(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Tysk-svensk ordbok: Skoluppl"

This is a digital copy of a book that was preserved for generations on library shelves before it was carefully scanned by Google as part of a project 
to make the world's books discoverable online. 

It has survived long enough for the copyright to expire and the book to enter the public domain. A public domain book is one that was never subject 
to copyright or whose legal copyright term has expired. Whether a book is in the public domain may vary country to country. Public domain books 
are our gateways to the past, representing a wealth of history, culture and knowledge that's often difficult to discover. 

Marks, notations and other marginalia present in the original volume will appear in this filé - a reminder of this book's long journey from the 
publisher to a library and finally to you. 

Usage guidelines 

Google is proud to partner with libraries to digitize public domain materials and make them widely accessible. Public domain books belong to the 
public and we are merely their custodians. Nevertheless, this work is expensive, so in order to keep providing this resource, we have taken steps to 
prevent abuse by commercial parties, including placing technical restrictions on automated querying. 

We also ask that you: 

+ Make non-commercial use of the filés We designed Google Book Search for use by individuals, and we request that you use these filés for 
personal, non-commercial purposes. 

+ Refrainfrom automated querying Do not send automated queries of any sort to Google's system: If you are conducting research on machine 
translation, optical character recognition or other areas where access to a large amount of text is helpful, please contact us. We encourage the 
use of public domain materials for these purposes and may be able to help. 

+ Maintain attribution The Google "watermark" you see on each filé is essential for informing people about this project and helping them find 
additional materials through Google Book Search. Please do not remove it. 

+ Keep it legal Whatever your use, remember that you are responsible for ensuring that what you are doing is legal. Do not assume that just 
because we believe a book is in the public domain for users in the United States, that the work is also in the public domain for users in other 
countries. Whether a book is still in copyright varies from country to country, and we can't offer guidance on whether any specific use of 
any specific book is allowed. Please do not assume that a book's appearance in Google Book Search means it can be used in any manner 
any where in the world. Copyright infringement liability can be quite severe. 

About Google Book Search 

Google's mission is to organize the world's information and to make it universally accessible and useful. Google Book Search helps readers 
discover the world's books while helping authors and publishers reach new audiences. You can search through the full text of this book on the web 



at |http : //books . google . com/ 




Det här är en digital kopia av en bok som har bevarats i generationer på bibhotekens hyhor innan Google omsorgsfullt skannade in 
den. Det är en del av ett projekt för att göra all världens böcker möjliga att upptäcka på nätet. 

Den har överlevt så länge att upphovsrätten har utgått och boken har blivit allmän egendom. En bok i allmän egendom är en bok 
som aldrig har varit belagd med upphovsrätt eller vars skyddstid har löpt ut. Huruvida en bok har blivit allmän egendom eller inte 
varierar från land till land. Sådana böcker är portar till det förflutna och representerar ett överflöd av historia, kultur och kunskap 
som många gånger är svårt att upptäcka. 

Markeringar, noteringar och andra marginalanteckningar i den ursprungliga boken finns med i filen. Det är en påminnelse om bokens 
långa färd från förlaget till ett bibliotek och slutligen till dig. 

Riktlinjer för användning 

Google är stolt över att digitalisera böcker som har blivit allmän egendom i samarbete med bibliotek och göra dem tillgängliga för 
alla. Dessa böcker tillhör mänskligheten, och vi förvaltar bara kulturarvet. Men det här arbetet kostar mycket pengar, så för att vi 
ska kunna fortsätta att tillhandahålla denna resurs, har vi vidtagit åtgärder för att förhindra kommersiella företags missbruk. Vi har 
bland annat infört tekniska inskränkningar för automatiserade frågor. 

Vi ber dig även att: 

• Endast använda filerna utan ekonomisk vinning i åtanke 

Vi har tagit fram Google boksökning för att det ska användas av enskilda personer, och vi vill att du använder dessa filer för 
enskilt, ideellt bruk. 

• Avstå från automatiska frågor 

Skicka inte automatiska frågor av något slag till Googles system. Om du forskar i maskinöversättning, text igenkänning eller andra 
områden där det är intressant att få tillgång till stora mängder text, ta då kontakt med oss. Vi ser gärna att material som är 
allmän egendom används för dessa syften och kan kanske hjälpa till om du har ytterligare behov. 

• Bibehålla upphovsmärket 

Googles "vattenstämpel" som finns i varje fil är nödvändig för att informera allmänheten om det här projektet och att hjälpa 
dem att hitta ytterligare material på Google boksökning. Ta inte bort den. 

• Håll dig på rätt sida om lagen 

Oavsett vad du gör ska du komma ihåg att du bär ansvaret för att se till att det du gör är lagligt. Förutsätt inte att en bok har 
blivit allmän egendom i andra länder bara för att vi tror att den har blivit det för läsare i USA. Huruvida en bok skyddas av 
upphovsrätt skiljer sig åt från land till land, och vi kan inte ge dig några råd om det är tillåtet att använda en viss bok på ett 
särskilt sätt. Förutsätt inte att en bok går att använda på vilket sätt som helst var som helst i världen bara för att den dyker 
upp i Google boksökning. Skadeståndet för upphovsrättsbrott kan vara mycket högt. 

Om Google boksökning 

Googles mål är att ordna världens information och göra den användbar och tillgänglig överallt. Google boksökning hjälper läsare att 
upptäcka världens böcker och författare och förläggare att nå nya målgrupper. Du kan söka igenom all text i den här boken på webben 



på följande länk http : //books . google . com/ 







\ 
Wå 











TYSK-SVENSK 



ORDBOK 



•— SKOLUPPLAGA — 



AF 



OTTO HOPPE 



ANDRA STEREOTYPERADB UPPLAGAN 




STOCKHOLM 

P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG 



J).^ 




±.(^'hC 



M 



I o 



'■^cs 



TItlfiWE TRYCK NlKGÉN. 



STOCKHOLM 

kUNUL. UUKTllYCHElUBT. 1". A. KOUSTEDT & BÖNER 

190Ö 



»/08 



Förord till första upplagan. 



Föreliggande ordbok är fdreträdesvis afsedd for skolans behof, så 
att vid dess atarbctande särskild bänsyn tagits till de i skolorna van- 
ligast lästa forfattame. 

Då vid en skolbok priset spelar en stor roll, bar utrymmet be- 
gränsats så mycket som kunnat ske utan att minska ordbokens använd- 
barhet. Så liafva t. ex. verbala och pronominala böjningsformer, som 
böra vara lärjungen bekanta ur elementargrammntiken, ej upptagits, 
likaså ej sammansättningar, i synnerhet nominala, i hvilka samman- 
sättningsledema ha samma betydelse som för dem såsom enkla ord 
angifvils. Uppslagsordens ordningsföljd är genomgående alfabetisk, till 
följd hvaraf en kompaktare sats än i min förra ordbok kunnat användas, 
utan att lättheten att finna orden minskats. Satsexemplcns antal har 
mast inskränkas; dock torde de anförda vara tillfyllestgörande för 
skolans behof. 

Af uttalet har, liksom i min tidigare ordbok, vokalkvantitet och 
exspiratorisk hufvudakcent angifvits. Att gifva en fullständig uttals- 
beteckning har jag, i trots af mångfaldiga uppmaningar, af flera skäl .^ 
ej kunnat besluta mig för. Dels skulle nämligen en dylik i väsentlig 
mån hafva ökat bokens omfång. Dels äro åsigtema om, hvad man 
bör förstå med tyskt riksspråk, allt annat än stadgade, i det att först 
under de senaste åren af kompetenta personer förberedande åtgärder 
vidtagits för att på grund af tillförlitligt statistiskt material bestämma 
detsamma. Slutligen måste, för att med undervisningen ett godt resultat 
skall kunna uppnås, i alla händelser hos hvarje språklärare förutsättas 
säker förmåga att såväl mun t ligen som skriftligen åtei gifva ett genuint 
uttal, och ingen som hälst uttalsbeteckning kan ersätta en dylik förmåga, 
men väl ersättas af densamma. Af dessa och andra skäl har jag bestämt 
mig för att spara en utförligare uttalsbctcckning till den relativt full- 
ständiga tysk-svenska ordbok, som är ämnad att i en framtid utgifvas 
på samma förlag. 

I öfrigt hänvisar jag till efterföljande »Anvisningar» samt till min 

»Plan för skolordböcker i moderna språk», som finnes intagen i Pedagogisk 

Tidskrift för 1888 sid. 145 ff. 

Stockholm i juli 1889. 

Otto Hoppa. 



ANVISNINGAR. 



Ordföljden är alltigenom alfabetisk. Af sammansättningar anföras 
i allmänhet ej sådana, livilkas betydelser framgå omedelbart af samman- 
sättningslcdemas betydelser såsom enkla ord, hvadan man har att slå 
upp dessa. Vill man exempelvis ha reda på betydelsen af ordet 
Kirchtunn, så finner man, att Kirche betyder »kyrka» och Turm »torn», 
hvadan Kirchturm måste betyda »kyrktorn». Substantiverade infinitiver 
anföras särskildt blott då, när de inom språket fått en så själfständig 
betydelse, att deras egenskap af verbalformer ej längre framstår lefvando 
för den talande, t. ex. Anaehen^ se ansehen IV. Verbalsubstnntiver på 
'Ung^ hvilka enligt den alfabetiska ordningsföljden följa omedelbart på 
sina resp. verb, ha i allmänhet lemnats oöfvcrsatta, så snart de ha 
samma betydelse som de substantiverade infinitiverna. Såväl orden på 
-ung som de substantiverade infinitiverna öfversättas vanligast genom 
verbalsubstantiver på -nde^ -ing eller -else^ t. ex. veröden = »föröda, 
härja, ödelägga», alltså: Verödeitj n. och Verödung^ /. = förödande, 
härjning, ödeläggelse. 

Ordens huf vudton har, där den ej hvilar på ordets första stafvelse, 
öfverallt utmärkts med akut ('). När den sålunda akcentuerade vokalen 
har en själfva skriften tillhörig akut, angifves detta med kursiv stil 
inom parentes, t. ex. Café (-é). Kvantiteten har angifvits hos lång 
vokal i obetonad eller bibetonad stafvelse, t. ex. Balsam — utom när 
den obetonade stafvelsen utgöres af en sammansättuingsled, h vilken 
såsom simplex ej har vokalens längd angifven, t. ex. Bahnhof — i 
sluten betonad stafvelse, som ej vid böjning blir öppen, t. ex. Bärt^ 
samt framför fa i slutljud, t. ex. Fufs, och alltid framför ch och /, 
enär i dessa tre senaste fall stafningen ej skiljer mellan öppen och 
sluten stafvelse, allt under förutsättning att vokalens längd ej redan 
genom ortografien antydes, t. ex. ähnlich, D/enst, schl/e/slichy siechen, 
thun. Däremot har lång vokal i betonad stafvelse, som är eller vid böjning 
blir öppen, ej försetts med längdstreck, t. ex. Abend, Ar^ emedan den 
långa kvantiteten här är regel; några sällsynta undantag anmärkas 
särskildt, se t. ex. Bariton. 

Tecknet || afskiljer den del af ett uppslagsord, som hos följande 
uppslagsord representeras af bindestrecket. Klammem [ ] antyder, att 
det inom densamma stående kan utelemnas utan att betydelsen förändras, 
t. ex. ordet abäng8t[tg']en kan heta både abängstigen och abängsten; 
där blott en ortografisk skilnad angifves, tillhör den inom klammem 



stående bokstafven den gamla sinfningen, t. ex. Antlh^eil stafvades 
förr Antheilj men skrifves enligt den nya statsortografin AnteiL 

Böjningen angifves hos de sammansatta orden endast, når den af- 
viker från de enklas, t. ex. Ohnmachtf plar.-^n, medan det enkla Macht 
har pluralän delsen -e^. Med sammansättningar hafva härutinnan de tal- 
rika ord likstälts, som äro bildade med härledningsändelsema -heit, -keit, 
'Scha/tf 'tum och -ung. Hos enkla substantiver hafva de plurala no- 
minativändelsema angifvits, samt de singulara genitivändelserna, så snart 
dessa ej utan vidare framgå af de förra. Hos adjektiver har korapara- 
tionen angifvits, när stammen vid densamma undergår någon förändring, 
hos substantiver deras diminutivbildningar, så snart dessas stammar 
ej sammanfalla med substantivemas pluralstammar. 

De förkortningar, som användts, utan att ha fått sin förklaring 
under sidorna, äro följande: 



a. 


adjektiv. 


i» 


jemanden. 


ack. 


acknsatiy. 


> 


jem andes. 


adv. 


adverb. 


jfiff' 


jagtterm. 


barn. 


barnspråk. 


jårnv. 


järnvägsterm. 


bem. 


bemärkelse(r). 


kok. 


i kokkonsten. 


betr. 


beträffande. 


kolL 


kollektlv(t). 


bibi. 


i biblisk stU. 


konj. 


konjunktion. 


bild. 


i bildllg bemärkelse. 


kort. 


kortspelsterm. 


bokb. 


bokblnderiterm. 


m. 


maskulinnm. 


boktr. 


boktryckeri term. 


mat. 


i matematiken. 


bot. 


i botaniken. 


med. 


i medicinen. 


bärg. 


bärgverkflterm. 


mil. 


mllltärlsk term. 


dat. 


datlv. 


min. 


1 mineraloglen. 


dem. 


demonstrativt. 


mkn 


mycken. 


dial. 


dialektiskt. 


mkt 


mycket. 


dim. 


diminutiv. 


m, m. 


med mera. 


el. 


eller. 


muB. 


1 musiken. 


ellipU 


elliptlskt. 


mdl. 


i målarekonsten. 


etw. 


etwas. 


n. 


neutrum. 


/. 


femininum. 


ngn 


någon. 


JT. 


och följande. 


ngt 


något. 


/y*. 


1 fysiken. 


npr. 


nomen proprium. 


fåkt. 


1 fäktkonsten. 


0, 


och. 


förkort. 


förkortadt. 


0, d. 


och dylikt, -a. 


förkortn. 


förkortning. 


opers. 


opersonligt. 


föråldr. 


föräldradt. 


ordspr. 


ordspråk. 


S^rf, 


garfveriterm. 


oreg. 


oregelbunden, -t. 


gen. 


genitiv. 


part. 


particip. 


geogr. 


i geografien. 


pers. 


personligt. 


gnm 


genom. 


pl., plur. 


pluralis. 


gram. 


grammatisk term. 


poet. 


1 poetiskt språk. 


hand. 


handelsterm. 


posi. 


possessivt. 


herald. 


1 heraldlken. 


prep. 


preposition. 


ind. 


hidlkatlv. 


pres. 


presens. 


ipf. 


Imperfekt. 


pron. 


pronomen. 


ipr. 


Imperativ. 


rel. 


relativt. 


tron. 


ironiskt. 


rpr. 


reciprokt. 


i sht 


1 synnerhet. 


te d, 0, 


se detta ord. 


itj. 


Interjektion. 


sg. 


slngularls. 


jd 


jemand. 


9jö, 


sjöterm. 


ifr 


jämför. • 


ikog. 


1 skogshushållningen. 


jm 


jemandem. 


$kol. 


■kolspråk. 



Yl 



skämt. 


skämtsanit sprAk. 


tekn. 


teknisk term. 


tmndragn. 


sammandragning. 


t. ex. 


till exempel. 


itni. 




trädg. 


trädgårdem ästarterm. 


ii. 


Båsom. 


««/•. 


nngefär. 


stud. 


itndentspråk. 


zool. 


i zoologlen. 


subst. 


snbatantiy. 


dör. 


åkerbrnksterm. 


BUff, 


Buffix. 


å/v. 


äfven. 


teat. 


teaterterm. 


ö/r. 


öfrigt, -a. 



A, I. -pf], fl. a; blid. a, början. Von «v bii Z: 
fr&n början till slut. II. prep. å. 

Aal, 't el. Åle, tn. &1. -beere, /. svart vinbär. 
•behilter, m. ålsnmp. -en, sv. Ur, h, fånga 
ål. -fång, m. ålfiske, a) ålfångst, b) ålkista. 
•gabel, /. ålljuster. -gebackCeJneCs), n. 1. ål- 
pastej. 2. bakelse i ålform. -gehre » Äal- 
gahel, -glatt, a. hal som en ål. -haft, -Icht, a, 
ålartad. -telch, m, åldam. -wehr, n. ålkista. 

a. a. 0. forkortn. 1. " af» angefuhrten Örte : på 
anförda stället (anf. st.). 2. » an anderen 
Orten: annorstädes. 

åar, -e[n], m. poet. 1. öm. 2. majestätisk få- 
gel 1 allmh. 

Aas, Å8er, n. 1. as, åtel, kadaver, lik. 2. agn, 
lockbete. 3. P om mtnniikor: as, vrak. -en, fv. 
L Ur. h, 1. P vara oordentlig, slösa mod 
ngt. 2. jig. Ur. rfl. äta, beta. II. tr, locka 
med lockbete. III. rjl, Sich voll (etn-, «tt-) 
'V smörja ned sig. -häftig, a. asartad, aslik. 
-ig, a. 1. smutsig, vämjelig. 2. P rå, gemen. 

aafsen lo aasen, 

ab, adv. o. t prep, med dat. af, från, bort. 1. mm. 
fftU f\* af med hatten I Getoehr *%* hvila ge- 
vär I eehn SchrUt vom Wege »v tio steg från 
vägen, F ^ aein : vara borta, saknas, hud. 
fs* Berlin: ab Berlin, i imi. med inbet. ntför, 
t. ez. bergfy* utför bärget, treppi\t utför trap- 
pan, 1 ims. med adr. åt, t. ez. recht8*\t der Chaus- 
iee: till höger om landsvägen. 2. tid. Von 
da «v därefter, sedermera, <x»yete<: hädan- 
efter. 8. Von fUnfdrei *\* hleiht twei: tre 
från fem står två kvar. 4. Äuf und *\* upp 
och ned, fram och tillbaka, ^ und an, «v 
und zu: af och an, fram och tillbaka, ^ 
und zu gehen: komma och gå. 6. teat. gå(r). 
•ackern, tr, 1. plöja till slut. 2. Jm etw, von 
seinem Grundstucke «v göra intrång på ngns 
jordegendom, -alchen so aheichen. -änderlich, 
a. 1. föränderlig. 2. gram. böjlig, flexibel. 
•ftnderllchkeit, /. föränderlighet. -ändern, tr. 
förändra, förbättra, skaffa bot för. -ände- 
rung, /. 1. förändring, förbättring. 2. af ar t. 
•äng8t[lg]en, L tr. försätta i stor ängest. II. 
rjl, vara i stor ångest. -Sngstlgung, /. stor 
ångest, -arbeften, I. tr. 1. arbeta bort, af- 
lägsna. 2.Eine Schuld ^n; arbeta af en skuld. 
8. Ein Schiff ^ göra ett fartyg flott. 4. ut- 
trötta. Ein Pferd ^ tröttköra en häst. II. 
rjl. arbeta sig trött, slita ut sig. -ärt,/, 
af art, varietet. -ärten. Ur. s. härstamma, 
urarta, vanslägtas. -ärtung, /. - Äbart, 
•äsehern, L tr, 1. afrifva med aska. 2. 



viska af askan p4 askonsdagen. II. rjl. 
uttrötta sig. -ästen, tr, kvista, afkvista. 
-ästung, /. -ätzen, tr, etsa, afetsa. -ätf- 
geln, tr, F Jm etw. «v a) gnm vänliga ei. 
inställsamma ögonkast utverka sig ngt 
af ngn, b) läsa ngt i ngns ögon. -backen, 
Ur, 1. h, af sluta baket. 2. s, gräddas för 

hårdt oå att skorpan aklUer sig från det mjoka. -ba- 
den, tr. gnm bad aflägsna, af tvätta, t. ez. 
den Schmutz. -balgen, I. tr. ur. -bälgen, af- 
taga huden oi. skalet af, flå. Erbten «v spri- 
ta ärter. II. rjl. slåss tills man blir trött. 
-barbleren, tr. afraka. -batten, tr. aftaga 
hästen af. Hanf «n« skäkta hampa, -bau, m. 
1. &br. a) lägervall. In «n« bringen: icke odla, 
låta råka i lägervall; b) utflyttning, utbru- 
ten jords bebyggande. 2. btrg. a) gruf drift, 
b) grufva, schakt, -bauen, I. Ur. h. o. rjl. 
^ySgä) slå sig ned afsides, afskildt från an- 
dra, n. tr, 1. skifta, utbryta jord. 2. Den 
Märkt bauen und «v sätta upp och taga ned 
marknadsstånd, biraf F Ur. h. gå sin väg, 
aftroppa. 8. utrg. a) upptaga ett tohakt, b) öf- 
vergifva ett atdomdt acbakt. 4. afleda. 

Abbé(-^, -«, m. 1. abbé, pastor. 2. abbot. 

abllbeeren, tr, af plocka bären af. -befehl, m. 
kontraorder, återbud, -befehlen, tr. gifva 
kontraorder om, kontramandera. -behaften, 
tr. behålla af, t. ex. den Hut. -bellsen, tr. 
afbita. BUd. aller Scham den Kopf *\* bita 
hufvudet af skammen, -belzen, tr. afbetsa, 
afetsa. -bekommen, tr. 1. få af, få loss. 2. 
få en dol af ngt. -betsten. Ur. s. springa af, 
springa loss. -berufen, tr, återkalla; hädan- 
kalla. -bestellen, tr. återtaga en besuuming, afbe- 
ställa, gifva återbud om. -bestellung,/. af- 
beställning, återbud, -beten, tr. 1. bedjande 
framsäga i sht tankiost. Einen Rosenkranz «n« 
bedja så många böner oi. en bön så många 
gånger, som radbandet har kulor. 2. gnm 
bön försona, t. ex. die Schuld. 3. gnm bön 
afvända ei. fråntaga, -betteln, tr. Jm etw. 'x/ 
från tigga ngn ngt. -betten, I. tr. afleda, t. 
ez. einen Flu/s. U. rjl. aflägsna sin bädd. 
Sich von einander 'x/ bädda, lägga sig hvar 
för sig. -beugen te abbiegen I, -bezahlen, tr. 
afbetala, amortera, -bezahlung, /. afbetal- 
ning, amortering, -biegen, I. tr. 1. böja, af- 
böja, afvända. 2. gram. böja, flektera. II. itr. 
8. vika af. Vom Wege ^ taga af från vägen. 
-bieten, tr, 1. öfverbjuda p& auktioner. 2. Ein 
Brautpaar f\* afkunna lysning för ett brud- 
par, -bild, n. afbild. -bilden, L tr. afbUda. 



, O saknar plor. f hnr omUod. F fiunlljirt, P Ugre iprLk. ^ mluli^ Vr(iV&aC~ 



"' Mrcgående uppslagsord. I 
l^fHhåventk §kolorihok. 



Abbildimg 



- 2 - 



abdrängen 



n. rfl. afbildas, återspeglas, -bildung,/, af- 
bildande, afbild, afbildning, plansch, •bin- 
den, tr, l.lösa ngt bandet. 2.EinKalb «v af vänja 
en kalf, afiägsna den frän modern. 3. gnm 
ombindning borttaga, t. «x. Warzen, 4. tekn. 
ein Fa/s <>/ banda ett fat -blndung,/. -bils, 
m. af bitande, bett; afbitet stycke, -bitte, 
/. afbön. -bitten, tr, 1. Jm etw. *\* a) göra 
ngn afbön för ngt, b) bedjande utverka sig 
ngt af ngn. 2. bedjande afvända. -biåsen, L 
tr. 1. af-, bortblåsa. 2. Eine Melodie votn 
Blatte rv blåsa en melodi frän bladet. 3. nii. 
gnm trumpetsignal förkunna. II. itr, h, mn. 
afblåsa, blåsa till reträtt, -blassen, itr, a. 
blekna, urblekas, changera. -blatten, tr, af- 
taga, afplocka, afäta bladen af, äflöfva. 
-blättern, I. tr, af plocka bladen af. II. r/7. 
mista bladen, aflöfvas. m. itr. s. o. rjl. af- 
skUjas, lossa i tunna skifvor. -blätterung, 
-blattung, /. aflöfvande. -bläuen, tr. 1. blåa, 
göra blått. 2. m abbleuen. -blelchen, L tr. 
bleka, bleka till slut. II. itr. $. blekna; ur- 
blekas, -bleuen, tr. F genomprjgla, mör- 
bulta. -blitzen, I. rjl. operi. E$ hat iich abge' 
hlitzt: det har upphört att blixtra. II. itr. 
8, 1. blixtra till. 2. F bUd. ej ha framgång, 
misslyckas. ^ machen: tillbakavisa, afvisa. 
•blflhen, itr. h. et s. blomma ut, upphöra att 
blomma, -borgen, tr, Jm etw. «n« låna ngt af 
ngn. -bSschen, tr. göra sluttande, afsnedda. 
-bSschung, /. -bosen ei. -bolsen, rjl. blifva 
förargad i hög grad. -brassen, tr. «]0. brassa 
af. -bräunen, tr. brunsteka, bryna, rosta, 
-brausen, itr, 1. #. brusande afiägsna sig. 2. 
h. cL i. upphöra att brusa, att bomera. 
•brechen, I. tr. 1. af-, lös-, från-, sönder- 
bryta, nedrifva. Obst «n« afplocka frukt, ein 
Wort *\* afdela ett ord, et» Zelt <v taga ned 
ett tält, mil. daa Lager «>/ taga ned tälten, 
bryta upp, aftåga, mu. die BrUche *\* rifva 
bron ; biid. alle Brucken hinter sich f\* brän- 
na sina skepp; ein altes Schiff fs* hugga 
sönder ett kasseradt fartyg. 2. afbryta, 
upphöra med. mii. den Verkehr ewiachen 
zwei Heeren «>/ afskära förbindelsen mel- 
lan två härar, mii. die Belagerung t\* upp- 
häfva belägringen. 3. Jm etw. am Lohne *>* 
afknappa ngns lön, vom Preise *>* afdraga, 
rabattera. II. itr. 1. 1, gå af. 2. h. afstanna, 
taga slut. Kurz *>/ tvärt afbryta, in der 
Rede *>» stanna midt i talet, das bricht nicht 
ab: det tar aldrig slut. -brechung,/. -bren- 
nen, L tr. 1. bränna bort. 2. bränna upp, 
ned, svedja. 3. bränna af, aflossa, aifyra. 
n. itr. 8. 1. om saker: brinna upp, ned. 2. om 
penooer: abgebrannt eein: a) hafva mistat 
sin egendom gnm eldsvåda, b) bUd. vara 
utblottad, utfattig. 8. brinna af, gå af. 
4. brinna. 5. brinna ut, slockna, -brennung, 
/. -breviatur, -en, /. förkortning, -brlngen, 
tr, 1. bortskaffa, aflägsn». Oeliehene Sa- 



chen '\* återlcmna lånfångna saker. 2. Jn 
von etw, <N/ förmå ngn att afstå från ngt, 
bringa ngn på andra tankar, vänja ngn af 
med ngt, Jn von eeiner Meinung *\* komma 
ngn att ändra mening, davon lä/st er sich 
nicht fs* därifrån afstår han ej, das bringt 
uns weit von unsrem Gegenstande ab: det 
för oss långt från vårt ämne. 3. afskaffa, 
göra slut på. -bringung, /. -brSckeln, I. tr. 
lösbryta bitvis, söndersmula. II. itr, s. o. 
rjl, lossna bitvis, söndersmulas. -br6ck[e]- 
lung, /. -bruch, m, 1. nedrifning. Ein Haus 
auf «v verkaufen: sälja ett hus med vil- 
kor, att det rifves. 2. ras, jordras, bärg- 
ras. 8. det nedrasade, spillror; alluvialjord. 
4. afbrott, uppehåll. 6. afbräck, skada. 
•brOchlg, a, 1. spröd, skör. 2. skadlig, till 
förfång, -brtlhen, tr, skålla, skölja i hett 
vatten. F bOd. gegen allés abgebruht sein: 
Tara okänslig för allt. -bOgeln, tr. stryka, 
prässa med prftHjtrn. -bQrden, tr, befria från 
en börda, afbörda. -bOrsten, tr. afborsta. 
-bOrstung, /. -bOlsen, tr, plikta, straffas för, 
försona, -bil Isung, /. 

Abc', -, n. abc, abcd. Noch beim «>/ steken: 
ännu hälla pä med alfabetet, vara en ny- 
begynnare. -klasse, /. nybegynnareklass, 
småskola. -schQler, -schtttz, m, abc-gosse, 
abecedarie. 

ablldachen, I. tr. 1. aftäcka. 2. göra sluttande. 
n. rjl. slutta, -dachlg, -dächig, a. sluttande. 
-dachung, /. sluttning, -dammen, tr. afdäm- 
ma, afstänga. -dämmung, /. -dampfen, I. itr. 
1. h. el. f . afdunsta, förflyktigas. 2. s. Der 
Zug, das Schiffist abgedampft: tåget, far- 
tyget har gått, egenu. ångat åstad. II. tr. 
låta afdunsta. -dämpfen, tr. 1. - abdam- 
p/en II, 2. mu. dämpa, -dampffung,/. af dun- 
stande m. m. le abdampfen. -dämpfung, /. 
dämpande m. m. m abdampfen. -danken, I. 
tr. 1. afskeda, entlediga. 2. ^i«. etn Schifff>^ 
a) aftackla, b) kassera ett fartyg. II. itr, h. 
taga afsked, afgå, nedlägga regeringen. 
•dankung, f. -darben, tr. gnm rortakeiter spara, 
draga in på, afknappa. Sich (det.) etw, f\* 
neka sig ng^ -decken, tr. 1. aftäcka, aftaga 
täcket af; duka af. 2. flå. 3. F prygla, piska 
upp. -decker, m. hndafdragare, rackare. 
•deckerel,/. 1. rackarbostad. 2. rackaryrke. 
-deckung, /. aftäckande m. m. m abdecken. 
-delchen » abdåmmen. -dlcken, fr. koka ihop. 
-dienen, tr. af tjäna; mi\. sein Jahr ^ fullgöra 
sin värnepligt gnm ett&rig muttr^ftnst. -dlngen, 
tr. 1. af pruta. 2. Jm etw. «>/ af tinga ngn ngt. 
-dlzieren, sv. tr. o. itr. h. abdikera, afsäga 
sig, afgå, nedlägga regeringen, -donnern, 
I. rjl. opera. upphÖra att åska. II. tr. med 
dundrande stämma uttala, säga. -dörren, 
itr, 8. förtorka, affalla, försvinna ttu rsijd af 
ftrterkning. -dSrron, tr, torka. -dSrrung, /. 
-dringen, tr. 1. borttränga. 2. Jm den Platz 



itr. 



IntrandtiTt, rjl. reflezlTt, 8i. etwkt, «V. wn^ tr, tnatAOft vnft. k. har »ébm, f . bnr Mi» tlU l^JUprerb. 



abdreohBelii 



— 8 — 



abfallen 



'N/ tränga bort ngn från hans plats, •drech- 
seln, tr, bortsyarfya, Bvarf va al. BUd. abgt' 
drechielt: konstlad, cirklad, -drehbank,/. 
Bvarfstol. -drehelsen, n. sFarfjäm. -drehen, 
tr. 1. afvrida. 2. svarfva. -dreschen, tr, 1. 
af tröska. 2. biid. idkeligen npprepa. Éin ab- 
gedroschner Witz: en ntnott, trivial kvick- 
het. 8. F prygla, mörbulta. -drifl, /. «io. al- 
drift, -dringen, tr. aftmga, aftvinga, afpr&s- 
sa. -drlngung, /. -druck, m. 1. tryckning, al- 
drag. 2. aftryck, kopia. 8. aftryck, sp&r, 
märke. 4. bUd. afbild. 5. u\u. trycke på geTtniås. 
•drucken, tr, 1. aftrycka b««ker. 2. kopiera, 
kalkera. -drOeken, I. tr, 1. gnm tryckning 
forma, göra aftryck al. 2. gnm tryckning 
bryta al, trycka ilrån. 8. alskjnta, trycka 
af. 4. bild. ef druckt mir das Uer* ab : det 
söndersliter mitt hjärta, det smärtar mig. 
5. »omfamna, omklappa. II. itr, t.o.rjl. smy- 
ga sig bort. -dudeln, tr, F fiöjta, T&rdslöst 
spela el. sjnnga. -dUnsten, L tr, låta afdnn- 
sta. n. itr, i, afdnnsta. -dvnstung, -dOnstung, 
/. afdanstning. -ib[e]Mn,<r.af]ämna. -ib[e]- 
nung,/. 

Abecé, -«, I». M Abc, -dårier, -, -dårlus, -««, 
-ei», m. abecedarie. -dieren, sv, itr,h, 1. läsa 
upp alfabetet. 2. stafva. 8. mua. solfiera. 
-Ung, -e, m. abecedarie. 

abileggen, tr. harfva, harfva bort. -elchen, tr. 
justera, kröna måikiH. -eifern, rji, förifra 
sig. -eilen, Ur, $, ila Åstad. 

Abeid, -e, m. 1. afton, kyäll. De$ Äbends: om 
aftonen, gestern f\* igår afton, i aftse, heute 
fs» 1 alton, der keilige ^ julaftonen, etgeht 
auf «i. gtgtn den f\* det lider mot kvällen, 
Mu «v essen: spisa kvällsmat, snpera, ordqtr. 
es ist noch nicht aller Tage «v u(<r. skrattar 
bäst som skrattar sist. 2. altonsamkväm, 
altonnnderhällning. 8. dagen löre. 4. väster. 
-andacbt,/. altonbön. -blått, n. aftontidning. 
-bröt, n. kvällsmat. -dAmmerung,/. skymning, 
-essen, n,^Abendbrot. -geselischaft,/. af ton- 
samkväm, soaré. •gllit[b], /. - Abendrot, 
-gottesdlenst, i», aftons&ng. -krAnzchen, n. 
aftonsällskap, soaré, -land, n. okoidenten, 
västern. -länderCIn), m. (/.) man (kvinna) 
frän västern. -lAndisch, a, västlig. -Ilch, a, 
1. afton-, liksom om aftonen; »dr. hvarje 
afton. 2. västlig, -mahl, n, 1. aftonvard, 
kvällsmat. 2. Das {heiligel *>/ nattvarden, 
das «>/ halten «i. begehen: gå till nattvarden. 
-mahl8gänger(in), m. (/.) nattvardsgäst. -mu- 
elk, /, serenad. Jm eine «>/ bringen: gifva 
ngn en serenad. -rot[b], n. -rStChJe,/. afton- 
rodnad. -8, adv. om aftonen, -scheln, m. 
aftonrodnad. -stem, i», aftonstjärna, -tau, 
m. aftondagg, -tisch, m. kvällsmat. -wArts, 
adv. mot väster, -lelt, /. kvällstid, afton. 
-zlrfcel, m, -> Abendkråmchen, 

Abenteuer, -, ». äfventyr. Ein <x» bestehen: 
rAka nt lör, npplefva ett Alventyr. -haft, 



a, äfventyrllg. -In «• Abenteurerin, -Ilch, a» 
äfventyrlig. -Ilcbkelt, /. äf ventyrlighet, ex-* 
centricitet. -n, sv. itr. h, gå nt på äfventyr. 

Abentourer, -, m. Afventyrare. -In, -»e», /. 
Afventyrerska. 

aber, I. konj. men, dock. II. adv. ånyo, åter. 
«>/ und fs^mals: om och om igen, tausend 
und *\* tausend: tusen sinom tusen. IIL <x», 
"'t "M» *** men. Er hat immer ein )Venn 
und ein «v han kommer alltid med sina om 
och men. -acht, /. förnyad akt, fredlöshet 
iaom au stam omrUe. -glaubsM, m. vidske- 
pelse. -glAublg, -glAublsch, a. vidskeplig. 

aberfcenniien, tr. 1. frånkänna, fråndöma. 2. 
bestrida, göra tvistig. -ung,/, fråndömande. 
fs* burgerlicher Ehrenrechte : dom på för- 
lust al medborgerligt förtroende, -ungsur- 
t[h]ell, n. dom, gnm hvilken ngt Irånkännes 
ngn. 

Aborllklaue, /. sporre på djw, småklöl. -klug, a. 
inbiliadt klok, snusförnuftig, -mallg, a, för- 
nyad, upprepad. -niAI[s], adv. ånyo, om 
igen. -n, sv. itr. h. göra invändningar, kom- 
ma med >men>. -name[n], i», öknamn. 

abemten, L tr. skörda, mäja, slå, plocka. IL 
itr. h. sluta skörden. 

Aberllsaat, /. eftersådd. -welse - aberklug. 
•weltheit, /. inbillad, falsk vishet, lärdom, 
snusfömuft. -wille[nj, m. motvilja, -wltz, i», 
nonsens, galenskap, -wltzig, a. absurd, galen. 

ablleston, tr. afäta. Den Baum *^ plocka fruk- 
ten af trädet oeb med datuunma åta upp den, etltSfl 
Knochen «n« afknapra ett ben. -fachen, tr, 
förse med, indela i fack. -fädeln, tr. draga 

af en tråd det på densamma npptrtdda, t. «x. Perlen. 

-fahren, I. itr. s. 1. af resa, gifva sig åstad; 
lägga ut, af segla; F biid. hastig^ aflägsna 
sig, fara i väg; hädanfara, dö. 2. "- abblit" 
ten Ilf 2. 3. - hinab/ahren. 4. halka, slin- 
ta, n. tr. 1. skjutsa, köra bort, t. «z. dag 
Holz aus dem Walde. 2. tillköra. 3. Rindt 
vom Baume «v köra mot trädet, nå att bark 
slites af, ihm tourde ein Arm abgefahren: 
han fick en arm afkörd (abuten af Tasnra). 4. 
a) ^tnd Schuld <v gnm skjutsar (ei. frakter) 
afbetala en skuld, b) etne Forderung bei 
jm '\* få en fordran hos ngn betald gnm 
skjutsning. III. rjl. nötas gnm åkning, -fahrt, 
/. affärd; hädanfärd, död. -fahrttzelt, /. tid 
för afresa. -fahrtszug, m. afgående tåg. -fall, 
m. 1. affallande, nedfallande. 2. sluttning, 
brant. 3. affall (otrohet), t. ex. vom Glauben. 
4. blid. t motsats, motsättning. 6. affall, af- 
skräde, af gång. Etw. leidet einen gro/sen ^v 
a) det går af, går bort mkt af ngt, b) biid. 
ngt lider en stor inskränkning, -fallen, I. 
itr. s. 1. falla af, falla ned. 2. Von etw. fs* 
affalla från, öfvergifva ngt, zum Feinde *>* 
gå öfver till fienden. 3. falla af, af magra; 
försämras. 4. bUd. es fällt etw. fur dich ab : 
åu lår vara med, lår del, von etw.: al ngt. 6. 



'V » fSrrgåeodc appnlagsord. * ikU rau. O eakaar plvr. f har omljad. F funlljftrt, P Ugre språk. ^ raindr« brukligt. 



abfAllig 



--. 4 -- 



abgehen 



ftlntta. 6.aftaga,bildu motsat8,Bkiljasig frän. 

7. 4«. falla af. II. tr. 8ich (dat.) den Hals fv 
falla ned och bryta af sig halsen, -ttlllg, o. 1. 
affållande. 2. slnttande. 3. ogynnsam. Jn 
«v bescheiden: gifva ngn af slag. 4. affällig, 
otrogen, npprorisk. -fallkragen, m. nedvikt 
krage, -fangen, tr. 1. fånga, nppf&nga. Jm 
etw, f\» snappa bort ngt för ngn i iht cnm lUt. 

8. jig. med jagtspjut «i. hirschfängare döda. 
•färban, I. tr. färga, afslnta färgningen af. 
n. Ur, h. färga af, färga ifr&n sig. -fasern, 
I. tr. afdraga tr&dar af. Erbsen /\« draga 
tr&dame af ärtskidor. II. Ur. h, o. rjl. släp- 
pa tr&dame, tr&da npp sig. -tassen, tr, 1. 
affatta, författa, nppsätta, formulera. 2. * 
abf ängen 1; F ertappa. -fasser, m. förfat- 
tare, -fassang, /. affattning, uppsättning, 
formulering, -fästen, I. tr. gnm fastande 
försona. II. r/7. ntmattas gnm fastande. 
-faulen. Ur, s, mttna bort. -federn, L tr, 
plocka fjäder af. Ein Ifukn <>/ plocka en 
höna, ein Kleid «n« plocka f jädrarne af en 
klädning. II. Ur, h, 1. mista fjädrame, mg- 
ga. 2. npphöra att ragga, -fegen, I. tr. sopa 
bort, sopa af, damma af. II. Ur. $. F sätta i 
Täg, fara åstad, -feger(ln), i». (/.) sopare 
(soperska). -feflen, tr. affila. -felmen, tr. 1. 
sknmma, afsknmma. 2. bOd. a) snygga npp, 
fiffa npp, b) abgefeimt: fiffig, slipad, in- 
piskad, -fertlgen, tr. affärda, af sända, af- 
spisa, kort af visa. -f ertlgung, /. -fetten, I. tr. 

1. smörja med flott «i. smör. 2. afsknmma 
det feta af. II. Ur. h. afmagra. -feuern, I. 
tr. afskjnta, aflossa. II. Ur. h. gifva eld, 
gifva fyr. -feaening, /. -fiedeln, tr. spela 
slarfvigt, fila på flol. -fieren, tr. ^lo. affira. 
-filzea, tr. 1. borttaga fliten, ludden af. 2. 
F blid. lexa upp. -finden, I. tr, godtgöra med 
i«B obe^Tdiifbet, affärda, afspisa. II. rfi, 8ich 
mU jm f^ komma öfverens med ngn, 8u:h 
mU seinem Oemssen abzujinden sucken : sö- 
ka muta, nedtysta sitt samvete, -flndang, 
/. 1. förlikning. «v des Oewissens: dagtingan 
med samyetet. 2. godtgörelse. 3. apanage. 
-fieohen, tr, fiska upp all fisken ur, t. •%. et- 
nen Teich. siid. das Beste «n« taga det bästa 
för sig. -fitzen, tr, härfla af. -flacben, tr. 
göra slät, afplatta, planera, -flattem, I. Ur. 
s. fladdra, flyga åstad. IL rjl. fladdra sig 
trött, -fiechten, tr. lösa, fläta npp. -flecken. 
Ur. h. gif va fläckar ifrån sig, färga af. -fien- 
zen, tr. Einen WalJUch *\* bortskära späc- 
ket på en hvalfisk. -fliegen, t^. s. flyga 
åstad, -fliefsen, t^. s. 1. rinna af, flyta bort. 

2. förflyta, -fiug, m. 1. bortflygande, flytt- 
ning. 2. flygande frö. -flufe, m. 1. aflopp, 
affly tände. 2. aflopp, afloppskanal. -flufs- 
graben, m, afloppsdike, afloppsgraf. -foigen, 
tr, «. Ur, s. Jm etw. ^ [lassen] : låta ngn få 
ngt, öfverlemna ngt till ngn, tilldela ngn 
ngt. -felguag, /. -fordern, tr, affordra. BOd. 



Gott hat ihn abgefordert: Gud har kallat 
honom hädan, -forderung, /. -form, /. mo- 
dell, afbild. -formen, tr, forma, modellera. 
•formung, /. -fragen, tr. 1. Jm etw. ^ fråga 
ngn om ngt nr att im ag det. 2. Dem Schuler 
die Åufgabe f\* förhöra lärjungen lexan. 
-fressen, tr. afäta, afbeta. -frleren. Ur. s. o. 
tr. föTtTjBSk, förkyla. -fUblen, tr. Jm seine 
CrecfanJben <N/ märka, anangns tankar. -fuhr[e], 
f. transport med vagn. -fil h ren, tr. 1. afföra, 
bortföra, transportera. 2. afleda, t. ez. einen 
Flufs. Das fUhrt mich zu toeit ab : det för 
mig för långt från mitt ämne. 3. mU. die 
Wache «v aflösa vakten. 4. med. afföra, pnr- 
gera. 5. afföra, afskrifva ar nkenskaper. 6. 

mkt. såra ngn «& att han blir nratåndntt att fort- 

ittu furtningen. 7. F afspisa. -fttbrmittol, n. 
lazativ. -fllhrung, /. afförande m. m. m ab- 
fUhren. -fOllen, tr. 1. borttaga, afsknmma. 

2. Bier in Flaschen /v tappa öl på buteljer. 
•fQllung, /. -futtern, -fUttern, tr. 1. fodra, 
mata djnr. 2. afslnta kreatnrenc fodring. 3. F 
Gåste «N« gifva sina gäster ett mål mr au dir- 

Ignm blifra kvitt sina fOrpllgtelaer mot dem. -fOtte* 

ning, /. -gabe, /. 1. aflemning, öfverlem- 
ning. 2. afgift, skatt, -gähren, itr. h. upp- 
höra att jäsa. -gäng, m. 1. afgång, afresa, 
affärd, bortgång. Tödlicher «>/ bortgång, 
död. 2. åtgång, afsättning, t. oz. einer Ware. 

3. förminskning, förlust. 4. affall. 6. In ^ 
kommen: komma ur bruket, -gängig, a, 1. 
med god åtgång, med stark efterfrågan. 2. ^n; 
werden: komma ur modet. 3. felande, som 
fattas, -gängsel, n. affall, afskräde. -gangs- 
prOfong,/. afgångs-, studentexamen, -gangs- 
zeHgni[fjs, n. afgåogsbetyg. -gaukeln, tr. 
afnarra. -gaanern, tr, afnarra. -geben, I. tr. 
1. afgifva, aflemna, öfverlemna. Das Ge- 
påek ts* låta polettera sina saker, sitt ba- 
gage. 2. afgifva, uttala, t. ez. ein Urteil, 
eine Meinung, 3. F jm eins ei. etw. ^ g^f va 
ngn på pälsen, open. es wird etw. *\* det 
kommer att vankas stryk ei. bannor. 4. Ei' 
nen Wechsel aufjn *\i utfärda en växel på 
ngn. 6. dela med sig. 6. föreställa, blifva, 
rara. Die Mittelsperson *\* spela, vara med- 
lare, er wird einen guten Soldaten f\* han 
kommer att bli en bra soldat. II. rjl. sys- 
selsätta, befatta sig. -gedroschenhelt, /. 
platthet, trivialitet. -gefeimtheK, /. fiffig- 
het, bakslughet, illistighet. -gehen, I. itr. 
s. 1. af gå, gå bort. *\t lassen: låta af gå, af- 
sända, mit dem Tade «n/ af gå med döden, 
aflida, «n« von ei. aus: öfvergifva, lemna, t. 
ez. von einer Meinung, der Schule. 2. taga 
af, vika af. 3. med. afgå, afföras. 4. gå af, 
lossna, t. ez. der Nagel geht vom Finger ab. 
5. em BBTtr: gå af. 6. afgå, af dragas, rabat- 
teras, t. ez. von der Rechnung, vom Preise^ 
Was ihm an Verstand abgeht, ersetzt er 
dmrch Flei/s: hvad som fattas honom i för- 



tar. tntrandtlTt, r/f. rtflezin. St, atarkt, SV. sract, tr. tfmnatUrt verb. A. bar kaben, S, bar aein till hJUpverb. 



abgeizen 



— .5 — 



abhorohen 



Bt&nd, exsätter han genom flit. 7. hand. finna 
åtg&ng, röna efterfrågan. 8. aflöpa. H. tr, 
1. ena gåmde afnöta, aftrampa. 8ich (dat.) die 
Beine »och etw, «v springa sig förbi, mm. 
jSgta efter ngt. 2. stega. 8. F abgégangen 
w«rdén: jägtas. -gelzen, I. tr, sn&la in. II. 
rjl. gnm snålhet utmatta sig, taga lif vet af 
sig. -seiebtheit, /. ntlefyadt, orkeslöst till- 
stånd, skröplighet, -ftlegen, a. aflägsen, 
afsides belägen. -gtlegenheJt, /. aflägsen 
belägenhet, afstånd. -geloben, tr, af svär ja, 
afstå från. -f tmtSMn, a. af m&tt. -gtmetsen- 
bott, /. afmätt sätt, tillbakadragenhet, -ge- 
MllMtiitt, /. obenägenhet, motvilja, -gtord- 
ii«te(r), m, deputerad, (riksdag8)fiillmäktig, 
riksdagsman, -geordnetenbaus, n. andra kam- 
maren Tid riksdagen. -gtoHlnsttnwahl, /. riks- 
dagsmannayal. -garbin, tr, afgarfya; F bUd. 
prygla, garfya skinnet på. -gerissenbeit, /. 
1. trasigt tillstånd. 2. biid. bris b på samman- 
hang. -g0taBdte(r), m. deputerad, ombud, 
sändebud, -gischiedinhatt, /. tillbakadra- 
genhet, enslighet, isolering, -geschliffenliiit, 
/. belefyenhet. -gisehlossenhitt,/. tillbaka- 
dragenhet, enslighet, isolering, -geschmaekt, 
a, fadd, platt, innehållslös, -gatchmacktheit, 
/. f addhet, platthet. -gesondertheK, /. f rån- 
söndring, isolering, -gastorbiahiit,/. okäns- 
lighet, apati. -gettumpftiiaK, /. 1. trubbig- 
het, slöhet. 2. andlig slöhet, förslöadt till- 
stånd, apati, -gawinnen, tr, afrinna, tillvin- 
na sig, yinna. Jm lAebe «v göra sig älskad 
af ngn, jm den Voraprung «x» få försprång 
föT ngn, einer Sache keinen Oéschmaek fs* 
köruun : ej finna smak i, ej tjcka om ngt, 
stcA låaO etw. fst förmå sig till ngt. -gawin- 
nuag, /. -geivghnan, tr, Jm etw, <x» Tänja ngn 
af med ngt. -gewBhnang, /. afränjning. 
-giefsea, tr. 1. afhälla. 2. In eine Form 'v 
gjuta i en form. -glefsung, /. -gipffeln, tr, 
toppa (af). -glpfMlung, /. -gttlern, tr, af- 
skilja gnm galler, •glanz, m. återglans, i e- 
flex; bU4. (svag) afbild. -glitten, tr, släta ut, 
jämna, polera. -gISttuag, /. -gleloban, tr, 1. 
jämna, utjämna. 2. hud. Schuld und Förde' 
ntng *\* saidera m tåknimg. 3. afjämna, af väga, 
sammanpassa. -glelchung, /. -glaitea, itr, s, 
halka, glida, slinta, glida ned. Biu. alle Er- 
mahnungen gleiten an ikm ab: alla förma- 
ningar äro spilda på honom, -glimmen. Ur, 
å. afslockna. -glimmuag, /. -gltthan, I. tr. 
glödga, n. itr. $. upphöra att glöda, svalna. 
-gifibung, /. -gott, m, afgud. -gStterei,/. af- 
guderi. -gHtiseh, a, afgudisk. -gråben, tr. 
1. gräfva af, bort, gnm grtfiaing jämna. 2. gom 
gfftfbing afleda, af dika, begränsa, -grabung,/. 
•grinen, rji, förtäras af grämelse, -gråten, 
tr, am dJor: afbeta, om månoUkor: slå af gräset 

på, t. ox. die Wiéte, -greifen, tr, gnm tammondo 

afnöta. -grenzaa, tr, begränsa, bestämma 
gränserna för. -grenzung, /. -grund, m, af 



grund, bråddjup. -gaekea, tr. F 1. Jm «t»« 

Kunst f\* lära sig en konst af ngn gnm mt »r* 

■tnlot M honom nMfrn don. 2. 8ieh (dal.) die AU' 

gen f\* titta nyfiket, starrbliga. -gOrtaa, tr. 
afspänna. Den Degen *\* taga af sig värjan, 
dae Pferd rs* lossa, spänna upp hästens 
bukgj ordar, -gafs, m. 1. gjutning, afgjut- 
ning. 2. det gjutna, den gjutna bilden. 8. 
t«kn.gjuthål. -baar6n,I.tr. borttaga, afskafva 
håret af. II. itr. h. håra af. -babaa, tr, 1. 
hafva, behålla af, t. ox. den ITut. 2. F få del 
af. -backan, tr. afhacka, afhugga. -fcagala, 
I. tr. Das W etter hat die Bl&ten abgehagelt 
oi. die B. sind abgehagelt: haglet har slagit 
af blommorna. II. rjl. opon. upphöra att 
hagla, -hagara, itr. s, mskgn., falla af. -hS- 
kaln, tr. virka af, t. ox. ein MuaUr. -haken, 
tr. häkta af. -haJten, I. tr. 1. afhålla, hindra, 
hålla tillbaka, hålla ifrån, afstänga. 2. hål- 
la, förrätta, fira, t. ex. eine Äuktionf einen 
Gotteedienst, TL, itr. h,- ai«. vom Lande <v 
hålla från landet, söka sjön. -battaag, /. 
•baadaln, tr, 1. Jm etw. f>* köpa, tillhandla 
sig ngt af ngn. 2. afpmta. Er lä/st »ich 
nichts f\t han låter ej pruta med sig. 8. af- 
handla, förhandla, diskutera. Das weitere 
wollen wir morgen «n< vi skola vidare talas 
vid i morgon, -håndan, adv. «v kommen: 
komma bort. -haadlungf/.afhandling. -häng, 
1». sluttning, lutning; mii. glacis. -hangan, 
itr. h, 1. hänga ned. 2. hänga på ngt af- 
stånd. 8. uid. von jm <x» bero, vara beroende 
af, på ngn. -hingen, I. tr. taga ned ngt hm- 
gande. II. itr, h, " abhangen, -hänglg, a, 1. 
sluttande. 2. beroende, afhäng^g. -hiaglg- 
keit, /. 1. % sluttning, lutning. 2. beroende, 
-härman, rjl, förtäras af grämelse, -hirten, 

I. tr, göra hård, härda. H. rfl, härda sig, 
härdas, -härtung, /. härdande, härdning. 
-haschen, tr, Jm etw, *>» jägta ngn, så att 
han lemnar ifrån sig ngt. -haspeln, tr, af- 
härfla, afhaspla; biid. F göra på hafs. -haspfe]- 
iung, /. -hauen, tr, 1. afhugga. 2. F piska 
upp. -häuten, I. tr. af draga huden af, flå. 

II. itr. h. byta om skinn, -haben, I. tr. af- 
lyfta, aftaga. II. rfi. sticka af, framträda. 
•hebung, /. -helfan, I. tr. Jm den Rock »* 
bjälpa ngn af med rocken. II. itr. h, 1. Jm 
von etw. tst hälpa ngn att bllfva af med 
ng^. 2. afhjälpa, skaffa bot för, t. ox. einer 
Krankheit. -herzenytr. smeka hjärtligt, -het- 
zen, I. tr. tröttjaga, jägta. II. rjl. trötta ut 
sig. -hatzung, /. hetsjagt; jägtande. -hllfe 
M Äbhälfe. -hobeln, tr. hyfla af; F biid. hyfsa. 
•hDb[e]luBg, /. -hold, a, Jm f\* ogynnsamt 
stämd, flendtlig mot ngn. •holen, tr, 1. 
hämta, afhämta. 2. ai«- taga loss, göra flott. 
-holzen, tr, 1. hugga ned utd, af röd ja. Einen 
Berg «>/ hugga bort träden, skogen på ett 
bärg. 2. kvista, afkvlsta. 8. F bUd. prygla, 
•holzung, /. -horchen, tr. gnm lyssnande, 



' » fSRrogftendo a^polagsord. * ikta inu. O laknar plor. f har cmljad. F Ainagirt. P Ugro ipråk. % mindre brnkll|t 



abhören 



— 6 - 



Ablafs 



spioneri taga reda p&, t. ex. jm etn Gehetm- 
nit: ngnB hemlighet. -hOren, tr, 1, Jm etw. 

«v erfara ngt af ngn cnm bemUgt lyunande. 2. 

förhöra. -hSrung,/. -hub, m. 1. det aflyftade. 
8. öfverlefvor. 3. kort. aftagning. 4. affall, 
afekräde. -hQlfe, /. hjälp mot, bot tar. -hun- 
gern, r/7. svälta sig. -hOpfen, itr, t, hoppa 
åstad, -huschen, itr. s, hastigt smyga sig, 
flyga, springa bort. -hOsten, I. tr, hosta 
npp. n. r/7. hosta våldsamt, hosta sig trött. 
-hoten, tr, Eine Wtese ^v valla på en äng. 
-Irren, itr, «. gå vilse, förirra sig; begå fel- 
steg. -Irrung, /. förirring, förvillelse, fel- 
steg. -Ituriént, -en, m. abitnrient, student- 
kandidat. -IturléntenprQfung, /. afgångs-, 
studentexamen. -Jagen, I. tr, 1. uttrötta, 
tröttrida, tröttköra. 2. j&g. afdrifva. 8. Jm 
etw, fs* sätta efter ngn och fråntaga honom 
ngt. n. r/7. trötta ut sig. m. itr. h, sluta 
jagten. -Judizieren, tr. fråndöma. -kammen, 
tr, afkamma. -kanten, tr, kanta, afkanta. 
-kanzeln, tr, 1. hogijadt förkunna (från pre- 
dikstolen), proklamera. 2. banna, läsa lagen 
för. -kappen, tr, 1. aftaga hufvan på jagtiukar. 
2. afhugga, ^}o. kapa. 8. F afsnäsa. -kargen, 
tr, Jm etw. ^v snåla in ngt för ngn, neka 
ngn ngt. -kärren, tr. köra bort i (skott-) 
kärra, -karten, tr. hemligt komma öfverens 
om, ingå komplott om. Abgeharteter Han- 
del: anslag, komplott, -kartung, /. hemlig 
öfverenskommelse, komplott, -kasteien, rji. 
hårdt späka sig. -kauen, tr. aftugga. -kauf, 
m. köp af Dgn, inköp, -kaufen, tr. 1. Jm etw. 
«v köpa ngt af ngn. 2. Eine Strafe •\. eich 
von einer Strafe f\i köpa sig fri från ett 
straff. -kSufer, m. köpare, -kehlen, tr. 1. 
hugga af halsen på 4Jar. 2. tekn. reffla. -keh- 
lung,/. -kehr,/. afsmak, motvilja, -kehren, 
I. tr, 1. afsopa. 2. afvända. II. rjl, vända 
sig bort. -kehrer(In), m, (/.) sopare (so- 
perska. -kehrlcht, m. o. n. sopor, -keilen, tr. 
1. genom kilar frånskilja. 2. P mörbulta. 
-keltern, L tr, prässa drarror. II. itr, h, af- 
sluta präesnlngen. -ketten, tr. afhäkta, af- 
taga kedjor af. Einen Hund ^v lössläppa 
en hund från kedjan, -klappen, tr. Einen Tisch 
/v fälla ned ett bords skifvor. -klären, I. tr. 
klara, klara af. n. r/. klara sig, klarna. 
-klärung, /. -klatsch, m, afklatschning, af- 
tryck, matt kopia, -klatschen, I. tr. afklat- 
scha, aftrycka. II. rjl. sladdra, skvallra af 
hjärtans lust. -kiauben, tr. afplocka. Einen 
Knochen *\i afgnaga ett ben. -klecksen, tr. 
afskrifva, kopiera som en klåpare. -klelden, 
tr, 1. gnm en tunn vägg dölja ei. från- 
skilja. 2. % afkläda. -kleidung, /. -klemmen, 
tr, afklämma. -kllmpern, tr, F spela dåligt, 
traggla igenom, -kllngen, itr, t, förklinga. 
-klo|rfen, tr, slå af, piska, piska af. -kISppeln, 
tr, i. f ärdigknyppla. 2. knyppla af, t. ex. ein 
Muster, -knabbern, tr. P afknapra. -knäcken. 



L tr, knäcka, afbryta. II. itr. t. knakande 
gå af. -knallen, I. itr, t, smälla, springa 
sönder med en knall. II. tr. F skjuta af 
ett gerir. -knappen, -knapsen, F » abzwacken. 
-knausern, P » abkargen. -knelfen, tr. afkni- 
pa. -knicken, tr, afknäcka, afbryta. -knlpsen, 
tr. F 1. skära af. 2. knäppa till, gifva en 
knäpp. -knSpfen, tr. knäppa af, upp. -kniip- 
fen, tr. knyta af, upp. -kochen, I. tr. afkoka, 
koka på. II. itr. h. mii. laga mat, koka kaffe. 
-kochung, /. -kommandleren, tr. mii. 1. åter- 
kalla, kontramandera. 2. skicka på en kom- 
mendering. -kommandlerung, /. 1. kontra- 
order. 2. kommendering. -kommen, I. itr. s. 
1. komma bort; aflägsna sig. Von seiner 
Rede ^v tappa tråden i talet. 2. komma 
ifrån, slå sig lös. 3. komma ifrån, blifva 
kvitt. Billig *>i slippa ifrån för godt pris. 
4. komma ur bruket, bli gammalmodig. Im- 
mer mehr fst blifva mer och mer obruklig. 
6. jic- gut fs* skjuta bra. IL n. öfverenskom- 
melse. -kommenschaft, /. afkomma, efter- 
kommande -kfimmling, -e, m. afkomling. 
-konterfeien, tr. F porträttera. -kSpfen, tr. 1. 
F halshugga. 2. afskära hufvudet på. 8. 
toppa, -kfipfung, /. -koppeln, tr. jtg. släppa, 
t. ex. die Hunde. -kOrnen, tr. Die Åhren />/ 
taga kornen ur axen. -kratzen, I. tr. 1. af- 
skrapa, afputsa. 2. spela med skärande 

missljud 1 iht på itråklutrament. II. itr, 8. F ge 

sig af, schappa. -krauten, tr. rensa, bort- 
rensa ogräs från. -kriegen, tr. F 1. få del 
af, få med af ; få bannor, få styk. Du wirst 
tchon deim ^v du skall nog få din beskärda 
del. 2. få af, få loss. -krltzeln, tr. afskrifva, 
kopiera dåligt -krSschen, tr. kok. bryna i 
■mor. -krOmeln, I. tr, afsmula. IL itr. t. o. 
rjl. smula sig. -krusten, tr, aftaga skorpan 
på. -kugeln, tr, Etw. *>! rösta, votera med 
kulor om ngt. -kOhlen, L tr. låta svalna, 
svalka, afkyla. II. rjl. svalna, -kunft,/. här- 
komst, börd, familj. -kOrzen, tr. 1. af korta, 
förkorta. 2. mat. einen Bruch />/ förkorta, 
reducera ett bråk. 8. Jm den Lohn ei. etw. 
am Lohne *s/ minska ngns lön. -kOrzung, /. 
afkortning, förkortning, reduktion. -kUssen, 
tr. 1. kyssa bort. 2. F kringkyssa. -kut- 
8Ch[ler]en, itr, t. F kuska åstad, fara bort. 
•lades, tr, o. itr. h. aflassa, aflasta, lossa. 
-läder, -lider, m. 1. aflassare, packkarl. 2. 
40. aflastare. -ladung, /. aflastning m. m. m 
'laden. -läge, /. 1. förvaringsställe, maga- 
sin, upplag. 2. f\i einer Rechnung : en räk- 
nings af slutande. 8. ^v einesEides: edgång. 
-lagern, L tr, 1. aflagra, afsätta. 2. låta lägra 
sig på afstånd. 8. lägga på lager. II. rjl. 
1. aflagra sig. 2. lägra sig på afstånd. Hl. 
itr. i, ligga till sig. -lagerung,/. -langen, 
tr, 1, räcka ned. 2. afhämta oeh medtaga. 3. 
uppnå, -iaschen, tr, ikog. stämpla, blecka. 
-lais, m, 1. aflopp, damlucka. 2. Ohne 



itr, IntnmittlTt, rjt, teflexlTt, it, etvkt, sv, tnp, tr, trafultlTt rerb. h. b^r hahen, 8. har •«<n till bjftlpverb. 



AblaDsbrief 



— 7 — 



abmalen 



«%« Qtan &teryändo. 8. afslag, nedsättning 
på iiriMi. 4. afiat, förlåtelse, -iafsbrltf, m. af- 
latsbref. -lassen, I. tr. 1. låta Tara af, ej 
åter fastsätta. Seine Hand von etw. ^v ej 
röra Tid ngt. 2. låta gå, afsända. Deu Schiff 
vom Stapel ^v låta fartyget gå af stapeln. 

3. aftappa, tappa. Den Gråben ^v leda Tatt- 
net or diket. 4. Etw. an der Forderung ^v 
skänka efter ngt af sin fordran, etw. vom 
Preisé *>* låta pruta med sig. 5. öfTerlåta, 
försälja, n. itr. h. 1. upphöra, taga slut. 2. 
Von Etw. *>f afstä ifrån, nppgifTa sina an- 
språk på ngt, låta ngt Tara. -lafshahn, m. 
afloppskran. -lafsjahr, n. jabelår. -lafskram, 
m. aflatshandel. -larskrämer, m. aflatskrä- 
mare. -Iassung,y. af sändande m. m. m ablas- 
sen. -lafszsttel, m. aflatsbref. -lauben, tr, 
aflöfTa. -laubung, /. -lauern, tr. utspionera, 
lura ut. 

Ablauff, m. 1. aflopp. 2. startande. 8. förlopp, 
slut. Der *» des Weehsels: Täxelns förfallo- 
tid. 4. utgång, resultat. 5. gång af stapeln. 
-en, I. itr. s. 1. gå af. 2. rinna af, bort. 8. 
^)B. af segla; gå af stapeln. 4. F misslyckas, 
af spisas. Er ist gut abgelaufen: han har 
just råkat Tal ut, fut. seinen Gegner *>i las" 
sen: parera motståndarens stöt. 5. taga af, 
Tika af. 6. utlöpa, gå till ända, taga slut. 
Seine Uhr ist abgelaufen: hans klocka har 
gått ned, bUd. hans timme har slagit, der 
Wechsel ist abgelaufen : Täxeln har förfal- 
lit. 7. aflöpa. Die Sache låuft in einen 
Scherss ab: saken får ett skämtsamt slut. 
8. shitta, sänka sig. II. tr. 1. fpim. sprin- 
gande afnöta. Sich (dat) die Beine nach etw. 
*\/ jägta efter ngt, sich die Hömer *v tram- 
pa ni barnskoma, rasa ut, sich etw. an den 
Schuhen abgelaufen haben: kunna ngt på 
sina fem fingrar. 2. Tid toménpei : kasta ur 
sadeln. 8. Jtn den Rang *\i gå om ngn i nmg. 

4. Die Läden, die Stadt ^v springa omkring 
i alla bodar, i hela staden, er hat allés al- 
lein abgelaufen: han har gjort allt ensam. 
m. r/f. springa sig trött, -sfrlst, -szeit, /. 
förfallotid. 

ablllaugen, tr. urlaka, luta. -lanschen, tr. lyss- 
nande erfara. Der Natur ihre Geheimnisse 
*>* aflocka naturen dess hemligheter, -laut, 
m. gram. afljud. -lauten, itr. h. hafva afljud. 
-läiiten, tr. 1. g^im klockringning afsluta. 
2. gum ringning förkunna. 

Abiäuterllarbelt, /. Taskning, rensning, raffi- 
nering, -ffafs, f>. Tasktråg. -n, tr. klara, Ta- 
ska, raffinera. 

abilleben, L tr. upplefTa, bcTlttna. n. rjl. 1. 
taga slut, gå till ända. 2. blifva utlefTad, 
skröplig. Äbgelebt: utlefTad. III. itr. s. gå 
bort, aflida. IV. n. frånfälle, död. -lecken, 
L tr. afslicka. II. itr. s. läcka, -ledern, tr. 
1. borttaga skinnet från. 2. F prygla, klå 
på. -leeren, tr, tömma, -legbftr, a. lämplig 



att ISggM af, att läggas åsido, -legen, I. tr. 
1. aflägga, aftaga, bortlägga. Biid. die Kin- 
derschuhe ^v trampa ut bamskoma. 2. af- 
lägga, afgifTa, fullgöra, bestå. 3. ^jo. ein 
Schiff /v låta ett fartyg löpa ut. IL itr. h. 

1. aftaga ytterkläderna. 2. få ungar. 8. ^)o. 
lägga ut från land. -leger, m. afläggare. -le- 
gung, f. afläggande m. m. m ablegen. -lehnen, 
tr. 1. luta. Tända ifrån. 2. bUd. afböja, till- 
bakaTisa, försmå; af stå ifrån, -lehnung,/. 
-lelern, tr. nnku. 1. spela på positiT. 2. upp- 
läsa, deklamera med entonig röst. -leihen, 
tr. Jm etw. ^v låna ngt af ngn. -lelsten, tr. 
fullgöra. Einen Eid ^v gå ed. -lelstung, /. 

abieltllblr, a. som kan härledas, -en, I. tr. 1. 
afleda, leda bort, afTända, utestänga. 2. 
härleda. IL rj{. härleda sig. -er, m. afledare. 
-ung, /. 1. afledning, bortledande. 2. här- 
ledning, -ungsgraben, m. afloppsdike. -ungs- 
sllbe,y. gnm. härledningsstafTelse. 

abienkllblr, a. möjlig att afleda. -en, I. tr. 1. 
afleda, aflägsna. Jn von etw. *>i förmå ngn 
att af stå ifrån ngt. 2. Die Lichtstrahlen *>» 
bryta Ijusstrålarne. IL itr. h. Tika af, af- 
lägsna sig. -ung, /. -ungswinkei, m. bryt- 
ningsTinkel. 

abillernen, tr. Jm etw. ^v lära sig ngt af ngn. 
-lesen, tr. X. afplocka. 2. läsa, afläsa. 3. 
gnm läsning afnöta. -Ieser(in), m. (/.) per- 
son som af plockar, -lesung, f. afplockande, 
läsning, -leugnen, tr, förneka, -leugnung, /. 
•liefern, tr, aflemna, leTerera. -lieferer, m. 
person som aflemnar, leTerantör. -Ileferung, 
f, aflemnande, loTerering, leTerans. -liefe- 
rungsschein, m. 1. leTereringsorder. 2. leTe- 
reringsbeTis. -Ilegen, I. itr. h. 1. ligga af- 
lägse. 2. ligga tillbörlig tid. Äbgelegen : som 
legat tillbörlig tid. H. rjl. 1. - f, 2. 2. blifTa 
förlegad, -listen, tr. Jm etw. f\i gnm list af- 
locka ngn ngt. -locken, tr, 1. locka bort 
Urin ngt. 2. aflocka. -lohnen, tr. 1, aflöna. 2. 
•flona ooh afskeda. -iohnung,/. -ISschen, tr, 1. 
släcka. 2. stryka bort, utplåna. -ISschung, 
/. -IBsen, I. tr, 1, lossa, frånskilja; aftaga. 

2. frigöra, friköpa. 3. aflösa. II. rjl. 1. loss- 
na, gå loss. 2. afsöndra sig. 3. rpr. aflösa 
hTarandra, byta om, alternera. -ISser, m. 
mu. aflösande soldat, -lösung,/. 1. lossande; 
frånskiljande. 2. lösen, amortering, aflös- 
ning. •i5t[h]en, tr. lossa gnm att smälta 
lödningen, -luchsen, tr. ikoi. i smyg titta 
efter, smida, fuska sig till. -machen, tr. 1. 
lossa, frånskilja, aftaga. 2. af göra, uträtta, 
öfTsrenskomma om, ordna. Einen Streit *\t 
slita ^n tTist, baud. eine Rechnung ^ likvi- 
dera en räkning. 3. kok. afreda. -machung,/. 
•magern, I. itr. s. af magra. II. tr. svälta. 
•magerung, /. afmagring; svält, -mähen, tr. 
afmäja, afslå, aftaga. -mähung,/. -mahnen, 
tr. afråda. -mahnung, /. -målen, tr. 1. måla 
af, porträttera, kopiera. 2. måla, skildra. 



'V ~ rsregåcnde appKlagsord. * tkta ima. O Mknar plur. f bar omljad. F familjtrt, P Itgre iprik. f mlndr* brnkliet. 



abmarsohen 



— 8 — 



abquälen 



-marsch, m. af marsch, -marschieren, itr.a. 
afmarschera. -martern, I. tr. pläga läoge o. 
mkt. II. rfl. plåga sig. -marterung, /. -mat- 
ten, I. tr. 1. af matta, utmatta. 2. tckn. matt- 
slipa. [II. rji. ntmatta sig. -mattung, /. -mei- 
fsaln, tr. 1. afmäjsla. 2. mäjsla, forma med 
mäjseln. -melden, I. tr. kontramandera, åter- 
taga. Jn '\* anmäla att ngn är förhindrad 
att infinna sig, einen Sckuler 'x/ anmäla 
att en lärjunge skall lemna skolan. II. r^. 
anmäla sin af resa, sin afmarsch, taga af- 
sked. -meldung, /. -mergeln, tr. ntmärgla. 
-merg[e]lung, /. -merken, tr, Jm etw. *>, mär- 
ka ngt på ngn. -mefsblr, a. mätbar, mat. 
reell, -messen, tr, mäta, uppmäta, afmäta, 
afdela, afpassa. siid. seine Worte ^x/ väga 
sina ord. -messer, m. mätare, landtmätare. 
•messung, f. mätning m. m. ■« abmessen. 
-miet[h]en, tr. Jm etw. /x/ hyra ngt af ngn. 
-mlet[h]ung, /. -modeln, tr. forma, model- 
lera, -mucken, tr. F döda i hemlighet. -mO- 
den, -mQhen, I. tr. attrötta. n. r/. trötta nt 
sig. -murksen, tr. F hemligt taga lifvet af, 
lönmörda. -mQIsigen, I. tr. 1. 8ich (dat.) eine 
Stunde 'x/ slå sig lös en timme. 2. aftvinga. 
n. rjl. taga sig ledigt, slå sig lös. -nagen, 
tr, afgnaga. -nähen, I. tr. 1. sy, sticka i ra- 
tor el. andra figurer. 2. gnm BÖmnad betala, n. 
rjl. sy sig trött, -näher, m. söm som afde- 
lar, gör trängre, -nahme, /. 1. nedtagande, 
borttagande, aftagande. 2. affordrande, mot- 
tagande. 8. hand. afsättning, åtgång. Bet ^x/ 
grö/serer Partieen: om större partier tagas, 
partivis. 4. aftagande, förminskning, -na- 
schen, tr. i smyg taga, snatta, -nehmen, I. 
tr. 1. ned-, af-, borttaga. Die Speisen f\* 
duka af, die Milch ^x/ skumma mjölken. 2. 
Jm etto. *\* a) fråntaga ngn ngt, b) mottaga 
ngt af ngn, jm die Waffen /v af väpna ngn, 
jm Waren 'x/ köpa varor af ngn, jm einen 
Eid 'x/ låta ngn gå ed, jm ein Versprechen 
*v taga löfte af ngn, jm die Larve *v de- 
maskera ngn. 3. taga en del af. Sich (dat.) 
etto. 'x/ taga af en bit åt sig. 4. afbilda, 
porträttera. 5. sluta sig till, gissa. 6. Sich 
(dat.) ein Beispiel an jm ^x/ taga exempel af 
ngn. n. itr. h. aftaga, förminskas, försva- 
gas; magra; taga ihop vid stickning, -nehmer- 
(In), m. (/.) 1. person som tar ned, plockar 
af frukt o. dyi. 2. köpare, afnämare. 3. tjuf- 
godagömmare. -nelgen, tr. o. rjl. vända (sig) 
bort. Vani. blott i part. abgeneifft: ogynnsamt 
stämd mot, ej böjd för, ovillig, obenägen. 
-nelgung, /. motvilja, obenägenhet, -norm, 
a. ovanlig, abnorm, -normitit, -en, /. ovan- 
lighet, abnormitet. •nBt[h]igen, tr. sftvinga. 
-n8t[h]lgung, /. -nutzen, -nOtzen, L tr. af- 
nöta. n. rJi. afnötas, blifva utnött, -nut- 
zung, /. -öden, tr. göra öde, föröda, -ohrfei- 
gen, tr. örfila upp. 
Abonnllemént, -«, n. abonnemang, prenumera- 



tion, subskription, -ént, -en, m. -éntin, -nen, 
f. abonnent, prenumerant, subskribent. 
•leren, iv. tr, ©. itr. h. abonnera, prenume- 
rera, subskribera (på). 

abordnllen, tr, 1. utse, välja tiii ombad, tm mu- 
mftktig. 2. gifva återbud om, kontram andera. 
-er, m. valman. -ung, /. 1. val, uppdrag, 
fullmakt. 2. återbud, kontraorder. 

Abiiort, m. afträde. -leren, sv. itr. h. få miss- 
fall, -örtus, -, m. missfall, -paalen, tr. Erb- 
sen /x> sprita ärter, -paaren, tr. ordna par- 
vis, -pachten, tr. arrendera, -pachtung, /. 
arrende, -packen, tr. afpacka, aflassa. -pak- 
ker, m. afpackande person, aflassare. -pak- 
kung, /. afpackning. -paschen, I. tr, ttr- 
ningaapei. Jn ^x/ slå högre slag än ngn. II. 
itr, 8. F gå sin väg, aftroppa. -passen, tr. 
1. afpassa. 2. lura på, passa på. -patrouil- 
iieren, tr. Eine Gegend '\* patrullera inom 
en viss trakt, -peinigen, tr. utpina, -peit- 
schen, tr. genompiska, -prygla, -pelzen, tr. 
1. flå. 2. Jn '\t taga af ngn hans päls, hans 
ytterkläder. 3. F mörbulta. -pfählen, tr. be- 
gränsa, omgifva, afdela med pålar, -pfäh- 
lung,/. -pfändbir, a. jar. som får tagas i ut- 
mätning, -pfänden, tr. utmäta, verkställa 
utmätning hos. -pfändung, /. utmätning. 
-pfelfen, tr. hvissla från boijan un iiut. -pflficken, 
tr. 1. utstaka, med pinnar utmärka ei. be- 
gränsa. 2. lossa ngt, tom rarlt flLstadt vid pinnar. 

-pflQcken, tr. afplocka, plocka, -pfcken, tr. 
af-, borthacka, hacka lös. -p lacken, rjl. F 
trötta nt sig. -plagen, I. tr, plåga, utpina. 
n. rjl, plåga sig, trötta sig. -plaggen, tr. 
&br. borttaga grästorf från, flåhacka. -plär- 
ren, F I. tr, uppläsa slarfvigt. II. rjl. prata 
mycket, -plätten, tr, af-, tillplatta, -plätten, 
tr, 1. stryka med itrykjam. 2. tekn. valsa, ut- 
valsa, -plattung,/. afplattning. -platzen, itr. 
8, med en knall gå loss, springa af. -plat- 
zen, tr, ikog. blecka. -plätzung,/. -plUndern, 
tr, (ut)plundra, råna, fråntaga, -pochen, tr. 
1. med hammarslag lossa. 2. pockande af- 
fordra. -prägen, tr. afprägla. -prSgung, /. 
-prall, m. äterstudsning. -prallen, itr. s. åter- 
stndsa; bild. afsnäsas, af spisas, -prallung, ^/*. 
-predlgen, I. tr. uppläsa, framsäga p& prediko- 
tu. n. rjl. predika sig trött, -prellen, I. tr. 
återkasta; bUd. af visa. II. itr. s. återstudsa. 
-pressen, tr. afprässa. -pressung, /. -protzen, 
tr. mil. afbrösta. -prUgeln, tr. F prygla grund- 
ligt, -puffen, I. tr. 1. =» abprugeln. 2. flå «jäir- 

dOda djar. II. itr. S. om 10st krut o. dyl. explodcra. 

-pumpen, tr. 1. gnm pumpning aflägsna. 2. 
pumpa läns. 3. F låna, vigga, jm etw. : ngt 
af ngn. -putz, m. afputsning, yttre puts. 
-putzen, tr. 1. af putsa, afgnida, putsa, ren- 
göra. Schuke 'x/ borsta skodon. 2. F jn f^u 
skrubba upp ngn. -putzung, /. -quälen, I. tr. 
1. Jm etto. /x/ plåga ngn, käxa på ngn, tills 
han gifver ngt. 2. plåga, m artera. II. rjl. 



itr. intranittlTt, rjl. refleziTt, »t. at*rkt, *V. fragt, tr, tranaitiTt Terb. h. har haben, $. har $9in tiU hjälpverb. 



abqaetsoben 



- 9 — 



absoheiden 



plåga, martera sig. -^uetschen, tr, krossa, 
klämma af. -qulrlen, tr, un. vispa h&rdt. 
•rtffen, tr, rycka, slita, rafsa ned, bort. 
-rihmen, tr, 1. skumma. 2. sätta inom ram. 
•ranken, tr. taga rankor(na) af. -raschein, 
xtr, s. falla ned ei. aflägsna sig rasslande. 
-rasM, L tr, 1. borttaga grästorfrorna fr&n. 
8. jif. afbeta. II. rjl. rasa ut. -raspeln, tr, 
afraspa. -rasseln, Ur, «. rasslande aflägsna 
sig. •rat[b]eB, L tr. o. itr. h, afr&da. Jm von 
ttw. f>* rftda ngn att afstä fr&n ngt. II. tr. 
Jm ein Geheimnit /v gissa ngns hemlighet. 
•rauchen, Ur. $. fördnnsta, bortdunsta, -rin- 
chern, tr. röka väl, fullständigt, -rauni, m. 
rask, afEall, sp&nor. -riumea, tr. 1. rödja af, 
rödja ren. 2. rödja af, taga bort, bortskaf- 
fa, -rlumung, /. -raupen, tr. plocka bort 
mask fr&n. -rauschen » abbrausen. -reclien, 
tr. kratta, afkratta. -rechling, m. o. n. åbr. 
sädesagnar, sädesdräse. -rechnen, I. tr. dra- 
ga af, ifr&n; af-, fr&nräkna. Dies abgertch- 
nét: bortsedt härlfr&n. II. Ur. h. af sluta 
räkenskaperna, utjämna debet och kredit, 
likvidera, -reehnung, /. 1. afdrag. 2. af räk- 
ning, kvittning. 8. uppgörelse. MUjm ^ 
halten: göra upp räkenskaperna med ngn. 
•recbte,/. afvigsida. -retft,/. 1. aftal, öfver- 
enskommelse. 2. förnekande. In ^v stellen 
éL ziehen «i. nehmen: förneka, -reden, tr. 
1. af tala, öfyerenskomma om. Abgeredeter- 
mq/sen: enligt öfverenskommelse. 2. Jm 
etw. /v öfvertala ngn att afst& fr&n ngt. 
-radmifl, /. -regeln, tr. reglera, -rignen, I. 
Ur. b. 9. r/7. opars. upphöra att regna. Es ^v 
lassen: af vakta regnets upphörande. II. tr. 
Abgeregnet sein: hafva af slagits et bort- 
sköljts af regnet, -reihen, I. tr. 1. afrifva. 
Sich {amO den Körper <>* taga en afrifning, 
frottera sig. 2. polera. 8. Farben ^v rifva 
färg. 4. bOd. abgerieben: illparig, listig. II. 
r/f. slitas, afnötas. -reibung,/. -relchen, <r. 
1. gifva, öfverlemna. 2. n&. -reifen, Ur. s. 
mogna väl, fallständigt. -relse, /. afresa. 
•relsen, Ur. s. afresa, resa. -reUsen, I. tr. 1. 
rycka loss, lösrycka, slita ifr&n, rifva af, slita 
af. 2. rifva ned, förstöra. 8. rifva sönder, 
slita ut, t. 9x. Kleider. Äbgerissen: trasig. 4. 
göra utkast till, rita konturerna af. II. rjl. 
1. slita sig lös. 2. F öfver m&ttan anstränga 
sig. m. Ur. s. g& af. Meine Geduld rei/st 
ab: mitt t&lamod tar slut, es rei/st gar nicht 
ab: det tar aldrig slut. -reiten, I. tr. 1. trött- 
rida. 2. inrida, dressera. 8. ridande passera. 
n. r/?. 1. rida sig trött. 2. F biid. arbeta ut 
sig. m. Ur. s. 1. rida &stad, ridande af- 
lägsna sig. 2. Vom Wege *>/ taga af. -ren- 
nen, I. Ur. s. springa sin kos, ränna ästad. 
n. tr. springande af nöta. III. rjl. springa 
sig trött, -riehten, tr, X. dressera, Inöfva, 
tränera. 2. uppdraga efter snöre, rikta, ju- 
stera, rätta, -richter, m. dress ör, tränerare. 



-riehtkuBSt, /. dresseringskonst. -riegela, tr, 
regla, förregla, -rieteln. Ur. h. •. s. rinna, 
sippra ned. -rlnden, tr. afbarka, afskala. 
-rindig, a. hvars bark spricker ifr&n. -rin- 
gen, tr. Jm etw. fs* tillkämpa sig ngt af ngn. 
-rinnen, Ur. s. rinna af, ned. -Hft, m. skiss, 
konturer, utkast, utdrag, -rollen, tr.j Ur. s. 
: rjl, rulla af, ned, ut, upp. Die ZeU rollt 
ab: tiden förflyter, -rosten. Ur. s. afrosta. 
-rOsten, tr. rosta, halstra. -rOcken, I. tr. 
flytto ifr&n, förflytta. II. Ut: s. 1. flytta sig. 
2. aft&ga. -rudern, Ur. s. ro bort. -ruf, m. 
&terkallelse. -nifen, I. tr. 1. bort-, återkal- 
la. 2. Jn zum Tkeater rs, hämta ngn till 
teatern. 8. utropa, förkunna. 4. Jn «v kön- 
nen : kunna höras af ngn. II. rjl. ropa sig 
trött, -rufung, /. -rOhren, tr. kok. reda af. 
•runden, tr. afrunda. -rundung, f, -rUsten, tr. 

1. nedtaga ittunincar. 2. ^jo. af tackla, af rusta. 
8. mil. försätta p& fredsfot. -rUstung,/. -nit- 
schen, Ur. s. 1. halka ned, glida af. 2. F 
loma af. -eäen, tr. bes& heit ooh håiiat. -eage- 
brlef, m. bref med återbud, -sägen, I. tr. 1. 
uppsäga. Abgesagter Feind: förklarad fien- 
de. 2. &tertaga, &terkalla, kontramandera. 
n. Ur. k. afsäga sig, afsvärja, afstä ifr&n, 
öfvergifva, fly, t. ex. dem Teufel. -sägen, tr. 
afs&ga. -sagescbreiben, n. skrifvelse med 
&terbud. -salzen, tr. salta väl, insalta, -sat- 
teln, tr. afsadla. -satz, m. 1. afsättning, 
fällning. 2. afsats, afbrott. Ohne f^ i ett 
drag, tfi verschiedenen Absätzen: i flera re- 
priser. 8. afsats i ikrirt. 4. bot. knut på haim- 
itrin. 5. klack. 6. baad. afsättning, &tg&ng. 7. 
värdeförlust. 8. djnn af vänj ande. -satzgebiet, 
n. afsättningsomr&de, marknad, '-eatzweise, 
adv. i afsatser, i repriser, -eaufen, tr. dricka 
af. -saugen, tr. afsuga. -eäugen, tr. afvänja. 
•schaben, I. tr. afskafva, afskrapa. Abge- 
schabt: afskafd, utnött, luggsliten. II. r/f. 
skafva af sig skinnet, •schåbsel, n. afskrap. 
-sehaffen, sv. tr. 1. afskaffa, upphäfva. 2. 
afskeda, göra sig af med. -schaffung, /. 
-schalen, I. tr. af-, bortskala. II. rjl. af- 
skala, fjälla, skifva sig; mista barken, byta 
om skal. -schälung, /. -schärfen, tr. skärpa, 
slipa, bryna, spetsa, -scharren, tr. afkrafsa, 
bortkrafsa. -schatten, I. tr. 1. silhuettera. 

2. skugga, schattera, nyansera. II. rjl. haf- 
va nyanser, -scbattieren, tr. skugga, nyan- 
sera, -schattierung,/. -tchattung,/. silhuett, 
skiss, -schätzen, tr. 1. uppskatta, värdera, 
taxera. 2. nedsätta, förringa, -schätzer, m. 
taxeringsman. -scbätzig, a. obetydlig, usel. 
-schätzung, /. taxering m. m. m abschätzen. 
•tchauern, tr. gum väggar af dela, fr&nskilja. 
-tchaum, m. 1. skum, fradga, lödder. 2. af- 
skum. -schäumen, tr. skumma, af skumma. 
-scheldbir, a. som kan fr&nskiljas. -scheiden, 
L tr. afskilja, fr&nskilja, afsöndra. II. rjl. 
skilja sig. ni. Ur. s. 1. afresa. 2. skiljas 



* S^U m$. O Hkoar plur. f hv 0111^04. F temlljari, P ll|r« iprU. t mlodre 



brukligt. 



Absoheidung 



— 10 



AbschreibuDg 



hädan, dö. Äbgeschieden: afliden. -schei- 
dung, /. -tcheiteln, tr. bena. •8chelfe[r]n, I. 
tr, aflöBa i ekifvor. II. Ur. h. •. r/7. ekifva 
sig, fjälla 8ig. -scheren, tr, afklippa, klippa. 
-scherung, /. -scheu, m. afeky, motvilja, 
vämjelse, -scheuern, I. tr. 1. afsknra, af- 
g^iida, skura, fäja. 2. afnöta, afskafva. II. 
rjl. afnötas, afskafvas. -schéullch, a. afsky- 
värd, ohygglig, gräslig, -schéulichkelt, /. 
afskyvärdhet, gräslighet, -schlchtung, /. af- 
lagring, hvarf, skikt, -schicken, tr. afskicka, 
af sänd a. -schickung, /. -schleben, tr. skjuta 
bort, ifrån sig. -schied, -e, m. afsked, far- 
väl. Mit einem polnischen fs^e weggehen: gå 
utan att säga farväl, Jm den ^v geben : af- 
skeda ngn, seinen *\t nehmen : taga afsked. 
•schlefern, I. tr. klyfva i skifvor. II. rjl. 
skifva sig. -schief[e]rung, /. -schiefsen, I. 
tr. 1. afskjnta, aflossa. 2. skjuta af, t. ex. 
jm den Kopf. 8. i skjutning öfverträffa. 4. 
Sich (dat.) das Genick fst bryta nacken af 
sig, jfr //, 1. n. itrt t. 1. falla, störta ned. 
2. stupa brant ned. 3. changera, blekna. 
•schlefsung, /. -schfffen, I. tr. frakta på far- 
tyg, n. itr. s. afsegla, afresa. -schlffung, /. 
-schlldern, tr. skildra, beskrifva. -schinden, 

I. tr. 1. flå. 2. bUd. jm etto. f\i utprässa ngt 
af ngn. n. rjl. F öfveranstränga sig, slita 
ut sig. -schirren, tr. sela af. -schlrrung, /. 
-schlachten, tr. slagta, nedslagta. -schlag, 
m. 1. återkastning, återstudsning. 2. af- 
fall, bråte. 3. afslag, vägran. 4. aftryck. 6. 
afplankning, kofve. 6. damlucka, aflopp. 7. 
band. nedsättning, afdrag, rabatt. In ^v ge- 
raten: falla i pris, auf f\t zahlen: afbetala. 
-schlagen, I. tr. 1. afslå, afhugga, afskära, 
afmäja. 2. afslå, vägra, förkasta. 3. g^m 
slag forma. 4. prygla, mörbulta. 6. kok. slå, 
vispa. 6. bryta ned, taga ned. 7. afplanka. 
8. afleda. 9. afslå, afvärja. 10. aftrycka. 

II. sätta ned priset på, slå af på. n. rjl. 
aflägsna sig, afvika. III. itr. s. 1. Aus der 
Ärt «v urarta, vanslägtas. 2. misslyckas. 8. 
sjunka i värde, i pris ; minskas. Der Wein 
Bchlägt ab: vinet dufnar. 4. återstudsa. 6. 
mil. slå till reträtt, -schlägfg, a. nekande, 'x/0 
Antwort: afslag. •schlftglich, a. i »ht adv. 1. i 
smärre poster, såsom afbetalning. *^e Zah- 
lung : afbetalning. 2. - abåchlågig. -SChla- 
gung,/. afslåendeiD.m.Ma6<cA2a^tfn. -schläm- 
men, tr. rensa från slam, från gyttja, vaska, 
•schlämmung,/. •schleichen,t<r.«.«.r/7. smyga 
sig bort. -schleifen, 9) st. I. tr. 1. af slipa, bort- 
slipa. 2. slipa, bryna, polera. 3. bUd. afnöta; 
hyfsa. II. rjl. 1. afslipas, afnötas. 2. bUd. bli 
hyfsad, få lef nadsvett. b) sv. tr. draga bort, 
köra bort på drog, släpa bort. -schleifer, m. 
slipare, polerare. -schleifsel, n. slipgår. 
-schleifung, /. afslipning m. m. m abschUifen. 
•schlendern, itr. t. F gå sin viig långiamt oeb 
i&nigt. -schlenkern, tr. slänga bort. -schlep- 



pen, I. tr. bära bort i smyg, dra af med. 
n. r/. F släpa ut sig. -schllersen, I. tr. 1. 
läsa igen, stänga. 2. afskilja, afstänga, af- 
söndra. 3. af sluta, fullända, bringa till stånd, 
uppgöra, n. rjl. 1. stänga in sig, läsa igen 
om sig. 2. sluta, taga slut. Hl. itr. h. göra 
upp, komma på det klara. -schlOpfen, itr. s. 
smyga sig bort. -schlOrfen, tr. dricka af, 
med välbehag smaka på. -schlufs, m. af- 
sin tn ing, afslutande. -schmatzen, tr, F öf- 
verhölja med kyssar, -schmecken, tr. Dem 
Weine dos Alter ^v känna vinets ålder på 
smaken, -schmeckigja. illasmakande. -schmei- 
Chsln, tr. Jm etto. ^v g^nm smekningar ei. 
smicker förskaffa sig ngt af ngn. -schmel- 
fsen, tr. F kasta af. -schmelfser, m. F häst 
som gärna kastar af ryttaren, -schmelzen, 
I. tr. smälta loss, smälta ut, smälta. II. itr. 
9. smälta, smälta af. -schmelzung,/. -schmie- 
den, tr, smida af. -schmleren, I. tr. F 1. 
skrifva af, rita af på ett klottrigt sätt. 2. 
smörja upp, prygla. II. itr. h. smeta ifrån 
sig. -schmierer, m. 1. dålig kopist. 2. plagia- 
tör. -schmutzen, itr. h. o. s. smutsa ifrån sig. 
-schnäbeln, rpr, F kyssas, -schnallen, <r. spän- 
na af. -schnappen, I. tr, Ein Schlofs />/ släp- 
pa ett lås a& att det imlUer Igen. II. itr. S. 1. 
Die Feder, der Hahn schnappt ab: fjädern 
springer upp, rullar upp sig, hanen slår 
ned. 2. tvärt afstanna. -schneiden, I. tr. 1. 
skära af, ned, afklippa; biid. borttaga, be- 
röfva, fråntaga. 2. afskära, afbryta. 8. 
skarpt begränsa. II. itr. h. o. rjl. bilda af- 
brott, sticka af, framträda, -schneldung, /. 
•schnellen, I. tr. knäppa till ngt, lå att det rar 
af. Eine Feder ^v släppa en fjäder, n. itr, 
9. springa af. -schnitt, m. 1. afskuret et af- 
klippt stycke, kupong. 2. mat. segment. 3. 
afdelning, kapitel, period. 4. ställe där ngt 
är afskuret ei. afklippt; cesur. -schnittwelse, 
adv, i afdelningar. -tchnltzel, n. aftäljdt 
stycke, afklipp, spån. -schnitzeClln, tr. af- 
tälja. -schnQren, tr. 1. snöra npp. 2. snöra 
af. 3. mäta med ett snöre, -schnurren, I. tr, 
1. frammumla aun •fterunke. 2. P jm etw. f\t 
ljuga sig till ngt af ngn. U. itr. s. lossna 
med ett surrande ljud. -schnUrung, /. upp- 
snörande m. m. m abschnuren. -schöpfen, tr. 
aföea, skumma, -schrägen, tr. afsnedda, 
göra sluttande, -schrägung, /. -schrammen, 
L ^. F rispa, klösa. IL itr. «. P loma af. 
-scbrauben, tr. afskrufva. -schrecken, tr. 1. 
afskräcka. 2. Jm etto. ^v skrämma ngn att 
lemna ngt. -schreckung, /. -schreiben, tr. 1. 
skrifva af. Sich (dat.) fast die Finger />/ nä- 
stan skrifva af sig fingrame. 2. afskrifva, 
renskrifva; plagiera. 8. hand. afskrifva, af- 
föra, af draga. 4. skrifva återbud om, skrift- 
ligen kontramandera. -schrelber, m. 1. ren- 
skrifvare. 2. plagiatör. -tchrelberei, /. 1. 
afskrifning. 2. plagiat, -schreibung, /. af- 



itr, iBtraMltm, rjl, reSezin, st. starkt, SV. tragt, tr, tnuulUrt verb. h. bar kah«n, S. bar $€tn till bjMpTerb 



absohreien 



11 



abspenstlg 



skrifning m. m. m abschreiben, -schrelen, tr, 
1. skrika ut. 2. F sich (dat.) die Kehle «%« 
skrika af full hals. -tchrelten, I. tr, g& upp, 
stega. n. itr. $. gå sin väg. -schrift, /. af- 
skrift. -schrlftlich, a. i iht adv, i afskrift. 
•schrSpfen, tr. koppa, gnm koppning aftap- 
pa. -8chrubbe[r]n, tr, afsknra, afskrubba. 
-schultern, tr. taga ned från axeln, -schup- 
pen, tr, o. rfi, fjälla (sig), -schuppung, /. 
-schufs, m. 1. ras, skred. 2. brant, sluttning. 
•schDssIg, a. brant. -schOsslgkeit, /. brant- 
het, sluttning. -schOtteln, tr, 1. skaka af, 
ned. 2. rysta, skaka dugtigt. -schUtten, tr, 
skaka af, ned. -schOtzen, tr, afstänga fnm en 
damioeka. 'Schwächeil, L tr, försvaga, mildra. 
n. rfi, försvagas, mattas. -schwSchung, /. 
•SChwären, itr, \. 8, bulna bort. 2. A. upp- 
höra att bulna. -schwärmen, itr. om bin. 1. 1, 
svärma. 2. A. upphöra att svärma, -schwat- 
zen, % -schwätzen, tr, F 1. prata till slut 
om. Jm etta. 'x/ gnm pnt narra till sig ngt af 
ngn. -schweben, itr, s. sväf va bort. -schwe- 
feln, tr, 1. frigöra från svafvel. 2. svafla. 
-8chwef[e]lung, /. -scnweifen, I. tr. utskära, 
nrringa. II. itr, t, aflägsna sig; biid. icke 
hålla sig till ämnet, -schweifung, /. 1. ur- 
ringning. 2. exkurs. -schwemmen, tr, af- 
skölja, bortspola, -schwemmung,/. -schwen- 
den, tr. svedja, bränna, -schwenken, I. tr, 1. 
afskölja. 2. afskaka. n. itr. t. o. rfi, svänga, 
göra en svängning, -schwenkung,/. -tchwim- 
men, I. itr, t, simma, simma bort, sin kos. 
n. rfi. simma sig trött, -tchwindeln, tr. Jm 
etto. <v tillnarra sig ngt af ngn. -schwingen, 
I. tr. slänga bort. II. rfi. Sich vom Pferd« 
t\0 svinga sig ur sadeln, -schwitzen, I. tr. 1. 
kok. lätt bryna. 2. svettas ut, bort. II. rfi. 
svettas starkt. -schwBren, I. tr. 1. Einen 
Eid f>i gå ed. 2. tfr. itr. A. af svär ja, öfver- 
gifva, t. ex. teinen ti. seinem Glauben. 3. 
svärjande förneka. 4. Ein abgeschwomer 
Feind: en af svuren fiende. II. rfi. gå varje- 
målsed. -schwBrung, /. -segeln, I. itr. s. af- 
segla. II. tr. segla af, t. ez. den Mast. -sBg[e]- 
lung, /. -sehbir, a. möjlig att se, att be- 
räkna, -sehen, I. tr. 1. Jm etw. ^v lära sig 
ngt af ngn gnm att •• honom gora d«t, t. ez. eine 
Kunst. Jm etw, an den Augen ^v läsa ngt 1 
ngns ögon. 2. beräkna, förutse. 8. Auf etw. 
abgesehen sein: af se, syfta till ngt, die Ge- 
legenheit *%» vänta på tillfälle. II. itr. A. 
Von jm /x» a) ikoL skrifva af efter ngn, b) se 
bort, vända sina ögon från ngn, c) ej fästa 
af seende vid ngn. -seifen, tr, bestryka med 
tvål eL såpa, intvåla, -seihen, tr, sila, fil- 
trera, -seihung, /. -seln, itr, s. vara af, från- 
skild, sönder, aflägsen. -seit, I. adv. af- 
sides. n. prep, med gen. från, från ... sida. 
-seite,/. 1. baksida, frånsida. 2. fiygel, sido- 
skepp. -séiten, -seits » abseit, 
•bsenliden, tr. afsända, afskicka. -deKin), m. 



(/.) afsändare. -dung, /. afsändande. -gen, 
tr, afsveda, afbränna. -ken, I. tr. nedsänka, 
nedlägga. II. rfi. slutta, -ker, m. trtdg. af- 
läggare. -kung, f. nedsänkning, sänkning, 
sluttning. 

absénlit, a. frånvarande, -z, -en, fi. frånvaro. 

absetzllbär, a. afsättlig, som kan afsättas. -en, 
I. tr. 1. flytta ifrån, t. ez. den Schrank von 
der Wand. 2. aflemna. 8. afsätta, afsöndra. 
4. afsätta från ett »mbete. 5. af b ryta. Schrei- 
ben ohne die Feder abzusetzen : skrifva i ett 
enda drag, den Becher /v taga bägaren från 
munnen, die Zeile ^v göra en afsats. 6. ta- 
ga af, kasta af. 7. afvänja djar. 8. band. om- 
sätta. 9. ^jo. sätta ut. 10. opera, vaukas. Et 
wird Schlåge *>* det kommer att vankas 
stryk. II. rfi. 1. Sich von jm /v sätta sig 
på afstånd, flytta sig från ngn. 2. fram- 
träda, af sticka, m. itr. h. 1. stanna, göra 
uppehåll. Sprechen ohne abzusetzen: tala i 
ett andedrag. 2. birg- ein Gäng setzt ab : ett 
sidoschakt tar vid. -ung, /. afsättning. 
Einstweilige '\* suspension på vistf tid. 

Absicht, /. afsigt, uppsåt, syfte. Die /x/ hahen 
zu: ämna att. -lich, a. afsigtlig, uppsåtlig; 
adr. med afsigt, med flit. -iichkelt, /. upp- 
såt, öfverläggning, berådt mod. -slös, a. 
oafsigtlig. 

abilslckern, itr. t. nedsippra, utsippra, -sleben, 
tr. frånsikta, frånsåUa. -sieden, tr. 1. sju- 
da, låta sjuda. 2. kok. koka af. -singen, L tr. 
af sjunga, sjunga tiu iint. II. rfi. sjunga sig 
trött, -slngung, /. -sinken, itr. s. sjunka, 
sjunka ned. -sinth, -[e]5. O, m. absint. -tit- 
zen, L itr. s, 1. sitta på afstånd. Von jm 
weit /V/ sitta långt ifrån ngn. 2. sitta af. 
n. tr. 1. sitta af, sönder. 2. sitta af, tjäna 
af. -solden, tr. aflöna. 

absolut, a. absolut, -ion, -en, /. absolution, 
förlåtelse, -ismus, -, O, m. absolutism, en- 
välde, envåldsstyrelse. -ist, -en, m. absolu- 
tist, anhängare af enväldet, -istlsch, a. ab- 
solutistisk, tillgifven enväldet. 

abilsolvieren, sv. tr. 1. frikänna. 2. absolvera, 
af sluta, aflägga. -sonderblr, a. från skilj e- 
1ig, som kan frånskiljas, -sönderlich, a. 
egendomlig, besynnerlig; ts. adr. »fr. i syn- 
nerhet, särdeles, -sonderlfchkeit, /. besyn- 
nerlighet, egendomlighet, -sondern, I. tr. 
1. frånskilja, isolera. 2. afsöndra, afsätta. 
n. rfi. skilja, afsöndra sig. •sond[e]rung,/. 
-sorbieren, sv. tr. absorbera, -sorptlön, -en, 
/. absorption. -spSnen »9 abspenen. -spän- 
nen, tr. 1. spänna lös, minska spänningen 
hos, förslappa, trötta. Moa. eine Satte /x/ 
nedstämma en sträng. 2. frånspänna. -span- 
nung, /. förslappning, -spetsen, I. tr. af- 
spisa, affärda. U. itr. A. afsluta måltiden. 
-spenen, tr. afvänja. -spenstfg, a. motspän- 
stig» gensträfvig. Einen Diener seinem 
Uerrn »v machen: locka, tubba en tjänare 



»v ■■ fBrofåenda appalagtord. * »kU am». O saknar plnr. f har omtjad. F flamiljtrt, P Itcca avvik. ^ mVoAwt^ VrQ2ti\<«.. 



absperren 



— 12 



absttirzen 



fr&n hans husbonde, -sperren, tr. afspärra, 
affltanga. -tperrung, /. -tpiegeln, I. tr, af- 
spegla, Återspegla, n. rfl, afspegla sig, &ter> 
speglas. -spie||[e]luno, /. -spielen, I. tr. 1. 
spela från boijan tiu ålat, t. ez. etfi Lied au/ dem 
Klaviere. 2. Vom Blatte rs, spela fr&n bla- 
det. 8. afspela, frånspela. II. r/7. tilldraga 
sig, hända. Hl. itr, h. npphöra att spela. 
-splnoen, tr. af spinn a; biui. hopsätta, dikta. 
-tpitzen, tr. 1. göra trubbig. 2. göra spet- 
sig, hvässa, formera, -spitzung, /. -splittern, 
I. tr. afsplittra. II. itr. s, lossna i form af 
splittror. -sprftche, /. aftal, öfverenskom- 
melse. 

absprechilen, I. tr. 1. fr&nkänna, fr&ndöma. 
Jm das Leben 'x/ döma ngn till döden. 2. 
afhandla, diskutera. 8. aftala. II. itr. h. 1. 
Ober etto, (aok.) *>* yttra sig om ngt med myn- 
dig ton. 'N/d; myndig, befallande. 2. tala till 
slut. -er, m. myndig, befallande person. 
•erei, /. myndig, befallande ton. -erisch, a. 
myndig, befallande. 

abilsprengen, I. tr. fr&nspränga, spränga bort. 
n. itr. 8. spränga af, galoppera bort. •tprin- 
gen, itr. t. 1. lossna, g& af. 2. hoppa af. 3. 
återstudsa, äterkastas. -spritzen, I. tr. spru- 
ta af, bort. n. itr, s. Ffara af, åstad, -sprung, 
m. 1. språng, hopp ifrån ngt. 2. afvikelse från 
ämnet, exkurs. 8. motsats, kontrast. -spQlen, 
tr, 1. skölja, afskölja. 2. bortskölja, bort- 
spola. -spQlung, /. •stammen, itr. s. härstam- 
ma, härleda sig. -stammung,/. 1. härstam- 
ning, härkomst. 2. gnm. härledning, etymo- 
logi. -stånd, m. 1. afstånd, långt håll. 2. 
afstånd, skilnad. 8. afträdelse. t\f nehtnen 
von etw. : afstå från, af träda ngt. -ständig, 
a, försämrad, fördärfvad af ålder, -stapeln, 
itr. 8. 1. gå af stapeln. 2. F traska i väg. 
•Statten, tr. fullgöra. Jm einen Betuch ts* af- 
lägga besök hos ngn, Jm Bericht 'v redo- 
göra inför ngn, Dank <n> tacka, jm einen 
Grv/s fs* framföra en hälsning tUl ngn, jm 
seinen GlUckwunsch <n> lyckönska ngn. -stat- 
tung, /. -stiuben, tr. afdamma. -stäuber, m. 
damviska, damborste. -stftubung, /. afdam- 
ning. -Stechen, I. tr. 1. afsticka, afskära, ut- 
märka, utstaka. 2. sticka af, pricka af. 8. af- 
tappa, tappa. 4. sticka, sticka ihjäl. S.ridtor- 
nénpei: kasta ur sadelu. II. itr. h. 1. G eg en •\. 
von etw. fs* afsticka, bilda kontrast, svära 
mot. 2. ^6. lägga ut. -stecher, m. af stickare. 
•stechung, /, af stickande m. m. m abstechen. 
•stecken, tr. 1. lossa, lösa upp. 2. utsticka, ut- 
staka, -steckung,/. -stehen, I. itr. ». 1. stå på 
afstånd. 2. »fr. A. Von etw. ^v afstå ifrån, upp- 
gifya ngt. 3. t fht om Ttxt«r: gå ut, vissna. Ab' 
gestandner Fisch : död fisk. 4. blifva fadd, 
dufna. n. tr. af träda, afstå ifrån, öfver- 
lemna. HL rjl, tfr. tich (d«t.) die Bdne ^v 
stå sig trött, -stehlen, tr, frånstjäla. -stel- 
fen, tr. pröra styf, stärka, -stelgen, itr, t. 



stiga af, ned. -stelgung, /. -steilen, tr. 1. 
ställa bort, flytta, t. ex. den Stuhl von der 
Wand. 2. tekn. stanna, t. ex. eine Maschine. 
8. afskaffa, aflägsna. -stellung, /. -stemmen, 
tr. afmäjsla, af hugga med bngs}årn; frånbryta. 
•stempeln, tr. af stämpla. -stemp[e]lung, /. 
•Steppen, tr. pricka af, kalkera, -sterben, itr. 
8. 1. dö bort, tvina bort, bllfva okänslig. 2. 
Einer (dat.) Sache 'x/ dö från, öfvergifva en 
sak. -steuern, I. tr. 1. styra från ngt, t. ex. da8 
Boot vom U/er. 2. af styra. II. itr. h. Von 
etw. «v styra ut, aflägsna sig från ngt. -stich, 
m. 1. afprickning, kopia; af drag. 2. tapp- 
ning, aftappning. 3. afbrott, kontrast, -stik- 
ken, tr. sticka af, t. ex. ein Mu8ter. -stiefeln, 
itr. 8. F traska i väg. -stimmen, I. tr. mu. 

I. nedstämma, t. ex. eine Saite. 2. stämma. 

II. itr. h. omrösta, votera, ä6er e^u7. (aok.): 
om ngt. -stimmung, /. omröstning, -stim- 
mungszettel, m. röstsedel, ^stinént, a. åter- 
hållsam, -stinénz, O,/, återhållsamhet, -stol- 
zieren, itr. 8. gå bort med stolta steg. -stop- 
peln, tr. frigöra från åkerstubb, -stofsen, I. 
tr. i. stöta, slå, kasta af. 2. af nöta, slita, 
nöta. 3. stöta bort. Ein Boot ^v skjuta ut 
en båt. 4. uid. bortstöta, stöta ifrån sig. 
<N»<2: frånstötande. II. r/f. af nötas, nötas, 
slitas, m. itr. 8. o. h. ^jo. lägga ut, t. ex. vom 
Lande, -stofsung, /. -strafen, tr. afstrafEa, 
straffa, -strafung, /. -strahieren, 8v. tr. o. 
itr.h. abstrahera. -strahien, Ltr. återspegla. 
II. itr. 8. återstråla. -strahiung,/. -stråkt, a. 
abstrakt, -strampeln, tr. afsparka. -strängen, 
tr. frigöra från (drag)linor, spänna ifrån. 
•Strapazleren, I. tr. uttrötta, n. rjl. uttrötta 
sig, underkasta sig strapatser, -streben, itr. 
h. söka komma bort. -streich, m. entrepre- 
nadauktion, -streichen, I. tr. 1. stryka af, 
bort, ned. 8. slå, afstraffa. 3. stryka fram 
öfver, genomströfva. II. itr. 8. aflägsna sig. 
•Strelcher,fn.l. strykträ. 2.skrapjärn. -streif- 
bir, a. som kan dragas af. -streifen, I. tr. 
1. draga af, taga af. Die Haut /v byta om 
skinn. 2. biid. kasta af sig, slå bort, t. ex. 
Sorgen. II. itr. 8. vika af. -streifung,/. -strei- 
ten, tr, 1. Jm etw. ^v processa sig till ngt 
af ngn. 2. förneka. 3. Sich (dat.) etw. ^ las- 
8en: ge med sig med afseende på ngt. -strik- 
ken, tr. sticka af. -striegein, tr. rykta. -strS- 
men, itr. 8, 1. flyta, strömma bort, skingra 
sig. 2. «JB. drifva nr itromningar. -stiicke[ijn, 
tr. af stycka, sönderstycka. -stufen, I. tr. 1. 
afdela i afsatser. 2. gradera. II. itr. 8. o. 
rjl. bilda afsatser, gå i schattering, -stu- 
fung, /. -stumpfen, I. tr. göra slö, trubbig; 
bUd. förslöa, förslappa, n. rjl. blifva slö, 
trubbig, förslöas, förslappas, -stumpfung, /. 
•stormen, I. itr. 8. storma, ila bort. IL rjl. 
npphöra att storma, rasa ut. -sturz, m. 1. 
nedstörtande. 2. brant. -stOrzen, I. tr. ned- 
störta. II. itr. a. 1. störta ned, fnila ned. 2. 



itr, l9tr«p«itin, r/f. reflexln, $t» at^rkt, 8V. iTagt, tr. tranaitlTt rerb. h. bar A«&«n. 8. bar $Hn tni bjtipverb. 



abstntzeii 



^ 13 - 



abweohslangflwelsd 



stupa, vara brant, -stutzen, tr. stubba af. 
•Sfichen, tr. 1. plocka bort, dem Baume Rau- 
pen : mask frdn trädet. 2. genomsöka. •sOd, 
-e, m. afkokning, afkok, dekokt. -tiinderiich 
■e absonderlich. -surd, a. absurd, orimlig. 
•sorditit, -en,/, absurditet, orimligbet. -sO- 
fsen, tr. 1. sockra, söta; bUd. förljafra. 2. 
nrlaka. -sOfsung,/. 

Abt, -e t» f»< abbot. 

•blltakeln, tr. ^jo. aftackla; F hM. abgetahelt : 
aftacklad, utmärglad. •tak[e]lung,/. -tanzen, 

1. tr, 1. dansa. 2. dansa af. II. rjl. dansa sig 
trött. m. Ur. s. dansa nt. -tauen, itr. $. •. 
tr. aftöa. -taumeln, itr. t. F raglande aflägs> 
na sig, ragla ut. -tausch, m. byte. •tauschen, 
tr. Jm etto. ^v tillbyta sig ng^ af ngn. -tau- 
schung, /. -tél, -en, /. abbotsdöme, -stift, 
-kloster, -bostad, -värdighet, •teilen, tr. af- 
dela, dela, särskilja, -téillchya. hörande till en 
Abtei. -teilong,/. af delning, -thauen »• abtauen. 
-theil- se abteil'. -thun, I. tr. 1. taga af, läg- 
ga ifr&n sig. 2. lägga bort, afskaffa. 3. F 
döda, taga lifvet af. 4. uppgöra, afslnta, 
klargöra, bringa p& det klara. Eine Frage 
<N> slutbehandla en fråga, einen Streit ^v 
bilägga en tvist. IL r/f. skilja sig. -tleffeii, 
tr. Bänka, fördjupa. 

Äbtflin, -issin, -nen, f. abbedissa, -llch, a. ab- 

botlig. 
abIttSdten m abtöten. -tOnen, tr. Farben 'v för- 

drifva färger. -tSnung, /. -tOten, tr. döda, 

utpl&na, amortera. -tStung,/. -träben, itr. t. 

trafva bort. 
Abtrag, -e f? ^- !• bortförande af appgrfird jord. 

2. afdukning. 8. amortering. 4. skada, af- 
bräck. 5. skadestånd, -en, I. tr. 1. bära 
bort, jämna, planera. 2. duka af. 8. rifva, 
i. ez. ein Haus. 4. afrita, öfverflytta. 5. af- 
betala, amortera. 6. slita, slita nt. II. rjl. 
1. Der Baum hat nch a bgetrag en : tr&det 
har mistat förmågan att bära mer. 2. nötas, 
slitas, -ung,/. 

abiltrampeln, F I. tr. trampa af. II. itr. s. tra- 
ska sin kos. -triufeln, itr. t. droppa, drypa 
ned. -trelben, I. tr. 1. drifva bort, förjaga, 
fördrifva. 2. ^)b. drifva ur kosan. 3. pådrif- 
va, tröttköra. 4. Den Wald »x* a) afverka, 
b) afdrifva skogen, mit der Heerde den 
Wald f>i låta hjorden beta i skogen, n. itr. 
8. blifva vinddrifven. -treibung, /. 

abtrennllblr, a. som kan frånskiljas, -en, I. tr. 
af-, frånskilja, lossa, sprätta af. II. rjl. 
skilja sig, gå loss, lossna, -lich » abtrenn- 
bar. -ung,jr. frånskiljande. 

abtretnen, I. tr. 1. aftrampa. 2. (af)nöta, slita. 

3. trampa af, torka af, t. •z. den Schnee von 
den Fujsen, die Fflfse. 4. aftrampa, gum 
trampning begränsa, t. ex. ein Beet. 5. af- 
träda, öfverlåta, afstå, jm etto. ei. etto. an 
jn. n. rjl. skrapa, torka af sig om fötterna. 
nL itr. å. afträda, gå, aflägsna sig. Von 



etto. fSf afstå frän, lemna, öfverglfva ngt, 
vom Throne fs* nedlägga regeringen, abdi- 
kera, -er, m. jar. af trädare. -nng, /. af trade, 
afträdande, afträdelse, öfverlåtelse. 
Abiitrleb, m. 1. neddrifvande. 2. ikoc. af- 
verkning, hygge, fälle. -triefen, itr. t. dry- 
pa, droppa ned. -trifl, /. 1. «jo. afdrift. 2. 
åbr. rätt till bete. -trinken, tr. dricka af. 
-trippeln, itr. s. trippa bort. -trltt, m. sfträ- 
de, hemlighuB. -trocknen, I. tr. aftorka, 
torka. n. r/7. torka sig. III. itr. t. 1. torka, 
blifva torr. 2. faUa af i följd af torka, af- 
vissna. -trocknung, /. -trollen, itr. s. F pallra 
sig af. -trommeln, I. tr. trumma. II. itr. h. 
1. upphöra att trumma. 2. slå till reträtt, 
slå tapto. -trOpffeln, -tropfen, itr. t. droppa 
ned, afdrypa. -tropfung, /. -trotzen, tr, Jm 
etto. f\t till trotsa sig ngt af ngn. -trumpffen, 
tr. kort. sticka öfver med trumf; biid. afsnä- 
sa, af spisa. -trOnnig, a. affällig, otrogen, 
upprorisk, ^v werden : affalla, göra uppror. 
-trOnnigkelt,/. affall, upproriskhet. -ortfhjei- 
ien, I. tr. 1. Jm etto. <n> fråndöma, frånkän- 
na ngn ngt. 2. afdöma. Jn 'v fälla slutdom 
i ngns mål. n. itr. h. Gber etw. (aok.) 'v a) 
fälla slutdom i en sak, b) bUd. döma tvär- 
säkert om ngt. •urt[h]ellung, /. -verdlenen, 
tr. förtjäna, jm G eld: pengar af ngfu. 
•verlangen, tr. affordra. -vieren, tr. göra fyr- 
kantig, indela i fyrkanter, i rutor, -vierung, 
/. -wachen, rjl. blifva utvakad. -wachten, 
itr. 8. 1. upphöra att växa. 2. af taga, växa 
utför, -wackeln, tr. F prygla, mörbulta. -wä- 
gen, tr. 1. väga af, till. 2. afväga, t. ez. da8 
Terrain. 3. bringa i jämnvigt. 4. öfverväga. 
-wägang, /. -walken, tr. afvulka; F genom- 
prygla, -wallen, itr. 8. falla ned i lockar, i 
veck, bölja. -wSllen, tr. kok. förvälla, -wal- 
zen, I. tr. takn. afvalsa, utvalsa. II. rjl, valsa 
sig trött. m. itr, 8. valsa ut. -wälzen, tr. 
vältra, rulla af. -wSIzung,/. -wamsen, tr. F 
mörbulta, genomprygla. -wandeln, 1. 1 itr, 
s. vandra bort. n. tr. sram. böja, flektera. 

III. rjl. fram. bÖJaS. -Wand[e]lung, /. gram. 

Ijöjning, flexion. -wSrmen, tr, uppvärma. 
-warten, I. tr. 1. afbida, afvakta. 2. hafya 
omsorg om, sköta, vårda. n. rjl. sköta sig. 
m. itr. h. vänta, gifva sig till tåls. -wHrts, 
adv. 1. utför, nedåt. Bergrs* utför bärget, 
nach /V/ nedåt. 2. % åt sidan, afsides, af- 
lägse. -wartung, /. vård, skötsel, -waschen, 
tr. 1. af tvätta, af två. Abgewaachen ifv. ur- 
tvättad. 2. bortskölja, -spola, -watchung, /. 
abwechslleln, I. tr, 1. Jm Gold ^v växla sig 
till guld(mynt) af ngn. 2. byta om, ömsa. 
n. itr, h. Mit etw. ^v byta om med ngt, 
mit jm f>i tura om med ngn. -elnd, 1. a. 
omväxlande, skiftande, ombytlig.'x/e/Zetm0: 
växelrim. 2. adv. växelvis, turvis. -[e]lung, 
/. omväxling, ombyte, turuing. -lungtwelte, 
adv. för ombjrtes skull. 



'V ■■ rSregående uppslagsord. * åkta sma. O saknar piar. f har omljud. F CunUjart, P ligre språk. % mindre brnkliict. 



Abweg 



— U — 



aooordieren 



AbIlweOi m. af väg. -wehen, I. tr. blåsa af, bort, 
ned. n. itr. h. Der Wind ei. es hat abge- 
fDtht: blåsten har lagt sig. -wehr,/. afvär- 
jande, motyärn, skydd, försvar, motstånd. 
-wehren, I. tr. afvärja, afvända, afleda,ym 
etw. el. etw. von jm: ngt från ngn; parera. 
II. itr, h. Einem Ubel ^v afvända ett ondt. 
-wehrung, /. -weichen, a) sv. 1. tr. lossa gnm 
uppmjukning, n. itr. t. lossna i följd af 
uppmjukning, b) st. itr. s. afvika. -welchung, 
y. afvikelse, afvikelse från ämnet, exkurs; 
missvisning, t. •%. der Magnetnadel; gram. 
oregelbundenhet, undantag, -weiden, tr. af- 
beta. -weisen, tr. af-, bortvisa, affärda, af- 
snäsa. Eine Bitte ^v afslå en bön. -weHsen, I. 
tr, hvitmåla, h vitmena, n. itr s. färga ifrån 
sig hTit fitf. -weisung, /. afvisande m. m. m ab- 
weisen. -wendbir, a. som kan afvändas, förhin- 
dras, -wenden, I. tr. 1. afvända, afstyra, af- 
värja. 2. vända bort. Seine Hand von jm 'v 
taga sin hand från ngn,/»» die Kunden ^v 
draga kunderna från ngn. n. rfl. vända sig 
bort. Sich von jm *v öf vergifva ngn, ej vi- 
dare bry sig om honom, -wendig, a. vän- 
dande sig bort; obenägen, affällig. -wen- 
dung, f. af vändande m. m. m abtoenden. -wer- 
fen, L tr.l. af kasta, bortkasta. 2. afkasta, 
inbringa. II. rjl. blifva osams, mit jm: med 
ngn. -wesend, a. frånvarande, -wesenhelt, 
f. frånvaro. Jur. seine 'v darthun : bevisa 
sitt alibi, -wetten, tr. Jm etw. «v vinna ngt 
på vad af ngn. -wetzen, tr, afslipa, bort- 
slipa; slipa, bryna, -wichsen, tr. 1. blanka, 
borsta. 2. F piska upp. -wlckeln, tr, 1. af- 
nysta. 2. afveckla, afrnlla, upprulla. 3. ut- 
reda, bringa på det klara. •wick[e]lung,/. 
-wiegeln, tr, lugna, dämpa, -wiegfeliung,/. 
-wiegler, m. fredsstiftare, -wieglerisch, a. 
fredsstiftande. -wiegen » abwågen 1. -winde, 
/. härfvel, nystfot. -winden, I. tr. 1. afnysta, 
afhärfla, afvinda. 2. nedhissa. II. rji. rulla 
npp sig. -windung, /. -winken, tr. gnm en 
vink afböja, förhindra, -vvlpfeln, tr. toppa, 
-wirbeln, tr. drilla, -wlrken, tr. 1. virka af. 
2. jts. flå af, flå. 8. knåda väl. -wischen, I. 
tr. af torka, af damm a. II. itr. s. F smyga 
sig bort, slinka undan, •wischlappen, m. 
-wlschtOch, n. damhanddnk, torklapp, -wol- 
len, itr. h. vilja gå af, vilja lossna. Der 
Dechel will nicht ab: locket sitter fast. 
-wOrdlgen, tr. nedsätta, förringa. -wOrgen, 
I. tr. strypa, vrida halsen af. II. rfl. trötta 
ut sig med försök att svälja ei. att kräkas. 
-wOrzen, tr. krydda. -wOrzung, /. -zabien, tr. 
1. afbetala. 2. utbetala, betala, -zählen, tr. 
1. af räkna, frånräkna. 2. uträkna, beräkna. 
Das lä/st sich an den Fingern *%# det kan 
man veta på förhand, -zahlung,/. af-, ut- 
betalning, -zählung, /. afräkning m. m. ■« ab- 
zählen. •zahnen, itr, h, 1. få sina sista tän- 
der. 2. förlora tänder, -zapfen, tr, aftappa. 



•zapfung,/. -zappeln, rfl, F sprattla sig trött. 
•zäumen, tr, af betsla, -zäumung,/. -zäunen, 
tr, inhägna, -zäunung, /. -zehren, I. tr, af- 
tära, tära, utmärgla. II. itr, s. o. rfl. täras, 
blifva af tärd, af tyna. -zehrung, /. -zefchen, 
n. tecken, märke, kännetecken, -zeichnen, 
I. tr, 1, afteckna, afrita, kopiera. 2. känne- 
teckna, utmärka, utstaka. II. rfl. afteckna 
sig, framstå, sticka af. -zefchnung, /. -zer- 
ren, tr. afslita, lösslita, frånslita. 

Abzlehllbild, n. öfverflyttningsbild, transport- 
målning, -en, I. tr. 1. afdraga, aftaga. Ei- 
nem Hunde das Fell •!. einen Hund *s* flå 
en hund, jm die Mashe ^v blotta, afslöja 
ngn. 2. borttaga, aflägsna. Den SchlUssel «v 
taga ur nyckeln, die Hand vonjm 'v taga 
sin hand från ngn, lemna ngn åt sitt öde, 
die Kunden von jm ^v locka kunderna från 
ngn, jn von seinem Vorhaben /># förmå ngn 
att afstå från sitt företag. 3. draga af, dra- 
ga ifrån. 4. draga, slipa, bryna. 5. tappa, 
aftappa. 6. distillera, rena; afreda. 7. af- 
draga, af trycka. II. rfl. draga sig trött. 
ni. itr, s. aftåga, aflägsna sig, draga bort, 
flytta. Leer 'v gå bort tomhändt, ej få ngt 
för sitt besvär, von der Festung />/ upphäf- 
va belägringen, F mit langer Nase *%# få 
lång näsa. -stein, m. brynsten. -ung, /. af- 
dragande m. m. le abziehen. -zahl, f, subtra- 
hend. 

abilzlelen, tr. o. itr. h. [-4m/] etw. f^ syfta till, 
afse ngt, ha ngt till mål. -zirkeln, tr, med 
cirkel afmäta, afpassa; biid. cirkla, af mäta, 
öf verväga, svarfva. -zirk[e]lung, /. -zucht, 
/. aflopp. -zug, m, 1. flyttning, af resa, af- 
tåg, afmarsch. 2. bortledning, aftappning. 
8. afdrag, frånräkning. 4. afdrag, aftryck. 
5. trycke på gerår. -zöglich, prep, bm gen. ef- 
ter afdrag af. 

Abzugsllbogen, m, afdraig, korrekturark, -grå- 
ben, m. afloppsgraf. -kanal, m. afloppskanal. 
-predigt, /. af skedspredikan, -rohr, n. af- 
loppsrör. -zeit,y. flyttningstid. 

abllzupfen, tr. afrycka, afplocka. -zwacken, 
tr. i. knipa af. 2. F jm etw, ^ af tvinga ngn 
ngt. -zwecken » abzielen. -zweigen, I. tr. 1. 
(af)kvista. 2. afskilja. II. rfl. o. itr. h. taga 
af, vika af, grena ut sig. -zweigung, /. ut- 
grening, gren. -zwingen, tr. aftvinga. 

Accent, -e, m. akcent. -uieren, sv. tr, akcen- 
tuera. -uierung,/. 

Accépt, -e, n. akcept. -ieren, sv. tr. akceptera. 

Accidénlls, Accidéntien ei. -zien, n. 1. tillfällig- 
het. 2. Tani. piur. sportler, -z, -[t]cn,y. 1. 
tillfällighet. 2. boktr. akcidens. -zdruck, m. 
akcidenstryck. 

Accislle, O,/, akcis. -amt, n. akciskammare. 

Accompagnllemént, •«, O, n. ackompanjemang. 
-leren, sv. tr, ackompanjera. 

Accörd, -e, m, ackord, -ieren, sv. itr. h. ackor- 
dera, göra ackord. 



itr, faUnuuiUTt, rfl, nflntn, st, sUrkt, sv. iragt, tr, tnaaltin iwrb. h, har \Am, S, har Min UU hiUprerb. 



aoonrat 



- 15 - 



Adhäsion 



•ccuraV a. ackurat, noggrann, omsorgsfull, 
ordentlig, -éste, O, /, noggrannhet. 

ach, I. itj. ack, o. «v da/s: o att, «v/a/ aok 
jal å jal *\t nein! &nejl 'v «o/ ja s&I «v 
was dal k visst icke I dnmt pratl IL - 
el. -« el. -*, n. ack. F mit f\i und Krach: 
med stor nöd. -åt, -e, m. agat. -ei, -n,y. 
(8äde8)agn, skäfva. •illesferse,/'. akiileshäl, 
ömt&lig punkt. 

Achse, -n,/. dim. t, (hjal)axel. 

Achsel, -n, f, axel, skuldra. Dit r^n aucktni 
rycka på axlama, uöer dit f\i ansehem se 
ngn öfver axeln, etw, auf dit Uichtt *>! 
nehmen : ej göra stor affär af ngt, ej bry 
sig stort om det, auf beiden ^vn trägen: 
bära kappan pä bägge axlama, -beln, n. 
nyckelben, -klappe, /. axelstycke, -n, tv. 
tr. lägga, taga på axlama, axla. -ständig, a. 
bot. utgående från bladvecken. -stOck, n. 
axelstycke, axellapp. -triger, m. opålitlig 
människa, -trigerei, /. opålitligt sätt. -tri- 
gerisch, a. opålitlig, falsk, -zucken, n. axel- 
ryckning. 

achssn, sv. tr. förse med axlar. 

Acht, I. O,/. 1. akt, uppmärksamhet, omsorg; 
uppsåt, mening, 'v haben ei. geben auf etw.: 
gifva akt på ngt, etw. aut der ei. aujser «v 
lassen : lemna ngt opåaktadt, etw. in *>* bt' 
halten : komma ihåg ngt. 2. akt, landsför- 
Tisning. Jn in die f\i erklåren et thun : för- 
klara ngn i akt, fredlös, fågelfri. n. a. 
(eMtjL cnindtai) åtta. t^er *\f Tage: i dag åtta 
dagar till. Bojdt i taieftttet: mit fsttnfahren: 
fara med åtta hästar. Betr. nu. jfir nu. med 
drti, m. -en,/» åtta UuBru). 

ftcht le tcKt. 

achtb&r, a. ärbar, -keit, /. ärbarhet. 

achte, a. (ordningetai) åttonde. Jfr dritte. -halb, 
a. sju och en half. 

Achtel, -, n. åttondedel, åttondel, -band, m. 
-format, n. -grilfse, /. oktayf ormat. -n, sv. tr. 
dela i åttondelar, -note, -pause, /., -takt, 
m. mu. åttondels not, paus, takt. 

achten, sv. I. tr, 1. akta, värdera. Dat Ge- 
setz *\f respektera lagen, er achtet das Geld 
nicht : han sätter intet värde på pengar. 2, 
anse, hålla för. Furgut 'v taga för godt,/iir 
nichts f>i ej bry sig om. II. itr. h, Auf etw. 
(•ek.) «v gifva akt på, taga hänsyn till ngt. 
m. r^. Sich nach etw. #v rätta sig efter ngt. 

Ichten, sv. tr. förklara i akt, förklara fredlös, 
preskribera. 

AChtilender, m. hjort med åtta grenar på hor- 
nen, -ens, adv. för det åttonde. -en8w6rt[h], 
a. aktningsvärd, -er, I. -, m. åtta m. m. m 
Fän/er, II. /Trep. med dat. 4». akter om. 

Xchter, -, m. person som förklarar i akt. 

achtllerlel, omji. a. åttahanda, åtta slags, -er- 
stoven, m. akterstäf. -fOfslor, m. åttafoting. 
-geben, itr. h. gifva akt, akta. -los, a. 1. 
oaktsam, vårdslös. 2. ouppmärksam, -lo- 



Slgkeit, /. 1. oaktsamhct, vårdslöshet. 2. 
ouppmärksamhet, -sftm, a. 1. aktsam. 2. 
uppmärksam, -samkeit, /. 1. aktsamhet. 2. 
uppmärksamhet, -ung, /. 1. uppmärksam- 
het, akt. Ai^f jn fs* geben ei. haben: gifva 
akt på ngn; mii. 'v/ gif akti 2. aktning, 
vördnad, uppmärksamhet. Sich in <n> sttzen: 
sätta sig i respekt, beijm in «v siehen: vara 
aktad, respekterad af ngn, die schuldigt *>/ 
beobachten: visa skyldig vördnad. 

Xchtung,/. akt, proskribering. 

aclitungsjlvoll, a. aktningsfull. •wirt[h], -wOr- 
dig, a. aktningsvärd, -widrig, a. respekt- 
vidrig. 

achtzehn, a. (oboji. grandui) aderton. -ender, m. 
hjort med aderton grenar på hornen. Betr. 

•fr. imi. Jfr eme. med drei. -tO, a. (ordnlnc«t«l) adOT- 

tonde. -tel, -, n. adertondel. -tens, adv. för 
det adertonde. 

achtzig, a. (oboji. gnwdtai) åttio, -er, -, m. 1. 
åttioåring. 2. In den 'vn: på åttiotalet. 
-erin, "nen^f. åttioårig gumma, -sto, a. (otd* 
nincauO åttionde, -stel, -, n. åttiondedel. 
-stens, adv. för det åttionde. 

Schzen, sv.itr.h. sucka djupt, jämra sig, kvida. 

Acker,m. l.pi.-f, åker, fält, teg, gärde. Den r>* 
bauen: odla marken. 2. pi. -, plogland, tunn- 
land, -bftr, a. odlingsbar, -bau, m. åker-, 
jord-, landtbrak. -bauend, a. åkerbrukande. 
-bauer, -, m. åkerbrukare, -boet, n. teg. 
-bQrger, m. jordbrukare, -él, O,/, jordbruk. 
-er, m. jordbrukare, -gaul, m. arbetshäst, -ge- 
rät [h], n. åkerbruksredskap, -huhn, n. rapp- 
höna, -knecht,!». jordbruksarbetare, -krume, 
/. matjord, -land, n. åkerjord, -lattich, m. bot. 
hästhof. -mann, -leute, m. jordbrukare. •■, 
sv. tr. o. itr. h. bruka jordeo, plöja; träla. 

äckerreich, a. rik på åkrar. 

Ackerllung,/. jordbruk. -vieh,n.dragare. -wirt[h], 
m. landtbrukare. -wirt[h]8Chaft, /. landt- 
bruk, jordbruk. 

a. D. »rkortn. =- au/ser Dienst: för detta {1. d.). 

adlläquåt, a. adekvat; motsvarande, -dieren, 
sv. tr. addera, -é, -«, n. o. itj. farväl, adjö. 

Adel, -«, O, m, adel; adelskap. Hoher ^ hög- 
adel. -Ig, a. adlig; ädel. -n, sv. tr. adla. 
•sbOch, n. adelskalender, -matrikel, -schaft, 
/. adelskap, adel. -sherrschaft, /. adelsväl- 
de, -skämmer, /. riddarhus, -slexlkon, -tre- 
glster, n. - Adelsbuch. -ang, /. adlande. 

Adept, -en, m. adept. 

Åder, -n, f. dim. f, åder, ådra. Zur t\i lassen : 
a) åderlåta, b) låta åderlåta si^, bUd. keint 
fSf zu etw. haben: sakna anlag för ngt. -bruch, 
m. åderbråck, -haut, /. åderhinna, -ig o. 
äderig, a. ådrad, -lats, -e f, m. -lassen, n. 
åderlåtning, -lassor, m. person som låter 
åder. -n o. ädern, sv, tr. ådra. -schlag, m, 
pulsslag. 

Adhällrénz, O, /. adhesion. -rieren, sv. itr, A. 
adhärera, hänga vid. -tlön, 0,y. adhesion. 



^ ~ fbregåpnde appslapord. Ikta i 



O eeknar plnr. f har emljad. F fltmUJirt, P Ugre epråk. % mindre bmkllgt. 



adlea 



- 16 — 



ähnliohen 



adiéu, I. itj. II. -[«j, -*, n. adjö, farväl. 

Adil, -en, m. edil. 

Adjektiv, -e, -um, •um[«], -a, n. adjektiv. -Itch, 
a. adjektlvisk. 

adjudlzieren, sv, tr. tillerkänna, tilldöma. 

Adjunkt, -e[n], m. adjunkt. 

Adjastierilamt, n. justerings verk. -en, «v. tr. 
justera, -ung,/, justering. 

Adjotént, -en, m. adjutant. 

Ädler, -, m. öm. -nase, /. örnnäsa, -orden, m, 
•ornsorden. 

adminlstrieren, ««. tr, administrera, förvalta. 

Admirål, -e [t], m. amiral. -Itit, -en,/, ami- 
ralitet. 

adoptllieren, sv. tr. adoptera, upptaga som 
eget barn. -iv, o. adoptiv-, adopterad. 

Adressllént, -en, m. -åntin, -nen,/, afsändare. 
•åt, -en, m. -åtin, -nen, /. adressat. 

Adréssiie, -n, /. adress. -bOch, n. -kalender, m. 
adresskalender, -leren, sv, tr. adressera. 

Advent, -e, m. advent. 

Advérli, -ten, -ium, -um^s], -a, n. adverb. 

Advokat, -en, m. advokat, sakförare, -enknlff, 
m, advokatknep. -ur, -en, /. advokatur, 
advokatstånd. 

advozieren, sv. itr. h. advocera, uppträda som 
sakförare. 

Affaire, -n,/ affär. 

Affe, -n, m. dim. t, 1. apa; F ww. dumhufvud, 
sjäp. Setnem *\tn Zucker geben: vara upp- 
sluppen, jm den /x/n weisen ei. drehen : drif- 
va gyckel med ngn, einen 'vn an Jm ge- 
fressen haben: vara intagen, galen i ngn. 
2. F bUd. rus, florshufva. Ein Äffchen haben: 
vara litet på tre kvart. 

Affekt, -e, m. affekt, sinnesrörelse, -leren, sv. 
tr. affektera, låtsa, -lert, a. affekterad, till- 
gjord, konstlad. 

Affen, sv. tr. 1. efterapa, efterhärma. 2. drif- 
'^^t gjckla med. 

Affenllftrt, /. apart, -figur, -ffratze, /. -geslcht, 
n. apfysionomi, apansigte. -haft, a. aplik, 
som en apa. -kttnig, m. F liten tok. -mälslg, 
a. aplik. -plnscher, m. pintcber, råtthund. 
•posse, /. -possen, m. apspel, tokeri, galen- 
skap, -schwanz, m. 1. apsvans. 2. tölp, våp. 
-spektakel, -spiel, n. -strefch, m. narrspel, 
galenskap, upptåg. 

Äffer, -, m. försmädlig person, spefågel, gyck- 
lare, -él, -en,/. 1. efterapning, härmning. 
2. gäckeri, spe, gyckel. 

Affichlle, -n, /. affisch, -leren, sv. tr. affischera. 

Iffin, -nen,/, aphona. 

Afflnitit, -en, /. slägtskap, f rändskap. 

affisch, a. aplik, apig. 

afflzierllb&r, a. känslig, mottaglig; retlig. -bar- 
keit, /. känslighet, -en, sv, tr, inverka på, 
röra, uppröra. 

Affner, -, m. väfsked. 

Afrlkånller, -, m. afrikan, -erfn, -nen^f, afri- 
kanska, -isch, a. afrikansk. 



After, -, 1. m. bakdel, stuss, stjärt. 2. n. af- 
fall; ezkrementer. -Arzt, m. dålig läkare, 
kvacksalfvare. -bler, n. svagdricka. -bfatt, 
n. bot. stipel. -bQrge, m. underborgen, -dahn, 
m. ändtarm, -dlchter, m. usel poet, rimsmi- 
dare. -erbe, m. arfvinge i andra led. -gebDrt, 
/. efterhörd, -gelehrt, a. som låtsar lärdom. 
•grOfse, /. falsk storhet, -heu, n. hö af ef- 
terslåttem. -kind, n. 1. barn, födt efter fa- 
derns död. 2. oäkta barn. -klaue, /. sporre, 
småklöf. -kSnig, m. olaglig konung, -korn, 
». småsåd. -leder, n. kappa p& ■kodon. -lehen, 
n. underlän, -mehl, n. eftermjöl, kli. -rede, 
/. baktal, förtal, -reden, itr. h. baktala, 
förtala, jm: ngn. -r6d[n]er, m. bakdantare. 
•SOhn, m. 1. posthnm son. 2. oäkta son. 
-welt, /. 1. % efterverld. 2. lägre medel- 
klassen, demimonden. -wesen, n. illistigt, 
vrångt, obildadt sätt. 

AgDåt ge Achat. -ende, -n,/. 1. ritual, mäss- 
bok, kyrkohandbok. 2. anteckningsbok, 
promemoria, -ens, Agéntien ei. -zten, n. drif- 
kraft, driffjäder. -ént, -en, m. agent, om- 
bud, expedit, -éntschaft,/. agentskap, agent- 
syssla, -entur, -en, /. agentur, -gregét, -e, 
n. aggregat, -gregieren, sv, tr. upptaga, in- 
förlifva. -feren, sv. itr. h. o. tr. agera, spela 

en roll. 

Agittlatiön, -en, /. agitation, uppvigling, -itor, 
-«, 'ören, m. agitator, uppviglare, -leren, sv, 
itr. h. agitera, uppvigla. 

Agiél, -e, m. -[e], -en,/, akleja. 

Agrllåffe, -n, /. agraff, fruntimraersspänne. 
-årlsch, a. agrarisk, agrar-, -ikuitur, -en,/. 
agriknltur, åkerbruk, jordbruk, -onim, -en, 
m. agronom. 

Ägyptllen, -, n. Egypten, -er, -, m. egypter. 
-erin, -nen^ /. egyptiska, -isch, a. egyptisk. 

ah, itj, ah, å. -å, itj. aha, åhå, ja så. 

Ahle, -», /. syl, boktr. ål. 

Ahm, -«, fit. -en, f. åm. -en, sv. tr. justera, 
kröna. -Ing, -en^f. 40. amning. 

Ahn, -[e]<, -en, m, etamfader, anherre, pior. 
anor, förfäder, -den, sv. tr. 1. tadla, straffa. 
2. « ahnen. -dung, /. straff, bestraffning, 
näpst, -e, -Ä, 1. m. =» Ahn. 2. /. anfru, stam- 
moder. 

Attneln, sv, itr, h. likna, ytn: ngn. 

ahnen, sv. tr. o. itr. k. ana. Jck ahne etio. ei. 
mir (% mich) ahnt etto.: jag anar ngt. «v 
lassen: låta förstå. 

Ahneailbild, n. familjporträtt. -dOnkel, m. an- 
dryghet. -Ilste,/. slägttafla, stamträd, -stolz, 
I. a. anstolt, andryg. II. t», andryghet. -ta- 
ffel » Ahnenliste. 

Ahnllfrau, /. anfru. -herr, m. anherre. 

Ahniich, a. 1. liknande, lik, dylik. Jm *\> sein 
el. sehen: likna, vara lik ngn, dieses Portråt 
ist xum Sprechen ^v detta porträtt har en 
slående likhet. 2. analog, proportionell. 
-en, sv, L itr. h. likna, vara lik. n. tr, göra 



itr, intranaltlrt, r/f. reflezlvt, St. starkt, SV. tjugt, tr. tntMltivt rerb. k. har haben, S. har »ein llll hjtlprerb. 



Älmllohkeit 



17 — 



aUezeit 



lik. -koit, /. 1. likhet. 2. analogi, propor- 
tion, -keitsbeweis, m. analogibevis. 

Ahnuttg, y. aning, förkänsla, misstanke, •slöt» 
a. intet anande. -svoll,a.nppfyld af aningar. 

ahéi, itj. aiö. åhoj, håaj. 

Ahorn, -e, m. lönn. -en, a. af lönn, lönn-. 

Ähriie, 'Uf f, ax. In /vn »chiefitn: skjata ax, 
MM. komma p& öfverblif na kartan, -en, tv, I. 
itr, A. plocka ax. II. rfl. g& i ax. -enlese, /. 
axplockning. -enleseKin), m. (/.) axploc- 
kare (-erska). -ig, a. försedd med ax. 

ai, itj. 1. (fmiru) aj. 2. » ei IL 

AT, (S-sUf^.) ikrifret Ai el. Äiy -[<], -«, f». looL trög- 

djur. 

Aich- M Eich'. alen m eten. 

AkadDemie, -[e]n, /. akademi, ^v (^er Wisten- 
schaften: vetenskapsakademi, -émiker, -, 
m. akademiker, -émisch, a. akademisk. 

akatholisch, a. icke katolsk, kättersk. 

Akllazia, -n, /, akasia. -eléi ■• Aglei. -k- m 
Aec'. 

Akrobat, -en, m. akrobat, lindansare, -isch, a. 
akrobatisk, lindansare-. 

Akt, -e, m. 1. akt. 2. handling. Ein ^v ef er 
Fer«t0et/7un^: ett förtvifladt steg. -e, -n,/. 
akt, aktstycke, ikriniig handling. Zu den /vn 
eL ad acta legen : lägga till handlingarna, 
ad acta, ej vidare bry sig om. -enmenseh,!». 
byråkrat. -enstQck, n. aktstycke, dokument. 

Aktille, -n, /. aktie, aktiebref. -engesellschaft, 
/. aktiebolag, -onår, -e, m. aktieägare. 

aktiv, a. aktiv, stadd i tjänstgöring. -Itit, -en, 
y. aktivitet, verksamhot, tjänstgöring. 

Aktuår, -e, -lus, -tie, -en, m. aktaarie, kanslist. 

Aktus, -«e, -ue •!. -e, m. hogtidUg akt, högtid- 
lighet. 

akut, L a. IL -e, m. akut. 

Alabaster, -», O, m. alabaster, -n, a. af ala- 
baster. 

Alarm, -e, m. alarm, -isren, tv. tr, alarmera. 

Alåun, -e, m. alnn. -en, jv. fr. beta i alnnlös- 
ning. -icht, -Ig, a. alnnartad, -haltig, alnn-. 

albern, I. a. enfaldig, dnm, v&pig. n. sv, itr, 
h. BJäpa sig, bära sig dumt ät, prata dum- 
heter, -helt, y. dumhet, f addhet. 

Albllino, -[#],-#,!». albino. 'Um, -[t], -8,n. Album. 

Alchlmllie, O, /, alkemi. -ist, -en, m. alkemist. 

Alfanz, -e, m. narr, nppt&gsmakare. -sn, sv. 
itr. h. begå dumheter, gyckla, galnas, -srél, 
-en, /. narraktighet, gyckel, upptåg. 

Alilge, -n, /. alg. -inea, -[«], -[«], n. ny rad, 
afsats. -kå[l]de, -n, m. alkald, alkad (domar* 

1 BpaalnO^ 

Alkohol, -e, m. alkohol, sprit, -isch, a. sprit- 
hal tig. 

AlkOv, -e, -e, -n, -en, -, m. alkov. 

all, L a. all, hvarje, ^v undjeder: hvar och 
en, «ve Menschen: hela världen, 've beide: 
båda två, dieee Bfie&er Aa6e ich ^ve gelesen: 
jag hax läst alla dessa böcker, #ve ztoei Ta^ 
g9: hrarannan dag, <ve drei Tage: hvar 



tredje dag, «ve Augenblicke: hvarje ögon- 
blick, in »ver FrUhe: helt tidigt på mor- 
gonen, etn fur »ve i/aZ: en gång för alla, 
mitf beij trotz *>*edem •!. bei <N>e dietern: i 
trots af allt detta, wenn dat i\*et itt: om 
det ej är ngt vidare, er ist Mann fur 
*\tet: han är karl för sin hatt, Mädchen 
fur f\tet: ensamjungfru, ordipr. 'vc« zu tet- 
ner Zeit: hvar sak har sin tid, in «N»«m; 
in allés, vor *>*em: framför allt, i synnerhet. 
'vee »fr. alla människor. IL -[<], O, n. allt, 
världsallt. III. adv, F all, slut. ^x/ macAen: 
göra slut på,'v werden: taga slut. -åbendllch, 
a. hvarje kväll upprepad; adv. tfr. -åbends, 
hvarje kväll. -begiUckend, a. lyckliggörande 
allt och alla. -bekannt, a. allbekant, all- 
mänt känd. -di, adv. där. -déutschland, n. 
hela Tyskland, -diewéil, konj. alldenstund. 
-e - all III. -ée, -[c]n,/. aUé. 

Aiiegllone, -[e]n,/. allegori, slnnebildllg fram- 
ställning, -örisch, a. allegorisk, sinnebildlig. 

alléln, I. a. allena, ensam; %Ar. allena, alle- 
nast, endast, blott. Schon <n> der Gedanke: 
blotta tanken. II. konj. men, dock. -berech- 
tigung, /. uteslutande rättighet, -betrleb, m. 
monopol, -e -• allein. -gesang, m. solosång. 
-gespräch, n. monolog, -handel, m. försälj- 
ningsmonopol, -helt, /. ensamhet, -herr, m. 
envåldsherre. -herrschaft, /. envälde, -herr- 
schsr, m. envåldsherskare. -Ig, a. uteslu- 
tande, enstående, ensam i sitt slng. -igkeit, 
f. exklusivitet, egenskap att vara ensam i 
sitt slag. -spiei, n. solospel. -stehend, a. en- 
stående, enstaka, ensam. 

aliemil, adv. alltid, ständigt. Ein fUr fs, en 
gång för alla. 

allenllfalls, adv. i alla fall, i nödfall, möjligen. 
•fallsig, a. eventuell, möjlig, möjligen In- 
träffande, -thalben, adv. öfverallt, under alla 
förhållanden, städse. 

aller-, aldra-, t. ex. *\>bést : aldrabäst, r^grö'ftt : 
aldrastörst o. ■. t. 

Allerllbarmer, m, allförbarmare. -dings, adv. 
visserligen, utan tvifvel, förvisso, -halter, 
m. alltings upprätthållare. -hand, oboji. a. 
allehanda, hvarjebanda. -héiligen[fest], n. 
allhelgonadag, -fel, oboji. a. allehanda, alla 
slags, -liebst, a. utmärkt söt, hänförande, 
förtjusande, -orten, -orts, adv. allestädes, 
öfverallt. -schaffer, m. alltings skapare. 
•8éelen[fest], n. alla själars dag (katolik ■orge- 

bOgtid till mlnno af de aflidne). -SSftS (ftfr. - - '<), 

adv. från, åt alla sidor, allesamman, -wärts, 
-wége[n], -wég[en]8, adv. öfverallt, städse. 
-wéitsfreundfin.vän med hela världen, -wélts- 
freundschaft, /. ytlig vänskap, som är lika 
mot alla. -wéitskeri, m. F tusenkonstnär. 
-wért[h]este(r), m. F bak, stjärt. 
allel|sim[m]t, adv. allesamman, -wége » aller- 
wege. -wéilé, adv. F emellertid, under tiden. 
-zeit, adv. alltid. 



' • rsregåeudo uppelford. * tkto i 
7)f»k'tv»n^Jt tSMordhoi. 



O Mknar pliir. f har omUnd. F IUnil)lrt, P \M5r« »v^Vk- % mVoAt* \kT^>\N*.. 



AUge^enwart 



- 18 - 



Aitor 



Allllgegenwart,/. allestädeanärvaro . -gegenwär- 
tig, a. allestädes närrarande. -gemacb, adv, 
så småningom, -geméin, a. allmän. Im 'ven: 
i allmänhet, •gemélnheit, /. allmänhet, -ge- 
walt, /. allmakt, -gewaitig, a. allsvåldig, 
allrådande. -gOltig, a. allmängiltig, -gdtig, 
a. allgod. -helt, /. allhet. -hier, adv. här. 

Allillånz, -en, /. allians, förband, -gåter, -», 
'örerif m. alligator. -ieren, sv, I. tr. alliera, 
förbinda. II. r/?. förbinda sig, sluta f örbnnd. 

alllljihrfg, -Jihrllch, a. årlig, hvarje år åter- 
kommande; adr. årligen, -macht, /. allmakt, 
-michtig, a. allsmäktig. -mihlich, a. skeende 
så småningom, gradvis; adv. så småningom. 
•månde, -ménde, -n, /. allmänning, -menat- 
lich, a. månatlig; adr. månatligen, hvarje 
månad, -nichtlich Utj. ^ - -), a. hvarje natt 
återkommande; adv. hvarje natt. -6d, -e, 
•édium, -tum[«], -ten, n. allod, odalgods. 
-Qdlål, a. allodial, odaK -önge[n]perOcke,/. 
allongepernk. -étria, obojL n. pl. ^v fretöen ; 
syssla med saker som ej höra till ämnet, 
ha dumheter för sig. -sehend, a. allseende. 
-seitig, a. allsidig, -seitigkelt, /. allsidighet. 
-stund, adv, städse, -stöndiich, a. återkom- 
mande hvarje timme; adr. hvarje timme. 
•tigig, -tiglich (åfr. <--), a. alldaglig, daglig. 
•täglich, a, hvardaglig, triviaL -tagsbeschäff- 
tigung, f, hvardagsarbete, hvardagsbestyr. 
•tagsgeschwätz, n. hvardagsprat. -tagsmensch, 
m. hvardags-, dossinmänniska. -Oberall, adv, 
öfverallt och allestädes, -umtaasend, a, allt- 
omfattande, -väter, m. allfader, -versttnd- 
llcb, a, allmänfattlig. -welse, a, allvis. -wis- 
send, a, allvetande, -wissenheit, /. allveten- 
het. -wisser, m, öfverklok person, -wisserel, 
/. öfverklokhet. -wé, forUdr. - wo, -w6chent- 
lich, a, hvarje vecka återkommande; adr. 
hvarje vecka, -zelt, adv. alltid, -zu-, alltför, 
t. ez. *>*dummy tsfviel. -zumål, adv, allihop. 

Alm, -en, /. 1. bärgsbete. 2. bärg, fjäll, alp. 

Almanach, -e, m, almanacka. 

AlmQse, -n, /. -n, -, n. almosa. -nanstalt,/. 
välgörenhetsanstalt. -nbQchse, /. fattigbös- 
sa, -nempfinger, m, almosehjon. -nier, -e, 
-npfleger, m. almoseutdelare. -nstock, m. fat- 
tigbössa. 

AllloB, -[e]n,/. aloe. -öse - Alse. 

Alp, I. -«, m. mara. II. -««,/• a^P, fl »11» l>ärg. 
•drUcken, n. marridt. -e, -n, /. - Alp II, 

älpeln, alpen, sv. Ur, h, tillbringa sommaren i 
fäbodar på Alperna, vara till säters. 

Alpenilblrke, /. dvärgbjörk. -ffOhrer, ». väg- 
visare på Alperna. -glQhen, n. morgon- och 
aftonrodnad på Alperna, -horn, n. 1. alp- 
horn (biådiwtraineot). 2. bärgspets. -hOtte,/. 
alphydda, -pafs, m, pass öfver Alperna, 
-stange,/. alpstaf. -stelger, m. alpklättrare. 
-etock, m, 1. den kompakta delen af en alp- 
kedja, Ma kTOkaa iiiitn« ijfsar grena «t ilf. 2. 
alpstaf. •wirt[h]scbafft,/. fäbod, säter. 



Alphabét, -s, ». alfabet. -Isch, a, alfabetisk. 

alpin, a, alpin, alp-. 

Xlpier, Alp[n]er, -, m, X, alpbo i anmh. 2. alp* 

herde. -In, 'nen,/, säterjänta. 
Alråun, -e, m., -e o. Alrune, -n,/. dim. [f], alnni, 

almna, a) bot. Mandragora officinamm, b) 

af deas rat fbrfllrdigad aranlett, baagnd, c) spåkvin- 
na, häxa. -enhafi, a, almnartad. 

als, konj. 1. titt. såsom, som, i egenskap af; 
t i likhet med. Essig ^v FTetn vsrftcw- 
fen : sälja ättika för vin, Jn *\t Bedientm 
nehmen: taga ngn till betjänt, sich «v 6«- 
siegt bekennen: erkänna sig vara besegrad. 
Sowohl ... fs* [atåch] : såväl . . . som, både 
... och, f>i ob A. f\i tpenn; såsom om, e«ndlf 
aus, f\i ob el. f>i toenn es regnen toollté ei. <m 
wollte es regnen: det ser nt, som om det 
skalle bli regpi, nicht ^v ob: icke aå att mnA 
som om. 2. tid. när, då. 8. jimforeiae. än. Bie 
ist mehr «v evamig Jahr: hon är öfvef 
tjngn år, ^ dajs: än att, för att, nicktå*^» 
ingenting annat än. -båld, adv, strax, ge- 
nast, -dånn, adv, då, därefter, sedan, eeder- 
mera, strax därpå. 

Alse, -n, /. stamsill. 

als9, adv, o. konj, så, sålunda, på det eätteti 
alltså, således, följaktligen. 

Xister ee Elster. 

alt, -er t, I. a, 1. gammal Md en riu lefiudaåMtt). 
Wie *\i ist erf hur gammal är hanpytlrtfii 
fst halten 8ie micht hor gammal tror ni 
mig vara? 2. gammal, till åren, ålderstigem» 
fstes Öbel: gammalt, inrotadt ondt, F dae 
ist etto, f\tes: det är en gammal njhet, det 
känner man ju till, ordapr. jung geifokni, 'w 
gethan: ngf. böj vidjan, när hon &r grön, 
så blir hon både fager och skön. 8. gam- 
mal, fom. 4. gammal, gammalmodig, be- 
gagnad, utsliten. 5. F gammal, hederlig, 
eeh Bietntseii: obehaglig, fördömd. «ver<Scåioe* 
de! gamle hedersknyffell 'ver Esell föf^ 
dömda åsnal IL -e, m. moa. alt. 

Altan (itt. ' -), -e, m, altan, balkong. 

Altar (tfv. '-), -e [f], m. altare, -aufsats, m. 
altarpall. -bild, n, altartafla. -diener, m* 
kyrkobetjänt. -gemftlde, n. altartafla. -ial^ 

-e», m, 1. katokk kapellan, tftnatcOraade Ttd ■■» 
Tisat altare. 2. kyrkobetjänt. 

aKllba€ken, a, em brdd: gammal, hårdnad; toa. 
omtuggad, omkäxad. -berOhmt, a. gammal 
ooh berömd, -deutsch, a, forntysk. -e, (aaj. 
b^a.) y. 1. F gnmma. 2. om djar : die »>* mit 
den Jungen: modem med ungarne. S. F a) 
gumman mor, morsg^mman, b) gumman 
(haitnm). 4. «jo. stor våg. -ehrwOrdlg, a. gam- 
mal och ärevördig. 

älteln, sv, itr, h, (börja) åldras. 

Altllent[h]eil ao Altteil, -e(r), (adj. bitfn.) m, 1. P 
gubbe, gamling. 2. a) F gubben far, fara- 
gubben. Meine 'vn; föräldrame, gamlin- 
game, b) P gubben (Ikla maaaeii). 8. i I 



itr. iBtraaaiUTt, r^. reflozln, St, starkt, SV, aragt, tr, translUrt Torh. h, har Mbm, S, har ««fn tU MlpTerk. 



Ätter 



- 19 - 



Ämtertansdh 



I 



krunttare. 4. JHe t^^n: de gamle, f omtidene 
folk, wutre t\»n: v&ra förfäder, -er, -, ». 1. 
ålder, lefnadsålder. Jm «%« wm twanzig J(ih- 
rea: vid tjnga &rB &lder, ntittUrtn fstå: i 
medel&ldem, medelålders. 2. ålder, ålder- 
dom. Jm *\i på ålderdomen. 8. tidsålder. 4. 
forntid. Von »v» her, sett »sts: af gammalt, 
vor *\»s: förr i världen. 5. tjänsteålder. 
Naeh dem 'v efter tjänsteår. 
IKerllllch m eUerlich. -mutter,/. 1. farfars ei. 
furmon et morfars ci. mormors mor. 2. stam- 
moder, -n «L nni. aHeni, tv. I. itr, h, •. s. 
åldras, blifva gammal. IL tr. låta åldras, 
t n. den Wein, -n, p/. m EUtm, 
MinlieRore, m. -gefiossin, /. 1. jämnårig 
penon. %, samtida, -gran, a. g^å af ålder. 
-tdNNKh, a. ålderdomssvag. -echwacbe,/. ål- 
lezdomssyaghet,ålderdomskrämpa.-echwer, 
o. tyngd af år. -vereorgung,/. ålderdoms- 
ffinörjning, pension, -vereorgungeanstatt, /. 
gabbhas, enkelins. 
Msrl[h]8iii, n. 1. forntid, gamla tiden. 2. pi«r. 

antikviteter. 
ANirt[ii]Bm|eléi, -««i,/. 1. försök till konstlad 
likhet med forntida förhållanden. 2. anti- 
kritetsmrm. -eln, tv. itr. h. 1. försöka fram- 
konstla forntida förhållanden. 2. vurma för 
I antikviteter. 'p]er, -, m. 1. person som gör 
I sig skyldig till AUertämelei. 2. antikvitets- 
kianare, antikvitetshandlare, -lieli, a. gam- 
maldags, antUc. -Itehkeit, /. fornåldrighet, 
fomåldrigt sXtt. 
Alttrt[h]oiiieilférecher, m. fomforskare. -fer- 
scbiiHi/* fomf orskning, arkeologi. -hSndler, 
-krSiaer, m. antikvitetshandlare, -kunde, /. 
fomknnskap, arkeologi. 
Xtterwaler, m. 1. farfars éL farmors •!. morfars 

CL mormors far. 2. stamfader. 
aHiffränklSGli, a. fornfrankisk; F föråldrad, ur- 
gammal. -fSrstlich, a. af gammal farste- 
slägt. -gebacken » altbacken. •gesell[e], m. 
åldgesäll. -gläuMg, a. rättrogen, ortodox. 
* -hftndler, m, lumphandlare, -hergebracht, 
-bgrkfimmlich, a. häfdvnnnen, gammal, -boch- 
tfeuttcb, a. fomhögtysk. -ist, -en, m. -istin, 
-neii, /. altist, altsångare, altsångerska. 
•JOagfeiilcb, a. lik gamla ungmor, sipp. 
-Jéngffernstaml, m, en gammal ungmös ställ- 
ning, ungmöstånd, -kathellseh, a. gammal- 
katolsk, -kirchlicb - altgläubig. -klug, a. 
lillgammal, snusförnuftig. 
miieb, a. ngt gammal, ej ung mer; lillgam- 
mal. -kelt, /. begynnande ålderdom; Ull- 
gammalt sätt. 
AHilMefster, m. ålderman, -modlsch, a. gam- 
malmodig, omodem, -mutter, /. farmor, 
mormor, gammal gumma, -nordisch, a. forn- 
nordisk, -eltzer, m. person, som lefver på 
undantag, jfr Altteil. -fladt,/. gamla staden 
teiatft uiM tf Ml itad). -t[b]ell, n. undantag, lom 

ahrSUnr «ffb«Mtla ilf , alr d« •ftrlda rfn egmdom å» 



bariMn. -vater, m. farfar, morfar, stamfader; 
ärevördig gammal man, patriark, -viteriscb, 
a. gammalmodig, föråldrad, -viterllcb, a. 
patriarkalisk, uråldrig, -vordern, Uaj. mju.) 
pl. förfäder, -wéfbergetcblebte, /. -wéiber- 
mirchen, n. käringsnga. -wéibergetcbwätz, 
n. -wéibergewäscb, n. F käringprat. -wéiber- 
sommer, m. 1. eftersommar. 2. spindelväf, 
som flyger i luften om hösten, -welbiscb, a. 
käringaktig. 
Alllumnåt, -e, n. pension, uppf ostrings- och 
underyisningsanstalt. -umne, -n, -umnee, 
'Ut, 'en, m. lärjunge i ett Älumnat, alomn. 

am, iBBdnicB. af an dem. Vtd nperlatiTm tAr. Icbbm 

det ••fVerMtt, t. •>. ^v betten, f\i tie/tten: bäst, 

djupast. 
Amalgam, -e, n. amalgam. 
AmazonNe, -n, /. amazon, -enbaft, -leeh, a. 

amasonlik. 
Ambller, -, m. trr. t -n, /. ambra. -iti6s, a. äre- 
lysten, -ofs, -e, m. dim. [f], städ. -ofsschmied, 

m. grofsmed. 
Ambrlla, -[*], -«, m.,f. •. n. ambra. -6 tia. O,/. 

ambrosia, gudaspis. -ésiscb, a. ambrosisk. 
Ambulanz, -en, f. mn. ambulans, fältlasarett. 
Ameise, -n, /. myra. -nbär, -nfresser, m. moi. 

myrslok, -nhaufen, m. myrstack, -nkrlecben, 

-niaufen, n. krypande känsla i huden. 
Amen, -[«], -, n, o. adv. amen. 
Amerikåniler, -, m. amerikanare, -erin, -nen,/, 

amerikanska, -iscb, a. amerikansk. 
Ammann, -er f, m. amtman i sebwefs. 
Amme, -n, /. dt», f, amma. -nmärchen, n. am- 

saga. 
Ammar, -n,/. Ammerling, -e, m. gulsparf, sparf. 
Amnestie, '{e\n,f. amnesti, -ren, tv, tr, gifva 

amnesti. 
Ampel, -n, /. 1. ampel. 2. hänglnmpa. -n, tv. 

itr. h. sprattla med händer oeb rötter efter ngt. 

Ampfer, -, m. bot. syra, surbill, rumex. 

Ampbibilie, -n, /. -lum, •»»»[«], -en, n. amfibie, 
-isch, a. amfibiak. 

Amphitheétller, n. amfiteater. -råliseh, a. amfi- 
teatralisk. 

AmputUatién, -en, f, amputation, amputering. 
-leren, tv. tr. amputera, -lerung, /. 

Amsel, 'n,f. trast, kramsfågel. 

ämsig le emeig. 

Amt, -er f, n. 1. ämbete, tjänst, kall, sjsela, 
uppdrag, plats. Das itt nicht deinet ts^et: 
därmed har du ej att skaffa, thun, wat tei' 
nes 'x/e« itt: ej lägga sig i andras affärer, 
sköta sina egna åligganden, von '\tt wegen: 
å ämbetets vägnar. 2. byrå, ämbetslokal. 
8. amt, fögderi. 4. domstol; domsaga. 5. 

gudstjänst, I ebt bot katolik, mässa, be« protest. 

nattvard, -él, -en, /. 1. amt, fögderi. 2. en 
amtmans bostad, -en,' tv. — amtieren. 
Xmterllbandel, m. handel med ämbeten, -eflch- 
tig, a. fikande efter ämbeten, -tautcb, m. 
ämbetsbyte. 



»St * nngiettd* vppelkflMrd. * ftkia ima. O nkaar flnr. f har omUad. F tealUArt, P l»sre iprU. t »lodra b^VVViS. 



Amthaos 



— 20 



anbletdti 



Amtllhaus, n. 1. tingsbus. 2. en amtmans bo- 
stad. 3. boställe, 'leren, sv, itr. h, ntöfva 
sitt ämbete, vara stadd i ämbetsutöfning. 
-lerung, /. -lich, a. 1. hörande till ämbetet, 
ämbets-. 2. officiell, -los, a. utan ämbete. 
-mann, m. amtman. -männin, »fr. -mannin, /. 
amtmanska, en amtmans fru. -mannschaft, 
y. 1. en amtmans värdighet, amtmanskap. 
2. amtmansdistrikt. -mätsig « amtlich. 

Amtsllalter, n. tjänsteålder, -antritt, m. ett äm- 
betes tillträdande, •bericht, m. ämbetsbe- 
rättelse. -bewerber, m, kandidat till ett äm- 
bete, tjänstsökande, -bewerbung, /. kandi- 
datur, -blått, n. officiell distriktstidning. 
-brieff, m. tjänstebref. -dienar, m. vaktmä- 
stare ; rättsbetjänt, -gerlcht, n. häradsrätt. 
-geschäft, n. ämbetsbestyr. -geslcht, n. äm- 
betsmin. -gewalt,/. ämbetsmyndighet. -hand- 
lung, /. tjänsteförrättning, -kleid, n. äm- 
betsdrägt. -kosten, pL förvaltningskostna- 
der; rättegångskostnader, -miene, /. åm- 
betsmin. F eine ^v aufsttcktn: taga på sig en 
högtidlig min. -person, /. ämbetsman, tjän- 
steman, -pflege,/. ämbetsförvaltning, -pfllch- 
tig, a. lydande nnder ett amt, jfr Amt 3. 
-richter, m. häradshöfding. -sässig, a. ly- 
dande i fsnu hand undcr en viss domstol, 
-schrelber, m, skrifvare, kopist t ett tmbetirerk. 
-slegel, n. ämbetssigill. -verweser, m. vika- 
rie. -vQgt, m. domhafvande, länsfogde, -vog- 
tel,/. en Amttvogt*^ ämbete ei. ämbetslokal 
el. domsaga. 

Amllulétt, -e, n. amulett. -Osént, a. roande, 
-usemént, -», n. förströelse. -Qsieren, sv, tr. 
: rjl, roa, förströ (sig). 

an, I. prep, A. med dat. 1. mm. vld, bredvid, jäm- 
te, t. ex. fv der ThUr, 2. rom o. tid. på, t. ex. *>* 
der Wand hangen, am Tage, 3. tid. öfversät- 
tes ej, t. ex. am ersten Juni: första jnni, der 
Tagt f>é icelchem dies geschah: dagen, då 
detta hände. 4. onak. af, med anledning af, 
t. ex. fv seinen Wunden sterben, 5.atnUidaMi. 
Es liegt mir am Berzen : det ligger mig om 
hjärtat, eine Gewohnheit *>i sich haben: 
hafva en vana, breit 'v den Schultern: bred 
of ver axlama, reich, arm ^v etw,: rik, fat- 
tig på ngt, ich wei/Sf was *>i dem ist: jag 
vet, hvad man har att tro därom, es ist 
nichts 'V ihm: det är ej mycket bevändt 
med honom, die Sckuld liegt ^v ihm: han är 
skuld därtill, />* sich halten: styra, beher- 
ska sig, 'V undfur sich: i och för sig, so- 
viel t^ mir ist: så mycket på mig ankom- 
mer, es ist f>* mir: det är min tur, das hat 
er so f>* sich : det är så hans sätt, /» Leib 
und Seele kränk sein : vara sjuk till kropp 
och själ, ich habe *>i zweien genug: jag har 
nog med två. B. med aek. 1. mot, intill, t. ex. 
etto, *\f die Wand stellen. 2. till, t. ex. 'v Jn 
schreiben. 8. på, t. n. étw, *\» die Wand hån' 
gen. 4. inemot, nära, un, '\> hundert Mark, 



II. adv. 1. 1 ■mi. med lubat. Uppför, Cmot, t. ex. 

berg^ uppför bärget, himmeln upp mot 
himlen, stromr>f mot strömmen, uppför 
strömmen. 2. Von diesem Tage *>* alltifrån 
denna dag, nebenf>^ här ei. där bredvid, 
jämte, obenr>f upptill, untenf\f nedtill. 

Anallbaptist, -en, m. anabaptist, vederdöpare. 
•Chorét, -en, m. anakoret, eremit, -gråmni, 
-e, n. anagram, bokstafslek, ordlek. 

anähnlleln, t -lichen, tr, göra lik. 

analllög, a, analog, liknande, öfverensstäm- 
mande. -logie, -ie]n,f, analogi, likhet, öf- 
verensstämmelse. -léglsch — analog, -lysa, 
-n, /, analys, -lysieren, sv, tr. analysera. 
•lytisch, a. analytisk, -nas, -[«e],y. ananas. 

anllankern, tr, ijo. förankra, -archie, -[e]n,/. 
anarki, laglöshet, -årohisch, a, anarkisk, 
laglös. -Irten, I. tr, bringa till likhet. II. 
itr, s, o. rjl. efterlikna, blifva lik. Angear- 
tet: medfödd. •ä[f]sen, tr, locka med lock- 
bete, med agn. -athém, -«, -åthema, -[«], -» 

0. Anathémata, n. anatema, förbannelse, 
förkastelsedom. -it [h] men, tr, andas på. 

Anatöm, -en, m, anatom. -le, -[e]n, f. anato- 
mi, -iker, -, m. anatom. -isch, a, anatomisk. 

anlläugeln, tr. Jn ^ blicka ömt, smäktande 
på ngpi. -backen, tr. nmt itr, k. o. s, fästa, 
häfta fast rtd, klibba vid, ihop. -bahnen, tr. 
bana, bereda vägen för, förbereda, -ballen, 
rjl. hålla sig. -bannan, tr. fasttrolla. -bau, 
m. 1, odling, odlande. 2. tillbyggpiad. 3. 
kolonisering, bebyggande, nybygge, -bau- 
bir, a, som kan odlas, kan bebyggas, -bau- 
en, I. tr. 1. odla. 2. bygga till. 3. bebyg- 
ga, kolonisera, n. rjl, slå sig ned, slå ned 
sina bopålar, -bauer, -, m. nybyggare, -be- 
ffehlen, tr. påbjuda, anbefalla, rekommen- 
dera, -befehlung,/. -beginn, m. första början. 
•behalten, tr. behålla på sig. -béi, adv. här- 
hos, härmed; dessutom, -beifsen, I. tr, 
bita i, bita af. II. rjl. bita sig fast. Hl. itr, 
h, nappa, nappa på kroken, gtr. bUd. -be- 
langen, tr, open. vidkomma, angå. -bel-' 
fern, tr, gläfsa på, bjäbba emot; träta på. 
-bellen, I. itr, 1. A. börja skälla. 2. s. Der 
Hund kommt angebellt: hunden kommer 
skällande. II. tr. skälla på. -bequemen, L tr. 
lämpa efter. n. rjl. lämpa sig efter, be- 
kväma sig till. -berahmen, -beraumen, tr. 
berama, utsätta, bestämma, -beraumung, /. 
-berBgt, a, omförmäld. -beten, tr, o. itr. h, 
Jn, vor jm 'v tillbedja ngn. -beter(ln), m. 
(/.) tillbedjare (-erska), beundrare (-inna). 

-betracht, -betreff, blott adrerblelt: tn />/ el. fy^S 

med gen. : med hänsyn till, hvad beträffar. 
-betreffen » anbelangen, -betteln, tr. Jn *\0 
vända sig tiggande till ngn. -betung,/, till- 
bedjan. -betungswUrdig, a. tillbedjansvärd. 
-biegen, tr. böja intill, -blegung,/. -bieten, 

1. tr, erbjuda, tillbjuda. II. rjl, erbjuda sig. 
in. itr. h, göra första budet på en ankuon. 



r. IntraulUTt» rJL rcflexift, St, gUaki, SV. tTi^^ tr, tranaiUTt rert». h. liar haben, S. bar M<n Ull lUftlprerb. 



Änbieter 



— 21 - 



ändringen 



•bietar(iii)i m. (/.) person som erbjuder ngt, 
■om gör första budet, -bletung, /. erbju- 
dande, -bindan, I. tr, binda, fastbinda, bin- 
da upp, etto, an etw, (dat ei. Mk.): ngt Tid 
Dgt. Bild. jm etw. 'V inbilla ngn ngt, kurz 
angebunden: kort om hnfvudet. II. Ur. h. 
Mit jm «v a) sätta sig i förbindelse med 
ngn, Tani. b) börja gräl med ngn. -bifs, m. 
bett, afbitande, napp. -blaken, tr. nedsyär- 
ta. -biåsen, tr. 1. bläisa pä. 2. ma», intonera, 
angifya tonen med biå«inatrameiit. 3. mottaga 
med musik af bläsinstrument. -blecken, tr, 
F jn *>* grina mot ngn. -bleiben, itr, $. för- 
blifva pä, förblifva fastsittande. -blick, m. 
1. blick, betraktande. 2. anblick, äsyn, 
■kådespel. -blicken, tr. betrakta, gifva en 
blick, -blinken, tr. 1. sträla emot. 2. blinka 
åt. -bllnzeCIJn, tr. blinka åt. -blitzen, tr. 1. 
blixtrande sträla emot. 2. kasta en ljun- 
gande blick pä. -bifiken, tr. böla, rama 
emot. -bohren, tr. 1. börja borra. 2. borra 
häl i el. pä. Das Fa/s ei. den Wein 'v sticka 
npp vinfatet. 3. borra fast. -bohrung, /. 
•bolzen, tr. fastbnlta, plugga ihop. -borden, 
ir, ^}o. äntra, -bot, -e, n. anbud, bud. -bras- 
sen, <r. 4}o. brassa an. -bråten, kok. I. tr. 
bryna. II. itr. s. 1. brynas. 2. steka(8) 
fast. -brausen, itr. i. komma brusande. 
-brechen, I. tr. af bryta första stycket af, 
k ex- ein Bröt; slå upp, t. ex. eine Fla- 
»ehe. U. itr. s. 1. bryta fram, bryta in. 
Mit dem *\tden Tage: yid dagens inbrott. 
2. börja skämmas, blifva ankommen, -bren- 
nen, L itr. $. 1. tända sig, räka i brand. 2. 
kok. Tidbrännas. II. tr. antända, påtända; 
bränna ngt litet. 
AabringHe-Geld, n. mu. värfvarlön. -en, tr. 1. 
anbringa, placera. /Seine Tochter *>* bort- 
gifta sin dotter, fä henne försörjd; gut an- 
gebracht: Yäl försörjd, ioh känn die Sckuhe 
nicht *>* jag kan ej fä pä mig skorna, ein 
Wort *\» flicka in ett ord. 2. anföra, ångif- 
ra, anklaga. W<u ist Ihr 'v hvad har ni att 
anföra, -er, m. angifyare, skvallerbytta. 
-erél, /. angifvelse, skvaller, -erin, /. - 
Anbringer. -ung, /. anbringande m. m. m an- 
hringe», 
Anllbruch, m. 1. första afbrytandet. 2. in- 
brott, t. ex. des Tages. 3. början till rö- 
ta, till förskämning. -brUchIg, a. ankom- 
men, anfrätt. -brUchlgkeit, /. =» Anbruch 3, 
-brtthen, tr. kok. skålla. -brUilen, tr. ryta, 
▼räla emot, åt. -brummen, tr. brumma emot. 
-britten, tr. Eier /v ligga ngn tid på ägg. 
Angebrutetes Ei: half kläckt ägg, rötägg. 
-Cbovis ee Anschovis. -dacht, -en, /. 1. an- 
dakt, andiiktighet. 2. andakt, bön. 
Andachtileléi, -en,f. hycklad andakt, fromleri. 
-ein, sv. itr. h. hyckla andakt, ställa sig 
andäktig. -Ig, a. andäktig. -ler,-,-ling,-e,fn. 
■"krymtare, skenhelig person. 



anlldimmen, tr. dämma npp. -danpfén, itr. s. 
1. afsätta sig i form af ånga. 2.Angedampft 
kommen: komma ängande. -danern, itr. h. 
vara, räcka, pågå, hälla pä. -dém, adv. 1. 
sä, riktigt, sant. 2. kommen därhän, sä* 
långt, -denken, I. itr. h. 1. tänka pä. 2. 
Denk [mal] an! tänk! förestäU dig! II. -, 
n. minne, hågkomst, åminnelse. Zum «v an 
jn : till minne af ngn. 

änder, a. annan, 'ver Meinung sein : vara af 
en annan mening, 'ver Ansicht, «vn Sinnes 
werden: ändra åsigt, einer um den 'vn: den 
ene efter den andre, ein Mal Uber das *\*e : 
gång efter annan, am 'vn Tage: påföljande 
dag. -artig, a. olikartad, -erselts le änder- 
seits. -lei, oboji. a. olikartad, annan, -mil, 
adv. 1. Ein 'v en annan gång. 2. för andra 
gången. 

ändern, sv. I. tr. ändra, förända; ombyta. 
Däran läfst sich nichts 'v det kan ej än- 
dras. II. rjl. ändra sig, förändras, m. itr. 
h. Mit etta. 'v byta om med ngt. 

andernllfalis, adv. i annat fall, eljes. -t[b]ells, 
adv. å andra sidan. 

änders, adv. 1. annorlunda, på annat sätt, 
olika. Das ist nun einmal nicht *>* det är 
som det är, sich 'v besinnen : ändra åsigt, 
ich konnte nicht 'v, ich mufste weinen: jag 
kunde ej låta bli att gråta. 2. annars, eljes, 
under andra förhållanden. 8. •miouade iif tiii 
pron. o. adr. Jemand *\t någon annan, nte* 
mand *^ als er: ingen annan än han, nir- 
gends »* eljes ingenstädes, wer *>* als ert 
hvem, om ej han? 4. Wenn 'v såframt, så- 
vida, -denkend, a. olika tänkande, -eits, adv. 
å andra sidan, -farbig, a. af olika färg. 
•wie, adv. på annat sätt. -wo, adv. annor- 
städes, -woher, adv. annorstädes ifrån, -wo- 
bin, adv. annorstädes hän. 

anderthalb, a. halfannan. 

Änderung, /. förändring. 

anderllwärtig, a. befinnande sig annorstädes. 
-wärts, -weit, adv. annorstädes, -weitig, a. 1. 
annan, olika beskaffad. 2. upprepad, för- 
nyad. 

andeutllen, L tr. antyda, låta förstå, bebåda. 
n. rjl. gifva sig tillkänna, visa sig. -ung,/. 
antydan, antydning, häntydning, anspel- 
ning, -ungsweise, adv. antydningsvis. 

anlldichten, tr. pädikta. -donnern, tr. dundra, 
fara ut emot. -dom, m. bot. stjälkborre. 
•dörren, itr. s. torka fast. -dräng, m. tillopp, 
trängsel, -drängen, I. tr. tränga på, mot, 
intill, n. rjl. Sich an jn r\> tränga sig på 
ngn. -drechseln, tr. påsvarfva, t. ex. einen 
Knop/ an den Stock. F jm etw. «x/ lura på 
ngn ngt. -drehen, tr. 1. börja vrida, sätta i 
gång. 2. <= andrechseln. 3. fastvrida, skruf- 
va på. -dringen, I. itr. s. 1. Au/jn f\> tränga 
in på ngn, gå ngn på llfvet. 2. Das Blut 
dringt gegen den iTöjp/ an; blodet tränger 



^0 ■- fBregåeade nppelacMtrd. " äkta uu. O wknar plar. f bar omljud. F fkmUJärt» P Itgre aprik. ^ miudro brukHgt. 



androhon 



- 22 — 



Anfrage 



åt hnfrndet. IL - andrängen, •drohan, L 
tir. Å. hota, fÖTe8t&. II. tr, Jm etw. 'v hota 
ngn med ngt. -drohung, /. hotelse, -druok, 
m. tryckning mot »i. på nft. -drOcken, tr, tryc- 

* ka emot, trycka fast. -duften, tr, Einen 'v 
dofta emot en. -durch, adv, härigenom, -al- 
forn, tr. ägga, nppmnntra. -eifCeJruiig, /. 
äggelse, nppmnntran. -elgMneiii I. tr, 1. 
8ich (dat.) etio. 'v tillegna sig ngt. 2. till- 
egmi, dedicera.* 8. bringa till likhet med, 
af passa. IL rjl. rätta sig, jm. : efter ngn. 
•elfl[e]nung,/. 

aneinånder, adv. vid, jämte, intill hvarandra, 
tillsammans, ihop. -fttgung, /, sammanfog- 
ning* -granzend, a. gränsande Intill hvar- 
andra. -hängend, a. sammanhängande, -rttk- 
kan, II. närmande, sammanflyttning. -stols, 
m, sammanstöt. 

Anakdötlle, -», /. anekdot, -anhaft, a. anekdot- 
artad, »historisk», -anjäger, m. anekdot- 
samlare, nyhets jägare. -Isch *- anekdoten- 
haft. 

anRakala, tr. 1. äckla, väcka vämjelse hos, 
inglfva motvilja. 2. känna vämjelse, mot- 
vilja för. •amöna, -n, /. bot. anemon, sippa. 
-ampfahian, tr. förorda, rekommendera. 

Aaarlia, -», m. hnfvndarfvinge. -n, Ur. t. mpå 
dat. gä i arf hos, vara medfödd. 

Anarbietilan, n. -ung, /. erbjudande, anbnd, 
tillbnd. 

anarkennllan, tr. vidkännas, godkänna, erkän- 
na, skänka sitt erkännande åt. *>*d: erkän- 
nande, berömmande, erkännsam. Änerkann- 
terma/sen: såsom erkändt är. •answ9rt[h], 
a. värd erkännande, berömvärd. •tni[fj8, n. 
o.f. -ung,/. 1. erkännande, vidgående. 2. er- 
kännande, gillande, beröm, erkänsla, -ungs- 
W9rt[b], -ungswQrdlg, a. värd erkännande. 

anllarschaffan, st. tr. gnm oi. vid skapelsen 
förläna. Anerschaffen (pmn. perf.).* medska- 
pad. -fächaln, tr. Einen *>* fläkta emot en. 
-fftchan,<r. upptända, uppväcka, underblåsa. 
•ffttdaln, tr. påträda, t. ex. «t»a Nadel. sna. 
ein Gespräch 'v inleda ett aamtal. -laken, 
foråidr. = anf ängen. 

anffahrilbär, a. «jo. som kan angöras, anlöpas. 
•an,Lttr.l.». anlända; ^i«. lägga till. Beijm 
*>* säga till, taga in bos ngn. Ångefahren 
kommen: komma åkande, roende, seglande. 
2. $. o. h. köra emot, t. ex. der Wagen tat, 
der Kutscher hat an einen Stein ångefah- 
ren. Bild. €bel 'x* råka illa ut. II. tr, 1 köra, 
skaffa fram, fram forsla. 2. biid. fara nt emot. 
•sehacht, m. btrg. schakt gnm hvilket man 
far ned i en grufva. -t, /. 1. % ankomst. 2. 
station, «jo. landningsplats. 3. btrg. nedfart. 

Anfall, m. 1. anfall, angrepp. 2. hemfall. 3. 
pinr. inkomster, -en, I. itr. $. 1. falla i hög, 
hopa sig. 2. tillfalla. II. tr. anfalla, an- 
gripa, -sracht, n. jor. hemfallsrätt. 

AnlÉng, -« t> *»• början, begynnelse; ursprung, 



npphof. Von «v an: allt ifrån början, s» «v 
dee Buchet: i bokens början, die Anf ange 
einer Wisaenschaft: en vetenskaps gmn- 
der, elementer. -an, I. tr. 1. börja, begyn- 
na, öppna. Wie fång ick*s an, dafi: hur 
skall jag bära mig åt för att. 2. företaga 
sig) taga sig till. Was fangen wir mit dem 
Abend anf hvad skola vi företaga osa i 
kväll? n. itr. h. börja, taga sin början. Mit 
nicht$ fs» börja med två tomma händer, 
klein 'V börja med litet; erfängt mitjedem 
an: han låter ej ngn gå i fred. in. rf. 
börja(s). 

Anfängllar, -, m. -arin, -»en, /. begynnare, ny- 
börjare. -Ilch, a, försl^ ursprunglig; adr. 
"" ni|. 

anfangs, adv, i början, till att börja med. 
•buchstAba, m. begynnelsebokstaf, initiaL 
•grund, m. \ ebt pi. första grunder, elemen- 
ter. -punkt, m. utgångspunkt. 

anilfärban, tr. färg(lägg)a. -faaaan, I. tr. vid- 
röra, taga i, fatta tag i, gripa. II. itr. h. 
slå rot. -f aulan, itr. $. börja skämmas, blif- 
va ankommen, -fachtbär, a. som kan be- 
stridas, tvistig, stridig, -fachtan, tr. 1. an- 
gripa, klandra. 2. fresta, oroa. Wasfcht ikn 
an t hvad kommer åt honom? -fecbtung,/. 
anfäktelse, vedermöda, -fabdan, -ffalndan, tr. 
uppträda fiendtligt emot, förfölja, bekriga 
•faindung, /. 

aallfartlgen, tr. förfärdiga, tillverka, göra. -far- 
tiger, m. tillverkare, -fertigung, /. förfär- 
digande, tillverkning, -fesseln, tr. fjättra, 
fastbinda, -fetten, tr. smörja, -fauchtan, 
tr. fukta, -fauchtung, /. -fauarn, I. tr. elda, 
uppelda. II. itr. h. elda, göra upp eld. 
-feuerung, /. -findan, rjl. finnas, vara till- 
hands, -flamman, L tr. upptända, uppelda. 
II. rf. fatta eld, upptändas, -flattam, itr. 
8. fladdra m«t act. -flacbten, tr. fläta fast. 
-fleban, tr. anropa, bedja till, åkalla. Jn nm 
etw. «v bönfalla ngn om ngt. -flehung,/. 
-fietscben, tr. Jn *>* visa tänderna mot ng^. 
-flicken, I. tr. lappa, sätta på. F jm etto, »s, 
lappa om nga. II. rji. F tränga sig på, in- 
nästla sig. -fliegen, I. itr. a. fiyga emot. An- 
gefogen kommen: komma flygande, nnd. ein 
Einfall fog mir an: jag fick plötsligen ett 
infall. TL tr. flygfä emot, hastigt komma 
på. Eine JRöte fog ihre Wang en an: en 
rodnad uppsteg plötsligt på hennes kin- 
der, -fllefsan, itr. $. flyta, rinna emot. An- 
gef oasen kommen: komma flytande, -flafsan, 
tr. 1. Holz irgendwo *>* flotta timmer någon- 
städes hän. 2. om Tatten: Land «v aflagra 
jord. -fiafsung, /. -flOchen, tr. Jm etw. ^ 
gnm förbannelser tillskynda ngn ngt. -fflug, 
m. 1. flygt, flygande emot. 2. anstrykning, 
spår. -fo[r]dern, tr. 1. fordra, kräfva,ym 
etw.: ngt af ngn. 2. Jn 'v kräfva ngn, -fo[r]- 
d[e]rung, /. fordran, kraf. -fråga, /. för- 



tet tatnulUTt, rf, reflexin, 9t, aiarkt, SV, evaft, tr, tnMttln vwto. k, har teten, S. har m*» UU hJAlpreA. 



lafragen 



- 23 — 



angielJEien 



firågaa. -frtgtB, iir, h, fSrfr&ga sig, heijm 
(«L tr,: jn) nach éi. um etw.: ho8 ngn om 
Dgt -fresMN, I. tr, 1. äta af, bita af. 8. fri- 
ta, anf rata. II. rjl, P äta sig proppmätt. 
•frestUBf, /. -ffrierea, Ur. i. frysa faat. •fri- 
tekeo, tr. uppfriska; biu. uppmuntra, llfra. 
•fritchuiif, /. -fugm, tr. Tid-, hopfoga. -fQ- 
|M, L tr. till-, Tid-, bifoga. IL rjl. foga, 
lämpa sig. -fOgung, /. -fOblan, L tr. känna, 
taga på, vidröra; mm. känna, märka, se. 
Maufihlt eå ihm an, da/a er gläcklick itt: 
man ser på honom, att han är lycklig. II. 
rJL kännaa. -fOhlanf , /. -ffuhr, -en, /. fram- 
köming, framforsling. -fOhrSB, tr. 1. fram- 
köra, framforsla. 8. anföra, leda. 8. leda, 
handleda. 4. anföra, citera, andraga. 6. gö- 
ra narr af, narra, pnrra. -fQbrer, m. anfö- 
rare, ledare. 
AnfOhrung, /. 1. anförande, befäl, ledning. 8. 
anförande, citerande, citat, -sfthler, m. orik- 
tigt, felaktigt citat, -sieichen, n. anf örings-, 
citationstecken. 
aoliiflllen, I. tr. fylla, uppfylla, fullstoppa. II. 
r/. fyllas, blifva full, öfverlasta sig. -ffOI- 
hmg, /. -gabe, /. 1. handpenning. 8. upp- 
gift. 3. angifvelse, anklagelse. 4. förslag, 
utkast, instruktion, -gaffen, tr. F gapa på. 
•filinaii, tr. 1. gäspande betrakta. 8. gapa 
emot. 
•ngibHbar, a. som kan angifvas ; mat. reell, -en, 
L tr. 1. gifva på hand. 8. gifva i mellan- 
gift. 3. uppgifya, angifra, anföra, citera. 
SIM. den Ton f\t vara tongifvande. 4. an- 
gifva, anmäla, anklaga. 6. göra utkast till, 
föreskrifva, fastställa. IL rjl. 1. utgifva 
sig. 8. 8ick zu etw. fv anmäla, erbjuda sig 
till ngt. m. itr. k. Die Feder will nicht 'v 
pennan vill ej ta, die Taate giebt nicht an : 
tangenten tar ej. -er, m. 1. en som angifver, 
framställer, föreslår ngt. 8. angifrare, åkla- 
gare. -eréi,y*. angif velse, skvaller, -arinyy*. » 
Angeber. -erisch, a. 1. uppfinningsrik. 2. 
fallen för att anklaga andra, skvalleraktig. 
AiiHgebiiide, -, n. festgåfva, gåfva. •ggblich, a. 
f örcgifven, uppgifven ; adr. efter hvad man 
påstår, -geboren, a. medfödd, -gehot, n. an- 
bud, bud i sht Tid MiktioBM-. -geétiben, itr. Jm 
etw. tst lassen: låta ngt komma ngn till go- 
do, förunna ngn ngt. -gedenken, poet. - An- 
denken. -gehänge, n. berlock; påhäng, -ge- 
ben, I. itr. s. 1. Angegangen kommen : kom- 
ma gående; gegen Jn *>* gå emot ngn, an- 
gripa honom. 2. stiga uppför, gå upp. 3. 
börja, taga sin början. Ein '^»der KunstUr: 
ett konstnärsämne, en ung konstnär, er i$t 
et» 'vder Vierziger: han har nyss öfver- 
skridit trettiotalet, bet ^s^der Nacht: vid 
nattens början. 4. fatta eld, råka i brand. 
6. blifva ankommen, börja skämmas. 6. om 
idadM> ooh akodoK: gå på. 7. gå an, duga. IL 
tr. 1. Jn fsf gå, vända sig till ngn, Jn um 



et», «v bedja ngn om ngt. 8. angå, vidkom- 
ma, beträffa. Der Streit ging eine Erzåh- 
lung an : tvisten rörde sig om en berättel- 
se, -gehonke, t - Angekänge. -gahSren, itr. 
k. tillhöra, Jm: ngn. -gehfirig, a. 1. tillhö- 
rande, ägd af, Jm: ngn. 8. Ein 'vdr, eine 
<ve; en anhörig, en f rände. -gehOrigkelt,/. 

1. tillhörighet. Seine *\* zum preu/siacken 
Staate nachweiten: bevisa sig vara preus- 
sisk medborgare. 8. slägtekap. -gelfern, tr. 
dregla, spotta på; bUd. hätskt utfara mot. 

Ängel, -n, f. afr. -, m. 1. dörrhake, gångjärn. 
BUd. zvoiachen TkUr und *sé i mellanhand, i 
klämma, den Finger zwischen Tkur und 'v 
stecken: tränga sig in ihellan barken och 

trädet. 8. Uld. hufvudsak, Mm ngt rOr elf om- 
kring; midtpunkt. 3. metkrok, ar?, metspö 

■Md i«r o. krok. 4. tång på OB kllDfa. 

angelangen, itr. s. anlända. 

Angelllband, n. gångjärn. -Mel, n. sänke på mote«f. 

Aageld, n. handpeogar. 

angelegon, a. angelägen. 8ich (dai.) etw. «v sein 
laaaen: vinnlägga sig, vara mån om ngt. 
-helt, /. angelägenhet. Miniater der atM- 
wårtigen fs^tn: utrikesminister, -tlich, a. an- 
gelägen, vigtig. 

Angelilhaken, m. metkrok, -lelne, /. metref. -n, 
av. tr. o. itr. k. meta. Biid.yn >>* lägga ut sina 
krokar för ngn, näck etw. 'v eftersträfva 
ngt. 

angellloben, tr. högtidligt lofva. Sichiå^Ojn 
>>* fästa ngn vid sig gnm ett högtidligt 
löfte. -I8bnl[r]8, n. -lobung, /. högtidligt 
löfte. 

angellloHen, a. på vid gafvel. -punkt, m. huf- 
vudpunkt. •rut[h]e, /. metspö, -schnur, /. 
metref. -welt — angeloffen. 

angemessen, a. passande, lämplig, vederbör- 
lig, afpassad, städad, lagom, -helt, /. till- 
börlighet, lämplighet. 

angenehm, a. 1. angenäm, behaglig. Waa iat 
dir «x/ hvad behagar du? Sie aind mir im- 
mer «v ni är alltid välkommen. 2. baod. be- 
gärlig, eftersökt. 

Anger, -, m. äng, betesmark, gräsvall, •blume, 
/. tusensköna. 

Angellrggthelt, /. rörelse, lifaktighet. -rissen, 
a. F onykter, påstruken. -sehen, a. ansedd. 
-sehenheit, /. anseende, -sessen, a. bosatt, 
bofast. -Slcht, -er, n. 1. O, åsyn. Jn von o^ 
kennen: vara personligen bekant med ngn. 

2. ansigte. Biid. dem Tode ina f\* aehen: se 
döden i ögonen, Jm ina >>* behaupten: säga 
ngn ngt midt i ansigtet. -sichts, prep. med 
gen. i åsyn af, inför, gentemot, -strengtheit, 
/. ansträngning, -trunken, a. ankommen, 
drucken, -trunkenheit,/. onyktert tillstånd. 
-wShnen, I. tr. vänja, Jm etw. : ngn vid ngt. 
II. rjl. vänja sig, an ei. zu etw. : vid ngt. 
•wohnhelt, -wöhnung, /. vana. 

anllgielsen, tr. 1. hälla på, gjuta till. 2. fukta. 



»s* "■ nrogåcndo vppolacMrd. * ikta an. O aaknar plnr. f har omUad. F familjärt, P Itgio apråk. t mindre bmkngt. 



anglrren 



— 24 — 



anberig 



▼attna. 3. slå upp. 4. gjuta fast, fastldda. 
-glrren, tr. kuttra emot. •glänzen, tr. glän- 
sa emot, skina på. -glelchung, /. utjämning, 
förvandling till likhet, an etw. (ack.): med 
ngt. -gleiten, Ur, s. glida, gegen etw, : mot 
ngt. -glimmen, itr. h. tända sig, fatta eld. 
•glotzen, ti\ P glo på. -glUhen, I. itr. s, tän- 
das, fatta eld. II. tr. tända, -glupen, tr. se 
på ngn med hätska, lurande blickar. 
angrelfllbär, a. tyifvelaktig, tvistig. -en, I. tr. 

I. röra vid, taga på. 2. gripa an, börja. 3. 
taga en bit af. 4. angripa, försvaga, upp- 
skaka, medtaga. 6. afr. itr. h. angripa, an- 
falla. II. rjl. 1. kännas. Da8 Tuch greift 
sich hart an: tyget käns hårdt.2. anstränga 
sig, uppbjuda alla krafter, -er, m. 1. an- 
gripare. 2. köks-, grytvante. -Isch, a. F 1. 
som man är frestad att vidröra. 2. tjuf- 
aktig. 

anllgrenzen, itr. h. An etw, (aek.) *>* gränsa, stö- 
ta intill ngt. f\>d: angränsande, -grenzung, 
/. grannskap, -grienen, tr. grina emot. 

Angriff, m. 1. vidrörande. Etw. in 'v nehmen : 
påbörja, gripa sig an med ngt. 2. angrepp, 
anfall. 8. sätt hur ngt käns. Das Zeug hat 
einen guten '*\* tyget käns bra. -sbewegung, 
/. offensivrörelse, -skrieg, m. anfallskrig, 
•sweise, adv. anfallsvis. 

anllgrinsen, tr. grina emot. -grunien, tr. grym- 
ta emot. 

Angst, I. -e f, /. 1. ångest, ängslan. In allén 
Ångsten 5ein.-vara i dödlig ångest. 2.8chwe- 
re »x/ fallandesot. II. -er f, «. ängslig, oro- 
lig, rädd. Mir ist *>* jag är rädd, orolig, 
-beklommen, a. svårt beklämd. 

ängsten » ångstigen. 

angstllerfQllt, a. ångestfull. -gefQhi, n. känsla 
af ångest. 

ängstigllen, sv. 1. tr. ängsla, försätta i ångest. 
IL rjl. ängslas, oroa sig, vara orolig, um 
jn: för ngn. -ung,/, pina, marter, vånda. 

Angstkind, n. sorgebarn. 

ängstlich, a. 1. ängslig, orolig. Es wird mir 
f\* jag blir orolig. 2. blyg, förlägen. 3. oro- 
ande. 4. ängsligt noggrann, skrupulös. 
-keit, /. 1, ängslighet, ängslan. 2. blyghet, 
förlägenhet. 3. öfverdrifven noggrannhet, 
småaktighet. 

AngstllrShre,/. F svart hatt, Btorm. -schweUs, 
m. ångest-, kallsvett, -voll, a. ångestfull. 
-zitternd, a. darrande af ångest. 

anllgucken, tr. F titta på. -gUrten, tr. omgjorda. 
•gufs, m. 1. påhällning. 2. tekD. gjuthufvud, 
ingöte. -haben, tr. 1. hafva på sig. 2. Jm 
etw. 'x/ hafva ngt att anmärka på ngn, kom- 
ma åt ngn. -hackan, I. tj\ börja hacka på. 

II. itr. h. hugga, haka sig fast. -häften, itr. 
s. sitta fast, klibba vid. -häkeln, tr. 1. virka 
till. 2. haka fast. -häkelung, /. -haken, I. tr. 
1. haka fast, haka på. 2. med (änter)hake 
draga till sig. IL rjl. haka sig fast. -ha- 



kung, /. -halsen, tr, hänga på halsen, på- 
börda. 

Anhalt, m. 1. ngt hvarvid man kan hålla sig; 
stöd. 2. hållpunkt, rastställe, hållstation, 
-en, I. tr. 1. hålla intill. 2. stanna, hämma, 
taga fast, lägga beslag på. 3. Jn zu etw, <v 
tillhålla ngn att göra ngt. 4. mos. hålla ut, 
t. ex. einen Ton, II. rjl. 1. hålla sig fast. 2. 
lägga band på sig, styra sig. III. itr. h. 1. 
hålla, stanna, göra en paus. 2. vara, hålla 
i, fortfara, vara ihärdig, 'vd; ihållande, 
långvarig, oaflåtlig, beständig. 3. Bet jm 
um etw. 'V anhålla om ngt hos ngn, begära 
ngt af ngn. -er, m, X, stöd. 2. ngt ei. ngn 
som hämmar. -8äm, a. ihållande, -spunkt, 
m. 1. hållpunkt, hviloställe. 2. stödjepunkt. 
-sseil, f». ^}o. stopptåg. -szeichen, ». tecken 
att stanna, stoppsignal. 

anhämmern, tr. fasthamra. 

Anhang, m. I, bihang, tillägg, supplement. 2. 
anhang, parti, -en, itr, h, 1. [med an"] bma 
dat. hänga på, hänga vid; ej släppa. 2. mA 
4at. vara anhängare till, hylla, hålla med. 

anhängllen, I. tr. 1. hänga upp, på. 2. vid- 
hänga, vidfästa, påsätta, tillfoga. Jm eine 
Krankheit ts* smitta ngn med en sjukdom, 
jm eins *^ spela ngn ett spratt. IL rjl, 
hänga sig på, hänga sig fast. III. » anhan- 
gen. -er, -, m. -erin, -ne», f, anhängare. 
•erschaft, /. 1. egenskap af anhängare. 2. 
anhang. -Ig, a. 1. vidhängande, samman- 
hängande, tillhörig. 2. anhängig. -lich, a. 
tillgifven. -lichkeit, /. tillgifvenhet. -sel, -, 
n. 1. — Anhang 1. 2. F påhäng. 

anhangswelse, adv. såsom bihang. 

Anhängung, /. upphängande m. m. m anhängen, 

Anhauch, m, påandning; bUd. anstrykning, -en, 
tr. andas på. 

anllhauen, tr. börja hugga, göralnhuggningi; 
0kog. blecka. -häufeln, tr, lägga i små högar. 
Mit Erde *>* öfverhölja med jord, Kartof- 
feln 'V kupa potatis, -häufen, I. tr, hopa, 
lägga i hög. II. rjl, hopa sig, hopas, -häu- 
fung, /. -heben, I. tr. 1. upplyfta. %. börja, 
uppstämma. II. rjl. o. itr. k. börja, -heften, 
I. tr. vidhäfta, vidfästa, uppslå, anslå. Ver^ 
loren f\* tråckla. II. rjl. häkta sig fast. -hef- 
tung, /. -hellen, tr. o. itr. s. läka fast. -hel- 
meln, tr, förefalla bekant, hemtreflig; på- 
minna om hemmet, -héimfallen, it7\ s, hem- 
falla, -hélmgeben, -héimstellen, tr. hemställa. 

anilheischig, a. Sich r^ machen zu etw, ei. etw. 
zu thun: förpligta sig till, lofva, erbjuda 
sig au gora ngt. -heltem, tr. göra glad, lif va. 
Angeheitert: glad, upprymd, påstruken. -hel- 
zen, I. tr. börja elda, uppvärma. II. itr. h, 
göra upp eld. -heifen, itr. h. o. tr. Jm t\t 
hjälpa ngn på trafven,ym etw. f\> förhjälpa 
ngn till ngt, jm [die Kleider] >>* hjälpa ngn 
på med kläderna, -hér, t -héro, adv, hit, 
hittills, -hérlg, a, hittills varande, -herr- 



itr. IntranaltiTt, rjl, reOezirt, St. sUrkt, SV. iTact, tr. traiuitiTt rerb. A. bar haben, S. bar «etn till bJUprcrb. 



anberrsoben 



— 25 - 



ankrieohen 



I scbMi, tr, tilltala i en befallande ton. -bot- 
in, tr. 1. jiff. hetsa. 2. Jn gegen jn éL jn 
jm fst hetsa, nppreta ngn mot ngn. -hotzer, 
WL nppyiglare. -hotzerel, -hetzang, /. het- 
sande, nppäggande, nppTigling. -heuchein, 
tr. hyckla, -heulen, L tr. tjata emot. II. itr. 
(i.) F angeheuU kommen: komma tjatande, 
griLtande. -héute, t — heute. -hexen, tr. trolla 
på, t. ez. jm eine Krankheit. -hieb, m. första 
hugget. -hShe, /. mindre höjd, kalle, -hoien, 
tr. 49. hala an, hala in. -hören, I. tr, 1. höra 
på, lyssna tilL 8. Jm etw. 'v märka ngt p& 
Dgns tal. II. r/f. höras, låta, klinga. Da8 
lå/at iich 'v det låter höra sig. -hSrung,/. 
•hOyffan, Ur. i. hoppa på. AngehUpft kom- 
me»: komma hoppande, -ilin, '[elsfi^n. anilin. 

uiinBålisch, a. animalisk. -és, a. häftig, upp- 
rörd, yredgad. -ositit. O, /. förbittring, 
Trede. 

Anii, -e, m. anis. -geist, -iiqueur, m. anislikör, 
snisett. 

aslifagen, I. tr, 1. ji«. nppjaga. 2. våldsamt 
pådiifra. II. itr. t. komma jagande, i stark 
fart, Taai. angejag t kommen. -Jétzt, % » jetzt. 
•Jocben, tr. lägga ok på, oka. -Icämnieii, tr. 
kamma intill, slätkamma. -Icämpfen, itr. h. 
Gegen etw. *>» kämpa mot ngt. -kärren, tr. 
framköra på (Bkott)kärra. -kauf, m. inköp, 
uppköp, köp. -kanfen, I. tr. inköpa, upp- 
köpa, köpa. n. rjl. köpa egendom och bo- 
sätta sig där. -käufer, m. (app)köpare. -kau- 
bing, y. inköpande m. m. m ankaufen. 

Anker, -, m. o. % n. ankare. 

iftkerben, tr. gam inikarniDgar anteckna å karf- 
stocken. Biid. ich werde et dir *>* jag skall 
ka dig i godt minne, gömdt är icke glöm dt. 

iUikerilfliege, /. «j«. ankarfiy. -kreuz, n. «jo. an- 
karkrona, ankarkrysB. -krOcke, /. ijo. ankar- 
stock, -locb, n. ^}«. klysgatt. -los, a. atan 
ankare, -n, sv. L itr. h. ankra, gå för ankar. 
BUd. auf etw. >>* sätta sin lit till ngt. II. tr. 
förankra, -recht, n. 40. rättighet att ankra. 
-rUbrung, /. 49. ankarröring. -rut[h]e,/. 40. 
-scbaft, m. ■]«. ankarlägg. -stange, /. benid. 
ankarlagg. -steile, /. 40. ankarplats, -stich, 
m. 40. ankarstek. -winde, /. 40. ankarspel. 
•zoll, m. ai9. ankarpengar, hamnpengar. 

lallketteln, tr. fästa med små kedjor, -betten, 
tr, fastkedja, binda med kedjor, binda, -ket- 
t«iig,y. -keuchen, itr. t. rani. angekeucht kom- 
men: komma flämtande, -kirren, tr. locka 
ned loekiMte. -kitten, tr. fastkitta. 

MMagllbär, a. som kan åtalas, -barkelt, /. 
egenskapen att kanna åtalas, -e, /. ankla- 
gelse, åtal, beskyllning, -ebank, /. de an- 
Idagades bänk. •en,<r. anklaga, åtala, stäm- 
ma, eines Verbrechens: för ett brott. 

ånklftgerll(in), m. (/.) anklagare, åklagare, kä- 
rande, -iscb, a. anklagande, kärande. 

uiRMaminerii, tr. o. rjl. haka (sig) fast. -klang, 
m. 1. anklang, anslag, klang. 2. ackord, 



samklang. 8. likhet, reminiscens. 4. an- 
klang, bifall, -klatscben, I. itr. k. piska på, 
smälla på. n. tr, skvallra på, förtala, -kle- 
ban, I. tr. fastklistra, klistra app. II. itr. 
A. klibba vid; bUd. vidlåda, -klecksen, tr. F 
kladda ner, kludda öfver; besudla, -kiel- 
dan, L tr. påkläda. II. rjl. kläda på sig. 
8ich anden «v a) kläda sig annorlunda, 
olika, b) kläda om sig. -kleldung,/. -klelstern, 
tr. påklistra, -klämmen, tr. klämma mot ngt, 
klämma fast. -klettern, -kllmmen, tr. klättra 
uppför, -klingeln, itr. h. ringa på; bUd. höra 
sig för. -klingen, I. itr. h. o. s. 1. börja att 
ljuda, att klinga. 2. äga samklang, samman- 
stämma. 8. hafva liknande ljud, påminna 
om, an etw. Uek.): ngt. 4. klinga, skåla. II. 
tr. 1. slå an, väcka anklang hos. 2. stöta 

ihop aå att det klingar. 

anklopfllen, I. itr. k. klappa pä, knacka på; 
blid. höra sig för. II. tr. slå fast, bulta fast. 
-er, m. 1. person som klappar på. 2. port- 
klapp, -ring, m. portklapp. 

anllknailen, tr. klatscha till. -knebeln, tr. 1. 
lägga munkafle på. 2. binda 00b med kaSe tin- 
Tridn ett rep. -knslpen, I. tr. 1. nypa. 2. An- 
gekneipt sein: vara på tre kvart. II. itr. h. 
F taga in på ett atåiie för att dricka, -knöpfen, 
tr. påknäppa. -knQpfen, I. tr. knyta, kny- 
ta fast; anknyta, vldfoga. £in Gespräck 
'x/ börja, inleda ett samtal. II. rjl. börjas, 
inledas. III. itr. h. 1. An etw. (nek.) 'x/ an- 
knyta till ngt, taga ngt till utgångspunkt. 
2. Mit jm 'x/ träda i förbindelse med ngn. 
-knilpfung, /. -knUpfungspunkt, m. anknyt- 
ningspunkt, -knurren, tr. morra emot. -k6* 
dern, tr. locka med agn. -kommen, itr. a. 
1. anlända, framkomma, inträffa. 2. kom- 
ma, närma sig. 8. råka ut. 4. räcka, nå, 
upphinna, komma åt, jm: ngn. 6. Jm so 
öder so *^ behandla ngn så eller så. 6. kom- 
ma öfver, komma åt, gå åt. Was kommt 
Ihnen (ei. t Sie) anf hvad går åt er? das 
wird ihm (ei. ihn) ^ det kommer att kosta 
på honom. 7. nn\. opera, komma an, bero ; 
gälla. Dar auf soll es nicht 'v det skall ej 
vara 1 vägen, es auf gut Gluck f\* lassen : 
låta slumpen af göra, es kommt mir darauf 
an, da/s: det är för mig af vigt, att, es 
kommt ihm gar nicht darauf an, Dummhei' 
ten zu begehen: han generar sig icke det 
ringaste att begå dumheter, -kömmling, •«, 
m. nykomling, främling, -koppeln, tr. koppla 
fast, ihop, till, efter, -krälien, tr. gala emot. 
-krallen, I. tr. gripa med klorna, klösa. II. 
rjl. haka sig fast med aina klor. -kränkeln, tr. 
smitta, göra sjuklig, -kratzen, tr. 1. napande 
rita. 2. F biid. sich (åat.) etw. <x/ skrapa, kraf- 
sa åt sig ngt. -kreiden, tr. anteckna med 
krita 1 aht fordringmr. F er Stekt tief angtkrei' 
det: han har skulder uppöfver öronen, -krel- 
schen, tr. skrika mot. -kriechen, I. itr. s. 



*>* " fbregående uppalafiord * tktn ania. O aaknar plnr. f bar omljad. F Camlljirt, P l«sro aprUc. ^ mindre brukllct. 



ankriegen 



- 26 - 



Anmeldarin 



v»ni. angekrochen kommen: komma krypan- 
de, n. tr, krypa npp p4. -krltgen, tr, F 1. 
få på, t. n. d»e Stiefel, 2. upphinna, gå fatt. 
8. Jn «v, etvf. eu thun : få ngn att göra ngt. 
•kQni}[lg]en, L tr, anmäla, tillkännagifra, 
bebåda. Den Krieg «v förklara krig. IL rjl, 
låta anmäla sig, bebådas, förebådas. -kOn- 
<[ig]er, m. förknnnare, bebådare. -kQndp- 
sjung, y. anmälande m. m. m ankundigen. 
•kunft, O, /. ankomst, framkomst, -kunfts- 
kalla, /. perrong, -kuppaln, tr. 1. - ankop' 
peln, 2. P jm eine Frau 'v koppla ihop ngn 
med en kvinna, -licheln, tr, le emot. -lä- 
ckan, tr, skrattande betrakta, skratta en 
midt npp i ansigtet. -laga,/. 1. anläggande, 
anläggning. 2. placering. 3. utkast, plan, 
disposition. 4. anlag, fallenhet, talang. 6. 
bilaga, -lailen, tr. Jn «v lalla emot, lallande 
tilltala ngn. -landbdr, a. där man kan lägga 
till. -lände, -n, /. landningsplats, -landen. 
Ur, i, landa, lägga till, landstiga, -landung, 
f, -langen, I. itr, s. anlända, komma fram. 
n. tr, opera, beträffa, vidkomma, -laschen, 
tr. skog. stämpla, blecka. -laschung, /. -lals, 
-« t, m. anledning, -lassen, I. tr. 1. låta 
sitta på, behålla på. 2. släppa på, t. ex. jig. 
die Hunde ans Wild; den Teich *^ släppa 
vatten i dammen, die Muhle fs» draga på 
kvarnen, sätta den i gäng, die Matchine >>* 
sätta maskinen i gång. 3. Jn to und so <v 
Tara, uppföra sig så eller så mot ngn, jn 
f\0 fara ut emot ngn. II. rjl. arta sig. -läls- 
llch, prep. med gen. med anledning af, till 
följd af. -I&tscken, itr. s, F komma hasande, 
»tr. angelatscht kommen, -lauf, m. 1. tillflöde, 
tillopp. 2. anlopp, anfall. Einen r^ nehmen : 
taga ansats, -laufen, I. itr. t. 1. börja sprin- 
ga, sätta sig i gång, <v lassen: sätta i gång. 
2. Angelaufen kommen: komma springande. 
8. springa emot. Biid. dbel *^ råka illa ut. 
4. «jo. anlöpa, lägga till. 6. svälla, stiga, 
ökas. 6. springa uppför. 7. anlöpa, blifva 
immig. IL tr. 1. Jn «v springa mot ngn, 
ligga öfver, falla ngn besvärlig. 2. 4«. an- 
löpa. -laut, m. gram. uddljud, framljnd. -lau- 
tan, itr. h. gram. uddljuda, framljuda, börja. 
•läuten, I. tr. ringa till, in. II. itr. h. ringa, 
ringa på. -legen, I. tr. 1. lägga intill, vid, 
på. Hand »* lägga hand vid, einen Rasen- 
den «v binda en rasande, das Gewehr <v 
lägga an. Hand an sich selbst *^ bära hand 
på sig själf, den Hemmschuh <v bromsa, 
einen Såugling 'v gifva bröstet. 2. påtaga, 
påkläda. Trauer *>* anlägga sorg. 3. anläg- 
ga, förbereda, stifta. 4. anlägga, uppföra, 
bygga. Ein Gemålde «v göra utkast till en 
tafla, Feuer 'v anstifta mordbrand. 6. an- 
vända, placera. 6. Auf Jn *>* lägga an på, 
sigta till, afse ngn. 7. använda, sysselsätta. 
n. rjl. 1. lägga, luta, stödja sig emot. 2. 
lägga sig vid, afsätta sig på. III. itr, h. 1. 



- J, 6, 2. 4s. lågga till. -lagar, m. an-, gmad- 
läggare. -legung, /. anläggning m. m. m oa- 
legen, -lehen, n. lån u ngn. -lahnan, L tr, 
luta, stödja. Die ThUre 'v dra intill dörren, 
a eu den står på glinl. II. rjl. luta, stödj» aSg. 
-leknung, /. -lehren, tr, 1. handleda, under- 
visa. 2. Jm etw. 'V lära ngn ngt. -laika, -a, 
f, lån af ngn. Bei jm eine «v maehem: låna 
ngt af ngn. -lelhan, tr. låna, von eL beijm: 
af ngn. -leiher, m. låntagare. -laiBMa, fr. 
fastlimma. -leitan, tr. 1. Jn «v risa ngn tK- 
gen; bUd. leda, handleda, undervisa ngn. 2. 
binda upp sUngerråKUr. -leKar, m. ledare. 4al- 
tung, /. ledning m. m. m anleiten, -larMa, 
tr, 1. lära sig, tillegna sig, inlära. 2. $ •• 
anlehren. -leucbten, tr, lysa emot, öfrar. 
-Ilebeln, tr. blicka installsamt på. -liafaib 
I. itr, k. 1. Än etw. (dat.) «v ligga, gränaa 
intill ngt. 2. ligga efter, sitta åt. 3. ligga 
efter, vara efterhängsen. 4. Etw, liégt éif 
nem an: ngt ligger en om hjärtat. 5. 41. 
styra åt. SOd *^ hafva sydlig kurs. IL -, «. 
ärende, anhållan, begäran. -Ilspeln, tr, lä- 
spande, smeksamt tilltala, -laekan, tr. looka 
till sig; locka, förleda. -loekar(ln), m. (/.) 
person som lockar; förledare, -lackang,/. 
lockande, förledande. -I6t[b]aii, tr. faai- 
löda, vidlöda. •iat[b]nng, /. -lOgaa, «r. 1. 
Jn 'V a) ljuga för ngn, b) beljuga, baktala 
ngn. 2. Jm etw. /v pådikta ngn ng^ -iMh 
chen, L tr. 1. göra fast, fästa. 2. tiUaiäa, 
tillblanda, tillaga, iblanda, uppblanda, ut- 
späda. Wein 'V kypra vin. Kalk <v tilbräda, 
älta murbruk. 3. göra upp, antända^ tända 
på. II. rjl. tränga, truga sig på. 

anmahnllen, tr. anmana, uppmana, Jf» o» etm, 
(ack.): ngn till ngt. -ung, /. 1. anmaning, 
uppmaning. 2. kraf. •ungsscbraibaa, n. kraf- 
bref. 

anmalen, tr, 1. måla, etw. an die Wand: ngt 
på väggen. 2. måla till, målande sätta tilL 

Anmarsch, m. anmarsch, antågande, -faran, 
itr, s. an marschera, antaga, vara i antå- 
gande. 

anmaschan, tr, jig- die NeUe «v genomränna 
näten. 

anmafsllen, tr. %. rjl. 1. Sich (aok.) etaer (imJ 
Sacke el. sich (dat.) eine Sache >>* tillegna, 
bemäktiga sig en sak, sich (dat.) et» Urt§il 
Uber etw. (ack.) 'v sätta sig till doms öfver 
ngt, ein angemn/ster Richter: person aom 
tillvällat sig domaremyndighet. 2. Sick 
(dat.) 'V etw. eu thun : understa sig, tilltro 
sig att göra ngt. ^s^d: anspråksfull, för- 
mäten, oförskämd, -llch, a. 1. tillvällad, 
själftagen. 2. anspråksfull, förmäten, -ang, 
/. 1. tillvällande. 2. förmätenhet, förmätet 
ansprilk ei. sätt, oförskämdhet. 

anllmästen, tr, göda. -mauern, tr. mura fast. 
-Rialden, I. tr. anmäla, tillkännagifva, låta 
reta. n. rjl. Oåta) anmäla sig. -melder(hi), 



itr, IntraBaliirt, rjl. reflezlrt, St. starkt, SV. avagt, tr, tnuultlrt rei^. h. har habmh S. har ««<i» Ull hJUpvei^ 



Aameldiiiig 



«. (/.) anmälare, -meldmg, /. 
HNBfen, tr, iblanda, uppblanda med. 
mmtitaii, tr. 1. Jm 4tw. fs* märka, se ngt på 
ngn. 8. anmärka, anteckna. 8ich (d*i.) etw. 
<v lägga ngt pä minnet. -eii8w9rt[b], a. an- 
mlrkningBTärd. -Ar, m. anmärkare. -ung, 
/. anmärkning; anteckning. •«ngsw9rt[b], 
a. anmärkningsyärd. 
nilnessaii, tr. 1. taga mätt till. 8. lämpa 
efter. -Mlsebwi, tr, iblanda, •mantani, tr, 
mnntra upp. •murren, tr, o. itr, h, knota, 
knorra, jn •!. gegtn jn : mot ngn. 
f^^fnni^Wt O, f. behag, behagligt yäsen, be- 
haglig gestalt, -an, tr. 1. Jm etw, *>* an- 
moda, förealä ngn, begära af ngn att g^ra 
ngt S. Jn «w falla ngn i smaken, tilltala 
Bgn. -ig, a, behaglig, täck, behagfull, -slos, 
a. obehaglig, -slosigkelt, /. brist pä behag. 
-trtieh, -svoll, a, behagfull, -ung, /. anmo- 
dan, begäran. 
MdlMHlalR, tr, faetsticka med nälar. -nageln, 
tr. fastspika, spika på. -nagan, tr, gnaga 
på. -nakan, Ur, i, o. t rfi. närma sig. -nfthen, 
tr, SJ i, på. -nähern, I. tr, närma. IL rfi. 
närma sig, nalkas. <W: närmande sig, un- 
gefärlig, -niberung, /. -näheningswelse, adv. 
tillnärmelseyis. 
laaahRM, •», /. 1. mottagande. 2. antagande, 

upptagande. 3. antagande, förutsättning. 
Maalar, ^gl, annaler, -nässen, tr, fukta litet. 
laaelien, -, ». lilla Anna, Annatösen. 
ttnthmtibar, a. antaglig, -barkelt, /. antaglig- 
het, -an, L tr, 1. mottaga. Jn zu Gnadtn <x/ 
taga ngn till nåder. 2. antaga, påtaga, om- 
fatta, akceptera, godkänna. Einen Rat 'v 
lyssna till ett råd, Vemunft *^ taga reson, 
eintn faUchen Sckein *>* gifva sig ett falskt 
sken, SchmviM <v blif ra smutsig. 8. antaga, 
förutsätta, förmoda, tro. Ah Grundsatz 'v 
taga till grundsats, als ausgemacht *^ taga 
för afgjordt, angenommenl topp! låt gå! 
das lä/st $ich >>* det är antagligt. 4. Sick 
Umjl) etw, »\* taga åt sig ngt. 6. jtg. der Hund 
nimmt die Fåhrte an: hunden får slag, tar 
upp. n. rfi, taga sig an, lägga sig ut för, 
ja: ngn. -er, m, akceptant. -lich, a, 1. an- 
taglig. 2. angenäm, behaglig, -lichkeit, /. 1. 
antaglighet. 2. behaglighet, behag. 
uNneigen, tr. o. rfi. luta, stödja (sig), -nektie- 
ran, ev. tr, annektera, tillegna sig. -nektie- 
rang, /. -natzan, tr, fukta litet, -néx, -e, 
m. e. n. annex, -nicken, tr, nicka åt. -nieten, 
tr, nita fast. -nisten, rfi. bygga bo. -jiéch, 
adv. ännu. -nénca, -n,y*. annons, -noncieren, 
tv. tr. annonsera. -nullieren,tfv.^r. annullera, 
förklara ogiltig. -Blen, I. tr. olja, smörja; 
F jn 'V lura ngn. II. rfi. 1. smörja sig med 
olja. 2. F skaffa sig en florehufva. -omål, a. 
oregelbunden, -amalfa, -[e]n, /. anomali, 
oregelbundenhet, -anym, a, anonym, -ény- 
mus, -««, -t el. -e«, m. anonym (person). 



- 27 - 



anreohneB 



I, L tr. 1. tillfogm, flytta intilL 2. 
ifr. itr. h, anordna, ordna, arrangera, in- 
rätta. 8. anordna, bestämma, fastställa. 
n. rfi. ordna sig, intaga sin plats. -ar(lii), 
m, (/.) anordnare, ledare, arrangör, -mg, 
/. anordning, arrangement, anstalt. 

anltpackan, tr, gripa, hugga tag i. -paaaan, I. 
itr, h. in«é dAt. passa för, öfrerensstämma 
med. n. tr, 1. profva. 2. afpassa, lämpa, 
rätta, etw. einer (dat.) Sache: ngt efter en 
sak. m. rfi, rätta sig efter, lämpa sig för. 
•pasaung, /. -patschen, F I. tr. slå, taga i 
hand. IL itr, a. tfr. angepatscht kommen: 
komma traskande, -paltacban, tr. piska på. 
•pfthlen, tr, fästa, binda upp yid pålar. 
•pfaKan, I. itr, h, 1. o» Ttodcn : tjuta, hvina, 
t. oz. an die Feneter: mot fönstren. 2. Ange- 
pfiffen kommen: komma hvisslande, komma 
sättande. II. tr, hyissla åt. 

anpflanzllen, I. tr, plantera, anlägi^a, odla, 
bebygga. II. rfi. slå sig ned. -ar, m. plan- 
terare, anläggare; nybyggare, -nng,/. plan- 
tering, anläggning; nybygge. 

anllpflBcken, tr, plugga fast. -pflOgen, itr. h. 
börja plöja, -pfropfen, tr. 1. ympa. 2. full- 
proppa, -pichen, tr. 1. faatbecka. 2. öfyer- 
draga med beck. -pickan, tr. hacka på. -pln- 
aeln, tr. pänela på. Jiot <x/ rödmåla, -plap- 
pern, tr. Jn 'x/ pladdrande yända sig till 
ngn. -plärren, I. tr. yända sig med sladder 
till. II. itr. (s.) Angeptärrt kommen: komma 
Bläddrande, -plätschern, itr, h. plaska, an 
etw. (aek.): mot ngt. -pochen, itr. h, knacka 
på. -poltem, itr, 1. h. dundra på. 2. t. &rr. 
angepoltert kommen: komma med mycket 
buller, -posaunen, tr. utbasuna, puffa för. 
-prall, m. (häftig) stöt, töm, sammanstöt- 
ning, -pralien, itr, a. torna, studsa, an etw, 
Uok.).* mot ngt. -preisen, tr, prisa, loforda, 
berömma, rosa. -preisung, /. lof prisande ; 
reklam, -prellen > anpr allén, -presaan, tr, 
prässa emot. -prob[ier]en, tr. profva, för- 
söka, t. ex. Kfeider. -pumpen, tr. F jn *%* lå- 
^^j ^iggä &f Qg^Q- -pQsten, tr, blåsa på. 
-putz, m. prydnad, grannlåt, bjäfs, -putzen, 

1. tr, pynta, utpynta. II. rfi. pynta sig. 
-quaimen, tr, uppfylla med rök. -quetacben, 
tr. prässa, krossa, an etw. (ack.): mot ngt. 
-qulcken, tr. amalgamera, uppblanda ei. öf- 
yerdraga med kvicksilfyer. -ranken, I. tr, 
fästa med rankor ei. klangen. II. rfi. klän- 
ga sig fast. -ranzen, tr, P fara ut emot, 
snäsa, -rasseln, itr. a. afv. angeraaaelt kom' 
men: komma rasslande. -rat[h]en, tr, till- 
råda. -rat[h]ung,/. -rauchen, tr, 1. nedröka. 

2. börja röka, påtända, röka in. -räucham, 
tr, 1. nedröka. 2. röka ngt litet. 3. F bUd. 
jn mit etw. f\* narra ngn med ngt. -riueha- 
rung, /. -rauschen, I. t^. a. komma bru- 
sande. II. rfi. F taga sig ett litet rus. -rach- 
nen, tr. tillräkna, uppföra på räkning; upp- 



'V ~ Itoegåead* appdifMrd. * tkta irni. O wknar plar. f bar emljad. F fuDllJftrt, P ligre ipråk. % mtndre brnklict. 



Anreohnang 



ansobiellsen 



skatta, Tärdera, beräkna, anse. -raehnung, 
/. -recht, n. rättighet, rätt, auf etw, Uok.): 
till ngt -rede, /. 1. tal, hälsningstal. 2. 
tilltal, sätt att tilltala, tilltalsord, -reden, 
tr. 1. tilltala, kalla, betitla. 2. Jn tim etto. 
«w bedja ngn om ngt. 8. Jm etw, *^ narra 
på ngn. ngt. -regen, tr. 1. lifya, väcka, väc- 
ka Intresse hos ei. för, kalla till lif, sätta i 
g&ng, sporra. Dieses Werk regt an: defta 
arbete ger en att tänka pä, etw, zutrtt 'x/ 
taga första steget till ngt, *>^d: väckande, 
lifvande, intressant. 2. vidröra, omnämna. 
-reger, m. person som väcker intresse för 
ngt, sätter ngt i g&ng. -regung, /. 1. väc- 
kelse, nppslag, p&stöt, äggelse. In *^ brin- 
gen : gifva uppslag till. 2. vidrörande, om- 
nämnande, -reiben, tr. rif va, an etw, (aek.) : 
mot ngt. Ein Zundholz ^^ tända eld pä en 
tändsticka, Farben »* rifva färger. Bröt an 
eine Speise *st rifva bröd till en maträtt. 
•reihen, L tr, foga till, upprada, bifoga, til- 
lägga, träda npp. II. rjl, ansluta sig, an 
etw, (ack.): till ngt. -relfsen, I. tr. börja rifva 
af •!. sönder, sönderslita. II. rjl. F skaffa 
sig en florshnfva. -raiten, I. itr, s, 1. T»ni. 
angeritten kommen: komma ridande. 2. ri- 
da, an etw, (aok.) : mot ngt. 8. rida fram. II. 
tr. 1. Ein P/erd ^ börja rida in en häst. 
2. Jn 'V rida emot ngn. 

Anreiz, m. äggelse, retelse. -en, tr. ägga, re- 
ta. -er(ln), m. (/.) person som äggar, retar 
till ngt. -ung, /. = Anreiz. 

anrennen, I. itr. s. 1. ifr. ang er annt kommen: 
komma sättande. 2. An etw. (ook.) *>* springa, 
töma mot ngt. 3. börja springa. II. tr, 1. 
springande stöta emot. 2. Jn *^ springa, 
töma mot ngn. 

anrichtllen, tr. 1. anrätta, tillaga. 2. ställa till, 
styra till. Da haben Sie was Schönes ange- 
richtet: där har ni just styrt till det bra. 
-er(in), m. (/.) person som anrättar; anstif- 
tare, -ung, /. anrättning. 

anllrlechen, tr. 1. Etw. >>* lukta p& ngt. 2. Jm 
etw. *\t märka ngt p& ngns lukt, t. ex. Jm «x/, 
da/t er geraucht hat. -ringeln, tr. fästa med 
ringar, -ringen, itr. h. kämpa, brottas mot 
ngt. -ritt, m. 1. närmande till häst, mti. ka- 
valleriangrepp. 2. första ridten. -ritzen, tr. 
rispa ngt iitet ; repa, rita. -rollen, I. tr. rulla 
fram, mot. II. itr. s. tfr. angerollt kommen : 
komma rullande, rulla fram. -rosten, itr. s. 
1. blifva rostig, rosta. 2. rosta fast. -rUch- 
[t]lg, o. ma beryktad. -rUch[t]lgkelt,/. då- 
ligt rykte. -rUcken, I. tr, rycka, flytta in- 
till. II. itr. 1. 8. rycka fram, nalkas. 2. h. 
Die Uhr hat angeruckt: klockan har knäppt, 
slår straxt. -rilckung, /. -rudern, itr. h. 1. 
lägga till med roddbåt. 2. Gegen den Ström 
'V ro uppför strömmen. 8. ro emot. 

Aaruf, m. 1. anrop, tillrop, 40. präjnlng. 2. 
anropande, åkallande, -an, tr. 1. ropa an, 



4d. präja. 2. anropa, åkalla. Ein hdhere$ 
Gericht *^ vädja till högre domstol. -ar(lB), 
m. (/.) bedjande, bönfallande, -ung, /, an- 
ropande, åkallan. 

anllrUhmen, tr. rosa. -rQhmung, /. -rObran, tr. 
1. röra, vidröra. F nicht ruhr an: kommer 
aldrig på frågan. 2. kok. röra, vispa till ei 
i. -rOhrung, /. -rutschen, itr. a. F komma 
hasande, åkande. -8, ■mndngn. af an dat, 
-säen, tr. så, utså, beså. -sage, -n, /. anmä- 
lan, -aagen, tr, anmäla, förkunna, uppglfva, 
tillsäga, tala om. -sägen, tr. börja B&ga, 
såga uti. -säger, m. anmälare, förkunnare. 
-sagung, /. anmälan, förkunnande. -saaH 
meln, I. tr. samla, hopa. II. rjl. samlas, ho- 
pa sig. -sammfung, /. samling, hop. -sissig, 
a. bosatt, bofast, -sässlgkeit, /. bofasthet, 
hemvist, -satz, m. 1. ngt vidfästadt. 2. mm, 
fotstycke oi. munstycke på vissa blåsin- 
strument. 3. mat. uppsättande, uppsättning, 
t. ez. eines Exempels. 4. aflagring, botten* 
sats. 6. ansats, anlag, benägenhet. 6. an- 
sats (blåainstnimenti fBranda tiU Upparne). 7. an- 
sats, anlopp. -säuern, tr. syra, lägga jäst L 
•sangen, I. tr. 1. börja suga på. utan •\i.t 
das Kind will nicht *>* barnet vill ej ta- 
ga bröstet. 2. suga till sig. II. rjl. suga 
sig fast. -säung, /. såning, insåning. -sl«- 
seln, tr. saita susa emot. -sansen, L tr. su- 
sa, hvina emot. II. itr. g. &rr. angesaust kom* 
men: komma susande, hvinande. -schabtl» 
tr. ngt litet afskaf va. -schaffen, tr. 1. at. 
vid skapelsen förläna, medskapa. 2. «9. 
anskaffa, skaffa, -schaffung, /. -sohUten, tr, 
sätta skaft på, skäfta. -schäien, tr. bölja 
skala, -scharren, tr. börja krafsa på »l ntL 

Anschau, /. åskådande, betraktande, -en, tr. 
åskåda, betrakta, se på. -er(ln), m.(/.) åskå- 
dare, betraktare, -feln, tr. skofla på. -lieh, 
a. åskådlig, -lichkeit, /. åskådlighet, -ang, 
/. åskådande, åskådning, föreställning. 

Anschein, m. sken ar ngt, utseende. Ee hat gant 
den 'V, aU ob: det ser alldeles ut, som om, 
sich den 'x/ geben zu ei. aU ob: gifva sig 
sken af att. -en, tr. skina på. 'vd; skenbar. 

anllschelien, itr. h. ringa på. -schere, /. varp, 
ränning, -scheren, tr. 1. börja klippa, klip- 
pa i. 2. varpa, ränna, -scherung,/. -schleli- 
ten, tr. upplägga hvarfvis. -schicken, rJL 
Sich 'V zu etw. ei. etw. zu thun: göra sig i 
ordning till ngt, ärna göra ngt. •schlcknag, 
/. tillrustning, förberedelse, -schleban, tr. 
skjuta emot ei. intill, -schlebsei, n. vidfo- 
gadt stycke, tillsats, -schlelen, tr. skela, 
snegla på. -schienen, tr. med. spjäla, -scble- 
fsen, I. itr. 1. t, ar?, angeschossen kommen: 
komma med fart. 2. s. In ei. zu Krystallen *st 
anskjuta, afsätta kristaller. 3. A. börja skju- 
ta, skjuta först. II. tr. 1. prof skjuta. 2. mod 
skott hälsa. 3. jig. anskjuta, såra. F biu. 
angeschossen: a) kär, trftflad af Amon pii, b) 



itr. latranaiUrt» rjl. rcflexirt, 8t. ttarkt, 8V. aragt, tr. tranalUrt verb. &. har kabm, i. bar tHn till I^Uprtfk 



ansOhlffen 



— 29 — 



Ansohwftiteiuig 



Dgt nisig, c) tokig, fjollig. 4. skjuta ihop, 
iotilL -schiffen, L tr, frakta till sjöss, skep- 
pa, n. Ur. 8, komma seglande, lägga till. 
-schiffung, /. -schilden, tr, okolera. -schim- 
■Min, itr. t. börja mögla. -schimmern, tr. 
skimra emot, öfver. 'SChirren, tr. p&sela. 
•sebirrang, /. 
Anschlag, t». 1. slag, slående emot ei. på ngt. 2. 
BM. anslag. Das Klavier hat einen hichten 
»v pianot är lättspelt. 8. det hTaremot ngt ilår : 

Blaglist, kant. 4. anslag, plakat, affisch. 6. 
anslag, kolf på gerar. 6. anslag, stämpling, 
komplott, attentat. 7. beräkning, värde- 
ring, taxering. In 'v hringen: taga med i 
beräkningen. 8. anslag ar itatsmedei o. dyi. 9. 
kk. korra gömma, -en, L tr. 1. slå fast, slå 
Qpp, spika. 2. 40. anslä, göra fast. 8. slä pä, 
slå an. 4. Feuer tst slå eld. 6. hastigt lägga 
an, die Bächse: med bössan. 6. slå af en bit 
■t 7. sticka npp, t. »x. «tn Wein/a/s. 8. an- 
slä, Tärdera, uppskatta. Etw. zu barem 
Gtlde *>* beräkna pennin gevärdet af ngt. 
IL itr. h. 1. slå första slaget. 8. An etw. 
Uok.) «w slå emot ei. på ngt. 8. slå an, Ijnda, 
bölja slå. Der Hund Bchlågt an: hunden 
ger skall, börjar skälla. 4. om Tazter: slå rot. 
6. Das Essen schlågt [bet] jm an: ngn läg- 
ger på hullet. 
Aischläger, m. hammare i pian«. 
teschlagellsäule, /. annonspelare, -zattal, m. 

plakat, affisch. 
mschläg||io,t .fsch, a. uppfinningsrik, påhittig. 
aifltcMimmeii, L tr. uppslamma. II. rjl. upp- 
slammas, fyllas med slam. -schleichen, itr. 
s. o. rjl. smyga sig inpå, fram. Angeschli- 
chen kommen : komma smygande, -schlelfen, 
Ir. 1. st. (börja) slipa. Schneide an einem 
åfesser 'v slipa ägg på en knif. 8. sv. släpa 
fram. -schlendem, itr. s. rani. angeschlendert 
kommen: komma drif rande, dragande be- 
nen efter sig. -schleppen, tr, framsläpa, slä- 
pa med sig. -schleudern, tr. slunga emot. 
-SChliefsen, I. tr. 1. fastlåsa, lägga i bojor. 
8. bifoga, n. rjl, 1. ansluta, sluta sig,ym ei. 
an jn : till ngn. 2. sluta till, stå i förbin- 
delse. HL itr. h. sluta Intill, sitta väl. 
-scblingen, L tr. fastknyta, fastsnöra. II. 
rji. 8ich an Jn *>* sluta sig intill, slingra 
sig om ngn. -schlitzen, tr. börja klyf va, göra 
en rispa, ett sprund au ngt. -schlufs, m. 1. 
anslutning, tillslutning. 2. bifogande, inne- 
slutning. -schlursbahn, /. bibana, •schmek- 
ken, tr. smaka på. Diesem Essen schmeckt 
man den Pfeffer an: man känner på maken, 
att denna rätt är pepprad, -schmelcheln, I. 
<r. 1. Jn »* smekande tilltala ngn. 2. Jm 
et». >>* gnm smekningar förmå ngn att taga 
ngt. £L rjl. ställa sig in, [bei] Jm : hos ngn. 
-tcbmelfsen, tr. F kasta, Jm etw,: ngt på 
ngn. -tchmalzen, tr. •. itr, s. smälta fast vid. 
-tekmlMlaii, <r. lastsmida. 



anschmiegilen, I. tr, noga afpassa, lämpa ef- 
ter. II. rjl, sluta sig tätt intill, smyga sig 
efter, -erlich, -sänifa. smidig, mm. inställsam. 

anlischmieren, I. tr. 1. smörja på, smutsa, be- 
sudla, Jm etw. : ngn med ngt. 2. F Jn «w 
lura ngn, Jm etw. *^ lura, pracka på ngn 
ngt. II. rjl. F innästla sig. -schniinkeii, tr. 
sminka, -schnallen, tr. spunna på. -schnar- 
chen, tr, snarka, vända sig snarkande ei. 
med snarkande, skroflig röst till. •schnarran, 
tr, tilltala med skorrande näston. -schnaa* 
ben, L tr. häftigt fara ut emot. II. itr. (s.) 
angeschnaubt kommen: komma frustande, 
flåsande, -echnauzen, tr. F snäsa, huta åt. 
•echneiden, tr, skära af en bit af. -schnellen, 
I. tr. gnm ngt elastiskt medel kasta, slunga, an 
etw.: mot ngt. II. itr. s. slungas, studsa 
mot. -schnitt, m. 1. af skuret stycke. 2. ställe, 
där ngt är afskuret. -schnitzelii, tr. 1. in- 
skära. 2. af tal ja. -schnOffeln, tr. F nosa på. 
•schnQren, tr. snöra på, snöra fast. -scböve, 
-n, -schévis, -,/. ansjovis, -schrammen, L (r. 
lätt rispa, repa. II. itr. s, F angeschrammt 
kommen: komma masande, -schrauben, tr. 
skrufva fast, på. -schrecken, tr. i aht jag. 

skrämma framifrån, aå att den ikramde baidar alg, 

häjda. -schreiben, tr. 1. Eine Feder fs* bör- 
ja använda en penna. 2. anteckna, skrifva 
upp, bokföra. 8. Gut angeschrieben sein ei. 
steken: vara väl anskrifven. -schrelen, tr. 1. 
Jn ^v skrika, ropa åt ngn. 8. Etw. 'v ut- 
skrika ngt. -schreiten, itr. s. arr. angeschrit- 
ten kommen: komma marscherande. 

Anschrot, -e, n. -e, -n,/. list, kant, stad på tjg. 
-en, tr. 1. framvälta. 2. förse tyg med stad. 

anllschuhen, tr. försko. -8Chuld[ig]en, tr. 1. Jm 
etw, <v lägga ngn ngt till last. 2. Jn eines 
Verbrechens «v anklaga ngn för ett brott, 
-schuldigung, /. anklagelse. -echQren, tr, rö- 
ra om elden, bild. Underblåsa. -echOrer, m. 
person som rör om elden, som underblåser, 
•schufs, m. 1. hälsningsskott. 2. profskjut- 
ning. 8. första skottet. 4. anskjutande, af- 
Bättande ar kristaller. 6. hastigt tillopp. 6. jag. 
ställe på Tiiiebrådet, där skottet tog. -schutt, 
m, 1, upplandnlng. 2. fyllnings jord. -echOt- 
ten, tr. X. ösa i hög, hopa. 2. Mit Erde ^x» 
fylla med jord. -echQttung, /. -schQtzen, tr. 

1. släppa pä, t. ex. das Wasser, 2. Ein Wehr 
'V bygga en dam. -schiltzung, /. fördäm- 
ning, -schwängern, tr. 1. 1 sbt biid. befrukta. 

2. mätta, impregnera, -schwängerung, /. 
-schwanken, itr, s, arr. angeschwankt kom- 
men : komma vacklande, -schwänzeln, L itr. 
s. komma viftande med svansen. IL rjl. 
ställa sig in. 

anschwärllen, itr. h. börja bulna. -men, itr, h. 
1. börja svärma. 2. komma i svärm, -zen, 
Ir. svärta, bUd. nedsvärta, förtala. -zer(ln),m. 
(/.) baktalare, bakdantare. -zung, /. ned- 
■värtande, förtal. 



'V — r»regående appalagMrd. * akU ams. O saknar plnr. f har omljud. F fkmlljart, P ltv« »Vv^^L. % ia\iMXc« XkvaViN^ 



ånsohwatzen 



- 30 - 



ftasprliigtft 



\ 



Mllschwatzen, tr. Jm etta. r\> narra på ngn ngt. 
-scbwefein, tr, svaflautet. •8Chweifen,jr.yarpa, 
ränna, -schweifsen, tr. syetsa fast. -schwei- 
fsunf, /. -schwellen, L $t. Ur, s, 1. svälla, 
nppsvälla, yidgas, växa, stiga. Der Ton 
åchvnllt an: tonens styrka ökas. 2. svullna, 
nppsvnllna. II. sv. tr. låta svälla, öka, upp- 
blåsa, göra stinn, -schwellung, /. -schwem- 
men, tr, uppslamma, spola upp, aflagra, af- 
Bätta. -schwemmung, /. -schwimmen, Ur. s. 
▼sm. angeschwommen kommen: komma sim- 
mande, -schwlndeln, tr. lura. Jm etw. »^ lura 
på ngn ngt. -segeln, I. Ur. s. 1. tfr. angese- 
gelt kommen: komma seglande. 2. Gegen 
etw. *\* segla, torna på ngt. II. tr. 1. Ein 
Schiff 'V segla på, torna mot ett fartyg. 2. 
Einen Uafen »* söka hamn. 

aiisehen, L tr, 1. betrakta, se på, blicka på. 
Jn gierig *\t sluka ngn med ögonen, biid. 
€tw, mU dem RUcken *^ mässen: vara tvun- 
gen att afstå ifrån, öfvergifva ngt. 2. Ei- 
nen Gegenstand auf etw. [hinl *>* betrakta, 
pröfva, granska ett föremål, om det lämpar 
sig för ngt rlsat iadamål. 8. EtW. mU 'V lugnt 
åse ngt, låta ngt ske. 4. JnfUr einen an- 
dem f\* anse, taga ngn för en annan. 6. se, 
uppfatta. Allés im gunstigsten Lichte >>* se 
allting i ljust. 6. beakta, taga hänsyn till, 
bry sig om. Ich sehe es auf 100 Mark nicht 
an: jag fåster mig ej vid en 100 mark. 7. 
Jm etw. f\f Be, märka ngt på ngn. II. rjl. 
se nt, förefalla, m. itr. h, gifva akt. F sieh 
mal an! ei. seh* mal einer an! ser man bara 
på I IV. Of n, 1. betraktande, påseende. Das 
*>» hat man umsonst: det kostar intet att 
titta, vom *\* wird man nicht satt : man blir 
ej mätt af att se på,yn von *\j kennen: kän- 
na ngn till utseendet. 2. utseende, min, 
yttre. Sich ein *\* geben: spela herre, göra 
sig vigtig. 8. hänsyn, anseende tiii. Ohne 
*S0 der Person: utan anseende till personen. 
4. anseende, aktning, inflytande. In ^v ste- 
hen : hafva anseende, vara aktad. 

ansabniich, a, 1. som ser bra ut, ståtlig. 2. 
ansenlig, betydande, stor. 8. ansedd, akt- 
ningsbjndande. -keit, /. ansenlighet, ståt- 
lighet, storhet, vigt. 

AnllsahUng, /. bloU l nrblndelMn : in 'V med gen. 

med hänsyn till, 1 anseende till. -sengen, 
I. tr. bränna litet, sveda. II. itr. s. svedas. 
-setzen, L tr. 1. sätta på, fast, vidfästa. Die 
Feder ^v sätta pennan på papperet, den 
Becher <x/ föra bägaren till läppame, Slät- 
ter *\t få blad, löfvas, Spröfslinge *>* skjuta 
skott, Fleisch *^ fetna, lägga på hullet. 2. 
anställa. 8. tillaga, tillblanda. 4. fastsätta, 
bestämma. 6. anteckna, beräkna, angifva. 
6. sätta upp, t. ex. ein Exempel. 7. sätta 
till, uppbjuda. II. rjl, 1. sätta sig fast, häf- 
ta vid, slå ned. 2. Bliiten setzen sich an: 
blommor komma fram, slå ut> Krystalle 



setzen sich an : kristaller bilda sig, kristal- 
lisering inträder. III. Ur. h, 1. utredda 
blad, frakter o. djL IHe Bdume setzen an: txi- 
den skjuta skott, die Kartoffeln setzem tm: 
potatisen knyter sig. 2. taga ansats, gttia 
ansats, auf etw, Uek.).- till ngt. -setzunf,/. 

Anslcht, /. 1. påseende. Aus eigner «%# kennen: 
Bjälf hafva sett. 2. syn, åsyn, anblick, rj. 
8. åsigt, mening, tanke. -Ig, a. Jn ai. j$ »v 
werden : blifva varse, få syn på ngn. 

Ansielldelai, -en, /. nybygge, kolonL -^ala, I 
tr. bosätta, låta bosätta sig. II. r/f. bo- 
sätta sig, slå upp sina bopålar, slå sig ned. 
•delung, /. nybygge, -den, tr, koka ut«c för- 
välla, -dier, -, m, nybyggare, -galiii tr, fil- 
sta med sigill. 

anilsingen, I. tr, hälsa med sång. IL itr, h. 
angifva tonen, -sinnen, tr, Jm etw, <v an- 
moda ngn om ngt, begära ngt af ng^. -tia- 
nung, /. -sltzen, itr. s. 1. hafva bosatt sig, 
vara bofast. 2. sitta fast, pä. -spaltao, L tr. 
börja klyfva. IL t^. s. ifr. angespaltetsein: 
börja klyfva sig. 

Anspann, m. anspann, förspann, spann, -ei, 
tr, 1. spänna. 2. spänna för. -er •. Anspla- 
ner, m. bonde som är skyldig till kördags- 
verken, -ung, f, spännande, förspännande. 

anllspeien, tr, spotta på. -spicken, tr, späcka, 
fylla. 

Ansplel, n, kort. förhand, -an, itr, h. •.tr,l, 
börja spela. 2. profva, försöka att i— u— t. 
8. kort. hafva förhand, spela ut. 4. lekanda 
vidröra. An das Ufer *\t lekande akralpa 
mot stranden. 6. Auf etw, (ack.) 'v anapeU 
på ngt. -ung, /. anspelning. 

anlisplefsen, tr, sätta på spett, genomborra, 
•spiefsung, /. -spinnen, L tr. skarfva trisn, 
nar man ipianer. BHd. eine Unterholtung *>0 börja 
ett samtal. Ranke t\* smida ränker. IL rjl, 
1. spinna sig fast. 2. biid. uppstå, börja, 
•spitzen, tr. tillspetsa, göra spetsig, hvfissa, 
formera. F angespitzt sein : vara litet på 
röken, -spornen, tr. sporra, ägga, uppmun- 
tra, -spornung, /. -sprfiche, /. tal tiii, tilltaL 
•sprechen, I. tr, 1. tilltala, vända sig till; 
«ja. präja. 2. Jn um etw. 'v bedja ngn om 
ngt. 3. Jn auf einen Diebstahl *^ stämma, 
anklaga ngn för stöld. 4. Etw.firéLols 
etw, anderes *>* förklara, taga ngt för n^ 
annat. 6. Etw. f\* göra anspråk på ngt. 6. 
tilltala, förefalla behaglig. *\^d: tilltalande, 
behaglig. IL itr. h. Beijm f\t säga till, ta- 
ga in hos ngn. -spreizen, I. tr. stötta, stöd- 
ja. II. rf. taga spjärn, -sprengen, I. tr. 1. 
stänka, bestänka, fukta. 2. göra spräcklig. 
3. boija spränga. II. itr. s. »tr. angesprengt 
kommen: komma i sträck, auf jn <%« spränga, 
storma emot ngn. -sprengung, /. -spriafaa» 
I. itr. a) s. 1. iff. angesprungen komwten: 
komma hoppande, sättande. 2. An etw, »v 
hoppa upp mot ngt. 8. börja springa aöndar. 



itr, tntranilUn, rf. rcflcxiTt, St. ilarkt, SV, urt^ tr, tranilltrt TU-b. A. har k mlm, S. har »etm Ull hiUptrtiS. 



luBpritzdn 



81 -^ 



AnstoDserreger 



b) k, 4. hoppa först. IL tr, hoppa npp p&, 
ma emot ; jig. komma inom skotthåll för. 
•Ifritttii, L ir. spmta, stänka p&, bestänka. 
n. itr, 8. stänka. 'Spritzung, /. 
åKlMVCliy «ii. 1. anspråk. Grofae AnsprUche 
nacken: hafva stora anspråk, rara an- 
ipiåksfall. 3. Jn Hber »i. wegen etto. in r^ 
tkmen: stamma, anklaga ngn för ngt. 
-ifrsi, -tiot, a. anspråkslös, -sloslgkelt, /. 
s&språkslöshet. 
ailtpniitola, <r. •. itr, t. spmta vpp emot ei. på. 
•tprOhen, tr, •. itr. s. spraka, »fr. spmta pä, 
iprata eld m^ -tprong, m, ansats, anlopp. 
•tpiickeii, tr. spotta på. -spOlen, tr. 1. skölja, 
spola; ifr. itr, h.: an das U/er «%« skölja 
Btranden. 8. kasta, yräka npp. -spQlung, /. 

' -flichelR, tr. med pik pådrifva, sporra, äg- 
gs. -stäMtii, tr. tcktt. ståla, härda, -etalt, -en, 
/. 1. anstalt, förberedelse, åtgärd, mått 
och steg. 8. anstalt, inrättning, institnt. 
•Stanmm, tr. lemna i arf. Angestammt: fä- 

i demeärfd, ärftlig. •Stampfen, I. itr. $. nni. 
angestampyt kommen: komma stampande. 

I n. tr. faststampa; stampa på. -stånd, m. 1. 

! soBtändighet, skick, sätt, höflighet. 2. tvif- 
Tel, tvekan, betänklighet. *>* nehmen : draga 
i betänkande, tveka. 8. anstånd, nppskof. 
4. med piw. -e t, resterande sknld. 6. jig- båll. 
Auf den ^s* gehen: gå och ställa sig i håll. 
asstindig, a. 1. tillständig, passande, lämp- 
lig. 8. anständig, sedig, passande, ärbar, 
sedesam. 8. dagtig, riklig, ej ringa. -kelt,/. 
anständighet ; god sed, anständig handling. 
AMtandslbrief, m. bref om nppskof. -dams, /. 
sällskapsdam, daenna, förkläde, -geftthl, n. 
känsl^ för det passande, -voll, a. höflig, 
höfvisk. -wTdrIg, a. oanständig, opassande. 
aslstiiii«lR, tr. binda npp, «. «. Bohnen. -sta- 
peln, L tr. uppstapla. IL itr. $. F ur. ange- 
etapelt kommen : komma spetande. -etarren, 
fr. stirra på. -Statt, prep. med cen. i stället 
för. -stauben, -etäiiben, itr. $. 1. damma på. 
afsätta sig på ngt i form af dam. 8. blifva 
dammig, -staueii, tr. dämma npp. 
anstaunllen, tr. med förvåning betrakta, -ens- 
wirt[li], -enswQrdlg, a. förvånansvärd, -er, 
-, m. förvånad betraktare, beundrare. 
Aatolaining, /. uppdämning, -stechen, tr. 1. 
sticka fast, påsätta. 2. sticka håi på. 8. stic- 
ka nppv t. «c ein Fa/a Wein; boij« skära ts, 
taga till. 4. Mit etw. angestochen kommen: 
komma stickandes med ngt. 6. sporra, äg- 
ga. 6. locka, förefalla lockande. 7. F ange- 
stochen §ein: vara litet på dimman, -stek- 
ken, L tr. 1. sticka fast, fastsätta, fästa. 2. 
sätta pä sig. 8. tända på, sätta eld på. 4. 
smitta. f>fd: smittosam. 6. - anstechen 3, 
-slecker, m. person som fäster a. m. m »reg. 
-steckong, /. smitta, -steken, itr. k. o. f. 1. 
stå intill. <vilr nästkommande, «« tiden. 2. 
He- stå i håll. 8. Tara antecknad i eknidkentot. 



Es stekt ein Termin au/ den 20"* d. M. an: 
en termin är faststäld till den 20* d:B. 4. 
kläda, passa, anstå. 6. behaga, falla i sma- 
ken. 6. dröja. Etw. 'v lassen: nppskjnta 
ngt. 7. tveka, draga i betänkande, -stelfen, 
I. tr. 1. stärka. 2. tekn. stötta. II. r/f. 1. styf- 
na. 2. 8ick gegen etw. *^ motsätta sig ngt. 
•steigen, itr. s. 1. stiga uppför. 2. F ange- 
stiegen kommen: komma klifvande, mit etw, 
angestiegen kommen: bringa ngt på tape- 
ten. 8. uppstiga, stiga, höja sig. 4. stiga, 
växa, ökas. 

anstellllen, L tr. 1. anställa, tillsätta; tinga, 
lega. 2. tillställa, föranstalta, anordna, göra. 
Es 'V bära sig åt. II. rjl. ställa sig, bära 
sig åt, låtsa, -er, m. 1. en som anställer 
ngn. 2. föran stal tare, arrangör. -Ig, a. lämp- 
lig, skicklig, läraktig, -igkeit,/. skicklig- 
het, läraktighet, -nng, /. anställning, plats. 
•ungstoerechtigt, a. kompetent, -ungspatent, 
». förordnande. 

anllstemmen, 1. tr. trycka emot, intill. IL rjl. 
spjäma, taga spjärn, -sterben, itr. s. gnm 
dödsfall el. arf tillfalla, gå i arf. -Steuern, 
I. tr. «j«. ans Land 'v styra mot land. II. 
itr. s. åtr. angesteuert kommen: komma i båt, 
på sjön. -eticb, m. 1. maskstyng. 2. upp- 
stickande, t. ex. eines Fasses. -etlcheln, tr. o. 
itr. k. börja sticka; bUd. reta. -stiefeln, F I. 
tr. ikläda skor. II. r/?. taga skor på sig. in. 
itr. s. Ttni. angestie/elt kommen: komma 
stöflande, traskande, -stieren, tr. starrbliga, 
gapa på. 

anstiftllen, tr. 1. faststifta, med stift fästa. 2. 
anstifta, förorsaka, vålla. 8. förleda. 4. 
Falscke Zeugen 'x/ lega falska vittnen, -er- 
(in), m. (/.) anstiftare, upphofsman. -ung, 
/. faststiftande m. m. ee ansti/ten. 

anlistimmen, tr. 1. stämma. 2. intonera, an- 
gifva tonen till. 8. uppstämma. Einen an- 
dem Ton >>* tala ur en annan ton. -stlm- 
munOf /• -Stinken, tr. F stinka mot; biid. 
miashaga, väcka leda hos. -sttthnen, tr. stö- 
nande tilltala, -stolpern, itr. s. An etw. (Mk.) 
«v snafva, snubbla mot ngt, angestolpert 
kommen: komma snubblande, med klum- 
piga steg. -stopfen, tr. fullstoppa. 

Anstols, m. 1. stöt emot, bild. påstötning. 2. an- 
grepp, anfall ; anfäktelse. 3. hinder, anstöt, 
förargelse. Ohne *>* lesen: läsa obehindradt, 
ein Stein des ^s^es : en förargelseklippa, -en, 
I. tr. 1. stöta, stöta emot, till, ihop. Die 
Oläser 'x/ skåla, au/ js Wokl r\> dricka ngns 
skål. 2. skjuta intill, sammanfoga, sy ihop, 
skarfva. 3. tillstöta, träffa, drabba. II. itr. 
a) k. 1. stöta emot; snafva. 2.Beijmf\* 
väcka anstöt hos ngn. 8. hacka, stamma. 
4. bryta, begå ett brott mot ngt. 6. stöta, 
gränsa intill. *\*d: angränsande, b) s. 6. an- 
gripas, börja skämmas, -erreger, m. förar- 
gelseväckande person. 



'V "- ftff tendn mprslagnrd. * ikto om. O Mkaar plnr. f har 0Blj«d. F tkmlU&ri, P Vtp« «vtU,. % mVM\T% XkT^YVV^k. 



anstOfsig 



Antrieb 



ansttf fsig, a. anstötUg, stötande, -keit, /. an- 
stötlighet, otillbörlighet. 

anllstotterni tr. etammande tilltala -strahien, 
(r. stråla emot, öf ver, strålande möta. -stran- 
den, itr. i. stranda, -strängen, tr, spänna 
för. -streben, I. itr, A. 1. sträfva uppför, 
uppåt. 2. Gegen etw, *^ motsätta sig ngt. 
II. tr. eftersträfva. -streichen, tr, 1. på-, 
öf verstryka, stryka, måla. BUd. ein Ding mit 
einem Firnisse ei. einem Dinge einen Fimis 
t\f kasta ett falskt skimmer öfver en sak. 
2. anteckna, anmärka. Das will ich dir *\t 
det skall jag ha dig i godt minne för. 3. 
Etw, el. {itr, h.) an etta. (ack.) 'v stryka emot, 
snudda vid ngt. -streicher, m. grofmålare, 
plankstrykare. -streicherel, /. sudd, fusk. 
•streifen, itr, h, An etw. (ack.) 'x/ stryka emot, 
snudda yid ngt. -strengen, tr, 1. spänna. 2. 
ifr. rjl, anstränga (sig). Angestrengt: an- 
strängd o. ansträngande, ihärdig. 3. jar. eine 
Klage gegen jn f\* anhängiggöra en pro- 
cess mot ngn. -strengung, /. ansträngning, 
möda. -streuen, tr, strö på. -strlch, m, 1. 
a) strykning, påstrykning, b) det påstruk- 
na. Erster ^v grundning. 2. anstrykning, 
bismak. 3. mu. stråktag. -stricken, tr. 1. 
sticka vid. 2. med itreok, rep fastbinda, -strie- 
geln, tr, rykta. -strOmen, I. itr. $. strömma 
till. II. tr. spola upp, aflagra. -strttmung, /. 
-stQcke[l]n, tr, skarfya vid. -stttckung, /. 
•sturm, fl», framstormande, stormning, -stör- 
men, itr. 8. storma fram. -sturz, m, fram- 
störtande, rusande, anfall. -stQrzen, I. itr, a, 
åfr. angesturzt kommen: störta, rusa tnm emot. 
II. tr, hvälf va, vräka öfver, på. -stutzen, tr, 
1. studsa vid åsynen af. 2. (af)klippa, af- 
skära, putsa, -sttttzen, tr. o. rjl. luta, stödja 
(sig) mot ngt. 

ansOchllen, itr. h. Bei jm (ei. % tr. jn) um etw, 
fSf anhålla hos, bedja ngn om ngt. -er(in), 
m. (/.) ansökande, sökande; jar. kärande. 
•ung,y*. ansökan, ansökning. 

anllsummen, I. tr, surra emot. II. itr. a, ur. 
angesummt kommen: komma surrande. III. 
rjl. hopa sig, ökas, växa. -sttfsen, tr, söta, 
lägga sött i. -tanzen,!. itr. 1. h. börja dansen, 
dansa ut. 2. t. Anjn 'v dansa mot, på ngn, 
angetanzt kommen: komma dansande. II. 
tr. Sich (dat.) die Schwindsuckt f\» dansa sig 
till lungsot, -tappen, I. itr, h. o. s. 1. An 
etw. (aok.) >>* famlande stöta mot ngt. 2. &rr. 
angelappt bommen; komma famlande, stapp- 
lande, trefva sig fram. II. tr. F fatta tag i, 
gripa, -tasten, tr, 1. vidröra, taga, känna 
på. 2. antasta, angripa, -tastung, /. -tau- 
mein, itr. a. 1. tumla, ragla mot ngt. 2. afr. 
angetaumelt kommen: komma raglande. -te- 
cedénzien, pl. antecedentia, föregåenden. 
-t[h]eeren, tr. tjära; F jm etw, 'v narra på 
ngn ngt. -t[h]eerung,/. 

Ant[h]eil, m. 1. andel, del, delaktighet, an 



etw. : i ngt. 2. deltagande, medkänsla, fai- 
tresse. An etw. (dat) *s» neAtnsn.* hysa in- 
tresse, deltagande för ngt. -los, a. ointres- 
serad, -[sjvoll, a. intresserad. 

anthun, tr. 1. påtaga, påkläda, kläda. Aug^' 
tkan ifr. beskaffad, egnad. 2. tillfoga, visa, 
bevisa. Einem Weibe Gewalt «w råldföra 
en kvinna, aich (dat) ein Leida «v bära hand 
på sig själf, aich (dat) Zwang «w lägga band 
på sig, thun Sie mir das nicht an/ gör mig 
ej den sorgen I 8. Ea Jm «%# förgöra, tjnsa 
ngn. 4. «jo. angöra. 

antillchambrieren, av. itr. k. vänta i Täntnim, 
fjäska, -clpatién, -en, /. anticiperande, an- 
ticipering. -cipieren, sv. tr. anticipera. 

anllticken, tr. lätt slå till. -tiefen, itr, h. 4». 
lodande närma sig stranden, -tik, a. antik, 
•tike, -n, /. 1. O, antiken, forntiden. 8. anti- 
kvitet. 

Antilllope, -n, /. antilop. -pathie, -[«]»,/. an- 
tipati, motvilja, -pode, -n, m. antipod. 

antippen, tr. F lätt vidröra. 

Antlqullår, -«, m. 1. fomforskare. 2. antikva- 
rie, antikvarisk bokhandlare, -ariåt, -e, n, 
antikvariat, antikvarisk bokhandeL -åritek, 
a. antikvarisk, -leren, av, 1. itr, a. blifva 
föråldrad. II. tr, antikvera, förklara för 
föråldrad. -Itåt, -en,/, antikvitet. 

Anlltlitz, -6, n. anlete, -toben, I. itr. a. ifv. aa- 
getobt kommen : komma väsnande, som en 
rasande. II. tr. rasa mot. -tonen, I. itr. h. •. 
a. ljuda, gifva en ton ifrån sig. IL (r. 1. slå 
an. 2. ljuda emot. -tesen, itr. a, komma 
brusande, -träben, itr. a. 1. sätta sig i traf. 
2. ftfr. angetrabt kommen: komma i traf, 
trafvande. 

Antrag, -« ti "*• 1* förslag, proposition, mo- 
tion. Einen *\* atéllen: föreslå, motionera, 
väcka en motion. 2. anbud, erbjudande, 
•en, L tr. 1. bära fram. 2. påsätta. Putt an 
eine Wand *>* rappa, putsa en vägg. 3. er- 
bjuda. II. rjl. erbjuda sig, sina tjänster. 
in. itr. h, Auf etw. G^k.) <%« föreslå, räcka 
motion om, yrka ngt. -stsller, m. förslags- 
ställare, motionär. 

anlltrauen, tr. viga vid. Sich (dat) ein Mddehen 'v 
lassen: gifta sig med en flicka, -triafen, tr, 
(låta) droppa på. -tranung,/. vigsel, -treffea, 
<r. anträffa, påträffa. -treiben,Ltr. l.slå fast, 
slå i. 2. drif va, låta flyta mot ngt 3. pådrif- 
va; ägga, uppmuntra. II. itr. 1. a. komma 
flytande, seglande. 2. h. drifva, skjuta skott, 
•treiber, m. pådrifvare. -trelbung, /. fast- 
slående m. m. le antreiben, -treten, L itr. a, 
1. träda fram. 2. F beijm ^v säga till, taga 
in hos ngn. 3. ställa upp sig. 4. börja gå, 
mit dem Unken Fufae fs» börja med vänstra 
foten. n. tr. 1. fasttrampa. 2. träda fram 
till, öfverväldiga, öfverraska. 8. anträda, 
tillträda, -tretuag, /. - Antritt, -trieb, m. 
äggelse, uppmuntran, benägenhet, drift, 



itr. IntranfttlTt, rjl, reflexirt, at, itarkt, av, eragt, tr, tranalUrt Twb. k, har k mlm, f . har ««<i» UU hJUprtrk. 



m i^ftffa ftig en florftbnfya, S. börja dricka 
åt tåppia P&. S. Angeémnk^n åein: vara 
påfitroLlten'^ II* rji, laga bd tär på tand. III> 
itr, k. dricka fötåU •trifti in. 1. tippatäll> 
ning. 2. tllltråd«, iBträde. S, börjfati, föratn 
fnLmträdaiide^ C af sats; pall; tröakeL -Irttti- 
biiOch, m. fora ta beaäk. ^trocknon, Ur. a. h 
borjft torka. 2. torka laat rid. ^Msehen^ Ir. 
firglägg^a; måla med tnacli'. 
litworl, -en,, yi avar. Or^Jttr^ v^e die Fra^t, to 
dit rsf Bom Bsan ropar i ekogeQ^ får man 
aTiOTf um riitff ^s» veifl^gen Jiäm : bl i £ ra svaret 
skjMig, Hedt und «v iiåer etw^ atehen «i. ^e- 
ha^ itå till arara fdr ng%. -ti, ttr. <r. •. itr. 
åp iT&T». -Ncllj <rdir, bud. B&fiQin STai. 
aimrLl«äclisii, £r. profra. -tcauBJi» fr. «, r^, an- 
fSitro (a ig), *triiiynBr /^ -ivindt, a. sl%t, be- 
ftyiidad, ^ta ^nr, rme ^« «l r^ia* en aJäg* 
tbg, en anför Tandt. *iiaiidtscliaftf /* tligt- 
iltap^ akjldekap. 
JUwach», tn. tmTitxt, tillök n log. -en, itr. m. 1. 
ali, laga rot. 2. råxa fäet ti^ 3. tiUväxa^ 
Taxa, åkaaf BTälla. 4. växa ripp. ^Uflg, /". 
usvaekelll, t^. «« ift. An^^umclY^ kommen: 

ko ca ma vacklande, ml tände, 
Aawilt, -€ [t]^ m. aakforaref advokat; omhadä- 
tEian, eyndikna, *Ueh| a. höirande till advo- 
kat jrket, -ichatl, /. 1. aakförarakap, egen* 
akap af advokat^ af ombndsiDaii; ajadikat| 
%> advokatkår. -ItthflttliGh, a. rörande advo- 
katatåiidet, advokatkåren^ syndikatet. 
aiij]«nJz«ti, t. tr, välta, med valt t-illkara. II. 
ifr* A* 1. pppna valaeo. 2. ir?, angtw<klH 
kiimma.ni komma valaande, med vaUateg. 
*wilztn^ tr. vältra fram, etnot, -wandaln, itr. 
$. i. tf». mige^eandtU k^mm^n: komma van- 
årande. £. trr. tr. «. apan. komma of ver, på, 
bemiktlga sig. Vtm einer Ohnmackt anffewan- 
délti af svim road. -wanderit, itr, t. tfr, attgt- 
wandirt kommeni kamma vandrandet på 
aln vandring, ^wandlung, /. au fall, Iniall, 
Ein* vUhiiche >%* ett anfall af dJTsriakbet, 
en djarisk luata. -w&tikBn, itr, m^ trr. mast' 
teankt kommen: komma stapplande, med 
trög», 06äkra »teg, ^^rlrmen, tr, värma ngt 
titel, HNirterfm. expektant, aa pir an t. ^tMrftrts, 
adp. lappat, nppför. 'Warischaft, /. expek- 
tani, förväntnlngsrått. ^w&HiChaftllch, a. 
Gxp^ktanfi-. 'Wltcha^ /* fiköljning^ vaak- 
Bing. *w«JCheit, tr. skölja^ apola. -wfisaBrn, 
tr, fnkta* 'Wltscheln, itr. t. F kom roa med 
vaggande gåag. -weliBn^ £r« väfva till. ^wa- 
deln, tr. L rlfta med BVanaeD åt. 2. iäkta 
■ue<i iiiiqM«r åt. -wehsn, I. tr, 1. blåaa^ fläkta 
på. Btio. €iv. tcekt einen heimallick an: ngt 
påminner en om bemmet. S, Ucr Luft^vg 
^éhti da* ^iimmende F^uer zu helUr Flam- 
me uni eio vindfläkt kom glöden att bloaaa 
ttpp Ull klar eld. 3. blåsa Ibop, i. blUa på 



Ao Bit. t. It. eure Ln/t hat mtr daå Laatér 
an^ÉwehL U> itr. a* 1. åtf. an^eweht kem- 
«t0n; komma med Tiadeu, komma fläktatide. 
2. Jm ^ bll«a, flyga på en, *WBlGtten, tr. 
uppmjaka ngt litet. -watnBfit tr, gråtande 
vända alg tllL ^Wfttssiit tr. 1. anvisa, viaa, 
nnderviaa, ba^dkda. 2. bäavisa. 3. anviaa, 
analå, giiva anvianing på. -wefsar, m. on 
som visar m. m. ■* rartp. -weilifln, tr. hvlt' 
mena, -WBliunp, /. 1, anvianlng, lediiiug, 
and erv I aning, handledning, ft, föreskrift, 
order. 'WdisunossGhaln, -weisung»iaUol| n, 
anviauing. -are I kan, itr. a. börja rlM^na. 

anwflndlJbir, a. användbar; tUlämpiig. -btr 
kell, /, användbarbeti UllämpUgbet. -an, 
tr, 1. advånda^ begagna, göra brak af. 2. 
tillämpa. Sich ^ taaaen: vara tiilämpUg. 
'Ung, /L I* användning. Znr *J. %n ^ brin- 
ff9n: använda, begagna. 2. tillämpning, ^ 
fadern vara tillämplig. 

anwfrllben^ L itr. h, Um etm, ^ anbälla om, 
efteratrafva ngt. H. tr* värfva^ -bting, y, 
-ffln, L tr, kasta^ aiunga moi pft, mU ÅUriel 
r^ rappa, TI, iir, h, kaata fora t. 

Anwisaii^ •-, n. L. närvaro. 2, vietelse; vlatel- 
aeort. S. egendom^ tomt. -d, a. n&f varande. 
-h«|t, yi närvaro. 

anllweitarn, 1. itr. a. Äu/jn ^ aiå ned på ngn 
som en blixt. II. tr. fara ut mot. -wetian, 
tr, bryn a, allps, -midftrn, tr. förefalla obe- 
haglig, f rånat otand G. -wlatiera^ tr, ga ägg a 
ät, emot. -wJnimifn, I. tr, gråtande, kvi- 
dande vända alg till. II. itr. $. Åntfemm' 
mert kommen: kommn giå tände, kvidande. 
■Wlnhen, en vinka &t. -Wlnssln, I. tr. jäm- 
rande, gnällande vända ajg till, mottaga. 
n, itr. Än^twinaelt kommen : komma gnäi« 
lande. ^Mrlrkfin, itr. L Géffen etw. ^ motar- 
beta ngt. -wittern, tr, 1. lukta, nosa på. 2. 
Mich witt^rt e^to. aa; jag känner lukten af 
ngt. 

amtfohallan, itr, h, bo itivld, bredvid. *ir<in>, 
m. {/.) peraon, »om bor bredvid oft^ gran' 
ne. -trsehaft, /. de aom bo bredvid uci. 
grannar, grannskap. 

AtillwQGtiS, m. L. tillväxt, ökning. 2. «ko«, tel- 
ningar, nngakog; wä. det uppväxande aläg- 
tet, 3. ntväxt. ^wHnachen, tr. Jm etw. ^ 
önska ngn ngt. *lvttaschyng, /. -wurf, m. 1. 
färsta slaget a. kaktet. B. kastning^ kaat 
Bs^i mt. 3* f^ coft Kalk, von 3iöHd: kalk- 
alagn^ng^ rappnlog. 4. tillb3'ggnad. -wur 
xeln, itr. a. *, rjf. slå rot, rotfaata a ig, vilxa 
fast. -zahl, /. antal, -ziliien; £r. lemna för- 
sta afbetal ningen på. -xfthlea,I.^. räknande 
uppträda. tL. itr. k. börja räkna. -zatilaag,y. 
aftietaliiLng. -zapfsn, tr. 1. borj a tappa^i.ax. ein 
Fo/a, 2, tappa tafi^D if; F bii^. jn 'v a) låna, 
vigga af ngn, b) utfråga ngn» c) ansätta 
ngn ffi*a cuaitord. -zauberji, tr. 1. förtroUai 
Idrbäxa, bed ära, fasttrolia. 2. Jm e£w, f%f 






Q lAibAr pior, t ^^ tnOlod. 1^ a>aiU«n, P ^&crt t^rU, % mS»4iK W^lV^^ 






änzånmeii 



- 34 - 



ftqnlvok 



trolla på ngn ngt. -zäumen, tr. 1. binda vid 
betslet. 2. betsla, -zechen, rjl. berusa sig. 

Anzeichllen, n. tecken, märke, prägel, före- 
bud, -nen, tr, anteckna, uppteckna, -ner, 
m. antecknare. 

Anzeige, -n, /. 1. anmälan, underrättelse, 
meddelande. 2. tillkännagifvande, annons, 
kungörelse. 3. *- Ameichen, -n, I. ir. 1. till- 
kännagifTa, angifva, anmäla, underrätta 
om. 2. häntjda pä, låta ana, bebåda, ut- 
visa. Angezeigi tfr. rådlig, lämplig. II. r/f. 
anmäla, visa, uppenbara sig; hafva yarsel. 
-r(in), m. (/.) 1. person som tillkännager 
ngt, annonsör, anglfvare. 2. namn på vissa 
tidningar, ngf. annonstidning. 

anzettlleln, tr, 1. varpa, ränna. 2. bnd. anstifta, 
tillställa, spinna ihop, smida, •ler(in), m. 
(/.) 1. person som varpar. 2. bUd. anstif- 
tare, ränksmidare. -lung, f, varpning m. m. 
le anzetteln, 

anzlehllbfir, a, 1. som kan dragas »t masneten. 
2. om kiader: som kan påtagas, -en, I. tr, 1. 
taga på, sätta på, ikläda, kläda på. Gutj 
schlecht angezogen sein: vara väl, illa klädd. 
2. draga på, gnm dnfning Sätta i gång. 8. 
draga åt, spänna, draga åt sig, skrufva åt. 
4. draga intill, igen. 6. draga •!. taga åt sig, 
draga till sig, uppsupa. Den Atem «w häm- 
ta andan. f\fd afr. tilldragande, lockande, 
fängslande, intressant. 6. Sich (dat) etw. «%/ 
taga åt sig ngt. 7. draga upp, lägga på, 
upplära. 8. anföra, citera. II. r/f. kläda på 
sig. m. itr. a) A. 1. Die P/erde ziehen an : 
bästarne sätta sig i gång. 2. vara tilldra- 
gande. 8. hafva första draget, börja. 4. 
Der Nagel zog an : spiken drog, die PrUgel 
ziehen an: rappen taga hårdt. 6. hand. die 
Preise ziehen an : prisen stiga. 6. Der Thee 
zieht an: teet drar. 7. Die KåUe »i. das 
Wetter ei. es zieht an: det fryser på. b) s. 
8. tfr. angezogen kommen: närma sig, rycka 
fram, an, komma fram. 9. flytta nsnitidei hin, 
flytta in. 10. tillträda en tjänst, -ar, m. 
rem éi. snöre att draga på skor »i. hand- 
skar med, skohorn, -ung, /. 1. påtagande 
m. m. le anziehen. 2. dragningskraft, -ungs- 
punkt, m. medelpunkt. 

anllzischen, I. tr. hväsa åt ei. mot, tilltala med 
hväsande röst. II. itr. s. Tani. angezischt 
kommen: komma hväsande. -zotteln, t^r. «. 
Fur. angezottell kommen: komma med klum- 
piga steg, luffande, -zuckern, tr. sockra på. 
-zug, m. 1. drägt, klädsel. Jn vollem tste: i 
stor toalett. 2.garnityr. 3. antågande, fram- 
ryckande. 4. tillträde, Inträde i en tjamt. 5. 
första draget. 

anzSglich, a. 1. % tilldragande. 2. anspelande, 
förnärmande, personlig, tvetydig, -kelt,/^ 
1. % tilldragande sätt, retande behag. 2. 
förnärmande, förolämpande sätt; fömår- 
melse, förolämpning; tvetydighet. 



Anzugslikosten, pl, kostnader för klådsaln. 
-pradigt,/. intradespredikan, -tag, m. flytt- 
dag. 

anzQndllen, tr. tända på, antända; aätia 1 
brand, -ar, m. brås-, ljus-, lykttändAre. -ang, 
/. antändande. 

anlizwacken, tr. klämma, nypa. -zwingan, tr. 
påtränga, påtvinga, -zwacken, tr. med stift 
fästa. -zweKain, tr, tvifla på. •zwiaiaR, tr. 
påtvinga. 

a/O. forkortn. «* an der Öder: rid Öder. 

Äolsharfa, /. eolsharpa. 

Äénen, pl, eoner, tidsåldrar. 

ApHanaga, »n, /. apanage, underhåll, -irt, a. 
egen, egendomlig, särskild, -athie, O, f. 
apati, liknöjdhet, -åthisch, a. apatUk, lik- 
nöjd. 

Apffal, -t, m. äpple, -braeher, m. äpplehåf. 
-frau, /. fruktmånglerska. -grau, a, apelgrå, 
-icht, -Ig, a. 1. äpplelik. 2. apelkaatad. -schini- 
mel, m. apelkaatad häst. -sina, -»,/. apelsin. 

Apologie, -[e]n,/. apologi, försvar(sskrift). 

Apostét, -en, m, apostat, afiEälling. 

Apöstllal, -, m. apostel, -algaschlchta,/. apost- 
lagärningar, -alachaft, /. -alt[hJoni, -alét, -a, 
». apostlaämbete. -ölisah, a, apostolisk. 

Apothéke, -n, /. apotek, -r, -, m. apotekare. 
-rgehOlfa, m. provisor. -rgewicht, ». medici- 
nalvigt. -rn, $v, itr, Å. F 1. taga, äta medi- 
cin. 2. ntöfva apotekaryrket. 

Apilotheése, -n, /. apoteos, förgudande. -parit, 
-«, m. apparat, -paiiaméat, -i, n, 1. rum, sa- 
long. 2. hemlighus, klosett. 

Appell, -«, m. 1. Bli. appell, samling. 8. jw. 
vad, vädjande, -ént, -en, m. vädjande (per- 
son), -atiön, -«n, /. appellation, vädjande, 
-faran, ev. itr, h, vädja, appellera. 

Appéndix, 'ixles'}, -ixe éi. -tces, m. bihang, 
tillägg. 

Appatit, '[e]if Of fl», aptit, matlust. -Ileb, a. 
aptitlig. -los, a, utan matlust, saknande 
aptit, -loslgkeit, /. brist på aptit 

appiliaudieren, ev. itr. h. applådera, -åua, -e, 
m. applåd. 

apHportieren, tv. tr. apportera. -pratisran, $v. 
tr, tekn. bereda, tillaga, appretera. -prabie- 
ren, ev. tr. approbera, godkänna, -pröabe, 
-n, /. mil. approche, löpgraf. -rikéae, -«,/. 
aprikos. 

April (kort i), -e, m. april. Jn in den «v echicken: 
narra ngn april, -blume,/. hvitsippa. -gISck, 
n. obeständig lycka, -schlckaa, ». april- 
narri. 

apropés, itj. apropå. 

aptieren, sv. tr. afpassa, aptera, ändra ttn. 

Aqullädukt, -e, m, vattenledning, -aréll, -e, r. 
akvarell, vattenfärgs målning. 

Äqullåtor, -«, O, m, ekvator. -Inoktial, a, belä- 
gen under dagjämningslinien, dagjämnings-. 
•Iniktium, 'um[8], -en, n, dagjämning. -iwik, 
«. ekivok, tvetydig. 



ilr. ImrmniiitiTt, 



rfl. reflezlTt, 8t. itarkt, SV. aragi, tr, tranatUrt varb. b, kar ktAtm, 8. bar M<n till bjaiprarb. 



A^meellgkelt 



Ir^ *fi IBBU ■an. fnArltcnh '^ fn< n 11 . &T« 

Ifkbir, -j m. »r.ib. -aberifif -»«», /. arabisk 

irublék. 

At^tlt *e«, /. 1. arbete. Åuf dié ^ ff&htn: 
gk ttil titt arbete, nu/ <v ^eften' g& påi 
da^Terke^ m i^» f«tf? ■!. «^e/ifn ■" a) <fm ^twumr -. 
ha! ¥& arbele, arbeta^ b) na itkerr vara uttdet 
irbete^ c) «di mtJkiDiir: Tara I giugt ^^^- *^ 
"V fi£Äftiiii : bdrja på med tigt^ blid. teifte «v 
hab^n i b af va BTårlgbeter, der WVtn itt in 
*s* 'Ti fl et år i jåening. 2. ikou löia, icårfyiÉ- 
iieJ^é nu» Bkiifning* -fln» ti'. I« li^r* 4, 1^ ar- 
beta^ an efu?. (dmU; på ngt, ^m i» die Hand 
«# gitttk np> em haudräckniDgj underlätta 
j^rbetet för ugn^ bti welckem Schnvider las- 
ten SU 'V f hvad för en skräddare Imr nit 
S. jäsa. n^ tr* 1. bearbeta^ arbeta» utarbeta* 
2, an a tränga. Hl. rfi. 1. arbeta öig^ t^ ** 
dar ek dnn Bchfiee. S^ aptin. et ar bettet #{cA 
éåhlechi: det gfi-r illa alt arbeta, -er, -^ m. 
ftrbetare* -er*bilifiiiigS'V«reiiit m- arbetareln- 
ititnt. -irbtinff =- Arbtiterverein. -ar In, *iiefi, 
/, arbe tef ska, srscliaft, /. arbeta matiakap^ 
trbelftrekår, -enririin, m» arbetareförening, 
^tbtr^ ^^ arbetegifTare, -nahmeri in« ar- 
betfftagiåf e^ -sim, ti. arbetsam. *«amkfl!t| /. 
ftrbetaamhet* 

IrlellslEaurseheff m, nppHyningaman. -Iietltel, 
ffi. arbets T äflka^ eyp&fie. *bQGh, n, b and t - 
Terksbok. 4ihi§f a. arbe ta daglig, -frau,/. 
irbetejaka, bjälpbnatra. 'ger^sV n. bygg- 
EadBetållning, -kasten, m. &rbetsiiak:T sy* 
ekiiE!i. -Mttel, tn. arbetsblus, -kneaht,^ m. 
dräng, arbetfikarL *kraH, /I arbetskraft, pl. 
arbetsfitjTka^ -kroii, m. verkningakreta. 
-loi, ö, ntaB arbete, -saal, m. verkatad, 
^90tieii« I. a. rsdd för arbete, lat. II. /, lätt» 
ja, -Miunåtjf, I, arbeta timme. S, texläBuing. 
-liieh, 1». I, skrifbortl. 2. verkbord. -untä- 
hlg, a. HT atånd att arbeta^ oduglig till ar- 
bete, ^zeug, n. a) arbetadrägt^ b) xedakap, 
Terklyg. 

ÄrchaisllmiiSj *«*, -en, m. föråldrad t talesätt, 
arkäisnu -ti«cll| a. föråldrad, arkaietiak. 

årchieJllOfl^ -en, m. arkeolog, fornforakare. 
»logfe, *[«] w, /. arkeologi, fornkunekap* 

Aret»a, -n^f* t^ lida, kleta, £. Kqu ark. St pråoi. 
C kram ränn a, ajiopparäuna, 

Arcttilldfikonuti, -^ •lönen, m, förste koramini- 
äter d •larre dtii4if?i«siui]i]««T. -pal, -, fa. arkipe- 
lag, Öbaf. -tékl, -ew, «». arkitekt, byggmå- 
atare* -Iftkttiri -ea, /, arkitektur, bygguadg- 
kornxt, 

AfClliir, 'Cy It* arkir. -år, -«, m. arkl¥arle« 

Artål, -«, tt. areal, yta. 

åréna, -fun^ /, arena, ekådebitna, 

irt, L -er t, o. 1. dålig, ond, 8. etor* svår. 
£m *ver FehUr: ett ar&rt, groft fel, 3* 
obebagI%, förarglig, förtretlig, W^o* bv 'v 



Mf, tV^ tti ^ allting bnr 611 ^iit^ C IIIK} 
f^trlig, t bog grad. Er teird e« nichl mq ^^ 
mdcAea, «rie er /ft^J; bao är inte eå farlig, 
aom haa I äter, t* wird nicht so ^ $ein ; det 
blir nog inte gä faTUgt bäller, ^^ nacA tL 
Ainf«r «iii?, her trin: vara galen 1 ngt. fi, 
lättfärdig, lättdnnlg, II, -en, Ö^ n. miaa- 
t^nke, iTek, ondt. -denkend, a, illatäakandej 
illasinnad, 

Arfar, >#, 0^ m. förargelaet färtret, barm, fot- 
trytelae, -Ifch, et* L retlig. 2. förargad, ond, 
B' reteam, f&rargUg. 4. anetötllg, förargei- 
ieTäckandö, -llchkett,y. 1* retligbet, bann^ 
fÖrtryteUe, <£. reder värdighet, förargllgbet. 
3, aufltotUgbet. -a, $e, I. tr, 1, forarga, re- 
ta, «/fn (fl t ^<iAu?iHtfju£r4f an den Hals «v 
reta gallfeber på ugn* 3, Täcka aaatot» fi^r* 
argeUe boa, H* ry?, 1* förargaa, bli förar- 
gad. &. taga an a tö t, an ^iw. {åmi.)i af ngt. 
-nl[f]s, -50, fl* 1* anstöti färargelaei ekan- 
dal* 2* förtret^ bnrm, 

ArglllLst, /. argliBt, illlstlgbet* .Itillg, a, mi- 
atlg. -los, a. mcnlÖB, öppc^nhjårtig, oskulda- 
futl, intet ondt anande* -las[||kaltfy*, oskold, 
öppenbjättlgt Bätt* 

ArQumént, -e, n. argument^ ber! a, itöd. -larin^ 
flf. iir^ k* argnmenteia, anföra skäL 

argllvvUlIg, a* ilWliUg* -wlUlgkeU, /, ilMlja, 
-wolin, -[*]*! Oj fn. mieetapkej miiatroende, 
-wfitiaefit BPw tr* ■. Ur. A, miBBtäaka, bys a 
miaBtaukar (tlLl). ^wttbniEqh, a* misatank- 
Barn, mlaetrOgSR^ 

Arta, *n^/. aria* 

Arlstakråt, -*«, m* ariatokrat. -la, -[«]»,/♦ 
arlBtokratL -lach, a. ntlalokratisk, 

Arkllåda, -n,/, arkad, -tiseh, ö* arktisk. 

Arm, I. -e, m, dim. % arm. Ein ^ mil: en 
fam^i wid. (fiV <ve /r^i haben : bafv^a fria 
b&nder. n. -er fi a* I- fattig, 2* stackars, 
arm* -brifst^ -£ [fj, /* armborst, -älck, a, 
arms tjock* *ée, *[*]»,/. armé, bär* 

Armal, -, wi. är 10. -los, a. utan ärmar* 

ftrmeaflan»lftlt, /* f atiiglms. -pneiiar, m. fattlg- 
f öre stå a dåre, ^atfluer^ /* fattiga k att, -ifin- 
dargesichl, n, förtvifladt utaeende, <iändar< 
glMke, /. klocka Hom rmger, når en Itf- 
dömd förea tUl döden, -adndermlana, f, 
förtviSad min. 'auppea anslå II, /, eoppkok- 
ningsi anstalt för de fattige, -yarpUegunff, 
•VBfwaJtung, f, fattigrårdj fattigföraörjning* 

Armllltut, m. ebapcau-baa* -iarDii, »v. tr. ar> 
mera, beväpna, beTiira, -farungj/. -Ig, a. i 
■ml. -armad. -karb, m. korg med grepe* 
-lehna,/. armstöd, Bidokarm, 

ftrmllch, a. torftig, skTal, jämmerlig, ömklig, 
'kalt, /. torftigbet, elände, ömklighet, 

Arjnirag, -^, m* ärmbålk, underHrm, 

irmllles, ä, ntaii armar. -poUtari a* arm dyna, 
-salig, a. fattig, eländig, usel* •sellgkslt,/* 
1, fattigdom, elände^ uselbet, %* lumpen 
aak, lappri. 



*V — n»r«(Ai<«J« öppalitsflrd. * tkiL iebj O »^d^t plåt. f ha? omljud. F tmmVUiLn, P VlciB tpT^OL. % iaV«i&i% "^nrnxw^- 



_^,JM 



Annaessel 



AthelBt 



Armlltettel, -ttuhl, m. arm-, länstol. 

ArmOt[li], Off. armod, fattigdom, an etw,: p& 
ngt. ifein bifschen »v mina Bm& smnlor, 
det lilla jag har. -tteheln, m. •szeuaiii[rj8, 
n. fattigdomBbeviB, intyg om medellöshet. 

armllvertchränkt, a. med korslagda armar, 
•voll, •, •, m. famn. -welte, adv. famnyis. 

Xrnte te Emte, 

Arrak, -e ei. -«, m. arrak. 

arrangieren, sv, tr, arrangera, ordna. 

Arrétt, -e, m. 1. beslag, kyarstad. 2. arrest. 
-ånt, -en, m. 1. arrestant, f&nge. 2. jar. per- 
son som erh&lllt laga kvarstad. 

arretieren, av, tr, arrestera, häkta. 

Artenål, -«, n. arsenal, tyghns. 

Arsenik, -[«], O, n. •. m. arsenik, -ålitcli, a. 
arsenikhaltig. 

ftrt, -en, /. a) 1. sätt, vis. Nach *>* von .* i 
likhet med, der 'v, da/s: sä beskaffad, att. 
f>t und Weise: sätt och vis. 2. skick, ma- 
ner, sodt sätt. Das ist au/ser aller *\i det är 
otillbörligt, tr arbeitet, da/s es [nur so} 
eine 'x# hat: han arbetar, s& att det är last 
och glädje &t det. 8. art, slag, sort. Jnjs 
tsf schlagen: träda nägon 1 sp&ren, aus der 
fv schlagen: vanslägtas. 4. art, slägte; va- 
rietet. b) 1. jordens bruk, plöjning. 2. bru- 
kad jord. 8. gärde, -en, sv, itr, s, 1. Tani. rjl, 
arta sig. Er ist so geartet: det är hans sätt. 
2. arta sig väl, frodas, trifras. 

Artérie, -n, /. puls&der. 

irtig, a. 1. 1 tmt. -artad, -lik. 2. artig, höflig, 
belefvad. 8. vältartad, snäll. 4. täck, nätt, 
treflig, behaglig. 6. dugtig, ej liten, -keit, 
/. 1. artighet, höflighet. 2. snält sätt, skick, 
sedighet. 8. täckhet, behaglighet. 

Artikllel (kort 1), -, m. 1. artikel, paragraf, af- 
delning. 2. artikel, vara. 8. frun. artikel. 
-ulatiön, -en,/, artikulering. -ulferen, sv, tr, 
artikulera, uttala. 

Artillerllie, -[e]n, /. artilleri, -itt, -en, m, ar- 
tillerist. 

Artltehöeke (uv. '---), -n,/. ärtskocka. 

Artist, -en, m. konstnär, artist. -Itch, a. konst- 
närlig, artistisk. 

Arz[e]nél, -en, /. läkemedel, medikament, 
medicin. -bOch, n. läkebok. -en, sv, I. itr, h, 
medicinera. II. tr, ordinera medicin &t. 
-gewicht, n. medicinalvigt. -glas, n. medi- 
kamentsflaska, medicinglas. -kunde, -kuntt, 
/. läkekonst, medicin. -Ileh, a, medicinal. 
-mittel, n. läkemedel, medikament, -ver- 
schrelbung, -vorschrlft, /. recept. -wa[a]re, 
f, apoteksvara, -zettel, m, etikett p& medikn- 

mont. 

Arzt (ifr. mod kor* Tok.), -e f, m. läkare. 
Irztllch (ifr. med kort i), a. läkare-, t. n. *>tes 

Zeugnis : läkareattest. *>» behandelt toerden : 

Tara under läkareT&rd. 
At, 'Se, n. 1. aSS (afotokanrlgt). 2. &8S på kort •. 



Asbest, -e, m. asbest. Ascé- m Aské-, 
Asch, -e t, m. stenkruka, stenburk. ••, -n,/. 
aska. -enblel, n. yismut. -enbrSdei, *, o». •. 
n. askunge, askpilt; osnjgg, smutsig per- 
son, -enfall, m. 1. askregn. 2. askl&da. -aa- 
puddel, -enputtel - Aschenbrödel. -aataU, 
n. pottaska, -ermlttwoch, m, askonsdag (om- 

dacon ofter fluUagnOndsgen). 

ftschernn, ev. tr, 1. förvandla till aska. 2. be- 
reda aska af. 8. beströ med aska. -aag, /. 

aschllfahl, -farben, -farbig, a. askgrä. -ig, a, 
best&ende, betäckt af aska, ask-. 

äsen — aasen. 

Asiat, -en, m. asiat. -In, -nen^f. asiatisk kvin- 
na, -isch, a, asiatisk. 

Askéllse, -n, /. askes, botgöring, -t, -en, m. 
asket, botgörare, -tisch, a, asketisk. 

Asps flo Espe. 

Asphålt, -e, m. asfalt, -fsren, ev. tr, belägga 
med asfalt. 

Aspirånt, -en, m. aspirant, sökande. 

Als M As, 

Assekurånz, -en,/, försäkring. 

Assel, -n,/. gr&sugga. 

afsen, ftfsen - aasen, 

Asslléssor, -e, -åren, m, assessor, -létta, •«,/. 
assiett. -Imilieren, ev. tr, assimilera, ut- 
jämna, e^tv. an etw, : ngt med ng^ -Istént, 
-en, fil. assistent, amanuens. -Ittieren, sv, 
itr, h, biträda, hjälpa, -oeiieren, tr, •. r/f. 
associera, förena (sig), -ortieran, ev. tr. o. 
rjl. förse (sig) med ett rikhaltigt, sorteradt 
lager. Assortiert sein: vara sorterad. 

Ast, -e t, m. 1. gren. 2. puckel, and. sick (dat.) 
etnen *>* lachen : skratta sig f ördärfvad. 8. 
kvist 1 Tirke. -sn, ästsn, ev. itr, k. •. rjl. gre- 
na sig, skjuta grenar, grenskott. -ar, -n,/. 
aster. 

Xsthétilik, O, f, estetik, -iker, -, m. estetiker, 
•isch, a, estetisk ; smakfull, med god smak. 

Astholz, n. grenvirke. 

ästig, a, grenig, kvistig. 

Astknorren - Ast 3, 

Astiing, -e, m. fågelunge som blott kan flyga 
fr&n gren till gren. 

astllios, a, utan grenar, kvistfri. -raich, -vall, 
a, kvistig, -werk, n. nmtuga grename på •u 

trtd. 

Astrolliög, -en, m. astrolog, stjämtydare. -la- 
gte, O, /. astrologi, -ném, -en, m. astronom, 
stjämkunnig. -nomie, O,/, astronomL 

Asyl, -e, n. asyl, fristad. 

Ateliér, -s, n. atelier. 

Atem, -e, O, m. anda, andedragt. 8ich au/ser 
f>0 lau/en : springa sig andf &dd, au/ser «v 
kommen ei. den «x# verlieren : tappa andan, «v 
holen d. schöp/en: hämta andan, in etnesi 
/v i ett andedrag. -besohwBrde, /. svårig- 
het att andas, -holen, n. andhämtning. -Im, 
a. andlös. -BOt[h],/. andnöd, andtäppa. 

Atheisllmns, •, O, o», ateism, -t, -en, o», ateist. 



itr, Intnnsiart, r/f. rcBozirt, St, lUrkt, eV. trH^ tr, tmnriUrt vork. h, har åabm^ e. har aoin UU ^lUproik. 



ilham 



— B7 — 



aufbe^ehren 



ltbU«r, ', m. eter. 4rliG}i« a. eterisk. 
åtlltt| -etij m,^ atlet, fiiktare^ kämpe, -fsisfar a* 
fttlctffik» kätnp«>, 

lllÉt, 1* -ir^A^ -i« «L not ^ffinfsiij n, atlaSj, 
kartbok* 2. *««» ipt. &tlaa{fcjrg), atlaayåFnad. 
■ten, a. &f atli^Si atUe-. 

Ilnten^ mp^ L llr« å. q. fr, aodiiSi iQandoi, nt- 
atidiLSi e]>ridn, doft;!. IL fjli Ili^r aiinet dit 
hk/i $iitk iiichi: bär andiM maQ lätt, 

ilfRsni tp* tr* Kkn. glödga. 

l1inosphArE[9t '^i/l attnoefär, -Jtth» a. atmos- 
fä,risk, 

AlmyflO,/, andning;» andbimtalitit. 'IbttGhWf r* 
ds,/, andtåppa, 

At&mj '0, 1», atom* 

det är rått &t dig, -en, #tr. fr. F såga åt$ch^ 

peka finger, räcka lång näaa åt, reta, håna. 
IttillcliSf -QUfiy -^\f* ättack| angrepp, ^luitrsn, 

fP. tr. atig^ripa, anfalla. 
AtttnHlil, -«, n. attentat. -åtBr, -, m. person 

som begått «s. ämnar begå ett attentatj, 

Aftstt, *Ét« -e, a. attest, Intyg, berii. -leren, 

4i^. <r. [ntjga. 

itliriich, a. attiek, -ftktiOifT -tn^f, attraktion, 
dragTiings kraft, -ribttlp -Äg n. attribnt, be- 
ståmMng* 

Ittblr^ a. Söm kan etsas ol ftn frätas < 

itzJlAl, ~nj /. 1. skata. 3. F perak. «a, nr. I, 
if. 1. mota, fodra, %. locka med agn, lägga 
at bete för. n, rjl^ o. iir. h. äta, beta. 

lliW^tij sp* Ir. 1. fräta; etaa, gravera; & ad. 
bränna* 8. = af^Fft. -qruftrt, m. 1*1», etsgrund. 
^hUflSt, /, etsningakonat. -mlttil, n. »«$. f rät- 
medel, -stetn, m. lapts. -ungr/. etaning. 

ill, L ifj. aji •^ weh / aj, aj t aj d& I II. tt Au«, 

u«1i, ^oiy\ 1. äfvenj också, ocki *v *o einer.- 
onkså en sådan, en sådan iiUj woie&hl ... 
i»f# 'X' iåvål ... son), både .*, och, t^o^u '^^f 
bv&rtill Täl? bvad sknUe det väl tjäna till? 
2., efiicr en HBSKUiiii i *%^ njchi ! ej bäller^ i'cA ^ 
BioÄi/ kke bäller jag. S. äfven, till och 
tuta. 'V Hicht* icke ens^ h>^ nick t ttner: Icke 
en endau 4. H^^snn aL oA ^v dm nck, om än. 
IFenn <r *%* itoek mo gro/s Ut ei. maff 4r «« 
noch 1^ ^ro/j jei'fi, jor är han än aJ.drig så 
itorj tå. &. an. Wcr éa ^ [iwimei*] jrein 
w»a^ * bTem det än må vara, tcai er ^ [im- 
mer] wagtn mag: hvad ban än må s&ga, n) 
arm *i< «»^ *tnrf.^ buT fattiga de än äTO, wit 
de-m "v [ifnmerj tei: hur därmed än må 
förhåll» aig» wo '^ immér : bvarhälst än. d, 
ini. jnat. i?a* htlft ihm f^ taa» EechU: det 
tjänar jnfit till ngt, det hjälper honom tac* 
kert. Ti F i itttfitt. ttrfaeiind* laiMUt, t. *■, dsf^ 
Ttj/el «-/ ÄtiTrt Weiter^Han häller I 

iudfénx, -*«,/! aindlenn^ företräde. 

ålit, *n,/l fl lät t krlac ti i **tt¥Htffii«L nngd, näjd. 



lUl«r, -, IB. nroxe. -hfti^n, m. t)ädeTtnpp, «(iefl- 
ii«f /- -huhir, n. tjäderhdn&f tjäder, ^kalb» n. 
kalf af nroxe. <huh,yi nroxeQS hona. -^hs, 
m. nroie. 

iuf» I.prejp. Ap tDod ifftt, 1. på, t. ti."N» cfem Tigaht 
licgtn. ^ d'er i^ie^/e : pä étället, genaet. 9. 
«f?eriAti«i 9j, %. 11. 's^ welch^m^ Wige. kommt 
srf bv liken yäg kommer han? $. uniO/Lm 
<kii Au {i«r j^an^ej» iT^ff ; i bela världen, på 
hela Jorden, « hat siw. -^^ tich : det äf ngt 
be vän dt därmed. B* mt^i mt* 1. på, i. «i, ef 10» 
'V c2«f» Titch iÉ^ffen* S. Q t på^» t. #& 4-v diM 
$ira/$€ gehen^ 3. upp pft, upp till, t. ai. ^ 
d£L$ 0acå, da I Sch lo/t gehtn. i. ned p&, 
t. »it. »v dt> ErdafalUn. 5. till, 1. tx. 'v <fie 
Post, åtn Mtirhi gihea^ "^ die Wétt kommen* 
EU 1^ derk LtUUn : till sista man» ^ d^n 
Abend tinladen : bjnda till kvällen. B. på^ 
i enHghet med, till följd afj 1. «x. ^ memen 
Be/thL 7. för, 1, •k. 'v #sifi«fi Teilt ^ du t 
^ame Lthtn» §. ^n^ ... su; mot t^^ bäHi åt 
... till, i. •£, fN* d(^s Bchle/s «ti. d, ^ .4^, Atn.- 
på grnnd af, t. n. 'v dWii rTorf Ain. 10. tit^ 
■tiid» (ku. 5ii;å «%# den Weg machtn : hegifra 
sig åatad, på väg, r\é den ertien Blick i rid 
första påseende, -%* eUo, tioh tein; vara 
stolt öfyer ngt, ^v js G€»undheit tritik£n i 
dricka ngna ikål. IL ude. 1. ^ und ab: 
fram och tillbaka, ^ and meder: npp och 
ned, er t^ar achon 'v und dnron : han var 
rcudan sin kos. 9. 1 isuil, i, «». berguv nppför 
bär g Et, s<r0:m'v nppför strömmen, Hrafsr^j 
stra/tab: gata npp och gata ned. Von ki t in 
^ från barndomen, ton unUn ^ ditnÉn,* 
tjäna npp filg från simpel soldat. 3. öppen, 
*. il. di€ ThQr ht '^. />« Ätt^en ^^I se npp! 
4. Noch «w atin: ännn vara nppe, tcöAf «»* 
aain: vara vid godt mod. III. ii;, a^/ mohl 
rvt friich ^! npp! rälanl IV, konj. *v 
da/t: på det att, fÖr att. -lGhi«n, i^r. å. 
skrika till, bögt jämra tig. -ick«rii| ir. plö- 
ja npp; Incikra. ^airbslten, I. ir. 1. «ri>«ued« 
förbruka, göra slut på, %. dyrka npp, 1. ««, 
Ihiiren, 3. Si c A (dAi.) (fte Hände *%* arbeta 
sönder sina händer, på •» det |4r bAi i>i thranAi, 
4. hjälpa uppr renovera. H. r^. arbeta npp 
sig. m. v£r. A. 1. eträfra nppåt. 9. gä ra 
slnt på arbetet, ^i1[h]mefi, Ur, A. andas 
djnpt, fritt, hämta andan, -Itian, tr. npp- 
föda fiEBimPEur. -baekini ir, 1. haka om. 2. 
baka slut på. 3. baka fast, fästa, ^hahrfn^ 
tr. sätta på en bår. -bau, m. uppbyggande, 
'biuen, ir. bjgga, bjgga npp» tfr. bnij. upp- 
bygga, -baunten, lir. Ä. j&g- taga träd, träa- 
klättra tipp i ett trld. -bäuitien, L tr. 1. t 
rosa npp. 2. wim, bomma npp tit. H. r/f. 
stegra sig, M14. uppresa sig. DI. Hr. L >• 
4tv/b ^nmen . »blut [c h] « n, L tr^ n ppblåa a, gÖra 
pösande, po a Ig. H. Hr. å, pöaa,. svälla. >bB* 
b»n, »ir. *. förskräckt spritta tlU. -bflfinden, 
rjl. vara nppstigen, v^ira tippe. begehrsfi, 



■ 



■ fVhrifåriiid* appiliperd. 



O ««ta»r p!ur. I a«T ongud. P tavigirtr P li«ri «prlk. $ nlaAn tA^v^l^ 



aufbehalten 



— 38 



aafE&d]ii6ii 



tfr. h. appträda fordrande, fcräta, Yäsnas. 
-behaiten, tr, 1. beh&lla p&. 2. h&Ua öppen. 
8. förrara, gömma, -belften, tr, bita npp, 
Bönder, öppna med tänderna, -bekommen, 
tr. 1. f& upp. 2. f& pä sig. 3. nppäta. 4. f& 
tiU leza. -beilen, I. itr, h. skälla till, gifva 
skall. n. tr, Täcka gnm sitt skall, -bertten, 
itr, i, spricka, spricka npp, sönder, -bert- 
^un0f /• 'bestern, tr. förbättra, npphjälpa. 
-betterung, /. -bewahren, tr. förvara, göm- 
ma, -bewahrung, /. förvaring, -bewahrungs- 
kammar, /. förvarlngsmm, handkammare. 
•biegen, tr, böja nppåt, npp, isär. -bieten, I. 
tr, 1. knngöra, lysa npp, lysa för. 2. npp- 
b&da, sammankalla. 3. nppbjada. II. itr. h. 
Jm *>* leza npp ngn. -bietung, /. -binden, tr. 
1. knyta npp, lösa npp. 2. binda pä. BUd. 
jm etw, fst inbilla ngn ngt, sl& i ngn en dal- 
karl. 8. binda npp, fästa npp. 4. binda, bin- 
da ihop. -blähen, I. tr, bl&sa npp, göra upp- 
blåst. Aufgehlåht: uppblåst, pösande. U. 
rfl, blifva nppbl&st, svälla, pösa. -blähung, 
/. -biåsen, L tr. 1. bl&sa upp. 2. väcka med 

madk af blialnitnimeiit. II. rjl. bl&sa upp sig, 

blifva uppbl&st. III. itr. h, spela upp med 
biisinstrament, t. ez. zum Tame. -blättem, L tr. 

1. slå npp, bläddra i. 2. Eine Rose fs» veckla 
upp bladen p& en ros. II. rjl, spricka ut, 
slå ut. -bieiben, itr. s. 1. förblifva öppen. 

2. stanna uppe. -biick, m. uppåt riktad 
blick, fm f\* Bu : med blicken riktad uppåt 
mot, fästad på. -blicken, itr. h. 1. blicka 
uppåt, höja blicken, se upp. 2. blixtra till, 
kasta ett sken. -bllnzeln, itr, h, plirande 
blicka nppåt. -blitzen, itr. i. o. h. blixtra 
till; plötsligt framträda, visa sig. -blOhen, 
itr, 8. spricka ut, slå ut, vidga sig, svälla; 
uppblomstra. BUd. eine fstde Sckönkeit: en 
blifvande skönhet. -blttt[hje, /. utsprick- 
ning; uppblomstring. -bohren, tr. borra upp, 
borra hål 1. -borgen, tr. upplåna, låna ihop. 
•brassen, tr. ^jo. brassa upp. -bråten, tr. ste- 
ka upp. -brauchen, tr. förbruka, -brauen, tr. 
1. brygga. 2. vid brygd använda, -brausen, 
itr. k. o. 8. brusa npp, jäsa upp, bomera. 
-brechen, I. tr. bryta npp. IL itr. 8. 1. öpp- 
na 81g. Da8 Ge8chwur bricht auf: det går 
hål på bulnaden. 2. bryta npp, afmarnchera. 
-breiten, tr. breda på, breda ut på. -breitung, 
/. -brennen, I. tr. 1. bränna upp. 2. med. 
bränna hål på. 8. gnm eld renovera, t. ex. 
8chmutzige8 Silber. 4. bränna in. Biid. jm 
eine *>» ge ngn på pälsen. II. rjl. brinna 
upp. III. itr, 8, 1. brinna upp. 2. bränna, 
vara brännande, -bringen, tr. 1. få upp, 
lyckas öppna. 2. få på benen. 3. draga upp, 
uppföda, uppföra, nppdrifva. 4. bringa, 
sätta, ställa npp. 6. komma npp med, hitta 
på, bringa å bane. 6. skaffa ihop, anskaffa. 
7. 4a. nppbringa, kapa. 8. förtöma, reta. 
•bringor, m. kapare. -bringung, /. kapande. 



•brooken, tr. bryta i små (munB)bitar. -bre- 
deln, itr. 8. koka upp. -brueii, m, 1. uppbry- 
tande. 2. uppodling. 8. uppbrott, -brilben, 
tr. kok. afskålla. -brummen, itr. h, brumma 
till. -buden, itr. h. slå upp ett stånd, en 
bod. -bOgeln, tr. ånyo stryka, stryka öfver, 
prässa. -bUrden, tr. påbörda; lägga till last. 
-bOrdung, /. -bUrsten, tr. 1. borsta upp, med 
borste Stryka upp. 2. borsta, med bente snyg- 
ga upp. -dämmen, tr. uppdämma. -dftmmem, 
itr. 8. o. h. gry. -dampfen, I. itr. $. uppstiga 
som ånga. II. tr. F eine Cigarre *^ röka 
upp en cigarr, -decken, tr. 1. lägga, breda 
på, öfver; duka. 2. aftäcka, afhölja, af- 
slöja. -deckung, /. -deichen, tr. uppdämma 
en dam. -dionen, itr. h. o. rjl. tjäna upp sig. 
-docken, tr. sätta, lägga i binge, i skyl. 
-donnern, I. itr. 8. dundrande fara upp. IL 
tr. dundrande väcka, jaga upp. -dörren, itr. 
8. torka, förtorka, -dörren, tr. torka, -drän- 
gen, I. tr. 1. gnm påträngning öppna. 2. 
tränga upp, uppåt. 8. Jm etw. «v påtruga 
ngn ngt. II. rjl. truga sig, jm: på ngn. 
-drelien, I. tr. 1. vrida upp, sno npp. 2. 
vrida, skrafva på. BUd. jm etw. *st inbilla 
ngn ngt. II. rjl. sno upp sig. -drasoiien, ^. 

1. tröska slut på. 2. F jm eins »v ge ngn på 
huden. 

aufdrlngllen, I. itr. e. tränga upp, höja sig, 
stiga. n. =» au/drängen 7, J, //. -iicil, a. 
påflugen, efterhängsen, oförskämd. -Ilcb- 
kolt, /. påflugenhet, oförskämdhet. -Ung, 
m. påflugen, oförskämd person. 

auflldracken,<r. trycka, i. ex. Figuren aufZeug. 
•drflcken, tr. 1. påtrycka, trycka på. 2. gam 
påttyoknins Öppna, trycka sönder. -drOckvag, 
/. -ducken, itr. e. o. rjl, dyka npp. -dunsen, 
itr. 8. o. rjl. svälla, uppsvälla. Aufgedun* 
een: uppsväld, uppblåst, -dunsten, »tr. a. 
dunsta bort. -dunstung, /. 

aufeinånder, adv. på hvarandra, på hvartan- 
nat. -folge, f. oafbmten följd, sukcession. 
-stols, m. sammanstöt. -stOlsen, itr. 8. stöta 
samman. -t[hjUrmen, tr. torna upp. 

aufelsen, I. tr. isa, isa upp. II. rjl, bryta upp, 
rensa sig från b. 

Aufenthalt, -e, m. 1. uppehåll; försinkande. 

2. vistelse. 3. vistelseort, -sdauer, /. vistel- 
sens längd, -skarte, /. skriftlig tillåtelse 
att vistas nsnstidet. -sort, m. vistelseort, 
•szeit, /. uppehåll. 

auferllbauen, tr. uppbygga, -baullch, a. upp- 
bygglig, -iegen, tr. pålägga, ålägga. Bieh 
(dat.) Zwang »>* lägga band på sig. -legimg, 
/. -stehen, itr. e. uppstå. Äuferetanden: 
uppstånden, -stohung, /. uppståndelse Mm 
de dflda. -wachen, itr. 8. uppvakna, uppstå, 
-wecken, tr. uppväcka, -weokung, /. -zieliM, 
tr. uppfostra, -zlehuag, /. 

aufllessen, L tr, uppäta, förtära. II. itr, å. 
sluta äta. -fädeln, -fädmen, tr. 1. uppträda 



itr. latransltlTt, r^, reflestTt, 8t, etarkt, «V. STaft» tr, traaaltiTt verb. k. bar AobM» «. har aein UU bJUpvw». 



avlIUifOxi 



— 39 — 



aofhaoken 



på A tråd. 8. tråckla på. -fthren, I. Ur, 8. 1. 
springa upp, plötsligt öppna sig. 2. fara, 
stiga npp. 8. fara, msa, störta npp. 4. bra- 
sa npp, faxa ut i mdeimod. 6. åka npp, köra 
fram. 6. afr. A. köra på, 45. sätta på grand, 
n. tr. 1. köra npp, fram. 2. köra på. 8. köra 
sönder, -fahrt, /. 1. nppfarande, färd npp- 
för, uppstigning. 2. appkörande, framkö- 
rande. 8. nppkörsväg, allé, avenj. 4. «J5. en 
kajs Intning inot vattnet, -fållen, I. t^. s. 

1. falla på ngt. 2. falla npp. 8. falla i ögo- 
nen, öfverraska, väcka förvåning, ^std — 
auffållig. II. tr. 8ich (d»».) den Kopf *%» fal- 
la och slå hål på hnfvadet. -fällig, a. på- 
fallande, i ögonen fallande, slående, öfver- 
raskande, besynnerlig. Sich^stmachen: göra 
sig bemärkt, -fftlligkelt, /. egendomlighet, 
besynnerlighet, anstötlighet. -fälten, tr. 1. 
veckla npp. 2. lägga i veck. 3. Die Hände 
<v sträcka npp de knäppta händerna, -fan- 
gen, tr, uppfånga, -fftrben, tr. 1. om färga, 
ommåla, renovera. 2. färga npp, firgand* för- 
bruka, -fasern, tr. rispa upp. -tassen, tr. 1. 
taga upp, uppfånga. 2. uppfatta, taga på ett 
vint satt, förstå, -fassung, /. uppfattning. 
•fellen, tr. fila npp. -feuchten, tr. lätt fukta. 
•fiedeln, tr. o. itr. h. spela på fiol. -ffndbir, 
a. möjlig att hitta, att finna, -finden, tr. 
uppfinna; finna, hitta. -flndeKin), m. (/.) 
npphittare, tillvaratagare. -ff ndung, /. hit- 
tande, -ffschen, tr. uppfiska, -flackern, itr. 
i. fladdrande upplåga, blossa upp. -flarn- 
men, I. itr. s. flamma upp. II. tr. mm. elda, 
ågga. -ftattem, t^. s. fladdra upp, flaxa upp. 
•fieehten, tr. 1. fläta, lägga npp i flätor. 2. 
fläta, lösa upp. -ftlcken, tr. lappa, laga, sy 
på; bild. pådikta, -filegen, itr. s. 1. flyga 
npp. 2. flyga, rusa, springa upp. 8. bUd. [in 
Rauchl f>f gå npp i rök, bli om intet, -film- 
fflern, itr, h. glimma, skimra fram. -flug, m. 
uppflygande, flygt uppåt. 

ADffo[r]deriler, m. uppfordrande person, -n, 
tr, 1. uppfordra, uppmana. 2. utmana, fstd: 
utmanande, förolämpande. 8. bjuda upp. 
4. taga i anspråk, -ung, /. uppfordran, upp- 
maning; anmaning; utmaning; uppbjud- 
ning, -angssehrelben, n. 1. inbjudningsbref. 

2. anmaningsbref. 

luflifBrdem, tr, uppfordra, upphämta, -fres- 
sen, tr, uppäta, sluka, tära. -frischen, I. tr. 
uppfriska, förnya, renovera. II. rfl, upp- 
friskas, förnyas. III. itr. h, ■jo. friska upp. 
•frIseliHng, /. -fugen, -fOgen, tr. sätta pä, 
foga till ofvanpå. -fUhrbar, a. möjlig att upp- 
föra. -fOtiren, I. tr. 1. uppföra, bygga. 2. 
hopa, uppkasta. 8. föra upp, låta uppstiga. 
4. föra, framföra, låta framträda. 6. upp- 
föra, spela, gifva. n. rfl. uppföra sig, bete 
sig. -f Ohrung, /. uppförande m. m. te nn%. ; 
tillställning. -fOllen, tr, 1. fylla, uppfylla, 
fylla i. 2. fylla på, hälla i, ösa npp. -fttllung, 



/. -fiirehen, tr. fåra, fåra npp. -futtern, tr. 
1. lägga på. 2. fodra upp, fodra slut p&. 
-fOttern, tr. 1. - auffuttem. 2. fodra, -futte- 
rung, -fUtterung, /. påläggning a. m. m ang. 

Aufgabe, /. 1. uppgift; problem, leza. Håus- 
liche fstn: hemlezor, band. laut «%/ enligt or- 
der. 2. in-, aflemnannde. 8. öfvergif vande, 
afstående ifrån, nedläggande. -In, tr. taga 
på gaffel; F biid. fiska reda på, snappa upp. 
•ort, m. inlemningsort. -scheln, m. inlem- 
ningsbevis, kvitto, -stempel, m. inlemnings- 
postanstaltens stämpel. 

aufilglhnen, itr, k, öppna sig, gapa. -gäng, m. 

1. uppgång; uppgående, uppstigning. 2. 
öppnande. Der «># des Eises: islossningen. 
•gären, itr. s. jäsa upp. -gattern, tr. F snap- 
pa upp. -geben, tr, 1. aflemna, inlemnu, 
t. ez. einen Brief. 2. sätta fram, servera. 3. 
båiupti. den Bali <x« kasta bållen. 4. Jm etw. 
<%» gifva ngn ngt att utarbeta, att lösa, att 
tyda, i leza. Aufgegebene Arbeitem lezor. 
6. angifva, uppgifva. 6. uppgifva, afstå 
ifrån, gifva förlorad. Den Geist '>0 gifva 
upp andan, -geber, m. 1. afiemnare. 2. fram- 
ställare. -geblasen, a. uppblåst, högmodig. 
•geblasenheit, /. högmod, -gebot, n. 1. upp- 
båd, uppbådande, uppbådad här. 2. upp- 
bjudande. 8. kungörelse, lysning, -gebracht, 
a. uppbragt, förbittrad, -gehen, I. itr. s. 1. 
gå upp, framträda, blifva synlig. 2. stiga, 
gä uppför. 8. jäsa, höja sig. 4. uppstiga, 
uppstå. 6. gå upp, öppna sig. siid. die Än- 
gen sind ihm au/g eg ang en : han bar fått 
ögonen öppnade. 6. spricka ut, slå ut. 7. 
gä åt. 8. rikn. gå jämt upp, t. ez. 2 in 6 geht 
auf. n. tr. Sich (dat.) die Fä/se *x# gå hål på 
fötterna, få skoskaf. -geien, tr. ejo. gtga 
upp. -geigen, tr. o. itr. h. spela på fiol. -ge- 
kiSrt, a. upplyst; frisinnad, -geid, n. 1. 
handpengar. 2. mellangift, agio; växelpen- 
gar, -gelfigt, a. upplagd, hågad, -geräumt, 
a. upprymd, glad. -geräumtheit, /. upp- 
rymdt sätt, glädtighet. -gerSgt, a. upprörd, 
npplifvad. -geweckt, a. vaken, munter, lif- 
1ig. -gewecktheit, /. öppen blick, liflighet. 
•gieften, tr. gjuta, hälla, slå på. -glänzen, 
itr. s, glänsande uppstiga, glänsa, -glätten, 
tr. glätta, släta ut, jämna, -glimmen, itr. s. 
glimma till, börja glimma. -glUhen, I. itr. s. 
ånyo glöda, fatta eld. II. tr. 1. nppglödga. 

2. uppbränna, -gråben, tr, 1. uppgräfva, 
gräf va, utgräfva. 2. gravera på. -grabung, /. 
•gräsen, tr. afbeta. -greifen, tr. gripa, fatta 
tag i, uppfånga, uppsnappa. -grOnen, itr. s. 
grönska, slå ut; ånyo grönska. -gOrten, I. 
tr. 1. med gjord el. gordei fästa, Spänna på. 2. 
uppskörta, fästa upp. 3. spänna upp en sJord 
el. gördel. II. rfl. fästa upp sina kläder, -guls, 
m. pågjutning, påhällning. •haben, tr. 1. 
hafva på sig. 2. hafva öppen. 3. hafva i 
leza. •häcken, tr. 1. uppbacka, upphugga. 



'V B raregiende apptlagsord. * ikta ama. O eaknar plur. f bar omljad. F famflj&rt, P Itgre språk. ^ mludce ht%V\^ 



aufhftkeln 



- 40 - 



anfkoppeln 



2. hngga slnt på. -hftkelni tr, 1. virka upp, 
▼irka slut p&. 2. - raij. -haken, I. tr, 1. häk- 
ta app. 2. med hake upptaga. II. rjl. häkta 
npp Bina kläder, -halten, tr. ? jm etw. f\* 
lassa pä ngn ngt. -halt, m. uppehåll, dröjs- 
mål, -halten, I. tr, 1. hålla upp. 2. hålla 
dppen. 3. uppehålla, hämma, sinka. IL rjl, 
1. sinka sig. 2. uppehålla sig. 8. 8ich Uber 
jn *v klaga öfver, klandra, göra narr af 
ngn. -haltung, /. -hämmern, tr, 1. slå upp ; 
med hammarslag Öppna, knäcka, t. ex. cineNufSj 
väcka, t. ex. einen Schla/enden, 2. hamra, 
bulta på. 3. bulta fast ngt p& nft. -hängen, t 
-hangen, tr. o. rjl. hänga upp (sig), -hftngung, 
/. -barken, tr. räfsa upp, ihop, kratta, -här- 
ten, tr. 1. återgifva en sak dess ursprung- 
liga hårdhet. 2. uppmjuka, -hatchen, tr. få 
fatt i, snappa upp. -hatpeln, tr, 1. haspla 
på, upp. 2. vinda upp. -hauen, I. tr. 1. hng- 
ga upp, sönder. 2. hngga upp, slut på. II. 
itr. h. hugga, slå, avf etw. UekJ; på ngt. 

aufhäufilein, tr. lägga i små högar, -en, I. tr. 
hopa, uppstapla, lägga i hög. II. rjl. hopa 
sig. -er, m. person som hopar ogt. -ung, /. 
hopande. 

aufllheben, I. tr, 1. upplyfta, taga upp, höja, 
lyfta, upphäfva. 2. förvara, gömma. BUd. 
gut aufgehohen sein: vara i goda händer. 
8. öfvermmpla, taga till fånga. 4. upphäf- 
va, uppbryta, göra slut på, annnllera, af- 
skaffa. Die Ta/el <%» resa sig från bordet, 
ordapr. aufgesckobeti ut nicht aufgehohen: 
göm dt är icke glömdt. 6. utjämna, kvitta. 
6. rikn. einen Bruch <%» reducera ett bråk tiu 

helt tal. n. rjl. 1. utjämnas, gå upp mot hTar- 

andrm. 2. höja sig, resa sig. III. O, n. Viel (wc 
nig) f\f8 von etw. machen: göra mkt (litet) 
väsen af ngt. -hebung, /. -heftein, tr. häkta 
upp, öppna, -heften, tr. 1. uppfästa. 2. fästa 
pä« häkta på. 3. häkta upp, lossa, -heitern, 

1. tr. mantra, göra glad. II. rjl. 1. roa sig, 
göra sig glad. 2. klarna, -heiterung,/. 1. nöje, 
muntration. 2. uppklarnande, -helfen, I. itr. 
h. Jm *%/ hjälpa upp ngn. II. tr. 1. Jn r\* 
hjälpa, resa upp ngn. 2. Jm eine Last 'x/ 
hjälpa på ngn en börda, -hellen, I. tr. klar- 
göra, klara, n. r/f. klarna, -hellung,/. -hen- 
ken, tr. F hänga upp. 

aufbetzllen, <r. hetsa, ligga, uppreta, -er, »».upp- 
viglare, -erel./.hetsning, upphetsande, upp- 
vigling, -eriscb, a. hetsande, uppviglande. 

aufllbltten, tr. hissa, upphissa, -hitsung, /. 
-hocken, F I. itr. s. stiga upp på ugns rygg. 
n. tr. 1. taga på ryggen. 2. &br. sätta i 
skylar. -htthen, tr. 1. höja. 2. mii. låta fram- 
träda. -hShung, /. -holen, tr. hämta upp, 
taga upp. -hör, ö, /. Ohne «%» oupphörligen, 
utan återvändo, -horchen, itr. h. lyssna till, 
spetsa öronen, -hören, t^r. h. 1. =» au/horchen. 

2. upphöra, stanna. Da hört allee auf: det I 
går för långt. -hOlfe,/. bistånd, hjälp. -hOp- | 



fen, itr. 8, hoppa upp. -hotten, L itr. k. 
hosta häftigt. IL tr, hosta upp. -ItflM, L 
tr, 1. jaga upp, köra upp. 2. upphinna. IL 
itr. i. Den Berg *>/ jaga, ila, galoppera upp- 
för bärget. -Jammem, itr, h, utstöta jäm- 
merskri. -Jauchzen, -jabeln, F -Juchaii, iir, h. 
uppgifva glädjerop, -kimmen, tr. kamma 
upp. -kimmung, /. -kappen, fr. sätta hnfva 
på. -kärren, tr. i (flkott)kåm köra upp, köra 
på. -kauf, m, uppköp, -kaufen, tr. uppköpa, 
-käufer, 01. uppköpare, -kehren, tr, sopa 
upp. -kehrlcht, n, o. oi. sopor, -kelmen, iir, 
$, gro, sticka upp. -kelmung,/. -keltem, tr. 
prässa slut på. -kippen, tr. : itr, k. vicka, 
vippa upp. -klaffen, itr. h. gapa, stå öppen, 
-klaftern, tr. upplägga famnvis. -klappea, L 
tr. fälla upp, slå upp. IL itr. t. 1. gå upp, 
smälla upp. 2. Auf etw. (eek.) 'v elå, klappa 
på. 

aufklftrllen, I. tr. 1. klara. 2. klargöra, utreda; 
upplysa, n. rjl. 1. klarna. 2. skaffa dg 
upplysning, -er, m. person som sprider 
upplysning, -erel,/. falskt begär, mani att 
sprida upplysning, -erlsch, a. besatt af upp- 
lysningsmani, -icht, f». «. I», falsk upplys- 
ning, -ung, /. 1. klarnande. 2. upplysning. 
Dae Zeitalter der *\t upplysnlngstidebvarf- 
vet. -ungstucht - Aufklärerei. -ungstOchtig 
- aufklåreriich. 

aufliklauben, tr. X. plocka, plocka upp. 8. lösa 
upp. -kleben, L tr. påklistra. IL itr. k. sitta 
fast på, klibba vid. -kleck[s]en, tr. F sudda, 
kludda på. -kleistern, tr, påklistra. -Uet- 
tem, -kilmmen, itr. s. klättra npp. -Minken, 

tr. öppna cnm att tryeka på klinkMi. -klOplM, L 
itr. h. klappa på. IL tr, 1. knacka upp, tu» 
knaekande Öppna, knacka sönder. 2. slå fast. 
8. piska. 4. knacka upp, väcka gnm fc-~^«-g 
-knäcken, tr. knäcka, -knallen, L itr. $, med 
en knall fara upp. II. tr. F jm etfw «v a) 
gifva eld på ngn, b) smälla till ngn med 
pfflkan. -knebeln, tr. 1. lägga monkafle på» 
binda till händer och fötter. 2. befria fän 
munkafle; lösa, lossa. -knBb[e]lHBg,/. -luiel- 
pen, tr. 1. öppna med knipUbig. 2. F supa 
upp. -knttpfen, tr. knäppa upp. -knospen, 
itr. 8. skjuta knoppar; spricka ut. -knOpfen, 
tr. 1. binda upp. F jn 'v hänga ngn. 2. 
knyta, lösa upp. -knOpfung,/. -kochea, tr. •. 
itr. 8. koka upp. -kocbung, /. -kollera, itr. 
h. brusa upp. -kommen, itr. 8. 1. resa sig, 
stiga npp, komma upp, uppstiga, komma 
upp sig. 2. Gegen etw. fs* gå upp emot ngk 
8. Jm fär etw. <%» ansvara ngn för ngt. 4. 
Au8 dem kommt Geld auf: det blir pengar 
af. 6. Dae Geschwär kommt auf: det går 
hål på bölden. 6. Die Schiffahrt kommi m^ 
der auf: sjöfarten är åter öppnad. 7. Si»$ 
Stelle kommt auf: en plats blir ledig, 
-kttmmling, -e, m. uppkomling. -kSnnen, dr. 
h. kunna komma upp. -koppeln, tr. kopplsi 



t^. latraailtlTt, rjl. reflezlTt, 8t, atarkt, 8V. sTagt» tr, traaaitlTt rerb. k. bar ikc»«», 8. har «eln UU I^Jilpmib 



Ugtk upp faumdir. -k^ähiff) tfr. h, gala, till| 
ii^s g&Ia. -fcnim«ii} tr. plock [^ tipp. ^krat* 
I. fr. 1. rifva Qpp. SL inrUta på att. 3. 
wit. kjihtda npp^ otD. 4. F etfi Lfecf 'v »peU 
en Tljä ji( tal me4 •ttmtiaB mkiUa^. II. rjf. 1. 
TJfT» »öader aig. ^. F flfFa upp eig, -Itfftt- 
iiiig,y. -krAuselflt <kr»useA, Itr, krusa. U. r^, 
bräiitis aitt hån -krnhoMntitr.h, skrika till. 
^kromptil, fr. rika app kKDirrtcB pt. 'kr\tfChtn, 
itr. M. krjpa tipp. ^ItHegeni F " au/bekom^ 
nen. ^krtimmenT ir* boja upp. -kiJnd[lB]in^ 
(r, uppsäga. 'ktliiil[lfl]una,/. -kUssejir (r. 1. 
med iy^flar våckiL. 2. poet med kjaa:iT öpp- 
na, t, mt- Knospen. 3. kjsea bort. -lachefij 
iir^ h- brista at t etkratt. -Iid«n^ fr. pålnssA, 
pålas ta, inliLsta; päbörda. ^Ittlfir, -liiterf m. 
pUaaaare. -ladiingi/L p&la&BBipg, -lagfity. 1. 
pllaga. 3. tipplagä, -lanoinj,2r. langa^i hämta 
ffpp. -lasien, fr, 1. l&ta g& upp, låta r^^sa 
iig, l&ta Tara uppe. S^. iKttk iittä på, S, lAta 
itA «L vara öpptDi låta atå obeaatt., ^^laS:* 
iv»Of /> ^lAiierer, m. peraon iota I ärar på 
ipi flpion, -lauarn^ ifr. A. /m ^ lura på, 
benpäja^ spionera på ngn. -taueruttg,/. -lauf, 
m. i- upplopp, uppror, 2- jäsning, pösnltig. 
'laufan, L kr. *. I, epriaga uppför. 2. upp- 
iTÄllaf iVHlln»; ]äää. 3. Au/gtlati/Ane Zin- 
im: upplupna räntor, 4. ^a. eätta på grund. 
tL fr. 1. Sich (j*t.) dis FiifsB ^ gå, Äpriuga 
hm på fötterna. 0. Einc ThSr '^ apränga 
én dörr. -Itu sch en, Ur. L Ijsana, apetea 
öronen, -labflfii ifr. 5. lef va upp, krya opp 
iig. -lecliaii, fr. »II eka upp. -leB«n, 1 ir. 1. 
påläggsw 2. Ftffl 's* lågga på hullet. Ein 
Btium h$t viel Eöiz aiif: ett träd a k] u ter 
Ulrika grenar. 3. w\i lUdiaini; lägga upp. 4. 
upplägga. 6, förlägga. 6. framlägga. 7. F eiw 
åchtel '^ (lLt&) aticka upp eu ank&re «i. 1. 
Ui, lägga upp. II. r/. 1. ligga upp tig, 
lägga fiig upp pi. 2. om hi«4ari Tara hår dm ont, 
I. uppträda mot. f&r bib. -leBURffi /* *lahnin, 
t er. Inta, stödja emot. II, rjt, L atötl ja Blg 
m% «i. pL Bil 2. fean på dg, 3. rea a, aätta alg 
^pPt göra uppror, -khnung, /. •lalmen^ I. tr. 
limm& på. n. ilr. «. >. r/. gå opp Ilim* 
ningen. -lasen, fr. uppsamla, plocka, upp- 
plocka. 'Ifi»ar, m, nppiamlare, plockare. 
■hmrltiff, plockeraka. 'lauchten, ifr. A. flam- 
ma uppH, Bprida ljus, ^lichten, fr. belfga. 
*Ua0fiii, L Ur. t. I, Ånf tim, (4at,) »^ ligga 
på, stddja sig mot ngt. 2^ %/m f^ ligga tign 
tili lasl^ falla ugB besvärlig; Tara föreujål 
för ögna ©maorg, 3, ligga framme, öppen, 
utbredda XL fr. Bich (dmt) ef en Ruckej* fv 
ligg» sönder» fä liggsår på ryggen. -Idckern, 
L tr. mjnkat upp, lösa upp, luckra, akaka 
upp, fÖTiilappa. II. rjf, mjukna; blifva luc- 
ker; förslappas, -lookerung^ /. -loifervi, ifr. 
#. blotaa upp^ upplåga. -liJtfetn, tr. F taga, 
i^ med sked, 'löhan = at^födern.. 
iiillfisfllllrf ti. upplåalE^. -barkelt, /. upplöa- 



Ilghet, -Wt L Ir. 1. uppläsa. 2. ksytn i^pp. 

3. forelappa, göra alapp« 4. I6sa, tjda. 5. 
upphåfTa, aurtullera. II. r^. 1. upplösa sig, 
upplösas. 2, gå upp. 3. fdrslappas, blif ra 
alapp, alakna. 4. losaa, fä aln förklaring, 
siu tydning, -llcll, a. upplöalig. m^^ f. 
upplösning a. Hl. !• ciujf^tfen. 'ungtcelchen, 
n, maji. äterställningateekeQ. 

«yfj|iat[h]an, fr. 1. päloda, faatlöda. 2. loisa 1 
lödningen. *maehiii, I. fr. I, öppna, bryta 
upp, anöra upp, draga upp t^iri^n nr SI. på" 
sätta, fästa pä. 3. göra i ordning, E\n BeU'\é 
bädda eu säug» em Fsuer ^ göra upp eld. 

4. bMHi. anteckna^ uppteckna. II. rji, 1. bry- 
ta upp, begifva aig af. 2. göra alg i ord* 
ning} ärua. *inahflan, fr. 1. kallsk upp, fram* 
kalla. 2. uppmana, 'milan, fr. 1. måla på. 
2. måla om, renorera. 3. måla upp, måla 
slut på. 

Aufmarscli, m. uppmarscherlng. ^I«raii, Ur. «. 
uppmarachera. -taritiiB, y. 

Aufllmifs, n, öfrermåL '^ ffeben: gifra på k&- 
pet. 'mauarn, fr. uppmura, ^maifisln, fr. 
mäJBla npp, 

Aulmerkjlan, I. fr. uppteckna, antecktia. II. 
ifr. å. vara uppmärkaam, gifra akt, -Of, m. 
Iakttagare, -sini, a. tippmärkfiam f päpaaa- 
Ug; forekommande, '4ainkait,y, upptuärk- 
samhetj påpaaallghetj artighet. 

aufflmo«sen, fr. 1. tuäta upp. 2. « anmesten f. 
-jnlschatii tr. uppblanda oah tjiim pi. -muekeitr 
Ifr. å. F mucka, aäga emot. -muntorn, fr. 
uppmuutrn, muntra, ^nmntarung, /. -mlln- 
lan, fr, auTånda, smälta till mynt. -raOEian, 
Ifr. å. Tara tTungeu att rea a sig, att gå 
upp. -mutiön, fr. F framhålla, draga fraöi, 
bnlyea. -nagoln, fr. uppspika, päaplka, -na- 
gan, fr. gnaga upp, gnaga hål pä. ^ntttien, 
fr. 1. ay på^ ay fast. 2. ay upp. 3. Stch lå*0 
die Finger ^^ ay aonder aIbä fl n gr ar. 4. sy 
ilut pä. -nihma, /. 1. upptagande. 2. iu- 
tagnin^^ intagande, 3, mottagande. 4. upp- 
lånande. 6. kartläggning. 8. nppkomat, fram' 
gång, förkofran, la ^v kommen: hafva fram- 
gång, komma 4 ropet, i bruk, i flor, •!»»* 
ictien, fr. F fnaaka, äta upp ■otuker. 

Aulnahmljliir, a. a om kau tipp tagas, Intagaa. 
'«n, I. ir. 1. upptaga, återtaga, furtaätta. 
2. mtaga, luTälja. Ein Aufzunehmenderi eu 
som bör upptagas, Intagna; reciplead. 3. 
mottaga. 4. uppfatta, upptiiga. 6, npplåna. 
Eine Änhih^ "^ upptaga ett län, 3. upp- 
teckna, anteckna, Inteckna. 7. kartlägga. 
8. 1 afg upptaga, rymma. 8. Eå mit jm ^ 
täfia med ugn, vara ngu vtiien. II. rj. taga 
Dtpp sig. -anw«pt[li], -answUrdro» o. Tärd (i g) 
att upptagna. 

aufllaielan^ ir, ult& på, faatutta, 'ntthtgen » 
aufnötigen. -nuttaran, fr, anteokna» notera. 
-iilHlB«n, fr. påtruga. -Opfirn, I. fr. uppoffra, 
n. r^f. uppoffra aig, vara upxiofTr^inde. ^^4." 



•^ ^ IftT^årMl* mpptrifSDrd. * ttli ■■&■. O lalttiBr plur. f %Mt ^rmijfui). F riimlij«tt, P Lltr« ft^rlli. f biiI»dT« ^n\Vkj. 



- ii-r*~.aJMfca^< 



. , Ii iMiiiiBi^iai^ 



Anfopferang 



— 42 — 



Anfrnbv 



uppoffrande, h&ngifyen. -opfening,/. -pak- 
ken, I. tr, p&packa. II. rjl. F Tara efter- 
hängseD, ett påhäng, -päppeln, tr. uppföda 
med diflaska. 'pappen, tr. 1. » aufpäppeln. 
2. barn. äta Upp. -passon, itr, h. 1. gifva 
akt, vara uppmärksam, passa pä. Äufgé' 
pafst! gif akti se upp t 2. ./n» *%/ lura pä 
ngn. -paster, m. person som glfver akt p& 
ngt, uppsyningsman, späjare, spion, -passe- 
relf /. spionerande, -pauken, F I. itr. k. Auf 
€tw, (aok.) f\t slå, dunka pä ngt. II. tr. dunka 

upp, gnm dankande Öppna, väcka. -peitSCHeil, 

tr. 1. köra upp med piska. 2. F jm eins *\t 
låta ngn smaka piskan, •pfeifen, tr. 1. hviss- 
la; spela pä pipa. 2. Jn f\t gnm liYissling 
fä ngn att resa sig. -pflanzen, tr. plantera, 
uppresa, uppställa, -pflastern, tr. 1. på- 
klistra. 2. stenlägga, upphjälpa stenlägg- 
ningen pä. -pflflgen, tr. plöja upp. -pfropfen, 
tr. ympa pä. -plchen, tr. med beck påsätta, 
fästa, -picken, tr. 1. med näbben upplocka. 2. 
hacka upp, hacka häl pä. -plätten, tr. med 
fltrykjtrn stryka, stryka ut. -platzen, itr. s. 
springa sönder. •piump[8]en, itr. s. F klam- 
pa i, traska pä. -pochen, itr. h. 1. bulta, slå 
pä. 2. bUd. gegen jn /v uppträda trotsigt 
mot ngn. -poileren, tr. polera upp, ompo- 
lera. -poitern, tr. gnm buller väcka, -pri- 
gen, tr. prägla pä. -pralien, itr. s. 1. studsa 
emot, äterstudsa. 2. rusa upp. 3. häftigt 
springa upp, öppna sig. -prasseln, itr. s. 
1. prasslande uppstiga. 2. prasslande öpp- 
na sig. -prellan - au/prallen. -pressen, tr. 

1. prässa, gnm prtMnlng Iterge ngt deu rttta form. 

2. in prässa, intrycka. 8. prässa upp, gnm p&- 
pr&saniug Öppna. 4. påtruga, -probleren, tr. 
profva på sig. -protzen, tr. o. itr, h. mu. upp- 
brösta. -pudern, tr. pudra ånjo. -puffen, tr. 
göra pösande, •pumpen, tr. 1. pumpa upp. 
2. F låna, Tigilera. -putschen, tr. F upp- 
vigla, -putz, m. 1. pynt. 2. tekn. yttre puts. 
-putzen, I. tr. 1. putsa, upputsa, borsta, 
skura. 2. pynta, tillpynta. II. rjl. pynta sig. 
•quelien, I. itr. s. 1. uppkoka, uppvälla. 2. 
svälla. II. tr. låta svälla, -raffen, I. tr. raf- 
sa upp, ihop. n. rjl. hastigt resa sig, repa 
sig, bemanna sig, samla sina krafter, -rå- 
gen, itr. h. höja sig, resa sig, vara hög. 
-ranken, itr. s. o. rjl. slingra sig upp. -ras- 
seln, itr. 8. 1. rasslande resa sig. 2. rass- 
lande öppna sig. -rauchen, tr. röka upp, 
röka slut på. -räumen, tr. 1. aflägsna, bort- 
skaffa. 2. trv. itr. h. bringa i ordning, ord- 
na, städa, rensa, gallra. In seinen Papieren 
*%/ ordna sina papper. 3. ifr. itr. h. Bei jm 
*\* göra rent hus hos ngn, Krankheiten ha- 
ben im Ileere anfgeräumt: hären är svårt 
medtagen af sjukdomar, hand. mit einer Wa- 
re f\t sälja slut pä en vara. -räumer, m. per- 
son som ordnar, röjer upp. -räumung, /. 
ordnande m. m. ee au/råumen. -rauschen, itr. 



8. brusa, brusa fram, fräsande gå opp. 
-riuspern, I. tr. harkla upp. II. r/f. haiida 
sig. -rechen, tr. räfsa upp, ihop. -reeimea, 
I. tr. 1. uppföra pä ngns räkning. 2. Et», 
gegen etw. /># utjämna, kvitta ngt med ngt 
n. itr. h. Mit einander fs* göra upp räk- 
ningen med hvarandra. -rechnung, /. -reefct, 
a. 1 sht adv. upprätt, rak. *>» ler]halten: 
h^^lla upprätt, hälla uppe, hälla yid makt 
-recht[er]haltung, /. upprätthällande, rid- 
makthållande. -recken, tr. uppräcka, stråo- 
ka på. Die Ohren «v spetsa öronen. -retfSfl, 
tr. 1. uppägga, reta, öfvertala, tubba. 2. 
Jm etw. f\t a) narra pä ngn ngt, b) inbilla, 
narra i ngn ngt. 

aufregllen,I.^r. uppröra, uppväcka, framkalla; 
reta. II. rjl. blifva upprörd, -er, m. orostif- 
tare, uppviglare, -ung, /. rörelse, oro, jäs- 
ning, upphetsning, uppståndelse, -ungsmtt- 
tel, n. äggande medel, retmedel. -ungs- 
stUck, n. teat. sensationsstycke. 

aufllrelben, I. tr. 1. rifva ngt på ngt. 8. rifva 
upp, rifva sönder. 3. rifva slut pä. 4. upp- 
rifva, skingra, tillintetgöra. II. rjl, blifra 
upprifven, skingrad, tillintetgjord, utsli- 
ten. III. itr, h, rifva, skrapa emot. -renMmg, 
/. -reihen, tr. upprada, uppträda. -reilNO, 

I. tr. 1. rifva, rycka, slita, rista upp. F die 
Augen <># spärra upp ögonen. 2. upprita, 
teckna konturerna af. II. rjl. msa upp. lEL 
itr. s. gä upp, spricka sönder, -relfsung,/. 
•relten, I. itr. s. rida upp. IL rjl. fä ridsår. 
-reizen, tr. uppreta, ägga, uppvigla, -relzer, 
m. uppviglare, -reizung,/. uppretande, upp- 
vigling, -rennen, I. itr. s. 1. springa upp, 
uppåt. 2. ^5. stöta pä grund. II. tr. Eine 
Tkur «%/ spränga en dörr. III. rjl. spetsa sig. 

aufrichtllen, I. tr. 1. rikta uppåt, upplyfta. 2. 
uppresa, biid. trösta. 3. uppbygga. ^tiMii 
Bund /v sluta förbund. IL rjl, resa sig. 
Blid. sich an etw. (dat.) 'v trösta sig med ngt 
-er, m. en som uppreser, uppbygger; trÖ- 
stare. -Ig, a. uppriktig, öppen. -Igkelt,/. 
uppriktighet, -ung, /. uppresande ».■.■• 
au/rickten. 

aufllrlegeln, tr. regla upp. -ringeln, 1, tr. 1. 
vira på, upplägga i ringlar. 8. vira upp. 

II. rjl. 1. uppstiga ringlande. 2. räta ut sig 
ur rtngform. -rlfs, m. upprituing, gmndTitning, 
plan. -ritzen, tr. 1. rista, repa ngt på ngt. S. 
rista upp. -ritzung, /. -rollen, I. tr. 1. mlla 
upp på ngt, ihop. 2. rulla upp, isär. IL rjf. 
1. rulla ihop sig. 2. rulla upp sig, gä upp. 

III. itr. 8. rulla upp, gä upp. -rOcken, I. itr, 
8. flytta upp, stiga i graderna. II. tr. 1. upp- 
flytta, låta stiga. 2. förehålla. -rOckung,/. 
-ruf, fl». 1. rop, anskri. 2. upprop, uppma- 
ning, förkunnande, -rufen, tr. 1. uppropa, 
uppmana, framkalla. 2.jar. förklara ogiltig, 
annullera. -rufung, f, -nihr, -e, m. uppror, 
oro, tumult, uppresning. 



itr, IntransltlTt, rjl. rcflezlrt, 8t, starkt, 8V. sTagt, tr, transltUt rerb. A. har A«&M, 8, bar ««<i» till hJilpTCrb. 



43 



aufsohltrzeti 



*r. r6fli, uppTÖT»» omröra; npp" 

ämkikll^ ?åckn, uppTlgln, föTBåtta 

-•r, m, fipproflflk, Mppr&rBmakfl.re, 

-iriseh» a, approdik:, -dig,/, upp- 

nppYigllög, 

tr* 1, wia. nppb^rgga^ nppforft ■Liti- 

^ inrätt A, iåtta i ttåiidi utitmjoka, 

I y*« -rUtteln, tr* rystii, skaka npp^ 

a, •rftttelunBf ,/*. *S, nnajngn. Af au/ 

eken» £r% lassa på, taga p& rjggen^ 

. -sägen, fr. 1. framsäga, läsa npp. 

ga, -säganT ir. Bh^a tipp» -sagungt/. 

ip fl Ugn ing. -sam mfl I n , L f r, u p p - , ho p* 

locka npp* II. r^ti. aamla, liopa ilg; 

b slm^ tank nr. 'SiiBigi, er. motspäii* 

k, fiendtlig, häUk. -»aislghelt,/, 

li^het^ fiendtligliet. -«4tt»l|ir tr, på- 

ilii. 'Afttz, m. 1. Mkn, krön, kiLpitiil, 

L niTinstjcke p& biJUinjLranifliiL S. gar- 

g^amltyr, 4* ituf^TidbouaiJ, 5* bord- 

i. uppsa ta, afhamdllng, -såtz[g - 

'^iiib«rnT (r. rengöra, pntaa. -sau- 

mka, Hupa^ ddcka ur; P fliipa tipp. 

kiit fr* euga upp. ^sitigftn, tr, uppnm- 

hftliBTl, ir. skaf va, iffra pA. -sclian- 

k TjppkaAtaj uppeUplu. ^ichArfen, tr* 

Llivåsaai bryaa^^ Blipa. -si; Narran, tr* 

PPj Ttfta app, -scIliUÉrii itr. h. I. 

Bgonen, Be upp. 2- An/ etio. U«)iJ ~ 

; pA ngt. *sc1iaiiernf ifr. å, ryiandA 

-SCliaulÉfnt Ir* akoåa npp^ pä, 

n, kr* L fikntnma, fradgas, ejut^^. 

lan, tr* vScka med ringklockan, -aehan- 

^poata upp, -$chauoheJi, £r. uppskräm- 

Bsuen], tr. L rensknra, fäja» 8, skn- 

Ha aöader. schlchtcn, L ir. nppl%ga 

Äppstaplii. n. rjt. liopa b i g. -sch le h* 

y -schlsbeiit fr. L dmga ifrån. 2. 

^t&* -scfilebuTig, /. -schlarsefl^ t fr, I. 

i;p£t apräuga. 2- tnm iitiiu uppakrämma. 

r. i. akjnta. Taxa, komma opp. Ein 
o/m«t Mtnsch ; en lång^ ikrtinglig 
baatigt msa, fara^ flygn, flpruta 
äk Bkjttt^, g]ä» Qi&d p&, -scihimmerrit tfr. 
tnka lUL ^seltltilfan^ £r. akaf va tiM på. 
raUi tr. lela pi, 

Hl «ni 1« fllag, fll&endQ på ti. mol ngt. 
BÉlefide, öppnande. 3. uppslag^ br^t- 
Kwd. prififltegrmg, fi. mit. »q^ori etuda* 
Hianitig. S. varp, ränning, 7. mi». 
^L *tiii, L 'r, 1. alå upp, öppna. Eins 
^ b1& &dör^ Nfisi^ r^ knäcka nötter, 
Ulächitr ^ brista nt i skratt. », slA 

kfÄflt, fiiätftpika* 3. uppvika, fÖTHD 
fllag, 4. hiiid. höja priset pL II. itr. 
falU i>i uft 3. B IS npp, bU ut, brt- 
, lumd. B tiga i pri 8, 
llfiir, rFi. en BOm b I år tipp^ sl&r faetj. 
^ priset, 'ftthlagettsch, m. Fällbord. 
, fr. 1. H. fliipii in, 3, tp. släpa npp. 
ir. 1. äiisa upp, öppna, 3. uU, 




alnta tipp* ^ichllifiir, m, en aom öppnar, 
raktare. -tchllafsung, /*. 1. öppnandep 8, 
uppslutning, ^seKllngan, I. fr. 1. uppbinda, 
nppfäata, %. knyta upp, upplösa, 9. npp- 
Blulka. II. rji, 1. slingra flig upp. 2. g& npp, 
lossna, >E«hiilzAn, tr, skära, sprätta npp, 
npprista, -sch I Q Han, tr. Gppsupa med ¥äl- 
b^hngf dricka^ BÖrpla i sig. -tcMuJs, m, för* 
klaring, besked, upplysniDg. -aohmauchan» 
F — flu/rojii-A*!», -iChniaySöiij Ir, kaiaaa upp, 
lita npp. -achmaifaen, fr. F kasta upp, -scliinai- 
zeriT I. tr. I. smälta, tippläaa, 3. smälta till, 
fast p&. 9. gnm smältning 6pp»a, n. ifr. «. 
smälta fast p&, -selitnitiern, L itr, i, 1. g& 
npp* öppna sig med brak. 3. smattrande 
Ijttdn, 3, smattra på^ smnttrunde slJl pi, fal- 
la pä. It. fr. öppna En ed brak. -schmiadin, 
fr. 1, smida fast pä ei, vid. 8. smida ålat 
p&, '^Sfphmliran, fr. 1. amdrja pä; breda, 
stryka pä. S8. smörjande förbruka. 3. Fklolt- 
rand6 nppskrifva, -fichmoradf ir* tcw. fräsa 
upp, lätt Btekfk. -sotifnUciisnt fr. qh r^. smyo- 
ka^ pynta (sig), ^ichnallea, Ir* 1. spiLnna på, 
2, spänna npp. -tehaappan, L tr* snappa 
npp. II. itr* å* 1. stiappa efter luft, 2, F fä 
Ingn^ hämta alg, 

aur^chnelilllan; 1. fr. skära upp. H, Ur, A. F 
berätta skepparhlfltorier, öfverdrlfYa,akrEf- 
la. <ar, m, F lögnaref akrafiare, storskry 
tare. -flfef,/. F lögn, akräfvel, skryt, -arisoh, 
n, f t ögna k ti g, skräfiande^ b kry t sam, 

aufllsottaaifan, L fr, kaita, slnnga upp. IL 
kr. a. o. T^. stud B a, hoppa, springa, flyga 
upp. *scfinlppeln, tr* klippa f amä bitar, 
-sahnlttjm. 1, inakarningj uppskärande, upp- 
klippning. 3. upp- el. afsknrot stycke, 3. 
skärningsyta, eriitt. -schnitie[l]n, £r. inskära 
t *i pA, -ichnoli[l»JeraT sciiaUffela, fr. nosa 
el. snoka reda pä, nppanoka, -sek nu plan, tr* 
1. Eunsa, draga upp 1 näsan. 2. anusa upp, 
slut på. -sctinUrftni fr, 1, suöra faat pä. 2, 
snöra opp, logsa. 3. uppträda p& snöre, 
-achnttrung, /. schoftern, Ir. 4sr. sälta upp i 
iäte, 1 stack^ välma, stacka. -sohKpfan, tr, 
öna upp, med dskareLdjL upphämta. -acItOli- 
Jlng, m. 1. telning, skott. %. uppkomling. 
ftClirammtflt fr. rispa, riepa upp, rffi^a sin* 
der. -sctirauban, ir. 1. skrnfra pä, fast. 8. 
skmfTa npp. -achrecken, I. *f. tr. sätta 
ökräck 1, skramiria, a kräm ma upp, H. s*. 
ilr. 9. spritta npp, förakräckt fara upp. 
•soliral, m. anskrL -sclirsilian, Ir. 1, ekdfva 
nppT anteckna. 8. skrifva upp, slut pA, 
-aGhralan, Ur* h. skrika till, gifva till ett 
anskri. «sehrlft, / pAskrUt, inakrift, utan- 
skrift, adress, etikett^ titel, ^schrolan, tr, 
I,afalära,&fhugga. 2^ hugga npp, klyfva, 3, 
söndertngga, al^ndermala; gro f mala. -tchub, 
m. uppakof, anställd. *fclii«1tern, ir, taga pä 
axlar ne. -ichflran ^ anschiirtn, -iijliflrasn, 
L ir. I, uppskörta, appfästa. 3. eliippa ned. 



M. O fAkSKr p^r. t ttKF fqnUod. F (kmltlftrt, P tif r^ ivrU. % m^^n ^^^VA^ 



AafsohOrzer 



— 44 — 



anfsto 



n. rfi, fästa upp sin klädning. -tchflrzer, 
m. npph&llarband. -schflrzung, /. nppekör- 
tande. -tchutt, m. fyllnings jord, -grus. 

auftchttttlleln, tr» skaka, rysta upp, omskaka. 
-•n, (r. 1. hälla, ösa, b1& p&. 2. hopa, lägga 
i hög, magasinera. 3. skotta npp, kasta 
app. -er, m. en som öser p&, lägger i hög, 
skottar upp. -ung, /. hällande m. m. te auf- 
sehUtten, 

auffllschfltzen, tr, 1. tfr. Ur. h, släppa pä Tatten, 
draga npp damlnckoma. 2. dämma npp. 
•tchwftnzen, tr, binda npp svansen pä. 
•tchwftrzen, tr, svärta, ätergifva en nk dMt 
nnpningUga SYärta. -tchwatzen >■ anschwatzen, 
-schweben, itr, s. sväfya npp. -schweifen » 
aufschwånzen, -tchwelien « anschwellen, 
•schwemmen, tr, 1. » anschwemmen, 2. blöta 
upp. •tchwingen, I. tr, svinga npp, svänga 
upp. n. rjl. svinga sig upp. -tchwung, m. 
uppsvingande; bUd. utveckling, lyftning, 
flygt nppåt. -tegeln, itr, h, o. «. 1. segla upp- 
för. 2. segla pä, stöta pä grund, -tehen, I. 
itr, h, 1. blicka uppät, slä upp ögonen. 2. 
se upp, vara päpasslig. II. n. uppseende. 
-seher, m, uppsyningsman, inspektör, in- 
spektor, -sein, itr. s, 1, vara uppe. 2. vara 
öppen, -setzen, I. tr, 1. p&sätta, uppsätta, 
sätta till, taga pä sig. Die Hand fs* aufetw, 
(Mk.).' stödj» handen mot ngt, uid. ein au' 
deres Gesickt 'v visa ett annat ansigte, 
lAchter fs» sätta i ljus i ijMitekanie, bUd. sti- 
nen Kopf *\» vara envis. 2. sätta ut, sätta 
pä spel. 3. ställa, resa upp. 4. sätta upp, 
affatta, utskrifva. II. rjl, sätta sig upp. 
-setzer, m. en som sätter, ställer, reser upp. 
•tetzung, /. päsättande m. m. se avf setzen. 
-seufzen, itr, k, sucka djupt, utstöta en 
suck. -tieht, f, uppsigt, tillsyn, kontroll. 
•sleden, itr. s, o. tr, koka upp, sjuda, -tle- 
geln, tr. 1. lacka fast, fästa med ett sigill. 
2. bryta sigillet pä. -singen, I. tr. 1. väcka 
med säng. 2. sjungande föredraga, sjunga. 
n. itr, JL Zum Ilimmel «v l&ta sängen stiga 
mot skyn. -titz, m. Zum <x« bereit sein : va- 
ra färdig att sitta upp. -titzen, itr. h, o. s. 
1. sitta upprätt. 2. sitta uppe. 3. sitta npp, 
sätta sig upp. 4. vara fästad, sitta fast. 
•toilen, itr. h, vara tvungen att stiga upp, 
mäste upp. -spähen, tr. uppspana, forska 
reda pä. -spalten, I. tr. klyfva, klyfva itu. 
n. itr, s. o. rfl. klyfva sig. -spännen, tr. 
spänna upp, ut. ^i\^,gelindere Saiten <%» taga 
skeden i vackra handen, -spåren, L tr, spa- 
ra, hopspara, gömma. II. rjl, spara sig. 
-sparung, /. -speicherer, m. en som hopar, 
uppstaplar, magasinerar, -speichern, tr, ho- 
pa, uppstapla, magasinera, -spelcherung, /. 
•speisen * au/essen, -spsrren, tr. spärra upp, 
öppna pä vid gaf vel. -sperrung, /. -splelen, 
tr. o. itr. k. spela upp. -splelsen, tr. spetsa, 
sätta eL taga pä spett, pä spjut, pä horn m. 



m. -spiefser, m. en som spetsar, såtl 
spett m. m. -spindeln, I. tr. vira, sno, 
pä ten, rulle ei. dyi. II. rfl. uppstiga s 
formigt. -spinnen, tr, spinna upp. -spr 
I. tr. utbreda, uppspärra, utspärra. ] 
uppspärras, breda ut sig, kr&ma sig, ; 
-spreizung,/. •sprengen,<r.l. spränga, i 
ga upp, i luften. 2. sprita pä, fukta 
•sprlelsen, itr. s. sticka upp, komma 
blid. lyckas, ha fram gäng. -springen, 
1. springa, rusa, hoppa upp. 2. spring] 
gä upp, öppna sig. 3. spricka upp, b( 
-spritzen, tr, o. itr. s, spruta, stänkt 
-sprossen » au/sprie/sen. -sprudein, 
spruta upp, sjuda, koka upp, välla 
bUd. brusa upp. -sprung, m. ansats, sp 
äterstudsning. -spulen, tr. spola pä. -s 
tr. 1. spola npp. 2. skölja, diska, i 
-spUnden, tr, slä upp sprundet pä. -Sj 
tr, uppspåra, -spttrung, /. -stacheln, tr, 
ägga. -stampfen, I. itr. h. stampa i 
n. tr. 1. stampa fast pfc. 2. stamps 
•stånd, m. resning, uppresning, uppror, 
dig, -siändiscli, a. upprorisk, -stapej 
uppstapla. -stip[e]lung, /. -starren, ' 
1. stirra uppåt. 2. resa sig, stå ä änd 
som borst, -stäubern » au/stöbem. -stai 
tr. 1. hastigt trycka, stöta ngt mot 
uppdämma. -stauen, tr, 1. uppdämo 
uppstapla, -stauung, /. -stechen, I. 
sticka upp, hål pä. 2. gravera upp. 3. 
ka, sy på, fast. 4. » au/spie/sen. 5. ou 
omskyffla, omskofla. II. itr. s. ^|o. t 
upp. 

aufsteckllen, tr. 1. fästa upp. 2. sätta 
uppställa. BHd. ein /rohes Gesicht o 
ett gladt ansigte, jm ein Licht Ube- 
CMk.) 'V öppna ngns ögon för ngt. 3. 
gifva, afstä ifrån, -kamm, m. nack< 
•kield, n. klädning som kan fästas npp 

aufllstehen, itr. a) A. 1. stå öppen. 8 
hvila p& ngt; nå grund, ha fotfäste. I 
upp, upprätt, b) s. 4. stiga npp, res 
6. uppstå, uppträda, framträda. 6. 
sig, göra uppror, -steifen, tr, stjrfva, 
ka. -steigen, itr. s. stiga, höja sig; 
upp, gå npp. -steigung, /. -steiieii, 
1. uppställa, resa upp, framställa, 
fa, framskaffa. 2. Mit jm etw, *\f 
taga ngt med ngn, es lä/st aich i 
mit ihm fs» man kommer ej ur fläckei 
honom. II. rfl. ställa npp sig. -steiii 
person som ställer upp, fram. -stellu 
uppställning m. m. te au/stellen, -sten 
I. tr. 1. bända, bryta upp. 2. Den A 
stödja, sätta armen pä ei. mot ngt, den 
«%/ spjärna emot. II. rfl, stödja sig, 
sig, taga spjärn. -Stempsin, tr. påstä; 
-steppen, tr. sticka fast pä. -sticks 
sticka, brodera pä. -stisben, itr. s. 
rusa, flyga upp oeb isir. -stöbern, tr. 1. 



itr. 



liitransltlrt, rfl, reOesln, St. starkt, 9V. sragt, tr. tnnsiUTt rerb. k. b«r A«&m, S. bar »tfn tiu hji 



oPPt ]&ga tipp. 2. vädra tipp^ enolr^, reda 
på. 'Slähnefif iir, h, it o q a U^gljudt. -ftli^- 
mIiIt If, draga kDrteti ur, dnig:a upp* -stÖ- 
rtfl» lr> i. Dat Fever *^ röra om eldeti, 2. 
•l4')f^^ MfiTftudc Tä.cka^ uppjag^a. *ttafi«n, I, tr, 
3, ttötj^ epark^i kaato. upp. 2. stöta moL 
i^« i#/af '^ éatta glaset liårdt Ifr&B elg. U. 
tfr. Il A. 4, j. 1. jäa3| }äsa upp, %* förorsaka 
Qpp&tétiiiiigar# b) f* 3. EttB. »iö/Mi jm auf: 
HgT} itötÉ^T plj t&kar på ttgt. 4. «ji4. fitötA på 
iragd. 'itfifslfl, a, 1. itm Tia : gtamlig^ ikämd. 
3, MB bftmt illa må ende j kinkig, -ttrlthlfliii 
tf^, å- HtråliL, Btrålande gå upp, visa b! g, 
fnuQträda. ^^iträuben, I. tr, reea mpp ton iHint. 
nai å Ände. IL itr. h. «, r^. resa aig (& än* 
de), upprefiO^,. motsuttti &ig. -itrabsiti itr. h, 
fdriöka reaa tig, ftSreäka fitiga upp ; tiiid. eu 
ftv. (^ efteraträfra ngt, -stricken^ ir. aträc* 
kjL upp. -ftreich, m. aaktlon. *strelGh«n, I^ 
Ir. 1* stTyk&j breda på. F jm «{«< ^^ »I A till 
BgQ. It. itrjka upp, draga opp, It. — au/- 
Mir^ifen II. *G!reifin, I. Ir. 1. akjuta upp^ 
appTik^i cppkafia, 2. riepa npp. IL iln f* 
fOT]^ onudda rid, mot. -streuen, Ir. strö på 
tfu ^stricksn, tT. L aticka upp, el ut pä. 2. 
taga ttppi I, 11. tint Muiche. ^»Ir{«pelvi, I^ 
(r- 1. bortta, atryka upp. 2. rykta. II. r/. F 
Pfuta uig. ^f tulon, I. fr. upplägga i trapp- 
form. IL iir* t. «. rjf. uppstiga Itrappf orm, 
-•tRlnflt, /. -sturpin, tr. L Tika upp. Eine 
onJffesiuIp(e Na se habeitr! Tara nppnaat. 2. 
hviilfta dfvei", tåt t a p&, trycka pl -itUr- 
iifllt L i*cr. j, 1. ruÄfl upp. 2. börja atorma, 
IL tr, våldaamt tippvilcka, »stUrian, L tn 
L ined baat aåtta på. 2. hvälfya upp. II. 
lir. #. Aaf etw> Uuk,;» 'w fallas störta ned på 
sgt -atutxen, I, I fr. h. ttndsa^ studaaude se 
opp. IL fr. 1. Tika npp, stryka npp. 2. 
iordningatälla, putao, fiffa upp. UI* r/f* F 
pyuta B ig, fiffft upp sig, -sttiUen, fr. *. rjl. 
atddja (sig) jji, mat -ttiflier, m. en som iord- 
aliigsluilt>r; afpafisar^ £fEar upp, -BDQhen, 
fr. uppaäk^ tag» reda på. ^fOcliar, m. éd 
som uppsöker^ uppspårar, 'SUchwnB^/, upp* 
löiEATide.. -»ummeiij L r^. hopa sig, ökas, 
H. itr* i, aurrande flyga upp. ^talBln, ir. 
fätt& fritia p« bordel, duka upp. -takeln, L tr. 
^ tackla upp; tiia. pynta, etyra ut. H. rj, 
pjuta, alyra ut «Ig. *takelung, /. -takt, m. 
mm. upptakt. -1anz«n, I. Ur. k. dausa^ dansa 
Upp. II. ir. Si PÄ (di.t.1 dia Schuhe ^ dansa 
kål p& sina dkof, ^liutih&iif itr. s. dyka opp. 
*t[ti]aueii| tfr.f.a. £r. toa upp,, tina upp. -tKufli 
L Ir, I, öppaa. 2. aätt^ på. II. r^. L. öppna 
sig, öppiiaa, 2. framträda, framstå, bUf^a 
iyulig. »thUrman •« au/tdrfnen. -tipp en ^ tir. 
L 9. tr. [Äuf] dlw. «^ lätt vidröra ngt. -ti* 
IGllftflf tr. di)ka npp, fram i ät ta, servera, 
åuftript *tf ti ''^^ ^* uppdr^ig, kommission, 
aret] de; tm^d. bestallnliig, order, Im r^eji: 
på ugna uppdrag, å ngna Täguar, för ngns 



riiknttig. 2. påSrii^gtiing %s arf«f. <tfi, I. ir. 
t. bära upp, 2. bära fram, sätta fram, Ber- 
Teru. 3. rita upp. 4. lägga, öaa, hälla på^ 
2f*arben '^^ sätta, lägga på färger, måla. 0, 
Jm vtuf, iv uppdraga ugt åt ngn, G, Ktttd/er 
^ a lita ut kläder. II. rjl. alitas^ blifva ut- 
slit en, utnött. HL itr, h. 1. s&tta fram, du* 
ka. 2. pösa upp^ svälla, aTälla ut, ^ibatorifert 
m. kommisaLonär. *tmiftlg, a. i enlighet 
med gifvet uppdrag, ^inehmtrt m. ombud. 
*iwelBe* adv. på uppdragf i kommisaion. 
*U(i9ii /* isppbäraude bl. m. m ou/lEra^en, 
auflltrampeliif ifr. t. f tranipa på. 4riufelli| 
tr. 4. itr, «. droppa på, IralbaHf I. fr. L. alä 
fast på^ Blå 1. 2. våldsamt öppna, spränga. 
3. blåsa npp^ Bpiinna ut. i. i^kn^ drifvar 1. mx. 
AJetaUarbeiten* ft. drifva, jaga, hvirfla upp. 
B. uppspana, anskaffa. II. ffr, «, 1. ijo. drlf- 
TaCs), Btdta på tmnii. 2. upparälla. S. on ae. 
(»fk k<knima upp. -tr^l^un^tf. ^rannanj I, ir, 
eprätta upp, aöuder, klippa opp, IL r/7. gå 
upp 1 ««ibiitea, gå BÖnder. -tratsfl, I. itr. i. 1. 
gå ^ ftt rUii «»tt, t. Hl. iicåtfr j med säkra steg, 
2. uppträda. U. tr. 1. trampa faat pL 2. 
trampa sönder. 3. sparka upp, -tHnktfiT fr. 
dricka uppf ur. -tritt, m. 1. uppträdande, 
2. uppträde. 3. scen i ett ikådnp^L 4. fotsteg, 
trappBteg. *traGk[eJnaii, tr. <u^l Ifr. *. «, å. 
torka uppf torka, -tniinmaln, fr. trumma, 
trumma npp, väoka med trumslag. 4r0p- 
faln, •traplsn - au/träxi/eln, -Inimplan, L fr. 
trumfa, trumfa at. n. itr, h, saga sia me- 
ning» BJUTiga ut. ^upfan, I. tr. 1. lätt Tid- 
röra, lätt doppa I, 2. runkle '^ aätta punk- 
ter öfTer. II- ifr. A, Au/ et^en ihgenåtand 
^ lätt Tidröra ett foramål, -tUrmon^ tr. q. 
rf. upptorna, uppstapla, hopa (sig). ^Dr- 
mung, /, -tUBchan, fr. måla med tusch, tu- 
scha. -Mrachan» ifr. a. uppvakna. ^viraGlisan, 
tfr. t. uppväxa. "Wagan, rf. våga sig npp. 
'W&gen, tr. L uppväga. 2. lyfta med häf- 
Btång. *wallen, L itr. f. «. % A. välU, svalla, 
ajuda, bmsa upp. IL - my -wätlan, fr, kom- 
ma att ajnda ; koka npp, förvälla. -uralJunOf 
/. B vall, sjud nu de ■• au/waUen. -wilzani tr. 
t. rulla, vältra upp, tipp på. Blid. jm ef to. f^ 
päbörda ngn ngt. 2. hopa. -wantf, -s f, m. 

1. auvändniug, förbrukning. 2. kostnad^ 
a tå t, prakt, -wirman, fr, uppvärma. 

AitfwaflellburficK[t], m. paaapojke, uppaaaare, 
betjänt. *1raii, J\ hicilphuatru, atäderska, 
•n, ifr, A. 1. passa npp, Jm: på ngn. 2, Jm ^w 
opp vakta ngn, aSägga ett boäLghetahesök 
hoa ugn. 3. Jm mit ttw. ^w tjpp vakta ngn 
mad ugt, IT o mit känn ich Ihtien #vf hvar- 
med kan jag B tå till tjäuitf Äu/zuwarten! 
till er tjänst t med nöjet 

Aufwärtilar, m. uppaaaare, vaktmåstare. *|rin, 
/. bjälphnatm, städerska, -i, adtt. uppåt. 

åutwarluag, /. 1. nppaasnlug, hjälp i b«tbåii«i. 

2. uppvaktning^ vLsit. 



■ 



O Hknu piDT. t lui- w^«B. f CÉOilUart, F iMr« tiirLi.. % ^\v&^ ^n\x^ 



aofM^asohen 



— 46 



AugenbliokBMlA > 



aufwaschen, tr, 1. upptvättn, diska, skura. 2. 
gnm diskning ei. skurning nöta, nöta sön- 
der. 

Aufwä8cher(in), m. (/.) en som diskar, skurar. 

Aufwaschllfars, n. tvätt-, diskbalja, skurämbar. 
'Ung, /. upptyättning, diskning, skurning. 
•watser, n. disk-, skurvatten. 

Aufllwechtel, m. hand. agio, yäxelpengar. -wek- 
ken, tr. uppväcka, väcka, -wecker, m. upp- 
väckare, väckare. -weckung, /. väckande. 
-wehen, I. Ur, s, bl&sa upp. n. tr. 1. bl&sa 
upp, upphvirfla. 2. blotta, bringa i dagen. 
8. bl&sa ihop. -welchen, sv, I. tr. uppmju- 
ka, uppblöta, n. itr. s. mjukna, blifva upp- 
blött, -weichung, /. -weinen, itr. h. börja 
gråta, gråta högt. -weisen, tr. uppvisa, före- 
te, -weifsen, tr. &ter hvitmena, hvitmåla. 
-welsung, /. uppvisande, -wenden, tr. 1. 
vända uppåt. 2. uppbjuda, använda p&, kosta 
på. -wendung, /. -werfen, I. tr. 1. kasta upp. 
2. kasta på. 8. slå upp, hastigt öppna. 4. 
gräf va upp. 6. kasta iriråD tis, lägga upp. 6. 
framkasta, framställa. 7. Den Kopff\* kasta, 
räta upp hufvudet, eine aufgeworfene Naae 
haben: vara uppnäst, aufgewor/ene Lippen : 
tjocka, svällande läppar. 8. kasta upp, upp- 
föra. II. rjl. 1. upphäfva sig, ah ei. zum 
Richter: till domare. 2. uppresa sig mot 
ngn. 8. em brtder o. dyi.: slå sig, bågna, -wer- 
fung, /. -wichsen, I. tr. 1. smörja, blanka, 
borsta, putsa, växa. 2. F jm eins 'v slå till 
ngn. n. rjl. pynta sig. -wickeln, I. tr. 1. 
nysta, nysta upp. 2. vira, veckla, rulla upp, 
isär, ihop, taga upp, öppna. 3. reda, utreda, 
förklara, lösa. II. rjl. 1. rulla ihop sig. 2. 
rulla upp sig, gå upp. 8. biid. utredas, få 
sin lösning, sin förklaring. -wickMlung,/. 

Aufwiegllelei, -en, /. uppvigling, uppviglings- 
lusta. -eln, tr. uppvigla, -[ejlung,/. -en, tr. 
uppväga, -ler, -, m. uppviglare, -ierlsch, a. 
uppviglande. 

aufwiehern, itr. k. gnägga till, gnägga lifligt. 

aufwindlleln, tr. linda upp. -en, L tr. 1. upphis- 
sa, uppvinda, upphala. 2. virn, rulla upp. 3. 
sno upp. II. rjl. 1. rulla ihop sig. 2. sno 
upp sig. 8. slingra sig upp. -er, m. en som 
hissar, rullar upp. -ung, /. upphissning m. 
m. M au/winden. 

aufwirllbeln, I. itr. s. 1. hvirfla upp. 2. dril- 
lande stiga upp. II. tr. hvirfla upp. -ken, 
tr. 1. virka upp. 2. knåda, -ren, tr. reda 
upp, reda ut. 

aufllwischen, tr. torka upp. -witcher, m. tork- 
handduk, torktrasa, -wogen, itr. s. sval- 
la, gå i vågor, -wollen, itr. h. vilja itiga 
upp. -wOhlen, tr. gräfva, rota, böka upp. 
-wUhIung, /. -wurf, m. 1. uppkastande. 2. 
uppkastad hög. -zShlen, tr. uppräkna, -zäh- 
ler, m. uppräknare. -zähiung, f. uppräk- 
ning, -zaubern, tr. trolla upp, fram. -zäu- 
man, tr. betsla, betsla npp. -zäumung, /. 



•zechen, tr. dricka ur, supa upp. -zabrai^ i 

1. tr. tära, förtära, uppäta. IL rjl. täraSi > 
förtäras, -zehrung, /. -zelclineB, tr. 1. npp- \ 
rita, afteckna. 2. uppteckna, anteolnia. i 
•zeichner,m. upptecknare, antecknare, -zaltl* 1 
nung, /. uppteckning, -zeigen, tr. uppviaa. ) 
-ziehen, I. tr. 1. draga upp, upplyfta, upp- | 
vinda, hissa. Fläcks »v ryska lin. 2. upp- | 
draga, uppfostra, uppföda, lägga på. 8. \ 
klistra npp, spänna, spänna upp. Biid. aa- j 
dere Saiten «x# tala ur en annan tonart 4. ] 
knyta npp, lösa upp. 5. uppskjuta. Jn mt 
etw. tst uppehålla ngn med ngt. 6. Jn «v 
skämta, gyckla med, narra ngn, Jn mit etm. 
*\t inbilla, narra i ngn ngt. II. rjl. g& npp, 
Jfr /, 4. III. itr. s. 1. tiv. au/gezogen kom' 
men, draga, tåga, marschera upp ; uppträ- 
da, visa sig. Armselig «v a) uppträda fat- 
tigt, b) göra en slät, en ömklig figur. 8. 
AJit etw. au/gezogen kommen : komma fram 
med ngt, bringa ngt på tapeten. 8. upp- 
stiga, gä upp. -zieher, m. 1. en eom drar 
upp, uppfostrar, lägger på. 2. gycklare, 
skämtare, -zieherel,/. gyckel, drift. -noM, 
/. uppfödande, p&läggning. -zuckM, itr, k. 
spritta upp, till ; flåmunde flamma npp. -ng, 
m. 1. uppdragande, upplyftande; Tindspe], 
kran, hiss. 2. i ibt mii. uppmarsch, uppmar^ 
scherande, defilering, parad; tåg, proceaaion. 
3. moa. marsch. 4. uppträdande, pomp, at&t; 
löjligt uppträdande, upptåg, narrapeL 5. 
akt 1 ett sk&deapei. 6. varp, ränning. -zu|rtM, 
tr. rycka npp. -zwängen, tr. 1. påtvinga. 8. 
påtrycka, med våld påsätta. 8. med våld 
öppna. 4. våldsamt skjuta upp. -zweckai, 
tr. med stift fästa på. -zwicken, tr. bända, 
bryta upp. -zwingen, tr. 1. ^ aufztoångem, 

2. tvinga ned, lyckas förtära. 
Augapfel, m. ögonglob, ögonsten. 

Auge, 'S, -ft, n. dim. Äiig[e']leinf Äugelcken, 1. 
öga. Gro/se fstn machen: spärra upp ögo* 
nen, blifva storögd, högligen förv&nad, die 
r\*n gehen mir uber: jag måste gr&ta, kaa 
ej återhålla tårarne,yn ins *stf assen: akarpt 
betrakta, fixera ngn, ein »>» au/Jn haben cl 
jn im rw haben : gif va akt på, iakttaga ngn, 
er hat ein f\t auj'sie: han har ett godt ög^ 
till henne, tr» «\f behaltenf nicht aus den *sm 
lassen et. verlieren : haf va blick för, ej släp- 
pa ur sigte, aus den f\*n setzen: åsidosätta, 
der Schalk sieht ihm atu den *\^n: hans 
blick röjer skalken, *vn rechts! se till hö- 
ger 1 2. öga, hål, ögla. 8. öga på ttrniD^u' eoi 
kort. 4. öga, bladknopp på Tåxter. 5. fläck på 

djurhadar. 

äugein, sv. itr. h. blicka, gifva ögonkast. 

Augenllapfel %• Augapfel. -bild, n. synbild. -bilek, 
m. ögonblick. Alle 've.* ständigt, i ett, hvar- 
je ögonblick, liekte *\te haben : hafva aina 
ljusa stunder, -blicklich, a. ögonblicklig, 
-blicka, adv, ögonblickligen, -bilckabild, a. 



itr. IntraasltiTt, rfl. reflezlrt, St. atarkt, SV. aTagt, tr. tranaltiTt ruA. h. har aa&e», S. har ttin till lUUpvwa. 



▲ngenbraae 



- 47 



aosbraaen 



ögonblicksfotografi. •brau[n]e, /. ögon- 
bryn, -butter, /. ögonhar, -dienerel, /. 
-diMSt, m. ögontjänande. -filiig, a. i ögo- 
nen fallandOi p&taglig.^-fiimmern, -funkein, 
fl. skimrande för ögonen, -glati n, syn- 
glas, -hellanttalt, /. ögonklinik, -klapps,/, 
skygglapp. -knsifer, m. pincenez. -Isdsr, n. 
skygglapp. -licht, n. ögonens ljus. -li[e]d, 
a. ögonlock, -lust, /. ögonfägnad, -merk, n. 
ögonmärke, uppmärksamhet, -tchein, m. 1. 
ögonsigte, utseende, yttre. 2. besig^nlng, in- 
spektion, -tcheinllch, a. ögonskenlig. -tchsin- 
Uebkttt, /. p&taglighet. -tchlslm, m. ögon- 
▼sr. -stem, fl», pupill, -täuschung, /. syn- 
TiUa. -triefen, ». rinnande ögon. -trOtt, m. 
1. ögonfägnad. 2. bot ögontröst (Euphra- 
sia). -tnig, m. synyilla. -wasssr, n. 1. ögon- 
vatten. 8. tårar, -weh, n. ondt i ögonen. 
•»side,/. ögonfägnad, -wimpsr,/. ögonhår, 
•wink, m. tecken med ögonen, -wurz, /. bot. 
L hvitsippa. 2. maskros, -zsuge, m. ögon- 
Tittne, ås3ma vittne. -zeugiii[fjt, m. ett 
ögonyittnes yittnesbörd. 

•isgig, a. -ögd, t. n. hlau*s> blåögd. 

Aagstem m Augwnttem, 

AsgilSt, -S, m. augusti (men: Ä'ugust, muunaiBnet 

August), -kirsche, /. fågelbär, -pflaums,/. 
renklor. 

Aafctién, -en, /. auktion, -åtor, -«, -örenj m. 
anktionist. -leren, sv, tr, bortauktionera, 
sälja på auktion. 

åulå, -en eL -as,/, aula, skolsal, samlingssal. 

Aurikel, -n, /. aniikel. 

an, I. prep. med dat. 1. ur. 2. (bestående) af, 
af, t. ex. fs* HolZf /v allén Kråftetif »* Ach- 
tung, 8. bland, t. ex. einer f\* den Burgern. 
4. e&nkiida fui. Jn f\* dem Ilause toerfen : köra 
Dgn på porten, 'v vollem HaUe: för full 
hals, fst dem Fenster sehen: titta ut gum 
fönstret, *>* dem Grunde verstehen: förstå 
gmndligt, fs* dem Kop/e wissen : veta, kun- 
na utantill, n. adv. 1. ut, t. ex. weder «%/ 
noch tin toissen, 2. Von .,, f\t ifrån. Von 
Bauae <^ hemifrån; från början, ursprung- 
ligen. S. ute, förbi, slufc. Die Flasche ist 'x» 
buteljen är tom, das Licht tat »>» ljuset är 
släckt, -ackern, I. itr, h. af sluta plöjnin- 
gen, bruket. II. tr. plöja upp. -ftfffen, tr, F 
jn fst reta ngn gnm att härma honom, -ant- 
worten, tr, öfverantyarda, utlemna. -antwor- 
tung, /. -arbeiten, I. itr, h. 1. upphöra att 
arbeta. 2. upphöra att jäsa. II. tr, 1. utar- 
beta, utföra. 2. skära ut. III. rfl, arbeta ut 
sig. -arbaitung,/. -firten, itr, s. o. rjl, urarta, 
Yanslägtas. -ftrtung, /. -ätten, I. tr. kvista, 
kvista upp. IL rjl, grena ut sig. -ttstung, /. 
•it[h]meii, L itr, h, o. tr, andas ut. II. rjl. 
hämta andan. -ftt[h]niung,/. -ftttchen » ät- 
schen, -backen, I. tr. grädda tiiirAeUigt. II. 
itr. 1. h. sluta baka. 2. s. gräddas, blifva 
gräddad, -baden, L itr. k, sluta bada. II. 



tr, 1. skölja, skölja ur. 2. sota för. -baggern, 
tr, upprensa, uppmuddra. -balgen, -bilgen, 
tr. 1. flå. 2. uppstoppa, -bftlger, m, upp- 
stoppare. -bau, m. utbyggnad, -bauchen, I. 
tr, göra bugtig, svängd; hamra ut. Äusge- 
baucht: bugtig, svängd. II. rjl, vara bugtig, 
svängd, -bauchung, /. -baaen, I. tr. 1. af- 
sluta, färdigbygga. 2. reparera, restaurera. 

3. bygga till, förse med utbyggnad. 4. ut- 
suga; biif. uttömma. II. itr, h, sluta bygga. 
-bauung, /. -bedingen, tr, 1. bestämma gnm 
kontrakt. 2. 8ich (dat.) etw, f\t betinga, förbe- 
hålla sig ngt. -bedingung, /. -beeren, tr. af- 
plocka bären af. -belchten, I. tr, fBUsttadift 
bikta. n. itr, h, sluta sin bikt. -beinen, tr, 
borttaga benen ur. -bellsen, tr, 1. bita ur. 
2. Sich (dat.) einen Zahn ^s* bita sönder en 
tand. 8. bortjaga gnm au biu ifrån lig; utträn- 
ga, sticka ut. -beizen, tr, bortetsa. -belfem, 
itr, h, upphöra att gläfsa, F att träta, -bal- 
ten, itr, h, sluta skälla, -bersten, itr. s. bri- 
sta ut. -besterer, m. -betserin, /. en som 
lagar m. m. se ny. -bettern, tr. laga, repa- 
rera, iståndsätta, renovera, -besterung, /. 
-beten, itr, h, sluta sin bön. -beute, /. ut- 
byte, afkastning, behållning, vinst, -beu- 
tein, I. tr. F 1. gifva ut, kosta ut. 2. pung- 
slå. n. rjl, utblotta sig på pengar, -beuten, 
tr. tillgodogöra sig, taga afkastningen af. 
•beutung, /. -bezahien, tr, utbetala, -bezah- 
lung, /. -blegen, I. tr, böja ut. n. itr. s. gå, 
köra ur vägen, hålla åt sig. -blegung, /. 
-bieten, I. tr. utbjuda uu sain. II. rjl, utbjuda 
sig, erbjuda sin tjänst, -bletung,/. -bilden, 
tr, o. rjl. utbilda (sig), -bildung,/. -blld[n]er, 
m, utbildare, instruktör, -binden, tr. 1. lösa 
eoh taga nt. 2. binda ytterst. 3. hopfoga, bin- 
da, -bitten, tr, 1. utbedja, anhålla. 2. bort- 
bjuda. -biåsen, I. tr. 1. blåsa ur. 2. blåsa, 
forma gnm blåsning. 8. blåsa ut, släcka. 

4. gnm blåsning med biåiiDatrnment tlllkänna- 
glfva. 6. mua. blåsa till slut. 6. mus. blåsa 
upp, t. ex. eine Flöte, II. itr. h. sluta blåsa. 
•blättern, tr. genombläddia. -blelben, itr. s. 
uteblifva, blifva borta, dröja, -blelchen, I. 
itr. s. blifva urblekt. II. tr. 1. urbleka. 2. 
gnm blekning borttaga, -bleien, tr, fylla 
med bly, plombera, -blick, m. 1. blick utåt. 
2. utsigt, perspektiv, -biitzen, itr, h, opers. 
upphöra att blixtra. -blUhen, itr, h. blomma 
ut. -bluten, I. itr. h, sluta blöda; förblöda. 
II. tr. Sein Leben r\* förblöda, -boden, -bOd- 
[m]en, tr. sätta botten i. -bohlen, tr. golf- 
lägga; brädslå. -bohlung,/. -bohren, tr. bor- 
ra ut, upp, hål i. Die Augen t\* stinga ut 
ögonen, -bohrung, /. -borgen, tr, låna ut. 
-bråten, I. tr. 1. draga ur gnm stekning. 2. 
väl steka. II. itr, 1. s, steka(s) ut. 2. h. ste- 
kas väl. -brauchen, tr. bruka upp, förbruka, 
tillräckligt begagna, -brauen, tr. 1. färdig- 
brygga, brygga. 2. draga ur gnm bryggning. 



'W >" rsragående nppslngMrd. 



O saknar plur. f ^'^^ omljttd. F buniljårt, P lUf «vtik.. ^ m\xAt% '^rQ9i>Suifik. 



ansbransen 



- 48 - 



attserkiesen 



-brauten, itr, s. o. h. ramt tr, e. rjl. brusa ut. 
-brechen, I. tr, 1. bryta nt. Erhsen «v sprita 
ärter, die Bienen «%/ skatta bikupan, Bäume 
'x# kvista träd. 2. kasta upp, kräkas upp. 
n. itr, s. bryta sig ut, bryta nt, fram, bri- 
sta ut. -breiten, I. tr. 1. breda ut, lägga i 
oordning omkring sig; vika upp, isär. 2. 
utbreda, sprida. II. rjl. utbreda sig, spri- 
das, -breitung, /. -brennen, I. tr. 1. bränna, 
bränna ut, ur, gum eld urhälka. Åfit Schtoe- 
fel f\0 svafla. 2. bränna fullständigt, väl. 
II. itr. 1. h. brännas fullständigt. 2. s. o. h. 
brinna ut, slockna. 8. 8. brännas ur. -brin- 
gen, tr. bringa, f&, taga ut, ur, fram, sätta 
ut, utkläcka, ^amskaffa, sätta i omlopp. 
Js Gesundheit ei. einen Toast aufjn *\f före- 
slå en sk&l för ngn. -bruch, m. 1. utbry- 
tande, bortbrytande. 2. utbrott. 8. vin af 
de bästa drufvorna. -brflhen, tr. skölja i 
kokhett vatten, -brflllen, I. itr. h. sluta ry- 
ta, vräla. n. tr. rytande tillkännagifva, 
framvräla. -brummeii, itr. h. upphöra att 
brumma. -brOten, I. tr. ligga pä, utkläcka, 
uttänka. II. itr. h. sluta kläcka. -brOtung,/. 
-buddeln, tr. P krafsa upp, fram. -bOgeln, I. 
tr. stryka ut, stryka. II. itr. h. sluta stryka. 
•bummeln, itr. F 1. s. gä ut och drifva, sl& 
dank; rumla. 2. h. upphöra att rumla, stad- 
ga sig. -bund, m. prof, mönster, typ, under. 
-bOndlg, a. förträfflig, framst&ende i godt •!. 
oDdt, usel. -bOrger, m. 1. borgare frän an- 
nan stad. 2. borgare boende utanför staden. 
•bUrsten, tr. borsta ur, af. -bOfsen, I. tr. 1. 
Inga, lappa. 2. plikta, sota för. II. itr. h. 
fullgöra, af sluta sin botöfning; af tjäna sitt 
straff, -buttern, I. tr. tjäma, tjärna ut. II. 
itr, h. sluta tjäma. F biid. er kat ausgebut- 
tert: med honom är det förbi, han har spe- 
lat ut sin roll. -dampfen, I. itr. 1. s. &nga; 
dunsta bort. 2. h. sluta änga. II. — m- 
•dämpfen, tr. 1. l&ta dunsta bort. 2. släcka 
af. 8. med änga, med rök utdrifva, röka ut. 
•dämpfung, /. -darmen, tr. uttaga innanmä- 
tet p&. -dauer, /. uthållighet. Ihärdighet, 
seghet, varaktighet, -dauern, L itr. h. ut- 
h&lla, framhärda, ^std: uth&llig; bot. härdig, 
perenn. II. tr. uthärda. 

ausdehnllbar, a. tänjbar, -barkeit, /. tänjbar- 
het, -en, I. tr. uttänja, utsträcka, förlänga. 
Ausgedehnt: vidsträckt. II. rjl. tänja sig, 
utsträckas, utbreda sig. -ung, /. 

auslldelchen, tr. gnm en dam afskilja, afdftm- 
ma. -delchung, /. -denken, tr, 1. uttänka. 2. 
Ur. itr. h. tänka ut, tänka till slut. -deuten, 
tr. uttyda, utlägga, tolka, -deutung,/. -dich- 
ten, tr. 1. uttänka, dikta, uppdikta. 2. trv. 
itr. h. sluta dikta, dikta färdig. 3. dikta, 
täta. -dlelen, tr, golflägga, brädslä. -dlenen, 
itr, h. tjäna ut. Ätugedient: uttjänt, för 
detta, emeritus, -difteln m austilfteln. -din- 
gen, I. « ausbedingen, U, rfl, taga tjänst. 



III. Ur. k. sluta pruta, -docken, tr, ^i. föra 
ur docka, -donnern, itr. K. upphöra att åska, 
att dundra, att larma, -dörren, iir, s, toika 
ut, torka. -dSrren, tr, uttorka, torka, »dir- 
rung, /. -drechteln, tr, 1. svarfva ut, ur, ur- 
hålkå. 2. Ut. itr. h. färdigsvarfva, sluta 
svarfva; tills varf va, afrunda. -dreben, I. tr, 
1. — ausdreckseln, 2. Jm etw. »v vrida ngt 
ur handen på ngn. 8. skrufva ned •. dåKcM 
flUeka, t. ex. eine Lampe. 4. Eine Schraube <v 
nöta ut en skruf. II. rjl. utnötaa gam tknf- 
niDg. -drehung, /. -dreschen, I. tr. tröska, 
tröska ut, af; F genomprygla. II. itr, k, 
tröska slut. -druck, -e f, oi. uttryck. Zwa 
/v bringen : gifva uttryck åt, Hber allén «v 
outsägligt, f\/ kaben: vara uttryckafnlL 
-drOckbir, a. som kan uttryckas, -drveken, 
tr. 1. färdigtrycka. 2. trycka ut oisrkortadt. 8. 
gnm tijekning utuöta. 4. uw.itr. k, sluta trycka. 

autdrOckilen, I. tr. 1. trycka, prässa ut. 2. gam 
p&tryekning släcka. 8. väl aftrycka. 4. uttryc- 
ka, uttala, framställa. II. rjl. uttrycka sig. 
-er, m. en som prässar ut m. m. m fsng. -lieb, 
a. uttrycklig, -lichkeit, /. bestämdhet. 

auslldUfteln te austufteln. -duften, L Or. k. 1. 
dofta, sprida doft. 2. mista sin doft, dofta 
ut. n. ^ nu. -doften, tr, utdofta, utdun- 
sta, sprida, -duiden, I. tr. tåla, uthärda, 
fördraga. II. itr. h. sluta lida. -dunsten, 
-dOntten, tr. o. itr. h. utdunsta. -dBnttvnf , 
/. -eggen, I. tr. harfva upp, bort. II. itr, k. 
harfva slut. 

auselnånder, adv. ifrån hvarandra ei. hvart- 
annat, åt hvar sitt håll, isär, sönder, -bre- 
chen, I. tr, bryta isär, sönder. II. itr. 
8. gå isär, sönder, -breiten, tr. breda ut 
•bringen, tr. åtskilja, -fälten, tr. veckla 
upp. -gehen, itr. s. 1. skiljas, skingras, gå 
isär. 2. gå sönder, -halten, tr. hålla ia&r, 
skilja, reda. -klaffen, t^r. A. vara öppen, gapa. 
•kommen, itr. s. komma ifrån hvarandra, åt- 
skiljas, -logen, tr. lägga, taga isär, breda 
ut; bild. förklara. -Ilegen, itr. h. vara belSg- 
na på af stånd från hvarandra. -maehen, ir. 
skilja, åtskilja, taga isär. -tolzea, I. tr. 1. 
upplösa i sina beståndsdelar, analyoera, 
klargöra, framställa. 2. Personen <v ordna 
personers affärer »k att hr%r o«b eo iftr sut. IL 
rjl. 1. flytta isär, sätta sig på af stånd från 
hvarandra. 2. förklara, klargöra aitt för- 
hållande till hvarandra. Sich mit eeine» 
Glåubigem *\t rangera sina affärer, träffa 
öfverenskommelse med sina kreditorer. 
-sotzung, /. -spreizen, tr. Die Beine <^ akref- 
va med benen, -stleben, itr. s. flyga isär, 
hastigt skingras, -thun, tr. skilja åt. -«ft- 
koin, tr. veckla upp, rulla upp. -wlrren, tr, 
reda ut, bringa reda i. 

auslleison, tr. isa loss, hugga loss ur ioea. 
-oltem, itr. 1. s. värka ut. 2. h. upphöra att 
vara sig. -olterung, /. -erkiosen ^ atuf 



IntnuMtUTt, rjl. refleztn, 8t. starkt, 8V. tragt, tr. transIUrt verb. k. bar kahm, $. bar tln till bJU^vwb. 



ör. 



i^oaerfcoFon 



ausgahreii 



måhttn. '«rliorsn ^ ausnieähU. -erkQrflii <* 
maerwåklen. *Arl«iinr -Af$BliOKl» tr. ntae. *** 
l$vi. pottj ; uisedd, ntTald. -trwählfln, tr. ui- 
rilja, titkor», Ju5ericM/f : nii^ald^ utkorad. 
-irwihlune,/. *«rzilil«ii, fr, berätta till aln t, 
•^flrztéhen, tr, Jn n^r ^E^lnta u^ns nppfdatraO'. 
"iiseii» ir, ^ta ur^ upp. ^flclien, ir. föi&e 
med fack. -fftdeln^ I. tr. 1. of draga al en 
tråd. %. riapii upp, H. r^. 1* g A af aH^u, or 
iUceca-i, S, riapA upp ilg. ^ahraiir I. tfr. t. 1. 
åka, fara, rOj fiegla ul, bort, 2, To^ einem 
Orié f^ fara i från ett fltalle^ b af Ta å^t till 
DlgångapTKDkt för min tesa. 3. fuTn, rusaj 
brjta ut HT. 4. b14 nt, i. •!. etn i^at^m fährt 
i% Bluten afi4^ Ausgfjfahrcn seta: hafva ut- 
iUg, 5. halka, Hitnta. II. tr. kota upp, kära 
popar L -fftbrt, /. 1. utfart, utfärd^ körtnr; 
afrefim^ S. utkdreport, portgång, -fällt m. 1. 
atfaliaDdeT bortfallande, affaliaiid@.2«brlflt, 
deficit. 3. utfall, artgrepp, 4, utgång, reBul- 
tit. HÉIIan, L Ifr, å. 1. falla ut, ur, 2. ej 
bUfra af, ioBtällaa, 3. mu. göra utfall, ut- 
falla; yaiA^ fara ut mot nta. 4. j?o tittd «o '^b 
Dtfalla ft& eller 8&, b a det eller det re- 
iultatet, ffut '^ lyokaa, ichlecht ^v miEfi' 
Ijekan. II. tr. Sick {å^U ainen Zahn ^v facila 
oeh Blå ut €□ tand på sig-j den Arm ^ falla 
oclk rrlcka arnoen ar led. -firbeiir tr. färga 
färdig, -fa^e[r]fi, I. tr, rispa upp. II. itr. i. 
«. r/f. ridpa upp eig, gå upp *fAierunB, /. 
'faulen, itr* $* 1, blif ra ibålig gum rota, 2. 
rattna hott, falla af tLll faljd ^i rdta. 3. 
djtipt anfrätae^ ruttna. -IflGhlflDi tr. utkäm- 
pa, afgöra gum kamp. ^ftgin, ir. %. aopa 
ut. S. EOpa fiiiit»itiidi£t. "fégefp m* sop a re. -iV"^ 
'fHflnf /. fioperaka, itäderska. -fflgRBf, -, n. 
«opor~ -feg ung, /^ utfiopaude. -fsilan, tr. fila, 
med fil Qrhålka, fila bott^ hiiä. £llu, pokra, 
lägga aista banden vid. -fertigflii, tr. 1. ut- 
tixå^ % utarbeta, aHatta. -!«rtlger, in. ut- 
lardare, affuttare. ^fertloiing,/. utfärdaEide. 
^fsttsn, tr, rena JHu fett. -fouflrn, I. tr. xtpp' 
ddap uppvårma. II. itr. A. 1. apphora att 
elda. %. F elå bukut. *fllz«n, tr. h kläda 
med filt. 2. atoppa med stopphår. S. F Mf- 
tigt fara ut emot, lexa upp. ^IndaHf fr, nt- 
leiaf hitta på^ taga reda på. -fin (tig, a. #v 
maeken ^ aunjnd&n. -flrnlsteii, tr. fernisBÄ 
lavan digt, väl fernlsBa, lackera, -flsctien, I. 
tr, I. fiska, meta upp; bUå. F fiska reda pä, 
■uoka upp. SI, Einen Teich ^ fånga all 
åtket^ i en dam. IL itr. A. upphöra att 
fiska. -IlaGicflrn, itr. h. «. f . slockna. *llftin- 
mant I- ^^^- ^- i^pphöra att flamma, att låga. 
EL ftfr. -flintmaii, Ir. mU. läeka. 'flattern, iir. 
i, 0addra ut^ bort. 'fleGttteti, tr. 1. fl ii t a upp. 
2. inTäödigt fÖree med flätverk. -fJegiln, tr. 
tröska ux mtå ii^ka, nla^rö&ka. ^Heischait» tr* 
sue a&kafra köttet af; bUd. utaug.i, beröfra 
lanabåU och prydnad, -flelschung,/, -flik* 
knir Ir. laga, lappa. ^Illcksrai, /. lappning, 



liippvi^rk. -Illckungr y. lagDlag, lappiti^g. 
-niagan, iir, s. flyga ut, bort. 4na(sen, itr. j». 
Hy ta ut, riana at^ ntetromma. -flochan, hr. 
h. upphora att a vara. -Ilucht^ -e f, /. 1. 
hemlig utväg, kryphål. 2. wndtljkt, iöre» 
yändnlng. 3. = raij. -flug, m,\. iitfLv^andt, 
h ortflyg ande, 2- utflykt, utfärd. Z. flygb&L 
fluBter, -WuHt m. 1. utflytande, uttlode. 2. 
aflopp, utlopp, mynning. -llulfrUhra, /*. af- 
loppsrör. -Ilut[h], /. aflopp, 'flut[hjen, itr. j. 
hafva aflopp, utflöda, 'fedarn » ouj/örderi*. 
-falgtn, L itr* s* följa ut, y*A; tiga. H. tr, 
öfverlemna. *fOpjiaii, tr. F drifva »tarkt 
gyckel med. -fofCler«r, m. utmanande per- 
aon. »förda rn, fr, utmana, -fortfarung* J\ 
utmaning, 'fttrdarn, tr. eknffa, forsla ut, 
fram, upp. -flirderunf , /. -forman, tr. forma^ 
bilda, ^forectian, tr. utforska. *farschari nvt 
uLforskare. -foraGhung,/. utforakanda. -in* 
gan, I. tr. utlrågaj gnm frågor utforaka. II. 
itr. h. upphöra att fråga. *f rågar, m. f råg- 
Tia peraou. -fråga ral, f. frågvlÄhet. 'f rän- 
tan, armisen, 1. tr. fräne a, göra frauaar på. 

II. r/f. rUpa upp aig. -fraasani L tr. 1. äta 
nr, upp. F bii4- wQt hat er auitgifresttn f 
bvftd bar bsm gjort för oudt? 2. fräta^ frä- 
tande urhålka^ II. rji. äta aig öfv^rmätt. 

III, itr* å. sluta äta. 4rau«n, r/. 1. glädja, 
roa el g tillf ylle a. 2. upphöra att glädja, att 
roa aig. -fri eran, L itr. 1) *■ 1. botten fry a a, 

2. bllfva genomfrujsen. 3. frysa bort. b) A. 
4. upphöra att frysa. II. rd. genomtränga» 
af köld. ^frlKhan, tr, urlaka. firoMaln, F I. 
Ir. låta amaka fukteln, prygla.. II. ttr. h. 
upphöra att prygla, -fuhlsn, tr. gam kijuein 
taga reda på, leta alg till, -fuhr, -en, /. ut- 
försclt export. 

aufttUlifllbflr, a. 1. utfdrhar, som kan Terk- 
HtiiilaH. 2, aom får eiporteraa. -bojrksttr/, 
utforbarhet. -an, tr, 1. föra, leda tit. fl. F 
jm öIkj. *s4 fråntaga ngn ngt. 3. b^na. utföra, 
exportera. 4. i»»d, afföra. 5. otföra, verk- 
fltälla, fiätta i verket. Bich ^^ lassen: rara 
ntlörhar. d. utföra, utveckla, utförligt be- 
handla. -ar(ln), m. (/.) 1. eiportor. 2. verk* 
atäUare. -lich, a. utförlig. Daa ^ere: det 
vidare, -liclikell, /. utförlighet, -ung, /. 1. 
utförande. 2. Terkställighet. 3. utveckUag, 
utförlig behandling. 

au slif Ullen, tr. 1, fyMa, uppfylla. Igenfylla, 
upptaga, 2. b (illa ut, tomma. -Hill ung, /. 
-lureben, tr. 1. fåra, rbta fåror L 2. utjäm- 
na fårorna i. -fwHorn, »(ilttern, I. tr, 1, ut- 
fodra, uppställa, göda. %. fodra slnt på. 

3, fodra, eätta foder 1; kläda inttadtcL II. 
rjf. göda sig, blifva fet. lU. itr. A. af- 
aluta fodrlngeu. -fyltftnitip» -fOtlerunff,/. -gt- 
lia, /. 1. utlemuande. 2, utgift. 3, upplaga, 
edition, -flåhaaai I. itr.h. upphora att gåspa. 
II. r^. F I. - /. 2, gäapa munnen Uf led. 
-gibran i« aas^åren^ 



Tgtk^ntntk tkeloréhfi. 






i 



Ansgang 



— 60 - 



auduum ¥ 



Autgang, m. 1. utgående. 2. utgång, port. 8. 
utgång, slut, resultat) mål. 4. utgångs- 
marsch, -tsilbe, /. slntstafTelse. -tzolli m, 
tull vid utförsel, uttull. 

ausllgären, I. itr. a) h, 1. sluta jäsa. b) s. 2. 
jäsa slut, tillräckligt. 8. jäsa ut, fram, öf- 
ver. n. tr. komma ngt att jäsa väl. -gäten 
te ausjåten, -geben, I. tr, 1. gifva, spela till 
slut, t. ex. 0in SchauspieL 2. utlemna, räcka 
ut, lemna från sig. 3. gifva ut, utbetala. 4. 
utdela, fördela, distribuera. 6. släppa ut i 
rörelsen, sätta 1 omlopp. 6. gifva, lemna 1 
afkastning. 7. Jn, sich /Ur etw, «v utgifva 
ngn, sig för ngt. II. r/7. 1. utgifvas. 2. göra 
slut på sina pengar. 3. u /, 7. III. itr, h, 1. 
göra utgifter. 2. g^fva ljud ifrån sig, ge 
skall, -geber(ln), m. (/). utgifvare, utdelare, 
fördelare, kassör, kassörska, -gebot, n. 1. ut- 
bjudande till salu. 2. anbud. -gebung,/.utgif- 
vande m. m. te ausgehen, •gebOrt,/. foster, al- 
ster, -gedlnge, n. undantag, förbehåll, -ge- 
felmt, a. slipad, inpiskad, -gehen, L itr, s, 1. gå 
ut; lemna huset, företaga en promenad. Zur 
ThUr fst gå ut gnm dörren, von etw, *\f utgå 
från ngt, vonjm fv härröra, härstamma från 
ngn, Uber Jn *\t gå ut öfver, komma öfver 
ngn. 2. Auf etta. (»ek.) *>» a) sluta på ngt, 
b) gå ut på ngt, hafva ngt till syfte, in 
etw. (sek.) '>^ sluta med ngt. 8. utgå, utkom- 
ma, utfärdas; framträda. 4. Frei, ledig, los 
*\f slippa undan, leer *\» ej få ngt med. 6. 
gå af, kunna afdragas ei. aftagas. 6. gå af, 
gå ur. 7. gå ut, taga slut, slockna. Der 
Atem geht mir ans : jag mister andan, blir 
andfådd, das Lickt, dos Feuer geht aus: 
ljuset, elden slocknar, etw, geht gut, schleeht 
aus: ngt får ett godt, ett dåligt slut. II. tr, 

1. trampa ut. 2. med steg utmäta, uppmäta. 
m. rjl. blifva nöjd på att gå, gå sig trött, 
•geigen, I. tr, spela till slut p& Hei. II. itr. h. 
upphöra att spela soi. -geizen, tr, beskära, 
klippa, -gelassen, a, 1. otyglad, lättfärdig. 

2. uppsluppen, uppspelt, -gelassenhelt, /. 
1. tygellöshet, lättsinne. 2. uppsluppenhet. 
8. extravagans, utsväfning. -genieften, tr. 
njuta till fullo, -genommen, I. prep. med Mk., 
flamt adv, med undantag af, undantagandes. 
n. honj, f\* dafs undantagandes att, för- 
utom att. -gerben, tr, färdtggarfva, F ge- 
nomprygla. -geschlossen * ausgenommen. 
-gesocht, a. utsökt, utvald, -gezelchiiet, a. 
utmärkt, förträfflig, -giebig, a. (vinst)gif- 
vande, inbringande, -gieften, I. tr. 1. hälla 
ut, slå ut, utgjuta, uttömma, tömma. 2. 
släcka gnm påbtiining. 8. gjuta i, ifylla. II. rjl. 
utgjuta sig, sprida sig. -giefsung,/. -gipfeln, 
tr. toppa, -gipsen, tr. gipsa, fylla med gips. 
•glätten, tr, utjämna, utsläta, stryka ut. 

Ausgleich, -0, m. förlikning, kompromiss, -bftr, 
a. som kan utjämnas, förlikas, -en, I. tr, 1. 
utjämna, släta, hopjämka, göra lika, af- 



kvitta. 2. bilägga, förlika. IL rjl, •. tyr. - 
&ich 'V förlikas, ingå förlikning, -fr, m. « 
person som utjämnar, förliker. -mg»/. 1. 
utjämning, hopjämkning; planerande. 8. ' 
förlikning, kompromiss, -imgtmliizt,/ ikil- x 
jemynt. '' 

autllglelten, itr, s, halka, slinta. -gilmnM, itr, 
s. upphöra att glöda, slockna så smånin- 
gom, -giitschen, F » ausgleiten, -glQlitii, L 
itr. 1. h, upphöra att glöda. 2. «. glödande 
el. af glöd förtäras, brinna upp. IL tr, glöd' 
S^) uppglödga. -gllhung, /. -gralMii, tr, 1. 
gräfva ut, upp. 2. urgräfva; gravera, -grt- 
bung, /. -gråten, tr, bena nak. -groHan, L tr. 

1. gripa ut, utvälja. 2. nöta, nrhålka gnn 
tammaade. II. itr. h, 1. sträcka ut armame. 2. 
sträcka ut; gå med stora steg. -groilan, itr, 
h, upphöra att hysa groll, att vara förtör- 
nad. -grttbaln, tr, grubblande attfinka, at- 
fundera. -grQb[e]lnng,/. -grliulaa, tr. 1. ar- 
hålka, uthugga. 2. utgrunda. -frlMluii|, /. 
-grOnen, itr, 1. h, upphöra att grönaka. 2. 
s, slå ut, blifva grön. -gnak, -6, m. 1. «|«. 
utkik. 2. F ntsigtsställe. -fiiGlcaa, L tfr. k, 
F titta ut, «|5. hålla utkik. IL tr. F tieh MaL) 
die Augen *» ifrigt titta, stirra, -flooktr, ai. 
mntnM på utkik, -gurgebi, tr, Dan HaU «v 
gurgla aig. -gula, m. 1. uthällande, utgju- 
tande. 2. gjutet stycke, afgjntning. 8. af- 
lopp, afloppsrör, sköljsten, rännsten. -baa- 
ren, itr, h. o. % e. mista håret, fälla, -haban, 
tr. hafva af sig; hafva tömt; hafva läst slut 
på, hafva slutat, -hackan, tr, hacka, hugga, 
stampa ut. -hageln, itr. h, epen. sluta hagla, 
•hakan, I. tr. haka, häkta ur, af, upp. IL 
rjl, haka ur, g^ loss, gå upp, släppa. -M- 
lan, itr. h. e. 8. 1. skälla, ljuda vidt om- 
kring. 2. upphöra att ljuda, dö bort, för- 
klinga, -baltan, I. tr. 1. hålla ut. 2. ntatå, 
uthärda, tåla vid, tåla. Es ist nieht aajsa- 
halten: det går för långt, det är för odräg- 
ligt, n. itr, h. håUa ut, uthärda; aitta i. 
-haltung, /. -hinnnarn, tr. uthamra. -WMi- 
gan, tr. utlemna, öfverlemna. -biailging,/. 
-häng, m. band. uthängd vara, skylt. 

Authängebagan, m. boktr. rentryckt ark, prof- 
ark. 

aaahangen, I. itr. h. hänga ute; vara analagen, 
uppspikad. II. ^ - amehängen I, II. 

authängllen, I. tr. 1. hänga ut, skylta med. 2. 
urhaka, afhaka. IL rjl, haka ur, gå loss, 
släppa. III. - anshangen I, -atehiid, «. akjlt. 
-awa[a]ra, /. - Auåhang, -ung, /. uthängd 
ning m. m. le aushången. 

autllbarran, I. t^. h. hålla ut, framhärda. <vd: 
uthållig. II. tr. 1. uthärda, utstå. 2. af- 
vakta, utvänta. -baapain, tr, afhaspla, af- 
härfla. -hatpaa, tr, haka af, lyfta ngt af ha- 
kame. -han, m. 1. nthnggning, utgallring. 

2. skogsfälle. -iMUiGb, oi. utandning. -håa- 
tr. ntandaa. -htMhung,/. -baueii, (r. 



itr, intrene.ltiTt, rjl. refleilvt, St. etarkt, 8V. aragt, tr, traasiUrt v<eA. k, har k»\m, 8, har Mto till i^pr«i%. 



åodliaiier 



- 61 - 



anskoolioit 



t, T^tbugga^ iit£tA.mpa toa4 »tM^mp^ trimritjftln^ 

■r, m. let», itufitpf if^äjaoL -tittulAn, I* tr* fiå, 
H, r/f, 6Ujk% sklnD^t af aig. ^hauung» /. 
nihDggTkttii^ &. ID. IG au^rAotien^ ^hatkAit^ L Ir. 
1, lyftii, taga «t 3. bfjtft upp. 3, lyftt» af 
httftru*. 4, pil ropa 11 1 j upp nt«i] luffen. A, Skh 
UtL,} die SckuIteT 'v Ijfta a& att Hxelri gtt 
IT led. 9. Bi*L T&ffTTftj ntäkrifya. II, rfl. ut- 
märka 8tg, fr&mitå, m. tir, h. DU Uhr 
k^itt aus : klockarn knäpper mr Bti itnv iiL. 
*l»lber» ni. v&rfvare. ^tielfunp,/. I;ft&tid« ib. 
& ■• niithehen, -hechéln, En 1. ifr. ttr*. k. 
ilnia bäcklaj backla Tål. Si uiti. liäckla, 
tadliL^ ikarpt kri^iKem. ^htcheitf Ir. Qtkläc* 
kiLi blid. fundera ut, uttänka, -heirflfi, 1. tr, 
fnllei^dlgt bota, bela. II. rjt. o. itr, å, fiill- 
lomSigfc botiLflt lakae. 'hsttung, /, 'ttelxenj 
ir, gnm eldning tork», uppelda, -helfen, L 
itr, A, bjjllpa or ojii tartipnbtt, biatå, bisprin- 
ga, Jm: n^n. H. tr- Jm den Rock ^ bjälpa 
ugn af med rocken, ^helfir^ m. hjälp are. 
-fcemment (^^ borttaga hämskon, bamkedjan 
fr&n. -hettlent itr. h. upphörn att tjuta, -hleli, 
m. Aki, utf&II^ tibt. -Itilfe I fl AiisMl/e, '^ho- 
Mit (p* boftbyfla, afhyfla. -htfheiiT Ér* ib;. 
mit Erde "m kupa. -hlhlarii tf\ nr halka, göra 
Mlig. Au*ff€hdkH: ihålig, ^hflhlung, /. -m- 
A4il, ir* fÖrMnaj bespotta. 'hö*in«r, m. be- 
tpottare. -hfthnnng,/. föibJlnande. -||0iie[r]n, 
If. utmångl^ utuiinatera. -Iialan^ I. tr. aöka 
ttttOTflka„ kåuua, höra pig för hos. II. Ur. A. 
Mit dtr Hand ^ lyfta hatiden ini hmj ntr mxx 
lue» •!. 4yi., ium Sprun^t ^ tttga aoiats till 
tpråug^ iiiid. teeit >^ rfd iIq rrKniiTtaikiDi gft l&ngt 
ttUbaka *i. göra stora omTägar. ^ItBlung, /. 
'hplieii - tthhohen. -horehen, tr. Jn ^ lyii 
ubqs titforsko, tipiouGra på ngu, attpana 
Bg©! hemligbet, -hor€h«r(ln), m. (/,) lyss- 
tkare, Bpion. -hfirenT ir. 1. böra till altit. 8. 
Qtfonka» forhoriL. -kub, m. 1. utrlljander 
arrai Ä. o», rekrfteriug. -htlltet /. hjälp, 
imdAättuiDg, h|ä1pinedel, -Mtfswalse, ^dv. 
\ nödfalif för tllifänet. -hQl»en, ir. ekahi, 
ipdta. -tiuitg«rn, ir. utbuugia} utavillta. 
^tiitnitn, tr. P lera upp, bauna. ^husqhen, 
itr. 9. Blinka ut^ hastigt smyga sig ut. -hUs- 
tii, L llr, h. sluta hosta. II. <r. boeta upp, 
-jigen, L tr* 1. kora ut, Jm den Ån^al- 
$ck*eei/é ^ försätta ugn i itor iugeat, %. 
Dtn Wald #v a) jagande geöomatTofTa hela 
•kog^n, b) a k] Q ta ilut på Tillebrlldet i sko- 
gen, ii lin h. aluta jaga. -Jammirn, I. Ur, 
k upphdra att jämra sig. n. r/* iitgjnta 
lina bftkjm mer. -fltsn, tr, bortrenaa. -jilvch' 
ttn^ I* kr. L jubla slut^ upphöra att jubla. 
tt. Ir, juhtafide förkunna. Hl. r/. jubla 
^^f^ g^tv^ sina känslor luft. -jdcfien, tr. 
ilUga oket mf, oka af^ taga i frän. -jubtln 
* ^-mjmiChMn, -kftHen^ tr. utkyla. -käiniii«fi, 
fsr, kftmota ut, al, bort. -klmpfeii, I. itr, k. 



upphöra att kaoipri^ att strida, kftmpa slut* 
n. ir. utkämpa. -kirliåU«h»n, tr. F d[tgt%t 
karbasQ; prygla, ^karrarii Ir. köra ut <t. bort 
med (skottkärra. »hAuen, I. itr. k. sluta 
tugga. II, ir. tuggande suga q t saften or, 
-kÉMti m. I. löaköpande, friköpande. 2. upp- 
köpf kdp af hela förrådet, -kairian, tr, 1. 
Eifiin KamfmanHf einen Ladett^ eine Ware 
'V köpa upp hela lagret hos en köpman, i 
«n bod, af en vantsort, m^, dit Gele^enktU 
^ begagna sig af tillfället^ dis Zeit rv Täl 
använda sin tid. S. Jn <^ uttränga, titstleka 
ngn vid Ott köp gam »tt SfruttiJöiJ» ben^m, tSiAS 
TeiUiaiftr »v ntlösa sina komp au joner, in- 
kopa deras andel, ^hegelnf L tr. &\t kägel 
om. II. ilr. k. upphöra att alå kägel, -feih- 
len, ir. imua. raffla, urhftlka. -kehlung ^/, -kth* 
rea = am/ef;cn. -kehrer - Ausfeger. -ith- 
rlcbt; ffl, D. m. sopor, biid. afskurti. ^kelfen — 
auasckeiten. -keilsfi^ L tr. fastkila; F btid. 
getiom prygla. II. itr. t. «. rjl, sluta kilfor^ 
migtj tȃrf. uik^a, -keilung,/. *kelineii, tir. i, 
gro, komma upp. -keltern, I. ir. pråssa ut^ 
prässa. IL ifr. h. afsluta pTässulngou. -ken- 
nen, I. M Jn mUAr tau»tndtn ^ känna igen 
ngn ibland tusenden. U. rjl. hitta rätt^ 
kunna reda sig. ^kerben, tr. göra inskär- 
ningar i. -kariiuiifl, /. -kernen, fr. taga ut 
kärDorna ur* -kllttn, ir. kitta^ fylla med 
kltt. 'klaftsrn^ tr, mata med famnm&tt. 
^kligen^ I. itr. k. t]ppb5ra att klaga. II. Ir, 
I. Såin BtTK f\* ftfv, sich ^v utgjuta sig t kla- 
govisor. 2, Jn *%* lagsöka ngu^ et ne Bckuld 
rw utsöka eu aknkirordran. -kligung,/. *hli* 
ren, tr. klara, -klirleraiii tr. ijb utklarera. 
'hlarlerungf /. *klttruiigr /. klarande, ^klil^ 
t«hen, L iir. A, l. upphöra att klappa i 
händerna, 2. upphöra att skraltra. U. ir. 
skvallra om, ikTsJirud» utsprida, 'hliuban, 
ir, plocka ut, peta ut, taga kärnan ur, 
-Maubund,/. -klabta, tr, klistra inuti, etnen 
Kasitji mit Ptipier «** kliatra papper i eu 
ask. -klaitfeu, tr. p. rjl, 1. kläda af (sig), 2, 
kläda ut (sig), 3. iuv&ndlgt bekläd a. -klelda^ 
JBimmer, n. afklädnlngsmm* -kleidung, /. af- 
klädande m. m. » auskleidBn. -klsUlern ^ 
auahUben. 'klingelUt I. ilr. h. upphöra att 
ringa. II. ir. gttnv rinsuiä^, pic^Ktidc förkunna, 
utbasuna. -kHegettt itr. \. k. «i. é. upphöra 
att kliugfl,, att ljuda. 2. *. förklinga, -klftii- 
fifi, ir. 1. piska, piska upp. 2. knacka ur. 
3. Btultn *%* slå ut, hamra i:it bucklor. -kHH>" 
fer, m. X. GU som piskar kiidcr, 2, rotting stt 
piifcK wtder m*a. -klUgeln, ir. spetsfundigt ut* 
fundtjra^ gnm härklyfverier leda I bevis. 
^klQgelung, /. spetsfundighet^ härklyfveri. 
'kftelfea, itr, *. F smyga sig bort, fly undan» 
siihappa. ^kneien, Ir. knåda väl. *knerren, 
ilr. Ä. upphora att morra, att knorra, -ko- 
Chen, I. itr. 1. h, lappbar a att koka, 2, $. 
koka öfver, H. ir, 1. koka väl, genomkoka, 



Le ir jipsUfsord, ' Utt* imt. Q ukQur plw. f Iai oeaU^id. F flualULn, P IkirB «i>tit, % laV^w ^T^WVfr. 



Anskoohimg 



52 - 



aoalMiaa 



2. koka nr. 8. Dampf «v ånga, imma. -ko- 
chung, /. •kollern, itr, h, 1. npphöra att 
kackla, att kråma sig. 2. slippa kollern. 
•ktmimen, L itr. t. 1. komma nt, ifrån, gå 
nt. 2. ntkläckas, krypa nr skalet. 8. utbry- 
ta. 4. komma nt, blifva bekant, spridas. 5. 
em fltekar: gå nr. 6. Mit etw, *>t reda sig med 
ngt. 7. Mit jm f\* komma öfverens, lefva i 
sämja med ngn. II. n. ntkomst, bärgning. 
-kttmmllch, a. tillräcklig au lefra »f. tillräck- 
ligt inbringande. Ein f\*eå Amt: en syssla, 
som föder sin man. -kttnnen, itr, h. kunna 
komma nt. -koppeln, tr. jig. släppa v koppiet. 

. -kosten, tr. smaka, tömma i botten, njuta 
till sista droppen, -kotzen, tr. P spy, spy 
upp. -kragen, tekn. L tr. låta skjuta fram, 
låta springa ut. II. itr. s. skjuta fram. -kra- 
Qung, /. -kråhen, I. itr. h. sluta gala. n. tr. 
Den Tag 'v gnm galande förkunna dagens 
inbrott, m. rjl. gala af hjärtans lust. -kra- 
men, tr. 1. utrymma, tömma. 2. packa upp, 
framlägga, utbreda; lysa, skylta med. -kra- 
mung, /. -kratzen, L tr. rifra, krafsa ut, 
fram; skrapa, radera, rifva, krafsa bort. II. 
itr. t. F fly, taga till benen, -krauten, tr. 
rensa, -kriechen, I. itr. t. krypa ut. II. tr. 
krypande genomsöka, -kriegen, tr. F få ut, 
få af; lyckas tömma. -krQcken, tr. raka, 
skrapa ut. -krQmeln, tr. söndersmula. -kOh- 
len, I. tr. utkyla, göra sval, svalka. II. rji. 
svalka sig, blifva sval, svalna. 

Auskultllånt, -en, m. auskultant. -atlön, -en, /. 
auskultation, undersökning, -åtor, -«, -ören, 
m. auskultant, notarie, -leren, sv. I. tr. med. 
auskultera. IL itr. h. vara auskultant. 

auskundschaftllen, tr. utforska, bespäja, spio- 
nera på, rekognoBcera. -er, m. kunskapare, 
späjare, spion, -ung, /. utforskande, rekog- 
noscering. 

Ausllkunft, -6 t, /. 1. upplysning, besked. 2. 
utväg, -kunftmlttel, n. hjälpmedel, -kttnsteln, 
tr. gnm spetsfundigheter och hårklyfverier 
leda sig till, hitta på. -kurleren, tr. full- 
ständigt kurera, bota. -lachen, I. itr. h. slu- 
ta skratta. II. tr. utskratta, skratta åt ngn. 
m. rjl. skratta af hjärtans lust. 

Ausladellbrttcke, /. lastbrygga, -n, I. tr. 1. 
lasta af, ur, lossa. 2. taga laddningen ur, 
urladda. II. rjl. urladda sig. -platz, m. -stel- 
le, /. lastageplats. 

Ausllladung, /. aflastning m. m. m autltiden. 
•*aB«f /• !• utlägg, utgift. 2. lager, ngt ut- 
lagdt, utbredt. 8. utsida. 4. okt. gärd. -la- 
gern, itr. s. ligga till sig. -land, n. utlandet. 
•länder(in), m. (/.) utländing, främling, -län- 
dlsch, a. utländsk, -langen, itr. h. F 1. räcka 
till. 2. räcka ut armen, -larmen, I. itr. k. 
upphöra att larma, att väsnas. II. rjl. stoj a, 
väsnas efter behag, -lusen, I. tr. 1. ute- 
lemna, hoppa öfver. 2. släppa ut 8. låta 
framträda, visa, gifva fritt lopp åt. Beintn 



År g er an jm 'v låta ngn få umgälla em 
harm. 4. kok. smälta, skira. IL rjl. uttala, 
yttra sig, sina åsigter, uber etw. Uek.}: om ] 
ngt. -lassung,/. -lassungszeichen, n,utelem- 
ningstecken, apostrof. -Ifttschen, tr. F die 
Schuhe 'V trampa ut, ner skorna, •lanern, 
tr. utspäja, spionera på. -lauf, m. 1. utlopp, 
mynning. 2. startande; af segling, affärd. 
•laufen, I. itr. a) h. 1. upphöra att springa. 
b) s. 2. börja springa, springa ut, 4«. löpa 
ut. 8. gå ut, vara utomhus. 4. flyta, zinna 
ut. 6. In etw. (aok.) 'v löpa ut i, sluta med 
ngt. 6. Auf etw. Uok.) «v gå ut på, syfta till 
ngt. II. tr. genomlöpa, löpa till ända. IIL 
rjl. 1. springa sig belåten. 2. vidgas gnm 
nötning, -läufer, m. 1. springpojke. 2. rot- 
skott, ranka. 8. arm, gren, sidogren ar «■ 
birgstråoka. -laugen, tr. utlaka, luta. - 
/. -laut, m. gram. slutljud, utljud. 
itr. h. gram. slutljuda, sluta, ändas. 

I. itr. h. 1. sluta ringa. 2. Einem Veritor- 
benen «v ringa själaringning för en död. 
n. tr. 1. gnm ringning tillkännagif ra dn- 
tet af, afsluta. 2. gnm ringning förknniia. 
8. Jn '\* ringa till ngs ära. -leben, L itr, h. 
sluta lefva, dö. II. tr. genomlefva. IIL rjl. 
blifva utlefvad. -lecken, L itr. s. sippra ut. 

II. tr. slicka ur. -ledem, tr. kläda, öfver- 
draga inTtndJgt med läder eL skinn, -leeren, 
I. tr. tömma, uttömma, utgjuta. IL rfi. blif- 
va tom; göra sitt tarf, få öpppning. -lee- 
rung, /. -legen, I. tr. 1. lägga ut, utbreda, 
lägga fram. 2. utlägga, uttyda, förklaca, 
tolka. 8. Geld f\* lägga ut pengar, göra ut- 
lägg. 4. inlägga, göra inläggningar i; fa- 
nera, fodra. II. rjl. luta sig framåt; Akt. in- 
taga gardställning. IIL itr. h, lägga ut, 
blifva grof, fet. -leger(in), m. (/.) en som 
lägger ut, utbreder, gör inläggningar, ut- 
tyder, förklarar; exeget, tolk. -legerel,/. 
uttydningslusta, misslyckad tolkning, -le- 
gung, /. utläggning m. m. m autUgen. -leh- 
ren, tr. Jn «v meddela ngn fullständig un- 
dervisning. Auegelehrt: utlärd, -leldea, L 
itr. h. lida ut, sluta lida. IL tr. Udanda ge- 
nomgå, utstå, uthärda, -lelhen, tr. låna ut, 
auf hohe Zinsen: mot hög ränta, -leiher- 
(In), m. (/.) utlånare, -lelhung, /. utlånande, 
•lenken, I. tr. Den Wagen [aue dem Geleiee] 
'V - //. II. itr. k. hålla ur vägen. -lerMi, 
I. itr. h. lära ut, sluta sina läroår. IL tr. 1. 
Ein Handwerk «v grundligt lära sig ett 
handtverk. 2. ^ - autlehren. -lete, /. 1. ur- 
val. 2. via af utvalda dmfvor. -leten,I.lr.l. 
utvälja. 2. läsa ut, läsa igenom. IL itr, h. 
sluta läsa. -leser, m. person som väljer nt. 
-lesung, /. urvaL -leuchten, itr. h. 1. Jm (at 
tr.: jn) «v lysa ut ngn; F köra ngn på por- 
ten. 2. upphöra att lysa. -Ilchten, tr. 1. gall- 
ra an akog. 2. aic. lossa en del af lasten i tw 
ijvi, Ifttta. -Ilchtung, /. -Ileban, itr. h. upp- 



tar. IntraiultlTt, rjl. reflezln, tt. itarkt, SV. iTagt, tr, tranaltirt rarb. k. har koAm, ». har Min UU hJUprarh. 



ÅQ&lJereref 



58 - 



Ansplandertn 



ItmHAf utp -llifarnf fr, tit-, &f-, dfrerlemjifl. 
^tliferunfr /I ^llelerungsveflrftg, m. fördr&g 
om f^Tiifytftnia Uti em flitig. *lleg«nT i^i*, h. 1. 

till e!g» 3. nk^ H^a i ^ard b tall ning. ^Ua||er, 
m, ^ft. fikktekepp. •loGh«n, ir. g(>rB häl f. 
löe^tfrif tr* fir^rae med liAl^ gcaomborra. 
4wk^n, tr* 1> Dct^ Haar ^ npploBa lockar- 
na, el äta till håret* !S. utlockn, otforaka. 
4iff«ln, ir. F^ urätfi, isppäta med &ked, ilefra 
i alg, -logieren, tr. iTinga att afflytta. 'tah- 

UllJlseflJlan, L it. 1. eliek&. S, utplåna. H. 
tjr. #, slockna. -Of^ fn. 1^ perfiou som b läc- 
ker. %* ljiia6lnckar«. ^Ilcbp <i. som k^u tti^ 
aläjckASf ^tplilnllg. -uno,/. släckning, utplå- 

luilllct^en, tr. 1. bottlotta. 2, utlotta. * lisan, 
L tr. 1. los^a, taga ut. 2. utloea. II> rf. 
kdp» aig iirit betala loBeponuing lör sig. 
*liv&unBf /* bort-^ ^tlottoing. *lö»«ngt f. 
kABa^ude n. fB. i« aujM^éfl. -tdsiings lummig 
/i l^dsett, löaepeuning. ^totsatif ^r. lolea ut. 
-Ilffeilr L tr. lufta, v ad fä. II. r/. hiLmta 
Mak Itift. -lUflunfl, / -lugeiij iir. h. titta ut, 
h&Jla utkik, -lutactienf ir. P utBagai auga 
pJL -mscheni Ir. 1, loaea» frigura, tAga ut. 
1 fnlläudftj afeluta. 3. göra »lut pi, töm- 
niAs. 4. släcka, fi^ briuga p& det ktara^ klar- 
gör»^ uppgurn. 6. p4 lorliand beatätnma, 
afgöra, öfyerenBkomma om, ftftala* Bivh 
UiU «^ur« ^ betinga alg ngt, jm €tw. ^ teata^ 
meutera ngt tlU ugu, atiir^^fnacAf .' afgjjord, 
riaij aäker, 7. titgära, göra^ blida. Dag 
macht niehU «*»*-' det ba.r Ingeuiing att be- 
tyda* 8, tn^iv redap&. -machurtflT/* bestÄin' 
mel«e^ dfTerecifikammälee, af tal, teatameti- 
tarlåkt förordnande, jfr nir »J^, {iiifmncA«fi. 
'Hahlflii, I. tr. mala väl, tillräokltgt. II. itr. 
k. vppbora att mala. -målen, I, tr. t. uiåla^, 
fÄTglägga. 2. blid. utmålu^ ikildrai fram- 
ställa. U. Ur. A. aluta m&Ia. -maler, m. en 
iom m&lar, färglägger^ utmälar. -malunfl, 
f, inälande ra, ca. i^^ an^mGlen. -man^aln, tr. 
mangla tti. tuin^kitfL -manoli, m, utmarecli, 
afmafecl::^, aftågnndc. -marschtaran, itr. 1, i. 
tåga u%f aft&gu. 19, h. filuta marsch er a, göm 
haLi. ^mi&teiit tr. god^ Tä^l, -mauernr tr. 
mura lavKndiEt. ^mauerung, /. -mauaa[r]n, I. 
ifr. A. npphdra ;ått ragga. O. r/?. F taga upp 
lig. ^meifseln, tr. athttgga* arbålka med 
mäjael, utmäjela. 'maffa[tjlujtg,/. -malkan, 
L (f. mjölka V.Y k0U8 lufver* II. itr* A. sluta 
mjölka. - märgel Jif tr. utmärgla, ^mergelung, 
/. -merzaa, tr, borttaga, utstryka, utesluta, 
■mariuno, /. -mtlsbir, a. miijlig att upp- 
mäta. <niaiain, ir. mäta, mäta upp, ut, till; 
titminiitera. -me^er, m. person aom matar,, 
mäter upp» ut- -mas$iiiig, /. m&tnlug m. ». 
»#^ nuimé94^n. 'Utlät [h] an, tr. 1. 1 hy?a ot. 2, 



Jm diV IToÄnun^ <v »t j» *s* uttrånga iign 
HT bana byrda boatad to v Att vtMuA* bopi h^n. 
3, hjra in. ^mittan, tr. borttaga aplUuiageii 
ur, mocka. -mi«tuno, /, -mitte In, tr. hittÄ pä, 
laga rada pä. -mlttalung, /. -mSbllarenr tn 
nsDitiDdii» möblera. ^mtfbliaruRg^ f. -rttUndiA^ 
itr, h. utmynna, -mUndung, /. *inQnien> ir* 
1* utmynta, mynta. 2. ^äl begjigna aig af. 
'mQnzung, /. ^mtisian^ ilr. h. vara t runga n 
att g& et, må«te ut «i. af, *mustarn, tr, tit- 
mönatra, f&r atr, — aitsmers;tn. -muslarung,.^, 
^nagan, L tr. nr gnaga, gnagande urbAlkA. 
£L Ur. h. upphöra att gnaga, -nlhani In 
h färdlgay. 2. utay, brodera. 3. Sich (dM.> 
Jaåt dié Avgien fs^ nästan aj alg bUud» ij 
af alla km I ter. 'Athma, *n| /. undantag, 
^naschan, tr* iiesiUft äta ar, en aska i alg. 
<neekan, tr* göra narr af. -natifnan, L tr. 
1. taga nt, bott. Din Honig aiu dtm Bie- 
nenstocke cl den Sienentl&ck ^ a k åtta bi- 
kapau, etn ^eichlacht^tet TUr »v taga ut 
Innaumatet tir ett ilitgtadt djuT, FUch* «v 
renaa ä^k. 2. undantaga. IL rj£. 1. bilda 
undantag. 2. taga sig ut, se ut, förefalla. 
[^iVA] 's^d; aom tar af g bra ut, utmärkt, 
öTanlig, utomordentlig, -italmuinOr /". -nla- 
tin, t fr. h. *. rjl. uy^a siat. -nlppen^ ir. läpp- 
jande ddcka ur. -nuUen, ^nCltzan, tr. 1. till* 
godogöra alg, dmga nytta, fördel af. 2. ut- 
nöta, flHta ut. -niftzung, /, -(fden, ir. utöda, 
fcJrÖd^. *Slan, fr. oliu, amoija med olja to- 
råtiaiBi. 'arg aln, t fr. A* aluta spela orfsj, *|iiCli* 
t«n, tr, bortnrrendera t iiii i »miuT* 4«]»r. 'pfak- 
tien, tr, packa upp, nt, iir^ taga fram, ut- 
breda, -packar, m. uppaokare, *ptck«ng,/. 
uppackning. *pappen, tr. fodra med papp; 
göra af papp. -par läran, tr. afräuda, pare- 
ra, -paukan, tr. 1. under pukalEig förkunna, 
utakrika. %. F ntkiLmpa mn dii«it. -paukUiig,/. 
-pallailr tr, päjla. *paJtschan, fr. piska^ piaka 
upp. -paEtaehung, /. *pfälilan, tr. pila, förae 
med pålverk. -pfihiung,/. -pfftndan, fr. pan- 
ta, utpanta, göra atmEktnhig bos. <plinifar, 
m. exekutor, exekatlODebctiiiut. -pfflndung, 
/. pantning, utmätning, -pfalfan, fr* 1. ut- 
hvlaala. 2. b visa I a un adh ^iitk <pfaifar, m. 
hviaalare. -pflaiizan, fr. utplantera. *pfi«n* 
zung, /. -pflattarn, tr. stonlägga^ -pflaate- 
rung, /. 'pflötkan, tr. plocka ut, bort. -pflU- 
gen, fr. 1. plÖ}a fa«it oeb hliiet. 2. plöja opp. 
-pIcNaln, fr. F plmpla nr. -pichan, tr. inTiaiifi 
beatrykä med beck; F bUä. bärdn, et» ausge^ 
p icht t r Magen: u^. e n atrn t b mage. -p I ch u ng,y. 

Auspfcium, *wm[«J, •*«, », aiiapldnm, öfverin- 
aeende, ledning. 

au slip lek an, fr. backa ut. -plapptrn ■" aiiiplau- 
d^rn. •plattan, fr. 1. tillplatta, platta ut. 2. 
belägga med hällar, ^plattan, fr. atryka ut 
mod lu^kjbiL -plitian, itr, i. I. aprlcka ut, 
brista ut. %. gä upp, alippa upp. -plaudarar, 
m. 'plftuderln, /. ekTfallerbytta, -ayater. 



'V A* fanflffad* MppiliCHn^ * UIb iiu. O aknw- plnr. f liu «mljud. F fiualtjl^ P Uwn K^\%!t. % IbVn&n ^it^q^^iSvi^. 



J 



ansplandem 



— 54 - 



amsiingeii 



rfi, pr&ta aig nöjd^ skTallra om ^Ut man vet. 
UL Ur, A. upphöra att prata^ att sladdraj att 
^IcTAllra. -plaudemng, /. -piandsrn, 1. ir. ut- 
plöudrj^ plandrftj xkn^, HAlr.h, alutftplan' 
dra <plUnd0ruo0,/, 'p»elteftr tr. 1. gnm knao- 
lcand«, baltande, itampande drlfra ut. £. 
pocka elg tilJ. *polier6ii, £r. polem t^I, po* 
l&Tiv iiffJt «b h4ii«t. -pollftruit^^/. -pol$teriif /r. 
At(?pp% mndra^Beni. -politCMingn /. -pottirn, 
Cr. upphöra att Täfinaäf &U bullra^ att sto* 
fa, rofla ut. 'posaiiaeitT ir. ntboäuiu». *prigeit, 
I, Ér, prägla, ntprägla. Juj^e/^ru^l.- utpräg- 
lad, n. rji* tydligt framstå, framLräda. -prft- 
ounp, /, 'prfl digen, L itr. k. sluta pr^diknriH 
n^ ir* 1. predikande färbunnaj ntaprlda. 0. 
F jm e£t0.i "» öfvertala ngn att af stå från 
ngt, öfvertyga ngn om motBateen till ngt 
-pr«iteiiT tr. I, pdHa, rcÄa, utbasnna, % pri- 
flA tilUyllea} efter fortjänHt. -prassen^ ir. 
atpriséa^ jm etia. : ngt af tign. ^prsiBung, 
/. -pro!i[1erj«il, -praföii, tr. profva^ profva, 
aätta på prof. -prU§Aln, tr. genomprygla. 
-pumpen, tr* 1. punipa nt^ pumpa läns. F 
Mij. ja 'V puitipti, utfråga ngti. 2, F låna ut. 
-pumpuiRg]. y» 'pa$t«n, F ^ aUj^A/t/^^n /^ /^h?. 
jlUBpiit2, f?i, 1. utamycikiLndc, pyntande» 2. 
prydnad, pynt. 3« garneridg. ^én, £r. 1. put- 
usd* Bläcka, 2, afputea, borttagu, det öfvor- 
flddiga tu vanprydande från^ kvUta, 3. pnt- 
Haj rengéra invändigt, 4. lilgga sista han- 
don vid, 5, emycka, pryda^ pynta; dekore* 
ra I garnera, 6. F tömma, -if, »i, 1. person 
»om pntsarj, fäjar. 2- Ingtrnment till pnta- 
ning, till rengöring, -ungf/* af putsand e n, 

■usIiqtialrAfiA, Ir. 9, itr. A. ånga, bolmar ntduc- 
sta, 'quartieren, I. tr, utkYartera, f&rmå ngn 
att lem na sitt kvat-ter, II. rjl, flytta. -fly»r* 
tl«nill0i /. -fluet»chen, tr. kiämma^ pråasA 
nt. -radleren, tr. radora ut, bort -rahmtnr 
tr. taga ut nr ramen. ^rir)d8[ljn, -randm, 
-rindttrn, tr. 1* randft. 2. förse med tandadö 
kanter^ utiidda. -ranflliftn, tr, utmönstra, 
utgallra, -rasen, I. if.r. h. o. rjl. raea ot. H. 
ir. gifvft f rittt oliajdadt lopp It, rasa ut, »ras- 
tfli, (tr. h, rasta, hvila nt. -rairben » ausplHU' 
dem. ^rauch&ni L fr. röka ut. n, itr. h. sluta 
röka. 'räucherrjt tr. 1. uiedela rök utdrlfva, 
TÖka ut. £. fylla med rök oLrökelsG, röka, in- 
röka, -rfi«Ch«ru5gf /. *ra«(cn, I, tr. rycka 
ut, npp, n. rji. sliUfi %t *x\% ti*acr. -rattlUHf, 
j\ -riunt^n, ir. 1. flytta ut, taga ut; utrym- 
ma, tömma. S, r5ja t^Vti ordna, atäda. 
•rttumvr, m* person aom flyttar ut ufe«f, ro* 
jer Teat, ordnar. -riumufiB, y. ntftyttning 
bh b>. «« oit^rdumen. -raupen, tr. bortplocka 
mask från. -räuBpern, I. ir. harkla upp. II, 
r^. bai-kJa, rnckla. ^rechan^ ir. kratta htu 
adb bUi«L ^reehanbar, a. aom kan utriikuaa. 
>rtGlinen, ir, uträkna, -rachnung, /. -rackm. 



I. fr, 1. uträcka, utsträcka, %. uttiuja^ ut^ 
töja; räcka, uträcka. H. rjl. at racka p& afg, 
■träcka ut atg; utUinJAB, förlängas, -reda^ 
f. undanflykt, nnd skyll an, föreväudnlngj 
BTcpakäL -redvn, L itr. h. 1, tola till puukt, 
S, Frei >%# tala rent nt, a äga atu mening 
utan förbehåll. II. tr, 1, tala till slut, tala 
ut. 2. uttala, yttra. 3. uppräkna, omtala, 
uttömma. 4. söka uudaufljkter för, aöku 
urfläkta. 5. Jm ttw. ^ dfvertala^ förmå ngn 
att uppgifra ngt, att afatå från n^. HL 
rji. I. tala, prata aig belåtet^^ säga bvad 
iom ligger en om hjärtat, tala ut. Skh mit 
/m fv förkbira sig för, bafra en förkJarlDg 
med ngn. S, aöka undanflykter, »öka att 
kom ni a ifrån, att eHngra sig undan, ur- 
säkta sig. -ra ad an, tr. ijä. utreda^ utmata, 
ra ad ar, m, skeppa redare. Taadunp» /. ot- 
rustning, -rfigntn, I. itr. k. *, r^, ap«ri. upp- 
höra att regna. H. Jr. ÄtiE^eref/nel .* urbål- 
kud, urtvättad af regn^ gropig, -ralbaii, tr. 

1. nf^^a utj bort, afgnlda, gnngga^ 2. gniila, 
skura invändigt. 3> afrifva, frottera. *ri^> 
chan, iir. L 1. räcka till, vara tillräckliga 

2, Åfit etiö, ^ räcka med ngt. ^rtlfiliiiid, a. 

1. tillräckligH 2. Weit f^ sträckande sig 
långt, vidsträckt, »rillan, I. tr. X. bringa 
tlU full mognad. 2. reffla, II. iir. «. ■. h. fU 
mogna, blifva fnUmogen. -rtlmtn, itr, h. 
upphöra att rimma, -relä an, itr. i. s. afresa. 
Atitffemiat tein: yara bortreet^ vara pä re^ 
sii. 2, h, upphöra att resa. -rslfsen, I. Ir, 
rycka, slita tit, upp. II. itr, $. 1. g& Böuder, 
slitas upp, gä upp, genombrytas, tagti slut, 
a. F spHnga aln kos, fiy, flykta^ schfippa, 
desertera; ekena. -raH^^r, rn. 1. ea som 
tycker upp. 2. F lyujmare, flykting, peraon 
aom tar till echappen. <r«lt«n, I. itr. 9. rida 
ut, bort. II. tr. \. Ein Pftrd ^ a) motto- 
nera en häst, b) afiluta en bästa inridulug, 

2. geuomrlda, ridande uppmäta. -r«nltafl, 
ir, vricka, vrida ur led. -rftftlturtg,/. -rtii- 
nan, I. itr. 1. t. springa, ränna ut, bort. £, 
h. upphöra &tt springa, att rätina. Q. tr* 
1. genomlöpa. 3, Jm im*i Aug» *%* apringa 
emot ngn, så att man stöter ut ett oga på 
bonom. HL rjl. apringa sig helåten* -raii- 
ten, tr. röja bort, röja, rycka upp, utrota, 
'restyngt f^ ^rhad* m auårEed-. -Hchteti, tr, 
1, * räta ut, räta, rätta. 2. uträtta, ntföni, 
vexkitälia. 9. framföra, meddela. 4. Tidta-^ 
ga förberedelser tlH, ti 11 rasta, anordna, 
-rii:li!fr{la), la. {/.) en som uträttar, verk- 
atäller, tilirustnr. -rlohttpt -Hchttim, a. ttli- 
tagseo, dugt! g. ^rlaclien, tr. 1. fylla med 
doft, med lukt. 2. vädra^ vädra uppt -Hafwi, 
ir. reflla, förse med refflor^ rännor, ränder, 
-rlnaen, L tr, 1. vrida ur, vrida. 2. Jm ^9 
Hand «^ vrida ngns hand nr led. %, utkäm- 
pa, 4. B€m€ Gliédir *i sich ^ gnm brott- 
ning uppmjuka aiua leder. n. t**'. A. kämpa 



ilf, latrwiltlTt^ rjf. natsln, fl, it«rif, åv. «mt, tr, tn&rttin Ttrb. A. fa«r »oNm, «. htx *wm un bjitff«e%. 



ut, -rlnntftf itr. m. mti^ ut. -Htt^ m. bort* 
lidjifdei piOQLéiiäd till h!ÄAt. *T'åcht\n, L 
i$r, A, upphora ^tt rosita, dÖ, II, tr. toaa- 
ti^n^e ntundsifi; rosBliiiidä nppapotta. *ro- 
étm, ir* laja, a^oja, bortroju^ 'rvtfunpt 
/, ^rollin, t tr. i, rtilla ui, kaAa ut. 2. 
ulvalfl», valaft. S, ml la upp. tX- rjl. mild 
npp flig. III' itr. h. upphora att rulla» *t§\- 
luitp, /. *rottÉn, fr. utrota» -rotler, m, tjtro- 
ta*©, -rottMit0f /, utrotning, -rDcktn^ I, tr. 
Q tryck a» II, itr^ a. ry<:ka nt^ aft&ga. -rtlk* 
It ung) /■ 

Au$ruf, m. 1. utrop, rop. 2. utropande, kun- 
görande, -an, L <r* utropa;, högljud t ktiu- 
gdra« £i» £rai»£paar ^v Ijsa for ett hrtid* 
par. n. ilr. h, upphöra att ropa. -«r, tu. ut- 
ropare* *unf , ^/*- utropande, ntrop. 

AsslJmllit /, hvila, ra^t. ^ruhonT I. tr. hviltx, 
låta hvilo. n. t-/, P. ifJ% A* hTiJa nig (tlU- 
ifioJdlgi), hvUa ni. -rQhrfln, fr, röra öfrer, 
•nmiill, ^rdnilBn, L tr. 1. utrundcij nrrunda, 
örringa. 2. nrhålks, 3, Afrimda. II. r^. af- 
mtidaei blHra äf rund ad. -runiliing, -rUjidMng; 
jT, 'f uilif f In^ tr. ntjiimna akrjuklor aL veck 
P&, aliila. ^rupren, ir. rjcka ut, af, bort. 
)mc jfft '>' pkcka ngn> -rUplKHD, /^ -rllstdii, 
(r« *. rji^ utrueta (sig), förfle (b i g), -filslung, 
/. -rutseJitn, Ur. Ji. I. balkn, aUnta. 2, F 
iöretnga en liten utfärd. -rflUftliiT U\ skaka, 
ryala ttt^ fram. -satl,^,/'. 1. utså ning, aådd. 

I. niaäde. ^ifickefTt tr* framtaga, tomma ur 
i&ck, ar pädc. fäin, I. fr. ut^, ^. n. iir. 

II. aMtita eåddea. 

luiBigv, -Hj /, I. utsago. S, irmm. predtka,!. 
-Ml 'r, 1- utfiäga^ berätta. 2. säga nt^ sagfi 
lielt och hället, fraraaäga. 3. fullständigt 
o CD na mn a» uppräkna. C vlttaa i^tar t*tt%, 

iVUälfln, fr, nteåga. 

AuHaaelSsati^ m. ir^M. p^atåeadesata. -W(»H, f». 
inram, prödikat. 

AuilliAti, m. X. tpei.hvad man e Utter nt, insat.'^. 
£« ittflag, ^petäleka. 'SätEi0, a. Bpetiilak. 
*siBb«rn, <r rengöra is vändigt, -sftufan, I, 
ir, dricka ur. XL kr. A, upphöra att dricka. 
-«iitig«n, tr* suga ut, ut. -Bäugon, fr. gif va di, 
fttfima. -»augitrig, /. ubangätide. -sehibaiii tr. 
1, fika! va, skrapa hAl i. 2. hor tg k af va, bort- 
radem. -KCtialen, tr* I, aftaga skalet af. 2. 
brildfo^ira, -scliältn, L ir* iittuga ut skalet, 
bkala. Erbå€fi ^ Bprlta ärter. II. rjf. eltippa, 
falla, byta ont eka! 6 1, afskalaa. -S&hftllen, 
Ur, Ér upphöra att fikatia, utt ljuda, do bart. 
^SGhalung, /. brädfodring. '«chämeii, I. ir. 
Sich Ldftc.r dte Åu^^n 4%i fikäimmaa ögonen 
ar 1%. II. r^. akämmaa dugbigt. -$cltaiik, 
m« ut^kankniug. -schafren, I. fr. krafsa, 
rifva tit» npp^ frum. H. itr. h* t^krapa bakut 
med fötiu rid li&tfdinE -scharryng, j\ -«Ghat- 
t1»rtii} tr, ektigga, fichatttra. scliau«n, itr. 
h. l. fie, titta ut. S. ae nt, taga sig ut. 
-tcHilifeJii, (r. ekoäa, Bkotta ut^ bort, nr. 



^setliiHfien» I^ itr^ 1. k. upphöra att akum* 
ma, att fradgas. %, t. o. r^* iktiaitnand« tf 
rrmit utbryta^ rafla ut. ti* tr* 1. akumuia af, 
bort. H. anda^^ frneta, spj, -»ehilden^ I. ir, 
fr&nakiljap afaöudra^ H. r^^ afaöndraa, af- 
gä, III. t er. s, gä bort, ntträda^ af gå. -fchel- 
dung, /, 'tc hellen => amkUnffttn IL ^t^^heltsn, 
I. (r* banua^ träta på. II. rji. utoaa a ta vre- 
da i hannor; n.ttdiama Bitt förråd af akalls- 
ord. IIL itr. k. upphöra att baDDa, att trä- 
ta, -ichenkea, er. l, hälla ut, opp, al& i. B. 
n ta k änka, utminutera, -icherzon, itr. h, npp" 
höra att akamta. ^sclifluarni L tr. aknia, 
flkiirn Inrändigt, O, r/f, alitaa, näta« ^m 
aknrotng ei. gnidning. Hl. itr* h* elntaifcu- 
ra. -tchlcken, fr. skicka ut, bort. [B&åvnJ 
nach jm »u skicka bud efter agn. -ichlckung, 
/, ^Schiftbad, tr* tkjuta ut, Duf Brvt ^ taga 
nt brödet ur oso^Mt, einen Tisck ^ draga ut 
ett börda ekilvor. -B^hlettfln, I. tr. 1. akjuta 
ut. 2. fnm fiijiatAnde utuöta^ flUtn. S. viniia ngt' 
M. prij vid m åla kj ut il ing. 4. kasta, apruta, 
utspy, ^D, loBsa. 6. Blåiitr f^ akjuta blad, 
Daa Gebir^s scki^Jtå Nabénäste atur." bärgi- 
tyggsti utaåoder aido grenar. H. itr. «. 1. 
hastigt fara nt, apringa fram, strömma ut 
«t, fram» a pruta ut, apraka nt. fi. aprlcka 
ut, alå nt, ekjnta skott, komiua fmtn. 3. dm 
(lolftr »f BQ \iyiK7imJi Q. m, ak I n ta ut j sprEnga 
fram^ -achlifiung, /. ^fchltfBii, I. fr. föra i 
land^ nrlaata, loaaii. landsätta. II. r^, laud- 
stiga, gå HaDd. ni. itr. 1. 1 ligg a ut^ afaeg- 
la. -achllfung, /. -tchtmiiffin, L fr. häftigt 
batiria, vara ovettig på, fara ut i okvMini- 
ord mot, flk&Ua på, o k vada. II. itr. h* upp- 
höra att hann a, att vara ovettig, -schlnifin, 
tr, fl&; wid. akinna, a tan ga, ^schirTsn, fr. 
iela af, -«cliiaoh!«np tr. stycka, dela^ aalja i 
a må lotter, -sctilachter, m. en aom aöuder- 
ötyokar, delar, ^schlacfitung, /. styckning. 
'Sehlafen, I. itr* A. a. tji, a of va nt, XL, tr* 
aof^äv bort, aofva af sig, 
Ausaulilag, m. L B^n ^ thun ; bIjH första Bla< 
get. 2. skott pL TtKE^BT 3. (hud)uts!ag. 4. 
ngt aom afautter aig på ngt, alar nt urngt, 
•*. rtmfroat, Nm. vjttring, m. m. 5. utslag, 
af görande. Einer S^che d^n 'v ffåb^fij'är 
Juj ^BffBnja: af göra en sak till ngn a fördel, 
till ngn 8 nackdel, B. utgång, rpaiiltat. *m, 
1. tr* 1, alå ut, tiuek^ ur, alå in. 0. slå ut, 
hälla ut. 3. hastigt utsträcka, uträcka. 4. 
utbreda, veckla ut, 5. uträcka, uttänja, öt 
tam t\m$ släcka, 7. alå bort, kasta. Einm 
Hieb "u parera ett bugg, S, alå nt, skjuta 
ut. Fenchtiifktit ^ fukta, FUmmen -^ alå 
nt 1 lågor, I fi ga upp, 9, cm kitKiki^r: fila. 10. 
afalå, afviea, 11. invändigt kläda, beklsidn, 
fodra. 12h alå dagtigt, prygla. U, r/f. 1. 
slåsa så ott man blir belÄten, får sitt lyst- 
mate af elagamål, 2, upphora att slåan. 
m. itr. t) t. 1. alå nt^ spricka nt, bryta ut, 



ftVptlM»«rd. * «ku n». O Hkur pUr. f b«r «p>Uu4, F r^mUJirt, P liir* ip^lft. t miikån tirabEI«e. 



Aossohläger 



56 



aassohw&tses i 



fram. An der Wand schlågt die Feuchtig' 
keit au8 ei. die Wand schlägt aus : yJkggen 
slår ifrån sig, fuktar. 2. aflöpa. 3. urarta, 
b) k. 4. slå första slaget. 5. slå ut, slå efter 
ngn. 6. slå bakat. 7. gifra utslag. 8. upp- 
höra att slå. 

Auslischläger, m. 1. person som slår ut m. m., 
Jfr ausschlagen I, 1—7, 10, 11. 2. häst som 
har för vana att slå bakat, -schlagung, /. 
utslående m. m. ee ausschlagen, -schianiinen, 
tr. borttaga slammet, gyttjan ur, upprensa. 
•schlämmung, /. -schleifen, a) st. I. tr. 1. ut-, 
ur-, bortslipa. 2. skarpslipa. II. rjl. utnö- 
tas, urnötas. b) sv. tr. släpa, köra ut på drog. 
•schieudern, tr. slunga ut, bort. 

ausschliefsllen, tr. I. utestänga. 2. utesluta, 
undantaga. 8. släppa ut, friglfya. -lich, I. 
a. i eht adv. uteslutande. Ö. prep. med »ok. ei. 
gen. med uteslutande af, utom. -Ilchkeit, /. 
exklusivitet, ensidighet, -ung,/, utestäng- 
uing m. m. M ausschliefsen. 

ausllschiuchzen, I. itr. 1. h. upphöra att snyf- 
ta. 2. 8. In Thrånen *\» brista i gråt. II. 
tr, framsnyfta, -schiucken, tr. dricka ur, 
tömma i ett drag. -schlummern, itr. h. slum- 
ra tillräckligt, sofva ut. -schliipfen, itr. s. 
krypa ut, smyga sig ut, bort. •schlQrfen, tr. 
läppja sörpla i sig, smuttande tömma. 
-SChlufs, m. uteslutning, nteslntande. -schlufs- 
weise, adv. uteslutande, •schmachten, itr. k. 
upphöra att smäkta, försmäkta. -schmau- 
sen, I. itr. h. kalasa slut. II. tr. med rubehag 
äta ur, upp, kalasa upp. -schmeifsen, tr. F 
kasta ut. -schmeizen, I. Tani. sv. tr. smälta 
ut, gnm smältning draga ut. II. st. itr. s. 
8mälta(s) ut. -schmelzung, /. -schmettern, I. 
itr. h. 1. smattra. 2. upphöra att smattra. 
n. tr. smattrande förkunna, -schmleden, tr. 
smida ut, hamra ut, smida, smidande for- 
ma, -schmleren, tr. X. ismeta, fylla, kitta. 
2. invändigt smörja, smeta. 3. F skrifva ut 

ur aodrai arbeten, plagiera. 4. F smÖrja Upp, 

•schmierer, m. 1. person som smetar, smör- 
jer. 2. plagiatör. -schmierung, /. smetande 
m. m. ae ausschmieren. •schmolien, itr. h. upp- 
höra att vara förtretad, -schmoren, tr. o. itr.h. 
I. Bteka(s) tillräckligt. 2. steka(s) ut. -schmUk- 
ken, I. tr. utsmycka, pryda, pynta, deko- 
rera. II. rjl. smycka, pynta sig. -schmOk- 
ker(in), m. (/.) ntsmyckare. •schmOckung, /. 
utsmyckande m. m. ae ausschmuchen, -SChnal- 
len, tr. spänna af. -schnappen, itr. h. sprin- 
ga upp, gå loss af sig själf. -schnauben, I. 
Itr. h. hämta andan. II. tr. Die Nase ei. sich 
'\» snyta sig. -schnaufen - ausschnauben I. 
-schnäuzen, tr. Fl.» ausschnauben II. 2. 
anoppande släcka. •schnsiden, tr. 1. skära ei. 
klippa ut, bort, kvista, urringa. 2. utklip- 
pa, utskära. Bild. Sie sind recht dazu ausge- 
schnitten : ni är som klippt och skuren där- 
till. 8. stycka, sälja i små delar, -schneider, 



m, en som skär •!. klipper ut, krlstar, atjo- i 
kar. -tchneIdung,/.utklippiiingB.B.Maw- i, 
tchneiden, -schnelen, itr, k, fp«n. upphön i 
att snöa. .: 

Autschnitt, m, 1. utklippning, utskärning, xa- 
ringning. 2. urklipp, kupong, msA. sdÉtotr. I 
8. styckning, utminuterlng, försäljning i i 
minut, -handel, m^ minuthandel, -laiaa, si. 
minuthandlares bod, minutförsäljning. i 

au8llschnitze[l]n, tr, utskära, snida, -tchatf- 
feln, tr. vädra, vädra upp. -tchnlrM, fr. 
lossa, taga upp, snöra upp. -scbSylMi, ir. 
ösa ut, ur. -schSpfung ,/. -sohotan, tr. sprits, 
-schrägen, tr. göra vidare inåt, snedda, 
-schrägung, /. -schrauben, I. tr. skmfva nt, 
lösskrufva. II. rjl. gnm skrufning ntnStss. 

ausschreiliben, I. tr. 1. skrifva nt, filrdigskrif- 

va. 2. skrifva ut fniliundigt, utan mrkmtel^ 8> 
skrifva ut or; plagiera. 4. ntskrifva, t. ts. 
einen Lekrling. 5. Seine Hand 'x* få en Ut- 
präglad stil. 6. ntskrifva, p&bjnda, sam- 
mankalla. II. rjl. skrifva nt sig. HL itr. å. 
sluta skrifva. -ber, m. plagiatör. -berel,/. 
plagierande, -bung, /. ntskrifning b. b. m 
ausschreiben. -en, I. tr, 1, utropa, utskrika. 
2. Jn fur •!. als etw. 'v utskrika, vaniykta 
ngn för att vara ngt. 8. Seine SHmme «m 
anstränga, härda sin röst. IL rJL skrika 
slut, nog. m. itr. h. sluta skrika, -ar, si. 
utropare, -ten, L itr, «. 1. gå med stora 
steg, gå fort. 2. gå för långt, öfrerskrida 
gränserna isr det pasiand*. II. tr. med steg 
mäta, stega, -tung, /. ytterlighet, excess. 

ausllschrttpfen, tr. 1. koppa, gnm koppning 
utdraga. 2. bUd. utsuga, pungslå, ntplundra. 
-schroten, tr, 1. sönderstycka, sälja bitvis. 
2. sälja fatvis. 8. vältra ut, rulla ut. -scbre- 
ter, m. person som 1. sönderstyckar, 2. säl- 
jer ipiritnoaa fatvis, 8. vältrar nt ngt, |fr sm*» 

Ausschufs, m. 1. utväljande, nrvaL 2. ut- 
skott, affall; bild. af skum. 8. nrval, blom- 
ma. 4. utskott, komité. -antrag, m. utskotts- 
betänkande, komitéförslag. -gewehra, n,pL 
kasserade gevär. -wa[a]re,/. utskottsvara, 
utskott. 

ausschUttlleln, tr. skaka ut, skaka, -eluif,/. 
-en, I. tr. 1. slå ut, hälla ut, utgjuta, t. 
hälla i, ifylla, fylla. IL rjl, 1. utgjuta dtt 
hjärta, sina bekymmer. 2. F sich vor La' 
oken 'Xi gapskratta, skratta häjdlÖBt.-uili,/. 

ausllschwanken, itr. A. upphöra att vackla, 
-schwappen, tr. o. itr. h. F skvimpa ut, öfver. 
-schwären, itr. I. s. bulna ut, värka ut. 2. 
h. upphöra att bulna. -sohwftrmen, itr. 1. «. 
om bin: svärma; mu. sprida sig, utveckla 
tiraljörkedja; btid. vara utsväf vande. 2. h, 
upphöra att svärma, att vara utsväfvande, 
rasa at. -schwärzen, tr. 1. svärta invändigt 
2. smuggla ut. -schwatzen, t -sehwätzea, f 
I. tr. I. omtala, yppa, skvallra om. 2. « 
ausreden II, 5. II. * ausplaudem 11^ III, 



itr. IntranaitlTt, rjl. reflezlTt, St. aUrkt, SV. aragt, tr, tranalUrt Terb. h. bar hahm, 8. bar M*» tiU I^Alpverk. 



- 57 - 



anBslizen 



tr, iTAäa, TÖ ka ni ed fTaJrel. 
If [•] ItmPf /. ^»i^hwelf«fif L tr, 1. ct- 
i^ eiringa; kmea. 2> Bkoljik. II. itr, *. 
i. Äffika fT&Hi ej h&Ua sig till ämnet, 
foT långt, ufverBkrida dflt tillborli^iLB 
I. 3>4 föra ett utsTäfYande lefnadseått. 
lätaTåfvande. 'ftchiveJfuii0, /. ^lehitfil- 
itr. k* tippliÖTa att fTåeaa, att mmla. 
'Vnim«fi| tr^ 1. fikära at, undorgräfvEk. 
öljä njTr skölja, 'ichwflnhfln, tr. skölja 
kölju* -«cllii(fnm«h, trr, #. Äimmaj a? t a 
BtU '^^hwInoBn, I, tr. L ivänga ut^ ut- 
L 3, gia.iii srängiilng tL kantnizig ren- 
mj^ttek* 'V akäkta Hn. Q. ifr^ lik, npp- 
Hp HTÄngat att vibrera, -sshwitzeii; I, 
JP^ nppl^öra ä,tt eveltaa. 2. i. ntéret^ 
itppra ut, fram. U. fp, 1. uiavetta^ ut- 
■■■ ft. F ^iid. glömina^ förlora nr min- 
'tehwiUtirnp, J\ -iegaln, itr. j. 1. aegU 
L afaegla, gå till fiegela. -ifiheit. I, tr* 
tUl ilnt, till alntet af. t. utse, utvälja, 
fe A (dAk) Jati dU Aa^en 'V titta Ifdgt 
Dyfiketj atlrra. U. i£r. A^ 1- se ntj titta 
riiffii F^nttten ^m fönstTet. tF«i* *vd-' 
^ndej Tidt«villvande, 2, ae tit, taga 
it. ^^I« etw* '^ ae ut aom, llkna^ fijuas 
ttj^ »«€& tffiff. recht ForneAmen -^ ae 
gt förnam ut, dms stekt nach nichU 
det a er «t. tar aig iDgenticg nt, du 
t gans damaeh qus: det aer du. ut tilL 
as. art& a?g, atå tilL Et $itht nach Re- 
tat: det liknar etg till regn. Hl, n. nt* 
äe, jttrci. 'Salhen^ (r. eila, filtrera, -sel- 
,yi ^saifnerii tr> Honig **^ akira ho ning. 
, itr. t. 1, vatÄ filntj |fr auf //, ^. 2. vaiLi 
Dtgången.. ji^acA jm ^ rara aj: gingen 
itt söka ogn, (iu/'él nar A fffw. 'v vara 

teftei ngt, iöka, förfölja ngt, a«/ »i, 
L f^ aysala med ngt. 
h. ntet ntanfor^ ntaapä, utTändigt. 
y [Aln]: ^tÄt, ton rv [Aer]; iitiftän. 
dllBB^ tr, ntBäada, ekiokp. nt, bort. 'Ijng^ 
. iitskicitad, -Vm%^f* utsändande* 
gen, ir. ijiånna, a v ed ja invändigt. 
Ihafon, fil. ^D. yttre hamn. -linle, J\ jt'' 
ftiej It o n tur, -«eite, /. jtteraida, yttre. 
do, pl. ha&a. nteatieiide fordringar. Die 
acidAen^ iudrifva aina fordriagar. -welt, 
t|ra TärSden. -werk, n, mii. ntaTiyeik. 
Mkpi. ami. yttre vinkel. 
^»'epi m^ äiL, f i«D. o, Aok. utotn, f§r* 
^Kjidantag&ndea, utan, nr. *s* t^dm 
ifl.* ntomltiuta, ^ <fffr Zei^/ ej i rätt tid, 
ligt, nw Dienåt: a) ntan tjänst^ ntan 
Il b) afskedadi, for detta, stäM till 
oiltiot)f |rr a» i>. 'V Fassung *l '^ aicA 
r Tara atnm aig, 4teA 'v ^£em laufen: 
Og^ alg andfådd» '^ Ländes sein * vara 
aUfldflj 'V Ländes gehen: lemna landet. 
lfiirt/« 1. ntom^ med undantag af, i* ev, 
~pcf«4 »eif^Aå Gleichén r%, tin e inviger. 



ifffilapBi^ * >>jtlft im& D nkn^r p\m. t >Uir omlJiuA. F temnjki, P 11,^ ■frtfc. ^ mVe4i« ^vn,¥SA<U 




2. f^ do/i.' utom att^ andantagftodei att^ 
t\t ictnm ntoia om, utom när, ond&ntagati-' 
dea ctär. 'AmtllClr, a, ntota tjänsten, icke of^ 
ficieU, ei^aklld. ^ehrl»ttlGhf a. Icke kriatea. 
■dlnip I. adv, deaantom. II. konj, ^^ ä^fst 
förutom att. ^dftnttllch ^ avfsiramdick, 

iuli«riT I. £1. yttre. II. -(t), n. 1, yttre. 2* at- 
aeende, sken. 3' yttre an gelÅgeabeter, Der 
MiaUier des «^n.' utrikeamimatem. 

aulsprllahBlich, a. i;tom äkteaakapet, oäkta, 
-auropfliach, a, Gtomenropeiak. ^gerlditlleh, 
a. extrajudlciell, i om gör nndantag 1 tab' 
ttg lättegåxigaordning. ^gswllinllcli, a. ovan- 
lig, n tomordentlig, -hftlbj L prtp* uid |ta. «. 
% dit. ut<!m, n tan för, H, ad^. utanfÖTt ute, 
ntväcdigt, ^irdJsch, a. ofverjordiak. -klrell- 
Ifcht ra. ntom kyrkan, icke kytkllg. 

iuEsarlllkh, a. 1. yttre, ntvärtea, skenbar. 3. 
ytlig, innebållslöa. -lichkeit, /» yttre, yttre 
egenskap, ytligbet, -n, I. £r. 1. via&, ådaga* 
lägga. 2. yttra, nttala. II. rj«. 1. vita alg, 
bHf ?a syoHgj jppi^ ^Ig^ 2> yttra alg, nttala 
ain laigt, &ber Uta. (iotJ,^ om ngt. 

aufsarllnatÖrNcli, a. onatnrlig, öfvematnrllg. 
'Érdénttichr a. 1. utomordentlig, ovanlig. 3. 
^i * — j extraordinärt e^ -»Innllch, n. oainllg, 
öfveralnllg. 

iulsirtlsl, a, ytterat. /m ^«i» Falls: i värata 
fall, der rvs Preit: siat a prtaet, das tVl du t 
^é|. v>as ich thun kanni längre kan jag ej 
gå I inerfifur, bit tiufs ^e; till det yttersta, 
ytterligt, *uiia,/. 1. yttring. 0. yttrande. 

aufaerliweltllah, <T, utom Tärlden» öfverjordiak. 
-wesanl]l€h, a. oväsentlig, tillfällig. 

avsilselzen» L tr. 1. Invändigt bekläda, fodra. 
2, utsätta, ntatilla, «}e. Seffei ^ sätta till 
segeL d. lägga nt, fi^m. 4. ntsiltta, blott* 
«tä]la. 5, trv. itr. h. såttrv nt i m^\. 6. ntaat- 
ta, förord nft, bestäm ma. 7. af b ryta, for 
ngn tid upphöra med, 8. Attjm eltt», ö«if- 
sutetzén hfjbea: hafva ngt att anmärka pä 
ngjs, 9. flätta nt, ekrifva ut oförtnrtnu, 10. 
baktz. slutsätt». II. rj?. utaiitta sig. HL iir, 
K. 1, i/il eiw, fw tidtal a uppköra med, af* 
bryta ngt^ »^der Pids: oi&mn pnlöj ^des Fte- 
ber: lutermittent feber. 3. bti^ gå i dagen. 
•tetiuna} /* "Blcht, /, 1. utsigt. 3. utaigt, 
vy. St *v nu/^tw. Uik.): ntaigt till, förhopp- 
ning om ngi, lUi f^ stsben : vara att motae. 
^sickarn, Hr. «, alppra ut, fram. -si »ben, tr. 
aikta^ aålla; frånaikta. -slflclieii, itr. k. upp- 
höra att VATO. ftiukllg, tlUfrbkna. -iitdafi^ 
L tr. urkoka. II, itr. A> *. «, koka ut, koka 
öfver. ^slnfon, I. itr. A. sluta ajanga^ sluta 
sången. II. tr. i. sjunga till slut. 2. ajnn* 
gande förkunna. 3. Seine Stimmé ~ a) ut- 
bilda aln Töat, b) hllfva ute jun gen. HL r;f> 
1. siunga utf ai b j ärtans lust. 2, blifva iit> 
ejungenj rtuata sin r6st. -ilnn«iip fr. uttänka, 
utfundera, -iitzsn, I. itr. A, Mii Waren <v 
idka hund el ute, i a tand. II. tr. ir», itr. k. 



aussöhnen 



- 58 - 



AiuMitmiennf 



1. [iStffHe Zeit] «v a) •» lUgu •. amadatorar: 

sitta aln tid, b) •« lågiMti ligga tUlbörlig tid. 
8. ntkläcka. -sShnen, tr. o. r/f. försona (sig), 
[mit] Jm: med ngn. -tShner, n». försonare. 
-sShnung, /. försoning, -tonilera, tr, urskil- 
ja, ntYälja. -sondentiif , /. -sorgeii, itr, h. 
Fur jn ausgesorgt haben: ej vidare behöfva 
ha omsorg om ngn. -sortleren, tr, välja ut. 
-spftheiii L itr. h. späja, blicka ut, spana. 
IL tr, ntspaja, utspana, -spfther, m, späjare, 
kunskapare, spion, -tpåherei, /. spione- 
rande, -spalieren, tr, tapetsera, -spann, m, 
hästombyte, härbärge, värdshus, -spännen, 
tr, 1. utspänna, utbreda, utsträcka. 2. spän- 
na ut, taga ut, spänna ifrån, -spannung, /. 
-spåren, tr. 1. spara, bevara. 2. sparsamt 
begagna. 3. inrätta sparsamt. 4. lemna öp- 
pen, ej upptaga, -sparung,/. -spelen, I. tr, 
utsp7, kasta upp; spotta ut. II. itr, h, upp- 
höra att sp7, att spotta, -spelzen, tr, Die 
Kömtr tst taga kornen ur axen. -spenden, 
tr, skänka bort, dela ut. -spsnder, m. gif- 
vare. -spendung, /. bortskänkande, utdel- 
ning, -sperren, tr, I. spärra ut, spärra. 2. 
utestänga, -sperrung, /. -spicken, tr. späcka, 
väl späcka, färdigspäcka. -spislen, I. tr. 1. 
spela ut, till slut. 2. tfr. itr, h, spela ut, 
t. •>. eine Karte, 8. sätta ut m. Tinst. 4. a) 
spela upp, b) gnm tpeiaing utnöta, utslita in- 
itrumenk. II. rjl. spela slg trött. m. itr, h. 
spela ut, sluta spela, -spielung, /. -spinnen, 

I. tr. I. slut-, färdigspinna. 2. spinna ut, 
draga ut. 8. utspinna, hopspinna, uttänka, 
utfundera. II. itr. h. sluta spinna, -splonie* 
ren, tr. utspionera, utspäja. -spVttein, tr. 
göra spe af, drifva med, förlöjliga, -spetten, 
tr. h&na, begabba, -spottung,/. -sprftche,/. 
uttal, -sprechen, I. itr. h. tala ut, till slut. 

II. tr. 1. uttala, prononcera. 2. yttra, ut- 
tala, framställa, uttrycka. Ausgesprochen : 
afgjord, bestämd, deciderad. 8. tala till 
slut. m. rjl. I. yttra sig, Uber etto. (aok.) ; 
om ngt. Sich fur Jn *>» uttala sig till för- 
män för ngn. 2. uttömma sitt ämne. 8. up- 
penbara sig, visa sig, framträda, -sprechung, 
/. -spreizen, tr. utspärra, -sprengen, tr. 1. 
spränga ut. 2. sprita, stänka, utsprida, ut- 
breda, -sprengung, /. -springen, I. itr. a) h. 
1. upphöra att hoppa, att gä, afstanna. b) 
s. 2. hoppa ut. 3. springa ur, gä ur, lossna. 
4. skjuta ut, fram, bilda utspr&ng. II. tr. 
Sich (d«t.) die Hufte *>* hoppa höften ur 
led. m. rfi. I. hoppa sig trött. 2. öfva sig 
i hoppning, -spritzen, I. tr. I. spruta ut, 
stänka, kasta. 2. Feuer *\t släcka eld med 
■prator, die Stra/se f\* sprita vatten pä ga- 
tan. 8. gnm insprutning fylla, skölja, ren- 
göra, n. itr. 1. s. spruta ut, fram. 2. h. 
upphöra att spruta. -sprKzung, /. -sprossen, 
itr. s. komma upp, slä ut, drifva skott, 
knoppas, -sprossung, /. -spruch, m. utta- 



lande, yttrande; sentens; omdÖBM» doB, 
domslut. Ein€» »m tkun: fälla ett ytSnade, 
ett omdöme, en dom. -sprndala, L tr, wipaf 
ta ut, kasta upp. II. itr. 1. t. sprata wt, 
framvälla, porla. 2. h. upphöra att tprats 
m. m. -sprQhen, I. tr. spruta ut, apraluuiis 
utsända, utspy. IL itr. 1. 8. spraka, mt- 
kastas. 2. h. upphöra att spraka, att Kpjor 
ta eld. -spucksn, tr. spotta ut. -SfNilMa, Ur. 
h. upphöra att spöka, -spilaa, <r. 1. •■ ««. 
ten: a) kasta upp pS •tnundM, b) spola bort, 
skölja bort, urhålka, undsrgräfva. 2. sUtt- 
ja ur, skölja, diska. -spOllcM, ». •. tvt. 
sköljvatten, diskvatten, sknlor. -spSlaag,/ 
sköljande m. m. m auupUlen. -S|rilrM, tr. 
uppspåra, -spflrung, /. -stafHsraii, L tr. nt- 
stoffera, utsmycka, pynta, utstyra, utrusta, 
förse. II. rjl. pynta sig. -stafHaraai, / 
-stampfen, tr. 1. stampa ut, nr. 8. fylla « 
ibiiifiMt med ngt stampadt. -tlaiMI, m. 1. kul. 
utestående fordran. 2. anst&nd, uppskof. 
-stftndar, m. bikupa som st&r öfver vintern, 
vinterliggare. -Ständig, a. utestående. •flM- 
ten, tr. I. utrusta, gifva utstyrsel, hemgift 
åt. 2. förse, utrusta. 8. utsmycka, smyäa, 
pryda, dekorera. 

Ausstattung, /. 1. utrustning, utstyrsel, hem- 
gift. 2. dekorering, -sstflck, n. t«at. dekors- 
tionsstycke. -sversln, m. förening för fat- 
tiga brudars utstyrsel, -swsiss, adv, såsom 
utstyrsel, såsom hemgift. 

ausilstauben, -stftslisn, tr. damma af, bort. 
-stttubern, sfc - atustöbem. -stSapen, tr. gif- 
va ris, hudstryka. -sMupunf , /. -stechaa, tr. 
1. sticka ut, stinga ut. 2. gräfva ut, upp. 
8. sticka upp, tömma. 4. sticka ut, pricka 
ut, punktera. 5. gravera. 6. •/!» ^v/ tm toner- 
■pel : kasta ngn ur sadeln, bUd. slå ngn ur 
brädet, sticka ut, uttränga ngn. -stseksa 
tr. 1. sticka, räcka, hänga ut. 2. utsmycka, 
pryda. 8. utsticka, utstaka. 4. Bohnm^ <v 
sätta bönor, -stehsn, I. itr. h. •. «. 1. a) 
sälja, b) säljas ute, under bar himmel, i 
stånd, på torget; vara utstäld till salo, 
salubjudas. 2. vara utestående, ej var» in- 
kommen, fattas. 8. uthärda, hålla ut. IL 
tr. utstå, uthärda, fördraga, tåla. -ttaHsa, 
tr. 1. styfva, förse med styfning, stiika. 2. 
invändigt stötta, -stsifung, /. -StalfM, tfr. 
s. stiga ut, ur; gå i land. -ststatii, tr, 1. 
rensa från stenar. 2. taga ut kärnorna ur. 
-stel I en, tr. 1. ställa, sätta, lägga ut. t. 
blottställa, prisgifva. 8. utskrifva, ntstilla, 
utfärda. 4. anmärka, tadla. -Slsllsr, st. ut- 
ställare, utfärdare. -stellanf , /. 1. utställ- 
ning. 2. utfärdande. 8. anmärkning, tadel, 
-stemmen, tr. uthugga, borttaga med hugg- 
järn. -steppen, tr. sticka tåokm m. m. -sterbsa, 
itr. s. dö ut. -sisuer, /. utstyrsel, hemgift 
-steusrn, L itr. t. afsegla, lemna hamnen. 
IL tr. » auMtatt€n /, 2. -slsusniag - Äw 



itr, iatrmnsIUrt, r^. reflesiTt, 8t. gfrkt, 8V. Mwagb, tr, *Biultin vtrb. h, har åéUm, 8. har ««*» tlU hJUprtiS. 



/. 'illchr m. 1* ngt ntitncket^ mt> 
ftlfdL ft. dtl bEala i titt ilag^ prima iort. 
•id«lw«r«]«^r /• prima T»ra. 'ttifikeiif tr. I- 
brodern- 2> =* iiif<^t«ip/7£fl^ -illeiieni ifn jt^ 
tjkik ttt, g& ut; ur, 'StttbtriiT tr* 1, uppspårik, 
S. |i(. ir(>it]agii», 3> " au#^MuÄen. -iti>ohtrn, 
tr, pcttt nt^ ur. Sich (kUt) fJtd Zäkne "^ peta 
Ifindetnx 'StO|»iflii, fr. etoppa, uppstoppa, 
åikt&, 'Slopfungr /^ ^ttift^ m, f^ki. iitötr nt- 
fiiUJ. 'tl0l»6ii, t. tr, Htot^ ut] dl A at, ntatöta^ 
lördrifva, /i>ffm Fomm* den Bodin fs^ al& ut 
botten pt t unnats uid, okplpll^ fÖTdärlra 
likeo. n. Ut*. X. Å. itötii tillf ii\L gåt^ ut- 
fjiU. 9. «. häftigt utbryta. <sl«E«ting,/ -ilrtFl- 
Im, L itr. 1. ff* titAtrålii. Ä. A. upphöra att 
fitr&la. H^ <F. ntfttriU. -slrthlutig,/. -sirek* 
kifi, I. lj\ utatrack^T räcka ut. II, r/* sträc- 
Va ut il^, *itreJchiiit 1. ir, I. stryka ut, 
äfrer^ 3.^ atryk^ ut^ släta. 3. Invändigt flmfir- 
31L é. tlllsmetaf fylla i. II, iti\ w. 1. aträc- 
^ älg, 2. Btrdfra^ fltrykft omkring, -»trel' 
eliiing, ^/l -fir^lffin, I. Ur, j. fitrufTa ut, om- 
kring, tl^ tr. eprita. -itreltiiif L ifr. A. käm- 
pa ut» thita strida. II, fr. utkämpft. -»treu- 
in, tr. utytrö, utsåj spriäa. -ttreuaf, m, per- 
1031 eom strör ut,, sprider ogt. -alreuung, /* 
ipridiLnde m, a. *e atifffrffuffi. strlcken, ^r, 
färdigs ti ek A, -Strlegelitf fr, ekntpa ut wn 
iTfcteE«f, rykta m -siriiiti$ttT I. lir, m* atröm' 
ma utf flytu ut^ utmynna. II. tr. utfltröm* 
mttf aprUla. 'ttrömung^ f. <i1iictlartnf I. Ur* 
k upphora tttt studera, aJeluta eiaa stu- 
dier, n, ir. ulatuderft^ grundligt stndera. 
-StOrfnen^ iir. 1. t. fitoriua, b tor ta ut. 2. h* 
4. r/f, npphöra att i tor ma,, ra^a ut, lägga 
lig." *stör2tn, tr, hälla ut, elå ut» tömma, F 
fta Gta$ Wein n* hvälfra i i ig ett glas Tin, 
'ililtzen, tf. atöttit invändigt, atötta. ^stttt- 
läng, f. -%mli4% tr. 1. ute o ka, utvälja, ut- 
gallra. 2. ge Q nm le ta. -»QChuiia,/. 'fUhn- ■« 
åuéåöhri', ^»mtcn, tt\ utlaka, urlaka. -iD- 
fiyjiQ, /. -täfeln, fr. h rad fodra, panela; for- 
sa med inlagdt golf. 'tif[c]lBn§,/. 4anc«ii, 
L iti*. !• «> daneia ut. 2. A. sluta dansa. II. 
tr, dunaa till aUit. -lapezitreUt ir. tapet- 
■em it.vi4idjEL -laKteii, ii% tiogrt känua pft. 
<tiuch«n, kr. f. dyka upp. 'taitmitn, itr. t. 
twmia ut» -tau»cih, m. atbyte. -taufichfin, ir. 
ntbyfcät. -Utrt n, ir. tjiu a invändigt. -I«llen, 
if. utdeh*i fordela, tilldela, -tiilert vi. ut- 
delare, -tfiilufti, /; utdelning. -teppJehsn, U\ 
fors 6} kläda med mattor. 
Itttlir, -n.f. OBtfon. 4flJ*'l«l(,/* *[n]grund, m. 

oatroubank. 
Ittf|ltl0«fen Ii auftteren, -IHsllfln m aaEteitert. 
•ilMin^ r. In L taga «t, ar. 2. lagfi af sig. 3. 
(i^Uclia 4. bort-, utackordera. &. lUna ut, 
IL f^ 1. Måda af sig. 2. uttala Bin meningj 
•Inji isigtuT» säga ut, -t|«len, tr. göra djii- 
paT«s nrhiLika, urgräfva, -tlofung,/, -tifteln 
H nHiiuftéU, -tflgtrir ir. utplåna, utrota. 



-IltfMfig, /. *t0bsn, I iir. h. #. rjf. tmam ut. 
II. Ir, lAta brytj\ ut| i^lfva fritt lopp ät. 
-tolliiit F I. ilr. k. apphöra att begå dÄr- 
ekaper» etadga sig. II. r^. beg& dårflkapofr 
galenskaper, -tttnen, iir. A, upphörn att Ijti- 
da. -taient itr. h. upphöra att dåtia, alt 
brusa, Ingna sig; bitd. rasa ut. -traban, itr. 
1. t. trafv-a ut, bort. 8. A. trafva pJL, gå i 
fullt traf. -trag^ -ef, m. 1. itppgöreUe} öfvor- 
en skam mel se, förlikning, afgoraDdsi, dom. 
%. skiljcdomatol} förlikningsdomitol, -trä- 
gen , I. tr. 1. bära ut. 2. ii«o4. alföra. 8. föra 
bortf tbin innchtJiÉia b«rLRkrKDdB tömma. 4. Ut- 
sprida, göra allmäot bekant, skvallra om, 
förtala. A. slita ut. 6. uthärda^ b&ra. 7, nf- 
göra» förlikas om. XX, rj?. bllfva öfver&rig. 
nX. itr, h, ned pTi»mt i idn, ; belopa sig tilU 
Es trä^t (liA KoHin nicht uu4; det batäck€|- 
tj omkostnaderna, -trigsr, m. h kolportör, 
utdela 1^0, 2. skval] rare, baktalare. -IHIfi- 
r€\f/. skvaller. 4rigftrln,/. •« Amtråffir, 

AustrallJfsr, -, m. auatralier. -«rln, -imh, /. 
anstriiliak kvinna, -ich, n. australisk. 

atitiltrauern, itr, h. 1. «nrja ut, biira sorg* 
driigten tUlbörlig tid. 2. upphora att 9ör* 
ja, att bära aorgdrägt. *triuinon, I. itr. A. 
drömma ut, upphöra att drömma. II. tr. 1. 
drömma till slut. 2^ Sich (dat) etw, f%f dröm-^ 
ena om, inbilla sig iigt. ^trBlllin, I. tr* I, 
drtfva ut, bort, kura ut ; drtfva p& bete. 
Keime 4>\t skjuta a ko 1 1, KHosp^n *\f knop- 
par, t. £iw, ajist^etritbén hahém oj vidare 
ayaae Isätta sig med ngt. H. itr, $, iHs Kei' 
ms treiben avs i b rodden sticker upp^ skot- 
ten skjuta fram, der Schwci/s trsibt aus: 
■vetten sipprar ut. -tr«lb«r, m. persork aom 
drif ver ut| bort. -tre I b ung, /. ntdrifvaude 
a. m. »e äustréiifen. *trflnAeni tr. sprätta ur. 
-trstoa, I. Ur, i, 1. taga ut ett ateg. 8. itt- 
träda, stiga ut. 3. Au/ Äliweff^ f\t gå vilse} 
bild. räka pil af vägar, misstaga sig. 4^ stiga 
ölver flina brfiddar, flöda öfver; öf verskrida 
det tillbörligas gränS| gå for långt. It. tr. 
1. trampa ut, ur. 2. sparka ut, sönder, 3, 
inni tj-iDjpBude cL i&Éad* urhålka, nöta. Dte 
Scknk4 '^ trampa ut akotna. 4. trampa ut, 
gnm påtrampaing släcka. III. r/, gum 
ttampning §i. gående nötas, -trlnktn, Ir. 
dricka ur, tomma. 'tHlt^ m» 1. ntträdande, 
ctträde. 3- yttre trappa, iöretttgukvistj bal- 
kong. -tfMkrttn, I. i r. torka invändigt, ut- 
torka, torrlägga. II. iir\ t. uttorka, utsina. 
-tfDGkniing, f, -trommela, ir, I. trumma titj 
utbasuna. 2. Jn ^ gnm builer och oväsen 
gifva sitt missnöje med ngu tillkäuna, drtf- 
va ut hoaom. -trompetan, ir. nttrampeta, 
utbasuna, ^tri^pfeln, ^troplen, itr. s. dropp- 
via tin nu ut^ sippra ut, -trotiiii, Ur, k, upp- 
hora att trotsa, -tttftalii, tr. gnm härklyf- 
verler <!. aofismer aluta sig till, leda i be- 
visning. -lUnchan, tr, invändigt färgstryka, 



' tkxm ■ma. Q m^knar p\w. j ^»T t^aå. F frmUJIrt, F' |l«rt ^^r%Sk. % v\lAt% Vt«V^^ 



i 



anstnsoben 



60 



hyitmena. -tuschen, tr, tnscha; färglägga. 
-tuten, tr. tuta. -ttben, tr, utöfva, föröfra. 
Sache fM hämnas. •Qber, m. utöfyare, för- 
öfrare. -Obung,/. 1. ntöfning. 2. utförande, 
verkställighet. In f\* bringen: sätta i yerk- 
ställighet, verkställa, -verkauf, m, h»nd. slut- 
försäljning, realisation, -verkaufon, tr. 1. ut- 
sälja. 2. hud. slutförsälja, realisera, -wach- 
son, I. itr. t, : A. 1. uw. rfi, utbildas, bli 
fullväxt. 2. växa ut, fä utväxter. 3. växa 
igen, gro igen. IL tr, växa ur. -wachsung,/. 
•wagen, rfi, väga sig nt. -wägen, tr, 1. väga 
ut, väga till, utminutera. 2. biid. väga, be- 
döma, uppskatta, -wägung, /. -wahl, /. ur- 
val, -wählen, L tr, utvälja. II. itr. h. sluta 
välja, göra sitt val. -wählung,/. -walken, tr, 
färdigvalka. -waizen, I. tr. utvalsa. II. itr, 

. h, sluta valsa. 

Auswanderller, m, -In,/, utvandrare, emigrant. 
-n, itr, 1. 9, utvandra, emigrera. 2. h, om ge- 
itiier: sluta vandra, sluta vandringsåren. 
*ung,/. utvandring, emigration. 

ausilwärmon, tr, fuuundict uppvärma, -warten, 
tr, afvakta, vänta pä. -wärtlg,». främmande, 
utländsk, frän annan stad ei. ort eL land, 
utrikes. *v«r Berichterstatter einer Zeitung: 
korrespondent till en tidning, Minister de» 
f\»en: utrikesminister, -wftrts, adv, 1. utåt. 
«v gehen: gä ut med fötterna. 2. ute, utom- 
hus, utom staden, utomlands, annorstädes. 
-waschen, tr, 1. urtvätta, skölja ur. 2. tvät- 
ta invändigt, tvätta ur. 8. bortspola, un- 
dergräfva. -waschung, f, -wässern, tr, ur- 
vattna, vattenlägga. -wässerung, /. -wattie- 
ren, L tr. vaddera, n. rjl. F stoppa upp 
sig. -wechseln, tr, utväxla, utbyta, -wech- 
t[o]lung,/. -weg, m, utväg, utgång, -wehen, 
I. itr, 1. h, upphöra att blåsa. 2. s, släckas 
af vinden, slockna. II. tr, blåsa ut, släcka. 

Ausweichllegeloise, n. växelspår. -en, a) st, itr, s. 
1. gå ur vägen, Jm: för ngnj undvika, und- 
gå. 2. hålla ur vägen, håUa åt sig. 3. gifva 
efter, bugta sig. 4. gå öfver. b) sv, tr. upp- 
blöta, vattenlägga. -opiatz, m, -esteile, /. 

mötesplats ror J&rnrågitig m. m. 

ausweillden, tr. 1. afbeta. 2. jtg. uttaga inälf- 
vorna ur. -dung, /. -nen, itr. ä., tr. o. rj. 
gråta ut. -s, -e, m. vittnesbörd, intyg, do- 
kument, legitimering, -sen, I. tr. 1. utvisa, 
förvisa. 2. utvisa, intyga, bevisa. II. rji, 1. 
visa sig, blifva klar. 2. legitimera sig. -fsen, 
tr, hvitmena. -fsung,/. -sung,/. utvisning. 
-sungsbefehl, m. utvisningsorder, -ten, I. tr. 
utvidga. II. rjl. utvidgas, vidga sig. -tung,/. 

ausllwendig, a, 1. utvändig, yttre, utanpå. 2. 
adv, utantill, -werfen, tr. 1. slå ut, sönder, 
in. 2. kasta ut, upp. 8. kasta upp, gräfva 
upp. 4. hand. särskildt anteckna. 5. gnm p&- 
kutning släcka, -werfung, /. -wettern, itr, h, 
•. rfl, Es hat [sicK] ausgewettert: ovädret 
har upphört, uid. er hat [sich"] ausgewet- 



tert: han har rasat ut. -wetzen, tr, lUpa ^ 
bort. -wichsen, tr, 1. smörja, blaokaOÄ- ^ 
vändigt). 2. F > «v slå, klå ngn. -wflekali, '■• 

1. tr, veckla ut, upp, reda ut. IL rjl. reda .- 
sig. -wick[e]lung, /. -wiegen - autwåges^ = 
•windeln, tr, linda upp, aftaga lindoma af. J^ 
•winden, L tr, I. vrida ut, ur. 8. vinda nt, = 
upp. II. rjl, reda sig. -winteln, itr. h, upp- 
höra att jämra sig, att gnälla, att kvida, 
-wintern, I. tr. 1. utsätta för vintern. 8. be- 
vara, föda under vintern, vinterföda. IL 
rjl, o. itr, s. öfvervintra. -wlrken, L ifr. A. i 
upphöra att verka, att handla. IL tr. 1. 
utverka. 2. verka ei. virka slut på. -wJrfcMg, 

/. -wlrren, tr. reda ut, upp. -wischea, tr. L 
torka ur, torka. Sich (dat.) dén Sehlaf mu 
den Augen *>* gnugga sömnen ur ögonen på 
sig. 2. stryka ut, bort, utplåna. 8. F JM 
eins t\t slå till ngn. -wittern, I. tr. 1. vädra 
upp, uppspåra. 2. låta vittra, utsätta för 
luftens påverkan. IL itr, s, vittra, förvitt- 
ra, -witterung, /. -witzen « ausklUgeln. -«il- 
ben, tr, hvälfva, öfverhvälfva. -wBlbunf,/. 
hvälfning, hvalf. -wuchern, I. tr, gnm oc- 
ker utplundra. II. rjl, frodigt utbreda sig, 
frodas, -wochs, m. 1. utväxande. 2. utväxt. 
•wQhlen, tr, gräfva, rota, böka ut, ur, upp. 
-wundern, rjl. upphöra att förvånas. 
Auswurf, m, 1. utkastande. 2. det utkastade; 

hTad halVet kaatar at •!. npp u. tåug, Straudgode; 

upphostadt slem. 8. utskott, af skum; ma- 
kulatur. -spapier, n. makulatur. -sttoff, m. 
exkrementer. -swa[a]re,/. ntskottsvara. 
ausliwttrgen, tr. med stor ansträngning krä- 
kas upp. -wQt[h]en, L itr. h. rasa ut, «■ 
■(ormen: lägga slg. II. r/?. Urladda sln vre- 
de, rasa ut. -zacken, tr. udda ut. -zaekmig, 
/. -zahien, tr, I. utbetala. 2. Jn fs* betala 
tiU ngn hela hans fordran. -zfthlen,tr. räkna 
till, ut, upp. -zahlung, /. utbetalning, -zlb- 
lung, /. ut-, uppräkning.- -zUineln, -zahaea, 
tr. tända, udda ut. -zahnung, /. -zanken, F L 
tr, o. itr, k, träta, gräla (på). IL rjl. 1. grä- 
la slut. 2. rpr. träta på hvarandra, kifvaa. 
-zapfen, tr, I. aftappa. 2. utskänka. -ztp- 
peln, itr, k. npphöra att sprattla, -zaataa, 
tr. 1. Jm die Haare n,* slita af ng^ hänt 

2. Jn r\» Ingga, illa tilltyga ngn. -ntkåm, 

1. itr. h. sluta kalaset, upplösa dryokeda- 
gct, ej dricka mer. II. tr, dricka ur, töm- 
ma, -zehren, I. tr 1. förtära, göra elnt på. 

2. tära, af tära; utsuga, utarma. IL rjl. tä- 
ras, aftäras, utmärglas. III. itr, 1. s, * //. 
2. h. sluta förtära, sluta äta. -zehruHf,/. 
utmärgling, afmagrlng, tvinsot, -zelohnea, 
I. tr. 1. teckna, rita färdig. 2. utmSrka, 
förse med märke, märka, känneteckna. 8. 
utmärka, behandla med utmärkt aktning. 
IL r^. utmärka sig. -zeichnung, /. 1. mir* 
ke, tecken, etikett. 2. utmärkelse, -zerrea, 
tr. slita, draga ut, af. 



itr, lalmaltiTt, rJL nflosin, st, aUrkt, SV, iraft, tr, temaaltin vtrb. k, har JUi»m, S. har ««<n UU 



ttft£lebl1k»ar, a. 6om kao dru^tiB ai, -en, I, ti% 
h tlrAg» itt^ tagA ut. S. afdr^ftj altHga, af* 
klldft. ttlLi dxB UniJ'orm ^^ nppgLf fn aoldat* 
ffk9t> jV» rmn '^ o t plundra uga j dit Kin- 
denchuhé ^v trampa ut b^rnökorna. 3. ut- 
ftrÄcV&, iLttåtija. 4^ draga ut mi baiM. fin iédk^, 
6. r«fäa. H, rjL X* IdMa af fiig. 2^ tänja ^t 
■Ig, tn* 111** ^. 1. draga, tåga utp bort, 2. 
^Jfilft; ttlTaudräf emigTera. 3* F taga till 
btmeii. *llBchr m. ^tdragibord, *unv, /, tit* 
^agakudé ta. m, åt au^Uhen. 

aeiJEziorsii, fr, utsiraj utaniycka. 'Zimmarjit tr. 
4»bi. förtlmra* -zlmmeriingf /, ^linnin, tr, 
forienua. -zlrköln =- abzirkdn, -t\%thmt tr. 
h.Yåfi& L% utlivie^la. -zittfirn^ itt: h. nppliöra 
Htt dftrta, att dallra, -ziig, m. 1. uttåg, af* 
ilg, flytlulDg, utvanddng. 2. utdrag, iam* 
fflmudrag, extrtLkt, kvinteaeeu». 3* utdraga- 
ikifra, ntdragalåda. -iHglidi* adv* I utdrag, 
i Rammandxag. »zug flest, n. judaruea påek- 
kögtid. -2ua»wét»e -« auamffUch, -fupfdlif ir. 



rycka ut, af, draga ut, ut, -iWrnfln, iir* A* 
upphöra att -iredgfts, -^WftiCllftrn, Ur^ &. 
upi>liöra att ktittra* 

ftulhén1l»l^li, a. anteutiak, tröväfdlf» 

Auto[[ilafé, -t, n. autodafé. 'dldåkt, -ertf m. au- 
todidakt, sjaläärd. -mat, -en-, m, automat. 

Autor, »i ti. -öreHf *ére». m* au(k)tDr, förfat- 
tare, upphofamau* -ItitrM, i». ir. au(k)- 
torlaera. *ltit, *«»,/. au(k)toritflt ^fcliaft,/* 
fdrfattÄtfikap, 

auwéh, inAiBkt. »uwéll», itj. aj, o tb. 

Auxlliärtnippen, /. pL bjälptmpper, 

Hvlianciereiii ^t^ t£r. s. avancera, -ertiortli, tv. 
tr, uud!^rråttn, •aiilisemént, -i, n. uoder- 
rättelae. -i», -«, m, und^^rrättelflo, avla. 

AxJIe M ^(^Afftf. -löm, -e, ri, aslom, gruudaata. 
't, *« tt /* yjsa. Bti4, dU ^ an den Mttum 
Itfftn .* gripa vetket au. 

Az4r, >/, 0, m. 1, &ear(lärg), hiitituelabUtt. t. 
p^t. &«uren, himlen. -tllAll, '[ejlt, o. uurblå, 
hlmmelsblä. 



B. 



§ 



UJ* ngL bä, ba^ prat. 

4tj' hÉ.tmKDAm flTtiti liUr, båt 



t, -^1, m, backas t. 

Bitb, -« t* m. A»ai. JöcÄ^atn, *ålchÉn, bäck, 
-tmsal, /. BtTÖmstate. -blumi, /, kabbelök 
(G»ltb& palueiria), -bohrjs, -buitga, /. bäek- 
IrflspriH, backbcina (Veiotiicabeccabiinga). 
'I, -fij/. -éff -, m.iH' YUdfiviDBbouaj -bauue 
öfrer tvä ftr* -holtfer, *n, olvoubuBke (Yi- 
baruum opulud), -tttlze,/!, arla. 

fcmå, ^o. I. <4£/e* back, I|. ^^^^f* % -e,»*back. 
•fcirne, /. matpäroo. -blech, %. (b ak) pilt, 
Mfåt II, «J0. babord, -buttflr, /. matfimur. -», 
11,/* -en, -j m, ^m. ti 1- kiud, kindben, mtd, 
»iifl Backen voU nehmen tt mU volten Backen 
in die Pamtine ^to/^ten; ntf. taga tnuuueti 
för full, öfverdrifTa. 2. ^j*. l&rlng. -ilt* iL 
*. #B, I* (r. 1* baka, 2, torka. 3. steka i v^- 
M» 4. bräiiua, i, *i. ^UffdsUine. U, i^% 1, h. 
baka^i etekaa. 2. A, «. j. b&rdua, blifra tå- 
tofe, feiÄtare, packa b ig flamujau. -enbfirt, 
«, Madekiig:g: poliaouger, -enbein, #i, kiod' 
ben, -eAgräbchen, n, grop på kinden, -en- 
Uhlagf ^anflreieh» m, ki^dpuet, örfil, -en^ 
tllin, fA, ox el tand. 

BICitor, *, B*, bagare, -él, -en, /, I, bageH, 2. 
bagarytke, 3. bakrerk, -in, *««»,/* bagarfru* 

laekilfiscb, m. I, stekt tak. 2. flicka i alyn- 
åldern 41 h^D bfiijmr ipBia äma.. 'torrnTy, brod-^ 
ELeleefortn. 'gerät[h],r»,bakTedäkap. -hlUS, 
^i^kfltD^a, -mulile, /, baktråg. ^ofen, m. 
tkugn^ ^pltnne, /, atekpanna, 'pfflKe» /- 
öffii *pll*Mnift,/, eTiflkoru -åcbaural,/. -sclielt, 
«. kakipiMle, agnaspade. -ateln, m. tegel- 



sten. '9tub«, /. bakétuga. -waEalrt^ / bak* 
verk, ^Wftnna, /, b&ktråg, *iiirkr n. hÉkwrké 
-tiftlt, m. oxel tas d. 

Bad, -er f, a. I, bad. niw. Jnm. /lii <ia* 'v ffi' 
MCffntn^ agf. lAta ngä fä alna äaki^r yarma* 
2. badort» /iiir i>» re(««n: refift till ngiD bad- 
ort. 'Bän stall, /. badinrättning, -tlrwu, /» 
badgumina, ^egemacb, n, badrum. -aliMt, 
/. bad-, stmbyxor. -«kapp«, /. badmöaaa, 
-elista, /'. förteckning of t er badgäater^ 
-ftmeiftter, m. 1, badmiiatare, 2, simlårar^. 
■en, if}. I, (r, bada. II. iir, A. *, r/, bada, 
bada alg. Sich ta rAr^ndfi 'v bada, u i ta ma 
1 tåtiir, ^ener, ^, m. -enarin, -nen,/, -énavr, 
-, m, -énstrin, -»«n, /, In v &n are i landet 
Baden, badenaare, badensinka. -éntltcb, 0, 
badUk^ badenuiak, *ér, *, m^ 1- badande. 2, 
barbcrare, f^ltflkäi'. *aréU *ef*, /, bad i orätt* 
ning, -tzell, /, 1. badtid. 2, badaäaong. 
*ejcella, / badbytt. -axeug, «. badlinne. 
-iBCh, a. badLsk. j>a$ ^\,e: Badem 

bäen, åv. iir. L aäga bå, bråka. 

balt, It/, pair. 

Bilfahen m Befchfn. 

iagéaer -n, /- 1- bagage, reaeffekter. 2. F 
alödd@r, puck, 

Bjlgatélllb, -rt,/, bagatell, am&asik, obetydlig- 
hets -achulitan,/, ;i/, amåakulder. 

Baggar, *j ra, mudderverk. -ImoI, w. muddet- 
pråm^ mudderTerk, -fi,tD. tr. maddra^ mtidd* 
ra upp, ^p luntan, *prahnir t», muddeTpråm, 

bah, ti;, b a, 

bähan, tv. tr. ute&ttn för vlirme, basa. P/fan* 
xen ^ tDB TtriDfr drif va Täxter, tf«d. ft) lågga 
Tar ma omalag på, b) bädda. 



^ ■" fffifivada uppilft^ofd. ' iktft tnu ö «j.i.nBr plor. f bkr *Bjy,ii<ä. F nuUL^Ut, P Vlf^t v|}tli^. % mVoAn ^fentV^ViS 



BahB 



Baha, -en, /. 1. bana, väg. vrai. mm. 'v breckeUf 
maehen: bryta, röja Täg; jm die «v abge- 
winnen: hinna om ngn. 2. banad y&g i nOD; 
skridskobana; järnbana, järnväg; r&nnare- 
bana, täflingsplats, arena. 8. väd i HMer. 
-bau, m. järnvägsbyggnad. -brechaKin), «n. 
(/.) banbrytare, (-erska). -brelto, /. 1. ba- 
nans, 2. v&dens bredd. -brUcke,/. yiadnkt. 
-aa, tv, tr. bana. -faleisa, n. jämrägsep&r. 
•hof, m, bangård, järnvägsstation, -hofsln- 
spektor, m. stationsinspektor, -hsfarastaura- 
tiOB, /. jämvägsrestauration. -kSrpor, m. 
-linfa,/. järnvägslinie. -los, a. obanad, -steig, 
m. iårnr. perrong, -wärtar, m. banvakt, -zug, 
m. jämvigstäg. 

Bahrtta, -i», /. b&r. -[onjtrigar, m. « un bä- 
rare, -taoh, fl. bärdok. 

Bähung, /. basande m. n. m bähem. 

Bal, '§», /. hafsbagt. -ar m Baytr. 

BaJHadére, -i», /. bajadär, indisk danserska. 
-izzo, -[«], -«, m. pajas, -onétt, -e,». bajonett. 

Baka, -n, f, ^jo. sjömärke, båk. 

Baianclllér, -«, m. vägbalk, balans, -lerea, sv, 
tr, o. itr, h. balansera, hälla (i) jämvigt. 

bald, -sr f, adv. 1. snart. Je bålder^je lieber: 
jn förr dess hällre. 2. lätt. 8. nästan, t. ex. 
teh wär9 «%# gef allén. lukjnut: ich hatte 'v 
gesagt: jag hade sä när sagt. 4. «v ... ^v 
än ... än. •achTn, -e, m. baldakin, tronhim- 
mel, -a, % - bald. 

BiMa, Of/. In «v snart. 

baldUlf, a. snar. -mSglichst, -thunlichst, adv. 
snarast möjligen, s& snart sig göra l&ter. 

Bälg, -6 t, m. 1. (djiir)hnd, skinn. 2. hud, 
mage, buk. 8. bot. fröhylsa, skida, balja, 
akal. 4. uppstoppad figur. 5. bälg. 6. pi. tiv. 
-«r t, F Blyngel, slyna. -a, -n,/. balja, tvätt- 
balja, -an, 89. I. tr. fl&. II. r^. I. byta om 
■kinn. 2. slåss, brottas, vara i slagsmål. 
•aatratar m Balgtreter. -ar, -, m. slagskäm- 
pe, -arél, -en, /. slagsmål, -ffnicht, /. bot. 
skidfrnkt. -kapsal, /. bot. balja, skida, -wach- 
aal, m. ombyte af hnd, af skinn, -tratar, m. 
bälg-, orgeltrampare. 

Balka[n], »ns, -m, wl eim. f, 1. bjälke, ordapr. 
dat Wasser hat ktine «vn ; vattnet är ej att 
Uta på. 2. balk, vågbalk. -adecko,/. bjälk- 
tak, bjälklag. -nhSch, o. hög som taket, /v 
apringen: hoppa högt i taket, -alaga, f. 
•nwerk, n. bjälkverk. ^ 

Balkön, -« eu -e, m. balkong. 

Bali, -e t, m. 1. båll. /v sptelen: kasta håll. 
2. klot, bUjardklot, kula. 8. klot, glob. 4. 
bal, danstillställning. Au/ den «v ei. eu f\j 
gehen: gå på bal, eum *\* sein: vara på bal. 
•åda, -n, /. ballad, -anzug, m. baldrägt. -ast, 
-e, m. barlast, -asten, sv. tr. barlasta, -éi, 
-en, /. ordensområde, -en, a) -, m. 1. » Bali 
1—3, 2. det tjocka köttet under tummen 
och stortån; hai dj«r: has. 8. bal, varubal, 
packe. b) sv. L tr. Die Hand awr Faust ei. 



die Faust «v knyta handen, Schnee 
ma snö till bål! ar, göra snöbåUar. E 
o. rjl. knyta sig, knytas. Der 8ehn 
[sich] : snön är kram. -aagvt, n. var 
lar. -onschnur, /. packsnöre, -anal 
packkäpp. •enwa[a]ra, /. *- Balleng- 
waise, adv. balvis, i balar. -arWk 
knall bössa, leksaksbössa, -arn, bil 
Ur. h. väsnas, bullra, -étt, -e, n. 
-fest, n. balbjudning, bal. -barn, • 
person som försämrar i st. f. att fö: 
•hamisiaren, sv. tr. rätta oriktigt, fl 
hvad man vill förbättra, -hornlsio 
•kella, /. sälträ, sältra. -kugal, /. kl 
jardklot. -én, -s, m. 1. ballong, luftl 
2. rund flaska, pumpa. -sahIXgal, m. 
kelle. -spioi, n. bållspel. 

Balsam, -e Ufr. -'-), t», balsam, -ha 
balsamisk fläkt, -leran, sv. tr. bah 
parfymera, göra vällnktande. -iai 
•ina, -n, /. balsamin, -itah, -Ig (- ' -), 
samisk. 

Balz, -en, /. -e, m. fågellek, -an, sv. 

iht om tjftdern: Spela. 

Bambus, -[«e], m. bambu. 

bamm, itj. m bimm. -el, -n, -eléi, -en, ^ 
hängande, dinglande, -aln, ev. itr. h 
ga och dingla. 

Bftn, -e, m. ban, ståthållare i ett bana 

Banlléne, -n, /. banan, bananasfnikt 
nasträd. -åt, -e, n. banat. 

Band, a) -er f? n. I. band, rem, snöre, 
tunnband, handjärn, järnband, tv 
bindel, förband; med. ligamen t. bim 
Rand und «v eetn: ogf. hoppa öfv< 
lorna. b) -e t» n>. 2. band eom en b< 
den i, pärmar. 8. band, volym, c^ 
4. band, boja, fjättrar. 5. förenin 
-åge, -n, /. bandage, förband, -af 
9». bandagist; kirurg, -a, -n,y. 1. r 
fattning. 2. band, skara, trupp. 8 
slödder, -elier, -e, n. bantler, axelg< 

Bändellrbasatz, m. bandgamityr. -ralcl 
på (bok)band, på volymer, -m, s 
banda, t. es. das Wa^hs. 2. förse n 
der, randa, -waisa, adv. bandvis, 
•zahl, /. antal band. 

-bändig, a. i imt. mod rtkaooid, innehåll 
eller så många band, volymer, t 
giceifs^es Werk. 

bändigHan, sv. tr. tämja, tygla, kufvi 
m. (djur)tämjare. -ung,/*, tämjande 
2^ndt^en. 

Bandit, -en, m. bandit, -anbafl, a. band 

Bandllrelf, m. tunnband, -rosa, /. banc 
sett. -tresse, /. trens, galon, -wurm, 
nikemask. 

bangll[e], -er [f], a. beklämd, ängsH 
anges tf ull. leh bin ei. mir ist «v jag 
jag ängslas, jm oi. Jm vor Jm «v i 
skrämma ngn fte ngn, F «%# mae 



itr. laAnmaMwt, rjl, teiesin, it. ■tMM, SP. tngk, tr. timaetUn v«rb. k. hat JUi»m, «. tar m*» UU 



mitJU: ngL i^gsn räddei: här. '^t, P^y. be- 
klRmdhet, ångest, ota^ TMwhk. ff^b^n Bie 
Uint *w/ vftT Ingn! *tB, *». L itr. h, nin. o. 

ot iVå banjffe {micfi} <l e^ Aanj^l mich ti, rniV 
^/Ir cl. uwi iiiiMf» LeL^n^ vor d^m Toä$ : |fig 
fm^tar fär milt Stf^ iix riidd för dödcn^ 2. 
»©d o fö laiif ti, nfjtch vtn>, : ef tet tigt. II, tr. 
gÖTÄ orolig, ing! f va fniktftn. -hiit *, -Jfl- 
lallfy. bekliLmiibet^ Droi, noga i an, 

/I «) -< ff I, bank n. ciii4i»»it, boniibMit 
& ■. S- bänk» aoffo. eud- el«7. auy Jie l&nffe 
^ ichUhen : uppskiiita Dgt tin «ii avtti ffimUd, 
•l*F* Atfifer ÉL w&^r dré '^ wtrfem lägga ögt 
laidOi 6} brj sig om det; clureA d%B r^ bl- 
réi ^a bé&^ u.lt.:L *tiidaiitag. 3, bänk, verk^ 
bord m. HjtveiMnk m. m. !") '919^ 4- bank u. 

ia&eji : liAiva pengar iTincBtäetido p& b3i^ti> 
ken, *^ haliEn *l atf^e^enj bjllla bank, 
BInkfilJlgasAni, m. m&rknadfi^&ng, -visa. -kind, 
ft. oäkt& barrt, -sångir, m. marknadäaäH' 
f»T». -ttiui, m. oäkta boh. -tochtert /. oäkta 

nnler^ *, m. torgraåiiglare, 

buktrétt, liftfikariiti, I. a. barikrntt^ Q. *e^ m, 
bankrut t j konkarA^ ceäaia», -feren^ sv- iir, 
k blifrA bAiäkrtitt, göra konkurs, -lefsr^ m. 
baaknittöT, ceiaionanK, 

lioljbert, -«, m. oäkta baiti, bast^d, *éttt 'f, 
fu b an ket t| kalsia. -hallar, m. tia ipn : bunkir. 
"iéf, -j, m. bankir, -nole, -n,/. banknot, »c* 
da 'plmtz, m. ort, diir bank fimiea. -schöln, 
», ^ Bat^^iidj^;. 'SChwindol, m. -unwcisert, n. 
l^iinktvindeL -zttlel, m. ^ Banktwic^ 

Uåtlt -«! m. 1. fÖrlrollDlng Bam yndt^r «ii ?lfl »u 
fiMi itiii«, i«f n «rerit«. S> bannljaning, banu- 
itr&le, IntidEfdrTi&niag, akt. In deiå 'v th^n 
*i. mit dem ^v £f#/<!g«rn/ bannlysa^ IftDdifdr^ 
riiEi^ föf klara i akt. J. a) domarätt, b) om* 
rids fér ngna m jndigbet, c) detta om råd 6 a 
bebjggare, d) iippbäd Iddbi tLi dji. Di]3ri.jD 
•bmeb, m. en baunlynfihiga uppbäf vande, 
'lulle,,/". bannlyaningibref, bulla. -«n, (!^i% 1 
gum öfvematnrliig trollmakt *j. tjusninga- 
kraft beberakn, a) foÄtbälla pi uji tmi9, för- 
kå^ja, bedåra, b) förflytta tiu di t iimia, be- 
irar}ä, fram man a, c) bortddfra Trku tu tcukj 
utdrifva, 2. forb&tiiiÄ» belägga med förban- 
lolae; förgéra. 3. bamiljta, 4- förritin, 
iaivdaförviaa. &. fridlysa* -ar, -^ 1* m. beevar- 
jare. 2, rt, baner, fai^a, fälttecken, -eiillich- 
%, fi. *om öfTcrgifTit fanan, rymt. deser- 
terat. -ftHHigor, m. banerförare, -fltlch, m. 
b&anljraning. -harr, m, iGknaberre. -maitt, /. 
itftdioakr4de. *sprticti| m.ban ni y aning, -stalrt. 
«. gfiQ^iten för ett Bann S ^. -itralil, 
ktiun&tråle. 

Bulfqutir, *«^ m, bfttikk. -us, -, m. m Ban. 

Båpliit, *r», tu, baptiat, 4tcliv a, baptiatUk. 



bif, o. 1. bar* iiakeQ. 2. blottad, fiaknaade, 
fr[ från^ utun. 3^ oboljd} otnisflkäanelig, 
pAlafltg, kUr* 4* kontant, ^^^a Afui«te^; klia* 
gande mynt, hUd. ttw. /Hr f^^^ får f%te i/an- 
r^^ /wr -viei» Kvnxt nthmen t taga ngt för 
kontant, för fullt nllv.ir. 

B4r, *cn ti. $ •«,. rn* 1* björn, junffer «- tiaI. 
björQtiage. 2, F" björns fordringsägare. Ei- 
nen ^en anhinden «i. afi/ifinäen : skaffa aig 
en bjärt] t slit t a alg i akuld, eiM«i* *%tei* oA* 
bindent M ibjal en björn, 

Baråct(Orf»T/> barack j dåtig, nael bydda, koja. 

Barbar, -s «u -an, -em, m. barbar, -éi, -tn^ y, 
bEirburij grymbet^ r&Uet* -In, -n*», /, bar- 
bari ak kTinoa. -liclt, a. barbarbk. 

bArbftinlg, a. b&rbont. 

BirbaJla, *«, m. F » .SärAatyVer S. -trr ffl. 1, 
bjtJrnbiind, bulldogg, 2, F trärrlgg, bit- 
varg. -t|, fs. attä!, frånatutande, afgdiat. 
'iQliiÉtr/. frånatötande, argt siitt, 

Birbllchan, -al, *«, *{§], n. aim. af Barbara, 

Barbifir, -e, m. barberi^re, &/«. lii^v fäl iskar, 
-backan^ n. rakfat* -in, ti^ ^r. raka, b arbe ra, 
F tiij. jt* alitr den Löffti f^ narra, bedraga 
ngn, 4adeit| m, rakiatng». -maaAer, n> rtJt* 
knif . -Hamafi, m. rakitrigel. -ittika, /. rak- 
stuga. 

barchan, o. af parknm, -t, -a, m, parknm. 

bardåiiif Hj, mr. pladask, 

Bardlla, *n^ m. bnrdj aknid, a&ngare. H[e]l, "B^ 
ri, e. I ni. stridas än g. -iacli, a. betruffAnde 
barder, barda-, akaldi}-. 

Bäranlltiaifsflr >« Bärbei/ter. -Iitul, /, bjdm- 
hnd, F nti/ c/ar '%* tit^gÉn -■ lata a i g. -h liftar, 
fil. latmaak. -mUlZfi, /. björnakiunamÖAaa. 
«ra«pa, /. björnapinuarena larv. 'Zatlig, n. 
lurfvig lom en björn. 

Barett, -a, n* barett, 

BlHIfrost, m, barfroet, -tflls, et. barfota, -ftl* 
liar, m. en aom går barfota^ i ib^ barfota- 
munk, -fUUlOT ö. barfotad. -gald, n. kon- 
tanta pengur. -hand, -tiiittflg, a. barbänd. 
-haijpt, -hftuptig, a. barbiifvad. 

B ä ri n > -nen,/* b jo rn i n nHj b j ö i nbo n&. 

Barilan (ton Mj, -«, *«, f», »lii. baryton. 

Bark, *en, /. *|ö, bark(Bkepp). 4st», ^i», /, «j&. 
barkaafl, a torbåt. -a, -11^^ ^Q. 1- bark, irv. 
mindrG eegalbåt 1 Atimit. £. att alaga platt 
flodfartyg. 

Bärlipp, m, vat. lurnmer (Lycopodinm). 

Birifillbröt n. bröd bakad t med jut. -a, 0, /» 
1, jaat. 2. fradga pt e\. 

barnthérzlg, ä. barmhertig, miakuadsam. 'va 
<Sf Äwetfiari» .* barmbertigbetaayatrar, -kall,/, 
barmbertighet, miakand. 

birmlg, £i. jäatblandad; grutnllg ^j^jiul 

barocks «■ baroek,befäugd, -hall,/- befängdhet, 

Baromitaft -, fn. 0. n. barometer. 

Baron, ~e, m, baron, friherre, -éssa, -n, -In, 
*Beii, /, baroneBBa, f nberruina. 'liiarani ar, 
I. £r. ntnämna till baron, npphöja i friberr* 



*v » r»t^{V*«dt npSAfitiärd. * Itkw lUA, O laltBtr plar, f b»r »mlJKtrl. F r^niLliårL, P 11^* nprV^.. ^ ib\bAi;i, 'ta¥iik\.\\^ 



Barre 



-- 64 — 



B 



ligt stånd. II. itr, h. F lefva sjangtllt; spe- 
la friherre, göra intet. 

Barrlie, -n, /. 1. (metall)8tång, tacka. 2. bom. 
8. flkrank. -en, -, m. 1. = Barre. 8. ett gym- 
nastikredskap, hnf vndBakligen för armgym- 
nastik, bestående af tvänne parallela bom- 
mar, -engold, n. guld i stänger, i tackor, 
-lére, -fl, /. barrlär, bom, skrank, hinder. 
•Ikåde, -n, /. barrikad, förskansning. -Ika- 
diersA, sv* tr. barrikadera. 

Bftrs[ch], -e [f], m. abborre. 

barsch, a. 1. amper, besk. 8. barsk, sträf. 

Birschaft, /. reda penningar, kontanta till- 
gångar. 

Barschhelt, /. barskt sätt ei. uttalande. 

Birt, -e t} m* 1* Bkägg. BUd. jm einen (v [von 
Stroh] machen: narra, bedraga ngn,ym den 
f\t streickeln •!. tim den f\* gehen: smickra, 
kurtisera ngn, in den «v hinein lUgen: Ijnga 
oförskämdt. 2. bool muntrådar, barder hoa 
TiiM flikar, -becken, n. rakfat. -e, **»,/. 1. 
bredjxa. 2. sooi. hyalbard. -ffaden, m. mun- 
trådar, munspröt hoi Tim flikar o. iniekter. 

Barlhel, -«, m. fsrkona. »r Bartolomeus, ordipr. 
er weife, vto «%# den Mosi holi: ngf. han är 
minsann e] bortkommen. 

bSrtlg, a. skäggig. 

Bärtlikratzer, n». F skäggskrapare, barberare. 
•scherer, m. F barberare. -seHo,/. raktvål. 

Bariitseho, -n,/. ett slags tvåhjuligt åkdon. 

Baryton m Bariton, 

Basalt, -e, m. basalt, -en, a. af basalt. 

Baschlik (&rr. - O, -«, m. baschlik. 

Baslie, -I», /. dim. t} !• krinnUc kuslu. 2. faster 
el. moster, tant. 8. bas. -engeschwätz, -en- 
gewäsch, ». skvaller, käringprat. -onhaft, a. 
käriogaktig. -enschaft,/. 1. kusinskap, tant- 
skap. 2. kvinnliga slägting^r. -ioren, tv. I. tr, 
basera, grunda. II. itr. h. basera sig, grun- 
da sig. •iiisk,-e»,iii.basilisk.-i8,^aMn,/.bas. 

Baskllo, -fl, m. -in, -neti, f, invånare i de ba- 
skiska provinserna, basker. -Isch, a. baskisk. 

bafs, I. adv. 1. i hög grad, dngtigt. 2. poet. » 
besser, TL -e f, m, moi. bas. -biäsor, m. fa- 
gottblåsare. -bninmer, m. borduna, snarr- 
verk på orgel. -Ist, -en, m. basist, -pfeife, /. 
fagott. 

Bast, -e [f], m. bast. -a, itj. bastå. 

Bastard, -«, m. bastard, -en, -leren, 9v. I. tr. 
korsa oiika arter. II. r/f. korsa sig, beblanda 
sig. -schaft, /. egenskap af bastard, -zou- 
gung, /. korsning af olika raser •!. arter. 

Bastljéi, -efi, /. bastion, bålverk, -eln, sv. I. 
tr. syssla med emåsaker, knåpa med. II. itr, 
k. syssla, knåpa, -en, a. af bast, bast-, -lön, 
-en, /. »Sr. -e, m. o. f». bastion. 

Bataiilön, -«, n. bataljon. 

Batist, -e, m. batist, -en, a, af batist, batist-. 

Batteris, -[«]n,/. batteri. 

Batzen, -, m, Batzen, mynuort » 4 Kreuzer, 

Baa, -[«]«, -e ei. 'ten, m, 1. byggande, upp- 



förande. 2. byggnad, konstrukti< 
tur. 8. odlande, odling. 4. btrg. 
bearbetning. 5. bygge, byggnad, 1 
hus. .Etfi«fi t\t errichten: uppför 
6. bo, håla, kula. BUd. tf»iii«r ti> 
sitzen: ständig^ sitta hemma, i 
bort. -akademie, /. teknisk högsk 
fl. byggnadsintendentur. -anschlai 
nadsförslag till en byggnad, -irt 
nadssätt, -stil. -bedarf, m, byggx 
rialier. -beflisssne(r), m. arkitek^c 

Bauch, •« t, m. dim. Bäuchlein •. • 
mage, buk. F fanler *s* a) latma 
verfyld mage, t. ez. i ordepr.yati/«r ' 
nicht gem. 2. hvälfning, rundn: 
resonansbotten, -band, fi. tunnbi 
ner, f». fråssare. -dienst, f». frå 
Bäuche M Beuche, -en, sv. L r 
sig, vara bukig, svängd; gebaua 
knpig. II. uw. bäuchsn ee beucl 
zttndung, /. maginflammation. -c 
cherin ee Beuckerin, -feii, fi. tamu 
hinna, -fflufs, m, diarré, utsot. -gr 
magplågor, magknip, ondt i magei 
chig, a, bukig. -knelfen, -kneipen 
grimmen. -krampf, «vi. magkramp, k' 
ner, m. buktalare, -riemen, f». 1 
•schmsrz, ivi. » Bauckgrimmen, -i 
kupighet. 2. rani. Bäuchung le Beuc 

Baujlde, -fl, /. säterhydda, -direktor, 
nadsintendent. -en, sv. 1, tr, 1. 
odla, bearbeta, bryta. IL rfl. by 
las. 8ich arm «v bygga sig fattig 
*• l>ygga' -^fi etw. (dat.) *v bygg 
aufjn «v bygga, förlita sig på ng 

Bausr, 1. -, m. person som bygge 
bearbetare, t. ex. der gediUdige f\t 
reichs. 2. -fi ei. -«, -fi, f». dim. f, bon< 
man. 8. -, m. o. fi. fågelbur, bur. 
jordbruksarbete, -éi, -efi, /• byg( 
ge. -fiaft *- båuerisch. 

Bäuerllin, -fiefi, /. bondkvinna, boi 
•iscli, a. 1. landtlig, bond(e)-. 2. b( 

Bausrljjan, -«, f». bondlymmel. -keri, 
tölp. 

bftuerlich, a. landtlig, bond(e)-, bond 

Bauerniladel, m, bond-, landtadel. -1 
en som lurar bönder, bondpräjar 
rei, /. bondpräjeri. -fest, m. b< 
•fro[li]ne, /. bonddagsverke. -got, 
gård. -placksr, m. bondplågare. 
bondpraktika. 

Bausr||[n]scliaft, /. bönderna i •& bj 
TiMBi område, -slsuts, pl, bondfolk. -f 
bonde, -wesen, fi. 1. landtbmk. 8. 
sätt. -wlrt[li] schaft, /. landthus: 
jordbruk. 

Baujifaoli, n. byggnadsfack. -flUilg, a. 
bar, bårg. som kan bearbetas, -fill 
fällig, förfallen. -fUiigkeit, /. boJ 
•fest, a, fast, säker att bygga på. 



itr, latraniian, r/7. reflesin, st. itarkt, SV. iraft, tr, tranilUTt Terb. h* har JUite», S, har aetrn til 



Btnflaoht 



- 65 - 



Bebaknng 



timmerflotte, -flucht, /. rak linie efter hvil- 
ken det bygges, -fllhrer, m. byggmästare. 
•fmrarfcselNile, /. byggnadsskola. -grund, m. 
byggnadstomt, -herr, m. byggherre, -hof, 
m. timmerplats, -holt, n. 1. byggnadsvirke. 
8. byggbit, -ktsten, m. byggl&da. -louto,/)/. 
arbetare Tid ett bygge, timmermän, •iich, 
a, 1. rörande bygge ei. byggnadskonst, bygg- 
nads-. 2. beboelig. •lichkoK, /. 1. byggnad, 
bygge. 2. beboeligt tillst&nd. -lustig, a. 
byggnadslysten. 
Bam, -e t> M* 1* träd. bim. den Finger zwi- 
tchen den *\* und die Borke stecken : tränga 
sig mellan barken och trädet; zwischen '\* 
und Borke sitzen: sitta i mellanhand, i 
klämma, F das geht Uher die Bäume : det 
g&r alltför långt. 2. bom. 
Btillmanii, m. arbetare vid ett bygge, timmer- 
man, -melster, m. byggmästare, -metn, sv. 
itr. h, dingla, slänga, -men, ev, itr, h. jig. 
slä ned, taga träd, träa. 

n, sv, I. tr. uppresa. II. rjl. stegra sig. 
~e, y*. kattnggla. -falke, m. lärkfalk. 
•»/• JM- stockfälla, -fest, a. fast, orubb- 
lig Mm ett trid. -frils, m. röta pä träd. -fre- 
vil, m. skogsäverkan, förstörande af träd. 
•gtng, m. allé. -garton, m. fruktträdgärd. 
•felimler, n. spalier. -gorade, a. rak som 
en stör. -harz, n. k&da. -hScli, a. hög som 
ett träd, jättelik, -kahn, m. ekstock af en 
nrbälkad trädstam, kanot, -kitt, m. ymp- 
Tax. -knospe, /. bladknopp, -läng, a. läng 
som ett träd. -Iftufar, m. tooi. trädkrypare. 
-I«w, /. trädins. -lotter, /. trädgårdsstege, 
•los, a. trädlös. -malve,/. stockros, -marder, 
m. skogsmård. -mast,/, ållonbete. -messer, 
n. trädgärdsknif. -nachtlgall, /. jämsparf. 
•W, n. bomolja. -pfahl, m. stör att Unda trtd 
til -pfflaster, n. ympvax. -rose, /. stockros, 
tall,/, saf. -scherey/.trädgårdssai^. -schlag, 
ffi. löfrerk. -schnitt, m. kristning. -schrBter, 
m. ekoxe, -specht, m. zooi. trädkrypare. -stark, 
a. stark som ett träd, mycket stark, -still, 
a. alldeles stilla, lugn. -stock, -strunk, m. 
itubbe. -stOek, n. trädplantering, fruktträd- 
g&rd. -stumpf, m, stubbe, -wachs, n. ymp- 
vax. -wagen, m. arbetskärra. -vi^rter, m. 1. 
Taktare af fruktträd. 2. skogvaktare, -werk, 
A« trädparti, löfverk. -wolle, /. bomull. F 
blid. ein Kind in f\* wickeln: klema med, 
skämma bort ett barn. -wollen, a. af bom- 
nll, bomulls-. -wQchs, m. träds växt, växt- 
lighet, -zncht,/. trädskötsel. 
Banlililatz, m. 1. byggpiadstomt. 2. timmer- 
plats, -redo, /. inrigningstal hu^et af en bund 

bytgiiadsfontei. 

Mhirlsch «• håuerisch, 

Bunrllt, m. byggnadsplan, ritning till en 

byggnad, -sand, m. sand till murbruk, -s- 

lÄck ve Patuback, 

•e t, M. ngt svällande, t. «z. pös, puff 



på tnnar m. m. In »v und Bogen: på en höft, 
i ungefärligt medeltal, i stort, i slnmp. 
•ftrmel, m. pnffärm. -en, sv. I. tr. göra sväl- 
lande, pösig, pösa upp. II. itr. h. ©. rjl. 
svälla, pösa. -Ig, o. pösig, svällande, -kauf, 
m. slumpköp. 

Baullschulo, /. teknisk skola, byggnadsskola. 
•schung, /. pös. -schutt, m. byggnadsgrus. 

Bause, -n, /. kalkering, afprickadt mönster. 
•n, sv. tr. kalkera, afsticka, afpricka. -pa- 
plor, n. knlkerpapper. 

Banlisteile, /. byggnadstomt, -stil, m. bygg- 
nadsstil, -to, /. % Ig. till pi. Bavten le Bnu. 
-tischlorol, /. fast snickeriarbete i en bygg- 
nad, •tintornehmer, m. byggnadsentrepre- 
nör, -vorständig, a. kunnig i byggnadskon- 
sten; labit. arkitekt, -wesen, n. byggnads- 
väsen, -konst. -2, itj. pladask, bums. -zaun, 
m. plank kring ett bygge, -zwock, m. Zu 
*\>en: i och för en byggnad. 

Bayor, -», m. bajrare. -Isch, a. bajersk, -n, -«, 
O, n. Bajern. 

bayrisch, a. bajersk. 

Bazér, -«, m. basar. 

bollåbsichtigen,* tr. hafva för afsigt, äma, äm- 
na, vilja, -åchten,* tr. beakta, gifva akt j)&, 
taga hänsyn till, lyda, följa, •åchtensw6rt[h], 
a. beaktansvärd. -åchtung,/. aktgif vande, 
iakttagande, hänsyn, -ackern,* tr, odla, 

bruka jorden. 

Boåmtoll(r), (adj. bojn.) m. ämbetsman, tjänste- 
man, -nhérrschaft, /. ämbetsmannavälde, 
byråkrati. -nt[h]Om, n. byråkrati. •nl[h]Gm- 
lich, a, byråkratisk, -nzopf, m. föråldradt, 
löjligt ämbetsmannaskick. 

bol|ång8t[lg]on,* tr. oroa, ängsla, göra ängslig. 
-ångst[lg]ung, /. -ånspruchen,* tr. göra an- 
språk på, fordra, -ånspruchung, /. -anstån- 
den,* tr. draga i betänkande, hysa tvifvel 
om, bestrida, -ånstandung, /. -åntragen,* tr. 
föreslå, yrka, väcka förslag ei. motion om. 
-åntragung, /. 

boåntwortllen,* tr. besvara, -ung, /. besva- 
rande, svar. In r\i Ihres Bchreibens: till 
svar å eder skrifvelse. •ungsschroiben, n. 
-ungsschrift, /. (skriftligt) svar. 

bellårbetton,* tr, bearbeta, bereda, odla, för- 
bättra. Nen bearbeitete Aujlage: ny för- 
bättrad upplaga. -årbelterCin), m. (/.) be- 
arbetare. -årbeitung, /. bearbetning, -årg- 
WOhnen,* tr. misstänka,y» einer (gen.) Sache: 
ngn för ngt. -årgwohnung, /. misstanke. 

beåufsichtigllen,^ tr. utöfva uppsigt öfver, öf- 
vervaka. -er, m. uppsyningsman, inspek- 
tor, kontrollör, -ung, /. uppsigt, tillsyn. 

beåuftragllen,* tr. Jn mit etw. ^ gifva ngn 
ngt i uppdrag, vonjm heauftragt: på upp- 
drag af ngn. •te(r), m. fullmäktig, ombud, 
kommissionär. -ung,/, uppdrag(ande). 

bellåugenscheinlgen,* tr. taga i ögonsigte, sy- 
na, -baken/ tr. ^jo. utpricka scgeiicd. -båkung. 



'V« * fSregftende appilasiord. * åkta emi. O eaknar plar. f har emljnd. F familj&rt, P l&gre ipråk. % mSxAx^ btwWViJt.. 



bebändem 



— 66 — 



bedftnken 



y, -bindern/ tr. förse, smycka, kanta med 
band. -birtet, -birtet, a, skäggig, -båuen,* 
tr, bebygga, odla, bearbeta, -biuer, -, m. 
bebyggare. -biuung,y. bebyggande n. n. m 
bebauen, 

Bebellland, n. gnngfiy. -n, 8v. itr. h. bäfva, 
skälfya, darra, um etw.: för ngt. •schwanz, 
m. sädesärla. 

bellbinden,* tr. ombinda, -bltttern,* I. tr. för- 
se, kläda med blad, löfva. II. rjl. löfvas. 
•bléchen,* tr. kläda, beslå med järnbleck. 
•bléien,* tr. sätta bly p&, öfverdraga med 
bly. -bldmen,* tr. o. rjl. pryda, kläda (sig) 
med blommor, -böhien,* tr. brädslä, bräd- 
fodra, golflägga. -börden, -börten,' tr. förse 
med bårder, med lister, kanta, -bördung, 
-börtung, /. -brillen,* tr. förse med glasögon. 
•brdcken,* tr, slå bro öfver. -brdten,* tr. lig- 
ga på, ligga nt, mfva på. -brötung, /. -bu- 
schen, -bdschen,* tr. plantera med buskar. 
Bebuscht: beväxt med bnskar, med snår. 
•biischung, ^böschung, /. buskskog, snår. 

Becher, -, m. bägare, pokal, -blume, /. bot. 
pimpinella. -glas, n. glas utan fot. -klang, 
m. glasens klang, -n, sv. itr. k. dricka, po- 
kulera. -stUrzer, m. F dryckeskämpe. 

Becken, -, n. 1. bäcken, fat. 2. bassäng; 

däld. 8. bäcken, nadents delen af bålen. 4. mu. 

cymbal, -schlager, m. 1. bleckslagare. 8. 
cymbalsl ägare. 

bedachen,* tr. förse med tak, taklägga, täcka. 

Bedåcht, I. •[«]«, O, m. öfverläggnlng, öfver- 
vägande, eftertanke. Åiit gutem n^ efter 
mogen öfverläggnlng, ^v nehmen ei. haben 
auf etw. (ack.).* taga hänsyn till ngt. II. a. 

1. betänksam, eftertänksam. 8. Au/ etw. 
(ack.) 'V sein: vara betänkt på ngt. -helt,y. 
betänksamhet. 

bedichtig, a. betänksam, försigtig, varsam, 
•kelt, /. f örsigtighet, varsamhet. 

bedachtlHos, a. obetänksam, -losigkelt, /. obe- 
tänksamhet. -nahme, /. hänsyn, -sam(keit) 
= Bedåcktig(keit). -voll, a. betänksam. 

Beildichung, /. 1. takläggning. 2. tak, hem- 
vist, -dånken,* rjl. 1. hembära tacksägelser, 
tacka, bei Jm fur tiv). : ngn för ngt. 2. iron. 
sich fur etw. »v betacka sig för, undanbedja 
sig ngt. -dårf, -[e]«, O, m. 1. behof, brist. 

2. behof, förnödenhet, förråd, -dårfsfall, m. 
Im 'V vid behof. 

bedåuerlllich, a. beklaglig, -n,* tr. beklaga. 
•nsw6rt[h], -nswOrdlg, a. beklagansvärd, -ung, 
f. beklagande. 

bedéckilen,* I. tr. betäcka, öfvertäcka, hölja, 
skyla, skydda. II. rji. 1. betäckas, höljas, 
skylas, öf verdragas. 8. sätta på sig hatten, 
mössan. S.mu. skaffa sig betäckning, skydd, 
-ung, f. betäckande, betäckning, eskort, 
skydd, -ungsschiff, n. konvojskepp. 

bedénkllen,* I. tr, 1. betänka, öfverväga. 8. 
Jn mit etw, «v komma ihåg ngn med ngt, 



von der Natur gut bedacht: af natnren väl 
utrustad. II. rf. 1. betänka sig. 8ieh eine» 
andem ei. eine» Be*sem «v ändra åeigt %. 
tveka, vara tveksam. 8. tänka på sig själf. 
m. n. 1. öfvervägande, betänkande. 8. be- 
tänklighet, tvekan. *v trägen: tveka, hysa 
betänkligheter, -frist, /. betänketid, råd- 
rum. -Ilch, a. 1. betänklig. 8. betänksam, 
tveksam, tvehågsen. -lichkett, y*. betänklig- 
het, tvekan; svårighet, -zelt - Bedenkfritt. 

bedéutllen,* tr. 1. betyda, beteckna, föreställa, 
antyda. 8. betyda, vara af betydenhet. <s«<2: 
betydande, ansenlig, betydlig. 8. Jm et», «v 
gifva ngn en vink om ngt, antyda ngt för 
ngn, låta ngn förstå ngt, jn /x/ underrätta 
ngn om ngt, undervisa ngn i ngt. -en[d]heit, /. 
betydenhet, betydelse, vigt; ngt betydande, 
af betydenhet. -ni[f]s, -«e, /. * » Bedeutung. 
•sftm, a. betydande, vigtig, betydelsefnll. 
-samkelt, /. betydelse, vigt. -ung, /. bety- 
delse, vigt. Etw. mit ^v sägen: säga ngt med 
afsigt, med eftertryck, von schlimmer «v 
sein : haf va ngt ondt att betyda, -ungslser, 
-ungslos, a. betydelselös, intetsägande, -uags- 
schwer, -ungsvoll, a. betydelsefnll. 

bsdielllen,* tr. golflägga. »ung, /. golfligg^ 
ning. 

bedienllen,* I. tr, 1. betjäna, passa upp på. 
Die Tafél ^v passa upp vid bordet. 8. skö- 
ta, förrätta, bekläda. 8. kortapeL bekänna. 
II. rf. betjäna sig, js: af ngn. -sten,* tr, 
gifva ett ämbete, en tjänst åt. -sttteCr), s». 
tjänsteman, -stung, /. tjänst, plats. -ts(r), 
(adj. b«jn.) m, betjänt, -tenhaft, a. betjäntak- 
tig, slafvisk. -tenhafUgkeit,/. betjäntskick, 
slafviskt sätt. -ung, /. 1. betjänande, npp- 
passning. 2. betjäning, tjänare ; mu. servis. 

bedingilen,* sv. tr. 1. tinga, påtinga. 8. be- 
tinga, utfästa som vilkor. 8. göra beroende, 
inskränka, begränsa. Bedingt: beroende, 
vilkorlig, ofri, begränsad. 4. betinga, haf- 
va till förutsättning ei. utgöra förutsätt- 
ning för, vara förbunden med. -thelt, /. be- 
roende, vilkorlighet. -ung,/, vilkor. -ungs- 
los, a. utan vilkor, ovilkorlig. -ungsweiss, 
adv. vilkorligt. 

bedörnen,* tr. omgif va med törne n. skyM. 

bedringllen,* tr, försätta i trångmål, ansätta. 
Bedrångt : nödstäld, betryckt, -er, m. plå- 
gare, förtryckare, -licb, a. tryckande, svår. 
-ni[(Js, -«e, -thsit, -ung, /. trångmål nöd- 
stäld, betryckt belägenhet, yedermöds. 

bedröhilen,* tr. hota. -Ilch, a. hotande, -sug, 
/. hotelse. 

bedrucken,* tr. trycka på, fulltrycka. 

bedröckllen,* tr. förtrycka, -er, m. förtryckare, 
-thelt, /. betryck, -ung, /. förtryckande, 
förtryck. 

Beduinlle, -n, m. beduin. -In, -ae»,/. bednin- 
kvinna. 

beddnken,* I. tr. •. itr, h, »pen. Es hédåmJd 



itr. intraniltlTt, rf. reflezin, $t, stwkt, SV. iragt, tr, tnaaltiTt vwk. k, kar SaftM, t. kar ••*» UU Mlpnrt. 



bedtSJfén 

mieh ti. fjitr; det ijnea, det fdrafimer mig. 
IL R> förmenande, mening. 

beildrfOaii,* ifr. h. med itn. a, fr. beliofva^ Urfva* 
^lll[|]i, -#é, n, bebof, -ni[l]ill>S, a. titun be- 
hof, -tig, a, beliofTaude, fa&tig^. Einer (g«ii.) 
«L S et ne 8ache n^ i hékot a,t en Bak. ^tlf - 
k tit, /. tUlat&nd af beliof, torftlgliet, fat- 
tigdom^ 

biHéflfeii,* tr. titT. hwtUm. -éhrtn,' L fr* bedra. 
IL rji. Sich '^ tu i hat Ta äTao att -éhrung, 
/, -iill[1gj«n/ ^*"- 1« beediga, med ed be- 
krnfta, BYära pä, S. taga ed nf, l&ta g& ed k 
-iid[JgJun§t /. -éifern,* rj, ifra, vara ifrig, 
ilrigt bemöda Big. -éKepmig, /. -éllfln,* I* fr. 
piskjnda. H. rfi. fikjnda (sig;). *éinflifss«n,* 
tr. utöfTa itifljtaiide p&, pivefka, -éirtfJiis- 
iungry- 'éinlricliltienf* ^r, gdra Intrång pfL^ 
vara till förfång för^ förfördela. ^élntrKchti* 
gyASi y. -élien/ tr. 1. iff, r/, öfrf^rdragaCa) 
ined is. 2. beslå med jäm. -éitongj /, -én- 
||[ig]eii,* tr. afeluta, alnta, fnilborda. -én- 
dfigjungf /. 'éngin/ tr* ghta träng, inkräk- 
ta pIL^^ in aktats kil, trycka, nedtrycka, Bed- 
Blåmma, göra beklämd, -éngthi}!^^, trång- 
het ; beklämdbet. -éngung, /. inkräktande 
m. m. la &ienffen. «érlien^* tr. ärfya. Beerbu 
AoiQ bar arf Tingar, -érdigfln,' In joida, be- 
grafva. -irdigung, /, begrafning. -Inllgungs- 
ftiflfj/, grafol. 

BiarllSi *n^ f. bär. -fl B, »v» ir. afplocka bär 
af. 'hOtor, m.. TinbärgflTaktare. -mast, tJi. 
den vid präasöingeu först afrinnnnde aaf- 
t^en. <^eiii, m. Tin af ajälfmnnen drnfHaffc. 

Mit -e, n. trädgdideland^ blomfiterAungf ra- 
tratt, -fi, *n.j /. bit. beta. *«A, #«. ir* Indela i 
»ungar» i te gar, 

NAhigen/ ^r. Jn zuetip. '^ eätta ngn i itlad, 
gor» ngn Akfcklig till ngt. Me/åhigt ; be- 
glf^ad; héfähigi *u tm.-. 1 stånd, akicklig 
tiU pgt 'fihlgung,/, 1. länipligbet, förmå- 
ga, dugUgbetj bofogenbet. 3. ijegifnlag. 
4åhrliar, a* f ärbar, segelbar, -fåhreit, L* éi. 
ir. 1, befara, trafikera^ fara dl segla piL, 
tiT%. tinen Schacht ^ nedstiga i ett iichakt. 
I. Mit ette, ^ kora pä ngt på. 11/ sp. %tr. 
h*^ r^fi. ned fen, wvai tr, befara, frukta. Ill, a, 
befaren, berest, '■fillun,* tr* komma of ver, 
öfverraska, ofverfallft^ anfiilla. -féngeji, I.* 
ir. omäluta^ fänga, hälla fången. Inveckla, 
H. o, 1, förlägen, blyg, beaTär:id. 2. In- 
ikräukt, fördomefull, 3, partisk, -fångfiri' 
hiHj/, I, förlägenhet, blyghet, 2. inflkränkt- 
liel, fördom. 3. partiskhet, -fisaan/ I, tr. 
känna på, taga 1. U. rjl. befatta sig, hafva 
utt föra, mit etw.,* med ngt. -féhdoni* tr, 
tjckriga, föra krig mot. 4éhlliingT /. 

lifélll, *éi ra* befallning; befäl, kommando,, 
order* Waå 4teht ku 'vf hvad behagas? 
hirarmed kan jag vara till tjänst? wir ste- 
ken /A nen jtu ^ vi stå till er tjänst, -en/ 
it. Ir» I* befalla, kommendera; påbjada. 



iefötåeitin 

Wis Sie f\é efter behag* fi-m ^\> f^Uf hTad 
bebagaa? me ^ Stef hvad befallfiB? ioh 
Utse mir nicht* ^ jag låter ej koniMeiid«ra 
mig, dp beordra. 3, befalla, anbofalla. Såin^ 
Seele G&tt 'v befalla sin sjsd i Quds handi 
Gott bf/ohhnl lef väll Qnd var© med er I 
-f Hsch, a, befallandej myndig, -igan/ tr, L 
kommendera^ fora kommando of ver. 2, be* 
ord ra. *Sffftgg«j /I m^b, k om m and oflagg, -fl* 
formr /. jEmu. Imperativ. *ihAlitrf n, befäl* 
hafvare. -»haberisch - he/chteHMch* ^ihab«r- 
Halli m. kominan do ataf> -iWflbe^ adtf. an* 
der form of en befallning, 

bej[réit«n,* tr. Bla» aSla. -1éil«ing,/. -félndan/ 
tr. npptfäda åendtljgt mot, förfdlja. *fiin> 
dung, /, 

lialflttlgllflii/ tr. 1. fasta, sätta faat, görafaat, 
snrra Itist. 2. befästa, förskanea, 3. be^ 
fäetaj stadfästa, styrka, göra stark, *flr, -^ 
m, befästa re, BtadfiiBtarc. »ung,/'. 1. fastan* 
de, f astsåttande, 2. befästande^ bef^^tning. 
3. stadfästande, styrkande, -ungsbaiiten, pf, 
fästningaarbeten, bcffutnlngar, ^UApspltlll, 
m. skanspåle, -vngswerk, n. fästningsverk. 

baFlfättan/ tr. bestryka med fett. -léuchten/ 
tr. fukta, väta. -févchtung, y. >féiiflrn/ tr. 
(upp)elda, {iipp)lifva, nppmuntra. 

Beffchen, -, r. prästkrage. 

bailfifidcrn,^ I, tr. fjädr*^, befjädra. U. rjf* 
f}ädr:iä, få fjädrar, -fieilftriflig, /, -ftndfln, I.* 
ir. beänna, finna. II.* rjt. I, befinna sig* 
TiBtftB. %. befinna sig, raå, Wit ^vi Sh stekt 
hnr står det till? III. n, 1- befinnande, me- 
ning, tycke, godtycke, behag. Nach fv der 
Umsiånde: efter omständigheterna. 2, be- 
finnande, häl sot! 11 stan d, halsa, -fmdlictl, n. 
beBQtUg, till finnandes, belägen, -fléchtan/ 
ir, of ver fläta, förse med flätverk, 'flichtung, 
/, -fléekfln,' L ir, 1. befläcka, flacka, sättÄ 
fiäokar pä, smntea, besudla, löla. 2. lappa, 
Inga. II- r/^,'fiäoka ned sina kläderj smntsa 
ned aig. -fiéckuag, / -fléitBen,* st. «. -flélfar' 
gei»,* #c. r^. beflita, vinn lägga sig^ ein^r 
(4#n.J Sache: oro en eak, fick der Rtnkli- 
miseiiichaft ^ stndera jnrldlk. -Ilélfslgiing, 
/. -11 1 fl gen,* tr. flyga till, flygande uppnå, 
-tlielsea,* ir. genom fiy ta, vattna, akölja. 
-ftlsscn, a. vinnläggande sig oro, män om, 
nitisk, ifrlg. Ein dar Eechte *\^ir: en jnns 
studeriinde. ^liis&enhfllt, /. nit, ifver, flitj 
studinm. -fiittern," ir. 9. r/. pynta, styra iit 
(eig) med bjikfs, med grannlåter, -flogfln, o. 
flyg färd igj flygfÖr. -fléren,' tr. o, rji. hölja, 
Bvepa (alg) i flor. -fldgein/ I. tr. gifva, för- 
läna vingar åt; wå. påskynda, BtjlUgélti 
bevingad, snabb. H. r/* skynda aig^ Ila. 
•fidgalifng, /. -falgen,'' <r. följa, lyda, åtlyda. 
Einen Be/ckl *^ utföra en befallning, -fol- 
gflnfiMfir1[ii]j a, efteiföljansvärd. -to i g ung,/, 
åtlydnad, 

ieförderltflr, m* -In, /, befordrare, fråmjarej 



^ ■* finijåifiiaB nppilapKi^ * &ku mu. O uJtmr flöt. f luu- amyad. F äualljArtp P lipe if ri^, ^ Bvlsdra bralnlicu 




beförderlloh 



- 68 - 



Seglettnng 



gynnare, beakyddare. -Ilch, a. befrämjande, 
fördelaktig, gagnelig, gynnsam, -n,' tr. 1. 
befordra, främja, gynna; påskynda. 2. be- 
fordra, fortskaffa, frakta. 3. befordra, gif- 
Ta högre befattning. Befördert loerden: få 
befordran, avancera, -ung, f. främjande, 
befordrande, befordran, -ungsgesich, n. an- 
sökan om befordran, -ungsmlttel, n. fort- 
skaffningsmedel. 

beilfréchten,* tr, befrakta, lasta, -fråchter, m. 
band. af sändare ar en last, aflastare. -IråGhtHng, 
/. befraktande, aflastning. -frigeti,* I. tr. 
fråga, tillfråga, utfråga, rådfråga, jn nach 
el. um el. uber éi. wegen etw. : ngn om ngt. 
n. rjl, förfråga sig, höra sig för, göra sig 
underrättad om ngt. -frågung,/. -fransen, 
-frånzen,* tr, förse med fransar, sätta fran- 
sar på. 

hefrélllen,* tr. o. rjl. befria, frigöra, rädda <sig), 
låta slippa, -er, m. befriare, -ung,/, befri- 
else, frigörelse. 

betifrémden,* tr. förefalla främmande, besyn- 
nerlig, underlig, förvåna, sätta i förundran, 
i förvåning, -frémillich, a. sällsam, under- 
lig, öfverraskande. •frémdung, /. förvåning, 
förundran, -fréumlen,* tr. 1. Jn mitjm ^x» 
göra ngn till ng^s vän, närma ngn till ngn, 
befrynda ngn med ngn. Ein Befreundeter : 
en vän, en slägting. 2. Jn mit etw. ^v göra 
ngn förtrogen med ngt. -frévndung, /. -frie- 
digen,* tr. 1. tillfredsställa. .Be/We<2t^^- till- 
freds, belåten, nöjd. 2. stilla, lugna, mätta, 
släcka, bilägga. -friedigung, /. tillfredsstäl- 
lelse, -frieren,* itr. s. öfverdragas af frost, 
af is. -friichten,* tr. befrukta, göra frukt- 
bar, fruktbärande, -frtichter, m. en som gör 
ngt fruktbart, fruktbärande, -fruchtung, /. 
befruktning, -fiigen,* tr. berättiga, bemyn- 
diga, befull mäktiga. Befugt: befogad; kom- 
petent. -fégni[f]s, -#e, /. befogenhet, be- 
rättigande, kompetens, myndighet, -fdhlen,* 
tr. känna på, taga på. -fdhlung, /. -fund, m. 
1. befinnande, tillstånd, läge. 2. godtfin- 
nande. -fundscheln, -fundzettel, m. intyg om 
en saks ci. en persons tillstånd, befinnande. 
•fiirohen,* tr. fåra. -fdrchten,* tr. frukta, be- 
fara, hysa farhågor för. Dos Schlimmste ist 
zu «x» man har att frukta det värsta, måste 
vara beredd på allt. -ftirchtung, /. farhåga, 
fruktan, -fdrworten,* tr. förorda, lägga sig 
ut för, rekommendera, -ftrwortung, /. -gå- 
ben,* tr. begåfva, utrusta, -gåbung, /. 1. 
begåfvande; donation. 2. begåfning, anlag. 
-gåffen,* tr. gapa, titta, bliga på. -gåffung,/. 
•galten,* rjl. para sig. -gåttung, /. parning. 
-gåukeln,* tr. bedåra, förtrolla, -gében,* I. 
tr. 1. hand. utsläppa i rörelsen, försälja. 2. 
Ein Mådchen ^x» bortgifta en flicka. II. rjl. 
1. begåfva sig, gå. 8ich in den Ehestand fs^ 
inträda i det äkta ståndet. -2. rani. open. till- 
draga sig, beglfva sig, hända. 3. 8ich einér 



Sache f\f afstå från, uppgifva en sak. -gé- 
benheit, /. -gébnlLfJe, -««, n. tilldragelse, 
händelse, -gébung, f, försäljande a. a. m 
begeben. -gégnen,* itr. a) s. 1, möta, påträf- 
fa, jm {% tr. jn) : ngn. 8ich (rpr.) ei. einander 
«x/ mötas. 2. tillstöta, inträffa, hända. 8. 
uppföra sig mot, bemöta. 4. förefalla, b) h. 
5. bemöta, uppträda mot, bekämpa, t. ex. 
einem Fehler, -gégal[fj8, -m, ». 1. möte, 
sammanträffande. 2. tillstötande händelse, 
tilldragelse, -gégnung, /. 1. - Bégegnis, 2. 
bemötande, uppförande, -gåhea,* tr, 1. be- 
träda, gå på, trampa. 2. gå of ver; inspek- 
tera, vittja. S. begå, föröfva, göra sig skyl- 
dig till. 4. begå, fira, utföra, göra. 

Begéhr, -«, m. o. n. 1. begär, fordran. 2. läng- 
tan, åstnndan, önskan, -en,* I. tr. 1. begä- 
ra, fordra. 2. åstunda, önska, hafva lust 
till. n. itr. h. Näck etw, O hogtidi. ipråk tfr. 
med geaJ 'v längsta efter, å.stunda ngt. -ens- 
w6rt[h], -enswUrdig, a, önskvärd. -Iteh, a, 1. 
begärlig, eftersökt. 2. lysten. -Ilohkeit,/. 
begärlighet. -ung, /. begäran m. m. m 6«- 
gehren. 

Beilgéhung, /. betriidande ■>. m. ae begehen, 
-géifern,* tr. spotta på, dregla på; bUd. för- 
tala, -géistern,* I. tr. lifva, besjäla, elda, 
hänföra, hänrycka, inspirera. Begéistert: 
hänförd, med hänförelse, inspirerad. IL rjl, 
hänföras, hänryckas, inspireras, -géister- 
eng,/. hänförelse, entusiasm, inspiration, 
eld. -gier, /. häftigt begär, lusta, lidelse, 
•gierde, -n, /. begär, begärelse, lusta, åtrå, 
lystnad, lidelse, -gierig, a. begärlig, lysten, 
ifrig, nyfiken, -gtefsen,* I. tr. begjuta, hälla 
på, öfver, vattna. II. rjl. hälla, slå på sig. 
-giefsung, /. -ginn, -[e]5. O, m. början, be- 
gynnelse, -ginnen. I.* st. tr. aamt itr. k. e. s. 

1. begynna, börja. 2. företaga. W€u wilUt 
du damit <N;f hvad vill du göra därmed? ei. 
hvad skall du ha det till? II. n. 1. början. 

2. företag, -ginner, -, m. person som börjar 
ngt. -gipsen,* tr. gipsa. -gittem,* tr, förse 
med galler, förgallra, -glånzen,* tr. 1. be- 
glänsa, stråla öfver, skina på. 2. öfverdra- 
ga med glänsande färger, -giånzwif ,/. -gla- 
sen,* tr. glasera, -glåsung, /. 

beglaub[lg]l|en,* tr. 1. göra trolig, intyga, be- 
vittna, vidimera, styrka. 2. ackreditera, 
-ung, /. intygande, bekräftelse, Intyg, vi- 
dimering, legitimering, -ungsbrief, -ants- 
schein, m. -ungsschreiben, n, kreditiv. 

begléichen,* tr. utjämna. 

Begléitlladresse,/. adresskort. -brief, m. adress- 
bref som medfsuer paket, -en,* tr, ledsaga, be- 
ledsaga, följa, eskortera; nnu. ackompan- 
jera, -er, -, m. ledsagare, följeslagare, kam- 
rat, -erin, -nen^f. ledsagerska, följeslager- 
ska. -erschaft, /. följe, -schein, m. -sohrel- 
hen, n. hand. fraktsedel, konnossement. -attai- 
me, /. andra stämman, -aag , /. 1. ledaa- 



i*T, Intranaltin, rjl. reflezlrt, St. starkt, BV. iragt, tr. transitlTt irvrb. k, bar haSbtm^ S, har m<» Ull l^pvMfbi 



Bas^ettoBgsm amiä obaft 



- m - 



behAnfen 



fdlje* i» 'V rpfi; I säikkAp m^åt följd af. 
HfP^BKaiin»c1i&lt^ /. folje^ iiJt eakoit. -iiitgi- 
lehKft fl i ^B. koQVOJskepp. 
liildfilllleil/ ir. Ijckliggörs, Btffläcl:t^ Iftik* 
Ijggjofdi lycklig, -ir» -, m. lyckllggörarej 
YälgorifrTe. -Brin, -nen,/, välgorailnn». ^tbeU, 
/. lyekllggjordt tiUståiid, lycka, -iino» /♦ 
l^cskllggdritnda. -wHnscfieif/ tr* Ijcköcska. 
-tt Gnsc fl »Dfl I /. ly ek an&kan. 
N[j/pnaif[lg]in,- tr. L. Ukai, i'ii>rr.) I^eeåda, ylsa 
tiJldt *»ra nAdig mot, 2. («iit, *«iiJv^ tsen/l- 
å* (Uta nid fl Far rJLtt). gllTa amnesti, -gnä- 
dlgujiflp /I benådtiii^g, tiäd, amne^tL ^gnd- 
Ben,* L fr. $ tillftedsetalja. Btijaägt: till- 
fcedfli besluten. II. r^. nöja eig^ vara nöjd t 
tillfreda, mtf ti. an ctm,.: med ngt^ -gnugsim» 
o, f6niö)«aiii. -genre, -n^/,uti. begonid» -grå- 
tm/ tr. begrafra, jordn. 
fies}rälinl[lj9 (&fT. mel] bort l)f *«f, n. 1. begraf- 
ning, 2* grift, gf afkor. -^feior, ^/l gr af öl, be- 
grafning. -gebllhr, /. llkfltol. -tchihiiit, m. 
gfaföL -stfiUe>/* gTftfphtts. 
begratUen/ I. ir. 1< Öfverdmga med gräs. 
Bt-groåi: gräsberäxt. S. nfbetev, II, r^, bllf- 
ra gräsbeTäxf;. -iing^/ 
kgr4if]lbar« a. begriplig, -en,* 1* fn 1. ttiga 
pi\, känna pi^. 2. omfatta, i rt ned ti tu. 3. bf;- 
gripi^ först 4 j uppfatta. tJaa i&t mchi lu r^ 
det år obegripligt, ackwer r^ b af v a flyårt 
för att fatta< 4. In eHb, begriJ^H sem : hH!- 
Ift p& med, Tara inbegripen 1 ngt. II. r^- 
b^rlpaa, föxatäa. IMj btgreift åich Iticht; 
det är lätt att fö ratt. -lich, a, begriplig, 
fattllg. -I[olierw0i9fl^ nde. sAsom man lätt 
kan förstil, naturligtvis, -Mchkeltj/. bögrip- 
ligbet. -yng, /. ridröraade. 
bflllgriniBl»/ ir. begränön, a&tta en gräa» för, 
^tukrätika. -grénztheit, /. begränaadt tlll- 
llfitid^ jjiBkränkthcit. -grénzung,/. b^ gräns- 
aln g. -gnff, m. 1, begrep p» föreställning* 
i, begripande, förstÄDd. 3- Im ^e #e»5 ei. 
atehenj etw. cu tlfun.' vara, &i^ i begrepp att 
föra ngt. ^griffea, q. inbtgripetii eti^dd, för- 
- djapad. 'flriiflich, <i. begreppamäsBig. -gnffs- 
ihnUchkiit, /. begreppsforrandtskap, Ilk- 
t jdighet. -grdnifen/ E* tr* 1^ gninda^ lägga 
grund till, grundlägga, atifta. 3. gifva en 
fait, en säker ställning ät, 3. göra aäker, 
bsmmasrtadd. Beffrtindnt Kci^en: blifva 
bewjfn&atadd. C gifra skäl for, ra ed bevis 
Blod ja, motlTeia. Beffr&ndete AnaprUche: 
tattmätiga anipiäk. II. rji. göra sig, blifva 
bemmastadd, jfr /, .if. -gpflndepdii), hk (/.) 
grundiåggaTe, stiftare, -gfrdndungty' grun- 
dande M. m. Ét beffrunden, -gri^neiir' I. ir. 
bskläda med grönska. II* itr. «, o. r}f. bUf- 
ra giQ!)^ bärja grönska, -grätienr* ir. hälaa, 
käli« pli. -gräliung, f. hälsning, ii6£tidiifii 
m uttagande* -||iichBfii* lt\ F titta iitä, ny- 
åket bcstrakta, -lun&tigsn/ tr. gymia. främ- 



j»! befordra^ nnderatddja. *gdii8liger, m* 
gynnare, beskyddare» -g£in$tiguagt /* gyu^ 
Ilande, ynneatj förmåa. -gärlen,* ir. oM' 
gjorda* -gult, m. begjutning. -g^tAcHtiii,* 
tr. ut] äta sig om. -gältetitung, /* utlåtande* 
-gdtern,* ir. begäfra med guds^ med ägo- 
delar. Betjutért: besutten, välmående, f&r- 
mdgen. -gittigon,' tv, blidka^ göra god 
Igeu. -tiiarint' rjt. fä hår« Btknart: hk* 
rig* *hitrwno, / hårväxt, *hålisn/ I. r/. 
nppf&ra sig. II. n, uppföraiide, beteende* 
-Jiibfg^ ta, 1. bukväin. %. Talmåendej «<)!i] 
be5nner sig väl. -hliitglieit, / 1, bekTåm- 
ligbet. 2. T älbe finnande, välmflga* *llék' 
hen/ U% 1. tillyxa, af skräd a» kvista. Ä. 
Ur. hacka upp, Itickra» -håollitng, /. 'håftel, 
s. behäftad, -hågeln,^ tr* hagla pä, *hig0n, 
1/ itr, ki be b aga, Mia i smaken* Wi^ he^ 
hagt /Äfieift cfo^f bvad tycker ni om det? 
n. n. 1. behag, nöje* 'v a« elw, (dtt.>^»clsi* *• 
finna beh&g 1, ty ek a om tgt. 2. behagt god- 
ty<;ke, erna k. ^tlåglicll, a. behaglig, ange- 
näm, bekväm. Machtn Bit $ick'i '^l var 
obeäväradl var hemniBatadd! -higlfChltflJtj 
/ behagllgbetf behag, tre Hl g be t, bekväm* 
iighet. -hålttern^* er. sätta grimma på. -Hålt- 
biri (t* Et om kan 1. behållas, S. Ihågkom^ 
mas. -halten/ tr. 1* behålla, bibebäl]&, gdm- 
ma, Ohrig ^ b af v a, b ål la kvar, ^Au^fe mfcA 
tUb! glöm ej bort mig I jn im Gfd^chlnia, 
im Andenken ^ minnas, Sbägkomma ngn, 
woht ^ fpiri. v*rO: välbehållen, jm stne Sun- 
ds 'w till räkna ngn en synd. S. bebälla 1 
minnet, minnas, ihågkomuia* Wohl £u ^ 
väl att märka, -hllterr -, m, resers'oa^,(fö^- 
vn^ingB)kä^l, h\da. -hä]tfti[l]$, *i«, fl. för* 
varingsrtim, * ställe, -kärl. -håmmafn,* tr. 
hamra pä, -hifllleln/ tr. L bearbeta. 2. be- 
handla, afhandla, handla om, 3. behandla^ 
bemöta. 4* köpslå om. -hånifigin,* ir. lem- 
na 1 liandom, Öfverlemna. -händlgimg, /. 
-håndlsr, -^ m. hearbetare m.^.s^ behandeln. 
-héadlung,/. behandling. -hånilscliiihOA,* fr. 
fcjrae med, ikläda handskar. *bAng, m. ngt 
som är bängdt pä ngt annat, bekläd ii ing j 
jii. öra. * bangen, t -b ä agent* I. tr. bebi^^ngaj 
banga på, afver, bekläda* II. rjt. a) hänga 
pä sig, b) F åtaga sig, hieaa pä sig, mit 
«ttit.: ngt, -héngitng,/, -barken/ fr, kratta, 
-harnlscbea,* ir, n. rj. kläda (sig) i hamest. 
•barren,^ ih\ h. v. ** framhärda. Au/ etw, 
(j*t,^ -w yrka pä, ej nppgifva, ej afstå från 
ngt, auf fti. bei cfw. 'v vidhålla^ atä fast vid, 
frntnliärda i ngt^ aij/aeii?em5iVs»»~ envisas, 
'bérriich,^. ihärdig, uthållig, trägen, stånd- 
aktig, 'härrllchkeit, -hårrung, /, framhär- 
dande, ihärdighet, ståndaktighet* -håmen,* 
er. bartsa* *båHben,' tr. sätta hufva ai. mös» 
sa pä* -håuoben/ er* andas pä* *båucliung, 
/. päandning. -håusa/ er. behugga, tillhugg 
ga^ tflljxi, grnfhn^j^n, kvistfi. *håulefl]n,' 



^ far«ffl«id« Qj7EMtBf9^r^ * fttta «»- O *mM.u^ plut. f btt amljud, F tftmlllijlkit, P \*ipm ivrVi. % tt<\b4K ^t%VB0«^ 



bel^aupten 



^ 70 



BefgsÄe 



tr^ knpa. -håupten^^ I. ir. 1. behålla, ej 5f- 
retgifTft, förfiikla, tipprätthällu. 2. pistå^ 
föreäki-ri» II. tJ(. b^Ila sig krar^ bibe!i&llo 
^Igj biLlliL i eig- 'ItåupttinB, /, 1. bsbällandfl^ 
förf ak tände, förHYar* 2^ pä.Bt&endei, ttppglft» 
^häusen/ rr> hjsa, bärbargern. 'håuiung, /. 
1» byeuude, barbärgerande. 2. boatad. -hi li- 
ten/ tr, kis.da med skinn, -hauimgr/. till* 
yxande «. dl. » behauen. -^Iiélf, «e, tti. Q&d* 
bjaip, tillflyktj utväg, uudflykt. -hélf«n,* 
rj?> bjiilpa alg, reda sig, draga sig fram, 
-hiUl0fln,' tr. bt^fivära. -hélligung,/. -hélmfliir* 
ff*. Biitta bjiUm pä* -iién(l[©], o. bebänd Ig, 
flink, flkjcklig* -hinillfllteit, /. bebändigliet, 
fikickllgliebj rigbeb. -hårlitrofln/ tr. bfvr- 
birgera^ bysa. -hérbergung,/. »Iiérrschajf/ 
I. tr, 1, beherÄka, her&ka öfver. 2, beber- 
flkSf dominera^ II. rji. bflberaka^ styra fiig. 
-hérpscli€r{Jn)t m. {/.) (be)berskare (-in na), 
bene* »liérrBchunB, /* beherskanda» 

bihérxlEigdfi/ tr, bebjilrtii, lägg» p& bjartat. 
-igenBWiri^hjf -igantwQfdlg, a. bebjärtans- 
Tärd^ ■'fgungf yV behiärtn^nde. -I, a. bebjär* 
to^d, modig, oförfärad. *t|?«Ui/. modjdjärfhet, 

be[|héxin,* tr. förtrolla, förbaxn; då ra, uedÄrn. 
-haxung, /» -hililicli iq behnijiick. -hindarn,* 
tr. forbindrn, bind ra. -limdsTungt/. -holieln,* 
tr* afhyfla. *liohiiläclie!n,* tr, hänekrattft At, 
-héifen, a. rädig, bandig, eklcklig. -holzen/ 

1. tr.. MtAg. t. befordra växtligbeten 1 aq ikoi. 

2. af verka, falla träd I au i^o^, II. r^, L. 
ttUväxa, Bätta ved, 2. bUfva bevi^xt med 
träd, med skog, -héliuflg, /. -hÄrdien,* fr. 
fDrfixEi«t lyEana pä, lyasnande ntforska. -h^r- 
dSf ^»i/. myndigbet, ämbotHTerk. AU letz- 
tå 'w Éntschfid^n: nfgöra i öistLi Ln&tiiiiBcn. 
*fttrd(tGlt, a. oöiciel]. -li^irlg, a, beborig. 
-hut, -fj m, 1. bebof* Zum -^[e]: vid på- 
kommande behol 2, gagn, fordel. 3. ända- 
mål, eyfte, -Jtdls, prep. sed feu. rid bebof 
af, 1 ocb for. -héft, a, föraedd med bof> 
(Tar), 'hälfltch, a. behjälpHg. Jm zu eim, r^ 
Béin: förbjälpa ngn till ngL -hälen,* tr. h 
Ein€ IViesA '^ vakta; valla boskap på en 
ang, 2. beskydda, bevaka, bafva 1 altt bigti, 
[Gott] beh&te, da/a iW*.* Gud bevare mig 
tål att. [Gött] bthUt! Gud beTara väl! 
-bäUlnii a. föreigtig, varaam. -bötsamkstt, 
/, försigtigbet, varfiambet, -hfllung, /. val- 
lande n. m. le hthiiUn, 

beli L jH-ep, mmå dat. 1. vfd. 2. bos. 3, tned 
iif, 1 bitL ■iiitktp. 4. £iiy. "" JficA haten: haf- 
va ngt på BLg, til I bands. 5. infor, for, t, ar. 
*»v Jm Siundtrt habéti.* taga lektioner fcr 
ugn, 0- mud, a) på grnnd af, i. «. -^ feiner 
S£:JLäcA£«rnAéi'e jtann ieh mir xåin Eetrtiffin 
w<iht evklär^fij b) i trots af, i. e*. <^ all $et- 
ner Kfu^heit Ut «r hetrosen j&ordens 7. Utr- 
ikUdA f^xA Etw. "^ der iland haten: bafra 
ngt tillhandfl, tr dient ^ den Husaren.* 
han är vid ett bnaarregimenta, Ht bnear, ^v 



Gott iåi étUs mö^lichi fdr Gud år alltkg 
möjli gt| *v »eintnL^hzeitem nnå^T sfn (batti) 
Ufatid, ^ Tairfl t oas dagen, rid dager, 'v 
Aef/«»i Ta^er ml dt pA IJnsa dagen, <%» ^ei- 
<e».* i tid, i rattan tid, ^ Åpptiit é€in:\^'^ 
va aptit, 4N* Jahren »ein: vara till åren koin- 
men, fv w^/jflffi nichti ej på långt när, '^ 
vfeitent reicheri vida rikare^ H* adp.. 1. mn. 
Intill, invid, t. «>. c^f^rAl 's^ strax inttll. %. 
Tid nu ♦ inemot, nngefär, nm kring, -éli, ade. 
bredvid, -betialtan, ir. bibebålla. -betialtitaii 
/. *lilnilan, tr. vldbäfta^ binda ibopi binda 
i ett band, -blått, n, bilftgfi, ifr. entratntm- 
mer. -bringad, tr, 1. framBkaffa^ an fem, S. 
tillfoga^ bibringa, ^brlngung,/. 

Baichtllar *n, /. bikt, skri f term åU ^ abh^mtt 
bikta, bikta aig, tur *v ffehen : gå till skrift 
-aitdaGhl, /, flkriftennål. -an, åu. L in 1, 
bikta, bekänna, 3, Jn ^ bikta, skrlfta ngtt, 
mottaga ngns bikt, II. Ur, h. bikta, skrlfta^ 
bikta sig, teijm: far ngn. -ar iv Beichtiijtr* 
-form a It /* biktformulär, syndabekännelie. 
^geld, n. ^groschan, m. bikt*, skrLftpengar. 
•Igor, -, m, 1. biktfader, 2. biktbarn. 'kM, 
n. bikt-, fikriltebarm, -vpfar, n. -pfannlfli m, 
*" Betchtf^eld.. 

bslde^ a. båda, bägge, bäggedera. Wir ^ tI 
två, einer von «-n/ endera, kein6r von fs^mi 
ingendera, ^wm: bäggedera^ båda delame^ 
båda, sie tanden '^ nichts** Ingendera af dem 
dnger, dm Sakrament unter ^r Gestalt: 
både brödet och vinet. *flel, a. «t>(iji. af b&da 
slagen, bådadera, -r«llig, a. émeealdig. -f- 
SsHs, adv. ömaesidlgt, på ömae e)dor. 

beldlabig, a, am5bisk. 

bailldrahsn, er. o. i fr. h. ^e. dra^a bL ^dru&han, 
tr. trycka tlU, bifoga. Dem Ttxin ^ trycka 
fämte, vid aid[Ln af texten, -dracltef1« (f, 
Sein Stegel ^ vidf oga sitt sigill, aåtta sitt 
sigill i nan der, ^drtlckungf /. 'elnånilar, <scfr. 
tlUsammann. -erba, m. arf vinge soui lr*trE- 
der i annans Btälle. -arn, sv, iir* A. ringa, 

klämta gum uti ill lIl^tK-u ta^L dati •btllnliLiiBtndt 

i\oakma. ' essen, ».b i rät t, aallat, sylt, kompott, 

Belfall, -[«]^i Ö, m, bifall, aamtjcke, '^ ^hf' 
den : vinna bifall, ha framgång, lyckas, -an, 
itr. t. I. Einer (do,) Sache 'x. samtycka, gif* 
va sitt bifall till en aak. S. Mtw,/ämjm 
bet: ngt faller ngn in, ngn kommer atl 
tänka på, påminner aig ngt. -gfiber, jn. 
person som ger sitt bifall tillkänna, 

bsifSlllg, a. bifallande, gynnsam. 

BsHatlllklatsclian, n. applåd, Donjiemdeg *%* 
storniä^tjde applåd, -klatschar, m, applåde- 
rande pers^on, -sbaditrftlg, a, som ar I be* 
bof af bifall, -a ml, m, bifallarop, bravorop. 
-swBrt[h], a. värd bifall, värd erkännande. 

baitllotgert, t fr, #. medfölja, Vui. biott i pvn, f^^d: 
bifogad, hosfoljandei ■df.bfirjämte, bärmed, 
^ygtn^ tr. bifoga, tillägga, -tOguag,/. -fgri, 
*». bet, gråbn (Artemisla). -gabe, /. hvsd 



Ur. immwitm. t;/?, n^etlvl. ft, tiftrkt, *P* •ntfl, fr. Inaiirlrl T*rta. h. bar htOrm. J. h»? i«fi vm yu^vtr^ 



aom gifrei på köpet, ykhrMf bilaga. -|ing^ 
m. dilpgiiig, -gfiben» I. in bifoga» tillägga; 
gifra till bi träd s. itälla vid aldan, U. >(n 
A^ F nedsätta alu^ ansprik, taga skeden I 
T^ekra lianden^ -gfihflinir iir* j* 1. =■ åei/bl- 
^«n, 2* falla in. -g^diRctiT n. kjablnett, «do- 
mm* -gerichlj n, = BeiÄa««tt. -geruehi m. bi- 
lakt^ särskild h)kt, -geschmach, m. bkrnak, 
-$lielleftr I' ^f- gifva till aällsknpf till bi- 
träde, n^ rj!. sltit4) 81 g tillp före Q a sig med. 
^esatlyng, /, -bir, adv. 1. bredvid, jatnte. 
S. tillfälligt vis, i forbig&ende. -hUro m £«{- 
Aii//>. -ho len, tr. a^s. Iiala an. -hlllffi, /, bi- 
■Uadt bjäip, medverkan, -hUlfUch, a, be- 
hjSlpHg, medverkande* -liimmert /. aldo* 
niin. -kircbity. annexkyrka, kapelL »Itneclit, 
Bl* hjälpdrätig* 'kommöir, Ur. *. 1. komm:i 
tillj, tl] I iiggtis, 2. närma a ig, komma npp 
emot} blifva lik. 3. erBätta, i, ^%. dem Scha- 
dea* 4. upp nä, fil reda pft^ t. ti. eiiiéM Gå- 
kéimniéie^ komtna &t, f& i sitt v&ld, t,n^ 
jnt mii LifL 5* Etw. kommt mir bett ngt 
faller mig in<-kGflnen^i£r«A.kuDna komma ät. 

ifi}, '«, n. bila, yicn. 

BetUladi, /. eidolida^ mindre låda. -lags,/, 
1« bi fogand e^ innealntning, 2. bilaga, bi- 
häng. *lager, n* bil äger. Das "^ hnftenti. ^}otl* 
tiéhen: fira sitt bOagCP. -tiyfifj m. epHng- 
pojke, 'liuftgr a. tillfälligi i förblgåondci 
inom parentes, apr<>pä« 

lillbrlef, I». ijA. bllbref. 

bli1egij«n, tr, 1. tillägga, bifogiu 8, illlakiflf- 
ra, tmmäta, tlllddi). 3. bilAgga, Blita. 4. 
iff. ilr, h, ij». lägga bi. -ung, /. 

BaHelii» n. medlldandOf deltagande, -sbezd- 
gung, /. BOrgsbetygelBe. -SÄOhrtllienr m, kon- 
doleatisbref. 

fafllfértig, a, ^«. färdig på tackllngen när. 

tfltflllegfiiij iir. h. I. ligga bredvid, vnra bifo- 
gad. 2. ^fö. ligga bL *in, imtidrtin. »f &<i i?*m> 
■mdngon =» fcflimrs£?Aen. -rtieisitt, fr, 1, - btf- 
hge» Z. S* ^iner (datj 5rtcrAe Gluatien ^ aät- 
ta tro till en aak. *mes8ung, /. -mltekin, tr, 
ibl&nda, tillsätta, -ntisotiung, /. 

Betn, '61 B» ben. Eå frUrt Suin und f\^ ugf. 
det fryaer sä det emäller i knutarne, jiii 
rin *v »Ut Un t «t&lla, 6l& krokben för ngnj 
d(t$ hat hnff9 'v«r det brådskar Ickejjn» 
'vå machtni piUkynda, eåtta lif 1 ngn, 
Jan^e ^^e machen;: p/Ukynda sina a te g, åicfi 
au/ dl A ^e maehen: begifva aig fistad, d(e 
^é in die ^an<i n«Ani«n,' ligga benen p& 
ryggea» gul nuf dtn 'ven mifi: vara rörlig, 
kry^ raak, 

bellliiihfaj (tff, -*->, adv. naetan, närapå, nära, 
■pimefn], »I, b!-j ti 11-^ ÖknatUTi. 

belatlbrUoblgi a. Hom har brntit ett ben. *6rpi, 
a. ftf beo, ben*. *frafi, m. benrnta. -Icht, o, 
benig, b en artad. -Ig, a. i im*. -ben t, *fotn.d. 
"Ung, «flff m.. ben pi en itmDipa et. ftmntD lutsjsba- 
ludsbi, -lof , ö. )i) ti tan beQf b) benfiL *rlis» 



tirng, f* benbamesk. -itallen, n> krokbeni 
kåringknep. -weh, n. benviirk. ^woil, <«» m. 
», n. -wurZf O, /. bo», benvälla, röllörL 

Italllordftiiip ir, 1. bifoga, tillägga, 2. Btålla 
bredridj glfya samma ställning} ftamordrta. 
-ordnitng, /. -«rgo1, /. positiv, ^packan, ir, 
lägga in i Eamma paket, bifoga. -pfBrd, n* 
löibäat. *fi111chtan/ ifr. A. akanka aitt bi- 
fall, bitfiida, elata alg ti IL -pfHcfity»g, /. 
-ral[h], m. 1. råd^ god t råd i n$u AHÉiaat^Qi, 
%. rådgifvare. -ratitijen. Ur, A, bispringa 
med råd> 

baffpaft,* ir, förvilla, förvirra^ mlaaledo, 

balljsainnisnf adv, tlUfiammans. ^salSf -iaaaa^ 
m. 1. in vanare i en stad, eom ej vnnnit 
bnrskap d&r. 2, tarpare. 3< biaittare, ^titi, 
m. L tillaatfl, tillägg. 2. crwa. biaats. ^«cKUf, 
fl. ^fl. 1, akeppabåt, jalle. 9, konrojakepp, 
'tchlafjm. aamlag. -scfilaltn,ilr, A. ./m f\t baf- 
va samlag med ngn, 'SOlilAfer(ln), m. (/.) 
ätakare (-inna, matreaa, frilla). -achlagi m. 
lått, dålig vara, fnak, atrnnt. ^ifihlagan, 
*iciilfafisn, fr. alå fn till a amman a, I satnma 
omslag, bifoga, innealnta, -ichlufs, m. det 
bifogade, inneelntna, bilaga. -ichlilBSsI, m. 
fal fik njckelp dyrk. *ichralliaii, ir, skrif^a 
bredvid, t marginalen, tillägga. *schrifl, /, 
tillägg, anmärkning i muiinMeii. -Ifiln, n. när- 
varo. -sélt[aj| ade. afaidea, åaido. D\t Ekr- 
/liirtht *%* tttzén .- btiata I vötdnad, n,/ steken; 
b ål la sig på afatånd. *»éitfla«txung,/. åatdo* 
sittande, -satts > botjt^ite. >isniten, fr. skicka 
med, på samma gång, bifoga. 'SStzan» Jr 1. 
aätta iUlf bifoga. 2. a ät ta på eirian. 3. u». sätta 
till. 4. biftätta. -astziingf/. -iFeMTg, a. när- 
synt, -sltz, m. deltagande i c^n (domstols*) 
aeasion i tftattip ut i>iiittar«. ^Sltxan, ilr. h. bb. 
bialttaro närvara vld^ i. ti. einem Proxegse. 
-altiar, m. biaittaro. -spännen, ir. spänna 
tillsatiiEaana, ihop med. -sptal, n. exempel; 
föredöme, föresyn, Zvm ^ felU exempel, 
flifi 1%, an jm nehmen: taga ngn till exem- 
pel, till förebild, öAfiä ^ exumpcllSa. -iplsl- 
|01, a, exempellös. -spiallD^gkelt, /. ofnr- 
likaellghet, ntomordentlighet, ovanlighet, 
•Splel[s]welse, a di?* exempelTrla, till exem- 
pel, -springaft, itr, t, bispringa, jm f ngn. 

beUsllan, st. tr. *. Ur. A. 1, bita, bltaa, Dtn 
Ärgsr in sick ^ svälja förtreten, 2, om itmt- 
pa nker. svida. 3. plåga, gnnga, tära pä, 4. 
bita, skarpt angripa, gif^a hngg ät. <ar, -, 
tn* 1. en som biter, biteaj i>it4. bitande, 
akarp person. 2. bmra, ^^ er A en v tand, tand- 
sing» -Ig, a. fallen för att bitas, ond, »korll, 
Mi, mtinkorg. *zahn, m, fram tand, -xanga, 
/♦ kniptång. 

Bal listand, m. 1. bLständ, Hjfilp, atöd. Jm ^^ 
Uintvn: bletå ngn. 2. biträde, assiatent, 
* stack an* *r, 1. Etw. ^ a topp a på sig ngt, 
Jm eiw. /^ stoppa på ngn ngt. 2. aätta L 
kurrtin, häkta, -stehai», Ut: A, 1. atå bred- 



'^ = nr«t&ratlft Mpp^lvcnmL * Wi* tms, O iKliTinr plor. f 'B»r onalJiwS. F f^ralljirl^ P Tlpe •^rtk. t trVhAic^ ^t^^tftfj,. 



3 



Beistener 



— 72 — 



beli 



vid; bistå, hjälpa, hälla mec[,y}}i.* ngii« 2. 
ai6. alle Segel «x» lassen : gä for fulla segel. 
•steuer, /. bidrag, -steuern, Ur, h. bidraga, 
lemna bidrag, -stimmen, itr. h. Einer (dAt.) 
Sache 'v samtycka till, Instämma i en sak. 
•stiminer, m. en som samtycker, -slimmung, 
/, samtycke, instämmande, -tasche, y*. min- 
dre ficka, -tisch, m. mindre bord. -trag, -e 
t, m, bidrag, -trägen, tr. o. itr, h. bidraga. 
•treiben, tr. indrifva. -trelbung, /. -treten, 
itr. s. 1. släta sig till, förena sig med, jm: 
ngn. Den Änsichten js *\» biträda ngns äsig- 
ter. . 2. Einer Gesellschaft «x» inträda i ett 
sällskap, -tritt, m. 1. öfvergäng, anelutning. 
2. inträde, intagning, [zu] einer Gesell- 
schaft; i ett sällskap, -vormund, m. med- 
förmyndare, -wagen, m. extravagn. -weg, 
m. biväg, sidoväg. -werk, -wesen, n. bihang, 
biomständighet, bisak, -wohnen, itr, h.l. 
närvara, einem Vorgange: vid en tilldra- 
gelse. 2. Einem Weibe *>* hafva köttsligt 
umgänge med en kvinna. 3. innebo, -woh- 
nung,/. -wort, n. biord; adj ekti v j predikat; 
epitet, titel. -wSrtlich, a, adjektivisk. -zäh- 
len, tr, räkna till, ibland, ihop med, hän- 
föra till. 

Beizllbriihe, /. beta, betning, skarp vätska. 
•*» -w, /. 1. beta, betande, betning. 2. (salt-) 
lake. 3. läg. jagt med jagtfalkar. 

Beilizeichen, n. bitecken, förtecken, kontra- 
märke, -zeichnen, tr. rita, teckna, anteckna, 
anmärka bredvid, i marginalen. •zéit[en], 
adv, 1. i rattan tid. 2. i tid, tidigt. 

beizllen, sv, tr. 1. beta, etsa; betsa. 2. lägga 
i surp lake. 3. jäg. a) locka med bete, b) ja- 
ga med jagtfalkar. -er, -, m. en som betar 
m. ra. le beizen. -hund, m, jtg. spårhund. 
•meister, m. jtg. anförare för en jagt med 
jagtfalkar. -mittel, ». betningsmedel, frä- 
tande medel, -ung, /. betande m. m. «e bei- 
zen, -wasser, n. <» Beizbruhe. 

belljågen,^ tr, 1. jag. ein Revier ^v jaga pä, af- 
jaga ett jagtområde. 2. ^i«. sätta efter, 
göra jagt på, uppbringa, -jåhen,* tr, beja- 
ka, jaka, säga ja till. -Jåhrt, a. ålderstigen, 
till åren kommen. -Jåiirtheit, /. ålder, fram- 
skriden, hög ålder, -jåliung, /. jakande. 
-Jahungsfall, m. jakande fall. Jm i^e: om 
svaret blir ja, om så är. 

bejåmmern,* tr. beklaga, begråta, jämra sig 
öfver. -sw6rt[h], -swUrdig, a. beklagansvärd. 
•swUrdiglceit, /. beklagansvärdt tillstånd. 

belljåuchzen,* tr, jubla öfver. -k&lken,* tr. 
kalkslå. -Icåimen,* tr. ^o. lägga i lä. Bekalmt 
werden: ligga för stiltje, -kampfen,* tr. be- 
kämpa, strida mot; besegra, -kimpfer, m. 
bekämpare, motståndare, -kämpfung, /. be- 
kämpande. 

bekånnt, a. bekant, känd. <%; machen: tillkän- 
nagifva, öffentlich *\» machen: offentliggö- 
ra, ein guter f\ter von mir: en god vän till 



mig. -enkreis, m, vänkrets, -armt 
som bekant är, som hvar man ye 
1. egenskap att vara bekant, 
tet. 2. bekantskap, kännedom 
som bekant, kändt är. -macluiJig, . 
nagif vande, kungörande, kungöiel 
/. bekantskap. Mii Jm f\t haben 
kant med ngn. 

bellkåppen,* tr. 1. sätta en hufva, 
pä. 2. afhugga, kapa. -kåppung, / 
-I», /I beckasin. 

bekéhrllen,* I. tr, omvända. II. rjl. 
sig, göra bättring, -er, -, m. omväi 
dikant, missionär, -ang, /, on 
-ungtanstalt, /. missionsanstalt. -i 
schaft, /, missionssällskap, -ung] 
omvändelseraseri, -mani. 

belikéimen,* itr, s, gro. -kénnen,* I. 
känna, tro på. 2. bekänna, erkäni 
n. rjl. 1. Sich zu etto. *\* a) bel 
till) ngt, b) erkänna ngt, bekänni 
dig till ngt. 2. Sich [als ei. fur] s 
erkänna sig vara skyldig, bekä 
ner(in), m, (/.) bekännare. -kéni 
bekännelse. -kénntni[(]sbBcher, j 
nelseböcker, symboliska böcker. 
/. bekännelse, erkännande, »klå 
rjl. beklaga (sig). -klågenswOrtCh] 
wUrdig, a, beklagansvärd, beklai 
schen,* tr, 1. klappa händerna 
dera. 2. skvallra pä, förtala, tal 
•klåuben,* tr, tumma, taga på. -h 
medels kiiitring öfverdraga. Eine 1 
Papier ♦>/ klistra papper pä en vä 
[sjen,* tr, F fläcka ned, tillsöla. 
I. tr, 1. bekläda; öfverkläda, öfve 
bekläda, innehafva, förvalta. XI. 
sig. -kléidung, /. 1. beklädande. ! 
nad, klädedrägt, klädsel; öfverdr 
tern,* tr, öfverklistra, smeta ne 
men,* tr, hopklämma, sammanprä 
ka. -kiémmung,/. beklämning. -kl 
beklämd, ängslig, -klömmenhelt,^ 
ning, ängslan, -kiöpfen,* tr. knacka 
pa på. -klögeln,* tr, öfverklokt 
•Iclunkern,* tr. o. rjl. F nedsmutsa, 
(sig), -knabbern, -knåppern,* tr. tni 
ga på. -knéipen,* F I. tr. gästa. I 
ruBa sig. -k6dern,* tr, sätta bete 
•kéderung, /. -kommen,* I. tr, få 
bekomma. Durst 'v blifva törsti 
'V/ blifva rädd, Beue 'v ångra sig, 
blifva trött på ngn, ich habe es t 
jag har fått det till läns, das ist 
Laden nicht zu /v det fins ej 1 d< 
ich konnte ihn nicht zu sprechen^sf] 
ej få tala med honom. II. itr, s, I 
Wohl bekommas t väl bekommet 
tr, korka, -ktstlgen,* tr, Jn f\t 1 
med mat, gifva ngn kost. -kés 
kosthållning, nnderhäll. -krtftlgei 



itr. IntraniltlTt, rf, reflezlrt, St, aUrkt, SV, iTagt, tr, transUirt verb. h, har iMM, «• har »ttn ti 



Bekräftlgmig — 7S -^ 

kriffca^ intyga, itfrk% béitjr^ka. ^krlftlgung, 

/. bekråft&nde^ bekraftelBe, -krtniari/ tr. 
betraiia». -krinfiiiifl,/. -Iråizflu/ tr. r&apa, 
tkrajpa, rifTA] krafaev pä. -kriuUrn," ir. ioT* 
le, beltHda med viLxlcr^ mså orter. Be- 
kräuUrt^ liffväxt Med aJlebuM ärter, -ktéu- 
t|l0}41if* t. tr^ fÖTsé, märka med korsteck^ 
^ety göra korateckiiet öfrer. n. r/. koraa 
atg, göt»^ korstecknet, -hridcfian,' ir. kryp» 
pIL -Itrtefltn/ tr. bekriga, -krlttilél^ / imå- 
nktij^ kritik I, småaktigt klaDd^r, hackliinde* 
-krittfiln,' tr. på ett su^&iiktigt siitt kriU- 
ieTÄ, klandra, häckla, -krittelyBB, /, -krftt- 
HWf I», amäaktlg kTitiker, häck Lare, -krit- 
saifl/ tr. akrilYa kr&kfgtt^r på^ klottra på, 
fuUklottra. -kritielwna, /. -krflmclar^ Ir. strö 
HmoloF på, emtila ned. -kfiitstait/ tt\ », tJI. 
5fTeTdraga(e) med en skorpa. -IcrustunQ, y^. 
-fcfimniflrtt/ 1. tr, 1. bekymr% oroa. 2. angä, 
ridkomma. IL rjt^ I* Bkh ibtr ttw, Ufi\,) 
ng Ykira bekymrud, orolig far ngt. £# £icÄ 
um *fto, 'V bry sig om^ med intreesa om- 
fatta ngt. -kJlmmBnit[f]t, ^kdminefjing, /- 
bekjinmef, oro. -känitoii/ t. ir. AiigUvn, 
appgif^Bj betyga, iatyga, lägga i dagen , 
&d^ ålägga, tt. rjt. riea Blg, ådagftläggaa, 
4tchal(i, ' ir, le Ät. -låehen,' ir. akrattii it, 
■iich«ailveH[li], a. löjlig* -iåftan^* ir. laata, 
bcUetaj betnoga, på bord a. ^låtfung, /, *lao, 
*^ t* »»■ 1- of ver drag, pÄlagg. S^. =» Bthg. 
'lägartr, ^^ m. be lagrare, b&lSigraTide. -1i- 
Iftrn,* fr, belagra, -fÄgarungr /. b&lägring. 
4Éininarn ■« hehmmerti* -lånfli -[ej«i 0^ m, 
Figt^ betydelse. Ton ^ af vigt, v ig ti g. *liii- 
gaiif* Ir. 1. b tam ma, aiiiklagki, 2^ aj.<en, =- an- 
Mannen. ^Ångrelch, a. T]gtlg,"-]ingung, f, 
stim ning. -I essen/ ir. 1. lita vara, lfl,ta 
kTaretä. %. låta bero, -IftifeUnp, /, lastan/ 
ir* 1. trycka, tynga på, %. belaata, 1^8 ta» 
tickft^ ÖfverlLopai betunga, nedtynga, ^dé 
Ztugéft; fMHande vittnen. -låsUgan/ ir. be- 
B rara, Tara besTårlig för. -lÉatJ^ullp, f. 4kt* 
tung,/, belaitande ^m.^hdasUn. -lastttngt' 
teugs, m, lall&nde Tittne» adia rittn^r m^t ■?» 
mt^op. 'fåttaiit* ir, beelå med I åttor, med 
)äkt«r. ^låtfung, /. -iåubon,' I. ir. löfva* k]&* 
dA med lÖf, B^tlauk: lo f klådd, löfyig, dicfu 
^huht,' lofrlk, lummig, ti. r/f. lofvae. *[åM- 
kvnVf /' ^lluern/ ir- lura på. -låuf, m. be- 
lopp, 'låyfan/ I. ir. 1, springa omkring pS. 
fL i, »yna, 2. fila sig påi betäcka. 3, betäc- 
ka» bispringa. II. r/. 1. para »ig. 2. belöpa 
fclg, wppgå, (ty/ ^ine Summe: till en anm- 
ma* UI. Ur, m, % anlöpa. -låylufiB, /, -Xåw 
%zht%j* tr. lyaBnande spionera på, lyssna 
på, -lalilli/ L (r. lifvÄ, väcka till Uf, in- 
gjuta lif S^ besjäla. Betåbtt a) lefvandeT b) 
Uflig» beeökt, trafikerfxd. IL rjf. lifvaa, Tak< 
m till Iff, få lif, 'lébar, -, m. en zom vac- 
kftT till lif, Ufvar, boajälar, 'lÄbthail,/, llf^ 
llfnktfgbct, Itfllgliet, ^ébung, /. lif van de 



boliatilg 



m, m. m $«/e^«fi. *lébtiiiBS¥arsuch, m. föradk 
att väcka till Hf, -iacken/ fr. iUcka på. 
-lic k un g, /. -ledarn/ tr. kläda tned ikinn, 
med läder. 

Sélag, -e^ w, beviaetålle i itrin, cl tät, eitem' 
pel, bevifi, intyg, atöd; betyg; kvitto, -bår» 
<a. L Aom kan beläggaE. ll. som kan utöd- 
}aa med beviaa tallen, bavi^ae med citat, 
-an, 1/ ir, 1. belägga, betäcka, ofvertäcka, 
täcka. Ein Gra^ mit Biumefi ^v lägga blcm< 
mor på en graf. 2. tekn. etälaf förae med 
åtålkunt, med ägg, S, opptagii, reaervera^ 
MinKolleff f^ anmäla alg till en föreläaning. 
4. Diit Zunffs igi htlegi «]. belmgi tich: tun- 
gan är belagd m^d ii«iD^ di o Stimmt ^h d^r 
Sångsr ut hehgt: rösten är bealäjad, ngt 
bea- B, belägga^ betnnga. 6. bestyrka, be- 
vitfai ur ]iic»tafeA anföra beviflatiilleii för iId 
iitft, «Lu piiiå«a4«. Ddå W&rt itt noch nicAc 
bel&ffi: ordet är ännn ej hittadt L h^d m^vtnlj 
eint E^chnufiff "^ verificora en räkning. IL 
n, belägen, -ar, m. person som belägger, 
betäcker ra. m., jfr htiegt^n /. -Btalle, f, b©- 
riaHtälle, citat, -thalt, /*. belagd tunga,^ ba- 
alcjjad roa t, jn- beltg^ti I, 4. ^ung, /. betäc- 
kande m. n, H beUgiRn* 

MEléhnan/ ir. belän». *léhnar, -, m, täns- 
beir^, 'lélinangT J\ belånande, -labran,* 1, 
tr. nndervisa, nppiyaa, underrätta, von si. 
åbvr (ned MkJ Atw.: om ngt. Jf» eintå Bsb- 
lem nv Öppna ngna ogOD, visa ngn H^na 
mictatag» w^ar afi^. ; beträdande ngt, *{ch 
g em f^ lajtaem a) vara läraktig, b) vara 
mottaglig för «käi, ^d; lärorik. U. rji. 
ekaffa aig npply aningar, -léhruitg,/. -léltit, 
a. koipdent, tjockj fet. -lalbthait, /, kor- 
pulens, fetma, -Jémzllclitigan,* fr. gifva lif- 
ränta åt. -lildjgan,' ir, förolämpa, aåra, 
stöta, 'léidlger, -, m. förolämpande (per- 
son). 4éiitlflyngt /■ förolämpning, -léiltail,' 
ir. bellna, begåfta. -léJmen,' ir. béatryka 
med lim. -iaidan/ ir. förae med lieter,^ med 
ram. -iémmani/ tr. 1. P »mutfia^ nedsöla. %. 
P lura. Z, win. belamra, *1émmerung,/, -léaan, 
L* ^r. rensa. IL a. beläst^ beläaen. 4åa«nh«li, 
/, beläaenbet. -léucht#D,"4r. upplysa, belyaa, 
. 'lauahtting, /* 1. b oljan ing. %. lyae, IjtiB. 

BeUapllar^ -, m. 4n, -nen^f. trätgir! g, gräkjuk 
person, *|i, n?p iir. K, 1. gtäfaa, bjäbba^ 
i källa, %. fcråta, gräla, käxa. 

Batgllian -, "i. belgier. -Isrln, -nen,/, bel- 
giflka. *fsch, a. belgisk. 

beliebljiugaln,* tr, kaata kärHga blickar p&. 
-an, L' ir. o. iir. h. 1. t ich belieba Eivr. m\, 
€t%B. helieiit Jiiin jag tycker om ngt, ngt 
faller mig i smaken, bebagar^ roar mig. 2, 
behaga. «« Sie einzutreitm var god och 

. stig in, tich Cd^i.) ^tw. ^ laasen^ finna be* 
hag i ngt. II, n, bsbag, godtycke, god tån - 
nan de, Z?^/ *Uht m deimm ^ det står 1 
ditt fria skön. 4g, a. godtycklig, hut aom 



'^ ' rtin(tltfvrt« hfip^Jtiiwrd,. * Ue* laa. & tiikuar prur f btt (mljud, F runltjiri, P Ui?fl ipfit % Bi,\«At^ WtAajig^ 




bdUAbt 



benOIIgdQ 



Mist, Jtdtr *vB : liTeTO som hälet, äen för- 
ite bäste, -t, a. omtyckt, B^fhällen, -tholtp 
/, gunst, ytineÄtj popul&ritet. 

bflKstSlifip* tr. bed&m^ öfredlata. -ung, /. 

faellen, i^. Ur, h. ekaila, 

BflllfilHst, -en^ m. belletrlHt:, akiJFilitorär for- 
fa tt^re. Ak^ Of /. akonllteratar. -Iich^ a, 
belletriBtisk, vitter, ik&nHterftr. 

bellläb[lB]sn/ tr. h&TÖmm&, berSmmaodo om- 
Tiåmna. -téb[fg]ung, /. beTomj 1 of t al *U^h 
gungss&hfSiben, n. itMmigt lofori^ände, T'^' 
kcunm^ndationaikrilTelae, -löchfkn/ tr. bor- 
ra häl i. -lochiifiQ, /. ^Idltnen/ fr. belöna. 
•Idhnir{iii)j m. (/.) belÖnare. Mhrnni^^ /. he- 
lönlTig, -liicliaeTl/ tr. F beluxni, lura^ bedra- 
ga. -Idg^n/ tr, X. ljuga för, bedraga. 2. % 
beljnga^ föttala. -Iti stigen,^ I. tr. roa, f@T- 
luata, n. 7-/. 1. roa sig, %, Sich an (m^ i^O, 
Uber {med »ok^J «fi£?. 'v göra a ig Inatig Öft^firj 
fårlöjliga ngt. ^usUgung;/. fodastdio, n@- 
]Q. <måchtlgtn,* r/7. b em äk tiga sig, lot^ga, 
tillegDa Big^ einer (f^aA Sticlun en aak. ;9ic/i 
y* 'N^ tillfångataga ngn, fd ngn idttvåld. 
-måchtfgungj /. -måkeln, fnåköln/ -* hukrit- 
Hlti. -mål tia,* ir. l^rnålii^ öfvarmålai 2.andda 
ned, kludda påj klottra på* *inäiig0ln/ tt\ 
kritisera, häckla. *niångeluiigf/, - må an en/ 
(n bemanna, »mån n un g, /, 1* bemannande. 
2' bemanning, besättning] manekap. -min' 
tilit,* (r. förse med en knppn, en mantel; 
uu. bemEintla, öfTerakyla, -mlntelifng, /, 
-måaten,* tr.tio. förmaataj förse med master, 
•måuflrn,* tr. igenmnra, mura omkring, till- 
in nr a. *mBUsen,* fr. F snatta frlö, bestjäla, 
-méferji/ tr. 1. bortarrendera, t. «i. em Gui, 
%. Ja ^ gifTQ ngn ett arrende, -médseln,* 
tr. med ma]ae! bearbeta^ behugga. -mi\9' 
t«rnj* I. tr. be t? ing», beher&kai öfverTäl* 
diga. II. rjf. 1. beheraka aipf, 2. - bemäch' 
iigen. ^mélsterung^ /. -msldet, n. bemäld, 
ofvannamd. 

bsmérkJIbär, a. märkbar, ajnlig, fornimbaFH 
-faarkeilf/, ciärkbarhet, fötnlmbarhet. -en/ 
ir. 1. bemärka, märka, få »e, rarsna, Ifigga 
mÄrke till. H. anmärka. 3- anteckna, -ent- 
ivlrt[h]f a. anmärkning svärd, märklig, märk- 
värdig, 'iicti, a, märkbar, ^ung,/. 1, iakt- 
tagelse, 2. anmärkning, 

b«|]fnéis«n, a. alm ätt, taktfnlL *inés»onhelt,/, 
af mätt, taktfiillt a ätt. -misten,* (r. itr. gö- 
da, gödsla, -mist un g, /, -mitleidfln,* ir. hyea, 
visa medlidande med, deltagande f5r, 'mil- 
leldeniwirtrhj^o, värd msdlldande, åmkans- 
värd. -mitlaldung, /. medlidande, deltagan- 
de, *ni]ttAl(| ti. bemedlad, bnrgen. -mfnaen,^ 
tr, öfverdraga, hölja med mosiiB. Bemoosti 
mosalg) meesbelnpen, *t^å. bemooitet Haupi: 

•^antt«Km bBsåmBlDg på Ll4rQ vt^nJEHCvr. Öfv^erliggai'^. 

•mérteln,* tr. kalkslä, rappa, -mäheii/ I. tf\ 
Jn n*. v&lla ngn möda, besvär, besvära ngn, 
II. v^. bemöda, vinnlägga sig. SichfQrjn 



f^ Iftgga sig ut fdr ngn, %m ttv. : för fttt 
akaifa bonom ngt, tich um Jn ^ ti umjn 
bcmUht imn: a) göra sitt bästa for ngn, b) 
eftersträfvA ngn. i heajft tiiittij ^ SU tick 
nicht! g5r er ej ngt omak! brj er ej där^ 
om I ipenn Sie sich ^^fåUigst eu mir "u irol* 
Itn: om ni tIH hafra godheten att komma 
till mig. Bemäht: i »ktiT twio. vinnläggande 
a ig, Ifrlg^ nitisk, airsse Isatt, -mdhungt /. 
bemödande^ besvär, ansträngrtlng. -in ti (si" 
gon,* ^r, fnranlåta, nödga, -mutlorn," tr. F 
egna moderlig omsorg ät, vara mamma f5i'. 

b«iiåoht|b|rt,a, när-^ angränsande, närbelägen, 
kringliggande, grann-; nsbit, granne, -Hchlh 
gnn,* tr. underrätta, u^^Ijro^ Jn von etio.: 
ngn om ngt. »richtlgsp, *, ib. en som under- 
rättar, upplyser «iii nji. -rfchtlgung, f, na- 
derrättelse, tipp lysning, -t[hjsltig0n/ tr. Jn 
^ f5rfdrdela, förorätta ngn, inkräkta p& 
ngn a rättigheter. -t[ll]eHlgunBi /'é 

bsdnågeln,' tr. 1. Etw, mit Brttteim ^ spika 
bräder pä ngt. 2, slå spikar i, atlftt, 3, 
förse med naglar. *iiåg[ejluag, /. ^ttlgen,* 
tr. gnaga på. -någung, /. -nåhen,* fr, Etw, 
mit Zeii^ r^ sy tjg pä ngt. -nåmfajan,* fr. 
glfva oamn åt, kalla. ^nåm[ijungr/l *når- 
bM,* I. fr 1. göra artig. Befiarhl: ärrig. 2, 
bätäcka med ett växtlager. II. r^. «. iVr, i, 
1. bllfra ärr Ig. %. botäf^kas af ett växtlager. 
-nårbung, f. ^nåtctinn,* fr. l <»ti smaka p& 
■atuier. -nlassn,* tr, väta, fukta, »nébeln,* L 
*r. bölja t dimma, omtöckna, berusa. O. 
rji, skaffa alg en florahufva. -iifb[«]liing, /, 
-nib$t ifl nébst. -^nsdéisn,, tv. tr. välsigna, 
priau. -neiféiung, /. 

Bsnedikttner,-,Y7i, benediktinermunk, -IBj -ne», 
/. benediktinernunna. 

Beneffi, *«} n. mt. recett. 4tnt, -entm, t^tk. 
recflttagare, -lånttn, -Hen, /♦ t««is reoetta- 
gerska. 'låt, -en, m. mottagare af ngt un- 
derst Öd, stipendiat, -f&rstiUnng,/. »it, recett. 

Iieilnéhmin, L* *r< 1, Jm etii^. '\. borttaga ngt 
frän ngn, betaga, förtaga ngn ngt, dié Au»- 
ticht -v stänga utBigten,/w* den Mut^gåm 
ngn modfäld, modstulen, jm dis Spr^nch* 
*v föratnmma ngn. %. biQdöfva, f5rlnma, H/ 
rjt. 1. uppförai skicka alg. 2. SiVA mitjm 
«rf komma of verens med ngn. IH. n. upp- 
förande, sätt. ^nlldsn,' tr. afundaa, Jm fin», 
tt Jn um €iw.: ngn ngt. -néldensi«rirl[li], 
*néltfen»wQrdlg, a. afundavärd. -néidyni,/ 
afund. 'iiéRnblr, a. aom kan namngifviLB, 
angifvas. -nénnsnj" tr. benämna, kalla, *«ill- 
flUitg,/. -nélzen,* tr. fukta, -nétzung,/, 

B en g ti, -, m, F 1. knölpåk. 2. bängel, Ijm- 
mel. -ilf -eiij /. Ijmmelaktigheti tölpaktlg- 
bet. -haft, a, lymmel ak tig, ohyftad, rä. 

balfniesttii,* Ir. Eiw. '^ nysa pä ngt, -nontmin* 
beil, /, bedSfning, förlamning, dom ning, 
tyngd i bDrrnJfii. -fidl[h]lgfin,* Ir. Ei^tr (ftn,, 
•t, t et ne) Saehe bonåtigt ««*!»,* b4i^f?a bebo! 



tfn iBtrtnttttTl, r/, rv«*slTt, $$. iluU, Wt irtft, tr^ tnulUrt nth. L har åm^m, «t Iv tttn mi lOu^nrk. 



t^emtimmem 




-nunnnim," tr, ntiinrera. 

fttiryliillilrr a. bruk bar. -httFltell, /. brakbw- 
het, '«li, benÖtien/ ^. begapa (aig af), an- 
rända, draga njtta af. -yng^ _f. 

Binzllin, *le}ä^ 9, n. beu^lti. *Ofl} (7, /, •!. -f. Oj 
fl, benzoe, 

beäbachlllen,* er. gifra nkt pji, obaervem, ined 
upp märk Barn k et fälja^ iuktt^^n, nppfflla. 
-•r, -, m. iakttagare^ betraktafe. -ung,/, 
iakttagetie, obsQFTatiDn^ eft'Qrl«fnad. -un^s- 
gib9f yi iakttagélfieförmiga. 

lielJohrt, a. försedd med ^ron. -irrffrn/ |r. 
beoTdra. -énJerönfl, /. -påokan,* tr. packa, 
päpacka, pälasia. ^pickung, /. 1, påpnc* 
kande^ påpnckniDg* 3. pack min g, bard a. 
'pénxDrrij^ tr^ b^pansra^ kläda 1 pansar. 
-pfiiil«n,* tr. forae med p&lar m\ »iM; uiå. 
befästa, ^pfthlungr / *pflåni«n,' Ir, plao- 
ter» på. ii. I. Mit tfn G arten mii Kohl ^x» plan- 
tera kål I en tr&cigärd. -pflåniwnB, /. -pdit - 
t«rn,* Cr, 1. atenlngga. 2. läggA pl&ater pA. 
-pfrÖndBn," tr. gilvn ett pre b ende ätt -pin- 
seTn,* tr^ påasla, med pänsel befitrjka. 
-plinkflii/ tr, kl ad II; fodra med plankor, 
^plånkufig^ /* ^plitt«n,^ tr. belägga med häl- 
Iftr, med plåtar. -p^^tfUm,* tr, stoppa, -pii- 
dirn,* ir, pudra, ^ptrlzen,' tr, put^&j afpntäa. 

fe«l|uétnf u, 1. bekväm, maklig, Mtmh dir^i 's* 
Tarbemmaetndd. 2. pasfiande, lämplig, bra, 
till gäl) gli g, -an/ rji. bekväma eig. Sich 
näck «ft0, ^ rätta sig efter ngt. -Ilch, a. 
bekTäm, bekvämHg. -tlchkaU, /, 1. bekväm- 
lighet, fi. makligbetK -uiig,/, bekv&mondej 
eftergifreTjhot. 

bellrlhman/ L Ir. 1. aätta i ram. 2. berama. 
H. rji. pm mjfiiM: flätt» gfädde. -rindeln, -rén- 
dorn, 'råndern," ir, 1. kanta, förse med ut- 
alr&de kanter. 2. randa, göra randig- -r an- 
dung, /. *räppBn/ tr. i. rtippd, kalk el ä. 2, 
tiOjxa, Bkrädfi. -råppung, /, -réton,* I, ir. 
täcka med en gräsmatta* U. rjf. bllfva gräa^ 
beväxt. -rasung, /. 

baral[hjjten,'' I. ir. 1. t utrostB., gif? it utmat- 
ning^ ute ty ra el åt, draga fÖTsorg om^ för- 
i5Tia, 8, Jn 'v glfra ngn räd, rada pgn, S. 
£lw.«i. (itr. A.) w6*r*(«).Uaii.)'%*rådBl&,öfT€r- 
lägga om, dryfta ngt, i. beslnta. 11, r/. räd* 
fdts alg, rädgöra, rädsla, öfvorlägga. -ar, -, 
m. rådgifvare. -^schlngttn,' ?tf. i7r. A* ^». rjl, ^ 
h^atm /, ,?; //. -{schlagjiiftfl, /, rädplag- 
nifig, öfref läggning. -ungBiaal, m. rädsal. 

btllråttlietl/ tr. 1. plaitdrn, räna. Ä. Jn eines 
Btnff99 *^ berofva, fräot^ga ngn ngt. -råo- 
bari m* pltindrarö. -raubung,/. plundrande, 
T anan de, -fåuchern,* tr. 1> ned rök a, 2. röka 
ngt Utet, -rlu0hBrung, /, -rlitscken,* t. ir. 
bertiaiL, U,. rjl. berusa sig, berusas, -råy- 
•chang*/. 

Berber, -^ m* berber, -él, O, /. /Jie ^ Berbe- 
riet, 4l, fl, /: berbcrta. i sch, a. frän, I 



Berbérlel, berbar-, -fofl, n, b&st fria B«r- 
bBrlet. 

baréchlltntiir, rr, beräktiGlig. ^fiafii"* I, fr. 1, 
beräkna, uträkna, %. taga med t räkulDgvui 
taga häUBjn tUU 3* beräkna^ afae. U, r/?p 
görft upp räkeiifikaperua, nar, m, ea som 
beräknar nji, a om handlar med beräkning, 
-nung,/ beräkning, -nungtlas, o. utan beräk- 
ning* *flgfin,' Ir* berättlgii. Bereekitf^t: be- 
rättigad, rJittmätlg, 'tigong, /* berättigan- 
de, TättmätigUet, rättlgbet. 

IrerédElan,' 1. tr. 1. tala om, afbandla, drjf- 
ta. 2. intala, Inbllln. 3, öfvertata, narra* 
n, r^, eamtaia, rädgöra, öfferenBkomma, 
mit jTn Ubw étw. (uk)** med ngn om ngt. 
-itin, t =* htrtdt -»»mkelt, /* vältaligbet. 
-t, a, vältalig* -yng, /. samtal, ofverlägg- 
nlng, förhandling, aftal. 

beOrégnan,' tr. re^a på. -rlgt, a* omnämd, 
om for mald. -réfcti, <«, m, #. i». område, häll; 
befogenhet, -réloharn/ 1, fr, riktät gÖra rik. 
II. r/f. rikta alg, blifTa rik. -réieiiarung» /, 
-rélfan,' (r. 1, betacka, öfrer draga med rim- 
frost. %, banda, sätta band på, *rétfung, /. 
-ralian,' tr. 1* genomresa. BertiH: berest, 
2. feutidf besöka, ^rélsung, /. 

b^réitf a. beredd, färdig, 1 ordning. Sioh ^^ 
^ndttn laiten: vlBa Big hågad. 'AM,* t) sv. |. 
tr. 1. bereda, förorsaka, 2, tiHaga^ t ill rusta, 
etäUa i ordning, till re dn, S, tlllverkn, for- 
färdiga* 4* bereda, förbereda. II. rJi, bere- 
da, msta, förbereda sig, ew, ati/, /är e(«j. ; 
till| på ngt. Il) åt. tr, 1. inrida. S> genom- 
rida, till hået genomströfva. -ar, *, m* 1. 
beredare, tillrustare. 2, be rid are. 3. beri- 
den uppaTuingsman. -a, adv, redan, -KChtft, 
/. beredskap, in ^ aetzen: förbereda, till- 
fuataj lordnlugställa, -ung, /. be re dan ds 
B. m. M bereiieri, -wiltlg, a. beredvillig, re- 
dobogen. -wM I ig kelt,/. beredvillighet, tjänst- 
aktighet, 

bellrénnen,* tr, mtt b ne Bin ta, belägra, etorma. 
-rénnurtg,/. -réufln,* ir. ångra, »réyuftg,/» 

Berg, -e, m. bärg, fjäll, kulle, backe, Zu *>*€ 
/ahren: fara till säterB, hinterm ^^ halttn 
mit e(tp,? döljaj ej v 11 ju fram med ngt, te A 
binjénteit des ^m: med mig går det utför, 
J*f ir Qrrer med9]ål4«ni; ub&r den. ^ aein: hafva 
det värsta g}ordt^ äber f^ tmd Thal »i, äAer 
alis f^fl tein : vara aln koB, das Baar åt^ht 
«u '^r*,'' bäret Bt&r å ända. -éb, ^«fp. mfeför 
bAraei- ^ ^eAen .- bära utför, hergaif/ *v bac- 
ke upp och backe aed, *idar,/. malmåder, 
-ampttfl, -fl, /. hergamott, -ån, -tyf, ttd^. 
uppför birsBt. ^bau, m, bärgabruk, gnifdrtft, 
-baitkunde, /, b arga ve ten b kap. -liaiiiChulf,/. 
bär gss kola. -bahKriiat /. ugf. bärgsrätt. -be- 
wolinar(ln), m. (/) bärgabo, -egeld, n. bär- 
garlön, -egut, n* bärgad i gods,, -etohft, m, 
bärgarlön, ^an, wt. L er. I, bärga, rädda. mn. 
§m gebor^ener Mafin; en bärgad karl. 2. 



•v ' f«t«g|e«ä« vppilRfiord, * *-tt^ ia«- & nkDu flor. f fe Ar lalJaS. F AnnJljin, P lipi» ii^rik^ $ uludn hratiicL 



Bergenge 



76 — 



BesäxifUgang 



skydda, taga i försvar, oor/m: mot ngn. 
8. dölja, gömma, jfr verbergen, II. rjl. 1. räd- 
da, skydda sig. 2. dölja, gömma sig. -enge, 
y.bärgspass. -er, -, m. bärgare. -fahrt,/. resa 
till el. i bärgstrakt. -feuer, n. v&rdkase, b&l 

p& MrgtpetMT. •fried, 'B, m, kärna l en borg. 

•geist, m, bärgsrä, bärgtroll. -grube,/. gmf- 
va. -hase, m. fjällhare, -bauptmanii, m. bärgs- 
hauptman, bärgmästare. -herr, m. gmf ägare. 
-himbeere, /. björnhallon, -hlnåb => bergab. 
•hinåuf => bergauf, -hOch, a. hög som ett 
bärg, skyhög. -hOtte, /. 1. hydda bland 
bärgen. 2. bärgshytta. -fcht, -ig, a. bärgig. 

-ISCh, a. berglsk, från grefikapet Berg. -JOCh, fl. 

bärgsrygg meiian tT& dalar. -Jcnappe, m. gmf- 
arbetare, -läufig, a. bmklig bland bärgs- 
män. -männcben, -männleln, n. bärgsrä, bärg- 
gnbbe. -männisch, a. bruklig bland bärgs- 
män, bärgsmans-. <maus, /. fjällemmel. 
-mSnch, m, bärggubbe. •rat[b], m. bärgsråd. 
-recbt, n. 1. lag gällande för bärgsmän, 
bärgsordning. 2. rättighet till gmfdrift. 
-relhe, /. bärgskedja. -rlfs, m. bärgsskref ra. 
•rut[h]e,/. slagmta. •scbttier, m. bärgselev. 
•segen, m, inkomst af gmfdrift. -steiger, m. 
1. vägvisare bland bärgen. 2. fjälltnrist. 3. 
stigare. -stock, m, alpstaf, fjällkäpp med 
jimapete. -stoHeii, f». stoUgäng, schakt, -stuffe, 
/. stuff. -t[h]eli, fl», andel 1 bärg verk. •ung, 
/. räddning m. m. ee bergen, -iinter = bergab. 
-volk, n. 1. bärgfolk, bärgsboar. 2. bärgs- 
män, gmfarbetare. 3. bärgtroll. -wasser, n. 
bärgström. -weide,/. bärgsbete. 

Bericht, -6, m, berättelse, underrättelse, upp- 
gift, redogörelse, rapport, referat, /v er- 
itatten: rapportera, referera, -en,* tr. Jm 
etw, el. (itr. A.) ilber étw. (aekJ ^v berätta, 
meddela ngn ngt, referera ngt för ngn, af- 
gifva rapport om ngt till ngn. -eretatter, 
m. meddelare, sagesman, reporter, (tid- 
nings)referent. -erstattung, /. rapport, re- 
ferat, -et, fsråidr. a. B kundig /. -igen,* tr, 1. 
rätta. 2. bringa pä det klara, utreda, upp- 
göra, betala, -iger, -, m. en som rättar ngt. 
-Igung,y. rättelse m. m. m berichtigen, 

beliriecben,* tr. lukta pä. -riechung, /. -rie- 

Sein,* tr, 1. gnm amå kanaler vattna. 2. framailande 

fukta, flyta öf ver, rinna öfver. -rieselung, /. 
•riiHieii,* rjl, öfverdragas med bark, med 
en skorpa. Berindetes Holz: trä med bar- 
ken pä. -ringen,* sv. tr. förse med ring(ar), 
eätta ring(ar) pä. -ritt, m. 1. en beriden vpp- 
«7niBgamani distrikt. 2. mindre afdelnlug ryt- 
tare under en nnderoffloer» beAl. -ritten, a. 1. be- 
riden, till häst. 2. inriden. 

Beriinile, -», /. berlinervagn. -er, I. -, m, ber- 
linare, n. ■- berlinisch, -erin, 'nen, f, ber- 
linska. -[er]lsch, a. berlinsk. 

Beriöcke, -»,/. berlock. 

Berme, -ii,/. gäng pä en dam ei. bank utmed 
vattnet; mu. gäng mellan vall och graf. 



Bernhardiner, -, m. bernhardinare, a) bern- 
hardinermunk, b) bernhardinerhnnd. 

Bernstein, m, bernsten. -ern, a, af bernsten, 
bemstens-. 

beilröhren,' tr. bekläda med rör. -rösten,* itr, 
s. bllfva rostig. 

Bersérker, -, m. bärsärk. 

bersten, st.itr,8. spricka, brista, remna, spric- 
ka sönder. Das ist zum f\t det kan reta 
gallfeber på en. 

berdcht[igjen,* tr, berykta, vani. i part. beruch- 
tigt el. t berUchtet: illa beryktad. 

berdckllen,* tr, fånga 1 snara, gnm erreRaakniag 
tillfångataga, öfverrumpla; snärja, öfver- 
llsta, bedraga, bedåra, tjusa, -er, -, m, be- 
dragare, tjusare. -erln, 'nen,/, bedrager- 
ska, tjnserska. -sichtigen,* tr, taga hänsyn 
till, fästa af seende vid, hålla räkning för. 
•sichtigung, /. hänsyn, betraktande, öfver- 
vägande. -ung,/, bedårande m.in.ae6eräciben. 

Beruf, -e, m. 1. (inre) kallelse, böjelse. 2. 
kall, uppgift, yrke, tjänst, ämbete, -eii,* I. 
tr, i. kalla tiu iig. 2. sammankalla. 8. kalla, 
utse Ull ngt. 4. Jn /v vålla ngns olycka gnm 
onda andar» infljtande g^m för mycket rosan- 
de. II. rjl. Sich au/ jn ♦>/ a) beropa sig 
på, åberopa ngn, b) vädja till ngn. -er, m. 
en som kallar m. m. m beruf en. -sarbett,/. 
arbete 1 sitt kall, tjänstegöromåL -sbestim- 
mung, f, bestämmande af ei. för ett kall. 
•sgenosse, m. yrkesbroder, -tkrels, m. om- 
råde för ens verksamhet, -smäfsig, a, öf- 
verensstämmande med ei. påkallad af ens 
yrke, yrkes-, -spfllcht,/. ämbetspligt. -sreise, 
/. tjänsteresa, -sthätigkeit, /. verksamhet i 
sitt kall, tjänsteutöfning. -streue, /. trohet 
i sitt kall. -swTdrig, a, stridande mot ens 
yrke ei. ämbetspligt. -ung, f, kallande m. m. 
le beruf en. 

beruhilen,* itr, h, 1. bero, komma an. 2. Die 
Sache [auf nch] ^v lassen: låta saken be- 
ro, »v bleiben : blifva orörd, orubbad. -Igen,* 

1. tr, lugna, stilla. II. rf. lugna sig, bllfva 
lugn. -IgerCIn), m, (f). en som lugnar, stil- 
lar, -igung,/. lugnande, stillande. 

bellrdbmt, a. berömd, ryktbar, -rdbmthett, /. 
ryktbarhet, namnkunnighet, rykte, anse- 
ende, -röhren,* tr, X, beröra, vidröra, tan- 
gera. 2. vidröra, omnämna. 3. Jn «v röra 
ngn, komma ngn vid. -rdhruog,/. -russen,* 
tr, o. rf. sota ned .(sig). -SÅbbem,* tr. F 
dregla på, dregla ned. -sicken,* rf. F prop- 
pa sig full. -sten,' tr. beså, beströ, öfver- 
såUa. -sägen,* tr, 1. omförmäla, omnämna. 

2. betyda, vara af betydenhet. -slgtanBa- 
(sen, adv. som nämdt är. -séKen,* tr. strän- 
ga, sätta strängar på. -såmen, -såaen,* tr. 

I. beså med fro. 2. befrukta, •sénung,/. -tån, 
-e, m. ejo. mesan, -sinden,* tr, sanda, -aiaf- 
tfigjen,* I. tr, lugna, blidka, mildia, lindra. 

II. rf, blifva lugn, lugna sig. -eånfUgung,/. 



itr, lalfmMtUTi, rf. reSeilTt, St. atarkt, SV, aragft, tr, tranilUrt verb. A. har kååtm, t. har ••*» Ull bjilprerb. 



B^aats 



Besolilnrs&efhell 



kantbBiid. ^sitxteSoll, m. ilarn för iiak:ifirel. 

'iiii«n,* ir* P flTina ned, ti Ii. -saufon,* rj!. 
P inpa eig fulL Besif^en: dm ek en ^ fiilK 
^låamen,* tr. kstnta^ fåU^. ^^Aung, /. be» fi- 
ende Bi. Bu ■■ fre*<äefl. -whåötn,* fr. ak af v a 
pÄ^ aJikafTft, akrapa,^ afpDtaa^ -schiilfgeftt' 
I. fr. fiknda. IL r^. akadck å\g^ gara sig \\\n, 
-Hlild1g«T-, -, m. en b om fik ad ar, -»chÄdlgiing, 
_/, skadande, akada. -schåfton^ I." 4^. tr. 
fr^makaffa^ anskaffa; verk^tHll a. 11^ a. be- 
skådad. Wi€ tit e# damit f%,f huT förhåller 
dot aig därmed? -4iiliäffflnlt«lt,/. beakafif^n- 
bdt« Jö mach -^ <i?*r Umf tände: öfter om- 
stäadigheteriSÄ, -beichåftigent* ir. o. rjf. »yi- 
vekätia (8%)- -tchäftlguno,/, fiyRselBättDiDg. 
'idiåleii,' tr. 1. brådfodra. 2. sätta akaft 
på. *seliål«nt' tr. L. del v ta afskala^ afbrirka. 
SL beakaöa, betacka, b^gprtjiga. <»dVi|lir, -, 
m. 1. afaknliire. 2. beskäll are. -scliÄlungf /, 
1, brädfodmg. 2. flkaftpåsättDmg. -^ch^- 
Ittiif , y*. &f barkasdä m. m. t« beachdien. -«chA- 
mm I* tr, göm förlagen, a kam sen,, komma 
att skämmtiäf komma pH akan], fördunkla, 
-totiämt, a, ^kainfloiir förlageti} fint. ^sehi- 
mUfig, J\ skam T föröd mjnkelBe. -ieHÄtleilp' 
Én> 1* Bkagga^ bcfikngga; öfrerskjgga. 2. 
bealdjft, 3. hii. akaggii^ iobatteia. • sch åt- 

liatefaåulCon/ tr, L besk&da, ek&da, ftakAda, 
betrakta. S. »yna^ bedgti^a. -eniwlrl[li], 
-tnswIiriligH a. He?ärd* -w, vt, 1. betraktare, 
åakidaro. 2. beBljrtnhigsmuu. -Ilcht a. iekå- 
dand^i begrandandej konteuiplatiT, -lich 
k«it|y. beg:Txmdande^ kOEitemplation. -ung, 
/. l.beflkådande, Askådrtitig. 2, eytiande.Ayti. 

BtichéJd, -f, m. bcftked, upplysning, atelag, 
förtt^iftdigande. /n bl mil ttte. ^^ wii»ei$.' 
7at& besked med, förstft alg pä ngt, Jm ix- 
ikun: a) ej blifva ugn evaret skyldig, b) 
föl» QgD beaköd t iikset. -en, I.' äi*. 1. tUl- 
åtln^ ha&käriij gUva* 2. /n uöei' etic. fniit} 
"V ^ifva ngn besked om ngtj/w nbschlåfftg 
'V äfilå pg^ns begäran,/» au/^dnd Ånfra- 
f» ^ besvara ngnei förfrilgan, /n ffme# i?ejt- 
rern *w öppna ngni ögon. ar wP dahin be- 
tehitdttt worden: ban bar f&tt det itvaret, 
3en npplysniDg-en, 3. kalla, anmoda kom- 
ma im ugi «iwii* n.* r/f* Tara fomöjar^m, nöja 
BVg> m{< £tw, «i. ^iffer fpjii,) Sttche.^ med ngt. 
Si"cA öM^' eiio, (»fli;,j ■^ inskränkti aig tUl ngt» 
m. o* I, i|s för^tä-ndlg, foglig. 2» blygsam, 
itiBpi^kslös, fltiäil. **fihelt /. blygÄumhet, 
«,tiapr£i.kfilöfibei. •entlichf ac/p. pk ett blyg- 
lamtf £VnsprJLkä]ijBt aätt. *6t, «. försedd mod 
tkida, med sUda. 
biBctillnllfn,' tr. skina på, béBtrålat belysa. 
'iiWi/ tr. »krifniicn intyga. />éii Emp/an^ 
tintr Sitmme *%, •krtmtiBB erkånna Blg hiLfva 
taoitagit en iuinin^ -Ig ar, ^t tn^ en sotn 



tkrtftilieu intygnt »L intyga? nct. -fgunf, /. 
tkdfdiit Intyg(ande)^ erkänn an de. -ung, /. 
beljaning, 

toaJlsctiéllan,* tr. sätta bjallTOF, sm A kloekor 
p&. «9cliénkont* fr. begåfva. -se hän kung, yl 
-SChéren,* tr. L «^. kSippa, 2. sv, beskärtk^ 
akånka. gxfva. -schérung. j\ begåfvaiide, 
begåfning, i ibt jaitupiiar iroo. åan war di« 
j7ait£e ^ det vnf hela bi^^rligheten. ^ftchfk- 
km/ tr. 1. />en Reitkstag ^^ aklcko ombud 
till rikadagen, die Auistetluftff fatt Ol^m- 
mäidtn tv sk i ok a oljetaåor till ut^täilain* 
gen. 3. uträtta, 3, ombefltyraj omtaeaörja. 
Sein Sans ^^ bestalla om sitt bns, 4- teka. 
beskicka. *schitkung, /. -izhientn/ fr. be- 
slå, lägga fiken Of på, -tG^hnun^tf. -sGhtafs- 
bir^ 41. som kan beakjutaa. -$oti}^eUen/ tr, 
besk^nta» botnbardera. -BohielBuag,/. -SGhilf- 
hlr, il, segelbar, -actiiffen/ fr. aegia pä, med 
Tnrijf trafikera. -soliJfrung, /. ^schilltf a> trasa* 
bevuxen. -achLmmaln/ itr. t, mögla. ^fChfrn- 
pfon/ tr. 1. äkymfi^. 8. landa tlH akam, Tan- 
hedra, -»chifnfifer, m, skym f are. ^sohitnplungr 
/. akymfande. -achmtfaln/ tr, täcka med 
(t4Lk)spån. -itliirnien/ tr. beskydda, skyd- 
da, bevara, ror &im. i^^O: mot tigt. 'Wrhir' 
m^r, m. beskyddare, -ichirmung, /. beakyd* 
d&nde. 'IChtnFfin,* tr. I. Bofva på. 2. Hgga 
när. 8. £tw. {$■ neh u^tir ttw.) "^ sofva på 
saken. 

BesGhlagT ^* 1* beslag. 2. imma; damlager. 
3. jur. etw, in ^ nehmen ei etw. mit ^ hth* 
(jem Isggii bealng på ngt. -m," I. |r. 1. be- 
slå» .Elf* P/ertl "w ti) akO| b) brodd a en bäat, 
mit BreiUra r^ brädfodra, bild. in el v. fv 
i«tfi : Tara hemma i, väl förstå sig på ngt. 
B. llCgga beslag på. IL itr. s. o, r/f. an löpa, 
blifTa an la pen j öfverdrngas med Imma. Mit 
Feuehtiffkåit pw blifva fuktig^ fukta. 'Wi, •, 
m. etk aom beslår m. si., jo- bsschlagifi I, -it' 
gung, -niliine^ /. itgAodt i bealag, kraratadj 
iitmätDing. ■nshmar';, m/beslEngare. '«ng,y. 
besläetjde. 

bill^Chlimtfien/ tr. öfverdragRj täcka med slarai 
med dy. -acMélcUen," fr. smyga sig pä, kom- 
ma öfrer. '*cKléichunf, /, -schlélern/ fi*. 
beslöja, dölja, -acrbléunlgan/ fr. p&skynda. 
'tu h f éu ni ge r, -, m . påsky nd are , -« c h I éitn Ig ung , 
/. påskyndande, •schb^efsen/ tr. I, bGslnta, 
af göra. 2. be^anaa. 3. af al lita. 4. t fitiinga, 
lisa, läsa in. »scf*iiftlseK''>)i *^- (/■) !■ ©ti 
som beslutar rgt, 8. skalfnrc, buahäUerska, 
'aclilielsungt /. besliilande m. m. ■« beMchlie- 

ieschluls, m. 1. beslttt. 2. afsltttttlng. Zum 
^e; till godt aliitj slutligen, dtn *\i ma- 
cktn: bilda slutet, af sluta. d. Etvj. in mu 
tinier seittem ^e habem hafva ngt \ sitt 
förvar, -lihlg, a. be si utför, fulltalig. -fShlg- 
kell, /. full tålighet. -tasBung, /. besluts fat- 
tande, bealöt. *frelli«lt, /. frihet att fatta 



^ fBtrc4piiJ« n 



t IBIA. Q ufcur pler. f hmr •raUuiL P Tsuilljtrt, P Ufrv å^rU ^ mVn4t« Vi^V^iiew 



Bee chlurBnalitiio 



- 78 - 



BealoUtlgimgBlieTlaht 



bed ut. *nahind ^ BÉåchluJ*a/aitjtung. -ridft,/, 
sfalatningetal -rell, 0. ttllräclcligt dryftad. 

tnllschmiefett,* tr, 1, beBtrjka. S&. nedBmörja^ 
nedsöla, nedsmetut BGdeudtJa. 3> fnllkloti^ 
la* 4. F Iwra^ -schmbrunj^, /. -schtnvtzin,* 
(1% nedetijutaa^ nedsöla, -schmtrlxufig^ /. 
-SGhnéiden/ /r. 1. ekära} afkllppii, kUppa. 
%. O Hl sk ära. >schné[der, m. en som skär m. 
m. ■« be^ichneiden. -t&hnéléun^^ /. b k Ärande 
Bl. m, fl« åeJcAnetcI^n. 'tchiiéleii/ I. tr^ anoa 
pil, nedanoa. II. iir. *. blllva ititJtgj ned- 
an ond. 'ichnJppe[1]fiT ^iclifiiiiperii, -schnit' 
Xe[IJn,^ tr, I hiLjiue skära, kUppä, af klipp :i 
■eiLbtt>T Af. -schn6li0[r]n, -schnépern, 'SchnlJi 
folUt ^EChnuppern," (r. nos& på. <»chiiÖrin/ 
tr, 1^ slå snöre om, ombinda. 2. garnenii 
méd Anö;en. 'Schndrung, y. -SGhltn[ig]en/ 
(K ofvcrakylo, framställa i ^'nniam dttger^ 
f&r^kÖna. 'SChSnlgar, -» m. forsköuare. -scM- 
fils ung, /. lÖrBkänande. 

beftoliränkllen,* I. fr. in skranka, begränsa, n. 
r^. iiij^kränka eig, ttu/ etw. Cm^J; till ngt. 
"t, a, b&gran&ad, trång, inskränkt^ dtiin. 
4|iait, /. 1. knapphet. Die f^ der Ztiti den 
knappa tideti. 2. luekränktliet, dnmket. 
^ung, /. Inskränkning, 

bBtChrsllilieiii^ ir^ h skrifra p&, faUBkrifra. 
fl* beskrifra, skildra. 3. l i^t a%i. upprita^ 
inakxifTa. -böFi m. beekrlfvare, skildrare, 
-totflig, y. 1* påsknfning. 2^ beBkrifnlng, 
Bklldi Ing. 3 i npptU.ande. -cn/ tr. 1* em ajr- 
nAdt bJUTD^ ^iti! uiir IVåndå »» Kam ikHiiaTideTiäa 
lifitockoa. 2, ntfikrlka, illa berykta. 3. = 
htru/en I^ 4. -ttn,* tr. beträda, t råda in *i. 
tipp på, hefitiga. -tung,/. 

belltchfétftn,* tr. tckn. af skr o ta. ^ichrotungr/. 
^ichuhflii/ I. tr. förse med skor. Beadiuht 
jéin; kafva skor på sig. II. r^. taga skor 
p& sigf taga p& sig om fötterna, -tehubung, 
/. fotbeklädnad. 'ftCliiildlgen/ tr. beBkyila, 
anklaga, glfv^a skulden^ ciner (gfln.) (SacAc: 
för en sak. -icliiildigflr, ni. anklfigare. ^SChul- 
digung, f. beeky Ilning, -scliumnielrtj* tr* F 
lura. -iehiiinm[«jlun|, /. -f«huppan/ fr, 1. 
förse^ öf^erdragn^ pryda med fjäll. B^- 
achuppt.' fiällig, Z. P lura» 'Schuppungi /. 
-schUtton/ I. tr. Jn mit itip. ^^ ösa^ skotta, 
hälla ngt på. ngn, dfverösa» 5fverhÖl)a ngn 
med ngt. II. r>7. Sich mti eiw, »v hälla på 
tig ngt. -schättting, /, -ichdlzen,* fr, be- 
ikjdda, försvara. -sChäUÉrCin), m. (/.) ba- 
ikjddare (*iiina). -tchätzung^/. 1. beskyd- 
dande. 2. beskydd, forsvar. -»httinxon/ 
(r. besTansa. ^Schivétxafi, t ^scliwitzan," tr. 
r 1. prata, samspräka om. 2. oii^d ik^rm t^ri 
öfTertala ngn. -schwåUung, /* -ichtwéleln,^ 
tr. B vata. -schwéifsan,' tr* fukta med i vett. 
BeÉchw«i/åt : svettig, 

Bvichwlrf Ö, /. 6, -[<]*, Ö, B. - BitchKerde L 
-dt, -rt, /, 1. beBrärUgtiet, besvär. 2. tnngaj 
bördsL, tfTvkwäf pålaga. 3* pl&ga, svårighet. 



4. besrEr, beavårsskrift, klngomål.^ *itt/Uk» 
ren uber efuf. Uei.); anföra beavåff beBTåra 
sig öfrei ngt. -debOCll, n. anmärkningsbok^ 
u »I. Tid jircTaeut^^cDT- -delUhrér, m. en soca 
aiifor beaviir. ^dalUhriiltg, /. beevära anfö- 
rande, -an,* L fr, 1. belas t a^ tynga på, 
Iryoba. 2. beavärfi, vara beetOtrlig fdr. II. 
rji. besvära sig, anföra besvär* kiag^ -iff 
-, fji. en som lastar på, trycfcery besTäraTt 
^rk' i. «. BriEj^&etchwer&r. -Ifclii a, besvär* 
Ug, tU\ besvär* ^ichkalt, /, beflvärligbct. 
-ni[rjSj -«,/, *. », = BeschwErdi h -unj,/. 
belastande m. bl » he^cktntrtn. 

ba$<;hwichl[ig][|en,' Cr. nedtysta, Ittgna, blid- 
ka. -ar(ln)T fli. (f.) en aom nedtyatar, Ingnar. 
ungi/!, nedtystande, Ingnnnde, 

bfillfichwindeln/ tr. FluTa. -schnvingen/ppt^-Äe- 
^Hg^tn i. -scht¥ilien — ^^ejcAifc (/#««. -se}iw4- 
fan,' er, besvärja, a) med ed stadfästa, b) 
ibm båriijeiiä beherska a, Irammanap g) en- 
träget bedja» ^schwdrer, m. beavärjars. 
-schwdrung, /, besväriande, besväriningj 
besvärjelse, -ilalanj* fr, besjäla, lifta. <téi- 
lar(ifi)p m. (y.) en som beejälarf lifvar; ijä- 
len 1 Bgt for«u«. -ssaJtliaJtiy. besjälad t tlH- 
Btånd, Hf* -aéelung, /. beajalande^ lif vande, 
'fiégaln,* fr. 1. segla på, befara» 2* aåtU se- 
gel på, furse med segel. 

tie«altlian,* Ir, 1, bese, betrakta, beskåda, 
granska. 2* P blid. Prägel 1- få stryk, få 
smaka käppen. -answ|rt[h], -entiwtlrdlgt a* 
aevård, -Ér(iii), m. (/,) betraktare. *iiÄg,/, 
betraktande, beskådande, -ntn,* tt\ Eimn 
Bofftn ^ eätta e trän g på en båge. -féUsn,* 
tr. niå. tankla, upptackliu -séJIung, /, -téh 
tJgen," tr^ röja ur vågen, undanröja, af- 
lägena; afslnta, göra ifrån sig, *sélllgf r, ^, 
m. en aom uadanrojerf aåägsnar^ -séiti* 
g un g, f, undanröjande m, m. m beseitiféa. 
■aé ligan/ fr. saliggöra, £11» *s^der Gedankw* 
en salig tanke» -»éllgung,/. 

Beaan, -| m, aim, J3e*[e»jt?Ae«, -?*!«, 1. kvast. 
2. F »rftkii. tjänsteande, pigeacli; etn af£«r 
'^^ en gammal harpa, käring. 

Ii«»éssfln, a. besAtt. -hall, /. galeuBkap» 

Be^étiilband, n. band att gamera ni ed, kant- 
bund. *m,* fr. 1. bosätta, satta p&, f&rie, 
garnera» Einefi Teich mit Fiachbntt fv ut' 
plantera fiskyugel I en dam» 2. besätta^ ta- 
ga i beaittning. 3. besätta, tillaätta» Dit 
RtiiUn *%* fördela ro II erna. 4. upptaga, tag» 
1 anspräk. b, i ipei- eme Nuramcr mit eifKw 
Dukaten r^ sätta nt eti dnkat på ett nQQi- 
mer» -taieh, m» dam till fiskodling» -iin|, /, 
besättande m. m. te beéettcfi, 

basiufzen,* fr. snoka, klaga öfver. 

ba^iclitigllen,* tr. syna, besigtiga, Itiapekler». 
■ar, -f m. beaigtntngamatif synförrättare, 
inspektör* -itng, /« eju, beslgtning, påfe* 
ende, inspektion, -ungsbaricht, m» beslgt* 
nln gapro tokoU, besi g tni ngsi nstmmeii t 



itr^ iBMvi^itTt, r;f< oaMtin, <l. mttt, åv, ar*^ fr. imttimri nrb, h. t^r åoAM, «* bu- «<n uii ^UpnA 



hesieghWkT 



- 7B — 



IseataUeti 



Tf a. möjlfg att beBegra, oCvemu- 

tn 1, föreegU. 3. iätt& titt sigill uijder, 
beaegla- -[ajlyng,/* -in/ fr, beiegra^ Öfvei- 
vlnnii, *Br, m. beflegriVTe^ öfTetvirvn&re. 'iinfl, 
/, beaegrandfl. 

B9siag, -<f, m. -«, -n,/. blåbär. 

btsiitgllaiit^ tr. 1. besjunga, 2. e^utigB mmiB 
for IB »aidta. *ttnswirlih], >BnswQrdl0r a* rard 
«tt bealnugae, 

ftsstnnljfii»^ rji, 1. befiintifL sig, tänka efter, 
adka p&ailEiiia &ig. 2. erlnta aig, komma 
ihåg, mlBna», at^ efu^. kok); iigt* S, Sia A 
ffi»0j iinif«ni cl. einA4 ZtAftfem ai» ci. nck an- 
dir t '^ &£idra åalgtj kammnpä audm| bätt- 
Te tankar. 4. betänka »Jg^ vara tvekaam^ 
fjlndera. öhnf ilch 2U ^ utan betänkande. 
*u>iOf y* besiriDDingi medyetaud^, fattntng^ 
•Mtigskrftft,/. erl d ri n gsf &rm åga, min p e, -un O t - 
IftSiglteit, /I brist pi beaiDnlng, 

8éill2^ m. 1.^ beeittniDg, ägatidei ägo. Von etw* 
nw iir/ifiien «l er^rciyew; tagii ngt i besitt - 
ning. Ä* egendom. -anzi^S^>^^T a.pTnn*pt>iae&- 
>!¥* -eiif'^ fr* L flltta på, inncba^ 2. beberek^j, 
hafc^a i aitt våld. 3, besitta^ äga^tå om. -ir, 
•, t», ägaie, -trflreiferT m. besittn in ga taga- 
re- -efgraUung, /. b^zeiltnin ge tagänder ^^* 
nektering. 4åhlg, a. aom kan ba laglig ägan- 
derätt till ngt, -I na, a, aaknande egendom, 
-nfthiiiai -nehinuttg - Beiiizer^rei/ung. <itind, 
m. egendom^ för mogenhet, förmögen be ten a 
beakalfGnliet. -atOningt/. nim oroande i be* 
aittnkigcn af ngL. *l[bjQmj n. egendom. -uiiBp 
/, 1, ägande, befeittaiug, 8. egendom. 3, be- 
fiiitningj koloni, -Ufiga- ■« Besits*. 

baMffarii a. P dracken^ full. *soifWlielt,/. P 
dmckenbet, f jlla* *sillt«n/ tr. sula, lägga 
■nior nnder* 'tåtd^n* ir. beiolda, a) b af va 
i sin Boldf b) gifva sold &t^ aflona, <Ȋltfung, 
/, 1. besoldning. Ä. fiold* 

basond er, o, i^rcbosioitr ^i otiftjflt. L egendomlig, 
egen. Er hat aeine r^e Afeinun^: han bar 
aln mening för aig. 2. aärakild, enakild, 
/»f "we; aärakUdt;, i aynnexbet. 3, märkliga 
egendomlig, beajnncrlig. *he1tjy* egenbat; 
Ȋrskildhetj eiiaklldhet, apeclalitot; egen- 
domligbet, beaynnerligbet. -t, ada. (%it, % 
a> t predikmtlv ic&na. ~ beaQRd&r)j 1, aärflkildt^ 
hrtkz fot aig. 2. eardeles, i Bjnnerbet^ ajn* 
nerligen^ Gans f^ i all ajnnerbet. 

btsännän, 1/ ir. eprida flolaken öfv&r, aklna 
på, b ea ti åla. i^^ironn^* eolbcaCrålad, eolfg, 
O* (t. som handlar med Ingn efter ta uke, 
r&dlg, fö ra t än dig, klok, föraigtig^ öfverlagd. 
'hfttt,/. rådlgbet, besinning, betänkeambet, 
klokhet, förttåad, föraigtigbet, öfverlägg- 

tiiög* 

bit&rBlten,* ir. 1. ftnkta, befat&, bjaa farhå- 
gor för* Ifw. ftr. h.j %. ai, man heiorgiR fiir 
«ei*i Lchtn, 2, draga foraorg oiDi sköta » 
■« till. Z, beaörja, ombea&Tia, utxäLta, *«r, 



*j ra. en aom ombeaurjer, utrattari kom* 
misaioiiär* ^llCh, a. 1. omaorgefullj omtink- 
aam. 2, aom ä? att befara, botande, oroan- 
de. -Jlchkelt, /. I, omtänkastmhet. 2, det 
bofaTiidt!| det fruktade. -lit|tjl, -$t, f. <^m- 
eorgj farhåga, frnktan. -t^ a, 1. %m^ dra- 
gande fdraorg «ra, arbetande »r. 2. orolig, 
ängslig. Dus machi mvch sehr f^ det oroar 
tiiTg öijcket* ■thflilt/, oro, omsorg. -uiiB>/^ 
ombeflörjande k, m. ■» bttor^en, 

tieilEpihen,* tr, beapäja. -S|iånBt, a. prjdd med 
apännen, saijcken. -ipannaa/ tr. 1. apänn» 
på ri. för, 2. etranga. -späfinung, /. -spéiail/ 
tr. spotta på. -spicIttliT* fr. späcka, -spja- 
goln/ r/. spegla aig. -<pi»g[e]luns,/, *Epin» 
nen,* in om spinn a, kringspinna, -ipftxen/ 
r//. F akaSa alg en florahafya* -spdrnen/ 
sätta på aig sporrar. -ipdUein,* tr. gjckla 
ofrer^ akacnta med, gäckas med, -SjléUelunff 
/, -s pottan r* tr, båna^ bespotta, -apöttung,/, 

lie&prachllan,* I. in 1. tala om» språk a om, 
ufhandla, dryfta. 8. öfTerenekomroa om, 
af tal a, 3. laaa bort igam irvwarmi^n Dttmi^adt 
rDrdrirv»). II, rj!. samtala, rådgöra.| forbatidlnf. 
aftal:i. *er(in)j m, (f.) klok gubbe (gnm ma) 
Msra KQicri hLiiu^a iMa bert ^u(i4Dmir m. ta. -USg, jT. 

I. aaFntal, Aam^^pråk. 2, förhandling, diakna- 
tiion, S. uftaL 4. bortHUaudCf besTärielae, 

bs!laprer*gen,' tr. sprita, stänka, -aprangune^y, 
^ipringen,* (r, bespringa, betacka. ^apritiaBi* 
tr, spruta, etänka, aprita, einen Gttfenttand 
mit etut.: ngt på ett föremål. 'Apntzungf/, 
-sprudetn/ ir, eprnta på, rraaiporiftDdr ei upp* 
tpraia&de vattna, -sprähan,* tr, spraka, stänka 
på. *apiiGkaJl/ tr. apottsi på. splilen/ ir. sk5l^ 
ja, T att na, -ipunden, -spönd&n,* fr. ap runda» 

bisser, a, (kemp^nniT till ffut ». wohi)^ bättre. 
Deåto Hl. um jto ^ ! så mycket bättra I je eker 
deit0 i^ jti förr dess hällre, das kommmt ja 
immcr ^ det blir allt bättre ocb biittre. F 
«, P *v läuftn: springa fortare, »v tini^i»," 
längre ned, hrtmm ^ Aw/ kom narmarC^t 
-n, ar. I. in 1, förbättra, 2- rS^tta. 3. btga. 

II. rjl. blifva bftttre, bättra aig- *iiiig,/, 
bättring, -ungsanstalt,/, korrekt! onainrätt^ 
ning. -ungsfähig, a. möjlig att förbättra, 
-ungshaus, n, korrektionshua. -wiaaar, m, 
en som tror aig veta. allt bäst, anusförnaf- 
tlg peraon, -wifsartl, /. inbillad öfverläg- 
aenhet i TQUodc, inbillad lärdom. 

best, a* (iaiioriktitr Ull btsstsr), bKat. /m 'ven Åh 
(er, 1» chn 'w.*» JaJiren tein.' vara j sina 
bästa år, der 's.mö^lichlstle bl der m§g- 
lich[$t]^^i den taata möjliga, ttA M£jr m 
^sn Århtiien : jag höll just aom bäat på 
med mitt arbete, att Uh im ^en Zuge vrår: 
när jag boll på som bast, zum r^en habém 
göra narr af,jVi sum 's.sn; Ull ngns häata, 
Jm efiff, Mum »vsji gebén: undfägna ngn 
med ngt. 

bDilsatilan,' er. atåla, etålaätta. -itlUen,* In 



^ 



ib ^ iSrtgMfed* sjKitlisuit^ * SfctA tmi. O i>ka&r pLar. f Iut tm-li^IL f flmiljiit, P IKfn; tprik. ^ ml£dre ttmlUI^ 




fiestalltmg 



- 80 - 



Besaditing 



ntnämna, installera, -stållung,/. -stäliungs- 
brief, m. -stållungsurkunde, /. fallmakt p& ett 

ämbete. 

Bestånd, -e f, m. 1. bestånd, varaktigliet. Von 
«x» sein el. '\t kaben: äga bestånd. 2. till- 
stånd, tillgång. Der ^v einea Gutes: krea- 
tnrsnppsättningen på ett gods. S.^ arrende. 

beständig, a. 1. bestående, varaktig, stadig. 
2. (be)ständig, oafbruten. -keit, /. 1. be- 
ständighet, varaktighet. 2. oafbruten fort- 
varo, oföränderlighet. 

Bestindllliste, /. inventarieförteckning, -los, 
a. ovaraktig. •t[h]ell, m. beståndsdel. 

bellstirken,* tr. Jn in etw, (dat.) #>* styrka, stad- 
fästa ngn i ngt. -sttrkung, /. -stitigen,* I. 
tr, bekräfta, intyga ranningen af, eidlich <%; 
med ed bekräfta; stadfästa. II. rjl. visa sig 
vara sann, bekräftas, gå i fullbordan, -sti- 
tiger, -, m. en som bekräftar ngt. -stttigung, 
/, bekräftelse, stadfästelse. -stitten,* tr. be- 
grafva, jordfasta, -ståtter, -, m. en som be- 
grafver. -ståttung, /. begrafning. -stiuben/ 
itr. 8. blifva dammig, -stiuben,* tr. ned- 
damma, betäcka med dam, med fint stoft 
o. dyi. Mit Puder *v pudra, beståubt: dam- 
mig, mjölig. -sttubung,/. -stauden,* rjl. växa 
buskigt, -ståudung,/. 

bestéclillbar » bestechlick. -en,* tr. 1. sy stick- 
söm i. Ein Knopfloch ~ sy ett knapphål, 
ein Buch 'v besticka en bok. 2. besticka, 
muta, vinna, göra sig bevågen. -er, -, m. 
en som mutar, -iich, a. besticklig, fal. -iich- 
keit,/. besticklighet, falhet. -naht,/. stick- 
söm, slätsöm. -ung, f. mutande m. m. le be- 
stechen. 

Beilstéck, -e, n. 1. bestick, etui. 2. knif, gaf- 
fel och sked med el. utan etal. 8. itnd. schnur- 
rigeSf tounderlickes ~ lustigkurre, klassik. 
4. «jo. bestick, -stécken,* tr. Ein Ding mit 
etw. '\* sätta, sticka fast ngt på en sak. 
•stéhen, I.* itr, s. o. h. l.t om vätskor, 'v blei- 
ben: stelna. 2. bestå, äga bestånd, existe- 
ra, lef va, bärga sig, trifvas, vara förenlig. 
Ans etw. ^v/ bestå af ngt. 3. Auf etw. (dat.) 'v 
hålla på, framhärda, ej gifva efter i ngt, 
auf seinem Kopfe <\t envisas. II." tr. 1. Be- 
ttanden sein : vara beväxt, t. ez. von ei. mit 
Båumen. 2. bestå, t, ex. einen Kampfe eine 
Probe, utstå, uthärda. Einen Feind ~ be- 
segra en fiende. III. n. tillvaro, -stéhien/ 
tr. bestjäla, stjäla från. -stéigen,* tr. be- 
stiga; gå, stiga upp i. -stéiger, m. en som 
bestiger, -stéigungjy*. bestigande. 

bestéllllbar, a. 1. beställbar. 2. åbr. som kan 
brukas, brukbar. -bpief, m. hand. beställning, 
order, rekvisition, -en,* tr. 1. Einen Tisch 
mit etw. 'V ställa ngt på ett bord. 2. be- 
styra om, besörja, sköta. Was hast du hier 
eu r\ff hvad har du här att göra? die Eaus- 
haltung <n; sköta hushållet, sein Ilatu f\f 
beställa om sitt hus, to itt et um diete »l 



mit dieter Sacke bettelll: så förhåller det 
sig med denna sak, et itt tchlecht hettellt: 
det står illa till. S. bearbeta, bruka, sköta, 
iordningställa. 4. uträtta, framföra, äflem- 
na. 6. beställa, efterskicka, tillkalla, nu en 
åkare : tind 8ie bettelit f är droskan uppta- 
gen? 6. förordna, tillsätta, kalla, välja. Jn 
uber etw. (aok.) '^ åt ngn lemna ledningen 
af ngt. -er, -, m. en som beställer m. m., jft- 
wreg. -ung, /. beställning, order, rekvisi- 
tion, le ror «fr. bettellen. 'ZeK, /. åbr. bruk- 
ningstid. -zettei, m. rekvisitionsblankett. 

bellstémpeln,* tr. stämpla, -stens, adv. på bästa 
sätt. Wir werden dat ^x» betorgen: vi skola 
göra vårt bästa. «*'•& danhe *\» jag tackar 
ödmjukast. -«iernt,t».rii;]ämbeströdd; etjäm- 
prydd, -stéuern,* tr. 1. beskatta. 2. 40. sty- 
ra. -stéu[e]rung, /. -stiiiisch, a. bestialisk, 
•stiaiitit, -en, /. bestialitet. -stfcken,* tr, 
brodera, -stie, -n, /. bestie, best. -stfebea,* 
tv. » bettåuben. -stieffeln,* tr. förse med stdf- 
lar. Bettiefelt: klädd i stöflar. 

bestimmllbir, a. bestämbar; som kan defini- 
eras, -en,* I. tr. 1. bestämma, råda, faststäl- 
la, ämna, föranleda, förmå, öfvertala. 2. be- 
stämma, definiera. II. rjl, bestämma sig. 
•t, a. bestämd, -theit, f. bestämdhet, säker- 
het, -ung, f. bestämmande, bestämning, 
bestämmelse, ändamål, -ungsgrund, m. be- 
stämmelse-, bevekelsegrund. -ongswoH, n. 
gram. bestämuiugsord, attribut. 

bellstöfsen,* tr. 1. stöta emot, stöta af hörnen 
på. 2. borttaga kanterna på, af trubba, af- 
hyfla, affila. -strifen,* tr, bestraffa, straffa. 
•stråfenswSrt[h], a. straffvärd, -stråler, m. 
bestraffare. -stråfung,/. bestraffning, straff. 
•stråbien,* tr, bestråla, -stråben,* rjl. bemö- 
da sig, sträfva, vinnlägga sig. -stréboiig, /. 
sträfvande, bemödande, -stréichen,* tr, 1. 
bestryka, stryka, öfverstryka. 8. ^|d. eine 
KUtte «x/ segla utmed en kust. 3. nU. be- 
stryka, beherska. -stréichung,/. -stréitbir, a. 
tvifvel underkastad, tvif velaktig. -stréitsn,* 
tr. 1. bibi. bekämpa. 2. bestrida nanincen af. 
3. bestrida, bestå, t. ez. die Kotten, -stréi- 
tung, /. -stréuen,* tr. beströ, -stréunng, /. 
-stricken,* tr. 1. öfverdraga med stickning, 
öfversticka. 2. slå snören om. 8. bnd. snäija, 
fånga, fängsla, -strickung, /. -strtfflim/ tr, 
1. genomflyta, skölja. 2. öfvergjata, öfver- 
skölja, -stocken,* tr, mn. beatycka. -stÉL- 
kung, /. -stiirmen,* tr, bestorma, storma, 
•stdrmer, m. stormande, -störmung,/. storm- 
ning, -störzen,* tr. göra bestört, -stfrzt, a. 
bestört, -stdrzthelt, :f:, -sttirzung,/. bestört- 
ning. In /x» geraten: blifva bestört. 

Besdch, -e, m. besök, visit, -en,* tr, besöka. 
Dat Gymnatium ^v gå pft gymnasium, i 
skolan. -erCIn), m. (/.) besökande, -szta- 
mer, n. mottagningsmm. -ung, f, besÖ- 
k(ande). 



itr. Intraiultln, rjl. KfleziTt, tt, atarkt, tV, aTagt, tr, traniiUTt rerb. h, har Mlbm, t. har Min tlU hJUpvaA. 



bMf^eln 



- «l — 



Bdtstimde 



IftFltyitelli/ (r. LeBiidlBi emuteiL, oedaöla^ smor- 
I» ned. -tä(f[«][itn|f /. -tåfoln,' tr. pandcu 
*tif[e]lun0, /. *tigt^ q. 1. bedagad. S, ettiut 
Ur. fBrfnlkn* ^tåJcelnr' ^r. i^a. tackla upp. 
-tifl«n,* tr. taga på, nog» kännih pä, -tåitiMiBi 
/p -låtfbfin,' fr. beddfva, döfrn. *tiulrtli0it,/. 
bedöfnmg* ^tluliyjigf /. I, beåöfTande, döi- 
Tande* $• bsdofning, bedofTadt tUUtånd. 
-tåuan,'* I. itr* f. blifrn daggig. II. fr. be* 
fltänka^ ftikta med dagg, 

DetJlbrtttferr m. 1. böabroder, läaAie, ■krym- 
tare* %, medkonfiniiand med Bamma titim- 

mÉT;} Li *^ gDBiAD sr & DCh dJetfca nt Ii tå^lMå Bti- 

åruder* v Btuchttfcstfr. -Iirttdirii, /. läaeri, 
bigotteri, fikrjrnteii, -i i -n^ f\ L bot i ipei. 
2. boL beta, 

biQloftrBiii* ir, tjärdj tjaratrjka, 'téUigen,* I. 
iT. Jn bei ein«m Uniemehrnen *v intre b ac ra 
ngn i ett företaga Di^ Beteili/jttm de in- 
tTesserade» vederbdrando^ deltägarnej del* 
agame. Q. r^. deltaga, ai» (m^ åw.%} «i. 6«i 
ef«?*.' i ngt, -télllguRB» /- 

fltt«l» -, II». tMt. betel( buske). 

beliltn, fli7, L iM A, bedja. For, naeA TijcAe 
nw la^a till I frän bordi. II. tr* bedja.^ Xhst 
Tiiehffebei ^ läsa bDidfiböaeti^ Jn léhendig 
iv gum B Ina boDer återkalla ngn till lif, 
tUh m €Jen Himmel fv gnm aids böner fdr- 
Tftrfva himlen* -fti -, i», bedjande, -wéit/. 
onpphÖTligt b-edjande. -ertn, ^néiij y, bed- 
jefeka, 

lietéuBrllii,* tr. bedTraj be ligt föraäkra, -iflf,/. 

Bittahr!,/, Tiillfard. 

Iiel^hit]a«n/ I, tr. i handling vlaoj beTiaa^ 
ådagätagga* IL r/7, t, i baadllng fiiimtra* 
dftf riaa ilg. S. 5i(j4 6 et etf^. '^ Terksamt 
deltaga i ngt. 4liåtJBUltB,/. -Ihiuen MÖetauen. 

BilhAuS} n. bänba&. 

bsilthéeren i* heUeren. *thållfgen ■» htuiligen. 
4héu«rn #• Äcfettern. -Ihirei»,* tr. b ed ära, 
dåra. -fJiärtr, -^ m. bedårare. -tliärerin, *r»en^ 
/< bedätereka. -Ihdrttiolt, /, bed^radt tlU- 
vtånd, -IhiriiiTB, /, bed äran de, -Ihiillch^ o. 1. 
görlig, möjlig. 2. hnrtig; tillmoteagåetidej 
Tänllg. 'thun," r^. f ortruligt närma b i g,, mm* 
gäs med, gégen /» ti. mitjm: ngn, *litaln,* 
itm I- aätta titel pjL, fönBe m^d titel. S. ^n 
^ gifra ngn en titel, 3. tltalera^ kalla, -tl^ 
t[«]lungr /, -tÖlpflln,* tr. in ra, draga Tid nä- 
aam 'tonatif* ir. i. Erua. betona^ akcentuera, 
S. betona, frambÅlla. 4änunOf/. 

B||]|art,^|ilAtx,fn. bönrnm, -pult,m,«. n. bönstol. 
aitrielit, -[*]*, O, m. hänayn, betraktande, 
bSn-'^ afaeende, /in ^v fiflAme» «i. sitåheti: ta- 
fA Mnejn till, av/*ér 'v ^djr^run j lemna ntan 
if seende, i« »v £Dinin«fi; tagas bänajTi tJll, 
Iftgai Med 1 räkningen, m ^ ieiner (c«a.} 
Jmgend.* med hånijn till bana ungdom. 
•in^* tr> betrakta, a) beakäda, b) ajiaei hål- 
ta for, c) taga t betraktande^ öfreTYäga. 
Alhi r««A( HtrachUt: när aUt kommer om- 



kring. *eniwtrt[hj« -iniwQrdlj), a. I, sevärd. 
S, irärd att ^agas 1 betraktande* <ir, ^f m, 
betraktare, åsk&dare, 

betrft^htlichr a. anBenHg, betydande, ej rtnga. 
-heit, /* betyd en höt| vigt. 

Betréchtitng,/. betrak tand ei betraktelae^ ^IH, 
-»Melif , /, ilEikiLdning^sätt, 

BsKtrag, -e f, m. belopp, /m >v« lion: tUl ett 
belopp af. -trigerii J.' itr, h. belöpa sig till, 
ntgära^ n/ rji. appföra b Ig. lU, n. uppfö- 
rande, beteende, *lréueB/ tr. Jn mit elw, 
(•I. $ jm «<w.) «- anförtro, betro ngn ngt, 
gifra ngn ngt i uppdrag. Betraut teerdem 
blifra ombetroddj fk i nppdrag, Ein Be* 
trauter: en förtrogen, -tråuftm/ fr, BÖrja, 
4råuern8Wlrf[h]f a. HOrglig. -trlufaln/ tr^ 
dropp» pä, ^tréuung, /. be troende. 4réff, m. 
/rt ^ . btirejfå. -tréIfBB,* <r. 1, pfttrEffa, 
ortappa, ^fverraeka. Jn äher (ei, Q-uf) der 
Tkut «L auf /riå^hér That «v gripa ngn pä 
bar g&rnlag, 2. komma Öfrer, drabba, ttaf* 
fa. S' •]>«», beträffa, rid kom ma, an gä, r5r&. 
Da» r\^de fForf .^ ordet 1 fräga, die rstde B&' 
hörde 1 rederbi^rande myndighet, 'vi vw. 
pr0p. B0d Kk. - å«fr«jf>. -tréffti prep. med gva. 
beträffande, med afaoende pä, hrad angär^ 
-tralban,* fr. 1, Di9 Wiete mit Vith ^^ ralla 
boakap pä ången. 2. ikjcMJniaL fnllfdljn, be* 
drifva, päakynda. 3. ntåfvai nköta, egna 
aig ät, bedrifva, hafra för aig, -Iréiber, m, 
aii Bom pä&kyndar, bedrlfrer, ntöfvar, sk5> 
ter Dft. -trélbuiiB, y, ntöfniog ut, n. » betrei- 
Äfln, -trétfliif* tr. 1, beträda, beatlga. Ein 
r%,er IVtg: en trampad, banad TÄg, 2. - b«- 
irfljfen I, *v (pkri. peffJ -^ betro fen. ^rélBfihiit 
- Betrofenheit. -trslung, /L beträdande m.iD. 
■t &«£ref«R. 'trétungsfall,?»./!» ^vb; ombraitaUn- 
t«ii gripes ti, gripits pä bar gärning, ertappats. 

B«tfie}i, -fe] t, O, m. bedrif vande, drifvande, 
ntof vande, r&velae, verkaamhet, drift, ban- 
deL Im ^e «ein; rara 1 gäng, au/meinen 
A,! pä mitt föranstal tände, -iinii, a. driftig, 
Yerkaam, -iamksit, /. drlftlgbel, drift, Terk- 
aambet, rörelae. 

ttfljitrfnken/ rji. bemaa alg. 4r4lldelii,* fr. pry- 
da med tofsar, 4röffen, a. beetört, vlllrä^ 
dig, häpen, förlagen, -fréifenheit,/. beet<5Tt* 
ning, liäpnad, forlägenhet, -tr^pfsln, -Irop- 
lin,' fr. droppa pä. -träliBn,* I. fr. bedr5f* 
TB, II. rjf. blifra bedröfvad, ledsen, -frili- 
lil[l]tt -ae, 4rälith«[t, /. bedröfrelBö, aorg, 
ledanad. -IfijBj m. bedrägeri, svek, 

bslrdgllBn,* I. tr. bedraga, Jn um etvj.i agn 
pä ngt. n. rj£. bedraga alg, m lasta g a Big. 
•ir, -, ira. bedragare, -wél, -e»»,y. apprep«di 
bedrägeri. -BHn,-ni9»|,y,bedrageraka. -srlach, 
'llch, a. bedräglig. -Ilchkalt,/. bedragligbeL 

betrunk«n, a. drucken, raaig. ^Iitit,/, drao- 
kenbet, roa. 

Bfililsaftl, m. böna al. *»cliwaster,/, 1. bönsysler, 
% M Bstbruder^ <tlunit«, /. bönatnnd. 



jytkävffkålk Mkttlordit^k 






M^JL 



Bett 



6q vort[li] ellmi^ 



Btttf -[e]^, -e»p ti. L biiddj a fin g, bolster, fca^- 

dG^ isu (d. inji) 'N' gehetij iick 2U *\d legtnt 
gik till e^iingfl^ gik och logga aigi au5 dleiTi ^^ 
åteifjen : stiga npp^ cfa; "^ hUten miiistUt ans 
^ gtfesseli åtim ej kunna lem na eängéUj 
von Tisch utid r^ g&a^hitden tsin; vara akild 
tili Bäng ock säte. 2. (Aod)bädd. 

6ilt90i ^- b ond äg. 

Belt[|aitfhelferi m, rep öfrer fiangfsn kli tijiiitft iIb, 

upp ur dimuniiiu nuid. -tt^ltk, /. I. aäOgbJUlk. 2^ 

aängpulL '4«ckn,/. ftängt^icke. 

B«tlat -f tf^> I* tiggerl. 2. HmäBak| lapprt, 
flkräpj Btmnt. -»mi^ a* utfattig* -trniBl[li]j/ 
ytterlig fattigdom, 'iJrief, m. I- skriftligt 
tillitåzid att tigga- 2- tiggarbref. -bröt, n^ 
Das fs* essen : tigga sitt brBd< -bruilflr, »»- 
1* tiggare, 2- tiggarmanlt. -éi, -tfn, /. Ug- 
gerif -frau, /I tiggergkD,. -gsld^ n. 1« al mosa, 
i, spottHtyfver* -gescfiunk^ n. tis el, obetyd- 
lig gMvit» -gtisintfel, n. ttggarpack. -haft, a, 
tiggaraktig, -Itanttwark, »« tiggaryrke. -fatr^ 
berge, /. naelt härbärge. «|unge, m. tlgg&r- 
gOBae^ tiggaruDge, *krflin, m. skTäpi strunt. 
-mwiit ^- tiggare, -mttnob, m. tlggarmnak. 
-K} $p. tr^ <}, itr. k, tigga. <v gehent gå DCb 
tigga, -orden, m. tiggargrden. -pack, t», tig- 
garpack. *Tanzen, -sackt m. tiggarp&se- ^stab^ 
f»- tiggarstaf. '$li)lz, ni. tiggatliogfärd. -vfflgt, 
m, tiggurfogde. -volkf ». tiggar följe, 

bett[|«ii, w. I. iV. L bädda, II. ir, ii^if» BeU ^ 
bädda ei» eäng, jn '^ bringa ugn till »ängSj 
bädda ned ngn. HL r^f- giV tlU längs, lägga 
alg. Bich ffUfUfRmefi «v a) bädda ayakon- 
Bängj b) flytta ihop sina sängar, *Siiig, m. 
gång tnolian eäng och Tagg. -guitllf n. 
a äng^ tiill , frän g, - ligarlg, a , aän gU ggu-tide, - ti r ^ 
-, m, tiggare. ~1 or band a, /, tiggar folie. O fr. 
■lat. m^A Bettler ^ BtiUh. 'larlp, -ne»!, f* 
tiggerska., -meistar, m. ho f mästare, -pliihl, 
m« «. A. långkudde, hnfvadkudde, 'tcbirm, 
m* aängtkarm. -atättt, ^stallai, /I sängs tillie. 
-taoh, A, (säag)lakaii. -Uborzug, m. öfverdrag 
ttn öingtäcket bolatervar. •uiiflr /. bädd- 
ning. -wpleger, m. siingroatta, wiiche,/. 
*jaug, It. eängUnnd, 

baljtachan/ tr. kläda med kläde, -til ne h a ti »^ ir. 
hTitmenaf öfreratrykaf mMa. ^i^pfeln, <tup- 
fan,* ir. Ii lätt vidrära* 2. sätta punkter, 
fläckar pji, 

Batif f ^«, /, 1, hjnda. %, mrginBa, 3. oblyg, 
fräck kTiana. 

iauctilli, -^, /, byk. -an, su. ir. byka. Inta. 
*«rin, -nen,y*- bykgnmma. -uiig, yl byk. 

beugllbÄri a. böjlig; biw. medgorlig. -a, ■«>/* 
böjningj krökning, tnä?«ck. -ert, «, L itr. 
X. =^ biegsa L H. £r. 1, böja n^oåi; bui, ned- 
alä, göra nedslagen, nedtrycka» /* St^h ^ 
kufira ngna stolthet, förödmjuka ngn ; ^e- 
Hugti böjd, aedalagan, nedtryckt, 2.t^ 
Hé^en IL B* (x«m. böj v lU. rji. bnga dg; 



btH. böj;* sig, gifva efter, "aam^ n, bHjHg. 
-iiflBf /. böjning lu. m. ■« betujén, -ungafähtg^ 
n. ffniu, bujlig, -ungsfihlgkaH, /. gr*n. böjlig- 
Hec, *ang$$I1ba, /. (»&. böjningsändelse. 

Bau1IJ9t -fir/- 1' bula, kula *x%\»% ti. •iAi«i bnck* 
la. S. böld. -ieht, a. bulformlg, bnekltg, -fg, 
ö. bnlig, bucklig* 

b«flunruh[geii/ I. fr. oroa, stdr% göra orolig^ 
bekymra. II. r^. cxoa sig, vara orolig, fl^cr 
eiif. (w)k.^* för ngtj wtffen Js: för ngn. -yaru- 
hlgung, /, -årkundan,* rr% g^im ark^nd«r. 
doknniGiiter atödjap bevisa, bestyrka, -ér- 
kundung^ J\ 4rlaubeo/ I. ir. gifva tjänstle- 
digheti pormicteraj afskeda. II. r/f. 1. t 
taga tjän«kledigliat. 2. gä flin vag, aftilgsiia 
sig^ taga farväl I &ei jmt af ngn. *%^\m' 
bling,/. 

baurt[h]anl3eii,* tr, bedåma, fäila ett omddme 
önii Eiw. åcharf "M fälla ett skarpt omdåoie 
om ngt. -aff n». bedömiinile, domate »^sr 
Dst. kritiker, -uag^/. bedömande, omsdöme, 
^iingagaba, /. -ungsvarmiffaiir n. omdöme»^ 
form äga. 

bauf , forildr. % itf. ftim. Ind. fl. i i|. Ipi. nT Alef»», 

Bfuti^ -fl, /. I, blknpa j abi r&r itPBiiiin, Ä, tu 
■!•£« baktråg, bakbord, 3. byte, krigsbyte, 
kEip, -glar, /, beg&r efter byte^ roiyitnad. 
-giatlg, a. by te a lyst &n, ToUyaten. -1^ -, m. X. 
påse, pung, t Bht penningpnng, börs. Ån* 
tifktm '^ zehrén: haf ra gemena am kaaaa, 
tn åtintn eigtntn -v- /u^efi,- utgifvEi sig för 
rikare Ea man är, S. uppufft^lng^ pualgt 
veck pi Glider. 3, lekn- kvamsikt. -lig, a, pö- 
sig, nppnffad. -In, xis. L iir. A. «. rJU falla I 
pösiga reokf rynka sig, liigga alg f veck. 
H. tr. skaka, sikta, -Isclintldar, m. ¥ en som 
pttngslär» präjare. -laebnaiderei, /. ptmg' 
slående, präjeri. ^Itucti, rt, aiktduk, -Ui«tli 
- Asues^'«H^, -nhaaig, m, viidblning, -aehwer, 
o, belastad med byte. -iUchtlg » h<suitgi^g. 
'Zug, m, plundrlngflt&g, 

BautJilarr ^ frt. pnng*^ luindekmakara, -lig k 
b^uUliff* -nar, -, «i, bbkotare ««« riktar ■. ut 

■in Intfltoftt Kr ■l(9^blii. '$t| fliritdr. t ap. piw, tsi* af 

balhmtar«t' *n fa af? a faderlig värd om, vara 
pappa för. -vélkern/ tr. o, r/. befolka(fl), 
nppfyllA(a). ^vdlkäriiag, /, 1. botolkanda. 1. 
befolkning. 

bwféJftnichtlgllen/ er.befullmäktlga, gtfva fnll^ 
makt kt. BÉi>alimächU0i full mäktig, -if, 
", fli. en fullmakts utfärdar a, kommittent, 
-ung, /. 1. bcfullmäktigaiide. 8. fallmakL 

heiriSrr I, ionj. förrän, innan, U., t adv. förut. 
^mundan/ ir. 1. vara dbeEe ■■« lom formyadare 
för, 3. gifVQ förmyndnre åt^ sitta iind«r fdr« 
myndnre, ^niKitfunfT/' förmynderakap, ^riClI- 
liO/ir, privilegiera, -racbtung,/. l.priTilegi- 
erlng. 2privilegiiim^ företrädearätl -atehen/ 
ifr, A. iöie&tkj vara att vänta, hota. ^t[bja]jiii 
(afr. ■»« tert «V ^* förfördela. -l[h]ailuAf,/ 



-worten,* fr. 1. skrift a fufetal till. 9. på 
föififtfid fBiklftfä. ^zugen/ ir. föredrftga^ 
gllvft företräde Et, gjona. -lUflUftg,/: 

tare. ^BiHf* I* ir. täxä pÄ, öfTerräxn. II. 
iir* t* Mifva beraxt, öfTerrfii^aa, -iinp,/, 1. 
bejakande. 2- b€ivakniD^;|. THktmaTiakiip. 

biWtfiifln,* I. tr. beväpna, Yäptin. H. rfi. 
beYupoa fil g, ^ipa till Tapou. -MÉIfiiunfl, /, 
-wihranstait, /, eVjddfihein. -wåhnn,* I. tr, 
%. bevaraj ekydda. Ei, hewahre ! cl OqU toll 
mich "w/ å bevarB tHI! kommer tildrlg I 
fr&gal 2. fÖTvarttj TÄrda^ gömman Fm Kop- 
fe f^ komma ihig. Z. lydij ©5 Öf^ei^ififn. 
U. rjl. akta Big. -utihrtriT' I. tr. styrka, be- 
Tiaa uBaLDfeii tf, rättfärdiga, bekräfta, In- 
tygn. n. r/T. 'viea alg rnra b ann, bekräfta 
fllg^, bestå profret. Sleh nh II eld ^ tIsä 
»ig Tftra en hjälte. -wahr«r, -^ m. förvurare. 
-wahrhelten,* — hewåhr^fn. -wabrlieltunOt /. 
'WåhH, a. beprofvad. -wthrtheit, /. pålitlig- 
het, Die "kf Reiner FrtundEckf^fi: iiam be- 
pröfrade vänskap, ^wihfunff.y. bcYnrande 
m. ■>. «t freTFfjÄren* -wlhrung, y» styrkatide 
m. B, fe ^Mffö^rf^, 'wéiden/ 1. ir. göra skog- 
beväxt. BmfDald^it nkD^beråxt. H. r//. blif - 
TA flkogbeväxt. -wålituns, /. sk ogsplao te- 
ring, ekogedttnge, 'Wåltigeri,' fn kufvoj öf- 
Tferräidigai Den Stoff ■>» bchemka ämnet, 
materialet^ ein« vir&eif »» f& slut pä ett 
arbete. -iiiili]jiiiig, /. -wåndem/ tr, gå pä, 
genomvandra* -wénilort, rt.bevaTvdradj skick- 
lig, he 133 mastad d. -wånd^rlholf, /. skicklig- 
het^ lörfaienhet. -waAdt, a, beTänd^ beskaf- 
fad. Bei 90 rt^cT» UmEiänden ; nnder sådana 
förhAllaiideii. -ifréndtni[|J«, /. förh&llande. 
Damii hat es diese fs> därmed förbällieT det 
»Ig iå, WGi e# anch/Ur eine f*^ da mit hdben 
maff; Tare därmed bara som halst, t$ hat 
damit eine eigene f^ 9h dl9 Sache hat thfe 
ti^ene f^ därmed förhåller det alg pä ett 
säreget sätt, den saken tftrfrar eia s&r- 
6 kild a förklaring, -wåtaem,* (r,Tattna. -wli- 
f t rung, /. 

btwrägLtbår, n. rörlig, flyttbar. *b«rk»rt, /. rSr- 
lighet. -en/ L £r, a) jre. 1. röra, sätta i rB* 
relee, flytta. 2. uppröra, röra. Éin betcefjtes 
Lt&ent ett skiftesrikt, ofolfgt lif. Il) H. 3. 
bevek&j förmå, föranleda, H. Jitt. rjl. röra 
4ig, Sich öm dié Ackst '^ Trida alg kring 
stn KXKlf sich auf ttw, kin ^^ nTnmvk sig ngt, 
irVA II» gehildeUn Kreiien ^^ röra sig, um- 
gåi i bildade kretsar, 'fip, -, m* en florn 
sätter Dgt i rörelflfl m. m., jpr hfwtffen /; mo- 
tor, dfifkraft, -grttnd, m. beTckelaegrnnd. 
-kraft. /. drlfkraft. 4\cK a. rörlig, flyttb:ir, 
lÖft. 've Cut^r: löaegendoiQ. »Ilchkeit, f 
flyttbarliet, (1 Ett) rörlighet. -I, a. rörd, npp- 
rörd ; rörlig, liftig. -il»«l|, / (sinncB>rörelee; 
rdrligbet, llfligbet. -UBfl, /. rörelse. /» 'v 
årin^e9 ^ »eiten: sätta 1 rörelae, Eimmel 



wtd Erde in 'v setsen: röra npp hiTntnel 
oob jord, *teh (åkt.} ^^ machtn.* tiigu a ig mo- 
tion, -UtigS&ChSO, /. axel kHat ^vUteo en krapp 

roL^rar. -ungtlihrfl, /. läran om rörelses, me- 
kanikp -angtias^ a. orörlig. 

bfl[|wréhen,* ^n fläkta på, -méhrw,' ^ htwaf' 
nen. ^wélifung^ f. -wslbea,* tr. o, rjf. gifta 
(sig), -wérdsn,* ?r> 1. beta, 2. hofva till be- 
tesmark, 'Wéihrftuthern,* tr. röka med rö- 
kelse, -wéihräuchtrutig, /. -wélaen,^ Ir, be* 
gråta, gr äta öfrer. -wéfnensw0rl[liJ, m, rird 
att begr&tas, beklngana^ärd. 

Sawéf», -e, m. bevia, beiHaniiig. um. ef«i» *># 
tfiftfff Satzer fuhren: berlsa en sats. -anlrt- 
tang, /, -antriff, m. förebringande af bt^ris. 
-blr, a. bevjslig. -bapkell, /. bevisltghet* 
*9n,* I, tr. i. beTtaa, leda I beTJs. %^ vfsa, 
ådagalägga, lägga i dagen, II. r^. visa sig 
Tara. -fählg, a. i wtdnd att bevisa a«t, bavt- 
Aande, -fQlirirT m, person som leder en be- 
Y I af öring. -tOhrung, /. bBvlafÖring. -gniftd, 
m. beTisnitigsigrund, 'mIKsl, n, beTianlnga- 
möde!, beTis, -tcNHlt, f, b evlanlngs skrift, 
bevishandling, 

be:|wélfs<nt' fr. hvitmooa. -wén^en, I.* (tr. ». 
El* beJ^ mft c/*t?. IS* lansen: ]kU\ ngt bero, 
förblifra vid, Im^krrknkiV alg tlll ngt. II. n. 
Rå hat du bet eL da mit åttn ^ därvid får 
det bero, >lvérbeii,* rji. Sich wni etw, ^ 
eftersträfva, söka, anhålla om ngt. -wérbar, 
fn, sökande^ aspirant? friare. -wérNng, /* 
eftffrsträf Tände, u ax. dit *%- um dte Kattet^ 
wärde! kejsarvärdlghetens efteri^träfrande; 
ansökun, frieri. -Mrérfen,* tr. Jn mit e4w, '^ 
kasta ngt pä ngn; rappa. -wériung, /, ^tiärk- 
Bl el I Ig en/ (r, Terk&tälla, sätta I Terket. 
-wérksteilliung, /, -vrickein," tr. omveckla, 
omvira, omlinda, 'ivjcl([ejlu!ig, /. *wrWarl, 
a. förblnflad, firlägen. -willfgen,' tr. be- 
vilja, går in pä, modgifva. -wilHoir, -^ i», «n 
B om bevlljnr n^. -wfMIgung, f. 1, bevil fan de. 
S. bevillning. -willkottiin[a]en,^ tr. välkom- 
na, Ii5.1ert valkcumoen, -wJllh«mm[njHng, /* 
-wimpeln,* tr. förse med vimplar. Bewim- 
peli: vimpelprydd. -wfntp[ejliing,/. -wfnden,*' 
» hewickdn. 'Wmdung, /. -wirkbir, a. möjlig 
att åstadkomma, -wirfcftn,* tr. uträtta, föror- 
saka, Åstadkomma. -wrrt[hjaw,' fr, härbär- 
gera, nndfägna, förpläga, -wirtibJacthBfliPr,* 
Jr. aköta, brnka, förvalta. -Wirifhjichaftflns, 
f^ -wlrl[|i]ont|, /. 1. härbärgerande, fdrpläg- 
ning. S. servering. 3. /)ie ~ éetor^^n,' vara 
Tärd, sköta värdens åligganden, ^witztlft," 
fr. gyckla öfver, göra spe af. 

b e wötf ii il lUip, o . beb eel i g. 'bark alt , /. beb oeli g- 
liet. -an»* tr. bebo, bo i. 'Br(ln), m, {/.) 1n- 
vänare, i imi. *bo, 'drsehafl, /, samtliga In- 
T&nare, Hnts Laadeå? i ett land; befolk- 
ning. 

ba[]«rélken/ I. tr. öfveTdrag» mod moln* Be* 
vdlki:' molnhöl]dj mnlen, II, rjf, öfYardra- 



bewoUea 



- 84 - 



Bled^sftm 



gsa meå moln, mulna, -w6l(efi/ rft. få uB, 
blifra ullig. 

Bewundl|[Q]rBr| % m. beumcJrare, -[rjfirliii -nen, 
/. beundrarinzia, '«rn,' ir, beundra* -ern»^ 
wBrt[h]^ -emswUrdipi a. beaudranaTärd. -i* 
rung, y. beundran. 

BSMrurf, i7i. rappning, 

bawtirz«ln,' Ur. #. »* rjt. »U rot» 

Hawulat, a« I* médTeten. Ich bin mir méiner 
(gta.) eL m6in6 Bchioachh&il *%- jag vet med 
mi^i kännea vid min svagb^tf ^eifii^r xilbst 
n^ iein.' vara Tid full BanB^ vid elna einnens 
hmk. 2. bekanti känd, 80 vttl mir ts^ tät : 
sä Tid t jag vetj tia^ ^n^a Buchi nämda^ ifrä^ 
gavaiände bok, der ^e.* petBonen i fr&ga^ 
-heitj /. medTefcenhet. -lot, a* medTetalö». 
'laslgkelt, /. mediet»! ÖBhet. -bbIii, n. med- 
Te t ande, 

bazahftlblr^ a. betalbar, '^ ai» ^..* bétalaB till 
N< 'Bn,' Ir, «. ilr. A, betala; bdd, amgäUai 
Tedergälla- Ba9 macht gich hezahlt: det 
lönar Hlgn, -Br, m* be talare, 'Ung,. y, be tal - 
ning, 

beiihmilbiri a, moJHg att tämja. -bKflteEtr /. 
Bgenekap att kanua tämjas, -Bn/ I, !r, 1, 
tjgla, kufTa. 2, F tick (dfttj cstw, "^ unna, 
kosta p& Alg ngt. n. rJt. beberfika^ lugga 
band pä eig. -er, m. tjglare^ -ung^y. tjg" 
lande^ kufvande, 

belllåbnerir* <»•■ förae med kuggar, tända, -ifiu- 
bBror, m, förtrollareT fortjuaare. -siåiib[r]e- 
rid,/, färtrolieraka, fortjUBerBka. -zauliBrn,^ 
Ir, förtrolla, förbäsea; dfi-raj hänföraj fi>r- 
tjnea, -zéubarimg, /. förtrollning, förtjaa* 
ning* -léichntn,* I, *r. 1. förse mod tecken^ 
med märke, märka, utmärka, 2. vara tec- 
ken föfj beteckna, ntmilrka, antyda, 3, f ull- 
rita, n. r/2, te sig, framträda. -KélcKlHJBfl, 
f. -zaigan,' Ir. vlea, lägga i dageu, betyga. 
-zéigung, /. -zéUaln,' (r. förse med etiket- 
t(er), -léiTfltil/ ir. 1. - bezeigen, 2. intyga^ 
Yittna för, ådagalägga, beviaa. 3. beTlttna^ 
rara vittue tllL -zéugung, /, ^ziohliigjen," 
tr, anklaga, beekjlla^ jn dne» Verbrechsnj : 
ngn för ett brott. ■zicht[|g]iin|Ii /* 

bBziehllbir, a. 1. bäuforlig, a^/' ciw. {HU.-tLlI 
ngt. 2, ftom man kau fiytta lu i^ beboelig. 
3. TkmuA. som kan rekTirera^, Dievé Ware iH 
nur har /%* denna Tara erbållea blott mot 
kontant betalning, -an,* I, tr. 1, gjtta tilli 
in I, beaöka. Bie Schah ^ komma in, börja 
g& 1 skolan, dU Univeréität 'v resa till tml- 
TOi^ltetet, uu, dit Wache fst gä ooh lum ii^ 
p& Takt, dU Wintfr^uartiere ^ lägga alg i 
TinterkTarter* % öfTerdraga. £in Mett r^ 
sätta öfTerdrag på täcke ocb kudde, «« 
Belt mit Vm^hänf^tn *^ sätta f^jirbangeu för 
en aängj eitie Getge [mit Saiien] «^ alt ta 
aträngar på en fiol, 3, hvUL jn >%* draga 
Täxel på ngn, 4^ bud. rekTirera^ taga, bäm- 



ta, köpa. 5. uppbärj»^ O, Eint. ^ttfjn «%,» bin» 
föra ngt till, tillan^pa ngt pä nga, IL f*^. 
1. öfverdragaa^ t. im. der Simmel bexiekt aick 
[mii Welhea]. 2. Sich au/ Jn n,f a) hän* 
föra aig tUl, b) åberopa sig på ngn, ^ttntliCh, 
a* ~ åezilijtich ; adc^ eller, respektiTe. -Uch 
» bezitglich^ 'Unq, / 1. Auf etw. (aaiJ »^ hu" 
btn:^ bäuföra eig, sjfta till ngt, 2* fdfli&l- 
lande, förbindelaej relation. In *\t nu Jm 
steken t atå i forbindetae med ngfi. 3. afsé> 
ende, bäoeeende, synpunkt. In *^ atif (m^ 
ufe,}; beträdande. F«r utr. ^mn^ Ji^ besiehtn, 
-Udosbegriff.m. mota varande^ korrelatiTt b@* 
grepp. -ungsweJse, ad^. eller, respektiTe^ 
bel|zml«n,^ fr, syfta tiU^ åsyfta, -ztffern,* L 
tr. märka med sL£ror| numrera, H. rj* 
uppgå, au/ (aini uä.),* till. -tfrlif •«, ^. 
kretB, område, distrikt, -zirkan/ ^r, be- 
gräuBa, inskränka, bestämma. 'iifU.tyn§,/ 
*zijckBrii,^ tr. sockra, ^zug, tu. 1. öfyerdrug, 
Tar. 2. £0r hål lande, *. «r, tÄr ^s^ ttttter ein- 
izncf«r: deras inbördes förhållande; bån* 
ayU| t. ai. *>>* nehmen ut^ ef te, {mtk.i: tAga 
bätisyn till ngt, mii <i, in '^ aa/ diese So- 
<r/t«.- med hänsyn tili, betrdfEande denna 
sak, 'Zupnalmie, /, b lins jne tagande, bån^ 
syn. »zugsquelle, y. rekvisitionaort, •uoc ei 

hinT^ hTnr^rri^D vann rfl^rl^nr hec -ZttgSWfiiSB, adfi 

all er, TespektiTé. ^zäglictlj I, a. Au/ &tm. 
(aak.> pb hånfarande sig, syftande tlU ngt, 
rörande ngt, hierau/f\t bithd rande, IX. prep, 
aed I», beträffande, bTad *.. angår, med 
af seende pä. -ZW-, rart&nn. = besiehunffswii* 
le. 'Zwåckan/ fr. Djpa bitar af. bua. jn ^ 
afprässa ngn ngt, snatta från ngo. -xvrak- 
kan,* Cr, hafva till mål, af se, åsyfta, -zwél^ 
ffltn,* tr, betviåa. *zwéif[B]lung, /, -zwiip^ 
bir, «, möjlig att betviuga, of rervinndig, 
-zwiitgan,* I. tr, betvinga, öfTeTTiima, qf» 
Terväldiga, blif va herre dfver. II, r/f, fee- 
berska sig. -zwifigBfr m. betTingare. -jÄiiig- 
llch - beswin^bar. -zwlngung, /. betTingan^ 
de m. DL. ma bezvin^Gn. 

Bibel, -n, /, bibel, -tualegaf, m. bibeltolk, 
^fftSt, a . b ib elf ast, b Lb s J ap rangd , -m äUl §, a, bi- 
belenlig, *itirndB,/, bibelförklaring. -t[h]Din, 
B, bibliskt vuÄon, 

Bibar, -, m. bäfver* -geHi -[?]*, O, n, (m.) bäf- 
TergäU. -hiren, a. af bäfverbär, *lnit, m* 
kaatorhatt» 

BIbliolipbile, -n, m bokrEn, -tbélc. -^n, / bl* 
bliotek. -thakår, ^e, m, bibliotekarie. 

bThllsch^ o. biblisk, 

Bi(Jkbe«re,/, blåbär, 

bidarb, a, grof, rå, plump* 

blsder, a. rättfram, bederllg, tättskajfeG, af 
gamla goda slaget, -frau, / rättfram ^ ke* 
derlig kvinna, -köit, /, 1, rättframbefc, titt- 
råd ighet^ rättakaff enhet. 2. rattfranL, rätt- 
rådig handling. *inann, m> hedersman, -flitig 
m. ■^ Mitderkeii L 



iir^ tntFsulLtrt^ rjf, naeflit, sL turiLi, 6 v. MfMt,i, tr. truuiart. fvb. h. bu A«A«a, i. ^r M«fe nu t^y^cti 



■ Ifaiifc 



Bib 



l^legbar 



^ 85 -^ 



biiuleii 



K6|libtrf a. b öp ig. -9 - Ben^e. -«n, §t. L itr, 
$, Um di A Kcke ^ gå, flTiD^a omkring tiör- 
nflt, Meitwärta *^ taga Skf åt a! dan, er vytg »v 
öi*r hr^chtn: det må bära eller brlata. IL(r, 
l>d]a, krökft* Hl. r/f. liöja eig, krakar, -lim, 
n. bditig, amidi^, 'Simkelt, /. böjlIglLet. 
•Bnj,/L böjning, krökning. 

Bieflt, -fij /. H. -nbaUp m, biflkötsej, 'nbiuto, 
yi biatock^ biknpa ror Akogibtn. ^nhaft, a, bl- 
aitad, »om ett bi, -nhiri, fi, kittvax- -nhiit- 
li*t /. biliafTa, -nkGnlglit, /, tu c. - nitar b, m. 
biktipa. -nkraut^ n. timjan, -it^ttick» m. bi- 
fltock, brkupa. -nwefsel, -nweiser, m. rise, 
-nzuellttjr, blflkötaeL -nxQehter, m. biakotare, 

Bier, -«j n, ol, olflort, tiutmtå ^s* drfcka^ b tim 

^^9** Tid «tt gla£ öl, TJd rckrinKiir! 0tn ^ ett 

glaa öL -bankr f* kr<>gbiink. itfan er«4A/* 
éi jr(\rA aTiy a /len Bitrhånkén .* det ä? ett 
allmänt eamtalfiäinné. -baf9, nt. F brnnyins' 
bai. 'brudarf m. F öldrlnkars. -lieéler^ m. 
birfilaTO. •fiiCh, f^. 1. fl&k kokt i 51. JS. trä- 
sticka el. ma »Ät Bmolk I Öl» -flSSl, fli- Blkimd* 
-g^Ed, R. drickapengar. -Kflus^ n. otjstuga, ö1<' 
krog. -knelpa, /■ F = -ÄaHj. ■kritg, m, 1. 61- 
etop, 2> C^lkrog. -Sflldfil, n, öle&jtielj ölglas. 
'zapfgrT >r*. oltappare. 

Biest» -£r, n, R best. 

liÄlllen^ #£. tr. bjuda, erbjuda, förete, Jm dh 
Hand '^ lEcka ngn handen, zuarBt 'v göra 
forfrta anb Lidet wii aaktianer, jTn ffohn ^ hån A 
nfn^ J1W Trt^fe -^ trotsa ngn^ */«»» Köntf^é 

^ det til jag €] af ngtJ, feii -w h Alla till 
aaln, Jm eitien Qrufå *nj halsa pä ngn, /m 
eifieA Quitn Åfor^én «« hälsa god morgon 
l»i Bgu* -ar, -, m. en som bjnder, gör an» 
bud {>& tk$% ftd ttiltttoDer. 

bfgétt, a. bigott, liläaraktlg, Tidakeplig. -ariB, 
'[*}**/"* bigottBrl, fromlerl* 

Bild, -«n »»• 1- tafla^ rafi-lning^ planHcb^ Uln- 
rtratlon, 3. bild, afbild, porträtt, ataty. Er 
iH^nz ihr »v lian äx bcnneH trogna afblldj, 
im ^« vdr^raiiiTiÉ tperffew-* brännaa in eM- 
gié, rifi "^ van einem J\Iådchtn: en bildskön 
gickA, S> bild I toi, liknelae. 4. skild ring, 
fram» tall ning, 1. «x. «tn *v »ew Ain«m Ertig* 
ni» tnttner/em på «u iiaitt, nlujide siu skildra 
en tilldragelae, 5' »yn, anblick, -srbcit, y. 
bildhuggeriarböte. 'blr, a. bildbnr. *cn, j?>. 
t Ir. 1. bilda, formera, utgöra. 3. bilda^ 
forma, akapa. G^biidet aua: bestående af, 
3, bildaj atbildaj förläua bildning. II. rfl. 
L bilda aig, bildas^ formas. 2- utbilda sig, 
förskaffa sig bildning, -eranbfltung, f. -ftr- 
diensl, m, bilådyrkan, -srflti el, /. illustre- 
rad abc-bok. -ergalltrl^, /. tafvel galleri. 
^amlacher /. nisch for en staty. -Brråf[ii]- 
S«l, M. rebuEä. *arreich, o, bildrik, -er$Climtick, 
m. (prydnad af) bild(stod)sr. ^ersiirAGhQ,/. 
bildrikt epråk, -arttUrmar, «». blldatormare* 
-eralQrmerali /. bildetormande^ bildstrid. 



I* yiastreradt arbet«. -h 
bUdlingg&re. *b«M«ral,y, blldbaggert. -htu- 
•rwfrkstitt,/. biJdhngg&rateller. -lic b, a. 1. 
gnxn bilder, taflor, figurer, i. «i. •*»* *v ar* 
it/d ren .' gnm trdfecid« figurer förklara ngt^ 
2. bildlig, ggnrlig. -loi, a. ctaa bilder, -nir, 
-, IB, en som formar ngt, t. •!, modeUerare, 
bCdbuggare m*m.. ; akapare. ^airét^-efi,,^! bil" 
dande, formande, skapande. <naHn, -nen,/. 
M Bildner. -Bl[I]a, -se, », bild, afbtldj af- 
bildning, tkhi. portritt -Slm^ a, bUdsam, 
lätt att forma. <^e Sprack*: böjligt spiäk, 
«v«r iftntchf föt bildning mottaglig män^ 
ni fika. -tamkalt, /, bildsambet, böjligbet, 
mottaglighet, jfr tBr*f- -ttule, /. bildstod, 
etaty. ^ichnltzar, m. bi Ida nid are. *itftChart 
m. gra^ör. -itock, m. 1 d«t t^m Dppdtij<i helgon* 
bild. 

Btlftung, /. 1. bildande, formande. 2. bild* 
nlngj fortnaticn. 3. form, gestalt. 4. nt- 
bildning. S, blldningi själsodling, -ftb»itra< 
ban, n, sträfvan efter bildning, -af&liie, a« 
mottaglig för bildning, bildbar. ^sfählgkalt, 
J\ mottaglighet for bildning, bildbarbet. 
-$kraft,/. bildande förmäga. -sschuta, -tfttätte, 
/. bildningfianBtalt, plantskola 1 biid. bwm, 
'Svsrain, m. förening för bildnings spridande, 

BHli -j 4I. 'éHf f. lagförslag, biU. «ard, ^j «i. 
^e, n. biljard, 'ird Stock, m. biljardkflpp, kä. 

BIUé1[l]r -t* fli. -*, n. biljett, -tiH||«be,/. bil- 
jo t tntlem ning, bil Jettfårsälj ning, -AinflOh- 
mer, m. b i Ij ettmottagare, 'éiir, *« *l -j, m. 
1. biljettförflåljar6,8, bil] ett mottagare, Takt- 
mästare, 

billig, a. billig, ^denkend, ^. rättänkande, re- 
aonlig. -an, #c, tr. gilla, godkannri, gå in på. 
-er, -, m. en snm gillar del -armafsen, -er^ 
wslsa, acji7. billigtTia. ^helt,/. I. billighet, 
lättvisa. fl. billiglie t, god t pris. ^kelta- 
grPndt, m. p/. ^«m ^vi»; of billigbfitsflkä!. 
-ung,/, gillande, gcdkinnands* 

Blllldn, -«n,/. billion. 

Bi I se, >n, /. -nkraut, n. bolmört. 

bimm, Uj. ^ bamm! biugbåtigt -af, -i»j/"* F 
mindre ringklocka, pingla. -«|||, jrw. itr. A. 
F tinga, pingla. 

blmftllOft, sv. tr. 1. pimsa (»iip* ai«^ piistMa). E F 
prygla, 'italn, m. pimsten. 

Blndlla, -n,/. bindel, band, förbandi halsduks 
F einen hinter die "^ ffiefåtnt taga en tår 
på tand. -aband, n. band ut ^nru ned, bak^ 
band. ^aglfsd, n. föreningslånk, -emitfel, n. 
bindmedel, cement; i»u4. föreningsband, -an, 
jfL L fr. i. binda, krLytn. Sich (dmt.) ^^Ibtt 
^ine Muie ^ gifra motståndaren vapen i 
hand, jm etw. an/ dit Bteh ti. au/s GemS' 
/ert rtM IKgga ngn ngt på bj artat, jm nichi 
alltM auf diB Naae rs^ ej ekrifTa ngn allt 
på nirsan, kur^ ffebundeni kort I sitt sätt, 
raak, ^ink, gcbundtnA Btde: bnnden stil; 
in gehund^ntr Rtd%i på Tern. 2^ n^kia. band». 



1ipp4lt«wr«. ' Mit» imi. Ö ■mksv pl«r. t ^^ omygJ, F £iSJIU*^^ P IHT* •iHfc. * vNbO^ VnSUA^ * 



Binder 



86 — 



biwakieren 



II. rfi, 1. kok. Ma iU«r m. m. blifva tjock, slm- 
mig. 2. Tani. bUd. binda sig, sina händer. III. 
iir, h, binda, vara bindande, t. ex. der Mor- 
tel bindet; der Schlu/s bindet: slutlednin- 
gen är bindande, -er, -, m. -erin, -nm, /. 
en Bom binder ogt -ewort, n. snun. konjnnk- 
tion. -faden, m. segelgarn, snöre, -loch, n. 
snörhål, -rlemen, m. bindrem, snörrem, 
snodd, dragband. Riid. es geht an den <v a) 
det gäller att lossa pä pungen, b) det blir 
allvar af. -sel, •, n. «jo. bänsel. -ung,/, bin- 
dande m. m. le binden, 
h\nn9n, prep, med dsi. el. % gen. inom om tid o. f rom. 

f\* kurzem : inom kort. -äf rika, ». inre Afri- 
ka. -gewäSSer, pl. insjöar o. T»ttendn« i det in- 
re af undet. -hanilal, m. inre handel i moteau 

tlU kasthandel, -land, n. land i det inre af konti- 
nenten. Tm *\>e: i det inre af landet, -ländisch, 
a. i, frän ei. rörande det inre landet, -metr, 
n, inhaf, insjö, -see, m. insjö, -zoll, m. tull 
i landets inre. 
Binstle, -n, /. bot. täg, säf (Juncus, Scirpus). 
-an, a. af tåg el. säf, tåg-, säf-. -icht, L -6, 

n. med säf el. tåg bevftzt aUUe. II. Ur. -i0, a. 

öfverräxt med tåg ei. säf. 

Bfogråph, -en, m. biograf, -le, -[«]»,/. bio- 
grafi. -Isch, a. biografisk. 

Birklle, -n, /, björk, -en, a. af björk, björk-. 
•geflQgel, n. orrfågel (kou.). -halm, m. orr- 
tupp. -Iiuhii, n. orrhöna, orre. 

BIrnlle, -n, /. 1. päron. 2. päronträd, -baum- 
holz, n. päronträ, -most, m. päronmust, pä- 
ronvin. 

BIrSCh, -en, f, jag. jagt, rid hrllken hTaije Jlgare fl»r 
lig fOrfOIJer vUlebrftdet. -60, SV, tr. o. Ur. h. Jlg. 

1. jaga. 2. p& Jagt skjuta, -hund, m. jagthnnd. 

bIS, L prep. 1. ram o. Ud. till. a) utan fOlJ. pr«p., 
t. ex. f^ dahin: dit, dittills, 'v hierher: hit, 
hitintill(s), ^v heute: tills i dag, hittills, ^ 
wannt haru länge? b) med foij. prep. f\t an 
die Kniee: till knäna, f^* au/ den Gip/el: 
ända upp till toppen, /v au/weiteres: tills 
vidare, /v auf die Dienerechaft: a) ända 
ned till tjäname, deiM medr&knade, b) undan- 
tagandes tjänarne, *>* g eg en Mitternacht: 
tills inemot midnatt, *<^ in den G arten: än- 
da in i trädgården, <v nach Asien: aodatill 
Asien, fs* uber den Kopf: öfver öronen, /v 
um zebn Vhr: till klockan tio, <v vor we- 
nigen Jahren: tills för få år sen, 'v tsu En- 
de: ända till slutet. 2. rid nngeArL ilfferuppgirter. 
till, eller, å, t. ex. sieben fs* acht Tage, II. 
konj. 'V el. »x/ da/s: tills, tilldess att. 

BIsam, -», Oj m. mybk. -bock, m, tooi. myskdjur. 
•Icht, -Ig (afT. - * -), a. mjskartad. -katze, /. 
looi. zibetkatt. 

bisch, itj. tyst, sch, ts. -en le bi/schen. 

BIschof, -e}, m. 1. biskop. 2. bischoff. 

bIschSflIch, a. biskopUg. 

BIse, -n,/. nordan vind. 

bIShér, adv. hittills. -Ig, a. hittills fSrekommande. 



t. ex. di€ t\te» NaekrichUn: de hittUla in- 
gångna nnderrättelsema. 

BlsUkuit, -s eL -«, n. biakrit. -Uag, adt. hittilli. 

Bisofl, -«, m. bisonoxe. 

Bila, -e, m, I. bitande. 8. bett 8. bitet stäl- 
le, -chan, a., adv. •. n, liten, litet, amula, 
t. ra. ein f\» Bröt: litet bröd, en amnla bxdd, 
et» klein «v litet grand, mein «v det lilla 
jag har, cm «v viel: ngt väl mycket. 

Bisailen, -^ m. tugga, munsbit, bit. bim. Jm 
schmale ^ geben: vara snål mot ngn, daå 
ist ein harter '\' det är en hård nöt att 
knäcka, -anwaiaa, adv. bitvis. -Ig, a. fallen 
för att bitas, ond; Mid. bitande, -ifkail,/. 
1 iht bild. argt, bitande sätt. 

bUsllle, diai. " bi/schen, -wuada,/. bitaår, bett 

Blst[h]am, ». biskopsdöme, (biBkops)stift. 

biswéilen, adv, understundom, emellanåt. 

Bittllbriaf, tu. böneskrift -a, -»,/. bön, anhål- 
lan. Eine ^ an jn rickten ei. thmn: vända 
sig med en bön, en anhållan till ngn. -aa, 
st. tr. o. itr, h, 1. bedja. 8. bjuda, inbjuda. 
Jn zu Tisch[e}, su Gasé[é] *>* bjuda ngn hem 
till sig. 3. sårtkiida uieatti. Beliei€% Siet — 
ich bitte! behagar ni? — ja, jag tackar; jn- 
danken /, /; noch etw, Suppe, toenn iek 'v 
dar/: får jag lof att få litet mer soppa, 
entschuldigen Sie! — bitte [^kat nichtåtusa- 
/jren]: förlåt! — gör ingenting, ingen orsak, 
bitte schöH ei. bitte sehr ei. bitte^ bitte! a) ur- 
säkta, förlåt, b) för all del, gör ingenting, 

c) fOr alt afbOja en artlghek. vgf . å, ni är alltför 

artig! smickrare! d) visst icke, ni misstar 
er, bittej geben Sie mir das Buch! var god 
och gif mig boken! bitte, die Sacké verhält 
sich änders: om förlåtelse, så var det ej, 
aber ich bitte Sie! men hur kan ni påstå ngt 
sådant! 

Bitter, I. -, m. bedjande. II. a. 1. bitter, besk. 
2. blid. bitter, hård, smärtsam. Es ist fver 
Ernst: det är en hård verklighet, fullt all- 
var, *\*e Eene, Verzweifiung : djup ånger, 
förtvlflan. 3. skarp, hvass, bitande. 4. F 
nicht das ^ste: icke det bittersta, ilot Mt 
nicht *>*! det är ej illa! -blar, i». beakt 61. 
-bttse, a. högst förtörnad. -hruiuiea, «. käl- 
la med bittert (mineral)vatten. -Ml, a. 
kvassia. -kalt, a. F grufligt kaU. -kalt,/. 
bitterhet, beskhet. -Ilch, a. en amnl» bit- 
ter, bitter. -Ung, •«, m. 1. - Bitterbmmne», 
2. bot. pepparskifling (Agaricua piparatna). 
•n, sv. tr. göra bitter, beak. -aak, s. en- 
gelskt salt. -sfila, a. besk och söt f& w$mmM 
gång: bild. ein <vm Gefukl: en känsla af Ijuf 
bitterhet, -wurz, /. bot. stålört (GentlaBa). 

Bittligang, m. procession noder bta. -jaaBoli, a. 
petition, -scbrift, /. böneskrift, petitiML 
-ställer, m. petitionär. -waisa, adv. i bed- 
jande form. 

Blvouac el. Bhvak, -«, ». bivuak, läger, -lam, 
sv. itr, A. bivuokera. 



itr, IntraniUlTt» rjl, reSexlvt» St, itarkt, SV, iragt» tr. trauiUn vnrb. h, kar AflkMS «• kar M*a tiU kUlfirtl 



- ST - 



Molb«o 



, a, bisaiTi litidertig, ftälUam* 
IHMh| a. a lät, jämu. -lildT fi. ftlätt. *maJiii, tr* 
emnljerii gtii^Kf^taA. 

itr. k. Ekiilla^ gläfsa, '-■r^ -, m. (]a|:t)liali<l, 
raickiL^ -«rt, •#» m. bl&ffi^rt, *» tiifi mindre I 

»llfvcmf^t^ 

BJibtf -ft, /. laackvii^f, presenning, 

lllililili^ fF. L Ir. mppblAaa, fjUa^ ■panna. H. 
rjl* 1, BvÄllä. 2. bTÖsta b ig, mra nppblåst. 
in. i^, h. em mmintut: uppbl&sd mafen, f^r- 
or^ftka T^der. -$a&l!t^ /. väderajnka, -ung, 
/. appbl&eande a,, m. me btähen* -ungtbfi' 
■ehivirileii, pL vudtraphtinlng. 

BlÉk^ -t*]*3 öi '"* rjkfkiide liga. -en, #f. tfn A, 
É abt Qv uiup«r Tykn^ '[o^J^St ^- (snm smakar) 
rökt. 

ElAinliiOt, 0,y. ••, *#, 0^ m. A. f n. bl&nierandet 
blottätäUande^ kompTometteT&iidej skam, 
idiälfek^ Sicklå^O'^ emiehen: blameiat kom- 
promettera itg. -farin^ fv. L er. blottställa, 
ko lu pro m ettera. II. r^. blottstiilla, blamem 
aågj göra liaftko* 

llflficfiy ÉApd. /fl "w fn blanko. 

Mank, n- bltbfik, /n n^rm Htmd^t lb:ita »kjor^ 
tan, tiu. "^e H''ur/'e.' bara örd, F^v^eiit.' 
Tara renoDB, barikrapad pl pmfw, mif jfn '^ 
tl€A«ri; fitJl på fiendtligfot med ngn. ^dralitj 
m. hvM mjiAiiDgfltriid. *i% -e^ n. blankett. 
-o •• hhtnco. -tclielt, n, plänflcbett. -mn, un. 
blnnkFerä^ 

Blate, -o, /. Alm. t bmaa. -b»lg, m. fblåi)bHlg. 
*n, tff. «fr« 4. A. tr. b[&BB. bii4. jn» éfuii',^ tti difi^ 
Ohr*n f*^ tutn ngt i öronen på ngn, in sin 
ffom 41. at*J dem4€ifj$n Tifn {mkjm} -vbfilla 
I Jiop (med ngn)j jm Stauh in dit Åu^en r^ 
el& bli dnueter i ögonen pA, ngn. 

AfiMf, -, m. blÄaare. 

Ilaslliclil, a, I. blAeaTtad, S. <*^ bh$iff. -ifrrt, 
a. blaserad. 4ertli«lt,/. blaeeradt tillstånd, 
Eatt. *lgv a, blåsig (lem bu bjåoor). -pheinEe, 
-fejw, /, hädéleef smådelse, 

blafti -£r t, ö. blek; ^m farter; IjuH, matt, 

BIftIs ic Bif/jf. 

eriUse, -K,/. 1. blekhet, 3. «• Z^7eit«. 

bLilsllt^li, a^ ngl Llek, bleklagd. 

Blalt, *fr tt n. blad. Hchi, B^äfieA^»; imåblad. 
(Uut. Jte*n ^^ iTflr den Mund »ehmen: tala 
öppetf nian lÖrbeb&Hj daå åtthi finf eijiem 
dkflfrrei» n^cr det bör ej bU, ö^ewl^ieA*? 
Bläiler; lidolngar, ^■nsatr, m. iKit. stlpftl. 
•auQAf B. fc*f. oga, bladknöpp. *»fl, jrc, ir. af- 
ploakn bladen af. -tr^ -n, y', kvlsela, koppa. 
Die *v«* kopporna. 

Blättergold, n. bladgtild. 

Blailerjlarube, /* koppÄrr. -Ig, n. koppaxrig, 

blittvriJIg, a. bladfg. -magetit m. bl ad ma ge, -Di 
tp.tJirJi, bläddra. II. 7:/f . sMf täj skJfra sig;. 

fflaUeHiuarliB,/. koppärr, -itBrlilgtrt.koppäTrig. 
-n0% B. koppäisne, Takcln. -nkrAnk, &. fijnk 
i kopporna. 



blitlsHlriIctif a. blad-, löMk. -sdrnuelti tn. 

löfpr^dnad. -ttlfld, m* bM. bladBiällnlng. 

^laHrfg t« biaitertp. blittrli ■« htälteriff. 

Blatt[|ripp«, /. bladnarv. 'ttlndlg, a. ht^ at* 
g&ende JT&n bladrecken. 

blfti^ I. d. blå. Et wird mir ^run vnd ^ »Of 
din An^én f det går mndt omkring föf mig, 
'vfl Ftti:ken: blånader;, '^^ Mohne^ '^^Korm: 
a) (geTiTBJknla, b) triiff, da§ ^e Biut: grid- 
daBt noblee«en, jm f\*tn Damp/ »i. Dunst «l 
iV«6<i 9i7nRM:ieÅ«i».- slå blå dnnster 1 Ögooeu 
på ngn, df« Wocha *%» mackm ; slå dan k 
hela ve<cknTi) taifi 'vdf (f^unJffr t«åeK, hO' 
ren: blif^a bögligen föt^ånad^ F Löcher in 
di A *%.* Natnr Khit/ten: skjuta bom, bom- 
ma, n. -[<J«, O, B. blått^ blå färg. nué. cfoj 
^e Fam flimmel hervnlerimjin : l}nga sdia 
en bo re tb in dåre, vnr "vf hineins a) ut 1 
Gnds fria natur, ntan mål, b) på mt slrnnp* 
Aom det faller sig, på höft, I ridret, nU^u 
eftertanke, 

Bläue, O, /. blått, bli fårgj blåelie. 4. t 
Oltvtl, -, m, 1. blåelsä. 2. ■« BitueL 4l^ JO. 
fr. 1. blåa. 8. ■» Meueln. 

blaiiin, <ir>. I. Hr. t. blLfya blå, blåna ^ tara 
bli. II. * - r^y. 

Iiläu«4t, a^. I. tr, I. bl&fArga^ blåa. 2. ■« &/e»en. 
II, r/ bllfvft blå, bliiiÄ. 

Bliulifftrbar, fn . bl åf är gare ; •ktipi. lögn a re . ^hAl z^ 
n. kiimpesclitTä, blåbolts. -bolitiaum, m. 
Icampeacbtråd, -kehlctifn, n. »mI. blåbake, 

bllullch» ö. bläakti<i:. -Bpau, fl. blågrl. 

BJaulltiifllsep /. -mDllflft m. io^l bl £ me a. -räcke, 
y. blåkråka. -speoht, m. mtfai. nöträcka, 

Bi«€hr -e, n. I. (jätn)bleckt plåt. 0. miaaings- 
instrument, 3. itua. pengar, scbaber. 4, F 
dtim heter. i>at iåi reines t\i det är bara 
dnmheter^ bara smdrfa. -en, sv. tr. «, Ur. A. 
F betala, punga nt; betala folema. ^arn, t 
*an, fl. af bleok, bleck- r bUd. ihålig, tom, 
inneliåll«iöa, -hötla,/, blecksmedja, -KDcHen, 
m. bakelse pUdad pl pilt. "Mllisllt, y. mnsik 
af tiiäÄSings!nBtrnmeiit, -nifjf -, m. plåtsla* 
g:ire. -achliger» schmled, m. blecköltigsre* 

blecksfit **^- 1- ^»'- viaa. blotta. H. itr. h. fram- 
träda, blottaaj titta tram. 

Blai, -ff[r], L n. 1, b!;, aitj. '<^ im Mund^ha^ 
Äi<!a.' hafvB BTÄrfc för att inH. 2, göTats- 
knla^ lod. 3. sänkloå, lod. 4. blyertspenna. 
II. m^ braieeTi. -abgang, m. bljslagg, 

bitiNn, jf. Ur, t. 1. förbnfT!!^ blifva. Liggen, 
Mtehén ^^ föibUf i^a liggande, stående «J, lig- 
ga, stå kvar, ttfken ^^ tfr. stanna, sitzen *\t 
a) Bitta kiTEir, b) få sitta på bti«v «) st ann. n 
på öfvetblifna kartan^ hben *v bltfva vjd 
lif, stecken ^ blifva sittande, sitta faat» 
komma af sig, f^rBt von f^nf bhibt mseii 
tre frin fem atår t^å kTftT, damtt känn9n 
Sie znhau$if ^st det kan ni behålla för er, 
fkj Si 6 wit-r vom BaUt *i, Fom Xeifre : låt mig 
Tara i fred, «r A^*iAi dock tmmer /Är Pn- 



«« ^ Jbiifl«iiJt sp^ate^wd. ' att* «. HkniT pTdT. f ^^^ «inlJud. F rkmiyirk, P I&n» iprlk. 1^ nladn bntU^ 



-lll^ t^' iå% fl ' 



i$r: h^n är doclc er far^ es bhihi h&U hit 6 
Uhr: det kt ljust tUl kL 6. ^d: Tftrniide, 
fltadigf f^de Wohnunff ^ fast bofltad. 2. Bei 
ttw. fsi fmmhärdii i^ fltå faat vid !igt, bei 
d€r Sachéf bet der Wn^hrheit ^ h&Ua sig 
tni Bakea, tiU BaamDgen. S. fltanna, åtet- 
^tL^ Il Ur iåt mBinef i^s nvchti a) hät får 
jag ej fitäntia, b) h»r har jag IngentlQg att 
göra. 4. titeblifva, vara borta, 4ja«*muprH; 
blifva borta t- iujv» ArawkMt)^ i nw; fltupa, 
IFo '^^ Sitt dénnt hrar håller til bne? 5. 
EUc. *%* lussen: a) utiderlåta ngt, b) ej röra 
vid, Utft bli ngt, la/$ daå ^/ \k bli detl 

blaloii, a. blek, -anstalt, /. blekfiri. -art» -a, m. 
Ijua vln^ort. *e, ^n, /. 1. b lok het. 2, ble- 
kande, blekning. 3. blekplata. -fin, ^t?. L fr. 
bleka^ II. rjl* blekas. lU- itr. h^ a. #. tui. mv. 
natin irr. 1^ jf, blekas^ blekna. *ar,-«f». blekare, 
-erln, -wen, /I blekeraka. -trt ■« BU^chart. 
•ptan, -platz^ m. blekplata, -n>t[li]^ci. blekröd, 
^sucht» /. hlekäDt. *StlCh1lg, n. lidande af 
bl ek 9 o t. -ung, /. blekning, 

bl^EJlen, I. Ji). tr, 1, plombera. % loda. 3. ned- 
tynga. H- Taoi. -arOr ^^ *f ^Iji bly-. *fei!ei*, 
/* bijertapenna. *h«| *n, wi. o. /L brÄien* 
-ig^ a, bly^altig. *Slege1j n, bly»tämpel. 
-Stift, m, blyertspenna, -willt, n, bljhvitt. 

Blind il a, -n, /, 1. bländandei blåsidning, 2- 
bländverk. 3. ^pi. diafragma. 4. nU, blind- 
verk, 5. aigte pi 40¥tr, 6. bUndfÖDater, blind- 
dörr. 7. pttn. blende. -fifl, «tr. Cr. 1. blanda, 
forbO&div, 2. dämpa ci, hindra IjuBetB llU* 
trade till, \. **. ein /yarrf ^ fiätta akygg' 
lappar p4 en häat, em FernrQhr -w sätta 
diafragma I en kikare* 3. dölja tar bijAki», 
-laterne,/. bliadljkta. -läder, n. akjggiapp. 
-leuchtÖT/* bUudlykta. -Ung, -e, m, haetard. 
-rthmen, m. ma löaram. -lina, / 1. blän- 
dande m m. ■« biendf:n, S. — BlendE J, 4. 
-warkf ri. bland verk. 

Blfi(«, -£, m. 6[eis|]«, -f», /. hVås, blaea. -firen, 
ffp. Ir, bleflflera, aåra- -nr, -««,/. blessyr, aär, 

BleuQJII, -, m. klappträ. -In, Mv. fr. slå, klappa. 
"Rr IV* fr. F fila, ptjrgla, lappa Om. 

BUek, 'Cl m. bliak, ögonkast. Bdssr ^ ond t 
oga^ auf den eråten ^ a) vid företa päise- 
ende, b) strajc. *å, -n^/, löja. -an, *b, itr. A, 
1, blicka, fic. Soweii das Auge LHcki: så 
långt ögnt når, /foA» bli^kié auå åfinsm 
Aufjt el- (ir,) sein Ange itlickte Hohn: han 
blickade hånfullt. 2. ae ut. 3. ^ l^ajrs^n,' 
visai JTcrÅ ^ fa^jAF» : tr Isa sig, blifra aynlig, 
komma fr^in. 4. lysa, gläneo, tindra, -fftUttrp 
». blickeld. -lolineil, a. bllxtanabb. 

bKnd, o, 1. bUöd. /f^* ^e» fajjp^Tj; trefva aig 
fram, 've Kuh «l Mauå ipielens leka blind- 
book, 2. dold^ blind-, t. bx. ^us Klippen: 
bllndikär. 3. dölj an de^ «. u. {fie nu« Nacht: 
den märka natten^ 'v^ Kappa: möaaa eom 
döljer deaa bärare för andraa blickar, inj 
i^* hinéin: a tan mål, på måfå, utan efter- 



tanke. 4. om cpo^«rp BiouU7l«r o. 4/1. isatti 
anlapeti. 5. låtaad, blind-, t, »k. ^e F^ntt^n 
blind fönster, »^ åchie/sem skjttta med löat 
kmt iiun lui», der '^^ i>arm.- bltndt&rmen. 
O* #var Larm: falBkfc aUarm, 'v.ef Schrtek: 
fÖrfikräckelse ntan anledning, ^er Eifer^ 
ovist nitj ^^er PatmffJtn paBäagerare aoiD 
medföljer ntan betalniog. 7. öfverJiÖdig, 
till ofverloppa, nja. der *stS Mana: matros 
aom biträder den egentliga rorgängftren. 
6. f^e Wand: bUndmnr, rifg mu n&ii«r «*& 

tfttrrsr. p^B Suppc: magBT BOppa ulHD OottplflBT. 

*ékuli« /. blindbock, ^enalphabet, n, alfabet 
for blinda, -ftnftnatalt, /*. insUtnt for blinda, 
-jlläublg, a. bHndt troende, -hftlt,/, blind* 
het. -lingSj adv. blind t, ntan att ee alg f5r^ 
på måfå, *nMtlflr ^ Biindnchhichi. -raimeti 
- Slendrakm«tt, *»alilelcliaj /, or mala; hHA. 
dolsk, lömsk person. 

[fa. blänkande, lysande. *ell, m. itr. å, 1, 
blanka, glänsa, strUa, tindra. 2, => my. 

blin«e[l]ii, tp, itr. h. blinka. 

Blitz, -ff, m. blixt, ljungeld, -abieltef, m. åsk- 
ledare, -blank, d. blänkande^ skinande, 
'dumin, a* ofantligt dum, fånfg* ^an, je. L 
itr. A. L. blixtra. 2. blänka, glänsa, blijctra- 
3. ått, f« blixtsnabbt röra sig, %, «x. «f bli^U 
wid daå Wetter davon: han for af aom en 
pil. 4. Au/ {mod mtk.) <L geffen eiw* *%* träta, 
gräla, evära på ngt, II. tr, Jn zu B^émt «v 
dan dra emot, förkrosAa ngn piba ^ri ^ Mixt, 
-irn, i^, itr. A, -* blinkan L -fa«Hi,yi 
brådska. -asschnelle.^esschiiQingkflit,/.^ 
anabb hastighet. ^gescJiwIfid, a. blixl 
-iungft, m, F präktig pojke, aatana pojke. 
-keH, m. F kanalje, sat[ins karl, tn sen konst- 
när. >mfidel, n. F präktig töé» satnnge. 
-schlag, m. åskslag, -schneir, o. blb^tflnabb. 
•ftrahi. Hl, bliztj åskstråle, -rerlittlrt, o* kär 
upp öf ror öronen, -wanig, adv. särdeles li- 
tet, ringa. 

Block, -ä t, m. 1. block} faiid. drummel^ klum- 
pig person^ tölp. In ^ haaf^n: köp» I 
fllnmp, uher Stoch and ^ öfver stock ocb. 
Bten. B. Btock i hrlikao cu br^Luiiap ntjMr flut- 
iLnu. -åde» -n, /, bio okad, blockering. -Wtl, 
tf. bly i tackor, -els, n. is i block. 

blSekenj mv. tr. Eintn Hut ^ etocka en hatt, 
einen Stieftl ^^^ tätta en stöfvel på laat. 

BJookll halts, /, 1, blockbns. B. fängelse, -firw, 
sv. p\ bloakera. -lerung,/. blockering, bloc- 
kild. -Ig, o. klumpig, grof. *rad, n. bloob 
hjul, massivt hjiil. -abarg, m. blåkulliu if^. 
titrjflt Broeken i Han, -wagen, m. Lastvagrn, 

btödllfaj, a, 1. Qm ttoMMi svag, svageyBt. %. 
blödeint, avagsint, mindre vetande. 3. blö- 
dig, blyg, föraagd. -Aagig = bléd^chtig. -I|' 
kelt, /, 1. aiKC4 svagbet^ svagsyuthet. 2. »*^ 
■tiudeLt syugbet, blödsLnthet, svag^liithet, t, 
blöd i gb et, blyghet, -slfihtlg, s. iTagvyni 
-alchtlgkélt, /, syagayothet. -sinn, m. m^- 



xtandHP 



t 

I. 



lulrutltlvt, r/, fifiexlTt, »t. 



■Ui-kt, #B. tTkm 



fr. tauldf ( fwb. å. tiu «*»«i^ *t hu #«l»i UU tjitrrt^ 



bl<)åsixi£% 



Blnter 



tiutbet, fånlgheti galeii£k&p. ^ilirnlgi o. rrag^ 
^1, fåtitg, giL!«ii. 'SlnnlglLoltj/. - Bléåsinn, 

htiken, *v. I(r. h, böl», låm»! briika, 

blokieran o klockieren^ 

blAodf a, blond, ljuslett, IjuA. -ti, /< 1. Ml, 
hkit^ blondin, 2. *n, blonder. -enschttltf, m. 
slöja fcf blonder. 'hi«flB, o* Ijuflhårig. Iitit, 
f, Ijnalstt ntaéende. -ill, ^#f m. Ijue^ ljuslett, 
liaitbärig man. -ifitt, -^n, /, blondin, -k&pf, m. 
]|iiähåug, Ijcislockig per»Qn> -tfrcklflf a, Ijtts^ 
locltig. 

biflli, 4^ bio», a. 1, blott, b«r. Der ^i^ Anblick 
mL *^ dét A^hUck^ blotta anblicikei], der -^t 
Ntiä: rena afnndea. 2. blottad, ntbloUftd, 
Manande. Alh* MtUtt '^ belt o<;1;^ hållet 
imktiaBde mod^ von alhr Bä i/e *%> titblot- 
lad p& aUa hiälpmedcL 3. nakeQj bftf^ ■^u/' 
^^ein Pftrde rfliten: ilda barbnka (ana, «Miai>, 
mcK "« Irafft».' v&t» djapt nrringadj ^ der 
*^e; baken, ^'m den f^ea besehem Hmörja 
npp ngn. -deckenj tr.aftutga tacket af,blott£i. 

Billie, *nff. 1. B&kenliet; Mid. ntblottadt till' 
at&ad. il. Sich ii».t.} eiue tv ffeben: a) nbt, 
blotta fllg, b) iiJTA. blotta ilg^ gtf tb hugg på 
filg. 3* blottad, STäg, om ptinkt, ivag elda. 
Ji ^T» a^/Ue^sitifi* blotta ngn b Bragheter* 

hl&lälSlUfsIg^ a, bariotad. *Beiien, tr. «. r^. blot- 
ta priagifTa (flig). 'ligen, tr. blotta, af Blöja. 
'Ileg^n^ »fr, h* ligga bar. £b Utgt blo/$ am 
Taffe: det ligger i öppen dag. *MtZBn, -stfll- 
lin» ir. *. rj9* blottatäJla, utgått a (bi g), d*m 
Fcind^: fot fienden, -ilellungi/. blottatäl- 
lande. 

bitihoni #1?. Ur, k. blomma, blomstra. 

Bluinl, -»f /* dim, it 1. blomma, blomBter, 
JH« '^ dcrJugend: den båsta blaiid de unga, 
in dtr 'Nr der Jug&nd: 1 UfretB vår, "» der 
^iii'«rj^cAa/>.' rid dsrBkape ta prydnad, dU ^ 
&Uer SckÖnhett: åtn fikÖnaate, etw. durch 
dU f\f åaf^tn: aäga ngt på ©tt förblomme- 
ladt aättu 2. b vi t fläck pi wttiv, %^m*t u. mr^itr. 
|Hi4iiir; blåa. 3. bauqnet ^k riatn det öfTorata 
ölet i ölglaset tuut» nxd tndt^a, 4. mjukt bår, 
fjan. iJis *^ ii«i Bchafeå: den mjnk^ätc, fi- 
naste aBen på fåret. 5.]angfmdom,mädotii. 

toluinvn, blJimen, åc. tr. &. rf. WJ^^i smjcka 
(elg) ncied blommor, mj blommoT på, Täfva 
blommor 1. Geblumt: blommig. 

kloniMllariii, a. fattig på bio en mor. -äsch,», 
blomkruka^ ^aitoet »- blomkuppp, -bau, m. 
blomaterodling. -brAlt, n. bio mete ib rad e| 
blomBtcThylla. -fabrik, /, fabrik for tiUver- 
kandet al konstgjorda blommor, -flor, m. 
blomattiitig, blomaterprakt, bloroeteTBam- 
ang. -fl ur, /. pfl«k blomaterfalt. -§ärtiief, *n. 
blomaterodlare. 'OfMfBl^ m. bot. pbtilL ^haar, 
a* blomaterprjdt hår. -kroo©, f. 1. krom* 
af blommor, Z> bot. blomkrona. 'Ie9a,y. I* 
blometerplocknlng. 2, urval ur rarf*uare, an- 
tologi, ^lfflbhab«r, m, blomateriUkar^. -m«- 




c!l«r{lll), m, (/,) ädHit. 'pHAf m. blomiter* 
« trädd väg, -^praehl, /* blomsterprakt, rik 
blomiterakrnd. *r©ich, a. nk på b lo in mor, 
-ichnur, /. blomatergirland. -tpråche, /. 
blomaterspr&k. ^ttftnder, m* b le ma ter bord. 
-sUiiibf 9», frömjöl. -stiekeriA, /. blom a te r- 

■tii;kerBka doig brodaTmr blommor}, -ttoelt, m, 1. 
blomitånd diind ^r m b]a&imBDd« ¥tzt). 2. blom^ 
käpp ikkpp &u toiAdk bioiuaiof wiAl <itraula, m. 
blomaterkTaat, bukett, -tilåck, t%. 1. blom- 
eterland, blometeraäng. 2. blomaterstjeke 
iiutt- fereiuiiutdt biammar). -tttpfp f». blomkmks. 
-wll^ o. blomsterrik. -«|l, /. blomatdngB- 
tld. -ila [r]rat[lij,f7i. blomsterprydnad, blom* 
verk. ^ziicKtt /I blomBtorodling, -2W|«bftl, 
m, blonnsterlök- 

blQmerant, o, F blekblå, matt blå, Mir mrd 
ganz ^ det Brartnar för ögonen på mtg. 

blMRiEllGht = hiumiff. *ieren» tv. — bttimÉn* -Ifi 
ä, blorrsmig, bio ma trän de. -rit^ *efi, m. -ii- 
tln, -n«n, /. blomaterräni blomBterodlara. 

BlusSf *»,/. bluB. -nmann, m. blnekHdd man, 
kroppaarbetare. 

BliJl, -[fjj^i Oj fl. 1. blod. Fur etuf, mit teåftém 
A^d einatehen: a vara for ngt med sitt llf , 
da* f\f verltuffnet sich ntcA*.- åppkt faller 
ej långt från trädet, fjtdt» '^ empärt sUk • 
JRg npprörea, hei/ses ^ Aaå^n; vara het- 
lefrad, immer ruhig '^! sakta i backamel 
dui macht bd*et 'v det vacker ondt blod, 
1^ der Meben; dnifi^raft. 2. pereon, alägte, t. 
«, Jungea f^ ung människa, åle Ut nock eln 
jungéa t^ hon är bara barnet, wir bänrisch 
ireuek -^ vi trogna bönder, ich armea '^ I 
jag fattig ataokjirel die armen BlätUm! de 
atadkarnc ! -al barn, a. oerhordt dum, ^an- 
drang^ m. blodkotigeatlon. -Arm, a. 1. blod- 
fattig, 3, alldeles ntfattlg. 'arinilt[h], /, 
blodbriBt. -aiiSWfurf, m, blodapottniog, blod- 
apott. 'bann, m. domerätt öfvei lif oeb 
död. -beflacktj a. blodfliickad, blodbeand- 
ladjbelaatad med blodaknld.-bQftno,/. aoba' 
Yott. -bUrga, m. peraoii som med aUt lif 
jinavarar for en annan, 

BiDte, -fij /. 1. blomma, b lo mäter. 2, blom- 
ning, blomfltriog. In ^ atehen : stå i blom, 

blutea, sv. L Ur. A, 1. blöda. Sch bltUe an dir 
Stimf aitå der Nase: min panna, min näsa 
blöder. 2. F må. göra en kiitinbar (penning-) 
förlust, 4. ». 4r wird "« mUssen: b au kom* 
mer ntt få betala^ att få pnnga nt, er åoU 
mir da/ur ~ det skall han få aota för, 3- 
Die Eebe bluUti det rinner saft al vinran- 
kan, daå Ers blutet: malmen ar blodröd. 
n. tr, JOa» BeU voU ^m blöda ned singon. 
ni. r/. Sich tu Tode a. aich tet ^v dii af 
blodförlust, förblöda. 

Btiitenllbaifin, m, blommande träd, «relch| a 
blom(ater)rik. -ichmuck, m, blomsterprakt, 
-skrnd. 

BlullianUlahuni» /, blodaf tappnings Ar, -, m. 



å^im »B». O uLnu plur. f bu ongnd, F runiyurt, P lfi«r« tpråL t m\aAn %w9W^l. 



Biutéi^iersuBg 



bokrea 



pexflOQ aom lider af blodf 5ds. *ergl«f»lin0t/^. 
-arflufSj m. blodtitgjnttiltig, »erjii, -rt«it,/*ie 
Blntff, -erzougenilf a, blodbildande. >l«hnflt 

y^ blod fan 3 Ue«k«ii nu donurA» Btwvr llT Mh dAdX 

-feifid, m. dödsfiende. *ifnk[«]r m. toc^i, dofn- 
herre. 'lluCs, m. blodflöde, -freitid, n, fnll- 
kom ligt frii 01 mande, -freunil, m. blodafrän^ 
de> 'OOl&iSf n* blodkarL -galdr n. 1. blod- 
pengar. 2. Tnannbot. -gariclitj if, domiliol 
Öfver llf ocb död. -girOstt f»- Bcbavott. -|lir^ 
f, blodtårst. -QleriSf a, blodtoratig, 

BlUttie i« Bfuee, 

tttMtlJIgt ^' I* blodig. Bild. mit •^er ^oåH/i 
schreiben: akrifva med blodf F ^mAfi n^«fi 
Heller habén: ej halta ett «iidii äreK !£, 
blodtörstig. ^Igrotfh], a. blodröd, -jufli, /i. 
mycket nug, apad. -köchftn, t», blodlefrer^ 
-kUgelchtn, n. blodkala. »lastsrit ti* iderlAt- 
tiing. *leGhfend| &, töräUnde efter blod» 
-H^fj a, blodf fattig, blodiöB. -litrVi /, bled- 
briat. -hhn^ m. blodpengfLr, syndapengar, 
^msnschg m. blodidretlg reiEnmska. -rtchtt 
/, blodsband, -relch, €t, blodfull, -rlcMir, 
Rk 1. domare i en doniBtol i lilsgaker. %. 
bödeL -ruhr, /« rodeot. ^rQnstlg, a. blod- 
BtTiminig, blodig. *S* ■« BUU-m ^MUflfj er. 
ytterat mödosam. Et tich (d*t.) *^ toerefen 
i finnen .' iinetränga sig till det jttersta. -sau- 
gSff ivi. blodiugare. -^nheia^ a* rådd for liy- 
n«g af blod. '»cHIéchl, a. ytterat dålig. -Sil- 
ten, a. ytterst BallBynt, -stiffi, fn. bl ed stö rt- 
ning, 4h»l, /. blodadåd. -tra|iffln; m. blod- 
droppe, -Qbel, adi\ mycket illa. -umlaiif^ m. 
blodomlopp, -unfli/. blödning. verBlifsttn, 
n. blodöntgititelse. -verwandte(r), (i^, ii{iju.) 
iw, bio dfi frän de. -wtnlg^ adv. jtteriil ringa. 

W^f -in,f. (atöTm)by. 

Boa, -Hj, /, boä, jätteorm. 

BOGkf -e ft m. 1. (g:et)boek. siia. d«n 'v E»n« 
Cdrla*fr «i. qh/ die HaftrkisU Séizem sätta 
bocken till trädgårdsmäBtare, «m ulurgei- 
Ur f^ etk gammal lidexlig iälle, W't d'er »w 
d. Aol micA der f*^I ta mig katten! witnetij 
dafå fli/ien Jtfr *^ åt&f$t ei. oZ* oA äibäki der 
siie/sei gr&tti krampaktigtj ryckTis. P »ry. 
«i>e»mii r«r skräddare. 2. bagge ^ ^tt. hanne 
^ rttmm tndra djmniAg. 3. » Bockhicr. 4, fltorm-' 
bock, mnrbräcka; isbrytare ^h ^t^k; p&l- 
klubba. $. (kaak)bock. 6> Biailnlng på iirii- 
Un ai* bvJitp. t. <». t/^r ^ «iner VKmfJmöA ?e .* 
foten p& en väderkTnrn. 7. krnn^ vindspel. 
8. knllerbyttflp ^men «« jicjStVAci»* slä kol- 
lerby tta^ F ifr. göra en bockj dumma sig. -bal- 
fllg, a. fitjfbent. -bler, n. bockbier Un jitp &i^. 
-Sfir Mckeo, sv. iir. h. 1. dkh ffeit*r a. Ar; a) rara 
brunfiUg,b)beBprinfa.2.1akta som en bock. 
3^ göra boekäpr&ngt krum språng; om h&mr: 
gtegra alg, kasta. 4, Tara trotsig, ba sitt 
httfrud föT eig. -Ig^ bOoIcfg, -l«ch, bfickisqhf 
a* L stinkande tom «n Wek. 2. brunstig, B. 
•t«lj fclnmpig. 4. cavlsj egensinnig. -Iimm, 



A. bockkilling^ bagglam, *litt«rr/. dtibb^l- 
stege, -fboittel^ m, 1. a) en books tfistl^l- 
pnng, b) flacka af samma föTmj c) étl fllap 
irin från Wiipibarg, nrnrwit i tldmii* nw*or. %. 
F gammal elonttian. ^Shom, n. bookfaorM. 
mii,jn in$ ^ ju g en t injaga ekTäck ho3 ögUf 
fikrämma ngnj ■! stt inn biir fB«d(9rti|;. -vladara, 
a, af bockskinn. ^Siprung, m. bocksprång, 
kTnmsprångt -ftelfr a. stel som en bock. 

BwlaAt *[t]i ™* 1- mark. />« Atj^dn a&it *w 
ichittf^ent tlä ned ögonen,, ef em p^^/«i«i ma- 
c^e^t.-^ jiimna med marken. 2. land i «L«t»i« 
till mua, H^ JaEMtn : fä fotfäste, 4éA »ii Ml^ 
Ztdf^éf».' fdrlora fotfäfité, 3. Jord, jofdroån, 
4. prdegendom. Grtmd vnd *v betittem^ 
vara fastigbetsägare, jord&gare. 5. botten. 
Blid. der Meusch hat keinen ^^ bai) åren 
ohjälplig flldsare. 0. golf. 7. grund, t. vind 
(urvemi ruTDmflt tiodsr t«k«i>, apan nmftls vind, mn- 
gasin. -trtf/. jordmän. -bafkan^ m. botten* 
bjälke^ eyli. *liftSfililffaiiholt,/. jordens, jord- 
Di ån ens beskfifffnhet, -|i«»itf, m* (betltt- 
ning af) jord fastighet, -längtar, n. vindt* 
fönater. 'gsschols, n. 1. bottenvåning. S* 
vindsvåning, -kammsr, /. vindBkammare. 
-kradllanstalt, -kredltbanltT /. hypotekabank* 
-loch,^ ft. vindfiglu gg. -raum, m. vind, sk u 119* 
'tfiOr, /, viiidsdorr, -trappa, /, vindstrappa, 
-iiri^lifiijnf,/ vinda fåuing, <iini, m, jordxiii* 
ta^ torutöre. 

bOdmant bRdman, sv. ir. aätta botten L 

BOdntaré), -<nj/, kIo. bodmeri. 

Bagafl, -^ m. dim, Böffle]Umj -elcÅgnt 1. båfe, S« 
papperaark. -brUckö, /. hvalfbro, 'ÉWDht n. 
hvålfdt tak. -farin,/. 1. bägff>rm, % folio^ bel- 
arksformat. -gäng, m. hvalfgÄng, -haN»,/. 6f- 
verhviilfd pelargång, portik. ^Inng, a. n«mT44i«r 
hela ark igenom, -la ubaj/, 5f verb väl fd l5faaL 
-jlfeiler, m. pelare »m uppbtr *« tiTkir-acIllliitrar, 
m. F en som fal I klottrar hela ark ; dussin- 
författare, »Ächralbar, m. renskfLfvare. "»fh' 
na,/, bågfjtrang, -sa Ite,/, foliosida, 4WPrt, 
/, hvalfdörr, <weiia, adv. aikvia. 

taaglg, a, bågig. 

Bohle^ *n, /. 1, irof planka, t, «e ÄJip/a. -ij 
iv. tr. belägga^ kläda med plankor» 

B§hm|[a, ^H} m* h b 6 mar e, 2. $ tnttarc. -tn, 
-j, O, I». Bömen, -Iflj -tiewj /, 1, b5miska, 2^ 
It tatterska, -l^h, a. bömisk. Dat stnd ikm 
^e Dörfer: det är latle för bonom. 

Bahnftr *fi, /. ditt. t^ böna. Dan ht kttné *^ 
vtéri^ det är ej vSrdt ett rundstycke» F 
blaae «y.f*.* (geväis)knlor. -n, tv. tr. bona. 
-nfaslj n. trettondagen, -afi1ang«, /, bfta- 
stör, *rn, sv. tr, bona. 

Bbhnliasa » Bi^nhase. 

Bahrlfahia,/, syl att borra med. -lwg«n,,fn, t4ttt. 
borrstråke, 'in, jp. I. éi*. borra. siid. er mny 
Jteiwi! hat fen Bretter -^ ft. c?* hohri fffm^ 
wo dtj* Brett am dnnntttn i it: htin tycker 
«j om att anstrlnga sig, tsr slit f^h l^tt mom 



Ör^ IktrttitUiik rj, fiflinift, II, sitfkl, #ff. »r^t, In mflilDtt fwb, A. li*r lafcm, #* *» *■•» tlU iutlpf«i% 



itJiöjligt* JL itr, A< /n der NafE *sf påta n^ 
i«a. aii4. <iai AoÄrl ititV *chon tunffe itn Kop^ 
/e; j»g Imr redan lÄuge t&nkt d^rp/k, oroats 
4&mf ; an jm »"v onipphörlJ^t käxa på ngn. 
-ir, *,»♦ l^bonart. Jä. borr. *itiip,/J>ori'mr>g. 

Bot, Bo], -jt, m. 1« muii«B boj, 12, ^ ^^y»* 

Eojår, *ffft, m, bojar. 

Böji, -i*j/* 1. nja. b©j* S. *i. fotbojor. 

Slllf, 'V^J"* t>4i. 1- randt frchnB^ frö knopp. 2. 

rotknaL 3. rödlök, ^fl^flwächs» n. lölÉTtixiL 
Bllltr, *f nu mindro mör&are, kd.T)OQ. -n, #<*. 

itr. 4. I4 slijuta med Ami kadomer tU mor- 

»art;. S. TåsBas, larma* 
fi^litf«rii, fl. 1. biWerk, baatton. %. dam mot 

hafT«t. 
B«it, -ff t, T»iiL -in» -^ flii atm, t» 1. kolf, pH tni 

wm¥är*i- Vlio. af/e« eti *sttn drthcti ,- rida på 

ord #eb ^H/dB 4«m dii ti«i ftrttA; ^eii spiUen 41. 

Jf eflfem , (f i « em ft 'jf «r*r cä j**c A i eyVi .* stn id a 

rä»k«r« tioiQL man låler en annan titldra. %. 

leÉA, plugg:, b nit, K pr i ut, 3. lod lUl ilrTkJirii. 

C kil. 5. lodrTU bjitlke* G era fl 6 wU ein ^ 
rak eom ea giirdegiLrdgBtör. -flngsrfldo, a. 
Liip pra k f at] ö rråt. 

iDiMbånltla, -ti, /. stenmOraarc. -eméflt» -j, w. 
botnbfttdermg- -itrT '*, *i*» (artillGri)kon- 
tljipeL -iflniii «r. £r, bombardera. Herärr ~, 
jw. 1, bombarderar^. 2. *• Bombardiir. -it- 
ry ng , ^ /'. b o m b ar d e? iu g, 

B«ntl9fia£ifl, -f cL -0| »1- bombaäin (urc>art). -a«t 
lifr. - -), 'iei*i Oj w*- bombas t j a tu! st- -åitisch, 
a* ImtnbaatiBkt BTnlatig. -s^ -n, y, bomb. 
ite^l, a. bombfri. biiel ef as 4Uht 'x« dot är 
de le a tvEreiikert- 

X.. *^f fil. tii.nj. anvlaningf Yixe!. IL adi^* 
r godt, bra. -bdrip *ff, m. *. A. kataiiiellf koiv- 
fekt. -d, **, m. obHgatloD. 

BIfiHa&a, 'n, 1», bönbaa. 

hflftÉliefijeii, se. tr, taxera, vardera. *ting, /. 

B^itep -fi,/' gnYernant^ bonne, barnflicka Mifl 

i«cit, *ci [f], n. dim. fl bit. -abauär, -, m, lAt- 
b/ggtire. <^imann, vi. 1. pL *e?* t» bögbåts- 
man. 2. »4- Brniinhuie, biltsman, sjöman, ma- 
ttoHi *iwäehlér, nu båt v akt. 

tt m. o, % n. iim. t, 1. alrand. 2. kant, 
ridd; infatfning, g^rriertng, b4rd, 3. ^a. 
ppabordt bord, An ^ om bord, aa ^^ 
/r>;^it / l^ga tilL 'B 19 Borte, 

B£r(l«, -rij/. frnktbaraliiU. 

BordLéU, -^"^ n. bordell, -faren e« ^oi^ftVrif». 
deiit©,/, reling. -wiU> it. brfltldftiH. 

borllBå*[Ssctij, ft. riorciiak. -eas, -, ö^ m, t.o*t. 
nordHUvitid* -elach m Btirretsch. 

Borg. ^r, m. 1. kaatrerad gria. 2. kredit^ rnk- 
uitig* Ai{^f\* ffihen: lefnnapJL kredit. ePfjjv. 
fr. 1. IJLna, von ni, Aei Jf» i af ngn. 2. taga p& 
kredit» pA rakning* 3. letnna på kredit. «or, 
-, m. -i Pin* -nen^ f. en eoni tar pl kredit; 
låniiigare, låtitagtiraka. -erél, -eH,j\ linan- 



m 






de; vaaa »tt taga p& kredit, -kiirf, m. kåp 
pä kredit. -walsSp adv. pi kredit. 

Bflrklla, -n, f, L bark. 2. (ftår)akorpa. -[•«]' 
daoh^ TI. barktak. -fgt o. I. af bark, bark-. 
2. täckt med (Air)akorpai 

Bara, *«t ^> ^'"i ti brann, kalls, -lart, a. bor- 
nerad, Inikräakt, dtim.-iarthait,/.iaBkränkt- 
helj dymbetp 

SorraUchi -et, 0, m, »tofifeiblomma (Borago 
ofbclnalis). 

Borsiiorfer, *« m, äpple(8ort) frän hyn Sofa* 
do rf, *rt- i4jtiuiTi*hu ^ Äp/ei. 

Biiria, -fi^ /. böra. -nblatt, n. börstidntng. 
-nkiAllar/. bdrfif b bris sol. ^nschwiadalrfn. böra* 
»vindel, börsFinglerL -nirifuchar, ro. böM- 
ocker, böraringleri. 

Borsl, *«| m. Bpriekat remna. >a, "nfj'. Aim, f, 
borat« ^tflf fir. iVn h. a. rji, b o rata alg ueia 
bw«tt>aK -anfaataa, r^i^ dam hors te %x bänt. *an* 
krauti n. bot. Räfflor (CartbämnB tinctoriiu), 
-ig, a. borstig I f mid, oad^ Ilsken. 

Bort||«, >f?, /« bård, kant, llati andre, galan, 
-anmafihaff m^- sn orm ak are, -anrookt in. gn^ 
lostonul rock. -anwabari tri. anörmakara. -an- 
wabsra], /. 1. enurmnkaryrke. 2. anörma* 
kerivorkatad,-aiiwirk«r(ai)" B^rUnw^^ r(«i ). 
-I äran, tv. fr. nätta bårder påj kanta med 
bårder^ galoricra* 

b«i ■• hö9e, -irtig, a. 1. elakartad. % Ond, 
elak, -Irtiglcalt, /. 1. elakart&dt tilkt&nd, 
nteeende. 2. ilaka, eUkbat. 

bSsdiJIai*!, åv. ir. m^D. göra slnttandö, afanedda, 
*ung,/. affneddande, lutning, alnttainf. 

bfiSft, a. 1. moritlikt oud, elak, illTllllg, dålig; 
advv illa. i>«r r^ [Feind} : den le de (fien- 
den), den onde, in 'x.» Ruf bringen: illa 
berykta, förtalft. 2. oi>d, sjnk, värkande. 
iJo* fsi Weh: fwllandesot, S. ond» ledaam, 
B vår att båro* Etik ^r Weg : en »vår, tung 
väg. 4. ond, uppbragt, vred. Jn *** ma- 
cftén: reta ngn^ sie aind sich (dfti.) 'v ei. #10 
;(j'nf^ ^ tnie eitiitnder: de äro osams. 

Nsllaa, ^iv I, (r. reta, förarga. II. rji. blifva 
ond, fLjrargafl. 

Bäsllawkht, m. elak människa, bof> kan al ja; F 
f^er kleitti ^ den lilla skälmen, raetibUE- 
een. -galaifnt, a. vid dältgt lynne, 

bSsllhaft, a. elak, illvillig, ilbsinnad, ondske- 
full, -hattiikalt, /. -iioiAifi* /, .hall, /. 1. 
ondska, elakhet. 2. dilig handling, elsk" 
het. 3. ilak% raseri. •tieltssDnde,/. npp«åt< 
lig synd, 

Baikétl, -ft n- dunge, trädplantering, Utan 
JnsJpsirk. 

bösliqfi, a. ond, ill villig, elak. 

BesseU Borsal, -f*, /, kägelklot. -bAhn, /. ki*- 
g«;flljiina. -éi, -enj/. F petigt arbete, smi- 
plock. 4ar«a, tv. tr. boaselara. dg, a. knpig, 
bycklig. -a, at?. I. Ur. A. ili kägel. IL iir. a. 
a. tr, aysselsätt^b aig med amåplookj pyaala, 
gä och plocka (med). 



ttofsen 



- m - 



tirdflfllB^ 



bofseii i* boién. 

botsiifeiir tp. tr. bosier», 

bSswIlHo, a. iUirilUg, élsk. -kilt, /. ilMlja, 
elakhet» 

BaV -<!, n. bnd| anbuÖ- 

BdtänilJk, 0, yi botanik. -Iker» -^ m. botanist. 
*lscti| a. botitnipk. ^isieren, fv. %(r. k. bota-ni* 
eera, -iÄiörtrommel, 7*, port dr. 

Botllp, -fij m. bnd, budbärare* 'vft lau/ian ( 
iipringa äfsnåen. •'Onamt, n. 1. btidbärar- 
aysslä. 2. Btadabudskontor. -ontraiti/. kvin- 
na lom går ärenden, kTtn&ti(t g&ngbnd, -8f^- 
§ingirf -enläufsr^ m. gängbud. -antdhn, m. 
betiklning till ett bud, budbärnrlön. *énwc^ 
t«} adn. i egenskap af bndCbätare)* -In, 
-ne»„ /I LTinDiigi bud, budbäreraka. -mttfsig, 
fl. 1, rniuniiigt hef^kande. 2. tindflrdånig^, un> 
derlydande. S, skattskyldlg, -mlfsiflhelt /I 
herraväldéi myndighet. Unter åeine 'v örin- 
gen: nnderkasta^ bringa under bIu Hpira. 
-SGhalt; /. 1» a.) bcd^kap, underrättelaö, b) 
budakickning* ÄuJ' t\t g^heti* gä ärenden. 
$. be ak lok ning rid MjBinmDda bot -Echaftorj -, 
m. sändebud, ainbäRRndör» 

BQltchflr, -,, m. tunnbindare, -él, -^fiyX- I* tuun- 
bindärbandtverk. 2. tunubindftrrerk^tad. 

Boltii^hr -e, m» kar, eå, *nia{;har =- ^^WcAer. 
-rfilffin; m. aåbandji karband, 

Botiiidotr, 'Sf n. budoar, -liMn, -fff- buljong. 
-lAVård, '», m. bule^ftrd, vall. <quAt[t], -t »l 
-Sf n. bukett. -ssoIq » Basåole. 

Bowle, -«,/ (dryckesjbll. 

baxllon, iv. Ur. h. a. r/. boxa, boscas, -er^ -, m. 
boxare. -eréJ, -ew, /. boicniog. 

Bofjf, -s ta Bojf Boja. 

br — huvr. 

&rftbånt||er, *isGh, a. briibantak. 

bfftchr fli, Jibr. 'V ^te^aj»: ligga i ttäde j htjii. lig- 
ga nere, i lägervall, -acker, m. träd e(s åker), 
•ackern» Ui\ L plöja trade, -t, -»,/* åfer. 1. 
trade. %, trädeeåker, 3. tirädeejordeua plöj- 
ning, -en, ép. tr^ 1. lägga I trade. S. ploja^ 
odla tridÉiåker. •f^ld^ R. trädefs^&keT). 'kornj 
n. eäd BOm B&a på trades åker. -tanif, fi, tta- 
dci(ajord). *lfae&n, n. trade, -manalj m. aom* 
murmånad, juni. 

Brachs, -*, m, braxes. 

B ricti sett n epf a,/, vin dapot e( Bcolo{»ax arqnata). 

Braohse, *», /. *!i, % m* braatea- 

8ra«lt, -«, ». fc * »1. afekrlldöj utakotfc. -[b], 
"ff», m. *flt *ii, f. Jii. epårhuud, jagtbntid. 
*flul, fl. hta«. utskotL -Ig, a. ^es Wasäer: 
brakvatten. <kaff«e, m. aj oskadad t kaffe, 
-per le, /. omogen, icke klar pärla. *»ieh, n. 
slagtdjtiT^ alagtboiikap, i«m qj du^iir itii »aDti, ta 
■litt. -wa»S«rj n. brakvatten. 

Brttgen •■ Erogen. 

BrahmlliiamuSr *, #, m. bramaiatn, -åna, <ln9, 
-«, m* braman, bramin. 'ånisch, -inj««h, a. 
bratnanflk. <liii$mMt, -, O, jm. bTatnaiam. 

Brak ■* Bräck, 



S.^, 



Braktaåt^ ^en, ri. -a, ^nj /. bräkt eat. 
Bräm, -e, m. 1. bot, g! na t (ÖeulAtft). 

b mm segel, bTiimatäng, 
Bramérbaa, -, -d«, m, atorBkrääare^ pr^tma* 

käre. -taran, tv. itr. h. akräfla, prata. 
Bräma, BrUma, *n^/. bräm, kant. 
Branehe, -n, /. bransch, fack, (yTkei)gren- 
Branif, -t f , m. 1. brandj eld, eldaväda. /n ^v 
geraUn: fatta eld^ in i^ attcitn «i. #efzflfl/ 
aatta eld på, antäudaj in keiUm ^é $tthein 
efcä I Ijnfian laga* S. bränning. 3. biia. glöd, 
t, 9v. ff^r ^fii^«n. 4. pi. &iv. *«r f^ {dd)btaikd 
(= t^rinnAtiäe irUfij^skt), BlM.licA ^UJ den ffrätiden 
ptacken: taga aiu Mata ur akolau. 5^ sved- 
jeland; torrt, ofruktbart at&lle. 6. brand, 
sot pi TLiiAr. 7. miå. brand, kallbrand. -^b»A* 
S4in, m. salfva för brännsår, -battlar, n, 
person som tigger till f5ljd af liden brand^ 
akada. 'brlef, m. 1. intyg om liden brand- 
ek^da. S, b ref innehållande botelaer om 
mordbrand* -aisani n* bränn] äm* *9n, 99* 
itr, h. om Tmtccn, ^k^ar: bryta Big mot kllppOTf 
mot stranden; biid. raaa. *er, *| ta. I, «ja^ 
brand skepp, bränn are. 2* laii. ny. Br&nilar, 
br;indrör. -fest, o. brandfti. -fuchi, m* I. 
brandfux. 2. itud. student aom är andra tet^ 
minen vid nniversitetet. 'Vasse, /. P^^^g 

m^U^ii trtDue ba^ T^r mLt blmiln uldifeiu Mprldma* IkAa 
det epft Ull d^^t aedfi. -gascttmaclir >n. vidbräxid 
smak. 'gesehwClr, n, brandart^d bÖld. -58- 
treide, n. aotig säd. -heiita,yi ödslig, ka]^ 
mager hed, ljunghed, -khl, -Ifl, 0. 1. aom 
smakar «k Inktar hrändt» 2. mad. b randar^ 
taH; om ttitm behäftad med brand, BO tig, 
*lti>rb, m. galler, roat 1 «idtt»«flr. -kora, n. ao- 
tig aiid, -märket),* ir. bränumärka. 'ittalitf n^ 
mjöl af aotIg säd. -malse, /. talgoxe, ^opfer, 
n» brännoffer. 'Olter, /. äsping. *plahl, m. 
påle på bål, vid hvilken den lifdömde fast- 
bandsn -pflaater, n. plåster för brännskador, 
-rost, m. galler, roat i u^pu. *rfit[hj, a. dd* 
röd. *riit[hjer/. eld färg; eldsken, -aallM,/, 
— Erandhaham. 'a€hatZfn,*^r.brand3kattA; 
hna. jn r\* pnngsIÄ ngn, med våld fråntaga 
ngn ngt. -schatziiiig, J\ L. brandakattander 
%. brandskatt. -sehlanBe^/.äsplng. ^schwin, 
a. svart aom sot. -Etella, /I 1. brandsbätle. 
t, eldstad. *«teuep, /, 1. brandskatt. S. 
brandföraäkrlngspremio. -stifter(ln), tn. (/.) 
m ordbränn are (-eraka). 'Sliftuni, /. mord- 
brand aanläggn In g, mordbrand. -Hng,/. bran* 
ning. -vogei, m. ^mi. tärna, -walzeti, m. ao- 
ttgt hvet@. ^wunde,/. brännsår, -laiolian, n. 
brännniurkö, 

B ranke, -n, /, taaa, klo, ram. 

Branntweln, m. branviij. -geist, m, ^prit. -piil* 
te, /. P bränvineåaska, pinnta. 

Brante »1 Brunhe. 

B ras 111 lianer, <, m, braEnianare. ^llfåneHn.-ncfi, 
/. brasiiiaaska. 'lllinlacti, a. braBilisusk. 
•ilier = Brasiiianer. 4ll»eh - broåiUamåck* 



Ur* iBtiTKMltiTt» ryf . nflvxlTi, tt. furtt, Mt* 



<r. tnit«tllTt rtrb. A. ti«r JU&m^ J. lur tKte un 



län 



flrals, -e#j, O, ni., hop, ekräphöf . 

BrassB, -n^ L /, 4a. braea* n. tr*. -% -, m. 
brajten, -n, åj>. tr. ^0. bfassö» 

Britllaal, m. stekt ål. -apfal» m. itekåpple. 
^en, t) åt. B. åv* L tr. a te ka. Oniipr. näck dem 
Marina hräi man dit Wunti don efter per- 
iod, GebraUnea i etekt mat, Eiek.* ^ itr. H* 
Btekas. bj ^^ m. dJm, Bråicken^ *léin^ st^k. 
aiifl. rföf» ^ rUcktn: fÄ nys om aake?i. -iH- 
Ittt, «, stekflott, -ontchilf S«li /. stekfut. -■«> 
wandar^ m. Htekrändare. -ar^ ^1 m. stek Are. 
-erln, *nen^ f. stekerakä. *heDlit, «i. atek- 
gå<!d&, -(tartoftat,/. atekt potatis. 

Britllnp, -e, in. bot. akifllng (Agaricna). 

ir&tilofan, it», atekn^. -pfanna, f. atekpetn- 
itai. -röStT B*, halater. -ach, i£/. kratach. 
-tGhaufat, /. fltckapade. -acha» -n^f. aU6oL 
-solimalz, «i. BtokBotL -aplata, m. atekspett. 
'Wypstty. bräckkorf. 

Brtti, BräUr -«, m. «. %. brygd, 

BratICtt, -0 fj m. bruk, aéd. -bBr, a. bmkbitT^ 
aiiYäjidbar, ^barkalti/lbrukbarbeti auTänd- 
bskrbet« -enr 'f« (>"* «i. ^ 12 r. K v^d Et»- i- 
bri].k&, använda, begagna, göra brak af* 
£tii« Kur rM genomgå en kur. 2. behdfva. 
Dara^f hraHCht man nicÄJ jjcf? ifu #e{n.- 
det &jf Ingenting att vara etolt öfver. I fr, 
«pm.^ ih, ^Tu vfOM braucht eå mo viel Umåtåndt T 
llTaff^T göra i 4 mycket btåk, aä många 
mnatändigheter? da* hrtkucht «t ntchi: det 
beböfa ej. 

krAuehlicli, * '^ gehräuchlich, 

Braii1]«, -ra,/* ögonbryn, -alg na r, m. bryggare, 
-an, «!?. I. tr. brygga j biid. koka Ihop, uti- 
Btifta, n* * itr. h, L ajudaj koka, 2. opp- 
acinda dun b ter, -af» -, m. bryggare- -arhui*- 
ichaf m. bry ggard rang. *erélj *^^», /". bryg- 
geri. *aHrij -nen, /. btyggadrti» ^htui, n. 
bryggeri, -herf^ m, bryggare, -hot, to, bryg- 
geri, 

brairiit o. bnin. Von der 8onne ^ werden: 
blifra aolbmndj '^t BttUer.- bry ut atnör, der 
*s*«, jUm. Bräunchem otm en bi-uu-: bmnte, 
Éj>. lim bj&rtiAr^ nalle, 'biar, n. bmut Bh 

Drlune, O, /, 1* brun TÅrg, brttuhet, 2, »eii. 
ÉtrupkatTiiTr^ a tr^p inflammation, difteri. 

Braunétta, -n, /. 1. järnsparf, 2. i« FrnnelU. 

bråunan, #p. I, fr, i ibL kot. bryna. II. iir. h, «. 
r/f, brynaa, bllfva brna, 

SrauDitriach, m, tnmlare. -gaflacM, a. brun- 
fläckig, 

liriunltGJi, a. brun akt! g. « ga I b, a. iBabelilargad. 

bräuiirat[li], a, rödhrnn, 

Bråiinting, jf. brynande. 

eraunwurz,/. fienört (Scrophularia)- 

Brau», -e#, 0^ w», bma. In San^ und f^ Ubtn: 
lefra I ena o<::h das, -che^ -n,y. bnla, kula 
t luhradtit ftf ÉiAg 41. ttai. *aj -ftty. 1, jnaning. 

S. aprit pl Tmttemlmfift, I dmiah m- d. ; il tTr^ det 

&ct«! vattenkanna med iprit, »pntduacb. ^abad, 
wi, aprltdwBcb. -alrila,/, pslera* -ehahn, m. 



■osi. brashane, *akopf, m. brnehnfvud, >tlc8p* 
flg, Éi, lattre ti tgi nppb rasande, yr^ rild, -en, 
sp* I, t Jr. t. h. brasa, en a a. ^.t. ruaa, aprin* 
gu åstad* H. fr. 1. frusta nt. 3, eprita, vatt* 
na pied sprit, -^apulvar, n. frila pulver. >atliani 
m. jäslera. -aMJnd, m. atormhy^ blia, vild- 
hjilraa, brasbnfvnd. 

Braiil, -e t, /■ 1^ fästmö. %. brnd. -Wtlar, m. 
böneman, -fackal, f, bröllopsfackla, -fil II rar, 
m. brudeven, marskaJk, *galagf «. brällopa- 
^'^E^ ^gamicli, ». bmdkamm^re, 

Bpäutigam, -«, m, 1, fäatman, 2, brndgnm. 

Braitllljungfar, /, 1. (bmd)tikma. B. jnagrm* 
brud, 'lauta, pL bmdfolk. 

bräutlich, o, »om en brud, brmdllkj btnd-j 
jangfrnlig. 

Braut|>ln§, m. Tlgselring, '»chtft,/. - Brant- 
étand. ^achalz, m. ntstyrael, -tthMUif* för- 
sta besöket hoa den nt korade. Auf dh '^ 
g åken :^ söka sig en fåatmö. ^achmuckt -staat, 
m, bmdamycke^ brudskmd, ^atand, m. för- 
lofTadea atålinlngj förlofningatld. -lag, m. 
förlofningsdag, -sårbar, m. böneman. -Wtr^ 
bung,/. frieri. 

brav, a. 1. bra, heder ti g, dugt i g, r ät tak a ff ens, 
anulL 3, modig» tapper. *lieit, /, dugtigbet, 
riitiäkaftenhet, hederlighet; dngtig^ b^^der- 
Ug handling* -o, -[j]^ -# *i. Bram^ 1* «, bravo. 
2. m. itaiicDik handit, legd lÖnmördana, bra- 
vo, *orufan, n. bra? oro p. 

Br«eh|]årz[a]nal, /. kräkmedel, -bank,/. lin- 
bråka* *bir» a* brytbar. *barkftlt,/. brythar- 
het. 'dirrchfalli m* med kräkningar förenad 
diarré, -a, -«,/. linbråka. -atsen, n. br&ck- 
järn^ kofot, -ailf Ä) »i. I. tr. i. bryta-, bryta 
af. Blid. das öesÉrti ^^ öfverträda lagen ,^ sick 
(dfcO den Kgp/ -^ göra alg b ufvudbryj dai 
biickt ihm den Bah', det störtar honom, 
blir håna nndergång, flin Wortj einen Ver» 
pb afdela ett ord, en vara. % bryta npp, 
röja, plöja upp \ bUd, dia Bahn r^ vara baa^ 
hrytare. 3. vika^ t, «e, ein Blått Papler^ «i- 
nen Brit/, den Band: marginaleu. C Gs- 
brockenes Deutsck: bråten tyaka, ^ sprt^ki 
gebrochen deuifch *' hun talar bruten ty akti, 
rädbråkar ty skun, ^cbrockene Stimma.* hru* 
ten röst- &. vm, gebrockms ZaM: bråk, 6. 
kräkas, kasta dpp, spotta. II. r/?. 1, bry- 
tas, Seine Siimme bricki nt?Ä/han är i mål- 
brottet. 2, aftnga, gifva efter, alå om. 3* 
kråkaa, kasta npp, m, itr, a) m. 1, bristjt, 
2. gå af, taga slnt. 3. bryta, ruaa, störta 
fram. Diehe^ tind in dui Hau$ gebr<ickcn; 
tinfvar haira brutit sig in t hnset. b) A, 4. 
Mit Jm ^ bryta med ngn. 6. krfekaa. Zu ^ 
einaehrfien; taga kr &k medel B) sv. tr, tatq, 
bråka, 1. 1^ Fiachs, Eanf. >miUal, »1. kräk- 
medel, -nalt,/, rlfk&ka. *pankt, m, opt bryt- 
ningapnnkt^ -ruhrt/. anropeUk kolera, ^atang a, 
/. bräckat&ng. -ung, /. brytande m. m. h åfc 
eken, »wura, /» brt. nyerot (Teratmm al- 



^ =^ rg^rcfUDdi upp«iB^(i.rd, * ikli imi. O dMtuAf pJujr. f b»r ökaljiud. F tkjcdijuxl^ P lL(r4 «vvl\, ^ ^VmAn ^iv^ViNc- 




Breohwnrzel 



-^ 94 — 



Brigg 



bom), -wurzel, /. kräkrot, -zeug, n. verk- 
tyg att bryta npp lU m. m., bräckjärn. 
Bregen, •$, O, m. hjärna, hjärnsnbBtans; P mm. 

hjärna, hnfyud, förstånd. 
Brti, 'Bf m, mos, gröt. bim. den *\* versckfuten : 
fördärfva saken, försumma fatallerna, ein 
Kerl von <v en vek, ömt&lig ei. op&litlig 
stackare, F einen läng en *>* von etta, ma- 
eken .* göra en l&ng harang om ngt, F Jm 
den f\* ums Maul schmieren : Inra ngn på 
konfekten, ordipr. [zu] viele Köche verder- 
ben den t^ jn flera kockar jn sämre soppa. 
-hsft, a. som mos, mosig, grötaktig. -ha[h]ii 
M Broyhan. -icht, -I9 - breihaft, 

dreH, a. bred, platt. «x* drUchen eL ecklagen: 
tillplatta, F jn »» schlagen : a) öfrertala, b) 
narra ngn, etio. ^ treten: orda yidt och 
bredt om ngt, <v im Reden eein: yara mång- 
ordig, des *>*em darlegen: utföra, utförligt 
framställa, aich *%* machen : taga stor plats, 
brösta sig, skryta, -e, •», /. bredd. In die 
Länge und *>* riåt och bredt, 'v des Gelei- 
ses: spårvidd, -•n, tv, I. tr, 1. breda, ut- 
breda, veckla isär. 2. göra bred, draga ut 
på bredden. II. rjl. utbreda sig, vidga sig. 
-fQ(s, t», plattfot. -fursig, a. plattfotad. -ge- 
itirnt, a. som har bred panna, -gold, n. blad- 
guld. -kfipfHl) a, som har bredt hnfvud, 
tjookhnfvad. -stirnig - breitgestimt. 

Brtmllo « Bremse. -er, I. -, m. bremare. II. > 
bremisck, -erin, -nen, /. bremiska. -Itch, a. 
bremisk. 

Brtmslle, -n, /. 1. loei. broms. 2. kapson. 3. 
broms på jtrnTigaTagiMr, hämsko. -en, sv. tr. 
bromsa, -er, -, m. bromsare. -ffliege,/'. looi. 
broms, -verriohtiing, /. bromsinrättning. 

krennliUir, a. brännbar. -iMirkeit, /. brännbar- 
het, -en, sv. oreg. I. itr. h. 1. brinna. Die 
Lampe brennt dnnkel: lampan lyser dåligt. 
BUd. brinnande längta, t. ex. sein Herz brennt 
nach Liebe. 2. brännas, vara brännhet, i^des 
Rot: eldrödt, bUd. r^tde Liebe: glödande kär- 
lek. II. tr. bränna. Bich (dat.) eine Kugel var 
den Kop/ f\* jaga en kula genom sitt huf- 
Yud. in. rji. 1. bränna sig, blifva bränd. 2. 
bild. sich we^fSf rein «x# ställa sig oskyldig, 
rentvå sig, fria sig. 8. F bUd. misstaga sig. 
Da brennst du diok: där har du hoppat i 
galen tunna, -er, -, m. 1. brännare pi umpor. 
2. brännmästare. 3. bränvinsbrännare. -eréi, 
•en, /. bränneri. -glas, n. bränn-, solglas. 
-heiz, n. bränsle. -51, n. bränn-, lysolja. 

brenzUelii, sv. itr. k. lukta ei. smaka bränd ei. 
vidbränd. -Uch, -lig, a. som luktar eL sma- 
kar bränd, vidbränd. 

Bresdie, -n,/. bresch. 

Brett, -e, -e, -n, m. <* Gebrechen IL -haft, a. 
lytt, vanför. 

Brett, t Bret, -er, n. 1. bräde, planka, 'ver 
sehneiden: såga bräder, F bUd. snarka, dra 
timmerstockar, bim. da ist die Welt mit 



f\,ern vernagelt: där tar vägen slut, ur. nu 
står mitt förstånd stilla, das «v bohren, wo 
es am dunnsten ist: taga saken så l&tt som 
möjligt, jn durch ein eichen fs* loben: rosa, 
öfverdrifvet berömma ngn, dnreh ein <v sc- 
hen: vara skarpsynt, etn 'v vor den Ängen 
haben: gå med förbundna Ögon, etn fv vor 
dem Munde haben: vara fåordig, hafva mun- 
lås, etn '^ vor dem Kopfe haben ei. mit fs^ern 
vernagelt sein : vara inskränkt, korkad, en 
träskalle. 2. Das schtoarze fs* svarta taflan. 
BiM. zu *\t kommen: blifva allmänt bekant. 
3. bord, disk, i At bOd., t. ex. bet dem <v be- 
zahlen: ej blifva ngt skyldig, betala med 
samma mynt, etw. auf einem <x* bezahlen: 
betala ngt på en gång; grönt bord i rådsisr 
MmiiBgar, domitoier. t. ex. vors f^ kommen: stäl- 
las inför rätta, am *s*e sein: inneha makt, 
stå högt, äga inflytande. 4. bräde, bräd- 
spel. BUd. etnen Stein beijm im /ve Ao^en.* 
stå väl hos ngn. 5. tilja, skådebana. Vber 
die *\0er gehen: uppföras, spelas, -kamn, m. 
stock som skall söndersågas till bräder, 
•beute, /. bikupa af bräder (nr ikogsbin). -bleck 
- Brettbaum. -erbObae, /. ställning, scen 
af bräder för taskspelare m. m. 1 abt rid mark- 
nmder, kasperteater. -era, a. af bräder, bräd-; 
F bUd. platt, ytlig, -fledel, -gelge, /. fiol af 
ett bräde. -mOble, /. sågverk, -nagel, m. 
brädspik. -splel,n. brädspel, damspel. -tteln, 
m. (brädspels)bricka. -verkleldnnf , /. bräd- 
fodring, panelning. 

Brgtzel M Brezel. Brettba[h]n ae Broghan. 

Breve, -[«], -« ei. -n, n. piaigt bref, breve. 

Brevier, -e, n. breviarium, mässbok. 

Brfzel, -n,/. kringla, -ffran,/. kringelgumma 

(cnnma lom ift^er krlnf^or). 

Bricke, -n,/. mol näjonöga. 

Brieff, -e, m. bref; dokument, diplom, kon- 
trakt. Biiå.js fx/e^nJen: komma underfund 
med ngn, med ngns hemligheter. «w und 
Siegel Hber etw. haben: hafva bref och si- 
gill på ngt, *\t Stecknadeln: knappnålsbref. 
•abgabe, /. brefs aflemnande; postlucka, 
•adel, m. diplomadel. -ausgabe, /. ntlem- 
ning af bref. -beschwerer, m. brefprSss. 
-beutel, m. postväska, postpåse. be g en, tn. 
bref-, postpappersark, -bote, m. poetbvi. 
-boch,n. postbok. -geld,n.bre^oTto. -kailan, 
m. breflåda. -Ilcb, a. gnm ei. i bref, ekrift- 
lig. Mit jm rw verkehren : bref väzls med 
ngn. -Riarfce, /. frimärke, -paiiiar, n. post- 
papper, -presse, /. kopiepräss. -eefiallea, 
pl. bref, brefsamling, papper, handlingnr. 
-schalter, m. postluoka. -etempel, m. post- 
stämpel, -tasche,/. 1. plånbok. 8. portföl). 
3. postväska, -umscblag, m. (breQkuveri. 
-verfcehr, m. brefväxling. 

Briglléde, -n, /. mu. bri^. -adfer, -0, m. i^l 
brigadchef. -antine, -n,/. t^e. brigantin. -g, 
'S eL * -«»,/. ^is. brigg. 



iir, tatnmaiOft, rjL Nflexin, st. itarkt, SV. aragt, <r. traulttrt verb. A. ter hAtm, 9. har eeft» UU MOyvartk 



tsrillajii 



— 95 - 



Brlta^e 



brlllåntt I- a* brH|äiit| BtråliLDdfl. tl> »en, m. 
briljant, <ieren, st\ fr, bTiljntttém. 

Brltllli, *it, j\ gla^ögoi). iiud. €tw, durch et»^ 
sMil^rv ^ anje4«rj - «e ngt med audra ogon^ 
/ni #111 A '^f nii/Vt-^sdn ; uarr^ ngn, fora tigo 
bakom ljuset, -lorflN, jv. «fr. /i. briljera, 
gläBB^ lysä. 

lirl«ifiitT *if- orify. fr. 1* bringa, inbrTtiga, 
QiedfÖFBj komma n:ied^ akafta^ tngni fram^ 
Brinfft mir eineu jS(»iÄ^r gå efter en stol ät 
mig, cli# Jtäiworf ^v» gifra flvat, ^m ^ineu 
Toast^ ein Glaå ^ färeilA, dritäka ngna ak Al, 
woå *%t dU Eeiinnffen T hr ad »tår det för 
flytt I tidmngaTiia? dh Menfft mu/w és ^ 
det vlI måagden, aom gör det, tin Wort 
briufft doM andert^ det ena ordet ger det 
andr&j Zmiå btingt Mai: kominer tid^ kom- 
mer räd, % I fDE^DiBf Bioii mAw. Jn data '^ 
dajf' förmä ^gu att^ etvj. J'årtiff *^ få ngt 
färdigtj tffojt /»riTi^f Sit ktrl bvad för eder 
bitf Mein Léh^n iocA 'v uppnä en bog &!- 
dcT, ^ hoch 'V kom Dill l&Dgt^ bögt i gra- 
derna, £^£0. 1^ Jet 11 ^ f& fionder Dgtj/n for- 
iirär£# ^ tör^ ngn ftiim&t i kuniUKpotp e« 
ipff i f «%« kommA, gä lAngt, 6>/d^ tusatnmen 
A# skr&pa ihop pengar^ S^ i r»rcaiiic med pnp- 
Eiw. a fl jic/4 (kk.) f^ förY&rfva ngt, ekrnpa 
ngt kt aigf «lt0. Ull ii«fi Mann *%> bringa Dgt 
till rätt persDD, rätta ägareB, %rw. anderråtta 
Bgn om Qgt^ Warén ajt den Mann f\i sälja 
(af med) Tfcror, tfcine Tochur an den Mann 
t^t gifta bort ein dotter^ an den Taff ^ brin- 
ga i dageii, jft a^/ di* Betn* ^ hjälpa i>gn 
p4 benen, «tn Stuck auf dit BUkne 'v lata 
uppfdrai en j;teater)p}ei, daa bHngt mich 
aojT dém Gtdanken : det kommer mig att 
t&nka påp e« E), åein LtUn aufttehtdg Jahre 
*ii bUf TU ät tio &r g^mmaK auf die Nach' 
vefl ^ öf^erlemna 4t efterTärldBn, au/ die 
Schulé ^ iäUa i akolttf jn au/ teine Stiie 
«w vinna ngn for alg, elur, a ti/s Tapti ^^ 
bringa ngt p& tapeteD, das Eåsen au/ dtn 
TUck '^ sätta fram tnaten, cm Kind au/ 
die Weli '^ föda ett barn tlU världen, jw 
au g dem Jlauåe i%t aflågsna, köra bort ngti 
ar ^itt bus, åiek td»t,) efip fföj den Gedanken 
el, rfcfli Kop/e el. rfem Stiifie -v alft ngt tir 
biLgen, Jn aui der m). au/ter Fat^unp «i. F 
auå cfera H^HåéhÉn ^^ bringa ngn nr fatt- 
mngeii, bei 8 tit a ^ afl^gana^ er h^t e$ biå 
Eum Major gebracht .' han har tjänat npp 
fiig tUl mtijor^ eiw. hinter tich imtk) ^ till* 
lyggaligga, »fr, förvärfva; lägga nf ngt, kin' 
tår Scklif/^ vnd Rieffel <w satta inom lia 
och bom, 14 AeUtitnffj Anse hen '%* göra ak* 
tadf sniedd^ in Anwéndung fs, anrä^ndri, in 
Aii/reguns »v MpproxÄj oroa, in Auagahe^ 
Einnahme *** nppföra på ntgifta-, inkomat* 
konto^ in meinan BeMts ^^ tQvy^vfy^t eiitta 
sig i beBittning af, Kiw. in BImIb ^ komma 
ngt ati blomstra, ifi Er/ahrung **# crfaraj 



tn Erimteruufj »w JLt^rkatla i niifin^t^ aieh 
im Gtrtdc "^ l&ta tala om alg, in »einé Qe* 
wak rtj aätta mg i bemttning nf^ ins ^Incht 
'X. bringa t pmTigt, tai klar^ -^ brmga pil 
det k!ara^ jm etuf. in den Kop/ <%i aätta ngt 
i hDfvndet på ngn, in die Lehre f\t ailtta i 
lEra^ jm tttn^ iu dit Rethnnng r%t itppfSra 
ngt p& |}gna räkning^ in Ru/ gtbrathl tBtr- 
den; konuna i ropet, Jn in ikblen Ru/ ts* 
illa berykta ngn, in Schta/ '^ sölva, mit 
inM SpUl »v Inveckla, in Umtauf ^ aåtta 
1 omlopp^ tn Yerdacht 'v göra miistunktt 
in Ver^eatenkeii ffthraehS tcerdem falla { 
glömska* in Verm/ ^^^ illa berykta, tn F«r- 
ée 'V aätta I vers, £tiff* tn Walfu^ *%é kom* 
ma ngt att ajnda, in W^/atl *%* undertryo* 
ka, aMgsna, in Wul ^ uppreta, in Ztt^ "v 
aätta i gång, mit fieh '^ fl5ra med aig, uné 
01 die tfmttändé mit Mich fSf allt efter Ono- 
fttändtgheterna, elw. nick t Hher das H^fZ 
ti. ^be^ tich *sé k^nnrm ej kunna furmå alg 
tiH ngt, Un^lfick fiåcr Jn *\* draga c^l jcka 
dfrer ngn, tum etw» febraekt wtrdtn: hllfra 
af med cL gå miste om ngt, jn um etuu >^ 
fråntaga ngn ngt, g(5ra fttfc ngn förlorar 
ngt, åich umM Leben «v taga liiret af alg, 
un ter Back und Fack f^ bringa and«r 
tak, JM unter dit Er de '%* begrafva ngn, u** 
komma ngn att do af sorg, unUr teim C^e- 
walt "u nnderkufya, taga i beBittning, ttine 
Tochter unter dié Baube 'v gifta bort ain 
dotter, un ter die Len te ^ Aätta i omlopp, 
nom Fleck^ von der Stelte 'v fä nr ääckeni 
komma nr fläcken med, vor das ffauä ^ 
följa, föra, akjntsa ända fram till porten, 
jn vor den Richter <v draga ngn Infär rät- 
ta, en Ånsehen ?v göra anaedd^ Jm eetne 
Pfii^ht »lim Btum/Heein ^ påminn b ngn 
om, förehåll a ugn bana pligt, tu Ekrtn *st 
bringa till hedera, en Ende ^ göra alnt på, 
sur Ent»cheidunff *v bringa till af gör ande, 
afgora^ Jn eu eitiem EntåchltiAse >^ bestäm- 
ma ngn för Dgt, éu Fali ^ bringa på fall, 
gum Geharåam 'v bringa till lydnad^ z«m 
Gsåchenk *%^ a k [in ka, ^fi ^uvt GjÉständnii *w 
förmå ngn att bekännn, Jm eiw. sur Kennt- 
niå ^ nnderrätta ngn om ngt, jn tum La* 
ekttt <%* narra ngn att akratta, «*«r, tum 
O p/er *v (tipp) offra ngt, eiw. su Fapter fs, 
satta ngt pä papperet, tvm Rasen ^ göra 
raaftnde, ewr Muh& »v Ingna, tum Sckwei' 
^en f%t nedtysta, jn witder bu åich '^ väcka 
ngn till såna, zur StelU ^ framakaffa, *«r 
Weit <v föda till Tärlden, ei sit etw. *-v bllf* 
va ngn ting, öj ^ niektf •%^ ej blifva ngn ting* 
-•f^ -, m, -epjn, -fiÄn, /. en aom bringar, 
medför, skaffar ngu 

Brtnk, -*, m, grön platå, kulle, backe. 

Bdifl, -n,/- ^jfl. bria. 

Britlli, -Iscb M BriUe, britliMch. 

Brit»che k I^iUche. 



Britte 



- % - 



Bnumaböri 



Brittliet -rii m, britt, -tn, n«fi^/, brlttlBk kvin- 
na^ -lacli, 1» brittisk. 

6fa€h& i« Broéche* 

tifttckeliliDr ä. som lätt bihuUt sig. -P. tv. L 
tr* bryta i bitar, sondera niii la. II» itr. jf« », 
f^. gä i bitart stiittla sig* 

bpoekeil, L ^r. - bréckeltt. n. -j m. Wm. Bröd'' 
cheti^ -hin^ aj^ruiAii bit^ emnla. -^wslia, adt\ 
bitYia^ i smulor. 

brOokllfi le bri^cketigi 

Prod 19 ifroe. -il, -j m. immai änga. ^iIji, sv. 
iir. h. o. t <. koka, S}tida, bubbläi skumma, 
-ftm, -«n, ", j», &nga, kvalm, dxine^t, ntdunftt* 
DiDg^ -srifl, -[e]»j,y* broderi, 

Broibafhjn ■• Bvoi/kan. 

Brakat, -e, m. brokad. 

Brombfisrs, -n, /. björnhalloii^ b|årDbir* 

B ron c o id Broru^, 

^ronMlen, pL liiftr5r(»groTiar)* -ftl», O,/, luft- 
TOTfiinll am m a tion . 

Bronn, <[«]jif -en, -vHj *, m. (>««{. brtitiD^ källa, 

Bronzller -i», /* brons, -en, u. af brons, brons-. 
-lirOAj se. tr* bronaeFa. -lerer, -, nt, bron- 
BGrarf.1. -rermiB,y.^ bronBcriog. 

Brosifn, -e, ib* o. w* *% ^^tj* ^^*°- [tJi ***■ Bros* 
cAén, -/e»'», (bröd )a mula. 

B r Of ellt, -n,/. bro sch. 

Bräachsfi ■« ^rofam. 

lirosGliil»eren, iv. ir. broscliertt. ^ärtt "it, /. 
bToaohjT* 

bHfBflln^ åu. tr, aonderatanla. 

Brolf -ff, n. dim. t^ bröd* F der vértteht wieAr 
ah '^ e^sen: ugr han fir inte så ånm som 
h^n ser ut, b an är en klippare^ seia ^v ha- 
bån: hafva aitt uppehälle, injs Lohn und ~ 
åtehen: vara I ugn a tjänat, -erwftrlt, rn. nä- 
rlngsfåuf^^ födkrok, -herr, m. brödherre, 
husbonde i ujtrm brod mui ir. -hsrrachitt, /'. 
huaboodfolk. <korb, m* brödkorg, /m den '^ 
Äj^Aer Adffl^en.- sätta ugn på indragnings- 
stat, minaka huus inkom äter. -krOmcheii, n. 
brödamola. ^kruini,/. 1. det mjuka, inkrå- 
met i bröd. 2. brädsmula. -los, a. bröd lös. 
*v« Ätt»*;.- konst som ej ger bröd, otaok- 
samt arbete* -nsid, m. jrkeaafuDd. -[wfj- 
l^andrunB, /* brödets förvandling xiå ii»UT.r 
äftn, tranesnbatautiatlon. -wlaaBnschaft, /. 
hrodTetenskap, hrödetudium* 

BrojfhM, -«i 0^ m. ett alags öl, brfgdtpå hvete. 

brr — iiurr» 

BrDch» -« ff m. -tfr fi », kärfi moras, träsk. 

Bruoh, -« t, m. 1. brjtande, brott, genom- 
brott, spricka. Vor diå I^U$' und Bri^che 
treié-Ti,* kläda skott, ^ des Friedens : frede- 
brott, ést de* GasirechU: brott mot gaat- 
väuakapeu, ej ist swiachtn ihnen £u tinem 
*%*€ gekömnmn : de halva brutit med hvar- 
andra. 2. re ek* S* mmt. bråk. nud. dm ffeht 
in dU Bräche.* det är oberäkneligt, krång- 
ligt. C brottyta. $. (kydkstent-, niÄrmot-) 
brott n. m. 6' tH«d. bråck* 



BrDCh«injiJflrt m. tio t, hiirsyra. 

Brtfchtfach, n* bmtet tak* 

Bfilchdorft n. i kärr belägen bj^ kårrbj* 

brifchllirsJ, a. fH från sprickor* *pold, i«. ti»- 
tivt guld. 'h^ksfr m. mai. bråckbållATe. 

brachig, a* k ärr i g, oppfyld af tråak* 

brllchtg, a. 1. som lätt kau brytas, aptGdt 
smsUg. 2^ sprickig, bruten. 8. behäftad 
med bråck* 

Bruchllkraiit, m.bcrLknjrtling (Hernlarla)* *r»cli* 
nunQ, /. bråki^akmng. *t«liaifen, m, 1, brott* 
skada, skada genom brytning. Z* bråck- 
fikada. -Bchiana, /. si«d. be^apjila. *silbarfii* 
1* Kmomikk sönderbrutet sllf ver nu vmäitaiai. f . 
natt vt ailfrer* -attin, rn. i ■4eBbr«» hr o ten 
sten, kvadereten* •ctalls, /. ställe dJir ugl 
ar bråtet, brottyta. -stOck, n, afbmtetfflyo-' 
ka, fragment. -t[|ijflil, m. bråkdel. ^fild«,/> 
bot, knäckepil (SaliiC fragUia). 

BrUekS, -I», /V bro, brygga, »tid. jm die ^ 
au/éichen: afakära^ stänga vILgeu fBr ngn^ 
Jm dit nw niederlasåen «i. treten: bjälp» ngit* 
^n, stf^ I. fr. si& bro of ver. n* r^* bUda bro. 
HL itr. h. vara sysselsatt med brobyggnad* 
-nbofen, m. brohvalf. -njoch, n. brobock. 
-nscblagan, n. brobyggnad, -ntchlifar, m* 
pontonif^r. «niOll, m. bropengar. 

erllekilnar, -, m. hrovaktare. ^ung,/. brobygge 
n^d, broslagning. 

Brudel, -n #<i Brodel, brodeln* 

Brytfar, *tt ^- broder, f ^v Mtrti hjäHebror, 
'^ Hiizkcpft brnahufvud, '^ LiederlUkz 
lättflinnig sälle, 'v Luttig: broder Inatig, 
muntergök, -v Stitdio^ glad student, Uber 
fitudioaUB, ^ Zimpertieh: kinkblåsa^ -ÉH, 
/* broderligt sKtt. Na^k ^^ broderligt, -bund, 
m. brödraförbund* 4a h de, /I brödrakrlg* 

B rOtta r[| gemål nd a Jlbrodraf draamling^n , he rm- 
hutarue. -klndSf, pL kualcer, syskon barn 
(bttfD ilU btmri r^Tått. m Sruder', 'll^l|,at br^ 
derlig. -liohkalti /. broderligbet. 

brudarn, sv. t fr. h, 1. kalaaa. S. skämta^ 

BrQdar&chaft, t Bruderschaft, /. 1. broder- 
skap, bro rak ap. Mit jm *%- maeh^n si, JcA/tr* 
fåett : blifva bror, lägga bort titlame med 
ngn, ^ tritikeu: dricka brorskål. 2. brödra' 
skåps ekrå, gille; förbund^ förening. 

Brudanatkr n. brödrafolk. 

Brtlti[|e, -r», /. spad j bnljongj aås. F wjd. i» 
der ^ åitzen tu rteeken : ultt^ 1 klEmman; 
éiné lanfft ^ uAer *tv. marken : orda vid t 
och bred t om ngt. -en, sv. tr. 1. akålJa, 2, 
forräEa. 3. byka. -lafs* n. akållkitteL -ktlfi. 
a. skålihet, kokhet, -kessal, m, " Brah/a/s. 
-I, -«! m, kärr, träsk* "iiAptGhafi, n. eåaekålf 
Bpilkum. *suppa,/. buljong. 

BrQllllaffa, m. »mé. vrålapa, böiapa. -an, sv, tfr* 
h. 4. fr* böla, vråla, tjuta, ryta. 

brumiu, i^. Lirai4it4« tU» djuf* \Mi% b mm, bn. 
*frap, m. l.imni.(brura)bj©riijnalle.2^Fbrum- 
bjömi tvärdgg, "blrl, m. •• Brummbår Z. 



lntrwiiUTt, r/. Rfifrxlf t, st. lurfcti #r* trftflt, <n tmuiUrt firt. A. tor iétw, i* tor *#(n UU fajuiFf»^ 



ilr, 



BrnmmtkaTs 



— 97 



Baohse 



-•Isen, R. Bti ti«ei muiigigui f knarrig per- 
son. *elSf brilmnivllii sv. itr^ k. «, fr. Ami- 
bnimmft, fr&tntiinmla. -tn^ mv. Hr, h, •.tr. 
1. bnwnroftj »ojt», mumla. 8* F iitta \ tar- 

FRll* 'STf -, m^ bTnmHiare (britnimflTi.de djnri per- 

(4, bruromaode, taarngj gnatlg, -hater, m. 
" Brummhär 2. -IcriUel, m. tKnLonoma^v piflk- 
sntirra. *f timmen ^/l brDmstiimmai bmmkör. 

Brunélltt ■« BmiifittU •, Pf&mlU. 

brUaéti, a. brtinettf brunlett* 

B ra nit, -fi t^ yi brun B t* -an, xv. ifr. &. vara «t. 
bILCTa brunst t g. ^hirsch, m. bmnatfg bjoft. 
'ig, a, bmnalig. 

brDniaren^ #p. fr» 1. bmnpo!era|p polera luuu. 
S, bfonBem. 

Bfmum, -^3nt^], *Afh w* P***- " jSr»»«en /» 

BrllnnSf -itj.y* brjniai pansar, bameak. 

Brannen, *, m. diin. BfUnnchenf 4einj 1. brunna 
käUa, »nd. flt«*«« /*/(!«« «iiä( ii» den ^ge- 
fallen - mina planer hafra krnpit i ekrlnet^ 
WoMMier in den rw träbin i agf. bäia ugglor 
till Aten. % 0iälBo)brunn* ^ irinti^ii ; dric* 
ka brann, -adftr^ /I källåder, -anslall, /, 
hjunnsitiTMinlng. 'bäcken^i?. brnniiflbäGkeii, 
basaätig Ltu «& ipriDibnina, -kasteii, m, brun dB- 
kar. -kres^ei, f. b&i. källkraes« (Naaturtiam 
offidnnle). 'teUung, /. brunn iirot. 'Zttltt/^ 
btaonstid, br^nuetermlrt. 

BrURSt, -« t^/. 1- br&nad, Tärme, brtnnando 
begär, lidelse, 2, » Brun fl, -in = hrun/Un, 

brDaStlQr 'i* 1- ^arm, med Tårme^ innerlig, 
brlnnandäf lidekefulL 2. bmnatig, löpsk. 
-ksll,/. iriijerligbet, Tärme. -lich,ail«,Tarmt, 
mnerligt, brinnande. 

hrllBk, a. bas ti g, häftig^ burik. 

Brtti&elttri BrUltier, I. -, m. br^rBselbo, 1d7&- 
nare 1 BTysaeL H. " hriifålérlsch, -In, ^nen, 
/, kTinna frän ei. iBiyeBel, bryfiaslbo. -Ischr 
o. bryBaelek, bryaael-* 

irntt, -e tj y* 1' bröflt, Er hai ^s auf d^r <%* 
ban bar ond t i broatet, tich in die »^ tMr* 
fem brösta sig. S, pl lUtttde djarr bringa, 
bröBtatjcke. Z* i»l Wiäw: bröatatycke, from- 
atycke, lif. -bflklsmmung, ^boscliwarda, /, 
tryckning Öfver brdatet. 

brttstsn, #!?. rjf. bröata aig, akTjta, skräda. 

9riittkif9ll| fl. bro Bibin na. -finns, -fl sas s, /. 
bnkfäua. -ksstan, m. bröstkorg, -kribs^ m, 
ktäfta 1 brdafcet, -(edsp, n. bTÖatkyller. -Ifth* 
nt, /- bröatvärn. -schlslar, m. bröatdok fe** 
puDDnr. -tlreifsnt m, bröstkråa pi ii^jertar, -ttUckt 
fl. 1, bröatblld. %. bräat(aijok«), ^fibsl, n. 
bröatfijukdom. 

Sraslung, /. broBtTäm, 

iryt, -eftf f. 1. klåckning, hackande. iTfa 
V^^tX %i%d in dér -^ f&glarne backa. 2. 
kfill åf ilfvtBRiBr. S, yngel. J^te Fucht! a&tzen 
f^ ^akarne leka. -if^ a, brutal, bäneynalöa. 
slitit, -«n, /. brutalitet, bäosyiiBlösbet. 



Brittan st m , /. aggkl äc k ni n ga anfltalt. 

irUtblBne, jT. drönare. 

Br#t|[el| fl. 1. llggSgg Utf mi »ukaLDgi. 2. rdt- 
Ägg. -en, iP, itr, A. *.. tr. 1. kläcka, häckit, 
ligga på ^Qg. 2, bild. rnfva, grubbla, -hittf, 
n, bua där kycklingar utkläckas. 

BrfililNnn«, /. ligghöaa. -hllzo^/, kl ätskultiga- 
yärme. 

Etrtltlllgf a. f^s fftnnt: ekrockhdna. ^^t^MEi: 
TÖ tigg. 

BrDtllkifig, m. bä^kbur. ^sfsn, m. Äggkl&ok- 
uingaugn. -ttlttf , /, biickatålte. 

Brutto, -åjOfn* o. adif. brutto, 

BraiJhwärinB - Bf-mkitte. -isll,/.klB^kii!iigatld* 

bstj itj. bL 

Biib[sjf -en, in. dim. f, 1. pojke, gojtse. 2. ned- 
rig karl, kaiialje^ akurk; skälm, tjuf pojke, 
3. I korLiiiQ] ^ knekt. <ttnhAH| -snmfilB^g, n. 1. 
pojkaktig. S. akurkaktig. 'Snatrelcli, m. ^en- 
•löck, fl. ^snfhat,/. L pojkatreck. S. akurk- 
fitreck. 

BQblisfslf -«ii, /. - Bu&enstreieL -In, -n##», /♦ 
1. Bkälm(ak flicka), pojkaktig Slcka. 2. ned^ 
rig kvinna, -lich * buttnmä/ttii/. 

BOch, n^. a) -er f ^ dimn Båchlein^ *elcherfj 1. bok. 
F blid. da fntif» man da» *%* sumaehen r det 
g&T för l&ngtr wU €* im ^e »Uhti aom sig 

bör. 2. l kortfliel i mllfl kar(«B flf MtJitmå. f ^rg. b) 

*[^J'i *i 3' ^^^ t»pt)«i-. ■ådsl, m. dlplomndel. 
-aiiiVUg, ''i- utdrag nr bok. ^blndsr, m. bok- 
bindare, -biniferal, /, bokbinderi. -dscksl, 
m. pärm. -itruck, m. (bok)tTyck. -drucker, 
m. boktryckare. -dritCkBrBl, /. boktryckeri. 
»druckeriapbSr /. tryckfärg, trycksif&rta. 
-ilriiCkerprBaiS, /. tryckpräaa. -S, -n,/. bok- 
(träd). -ea, 1. «t?. ir. h bokföra. 2. uppteck- 
na, anteckna i bok. II* itT, bUctlBfir «. af 
bokträ, bok*, ^enhaint m. boklund, -enbolz, 
», bokträ, 'ftnprianzung, /. bokplantcTing. 
-snwlldchsn, ft, bokdunge. 

BficharllBbschlufs, m. räkenakapaböckera af- 
alntning. ^brett, n. bokliylU. -él, •«», f 
bokaamliDgf bibliotek, -gestell, n^. bokbjUn. 
-kram, m. 1. mindre boklAda, antikirarUk 
bokhandel. 2. bokakräp, boklnntor. -narr, 
fn. bokvurm. -tprlchs,/. akrlftapråk. -wurm^ 
m. bokmal* 

Bi]ciiElfink[e], m. bofink, ^form, /. bokform, 
bokformat, -gelehrsamkeit, /. boklig lär- 
dom, -hftlter, m. bokhållare, -ballBrBl, -hal- 
tung, /. bokliåUerl -hand si, m. bokbandel(a- 
rörelae). ^hlndler, m. bokbandlnre. -händ- 
lerttcb, a.bokbandela-, bokhandlare-, -hind- 
lerachaft, /. bokbandlarekl^r. -b and I ung, /. 
4a<len, n». bokhandel, boklada. -ina«t, /, 
bok&llonsbete, ^nufs, /, bok&Uou. 41, n. 
bokåUonsolja. 

Buch», -fl, m. 'baum, m. buxbom, -biumsn, *biu- 
fflsn, a. af buJEbom, buxboma-. 

BUchstf * ButhSB, -fl, /. 1* nmd aak, doea, hyl- 
sa; (aparjböaaa. Ordipr. kieifié ^s^nfS^^la Bah 






O imVflår pTdT. t har omUwa, F Ckmlljm, F lifN tprlt, t mlnAT» l^roWA^ 

1 



bflolisen 



— 98 — 



bnkolisoh 



ben: vgf. liten men naggande god, in die ^v 
biåsen mUssen: få pnnga nt, bota. S. refl- 
ladt geyär, stndsare; bössa i aiimh. 'n,åv.tr, 1. 
skjnta med bOiM. 2. innesluta i dosa. -nhandel, 
m. gevärshandel. •niauf, m. bösspipan -nma- 
char, m. bössmed. -nmacharal, /. bössmide. 
•npulver, n. jagtkrnt. -nranzen, m. jagtväflka. 
•nsack, m. bössfodral. -nschaft, t», bösstock. 
-nschofs, ffi. bösskott. Einen ^v toeit: ett 
bössh&ll. -nzlehar, m. en som refflar ge- 
värspipor. 

Bach8täb[e], -«n[«], -en, m. bokstaf. 

BOchstäbeliléi, -en, /. 1. tolkning efter bok- 
stafven. 2. ordrytteri, -n, sv, itr. h, hänga 
upp sig, rida p& ord. 

bQchstftben " buchstabieren, -gliublg, a. som 
har bokstafstro. -gleichklang, m. allitera- 
tion, -glefchung, /. m«t. ekvation med bok- 
stäfver. -mensch, m. människa som tar allt 
efter bokstaf ^en, pedant. -rXt[h]sel, n. lo- 
gogryf . -tafel,/. bokstaf stabell, alfabet, -ver- 
setzung,/. 1. gram. metates. 2. bokstafsspel. 

bocbstabieren, sv, tr, o. itr, h, stafva. 

BQchstäblller, -, m. en som häller sig till bok- 
stafven, ordryttare. -Ich, a, bokstaflig. Etw, 
fy^ nehtnen : taga ngt efter orden, allzu ^v 
aberseteen: öfversätta alltför ordagrant, 
•ichkeit, /. ordiilydelse. 

Bucht, -en, /. 1. bugt, kröknlng. 2. bugt, vik; 
bUd. hamn, tillflykt. 8. hörn, afplankning. 
•en, sv, I. tr, bngta, göra bugtig; skära nt. 
n. r/?. bugta sig, gä i bngter. -Ig, a. bng- 
tande, bugtig. 

BQchllung, /. bokförande, antecknande, -wald, 
m, bokskog, -wefsa, adv, bokvis. -welzan, 
m, bohvete. -zalchen, n. bokmärke. 

Buckel, I. -, m. 1. puckel. F sich (d«t.) den 
*\* voll el. sich (dat.) etnen *\* laehen : skratta 
sig fördärfvad, f>* einer Mauer: bugt pä en 
mur. 2. F rygg. ^tnen krummen *>* machen : 
kröka rygg, jm den f\t voll schlagen tn. den 
'v; sckmieren: smörja ryggtaflan pä ngn, 
ein /v voll Sckläge: ett kok stryV., II. -n, 
/. 1. (metall)buckla; spänne. 2. hårbuckla, 
lock. -Icht, -Ig, a, pucklig, puckeliyggig. 
*\*es Land: ojämn, kuperad mark. -n, sv, I. 
itJ\ h, buga, kröka rygg. II. tr, sätta buck- 
lor pä. -ochsCe], m. bisonoxe. 

bUcklien, ev. I. tr, Das Haupt f>* böja, sänka 
hufvudet, gebuckt gehen: gå framåtlutad, 
krokryggig. II. rjl, bocka sig, vor jm: för 
ngn. Sich nach etw, f\f böja sig ned för att 
taga upp ngt. -ing, -e, m. böokling. 

bucklllicht, -Ig le buckelichtf -ig, 

BQcklfng, -e, m, 1. F bock, bockning, bugning. 
~e machen: bocka sig, vara mjuk i ryggen. 
2. böckling. 

Buckskfn, -t, m, bnokskin (tjgmii. 

buddeln n butteln, 

Baddh[a]isl|min, -, O, m, buddism, -t, -en, m, 
baddist. -titch, a, baddistisk. 



Budlle, -n, /. dim. t, (marknads)ttånd; P hus, 
kyffe; ctud. kammare, mm. -get, -e, n. bud- 
get, -ike le Butike, -nar, -, m. ftgfare af en 
liten jordlapp; backatngusittare. 

BOffal, -, m, buffel. F Md. ein wahrer ^v en 
riktig grof huggare, groblan. -él, -en,/. F 
1. klumpighet, groffe aätt. 2. tr&lande, i tht 
pluggande, stormlåaaade. -a, «v. tfr. A. F 
träla, 1 CM plugga, atormläaa. 

Buffer M Pufer, 

BUHllétt, -e, n. 1. bnffet. 2. akänk. -ler, -, m. 
F person som trftlar, pluggar, atormläaer; 
plugghäst. 

Bvffo, -[e], -e, m. lustig peraon, pajaa. 

Bug, -e ti m. 1. böjning, kröknlng. 2. bog, 

a) på djur, b) på ftirljrg. 
BUgef, -, f». bygel; grepe, ögla. -kratt, n. 
strykbräde. -alsen, «. präaajåm, atrykjim. 
•fest, a, aadelfast. -garn, n. ett iiaga f&gel- 
anara. -los, a, ntan bygel, -n, sv, tr. atryka 

med ■trjkjarn, prässa OMd prta^ftrn. -rlewtll, m. 

Stigbygelrem, stigläder. -ring, m. stigläders- 
ring. -atahl, m. » Sugeleisen, -tatcba, /. 
väska el. pung med bygel. 

BBgfar, -, m. -in, -ntn^f, peraon aom atryker, 
prässar. 

bugsierllen, ev. tr, bogsera, -ar, -, m. bogse- 
rare, -taa, n. bogaertåg. 

BUhel, -, BUM, -e, m. kulle, backe. 

Buhilldirna, /. glädjeflicka, -a, -», 1. m. äl- 
skare, namera Tanl. om otaktig kftriek. 2. f, äl- 
skarinna. Jfr /. -an, 89. itr. h. 1. bedrifva 
otukt, boleri, bola. 2. poet. ameka. B. Um 
etw, /v täfla om, fika efter ngt, mit jm *\t 
vara ngns medtäflare. -anirt, /. älskares 
sätt. -ar, -, m, 1. % älskare. 2. otaktig man, 
bolare. -arél, -en, /. 1. boleri, otnkt, äl- 
skog. 2. täflan. B. galanteri, koketteri, -aria, 
'nenj f, 1. älakarinna. 2. otaktig kvinna, 
glädjeflicka, -ariaoh, a, 1. otnktig. 2. ko- 
kett, galant, -in, »nen^ f. - BtiA/a 2. -Ilad, 
n. otnktig visa. -achaft,/. älskog. -aakwM- 
ter, /. - Buhlerin, 

Buhna, -n, /. dam, vall mot Tatten; kaj. 

BOhne, -n, /. 1. skådebana, scen, teater. Cker 
die f\f gehen : uppföras, spelas. 2. estrad, 
läktare, -n, ev. tr. 1. täcka med bräder, 
gol flagga. 2. hvälfva. -nliahOr, ». aceniak 
apparat, -ndekoratlon, /. teaterdekoratioa. 
•ndiohter, m. dramatisk författare. ■■d W i- 
tung, /. 1. dramatisk dikt. 2. dranåatiakt 
författarskap. -ngartaM, a. lämpad för Boe- 
nen, -nhaft - bAhnenmå/eig. -sliaM, m, imr 
terhjälte. -nkQnatlar, m. dramatiak konafc- 
när. -nmalar, m, dekorationamålare. -MMh 
leral, /. dekorationsmälning. -nariUall, a. 
scenisk; lämpad för scenen, -aatflck, m. 
teaterpjes. -nveriadarung,/. acenförftndziiig. 
-nwand,/. kuliss. 

BQhre ee BUre, 

bukéiiseh, a. bnkolidc, herde-. 



itr, IntranaltiTt, rjl, reflesirt, St. atarkt, ev. iTagt, tr, traniltiTt rerb. A. har JMm, », Kar eefi» till ttfU^ftA 



flml^af 



- Ö9 — 



SHi^ef stunda 



■tflfåri -efi, m* bulgan 'él, O, /. -len, '^ O, n. 
Butgafi^ii. 4nji -fiefJ,yi buigariska, -iichf a^ 
bnlg&rlBk^ 

8utl, *fn, fB. t]iir. -<!öBg[f], na. -doggit/t bnll- 
^ogg* -•» -n, I. m. - BtiU. II. /; I> * HigUl 
ufidofT en crknnd. 2> bulla, -fln&ilflt, m, cH- 
ptoiiiiLd«T. ^inb«Ki«r, m- b ull do gf^, ^eitkilb, 
». t|EiTicalf, -whft[»j, *». 1. tjur, Z, tjmroie 

^avv, ■'kurfp' Mia nillriiO. 

*«m[ro]i II/* bom, pang. 

BuminellJéi, -e«, /, dagdrifireTl, *IHti[i], -liimi, 
m* dagdrlfvare, odj^ga, *1g #« hummlif* -\%* 
lien, ». öysslolrj^t Iff, da^dHfc-crl. -n, §v. 
iir^ A, !„ gL och drifra.]. go^a Ingenting, elä 
dafik. 3, Blnrfvfl, ej b« npp. -Itg, iri. blä- 
mAndag, 4reiben, n. diigdrifireri. ^zug, m. 
F lingBJimt (jäFnvSgg)tÄgj pexeo&tåg. 

Qiimmlildf, -y m. V dagdrifvÄre, drifTare. 8. 
■larfver^ bodi ni g, oaktdatn männiaka. -^Ig» a. 
1. »yealolöe, OTerkft&m. 2. elarfrig, oakteurnp 

bims, ti/, bums. 'iii, gw^ itr, h. doft h1& mat 
BEt» dniika» 

Bnild, I* '« »«« lOB mltiimbel *f flt din, fji bnsit, 
knfppftj k&rfvÉ!, docka. H. -e tt *»* I- i tin 
fekv, band. 8. fötbaud, förening. Eintn "v 
^hlte^/sem Bluta forbdnd. *ftrtlg, a. i form 
af en knippa, knippvia, -EtrUclilg^ a* fut- 
blind .^biyt ande, trolös, affiillig. 

Bftfid«t} *, n, o. ♦ m, knippa^ knyte, bumt, byl- 
te* F Mein «- sehniiren; endra Bin ranaeli, 
nislA till nppbtott -iSrinlg, o. 1 form %f en 
knippa, ett knyte, -Jutff, m. Bchackerjude. 
-»T *r. Ér. hopbinda t tDippiir. -frågar, m.knDg- 
TandTftiäde kr&marej gfi-rdfarihandlare, 
icbackrör^j- -wiiaa, adi*. i fcnyt€D,ltnippTis. 

6arfdi$!!alil»t /* forbundHakt, -bflhBfde,/. för- 
btmdaxegedng, förbuudsmyndlghet, "brä- 
etolfl -* ^ndhrilchtff. -brutfer, m, förbnnda* 
brndlefT bnndBförvandt. -ftiraktoHum, n. för- 
btindsråd. *flPchtig, a. a om öfTerglMt, svi- 
kit föTbnndet. -fr^tihitMcllr a. förbundgvän- 
1%, -g«l)l>si«» m. bun ds förvänd t, -genoftsan^ 
W^^tX- ^* btmdfiförTandtakap. S. förbnnd 
iMaiK&isficttatnf «f de fOrbandne). 'genit&fiifGhf a. 
forbnndis-, bnndeföryandtB-. -gtrlalil, n, för* 
btindödomatoL -kanilar, m. förbundpkans- 
ler* -låd», /. tlbu förbutxdeta ark* -mälslg, a. 
férbuindsenlfg. -reg lar ung, /. forbundarege- 
Hng, 'tafl, m. forbund5(TikB)dag. -vflreamm- 
ll»«ir /- förbnnd&församUng, riksdag, '»er- 
wendU a. foTbnnden, allieind, 

SMiidholi» «. ved i knfppot. 

blindiElg, i», 1, q» iictu, i^ti m, m. bindandet t*- 
TisAnde. 2. aoi itu en : kort, koTtfattad, pre- 
cis» träffande. 4gkelt, /, 1. galbnde kraft» 
bevlanlngskrnft* %. kortfattad t skrlfsätt, 
kortbet, klarhet, -lach» o. förbunden, -ler^ 
*, m. medlem af tigt kotterlj deltagare 1 
ngn komplott, ^fttr, -^ m. bnnd »förvänd t. 
-fll[IJtt "tÉf n, föjbnnd* 



Bundllithuh, m. sandith ^selde^ /' doekiilUi«P 
>waiiA} adt, bnntvift, knippvii, dockvia» 

huid, a. kialort, brokig, »v durch emand^r* 
haller om bnller, da fféht €i ^^ ^u: där g&r 
dflt lustlgtj, hett tillf er macht «i. trtikt 9» 
ffur sm ^ huu går lilldele^ för liUigt, '^e 
Jieikt: rftd af omväxlande liermr oeb da- 
mer. -dr4acfa, fn. färgtrycks -ttrbig^ a. knlÖrt. 
-fladrtg^ a* med bro k i gn fjädrar, -ttackigT a. 
fläckig i olifcji furier, ^gefärbt, o. brokig^ 
miLngfärgad. -gtfledaii - bnftt^tdri^* ^gt* 
tp rankt It, a. brokigt spräcklig. -|et1ralllj öi 
med kulörta rikmier ti. atTimmor. -hiB, /. 
brokighet. -Bi^beckigT ^, med brokiga fl ao- 
k ar* *sc h i 1 1 a rn ^^ a, bro kh^t gl ans an det fik I m * 
rande, *«i»e€htt m, b:ickf ptjtt, -iprtnkllQ ^ 
buntgffipr&nketL -ttfthirai,/, broderi I oUka 
far ge T. -itralllg « Imnt^Hrtt/i. 

Biffiza ifl PUnzé. 

aörde, 'H,/, börda, 

öflr», -n, j\ cjfverdragT boletarTar, knddrir, 

Byraau ei. BUraaUf -i^ -i m\ -z^ n. 1, byr&, Im- 
be tel o k al. 2. e kr! f bord. -dianart m. vnkt- 
mKetare. -krål, -en, m, bjTÄkrat. -kritfii- 
![h]Din, B. -kralia, -[*]*», / bjrtkrati, Jim- 
betts manna val de, -kratiicll, «t, byrÄkratiek, 
*atundan, yV pi. timmar d& en byr& håUes 
5ppen. 

iyrg, -en, f. din. fj borg, f&sta, alott. -bAitiSj m. 
borgomrfide. 

BUrg«^ ^fit m. 1. borgen, borgepman, F^rjn 
^ werdem gk 1 borgen för ngn. t, aäkär- 
bet, gi93)mi. -n^ itt. L itr. Ä, g& I borgen, 
anBvara. Il- (r, Etto. fSé anavara för ngt| jn 
J'reif los 's^ befria ngn gnm att ikläda kig 
borgen fÖr honom. 

BUrger, -, m, borgare, medborgare, 'irt|/* 
borgares sätt, borgarvia. *da|)UtlaHa(r}, fsdj, 
irf^jnjm. deputerad från borgars tån det, *friir} 
/, fru af borgarståndet, borgarbnstru, -gif" 
de, y. borj^irgarde. -gardist, m. medlem af 
borgargardet, -geld, ti. af gift för medbor- 
garriitti vlunaude. -glocka^ y, 1. klo oka 
fiom eammatikalUr borgarae. ». klocka aom 
anger dia B&tyerttunde, pb åm% sri, ^kråAi, 
jn. medborgarkrans, -kronu., »krltg, m. bor- 
gerligt, Inbördes krig. *laken, n. ofrälee län. 
■llch, a, borgerlig, medborgerlig, -llchkfllt, 
/, borgerligt sätt, beteende, -m«Hlat<liT)( 
m, (/,) borgmästare (-In na), -pack» ». tor- 
garpack, bräcka éi. brackor, -pflicNtt /. en 
medborgares pligt. -recht, n. borgarrStt^ 
medborgarrätt, -rtchtllcb, a. clvllrättslig. 
-icbilt,/, l.borgerskap, 2, medborgarrStt. 3, 
borgerligt sätt, borgaranda, *schula,/, bor- 
garskol a» högre folkskola, -sfrau ^ Barper* 
frau. -aifin, m. borgaranda, foBterlSndsk 
anda, -fiklnd, n, b or gar barn, 'tlaute, pl. bor- 
garfolk. -amann, ra. borgare. «toldat, m, - 
BurgerfjardisL slfilg, m. gångbana, trotto- 
ar, 'fttolz, m, borgaratoUhet, -högfärd, ^ttiinda. 



; 



•V^ " f9T*tlrDd« hpF^JiHpiiiiRl. • LklA tm. O ttkaéT pUt. f b»r om]}»å F rilnllJlH, P |l^t iprlk. $ mlbSra brtitanf- 



Bftrgertngand 



- 100 - 



Bulflwecker 



f, timme då värdshasen stängas och bor- 
garne gå hem och lägga sig. -tugend,/. 
medborgerlig dygd. -wehr, f» « BUrgergar' 
de, -wehrmann - BUrgergarditt, 

Burgliflecken, m. liten köping fOrr ödande under 

en borg. -ffräulein, n. borgfröken, -gericht, n. 
borgrätt. -hauptmann, m. borghöfvidsman. 
-berr, m. borg-, slottsherre, -hof, m, borg-, 
slottsgård. 

BQrgllin, -nen, /. uu BUrge, m detta, -schaft, /. 
borgen, ansvar, säkerhet. *\> histen fär jn : 
gå i borgen för ngn. -schaftsfähig, a. antag- 
lig som borgen. 

Burgllstail, m, ställe där en borg står ei. stått. 
-under, -, m. burg^nder, a) invånare i Bar- 
gand, b) borgrundiskt vin. -under, -undisch, 
a. bnrgnndisk. -verllefs, n. borgfängelse. 
-v9gt, m. borg-, slottsfogde, -vogtef,/. borg- 
ei. slottsfogdes syssla ei. ämbetsområde. 
-v8gtln,^. borg- eL slottsfogdes fru. 

burlesk, U», burlesk, putslustig på ett gren iitt. 
'•f -^t f' burleskt stycke. 

Burnus, r[»e8\, -M, m. burnus. 

burr, itj, 1. surr, brum. S. ptro, håll. 8. burr, 

USCh. -en, sv. itr, h, 1. »fr. S, surra, ■ärrande 

flyga. 2. ptroa, ropa håll. 8. säga burr, usch. 

Bursch[e], -en o. % -«, m, dim. t» 1* iing man, 

pojke; sälle, karl, iron. ^te sind mir ein sau- 

bérer <v/ ni är just en fin herre! 8. kamrat. 

8. student, a) l allmh., b) lom rarit minst ett år 
Tid nnlrertitetet, c) ildre modlem af en ■tadenifSrenlng, 

Jfr Fuchs 3, d) medlem af Burschenschaft 1, 
4. lärling, lärgosse. 6. uppassare, betjänt, 
borstare, l iht en offloen. 

BOrschfe] m Birsch, 

burschenllhaft, a, 1. rask, kraftfull, frisk, hur- 
tig. 2. " burachikos. -ieben, n. gladt (stu- 
dent)lif. -schaft, /. 1. burschenschaft, a) åt. 

■knilga mindre ■tndentfDrenlngar af Icke Totenikapllg 
natnr, bildande foruittningar af b) en allmän ^k sta- 
dentfOrenlng, etiftad 1815 och sedan flera gånger om- 
bildad, med Tysklands poUtiska enhet o. firihet tiU mål. 
2. aUa lärlingarne inom eu yrke eL en ort -SChaf- 

ter o. roraku. -schaftler, -, m, medlem af en 
Bursckentchaft t. -schafterél, -en,/. Tani.ror- 
aku. 1. föreningsväsen. 2. burschikost sätt. 
•Sitte, /. stadentsed. -tftijom, n. barschvä- 
sende, studentlif, -anda. 

bursclilkös, a. burschikos, studentikos, upp- 
sluppen, -itit, -en, /. burschikost sätt, stu- 
dentupptåg. 

BQrtte, -n, /. borste, -n, sv, L tr, o. itr, h, 1. 
borsta. 2. F dricka, supa. II. itr, s, F sprin- 
ga, skala, gno. -nbinder, m. borstbindare. 
-nbinderel, /. 1. borstbindaryrke. 2. borst- 
bindarverkstad. -nmacher « BUrstenbinder, 

BQrzel, -, t», gumpben, gump. 

Burzelllbaum, -bock, m. kullerbytta. Einen <%« 
machen et schlagen eL schie/sen: slå, göra 
en kullerbytta, -mann, m. rani. dim. -männ- 

ehen, n, trollgubbe ar Sadermirg med blj 1 hutrnL- 



det, som aUUd står på bufTudet. -O, 9V, itr. S, Stupa 

kullerbytta. 

Busch, -e ty m. 1. buske. 2. t fjäderbuske, 
hjälmbuske. 8. % bukett. 4. (buskig) skog, 
buskage, dunge. BUd. sich [seitioårts] in dis 
BUsche schlagen: smyga sig undan, jn auf 
den /v hlopfen: försigtigt höra sig för hos 
ngn, hinter dem <ve kaUen mit etw,: hålla 
inne, ej vilja fram med ngt, länge um den 
f>* gehen: gå som katten omkring het gröt. 
•affe, 1». looL orangutang. -apfel, m. vildt 
äpple. -Srtig, a, bnskartad, buskig, -bann, 
m, buskartadt fruktträd. 

BUschel, -, m, o. ak 1. knippe, liten knippa, 
bunt, tofs, vippa, kvast. 8. fjäderbuske, 
hjälmbuske, -icht, a, i vippor, små kvastar, 
knippen; kvastlik, -weise, adv, knippvis. 

buschllen, sv. rjl, blifva buskig, -grfin, a, gris- 
grön, -haft * buschig. -hahn, m. tupp med 
fjäderbuske. -hBrd, m, en med buskar om- 
gifven Vogelherd, se d. o. -holz, fi. 1. bnsk- 
virke, ris. 2. bnskskog, busksnår, -icht, -Ig, 
a, 1. buskig, yfvig, tofvig. 2. buskbeväzt. 
-klappar, m. F stråtröfvare. -klapperal, /. F 
stråtröfveri. -kohl, m. kruskåL -niaus, /. 
skogsråtta, -menscb, m. skogrsmänniska. 
-ratte, /. skogsråtta, -werfc, i». buskar, busk- 
snår. 

Busen, -, m. 1. barm; bUd. ur, bröst, sköte. 
Im tiefsten «\« i sitt innersta, einen Bekalk 
im 'V trägen: vara skälmaktig. 8. bugt, 
(hafs)vik. -freund(ln), m. (/.) nära, förtro- 
lig vän, hjärtevän, -kind, ».skötebarn, -kras- 
se,/, bröstkrås. -nadel,/. bröstnål, -schlei- 
fe,/, bröstrosett. -sQnde,/. skötesynd. -COeh, 
n. bröstsjal, halsduk. 

BOfsllaar ei. Bussard, -e, m. ormvråk. -baak,/. 
skampall. -bruder, m. botgörare, -a, -»,/. 
1. bot, botgöring, ånger. 2. plikt, böter. 

bfifsllen, sv, L tr, 1. % sätta bot på, laga, lap- 
pa. 2. göra bot för, försona, umgälla, plik- 
ta för. 8. Eine Lnsty Begierde «\« tillfreds- 
ställa en lusta, ett begär. II. itr. k. göra 
bot; plikta. FUr etw. «n/ plikta, sota för 
ngt. -er, -, t», botgörare, -ergewand, «. bot- 
görardrägt. -erln, -nen^f. botgörerska. -tr> 
kleld, n. botgörardrägt. 

BOfsllermahnung, /. förmaning till bot och 
bättring, -fertig, a. botfärdig, -fartigkait,/. 
botfärdighet, -gebet, n. botfärdig bön, ajB- 
dabekännelse. -geld, n, plikt, -häri m Btu- 
sard, -hemd, n. botgörarskjorta. 

Busséle, -n, /. kompass. 

Borsllpredlgar, m, botpredikant. -pra<i|t, /. 
botpredikan, -psalm, m, botpsalm, -lag, ■». 
böndag. Bu/s- und Bettag: allmän bot- och 
bönedag. -thräne,/. ångerns tår, bättrings- 
tår. -Qbung,/. botöfning. 

BOIsung,/. botgöring. 

Bufsihrermahnung - Bu/sermaknung, -wackir, 
m. en som väcker till bot och bättring. 



> rsregårnde oppsIsgMrd. * åkta sms. O saknar plnr. f har omljad. F fsmlljirt, P ligre i^råk. % mindf« bmkUgt. 



Bn^werk 



101 — 



Ghampf gnonz n cht 



Nilt, '^tf* b jet. 

Btftikif -A g /. butik, Chandela}bod. 

Sitt, -f [n], m. flQodrA, -t, -%,/, L - Buti. S. 
frdknoppf jrt i/a^é^ufie. 3. nni. BDItii byttu^ 
iL, baJja) kjLT. -iJ, -n^y^ F butelj^ flaaka^ 

SOttol, -, in. 1. eicekytioQBbetläut, rättabe- 
ijäat» &, bödeUdräiigj b5d«L -él» -äBi/» 
häk le, läng^élEa» 

liutleln, #17* r^r. A. «. Ir, gråfra, b^ka, påta. 

@uttif, O, y^i imÖT, Brattne ^v brjnt etn&r, 
bue- Jm dim f\t vom Bröt nehmen >' ploeku 
ngiLj taga båatä bltarne frän ngn. -ähitllch, 

Z9lf yi »mdrkrtngla. «brat| n. atii&i^åe^ Ae- 
/é^lflj n^ smörgåa med ngt t^N^s på, hiki. «it0. 
ySr «fi« «v bekommen: få ngt for imörpris. 
-llrOlifl, y. BmÖTsiU. ^bUchaSf -doiB, /. Btnét' 
msk. *IäIs, w. k. imörbytta, fitnörfjÄrdJnp, 
dsortmncju 2, t jama. *f liden, m, - ^ii^ler- 



viBftrL -gebtckeiiid), n. stnörbakeli^. 4elit, 
>lg, a^ 1. Bmorig, t nnehål landas tipadr. S. itu Pr- 
akti g. 'kirehen, m. amortärta, amörbakeUe. 
-mflch, y, tjäm mjölk, -n, »p. I. ir. tjäm*^ 
II. iir. k, h tjårna. 9. blifva im5r, F Mia. 
^aj vri7f nickt /v det år för&plld ^dda, 
-SchmliikB, /. ftcnörfärg. -tchnllte» /* - J5ul- 
t^rbr&L -BBmmali /\ «em1a toéd am5r på* 

- MuUerfft/t, -lepl, m* fttndrmk, amdrkru- 
kiL. 'Vogsl, f». kålfjårit. -«r«ckt m, -iiracki,/l 
kllfoftiiiirt amöi-atjcke. -ivickenT >»* amör- 
bröd med araör på- *««icb, a, m|^k flom 
Ämör. ^woeht,/* Teckuk före fastao, 

Bilttner * BöttchtT, 

hutZj L !>/ btimfl, pladask, IL -«, m. doft 
fuU «t. ilag. Bux •• J9uf?A4. 

ByisuBf ", *f m. bjjtaas. 

Byianlmar, -, ffl. byjEaottiiare* -Ib, -«*%/. by- 
cantiaaka. 



I 



Bår df Dpi>i«EDi. ort, tvM*» *5rji a) mcä Ca- €t' €0' Cr- Cv- iQku unAet K*, b) m^ja CA* «w 
iU Sch-, c) tB*(j Cé* Cl- Cij^- undfl* Z-» 



K- 



Cadra^ -#, i». utL kadar. 
Cifé ('«)} ^#f n. kafé. 

mmt It Cfl^j^di, 

Gimpänne, -n^/^ fälttåg, kampan|. 

Canälllef -n^f* kaiiiiljé. 

Caprlljce, -«, /, nyck, infalK *lcié«, a. uyckJuH, 

Cafter « Karier. 

Cirriértt, -n, /. karrfår, ■) atraok, g^Opp^ b) 

bafiä. 
Cbllir, *f , ^dr4% m. 1. Oesar. S« ceaar, kAj^are. 

-&ran1[h]ain, n. ^aritniat, -,^t>n. käjaorvålde, 

«iifiubrpftltt^ envåldaregeriog» 
Culagnéttft, ~i»,/* kaatanjett* 
Cl$ur, -en,/l ceauf. 
Ciuseria^ *[^]'»i/' kiaeri, emåpraty 
Cedéfit, ^^TTf m. jar å^n aftrada^dcj nftrådare. 
Cedar, -n^ /- ceder. ^nohtef /. ^eder. -n^ a. af 

e«dertrk, ceder*, 
eidlafllen, et>. tr, aftrida, afatå. -itn^f /, 
C«tfilfo, -»»/. cedilj. 
Celabrllånl, -en, m. priei eom läaer måaaaD. 

'itraitj Mp. tr. 6ra. i)ie M^n '%« läfia inäaAan. 

*ltåt, *e!ffl, /* 1. feEtlighet. 2. ryktbarbet, ce- 
lebritet j berömd peröoiiligbet. 
CellJllst, -«fi, m. Tioloncellftpelafe. -i^ -[i], -#, 

n. -fioloncell. 
Cfiinént, -fl, m. ». a. oement. -låren , *v. ir, ce* 

mentera. »farung,/"* 
eenatliaran, #p, fr. 1. bedöma^ kHlieera, 2. 

eåcta betjg på, gifra betyg A t. 3. cenaera, 

riBderknfita censns. -or, *j, *rfren, m. cen- 



aor. -yp, -a», /. 1. cenaiir. 2t betyg, -tri, 
-[ae], fil. cenaua, ak åtta kr Lf ning. 

Cent, -Bj^.ctnt {iQfDt). -åur, *«n «!, -#, -en, m. 
ceataDT. -igréfnni, n. centlgrami - lifter, it». «. 
11. een ti liter, -ime, -ti «i. ■*! m* v^jam ceci' 
tim. >lmitarf m. o. n. centimeter, -nar^ *, m, 
centnef. 

eenlrllål, o, central. ^ttUuAlén^ *»«»/- ceistra- 
llaering. -iJliteran, «?, |r. cetitTaliaera, för- 
ena f en medelpunkt, -aritierung, /. -il- 
punkt, A», medelpunkt. -itverMaJtting ,/. cen* 
tralatyrelfle, -lim, -uwW, -an, n. eentnim, 
center. 

CtremonlHål, -«, «. eeremonfel. -fa, *fejit, /. 
ceremoni -iéll, L *= ctremomös. H. -i, n* 
ceremonieL -llj», a. ceremonlöa, stel, km- 
Borllg. 

carniartlan, ti?, tr, uu. inn^alnta* -vng,/. lUi. 
inne&lutning, cernerlng, belägring, 

certliiiren, *p. itr. Jt, tåfla. -IfJkåt, -a, n. Intyg, 
attest, certifikat. ^Iffzfaran, mv. tr, intyga. 

Carvttltwiint, /- matvctTat. 

oasti«ren, «v. ttr. A. uppböra, stanna, 

Cesslonj -an,/, c^afiion^ konkura. -&r, -Ir, -e, 
m, cessionarle. 

ChaBfin, -a, ra. achagrång. 

Chili a, -»),/. acbis^ postvagn. 

Chaldier, -, m. kaldé. 

ChatnÄlaonr -tj v», kameleont. 

Chimpdågiief, -, m. -égnarwetn, m. ebampanj. 
-Ig ngn, ^j, m. champlnjoou -Ignonxuchtf /. 
cbamptnjonodling. 



«^ -• f«r«fl»t« ttppiUciBnl. * tkt» ■m». (7 iUnil- plmr. f b«r tlkUad, F Mmlljtrl., P Ji«rfl •prtt. % nl^c* Utu^tMiiS 




olianglereii 



- 10§ — 



ohroDolo^oli 



fibaniittrifip ««. I. tr. andra, bjta om. IL tir, 
h. förandrft9f undergå förindrln^. 

Cliij[o«, -^*t,n. knDå, TUlerva^llar oreda. -éUsch( 
a» k no ii ak. -radSf -d, ^. chaTad, 

ChAréktar, •«, * «i. Chavaktértj m. X. kjiTakUtr^ 
fikop lynne, %. stånd, etältnifig, rang; peT- 

''u en offeDtilg peTEonlfgliet. -Hlmflchf a, af 
liknande karaktär, -blld^ n, kar^ktärabtld, 
karaktäratkUdrLng. -f«$t, a. k a rak tära fue t. 
■-faallgltsjt, /. karaktärflfaetliet. -laiertn^ §p, 
tr. karaktadaera. -litik^ -en^f' kuaktärl- 
«tikf karaktärsteckning. *i%VikWt *f m. 1, 
karaktarfltccknare, S. mi. &kÄdespelar« a om 
frametäller karaktåraroUer, -f uti sch, a. ka- 
TaktårlBtlek} betecknande, -zupi m. karak* 
tära drag, 

Charg||8| ~n^ f. \. nppdrag;, b^fattniogf kall, 
ämbete, tjänat. 2. mii, ka^allcrian grepp. -i6' 
rmif «tr. ^7V nLL angripa *iorte(r)f (idi. bejn.) m. 
1, cDn^ militär som innehar någon (od5ceri}>) 
grad, pi. beffd. 2. fÖTtroendemnn Inom ^n 
etndeiitfflreiiiDg(Fiir&mrfwKf?). 

Chifratifif *å «i» ^iån^y m. charlatan^ be dra- 
gare, skojare, -eri», '{eln^/. cbarlatanexi^ 
bedrligeil, akoj. 

ChArmlléntp a* charm ant, förtjaflande, -ta ren ^ 
ét^. tf\ tjusa^ Intaga. 

Chirpii, Oj /. Un ne sk af. r^ tup/tn : gdra 11 n^ 
nesk^if. 

Chassep^t, -#, n, -ga«rahr| n. cliaaaepot(geTär) 

(oLt itKgi biJEJaddjilnpigBTAr). 

lAodaväg, -baUf m. landsvägsanläggniQg. 
-galdf w. TägpengaFj bom pengar, -pldeln* 
nehmfiir, ^gfllderheberi m. person aom t&r 
upp vltgpej>game. -gråben, m. Und&Tåga- 
dike. -haus, n, atagrt där vagpengar erlag- 
f aa. *peppflft /^ pyramidpoppcl. -^teiii, m. 
makadamiefiringsstQn. ^wärttr, m. lan da - 
TägBvakt» 

ehauBSiaren, åv. tr. makadamiserap 

ChftuvfnfsllnruSf -, 0^ m. chanYiniBm^ en »Hl g 
ocb Qtn^ianandti patriotism. 4, -en, m. chan- 
Yinist, enaldlg, akrytaamf utmanande pa- 
triot. 

Chef, •*, 01. cHef, anforaröi foreståndare, -lii- 
g«nlaur, m. öfTreTingenioT. 

Chemllier ^j /■ kemi. -Ikärien, pL kemikalier. 
Ak^tf % m- kemiker, keraiat. -iMh, o, ke- 
mi ak. -iftSp -fl T /. skjorta, linne. -Jaitt, -#^ n. 
-Isétte, -n,/. nattk.ippa. -I »t, -<i», m. kem la t, 
kemiker. 

Clienille, -n,/. snllja. 

Cherub, -*, -j »u -tm fiff, •-*}^ «i. kerob. 

chaveleréskf a. Tidderlig. 

ChIcinJk, Héren » Schikanet tchikanUrém^ 

Chlffre, * ChlHer, -b,/. cMlfer. 

Chtgnän, -m^ m, oblnjong. 

Ohlmårlle, -n,/, bji^rnapöke. ^lli^h, a. tubUlad, 
orimlig, ö f vers p änd . 



V -i, <^, B. Kliia. II. -#j /, #. n, kbi- 
(bark), -ttoffr m. kina. 

Chlnésllo, -B| m. kines. -In^ -nci», /. kiiiéilak 
kvinna, -tschj a, kineaiak. 

Chirlligrt, -#, O, n. gikt i händerna, ^ärg, «ffi 
el, -jr^ -e», m. kirurg, -Urgfe, ö^/. klrnrgi. 
-iirglBch, n. kimrglsk, 

C hit en r ^j i!i, -e^ m, kitou^ Ufrock. 

Chlerllål, -[é]*^ 0^ n. kloral. -oform, ^e, n. kb- 
roform. -nfarmiereir, $v, tr. kloro formera. 
*eferniierung, /, 

ChOk, -*, m, achock, häftig aufallf i win ai wj^ 
tert -hrtn, tv. ir. st(5t&» förarga^, s&r^ •»• 
lade le Sckokolad^^ 

Ci^elllere, 0^ /. kolera, -érlkir, *, ib, koledker. 
*erjfii, 0| /. kolexiii, stark diarré. *irflclt, 
a* kol en ak. 

Cbor, -ff ti '^'^ *• fi^ 1* ^**i' "■ akara. H. tui m* 
k»r. 3. TftbU n. (k3<^rk)kor, *tl, -e t» m. kocil. 
-al I »I, -e^f m. korjila&ngare. ^altar, m. baf- 
Tndaltaref -snlf b. — C&ordi^ttaL -år^li a» 
i korform. *llDel]| b. notbok för korfiiLti|. 
-J I an St, m. för katolek^ präster och munkar 
foreakrifTen gemenaam b5n. -direkfttri m, 
kördlrigent. *fllhrer, m. 1. koranföTare, ft. 
förste koraJlDgare. ^geliOlfe, m. en priati 
bitiäde rid aUartjänaten. -g a til, rt. sportler 
a) &t korgossar^ b) At domherrar för ijåla^ 
mäasor. *gesang, m. 1. körsång. S. korsåag. 
-ge$angliucli -* Chorbuck, -gittftr, b. iäme ta- 
ket framför koret. -fiaMd, fi, måaakjorta. 
-Iiarr, m. domherre, kanik. hsI, -en, n. kor- 
th kÖFBångarej ko rist. -knaba, m. korgOfie« 
-mantel, m. korkåpa. -puU, n. ■. nu nolpol' 
pet i kyrkkor. *lilmng, /. öfnlug t kor- «i, 
köraång. -yi, -, Ch^réj m. koroai kor, Bkan. 
-walaat adv. i kor. 

Chretteinathia, -[éjn, /. kraetomatj, Iit«bo^ 
Tålda stycken. 

Chrle, -[«]«,/♦ kria^ atilöfnlng, 

Ctiriat, h -åt Ö^ m. Kriatus. Der heiliffg a» a) 
KrJstuÄbamet, b) jnlen, n, -eB^ m, kristen, 
-abaniif m. j ni afton, -baum^ m, julgran, ^bt* 
acherung, /. julklappar. *8iigemeinde, /, 
kriatea församling ei. den kriatna loraam^ 
lingen, -aahail, /. kHatenhefc, -ankMf B. 
kxiatet barn. -enllibe, /. kriatUg kärlek» 
-enmaniCti, di, kristen människa. Kaim 'v 
ingen kristen sjäL -enpftiebt, /, en kii- 
B te na pligt. -ant[li]fim, n. kristendom. -9«- 
verfelgung, /. förföljelse mot krietne. *M- 
v«lk, B* ktUtet folk. -Ib, -nsa, /. krUten 
kviana* -klnil, b^ Krigtusbamet. -ilflii a. 
kristlig, kristes, -iichktit» /. kristlightt, 
kriatenhet. *tnOAat, m. jnlmånad. *n9CWf/. 
julnatt, -lag, ni. juldag. 

«liroinitJs«bt <i. kxom&tisk. 

Clirenlllk, -«», /, krönika. 4iell, a. kronUK 
MEt, *eB, IB, kröniketkrilvure, kronUidr* 
-olog»«, -[«j^,/. kronologi, -oléglitli, s. kro- 
i*ologmk. 



tfr. bii»MiUf^ t-/. t>Ai»ivi, ti. Mvtt, fr. >rHW I*** it»nilitri ttf^ h* bM- tetiBi Ji. «m- »i*! ilu hiUfwt^ 



Czeoh- 



ClllffllrSl m. m. » Kur^é 

Clctiéfia, *n.f. cLkofl». 

Crflefj -, m. cidert fruktvin, -apfel^ m, Spplo 

tiU ippl«Ti£i. -Wflin, m. — Cider. 
CFoÉrtttfl, 'JVi/^ (^^garetl, *nlAscliep/« ctgarett* 

Clöärrdf -n, jC dli&. f, cigarr, -nelyl, n* cigarr- 
fodr^L -tikaftsitf m, -nklnt^t f. cigarrlåda. 
^nåpltzi, f, cigärttQitaatfcke. -ntaiflhi, /. 

Clkéd»« -n,/. itrit, elköda, 

dre c, dIriiAf udM.^\x\^ nngefHr, omkrlQg. 

Cjrkuliltr, >^, n, cirknlur» ^4rtctir«il)0fiTfi, cirka» 

lär, mudfikrifvelse, 'Altöiif ^tn^f, cirkola- 

tion, Qmlopp. -iftren, n. ilr. å> cirkolern, 

raf a 1 otulopi». *ieriing, /, 
drkuSf -, -[«], m, cirkiu. 
CJs«llSéurf -€f m, cb«iär. -lafen, «r. ^r. clae^ 

lera. ]»rar, -t '^^^ eieolör. 
Clstérie, -w^ f. ciateio. 
C4llJ*délJ«t -»I /' uitadeil. 'åt^ -a^ n> clUt, an* 

förd t st flik. *all6n, *en^ /. jur kulleleo Ull 

ir» tr. 1, anfQ<ra^ citera* 2, jiir. kalla inför 
ratta. %, fram in ana. ^itruiig, fé 

Citronat, **^ m. n. n. insyltade cltronakivL 

Citrénfti -», /* mm^ ti citron* -nfarblg^ -n0«lli> 
a, citron gaL *itOlf rit cItTDQcaeead. 

dvilf I. a. 1. civil, borgerlig, 2, böf^lg, tedig. 
3. btlllgi mittiigt O' -tj ^, Ht det ciHla 
it&adet, Ifk -" civilklädd. *imt, rt. oltilt 
ämbetet -litainfe(r), m. civil tjänBteman, 
*th«, /. cl v i lök ten ak iip. -garicht» n. oitjl- 
domsioL -iiatjäfi, -tn^f, civilisation, -l*t- 
Idfitc^t nft civiligerandej byfaandflif bildan- 
de, ^itiorbir, a. a om kan civlliaerDät 4t\9* 
ft», *«* «!*, cjyillsera, hyfsa, 'ist, -e», Pf. 
civil persnn, civil tjänBtemnn. -klag», y. 
Åtal i elvllmåL 'itand» m. clvlUtåndt -Wfll* 
Iflpifi, /. civil t}HnBlemans unltontL. 

Ctkhi, *«i ftt kliché. 

OHqut, -n,/, kotteri, klick, 

Cwöllt -#i D»» 4. f Ht kokc^nfi 

Co4»* *, Tti^JiVef, filt kodäx. 

Caairr, *[*], n* hDn. hjärter- 

CafnaCr CognikT -J} ni. konjiik* 

Co^ffure, -71,/. birklädBcl. 

C&llbål, -e. fl. oellbAt, oftft at&od. 

comar^ a, från ns 1 ComOj, como-.. Der f^ Bte: 
OoniOB}on. 

CommJt, -t 'f m. haadeUbokb&llare, bodbe- 
tjänt. 'V Vo^afjaur: htLndalfreBande. 

Ctmpagnia •« Kempanie* 

€9tnpiéir, -« ti. ^#» fl. kontor (busOtlc., p«itkaatorK 
'bota, 'dl0ii«rr m. epringpojke «l vaktmäBtaire 
Tid ett kontor, -f»t, -en, f?», kontorist. 

Concéiit, -e» n. koncept. bu4. jm doé ^ t^«r- 
frirrwnf brlngn ngn iirkoncrplcimn, tir fatt- 



»Ingen, QMt (fdm '^ä it<n^m<!n.- tappa kon- 
eepternap -pM^^ m, koncept-» hnroppapper. 

Conciplliént, -tn^ m. pereon Hom nppaätter kon- 
cept till en skrift^ akrifvaret >iffraD| if. tr. 
9. Ur, A. I. blifvfv haf vande. S. &SattA^ upp* 
■åtta koncept (ti]l), 

Consliéll, >#, m, kanselj' *il1ufn, >upn[ff], -efi, n, 
rMf rAd att lemn& tinivereJtetet a. a. 

Contpi» -[jJi -Oi au -I*, n. konto. 

Conväi« -[f], *#» m» be täckning, följe, koaT0]. 

Cflrddfl» -#, IF*, kordong. 

Qnrpi, -^ -, M. 1. kår tjmékir ut piI S^ stndeQt- 
lörecicgt 'bursch[«], m, - C&rpåaiuåenL 
^gaitl, ni. kiraoda* ^studentt m. medlem af 
en atudentfötening. 

CotlllMf *^ m, ko til] o ng, 

C&lus, *f *j m. aldelniog j,j b a vhAij^iMi, parallel- 



Couléur, -en, /. 1. F färg, kulör. 2. itud&nt- 

föTcnlng. 
Coulbaa, *», y, 1. iiau kuUsA, 2. fnlå, r^niitl. 

-nflebar, tii mmpfeber. 'nladen, m. skott- 

Incka. 
Coupj '$t m. kupp. 'I (-^, 'ty fl. jämTägsktipé. 

-iaran, je^, år. •. »<r* A* Ii tärt. taga af. 3. jtmv. 

kontrollera faLij^UAro» gum »tt ituppn i ^uir *iét, 

*#^ II. kuplett. -én> -J} m. kiipong. 

COMr, Otf. 1. tippvaktning (rajiprbklutda fitfumltu^^ 

Tid hofvet. 2. upp rak tn in g, kur. Jm 4i9 <^ 
viachcn ei. F scKneidta: göra aia kur, eli 
for ngn, anl, I, a. nu gällande^ gångbar, 
i. ■!. ^ea Geld. IX. -l»]$, Ö, n, ifv. -Äfilgeld, «. 
gftngtaart tojnt, 4oIhji^ -[ff]i», /, aitigbet, 
bofmannaaätt. 

Coasitt, 'Sj m. (manlig) kutln, <a, -n,/. (kvinn- 
lig) k US in - 

Cfluvért, -B oK -Äj Ht 1. kuvert Tid dtikbint. 2. 
[b ref) kuvert. Haran^ se.ir. ligga In i kuvort. 

CramftT '«r/- I* kräm. 2. grädda. 

Crickfltr -J, H- kricket, 

croquiaran, ju. tr. göra ett utkait tUl, aklsséirot 

Cyåna, -«,/. bl&kliat. 

cykUlEsch, a. cykllak, tUthdrande eo cykeU 
*én, 'tt m. cyklou, bvirfvelvind. -un t 'Hfj 
-en, »It cykel, följd» 

Cyltndar, *, m. L. cjlindör. St lampgUat 3^ 
(hög) avart hatt. 4. proherglaÄ* ^flåcha, f. 
cyliadriåk yta- -lori», /. cjliDdrisk lorm^ 
cylinder, -ffirmig, o. cyllndriak. -rolltie,/. 
lam p hatt. 

CyllndrliCh, er. cylindrlak. 

Cynibdl H Zijnb«L 

Cynllikar, % jn. cyniker. *lsoli, «. cyniakt -fimu», 
-iiäy 'tn, m, cynism. 

Cyparllgra*, n. cypergräa. -k äter, m. -kalia, /. 
cy perkatt. 

CyprliéSB»» -I»,/. cyproflB. *BS8en,Otnf cypreaa- 
txa^ cypreaa?. *lftr, -, m. cyprer. 'lariiij -häh, 
y, cjpBrak kvinna. -Iflch, ut. cypersk. 

Caiako M r«(?JlaÄ;Ot Ciar It iTar, 

CKt«li' P» 7VAi*eÄ-, 



: 



— 104 



da^eiriie^ii 



di, I. adv. 1. ro», t) ått. ZTii 4v/ dn där (boi- 
tii)t bör hit I mer ^Tverdft? hi?em där? ifon 
*\/ aht\.an: därift&n,-^ und rfDr^,'Mr och där, 
b) här, närvarande} tllletädeflt <^ hin ich: 
här ä.T jag, här bar tii mig, Sie ^f ni här? 
*%* jretnj Tara tiUatädqs, Tara närT&r&iide, 
Jfr c^a^etAi Hfenn tcrA iknjetat so •%« ^4l|!{«.' om 
jag nu hade tag i honom^ c) t reiBtln, hvar- 
«st. 2. dd. d&. Fot» «\rf ah ai. an.* från den 
tidciij därefter, aedermera, S. <mititiditii«*r 
Waå soU ich 'V machenf h^ad ekall }&g d& 
(npdit tUiaft rartaåliandeo) g&fft ? ^v trrert 5iii 
#icA .' därnti misstar ni er, *%* mrd jrian »iek 
hetinnen milisen: bär mfi^te maa tänka sig 

f5l. JL konj^ 1, lid, ofU iD«^d kMuift] blb«i3rd«U«. 

dåf när, jaat Bom. '^ a/^df éedn^^i^t toar^ 
ging ich: då [««b emed^a) allt var elnti gtck 
jag^ %. nrui. dåf BTvär, emedan, dä ju. •%# desi 
«o ist: dA det förhåller dg eä. 

dibél (irr. '-), atJtr, 1. därvid, bredvid, fimte. 
IFir itfiii ganz noAd '^ vi äro helt nåraj '^ 
f^in," a) rara närvarande, vara nied, delta- 
ga, b) b alla p& med, t. ut. te^Uen Sie ^■v Meinf 
vill ut Tara med? ich bin gsradt t^^ den 
Brféf fertig '" achréihen: Jag häller just 
pä att affiluta brefvdt, nah» *w aeia su: 
Tara ^ära att, er hUilt f^ han et&r faat åikz^ 
Tid, ej thiht '^ som sagd t är, e& blir det, 
dos GutA *v iX da/t: det goda därvid är 
att «L det är ändå väl att^ wa$ Ut d&nn ^f 
bTad är det för ond t diri? «i. hTad är det 
fdr kenitf fst bejindi^ ich mich teohh jag 
m&T T^l däraf. 2. därtill^ deasntoni, hvad 
mer ar, t, »l er i$i gewindi nnd '^ iugend- 
ha/i, -iltzan, itr, k. eitta bredvid, -ittthttn, 
itr. h. fltå b red Tid» 

DReépa, L *[jj, -«, n, U. itj. dakapo. 

Dach, -er tj «« 4i=i. D^cÄdcAapi, i pi. tfr. Z>d- 
cAer<;A«n, -/eifi, tak* Jm ^ u»cf FacA ^«- 
hén i gtfva ngn tak of ver bofrndet, härbär- 
gera ngQi tin ffaus in '^ und Fack erhal- 
Hm underhålla ett hua, i»ud. nun regn^t^s 
uuf meta *\f nu gäller det mitt &kinn, l^ei 
ihm tit gUich Feuer im *>tii: bau råkar fitrax 
1 eld ooh låga, jm au/ detn «\,e tein ei. tit* 
xen: a) öfverTaka ngne görande och lå- 
tande, h) aätta åt ngn. -boded, m. Tind (tnm 
flDdir ukfti). ^decker, m. tuktäckare, -«n, »v* 
L tr- täcka, förse med tak, H. r/. alntta. 
-fåhiti,/. vlndflÖjeL ^first,/. takåa. -geb&lk, 
H, tokresuing, takröste. -geidtois, n. vinda- 
Tåning. *kainmBr^ /. vin de kammare, vitida^ 
kupa. 'MM, f. takfåneter ued f»fr«)iik, *t^h- 
ra^y. takränna, ettipränna, 

DåChi, *e [t Jr fil. dim. f, 1. gräfiing, gräla viit. 
F «r schiäft wie ffia 'v han a of ver som en 



stock aL han år en riktig s|uaofTaro. 2. tA%' 
(hnad)» <liiiir P)i. grädlugabo^ -grjt. -belnlft 
a, tabben t. -eiiStl, n. gräflingsaax. 

OlChiSl, *f m, taxhuudt -11^ mp* tr. «. ilr« h, ju* 
ga gTädingar. 

Oac>iil]fäiiBBrp ^flnder, m, tax(huiid). ^hatt, a. 
grädidgHartad, -hundj. m, taz(htiiid)i 4a, 
Dlchtln, -n«n, /. grad i tigahona. 

öachliBptn, m. takfipän. ^Stsln, m. taktegeL 
^stuba - DachkammAr. -Stuhl, m, takttoL 
't i« i>c»cÄ£. ^tfll, -n, /. F ^ril. -Iflln, tP. tt, F 
dråla opp, 'traufs, /. 1. takdropp. SI. tak- 
rånna. -utig, /. I. taktäckDing. 2. tak. 3, 
aluttolng. -wohntiDBf y. Tlndavåning. 

didrJFån «» dnran. -åulssn a* drau/tem, -tia m 

'Hben M druben, -fiber •■ da r*!^ A er. 

dalidiirch d^t. '-^, atir. därigenom, -féro, åon/* 
6 å vida, därest, -fSr tif». *»), acfp. 1, därför, 
för det. h£ dieå m«i'fi Dank <^f är det d«D 
tuck jag får? ist dr reicAf ich halte ihm <^ 
är han rik? jag aoser bonom Tara det, «\f 
jori^en^ (fo/>: sörja för att, *^ gi«éi «* å*ia 
Äfittel: därimot fina intet medeL 2. i stil* 
let, 1 dess ställe | till ersättning, t, «x. dos 
Mädchtn i3t håi/$Uch aher ^ ttith. 3. »v 
halten^ dafs: hålla för*» an se att. #. «- åeimt 
vara för, »^ ufid dageg^fi sj>recheni tala för 
och emot, ^drhiltsti, n. förmenande^ äsigt, 
tanke, Meine* ^s ai. näck meinom *>*- enligt 
mitt förmenande, -géffen (ifr, *-->, I. adp. 
däremot, fv sein .' Tara emot, 'St hitft mchU; 
för det fina Ingen bot» ^ halten: hålla epiöt, 
jämfdra. U, konj. däremot, men. 

Da§o, -*, n. -fl, -n, /. ij4, dugg. 

Da§«srr[e]otyp, -e, », dagGrrotyp, -(», O»/, 
dagerrotjpi. -isren, *ir. tr. dagerro typer», 

dahéim, 1, acip, hemma, R7s rw #ei (t ,' kiana 
alg hemmastadd. II, *J, 0^ n* 1* hem. S. 
ULéi 114 «fl udik:rifti Bahetm. 

dahir {«». * -), a dt?» 1, nsm. a) därifrån (u 4*a 
ii^ua4* mn» hitåt. '^ känn er nicht komm«m r 
därifrån, från det hållet kan han e} kom- 
ma, b) % ni»Urt hTarifrån. SK, KniedDinc. där- 
ifrån, däraf. ^ kommi fi. stammt dis gemte 
Verudrmngi därifrån härleder SJg, därpå 
beror hela TtUervatlan. 8. därför, af det 
skälet, af den anledningen, *åb (ift, <*-), 
aäp. därå pp Ifrån, hit ned, *liif (tx*. ^--i, adw, 
dämedifrän, hit upp. -Éiri {ifr. <*-), adt, 
där Inifrån, bit ut, *bllnk«n, tlr, h* Ifaa 
(fram), glänsa (fram) w ri^no. -Iirairtflii, itr. 
f. brasa fram, storma fram, 'éln m^r *--)^ 
öcfo. därntlfcån, hit in. -(thran, itr. $^ %r*. 
dahtrge/ahren kttmmtni ko mm» faTandSy 
åkande, komma med fart, -fli^fivn, itr* «. 



itr^ tnlnvlUTi^ r/f. KSaitn. ft* it^rkl, «tf« wimp, tr*. imaMitin nrb. h> feu- km^m, #. lAr mm uti tgt^pnrto 



Ejl^&nde, tjg& fram, hltåt. -gfthtii, 
i(r. #. kommft giendep -kommftn^ Ur. t. kom- 
mm Mtråt, därifråa, -latilfin, itr. å. komma 
fipilDgfttide, ApriDga liltåi. ^iprsngan, itr* t. 
komma I et räck ^ apfiBg^» galoppera bitflt, 
fram, -stQlttftrein,, iir. a. fitolt^era^ liTOflta 
sig. "tretaii^ Ur. «. träda fram, bitit, 'trtp- 
peia, iir, s. trjppa hltUt, fram^ komEnfttdp* 
pande. -Ölief inow. ^---\ ^ie. liltöfTeri dan- 
fria, -um (u^. '-0, adv. däromkriDg^. -wan- 
fceo, ilr. M. koinm& Tftcklntide, Tftokla fram. 
-zithtii, itr. $, draga^ tåga bitii, fnm. 

(tthiar, adv^ här, häretädeA» 

äi]iin tirt. **\ Qdti. 1. dit| därhäa. lfetn« Jfst- 
Hiti4£? ^tf£j i%^ jsln meniog år» 6t# 'w till dess, 
défiBfÖjlnDan, man hat åich »v reretmt^Cr 
maa tifir afrorenskDiutnlt om, #j sUkt ^ 
det är örtset, fl* '^ #eih ; vara bortai elut^ 
farbij, medtagen,, n# habåfi: bäfTa fatt. -éb 
(u^. '-*), <tdv. dltued. »srliaKeiif iir. h. arbeta 
därbån. -iuf (irv. ^**), a</cr^ ditnpp. 'éuidrf. 
'--}, adv. di t Q t, it det hillet. -tifAU»6ii, Ur, 
t. bmftäf Atörta dit, bort. -briitgBiif tr. brin' 
ga dltf därhän, förmi. ^eilen^ itr. i. flkjnda 
dit, bort, battigt förevmna, -éin (ijv* ^- -J, 
adff, dltin. *f9hrtn, ifn t. 1, fara, ikä, reea 
dit. t. f^ra Mdaa» &Sld^. -fttegen, itr. t, X, 
flyga dJt> 2. %ga bort, %ga aln kos. *ille* 
lian, Ur^ b, 3 yta dit, bort, 'palio, /* 'w un 
etw, CMt.); bångif vande it tigt, uppoSriiig 
för ngU -geben, er. bortgifva, uppoÉra, *Bä* 
isn jifr. *-"), adv, däremot, ^o^hin, Ur, j. 
i. g'i dit. 2. gi boftj gi hädan, ftflldi, -pa* 
ilracht, a. utsträckt. >Jaiifen. t fr. #. 1. aprm- 
g% äm riutor: unna dit. 2. Bpxlnga, rinna 
sin kos, -Jeben, Ur, k, framlefva »Ut lif. 
-raffaiif tr. bortrycka. -raiUin, ^r. rifra^ ryc- 
ka bort^ -raltifi, Ur. m. rida fram. ^tcbfildan^ 
itr, é, akiijas hädan, gå bort, dö. Nntih #ei- 
ii«fli. f%t efter håna död. -ichLalcliiii, Ur, t, 
atayga elgt aläpa aig fram. -»chmaditen^ iir. 
k, föremäkta* ^ichreiten, Ur, 4, flkrida^ gi^ 
draga fram. -seg aln, Ur. t. pegla hört» *tffl' 
^Wf Ur. h. aftyna, tyna bort, tärafi af ajak- 
dom. -StaJlea, tr. 1. atålla dit. 2. Etw. dn- 
kingesteili å&iR ietå^en ■: lemna ngt därhän, 
lita ngt vari^ oeagdt. ^«tarli»ii^ Ur, t. dd 
bort. '«tDr)ii«nr Ur, t. storm & bort, fram. 
'ttOrzen^ t(r, m. etörtaj msa bort, fram» ned. 

åalhintan, adv. (där) bakom, där borta, dar 
bak, tinhaka, efter. -hinlAr Cuv, ^**\ adv, 
där bakom. Btic t» kanii niur. ^ *ein,* a) det 
kan llggä ngt bakom, b) det kan vara ngt 
bcTändt därmed, ^ kommen: komma sn- 
derfnnd dä^ruied, tich aé< mackan: g^lpa ver- 
ket an. Et Ui tL Meckt etw. »w det ligger, 
d(lij«x sig ngt bakom. 'hlnÖhBr {tfr. <*---), 
adw, dltöftrer. *lilniintart»iy.^---),a£fi7.ditTied. 

tf«Mfl!lwarti, adv, dltht, ^we I kefir ^^r, t. viaBna 
bort. *wlfkan, itr* k, Terka därh&n. *zlalan, 
•TWftaktn, itr. h, eyfta dit, därhän. 



dshltn» ««. Ilr. k. prata^ ekämta, smeka^ lftk&. 
-e, m. tj4. dlmoi^ tjocka, -an, tv. Ur* A. 
Tara ^. bllfra tjookft, tjockna, 

Däktylvir -, Dakt^Un, m. daktyh 

Oalek&rUJIen, -, n. Dalnrtie. -ar, -, m, dalkarl. 
-arin, -nen,/, dalkulla. -iCll, a. dal ak, dal-. 

dal) eg en r itr. A. ligga nteträckt, 

damllljlg, o. dåTarande, den tidene. Sein ^tt 
VertprechtAi det löfte, han di gaf. 't, adv. 
di, di för tiden. 

Dimaacéneri L *, m. 1. damaaknabo. 3. da- 
maecenerkUnga. II. a. dam^kbk. '•rbalt, 
jf. damaHcenngaarhetei damaiceradt arbete» 
>aAlial, m. damaaconeraabeL -ilahl, m, dft^ 
mapceradt Bt&l, 

damaftcierflen^ tv^ tr, damaacera. *«r, ', m. da* 
mascerare. 'iing, /. damaecering. 

Damast (ioriA a, ttv. ■ ^, ^e, m. damast, -arbfltt^ 
/, damaatväfnad» -en tifr. •*->, ». af damaet, 
damaHt-. -laiftwand, /, liimedamast, damiist- 
dräU. 

DI in[| brett, n, b Ad* au damafHsL -e, "">/- fti» 
t, dam, fmntimroer. i>i« vomehmt 'v tpia- 
fe^; epäla dam. 

Däm el, *, -ack, *« «l -#, n». « Dämeltneh. -Ih 
-efi, /"♦ F dumht^t. *ar, -, m. = Z^äme/#a^A. 
-Dt tp. lYr. Ä. F vara dam, bära alg dämt &t, 
prata dämt. -iack, -« b]> -#, m. F damhtif- 
vnd, nöt* Er itt wU mit dem 'v ffe.tchlaff«Hs 
han är dnm som en iana. 

Damllenlirelt ^ i^aniffi efj. *hlrsch, m. dgf hjort, 

dämtscti^ a. F inakräDkt, nötaktig. 

dam 1 1, I. iwtr. ^ -} adu. där med. Laåsen SU mith 
^\* itt Htihf «], P ix^ kSntieu SU mir ffettohhn 
bUiben: l&t mig vara i fred wi jag bryr mig 
ej om det där, ich bin 'v einverstanden: ja^ 
gir la därpi, We »teht «i. i$i ti ^f hnr är 
det? hnr förhill ex det aig? «# iH aiit« f^ 
det är elut^ 'v Aal ei nicAttf 2u beffeufen.' 
det har ingentlag att betyda, 'vjt^Aj^^j nichu 
ai gir det ej, Ick^ng «- an, lAm ^u iUff^m 
jag började med att aäga ho nom i^ 'v umir^- 
Aefl £41.' nmgia med tanken att. IL konj, 
pi det att^ för att. '\> ich ei kura maehifi 
för att fatta mig kort. 

dlinlich - dåmiich. -kalt,/, dumhet. 

Damm, -a ffm, dam, fördämning, Tall, bank, 
kaj i atenlagd väg •!. gatHb. F jn auf den '^^ 
krtn^tm hjälpa ngn att komma npp eigp 
wieder auf dtn rv kammtm a) iter komma 
upp alg, komma i ropet, b) åter komma pl 
benen, bUfra fHsk igsn, 

Dimmaräeft^/, fördämn Inga arbete. 

Dammbrgcli, m. genombrott al en förd äm ning, 
en vall, 

dimman, av, L fr. 1, fSrse med, akjdda gnm 
en dam, dämma for. S. dämma af, härnmaj 
tyibakabålla. S. gatiägga, etenlägga, II. iir, 
A. '*w und tchUntmtn : ]efFa t ana och due„ 

Dammar, m. a) i>i, -, 1. dambyggare. 2. eton- 
läggare. S. -^^ und BchUmmer: nlösare,. ut- 



* 



4^ ^ fui9gjL*a.Sm u|rpi:E*fiifEil. *' Uiir ■nu. O i 



pJmr. t b4r diiigad. F r^mUiUt, P Hpi ■ihHk. ^ v^laAm %^>äifiSk^ 





dAmmergraa 



106 



dankeD 



ST&frande person, fr&ssare. b) O, 4. half- 
dager, gryning, skymning, -grau, a, sKnm. 
-haft, -ig, a. skum, skymmande, skymnings-; 
bUd. obestämd, Bväf v ande, drömmande, -lieht, 
». >- Dämmer 4, -R, av, I. Ur, h, 1. dagas, 
gry, skymma. Opert. m dämmert: a) dagen 
grytf b) det börjar skymma, mm. es däm' 
mert mir in der Seele: det börjar Ijasna 
för mig, fs/d: oyiss, sväf vande. 2. halfsof- 
va, gå i dvala, (gå och) drömma. II. tr, 
skymma. III.r/?. förlora sig i fjärran. -schein, 
m. ■• Dämmer 4, -stunde,/. skymningsstund, 
-ung,/, gryning, skymning. 

däfflmilrig m dämmerig, -ung,/, fördämning 
m. m. le dammen, 

Dimllon, 't, 'önen, m, demon, -énenglauborn], 
m, tro pä demoner, -éniscb, a, demonisk. 

Dampf, -e f, m. 1. ånga, imma, danst, rök. 
F Jlans <v a) dnmhuf vnd, inskränkt person 
■em gor Og viftig, b) lättsinnig sälle, sr ist ein 
Hane *>* in allén Gaisen: han lägger sin 
näsa i allt; einen <v haben: vara på kulan, 
blauer «\« blå dnnst. 2. tungt bröst, and- 
nöd. Blid. jm den 'v anthun: reta gallfeber 
på ngn. -boot, n. ångbåt, -bröt, n. ångba- 
kadt bröd. -en, tv, I. itr. a) a, 1. uppstiga i 
ibrm af åogm, bortdunsta, ryka. 2. a) gå, ila 
medel* incknft, b) fara på ångbåt cl. JirBTig, t. cz. 
der Zug damp/t Uber die Bräcke: tåget 
ilar, brusar fram öfver bron, nach einer 
Stunde dampfte er (» der Reisende ei. der 
Dampfer ei. der Zug) weiter: efter en tim- 
me fortsatte han (dea reeaade) el. den (ångbåten) 

eL det (tåget) sin färd. b) h. S. ånga, ryka. 
BUd. Jm einheizen, da/s er damp/t: göra 
det hett för ngn. 4. röka, bolma. II. tr, 1. 
utströmma, utsända. 2. bolmande röka, ut- 
blåsa. 

dimpfan, »v, tr, 1, dämpa, minska, kufva, 
mildra, lindra, nål. Farben *\* fördrifva fär- 
ger. 2. tekn. basa; kok. koka i tillslutet kärl, 
steka, stufva. S. förorsaka andtäppa. 

Dampfer, -, m. ångare, ångbåt. 

Dttmpfer, -, m, 1. ngn som dämpar, minskar 
m. m. ie damp f en ^ t. ez. em fsi dé9 Lichtes : 
en ljusets fiende, ein f\* der guten Laune: 
en glädjestörare, einen 'v aufsetzen: däm- 
pa. 2. IjuBsläckare ; kolsläckare. S.moi.däm- 
mare, sordin. 

Ottmpffieisch, n. stufvadt kött. 

Dampfllftotta, /. ångbåtsflotta. -fSrmig, a, i 
ångform, gasformig, -getriebe, n. verk som 
drifves med ånga. -hefzung, /. uppvärm- 
ning medels ånga. -icht, -ig, a. uppfyld af 
ånga, af rök. 

diffipftg, a. lidande af ei. förorsakande and- 
täppa, -kalt,/, andnöd, andtäppa. 

Oampfilkesael, m. ångpanna, -kraft, /. ång- 
kraft, -maachine, /. ångmaskin, -opfer, n. 
brännoffer, -achiff, n. ångbåt, -schfffahrt,/. 
ångbåtstrafik, -schiffahrtsverbindung,/. ång- 



båtsförbindelse, -tohomstito, m. akoratan 
på ångmaskin. 

Dimpfung,/. dämpande ■.■.■• dämp/an, 

Dampfllvarkahr, m. ångbåtstrafik, -wagaa, m. 
1. lokomotiv. 2. järnvägsvagn, -wag, m. 
ångledning. 

Dam||t[h]iar, «. dofhind. -wild, n. dofhjortar. 

danåcb (ift. * -), <idv, 1. tid, mm. sedan, därefter, 
sedermera, efteråt 2. ajtu. därefter, t, ez. 
da$ Verlangen ^v begäret därefter. 8. uti. 
därefter, i enlighet därmed, t. ez. die Ware 
ist billig^ ahar aie iU «v. Er aieht «v aus: 
han ser just så nt, allés lä/st sich <v am 
aU ob : allt ser ut, som om, «\« dia Arbeit, 
«v der Lohn : sådant arbetet är, sådan blir 
lönen. 

Dina, -», 1». dansk. 

danéban, adv, 1. bredvid. BUd. «v^<ie».*gi 
miste, misstaga sig. 2. därjämte, dessutom. 

Danellmark, -«, O, ». Danmark, -nhaar, ti. dansk 
här. 

daniadan, adv, poet. därnere, mu. härnere. 

danieder, adv. ditned ; ned, till marken, -baa- 
gen, tr, nedböja, nedslå. -drOckaa, tr, ned- 
trycka, undertrycka, -failan, itr, s, falla 
ned. -kampfen, tr, bekämpa, öfverräldiga. 
-iiegan, itr, k, a) duka under, b) ligga sjuk, 
c) ligga nere. -achlagen, tr. slå ned, nedslå. 

Dinllfn, -fisfl», /. dansk kvinna, danska, -iteh, 

1. a, dansk. II. ». danska; jtt deutseh IL 
Dank, L -[«]«, m, a) O, 1. tack, tacksägelse. 

Meinen «\« ei. sehönen «\« eL kabem 8ié <v/ 
tack I tackar så mycket 1 ieh sagt Iknem 
meinen besten «n» jag tackar er, mottag min 
tack. Gott sei^s*! gudskelofl sekltektan^ 
F de» Teufels «\« mit étw. vwdiénen ei. davcm 
bekommen: få dålig tack, blifva illa löoad 
för ngt, SK «v »rhcdten : kvitteras tacksamt. 

2. tacksamhet. JmfUr éiw. «^ wissen: vara 
ngn tacksam för ngt, 8. t någ» laieriut: tan- 
ke, önskan, vilja, t. ez. gegen, widtr js «v 
mot ngns vilja, afsigt, jm etw, bu <v sm- 
chen: göra ngn ngt i lag. b) pL -• f, 4. pris 

i iht Tid toniéripeL IL prep, med åaX. eL ■■■. tsck 

vare. -aKar, m, taclc(offer8>altare. -bir, a. 
tacksam, -barkatt, /. tacksamhet, erkånsla. 
-bSrlicb, adv, tacksamt -bafliaaeii, o. tad:- 
sam, erkännsam. -beflisaenball, /. taokaam- 
het, erkänsla. -bexelgung,-bexaagaBii/.ta0k- 
samhetsbetygelse. -briet, w. tacksägalsabgrf. 
•en, sv, L itr. h. 1. tacka, jm får tiw,t ngn 
för ngt. Danke sckåm eL åéhrl ta«karså 
mycket! wUnschen Bié nåch elfo.f ieh émif 
ke: behagar ni litet mera? nej, jag taeksr. 
Jfr bitten 3; iren. da danke ieh: ttLOkuKt 
min del, jag skall be att få slippa, taek 
vackert. 2. kTrki. läsa tacksägelser för. 8. be- 
svara en hälsning. IL tr, 1. taoka I9r, loas, 
vcdergälla. Jm tine Woklthmt seålséftl <v 
illa löna ngn för en välgärning, <f a nibs^i 
Gott! Gud löne dig deti 2. Jm etm. «vbflf- 



itr, Intraailtkt, rjl. reflezlTt, St, starkt, SV. ivagt, tr, translUrt verb. k. har 



«. kar eeiift UU 



idankdiiswort 



107 



Daflegerin 



Tft ngn Att lackm föf «ft •«nfw|rtlh}, s. 
Tärd tiujk, T^d «rkftiiniUif!e. 'trllillt^ a. upp- 
fyld »I tacktatabet, -bitr, /, *it8t, »* Uck- 
«ägdift«!f€«t, -högtid, -fiHt, n, tflckiägeke. 
^ftfSHIr m. känslA af tw^ks.^mhet. -gift^brt, 
&, röfd till tficfctamliet. -liedr n. lofeåag^ 
-loi» a. X. otAfiksAm, 9. bi gen tack Tird, 
-rvtfir /^ tacksägelietaL '9if«, -n — /)aiii« 
»d^wn^. 'tagen, Ur, k. Imckft, bringa cin 
tackaftgeUe, Jm ; ngn- -Mf imQ, /. t^ckiä- 
gelae^ l/tt lauter 'veiri ^czrnA/en ,^ belöna^ IB-^ 
n» med fngtfi ord, -verg«fti#ni a. gldmftk af 

ilHRf a4Ji?. dåj därefter; sednQ, deasntom. 
WU m^f iindf ^^ än *efi? ii^Ajl j^-j iöbhf* 
ifa# t£'rtAr tt'^rtf ,* till och med om det fots 
san^ 'N' tifiji i£<citiii/ då och då, ulR cmeOan- 
åt, ^ viicf f^' dA eob då, vid lägligt iilLfålle. 
^M, ad», F011 ^ a) därifr&B, b) I dådan, 
b varifrån, 

darån iMJt*. * ->, mrhort. dran, adv. t. dirpA, dår- 
eaKit,, därTid* *^ trkennt^ ith iAn^ flFfl/"*.* jng 
känner igen bo nom på ^tt^ titt fltti ut^d ein 
BtrauJ^å fyr en b att mod en bnkett på, «ln. 
Eaut nnd ein Garftn *^ ett \mn med en 
trådgård, érau/ und dran ! frOrmåt mot flco 
l«9t gå. på! wenn ej draufund dran k&mmt: 
Bär det gäller, alie^ vat drum und äran it t 
^. hängt: all b Eom bor till, «« Mf nicht$ f^ 
dei är ingenting bevändt darmodp ich hahe 
gwt fv gtthanf dafs ich i jiiig har gjort yäl I 
attj flr wiU niVAl f/ern ^^ b an vill ej gåma 
tnga Itm därmed. %. däran. '^ «in, tiut. zm 
iAma,' TJitTa nära däran att gdra ngt, eå när 
bftfra gjort Qgti é» war drauf iinJ dran^ 
da/M ål a ahffereiät tcåre.* det fatta dee ej 
mycket, ntt bon både rest, jeizt httt ich *n* 
■a år det min tar, ffni fv atin: befinna aig 
t goda omständigheter, Ubel ^ $ein : vara 
lUa dåran, vara i knlpa^ er uf hel ihr ^ut 
^ tian ir "Päl Hfiskrifren boa benne, ir^n, ^^i 
him ieh å^kän *^ där har jag just råkat ¥äl 
mt, 1^2 a weijåf nicki^ trte 4t, mto siijn. mi( ihm 
^ liif : man vet ej rätt, b var man bar ho- 
nom. *Oilii, /. öf^erlemnande, uppoffring. 
*|eb^t tr, öfyerlemna, bidraga jued, tipp* 
pffra, ^gehen, i'^^. s. taga ita d år med, gripa 
»erket an» -kftmiHftH, itr. *. komma I tnr. 
Jtizt kommt ich däran; nu blir det min 
tur, *ll«geii, itr, h, uptn. Eå Uegt mir* v Ut 
émran ttj.* det är fisr mig af mycken vigt 
att, ef Utfjt mtr nichU däran: det är mig 
likgiltigt^ wjéw liéfft ^f bråd gör det? -wa- 
elfin, f,rf. — daran^eken, -in Utse n, ttr. A, Tara 
tmngeu att bekväma alg därtill, e} kunrini 
Blippa uti dan. -aet^in, tr, lätta ph Bpel^ 
rlakcra, 
daråut fifi'. '<), titkoH. drayf, oil^. 1. därpå. ^ 
itöf* 4tfi*rtj Tara atolt däröfveri ein ilttm 
und åin th fnit åinem Fédtrbuinh rv en hjälm 
med en fjåderbnake på, €9 äUkt Ti*d[ti- 



»^r<a/«] ^ H' dm* T&d §ieht ^ ^et är rfd 

d^d^ttlraff förbladet. %. dtl upp, l t^. '^ 
il^BMea .' knnna kotnma dit upp, '^ mäfifn 
41. ^tltm: Tara tmngeD alt komma dit npp, 
3^ lid. därpå^ därefter^ ledan. Dom Jakr «v 
åt et diÄrpå} följande If. 4. ^ Am. >%' i««^ ^ 
ni.' ditåt, rakt ditåt, der Wep fmkrt ffti^éé 
'V tvj Tagen går rakt på itället, *%* loaf gt 
på! mt4 tut, fiaod inn frmtnåt! vié Sit '^ l«i 
gthtn! aå ni går pål *^ Ist nråeflra, tckrvi* 
lf€a: arbeta, akrvlra ifrigt, «v w<>li(if tck 
kinttui: del rar dit |ag riile kornma^ »^ mm$ 
ieta: arbeta därpå^ bafra det tlU mål, till 
ajlte. -fallaiif iir. $. falla på den tsnken. 
*gtfaen, tr. 1. gtfra t hand pengar. 9- I^ek 
^tbt Titt dartiu/i |ftg fäster »tor vigt dår* 
vid- -gflh«Br Ur, 4, 1. följa tned, letiinas på 
köpet. S. g& åt, gå förlorad. Br lå/si vM 
"u han sparar ej på alantaroe. -hilfin, itr* 
A, Jtn t^ hjälpa ngn att komma på dat, 
hjälpa iign på tmrTen, ^ItMiiiMii, iir, «. 
komma på den tanken^ 

daréti (ir*. '*>, nttwt. Iraot, adw. därur* B$ 
folgi A. da/å: däraf följer att^ n^ wiVd 
nichit: det blir ej ngt af^ ith maeke utir 
nichU *^ da/9 ! Jag brjr talg ej om akt, gör 
mig ej iamrete af att, ich hann itlcht ^^ 
klutj werdtn: ju g kati ej bli klok därpå, t« 
M( «t» Sprichwort ~ ffmaord^a; del bar 
blifvit ttU ett erdflpråk. 

darhAn, ««, itr, h, lida briatj an etrn,: på ngt| 
lida nöd, ambKra, föraaka, Bich rsi^h ^^ 
gnm enålbet blifva rik. 

därKhlelan, L ir. erbjuda, framräcka; förete. 
n. rji. erbjuda alg | te sig, -bringan, tr, fram- 
bära, bringa. -brlngarOn), m. (/) en aom 
frambär, bringar ngt. *fariaguag, /. fram- 
bärande, att bringa. 

OArdanéllflflf pL Dardanellemm. -vtral»^ /. 
eimdet vid Dardandlema. 

daréin (ift. '-), rarkArt. dröin, ndv, im»i9r».nBAt in 
mtA wakJ ditln^ däri, därutu -fatirin, itr. «. 
fara ditln, fara fram, häftigt angripa, -fa- 
ban, I. ir, gifva pl köpet. n. rjJ. foga tig 
däri. -gahan, itr. t. följa med^ lem nas på 
köpet, -iagen, r^. blanda alg dåd; träda 
emellan, -mängftn, -mitchen, rjl. läfgaj blan- 
da alg däri. -fftdan» iir. A* falla i talet, al- 
bryta; Ifigga sig, blanda lig däri. -acliaitan, 
itr. h. se ditin, betrakta. <S«litckan, r/. fuga 
»Ig däri. -scWågen, iVr, A. hut»gaia, -tah«n 
" dariiiischaiitn. -sprachen =* dareinrmtea, 
-urlillgen, itr. h. gå in därj^å. 

dirtlgaben, tr, öfyerlemna, lemöa, glfva. *Ilil- 
ten, ir. hålla fram, framräoka* 

dar in <irv. ' -), wriort, drln, adp, tffi^tnnrAnd* (n 
aioa ånU däri, diirutl, dSrlnne. Ein Kä/ff 
und ein Vöffel rv en bnr med en fågel L 
^nen, ntc^ärt. drinnan, adv. därinne, dåmtt. 

diHSIsgtn, tr, l. framatälla; ntveckla, f&fkla* 
ra, 2. ådagalägga, bevisa, -lagarfln), m,(/) 



% • lB»>lt*4ft appMifi»r^, ' *1ltl IWI. & »tnw plnr. f Lir t»fflljri4. F JjnaliynPl, P 1*«rB ■pråk. t nil«4M tHU1l,^^L 



Darlegung 



- 108 - 



Daner 



en som framställer m. m,, jfr darlegen, -It- 
SunOi /• framställning m. m. ■• darlegtn, -le- 
hen, -lehn, n. -ielhe, /. lån åt ngn. Jm ein 
Darlthen geben ei. maehen: låna ngn en 
summa, -lelhen, tr. låna ut. -leiher(in)y t». 
(/), långifvare (-erska). 

Darm, -« f, m. tarm ; F mm. lång, skranglig 
person, -fell, n. bnkhinna. -gicht, /. 'grlm- 
men, n. knip, kolik, -ruhr, /. rödsot, -salte, 
/. sträng af tarmar, -verschilngung, /. tarm- 
yred. -weh, n. ondt i tarmarne, i magen. 

darllnich, -nieder m danachf 'nieder, -éb, nrkort. 
drob, adv, 1. däröf ver. 8. därför, fördenskull. 

Oarrile, -n, /. 1. torkning (i ngn). 8. torkngn, 
-hus, -ria, -maskin. S. förtorkning i ibt hoi 
Ttxter; tylnsot. •blech, n. torkplåt. -boden, 
ivi. torkvind. 

dSrrelchllen, tr, framräcka, öfverlemna, er- 
bjuda, -ung,/. 

darrlien, sv, tr. torka, -cfen, m, torkugn, darr- 
ugn, -sucht, /. tvinsot. -sOchtfg, a, behäf- 
tad med tvinsot. 

dSrstelillbSr, a, möjlig att framställa, beskrif- 
Ya, uppföra, -en, I. tr, framställa, förestal- 
la; utföra, spela; skildra, beskrifva. II. rji, 
visa sig, te sig, förefalla, t. oz. sich als etw. 
(Mk. el. nom.) <v. Das stellt Stek Jedem von 
selbst dar: det är uun ridare klart för hvem 
som hälst. -erCin), m. (/.) framställare, ut- 
förare, skildrare, -ung, /. framställning, 
utförande, skildring, beskrifning. -unge- 
Srt, -ungswelse, /. framställningssätt, be- 
ta an dlingssätt, skrifsätt, stil. 

dftrthulln, tr, ådagalägga, bevisa, -ung, /. 

darlidber (trr. '--), fOrkort. drOber, adv, 1. ram. 
däröf ver, öfver det(ta). Etw, *\* schreiben: 
skri! va öfver ngt, *%* kin : fram däröfver, 
utmed, er ist <v hinaus ei. hinweg: han är 
på andra sidan, längre bort, bUd. sådant 
rör honom ej vidare, är för honom en öf- 
vervunnen ståndpunkt, bryr han sig ej mera 
om, SS gekt allés druf^ter und druber: allt 
går på sin hals, utan ordning, er ist 'v han 
håller på därmed, <v hinweg gehen: i ritt tai 
förbigå, leicht f\t hinweg gehen : lätt, i för- 
bigående vidröra, <v und drunter: huller 
om buller, på sin hals. 2. Ud. under tiden, 
medan det pågår ei. pågick. 3. tuiokning, gn- 
dering. därutöfver, därtill, mera. Zwei /v 
två därtill, på köpet, ich thue, was ich soll 
und noch t\t jag gör min pligt och mer än- 
då, nicht f>* noch darunter: hvarken mer 
eller mindre, das geht noch *>* det är ändå 
värre ei. bättre, *\* geht nichts: det är ngt 
oöf verträffligt, es geht mir nichts fs» jag vet 
ej ngt bättre, ich setze dies noch «v jag 
föredrar likväl detta. 4. ortak. fördenskull, 
med anledning däraf. 6. rid mxt, lom »tyn 
Uber, t. •%. ich freue mich <v jag gläder mig 
däråt, det gläder mig, er beklagt sich <v 
da/s: han klagar öfver att, denke *\» nach: 



tänk efter, -om (ur. '-), nrkort. dram, adv, 1. 
ram. (där)omkring, därom. 8. omk. därför, 
fördenskull. 8. •tur rwb m» stjn um: därom, 
t. cz. ich bitte dich <v, «v hat sich nientaud 
tu kummem: det behöfver ingen bry sig 
om, es steht schlecht ^v det står illa till (där- 
med), es ist mir sehr «\« tu thun: det är af 
stor vigt för mig, es ist mir blofs «x# zu thun, 
da/s: för mig kommer det blott an på att, 
er weifs <v han vet om det, e« ««« <^ låt gå, 
må vara. -iinter (trr. ■'--), forkort. drunter, adv. 

I. därunder, under. 8. däribland, däremel- 
lan. i>t gehören: höra dit, till deras antal, 
mit /v begriffen: däri inbegripen, ichjinde 
keinen Unterschied <v jag finner ej, kan ^ 
se ngn skillnad mellan dem. 

das, n, tffl d«r, jfr detta. I. best, ari, IL dem. 
pron, det, den. Statt dessen : i dess ställe, 
i stället, <v ist es: så är det, starb er9 *>* 
nicht, aber: dog han? det gjorde han vis- 
serligen icke, men, kränk ihn nicht, er ist 
ohne «\« ungläcklich: kränk honom ej, han 
är nog olycklig ändå, trotz dem ai. bei alU' 
dem: i trots däraf, unverschåmtes Weib <v/ 
en sådan oförskämd kvinspersoni ich bin 
bei Kindem; *>* schreit und weint und lacht: 
jag har barn omkring mig, som skrika, 
gråta och skratta, iroa. «\« denkt was Schö» 
nes! sådant folk har just upphöjda tänke- 
sätt! III. rel,pron, som, hvilket, hvilken. 

dallsein, I. itr, s, 1. vara tillstädes, närva- 
rande, inne. 8. vara till, finnas, existera. 

II. -«, O, n, tillvaro, existens. Der Kampf 
ums *>* kampen för tillvaron, -sélbst, adv, 
sammastädes, där, därstädes, -sig, a, där- 
varande, -sitzen, itr, h, sitta (där), förblif- 
va sittande. 

dafs, konj. att. Als *\t för att, a «y> er «v för- 
utom att, dafikr isé emedan, \auf\ <v på 

det att. I elllptlika, akenbart oberoende aatMr: OcA, 

<v sie ewig grUnen bliebe J måtte hon alltid 
grönska cl o, att hon alltid grönskadel <v 
mir das gerade passieren mufs! att ngt 
sådant skulle hända migl «\« Sie es wissen: 
så mycket ni vet! «v Sie auch gar nicht 
hören/ att ni inte kan höra! 'v Gett sieh 
erbarmel Gud sig förbarmel «x# du aueh se 
dumm bist! att du skall vara så dnml 

Dasséiblgkeft,/. enahanda. 

dastehen, itr, h, 1. stå (där), t. m*. wie er dm- 
steht! så han står (där)! 8. frametå, Tira; 
hafva det. 

Datjja, -as, -en, pl, 1. ee Daium, 8. uppgifter, 
sakförhållanden, -leren, sv, L tr, datera, 
skrif va datum öfver. IL itr, k, : rjt, datera, 
förskrifva sig. -O, adv. Bis «v tills dato, 
hittills, -tel, -n, /. dadel, -um, -«mM, -«[«] 
el. -en, n, datum, -omnhr, /. nr som Tisar 
dagarne i månaden. 

Daube, -n, /. dim. f, kim, tnnnstaf, eiftfrer. 

Oauer, O, /. 1. fortvaro, bestånd. 8. lång tid, 



itr, latraniitiTt, rjl, reflezin, St. itarkt, SV, iragt, tr, tramlUrt verb. h, h«r kakm, S, h^r Mim UU 



Dmnerapfbl 



*- 109 — 



declilffHereii 



länder a^ xjgt ficke? länge. S. varftkligliet. 
AuX dle f^ gearåeitat: ^tiirkt ^ord, von *^ 
teifi .' T&rtL Taraktig^ stark* ^npfelt m. Tinter> 
Äpple, ^birné; /, vlBterpårou. -gewfichs, n. 
yi tidigt perenn TäjEt -haft^ a. van^ktig, 
itark, -baftEgltait, y. varaktighet, ityrkii. 
4«tifr flt. ihållande fipi-åfifziiarach. *mtfttht 
m. iMll&iide m^fsch. -ri, tv. L iir. h. I, 
fortTai^ åga be^tändl, bibebAlta §ig, hälla 
iifg< S» Tacka* Ein <vefeji ^nc/enJttin - ett var* 
aktlgt minne. 3. trv. o^tn. drdja, IL fr« ». 
•p«n. ^ dauerst mich th ^dauen mick det- 
9ier* det gör mig öndt omdig^ bua. WcA 
vtder dié il/u As n<?rA etiti Gitä ^ k$tt^n: 
epar» bvarken möda elbr pengar, mich 
dauert da4 G tid nicht: jag b^t ej så nogtt 
pÄ pengartié. 'Gbslr n. "rinterfrnkt. 

Daumon, «, n, Aim^ f, tumme* -braltj a^, tnmå- 
bred* •^brolta» /. tumehtQdd. 'dlck, a. ttitns* 
tjook. -^dralierf m, F smickra re, *eise«i, a. 
ttjttihQl. ^Dttf a. nfcnn tnmme «L tummar, 
-ring» m, tum rim g. -sclilltifir, m. tunihuf, 

Muttillngi -^e^ m^ 1. dim. tiu Dauwusn. S. tumme 
pg bModjA:*. 3* tnmmeljten. 

OaufiUe, *ti, /. dun. -anbelt, n, dutibädd, dnn- 
iäck^. -[enjhafl^ a. dnnart^. ^lotit, a. sval- 

landtt A«tD «a dUDbidd. 

Oftiift, *er fi L i», tr&a pl un-ninc Hh tjiki k«rt, 
ÄM på ftrBVPk» ton* IL n. F A'), <fffr ^v/ å tn- 
iui! 4ia# itt ein Jungé ipi> 01 n rv 4«t är tu- 
van till po|ket en raek pojke, sie war ^e- 
putzt VI 6 ein f^ hon v&r t^»iiu && grann. 

iwtin iåir. ^->j adp. 1. däraf, därifrån, bort. 
S. därom. «<» »e fttcAt dté Medt.^ det har 
aidrlg Tarit tal därom, v&rlt Lfr&gasatt, 
ncAt# mekr ^ cl. #f{^/ 'w/ nog diromi mofi 
i|»ricÄ£ ''•k^, etn^fl H^e^f an^u/e^eni man talar 
om »tt anlnggn en väg, 3. bDrtn, bort, sin 
koflj i. »I. ffie tmd [au/ und] ^ de äro b i ti 
kOid. ^bleihen, ttr. $. ej röra diirridf nfb&ll^ 
sig dårifiån. -brlngen, tr* föra med däri- 
frJkii. Nichis ais da» Litben *^ etidaat rädda 
lifret. *g«ben, Ur. *, gä bort (därifrän)» lem- 
Ba detj rymma. -hQbQn, rjf* begtf^a sig 
därlfräo, draga fiig tillbaka, -hflifan, tir. k, 
Jm «v lijiJptt Bgn att komma dårifråo, att 
flj mudaii, -jageni I, tr. köra bort. II. ttr, *, 
cpränga, Ila bort tm bin *i. i wmpa., ^kammen, 
tir* «, komma löe, däri frän, ellpps nudai). 
«lltlf«flt tVr f. ipringa aln koe, rj^mma. Jm 
^ aprlnga Ifrån, öfrcrgifTa ngn. -machen, 
rjl, begifra ^l^ i&tad, aprlngä, BOhappa 
itu ket* -inllti«ii| iir. h. var» tvmngeii att 
begifva alg äatad, att afiägana sig. -ichlA^ 
hitij itr. c nua, fara i väg, bort, *t|i ra ligen. 
Hr. #. iptanga bort* -thun, ^r, afilgana, taga 
bort fdärifråti). 4Fataan, itr. #. trafra bort. 
4rag«a, er, bara bort. 3cAan<i0 ^ fä ekam 
däraf, éått Shg »^ TlQtia aeger* ^ir&llan, lYr* 



4. vilja komma därifrån, -ziffhaiif itr, 9, dia^ 
ga im koa, 

dalNrér ftiv. '-}, adw. Cdär)framf5r, för, fdr det. 
Ein ScklojT* ^v levern satta läa för. tti •!, 
&ehuf anå Gott ^! Gud bevare oaa för ngt 
Bädant! -wiifef (trr. <-->| ai^i». diremot. itt 
dofftffen. 

dtzu (u^. ^-)f ttdv* L nuA. ditf fram. 2. s^», «åi, 
därtlU, tlU det åndani&iet, t^n. tr ist ^ 
ahgerickiet: han är dreai^rad därtill, da$ 
Geid itt 'V da^ daj» man €m j^ebraucht : pen- 
garne åro tiU för att användas. 3. UiirogAMtp 
därtill, deaiutomf till på, köpet, också. *** 
le^en^ reUeHf thun: bifoga, åtin Teil 'v ge- 
ii€n^ ba altt ord med i laget. 4> w^Mnmghvi. 
tillika. 0. ctnwd* ten. ^ tffiW e* mcht kam' 
mEfii nk långt kommer det ej att gä^ wl* 
komme icK f^f hvad angår det mig? b vad 
bar jag därmed att ék&Hn? ich känn nicht 
ny kommen t jag kan ej få tid därtlU ii, jag 
kan ej komma mig för, ich lacke nur 'w 
jag bara »krattar däråt, tt^at tag åt du *^t 
hvad a äger du därouj? er war gam ttill ^ 
han åhörde det under tyatnad. -oafiSrlpf n. 
ditborande. 'kommin* «i. ^-kunft, 0^ /. till* 
trade, aukomstj meJlankomat, ititräSande, 

dazumal, adv, då för tiden. 

daziithiiiif L tr. lägga till. II. s. åtgörande. 

dazwisohan, adv. däremellan, emellan^ mel- 
lan dem iri. deaaa. -kam man, itr. «. komma 
emellan, komma ttll, ofverriLaka. *ktjnftr Oj 
/* mellflnkomBt. -rf den, itr. L Jm -v falla 
ngn I talet, ^schlagen, L tr. alå midt i bo- 
gen, bugga in, II, rji. träda emeltan. -atak- 
kirit Ur, A. vara* aitta (där}e mellan, där- 
ibland, -slehan, kr. h, 1. atä mldt emellan^ 
ibland dem, i högen* %, vara emellan, atä i 
vägen, -trdten, L {fr. 1* träda emellan ; uiå. 
förmedla, II. n. mellan komet 

Debättila* -1», /* debatt, drjftning, öfverJägg- 
ulng. Etuf. Blir «%/ hr in ff en : bringa ngt nu- 
der debatt, -faran, tv, tr, *. itr. A» lOhtr] 
eiw, ^ debattera^ dryfta ngt. 

Debtlel, -[«], -t cL Debita^ n, tmaå. debet^ akuld. 
•It, -a, Q, m, band. afBättnlng^ omsättning, 
-Itieren, sv. tr. bind, 1. af sätta, omHätta, 2, 
debitera, jn mU ctw. : nga för ngt. -ftma»so, 
/, kon ku re masa a. -Itnr, -*, -åren, m. gälde- 
nar. -öt* -#, -1, m, o. m debnt. -Btént, -e», 
in* -DtåntlR, 'Ren, y, debutant, -DtiAran, /i?. 
itr. A* debutera. 

dacllénl, 0. anständig, passande, bljgaam. 
-énz. O,/, anetåndighet, blygsamhet. 

DeoblEanél, -en, /. dom prosts ei. kontrakten 
prosts a) bostad, b) ämbete, o) lÖrBamling* 
kontrakt, -ifit, -efl, m. I, domproet. & kon- 
trak te prost, 

Oechend^ Oacbenl, -e, n* Dachar, -, m, «. n. tio- 
tal, däcker, balftjog, i tbt »f bndir, 

daehiftriertlbår, a. möjlig att dechiflrera, läaa, 
tyda, -aii« #^* Ir* dechilErorai tyda. 



deoimal 



110 - 



Deiinquaiitiii 



tfeoimllål, a. decimal, -åiwaga,/. decimalYåg. 

•faren, sv, tr, decimera, -ierung, /. 
Deek, -a, n. 1. däck. 2. tak på omnibw, 4iiig«M 

0. a. -bar, a. möjlig att betäcka, -bett, n. 
(8äng)täcke. -biattjn. 1. bot. skärmblad, blom- 
skärm. 2. ytterblad, täckblad på dgamr. -e, 
-», /. 1. täcke, sängtäcke ; betäckning, slö- 
ja. BUd. unter der »s» der Freundsckaft : nn- 
der TänBkapens täckmantel, nch nach der 
*>* strecken: rätta mun efter matsäcken, 
mit jm unter etner <v stecken, liegen, «0tn, 
spielen: spela nnder täcke med ngn. 2. mat- 
ta. S. pärm, band på b«oker, pärmar, omslag, 

portfölj att Ugfk Udningar o. d. I. 4. Inn tak, 

bitd. die 'V des Himmels: himlahvalfret. 5. 
noi. resonansbotten, -el, -, m, 1. lock. 2. P 
hatt, mössa. S. pärm, band, omslag, -eiähn- 
lich, a. lockartad. •elband, -er f, n. gängjärn 
på lock. -efbecher, m. bägare med lock pä. 
-elf las, n. glas med lock pä. -eikerb, m. korg 
med lock på. -eln, sv, I. tr, sätta lock pä. 
II. itr, k. P lyfta på hatten ei. mössan, hälsa. 
-en, sv. I. tr, 1. täcka, betäcka, öfvertäcka. 
2. åfr. itr. h, [Den TiseK] <v duka. 8. betäc- 
ka, erbjada betäckning; betrygga, skaffa 
säkerhet för. II. rfl, betacka sig, betäckas; 
betryggas, -enflechter, m, mattflätare. -en- 
gemälde, n. takmålning, -enmaler, m. deko- 
rationsmålare, -enschafung,/. takpanelning. 
-feder, /. täckfjäder, -leinwand, /. presen- 
ning, -mantel, m. täckmantel, -ung, /. be- 
täckande, betäckning, skydd, säkerhet. 
SobMk. einer (dat.) Figur die 'v nehmen: blot- 
ta en pjes. -ungs! Inie, /. mii. f örsvarslinie. 
DeUdlkttiön, -«n, /. tillegnan, dedikation, -di- 
zieren, sv, tr. tillegna. -duktlén, -en, /. be- 
visledning. -duziaren, sv, tr. 1. härleda. 2. 
leda i bevis, -fekt, I. a. skadad, bristfällig, 
ofnllständig, defekt. II. m. brist. «v der 
Kasse: kassabrist, -fensiön, -en,/, försvar, 
-fensivallianz,/. •fen8tvb0ndni[fjs, n. försvars- 
förband, -fenshre, -n, /. försvarsstånd, de- 
fensiv. Die /x* ergreifen : gå försvarsvis till- 
väga, -fénsor, -«, -ören^ m, försvarare, för- 
avarsadvokat, defensor. -ficit, -e, n. brist, 

deficit, -filé (-^, -filée (utan akoent), -«, -9 el. 
-[e]», n. 1. trång väg, hålväg. 2. defilering. 
•fllieren, ro, itr, k, •. s. defilera, -finierbfir, 
«. möjlig att bestämma, att definiera, »fl- 
nieren, sv, tr. bestämma, angifva, definiera. 
•finitién, -en, /, bestämmande, förklaring, 
definition. -flnKnr, a, afgörande, slntlig, de- 
finitiv. 
Degen, -, m. 1. värja. 2. krigare, krigsbass. 
•fest, a, osårbar, hård, som hngg ej biter 
på. -ftilohe, /. en värjas flatsida. -knopf, m. 

1. värjknapp. 2. F krigsbuss. 
degradierllen, sv, fr. degradera, nedflytta, ned- 
sätta, -ung,/. 

delmllbtr, a, tänjbar, töjbar. -barkeH,/. tänj- 
barhet, töjbarhet. -en, sv, tr, attftnja, töja, 



draga ut, förlanga. Gedehnte SUmme: slä- 
pande röst, gedehnte Silbe: lång stafvelse. 
-ung,/, förlängning. 

Delch, -«, m. dam, fördämning, vall, baak. 
-beanite(r), m. nppsyningrgman öfver dam- 
mar, tjänsteman vid dambyggnad, -en, sv. 
tr, o. itr, h, uppföra, arbeta på dammar, 
-graf, -grife, •hauptnann, m. öfvemppaynlngs- 
man öfver dambyggnader -tand, «. land 
skyddadt mot bafret gnm dammar. 

Oelchsel, -n,/. tistel(stång), vagnaatång. -ann, 
m. skakel, -gabel, /. gaffel(tiatel), akaklar. 
•nagel, m, selsticka. -pfSrd, n, stånghäit. 
-stange,/. tiatelstång. -wagen, m, vagn med 
tistel. 

Deichilufer, n. med dam(mar) försedd strand, 
-weg, m, väg ntmed ei. på en dam. 

deln, I. gammal gen, af du, n. poss, pran. din, 
ditt. Die 'v[t^Jen; de dina, din familj, das 
Mein und ^v mitt och ditt, ewig der (dis) 
'v[t^]e: din in i döden, -erseits, adv, å din 
sida. -esglelchen, I. a, o. omh. subst, din 
(jäm)like, lik dig. IL pl. dina likar, sådana 
som du. -ethalben, -etwegen, um -etwilieB, 
adv, för din skull. -Ige m dein fl. -hlf, -Mg, 
-en, /. ^10. bränning. 

Dejeunliér, -e, n. frukost, -ieren, sv, itr. h, spi- 
sa frukost. 

Dekllide, -n, /^ tiotal, dekad. -ån, -a, si. 1. 
dekanns. 2. - Dechant. -anat, -e, n. -tiél, 
-en, /. 1. dekanat. 2. - Dechanei. 

Oaklamiiallon, -en, /. deklamation, uppläs- 
ning, -äter, -e, -dren, m, deklamatör, upp- 
läsare, -atörisch, a. deklamatoriak; hög- 
trafvande, tillgjord. -leren, «v. tr. o. itr. i. 
deklamera, uppläsa, framsäga. 

Oeklarilatién, -en, /. förklaring ; uppgift, för- 
teckning, 1 Bht på Tärer, aom akola fltotallas. -isrSI, 
SV. tr, lemna förteckning, uppgift på^ för- 
klara. 

Oeklinliatién, -en, /. deklination, a) gnm. böj* 
ning, b) tj%. afvikelse. -ierbftr, a. graab böj- 
lig, -leren, sv, tr, grmm. deklinera, böja. 

Oekékt, -e, n. dekokt, afkok. 

Oekorllation, -en, /. i ibt tMt. dekoration, deko- 
rering, -ativ, a, dekorativ, -leren, «v. tr. de* 
korera. -lerung, /. 

Oekorum, -[«], O, n. anständighet, det pas- 
sande. 

Dekret, -e, n. förordning, påbud, dekret. 4g- 
ren, sv. tr. förordna, påbjuda, dekretera. 

delegierllen, sv, tr, bef ullmäktiga, afaända aem 
ombud. -teCr), (adj. mhb.) m. ombud, fali- 
raäktig. 

delektieren,e«.<r. roa, vederkvicka, undfägna. 

Oelliiberation, -en, /. öfverläggning, rådplig- 
ning. -ikåt, a. delikat, a) välsmakande, lio- 
ker, b) ömtålig, grannlaga, kinkig. -llMlés- 
se, -n,/. 1. delikateaa, läckerhet. 8. grann- 
lagenhet, finkänslighet, -fkl, -e, n. ttrbfy^ 
telse, brott. -iBfuéBli -e«, ai. - hn ii ént l% -m% 



itr, iBtraaaiUf ^ rjl, reflexlf t, St, itarkt. SV, avagt, tr, traaalUrt wrb. k. ter hAm, «. ter Mte tfn l^lfwwk. 



/. åelimkT^ntj for bry tåte, föfbrylersks, -ifI- 

MMt *Ufnl§}^ <-«i«| n, (^llari)galenakapf Tan- 

OOfMyél, -*'»» «*. folkledare, -förl«dare^ de- 
magog. -inumlrtflbSf pl. fDlkförlQdatide, de- 
mRgogi&kg anilag^ ranke?. ^19^ 'M%/- folk- 
tippvigttcg'» ■Iteli, a. folkförledande, dema- 
gogisk. 

Oamantfifi) hs 2>icinidftf(«A). 

dftmaskierfint sr. tr. d. r/. demAakera{0ig)} af- 

OemiDtltt (fcTT. - -*), '{sj, »tf fl. dementi, -iflrsn} 
jip* fr. demeivterii. 

ilfnllgemlftt ot/it. 1 enlif+bflt, i öfTereDsetilm- 
melse diirmed* -nåeh Utt, ^-), ndv. 1. — clc^»* 
^9må/s. S. följaktligen, al]ta&. -iilch«1 (tiv. 
**), fif/p. 1. darraäst^ etrax därefter, iedöTi* 
%, tnyeket Buart^ vnart, ttrnx, -niclitllg dh». 
'-->, tidff* därn^ist kommEHjde^ näriuaat. 

itemo]lb1llsi&rftn, h\ fn «. Ur, k, mfväpna. -bll[- 
titrlinit /, -kråtr -e», m, tSd af folkTaide^ 
demokrat* 'fcnrtrfl, -[^^n^ /■ folkvaldö^ de- 
mokrati. -hråUschi ät demokrat ak t fcrlk' 
Tänllg. -liifeiiT »v, tr. 8diidersl&} föratdra- 
-liftrunpr /* 

Demon st ri'atl6nf -^, /. 1. b^^Tia, bevttförtngj 
föTklnring. 1£. offentlig mestng^f Itrlng, de^ 
mcngtration. 'feran, sw. ir^ bevUa, leda i 
bevis^ äd anlägg EL, förklara. 

D«inoratiBi[|ition, -^fn, /. eedefördårf, demora* 
liiatlon, -iBrtB^ /u. ir. rerkii sedefördfirf- 
vande på, detnoralJfieraj g5rji modfiild. 

deiranl|ftr«Glft0tp -geachtet, adv. det oaktndt^ 
Icke defifi mindre^ UkväL 

DaiiiOt[li], O^f, ödmjnkliet, e&ktmod. 

riein&t[h]lf , a. ödmjuk, -en, itj. I. tr* gtJra 6d- 
mink, förodmjöka. O. r/. ddmjakii. »ig* 
■k%Vt ~ DemuU -ung, /V förödmjukande;^ för- 
öd mjnkelss, 

ll«mftt[h]t]siii!i, m, - Dtviut. -wH, a. ödmjtik, 

iflDtzcilDlge — de,mnach. 

Uanårj -^^ m. denar. 

^Bngaln, sv. tr* 1. dänga, bafnr&, stä. i, fBm 

Danhjjirtf /* täaVeftätt. -biP, n, tänkbar, //i 

fiillt Bom möjligt, -barfeail, /. tiinkbarhet. 
-blått, n. mintios bl ad. -bffch, n. minncabokt 
ilbnm* '•II, oreg* sp. I* iir. h. I* titi.tt beg »«■ 
absg. a) tanka» b) förmoda, t. et. Si« rffi^e» 
fl«r^en, dénke icht o) tänka tillbaka, min* 
nae, t, «. fi? Janfft ich f^ ^ann: aä långt fag 
mifjneå tillbaka, d) finna för god t, 1. «. ma- 

iseh äenkij Gott lenkt: maon lakan ipår 
QxLå riri fftdacht, ffttkan: aagdt och 
gjördt, ieh dächte gar I åTLaat icke t aådan^i 
dn^beterl S, mid %&t. tänka, flo^h hinans ^ 
liafva bögtHjgande pl:iuert v>o <v Si^ hlnf 
bTad t&nket nJ på? jtt 3, Z. m»$ p»^. Amjn 



*v tunka på ngn, er *oW d^mn *^ han alcall 
mlnniu de It dtnk' nicht dran i Yi^&t i'skel 
tro tckQ det T wnran «v Biet hvad tänker 
ni på? denk* an mieh^ t» mrd einmfil dié 
Eeit ki>mmétt: aanoa mina ord, den tid ikall 
konima^ onj" etvr* iMk) ^ tiinka pä n^, 
bafTU ngt i flinnet, t. >]. »u/ Mittel ^ tiinka 
på medel, out/* ÖJ^im ^ hafTa ondt i ftlnDet; 
yQ r Jn ^ tänka för ngn ; F Jeder dtnH tu 
éiintn Säck: brår ocb en är alg ijälf n§s- 
tna^t; ^&er efv. (ui) ^ tanka dfrBTf be> 
grunda ngt. II* tr, 1, tänka. SUh iåM\J m^tt 
UiUfå r\. Årgiå htl etw. ^^^ ej miiatånka ngt 
Tid ngt kL e) mena ngt illa med ngt* S^ nÄ^ 
tanka, t. ». ieh hatte m%r dnt t9 schön ge* 
ddcht: jag hade tänkt nt det så bra^ 9* tin^ 
ka,, ämna. ArgeSj BSåes *%* hnfva ondt i mn'- 
tiet. 4. foreAtilia sig, ftiratå. Ich känn miW 
ichcn f%ä jag föratår det mycket t&I* 6* tro, 
t, «i. wer håite daf ptditrÅtf hrem akittle 
k annat tro n^t aådant? Däck t' ich [miry* 
dock ! ja^ trodde det räl 1 aade jag det ej I 
(VA dächttf, mr »tttttn ^nsere ^ei$e/ort^ 
jag troT, mig ajnca det Tara bäfft^ att ▼! 
fortsatta vår réBä, von jm ttw, *w tro ngt om 
ngn. 6' hoppas, 1. ». ich dtnke fnetaea Pro* 
te/å f«i gtvrinnen* T. minnas, ibågkomma. 
Wart\ ieh detik* €s dir I jag ak al I nog kom- 
ma Ihåg åigl ft* vänta, förutse. Daa habe 
tVå tnir gtdacJtt; det bar jag jäst TäntAt. 
8* mena, 1. »x. fäan dtnkst du unter ditien 
WörtinT hvad menar du med d^BBa ord? 
10. Dte ffcdnvhts Permn^ denna, ttåmda^ 
omfdrmuld* person. IIL rjl. L. SicÄ anji 
Sttth «%t tanka, förnätt a vig 1 ngns fitäHe» 
91. fpin. €S it^J^ti sioh rv det är tänkbart^ 
mnnchvrUi täfn iieh bei dteien W&rUn ^ 
deasa ord gif va en mycket att tinka på eJ. 
knnna tjdas på många sätL -er, -, m. tån^ 
karé. -fåblg, a. i stånd att tänka, ^tthlghetl, 
/* tanke fa rmåga» -fre i hett, /. tankefrihet* 
^kratlf /. tankeförmåga, ^tnal, -er f »i. -b, a* 
ralnnesmärke, mi nneflvård, monutndnt.-mlln' 
Ii,/, minnespenning, medalj* ^redet/. åmln- 
nelsötftl, äreminne* -»iiili,y* rnlnue^ård* 
'BChrlft, /. minnesskrifL -spructi, m. taake- 
Bpråk. -Btsin, m. minnesTårdj mlnni^tatod 
tnten. -8lflff,m*ämnefr>rtankeöfning* -Obung, 
/. tankeöf ning* -unp- « //e»*-, -vermiflsn, 
n* lankeforEnåga* -terfr m. minnesTera* -wel- 
«e - Dgnkart. -wUrdJflT «■ männeavilrd, värd 
eftertanke, märklig, »wilrdlgkell, /. I* eain- 
nea^urdbet, märkvärdighet. 2. minnesvärdi 
BiErklig tilidragelae* ^zeiehea, n. minnea- 
tecken* minnesmärke, minne. -zelt^/. märk^ 
lig tid. -xetteU m, 1. m I nnesun teckning, 
pTOTnemorla. 2. minneabeta* 
dean, Jtonj* 1* ty. 2. t än, t. ■■. kein anderer 
f^ ich i mehr ^ eirjmnl. Ehfi <\j ich slerh^i 
tnnan, förr än jag dör* 3. obcLaaAiit, då. Se 
mag bi *>* dabai thiiten : det får väl bli så 



' 



<v " Cdres^sd? vffwIiacHfd. * AkUt na- o iakfiu: ^tuT, t b&r ^mljitå, F {kttLtiJdxv ^ 1«C^ iprik. ^ mladn lirattllcv 



demnooh 



- 112 - 



l>eiaQhlefmiii 



dij lit g&, au/ ^ f TlUiin dÄI ^. om ej, !► «. 

B7tr lauen dich nicht, du tittffåt uat »v eCit 

£.iecf .* vi BJäppa dig ick^^ om du ej AJunger 

en visa för obs, 
dBfiiiDCh^ konj. dock, likräl, i alla fall. 
Oflntist„ "eiif m. tandläkare^ dentlst. 

Difurtimént, *«i n. departement, 

tfflpensisren^ jv. fr, kosta tit^ göra ntglfter. 

DepésGhe, -»i /I L depeech^ il b ref. 2. [refe^ 
^ffljjAwcAé] '^ telegram, ^nwig, m, /m '^«: 
gnm depeach(er). 

dapDRierllen, sv. tr. 1. letniia, ncdligga 1 för- 
Tar, deponera, 2. vittna tn ror doautAi. *i»n^,/. 

Dapartllation, -e«^ /. deportation, 'iereii, ^s. tr. 
deportera. *iertG(r);|, Udj. bajaJ m, föryiauings- 
f&nge, -iertmg, ^/l deportatlori. 

tlQpositentlgelil, n. de po»! tio ni medel, -leheln, 
m* depDEitionfibeyifi^ 

Dflllpätf -it^ n» nederlag^ nederlags ort, foTva- 
rUgBetälle} depot, 'prrmiArenj #i7. tr, ned- 
trjcbap nedsätta ; nedslå. 

DeputiläV 'Sj n* inkomster in natara jimts ]»ud. 
•atldn, 'én^/s deputation* -leren, é^. tr. för- 
läna fnUmaktf afaända ae. ombiid. -ferte^r), 
b4}. b4]DJ m, fullmäktige ombud, deputerad, 

dir, m. dia, y, das, n. I- best. art. den det, 
*(e)n •(e)t. n, dem* ;jr^i. 1. dea det, den- 
ne denna detta, 2. u^ptepinde ir nn*, iKbii. 

Bruden: bär är mitt rnm och där är mlD 
brora, ef er BrUf an dich ist ansfuhrUcher 
ah der ö» mkh : b ref Tet till d!g är utför- 
ligare än brefvet till mig. Ul, reL pron, 
BOmj b v Hk en b vilket. Ich^ dertch tswti/*' 
jag, Bom vet det, Vmter unserf der du hiai: 
fader T&r, aom är^ 

dtrftii, adi>. lå^ p& aå aätt, till den grad. -Ig, 
a. sådan, sä beskaffad. 

dirli, a. 1. liärdj faat, t. » ^t» floh. 2, kraf- 
tig, dagtig, rättfram, bister, sträng. Er 
ff^hi f\t darauflnx: ban gir rakt pä Baken, 
3. grof, groffcomig, r4, plnmp. -ha it,/. I, 
b&Tdhct, fasthet. 2. kr^^ift, d ngt ig het, rätt- 
framhet. 3, grof(kornlg)b,et, råbet. 

tferélJi$t, -art t, -mal, &dv. en gäng^ en dag. -Ig, 
a. tillkommande, framtida, 

dartntliltaltiefi, -wegDfrf «ip -willan, aäv. för 
hvars {rem.) «], brllkaB aknil. 

d8r£lBB5tBJ1(]g) = dtraTtiig). <gléiGliffn tåfr. -'--j, 
ab^jL a, %. djlik^ sådan. Uné 'v måkn mod 
mera (dylikt). 2« ruL hTarfl eu b-Tilkaa like. 
t »t. Dingej *^ ich nimmtr mh: sakex, hTiJ» 
kaa like jag aldrig Bett ti Bom ]ag aldrig 
aett maken till. -halt) [a n]^ 1: -= deihaik 

Darlvilatién, -en,/, härledning. <atmrni, -um[«], 
-a M. -e[«]* ». pMi, birledt ord, ^jareitr sv, 
tr, hilrleda, 

dirjAnfga, m. dlalffalBt, /, diftJlnJga, n, dem, 
praUé deu det^ trr, — der JI^ Z, 



deHllai, obAji a, dylik, sidan, -RiilélRatClg) ^ 
d€reiniit{ig}. -mälen^ ode. 1p nn, f^r n^rra^ 
rande. %. då, ^inftlig, a. nar? nr an de^ förhati- 
denT ärande, -maisen, adv. på så aått, I el- 
dan grad. -Qf lOrUdn iiiiijiiKif4 un &aiutåe«4« fir 
■AD«r: eder(fi). 

derséib[jg]e, m, diöflalli[1g]af /. dftsséib[iB]i, 
n.dem.prQn* (den)samme {den)Bamma (det-) 
aamma, 

derjtwia«n, t -^ demtffsn, -wall, -wélltt[n] - 
diiweit. 

Derwisch» -e, m. derviflcli. 

dgrzeit, dBrzeitig « derfnaf«», dermalig* 

daslJarmieren, »v. fr, af f^äpna, ^avoujerill, n. 
tr. förneka, ej Tidkännaa, -cendaiit, -bb, n. 
afkomling, ättling, -aaitdéni, 0^/. bärkodiit 

□eftantr -e^ -ar, -, m. beaman. -eri* m, tr* Tägi 
på be B man. 

Dfisartllaur, -s hi. -#, nt, ofrerlöparej deaettdr. 
* fa ren, sr. t fr. s. rymma, desertera, -lélff -tfi, 
/ Tyniningj desertering. 

dealCfalla, adp. 1, i aå fal], om eå eker. 8. med 
hänsyn därtill. 3, fordenskuU, -fall lig [tu, 
-'-), a. t så fall inträffande, eTentuell. 
-glélGhen imt. *"), I. - dergltichen. IL adw* 
desallkes, likaså, -tiatl), ^^^ därför^ f5r« 
de ns kull, 

disignieren, ^t, tr, ntmirka, beteckna, boatim- 
irta. 

Oaslnfllaktidn, *en,/ rening fr&n BmlttämBeiL, 
desinfektion, -tz lerans sn. tr. rena från 
sm i ttäm n en ^ d csi n fi c ie ra. -Ill arnng, /. 

Oesorgan istl (ttfé n,- 1 n ,f. uppl oa n 1 ng (atl J I atånd), 
oordning, -leren, «*, tr. npplöaa, hrfnga I 
oordning, -farung,/ 

daBplleklieriichi a, föraktfull, TaiåTördig. -•rit, 
a. fört?! fl ad, desperat, -ét, >efi, m, deepnt 
-Otia, -[e]n, /. deapotiakt (8tyrelie)aättÉ 
-étiBch, a. deapotisk. -oliBmui, % C, «». de- 
spotism. 

da&i- « ^e#-. -élbigsnglelchan, adtf. likaså* -tfil- 
■» des-, ^enungeachtat, adv. det oaktadt^ i 
trots d&raf. 

Dessert, -j «i. -«, fl. desert, efterriitt, 

DaBtfllllataurf -e ci, -«, m. * Dejtiilierer, -atlofl, 
-Bfit/ !• desdUeiing. 3, branTlnsbrännlng, 
-la ritar, ö, som kan defltillerae. -itraa, fr. 
tr^ a. itr. h. 1. destill era. 2. bränna br&nTiiw 
4a rar, *, m. 1. degtlllator, ^, bränTLnahrän- 
nare. -»arung, /. ■» DeitUlatiot^, 

desto, aiö. 1. dess, t. «x. jV meAr, *%* å«Mtf r 
ja mera, deas bättre, nichts *%* weniger: 
icke deaa mindre, 2. b& mycket, i. k ^ 
£«««er / ii myoket bättre. 

Dfistruktliton, -en, /. fdiatdrlng, faratOtelfe. 
■IT, o. fö rötö rande. 

daallungaacbtat pt de^tmunff^ackut. -wogan, nm 
-»Ulan = dashalb. 

DetacNllBmént, -^, f». mll. Ma. 1iarni4«tTrtBQ tthtBATmd 
trappaf delning, -taran, sp. tr, mEi. frU 
ÉtjT^» afaända «4i tmppAfiiaiDtiii. -tarung,/. 



ifr^ inintLElUTi, 1^. Klltvirt, tit itftrktnr *^' f^Vt, 'r. trmajltJYi tmrh. k. bu- J|«i««ir #* lur ftiK uu roiipntft 



B9iail 



- 113 - 



mo^ 



Dtllil, -tf fl. detalj, enakiidbet, ^hindel, m. 
mintLtbandel. -händlfri t». mLnathaDdtariij, 
-försälj nre, ^lierfiti tv. <r. «. itr. h. 1. om- 
itåndligt b e skri f ra, genomgå, 3. eålja 1 
mlnDt. -Itfif 'fiip -V6r|iltlf«r - Dttailhåadler. 

dQtQrfnlniertn, #v^ (r. begränin, béBtäDnnA, 

diUi^hUtt) - dQnki{e) ti dunktn. 

QUit, -<f «»< ^«tlt (bQlliadifet illU«iDr«i). JVtcåf 
ri^«n ^^ loke ett nmdetycke, !cke étt grand. 
'ttlålf *«», y. BpftiBfandigf liårdr&gea tyd-^ 
ning, h&rkljfrerij oidrytteti, ^alti, «t^. er, o. 
Ur, k. tjda. spetfffnndlgtt Tid* på ord, (ör- 
tjda. 'ttlli Jt>. I. tfn A. 1^ peka^ riBa, 2. ^ii/ 
ef ta. CutJ f^* lyda P&, antyda, Tara förebud 
för ngt* n, ir. I, tyda, fdrklara, uttyda, 
EtiD. tief 'w nttjda ngt på ett djnpaiDnlgt 
Bätt. S. tyda, titlugga, t. 4^ alU4 tum £««!«», 
aufi l€tU9 allt till det bäata. 3. Eitc, auf 
jn i»w tllllnipa ngt på ngn. TU, rfi* 1, rieta 
flig^ blifra Eynlig. Sl> Etw. deuUttith Ivicht: 
ngt är lått utt tyda. ^flri '^ m. 1. tit tyd are, 
tolk, S. pekpiBBe- -Hch, a^ tydlig, «11chkttll, 
/* tydlighet. 

dMliCtir L it. tysk, H. t», ati^t. ttlom É iWlii. aiDt 
jtlkirt cin*r but. «rt,, mrcEADt^n tf<a |?T«p., tyska 
(apråket), 1. »i, c^f "v ^«r Aeii|r^«a Z«tt r 
natidenA tyekai iji% htuHffen "v i nutidens 
tyskai^ mt^i tm ^en/ 1 tyskan; ait^^titem 
yriifif^^ijicA tfi tchhchte9 ^*j iibtr$^ten: ot* 
7BTaatta fr&n god franska till dålig tysk 3, 
■iob: avtt dem I^rani^sischtn in* n^e: frAn 
fmnfikan till tyakau. Er ^rieht gut r^ hiin 
talar tyska bra^ tt^f »^ på tyska. -h«lt, /. 
tgenikapeö att Tara tyak, tyskt s&tt, tyskt 
ikapljnne, ty ak egendomlighet, -land, *«, 
^i fti Tyskland, -t[li]llni, n, tysk nationaH- 
tit, tyikt Täsea* .t[hJBinfllélp -sn,/. tyake- 
fL 4[lt]Umilnt sv, kr. h* bära sitt tyska aått 
llll torgi^ ä3aa eftsi' lysk egendomligbet, 
4[lijQmler, -^ m. tyskvnrm, -fthjömrioli, o. 
iDm bar ty a k karaktär* 

^liitHRg, /. tydnings uttydning, tolkning. 

Oems, -w, /, Talspiåk, deyls. 

ihiåmbBrf -^j m» december* 

ijt förkorta. ■* dergieichen. 

4 h. i^rkortn. =■ dnä ksi/Et: dflt tIH såga {d. v.s). 

d. I. fftrtorto. « <fd# M{^ det år (d* å.), det vill 
läga (d. v. B.)t 

dliJtilisch* d* djäfTolik. 

Olic^ It Biak-, 

D'li«d9fni *ef n. diadem. 

Oligonåle., ^n, /. mt^ diagonal. 

SISkORf *t g], -en, *eii, m» p» Diakonua, -It, -«| n. 
CD dl åkens ämbete, komminiettatur. -iiG«, 
i4t -istid* -fjéff^ /. diakonissa* 

OlåkDnus, -, -åntrif m. diakon,, komminiater. 

lEilritlsch, n* diakritlak, ut mät kände* 

Dialilit,^ 'i^m, dialekt, miiznart, landsm&l, folk- 
Diil, *(lt, -en, f. dialektik, logi ak akiirpa. 
4*«r, -, fl», dialektiker, -l«Chj a, dialektiakj 
a) dialekt-, latidjim&lB-» b) logtak, £ntMg. 



Dialog, -e, m, samtal, dialog, -ftolli a, dialo- 
gi a k, i form af aamtaL -iiiflrin^ is. £r* fraia* 
ställa i form af saintaL 

Diamant, -e[)i], i?i, diamant, -in, a, af dia- 
mant, diamant*^ 've Beehx^Ui diamantbfdl- 
lop. -tttuli, m, dIamantptilTir, 

DIÄmfltar, *, m, d?«i. dlatneter* 

tflamlJslrål, -atrallicti, -étrlteh, a- dlametral. 

DiariuRit'Ufn[ffJ,*0n,n* dagbok; dlarinm, klftdd, 

DiiaThd«, -n,/* diarré, utaot. 

OJ Al, 1 -er», /. 1. O, diet. 8. »itir. dagtrakta- 
mente, dngaSöning. O, acTp, fw hbtn: i akt* 
taga, hålla diet. ^if, -#, -årlirt, -u^, -t «i. -en, 
m, extraordinarle (tj anateman)* ^étlscti* a, 
dietetiik, diet-, balso*. 

dlcht, a* tät. Om »tiiPTt 'V anUegem sittib &t^ 
n^ 6ef, f^ an; tått Invid, ^v- jhtnjlfs^r*'' tätt ef-^ 
ter, *\^ hinter jm A er t«n * vara i bälame 
pä ngn, -Irt, /. diktart. *bekaart, er* tat- 
b&rig. -b«laubt, a. löfdk, lummig, -liei*ach- 
flfln, o. tätt beviixén. -a, -n, y* täthetj 
faatbet. *atl, #1^, a) Jr. gbra tät, täta, dikta, 
dilfva. h) fr. •* i(r* k. 1. rikta tankarne (på), 
tänka (pä), ^atn ganxei ^mi und Tracht^ti' 
all bäns diktan och traktan. S. förf att n« 
dikta. B* uttänka, nppdikta, hitta på. -ar, 
', m. fkald, poet, iörfattare* -arift, y* 1^ 
art ftkalder. 2, Nuch n^ efter skald ernaa 
sätt, -erftuB,»», poetisk Bygt, -argatiB^. akal- 
degåfva* -trln^ -mn^, författarinna, -arltch, 
<i. poetlak^ -srling, -e, fa* f rimmare, ån»- 
Binpoet* -friGhwuno, m, poetUk lyftniog, 
-arwrerk, n* akaldeverk, skaldeatyoke, poe- 
tiakt alster, ^gsdrkngt, a. tät, aamman- 
trängd, hoppackad* -geschiri, 0, i täta ska- 
ror, -gescii lossan, a. faat, härdt b amman - 
slnten. *hait,^lgk6rt,/. täthet, fasthet. <kuntl, 
/* skaldekonst, -laubfg, a. lummig, *iing,/, 
1. diktande, diktning j dikt. 2. uppfinning, 
påhitt, lögn. -it(tg$irt, /. diktart, -ungsgatia, 
/. skaldeg äf va. 

dickj a* I- tjock, f «-er/ tjooking, paf rel, 
*ve MUch: sur mjölk, filmjölk, '^e Lti/tr 
Lnng, tryckaade luft, durrh **.* un,d dUnn: 
gtim skog och mark, träsk och snår, uid, 
mi^jm dureh r\*und cfunn jreAen; följa ngn i 
alla väder, i sorg och glädje, F «icA 'v €s- 
Ma: äta sig ofvermätt, biid. sfi^, r^ kubtm 
vara trött på, bafva fått nog af ngt, «mb 
Freutidei såta vänneri doé Gritchistk^ åiUt 
Hi ihm nicht §& ^ han är just ej så alängd i 
grekiskan, "w thunti.iUh ^ machen mil ef«?.,* 
hröata sig med ngt, ar hat et ^ hinter den 
Okr^n: han bar en räf bakom örat, er kat 
«f» f^et Feil ml. éint ^e Ilaut: ban har en 
bred rygg, han tål bvad han f är, éinén '%'tffi 
Kifpf haten: vara tjockbufvad, tjurhafvad, 
vrdtpr. da» f^U* Ende kommi nachi ändan 
kröner verket «l det kommer surt efter* 2. 
flvnilea, upps^nld, t. •■, etn ^ej Getichi ha- 
bé»f Tara evnllen. 1 ansigtet, 'va tv r^^' 









Oiokbäokis 



- 114 - 



d!e}istmiteabt% 



meinié Augen: f6rgråt[i& ögom -bttcklg, a. 

med tjookft fcioder. -bäniliQ, a, om iiMifin om- 
f&ngBTtk, diger. -bauDii, i»> F i eter mage. 
^bSuchtSf a. Atormflgad. ^bflJni n. 1. tjock' 
ben, vad. %. tjockbent perflon. 'bftlnlg, n, 
tjockbent. -belaublp n. liitnmlg. ^beMachsen, 
a. tätt bcTUxen. -blitterigi a^ tjockblad ig. 
'darfllr m. atDrtnrtDn, *i, -», f. 1. tjockhet, 
tjocklek. 2. fetmn. 3, BTullnad. ^falllQ, a. 
Bom har ijock pälsj bUit okängllg, -flelic^hrflj, 
a. köttig^ bullig. -fiUsslgf a, Ijock (qm rii 
ak6i), fiicDDilg:. *hiuter, m. uioi. tjackbudadt 
diiggd}ar, -bivtig, a.l. tciti. tjoekbndad. S. -» 
di€kj'eiliff. 4eltt, -«j R. tät fikog, Bn&r. -lco||f^ 
fn, tjock*, dnm^j tjurhufvud^ »kiipflB, a, 
tjockhufvadj dumj tjurbufirad. ^Ifriblg, a* 
Btörmagadjfla t«ii«r bogtigi bnkig^ utsrängd. 
>le^blgkeltt /. etor mage, godt hull, fetma, 
-milchx/* anr oijSlk^ filmjölk* -ntEtg, a. som 
har tjock näaa «i. no3| F tiia, högfärdig, 
*tbutrt m* F akräiiare, atorakrytato. -thuarél, 
/. -thlin, n. F skryt, skräfveL -thytrlBChj a. 
F skrytsam f skräflande. 'WDlliB,a. tjocktilllg. 

Dfct- le Bikt-, 

didåhtlsch]! a. nnderTiaande^ didaktisk. 

dideldifitii -dél^ iij. ngt tralletallera. 

Dieti, '«! *Fi. tjuf. -epél, -«fi,y* tjnfvert, 

l]Jeb[e]stl bände, y, tjufband. -fin per» bi- -^ Aa- 
&«!£.- bafva länga fingrar. -glQck, n^ oför* 
tjänt, oforekjld lycka^ bondtnn *gr1ff, m* 
tjnfknep. -bahlftr^ m. tjufgötmnafe. -haiJer, 
«*. roedbrottfiling vtd fitÖld, -ichlyisel, m. 
tjuf nyckel^ dyrk. -iicliai', u, dyrkfri. -al na, 
m. tjufanlag. 

d1%li|lli«b, a. 1. tjnfaktlg. 3. föratulan, -alihl, 
-< ti w»* itöld, tjnfnad. 

Dialjli, -n,f. 1. bräde, plamka. 2. tiljar goll 
3. föratnga» *éttr w, (r. gol flagga; bräd- 
fodra, panela, -er, -, m. golfl&ggare, hräd' 
fodrare. -unfl,/. golfläggningj golf. 

Dierna, -n| /. >n, -j m. aäte, T&lm, tdk, akjl, 
sta^sk. 

diantft, $v, iir, A. 1. tjSaa. Den LiisUn ^ lef* 
va lättettinigt. 2- atå, vara till t j anat, [/h- 
fifl^] tu 'N' ti It OT tjäna tf i«j Ihnea damit 
ffédientf wenn,- §.r ni hjälpt med att, /ni aw/ 
e(tp, iwk.y "w glf Ta ngn be eke d, a var om ngt. 
8. Zh «i. t$U eiHT, r^ göfa tjänat aom, tjtijo, 
g$igna, vara berBttmd till ngt. s»aå. €egen- 
f^ärti^et dient Ikn^n mitzuteilen^ do/jr.* här- 
med h& vt äran underrätta at cm, att. 4. 
vaia Boldat, exercera bevriring. Er dUnt 
het der ArtiUcri& ; han är vid, har gitt i a 
vid artilleriet. 

Qiener, *, m. 1. tjänare. '^ dér GSts^m af- 
gadftdyrkare, gtgen Jn den ^ehoréamen ^ 
machEfii kröka rygg for ngn. irea» tnsti»di!: 
tiehorsamer f%^.' (ödjnsjukaate tjänare I Stum- 
frjtf ^ pmilLhard ut itiiii lMd «!« fi>L. 2. bng- 
ditigr bockning. /m #mffn ^ ma^åcfi ; boc- 
ka aig för ngn. -If, *eA,/« 1. t|ätiat opera q- 



naL 2. tjaöHtoktlghet, kryperi, -h«lt, «. 
tjänataktigi krypande, -tfi« -aen.y, tjln&- 
rinna, -Is* b, -JlCh — diencrhaft. -n* fv, llr*, 
A. buga, bocka sig. -f chittr /, tjänstefolk, 
tjär««te|^eTBOnaL -traoMty, livré, 

tfleallcb, a, tjanMg, limplig. HtflFt,/. tj^elig- 
hotp lämplighet, 

Oiarssl, -a, nt. 1. tjänat. Jm cinen ^^ itt^t^n ti 
Brweit^n: göra ngn tti tjätLat^ was $Uht 
Ihn«n s^ fs^ent b vad befaller ni? bvad be* 
hagsB? % tjänatgöriug, tjEafiteatöfulng. 
aud. Jm äuf den 'v passen: ba ett rakaamt 
5ga p& ngo, 3. tjiinat, plats, anatäUaiag, 
Jm den ny [auf]käTkdtffen: uppsäga^ altk&- 
da ngn, jn in ^v »^Änif a : taga ngii 1 »la 
tjänat, é. dyrkaB, kult. Dem 've <iei ^ancAt 
/r<Jå»en.' fråaaa, halva magen till als god. 

Dlanilltag, *e^ irii tiadag, i><i *\.t: om iiidi' 
gorne, *t|gig, a, tlsdaga-. 

DIanttllatigaleBatihalt, /, tjänBteirenda, *tn1rm, 
m, ett ämbete a tilltrådandep ^mnwif funflr /• 
ti&nstdnetftLktion. 'tnzaSi m. ämbetadrägt 
'auB^eichniifig, /, iitniärkelae för dngligbet 
i tjäuatea, -bfir, a, 1, tjanatpligtig, tjäffilt- 
a kyl di g, "^ machen : nnderkaBta, kafva. S. 
tjänande, tinderdänig. -b ark e fl, /I 1, tjänat* 
akyldighet. Ä, aervitut. -befri«i«ii, o. altiak 
j iiti tjtiui. -bafNs5anbe}t,y. tjänsteni L -<bareit, 
o, tjänjitaktig, ^t^erelthall, /. tjänataktigbet. 
-iH^ta, tti. tjunare, pim-. tj&natefolk. *bOetlT n. 

bfitygsbok r»r giaArir o. tQiiner. -«W^ fA, äm- 
betaed. -^Ihtt w, 1- tjänfiienit, 3, tjintUk- 
tifbet. -aUrlBt «- 1- nitiBk. 2. tjanalaktig. 
^erfthren, a. erfaren t tjänaten. -orgibflB, «, 
tjänatfärdig, tjänattillig, 4&eh, n. jifdel- 
Qing iDom «ti utbetvTcrfc, -flblg, a, tjlnatdag> 
lig, ^ffitttgkell, /. tjänatdngligbet, ^arllfi <r, 
tjänstflirdig. *fértigkail, /. tjäoatfärdigbet* 
-fraimarka, /. tjänatefrimärke. >gaflllifr a^ 
tjanatvillig. -potilllgkail, /. tjänBtviEJgbet. 
-gabOrsftm, m. lydnad mot förman, aob^r- 
dination, *baAeiid, a, tj^nat^Örande, -barr, 
m. huBbonde, -htrrschalt, /. hndbondfolk. 
-knecttt, m. dräng, -lai styng, /. tjänat, ar- 
bete. "Itiiift, pl. tjänat ef olk. 'ileh, «i. tj»n* 
at(e)-, ämbetfi% -lokalt fl. t jänatelokal, by- 
rå. *los, a. ntan tjängt, -midcNan, n. I|äii6t^ 
flicka, -magd, /. piga, *RiannT *[«]#. m^ *) 
ifiar. -€#i, vaaal], b) piwr. EHefutleuiåf tjinaf», 
e) pUr. -«r t| atadshnd. -mlilafft a. fordrtUt 
af tjänaten^ icglementariflkj föreskriften, 
'flpdaunf , /. reglemente, -pflioht,/, 1. tjiaat' 
pligt. 2. vämepligt. AUgtmeinE ^^ alltaia 
Tärneplif t, *pfllchtlgr a, 1. tjän^tpllgtig. t. 
värnepligtlg. -raife, /. tjänstereaa^ 'iiChB, 
f. tjänsteärende. -sctitUT a, rådd f5r att 
tjänetgdra. 4auglich(kalf) - Bitimtfåhis' 
(Jt« rO- -tHif a ad . ra . t] Ii □ Btgoran de. >tra«hl,/. tet- 
beta drag t, nniform. -tHchlig(kott) - Acmi^- 
fåki^{k€it). -aalipauGlitiår, uiflftblg, -untauf^ 
ticli, *Bilflehl1g, a, oförmågan, nr «tåiid atl 



itr^ btr&nflUTt, fji- reBeilTl. Jl^. tltr^t, fin trv^l, tr. tnnik 



h. h»r hälen, f^ bar mttit- tln ^Atpvw^ 



fejl«LXiAtg5ra« 'Uitbriiueliliarkliitp 'unrålilokell, -ith- 
tAUfltlclikvLt, -untUchllgkall, f, odngiigbet 1 
tjinaten. -verpfllclituiigi /. miu kflpltulnticiDf 
-fftffiiliiK. ^vOnetirlft,/. fegleme^te, 'Wlitrlo, 
a» etridande mot reglementet. *wllN|, a. 
tjåUitTiIiig. ^HUfhelt, /. t}änätvl11{ghet. 
*ifDliiiiiiigf f^ boställe, -liitj /. tisiixttetid, 
tjäsitgdrl^gstid. ^ieifgiil[f]s, n. tjanfitgö^ 
tingiibetyg. -lulago,/, lonetillÉlgg^^. 

dlftiilBT, f», *«, ^f* '[aij, fl. dtm* pr un. denne 
denna detta, tjh^r «t. oÄne rf»«*: deisntonij 
«ar di4«emr fåre detta, förr* nach diesemi 
hid&neftsr, ditjter ,.*jener: den b en are h.»» 
den förre, ^iiwer nndjener: en och annaiij 
man, folket -tfhalb ^ ä&$htii&. -or^aiU^ -er- 
wirtSt adv. pä denna ^fd»^ ät dettft b Ml. 
^erwegen = demvcfj^n. *falls^ a (fe. f dettfl fall. 
-Jåfirjg» a, fråa i 4r, A.f&^, »idiIt d^^. denna 
gång» ^railig^ a. deonft g&ng Inträfl^iinde, 
déiiti«. -s«H ^ df««j«tU. -ttHlg, o.. 1. btli%gen 
på denna Bida, denne ^ w ■■. do* 've f^yisr.- 
denna atrand, di€ *\itn ffäuå^r; bnaeo på 
denTtm sida. 2. tillhörande å&ittk ei. ^rt 
parti, land^ rår. *»elti, X, adv. p& denna 
rida; <rt^ liärnere påjorden^ p& denna sidan 
grufv^n^ n* prepi med i.«b. «> ift aat. pL denna 
fiidA om, på denna Bldan. llh «t»iiji. a. jorde* 
Hlwet. 

IH«l[«]rlili, -é, m. tjnfn/ckel, djrk. -en, sp. I. 
Ir, djrk» npp. H* i^n A. a» vänd a dyrk. 

rfl«Mpéil| I. adv. nnder tiden. H, kanj* 1. eme- 
dan. 2. under det att, 

mHwWénZf -en,/. I, skillnad, oUkbet. %. mJse- 
hHliighetf oeämja, *ier«n» «v. Ur. h. Tara 
olika, vlaa oUklitter, 

dJHICflr a. bvLtj krångliga kinkig, 

Diltilllél, «n IV 7\i/teffi«t tufuln. 

dlgsstiT, a, aom befordrar laalam&ltnlBgen, 
Idaande* 

Oiffiltar* -«, ra. dignitän 

DEgreftsldA, -ef»| /. afTlkelee från ämnet. 

DiktJiét, '^f fl. diktn^men,. skri f ning efteT dik- 
tamen, -ätor» -ff, -t^e», m. diktator 'atérischf 
a, dlktstoridk, egenmäktig, *«tyr, *€n,f. 
diktatur^ oinskränkt makt. -larart, tv. tr, 
«, i(^. A. diktera^ förentaf ra; tnglfva; fore- 
flkrifva, -lén, -en, /. akrifeätt^ nttryckasätt. 
-I*nåf, -ffj ft. ordbok. 

OJlémnit, '^ieJt ~^* *i- ~°'^ ^' ~*^y **• kli^mma. 

Oltittént, -enj fn, -In, -iiÄitj /"* dilettant, ama- 
tör, konatTan, -enhatt, o. dilettatit-t ^en- 
-l[h]afn, n. dilettantiem. -Isch, a, dilettant-, 

Dltl, -e.m, dill, ^« » 71u//e, 

Dlm«iiilén, "^n^f. ntsträckningi, dfmenitlon. 

DlmiMién, ^en^^f. entledigande, afskedande, 

tfimttKaren, mv. ir, låta gä ain yM^j af sked a^ 
bortöärida, 

Olnlté <'^, -éf Ibiab OH«»t>, -ff, f». in!ddag(flioåI- 
tid), dlné. 

I, l) -« «. F »er itr ^, n. 1. ting, »^ £j 
|#t eln <K^ det %r fiak aamma. 2. efim ^leobt- 



(tliki, äfirorMiitoi ^, AU «r c/aj 'Xi rtfrnofftmen ; 
när ha» f5rnnnimit det^ d^E i&t e\n ^ der 
UnmåfUchHU: det är omöjligt, #o «i« -^ 
tci> .' ngt eädant anm, 3, btfifisu F mn* om 
djttr B. p«rHAerj I. *x. <2t« Xr/fiifien 'V er: de eraä 
■tackarnei amåttlngarne, dut arme ^ den 
ataGkaTen, etackars liteni da$ dumme «v / 
en aådan dnmbom I uoteuieiVei >^ nEspärla. 

4;, F bHituiktiar 1 •llmimnttii. isauHfliiiitrnlDtKr dcI 

o*»i(jmtj t, *i. /7«rf Dtfifffda oi, Dirtprhnuten r 
herr N. N., herr aå ocb fl&^ tn Uinfftda vi. 
Dirigåkffxhen : ngnstftdea* 0. Anktie* t*ii. F^ 
fl//ert f^en : framför allt, « isl ein ^-fifaJfte&e« 
f^ um emeti Fréund: en irän &r &n god aak, 
en djrbar gäfva, ^t t>^ wilt rrei7e hahen; 
Dtt. fort oeb t&I förlika» ej) ^e'i bo ffeatal- 
teten «t ^eicaf*c^i*«i ^^en^ under a&dana fdr- 
hållanden^ ei geht mMf mit rechten '^en 
tu i det gkr «i. atär ej rätt till^^fiter ^e 
$e\H: vara vid god t mod, unrerrichteier 
*ve * med oförrätt ad t ärende, to) -e» i», ting 
(dijTiuLDtHsadDQK -bår, a. anm kan stådjri,^. lin- 
gna^ hytftöj legae ^ Am périoD«r iiv. faL -tfolien, 
dim. (Ill Dinff a, -en, tv, o. *(, L Ir, fet tid ja^ taga 
1 rin tjänat^ Tärfva, engngera; bjra, lingiL| 
lega. II. itf* h köpfil &, pnita. <ar, *, m* per- 
Bon Bom atadjer m. m. m dinp€H^ -fett, a. 
Jn f^ ma^hem arrestera ngn* -t- ■» Ding 4^ 
•wori, *«r % n. snbstontU. 

flinllferen, 4p. Ur. h. eptaa middag, dinera, -kal^ 
-, m, apelt. ->Ug ■« /Jieff*f«^. *te *« JVrtf«. 

DIAclFeeån> ^t», m, ett atifta tnTånare. -éaai 
'B,/, atift, kontrakt, 

Dlphtharitiiis, G,f. difteri, -Ifcli, nt. difterlartad. 

Oljitithénp, *r[nj, m. fnm. diftong, tveljad. 
*ierenj ftf. tr. nttn-hi dlftonglakt, '(Br«ng,/. 
-Isch, a. dlftonglgk, 

Diplom, 'tf fl, diplom, nrknnd, bref. -it, -en, 
m, diplomat, atateman. »afia, *[e]n,/, di- 
plom ati , -alike r , - ^ m , dl pl o m k ä n fi a re, ^ItitCh, 
a, diplomatiek^ beräknande, aitig. 

dirékl, a. direkt, omedelbar, »lén, -a«t/. 1. 
rlktningj hdlL £. styrelse, direktlon. 

Ot rektor, -*, -érerij m, I. direktör. 2, rektor, 
-åt, -«j fl, rektorat. -lål, ra. n t flående från 
fli, tillhörande ötyrrfgcn, direktöreni rek- 
torwlmbeteti ^e V^r/tiffvfiff: atyrelaebö- 
alut, påbnd af direktor ei. rektar. 

Dl f akter Ijln, -nen^ /. rektoraka, direktöraka. 
-lym, *TJm[ff]j -en^ n. atyrdae, direktion, di- 
fektorinm- 

Dirlallanl, -en, m, ledare, anförare, direktör^ 
dirigent, iereti, «f. ir. leda, anföra, 

Dlretldel, -, n. F etm. »r Dime. -a, -», /, 1. flic- 
ka, jantai töa. S, otuktig kvinna, kvlnB- 
peraon. 

Dtsolplin, -en, /, 1. ämne, fack. 2. ordning, 
dieolpiin^ akol-i mana-, kri^atukt. -Érfftllf 
m, diacipHnmåL -årlieh, (t^ dieclpl! tiÄr. -ieren, 
m, Ir, dlsoiplineraj Tänja vid tnkt ooli ord- 
ning, inöfTaj ofra. 



»v * imim^nif ufFinlA^ieHl, ■ JllU» tDLi. O »Llinsr plar. f bir BtnUinS. F f^mTlJlrt, P ttifirt %^tK%, % MiViAt* ^tT*X\>«L. 



Bialiariaoiile 



- 116 - 



doktilnår 



DisharmJlonie, '[«]fi^/. di^barmoni, mkaljad; 
o^ntgbdt. 'énttoh, a* dlabarmomiek. 

Dlikant, -e, m, mui. 1. diskan t- 2. dtikKut-' 
Btamma; dlskalitToet, BOpfätl. 

Dislradil, m. miétki^ålt, ^ittrsn^ tv. L ir, hrin- 
ga i naieakredit, 1 Tan rykte. II. rjt. komm» 
1 Y&D rykte.. 

dlskHrétr a. foratgttg^ varsam, gfasnloga. *r«- 
tl6ll, -antf. grannlageniiet, urakillning. -iin^ 
-e, fn< samtal, dryftnlDg. ^-iiasloiii -an, y. 
dryftnlngf dkkafiaionj zur '^ bommen/ kom- 
ma nnder debatt, blifra dryftad- -utjireiii 
jv, fr. *. tlr. A. {tJå^r] etw^ 'v dryfta ngt. 

dlslt^kli^ah| -iisreriT §v, tr. farflytta, 

DitpUéni, '«j m. -eitsation, -ei», /. diepenn, 
frikallelaej befrieUe. -anat^raii; åv. in be- 
frla, frlkallä. ^enslerung,/. *i>nénl, *en, m. 
dieponent. ^onibal, a, dUponibt^L -OAibltltit, 

0, y. dii.pQiiibi litet. Ö^mer tn »» afakiedad 
o^cer^ so EU k^aratåf i b aren r ^onisrsn, sv, 

1, (r, /t> ^iii «(Tö. ^ göra q ga böjd för, för- 
in i. ngn till ngt. DL t(r. A, C^ber etw* (MhJ 'w 
fdrfog:^^ råda ofver ngt. •^asltlön^ -en, /« 
dispo si ti oBi a) anordtiLngi b) förfogande, 
c) böjelse j d) fördelning, e) tndelning, -ut, 
-di ra. ordatrld, diapyt, -utatMn, -^n,/, åi- 
spntatioa. ^utieren, nf. {(r* h* dii^pTiterai uhir 
etm, <MkJ.- om ngt, -utierp«l»t, ra. strida' 
lysten ande, perBon. -uii^t^uetttj /. lust att 
diapntera. *u1isrsIJeht[g, a. fallen fdr »It 
dlapntera, atridalyaten, 

DlBslkrtatläiif -ön, /, afbandllng, -anénz, -sa, 

/, miäBljadf diaflonana* 
D I st Hån c e, *n^ *åni, -en, /. afat&iid. 
Distel (trr. sed kört 1), -n,/. tlatel. -flnk[s], m. 

flteglltaa. -[g, a. beväife med tistlar. 
DlstiJIJar^ le DestilUer'. 

OiBtiaklldn, -en,/. 1. skillnad. 2. ntmärkelae. 
dlftritiulliérfln, tv, tr. otdela, fördela, distri- 

bnera. 4löo, 'flra,/. utdelning, distrlbaering. 
Distrikt, -e, m. omride, distrikt. 
Drsr- M Disc-. 

dttftjo, r&rk<hjt. d^ «i. do, aii?. dito. 
Divan «e fJiirqn, 
dtvefglléntt <$. IsBrgiende, dWergerande; h\M. 

skiljaktig, olika, -énz, *en^/. Ii ni ers ei, atrA.- 

lara apHdnlngj wit meningntkiljiLktlghet* 

-ivrinii tv. tir. h. gå isär, apridafi| direirgera; 

blid. vara af olika metiltig. 
Divldlléodr -erif ra. dl rid ond. -Indo, -n, /, band. 

andel i Tiutum, diridend. 'knn^ ir. tr. diTi- 

dera. 
Divfllatén, -^n, /. 1. mit. diTialoQ. 2. aii, bäraf- 

delning, diFiaion. -itof, 't, -dren, m, m**. di- 

Tiaor. 
Dlwaji, -j «j. -«, m, divan- 
d. J. ftrtan. •• efiue# */öAK«*)** ^ett» Ar (d. &,), 

i&r. 
d. t. rsTtdrto, - diclo toiio - a. a. O* /. 
d. M. nriiiruL - fi^'s#s« MtyimU^ V deama månad, 

deooes (d:a). 



D. M. isiicdrtä. » Ducior Madicinms mediotos 

doktor (med. dr), 
do mt ditå* 
Deeént, -en^ ra. tmlTerait^taLärarep -ertsteils,/. 

ans tall nlBg, l&roatol Tid univeraiUt. 
docht konj, i, dock, i alla fall^ likyal, ändi, 

men. 2. «ntiT negKllT rricm; jo. Jck 'w/ «L /rA- 

lich 'v/ jo vfaati 3. väl, d&. £Hi Aa^f ei 
ihm ^ gefagt f dn bar rål sagt hooom det? 
vas 4^ Rur i An ^iffc^«n AaA^n mctfff fa rad 
katv Til hafra fiSrmiltt honom (därtill)? dat 
Ml «v ^i?r eti ari^/ det g&r då alldelea fur 
långt I Komm 'v/ aä kom d&T 4. jn, saäft 
då jti^ t. *%. dos hatte ieh nicht erwaritt, 
habt ich (hm '^ 0/i ffehoJ/en : det både jag 
ej rantat, jag bar ^n of t; a «l, åk jag jn ofta, 
bar hjälpt honom^ ca A €uch ^\t rtiVmqnJ. 
det Tar jn ingen eom a&g er. 6. iiurjDkas4« <« 
»pjMd: ändå, t. es. ti^ärft iWj fv €wanziff Jah 
re! vore jag ätidA ti. dea aom vore Ijip^ 
&rt d, •Trtdudfla mc? Af A„/ & aejf tUbI ickt, 
gör icke eål 

Dochtf -s^ ra. Teke. -håltar, m. brinnare* 

dDCiarttlli »P. tr, 9. Ur, A. L. andervLaa, ton^ 
läaa. 3r. docera, tala 1 en docoraade, tifi* 
derriaande toa. 

DiMik, 't eh 'e^ n* (skepp a) do eka. *% '"j/- iim, 
t, 1. - Dock. 2. docka, a) Kto. tapp, plagg, 
ioi|i4r« pelare f b) mt garn» ti^ n. m. c} 
>an, «0. ir, I. barJlai nyata, afdela i dockor^ 
B. tio. ligga i docka, -onge länder^ n. balti^ 
atrad. 

Oogat -n^ ra. doge, 

Dug ga, -*i, /. o. m. do gg. 

Oogmlia, -ö[j], -tftt eJ. 'QJ »L -o^a, n. dogm, tma* 
täta, trnRlära, läroBata. -åtfki 'en^jf, dogsaS' 
tik. 4tisDli, a. dogmatisk. 

Dolila, -1»,/. kaja> 

Dohna, -n, jT. fågel a nära, dona. -nfanff, ntt få' 
gelf ångat tnedela doiior. -nsctmsl[rjsfv /* 
1. - i>oAwfi. S, - flsu. -ii»te{g, *nstri£h, «♦ t 
atlg atmed bvilken don or bruka nppaåt' 
taa. a. en rad oied doaor. 

d&ktarn, ép. Ur. A. F 1. kTackaalfva, plåstra, 
É. plAatra med sig. 

Doktor, -*, 'år^n *. $ **, m. doktor, 'v rféP Hi- 
lösoffhfe: filoaofie doktor, *%. dtr RteKtti jfl* 
ria dfiktor, 'v iieider Becktit jnris atriuaquc 
doctor, ^ wtrdAn, den ^ machfn: tsig^ 
doktoTBgraden. -and, -etkf m. doktoctktlidl^ 
dat^ promovetidoa. -ét, -e, n. doklonrrårdig* 
het, -éi. O,/, läkarekonat. -txAmsii. «. dolt' 
torsexamen, grad. JSem t^ mat^Afn; Cagt 
graden, -gratf, m* doktorsgrad, 4irin, n^ 
itr. A, F 1. förrärfTft doktorerar dl gheten, 
A. krackaalfra, plåstra, 'in <-^->, 'iyfm^f 
doktorinna. -miens, /* doktors min, vlgtijj 
appaya. -fohmaua, in. promotionakalas, pro* 
motloaetniddag. 

Doktfin, -ea, f, lärdom, TetenakapcgTtn^ fsct 
>år, a. lård; doktrinår, pedaatbk. 



tatnuJUn, r^. nttmn, *f * ttvii, *l?. •»!§*. f^* ifUtttUift twrfe, A. hu A#Im, I. b^r uin tm 



.■m aMJI 




BufenixieQt 



- 117 - 



Domz&im 



-«! n. nrkmid, doknmeut* -Iritch, 
B. i TLrkaiider be ån II t g, it&djaade iig på 
ELrkunder. ^lereRT f t?» tr^ t^m ^r%%aAtt beri^ft, 
Ät jrk*, do kn tu e o te ra. 

DQtdll», *fi, y. alm, tt bat. blomflocks ^enblume, 
/. 1. bloiDåock. £, Dmbelliit. -engaw&cHs, fi, 
i^enpftiiA£#, yi itiiibellät(vä3et)j pamaullYäxt. 
-fg, a^ i', a om kar blommor i flock, 2. (blom-) 
flocklik. 

DoElsr, -« mma. il mlltpali. -, f», doUftTi 

Dol^aiii -f *i, -e» m. dol ma, huaarjncka. 

Dalan elichi *«[rL >"• tolk. *fln, iv^ L tr. tolka^ 
öffeKätta, uttyda, II, Ur. A. vara tolk, -ir^ 
-, m. tolk, -unfl, /. tolkDiog. 

Den, -e^ tn. dim. f, 1, domkjrka^ katedral. 2. 
kupol. -ÉnA| *n, /. 'änluin, *um\*]j *cr», n. 
domäUi kTOHogode. -ånen- «i. -anialamt^ n> 
domäDetyrelflei domEniateudciitar* -åflOR- 
m* 'anlll§ut| n. kronogodi, kronotiemmati. 
'tfäcll«Rt, 1». 4 om pro Bt, -«itllf, -aä, i», be- 
tjänt, tjäna^re. -flJrmigt a. k o polform ig. -kil 
ti Domimih ^Inieren,. åv, itr^ h. *. ir. berska, 
behereka, dominerö. 'InikériBr, -, m, domi* 
Tiikan(ermiii3ik)« -ioLkänadji, "tten^ f^ domi- 
mikjinÉFniiLiina. ^]no, -\s\% -b, un. dom! do. -Izit, 
-e^ fl. bemvlBtj bostad, bem, ^zllieron, sv. 
tVr, 4p Tar& bosatt^ bo, -[^llierungt jf* <lzilver^ 
indsruRg, J"* ombyte af hemrifit, -|ifaH[ejt 
m. domherre, -ichulfify. katedralskola, 

Ooitåt, -e, m, fuuisai Utluak gr&mm[ttik. Aén, 
*9n, /. ^åft^a, dom & tion» atiftela^. -schnitzar, 
«. fel mot grammatikeoa eiementer. 

rfonlftoh^ a. donfikf boende kring Don» 

Donner, *j Tit, åska. fs* und Teu/ell «v und 
Dai-ia! fan an a mma I tu^an dj-rJ Dir "^ 
deå GeschiUtj: kanon eriiaa ^skor, -|)Uell$€:, 
/, mnäkedumder. -gakrach, -getgB«i n. -hall, 
Ull. &«kfciiÄll» ÄÄkKkiTiIL •keiJ, m. tskTigg. 
-miEsifl, a* åaklik. F b(id. ^ ^wpimv omfitt- 
ligt dam. -B, sv. I. Ur. h. i. «piin. Äfika, Es 
dgnfifrl : åskan gkt. 2. biid. dandra, Blä, ry- 
tA, brnfla Ukiom i*ksB. £i/» ^des Gelächieri 
ftn väldig ekrattsalra. U, tr, Aa$ de^m 
SchlaJ^e f^ vÅckii med dunder^ m^ed ånn* 
draude röet, mi( ifärjcrn^n donnert er dia 
Antteorii han avarar oit^d kaROcets le kor, 
*f«h«Up I. (t. å*krar]d. n./. rädsla för å^kan. 
-tlig, m. tondag. -Slfiglg, a. toredagB-. -sUro- 
mej j^> dundrande roat. -mreitler, n, å^k^ader, 
ottm t «rof4diiiAF: f^J «j. ibAmtf. f^ Putapltiie! 
faa aniimroal Ir*. utrop i å kora! det, dii! 
^Mort, -e, n. Ijungande oTd« 

Dopp0l?[äitl«r, m. tvehöfdad om. -bandr n. baad 
»om af Uka pä ömse eldor. -becher, m. 1. 
dubbel bagare, 2. tärningfibågare. -blorf n, 
stwkÖL -bildung, /. diibbelbildn!agi tvil- 
liagablldnlDg. *dsutlB, a. tvetydig, -ehe,/, 
tveglfte, -ör^ -, TJI. dobblare. *(llnttt/* dnb- 
belbCaea. -gänger, m. ddbbelgårigare, vål- 
oftd. i)8EclilechMg, a. tvekönad. <g »spann, 



n. fjTHpaiiD, -flvwBhri fl, dnbbelbSaaa. -gl1#- 
tfsrlg, a. behårtad med «ngelflka tjokao, 
-guckAr, m, dubbelkikare. *h«rz1g, a. dub- 
bel, falfik, iom bär kappan p& båda axlama, 
'henlgkell, /, dnhbelhet, falnkbet. ^fclpflg, 

0. tvehöfdäd, -kron«r /* dubbEjlkrona^ a) 
1^iifFv4pr7dDad^ b) fnlämjDt I Ao uatIe. 'laut) m. 
cnm. tTeljdd, diftong* -lebjg, a, amflbiak. 
'IdrgnottR, y. pinceaez^ -n, tv. t. tr. fordubb* 
la. n. Ur, h. dobbla, *paarlg, a. beBtåeode 
af två par. -pynMrffl- koloo, *rDllt«,/. dubbla 
rader^ hack, haj. 'Ffllhlg, a. i dubbla rader, 
i bäck, *r<ifn«, pt. dubbehim. 'fchattlg, o, 
eom kaatar dubbel akugga. *iChtig, m. dub- 
belalag, dubbel drill, -ichlali, n, dubbel lila. 
"EChluri, m, dubbel HlutLedniag. -tchiiipfM, 
/I dubbel beckas^D. *BChrlt1, m. spring* 
marfiöh» -taEtlg» a. dubbel, tväaldlg. 'ilnn, 
m. dubbelmening^ tvetydighet, -ilaiifg, a. 
tvetydig, -Sifinlgltelt, /. tvetydighet* -S9i«l, 
n. L dnett, 2, dubbelt, blekt apel] falak- 
bet. 3. dobbel. -ilQoItt n. dublett, dubbla 
exemplar, -I, a, dubbel. Um daa Ay«; dab* 
b el t aå mjoket, mii <x«er Kreidn atuckrwi- 
btm veta att la betalt -lliUr[«J»/, 1. dub- 
bel ddrr, In nan dörr. 2, flygeldårr« -Irlllar, 
m. dubbeldrllL -irakål, m, tvelj»d, diftong, 
-wahl, y. X. dubbelt val, dubbel omroatulng. 
2. val mellan tvänne möjltgbeter. 3. val *r 

■imaft cal^iidf 1 ifal an c!fc»da^ai*aj på tväDna 

atällen. -walae»/^ löräldraldat bara (fa«rftrri4t 

&I4« CRder «it iaad«r). ^zDnglgr 1.1, moL iom bar 

klnfven tunga, 2. bild. - äoppeih^rsig. *zfln* 

gigkelt = Di?pp«therzigkeit. -iwlritp b», dub- 

beltråd. 
DOrchea, -, n, dim. MtDor(0ihe)a, UUs Dor(ote)a. 
O&rf, -er f, n. by, -bengal, b», bondtymmeL 

*b€WiihiiBr(ln), m. (/.) by in vanare. 
DSrfer, -j m. -In, -n«n,/. byinvånare, landsbo» 
DoHtlfliirr /. bymark, eu bya ägor, ^gainfilAdA, 

/, landaföreamllng. -junkaf, w> laudtjun* 

käre. -loben, n. byllf, landtllf. 
DSrflerda) - J>Jr/er(ifl), 
Oorfllleute,/!^, byfolk, landtfolk, bondfolk. <mark 

— Darjjiiir. -mftUlg, a. landttig. -acitaft,/. 

byalag, 'SchultlieirSi 'achulze^ m. byfogde. 

-teufal, m. bondtölp. 
öorn, -[c]i, -<f» •!. ^ *e «L f 'e[r] t^ m. aim. t, 

1. tagg, i itLi törn tagg. eud, <i» ^ m H^ti^e," 
en nagel i ögat, au/^^ven Jitfz«n.' dtta aom 
på nålar. %. törne, 3, torn, apånntorn. 
^buseb, m. tornbuske, -in, q. af törne, tör- 
iiB-« -etiliahn,/* törneatig. -engang^ m. van- 
dring pä törnestig, ^enkrona, /. törnekrona, 
-enl Of, Q'* utan taggar^ törnfri. -aitpfad, m. 
törneatig. -aft¥oll, ä» tomig, taggig, *enweg, 
m. törneatig, ^gebllaeh, -gestrSuBhr -geatrOppr 
n, anar af törne, ^hecke, /. töraroahäok. 
-Icht, -ig, u. törnig, -r««, /. tömroa. -ache- 
ra, /. t råd gård B sax, ^atraucb, fit. tömbiiake, 
-tragend, a, taggig, ^tiuii, m* tdr&roahäck. 



doiTlTij tp. itr* f. tofkfliji torkas^ Tifissa, 

difrftlefir st. tr. torka, färLurka. 'Uiig> /. 

Dor-sch, '* [t], m, dim, ti totak. 

doii, % -BH) adtf. åhTj därBtudeB-, därbortap 
"hår, adt. dårLfrån, Mi(L^. -Iiin^ adv. dlb^ 
ditit. '(01 fl. därrofande. l^^r *%*€ Weim 
Tinet dä retad eB. 

Doftlldr -n, y. aim. f ,p 1. doaa, i abi H.itii?d<}Ba, fl. 
portlciti, do«(1s)jsatEi. «enl)lld, -enstllck, n.blld^ 
tu da p fl ^n diJsa» -is, Doitn, f. — i>fiJe 5. 

DQSlf -«, m« -Oj 'Aj, y*. -0A, -, m. bot, måjram. 

D<itf|Btfon, '«n,f. gilfTci. -lerenj «t?. tr. beg&fva. 

QDttér, -, m. *. », ä^^nl^. -bTumep /. emör- 
blotnater* 

Douånlle, -fi^ /"« 1, tullbua. 3. tullbevakning. 
^tnkfiecht^ m. tnltbetjKiit. 'lér, *5^ m. tulI- 
tjan^Cenmn. 

Ooucéur, <e flL -t, fl, driokspettgur, handtryck- 
ning, 

DOHdiB lo Duåcht^ 

Dot* ■» Doi^. 

Dr rorirartn. " DöhloTt doktor (dr)^ 

DFaGhi[9[n]i -^n[jj^ -n^ m. drake, ^snblulj n* 
drakbled. *mtt ^n^ f* drakme, 

DragDtnAiii *$ ti, -«, jn. dragoman, tolk, 

Offigon^fT -, m» dragon. F schimpfen töie «ln 
4^ träta som en rodd!i.rmadarn, 

Qrfthl^ -0 ti "*- ^' triDD«d trftd. 2. metalltr&d. 
*antwöl-t, /. telegr^ifiskt svar. -arlieil, /, ar- 
bete af metalltråd, SligraniBarbete. -bBUtf, 
% m. o. n. bur af metalltråds Btåltrådshur. 
-berkhl, m. telegrafisk Dnderrättolflö. -«n, 
dra ht em, a, af (metall) träd, tråd-, -falle,/. 
stil tråd É fäll a. -^wt%f, motalltradadiik, -flit- 
ler» n. galler af metall t r£.d. -h ammor» m. 
träddragerL ^homd^ n. p a n Bara k j or ta «f m^ 
lAiUr&d. »Iiiltle,/* träddragerf. 

-dlrähtlg^ a. -tr&dig, t. t%. ilrtlr^. 

DrailtlJhaflg» m. ^ Dpahtbaiter. -ketlf,/. kedja 
af metnlUrtd, -miblet/- tr&ddragorl. *pyp- 
pe,/, marionett, -saite, /. etrang af tnet[dl- 
tr&d. -ssir» n. AtältrÄdalina. -9«llbrti&llBt/. 
bro aom uppbares af atilltrådsliiior. -sLeli,, 
fl. gil af fitål* «L mäaecingstfftd. -sprnner, ni. 
tråd drager e, gnid drygare, -werk^ n, UM- 
drageri. -ileherf m. träddragare. -ziaherai, 
/♦ tr&ddragerL 

DrafniiågSi -n» f. täckdlktiing, drUtieHng, 4t- 
réii, ro, fr, täckdik», dräneraj torrlägga, 
'leritrip, /♦ 

Oraltine, -»,/* L velociped, SS. drästii. 

drällt I- »* hårdt tvinnad; wia, dugtig, msk» 
mnTjter, linrtlg. II. -e, m. -ii -n,/. refflai p. 



OrBJijlÄ, -nM, -ei» •!. -a*, n. skadespel, dra- 
ma» dram, -åtiil, 0^/, dramatik, -Htlksr, -, 
fn. drfkijnatlik författare, ek&deap^Ieförfat- 
taie, -étriDh» a, dram att a k, -atlvitren, $ff. tr. 
dramat! fl era, -aturg, -s «[. -*m, -«w, m, — 
Dramatiker. -afltfFclitung, / ak&despeledtkt- 
nfng. 



dran k rfaron* 

Orang, 4e]'i ^» *"■ 1^ trångBel, hop* f* pkiwy^^ 
tr&tigmill, betryck» n^ der G^åehd/tt^ bHå- 
eko med affärer, tm ^s dérNot: nar nöden 
Btår för dörren. 3. bäfLtg ålr^^ långtanT 
tr&n^tan. 4. träsfmnde behof ^ stoltvång. 

drlngllernT ttf, tr. o. iVn h. F tränga p^ trån- 
gas, pnffa. -an» mf. L tr, 1. träng», trjaka, 
präfiSa. Eé iat gedråntft vail: det är öfVer^ 
fällt, ffedréngt schreiÖEn: a) fikrifva tått, 
b) skrlfva kortfattadt, fatta sig kort. 8. 
förtrycka, pl&gft^ 3« följa omedelbart på, 
jaga. 4. apan, <a c^rsn^rt mzcA bl mlck dr4itgt\ 
ihn. eu tAmurmeti: jag längtar att fA omfani« 
na honom. II. rjt. trängai. Sich on etn» 
ancfer fst maka ibop st g, skocka, sig, tfd 
dureh dit Åfenge fv batia aig väg ge^em 
maskan , »hh i a einc Scke ^ krypa in I ett 
hörn, aich um jn fw skocka sig omkring 
ngn, sich un t ar die Mentfe rv blanda eig i 
hopen, m, itr. h. Die Zéit drängi: det |r 
bråd tom, Åuf etm, ^ yrka p4 ngt. -*p, -, 
m. -trin, -nsra, /* pådrifrnrei föif tryckare, 
pl &gare, 

Dranglliii, -«, n. o./, trÄngra&l, betryck* -»ofl, 
a, full af ätrå, af längtan^ orolig, upprörd. 

DruplEarffi, *[e]nr/. draperi, -lerftft» ^, tr. drä- 
per n. *»«ru»rfi /. dräp ert ti g, draperi, 

dra&tlS0h, ir. drastisk, kraftigt ver ka ad», starkt 
gripande. 

drfuen, sv. ntmr, - drohga. 

drauf, dra US le däran/, dar au», 

dräitschen, tv. Ur. A, falla smattrnnde, häll- 
TGgniif fifflat t ra, plafikaj Bnattrti, 

drauISfin, adu. 1. därnte, utanför. 3, tit»j t 
det fria. 3, därute i dim itojm ^ikriåen, därborta 

1 rrlöiTnftiJfJ^ I"tj4j m. m. 

Drechsfiillbartk,/. svarfstol. -n, sv, tr. •. itr. k 
avsii^fva. 

Dracbslarf ~, m. avarfvare, -II, -tfn,/. 1. ivarf- 
varyrke, 2. BTarfvarverkatad. -n, tv. Ur. k 
roa sig med att svarfva. 

Drack» ~U]a, Ö, m. 1, track, eikrementeT* i, 
orenlighet, emuts^ smörja. -bOrst«» /. al- 
fltryknlngaborste (»r pmautK. dfemjaa, fotskrapi* 
-Ig, a, P smutsig. 

Dragg» -«[nj» m. dragg, -ea, w* ir, dragga, 
■hakan, m. (fisk) dragg. 

Dreti1laBli9B, /. rotationaaxeL -bahn, /. n?p^ 
alflgarbn^nri. «bank, /. evarfitol, *bar, a. vrid- 
bar, rörltg. -bapkail, /, vridbarhet, rörlig- 
het, -baum, m. korsbom, vänd kora. -bohrvrt 
m. drillborr, -brOckl, /. svängbro, "»Fsäii, 
n. sTnrfjäm, -an, tv. Z* ir. 1. vrida, vända. 
Jm «lur. aug der Band ^ vrida ngt nr ngn» 
hand, bild. ttw. n^ and deutelm vHda och 
vränga ngt, misstyda ngt. 2. avarfva. 3. 5^- 
U ^ ano rep, Se t de, Tatak ^ spinrift »ilk«, 
tobak, Tättn, PitUn -^ göra a trut ar, piller, 
Edpft *%* fläta fliitor; bnd. Jm eine Nat^ «,* 
dmga ngn Tid näaaa, Jm #in«fi Z&pft tvä 



iin tutnaiUin, rjl. ntnl^ ti. akaEVt, tP* vnt^ tr. insilijn ffttb k. ttmt »mkmf «r t» 



i Ull lij(l^*«^ 



THiijk, T&ndA, iigf ST^Dga Omkring, rot«Ta. 
%. tiM. STntign ftig« SicÄ nach d^m Wmdt 'v 
fiTtdft kapp&n efter Tiodeo. m, iir, 4. 1. 
/a Ålefaii i>%f av&Tfra metEill. S. våiada^ Tän- 
da itg^ t^ända om T Erängiä om. 3. biM. an 
dtm Ge^trize >^ Tränga lagem ; et dreht mir 
åfi(u im Kep/éi allt djhns&i f5r mina dgon. 
*«r, -, III. 1* eö »om vrider, Tänder, m. ». ; 
ffvaHf ruTs. 2' t&Ib. 3. (ttr)Tisare. 4- vef. -hall, 
m. g^^kt^ta. <krankhett| /. hivA, krl^g?iakfl* 
^Itrevz^ fl. = Drthbaum. 'lintT -<?, «*» Tef- 
-mBitget - meji q fil, yt mangel. -OfB«l|/'. pot!- 
tlr. ^fVBkti m. punkt kring hTilk&n ngt yri- 
der s\%\ oentrnm. 'rfld, n. fivanghjul. •»{(■, 
/. mangel. '»chelbeT /- 1» Hvänjfekifva. 2. 
jirtr. Tändskifva. -aohtilsifll, m. Hkrmfnjckel, 
skttiitnäjfieL -stuhf, m. ekrafstoli ekrifbords- 
ftol- -tbyrmifl Drehturm. *tlsch,i». bord hTttts 
ikifra kAs knngrrld^t 4urni| i». Tridbart 
tom, -■ng^yi TTidning^ liTarf; f^r *fr, ■« dr^- 
A«(f. -miQMchsa, /. (rotation B)axeL 

j£if iPHT-en ihrer (^ de Toro (till antalet) tre, 
tå Ut halh f^ klooknfi ät half tre, dA« man 
rfv iåhUn konniB! i ett un, inTi>^n man hann 
att blinka, ibiid, nicht *^ zåhH^ ^-dnnen : ej 
kunna räkna till tre^ vara oTn&ttligt dnto» 
n. -^pM, yi trea. 'achtaltakt^ ni. no*, tre åt- 
tondel b ta^kt, -iMIg^ a. i tro akter, tt€aktH<. 
-bind Eg» a. i tre band. -bftin, m, a, w* trefot, 
itol med tre fötfcer.-bBinlg^a.trebBnt» »blått, 
». trebladlg: Tåitj i thtklofsrcfj klÖfretblfid, 

UV. t>nd. om ir» pi^rBaaer, -bl&tttHQ, H. trehladfg^ 

-Cll&rJg, a. mui, tre strängad, i, n. em ^ci 
K(aviér^ -ificker, m. t red ack are (rirtjg m«d 
i» iiiAiioiidAckK <ifflj|ipflllT a. tredubbeU *eek, *e, 
*. tretorn! n g, triangel, -icfelg, a. treliör- 
nig, trlangnlär. -éinlg, a. txéenig. -élnlgkalt, 
/ treenigliet. -entfer, -^ m. bjoittnsd tre 
grenar pA hornen, -ef, -, m, trepfennlg- 
■tjclEe. Sr hat keinm '^ ban har e] ett öre. 
-Éfltl, flböji. ö. treggebiinda, tre Blag», Au/ 
«- Art: på tre eätt. -fafih, a, +Tefaldig, tre- 
dolibeJ, -t&CheHgi a. indelad i tre fack, rtim^ 
■fdetaingar. -factiheU, /. trednbbelt antal, 
4åni§, o. trefaldig, tredöbboh -fältlBkeif, /. 
trednbbelt antal, trefaldighet. ^åUiekeK»^ 
bluiii»» y, stffmoreblomma. -fåttjgkeitsfest, 
>t. trefaldighetBsÖnddg, *farb!g,o. trefärgad. 
'fBWemlrtfbJschalf, /. tbr. treskifteabrnk, 
■fOfi, m. trefot^ etol, branddng m. m- pi tre 
fötter, -fuf»fg^ a, tre fot lin g. -ffJfslg, fi. 
kTti*ad4 på tre fötter^ trefotad, 'geaang, m, 
tTefitämmig a&tig, trio. -ge$pano, n. tre* 
tpann. •gealriehQtt> o, bjus trcatmifcen. -ga- 
•4fliJ«iM, II. tredelad- -gjladerfg, a, trekdnd, 
beatiLende af tre leder, delar, termer» 'bä- 
Hn. o, mm har blott tre hÄTStr&Qj hm. b11- 
pad, tllparig, -littit, /. trehut, tretal. -hBrrlg, 
», llUbdrande tre baiT«r, *hunder1, o. tre- 



hnndra. -hdiiderteK n. trehtind radade!, -ban- 
ilertlåhrtg, fi, tn^hnndraårlg, ^jihrlg, er. tre- 
årig. *Jihrilch, 0. återkommande kvart tred- 
je år, treärs-. -kantig, o, trekantig, -klail|i 
m. treklang. -kOnigstag, m. de heL tre ko* 
tiungara dag, trettoti dagen. *kBpflg, a. tra- 
höfdad, -JAvllg, a. trepipig. -IflUt, -Itiitar, m, 
fmn. treljnd^ trif tong. *llng, -ä, m. !♦ *« Drei' 
er. 2. bakverk som kostat tre pfennig. »mil, 
adv. tre gånger, 'mitlgr a. tre gj^nger app- 
Tepad. 'itiinner, pL treman, -laåneerwflh, 
fn. »nr t, d&Hgt Yin. -maetir, *, m. 1. tre* 
maatare. 2. F trekantig hatt. -Bfiattlg, a^ 
t rem aa t ad. -monatlJch, ^.1. «om ratar, rio- 
ker 1 tre m&nadÉ^r^ tre minadeTS. 2. åter- 
ko jn man de hvar tred)e m&nad. -fl te darein^ 
-paarig, a, bildande tre par. ^pfUnifari -, tn, 
trcpiindmg. 'pfQfldlg, a. 1. tr^ pandig, t. «x. 
r^e Kanone. %. vågande tre BkAlpund. •pn»- 
xsnllg, a, tre procents. -rtdiPig, a. trehjulig, 
-ralhig^ a. treradlg. "rudarar, m. treroddare. 
-rudarig, a. I#rsedd med tre rader &ror, 
*salt1g, a. treatrångig, -icliifflg, a, beet£en- 
dgt af ett midtBkepp och tvänne Bidoskepp. 
'iOblag, m* tredelad takt; dunerörelfie i tre 
tampon; Blagträaknfng med tre pa hvar* 
aitidra följande slag. -achlltz', m, tHgljrf, 
'SeHIg, a. tresfdig. *illlllg, a. treatafvlg. -tft- 
£ig, a. treeitslg. >tpinn&rr *, m. trcepänd 
Tagn, trenpännafe, -spännig, n. fÖfBpänd 
med tre häBtar, trea p and, -$prlchfgr a. åtrfi^ 
Tnt pä tre Bpiäk. *fsig, I, a. räbajL. frtnidun tret^ 
tio, Bojiit I ; in den ^en sein : Tara pil tret- 
tiotalet (aiVpr troltio tr gunniEl), G. -*«,/, tlBt- 

tia. 8eLr. wmi. |n- ims. mt!A dr si* -ftlgtr, I, -,. in, 
-lafgoiin, -nenjf, trettioåriag. II. a. In den 
^ Jakren: på trettiotalet, *[Sigtl6, a. Ui4> 
niRfrui) trettionde, -fftigstelr ', n. tTettlonda* 
del. -fsigslons^ adv. for det tTettionde. <it, 
a. drlatig, djärf, of orakrackt; fräck. -itfiUlg, 
a. '^e Zakt: af tre siffror bestäende tal. 
-Stlflkeit, /. 1. drifitighet, djärfhet. 2. drl- 
Btlg, djurf handling, -stim mig, a, treatäm- 
mig. -atflckig;, a. med tre våmngar, trevå- 
ninga-, -slilndtg, *atyndllcbf a. varande tre 
timmar, tre timmars, -ttfgig, d. 1^ varande 
tre dagar, tre dagars, 2. återkommande 
hvar tredje da^. -lausendj a. tre tuaea. 
•X [h] erii g , a, tred el ad . -t [b ] eil «ng, /, tred el * 
ning. -unifzwanzig, a. tjngntre. -vrKchenllfcK, 
o. återkommande hvar tredje vecka, -wfl- 
Chlg, a. Bom räcker i tre veckor, tre vec- 
kora. -zack, m, trendd. -zackig, a. trenddlg, 
•ithl, /. tretal. -*ehn, a* (oteji. Erondt»0 tret- 
ton, iiHstr. imi. jfr umm. mcti dr&i, *£ahnle^ o. 
(prflniEigitai) trsttonde, -iehnial, -, n. tretton- 
deL -zel»nl0n$, udv. för det trettonde, -i«i* 
11g, a. treradig. *zlffaffg - drehteUi^. 

Drell, -e, m. dräll, -•«, ö. af dräll, dråll-. 
-httn, Mv, tr. tvinna. 

DraaoWfboden, m. *élé\e, /. loge, Toggolt *b, 



f^ — ftr«tAm4« MppslvgsarA. ' Ahls ima. ö nLoaf ji^lur. f hu DmlJud, F hmlljKrt, P lllir« npikk. % mtDA,t« \!tf^iX\^ 




dr6B0li6n 



-- ISO 



DntolTOT 



-«,/, L. träskrerk. S. tTdsknlng. 3. tröik^ 
iåd. 4< tTöäkningstld. -fiiij ti. a. #tr, it*. ■. Ur, 
A. tröska, biu- U^ref Siroh ^ ej få ngt foT 
eitt t^eflTär^ läg^H' tit fiina krokar förgå jV«B, 
F ^itlen ^ genotng/l, gno igeootn aktstyc* 
ken, InntoT, dte loåen Znngen ung^hindeH 
*-^ l&nefi: låta folk prata bäat d@ Tilja, ^er, 
-j m. tröakare. ^fiegel, m. slAgtk. 'mfttchlna, 
f. tråakverk» 'tBnno, /, loge, loggolf* 

Dresd[o]n0ri -, VI. '\tii -nffi,/, dreadc^nbo, 

i!r0$$||i$r$n, xv^ ir. dreesera. -iflrftr, -, m. drea- 
■of. *i6ru|ig,/. drefiaeTisgt dresser. *iir, •en, 
yV dreesjr. 

Drleicttlingf -0, nt. cbat&pinjon. 

Drlisel, -j m. Btiarm; v&lä, hyirfvel, -n^ te, I. 
ir, Baiirra om, BT&nga. XI, Ur, h. ogcn. häll- 

DrUch, Driri, *tf, m. drälL 

OrllllliifthraPi m, drillborr, -irt, sv\ 1. tr. 1. 
huUft kriagTTlda; tTinna, spinn b. S. ex«r~ 
cera, inöfra. 3. plåga,, martera> H, rjf. åuiLci 
i vän ga omkring. <haya, ft. 1. ex^rcishua. 2. 
tmL. dim. Dritlhäiisöhea ■' ekorr^bar »iq kmn 
■TintM rnQdt emkrlni- -Ichf -e^ m. dräll. -Jng, -e, 
cn. trllling. ^mAJstar, m. ^xérciam latare, 
exercIainBtraktör. >platx, m. exaroisplata, 

drin » iJoH». 

drfngltan, #l. L Ur. 1. /^ tränga^ trånga iig, 
framtränga, nå. jAuf etw. ^^ tié^g^ bryta 
nt, fram ur ngt, da t Gerächt tii bit zu mir 
gedrungen: ryktet kar nätt mina öron^ «j 
drinfft mir durchi Herz: det gör mig bjärt- 
Ugt ondtj in ein Geheimnis ^ intränga 1^ 
genomskåda en bemllgh^t, sum Merzen '■^ 
gå till hjärtat, ^^i.- trängande [ enträgen, 
brådskande. 2. h. Åuf efiv. (vkJ rv jrka p& 
ngt, \n Jn r^ ane$ätta ngcii på ett berokande 
s&tt tilltala, bedJÄ ngn. ^d: enträg^nj be- 
Tekande^ <l. ex. f^d bitteni f%^de Otfahr: öf- 
Tarhangande fiirft, '^dflJVofvtindi^Jt^if.- trän- 
gande nodvlndighet, dat ^^dtté: det som 
brådakai mest, H- ir. tuI. Uhu i p»rt. ge* 
drungefii 1, beTekt, föranlåten, t ai, ich 
fuhh mich ffedrungtn zu: jag Bd ner mig 
föranlåten j känner bebof af att. S. hop- 
trångd, kompakt; om w^^im lattj «a itiim: 
kortfattad^ koncis, ^antlkh, *Ucliy a, trän- 
gande, angelägen r en ständig, enträgen, be- 
yekande. Er ut mir '^ empfohlen lorden: 
hAO. hat pä det varma&t© Tekommenderat* 
H mig. -Ilchfceil»/, angetågenhfit, vigt, nöd* 
yfindigbet; enträgenbat. 

dflnnBn ■■ dartunen. 

dritltla, a, toriioiDiiuiJ tredje. ^1 KapUeh tred- 
]B kapitlet} rfert ^n; (itrifrrt J'" eJ. i.) Mai: 
den 3 se maj, tvt» ^n: for d©t tredj*, imniÄr 
d^n ^a Tagti bvar tred}e dag, das iit tein 
^3 Wttrt: det npprepar han ständigt, för 
han ständigt på läpparne, -[ajhalb, a, två 
ooh en half. -al^ -, ». tredjedel, ^aln^ sp, ir, 
^deia« ^aAtp adv, tbt det tredje, -latzt, &, 



tredje fr&a slutet, >niapn^ m^ tredja mmtf 
tredje person, 4[h]all, n. tredjede^l. 

drob ■» damh^ *Wt ad^. därnppe* 

Dragulla, -n, /, drog, -iit, -en^ m, draglat, drog* 
handlare. 

Droli[|brlafr m, botelaebref, -eilp «r. I* i(p*, k 
bota. Op4r«. flf JroAe miC Beg en c det 9ier bo- 
tande nt läm am 4at ifcuUt bU ivcn. IL tf, Jfll 
e^w. *\f bota ngn med ngt. Den Eintltitrt ^ 
bota att instörta, -ar, -, m, en aom botar, 
botande. ^riBt ^n, /, d ron are, 

drtthnan, tv. Ur. k. dåna, braka. Dta i^rdli 
dröAnC* det dånar i jorden* 

Ofeh||ni[f]i, "jfl^y. 4. n. ngt hotande, botclse. 
*ung,/, botelaei 

drollla, a, Inatig, koinisk, tokrolig, -tttll,/ 
lnatig;t sätt, tokroligheli. 

Dromadår, *e[n]f m. «. n» dromedar | biti, tOlm 
Inns, dnmhnfTad. 

Oromméte, nrtur, a, |H»t. - TVompefe, 

□rofchkir -n^/^ drneka. *iifahrtaxe, /. åkare* 
taxa. -nhaltaplati, m. droäkiitatloi}, åki^' 
etation, -aiarll, m. *ntai«,y. äkaretaxa. 

D rosta i, -fl, f, 1. iQQi, trast. 2. mod. atrupä, 
-bearBpy. rönnbär, rönn, *n, tu, tr, Etrypa* 

Oro »t, *e[ft], m. droat, lan dd rost, landaböl- 
ding. -éf, -en, /, en d rosta dbtrikt, läEk, b(^ 
fltällfl, landsböfdlngerealdens, 

drftbllan, adv. därborta, på andra aidan^ ffi* 
htfi nnd ^ både bär och dt^. ^r it d^r* 
äber. 

Oryck, -t [t], m. t. tryck, tyngd. sm. der «- 
der Sieuern: de ti-yckande skatterna. 8, 
förtryck, 3, tryckning, tryck un de, ^ dtr 
Sand: handtryckning. 4, tryck, tTyckning 
kT t)«ekAT, tjc m. tu. /n fv jrfi^^A'* lemna tfU 
trycknisg, im t>*e,' i präaaen, under tryck- 
ning, fi. (bok)tryck (dtt trr^htkL -b«wrlllipii|! 
yi tryckningadllatånd, ^begen, m, tryckark, 
'bDcliatlba,fn, typ. -an, m* ir. trycka «««Mt«iK 
jxL B. aud. er »pricht teU ffedrudci: han talir 
Bom en bok, er lägi wU gedrucH,* han lju- 
ger som en häfit äter ba^e, 

drlieken, tv. I. er. 1, trycka, Dtr Alp dtSeåi 
ihn: marsu rider honom, SS, tyn^a på, ned- 
trycka, nedslå. GedrUcJute Freite: tryckta, 
låga pris. 3. förtrycka, plåga, 4. klämsia, 
t. tv^ diå Sckuhe ^ mich. Jn ioi ^^ klåmmi 
ihjäl ngn, H, r/f, t, (Si c A an ^inandsr «- 
tränga ihop slg^ et hai Mteh ikm H^fim 
ifert gedrucki: det bar gjort ett djtrpt lo- 
tryck på honom, dat Öbti Aol rieAi^^flri^- 
frtiktea har bli f vi t atott> %, boja alg, Inta 
alg; bUd. fdrödmjoka aig, krypa. S. F smyga 
sig bort, taga till bsivärjan, T3X. Ur, k. I, 
Die SpeUe drQckt im Mage^^ maten be- 
■rärar, Ugger tnngt 1 magen, An einm- 0. 
a^/ eine Feder ^ trycka på en fjåder, % 
bUd. an/ etw. ^si framhålla, betona n^ 8^ F 
vara rill rådig, 

DruBkar, -t m, 1, <bok-« tyg)tryckat« ; tf*. uUf' 



Ur. tPinultlrt, rji, nrinJti, si. wtu-ki, tv* iftft, tr. tnjulUfl nrb. å, b&r åataii «, fa*i «*i« ilii li)ai|^M%^ 



DråokeT 



— 131 — 



tiTOj k&neif&rvftndt. S. ngt 19m tjänur att 
fewuli&Il» xi^p t. o, £ei 0ift«ai Gimåid» känn 
aUtå mon €ifmm ^inmgun <^ aåkånffenT Tid 
(H ntMnlng kan allt bota p& 6tt endii nt- 
trfekfifiollt påQseldrag; mil ^» 2e#ei»^' läia 
Qtt^cksftillt. 

SrBetivr, -, m* 1* en *0m ttyckoTj kläamér^ 
jrr ifrueJhfn. 9, trj^ke^ trjakpiima* 3. b&ad' 
t^g^i^ klifikäc 

Druckllftrét, -ei», /, tryckeri. -»rtaybiij[l]i,/, 
trjckniDgstillfltäad. -ertchwärza, /. tryck* 
sTäitfl^ -lehlif, m. tryckfel. >fert1g, a. tryok* 
färdig. *lretheit| /, tryckfrihet, -jthft fl- 
trycka ingsår^ -kAitun, m. tryckt kattan. *koi- 
lan, pL tTjckningskoBtnadCer)* -latliTf /* 
lyp, »tiL -ort, m. tryck([iiDga)oTt, 'papiflr, 
n. ttyckpapper, -sach&n, pL tryckfli«ker, 
tryckalftter. -SChfift^ /. 1. tryckt akriit, 
tryck. 2. tTyckatil. ^åårif #f. itr* h. f vara 
TillrAdig^ obeBlutaiim; aola. ^a«rr % m. F 
TiUrådlg person, idlfcorf* -teréi, -ei»,y*. tiU- 
rådigliet^ mh 

Oril«1tiinB, J". ttyekniugp klätaning s. ■. h 

OruckllVerlJot, f*, -*efi»aifiarung,/p trycknlngB- 
fötbnd* -iiira[a]ra,/. hmd. tryckt tyg, *wark| n, 
L tryckTerk, tryck pu ni p* 2. tr5'ckt arbete, 

Orud^ -fiii, m. -«, *n» /, I. tomte, rå, älfva; 
base, 2. troll k&rl, häxa, troll packa, 'infil fa» 
fiv. tLlfkors, pftatagtatä. 

Om I da, -fl, m. drttld (ktidik ptutJi, 

drutti ft damm. 

^rttnten» adv, därnere» 

4triin1er m dafMnt^r. 

Drös», -n, /. 1. korteL %, An den ^n letdtn 
ftj. *^fl Afl^en.' hafva sk ro fler- 

tjrirsetn, jr, lir. A. F (gå oclij hallaofva. 

drösIUcht, ö, kdrteUktig. -Ig, a. 1, foraedd med 
körtlar- % Bkrofnlöa. 

Onraida, -f?, /. dfjad, t rad nymf. 

Dichnnk», 0»cli«inka, -ra, /. dfljnnk i^nnm. ikrq'iJ: 

du, jper#. jörftri. dn. Jfii Jm awy *%» tiii<i ^ ste- 
hen «i. jeini^ stå på fÖrtioUg fot med ngn^ 
doM ut dir eine w&kr» Ltiét- det är en eann 
fr^jd, må du tro^ mir rnshtå dir nichts: nian 
Yidä^re, helt ogener^dt. 

fiukfklattai -rt^ /' dtiblett. -krm, 4V. tr. 1. för- 
dubbla, S. ^*. dttblera, -ana^ -», /. dablpn 

diCkeHf *c. I. ir. Den Kopf *^ boja hufvudefc, 
kroka nackes, Kild. jt» ^^ förödmjuka ngn. 
tL tir. h. o. r^. böja alg, hnka sig ned; kry- 
pa iQtidan^ 

OaekmSuallor» -, m, F lifimare, smUer. -fréi, 
-e«, /. F litmerii kryperL *[ar]lg, a* F Ii»- 
ai&tide> krypande, dolsk- -iro, Ur. Ä, F kry- 
pa^ ll^ma. 

dutfatlldaf, -dym, -dumdél ^ cftdeZ<ium. 4tt -en, 
/. F kÄttmnHtk. -ar, -^ m. F oael lepclman 
«i. tåiig&ra^ klåpäre t aiaBtit. 'R, f u, fr, «. ilr. 
k* v ap«lft «L ajunga oaelt, g&ra kattmaalk ; 



jodU. *taek, m, aickptpa, <tackpfalf»r, m. 
■äokpIpblAsare* 

Duell p -ffj n. duell, -ånt^ ^en^ m, dnellant. -I0r- 
deriing, f. titmiining tlU dtielL -tereni sv, 
r/, dnellera, alåaa. 

Dtianna, -en vt. -a#j /, dn^nnai fSrkläde^ 

Duéttf -«, n. dnett. 

DUffel, *[t], n. p. m, doSel. 

Duftf *« t; f^- 1- doft- S. fin bfl^lojande dim- 
ma, dnoAt, imma; alöja; doft t4 ÉwiiMr, 

DUfteMlél, ^n .* Tu/teUij tn/itln, 

duftllan, dOft«n, «tr. L ir, o. itr. A. dofta. Nmk 
étw, ^ dofta ngt. 11. itr. «, nppitJga i form 
af dimma, danata nt, ^sialgt m, aromätiflk 
ättika. *ga bilda f n. ^gastatt /, dimbild. <ga- 
webtr ^gavvoliin, a. eterisk, luft-, dim-, -tg, 
a. 1, doftandöj ar^matiak. % 1 form af «i. 
höljd af lätt dimmat blån:inds; eterisk, -lOIn 
a. laktlöa. *rsielif a. atarkt doftanda. -statf^ 
n. doftämne, par^p^m, 

Dukatan, -, m. dnkat. 

duJdlliir, a. aom kan tålaa. Mckt ny outhärd- 
lig, ^an, jp^ I. tr, t&Ia, Hdiv, fördraga; hafra 
t&lamod, fördrag med. En dtddet tfiich nicht: 
y.ig atär ej ut. II. itr^ h. vam tåligt Hda, 
*er, ', m. -Brln^ ^nen^f. tålig, tåligt lidande, 
upjjoffimnde person, martyr* *8lif>, a. för- 
draga am, tolerant, -»amkait, -««(,/. fördrag - 
atimhet, tolerana. 

Du II a, -n^ /* årtal L 

dnmifl, <i- -*'"[t], I* dom, %. obehaglig, förwg- 
lig* 3. förvirrad, bortkollrad, t, •!. tå toird 
mir gam ^ im ifop/e: jag blir alldelea yr 
i mdeaan, jn ^v machen: kellra bort ngn, 
gÖta ngri yr i mösaan, 4. tmtxåt. fadd, aiö. 
niM. w0 mm dtis Sah ^ aiird: om nn ä al tet 
miater ain aälta. -b&rt — Dummkop/. -ar- 
|i[li]n, -e, m- F dammerjöas, 'hfllt,y. åvtm' 
het. -kopf, m. dumhuf rnd. -pfUilg, a. 1. aom 
låtaar alg vara dum^ bondglug. 2, aom ar 
dum, men tror alg vara fllng, -rlin - Dum- 
mérjan. -stalx, a. dnmdryg, 

dump aln, jtp. Ur. Ä, stampa Uw tmnjgi. 

dumpl, n. 1. dof, 2, tryckande, beklämtnimde, 
3. inekt-ankt, oklar. 4. okänslig, kånalolös, 
slö, bedöfvad. ö.kvaf, kval m ig, be döf van de. 
6. instängd, fak tig, unken. -hrUtaniff a* raf- 
vande. -Iialt, /. 1. dof het. % faefclämnlng, 
3. inskTänkthet, oklarhet. 4. känaloläahet, 
slöhet, be dä f ning. G, kv&lm, kv&lmighet, 
8. DU *v der Luft: de o instängda, för* 
skämda luften. -Ig — dump/ B. 

Oune M Daune. 

DQna, ^n, /. a ändås, aandknlle tI4 bii^irumFQ, 
dynor» 

Dung, -[e]*, fl, m, - Bänger. 

dQngllen, sv, I. *r. göda jord, gödala. n, itr, h, 
göda, rara gödande, -er, -a, ö, m, dynga, 
gödsel, goduing&ämne. 

dunkall L e>, 1, dunkel^ m@rk. Im ^n; 1 mör- 
kret, et wird mir *%* ver d*n A^gent det 



*%* ^ lartgfUadt »pp^tt^H. * Uu ubd, O ukutr s^lar. f lut enujuiL F fuiLliiiLn,'' P Jicrt ■?(&&. ^ vVbAik >[tt%x\Vi>' 



Dttnkel 



duroblHAres 



trartnar för mina ögon, die Lampe hrmmt 
f\* lampan lyser illa. 2. oklar, Bvårbegrip- 
lig. 8. mörk, dyster, sorgsen. 4. föga känd, 
okiLnd, obsknr. II. -«, O, n. mörker. 

OQnkel, -«, O, m. hög tanke om sig fjälf, egen- 
kärlek, liögmod, inbilskket. 

dunkelfarbig, a. mörk tm nrgea. 

fiankeihaft, a. egenkär, inbilsk, högmodlg. 

Omikelllbeit, /. mörker. Bei einbrechender *>* 
vid mörkrets inbrott, i skymningen. -Ilctrt, 
n. halfdager. -lockig, a. mörklockig. -mMin, 
II». Ijnsskygg person, fiende till ljuset, till 
upplysningen, -n, tv, I. tr. göra mörkare, 
förmörka. II. iir, h, o. rfl, mörkna, -stunda, 
/. skymning. 

OOnkelvirisssii, n. inbillad lärdom, värdelöst 
vetande. 

dOnken, reg, o. oreff. tv, I. itr. h. o. open. före- 
falla, synas. Et d&nkt mich ei. mir, daft ei. 
alt ob éL alt wénn: det förefaller, synes 
mig, som om, jag tycker att. Meinem 'v 
fiacA.* enligt mitt förmenande. II. rjl, tro 
sig vara, t. ex. er d&nkt tich (dat. et ask.) tap' 
jferj ein Held ei. einen Ilelden, 

dOnn, a, 1. tunn. F tein Vertnögen ^v machen: 
förminska, slösa bort sin förmögenhet. 2. 
smal, t. ex. *\*e Beine, 8. tunn, förtunnad, 
utspädd, -baucb, m, en som har liten mage, 
spenslig, skranglig person, -bier, n. dricka. 
-8, -n, /. 1. tunnhet, smalhet. 2. ställe där 
ngt är tunt, förtnnning. 8. utsot, diarré. 
-en, tv. tr. förtunna, utspäda. -fiUssig, a. 
tunn, lättflytande, -helt, -Igkeit,/. tunnhet. 
•leiblg, a. smal om lifvet. -schalig, a. som 
har tunt skal. -schenklig, a. som har smala 
l&r, smalbent. -stimmig, a, som har svag 
röst, tunn stämma. 

Duns, -e[n], m. dumhnfvud, uppbl&st person. 

Ounst, -0 t, m. 1. dunst, imma, &nga; bUd. 
dunst, rök. 2. dunst (anatte hageiiort). -biid, n. 
dimbild, -en, dUnsten, tv. Ur. 1. 1, dunsta 
bort. 2. h, utdunsta, sprida dunster. -ge- 
biide, n. -gestalt, /. dimbild, dimfigur. -Ig, 
dfinstig, a. 1. dnnstfyld, kvaf, kvalmig. 2. 
i dunstform, gasformig, -krels, m. dunst- 
krets, atmosfär. 

OQnung, -Än, /. dyning. 

Oao, -«, fl. duett, -déx, -e, n. duodes(format). 
•dézfilrst, f». dussinfurste, småfurste. 

dUpieren, tv. tr. narra, draga vid näsan. 

Ouplilicttåt, -«n, /. dubbelhet, -ik, -«n,/. jar. 
duplik. -ikåt, -e, n, dublett, afskrift. -Izie- 
ren, tv. tr. inlemna en duplik mot. 

Dur, -«, ». mu. dur. 

durch, I. prep. med aok. 1. rum o. tid. gcnom, 
igenom, »v einen Fluft schwimmen: simma 
öfver en flod, /v die Nase reden: tala i nä- 
san. 2. medeL genom, medels, med. II. adv, 
feUtundigt el. åt alla håll geuom, t. ex. er geht *>* 
den Garten: han går tTtn genom trädgår- 
den, HM; er geht den Gnrten 0\* han genom- 



ströfvsr trädgården it aiia ulii. «v teim a) 
hafva farit igenom atedM »l by, förbi, enm- 
mit öfver ff«4en m. B., b) vara ntom fara Cbu- 

Ta tMMDfåU ea ankdam, Sfyranau en tea), e) varS 
igenom (hafr* fån IgeBea 1 en exnieii), d) hafva 

gått sönder, t. ex. die Schuhe timd «v; teine 
FU/te tind 'v han har fått skoekaf, e) im- 
Un 'V tein: hafva gjort fiasko, vara före- 
mål för andras löje. 'v und *\* alltigenom, 
grundligt, *s* und <v er^rt^» ; djnpt gri- 
pen, -åchzen,* tr, stönande, med jämmer 
och suckar tillbringa, -édern,* -ftdani,* tr, 
ådra. -arbelten, l,tr, 1. genomarbeta, grund- 
ligt bearbeta, ssmvetegrant genomgå. 8. 

med arbete föra ad gnm aft anaai. 8. gam areele 

Böndemöta, sönderskafva. n. rji, arbeta 
sig ftram igenom, arbetande genomgå, -arbii- 
tung, /. -8t[hjnien,* tr, med sin andedrigt, 
sin anda genomtränga, uppfylla; pam. ge- 
nomandas, uppfyllas, -itsan (o. "'-*), tr, 
sönderfräta, fräta Igenom. -Itzaiif (•. '*»\ 
f. -åus, adv. 1. fullständigt, helt oeh hål- 
let. 2. ovilkorligen. «v niéht: ingalonda, på 
inga vilkor. -backen, tr, 1. genomgrädda. 

2. (-'-*) bakaada Uppblanda med agt. -bMtea, 

tr, afsticka, kalkera. -baiisiiNg, /. l ébaa,* 
tr, 1. genombäfva. 2. (tiy. '--) med bäfvan 
tillbringa, -belfseti, L (tfr. -<-*) tr, bita 
midt igenom, bita af. II. rjl, bita sig ige- 
nom (gnm bott bana ilg Hg); MId. slå sig igenom, 
uppnå sitt mål gnm bitande erd. III. itr, k, bita 
midt igenom, tvärt af. -beirsuBf, /. -btbmi, 
tr, 1. genomfräta, sönderfFäta. 2. (uv.-'-*) 
med ett skarpt ei. frätande ämne genom- 
tränga, -bekommen, tr, ijebaa få igenom, -ba- 
rat[h]on, tr, grundligt, fullständigt rådslå 
om, genomgå. -barat[b]ang, /. -beten, tr, L 

bedja be» e. bållet» Mn bViJaa tm Blat. 2. (-<-*) 

bedjande tillbringa, -botteln, L (tml -<-*) 
tr. tiggande genomvandra. II. rfi, tigga sig 
fram. -bilden, tr, e. rfi, fullständigt, grand- 
ligt utbilda (sig), -bildung, /. -bittoni,* tr, 
göra bitter «. besk alltigenom. -Maaen, fr. 
1. blåsa ngt genom ngt annat. 2. blåsa sönder. 

8. på blåsInetnntteBt blåsa igenom frin b«i|an tm 

•lut 4. ir^'*) blåsande genomtränga, blåsa 
tvärs igenom, -bllttorn,* tr, (itv. '- -) genom- 
bläddra, -bleuon,^. genomprygla, mÖrbnKa. 
•blick, m. blick tvärs igenom ngt; genoa* 
ögnande, öfverblick. -blloken, L tir. A; 1. 
se tvärs igenom. 2^ skymta frun gna tL 

mellan ngt. II. (ranl. -•<-') tr, 1. med blieken 

genomtränga; bUd. genomskåda. 9. genem- 
ögna. -blinken, itr, k, lysa fram gna «. wmm 
ngt. -blitzon, I. iir, 1. k, blixtra firam, Ijia 
igenom. 2. «. F af visas, få afaked på gtått 
papper. II. (rani. -•'-*) tr, fara igenom oon 
en blixt, genombliztra. Bne. em Frwåiåtmr 
ttrahl durch blitzte set» Antlitt: ett glädje- 
skimmer for öfver hans anlete. -Miraa, L 
tr.y itr, k, •. rjl, borra (sig) igenom. IL 



itr, latraaaidrt» r^ raAesirt, tt, starkt, SD. na^ tr, tranelUvt varb. k, har kmttm, 8, har mtn UU I^Blyfaia. 



Burisiti^olirTiitff 



- 123 — 



dnroliftilirbar 



t-'-*J tr, genomborra, -bätiruig (■■'-),/*. 
«br«lini I fr. getii^nietekft, Htekn väl. n^ Ur. 
«. geQ^tnatekaa. -tirftUtaTi, L Ur. », briiHa 
Igenom. II. r-Jt-*) tr, brasa mn genom, med 
bTUP uppfylla, -tjficltin, I. ir, 1. htyi% ^m^ 
t, u^ flift Lo c/t durch die Mauer. %. bryta 
TBidt af. 3. (- ^ •*> bryta hil 1, genombrytft. 
IL rfi. bryta alg igoiiom, bann filg T&g; bry* 
ta alg tifc- m» ilr. s. 1. bryta igenom, fram, 
spriökä titt kotnnta fram. 2. gå Eonder^-briii- 
fltn« I, fr, 1, fin Z<>r& durch ttw^ ^^ bTänn^ 
ett bil i, B. (- ^-*) a) bränna b&l 1» b) genom- 

SflRUmbranuaa. S, F uiå. rymma dn ko b, 
•gKii^P». ^bfingsn, L fr. 1. Jh ^urcA ei^* 
/^ t&ttit ledsftga ugti gnm ngt. 2>b]älpa ige- 
nom, lyoki^a rådda, genomddfra. Ein Kind 
«u fk «tt bara atDrt. S. göra aln t på| bort* 
fllöaa. n. r/. IjckBB komma igenom^ kom- 
ma f rTHii j draga »ig ffflm. -brwch, m. 1. ge- 
nom^, af- 1 sönderbrytande. 2. genombrott,, 
utbrott, 3. etatle där ngt genornbmtits, bäl^ 
öppning. ^llrtlllAilp (n 1. tjat un de, vr ilande, 
rytande öfi^erröata. 9. {---*) uppfylla mod 
Bitt tjut, Bitt rytande, 'däinmarn, I. itr. h. 
atimra fgetiom. II. C*^**) tr. svagt applyaa. 
^ittmfUHj L Ur, *, gäL^ ånga förbi. II- t-^-*J 
ir. nppfylla med ånga. -dJauern, L dr. h. 
TäoksL keu i)d«d. IL i'-**) tr* räcka långre 
KB, ÖfTetlefTa. -denfcen lo. *-**), tr, genom- 
täöka) nagBaTut öfrerväga. -dl en an ,^ itr. h. 
1. tj^s »in tid. % fiilJgöra ein vaniepligt. 
S, paflsera alla grader. -dOfin«rn, I. itr. h. 
ropa med danande stämma. II. {-^-*) Ir, 
med dAn nppfyUa, däntvude b k ak a. -ejpflngen, 
L ir. tränga^ akjuta fram genom. II. rji. 
träoj^a eig Igenom, bana aig väg. -dreachen, 
*p, tröek» Tuli F genompvygU, mörbulta. 
-dflflfieriT I. itr. *, 1. tifänga aig frajfij hinna 
frani} nå målet. 2^ gä Igenom, blifva all- 
mänt antagen. 3. Er isi mit seinér Meinunf; 
dar^ktfedrufi^en : bana åaigt liar aegrat, II, 
(,*-*> ir. genomtränga, nppfyUa^ mätta. 
^Ingynn U. -^-), /. -drUckanj L (r, trycka, 
b^ genom ogt, II. r/. tränga aig igeoom j F 
draga, »ig fram. -diifteti/ -rtuttftii^* |r, med 
doft nppfylla, parfymera, -dutden,^ tr. lida 
till »liit. -ddnsUfi/ (r. öppfj-ila med dun- 
sier* -eltsrif I. itr. a, akynda, baetigt fara 
f6rb1, igenom, U. (v^m. -'-*) akynda gGnom, 
genom il»» 
durchatnäAder^ L ade* om bvartaniiat, baller 
om buller, II. **, O, f». oreda, villervalla, 

varr. -mentan^ Ir. hophlfinda. ^warfen^ 
k^sit» om bvurtannat, bringat oordjilng. 

leitarci, I. itr. h. vara aigr, komma ut aå- 
Bom var. IL r---*j fr. genomtränga, npp- 
f jlla med r&T, •fåohelRf* -fåcheiif' tr. Bäkta 
^enom. -fidaln, tr. dmga irtdcu gnm nAlö- 
ög^ ttnda p&. 'falifbår, ^a. möjlig att paa- 
»dra, farbar. 'fafiraiit I. i£r. i* fHra^ Fosa 



fgvnoia, förbi. II. tr, 1, Etntm We^ *>* köf a 
sönder en väg, ein^s I Te// i/ur^å d«n IFisiif 
"w mnd Éfcdoo bana viig ^m flkogen, di* Nacht 
Inresa bela tiatten igenom. 2. i*^**) ge^ 
Bomfara, *reaa, -ila. *l«lirt, /. genomreaa, 
genomfart, paaaage^ -lallf m. t, fall tvära 
igenom D|t; P bii4. mlaglyckandc» äasko. 2, 
iitaot, diarré. >f«ll«n, L Ur, å, falla i^enom^ 
I iiit blid.; miaelyckaflr g^i^ äa^ko^ ^at «in««» 
Mådchen ^ f& korgen af en flicka. II. (•'«*) 
(r. falla genom. >faulen, itr, #. 1. mttna 
tvära igeiiom. 2. (-*-*> blif va genommtten* 
-faciitan, I. fr. 1. med framgång förfäkta^ 
geitomdrlfva. 2, (-'-^l fak tan de, kämpande^ 
f tiggande genomdrag». II. rjt. alå el g ge- 
nom, bana sig väg med avårdat; F du i««Ai' 
lor: tigga alg fram. -fOffan, tr, 1, sopa nin- 
»iåudifL 2. {-'-*) fara, at ryka fram, raaa ge- 
nom. <fiilan, fr. fila igenom, af, i5nd«r; 
itUd förbättrande genomgi^ l&gg% alata han- 
den vid. -feuchlen, L itr, 4. om Ttukon gå, 
iilå igenom. II. (---*} tr. genomfnkta, ge- 
nomvjita. 'feuern, L ti\ 1, trBbdUit nppalda. 
3. <-^-*3 «iii ifcaMs uppvärm», uppelda. H. 
(fr. A. Bkjata, braeaa pA [am nen dprpDinr- -fid- 
den^ itr. h* *. r/. taga b ig frjiiw^ hitta, »tlam- 
m«n, I. iir. $. «. A. /Jöi Feuerjlammt dui*ch: 
lågorna fila ut, bryta fram. II. <- ^"') tr. lA^a 
i, nppelda. ^itttern^ I- itr. i. fladdra ige^ 
nom, fÖrbL n. (-- -'Hr. genomfladdra. >1lach- 
tan, ir, 1. infläta, 2, (-'-') ge nom fi äta. -flMh- 
tunQ <i>. -^-j, /. -flicliiir, I. tr. fall ständigt 
Inga. II. r/f. F trassla &ig fram. -flittgan, L 
iir. f. flyga igenom, förbi. II. (-'-') tr. gl- 
nomflyga; biid. hastigt genomögna, •fliahin, 
L itr, s, fly Igenom ei. förbi. n. i-*-") tr, på 
flykt draga genom, fl^^ende genomila. *fHa- 
fsan» 1. itr. a. flyta igenom ti. förbi. H. 
<»***) fr. genomflyta. -fliinmarn, L t(r. A. 
glittra, lysa Igenom. H. f*^-*) tr. med ett 
glittrande åken genomtränga, nppfyll». 
'flUflj m. genomflygt. *l!tili, vt, genomlopp, 
Béim '^ där Stmhi när ei. diir Qodco flyter 
genom staden, 'nyt[li]«n -* durchjie/am» 
'forte lien Cq. -^-*^j tr. genomforeka, (nuviilBt 
pröfva. -lorachiing («, -'-),/. -(ragtn, L (t^. 
-^~*) tr. genomfråga, (nt)fråga. IL r/. fråga 
alg fram. *frassaii, I. tr. 1. äta ett bål t. 2. 
(-i--) äta <L gnaga •!. fräta hH 1, genom- 
fräta, aönderfräta. II. rf. F anngga alg tfll 
mat, lefva på andraa bekostnad, ^friarair I, 
Itr. t, genomtriirigai af köld ; blif va genom- 
frnaen. II. (- * -*)' tr. med froat genomtränga. 
Durchfror^ni genomfmaen. 4rl«lenj tr. Sein 
L«hen it I »iak ^ iq<!d iTtri^bei draga alg franii 
nppebållBlifvTet. -fréaleiii,* -ir6»ten,'' tr, ge- 
nomkyla, genomlsa, -tOiilan, I. tr. 1. känna 
uft gnm ngi ÉdDBt^ Diia. märkfi ngi p\ Dgtn förstå 
faiifkridtrii Tiit. 2. (mö!. ---■) djupt klinna, ge- 
nomlefva, genomUdiv» II.r/.trefvaBigfram, 
-fyhr, Of f. genomfart, 4Ulirtaart a, genom-, 




BF r9ir«#l«6a» d^iitiiipbrf. iitB 



O Mkttftr ptuf. t ^^f B«|Jiid. F fksil.ijAft. F (&£» «prit. ^ k^vAa <tov<ANVdVi. 



Darohfdhrtarkeit 



— 124 - 



duroblantihtig 



ntförbar. -fUlirbarkeit, /. genom*, ntförbar- 
het. -fOhren, tr, 1. föra igenom a förbi. 2. 
genomföra, ntföra, genomdrifya. -ffurchon 
(tui: -<-*), <r. fåra, pföja fåror i. -ffUbrung, 
/.genom-, utförande, -gahnen/^. DieZeit*s* 
gäspa hela .tiden, -gäng, m. 1. genomgåen- 
de, gång igenom. 2. genomgång, -gångor, 
m. rymmare, -ganghaus, n. hus med genom- 
gång, -gäogig, a. genomgående, allmän, -gi- 
ren, .Ur, 8. blifra genomjäst. -gebrauchen, 
tr. anyfinda den ena efter den andra, -ga- 
. han, I. Ur. s. 1. gå igenom, vara genom- 
gående. EttD. fféht [mU] durch: ngt får pas- 
sera, Jm etw. fv lassen: se gnm fingrarne 
med ngn med afseende på ngt, låta ngt få 
passera, er geht gerade durch: han går 
rakt på sak. 2. skena; rymma, Hkudda stof- 
tet af sina fötter. U. tr, 1. slita, gå hål på. 
Sich ((Ut.) die Fu/se *s* få skoskaf. 2. (ifr. 

-'-*) »tw. S. jimte A. gå igenom. Tanl. bild. 

pröfvande genomgå, genomögna, genomar- 
beta, -gehands, adv, genomgående, alltige- 
nom, -garban, tr, garfra väl; F genompryg- 
la, garfra skinnet på. -giefsen, tr. 1. hälla 
igenom. 2. (- ^ -*) hälla full, fylla, -glänian, 
L Ur, h, lysa igenom. II. (-<'-*) tr, med 
glans genomträng^, uppfylla, -gleitan, I. 
Ur, §, glida igenom. II. (-'-*) tr, glida ge- 
nom, -glltzarn >■ durchjlimmem, -gitthan, tr. 

1. genomglödga. 2. (-'-*) bUd. elda, hänföra. 
-gråben, I. tr, 1. Löcker '\* gräfva hål i ngt. 

2. (åfr. -'-*) genomgräfva. II. rjl. Sich durch 
den Berg ^v gräfya sig gnm bärget. -gråuen,* 
tr, genombäfva. -greifan. Ur, h, 1. gripa, 
taga tvärs igenom. 2. ingripa, 'vti; genom- 
grigande, grnndlig. -grUbein (&rr. - ^ -*), tr. 
grubblande öfvertänka, grubbla öf ver. -guk- 
kan, F I. Ur, h. titta igenom. II. (---*) tr. 
titta, ögna igenom, -gufs, m. 1. genomhäll- 
ning. 2. afloppsrör gnm en Ttgg. 3. durks] ag, 
sil. -haban, tr, Ein Buch *\* hafva läst ige- 
nom en bok, eine Nadel f\j hafva trädt ige- 
nom en nål, einen Kranhen f\j hafva lyc- 
kats rädda en sjuk, m. fl. dyi. eiupt. uiouu. 
•hallan,* tr. genomskalla, ljuda i. -haltan, 
tr, hålla, hälla ut. Die Zwischenstunde 'v 
sitta kvar, hålla ut t ikoirommet hela rasten 

Olte I«ktlon«n sträoka sig trven Ofrer den fOr roatcn be- 

■tåindA 4den). •hämmern, tr. 1. hamra väl. 2. 
hamra hål på. -hau, m. uthuggning. -håu- 
chen,* - durchatmen. -hauen, I. Ur. h. hug- 
ga tvärs igenom. II. tr, 1. hugga i ei. gnm 
ngt. 2. (fifr. '^-*) klyfva med ett hngg, hugga af. 
8. Jn 'V hugga, med yxan ei. svärdet bana 
väg åt ngn. 4. F genomprygla, «fr. bUd. för- 
tala, -haus, n, hus med genomgång, -ha- 
chaln, tr, genomhäckla. -hach[ejlung,/. -haf- 
tan, tr, häfta, fästa tvärs igenom, -heiien 
tofv. -^-*), tr, väl uppelda, genomelda. -hal- 
fan, Ur, h, o. % tr, hjälpa igenom. Jm eL % 
jn «v hjälpa ngn a) att komma igenom ngn- | 



■t»d«k, b) ni förlägenheten, o) att fly, att 
rymma, d) att dra sig fram. Biek {iux. tL t 
Mk.) 'V a) .hjälpa sig igenom, b) dra aig nr 
förlägenheten, nr spelet, c) hjälpa sig fram, 
dra sig fram. -béilan,* tr, upplysa, -harr- 
scban» . X. Ur, h, herska Ma b«iiaa tm ai«t. IL 
(-<-') tr, fullständigt beherska. -héalaa,*<r. 
med sitt tjut, sitt skrik genomtränga, upp- 
fylla, -bin (gfr. '-), adv, tvärs igenom, allt- 
igenom, -hltzan (o. -'-*), ir, genomhetta, 
-värma, -höhian (o. --'-*), ir, göra, gräfva 
hål i, urgräfva, urhålka. -böran, tr, 1. höra 
tvärs igenom. 2. höra till slut. -bOpfan, L 
Ur, s, hoppa igenom. IL (-'-*) tr. hoppa 
genom, öfver. -irran,* tr, genomirra, irran- 
de genomvandra. -Jagan, L Ur. a. jaga, ha- 
sta igenom, öfver, förbi. IL ir, X, jaga og» 
gnm ngt 2. (åtr. •*'*) genomjaga; uw. biM. ha- 
stigt genomgå. -JåttChzan,* -Jubain,* tr, jub- 
lande tillbringa, genomlefva; jublande tåga 
fram igenom, -klltan,' tr. genomkyla, helt 
och hållet afkyla. -kåitung, /. -kUuRaab. 
-^-*), tr, kamma väl. -kämpfan, L (uv. -<-*) 
tr, genomkämpa. II. r/C slå sig fram, ar- 
beta sig fram, upp. -kaaan, -kiaan (uv. -•<-*), 
tr. tugga väl; F bUd. omtugga, Idisla. -klaa- 
ban (o. - ^ -*), tr, plocka igenom, noga under- 
söka; bUd. småaktigt genomgå, spetsfun- 
digt öfvertänka. -Mattam, -kllmman, L Ur. 
s. klättra tvärs igenom. IL (-<-*) tr. klätt- 
ra öfverallt omkring i eL på. -klingas, L Ur. 
h, klinga igenom. XL (-<-*), tr, 1. höras 
midt igenom et i trots af. 2. med sin klang 
genomtränga, uppfylla. -kläftan,* <r. spränga 
sönder, dela i klyftor. Durchklä/tet : full af 
remnor, af klyftor, -knatan U. -•'-*), tr. gs- 
nomknåda. -kecban, tr, genomkoka. -fcaa- 
men. Ur, s. 1. komma, fara igenom, förbL 
2. gå igenom, lyckligt slippa undan, öfver» 
vinna, t. ex. durch dos Examen, die Gefahr^ 
die KranhheU, I^r glaubt selbst nicht an dos 
*\j han tror själf ej, att han skall gå ige- 
nom. 8. hinna igenom, t. ex. durch dos Buch, 
4. MU jm nicht *>* können : ej kunna härda 
ut, komma öfverens med ngn. -kSnnan, Ur, 
h. kunna komma igenom, fram. -kostan (att. 
-'<-'), tr, smaka på; bUd. prof va, grundligt 
lära känna, -kratzan, tr, 1. krafsa, rlfra hål 
på eL i. 2. (•<-*) genomkrafsa, krafaande 
genomleta, -kréuzan,* tr, genom-, öfverkor- 
sa, genomskära, -kréuzung, /. -fcriaak a a, L 
Ur, s. krypa igenom. II. (siv. - <-*) fr. L kry- 
pa genom, öfver. 2. krypande genomleta, 
-kriagan, F — durchbekcmmem. -knafl. O, /. 
genomresa, -längan, tr, komma, räcka, gä 
igenom, -lårman,* tr, larmande, atojande 
tillbringa, -lafs, -e f, m, X, genom-, fram- 
släppande. 2. port, genomfart, brotrumms, 
afloppsrör, lucka ■. m, -laaaan, tr. ali^ 
genom, fram. -laasttng, /. -laaebt dnr. -^ 
•en, f. ers höghet. -laiicMlg[8tJ (mv. '-H^a 



Ur, IntnnaltlTt, r. 



r/f. reflexlTt, St. itM-kt, SV, en^t» tr, tnasltlTt Ttrb. h, har ik«»M» '».ter Mf» tiU kJlHiiit 



bvji^ilaxii 



— 12b 



di]jrohsoliaUe& 



eden kögliett -lauf, m. ntAot, ^lauten, I. iff. 
f. ipTing» Igenom. IL Ér. 1, - äurekgehen 
IT, J, S. Cmtf. -J-*j ffp ringa genom, gen om - 
lapa; biM. iLastlgt genomgå, genom ögQft. 
-liatom/ tr. genomlä ttrn. *lelien, tr. 1. (urt. 
---*» getiomlefva, npplefvo» 2. (---*) lifva, 
beii|^H. -i6lton]i ir^ leda igenom* -Isrnen, tr. 
Ivta iig fullfltandigt. ^lestn, tr. 1. (tiv -^-*) 
genomläsa. S. (*'**) l^sa adnäer, -liiuflB f« 
-'4, /. -levchtftilr I- <V, Ä. 1. lyaa Igenom, 
frun skymta, »iv. bttd. S. Jm ifurcA «ir« dnnk' 
let £immer *v lyaa ugn gtim ett mörkt rtim* 
n* i'^'*} tr. ftilikomligt npplysa. ^liefieti, tr. 
Stek Il4ai.> dle Baut *\t tv ^ich tmm.) ^ fik Ligg» 
flår. ^lochen (irr. ''**}, tr. borrn, göra ett 
h&l Igenom, urbålka, -léchcrn,* tr. göra hål 
i, Gati9 durchlÖGhert åemi vara full med 
håL -ldch[a]runOf /. -läfteii/ fr. väl Tit dra, 
Inf ta. *l<Htuiiffr/. -ltlfl«nT r/, Ijnga sig fram, 
'Ritfhiiirrr^genomgä, upplefra, erfara, -mån- 
HtQ,* tr» ingifra Dnannnmod. ^marscht m. 
ganom marsch, 'marschieren, Hr. y. marschera 
igeDom ti. förbi, -mertgen > durchmischtn. 
-morktAf tr. märka tTårs Igenom, läsa mel^ 
lan rademai mirka, fiirstä. ^méssen,' tr. 
geoomT&adra, -]5pa, -resa. -m^sser^ m. dia- 
meter, -misctien^ tr^ 1. väl sammantilaiida^ 
8, «-^-'> Den Sand mit Kalk *^ itppblanda 
landen med kalk, blanda kalk i eaoden. 
^mQ$S0J1, itr^ h, rara tTnngea att komma] 
ätt gå Igenom «i, fSTbij att komma ClU slut 
B.td m*. -Biustflrn {åsr. *'**}, fr. mönetra, ge* 
nomgå* »nmgen (o. -*-*/, tr. gnuga genom, 
Äf^ aöuder. -nähen, tr. 1. Sich iuo dte Fin- 
§tr *\* mj Bönder sina fingrar. 2. fip». *^-'j 
atleka wv, srrennt. *fiafs, a. genområt,, *nKs* 
»BD, I. ttr. A. räta Igenom. II. (»mi. -^'*i tr. 
genotuTäta. -nissung (a. -^^hf^ -nahinen, tr, 
1. g^enomigå uci Tnr^d dsb ; förklara^ ntlägga. 2. 
MiäL häekla. -psssitren, i;r. #. resa igenom, 
förbi. *p«ttSGltBÉi, tr. 1. genompiska. 8. (kiv. 
-'-•) i Btoreta bast *i. onpphörligen genom- 
gå, a. (-***> pUka, bmaa igenom Un bitit«D). 
^jrfsJfen, I. tr. h vissla rrto UDrjsD tni iim. IL i£r. 
A^ hvina^ brnäa Igenom, 'pllgern, L itr. h. 
EK. pticriiQ TBQdra «u fårdaa igenom, färbL 
Hé C*^**> fr. «. piifrioi genomvandra, -plau- 
tfvrn/ tr. med samspråk tillbringa, prata 
bort, *pre»Sin, 1. ir. pr&ftea uf* gnm ngt. II. 
rJL trätiga Bsg Igenom, -p roben <wv. -^-*j, 
*{ir«blBren, -prBfen tif*. -^-''J, (r. 1. prof va ei. 
prof v a nlla, allt, firofvande genomgå. 2. 
genomgå, erfara, lära kanna, -pfilgeliif tr, 
genompryglnb, ^qvalmen, L itr. k. ryka ige* 
tiom, II. (-'**J appfylia med itiriE, krtfrmdo 
rök, genomroko. -quetschan, tr. klämma 
igenom, -rank en,* Ir. getiotnsUtigra. -rtson, 
L I fr. å. rasa» rnsa f^m in™ ngt. tL ^aTt. -■^-*) 
Er. 1. raea, msa genom. 2. rasa^ i bus och 
doi mibrlng» «b ma. -rauelienf |. Ur^ h. t jka 



•1. röka igenom, o pen. «# mncht darch dit 
mite ditrchi Tökon tränger fram, In, ut 
gnm i p ringan. H. {'^-*} tr. med rök upp' 
fylla, genomtränga, -riueliBrn, fr. L röka 
Täl, genomröka. 2. (-*-') lnröki^ grundligt 
röka. ^rtuschefi, L itr. h. brasa, eusa^ rusB- 
la IQ» DEL n, {-^-*) tr. bmsn, euaii, ra««la 
gnm. *rBchn8ii (irv. -'-^>| tr, genomr&knA. 
-reahnunip (e. - * •), /. ^rSgnan, L Ur. k, sp«n. 
regna igenom, in. D. {rmi. -*-'j ir. Durck- 
fj^ejrei^fie/ jeifi .* vara genomvåt §1 reta. 'rif- 
bBn, I. tr. 1. rifvo^ gnida, ak af va hål på. 2. 
Tifva gnm riijt™, ^urMftc »i. dfi. 3. (Tmu -'-*) 
grnndllgt rlfva, gnida. Ftnd. iiEir<c?Ari'«d«i|* In- 
piskad, slipad. IL rjf. rifva, skaf va, Bkrub- 
b a sönder s%. •^rafChBit, I. tr. räcka gnm» 
nfc gnm, II- itr. h^ Bur ek dtn Wittttr i%f 
räcka hela vintern. -rBlfvn, its*. t. mogna 
val, bli f va ge nom mogen. 'rBtntffi, tr, falbe^ 
hålla, genomföra samma Hm i «i. gnm, <rat- 
9B, /. genomresa. -fBisen, L itr. $. resfi Ige* 
nom, förbi. ILi*'-^) tr. genomresa. -rB)ft4n, 
L ttr. #. få af, gå »önder. II. ftt». -^-•> tr, 
rlfva, sHta af^ sönder^ fåra. -fBlten, I. itr. 
1. rida igenom, förbi. II. tr. X. rida sönder. 
Ein P/erd ^ bryta en häst, ri^i ti ut biit«a 
rtr «It ts »dcio. 2. fullständigt inrida. 3. i'^**) 
gen om d da. IIL rjt. få rid sår. "rännan, L 
iir. «. springa, ränna igenom , förbi. IL tr* 
t. - dureh^åhtn //, J. S. EtmI. -*'*) genom- 
löpa. 3. iiTKDL -'-')genomrännaj -borra. -flA-^ 
ChOB} L 1/r. A, o. tr. Inkta tvära igenom. IL 
(_f **j if,^ initmda^ Tidr&DdB geoomsöka, "snoka^ 
'r1a»eln, I. itr. w. aakt^ sorlande Öyta ige- 
nom, förbL n. (- ^ -'J tr. I, med sakta »orl 
rl nn a ge n o m 7 f ö rbl. 2. ge n ombäfva. Ea dureh' 
rieielte mich kalt: jdg ryste. « ringan = durch- 
kdmp/én. -r I nuen, I. Ur. >. rinna igenom^ 
lörbi. n. {-'-*) tr. rinna genom, -ritt,, m. 
genomridt. -rllzen (ur, - ^ -*), tr, tepa, rispa 
tTöra igenom^ bäJ på, aönder. *n>lltn, I. itr. 
i. rulla fram bi. in ei>p> uRt, II- tr, 1. {-'-•> 
/Jer /Jonner durchroUt dit* Luft: åskan fyl- 
ler luften med sitt dån. 9. oiangla väl, ge* 
nom mangla, ^rosten t»fr. -«-*), ttr. f. rosta 
aåndor. -rjlMeA, tr. ge nomr os ta^ halstra väl. 
'fttcktn, Itr. t. tåga igenom, förbi, ^udim, 
L Itr. fl. ro igenom, förbi. U. tr, 1. Bich 
i^m%A die Rände >^ få blåa or, a år på bän* 
derna gnm rodd. 2. (- '-") ro genom, öfver, 
-rQlir«n, tr. 1. röra väl (om 1). 2. röra Ige- 
nom tu aurtraiai «L. dji. *rUtU]|i f»ff. -'•*), tr. xäl 
omskaka. '9, ■modnfn,. af dfirck das, -aiin,* 
tr, så ibland, nppblanda, uppfylla, -ligan 
iuv.-^**}i tr. aåga genom, af. -aalzen (i^. 
--*-*?, tr, salta väl, genom salta. -«fiuBm (ift^. 
-'-*), *r, genomsyra. -aauEan, I. Ur. g, ansa 
igenom, förbi* IL (-^-•) fr. anaa genom. 
•SG hall en (srt. -**'), tr. akafva hål på, aönder, 
-sehnlian, so. tr, akalfa Igenom, laga att ngt 
kommer f genom, -teliaiien, L Or* a* Ihårch 



'V ^ rarei4*nde npyti*t^t4. ' étu ena. O «ii1tBir plar. f hv ««M)b4^ F ifenSlJiTV P l*«rt iprik. 5|f BLt'BAT% ^iiÄ\\|^ 



dmrolisdbfiiiaiä 



— 1B6 — 



ånr<&Bptengm 



étm, '^ Åkalla^ ljuda gnm ii. L n* (-^**> tr. 
genomikallä, -iehauen, 1, Ur. h. ie, titta 
igenom, fram. XI. (---*) tr. genom akådn^ 
-lolliuarnr* Cr. k&mma Dtn att rjga, genom- 
Ila, g6nombiifv(L. -»chaufaln i%tT. -'-*J, (n 1. 
ekofla om, 2. skofla igenom* '$ch.6ln^ m. 
eketi cnm nit. -ichfllnbiir, a. genomektnligK 
-EGhaln&n, kr. h. »kiita^ Ijsa igenom. <$cheu- 
ern, tr. gnida, skaf va, eknra h^l pi^ sönder* 
-SChifibfln^ ^r. ekjnta ngt genom oit ^Bchte- 
fiaiif I. itr. 1* h. Bkjnt» mod ckjatrapAD Igenom. 
%, s, husttgt, bllxti^nabbt fsira igenom. II. 
i- ^-'t £r, 1^ genomfikjnt^ 2, "blixtsnabbt 
fafa gnm» 3> Inskjuta D^t mellnn o^t, npp- 
blftuda. [Mit Papitr] ^ Interfoliera, 4, Etta. 
durchtchie/^t einen rSioj?': ngt är inblandad t 
i ett ämne. -sohiffeiif I. lir. s. eegla igenom, 
féthli öfver. II. (•--*3 fr. öfyetfamT segla 
öfrer. -iehimmirn, L Ur. h. skimra, ]y^n. 
igenom* H. (-^-*|| ir. skimra genom, med 
ekimmer uppfylla. *EGlTl«1&n {ir*. -^-*%tr. 
pofvando tiUbnngiu -sehla^, m. 1. bål maj* 
fl el, etamp* 2. durk slag. -schlAjjQii, I. ilr^ k, 
!■. gäf blå Igenom* 2. gå I gen o m^ antagas, 
TOB» framgång, II* «r. 1, tuv. *"f*'J elå, 
hngga, göra bM i^ elå sönder; gå tvära ige- 
nom. 8* elå igenom ; kok* eila* ^in ZofrA 
dffrcå étw* 'V göra ett bål tY&rH igenom 
ngt. S. genomprygla. III. rjl. 1. ftlå eig ige- 
nom, bana aig Täg. 2* elå sig fram, -sclilän- 
galrir L i-*-*} fr* genomalingra. II. rjl. eliDg- 
fa fiig igenom, -fichlelfiben, t iVr. t. p, r/f. 
Bmjga Big igenom. II, {^^'"^ tr. emyga eig 
gnm, smygande genomeöka, -$Ghl&[1én, a) 
tt. tr. slipa bål på. b) év. tr. 1. släpa, drag^ 
igenom* S. emuggla Igenom, insmngghu 
-SChJepf^en, I. tr. släpa Igenom, förbi, fmm; 
blid. draga fram tam tTLr> oniUDdiEltPiAr. IL rjh 
alåpa elg igenom ; buo. draga sig fram ma 
nOd. -flofitiiigen, I* ir, 1* draga, elingTft^ fläta 
gqA nct. 2. {-*-'} genomfläta, -draga, -rafva 
D(t std D«L II* r;?* 1. fcr«. iir. «. slingra sig 
igenom. 2- (- ^ -'J el in gra alg om brarand ra, 
fläta alg i hvartennat, -»ehlltzin {rtt. •'^*''Js 
tr. riepa^ sprätta hål p&. -sohmpEett, Ur. x, 
krypa, emyga elg igenomi smyga sig bort, 
komma nadan. *8CltniåliÉin/ tr. tillbringa 
med kalasande* -ichmaolten, I. itr. A* kan- 
nas I iJDti af Qit, med sui smak genomtränga* 
II* tr. t. Eiw. diiTnh ttm. ^v känna a maken 
af ngt 1 trota af ngt. 2. dttv, --'-*) smaka 
gmndligt, Mu början till al ut* -achmalian, 
tr^ smälta Tål, lielt och bålUU ^schnaldia 
tifv, -^••), tr, 1. skära mld t igenom, tväTB 
alt genom akära, klyfva. S* (rmns. --f-') fikäraj 
koTsa. BicÅtrpw.) ^ korsa brujaiidra. -setifiBl- 
dung (6, -'-»I /. -s^hnelsn, itr. h. »imei. an5a 
igenom, in» 
Qurchschnltt, m. 1. genomekåTande. 2* genom* 
ak&niing;, profilteckning. S.genomMkarning, 
medeltal -llcht a, i medeltal, medel-, ^t- 



jshr, n, van Vigt år^ *smenseb, m. duaaiomän* 
ulska. -fputiitt, m* skärningspunkt, ^ttuainil, 
/* medeltal* •twirt[lij,m. medelTafde^ 'fztbl, 
/, medeltal. 
dtirohl|i«biiobsrn, -««hnllff«lii, '»chnupperii [»iié 
In Krt. ---*}, K r^ F genomsnoka. «$c^hfaHen, 
I. Ur, s. skrida, gå igenom, IL (*^-'jfr, 
skrida^ gå gnm. -tohlttteln, tr. 1. skaka gntn* 
2* (-*-•) grundligt akaka, ryeta; genfjia* 
skaka. 'SchQltanr tr. hälla ignm. -»eliflltarii 
(nfr. '^'*i, tr, bäftlgt skaka, genomakaka* 
-achwårmen^ L Ur. $. svärma» fljfa^ komet i 
igenom ei. förbi. H. i-^-') tr, !♦ gem^m^vår- 
mBj^ genomstrufva* 2. i sus och dna tillbrln^ 
ga* -$0hweban, 1. itr. s, svafra igetjom, förbi. 
n. {---*i tr. sväfTa (fram) gnm* -sebwtlfia 
(fuki. -'-'), ir. gen o matro f ra* -iGhwéifaia,* 
tr, genomglödga. *tcliwe1gon (rttii *'**}, fr. 
med orgier,! siis och duitillbringa.-SClnifni^ 
man t L itr. a. simma ei. fijta öfrer, fiirbi, 
gnm, iinder, mellivn. II, i-*''} tr. almiäft éh 
Ter, gnm. ->otiwiiiB«n, r/?* rringa sig ige- 
nom* -aohwlrr^tft, L itr. g, snrra Igenom* IL 
(-'*'} tr. surra i. 'acbwitzaiif L Ur. h. etret- 
las tYårs Igenom^ vara genom sf^etltg* IL 
(ify* -^-*) tr. svettas gnm, -tegetn, L iVr» t; 
öogla öfroi*, ^Tn, förbi, mellan. H l*'**li 
tr. segla gnra, öfrer* ^^ehen, I. t fr* å* ét, 
titta iieiuiD, ut i^naiD, fram. Il^ drt. *<<*> 
ir. X. genomskåda. 2. ae igenom, |tr»rfwkdi •i. 
riiUBdfl genomgå, eyna* ^Selgan, ^stlbttfi, I 
Ur, V* alla, sippra igenom, fram, ot. IL tr, 
1. (ifr. -<-') sila, filtrera* 2. (*'»') aippr» 
gnm* -aaiher, m* sil. -asln, *4r, $. -* ditrek 
såin, i« durch IL -BStzen, L tr. 1. genom- 
drifva, 2. (-^'"j geiiomttiiöga, intränga I, 
uppblanda. II, Ur. i. 0. k. eåttA, ridfti fara, 
komma igenom, mellan, förbi* ^iltlMIB {*. 
'**h f* 'Seufzen ^. *-=-*), ir. anckando llll- 
bringa. '»latit,/. 1* utsigt p^ ai, mciuii n^, iat< 
buggning. 2. genom Beende, -lä«ning| grasik- 
ning, påaeende* -slobtlg, □* genomskinlig* 
-tlchtlgkall) f. genomftkinligbet. ^skkaftOi L 
Ur. *, eippra igenom, fram, nt. IL f-^-") ir. 
aippra gnm* -sisben rir^. -^-*), jép, genom- 
flikta, sikta, aåJla* -slebuag (o, -*-*),/. -fin- 
B«n, <r* sjunga Igenom. Daå Lied ^ ejaagå 
hela Tiaan. -Bitzan, tr. L aitta sdndec. B* 
Dic gaait Zwiachcnsittndt »v, förbllfra ilt' 
tände, sitta kvar, sitta inne bela laslea 
'SellSDr Ur. A* skola» måäte (komma) ige- 
nom, förbi. *sp&hen {o. * *-*)^ tr. genom spa- 
na, späjande gfinomforska. -spslt«a, -^pallsa 
(ir*. *-«-*>, fr* klyfra. -spicken ur*, -'*'j, Ir* 
väl späcka. *Bplel«n, tr. 1. apela fM» H^m 
Ull tivii »f». spela öfver. 2, (trr* -'-•> spelamdt 
tillbringa. 8. ('^**} leka bland, i -splelfii 
(wy. -'-'), tr, genomborraj apetsa. <i|»ncbitt 
Ir. L rabbla, läsa igenom, tipp. 2. {ti*. •*-*) 
allBidlgt, gtundJigt dryfta, ^sprfinDaiit L Ur* 
9* spränga, 1 sträck rida igeaom, förbi, 



■ 



Un inimuitJrt» r/fi TB«exlrt, it. luu-ki» *V* inmp* tr, »ualtirL ntb. k. h^t bahm, å, tor «s^ tiii ioiiM^rfe 



åSrolLap ftngeii 



- 12? - 



dnroliwisehdii 



ipfilaa. n, *r. 1. ipräaga Knn ngt. %. i'*-*} 
ipruDg^a gnm^ 1 flträok genomrida, 3. (-'-*) 
nplftblandat ipnta p&, fullätäfika. *<prliigin, 
1 ilr, *. 1. hoppa ig enonu 2, »pringa aön- 
åer^ midt Ite, remna. n. (~ ^■^*} tr, hoppa, i 
ipråfig skynda gnm, -fpörflR, ;r- 1. (åfr -- -'J 
genofnsökft, -foTik». 3* kätina tTara Igenom, 
måTka. -staylisnf lir. h. damma igen om, in, 
ttt. "St&itben» tr. 1. jag'aj hasta igenom tå bie 
JaBaMin a^firoz^' ^* {"'''') uppfyUa med dam- 
S. (-'-*> puBsa, -stechen, I. Ur, h. *tlcka, 
titt* IriLm Brnfi: ii\tA. framljaa^ framakymta. 
IL fr. 1. Bticka gtim. ^'in Munter ^ kal* 
kem ett Köaster^ Wein ^ kypta vt o. S. 
{#msL ---*) genomatickaf -»tinga. Eine Land- 
enff» f\f geBomgräfra ett urb* -ftftchiréli 
-<A, /; intrig, knep^ ränker, ^itechung {o. 
-'-)»/- = -^^*:Aj*£tcA /, 'Stickiti, <n sticka 
Igenom» 'iltthlin» r^^ imiunEt e^m^ga pig ige- 
aoffi, förbi, 'ttich, m. 1. genom et i c kände. 
-#tiBgÄn«iej -grUfning. £, genomakiirmag, 
kmn.^a, tnnTiel. -stttbirn, -»tocJiern, -ftöran e>ji« 
I» tiv. -^^'^ £r. genomiökar -leta, -snoka. 
-ftolltn. In 1* »tota Dgt gnm »it. 2. stöta häl 
i «), pft, 3* (- - -*j genomborra, *atinga. -ttrah- 
I^Hf L I jr. h. atråla^ lyaa igenom. It- (-''-*) 
tr. ertriLIft genom, med aina atr&IaT genom- 
träi^gtL, uppfjila, 'StréNrt,^ tr, med mö du 
fftaomvandra, genomgå. In trånga i, -ftrill- 
kém, tr. fiträcka, räoka igenom. -ilrelGhen, 
m 1, fil*, -^'*) öfveratryka, -koraa, iitstry- 
ka. 2i. {*^*^ genoma t röfra^ -vandra, -fara; 
«s *f««iflt Btrjkiv ffam, euBo,^ hiriaa gnm. 
-flréfchiinfl {o -'•->, / -Mroifeit (o, -^-'j, ir. 
genomötröfva. ^slfsuen^ fr. 1. atrÖ igenom. 
Ä. t' ^ **) ii^*M?. mi* (fiiP. ~ beatröj tippblatidnj 
öfTsre&lla ngt med ngt. -SlrioN, m, 1. ölrcr-, 
utatTykniQg. 2. Asiwv atrackning, streck. 
^^rieg«lii (d. -'-*j, Ér- 1, väJ rykta. 2. F 
prygla j hm. h^dt kritiser», gl Ola Ät. 
-itrdjnan, L itr. t. atrömma igenom^ förbi, 
emellan, H. (-*-*) fr. genomströmma. *ft«- 
ill»r«n« tr. 1. grundligt fitiider% läati ige- 
nom. 2< atudera,^ med atndier tillbringa. 
*«lllnnA[!i L itr. t. at^^rma, rnea igenom, II. 
(-*-*) fr, atorma, rasa giim. -Sfichen {». -'-'), 
In genoBiaökaf -leta. -aOGliiing (r>. *^'')t f- 
'tlndsJn,* tr. leka, jollra bort. -1an2«n, I. 
Ur, #, p, h. dauaa Igoädom. II. ir. h Ålh 
Tånze 'V danaa alla daaser. 2. dans^ Bön- 
der. S* t-*-') datLäEi gum, i, 4. {-^-*J A"ö 
Nachi ^ dan!4^ hela natten, -tippAtif -1ast«n, 
I. tfr. ji. a. rjt* trefva aig igenom^ fram. U. 
t*f-*^ Ir, tT*;fva alg gnm^ trefrande genom- 
Böka. *ti(jer) t«. ---'b '*•■ fiillitindlgt upp- 
trä, geQomt<>a. -taumeln, I, Ur, t, tumla, 
ragla Ignm, emellan. II. [-***> tr. tumla, 
ragla gUM. -fobfrn, i. itr, $. raaa igenom, n. 
(ifr. -^-'j Ir. taaa grim- -Vfniilt T iir^ A. ijn- 
d^ höraa igenom. H. (-^**) Ér, med sitt 
Ilad genomtränga! uppfylla- -tél«fi,* fr, brn- 



aa gam* -IrthflO, I. «Vr, #, trafva igetiom^ 
farbt n^ i-^**} ir. trafva gnm, -Iråiimftii (e. 
'^'\ tr. dr5mmtLiid« tlilbrtsga, driimma 
bort. -trefb«n, tr. L drlfra, slå Igenom, 2, 
genomdrifva. 3. ■« durchtrieben^ -tre1«D^ L 
itr. 4. tråda Igenom^ fram. II. tr. trampa 
häl p4 fti. i; trampa a ond er. 'IrJchtvrn, Ir. 
bålla gnm tratt, -trtabtn, a. inpiakad, alt* 
pad. -triebftnhel1,y. llBt, fÖralagenhetT iliig- 
beL 4rl0fsn, tfr, «. drypa Igenom, *trfipfiN| 
itr. t. droppa igeaom. ^Ubeiir tr. genoms 
öfTa, för of ni n ga ak all genomgå; apela &f- 
ver, repetera, ^varsOchttn, tr, föraoka den 
ene efter den andre, &lltaammana, ^urftehan 
<T*i»i, -^-% tr. genomraka^ -mrRChwn, I, itr, 
B. ¥äxa tvära igenom, fram^ emellan. II, 
i'^''i tr. våx^t tråtign, alingra alg geaotn. 
'WWketn, Ir. F gen om prygla, mörbulta, -ira- 
gen^ r/, råga aig igenom, fram*, -wallsn, I. 
itr. fp vandra igenom, förbL H. f-'-") tr* !• 
vandra, draga fram gnm. 2, genom a valla, 
B vall ande nppfjUa, -wattan ' dvrehherr' 
åcheu. 'WllzB«if tr. vältra sotB qel 'Wantfaln, 
'tnraadern, I. itr. «. vandra igenom, f5rbl. 
IL t^'*) tr. genomvandra. -«ajtderyn| (o. 
"*"->» /- 'Wanken, I. itr. #, o H. i*^-') tr. 
med vacklande, ragUnde steg gä igenom 
-wärmen [o, - --*), tr. genomvärma, väl upp- 
värma, -wascbent tr. 1. tvätta grundligt. 2. 
Die Nachi ^ tvätta heU natten. S. tvätta 
adicider. 4. »m fiueo : undergräfva, urh^ka. 
*wia£8rn,* tr, 1, rikligt vattna, 3, geaom* 
blöta; väl urvattna, -wa1«ii, L i(r, #, vada 
Igenom, H. (- ^ -') ir. vada gnm, öfver, -wra- 
berif tr. 1. inväfva. 2. (-^*'} genomtränga, 
uppfylla, -wej, I. m, v&g gnm ngt, genom* 
gång, n. («f*. --, kon i)t adv* genomgående, 
alltigenom, -wahan, L itr, h, ääkta, draga 
E genom. n. tr. 1. ääkfc^ blåa a ngt min att, 2. 
(TMii. •^-*) genomila, -tränga, uppfylla. 'Wai- 
chan («. '^-*), L Ur. «, bett och h&Uet mjuk- 
na, n. ir. helt och hållet uppmjuka, -wal* 
ctiung ie,. -^-*>j/. 'Wainen («», -^-'K t*** öiä 
Nncht r^ grtu hela natten. -wtrfaHr tr. 
kaäta igenom, watlarl, a. väderbitan, hlr- 
dad, -windeni I. tr, 1. alingra, vrida, Åäta 
Dft xDiD PEt^ 2. t^'*} gen om slingra^ -fiäta dei 
«i«i nit. II. rji. slingru, tränga aig Igenom ; 
bUd, med möda komma undan, draga aig nr 
apelet, arbeta aig Igenom^ draga aig fram. 
-wintern, I. ifr, h. öfvervintra, H. (ir*. -'-"j 
tr. rinterföda. -wlntariina (&. -'--}, /^ ^if- 
baln, I. tfr. a, hvirflande fara Igenom. II. 
(•^O Ér. bviiflande fara *i. klinga gnm, 
-Mlrktn, 1. Ur. A. 1. Durch €tw. r%^ verka, 
göra verkan t vira igenom ngt. XL ir. 1, 
Einé Z^ii ^ Tara <»»n)niL«t verkeam en tid, 
2, (»fr. -^-*) geDefmkn&da. 3. t^-"] gennm- 
virka, »vafva, -fläta hel vttd mgt 4. (- ^-*) tatå 
■id Mrtödtiot genom trtingaj uppfylla, alle- 
atädea närvara i, *iijtchen, L tr. atryl^ ut. 



■ 



" lirf||«nat iit^lici(iiFi4N 



O tekbltr ifXut t >U^f tmljtid. F tlimll|irl, P l&rre »pråk. % bin&tt brukllcl,. 



darohwittem 



- 128 - 



eben 



II. itr. 8. F smyga eig igenom, undan, lyc- 
kas undkomma, -wittern, tr, 1. Etw, dturch 
etw, f\t Tädra ngt gnm ngt. 2. (-'-*) komma 
ngt att Tittra. Durchwittert : h«i( oeh håuet 
förvittrad, -wollen, Ur. h. vilja (komma) 
ieenom, fram. -wOhlen, I. (jktr. -'-*) «r. ge- 
nomooka, -gräfva, -Bnoka, -leta. II. rft. bö- 
ka, gräfva Big igenom, fram. -wQhlung (o. 
-<-), /. -wurf, m. 1. kast, kastning gnm ngt. 
8. såU, rissel. -wQrgen, r/f. med största svå- 
righet draga sig fram. -wQrzen (o. -'-*), tr, 
•iiUgnm krydda; med doft genomtränga, fyl- 
la; bUd. förljufva. -wQt[h]en (fw. -'-*), <r. 
med vrede, med raseri genomfara. -zShien 
(ifr. •*'*), <r. räkna igenom, öf ver. -zechen 
(o. -'-*), <r. i sus och dns, i dryckeslag till- 
bringa, -zeichnen, tr, 1. rita alltsammans, 
det ena efter det andra. 8. kalkera, afteck- 
na. -zeiclinung,/. -ziehen, L tr, 1. draga gnm 
ngt. 8. F jn *v häckla, förtala ngn. 3. (- ' -*) 
draga, tåga, stryka fram gnm, genomvan- 
dra, -skära, -korsa, uppfylla. 4. (- ' -*) ge- 
nomfläta, uppfylla, fläta, väfva in. II. rjl, 
1. draga sig fram, gä igenom. 2. (-'-*) Dat 
Papier durchtieht tich mit Feuchtigkeit: 
papperet drar fukt till sig, blir fuktigt. 
m. itr, t, draga, tåga, färdas igenom, -zi- 
schen, I. itr, «. IL (- ' -*) tr, hväsande fara 
igenom, -zittern,* tr, genombäfva. -zoii, m. 
transitotnll. -zucken,* tr, blixtsnabbt ge- 
nomfara; bU4. genomila, -fara, -bäfva. -ziik- 
kern,* tr, sockra väl, uppblanda med soc- 
ker, -zug, m. genomtåg, -zwäitgen, -zwlitgen, 

1. tr. med Tåld drifva, slå, skjuta ngt gnm ngt. 
n. rjl, med Tåld tränga sig igenom. 

dUrfen, oreg. sv. itr. h, 1. töras, djärfvas. 

2. få, ha rättighet, tillåtelse, lof tiU. 
■iiipt. ei darf niemand herein: ingen får 
komma in, der Beckel darf nicht ab : loc- 
ket får ej tagas af. 3. med negation eL sdrerbet 
ntir Tid inflnidTer: bohöfva, t. ez. Sie f\* ei ihm 
nicht of t sägen, so loeifs er et: ni behöfver 
ej säga honom det många gånger, för att 
han skall veta, skall komma ihåg det, ich 
darf nicht ei. kaum ei. nur däran denken, 
so gerate ich in Wut: bara jag tänker där- 
på, så blir jag rasande, es darf nur einer 
schnell die ThUre aufmachen, so liegen Sie 
an der Erde: bara ngn hastigt öppnar dör- 



ren, så ligger ni där^ faller ni omkull. 4. 
hafva orsak till, böra, kunna. DarUbtr »* 
Sie iich nicht tffundem: det bör e] för- 
våna er, Sie fs* et immerhin ffhmiens ni 
kan i alla fall tro det, Uta d&rpå. ff. Dir/- 
te : torde. 

dOrftig, a. 1. torftig, otillräcklig, ringa. 1 
fattig, behöfvande. -keit, f. 1. torft^het, 
otillräcklighet. 8. fattigdom, armod. 

dOrr, a. torr; förtorkad; mager. sud. mH «ves 
Worten: helt torrt, 'vsr Bttchstabe: död 
bokstaf. -e, 0,f, torrhet, torka; magerhet. 

Ourst, -[«]«, O, m, törst. *\f haben: vara tör- 
stig, törsta. -«n, ddréten, sv, I. itr. k. törsta. 
Ifr. open., t. ex. tch dUrste el. es dUrttet miek 
el. mich dUrstét: jag törstar. IL -fr. törsta, 
längta efter. -Ig, :|( dOretig, a. 1. törstig. S. 
som framkallar törst, t. ez. *>»es Wetter, -W- 
schend, -stlliend, a, läskande. 

Ousche, -f>, /. dusch. 

Ousel, •«, O, I». F yrsel, bedöfning, ms, dröm- 
meri, halfdvala. -él, -en, /. F sömnighet, 
dåsighet, söl, tanklöshet. -hanSj -sn, -e [t], 
m. F drönare, sömnig, dåsig, tanklös per- 
son, -ig, a. F sömnig, dåsig, sölande, tank- 
lös, -n, sv. itr. F 1. h. vara dåsig, haliéofva, 
dröna, söla. 8. t. gå och drifva. 

Dust, -[«]«, O, m. stoft 

döster, I. a. dunkel, skum, dyster. «w werdem: 
skymma, mörkna. BUd. dyster, tungsint, 
svårmodig. II. -«, O, n, mörker, skymning, 
dysterhet, -farbig, a, mörk tui nirgen. -htit, 
•keit, /. dysterhet, mörker; bUd. dysterhet, 
tungsinthet, svårmod, -n, sv. 1. itr. k,: 
rf. mörkna, blifva et. vara dyster; fördy- 
stras, n. tr. förmörka; fördystra. -abtlt, 
-ni[l]8 >- DUsterkeit. 

OOte, duten le Täte, tuten. 

Outzeitd, -S le. måtl«nhét Tid itkneoid -, N. dussin. 

Der Doktor i;of»'<v dnssindoktor. -gtslclrt, 
n. hvardagligt ansigte. -weise, adv. dussin- 
vis. 

OOzIlbruder, m. dubroder, bror. -en, sv. tr. 
dua, kalla för du. -ffOfs, i». Äuf dem 'v mit 
jm ttehen: vara du, bror med ngn. -telrares- 
ter, /. dusyster. 

dwatsch, a, P vriden, oredig, tokig, på tok. 

Dynést, -«n, m, herskare, furste, -le, -[«]»,/. 
dynasti, furstehus, -leeh, o. dynaatlsk. 



E. 



Ebbe, -n, /. äbb. -n, tv, itr. h. blifva ei. vara 
äbb; blid. förminskas, af taga. Das Meer éi. 
open. es ebbt: äbben inträder ei. det är äbb. 

eben, 1. a, 1. slät, jämn. Zu 'ver Erde: i jämn- 
höjd med marken; i bottenvåningen. 2. 
jämn, jämntjock, jämnstark. Seinen /ven 
Sehritt gehen: gå sin jämna, sin vanliga 



gång. 8. lämplig, passande, behaglig. IL 
endast adv, 1» % lika, t. es. e« ffilt allet «v 
viel, 2. just. Dat wäre mir <%* reekt: det 
skulle jag just tycka om, <v der «l diåier 
•1. dertelbe M€tnn: }uBt samme inaiL'Firiiir. 

jfr nedaaetående na. S. eå där, nålt OÖh jllllt. 

Nur «o <v så nått och JSmt. 4. iii. Just, 



itr, latraniltlTt, rjl, reflezlTt, St. .tarkt, SV. iTagt, tr, tranaltiTt rerb. h, har kmktm, «. kar mA» 1 



^6Bbamm 



- 129 - 



ElielQiite 



iait 11 Uj njia« '^ damah ^ juBt dä^ der *sf 
jftdachfe: Åen njsEDämde» -^liauin, m, ebeQ- 
koltHtrad. ^btld, n. nfbOd. -b1ldnl[(]ST n. por^ 
trätk ^iQrtig^ ci, jåmbordlg. -bflrtfgk»tt|/. 
lämbördlgbetj Uka r&ng, -da, ade. pL aam- 
01» etälle. -dahlr, adv. juat därif ri^j från 
■amma fitåOa «t. bälL -dAhln, adv. jjUBt dit, 
till tammä Btälle, &t i&mma b&lL -ifarum, 
ad^. ]iLSt fordenaknllj af lamnia flkäL *dlt' 
f«lll£t " ehenda. *derselb«f rfeim. proii. just 
dÉii£ttism&. *de[f]shalbj 'de[f]sw«Qen » ebtn- 
darum, -dflrt =* «6«nefa* -e, "«, y» 1- llätt, 
lAglaEid. 2, plaiSf jta^ -an, xet. I. tr^ jiiLmnsLj 
utjämna. II* rjl, blifva järn Q j ntjämuns. *ir' 
dig, fi. fqm tieBfliiet tif i j^mnliöjd med mai- 
kCD* -érmafstQr adt>. likas&^ i samma grs^d. 
-hitif adv. Ilkaaä. ^fltchJo^ a. alät, jEmn. 
-hait, yl jämnhetj slälliet. *hQli, n, eben- 
bolts. *ha)xetij d, af ebeDboIta» ebt^ubolta-. 
-k ren, #f . £r. inläg^ga med ebgDhoita, "I st, 
-€n, fii< fijienlckiLi-e. -måfs, n. iämtim4tb. 
^mifflf I a. }iimD, proportlonerllgi tjiume* 
tTiäk. -tOf adv. Likaeå^ lika, I aamma gr^d^ 
på samma eätL Er tåt gaas rv han är all- 
deles likadun. ^sasehr, adv. lik» mjoket, i 
aft^mmA grad. -sovial, 'tdi*, lika mycket, 1 
■amma mängd, -uiwanig, adv. lika litet. 
-VOWiei adv. alldolea sås om. -sowohl^ adv. 11- 
kaää, likaväL -ungf/i j&mt^aadej atjämnlDg. 

Etoar, »I wj. galt, -MGli«Ty, löun, 

linan »■ ^benen. 

echappiiFen, ip. ilr, *, fly, cymmft. 

IchO (rLTr. med kart 8)^ -J', fl. eko. 

Echaa^ *n, /. odla, jrr Eidtchie. 
acht, et. åkta; retkUg, riktig, sann» -KaJt,/, 
äkthet. 

a Ober ^ ifi ö6ffrccA% -a, -«,/. 1» b örn* Htiii. 
»fl alien «vn t^nif Endtn: på; alla bill och 
kaDter, jm nicht um die ^ trauen: ej lit& 
p& tign längre än man ser honoms um di a ^v 
trip^c»; göra af med, låta fö ra vinn a, fÖr* 
0i6;a, hemligen mDrda. 2. kantj atad på t^- 
(&T4^ 'tnstehor, m. barare uom tiir f{4 imtbflrD^m. 
-•r^ EicheL-l^,äJ6f&Gåå med båtn, kantig. 
adel» m. 1. ädeL 3, adlig. J>ie EdUn: adeln, 
Edler von StrifilenAu: hett vtjn S- 3* Diö 
Kiff*™ *i. Edchien der Stadig stadens fäder, 
meat aojsedda borgare, -biirgaf, m, {otnäm 
borgare, pattlciet, -bllrtigj a. ifälboren. »da* 
ma^y adlig dam. -faik[«], m. jagtfalk. -fatit^ 
Ä> «B viBOnfp^r: mognad i solen. -fray^/. 
adlig dftm, adelafm. -frftulain, n. adlig frö' 
kezt. -gibbran, q. Yälboren. -gastnnt^ a. ädel- 
modig, bög^innad. -gesUtet, a. eom bat ädla 
@eder. 'gaslain, n* äddlatenar. ^harzlgf ci. 
ädelmodig, hÖgbj artad, -hlrsch, m. krön* 
blOTt, -hof, m. eo adelsmans g&rd, goda. 
4ni, -«, Bi. ädling, -knabai m. page. -knapiiB, 
-fcneelit, m, JHnker^ knape, viipnaré, lehen, 
fft« dddarläu. -tauta, pL uit -maniii m. adels- 



man. ^mfinJiifcli, a. adlig, adelamanna^. 
<niltt[h], 771. ädelmod. 'RtQt[b][g, a, ädelmo* 
digÉ >B] tv, tr. fdrädla. -itnn, m* ädelt sin- 
ne, bögdntbet. ^Slnnlg ^ edeiffesinnL -sltz, 
»1. - Edelhof. -Sta in r m. ädelaten. -tanji»,/. 
eilfvergran. -Ihat, /, Idel handling. -Wöllt, 
fl . £ d el weUa (Leon topodi n m alpin ti m) . <ivtld, 
I». högdjuT* 

CdJlan, *B, Oy II. ede^ paradia. 4n]«Gh, a. para- 
dialek. »lartn, tv. fr. i b-ju ntglfva. 'ikt, -*, 
B. edikt, påbad, fötotdnlng. 'Jfor^ -å^ -érén, 
m. titgifvare. 

Cd ler IB tdd. tdling bb Edeling, 

Efféktr I. *«! tn. effekt, Tetkan, framg&n^. 11^ 
-[«]fj -en, fl. TSDi. i)iott 1 pi. 1. sak«r, tillhörig- 
hetfiT] resebok ter, bagage. 2. Lkbd. Tärde- 
papper, växlar, obligationer, -haicbarai,/. 
effektflÖkerL *!», o. elfektiv, vcrkligj ^etk- 
ligen fnrefitiUlg. -ivkrafi, /, den verkliga 
stjrkan. -uleran, i^. tr, effekttieta, åstad- 
komma, briaga till stånd. -Vblli a. effekt^ 
fnll, anslåi^nde, gripande. 

egal, o. F lika, likgiltig. 

Egetf ^, m. lg'eU 

Egga^ -n,/. 1. harf. %, spataarna på «tt sta- 
ket. 3. liat, itad å tji. -n, m* ir, %, tfn h* 
harfva. 

Egoisllinui, -, O, m, egoism j egen nytta. 4, *tn^ 
m. egolst, egenn jttlg peison. 4[iCh,a. egen* 
nyttig, egoiatiflk. 

eh, xtj, å. rt.. nun! nål *[a], -ar, jd^. «Ae«f, I. 
adv. förr, a) dd, *. n%. ^ (då heute. lek mar 
Am eheiten hUr: jag rar förfit här, ehentetis 
tå. mit ehtstem : med det första, aå snart 
som mtijllgt, eheåier Tage.- i de närmaste 
dagaTne, b) » bii3«. i. «i. *Aer i<n7/ ter A tet- 
tela gehn alt dat thun^ o) <=- iillbt^, t. «!. ^r 
j&aan ej eÄsr thun aU ich. So ffeht é» noch 
am thenten: så ghr det lättast, d) =^ tuu^mre, 
t. Bi. er tis^ r-v grnft alt hlein. II. jtort/. £'Ä[eJ 
Bl. isA[0] d'ayV: innan^ förr än, än att. 

Ehe, -n, /. äktenskap, giftermål. ^icA m deti 
B tand der rv titt^ebea: Inträda i det äkta 
ståndet, träda i ^tenskapi dte ^-^ breckén: 
begA akteask^ipfibrott, sur ^ ffebeni glfva 
till äkta, in erster ^ i sitt första äktenskap, 
Kind er^Ur 'v barn nr första äktenakapet. 
'batt, n. äkta makars säng, blid. äktenskap, 
-braeban, itr. bmu. tiou t ur. begä äkten- 
skapsbrott. -braciier(ln), m. (/.) äktenskape- 
brytare ('eraka). 'breobflrlsch, a. akten- 
sk apfl b rytande, brottslig inflm iktmuktp^t. 
-bruch, f/1, äktenskapebrott. *dlni, adv. färr, 
fornt, 'låhlg, a. manbntj giftasvnjcen. -fraiT, 
/. gift kvinna, hnstrn, fru. <ga(te, m. äkta 
man. *gatlln, /. bnstrn, fr a. -gsinabl(ln) »^ 
EAegatté (-in), -genals, m. 'ganossin, /. *ge^ 
aponi^ m. o. fl. äkta bälf t. -geslern, adtt, i 
färgar, "hallie^ /. äkta. hälft, -herr, m. äkta 
man. -harrlleh, a. tillkommande en Utta 
man. -kraiix, i». Huakore. -lauta, ph gift folk. 










ehelloh 



- 130 - 



Sibisoh 



•llch, a, 1. äktenskaplig, gifterm&ls-. ^v ver' 
bunden: förenad gnm äktenskapets band, 
gift. 8. äkta, laglig, t. ex. <x«e Kinder^ eeine 
t\*e Gemaklin, •lichen, sv, tr, gifta sig med. 
•liebtte(r), (adj. bojn.) m, o. /. äkta hälft, -ios, 
a, ogift, -lotlgkeit, /. ogift stånd, -lustig, a, 
giftaslysten, -mfilig, a, förr, tidigare, forn, 
gammal, •m&ls, adv, förr, i forna tider. 
•maitit, m, gift man, äkta man. -paar, n, gift 
par, gift folk. -r u «A[e]. -recht, n, jar. gif- 
term&lsbalk. -rn, a, koppar-, brons-, me- 
tall-; bild. hård, fast, orubblig, tung. -schel- 
dung, /. äktenskapsskillnad, skilsmässa. 
-schllefsung,/. äktenskaps ingående, gifter- 
mål, -tegen, m. 1. välsignelse öfrer brud- 
paret. 2. barnskara, barn. -stånd, m. äkta 
ståndet, -stens, adv. med det första, -steuer, 
/. utstyrsel, hemgift, -trennung - Eheschei- 
dung, -verbindung, /. äktenskaplig förbin- 
delse, -verbet, n. förbud mot äktenskaps 
ingående, äktenskaps] af. -verlöbnl[rjs, n. 
trolofning. -vermftclitnl[fjs, n, lifränta åt 
den efterlefrande makan, -wtlb, n. •■ Eke' 
frau, -werbung, /. frieri. 

ehl-, ehm- se eAe/-, ehem-, 

Ehnl, -«, -«, m, diai. stamfader, farfar, morfar. 

Ehrllabschnelder, m, äreskändare. -abschnelde- 
rel, f. vanryktande, ärerörigt förtal, -b&r, a. 
1. ärbar, anständig, sedesam. 2. berömlig. 
-barkelt, /. 1. ärbarhet, anständighet, sedig- 
het. 2. berömligt sätt, berömlig yandel. -be- 
gler[de],/. ärelystnad, -begierig, a. ärelysten, 
-durst, m. törst efter ära, ärelystnad. -dur- 
Stig, a. törstande efter ära, ärelysten. -e,Reo. 
o. dat. Ig. ofta -n 1 ibt efter £«, pi. -fl, f. ära, he- 
der, godt rykte. Auf *>* halten: hafva he- 
derskänsla, au/ fv/ på min ära! zu i>*n 
kommen: komma till heders, in aller «v i 
all anständighet, »x/n halber: för skams 
skull, jm zu f\tn: till ngns ära, ^v einlegen 
mit et. durch etw. . vinna ära, göra sig för- 
tjänt om ngt gnm ngt, in ^v» Aa/^e» : vörda, 
hedra; högt skatta, väl vårda, d€u ist aller 
f\*n wert: det är värdt allt erkännande, 
gehen 8ie mir die *v Ihres Besuches! hedra 
mig med edert besök I 

ehren, sv, tr, ära, hedra, vörda, -amt, n, he- 
derspost, förtroendesyssla, -bahn,/. hederns 
väg, ärans stråt, -becher, m. hedersbägare, 
-skål. -besDch, m. höflighetsbesök. -bild, n. 
ärestod. -bogen, m. äreport, -denkmal, n. 
äre-, minnesstod. -erklärung, f, upprättel- 
se, afbön för ärekränkning, -fest, I. n. fest 
till ngns ära, hedersdag. II. a, genomhe- 
derlig, pålitlig. -gedächtniCrjs, n, hedrande 
minne, -gewand, n. » Ehrenkleid, -haft, a, 
hederlig, hedervärd, rättskaffen, redbar, 
bra. -hafftlgkeit,/. heder, redbarhet. -halber, 
adv, för sin heders skull, för skams skull, 
-handel, m. hederstvist, -klage,/. anklagel- 
se för, rättegång om ärekränkning, heders- 



tvist, -kleid, n, hedersdrägt, galadrägt. -te- 
glen,/, hederslegion, -leute, pl, hedersmäu- 
niskor. -lehn, m. hedrande belöning, -mahl, 
n. måltid tiU ngns ära, festmåltid. -iMura, 
-«r t, 1». hedersman, ärans man. irfad, «. 
« Ehrenbahn, -pfennig, m. medalj, -preis, 
m. 1. hederspris. 2. bot. ärenpris (Veronica). 
-rat[h], m. 1. titulärt råd. 2. hedersnämd. 
•recht, n. hedrande rättighet, företrädes- 
rättighet. Verlust der bUrgerlichen 've: för- 
lust af medborgerligt förtroende, -rede, /. 
äretal, äreminne, -retter, m, en som räddar, 
upprättar ngns heder, -rettung,/. upprät- 
telse, -richter, m. domare i hederssak, -rtti* 
rig, a. ärerörig. -scheln, m. skriftligt he- 
dersord, -sold, I». *- Ehrenlohn. -stånd, m. äro- 
full ställning, -stolle, /. äreställe, heders- 
post, -stråte, y. vanärande straff, -tag, m. he- 
dersdag, -thalberse 0Ar«nAa/6er. -tbat,/. äro- 
full handling, bragd, -trunk, m. hedenskåL 
-wfirt[h], a, hedervärd, vördnadsbjudande. 

ehrilerbletig, a, vördnadsfulL -erbietigkeK, -sr 
bietung, /. vördnadsfullt sätt, beteende, 
-furcht, /. vördnad. -gefOhl, ». hederskänsla, 
-geiz, m. äregirighet -geizig, -gierlg, a. äre- 
girig. -Ilch, a, 1. ärlig, redlig, rättskaffen, 
hederlig. Jn *\* machen: återgifva ngn med- 
borgerligt förtroende, f\t wåkrt am läng' 
sten : ärlighet varar längst. 2. F dngtig. Er 
lagt was tstes: han ljuger kolossalt, dassoU 
was i\tes kosten: det lär kosta pengar, det, 
was ts^es sehwatzem prata af hjärtans lust 
-ilchksit, /. ärlighet, redbarhet. -Ilchna- 
chung,/. återgifvande af medborgerligt för- 
troende. -Ilebe, /. hederskänsla, rättskaf- 
fenhet, -los, a. ärelös, -loslgkeit, /. ärelös- 
het. -sSm, a. ärbar, -sucht,/. äregirighet 
•sQchtig, a, äregirig, -vergessen, a. äreför- 
gäten, ärelös, -verlust, m. förlust af med- 
borgerligt förtroende. -wTdrlg, a. ärerörig, 
ohederlig, -wttrden, •um. /. ärevördig, ers 
ärevördighet -wQrdIg, a. ärevördig. 

ehstens ■• ehestens. 

El, L -«r, f». ägg. Wie au/ f\*em gehen: gi 
försigtigt, varsamt, er ist kaum aus dem «w 
gekrochen: han är ännu ej torr bakom öro- 
nen, das *\* will kl&ger sein als die Henne: 
ägget vill lära hönan värpa, nichi ein om- 
geblasenes <v wert: ej värd ett ruttet lin- 
gon, iich um ungelegte *s*er kåmmem: be- 
kymra sig för den dag, man ännu ieke Mtl» 
Nurnberger fster: ntlmberger ägg U» iscaii, i 

Narnberg UUrarkade, SekntM, lutSkM had« Iflfmd 
n. itj, 1. gH4J«, MwmäkMag. k, nej se. «v/rtt- 
lichf f\f Ja wohl: jo visst, <v das wåret det 
vore just vackert 1 'v was I sådana dumhe- 
ter I å tyst t jag vill ej höra talas därom. 
2. smekande barns utrop, jfr Hen. -«, i^, 
giKUe. eja, häjsan. -be, -», /. id, idegran, 
-ben, a. af ideträ. -Mtch, •€, m. ul 1. hibiak 
(Hibiscus). 2. altérot (Althea). 



itr, iniraiMiUTt, r^, reflexivt, St. itarkt, SV, ivagt, tr, traiuiUrt verb. h, har kahm, S» kar Mf» tlU klUrwwlk 



^t/' ^ ^^- 2' krönings jtifltéHtig. 3. Lik^to. 
•tfl, *ii> /. ekillon, 111 o Q. *illt, /. ptoUf 
ffkattaln^ *«it, I. a> af «k, ek-- Q. tv. tr* 
kfdUäk, jfifltera. -in betland, m. ekplantGrinj^, 
ekskog, -ttngrund^ in. d:Ll bev^xt mså ekar. 
*«r, *, ffi, jiiiäterare, kronare, »pewicht, n, 
likaf^Mgt, -fiam, -«r f, -lifirnchen, -kitzchf n^ 
n* -ItmtZÉ^ y. ekorre, -måfa^ n. prof, Ii käre - 
öi&tt. >intttitftrr m* itisterare. *ftftll, m. prof- 
T^rej llkare. -Mempi^ »t- justerlngastäoipel. 
-unSi yi kröning, jaBtering. 

Eldf 'é. tn, ed. fm en f^i léittén •!. jdAu^rtfn: 
gå eå, finen faltchen ^^ ichw6rf.n: iväta 
fal sk t* -ablegung, /. ed glin g. -am, -«, m. 
m^di -tirecTiar^ fn. menodare^ -bruchi m.. 
edabrott. ^brficliig, a. m^nedlg. -bUrge, iti. 
borgestuan som med ed bekräfut elo bor- 
gan, ^bflrgs^liafl^ /. tned ed bekräftod bor- 
gen. >echse, *». jC ödla. -ar^ *» m. -n, jT. aj- 
der. -erénte, -*rBans,/,*irw>gBl,m.§jder{gft«)* 
*«salilebniffts, f, viIgmTi att gå ed. -f^holfer, 
n. edgärdanian. -flspflichl, /I edlig forplig- 
telse, trollets ed* Die "v ieiåten t a vara tro* 
betaed. -ftivflrwfilpr«rr m, peraon som v&g* 
rar att gk ed. -garioiss6, tn. e d af 6rbu ti- 
den. ^BQiiO^Sflii^^^ti^f^» /- edaförhnnd. -ge 1199- 
Sisell, a. ediforbnnden. ^lalalar, m. en som 
g&r må* -l9istyjig, /. edgång, *Ucti, er. ediig, 
-filtar >> Dotter* -schwur, m. ed, -irtrg åttans 
a* gVåmék af sin ed, menedig. 

alfln« av. tr, %«tD. ameka. 

El^rllbsebar, m, äggkopp. -bmt, n, bröd ba- 
k.idt med [igg- »ilfttter -- Dotter. ^Ilåden ^ 
Hierhichen. -ga II) ig Eigélb, -IcrQbs, nt. kräf- 
ta med rom. 'kuclien, m. iqdo äfrgpannkaka. 
•Hl hr, '[*]#, O, n. äggrttra. •achaum, *flcbnaar 
m. k«k. alaget ägg. -Spaiiet/- äggmat, ågg- 
röra. *tral6rf ni. föralgtig, Taraam peraon 

Eifar, -#, ö, «w. ifver, nit, nitälskan i häftig- 
het, vrede. -tP^ -, ra. tfrare, nltifik pfjreon. 
-g«|st| m. ititälflkande, rredgad ande. -n, 
tr. Ur. Ä. 1, Ifra, vlaa nit, S. blifva häftig, 
Tfedgas. 3. Mil /m tn elifr. U«t.> '^ t^flE^ med 
ngQ i ögt. •rada*/, upprörd t, vredgad t tal. 
*sycM, /. Äfnnd, afundsjnka, övart&iuka. 
•sOcbtalalt /. amiaktig, lÄgaiöt afundijuka, 
iYartsjitka. -iiJchtig, a. afund^jak, arart- 
»jok, -[tjvoll, ä. tiltäbkande, nitisk ; häftig. 

Elir!l«rlB^ -neii, /. i f rande, nitisk kvinna. -Ig, 
a. ifrigt nJti&k, nitäiakande; häftig. 

Eigefb» L -e, n* åggula. II. a. äggnL 

»igen, a. 1. egen. />a« itt mein ^ oi, <fai ^e- 
köH mir [*u] ^ det är min egendom, dfi$ 
i$t itim ^HfS Wttenf det Itr håna Innerata 
nattn-,. tich i^O ttm. tu *v maekin: ti 11 egna 
sig, göra afg förtrogen med ngt. S. egen- 
domlig, utmärkande, kftmktänsllak. 3. egen, 
iig^eBdomligj, besynnerlig. Eå ist em ^e« 
Ditig ii. eint n^a Sachs darum «i. damit: 



därmed förhUlIcr det aig på ett säreget^ 
■tätt. 4, tar. -^ tigent^ *ariticht, yV egendom" 
lig nppfaUnlng. ^Irtfg, a. egendomlig, -ifdii' 
hei, tJi. egen karl ek- -gut, n. egendom, goda 

wato min bcilLLsr mod fult IgmnitarLcl. -banllalf fQ, 

handel fér egen riiknlng. 'Mntffg^ a, egen- 
hfif^dSg. *!iall, /r egenbet, egendotnJighet. 
-liabiT ,f* egenkärlek- -lob, n. ajälf beröm. 
-nanta[nj, m. egennamn. •nutZr m. egenayt- 
tn. 'nlllziD, ^. egentiyttig. -räehe,/. ajälf- 
bamd. -Ir ctt/fi, aärttklldt, enkom, »v dattt 
bfåtimmi^ dara\^ htrechnel: jnstafaedd for 
det ändamålet. -tcbaD, f* egenskap* in der 
^ ah*' 1 égenakap af, -lEhaffiworti -er fi a» 
irmm- adjektiv, -tian, m. egemsinnej envla- 
bet. *ilnnig, n. egeudianig, envii. -thyni 
BL 10. ■* Eipentum m. n. *tllc(lf n. egentliga 
T^rkl^g. *taiiir n. egendotn. -iQmar^ -, m. 
-ti marin, -nefijr.(goda)^are, figaritinft. 'Ittm- 
llchj, a. 1- tillhöriga Eiw. «v^ heéiit^en: ba.fr a 
ngt 1 a!n ågD» beaftta ngt med fnll ägande- 
Tfltt. a, egendomlig, -tömltcliliöil, /. egen- 
domlighet. -tUnttantfatzDag, y, expropHa- 
tlon. 'iDmsliarr, m. egundomBberre, goda- 
§gare. »lOmÄloi, o- iom ej bar ngn egendom, 
elgnllen, sn. 1. tr. % egna, till egna- ^ttgewigntt* 
It. rjf. Si<!k fu efi^. ^ lUmpa Big, paaaa för, 
vara lämplig till ngt, m. itr. k* % tlUbåra, 
jm; ngn. ••r, -, m. &g&r«. -tHil, -fltf», /, 
ägarinna. 
Eillianft, -e, n. ö. ^ilnderdn), m. (/.) dbo. 
EllllbastaUimg, /. beatällning gnm 11 bud. -Mi, 
ra. ilbod. -brlaf, ra. expreaabref. -a, O, _/", 
hast, brddakpi, enabbhetj ak^rndsamhet, Ih 
alier ^ i Stö rata hast, *v ttiy^n: br&daka, 
ts hiti rxi det h råd a kar. -an, xv* I. rjl. éky^* 
da aig. IL itr. j. oii- flnfäriodriuKop rr«Bii)in«i, 
«ij«fl A. 1. akjnda. ^i7e mit Wfile: akyn-^ 
da långÄnmt, ^d: akjDdaam, hastig, fi. 
brädeka, fordra akyndaam behandling. Ifr. 
fiperi- e« ei7f.' det brådakar, det är brådt 
diirmed. »andi, a du. Akjnd«amt, haatlgt, I 
haat. 4 ta eif* *farilg, <s. brådskande, -far* 
ttgkett, /. brådakaj ak/ndaamhet. -gut, n. 
il gode. 4g, a. I, skjndflAin^ haetlgi an.abb. 
B. acm kräfver skyndaamhet, br&dakande. 
Eå '^ hnhen: ba brådt. 4iil«,/. oval. *ni»rsch, 
m. ilmtirsch. ^past, /, anällpoat. ^»andung, 
/, ilgoda^ föreändoing med tlbud^ -wapfiit, 
m. dlligena. ^zlig, m. enalMg, iltåg. 
El ma Pr -, m. Bmbar. -kimst, /, u\n. pater- 
noBterrerk. -waiia^ adv^ åmbarTia, f Em- 
baren- 
aln, A. aln, ffl, alaa, /. aln, n., i tjuhtAndiK Fitita. 
«{aer ttnB €in\_t\s* itt Eins. I. a. (gnuidt*ii 1. 
en, ett. Eina voft ht\dtn: ettdera, tinfQr 
aikmal: en gång för alla, in einem/oH «i. 
vmgt oafbriitfätj ouppbörligenj jtein Eini 
und Alhg: hniva allt i allo^ dir Eine tMi 
a!Ux: G ad aUena a er allt. Z* i nnnbi in«j 
der andere:^ der eine »,. dér Bn<2ere.*den 



■ 



etnaokem 



- 132 - 



EllUl3^0lt 



ene *,* döD andre, ti nej' nuch dtm anderm 
den éuA efter den andrCi tie liebtn einer 
dén andtrem de hXikfk b-TarandTa, 3. en, 
en och BammSf lamme, k «*, mr ura/in^n 
af/fi in eiaer Stra/fe eL in £ira[£rj und der- 
å€lben Btra/te^ vi bo alla på »ait^nm gata, 
ilat isi ndr alliÉ em Xiintf ni.^itt Tkun c^l e\n*i 
det gör mig atldsleA detiammn. 4. iV^ac^ 
fiirt* : en sak tilli, mit Hns ai. einem : med ene. 
Si tft. //j ^> 0^ £inJi Ktn, tftnff tcerdl^sn ; yafäj 
blllTa enae, eniga, em« tcer^ienj ttti>. £ti fÄui»'' 
komma df rerena om att göra ngt. Betr. »u. 
jfir nw. infl4 cfret. Q, oA^j^ art. 1. en, tätt. 
^tn Jeden kvar och en,, welch éin «u uiit 
/är ein UnfflUck: liT liken oljcka. stuiadäB duk 
iRdCiTKHiiiet I iTfDikan, I. ex. einen grtt/ten Bart 
hahen: haf ra långt akägg, einen Eid leiwten : 
gå. ed. S» fii^tjt. tttu «iLb»L> t. «x. cin^fi (pifai. 
Trun^) n«A»i«fi d. «tt*Ä triVii^eii; dricka ett 
tag, taga aig en flnp, en klnnk, Jm einein 
(tkiMK Schlag) «i. ettnt venetzcH 6L aujiffincAfrv 
cL. getens elå till ngn^ j'm éiR« (nimi. Ohr*' 
ftig^) ÄlecAen; glfra ngn en öril. Hl, ciir- 
■tind. romieii i d)u]Ch äöejT^. proHu en^ man, nå- 
gon. IV. i In, adft, en, nngefär, t, ^^^ »^ ai^/j^f 
Tage: en åtta dar. B. afft?. tn. 
einllAGkern^ tr, taga till åker, ligga izBder plo« 
gen, plöja, odla, -and ef, oti<!jL r7»r. jwofi. 
hvai^nnan, hYartatinat, hrarandra. jn- aai>^T 
aujrni^ m. fl. lu*. med prej», "arbellBD, Z, tr* 1. 
Ki«j, in etm. {»Hk.) ^ arbeta, skära, drifTa, 
knåda n. m, figt In i ngt. 2. Jn in «<v^ «*w 
göra ngn förtrogen med ngt. IT. rjt. arbeta 
fiig In, m tiw.i i ngt. *firllg, a. likartad^ 
enalianda. -å«cliern, ir, Hg ga 1 äaka^ brän- 
na npp. -äÄClieptini, /. -fit[lijmeii, tr, andae 
In. ^ät[li]mung, /. -ätzsn, ir. etaa in. -bak- 
keil, I. ;r, baka in, II. rjl, förlora I Tigt vid 
bak. -bal] en, -balliaren, tv, emballera, -batsa^ 
ml aren, tr. baka mera, *lialGamlerung,/. -band, 
-e t, m. 1. inbind ning %t thockei'. 2. band på eo 
ii«k. -Iiandifeck®, /, pärmar, -bay, m, 1, det 
inre af en byggnad, %. inåtgående del af 
en byggnad. ^bauBtt,^ I. iir. h. ^, r/f. bjgga 
åt Alg, slå ef g ned \auti it^L II. tr. L bygga 
nft i ni &|t, 2. c»™ Djit «tAu b7g£« affitänga^ be- 
grånaa, indä.mma. -bauuitg,/. -bedlngan, fr. 
[J/ieJ "- inbegripa l eit iöp, i «& aiVfSKiiMkiMb^ 
nuii*. -betraifen, fr, [ J/XtJ »^ inbegripa, med- 
täkna, -heh alten, tr. bålla inne, uTidanbålla. 
-beU«en, I. kr. k. In €tw* (ukJ 'v bita i ngt, 
n. Ur. A. s. r/f. bita in sig, *bBlzen, fr. bet- 
aa in, -ItelCBflnen, tr. ©rkiinna, tillsiä, -bo- 
feomtnBn, fr. 1. få In. 2. npphinna, ta fatt. 
-bBrlchtan, tr, Inlemna rcdogorelae för, in- 
rapportera. - be ni le ä, tr^ inkalla, sam man- 
kall a. ^berufung^ /. -ballefn, L fr, tiggande 
Insamla. II. rjl. ställa alg in. -betten, L tr. 
1, inbädda. 2. in dä mm a. II. rj^. Sich baijm 
^ ligga sig boH ngn, -falegen, I. fr, böja 
inåt» n. iir. «. WUder in den Weg ^ åter 



beträda, komma In på ¥ågea> *blegiriigp/. 
krökning inåt, Inbdpiag, Tiokel, v^eok, 'bil- 
den, tr. inbilla. Siah (4*4.) ntel ts* kalra hög 
tanke om eig själf, TaTa inbilBk, nck (dii.> 
ttw, auf f fw, {vi\.\ f^ vara stolt, brösta sig 
öfver ngt. Eing^hild^ti a) Inbillad, b) is- 
bilak, -bil dun g, f. 1. inbillning, fantaeL S. 
itibilskbet. ^^bjnden, fr, 1, binda, ktjyta in, 
ihop. 2. mbinda, binda i»Bckcr. 3, Ein PaUm- 
gtscksnk "^ gifva faddergåfva, esvnu. tnji» (b 
^ dm. 4. Jm ef to, '^ inprägla, in skärpa ngt 
hos ngn, 1 ngne minne, ^biåsen, fr, 1. blåaa 
in ij blåsa omknlU 2, Jm etw. fv ingifTa, 
tivtala, tillbe! B ka ngn ngt, ^ bl au en, -blttuia, 
(r. blåa, *faleaen, fr, Jm etw, "^ m^å käppen 
inprägla ngt i ngni minne» -bli&kT m. In- 
blick, ^bohren, tr, borra in. -breelien, L fr. 
1. Ein Lock in €tw* Uek.) '%' brjta ett b 11 i 
ngt. !&, genombryta, bryta eönder. H, lÉr, i* 

1. BJonka ibop, störta samman, inatortä. %. 
bryta sig in, göra inbrott; rycka In. 3» 
Öber Jn f\* komma öfver, öfirerf&ll& ngn* i* 
inbryta^ inträda. Bei '^^der Nct^htt rid nat-^ 
tena inbrott, 'brecher, m. en som gör ett 
infall fti. inbrott, inbröt ta t jcf. *brennAn, L 
fr, 1, inbränna, 2. röka, »vafla, n. ifr, t. 
brinna ned. -brinien, fr« 1. föra in, köra In, 
importera, föra med sig i boet; in spärra. 

2, inbringa. S. taga igen, godtgörik. Siek 
ti^ieder ^^ tassen: betala igen alg. -brtniunft 
/, -brDckeln, -brockin, fr, bryta i, i, ». Bröt 
in dié Suppe ^ «L dié Suppå fw bryta brSd 
1 soppan, BUdi. Jm etw. «i. eine Supp^ *^ be* 
reda Dgn förtret, obebag, ^briicli, m. in- 
brott, -bucht, /. inböjning. -hBrgeffl, L In 
I, Jn 'V npptaga ngn såsom borgare, gifra 
ngn medborgarrätt, bi td. Fre mrficd rf er ♦%- upp- 
taga främmande ord i språket «. iL^d«Tia- 
I» bgniuji. 2^ göra hemmastadd. II, rjt* In^ 
tränga, blifra beTnmnstadd, vinna bnrfikap, 
-bUrf erung, /. -bulse, /, ndun ekada, förluit. 
-bil Isen, fr. förlora, blifra af med, sättu till. 
-dammen, fr. indämma. ^dämmung,/* Hfåfn- 
pfen, L ffr. t. torka gnm afdunstnlng. II 
fr, uppfylla med inga. -dåmpfen, fr. 1. - 
tindamp/ea IL S. ^o\. stufva. -iteciten, fr, 
öfrertäeka. ^däCkung,/, ^detctien, fr. \nåi^' 
ma, 'dlcken, fr. låta TAukot tjockna, kaka 
ihop. -dl c It ung, /. -dockan, fr. m* lägga 1 
docka, 'dörren, t fr. «, torka in. -drlniin, 
I. fr. trycka, akjata in, II. rjh trängm sig 
In, -drehen, fr. vrida, skrnfTa in, -drlHenr 
fr. F 1. Inö f t a. 2. plngga in. öringen, tir, t. 
intränga, falla in, Aufjn^ gå ng£i på lif* 
Tet, blid. in daa Mark «v gå gum mxrg ocb 
ben. 'dringlich, a, inträn gaB de | bevekande, 
innerlig, eftertrycklig, -drlngliehkei!,/. in- 
nerlighet, Täfrae, eftertryck, -drinf ting, *é, 
m. en eom obebörlgen trängt sig In^ efter- 
han ge en männUka, ntbörding, -drlngunf,/. 
inträngande, ^druok, -t t, ■»« !• b^tryeknlng- 



L 



Ur* latfiHimri, r/. i«a«siTt, *L itukl, JV. init» ^f* iniumn r*rb. h, Mr hubm, t, tku mI» tl\\ kJiJtrff^ 




<druci 



%. Intryckt ap*i'j maTfce, 3. Intryck, TBrkau* 
druckflilj tr. trycka in. -drUcIcaii» I. tr. 1. 
eka, pfSi^sa Lq. Ein^edrUckie Naåe: platt* 
,aa* 2, trycka eönder, O. rfl. giira Intryck, 
ä spår, EBärke. -drUckridh, a^ som gor 
tryck, mar kl I g. 'tfrucksflhig, a. mottag- 
g för Intryck* Hlruckiloi, a. »om ej gör 
intryck, kraftlöa. -driiCkSvoU, a. gripande. 
-rirUclciin0, J". intryckning ib, m. *■ MndrUk- 
ktn^ *^b[vt\nW^ tr* jämna med marken, Dt* 
jämna, planera, -9li[ejiiiirig, /, *cn = éini' 
ffen, -engen, tr. Inklämma, e amman trän ga, 
trängro fanefil^ta; hwL, eätta åt, bringa 1 
tr&ngmål 'nfi0tjEi0, /. -^er, -^ m. mAt. esbet. 
^tHél, I- ifbsii. a. 1. enahanda, likadan* 3, 
likgiltig* Ee ist ^ det gör detaamma. II. 
-[«]*, Of n. o. -érlélhett, /* enahanda, en for* 
migbet, likhet, -ernttn, tr. inbärga, inhösta, 
Bkärd a* ~e rntu ng^ /. -e rt « It s , -«$t [ h J e I f $, adv. 
& ena sidan, »éxerziersn, tr. oxcrccra, öfva,, 
iDöfv^a* -laehT «* eakeK 4achliBJf, /* enkel* 
ket. -fädelfit Ir. 1. [/7«it Faden inj dU Na- 
dei *^ träda pä nålen. 2, - an£i?ilef» 2. -fah- 
riiii I» i(r, s. farai åka, resa in ; birE- fara 
ned I cfl cr«rT*- tL £r. 1. kora ln> 3. kOra Bön- 
der, 3* profköra. -laFirl, f. I, färd la i ofi. 
Bei meiner *\* nät }ag åkte, körde in ^ b&ri. 
nedfart, 2, iakdrsinde^ bärgning* 3. ItikörB' 
port; inlopp tUi m iiwois. -fftll, m, L Infal* 
]a:n<je, infall, inträngande, nedfallande. 2- 
iHÉtörtande, ra», 3* infall, tanke, bugakott. 
lek g er i et auf den ^%^ zti: jag fick det in- 
fallet flit, ^f al ren, I. iir. 3. 1. falla in. 3. 
plötsligt viaa elg, falla In, bryta in, göra 
InfalU ^ «)^ feindtich in ein Land ^ gSra 
elt äendtllgt infall t ett land. 3. falla I ta- 
lat, ftfbryta. 4, Dtr Name fäUt mir nicht 
€int jag kan ej påminna mig namnet, da' 
hti J^ållt mir einf det påminner mig om, 
iBom yäUi ihnen tinf bTad tänker ni på, «» 
9i iia b&Tft w il II? V fålU mir nicht tim 
kofamer aldrig i friga, *tcA (c)«t) *%* t&tnn: 
komma att tänka på, få det infallet, nnder- 
itä Big. S. falU iliop. Instörta^ ra^a. 6. fulla 
foåt. Eingf fallne Wangtn^ Ånfff-n: infallna 
kinder, inajnnkna ögon. IL ir. Sich ^^^M%^ 
dån Bchädel ^ falla och äpräeka bnf rad- 
ikalen, -falt, O, /. enfald, -fäftig, a. enfal- 
dig, -lilllskBltt /. enfald, Inakränktbet, dnm- 
het, *faltEpiiiso1, m. enfaldig fitackare, våp. 
'fllzttn, Ir* infalla, infoga, sp&nta, *fang«n, 
tr* fånga a. i»ptrn. -far$baad, -«r f, n. kant- 
band^ -lassen, fr. 1. Infatta, kaiita, garne- 
m, omgifva. 2. fylla på fat, -fassung,/. 1, 
infattande. S. infattning, garnering, kant, 
fam. -feilen, tr. fila !n. -lassa In, Ir. fjättra, 
la^a I bojör* *fgttan, ?r, smörja, ingnida 
fifd ruL. -Iat1ung,y. -feu&hlait, tr.mavim fnkta, 
blöta. *1euerii, Ur. L starkt elda, Biid./fn 
{é. fr,,* jn) ^ nppeldÄ ngn, försätta ngn i 
eld ocb lågor, -finden, rji. infinna. Instiilhv 



Big, -ff«chlan, I. tr. I, fläta, iammanAäta. S. 
omfläta med korKrerk. 3* fläta In; inflyta, in- 
blanda, tfUågga, n* r/7* blanda alg i, -flecll- 
lung, /* 'fleiiohan, I* fr, k loda 1 kött ocb 
blod, förkToppallga. Eing^Jltucht : Bonn bllf* 
Tit ena andra natnr, inrotad, b eg, II. r^* 
kläda Big 1 kdtt ocb blod, taga mandoiQ; 
hm, blifva ena andra natur, inrota slgi •Hel' 
sctiung, /. -flickan, tr, 1. sätta 1 ett tcjoke i 
B(t* 2. inflicka, infoga, inblanda. -Illagen, 
Ur, $, flyga In. -Ii I a Isen, iir. t. 1, flyta, rin* 
na in ni, tit l 2. inflyta. -ftiJtian, tr, tngjnta, 
ingifva, Täcka. -Iltifaung,/. -fluli, m, 1, inBd- 
de, utflöde, utlopp, mynnltig. 2, inflytande, 
an seende, -tliirtlof, a. utan inflytande, aak- 
naode betydelse. -flitlsr&lch« a. inflytelserik, 
'flilstsrslt *tn,/, intalning, hemlig IngifTel- 
se, -ffUstir&r, -, m. en som tiUhTiskar ngn 
ngt, Q röntas siare, bakdantare* -HOatarii, tr. 
tlllhTiflka, be ml igen intala, IngLfra, *1ltlStfl- 
rtiuf, /* »fa[rjilarn, (r* infordra, tndrifva. 
-fo[rJ<laruag> /* -fSrmlg, o, enformig* -iHrnilg* 
hait, /. enformighet, -fratsen, I* rr. 1, äta 
upp, sluka i sig. 2. fräta in. H. r/^* ■•ut 
iV. h, «, å, fräta i a sig, <frlsdflgjen, Ir. in- 
hägna, omgärda, bUgna. -friad [igj ung, /i 1* 
inhägnande, 2. inhägnad. -iHeran, itr. #, 1. 
fryea inne* 2* stelna, frysa till Is. ^fuchsan, 
tr. F jm étm, ^ plugga in ngt I ugn, ^fugan, 
I* (r. foga, passa, falsa In. II. r^, pas^a in. 
-fUgSn, L tr. infoga, inskjuta. In El eka, £L 
r/. foga sig la i nu, pasaa Ihop, itf. - am- 
ffigen I ^ IL -iBguag, /, -fuhr. O, / inför- 
sel, import* -fUkrbfir, a* 1. »om kan införas, 
bllf va sed. 2. som får införas, iraporteraB. 
-Iflhrtiarkeit, /. möjlighet att införa. -lUhran, 
I, ir* 1* Införa, Importera, introduceraj lo- 
viga, installera, 2. framföfa, framatällai 
låta uppträda. II. r/* införas, blifya anta- 
gen, inträda* -tOhref(ln), m. {/.) en som In- 
för u. ID. ■« einfuhren. -iDhrung,/. införande 
»* ». M «iti/äArsN. -fOiren, tr, fylla i, på. In 
Flasehen ~ butelj era. -fUllung,/, -gmbe,/. 
1h i ni em ning. 2. inlaga. 

Emgftng, m, 1. ingång. 2. Inträde. 3« gynn- 
samt mottagande, framgång, aptid ning, 4, 
inledning, början. £. l ibt iitttd. ankomst, 
mottagande, -a, adv. tlU att börja med, 1 
börian. "Sartlkel, m. importrara, -Srada, /. 
inledning, prolog, ^swalss, adv. aåsom in- 
ledning. -»mII, m. införseltnU, 

fitnllgaban, fr, gifra in ; ingifra, inråda, inspi- 
rera j inlem no, 'gobMitatlieU, /. inbllskbet. 
-gabaren, a, 1, infödd. Eta ^.er: en Infö- 
ding. 2. medfödd. 3. en född* -gabung, /* in- 
giftande n. m. ■« eingéhen. -gaiigrt,/, «* -ge- 
bgrtstraclit, n. infödingsrätt, bemfödslorätt. 
-gadank, a* Ihågkommande. Einer (fwJ Ba^ 
eke f^ $einj bUibea: minnas, ej glömma en 
sak. *galien, I, iir. $. 1. gä in. 2. ingå 1, till- 
hora, medfölja. 3, Aiif eito. f»#kJ ^ gå in 



J 



f " mttt$jenåt Bpp<l>p«^ * •**■ i™*» ^ iitöSf p1«f* t hM öffiljuij. F biidl,}tr^ F Hfrti pprU. t mVnfim \iiTikVLVi?.. 




mogenommeBli elt 



— 134 — 



oijikaTilteD 



på, {fil la ngt; inlåtsi alg p& ngt^ in etvi» tukJ 
rv InfcrJinga i^ gen om trä ti ga, bli fr & fönro- 
geu med ngt, ^i- djni.^giendej, gmndligi 
omatändlig, detaljerad. 4, F etv}^ geht Jm 
gtaU eim ngt går lätt 1 ngn. 5. ankomma, 
!nfljta« 8. dö bort, d5 nt, npphöra^ npp- 
löaai. ?. krypa ihop, krympa. H. *r. 1* årr, 
«. gä ID pä], ingå* Ein^n Handel #w g&ra npp 
en affär, ett kBp^ éinen K^niraH ^ gä ra 
upp ett kontrakt, etne Welte a* liiil& vad* 
9. jif. da$ Wild 4v ringa Yilkbrädet. ^ga* 
nDmmenhsIt, /. t. färatfattad mening, för- 
dom» 2. tyngd 1 bufvudet, öorsbafva, -51- 
BChlöttenliSit,, f, Innesliitning, inn«stäng- 
Dlng. -geschrinkthelt,/. trånghet; inskränkt* 
het; eparfiambet. *gese&BOii> a. bosatt» *ga' 
■itåndni[I]Ä, -*«, ^, hekäunelae. -gestetieii, ir. 
tllUt4, erkänna^ bekänna. -gOiiivafilfli -, n, 
inälfTor]; uw. bti^. !nr«, hjärta» *gewölin0n, 
£r, e, rj^t ?lln]ft (alg] rid np, fiåtta (el g) i q i 
ngL 'gewBhniing, /. -gixogfln, a, tillbakadra- 
geTini -gOzOgenhfill,^/!. tillbakadragenhet. -glB- 
Uan, ^r. 1. giuto, hälla in 1 oft; biia. ingjuta, 
ingifra. 2. gjuta fast dji i ogt, *gler«iifigr /. 
-gipsen, er, fästa med gips i ngi ; med, lägga 
glpsbando^e om« -gipsung, /. -glltsrn, fr. 
sätta galler^ b taket omkring^ 'glsitfln, itr. s. 
glida, halkn^ in 1 qel *gliodernr tr. Infoga ns, 
led t ngi. -gråben, Ir^ L gräfva in, n<id. 2^ 
inrista, inprägla, -graliungj/. -gravlsrsn, tr. 
IngraTera. -grelfsn, i£r. A» L gripa in. In 
dU Eäiién. ^^ gripa^ slå an Bträngarae» 2. 
Ingripa, hlanda etg 1. la Js Bechte '^ göra 
ingrepp, intrång i ngn a rättigheter, f%>d; 
ingripande, ge nom gripan do,, kraftig, -gren- 
zen, tr. eätta gräns fär, begränsa. *grltt, m, 
L ingripande. 2. Ingrepp, intrång. *guts, 
m. Ihällnlng, ifyllande. -hackaJi, Z. itr. k. 
backa ui. XI. tr. itak. haoka, baeka sönder. 
Eififjeharktes ; back mot, fä re. -håkoln, fr, 
yirka tu, -hakan, L tr. haka på, häk la på, 
H. itr. å, q. rji. huka ef g fuat, taga fast. -Iia- 
kuJiBt f* -hait, m. arbrott, afbräck. -Iialten, 
L Ir, 1. hålla inne, inomhna. S. hamma^ 
hlijda, af bry t a. 3. noga iakttagit,, fullgöra 
rgrblAäeJiof. H- ilr. k. stanna. MU dem Leåcn 
's- göra ott nppehåll i läaningen. *hattyn0, 
/» -hmndsin, tr, 1. inköpa. 2. ti 11 han dia sig. 
-hindlgent tr. tnb^lndlga, öfv^erlccnna, I em na 
t buLdDin. -händig un g, y*. -hingénj, tr, hänga in. 
-bingunf, /. -tiauclien, tr. 1. inandas. % Jm 
éiw, *s* blåaa in ngt i ngn, v ei. Leben «»*; 
blid, ingifta, Inråda, intala ngn ngt. -han- 
ehung, /» *haueii, L tfr, h. hagga in. Auf 
d^n Fcind 'v gä löat på fienden, F wa^ker 
^ taga för sig dngtigt rid borduL H. tr^ It 
hugga in. %. hugga omkull, 3r stycka. *H9- 
ben, tn lyfta in, på. -hebung, /» ^hefton, tr. 
U tråckla in, fast» 2» häfta, inkäfta. -heg< 
=* tin/rieäiff-, -hellen, Hr, *. eitta kvar i e» 
iAr, leaw 4ctt» litu, l* e«, dt^s Kmjt! ht fijtfjt'' 



h»iU. >liiT»tlSGll» a. Inhemsk, Infödda f^ ma- 
ehen ; natnrallHera, av werden ^ natnralUs' 
ras, fver KrUff: Inbördes k Hg. -heloissn, 
tr. inbärgai Inhösta. -heJrat[h]en, r/» gnm 
giftermål komma in, t. vx, in Htie FumitUr 
-heitr /. enhet, <haitMcb, a. som bildar Ht 
halt» enig, samfäld, gemeDsam. ^héltllohliilt, 
/, enighet, gemenaambett -heizen, iir* h. 
elda i rtin. aiid. Jm tuchiig 'w göra d«t hett 
för ngn* -heJzer, m. eldare» -heizung,/. eld^ 
ning, ^hslfea, i£r» A» Jm f^ hjäJpa ngn att 
komma in, tff, hjälpa n^n på trafvcn, euf- 
flera ngn, -helfer, m. safflör, -belllg, q, en- 
hällig, -hslllgkall,/, enhiilUghet. -hsimneiii 
tr. I, instänga» 2. hämma, bromsa. 

elahir, adv. i^tf:\o^mia 1 him. mvA Tcrti a.^. | (kivb» 

i^em. ««[a daAer, 1. ac. *fal*ronr 411 egen, *relten, 
-Irfppatn: komma åkande^ flygande, rldaa- 
de^ trippande, -zlshen : draga fram i oru B«é 
bibetj^deiieiä luT htvtudnibei, t. «i. *gehen, -schrsl* 
ten: komma gående^ gå fram^ skrida fram 
med högtidliga, af mätta steg. 

einllherbsten, tr, inhösta. ^bBlzeni tr. ^. drat- 
eera un j>gt. >holen, (r, 1, Jn *>^ högtidligt 
tåga ngn tUl motest % upphinna, hinns 
fatt. 3. taga igen, godtgöra. 4. inhämta. 
Nachricht ubsr eCf?, Uak.^ fw forakafifa sig 
nnderrättelse om ngt. §. tnsamla^ samla» 
6' ■!». inhala, hala an, -holung, /*» -horo, n. 
enhörning, -hufar, -, m. enhofvadt dägg- 
djur^ -bOllSn, tr. «. r/7. (Sich) ^ in etttj. {ué. 
el. d>L.>; hölja in (eig) 1 ngt, slå om (sig) 
ngt, svepa om (sig) ngt ei. in (sig) I ngt, 
-bUllung, /. *but£elitj Ur. §* torka, krympik 
ihop» 

slnigr 1. a* entg, ense. 'v vmrd^n Hber éivB. 
{(ifli.J.' bUfra enee, komma öf verens om ngt, 
H. ohfeat. pran. någon, något. *%fit ffEavm^:^ 
några ocb tjugu, miDnr 4Pve laufflnd.- några 
tusen, -an, ttf* I» tr. I, förena» S» förlika. 
II. rji. blifva ense, komma öf ver ena; för^ 
likaa« -sr, *, in. en som föran ar , förlikef j 
medlare» -ermafsen, adu. någorlunda, i nå- 
gon måo, -heit,/. enighet. *^ ntmcht ttarkf 
enighet ger styrka, -ung, /. förening, för- 
likning, öfveren&kommelsa. 

eiarilmpren, fr*. Inympa, jm eli^.r ngt på ngn. 
-impfung, /, -Jagens L er. 1. jaga in 1 bh 
U. injaga, l «t Jm Schrecktn : förskrie- 
kelse hos ngn» 3. dreeeera liu jit«^ IL itr. 
t. jaga, spränga, ru^a in. -fäbrig^ a. ett- 
årig, Ein fs^-Freiwiliiger el fciou eta fvcr ,' 
en ettårig frivillig ipan^a nm på fnod ét H^fn 
tt^lldalDf 9l bi:b4(Ver vncnwis mtr iui Hl Sr *. Ka fif 
TiJii deu» Ir — dtraf iMTiUlff — mataim $m »^ «^ 

n^« lefjiAdiLr). 'lochen, tr^ lägga ok p&, brtaga 

under oket» -kathslni itr. h. F elda starkt. 
' kalkan r tr. beatryka, beströ med kalk. -kip- 
aeln, tr. InkapslrL. «kap»[«j1ung,/. -katilftrei, 
tr. inkassera* -fcasilsrung* /, 'hauf, m. 1. ia- 
V5p, nppköp. 2. inträdeaafgift. 'kÄuteti, T. 



Ur^ lslrmiiifttT% r^, mBesIH, J|* it«rkt, 4F. aTHt» ^^* mniitfrf f«r«, 4* tir Jl4»«iS #* ter if^ii uu l^}KpMil^ 



I^liik&afer 



— 1B5 - 



ektmaohen 



tf, 1. köp^ k6pa In^ upp. 2< Jn 'v för bo- 
talniDg ak&^A. ngn iatr^de. II. itr. k. göra 
inköp, nppkop. -kiifffir, m* köpare, oppkÖ* 
pire* * ha hl en, ir, tefEa, kadnelera. 'fcohr, 
-il», X* ^' gä^tande^ beeok, ankomst. 2, hiir- 
bäfg^ei Tårdshnji, 3. ^n* in tich telhåi: föf 
■JDDkniide i flig' eiä^lf, HJälfpröfnlDg^ *liflli- 
ran» Ur, g, 1. tagit in. 3. /» «tc^Ä ^^ g& till, 
prof Ta Bl g ejali^ förajunka i ejalfbetraktel" 
ler. -kallen^ fr. inkib^ ludrifvri. -ktiitjnn,/, 
*kltleni,, fr, lägga i källare. >kflrben, tr* karf- 
Ta la, ikära in. -kerbung, /. -kerkerft, fr. 
tmkt&f infiparra. -kifk^ruitg, J". -kettfln, I. tr* 
ilå i bojor* fängsla. H. rjl^ vaia fdrknlp- 
pad, in ctte. {m%J: med ngt. <klttoiif (r. faal- 
Idttu, u^ I Dci- -kJigbår* ^^ Bom kiiD lägllgen 
tndirifraap atkräfrfta, -klagen^ Ir. p& laglig 
^äg iudrifvB. -klafnmérn^ £r. 1. med kram* 
por, kjykor fäata. 2^ sätta inom klammeri 
inom parentea, -klamitieirufig^ y, parentea^ 
nr au. M lantf. "klängt m* eo klangs Hamklnn^,, 
öfireren^Btämmelee. ^klatien, tr^ klietrap Hm- 
ma in. -klaldanj tr. Ikläda, kläda, kleidung, 
J*! Iklädande^ kiädael^ hölje, btiklädojtd, 
drägt. 'klolslerrit tr. klistra in. ^klammiiif 
tr, icklamma. 'klammimpf/L ^kltngent iir~ t* 
liarmoniera^ öf^eren^tammai in cjzc, (u^kJ: 
med ngt. *hllnkent L £r. medela klinka atän- 
ga. II* I fr. ^. taga, gå igen iuia aorritnakor}. 
-klopfan, ir. h bulta, alå is, S. b1& in, rlfva 
bed. 'knaifan, ir. trycka liXt klämmji fasi, 
flätta på. -kneten, år, knåda in. -knkkan, I. 
tr. knäcka^ bräcka, bryta. Q. itr, å, knac- 
kaa, brjtaa. ^knUpfen, tr. knäppa, knyta in. 
^kMbeit, I. itr, i, koka i^. U. fr. 1. koka in, 
låta kokm fö. 2. aylta. -kammen, L ifr. a. 1. 
inkomma »ed ngi, t. az. £ei Ainer Bahårdt ^ 
iakomuia med en ansökan till en myndig- 
bet, éclårt/tiich is, inkomma med en skrift, 
en akrlftlig anhållan, um etw, *%* anbållii 
om ngt, 3. kommji In^ änder tak^ icbärgas. 
S. inji^yta. 4. falla n^ in. 5icA (dsL) efif. fv 
fntjen/ få ett infall, kommu att tiinka på. 
IL *, n. 1. intaga, 2, pu tébl Einhln/te: in- 
komat^ -kSminltng, -<?, in. nykomling, -klir 
para « ^in^fieUchefi* -kram en» tr. lagga^ pac* 
ka in, Ibop. ^kratzaUt (r. ns|t«ndt, ri4^[uE»4e in- 
liflta, -Urieehiti, itt\ j. 1, krypa in. 2. krym- 
pa, -krlagan, F - einåtkommm. -krlmpan, 

-krufnp[l]en, tr. «. iir. s, krympa, -kunft, -e 

t, /, tfttiiTnt i tiac. " Einkommen II. -I ad ert, 

£n 1. inlaata, taäta. 2. Kiiffsln n^ ladda med 

kölor* 3. inbjuda, -ladar^ -, n». Inbjudare. 

»lidMiig,/, ItibjadnlDg. 
Elnliga, /. 1* inläggning, bopläggnlug, in- 

{lacknlng. 2. det innsHlntna, bil aga i det; 

inre* 3. andel i en kaaäa, Inaata. -Jioli; n. 

Inlägg» t Dg. -kapital, n, ^ Ehiiaf/e S, *m, tr. 

L magasinera, Ä. inkvartera, -rtiiifl,/, 
lliUlifi, -e t, w- 1. inaläppning^ öppnande 

tit m^. 2. tilltriidei, inträde. B* lUen port. 



dörr L «i. jinM n *tDm. *lftSiailt I. fr. 1. Bläp* 
pa tn. £. infoga. II. rjl. inlåta sig. Stch mU 
jm nm a) träda t förbindelse tned ngo, b) 
komma i gräl med ngn. -lafftgeld, n. inträ* 
deaafglft* ^littlfl, a. gntndlig^ genomg&eD- 
de, detaljerad, ntförllg. -laltkarla, yl intx^ 
deskort. ^[årilieli ^ emtéMtiff. *laFsp(Dr1a, /, 
- £inla/å 3. -lBS«iing, /. iiLaläpprinde. -Iftiif^ 
m, inlöpande, inlopp, '^laufan^ I, itr* t. 1^ 
8prij>ga in. 2. inlöpa* inkomma. 3. ntmyri' 
na, ntdyta. 4* indy ta. fi. krympa. H. tr. 
■E^nu Bwt •, sprÄnga, t. vx. die P/orte, ^law* 
gan, tr. lägga i Int, i laka. <laugufig,/; -täu- 
tan, ir. ritiga In. £Ke Mette ^ ringa iam* 
man. -teban, r^. blifva hemmÄatadd, hem- 
mavan. Stch la etw, tiwk,} ^ lo Era alg In i, 
Vanja »ig vid ngt^ 

Elfilagalibanil, -er f, ». band tiU märke, bok* 
märke* ^brflUokeriT n. fanér* -n, L tr. 1. In- 
lågga. Oeid ^s, sätta in pengar i e<t Artbc i 
e-a brnnt, etncn Eaum nm Kleids «]. daa KUiä 
r^ göra ett veck på, taga in klädningen, 
Ihrin§é ^ a) Tattenlagga, b) inlägga aiU, 
Et/enbeift in eiw^ imBtJ "^ inlägga ngt med 
elfenben, Solddi^n fv inkTuttcrn aoldatar, 
y^lr Jti ein ^låitt iVort ^v fälla «tt godt ord 
för ngn, Verwahrung, I^ottsi 'v afgifra 
protest, protestera. Z. rid bnmént]*ii! die Län- 
ts ^ fälla lanaen tfn u<npp, bia^. fur etw. 
eine Lanse 'v bryta en låna för ngt. II. rji. 
1. kTartera in alg. 2. lägga alg nt^ fär jn i 
for ngn. -tohtar /* Ideanla, 

Einlllagyng, / inläggning a. ». h einlt^en. 
■Iflhren, fr. Jm ^w* «« lära ngn ngt,jit»i* 
etw. 'V inöfra, dresfiera ngn till ngt, <lal- 
men, tr. limma In, fast nEt i p*t -teltan, I. 
ir, 1. leda, fora in. 2. Inleda, börja. A^in 
Back fs^ Bkrifva Inlednvng, fdrord till en 
bok, mtm €in Btich mit etio. ^ börja en bok 
med ngt. II. rjtT. börja, komma i gång. -lai- 
tyng,/. 1. införande, inledande. 2,lnkdning, 
3, förberedelae. -ienkan, L Ur, h. o. tr, [ZJeu 
Wis*jtn\ in rfffa We^i in da* Gtlei^a /^ kom- 
ma, köra in på vägen, i bjnlBpårflt, må. 
nnåder -^ återkomma tiXi ämnet. II. r/, lö- 
da, foga BJg i iiTartannat. -laitkyngr/. -lar- 
nan, tr. inlära, inöfva Dfi. -le«an, L tr* in- 
samla, n. r/, Sich tn einen SckriJUteller 
^ göra alg förtrogen med en författare, 
-leuchtan, itr. h. Etw. Uuehiet Jm Mn : ji^t 
blir klart för ngn, opttt, et Itachtet tim det 
är klart, npptinbart, r^d: klar, np pen bar* 
-liafarn, m inkmna, aflemna. -Ilalerung, /< 
inlflmning. -UeferMiig»SChelrt, t», kvitto (å 
tnlemnad föraändebc). -II eg an, ifr, j, L 
ligg» Inne, vara innesluten i ntv. ^d: Snna- 
liggand©, närslnten. S. ligga, bo ham nso. -Ilh 
gitran, tr. Inkvartera, inlogera. 'Ifi»en, ir. 
inlöaa, -Iflauag, /. -liSt[hleii, tr, löda fast i 
B<t -loltan, ir. lotaa in. >latsung, /, -ttjlien, 
tr. vysjn, eöfva, invrig^fi, -machfln, ir. 1. 



qpfil«p«iTd. * iJ(t* §m9. Ö Mmktkmf pliir, f *>•' ojnljBÄ. F f^Oilljlfi, P tftfirt VfftVL. % iasV|AT« VnflL\\^'« 




almmiilileii 



- las ^ 



dtnrelchen 



läggm iiir innesTiita, t* Inlägga, tnlcf>ka, ts- 

-fnatilsflf L tr. (l&ta) mala på förr&d. II. r/. 
min&kas Tid maMng, ^mahneii, ir* Infor dr »^ 
-maiftehaiiT rr. maska, -malscliung,/. 

aTnjnal, ad^^ en gång. &) {--} in^ uA^r ef oj an* 
deré: g&ng p& gåug^ n* inn efat ant^eré >' a) 
hvarannui gång, b) g&ng p& gingr ^u/ ei. 
«n{|' t^ a) på en, fia.mm& gång^ b) helt plöts- 
ligen^ jned ens,. «r ift fic^cA f^ {low* *') lO aJf 
ah ich: han &r en gång till eå gammal iom 
jag, l>) (- *3 »eVÄi *N* icke en gång^ icke ene^ 
icJ^ £119 nufi '^ i><>- det är aå min natnr^ »ind 
Sie f*^ atgereiEtf mo: bar ni bara r&it^ aåj 
iamm *^ hsri kom bit litet I Ȏln*, *, % a. 
m ni tipli kations tabell • 

Oinllm&lig} a< matt en gång förekommande. 
ÄTacA »^em Dur^hUscn ^ab ich dir rf^* Such^ 
86 dan jag läst b ökon en gång^ gat jag dig 
den. ^iDfirtnlsfaji} tr. inlägga i kryddad la- 
ke. ^mArinieruiig^/. *marftch} m. ititåg. *mAr> 
SGlilerM, Ur. t. marecbem in. -miis, «» brist 

i måttot it^Qi qppplår |nn iDtoj-knlu^r nimlpDlEHug «, 

dji. -mauerrij tr. 1. mnra in, last l ngt. 2, med 
mnr omglf ?a, inneslnta^ 'mauiriiiig, /. -mel- 
Is&ln, (r. mäjsla in. -nieifs[e]lun9,/. -menpn, 
li% inblanda, -mw^atiQ,/. -mei&ii^^I.fr. mäta 
tipp DEi 1 Dgt^tnäta ocb bälla L II.T;^.minekae 
i mätte t, ^ni[ot[ti]0n, tr. hyra \n. -mlet[h]upsp 
/, -mlftOhan, <r. inblanda^ -mlachifng,/. -mum- 
fna[l]n, fr. InsrepEi, mBskera. -myndafl, itr. 
h. mynna, falla nt i »ft. -mfflndig, a. med 
en man, enatarmmlg. 'mDnifung, /. myti- 
ning» -inBt[|i]la, a. endrägtig. -DiGt[li]lflkeil, 
,/". «ndrägt. -nagaln, ir. s^pika fäet 1 ogt, -flä- 
hfin, L £r. 1. ay In figL 1 i^ei* 3. tnsy, brodera, 
3. taga in^ inlägga, taga ibop, minska. H. 
r^. inläggae, minekaa i vidd. -flihmt, *tif/l 
I. intagande, IntagtLlng. %. inkasaoTlng^ 
iippbnrd, 3. inkom?* t ^nehrnb^rj et. möjlig 
att intaga, -ne h mani tf- 1« ^ag^ inj taga 
till Hl g, njuta, lörtära. 2. nppbiira^ t. ei. 
^flld. 3. ill taga, dr5fra, bemäktlga aig. 4. 
inlaga, Tinna, stämma gynnsamt («i. ogynn- 
samt), gdra partisk, Sich <%< la i st nr fatta 
fördom, fi* liiMA omtocknaj Öfrerväldigttj 
bed of va. 8. O*, refra, -nehmar, m. oppbörda- 
man, 'netzan, ir. v&t&, fnkta, ganoindranka. 
•nicken, Ur. s. F aiakia^B alnmra in. -nlatan, 
tr, nita fast nst i b«^ «iiiflte[l]nf rjf, bygga 
sitt bo^ bosätta alg, Innäatla eig, -nit[h]1- 
gin, Ir- JjJt etw. ^ nödga Dga att taga In^ 
utt förtära ngt. -öda, -n, /. ödemark. -IHin, 
tr. smörja^ ingnlda msd olja. -dlung^/. -ord- 
iian, ir, inordna, bringa pä aln platå. *&ré* 
Birng,/. -packen, I. tr, L packa ia, ned- SS. F 
stoppa i sigf åta. II. itj\ h, 1. paoka^ t, «x. 
aiir Äei«^* 2, F packa in ncb gå aln väg^ 
^llfa aig af. -pAokyngf /. "papgea, tr. 1. 
Uiatra In. 3. itur». äta. *pasclianf fr. F amagg- 
la tn. -paaaan. I, tr. In pasta, tnff^ga ufi 1 ^s%. 



lämpa «ct «n«r agt. II. Ur^ h* paaaa tn i icw 
lämpa sig fflr ngt, -paaaleran, ler, f. gi In^ 
inträda. *piaiUngTy^. inpss sande:, infogaing 
*paitl(an, tr. f Jm Hw. ^v plugga In ngt 1 
ngn. *pallBchan, tr. med piskaii inekSrpaj 
inprägla, -palzan, tr. inympa, -pfihian, ir. 
o rn gli T a, befästa ined pålar, förpåla, fa- 
påla, -pf&hlung, /, förp Ilning, påtTerk, pa- 
lissad. -pfarran, ir. bänviaa tOii «ammm- 
alå ttfld ngn iDOÉen. ^pfaffam, ir. peppra, -pfer- 
Otian, tr, fnitänga i fåll a j infösa, aammait* 
packa, -pflanien, I. fr. 1. plantera, ailtta. S. 
blid. jm ttw, "v inplanta, inpränta ngt I aga, 
n. r/7. inrota sig, biid. fatta fast fot. ^pftaih 
zung, /, -ptlaftarn, ir, 1. omgifva med atea* 
läggnifig. 2. Steini fv sätta, infoga stenar 1 
Bl. <ni iieai&gititiit. -pflBcktn, tr. 1. plngga fatt 
Hit 1 D|t, 2. Bätta pinnar omkring. -pflQgia =^ 
einackera. ^pirepfan^ tr. I. inympa. 8. prop- 
pa in. -pfrepfitfig, y. ^pichan, tr. 1. medbe<:k 
bestryka, 2, med beck flUta ofi 1 a^ ^piaa* 
dam, tr. Jm etw. i^^ intala ngn ngt. -plamp^r 
[ajan^ itr. j. F plnmsa i. -pUkeln, tr. lägga i 
saltlake, aalta ned. *prttgen, tr. inprigla, 
Jeuir Gedåchtntå^e: 1 minnet, -prlgatigT/. 
-pradlgan, F I. Ur. h. Äuf jn *%, predika för 
ngn^ ge ngQ moralkakor. IL tr. Jm etw. *>m 
Inprlnta ngt i ngn, m, rf. blifva beman*- 
eiadd i predikoämbetot. -prassan, tr. 1. iu-, 
aammanpråsaa. 2, in-^ påtrycka. -praliParjtfl, 
tr. fÖra^ka, på föraök införa, prof va, repe- 
tera, 'prflgaln, Ir. prygla iti. -pudarn, ir» In* 
pudra, pndra. -pumpan, tr, pumpa jn. ^pap- 
pen, rjt iörpnppa sig. -ijuartiereiij fr, i o* 
kvartora. *quartierungf/. InkTartGring. ^qtial- 
ian, tr. lägga i stöp. 'quatschaa, ir. 1. aön* 
d ert rycka, krossa, 2. pråssa in, knmtmaåt ia* 
tvinga, -rahman, ir. tnfntta i ram* -ralnnwif, 
y, -ramma [ijtf, Ir. drifva in, ned is«dBii Mjvt. 
-randan, 'Hindern, Ir. satta en rand omkring, 
kanta, -rangiafan, tr. inordna. -rangiifttRfl, 
/. -pat[h]a«i, I. tr. Inräda, tOlråda. IL b. in- 
radan, -räuchern, tr, rdka ifi. ^rfluchamiifr 
/. -rtuman, tr. l. flytta in^ inrymma, upp- 
lägga, magasinera. 2. af träd a. 3. medgifvSp 
tillåta, erkänna, ^rftumung, /. -raunaDj tf, 
tUlbTffika. -roelinen, tr, inräkna, medrata^a. 
-rada, /. inkast, invändning. -rtdeN] L tr. 
Jm etw. f^ a) inbilla ngn ngt, b) intala np 
ngt, dfvertala ngn till ngt, IL irr. A. L Jw 
t^t tala varmt^ allvarsamt till ngn, Sickiuv^ 
nicht fv lasstn 1 ej taga resDn. 3, In #lv^ 
(*ek.) iv blanda alg 1, motaaga, gdra iaka«t 
mot ngt. -raffan, ir. ^^a. refva. -regtsldaraä, 
ir. inreglfltrera. 'ragistrlarung, J\ ^rlgnen, 
I. ttr, Ä. regna in, ziya. die Prikgtl reffntteit 
aufihn ein; rappen haglade pä bon om, TL 
tr. Einfferéffnti iein: hafva regnat lnac. 
-rsilian, ir. 1. Etw* m eiw, twÉe) ^ ritvm ngt 
så tti att (utn- i el. på ngt. 2. gnida in, imår' 
ja. *r«tbung, /. -raJchani tr^ tnlemtia. ^rfl* 



rtr, ]Blra£«lilr|, rf. r«BtKlvt, tt. $lMrtt, BV, aTaiL, Ir. IrtnttilTt wistt. h. hmr Aa1(A, X. ^imt »étm iilt 1>jiTp*«i4 



djir elben 



— 107 — 



elnsahlelohen 



ehuoOt yV <reihert, ir. Inordna, bifog», -ré}- 
1^^(101 /* *rel(sfln» I. Ir. 1. rlfTa Bönder. Ld* 
cktr i» ef», imdk.) ^ rlfvA hål i ngt. &. ln- 
rista», rtta, 3, Tifvft iied, företoFa. O* iln f, 
1, sduderrlfraA, gå Bönder, fi. Yiima inateg'^ 
fiprida Higf Ein tie/ eingeritiintt Uliett ett 
ond t tfom ^Iplt rid t omkring sig. <rerfSBr, 
-,m. en som rifTeriied, förfitörare. -reUaung, 
/, iönderrlfiiiTigr m. m. » etwrei/Vew* -reltin^ 
I. {£r. «« rida in. II. tr. 1. flda b. 2. rida 
ned, sönder, -renltefl, tr. vrida i led. -rtn- 
kvn|, y. -renneiv^ I. trr. j. Au/Jn ^ gå löat 
på, itorma, me a tnot ngn, n. fr. atöta In, 
Btota "bål på, kroeaiij spränga. -Hchten, I. 
tf. 1. Trida.i led. S. inmätta; ordn;^, ställa 
lUL ^fu. nncA etw, f^ råtta ngt efter ngt, 
3. ioidnlngäätta^ inreda. II. r/. 1. stål I a, 
(»rdiia föT stg. Sick ttaf tiw, Ciw*.} ^^ förbo- 
reda sig på ngt, <tVA narA a^io^ <>hr rätta b ig 
efief ngt. 3. satta bo, 3. }efva spareamt, 
lätta nmn efter matfucken. ^rlchler, m. eti 
toca Inrättar ngt, inredare, ord na ro. -rich- 
ItinOv y. 1> inrättning. 2. inredning. 3. an- 
ordning, ^^^^ beskaffenhet. 'rlige1n,lr. atän- 
ga igen om, etänga i^, -Htt^ m. inridande, 
btåg till bäst* -ritzen, ;r. 1. inrista. 2. rispa, 
'rolton, ir. mil a In^ ihdp. >rollung, /. 'rollen^ 
Ur, j. rosta, förroata, rosta fast. -rtlck&n, I. 
Ir. 1. införa, t. ». eins ^fieat^Ä in eiwe ^tfi- 
<iifi^, £, rjoka in, Öjtta in dt fidk^X t. »k. df e 
iid<;A#ten Zéiien («i. i7r. .- vni/ éen nåÉkitta 
itiUn) eiw. "u. H. itr, t. 1. la /, 2, 2. irtryc' 
ka. Intåga. 3. In t» St§Ue ^ Int&ga ugns 
pkts^ -raaknno, /.* -rUokungsgablllireii, pL 
innonakofltnader. -rUhreiiT tj\ iröra, Lblan-^ 
da. F btid. jm tiw. 'x. koka ihop !igt åt ngn, 
ityra till föisrgöUe för ngo. -HI|ir«nfl,/. 
«t| I. '"64», X* etta. U. K ei» ^ /, ^T 5. -saatj 
/. 1. ntsäde. 2. sådd. -siGkalfit fr. stoppa 
pä tig» i fickttfi, I börsen. -«aclteii, I. ir. 1. 
fylla 1 sackar; F äta, stoppa i sig, 2. - ^(n- 
tåcketn* II. itr. s. sacka sig, bilda inåtgä- 
enda veck. *sackiifiB, f, *%äenj tr, 1. så. 2. 
beaå, *ftigen, m såga in i. -salben, fr, imör- 
ja med aalfTa^ meå smorjelBe. -sattiURgt /• 
-nmUWt ir. in salt El, salta ned. -sslzungi /, 
-fim^ij.enflam, enslig, aflägsen, nndnugumd. 
'SAmkeit, ^* ensamhet, ensligbet -sammfllfl; 
<r. insamla* skörda. -BammlBr(fn}, m. (/.) 
samlare, -tam ml un g, /. insamling, skörd. 
^t&rgtn, *r. lägga. 1 likkista; biid. }ordaj bs- 
grafra. ^saltsln, r/f. sänka sig i i^mi mS a^ h^ 
di(L -flttelung, /. sänkning, paas. -tall^ m. 
1, insättning. 2. Insats. 3. list um \muiAw i mi 
tmni, %, t^ lösskifTa, ntdragfiskiiTa t hota, 
Ék^ortTeek, mnnfttjcke på trUkitniirameiitp m. m. 
4* flata kf ukET, to B (krdmidt efter »utrl^tv^ pun JIb 
I liTumadnL A. tedJ. luitriLincikt^, ■tisl1&a^^■ instäm* 

mande, Infallande. ^satitieGharT m. belgare 
att skjnta ibqp, att skjuta i h var andra. 
-satz|il8tte, /. sklfTa^ att foga in i ngt. 



^9fltzrfilir«, y. förlä ngningsrÖF. -sitzftchach' 

Ifllnr pl. sata askar. -lalxstlick, n. atjc- 
ke att sätta till, att skjnta in, att byta 
om. -ftineri), tr. syra. -saugen, L fr. inånga, 
inanpa. n. rjf. angå sig faat, bita in é nit. 
-tiugung^yi -sAufnan, ir. ej in, fålla. *ilttli|| 
/. inså o in g. -»iusela, ^sauseitt I. itr. A. ansa 
in. II, tr. Invagga^ aöfva. -achachteJn, I. fr, 
1. lägga in i ask. 2. foga^ eätt.i, I h vartan- 
nat. II. rjl, F Btnfra in aig. -schachtstung,y 
-aohaltoa«£r. Infoga, Inskjuta, inflicka, -schah 
liiAg,/.lnBkjnti}t atjcke, I nfllckn ing, tillägg, 
tillsats» 'Schanzen, tr. om^fva med akan- 
BLirTförskansa. -selilrftn, fr. Inskiirpa. -iohlr- 
fung, /. -ich ärran, tt\ krafsa In, ned, mylla 
Qed. *aGhftrniflg, /, -achauan, itr. h, blicka 
lo. 'ftchaufélni fr. skofla in, ned. -ioll&hkaA, 
fr. skänka, hälla L aiid. jm klaren «i. r&inen 
Pf^oi»*^^ säga ngn sanningen rent nt. *ichIoh- 
tan. Sr. lägga in, packa in h var f vis. *SGhilc« 
kSNi tr. skicka ia, inlemna. -ichliikuns,/. 
-BChlaban, I. fr. Inskjuta, infoga, skjnta 
emellan. II. r^. tränga sig in, emellan, 
-aohlali&ar, -, n. inskjtitötjinfllckadt stycke; 
parentes, tillägg, 'ftchlabiing, /. 1. inskja- 
tandO) infogning. 2. — Etnschiåbset. 'SChlfl- 
faen, Z. fr. 1. skjuta sönder, bresch på, ned. 
2^ profskjuta, skottställa. 3, skjnta ld. Bal- 
last 'Vi tnga in barlast, Geld fst lägga pen- 
gar I kassan. II. r^. 5fra sig i skjutning, 
skaffa sig akjntvana. III. ifr. s. hopstörta, 
*fChlffaif, L tr. inskeppa, lasta. II. r/2. In* 
skeppa a!g, gä om bord. *sch*ffungt/* -tchlr- 
rtn, fr. sela på, spänna för. 'setilafan, if r. *. 
aomna; uiå. slappas, -schläfara, tt^. söfva; 
döfva, be dö f va. *sclilBfspuRg, /. -acblttfHg, 
a. '\^e* Bett: ennmnesäng, *sch(ag, wi. 1, 
handslag iom twkflD iLti H(»\]. 2. *^ des Blitzési 
åékslag. 3. ^v eines PakttBJir a) ett pakets 
iordningställande, b) omslag till ett paket. 
C inslag, väft. S. ^eck, fåll. *schlig«n, I. 
fr. 1. alä in, ned. 2. Låchtr fv slå bål i sfu 
3f fllå in, sönder^ spränga. 4. slå, vira, läg- 
ga in. 5. slä 1, hälla i. 6. lägga in, konaer- 
vera. t. Minen Saum atn Kiddg i\i m. da» 
KUid fw lägga ett veck på, lägga in en 
kläd ning. S, väfra in. 9. trw. >. Eintn Wiff 
'^ slå in, välja, beträda en väg. 10. &fva, 
göra hemmastadd i fäktning, i (bngg) vap- 
nens bruk. H. i*r. a) A. 1. Au/Jn ^ gä löat, 
bngga in pä ngn, slå ngn dugtigt. 2* [/fl 
Ji Hand] f^ slå till, ge ett handslag, gä 
in därpå. 3. slå in, ned. op«r4i, e$ kat singe^ 
schlagern åskan har slagit ned. 4. In ntw. 
'V tillhöra ngn tings område, vara ngt i 
samma väg som ngt. Das in fjmin Fach 
rvdff.' det so ni tillhor mitt fack. b) #. 5^ slå 
in. 0. lyckas, arta sig väL 'BChlagepaplar, n. 
omslagspapper, -ftctillgig, a. dit- «i. hithö- 
rande, motsvarande, beträiOEande, vederbö- 
rande, -a sh la loben, ffr. #. u. r^. smyga s!g 



»v "^ niraclnLd« tipptlifiora. 



O »kair plnr. f tir omljnå- F fiostljlft, P Uste <^rU ^ mUiA.%% VnVSNiV- 



elnsolilelerii 



- 1S8 — 



olBStohtlf 



in. <l«h(fll»rn, tr. inbölja, k lida I filc^ja, l iHi 
I maiiu«a]fl]KD. Bich f^ ia^åen: taga Blöjfin* 
-•chlollen, tr. L tt. itieUpa. £1. s^. i. HlUpi^ 
Id. 2. in^ii] uggla. 3, siMt agior iaknjtä, -solil«p- 
ptHf tr. aläpa In, dra^n In, inlära* "BGhl^p^ 

■Inselillersllbtr, a, mdjllg att Innesluta, -en, 
tr, 1, liLsa]. Btänga in- £■ inpeBlata^ Inzie- 
»tänga, Drngiivai omringa, belägra. 3. Tirsi; 
lägga in DEi i a|t, bifoga. 4, In KiammerA 'v» 
Bätta inom p ventes, 6, inbegripa, medrälc- 
na; ijmeetnta- -llcllj prep. mti pm. «i. »ct. 
tngdräkniid, inberäknad, Innefattad. 'Ungt 
/w inetängtiing tB. u. » tinschiiej's»nw 

fiinllschlingen, £r. 1, Hatat knyta Iq. S. flinka i 
Big, flvikljn ned. -BCfiluckeii^ fr. arälja ned^ 
<ichtuinmarn> T£r. jp. inE^luTnra. -scMUpfen, itr. 
#, itnjg^ aig in. -tehlOrfen, tr, med valbe* 
bag insuga, insupa, -flchlulft, m, 1. inoeaiiit- 
liingf bifogande. Mit "u von etw*: ngt med- 
räknadt. 2, det iDneltggande, det bifognde,- 
bllaga- 3. p!irenti>a« -schlursMftmnner, /I pu« 
rej^teSj klämmer. -BCtimalzeii, £r^ amoTJa 
med Satt* -schmelohaln, L tr, Jm etw. ^^^ 
gum Btnäktiibgar förmå x\^n ti il ngt, att 
antaga, att mottaga ngt II. r/. stBlIa aig 
in. t^d: inetällBnni. -schmelcbrluitg*/.^ -ftclimei- 
fien, ^r. 1, F b1& in, eunder, Ji. P Jn ^y^ buk- 
ta ngn. ^Schm«Ueiij L j£. t£r. #. emättn ibop. 
II- T«ii, #». Ér 1. lägga i smältdegfeln, amäl- 
tSf emålta ned. &. i imält tillstånd inf åra 
DzA I ngt. 'Scliinfiizyngt /. -sch »til ed en, fr, emi- 
da fast fift 1 bgt. J5i«efi Verbrecher >^ hIL en 
förbrytare i järn. -€«jhmlegon, r/f» 1. s^n^gEi 
Big In; blid, ställa alg in. S. krjpa ibop. 
'ichntiflrtini, fr. L. emorja^ in gnid a. 2. atrj- 
ka i o, F btiri. jm étw. ^^ wtförligt förklara 
Tigt för ngn, plugga in ngt i ngn, 3. klottra 
In* -whmlörunf, /. -schmirgetn, fr* ingnida^ 
iltpa med fimärgel, emärgla, -schmuggeln, 
X. fr* inamnggla, II* rji. smjg?v eig !n. 
*tchinutzeii, tr. iDragicude nedsmuW, -SGli nal- 
len, fr* spfinna m^ ibop* ^eohneldan^ t ir. 1. 
skära t, göra ett snitt, en sk&ra, ett klipp i* 
2* akära in, klippa in. Z, Bkara, akara In, 
npp, 4* af maj a ocb köra in, inbärga* n. r^. 
d. itr* h. B k ära in^ in trätiga. hm, ttef inå 
Ett* ^ göra ett djupt intryck. *9clinefifig, 
m* BCim har msu en ägg* 'SChiialBiir tr. Mver- 
6n6a, Eimfenchneii teérdén: a no a iiinej, teJn- 
geåchntiti inanöad. -schneiiing, /. ^achtiitt, 
w. 1. in»krimmg, »kåraj klipp, 2. ekörd. 
'SChnltienj fr* 1* skarn i, göra ett snitt i. 2, 
skära In, tälja in. -ftfilnvtipfan, tr. drD.ga upp 
i nåaan, anuaa. -ichnUren, fr, bitida \t\, alA 
Booren om; an^ra åt, i^nöra* -schaurrsn, ifr, 
*, F krympa, -adindrtiiig, /, inbin d ande, 
»ndratide. -aeti&pfen, ir. daa 1. -iChrflnfcen, 
tr, inskränka, begtänaa, minska. -iChrin- 
fcOlig, /* itiEkrsnkning, m|j>sknitig; förbe- 
hilL '«chrtulieii, tr. ekrtifra in. -se Ii rocken, 



fr* 1* förakrä^ka» injaga akräek hoi. 2*aktim- 
ma In* 

Cifischretlillflgebifhreii.f/. '«||eld, n.iDekrifnliip- 
ti. inreglBtrtjringt^afgift* -til* L fr* 1. iuflkri^ 
T&. MUd. int Geäächtnia fst inprägla i mi^t* 
net* 2, ^iL. infora, anteckna fån^efanAnÄniKr 
Piilrrtn pk Ttiti«rBr4«n4eiiar; åingcf^hri^hen : tt' 
kommeaderaB. -asandungt X* p*>*^ Tltfdeför^ 
éändetae. »ung, y* inskrifning. 

einllithrelten, tfr. å, skrida, g& tu; inskrida. 
GericAttich g egen Jn 'v stämma Bgn, héfjåt 
proqeaa m^å ngn* -schruinplaii, ifr„ s. kTym- 
pa. <ich(ib, m* L inakjutande, icakintning* 
% det Inakjutnaj iii«ijiii«o UHsata, tillagg. 
-$ch(lclttorn, tr. skrämma,^ göra foraiigå. 
-schUchtarung, /. ^sctjulan, fr* Inlära, Inof- 
ra, dreBsera* -achulung, y, *tCliM(s, m. 1* in^ 
flutna pengar, 3, Inalag, väft* -schgiMra, 
ifr. h, F göra förlaster, komma af fiig, för- 
falla. -ficbOtten, fr* ösa, baila f* 'SCtiwårzao, 
fr, 1. BVärtaj Ingnida med avarta. %. Bmiit*g- 
la in* -echwArxeri m* smngglaro, -SCllvlr^ 
zung, /. insmiiggiing* -schiiratxinf -schirtt 
zen, L »fr* h. In efur. («äL) mit ^ blanda Hi|^ 
I Dgt, tiv/Jn ^ be a T ära tign med sitt prut. 
n, tr. Jill etio. <%* Inbilla ngn ngt. Hl. rjt. 
BtälkB sig in. -schwsfeln, fr* städa* -i 
utan, fr. spola In, drifra ja* -tell 
itr. A, sränga in, med en avängning Inträ- 
da. -BChwlndan, iir, m. krypa ihop, min«k&a, 
krympa, -sagala, ifr. 4. segla in. •aignanr 
tr. I. läaa viilalgnelae ÖfTer, välsigna* fk Ib- 
vigEi, riga. 3. konSrmera. -segnitng, /* 41- 
ben, I. t fr. A, titta i Hi t» <(w, («*.),■ t ngt, 
åei Jm: till ngn. Mit Jm ^v ae la i, läaa i 
ngn B bok tmiamtBÉDi med dt^no*- H. fr. 1. utj 
låea Igenom. 2, inae, fors ti., begripa. 3. 'v 
cl. eirt F^ mu 'Visr ha ben et tie/j!7ie»i,' se tdl, 
fdra nppsigt, ingripa, bestraffa. -f«hiiig,/> 
-aalten, fr, tv&la In, -eelfung, /. »lalliei, in 
sila, aila upp, filtrera oci i nft **elliosf,/, 
-ialtlg, a, enaldig* ^ saltigka It, /. ensidighet 
-sanden, fr. eåiida, skicka in* -sandar, -^ «* 
insiCndnre. -sendung, /. insättdandis. -mH' 
hen, fr. sänka, sänka ned, in. -tOftkani^/. 
1. nedsänkande, ned a fin k ni ti g* %. Infiånk* 
ning, sutiknlng. -seiien, I. tr, 1, sMta lo, 
ned, till; utnämna, ^'laet» Pferdt di% Spff' 
r«» ^ gif^^a en hast aporrarne. Kurt^ii* 
rv Eåtta po tat E B, Bättm^ ^ piaiitem trl^. 
8, satta in, i?ätra på spel; väga. Sein Kkre** 
u?ifrt zurn P/ande 'v, gifva sitt bedersöf^ rl 
viEio 3. inrärt.'!, fa-^^ts tallar forordna kU imi*. 
e. ts. «fn Ffl#f* IL r^* sätta aig In, npp i. 
sätta sig faat, inrota sig. Hl, ifr. A- fsll» 
in, L. ex, der Trompeter seUte em. -littini^ 
J\ *sfclit, /. I. inblick, betraktande, piw* 
ende. 3, inaigt, fÖratAnd, begripande 'v 
vftn etw. hAhen; fdreti sig pä ngt, »v pm 
«fiff. fieAmtf»; taga kännedom ^m nft^ S' 
t^^ fl^Afflcrtj ae wppj ingripa, straffa, h 



slös 



— 139 — 



El&bra^ 



Biftill. *ikht5lo8| a. utan^ aaknande 
^•si«hérn, Ur. m, eippra, ftila ib, s\i* 
HpjiLiile» nnå. -SiCfc[Djrung, /■ 
^Btn^ eremit. '«lél, -^n^/^ i^ireiEiitiio- 
Vn, «v. il^r« A.» lefya Aom eremit, -on 
;A«n, *fer(dl) ^ Ein*iedei(ei). *l9rl>ch| 

Ipir. fdrsegla. *fnbtg^ <z. enat&fdg; 
råigj ordknapp, -»t1h1flk«K,/L etiatnf- 
ii. m. ■« fir^. *siitg«ii, (n L edfva med 
[unga till BÖms. 8. of^a i fiäug. -fln- 
, f« Djonkti ned, fbop; ijaDkn, sänka 
tzen^ L I en «. sitta Inne, b&lln elg 
. n. Cr. litta fiönder, -tpanA^n, tr. 1, 
pikima Qpp 1 □£!. 2^ Hpänna for. 3. 
0infft$panntf ei^tten ej na^an i 
nnerr -, m» enspiiijnjvre, ^^pfln- 
enépatidt 'ipaiohern, tr. magaBtn^ra^ 
l>, Ir, ep ärrar «^ tån gä i a, läaa igen 
Brrynfl, /, -spieien» L tr. öf?a 1 fipel, 
c. n. i(r, Ä. spela in, göra il g gäl- 
-Kplnnenr tr^ 1. spinna in ngt i trånefl.. 
l& In» omspinnft. 'iprichi,^/** in^änd- 
ikaat., proiesL -sprechen, I- itr. h, I. 
h\g i samtalet* 2. FUr jn »st taga 
irti^ Blgga alg nt för ngn. 3, Aufjn 
ala ngn ojudi ca ung tTMan. 4« Bei Jm *^ 
till ngn, BÉig^a till, t&gi^ in la o b ngn. 
1^ Ein Wori mit rv liaf^a ett ord 
nget. 2. Jm Mut '%* ingifva ngn mod, 
^ trufta n^. ^tprfiiigen, L ^r. 1. 
pränga. %. spjingn in. 3, itHnka, 
ifij Balz ^ beströ med aalt, Hm- 
t. inblanda. H. itr* a. spränga in^ 

t tu. Au/ den Fcind »v rida mot 
pringin, itr. $. I, hoppa in, Åuf 
ta mot ngt, F hei eifier G^stfU 
p\t In kåda i ett nål lä k np. 2. aprickn 

ik H pri ökor, S. bilda en inätg&ende 

bagta iait, -sprltten, tr. 1. fnspru- 
^ä^eht f^ stänka linne. 3. fulla tänka, 
tfia. -ttirltcutig, /. ^spruch, m. in- 
ig, proteBt, .^ thiitt; prute^tefa. *tt, 
en gkngf foTT, fordom. II. a^^aji, a. 1, 
lllltta. 3. fmmtiden. -stallon, tr. sät- 
■4au «i, nuiq*. -stampfen, tr. 1. stampa 

% atarapa bål på, sönder. 3. ^ /st- 
icka till etampen. -stånd, m. 1. in- 

Dja n^rlsUlaDdeii* tillträde» 2, dirinrd ntf- 
!lft*r, I ibc tilltrådeakaliiB, InstalU- 
ddng, -stänka rn, tr. F fylla mod 

-fttaiibftn, iti\ M. blifva dtimmig, in- 
i&å dam. -stäubetirfr, neddammfi., -slf- 
. atlekai stinga in. Löcker ^ stioka 

Élfif tr. sUeka^ etoppih in^ ned, pä 
'Äir«irf ^ itlcka svärdet i skidan, 
ttA ngn i kärran, biid. tine Belffi- 
Tålja en föfolämpning. < »tack un g, 
I0lli Ur. é. I, In siH Åmt ^ tilJtriida 
bete* %. Fiir jn 'v a) träda i ngn a 



fltållot ersätta ngn, i *h.\ göra krigatjånsl 1 
ngna atällef b) anarara för ngn^fftr ttWw *^ 
ftnsrara för ngt, taga ngt p& sig. -at«hir, *, 
m. soldat T&rf vad I en annans ställe, -ilelt- 
lan» rjt. fitjfLta, smyga dg in. -»Uigan, itr, 
f. stiga in, ijpp r Rdp n^ junftiiil«> «'kia|i 
^/ t&gel till KJ -tttllaiT, 1. tr, 1. ställa in. 
2. ji|, ringa. 3* taga i Bin tjänst, värfva. 4. 
inställa, afbrjta, afakaffa, H^ rjf, inställa, 
inänaa alg. -åtal I ung, /. ^stamniafi, tr. 1. 
fitodjn mot, insatta, Di9 Arm€ ^ sätta bön- 
derna i sidan. 2. med bugg järn inbngga» 
-sttn[s] *- €inxL *st)Glif m. stjng -ttkkan, 
tr. sy in, b röda ra. -stig, a. 1. förfluten, 2. 
framtida, -»timman, iir. h. 1. stamma öfver- 
ens, sammanatämma. 2. Instämma, falla in 
S, tippstämtsaf m Chore: 1 kor, i korus. 
-St^minlg, a, enstämmig, -stimniigkalt, /* en* 
stämmigbet, -MimniuAg,/; instämmande m. 
ta. t cmitimmttn. -8tt|ipen, tr, F doppa i ngt, 
doppa ned t i Q. ^itmil^g = Mimtitj. -stmålt » 
eintt. ^St(»pfan, tr. stluka, stoppa in, ned, 
'Slofsan^ ir. t. stöta In, köra in. 2. stöta bål 
I, Eii'}t:x »önder, slä in, slå aöoder* -slofiung, 
/, 'ilrAhisn, Ur. $. etr&lA in. •slrelchan, I. 
i^p. 1« atryka tn I nft^ amörja. 2. stoppa på 
sig; inkasaera. H. iir. s* mirbrnaaB komma in, 
anilin da tllli ^atrausni tr. inströ^ inblanda. 
Deth Pferdén [Stroh) *%# strö (haJm) tinder 
b^atarnei Jm etw.. ^ intala ngn ngt. -atrau* 
ung,/, ^ttricti, iti. streck, skiLra, inakärning. 
-stflckan, tr. sticka in. Ilacken ^ sticka i 
hälar, ^atrtiman, itr. s. strömma in. <str4- 
mnnB,/ -atack«[ljn, tr. lappa, sätta i. -itu- 
diersn,i tr. instudera, inöfva. -atOfman, i<r. 
A. Q. j. fitorma In, ruaa in. An/jn ^ stor* 
ma^ rusa mot, öfverfalla, Öfverräldiga ngn, 
atif Äcirtfl GemndhtU ^ storma på ain bal- 
sa. -BiiiTit m, sammanstörtande» min. -alllr-' 
zsn» L itr. i. 1. in-, aammanstörtat 2, stör- 
ta In, rtisa in. II. tr. nedstörta» förstöra, 
nedrifva. HL rji. kaata sig in, ned, störta 
in. -ttUriung, /, -stOtzen, fr, stöttande, ss. 
stötta infoga, ^stwsLlen, adv. nnder tiden, 
tills vidare. *«twaMig, a. tillfänjg, proTiao- 
risk, -suifeln, tr. nedsäJa, -tagsiUBga,/. dag* 
fil an da. -tauchsn, L ^r. doppa ned, doppa. 
II. itr. *. dyka ned, ajnnka nc^d. -tauchung, 
/. 4ausch, m. utbjte, byte, -lauschen, tr. 
tiUbyta sig, -tauschung, /. »tearan, tr, be- 
atiyka med tjära, tjära, -telflen, tr. knåda, 
bopknåda, ■t[h]sllbär, a. som knn indelag, 
■t[kjsilan, tr. L indela, 2, vid m iD<i«iTiini bän- 
Tina uti, InförlifTa mei v» 4^), -t!^h]elluni|,y. 
indelning. -Ihun, fr. lägga in, ^ätta in. -tia* 
fen, tr. utbåJka, fördjupa, -tjjnen, itr. h* siut. 
falla in. 4Snig, «i. entonig, ^läaigkelt,/, en- 
ton i ghet. -tonnan» tr. fylla på tunnor, på fat, 
•Iraoht, f. endrägt. 4rithtlgf a, endrägttg. 
-trächtJgkBit,/ endrägt. 
E intrig, *e f, m. 1. inför an de j infikrlfnlng, 



!• tif^ttffät^. * uti. itij4, O t^kmf plQf ^ t b*^ eiBlJiid. F Ikml^Jlrt^ P lifT* »prllc. f mlo^n >Ltt4X\Viy. 




EiiitrageI>uoli 



- Uö - 



EiiiEellebi 



Ut, det Inakrlfna. S. Inslag, yMi. S. for- 
f&Dg, afbrnckj flkada. -eliach, n. Inskrif- 
ntugabok, register, -erii $r, 1» bara in* %. 
Täfvfl In iDiUiet. 3, iDforaj inakrifva. C iti* 
bringa, afkaeta^ 

»Jnllträflllchj u. InåtågHg, lijbringande, viiiat- 
^ilvande. 'trigllchkait,/, indrå^tiglietj t oj* 
delaktigbet, inkomfit, ^tragvfig,/.iQbärnlug 
Bl. m. ga eintragen. 4rag ung samt, n. inakTlf- 
ningA- «i- inregUtreringabjrå. -IränkeHi fr> 1> 
mdriipka, % Jm €tw. ^ glira ngn ngt att 
dricka, tui. ttUä. I4t& ngn få sota for ngt. 
-trfiufeln, <r, indrypa. -tr«ilen, Ur. t* inträf- 
fa,^ a) anlända^ b) tiUdraga alg. 

elntr«lbllbar| o» a Dm kan inddf^ae. -Oflr I* tr, 
drifva^ b1& in, II. itr. t. drtffaa in %f narmen, 
ttåia. "^ft ^<" ^^ ^'^■^ indrifve^rj uppbdida* 
man. -lJ:iig,y. indrifvande» 

élnlilratBii} I. itr. a) s. I. in träd a^ anjs Stelli: 
i ngns ställe- In eirt Ämt r^ tillträda ett 
ämbete, tu Jm Fu/iitapftH ~ träda i ngn a 
fotäpår, 2. Furjn ^ a} komma 1 ngn» atäl- 
1% eraätta ngn, b) aniFaia for ngn, c) foi' 
flTara, kläda skott för ngn^fiirjB Sache ~ 
kämpa lör, färskar a ngn. S, Inträda, Inträf- 
fa, bätida. b) A» 4. tmmpft, Tie/f>^ efcerl«m- 
na djnpa spär, II, tr, 1. trampa, intrycka. 
Sicå (dat} a t nen Dorn rv få en tagg i foten. 
S< trampa ned, «. fri. etw. in die Erde. S- 
tTampa sönder^ h&l i. 4^ Die Schuhe rv kip- 
pa ned nkorna. -trlclitarn, ii\ gntn tratt bäl- 
la i, trätta i. -triitken^ ir. dricka, itisnga, 
nppsnpa. -trttt, m. inträde, -trtttsgeld, r». In* 
trädeaafgUt. ^tmclfiiail, 1. itr. s, torlca in, 
nttorka», ntaina. II. ^r. attorka. -trSpleln, 
"tropfflni I, itr. å. droppa in. TL* tr. drypa in. 
4rB|ll[«J iunfl,/. indrypnlng. -tunkan, tr. doppa 
nsåf doppa, -lltioft, tr. inöfva, öfva. -Dtmng^jr. 

ilnvBrlllDltienr tr. tnförlifva. -I^ibung,/. Wh- 
mung, /, hörande, Inhämtad t ntl&taiide. 
'StancfBin, a. enae. Mit etw. »w aein: gä In på^ 
gtUa ngt. f\/f går ni in därpä? fv/ jag går 
in därp&l topp I -itändigoa, I. tr. Jn '^ iår* 
m& n^n att gå In pi ngt. II. r/. gå In där* 
pL *stäiidiii[fjs, n. of?ereaaetäromel3e^ enlg- 
bet, sämja. Geheime *%jts mkjm hnhen: vnra 
i Lemligt förstånd med ngn. -stahiii, L ir. 
tnbägripai innefatta. XI. rji. !■ Öfrerene- 
atSimma. é. gå in därpå. 

elnlfwachsen, itr. s. växa in i ogt; uUd. inrota 
aig. ^wsge, /, vfgtaförlnst. -wägeiit I. tr. 
■?äga ;d, väga ocb lägga in. II. rjt. förlora i 
Tigt gum ntmiQDicriitt. -wägungf /. ^waJkerr, itn 
5. o. rji. ktyaipa vid valkniug. *wand^ -a f^ 
m. inTäadning. -wantfirsr, m. lavandrare. 
-wandern, itr. é. inrandra* -WBn(t[flJruiig,/, 
»wHrti, dd», inåt. ^ ff^hen eL die Fä/je »^ 
ietz€n: g& in med fötterna. -Mrii«firni tr* 
vatten lägga, nrvattnaj nrlaka. 'WaistriinQ, 

y, -Walianf J. tr. I, mi-a el. lHa^iiii ucd »si jåfa^i 

omgifva, inaeslnta. 2. vufTa in, t>nd infläta. 



n. rjl. krympa, bUfva kortare fSM <4rv. 
»aln^ tr. tillvåxla sig, inlösa. *«reGtit[t]li 
J". "Wiichan^ tr. lägga i blöt ?, Armt^t^é 
mjtika. -wafebung,/. «weibeni <r. mTiga. 
hyfig, /. invigning, -weisen, tr, Jn *v 
in, fora in ngn, anvUa ngn bans platSt bit 
vida ngn tni DgL 'Welftung^y. -wenden, Ir, ia< 
Tända, -wandiiiig, /. invändning, -warfiii, ir. 

1, kaata in. 2. slå in, eönder, fam neni 
foratora. 3' invända, yttra, -werfufigtyi nai 
keln, L tr. 1. Inveckla, inavepa, inlinda, 
veckla, inlla ibop. II. rji. tvepa ia sig 
veckla, traaala in alg. -vifGk[e]]wngi/» 
gvn, tr. vagga till aömna; invagga, -1*1111* 
gen, itr. h. q. tr. [In] af ur. CuJk^} ^ gå la p| 
ligt, gif^Ä aitt bifall, aamtycka till 
-wflligyng, /. bifall, -windaln, fr. bltndi. 
-WJndan, I. tr. 1. fläta in, omalingTa. 2» böja 
in, leda in. II. rjl. slingra si^ in. »wiirtenw 
itr, j* 1. fryaa in. 3. öfverraakas af viototi. 
3. Dpori. eg wintert eira.* det bÖT|arbll vinteiv 
-wintemng, ^f. *wi riten, I. tr. i* virka ia. ' 
knåda in. II. itr. /i. inverka. *wlrkunf,/. 

elnwolinllen, I. iir. h. X. Bmjm f%^ bo bo» a^f 

2. Jm nu 6 anad i, ^ara egendomlig for 
rwti .- inneboende. II. r/f. bl i f ^a b em roaatÄdd, 
hemmavand. -«p, -^ m. -erin, *ntn^f. inrå- 
a;ire. ^arschaft, f. ^Amtiie^ invånare, 

alnllwiilken, tr. hölja i moln. -wollan, ttr* i. 1. 
vDja komma in. 2. Dat will mir nicktm^ 
a) det viU ej gå m i mitt huFvod, b) 
kan jiig e] gå In på. -wSchSlg, a. växl 
enhetlig. ^wUtilaai tr. gräfva In, ned, 
ned. -WUri, m, inkast, invändning, -i 
itr. j. fl, h. umt rj!. få rotfaate, inrota alg. 
Eingetimrzelt: inrotad; bild. orörlig, Jiit^l 
rtaglad. *wurz[e]luiig, /. -iM, /. grmm^ é:n*\ 
gnlriris* ^zaltlbir, a. betalbafi förfftllenj 
'Zahlan, tr. inbetala, afbetalm. -tihtea. *f, 
I. xakna int räkna och lägga in. S. med^ 
räkna. -zahlunQ, /. inbetalning. -zliilBRii 
/. in-, medräknande, -Jiahnenf fr. 1. »ed 
ät[ft, med hake fäata. %. tända., fdrae med 
kuggar, 'Xahnung, /. 'zapfeni fr. 1. tippa* 
Ifcia in Fiii$ch€n: vin på buteljer. 2. mtå'' 
tappar faata, faatplngg-a. -rapfung,/, -ilt' 
bera, tt. trolla in. 'Zättnen, tr. mhågnii. *iitf* 
nung, /. 1* inhägnande. %. Inhägnad. -Hl»' 
fan, itr. å. o. r/. täraa, minskaa» *afthril|i 
/. -zeichnen, tr. rita, data, akrifva in. 
nuiig. /. 

Einzalllaufzftliluftg, /. detaljerad spprikateftj 
uppräkning af hvar och en for tig. 'Wtt^ 
be, /. ^ Eini^eldmck -dljif, fi. ting för ilfi 
enskild aak. -druck^m, Bärflklld uppl»ga,ti^ 
e kil dt tryck {rar mig. ^ la. d^i ■! «u M«it «i. «b i««i^ 
-falJ, m. Dtr ^ h?ar]e fall fÖr aig, hvarfo 
akild t fall, -gu schielrta,/. aäraklld bil 

• ti land, «tl adebrmrr fll. 4jrt., monOgTaå. 

eellfängehe. ^hait,/. enakOdh^k 
kamp man mc^t man^ tvekamp, -T 



iBLnmiiiTt, r/f, rfSf^xlrt, #1. «urkt^ *e. fft»e(^ *r, itUfUtft mb. h. hw balnn *♦ bmr ■■tti iin i 



iJtr, 



.^OL. 



- t« — 



^n^|A*w* 



lYftT för »ig, enaam» eti crali e% oiÅa^ tB- 
tteki^ «ii ock atman. Jeder ^« ; brn- oe^ ^ 
|Si lig, im «^eii .* i enskildheter. -tMmmtf/l 
U en&kild tös t, 12. eoloetåtiyaL -^bz, Bk 

in?.zttli&n, I. Cr. 1. dra^& In. S. IndrMx», «. <k 
iuiJiiliid«. 3. inkalift} t. ai. (fte i^enrre. C 

KéAkn^. 0, inånga, angå np|k. T, ^f»e Jfa»- 
tr 'V IJLtä en mor of smalna uppit, «»« 
^«4le ^ iudriiga, inr^xka en Tad^ ^e S^^wi 
m r^fvQ seglen. S^ iaftkr^nk*, mintl^. fll 
l&drftga^ n» rj!* iaakränkft sig^ miiukji fiiim 
otgifteT. ml itr. å, 1. drmg&f tåga, fl|i-U 
to* ft. ipaugaa, uppenpas, ^liibtRf,/* «2ttt 
o. 1« enda^ fv vjiii altein:^ enduiti blott dch 
bftft. 2. enaam i »iit iilag, mabdöA, (»lörlik- 
ndigf egendovalig, -zuehitni, ir. i&socktm. 
'Zii€l([a]ruitg,/. -zu§, m, iiiUg, iBåjttniag. 
>iwingefi| -zwlngenr <r. tTinga in. 

Hl, ><!j, Of n. 1. b> fiUd. aii/i »^ Jiåkrtm: 
iittft pä det b^iU. 3, glua. -b^i,yii0', 
ikridäkobaiia, -baum, m. Ubrytare. -bliefci 
'blinli, 7n. iabllnk. -bock^ -brcchar, m. iftbij- 
l«re. *tiruchi m, Ifiloastiing. "Sn, n?. L fr. 1. 
f^rTftndla till ii. 2, isa, reci^a frku is. IL 
ilr. I* h. opan. fzysn på. j£. j. fr;s& till ia* 

Bmii 'f f». jäm. AUd. von ^v ieim: hafya en 
birgliätsäi, Niti brichi ^ noden tiar Ingen 
lag, &liu '^ akrlp. 'balin,/. prnrag. ^faaiin- 
Vlrlefi m, 2)anrak&. 'batiniT tn. 1. tT&d med 
Jåmbård Ted* 2. järDbealAgt^n etockt <4rthtr 
w, jäm-j ELtAltrfl-d. -inta, /I järDhjaltig jord* 
-firlllg, 4^ järtigrå. *f8st, a, järnhåTd. -frack, 
B, roa t ä ack, -fläckig, a. aom b«]- rcMlflÄckiir* 
-frtaaar, tn. F Btorka^e^ etoTBkr&iftre, -frtt- 
ttrlach, a. F fikraåanda, skiytBam. -§uh, m. 
L jiLrngjutmng, järnsid al ttiiti g» 2. gjatgodi 
rf j4ra. -oufswa[a]rB,/, g^atgoda af jfcm. -ham- 
iiar, m, Btångjarnaliiiiumare. -hirVr ^^ 1' 
jnraiijälmi, 2. Uöt. stormlmtt (Aconitnra), 
*hUlte, /, masugn. -kle%, m. nift. avaf Felkia. 
*lcranif m. X, järnkram hand c L 2. järnskräp, 
-krämef, m. jämkratnhandlate, -mittel, n. 
jÄruliAltigt läkem&de!. -ölen, m. 1. jiiru- 
Dfn. % maaugn. -achtitalza, <s€hmol?hUttB, 
/. BiniHmgQ^ moauga. -schmied, m. floied. 
-sellin l«da^ /, smedja. *atab, m. Jårnstårjg» 
'ftoiiitini^ jämmalim, -»tufe,/. järntaaJmEmtuif. 
-iii[a]r«,/, jäm Yttra, -wark, n. 1. amide (- 
It/namåmrh t* l^mhrnk. >zau g, fl. järn a ak er. 

•latlarD, a. af jäm, järn-, ^o&blick, m. ieanda 
biick. -flich«, /, isyta, isfält, -griibe, /. ia- 
grop, iikällaTe* -Ig, a. L. iaböljd, iabetäckt. 
B, iälg, laande. -hälla,/ Uande köld, -klufl, 
/, froatspHcka i irM. -klOftlg, a. sprncken 
•f trOBt. -fcraut, n, bat. isört -layf, m. akrld- 
ilcOiUtning. ^tftyfar, m, skrUlakgAkate. >na- 
|ol, «, brodd I &4«ut4r. -nabal, m, rimfroat. 



t K. Fimienså&f ^AO^ • 



.^i^åle,li- 






iM^ «. 1. tov, iBMUQatöap ftfiw^^, ffii^ 

rt-^^ IdAL, bftTKr -hrfl, ^ L IsiDiial^ bikt 
på Igiif M l*. tffiiglSghffl i. flSngB^ Midr 
kc3ket;tezl» ^£iC>«^ 

Eti^Tp -«, O, s. var « ^. -^mIs,/. böld, bttl* 
ii«d. tllirtiM, s. ''Mtflar, /. blemnta, ftaiiai, 
kri«la. -iafi, 4cM, -if, o^ Tsnrted, Tmdf . 
-•, «r. iår. k. tuk «ig* HMHy/. Tmitdldniiis, 

EiweifSf -«, «. åggbvita. 

Ekal, L -jt, D^ «. L iUatticQde. 1. &okel, tIa. 
jfeke, motTilja, ledA, &f«m«k. f£w, *<t/a 
cttin «^ cgu är led, IcdLbea Tid ngt. 9^ F 
&ckij|^ YäEDJdig petaocu IL a. L i^^Uig^ 
▼isLielig^ %, Et itt mir 'v jag mlr Ula, ft, 
kinkig, -f arvch, m. Tåmjellg^ Tldrig lokt^ 
-iiallt G. äcklig, vtmjeligi vidrig, --hcltlilltll, 
y. Äckel, vämjeUe. ^Ig, o. L — ^ktlJia/L %, 
fdrarglig, krånglig, kinkig, -i, mv. itr. k^t 
optrt^ «. rJL £tw, ekeii mir^ t* €k€ii mir «s. 
mi^K wm- eiw. (iat,}, ick tkU mich tor a. a» €tie, 
iéBU «L eiiiAr <c««J Sacké: j&g käojier ickel 
föT^ Tämjas Tid agt. *Rantt[B], s. dkn&mn* 

iklig = e£e/iy. 

Ekståfsa, -», /. k&Drfckning, ekataa, -ttteh, 
a. b än ryck t, ekatatiak. 

EJiJasticItåt, ö, /, dssticitet. -åaliseb, a. ela* 
2 1! g k. -bogta «> EUhogtn. -chi -i, m. äJg. 
-ffant, -ea^ m. elefant;. *tliiitanlcalbr ». ele- 
fan tunge, 'agint, ^, fin, praktfall, eleganta 
-igiiix, 0, /, prakti elegans, ^agia, *[«]») /- 
eJ^gi, kånalofnll, vemodig dUtt, *égitcll, n. 
kanal ef nilf Temodig, elegisk. 

Elektricltit, -«n, / elektridtel. -tarregar, m. 
éUktromeior. -ileltar, m. elektriciLeUle* 
dåre, kotidsiktor- -sirftger, m. elektrofor. 

eliléktrisch, a. ekktdsk, -ektrisiaran, *t»» fr. 
ekktrisem, -aktrlsiarmafichlne, /. elektrici- 
tetemaskin, -flinént, "éi n. element. 

a[amantåi'||[lsGhJ}a. elementär, elemenUT-; ar* 
aprunglig, nr% -lehrar, m. liLrare i de första 
grandertia, vid en elementarskola, ^ichylo, 
/. elementJitfikola, skola lör nybegjnnare, 
f(5rberBdande akola. -ufttarrlGht, m. elemen* 
tär tinder visning. 

Elan, •, n. «. m. iLlg, -rt, 1. -e, «. o. m- älg, U. 
-[e]fi O, M^ 1. * främmande Inndt laadfiför* 
TianiDg. S. elände, nöd. lII. t^id hiya. »n* • ^j, 
Mv. *äig» a, 1. eländig, a) olycklig, bekla> 
gansvärd, nödlidande, utfattig, ^^é Lngt: 
näd, elände, b) ömklig, uael, jämmerlig. 3. 
klen, sjuk. *iiigMch| acfi?* eländigt -lilriäb, 
m. -t[lijtar, n. älg, 

Elephånt io £7e/aal. 



>V ^ räfcfkuidt iippii4pö?4. * åkia ttai. j«kntr ploi^ t ^^ ^mljuil- ^ tuftiljift. F Jiftcre iprik, $ mlp^r* bruklifl,. 



.J 



tienté 



- 142 - 



dmpbatlMh 



I 



Elévo, -n, m. Elévin, -ne»,/! lärjunge, elev. 

elf, atan fSIJ- nbit. Ut. % elfe, a. (obojl. grondUl) elfva. 

Elf[e], -en, m. alf. -e, -n,/. älfva. 

Elfenbeln, n. elfenben, -arbeit, /. elfenbens- 
vara. -e[r]n, a. af elfenben, elfenbens-. 

elfenlihaft, a. iaflik, luftig. -kSnig, m. älfko- 
nung. -kSnigin,/. älf drottning, -reigen, -tanz, 
m. älfdans. 

Elfller, -, m. elfva m. m. m Funfer. -erlef, oboji. 
a. elfvahanda. -In m Elfe, -te, a. (ordningstai) 
elfte, -tehalb, a. tio och en half. -tel, -, n. 
elftedel. 'tens, adv, för det elfte. 

elHidieren, sv, tr, elldera, utstöta, -ite, O,/, 
elit, utvaldt manskap. -Ixir, -e, n. elixir. 
-k - Elch, 

ElHIbogen, m. armbåge, -e, -n,/. aln. -enbo- 
gen = Elibogen, -enbreit, a. alnsbred. -en- 
mSts, fl. alnmått, -enreiter, -enritter, m. F 

riddare af alnen (sklmts. om IftrftfkramhandUre, 

bodbetjinter). -efiwafajre,/. alngods. -enwelse, 
adv, alnvis, alntals. -enzahl, /, antal alnar. 
-er -» Erle, -ern -» erlen, -(pse, -n,/. ellips. 
-iptisch, a, elliptlsk. 

ElHmsffeuer, n. elmseld. -oquénz. O, /. välta- 
lighet, -ritze, -n, /. elritsa. -sasser, -sås- 
ser, I. -, f». elsassare. II. ur. -sässisch, a. 
elsassisk. -se, -n, /. 1. » Erle, 2. stamsill. 
8. Elsa. 

Elster, -n, /. skata. -[n]ange, n, liktom. 

elterlllich, a. föräldra-, t. ex. f\»« Liebe: för- 
äldrakärlek, -mutter se Ähermutter, -n, />/. 
föräldrar, -väter m ÄUervater, 

Emåll, -«, n. -le, -n, /. emalj. -Iieren, tv, tr, 
emaljera. -Iierung,/! emaljerlng. 

Emancipllatlén, -en, f, emancipation, frigö- 
relse, -leren, ev, tr. emancipera, frigöra. 
-lerung, /. emancipation, frigörelse. 

Emilballåge, -n, /. 1. inpackning. 2. omslag. 
-ballieren, tv, tr, packa in, slå in. -bårgo, -«, 
m, o. n. kvarstad å tknjg. -blém, -«, n. sinne- 
bild, -blemåtlsch, a, sinnebildlig. -bryo, -o« 
el. -d«en, fl. embryo. 

Emendllatién, -6fi,/. emendation, förbättring. 
-leren, sv, tr. förbättra, rätta, återställa i 
sitt ursprungliga skick. 

emerltierllen, tv. tr. pensionera. Emeritiert: 
pensionerad, emeritus. -ung,y. 

Eméute, -n,/. myteri, uppror. 

Emlgr||ånt,-ef},fn. emigrant, utvandrare, -atlön, 
-6fi, /. emigration, utvandring, -leren, tv, 
itr, t, emigrera, utvandra. 

eminénllt, a. eminent, framstående, utmärkt. 
•z, -en,/, eminens. 

Emilir, -«, m, emir. -Issir, -e, m. emissarie, 
utskickad, hemlig kunskapare. -Ittieren, tv, 
tr. utsläppa i rörelsen, sätta i omlopp, -it- 
tierung, /. 

Emmerling, -6, m. ■> Ammer, 

Emolumént, •«, fi. sportler. 

empfåhen,* rsr&idr. o. poet. — empf ängen. 

Empfang, -[e]«,0,m. emottagande, erhållande. 



In rst nehmen: mottaga, -en,* L tr. motta* 
ga, erhåUft. IL Ur. h. befraktas, blifvmhal* 
vande. 

Empfing||er(in), m. (/.) emottagare, adieaiat 
•lich, a, mottaglig, -liehkalt, /. mottaglig- 
het, -niffjs, -««,/. befruktning, aflelse. 

Empfang [sjilanzelge, /. underrättelse om en 
saks emottagande, mottagningsbevis. •!•• 
schelnigung,/. kvitto, -bestatlgung,/. « £si- 
pfangsameige. 'nahme, f. mottagande, er- 
hållande, -scheln, m, kvitto, -statien, /. an- 
komststation, bestämmelseort. -zlmaMr, a. 
m ottagningsrum. 

Empféhl, -6, I». — Empfehlung. -bir, a. soai 
kan rekommenderas, -en, st,* L fr. anbe- 
falla, förorda, rekommendera. Ein <v^ 
Äu/tere : ett tilltalande yttre, »ich (dat.) €lm. 
empfohlen tein lotten: a) göra förngthvad 
man kan, b) taga ng^ till hjärtat, «^ Sk 
mich Jhrem Herm Väter: framför min rMf 
nad, min vördnadsfulla hälsning till erfu. 
II. rjl, 1. Et empfiehlt tichy daft: åfltU 
bäst, är att förorda att. 2. säga adjö, taga 
farväl, gå sin väg; F taga till harvårjaa, 
draga sig ur spelet, försvinna. Ich empfekU 
mich [Ihnen] : adjö, farväl. -antwSrtfbJ, ^mt 
wUrdig, a, värd att förordas, -naf, /. 1. ffir- 
ord, rekommendation. 2. vördnadsbetygel- | 
se, vördsam hälsning. Jm teine <%* mackm: \ 
betyga ngn sin vördnad. i 

empfindllbar, a, 1, förnimbar. 2. känslig, Ub»- 
losam. -barkeit,/. 1. fömimbarhet. Lkiaa* 
lighet, känslosamhet, -elél, -sfi, /. F öf re^ 
drifven känslighet, pjunk, sentimentalitek 
-eln,* tv. itr, h, vara öfverdrlf vet känsUg^ 
pjunka. f\td: sentimental, pjnnkig. -ta,*! 
tr, känna, märka, förnimma. Etw. tekr iM 
f\t upptaga ngt mycket illa, såras af ngt 
II. rjl, 1. 8ich telbtt ^v vara vid sani. S. 
Sich to und to t\* luLnna sig så eller så -till 
mods, tieh alt etw, f>t känna sig vara agt^ 
vara medveten om att man är ngt. IIL itr* 
h, känna, vara begåfvad med känslor. -Iir, 
-, fn. -lerin, -neff, /. pjunkig, sentimental 
person, -lich, a. 1. känslig, gegen die KåUt: 
för kölden. 2. snarsticken, lättretllg, stOfti 
8. kännbar, betydande, 'va Kälts: ataifci 
bitande köld, »vsr Schmerz: djup smbta. 
-lichkelt, /. 1. känslighet. 2. snarstiokenbeti 
lättretlighet. -nlffJs, -««,/. •. i». '^ Emfftr 
dung. -sam, a, känslig, känslosam; MBti- 
mental, -samkelt, /. känslighet, kioaloesm- 
het; sentimentalitet, -nng, /. fömimmdfe, 
känsla. 

Empfindungslldrang, m. känslosvall, -ilgtaliii 
/. idiosynkrasi. -fåhig, a, i stånd att kia- 
na, begåfvad med känslor. -flUilgkalt, 
/. känslo-, förnimmelseförmåga. -I 
känslolös, okänslig. 

Emphåilse, -fi, /. emfas, eftertryck, 
emfatisk, eftertrycklig, nttrycksfulL 



itr. iBtnuulUTt, rjl, reflezin, tt, lUrkt, tV, »ruHt, tr. tnniUlTt verb. A. ter teftei^ 



#. kW MtottniPVMA 



I 



lfn|iiftsolt»a.emplrIfikt grratidad på erfnrenhet. 
Imttar, 1. -e, «a. låkt^re. JL aän, upp, Dpp&t. 

itidu caldk* BAklA ver^lA ■»■t *f bTlt1i;« vmäMntlåmå* 

Ksfaru iDiD «xenip«i. 'ftftieitefi, rjt, urbeta sig 
«pp, ^lilUtieii, itr, f, bloiisfitra Upp. 'l>Hnoei>, 
ir, gkaifa^ hjälpa Qpp. -dringfliiT llr. i. trän- 
gs^ kom m 11, arbfitii £ig upp^ gä framåt. *a, 
*n,^/"* -^ 1, Effipor I. 8. £injporiHJW* 

«iA|i6r!ien,, *«?, L ir. 1. * npplyfUj liöja, S.upp- 
figl^ upphetsiL. 3. Dppreti^ fÖTtoma, npp- 
töra. IJL r/f. 1^ höja Elg. S» göra upprOTj 
(opp)re8a sig. -ar, -, m. tipproriak, itppTOTS- 
makfLTe, fehelL -9ri$ch, a, npprortak. 

in|iär{^alirtiii itr* m. 1. fam, npriagä opp. %. 
fnrå Qp|>för, uppåt. *ft«nimeii, itr, s. blc^sBa 
cpp, -f »seiiofiT tt. öfre Tdiiing, -iuui, -«mf *], 
'fA «t -a I il* han detflp late ^ stapelorL -kircbdi 
jC läktare, ^kommen, Ur. t* ko mm a opp^ h\m, 
kamma SI g upp. -kGnnnliiig^ -«^ m* uppkom- 
ling, -ta$sen^ tr* Blåppa upp* ^raffen, r/?. 
ned mftda resa fl ig, rjckrk tipp &ig, -ragfln, 
>fr. h. höja fitg, reea eig. ^riehteiit ir. resa 
upp* -«teigeft, tlr* «. 1« «tiga app&t. 0. rea a 
aig, höja nig. 

Imiiirmig, y. 1* tippas gUn g. 2. appror, rea- 
Diug. S, v^edet h&rmt ot^lljs^^ ^sgoltt, m. 
upprorBunda. -fiOchHQf a. ELpprodek. 

•niiff a. trägen, ihärdig, Idog, ^Itig^ oför- 

tmteH. <ké{t, /. tr^&Hhet m. b. t» tlrtf. 

Enctav«T -fi, /^ enklar. 
EflCykraÉlIdtfl^ -f^jni/* encyUopédl* 
Ctidlläbsitiht, /. iindam&l, ejfte. <au»|iruch, 
b&SCheldt f^* alntdom. -e, -j^ -», ti. 1. iinde, 
t. Åm l^Uttn *v till döt, *>* dlestå Mo- 
l alutet af denna nidnad, tw ~ geh^n 
ilch zu >%f neitfen: närma »ig» lida tu o t 
■lutet, einér {ämO Sache ein ^ machen: göra 
ftlai på e& takt '^ ^u^ »ffej ^ru'-' är slutet 
bm, lif ftllttjig bra, ei«j. au ^ 6i*m^*ii ti. 
fSkkren: afstnta, fullborda ngti Klaffen oha^ 
'V ouppbOrnga klagomål^ Faåethan» und 
kem ^ en oförbätterlig slarfvor, Gothe und 
å^tn A» Gotbeomoch om igen^ otipphör-^ 
ligt Gothöf mii Me in em Lateirtf mit seinÉr 
Kunsi *u 1^ fcin: e| veta. hTod man a k all 
g^ra, vara i förlägeiihet, an tilUn Ecteti 
uad «%<>».* på alla håll och kanter,, am "v ilH 
tist, till pk kiipetf tfU och med, nar allt 
kominer omkring, ui dem '>* till den findan. 

2. Rtycko, bit. Es ixt ein gaa^&i n^ bli da- 
&iit/ dol åT långt b^rifrAn och rJit, -w, av, 
t Ir. öfaltita» elnta, fullborda, n. r^. aluta. 
m. lir. A. glnto. Mit etto. r^ R]aiii, eluta 
opp, upphfJra inei3 ngt,, in etw. Eu^k. «l t d*tj 
am el ti ta med ngt, -fiSbfizektinet«{r)} -M> 
ttntirichrlsl»aiie(r)r ~esiinter£alchn«le(r), m^ 
iiadertecknad* *gUtllp, a, afgnrande, di5- 
dnltU. 4gen, jw, « enrfen. dgiiiiflty* ftf«ln- 
Landé, ftluL »ftfii, -«, /* bot ands via. -Ilch, a. 
1. åadlLg, begrån«tid, 2. fllntH|^, nf förande. 

3. ändtlig^ fmhiAt. ÖLndtligea, slutligen, -lich- 



W. 



hflitf /. ändilghcL ^Jot, <t« än dl öv, oandlig, 
^Oilfletli /. mndlöfihet, oändHghet. ^tehaft, 
jf* slati afnlutntng, gräns. Sein4 "v errti" 
ehtm: pi aitt «Int, •onf ,/. »udeUe. *Ort«cbSr 
/. nnprungUg »nl«dning, yttenta graod. 
'Zlelf n. 'XNi ekf irt. nlntligt mU, ytlersta im- 
dam M. 

Enfttr^ie, O,/, energi, b^mdUiigvkraftf efter- 
tryok. -trgisch, a. Hoergiak, eflertrycklig. 

eng =- eiv^^c /. 

Angftgiaren, #^. fn 1. engagera, nnttitlft, tagft 
i tjiirt&t. 2. upptaga, nppbjuda mi daai, 

ingllansohUefsAtid, a^ tätt åtsittande. -brUillg, 
a. trångbroatad. *0, I. a. trång, tåt. Sich 
HM attUt^im sitta &t ^am iii<i«F}, f^ AMmmé; 
fina iaBUD4«4H^l kammar, biM. im ^ren Sinne i 
i (mera) inskränkt bemärkelse, 'w Freund- 
åcha/Éi tnttra rån skåp. II. -R^/- 1* trånga 
het, bd^t på ntrymme; inakrånkthet. S. 
trängsel. 3. trångt »tålle, paas; «Qiid| Mid, 
trAngmåti t. ix. JU tu ifi« »v treihen: hård I 
ansätta ngn. 

Eng el, *, m. ångei *liiTd, n^ äaglabild. *ltft»t, 
Ti. b^mlabrod, mnnna. -fromm, a. ängtafrom^ 
-haft, a. änglalik, 'macbefet, O, /. engei- 
macberei ijrka «» t«f« diDtfo i rkr^, nr «ii niu 
jUj4 vltd f^n r«sik«t*tl bArOfim den UlrttJ, ^a* — 

engSlen. fc*, I. f i% göra stnolare, trängre^ hoptryo* 
ka. II. r^. afamalna, blifra Irangre. -srllng, 
'ét nt. liLTv af ål lonb orren och oxstynget. 
'hals ig, a. tråniif hakade *ti«rctg, a. I rang- 
h];i:Ud, trångbröatad, småAinnad. -liQfxIg- 
keit, /. smÅainne. dafid, n. Engiand. -tin- 
öar, -, m. engeiaman. -jåndirin, -ndw, /. en- 
ge laka. diftch, L a. engdak. Sich ^ emp/eh* 
hn: g& mtan att säga farväl. H. «. engäl^ 
»ka (språket), jtr dnuUch IL 'lisisren, «tr. tr, 
a tu bbs 7 cm fl fl huLir, 

EngrosJEhändler, sist, •eit, m. grosfibandUre. 

Enkel, -, m. 1. barubarn. S. efterkommande, 
•i (I, -fifffit f- »OTi- *!' dotterdotter. *kind, ». 
barnbflrnabnrn. -Wilt, ^. eftervärld. 

enormt n. enorm, oerhörd* 

enroiliereiit x»* ir. införa i mönsterrullan, 

entllideln,* tr. Jn '%* fråntag;^ ngn adebkapet^ 
degradera ngn. -artan,' I. tr, föraämra. U, 
itr. A. fl. r^. urarta, vaualagtaaj föraämraB. 
•irtuiig, /. -åyS»arn,* Ir. <». r/. Ein Ding «l 
itch eiaea Dttttfes ■^ göra afg af med, afjtt- 
t& en fiak. 4uUBriing,/. ^béhreit,* ir. «. iir* 
A. Eine ti. «iner (leoJ Saehe '^ undvara en 
sak. -héhrilch^ a. umbar lig. •béhrllqhksil,/. 
umbärligbet. ^béhrung, /. nmbärando, för- 
aakelae. -bi el en/ tr. 1. bjuda, anbefaUa, 
meddela. Jm aeinen Gruft 'v halsa (på) ngti. 
a. Zu iich ^ kalla till sig, eammaiikaUa, 
-faletung, /. -hfndeii,* ir, 1. frigöra, befria^ 
bififl. eitiés F/uhsi från en ed. %, lörlöfia, 
förlo a an, -bindting, /. 1. frigörande, befri- 
elSQ. %. föfloBBning, nedkom a t. <bjiidufig«an- 



'v •= Utw^^^h tigr.pili^ariL * tkL4 AlBS. o wtDtT pliu-. f b^ oBiUtld. F fliBtUJkr^ P lifTB ■prik- 1^ a^Ddr* bimltltst- 



entbiättem 



- 144 - 



dnthaben 



ttrgtr /. fHdelae annons, -blättirn,* I. tr. mf- 
Idfva* n, r^. aflöF^aB^ fälU 'bladen, 15fvet. 
-blAtlerung, /, -lJläd*n/ r/. 1. djirfvafi, dri- 
sta. t2. akämcnas. -Mdf$Bn,^ I. Cr* blottu, ut- 
blotta, Den Degen n^ draga Tårjan.. II. iyf« 
blotta aig, kläda af a i g, Bich von ^tv** ^ 
ntblotta fiig pä ngi ^bltElsung^ /. -blähen,' 
itt\ å* Bpricka ut, uppblomstra ar ngt. -blu* 
man, <]lldinen, *blät[li]fln,^ tr. afplocka blom- 
morna af; tiiid. €tm. i\4 beröfva ngt deefi fäg- 
ring, -brachen,* I. {fr, j. brytn fram. II. 
rji. 1. undiHQdraga bi g, einer (fosJ «Ih tron 
ei^ff* Sache: en sak. 2. ;SicA nteht "^ könn^n 
EU .' ei kunna underlåta fttt. ^I»réflltan/ Ur. 
t. tändaSi bloeea upp. -bärdfin,* tr. aiborda, 
frigöra. -bUrtfiiiif , /. *déckiJif* ir. L upp- 
täcka. 2. uppenbara, -déGkäf^ *, m. uppTJlc- 
karg. ^dlfikung, /. npptlickt, -dunkalcii -dv3- 
larn,* er, applyaa, -Bi -flj/> and, anka, tHe 
ei^fl ifUieme ^j nchtiummen: simma aom en 
griUten, -éhran/ Én Tanära, skända, Illa 
berykta, -éhrtr, -, m. vaaårare^ skéindare, 
'éhrung^/. vanärands^ skändanda. 'élgnafl,* 
(r. o. rjl. afhända (alg), einer (^aa.) Sache: 
en sak. -élgnung^ /. -élJan,' itr. i, akynda 
boTt; iDEkii^i, fördyta. -éH^n,* tr^. frigöra frän 
la. ^alflung, /. *érl)anj' tr. gotA urarfva. «ar- 
bung^ /. -erhaken, m, anterhake, *arlGh, ^e, 
m, öndrakej ankbonde. -irn, tv. tr, äntra. 
-arunOi /. 'féchaii,* tr* upptända, uader- 
blä^a. -fähreiiT* dr* $. undkomma, halka ur 
liindernö, undfalla, 4illan,* Ur. a, Mir i »t 
€ttB. ^ }ftg har tappat ngt, biiii glömt ngt. 
-fålUn,* I. ir. Tlka i a är, veckla upp, breda 
ut; brid. utveckla, öpprnlla, II. r^, I. ut* 
veckla e!g, mpprullna, apricka ut. 2. Seirtt 
Stinie AutfaUetB åich : vecken i håna pan- 
na föravunno. -faltung, /, -fårban,* I. tr. 
borttaga fårgen nr. II. rjt. mlata fåigen, 
tlJfva färglös, urblekt, blekna, blekas, -får- 
bung, / -fåsarn,' I, tr. riapa upp, Entfastrt 
ifT.: träd sliten, II. Ur. s. a.rjl. rispa b! g. 

entfarntlen,^ sv. tr, a Bligs na. -i, a. 1. aflägien, 
fiarran, pä af s tänd, W^U »>- «f<oL dafs: längt 
ifrån att. 2. frånvarande. 3. Nicht dit ~AJia 
UraaGhci ickiit den ringaato' anledning, nicht 
im vetten: Icke det risigaste, långt däri* 
från. -tamalfie, ad^. Nicht ^ ingalunda, på 
intet vis. -Ihait, /, afatänd. -ung, /. 1. af- 
lagan ande. 2. afstå^d. 

antllfafiiftin,' tr. frigöra, -féssafunfl, /, -léstl' 
gan/lr. Eine Sfoe^e^v nedHfva fäatningaver* 
ken omkring en Atad. -ffifttlgirng, /. ^fetten/ 
ir, borttaga fettet fr ån, göra mager, -féttung^ 
/. -ffedarn,* tr. afplocka fjädrarufl af. -fJ am- 
man,* T. tr. antända, aätta i brand; bUd. 
alda, banfÖra, II* Ur. s, o. r/?. fatta eld, upp- 
btoaaa, råka i eld och lågor, hänlöraa. -flåm- 
mung, /, ■flåttarn,"' itr, i. Obddr^Ddtf flyga bort, 
-tistfcliafi,* tr. borttaga kuttet från; ntmag- 
ra. EntJeUchti kuttlös* -fliagan/ iVr, t. 



dy ga bort, ala koa. ^fllehan,' itr* §* Bjt åf 
US dan, undkom ma, *flialsan/ iVr. j, utäytA^ 
Hmr iåtLl Sathe: nr ngt, Tkrånén enfJEb^ 
stbn ihren Augtn* tårar strömmade nr hefl' 
nes ögon. ^fl^nblan - en^^teAe», -fréiiidin,' 
I» U'. {Von\ jm ttw, »^ afvända ngt fria 
ugu, göra ngt friim enande för, afvogt tnoc 
ngn, II. ffr. j. ä. r^. bllfva främmande, 
ogynnflamt atämd. *frémdung, y, -fäbnn,* 
fr. bortföra, bortröfva, enlovera. -fllhr<r, 
m. ea aom bortför ngt j rdfvare, ^ährung,/. 
bor t f ö r ando, euls ver i n g. 
flntf égi^n, prtp* med d^t. «. adv. mot, emot| tlU'' 
mötea, Blldu ulrik* ^ahu siaa. ra«d verfa» TuL«tf^ 

nu de Ami.y sT h^llka DadlQ»lJliMiid# AnFQfCS HIID Hfliapii 

■arbaitan. Ur* h. motarbeta, ym: ngn. -bHii< 
B an, tr. Jm etw. ^ mÖta ngn med ngt/bria- 
ga ngn ngt. -ellan^ iir* «. Jm ^^ akyndi. 
emot ngn, ngn tillmötes, -fahron, itr* m, Ua 
eraot, jm: ngn, D&m Winde 'v fara mot 
vinden, -ge hen, t*r, «. gå emot, tillmötea, 
möta. Eiuer LoAtinff r^ närma sig ^n )5fi- 
ning, en förklaring, -halten^ tr, håQa emot| 
jämföra, -b and aln, Ur. h. Handla emot, t.*. 
einer Efffd, Jm ^ motarbeta ngn, -fciW* 
man, itr* j. Jm ^^ komma emot, möta ngjo^ 
bUd. möta ngn på balfva rägen, bjäl panga» 
-seban, »fr. A. emotse, af v akta, einer Uti^* 
Sache .^ en aak. Dem Todc ruhi^ »v lugnt gi 
döden till mötes, -lain, Ur. $, Jm n^ a) rara 
ngn tillmötea, b) vara af motaatt åeigt mat^ 
motarbeta ngn. -setzen, tr. isotaitta. ■■!»• 
han, itr. t. fitä emot, b tå i viigen för^ mot' 
aätta alg, jm: ugn. -tragön,, tr. Jm ttw. is» 
bära ngt emot ngn, bnd. bemöta ngn med 
ngt» -trätan, i^n t. möt», iipp träda mit 
•wlrken^ itr, h. motverka, Jm : ngn^ 
anlllgignan,' Ur, L a vara, genmäla, b«ca9ti* 
-géflnung,/ a var, genmäl e, inkast, -glbM,' 
Ur. s. undgå, Jm : ngn, Die GeU^$i^htU <^ 
lassen: låta tillfället gå sig ur håAd«na. 
-flélt, -[e]a, Oj m, #, », eraättulng, löa, vä- 
dergältnlng. -galtan% tr. umgiUla. >géltiuig, 
/. ^glaisan,* itr. e. nrap&ra, -gtalsung,/. ^gl^' 
tan/ Ur. >. glida, slinta, halka ut» nr han* 
den. -glimmin,* Ur, i. fatta eld, tiod»*. 
^glCihsn,* itr. e. börja glöda. -gSttin** tr. 
af kläda Ata, ngt deaa gndomllgliet, berufri 
Bii deaa gudar, -prdnan,* Ur. #. izttiUB^ 
akjuta upp, der fd^tj Erde: nr m&rken« 'fftf* 
tanj^^r. af taga gördeln, gjorden af. -fiairsa;* 
ir. beröfva oro håret, aftaga bårot af. -bii' 
rung, /. -halta n/ I. tr. innehålla, inneslaUH 
n, rj, af bål la sig, eintr (g*ä.) Sache : fHLö 
en aak. -hältaim, a. återliällsaa], ^haltiäfB* 
kait, -hal tung, /. återhållaambét. -hift«ii/ 
tr, upptnjijka. -Mrtgnfl,/, -båupten. 
hngga. -håuplung^/. -hltflan,'^ tr, > 
den af, flå. >håuUing, /. -bében/ ir. 
befria, einer (fiiitJ Backe «i. von 4tw,i; 
ngt; Jn #<Eiiiei Ämtea 'v a) befria ngn 



itr, IfitfftUltJn. rjff. r^itftKlTt, ii. ctmrit, sv. inci» tr* iruiUlTi nwb. k* b«T ftal^m, f. htw ttfm i 






fft bort lTi4«ii Ha, 
tllilttii,* tr. Äftäekm, 

MkA, sprlttt. 




*, 9f vt. entosii 

ffJlDlklitll,' tr. tikgm Q&«l iC, lat. ]^&^ 

tiB,* rr. afta^ kaatefSA mf. ^ 
tkjntA Tspp., räXA 
jorden, -kérttf»,* Ii 

ttn/ fr. b^Jrim fri» 

WErift f»te ■ ^■ » i.i L -taii p ia.* i 
ipdekä vL * % ■■■■ ■, * ier. «l 
4Bitit/ I. tr. draga ifpfi ki« 






IL 







•^/*&r«s; 



ML liOfl^ 

Hft/V «^ «{, «■ dCH /7l 

liags lUidcfi, 4inM/ ^. «i^» ^Mfcrwrf 
d«mMk«im, biolta. 4itMB,* Ir. otfWVph^ 
«&kcda^ frIgifTA, 15m, MkdiA, Jm MM«r 
r«i^j|f«Af»A^em,' ae» fris hmm ikylgt rf- 

/« miliedlgBiide, iff^wiMdi, ^A^i, fHf!f- 
fBide, Jeié« «s« «i«r«idUpf tilwi ila ^- 
•ied«ftn«9^^ ^åaåm,* ir. b«6i>. fei^fm, 
^ mrnmr i^mJ <l m ia»«r Smeågt agm Ma 

ilr. f. vpnsgB bart, ^m l^a«, tyiK- 
«■, Jm: fria fi^, ^ch IKesiec/ ar t^- 
ifcea; it^ditf, s^Ä ^^ t^*^ Gff^krT fi* 
tia. iitftw/ I^ tr, ealied%i^ bcfrf», fli- 
tiga, jm einer V>^) «l wta tårnm^ Smtkm: m^ 
Mm «& fak. JL rJL WAfs, frftogm tig, ffdra 
lig tritt fria. Sicå cuet Am/lra^u ^ vt- 
TiåU ett inadiu 4M|^ / -tmt^m* L 
Ir. tömma. IL rjL tdKsaa, Utfvmtaa. -Ié«- 

Ugtenliei, mSågvet lägew 4ihiii,* fr. " 

jm um, il. il». PM /Hl ttft af mg^ 

*, «. littift^tfv, ea m&m Ummr %9l 

fi Hiianiihi^ låa- -tiltaar* ^^ ^»ga of dag»^ 

mi^* ir. Kflo^^ *aiBH«,* fr, 1. borttaga 
iBasakapttt ftåo^ % kaatnam^ snfipa; 
fdra^^ga. lllnlaf|»B. <■!»■§./* 
IP, «S»taa«a. ■ iiilll , /, -«éwc*««;' fr. gö- 
tfp^ förandliga* EmtMtmcktt 
rild, d]«rkik; dfrenoänskli^. 
/^ omJMli^glieti djurlakliel; 




ta^* L »>. gata vTtta^ IL rjL L Ha litt 

/ pi i ph i r ir- to^ »y t-^ »^ 

faypa ar ^99»; lai. Hm alg tAÉA saa 
åc- -pippBg» jC -«Mliwa»- ^. It TjkA at, 
dna C^aar mr ^^e». -^^^^ i«r. a. villa 
^aa, dW «aaJ A^a; n jscdea. -nO]iB> 
tp. » tl^. i- J&a A «iB0^ ^^ 

^^ gina. IL r^ Mlfra tjd^ It tfa ISf^ 





-4^ L «. 

t7idle.IILy:«.«i.1 

1^ rib W^jm, ffia aga. ii H i»|,/- * 

8r. Wlala, «fttgg% 

, é^i^ Ef<å€T ar JOTdea. -liiriM," tr. 

bga. ^iMaa,' aip. 1. L Hsaa a&, b^it; föff^ 

«. ivBa boet, «t, acd. Tlpåaca orirallfea» 
arr tiaptilh »iB_atP &rbe oaailfa aefc Hl 

tr* ap^i^auL *ff«^BMt n^* bovujfclA^ iM^rt- 
iag% dem JHieiai ^; ar mgam iafja. -fik- 
laati /- -VHnte, L 1^. afii^aa lymkctaa ar. 
ätäta,'jaBiaa. IL r/. blirn iäiå, jImi; klar- 
aa. -ften,* L tr. Tä^a bvrm bon, 1 
fi(rl4^f«a. IL rJL haraiaa, V 
f, baraif OTfija, Tredc 'rfiw,* Itr. 1- ^ rf. 
a&iga aig, äf eti flziii, tfträda, föisak^ «f- 
acr Cbi. A f 1».^ ^a^itfi «it sak. *si|«iif,/. 
a£iågelBe, for«ak«l«e, -tåttali/ tr, aadla al- 
-fitl, n. nndsäitziing. ^siaara,* tr. bort- 
taga ajraa ar. -tlaaranf, /. -tåifM»' tr, 
■nga at) Waer (aii.) 5«c4#: öt en aak. -tclil- 
Ugaa,* L Ir. «. I vfr, JL godlgör*, billa ika- 
d«aiea, eraitla, t. ix. ja |V/lr] #«£•• Jfiia. 
H, r/, «ka^ 6ig gedtgdielae, biUa «ig 
skadealös, ^^cblilfaif ^. (flkade)eiafiltDlat, 
godtf^reli^^ ^schÉBfnw/ ifr. *, ckuramis*^ 
ds frAnutrömmA, dtm Felstn .' ^r klipp aa« 
-Mbilii -^ ik afgör«ls«. *«Ckéi4t*/ L Ir. 



SjatBOheidiIng 



fintwohnim; 



f 



afgora, bestämma* II, rjf, bestimma aLgr 
afgörae*^ 

EntschéfdunB, /* afgorätidOf beatåmmelse; ut- 
slag, ^lavgenbliék, m. af görande dgonblick. 
-igriifid, m. bestämmfLndei afgdraiidQ ikäl^ 
-skampff m, af görande kamp* 

iJitilschietfen, a., afgjordf bestätnd, atpr&gliid- 
*ÄChiaienh6it, /. bestämdhet, -schrålfln,* itr. 
tf» itiftomna, affiomna' -ftchlåflsftj* rji. göra 
■Ig af meö, göra nig kvitt^ einer (««.) Sa- 
cAs; en aak. Sich eines Gedanken *^ aläbort. 
en tanke, ^SGhléiahin,* itr. *. »mjga mg 
bort. -tChléisrn/ I. tr. afalöja. II. r/f, fram- 
träda, rlea sig ■fcdut mui ir. -schléiCritiiQ, yi 
-schlieJsen/ I. tr. t 5ppna, uppUta. Il- r^. 
bealnta. elg, beBtåmma alg. Sich kurz 'Sé fat- 
ta ett raskt beelnt.-sdiliefsunf,/* ^ichl6B5«ri, 
o. besluten, beetämd» Kurs ~ beslutsam, 
-SCliU&SSnheit, /« befilntaamhet, -schlum- 
marn,' itr. m. InBlnmra^ afaomna. -schlApfen,* 
ör. å, glida nmdan, liaika ut handen, nnd- 
kommo, nadfilippa; undfalla^ -fchluffti m. 
bgalnt. -scitdpfsn/ fr« 5ea, d^n Få^Atrm nr 
faten, -sctiutdbär, a. nisaktHg. 

sntScliuldigllGii/ tr, niaäkta, nrsknlda, fdrläta. 
"Un||,/> nri^kttldander uraakt. ^ungs&Bliretbenr 
f». nrsknldande BkHfrelia. -ungaxsltet^ m. 
»krifdig nrfläkt för ntebli f rande; sjnkbetjg* 

anlUichwébttnj* itr, *. ståfy^ bort. -schwéllan/ 
lir, «, Tälla fram, étm Berg 1 1 nr barget, 
Dtn Uftru ^ öfTeTsråmma. -uhwTndan,* 
i£r. «. aftaga, förHTiiinaj bortdö. -ichwirran,* 
lin s, hTiuDdB, larravdB fljga bort. ■'Schwftran,' 
r/. af B var jo^ sågs farväl ät, <?em GlUck: 
Ijckan. -«éelen,' tr, afUfva, döda. Em stelt: 
död. -séitdan,* er. afaåDda. -satxan,* I. tr, L 
Jn 01 ner (■«&.) Sache ry afhAnda ngn en Bak, 
jn ^^tJifij Atnteå ^ af sätta, af sked a ngn, 2. 
förakiäcka, förfära. 3. nndaätta* II- r^. f5r* 
läTnBf förskräckas, m, -i, O, n. förfäran, 
förakräckelae. -»étzlieh, a. fdrf&rlig, ryslig, 
förskräcklig, -(élzilchkett,/. rjBllghet, gräa- 
lighet. *sit2un0f yi afaåttning m, m. ■« «^j- 
jietzia. ^B I aga In," tr. borttaga Bigiltat från, 
bT]rta. >siag[a]ltinB, /. -sinksn/ itr. j. ej an- 
ka neå, dem S^nsti från atolen. -»filnaii/ 
r/7, pårolnna sig, minnas, eifi«f- i^tm.} Bege- 
htnheit: en tilldragelse, **jtillchafi,* tr. göra 
o B ed Ii g, moraliskt förBtöraj demoralisera, 
-iittilGtiMnji, /, *sninn«n,* L tr, börja, anstif- 
ta. II, r^. börJBj iippBhä, ntre^kla b ig. -»pr4> 
charii* itr. h. CDOtsvara, öfreTenflAtämma 
med^ €%ntr (dAt) Sackat en sak. -aiirjBlsaii,* 
itr* #, BptrÄj skjuta upp, der iå^Li Er de i uj 
markeli. Einer Familie ^ntåprotsen tein: 
bärBtamma från en familj, ^aprrnasn/ Ur, 
4* 1, springa bort, rymnia, Dér Qe/ahr *^ 
undflj faran, S, framspringa, framvälla, Z. 
Dppriana. C framgå, härstamma^ -iprudaln^* 
ter. t. porl% välla ^aoi, dem FeUeni or 
klippan, -iprdhan/ itr, «, apraka Ht, fnm. 



dem Berdt: frän bården* ^Stiltin,* fr, vaji- 
ställa, ^itillunii, /« -»tiinmin/ i(r. *, bas- 
stämma, \von[ jm: frka ngn. -ftéhailt* iV* 
tf. 1, uppstå, appkommOf blifra. It ''a t améh 
daraa^ f^ magi b vad aom än må bli följ* 
den däraf. 3. tryta, svika, lemna 1 Btlckei 
^Sléliung, /, nrsprang, uppkomst, vkapebe. 
'MéhungftgeschlChte,/, eknpelBehiBtorifl. -itit' 
flflB* iir. g. nppatiga, dem Åteere: nrhafvet 
*8lallan,* £r. vanatälla. ^stéJlung, /L «itféh- 
lait,* iir. t. aträla fram, einem Gegenatande: 
ur ett föremål. -ttrSmen,* itr. $. framströiii- 
ma, dem Bergs: nr bärget^ -ttllnenT* Ur. i; 
«. r)f, atörta ut, fram, frambryta, <fc!a W&l- 
kem ur diolnen. -sä h nen, ^sdnitigtn/ (r. för- 
sona, rena, *sÖhnung, -s^ndiguitg, J". -till* 
sch an,* tr. upplysa o in vilLfairt^lse^ taga sr 
en villfarelse, ^tluschiing, y, -t|irÖ(i9R/ in 
detronisera, ftf sätta. ^Itirénung, yi ^brigtiv* 
tr. 1, befria, fritsga, /i« etn^r (casj Sa^Jle: 
ngn från ngt. S. få öfver, Inbeäpara. •fél* 
ksrn,^ L tr, göra folktom, ödelägga, n, r/f< 
bllfva folktom, -trtilkerung, /♦ -wachsan,' itr, 
9, 1. växa upp^ skjuta fram, dem Hodem tr 
marken. %* Seiaert Kleidern ^Sf väjta ur siai 
kläder, dtr Bute -w #eiri;bafva växt Ifrån 
riset, -wäffnsn,* L fr. afväpna. n. r/. lig- 
ga bort,, nedlägga vapnen. -iMfåtlnMng,jC -m^' 
dan/ tr. nedbugga skogen på, a frö ja. -wil' 
dun g,/, -wls«ra,* fr, bortleda vattnet från, 
dränera, torrlägga; btifria från Tattenbalt, 
rena. -wåBserunfl, /. -Médtr iif^. *--), åw»/, 
antingen. -Mélban,* fr. göra okviniillg, ^iil- 
weibt.' okvinullg. -wélchan/ itr. #, fly, tym- 
ma, af vika; försvinna, utstrl^mma, ^walehung, 
/, -wéihan,* tr. 1. Einea IVient^r ^ skilja 
en präst frän ämbetet. %. vanhelga, Oikii:^ 
-waitiar, -, m. en som vanhelgar a^t. <vll' 
hung , /. vallhelgande m. m. m enemctåen. 

flntwéadlleni* tr* hemligen borttaga, undan-, 
ftirBnilla, Btjäla. -ar, -, m. oDdacBUiliare, 
t|uf. -eHsch, ö. tjufaktig. -yng, /, bOTtti- 
gande, fÖrsnllJning, stöld, 

entllwéHan,* tr, gdra ett utkast till, akisaerSi 
teckna. Einen Flan ^ nppgBra en plan. 
*wéftung, /. <wéii[lijin,' L tr. minBkavS*- 
det af, göra värdeJöa. II. rjt. sjunka i våy- 
de, bl If va värdelös, •wér1[hjyng« f. -wjdiefa,' 
tr. mil» upp, reda, utreda, utveckla, tTara* 
ställd, lägga i dagen, visa, 'Wfckfajluof,/. 
utveckling* -wiWatrJn,* tr. civiJiiera, mm- 
dan,* L tr, Jm ttm. 'v vrida ngt ur hsttden 
på ngn, våldsamt fråntaga ngn ugi,lLrjL 
vrida, slita alg lös. -w(rrsn,* I. tr. rtåå^^ 
utreda; bringa klarbet L II, rji. reda a ig, 
bJifva kl:ir. 'Wirrung, /* -wUchen,* itr. å. F 
undfly, undkomma, rymma, -trélinti!,* ilf. 
f. blifva ovan vid, främmande för, #iiMr 
(f«DJ Bl, einé Sacht! en a ak, -fvdhnn,* Ir* 
Tänja af. Ja etner (cro.) «l von mnm' BseJU 
tsf vänja ugn af med ngt. -wlbnsnf , /« »f* 



itr. lairuLtttjTt^ rjf. rcgDiin» H* itartt, tV, inft, tr. tm&ilu?i nrb^ h. hmr J^oAcn, r. bar ■»in tiii ^j»1ji#«»«l 



— w - 



Brbkanf 



Tinjnlng. -wlllititr* L tr, b^fi-iu ftån moln. 
EntmåHit^ molnfri. H. r/?. bllfvft moInfrL 
^irtfigen,* L fr. minska 1 varde., ned«4tta, 
fÖTHog% föroedra. IL rjf. fötrlngattj for- 
nadra iig» B^dläta lig. -wdrdigung»/. ^wurl^ 
m. utkast, ekiss, plan. ^wufE«tn/ fr. npp* 
?jc1e» med iföttetxia»*»r«railiinBT/- 'i*titi«ri»,* 
Cr. löaii nr f^TLrqllmngen. -låuNruno,/*. -lif • 
tiu/ fr. undandraga, fråntaga. Jm Btut »^ 
aftftppji Dgu blod» <j(i4 enlsieAl WeA <;?«r i?^- 
recAWfifcfi^,' det år oberakELeJlgrt- -lf■h^lllflT/- 
»lriziiH9^Jil)är, a* möjlig att uttyda, -tr^ -, m, 
Qtljdare. •n,* fr. tyda, uttyda, dechifEteta. 



rf* 

•il^ticken, 
Mmleii. 
ipaä. H. 



itr* a. Ijnnga^ d^m Miiamel: från 
xäehéiiT 1/ tr. bfinrjcka, hänföTa, 
-#j Of n. ft, -fliekungT /< bänfårelae, 
f5rtiu»n!iig. Zum EnUäcken: bänforaade, 
fövtiii&aiide. ^zdgeln^* fr. af taga tjglama af, 
Itetäla alBiM, entziå^tiié Leidenachaft : otyg* 
HA ItdelBe. 

miziindliliar» tt, biännbat-, eld fän gd. -barkelt, 
/. Bldfängdhet. '•(!,* L tr. 1. antända, iipp- 
l&fldn, 2. inflammera, H. r/7. 1. antandaa^ 
fnita eld, tåka i brand, nppbloaaa. 2. in- 
flamnieras. »Ar, *, m. en Bom anländer, 4lfih 
* tntzändi/ar. -111*1, ^^ 1> antändande. %. 
InHammatidn. 

Mlkwél* odp. aonder, Itn^ laar. F er iVl t^or 
Freude *^^ii^ '^ b^an är alldeles atom Ajg af 
glidje. -Iir«chi»t h tr, bryta Bönder, n. itr, 
t. gå sönder, brista. -brinnenT tr. [jehu fä 
iDtider* *fnt"ii?.I»Ér, fitlftaj åat&dkammft oe- 
aighet mellan, söndra. II- rjf. bllfva oens-e, 
oiAme^ iender. *lillen, I. itr. s. falla ocb gä 
lODdeT, idTideTaiåa. II, ir. Siak iiMt.) £inea 
Arm f%t falla och bryta af en arm. <gsitl«nf 
%it. t. gå isEr, gå sönder. -maoheA, tr, bryta, 
aU Bönder, -filatfaii, Ut. g. spricka sönder. 
•r«lfs«iir I. (i-, slita, rlfTa söndt^r, II. itr. i, 
gå a>öndeT. *ipr Ingens itr. §, springa sönder. 
■»»fl, /- t''tatj B plit, fipllttrmg, tTedrägt, 

Eflilån, -«, m. etälört (Gentiana), 

Epttttétl, -[b]#, -j, fl, -B, -B,/, epålett. 

l|ihll«mér[lf€h], a. efemär, kort, o varaktig, 
^•tt, '$, m. «. $ n. margröna, -ér» -«a, m. 
efoT, efoois. -orit, **^ n, eforasämbBte, -oriii, 
-, -éreA^ frt. efoTQs, 

£ptlltf«ini#, -[tijfiif. epidemi, -démisohi o. epi- 
demlflk. -gone, -n^ m. 1. epigon, afkomling, 
åtllifigp pi. efterkommande. 3. efterbildarej 
klåpa^e. 'pramm, *e, n, epigram* 

Epik, Of/, epik, epiak poesf. -ir^ -j m. eplkefj 
eplik akald, 

Epfkir(|tor,'éflr, -, m. epiknré, Tållsatlng.- itsch, 
*éTsGh, a. epiknreiiikT vällustig. 

EpiJilapSiei -[«]»»/, fall and efio t, epilepsi -lép- 
tlsch, «. epilepttak. «läg, -^i n», epilog, -phå- 
nl4sf««t, «. tretton dagen. 

ipltliCli. a. «plik. -Ifikopål, a. biskopllg, epi- 
Bkopal. -Isddo, -%/. tilldragelse. 4sIbI, -n, 



/. brefj epicteL F jm die «v (e»fi.' li«& l%* 
gea för ngn. *ltlplT[fuinJ, -i ri. -iHm[#], *ia 
*t, *ién AL -e, n. grafikHft. ^Jlhftton, *j, Epi* 
iheta, n, epitet, tillnamn, -écht, *nf/. epok, 
tldeliTarf. -édn* -«, /. epod. *o», -, Ep^n^ n, 
epDä^ hjältedikt. -plcti| -«, m. 1. mnrgi-^an. 
2. seller L S. persilja. 

Ei|uip1Eågej *n, /, åkdo^, ekipage, -lersOi ^* 
Cr. förse^ ntmsta. -tarung^ jT. 

ån I. m. sin, /. SB, n. ;?cr^. pr«P». hftn, hoiip 
den, det. /cA in;r6*Yi* mir dat Er; jag un- 
danber mig tilltalet ibant. 0.«t)Aft. m. hanne, 

•rllachtin/ tr. 1. afifie, hålla för. Åf«int»^st$: 
enligt mitt furen enande, 35, fatta, fnritå. 8. 
ämna. -ångilii,* tr, meta npp, fiskATedA p&« 
•ärbeiteiit' Jr. arbeta «ig tlU. 

Erbiladel, m. irftllg adel. -ftiifilll, m, hemfUl 
gnm ftrf, 

■rii bangen/ Ur, #, 9.h. bli f va rädd, iippskTilmd, 
gripa» af ångest, »tiårmeiit' «r. I. fr. våoka 
medlidande h(%f^. Er erbarmi mich eL »jm^. 
e# ^éarml mieh letner; det gar mig ond t 
om honom. II. rfi* förbarma alg, J* ei. Ubv*^ 
Jn: öfrer ngn. 111^'tfO^fi. - Erbarmtin^. -Ukr- 
ptlflr, ', 1». förbarmare. -bArmlich, a. erbarm- 
Hg, jämmerligt Bmklik. *llirinllc)il(Oit,/.iimk* 
Hghet. 

Erbånviuiti, f förbarmande, medlidande, -t* 
le I, Q. ntan förbarmande, hjärtlöB. 

arbäuilin,' L tr. uppbygga, uppför». IX. rfi. 
uppbyggas, Sick ^n «<«». iå^) ^hkmtih npp- 
byggeke nr ngt, finna ngt uppbyggligt -ir, 
-, m. en som uppbygger; byggtBä*tare. 'Il«h, 
a. uppbygglig, -lichkelt, /. det uppbyggliga 
I nciv ngt uppbyggligt, -ung,/. 1. upp by g- 
gande. 2. uppbyggelse. 

Erbl[begribnl[IJs, n. familjegräl, -t, I. -n, m. 
&rf vinge, arf tagare. IL -*, > n. arf. -ébeii/ 
itri A, •. f. bini*. bäfva, ikälfva. -fllgen, a. 
ärfd. ^ttlnietzung -• Erbérnennung, »en, jw. 
L (r. årfva. II. kr. a. *. rjt. gå I arf. ^emen- 
nungt /. ntnänming till arf vinge, -ilen," tr. 
ntbedja sig, gnm böner utverka, -étlelii," 
tr. tigga sig ti IL -éirten,* tr. taga som byte. 
-fihlg, a. arfflberättigad. -lihJgkelt^/. arfs- 
rätt. -filf, m. arreangelägenhet. -fftlllg, a, 
pä grund af arfarätt tiUkommande. -feliter, 
m. ärfdt fel ei, lyte. -felfid, m, urffiende. 
'hilge, /. arfföljd. -fglgekrleg, m. ancces- 
slonakrig. -faiger, -, m. arftagare^ ärftlig 
efterträdare, <hof, m. arfgods^ -huldigungt 
/. hyllning af en ai-fherre «i. arffnrate. -re- 
teeir 1/ <r., ™ii. rfl. etbjnda (sig), n. -#, ö, 
fi. erbjudande, -Setlg - erbåiiff. -in, -ne», /. 
arf t aga raka. -lUen,* (r, 1. i?(T(j. tfon Jm ^ 
bedjande utverka Rgt af ngn, utbedja sig 
ngt nf ngn. 2. Jn ^ gum böner beveka ngn. 
-Sttirri,' r tr- förbittra. U. kr. $. 9. rjl. för- 
bittras, -itteruiig, /. förbittring, vrede, -(tt- 
lictl, et. möilig att beveka, -kaul, m, köp ttM 



f^ » ftrt^Ttåt u|i|tiliiciord. ' iklm imf. O Mtiami plnr, f h*^ smyad. F (knaUilft, P Ifcffre iprlfc, + »Tndr» tmsll^Kt. 



i 



Xfbkrftskhelt 



— iå8 - 



erfléHen 



&rl och ägOi. 'krajnl(hflt,y. ärfLlig BJukdQiu* 
-laisin, n, teataTneaterande. -tåfisen ^ er- 
httichen. »Iftwer(In), m, (y,) teatator (ieat&- 
tiix). -lehen, ». ärftligt läOi ^lllclioii,' i^r. 
t. 1» ble^knn, vor Zami af Trede. SI. Yqv 
€m. (fftt.) f^ of vergm^n^aa, fördunklas nf ngt. 
3. blekas, blifT^ blekt, -llch, a. ärftlig, -lich- 
k»)t, yV ärfiligh&t. -Ibkan/ tr. fä s^i fä 8711 
pä, ^arsna^ akäda. >lmdan,' ilr. t. blifva 
blind, -linduni, /. ^fos^ a> arfl&a, -läHenp* 
tfn J^^ uppblomatTa. -n^hmarf m. arf tagare, 
-érgani' fn länn, till läna erbiMln. ^é[Fjsenj* 
L tr. uppreta^ göra ond, n. r/?» bli f ra 011 dj 
vmpietadj nppbragt. -o[fJsunBT y vrede. 
-SUe, a» beredd, Yillig. *paclit, /. ärftligt 
an-ende. *|llehtor, m, inneUafvare af ärft- 
ligt arrende, -racils, m. jmr. aTfafördrag. 
-réchen/ I- <r. bryta tipp, äppoa. II. ir^ 4. 
rjl. krakaSi kosta upp. -rechl, n. arferätl. 
•réetiung, y. kräkning. -scliadfiii, m, ärftligt 
lyte. 

Erbschaltf /. arfskap, arf. I>er ^ tterlustiff 
mdchen : göra nratfva. -Uch, a* rörande arf^ 
atf{3)-. -^anhahniflr J". ett arfa mottagande, 
-Slordarungi /. arffianepräk. -fiklaga,/, arfa- 
tviat. ^sfnasaa, /. oji. ^saacha, /. arfelräga, 
'SvarfUgung, /. testamente, teatameatariakt 
förordnande* 

Ert»llschlatGliar(iR)f m, (/.) en aom sokef Ila ma 
BI g till arl. >tehlaicherei, /. llBt^ knep fdr 
att komma ät arf. -a«, -n, /. ärta. -*IIlek, 
Pi. arf, arf goda, ärfd flak. -tUtié^^f, arfaynd» 
■t[h]«il, M. arfvedeL -t[hjaifung,/* arfskifte. 
-IfbjBm^ n. arf goda. *llb«l, n. ärftligt ond t. 
uiilen^' fr. gnm smekningar vinna. -»irlirD- 
darmig, ■varelnigung, /, arfforening (r&r^gna 

mel luv f^TBtebui, dhUbi liTtlktt j\A den cäm llatcni nfc- 
dfltfada den ■nOn biiridiBr I d«ii mtlgbfrMr). 'WT^ 

glfljclii m, arffdrdrag. -«arniächtni[IJST r. 
testamentariak gMva. "Vartrag, m, arSor- 
drag. -zinÄ, in. gnmd ränta. 

Inf flirt, /. jordart, jordm&n. »Ml, m. jord- 
klot. -liWt fl*, jordarbete, -bebfln, n. jord- 
bäfnin^. -baara, /. a m ni tron. -tiaschreibiingf 
/, jordbeakrlfuing^ geografi, -biwahnar, m, 
jordens Innebyggare. -Wena,/. bumla. -bir- 
ne,/. jordpäroni potatis. -bDdan^ m. L. mark. 
Deni '^ gleich machcn; jainu^ med marken. 
2. jordmån* -brandj m. underjordisk eld. -«, 
-»,/» jord. Äuf n«f> (ffirii^r, 4mi. Pg.): pä jor- 
den. *finbOrgar, m. Tärldaborgare^ -tnglOck, 
n^ jordisk lycka. 

«rflaiil<1ibftr, a. npptänklig. -an,* ir. npptåtika, 
nttänka, nppdiicta. 

Érdankind} n. miinoi^kobarn, dödUg* 

erdénkiiclif a. npptånkUg. 

Érdfinllpllgaff m. pilgrim pä jorden, -rmåt n. 
jordklotet. -»»Iiiv *»- - Erdenkind. 

irdiifaliif -fatti, a. jord färgad, aakgrd. -gäng. 
m. nnderjordiak gAng. ^geboran, a. poet. jor- 
disk, ^gtffllilr n. jordUk käiiala* ^gagend, /, 



tTAkt pA jordeo. -gaist, m. jord ande, rä, 
tomte, -gilbf a. ockergul,. -ga^ctileDlit, fi. 
människoilagte. ^geEchofa^ ». botteni^åniiig, 
källarväning. -gUrteJ, m, jord b al te^ son. 
-httlfta, /. jordbal fr a, b em i af är. •icM, fl. jor- 
dig, jordivrtöd. 

arlldichifln/ « enktiken. -flfchtung, /. cppdlk- 
tände, dikt, påhitt, osanning, ^dianefi,' ir, 
f&rtjana, förvärfva» bopspara. 

irdyig, a, jordig. 'kluft, /. klyfta, rentaa I 
jorden, -hunda, /. geop^afi. «kundigfl(r), (t|^, 
b»ju.> fn. geograf, -masaflrj m, landtznätare, 
-öi, fl. b är gol ja, uafta, 

erddlcban,* ir. a ticka ibjal med deit, mörda. 

Erdllraucb, m, höt. jordrök (Famariu). -raidp 
n, L jorderiket, jordan. 2. mark, jordmas, 

erdråist«a/ r^. drista sig^ djurfvas. 

Erdrlfa, m. remna i jorden* 

erildföhiifiaj* kr. H, dåna» -dpéiseln/ fr. ttiy- 
pa, *drosseiungj /. -drÖckai»,' tr. tTji^ka, 
klämma ib jäl, kTiifva; of ver väldiga. 

ErdJlrUjiken, m, As, *rutacb, m. iofdrs4. -f&hdlll* 
f. L iordkoka. 2. biw. jordeu. -spaHa»/. « 
Erdri/s. ^slAmm, m. stubbe. 'fttaiÄ^ m. 1. ^ 
fflrcÄ. 2. - tnj|. ^stockwark, n. botten rån lag, 
källarvåning, -strioh, m. luftstreck, -IfbJiS, 
m. världfideL 

erduldflan,* tr, tala, uthärda, -uitg, /. 

Erdllumschjflar, -umifiglar, m, väddaomséglaf». 
*uin»ctiilfuiig, ^umsBg[a]rui»g, /. vårldsomaeg- 
hng. 

firlltfurstin/ Ur. #, törsta ibjål -*iftrii, rfi. råk» 
i eld och låga, blifra heE:> brti^ii npp. för» 
ifra sig. -éil[a]njng,/. -élgneo,' r/. tilldraga 
sig, hända. *éigni[l]a, -Je^, h. tiildzagelae, 
händ elfte. -Bigni[r]swli^a.bände1^ei'lk. -éilw, 
fr. iiaqd» uppnå, binna, öfrerraska. 

Eremit, -eti, m, eremit, 4g t, -n,/. eTém^itafa, 
eremitbyddÄ. -anbalt, -isch, o. eremltariad, 
eremit-. 

arllérben,^ U\ ärfra, gnm arf crhäU». -talifBHt 
1/ fr. 1. erfara, fä veta, få reda pä, 2. er- 
fara, röna, få Tidkrvnnas, Lida, pröf rit, IL 
rt. etfareni bevaadrsid, förfaren, -fährenhsit, 
f. erfarenhet, för faren bet. 

Erfåhning,y. erfarenhot, rön. In -vr hrin^gtnit 
fä veta, lära kännai erfara, ^s gemål»» s. 
öfverenastämmande med erfarenheten* •§' 
lo K, a. oerfaren* -alosigkalt, f. oerfarenhel^ 
-am&tslg ^ trfukfim^sg^må/t* -irtlftb, a. 
rik på erfarenhet* 

arllférsbar, o. möjlig att faita. -fisfeiil/ *r. 
gripaj gripa tag i^ fatta. -lai$llGb - er/af t' 

irischfan," «r* til ikä ropa tig, oppnå, vlnaa. 

arfindJfea,* fr. 1. t finna, påträffa f pmam^ be fin* 
naa. 2. uppfinna, -Br(tn), m. i/*.) oppgnaart 
-erisch, -sim I a. nppänningsTlJc. -ong» /^ 
uppfinning, ^ungsgaba, 'ungakraA, /* ^mBt^ 
varmflgait, o. uppfitmlngi^förDaåga. 

arJlfiwiian,* fr. fiska» fiaka upp. ^éll«(l»*ir^ 



Ur, 



iBlmwiUft, rji. nBesirtt »f. ii*riii. gp, jfmm fr. tjmDiiitirt twIi. A. hit *«6*ji» i. lur P<*t MU k}l«rn« 



böner Tinim, 4öil* =* er/ord'* 

Erfélg, ^4f m. foljd, påföljd, reaaltat, fram- 
gång* -Bli,* itr^ ** fol|a, bltfTa följdenT aus 
§tw.^ Af ugt* Dié ÄntwQTt itt noch nicht er* 
/olgS: flT^ret har annn ej ingAtt, e« hi 
»iehtå vmii^r darauf ^rfolgi : det bliif In- 
genting Tldam af. *htt <t. gagnlös. ^Iffstg- 
itilt, J". ^agtilosbet. 'relcli, a. framgångfl* 
rikt gagnande. 

erfärtteHUich^ a, erforderlig, behörig, ^«a 
F&Uåt om fl& erfordrae, -p,' ir, erfordra^ 
b«hÖf va, kruf ?a, ■n^{i]t, -#e, n. -UBfi, /. 1. et- 
förde rligh et, behöflighet 3. fordran, kraf^ 
behof, 

vrlérschllblr, ^. mdjlig att ntforska* -9n,* £r< 
nt-f genomforika^ taga kannfidäm om; ge* 
Doc^akåda. -ir, m. utforakare, kutiBktLparep 
upptäckare. -^tinOi /- utforskande, -ungsrei- 
lli ^ upptäck t£r« an. 

•rEfréBttn,* tr. frAga reda pä. •fréchca/ r-/. 
driata 8%, djurfvaa. Tara fräck uog, -Iréuan,^ 
L fr. glädja^ fröjda. Erfreut; gJad* II. r^. 
1, Sieh €tn einer nh tick Etner igamj Sacke ^^ 
gli£i]ja eig SfYer, finna nö}e i en tak. 2. 
5tflA tirter (fsnJ Btiché ^ hafva att glädja 
^g It, åtiijiita ngt. -IréuUch, a. gHidjmnde. 
-friar ftn,* itr^ s. förfryöa, frysa ibj^l, bort» 
-fri«ruiipf /, *frjschBiit" *r, förfriska, vedtsr- 
kTioka, läeka. -Irischung, J\ forfnakning, 
Tederkviokt^lfi«, -ftjflen/ I. fr. fylla, upp* 
fylla, förv^erkliga, II. rjl. uppfj'llftH, gl 1 
Mlbordftti^ förTerkligaa. -fulltingi /* app- 
fjUande, fullbordan, fallgörande. -eän^fln/* 
I. fr* göra f ulls tand Igj fulltalig, fullstän- 
diga, komplettera» fiupplora^ reBtatireraf 
återelälla \ jah ^a%^Tun^i^ t3L\<etk. II. r^, blilva 
felUtändlg» kompletteras, aupplera«, 

ErtjånzunflT f* X. kompletterande, reataiiTe- 
nng, %* tillilgg;, Bnpplemeat, fyllnad. *%- 
lioift •« ti »?** ^npplemeutsband. -alarlien, 
fL komplementfrLrger. -Bmannschaft, /. re- 
terT(trapp). ^spfAril, ». Teseivhäfit. -&atUck^ 
W, lyUnad, aopplememt. 

•fJ!Bän#fii;' 1 1, ¥ inokn reda på, fi a ka upp, 
^gaunefn,* ir. gnm Yiuglerier erb&Ua, lura 
kt ftig« -oében; 1/ tr, \. glfv^a, med för a, 
lemiiA. 2. ådag^ilägga, glfva vid handen. 
IL* fj^- !• iri^va, öfverlemna, bängifFa sig. 
A, foga sig, m eJi^. (miakj; i ngt. 3, fdlja, 
fiamg&* in. a. tlllgifven, >^^t.' bögaktnini^a- 
fullt, Tdrd6aMiU|<;en^ odmjnkligen. géiien^ 
Ipit, /. 1. hänglfvenbet. 2. uadergifvenbet, 
in dén WilUf^ UoiUf: under Guds vilja. 
'gébni[f]s, *!«, n. följd, verkan, lesnltat. 
*gébung,/. 1. dÄgtingan, kapitulation. 2, » 
Ersebifiheit a -fléllBR,* I. rj. 1. Inatvandra, 
promenera. Biio. iii« Bllckt *v afcå." blicken 
dpauar omkring. 2. Skh in etw. <å»t.} ^v ut- 
förligt göra agtj bängifva sig ät ngt. Bich 
in RrhiM&Mivrrren '\> **k!l<!Ta ti if ärligt oob 



med Tarme^ iiek in Schmähanffen ^ nldaa 
smäd^lAer- IL Ur. ji. 1. utgA^ olfeutliggorai* 
JSinen Bejshl an jn ^v lassen: beordra, b$* 
falla ngn. 2. Etw. uber åich (■«&.) ^ lanåtn; 
t&ltgt lida, noderkasta Big ngt^ 0nd(je^r 
HBcht fSf latMen: liLta nåd gå för rätt, 3* 
*ptfn. st er§ehi Jnt gui, ubtli det g&r ngn 
välf illa, wt0 fcriV<^ <« diV ^ bur BkaU det 
gå med dig? -géfzin/ fr. anal a ia, gnm 
a nål het hopspara., 'gatz- n ergåis-^ *gfiblg, 

0. (vinBt)gifTaade, Inbringande, -gialligkill, 
/. indrägtighet, -fliifaifi/ I, Ir. utgjuta, 
utbreda, itttomma. H- r/f. atrömma, falla, 
mynna nt; ntbreda aig. ^gitrsunBp/- -gltn* 
lei»,* ifr. #, frAmglflnfla, glänsande fram- 
träda, -gldhifl,* t|r. «, tändaa, börja glöda. 
För Scham rv rodna af blygieL -gtftzsn, 

1/ (r. glädja, roa. Etm. erg&twt die Aug^n: 
ngt är roligt att ee. II.' r/7. roa, fdrlasta 
iig, Sioh au tiw* (di,tj fv roas af, gläd|a iig 
Åt, finna noie, förs tro elie i ngt. III. -«, ö, 
n* nöje, ^iltUHch^ a. roande, rolig, Ina ti g. 
-gétzUcltltait, -gétzung» / roligbetj förlnstel- 
ae, f DTsträel&e, nöje. <gr«uefi/ itr. é. 1. blif^ 
Ta gr&t gråna. ^. mörkna, bli f va aknm^ 
-gréitaan/ tir, #. ryaa, bäfva. ^gralfin/ fr, 
fatta (tag I), gripa, &«t>it JmtiÉ.* i armen; 
dfverfalla, öfverväldiga, bemäktiga sig, rö- 
ra. Ein Auskunftåmittel f%^ gripa till en nt- 
vägj von etta. Etsitz f^ taga ngt i beaitt-^ 
ning. <gréilifng, /. -§ri(fenhelij /. npprördt 
tlllat&nd, rörelae. -flrimman,* lir. å, bllfTa 
vred, förgrymmaB, -grimfliung, /, -grlllifllJi,' 
Ir. gTubblaudo uttänka, ntfnndera, 

argrdndtlbAf, a, möjlig att atgrunda. -n* tr. 
päjla djupet af^ ntgrunda, 1 grund ntforaka, 
ntrötiEi. 'ir, m. en som utgrundar, utfor- 
skar. -liDh = érgrUndban -«Bg, /. utfor- 
skande m. in. IV er granden^ 

arltgräfien,* tCr, j. blifva grön, borja grönska, 
-gurs, *T», utgjutiindej utgjutelse, utflöde, 
döde. -haban, a. I. upphöjd. 2. böjd ehru nm. 
S. upplyftande, öfvervaldigtinde, högtidlig, 
imponerande, -tiåbanbflttr /, I. upphöjning, 
oj&mubet, 0. itorbflt, atoralagenbat, hög- 
het. 

trbäitllblr, Q. mojUg att erhålla, -in,^ L fr. 

1. underhålla, hi^ll^ vid makt, i godt skick. 
Gui ^ *ein: hafva bibeb&lLit eig bra, j» 
«m Ltihcii »v raddft ngna llf. 2, underb&lla, 
gifva uppehälle åt. $. erhålla, få, bekom* 
ma, mottaga. II. r/. L bibehålla aig, vid- 
maktb&llaa. 2. Slch von etw. o* lefva af «!. 
på ngt. -ar, m. bevarare^ upp rätthål Jare- 
-unfl» /' tinderhåll id. m. i» etkalten. -iingi- 
trléb, ra. Bjälfbevarekedrift. 

arllhÉndelfi,* ir. 1. gnm handel föi-viirfTa. f. 
tillhundla aig, köpa. -b äng an,* tr. hänga, 
-hlngung, /. -hirren,' fr. af vak ta, iavånta. 
-hårten,' Ur* s. hårdna, -härtan,* fr. be- 
kräfta, a t yr ka. -hårtung,/. hårdnande, 'bir* 



««* * f«t4fU«|t HpfilmgMnL ' uu iiu, O tUuT plw. f *^ offUuA- F Fuultiirv P Urv ipirik. f slwln %vyi\v^,%. 



Urhftrtang; 



- 150 - 



Bd6 



lung, f. bekräitelae, -håschen,^ fr, Mnaä 
fatt, f&tiga^ Dppf&ngii. -bébsn^'' I, tr^ 1, upp* 
lyfta, reaoi^ 1iÖia« uppböiu, and. dtn Hem* 
'V priaa Herren. 2, mottaga, lyfta, ladrifra. 
S. boxja^ gora,^ H. r/f. ref^n si^, höja Hig^ 
QppuHga^ göra uppror. ^Iiéblteht &* betydlig, 
-hibllchkflitf / betydeöli^t, vigt. ^hibung, / 
upplyftande m. m. » irfteintti, 'llélrit[b]in,* 
fr, gifta B ig till, t. 0%. Éta Vtrmöf^en. -hél- 
selieilr* tr. fordra, kräfva. 'héHörnt* tv. upp- 
lifra, mnntraj roa, -liéJteriill0, /. föratrÖ- 
dse. 'hélzl»n,*4r. nppTärma. -hétxuAg,/. *hél- 
lan,* L (r. upplysa^ biid. belysa, II. itr. h. 
vfvn, klart frusagÅ, blifva klar, QUå eiw*: 
ml Dgt. -héllurtg,/. ^hétictiQln," fr. 1, hyckla, 
l&tea, 2, giitn fö ra tall u ing, bycklBri ^nna. 
-hiizflaf* I. ir, upphettat ^ii^^ upphetsa, II. 
rfi. biifra Tarm, het; utjd blifffa iippretadj 
häftig. *hitzuiiB, f. 'höffcn,' ir. boppae pA, 
med förhuppn Inga full längtan emotse, -hä- 
hen,* er. 1. göia högre, upphöja, hö}a< 2. 
oka. 3. herönitna, lofpHsa, ^Jiähung; y*« I. 
uppliöjelee, fupp)höjande, ukaude. S. hb]å, 
kulle. -héiBfi,' rjt. 1. hämta Big, repa ä%, 
återfä krafter, von eintr Krankheit- efter 
en »jukdom. % hviU ut, föritrö flig, roa 
B i g. 3. taga sin akada igeo^ un imen dmi.>.' på. 
i. Åi'f/1 bei jm Ruia /\* rådfråga ugn. 

Erholyng, y. tillf riskuaude, v^derki^lckelse, 
hviia, förlustelse, -sttiiiulaf /I bvilostuud, 
raat, kvart. *BzeH,y*. h vilotid, ferier. 

erjEliOfChen,* ir. lyssuaudo erfara, uppauappa. 
-hénn," tr, böuböra, höra, tjppfylla. *lié- 
runfli /• böuhörelse, -innerlieli, a, bevarad i 
mlpuet. Baå ht mir <>/ jag miua det. -IQ- 
nern,* I. tr, 1. erinra, påmiuna, jr a an etur. 
Uts3tJ eL ei'tier (leoJ Saché (v^ld soLitrait ^raa. 
mf*. lilottA MkJ.' ugn om ngt. jSicA ^datJ *ii!ö. *v 
återkalla ngt i minnet. 2, erinra, anmärka. 
IL rjf. erinra, påminna oig, m'nna^. Soi^i^l 
iek mtcA uriHHtr^: om jag mina ratt, 

ErmftÄFUngr/* erlurau, påmiuuelie, åminae!- 
e^e, fuinue. ifur a^ an imea MkJ: till minne 
af, ttw. in 'V Ariffi^ein/ påminna om ngt. 
•lachrfllbeii, n, a kr; f tn g på minn da e, anma,- 
ningäbref- -svBrmtipn, a. min ti e. -swelse, 
ado. U t minnet. 2. till åminnelse. *Sxei* 
Ghon, li.-minae. 

Eriliejif i, -M,/. irinuya, him d gudinna, -Jigeii,* 
tr. 1. ]aga, på jagt skjuta. B. jigt>Dd> upp- 
hinna, mei] 1.1191710131111 ernå. >kålten/ itr, å, 
kallua. -Iiåitfln," tr. förkylft. -ksltung, /. 
k &llu ande. - kä 1 1 u ag ,/. f ö rky 1 oId g. - kämpf eii , " 
tr* tillkämpa aig. -kåufcrii' tr* köpa, åtm. 
mit iL durch €tw.: ngt for ngt. -klunjfih^ a. 
till «alti. -[(éufung,y. köpande, köp. 

erkénnllbar, a. 1. förnimbar. 2. igenkännlig. 
-btrkeit, /. fömtmbarhet* -«n,* tr. 1, lära 
känna, märka. (Sich) xu ^v ^eAen/ gifra 
(alg) tlllkänia, *ich nicht f\t intt^n.* llggtk 
utom fljnhåil, ej vara akonjbar. fl. känna 



igen, äT» «^«0. (dAtJ; på ngt. 3, erkårina, vid* 
kåuuai. ^^20, uU vi, /&r richtig 'w erkänna 
«l, £ana tigt vara riktigt* 4* buA. J^n yir 
ttntf Summe "^ kr^ditera ngn tår en ansi- 
ma, 6* fcfv. ifr, å. jur. ii» einer Sacåa ^v fätU 
dom i ett mål, au^ Todeåstrfife 'V fiUa 
dödsdom, -tlich, a< erkäunaam, tacka^is^, 
-tllchkeit, /, 1. erk&usla, laek samhet, t. 
tackfiamhetBheviB. -trjl[r]s, -^e, I, y. upp- 
fatttiing, inaigt, konakap^ II^ n. dom, dotti* 
fllut. -tiii[r]&grund, m. f^raud för 1. eui epp- 
fattnlng, 3, ett domalut. -ting,y, Igeufcåa* 
nande a. bi. ■■ erkennen* -ungaworf, n* Igen* 
käuniugaord; Idaen. *iingB2alGhen, «, ig«!t- 
k än aingätec k en. 

Erkaf, -, m. utmMitt utaprång, utbyggnad, itow 
te^pis, altan; burspråk; takfönater wed ittnL 

erkiflsen,^ #*, In -• trkuren. 

erklårllbår, a. förklarlig, -in,* I. Ir. förklwir 
II> rji* förklara alg, uttala aig^ aiu mening, 
£6 er «$i&, imat.} ^tget^ jn: oru ngt till ngn. 
-ir, -, in, kowmentEitor, tolk. -lich, a. fot- 
kl ärlig. «ung, /I förklaring. 

Grljktécklioli, a. tillräekligr auseullg. -klétltrt, 
'kUmmin,* ir. klättra upp i, på, kliittrandg 
begtiga. -kljngan^* itr. s. «, % k. taijit kllngn,, 
ljuda, -klirran,' itr. é. klirra, Bkramla. -kld- 
geln,^ fr. apetsfundigt utfundera -kéran, «* 
utvald, -krlnkan,* itr. #, Inajukiia, ajnfcai, 
Zu Tode erkranict åein t vara dödssjuk. 
>k rån kun B, /. *krIeGhiii,* Ir. krypa uppför, 
upp på; bild. krypande, liamande vitmi. 
-kdhnen,' r^. drista alg, d|ärfvafl, -kähnung» 
y ddstighet, d Ha t! g t tilltag. -k«nd[igje«,' 
L tr. taga reda på. H. tui. t suft. rjf. för* 
fråga aig, göra sig anderrätt»d, näck ^ 
aher fined «it J 6ta, ; om ngt. -kåndfgung,/. Icr- 
frågning, underrättelee, nppiyaaing. •k&it- 
itsln,* tr. 1. på ett konstlad t aätt, gum 
kunat åstadkom ma. 2, late a, hyckla. Er' 
kUntUU ^.: koaatlad. -kdnsl[6]lung,/. *kfl- 
rm* at. tr. utköra, n tv al ja. -lébiR/ tr* 
Tederkvioka^ laaka. •lähman," L ir* för* 
lama, IL Ur, s. bliJva lam, f örla[na« ; alap- 
paa, aftaga. -lähmung, /. -långiR,* In 1. 
räcka, nä. 2, ernå, uppnå, vinna* -lån§fin§, 
/. -Iéf«, -e. Bl, L efterakänkande, befrieJee, 
förlåtelse j hMAå. afdrag, tuhatt. 2. ekrtfTelif 

. trim Dgtt m^iidishft, regerlngaordcr, påbad^ 
kungöreUe. -léfiblr, o. som kan efterskia* 
kas; förlåtlig, -låisin,' Ir. 1. efterikänka; 
förlåta, 2. utsända, utfärda, •lälsilcll - er- 
l^fibar* -léiSiiiiBr /* «fterskärjkaude. •Jitt' 
kan,* so. ir. tillåta. -laubnl[ljB,oyaUlå£elao, 
4åticM, I. a. uff, högborea* H- -en,/, ill' 
tal till rikagrefvar. Ihre *s^ a|t er^ bI^ 
-låuern,^ tr. lura ut, utspionera, ^tiuscllii," 
tr. 1, lyssnande uppauappft* 2. lura på. 
-läutarar, -, m. fdrklararej kommemlato^ 
4åut«riij' Ir. förklara, utlägga, förtydltp^ 
kommentera. ^Ititirung, /L -i«, ^n, /. »1. 



Ur, LEiirnuiJ,iit&, rji, r^v»iT«, ut. t^iwU, sv. it^t^ Ir. tmuiLivi inrb. Ä« b«f i»4Wii, #, tau tt&A Ull |ijUff«fk 



glftilje ftf ngn. -léliiil[rj*, -ja, n. ngt cpp- 
lefvadt, tilldragelse, cirfa renbet, -léchz^flf* 
iCr. M. bäftlgt töiBtB. -lédtgcn,' tr, 1. bo* 
fziaf »Tfier %bdJ Suche: fr&n ngt. 2. &f»lata, 
undanatoka, e^pedterAj aflägsna,, håfra, af- 
alaJfa, göra al ut p&. 3. Ämter åind erle- 
difft^ ämbeten äro (till aasdka-n) lediga. 
*lédigting, f, *légefi,' tr. 1. erlUggä, betala, 
%. döda, Blå Ibjål, ekjatii. -légang, /, -llloh- 
isnit* fr» göra lättni-e, Qnderliitta, Undra. 
*1é(chterung, /♦ l&ttnad, >Jéid«ii,* tr. lida, 
är>ibbuH£i af, nnderg&p fördraga^ tjtbärda, 
4Mf a. af al, al** *1érnl>är, a. möjlig att 
läim eig» *lérnefip* In lära &ig, inl&r^. *Mr- 
IWBB,/- -låiflii,' tt\ Titvälja, nUe, -léuchtiii,* 
fr» upplysa, belysa^ "léuchlflr, m^ en eom 
upplyser. *léuahtun0j /. tipplyBnlngj belys- 
ning. -Iiiflen/ Ur. t. dnka nndeif. -Ifaton,' 
tr^ gum Ilat erii&j Ttsina, tlllnarra alg. -Ii9- 
liing» y*. -llOnlq, m. älfkonnng, näck. Attj 
-ty m. forafiljniDgäaumma, -llschei»,* Mi. iir, 
t, i. slockna. 2. npphöra (att existera), 3. 
bliffÅ tpatt, otjdligj blekna. 'tHchun^,/, 
-lAsen,* fr- löaa, befria, förJosea, återlöaa, 
-fÉ^afi -^ m. befriare, förlossare, äterloaare. 
"Idsttng, y. befrielse, fdrloiaQing, återläa* 
ning, 'luctisen/ ^r. F t smyg titta efter, 
taga reda pi, lära sig, *IÖ||«n/ ^r. 1. upp'' 
dikta, Ijngai hitta på. 2. Iju^a eig till. -lus- 
1[fg]en/ rr. roa. f5rluHta, -lustlguag^y. 

flmlclitigiren,'' L fr. befnllmåktjga. H. r/. 
dridta sig- -ung,/, fullmakt, -ungsichrelban, 
Ht skrift lig fnilmn.kt. 

•rmälinffeni* ir. uppmana, uppmuntra; for- 
mana. *OPr m. förmftuare. -Kng, / uppma- 
niniT, uppmuntran; förtnantng. 

fflf mango In,* i fr. A, fattas. E» atman^ett mir 
an G eld i det futtaa mig pengar, ej a» if«r 

brista i Tördnad mot ngn, einer (taa.j Sacké 
iv lida brlat på, ej bafra en sak, ich wcrde 
niöht ^ ru: jug skall ej underlåta att. -mån- 
ifftjlwngi /. brlfitj saknad, -mannen,' rj. 
bemanna aig^ taga mod till alg, fattEi^ mod. 
-m åls ig en," tr. jämka, minaka, aåtta ned. 
-mlrsigung, /. -nialtf n,* I, tr. utmatta^ ut- 
Iri5tta. H» Ur^M. bllfra matt, trött. -maUung, 
/. atmatttilng^ trötthet, -mot «■ Åmi^f. -mes- 
Stn, 1" tr. 1. mäta, upp in äta. 2. bedöma, 
pröfva, uppfatta^ föratå. II,' r/f. drista alg, 
d|Hrfvafi. TLL *St ö, n. fdrmenande^ msning. 
^milltln/ tr, taga reda på, lyckas få veta, 
utforska, ^mittfejlung,./, -mSgllehen,* er. möj- 
liggöra, -m&glichuagp f. -märdan,* tr, mör- 
da, -mérdwag» /, -mdien," L ii\ trötta. It 
tJI* «- itt\ *. biifva trött, tröttna, -ntftdung, 
/. nttröttande; trÖttbot. -miinlerarr -, tu. 
uppiBuntrare, -muhtern," I. tr, 1, krya iipp, 
g&ra fall t vaken, %. gliidja, mnntra, ma- 3. 
tippmnnlra. II, r/f. 1. morna alg. 2. bl liv a 



glad, manter« *mtJiiteriing, f. nppmtmtran^ 
-mut[lij|gan/ I. tr, göra modiga ingifra mod, 
IL r/f. fatta mod. -inut[lijlBUng.y, ^nfihran/ 
tr. (lif)tiåra, föda» underhålla, -nlhraf(in), 
m. {/,) fostrare (4 no a), stöd. -nihrung,/ 
näring, föda. -nan nan,* ir. ntnätnna. *tiin* 
nung, /, utuäninlng. >naif [erjari -, m. förny- 
are. 'né«a[rjft,' fr. förnya, "néuarung, /^ 
-aradarn, T«ai. -nia d Hg an/ L tr. l. göra läg- 
re; flytta ned. 2. förnedrai nedeätta, för- 
ringa, mlaska, sänka, U. rjl. 1. ajnnka. 2» 
förnedra, nedlåta sig. -madrigung, yl 

Ernst, I, -[flj^} £>! ta. 1. allvar. Ut €4 Ikn^n <v 
damitf är det edert all y ar? tm 'v pä all- 
Tar, atUn ^et; pä fällt allvar, allTarllgen, 
leinen *** behauptåm forbllfva, hålla alg 
all varsam. 2. strängbet. 11^ a. 1. allra rligi 
all vårsång 2. sträng, -freundllch» a. vänlig 
men allvarlig, -hflft, a, allvars&m. ^hsHlg- 
kaitjy. allvar, all v ärlighet, -ll^li, <i. 1. allvar' 
sam, allvarlig. S. eftertrycklig, uttrycklig, 

Ernta, -Wt / skörd, inbärgning j aäd. ^ hal- 
tem skörda^ -arliaitar - £mier, -dinkfasl, 
Hé tacksägeleebögtid efter alntad skÖrd* 
-n, tv. tr. skördat inbärga, ftiböata. -r, -p m^ 
vid akörden ayssalaatt arbetare, skörde* 
man I pi. akördofolk. * seg en, m. (riklig) 
skörd, -urtgan, m. skdrdevagnf hökärr a. 
-zalt, y. skördetid, skördand, 

anidchtarn,* I, tr. göra nykter. II. Ur, #. «. 
r/. bllfva nykter, nyktra till. 

Eröbartlar, -, m. er öf rare;, -n/ tv. gr* arÖff». 
-ung./, eröfriag. 

eräf^allen,* tr, öppna^ upplåta; inleda, börja. 
Jfii étu}. ^ meddela ngn ngt. -ung,/, -ungft- 
falar^/. invigniugahögtld- -iingsrada,/. in- 
lednfug&tal, invlgniugataL 

erllÖrtern,' *t?. ^r. dryfta, af bandia, uuderaota, 
utred.1. -Ärtaning, /, -otikar, -, m. erotiker. 
'Otl^Ch, a. «rotlak, kårleka-, -palf ^, m, and- 
rake, ankbonde. -pfchtp a. begifven, pick- 
hägad; ifrig, lublten. -pichthait,/ beglf ven- 
het, lystnad. -préa»an,' (r. utpraaaa. -pras- 
aap, -, w». iitprassare. -préssang,/ utpräas- 
nlng. -jtrÄäen,' tr, 1, pröfvn, undersöka. 2. 
godkänna. 3. erfara, lära känna. 4. vi a a, 
ådagalägga, -quéllen,'* kr* a. framvälla, 

orquickjtan,* tr. vederkvicka, förfriska, läaka. 
-Ilch, a, vederkvickande, uppfriskande, -ung, 
/vederkvickelse, -tingstrank.m. läskedryck. 

«rrÄ1|liJI]bår, a, möjlig att gisaa. -as/ ir. 
giasa. -ar, -, m. en aom gissar, löser «& kBlu, 
-ung,/, gissande. 

orrltfflbir, o, lättrörlig, lättrörd, retlig. -bar- 
kolt,/, lättrörlighet, retlighet, -an,* tr, L 
röra, uppröra, uppvigla, upphetati. %. väe- 
ka, framkalla, ås t nd kom ma- -Ihcll,/ upp- 
rördt sätt, tillstånd, ainuesrbrelse ; liflig^ 
Ket. -ung^ /. L väckande, framkallande m. 
tB. ■« trrtgtn. % {flinnefl)rörfllBe. 

arrél&htibtrf a. möjlig att uppnå, att ernå* 



^ - ftlrfgle^t uppslapor^. * tkU HP-i. O wm^tuM plur. f ^^^ omJjuJ. F' fai»ir|Srt, P lilTt v^\\X^ % mVuV* XtAWi^. 



,,ML. 



Exreiolibarkeit 



— 162 — 



erstarkflB 



-barkolt, /. möjlighet att nppn&, att ern&, 
att npphiniia. -en,* tr. nå, nppn&, eni&, 
npphinna. -iing,y*. uppnående, ernående. 

erliréiten,* tr. ridande nppnå, rida fatt. -réttbBr, 
a. möjlig att rädda, -rétten,* tr, rädda, -rét- 
ter(fn), m. (/.) räddare (-inna). -réttung,/. 
räddning, -richten/ tr. 1. uppresa, resa, 
höja. 2. upprätta, inrätta, grunda, stifta, 
-richtung, /. -ringen,' tr. tillkämpa sig, gnm 
kamp vinna. -r6t[h]en, L* itr. s. rodna. IL 
-«, O, n. o. -r6t[h]ung, /. rodnad, -rudern,* 
tr. roende uppnå, -rufen,* tr. med sitt rop 
nä, höras af. -rungenschaft, /. tilUuLmpad 
fördel, vinst, pris. -sätten,* itr. t. blifva 
mätt. -såttfgen,* tr. mätta, -slttlgung, /. 
mättande, -sittiich, a. möjlig att mätta. 

Ersåtz, m. ersättning, vederlag, -mann, m. 
ställföreträdare, -mannschaft, /. reserv. 
-trupps, /. re8erv(trupp). -wahl, /. fyll- 
nadsval. 

erilsåufen,* itr. t. drunkna, -slufen,* tr. drän- 
ka, -siufung, /. -schachern,* tr. schackra 
ihop, Mhaokranda tillhaudla sig. -schåffen,* st. 
tr, skapa, tillskapa, -schåffer, m. skapare. 
-schåffung, /. skapelse, -schållen,* itr. s. 1. 
skälla, ljuda; genljuda. 2. spridas, förnim- 
mas, -schåuen,* tr. få se, skåda, -schéinen,* 
itr. 8. 1. synas, visa sig; framträda, upp- 
träda, blifva synlig; inbryta, börja lysa; 
utkomma i bokhandeln. 2. instäUa sig, när- 
vara. 8. om tiden: inträda. 4. förefalla, synas, 
tyckas. 

Erschéinung, /. 1. framträdande. Zur f^ brin- 
gen: visa, låta framträda, zur 'v kommen 
el. t» die />^ treten: blifva synlig, visa sig, 
eine »v toagen : våga visa sig. 2. uppenba- 
relse, syn, företeelse; fenomen. 3. uppträ- 
dande, inträde. 4. inställelse, -sfest, n. tret- 
tondagshelg. 

erllschiefsen,* tr. skjuta (ihjäl), -schiefsung, /. 
-schlåfen,' tr, få under sömnen, sofva sig 
till. -schfaffen,* I. itr, s, blifva slak et slapp, 
slakna, slappas, förslappas. II. tr. göra slak 
el. slapp, förslappa, -schlåffung, /. -schlå- 
gen, L* tr. slå ihjäl, döda. II. a, fallen, död. 
-schlåppen,* » erschlaffen. -schiéichen,* tr, 
1. smyga, stjäla sig på. 2. gnm kryperi, pä 
krypvägar, gnm list ernå, vlnna> lisma sig 
till, tillnarra sig. -schiéichung, /. -schiiers- 
bSr, a, som man kan a) öppna, b) sluta sig 
till. -schliefsen,* L tr. 1. läsa upp, öppna, 
yppa. 2. sluta sig till. II. rjl. öppna sig, 
framträda, få sin förklaring, -schméichefn,* 
tr. gnm smicker uppnå, vinna, -schnåppen,* 
tr, uppsnappa, -schndffefn,* tr. F snoka re- 
da på. -8ch6pfen,* L tr. 1. ösa tom, tömma, 
uttömma. 2. uttrötta, utmatta. IL rjl. 1. 
blifva tom, uttömmas. 2. blifva ytterligt 
medtagen, blifva utmattad, uttröttas, -schtfp- 
tang, /. 1. uttömmande. 2. ytterlig trötthet, 
utmattning, -schrécken,* I. st. itr, s. blifva 



förskräckt, förskräckas. Ersekroeiem: I5^ 
skräckt, rädd. IL sv. •. st. rjl. ^ I. ULss. 
tr. förskräcka, skrämma. -tokréGkliel^ o. 
förskräcklig, -schréiben,* tr. gnm akrifning 
eL skrifvelser ernå, vinna, förtjäna, -sehrék- 
kenheit,/. förskräckelse, rädsla, -sebitten,' 
L tr. skaka; bOd. uppskaka. IL itr. s. •. rJL 
skakas, uppskakas, -tohdtterung,/. 1. ska- 
kande, skakning, stöt. 2. djup rörelse, 
-schwachen,* itr. s. blifva svag, föravagas. 
-schwicben,*lr.göra svag, försvaga. -tekaåt- 
zen,* tr. prata sig till. -schwéilea,* itr. s. 
svälla, -sckwéren,* tr. försvåra, -sekaér- 
ni[f]s, -«6,ii. -sckwérung,/. försvårande, svå- 
righet, -scbwimmen,* tr. simmande nppaå 
-schwindeln,* tr. lura åt sig. •tekwingM,* tr, 

med yttenta anctrtngning Uppnå, emä, viuil, 

anskaffa, åstadkomma, -scbwingllck, a. möj- 
lig att åstadkomma, att anskaffa, -sckvit- 
zen,* tr. i sitt anletes svett förtjäna, -lé- 
gefn,* tr. seglande uppnå, segla fatt -lé- 
hen,* I. tr. 1. Aus etto. f>t se, märka på ngt, 
finna af ngt. 2. utspana, afblda. 8. utvSlja. 
4. 8ich (dal.) an etto. (dat) seinen Ekel «v se 
sig öfvermätt på ngt. IL r/f. ntapani^ «• 
ner (gen.) Gelegenheit: ett tillfälle, -tékiw,* 
tr. lifligt längta efter, -séssen - srpkkL 
-sétzbSr, a. möjlig att ersätta. -sétzM,* tr. 
ersätta, godtgöra, träda i atället för. -lét- 
zer, -, 17). ställföreträdare, -sétzung, /. er- 
sättande, godtgörelse. -séiifzea,* L itr. k. 
sucka. n. tr. 1. sucka efter. 2. socka 
sig till. -sichtiicb, a. synlig, tydlig, up- 
penbar, -siegen,* tr. segrande vinna. -tM- 
gen,* tr, gnm sång förtjäna, sjunga aig tilL 
•sinnen,* tr. uttänka, upptänka. -simlick, o. 
upptänklig. -sitzen,*<r. förvärfva gnm häfd. 
-sitzung, /. -spiken,* tr. utspana, apäja reda 
på. -spåren,* tr. 1. spara, hopspara. 2. un- 
derlåta. 3. bespara. -spårnl[l]s, -«6,/. •. a. 
besparing, sparpenning, -spaning, /. spa- 
rande m. m. M ersparen, -spielen,* ir. spela 
sig till, på spel vinna, -spiefsen, tr. sticka 
ihjäl, -spriefsen,* itr. s. 1. skjuta upp, vfiza 
fram, upp. 2. gagna, jm: ngn. -spnefsUek, 
a, nyttig, gagnelig, fördelaktig, 
fichkeit,/. gagnelighet, gagn, nytta. 

SrSt, L a, (ordnlngital) 1. fÖrst I niflnliigMi J>sr 

r^ere: den förre; am f\ten: först (fti* iaaa- 
dra), furs f^e: a) för det första yiå \ 
b) till att börja med, för tillfäUet, i 
med det första, så snart sig göra låter, 
zum f^en: för det första, först o6h, iråmst, 
Tid auktioner: sttfli «vei», tmn MweiUn, gum irit- 
ten : ett tu tre. 2. först, fr&mst, fömåmst 
II. adv. 1, först. Ehen »v nysa. 2. ej 
mer än, endast. 3. senast (nr lok* vsav mX 
4. blott, bara. 5. I at>»pasate«r InaebånMai « 

Önskan: ändå, t. ez. wåre ich otfwtl om J^ 
vore min väg ändå I 
erOstårken,* itr. s. blifva starkare, stark, -står* 



iir, iatraasiUTt, rji. reflezlTt, Si. itarkt, SV. aragt, tr, traniltlTt Terb. h, har Kahm, S, har »tSn UH I^Uvrtifeb 



— 153 — 



Ers 



f, 'Starr Sn,* I. i£r. s. bllf^a atel, etyf, 
ilofl; fttblnAt liårdaa* 1I< fr. göra atelj 
bÅrd. 'Stirrufigi /. -»tåtttn,* tr. 1. er- 
ltt€trgäMä, gödtg:ör&^ betala.^ % full- 
/»I eifieii Diénjtt ^ göra ngn en tjänst, 
!»♦ ^crfcAl r^ lemna redogÖrelfle Iöt 
itittung, /. ^vtåunen, L* iVr^ #^ färrå- 
L* Ir* foryånn. III» -j, O, n. föryänlng, 

fl, ö. förvånande* 
I er^ föiBtnamd. -b^stj a, förste 

R,* fr. ål! eka ibjäi, mörda. 

Icll, d. nr fdröta IkteDtik&pet. 

n,* L fr. 1. utatå, utbarda^ fordrfLgii. 

opa pi uiiUott. II, iVr. #. I. stiga upp, 

Ig, S. EppBtiL. -«(19, /^ 

ilr, a. möpig ut t bestiga. *An/ fr. 

^ stig^ ttpp i til. pL -efi fii. en sotu 

^7 B[u -trn,' Ér, iairopft pi miniojj. *l|chj 

lig att bestiga, -ung, /. beetlgtilng. 

a^e»« får det företii. 

Bi* »Yr. f, dö bort, domna bort, upp- 

»letaxLiia» 

irtp, ä. förstfödd. ^bOrt, / 1, först- 

axn. 2. f^rstfödeel. -dichl, -riBfint, ti. 

Urod^ 

iH,* i. tir. j. kvEfvas^ storkt^a, dämpas. 

IcYåfva, dämpa. ^sllckuiiOp/i^ kväfning, 

Lude. -fllinktiii* ilr, », bor ja stinka. 

n und ^Wo^e».' det lir en gett^en tSgei. 
, aJp* för det förBta, föret. ^Ing, **, 
itling, föra t född. •liOflSvepfiDCh, m. för- 
TBÖk* -in£N§, a. förata gÄvigen Inträf' 
först. -mälB, fsdtr. för f o rata g inge a, 
\xk* iT. I. eftersträfva. 2. itrLfFiDia 
, cmåj vIbhä, -sttéckfln/ I. ir, ut- 
a, utbreda, förlänga. U. jy/. sträcka 
breda sig^ räcka, -stréckung,/. ^slrét- 
Ir* tOlkämpa sig, gnm strid vinna. 
båf, a. möjlig atl Btormu. -stärniin,* 
»rma, taga med storm, ^störmung, /, 
B,* il*. Jf* Ujfk €iw, r^ Ti^Mi»oit anliållci 
»edja, anmoda ngn om cgt -sQohitng, 
ppen,* Ir, ertappa, Jn auf der 7'hai: 
I bar gärning, ^åppfing,/. *tÅuftchen,^ 
Ibyta sig. -t[kjéllen/ tr. ntdela. till- 
för lan a^ gifra. -t[lijéi1er, ra. ut delar e, 
e. 4[b]éilwiig,/. utdelande m. m. i« *r- 
MSdt- te erm-, -täiieii,* lYr. *. MrJ» 
Hlugai åkalla, gentjuda. -toasn,' iir. 
R, dÄna. 'tfllen/ tr. kvåfvai förkväf- 
ida. -tdlMiig, /, -trag, -e f, m, afkaat- 
iukorast, vinst. -I råg an/ (r. fördraga, 
atkarda, bära, -Ipåglich, n. dräglig, 

t^trigllclikiit, /. drägUgliöt. -irlg- 
S£, ». ^ Erirag. -tragung, /. athiir- 
k Cl. « ^rtragt^, 4ränk«np* ii*- driin- 
nktrng, /* dränkning. -träumeti/ fr, 
na, i ti n dröm frammana. -Irétonp' fr. 
ta ned, eöaderi tbjäL -trinken," Ur^ å. 



åmmknsk^ 'trinkyng, /, -trétzan/ Ir. tilltrotsa 
ilg. -jibrigen/ I. iir. A. I &terst&. IL er. fä 
éfver, inbeepara, hopspara, -åbrigiiag, f. 
*liptroti| -sD^y*. ernption^ ntbrott. -va, '^tf^ 
llni (Emim). 'Wåohia,' ilr. a. uppräkna, 
vakna, Täckas till lil. ^wåchsan, L' itr. t. 
nppTäia^ uppstä^ uppkomma, härstam ma. 
n. a. fullvuxen, -wågsn,* Ir. nfverväga, ul- 
Tertänka, 'Wlgung, /. öfvecvägaade^ bKn- 
sym /a ^ ztehen: taga i ÖfTeiTägande, i 
betraktande, -wihlan/ fr. Tälja, utvälja, 
ntse* >iråhlunf,y. Tal. »wltinen/ tr. omnam* 
na, eina «i. (ttr, h.) timr («bc.} Sacht: en 
sak. -wihntarmafaan, adp. »ås om nämdt ir, 
*wähniing, f. omnämnande. Jm *%, thun: ^m- 
nåmna ngn. 'wérmflii,* ifr. å. blifta rarm. 
-wårmsn,* fr. värma, npp varma, -wtrmung, 
/. -ivårten/ fr. afbida, vänta, Tånta pä, lör- 
väuta, förutse, förmoda. Ex »Uhi tu ^sr det 
ar att vänta, -itårtling, /. väntan, förbidanj 
förvänta Ing, förhoppning. -waclltA,* tr. väc- 
ka, nppvåcka^ framkalla, anetiita. -wécitar, 
-,m, Täckare, uppväckart^, anstiftjire. «woclc- 
lichi a. T&ckaude, Ufvande. -wraekung,/. L* 
v Uc k an de, uppväc^kande. %. vänkelse, -wlli- 
rtn,* rj7. Sich Jt j^ försvara alg mot ngn, 
hålla ngn på af st än d, Sich aicht a»^ kånwin 
tu: ej knnna underlåta att, *ich der Thrå- 
nen rx/ återhålla tårarne. -wéictibir, «. möj- 
lig att uppmjuka, att beveka, -wélchsn,* I. 
fr. uppmjuka; \ä\^. beveka, röra. II. rjl* 
blifva mjuk; wid. bltfTa bevekt, lörd. -wél- 
chjiiig,/. 

ErwéiSf *€j m. bevis. -0»,' X. fr. 1. bevisa^ 
ådagalägga. 2. viaa, beviaa, göra. II. rfi. I. 
visa sig, beånnas. % visa, te, uppfora sig, 
^llch, a. beviälig. ^lichermafsarij adv* bevis* 
ligen, -ung, /. beviay-nde m. m. » ^rtyeue/i. 

erilwéitern,* ir, vidga, utvidga, utbreda. In 
crweit&riem Sinna: i vidfiträckt(are) bemär* 
kelae. -wéllaruag, /. 

Erwérb, -e^ m. I, forvärf Tandcj förvärfj nä- 
ring^ näringsfång, näflngagren, 2. det för- 
viirfTade, Tinst. ^an/ fr. förvärf va, förtjäna. 
VerdUmU um eiw. *%* göra sig förtjänt om 
ngt. -er, m. forvirfvaTö. -sfähig^ a. i stånd 
att själf förtjäna eitt uppehälle, -dtueltaj^ 
/. förvärf skäll a. ^stliätlgkait,/. iudisstri. -ung, 
/. t. förvärf vande. 2, ngt forvärfv&dt. 

erllwiilarii,* Ir. I. besvara; gälda, vedergälla* 
2. avara^ genmäla, -widarung./. 'wirkan,* ir. 
utverka. *Wi«cNen,* tr. ertappa, gripa, kom* 
ena på. -twiltarn,' ir. uppaplra. -wscJiern,* 
ir. vinna på ocker. -wQns&haa/ fr* 1. på 
gmnd af en dnakan erhålla. 2. önska sig* 
Erwiirucht: önskad , önaklig, lämplig, läg- 
lig, efterlängtad, -wärfsln,* ir. vinna gam 
tärningsspel. *wilrgen/ L ir. strjpa, kTaf- 
va, döda. U, iU\ a. strypa sig, kväfvoa. 
^wurgflr, m. mördnre. -irdrgufig, /. dödande. 

En (iff. iD«d i&nt fat.), L -e, n, 1. malm. %* me- 



appmlipard. * 4kLt ffiu. Q vakulr ^lliF, f ktr tnUtid. F hntl^Jftn, P Ltgl^t IV^Vl. % m\TiAxt. \itia.Vii!b4^ 







erzählen 



154 - 



tall 1 aunh. 8. koppar. 4. brons. II. nntatf. 
ärke-. 

orzåhlllon,* tr. berätta, omtala, förtälja. Man 
trzählt éich: det berättas, -er, m. berät- 
tare, -ung,/, berättelse. 

Erzllblld, n. bronsstatj. -bSse, a. riktigt ond, 
mycket dålig. 

orzéigllen/ tr. yisa, betyga, -ung, /. 

orzon (tfr. Brzen), a. af koppar, koppar-, brons-, 
metall-. 

orzéugllbar, a. möjlig att frambringa, -en,* I. 
tr, afla, föda, alstra, frambringa, Åstadkom- 
ma. IL rjl, uppkomma, uppstå, -er, -, m. 
fader, -erln, ^nen^f, moder. -ni[f]s, -*«, n. 
alster, produkt, -ung, f, alstring m. m. m 
erzeugen, 

ErzhOtto, /. hytta, masugn. 

erziehilen,* tr. uppfostra, uppdraga, -er, -, m. 
uppfostrare, guvernör; informator, -erln, 
-nen,/, nppfostrarinna, guvernant, -erisch, 
-llch, a. rörande uppfostran, uppfostrings-, 
pedagogisk, -ung, f. uppfostran. 

orilzieien,* tr, sigta på, syfta till, afse, efter- 
Bträfva; uppnå, ernå. -zieiung,/. -zittern,* 
itr, $. o. h. boija darra. 

Erzllkåmmoror, m, förste kammarherre, -kanz- 
lor, m. ogf. rikskanslär. -marschall, m, ngr. 
riksmarskalk. -mundschenk, 972. öfverste mun- 
skänk, -truchsefs, m. förste hofjunkare, 13:- 
skärare vid hoftaffeln. 

erzdrnen,* I. tr. uppreta, förtöma. II. itr, t. 
o. rfl, vredgas, blifva vred, förtömas. Sich 
mit jm 'V blifva osams med ngn. 

Erzihrater, m. patriark, -våterlich, a. patriar- 
kalisk. 

erl|zwécken,*£r. syfta till, eftersträfva; uppnå. 
-zwingen,* tr, framtvinga, tilltvinga sig, af- 
tvinga, etw. von Jm : ngn ngt. Erzvmngen : 
a) aftvungen, b) tvungen, sökt, konstlad. 
-zwingung,/. 

os, fOrkort. 's al. S, n. per8. pron, jfr er. 1. det. 
Ich bin fsf det är jag, 'v lebe der König ! 
lefve konungen I 2. orveraittei <ij i Ti«u taiesktt, 

' t. ez. 'V mit jm halten: hålla med ngn, ^v 
jm bieten: trotsa ngn. 3. ataodom atår es i vaod- 

nlngftTf hrllka, n&r att närmare beat&mdt fSrbållaDde ao- 
gifrea, fordra gen. el. prep., t. az. 'v satt haben: 
vara mätt, trött därpå, '^froh, mude, zu- 
frieden eein: vara glad däråt, trött därpå, 
tillfreds därmed. 4. atondom betecknar es ett 
•baatlmdt ngt; avenikan fordrmr Tanl. omakrirDiDg, t. 
ax. 'V ri/s mich hinunter: jag drogs ned i 
djopat af an Ofrernatarlig makt, 'Vr tanzt $ich gut: 

det går bra att dansa. 
Esche, -», /. ask (Fraxinus). -n, a, af ask, 

ask-. 
Esol, -, m, 1. åsna. Vam Pferd auf den ^v 

kommen: få det sämre. 2. trähäst (gymnaatik- 

aamt tortTrradakap). 8. Ställning, underlag brår- 

vk Bgt hTiiar. -él, 'en^f. åsneaktighet, dum- 
het, -haft, a, åsneaktig, dum. -In, -nen,/. 



åsninna. -n, ev. itr, h. F 1. arbet 
träla, plugga. 2. bära sig dumt 
dumheter, -sarbelt, /. tungt arbet 
y*. nedersta bänken i en uaaa, på b 

taata Uijnngama altta. -SbfOckO, /. hjäl 

lata, lathund. -stritt, m. åsnespark 
lömsk hämd. 

Esklladrön, -«, /. skvadron. -amotier 
gnm taskspelarkonster, oförmärt 
ga, trolla bort. -Imö, -[«], -#, m 
-örte, -n, /. eskort, betäckning. 
9V. tr, eskortera, följa. 

Espe, -n, y*. asp. -n, a. af aspvirke, i 

efsb&r, a, ätlig, matnyttig, -kelt,/. 

Essä, I. -n, y*. 1. skorsten i aht i 
(smedje)härd. II. obsji. n. In eeinet 
vara i sitt esse. -n, I. »t. tr, •. t 
spisa. Zu Mittag «v spisa middag, 
«v spisa kvällsmat, supera, gut *> 
lefva godt, tich (dat.) etw, zuwider 
smak för ngt. II. -, n. 1. ätand 
spis, maträtt. 8. måltid. Daa tst i 
bordet är serveradt. -nszeit, f. mi 

Essénz, 'en,f, essens. 

Esser, -, m. ätande, spisande persox 

Efsllgier, /. glupsk matlust, glupsk 
rig, a, glupsk. 

Essig, -e, m. ättika, -bråten, m, surs 

Efsllkartoffeln, pl, hushållspotatis. 
/. ätbar kastanj, -kober, -korb, m. i 
korg. -ISffel, m, matsked, -lust,/ 
•tisch, m, matbord. 

Esthlle, -», m. Invånare i Estland, < 
•neny f, estnisk kvinna. -lånderOn 
(Esthin). -ländlsch, -nisch, a. estni 

Estrilåde, -», /. estrad, -ich, -6, m. (i 

etabllliereh, sv, I. tr, etablera, anlä{ 
upp. n. rjl. 1. bosätta sig, slå si; 
etablera sig, öppna en affär. -Iss 
n. etablissement. 

Etagile, -n,/. våning, -ére, -n,/. etagt 

Etåt, -«, m. budget. 

etatisieren, sv. tr, upptaga i budgete 

Ethlk, O, /. etik, sedelära. 

ethlsch, a. etisk, moralisk, sedlig. 

Etikett, -5, n. " Etikette a), -a, -n, j 

a) (lapp med) påskrift af innebfcllet 

umgängessed, -leran, sv. tr. förse 
kett(er). 

etiich " einig II. Btsch aa åtsch, 

Etude, -n, /. studie, etyd. 

Etui, -5, n. etui, fodral. 

atwila, % -an, adv. 1. ungefär, omkrin 
ske, kanhända, möjligen, till äfvenl 
delsevis. Denken Sie nicht 'v ni 
tro, nicht rs, da/s: icke så som oi 
-ånig, a. möjligen inträffande, c 
möjlig, /ve» Falls: möjligen, -i 
was, I. obest. pron. 1. något, någoi 
fv något sådant, nesn, so *>*! har 
på maken! es ist «v BchOnes i 



^r. Intranaliirt, rjl. refiezirt, st, aifrk^, §p, fragt, tr, traosiUrt Torb. A. bar 446fi>, 9% bftr ««<>* U 



- 156 — 



6X2* 



.• det &r godt att ha en Tan (1 tI- 
' ach, hat sich *^ det kan du tänka 
litet, t. az. 'V G eld: litet pengar. II. 
Igot, en Bmnla. m. oMJl ». n&got, 
f» getoisses «v. -éich, i>best. pron. nr- 
;on, något. 
=" etlich. 

gen. pl. af du. II. p089. pron, ^fUflitind. 

eurer eure eures, der die dat eu- 

eder. Eure (fOrkort. Ew.) Hoheit: eders 

. -t- ao euret: 

y. nggla. BUd. des einen «%» Ut des 
Nachtigall: hy ar och en har sin 

F da sa/s 'ne fs» det lyckades ej. 

ri, m. Ulspegel. -nspiegeléi, -«ii, /. 

galet påhitt, galenskap, upptåg. 

, -n,y. eymenid, hämdgndinna. 

en el. -s, -en, m. evnnk, snöping. 

Ilmus, 'US, -«n, m. eyfemism. 'tlsch, a. 

stisk, omskrifvande. 

ts, adv. å eder sida. -osgieichen, I. 

BjL subst. eder (jäm)like, lik eder. II. 

a likar, sådana som ni. -ethalben, 

n, um -etwillen, adv, för eder skall. 

juer II. 

gen. -a« el. -««», O, f. Earopa. -åer, -, 

>pé. -åisch, a. europeisk. 

fl. jufver. 

sch, a. evangelisk, -elist, -6n,fii. evan- 
•éliujn, -«!»[«], -en ei. -a, n. evange- 

1, n. Evas barn, Evas dotter. 

litit, -en, y. eventualitet, möjlighet. 

fsrkort. event., adv, eventuelt, eller, 
en. -élf, a. eventuell, möjlig. 
a. evident, klar, tydlig, -z. O,/, evi- 
darhet. 

t. »p Euer, Eure, le ewer //. 
1. evig. F *v nicht: aldrig i evighet. 

F mycket, 1 hög grad. Das ist ^ 
i : det är stor skada, 'keit, f. evighet. 
\# nicht: aldrig i evighet, -lich, adv. 
i evighet. 

fr. ex-, för detta, t. ex. '\^kaiser. 
. exakt, noggrann, -åktheit, /. exakt- 
oggrannhet. -altation, -en,/, exalta- 
»fverspändt själstillstånd, -aitiert, a. 
*ad, öfverspänd. 

, -en«, 'inOf n, examen, pröfning. Ein 
chen: taga en examen, im ^ beste- 
^ Igenom i examen, -ensarbeit, /. 
nsskrifning. -fnånd, -en, m. exami- 
•Inåtor, -«, 'åren, tn. examinator. -inie- 
. <r. examinera, förhöra. 
it^ a. utmärkt, präktig, förträfflig. 
en, f, excellens, -leren, sr. itr, h, ex- 
\, utmärka sig. 



oxDeoptloiiéll, a. ezceptioneU, utomordentlig, 
ovaÄilig, undantag^-, undantagsvii. -corpia- 
ren, sv, tr. excerpera, göra utdrag ur. -cénrtt 
-e, n, excerpt, utdrag, -céft, -a, m, excess, 
öfverdrift, ntsväfning, ofog. -»giso, -n,y*. 
exeges, tolkning, -ogét, -en, m. exeget, ut- 
tolkare, -ogétlseh, a, exegetisk, tolknings-. 
-ekutioran, sv. tr, 1. utföra, verkställa. S. 
afrätta. -ekutioning, /. ai. -okutiéa, -«ii, /. 1. 
utförande, verkställande. 2. utmätning, exe- 
kution. 8. afrättning. •okiitiv, a, exekutiv, 
verkställande, -okutivo. O, ei. -okutfvgewalt, 
/. verkställande makt. -ekiitor, -«, 'ören, m. 
verkställare, fullgörare; exekutor. -émpal» 
-, n. exempel, -emplår, -e, n, 1. exemplar. 
2. mönster, exemplarisk person, -emplå- 
risch, a. 1. exemplarisk, mönstergill. 2. ef- 
tertrycklig, androm till varnageL -»rcfer- 
»• exerzier-, •orcitium, -«nt[«], -a al. -an, n, 
tema, skrifning i gbt n. bemiaza, jfr Extetnpo- 
rale. -orzioren, sv, tr, a. itr, k, exercera, 
•orzierplatz, m, exercisplats, -if, -e, n, lands- 
förvisning, landsflykt, -ilieren, sv, tr, lands- 
förvisa. -Isténz, -en, /. existens, tillvaro. 
•istierea, sv, itr, h, existera, vara till. -klu- 
siv, a, exklusiv, uteslutande, -kommunika- 
tion, -en,/, exkommunikation, bannlysning, 
•kommunlzieren, sv. tr, exkommunicera, bann- 
lysa, -knrs, -e, m. exkurs, afvikelse fr&n 
ämnet, -kursién, -en, f, exkursion, utflykt, 
-pediént, -en, m, expeditör. -pedieran, sv, tr, 
expediera, betjäna, affärda, ombesörja, -po- 
ditién, -en, /. expedition, -perlméni -e, n. 
experiment, försök, 'perimentieron, sv. itr, 
h, experimentera, göra försök, -plfziertn, 
sv, tr, öfversätta. -plodieren, sv, itr, s, a. k, 
explodera, springa sönder, -plosién, -en, /*. 
explosion, -ponént, -en, m. exponent, -ponie- 
ron, sv, tr. exponera, utställa, -pért, -e, m. 
export, utförsel, -portieron, sv, tr, expor- 
tera, utföra, -position, 'en,f, exposition, ut- 
ställning, -préfs, adv, express, uttryckligen, 
enkom, -spektånt, -en, m. exspektant. -spek- 
tånz, 0,f, exspektans. -temporåle, -e[e], -ta 
el. -<en, n. tema, skrifning på itronunaat. -tom- 
porioren, sv, tr, a. itr, h, extemporera. -tern, 
a, yttre, främmande, -tornat, -e, n. externat, 

Iftrorerk ntaa inackorderiog. *4ra, I. adv, deSS- 

utom, på köpet. II. aM|}i. a, utomordentlig, 
ovanlig, -trakt, -e, i». a. n. extrakt, -traor- 
dinir, a, utomordentlig, ovanlig, -travagånz, 
-en, /, extravagans, öfverdrift, ntsväfning. 
-travagtoren, so, itr, h, extravagera, göra 
sig skyldig till öfverdrifter, till utsväfnin- 
gar. -trém, I. a. ytterlig. II. -e, n. ytterlig- 
het, -tromitit, -en, /. 1. ytterlighet, ytter- 
sta nöd. 2. pl. extremiteter. -z- m exc. 



if|eft4» vf^Oapari, * äku imi. O takoar plor. f bar omljud. F famigar», P li^re •^tilL, % mlsAm X^raCtWi^. 



Fabel 



156 — 



fUim 



R 



Fabel, -fl, /. fabel, dikt, historia, saga, berät- 
telse, -él, -en, /. fantiserande, fantasi, dikt, 
påhitt, osanning, -haft, a. fabelaktig, otro- 
lig, -land, n. sagoland, -n, sv, tr, o. itr. k, 
prata, uppdikta, hitta på, fantisera; yra. 
-relch, I. fl. sagovärld. II. a. sagorik. -schmied, 
fTi. lögnare, -werk, fi. fabler, dikt. 

Fabrik, -efi, /. fabrik, -ånt, -efi, m, fabrikant, 
fabrikör, -åt, -e, n. fabrikat, -atlén, -atur, 
-efi, /. fabrikation, tillverkning, -besitzer, 
in. fabriksägare, fabrikör, -geschäft, fi. fa- 
briksrörelse. -zelchen, fi. fabriksmärke. 

fabrlzieren, sv, tr, fabricera, tillverka. 

fabulieren "fabeln. 

Fasade, -fi, /. fasad. 

-fach, a, suff, -faldig, t. ex. dTtx*>* trefaldig. 

Fach, -er f, fi. 1. pi. &rr. -[e], af delning af ett 
iiiui mellanrum meuaa uktparrmr: fönsterluft; 
bås. 2. fack, rum, låda. Geheimes <v lön- 
låda. Bot. cell. 8. fack, ämne, gren. 

Fächel " Fächer, -n, sv, tr. o. itr, h, fläkta, vifta. 

fachen, tv, tr, 1, upptända, underblåsa. 2. 
indela i fack. 

Fächer, -, m, 1. fläkta. 2. solfjäder. -Ig, a. 
indelad i fack. -n » fächeln, 

Fachllgelehrte(r), m, fackman, -kasten, f». lå- 
da, ask, skrin med fack i. -Hch, a, hörande 
tUl ngt visst fack, fack-, special-, -mann, 
m, fackman, specialist, -wand, /. korsvir- 
kesvägg, -werk, fl. 1. korsvirke. 2. i fack 
indelad hylla. 3. TeteiuiupUgt special verk. 

Facit, -«, n. facit, resultat. 

Fackel, -n, /. fackla, -n, sv, itr, h. 1. usr. s, om 
lågor: fladdra. 2. F vackla, tveka, söla. 3. F 
narras. 

Fa$6n, -« ei. -en,/, form, gestalt, fason, -nie- 
ren, sv, tr, forma, fasonera. 

lade, a. fadd. *\*s Zeug : f addhet. 

fideln, sv, I. tr, 1. träda på, träda upp på en 
teåd. Den Faden in die Nadel *\* träda på 
nålen. 2. rispa upp i trådar. IL rjl. 1. rispa 

upp sig. 2. åfT. itr, h. om lega Tilakor: blifva 

tradig, bilda trådar. 
Faden, -t, f». dim. Fådchen, -lein, tråd. -diinn, 
a, smal som en tråd. -förmig, a, trådaktig, 
tradig, -gerade, a. snörrät. -nackend, -nackt, 
a, splitternaken. -nafs, a, genomvåt aå att 

■un eJ bar en torr tråd på alg. -SCheinlg, a, tråd- 

sliten. -sommer, fn. sommartrådar, spindel- 

väf lom fljger 1 Inften. 

Fftdilheit,/. f addhet. -Ig ei. -fädig, a, suff, -tra- 
dig, t. ex. fein'^ fintrådig. 

Fagott, -e, n. fagott. -ist, -en, f». fagottblåsare. 

fahen, n, tr, fsråidr. "fangen, 

Ahig, a. 1. i stånd, mäktig, vuxen, lämplig. 
2. skicklig, begåfvad, talangfull. 3. mot- 



taglig, -kelt, /. 1. förmåga, skickUghflt, 
lämplighet. 2. anlag, naturgåfva, talang. 

fahl, a, black, askgrå, matt, urblekt. Jn mf 
dem <x/en Pferde finden: ertappa ngn vid 
ngn otillåten handling, -gelb, a. mati^ 
-grau, a, askgrå. 

fahnden, sv, tr, o. itr. h, Jn ei. aufjn eL näck 
jm ^ (söka) gripa ngn, eftersätta, effce^ 
spana, efterlysa, förfölja ngn. 

Fähndrich a* Fåhnrich, 

Fahndung, /. förföljelse, efterspaning. 

Fahne, -n, /. dim. f, 1. fana, flagga; sfr. vinl- 
flöjel. Bei der f\* sein: hafva svurit faaai, 
vara soldat. 2. kompani, skyadroii. 3. fiB 
på Qftdrar. 4. grannlåt, -neld, m. ed med hvil- 
ken man svär fanan, trohetsed. -aHekll 
a, som deserterat. <v toerden: desertsn, 
etn <x/er; en öfverlöpare, desertör. 
/. -nstock, 1». fanstång, flaggstång. 
/. en fanas eL fanors invigning. 

Fähnrich, -e, f». fänrik. 

fahrllb&r, a. f ärbar, -barkeft, /. f arbarhet -fet* 
trieb, fn. rörelse, drift, trafik. 

Fährboot, n. färja. 

Fahrdamm, m, körbana. 

Fähre, -n,/. färja. 

fahrilen, st, 1, itr, t. 1. fara, färdas, ren, 
åka, ro, begifva sig. Schlitten <x/ åkapå 
släde. Bild. koch <x/ flyga högt. Gen Him- 
mel *>* uppstiga till himlen, tf» den Hef 
ro köra in på gården, tn dié Grvbe *sä a) 
stiga ned i gnifvan, b) « tfie Grab *>* stig» 
ned i grafven, fara hädan, u6er Loiwl^w 
resa åt landet, von der Alp et tu Thål*^ 
draga hem från sätern, von hinnen^Lt^ 
den Våtem *>* gå till sina fäder. 2. ea im- 
iportniodei : gå. Gut *>* gå bra, jämt, dié P^it 
fährt etoeimal wöchentlich : diligensen gir 
två gånger i veckan. 3. rusa, störta, fanu 
Jm a n den Kopf f\* flyga i lof ven på ngi, 
an el. auf etnander f\* rusa mot hvarandn^ 
das Messer fuhr mir au» der Hand: knif' 
ven slant ur handen på mig, vor Zm% mu 
der Haut *\* vara utom sig af vrede^ itr 
Schrech fuhr mir durchéLtn aUé OUåå^t 
förskräckelsen förlamade mig, mil é&mVtf* 
fel in die Schussel fs* sticka, köra skadea i 
fatet, jm in die Ilaart *\* flyg» 1 Infvea p& 
ngn, tn die Stiefel <v med fart ångik p& 
sig stöflame, nach étvf, <v gripa efter agli 
er fuhr un ter sie: han rusade, störtadt 
midt ibland dem. 4. <x« lassen: släppa, ^P" 
gifva, af 8 tå ifrån, frigöra sig från. 5. ali 
befinna sig. Gut ei. wohl bei mi, mit etm, « 
befinna sig val vid, må bra af ngt, gvi bd 
einem Handel f\t göra en god affär, ft »> 



är. IntranalUrt, r^, reflezirt, St, atarkt, SV, iract» tr, tranaitirt rerb. h, har ktHmi, 9, ter aaik» HB 



( 



— 157 - 



Falsoliofln 



^til, schitcht rv far^ Täl], lUai 

['?, n^fftf Sabe; lögöron, II- ^r. «. 

»kjntB^^ fora. HL rjf. 1. fAm, 

Bra ffl&t. 2. i>är W^iSi7/éAri ifeA guti 
it bra, «piTi. hi^r fåhrt es tich g vt: 
let bra Täg. -gast, m. ifc onde. -gald^ 
%»rkt f rak t, -ge I &§9bH Bit, /. tillf ii II o 
» skjuls, -gslelst, n. hjulspär. -]0t 
ndlg. -mkelti/, obe&fcåiidighei 
». färjti* 

: biljett. 'ntuSBtbftT/. blljettluclca. 
n. (jlärfvSgf foiKumligf TärdalÖE. 
, fgrsamliglietf yArdslöahet» 
lig. -ttilt,/. farlighet. 
, fErjk.atl. 

, iidtabe 1 U - p i in jfilliEg , a . ^ er Zttg : 
^tåg^^. '|>a3V/-<^il^g^^£- -prsii^ m. bil- 
wi^n. velociped. 'SClieifi^m. biljett, 
färja* 
I yi körskola, -ipuff /. hjnlflp&r. 
', könrftg^, -t, •«!», y. 1. färd, rein, 
fitt tmmar ati/ cfér *v ban är jiirat 
I resor. &. fraLQifäTd} tilltag. 1F<zii 
"^ifi* yifi* rta*n.» hrad har du iordlg 
rtheter, S, knraf kosa. Die ^ richun 
gljra kosan åt< 4- fart, hastighet. 
Stljettiixn, åka I taxa, 
f^f, spår. 

Itif, /, tnflista, -tllnft, /, kars, Täg. 
^ körväg:. *ziug, r». 1. furtjg, skepp, 
■pn, JLkdoD. 
M. -*, m. fakir. -ftimJle, '[«]t -# ci. 

krtimils af. -Hon, -iti^J", parti, -tiÖ«, 
j*k, -trsch, n. faktisk, Torkllg. -tor, 
TH. faktor* 4orti, -«f», /. faktori* 
a[jj, -iim^ ti, -<i, a. faktotnm, a]lt 
högra band, «tyin, -um[t]f -a, f», f&k- 
iighetjYerklift förbål lan de. -tur[i}r 
ktura. -uKaBf O, /* trklinnaiide af ^ 
^ katiskaporei. (nnderTifininge^lskiQk- 
iffyör Frima in einem Getfenstande : 
till^ckliga kunskaper t ettämne 
Hona EinderHsa i pr! ma aestt» ki»^ 
Ität, -en, f. fakixltöt. -ultativ, a. fri- 
cke obligatorUk. 

JDjif tjna^l, isab^Ilärgod ; Ut Ur, - 
-is, ö. black, 
i faleraerriii. 

in. 41 m* tr fal^^' -inbolzft^ /. jagt 
ar* >[B]nar, *, *flnierr *t, m. -eniä- 
»Ik^nertire. -Reréh -*«>/- 1' falke* 
ll»t^ S. ställe där falkar dreasero^. 
med falkar. -oni«r =- FalkfMfr, 
^m, I* foM, Ev '^e brinffen: bringa 
Ijcii f^te kommen: f&Hik^ 2. sänkning, 
3. fall, föxbållande, belägenhet, 
tvlldt^gel»e, Ge$€Ut den Faii «l 
\ fv^ dftyV .- ant&g att^ im t^eti.a^f 
tor d^n faändelaen att, au/ 




alle Fälle^ au/ Jede» *w i allft händelser, 
erfor dertic hen i^es: om så erfordras,, ati* 
yjäT* fin rvé daJV: aå^ida Icike, ffÅifi^tnfnjjun 
'XfejT, m ichiimmiien «v0; i Tarsta falK C 
cTun- kasfis. 

fAllblr, iz. som kan »i. får fällas, 

FttlllltEilir, *, m. ■> fl* slagbnr, ^blum, m. slag- 
botn. -bflll, fl, fallbila, giljotin* *brtlt^ ». 
fallbräde, fallucka, falldörr. -brticlti,/. 1. 
fallbrö. 2. vlndbrjgga, rindbro. -t^ -n^y 
fälla. Jm eine »^ tUUen: lägga eö anata får 
ngn. -en, jr j* I. \tr, a. 1. falla, falla ned, om- 
knll. Au/ die Erdc 'v a) falla ned i>é mmtttn, 
b) alå £»nikall} dtr Wur/ei itt gr/altån: t&r-i 
ningen är kastad, vot^ der ifank ^ födas 
utom äktenBkapet, ntcA^ av/ den Afund ge* 
/alten Mein: Tara mnnrigt dem P/trde in 
dia Zupel "^ fatta baste n rid tjglarne, jm 
itUtig cl. tur La^f ^ fulla ngn till last. S, 
falla, stnpa^ dö; »m djur: själfdÖ. 3, ^ fat- 
«»: fliäppa, tappa, öfvetgifTm. jfr H, 4. Dm 
4jqri fallo, födaa, £. sjunk a, falla. 6, infalla^ 
JnträfFft. 7. tillfalla, jm et anjn: ngn, 3* /w 
tiuf^ (•ckJ 'V tillhöra ngt. 9. öfrergä, visa 
öfyergång, in: till. Im GrUnt <» skifta i 
grönt, diteer Geånhmack /äili int Fade: 
denna smak är ngt fadd, 10. förefalla, ra* 
ra, t, *v. diene Årbeit/älU ihm tchmer. 11. 
böras, lömlttimas. Em Wori ^ laaen: låta 
ett ord undfalla sig. 12. förekomma, fÖreSn- 
naa, i. «i. da$ Gold/ålU niir »parsam* XI. fr* 
Jn töt flw falla ned på ocb al A ihjäl ngn, 
das Gesieht tntzwei '^ i fallet skada aneig- 
tet, »ich (6*1.) den Arm auå dem Gehnke f^ 
falla och Trida armen ur led. DI. r/. Sich 
tot 'V tuim D«b slå ihjäl aig, »(ch lahm ^ fal- 
la och taga skada, så att man blir Itvm. 

lailen, #?* tr. h fälla, hugga ned* 3* fälla, 
döda, slå ihjäl, 3. sänka^ fäUa^ t, «x. dajt 
BaJoaHL 4* bfinga på fall, atdrta. 

FallJlliOl*, n, nedfallna grenar, Tlndfälls. *f»- 
rsn, av. ilr* A. gÖra konkors* 

fäUig, a. hKQd. förfallen. "^ werden .* förfalla, 
'ka i I, /. hauå. egenskap att vara förfallen. 
-kattätag, ni. forfall odag. 

fall 1 1 it, I. a* bKDd. bart km 1 1, II, 'en, m. bank- 
tnttör. -itflrklärKnfl, /* försättande i kon- 
knrs. -itm»3e, /. konkutsmaaea. »nitij n* 
sLagnåt* -relf, a- a» fruW: fullmogen si tu 
den tr ttkr^ig att t&iia »r -S, itonj. i fall att^ i 
händelse att, om, ^strlokr M. fn^Ustreck, ana^ 
ra. ^fUcHI, /. fallandesot, -sOchtlg, a. be- 
häftad med fallandesot. 

Fil! ti n B, /. fällande ra. m, h /dlhn. 

fal sch, t a. fal fik, oriktig, orätt j oäkta, efter- 
apadj bedräglig, understuckenf trolös, dnb* 
bel* *ver Bchltiåået: a) oratfe nyckd, b) tjuf- 
nyckel, ^e Zåhnei löständer. O. -eSj O, wi. 
A, n* falskhet, 

filsehjlsit, tv. in förfalaka. -tr, -, m. <trtn, 
fiflfl, /, förfalakare. 



tJttm aau t? EiLkDUr [»lur, f äs" Dm1ju<t F runi^tri, P U«r* tpr&lL ♦ nlndrft bii^^v^}.. 



FaUchlfgläublOf a. kätterak. 4ielt, /. f:^gkbeL 
-rierzJB, a. folakj opålitlig. ^klfriBfndfä, Mak, 

faiRchlichi a. falekj oriktig, gtiindl6B, ^irWal- 
Mf adv. orlkUgt. 

FaftCliltmilnzer, m. falskioTntiLre. -inQnzerfil,/- 
falflkmyntaEde. -sghrelbung, /. oriktig skrlf- 
tiln^j felstafning. '^chwSrflr, m, ro ene dåre* 

Fil^chunp, /i f örfakkimig. 

Fallllétt, -e, n. falsett, -ifikåt, -e, n. förfalsk- 
ning (rDrfBiikMi TLTs). -um,, 'um[«]| -a^ n. for- 
fälBkoitig, bedrägeri. 

Fftlte, -», /. diu. ti veck, rynkfl, ekrynkla^ 
g^krymBla. ^n wei\fen ^t* schia^tai bilda 
Teck^ in 'vTt legen^ ziehen: vecka, rynka. 

ftllelfit sv^tr. lägga i smi veck, rynka, 

fallen^ $v^ tr. 1> rika itiop, lägga ibop, tilt- 
aluta» Die Hände ^v knäppa ihcip händerna. 
fl. recka, rynka. ^klflJd, n. veckrlk kläd- 
ning. -itiaf «]i, m. bl ad mage. 'rttJeb^ ci, veck< 
rik. -wurf, m. Teckene falL 

Fal ti I tr^ -, m. fjäriL -ig, a. veckad, rynkad. 

-falllo, -filltlB « 'faoh. 

Faltung^y, teckning, rynkTiing. 

Fair, -€, m. -e, -n, ^, fals, -in, 9V* tr, falsa, 
hopfoga, 

familillår, a. familjär^ färtrolig. -ftrilåt, -en, /. 
fdrtrolSghet^ 

Familifl, -n, f. tem\^\, elågt. -nähnltchkell^ /. 
alägtUkhetf alägttycko. -nanEftigen, pl. nsnan 
9tt «m födde^ vigde och döde, 'nfohler^ wi, 
slägtfelf BlägUjte. 'nnachrlchlen ^ Famiiitn- 
etftzdffm. *niimganB, m. 1. umgänge mellnu 
familjer. 2. ^ haben: hafva tillträde till 
familjer. 

famliét, £1. F präktig, utitjärkt. -tilytr -u«, -{ 
el. -ufte, m. famwlöB, biträde, Yaktmäatare, 
tjänare. 

FanålEllhir, *, m. fanatiker. Atth, a. fanatisk, 
-I i (e ren, ttf, tr. fanatia era, gdra fai^atiak- 
*i9mua, -, 0, m. fanatiAtn. 

Fanfåra, -n, /. fanfar. 

Fång, -é f^ in. 1. fångande, fångat. 9. lOJie 
dir »et TAsifti M. snara, faUa, Saks m. m... 3. tkdi. 
pE. klor, huggtänder. 4- ji*, Btjngj stöt. «irm, 

m. BTm kU irtpB med *t. hm blftjikQiLBr m- 0, 4jgr, 

-baU, m, 1. bäll till b&llBpel, % bålhpel. 
-alsan, n> 1. boé. m. nriu, Tirgui m. 10. S. f ild- 
BTlniapjnt, birachfängare. -ertj ff. I. tt\ 1. 
fånga, gripa, jfr gtfan^en. 2. Feuer i%* fatta 
eld, tftni) JTranJtA^tl -^ gripiaa af en ejnk- 
dom, örtUtn ^ göra sig griller. U. r/f, 
fångas, Bnärias. 

Finger, % m. 1. en eom fångar. 2> haggtand, 
bete, 3. hirsohfatigare^ jagtspjnt. 

FansElflt^iir "- akottpengar. -gei'ttt[|jj, n. fång- 
redakap. ^hund, m. hi:tnd använd till att 
gripa djnr, blodhand, 'fii»»!» /. j<b. koppel, 
^mftsidr, n. jic. jagtknir. -ftaJil, m. - Fan^- 
0uen. -flrFck, m. 1. - Fangiåine. 2. -« Fall* 
åiricL -tahn, m. hitggtandi beta. 



Fant, -a, t?!, dim. t* pojke, tlyngal, gick, sifT, 

Far lie, <ji, /, färg. 

färben, ^t^- tr, färga. 

farb en 1 1 blind, a. färghlindt ^blJndlltlt, /. färf > 

blindhet, -gebungvy. färgläggning, kolorit 

"grund, »i, färgton, gmndfärg. -klaGlciar, m. 

F plan kfitry käre. -releht[hjani, m, färgprakt 
F&rber, -, m. färgare, -él, -era, /, färgeri, 
farbllicht, *lg, a. färgad, knlört* 
Färbung»/". färgnlog, färg. 
Farin, -etif /* farm, landtgård, -ar, *, m* f■^ 

mare, 
Farn, -e, m. -kraut, n. ormhiiTike. 
Faro, -d, I, m. fjrtorn. II. n. hAiftrd«p«kt fsrt*^ 
Farr[e], -«ii, m, tjur, *enkriut ■« Farnl:™»!, 
Farsa {nsr. onja ton I), -n, /♦ kviga. 
Faain, -[«]** "^[n], m. faaan, -aria» •[«]%/ 

faaaiieri. 
Faschllfna, -n, y. faskin, ^Ing, ^a, a». I, 4«t «i 

k^mattri o, ftDdim laiiib»rb«ier llitmdfr tiden nHroiillt 
före fastan. 2. karneval, ntklädeel, luetbiar 
bet, nppfllnppen glädje< 
FaslFcikif, *, m, bäfte, del. -cin faren, nr. tf. 

förtrolla, -a, -«,/*■ äia. tf = Fa*ef. 
Fasel, -*,, O, rn. fortplantning, afvel, -éi| -«, 
y. prat, euicksnackj damhet, -ar, -, m.* 
Fade/Aarji. -haft, a. oredig, f]olH^, tokig, 
uppsluppen^ y&ter, lättsinnig* *hai1igkill,/. 
oredigt {m. m. n faxtlhafi) satt, beteende, 
sådan handling, ^hans, -en, *e[tji tn, F alArf- 
ver, pratmakare; etolla. *1g — /itådha/i. 
-liosB, /, fjolla, toka, -n, sv. I, ^ftitem, 
II, itr, å. 1. föda ungar. 2. prata dumlit- 
ter, en ick snack; vara uppsluppeD^baE^I?* 
]et3 fikaper. 
Fasen, -, m. '^ Fater. -aa&M ^/aMemack, 
Faser, -n, /. dim. ti *råd, tåga, fiber* -Ij, o. 
tradig, t&gig, fibrös. -n, §v. tn riapa Upp. 
-nackt, a. spllttemaken, 
faslilg ■^faaeriff. -nacbt ■» F^dffta^Al* 
Falt, *€r t «^^^ ««- måitetitK^t >, n. aib. f, Crt| 

tunna, balja. 
FaaBado, -n,/. framsida, faaad. 
fafsbir, a. möjlig att gripa ^ fattlig, begrfpKg, 
lassen, «tr. I, tr, 1. gripa, fatta, falt^ Ug t 
Ich wiil I An Mchon fv han ekall ej andili|i> 
pa mig^ akall nog få med mig att göra,/* 
beim Kragen '^ fatta ngn i kragan, /* l#i 
«dn<!m Fä r*/)rflcÄ an *v taga fa«ta p& agSi 
löfte, /n Z»ei der Ehrs '^.i Rika förmå ii|!n 
göra ngt för hederns sktill^ etto. tni Ém^t 
*w fäs ta blickea på, ikMrakåda ngt, timt 
Rede £ti Serznn ^ bobjärta «tt t&L Or«i» i$ 
fa/sta mich mit Sehrecktm jag grapaaf 
förakräckelae. H. tappa på fat 9. iunefslU. 
4. rymma, haiva utrymme for. 5* fatU, 
begripa, förstå, 6. fatta, affstt^ nttryclcft, 
form ni era. IL r/. 1* fatta sig, uttrycki 
alg. %* Sich mitjm »v taga ett tag, brottM 
med ngn. 3. aania sig, lugna eig, återviaoa 



itr^ EBlfuilllf i, r^. t*lliEi«t, l^. iiarLt, sv. ifact, Ir, inuHlTt int1>. h. b>x AftErfi, $. bftT trät mi ljlte««& 



btiDtngeii. Gerfa/åi: lugn^ beredd^ förbe-» 
fcdd, å. EiiA, faj'åt «iVA *X. lä/åt åi^h «v ngt 
tf begripU^. 
ItJlclf, <!. fattlig, begriplig. -k«lt,/. begnp- 

hst«ing,y. i. Iiiiattnlng. 2. fattning^ iinnes^ 
HftTTftro, For Btr, ■« /llJjeB, ^SffKbi, f* fatt- 
nlngsgåfTA, -sliriift, yV fattTiinggförmiga. 
^iltflOk«Ui y. briat pj^ fattniDg. -avBrmDganr 
n. fattningsförmåga. 

tst, a«ip, näBtan, i^arapå, -åge, -it^ /. fat, 
laatage. -9, -n, f^ 1. fsiflta. 9. t*oI. pt. faatan, 
ilutlug^ *on, IP. I fr. å. fafita, -inabencf, m. 
idftg. *«ttprilligt, /. fast! ag« predikan. 
ilS0,y!, mät ^'Om fir åtae under f^fttan, 
'PpOTy,. caager soppa. >An£eit,y^ fadtanp 
fäfiUag, -tr, *| m. -flrfrii "neu,/! fastan de 
(pei^Dc). *nAclitf f, 1. fettiad^g. 2. •» /a< 
<eAin^. ''tagf in, fastedag. 

I, a. fatal j ödefidiger, förarglig' -ilittt^ 
-ftj», J. förarglig tilldrageliet -um, *t*fn[*J, 
-a, n* 5de. 
Éuchta, ^^^ %ir^ h. fräflaf bråafl^ epottai 
luil, a. 1. akämd, rutten ; anfratt^ iiiaakiiiin* 
g«iii förrlttrad. 'va IFt^ze.* dåligt i kam t, 
mfBsljokftde kvickheter» dié Batké ht ^ 
Mken £7 BJnk, dta# #inil ^« Fitteke ci. ^e 
iEeif enfarCd» ; det är bara nndan^ykterp pä- 
MtL 2. lat, trdg. StcA auj' die ^^e Haut ti. 
Seite hfftnr lligga e% på latsldaa, ^«r 
Kfteckii lathand (t^Aipred» I ntaia^. -bartk ~ 
Etdt&anJt, -bAltin, m* brakved, 
fiolt, -ffl^y» röta, forrattnelse* 
IttilBn, 117. t^r. k, bllfra akärodi angrlpaa al 
mU, ttittua. ^anzeiif tr. i^r. A. lata sig, slå 
dank, göra Iti gen ting, *»ni«r, \ m. 1. lat- 
moakj lätt! Dg, dnf drifvare, %, lathtind i^tnp- 
ni* i runjnc). -flnzaMU -fn^X' dagdrifyert, 
*öehftr, n. rötfeber; F ek o I sjuka, lättja, -flik- 
k\§, a, fläckig af räta, ^hslt,/. lattja. -Icht, 
I 'l|f Auljg, a, akämd, angripen af rota. 
HiNflj*, ö, /, räta, förruttnelfle, ftirrault- 

Fiiflllpili, m* latmaak, -I [II] ler, n. trögdjar. 

huMj *e[nl, m. fann; lättsinnig männiaka. 
*a, -en *l 'Us^f- fanna, djarrärld* 

fiUitt -d t, /, ku ute a band, knytnäfve. Jm 
iine A^ machem knyta^ banden i.t ngn, da t 
p^ftt wit dié Av atift Auge^ det pasaar icke 
ilti ibopj tkriker mot hvartiLnnat, auf 
tiffn^ fv på egen band, au^freier -%. pä fri 
h«id, eintf <v im Sacke maeheu: knyta bau- 
din I byxåck^ti, in die 'v lachem a kratta i 

EQJtlgg mg ■»mdeiiMJc. -dlch, ft. tjOCk BOtn €n 

knytdäfTe, aud. er Aoi ét f%t htntir din Oh^ 
rn.' han bar eo itorräf bakom örat, -gröl*, 
*, itof Böm ^ti knytnäfve. -handschuh, m. 
haidake «( viwt« ntao skildn fingriir. *kainpl, 
m. ktijtaalvékAmp, bdxnlng. -kftmpfer, m. 
boxare* 
Fluillfng, ««, «t. L - Fautihaadtehuh* 2. 



knölpåk. S. tammeliten, pjgmé» ^t, adv. 

med knytnEfvarne. 
FiiJSt||r«&ht, A. näfrått <voH, i^fi. /, en h*nd 

fuli. 
1ftvi»rl[isier«)l, tu* fn faTOrlaero, gynna, -ft, 

'en, m. favorit, gnnntling. »itt, -n, -ilfMj 

-nen,/. kTidniii favorit, g\iD»t1lDg. 
F«B, -», J". npptåg, gyckel, apratt, dnmbetj 

gnleaakap, -nittacli0f, m, npptågamakare^ 

-rél, *eB, /, — Faxe. 
Fajfftnea, •», /. fajana. 
Fåfaruirr -«, m. februari. 
Facit ser, -, m. A^äggare 1 aht ^r Ttarankw. 
F«chtli|}(Hlin, 171. fäktaal, -bfu4t«rr m. F tiggare. 

-aa> 4$. er, o. kr, A. fäkta^ kämpa, itridA; 

F *Hj f«D4r«D4i fvtiMerr tigga. -BP, *, m, fäk- 

tare. -arsjilBl'* n. glarliatorakamp, 

F&dcr, *n, /. 1. (fågel )fjäder, plym, fjua, duo* 
Sitih mit frtmd^n <r<^n KhfnUcktn^ Ijaa m^å 
lån ta fjädrar, nickt aut dtn f*^n könntnt 
hafva flvårt att komma ur ■ ängen* 3. (akrlf-) 
penna. Eine ^^ ichneiden: formera ea (gåa^) 
peima« Jm ef», m die ^s* diktiertru otdkt»»! 
ff^reatafra, diktera ngn ngt. 3, (metall-) 
fjäder, -artig, a. 1, fjäderart ad, 2. el aa t la k* 
-basen, m, fj ad et vi ak a. -bett» «* fjäder b ol- 
ater, dunbädd, -bUclise,/! pennfodral, -bB" 
BClial, m, m. fl. fjädertofSf fjitderTlnka, -dBCk" 
bell, n. med dnn m\ fjäder atoppadt täcke. 
-IfiCtltorfei) ^ '/ficÄJt|rr(«l). -tucbiBi', *, m, 
pennfäktare. -fuchjarBl, -oa, /, pennfäk- 
terl. -hBltBr, m, petinskaft. -hin, n. gnm- 
uil elaetikum, kautacbtik, -hul, m, batt med 
plym. -li^lil, a, fjaderartad, fjäderllk. *lg, 
a. 1. ^ Jedericht, 2, betäckt af, full med 
fjäder, -kuten, m. ^krlfaak, pennl&do. -klel, 
m, fjäderispole, penna, -kraft, /, spä na tig- 
fa et, *liicht, a. fjåderlätt, ^leaen, ft. fjäder- 
plockiiing. Bild, nichi viel ^s^å machem ej 
bry alg om att kTUfla, gå rakt pä &ak, ^Pli^ 
tratin, /i reaårmadrase, -meaSBr, r. penn- 
knlf. -(if #p. 1 (r. 1, atoppa med fjäder, 2, 
Teertn und ^ tjUra och fjädra, II. r/f. ». 
itr. A. 1. mgga. 2h fjädra, vara elaatlak. 
ni. Itr, Ä, mieto, fcappti fjädrar, fjädra ifrån 
B i g. -pOi«, /, - Federkid. -rlJi, m, penn- 
ritntng, pennakiaa. -ipiei, a. jagt med jagt- 
f likar. -apMli, /, - FcdnrkieL -ilayb, m. 
finaate dnn, -stdcb^ m. penndrag, -ung,/. 
atoppning med fjädern, bl M^/edem, -Vloh> 
n. fjäderfä, -¥ttlk, n, fåglar, -Wlld, n. vlld- 
fågeL -nvlld brett n. fågelatek. -wlfrch, m. fjä- 
dorvifika. -wIschBr, it», penn tork are. -feieh- 
niiiig,/, petinrltnlng, -mg, m. penndrag. 

fQdrIg ta /idertfft 

Fee, -[i jf»t /- fe. -[»Inbtft, a. felik. -[sjnweltp 
/. fet ärl d , aago värld. - [b] ré I ^ - [b ] riB , - [« ] «, 
/, fevärld, trolak fÖreteelae ei. tllldragelöe; 
iPit feerl. 

FigllfBJfBuer, n. skärseld, *[e]lappBn, m. dam- 
baaddnki torktroao. *«l, tv* t. tr. Bop»; 



'V " r4r*i;i«aat ttj^piiitnerd. 



Ö 4«lri]i.r pVur- f tiLr flntjud. F raislljlkj-l, P i&cre i^rlt. ^ BiloAirt ^T^VWq^. 



i 



J 



#lr' 



_JiiL 



Feger 



« m - 



FeinsUeboben 



Bkm-a^ rengör A| tåj^l rensA, npprertsa; sota. 
n. Ur. A. «. t. Eusa^ iopa fram^ hviim. -efi 
', m, eopare. -erin^ -ntn^J", soperaltft* -[«]- 
sandf m. Bknrsand. -[djtflufsl^ m, 1. själ i 
BkäTgolden. % tomte Bom eop&r bus et. -tel, 
-, fl. sopor, 

F9hil6, -n,. y, Cåjd, Btrld. J'in r-^t bteiea * utma- 
ua ngn. -hrHft m. ekriftlig utm anings strids- 
förklaring, -iftltj/. krigstid, orolig tid, 

Fihii I, -tf| fjt, fel, bl i a t. Dt. adp, fe!» oriktigt, 
yilse; fÖTgäfveB ; in- méMauisji^ii vorbkim imt. 
-falPp d. 1. ntaati^ f5r misstag, 2. felaktig, 
*liark0tt| /, mb}ligh^% att mliet^ga sig, -be- 
Hcht, in. falsk iinderrättelie. -bitti, /, gagn^ 
loa bön ipm fj nppiyiin. ^tnfii «v t^un*' bfldja 
forgäfves. -tiltten, itr, L bedja fBrgäf ?eSp 
•en^ iv. I, fr, förfela, Icke träffa, icke rika. 
11- ilr, h, L> fela, sjnda. ^, beg& «tt fel, 
fara vil&G, misstaga sig. Weitpefthltl miss* 
tagl 3» b1& fdj miBBlyckas^ i, «. tesn» a^/ej 
fthtt: om allt aknlle mi^al^ckna^ t TäTsta 
lalL 4. fela, fattas, saknas, vara borta, fjpati. 
ej /eAff jins an Geld: vi Bukrta {•= fidb biiii 
på) pengar, mt&^, tt/ehH ur« (?«/(! r det fat- 
tas oss (*» liar Wflusioit t*rt Br ««) pengar^ tå 
jm an nichta »^ lasåen : Icke låta ngn sakna 
figt, jtcÅ (dtt.) fricÄft *st iassen: ej vägra sig 
Egti « y«A/* triei liarös», da/3 er «o ref c A 
i«| t£!^t0 jetn Bmder; han &r ej p& lA.ngt nlr 
B& rik som hans bror, ts_fthlU nicht vie!^ 
go tnäre «r g e/al Un? ban liade s4 nät fal I it ^ 
an mir $oll ta nicht ~ jag skall göra, tvad 
på mig ankommerj daå/ehlte [nur] n^vk! 
iirifD. allt bättre och bättre 1 det vore jnst 
härligt 1 OiA tn&iuietid« ci. obeiiBi, t. «x. i£fas/ihh 
fhntnf bråd fattas er? hnr Er det med er? 
wo /tkli et dir t bvar har du ond t? e*/efiH 
ihm immer ttw.,' ban klagar ständigt, är 
ständigt Tid dåligt Ijnne, in der SchuU ^^ 
Tara borta från Bkolan, vara frånvarande, 
jar, a^f die Vwtadunff ^ ej iakttaga !n- 
atäUelse. -ttj -, m. fel, a) misstag, oriktig- 
h#t, åiaL bock, b) fÖTseelse, brott^ c) Ijte, 
d) Jsynd, -erlialt, a. felaktigi oriktig, -arhaf- 
UflkiH, /. felaktighet^ oriktighet. -flrnti,/, 
dålig skörd, mläsräxt. -trvelt, a. fnll af fel. 
'er^altli /. antal fel, ^fllliren, Ir. föra vilse, 
vilaeleda, *Bftn0, fa, misstag omvägen, oHk" 
tig vgg, -gotilrsn, itr. A, få missfall. <gs- 
liDrt, /. mi&flfalL 'Bshen, ifr, t. gå vilse. 
^grftlfviif itr. A, taga miatei faiis. misstaga 
sig, -Briff, m. missgrepp, misstag, 'lil«b, 
ffi. miöshagg* »Jahr, n. missTäjt&r, -Icaul, 
fA, dåligt köp, dålig handel, ^kommen, är, 
tf. komma vilse. -loMs, n, nit t lottan, *ri|ipt^ 
f* oäkta ref b en. ^schletssn, itr. A. skjiita 
bom; F b« A. m i s staga B\g, /ehi^eschotåen! 
misstag I -schiag, m. misebugg. -»Citlflgsni 
itr. A, «. a. slå fel. -sehlisriSflr itr. L göra 
ettfelslntjilmgaorlktigaal atsat ser , ^ tclii u fa, 
in, falslnt. -sotirltt, fn. falskt steg. ^tdiyft, 




m, boTn, 'Sebsn, ftr, k, se vllae, ciisilifi 
alg. -spring Bli, ilr. k. q, j. gdra ett falskt 
hopp, hoppa miste, -sprungf m. felipr|ii|» 
Einen «v thnn ! hoppa oeb anofva, eli&ti, 
-itoisani itr. A, stöta fel. *lreteii, itr. Ä.tip 
ett falskt stegj stiga miste^ -trJtt^ m. f^Utct 
steg, tua. felsteg. *xug, vi. oriktigt dräg^ 

Fstiif>[e], ^en,/. 1. 19 Fem[e}. 2, ■« Ftm. 

Fil, -en t / fe, -tiif jp. <r. förtrolla, gnm troll- 
dom skydd a^ göra OBårba)-| förläna trvD^ 
kraft ät. 

Fe Itr, -tt, /, 1, hvila rrio mrtHist. 2. firaufle, 
högtid 1 i ghåll ande. S. bögild, fest. -1 
tn. 1. hogtld0tifton(&rtDQ rs» ^^n brecLid). 2, b( 
m&l, rjrabend, -oeiaul, n. högtid Hg 
ning. -klang, m. bögtidiig mnsik* 'klilf,' 
högtidBdriigt;, -iicti, a. bögtidiig, festilp. 
^llGhksIt, /. högtidlighet, festligbet. -r, 
I, itr. h, 1, hvila frin ftrbt^tet, Z. etrej] 
ir^ fira, högtidlighåll a. ^atynde, /, h* 
stnndf rast, fritid. 4ag, m. 1. hvilndag. I, 
högtidsdag, ^IgiiGh, t^. förekomniftodepå 
en hvilo- »l högtidsdag, -f agiifiifsig, a. köf* 
tids-, -zsit,^, fritid, -zug, fn. högtidligt U|. 

feiBlf[i], A, feg, -a, -n,/, fikon. *halt,yi feg- 
het, -hariifl. Q, feghjärtad. -benigkaif, /* 
fegbet. -Ung, -s, m. feg etackare, pnltrtMa, 

fsil, a. fal, till s£iln. ^ hahtm aAliili|tid& 
-blater, m. säljare, månglare, ^tlttlig, / 
ntbjndande till salu. -«j -n^/. fil sui. i(* 
letzie fs^ an ttic^. iwck.) le^en : lägga sista hac* 
den vid ngt. -en, *e, tr. fila. -tf, -♦ m, i* 
lare, -halt, /, falbet. -Icht, -e, n, filfp&tt. 
»schen, rv. tr, «. itr. h. [UmJ elw, -v k^psll 
om, pFnta på ngt. 

Fsim, -e, m. -a, -n, / -aa, -, m. våim, låt^ 
rök, skyl, stack, 

fain, a. I, fin, 2, passaiide, vacker, 1. fg. dÉs 
t«< fiioAe 'w det ar ej vackert ii*a>tt*tk S, F 
lBivULrkvid« %&T. Komm *\t acknell wrnritk: 
skynda dig nti dngtlgt tillbaka^ åehrtitu 
mir Ja -x, tåld: var nu snäll ocli akiif fl» 
snart till mig. -Bdrig, a. fin&drig, 

Felniff I. ^«| m. fiende, o vän. H» a. iendlllf^ 
Jm "w, *«m; vara flendtUgt sinnad tnotngn^ 
-asangriff, m. fiendtligt angrepp. ^Mlieert n. 
fiendtlig här. -sflaail, n. fiendeland, »etlft^ 
ba, /. karlek till sin fiende, 'In, iieii,/ 
Miacirf fiende, -ifeh, a. fiendtllg; atHdfg; 
oblid, -ichafljr.fiendBknp, -st lig, u, ^endlllft 
båtek, -aallgktit,/. fiendtlighet, hatakll^ 

f Sinfie, O t /. finhet, -en, *erpi» sv. tr* gdT» fifi 
41. finare, förädla, raffinera, -flihlaod, -fllllll|t 
a. finkänslig. -fUhtigksft, /. -gafUlll, ■, Un* 
känslighet. *gBliall, n, fin balt. -hett,/, fiö* 
bet, finess, fin sAk. -h&ranrt, «i, som har fls 
hörsst. -ifiBMhig, a, snm har fina maskOf, 
-SGhmecksnd, o, läcker, -sfihmadier, m, lie- 
kergom, -eclinieGkarai, /. smak för iieker> 
beter, gnrmandis, -StJebChea, n, kiziaeta» 
brttd, älskling. 



telst 



— 161 - 



Femo 



a. fet : kiam^tt. Bat ^e: f ettet, ietrot, 
-i I O, y, ^frwimtw^a ffitma, «larkt hull, -Sfit 
fm I, tr. ^'ååm, n. itr, «. bliffft fet. -Iliit, 
-liliftit ^ /'^'jtf. -It», /. iH tid då Yillebrå^ 

r«llel, -, m. lelb. 

-#, in« 'in* *f fl. B m* £ik* 
•FeWt **r, n, fältj &) upp* a m»fk. ifcer, t. ti, *»»* -^ 
å)nAMH*5r<ii!^«n.'' gi ut i det txl^^ a^f J^reiem 
«ver på fippna fältet^ dtt f^tr ^eAén ffUt ; 
ftkdftleFii aer lofvande ut; hiM. c^af iåi wu $Uht 
liach weli ifli nwt vL tf» tper^eit ^0^' det it&i 
i Tida fältet, b) vtiidipuu, t. Ec ifij "u rucksn 
fl. me/f en» £^ ^b uehtn: dm^a i fiilt^ 1 här- 
nad, fm -ve ; i fält, jn eti£3 dem *^e tchhff^n: 
Iringa ngn att ijininn fältet, blid. alå ngn 
07 bri4et^ äf(^ '^ ht kulte fl al åeAfiupfen; 
"behålltä fältet, o) oiiirl4e, i. •■< etn wåites ^ 
XV A^lJ^^^ibiinj^^a: ett rikt fält for upptäck- 
ter, d) Til t Q., gmnd, i, *x. da» Schach^picl 
Icl itÉhwarzt und to^JAö ^er, drei Strä- 
MC im htanen ^«. -srbellar^ m. äkeTbmkB- 
ifbetare,. -åui» ai^t?. ^ [unf/j ye/dfftn.' tvärs 
SEver fällexi. <bilin le Feldciunåahn. ^bau^ 
m, åkefbrok. *liaiiirT -> m, åkerbrnkarB. 
'biltf «i, lältaang* -brlflf^ m. af fiiltpofitcD 
befordrad t b ref. -dleflit, m* 1. jo rd bruka- 
dagevetkeu* S. mtL fälttjä-nst. -ilÉenfi(UburiD, 
/, fältmanöver. -é\n, adv. am/eidckut, -ti»en- 
kakAp f~ provisorisk järnväg för trapper i 
falt «!revBlj m. åverkan på bkörd ei. träd. 
<B9flDg«l, n. f&glar gom ba eitt tiUkå-ll pä, 
äppna fult et. -Hei«*nclid(r), m, fiUtprägt, -po- 
fäl[h], ti» 1. åkerbruksredskap. 2. kTi^rarnÄ- 
tedei. -gescbreJ, n. fält^kri -oevväcJts, n. 
UcerTäztj äkerblomma. ^gråben, r?». dike \ 
e& åker, -herr, iw. filtbexre, -buhn, rt, åker-, 
rappbÖQu^ -hUleri fn. fältvaktare. -kUtnmeJ, 
n. kummin. *lerob«, /. taniis lärkn. *mark, 
f. 1. ett fälts griluaer, S, fält. ^mts&ar^ rra, 
laadtmäta^re. -naahbär^ si. granne tom i^r 
i^FtosBäe ftcQT, närmagte åbo. *Qbstt n, på 
åkiur öcb ?ld tägnr växande (trädifrukt. 
*ricbtp H* åkerlag, -rDbi, /. rofvn, *scliaii«n, 
M, Bk»d» på åk ram e. -tchsr^ -e, -ichereff -^ 
& fältekär. -setieufihe, /. fågelBkrämmn. 
-wbla&ht, /, faJt&lag. -sGhlftnga, /. f »U&Ian* 
ga. -sclitacltft, /- snigel, -steclier, m, (fält-) 
kikftr&- 'Slalitr ni. 1. klapperaten. 2. gräns- 
«teti, våtnntke. ^Styck, n. 1, faltet jcke. %. 
f^tk^on. -sluHi, fa. fälUtol. -truppen, pf, 
pesT 1 fiält. -tUafittg^fi.krigBdngltg. wärti, 
« åt lålteQ tllli ut på fälten, webel, *, 
filträbeL -weg. ni, åkervjig. -wieSB,/. 
Igenaådd fi-fcer. -windttt /* bot. åkurvl&da. 
-•ilr1[ti]tctialt, /. åkerbrak, ^xauiii m. gär* 
desgård. -zug, m. fälttåg, -zulanep /. eold- 
mjägg t krig, 

fileAi *««/* lijnllot. *nh«ueri m. vagnmakare. 

FtlJ, -«^ II. 1, Bkian »ba b^m pl, päle, ¥ Mu 
diehf dt^M ich dir nicht a u/t ^ Jbentme : tag 



dig I Akt^ tj eijefl ekall dn få med mtig »tt 
göra, /SI rfa* ^ iiAifr </j( OArtf» WeAen: prS' 
ja, barflkrapaT atplaodra ngn. 2. loFt bliina^ 
-afiT *«, m, feUah {fsrpt^k i^entfl}. ^elsflti^ n, 
kappsäck, ranteL 

Filonit, -[e]n, /. trohetsbratt, förräderi. 

FeJSt -ffi^ -an, -^ m. klippa^ bärg. 

Fafsenlfabhanf^ m. klippsluttning, klippvägg, 
'lioiieii, CT. af klippor nppf3'ld, eteoig mark, 
-hatdi^/. -hangr n. alattande biifgbälL ^hart, 
a, eteubård. *haup1p n. kUppapeta, -herz» n. 
Qtepbårdt hjärta. <hOhla,/, bärgab&la. -kil* 
lert f/i. i klippan aprängd kälk&re. *kllppe, 
/. klippa, -klirll, /, bårgklyfta, bargakrefra. 
-neit, 11, kUpprtäate. -rlfB» m. bärgBremnti. 
-ftcli(ucbt, /. -ichlitnil, m. = Fels^klt^^t. 
^schwir, a. tnng a om ett burg, *itOiik, n, 
knppbloL>k. -zacJcfij -ilnkej /. klippspetaj en 
klippaa tinntir, 

felslifchtf -Ig, a, kHppfg, 

Felw[e]ke, -n, /. fel ack (piindra t«teltftr^i). 

Fem [a], -tn^ /. ^geHcht^ ii, lem do mat o 1, 

Feitclii -9, ta. «. Ii. tÄi bir». *ef, -^ m. fen kål, 

Fean^ -e, n* träak, moiaa. -ieb n Fench. 

Fen åtar, *, n* fönater. ^band, n. fooat^rgåiif - 
jjirn, -brUstung, /, fönaterbröataing. -fach, 
o. 1* =» FetiitArÖJ^nung. 2- - rag, ^IDgel, m. 
runater(hi^lfva)^ *n, tv. itr. A. F ontuijd aam- 
apråka mM »in nukAcii gnm fönatret^ nattetid 
uppvakta, -iiffniiflg} _/*. fonaterdppntn^, iön- 
i»terluft. >rouieaii| n. rullgardin. -aohJsber, 
m. akjutluckn ttr cu rnoHoT. -9€llinieie, /'- fÖn- 
ater^myg. -achwaitB, m. imma på fäna ter. 
-■BÉtz, wi, sittpl.itä i ea fijuaterfördjupniog.' 
'VoraaUerp m. .lAcade fötiaterjalaiai. ^Mrark^ n. 

■fenslrlg, a. juij?'. t. «. ei» dreif^et Zlinmer: 
ett mm med tre fonater, 

Ferne, 'tij ni, färjkaTl, 

Ferjan, pi. ftrier^ lof, ledighet, -halm, n, akol- 
iof^kolofii. 

Ferkal, % n, gr i a. <*i, -ew, /, F oanjggbet, 
anoak, Bvineri. -n, s9. Hr, L I, grisd. 2. F 
vara oanjgg, a^uakig. 

farnif a. F faat, a åker. /n £lia. <^ aetn; grund* 
ligt for&tå fiig på ngt. -än i,iirv. ^ -j, -a bl -^ , 
Vi. ferman {k«j»«rni turkEi^ order ^i. fuiimjiii). -aitt^ 
-fl, K. feimeut, jäaningiiämnQ. 

farafi], a. 1. aflägaeii, fiärcau. 've We^e.- 
långa vägiu, in 'van T^a^re» ; i forna låosit 
ftiriruiiDM dfigiir, ici dachte nichi von 'v där- 
an ." jag hade e| eu tanke ditåt 2. främ- 
mande fBr. Br Jiiekt ffiiV ^^ baa är mig ej 
närmare bekant, står ej i något närmare 
forbål lan de til) mig. 3. In ao ^ a) aå till 
vida, b) för tå vid t, in v?\e ^ bura, på 
b vad aätt, i bvad mån. 4. ]cinii()>r. ^^tr'* a) 
9, ytterligare, vidaret följande^ b) adv. vi- 
d^r^), liingre; deBButom, -ab, adv. långt 
borta, aflägcMit. -bJlck^ m. utsikt. *a, -n^f- 
äfatåud, adägaeubet; främmande land. Aus 






femen 



femclitkElt 




dtr fst ft) fjärrfin ifräti| frsVn främmjLnclc 
landf b) pik längt bflll, i» der fSf lAugt bor- 
tSf p& l&Qgt hMlf 1 fjärran land, in di6 n^ 
långt t ort, ut I fjärran, till fjjirran laud^ 
daa ti€gt nock in w^sit^ f^ ¥[ ha an no l&ngt 
ditt det fitär innii i vida fältet, «^w. 4tu« 
lijeiter '^ JW^en .■ ugr. gÄ Öfver ån ef te t Tut- 
ten. 'Oft, Jtt?. Jr, aflåggDa. -^r^ -^^ m« glacieT| 
jökeL -erhln, adv. framdelee., för framtiden* 
-erwaJtf adv. *orwaitlg, a. vidare, ^slai, n. ~ 
F0rnrohr. *hMr, <täe. fj&nini Uttn^ på långt 
h&lt, längTÖga. -hin, -hlnauSr adp. l&ngt bort. 
'hintrolfentfr a. b om träffai på långt hålL 
-rohf, n, kikare, »slclitf/. 1. långt räckanda 
blick; långejnthet. %. utsigt^ perapektir^ 
'Sichtlgi a. långa jnt» -»khtlgkelt, /« lång- 
eyntbet. 

FerM, -fl, y, bäU Rfld. jm au/" den '^n *tfÄ*n 
aL fffin; ligga öfver ngn, -ngeldf n. F rv ^«- 
£«n/ ta)g& till benen. 

fertig, a, 1. färdig^ i ordning, beredd, ra* 
atad. Okn&ja nichi Ay t43«r£2cfi; ej reda sig 
ntati ngn, ni.^'f efu?, r«w t^^r^éfi^ «fi(?. ^^ ma- 
chen ■!. 6«£cmim«n «i. hi^in^tn «l scka^em 
slntHj afalnta, fuUslnda ngt, mi> e(tJ?, »x* toer- 
d€fi iff.< reda alg med, kunna göra, uträtta 
ngt, mii eiiter Ftaschi bald '^•^ teerden: snart, 
lätt tömma en flaekaf ich bin mit meineTn 
Bucha *%* ]ag bar slutat min bok, Ich haia 
nock ganz andere» f^ bAhffmjjiBJU värre, Hvå- 
rare saVer har jag redt mig med^ mitjm ^^ 
iperi?*!*; a) reda sig medn rå på, nm^ öf^er- 
vinua ngn, b) sluta med, affärda ngn^ mit 
ihm iBird man nie 'v han rakt tråkar nt en, 
2, färdig, sHckligjr Öfvad. 'v tprechen : tala 
flytande, -eii, $v. tr. L. förfärdiga, 2. * nt- 
fax da. -kilt, /. färdighet, akickligbet, -m»- 
chen, n, -stflllung,/. fdlländande, iordning- 
ställande. 

F«[rj»i -teSj -se^ m, t. n, feaa (turhltfc hnrrB^baiLid). 

Fesself ^fl, /. 1. boja, fj ätter, kedja. 2^ baa, 
karled, i ihi p& hä^ut. *n, iv. tr. fjättra. 

fistr I. a, 1. ta^t, fitadig, b&rd, fix, orabblig, 
aäker. 'vcp Schlaf: djup eömn, ^ schla* 
fenr »of va tnngt, der i%fen Memnng tein^ -%* 
uberzeugt »ein ; hat>a den faata öfvertygel- 
aen, r^e Grfundkeit.- Btark halsa. In einem 
Fftcht ^ #<!tn.* vara Badelfaat, fallt hemma- 
stadd 1 ett ämne, 2, hårdj osårbar. 3. miL 
befäatad, IL *é, ti, feet, högtid ; kalas, -an* 
kom, tr, förankra, -aufzugf m. högtidlig pro- 
öeafiion. ^bannltn, tr* gum bB4¥iij«iHr faattrol- 
la. 'Irringen, ir, f aeteätta, *t, •», /. 1* fäate. 
borg. 2^. fästet, himlen, -an, sv. L tr» fästa, 
n. i^r. k. festa. *a&ten, n, festmåltid, *Uh* 
ren, tr, o. rf. köra faat, aätta på gmnd, 
-gélaij >», festligt lag. -gtnos$e, vt. fest- 
deltagare. *btHen, ff*., itr, k. o, rjf, hål- 
la (alg) fast, anjm: 1 cl vid ngn, ^In jietfiffr 
MMuutiff ^ stå faat vid aln mening. -Ig* 
K«|t, /. fasthet, hårdhet, ityrka; befåstadt 



i 



tillatånd. -UlxåU -tn,f. fest, fest Ii ghet. •*!•' 
ban, I. Jr. fastkllfltra, -lim ma, -klena, IL 
%ir. h. fastiia» -llehr a, feetlig. #v btgthtn* 
flra, -Hchkait, /, 1. featlig karaktär, ståt, 
prakt. %, fest, leatligbet. -lindl^ch, a. Hll^* 
landa-. -leBeti, rjt* 1. gå for ankar. %. f t] 
afatå fxåci, hei etw. .- ngt. ^Ilegen, t£r. k* 1. 
ligga stadigt, orabbligt; «« «■ «i«h; e|j knä- 
na lemna sängen. % ligga tätt efter, ^lUgitt 
rjf. bUfva fast för lögn, -(nÄchan* er. 1. li- 
sta^ fasta ät ta, ^binda, -slå, -skrufva; gon 
fastt faBtsnrni. 2. göra bård, tät, ate^dl^, 
-nahma, -nahmunf, /, fosttagaDde, 
rj5f. innästla aig, -on, -^, «, feston- 
m, fe Btari'an gör, marskalk, -ardnung,/, f rit- 
program, -radan, r/?. 1. komma af sif.. 
blifva fast fdr sitt prat. -scbllalAsn, ir. ^ 
fa£t. -tetimtrek, m. bögtidaaknid, -tciirll 
inbjndningsekrift, program, -selzsii, 
1. fastäätta, fästa, 2, sätta inom lÅå 
bom. 8, fantatiLlla, beatämma; anordna. tL 
r/f. sätta sig fast, fatta fast fot, -ietzttSf, 
y. -stelltn, fr. faBt&tälla, noggrant heetäm* 
ma. 'Sto I (ung, /. *tr&tsn, tr, fasttrampa, till- 
trampa, -ung, f. fästning, -iferden^ n. ^V 
nan de, hårdnande. -wHIIg, a. som har fait 
vilja, -wurzflln, tfr, t. fastrota sig. -zftit,/. 
fest, bögtid, -zi«tien, tr. draga åt. -lag, n. 
feattåg, procession. 

Fetlsiäli, *«, fn. fetis cb. 'anhater, -dlanir, m. 
fettscbdjrkare, -ismus, -, O, m. fetischlam^ 
fetischdyrkan. 

fett, I. a. fet; flottig; 4»» Tia. oljig. Daå m&tU 
die Buppe nicht ro det b] alp er ej cpp sa- 
ken, *v# A'kcAä: a) välförsedt kök, b) godt 
bord, f^é St€ile, *ver Dienst: inbrlnj 
platå. MU. dia Farben fst aufirageu: 
på tjockt med färg. II. -e, n. felt, 
is t er. -auga, i», fettpärla, 'Stigig« a. fet,f5T- 
aedd med fettpärlor, -batich, m, iatermsg«, 
-faHuetilff a. försedd med istermage, -t, 0, 
/. 1. fetma. %. fett. *an, tv. fr. 1. fe«t. lägg* 
fett 6L flott 1. 8. amörja med fett, med fletL 
-gans, /. loou pingvin, -gescltma0kt m. flntt- 
amak, tal gs mak. -hammel, m. fel, gödd big* 
ge. -hSrIng, m. fetaill. -halt, /. fetbet, fet* 
ma, 'lien ne, /. bofc. tak] ok* -ifl, a, fet, ftoi- 
tig, oljig. -IflkoH,/. 1. fethet, fetma, Äflot- 
tlghet. 3. fett, fetta m ne. -Igseln, n. fethet, 
fetma. -Isliilg, a. nppsväld, dast. 4alblgfcflt, 
/. fetma, atarkt hnll, dästbet, -SCllir«JiI. » 
I. fetts ra DB. 2. fettsvansadt får. ••wehl;/. 
BJnkllg fettbildning, -ftUclitig, a, liéaade si 
sjuklig fettblldutng, 4[h]a1l«, pL fétlpir- 
tiklar. 

Fatzen, I, -, m, lapp, tr&B&, bit. VL «p* tr* Mlp* 
pa sönder, söndertrassu 

fa u ellt, o. fuktig, våt. -a, Ö, /, fukt. -m, is. 
tr. o, iir. A, fukta. -Igkeii. fJv. fukt, faktif* 
tillstånd. 8, fuktigt ämne, våtvar*, -lillas, 
fnktlgt k&U, kylig. 



Lg^d^ 



mraulklTV rf^ rmfl«K]Tt, l£. itvUt. *V, MtMf^ ir, Imuiyvt T«r1k, å. hmr SaivA, #, 1i«r t«te tin h|UfW* 



éii4al 



- lea — 



Fleder 



dftli^en, IflUHv&a^n, 4tit| O^y» läneforhil* 

PtOB^i -| <•* It cM, /« '^ jeraftf» rt* »wyaw- 
i;rfn,- fattti éld^ nup/ elden £t töit intr. >^ ^fl' 
ft^ji? gifva fjT^ blid. "w daMnter macken,* 
Båtta Itf i spelet 2. brand, elflsvdd». 3» eld, 
llfligliet; eldigt fiiniiQ, Vaa Pferd hat mtl 
f^ hästen år tnjckét eldig* 4. 'v im U^ltt 
Tötti I träet, -ftnbetor^ m. eldddjrkare. 'aft^ 
l»glung, /. eldgdyrltan. -anstilt, /, brand- 
ststion- -bakt^y^ fyrbjlk. -Iieclconr n. fjrfat, 
kolpatina. ^berg, m. eldäpnttande bärg* -M- 
ttUidig, a. eldfast, -beständlgkelt,/. eldfant- 
liet. -b^stattung^ /L lik förbränn in g. -fallck^ 
PL, fi ammande blick» -bockt m. ro^t, HplHol- 
galler, -bohiii, f, tnrkluk bona. ^brand, m. 
eldbTAtjd, -brunttT /» eldi»iråda, »dlönsl. m. 
eldädjrkan. -eifer^ m, eldig ifver. -ilmer^ 
m, brandämbar, -eSVfl^ /I ekorBten* -faiig0'n4t 
Cl. eldfängd. 4^1% ^ n. vatten tunna for eld- 
■licknlug, -fest, a, 1. eldfast, 2, feraTidfd, 
4»|f{gk«l1, /. 1. eldfafitbet. 2. bmndfrlbet. 
^rtssir, fn, eldat are. •fuchs, m. brnndfns. 
-!^iikft[n], m. eldgnista, -gebea, n* afffTiinde, 
salva, -geist, m, 1. eld^ande, salamander. 
B. eldig person. ^gsrit[h]^ n^ brnLndredekap, 
■Bäichrel, n. rop att elden är los. -goSGhwIn- 
dipkell, /L ekjiitbastlgbet, *gBWsbr| n, eld» 
T»pen, Bkptgevär, -glttchfl»/, brand-^ storm - 
klneka. ^haken> m, b rand hake. -bell, a, eld- 
röd, nppljflt af eld&ken, War aom elden. 
*blrd, m. härdf episel. -Ig w^fturig, -Ja ■■ 
/emö* -kfifer, m, lysmafik. *kaiaB,/. brnnd* 
förtäkringakaflsa. -kieh»,/. fo tv ärm are. -kBr- 
pari m. brlDnande massa, eldmaaHa. -kDni^t- 
llr, m. förverka re, pyrotekntker. -kuta, m, 
eldig \jm. -land, n. Eld siandet, ^liitdsr, m. 
sMslåudare. -farm,, in* larm, buller vid eldö- 
vlda, 'I sits r, /. brandstege. -leulSi (^t. tiii 
Ftatrmann, 'ISsebmannSCball^ /. aläcknings- 
manskap, -mal, «. 1, eldrödt fddelsemärke. 
S. brännmärke, ^nrsnn, m. 1. medlem af 
brandkä-reii. 2* el da re. -mannachaft,/. brand- 
kår, -meldestelle, /, vaktkontor dar eldens 
utbrott anmäles. -n, m. L ifr. A* 1* elda, 
S. i^fra eld, gifva fjr. 3. glöda. IL tv. 
eld% Dppelda, F jm tin» utm die 0kr m, tmf 
dm EQcken *%* gifva ngn en örfil, ett Tnpp 
élver ryggen. -nat[hj ii« Fetiersnot, -o^fea, 
m. brintiande ng^n. ^pfanns, /. fyrfat, *|i(sll, 
m, brand pil. -rauin, m, eld&tad, bard. -rell- 
glMf y* eldsdyrkan, -robr == Fen^*rffew€hr. 
'ffl»*, /- analgtsroB. -rast, m. roat t timnAAtr, 
•sbrunsti /. eldsvåda, ^sf:hadB[n], m. brand- 
^kada* -sctiaur /. brandsyn. -«€heirt a. rädd 
for oiden. 'fChlH, n. I* brandskepp. 2. fyr- 
akepp, -schlofs» n. B in ti ås. *schiwamm, m. 
fnGske. ^sogsfl, m. besvB»r[else for att däm- 
pa eldsvådor, •alchsr» a, irandM. -anot[b], 
/, trångmål gnnx eldsvåda, -tpslsnllr a, eld- 



spriatande. -splfigsl, rn. bfännspegeL -tffit- 
E9i /. brandÄpruta. -«fS!te, y, 1, brandstil- 
le. 2. eldstad, härd< ^stain, m, flin ta. ^sfetlo 
— Ft^uerxtätte. -stFttfs, /. ^Ad p4 bål. 2ur ^ 
vérurtetH taeräenr drltnas att brännas ft bå- 
le. -stilbcbsn, a. fotvärm are* 4bilr[i]^ /* 
brandddrr (flun- a^Bdd >tt DQderiii4> s^n thj ijw». 
t%4»Tl -thurm ■« Feuerturm. Granit, m. eldig 
dryck. -trommel,y, brandtrnmms. -tpunk ^ 
Feutrtrank. -trunkan, a. gripen af eldig bSto- 
fÖrelse. -ttirm, m. fyrtom. -ung, /. 1, «]d^ 
ning. 2. eldt 3. bränsle, -ungsbedarf^ m. it- 
(Ids pk bränsle, -vflr&lcbarungp y, brandfor* 
aåkring. -tall, a. eldig, -itacha, y, brand- 
vakt, brandkår, ^wflchtsr^ m. brandvakt, 
-warls, y fyrtorn. »irahriy. brandkår, -wshr- 
mannr m. medlem af brandkåren, brandsol- 
dat. *iialn, m, eldigt vin, -werk, n. fyrver- 
keri, -w«rkir, m, fyr verk are. -wsrkersl,y 
fyrverkarkon^t, pyroteknlk. -lelchan, r. 1. 
sign al eld, vårdkase. 2. eld sign al. 3. eldsken 

-funder, m. fnöske. 

Fauillatonr -t, n. följetong, ^fft, -sn, m. ffil}e- 
tongaförfattare. -istlfCb, n. följetongs-, 

fat) rf g, «. eldig, hrinnande, glöd an de, 

fduri&r iij. elden är loal 

Faz IB Fea, 

ff fSrkDrtn. 1. ' tehr /éin: mjoket ån* % •» 
und dd» Folffende fi. und ft^lgende [Set ten]: 
ocb följande (ff.), 3. F. I, — Fortsetsung 
fQl^ii fortsättning följer (forts.), 4. F.F.» 
f tim. itus dtm «m («l Eff-ejf) ^^arått^hen- 
frrnndllgt fö rata sig på ngt. 

FiJtåker (tärt a), *, t», droska, hyrvagn, -åiko, 
<[j]» -*, ff. fiasko. *bfl, -ii,y abo-bok. -h«f^ 
-»,y. fiber, tåga. 

Flchftj -n, /. 1. gran. % % tall. -n, a, af gran 
«i, % tall, gran-* ^ till-, -napfsfr *nzapfan, m. 
grankott, * toflkott, 

Fioka, -fif /, «iKi. fieka. 

Fickfatk, -*T O, m, o insvep, nnd flykt, före- 
vändning, svepskäl, -an» sv. itr, h. H^ka 
undanflykter, Um die Wahrheit ^%* kringgå 
sanningen. -sr|, -, m. ränktn nkare, bedra- 
gare, -arél, -en^y. ränker, bedrägeri. 

Fldllalkommifa, -e, n. ådeikommlas. -él, n, nnd. 
munter, kry, glad, -fllttt, ö, y. itmd. mcn- 
terbet, glädtighet. -Ibus, -[mj], -te, m. fi- 
dibna. -fiz, -[ej], O, n, fértroende, förtrolig- 
het. *diH, iVj, «iiid. akål I (jT»T pA 5c;Ämöf|*V). 

Flebar, -, n, feber, -haft, -Ig, -Isch, a. feber- 
aktig, -n, XV. ifr. ft, lida af feber j risa fe- 
beraktig oro, yra, • rlntf a ,y. kinabark. -tchau- 
[d]«r, m. frossbrytning. -SChttttsIn, n. fross- 
flkakning. 

risrfel, -», y. fiol, fela. -bogsn^ m. (fiol)atrUte. 
'él, -en, y. nifrit fiolspel. -«r, -, m, fiolspe- 
laxe^ spelman. -I», tfo. Ir. «, »Vr. J^. spela (på) 
fiol, 

Fiadar, -n, /. fanatråle pi Qt^mr, småfj ådrar, 



* 



^ • rflfrfii-ILd» fipit»1l^»ra * m» HD* O U^oar plur. f h*r aniljiid. F UtolUJirt, P iif?» aprii, Tfr ittVlAm. tmVAilS^ 



fiederlg 



- 164 - 



llsdheB 



fjun. -Ig, a. bef jädrad. -n, sv, I. tr, befjädra. 

II. rjl. få fjädrar. 
Fiedler se Fiedehr, Flelffrftfs ■• Vielfra/s, 
Figur, -en, /. «». f, 1. figar, gestalt, bild. 2. 

1 MbMkipei: pjes. -ånt, -en, m. -åntin, 'uen,/, 

t«afc. 1. Btatist. 2. figarant, -ska, bnlettdaoaOr, 
•daniSi, Mm ioke daosar lolo. -lOrOII, 8V. tr, o. ilv. k, 

1. pryda med figurer. 2. föreställa, spela (en 
roll). S. deltaga ss. biperson. 

figirlich, a. figurlig, bildlig, öfverflyttad. 

FIktlén, -en,/, fiktion, inbillning. 

fiktiv, a, inbillad, uppdiktad. 

Fllliét, -«, n. filet. -iål, -e, n. -låle, -n,/. filial, 
af delning, -igrån, -[e]«, O, n. filigran. -ter, 
-, m. o. n. filtreringsapparat, sil, durkslag. 
•trål, -e, n. filtrat, filtreradt ämne. -tratiön, 
-en, /. fil trering, -trieren, sv, tr. filtrera. 
•trterung, /. filtrering. 

Fllz, -e, m, 1. filt. 2. F snälTarg, girigbuk. 
-decke, /. filt tui lAogtftoke. -en, I. a, af filt, 
filt-. II. sv. tr, 1. filta. 2. F lexa upp. m. sv. 
itr. h. vara snål, girig. -er, -, m, 1. filtma- 
kare. 2. « Filz 2. -Icht, -ig, a. 1. filtaktig, 
filtad. 2. F snål, girig. -igkeit,/. F snålhet, 
girighet, gnideri. 

Financiér, -<, m. penningkarl, kapitalist. 

Finånzllen, pl. finanser, (8tat8)förmögenhet, 
penningställning, -beamte(r), m. ämbets- 
man Tid finansväsendet, -léli, a, finansiell, 
finans-, -mann, m. • Financiér, 

findllbftr, a, möjlig att finna, -egeld, n. hitte- 
lön. -eiaiistalt, /. -eiliaus, n. hittebamshus. 
-elkind, n. hittebarn, -eimutter, /. person 
som uppfostrar ett hittebarn, -eiolin, m. 
hittelön. -elvater, m. m FindelmuUer. -en, 
st, I. tr, finna, hitta, träffa, stöta på, kom- 
ma underfund med, märka, tycka, anse. 
Beifall *>* vinna bifall, Jn schlafen *>^ fin- 
na ngn sofvande. II. r^. 1. finnas, råkas, 
förekomma. Open. es ^v sich Menschen: det 
fins, det glfves människor. 2. hitta, råka. 
Sich zureckt *\* hitta (vägen), råka rätt, ur. 
känna igen sig, sich atu der Sache nicht f>* 
können: ej veta hvarken ut ei. in, hafva 
hnfvudbry för ngt. 8. Sich zujm ^ sälla 
sig till ngn. 4. Sich in etw, (ack.) 'v foga sig 
i, tåligt bära ngt. 5. Es wird sich «>/ a) det 
kommer nog till rätta, b) det blir nog ngn 
råd med det, ngn utväg för det, c) det kom- 
mer framtiden att afgöra. -eort, m. fynd- 
ort, -er, -, m. -erin, -nen,/, en som hittar, 
finner, märker, kommer underfund med 
ngt; upphittare. sna. ao Finde-. -Ig, a. fyn- 
dig, fintlig. -iing, -e, m. 1. hittebarn. 2. er- 
ratiskt block, flyttblock. 

Finésse, -n, /. finess. 

Finger, -, m. finger. Der kleine fs* lillfingret, 
mir sagVs mein kleiner Finger: det har en 
liten fågel sagt mig, länge a. krumme 'v 
haben ei. machen, die *>* kleben lassen: vara 
långfingrad, dos känn man an den ^n ab- 



zählen : det kan man utan vidare sluta sig 
till, etw, an den f\*n kerzåhlen können: kun- 
na ngt på sina fem fingrar, Jm durch die <v 
sehen: se gum fingrame med ngn, mit <vii 
au/ jn tceisen: peka finger åt ngpi, jm auf 
die ^ sehen ei. passen : noga öfvervaka ngu, 
sich (dat.) etw, aus den i\*n sangen : gripa 
ngt ur luften, er ist um den <x/ zu wickeln: 
honom kan man vira kring lillfingret -breit, 

I. a, fingersbred. II. m, fingersbredd, hårs- 
mån, -éi, -en, /. fingrande, tummande, -hirt, 
m, 1. fingerborg. 2. t»ot. fingerhatt. -kraet, 
n. bot. fingerört, -ig, a. «ii^. -fingrad. -liBg,-e, 
m, (handsk)finger. -ioe,a.Titan fingrar, -a,». 
itr, h, o. tr. leka med fingrame, fingra på. 
-satz, m.Biu. fingersättning. -wurln,m.fiDge^ 
böld, fulslag. -zeig, -e, m. fingervisning. 

fingierllen, sv, tr, fingera, låtsa, föregifvt. 

-ung,/. 
Finkil [e], -en, m, fink, i iht bofink, -ela, n. 

itr. h. fånga finkar, fåglar i aiimh. -enneiu, 

/. Moi. talgoxe. -ens€lilag, m. finksång. -ler, 

-, m, fågclfängare. 
Finnjje, -n. I./. 1. moi. fena. 2. finne. S-dynt 

II. m. finne (invåaara i Finland), -ig, a. i. fin- 
nig. 2. dyn tig. -in, -nen, f, finska, finsk 
kvinna, -iscl), I. a. finsk. IL n. finska, jfr 
deutsch, -länder(in), m. (/.) finne (finska), 
-iändiscb, a. finsk. 

finster, a, mörk, dyster, svart, -helt, -keit,/. 
mörker. -Iing, -e, m. mörkrets vän, upplys- 
ningens fiende, obskurant. -ni[I]8, -se,/,!, 
mörker. 2. förmörkelse. 

Finte, -n, /. fint. -nmacher, m. listig, knip- 
slug person, -nvoll, a. fintlig, knipslug. 

Fipe, -e, m. F 1. näsknäpp. 2. spenslig, rör- 
lig person, l ihl ikftmtaamt om akrftddare. -en, St. 

tr. gif ra en /läsknäpp åt. 
Firlefanz, -e, m. 1. gäck, narr, pajas. 2. • OQ. 

-erél, -en, /. upptåg, gyckel ; strunt, 
firm, a, fast, säker, -a, Firmen, /. finna. 

-amént, -e, n. firmament. -ftn a* Fenu». 

-ein, sv. tr. konfirmera (ranU bloU om kstolak kaa- 

flrmation). -eiung, /. katoUk konfirmation, -fi 
^Jirmeln. -iing, -e, m. konfirmand, -aag » 
Firmelung. 

Firn, -e, m. 1. fjolårssnö, gammal snö. 2. med 
evig snö betäckt bärg, glacier. -[e], a. •■ 
▼in o. frukter: fjolårs-, gammal, 
gammalt vin. *i[f]s, -se, m. ferniaaa. 
I. sv. tr, fernissa. II. a, fernissad. 
-, m. fernissare. -ni[f Jslack, m. laekfenitfft* 

First, -e, m. -e, -n,/. 1. bärgspets. 2. takås. 

Fiscl», -c, m. fisk. Nicht >>* nicht Fleisek:]kvax- 
ken fågel eller fisk. -ängel, /. metkrok, 
-beliäiter, m. fisksump. -bein, «. 1. [Sekwar- 
zes] '\t fiskben af kraibardor. 2. Wéi/ses <v 
bläckfiskens skal (os seplss). -beiaerif e* 
af fiskben, fiskbens-, -beinstange, /. knl- 
fiskbard. -en, sv, tr, o. itr, A. fiska. aod. ec^ 
etw. t>* eftersträfva ngt, F es ist niekU if 



itr, IntranaiUft, rji. relUzivt, St, aUrkt, SV, aragt, tr, transiUrl verb. h, bar kalkeii, 9, har Mto titt ^igti^ 



••r^ *t fit>. fiikare. -eNl^ - «?«,/- I- fiakaBde* 
%, rättighet att fiska, äekvattei]. 3, Gskai- 
yrke. 4- flsTseri, ^eréigarechtfgkeit, /. =■ Fi* 
tcAcrrvi 2. *&r\tir -nen 5 f. I- G ak ande kTlnna. 
2. fiakoLTliUf^trrt. -irstdchfln, n. lansfäktnlug 
tfll BJös. *lang, m. fiflkafiinge, fieke. <telfer, 
*1lflss8, /. liskfeTia. -gftbel, /. Jjuater» -fle- 
r^oliffgkelt, /. rättigb«i att fläka, fiskYatteD. 
*fF*li^y, fiskben. ^haft,ci. åekartad^ »om sma- 
kar fl&kj fisk-* -haiceiij m. metkrok, 'hilterj 
m* åskBump. -KaiiV, a, O^kdam, fiekHucQp. 
^«hl, *lg =^ J?ffc/iÄo/if. -kasten, m, fiak^ump. 
'k*rb, Mj. i» flukkorg. %, mjiirde. 40iifi,T7**hua- 
bloss, -wllch, /, mjölke. -OfÄniing, /, fiekerl- 
etbdg;;^ ^DtteTf /. ottcr. -park, »i. iskdftm. 
-reiltor, t^» pmi. grik häger, -reusit /► jn jarde. 
-Iniflj ift. fisksninp, -w«ftr, /. spjfilverk föF 
tn fisk dam. ^waib, n. iskmätiglcrBka. ^wei- 
tter, m* fiekdam, 'Zaitn, m* fiiltTcrk till fifik- 

fångat. -iflUff, ft. fiBkre*Uk[ip, -ÄUChl,/. fisk- 
odiing. -zHitht&r, m, fiskOdlAre. -itugj m, not- 

Tarp. 
FiMimalénterr, Fl^^fnaténlenTi^f.iindflykter] ^rtp- 

*kU, föreTäudiiitigi^r» 
FHIiil, -[e]ff ih ~en, -e [f], m. gekal. -ållsch, 

(I* IbikaTiakT å&kaK -uif *^ -t m. etntaknsaji. 
FMlttI, -n, f. 1. ntd, fistel. 8. f&liett. -eln, 

^frarvn, tv, i2r. %* tala fl ajnngiv 1 falsett. 
FMSHeh, lc •!§, -0^ m. 1, ri^ge. S. f ak^rt, flik. 
FUm, *i», f, hjirhra, docksi pnsinft, *!!» ip. (r. 

L afJelä t dockor, I paamor. %, F låta atoa- 

la rfaet. 
it, a. 1. flin k r rask, hurtig. 2, 1 ordning^, 

fifdig* rfc* uné fertil^: nltdelea i ord ning. 

1 faat, beställd, orörlig, fix. -fingerlg, «. 

flink, rask I firgrarne, fingerfårdtg^ -leren, 

rv. I. tr. 1* fafttatålia, nu vin Btoi-iek beatatn- 

nm. % betrakta, fiiera, K. r^. atndga aig, 

blifvi* fast, varaktig, -lerunfl,/. *st«rn, ift, 

fiidtjäraa. ^wiHj -«bi[j]^ -a. n. vis^aj beatåmd 

fl ftridrtii. ^ Fior\n(€% 

llich, a. 1. flnck^ »lilj jämUj flat. Sich »v au/ 
i/en Bode» ie^en** lugga, aig rakläog p& 
marken > ö*t/ éem ^f» F^ide: pl ÖppTia 
fi,itet| 'v-e <Se«.' lugn b]o, MI4- t/fl* i^ttf^l au/" 
d*r ^^en Eand: det ligger i öppen dag. 2, 
grand, må, plaU, ytlig, ^es Fahrztug: 
jrrrvijdtg&ende fartyg n«d Uii TMra. 

FÉi:||«, -fl, y* yta, plaD. /n glEichisr *%* milt i 
iimnliöid itied, jiims tned. *n, flacheit, st\ tr. 
göra filä\ jämn, tiilplattn. -niahalt, -nraum, 
vu ytifineliålL -nwfnkal, m* m^\.. plnn vinkel, 

Fl»chl1f«lil, »r *!iitt, -ge hen dr o. gTnndtg^ond0. 
•helt^y flackh«i, åathet, eläthet] Mid, pliitt- 
lien ytHghét. 

-Nifiliigt rt' trft^^ I, »I. cceAfA,^ som liar eex ytor. 
^ illiClttikl^ft ni, ytlig männffika. -tanil, a. elätt- 
'^ud. -ItftfAf y. plattnäsa, -naslg^ a. platt- 



ar * MrÉfl#b4« appBiliparil. 




-Hichnar, -, m, tu/1 som har sd eller så minga 
ytöT, t. «. /Töii/^v kropp mod fem ytOT. 

Floctia, -tå^ O, m. lin. -blauflf, m. linakåk t a. 
*bian(lT q, Hnfärgad. -boito, /I linknopp. 
•lirBchf, /, Unbrikft. -brflcben, n, Unbråk- 
ning. 

flächsefrjn, a. af lin, Un-. 

fla&hsllfarben, n. Iitifärgad. -leM, IJichslflM, a, 
Itanrtad. -kopf, m. person med blondt h&r. 
- 5 ch wi ngOj /. U n b k äkta. 

flackarl^ig, a. F Haddraodei ostadig. *R, itr. itr^ 
h. fladdra^ flämU (*« lifvrK 

Flacofit *'} f»- «^tM flaaka. 

Flidllea, -, m, kaka, tftrta. -ir^ -a, /. åder I 
trä uL äten, maaarering. 'tMfl^ o. Idrig, flic- 
kig, marmorerad, mafiiir-. -ttn, tv. fr. giJia 
ådrig, liäckigi maAtirern, mnrmorera, 

FlagO«, -«j /- flagga, flagg, -fl, #p. L itf\ k, 1. 
fladdra, svaja, 2. flagga, II. tt. ftnggpryda. 

tiaorånt, a. fällt tydlig, klar* 

Flarnftnitllar, *, m. flamländare, flandrarc. -arfn, 
-fieA, /. flamländska, R&ndrtek&u *1iftllp a. 
fiamlärnlslf, flandrisk, 

Flamtisrg, -t^m. bredt ftlagavÄrd. 

Flämlng, -«!, -tfl", -, m. ^ Fiamändtr, 

Flammgo, -jfj wt. fliimingo, 

IJSmlsclT, a. 1. -^ jiamändi&eh. %. grol, klum- 
pig, phimp. 3. t¥är, förtretad, 

riåmlitid' ~ Flam&nd-. 

f lammfi, -n, /I {jib. fr flamma, låga, eld. In 
[helien ai. Itchttn] «^)i Attf/itfTi ."^ a tå I Ijitaan 
låga. 'II, ffp, %, itr. k. X. flamma, låga, brtn- 

XiJH med l&ga. S. alr oriftlrlQ^Hii^n rrsinbiiifn hFr. 

.». flstddm tom vn tit«p lågande fam igenom, 
blixtra, n. fr. 1. hålla öfver »i^ framför el- 
den, sTfida. 8. antändat foraåtta 1 låga. S, 
göra flarn mig, m arm orera, -nan ge, n. flam- 
mande, gnistrande öga. -nbliislt, m. flarn- 
mandä bltck. -nhauch, tn. eldfläkb. -nM«fae, 
/. glödande kärlek, -ntnear, n, eldhaf. -n- 
qual, /. k^al, plåga 1 lågorna, 'rtschrlft,/. 
eldskrift -ntchvrirt, fi, flammande Bvird. 
-nipeiend, n. eldeptutande. -nstronit m, eld- 
ström, 'nlöd, m. död i lågomaK. 

FlammHari, -[«], -*, wi. flammcri, eUflift«* »joitttt. 
-Ichl, a. flammig. -iaren, åv. fr. =» Jtammen //, 
3. -[erufig^ /. marmorering. -Ig, a, flum ca {g. 

flanlldrlsoh, a. flandrisk. 4% -a, m. äaQeU. 
-éll«n, a. af flaueU, flanell-. *éiir, 't «[. -e, m, 
jlanår. -(ertfli tv. ifr. h. flmnera, gå och 
drlfva på gatorna, -ke, *«,/. aida, flank. 
»kenangrHf, m, angrepp i flanken. *lti*rsn, 
§iK I. tr, 1. förse med el do värn, si do verk. 
3. heskjnta från sidan. II, itf. A, -* ^ania- 

fllappifl, tv. fir. h. hänga slappt ned. 

Flaps, -«, m. F fl^bb, -ig, a, F flabbig. 

FtftsEhe^ -fl, /. diHL t, flafika, batelj, Ai*/'vn 
eiehen d, f&tUn i t^mma pA bateljer, bu- 
teljera. -nbisr, fl. öl på buteljer, -nlutter, n. 
flaakfodral, flaskfoder, kantin, -llflestell, u* 

O tblcnar plnr. f b«r eml|ua. F ftmtJjim, F Lifrt aj^rLk. 3| uladr* bmktlfi. 



Flasojienkeller 



— 166 — 



FldDxiorin 



buteljkorg, -nkelleri m. — Flaschenfutter. 
-nkttrbl[r]s, m. kalebass, -nrelf, a. färdig att 
fyllas pä bateljer. -nstander, m. bnteljställ- 
ning. -nstöpsel, m. propp, kork. -nweln, m. 
vin på bateljer. -nzug, m. tekn. block, block- 
tyg. 

Flaschner, -, m. bleckslagare. 

Flaser m. m. »■ Fläder m. m. 

Fiatterller, -, m. ostadig, flygtig person, -geist, 
m. orolig ande, oroligt, ostadigt sinne, flyg- 
tig person, -haar, n. fladdrande hår. -haft, 
a. fladdrande, ostadig, flygtig. -haftigkelt, 
/. ostadighet, fiygtighet. -Ig, a.X.^fiat- 
terhqft, 2. « Jladerig. -n, sv, itr, h., nir ort- 
fSrftndrinten firamhåues s, fladdra; bild. vara osta- 
clig» flygtig. -sinn, m. ostadigt, flygtigt sin- 
ne, lättsinne, -sinnig, a. flygtig. 

flattieren, sv. Ur, h, smeka, smickra, y»»: ngn. 

flau, a. 1. svag, matt, slapp, ljum. Ichfuhle 
mich *>f, mir ist ei. loird «^ jag känner mig 
illamående, matt »r hänger, der Wind wird f>* 
vinden mojnar af. 2. fadd, dufven. 3. hand. 
flan, föga begärlig, föga efterfrågad, -en, 
9v, Ur. k. blifva slapp m. m. m foreg. -helt, 
-Igkelt,/. 1. matthet, slapphet. 2. fadd smak, 
dofvenhet. S.hand.flauhet, ringa efterfrågan. 

Flaum, -e[»], m, dim. f, dun, fjun. -bSrt, m, I. 

(skägg)fjun. 2. en lom har Qan 1 it. f. sklgg, 

gröngöling, ungtupp, -bett, n. dnnbädd, 
dnnbolster. -feder, f. fjun. -Ig, a. försedd, 
beväxt med dun, med fjun; dun- ei. fjun- 
artad, mjuk som dun. -lager, n. ■■ Flaum- 
bett. -strelcher, m. F inställsam person, 
smickrare. -weich, a. mjuk som dun. 

Flaus, -e [f], m, 1. hårtofs, ulltapp, lintått 
m. m. dji. 2. fris (ett siagi jiietjg). -ch -■ Flaus. 
-e, -n, y. prat, floskler, blå dunst, dumhet; 
förespegling, förevändning, undflykt. -en- 
macher, m. pratmakare, en som kommer 
med undflykter, förespeglingar, -enmacho- 
rei, /. - Flause, -rock, m. frisrock. 

Flechslle, •»,/. sena. -Icht, -Ig, a. senig. 

Flechtile, -n, /. 1. fläta; flätverk. 2. bot laf. 
3. med. reform, -en, st. I. tr. fläta. BUd. Blu- 
!»«» in js Leben 'x/ blomsterströ ngns lef- 
nadsstig, einen Bund '\t sluta ett förbund. 
II. rj. fläta, slingra sig. -enausschlag, m. 
med. reformsartadt utslag, -er, -, m. -erln, 
-nen, /. en som flätar, förfärdigar flätade 
arbeten, -korb, m. flätad korg. -rohr, n. rot- 
ting, -welde,/. vide, korgpil, -werk, n. flät- 
verk, -zaun, m. flätadt stängsel, flätverk. 

Fleck, -e, m, 1. fläck, ställe, plats. Nicht vom 
f\te gehen: ej gå ur fläcken, einen vmnden 
el. kranken »>* treffen : vidröra en ömtålig 
punkt. 2. fläck, märke. Biid. dem Namen Js 
einen f\t anhången: sätta en fläck på ngns 
rykte. 3. stycke, bit. -en, I. sv. tr. fläcka, 
sätta fläckar på, göra fläckig. II. sv. itr. h, 
1. fläcka, smutsa ifrån sig. 2. lätt få fläckar, 
blifva smutsig. 3. F komma, gå ur fläcken, 



t. ox. die Arbeit toill nicht r^, trr. opw^ et 
Jieekt nicht mU der Arbeit. UL % m. 1. - 
Fleck. 2. köping, -enfrel, -enlot, a. fl&ckfri. 
-fieber, it. fiäckfeber. -Ig, a. fläckig, ned- 
fläckad. -Igkelt, /. fläckigt, fläckadt till- 
stånd. 
Flederllmaus, /. läderlapp, -n, sv. tr. 1. ren- 
göra, damma af med fjäderviska. 2. F/n «v 
köra ngn på dörren, prygla ngn. -wiscb, ai. 

(sop)vinge, fjäderviska. F om camU aafmSr: 
*\te feil haben: vara sipp, pryd. 

Flegel, -, m. 1. slaga. 2. slyngel, tölp. -M, 
•en, /. slyngelaktigt, tölpaktigt nppföran* 
de, sätt, slyngelaktig handling, -halt, o. 
slyngelaktig, tölpaktig, oförskämd. -balll|< 
keit, /. slyngelaktighet, tölpaktighet, ofö^ 
skämdhet. -Jahre, pl. slyngelår. -B, sv. L tr, 
tröska; prygla. II. rjl, uppföra sig slyngel- 
aktigt. -streich, m. dumt upptåg, slyngel- 
aktig handling. 

flehen, sv. itr. h. o. tr. bönfalla, enträget bed- 
ja, -tlich, a. bedjande, innerlig, enständig. 

Flelsch, -es, O, n. kött. Ins f\* wachse%:%i 
växa in i köttet, b) biid. inrota sig^ blifrs 
andra naturen, vom <v kommen ol /aUen: 
falla af, magra, den Weg alle» ts^es gehen: 
gå all världens väg. -bank, /. slagtarbänk. 
-beschau, /. tillsyn öfver köttillförsek. 
•brUhe, /. buljong, -en, sv. Ur. A. om atM c 
hagg: intränga i köttet, -er, -, m. slagtare. 
-ergang, m. fåfäng gång. -erln, -nen,/, slag- 
tarhustm, -madam, -em, a. af kött, kött-, 
-erzeugung,/. köttbildning, -esiust,/. kötts- 
lig lusta, sinnligt begär, -estar, m. kött- 
ätande människa, -essinn, m. sinnlighet 
-frester, m. köttätande djur. -gebackeBe(sX 
f». köttpastej, -hauer, m. slagtare. -Ig, o. 
köttig, -kammer, /. köttbod. -klOIt, m. n^ 
dim. -klSfschen, n. köttbulle, -klotz, m. slag- 
tares hackkubb. -laden, m. kötthandel, -lich, 
a. köttslig, sinnlig. -Ilchkelt, /. sinnlighet 
-schätzer, -schauer, m. uppsyningsman öfrer 
köttillförseln. -scbnitt, m. snitt i köttet 
-schnlttchen, n. köttsklfva. -spelse, /. kött- 
rätt, -steuer, /. slagtskatt. -tag, m. dag då 
man får äta kött, ickefastedag, -verkliifer- 
(In), m. (/.) köttmånglare (-erska). -wafa]- 
renhandlung,/. kötthandel, charkuteri, -vir 
dung,/. mandomsanammelse, människoblif- 
vande. -wunde,/. sår i köttet aoa 4 Mafvia 
tm benen, -zahn, f». hnggtand. -zalt,/.iU 
då man får äta kött. 

Fleifs, -e«, O, m. flit. 'v au/etw. Gwk.) vsriNS- 
den : vinnlägga sig om ngt, «x# bricht Kis: 
agf. tålamod öf vervinner surkål, mU <v med 
flit, afsigtligt. -entfaltung, /. nit. -ig, <• 
flitig. 

flektierllen, sv, tr,o.rJl. gnm. flekteraCs), b0]a(s)< 
-ung, /. böjning. 

flennllen, sv, itr. h. F lipa. -er, -, m. -eria, nm, 
f. F gråtmild person, lipare, liper, lipsilL 



Ur. intraosillTk, rfi. refleslrt, St, eUrkt, SV, iTagt, tr. traneltlrt Torb. h, har 



lh}ftlV>«» 



f etKcKen, a^, tr, Dié Zakne ^ yiea täad^mo* 
Heuch, ff»f4idf. ift, ^ Jtieh. •åt, -Ii ftrtiar. •_rfl«* 
^^*f, Jtithf. t1«US, nvrtldr. Ipr. -/l«i?* "itj "t, 
»rUdr. ^ Jiitgiit^ ^i^gt. flQUts, dfrrUdr, Iprn. ^ 
fUf*. 't, ftrltilr. =^ jiUftt. 

FllbifSlJer u^«t«rrJ, ^, n». flibaetUi, fitnadkk »jo- 

FllckUmrb^llf y* lappande, lagning. *dackip ,/*. 
lapptäcke» *onr I- -, m. lapp. n. «f, rr. 1. 
lapp&r laga. S. % rlfTa i Inppar, »öaderalita. 
Jm €tw, am Zeuga ^^ lappa om n^. 'tfi *i 
fiw, en eom lagar, t. «x. lappsktäddare, kit- 
tel0Uck3Te n. n. -srél^ ^en^ /!^ lagn^ngi lap- 
pÉndei fl] ek verk. -hfirJng» m, Hackt ooh 
fökt elil. -solififiiiler, m. livppakråddatä. 
-tdiflttef, fli. lappskomakare, -worki i». fltck- 
Terk, tappTSrk^ •WOrV h* t^r nmm^m tt.^ mtMnu 
timn Inakjalet ord. 

F1i«^f, -, m, 1. 6ader. 8. »jrén. 

lättfärdig person. *n, tL itr. a., pa^ «rtfl>riQ- 
dffiiteK ^ frajsiiåilet A. fljffa» iS^^0 J^ogewk VQn 
ihren SUz^n . de öögOj apnrngo, rriaade upp 
flin flina plataerj t» dia Lufi rv fljga, aprtn- 
g&y sprängM 1 luften, m Stärj^e ^v aprin' 
ga länder 1 Ui*r. 'Itfängflr, m. 1. äaghäf. 2. 
Änganappate. -Jtfanstflr^ n, liårduka*, stål- 
tr&dafönfiter. -nflari m. -ngarn, n, fiugnEt^ 
mjggnM. -Aklipjie, •nklaUch8,yi flagamäUa. 
^ftkopf, m, 1. flnghnfTQd. 2^hiitir. apk.*nachlm' 
inel,m- brit hiat raed a v nrta pHck ar. -nachnäp- 
par, m. fluganappare. -ii8§hrank,m.6kftp med 
h&fdaksdörri^r. -nsteliit m. pnlvrlaerad aree* 
ulk ma aunfuiTtr, -nvogelt m, flugf&gelj koll b d. 
^nwedalr m, flngriBka. 

fllBftBi», si. I, Ur. å, fly, n* tr, flj, wndvUta. 
Flleie, *iij y. atenplatlB, atenbäll »u kitd* idLT 
«. Ti^nr med. -nfniabDdani m, 'iipflaatflri n, äten- 
golf. 

fM%i *€^ n. 1. bäck, rännil. %, m niq/jf. 
•«n, #1. lirp t. *, A. 1. fiyta, rLnna, fltTfitnma. 
Thrdnen *^ vtm den Åugtn eL dU Äugen ^ 
ra» TVir^neTi; tårar atrömma ur ögonen ^ 
rtm Biut ^ drypa af blod, dasPctpierJdc/tt: 
pspperel el&r igenom, plånar, ina 31 1 er ^ 
Dtmyiin& 1 hafret, 'vde Aagetyi rinnande 
ögoni tttti €tw. 'V bårEyta^i härröra från ngt, 
t. BaÅår^j bölja^ i. *i. die Haarej dU ö&- 
wdnder 'x.. -gold, t», gam vetäkniug ruimet 
gnid. *gftp{ar, n. låakpappoT, -wassifr n. fin- 
uand© vattea, 

mmmllaii ^-.^immern. -of, -, m. 1. eklmmeF, 
glind rande akon^ glittrande glana. 2. glit- 
ter, pril -trn, jru. i^r. A. glindra, glittra, 
skimra, tindra, -ericheln, ta. darrande akeu. 

ainkp <$. flink, rnak^ burtig. -halt, /« fllnkbet, 
tiurtighet. 

Flint, -e, m. fllnta. -i, -n,/. böaaa. -anscliatt, 
N»i bÖ8atock.^«nitelnj f}».(g6irårB)ätnta. -»tala, 
m. flltita. 



fNrrsnp jtr. ifr. A. skimra, glimra» 

flliparnf f titta nir sv. ir. «. iir. A. hriaka, tiaala. 

Fljttofj -, m, 1. paljetter^ guld- ». a lifter- 
tråd «m iiriHiii-ici' m. m, 2. glitter, präl» bjiifa, 
-glåni, m. glitter, pr ål, tomt eken. -gotd, n» 
gli t te r gal d. -halt =• JiitC€riff. -haube»/. epeta- 
mÖBAL -Ig, a. glittrande, pratande» *kråni, 
fil. glitter, krimskrama. 'fnonat,, m. amek- 
månad, -n, sv, kr, k. I. ^ JUmmem. 2. prun- 
ka med t«mL iitea, Tara grann, -frtnd, i». gnid* 
Band. 'ichuh, f». med glitter, paljetter 
prydd ako. -atud, -t4nd, m. *wark, n> graun^ 
låt. -wfrGha, /■ veeu i smekminaden. 

Fllti, -e, vt' pil ftii ikjDt» mi;d &&«». -bogailf m* 
båge au ikjutA uftd. *anj #i?. t/r. f. röru^ aig 
pilsnabbt, ila. -plall, m. •* Fiiu, 

FlackSlai -n, /. aim. f, flock, fllngE^ tapp, -an^ 
tfv. L er. 1. flocka. %. göra bållar af. II. r/. 

1. flocka 8ig. 2. bålla sig. m. i^r. h. m. «. 
lolla, flyga i flockar, i fliDgor. »anirttgi n. 
flockig. -anbatt, n. bolater tL m ådra b b stop* 
pad med flocknll. ^antchnaa, m. an o i floc- 
kar, anöficckar. -icht, -ig, a. flockig, 

Floh, -«t ti m. loppa* 

fltthan, Mv. fr. loppa. 

Ffar, m. a) pi -d, 1. flor, blouiatrtng, blont- 
etrAnde tillatånd. 2. blomning, blomn^nga* 
tid. 8. samling blommande Täxter^ b) pt^ 
*t tt 4. flor, a) if^Dft^ b) iicy^k ^r ttdaiit t;g. /m 
c^eti iN^ f^n (i^n ^u^en zt«jb«»; taga ngn nr 
bauB Ttllfarelfie. -a. Floren , f* flora, -en, n. 
af flor, flor-, -entiitar^ 1. -, m. florentbnre. 
n. ir?. -anlmJsch, a. florentinsk, -atl, I. -# «i. 
-e, n. Borott. II. -d, m. grt?!» OBpunnen ail- 
keetråd. -itttalda, /. flor o tt« like. *ierati, sp, 
iti% h. florera, blomstra. -Jlagliim, ^]ir7»[«], 
-en ri. -iz, «. flpiileglum, eamling, urval, an- 
tologi, -in, -*, *a^ ni, * - Gulden. 

Fioakai, -n,/. floskel, grannlåt i t^i «u ikrun^ 

Fieis, -d t, »' flotte. 

fliirsilbir, a. am T>tu>!i[^nff: anm tillåter flottuiug. 
-bautiotx, n, flottimmer, timmerflotte. -baum« 
m. träd i en flotte. 

flöUbrOeke,/. flottbro. 

Floaaa, -n,/. dim. f, fena. 

FI&fEa, *n, /, 1. flottled {Aoctilliar nr BsltaM. 

2. ratt tlU flottning. 3. fiottadt virke. 4. 
flotte, -a, J». Jr. 1. flotta. 2. balla, ingjuta, 
I. •!. Jf» jlrzndi in dt» Mund^ liuha in di* 
Seele, 3. ekamma, t. tt. dh Milch, -r, -, m. 
flottare. 

floJHadep,/. fena. 

Fiaiatlgraben, m. kanal for flottning, flottled. 

-harr, m. ivgare tiU eu flotte, -holi, «. flott- 

Tirke. 
-floaalg, a. ti*/", -fe nig, t^ «. åreit^^t bredfeuig. 
ftfilsllmel&ler, m. förman ^id flottning «l. p& 

en flotte, ^raehan, m. = Fto/jiwehr* 
Ft5lawa8sar, n. flottled. 
FH^rsilwetir, /. dam för att mota flottlmmer* 

-leit,/. flutlniugatld. 



I 




O Mmh^tt pl>ir. t ^*i^ QUilJud. F Ikmllii-n, P lliri iprlk. $ mtfidr* l^mliHgt. 



Flöte 



— 168 — 



Flut[ 



FlOtlle, -n, /. flöjt, -en, tv, tr. •. ter. A. 1. spela 
på flöjt. 8. tala, Bjunga med Ijaf, smekande 
röst. 3. F ro geken: gå med Davids höns 
under isen. -er, •, -ist, -«n, m. flöjtist. 

floll, I. a. 1. flott. 2. bnd. rask, glad, som för 
ett gladt lif, lefrer nndan. #x/er Bursche : 
glad gosse, rask karl, en som lefver nndan. 

II. -0, A. Bgt 10111 (rimmar efranp&, t. ex. grädde, 

sknm m. m. -6, -n,/. 1. flotta. 2. flotte, -en, 

1. Ur. h. rara flott. II. tr. göra flott, -hslz, 
fft. flottimmer, fiottred. -ille, -», /. flottilj. 
-weg, adv, raskt, utan betänkande. 

FIO[t]z, -e, n. o. m. btrg. flöts. 

FlDcli, -« t, m. 1. förbannelse. 2. svordom. 
*alvwendeml, a. afv&ndande förbannelse, -be- 
laden, -belastet, a. belastad med, tyngd af 
förbannelse, -en, sv, L itr, h, 1. Jm *>* för- 
banna ngn, aufjn *>» förbanna, svära öfver 
ngn. 2. svära. II. tr. svärja, svära. Jm allés 
Bdse an den Hals f\* önska ngn allt ondt. 
-er, -, m. svärjare. -maul, n. P svärjare. 

Flueht, -«n,/. 1. O, flykt. Äufder *v tein: vara 
stadd på flykt, in die fs* achlagen: slå på 
flykten. 2. svärm, flock t flygaDde f&giar. 3. 
spelrum, svängrum for masUoer. 4. llnie, rad, 
t. ex. sechs Fenster in oiner f\* sex fönster i 
rad, i en linie. 

ffittchtllen, sv. I. itr. s. «. rjl. flykta, fly. II. tr. 
gnm flykt bringa i säkerhet, fly. -ig, a. 1. 
flyende. i\* werden, sich auf »sttn Fnfs set- 
zen: taga till flykten. 2. snabb, t. ex. 'ves 
Bo/s; flygtig, lätt förflygande, t. ex. 've Bo- 
te, fs^ Salee. 8. flygtig, hastig, slarfvig, 
ytlig, -igkelt, /. flygtighet, hastighet, ytlig- 
het, slarf. -ling, -0, m. flykting; rymmare. 

Fluchtversveh, m. försök att fly. 

Flttg, -« t» »*• 1- ö, flygt. Im *>-«.• i flygande 
fart, in einem f^e: i ett sträck. 2. -> Flueht 

2, 8. vingpar. 4. af stånd mellan vingspet- 
sarne, t. ex. zwei Fufs im fs*e messen : hålla 
två fot mellan vingspetsame. -asche, /. fal- 
aska, -hf ene, /. arbetsbi, -blått, ». flygblad, 
flygskrift. 

FiUgel, -, m. 1. vinge. bim. jm die <x/ beschnei- 
den : stäcka vingame på ngn, die fs* wach' 
sen ihm: hans krafter växa; die »x/ hången 
el. sinken lassen: sloka vingame, bfid. sloka 
öronen. 2. flygel, -ähnlfch, -artig, a. ving- 
lik, flygelartad. -decke, /. täckvinge, -ende, 
n. vingspets, -lahm, a. vingbruten. -n, sv. 
tr. bevinga. -pfSrd, n. poet. pegas. 

fiOgllffertig, a. flygfärdig, -fever, n. flygbrand. 

flilgge, a. flygfärdig, flygför. 

FHlgllhafer, m. flyghafre. -haut, /. flyghnd. 
-ioch, n. fluster, -maschlne, /. flygmaskin. 
-mehl, n. kringrykande mjöl. 

flugs, adv. strax, genast, på stund. 

FiOglJsand, m. flygeand. -tchiift, /. flygskrift. 
-SchQtz[e], m. skytt som kan skjuta fåglar 
i flygten. -sommer, m. flygande spindelväf. 
•weKe,y*. afstånd mellan vingspetsame. 



Fluh, FlOb, -«[«],/. bärgvågg, kKppi 
fel, m. alpjämsparf (Accentor alp 

Flwldum, -«m[«], -a, n. fluidum, v&tsl 

fluktuteren, sv, itr. Ji. fluktuera, öi 
och tilltaga, vara föränderlig. 

Flunder, -, m. -n^f. flundra. 

Flunker, -, m. bländverk, blå dunst 
historier, -él, -«», /. uppdiktade \ 
rinyt. -er, -, m. lögnaktig, skryta 
niska, lögnare, skräflare. -haft, a 
tig, skrytsam, -n, sn. itr, A. 1. «^ 
2. ljuga, skryta, skräfla. 

Flur, L -en, /. 1. mark, fält, näjd. 2. 
byområde. IL -en,/, -e [f], m. 1. 
golfläggning. 2. stengolf ; golf 1 aiii 
stuga. 4. loggolf. -begang, m. -bes 
/. syn af stads- et byområde, 
jordebok. -en, sv. tr. 1. utstaka g 
gå upp rågången för. 2. vakta 
golflägga med sten. -fenster, n. : 
fönster, -gäng, m. 1. — Flurbegan 
ridor. -grenze, /. gräns för stads- 
råde. -httter, m, fältvaktare. -re 
jordebok. -eehlKz[e], m, ett slags 
på landet, -stein, m. 1. gränssten, 
2. sten till g^lfläggning. 

flOSChen, sv. itr. h. F gå undan, fe 
Dasfiuscht besser: så går det bätt 

Flufs, -e t, m. 1. flod, ström. 2. rinn: 
de, svall. £tw. in ts* bringen: si 
gång. 3. med. flytning, fluss, katarr, 
flytande tillstånd bei metaUer. 6. 

gjntgods. -aRfVOhner(ln), m. (/.) en 
vid en flod, strandbo, -arm, I. m. 
n. a. flodfattig. -eisen, n. smält jä 
/. flodpass. -fieber, n. katarr m 
•gebiet, n. flodområde, -gold, n. i fl< 
funnet guld. 

flOssig, a. 1. flytande. 2. »y^e Gelder: 
liga medel, sein Vermögen *>* maci 
sin förmögenhet tillgänglig, förvs 
i kontanter, -kelt, /. 1. flytande 
2. vätska, -keftsgewicht, n. vigt i 
tillstånd, -keitsm&fs, n. mått för vi 

Flulsllpfgrd, n. flodhäst, -schifffahrt, J 
fik. -spat[h], m. flusspat. 

Ftflsterller, -, m. hviskande (person). 
•. itr, h. 1. hviska. 2. sakta susa. 

Flut[h], -en, /. 1. flod (mot>.: sbk). i 
massa; biid. mängd 1 auah., flod, ■- 
die *\*en der Znschauery eine fs* vas 
-deich, m. dam, vall som tkaii isrébTisi 

nlDgar. -SH, SV. I. itr. A., aSr •rtlMlBd 

håiiea s. 1. Das Meer ei. opmb. tsfnU 
inträder ei. det är flod. 2. flöda, svi 
la. 3. bäras af floden, simma, fly 
om Tatten: bära, uppkasta, spola, 
Meer flutet Leichen an das Ufer, -• 
m. (vatten)ma8somas påträngand 
tös, -entosen, n. (vatten)masBomas 
fen, m. hamn som blott under flo< 



r. IntranalHTt, rfl, reflezirt, St. ilarkt, SV. tragt» tr, transitirt rerb. h, bar Aafren, S. har •««» til 



yi elatefö t- blinda forbuiidj f eder a tio ti. *!&* 
rifl, ». er. ä. r/7. föreniä (alg) iill för^uodB- 
•tiit, Fif ilerferf ; förbundeti. 

'«lll«f -n^ y. BtofÖl. -n, L •! r». fuL Q. fff. ff*. », 
irr. A* fölft. 

Flltn, -«, if«. föia (pfdfEAd f aabnit}. 

FfiHrtf -n»/* foTfill, 

f «lir9« *f», ^Z", fura. *n, <%* sf fnrtij fuTH-. 

fllcliw, */fl> et k. 

f**|«, -ff. y^ 1* Följd; verkan* In ^ Thrés /?e- 
fthhi till förjd af eder beffillmtig» iV t/rr 
»v lier JahfJinndtrtt: under årbundrftdenai 
^^Pi/^^tjn tfin 'vB rfinr Tara af betydelse} 
TIM, ödeedigér fBr ngti. &. följd, el u ta a te ^ 
tonset veuB» S. eftetföljd^ lydnrid. Jm ^ 
kittin: efterlÄODifua n^a befallningar, ly- 
da a|^« 4, lileylil^ghät att rara Tign föl ja k- 
% Ktrii d'vrrvit» rätt nit ntffirda nppbild. 5. 
fcäjc- 6. följande tld^ framtid, t, w, die ~ 
ielril fj feArc/*** frtifntiden skall utvlea det. 
'fSflilf», Cl. följdriktig, -jahr^ n, följande 
^é". -Iftef, *i* BQnra ej har nUgra följder. -IbIs- 
tliifl} /♦ Ijåaktigbet, lydnad» -lo» -ybfje- 
leer, ^n, tp^ »(r. #. 1, föl j«, ledsaga, jm;iigii. 
Jm im Amte ^ efterträda ngn i ämloetet, 
crtprrtöA iel€/p7ff(:ban i^ada f oljan ii e^ rfri^ 
^Zä /o^i/i tinheii pennin gar (ne) tnedföljn. 
I. följa, lyda, borBamma, i, 41 dem Råte Ju ^ 
jm^ %. följa,, fCÄmgä, aut€tw\: af ngt. -n- 
Itr9«$l4lt, -ndermarsen, *AdarweiSi, ndv. på 
följaade afat, -r, -, m, 1. en som föl] er, föl- 
ftii^de, IH« «y följet, 2. efterfoljaréjf a) ef- 
terträd are^ b) anliångare. -recht, 0. följd- 
Jtkti^^ k&tisektrent. *re[ch| u. rik pfi, följder, 
bttyaelfiefnll, ddeadiger, -felhe, f. följd, 
leriH. -richtig " fotgereehi. -richUgkéftj /. 
f&I|dTiktighet, konuekvena* -rn, «!?. I. ^r. 
Eiitf. aw* etKi. rtM sluta till ngt af ngt, draga 
Bfa filnteat» af ngt. IL rj. framgÄ «. iiai^ 
■i^, Qtij elto..- af ngt, -rung, /" följd, alnt- 
friita^ elutledning, -satz, fn, alutsata, -schvter 
*fif(^rmch* -welt,/. efterTärld, -wTdrJg, a. 
Icke följd Hk tig, InkonaekTent. -wldpighoitt 
/. brfat pl följdriktigbet, inkon ge k ve na. 
'MW, /! tftorföljande tid, framtid, 
MfHIIell, "(Ip. föliftktllgen, alltafi.. -sam» a. 
Ijaak*!*, lydig; läraktig, -samkeit,/. lyd- 
akt ighe t, Ijdighet; låraktigbet, 
F»1(ltiiil, 'CTi, wi. foliantj folioband. -i^ *>»t/. 
folie, UV) t. jm, dtiir (a*t,l (SöcA« ärwr ci. af# ~ 
<fieaeni tjäna ngn till föreT andning, tjiina 
tin Före-TÄndritag for ngt. -leren, sp. ii\ ia- 
Hera, a) BuchtTj b) Spiegel -ö, -(>[*], -o* ti, 
'f«, »». fölio, 



Fottar, *n, /. 1. atrackbänk. Jn au/ dit -w 
tpaunen : lägga ngn på aträekblnk, 2. tor- 
tyr I ftiiaih., ^iid. plåga^ marter, -bthk, /*. 
Bträ<::kMnk. -er, -j m, rättstjänare som vcrk- 
Btäller tortyren. -o«rät[hJ, n. pinoredskap. 
-Itaininer,y. pin om m. -n, åv.tr. tortera, pinat 
martera. -ptin, *qwalj/. marter, tortyr^ pin*. 

fond, -«j m. i. gruisd. 2. fond, bakgnindt 3« 
platsen i anMetten å en droaka, 

rt1l4s, -| -f m^ foud^ kapital, värdepapper. 

FantlliJna, ^int, '»t/- fontän, apringbrunn. 

topprisn, ^17. tr. gyokla, drifva med, dragit Tid 
ni«iLii. »vr, ^ m. gyckdmftkare, spefågeL 
-iPél, -en, /. gyckel, drift. 

Farca, *n,/. stark sida, atyrkaj kiaft, force. 

foreifr^n, tp. tr^ forcera^ storma. 

f öfd», -n,/ fjiird, fjord. 

lördor, of/p, =/drdar. -bihn,/! uppfordrings- 
bana. -ir^ -^ m» gynnare, -lich, o» 1. befor- 
drande, gynnsam T gagneli g. %. hastig, snabb, 
I. *i, Gw/* *%,#fft,- a& snart aom mdjllgt, 

lordsrn, jp. (r. 1. fordra, begära* 2. kalla^ 
t. 9%. jn tor sich. Jn [etim Zveikitmp/^a] *si 
otmana ngn (till duell). 3. erfordra, 

flirderljiij tu, t fp. 1. sätta i gång, piskyndjit 
befordra, fram ja. Z. birt uppfordra* Bim bu 
Tage, ant Linht -^w bringa i dagen. H. rji, 
akynda aigj gå framåt, in. ttr. h, ha frnm* 
ga dg, gå framåt. -ni[l jt, -**, n. «. /. - F&t*' 
derunff, *tåm ^ fårderlich. 

FordarunB,/. 1. fordran^ fordring. 2. kallelse. 

Fsrdarungt /. 1, befordrande, befrämjande. 
% tippfordrlög. 

Fa ra I la, -n,/. forell. 

Forfca, -n, /. gaffel, tjiiga. -rn, »v. ir. taga på 
gaffel, pÄ tjnga. 

Farm, -fffi,/. form, gestalt, fason; formnlUet. 
la ailerr^j enligt konvenansens fordringar, 
-ål, a. som rör formen, foTmell. -ållan, pL 
formaliteter, -alltlt, -en,f. formalitet, -ill- 
iWj ode* för formens eknlL -arbeil, /. sjik 
gjnten i form, -it, -«, ». format, -ation, -en, 
f. formallon, -bår, n, möjlig att formn, 
bildbar, -barkelt, /. bUdbarbet, ^besmnrfia» 
kiit, /. förmena t\. formernas oföiändeTlig- 
bet. -eissn, n. form, -al, -n,/, formel, -0I- 
weaen, n. formaliteter, -éll, o. formell, -an, 
sv. ir* forma, gestalta, -flnlahre,/. formlära. 
-enmanach, m. person aom håller striingt på 
formernaj pedant, *anriiaheU,y* fortnemas 
renbet, -snwesan, n. formaliteter, -ar, -, m. 
en aom formar, modellerar, -arél, *e»»,y. 1. 
formande. %. gjnterL -fsren, sv. I, w. forme- 
ra, bilda. IL rji. atiillji ttpp »Ig. -lafMnOt/. 

-fiirmlg,«, ff«^', \ L^iriiiB nm, -formig, -artnd, -lik. 

fUrmllch, a, 1. formenllg, S. iakttagande gamla 
former, oeremoniÖSi formell. S. formlig, nt- 
trycklig. "Iialf , y. form allt et, cerernonL 

ForTOlllllår, -e^ n. formnlär. -ulieran, tv. tr. for- 
mulera, -uliarung^ f, formnlerlng, *i«i|, ^V 
formande. 



' »kt* nu. O uktt^r l>\m. f hMr amljGd, F rhaMjKrlp P l*^v iprlik, if minin bratl^^,. 



J 



forsoh 



— 170 — 



fortk< 



forsch, a. F kraftig, stark, kxy. -begler[de],/. 
lorBkningsbegär. -begierigi a. forskande. -en, 
sv, L itr, h. forska. Bet jm fs* fråga, utfor- 
ska ngn, nach Jm /v forska, anställa efter- 
forskningar, efterspaningar efter ngn, iiber 
etw, Uflk.) <v tänka, grubbla dfrer ngt. II. 
tr. efterforska. -er, -, m. 1. frågande, spa- 
nande person, späjare. 2. forskare, tänkare. 
-erblick, m. forskande blick, -ergeist, m. for- 
skande ande. -erln, ^nen, /. m Forscher, 
-ung,/, efterforskning, efterspaning; forsk- 
ning, TetenikapUg undersökning. 

Föret, -e [f], »., jm. -«»»/. skog. -akademle,/. 
skogsinstitut, -amt, n. 1. skogsstyrelse. 2. 
anställning ss. skogstjänsteman, -aufseher, 
m. skogvaktare, -beamte(r), -bedlen8tete(r), 
m. skogstjänsteman, pi. &fr. skogsbetjäning. 
-él, -e», /, 1. en jägmästares revir. 2. jäg- 
mästarbostad. 

FOreter, -, m. jägmästare, -él - Forstei. -haus, 
fl. jägmästarbostad. -In, -nen,/, jägmästar- 
fru. 

Foretllfacb, n. skogsväsen. Da$ *>» einschlagén, 
wählen: gå skogsvägen. -freYel, m. skogs- 
åverkan, -gerecht, a, öfverensstämmande 
med rationell skogsliasliållning. -haue, n. 
jägmästarbostad. -herr, m. skogsägare. -hO- 
ter, m, skogvaktare, -kultur, /. skogssköt- 
sel, -kunde, /. skogsvetenskap, -lich, först- 
lich, a. rörande skogs väsendet, skogs-, -mann, 
m. i skogsväsendet hemmastadd man; skogs- 
tjänsteman, -männlsch, a, rörande skogsvä- 
sendet, skogs-, -mäfsig =forstgerechU -meis- 
ter, m. ngf. öfverjägmästare. -nutzung, /. 
skogarnes afkastning. -ordnung, /. skogs- 
stadga. -rat[h], m. medlem af skogsstyrel- 
sen, hög skogstjänsteman, -recht, n. 1. lag 
rörande skogshushållningen. 2. rätt till 
skogsprodukter, -revier, ». skogsdistrikt, 
revir, -eache, /. sak, angelägenhet som rör 
skogsförvaltningen, -echule,/. skogvaktar- 
skola; skogsinstitut. -echtttz[e], m. skog- 
vaktare, -ung,/, skog. -verwaitung,/. skogs- 
förvaltning, -weeen, n. skogsväsen. -wlrt[h]- 
sehalt, /. skogsskötsel, skogshushållning. 

FOrt, -«, n. fort, detascheradt fäste. 

fort, adv, 1. framåt, t. ex. es will mit der Sa- 
eke nicht <v saken går ej framåt, står på 
samma fläck. 2. vidare. Und so <x/ (rerkort. 
K. s, f.) : och så vidare (o. s. v.), <v und ts* 
ständigt, alltjämt, er schrieb ruhig «\« han 
fortfor helt lugnt att skrifva, itur immer 
<v/ bara gå pål in einem [StUcke ei. Zuge] 
*\* oafbrutet. 3. bort, borta, sin kos. Meine 
Uhr ist fsi min klocka är försvunnen, jag 
har tappat min klocka, -åb, -ån, adv. hä- 
danefter, framdeles, -arbeiten, I. itr. A. fort- 
fara att arbeta, fortsätta arbetet. II. tr gnm 
arbete aflägsna, borthyfla, bortfila, bortgräf- 
ya m. m. m. rfl, släpa sig vidare, -bauen, 
tr, e. itr, h. fortsätta att bygga, att odla. 



att bearbeta, -begeben, rfi, gå sin v 
bort. -bestand, m. vidare bestånd, 
tillvaro, -beeteben, itr, h, fortfara 
bestånd, fortfara, -beten, itr. h, forl 
bedja, -bewegen, tr, •. rjl. röra (sig) 
förflytta (sig), -bewegungsmittel, ». fe 
ningsmedel. -bilden, tr. fortsätta al 
vidare utbilda. -blldungtanstalt, -bildni 
le, /. fortsättningsskola, -biåsen, L i 
bort. II. itr. k. fortfara att blåsa. • 
itr. 8. uteblifva. -brauchen, L tr, fort 
begagna. IL itr, h. vara tvungen 
lägsna sig. -bringen, I. tr, 1. afläg 
d anskaffa, borttaga. 2. befordra, 
skaffa, b) befrämja. Blumen «s# f å b 
att gå till, att trif vas, jn <v sörja i 
fortkomst. II. rjl, draga sig fram. -b 
/. -dauer, /. fortvaro, varaktighet, 
dighet. -dauem, itr, h, fortfara ( 
till), räcka, -drängen, tr. undanträni 
fen, itr, h. få, töras aflägsna sig. -É 
8. ila, skynda bort. -entwickeln, tr 
utveckla. -entwIckCeJlung^. fortsatt 
ling. -erben, itr. h. •. rji. vara ärft! 
arf. -fahren, I. itr. 1, s. fara, åka bo 
fortfara. II. tr, köra, skjutsa bort 
bortfallande, försvinnande, -fallen, 
bortfalla. 2. fortfara att falla, t. 
Schnee fällt immer nochfort: det 
ännu att snöa. -tegen, tr. sopa bort. 
itr. 1. s. flyga bort. 2. h. fortfarand 
-fliefsen, itr. 1. s. flyta, rinna bort, 1 
2. h. fortfarande flyta. -fOhren, tr, 
bort, med sig. 2. fortsätta, fortfa 
-ftthrung, /. -gäng, m. 1. bortgåend 
gång. 2. fortgång, fortsättning, atv4 
framsteg. 8. framgång, -geben, tr. b< 
ka. -geben, itr, s, 1. gå bort, afgå. 
geht gleich fort: det bär strax af. 
gå, fortfara. Denselben Weg «x# fo 
samma väg. 8. gå till, gå bra, lyck 
vas. -glimmen, itr, h, fortfara att 
•baben, tr, 1. hafva fått i nmg. t n 
hafva aflägsnat, undanröjt, -haltea, 
fara att hålla, -helfen, itr. h, Jm a 
ngn att komma fram, att komma 
att taga sig fram, sich «v/ hjälpa si 
•hin, adv. hädanefter, framdeles, -b 
-humpeln, itr. 1. s. haltande aflSgsiu 
h. fortfarande halta, -huschen, itr. «. 
smyga sig bort, i emjg springa sin kl 
bort. -ifikatlön, -en, /. 1. fortifikati 
fästningskonst. 2. befästning, fii 
verk. -jagen, I. tr. jaga, köra bort. 
1. h. fortfara att jag^ fortsätta jsj 
8. spränga bort, sätta af i galopp. -I 
I. itr. 8. 1. komma bort, undan. F 
Hnuse *\t komma tidigt ur hemmet, 
Sie, diifs Sie <v packa er i vägt 1 
med er I 2. komma framåt, nr fl&< 
taga sig fram; växa, trif vas. II. 



itrf tatr^iitlTt, rjl, »qe^irt, st, itukt, sv. iTut, tr. (niuiUrl rerb. h. b^r Aa&m, S, bv 19^ t 



— 171 — 



Fraolit2dttel 



|t, åtkomst* -kdnneii, iir, k. kmitia 
undan, knima röra «lg. -ltfl6Ch«n, 
pa bort* -taaftiiif tr. X* flläppaj I åta 
telemna. ^lassungj /. -laufeti^ iir, *, 
ga boTt] «i£i k 00. 2. foitldpn, fort- 
isn*elben W4g *%* fartaiitta tit wpriag* 
& Tä^. -iBben» i£r, h. fortfaraude lef- 
IQOIt, er. lägga hoi% af, tindan. 4eltin, 
L. af-, bortleda. 3, leda vidAre. n. Ur, 
taiJ-a att leda. -loituno,yi -machfin, L 
Bforlfara. H. r/f. F afläg^snti b ig. III. 
Borttaga, 2. fortsätta.. *intf8ch, n»* tkt* 
ih* -matschlttfon, i^jr, t, marschfira t1- 
-infigtn, itr^ h. TUja komma bort. -mtia^ 
III*. Jk. rara tttmgen att komma bort, 
lomma QTidaTi, måate bort. ^nitien, Ur, 
ttfara att ej, -naZtma, f. borttagEmde. 
IM, tv, taga bort. -packtn^ r-j?« packa 
■ -pflatiien^ Ir, fortplatita; ntbreda; 
H -pflai««r(in), m, (/) fortplantare, 
Er€, epridare, -pftanzung,/. fortplaut- 
-prOgeln, fr* tn^d kiipprapp bortkoTA^ 
len, ir. borttaga^ undaarö^a. ^råuschenT 
L «^ bmaande aflngsna sig. %. k. fori- 
braaa <i. Eusa* -raden,, Ur, A. fort- 
^ tnla. <r«lsén, i^r. #. roAa bort. *rsl» 
|rlfra, rycska bort. JI/»V HcA '^ rycka 
•rasten, tVr. 4, tlåix bort. -reriaati, 
pri ti ga, ränna bort. -ralkn, L fr, 0, 
dia bort. n. i7r. h. fortfara att ml* 
, d^r Dotmer vGlUfort: åakan fort* 
éhon, I. ir. flytta bort, nndan. H. 
y^ckjij tåga fraiti, bort. -rtlckitnu, /. 
\ir, o. Ur, $. ro bort. -rufan, (r- bort- 
-lifZr !f». fdrtsattniiigi förlängning. 
IleA, L *ifp ir. 1. förflytta, fortekaffu. 
iiffa bort^ undan, atljigflna. II. HAir, A, 
Ua att ftkapa. -^i^haffyng,/. bortakaf- 
\^ ftfl&gsnande. *scherBn, r^. F packa 
f* *wlituctien^ fr, bortskrämma. ^sctilk- 
in skicka bort. -sch lek un g,/, -ichf«ben, 
Icjnta bort, undiin. 'SChEortan, L tr. 
% bort, I. »X. Kugtin. H. Ur, §, med ator 
^ägana alg, fara I Tåg, -»Ghiffen, Ur, t. 
bort. 'tctilafan, iir. j. fortfara att 
ehlSngeln, rfi, alingra aig fram. 
irir Ur. 4. o. r/. ftinyga aig bort. 
fr. I. tt, alipa bort. 0. #c. ali£pa 
bhleppBRt I. tr. aläpa bort. Jn mtl ^ 
med filg. n. r/. al apa sig bort, 
daro. *aclileudarn^ tr, alnnga bort. 
1^. 4. glida bort. -fchnallan, tr. 
f»B Bct fliuLiikt omåiii kafita(B),. slnti* 
Ift -wliralban, Ur. L fortfara att 
Paitin, Ur. #. fortakrida^ fort- 
gå tr&mhtf göra framsteg, ^sctireituno, 
chHll, mr framat^g. .ichrittlar, -, ni. 
»m af framä t egH partiet, -ftchwamman, 
;rola bort. ^SCliwtminent Ur, g. al mm a, 
bort. <f again. Ur. $. aegla bort. *iflh- 
. läingla bort- -seln, i£r. *. vara borta. 



d* upptlMliaTd, ' ikt« tn>«. O M*\tuwr plur. f ^^i" svtlv^ ^ Gwnj^t, P ttir? ppHlll. ^ Tn)Rdn brnliril, 




forfiTUmtiaiif laknai, -tBndeji, tr. a ända bort, 
^«eUtn, L tr. 1. förta ätta. S. aätt»! etälla 
bort. It, rji. L fortsätta a, fortfara. S. Sich 
tiiftr etiäCf. "u aåtta alg ofver ngt. Hl. Ur, A. 
^ //, 1. •i«lx«r{Jn), TO. (/.) fortsättara. ^aat- 
xoitfi /. fortsättning. *sollaa, Ur. h, vara 
tvungen att bcgifva alg af, bort, komma 
att aää^sni^B^ måfite bort. •ipJeltn^ Ur. A« 
fortfara att spela. *a|ilnii«n| I. tr. vidare uf^ 
spinna, fortsätta. II. r^. dragoa nt, fort- 
aittaa. lU. t fr. A. fortfara att apinna. -apran- 
B«n^ I. tr. bortspränga. XI. itr. j. spränga 
bortf rida bort i ffraprång. *a|irJjigan, itr. 
$n boppa^ ap ringa bort. i^ber cfm. a.^ koppa 
ölYcr ti. of ?erhoppa ngt. '^apDlBn^ tr, apola 
bort. ^atahlaa, r;^. afarmiriit smyga sig bort, 
*stellaA, tr. etalla bort. -sllafaln, Ur. t. f 
fitöflOf traska Aatad. -ilafstn, tr. a tota bort* 
'Straicharii tr. stryka bort, nt, -Btr^manf Ur* 
j. ström ma bort. *ttl]rinan, Ur. 1. s, atorma, 
rtisa bort. 2. A. op»n. fortfara att a) atorma, 
b) klämta. -atQfzan, Ur. #. stortå bort) nt. 
-tatimeJn, Ur. «. rugla bort» åstad. 4rabftni 
Ur. 1. r. trafva bort; 1 traf rida» åka bort. 
2. fl. fortfara att traf va. ^tragiiir ^^* bära 
bort. -Iråuman, Ur. h. fortfara att drömma, 
tratban, I. tr. 1. bortdrifTa, bortjaga, S, 
fortsätta 911 ri>roUe> 90 ■jiaeisAttniQi. IX. Ur. ». 
drlfvas bort, följa med. "traMen, rjf. pallra 
alg af. -vragan, rjif. T&ga alg bort, ut. <ivili* 
ren I Ur, A. fortfara, vara. -wfihrend, q, fort- 
far and a, onppborligj beständig. -HFllien, tr. 
välta, rulla bort. -wandeln, Ur. s. fortaätta 
eln vandring, -wajtdarn^ Ur. #. Taadra bort. 
-vrattan, tr. blå^a^ Häkta bort. <«raiaaii, tr. 
liortvieaj afvisa. »»ferfen, tr. bortkaata. -Win 
ken, Ur. A. fortsätta ain Terksamhet. -wh 
^Chaiir t^' torka bort, airykant. 'Wallan, itr, 
h. Tilja komma bort, ut. 'wOnachen, tr, «. 
rji. önaka (sig) bort. ■wOt[h]df», Ur. A. fort- 
fara att raii^a. *zarreiij tr. alitaj aläpa bort^ 
med mg. -ziahan, L tr. draga bort. II, kr. «. 
draga, tåga bort, flytta. '^xuQt m. bortta- 
gande, af tåg i flyttning. 

Forum, -[.s], •* €i, Fora^ «. forum, domstoL 

fossil, I. a. II. -W^, -iVffl, n. foaail. 

Fo^ra^^a, ö, f. foder. -laran, xv. Ur. h. b&mta 
foder, furagera. 'iaruiifi,y. 

Fourlllarj -«, m. furlr. -nitr, *a, w* lanér^ -nia- 
ran, se, ir, ftinera. 

Fpa«ht, -en, /. frakt, -blr, a. möjlig att frakta* 
'hriaf, ffi. fraktsedel, koDnoesement. -WttGJr. 
freikta. ^fuhrmann, m. forman, ^futirwark, n, 
lastvagn, forvagn. «OBld, i».frakt(afgift); for- 
lön, -geachlft, n. a£[är for om besörj ning af 
frakt goda och föror. *gMt, n. fraktgoda, 
-lohn, m, fodön. -n$M, tji, frakttajca. ^sehain, 
m. fraktaedd. ^achilf, n. lastdragare. -atUck, 
n. kolly fruktgoda. -variandar, m. ufiäudaro 
Hl ft&tEflciHii. -wagen, m. forf^agn. -zattal, m. 
fraktsedel 



É 



Fraok 



— 172 — 



Frack, -e [f] eu -», m. dim. f, frack. 

Frage, -n,/*. fr&ga. Die <n« von etw. tein: vara 
fråga om ngt, wie die *»*, so die Antwort: 
Bom man ropar i skogen, får man b var, das 
gehört nichi zur <n« det hör ej hit, in *\* 
Hellen: ifrågasätta, ohne *>* tvifvelsutan, 
peinliche <n« a) obehaglig fråga, b) tortyr. 
•n, sv, : % st. tr, o. itr. h, fråga, jn nach, 
um, fiber, wegen etw. : ngn om ngt, nach jm 
'V fråga efter, göra sig underrättad om ngn, 
jn um Hat f\t rådfråga ngn, erfragt den 
Henker ei. Teufel ei. Kuckuck danach : han 
frågor ej det ringaste, frågar fan därefter, 
er hat nichts danach zu <n« det angår ho- 
nom ej, sich nach einem Örte hin »\t fråga 
sig fram till ett ställe ; opon. es fragt sich, 
ob: det är fråga, gäller att få veta, om. 
-punkt, m. trifvelaktig pnnkt, fråga, -r, -, 
m. frågande, -réi, -«n, /. frågvishet. -rin, 
Hief», /. frågande. -stelleKin) - Frager{in). 
-sSclitig, a. frågvis, -weise, I. /. sätt att 
fråga. n. adv. i ei. gnm frågor. 

fragil, a, bräcklig. 

frifllck, a. 1. tvifvel underkastad, oafgjord. 
2. Die *\ten Sachen: sakerna i fråga. 

Frafmént, -e, n. fragment, del. -årisch, a. frag- 
mentarisk. 

Fraktidii, -en, /. afdelning, fraktion, 

Franctlreur, -s ei. -e, m. franktirör. 

Frange m Frånse, 

frank, L a. frimodig, rättfram, frank.,11. -en 
«i. -«, m. myntet franc. -e, -n, m. 1. invånare 
i Franken, franker. 2. poet. fransman, -en, 
-Sf Of n. Franken. -enland, n. 1. Franken. 
2. peet. Frankrike, -enrelch, n. 1. frankemas 
rike. 2. poet. Frankrike, -ieren, sv. tr. fran- 
kera, -isrung, /. -In, -nen,/. 1. frankisk, 2. 
poet fransk kvinna. 

frftnkisch, a. 1. frankisk. 2. poet. fransk. 

franko, adv. franko, -brlef, m. frankeradt bref. 
•gabObr, /. porto. 

Frankreick, -«, O, n. Frankrike. Wie Gott in 
»\i leben: lefva som pärla i guld. 

Frånse, -n, f. aim. t» frans, -n, sv. tr. frans a. 
-liniacher(ln), m. (/.) snörm åkare (-erska). 

fransig, a. försedd, garnerad med fransar. 

Franz, I. -ens, -c, m. dim. f» Frans. II. -en, m. 
ttnxfl. fransman, -band, -e f, tn. bokb. franskt 
band, skinnband, -branntweln, tn. franskt 
bränvin. -bröt, n. ett slags hvetebröd, te- 
bröd. 

Fränzcben, -, n. dim. »r Fram, Franze o. Fran- 
ziska. 

FranzHo le Frånse, -gold, n. franskt guld, blad- 
guld, -iska, -«, -«, /. Fransiska. -iskåner, -, 
m, franciskaner(munk). -iskanerin, -nen, f. 
franciskanemunna. -mann, m. fransman. 
-männisch, a. fransk. -6se, -n, m. fransman. 
•Ssoléi, -en, f, efterapande af franska seder. 
•tfseln, sv. itr. h. efterapa franska seder. 
•ésenfelndlich, a. fiendtligt stämd mot frans- 



männen, -osenfresser, m. F pers 
Bkräflande uppträder mot fräna 
•ésenkaiser, m. fransk käjsare. -dl 
/. mani för, begär efter allt fransk 
ren, w. tr. förfranska. -tsierttaf, 
-nen, f. fransk kvinna, frans3r8ka. 
I. a. fransk. Einen '>»en Abschied : 
gå utan att säga farväl. II. n. fransl 
ket), jf^ deutsch, 

frappllåot, a. slående, förvånande, -i 
tr. frappera, slå med förvåning, föi 

Frdis, -e, m. 1. foder, föda. 2. matl 
lust. 3. med. röta. 

fraternisiersn, sv. itr. h. fratemisera 
förtrolig fot. 

Fratz, 'SS ei. -en, -en, m. person med 
na drag, burlesk person, tölp, dun 
nöt, näspärla, -e, -n, /. dim. % 1. gai 
galet upptåg, dumhet. 2. vidrig 
förvridet ansigtsuttryck, grimas. 3 
det, fult ansigte, käringansigte. 4 
bild, karikatyr, -enbild, n. vrångbi 
katyr. -engesicht, n. » Fratze 3. -i 
förvriden, grimaserande, vidrig, -ei 
» Fratze 3. -enmacher, -enscbneidi 
som gör grimaser. 

Frau, -en,/. 1. hustru, fru. Eine *x# i 
taga sig hustru, gifta sig, t A re 'x/ 
lin : eder fru. 2. kvinna i aumh., frun 
3. Unsere liebe *>^ jungfru Maria, 
skvallersyster, -båsengeschwfttz, - 
wäsch, n. skvaller, käringprat. 

Frauenllanwalt, m. kvinnoförsvarare; 
för kvinnoemancipationen, -arzt, 
timmersläkare, -felnd, m. kvinn 
•haft, a. kvinnlig. -kiOster, n. nunnc 
-knecht, m. fruntimmerskarl, jun] 
-lob, I. n. kvinnans lof. II. m. « 
omkr. 1300. -slsuto, pl. kvinsperaouei 
folk. -snransch, -er, n. -spersoa,^ 
person, -stånd, m. de gifta kvinnon 
n. nunnekloster, -tag, m. Marie h 

' färdsdag. -volk, n. F kvinnorna. • 
n. 1. kvinnogemak. 2. fruntimmer. 

Fräuiein, • ei. F -«, n. fröken, -nälsig, a. s* 
sar för, kännetecknar en fröken. 
jungfrustift. 

froch, a. fräck. -helt,/, fräckhet. 

Fregatte, -n,f. fregatt. 

frel, I. a. 1. fri ; öppen, bar. 'v zeickn 
på fri hand,y7n <N«e Hand lassen: gi 
fria händer, da>s fste: det fria, den : 
turen, im 'ven: i det fria, ute. 2. li 
från göromål, icke upptagen. 3. 
otvungen, okonstlad. 4. (kostnads)! 
tis, t. ez. 've Wohnung: fri bosta 
Tisch: fritt vivre, *\*0r EintriU:iv 
trädesafgift; portofri, frankerad, 
6. ■årskiida fall. 'x* heraus: öppet, räl 
rent ut, aus 'vem Antriebe: af ege 
aus 'ven Stucken : frivilligt, jm et». 



itr, IntrsDiltiTt, r/?. reOezlrt, St, starkt, SV, iT^t, tr, truiilUrt rerb. h, har kabtn, S, har Mtm tlU 



Frende 



: betdla för, ^InAn, ngn, unter 'vem 
ti: undbT bar himme], 'v gpr^scfiemivAa. 
QibercdolBO^ exteii) porera, ieh tP6t*de 
Ȏinz jag skaJi taga mig friheteii^ 
årt^Tt. IL 'ta^ m. friberre, -ball, m. 
lan inträdesali^ift. -bititcrf^ nz. frlby^ 
^bterr n. p-atkäL ^bUrgor, m. L fri 
re. S^ borgare i on fri rLkäSt^iLt- -cofpi, 
år. -couv«rt, n. fTnnkokiiTert. -deftk^r^ 

rire* -B,(J,/.dÉt fri IV fri a fäUetjfria 
^eiganj o. fd> odul-. -eitj ^i?. L 1*7*. 
(/»j eijft (^1. tiiieh einem oi, fin Mäd- 
i» anhåll ii om en flicka a baud mr ttg ci. 
in. II. ir* 1. giftig sig tued, ikta. g. 
|b^i, -tr, ', til. 1. fnare. 2. 1^ bone- 
llrélf -£»i /h frferL -ersfurs^ m* Au/ 
W^J*san f^ehm «i. steken z v^ta stadd i 
IreodeTi* -ersmanriT m. 1. t friare, 2. 
lau. -ffaif| yl ndlig fra, frihorriaca. 
In, r». adlig liTJken. -ginger, m. p^rM* 
re. -fleben» fj*. fiigifva. 'Otblg, a. frl- 
;. «|»blQkelt /. fri kos ti ^be t. -ge baren ^ 
boren, 'flebttng, /. Mgifvande. *flolst, 
»ankare. -gelsUrti, /, fritaTikeri. -gflis- 
ci, a* fntilnkatidi2. -g«lasaana(r)^ m. 
nen (slaf). -jifpäcSti n. (af gifts )f ritt rea - 
-gericbt, n. =» /^éime. ^gesinnt, a* fri- 
|« *gtebig, «. frikoatig. -flrati w>. fri- 

I (flT«fld£i!Sri i «0 l^milaiDl Ull, JO rflfTlit). '0tlt, 

toJliri vara. 2. i>dalg'Dda. 3. arreiLdbfr] 

'ära pan Kf bj-ulmran ILeei mti^ fuTl timadcrtlt» 

atgärdj aäterL 'h«itin, fr. Jn *%- betala 
\ué& nf iK -händig, fi. uirai-d pi fri lumå. 
er, f^», frihandlare. -harLdzeJcttiien, n. 
Liig pA fri baud. -htllj /, f ribet. -helt- 
. frihets*, ►lieits^lrabj/, ftlbeta*. fin* 
träff, -herr, m. friherre, -herrliij/, 
rinna, -herrilch, a. friberrlif. -hepf- 
yf.1. friherreTärdigbet, frlberrBtU*il. 
lerrligt herrskap, -herjEig, a. frluiodJg. 
«* -hu% /. ^ Frciyut 3* -In^ -nen,/. 
Kana. *karle,/. fritailjett. -lassen, Ir. 
ppjfc, frigilvo. -laasvngr/. frigifvimde. 
\jtdn, 1* visserlijgen, nog. 2. belt visat., 
l(>. -mach«ni ir. 1, frigifvu, bcfi la, I ri- 
\% fmnketa hm m. m. »mftchufig, /. 

rl* fri man. 2. odalman. 3, skarp- 
- märket /- frimaike. -maurer, m, 
irAre. -maur«Fei^ /. filmureri. -maure- 
ö. fTimnraj-. -messe,/. ftimarkuad. 
1], m. frimoLiighct» -inat[h][0t a. fri- 
r. -inDl[h]lgkBit, f. ffimodigbet, -ortt 
stad. -pals, m, passj reapass. -«afi, m, 
Lnvinare. %Aih,n ytskyldcr fri borgare. 
•Jr, /. frtakara, frikår. *schlrler, in. 
}dlemi a£ en fri kår. S. upprorisk, re- 
-ecbeln, m« friaedel. ^schUler, m. ixi* 
-lCfltiU[e], m. frifikytt. -«inn, m, 1. 
theL 2. fribetsåkkandB ainnc. -«in- 
\. frleiiiiiad^ frifiianig. -slnnlgkeit, /. 



friäliitbet. ^Aprecbeii, t^. frlkf^nn.i, ^sprt- 
chunflf/. -»taal, hj. fiiatat, republik, -staat- 
Helt, u. republik smak. -iladt, /. I, fri rikB- 
eUd. 2. stad aom erbjuder fristad, -statt, 
'Statte, /. fii^t:id. -ftlfthdJid, a. fdat&ende, 
-ftelle,/. friplata. -stunda, yl firtimtne, net. 
»tag, «*. 1. fridiLg. 2. frtHlag, StilUr ^ lAngr- 
fredag, -liflcb, m, fritt vivre, matdagar, 
-treppe, /. trappa nian for ett bus. 'Obungen, 
pL friBtående gimnutiika 4) fn In gar. -nrJMIgt a* 
frivillig. -Mitirgenexamfio, n. exameii aom 
berättiffsr till bevåriugBtideua förkortande 
ti!L ett är, jir einjährig. -Zfiltal, ta, frieedel* 
^zUgjg, a. eoM bar rMt att fljtta efter bebag. 

fremd, ö. 1. friimmandi;, Ufiter '^em N^amen: 
nnder antaget namn, inkognito, daj itt mir 
ffans "^ det känner jag ej alla tOi. 2. för- 
vånande, underligg «äJlBam. ^arlJg, a, ovan- 
ligj främmande, BälUam. ^ftrtigkeitf /. det 
friiimmande 1^ hda ngt, ovanllghEjt^ *tt}/l 
f mmtnande land, utlandet» -e(r), Uny bojM.^ 
m. *. /. främlinf, utlanmng, redande, -in- 
bytt, n. gåatsäng. ^enbocb, n, bok, juriial 
för r&fiande. *enfQhrer, m. vagviiare fdr re* 
sandQf a) pan^a, b) tNjk. -anJegion, /. främ- 
Uags!egion. -enllstei J\ förteckning öfi^er 
uitn^v redande, -enstube, J\ gaBtiump -heil, 
f. 1. frammf^Tidn kar&ktär. 2. ngt frätnman- 
de, I ibi B präk vidrigt nttTjck. -borrachaft, 
y. friimmande b er ra vill de, fram Un ga välde, 
-harrschftr, m. frätnmEiude, ej infödd her- 
skaro, -lånilltch,a.främmandei utrikea. -Jt00, 
*e, m. främling, 'tucht, /. åtrå efter det 
f ruromande. 'Wart, n, f lammaude ord. -wttr- 
tarliQcbr ». ordbok öfvor fTäru mande ord. 

rrBEttiéitlifp d. besökt, frekventerad, -tia ren, jv. 
fr.DnmbeBäka. *i,0*/.antal beeökarej tillopp. 

F re 5 kil e, *n, /. -i, 'o[«], -en *r. -01, 1». fr ea ko- 
rn ål ning. 'Ogemälde, n. fre Bkn måla log. ge- 
nial er, m. frcakomålarK. 

Fres&e, -n, /, P mun, käft. -ir *t, tr. •. Ur, 

h. 1' äta um djar d. P om nV-nnUkor. BIM. I!«in«n 

A"w7)]FPn?r I a jsick rv dölja ii a sorg, aa Jm 
den Narren ^ fötgapa eig i ngn, /rt/V, 
Vog^lf öder stirh: bär iina intet val. 2, om 
lajiitniikor £ äta omåttligt, fråaaa, Daa tmir 
ikm Btfi ^«fundeni$ "^ det var en godbit för 
honom. 3. fräta, -r, -, m. storätare, fiås» 
sare. -réi, -en, f. 1. f låsseri. 2. P kulris, 

FraiaÄbir, n. varghnnger. -glert/. glupak- 
het. -glerig, n. glupak. 4tflbt a. f Jn '>« ha- 
6 en** Lafva ngn aå kär att man Bknlle vilja 
ät A app honom, -napf, m. fågel kopp, -lack, 
m, t. tomister. 2. P « to rätare. *iucht, /. 
ätöiuka. 4Ft>B, m. bo. -werkzauge, pL tngg- 
verktyg. 

Frett, -«, T»ni. dl», -Chei»! -t ». ett alaga till 
kaninjagt använd veaala (liuatela fnro). 

Freuillla, -»^/. fröjd, gläd]». Sainf -^ am Stu- 
dieren: det nöje han finner i atndieni% 
htrrlich uad in **.^ hbem lefva aom om 



u..1« uppiilipardL ' UiLA uxij. j? t&knu jiliir. f bu odcUihI. F ruDtgjLrV P Ukfiv «prlfc. 3|c miadn brulllKL 




frendlg 



— 174 - 



Frobmiitni] 



hvar dag vore den sista, -ig, a. glad, glädtig. 
-Igkeit,/. glädje, glädtighet, gladt mod. 

freuen, sv, tr, glädja, fröjda. Jch/reue tnich 
deines GlUckes ei. Uber dein GlUck: din lyc- 
ka glädei mig; man frtut sichUber das 
Geichehene, an dem Gegenwärtigen, auf 
das Kunftige, 

Freund, I. -e, m. vän. Er ist ein f\t von mir: 
han är min vän. II. a. Jm '\t sein : vara 
vänligt stämd mot ngn, vara ngns vän. 
-brOderlIch, a. broderlig, intim, sät. -esbrust, 
y. en väns ei. vännens bröst, -esdienst, m. 
väntjänst, -esgrols, m. vänlig hälsning, -es- 
hand, /. en väns ei. vännens •!. vänner(na)s 
hand. -In, -nen, /. väninna, -lich, a. 1. vän- 
lig, snäll. 2. em nker: angenäm, behaglig. 
<v« Gegend: leende trakt. •Ilchkelt, /. vän- 
lighet, vänligt sätt, vänlig handling, -nach- 
barlich, a, intim, sät. 

Freundschaft, /. 1. vänskap. 2. vänner, vän- 
krets. 8. 8lägt(ingar). -elél, -leréi, -en,/, 
öfrerdrifven ömhet, -lich, a, vänskaplig. 
-Ilchkeit, /. nttryok af vänskap. 

freundvetterlich, a. intim, sät. 

Frevel, I. -, m. 1. straffvärdt lättsinne, brotts- 
lighet. 2. nppa&tUft brott, nidingsdåd. II. a, 
brottslig, -frel, a. oförvitlig, obrottslig, -haft, 
a. afkigtugt brottslig, straffvärd, gndlös. -haf- 
tlgkelt, /. brottslighet, gudlöshet. -mutCh], 
f». brottsligt öfverdåd. -n, sv, itr, h, sjnda, 
begå brott. Gegen dat Gesetz <n« bryta mot 
lagen, an Jm, gegen jn »s» beg& ett brott 
mot ngn. -sinn, m. brottsligt sinne, brotts- 
lighet, -that, /. brottAlig handling, nidings- 
dåd, -voll, a. brottslig, full af brott. 

ffreventlich -> frevelhaft, 

FrSvler, •, m. brottsling, förbrytare, niding. 
-in, 'nen^ f, krtDoUg brottsling, f örbryterska. 
•Isch r^frevelhafU 

Fried||e[n], -ens, -en, m. fred, frid. Jn zu ei. 
in el. mit 'vn lassen: lemna ngn i fred, dem 
*>/» nicht tratten: ej hafva förtroende för 
saken, -brttchlg, a. som afser, som begår 
fredsbrott, -ensabschiurs, m, fredsslut, -ens- 
engel, m, fridbrln gande ängel, -ensfeler,/. 
högtidlighet till firande af ett fredsslut. 
-ensnachriciit,/. underrättelse om fred. -ens- 
rlchter, m. fredsdomare, -enssciiluls, m. freds- 
slut, -erike, -iw, -n,/. Fredrika, -fertig, a. 
fredlig, -ffertlgkelt, /. böjelse för fred, fred- 
lighet. -hof, m. kyrkogärd. -lich, a. fredlig. 
•ilclikeit, /. fredlighet. -iiebend, a. fredsäl- 
skande, -rich, -«, -e, m. Fredrik. -richsdOr, 
-s el. -e, m. fredriksdor. -sSm, a. fredsam, 
fridsam, -zaun, m. inhägnad. 

frieren, st. I. tr, a) ope». 1. Es/Hert mich et 
mich/riert: jag fryser, an den Fingern: om 
fingrarne. 2. Es hat die Nacht Eis ge f rö- 
ren: det har frusit i natt a att is appiau, es 
frieri Stein und Bein: ngf. det är så kallt, 
att det smäller i knutame. b) 



gtrvande af Terkaa. 3. Ich habe mir die Fingtr 
steif gef rören: mina fingrar äro atéla tf 
köld. IL rft, Sich steif «v blifva Btélirf 
köld, sich eu Tode «v frysa ihjäL m. Ut, 
1. h, pen. e. epen. fryaa. Er hat das <v hai 
har frossan. 2. s, frysa tm te, stelna ar iw. 
Der Flufs ist gef rören: strömmen har ligt 
sig, ich bin steif g ef rören: jag är BtelfmaeB. 

Fries, -«, m, 1. fris (tTgeert). 2. irr. ••, -»,/. 
tekD. fris. -e, -n, f». invånare i Frisland, fri- 
ser, -ei, -, n. e. m, •», /. »ed. frisel. -elflebir, 
n. friself eber. -In, -nen, f, frisisk kvinna. - 
•Isch, I. a. frisisk. II. f>. frisiska, jfr demUA. 
-land, -0, (?, n. Frisland. -iander(ln) - Frim 
(Friesin). -ländisch, a, frisisk. 

Frikassllée, -«, n, frikassé. -leren, tv, tr, gOn 
frikassé af. 

Friktion, -en, /. friktion, nötning, gnidnlng. 

frisch, a. 1. frisk, om rinden : «ver werdni 
friska npp; ^ve Farben: lifliga färger. 1 
färsk, ny. Jn auf ei. Uber ^er That triaf 
pen: ertappa ngn på bar gärning, wm »Mtmt 
på nytt. 8. ren, nytvättad. «n# ^bergog$Mi 
Bett: bädd med rena öfverdrag ooh lakaa. 
-åuff, itj\ välan, friskt mod. -backen, a. ny 
bakad, färsk. -6, -n, /. 1. friskhet» friskt 
utseende, friskt lynne; svalka; kraft, Bpia> 
stighet. 2. ställe där man hämtar frisk Infti 
sommarnöje, -en, sv, I. tr, 1. nppfriska; 
färska upp. 2. tekn. friska. IL Ur. k.IXå 
Brise frischt: brisen friskar npp, eptn^ct 
frischt: det blåser upp. -Iin|, -e, «• m. 
vildsvinsunge. -nielk[end],-nillchend,a. mjfil- 
kande rämjölk. -weg, adv, raskt, utan tre- 
kan, käckt. 

Frislléur, -e, -e, m. frisör. -éuM, -«,/. hl^ 
frisörska. -leren, sv, tr, frisera. 

Frist, -en, /. 1. tid, tidpunkt. Zujeder*^ 
ständigt, in kurzester «v så fort sig gSrs 
låter. 2. frist, anstånd, nppskof . -en, sv, L 
tr, 1. uppskjuta. 2. Jm das Leben «v uppe- 
hålla ngns lif. n. rj, hålla sig vid 111 -fl- 
soch, n. ansökan om anstånd, -lewibriilt 
/. beviljande af anstånd, -ung,/. L npp- 
skof, anstånd. 2. uppehälle. 

Frisur, -en, /. frisyr. 

Fritz, -en«, -e[n], m, Frits. 

frivol, a, lättsinnig, lättfärdig, frlvoL -llil^ 
-en, /. lättsinne, frivolitet. 

froh, a, glad, etnea Dinges ei. fi6er et» I^: 
öfver en sak, eines Dinges «\* verimti) 
blifva glad öfver, b) komma i åtnjatsade 
af en sak. -blick, m. glad blick, giwhl, s. 
glad känsla, -gelaunt, a, gladlynt. -|taiC[b]f 
a. med gladt mod, glädtig. 

ffröhiich, a, 1. glad, glädtig, väl till mods. I. 
glädjande, lofvande. -kelt, /. 1. gli4i«i 
glädtighet. 2. lustbarhet, nöje, fdriostelse. 

ffrohlllécken (tfr. ' - -), I. sv. Ur. A. jnbla. sksr 
(gen.) Sache eL TEBi. Uber eine Sackti tfvar 
ngt. II. -s, O, n. jubeL -Mi|t[li], «• gistt 



itr, iDtraniiUn, rjl, refleslTt, St, etarkt, SV, evagt» tr, traniiUTt rerb. h, har Mahem, S. har eel» UD 



{ 



Wlg 



— 175 — 



FrUha täjadoli6iii 



Bw m/rtt», -IJnn • nFroAmu^ *$Enill9 

■«r [+]♦ (I. 1- froni, reHgl5a; mild, 
aixte, 2. o^kyl(1[g, fridsam, Htllla» 
Ti «pnk, 

llélf '^ni /- läser S, iiigotterl, »krym- 
lli É^. %(r, A. låtsa frDmfact, vara pie^ 
^ låssraktlg; «kryiiitä. 
» fff. iVr- A, gagna, /m r ngn, xu eCuf. .' 
t. ifu jir 'V titl Dgna gagn. 
plielt,^. frotnbetj from bunden g. -t«rj 
»fetiit, lisare, ektjmt&re, -lerlni -rt^i^^ 
trska, ftkymteTska. 
o. h5g, korlig, helig. H. '^^ m. 1, 
änare, 1&. tiqL -[ij, 'en,f. dagiTerke 
Dder n. rtrEMur* *r» thjldfs* »ti fyt3£är» för iln 
lagsverks^kyldiirheL -nckBT, m. tkeTt 
med hvitken diigayerkaakjldighcii Hr 
td, -altar, m. hufvnd altare* -ftmt, n. 
I#aa. 'UrbAtt, /. dagsverke. -arbelUrj 
^TerkAre. ^bir, o. dagsrerksskyldig. 
, m. dflkgfiverksekyldlg bondöi torp are. 
-F FronA{tå)^ -dletiit, nu dagiTerke^ 
arksakjldigliet* "en^ frSnen, n?. Ur. h, 
på dagBi^etke. !£. biiå. Ytbi. biot&yrc^nen.- 
fra Bi^ Ltf lemna fdtt lopp åt^ i. «■■ 

*, m. d^gäYerkafd. -In, -nen, /. kvmiiii 
[är p& dagiverke» 

itin, pL aträng fasta på TeiSrfita fre> 
i hvart kvartal af kyikoltret. -feitö, 
fcte^ fäi^gelae. 4rel, o. fri frän d;\gö- 
skjldigliet. "fuhrfti /. kordftgsTCTke, 1 
erksakjldigbeten Ing&etide fora éU 
I. ^soldr n. peugar eom erliiggas för 
jdsHppa dÄgBTerkBskyldlgheten. -fl ut, 
ida på 11 vilket dagaverkBfikyl di gliet 
, *hirr, m. ägnre till d^gsverks&kjl- 
lårdar. 'lalcbnim, m, KFiati lekamen. 
«l1tsf«M,n.EristilekatnGTiH fest. -pfUcM, 
iwverksfikyldigbet. *pfllehtlg, ». dags- 

, -en,y. 1. framalda. 2- förgrnrrrt. 5. 
In der ^ siehen: tillhöra de atri- 
, Tam i elden. -Ispfci, -[ä], -, 4s|»ii, 
frön te spis. 

f, m. nppByningsmaii dfver dagsvei- 
ingpektor. 

-e t» »»- 1- groda. 2. med, grodsTnUt, 
m. grodhlad. 'geqwBk[ö]j n, gfpdora 
nde, -lache^/. grodpöU 'lalch, m. gtod* 
n, m* grodiinge mmi ifMiii. 
n. X. froatj köld* 2* froatknölar. 
Fu/sen habem hafra örokjlda 
|beutfl, /. froatknöL 
. I, tr. kyla^ komma att fryaa. tmi. 
Jfr^iUit mich : jag fryser litetj kän- 
f maklg. IL Ur, h. 1. Btnåfryaa, kän- 
r niftklg. 8. »pfn. €$/r&at$U : det fryaer 



frost Ip, o, froEt:gj kuilL *kciil,/. froat, köld. 

FrSfttlller, -, -Ing, -^^ si. «n eom är fmaen af 
alg, son) lätt fryaer. 

FroBtllmltteri n. medel mot froitkn5lar. *aalb0, 
/. aalfvA mot froatknölar* 

frottferKen, sv. tr. gnida, frottera, -yng, yi 

Frychl, -ef,/* frukt, F tauberes Fruchtchen: 
irciD. akön ungdom. -hAr^ a. fraktbar. *bBr> 
keit, /, fruktbarhet. -I>BhäJtnl[fJs, o. wi, frö- 
hylaai kapt«l. ^bHnoeAdT a. fruktbärande* 
-tB, »p. itr, k. bringa frakt, gagna. *fé[d, n. 
ailde^fKlt. ^gehåusBt n- kämhaa, frökapaeU 
*kap»«l, /. frukapfiel, frphylaa. -Iq>^ n, utan 
frukt, ofruktbar, ofruktaam ; h\iå. fmkttöa* 
'lOiigkart,/. ofrnktbarlict; fiuktlo^bet. -OlB- 
fSBf, *, m. en BOm n}uter f rnkteuj, har nytL" 
j^mderätt mt d|L *n\^Hati^, /. nyttjanderätt, 
•rfllchj a. rik på fmkt, på aäd ; wm. fram- 
gångsrik. ''SchalOf /. 1. iruktflkål. 2. frukta 
BkaL 3. bat. fröbylaa. 

frugal, n. enkel, iarflig. -Itlt^ 1?^/. enkelhat, 
tardighet. 

rr4ih[6ji a. a) ^aitir, 1. tldlgn Mtine Uhr fféhi 
filnf Minuten sm ^ min klocka g&r fem 
mlouter före. 2* tidig pA 44f«o, »dr. bittidaf 
t, •!. m£»j-^«fi "u i morgon bittida, heute «v i 
morae, r^Äi^err* ^ ig&r moree, mt'^ tfen» -^eii 
Taff€: tidigt på dagen. 3* fnm (tiubflnn^» u. 
dem nerfea), i. «i. ta <'\^en ^eiicn: fordomtitno^ 
i forna tider, I tidena början, b) k«mpLmtir. 
4. tidigare, t. «. er tiehi *^er auf att ieh. 
fi, förr, %. ■!. J6 ^erje Utber i jn förr deaB 
bällre, 'ver od^r épäter: förr eller sena- 
re^ 'ver a/j jii kommen: komma före ngni 
in t^tr ah achi Ta^tn: Inom mlndie än 
åtta dar^ ich kaht ^er erwähnti jag har 
förut, of van omnäavt, tfi t^ertn Zeitåti * for- 
domdaga* c) ■npHrUiir^ 6. tidigast, förat. Er 
i£ti/i etf am t^caitn: han fåi' förat reda p& 
det, mU dem f%^tsUn: bittida, dio resten 
Vålker: de äkta folken, -apfal, ra. tidig 
äpplesort, -arbelt, /, arbete om mornarne. 
*bee!, n. drifbänk, -blrnB,/. tidig päronaort. 
■b ref, n. fruktset, -a^ 0^ J". tidig morgon^ 
atnnd, morgon* In der **^ tidigt på morgo- 
nen. * B stens, adv. tidigast, i ek© förr än. 
-gBbel, II. morgonbön. -flebDrt, /. för tidig 
födelae, miBsfall. -getteadleait, tn, ottesång. 
•Jahr^ n. Tår. -kartolfal, /. tidig potatis, 
-kftit, /. frukost, -Ling, •«,!«. I, Tår* 2. ti* 
digt pl inst föd t djur, 3, för tidigt imt tmri 
«riBr faTönopcO fö dt barn. -ling^haftt a. Tårllk. 
*inaB«a, 'meftB, /* otte^iliig, -mdrgfinE, a^fi?. 
tidigt på morgonen^ tidigt om moruame, 
bittida. -Dbst, n. tidig frukt. *p re digt, f, 
otteaångapredlkan. -rtgen, m. tidigt regn, 
a) morgonregn, b) vårregn. *reif, ^. tidigt 
mogen, bråd mogen. »reKe, /.tidig mognad, 
brådmognad. -rottlijjfj^morgonrodnad. -aaatf 
/.Tåraäd. -ichöppen, m.morgoi^siijdeL^atAflil- 
chan. I». Bång mtd h vilken ngn nppv&ktaa 



\^m u^itigHrd. * lAlM tOU- O ttknAr fiar f Lur mojjad. F [lU[iJL]em, P lihCTe vpt%iL. % ^^^tt \iXU^^|<b< 







FrOhsttlok 



— 176 — 



Pf 



om morgonen, •stttck, -e, n. frukost. -stQk* 
ken, sv, I. Ur. h. Bpisa frukost, frukostera. 
II. tr. äta till frukost, -verklärt, -vollendet, a. 
tidigt hädangången, -zeitig, a. tidig, -zei- 
tigkelt,/. egenskap att vara tidig, 
fruktinzieriien, sv. tr. 1. befrukta. 2. band. göra 
fruktbärande, räntebärande, •ung, /. 

ft, itj. betecknande bMtfgt fOravinnftnde, t. ez. fv, weg 
war er! borta var han I 

Fuclis, -e ti m. 1. räf, F goldene Fuchse: guld- 
mynt, dukater, es sind nur zwei Meilen^ 
aber Meilen, die der f>>* gemesse» hat: ngt. 
det är bara två mil, men mil, som förslå. 
2. röd häst, fux. 8. *tud. a) stndent under 
första terminen ei. första året af hans uni- 
versitetstid, b) yngre medlem af en stu- 
dentförening, jfr Bursck 3. -eisen, n. räf- 
sas, -en, I. sv. tr. o. itr. h,? \. plåga, ansätta, 
pina. 2. bedraga, lura, präja. II. äfv. fUchsen, 
a. af räfskinn, räfskinns-. -falle, f. rufgil- 
Icr, räfgrop. -grube, /. 1. räfhåla, räfgryt. 

2. räfgrop. -Icht, -Ig, a. 1. räflik, i sht röd 
■em en rftf, rödhårig. 2. '^/uchswild. 

FQchsIn, -neuj /. räfhona. 

Fuchsiipeiz, m, 1. räfskinn. 2. räfskinnspäls. 
BUd. den *>* amiehen: begagna list. -prellen, 
fl. räfpräUning. -rot[h], a, röd lom en rftf, 
rödhåtig. •8Clieck[e], m. hvit häst med rö- 
da fläckar, -schwanz, m. 1. räf svans. F den 
'V streichen: lisma, smickra. 2. bot. räfrum- 
pa (Alopecurus). •schwänzeln,* sv. itr. h. F 
lisma, smickra, -schwänzer, -, m. F lismare. 
•schwänzerei, -en,/, lismeri, kryperi. -schwän- 
zerisch, a. lismande, krypande, -[teufels-] 
wlld, a. F alldeles utom sig, topp tunnor 
rasande, bindgalen. 

Fuchtel, -fl, /. f uktel. -n, sv. I. itr. h. Mit den 
Handen f>^WLttk med händerna. II. <r. f uktla. 

Fuder, -, n. dim. [f], 1. lass. 2. ett p& oUka trakter 
olika mått fOr rita varor : f Oder. 

Pufl» •[«]*» ö> »»• ^og> grundadt skäl; rättig- 
het. Mit gutem <n« välbefogadt. -e, -ft, /. 1. 
fog, fogning, fals. Aus den 'vn gehen ei. 
weichen : gå sönder i fogningarna. 2. lämp- 
ligt tillfälle att vidfoga ei. bifoga ngt. 8. mus. 
fuga. -en, sv. tr. 1. foga, hopfoga. 2. fogstryka. 

fagilen, sv. I. tr. 1. foga. Zu etw. 'v tillfoga, 
tillägga till ngt. 2. foga, anordna. Wie Gott 
esfugt: som Gud vill, /»» etw. zu wissen ^v 
laga att ngn får veta ngt. II. rjl. 1. foga 
sig. Sich den Befehlen js <x» efterkomma 
ngns befallningar. 2. foga sig, gifva efter. 

3. open. foga sig, tilldraga sig, hända. 
-ewort, -er f, f». gram. konjunktion, -lieh, 
a. rani. adv, passande, lämplig, med fog, 
med rätta. Er hatte *>* schweigen hönnen: 
han hade gärna kunnat tiga. -lichkelt,/. 
fog, lämplighet, -sim, a. foglig, medgörlig. 
-samkeK, /. foglighet, medgörlighet. -ung, 
/. 1. fogning, fogande. 2. eftergift, under- 
gifvenhet. 3. skickelse, försyn. 



fOhiilbär, a. förnimbar, kännbar. Jm 
machen: låta ngn känna ngt. -barke 
förnimbarhet. 2. kännbarhet, betyd 
•en, sv. 1. tr. känna. Jfn den Puls <v 
ngn på pulsen, ein Glitd nieht mehr 
va mistat känseln i en lem. II. rfl. 
na sig, t. ez. glucklich, Sich [etw.] *\ 
sig vara ngt. 2. trefva sig, t. ez. ni 
Thure: fram till dörren. 3. Etw.fuh 
ngt käns, kan känna». Hl. itr, k. 1. 
haf va känsel, t. ez. jedes Tier fuhlt 
an den Puls, auf den Zahn »st k&n 
på pulsen, -er, -, if». 1. en som kan 
2. xooi. känselspröt. 3. F försök lOr i 
■ig for. •faden, fn. -born, fi. xooi. käns 
pannspröt. •los, a, känslolös, okanel 
sigkelt,/. känslolöshet, •sinn, fn. käo 
ne. -ung, /. känning, beröring, -unf 
gen, fi. känselsinne. 

Fuhra, -f», /. 1. fora. 2. Etw. mit der nt 
»\t bekommen: få ngt på vagn. 3. f< 

fftbrHefl, sv. I. tr, 1. föra, leda. Jrre «% 
leda, fuhre uns nicht in Versuehung 
oss icke i frestelse 1 jm etw. vor die 
f>* göra ngt tydligt, åskådlig^ för D] 
minna ngn om ngt. 2. haf va, vara f 
med, bära, föra. Etw. bei sich fs* hafv 
ngt på sig, dieser Flufsfukrt Krek 
fins kräftor i denna flod. 3. b&nd. hi 
■aln, p& lager. 4. uppföra, draga fram, t. 
Mauer. Die Mauem höher f\t höja roi 
etw. weiter <n« fortsätta ngt. 6. föi 
Bucher, ein eingezogenes Leben, dos 
sköta, t. ez. die Korrespondenz, den . 
förvalta, t. ez. ein Amt; handhofva, t. 
Regierung; leda, t. ez. eine UntersM 
Er fuhrt eine gluchliche Ehe : hans 
skåp är lyckligt. II. itr, h. Der Wet 
nach der Stadt: vägen för, leder, | 
staden, -er, -, i». förare, anförare, 
förvaltare, dirigent, -erin, -nen, f, 
rinna, -erschaft, /. 1. förande, ledii 
■anitiige förare, förarkår. 

Fuhrligeld, n, forlön. -herr, fn. åkare, 
fn. forman, åkare, •mannswagen, m. fe 

FUhrung, /. 1. ledning, rs* der Buehm 
för ing. 2. uppförande. 

Fuhrllweg, fn. farväg. •werk, f». fordon, 
•wesen, n. varuforsling, transportväs 

FUillle, -n, /. 1. öskar. 2. fyllning, f 
8. fullhet, rikt förråd, ymnighet, dfv 
Die Bulle und *>* riklig mängd, öff 
aus der »* seines Herzens sprechems i 
djupet af sitt hjärta, éie 'v ihres i 
hennes svällande barm. -aimar, m, 
-en, I. -, n. föl. II. sv, tr. 1. fylla, up 
2. ösa. III. sv, itr, h, föla. -ffals, f>. 
-haar, n. stopphår. -horn, fi. ymnighet 
-kanne, /. kanna att ösa med. -haWa^, 
att »aa med. -löffel, M. förläggaislef. -M 
kok. fyllning, -ung,/. 1. ifyllande, ihil 



itr. intraneiUTt, rjl, refleziTt, St. starkt, SV, iragt, tr. traneiUTt Terl». A. har teie», S. hmt Mte tiU I 



— Itl — 



FtrstUolikalt 



[liiiEig, fylltiAd. 3, rat«, falt, l tcL ^ 

\ ttj» m. fliai* % fynd. 
lOfi •«, fi^ grtiudi grQDdr&I| gTtLndniiir, 
»t* Bfia. «^t0. ouj <l«ni nw# tér^tektn: t 
L fårstl ngt. -Ålf a« grandlåggaiide. 
i, m. landutnentiLLAats. -iemi, att. tr. 
lAj grixndlågfft, läggm ^randTftlen lill. 

•t/- 

lon» *«n, y^ grundlåggning. -giklllir, y: 
n. hitt«l5n. -grlibéf /. grafym, fjiid' 
woå. goldgmfTa. <t»r«ii, #i?. fr. grrtadAj 
Ilägga, ifcöd ja, Fund{$rté S^halJ: iknld 
Pära ^éialande fäkQThet ^mieB* ^tfttOOt 
t, 18». fyndort. 
fc m, mTåDare på Fyeo. ■*! -i, Ö^ ti. 

Vnij. ibbfi. trt. |c l^tnfttf t. o. (d64|l ii-Biid- 
m, ^ ffirade et eine per&de Zahi j*in 
Inlåta udda Tara jämt. II, *wn^fv fetn^ 
^L isu. jf^ lat. n*ä firei» -0rj .i^, ka» L, fem- 
Hémt&l. 3, ledamot si ^tt af iem pei^ 
bestående Aamfand, fem-inati. 4., bo1> 
:^iji femte tégimeniot. 6<, rln från år 5, 

»IfMil koat^tf fem nr^Dnlf et, mvt m. m. 
iqfL o> fem elagfi» *ttj a. (ardnigiiuD 
-tihalb, a. fyra och ea half» 4#1, -, 
atedel. ^tanS} acfv. far diit fectte, *z0liiif 
ihn,i L a« (aiajL fm^iätmil femton, H. *€n^ 

ar, f itnfzthnftr, m. fem tontal m m, jn- 
pr. ^xehn«He^ fuitf^sliiiArlelf ibtyi. a. fem- 
dAgs. -20htilt, funtiehnta, c». (ardDiDcmi) 
mde. ^zBhntel, Funf^ahntei; *f f», fem> 
!L -zahnten», tunfzahnlanai adv. for det 
IB de. -trg, funfzig, I, a. (nbAji. iniD4i«i) 
o, |& drei/åiff, II. -e«,/, femtia» Batj-. 
|,iEB»i, »Ad dreL -ilfl©f, Fwnfilger, I. -, 
Jamtiåritag. S. in cfen ^vn lem: vara 
tiotalet lofTH fkiuti» år). 3. jfr Fäaftr 
JL atöjL a. iHe ^ JaHre: femtiotalet, 
naellaii £0 och 6 G, -tigorin, FunfiigsHn, 
f, fem t tårs k^iimaj femtlårlng. -liger- 
Ii4xt|ttrlef, «\)oji. et. femtio elags. -z^gstaj 
tftv, n. (ordBiDEttftt) femtionde, -ilgstal^ 
gsloli 'f n. femtioDdedel. ^zlgttAAij 
gitans^ ac/r, för det femtionde, 
»n, *r. ttr, A. fangera^ tjänBtgöra. 
"it -n['Jr -»I ™' dl», t] gniata. -»lllj «t. 
,. glSnia^ gnietra, Bkimra» ti a dra, -eh 
tJtlAU, a, eplittemy, -an, av. itr. h. 
ra, apTaka. -antthtiUch, o* gnistTande, 
tfttr, wi. I* eldakärm, Ä, gniataliickttTe. 
r till ti, n. f^pTakande. 'anaprUhend, n, 
rande, aprakaade. *1ién, -en,/- fuak- 
grrättnicg, förval tn ing, göromål. 'llo- 
n, -fj ni, funktlodär, t] anateman. 
Prep. med iflk, 1, for, Daa f^ und Wi- 
lÉålen för och emot; maa ^ éin .- h^ad 
B, I, n. tirczj 'N* ein Jfanit tal daaf bråd 
iJKst. huTUdan karl äf det? wdå «v J£> 



a\€hi€fi er auch hahcu maff: hv^å fdi afaig* 
tar han ån laå faafva, vfos 'v fiende -Enl" 
i^kuldi^Tin^én f hrilka oala araäLkterF 3, 
T&ff ^ Tfng: d^ efter dag, Jfonn "^ Manm: 
a) en och en I ttoier, b) bTarenda en, aUsa 
Stuct ^ Sfieit £et(;å«a.* betrakta allt osi wa 
■fltt> dM uidr*, hiraretida Bak. 3. f0ri]dr. » vor^ 
I. Cl. fsi Schrtcktn åieich : blek af fdr&kråc- 
keUe. IL nde. ^s* und ^^ aUt framgent, allt- 
|ämt. *bsla, a<lp. isrAidr, framåt, vidare, -bit- 
it, / fÖTbön, '^ tiniaffem «i. tkun^ fålla för- 
boa. <kittBa, Hr. h. fåUa^ göra förbön. -Ul- 
1>r(l0)^ IB. {/.} förebedjar« (-eraka), 

F«rch|]«, 'S,/. fåra. -en, at*. tr. fåra, plöja, dra- 
ga fåror I. 'inirtif, -anR^rmfg^ -ig, a. fårad. 

FvFCftl, O, /. fru kun, rädsla. /» ^ leUen : 
Bkrämina, injaga frokt^n hoa, -Mr, ö, fcpk- 
tanarärd, f örekräcklig, -b«rlC«K,/. fdrflkräcle- 
Ugbat. -btli, fl, * Furckterachtmun^. 

fUrchtlftn, tif, L «r. fruktci, rara rädd for. II. 
p)f. Tara rSdd, vorjm: för nga. IckfnrehU 
mtcå <^iei 2it fAiJii,' jag är rädd for att^ t öra 
ej göra detta, III. lYr. k. v