4 ‘ io . + b; “ah Me fe ae % * ae ‘ 8 9 ¢ i tnty ait 24 “_—? 7 , ; E2 nal et ge Seen we ate a Saal an ron NS : aia 7 ~ on) ce . ~ : ig - B . e — aoe en oe 8 ne - se. ‘ Se: 7 RG ‘ es ae = ~s ms at. - ,. enege? “ees yf" : “+4 is m Sah a « PER >. s s ~~ oo Petia = “ ae ee ar Oe? ee S, euge A AS pla C ? eae - An aD Nae on > = oer Sh ayy SEF Teg Wome gcse big tO ng ~~ guys Og ne Oy ek Oe nn en en area ee an ee pe ny ate ee oe Ft ga AT AO RS ey at ean = ee eee ‘ in ~s oe wee ow On fer Ss 0 tee ~~ et age, ~ am, Ren a” - ee on et OR ML me Ale Ae ne ge, Oe at oo ee ee es en beta ee re tees Ps =e. e* os = ee = em 7 +2, ©. ee ee - --. iy | “— oe i aw ae pe Ses -_ me ante. a ee = am = - earn ae ae ~—* AF ae 9 oe ee, as = Fy Ogg ee Pe. ae -« Cet ate gt a - - —« ~— — Whe = <_< he som ~ KO Co as ee te wah rae oe pay ile Te Sy cre 2 ey Oe 88 i Soe - »*e ~ avi 15= ~ "Ones e pO. is Ox of? = —« 2 “oe ae na oan = ane. ern ~ net Oe oe s ‘a = 2 PG *, a fo o, ne ee a oo wee, me Ne es = My age ee = ay ane = ao - man - ba <9. = onli” One ee ng a ny ei a ee a, een te = . ge ie me — a ear oi, ~*~ nad a ee Ne oe eg Le , bee Ne? ee i? et net re ~~ PS ~ pay aoe Ca? “nee ~ al te es ag i = é a : ee pe al” ee eal Ser a ete RR oe a Oe x Cath, ae of 3 ate - —w ane AN os; ere he Ps wg ene ee OZ, ad nine a fw ~s a Pe ee ee me Bee en a ee SN ge atadnas oT a OE eS Se a i — n= fon ai. re tenn Ne ee PN ae Pe a s = 5. = id Ao ee Me = - Peale a pn hf ETL OE, Paige i a a ER apa Ne ee Se a Ne -,™ ang eS ae ean eg Tes os eee Og > ee me Sh 8 ee Lear - =". - et a - ~* ne ae 7 oe nag” tages Lora a ~ < eg ae png aay on a cs en tact eae s 2 ac, - ene My ann, : ee re o* we = ee ama Ce ee Pa ne a te ee ES Ee PS Me oe oe Te ea ee ce a ee id sg Pe es © AS e,*, - 2.2 As at." Ce Winn ano eS tot ee ee oe a feng oter'e ~<—s rr ila they (Ot 2 Pra. ae ee -. * an gent Pe Po ae one *Ofe bln eee hy Sh atl te Pod Ot hed » Muse -*.. ‘800 te ae £4 ated ~ EI. Fa a OTE ne er -. “-s = a cs . sa a oe ee = ea eee free te on re me an, it agen an —, - ie Pte ote — > ~~ : o® 3, *,*2<0, : ~ “< ~ am ~ » mal == ~ Me al ed ian ted as a. * sos Me e 7 ~~ own ge WMS oe ‘< pith, fe ic - gt — Call Pa me a+ OS ae a a a i el ea a ee Oe aes Oe! eae Ral a my a — 2 7 Pk et A cad ee ne ee . PR IE et gree ae A Pag ge La at ELT Pep OED ea el rat ed Te OO aT aD ay aa Pa pete aay ane Bi Gah Sy Nee Se RT “i Pe ee Sa ee ae ae. i Se ae a oe ae - - = ee eee. ee a Pee ee ee eee ee ey YN ay i} NS Hf? a4 fas ohh np yf at pys i a —~ DA ) etc., hvarfére 9 af dessa bortlemnats redan fran Kalms Flora fennica®). Dessutom upptagas flere arter, hvilka, ehuru f6- rekommande i andra delar af landet, dock foga torde finnas 1 det ifragavarande omradet 7), och fortjenar det att framhallas, att tva detta arbete, som alle redan fr 1747 i et Academiskt Snilleverck .. . blef framgifvet, har tiickts betyga en synnerlig ynnest“: Gadd Sat. p. 4. 1) T det par ginger omnamda meddelandet fran 1772 heter det om Gadd bl. a. ,Herr Banco-Commissarien torde undra, at jag ej kallar honom Bota- nicus, ty hans tid tilliter honom ej at arbeta i Botaniqven, och utom dess tror han sig hafva nog om han endast berattar i sina skrifter hvad andra sagt utan att sielf kinna vexterne*; Lindvall p. 107, (jfr ofvan p. 17 not 1). 2) Det enda undantaget fr i afseende 4 Anthericum (267) ramosum »rara certe plantula, in Satagunda qvidem non adhuc a me observata, sed... dum iter faciebam in Tavastiae paroechia Achas“, men denna vaxt har icke aterfunnits i Finland. 3) Enligt hvad i inledningen meddelas ,8 socknar och 9 Capelgild*: Gadd Sat. p. 7 och 8. 4) Utom Anthericum * hora hit Campanula (177) uniflora *, Lonicera (191) Periclymenum *, Juncus (282) sqvarrosus, Sisymbriwn 55.2 = Nastur- tium officinale *, Trifolium (618) procumbens (kunde mdjligen riiknas till 16]j. grupp), Hyoseris 630—= Arnoseris minima *, Viola (718) hirta, Salix (812) alba *, 5) Antirrhinum 502 = Linaria minor, Cochlearia 540 = Nasturtium Ar- moracia * och Sisymbrium 551—= Nasturtium silvestre *. Hit kunde kanske ritteligen ligeas ifven Senecio (688) Jacobaea *. 6) Dessa 4ro i noterna betecknade med *. 7) Avena (96) pratensis, Athamantha 229 = Libanotis montana, Rubus (410) caesius, Arabis (566) alpina *, Tussilago 682 = Petasites frigida, Carex (747) pulicaris, C. 748= Scirpus compressus *, C. (750) vulpina, P([t]eris 846 — Blechnum spicant. Nagra andra iro Afven tvifvelaktiga, sisom atmin- stone ej hittills Aterfunna, hit héra Briza (80) media, Avena (97) fatua, Her- niaria (267) glabra, Hypericum (626) hirsutum, Hieracium 636 = Crepis Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 27 af dessa (oberiknadt ormbunkar etc.) ej upptagas 1 Kalms flora. Sisom redan papekades, betecknas en del af arterna sasom sall- synta, men iifven i detta afseende kunna manga anmirkningar goras, i det att en del af dessa vaxter aro mer eller mindre all- miinna ej endast i Satakunta, utan afven i storre delen af sédra Finland !), hvaremot flere af de vaxter, som ej betecknas sasom siillsynta, i sjilfva verket fro det i denna del af landet 2). Det nu anférda torde bist visa, med hvilken férsigtighet uppgifter fran denna tid maste emottagas, hvaremot det iin en gang bér fram- hallas, att ett icke ringa antal viixter i detta arbete forsta gangen anfores fran Finland °). Under det de nu omniimda forteckningarna, ehuru de aro spe- cialfloror, upptaga 400 4 500 arter, omniimnas i Hellenii forteck- ning pa finska medicinalviaxter *) endast 158 arter, hvaraf 10 kryp- togamer. Sasom redan af titeln framgar, afser detta arbete e] heller uteslutande den botaniska vetenskapen, utan ar fornamll- gast skrifvet i praktiskt syfte >). Emellertid fortjenar det att val beaktas i den finska botanikens historia. Bland arbeten som ute- slutande hinféra sig till Finlands flora ar det niémligen det forsta, dir st&andorter upptagas for (néra pa) alla omnamda vaxter, praemorsa, Mercurialis (823) perennis, m. fl. Daremot antager jag, att Me- lampyrum (510) cristatum ar tryckfel for M. (514) silvaticum. 1) T. ex. Veronica (9) scutellata, Valeriana (30) officinalis, Lysimachia (166) vulgaris, Betula (777) nana, m. fl. 2) T. ex. Convolvulus (173) arvensis, Ornithogalum 270 = Gagea lutea, Ervum (606) tetraspermum, Trifolium (616) arvense, Asplenium (854) tricho- manes 0. s. v. Det fortjenar dessutom pipekas, att af de ofvan uppriknade arterna utom Anthericum endast 4 niml. Herniaria glabra, Linaria minor, Mercurialis perennis och Blechnum spicant upptagas sisom sallsynta; alla éf- riga sakna denna beteckning. ®) T. ex. Nasturtium amphibium, Lathyrus palustris, Petasites officina- lis, Myriophyllum spicatum, m. fil. (Detta giller ifven, ehuru i mindre man, Herkepzi arbete). Skulle man, hvilket otvifvelaktigt ar rattast, ej taga upp- gifterna hos Tillandz, sisom till en del omdjliga att siikert utreda, med i rikningen, blefve detta antal af fdr Finlands flora nya arter mycket stort. Det synes mig emellertid ej vara skal att i allminhet (med undantag for de viixter som omnimnas af Linné) séka noggrant utreda forhillandet fore utkom- sten af Kalms Flora fennica. *) Disp. af C. N. Hellenius och G. Levin, Abo 1773. 5) Se Hell. p. 1 och 2. 28 Acta Sccietatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. hvarjimte freqvensen i flertalet fall ar utsatt. En synnerlig for- tjenst ar att uppgifterna har, sa vidt man kan se, aro mera pa- litliga fin i de nyss behandlade arbetena. Visserligen f6rekomma ifven har fel, men dessa aro ej synnerligen manga, och, hvad som Ar naistan annu viktigare, dessa oriktigheter kunna i de fle- sta fall med timlig laitthet utredas'), Att nagra smiarre oegent- ligheter vidlada en mindre del af Hellenii uppgifter om freqvensen och standorterna ?), torde ej forundra nagon, da uppgifterna harom i de flesta fall annu voro nya for var flora. Det synes mig dir- fore, att man afven i manga af de fall, dar nagon bekraftelse fran senare tid ej foreligger, skulle kunna lita pa Hellenii uppgif- ter 3). Innan vi fran dessa arbeten, hvilka utgjort fullstandiga vaxt- forteckningar i ett eller annat afseende, dfverga till de sockenbe- skrifningar m. m., dar endast ett stodrre eller mindre antal sar- skildt anmirkningsvirda vaxter uppraknas, men nagot forsdk att astadkomma en fullstandig forteckning ej g6res, maste vi syssel- sitta oss nagot med tvenne arbeten af utlandska forfattare, i hvilka afven Finlands flora ar fOremal for behandling. I Acerbis resebeskrifning *) ingar naémligen en Flora avasaxensis®), forfattad 1) Af arter, som iro frimmande for landets flora, omnamnas utom den flere ginger omtalade Rumex acutus ifven Orchis morio (ny). Med tamligen stor sikerhet kan man som oriktiga beteckna uppg. om Laserpitiwm latifohum (,nog sillsynt uppe i landet“), Archangelica officinalis (jfr ofvan p. 19), Ane- mone Pulsatilla (jfr ofvan p. 19; kunde mj}. féras till f6lj. grupp) och Ulmaria filipendula (cit.). Hittills icke bekriftade iro vidare uppg. om Anchusa officinalis (cit.), Rosa canina (cit.), Ononis spinosa (uppg. kunde mé6jl. betraktas sasom riktig, se ofvan p. 19), hvartill kunna liggas uppgifterna om Herniaria gla- bra fran Hollola och Eupatorium cannabinum fran Kymmene, som dock in- galunda iro osannolika. Af dessa uppgifter bero troligtvis de med ,,cit.“ be- tecknade pA Aldre oriktiga uppgifter isynnerhet af Herkepzeus, ehuru detta ej ir direkt angifvet. *) T. ex. Arctium Lappa L. ifven vid ,,bergsrétter“. 3) Namnas bor att uppgifterna fran skirgarden aro meddelade af P. A. Gadd: Hell. p. 1. 4) J. Acerbi, Voyage au Cap-Nord (Trad.), Paris 1804. Det engelska origi- nalet har jag ej sett; m&hinda ingir dar ett stérre antal botaniska uppgifter, se Trauty. Fontes p. 10. 5) Tom. II p. 170—171; hair upptagas 38 arter, hvaraf ett par dock icke blifvit funna af senare botanister. Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 29 af Julin, hvarjaimte andra uppgifter af botaniskt innehall fére- komma pa flere stillen*), En finsk literaturhistoriker kallar Acerbi den beryktade storljugaren“*); hans botaniska uppgifter skulle ej gdra honom fortjent af detta epitet, men fbr bedémandet af dessa uppgifters trovardighet, ma man erinra sig, att de till allra storsta delen harstamma fran Julin, hvarf6r det torde vara nog att hanvisa till kritiken 6fver Julins f6rniimsta botaniska arbete. Af helt annan beskaffenhet ar Liljeblads svenska flora). Visserligen upptagas har i allmanhet ett ringa antal fyndorter, och sarskildt synes Finland i detta afseende vara timligen foérsum- madt*), men uppgifterna aro ganska palitliga®) och arbetet har sin sarskilda betydelse sasom mig veterligen den férsta egentliga floristiska handbok pa svenska spraket, som afven upptager Fin- lands vaxter®). Det vackte ogillande, att nagra af Linnés klas- ser har blifvit indragna, och denna handbok erhdll aldrig det erkannande, som den af Hartman utgifna, men icke desto min- dre torde arbetet pa sin tid varit ganska framstaende, hvilket bl. a. framgar daraf, att det blifvit tryckt i tre upplagor, hvaraf den sista utkom efter forfattarens déd. Det bor emellertid miir- kas, att nara pa alla uppgifter om Finlands flora utgatt fran sista upplagan. Utmarkande for denna flora, om man jimfor den med nyare, ar den synnerligen stora uppmirksamhet som egnas vix- *) Sa egnas tom. II p. 127 en hel sida at Calypso borealis; i tom. III p. 283—285 upptagas 8. Castréns botaniska observationer i Utsjoki o. s. v. *) W. Lagus, Inbjudningsskrift till Kejs. Alexanders Universitetets minnesfest dfver Elias Lénnrot, Helsingfors 1884, p. 34. °) S. Liljeblad, Utkast til en svensk flora eller afhandling om sven- Ska vixternas vasendteliga kinnetecken och nytta. Férsta upp]. Upsala 1792, andra upplagan Upsala 1798, tredje upplagan Upsala 1816. *) Sa vidt jag kunnat finna, upptagas i andra upplagan 16 arter sir- skildt fran Finland; mahinda har dock nigon uppgift blifvit forbisedd. Nira pa alla dessa uppgifter finnas redan i férsta uppl., ehuru ett par upptagas sasom varieteter under andra arter iin i den senare. 5) Se dock p. 30 not 1. *) I C. F. Hoffbergs, Anvisning til Wixt-Rikets Kinnedom (3 uppl., den sista Stockholm 1792) iiro diagnoserna pi latin, ehuru arbetet f. 6. ir skrif- vet pa svenska. Mig veterligen innehiller arbetet icke nigot bidrag till Fin- lands flora utéfver nigra uppgifter, som redan ing i Linnés FI. Suec. 30 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. ternas nytta, hvilket redan framgar af titeln; att boken delar denna egenskap med flertalet arbeten fran denna tid, har redan blifvit framhallet. Har omnamnas fyra a fem arter, sa vidt mig air bekant, fOr forsta gangen fran Finland‘). Ofverga vi nu till den andra gruppen af hithérande arbeten, moter oss friimst med afseende a antalet omnamda vaxter Ca- renii 2) beskrifning Ofver Hvittis, dar den egentliga vaxtfortecknin- gen upptager 71 arter*). Af dessa aro dock flere otvifvelaktigt oraitt best&imda +), hvarfore uppgifterna i allmanhet maste betrak- tas sasom tvifvelaktiga. — Af stérre betydelse ar Radloffs*) be- skrifning éfver Aland, som i betydlig min kompletterar de upp- gifter om denna trakt, hvilka innehallas 1 Tzernstroms vida Aldre arbete ®), Enligt Radloff skulle pa Aland finnas 680 arter vilda viaxter, hvaraf 150 kryptogamer’). Af dessa uppraknas dock en- dast 40 a 50 allmanna och 34 sallsyntare vaxter*), bland hvilka 4 a 5%) nu for forsta gangen omnamnas fran Finland. Ehuru en 1) Silene tatarica, Elatine triandra (saisom varietet), Ranunculus hy- perboreus och Salix triandra. Afven Sagina saxatilis upptages under namn af Spergula saginoides fran Ofvertorned, men denna uppgift har ej blifvit be- kraftad. 2) KE. Carenius, Akademiskt férsék till Physico-oekonomisk beskrifning éfver Hyittis Sokn, Praes. P. A. Gadd, Abo 1759. 3) Hiribland en mossa Splachnum ampullaceum. 4) T. ex. Circaea lutetiana, Veronica peregrina, Primula farinosa, Vin- cetoxicum officinale, Narthecium ossifragum. 5) F. W. Radloff, Beskrifning étver Aland, Abo 1795. 6) Chr. Tzernstrém, De Alandia maris baltici insula. Pars prior, Praes. E. Frondin, Upsala 1739. Pars posterior, Praes. P. Ekerman, Upsala 1745. Af Ternstréms uppgifter mirkas de om Orobanche major (se ofvan p. 8) och om Serratula tinctoria, hvilken vaxt hair for férsta gingen uppgifves for Finland, men aldrig aterfunnits, jfr ofvan p. 18 not 5. 7) Radl. p. 234. §) Haraf 3 lafvar. ®) Valerianella olitoria (under namn af Valeriana Locusta), Lathraea sqvamaria, Allium scorodoprasum, Suaeda maritima (och Salsola kali se p. 31 not 2). Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 31 del af Radloffs uppgifter tidigare varit bestridda!), har dock fler- talet numera bekraftats °). I P. A. Gadds arbeten, isynnerhet i hans ,,Inledning i Sven- ska Landtskétseln“ *) forekomma ganska manga uppgifter, som be- rora Finlands flora. Ehuru visserligen felen har framtrida min- dre iin i hans tidigare omniamda arbeten, torde dock af hvad dir blifvit yttradt framga, att man icke utan vidare kan lita pa alla de ifragavarande uppgifterna. Sarskildt fOrtjenar emellertid fram- hallas, att Glyceria agvatica *), och Scorzonera hwmnilis*®) har for forsta gangen omnimnas fran Finland. Ehuru M.°) och 8. Castréns fenologiska anteckningar ej upp- taga ett st6rre antal arter, hvilket ju ligger i sakens natur, er- bjuda de dock intresse afven fran floristisk synpunkt, i det att de hinféra sig till floran i omraden, som tidigare endast sallan eller aldrig blifvit foremal for botanisk undersdkning. Isynnerhet gal- ler detta S. Castréns iakttagelser, hvarvid dock ar att beklaga, det 1) Suaeda maritima iterfanns férst 1879; Cypripedium calceolus 1878. 2) Valeriana dioica, Scabiosa Columbaria och Pulmonaria angustifolia utgéra fortfarande undantag. Af Salsola kali finnes ej heller exemplar fran Aland, den uppgifves dirifran dock aftven af F. Nylander: Led. III p. 799. Erythraea Centaurium maste betraktas sasom en kollektiv art = E. vulgaris. Orobanche upptages enl. Tzernstrém, jfr f. 6. Bergstr. p. 43 och 44. — F. Ny- lander filler ett timligen strangt omdéme om Radloff, i det han uppgifver att denne mer in andra (,,praecipue*) upptagit vaxter blott pa analogislut: Spic. 1 p. 3. Emellertid har jag ej funnit att Radloff alls omnimner den har sarskildt framhilina Lonicera Periclymenum (se om denna ofvan p. 26 not 4). 8) Foérsék till en systematisk inledning i Svenska Landtskétseln, Del I—III, Stockholm 1773—1777. De 6friga till denna grupp hérande arbetena iro: Uppmuntran och Underrittelse till Nyttiga Plantagers vidtagande i Fin- land, Disp. Pars 1—11, Abo 1763—1775, Rén och anmirkningar om Utland- ska vixter férsékta i finska klimatet. Disp. Pars 1—4, Abo 1777—1778 if- vensom Undersékning om Nylands och Tavastehus lin, Disp. Pars Il, resp. S. G. Mellenius, Abo 1789 (Pars I berér ej floran). De stillen af dessa ar- beten, som sirskildt réra vaxterna, uppriknas hos Prytz och Selan Bot. lit. *) Gadd Rén I p. 14. Arten omnimnes visserligen hair sasom ursprung- ligen odlad, men dA den bibehallit sig p& samma stille i mer an 100 ar, torde den ifven i denna del af landet kunna riknas till den inhemska floran. 5) Gadd Foérsék II p. 189 och HI p. 171. °) M. Castrén Calendarium Florae & Faunae fran Kemi fér aren 1793 —1799 (Kongl. Finska Hush. Spts Handl. Tom. J), Abo 1803. 32 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. dessa forst atergafvos tamligen oriktigt 1). Har omnamnas for for- sta gangen fran Finland icke mindre an 9 arter?), alla naturligt- vis sadana som foretriadesvis eller uteslutande forekomma i de nordligaste delarne af landet. Emellertid forefinnas i hvartdera ar- betet uppgifter, som icke blifvit bekraftade och knappt torde blifva det °). Grapes beskrifning 6fver Enontekis *) socken hanf6r sig vis- serligen till Finlands politiska omrade, men da denna trakt ej rak- nas till Finland i naturalhistorisk mening, torde uppsatsen hir kunna forbigas. Nagra fjallvaxter anfOras i detta arbete tidigare in hos Wahlenberg. J. H. Gadd*) och A. Salovius*) upprakna ganska manga vixter fran de trakter, hvilka utgjort fOremal for deras under- sdkningar, men de af dem upptagna arterna aro dels ytterst all- manna, dels oritt best&mda’), hvarfOre dessa arbeten bilda en Ofvergang till foljande grupp. 1) Af Julin i Sv. Vet. Ak. Hand]. 1800 under titel Observationer gjorda i Utsjoki Lappmark aren 1795 0. 1797. En riktigare publikation forefinnes i Hushallnings Spts Handl. Tom. I, Abo 1803, Den botaniska delen finnes if- ven hos Acerbi, tom. III p. 283—285. ?) Draba incana, Dr. hirta (tagen vid Inari prestgard, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 58), Rhodiola rosea, Phaca frigida (—,,Ph. alpina“), Saxifraga stellaris, Hieracium alpinum, Ranunculus lapponicus, Silene acaulis, Saussurea alpina. — Alchemilla alpina torde ej béra raknas, da dess forekomst i Uts- joki och trakten diromkring ar hégst tvifvelaktig. 3) Sadana dro hos M. Castrén t. ex. uppgifterna om Lamiwm album, Sedum album och Melampyrum arvense; hos 8. Castrén Epilobiwm tetragonum och Potentilla awrea (P. verna upptages sirskildt, se afven ofvan not 2). *) E. J. Grape, Utkast till beskrifning 6fver Enontekis socken i Tornea Lappmark (K. Sy. Vet. Ak. Hand!. 1804), 5) J. H. Gadd, Férsék att utmirka ritta siningstiden for de i norden brukliga sidesarterna, Praes. P. A. Gadd, Abo 1764. 6) A. Salovius, Anmirkningar rérande ogrisen uti Orihvesi socken af Tavastland, Praes. C. N. Hellenius, Abo 1789. 7) $a upptager J. H. Gadd ,,Bidens frondosa L.* fran Bjérneborg; Sa- lovius Ervwm monanthos fran Orivesi. Om den férra arten anses motsvara B. platycephala (Hartm. p..2, se dock Nym. Consp. p. 348), ar den visserligen funnen vid Tavastehus, men med tiimligen stor sikerhet inkommen fran Ryssland. Den senare iir aldrig Aterfunnen och sikert frammande for Fin- lands flora. Kiinnedomen om viaxternas utbredning i Finland. 33 Sasom en skild grupp synes det mig namligen vara skal att sammanfora de arbeten, ur hvilka ett annu mindre antal uppgil- ter (3 a 10) i floristiskt afseende kunna hemtas'), Dessa arbe- ten 2) tro ungefiir lika manga som de féregaende, men torde det icke vara skal att nirmare uppehalla sig vid hvarje arbete sir- skildt. Flertalet af uppgifterna hianfora sig till trad och buskar och aro ej sallan nagorlunda fullstandiga, hvarfOre de stundom erbjuda jaimforelsevis mycket intresse. Dessa uppgilter torde i all- miinhet, sa vidt det later sig bedéma, vara tamligen tillf6rlitliga, ehuru man ej alldeles blindt kan f6rlita sig pa dem %). Annu stérre ar antalet arbeten fran denna tid, dir endast en a tva uppgifter angaende vaxternas utbredning fOrefinnas och torde antalet dylika, afven om man ej medraknar de sockenbe- skrifningar, dar endast de allra allmannaste tradslagen omnam- nas, uppga till mer 4n 304). Dessa aro naturligtvis af mycket olika beskaffenhet; en del aro monografier, som i synnerhet fOr sin 1) Det bor anmirkas att antalet omnamda vaxter stundom dr stérre, siirskildt galler detta naturligtvis arbeten, dir 4fven utlandska vixter om- namnas. *) Dessa aro (titlarna anféras endast forkortade) Bucht, Cajanus, E. Castrén, Cavander (ei uppt. i Sel. Bot, lit.), Gadd Anm., Gadd Underratt., J. Hell., Just., Kalm Ron, E. Lagus, Pal., Stjerna afvensom H. Wegelius, Berit- telse om en jordbifning; i Kemi cap ieee natten emot nyarsdagen inneva- rande ar, jimte utdrag af meteorologiska obseryationer hallna ar 1758 i Uts- joki (K. Sv. Vet. Acad. Hand]. 1759). I sistnamda uppsats anfoéras bl. a. 6 arter for férsta gingen frin Finlands botaniska omrade (se ofvan p. 20 not 2). Om Tunelds geografi se under féljande period. 3) Sa uppgifvas hvita vinbirsbuskar forekomma [i Kronoby] ,,pa en li- ten holme i Kaskhusfjirden“: Cajanus p. 25; att denna uppgift beror pa ett misstag, synes mig antagligt, jfr redan Bevis p. 17. Opalitligt synes mig J. Hellenii arbete vara. Hir upptagas félj. slagten, som ej kunna anses viixa vildt i Finland, Ligustrum, Syringa, Salvia, Echium, Datura, Scandix, Sam- bucus, Berberis, Tulipa, Reseda, Nepeta, Marrubium, Onopordum, Calendula. *) Skulle icke denna begrinsning goéras, blefve antalet vida stdrre. Prytz, som endast upptager literatur, hvilken belyser vixternas utbredning i Finland, uppraiknar p. 5—28 ej mindre in 103 arbeten, hvaribland dock na- gra upptagas tvai ginger, da de antingen utkommit i éfversittning eller i ny upplaga. Af dessa hinfora sig 4 till tiden fore Linné och 6 till foljande pe- riod; franraiknas dirjimte manuskript, andra upplagor, m. m., dtersta 85 ar- beten, som hinfoéra sig till den ekonomiska perioden, sisom den ofyan blitvit begriinsad. Af dessa hafva 37 ofvan blifvit omnimda, men 7 arbeten fran 2 vo 34 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. tid hafva ganska stort varde'), andra aro rent ekonomiska arbe- ten, delvis af ringa betydelse. Det kan sjalffallet icke har komma i fraga att niirmare inga pa dessa arbeten, men afven en full- stiindig upprikning af dem synes mig Ofverflodig, da de allra fle- sta finnas upptagna i Seelans Ofversigt af Finlands botaniska lite- ratur). Det torde dirfore vara nog att har upprakna de arbe- ten, som af en eller annan anledning ej inga i namda Ofversigt, aifvensom dem, dir riktigt angifna arter omnamnas, hvilka icke aro upptagna i Kalms Flora fennica *). denna tid omnimnas ej af Prytz, hvarfore antalet arbeten, som hora till nu ifragavarande grupp, blefve 55. Harvid maste man dessutom erinra sig, att med samma skil som de uppriknade 4nnu par andra kunde tillaggas. 1) Hit hér i frimsta rummet Wahlenbergs Inledning til Caricographien, som p& grund af tryckningséret maste riknas hit; af de dar beskrifna ar- terna kunna endast Carex glareosa och C. salina anses tagna inom Finlands botaniska granser. 2) Gjalffallet ar att de hair uppraknade arbetena aro langt flere, da Seel, Bot. lit. upptager hela den botaniska literaturen och ej allenast den del, som handlar om vixternas utbredning i Finland. Att afven Prytz’ literatur- forteckning innehiller arbeten, diirifran inga egentliga upplysningar i namda afseende st& att hemta, framhélls ofvan. — Tilliggas ma, att denna kategori af arbeten ej upptages i Notae Consp. 8) Enfalliga anmirkkningar vid Salt kiallor. Praes. P. Kalm, Resp. M. Forsinius, Abo 1754. (P. 10 finaes en uppg. om Salicornia herbacea). Om Ra pottaske tillverkningens upphjelpande i Finland. Praes. P. A. Gadd, Resp. G. G. Lilius, Abo 1774. (P. 7 omnimnes utbredningen af Vince- iano officinale). Nyttan af hallon. Praes. P. Kalm, Resp. I. Wargelin, Abo 1778 (p. 5). Gentiana pulchella en ny Sviinsk vixt af O. Schwartz (K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1783. Hrythraea pulchella beskrifves har fran Aland). Stellaria humifusa ny svensk vixt samt Botaniska erinringar af O. Schwartz (K. Sv. Vet. Ak. Handl. 1789. Cryptogramma crispa omnimnes har for férsta gingen fran Finland). Inledning til Caricographien af G. Wahlenberg (K. Sy. Vet. Ak. Handl. [1802 och] 1803). Hir beskrifvas fran Finlands floromrade Carex glareosa och C. salina. Frin Enontekis Lappmark beskrifvas dessutom Carex laxa och C. (limosa 6) livida. Tvenne nya vixter fundne i Sverige och beskrifne af J. H. af Forsel- les [1807]. (G@lyceria remota beskrifves fran Finland p. 7). Enl. N. I. Fellm. p. V och VI not bér hir tillaggas Weana lemuxuna, Onucanie Koab, pb Canxtnerepoypré 1804, di Mertensia maritima hair om- nimnes fran finska floromridet. Arbetet ar f. 6. mig okandt. Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 35 Slutligen maste vi till denna period riikna anteckningar, som val vida senare blifvit publicerade 1), men dock gjordes redan un- der perioderis forra del, nimligen de som finnas i ett exemplar af Tillandz’ Catalogus plantarum. I inledningen till publikationen af dessa anteckningar har jag sOkt bevisa, att anteckningarna an- tagligen aro gjorda af J. Leche?) omkring 1750, afvensom fram- halla den betydelse som bor tillerkannas dem. Hir ma dirfére endast tillaggas, att man i flere fall kan af dem sluta, hvarifran de viixter som icke finnas i Abo trakten upptagits i Kalms Flora fennica, ty att Kalm haft kannedom om dessa anteckningar, torde man kunna anse {fOr sakert *). Vid bedémandet af detta arbete Schwartz, Wahlenberg, (Lepechin) afvensom Forselles riknas af Seelan sasom utlindska forfattare. Forselles kunde dock kanske, ehuru svensk em- betsman, riiknas till finska férfattare, di sligten 6fverhufvud miste betrak- tas sasom finsk och flertalet af dess medlemmar, hiribland J. H. af Forselles’ foraldrar och son, till stor del vistades i Finland (enligt beniget meddelande af D:r J. O. I. Rancken). Hippuris maritima, beskrifven i Dissertatio botanica de Hippuride. Praes. C. N. Hellenius. Resp. C. R. Brander, Abo 1786, p. 10, bér pa sin héjd betraktas sasom en varietet. (Upptages sisom art frin Finland t. ex. i DC. Prodr. III, Paris 1828). Har ma tillaggas par arbeten som visserligen ej innehalla nagot sir- skildt anmarkningsvardt i floristiskt afseende, men dock iro af botaniskt in- nehall, ehuru ej upptagna i Sel. Bot. lit., nimligen: Om sittet att anstiilla Meteorologiska observationer. Praes. P. Kalm, Resp. A. Gudseus, Abo 1754. (Bihanget innehaller botaniska iakttagelser under Juni manad 1754). Om kannemarken till rika kall- och vattuadror. Praes. P. Kalm, Resp. Chr. Ganander, Abo 1763. (Har uppraknas p. 10 nigra vaxter). Physico- eae Afhandling om uplandningars beskaffenhet i Fin- land, Praes. P. A. Gadd, Resp. E. Widenius, Abo 1772. (P. 15 och J6 lem- nas redogérelse fdr vegetationens utveckling pa uttorkade stillen). — Annu nagra andra kunde tilliggas, men dro af in mindre betydelse. *) I Wasa lycei program for 1884 under titel ,,.En vaxtforteckning frin 1750%. *) Uppgiften om Leches Flora fennica ingar fullstindigare in i de 1. ec. p. 6 citerade arbetena hos J. F. Wallenius, Fauna fennica, Abo 1810, p. 4; sie Eryie ps2, *) Medriknar man de 160 arter, som upptagas i tilligget, hvilket afser vaxter som redan upptagits af Tillandz, men hir af foérf. hanfdras till be- namningarna i Fl. Suec. ed. I, omnimnas i dessa anteckningar sammanlagdt 479 arter, hvaraf 11 kryptogamer och &tminstone 12 odlade arter (i tilligget), hvarfére antalet uppgifter maste anses ganska stort for denna tid. 36 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. maste man for Ofrigt erinra sig, att det icke blifvit af sin forfat- tare slutligt granskadt, enaér det icke af honom offentliggjorts, och anteckningarna patagligen endast utgjort forarbeten till en publi- kation. Ihagkommer man detta samt erinrar sig att flere af de da brukliga namnen aro kollektiva, maste man erkaénna att de uppgifter, som meddelas af anteckningarnas forfattare aro ganska tillforlitliga, om de bedémas efter denna tids standpunkt '). Sammanrakna vi de viixter, som vid slutet af denna period voro kinda fran Finland, sa finna vi att till de af Kalm upptagna och Afven i senare tid aterfunna 544 fanerogamerna minst 32 tillkommit. Antalet vid periodens slut kanda ormbunkar (i vid- striickt mening) torde kunna uppskattas till 20, hvarfore hela an- talet karlvixter utg6r 5967). Att helst nagorlunda noggrant be- stimma antalet af de lagre kryptogamerna skulle erbjuda mycken svarighet och ligger dartill utom &mnet f6r denna uppsats *). 1) Visserligen férekomma nigra uppgifter, hvilka maste betraktas sa- som oriktiga, men stérre delen af dessa upptagas endast efter Tillandz (dir- ibland afven uppgifter om nagra vixter, som antagligen varit odlade); for 3 i 4 troligtvis oriktiga uppgifter citeras [J.] Borgstrém och for ett par [P. A.| Gadd. Af de Aterstiende torde uppg. om Cardamine (561) impatiens uppkom- mit genom ett skriffel for C. (562) hirsuta, hvaremot Siwm latifolium och Potentilla reptans, som ej pa senare tid aterfunnits i narheten af Abo, Aro svarare att tolka; ingendera uppgiften ‘ir dock egentligen osannolik; Siwm upptages dessutom utan sarskild fyndort. ?) I sammanhang hirmed bér namnas, att P. A. Gadd i sitt Tal om fin- ska klimatet, Stockholm 1761 p. 19 uppgifver att ,i Finland aro redan 6fver 1,300 sirskilda species 6rter utom variationer upptackte, som sjelfmante och wildt viixa“ (citatet enl. E. Tuneld, Inledning til Geographien éfver Sverige, femte upplagan, Stockholm 1773, andra afd. p. 147). Det synes tydligt, att kryptogamerna iro medriknade i detta antal, men i hvad man denna uppgift pa’ sin tid var riktig, ar svart att afgéra. Framhallas bor emellertid, att detta citat utgitt fran sjunde upplagan af Tunelds geografi, hvilken upplaga eljest ir vida fullstindigare i afseende 4 uppgifterna fran Finland (se lingre fram). 3) IT andra upplagan af Liljeblads flora upptagas tillsammans 550 arter kryptogamer; en icke ringa del af dessa air dock frammande for Finlands flora och ett ojimférligt mindre antal var med nagorlunda sakerhet uppvi- sadt hiirstiides. Om man undantager Julins férteckning fran 1792 (se ofvan p. 21), torde mig veterligen ingen senare forteckning fran denna period upp- re) a | Kinnedomen om yiixternas utbredning i Finland. i 1 bs Det ar icke blott i Finlands politiska historia, som eft nytt tidsskifte bérjas med ar 1809; afven pa flertalet dfriga omraden och sirskildt. i fraga om undersdékningen af landets flora maste man anse att en ny period da tager sin borjan. Tidigare be- handlades Finlands flora i nirmaste sammanhang med Sveriges, emedan man da liksom ffven senare i allmanhet begransade om- radet for sina undersdkningar efter riksgriinsen!). Nu blef for- hallandet ett annat. Redan tidigare framhdolls, att de flesta upp- ‘gifterna om den finska floran uteslétos fran tredje upplagan af Liljeblads flora; ej heller i Hartmans flora, som begynte utkomma ar 1820, beaktades forhallandena i Finland. Nu mera var bear- betandet af den finska floran en afskild uppgift for sig. Da dess- utom tidsandans allminna riktning blef en annan, torde lamplig- heten af att upptaga 1809 sasom grins ej kunna ifragasittas ”). Slutet af denna period framtrider diremot icke lika omedelbart. 1840-talet afsticker genom den rikliga botaniska literatur, som da sag dagen, i icke ringa grad fran den narmast fOregaende tiden, och i synnerhet maste utgifvandet af en sarskild serie arbeten, taga ens s& manga hithérande vixter som Gadd Sat. (se ofvan p. 25), Radl. p. 234 uppgifver sig hafva funnit pa Aland 150 kryptogamer, men uppraknar ett fatal. I Sverige utkom vid slutet af denna period EK. Acharii Methodus Stockholm 1803; nagra uppgifter, som sirskildt réra Finland, torde knappt ingi i detta arbete, ehuru jag ansett ett omnimnande diraf pa sin plats for att visa det lifligare intresse, som smaningom afven i norden bérjade géra sig gillande i afseende 4 de lagre vaxterna. 1) Wahlenbergs Flora lapponica utgér hir liksom i manga andra afse- enden ett undantag. 2) Se hirom Elmeren p. 18 och S. G. Elmgren, Ofversigt af Finlands litteratur ifrin Ar 1771 till 1863, Helsingfors 1865, p. 43. Afven i 6friga ar- beten angiende Finlands allmiinna literaturhistoria, som jag varit i tillfalle att se, upptages 1809 sasom grins. 3 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. uteslutande egnade at naturalhistorien '), anses for en anmark- ningsvird hindelse, men det synes mig dock att denna period bor utstriickas anda till och med ar 1851. Det i visst afseende for- nimsta botaniska arbetet fran 1840-talet, Fries’ Summa vegetabi- lium Scandinaviae, b6r namligen, sasom jag liangre fram skall séka visa, helst raknas till denna period, under det en ny tid i fraga om finska floran maste anses taga sin boérjan med W. Ny- landers upptridande sasom botanisk skriftstéllare*) och sarskildt med hans uppsats ,,Animadversiones circa distributionem planta- rum in Fennia‘, hvilken utkom i tryck ar 1852. Hartill kommer Annu, att ar 1852 afven i andra afseenden utgdr en i den finska botanikens historia sirdeles anmirkningsvird tidpunkt, i det att en sirskild profession i botanik da blef inraittad, och den forsta forteckningen 6fver musei vaixtsamling detta ar utkom. Redan en flyktig blick pa literaturforteckningen fran denna tid visar, att intresset for botaniken under stérre delen af perio- den var jamf6relsevis ringa i Finland. Under det ett enda decen- nium af den ekonomiska perioden har af finska forfattare att upp- visa mellan 30 och 40 arbeten, som i nagon man hanfora sig till botaniken *), och 25 som innehalla atminstone nagon uppgilt till belysande af Finlands flora *), har man for de trettio forsta aren af nu ifragavarande period (1809—1839) att anteckna knappt 30 dylika botaniska arbeten*), och antalet arbeten, som hanfora sig till Finlands flora, torde enligt min uppskattning ej uppga till 20, hvaraf en icke ringa del af utlindska forfattare. Afven det be- 1) Notiser ur Sillskapets Pro Fauna & Flora Fennica forhandlingar. Férsta hiftet, Helsingfors 1848. Detta hifte ir nistan uteslutande af zoolo- giskt innehall. 2) Redan i forsta haftet af notiserna p. 299—304 finnas nigra smarre botaniska uppsatser af W. Nylander, men dessa inga utan sirskild titel bland strédda anteckningar. 3) Sel. Bot. lit. upptager for tiden 1750—1759 27 bécker utkomna i Finland och 5 i utlandet; hirtill komma par arbeten, som ej upptagas af Seelan. *) Bland dessa miste naturligtvis riknas Linnés arbeten, framst Fl. Suec. 5) Sel. Bot. lit. upptager 13+-14; hirtill bor laggas den |. ¢. p. 94 upp- gifna disputationsféljden Dissertatio academica sistens Hortum Academiae Aboénsis ifvensom Prytz Ant. (och Sjogren). Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 39 staende viirdet hos dessa arbeten under periodens forra och mel- lersta del, om man undantager G. Wahlenbergs och i viss man J. Fellmans skrifter, kan icke stiillas hégre an hos arbetena un- der féregaende period, hvilket niirmare torde framga af det f6l- jande. Framhallas fértjenar dessutom, att de arbeten fran hela denna period, hvilka hafva den stérsta betydelsen i afseende pa kinnedomen af landets flora, aro forfattade af utlandingar. Ehuru visserligen tidehvarfvets allménna riktning maste an- ses vara af synnerlig betydelse, da man vill forklara orsakerna till detta ringa intresse for botaniken, torde man dock icke miss- taga sig, om man till en stor del tillskrifver det forhallandena vid landets hégskola. Visserligen erhdll universitetet genom staten af 1811 en siirskild profession i naturalhistoria+), som hittills sak- nats 2), i det denna profession tidigare *) endast haft namn af pro- fessionen i oekonomi, men dess férsta innehafvare, den framstaende naturforskaren C. N. Hellenius, hade vid periodens boérjan redan tillryggalagt sin kraftfullaste alder +). Hans eftertradare, den be- tydande entomologen C. R. Sahlberg, var mest intresserad af sin specialbransch, hvilken ock flertalet af hans manga disputationer afse5). S&asom den egentlige stiftaren af Societas pro Fauna et Flora Fennica har han emellertid om afven indirekt verkat for de botaniska striifvandena i landet. Sahlberg eftertriddes af J. M. af Tengstrém, men dennes literira verksamhet var inskrankt till de 1) Egentligen Oekonomi och Naturalhistoria 1811—1828 och sedan Zoo- logi och botanik 1828—1852. 2) Det bor dock mirkas att Gabriel Bonsdorff 1786—1794 var profes- sor i naturalhistoria och veterinirvetenskap (se Tengstrém p. 13), men redan sammanstillningen af mnena utvisar, att botaniken ej hade nagot att hop- pas af denna profession. 3) Den inrattades, sisom kindt, 1747 1 st. f. professionen i poesi; dess férsta innehafvare var P. Kalm. 4) Hellenius var fodd 1745, blef emeritus 1816, siledes vid mer an 70 Ars Alder, och dog 1820: Tengstrém p. 285—286. Alla hans 31 disputationer fro enl. Marklin foérfattade fore 1805. 5) Sahlberg blef professor 1818, erhéll afsked s’som emeritus 1841 och afled 1860: R. A. Renvall, Biografiska anteckningar éfver det finska universi- tetets liirare, embets- och tjenstemiin, Helsingfors 1869, p. 174. Se dessutom den varmt hillna nekrologen af F. G. Sanmark i Not. h. 6, Helsingfors 1861, p- 165—167. 40 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. tre obligatoriska disputationerna och nagra obetydliga arbeten at blandadt innehall'). Dessutom hade Tengstrém, da han blef pro- fessor, ,redan uppnatt den alder, att hans egentliga verksamhets- tid kunde anses forliden‘‘?). Den odelade professionens siste in- nehafvare var A. von Nordmann *), men det var genom arbete pa zoologins omrade, som han forvarfvade sig sitt anseende och sitt ledamotskap i de sillsynt manga larda sallskap, af hvilka han var medlem; de fa botaniska arbeten han utgaf*) hade dessutom in- tet med Finlands flora att géra. Utom professionen funnos vid universitetet under denna tid tvenne andra ordinarie tjenster, som hanférde sig till naturalhistorien, n&imligen den med adjunkturen i medicinska fakulteten fOorenade botanices demonstrator-tjensten och musei inspectoratet, hvars innehafvare senare kallades adjunkt i zoologi och botanik, men af dem, hvilka under nu ifragavarande tid beklidde dessa tjenster, behandlade endast Prytz och Wirzéen Finlands flora®). Under hela tiden fanns endast en docent i bota- nik, niimligen F. Nylander, och hans verksamhet hinforde sig till periodens senaste del ®), da intresset for botaniken tillvaxte delvis just under inverkan af hans foredome. Innan vi Ofverga till en naérmare granskning af Ofrig botanisk literatur under denna period, maste vi férst egna var uppmark- 1) Renvall p. 203. 2) A. Moberg, Sillskapets Pro Fauna et Flora Fennica inrattning och verksamhet, Helsingfors 1871, p. 30. 8) Nordmann blef professor i zoologi och botanik 1849 och bibehéll pro- fessionen i zoologi, d& en sirskild profession i botanik inrittades genom uni- versitetets nya statuter af ar 1852: Renvall p. 140. 4) Vorliufige Diagnosen einiger... Pflanzenspecies, Petersburg 1837, Symbolae ad floram cryptogamicam Trans-Caucasi (Acta Soc. Scient. Fenn. Tom III, Helsingfors 1852). Hit bér antagligen afven riknas en beskrifning pa ryska 6fver botaniska och klimatologiska tridgirden i Odessa, Odessa 1847 (ej uppt. i Sel. Bot. lit.), se Renvall p. 148. 5) Botanices demonstratorer voro C. R. Sahlberg 1810—1813, L. J. Prytz 1813—1820, M. Kalm 1822—1828, J. E. A. Wirzén 1839—1852; Musei inspec- torer voro C. R. Sahlberg 1813—1818 och J. M. af Tengstrom 1818—1828; adjunkter i zoologi och botanik J. M. af Tengstrom 1828—1842, R. F. Sahl- berg 1845—1852. Allt enligt Tengstrom och Renvall. Radloffs botaniska verksamhet, d& han var botanices demonstrator 1806—1809, hanfor sig till f6- regdende period. ®) Nylander var docent 1843—1853: Renvall p. XIX och 151. Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 41 samhet at G. Wahlenbergs arbeten, sa vidt de réra Finland, da de i manga afseenden intaga en saregen stillning. Hiarvid hatva vi i friimsta rummet att betrakta hans Flora lapponica, hvilken tryck- tes 18121). Tryckningsaret tillhdr saledes afgjordt den nu be- handlade perioden. Da Wahlenberg verkstalde sina resor i Lapp- land aren 1800, 1802, 1807 och 1810 samt siarskildt reste genom den finska delen af Lappmarkerna ar 18027), forde han saval Enontekis som Kemi Lappmark till svenska Lappmarkerna (i mot- sats mot de norska), och kunde hans arbete saledes liksom pa grund af den tid da undersdkningarna skedde, hanforas till fore- gaende period. Betraktar man daremot de noggranna uppgitterna, den 6fverskadliga framstallningen, de manga synpunkter, ur hvilka floran betraktas, och arbetets i alla afseenden framstaende beskaf- fenhet, vore man béjd att glémma det mer &n 80 ar forflutit se- dan dessa undersékningar skedde och raikna denna bok till den senaste perioden. I allmanhet maste man f6rundra sig darofver, att ett arbete af en sa monstergiltig beskaffenhet som Wahlen- bergs Flora lapponica utdfvat ett relatift taget sa obetydligt in- flytande 3) pa den narmaste tiden och att forst under senaste tid manga af de synpunkter, hvilka redan Wahlenberg papekat, blil- vit fullt beaktade. Siarskildt giller detta vaxternas beroende af héjdfo6rhallandena och temperaturen, i hvilket afseende, sa vidt mig ar bekant, knappt nagon forfattare under den narmaste tiden efter Wahlenberg ens gjort ett forsdk att folja hans spar+). En synnerlig uppmarksamhet egnade Wahlenberg vidare at vaxternas standorter (se isynnerhet inledningen till hans Flora suecica) och deras grinser, och kan han afven i detta afseende allt fortfarande tjena sasom monster, 1) Georgii Wahlenberg Flora Lapponica exhibens plantas geographice et botanice consideratas in Lapponiis svecicis scilicet Umensi, Pitensi, Lulensi, Tornensi et Kemensi nec non Lapponiis norvegicis scilicet Nordlandia et Fin- markia utraqve indigenas et itineribus annorum 1800, 1802, 1807 et 1510 denuo investigatas. Berolini 1812. 2?) Ar 1800 besdkte Wahlenberg af Finlands botaniska omride endast en del af Muonioniska (och Ofvertorned); de tvi senare resorna gingo ej alls genom finskt omrade: Wahlenb. p. XXIV—XXIX. 8) Orsaken hirtill torde kanske f& sékas i den ringa beréring, hvari Wahlenberg stod till 6friga botanister, se hirom E. Fries i Bot. Utfl. Bd IU, Stockholm 1864, p. 99—100, *) J. Fellman har i sina arbeten 2 4 3 héjduppgifter. 42 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. De uppgifter Wahlenberg lemnat om finska floran aro emel- lertid icke blott i nu niimda afseenden synnerligen framstaende, utan antalet vaxter, hvilka forst af honom med sikerhet uppvi- sats inom Finlands botaniska omrade, ir jamf6relsevis mycket stort, isynnerhet darfore att han upptager manga arter, hvilka ti- digare icke varit sirskilda fran nirstaende former. Sasom vix- ter forekommande i Finland enligt Wahlenberg bér man rakna icke blott sadana, som af honom uttryckligen anforas fran Kemi Lappmark?) eller nagon annan del af Finlands botaniska omra- de?), utan afven de viixter, om hvilka han uppgifver att de fore- komma med nagorlunda stor freqvens antingen i alla Lappmarker eller i alla svenska Lappmarker eller ock i hela Finmarken, da deras {Orekomst inom vart floromrade i alla fall ar bestimdt an- gifven *). Dessutom uppgifvas direkt eller indirekt nagra arter for forsta gangen fran Enontekis Lappmark, men sa vidt de icke darjamte upptagas fran Finlands botaniska omrade, béra de hir *) Wahlenbergs Lapponia kemensis innefattar de nirv. botaniska pro- vinserna Li. och Lk. *) De af Wahlenberg i Flora lapponica beskrifna arterna iro tryckta med tet stil, vid éfriga af honom beskrifna arter utsittes férfattarenamnet. Wahlenbergs beniimning anfdéres i vissa fall inom parentes. Pinguicula vil- Josa, Utricularia intermedia, Calamagrostis phragmitoides (= Arundo pseudo- phragmites), Deschampsia (Aira) atropurpurea, Triticum caninum, Koenigia islandica, Gentiana involucrata, G. tenella (— G. glacialis), Angelica archan- gelica (se ofvan p. 19), Juncus trifidus, J. stygius, Luzula spicata, Rumex hip- polapathum (= R. aqvaticus a, se ofvan p. 19), Saxifraga aizoides, Cerastium alpinum, Nuphar pumilum, Nasturtium palustre (= Sisymbrium terrestre), Erysimum hieraciifolium (= Cheiranthus alpinus), Carex incurva, C. loliacea, C. globularis, C. alpina, C. atrata, C. Buxbaumii, Salix lanata, S. glauca, S. vagans (cinerascens), hufvudarten egentligen inom féljande grupp, Veratrum Lobelianum, Lycopodium alpinum. Hirtill kommer hybriden Salix myrsinites X nigricans (— 8S. punctata). 3) Veronica alpina, Scirpus cespitosus, Eriophorum gracile, Phlewm alpi- num, Agrostis borealis, Calamagrostis lapponica, C. stricta, Poa alpina, Galium trifidum, Gentiana nivalis, Haloscias scoticum, Juncus Gerardi (= J. bottniens), J. triglumis, Luzula Wahlenbergit (= L. spadicea), L. arcuata, Saxifraga oppo- sitifolia, S. nivalis, S. rivularis, Cerastium trigynum (— Stellaria cerastioides), Thalictrum alpinum, Galeopsis versicolor, Gnaphalium * norvegicum, Carex paucifiora, C. rupestris, C. chordorrhiza, C. lagopina Wahlenb., C. heleonastes, C. tenuiflora Wahlenb., C. Persoonii (— C. canescens 8), C. filiformis, C. sparsifiora (= C. panicea 8), C. livida (Wahlenb.), C. irrigua (Wahlenb.), C. rarifiora (Wah- lenb.), C. ampullacea, C, aqvatilis Wahlenb., C. rigida (= C. saxatilis), Alnus in- Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 43 icke medriiknas'). Vid bedémandet af Wahlenbergs uppgilter maste man erinra sig, att floran i dessa trakter, dar flertalet at arterna uppnar griinsen fér sin utbredning, lattare undergar fordan- dring fin i nagon annan del af omradet, och att det i enskilda fall kan bevisas, att en dylik f6rindring forsiggatt under den se- naste tiden2). Sirskildt torde akerbruket numera stricka sig lingre mot norden iin fallet var under Wahlenbergs tid. Erinrar man sig detta, kan man ej annat finna an att de botaniska un- dersékningar, som senare blifvit gjorda af Fellman, Wainio och Kihlman i samma trakter, i allmiinhet *) till fullo bekraftat Wah- lenbergs uppgifter *). cana (forekomsten antydd redan af Linné i FI. Lapp,), Salix reticulata, S. myrsi- nites, S. lapponum, 8. nigricans, Cystopteris fragilis och Selaginella spinulosa (se om denna p. 24 not 9). Hit kunna ifven riknas Epilobium alpinum och dess varietet fontanum, ehuru den forsta ir kollektiv och den andra ej all- deles fullt motsvarar E. alsinifolium. — Af dessa arter upptagas dock Ga- leopsis versicolor och Cystopteris fragilis redan af Tillandz enl. O. Hjelt For- sok. — D& jag icke varit i tillfalle att taga kannedom om Flora norvegica at J. E. Gunner (Pars I 1766, Pars II 1772 enl. Hartm.), dr det antagligt, att nigon art dirstides tidigare angifves for Finmarken in hos Wahlenberg. Att dima af Wahlenbergs citat, torde detta siirskildt vara fallet med Mertensia maritima (uppg. i s& fall tidigare an Lepechins), Gentiana tenella, G. serrata och Veratrum album. — Daremot tillkomma flere ligre kryptogamer inom denna och nigra inom féregiende kategori. 1) Har ma blott omnimnas Salix polaris, Carex microglochin Wahlenb., C. laxa Wahlenb. 2) Se t. ex. Conspectus florae fennicae (Helsingfors 1885) p. 96—97. *) Hirmed vill jag ingalunda férneka, att icke i enskilda fall anmark- ningar kunna goras mot dessa uppgitter; si uppgifver han, att Salix pen- tandra forekommer ,usqve ad lacum Enarensem st. fg.“: p. 257 och 258 : emellertid torde arten i Lappmarken vara nog sillsynt. Diremot uppgifves om Eriophorum Scheuchzeri (= E. capitatum) “in paludosis subalpinis parcius*: Wahlenb. p. 18; arten synes dock férekomma har och dar — ganska allmant i Lappland ifven i dess lagre delar, och om den afven i allmiinhet ej foére- kommer lika ymnigt som nigra andra arter af sliktet, si kan man dock ej siiga att den forekommer sparsamt. Wahlenbergs uppgift om Stellaria uligi- nosa giller ej denna art, utan uppg. bor féras till Sé. borealis, se Fries p. 160 och Kihlm. Ant. p. 54. S. arbuscula L. hos Wahlenb. motsvarar S. phylicae- folia hos Andersson och senare férfattare, hvaremot Wahlenbergs S. phylicae- folia af dessa anses motsvara en form af S, nigricans, hvilken sistnimda art dessutom siirskildt upptages. Emellertid utgéra dessa mindre exakta uppgifter en férsvinnande brikdel af hela antalet. 4) Det fortjenar framhillas, att under det Linné i Lappland antriiffade 44 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. I Wahlenbergs Flora suecica +) finnes endast ett mindre an- tal uppgifter, som hiinfora sig till Finlands botaniska omrade, friimst till Sydvaranger eller sasom f6rfattaren kallar det ,,distric- tus Feelles“‘, samt aifven nagra till Tornea eller granstrakten emel- lan Finland och Skandinavien i inskrankt mening’). Bland dessa mirkas 7 arter, som hir for forsta gangen uppgifvas for Finlands flora 3). Redan vid fOregaende period anmarktes, att den sdnderfaller i skilda delar, men granserna f6r dessa voro fOga skarpt marke- rade. Daremot framtrida inom nu ifragavarande period flere tid- skiften skarpt begriinsade fran hvarandra. Forsta delen af perio- den stricker sig fran periodens borjan till Abo brand, da stérsta delen af de samlingar, manuskript, m. m., som tidigare blifvit hop- bragta, lades i aska. Den mellersta delen faller emellan universi- tetets flyttning till Helsingfors och den tidpunkt, da ett lifligare intresse fOr botaniken bérjade géra sig gillande i vart land, eller emellan 1828 och 1843, hvilket sistnimda ar icke mindre an fem *) botaniska disputationer af tre olika forfattare utkommo vid 460 arter (jfr ofvan p. 7 not 2) och Smith i senare upplagan af Fl. Lapp. tillade 47 (—55—8), hvaraf sammanlagdt 123 af de lagre kryptegamerna. upptager Wahlenberg fran Lappland enligt nummerféljden icke mindre an 1087 arter, hvaraf 478 lagre kryptogamer, se Wahlenb. p. 536. 1) Férra uppl. Upsala 1824 och 1826, den senare 1831 och 1832. 2) Huru stora framsteg kiinnedomen om Skandinaviens flora, sarskildt hvad de ligre vixterna angar, gjort sedan Liljeblads tid (1798), framgar re- dan daraf, att Wahlenberg, i senare uppl. enl. nummerfoljden och tillagget upptager 1167 kryptogamer. Antalet fanerogamer utgér 1170 och saledes hela antalet arter 2337 (nummerféljden uppgar till 2331, hvaraf 1165 fane- rogamer, och i tilligget upptagas 5 fanerogamer och 1 ormbunke med dub- belnumror). 3) Alopecurus nigricans, Gentiana serrata (enl. Deinboll), Andromeda hypnoides och Thalictrum kemense (under namn af Th. majus), alla i forra de- len afvensom Carex pedata Wahlenb. och Astragalus oroboides i senare delen af forra upplagan. I senare uppl. (senare delen) tillkommer Arctophila pen- dulina. 4) Se Sel. Bot. lit. p. 99. Enligt detta arbete hade lika manga dispu- tationer af botaniskt innehill utkommit 1789 och tidigare 1772, 1759 och 1757 iifvensom sex Ar 1754, men dessa voro delvis af blandadt innehall och den botaniska delen var af jimférelsevis ringa betydelse. Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 45 universitetet, hvaribland, hvilket har vager mest, ett arbete af den betydelse for kannedomen af landets flora som F. Nylanders Spi- cilegium. Den sista afdelningen af perioden stracker sig sedan fran 1843 till periodens slut 1851. Bland arbeten som utkommit under fOrsta afdelningen af perioden behéfva vi har egna stérre uppmiarksamhet endast at Prytz’ Florae fennicae breviarium. De tva f6rsta haftena, som ut- kommo 1819, innehalla en ganska fullstiindig och noggrann f6r- teckning 6fver den literatur som tidigare behandlat utbredningen af vaxterna i Finland’). I de fdljande haftena, hvaraf fyra ut- kommo 1821, bérjade Prytz efter De Candolle’s system upptaga de da kinda viaxterna i Finland med korta beskrifningar; detta arbete ar saledes det fOrsta i vart land, dar vaxterna aro ord- nade efter ett naturligt system. ‘Sasom redan literaturfOrtecknin- gen ger vid handen, kande Prytz noggrant den aldre literaturen, sa att hans arbete i detta afseende ar tamligen upplysande, om han an jamforelsevis sallan uttryckligen anfor hvilken tidigare {6r- fattares uppgifter han anvander. Tyvarr begagnade han denna literatur utan kritik, hvarfore de af foregaende forfattare gjorda tfe- len har aterfinnas?). Till féljd af bristen pa fullstandiga citat kan man dirfo$r endast med stoérsta f6rsiktighet stédja sig pa ifra- gavarande arbete, men det saknar ingalunda sina fortjenster. Sa- lunda upptagas har flere fOr Finlands flora nya vaxter med gan- ska riktigt angifvande af deras utbredning %), och af allt synes att 1) Jfr ofvan p. 35 not 4. 2) S& upptagas antagligen efter Herkepzus bl. a. Viola hirta, Cera- stium viscosum, Nasturtium officinale (= Sisymbrium Nasturtium), Trifolium procumbens och Circaea lutetiana. Pa Julin grunda sig utom uppgifterna om Ranunculus aconitifolius och Oenanthe fistulosa, vid hvilka J. uttryckligen ci- teras, Sfven nigra oriktiga uppgifter frin Kuusamo. Cardamine impatiens och Torilis anthriscus upptogos redan af Kalm. Likaledes finnas har orik- tiga uppgifter fran Utsjoki (efter S. Castrén), Kemi (M. Castrén) m. fi., sa att jag i dessa fyra hiften riknat 20 4 30 svarare fel, hvarvid oriktig freqvens- grad ej blifvit medriknad, (bl. a. upptagas minst 10 vaxter, som ej pa senare tid Aterfunnits i Finland), hvarjimte nigra tillfilliga vixter upptagas med jimforelsevis stor utbredning, o. s. v. Sirskildt fértjenar hir nimnas Si/aus pratensis, for hvilken art af Forselles citeras. 3) Thalictrum aqvilegiaefolium (utan speciallokal), aterfunnen i Finland 46 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. dess fdrfattare nedlagt mycken méda pa detsamma. Emellertid afbrots arbetet genom Prytz flyttning till en annan ort!), sedan tryckningen framskridit till och med Umbellatae. Visserligen ut- gafs betydligt senare *) en fortsittning, innehallande aterstoden af Dicotyledoneae, men arbetet blef dock ej fullkomligt afslutadt, och da fortsattningen utkom, hade kiinnedomen om vixternas utbred- ning 1 landet redan gjort betydande framsteg *). Af ofriga hithGrande arbeten fran denna tid har det tidigast utkomna till forfattare den sirskildt i Osterbottens historia an- markningsvarde P. J. Bladh*), men arbetet ar af ekonomiskt in- nehall och af de fa botaniska uppgifter dar inga ar atminstone en oriktig °). Endast ett fatal botaniska uppgifter antriaffas i Prytz’ re- forst 1859, Ranunculus bulbosus, Dianthus arenarius, Malachium aqvaticum, Stellaria palustris (glauca), Spergula vernalis, Geranium lucidum, Melilotus alba (= M. vulgaris), Trifolium medium, Rosa villosa, Sedum album, Bulliarda aqvatica, Selinum carvifolia, Sanicula europaea. Af dessa upptagas dock Me- lilotus alba och Sedum album redan af Tillandz. Vidare upptager Prytz Gy- psophila fastigiata och Ceratophyllum demersum, men nigon uppgift fran nyare tid féreligger ej fran de af honom angifna fyndorterna, ehuru arternas fére- komst pa dessa fr ganska sannolik. Silene maritima ir hos Prytz liksom (med undantag m6jl. for Somm.) anda till 1879 férvexlad med S. inflata var. litoralis. Stellaria uliginosa uppgifves sisom ,satis freqvens“ (utan fyndort); detta torde ej kunna anses ratt. (Angaende Wahlenbergs uppg. se ofvan p. 43 not 3). Pyrus aria hos Prytz torde afse Sorbus scandica. Hvad slutligen Fumaria parvifiora angar, si ar det sannolikt, att Prytz med detta namn af- sett den pa senaste tiden aterfunna F. Vaillantii, di den sistnimda i Sv. Bo- tanik kallas F. parviflora (enl. Nym. Consp. p. 28); nimnas ma att F. Nylan- der pastod att arten blott upptagits ,ex analogia“: Spic. I p. 3. 1) Prytz blef 1821 provinsiallakare i Saarijarvi: Tengstr. p. 305. Han dog redan den 23 Juni 1823: Tengstr. ]. c.; jfr Prytz cont. p. 247. 2) Af O. Hjelt i Notiserna 10 h., Helsingfors 1869. 3) I den del som utgifvits af Prytz sjalf upptagas 277 arter, i fortsitt- ningen 314, hvarfére hela antalet utgér 591 (allt enligt nummerfoljden). Sa- som redan framhallits, ingi hair hvarken Monocotyledoner eller ormbunkar, och ganska manga arter aro friammande for Finlands flora. 4) P. J. Bladh, Tankar om Angsodlingen i sédra delen af Wasa lin (Underriattelser frin Kongl. Finska Hush. Spt N:o 4), Abo 1809. 5) Lathyrus heterophyllus uppgifves af Bladh p. 21 forekomma vid Benvik. Da denna vaxt aldrig aterfunnits, torde L. palustris efter all sanno- likhet tagits for denna. Uppgiften citeras af Prytz, m. fi. Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 47 sebeskrifning 1), men dessa synas vara sa noggranna som man kan fordra af en resande, som hastigt genomreser en trakt 7), och iro diirfore af ett visst intresse sasom belysande Prytz’ ofvan om- niimda stérre arbete. Af inhemska forfattare hafva vi under denna tid (1809— 1827), sa vidt mig ar bekant, endast dessa tre publikationer *), som egentligen meddela upplysningar om landets flora. Diéremot hatva vi utom Wahlenbergs viktiga arbeten afven nagra andra af utland- ska forfattare 4). Pa grund af tryckningsaret kunna vi bland dessa forst upptaga L. v. Buchs resebeskrifning *). Sjalffallet ar att man hir endast kan finna {a uppgifter om var flora®), men dessa aro synnerligen noggranna och synas vara fullt palitliga, hvarf6re ar- betet i detta afseende fordelaktigt skiljer sig fran flertalet resebe- skrifningar af utlandska forfattare. Ungelar det samma som om Prytz’ resebeskrifning giller om Zetterstedts *). I Sommerfelts lappska flora *) férekommer val endast ett fa- tal uppgifter ®), som hinféra sig till Finlands naturalhistoriska om- 1) L. J. Prytz, Anteckningar under en resa till Nordcap ar 1819. (Mnemosyne 1821). Publikationen afbruten, sedan en mindre del af resan blifvit skildrad. (Arbetet upptages ej i Sel. Bot. lit.). 2) Se t. ex. p. 134, (150), 151 och 158. 3) Chr. Steven, Monographia Pedicularis (Mémoires de la Soc. imp. de Moscou, Tom VI), Moscou 1823, egnar vil afven uppmirksamhet at arternas utbredning i Finland (se t. ex. p. 18, 28 och 45), men innehaller i detta atse- ende alls intet nytt. An mindre hafva vi uppgifter om Finlands flora i de éfriga (6 4-8) botaniska arbeten fran denna tid, som uppraknas i Seel. Bot. lit. 4) I Lest. Beskr. (se Notae Consp. p. 13) inga ej uppgifter frin finska floromradet, ehuru nigra uppgifter frin granstrakterna och par allmanna ob- servationer blifvit citerade i Conspectus. ®) L. v. Buch, Resa genom Lappmarken och Sverige. Da arbetet ej ar af stérre betydelse for var flora, har jag endast genomgitt dfversittningen, tryckt i Stockholm 1816. ®) Se p. 50, 54, 68 (och 70 om odlade vaxter). 7) J. W. Zetterstedt, Resa genom Sveriges och Norges Lappmarker for- rittad 1821, Lund 1822, Tva delar. (Arbetet bortglémdt fran Notae Consp.). Uppgifter som hir komma i friga antriiffas t. ex. (Del I p. 124 och 146) Del II [p. 173, 178], (194, 195), 206, 208, 213. Uppg. inom parentes hinfora sig till odlade vixter. 8) §. Chr. Sommerfelt, Supplementum florae lapponicae, Cristiania 1826. ®) Oberiknadt flere upplysningar angiende de redan af Wahlenberg 48 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. rade (Ostfinmarken) 1), men par af dessa uppgifter?) aro af gan- ska mycket intresse, da de ifragavarande arterna har for forsta gangen uppgifvas fran floromradet *). Pa grund af titelbladets tryckningsar torde vidare Tunelds geografi 6fver Finland*) bora raknas till denna tid, ehuru detta arbete i intet afseende (afven pagineringen ar of6randrad) skiljer sig fran del Ill p. 243—d34 i sista upplagan af hans geografi 6f- ver Sverige *). I motsats mot hvad fallet var i de tidigare upp- lagorna®) af naémda geografi inga har flere uppgifter berdrande finska floran, sairskildt om tradslagens f6rekomst’), liksom Fin- lands geografi i allmianhet ar ojamforligt mycket fullstandigare an i de tidigare upplagorna. Enligt forordet hafva dessa tillagg med- delats af H. G. Porthan. Af manuskript fran denna tid ma omnamnas Flora Wasen- sis af Chr. Aejmelé *); originalet har visserligen gatt forloradt vid Abo brand, men att déma af en efterat kompletterad afskrift °) torde manuskriptet endast hafva haft ett historiskt varde !°). funna arterna, tilligger Sommerfelt 680 nya arter, hvaraf dock endast 55 fanerogamer. 1) Flertalet af dessa upptagas enl. exemplar af prosten P. VY. Deinboll. 2) Uppgiften om Carex pulicaris bestrides af senare forfattare. 8) Stellaria humifusa och Cineraria integrifolia. 4) Geographie éfver Storfurstenddmet Finland, Stockholm 1526. 5) KE. Tuneld, Inledning till Geographien dfver Sverige. Sjunde uppla- gan, Stockholm 1795. 6) Redan i férsta upplagan, Stockholm 1741, inga par uppgifter om ekskogarna i landet, men dessa hafva delvis utgatt fran sjunde upplagan. Se om femte upplagan ofvan p. 36 not 2. 7) Se t. ex. p. 247—248, 392, 429, 442, 477, 516. 8) Omnimnes sasom inlemnad vid métet af Sallskapet for Finsk zoo- logi och botanik den 15 oktober 1822. ®) Genom bemedling af L. L. Laurén fick jag sasom gafva fran G. Hallsténs sterbhus emottaga nigra vixtforteckningar fran Wasa. Pa en at dessa star antecknadt ,Enligt uppgift af D. Wasastjerna ar 1851“, men en- ligt Laurén torde den vara grundad pa Aejmelés uppgifter. Da har emeller- tid upptagas sivail odlade som vilda vaxter, medan Aejmelés ursprungliga fér- teckning enl. protokoliet och Moberg Sillsk. p. 13 upptog endast odlade, hade det mihinda dirfore varit rittare, att for de ytterst fa upplysningar, som hirur sti att hemta, citera Wasastjerna och ej sisom i Notae Consp. Aejmele. 10) Det af Moberg Siillsk. p. 13 omnaimda manuscriptet af Snellman, Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 49 Af stérsta betydelse for kannedomen om Finlands flora var och ar fortfarande den verksamhet, som utdfvats af Societas pro Fauna et Flora Fennica'). Det ar darfore skal att erinra, det sill- skapets stiftelse egt rum under ifragavarande tid, namligen den 1 November 1821. Da emellertid denna stiftelse, liksom sallskapets verksamhet finda till 1871, blifvit foremal for en sarskild publika- tion och icke omedelbart star i sammanhang med vart amne, torde det vara nog att hir hiinvisa till ifragavarande uppsats ”). Ofvergi vi nu till den mellersta afdelningen (1828—1842) af denna period, moter oss fraimst J. Fellmans forteckningar Ofver viixterna i Lappmarken*). Sirskildt den forra af dessa ar syn~- nerligen anmiirkningsviard, dé den namligen var sa godt som det forsta arbete +), hvilket behandlade Ryska lappmarkens flora, och under 30 a 40 ar bland sadana intog framsta rummet. Da den tillika utgér den fdrsta fullstindiga vixtforteckning *), som uteslu- tande afser de till vart floromrade hérande delarna af Lappland, ir det naturligt att antalet arter, som har for forsta gangen om- nimnas sasom forekommande inom Finlands naturhistoriska om- rade, iir synnerligen stort. Icke blott de allra flesta af de arter som redan Wahlenberg anforde sasom mer eller mindre allmanna i Lappmarken, utan angifvande af nagon fyndort fran finska flor- omradet, uppriknas hir®), utan dessutom Ofver 30 arter, hvilka har gitt forloradt; tim]. minga uppgifter harifran citeras i Wirz. M. S.; nu- mera hafva ifven dessa endast historiskt varde. 1) Ifrin dess stiftelse till den 2 Juni 1829 bar sallskapet namnet Sall- skap for Finsk Zoologi och Botanik: Moberg Sallsk. p. 7. 2) Sallskapets Pro Fauna et Flora Fennica inrattning och verksamhet ifran dess stiftelse den 1 November 1821 till den 1 November 1871. Skil- dring af A. Moberg, Helsingfors 1871; jfr afven en uppsats af D. Wikstrém i Walvoja 1890. 8) J. Fellman, Index plantarum phanerogamarum in territorio Kolaéns lectarum (Bull. de la Soc. Imp. des natur. de Moscou, Tom III), Moskva 1831 och Index plantarum in Lapponia Fennica lectarum (I. c., Tom VIID), Moskva 1835. *) Med undantag af Lepechins se N. I. Fellm. p. V och VI. 5) Har uppraknas 386 arter. (Nummerféljden gar endast till 379, men nigra numror fro dubbla). Af varieteter forekommer hir jimte hufvudfor- men endast Ledwm palustre §. 6) Af de p. 42 not 3 uppriknade 45 arterna dterfinnas har 35, Epilo- 4 50 Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, V, n. 2. dels ej alls omnimdes af Wahlenberg dels, och vida oftare, af ho- nom anfodrdes for delar af Lappland, som ligga mer eller mindre langt fran Finlands grinser'). Da man betanker de stora sva- righeter. hvarmed undersdkningen af dessa aflagsna trakter var forenad 2), att nagra foregaende arbeten, som kunnat gifva atmin- bium alpinum, Saxifraga nivalis och Thalictrum alpinum omnimnas dock riktigt redan hos Prytz. (Par andra foérekomma visserligen ifven hos Prytz, men deras utbredning upptages mer eller mindre oriktigt). Angaende Halo- scias scoticum och Salix Lapponum se ifven Wahlenb. FI. Suec. Calamagro- stis stricta, Galeopsis versicolor, Carex tenuiflora, C. Persoonii, C. wrrigua, C. rariflora (freqvensgraden dock vilseledande) och Salix reticulata (under namn af S. retractata; freqvensen mindre riktig) omnimnas i Fellm. Lapp. Till dessa ansluter sig Eriophorum gracile, hvars fyndort i Fellm. Ind. ej ar fullt siker. Af de Aterstiende upptages Carex sparsifiora riktigt forst af F. Ny- lander (F. Nyl. Utdr. och Spic. I) och Pteridophyterna Cystopteris fragilis och Selagtnella spinulosa i Rupr. Distr. 1) Salix herbacea, Eriophorum Scheuchzeri, Aira alpina, Trisetum sub- spicatum, Glyceria (Poa) maritima, Poa caesia (= P. glauca), Primula stricta (= Pr. Hornemanniana), Pr. sibirica, Sibbaldia procumbens, Juncus biglumis, Luzula parviflora, Saxifraga cernua, S. caespitosa, Arenaria lateri- flora, Alsine biflora, Melandrium (Lychnis) apetalum (Wahlenbergs uppgift fores af Blytt p. 1071 till M. affine), Sagina saxatilis (= Spergula saginoides) (se ofvan p- 30, not 1), Dryas octopetala, Papaver nudicaule, Aconitum lycoctonum, Ranun- culus glacialis, R. pygmaeus, R. nivalis, Cochlearia anglica, Cardamine bellidi- folia, Arabis alpina (se ofvan p. 26, not 7), Gnaphalium supinum, Chamorchis (Chamaerepes) alpina, Carex capitata, C. norvegica, C. echinata (= C. stellulata), C. maritima. Bland dessa vixter fértjena sirskildt framhallas Poa caesia, som ansigs osiker till dess exemplar ar 1864 inlemnades till H. M. F., afvensom Glyceria maritima, hvaraf exemplar vil torde hafva blifvit inlemnade pa 1840 talet, men som icke erkindes sésom finsk fére 1880 (i tryck 1884). Vidare upptogos nigra vixter under oriktiga namn sisom J. balticus (under namn af J. glaucus), Sanguisorba officinalis var. polygama (under namn af Poterium sanguisorba) och Cochlearia arctica (under namn af C. officinalis), hvarfore de knappt kunna riknas. I afseende 4 Stellaria crassifolia ar det nagot osikert om Fellmans namn afser samma vixt som nu betecknas med detta namn. Likasi tolkas Fellmans Arenaria lapponica dels sisom Alsine stricta dels sa- som Arenaria ciliata. Alchemilla alpina anfores med oriktig freqvensgrad. Angiende Mertensia maritima se ofvan p. 34, not 3. (Den upptages dfven i Wahlenb. FI. Suec.) 2) Se hirom t. ex. Fellm. Ant., ehuru hir skildras forhillandena i Fin- ska Jappmarken. Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 51 stone vissa utgangspunkter, ej forefunnos') och framfor allt att ,,Wahlenbergs Flora Lapponica var det fornamsta och nastan enda literiira hjilpmedel, som stod Fellman till buds vid vaxternas be- stiimning uppe i Lappmarken, dar han befann sig betydligt dfver 100 mil afligsnad fran niirmaste botaniska museum“ ?), sa maste man gifva det varmaste erkaénnande icke blott at det lifliga in- tresse som férmadde 6fvervinna alla dessa svarigheter, utan afven At det resultat som hiir foreligger. Visserligen forekomma nagra orik- tiga bestimningar, men jiimforelsevis sallan erbjuder det svarighet att utreda hvilken art egentligen afses*). Uppgifterna om fre- qvensen torde kunna betraktas sasom siardeles upplysande, da man erinrar sig att detta var den férsta undersdkningen*). Pa grund hiraf synes det berittigadt, att i de fall bestamningen ej erbjuder nagon sirskild svarighet, lita pa Fellmans uppgifter, afven om be- kriiftelse fran en senare tid ej foreligger °). 1) Man behdfver blott erinra sig olikheterna mellan Ryska Jappmarken & ena sidan och de vestliga Lappmarkerna 4 andra. 2) N. I. Fellm. p. LXI not. 3) Arter som icke upptagas hos Wahlenberg forekomma naturligtvis oftare uuder oriktigt namn, si t. ex. Cenolophium Fischeri under namn af Thysselinum palustre, se N. I. Fellm. p. LXII och LXIIT. — Da N. I. Fellm. p. LXI—LXVI egnar en siirskild uppmarksamhet at de uppgifter, som ma- ste betraktas sisom oriktiga, torde det vara 6fverflédigt att har inga diarpa. Sisom icke forekommande i Ryska lappmarken upptagas |. c. 17 arter anférda j Fellm. Ind. (Bland dessa medriknas Salix Wulfeniana, men ej Ervum hirsutum). Emellertid uppraknas hir bl. a. Alnus incana och Glyceria (Poa) maritima, i afseende & hvilka senare undersékningar visat att de forekomma i Lapp. ross. Diremot ing ej nigra andra arter, som i Fellm. Ind. torde hafva oriktiga namn, sisom Myosotis arterna, etc. (se ifven p. 50 not 1). 4) Det bor anmirkas, att ehuru N. I. Fellm. ofta upptager helt annan freqvensgrad, torde detta i de flesta fall bero dairpa, att J. Fellm. mest ex- kurrerade i det inre uf landet, hans son Ater nistan uteslutande vid kusten. I mer iin ett fall torde darfére nyare undersékningar visa, att den dldre upp- giften var riktig. Hair m4 blott anforas félj. exempel. Majanthemum bifo- lium upptages sisom ,,haud infreqvens‘: Fellm. Ind. och r: N. I. Fellm., men i de uppgifter, som varit mig tillgingliga fran undersékningarna 1870—1886 upptages arten tillsammans 24 ginger ifrin 17 olika fyndorter, alla inom det omride, som utgjort foremal for de nimda forfattarenes undersékningar. 5) S& t. ex. af de p. 50 not 1 anférda Ranunculus glacialis, Chamor- chis alpina och Carex echinata. Daremot har jag ej vagat forlita mig pa uppgiften om Gnaphalium alpinum. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. qr Ww En omstiandighet, som vial bor ihagkommas vid begagnandet af det nu omniimda arbetet, ar att Fellman alldeles icke besokt de 6stra delarne af Ryska lappmarken, men deremot utstrackte omradets grinser At sdder anda till naérheten af Kemi'). Det ar darfére naturligt, att har upptagas nagra relatift taget sydliga ar- ter, som iro frimmande for Lappmarken i den mening omradet nu fattas ?). Ungefir detsamma som nu framhallits i afseende a det forra af J. Fellmans arbeten giller det senare, om ocksa i detta novi- teter nistan helt och hallet saknas pa grund diraf, att Finska lapp- marken tidigare varit foremal for botaniska undersékningar *). Af- ven detta arbete har blifvit belyst genom senare undersdkningar *) 1) Se N. I. Fellm. p. VII. 2) S& upptages t. ex. Vicia hirsuta sisom forekommande emellan Gri- dina (Gradinskoi) och Keret. Led. I p. 663 anfér pa grund hiraf arten sa- som forekommande i Rossia arctica, hvilket fir synnerligen vilseledande. Dy- lika fall iro ej sirdeles sillsynta, om 4n det nu anférda ar det mest i égonen fallande; jfr N. I. Fellm. p. LXII. 3) Carex ustulata upptages fran Paatsjoki, men har ej aterfunnits- Emellertid torde uppg. kunna anses timligen siker, se Led. IV p. 295. Sa- lix polaris har ej Aterfunnits pa Pallastunturit; diremot anfor Kihlman upp- giften fran Jeskada utan nagon reservation: Kihlm. Ant. p. 118. Malaxis paludosa, upptagen fran Killila, kunde afven raknas hit. Fyndortens namn ar troligen Kittili, hvarifran dock icke nigon nyare uppgift foreligger. (I sam- manhang hirmed m& nimnas, att antalet tryckfel i Fellmans arbeten ar syn- nerligen stort, hvilket visserligen ar litt forklarligt, da arbetena trycktes pa en frimmande ort, langt afligsen fran férfattarens vistelseort. Tryckfelen i artnamnen riittas visserligen latt, ehuru Trauty. Incr. onéddigt nog egnar sar- skild uppmirksamhet 4t dem, men nagra ortsnamn dro fullkomligt forvrangda, hvilket ofta verkar synnerligen stérande). OUngefar detsamma som med Ma- laxis ir forhallandet med Veronica saxatilis, som uppgifves forekomma ,,ad flumen Uuenasjoki. Juncus arcticus uppgifves forekomma ,ad flumen Iso rarius“, men flodens lage (troligen i Kuusamo) ar mig icke fullt sikert och uppgiften foretaller ifven eljest osiker. Carex microstachya afser snarare C. helvola, se Kihlm. Ant. p. 128. Afven nagon uppg. fran L. ent. kunde rak- nas hit. 4) Kihlm. Ant. skildrar floran i Inari lappmark, till hvilken trakt Fellmans uppgifter i nu ifragavarande arbete hufvudsakligen torde hanfoéra sig (det bor dock miarkas att arter fran L, ent. ingi). Nagra uppgifter fran Kuusamo omnimnas af Wainio Kasv. Att N. I. Fellmans bestamningar i af- Kiinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 53 i samma trakter, hvarfore det torde vara nog att har hanvisa till dessa '). Af helt annan beskaffenhet ar ett arbete, som utkom par ar efter Fellmans, namligen J. E. A. Wirzéns forteckning 6fver Fin- lands officinella vixter?). Da& arbetet utgafs sasom akademisk dis- putation ,,pro summis in re medica honoribus‘* och dess férfat- tare gjort vidstriickta resor i botaniskt syfte samt nagon tid se- nare blef larare vid universitetet *), kan man icke forneka, att det framtridde med vida stérre ansprak 4n de nyssnamda forteck- ningarna af ,,pastor ecclesiae‘‘ i Finlands mest aflagsna forsam- ling. I sjalfva verket har Wirzéns arbete ofta aberopats i syn- nerhet af utlindska botanister. Manga oriktiga uppgifter om Fin- lands flora hafva diarigenom blifvit bragta i omlopp. Det visade sig namligen jimforelsevis snart, att arbetet var opalitligt +), och i sjilfva verket torde ungefar en tredjedel af uppgifterna kunna betecknas sasom oriktiga eller vilseledande, under det 4nnu andra maste anses alldeles viardelésa, sa att endast nagot dfver halfva antalet kan, enligt hvad man nu kiinner om viixternas utbredning, seende 4 J. Fellmans férra arbete ifven belysa det senare, dr sjalffallet. — I Fellmans arbete ingi utom de hir rittade felen 4annu nagra uppgifter, hvilka antagligen ma&ste betraktas sisom uppkomna genom misstag, ehuru detta icke med full sikerhet kan bevisas, enir de senare undersékningarna icke omfattat hela den trakt Fellman afsig. Sasom exempel ma anforas upp- gifterna om Polygonum persicaria, Rosa canina, etc. 1) Har ma blott tillaggas, att forteckningen upptager 387 arter (N:o 46 dubbel), hvaribland Chara flewilis, och 25 & 30 varieteter. — I afseende & detta arbete kan man ej lika litt som i afseende 4 Fellm. Ind. bevisa, att Fellman riknade Lappmarkens grins mer 4t séder 4n den nu drages. (Att Kuus. riiknades till Lappmarken framgar dock tydligt.) Emellertid ar jag fullt 6fvertygad att sa var fallet. 2) Dissertatio academica enumerationem plantarum officinalium Fen- niam sponte inhabitantium sistens, Praes. I [moni publ. modeste offert censurae J. EK. A. Wirzén, Helsingfors 1837. 8) Wirzén reste redan 1830 till Nordkap och féretog 1833-—35 resor i Ryssland anda till Ural och Kaspiska hafvet. Medicine Adjunkt och Botani- ces Demonstrator blef han 1839: Renvall p. 226. Om Wirzéns botaniska exkursioner i Finland, i synnerhet efter 1837, se Wirz. Prodr. p. 3 och 4 not. *) Detta framhilles uttryckligen i Sel. O. Nyl. p. 25 not. Redan i W. Nyl. Distr. framhdlls oriktigheten af flere uppgifter, ehuru det icke ut= tryckligen pipekades, att uppgifterna hirstammade fran Wirzeén. 54 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. anses nagorlunda riktigt. Da detta omdéme synes nog striingt, torde det vara nédigt, att inga i en narmare granskning af arbe- tet, sa mycket mer som férfattare af den betydenhet som t. ex. E. Fries och E. R. v. Trautvetter till en stor del fran Wirzéns publikationer hemtat sin kiinnedom om landets flora. Franrak- nar man de 23 lagre kryptogamer som uppriiknas i disputationen, atersta 312 arter kiirlviixter'). Af dessa dro minst 10 arter fram- mande for landets flora), hvartill kommer att ungefiir samma antal tillfaliga vaxter anforas, och detta delvis fran trakter, dir det ar hégst osannolikt att de forekomma®*). Ett antal véaxter, hvilka, sa vidt man vet, dro siallsynta och endast antriiffas i sydve- stra (eller sddra) delen af landet, uppgifves af Wirzén sasom foére- kommande i en stor del af Finland+). I afseende a minst 35 arter ar afven utbredningen angifven alltfor vidstrackt, ehuru fe- len icke aro sa grofva som vid de nyssniémda®*). Vid 40 arte ) Hela antalet utgér enligt nummerféljden 335. *) Circaea lutetiana, Lithospermum officinale (ny), Evonymus eurozaeus (ny), Silaus pratensis (= Cnidium Silaus), Oenanthe fistulosa, Rumex acutus> Pedicularis silvatica,’ Orobanche major (se dock ofvan p. 8; uppgiften om denna ar i hvarje handelse oriktig), Nasturtium officinale, Orchis latifolia. Har- till kunde m@éjligen liggas Pulsatilla vulgaris (se cm denna oivan p. 19, not 4) 8) Lolium temulentum, Convolvulus sepium, Mentha gentilis, Betonica officinalis (=. stricta), Cichorium Intybus, Inula helenium, Anthemis co- tula. Hartill kunna laggas Echium vulgare, Pastinaca sativa, Berberis vulga- ris och, om man sa vill, Salix fragilis, dir dock utbredningen fr nagorlunda riktigt angifven, ehuru arternas spontana forekomst fr tvifvel underkastad. *) Laserpitium latifolium, Mespilus oxyacantha (namnet dessutom orik- tigt), Fragaria collina, Lathraea sqvamaria, Carex arenaria. Till dessa an- sluta sig Oenanthe phellandrium och Thalictrum aqvilegiaefolium afvensom i viss min Polygonum persicaria, Ulmaria filipendula, Rosa canina och Hypo- chaeris maculata, af hvilka de sistnimda val dro allmanna, dir de férekom- ma, men hvilkas granser angifvas alldeles oriktigt; sa t. ex. Hypochaeris ,,per totam patriam ad Lapponiam sylvaticam usqve“, ehuru f. 6. ingen botanist } i Finland uppgifvit den norr om 63°. — Archangelica officinalis, hvars syd- grans i vart land, sA vidt man f. n. kanner, ligger ungefir vid 66° eller obe- tydligt lagre, uppgifves férekomma ,,per totam Fenniam ac Lapponiam, re- gione Aboénsi forsan excepta‘‘: Wirz. Pl. off. p. 23. ®) Da det blefve alltfor vidlyftigt, att fullstandigt genomga alla hithé- rande fall, ma har endast sisom exempel anioras ett par af de forsta vaxterna inom denna kategori, hvarjimte de 6friga uppraknas. Veronica spicata upp- Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. 55 angifvas fyndorter, darifran ingen senare uppgift foreligger, ehuru dessa stiillen stundom blifvit sarskildt undersdékta i botaniskt af- seende'). Dessa fyndorter ligga emellertid inom artens nu kanda utbredningsomrade eller atminstone mycket nara detta. Uppgif- terna angaende 40 af de aterstaende arterna aro visserligen icke oriktiga i samma mening som de foregaende, men dels alldeles icke upplysande dels till och med vilseledande, i det att artens utbredningsomrade upptages alltfér inskrankt?). Franraknas alla dessa, Atersta endast 161 arter, hvilkas utbredning angifves na- gifves férekomma ,in collibus apricis regionis circa Aboam, Alandiae et Ca- reliae meridionalis, Kivinebb: Wirz. Pl. off. p. 6. Ebhuru arten jamférelsevis latt faller i égonen, och oaktadt sirskildt Kivinebb blifvit undersékt i bota- niskt afseende (af Malmberg 1866), har dock ingen senare botanist funnit den i sédra Karelen. Emot dess férekomst darstades talar afven folj. uppgift frin Ingermanland .In den Sandgegenden des Siidgebiets [sider om Neva] eine der gemeinsten und fir diese Gegenden charakteristischen Pilanzenar- ten“: Meinsh. p. 254, hvaremot den 1. c. p. XXX alldeles icke upptages for den del af Karelska niaset, som hér till Ingermanland. Triticum repens upp- gifves vaxa ,in cultis ad alpes usqve*: Wirz. Pl. off. p. 9. Att déma af se- nare uppgifter synes arten pa finskt omrade ej dfverskrida barrtradens grans; si upptages den frin Li. endast ,in ripa alta ad pag. Kyré et in campo deusto Secali consito ad Toivoniemi*: Kihlm. Ant. p. 132 och fran Lapp. ross. ,in parte merid. occ. p“: N. I. Fellm. p. 92; jfr afven Blytt p. 1217 (na- got tidigare angafs den i Norge forekomma ,omtr. til Fyrregr.“: M. Blytt p. 162 och 163). De éfriga hithérande vaxterpa aro Veronica officinalis, Anchusa offici- nalis, Polemonium caeruleum, Solanum nigrum, Rhamnus cathartica, Ribes ru- brum, R. nigrum, Vincetoxicum officinale, Cicuta virosa, Chenopodium bonus Henricus, Ch. rubrum, Gagea lutea, Allium scorodoprasum, Acorus calamus, Rumex aqvaticus (den kollektiva arten), Saxifraga tridactylites, Rubus idaeus, Mentha aqvatica, Lamium album, Barbarea vulgaris, Corydalis bulbosa, Lac- tuca muralis, Artemisia vulgaris, Erigeron acris, Senecio vulgaris, Carex di- sticha (—C. intermedia), Quercus pedunculata (se ofvan p. 12), Hippophaé rhamnoides, Myrica gale, Asplenium trichomanes, A. ruta muraria. — Till dessa ansluta sig Symphytum officinale, Asperugo procumbens, Chrysosplenium alternifolium och Melampyrum arvense. 1) Att upprakna alla dessa arter synes mig 6fverflédigt; framhallas bor att for 7 4 8 arter uppgifterna dro hégst sannolika och antagligen komma att bekriftas, medan de daremot fér andra synas vara tagna ur luften. ?) Hir ma blott anféras ett exempel. Campanula patula uppgifves fo- rekomma ,in pratis et agris Nylandiae, Tavastiae, Satacundae*; emellertid ar 56 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 2. gorlunda riktigt 1). — Det kan dock icke 4 andra sidan fornekas att arbetet har vissa fértjenster. Salunda anfores forekomsten af nagra arter fullkomligt korrekt, oaktadt deras utbredning ar mer eller mindre afbruten och diarigenom jamfo6relsevis svar att ut- reda 2). Vidare géres hir fér forsta gangen ett forsdk att utreda Finlands naturhistoriska grinser *), hvilket, om an de af Wirzén foreslagna grianserna ej fullstindigt dfverensstamma med de nu *) antagna, ar vardt allt erkannande. Slutligen omnimnas nagra for Finlands flora nya arter, hvaraf Atminstone fyra med en utbredning som faller inom de nu kiinda utbredningsgrinserna *). Icke desto mindre torde dock det omdémet vara beriittigadt, att Wirzéns verksamhet pa bota- nikens omrade snarare bidrog till att bringa fOrvirring i kannedo- men om vixternas utbredning in till att belysa den. I sammanhang harmed torde det vara lampligt att taga i betraktande nagra manuskript af Wirzén, hvilka (i afskrift) blifvit bevarade till vara dagar. I Societas’ pro Fauna et Flora Fennica arkiv finnas tviinne. Det ena bir titeln ,,Annotationes ad Floram suecicam a G. Wahlenberg editam“ och har redan lange tillhort — arten allmin i Abo trakten, Karelen och i allminhet i hela sédra Finland (utom p& Aland, dar den torde vara siillsynt) afvensom mot norr funnen anda till 65°. 1) Genom att sammanrikna de arter, hvilkas utbredning af Wirzén an- gifves oriktigt, med dem, dir artens férekomst pa de af honom angifna fynd- orterna ar mindre sannolik, och slutligen tilligga nigra af de mest vilsele- dande bland de senast anférda, erhilles till summa 106, hvilket utgér nagot mer iin tredjedelen af 312. Det ma tillaggas, att uppgifterna om de lagre kryptogamerna iro jimférelsevis bittre, dock torde afven dir antriffas na- gra fel (t. ex. uppg. om Polyporus suaveolens). 2) Se t. ex. Sedum acre, Lythrum salicaria, Trollius europaeus. 3) Wirz. Pl. off. p. 3, Wirz. Prodr. p. 4 not. *) Se hiirom 4 ena sidan Norrl. On. p. 5 etc., 4 andra sidan Norrlin i Not. XIII p. 272 och Herb. Mus. Fenn. II p. VI. 5) Veronica beccabunga, Galium mollugo, Gentiana pneumonanthe och Ophioglossum vulgatum. Symphytum officinale uppgifves forekomma ,in pra- tis paludosis, salice abundantibus, Nylandiae“. Emellertid torde arten i Ny- land vara mer eller mindre tillfillig, hvarfére den kan raknas sasom tillhé- rande landets spontana vixter férst fran 1878, di den uppvisades af Elfving vid Svir. Afven Polygala amara, Asplenium ruta muraria, m. fl. anforas har for férsta gingen fran Finland, ehuru deras utbredning angifves oriktigt. Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 57 sillskapet 1); i manuskriptet omnamnes ej hvem som gjort dessa anteckningar, men af nagra uppgifter framgar tydligt att de ur- sprungligen harstamma fran Wirzén *). Det andra manuskriptet inlemnades nyligen af O. Hjelt *). Antagligt ar, att hvartdera ut- gér en afskrift af Wirzéns originalanteckningar, ty 6fverensstém- melsen emellan dem ar omisskfnnelig ‘). Att Wirzéns ursprung- liga anteckningar i hufvudsak blifvit gjorda fore utgifvandet af Wirz. Pl. off. *), synes sannolikt, da i manuskripten anfores ett mindre antal fyndorter. Felen framtrada har ojamforligt mycket mindre An i Wirzéns tryckta arbeten, och da i manuskripten i manga fall angifvas bestamda fyndorter, dar publikationerna en- dast innehalla allmant hallna uppgifter, aro de stundom af ett visst intresse, ehuru de, sasom nogsamt framgar af det forega- ende, maste anviindas med stérsta mdjliga forsiktighet °). Annu hafva vi att omnimna par arbeten af inhemska foér- fattare under denna tid. I Sjégrens anteckningar ifran Kemi Lapp- mark 7) aro de botaniska uppgifterna mycket fa och delvis ej fullt riktiga *), hvarfOre arbetet nastan med lika ratt kunde bort- lemnas ur éfversigten *). Afven fran Knorrings arbete om Gamla 1) Med Wirz. M. S. i Notae Consp. afses uteslutande detta manuskript. 2) Se t. ex. uppg. om Eriophorum latifoliwm och Lythrum salicaria. 3) Se arsberittelsen for 1888—89. *) I det senare manuskriptet ingi utom afskriften af Wirzéns anteck- ningar nigra tilligg af O. Hjelt sjilf, hvilka synbarligen afven harstamma frin denna period; i par fall tjena dessa att belysa vissa uppgifter i Jitera- turen, hvarjimte afven en och annan upplysning fér ofrigt kan hemtas ur dem. 5) Pa grund af de manga uppgifterna fran Satakunta torde de dock vara gjorda efter 1831, di W. besdkte denna trakt; se Wirz. Prodr. p. 3 not. Enligt muntligt meddelande af O. Hjelt torde han hafva gjort sin afskrift ar 1841 eller senast i borjan af 1842. 6) Hair m& dessutom nimnas, att O. Hjelt godhetsfullt stallt till min disposition anteckningar, som han under sin studenttid afskrifvit efter ett al- dre manuskript, hvilket antagligen haft Wirzén till fdrfattare. Dessa sist- nimda anteckningar utgéras till stérre delen af utdrag ur aldre Jiteratur, hvar- fore de nigon ging varit till hjilp for mig. De maste dock anviandas med forsiktighet. Detta manuskript omnimnes ej i Notae Consp.; de fi ginger det citeras i sjilfva Conspectus, betecknas det med Wirz, ann. 7) A. J. Sjogren, Anteckningar om forsamlingarne i Kemi Lappmark, Helsingtors 1828. 8) Se J. Fellman i Suomi 1846, p. 63—119. *) Det upptages ej heller i Sel. Bot. lit. 58 Acta Societatis pre Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Finland 1), kunna endast fa upplysningar hemtas i botaniskt af- seende, da dar i allmanhet ej upptagas nagra speciallokaler for vaxterna 2), utan blott angifves, att de blifvit funna i Gamla Fin- land *). — Af vida mera intresse, ehuru helt kort (3 a 4 sidor), ar F. Nylanders bref till E. Fries i Botaniska Notiser *), da har bl. a. nagra f6r Finlands flora nya arter *) omnamnas tidigare an i F. Nylanders Spicilegium. Framhallas bér dock, att i Spicile- gium en fullstandigare redogérelse meddelas fOr dessa och fler- talet Ofriga pa resan gjorda vaxtfynd *). Af utlandska forfattares arbeten, som beréra Finlands flora, torde det aldsta*) under denna del af perioden vara K. E. v. Baers uppsats om Ryska lappmarken*). Har uppraknas bl. a. nagra vaxter fran Pjalitsa, Ponoj och Triostrow *). — Af stérre be- *) F. P. vy. Knorring, Gamla Finland eller det fordna Wiborgska gou- vernementet, Abo 1833. *) Noggranna fyndorter angifvas blott for 3 vaxter, hvaribland Pinus Lariz. 3) Nagra af dessa vixter hafva aldrig blifvit 4terfunna darstades. *) Utdrag ur ett bref dateradt Kola d. 24 Juli 1842, medd. af Prof. Fries (Bot. Not. 1842, p. 152—154). Tillaigg 1. c. p. 190 och 191 °) Lonicera caerulea, Echinospermum deflexum, Chaerophyllum Pre- scottit (= Ch. bulbosum) och Viola epipsila, den sistnimda dock tydligen del- vis forvexlad med andra arter (V. umbrosa och V. uliginosa). Dessutom lem- nas har forsta sikra uppgift om den i Spic. ej omnimda Arenaria ciliata (oriktiga uppgifter redan hos Prytz). *) De Aterstaende uppgifterna fran Lapp. ross. beaktas hos N. IL. Fellm. (Den oriktiga uppgiften om Trifolium alpestre rattar redan F. Nyl. Utdr. p. 191). Nagra uppgifter fran Ob. och Kuus. inga afven, ehuru del- vis mindre exakta. *) Ungefar samtidigt torde ett annat hithérande arbete hafva utkommit, namligen Bergstrasser, Versuch einer Beschreibung des Olonez’schen Gouver- nements im Jahre 1838. Har ingir en vaxtférteckning af Olbricht, hvilken citeras af Led. Arbetet har dock icke varit mig tillgangligt. *) Expédition 2 Novaja-Zemlja et en Laponie 1:0 Les bords de la mer blanche et la Laponie (Bull. scient. publ. par l’Acad. Imp. des sciences de S:t Pétersbourg, (T. II, N. $9).. Petersburg 1837. *) Bland dessa vixter mirkes sarskildt Paeonia anomala (— P. interme- dia), som dock icke fr ,ganz gemein“ pa vestra kusten af Hvita hafvet. Exemplar till H. M. F. af denna vaxt erhdéllos férst 4r 1863. De 6friga af Baer uppraknade vaxterna dro alla mer eller mindre allmanna i denna trakt, hvarfére arbetet ej upptages i Notae Consp. Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 59 tydelse fro L. L. Leestadii vaxtgeografiska meddelanden *), da bland dessa icke blott ingar ett antal direkta upplysningar om Finlands flora 2), utan afven flere botaniska observationer, som, ehuru egentligen gjorda inom angransande trakter, kunna tillam- pas pa finska floromradet. — I Boehtlingks geologiska arbete *) finnas par botaniska uppgifter, hvilka tjena till belysning af Ry- ska lappmarkens flora. — Jimfdrelsevis manga uppgifter fran Finland lemnas af Schrenk ¢) i hans skildring af Hogland *), men nigra af dessa hafva befunnits vara oriktiga *). — Af Ledebours stora arbete éfver Rysslands flora‘) utkom férsta delen under denna tid, men da stérre delen af arbetet utgafs under sista af- delIningen af perioden och en del férst under fdljande period, torde det vara skiil att skarskada detta arbete langre fram. Har ma blott niimnas att Ledebour i férsta delen beskrifver en vaxt 1) L. L. Lestadius, Loca parallela plantarum (Nova acta Reg. soc. sc. Upsaliensis, Vol. XI). Upsala 1839. 2) Bl. a. beskrifves frin Finlands botaniska omrade eller rattare grans- trakten diraf hybriden Rubus castoreus itvensom fran Enontekis lappmark Potamogeton sparganifolius. Mig veterligen omnimnes Afven Glyceria di- stans har for férsta gingen frin Finland. 3) W. Boehtlingk, Bericht einer Reise durch Finnland und Lappland (Bull. scient. publ. par l’Acad. des sc. de S:t Pétersbourg, Tome VII). Peters- burg 1840. *) A. G. Schrenk, Skizze der Vegetation auf der Insel Hochland (Bei- trige zur Kentniss des Russischen Reiches von Ber und Helmersen, Band IV). Petersburg 1841. ’) Har upptagas, si vidt jag kunnat finna, for forsta gingen, om man ej tager Tillandz i betraktande, Asplenium septentrionale, Aspidium spinulo- sum och Phegopteris polypodioides. ®) I Schrenks arbete anféras 162 fanerogamer, 12 filices, 9 mossor, 25 lafvar eller tillsammans 208 arter: Trautv. Fontes p. 258. Af de hir nimda kirlvaxterna uppriknar Brenner 25 arter bland de viixter, angiende hvilkas férekomst ytterligare bekriftelse erfordras: Brenn. p. 37 0. 38. Visserligen torde Brenner utan tillrickliga skil betviflat nigra uppgifter (6 af dessa yiixter anforas af Brenner sjilf i Brenner Tilligg p. 40), men flertalet at de 1. c. uppriiknade arterna dro dock sikert oriktigt bestimda af Schrenk. Hiari- bland mirkes frimst Betula fruticosa, som ar alldeles frimmande for Fin- lands flora. Atven Rhyncospora fusca var di innu ej uppvisad i Finland. 7) C. F. a Ledebour, Flora Rossica, Stuttgart Vol. I 1842, Vol. IT 1844 —46, Vol. III 1846—1851, Vol. IV 1853. 60 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. delvis pa grund af exemplar tagna inom Finlands botaniska om- rade '). Slutligen bér omnamnas, att den ryska expedition, som 1840 undersdékte Ryska lappmarken, darstades insamlade flere vaxter, hvaraf tre for var flora nya blifvit sarskildt uppraknade ’). Af manuskript fran denna tid hafva Wirzéns och O. Hjelts redan blifvit omnimda, men afven en vaxtforteckning, hanforande sig till en mindre del af landet, finnes bevarad i handskrift, nam- ligen Kekonis férteckning 6fver de vaxter han antraffat i sddra Tavastland *). Fdérteckningen gér ej ansprak pa att vara full- standig, men foérefaller trovirdig. Da emellertid en fullstandig vixtforteckning fran samma trakt blifvit publicerad +), erbjuder arbetet numera fa upplysningar af intresse. Det framhdlls redan tidigare*), att F. Nylanders Spicile- gium *) maste anses sasom ett arbete, hvilket fortjenar en fram- staende plats i den finska botanikens historia, och att dess fram- triadande betecknar en ny afdelning i den period vi nu behandla. Detta arbete var nimligen det fdrsta, dir en finsk botanist be- skrifvit ett stérre antal vixtformer’). I andra haftet ingick en omsorgsfullt utarbetad 6fversigt af de finska Carex-arterna, hvil- 1) Nuphar intermedium (nu kallad N. lutewm x pumilum) . . . Lappo- nia ad flumen Tuloma (Fellman misit): Led. I p. 85. Sikra exemplar till H. M. F. erhdllos forst p& 1860-talet. — P& grund af Schrenks uppgifter anfé- res bl. a. den for floromradet nya Hedysaruwm obscurum. 2) I Bulletin scient. publ. par l’Acad. Imp. des sciences de S:t Péters- bourg T. VIII, Petersburg 1841, p. 351 uppriknas Arctophila (Poa) fulva, Col- podium latifoliwm och Castilleja pallida (—C. sibirica) sisom inlemnade af Schrenk, v. Baer, v. Middendorf och Pankewitsch. 3) G. W. Kekoni, Férteckning éfver Djur och Vexter, som finnas i Ta- vastland, férnimligast inom Hattula och Vana férsamlingar. 4) Asp. & Th. (Not. VID, Helsingfors 1867. Det synes ej sannolikt att desse haft tillging till Kekonis manuskript. 5) Se ofvan p. 45. 6) F. Nylander, Spicilegium plantarum fennicarum. Centuria prima, Helsingfors 1843, Cent. secunda 1844, Cent. tertiae fasc. primus 1846, Arbe- tet blef ej afslutadt, utan afbrytes midt i en mening. 7) Fran Finland beskrifvas i Cent. I 3 arter och 4 a 5 varieteter; i Cent. IJ 4 arter, 8 underarter, 9 4 10 varieteter; i Cent. III 3 arter. Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 61 ken ligger till grund for hvad man nu kanner om detta slaktes utbredning i Finland, under det att kannedomen om denna ut- bredning och om slaktet dfver hufvud tidigare hos oss !) var hégst bristfallig. Vidare var F. Nylander den férste 2), som i inlednin- gen till nyssnimda arbete adagalade orimligheten af vissa dittills icke bestridda uppgifter, sarskildt Julins, och papekade att flere af de aldre uppgifterna ej blifvit bekraftade *). Slutligen voro de nya arter, hvilkas forekomst uppvisades genom detta arbete *), synnerligen talrika och anmarkningsvarda, i det att bland dem ingingo de mest karakteristiska af de arter, som fodrlana floran i dstra delen af Kola half6n dess afvikande pragel *). 1) Med berittigad sjilfkinsla siger F. Nylander sjalf, att anda till hans tid voro knappt flere arter kinda an de 17, som upptogos af Kalm, hvaremot han i Spic. If upptager 73 val utredda arter: Spic. Il p. 15. — Det bor dock anmirkas att, sisom framgar af det ofvanstaende, Wahlenberg och J. Fellman tidigare upptagit flertalet af dessa arter fran Lappland. An- giende nagra fel i Nylanders framstallning se langre fram. 2) Det enda férs6k till kritik, som finnes hos Wirzén, ar mig veterli- gen, att han angaende Veronica peregrina riktigt uppgifver ,,prorsus jam eya- nuit*: Wirz. Prodr. p. 14. Detta arbete utkom f. 6. nagra dagar efter Spic. Cent. I. Hos Prytz erinrar jag mig icke hafva funnit nagon egentlig gransk- ning af de dildre uppgifterna. 3) Det bor mirkas, att af de 13 arter, hvilkas spontana forekomst 1 Finland Nylander betviflar, i sjalfva verket ungefar halfva antalet eller 6 blifvit Aterfunna p& senaste tid. Dessa fro: Setaria viridis (— Cynosurus paniceus), Crambe maritima, Carex arenaria, Thalictrum aqvilegufolium, Epi- lobium adnatum (= E. tetragonum) och Fumaria parviflora, om man anser den motsvara Ff. Vaillantit. *) En stor del omnimdes dock allra férst i Nylanders resebeskrifnin- gar i Bot. Not. Af dessa uppriknades en del ofvan p. 58 not 5. De som ing hos Angstr. och F. Nyl. Und. betecknas med *. 5) Utom de redan p. 58 not 5 uppraknade 4 vixterna — uppgiften om Viola epipsila kan i Spic. anses riktig — torde féljande vaxter i Cent. I vara nya fdr floran: Eriophorum russeolum (= E. Chamissonis), Scirpus pauciflo. rus, Sc rufus, Aira bottnica, Scolochloa (Glyceria) arundinacea, Potamoge- ton sparganifolius (se ofvan p. 59 not 2), P. praelongus, Myosotis caespitosa, M. stricta, Ulmus effusa, Juncus alpinus (=J. ustulatus), Pyrola media, Stellaria Friesiana, Ranunculus cassubicus, Geranium bohemicum, Aster sibi- ricus (under namn af A. ircutianus). Den af Fellman under annat namn an- forda Sanguisorba officinalis bor afven nimnas likasom J. balticus, hvars f0- rekomet pa alla de af Nylander angifna fyndorterna dock ar nagot osaker. 62 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Nylanders uppfattning af Carex-arterna har dock icke vun- nit odeladt erka’nnande; flertalet af de arter han sjalf uppstallt har ej alls blifvit erkandt eller atminstone erhallit ett lagre formvarde Till dessa ansluta sig Angelica litoralis (se ofvan p. 19 not 4) och Stellaria crassifolia. Afven Veronica opaca och Potamogeton rufescens kunna riiknas hit, om de fn icke Aterfunnits pa en del af Nylanders fyndorter (af Veronica opaca erbéllos exemplar till H. M. F. férst 1878). Freqvensen for Mulgedium alpinum i Lapp. ross. torde vara oriktig; diremot angifves den riktigt fran Kuus. Angiende Carex sparsiflora se ofvan p. 49, not 6; den upptogs redan i F. Nyl. Utdr.; afven C. rariflora anfores for forsta gangen fullt riktigt fran Finland. Huruvida Hieracium rigidum ir riktigt angifven vagar jag ej af- géra. Diremot torde Schoenus ferrugineus, som hittills alldeles icke blifvit Aterfunnen pa det af Nylander efter G. Appelberg angifna stillet, icke kunna riknas. Om nagra oriktiga uppgifter se f. 6. langre fram. I Spic. I] anforas: * Hierochloa australis, * Poa sudetica (under namn af P. qvadripedalis), Myosotis silvatica, * Cenolophium Fischeri, * Conioselinum tata- ricum (= C. Fischeri), * Juncus castaneus, Agrimonia pilosa, * Potentilla multifi- da, Thalictrum simplex (var. boreale), beskrifven under namn af Th. strictum * boreale, * Ranunculus Pallasii, * Pedicularis verticillata, P. sudetica, Geranium pratense, G. palustre, Polygala amara, * Ligularia sibirica, * Chrysanthemum arcticum, * Pyrethrum bipinnatum, Viola collina, Orchis Truunsteineri, O. incarnata, Asplenium viride, * A. ruta muraria (se ofvan p. 56 not 5), *Aspi- dium lonchitis, * Athyrium crenatum, A. alpestre (= Polypodium rhaeticum), * Oarex laevirostris, C. Oederi, C. Hornschuchii, C. stricta, C. vulgaris, C. * halophila (beskrifves), C. flacca, C. ornithopoda, C. pilulifera, (*) C. erice- torum, C. disticha, C. teretiuscula (utbredningen alltfér inskrankt), C. para- doxa, C. elongata, C. macilenta, * C. tenella (—C. Blyttii), C. remota (upp- gifven fran sédra Finland i st. f. det riktigare Aland) och C. parallela. Af dessa omnimnas Pedicularis sudetica och Geranium palustre endast i forbi- giende, men dock riktigt. Férekomsten af Carex Hornschuchii blef bestridd och exemplar inlemnades forst 1878. Afven Carex pediformis bor riknas, ehuru den uppgifves fér Tavastland och den hittills endast blifvit funnen i Satakunta, di fyndorten ligger nara Tavastlands grins; exemplar af denna erhéllos forst 1859. Vi finna saledes att antalet for floran nya arter ensamt i andra centurien uppgfr till 45, hvarfére denna tillékning ar stérre an i na- got arbete efter Kalms tid, om man undantager Wahlenbergs Flora lappo- nica. (Af senare arbeten hafva Fries och Herb. Mus. Fenn. II, det senare genom de manga nya Hieracium-arterna, att uppvisa ett nagot storre art- antal). — Hartill kommer iannu * Carex microstachya (se ofvan p. 52 not 3), hvilken numera anses sisom hybrid; se hirom Kihlman i Herb. Mus. Fenn. II p. 126. I Spic. HI anféres Carex paludosa. Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 63 an det som ursprungligen tilldelats dem +) och afven i fraga om andra former har reduktion af artantalet egt rum 2). Nagra af Nylanders uppgifter, isynnerhet i Spic. I, hafva vi- sat sig vara icke fullt noggranna; sjalf har han dndrat ett par *), senare forfattare hafva bevisat oriktigheten af par andra‘) och nirmare 20 maste tills vidare betecknas sasom icke bekriftade *). Emellertid ar det min lifliga 6fvertygelse, att atminstone nagra vaxter fnnu skola aterfinnas pa de af Nylander angifna fyndor- 1) Af de 10 arter Nylander, sasom ofvan framhallits, beskrifvit, ar en- dast C. * halophila i Herb. Mus. Fenn. II bibehallen sisom underart. Carex flavicans ir sasom varietet férd till C. salina och Orchis curvifolia sisom form till O. Traunsteineri. Sanguisorba polygama bibehalles ‘fven sisom va- rietet, hvaremot de défriga (Leontodon keretinus, Viola fennica, Thalictrum leptophyllum, Carex spiculosa, C. discolor och C. arctophila) iro dels alldeles indragna, dels betraktas benimningarna séisom synonym. Af de 8 underar- terna iro par (Potentilla multifida * lapponica, Thalictrum strictum * boreale afvensom Carex halophila * acutangula (se Herb. Mus. Fenn. II p. 126) bibe- hallna sasom varieteter, C. vesicaria * virens sisom form (se ]. c.), men de éfriga 4 (Cenolophium Fischeri * lapponicum, Carex vulgaris * zonata, C. acuta * colorata och C. halophila * affinis) alldeles bortlemnade. Likasa iro flere af formerna dels indragna dels bortlemnade, sasom tills vidare alltfér litet ut- redda. 2) Af de 73 Carex-arter Nylander uppriknar indragas 4, och 4 andra upptagas sasom varieteter eller underordnade former i Herb. Mus. Fenn. II. 3) Den i Spic. I p. 16 och 17 fran Hvita hafvet upptagna Stlaus pra- tensis ir enl. Spic. II p. & Cenolophium Fischeri (* lapponicum); hvad den enl. af Forselles fran Nyland upptagna formen angar, dr den fortfarande oviss, da Selinum lineare, till hvilken Nylander, ehuru med tvekan, hanfér den i Spic. I, ej nagonsin blifvit med sikerhet funnen i Finland. Potentilla sa- Tee onsel geranioides i Spic. I p. 21 afser enl. F. Nyl. Und. p. 53 P. mul- tifida (* lapponica). Har ma tilliiggas, att Viola fennica, som beskrifves Spic. I, af Nylander forklaras vara identisk med den af Fries beskrifna V. sca- nica: F. Ny). Utdr. p. 53. 4) Gentiana obtusifolia ir G. campestris enl. Hellstr. Distr. p. 18. Gly- ceria plicata finnes ej p& det angifna stillet: Sel. O. Nyl. p. 24. 5) Da F. Nylander alltid maste erkannas vara en af Finlands framste botanister pi sin tid och sdvil hans utgifna skrifter som hans verksamhet for éfrigt varit af synnerlig betydelse fér botanikens studium i vart land, torde det ej sakna intresse att upptaga dessa uppgifter, si vidt de ej framga af det foregiende. Sisom sannolikt oriktiga torde man kunna beteckna uppgifterna om 64 Acta Societatis prc Fauna et Flora Feunica, V, n. 2. terna !), och mahanda kommer annu en och annan af Nylanders former till heder. I sammanhang harmed torde det vara skal att betrakta de af Fr. Nylanders 6friga arbeten, hvilka aro af botaniskt innehall ”), da de nira pA samtligen utkommit under denna afdelning af pe- rioden. Utom det redan ofvan namda brefvet i Botaniska Noti- ser, dir Nylander skildrar sin forsta resa i Ryska lappmarken, har han i samma tidskrift beskrifvit senare delen af sin andra resa *). Det anmarktes redan, att en icke ringa del af de vaxter, som fullstindigt beskrifvas i Spicilegium Cent. II, har omnamnas nagot tidigare +), hvarjamte nagra andra uppgifter meddelas °). Myosotis sparsiflora i Spic. I (ny; uppgiften oriktig, sa vidt den ror det inre Finland), Carex hirta (ny) i Spic. Il (oriktigheten beror méjl. pa tryckfel). Ofriga hithérande uppgifter fro de om Calamagrostis strigosa (ny), Scirpus compressus (ny), Potamogeton nitens (ny), P. compressus, Thalictrum kemense, Vicia villosa (ny), Viola wmbrosa (ny), Platanthera chlorantha (ny), alla i Spic. I; afvensom i Spic. Il Orchis latifolia, Carex verna (=C. stolonifera, ny) och C. gynocrates (ny). Vid nagra vaxter, hvilkas utbredning 6fver huf- vud taget angifves riktigt, ingi dirjimte uppgifter, som ej aro bekraftade; hit hora i Spic. I: Veronica opaca (uppgifves afven fran Ab.), Potentilla verna (= P. salisburgensis), Polygala comosa (ny), ’fvensom i Spic. Il uppg. angaende Carex Hornschuchii (uppgitves utom fran Al. aifven fran sédra Finland) och C. flacca (= C. glauca, ny; uppgifves bl. a. fran Nyl. och Ab.). Genom att nya arter blifvit sirskilda, behéfva afven uppgifterna om Potamogeton pectinatus och P. filiformis (—P. marinus) anyo granskas. Freqvensgraden torde enl, N. I. Fellm. vara oriktig i afseende & Mulgediwm sibiricum och Salix pola- ris. Vidare har Cineraria integrifolia hos Nylander erhallit namnet Senecio aurantiacus och slutligen upptagas Centaurea phrygia och austriaca sasom skilda arter i Finland. Mahinda kunde annu nagon uppgift tillaggas. 1) Saisom stéd fdr detta pastaende ma blott namnas, att Veronica opaca och Carex Hornschuchit under lang tid ej ansagos tillhéra finska flo- ran, men nu blifvit aterfunna. ) Nylander har afven skrifvit uppsatser i medicin; se Renvall p. 151. 3) Ytterligare underrittelser om Botaniska resor i Skandinavien 1843, meddelade af E. Fries (Bot. Not. 1844 p. 52 och 53). Férra delen af resan skildras af Angstrom 1. c. p. 49—52; se lingre fram. *) Uppsatsen ingar i April-nummern, och Spicilegium ventilerades sasom akademiskt specimen den 12 Juni samma ar. 5) Se t. ex. ofvan p. 63 not 3. — Angiende Castilleja pallida, som icke omnamnes i Spic., se ofvan p. 60, not 2. Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 65 Ett bestaende virde torde bora tillerkiinnas hans monografi 6fver Eriophorum +); sjilffallet ar dock, att dar inga jamfoérelsevis fa uppgifter angaende finska floran. — Slutligen har Fr. Nylander skrifvit en férteckning dfver norra Osterbottens viixter 2), hvilken vil ej blifvit fullstiindigt publicerad, men citeras i Ledebours Flora rossica *). Flere andra uppgifter af honom inga fOr 6frigt i samma arbete #). — Glémmas bér slutligen ej, att utom de talrika bi- drag han lemnat till finska viaxtsamlingen han afven insamlat flera numror till det af E. Fries utgifna Herbarium Normale, hvar- igenom han dfvenledes bidragit till att belysa var flora *). Samma 4r, som fdrsta hiftet af Spicilegium offentliggjordes, utgaf Wirzén borjan till ett stérre arbete angaende Finlands flo- ra ®), men det afbréts sedan 62 arter blifvit omnimda. Det torde vara nog att har hinvisa till kritiken angaende Wirzéns fullstan- diga arbete’), hvarvid dock det tillagg bor goras, att antalet fel 1) Eriophori Monographia (Acta Soc. Sc. Fennicae Tom II), Helsing- fors 1849. (Tomens titelblad har artalet 1852). 2) Plantae Ustrobothniae borealis. Auct. F. Nylander msc.: Led. II OY; 3) Da sjilfva manuskriptet ej féreligger, Ar det svart att yttra sig om detta arbete. Enl. Led. upptagas i manuskriptet nagra vixter, hvilka i norra Osterbotten knappt torde forekomma annat in tillfalligtvis pa barlast m. m. mahinda har deras tillfiilliga forekomst varit antydd, ehuru detta ej framgar af citatet. Nagra speciella fyndorter omnimnas icke i citatet, men af flere uppgifter framgér emellertid att Kuusamo inbegripes i norra Osterbotten, hvyilket mihinda bér framhallas. *) Bland annat mirkes Betula alba 8 intermedia Wahlenb. FI. Suec. p. 624, som upptages ,,Ostrobothnia (F. Nylander in litt.)*: Led. HI p. 651. Att denna uppgift afser B. nana x odorata f. perodorata synes sannolikt, hvarfére detta mig veterligen ir forsta uppgiften om namda hybrid. °) Bl. a. ingir i f. XII Plewrogyne rotata, som fore fascikelns utgifvande (1846) ej var omnimd fran floromradet. 6) Prodromus florae fennicae. Pars I och I, Helsingfors 1843. 7) Utom Prodr. pabérjade Wirzén samma Ar ett arbete med titel ,,Scrip- tores rei herbariae fennicae“, hvaraf dock aldrig utkom mer 4n ett frag- ment pi 16 sidor. Den enda egentliga upplysning i floristiskt hiinseende, som hir férekommer, ir fdlj.: ,,Androsace septentrionalis parce in Alandia et insulis Aboénsem cingentibus ditionent lecta est“: 1. c. p. 11. Arten uppgifves har mig veterligen, om man frinser Till., for forsta gangen frin Finland, men nigon senare uppgift foreligger icke fran Abo trakten, hvarfére vidare un- dersékning erfordras. 5 66 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. iifven relativt taget yttermera Okats+), ehuru a andra sidan nagra riktiga uppgifter tillkommit ”). Ett ar senare publicerades en fOrteckning 6fver karlvaxterna i Pojo socken af A. A. Nylander?). Man har jamfort A. Ny- lander med Wirzén+), och det maste afven erkaénnas, att hans. uppgifter ingalunda fro fullt palitliiga, men enligt min tanke iro de dock biattre fm Wirzéns. Nagon fullstandig redogé- relse fdr floran i Pojo socken férefinnes val icke fran senare tid, men da de angrianmsande trakternas flora ar undersokt °), kan man med tiamligen stor sakerhet i manga fall afgdra om ° . uppgifterna 4ro att anses sasom oriktiga °) eller i hufvudsak rik- 1) Af de 60 arter, som efter nu anvind begrinsning omtalas (Hippuris maritima och Agrostis alpina kunna pa sin héjd betraktas sisom former, hvilket redan framhallits af Sommerfelt), har jag ansett mig béra beteckna 24 d. v. s. 40 °/, sasom oriktiga (jfr ofvan p. 56 not 1). Anvandes samma. indeining som i afseende 4 Wirz. Pl. off., forekomma enligt min berakning 10 4a 11 grofva fel, hvaribland ma nimnas, att Circaea intermedia (ny) och Valeriana dioica anféras sisom funna i Finland; mindre fel 5; ej bekraftade iro 6 uppgifter, hvarjimte tva dro vilseledande. Af de 6friga uppgifterna torde iinnu 11 kunna betecknas sasom timligen intet sagande. 2) Bland dessa miirkas sirskildt, att Utricularia minor och Eriopho- rum latijolium for forsta gangen anfoéras for Finland. 3) Stirpes cotyledoneae paroeciae Pojo. Praes. J. M. af Tengstrém, Helsingfors 1544. *) Sel. O. Nyl. p. 25 not. 5) Sairskildt bér Hisingers Flora Fagervikiensis (Not. h. III), Helsing- fors 1857, harvid framhallas. Oaktadt A. Nylanders arbete ej en gang nam- nes af His., kan dock dennes flora, utom att det fr en noggrann lokalflora, ifven betraktas sisom en nédig korrigering af A. Nylanders férteckning. Redan mottot ,Qvid est stultius qvam incerta pro certis habere, falsa pro veris* tyder harpa, liksom afven flere andra uttryck. ®) Sisom sidana maste frimst anses uppgifterna om Pulmonaria an- gustifolia, Lithospermum officinale och Eryngium maritimum (se redan W. Nyl. Distr.), hvilka arter torde vara friammande for var flora. Vidare béra nam- nas de i trakten knappt annat 4n tillfalliga Cuscuta epilinum, Ballota rude- ralis, Melanosinapis nigra och Scleranthus perennis, alla for forsta gangen anférda frin Finland; till dessa ansluter sig Lolium temulentum. Afven fo- rekomsten af Viola persicifolia (ny) och Festuca duriuscula (ny) ar i hogsta grad tvifvelaktig, det samma giller de Alindska Sanicula europaea, Carex Hornschuchii (= C. speirostachya) m. tl. S&isom en brist kan daremot fram- hallas, att bland de 443 arter (hiraf 3 Characeer och 5 Egqviseta) denna for- teckning upptager ej ingir nigon Salix eller Luzula. Afven freqvensen ar otta vilseledande. Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. 67 tiga +). — Till de biittre arbetena fran denna tid bér man daremot rikna Fr. Hellstréms uppsats om viixternas utbredning i Oster- botten ?). Den innehaller val icke synnerligen mycket nytt *), men de uppgifter som meddelas hafva visat sig vara palitliga*) och nédiga rittelser af tidigare uppgifter lemnas i vissa fall*). Tillag- gas ma, att endast vissa delar af det vidstrackta omrade, som har behandlas, hafva blifvit fullstaéndigt undersékta, hvarfore arbetet fortfarande stundom tjenar till upplysning. Nagra tilligg till detta arbete gjordes par ar senare af W. Nylander ®). Ehuru dessa tilligg kunna betecknas sasom ganska upplysande och riktiga 7), torde dock deras fornamsta intresse *) ligga diri, att de utgéra de forsta meddelanden om Finlands flora, hvilka publicerats af denne framstaende botanist ’). Att ett lifligare intresse fOr studium af Finlands natur och 1) Bl. a. omnimnas har félj. mig veterligen for var flora nya arter: Hieracium vulgatum, Senecio silvaticus, Barbarea vulgaris (B. stricta uppta- ges sirskildt; freqvensen dock troligtvis oriktig), Viola Riviniana (under namn af V. sylvatica), V. umbrosa, hvars férekomst inom floromradet tidi- gare varit tvifvelaktig (se ofvan p. 63 not 5), Melandrium album (= Lychnis pratensis), Spergularia canina (under namn af Lepigonum medium), Stellaria uliginosa (tidigare uppg. mindre exakta), Polygonum lapathifolium, Atriplex hastata (—A. latifolium 8 salinum), Scirpus * Tabernaemontani, Avena pu- bescens och Poa serotina. Osikra uppgifter och nigra af F. Nyl. samma ar fullstiindigare omnimda arter fro hair icke tagna i betraktande. 2) In distributionem vegetationis per Ostrobothniam collectanea. Praes. J. M. a Tengstrém, Helsingfors 1846. 3) Si vidt mig ar bekant, ar endast Eqvisetum variegatum (uppgitven fran Kuus.) ny for floran. 4) Forekomsten af Diapensia lapponica och Gnaphalium alpinum pa livaara (Hellstr. Distr. p. 9) synes dock tvifvelaktig. Mdjligen finnes dfven nigon annan uppgift af samma slag. 5) SA t. ex. angiende Gentiana obtusifolia och Arenaria ciliata. ¢) I Not. h. I, Helsingfors 1848. Denna uppsats liksom den foregaende (referat af Fries’ Summa vegetabilium) ingir utan sirskild titel bland strédda meddelanden, hvarfore de hvarken upptagas i Sel. Bot. lit. eller af Ren- vall. De ingi i Notae Consp. under rubrik W. Nyl. Till. 7) Tv oriktiga uppgifter i uppsatsen rittas i W. Nyl. Distr. — Uppg. om Glyceria aqvatica torde bero pa ett tryckfel. *) Lamium * incisum anféres hir for forsta gingen under namn af L. confertum. ®*) Redan nigot tidigare hade Nylander publicerat par zoologiska och ett medicinskt arbete: Renvall p. 152. 68 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. sarskildt dess flora nu gjorde sig giillande i landet*) bevi- sas bland annat diaraf, att vi fran denna tid ater hafva ett antal sockenbeskrifningar, dar afven floran tages i betraktande, efter det omkring 50 ar forflutit sedan dylika blifvit publicerade 2). Visserligen hade botanikens studium under denna tid gjort stora framsteg, hvarfOre afven de botaniska uppgifterna i flertalet af dessa nyare sockenbeskrifningar sta vida 6fver de aldre och sa air sirskildt fallet med de tvenne som publicerats under denna period #), men de uppgifter som réra mera kritiska vaixtformer béra sjalffallet emottagas med stoérsta forsiktighet, och den tidens botanister citerade icke heller langre sockenbeskrifningarna +). Re- dan pa denna grund torde det vara skal, att har ej inga i nagon detaljgranskning af den botaniska delen i dessa arbeten. [ sammanhang med dessa uppsatser bor namnas J. Fell- mans Anteckningar fran Lappland ®*), da i detta arbete inga nagra botaniska uppgifter ®), af hvilka ett par naérmare belysa hans viixt- forteckning fran Finska lappmarken. Af utlandska forfattare fran denna tid, hvilka lemnat bidrag till kannedomen om Finlands flora, hafva vi framst att taga i be- traktande Elias Fries. Hans lifgifvande inflytande pa de botani- 1) Det bor emellertid mirkas, att nagra synnerliga bidrag under denna tid ej infléto till de botaniska samlingarna och att Sillskapet Pro Fauna et Flora Fennica under férra delen af 1840-talet forde ett hégst tynande lif: Moberg Siallsk. p. 30. . *) Se Ticc. (1792). Radloffs beskrifning om Aland, som dock ir mera omfattande, utkom 1795. Grapes (1803) hinfér sig ej till finska floromradet. Mojligen kunde dock Sjégrens och Knorrings uppsatser riknas hit, si fata- liga de botaniska uppgifterna in dro, och oaktadt afven de hinfora sig till stérre omraden. 3) S$. G. Elmgren, Beskrifning ofver Pargas socken, (Suomi 1847), Hel- singfors 1848 och G. J. Lindstrém, Beskrifning é6fver Eura socken, (Suomi 1849), Helsingfors 1850. 4) Sasom bevis hirp&’ ma endast anforas, att af de sockenbeskrifnin- gar som uppriknas i Notae Consp. nagra ej alls omnimnas i férteckningarna éfver finsk botanisk literatur, si t. ex. de under Asp, Backman, Carlsson, Warel. anférda arbetena. Af dessa innehalla de beskrifningar, som be- tecknats med Asp och Carlss. (om Birkkala socken), fullstindiga vaxtforteck- ningar. Det bér dessutom ihagkommas, att enstaka botaniska upplysningar ingi afven i sidana beskrifningar, som ej anféras i Notae Consp. 5) J. Fellman, Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. Forsta och andra aret, Borgia 1844. (Upptages ej i Sel. Bot. lit.) *) Se ft. ex. p.. 11, 125, 130, 131, 132. Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 69 ska studierna i Sverige‘) strackte sig ifven till oss, och for de unga botanisterna pa 1840-talet var han en obestridd autoritet. Hiir hafva vi dock endast att beakta hvad han genom sina skrif- ter och frimst genom Summa vegetabilium Scandinaviae*) ver- kat f6r kannedomen af Finlands flora. F6r att inse betydelsen af detta arbete, behéfver man blott erinra sig, att dir ingick den forsta fullstiindiga forteckning 6fver Finlands viixter, som sett da- gen sedan Kalms tid, ja, om man tager i betraktande de lagre viixterna, den allra forsta. Visserligen f6rekomma ej har nagra noggranna uppgifter om utbredningen, och sadana hade afven pa Fries’ tid varit niira pa omdjliga att astadkomma, da nagra fo6r- arbeten i detta afseende knappt funnos, men under det Kalms flora endast var en namnforteckning, antyddes i Fries’ Summa dock i hvilken del af landet vaxten f6rekommer’). Da _ hartill kommer, att Fries redan da arbetet utgafs hade gjort sig kand af- ven utom Skandinaviens griinser, ir det sjilffallet, att sarskildt utlindska forfattare under lang tid hemtade sina uppgifter om Finlands flora fran detta arbete. Likas&a bér det niimnas, att inom vart land floror, vaxtforteckningar etc. i hufvudsak anda till se- naste tider *) varit ordnade efter Fries’ system, liksom afven, om 1) B. Hégrell, Botanikens historia i dfversigt, Géteborg 1886, siiger om EK. Fries, att han var ,en furste i beskrifvande botanik i Sverige och vickte en hanfdrelse, som erinrade om Linnés tid“: |. c. p. 123 och 124. *) Eliae Fries Summa Vegetabilium Scandinaviae seu enumeratio syste- matica et critica plantarum quum cotyledonearum, tum nemearum inter mare occidentale et album, inter Eidoram et Nordkap, hactenus lectarum, indicata distributione geographica. Sectio prior, Upsaliae 1846 (1845). *) Sasom kindt anvinder Fries ett streck af olika lingd och placering i kolumnen fér att beteckna, huruvida en art férekommer i stérsta delen af omradet, i sédra eller vestra delen, i norra eller dstra delen eller slutligen i mellersta delen, hyarjimte punkter anviindas fér att beteckna det arten ir sporadisk (,,sporadica s. inqvilina*). Genom ett P i kolumnen fér Finland an- tydes slutligen att vixten ej observerats i Finland, men vil i trakten af Pe- tersburg. Dessa sistniimda vixter hafva ej hiir riiknats tillsammans med de btriga; se hirom W. Nyl. Distr. p. 77. Oberiknadt Chara syncarpa héra hit 41 Dicotyledoneae, 11 Monocotyledoneae, men inga Filices. Af dessa 52 arter hafva dock under senare tid 25 (4 28) blifvit funna i Finland. *) Af floror utgér O. Alcenius, Finlands kirlvixter, Helsingfors 1863 och 1878 ett undantag. Norrlins Flora Kareliae Onegensis (1871) ir, si vidt jag kan paminna mig, den forsta viixtférteckning efter 1850, dir antingen Fries’ system eller iin oftare Nylanders modifikation af detsamma ej foljes, 70 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 2. man franser nagra smarre f6randringar, Fries’ begrinsning af ar- terna sarskildt inom karlvaxterna varit den bestimmande!). Det torde darfore vara nddigt att egna en fullstandig redogoérelse at den del af arbetet, som rér kiarlvéixterna i Finland. Sa vidt jag kunnat finna, uppriknas har 987 karlvaxter fran Finland (utom Lappmarkerna), hvaraf 901 arter upptagas sasom egentligen vildt vaxande, 19 arter sasom sporadiska, 36 sasom od- lade, hvarjémte 31 varieteter inga i denna?) summa). Ehuru dessa siffror, sasom strax skall nirmare framhallas, maste i viss man modifieras, for att en jamf6relse skall vara md6jlig med den ofvan p. 36 anforda slutsumman vid slutet af andra perioden och med det narvarande forhallandet, finna vi dock genast att en mycket stor tilldkning i arternas antal egt rum. Visserligen hade andra botanister, i synnerhet Fr. Nylander, i detta afseende ver- kat det mesta, men i alla fall var det dock afven enligt lagsta berikning omkring 50 arter, hvilkas f6rekomst i Finland forst angafs af Fries +). Hiartill bidrog bl. a. att Fries sarskilde manga former, men innu i Medd. h. V (1880) 4ro de fullstindiga vixtforteckningarna ord- nade efter nimda system. 1) Se i detta afseende i synnerhet den Synopsis stirpium vascularium Scandinaviae, som ingir i Summa vegetabilium och i hvilken flere uppgifter om Finlands flora forekomma. 2) Férdelade pa de sirskilda hufvudgrupperna (Egvisetaceae och Chara- ceae hafva hiarvid bortraknats fran Dicotyledoneae, hvaremot Gymunosper- mae forts till dessa) staller sig antalet salunda: vildt vax. arter 0. underarter, sporadiska, odlade, varieteter, Summa Dicotyledoneae ... 620 £7 29 23 689 Monocotyledoneae . 246 2 7 8 263 Filices (incl. Egvi- selaceae) “F207. 39 — -- -- oo Summa 901 19 36 31 987 3) Det bir namnas att detta resultat nagot skiljer sig fran en tidigare uppgift af W. Nylander. Enligt denne skulle Dicotyledoneae (incl. Hgviseta- ceae och Characeae) utgéva 656, Monocotyledoneae 243 och Filices (utom Eqvi- setaceae) 27: W. Nyl. Till. p. 300 och 301. Det omnimnes 1. c. att ,,endast vildt vexande arter fro riknade“, hvarfére dock de sporadiska arterna bora medriiknas. Riknas dirjimte Characeae och Eqvisetaceae till Dicotyledoneae, blefve enligt min berikning: Dicotyledoneae 650, Monocotyledoneae 248 och Filices 28, hvaraf féljer att slutsumman 926 blefve lika med Nylanders, ehuru fordelningen ir olika. 4) Sonchus asper, Crepis paludosa, Hieracium tridentatum, H. caesium, Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finiand. 71 som tidigare tagits kollektivt, och att, da han angaf vixternas ut- bredning endast i allmiinna drag, fel i afseende hiara littare und- vekos eller Atminstone blefvo mindre i dgonen fallande *). Myposotis collina, Lamium intermedium Fr., Odontites litoralis Fr., Ranunculus marinus Fr., R. circinnatus Fr., R. aquatilis (var. confervoides), Cardamine parvi- flora, Polygala comosa (se ofvan p. 63 not 5), Viola rupestris, Drosera interme- dia, Fragaria collina (upptages af Prytz m. 4. oriktigt), Lathyrus niger (uppgitven af A. Nylander, men uppg. osiker), Euphorbia peplus, Scleranthus perennis (lik- som Lathyrus), Polygonum dumetorum, Rumex obtusifolius, Atriplex litoralis, Ce- ratophyllum demersum, (se ofvan p. 45 not 3), Eqvisetum pratense, Platanthera chlorantha (se ofvan p. 63 not 5), Epipogon aphyllus, Epipactis palustris, Allium arenarium, Juncus supinus, Potamogeton nitens (se ofvan p. 63 not 5), Sparga- nium ramosum, Schoenus ferrugineus (se ofvan p. 61 not 5), Scirpus compres- sus (se ofvan p. 63 not 5), Heleocharis uniglumis, Carex hirta (se ofvan p. 63 not 5), C. laxa (tidigare omnimd af Wahlenberg, se ofvan p. 43 not 1), Lolium linicola, Cynosurus cristatus, Festuca gigantea, Poa compressa, Alope- curus * fulvus, Phlewm Boehmeri, Aspidium cristatum, Lycopodium inunda- tum iifvensom hybriden Salix Lapponum x myrtilloides. — Af dessa anfo- ras Sonchus asper, Lathyrus niger, Euphorbia peplus? och Equisetum praten- se2 redan af Tillandz enl. 0. Hjelt Nat. Enligt ett bref till C. P. Thun- berg af 1787, hvilket forvaras i Upsala bibliotek och hvaraf en afskrift blifvit mig godhetsfullt meddelad af O. Hjelt, var Epipogon aphyllus ta- gen redan af Leche. Emellertid har jag icke i literaturen patraffat nagon tidigare uppgift om denna art. Vidare anféras af Fries for forsta gingen Rhinanthus major, Pyrola chlorantha och Betula verrucosa, hvilkas utbredning dock angifves allt fér inskrinkt (bland de ofvan anférda angifvas Crepis pa- ludosa och Juncus supinus sisom forekommande i stérre delen af Lappland, hyilket ej ir fallet i Finska lappmarken). Lappa tomentosa (L. minor upp- tages siirskildt), Aqvilegia vulgaris, Bunias orientalis, Epilobium adnatum (un- der namnet E. tetragonum) och hybriden Salix caprea x Lapponum upptagas sisom sporadiska. Hirtill kunna laggas, om man vill rakna dem, Potamo- geton zosteraefolius under namnet P. compressus, P. Wolfgangit under namnet P. salicifolius (jfr om dessa Fries p. 215), och Calamagrostis gracilescens under namnet C. Halleriana. Vidare upptages Chenopodium hybridum, men denna bér, ehuru upptagen i Herb. Mus. Fenn. II p. 50, ratteligen anses sdsom till- fillig; se 1. c. p. 132. Nimnas bdr iinnu att de redan af Linné och Kalm upptagna Corydalis solida, Malva borealis och Agrostis vulgaris hir siirskiljas frin de kollektiva arterna; de tvi senare upptagas dock redan af A. Nyl. under sitt nuvarande namn. — Da de af Fries anvinda vixtnamnen torde kunna anses kinda, har jag ej ansett nédigt, att i alla fall upptaga dessa, ehuru de skilja sig fran de nu anvinda. 1) S& t. ex. torde Fries’ uppgift, att Zathyrus niger ir funnen i s. v. ~] Lo) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Bland de vaxter som anforas af Fries fran Finland finnas dock ganska manga, hvilka icke vidare riknas till var flora. I framsta rummet berodde detta synbarligen darpa, att Fries, som icke genom egna undersdkningar pa ort och stélle kiinde Finlands flora, anvandt de upplysningar om denna som f6refunnos i den akademiska literaturen och darigenom kommit att atergifva de fel som tidigare antecknats, da det var fraga om Prytz, Wirzén och A. Nylander’), hvarjamte aldre oriktiga uppgifter afven for Ofrigt inga?). Nagra viixter, hvilka hittills endast blifvit funna i Lappland, anforas, for det mesta enligt Julin och andra tidigare forfattare (afven Ledebour), fran norra Finland*). Dessutom {6- rekomma nagra andra fel, hvaribland dock atminstone ett enligt min tanke rattast torde forklaras sasom tryckfel 4), hvarjamte det bor framhallas att manga vixter, som numera anses sasom till- Finland, sannolikt haft afseende pa Pojo; da arten numera tagits pa Aland och 1 sédra Tavastland, ar emellertid uppgiften i Summa vegetabilium full- komligt riktig, oberoende diaraf att artens forekomst i Pojo atminstone tills vidare maste betecknas sasom tvifvelaktig. 1) Bland de p. 45 not 2 anfdrda arter har Ranunculus aconitifolius alldeles utgatt och Oenanthe fistulosa anféres med ett fragetecken och har saledes ej blifvit raknad. Bland de arter som p. 54 not 2 anféras sdsom an- gitna af Wirzén hafva dessutom Hvonymus europaeus, Rumex acutus och Or- chis latifolia utgatt (* Orchis elatior upptages diremot af Fries). Af de i foljande not uppriknade tillfalliga arter, hvilka Wirzén upptager sisom fin- ska, har Inula helenium blifvit bortlemnad. Melanosinapis nigra (se p. 66 not 6) anfores saisom sporadisk. For éfrigt ingé alla de pa anférda stiillen och p. 66 not 1 uppraknade vixter; med afdrag af de nyssnimda, utgdra dessa arter tillsammans 28. *) Uppgifterna om Serratula tinctoria, Scabiosa columbaria, Hottonia palustris, Lathyrus heterophyllus, Juncus sqvarrosus, Lemna gibba, Glyceria plicata, Melica ciliata, Psamma arenaria. 3) Gnaphalium supinum, Cardamine bellidifolia, Viola biflora, Silene maritima, Cerastium trigynum, Arenaria ciliata, Sagina saxatilis, Saxifraga oppositifolia, Alchemilla alpina, Sibbaldia procumbens, Oxyria digyna, Salix herbacea, Carex ustulata, Agrostis rubra. Angiende Alchemilla alpina, Oxy- ria digyna och Carex ustulata har jag ej funnit nagon aldre uppgift. 4) Malaxis Loeselii i st. f. M. paludosa, som saknas. — Under andra namn, men jimforelsevis litt rittade, forekomma bl. a. Crepis taraxacifolia? (jfr Angstr. p. 50), = Cr. biennis, Cochlearia officinalis = C. (officinalis) arctica, Epilobium hirsutum = E. parviflorum (jfr ofvan p. 19 not 4), Poly- Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 73 fiilliga, af Fries raknades sasom verkligen inhemska*). Hela an- talet arter, som af honom anfOras, men icke upptagas i senaste upplaga af Herbarium musei fennici, utgor 877), hiri icke inbe- gripna 16%) i Summa vegetabilium sasom arter eller underarter, ehuru delvis med tvekan, upptagna vaxter, hvilka numera raknas som varieteter eller former af underordnad betydelse, hvarjamte 4 af niimda arter numera riiknas sasom hybrider+). Emellertid giller i afseende a nagra bland de af Fries anforda vaxterna, att de forst pa senare tid blifvit aterfunna’), hvarfore den just an- forda summan mdjligen i nagon man i framtiden kan minskas. gonum strictum = P. mite. Pa oriktiga synonym etc. grunda sig afven Ery- thraea Centaurium (upptages jimte E. linearifolia), Thalictrum rariflurum — Th. simplex boreale (se Fries p. 138; Th. simplex upptages siarskildt), Arabis arenosa var. borealis (A. suecica upptages sirskildt). 1) Utom de tidigare uppriknade héra hit: Campanula latifolia, Nepeta cataria, Linaria minor, Nasturtium anceps, N. silvestre, N. armoracia, Melan- drium noctiflorum, Lepigonum salinum, Ribes wa crispa, Fragaria elatior, Me- dicago falcata, Melilotus officinalis, Ononis arvensis, Atriplex hortensis, Sche- donorus tectorum, Holcus lanatus, Panicum crus galli. Angiende Chenopodium hybridum se ofvan p. 70 not 4. En icke ringa del af dessa vaxter var re- dan tidigare uppgifven for Finland. 2) Utom de ofvan anférda hora hit: Cerefolium sativum, Capsella pe- trea, Potentilla minor, Vicia cassubica, Piswm arvense var. infestum, Oxytro- pis pilosa, Callitriche stagnalis, Orchis elatior, Juncus acutiflorus. —- Cratae- gus Oxyacantha riknas liksom tidigare — Crataegus monogyna, Erysimum alpinum = E. hieraciifolium; se f. 6. ofvan p. 70 not 4. Uppg. angaende So- lanum humile rattas af Fries sjalf och ingar alldeles icke i rakningen. I sammanhang hirmed ma niimnas, att bland de arter Fries upptager sisom sporadiska Viscum album och Ruppia marina mig veterligen alldeles icke blifvit tagna i Finland; Sambucus nigra forekommer blott sasom odlad. Af de odlade arterna borde, enligt hvad jag kinner, Mprus nigra och Fra- garia grandiflora utga. 3) Valeriana sambucifolia, Galeopsis unicolor, Euphrasia parviflora, Ranunculus reptans, Batrachium peltatum, Viola scanica, Rosa dumetorum, Vicia angustifolia, Salix incubacea, S. rosmarinifolia, Eqvisetum limosum, Or- chis recurva, Luzula multiflora, Carex rotundata, C. prolixa, C. tricostata. *) Nuphar intermedium, Salix canescens, S. versifolia, Carex microsta- chya. Till dessa ansluter sig Pulsatilla patens x pratensis, om man anser Fx vulgaris motsvara denna; se ofvan p. 19 not 3 och p. o4 not 2. J samman- hang hirmed ma nimnas att 3 arter, hvilka af Fries upptagas fran Lappland och bl. a. forekomma i Finska lappmarken, ifvenledes numera anses sisom hybrider niml.: Rubus castoreus, Salix Finmarkica och Betula alpestris. >) Férekomsten af Lamium intermedium blef utredd forst 1880, Potamo- 74 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. For att finna huru stor del af de nu sasom vildt vaxande an- sedda arterna var kiind pa Fries’ tid, maste a andra sidan flere tillagg goras. Par former, hvilka af Fries riknades sdsom varie- teter, betraktas namligen numera sasom underarter!). Vidare upptagas flere af de arter, hvilka Fries ansag vara sporadiska, sa- som verkligen inhemska?). Slutligen maste vi komma ihag, att de vaxter, som endast f6rekomma i Lappland, alldeles icke inga bland dem som nu tagits i betraktande, da en sirskild kolumn egnas denna del af floromradet. Sasom kindt, saknas inom Fin- land flere af de fjallvaxter, som pryda Norges fjill, hvarfore en ganska betydlig del af de vixter, som i Summa vegetabilium an- {Oras uteslutande fér norra Lappland, ej tillhér den finska floran °). Dessutom ga en miingd vixter i Finmarken vida hégre in i Fin- land, hvarfére de icke finnas inom Finska lappmarken, ehuru at- minstone en del af dem af Fries upptages sasom f6rekommande inom stérsta delen af Lappland‘). En fullstiindig hopsummering af de vaxter, som Fries angifver for dessa delar af Lappland, skulle geton nitens uppvisades med sikerhet 1886, af Phlewm Boehmeri och Festuca gigantea erhollos exemplar 1878. Till dessa ansluta sig Polygala comosa och Poa compressa. *) Taraxacum officinale var. palustre (utbredningen angifves dock all- deles oriktigt), Scirpus lacustris var. glaucus, (ifvensom fran Lappland Chry- sosplenium alternifolium var. tetrandum). *) Artemisia absinthium, Lappa tomentosa, Scorzonera humilis, Aqvile- gia vulgaris, Bunias orientalis, Draba nemorosa, Epilobium adnatum, Salix repens (det bor ihaigkommas att Fries upptager S. incwbacea fran Finland), Carex arenaria. — 8S. canescens anses numera sisom hybriden S. caprea x Lapponum. *) Pa grund haraf har jag ansett det onédigt, att i Conspectus upp- taga dessa vaxter, om ej direkta uppgifter fran finska floromradet forefinnas. *) Dessa vaxter inga dock alla i Conspectus. Om man medriknar dem, som endast forekomma i allra sydligaste delen af Finska lappmarken och vid hvilka saledes uttrycket ,stérsta delen af Lappland“ icke kan tilliimpas, torde de uppga till omkring 60. De flesta af dessa aro sydliga vixter, dock ingar i denna summa ifven en och annan fjillvaxt, t. ex. Antennaria alpina, Erigeron alpinus, Primula scotica, Salix arbuscula. Det synes mig delvis ligga utom dmnet, att har inga i en nogerannare undersékning af de uppgifter i Fries’ Summa vegetabilium som hinfora sig till Lappland. Tilliggas ma en- dast, att flere arter, som upptagas fran Lappland, hir for férsta gaingen om- namnas fran floromradet, men da uppgifterna ej otvetydigt afse detta om- aide, torde det ej vara skil att hir upprikna dem. ~) fd | Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. dirf6re blifva alldeles vilseledande, da det giller att bestaémma an- talet arter inom vart floromrade. Foér den skull har jag sékt sammanrikna endast de af dessa arter, hvilka i Summa vege- tabilium ej upptagas fran Finland, men pa Fries’ tid voro kanda fran vart floromrade eller dess allra narmaste grannskap och fort- farande upptagas sasom inhemska?). Dessa arter uppga enligt min berikning till 1147), men det foljer af berakningssattet, att misstag hirvid latt kunnat insmyga sig. Hela antalet arter och underarter, hvilka upptagas af Fries*) och fortfarande erkannas 1) Det torde béra framhillas, att nagra vixter upptagas i Summa, hvilka uppgifvits for de delar af Lappmarken som héra till floromradet, ehuru bestiimningarna sedan visat sig vara oriktiga, si t. ex. Cineraria congesta (C. alpina var. awrantiaca upptages iifven), Alnus barbata, Carex hordeistichos (p. 70 eller C. orthostachys p. 560). Flere former, hvilkas artraitt numera ej er- kiinnes eller hvilka eljest iro tvifvelaktiga, ‘iro ej heller medraknade; sasom exempel pi sidana kunna anféras Carex subspathacea, C. hyperborea, C. stygia, Leontodon keretinus, Thalictrum leptophyllum, m. fi. 2) Férdeladt pi de sirskilda grupperna stiller sig antalet salunda: Di- cotyledoneae 75, Monocotyledoneae 32, Filices 7. Bland dessa ingd naturligt- vis de p. 72 not 3 uppraknade 14 vaxterna. 3) I sammanhang hirmed torde det vara skiil att undersdka, huruvida det finnes viixter, som icke upptagas af Fries, ehuru de fore utgifvandet af Summa vegetabilium voro uppgifna frin Finland och fortfarande erkannas tilJhéra finska floran. Harvid bora vi erinra oss att, fastiin namda arbete i Maj -- Juni hiftet af Bot. Not. for 1846 omnimnes bland bécker, som voro »nyligen* utkomna, si miste dock stérre delen dtminstone af den systemati- ska éfversigten anses vara tryckt ar 1845, emedan nagra exemplar bara detta Artal. De uppgifter angiende finska floran, som ing& i de af Ruprechts ar- beten hyilka utkommo 1845, kunde saledes oméjligen vara bekanta for Fries vid utgifvandet af niimda arbete, och i sjilfva verket finna vi hos Ruprecht sikra uppgifter om vixter, hvilka icke upptagas fran Finland i Summa ve- getabilium. Sidana viixter iro Pulsatilla pratensis, Salix acutifolia och Za- nichellia polycarpa; angiende Polygonum mite se ofvan p. 72 not 4. Bland vax- ter omnimda frin Lappmarken hora hit: Armeria sibirica och Oxycoccus mi- crocarpus. Franser man dessa, blir antalet af nu ifragavarande vixter ganska litet. De af ryska forfattare fran Ryska lappmarken nigot tidigare omnimda Castilleja pallida, Paeonia anomala och Valeriana capitata upptagas af Fries i senare delen af Summa liksom den af F. Nylander omnimda Pedicularis sudetica. — De éfriga viixterna iro mest sidana vid hvilka vaxtens ildre kol- lektiva namn af Fries ansetts tillhéra en annan art. Sa tolkar Fries Medi- lotus vulgaris hos Prytz som M. officinalis, ehuru endast M. alba kan be- traktas sisom inhemsk. Ononis spinosa hos Kalm har ofvan blifvit ansedd sisom O. hircina, hvaremot Fries upptager O. arvensis. Angiende Epilobium 76 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. sasom tillhdrande vart floromrade, blir da 9201+), under det att antalet nu utgdr 1196 2). Det framgar af det ofvanstaende, att antalet arter, som af Fries upptagits sasom tillhdrande var flora, men hvilka icke pa senare tid Aterfunnits, ar ovanligt stort *). Emellertid forefinnas i Summa vegetabilium Scandinaviae, om man betraktar arbetet med den kiinnedom vi nu hafva om viixternas utbredning, ifven manga andra fel, frimst det att arter, hvilka, sasom man nu vet, fére- komma endast i sydliga eller sydvestliga delarna af landet, upp- gifvas sasom utbredda 6fver hela Finland *). Visserligen hade en del af dessa af Julin m. fl. angifvits for norra Finland, men det synes dock antagligt, att nagra af dessa vaxter af Fries upptagits for stérre delen af landet icke pa grund af direkta uppgifter, utan snarare pa grund af analogi med deras utbredning i andra delar parviflorum se ofvan p. 72 not 4. — Uppgifterna om Androsace septentrionalis (se ofvan p. 65 not 6) och Malaxis paludosa (se ofvan p. 52 not 3), kunna betraktas sisom osiikra och riknas ej af mig i det foljande. Hchinospermum deflecum var visserligen tidigare uppgifven fran Keret, men denna ort torde af Fries blifvit férd till Lappland, och arten upptages af Fries fran sédra Lappland (ej medriknad ofvan). Uppgiften om Fumaria Vaitilantw under namn af F. parviflora (se ofvan p. 45 not 3) hade blifvit bestridd; detsamma giller Setaria viridis. F. 6. héra hit Gentiana Pnewmonanthe och Geranium lucidum fran Finland ifvensom Poa caesia (uppt. fran s. 6. Lappland) och Atropis maritima fran Lappland. 1) Dicotyledoneae 619, Monocotyledoneae 260, Filices 41. 2) Bland dessa 920 arter ingd 12, angiende hvilka hvarken hos Fries eller i nigot annat under perioden utkommet arbete finnas riktiga uppgifter. Utom de p. 77 not 3 anfdrda 9 arterna hora hit Leontodon hispidus, Cam- panula rapunculoides och Viola uliginosa. Det bor vidare anmiarkas, att Fries upptager frin Finland endast 9 arter af sligtet Hieracium, hvartill komma 3 arter fran Lappland, under det att antalet arter och underarter af detta sligte enligt Herb. Mus. Fenn. ed. II utgér 14%. 8. Franriknar man fran hela antalet 87 de 30 tillfilliga arterna, ater- sti 57. Hirtill kunde laggas par sporadiska och lappska vaxter (se ofvan). +) Detta framhilles redan af W. Nyl. Till. p. 301 och 302, dar 19 vaxter uppriiknas sisom exempel. Af dessa air Cochlearia officinalis alldeles icke funnen i Finland p& senare tid, par anses nu sasom tillfalliga och par, sisom Polemonium caeruleum (se redan W. Nyl. Distr.) och Epipogon aphyllus, hafva senare blifvit funna p& si manga skilda stiillen i Finland, att Fries’ uppgift i afseende & dem kan anses riktig; till de senast uppriknade ansluter sig Anthyllis vulneraria. Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. af Skandinavien'). Enligt min beriikning torde hela antalet dy- lika viixter, hvilka uppgifvas med alltfOr stor utbredning ?) stiga till naérmare 60%). Att tviirtom nagra vaxter upptagits med allt- for liten utbredning, maste ju alltid f6rekomma, da nya fyndor- ter upptiickas vid fortsatta undersékningar *), hvarfore det endast ma i forbigaende papekas, att sa afven ar fallet i Fries’ Summa ”). Sasom ett fel maste det diremot anses, att nagra vaxter uppta- gas fran norra eller 6stra Finland, oaktadt de uteslutande fore- komma i s6ddra eller sydvestra delen af landet ®), afvensom att 1) Att Finland i forhallande till Sverige den tiden kunde anses sasom ett ,terra incognita“ i botaniskt afseende framhalles uttryckligen: W. Nyl. Distr. p. 71. Utbredningen i Norge torde snarast hafva féranledt felsluten. 2) De arter hvilka férekomma endast i norra Finland, men af Fries uppgifvits sisom utbredda i stérre delen af landet, iro afven medraknade, liksom de hvilka upptagits for sédra och mellersta delen, Antalet dylika ar dock obetydligt. 3) Hir m& endast uppraknas de bland dessa arter, hvilka hos Fries for forsta gingen anforas for Finland och i afseende & hvilka nagon riktig uppgift under den Aterstiende delen af perioden mig veterligen icke blifvit publicerad. Dessa iro Litorella lacustris, Corydalis fabacea, Sorbus scandica (se dock ofvan p. 45 not 3), Orchis sambucina (t. 0. m. mellersta Finland) och Sesleria caerulea. Till dessa ansluta sig Vicia villosa och Carex verna, som tidigare uppgifvits af F. Nylander, Viola stagnina, under namn af V. per- sicifolia uppgifven af A. Nylander, afvensom Blechnum spicant, uppgifven af Gadd. Modjligt ar att genom fortsatta undersékningar nigon vaxt, som jag riknat till denna kategori, skall uppvisas i en stérre del af omradet in den nu har blifvit funnen (for detta talar t. ex. det ovintade fyndet af Inula sali- cina i Kuusamo 1883), men nigon stérre minskning i det uppgifna antalet torde knappt vara att forutse. *) Redan i W. Nyl. Distr. uppriknas 30 4 40 hithérande vaxter. An- talet fr numera betydligt storre. 5) Vid nigra vaxter synes dock en sidan inskrinkning i utbredningen féga motiverad; si t. ex. upptages Galium trifidum tran norra eller Ostra Finland (i Herb. Mus. Fenn. II ir den omniimd fran alla finska provinser utom Kp., men saknas fran tre af de Jappska). Turritis glabra ater uppta- ges endast frin sédra eller vestra Finland (den fir numera antraffad i Oster- botten till 64° 50’ 4afvensom i Ryska lappmarken). ®) Sisom exempel m& anféras: Arenaria serpyllifolia, Viola uliginosa (se ofvan p. 58 not 5) och Crataegus monogyna, hvilken forekommer under namn af Cr. Oxyacantha. ~I oD) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. tvartom par 6éstliga eller nordliga arter upptagas fOr sddra eller vestra Finland *). Ehuru det ej synes mig berattigadt att draga Fries’ samvets- grannhet 1 tvifvel, liksom man afven maste forutsitta, att han sOkt anlita de bista kalluppgifter, som pa den tiden statt till buds, visar det sig salunda, att mer an en sjettedel af hans uppgifter om Finlands karlvaxter, enligt hvad man nu kinner, maste an- ses oriktiga eller atminstone i viss grad vilseledande?), hvilket battre &n nagot annat utvisar huru ringa kannedomen om landets flora 4nnu var pa hans tid. Innan vi lemna Fries’ Summa?), bor det namnas, att har upptagas fran Finland 285 lagre kryptogamer?*). Det ligger dock 1) Picris hieracioides, Leontodon hispidus (ny) och Campanula rapuncu- loides (ny); till dessa ansluter sig Selaginella spinulosa. — Tillsammans har jag antecknat 10 viaxter, som hora till denna och foregaende kategori, men detta antal kunde m&ahinda 6kas; sa har jag ej riknat Thalictrum agvile- giaefolium, hvilken upptages for sédra eller vestra Finland, ehuru den har en vida mer utprigladt éstlig utbredning i vart land in t. ex. Hierochloé austra- lis, hvilken ater upptages fran (norra eller) éstra Finland. Att denna och na- gra andra viaxter, som tidigare patraffats endast i Karelen, af Fries anféras frin 6stra Finland, kan dock enligt min asigt ej anses oratt. Dylika vaxter iro utom Hierochloé bl. a. Scolochloa (Fluminia) arundinacea och Poa su- detica. *) Medriknas 6 af de vixter, for hvilka utbredningen ar alltf6r in- skrinkt angifven, ifvensom de tillfalliga arter Fries upptager sasom inhem- ska, borde enligt min berikning 161 af de upptagna 901 arterna riknas hit; detta motsvarar 17,9 °/,; det ligger dock i sakens natur att en dylik berak- ning alltid maste vara mer eller mindre approximativ. 3) Afven i senare delen af Summa vegetabilium Scandinaviae (Sectio posterior, Upsaliae 1849) ing’ bland Novitiae p. 554—562 nagra uppgifter, Som réra Finlands flora. Bland dessa mirkes uppgiften om Plewrogyne rotata, jfr ofvan p. 65 not 4. Fries’ bestimning af Tillandz’ Icones omnaimdes re- dan tidigare (p. 4 not 6); arbetet tillhér dock icke denna period. Uppsatsen ,Ofversigt af den Skandinaviska jordens viaxtlighet“, i hvilken p. 180—181 eg- nas At Finland, ingir aifven i Botaniska utflygter II]. 1 de manga uppsat- ser, som Fries skrifvit till Bot. Notiser, finner man dessutom nagra enstaka uppgifter som belysa finska floran. *) Férdeladt pi de sirskilda grupperna stiller sig antalet salunda: Bryaceae 129, (hartill kunde dock laggas Leskea pulvinata fran Kemi, 2 mossor upptagna frin Petersburg aro ej heller medriiknade), Hepaticae 30 (6 frin P ej medriknade), Lichenes (incl. 2 Byssaceae) 109, Algae 17 (det bor Kinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 79 utom planen for mitt arbete, att inga pa nagon granskning af uppgifterna angaende dessa '). Redan tidigare niamdes, att Ledebours Flora rossica_ till stérre delen utkom under denna afdelning af perioden?). Da allt hvad dir anfOres om Finlands flora grundar sig pa citat af an- dras uppgifter, under det Fries’ Summa vegetabilium upptrider sasom ett originalarbete, hemta utlandska forfattare jimf6relsevis sillan sina uppgifter om var flora fran Ledebours arbete. Att de oriktiga bestiimningar, som forekomma hos de dldre finska botani- sterna, aterfinnas har, ar f. 6. sjalffallet, da bl. a. Prytz, Wirzén och A. Nylander fullstandigt och noggrant*) citeras. En niirmare granskning af de uppgifter i detta arbete, som beréra Finland, skulle darfore i hufvudsak blifva ett upprepande af hvad tidigare, sarskildt i fraga om Fries, blifvit framhallet och torde saledes kunna anses Ofverflédig. Har ma blott namnas, att af otryckta kallor anforas utom F. Nylanders férteckning 6fver norra Oster- bottens vaxter*) och alldeles enstaka meddelanden, uppgifter i bref af F. Nylander och J. M. af Tengstrém, bref af Schrenk och ett manuskript af Schykowsky afvensom samlingar gjorda af Prytz, J. Fellman, m. fl. Emellertid 4ro Schrenks uppg. till en stor del tmindre palitliga *) och mycket fa uppgifter af Tengstrém och Schy- kowsky inga i arbetet. Likaledes aro herbarie uppgifterna fran Finland ganska fa. mirkas att Fries for Lichenes under Algae, ehuru de har blifvit atskilda for att en jimférelse med senare uppg. skall vara lattare. — Vid Fungi i Sect. posterior anvandes en annan indelning af omradet, dar Finland ej ingar. 1) Hair ma endast anféras att summorna i W. Nyl. Till. p. 301 aro lagre: Bryaceae 127, Hepaticae 33, Lichenes 85. *\ Se ofvan p. 59. 5) Da man betinker det ofantliga omrade denna flora omfattar, dro nigra smarre misstag i afseende 4 orternas lage litt forklarliga. Ofvan p. 52 not 2 redogjordes fér ett dylikt fall. Sasom ett annat exempel ma an- foras, att di Wirzén upptager nordgrinsen for Trichera arvensis vid Kemi, si citerar Led. II p. 450 denna uppgift under Lapponia kemensis. (I forbi- gaende ma nimnas, att Ruprecht i FJ. Samoj. p. 8 sedan helt enkelt uppta- ger Lapponia). Emellertid fro dylika mindre noggranna citat jamforelse- vis fa. *) Se ofvan p. 65. 5) Sa anféras Cineraria campestris och Senecio nemorensis (ny for flo- ran) fran Fennia pi grund af Schrenks bref. (Det bor mirkas att hvardera 80 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 2. Liksom Fries och Ledebour har afven Trautvetter *) litat pa Wirzéns uppgifter och dirigenom blifvit forledd till misstag. Af- ven han har tydligen samvetsgrant gjort sig bekant med den tryckta literatur, som behandlar Finlands flora, men anfOr inga uppgifter fran vart land, som icke tidigare hafva blifvit publice- rade. I de arbeten af N. J. Andersson som falla inom denna pe- riod 2) foljer han hvad uppgifterna fran Finland angar i hufvud- sak Fries’ Summa, sa att i afseende a viixternas utbredning inom landet endast ett fatal upplysningar kunna hemtas fran hans ar- beten. ‘Sirskildt i det fOrsta af de anfOrda arbetena finnes knappt nagon direkt uppgift fran Finlands floromrade*). Emellertid ci- teras detta arbete liksom &nnu mer de tva senare timligen ofta af finska botanister, emedan flere af de former Andersson be- skrifver finnas hos oss, och fOrnamligast pa grund haraf omnam- nas dessa arbeten 4fven i Conspectus. Andra utlandska botanister hafva f6retagit resor i naturhi- storiskt indamal till olika delar af Finlands botaniska omrade och darigenom lemnat direkta bidrag till kannedomen om landets flora. Frimst bland dessa star under denna tid F. J. Ruprecht, som arten af Led. dirjimte riktigt upptages fran Lapp. ross., hvilket omrade Led. aldrig raiknar till Finland, utan for till Rossia arctica, under det Fin- Jand ingar i Rossia borealis. Manga likartade fall kunde omnimnas. A an- dra sidan anféras atminstone Valeriana capitata, Cirsium oleraceum, Ta- raxacum palustre och Veronica hederaefolia har for forsta gingen fran flor- omradet med riktigt angifvande af utbredningen (de tre sistnimda enligt J. M. af Tengstrém; se f. 6. ofvan p. 60 not 1 och p. 65 not 4). 1) KE. R. v. Trautvetter, Die pflanzengeographischen Verhiltnisse des Europiischen Russlands, Riga 1849—1850. — Trautvetters dfriga arbeten, som mer eller mindre beréra de botaniska forhallandena inom Finland (Trautv. Incr. och Trauty. Fontes), falla icke inom denna period. De uppgifter i af- seende & Finland, som inga& i hans tidigaste arbete i detta afseende: Grund- riss einer Geschichte der Botanik in Bezug auf Russland, St. Petersburg 1837 (se ]. c. p. 41—46 och p. 70—75), Aterfinnas fullstandigare i Trautv. Fontes. (Wilhelm Grénlund 1. c. p. 43 torde vara tryckfel for Wilhelm Granlund). *) N. J. Andersson, Salices Lapponiae, Upsaliae 1845; Skandinaviens Cyperaceer, Stockholm 1849; Skandinaviens Gramineer, Stockholm 1852. De bada senare arbetena fro utgifna savil pa svenska som pa latin. 5) Hair ma tilliggas att samma férhillande eger rum med Anderssons senare arbeten (And. Mon. och And. in Prodr.). Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 81 flere ganger bes6kt vart land!) och icke blott i sina arbeten ) publicerat flere iakttagelser om var flora, utan afven genom an- teckningar i Universitetets finska herbarium bidragit till utredandet af nagra viixtformer *) samt slutligen afven i andra fall lemnat upplysningar i botaniskt afseende*). Af Ruprechts arbeten inne- halla hans anmirkningar om Petersburgs flora®) det stdrsta an- talet uppgifter, som ber6ra vart land, hvarvid det dock bor mar- kas, att dessa uppgifter ej fro fullstandigt ordnade. Bl. a. lemnar han hiir for det mesta pa grund af egna undersdkningar de for- sta siikra uppgifterna om flere vaxter i Finland®). Att flere af 1) Att déma af hans arbeten och nagra anteckningar i H. M. F. reste Ru- precht Ar 1843 i sédra Finland vesterut anda till Korpo; huruvida han pa aterva- gen utstriickte sina exkursioner ‘nda till Ruskeala eller om han féretog en sirskild resa till denna trakt framgar icke. Senare besékte han karelska na- set, hvarjimte han itminstone ar 1869 gjorde en resa for att studera vissa grupper i Universitetets herbarium. 2) Utom de arbeten, som héra till denna period och hvilka sairskildt omnimnas, har Ruprecht under féljande period lemnat flere upplysningar om vir flora i féljande arbeten: Analyse des Werkes der H. H. Wiedemann und Weber (Mélanges biologiques II, Pétersbourg 1858), Bericht tiber eine botani- sche Reise in Guvernement S:t Petersburg (I. ¢.) och Flora Ingrica, Petropoli 1860, Enstaka hithérande uppgifter inga afven i andra af Ruprechts arbeten. 3) Si var Ruprecht den férste som visade, att hvad som tidigare hos oss kallats Pulsatilla vulgaris i sjilfva virket fér det mesta var Pulsatilla patens x pratensis. Likasi Adagalade han att den form som tidigare kallats Viola arenaria ej var identisk med De Candolles art; se harom afven Fl. Ingr. *) Se t. ex. N. I. Fellm. p. 5, 15, 60—62, ete. 5) In historiam stirpium florae Petropolitanae diatribae (Beitrage zur Pflanzenkunde des Russischen Reiches, liksom de éfriga arbetena, vierte Lie- ferung), S:t Petersburg 1845. °) Jasione montana, Polygonum mite {under namn af P. minus), Gy- psophila fastigiata (enl. Baer, tidigare uppg. osikra), Pulsatilla pratensis, Fe- stuca arundinacea, Zanichellia polycarpa (kollektiv hos Kalm, upptages ej at Fries), Saxifraga tridactylites (tidigare uppgifter osikra), Oxycoccus microcar- pus, Rosa acicularis, Myriophyllum alterniflorum, Salix acutifolia, hvar- jiimte forekomsten af Pulsatilla pratensis x vernalis antydes. Afven Bli- tum virgatum upptages enligt Baer, men, ehuru upptagen i Herb. Mus. Fenn. p. 50, torde arten béra anses tillfiillig, se Herb. Mus. Fenn. p. 132. Huruvida Potentilla intermedia composita kan anses vara en form af P. canescens, miste anses nigot osikert, hvarfore denna art ej kan raiknas. 6 82 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Wirzéns och A. Nylanders oriktiga uppgifter aterfinnas i Ruprechts: arbeten ligger i sakens natur, men da Ruprecht nastan alltid an- for killan fOr sina uppgifter, sa torde nagra nya misstag hirige- nom ej uppstatt. Af minst lika mycken betydelse for kannedo- men af var flora var Ruprechts arbete om karlkryptogamernas. utbredning i ryska riket'), da dessa vaxter fnda till denna tid blifvit i hég grad forsummade i Finland. Antalet uppgifter som. hanf6ra sig till finska floran ar dock afgjordt mindre 4n i det f6- regaende arbetet 7). I sin redogoérelse Ofver floran i Samojeder- nas land*) berdr Ruprecht afven Lappmarkens flora *) och an- vinder darvid bl. a. de samlingar, som gjorts af de ryska expe- ditionerna till Ryska lappmarken. — Ruprechts arbeten kunna _alla betecknas sasom grundade pa samvetsgrann forskning, om 4n en del af hans anmiarkningar och pastaenden icke blifvit god- kand °). J. Angstrém reste Ar 1843 genom en stor del af finska flor- omradet, och hafva afven uppgifter om flere af de fynd®) han tillsammans med F. Nylander gjorde pa denna resa blifvit publi- 1) Distributio cryptogamarum vascularium in imperio rossico (Beitr., dritte Lief.), S:t Petersburg Juli 1845. 2) Foljande arter voro da nya for floran: Equvisetum scirpoides (tagen af Schrenk), Botrychium rutaefoliwm (under namn af B. rutacewm, tagen af F. Nylander), Aspidium thelypteris, Asplenium germanicum (tagen af F. Nylan- der); dessutom par Chara-arter. 3) Flores Samojedorum cisuralensium (Beitr., zweite Lief.), S:t Peters- burg 1845. 4) Bl. a. omnimnes Armeria sibirica (—A. arctica), angaende hvilken jag icke funnit tidigare uppgifter fran floromradet. Fr Paeonia anomala (— P. intermedia) och Hedysarum obscurum uppgifvas speciella fyndorter (se f. 6. om dessa ofvan p. 58 not 9 och p. 60 not 1). 5) SA t. ex. atskiljer han i Fl. Samoj. Juncus atrofuscus fran J. Ge- rardi och uppgifver, att endast den forra forekommer i Lapp. ross., men denna art har ej blifvit erkind. — I Ruprechts senare arbeten finnas flere dylika fall; har torde det vara nog att erinra om Isatis maritima, Tilia septentrio- nalis etc. Sarskildt i Fl. Ingr. anvinder R. en alldeles afvikande nomenkla- tur, si t. ex. Tragoselinum minus i st. f. Pimpinella saxifraga, Conyzella coe- rulea = Erigeron acris, Chrysorhapis vulgaris = Solidago virgaurea etc. ®) S& omnimnas Dracocephalum Ruyschianum, Draba nemorosa (under namn af Dr. lutea), Polygonum bistorta, Picris hieracioides, Bromus inermis, Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 83 cerade '), hvarjamte han redigerat mossorna i Fries’ Summa ve- getabilium och afven salunda lemnat bidrag till kinnedomen om var flora ?). Pa sina vidstrackta forskningsresor genom de_ nordligaste delarne af ryska riket besdkte A. Th. v. Middendorf iifven Ryska lappmarken, men bland de vaxter som omtalas i beriittelsen om denna resa*) inga ej nagra sarskildt anmirkningsvirda arter. Sydvaranger, som ju afven maste raknas till Finland i bo- tanisk mening, blef foremal for N. Lunds undersékningar. Vis- serligen hafva resultaten af dessa undersékningar blifvit tamli- gen fullstandigt publicerade*), men de manga tilligg och rattel- ser, som blifvit gjorda till dessa publikationer*), visa tydligt, att uppgifterna maste emottagas med viss forsigtighet. Framhallas bér darjamte, att Lunds vaxtforteckning endast till en ringa del afser Finlands botaniska omrade °). Myosotis sparsiflora, Andromeda tetragona, Stellaria borealis, i afseende 4 hvilka jag ej funnit nigra sikra uppgifter fran floromradet i tidigare arbe- ten. Flere uppgifter, som fullstandigare inga i Spicilegium II, anféras dessutom hair nagot tidigare (se ofvan p. 61 not 4 och 5). Miarkas bér dock att par vaixter upptagas under oriktiga namn, sa ar t. ex. Crepis taraxaci- folia? = Cr. biennis, Atriplex e subdivisione A. hortensis—= A. patula f. halophila. 1) Under titel Ytterligare underrittelser om botaniska resor i Skandi- navien af E. Fries (Botaniska Notiser 1844 p. 49—52). ) Se ofvan p. 78. 5) Bericht tiber einen Abstecher durch das Innere von Lappland, (Bei- triige zur Kenntniss des Russischen Reiches von Baer und Helmersen, Band XI), Petersburg 1845. — Afven i den fér det mesta under féljande period publicerade vidlyftiga reseberattelsen Reise in dem dussersten Norden und Osten Sibiriens, Petersburg 1848—1875 inga nagra uppgifter om Ryska lapp- markens flora i férsta delen af fjirde bandet. *) Forelobig Beretning om en botanisk Reise i Ostfinmarken i Somma- ren 1842 (Botaniska Notiser 1846 p. 33—48) och Férste Anhang til Beret- ningen i Bot. Not. 1846 (I. c. p. 65—95). 5) Isynnerhet af Th. Fries, men ifven af Norman och hvad bestam- ningarna angar af M. Blytt, m. fl. ®) S& synes det hégst osikert huruvida Poa cenisea (var. flexuosa), som af Lund uppgifves sisom ,almindelig i Sletfjeld, Birke- og Fyrre-Regio- nen over hele Finmarken“, alls finnes i Sydvaranger. Det torde dirfére ej vara skal att i Lunds vixtforteckning séka nigra noviteter for finska floran. 84 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Af manuskript fran denna tid hafva vi E. Nylanders rese- berattelse 1). Har ing&é manga uppgifter af intresse, men de hafva till allra st6rsta delen redan blifvit beaktade i den tryckta lite- raturen 2). Under den senast behandlade perioden hade kannedomen om karlviixterna i Finland gjort stora framsteg. Da vid slutet af foregaende period enligt min uppskattning endast 596 af de for narvarande upptagna 1196 arterna och underarterna voro kanda, sa utgjorde deras antal vid slutet af ifragavarande tidrymd 947 §), i det namligen till de af Fries upptagna och annu i dag erkanda §20 arterna och underarterna 27 bora tillaggas*). I slutsumman inga likval 28 arter, angaende hvilka uppgifter forefunnos, hvilka dels icke voro fullt exakta*) dels icke otvetydigt hanf6rde sig till floromradet °), Afven bland de Aterstaende 919 inga manga, hvilkas 1) Berattelse Ofver en naturhistorisk resa i sédra Finlands Ostra skar- gard verkstild sommaren 1851 af A. E. Nylander. — Fran denna period hirstammar mihinda aifven det gamla manuskript, som har till titel , Vaxter samlade kring Nykarleby“ och i Notae Consp. betecknats med N. M.S. Detta manuskript saknar savil uppgift om hvem som skrifvit forteckningen som hvarje tidsbestimning; nar och af hvem det blifvit iniemnadt till Sallskapets arkiv, kinner jag icke. Da odlade och vilda vaxter i nimda forteckning upp- tagas utan atskilnad om hvarandra och alla nirmare upplysningar saknas, kan det naturligtvis féga anvindas. *) Dels i tillaggen till W. Nylanders Flora karelica, dels af Brenner 1 hans Bidrag till kannedomen af Finska vikens évegetation. — Da W. Nylan- der i allmainhet upptager de hir omnimda vixterna sdsom tagna ,,in taeniis Wiburgi*, s& erhallas dock stundom fran manuskriptet noggrannare upp- gifter. *) Dicotyledoneae 634 (hiiraf 12 Hieracia), Monocotyledoneae 266, Gym- nospermae 4, Pteridophyta 42. *) Utom de p. 75 not. 3 anférda 20 arterna hora hit: Eqvisetum va- riegatum, Carex paludosa, Veronica hederaefolia, Lamium incisum och Cir- sium oleraceum, anforda under periodens sista Ar fran Finland i den mening Fries tager det. Fran Lappland béra tilliggas Luzula Wahlenbergii (Fries upptager L. glabrata, som ej riknats) och Pleurogyne rotata. 5) Utom de ofvan p. 76 not. 2 anférda arterna hora hit fran Lappland: Juncus arcticus, Alsine stricta, Alchemilla alpina och Veronica sazxatilis. ®) Hit héra de af Fries tir Lappland angifna: Cystopteris montana, Phippsia algida, Poa cenisea, Triticum violaceum, Chrysosplenium tetrandrum, Kiinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 85 forekomst ej var siker+), hvilket bast bevisas daraf, att mer an 30 af dessa arter, da de aterfunnits, helsats sasom nya for flo- ran, hvarjiimte forekomsten af nagra bland dessa nagot senare uttryckligen blifvit bestridd?). Af former hvilka nu anses for hy- brider kiinde man 103), hvilka dock icke alla voro fullt sakra. Emellertid hade afven ett stort antal oriktiga eller atminstone osiikra uppgifter blifvit publicerade, och om afven nagra af de mest i dgonen fallande oriktigheterna blifvit rattade, sa forelag dock icke nagot forsdk till en fullstindigare kritisk behandling af det samlade materialet. Hvad de ligre kryptogamerna angar, sa omnamdes redan da det var fraga om Fries’ Summa vegetabilium att jamforelsevis fa dylika voro kinda fran Finland. Det bor visserligen ihagkom- mas att bland dessa 285 arter +) ej ingingo nagra svampar, men, sa vidt mig air bekant, funnos ganska fa uppgifter om dessa. Ofver hufvud taget hade intresset f6r studiet af de lagre kryptogamerna annu ej vaknat 1 Finland °). Epilobium davuricum (under namn af LE. lineare), Hieraciwm prenanthoides och H. nigrescens, angiende hvilka jag ej funnit nigra tidigare uppgifter fran flor- omridet. Hit hor ifven hybriden Betula odorata x nana f. pernana under namn af B. alpestris. Vidare de tidigare endast i L. ent. iakttagna men se- dan i éfriga delar af Lappland funna arterna: Uncinia microglochin (F. Ny- landers uppgift frin Lapp. xoss. mdjligen ej fullt siiker), Hierochloé alpina, Draba alpina och Potentilla nivea. 1) Hair m& endast anféras Schoenus ferrugineus (se ofvan p. 61 not 5) och Arabis petraea (se ofvan p. 8). 2) Se isynnerhet lingre fram p. 87 not 4, men aifven ofvan p. 20 not 4, p. 45 not 3, p. 50 not 1, p. 64 not 1 och p. 73 not 5. 3) Utom de p. 73 not 4 anférda 8 hybriderna hora hit: Betula nana x odorata f. perodorata och Pulsatilla pratensis x vernalis. Uppgifterna an- giende Betula- och Pulsatilla-hybriderna kunna af olika skal ej anses otvetydiga. *) Se ofvan p. 78 not 4. 5) Wahlenb. egnar visserligen noggrann uppmarksamhet at kryptoga- merna, men fér 6frigt finnas endast enstaka uppgifter. Dylika af stérre in- tresse ingi sirskildt i fdljande uppsatser: F. Ny). Utdr., Angstr. och F. Nyl. Und. Afven i par andra arbeten ing& dessutom hithérande uppgifter, se t. ex. ofvan p. 56 not 1. 86 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. LV. Det stora, genomgripande inflytande William Nylander utdf- vade pa botanikens studium i vart land bevisas mahinda bist af den lifligt fortlefvande traditionen, men intygas afven pa det mest otvetydiga satt af samtida och lirjungar‘). Det mest bestaende minnesmarket harpa bevaras dock i de manga skrifter 2) W. Ny- lander utgifvit, bland hvilka i synnerhet hans Animadversiones circa distributionem plantarum in Fennia*) har i frimsta rummet kommer i fraga. Detta anmiarkningsvirda arbete anmiltes till publikation den 29 April 1850 och utgafs af trycket, sasom tidi- gare framhallits, ar 1852. Utom att har framstillas allminna vaxtgeografiska iakttagelser af stérsta betydelse, egnas hir for fér- sta gangen i vart land en ingaende kritik at de aldre uppgifterna om landets flora*), hvarf6re denna uppsats, ehuru icke synnerli- gen omfangsrik (20 sidor), maste anses inleda en ny period i af- seende a denna kiinnedom, sa mycket mer som den utgér det forsta egentliga inligget i den energiska utredning af den inhemska floran som Nylanders banbrytande personlighet bragte till stand. Da de oriktiga uppgifterna vid tiden for Nylanders upptra- 1) Moberg Siallsk. p. 31, 58 m. fl. — J. P. Norrlin, Minnesord 6fver Sextus Otto Lindberg, Helsingfors 1890, p. 11. *) Utom W. Nyl. Distr. ingi i andra haftet af Notiserna félj. uppsat- ser af W. Nylander: Conspectus florae Helsingforsiensis, anmild 4, II, 1850; Additamentum ad conspectum florae Helsingforsiensis, anm. 7, X, 1851; Col- lectanea in floram karelicam, anm. 18, XJ, 1850; Collectanea in floram kare- licam continuatio, anm. 13, X, 1851 ifvensom tvenne uppsatser af zoologiskt innehall, — Nylanders sillsynt manga arbeten om de ligre kryptogamerna ligga alldeles utom fimnet fér denna uppsats. 3) Uppsatsen bir titeln Particula I, men nagon fortsittning har aldrig utkommit. *) Det framgar visserligen af det ofvanstaende, att E. Fries bortlemnat nagra af de mest osannolika uppgifterna, liksom att F. Nylander papekat na- gra fel, men dessa rittelser utgjorde ett férsvinnande fatal bland det stora antalet oriktigheter. Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 87 dande utgjorde mer iin en sjettedel af hela antalet‘), lag det i sakens natur, att genom detta hans férsta forsdk till fullstandig kritik ingalunda alla fel blefvo rattade*), liksom det a andra si- dan icke bér vicka forvaning, att nagra riktiga uppgifter bestre- dos. I det senare afseendet miarkes, att af de 63 arter, hvilka blifvit uppgifna for landet *), men angaende hvilka Nylander fram- haller, att de ej blifvit sedda hirstiides, 20 under senare tid hatva Aterfunnits+). Likas& har mer an halfva antalet af de 16 arter, hvilka enligt Nylander af Fries i Summa vegetabilium blifvit upp- gifna med alltfor stor utbredning, senare blifvit funna utom de af Nylander angifna grinserna. Utom denna kritik af de aldre uppgifterna, sarskildt i Fries’ Summa vegetabilium, inga i Nylanders arbete en mangd andra meddelanden om var flora. Bland annat omnamnas flere f6r denna nya arter®), hvaraf dock ett par visat sig vara tillfalliga eller eljest blifvit indragna °), hvarjimte 8 af de arter som icke uppta- 1) Se ofvan p. 78. 2) Att minga mindre exakta uppgifter qvarstodo orattade, framgar bist af Herb. Mus. Fenn. II p. VIII—IX, om 4n denna kritik hanfor sig tll ett senare arbete. Detta framhalles f. 6. uttryckligen i W. Nyl. Distr., som slutar med orden: ,Sed qvot non dubia adhuc restant*. 3) Af de arter Nylander uppgifver sasom forvildade torde Agvilegia vulgaris Atminstone i vissa delar af floromradet vara verkligen vild. Par af dessa uppgifvas dock’ icke af Fries eller endast med fragetecken. Daremot har jag ej bland dessa 63 inberiknat de arter, angaende hvilka Nylander si- ger att de iro tillfalliga eller hvilka erhalla annat namn. 4) Eupatorium cannabinum, Lactuca muralis, Crambe maritima, My- riophyllum verticillatum, Herminium monorchis, Jasione montana, Lamium intermedium, Lathraea sqvamaria, Archangelica officinalis, Thalictrum aqvile- giifolium, Lepidium campestre, Polygala comosa, Orobus niger, Scleranthus per- ennis, Chenopodium polyspermum, Suaeda (Schoberia) maritima, Salsola kali, Carex Hornschuchit (= C. speirostachya), Poa compressa, Phleum Boehmeri (= Phl. phalarovides). 5) De af dessa som fortfarande erkiinnas iro: Senecio Jacobaea, Hie- racium crocatum, Galium triflorum, Lysimachia nummularia, Androsace sep- tentrionalis (tidigare uppgifter hégst osikra), Pulsatilla patens, Berteroa in- gana, Malva vulgaris, Euphorbia palustris (uppg. dock ej fullt bekraftad), Cephalanthera xiphophyllum (utan sirskild fyndort), Allium ursinum, Zanichel- lia pedicellata. Till dessa ansluter sig Carex helvola, som anféres utan fynd- ort och numera anses sisom hybrid. ®) Carduus nutans, Nymphaea biradiata, Camelina sativa, Saxifraga 88 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. gas hos Fries men val af andra forfattare under féregaende pe- riod, hair uppraknas '). Angaende ett stort antal viixter anforas nya fyndorter, som i stodrre eller mindre grad komplettera den tidigare kunskapen om dessa viixters utbredning 2). Afven om va- rieteter och former af lagre ordning finnas flere meddelanden, sa att enligt min berakning har inga specialuppgifter angaende ut- bredningen af 176 fanerogamer °). Da nyssnaémda arbete inleder en ny period, har jag an- sett en nagot sa nar fullstandig redogorelse dirfor vara pa sin plats. Daremot synes det mig mindre lampligt, att re- dogora for den Ofriga literaturen fran denna tid efter samma plan som jag hittills sokt folja. Redan vid bedémandet af de tidigare, ytterst fa, fullstandiga viaxtforteckningarna fran min- dre delar af omradet*) har det visat sig vara svart att inga. i en fullstandig granskning, da nagra undersdkningar, som skulle kontrollerat de tidigare, ej forefinnas, och denna svarighet dkas. naturligtvis ju mer man narmar sig den niarvarande tiden, da literaturen till Ofvervagande del bildas just af dylika special- undersékningar. Afven i manga andra afseenden ligger denna period oss alltfor nara, for att en kritisk behandling af den skulle vara lamplig eller ens Onskvard. Jag lemnar darfore sa att siga historien och gar, efter nagra statistiska uppgifter om floran i adscendens, Potamogeton zosteraceus, Zanichellia palustris (oriktig fran sédra Finland) och Carex turfosa, som fran bérjan anféres med stor tvekan. Pa- paver somniferum anfores af Nylander sasom forvildad. 1) Cirsium oleraceum, Lamium incisum under namn af L. confertum, Pulsatilla pratensis, Geranium lucidum, Melilotus alba, Salix acutifolia, Za- nichellia polycarpa, Carex paludosa. *) Sadana uppgifter finnas enligt min berikning om 45 arter, hvaraf 37 hos Fries angifvas med alltfér liten utbredning. Primula farinosa torde pa det uppgifna stillet vid Brahestad hafva varit tillfaillig; alla 6friga hithd- rande uppgifter torde, efter hvad man nu vet, vara riktiga. 5) I afseende & nirmare 40 af dessa hafva senare iakttagelser visat att de anférda rittelserna ej varit fullt exakta. Dessutom upptagas ej alla de varieteter och former som Nylander anfért, men da kannedomen om dessa ar ganska ringa i vart land, torde det vara svart att siga i hvad man reduk- tionen hir varit berittigad. Det just anférda talet synes visserligen nog stort, men det ligger i sakens natur, att den fdrsta kritiska behandlingen af landets flora maste kompletteras af framtida undersékningar. *) Se i synnerhet om A. Nyl., men ifven tidigare om Herk. (se ofvan p. 24). Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 89 dess helhet, att redogéra f6r de arbeten af nyare datum, hvilka statt mig till buds vid utarbetandet af Conspectus, och ordnar diirvid dessa arbeten pa samma satt som i namda 6fversigt. Hiir ma finnu namnas, att innevarande period sénderfaller i tva afdelningar, hvaraf den senare tager sin bérjan med 1870-ta- let). Dessa sirskiljas dock icke i det foljande. Den hithérande literaturen ir ganska rikhaltig, om man jam- for densamma med de botaniska arbetena under foregaende tid. Ehuru knappast 40 ar forflutit fran periodens bérjan, ar dock an- talet arbeten ungefiir dubbelt sa stort som under hela den fore- gaende tiden af omkring 180 ar, afven om man endast alser de arbeten som hiinfora sig till karlvaxterna *). Sjalffallet ar att antalet arter, som iakttagits i landet, vuxit i bredd med det tilltagande intresset for botanikens studium. Da mitt arbete statt i det nirmaste sammanhang med andra uppla- gan af Herbarium Musei Fennici, torde det vara skal att lagga detta arbete till grund*) for uppgifterna om det antal karlvaxter, 1) J. P. Norrlin, Bidrag till sydéstra Tavastlands flora ingick visserli- gen i tionde hiftet af notiserna, hvilket utdelades 1871, men arbetet utkom sisom separattryck ar 1870. 2) Hela antalet arbeten, som citeras i Notae Consp., utgér 311; harat hinfora sig tv& till férsta perioden, 40 till andra och 46 till tredje perioden, hvaraf féljer att 223 arbeten hanféra sig till imnevarande period. Till dessa arbeten kunna tilliggas 28, hvaraf sju fran tidigare perioder, da de af ett el- ler annat skiil ej upptagas i Notae Consp. Emellertid bér man komma ihag, att mer iin 30 arbeten frin ekonomiska perioden citeras i Conspectus, utan att ingi i Notae. Visserligen finnas dylika arbeten ifven fran senaste tid, men deras antal ir knappt si stort. — Tages endast den tryckta literaturen i betraktande, ing&i i Notae fran fdrsta perioden tva, frin andra 39, fran tredje 42 och fran innevarande period 123 arbeten. 3) Af de i Herb, Mus. Fenn. II upptagna arterna hafva dock f6lj. bort- lemnats: Salix fragilis, som fir det mesta torde vara odlad, nagon ging tor- vildad, se 1. c. p. 130, Chenopodium hybridum och Blitum virgatum hvilka bora betraktas sisom tillfiilliga, se 1. c. p. 132; afvensom Polygonum Rayi, hvars fyndort ligger utom floromridet. Carex helvola och C. microstachya riiknas sisom hybrider, se 1. c. p. 125 och 126 samt Kihlman i Medd. XV1 p. 90 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. som nu ar kandt i Finland. I vissa provinser+) hafva dock be- tydliga tillagg) blifvit gjorda pa grund af undersdkningar, hvaraf resultaten blifvit kinda forst efter det sistniimda arbete utkommit. Hela antalet arter och underarter bland Dicotyledoneae utgér fOr narvarande*) enligt den ofvan antydda begrinsningen 835, hvaraf 147 Hieracia, bland Monocotyledoneae 308, Gymnospermae 4, Filices 49, sa att karlvixterna utgdra sammanlagdt 1196: Emellertid inses latt, att denna siffra maste anses endast approxi- mativ, emedan ej blott en olika uppfattning af begreppen under- art och varietet skulle valla en stor fOrandring i denna summa 4), utan afven flere vaxter uppfattats 4n sasom fullkomligt inhemska Ain sasom tillfaliga. Sasom exempel pa dylika viixter ma anf6ras de i ofvan anforda summa ingaende Bromus inermis, Neslea pa- mculata, Huphorbia esula, Pimpinella magna, Malva vulgaris, Me- lilotus alba, Coronilla varia, Dracocephalum thymiflorumn, Senecio Jacobaea, S. viscosus, m. fl. Avena strigosa och A. fatua torde endast vara antraffade bland hafre, Barbarea vulgaris knappt an- 10—15. Diaremot upptages Mimulus guttatus saisom verkligt vild, da denna art bibehallit sig lingre in t. ex. Bidens radiatus och Coronilla varia. Hartill komma 4 arter eller underarter, hvilka efter tryckningen af nyssnimda arbete uppvisats i landet. (Till den 1. c. p. IX uppgifna summan 1047 bora liggas de 1. c. uppgifna 3 arterna, hvaraf exemplar ej féreligga, och 147 Meracia, hvarfére hela antalet da beraiknades till 1197). — L. ec. p. IX uppgifves att hybridernas antal uppgar till 59; hartill komma 6, hvarat exem- plar ej foreligga, de nyssnimda Carices, Hieracium auricula x macrolepideum afvensom 4, hvilka senare uppgifvits fér floromradet, hvarfére hela antalet nu blir 72. Det bér tilliggas, att mig veterligen nagon granskning af dessa nyaste uppgifter ej foéreligger och fdr egen del har jag ej sett hithérande exemplar. 1) I framsta rummet giller detta Ka., dir Lindén funnit Ofver 50 vax- ter, som icke upptagits fran denna provins i Herb. Mus. Fenn. I]. Darniast -komma Lyv., Im. och Kk.,, hvilka provinsers flora blifvit belyst genom de anteckningar af Mela (Mela Pl.), hvilka jag varit i tillfalle att begagna. En- staka tillagg fdretinnas dessutom fran flere provinser. *) Genom den 1. c. p. VII not gjorda indringen af grinsen emellan provinserna Kl. och Ik. bortfalla nagra viixter fran foérstnimda provins. 3) Hanfor sig till slutet af 1890, *) Se det relativt taget liga antalet arter hos Alc. och Mela Kasy. I. Daremot inga ej i denna summa de 15 specialformer Norrlin uppstaller under den kollektiva Hieracium pilosella o. s. v. Kinnedomen om yixternas utbredning i Finland. 91 nars iin pa besadda iingar; till dessa ansluter sig atminstone i en stor del af landet Vicia sativa. Par andra vaxter hafva bevisli- gen inkommit pa senare tid, men synas vara naturaliserade; sa- som sadana ma anféras utom den i Herb. Mus. Fenn. Il ej upp- tagna Mimulus guttatus afven Bidens radiatus och Achillea carti- laginea. — A andra sidan anforas flere arter, hvilka ej upptagits har eller i Herb. Mus. Fenn. Il, ofta sasom vildt vaxande. Hit hora i framsta rummet Tvisetum flavescens, Bromus tectorwm, Ge- ranium dissectum, Convolvulus sepium, Campanula latifolia, An- themis cotula och Chrysanthemum segetum. Vidare de fran Herb. Mus. Fenn. II uteslutna Salix fragilis, Blitum virgatum och Che- nopodium hybridum afvensom yttermera Lritillaria meleagris, Lu- zula albida, (Lolium temulentum), Atriplex hortensis, Melandrium noctiflorum, Cerastium arvense, Nasturtiwin silvestre, (Camelina silvestris), Trifolium procumbens, Melilotus officinalis, (M. arven- sis), Pastinaca sativa, Myrrhis odorata, (Symphytum orientale), Echium vulgare, Datura stramonium, Anagallis arvensis, Linaria minor, Thymus chamaedrys, Nepeta cataria, N. grandiflora, Inula helenium, m. fl. Annu ett par, hvilka jimforelsevis nyligen in- kommit, synas bibehalla sig och hafva Afven nagot spridt sig; sadana aro bl. a. Eledea canadensis, Impatiens parviflora och Scrophularia vernalis. — 1 afseende a andra vaxter ar deras till- falliga forekomst erkiind af alla, om de an stundom upptrada 1 tamligen stor myckenhet eller jamforelsevis regelbundet f6rekomma a vissa barlastplatser. Det ar fOrst under senare tid dessa vax- ter hos oss blifvit noggrannare iakttagna, hvarf6re deras antal raskt vuxit. Medriiknas afven de sillsynta, torde de f. n. kunna uppskattas till omkring 150 arter'). — Antalet iakttagna hybrider uppgar f. n. till 72, hvartill komma par bland tillfalliga vaixter. Da detta antal 1859 endast utgjorde 9 4 10 och 1884 knappt uppgick till 40, torde man med skal kunna vinta, savaél att nya hybrider 1) I Byteskat. III upptagas 107 hithérande arter férutom en hybrid och 14 varieteter. Af dessa riknas 9 ofvan sisom inhemska, hvaremot 4 i Byteskat. sa- som inhemska ansedda ej vidare ingi bland dylika. Enligt mina antecknin- gar torde mellan 1884—1890 i sillskapets protokoll eller i Medd. inga upp- gifter om 45 hithérande arter, si att hela summan blefve 147. Nagra arter, hvilka férekomma i eller invid gama tridgirdar kunna dock tillaggas, sa 92 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. fortfarande skola upptickas som framfo6r allt, att de redan an- tecknade skola observeras pa vida flere stiillen fn hittills'). Kan- nedomen om varieteter och former af laigre ordning ar, ifven hvad karlvaxterna angar, innu ganska bristfallig i vart land och dn mindre ar deras relativa virde nirmare utredt. Nagra sifferuppgif- ter angaende dem f6rekomma i fraga om de resp. flororna ete. 2). Forst under de fyra senaste decennierna har studiet af kryp- togamerna 1 Finland egentligen tagit sin bérjan. Om man un- dantager par sma uppsatser vid slutet af den andra perioden ), sa hade under hela den fdregaende tiden i vart land endast i forbigaende egnats nagon uppmiirksamhet at de ligre vixterna. Under innevarande tid blir férhallandet ett annat 4), hvartill na- turligtvis 1 framsta rummet bidragit, att professionen i botanik vid landets universitet innehafts af tva sa framstaende specialister i fraga om dessa vaxter som W. Nylander och S. O. Lindberg. Hvad mossorna angar, voro vid slutet af foregaende period knappt mer fn 129 Jéfmossor och 30 lefvermossor kinda fran att antalet torde 6fverstiga 150. I Brenn. Flor. uppgifvas 1886 visserligen endast 100 dylika arter, men nigra arter, hvilka Brenner riknar sisom inhem- ska, féras i Herb. Mus. Fenn. II etc. till denna kategori. I detta sammanhang ma annu papekas, att antalet odlade arter, som upptagas i Brenn. Flor., ar omkring 156, utom de 21 som dirjimte iro forvildade. Har ingi dock en- dast de allra allminnaste tradgirdsvixterna. *) Pa grund hiraf hafva hybriderna.i Bil. III endast behandlats sum- - mariskt. *) Se i synnerhet om Herb. Mus. Fenn. II lingre fram p. 95, men Af- ven om Mela Kasy. p. 98 och Byteskat. III p. 96. De i Bil. III upptagna 102 varieteterna kunna ej alla anses vara former af samma ordning. *) Spicilegium plantarum cryptogamarum Sueciz autore C. B. Rutstrém et J. G. Haartman, Abo 1794 och De progressu cognitionis plantarum cryp- togamicarum auct. C. R. Sahlberg Part. 1, Abo 1804. Ingendera af dessa egnar dock uppmirksamhet at finska floran, i det att den férra uppsatsen hinfor sig till floran i norra Halland, den senare, som dessutom endast ut- gor ett fragment, skildrar kinnedomen om kryptogamerna i allminhet. *) Redan 1852 publicerades tvi uppsatser, som endast behandlade kryp- togamerna, och 1857 utkommo tv& arbeten, som uteslutande hinforde sig till Finlands kryptogamflora. Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. 93 vart land (se ofvan p. 78). Nagra ar senare uppskattades anta- let till resp. 262 och 711). Diéremot kunde §, O. Lindberg redan 1879?) uppriikna fran Finland 141 Hepaticae, 18 Sphagna, 273 Acrocarpi, 143 Pleurocarpi eller tillsammans 575 arter och un- derarter, hvartill dessutom komma 45 varieteter*). Under de fol- jande 10 aren hafva minst 50 arter tillkommit — ensamt i Medd. anmiilas atminstone 46 — hvarfore antalet, da déden afbrét Lind- bergs verksamhet, kunde uppskattas till 600 a 6504). — Det bor tillaggas, att mossfOrteckningar inga i flere uppsatser, men sa vidt mig ar bekant, hafva bestimningarna i afseende a mera kri- tiska arter i alla arbeten angaende Finlands mossflora, hvilka ut- gifvits efter Lindbergs hitkomst (1865) intill hans déd, granskats af denne bryolog. Da lafvarna hittills upptagits skildt fran svamparna, torde det vara skal, att afven har omnaémna dem pa samma satt. An- talet af dessa vaxter, hvilket enligt Herb. Mus. Fenn. 1859 ut- gjorde 319, stiger f. n. till nagot dfver 1,000°). Nagot arbete, som behandlar alla Finlands lafvar, har icke utkommit inom lan- det efter W. Nylanders lafflora af ar 1861°), men utom W. Ny- jJanders manga hith6rande arbeten hafva uppsatser om lafvarna, som hanfo6ra sig dels till vissa trakter af floromradet dels till vissa grupper bland dessa vaxter, publicerats af A. E. Nylander, A. J. Malmgren, J. P. Norrlin, Fr. Elfving, M. Brenner och under sena- ste tid i synnerhet af E. Wainio. 1) En). Herb. Mus. Fenn. 1859. 2) §. O. Lindberg, Musci Scandinavici in systemate novo naturali dis- positi, Upsala 1879. 3) Det bér namnas, att H. W. Arnell i Just Botanischer Jahresbericht 1880 Theil I p. 523 kommer till ett nagot lagre resultat, nim]. Hepaticae 140. Sphagna 18, Musci veri acrocarpi 271 och Musci veri pleurocarpi 139, sa att hela summan inberaknadt 45 varieteter utgér 613. Antalet underarter utgér 18 (enl. Arnell 19) och hela antalet arter i Skandinavien 813 (enl. Arnell 812), hvartill komma 38 underarter. *) I Ign. Geogr. p. 357 (se lingre fram p. 98) uppgifves antalet enligt Wainio till ,,650 arter, deribland ungefiir 150 lefvermossor och 400 bladmossor. “ 5) Wainio i Ign. Geogr. p. 357. Enligt beniiget meddelande af Wainio har sedan dess knappt nagot tillkommit. 6) Lichenes Scandinaviae exponit W. Nylander, (Not. h. 5), Helsing- fors 1861. 94 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Finlands svampar (i inskrinkt mening) hafva under hela pe- rioden behandlats niistan uteslutande af P. A. Karsten'). Han uppskattar antalet till icke mindre an ,,2,500 arter, namligen 1,125 hattsvampar, 25 buksvampar, 111 rost- och brandsvampar, 390 disksvampar, 385 kiirnsvampar, 35 vattensvampar, 79 slem- svampar och omkring 450 mégelsvampar“ ?). Den vixtgrupp som blifvit mest forsummad i vart land ar algerna. Franser man Characeae*), hvilka i Fries’ system hade en helt annan plats, har af inhemska botanister egentligen endast ett arbete blifvit publiceradt om landets nuvarande algflora *), niimligen Fr. Elfvings ,,Anteckningar om Finska Desmidiéer“ *). Har omnimnas af denna grupp 258 arter, hvilket antal dock. torde béra reduceras till 255°). Hvad hafsalgerna angar, uppgif- ver F. R. Kjellman pa grund af Gobis undersdkningar, att i Hvita hafvet och vestra Murmanska hafvet forekomma 82 arter ”), hvar- emot endast 27 arter iakttagits i Finlands sydvestra skargard af H. F. G. Strémfelt §); fran var sédra skargard upptager Chr. Gobi 12 arter brunalger och 8 arter Florideer®). Vidare har P. T. 1) I Not. h. X ingar en uppsats af W. Nylander; f. 6. endast enstaka uppgifter. 2) Ign. Geogr. p. 354. — Det fortjenar framhallas, att svampsamlingen i Herb. Mus. Fenn. Ar 1884 innehéll 1,391 arter i 3,192 exemplar, nimligen Basidiomycetes 623 arter, Pyrenomycetes 233, Discomycetes 259, Myxom y- cetes 37, Uredineae 65, Ustilagineae 7, for 6frigt 77 arter: Medd. XIII p. 192 och 193. I Herb. Mus. Fenn. upptagas 1859 endast 362 arter. 3) I Brenn. Flor. upptagas 13 Characeer; spridda uppgifter angen de hithérande arter patriffas i flere arbeten. 4) I Not. VI ing&ir dock en uppsats af W. Nylander: Diatomaceis Fen- niae fossilibus additamentum. Se afven Herb. Mus. Fenn., dar 71 arter alger uppriknas fran floromradet. 5) Acta Soc. Il N:o 2, Helsingfors 1881. 6) Rob. Boldt, Studier dfver sdtvattensalger och deras utbredning, Hel- singfors 1888, p. 55. 7) F. R. Kjellman, Norra Ishafvets algflora (Vega Expeditionens ve- tenskapliga iakttagelser, Bd III), Stockholm 1833, p. 52. ’) H. F. G. Strémfelt, Om algvegetationen i Finlands sydvestra skir- cird, Helsingfors 1884. Hair omnimnas dessutom tvenne Chara-arter. ®) Chr. Gobi, Die Brauntange (Pieosporeae und Fucaceae) des Finni- schen Meerbusens (Mém. de l’Acad. imp. des sc. de S:t Pétersbou rg, Ser. VII, Tome XXI), S:t Petersburg 1874 samt Die Rothtange (Florideae) des Finni- schen Meerbusens (1. c. T. XXIV), S:t Petersburg 1877. Kinnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 95 Cleve i Finland uppvisat 355 arter Diatomaceer'). Om nagra hith6rande familjer finnas daremot knappt nagra uppgifter fran Finland, sa att det torde racka lange innan var kinnedom om dessa vaxter kan anses helst nagorlunda tillfredsstallande. Bland de arbeten, som hanfora sig till finska floran i dess helhet, méter oss framst under denna period ,,F6rteckning 6fver Sallskapets pro Fauna et Flora Fennica samlingar I*‘ [= Fort. 1852], hvilken utkom samma ar som W, Nyl. Distr. Det bér ihagkom- mas, att da denna forteckning utgafs, sallskapets samlingar ?) annu ej voro férenade med universitetets*). Har upptagas 899 hégre och 335 lagre vaxter*), bland hvilka sistnamda dock ej inga na- gra alger eller svampar. Sju ar senare, sedan samlingarna blifvit forenade, utgafs af W. Nylander och Th. Selan Herbarium musei fennici, hvilken tills vidare utgdr den enda vaxtfoOrteckning i vart land, som omfattar hela vaxtriket *). Den synnerligen stora be- tydelse detta arbete egt for den inhemska vaxtforskningen, torde ej behdfva narmare utlaggas. Det torde vara nog att har fram- halla, att i detsamma uppraknas 1048 hégre och 1085 lagre vax- cer"). Icke mindre 4n 30 ar rackte det innan den nya upplagan af Herb. Mus. Fenn. blef synlig i tryck, och den del som hit- tills utkommit innehaller blott karlvéxterna ”). 1) Enl. meddelande af Rob. Boldt i (Prot. 1, II, 1890) Bot. Not. 1890 p. 155. *) Dessa uppraknas Moberg Sallsk. p. 47. 3) Angaende de yttre fdrhallandena vid detta arbetes framtradande se Moberg Sallsk. p. 39. 4) Férdeladt pa de siarskilda hufvudgrupperna stiller sig antalet sa- lunda: Dicotyledoneae incl. Gymnospermae 615 (hiraf 18 Hieracia), Monoco- tyledoneae 248, Filices 36, Characeae 7, Mossor 111, Lafvar 217. Dessa sum- mor, liksom de hvilka anfoéras pa de fdljande sidorna, hafva dock icke blifvit underkastade nagon sirskild kontrollrakning, hvilket diremot dr fallet med étriga af mig anfdrda sifferuppgifter. — Otverallt aro arter och underarter riknade tillsammans, i fall icke motsatsen uttryckligen framhalles. 5) De lagre algerna, sirskildt Conjugatae och Diatomaceae, voro dock icke representerade i samlingen och inga saledes ej. 6) Férdeladt pa de sairskilda hufvudgrupperna stiller sig antalet sa- lunda: Dicotyledoneae (incl. 4 Gymnospermae) 716, hvaraf 23 Hieracia, Mono- cotyledoneae 291, Filices 41, Characeae 12, Alger 71, Mossor 333, Lafvar 319, Svampar 362. — Trauty. Fontes upptager 316 lafvar. Antalet fanerogamer uppgitves J. c. till 1004; enl. mina rakningar utgér summan 1007, hvilket 6f- verensstimmer med Kihlmans resultat i Herb. Mus. Fenn. IL p. VIII, da man erinrar sig att Hieracia ej inga pa sistnimda stille. Tillaggas ma, att anta- let varieteter bland karlvixterna uppgir till 90. 7) Till hvad ofvan p. 89—92 blifvit nimdt om denna upplaga ma har en- dast tillaggas, att de 1,194 arter och underarter, hvilka voro representerade i samlingen, aro sdlunda foérdelade pa de sirskilda grupperna: Pteridophyta 49, Gymnospermae 4, Monocotyledoneae 306, Dicotyledoneae (inberaknadt 147 96 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. I sammanhang med dessa arbeten kan det vara skal att nimna de forteckningar (= Byteskat.), som utgifvits af Botaniska bytesféreningen, ehuru deras betydeise naturligtvis ar ojamforligt mindre. Den férsta upplagan utkom 1869 och upptager nara pa endast arter'). I den nio ar senare utkomna andra upplagan upptages darjaimte ett stérre antal varieteter, hvaraf dock nagra icke torde tillhGra landets flora?). I den tredje alldeles omarbe- tade upplagan af 1884 sarskiljjas genom den anvanda betecknin- gen saval de arter, som endast fOrekomma i Enontekis lappmark, som barlastvaxterna och andra tillfalliga arter, af hvilken sist- namda grupp ett stOrre antal upptages*). — Till dessa ansluter sig den Desideratkatalog till Universitetets finska samling af fane- rogamer och ormbunkar, hvilken utgafs 1877, och hvari bl. a. fyndorter f6r nagra vaxter omnamnas. Under innevarande period hafva flere handbécker 6fver vart lands flora blifvit publicerade*). Den f6rsta utgafs 1860 af Elias Lonnrot under titel Flora fennica, Suomen Kasvisto. Sa stor betydelse detta arbete an haft for botanikens studium i vart land °), citeras det ej i Conspectus, emedan det, hvad arternas utbredning angar, helt och hallet ansluter sig till den aret f6rut utkomna upplagan af Herb. Mus. Fenn.*) Sex ar senare utgafs af E. Lonn- Hieracia) 835. Af varietcter upptagas i den egentliga texten med fullstan- digt angifvande af utbredningen 99, hvaraf 14 Hieracia, af former 77, hvaraf 6 Hieracia; hartill komma i noterna 3 varieteter 4fvensom p. 123—153 24 varieteter och 83 former, hvilkas utbredning dock ej alltid angifves. Af dessa beskrifvas har, oberaknadt Hieracia, 4 mom den forra och 13 inom den senare gruppen. 1) Hair upptagas 322 Monocotyledoneae, 772 Dicotyledoneae, hvaraf 26 Hieracia, 4 Gymnospermae och 48 Filices eller tillsammans 1,132 arter och underarter. Af varieteter och former upptagas 97. 7) Antalet arter och underarter utgér: Monocotyledoneae 332, Dicotyledo- neae 814, hvaraf 42 Hieracia, Gymnospermae 4, Filices 49 eller tillsammans 1,199. Varieter och former upptagas sammanlagdt 306, hvaribland Monocotyledoneae 93. Dicotyledoneae 186, hvaraf 24 inom sligtet Hieracium, Gymnospermae 5 och Filices 22. 3) S4som vildt vaxande inom floromradet upptagas 1,117 arter och un- derarter niml.: Dicotyledoneae 734, hvaraf 54 Hieracia, Monocotyledoneae 309, Gymnospermae 4, Filices 50. Hartill komma 37 hybrider och 343 varie- teter. Fran Enontekis lappmark tillkomma 15 arter, 1 hybrid och 4 varie- teter. Af fdrvildade och barlastvaxter upptagas 107 arter och underarter niml. Dicotyledoneae 92, Monocotyledoneae 13 och Gymnospermae 2; hartill kommer 1 hybrid och 14 varieteter. *) Hela den féljande delen hinfér sig uteslutande till karlvaxterna. *) Man behdfver endast erinra sig att detta var den férsta floristiska handbok som utkommit éfver Finlands flora. Afven i afseende 4 den finska terminologin Air arbetet banbrytande, om 4n dess férfattare par 4r tidigare utgifvit ett arbete i detta afseende. ®) De fynd som 1859 gjordes af Malmgr. m. fl. aro dock observerade, liksom enstaka tillagg f. 6. — Af arter hade tillkommit, s4 vidt jag kunnat finna, endast Asplenium Breynii. = se Kiinnedomen om viaxternas utbredning i Finland. 97 rot och Th. Selan en andra upplaga'). Afven har angifves ut- bredningen blott genom att anfOra de provinser, inom hvilka hvarje art antriiffats, utan nagra speciella fyndorter. De botani- ska undersékningar som egt rum sedan utgifvandet af fOrra upp- lagan iiro emellertid noggrant beaktade °). Ett likartadt arbete hade emellertid utkommit afven pa sven- ska spraket, niimligen ,,Finlands karlvexter ordnade i ett naturligt system af Otto Alcenius‘* (Helsingfors 1863). Speciella fyndorter upptagas ej i denna upplaga*), hvarf6re den ej citeras i Con- spectus. Femton ar senare utgafs en ny upplaga, hvilken sar- skildt i fraga om viixternas utbredning var fullkomligt omarbe- tad. Sasom i f6rordet uttryckligen betonas ar arbetet afsedt for skolan; det upptager dirfOre icke sadana arter som endast finnas i Lappland eller Ryska Karelen*). Déaremot har ,,sallsyntare vax- ters férekomst i trakten af de stider, hvarest st6rre undervis- ningsverk iro forlagda blifvit fOretradesvis antecknad“°). Nara staende arter iro sammanslagna °), hvarfore artantalet ar jamfo- relsevis litet 7). Denna andra upplaga af ,.Finlands karlvexter* ar emellertid den enda floristiska handbok i vart land, i hvilken gran- serna for arternas utbredning angifvas; dessutom upptager den ett betydande antal speciella fyndorter med ledning af de rika samlingarna i Universitetets finska museum. Det bor darfore framhallas, att denna utbredning, med de inskrankningar som framga af sjailfva planen for arbetet, angifves riktigt, och att sar- skildt de uppgifter, som lemnas pa grund af samlingarna *), grunda sig pa ett noggrant studium °). 1) Titeln lyder nu Suomen Kasvio, jfr Notae Consp. 2) Enl. féretalet upptagas hiir 52 arter, som ej ing& i den tidigare upp- lagan. A andra sidan hafva nigra arter blifvit indragna eller upptagna sa- som varieteter, hvarfére hela antalet utgér 1,079 (hiraf enl. min berikning endast 8 underarter), nimligen: 301 Monocotyledoneae, 729 Dicotyledoneae, hvaribland 19 Hieracia, 6 Gymnospermae, 43 Filices. 3) Enligt nummerféljden upptagas hir 900 arter, hvaraf 38 Filices, 240 Monogotyledoneae, 622 Dicotyledoneae (incl. Gymnospermae). I afseende a be- griimsningen se under andra upplagan. 4) Se forordet till férra upplagan p. V, dir det uppgitves att 150 ar- ter frin Suomen Kasvisto sAilunda blifvit uteslutna. I senare upplagan ute- slutas iifven de arter som endast férekomma i Kuus. 5) Férordet till senare uppl. ®) SAisom exempel m& endast anforas, att i forra upplagan ingd 20 Hie- racia, 1 senare uppl. 15. Hela antalet arter som uteslutits ur senare uppl. utgér enligt férordet nara 50. 7) Enl. nummerféljden ingi 899 arter (Filices 39, Monocotyledoneae 236, Dicotyledoneae incl. Gymnospermae 624). ®) Di det synes mig vara riittast, att ga till sjalfva grundkillan, anfo- ras dessa uppgifter ej i Consp., oaktadt de térst blifvit publicerade hos Ale. ®) Nagra misstag i afseende 4 orternas lige férefinnas, sisom t. ex. att Duderhof finnes pi Aland i st. f. i Ingermanland (Alc. p. 61), men dessa aro i 98 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Fér de finsksprakiga laroverkens behof har A. J. Mela ut- gifvit tvenne handbécker (Mela Kasv. I, Helsingfors 1877 och Mela Kasy. 1884) 1). Har anfores alldeles ingenting om arternas utbredning, hvarfore arbetena citeras i Conspectus endast pa grund af de manga varieteter som omnamnas, sarskildt 1 senare uppla- gan ”). Det nyaste arbetet inom denna grupp ar Brenners (Brenn. Flor.). Uppgifterna om utbredningen aro hogst knapphindiga, men i arbetet egnas sarskild uppmarksamhet icke blott at de for- vildade och barlastvaxterna, utan afven at de allménnast odlade, hvilka i allméanhet blifvit jamf6relsevis forsummade hos oss under ifragavarande period °). Af statistiska och geografiska arbeten, som innehalla upp- gifter om Finlands flora ma har anforas arbeten af (G.) Rein och K. E. F. Ignatius *). [ sammanhang med dessa kunna namnas kli- #4 och litt forklarliga. I afseende 4 bestamningarna har jag endast anteck- nat en enda, som vid tidpunkten for arbetets utgifvande kunde anses orik- tig, nimligen, att Polypodium rhaeticum anfores fran Ruskiala (Alc. p. 5). En olaigenhet som vidlader arbetet ar daremot, att forf. foljer sitt eget sy- stem. Visserligen har detta manga foértjenster i jimférelse med det da an- vinda systemet af Fries, (se harom Alcenii uppsats om ,,Betydelsen af Dar- wins theori fér det naturliga vixtsystemet“, Wasa 1864), men nagon stérre anvindning for detsamma kan dock icke vardiknas. 1) Titlarna ing& hir liksom fér det mesta i det féljande endast forkor- tade enligt Notae Consp. . 2) I forra upplagan upptagas 1,064 arter och 125 underarter (790 Di- cotyledoneae, 344 Monocotyledoneae, 6 Gymnospermae, 49 Filices); hartill komma 11 hybrider 4fvensom 184 varieteter och former. I senare upplagan upptagas 1,113 arter, 110 underarter och hybrider a4fvensom 465 varieteter och subvarieteter. Férdeladt pa hufvudgrupperna stiller sig antalet: Dicotyledo- neae 756 arter, 65 underarter och hybrider, 390 varieteter och subvarieteter (hiraf Hieracia — raikningen grundad pa bihanget — 43 arter, | underart), Monocotyledoneae resp. 304, 42 och 52; Gymnospermae 6 arter, 1 underart, 9 varieteter; Filices resp. 47, 2 och 14. Vid nagra vaxter ar anmarkt, att de iro odlade eller térvildade. ; 3) Hela antalet arter och underarter utgér oberaknadt 13 Characeae 1,299, hvaraf Dicotyledoneae 937 (32 Hieracia), Monocotyledoneae 310, Gym- nospermae 10, Filices 42. I arbetet ing& ej vaxter ,som forekomma endast i den nordiigaste delen af Finland afvensom utom det politiska Finlands erinser“. Af detta antal upptagas 156 sdsom odlade, 21 sasom odlade och forvildade, 29 sisom férvildade afvensom 50 sasom barlastvaxter, hvarfére de i arbetet sisom vildt vixande uppgifna arterna uppga till ett antal af 1,043. 4) Genom ett forbiseende ing& dessa arbeten ej i Notae Consp., ehuru folj. tvenne citeras i sjalfva Consp.: Ignatius== Le grand-duché de Finlande, Notice statistique, Helsingfors 1878 och Ign. Geogr. = Finlands geografi, forsta delen. — De botaniska uppgifterna i dessa dro till stérsta delen meddelade af J. E. Furuhjelm. I det senare uppgifves antalet karlvaxter till ,,1,072 [riitteligen 1,074], eller 712 Dicotyledoner, 315 (bér vara 313) Monocotyledo- ner och 49 Filices“: l. c. p. 334. Uppgiften grundar sig pa en berakning fran 1881, hvarvid af Hieracia blott raknats 13 grupper, hvaremot de tillfalliga ar- terna ej blifvit tillrickligt noggrant sarskilda. Kannedomen om. vixternas utbredning i Finland. 99 matologiska iakttagelser af A. Moberg*) och Osw. Kihlman (Kihlm. Beob.). Manga viktiga upplysningar om vart lands vaxter kunna hemtas fran Societas pro Fauna et Flora Fennica protokoll (Diar. el. Prot.), hvaraf dock endast den del som hianfor sig till tiden efter 1869 blifvit i hufvudsak publicerad (i Not. XI och XII och flere hiaften af Medd.?). — De arbeten som betecknas med O. Hjelt Foérsék, Leche och Prytz cont. hafva visserligen utkommit under innevarande period, men ansluta sig dock snarare till ti- digare perioder *). Ungefar detsamma ar fallet med O. Hjelt Nat. Det ingar icke i planen for Conspectus, att redogéra for ut- bredningen af sligtet Hieraciwm i vart land, hvarfore Norrlins ar- beten om detta sligte ej inga 1 Notae Consp.+*). — Af 6friga ar- beten, som hianfora sig till vissa vaxtgrupper, men ej till nagon sirskild del af floromradet, hafva vi af inhemska forfattare Blom- qvists arbeten om barrtraden (Blomqvist I och II), Brenners om Juncus articulatus L.*) och nagra smarre uppsatser, som endast hant6ra sig till en eller par arter ®). I detta sammanhang torde det vara skal att framhalla de forteckningar, som finnas Ofver hela den finska botaniska litera- turen. Flere ganger har Selans arbete i detta afseende, hvilket uppraknar literaturen fran Aldsta tid till och med 1865 (Sel. Bot. lit.), blifvit omniamdt i det fOregaende’). Foérteckningen har 1) A. Moberg, Naturalhistoriska Daganteckningar gjorda i Finland aren 1745—1845, Helsingfors 1857 (—Moberg Nat.), A. Moberg, Klimatologiska iakttagelser i Finland, Foérsta delen ar 1846—1855, I Naturalhistoriska anteck- ningar, Helsingfors 1860 (—Moberg Klim.). Dessa arbeten inga ej i Notae Consp., ehuru manga uppgifter sirskildt om de odlade vaxternas utbredning kunna fran dem erhiallas. (Det bér framhallas, att i dessa arbeten i allman- het ej omnimnes huruvida de ifragavarande vaxterna aro vilda eller odlade). *) Af 6friga icke publicerade arbeten, som omniimnas i Notae Consp., hanfora sig de muntliga och skriftliga upplysningar som benaget blifvit mig meddelade af Arrhenius, Kihlman, Norrlin (Norrl. ant.), Seelan (Sel. ann. och Sel. Fort.) och Wainio (Wainio ann.) sig delvis till floran i dess helhet, del- vis till vissa provinser, hvarunder de iifven upptagas. Om de af mig genom- gangna herbarier se Notae Consp. p. 2. 3) Se ofvan p. 2 not 5, p. 35 och 46. es D Da en miingd nya arter beskrifvas i dessa arbeten, upptagas titlarna i Bil. I. 5) Upptages i Notae sisom M. S., men har senare blifvit tryckt (i Medd. XVI). ®) Dessa anféras ej] i Notae Consp. — Daremot inga annu tvenne bota- niska arbeten af inhemska férfattare, som ej hinfo6ra sig till nagon enskild provins niml.: Blomqvist Cat. och Malmgr. Spar. — Angidende Ervasti se un- der Li. och Lapp. ross. 7) Nagra mindre visentliga tillagg kunna goras till denna foérteck- 100 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. sedermera i Bot. Not. blifvit utstrickt Anda till och med ar 1887 ?). Af utlandska forfattare, som under innevarande period lem- nat uppgifter om Finlands flora och hvilkas arbeten hinfora sig till hela floran eller nagon stérre del af densamma, kunna vi lampligen framst namna C. Fr. Nyman, som utgifvit tre hithé- rande arbeten, naml.: Nym. Syll., Nym. Consp. och nu senast Nym. Suppl.?). Genom att jamfoOra de hufvudsakligen ur Fries’ Summa vegetabilium hemtade uppgifterna om Finlands flora i det forst- naimda arbetet med de noggranna uppgifterna i det sistnaimda, kan man finna hvilka framsteg kannedomen om landets flora gjort under de sista 40 aren. — Till Nymans arbeten ansluter sig Roths uppsats, dar dock endast ingar ett fatal uppgifter om Finland. Annu en forfattare, som behandlar hela Europas flora %), egnar jamforelsevis stor uppmarksamhet at de finska vaxterna, nimli- gen Gandoger i Flora europaea*). Huruvida dock kannedomen om var flora harigenom vunnit synnerligen mycket lemnar jag osagdt; jag har icke ansett mig béra citera nyssnamda arbete. Af de floristiska handbocker, som hair komma i fraga, be- lysa flertalet vaxtligheten endast i nagon sirskild del af floromra- ning, se ofvan p. 33 not 2, p. 34 not 3, p. 40 not 4, p. 47 not 1, (p. 57 not 7), p. 67 not 6, p. 68 not 4 och 5. 1) Literaturen 1866—70 uppraknas af Th. Selan i Bot, Not. 1871. 1871—72 af M. Brenner i Bot. Not. 1873, 1873—1879 af Fr. Elfving i Bot. Not. 1881, 1880—1882 af Fr. Elfving i Bot. Not. 1883, 1883—1887 af Osw. Kihlman i Bot. Not. 1888. i *) C. Fr. Nyman, Conspectus Florae Europaeae, Supplementum II P. 1 Orebro 1889, P. II Orebro 1890, 8) Af De Candolles Prodromus upptages endast en del (se ofvan p. 80 not 3 under Andersson) i Notae Consp., emedan i allmainhet endast 1 a 2 uppgifter fran hvarje enskild del ingi i Consp. Emellertid egnas i de sista delarne ritt ofta uppmirksamhet ffven at finska floran, hvaremot det icke ar fallet i od forsta, i hvilka uppgiften om Hippuris maritima ar den forsta jag an- tecknat. 4) I férsta delen omnimnas 45 ,espéces“ fran Finland; sasom exempel ma antoras, att af de 51 arter Gandoger sirskiljer under Corydalis solida upptagas félj. fran vart land: ,,C. aboénsis Abo (Hollmén), C. longiloba Hel- singfors (Johnsson), C. macrobotrys Helsingista (Johnsson), C. fennica Helsinge (Brotherus), C. alandica Aland Saltvik (Kihlman), C. nylandica Helsingfors (Johnsson)“: Gand. I p. 371—373. Likasa& upptagas 5 dylika arter ensamt fran Finland under Trollius ewropaeus, 0. s. v. Annu i slutet af adertonde delen, den sista jag varit i tillfalle att se, upptagas fran Finland bl. a. Melampy- rum fennicum, M. aboénse och M. cinereocaule, alla under M. nemorosum. Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. 101 det*). I senaste upplagan af Hartm., hvaraf endast ett hiafte ut- kommit, beaktas emellertid hela den finska floran. — Att sista delen af Led. utkommit under denna period har ofvan blifvit fram- hallet 2). Till Ledebours flora ansluter sig Trautv. Incr. Af de aterstaende arbetena innehaller Wied. & W. flere oriktiga uppgif- ter om finska floran?). Klinge upptager endast par tre uppgifter fran floromradet *). Af flere skal torde det ej vara lampligt att har ens forséka upprakna de monografier m. m., hvilka utgifvits af utlindska for- fattare och belysa vart lands flora °). Af Ofrig utlandsk literatur omnamnes visserligen ungefér ett dussin arbeten i Notae Consp.°), hvarjamte kanske nagot flere f. 6. beaktats i Conspectus, men pa nagon fullstandighet i detta afseende lika litet som i afseende a monografier etc. kan ifraga- varande arbete ej géra ansprak’). Har ma endast framhallas, att om Du Chaillu’s arbete galler ungefar detsamma som om Acerbis ). Ofverga vi nu till de arbeten *’), som hanfoéra sig till nagon sirskild del af floromradet, och géra diarvid bérjan med dem som 1) $a hanfora sig M. Blytt och Blytt till Li., Hartm. till L. ent. och Li., Fl. Ingr. i hufvudsak till Ik., Meinsh. till Ik. 2) Se ofvan p. 59. 3) Se Rupr. Anal. *) Arbetet citeras hufvudsakligen for jimfoérelsens skull. 5) Da endast enstaka uppgifter fran dessa inga i Conspectus, omnimnas de hithérande arbetena 6fver hufvud taget ej i Notae Consp. Undantag goéra And. Mon., And. in Prodr., Focke, Képpen, Luerssen, Milde. — Till dessa an- sluta sig Buchenau (utkommen efter Notae) och Haussknecht (se Bihang I). — Angaende And. Gram. se ofvan p. 80. © °) Berg, Berg Verbr., Fr. Berg, Bode, Du Chaillu, Fries Ofvers. (se of- van p. 4 not 6), Friis (se under Li. och Lapp. ross.), Holmerz & Orten- blad, Klinggraff, Martins (se under L. ent.), Rupr. Anal., Schiib., Schtib. Virid. (se om de tva sistnimda under Li.). Till dessa ansluter sig det senare utkomna arbetet Linné Iter lapp. 7) Huru svart det ar att erni fullstandighet i detta afseende, framgar bl. a. diraf att direkta upplysningar om finska floran sa ofta foérekomma i arbeten, dir man icke har nigot skal att sdka dem. Sa t. ex. omnamnes Salix rotundifolia for forsta gangen fran finska floromradet hos A. N. Lund- strém, Kritische Bemerkungen iiber die Weiden Novaja Semljas, Upsala 15877, p. 30, och upplysningar om IJsatis-formerna i Abo skargard lemnas af Ru- precht i hans Flora Caucasica (Mém, de |’Acad. de S:t Pétersbourg, Ser. VII Tom. XV), Petersburg 1869 p. 293. » 8) Se ofvan p. 28 och 29. *) I Herb. Mus. Fenn. p. 4 och 5 aifvensom Herb. Mus. Fenn, II p. XIV och XV uppriiknas de personer, hvilka till H. M. F. hafva inlemnat de stérsta och anmirkningsvardaste bidragen, hvarjimte dir angifves fran hvilka botaniska provinser dessa bidrag blifvit inlemnade. Ehuru dessa bidrag till 102 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. behandla floran i Al,, sa finna vi, att redan W. Nylander uttryck- ligen framhallit det Alands flora pa det narmaste ansluter sig till Sveriges '!). Emellertid behandlas den i alla botaniska arbeten 1 sam- manhang med Finlands, hvarfOr det redan af praktiska skal varit nodigt, att i Conspectus forfara pa samma satt. — Af tryckta ar- beten hora hit endast tvenne, naml. Bergstr. och en uppsats i Prim. ?). I det f6rra arbetet uppgifvas visserligen manga for flo- ran pa den tiden nya arter med riktigt angifvande af utbrednin- gen, men icke alla i detsamma angifna vaxter hafva aterfunnits, och hvad freqvensen angar, riittas den redan af Bergstrand sjalf i det foljande aret hopstallda manuskriptet Bergstr. Beskr. *). -Ut- bredningen angifves genom i hdgsta grad forkortade betecknin- gar. I Prim. uppraiknar J. L. (= John Lindén) 134 arter karlvax- ter funna i Sunds socken. : Af manuskript finnas flere, som hanfora sig till Alands flora. Det aldsta ar Bergstr. Beskr., hvarigenom uppgifterna 1 Berg- strands tryckta arbete i vasentlig man kompletteras. Tillagg till detta lemnas vidare af Erics., Erics. litt. och anteckningar af Se- lan. Ar 1878. gjorde A. Arrhenius och A. O. Kihlman en bota- nisk resa till Aland och lemnade mig godhetsfullt del af sina ori- ginalanteckningar (Arrh. & K.). Nagot senare sammanstalldes dessa och aldre uppgifter savil fran literaturen som fran H. M. F. af Kihlman i hans uppsats Kihlm. Ofvers.*). Utom de redan samlingen i hég grad tjena till att belysa vixternas utbredning i landet, torde det dock ej vara skal att hair upprepa dessa férteckningar, utan far jag en- dast hanvisa till dem. Af senare tillkomna samlingar ma hair omnamnas Lindéns fran Ka., se ofvan p, 90 not 1. (Lindéns samling fran L. ent. ma- ste férbig’s i Conspectus, emedan den ej var inlemnad, da tryckningen af haftet 2 skulle begynna). 1) ,Vegetatio vero Alandensis, locupletior qvam ullibi alias in Fennia, omnino cum Suecica conveniens et cohaerens“: W. Nyl. Distr. p. 72. Till ett likartadt resultat kommer Kihlman i Kihlm. Oifvers., jfr afven Prim. p. 63. 2) Af arbeten fran tidigare perioder ma omnaimnas Teernstr., Radl. och Tengstréms meddelanden till Ledebours FI. Ross., jir afven ofvan p. 48 not 10. I Kihlm. Ofvers. uppriknas hithérande bade tryckta och otryckta,arbe- ten Afvensom de flesta botanister, hvilka fore 1878 gjort exkursioner pa Aland. 3) Det fértjenar framhallas, att antalet arter i denna férteckning ar stérre ain i nfgon annan vixtférteckning, som blifvit publicerad, namligen 685. (Hiri ing afven de i tilligget omnimda arterna). I Sel. O. Nyl. upp- tagas 648 arter, af Malmb. 638, af Zett. & Br. 611 o. s. v. — Antalet arter i vixtforteckningarna fran de inre delarne af landet ar naturligtvis mindre. I Norrl. On. upptagas 603 arter, Norrl. s. 6. Tay. 562, Wainio Kasy. 527, Hult uppriknar frin Ruokolaks 431, Broth. fran norra Tayastland 416, Hjelt & H. 380, Kihlm. Ant. 329 (dock oberiknadt Hieracia), 0. s. v. Da antalet vixter, som nu dro kinda fran hvarje provins, framgar af Bil. II, har jag ansett Ofverflédigt att upptaga det antal som finnes i hvarje sarskildt arbete. Hair m& endast tilliggas att i Kihlm. Ofvers. omnamnas 704 arter kirlvaxter, i hvilken summa dessutom Hieracia ej ing& (ej heller 23 underarter). *) Enligt sirskild 6nskan af férfattaren citeras detta manuskript i all- Kiinnedomen om vixternas utbredning i Fiuiand. 103 uppriknade beaktas f6]j. manuskript i naémda uppsats: Hult ann., Kihlm. Ber., Leop. ann., Sievers!) afvensom de manga uppgilterna i H. M. F. af Tengstr. Det senare inlemnade manuskriptet Laur. Fort. utgér ett tilliigg till Kihlmans uppsats: det samma iar for- hallandet med de uppgifter som senast blifvit mig meddelade af I. O. Bergroth. Senare har jag dessutom erhallit manga upplys- ningar af Arrh. (en del sammanstillda i Arrh. Fl.) och Ch. E. Boldt, aifvensom nagra af Hollm. (fran den éstligaste delen af Alands skirgard), hvarjiimte Th. Selan godhetsfullt stallt till min disposition anteckningar af E. Erics. och Ohrnb. Framhallas ma, att med undantag af uppsatsen i Prim. och meddelandet af Erics. hiinféra sig uppgifterna i nyssniimda arbeten till hela Aland *) el- ler till nagon stérre del af detsamma °*). Den tryckta literatur som under perioden *) behandlar floran i Ab. utgdres af Zett. & Br., Sel., Elmgr. Beskr., Sel. Frov., hvar- jaimte nagra uppg. forekomma hos Bergstr. (se ofvan not 2), His., W. Nyl. (om floran i Wihtis*) etc.°). Det férstnamda arbetet hiinfor sig till Korpo, Nagu, Rimito, Pargas samt kusttrakten af Reso, S:t Marie, S:t Karins och Piikkis jamte de till dem horande éarna. Flere uppgifter af C. J. Arrh. citeras i detsamma. I G. Selins arbete skildras floran i Lojo, Karislojo och Kisko socknar; de allra flesta viixter fro dock tagna i Karislojo socken (Sel.). Dessa socknar héra till det forna landskapet Nyland, men foras numera i botaniskt afseende till Ab. Elmgr. Beskr. ar en socken- minhet icke i Conspectus. Det har dock varit naira pi den fornamsta kallan vid den del af Conspectus som ror Aland, i det att jag harifran fatt veta i hvilka socknar de af tidigare botanister omniimda fyndorterna finnas, afven- som blifvit gjord uppmarksam pa flere aldre uppgifter éfver hufvud. I fall arten upptagits med olika freqyens af olika forfattare, har jag i de allra fle- sta tall ansett den af Kihlm. Ofvers. angifna freqvensgraden vara den riktiga. 1) Alla dessa forvaras i Societas pro Fauna et Flora Fennica manu- skriptsamling ; si iifven Ofriga af mig anvinda manuskript, da icke motsatsen uppgifves eller antydes. De manuskript angiende hvilka det nimnes, att jag fatt begagna dem, finnas, si vidt jag kinner, hos de resp. fort. 2) Bergstrands arbeten ifven till angriinsande delar af Egentliga Finlands skargird, hufvudsakligen Korpo. “2 3) Hiir ma tilliggas, att i Laur. Fort. afses med Ostra skirgarden dar i Vardé och Kumlinge férsamlingar, Brindé Espskiir, Seglingeklobben ete., vidare Sottunga Masshaga, Lumparland Angé, Féglé Gripé och Nafverholmarna. — Mariehamns skiirgird omfattar dar i Foglé, Slitholmen, Lagné skir, Moc- kelé, Lemland Naté, Jersé, Kuggholmen, Rédhamn, FJaka ho!lmen, Ledsunds bakland m. fl. *) Af arbeten frin tidigare perioder héra hit: Elmgr., Lindstr. och A. Nyl. (se ofvan p. 66) samt en stor miingd spridda uppgifter. *) Sockennamnen anforas i allminhet i det fdljande enligt den ur- sprungliga ortografin, ehuru jag i Conspectus sékt anvinda ett mera konse- qvent skrifsitt. 6) Sirskildt mi nimnas en uppsats af E. R. Rfeuter] i N. Pr. 1890. 104 Acta Secietatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. beskrifning Sfver S:t Martens socken, och Seel. Frév. hinfér sig uteslutande till barlastfloran. Af manuskript ar det aldsta under perioden det som hanfor sig till floran i Pargas socken och efter all sannolikhet har A. Adlerstjerna till forfattare, hvarfore det i Notae Consp. betecknas med Adl; i f6ljd af senare undersdkningar i samma trakt har det numera ringa betydelse. A. Arrhenius har meddelat mig sina iakttagelser om Pargas floran (Arrh. Ann.) samt fdr det mesta muntliga uppgifter om viixternas férekomst niirmast Abo (Arrh.); de under de senaste aren af honom gjorda observationerna i dessa trakter fro sammanstillda i det redan nimda manuskriptet Arrh. Fl; till dessa ansluta sig uppg. af C. J. Arrh. och O. M. & E. Reuter. Fran trakten af Nystad har H. Hollmén lemnat mig manga muntliga uppgifter (Hollm.), hvaraf endast fa inga i den till manuskriptsamlingen lemnade uppsatsen Hollm. Beskr. Afven om floran narmast Abo har jag erhallit uppgifter af Hollm. (se f. 6. under Al. och Iiapp. ross.). Af E. Sandell har jag fatt emottaga en fullstandig vaxtfOrteckning fran Bromarf och angran- sande delar af Finby kapell (Sand.). Wihtis sockens flora skil- dras af H. A. Printz, hvarjamte tillagg till hans uppsats géras af G. A. af Hallstrém (af Haillstr.). Dicotyledoneae i Lojo uppraknas af H. Fr. Helsingius (Hels.). Till Selins arbete har jag dessutom erhallit nagra tilligg af A. Lagus, hvarjaimte flere uppgifter fran Lojo och angransande socknar meddelats mig af Hult (Hult coll.) och Ch. E. Boldt. Uppgifter fran olika delar af provinsen inga i manuskriptet af E. G. Printz, hvarjaimte jag erhallit dylika af A. W. Gadolin (Gadol. *). Jimf6relsevis omfattande ar den tryckta literatur, som be- handlar floran i Nyl. Trakten kring Fagervik behandlas af E. Hi- singer *), som &fven anfor nagra uppgifter fran Pojo i Ab. (His.). Floran kring Helsingfors utgir foremal for en uppsats af W. Ny- lander, som sirskildt i tilligget utstricker sina undersdkningar ainda till Wihtis i Ab. (W. Nyl.). En stor del af uppgifterna fran Wihtis grunda sig dock pa meddelanden af E. af Hallstrém. Det bor framhallas att Helsingfors och trakten nirmast diromkring, sedan arbetet utgafs (1852), undergatt stor fOrandring genom sta- dens starka tillvaxt i alla afseenden. Flere standorter hatva dar- fore f6rsvunnit jimte de vixter som utmirkte dem). Vida stérre fir det omrade som behandlas af Th. Selan i hans arbete om *) Uppgifterna i sistnimda anteckningar hinféra sig utom till Ab. af- ven till Nyl., Ta. och Tb. *) Jfr ofvan p. 66 not 5. 8) SA t. ex. Silene viscosa, som forekom ,in tectis caespiticiis vetustis domorum in Skatudden . . . fq“: W. Nyl. p. 34. Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 105 Ostra Nylands Kotyledoner och Ormbunkar (Sel. O, Nyl.). Han indelaridetta omrade i tre delar: den vestra regionen, som inne- fattar Mantsala, Orihmattila, Borga, Perno, Mérskom, Lapptrisk, Strémfors med Lovisa och sydvestra hornet af Elima; den dstra regionen, som bildas af Elima sockens stérsta del, hela Pyttis, ve- stra delen af Kymmene och en del af Sippola kapell; den tredje, den bergiga regionen, omfattar s6dra delen af Sippola, hela Wek- kelaks och Ostligaste delen af Kymmene'). Det bor tilliggas, att J. E. Strémborg deltagit i undersékningarna af en stor del af om- radet samt att samtliga uppgifter fran Orihmattila grunda sig pa en forteckning af E. V. Niklander (Nikl.) och E. Sivén, jfr 1. ¢. p. 11 och 29. Hela den bergiga regionen fores numera till Ka. — Vegetationen pa 6arna i finska viken, framst Hogland, men dfven Tytérsaari och Lavansaari, skildras af M. Brenner (Brenn.), hvar- vid dock markes att Lavansaari numera fores till Ka. Nagra ar senare gor Brenner flere tillagg till sin forsta uppsats (Brenn. Till. 2). Dessutom uppraknas nagra viaxter, iakttagna pa Sdrniis lastageplats nara Helsingfors, af Seelan (Szel. exk.). Af tidigare ej publicerade uppgifter héra hit: anteckningar och muntliga meddelanden af Th. Selan (Sel. ann.) och Osw. Kihlman, dessa senare dels samlade (Kihlm. ann.) dels spridda meddelanden (Kihlm.). Dessutom har Selan meddelat mig upp- gifter, samlade af J. A. Fastberg, Hj. Ilmoni, m. fl. Hiartill komma annu uppg. af C. J. Arrh. och Gadol. (se under Ab.). I manu- skriptsamlingen f6rvaras en vaxtforteckning fran Thusby (Astr. & H.) och de med Sel. Ofvers. och Sel. & Str. betecknade uppsat-. serna; da de i de sistnémda. ingaende anteckningarna ligga till grund for publikationen Sel. O. Nyl., ar det sjalffallet, att endast nagra speciella fyndorter vidare sta att hemta fran nyssnamda manuskript. | Nagot arbete som uteslutande skulle behandla sédra Kare- lens flora (— Ka.) har hittills icke blifvit publiceradt. Uppgifter fran denna provins inga dock i Sel. O. Nyl., hos Brenn. (se un- der Nyl), i W. Nylanders Flora Karelica (Fl. Kar.*)? och fran 1) Sel. O. Nyl. p. 16. *) Har aftryckas anyo de tidigare tillaggen i Not. XI p. 446 och 447, jir afven ofvan p. 59 not 6. 5) Da flertalet af de vaxter,som insamlats af W. Nylander och omniim- nas 1 Fl. Kar., aro fran Ladoga Karelen likasom ifven de i nimda arbete fo- rekommande speciella fyndorterna till 6fvervagande del afse denna provins, har jag ansett mig bora upptaga detta arbete under Kl. Det bor dock noga ihagkommas, att det omrade hvars dora hir blifvit skildrad numera delas emellan 6 provinser naml. Ka., Ik., Kl., Kol., Kb. och Kon. (Nigon uppgift fran Kp. térekommer ej, hvarfére denna provins, som alldeles icke beséktes af W. Nylander, ej kan raknas). Fran Kon. och Kol. inga sirskildt gan- ska manga uppgifter, hvaremot endast ett fital hinféra sig till Kb. och Ka. 106 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Wiborgs socken af Malmberg (se under Ik.) — Nagot manuskript, som hanfor sig till denna trakt, finnes ej heller i sallskapets ma- nuskriptsamling, hvaremot jag fatt taga kannedom om en viixt- forteckning fran Wederlaks och Sakkiarvi') socknar af E. W. Blom (Blom) &fvensom, sedan forsta haftet af Conspectus redan utkommit, om en dylik fran S:t Andreae, Jaaskis, Kirvus, Raisala, Kaukola och delar af Hiitola socknar af J. Lindén?). Sistnamda socken (liksom delar af Kaukola) fores dock till KL. Hvad Ik. angar, skildras floran i hela det omrade, som i Herb. Mus. Fenn. II raknas dit, (afvensom Wiborgs socken i Ka.) af A. J. Mela (Malmb. *), som ‘ifven citerar -flertalet af de uppgifter, hvilka anfdras i de nirmast foljande arbetena. — Angaende F'. Kar. se under Ka.*); angaende Chyd. langre fram ‘under KL. Dessutom antriffas uppgifter om floran i denna trakt i par at Ruprechts arbeten (Rupr. Bericht och FI. Ingr.). Nagra otryckta arbeten, som skulle hanfora sig till floran i denna provins, aro mig icke bekanta. Par speciella fyndorter upptagas dock ej enligt TH. M. F., utan pa grund af férteckningen Ofver inlemnade bidrag af Mela (Malmb. ann.). Emellertid godkinnes den begrinsning af floromradet mot s. 6., som foreslagits af W. Nylander och anviandes i alla nyare arbeten af inhemska botanister, ej af alla utlindska vaxtgeogra- fer, utan desse draga Finlands grans vid Neva *). Visserligen har jag i synnerhet af praktiska skil ansett mig béra folja den hos oss allmiint anviinda begriinsningen, men jag har dock A andra sidan ansett mig bora inom klammer anféra nagra uppgilter fran den till Ingermanland hdrande delen af Karelska niiset, sa vidt dessa niaimligen framga ur Meinshausens Flora Ingrica (Meinsh.) och Ruprechts nyss omnimda FI. Ingr. Stérre delen af Satakunta och sddra Osterbotten besdktes 1859 af A. J. Malmgren, Th. Simming och P. A. Karsten, som i *) Sockennamnen inga i Consp, sisom Virolahti och Sakjarvi. *) Anfoéres i andra hiiftet af Consp. etc. under beteckningen Lindén, jfr for éfrigt ofvan p. 90 not 1. =) Har ingi dfven bl. a. uppgifter af J. H. E. Nervander (Nerv.), som dessutom lemnat~ uppgifter till de med His., W. Nyl., Sel. O. Nyl. betecknade arbetena. *) Af tidigare arbeten kunna nimnas Rupr. Diatr. och manuskriptet E. Nyl. Ber. Flertalet uppgifter fran dessa ingi dock i senare arbeten, i syn- nerhet i tillagget till Flor. Kar. 5) Se isynnerhet K. F. Dusén, Om Sphagnaceernas utbredning i Skan- Bpavien, Upsala 1887, p. 47 och 48, dir 6friga uppgifter i detta afseende anforas Kanuedomen om vixternas utbredning i Finland. 107 dessa trakter verkstillde botaniska undersékningar*). Resultaten af dessa publicerades, hvad fanerogamerna (och lafvarna) anga, af den forstnimde (Malmgr.), i afseende 4 ormbunkar (och mos- sor) af Simming (Simm.?). Fran Sat. foreligga utom nyssniimda arbeten i tryck endast fyra sockenbeskrifningar *). — I manuskript- samlingen finnes en hithdrande viaxtforteckning fran Hvittis soc- ken af (K. R.) Lydén. Mina egna undersékningar afse friimst Karkku socken och delar af birkkala, dock har jag gjort exkur- sioner afven till de Ofriga delarne af ett omrade, som utom de uppraknade socknarna utgdres af Mouhijiirvi och Tavastkyré iif- vensom delar af Ikalis, Tyrvéi& och Wesilahti socknar. Den naturhistoriska provins, hvilken f. n. kan betecknas sa- som bist undersdkt i botaniskt afseende iir Ta.+). Félja vi i af- seende a den tryckta literaturen samma ordning som i Conspec- tus, hafva vi framst C. Leopolds anteckningar 6fver vegetationen i Sahalahti, Kuhmalahti och Luopiois kapeller (Leop.); i arbetet inga afven uppgifter fran Palkine, for det mesta af H. Zidbiick. Floran i Tavastehus-trakten, d. v. s. ..Wona samt delar af Janak- kala och Hattula socknar“, skildras af E. F. Aspelin och A. Thu- rén (Asp. & Th.). Floran i Asikkala och angriinsande delar af Hollola, Padasjoki och Lammi socknar samt Koski kapell ar nog- grant undersokt af J. P. Norrlin (Norrl. s. 6. Tav.5). E. Bons- dorff har publicerat en uppsats om floran i Gustaf Adolfs socken (Bonsd.) och E. Wainio om vegetationen i Luhanka, dstra Korpi- lahti och delar af Jyvaskyla socken (Wainio Tay. or.). Det bér dock ihagkommas, att norra Korpilahti och Jyvaskyla riiknas till Tb. Om floran i denna provins finnas dessutom nagra icke pub- licerade anteckningar, hvaraf i manuskriptsamlingen tre, niml. J. 2 *) Se Malmgr. p. 3 och 4. Da& omridet var sai vidstriickt, kunde na- turligtvis uppehallet i hvarje enskild socken blifva jimférelsevis kort, hvar- fore en upprakning af de sarskilda socknar som beséktes ej hiir torde vara nodig. I forteckningen upptagas dessutom vixtfynd frin Om. Gamla Karleby af Fr. Hellstrém. *) Karsten redogjorde fér de funna svamparna. *) Asp (se Notae Consp.) fran Tavastkyré (uppgifterna delvis osiikra), Carlss. fran Birkkala (de botaniska uppg. grunda sig fér det allra mesta pa Simmings ofvannimda undersékningar, dock ingi Afven uppgifter af C. V. G. Forselius), Carlsson frin Ikaalinen (de botaniska uppg. hogst fi) och Wa- rel. fran Tyrviia. *) Fran s. vy. delen af provinsen féreligga dock endast enstaka uppgif- ter, t. ex. af Gadol. (se under Ab.). — Ehuru antalet anteckningar frin Al. fir storre, iro dock naturtérhallandena i denna sistnimda provins si omvexlande, att det ar sannolikt, att flere intressanta fynd ‘innu skola géras diarstides. *) Se om den stora betydelsen af detta arbete ofvan p. 89 not 1. — L. e. p. 75 och 76 uppgifves att Norrlin haft del af en vixtforteckning, som uppgjorts af E. V. Niklander (Nikl.) och J. E. Strémborg, hvarjiimte F. Silén deltagit i undersékningarna. 108 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. J. Tikkanens vaxtforteckning fran Saaksmaki (Tikk.), Seelans an- teckningar om vaxter i Tavastland i ett exemplar af Fort. 1852 (Seel. Fort.) och fran Kangasala (och Lammi) pa grund af Hj. Il- monis uppgifter i par exemplar‘) af Herb. Mus. Fenn. (Ilm.); dessa sistnimda innehalla dock endast ett fatal uppgifter. Vidare har jag varit i tillfalle att anvanda anteckningar fran Saaksmaki (Kihlm. som tillagg till Tikk.), Lammi (Leop. ant.), Palkane (Zidb. ann., sasom tillagg till de uppgifter som inga hos Leop.), Padas- joki ete. (Wainio ann.), Sysma (Unon.), afvensom nagra tillagg af Norrlin till Norrl. s. 6. Tav. (Norrl. ant.). Om floran i Sa. finnes egentligen endast en publikation, naém- ligen af R. Hult, som fOrnamligast hanfor sig till Ruokolaks, men afven till en del af Rautjairvi socken (Hult). I E. Nylanders upp- sats 1 Litteraturbladet (E. Nyl. Veg.) inga visserligen nagra hith6é- rande uppgifter, men dessa aro fa och uppsatsen hanfor sig delvis ull Sb. Det sistnaimda giller afven den af E. Nylander, A. Chy- denius och A. Krank inlemnade berittelsen 6fver deras resa 1852 (E. Nyl. & Chyd.) Uteslutande till denna provins hanfor sig dar- emot Hults vaxtforteckning fran Walkeala (Hult Fort.), hvarjamte jag erhallit nagra uppgifter af I. V. Hasselblatt (Hasselbl.). I afseende a Kl. utgdr hufvudkiéllan fortfarande W. Nylan- ders Flora Karelica (se under Ka.). Denna kompletteras af J. J. Chydenii och J. E. Furuhjelms berattelse (Chyd.), hvilken dock af- ven hanfor sig till Ik. (Kexholm), IX ol. och Kb., vidare en upp- sats af J. P. Norrlin (Norrl. Symb.), dar upplysningar fraimst fore- komma om floran i trakten kring Kirjavalaks, men afven om den- samma i andra delar af provinsen, afvensom Hjelt Ant., hvilken uppsats hufvudsakligen behandlar trakten emellan Janisjarvi och Loimala, men afven Impilaks och Loimala i Kon. (enstaka upp- gifter inga dessutom fran Kb.). — Af manuskript finnes en vaxt- forteckning af H. Backman (Backm.), hvarjimte jag fatt begagna en annan af R. Enwald (Enw. hav.) och erhallit nagra spridda uppgifter af H. Zilliacus (Zill.). Mina egna undersékningar i denna provins hanfora sig hufvudsakligen till de Oster om Janisjarvi be- lagna delarne af Palkjarvi och Ruskeala socknar samt trakten kring Suistamo kyrkoby, dock inga afven uppgifter fran Ofriga delar af Suistamo, Impilaks, etc. Angaende Lindéns manuskript se under Ka. Under 6 veckors tid (d. 9 Juni—23 Juli 1875) undersdkte Fr. Elfving floran och vegetationen i trakterna kring floden Svir och har afven publicerat resultatet af dessa undersdkningar (Elfv.); detta arbete utgér f. n. hufvudkallan for hvad vi kanna om floran i Kol. Det bor dock ihagkommas att ganska manga af Elfvings 1) Samma exemplar afses med Se]. kat. se under Ob. Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 109 viixter firo tagna séder om floden Svir, d. v. s. utom floromradet. Enstaka uppgifter, som hianfora sig hit, antraffa vi i Fl. Kar. (se under Ka.), hos Chyd. (se under K1.) afvensom hvad trakten kring Petrosavodsk angaér hos Norrlin i hans flora éfver Onega Kare- len (Norrl. On.). — Af utlandska forfattare uppraknar A. K. Giin- ther de viixter han antriffat i trakten kring sj6n Onega (Giinth.). Hans undersdkningar hiinféra sig saledes icke blott till denna pro- vins och K on., utan ffven till de utom floromradet liggande trak- terna dster om nyssniimda sjé. Det torde darfore vara svart, att for de viixter, vid hvilka speciella fyndorter ej uppraknas, sluta na- got siikert om deras forekomst; dock synas de flesta fyndorter vara beligna i Koon. R. Regel sdker ur literaturen komplet- tera Giinthers arbete, men anfOr ej nagra nya uppgifter. I upp- satsen af R. Regel & W. Polowtsow uppraknas 239 for det me- sta allmiinna viixter tagna af A. Georgiewskij i norddstra delen af Svirs floromrade. Inom den otryckta literaturen finnas i J. Sahlbergs ,,Bidrag till Ryska Karelens flora‘ och Sahlb. Dagbok enstaka uppgifter, som hinfdra sig till denna provins (se vidare under Kon. och Kyp.). I afseende 4 Oa. omnimdes de med Malmgr. och Simm. be- tecknade uppsatserna redan under Sat. Af tryckta arbeten, som innehalla. uppgifter om floran i denna trakt, bor f 6. namnas Al- cenii flora (se ofvan p. 97), i hvilket arbete flere hithdrande uppgifter inga. F. 6. hafva vi fran denna period) mig veterligen endast nagra uppgifter i tvenne sockenbeskrifningar (Nordl. fran Nerpes och Backman fran Jalasjirvi). 1 manuskriptsamlingen for- varas en vixtforteckning af K. V. Hallberg (Hiillb.). Harjamte har jag erhallit tvenne viixtforteckningar af W. Laurén, af hvilka den tidigare uteslutande hiinfér sig till Wasa trakten, den senare dess- utom omfattar trakten mellan Nykarleby och Kyré elfvar, d. v. s. foljande forsamlingar: Alavo, Kuortane, Lappo, delar af Kauhava, vidare Ylihairmi, Alahirmi, Jeppo, Nykarleby, Munsala, Oravais, Wora, Lillkyré, Storkyré, Ylistaro, en del af Seinajoki, Mustasaari, Kveflaks och Petalaks iifvensom den till dessa socknar hérande skirgarden. Hiraf féras dock Alahiirmit, Jeppo, Nykarleby och Munsala till Om., men da endast ett relatift taget mindre antal uppgifter finnes fran dessa trakter, kan freqvensen anses uteslu- tande giilla Oa. (Med Laur. afses, da icke motsatsen uttryckligen framhalles, den senare forteckningen*). Vidare har jag erhallit muntliga tillage till Alcenii flora (Alc. comm.) och spridda upp- 1) Frain foregaiende period mirkes Hellstr. Distr. *) Det bér nimnas, att sivil af Hillberg som Laurén inga fenologiska iakttagelser fran Wasa trakten i Kih!m. Beob. 110 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. gifter af M. Strémberg (Strémb.). De fa egna undersékningar jag gjort i denna provins hanf6ra sig nastan uteslutande till trakten nirmast Wasa. I afseende a floran i Tb. hafva vi frimst V. Brotheri anteck- ningar (Broth.), hvilka hanfora sig till st6érsta delen af denna pro- vins, vidare uppgifter fran Pihlajavesi af J. P. Norrlin (Norrl. n. v. Tav.), norra Korpilahti och Jyvaskyla (Wainio Tav. or., se un- der Ta.) afvensom fran samma trakt och Laukkas socken i en uppsats i Primula af A. W. Gladolin] (= Prim.). Angaende Ga- dol. se under Ab. Endast obetydligt har blifvit publiceradt angaende floran i Sb. Utom den redan nimda uppsatsen E. Nyl. Veg. (se under Sa.) finnes en uppsats at C. A. Knabe i Irmischia 18821). Flere upp- lysningar vinnas fran opublicerade vaxtforteckningar. I manu- skriptsamlingen forvaras den redan omnimda forteckningen anga- ende hela Savolaks flora (E. Nyl. & Chyd. se under Sa.), J. A. Palméns och C. Lundstréms vaxtforteckning 6fver norra Savolaks (Lundstr.) afvensom M. & J. Sahlbergs forteckning Ofver karlvax- ter observerade i narheten af Idensalmi kyrkoby i Juli och under bérjan af Augusti 1878 (M. & J. Sahlb.}. Vidare har jag varit i tillfalle att anvanda en vaxtforteckning fran Leppavirta af R. En- wald (Enw.) och en dylik fran Kuopio trakten af A. J. Mela ?); Norrlin har lemnat mig en forteckning fran Warkaus af G. J. Winter (Winter), hvarjamte jag erhallit spridda upplysningar af E. J. Buddén (Buddén). Nagon uppsats som uteslutande skulle hanfora sig till floran i Kb. har ej blitvit publicerad. E. Wainios ar 1878 utkomna ar- bete ,,Kasviston suhteista Pohjaissuomen ja Wenajin-Karjalan ra- jaseuduilla“ (Wainio Kasv.) skildrar vegetationen och floran 1 Lieksa, Nurmes, Repola, Kuhmo, Kianta, Kuusamo, Oulanka, Kies- tinki, Uhtua, Wuokkiniemi, Kostamus och Jyskjiirvi socknar, af hvilka Lieksa, Nurmes och vestra Repola raknas till nu ifragava- rande provins*). Uppgifter, som hiinféra sig till sédra delen af provinsen, inga i Fl. Kar. (se under Ka.), Chyd. och Hjelt Ant. (se under K1.)*). I manuskriptsamlingen finnes en vaxtforteckning 1) Har uppgifves bl. a. att Petasites niveus Baumg. forekommer i trak- ten af Kuopio; arten ar dock sikert friammande for landets flora. 2) Da antalet uppgifter i den tryckta literaturen ar sa litet, har jag i Conspectus tillgodogjort mig denna forteckning (liksom i viss min M. & J. Sahlbergs) fullstandigare fn “éfriga otryckta vixtforteckningar. 3) Det omrade som behandlas i Wainio Kasy. hdr enl. begrinsningen i Herb. Mus. Fenn. II till de botaniska provinserna Kb., Ok., Kp., Kuus. och Kk. *) Under ar 1883 gjordes fenologiska iakttagelser 4 Wartsila af A. H. eet hvilka publicerats i Kihlm. Beob. Nagra uppgifter hirifran inga i onsp Kiinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 111 fran Kides socken af A. E. Brander 1863 (Brand.), hvarjamte en- staka upplysningar kunna erhallas af F. W. Woldstedts anteck- ningar i ett ex. af Herb. Mus. Fenn. (Woldst.). Dessutom har jag varit i tillfalle att anviinda en vaxtforteckning fran Liperi af M. A. Ayripaéi (Europeus) och K. A. Hallstrom (Eur. & H.), hvar- jaimte Hiallstr6m senare meddelat mig flere tillagg till denna for- teckning (Hiilstr.). Afven af Wainio har jag erhallit nagra opub- licerade uppgifter, som hiinfora sig till denna provins (Wainio ann.). Alla uppgifter angaende vaxternas utbredning i Kon., hvilka fore 1871 voro kinda (sarskildt i Fl. Kar., se under Ka.), anviindas af Norrlin i hans Flora Kareliz Onegensis (Norrl. On. +), i hvilket arbete dessutom inga uppgifter fran Petrosavodsk (se under Kol.). Af senare utkomna hithédrande arbeten omnaimdes Hjelt Ant. under K1. afvensom Giinth. och R. Regel under Kol. Tillagg till Norrlins nyssnémda arbete har jag dessutom erhallit af Osw. Kihlman (Kihlm.). Manuskripten Sahlb. Bidr. och Sahlb. Dagb. (se under Kol.) hinféra sig visserligen hufvudsakligen till denna provins, men hafva redan blifvit beaktade af Norrlin. Fr. Hellstréms ,,Férteckning 6fver i Gamla Karleby provin- ciallikaredistrikt 2) funna Kotyledoner och Ormbunkar“ hanfor sig uteslutande till floran i Om. Da arbetet ar grundadt pa manga ars iakttagelser, ar det af siirskildt intresse, da det galler de i dessa trakter forekommande tillfalliga arter, hvilka omnamnas i inledningen. Enstaka uppgifter om vixterna i denna trakt inga hos Malmgr. (se under Sat.) och i det under foregaende period utkomna arbetet Hellstr. Distr. (se ofvan p. 67). Af icke publice- rade uppsatser’) omnimdes Lauréns férteckning under 0a; af Norrlin har jag erhallit en vaxtforteckning fran Pyhajokt socken uppgjord af E. F. Lackstrém (Lackstr.), hvarjamte enskilda upp- gifter fran provinsen inga i Zidbiacks anteckningar (Zidb.). I afseende 4 Ok.*) hafva vi frimst Wainio Kasy. Af de of- van (se under Kb.) uppraknade socknarna héra Kuhmo och Kianta till denna provins. Floran i de vestra delarne af provinsen bely- 1) Enskilda fyndorter upptagas dock i Conspectus saval direkte fran H. M. F. som enligt anteckningar éfver Th. Simmings och H. A. Kullhems in- lemnade bidrag (Simm. & K.). 2) Belaget mellan 63° 10’ och 64° 15’ nordl. lat. samt 40° 15’ och 42° 48’ long.: Hellstr. p. 131. 8) Angiende N. M. S. se ofvan p. 84 not 2; det torde blifvit inlemnadt under féregiende period. *) Nagra uppgifter i Hellstr. Distr. (se ofvan p. 67) hanféra sig 4fven till denna provins. 112 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. ses af M. Brenners Reseberiattelse (Brenn. Reseb.1). En vaxtf6r- teckning fran Kajana harad eller i synnerhet Paltamo socken in- gar i O. A. F. Mustonens (Lénnbohms) beskrifning 6fver denna trakt (Must.?). I manuskriptet Lackstr. exk. patraffas endast spridda uppgifter angaende kirlvaxterna, da mossorna foérnamli- gast utgjorde foremal for Lackstr6ms undersdkningar i dessa trakter. Af alla floromradets provinser 4r Ky. den som f. n. ar minst kand i botaniskt afseende. Af de hithdrande socknarna inga visserligen Ostra Repola, Jyskjairvi, Kostamus, Vuokkiniemi och Uhtua i det omrade som undersdktes af Wainio (Wainio Kasv. se under Kb.) och nagra uppgifter forefinnas angaende kusttraktens flora, men i alla fall ar st6rre delen af provinsen all- deles icke undersokt. Bland arbeten, som innehalla uppgifter om kusttraktens flora, 4ro tvenne publicerade. Af dei Beketoffs Flora ofver Archangelska guvernementet (Beket.) forekommande uppgil- terna hanfora sig dock ytterst fa till Kop., nagot flere till Kok. och Lapp. ross., men stdrre delen till de delar af guverne- mentet som ej hora till floromradet. I Kusnetsoffs arbete *) om- nimnas nagra vixter fran Solovetsk. — Af manuskript hora hit de redan omnimda Sahlb. Bidr. och Sahlb. Dagb. (se under Kol. och Kv.on.). Jaimforelsevis manga arbeten hanfora sig till floran i Ob. Bland tryckta arbeten, som utkommit under denna period *), hafva vi Brenn. Reseb. (se under Ok.) och hvad de nordligaste delarna af provinsen eller Ofvertornea socken och delar af Rovaniemi an- gar Hjelt & H., hvilken uppsats delvis hanf6r sig till Lk. I O. R. Fries’ uppsats ,,Om trakten mellan Tornea och Calix elfvars nedre lopp“ ingar visserligen endast ett fatal direkta uppgifter fran flor- omradet, men arbetet ar dock af intresse, da dari ingar en full- standig vaxtforteckning fran ett omrade, som ligger sa nara denna provins °). Enstaka uppgifter kunna afven hemtas fran G. Reins 1) I Brenners manuskript Brenn. Ber. 1869, hvarur jag varit i tillfille att géra utdrag, uppraknas fran de sirskilda orter Brenner besékte ett vida stérre antal vixter an i publikationen. *) De |. c. p. 54—58 uppriknade vaxter, som méjligen kunde forekomma i trakten, forbigas af Jatt insedda skal helt och hallet i Conspectus. 3) H. WI. Hysvuenosn, I[3cabgospanie daopn UleskypceKaro u Xo.morop- ckaro yb3i0opb ApxanreibeKoii rydepHin. (Tp. C.-II. o6m. ecrecrsoucn. T. XIX) C.-II-rb 1888 r. *) Fran foéregdende period hafva vi utom Hellstr. Distr., hvars flesta uppg. hinfora sig till Ob., W. Nyl. Till. (se om hvardera ofvan p. 67); F. Nyl. Utdr. (se ofvan p. 58) och L. L. Leest. (se ofvan p. 59); angaende F. Ny- Janders manuskript se ofvan p. 65. Ehuru Julins arbeten citeras i Conspec- tus kan man dock ej fran dem hemta nagra siikra uppgifter, se ofvan p. 20—23. 5) T sammanhang harmed ma nimnas, att i en uppsats af H. Samzelius Vegetations iakttagelser inom Pajala socken af Norrbottens lin (Bot. Not. Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. 113 statistik 6fver Uleaborgs lan‘). I manuskriptsamlingen finnas an- teckningar af C. Brander hufvudsakligen fran Pudasjarvi (C. Brand.), af K. H. Eberhardt fran Ulea etc. (Eberh.); vidare anteckningar i ett exemplar af Herb. Mus. Fenn., gjorda af M. Brenner och B. A. Nyberg, hvilka anteckningar hanfora sig till en stor del af pro- vinsen och delvis till Kuusamo (Brenn. & N.) samt af Th. Szlan i tva andra exemplar af samma bok hufvudsakligen angaende Tor- nea traktens flora och delar af Lappmarken (Sel. kat.). Vidare har jag fatt begagna Brenners reseberattelser: Brenn. ber. 1864, Brenn. Ber. 1869 (se under 0k.), Brenn. Ber. 1870, likasa B. A. Nybergs reseberittelse (Nyb. Ber.) och anteckningar af H. Zid- back (Zidb.), hvilka sistnamda hufvudsakligen hinfora sig till denna provins, men afven till Om., Lk. (och Li). Af E. Hougberg har jag erhallit flere upplysningar dels direkte (Hougb.), dels genom Arrh. & K. (Hougb. Not.), hvarjamte Zidback i bref gjort tillagg till sina ursprungliga anteckningar (Zidb. ann.). Ehuru ganska fa uppsatser belysa floran i Kuus., kan detta landskap dock raknas till de jamf6relsevis battre undersdkta. Sar- skildt egnas uppmiarksamhet at detsamma i Wainio Kasyv. (se un- der Kb.); af de i detta arbete sarskilda floromradena af andra ordningen hanféra sig saval ,,;kuusamon kunta‘‘ som stérsta delen af ,,Paanajirven kunta‘“ till provinsen (,,maakunta‘‘) sasom den begrinsats i Herb. Mus. Fenn. II 2). Af tryckta arbeten ar detta det enda hithédrande, som utkommit under innevarande period ). Af manuskript finnas M. & J. Sahlbergs forteckning af 1873 (Sahlb. Fo6rt.), redan anvand af Wainio, och V. brotheri resebe- rattelse for 1883. Vidare har jag af Brotherus erhallit fullstandi- gad uppgift dfver de 1883 iakttagna karlvaxterna (Broth. litt.), hvarjamte hithGrande uppgifter afven inga i Nyb. Ber. (se un- der Ob.}. Af de socknar hvilkas flora behandlas i Wainio Kasv. (se under Kb.) héra Oulanka och Kiestinki till Kk. Angaende Beket. 1890) aifven inga uppgifter fran finska floromradet. Da denna uppsats emel- lertid torde vara tryckt efter det tryckningen af Consp. h. 2 redan tagit sin bérjan, har jag ansett det riktigast, att ej upptaga dessa uppgifter. Det- samma giller for éfrigt nya uvpsatser och manuskript, hvilka senare kommit mig tillhanda. 1) G. Rein, Materialier till utredande af Finlands statistik II, Uleaborgs Jin (Bidrag till kann. af Finlands natur och folk h. 10), Helsingfors 1867. Ingir ej i Notae Consp.; citeras under férkortningen Rein Uleab. *) Wainio hinfér utan tvekan (se Wainio Kasy. p. 138) Paanajirvi trakten till déstra Finland, hvilket mihinda siarskildt ur vixtgeografisk syn- punkt ar det riktiga, Af praktiska skal har jag dock anslutit mig till be- grainsningen i den karta, som atféljer Herb. Mus. Fenn. 3) Frin féregiende period hafva vi uppg.i Hellstr. Distr., W. Nyl. Till.. F. Nyl. Utdr. (se under 0b.) samt frin fnnu ildre tid E. Lagus. 8 114 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. se under Xp. Det namdes redan p. 52 att gransen mot Lapp- land tidigare drogs vida mer mot sdder 4n numera, hvarfore J. Fellmans under foregaende period utkomna vixtforteckning fran Ryska lappmarken (Fellm. Ind.) delvis hanfor sig till Kk. Vis- serligen utstracker N. I. Fellman Lappmarken ej pa langt nar sa langt nedat +), men en stor del af den trakt, som af honom kal- las ,nedre vestra barrskogsregionen‘, hanfor sig dock till ifragava- rande provins. — Manga upplysningar har jag erhallit fran A. J. Melas anteckningar fran ar 1870 (Mela Pl.), hvilka dock hufvud- sakligen hanfora sig till Lapp. ross. Ofverga vi nu till Lk, sa bor till en bérjan framhallas att J. Fellmans och Wahlenbergs arbeten?) fortfarande aro nédvin- diga for kannedomen af floran i denna trakt. Af arbeten fran innevarande period hafva vi J. P. Norrlins berattelse om expedi- tionen till Tornea Lappmark ar 1867 *), hvilken delvis afser Muo- nioniska socken inom denna provins, ehuru i st6rre man L. ent. (Norrl. Lappm.). Floran i sydvestra hérnet af provinsen eller Ko- lari kapell, delar af Kittila socken och en mindre del af Muonio- niska socken behandlas i uppsatsen Hjelt & H. (se under Ob.). Af manuskript hafva vi Selans anteckningar i par exemplar af Herb. Mus. Fenn. (Sel. kat. se under 0b; anteckningarna i ett exem- plar hanfora sig uteslutande till Lapp. fenn.) och E. W. Bloms forteckning O6fver viaxterna i Sodankyl&é, som isynnerhet giller trakten narmast Sodankyla kyrkoby (Blom Bidr.*), Vidare har jag fatt begagna Wainios originalanteckningar fran hans resa fran Kuusamo genom Ostra delen af denna provins och Li. anda upp till Ishafvet (Wainio Ann.), hvarjamte R. Hult stallt till min di- sposition anteckningar om floran i nordéstra hornet af Sodankyla socken fran resan 1890 (Hult Ant.°). Angaende Zidb. se un- der Ob. 1) Under det grinsen f4nnu i Herb. Mus. Fenn. drogs vid Kemi (65° n. br.), drager N. I. Fellm. den vid Keret (se N. I. Fellm. p. XXIV) och nu drages den strax séder om Kantalaks (nara 67° n. br.). *) Angaende Fellm. Lapp. se ofvan p. 52 och 53; ang. Wahlenb. p. 40—43 3) En del uppgifter om karlvixterna grunda sig pa A. J. Melas (Malm- bergs) iakttagelser. *) Da Blom hufvudsakligen gjorde fenologiska iakttagelser, ing& manga uppg. redan i Kihlm. Beob. 5) Pa kartan till Herb. Mus. Fenn. II féres endast en del af denna trakt till Lk., en nagot stérre del till Li. och méjligen nagon obetydlig del till Lt.: da det Atminstone tills vidare varit mig oméjligt att skilja at upp- gifterna har jag fért dem uteslutande till Lk., ehuru de enligt kartan mi- handa bort till Li. Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. 115 I afseende a Li. hafva vi fran foregaende period Wahlenb. och Fellm. Lapp. (se under Lk.). Floran i nara pa hela den till Finland i politisk mening horande delen af denna provins, utom det sydéstra hornet, behandlas i Osw. Kihlmans ,,Anteckningar om floran 1 Inari Lappmark‘: (Kihlm. Ant.). Undersékningarna verkstaldes af Kihlman tillsammans med A. Arrhenius och R. Hult. Vegetationen i samma trakt behandlas af den sistniimde i Hult alp. Pfl., hvarifran afven nagra upplysningar erhallas i flo- istiskt afseende. Af inhemska arbeten hafva vi annu Ervastis resebeskrifning (Ervasti), hvari inga flere uppgifter om tridsla- gens utbredning. Da Varanger trakten i politiskt afseende hor till Norge, hafva vi af utliindska forfattare flere arbeten som till en del hanfora sig till floran i denna trakt: sa fyra arbeten af Th. Fries (betecknade Th. Fries laktt.1), Th. Fries Resa, Th. Fries och Fries 1864). Det bér ihagkommas att Th. Fries i sin viaxt- forteckning e} Omnamner de arter, som riktigt upptagas af Lund (se ofvan p. 83). Vidare tre arbeten af J. M. Norman (betecknade Norm. Ind., Norm. och Norm. ann.). Upplysningar om traktens flora erhallas afven fran par af F. C. Schiibelers arbeten (Schiib. och Schiib. Virid.), par floror (M. Blytt, Blytt och Hartm., se of- van p. 101) afvensom i afseende a triidslagens utbredning af J. A. Friis’ reseskildringar (Friis). — I manuskriptsamlingen finnes Sel. kat. (se under Lk.). Dessutom har jag fatt taga kinnedom om anteckningar af Wainio (Wainio Ann., se under Lk.) och om Va- ranger traktens flora af Arrhenius (Arrh. ant.). Sasom kandt, raknas Enontekis Lappmark (= L. ent.) icke till finska floromradet. Det har dock synts mig vara skal, att i Conspectus anféra nagra uppgifter harifran, da dessa i alla fall bidraga till att belysa floran i de angriinsande delarne af det egentliga omradet. Af inhemsk forfattare finnes for narvarande endast ett arbete, som behandlar floran i denna trakt nimligen Norrl. Lappm. (se under Lk.). I detta hianvisas, hvad faneroga- merna angar, uttryckligen till C. P. Lestadii forteckning dfver Tornea Lappmarks vixter (Leest.), hvarvid det dock betonas, att i den finska andelen flere alpina arter saknas, som upptagas i namda arbete?). Af de i C. P. Leestadii arbete uppraknade fynd- orterna omnammas i Conspectus i allminhet endast de som ligga inom eller mycket nara finska andelen af namda Lappmark. Det samma galler afven de 6friga hithdrande arbetena sasom Hart- mans flora (se ofvan p. 101). Dessutom héra hit Ch. Martins ,,Du 1) Th. M. Fries, Iakttagelser rérande Ost-finmarkens Starr-arter (Bot. Not. 1857). Arbetet omniimnes ej i Notae Consp. ?) Norrl. Lappm. p. 265. 116 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Spitzberg au Sahara‘t) och C. J. Backman & V. F. Holms flora *). ba flere arbeten hinfora sig till floran i hela Ryska lapp- marken och griinserna for de fem provinser, i hvilka omradet blifvit deladt (uim., Lv., Lp., Lt. och Lm.), knappt torde vara fullt sikra, torde det vara skal att i ett sammanhang upp- taga alla arbeten som beréra floran i Lapp. ross.*). Att N. I. Fellmans ,,Plantae vasculares in Lapponia orientali sponte na- scentes‘* (N. I. Fellm.) afven behandlar floran i en stor del af Kk. blef redan framhallet under sistnamda provins. Detsamma ar afven fallet med det tidigare meddelandet N. I. Fellm. Lettre. Till flere eller alla af de nya botaniska provinserna hianfora sig a- ven reseskildringarna Broth. Utdr. (ip. och Ium.), Broth. Wand. (kim. och Lt.), Kihlm. & Palm. och Kihlm. Bericht *), af hvilka de tvA sistniimda utkommit senare an Notae Consp. Daremot hiinfora sig uppsatserna Broth. exk. och Knabe Pfl.°) till Lup., Ervastis resebeskrifning (se under Li.) till Lt. Af inhemska for- fattare hafva vi endast dessa publikationer ®), som innehalla bo- taniska upplysningar, men af utlindska forfattare namna flere 1 sina skrifter om floran i Lapp. ross. Hit hoéra: Beket. (se under Kp.), Friis (se under Li.), Gomileiskij, Klinggraff, Kudrawt- sow, Middend. (se ofvan p. 83), Schrenk Reise (forra delen ut- kommen under foregaende period) afvensom ett arbete af H. och K. Aubel7). Da uppgifterna i det sistnamda synes vara mindre palitliga 8), omniimnas de blott sa vidt de tidigare inga hos andra forfattare, siirskildt Klinggriff. — Af icke publicerade uppgilter 1) Om arbetet filles ett timligen striangt omdéme i Englers Bot. Jahrb. Bd IV p. 433 not. 2) Se om detta kritiken i Bot. Not. 1883 af C. Melander; pa grund af denna kritik har jag i allminhet citerat arbetet blott for de mycket fa upp- gifterna fran finska floromradet. 3) Fran féregiende period hafva vi Fellm. Ind., se ofvan p. 49—92. +) A. O. Kihlman und J. A. Palmén, Die Expedition nach der Halbin- sel Kola im Jahre 1887 vorliufig geschildert (Fennia III), Helsingfors 1890 och A. O. Kihlman, Bericht einer naturwissenschaftlicher Reise durch Rus- sisch Lappland im Jahre 1889 (1. c.) — Kihlmans senaste arbete Pflanzenbio- logische Studien aus Russisch Lappland (Acta Soc. pro Fauna et Flora fen- nica, VI n:o 3), Helsingfors 1890, ar delvis tryckt efter det tryckningen af Consp. h. 2 redan begynt, hvarfére jag ansett riktigast att ej infora uppgil- ter fran detsamma i Conspectus. 5) Hvad den sistnimda uppsatsen angar, torde bl. a. uppg. om Pinus silvestris vara oriktig, se Consp. p. 98 och Kihlman Pflanzenbiologische Stu- dien (se ofvan) p. 199 not. 6) N. I. Fellmans exsiccatverk Pl. arct. kan dock afven riknas sasom en publikation. 7) H. und K. Aubel, Ein Polarsommer, Reise nach Lappland und Ka- nin, Leipzig 1874. 8) Jfr Kihlman Pflanzenbiologische Studien p. 6 not. Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 117 hora hit: brenn. add., Broth. Reseb. (refererad i Bot. Central- blatt), Edgr. & Lev. (likasa) afvensom R. Enwalds berittelse 6f- ver hans resa 1887. Vidare har jag fatt begagna Mela Pl. (se under Kik.), aifvensom skriftliga meddelanden af Brotherus (Broth. litt.), Enwald (Enw. ann.) och H. Hollmén (Hollm.). Af det ofvanstaende framgar, att ett stort antal botanister i vart land med stérsta beredvillighet lemnat mig en miingd virde- fulla upplysningar om landets flora; det ar for mig en kar pligt att har uttala mina varma tacksagelser for alla dessa bidrag. Slutligen ma &nnu en gang betonas, att alldeles enstaka uppgif- ter om floran i de sarskilda provinserna forekomma i arbeten ‘), som ej blifvit uppraknade under dessa provinser, da har endast upptagits arbeten, hvarur nagot flere uppgifter kunna hemtas 2). *) Likaledes har jag af olika personer fatt emottaga enskilda upplys- ningar, hvilka stundom varit af ganska stort intresse. De anféras genom att efter personens namn tillagga comm. Afven fdr dessa far jag tacka. *) Framfor allt har jag i foregaende upprikning sékt redogéra fér de trakter som afses i vaxtforteckningar, dir freqvensen uppgifves, utan att det direkte omnaimnes till hvilken trakt freqvensen hinfér sig. Detta framgir nimligen ej alltid omedelbart af arbetets titel. — Angaende bidragen till H. M. F. se ofvan p. 101 not 9. Bilaga |. Arbeten icke omniimda i Notae Conspectus florae fennicae ‘). Consp. eller Conspectus = Hjelt Hj., Conspectus florae fennicae (Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica T. V). Elmgren = Elmgren S. G., Ofversigt af Finlands litteratur ifran ar 1542 till 1770. MHelsingfors 1861. Haussknecht = Haussknecht C., Monographie der Gattung Epilobium. Jena 1884; citaten egentligen efter Bot. Not. 1884 h. 6. Herb. Mus. Fenn. II = Herbarium Musei Fennici. LEditio secunda. I, Plantae vasculares cur. Th. Selan, A. Osw. Kihlman, Hj. Hjelt. Helsingforsiae 1889. i Iter lapp.—C. v. Linnés ungdomsskrifter saml. af E. Ahrling. Andra serien. I, Iter lapponicum. Stockholm 1889. Kalm Fata= Fata botanices in Finlandia. Praes. P. Kalm, resp. A. Collin. Abo 1758. Lidén = Lidén J. H., Catalogus Disputationum. Upsala 1779. Lindvall = Om nigra enskildes herbarier i norden 1772. Medde- lande till Banco-Commissarien B. Bergius af J. Lindvall. Pu- bliceradt af Th. Krok i Bot. Not. 1890. Marklin — Marklin G., Catalogus Disputationum Lidenianus conti- nuatus. Upsala 1820. Moberg Sallsk.—= Moberg A., Sallskapets Pro Fauna et Flora Fen- nica inrattning och verksamhet ifran dess stiftelse d. 1 No- vember 1821 till den 1 November 1871. MHelsingfors 1871. Norrl. 1889 = Norrlin J. P. i Herb. Mus. Fenn. II. Norrl. Bidr. = Norrlin J. P., Bidrag till Hieracium-floran i Skandi- naviska halfons mellersta delar (Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica T. III). Helsingfors 1888. Norrl. Pil.—Norrlin J. P., Adnotationes de Pilosellis fennicis I (Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica T. I). Helsingtfors 1884. Notae Consp. = Notae Conspectus florae fennicae auct. Hjalmar Hjelt. Helsingforsiae 1888. 1) Hiir upptagas endast sidana arbeten, som Aberopas mera an en gang. Kainnedomen om vixternas utbredning i Finland. 119 Renvall= Renvall R. A., Biografiska anteckningar 6fver det finska universitetets Jérare, embets- och tjensteman fran dess flyttning till Helsingfors ar 1828 till nuvarande tid. Helsingfors 1869. Sel. Bot. lit. —Selan Th., Ofversigt af Finlands botaniska littera- tur, (Notiser ur Sallskapets Pro Fauna et Flora Fennica forh. h. VII). Helsingfors 1867. Tengstrém — [J. J. Tengstrém], Chronologiska Férteckningar och Anteckningar éfver Finska Universitetets fordna Procancellerer samt Ofver fakulteternas medlemmar och adjunkter, fran Uni- versitetets stiftelse inemot dess andra sekular fr, Helsingfors 1836. Trautv. Fontes = Trautvetter E. R. v., Florae rossicae fontes (Acta horti Petropolitani Tom VII f. 1). Petersburg 1880. Wegelius = Wegelius H., Berattelse om en jordbiifning i Kemi Lapp- mark (K. Sy. Vet. Ak. Handl.). Stockholm 1759. Bilaga II. Férteckning 6fver Finlands kirlvaxter med angifvande af tiden nir ifvensom af hvem de for férsta gangen uppvisats sisom férekommande i landet‘). Pteridophyta. (Till.) Gadd Eqvisetum arvense. Sat. 1751. E. pratense. E. palustre. 17k. E. silvaticum, E. fluviatile. (Till.) Fries 1846. (Till.) Gadd Sat. (Till.) Herk. 1756. (Till.) Gadd Sat. 1751. E. hiemale. Gadd Sat. 1751. K. variegatum. Hellstr. Distr. 1846. | E. scirpoides. Rupr. Distr. enl. ex. af Schrenk 1845. Lycopodium selago. (Till.) Gadd Observ. 1747. L. inundatum, Fries 1846. L. clavatum. (Tull.) Gadd Ob- serv. 1747. L. annotinum, (Till.) Herk. 1756. L. alpinum. Wahlenb. 1812. L. complanatum. (Till) Gadd Sat. 1751. Selaginella spinulosa. (Wahlenb. 1812) Rupr. Distr. 1845, jfr ofvan p. 24 not 9. Isoétes lacustris. Jul. 1792. 1) Jtr upplysningarna vid slutet af | forteckningen. _Blechnum spicant, | A, crenatum, Isoétes echinospora, Al. Braun i Zwei Deutsche Isoétes Arten 1862! | Polypodium vulgare, (Till.) Gadd Sat. 1751. | Cryptogramme crispa. Schwartz i Sv. Vet. Ak. Handl. 1789. Pteris aqvilina, (Till.) Gadd Sat. 1751. Suomen Kas- vio 1866; ex. af J. O. Bomans- son 1865, jfr ofvan p. 26 not 7 och p. 77 not. 3. Athyrium alpestre. 1844. A. filix femina, F. Nyl. Spice. Jul. Fort. 1800. F. Nyl. Spic. etc. 1844. Asplenium viride. F. Nyl. Spic. 1844, A. trichomanes, (Till.) Gadd Sat 1751. A. germanicum. Rupr. Distr. enl- medd. af F. Nylander 1845; ex. af P. A. Karsten 1859. A. septentrionale. (Tull.) Schrenk 1841. A. ruta muraria, F. Nyl. Spic. etc, 1844, jfr ofvan p. 56 not 5. Kannedomen om viixternas utbredning i Finland. Phegopteris polypodioides. Schrenk 1841. Ph. dryopteris, Ph. Robertiana. Byteskat. I 1869, Norrl. On. 1871; ex. af Simming 1863. | (Till.) Jul. 1792. Aspidium lonchitis. F, Nyl. Spice. etc. 1844. A.thelypteris. Rupr. Distr. 1845, | A. filix mas. (Till.) Gadd Sat. | 1751. | A. cristatum. Fries 1846. A. spinulosum. Schrenk 1841, A, cristatum Xspinulosum. Milde | 1867, Selan 1 Prot. 1888. Cystopteris fragilis. lenb. 1812) Rupr. Distr, 1845. C. montana. FF. Silén i Prot. 1867, Byteskat. I 1869, Mela Kasv. I 1877, jfr ofvan p. 84 not 6. Onoclea struthiopteris. (Till. jfr ofvan p. 3) Herk. 17561). Woodsia ilvensis. (Till.) Herk. 1756, W. glabella. ex. af M. & J. Sahlb. 1870. (Till., Wah- 121 Gymnospermae. Taxus baccata. Ternstr. 1745, Kalm. Juniperus communis. Kalm och tidigare. Picea excelsa, Kalm och tidi- gare, Pinus silvestris, Kalm och tidi- gare. Monocotyledoneae. _Gagea minima. Gadd Observ., Kalm. |G. lutea. Kalm och tidigare. Alliam scorodoprasum. Radl. 1795. _ A. schoenoprasum, Wainio Kasy. 1878; | jee Ophioglossum vulgatum. (Till.) | Wirz. pl. off. 1837. Botrychium lunaria. Till., se of- van p. 4, Gadd Sat. 1751. *B. boreale. 1857! B. lanceolatum. Angstrém i Bot. | Not. 18547). B. matricariaefolium. Kasvio 1866. Suomen Milde i Bot. Zeit. | —Convallaria majalis. B. rutaefolium. Rupr. Distr. enl. | ex. af F. Nylander 1845. B. virginianum. Backman i Prot. 1866, Suomen Kasvio 1866. 1) Afven Amann i Comm. Acad. Sc. Petrop. Tom. X 1747. *) Tidigare uppg. oriktiga; anda till 1869 ej fullstindigt sarskild fran folj. J. filiformis, | Tofieldia borealis. A, arenarium. Fries 1846; ex. af Arrh. 1878, A. strictum. Hult i Prot. 1880; ex. af W. Nylander 1850, A. ursinum. W. Nyl. Distr. m, fl, 1852. A. oleraceum. (Till.) Kalm 1765. (Till.) Kalm etc. Polygonatum multiflorum, Kalm 1765. officinale. Kalm och tidigare. Kalm och tidigare (sarskildt 1744, jfr of- van p. 14 not 3). Majanthemum bifolium. Kalm och tidigare. | Paris qvadrifolia. Kalm och ti- digare. | Veratrum Lobelianum. Wahlenb. 1812 (méjl. Gunner 1772). Kalm 1765 (under namn af Anthericum calyculatum). _ Juncus conglomeratus, Kalm och tidigare. J. effusus. Kalm 1765. Kalm 1765. 122 Juncus balticus. 1843, jfr ofvan p. 50 not 1 och p, 61 not 5. J. arcticus, Mela Kasy. | 1877.1) J. lampocarpus. Kalm m. fi. J. alpinus. F. Nyl. Spic. 1843. | J. supinus. Fries 1846, J. compressus. Kalm 1765. J. Gerardi, (Wahlenb. 1812!) Fellm. Ind. 1831. J. bufonius, Linné Fl, Suec. 1755. J. capitatus. Sahlberg i Prot. | 1878. J. castaneus, F. Nyl. Spic. ete. | 1844, J. stygius. Wahlenb, 1812. J. triglumis. (Wahlenb. 1812) Fellm, Ind. 1831. J. trifidus. Wahlenb, 1812. J. biglumis. | Wahlenb. Fellm, Ind. 1831. Luzula parviflora, 1831. L. Wahlenbergii. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831 7%). L. pilosa. Kalm och tidigare. L. campestris. Kalm 1765. L, arcuata °). Fellm, Ind. 1831. L. spicata, Wahlenb. 1812, Iris pseudacorus. Fl. Lapp. 1737) Kalm m. fi. 1) Uppg. i Fellm. Lapp. 1835 osa- ker, jfr ofvan p. 52 nut 3 och p. 84 | not 5; 6friga tidigare uppgifter sasom Byteskat. 11869, Blytt 1876 gilla tro- ligtvis orter utom floromradet. Ex. fran Lapp. ross. under riktigt namn tagna aft Mela 1870. 2) Hvardera under namn af Juncus spadiceus; namnet L. Wahlenbergii Suomen Kasvio 1866. 3) L. confusa upptages af Buchenau | 1890 sisom art; sasom underart t. ex. Mela Kasv. I 1877. (L. nivalis Fellm. Ind. osiker). 1812, Baiiaod:. | (Till, Linne | Acta Societatis pro Fauna F. Nyl. Spice. | | | | L. minor, | Spirodela polyrrhiza. | Scirpus compressus. (Wahlenb, 1812) _ | Se. maritimus. | Se. lacustris. | #S$c. Tabernaemontani. et Flora Fennica, V, n. 2. Typha latifolia. Jul. 1792, Fries 1846, T. angustifolia. Kalm och tidi- gare, Sparganium ramosum. Fries 1846. Sp. simplex. Kalm och tidigare (Sp. erectum). Sp. glomeratum. Herb. Mus, Fenn. m, fl. 1859 1%), Sp. speirocephalum. lL, M. Neu- man & Arrh. i Hartm. XII 1889 2). Sp. natans, Kalm och tidigare. Sp. affine. Th. Fries 1858. Sp. minimum, W. Nyl. (i flere arbeten) 1852. Sp. hyperboreum, Th. Fries 1864; ex. af N. I. Fellm. 1861. Calla palustris. Kalm och tidi- gare, Acorus calamus. 1765. Lemna trisulca, Kalm m. fl. (Till.) Kalm 1765. Kalm m, fl. Fries 1846, jfr ofvan p. 26 not 7 och pag. 63 not 5. Se. rufus. F, Nyl. Spic. 1843. Sc. silvaticus. Kalm och tidigare. Kalm 1765. Kalm och tidigare. A. Nyl. (Till.) Kalm 1844. Sc. caespitosus. (Wahlenb. 1812) Fellm, Ind. 1831. Sc. pauciflorus. F. Nyl. Spic. 1843. Heleocharis palustris. tidigare. Kalm och 1) Tidigare t. ex. Fért. 1852 osiker. 2) Da dess utbredning alldeles icke ir utredd, riknas den i Bil. III till- sammans med Sp. natans. Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. *Heleocharis uniglumis. Fries 1846, tidigare ej alldeles saker. | H. acicularis. Kalm 1765. Eriophorum _latifolium. Prodr. 1843 2). Wirz. EK. angustifolium. Kalm och ti- digare, E. gracile. (Wahlenb. 1812) Fellm. Lapp. 1835, E. vaginatum. Kalm och tidi- gare, E. callithrix. WN. I, Fellm. i Prot. 1863, N. I. Fellm. Lettre 1863. E. russeolum, fF. Nyl. Spic. 1843 (under namn af KE. Chamissonis). E.Scheuchzeri. Fellm. Ind. 1831. E. alpinum. Kalm 1765. Rhynchospora fusca. Herb. Mus. Fenn. m. fl. 1859; ex. af Nikl. 1853. . alba. Kalm och tidigare, Schoenus ferrugineus. (Fries 1846) Norrlin i Prot. 1871, jfr ofvan p. 61 not 5, Uncinia microglochin.?”). Carex dioica. Kalm 1765. *C. parallela. EF. Nyl. Spic. 1844. C. capitata. Fellm. Ind. 1831. C. pulicaris. Kalm 1765 (tidi- gare osaker), C. pauciflora. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. C. rupestris. | (Wahlenb, 1812) Fellm. Ind. 1831. C. incurva. Wahlenb. 1812. C. chordorrhiza, (Wahlenb. 1812) Fellm, Ind. 1831. C. arenaria. Kalm 1765, Sandell i Prot. 1889. 1) Uppg. i Fellm. Ind. 1831 afser sakert f6lj. art. *) Wahlenb. 1812 fran L. ent.; fran floromradet férst Herb. Mus. Fenn. I 1889; (uppg. i F. Nyl. Spic. 1844 osi- ker, jfr ofvan p. 84 not 6). 123 Carex disticha, F.Nyl.Spic. 1844 (tidigare uppg. oriktiga eller osikra), C. teretiuscula, FF, Nyl. Spic. 1844. C. paradoxa. F. Nyl. Spic. 1844. C. muricata, Kalm och tidigare. C. vulpina. Kalm 1765, tidigare osaker, C. tenella, F. Nyl. Spic. ete. 1844 (C. Blyttii). C. loliacea. Wahlenb. 1812. C. tenuiflora. (Wahlenb. 1812) Fellm. Lapp. 1835, C. Persoonii. (Wahlenb, 1812) Fellm. Lapp. 1835, hvardera sasom var. C. macilenta. F. Nyl. Spic. 1844. C. canescens. Kalm 1765. C. remota. (F. Nyl. Spic. 1844). C. echinata. Fellm. Ind. 1831"). C. norvegica. Fellm. Ind. 1831. C. glareosa. Wahlenberg 1 Sv. Vet. Ak. Handl. 1803! C. lagopina. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. C. heleonastes. (Wahlenb. 1812) Feilm. Ind. 1831. C. festiva. Hjelt & H. i Prot. 1877. C. leporina. Kalm 1765. C. elongata. F. Nyl. Spic. m. fi. 1844. C. cyperoides. Herb. Mus. Fenn. m. fl. 1859; ex. af Chyd. 1856, C. helvola. (W.Nyl. Distr. 1852) Kihlm. i Medd. XVI etc. 1889 ”). C. pseudohelvola. Kihlm. i Medd. XIV etc. 1889 °). 1) Uppg. kanske ej fullt siker; F. Nyl. Spic. m. fl. 1844. 2) De tidigare uppg. afse C. pseudo- helyola; riknas i det folj. sasom hy- brid (—C. canescens X lagopina). 3) —Hybriden C. canescens X nor- 124 Carex michrostachya. Spic. etc. 18441), rigida. (Wahlenb. Fellm. Ind. 1831. C. vulgaris. 1844, C. aqvatilis. (Wahlenb. Fellm. Ind. 1831. C. 1812) 1812) C. acuta. Kalm m. f1. C. caespitosa. Kalm och tidigare. C. stricta. F. Nyl. Spic. m. fi. 1844, C. salina, Wahlenb. i Sv. Vet. Ak. Handl. 1803! *C. halophila, F. Nyl. Spic. 1844! **C. kattegatensis. 8. Alinqvist i Herb. Mus. Fenn. II 1889; sar- skild 1882; ex. af W. Nylander troligtvis pa 1840-talet. . maritima, . Buxbaumii, | Wahlenb, 1812. alpina. Wahlenb. 1812, . atrata. Wahlenb. 1812. . ustulata. Fellm. Lapp. 1835, jfr ofvan p. 52 not 3. C. rariflora. (Wahlenb. 1812, Fellm. Lapp. 1835) F. Nyl. Se oe & Spic. 1843, C. limosa. Kalm och tidigare. C. laxa. (Fries 1846 2). C. irrigua. (Wahlenb, 1812) Fellm. Lapp. 1835, hvardera sasom var. C. livida. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831, se afven p. 34 not 3. | C. panicea. Kalm m. fl. C, sparsiflora. (Wahlenb. 1812) F, Nyl. Spic. etc, 1843. vegica; kallades tidigare hos oss C. helvola. *) Enl. Kihlman i Medd. XVI 1889 etc. hybrid, sannolikt C. canescens x dioica; jfr f. 6. ofvan p. 52 not 3. *) Wahlenb. 1803 o. s. v. frin L. ent., se p. 34 not 3. F. Nyl. Spice. m. fi. | Fellm. Ind. 1831. | F, Nyl. | Carex pallescens. | | i] Acta Societatis pro Fauua et Flora Fennica, V, n. 2. Kalm m. fl. C. capillaris, Kalm 1765. C. flacca. (F. Nyl. Spic. 1844) C. J. Arrh. i Prot. 18711). C, globularis, Wahlenb. 1812. C. pilulifera. F. Nyl. Spic. 1844. C. montana. Kalm 1765. C. ericetorum. F,. Nyl. Spic. m. fl. 1844. C. verna. Bergstr. m. fl. 1852, jfr ofvan p. 63 not 5 och p. 77 not 3. C. ornithopoda. 1844, C. digitata. C. pediformis. 1844, Malmer. Simming 1859. F. Nyl. Spic. Kalm 1765. F. Nyl. Spice. 1861; ex. af C. pedata. Wahlenb. FI. Svec. 1826. C. extensa. Suomen Kasy. 1866; ex. af P. E. Eriksson 1864. C. Oederi. F.Nyl.Spic.m.fl. 1844. C. flava. Kalm 1765. C. Hornschuchii. F. Nyl. Spic. 1844, A. W. Juslin, Arrh. & Kx Prot. 1878. C. fulva. Arrh. & K.i Prot. 1878. C. distans. Suomen Kasy. 1866; ex, af P. E. Eriksson 1864 ?). C. hirta. Fries 1846, jfr ofvan p- 63 not 5. C. filiformis. | (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. C. aristata. (Elfyv. i Prot. 1876 under namn af C. orthostachys) Herb. Mus. Fenn. II 1889. C. ampullacea. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. 1) Jfr ofvan p. 63 not 5. Uppt. i Byteskat. I 1869, men ej i Suomen Kasvio 1866; C. J. Arrhenii ex. enl. Kihlman tagna 1863. *) Led. enl. Schrenk 1853, men uppg. osiker. Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. Carex laevirostris. F. Nyl. Spic. etc. 1844, C. vesicaria. Kalm 1765, mojl. andra ung, samtidiga uppg. C. paludosa, F. Nyl. Spic. 1846, C. riparia. Sel. O. Nyl. 1858; ex. af Nikl. 1854. C. pseudocyperus. Fl. Kar, 1852; Bergstr, och ex, af E. Nylan- der troligtvis 1851, af Nikl. 1854. | Setaria viridis, Kalm 1765, Chyd, 1859. | Phalaris arundinacea. Kalm och | tidigare. | Anthoxanthum odoratum. Kalm — och tidigare. Hierochloé australis. F. Nyl.— Spic. etc. 1844. : H. borealis. Kalm m. fi. H. alpina. Herb. Mus. Fenn. 1859 1). | Milium effusum. Linné FI, Lapp. | 1737. Phleum pratense, Kalm och ti-_ digare. Phi. alpinum. Fellm, Ind, 1831, jfr ofvan p. 2 not 5. Phil. Boehmeri. Fries 1846”), Arrh. & K. 1 Prot. 1878. Alopecurus geniculatus. Kalm > m. fl, “A. fulvus. Fries 1846, A. geniculatus & pratensis. Kuhl- man i Prot. 1885. A. pratensis, *A. nigricans. 1824. Phippsia algida. Led. enl. uppg. (Wahlenb. 1812) | Kalm och tidigare. — Wahlenb, Fl. Svec. | 125 | Cinna pendula. Steel. O. Nyl. 1858. | Agrostis alba, Kalm m, fl. A. vulgaris. (Kalm m. fl. under | namn af A, rubra) A. Nyl, 1844. A. canina. Kalm m. fl, A. borealis. (Wahlenb, 1812) Fellm. Ind. 1831, jfr ofvan p. 19 not 4. Calamagrostis arundinacea. Kalm m. fl. _C. arundinacea « epigejos, S. Almqvist & Hult i Prot. 1882; ex. af Kullhem 1863. arundinacea x lanceolata, S%., Almqvist & Hult 1 Prot. 18821), |C. arundinacea « phragmitoides. E. Hackel 1 Herb. Mus, Fenn. II 1889; ex. af Hj. Hjelt 1876, _ sirskild af Hackel 1879. | C. chalybaea. Herb. Mus. Fenn. 1859, S. Almqvist & Hult i Prot, 1882, _C. lapponica, (Wahlenb. 1812!) Fellm. Ind. 1831, _C. strigosa. S. Almqvist & Hult i Prot. 18822). stricta. (Wahlenb. Fellm, Lapp. 1835. C. gracilescens. (Fries 1846 un- der namnet C. Halleriana) Selan i Prot. 1881. iC. C. 1812) _C. deschampsioides. N. I. Fellm. | 1869, ex. 1863. _C. epigejos. Kalm m. fl. _C. phragmitoides. Wahlenb. 1812 under namn af Arundo psevdo- phragmites. C. lanceolata. Kalm 1765 (Arun- do calamagrostis). af Schrenk 1853, jfr ofvan p. 84 | not 6; ex. af F. Nylander 1844. 1) Frain L. ent. af Wahlenb. 1812, jfr ofvan p. 84 not 6. *) Afven Bergstr. 1852 och Led. enl. uppg. af F. Nylander 1853. 1) Tidigare t. ex. Herb. Mus. Fenn. 1859 osiiker. *) Uppgifven ainda fran Wahlenbergs _ tid, men uppg. afse dels orter utom Horomradet, dels iro de osiikra, jir ofvan p. 63 not 5. 126 Apera spica venti, Kalm och ti- | digare, | Deschampsia caespitosa. Kalm m. ffl, D. bottnica. F. Nyl. Spic. 1843, | D. alpina. Fellm. Ind. 1831. Kalm m, f. Wahlenb. 1812! D. flexuosa. D. atropurpurea. Trisetum subspicatum. Fellm. Ind, 1831, Avena pubescens. Prot, 1881. aurita X vagans. Kihlm. i Prot. 1886. caprea X cinerascens. Kihlm. Ant. 1885. *) Egentligen var. rosmarinifolia. *) Redan Mela Kasy. 1884, men uppg. md6ji. osiiker. (Wahlenb. 1812). Arrh. i Prot. | Ss. }29 | Salix caprea & cinerea. Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. II 1889. caprea Lapponum, Fries 1846 under namn af S. cane- scens sasom sporadisk. S. caprea & nigricans. Kihlm. i Prot. 1883. S. caprea & phylicaefolia. Kihlm. i Prot. 1885. S. caprea X vagans. Kihlm. i Prot. 1886; ex. af Laurén. S. cinerea nigricans. A. Lund- strom & Wainio i Prot. 1881. S. cinerea & phylicaefolia. re: Hjelt i Prot. 1884. S. glauca & myrsinites. Mela Kasv. I 1877'). S. glauca X nigricans. (Herb. Mus. Fenn. 18597), Kihlm. Ant. 1885. S. glauca & phylicaefolia. Herb. TR . hastata « lanata. hhastestia x myrtilloides. . hastata x polaris. . herbacea x Lapponum. Mus. Fenn. 1859 under namn af S. glauca var. pallida. Kihlm. Ant. 1885; ex. tagna af Arrh. 1880). A. Lundstrém enl. ex. af C. A. Hakansson i Bot. Not. 1886; ex. fran floromradet saknasiH. M. F. A. Lund- stré6m & HolJm. i Prot. 1885, ex. tagna 1883. hastata « reticulata. strém & Hollm. ex, tagna 1883. A. Lund- i Prot. 1885, A. Lundstrém i Kihlm. Ant. 1885, ex. 1880. 1) MOjl. fran orter utom floromradet; ex. tagna och bestiimda af Arrh. 1880. *) Under namn af S. glauca var. subnigricans, men troligen tagen utom floromradet. 8) Tidigare uppgifter t. ex. Mela Kasy. I 1877 frin orter utom florom- ridet. 9 130 Salix Lapponum * myrsinites. Mela Kasy. 1884; ex. tagna af N. I. Fellman 1861, bestaémda af A. Lundstrém 1880. . Lapponum X myrtilloides. Fries 1846 under namn af S. versifolia. Lapponum nigricans. A. Lundstrém & Wainio i Prot. 1881. . Lapponum x phylicaefolia. Kihlm. i Prot. 1886. . myrsinites & nigricans. Wabh- lenb. 1812 under namn af S. punctata!, Arrh. i Kihlm. Ant. 1885. myrtilloides & vagans. Mela Kasv. 1884; ex. tagna af Bren- ner 1869, bestaimda af A. Lund- strém 1880. .nigricans < phylicaefolia. Se- Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. _ Polygonum persicaria. Kalm 1765, lan i Prot. 1880 (tidigare osi- _ ker). phylicaefolia x vagans. Kihim. i Herb. Mus. Fenn. Il 1889. repens X vagans. Arrh. & A. Lundstrém i Prot. 1883. Urtica urens. Kalm och tidigare. U. dioica. Kalm och tidigare. Humulus lupulus. (Till.) Linné Fl. Suec. ed. I 1745. Ulmus montana. FF. Nyl. Spic. S. S. | * S. maritima. | Kalm 1765. 1843 1). U. effusa. F. Nyl. Spic. 1843. Polygonum bistorta. Angstr. 1844. P. viviparum. Kalm och tidi-— gare. P. amphibium. Kalm och tidi- | gare. P. lapathifolium. (Till.?) A. Nyl. 1844. 1) Den kollectiva Ulmus campestris | Linné FI. Suec. ed. I 1745. £P. aviculare. tidigare osdker. P. mite. (Till. se ofvan p. 2 not 5, Rupr. Diatr, 1845 under namn af P. minus) Fl. Kar. ete. 1852. P. hydropiper. Kalm och tidi- gare. Kalm och tidigare. P. convolyulus. Kalm och tidi- gare. P. dumetorum. Fries 1846. Rumex maritimus. Alc. ed. I 1863; ex. af Backman 1859. R. obtusifolius. Fries 1846 (ti- digare osaker). R. hydrolapathum. Bergstr. 1852 ; ex. af Nik]. 1853. R. hippolapathum. 1812. R. domesticus. Wahlenb. 1812). R. crispus. Kalm och tidigare. R. crispus & domesticus. Kihlm. i Prot. 1889. crispus x obtusifolius. H. Lindberg i Prot. 1890, jfr of- van p. 89 not 3. R. acetosa. Kalm och tidigare. R. acetosella. Kalm och tidigare. Oxyria digyna. Wegelius 1759. Wabhlenb. Koenigia islandica. Wahlenb. 1812. Silene inflata. Kalm och tidi- gare ”). (Prytz 1821) Hj. Hjelt i Bot. Not. 1879. S. rupestris. Kaim 17658. S. acaulis. 8S. Castrén (1800) 1803. 1) Den kollektiva Rumex aqvaticus Wahlenb. atskilde var. crispatus — R. domesticus, —hvilket namn foérst torde férekomma hos A. | NyJ. 1844. 2) Var. litoralis omnamnes fran trak- ten emellan Tornea och Lulea: Linné | Fl. Lapp. 1737, jfr Fl. Suec. ed. 11745. Kinnedomen om viixternas utbredning i Finland. Silene nutans. ( S. tatarica. Liljebl. (1792) 1798. S. viscosa, Kalm 1765. Melandrium album. (A. Nyl. 1844) Fries 1846. M. rubrum. Kalm m. fi. M. apetalum. Fellm. Ind. 1831. (Till.) Kalm 1765. | Sagina nivalis. M. affine. Suomen Kasvio 1866"). Viscaria vulgaris. Kalm och ti- digare. V. alpina X vulgaris. Selan i | Prot. 1882. | V. alpina. lLinné FI. Suec. ed. I | 1745. Lychnis flos cuculi. Kalm och | tidigare. Agrostemma githago. Kalm och | tidigare. | Dianthus deltoides. Kalm och tidigare. D. arenarius. Prytz 1821. D. superbus. (Linné Fl. Lapp. 1737) Linneé Fl. Suec. ed. I 1745. Gypsophila fastigiata. Rupr. Diatr. | St. palustris. enl. uppg. af K. E. v. Baer) 1845; ex. af Brenner och N. J. Laurin 1863 ”). G. muralis. Kalm och tidigare. Spergula arvensis. Kalm och ti- digare. Sp. vernalis. Prytz 1821. Spergularia campestris. Kalm 1765. Sp. canina. (A, Nyl. 1844 under namn af Lepigonum medium), Sagina nodosa. Kalm (m. fl.). S. procumbens. (Till?) Kalm 1765. S. saxatilis. Fellm. Ind. 1831, jfr ofyvan p. 30 not l. 1) Det i Herb. Mus. Fenn. 1859 om- nimda ex. ir antagligen taget utom floromradet. St. Friesiana. 131 Arrh. 1885, ex. tagna 1880. Alsine verna. Seelan i Prot. 1882; ex. af Hj. Neiglick 1877. A. stricta. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af F. Nylander 1844 4). A. biflora. Herb. Mus. Fenn. 1859 2). i Prot. | Moehringia trinervis. Kalm 1765. M. lateriflora. Fellm. Ind. 1831. Arenaria ciliata. F, Nyl. Utdr. 1842. A. serpyllifolia. Kalm och tidi- gare, Ammodenia _ peploides. Kalm 1765. Stellaria nemorum. Kalm m. fl. St. media. Kalm och tidigare. Kalm 1765. Prytz 1821. Kalm och tidi- St. holostea. St. graminea. gare. St. ponojensis. Arrh. i Prot. 1888!, jfr Prot. 1883; ex. af N. I. Fellman och Brenner 1863. F. Nyl. Spic. 1843. St. borealis, Angstr. 1844. St. uliginosa. (A. Nyl. 1844) Fries 1846, jfr ofvan p. 43 not 3, p. 45 not 3 ete. crassifolia. F. Nyl. 1848 8). St. humifusa. St. Spic. Sommerf, 1826 *). 1) Det i Fort. 1852 omnimda ex. ar mojligen taget utom omradet. Jfr f. 6. ofvan p. 50 not 1 och p. 84 not 5. 2) Uppg. i Fellm. Ind. 1831 ej alldeles siiker; fran L. ent. Wahlenb. 1812 m. fl. 3) Uppg. i Fellm. Ind. 1831 ej fullt siker, jfr ofvan p. 50 not 1. Nagot iildre in Nylanders, men foga upply- sande ir uppg. Led. enl. uppg. af Schrenk 1842. 4) Nagot tidigare ar Wahlenb. F'l. 2) Prytz 1821 osiker, se p. 45 not 3. | Suec. ed. I 1824, 132 Malachium aqvaticum. Prytz 1821 *). Cerastium trigynum. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. C. alpinum. Wahlenb. 1812. C. triviale. Kalm 1765. C. semidecandrum. Kalm 1765. Herniaria glabra. Kalm 1765 (ti- digare uppg. nagot osiikra, jfr ofvan p. 26 not 7). Scleranthus perennis. Fries 1846, Nerv. i Prot. 1880 2). Scl. annuus. Kalm och tidigare. Chenopodium bonus Henricus. (Till.) Kalm 1765. Ch. urbicum. Kalm 1765. Ch. rubrum. Kalm och tidigare (aldre uppg. dock ej fullt sakra). Ch. glaucum. Kalm 1765. Ch. album. Kalm och tidigare. Ch. polyspermum. Kalm m. f.,, (A. Nyl. 1844), W. Nyl. i flere arbeten 1852. Suaeda maritima. Radl. 1795 3), Arrh. i Prot. 1879. Salsola_ kali. ofvan p. 31 not 2) Wirz. Pl. off. 1837, Fl. Kar. 1852; ex. af E. Nylander 1851. Atriplex hastatum. under namn af A. latifolium) Fries 1846. A. patulum. Kalm och tidigare. A. litorale. Fries 1846. Salicornia herbacea. Kalm 1765 och tidigare, se p. 34 not 3. Montia fontana, Kalm m. f1. Atragene alpina. Giinther i Prot. 1876. *) Uppg. hos Herk. 1756 nagot osi- ker; arten upptages ej af Kalm. *) Ett ex. taget af W. Nylander 1851, jfr afven ofvan p. 66 not 6. *) Afven enl. uppg. af Fr. Nylander | hos Led. 1849—1851. (Radl. 1795, jf (A. Nyl. 1844 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Thalictrum aqvilegiaefolium. (Prytz 1821) Fries 1846; ex, af Backman 1859. Th. kemense. Wahlenb. Fl. Suec. 1824. Th. simplex. F. Nyl. Spic. 1844. Th. angustifolium. Suomen Kas- vio 1866; ex. af Simming 1863. Th. flavum. Kalm och tidigare. Th. alpinum. (Wahlenb. 1812) Prytz 1821. Pulsatilla patens. W. Nyl. Distr. 1852. P. patens X pratensis. Malmb. 1868 '). P. pratensis. P. pratensis & vernalis. Rupr. Diatr, 1845. Rupr. Diatr. 1845; ex. af M. Sahl- berg 1875. P. vernalis, Kalm 1765, Prytz 1821. Anemone nemorosa. Kalm och tidigare. | A. nemorosa & ranunculoides. Norrl. i Prot. 1885. A. ranunculoides. Linné FI. Suec. ed. I 1745. Hepatica triloba. Kalm och ti- digare. Myosurus minimus. Kalm och tidigare. Ranunculus glacialis, Fellm. Ind. 1831. R. Pallasii. F. Nyl. Spic. ete. 1844. R. lingua. (Till.) Linné Fl. Suec. ed. I 1745. R. flammula. Kalm och tidigare. _ 1) Da exemplar af denna form tidi- _ gare t. ex. Fort. 1852 och Herb. Mus. Fenn. 1859 benamdes P. vulgaris, sa bér har namnas att den sistniimda _upptogs redan af Kalm m. fl., se of- van p. 19 not 4. — Hos Malmb. fo- | rekommer hybriden under namn af Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. Ranunculus lapponicus. S$. Ca- strén (1800) 1803. . hyperboreus. Liljebl. 1792. pygmaeus. Fellm. Ind. 1831. nivalis, Fellm. Ind. 1831. auricomus. Kalm 1765. .cassubicus. FEF, Nyl. Spic. 1843. acris. Kalm och tidigare. repens, Kalm och tidigare. polyanthemos. Kalm 1765. bulbosus. Prytz 1821. . sceleratus. Kalm och tidigare. . marinus. Fries 1846. aqvatilis. Fries 1846 (var. confervoides). * R. heterophyllus. digare '), R. circinatus. Fries 1846. R. ficaria. Kalm och tidigare. Caltha palustris. Kalm och ti- digare. Trollius europaeus. Kalm m. fl. Aqvilegia vulgaris. (Fries 18467). as) DHA NHRD AAA Kalm och ti- Aconitum lycoctonum. Fellm. Ind. 1831. Delphinium consolida. Kalm och tidigare. Actaea spicata. Kalm och tidigare. Paeonia anomala, (K. E. v. Baer 1837, se ofvan p. 58) Ruprecht Fl. Samoj. 1845 hvardera under namn af P. intermedia; ex. af N. I. Fellman 1863. P. patens var. Wolfgangiana och det hair anvinda namnet férekommer mig veterligen férst i Herb. Mus. Fenn. Il 1889. Redan Rupr. i H. M. F. 1869 framholl formens hybrida natur. 1) Under namn af R. aqvatilis ainda till Fries 1846. *) Fries uppgifver arten sasom spo- radisk; i flertalet af de félj. uppgif- terna betecknas den sasom forvildad ; dess fullkomligt spontana férekomst i vissa delar at landet framhdlls férst Norrl. On. 1871. | 133 Nuphar luteum. Kalm och tidigare. /N. luteum x pumilum. Led. 1841!; ex. af N. I. Fellman 1863. Wahlenb. 1812. Kalm och tidi- N. pumilum. Nymphaea alba. gare. * N. candida. Selan i Prot. 1879, se afven R. Caspary i Bot. Not. 1879. Papaver nudicaule, 1831. Chelidonium majus. tidigare. Corydalis solida. Fries 1846'), C. fabacea. W. Nyl. Distr. 1852, jfr ofvan p. 77 not 3. Fumaria officinalis. Kalm och tidigare, F. Vaillantii. (Prytz 1821 under namn af F. parviflora) Ch. E. Boldt i Prot. 1886. Nasturtium palustre. 1812, N. amphibium. Kalm och tidi- gare, se p. 27 not 3. Barbarea vulgaris. (A. Nyl. 1844) Fries 1846. stricta. (Kalm och tidigare ”) A. Nyl. 1844. Arabis hirsuta. digare osaker. A. alpina. Fellm. Ind. 1831. A. petraea. (Linné FI. Suec. 1755) Selin i Prot. 1862, Suomen Kas- vio 1866; ex. af Selin 1861. A.arenosa. Linné Fl. Suec. 1755. A. thaliana. Kalm och tidigare. Turritis glabra. Kalm och tidi- gare. Fellm. Ind. Kalm och Wahlenb. B. Kalm 1765, ti- 1) Den kollektiva Fumaria bulbosa (Till.) Linné Fl. Suec. ed. I 1745. *) Egentligen den kollektiva Erysi- mum Barbarea. 134 Cardamine pratensis. Kalm och | tidigare. C. amara. Kalm och tidigare. Seelan i Prot. 1878. Kalm 1765. Fries 1846. C. silvatica, C. hirsuta. C. parviflora. C. bellidifolia. Dentaria bulbifera. Berteroa incana. W. Nyl. Distr. 1852. Draba nemorosa. (Dr. lutea). Dr. muralis. Kalm 17651), Se-_ lan i Prot. 1878. Dr. incana. S. Castrén 1803. Dr. hirta. SS. Castrén (1800) | 1803. | Dr. alpina. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af F. Nylander 184472). | Kalm och tidi- | Erophila verna. gare. Cochlearia arctica. Herb. Mus. Fenn. 1859 (sasom var. 3). C. anglica. Fellm. Ind. 1831. C. danica. Kalm 1765. Sisymbrium sophia. Kalm och tidigare. S. officinale. (Till.?) Kalm, Alharia officinalis. 1765. Eutrema Edwardsii. Fenn. 1859; ex. af F. Nylan- der 1844. Erysimum cheiranthoides. och tidigare. E. hieraciifolium. Wahlenb. 1812 *). (Till.) Kalm Kalm 1) Afven Prytz 1821. 2) Fran L. ent. Fellm. Lapp. 1835, se afven ofvan p. 84 not 6. 3) C. officinalis, upptagen t. Fellm. Ind. 1831, afser denna art. *) Under namn af Cheiranthus alpi- nus; det nu anvinda namnet W. Nyl. Distr. 1852. ex. Fellm. Ind. 1831. | Kalm 1765. | Angstr. 1844. Herb. Mus. | Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Camelina foetida. Kalm och ti- | digare *). _Subularia aqvatica. Kalm och tidigare. Brassica campestris. Kalm och tidigare. Sinapis arvensis. Kalm och tidi- gare. | Capsella bursa pastoris. Kalm | och tidigare. | Lepidium campestre. Kalm 1765, A. W. Juslin i Prot. 1878. L. ruderale. Kalm och tidigare. |Thlaspi arvense. Kalm och ti- | digare. Isatis tinctoria. Till. se p. 4, Kalm m. fi. r | Neslea paniculata. Sel. O. Nyl. 1858. Bunias orientalis. (Fries 1846), Fort. 1852. Crambe maritima. Kalm 1765 2), Ossian Reuter i Prot. 1885. Cakile maritima. Kalm 1765. Raphanus raphanistrum. Kalm 1765. Viola epipsila. (F. Nyl. Utdr. 1842) F. Nyl. Spic. 1845. V. palustris. Kalm och tidigare. V. uliginosa. W. Nyl. enl. E. af Hallstrom, m. fl. 1852, jir ofvan p. 77 not 6. V. umbrosa. A. Nyl. 1844, Fries 1846, jfir ofvan p. 63 not 5 ete. collina. F. Nyl. Spic. 1844. stagnina, J. A. Fastberg i Prot. 1863, Suomen Kasvio 1866 3). V. canina. V. rupestris. | V. |v. Kalm och tidigare. (Fries 1846 under 1) Under det egentligen kollektiva -namnet Myagrum sativum. *) Afven Prytz 1821. 3) Jfr ofvan p. 66 not 6 och p. 77 not 3. Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. namn af VY. arenaria) Ruprecht Fl. Ingr. 1860, se ofvan p. 81 | not 3. Viola Riviniana. Arrh. i Prot. 1887. V. mirabilis. Kalm 1765. V. biflora. Wegelius 1759. V. tricolor. V. canina X< Riviniana. Arrh. V. canina < rupestris. Sv. Mur- (A. Nyl. 1844. under namn af V. sylvatica) | Kalm och tidigare. | |G. (& Sv. Murbeck) i Prot. 1887. | beck i Herb. Mus. Fenn. IT 1889. | V. epipsila & palustris. Sv. Mur- beck i Herb. Mus. Fenn. IT 1889. V. mirabilis * Riviniana. Arrh. (& Sv. Murbeck) 1 Prot. 1887. V. mirabilis & rupestris. Hj. Hjelt i Prot. 1884. V. Riviniana < rupestris. Arrh. |G. pratense. _G. silvaticum. 135 Oxalis acetosella. digare. Linum catharticum. Kalm 1765. Geranium sanguineum. (Till.) Kalm 1765. F. Nyl. Spic. 1844. Kalm och tidi- Kalm och ti- gare. G. palustre. F. Nyl. Spic. 1844. bohemicum. F. Nyl. Spic. 1843. G. pusillum. Kalm 1765 (G. ro- tundifolium),. G. molle. Kl. Wahlman 1 Prot, 1862, Suomen Kasvio 1866. G. lucidum. Prytz 1821, W. Nyl. (& Sy. Murbeck) i Prot. 1887. Drosera rotundifolia. tidigare. Dr. intermedia. Dr. longifolia. Fries 1846. Kalm och | Impatiens noli tangere. Helianthemum vulgare. (Till.) Kalm 1765. | Hypericum hirsutum. Kalm (och > tidigare). H. qvadrangulum. Kalm och ti- | digare. H. perforatum. Kalm och tidi- gare. Elatine alsinastrum. Linné FI. | Suec. 1755. E. triandra, Liljebl. 1792. E. hydropiper. Kalm 1765. Malva borealis. gare '). vulgaris. W. Nyl. 1852; ex. af B. Alfthan 1861. Tilia ulmifolia. Kalm och tidigare. M. 1) Egentligen den kollektiva M. ro- | tundifolia till Fries 1846: se ofvan p. 19 not 4. Kalm och tidi- | Distr. | | Acer platanoides. Kalm och tidigare. | | Polygala vulgaris. Distr. 1852. G. Robertianum. Kalm och tidi- gare. Erodium cicutarium. Kalm och tidigare. Kalm och tidigare. (Till.) Linneé Fl. Lapp. 1737. (Till.) Kalm 1765. P. comosa. Fries 1846, Norrlin & Sahlberg i Prot. 1869, jfr ofvan p. 63 not 5. |P.amara. F.Nyl. Spic. 1844, jfr ofvan p. 56 not 5. | Rhamnvs frangula. Kalm och ti- digare. Rh. cathartica. Kalm och tidi- gare. < | Euphorbia palustris. Sel. O. Nyl. 1858 +). |E. esula. 3B. Paldani i Prot. _E. peplus. 1857, Chyd. m. fl. 1859. E. helioscopia. Kalm och tidigare. (Till.) Fries 1846. 1) Jfr ofvan p. 2 not 5 och p. 87 not o. 136 Mercurialis perennis, Kalm 1765, tidigare osaker, Callitriche vernalis. Kalm och tidigare. C. polymorpha. Norrl. On. 1871"). C. autumnalis. Kalm 1765. Empetrum nigrum. Kalm och ti- digare. Laserpitium latifolium. (Till, se ofvan p. 3 not 1) Kalm 1765. Archangelica officinalis. Wahlenb. 1812, jfr ofvan p, 19 not 4 m. fl, A. litoralis. (Kalm m. fl. under namnet Angelica archangelica) F, Nyl. Spic. 1843. Angelica silvestris, Kalm och ti- digare. Selinum carvifolia, Prytz 1821. Peucedanum palustre. Kalm och tidigare. Heracleum sibiricum. Kalm och tidigare ”). Haloscias scoticum. (Wahlenb. 1812) Wahlenb. Fl. Suec. 1824. Conioselinum tataricum. F. Nyl. Spic. m. fl, 1844. Cenolophium Fischeri. Spic. etc. 1844, Libanotis montana. tidigare). Aethusa cynapium. Kalm och ti- digare. Oenanthe phellandrium. 1765. Chaerophyllum: Prescottii. F. Nyl. Utdr. 1842 (Ch. bulbosum). F. Nyl. Kalm Ch. aromaticum. Norrlin & Sahl- | berg i Prot. 1869. Anthriscus silvestris. tidigare. Kalm och 1) Upptages af Kihlm. i Herb. Mus, Fenn. II sdsom siarskild 1859, men | upptages ej i Suomen Kasyio 1866. *) Under namnet H. sphondylium. |S. album. |S. sexangulare. Kalm (och | |S. annuum. Kalm 1765. Bulliarda aqvatica. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Cicuta virosa. Till., se ofvan p. 2 not 5, Linné Fl. Lapp. 1737. Sium latifolium. Kalm 1765. Aegopodium podagraria. Kalm och tidigare. Pimpinella saxifraga. tidigare. P. magna. Bytesk. I 1869, Mela Kasv. I 1877; ex. af Europeus, bestamd af Brenner. Carum carvi. Kalm och tidigare. Conium maculatum. Kalm och m6jl. tidigare. Sanicuia europaea. Cornus svecica. 1737. Sempervivum soboliferum. (Sahl- berg i Prot. 1884 under namn af S. tectorum) Kihlm. i Prot. 1887. Rhodiola rosea. 1803. Sedum telephium, Fl. Lapp. 1737. S. rupestre. Arrh. i Prot. 1881. (Till.) Prytz 1821. Bergstr. 1852; ex, af Zetterman och ©. J. Arrh. se Prot. 1863. S. acre. Kalm och tidigare. Kalm och Prytz 1821. Linné Fl. Lapp. S. Castrén (1800) (Till.) Linné Prytz 1821. Saxifraga nivalis. Jul. 1791. S. hieraciifolia. Kihlm. 1 Prot. 1887, (se Bot. Not. 1887). S. stellaris. 8S. Castrén (1800) 18038. S. oppositifolia. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831, jfr ofvan p. 20 not 2. S. aizoides. S. hirculus. Wabhlenb, 1812. Jul, 179? a: 1) Fran L. ent. Linné FI. Suec. 1759. Kainnedomen om vixternas utbredning i Finland. Saxifraga granulata. Kalm och tidigare. S. cernua. Fellm. Ind. 1831. S. rivularis. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. S. caespitosa. Fellm. Ind. 1831. S. tridactylites. Rupr. Diatr. 1845, tidigare osiiker. Chrysosplenium alternifolium. Kalm och tidigare. Chr.tetrandrum. ‘Th. Fries 1858; ex. redan af J. Fellman, jfr | afven p. 74not 1 ochp. 84 not 6. Parnassia palustris. Kalm och ti- digare. Ribes nigrum. (Till.) Linne FI. Lapp. m. fl, se ofvan p. 11. R.rubrum. (Tuill.) Linné F]. Lapp. | m. fl, se ofvan p. 10—11. alpinum. Lapp.) Fi. Suec. Epilobium angustifolium. och tidigare. E. parviflorum. Kalm 1765). E. montanum. Kalm och tidi- gare. E. roseum. Alc. ed. I 1863; ex. af Zetterman 1862. E. adnatum. namnet E. tetragonum sasom R. Kalm sporadisk) E. Reuter i Prot. — 1885. E. obscurum. Mela Kasv. I 1877 (E. virga- tum). E. alsinifolium. Wahlenb. 18127), Haussknecht 1884. 1) Under namn af KE.’ hirsutum: Prytz ,1821 under namnet E. pubes- | cens; exemplar af Tengstr. 2) (Wahlenb.) och Fellm. Ind. 1831. under namn af E. alpinum § fonta- num; senare kallades arten E. origa- nifolium. | | i 137 Epilobium lactiflorum. (Hauss- knecht 1884); ex. af Brenner 1863. E. Hornemanni. Haussknecht 18841). | E. anagallidifolium. Haussknecht 1884 1). E, palustre. Kalm och tidigare. (Till, Linné Fl. | | Circaea alpina. E. davuricum. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af F. Nylander 1844, jfr afven ofvan p. 84 not 6. E. alsinifolium palustre. Se- lan i Prot. 1883 (E. origanifo- lium & palustre). E. davuricum & lactiflorum. Haussknecht 1884 enl, ex. af N. I. Fellman 1863. E. davuricum palustre. Hauss- knecht 1884 enl. ex. af N. L Fellman 1863. Kalm och tidi- gare. | Myriophyllum verticillatum. Kalm | “1765, Fl. Kar, 1852. (Fries 1846 under | Byteskat. I 1869, | M. spicatum. Kalm och tidigare, se p. 27 not 3. alterniflorum. 1845. Hippuris vulgaris. Kalm och ti- digare. Ceratophyllum demersum. Prytz 1821. Lythrum salicaria. M. Rupr. Diatr. (Till.) Linné | "FL Lapp. 1787. Peplis portula. Kalm och tidi- gare. Daphne mezereum. Kalm och ti- digare. _Hippophaé rhamnoides. Fl. Lapp. 1737. Pyrus malus. Kalm och tidigare. Sorbus scandica. Bergstr. 1852, Linné | 1) Den kollektiva E. alpinum (Wah- lenb. 1812) Prytz 1821. 138 jfr ofvan p. 45 not 3 och p. 77 not 3. Sorbus fennica. 1755. S. aucuparia. Linné Fl. Suec. Kalm och tidigare. S. aucuparia « fennica. Arrh. i Prot. (1879) 1881. Crataegus monogyna. (Kalm och tidigare under namn af Cr. oxyacantha) Hult ann. 1875 (ma- nuskript), Mela Kasy. I 1877. Cotoneaster integerrimus. Kalm 1765, tidigare osiker. Rosa canina. Kalm och tidigare. R. villosa. Prytz 1821. R. cinnamomea. Kalm 1765. R. acicularis. Rupr. Diatr. 1845. Rubus idaeus. Kalm och tidi- | A. pilosa. gare. R. suberectus. Malmberg i Prot. | 1866, Malmb. 1868. | R. corylifolius. Arrh. i Prot. 1961) 68,:4879, R. caesius. Kalm 1765, tidigare osaker. R. saxatilis. Kalm och tidigare. | R. humulifolius. Norrl. i Prot. 1872; ex. af Simming 1863. R. arcticus. Linné Fl. Lapp. a, di: R. chamaemorus. Kalm och ti- | digare. R. arcticus x saxatilis. L. L. Lest. 1839! Fragaria collina. Fries 1846. Fr. vesca. Kalm ooh tidigare. Comarum palustre. Kalm och ti- digare. Potentilla multifida. F. Nyl. Spic. etc. 1844. P. anserina. Kalm och tidigare. P. reptans. Kalm 1765. P. argentea. P. canescens. Norrl.i Prot. 1872, jfr ofvan p. 81 not 6. Kalm och tidigare. | | U. filipendula. Acta Societatls pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Potentilla verna. Kalm och tidi- gare. P. tormentilla. Kalm och tidi- gare. P. norvegica. Kalm m. f. P. nivea. Selin i Prot. 1862, Suomen Kasvio 1866; ex. af Selin 1861 1). Sibbaldia procumbens. Fellm. Ind. 1831. Alchemilla vulgaris. Kalm och tidigare. A. alpina. Herb. Mus. Fenn. 1859 2). Dryas octopetala. Fellm. Ind. 1831. Geum urbanum. Kalm och tidi- gare. G. rivale. Kalm och tidigare. G. rivale X urbanum. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af O. Myréen 1856; antecknad af Adl. 1852. Agrimonia eupatoria. (Tull.) Kalm 1765. F. Nyl. Spic. 1844. Sanguisorba officinalis, F. Nyl. Spic. 1843, jfr ofvan p. 50 not 1. Ulmaria pentapetala. Kalm och tidigare. (Till.) Kalm 1765. Prunus spinosa. (Till.) Kalm m. fl. Pr. padus. Kalm och tidigare. Lathyrus silvestris. Kalm och ti- digare. L. pratensis. (Tuill.) Linnég FIL. Lapp. 1737. L. maritimus. Linné Fl. Lapp. 1737. L. palustris. Kalm och tidigare, se p. 27 not 3. | 1) Fran L. ent. Fellm. Lapp. 1835. se afven ofvan p. 84 not 6. *) Fran L. ent. Wahlenb. 1812, jfr | ofvan p. 32 not 2, p. 50 not 1 och p. 84 not 5. Kainnedomen om vixternas utbredning i Finland. Lathyrus montanus. Kalm och | tidigare. L. niger. Fries 1846, Bergstr. 1852, jfr ofvan p. 2 not 5 och p- @1 not 1. L. vernus. Kalm och tidigare. Vicia silvatica. Kalm och tidi- gare. V. cracca. Kalm och tidigare. V. villosa. Bergstr. 1852, jfr of- van p. 63 not 5 och p. 77 not 3. V. sepium. Kalm (och tidigare). | V. sativa. Kalm och tidigare. V. lathyroides. I. O. Bergroth 1 Prot. 1890. V. tetrasperma. Kalm och tidi- gare. V. hirsuta. Kalm och tidigare. Astragalus alpinus. Kalm m. fl, jfr p. 2 not 5. A. oroboides. Wabhlenb. FI. Suec. 1826, N. I. Fellman Lettre 1863. | Phaca frigida. 8S. Castrén (1800) 1803 (Ph. alpina). Oxytropissordida. Linné FI.Suec. | 1755. Hedysarum obscurum. ex. af Schrenk 1843. Coronilla varia. Prot. 1877. Lotus corniculata. digare. Medicago lupulina. Kalm 1765. Melilotus alba. (Till.?, Prytz 1821 Kalm och ti- under. namn af M. vulgaris) W. Nyl. Distr. 1852. Trifolium pratense. digare. Tr. medium. Prytz 1821. Tr. arvense. Kalm och tidigare. Tr. montanum. (Tuill.) Kalm 1765. Tr. hybridum. 1755. Tr. repens. Kalm och tidigare. Led. enl. Hj. Neiglick i | Kalm och ti- | Linné FI. Suee. | 139 Trifolium fragiterum. Kalm 1765. Tr. agrarium. Kalm m. fl. Tr. spadiceum. Jul. Fort. 1800. Ononis hircina. (Kalm 1765 un- der namn af O. spinosa) Rupr. Diatr. 1845. Anthyllis vulneraria. Kalm 1765. Kalm och tidi- | Myrtillus nigra. gare. M. uliginosa. Kalm och tidigare. Vaccinium vitis idaea. Linné FI. Suec. 1755 och tidigare. Oxycoccus palustris. Kalm och | tidigare. | O. microcarpus. Rupr. Diatr. 1845. Arctostaphylos uva ursi. Kalm och tidigare. A. alpina. Jul. 1791. | Andromeda polifolia. Kalm och tidigare. : A. calyculata. Linné Fl. Suec. 1755. | A. tetragona. Angstr. 1844. A. hypnoides. Wahlenb. Fl. Suec. 1824. Calluna vulgaris. (Till.) Linné Fl. Lapp. m. fi. | Phyllodoce caerulea. Wegelius 1759. Loiseleuria procumbens. Wege- hus 1759. _Ledum palustre. Kalm och tidi- | gare. | Pyrola chlorantha. Fries m. fi. 1846. P. rotundifolia, Kalm och tidi- gare. | P. media. F. Nyl. Spic. 1843. P. minor. Kalm 1765. P. minor * rotundifolia. Selan i Prot. 1888; ex. af Hjelt & HB. 1877. | P. secunda. | P. uniflora. Kalm och tidigare. Kalm och tidigare. 140 Pyrola umbellata. 1765. Monotropa hypopitys. Kalm 1765. Lysimachia vulgaris. Kalm och tidigare. L. nummularia. W. Nyl. Distr. etc. 1852. L. thyrsiflora. Kalm och tidi- gare. Trientalis europaea. Kalm och tidigare. Samolus Valerandi. Sel. O. Ny]. 1858; ex. af Strémborg 1852. Glaux maritima. (Tull.) Linné FI. Lapp. 1737. Primula officinalis. Kalm och ti- digare. Pr. farinosa. Kalm 1765. Pr. stricta. Fellm. Ind. 1831. Pr, sibirica. Fellm. Ind. 1831. Androsace septentrionalis. W. Nyl. Distr. 1852, jfr ofvan p. 2 not 5 och p. 65 not 7. A. filiformis. Wainio i Prot. 1889 ; ex. af Elfving 1875. Armeria elongata. (TilJ.) Kalm 1765 (Statice armeria). A. sibirica. Ruprecht Fl. Samoj. 1845. Convolvulus arvensis. Kalm och tidigare. Cuscuta europaea. Kalm och ti- digare. Polemonium caeruleum. Linné Fl. Suec. ed. I 1745. P. pulchellum. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af F, Nylander tro- ligtvis 1844. Diapensia lapponica. 1759. Myosotis palustris. digare. M. silvatica. M. caespitosa. F. Nyl. Spic. 1844. F’. Nyl. Spic. 1843. (Till.) Kalm | Wegelius | Kalm och ti- | Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Myosotis sparsiflora. Angstr. 1844. M. intermedia. Kalm m. fl. M. stricta. F. Nyl. Spic. 1843. | M. hispida. Fries m. fl. 1846. Lithospermum arvense. Kalm och tidigare. | Pulmonaria officinalis. Kalm och | tidigare. Symphytum officinale. (Til. Wirz. Pl. off. 1837) Elfv. 1878. | Anchusa officinalis. Kalm (och tidigare). A. arvensis. Kalm och tidigare. Mertensia maritima. Lepechin 1804 '). Cynoglossum officinale. Kalm och tidigare. Eritrichium villosum. Brotherus i Prot. 1885. Echinospermum lappula. = (Till.) Kalm 1765. E. deflexum. F. Nyl. Utdr. 1842. Asperugo procumbens. Kalm och tidigare. “Solanum nigrum. (Till.) Kalm 1765. S. dulcamara. (Till.) Linné Fl. Lapp. 1737. Hyoscyamus niger. Kalm och tidigare. 'Verbascum thapsus. Kalm och | tidigare. | V. nigrum X thapsus. C.J. Arrh. i Prot. 1877. V. nigrum. Kalm och tidigare. Scrophularia nodosa. Kalm och tidigare. Limosella aqvatica. Kalm 1765. Linaria vulgaris. Kalm och ti- digare. | Mimulus guttatus. His, 1857. Veronica scutellata. Kalm m. ff. | 1) Se ofvan p. 34 not 3; troligen _redan Gunner 1766. Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. Veronica beccabunga. Wirz. Pl. off. 1837. V. anagallis. Chyd. enl. ex. af Simming 1859. V. chamaedrys. gare. V. officinalis. V. longifolia. 1737 (var. maritima). V. spicata. (Till.) Kalm 1765. V. alpina. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. V. saxatilis. Sahlberg och Malm- berg i Prot. 1870, Mela Kasyv. I 1877 +). Kalm och tidi- Kalm och tidigare. Linné Fl. Lapp. | V.serpyllifolia. Kalm och tidigare. | V. arvensis. Kalm 1765. V. verna. Kalm 1765. V. opaca. (F. Nyl. Spic. 1843) Arrh. & K. i Prot. 1878. V. agrestis. (Till) Kalm 1765. V. hederaefolia. strém (1847—) 1849. Melampyrum cristatum. 1765, tidigare oséker. M. arvense. Kalm 1765. M. nemorosum, (Till.) Kalm. M. pratense. Kalm och tidigare. Kalm Led. enl. Teng- | | M. arvensis. M., silvaticum. (Till.?) Kalm | 1765. | Pedicularis palustris, Kalm och tidigare. P. verticillata, FF. Nyl. Spic. ete. 1844. Kalm m. fl. F. Nyl. Spic. 1844. P. lapponica. P. sudetica. P. sceptrum carolinum. Linné> Fl. Lapp. 1737. Rhinanthus minor. A. Nyl. 1844 2), 1) Fran L. ent. Wirz. Prodr. 1843, jir f. 6. Prot. ej publiceradt. p. 52 not 5 och p. 84 not. 5; | *) Den kollektiva Rh. crista galli KXalm och tidigare. | * QO. litoratis. | Lathraea sqvamaria, | U. 141 Rhinanthus major. Fries 1846 1). Bartsia alpina. Kalm 1765. Castilleja pallida. K. E. v. Baer m fl. 1841, se ofvan p. 60 not 2. Euphrasia officinalis, Kalm och tidigare. E. gracilis. Bergstr. 1852, Arrh. & K. 1 Prot. 1878. Odontites rubra. Kalm och tidi- gare 7). Fries 1846. Radl. 1795; ex. enl, Bergstr. tagna 1852. Utricularia vulgaris. Kalm m. fl. | U. intermedia. Wahlenb. 1812. U. ochroleuca. Bytesk. I 1869, Mela Kasv. I 1877; ex. af Nyberg 1864 3). minor. Wirz. Prodr. 1843. Pingvicula vulgaris. Kalm och tidigare. P. alpina, Wegelius 1759. P. villosa. Wahlenb. 1812. Plantago major. Kalm och tidi- gare. | Pl. media. Kalm och tidigare. Pl. lanceolata. Kalm och tidigare. Pl. maritima. Kalm 1765. Litorella lacustris. Herb. Mus. Fenn. 1859; ex. af Nikl. 1854 4). Mentha aqvatica. Kalm 1765. Kalm och tidigare. Lycopus europaeus. Kalm och tidigare. Origanum vulgare. (Till.) Kalm 1765. Thymus serpyllum. Kalm och tidigare, 1) Den kollektiva Rh. crista galli Kalm och tidigare. *) Egentligen den kollektiva Euphra- sia Odontites; namnet O. rubra forst hos Fries 1846. *) Ej upptagen i Suomen Kasvio 1865. *) W. Nyl. Distr. 1852 osiker, jfr f. 6. ofvan p. 77 not 3. 142 Acta Societatis Pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Calamintha acinos. Kalm och ti- | Gentiana involucrata, Wahlenb. digare, |. 1812. C. clinopodium. (Till.) Kalm G. serrata. Wahlenb. Fl. Suec. 1765. | 1824, Glechoma hederaceum. Kalmoch_ G. nivalis. ¢Wahlenb. 1812) tidigare. | Fellm. Ind. 1831. Dracocephalum Ruyschianum. G. tenella. Wahlenb. 1812 (G. Angstr. 1844. S glacialis); ex. af N. I. Fellman Dr. thymiflorum. Sel. O. Nyl. 18631). 1858. G. campestris. (Till.?) Kalm Lamium album, Kalm och tidi- 1765. gare. |G. amarella. Kalm och tidigare. L. purpureum. Kalm och tidigare. Erythraea vulgaris. (Till.) Kalm *L. incisum. W. Nyl. Till. 1848. 1765 2). L. intermedium. Fries 1846, E. pulchella. O. Schwartz! se Arrh. 1 Prot, 1880. _ ofvan p. 34 not 3, L, amplexicaule. Kalm och tidi- | Menyanthes trifoliata. Kalm och gare. tidigare, sarskildt 1724, se ofvan L. galeobdolon. Malmberg i Prot. p 5. 1866, Malmb. 1868. | Vincetoxicum officinale, (Till.) Galeopsis ladanum. Kalm ochti- §Kalm 1765. digare. Galium boreale. Kalm och tidi- G. versicolor. (Tuil., Wahlenb. | gare. 1812) Fellm. Lapp. 1835. |G. triflorum. W. Nyl. Distr. 1852. G. tetrahit, Kalm och tidigare. G. trifidum. (Wahlenb. 1812) Stachys silvatica. Kalm m. fl. Fellm, Ind. 1831. St. palustris. Kalm och tidigare. | G. palustre. Kalm och tidigare. Leonurus cardiaca. (Till.) Linné | G.uliginosum. Kalm och tidigare. Fl. Lapp. 1737. G.verum. (Till.) Linné Fl. Lapp. Scutellaria galericulataa Kalm | 1737. och tidigare. |G. mollugo & verum. (Byteskat. Se. hastaefolia. Kalm 1765. | 11869, Mela Kasv. I 1877 3), Prunella vulgaris. Kalm och ti- Herb. Mus. Fenn. II 1889. digare. |G. mollugo, Wirz. Pl. off. 1837. Ajuga reptans. O. R. Wallenius GG. aparine. Bergstr. 1852, Suo- i Prot. 1866, Malmb. 1868. men Kasvio 1866. A. pyramidalis. (Till) Kalm *#G. Vaillantii, Kalm och tidi- 1765. | gare 4). Fraxinus excelsior. Kalm och ti- | eee a digare. | 1) Mojligen redan Gunner 1766. 1 *) Egentligen den kollektiva Gentia- na Centaurium. 3) Under namn af G. verum ochro- leucum och G. mollugo ochroleucum. +) Under namn af G. aparine hos alla ildre forfattare anda till Fries 1846. Pleurogyne rotata. F. Nyl. i H. N. f. XII 1846, Fries sect. II 1849, : Gentiana pneumonanthe. Wirz. Pl. off. 1837; Fl. Kar. 1852. = *°—_~ =>. 7° eee Kannedomen om vaxternas utbredning i Finland. 143 Asperula odorata. 1765. Adoxa moschatellina. tidigare. Viburnum opulus. Fl. Lapp. 1737. Linnaea borealis. gare. Lonicera xylosteum. Fl, Suec. ed. I 1745. L. caerulea. F. Nyl. Utdr. 1842. Campanula cervicaria. tidigare. C. glomerata. Kalm och tidigare. C. trachelium. Kalm 1765, tidi- gare osaker, C. rapunculoides. 1852, jfr ofvan p. 76 not 2. C. persicifolia. (Tuill.) Linné FI. Kalm och (Till.) Linné Kalm och tidi- Lapp. 1737. C. rotundifolia. Kalm och tidi- gare. C. patula. Linné Fl. Suec. ed. I 1745. Jasione montana. Rupr. Diatr. 1845, Sel. O. Nyl. 1858. Lobelia Dortmanna. Kalm och tidigare. Valeriana officinalis. Kalm och tidigare. V. capitata. Led. enl. Schrenk 1844. Valerianella olitoria. Radl. 1795 (Valeriana locusta). Knautia arvensis. Kalm och ti- digare. Succisa pratensis. Kalm och ti- digare. Eupatorium cannabinum. Kalm 1765, Chyd, 1859. Tussilago farfara. Kalm och ti- digare. Petasites vulgaris. Gadd. Sat. 1751, Kalm. (Till.) Kalm— _ Aster tripolium. (Till.) Linné © Kalm och © Bidens cernuus. W. Nyl. Distr. | Petasites frigida. Kalm 1765, jfr ofvan p. 25 not 1 och p. 26 not 7. Kalm 1765. A. sibiricus. F. Nyl. Utdr. 1842 (A. ircutianus). Erigeron acris. Kalm och tidi- gare. Solidago virgaurea. Kalm och tidigare. Inula salicina. Kalm och tidigare, I. britannica. Malmberg i Prot. 1866, Malmb. 1868. Kalm och tidi- gare. B. tripartitus. Kalm och tidigare. B. radiatus. O. Collin i Prot, 1884. B. radiatus < tripartitus. H.Lind- berg 1 Prot. 1890'). Filago montana, Kalm och tidi- gare. Gnaphalium uliginosum. och tidigare. Gn. supinum. Fellm. Ind. 1851. Gn. silvaticum. Kalm och tidi- - gare. * Gn. norvegicum. (Wahlenb. 1812) Fellm. Ind. 1831. Gn. dioicum. Kalm och tidigare. Artemisia campestris. (Till.) Kalm 1765. A. vulgaris. Kalm Kalm och tidigare. Kalm och tidi- A. absinthium. gare. Achillaea millefolium. Kalm och tidigare. A. ptarmica. (Till) Linne Fl. Suec. ed. I 1745. A. cartilaginea. Norrlin i Prot. 1872; ex. af Simming 1863. 1) Uppg. af O. Collin i Prot. 1886 osaiker, jfr f. 6. ofvan p. 89 not 3. 144 Anthemis arvensis. Kalm och ti- digare. A. tinctoria. Matricaria inodora. Kalm m. fi. M. chamomilla. Kalm och tidi- gare. M. discoidea. Herb. Mus. Fenn. Chrysanthemum arcticum. F, Nyl. Spic. etc. 1844. Chr. leucanthemum. alm och) tidigare. Spic. etc. 1844. Tanacetum vulgare. Kalm och tidigare. Arnica alpina. Enwald i Prot. | 1883 1). Ligularia sibirica. F. Nyl. Spic. etc. 1844. Cineraria integrifolia. Sommerf. 1826. Senecio Jacobaea. (Till.) W. Nyl. Distr. 1852, jfr ofvan p. 20 not 1 och p. 26 not 5. S. nemorensis. Led. enl. Schrenk | 1845 se p. 79 not 5. S. viscosus. Suomen Kasvio 1866; ex. af Brenner 1862. S. silvaticus, (Till.?) A. Nyl 1844. S. vulgaris. Kalm och tidigare. Carlina vulgaris. Kalm 1765. Cirsium lanceolatum. Kalm och tidigare. C. palustre. Kalm m. fi. C. arvense. Kalm och tidigare. | C. oleraceum. Led. enl. uppg. af Tengstrém 1846. C. heterophyllum. Kalm m. fi. C. heterophyllum x palustre. Norrlin i Prot. 1883. 1) Tidigare uppg. t. ex. Suomen Kas- vio 1866 afse orter utom floromradet. Kalm och tidigare. | _Lappa tomentosa. 1859; aldsta ex. af Nerv. 1849. | _L. officinalis. | L. Pyrethrum bipinnatum. F. Nyl. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Cirsium oleraceum X palustre. Norrlin i Prot. 1871. Carduus crispus. Kalm och tidi- gare. Saussurea alpina. (1800) 1803. S. Castrén (Fries 1846) W. Nyl. i flere arbeten 18521). Malmberg i Prot. 1866, Malmb. 1868. L. minor. Fries 18464). intermedia. H. Lindberg i Prot. 1890 2). Centaurea scabiosa. Kalm och ti- digare. C. phrygia. Linné Fl. Suec. 1755. C, jacea. Kalm och tidigare. C. cyanus. Kalm och tidigare. Lampsana communis. Kalm och tidigare. 7 Leontodon _ hispidus. Angstr. 1844. L. autumnalis. Kalm och tidigare’ Picris hieracioides. Angstr. 1844: Tragopogon pratensis. (Tuill.) Kalm 1765. Scorzonera humus. Foérsok 1777. (Till.) Gadd Hypochaeris maculata, Kalm och tidigare. Taraxacum officinale. Kalm och tidigare. *T. corniculatum. Bergstr. 1852, Brenn. 1871. #* T. palustre. Led. enl. uppg. af Tengstrém 1846. T. nivale. Kihlm. 1 Prot. 1889. etc. 1) Den kollektiva Arctium Lappa Kalm och tidigare. >) Uppgifven redan 1884, men e} upptagen af Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. Il, jfr f. 6. ofvan p. 89 not 3. Rak- nas sisom hybrid. Kiinnedomen om vixternas utbredning i Finland. Lactuca muralis. Kalm 1765, Fl. Kar. 1852. Sonchus arvensis. digare. S. oleraceus. S.asper. (Till.?) Fries m. fl. 1846. Mulgedium alpinum. F, Nyl. Spic. 1843, jfr ofvan p. 61 not 5. Kalm och ti- M. sibiricum. Linné FI. Suec. 1755. Crepis sibirica. Giinther i Prot. 1884. Cr.paludosa. Herk. 17561), Fries m. fl. 1846. Cr, praemorsa. Kalm 1765, jfr p- 26 not 7, Alc. ed. I 1863; ex. af C. J. Arrh. 1861. Cr. tectorum. Kalm och tidigare. Cr. biennis. W. Nyl. Distr. 1852, jfr ofvan p. 82 not 6. Hieracium umbellatum. Kalm och tidigare. * H. arctophilum. Hjelt & H. 1885. H. *angustatum. Norrl. 1889. H. * Palméni. Norrl. 1889! H. crocatum. W. Nyl. Distr. 1852. H. reticulatum. Norrlin hos Hjelt & H. 1885. H. * pruiniferum. Norrl. 1889! Norrlin hos H. prenanthoides. Fl. Kar. m. fl. 1852 2). H. dovrense. Norrl. 1889. H. Fellmani. Norrl. 1889! H. rigidum?) * subumbellatum. Norrl. 1889! * H. tridentatum. Fries 1846. 1) Arten upptages ej af Kalm, Jul. etc., hvarfére den ofvan p. 70 not 4 ingir bland arter fdrst upptagna af Fries. *) Fries frin Lappland 1846, jfr of- van p. 84 not 6. 8) Den kollektiva H. rigidum F. Nyl. Spice. 1843, 144 * Hieracium divergens. Norrl. 1889! *H. godbyense. Norrl. 1889! _*H. gothicum. Herb. Mus. Fenn. Kalm och tidigare. iH. sparsifolium 1859. diminutum. Norrl. 1889'), * H. curtatum. WNorrl. 1889! *H. Brennerianum. Norrl. 1889! H. * Brotberi. Norrl. 1889! H. * crepidioides. Norrl. 1889”)! H. linifolium. Szlan hos Blytt 1874! och i Medd. III 1877. *H. dolabratum. Norrl. 1889!) * H. laterale. Norrl. 1889! H. lapponicum. C. J, Lindeberg hos Blytt 1874 4). * H. suborarium. Norrl. 1889! H. vulgatum. A. Nyl. 1844 (kol- lektiv). *H. kuusamoénse. 1878! * H. triviale. Norrl. Bidr. 1888! * H. lucens. Norrl. 1889. * H. vicarium. Norrl. 1889! *H murmanicum. Norrl. 1889! . subsimile. Norrl. 1889! . exutum. Norrl. 1889! . prolixiforme. Norrl. 1889! . caespiticola. Norrl. 1889! . improvisum. Norrl. 1889! . *diversifolium. Seelan iHerb. Mus. Fenn. II 1889! H. * flaccidum. Brenn. 1871! H. * Wainioi. Norrl. 1889! H. coniops. Norrl. 1889 (!). Wainio Kasv. eagea gee gengssys 1) H. sparsifolium (Norrlin hos Hjelt & H. 1885). *) Under namnet H. * crepidifolium Norrlin hos Hjelt & H. 1885 (endast namnet). 5) Norrlin hos Hjelt & H. 1885 (endast namnet), 4) Fran L, ent, af Fries (Sect. post.) 849. LO 146 Hieracium umbricola. Selan i Herb. Mus. Fenn. II 1889! H. constringens. (Norrl. Bidr. 18881), Norrl. 1889! H. incurrens. Sezelan i Herb. Mus. Fenn. II 1889! H. extenuatum. Norrl. Bidr,1888! H. tenebrosum. Norrl. Bidr. 1888! . subpellucidum. Norrl. 1889. Siléni. NorrliniNot. X1 1871! *Giintheri. Norrl. Bidr. 1888! caesio-murorum. Norrl. 1889. sordidescens. Norrl. 1889. laeticolor. Norrl. 1889. plumbeum bifidum. Brenn. Flor. 1886. caesium. Fries 1846. caesiiforum. Norrl. Bidr. 1888. *kemense. Norrl. 1889! 2). chlorellum. Norrl. Bidr. 1888! *livescens. Norrl. 1889. * subscalenum. Norrl. 1889! diminuens. Norrl. 1889! * crispulum. Norrl. 1889! prolixum. Norrl. Bidr. 1888! H. caesitium. Norrl. 1889! caniceps. Norrl. 1889! flocciceps. Norr!. 1889! triangulare. Norrl. 1889. . Hjeltii. Norrl. 1889! . ciliatum. Norrl. 1889. sagittatum. Norrl. 1889. . *patale. Norrl. 1889! *H. proximum. Norrl. 1889! H. *congruens. Norrl. 1889! H. * parabolicum. Norrl. 1889! *). H. *lyratum. Norrl. 1889! H. * lateriflorum. Norrl. 1889! H. pellucidum. Norrl. 1889, TSR Re Bee Ro 1) Under namn af H. constrictum Norrl. >) Ingar ej i summan p. 90. ®) Norrlin hos Hjelt & H. 1855 (nam- net). Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Hieracium (murorum') * silvati- cum. (Fries 1846 *), Norrl. s. 6. Tav. 1871. H. melanolepis. H. norvegicum. *H. rufescens. (Brenn. Flor. 1886) Norrl. 1889. H. saxifragum. Herb. Mus. Fenn. 1859. H. Schmidtii. Norrl. s. 6. Tav. i871 under namnet H. pallidum. H. * geminatum. Norrl. 1889! H. *atratulum. Norrl. 1889! H. nigrescens. Suomen Kasvio Norrl. 1889. Brenn. 1871. 1866. H. fuliginosum. Fort. 1852. H. alpinum. S. Castrén (1800) 1803. H. cymosum °). H. pubescens. 1871. H. firmicaule. H. adtingens. H. suomense. H. denticuliferum. 1884! H. curvescens. Norrl. s. 6. Tav. Norrl. Pil. 1884! Norrl. Pil. 1884! Norrl. Pil. 1884! Norrl. Pil. Norrl. Pil. 1884! H. neglectum. Norrl. Pil. 1884! *) >). *H. sphacelatum. Norrl. Pil. 1884! H. detonsum. Norrl. Pil. 1884! H. griseum. Norrl. Pil. 1884! H. juncicaule. Norrl. 1889! 1) Den kollektiva H. murorum Kalm och tidigare. 2) Under namnet H. murorum. %) Den kollektiva arten afsags ma- hinda redan med Kalms m. fl. H. du- bium. — Namnet H. cymosum fore- kommer (kollektivt) hos A. Nyl. 1844, Fl]. Kar. m. fl. 1852 ete. 4) Norrlin i Wainio Kasy. 1878 (nam- net). 5) Norrlin i Wainio Tay. or. 1878 (namnet). — Kinnedomen om vixternas utbredning i Finland. Hieracium galactinum. Norrl. Pil. 1884! *) 2). H. glomeratum. Norrl. 1889 ). H. vitellinum. Norrl. 1889! H. pruinosum. Norrl. Pil. 1884! H. *austerulum. Norrl. Pil. 1884! H. erraticum. Norrl. 1889! H. incrassatum. Norrl. Pil. 1884! * H. accline. Norrl. 1889! H. pubifolium. Norrl. 1889! H. pilipes. Selan i Medd. VI 1881! * H. biformatum. Norrl. 1889! H. septentrionale*). Norrl. Pil. 1884! H. assimilatum. WNorrl. Pil. 1884! H. alandicum. WNorrl. 1889! H. binatum. Norrlin Herb. Pilo- sellarum Fenn. 1884! H. progenitum. Norrl. Pil. 1884!, ex. af Norrlin 1876. H. dimorphoides. Norrl. Pil. 1884! 1). H. tubulascens. Norrl. Pil. 1884! 1). H. pratense. W. Nyl. och Fl. Kar. 1852 °). Norrl. Pil. 1884! Norrl. Pil. 1884! °). H. karelicum. H. onegense. H. ladogense. H. pubens. Negeli & Peter, Die Hieracien Mittel-Europas 1885! 1) Norrl. i Wainio Kasy. 1878 (nam- ne t). *) Norrlin i Wainio Tay. or. 1878 (namnet). 3) Tidigare uppgifter sisom Scel. O. Nyl. 1858 m. fl. hainféra sig icke till | den specialform, som framstilles i | Fries Epicrisis. *) Den kollektiva H. praealtum Vill. W. Nyl. 1852. 5) Den har afsedda formen (f. di- morphum) beskrifves under namnet H. dimorphum Norrl. s. 6. Tay. 1871. °) Norrlin hos Elfvy. 1878 (namnet). | _H. cochleatum. Norrl. Pil. 1884! | 147 Hieracium aeruginascens. Norrl. Pil. 1884! H. pulvinatum. WNorrl. Pil. 1884! H. pseudoblyttii. Norrl. n. v. Tav. 1874!, jfr Norrlin i Prot. 1872. *H. fulvoluteum. Norrl. Pil. 1884! 1). H. vernicosum. Norrl. Pil. 1884!, ex. tagna 1876. H. Saelani. Norrl.n.v. Tav. 1874! H. discoloratum. Norrl. Pil. 1884! H. chrysocephaloides. Norrl. Pil. 1884! 1) 2). * H. chrysocephalum. Norrl. Pil. 1884! H. kajanense. * H. excelsius. Malmgr. 1861! Norrl. Pil. 1884! H. concolor. Norrl. Pil. 1884! H. fennicum. (Norrlin i Prot. 1872 kollektiv) Norrl. Pil. 1884! *H. ventricosum, Norrl. Pil. 1884! 3). *H. nigellum. Norrl. Pil. 1884! * H. amplectens. Norrl. Pil. 1884! * H. svirense. Norrl. 1889! H. subpratense. Norrl. Pil. 1884! H. svecicum. Fl. Kar. m. fi. 1852. (Norrl. Pil. 1884 under namnet H. cochleare!) Norrl. Bidr. 1888. H. brachycephalum. 1884! '). H. auricula. Kalm och tidigare. H. nudifolium. Norrl. 1889! H. auriculaeforme auctt. Fries Epicrisis 1862, Selan i Prot. 1878; tidigare sasom Herb. Mus. Fenn. 1859 osiaker. Norrl. Pil. 1) Norrlin i Wainio Kasy. 1878 (nam- net). 2) Norrlin i Wainio Tay. or. 1878 namnet). t 3) Norrl. s. 6. Tay. 1870 under nam- net H. svecicum, 148 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Hieracium auricula X macrolepi- | H. macrolepideum. (Norrl. Pil. deum. Norrl. 1889, jfr Norrl. 1884 under namnet H. macro- Pil. 1884. lepis! var. gracilius). H. pilosella. Kalm och tidigare!). | H laticeps. Norrl. Pil. 1884! 1) Under denna komplex dro fdlj. specialformer, hvilka dock ej inga i summan p. 90, sirskilda: H. stramineum. Norrl. Pil. 1884! . sigmoideum. Norrl. Pil. 1884! . exacutum. Norrl. Pil. 1884! | . mollipes. Norrl. Pil. 1884! . angustellum. Norrl. Pil. 1884! Hilmae. Norrl. Pil. 1884! . conspersum. Norrl, Pil. 1884! obscuripes. Norrl. Pil. 1884! paucilingua. Norrl. Pil. 1884! tenuilingua. Norrl. Pil, 1884! urnigerum. Norrl. Pil. 1884! . prasinatum. WNorrl. Pil. 1884! coalescens. Norrl. Pil. 1884! . jodolepis. Norrl. Pil. 1884! . Suivalense. Norrl. Pil, 1884! se fsefesfenf== po td te Anm, Oriktiga uppgifter hafva i allmanhet blifvit lemnade utan afseende. Osiakra uppgifter anforas endast i noter eller genom hiin- visning till sida i det foregaende. Finnas flere uppgifter fran samma ar, anfores i regel endast den fullstindigaste och mest upplysande, sa t. ex. F. Nyl. Spic. fore A. Nyl. och F. Nyl. Und.; de 6friga an- tydas genom m. fl. eller etc., eller lemnas, om de Aro pa nagot satt osikra, utan afseende. (Vid Kalm anvandes beteckningen m. fl. dock om arbeten utkomna under de nirmast foregaende 10 aren). Det har ej ingatt i planen for sammanstallningen att lemna nagon fullsténdig utredning om uppgifterna fore utkommandet af Kalms Flora fennica, jfr harom ofvan p. 27 not 3. Ar den tidigaste uppgiften i nagot afseende ofullstaéndig, anféres den inom parentes, likasa t. ex. Wahlenbergs uppgifter, da det ej uttryckligen naimnes att de han- fora sig till finska floromradet. — Vid vaxter, hvilka icke under lang tid 4terfunnits, anforas afven dubbla uppgifter +), men utan parentes. Det samma giller de arter som for forsta gangen omnimdes i Prot. fore 1869, d& dessa protokoll ej publicerades, afvensom de vaxter hvilkas namn forsta gangen férekomma i Byteskat. Uppgifterna om den tid d& exemplar Dlifvit inlemnade till H. M. F. grunda sig i allmanhet dels pa protokollen dels pa Kihlmans uppgifter 1 Herb. Mus. Fenn. II p. X—XIII, men upptagas endast for ett mindre antal vaxter. ! betecknar att arten beskrifves pa anférdt stille. Da nagra hithérande arbeten frimst Gunners Flora norvegica icke varit mig tillgingliga, torde fel och bristfalligheter ingalunda saknas, hvarfére slutligen den anhallan tillagges, att mojliga rattelser och tilligg benéget matte meddelas forfattaren. (Adr. Wasa). 1) Uppgifter, som antagligen endast dro citat af de aldre uppgifterna, iro hirvid ej tagna i betraktande. Kannedomen om vixternas utbredning i Finland. 149 Upplysningar till bilagan If. Da alla har uppraknade arter, underarter och hybrider upp- tagas i bilagan II, torde det i afseende 4 dem vara nog att han- visa till nimda bilaga. (Emedan Sparganium spetrocephalum ej med- riknas (se ofvan p. 122 not 2), blir hela antalet 1,195 1 st. f. 1,196). Angiende hybriderna se sarskildt ofvan p. 91—92. — Af varieteter hafva de blifvit upptagna, hvilkas utbredning i Herb. Mus. Fenn. IT p. 1—120 fullstandigt angifves. Dock hafva Ranunculus flammula var. yadicans och Heracleum sibiricum var. elegans ansetts for former och siledes ej] medraiknats. Déaremot inga Carex panicea var. sublivida, C. vesicaria var. lacustris, C. paludosa var. spadicea, Potamogeton fili- formis var. alpina, Hepatica triloba var. glabrata och Arabis hirsuta var. glabra; jfr f. 6. ofvan p. 92. Inom parentes har antalet af de vaxter, hvilkas forekomst inom en viss provins val ar sannolik men ej fullt konstaterad, blifvit till- lagdt. Sarskildt galler detta de vaxter, hvilka uppgifvits for pro- vinsen, ehuru uppgiften ej ansetts fullt saker. Antalet af dessa vax- ter kunde dock otvifvelaktigt dkas1). Det bor framhallas att inga Hieracia eller hybrider och ytterst fa former upptagits inom denna kategori, da den allmanna utbredningen af dessa vaxter 4r alltfor litet kind; ej heller upptagas nagra vaxter pa detta satt fran de pro- vinser, i hvilka Ryska lappmarken blifvit delad. Sjalffallet ar att endast de vixter, hvilka nu anses sasom vildt vaxande, blifvit med- raknade ”). I de sarskilda provinserna har synbarligen i hog grad olika uppmarksamhet blifvit egnad det mangformiga slagtet Hzeraciwm. Da antalet arter m. m., hvilka inom detta slagte antecknats fran hvarje provins, i framsta rummet synes bero haraf, hafva dessa for- mer ej blifvit sammanraknade med de éfriga. Medraknas H. kemense och specialformerna under H. pilosella, finner man att i Bil. Il upp- tagas 163 arter af olika ordning inom detta slagte. Hartill kommer en hybrid fran Al. : 1) Pulsatilla vulgaris, (Viola hirta) och Potentilla minor, anforda fran Aland af C. E. Bergstrand, kunde mdjligen afven hitraknas. Da nagon siker uppgift om dessa ej foreligger|j fran floromradet, hafva de emellertid blifvit helt och hallet uteslutna. 2) I Herb. Mus. Fenn. upptagas de arter, som inom en del af omridet iro fullt inhemska, ifven frin de provinser, dir de sannolikt aro endast till- filliga, hvilket utmirkes dirigenom att provinsnamnet inneslutits inom paren- tes (se l. c. p. XVI). Antalet dylika vaixter ar i vissa provinser ganska stort, si t. ex. i Om. 62, i Ob. 50, i andra diremot vida mindre, sa att fran Kon. ingen dylik vaxt ar antecknad. 150 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 2. Da afven under senaste tid knappast nagot ar forflutit, utan att nagon art eller Atminstone nagon hybrid blifvit uppvisad fran finska floromradet 1), samt tillokningen inom de sarskilda provinserna stundom ar ganska stor, maste det anses i hégsta grad sannolikt, att de anférda summorna inom kort skola visa sig vara alltfor laga. Det torde icke desto mindre vara af intresse att kanna huru detta antal f, nm. (utgangen af 1890) stiller sig, sa mycket mer som en fullstandig sammanstillning 6fver antalet vaxter 1 de sarskilda pro- vinserna hittills icke blifvit publicerad. 1) Se Herb. Mus. Fenn. II p. X—XIII. Rattelser. Sida 10 not 2. Antagligen afser uppg. om Cucubalus Behen 8 icke Finlands floromride; se Fl. Lapp. 12 not 7. Tilligges: Drude. 19 not 4. Anemone Pulsatilla hos Kalm torde motsvara Pulsatilla patens 20 not 1. Senecio Jacobaea hos Gadd hirleder sig troligen af ett skrif- fel: Senecio 688 i st. f. S. 690 (= S. vulgaris). D:o. Orepis paludosa och Malachium aqvaticum upptagas af Herk., men ej af Kalm. Nigon nyare uppg. fran Hauho fore- ligger visserligen ej angiende den sistnimda, men uppgiften ar i hég grad sannolik. 23 not 2, Tilliggas: Saxifraga nivalis och Typha latifolia, hvarfore an- talet fanerogamer ir 6 (i st. f. 4). 26 not 5. Se den féregiende rittelsen till sida 20 not 1. 33 not 3. Det anférda exemplet om hvita vinbarsbuskar bér utga. 36. Antalet tillkomna arter blir 36 (i st. f. 32) och hela summan 600 (i st. f. 596), om Malachium och de Ofriga nyss omnimda arterna medraknas. 42 not 3. Saxifraga nivalis utgar. 44 not 3. Stellaria humifusa kunde tilliiggas, hvarfore rad 6 bor sta, 7 a 8 arter. 45. not 1; Star: p. 35.. Las: p. 33. 45 not 3. Ceratophyllum demersum utgar bland arter som aro osikra, tillagges bland nya. Do. Angiende Malachium se rittelsen till sida 20 not 1. 48 not 3. Angiende Stellaria humifusa se rattelsen till sida 44 not 3. 49 not 6. Saxifraga nivalis utgar. 50 not 1. Uppg. om Alsine biflora ir ej fullt siker; se Blytt p. 1043. 51 not 3. Atropis (Poa) maritima ir tills vidare tagen endast i Kk., hvilken provins af Fellman riknades till Ryska lapp- marken, men ej inom denna del af floromradet i dess nuvarande begrinsning. 5 (not 5 till sida 54). Ribes rubrum utgar. 58 not 5. ‘Tilligges: Aster sibiricus under namn af A. ircutianus. 59 not 6 rad 6 nedifran. Star: flertalet. Lis: flere. 61 not 5. Aster sibiricus utgar; 4 4 forsta raden Andras till 5. D:o. Angiende Stellaria crassifolia se p. 131 not 3. qr 152 Sida 70 not 4. Angiende Crepis paludosa jfr p. 145 not 1. G Ceratophyllum demersum utgir. 73 rad 3 och 4. Star: 87 och 16. Lis: 86 och 17, ty Lepigonum sali- num bor flyttas frin not 1 till not 3. 73 not 2. Fragaria grandiflora utgir. 73 not 4. Star: S. punctata i st. f. S. Finmarkica. 76 not 2. Leontodon hispidus utgar. 78 not 1. (ny) efter L. hispidus utgir. 82 not 6. Leontodon hispidus tillkommer. 84 rad 7. Star: 596. Lis: 600; se rittelsen till sida 36. 84 not 5. Tillagges: A. biflora (sikra uppg. fran L. ent.). 91 rad 6. Vid Achillea cartilaginea tilligges: (utom i Kon.). 93 rad 23. Tilligges bland férfattare, som publicerat uppsatser om laf- varna: H. A. Kullhem och C. Leopold. Bilaga IIL Statistisk dfversigt. mae Sees rae | ae = = : ; SS ee | Hela | | Al Ab. Nyl. Ka. Ik. Sat. | Ta. b f ‘ . » | 5 . . A : ! : i 2 ' : | | Pteridophyta, 1 7 | Eqvisetaceae: -- «| 7 6 | 6 6 6 6 6 6 | 6 7 6 6 | 6 6 7 | 5 (+1) . i 7 : « é 2 i 8 g 8 | 2 Lycopodiaceae “| 4 5 5 5 5 5 5 5 5 3 (+1) 5 5 5 4 4 ‘ 6 & : S 5 5 5 4 5 5 5 6 | Bblepunel ete! 1 5 = = Tail a u i es j @ + (Ey) A _ 1(41)) 2 2 2 2 1 (+1) 2 2 1 = = a 1 1(+1)| 2 soétaceae «+ aa 2 2 2 2 e 6. a y 7 7 5 4 1 5 9)| :: 2 5 Polypodiaceae - -- | 17 16 | 15 14 1 13 (+ 1)) 15 14 | 18 16 (+1) 12 12 12 rn 17 5 (+3) au 5 (+2) Gr 1} 14 Cay} 9 nee ue au f 2 ue | 8 a 8 5 He a Ophioglossncsne - i ~ = = - z Be re 3 a - — — _—_______ 1 : BIE? | 33 Gea) | | Summa | 36 35 | 34 | 29 | 25 (+ 1)) 30 (4-1)] 32 32 | 36 | 31 (+ ‘) 28 (4 2)| 28 (+ 1)] 30 26 36 21 (+ 5)) 28 | 23 (+ 2)) 28 (4 1)] 32 (4 1)| 25 (+ 2)| 32 29 (4 3)| 33 20 | 23 24 (+1) | } | \ Gymnospermae. | | | | | | i | Taxacene+++: «e+serreee| 1 | | | | | | | = | — = = = = = = = = = = es 1 -Cupr paes-eerreeree | 1 1 1 ipa ie 1 1 1 ee 1 | tt Ja 1 1 1 1 1 | 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 AMtenineae - 2 2 | 2 es 2 2 2 2 [2 | 2 [2 | 2 2 2 2 ed | 2 {2 2 |2 2 2 2 2 1 2 2 ee 2 | Summa | 4 3 | 3 far 13 3 3} | 3 3 | 3 a 3 ies 3 \3 | 3 lms | 3 | 3 Is 3 3 3 3 Wo 3 3 (sa V4 | | | | | | Monocotyledoneae. | | | | (ees ; | ; F . . i 4 ; ‘ [rs Liliaceae +++ ++---++e+0++| 7 | 4 3 4 3 1 3 2 2 1 1 = | 2 — |= : = = |= 1 1 1 pal 3 nc | 5 5 4 5 4 | 4 | 4 4 | 4 4 4 4 | 4 3 | 3 | cra 8 3 3 3 2 3 2 |; 1 : 3 : es = # = = =i ig f 0 Ss ; : 5 E iF : All 11 | 13 12 12 | 11 10 | 11 9 11 9 9 9 | 10 li | 8 7 10 | 8 10 12 15 15 12 15 14 | 13 m1 a4 Tridaceae «+ -+>+- -| 1 | 1 | i! al ee 1 1 1 1 1 1 1 - 1 = = | = = ee ee | (of CO) Te ee eee cman ee | ayaa be > |2 |2 |S DOAG +s 1 1 1 | 2 | | ] — = 2 F F 5 5 ) a 1 = = 3 | Lemnaceas 3 3 3 Hee! 1 1 2 3 ieee 2 1 1 | 2 Sie | ied (2) asl a a = les 7 = = ae | Cyperacene - + | 62 48 (41) 47 50 (4 1) 49 | 41 | 49 (4-1)) 46 (+ 3)) 44 43 (4-3) 42 (+1) 44 (+1) 50 40 (+5) 42 C+ 1) 39 (+ 8) +1) 48 (+3) 4 9 5 | 3 7 Gramineae jhceasos| [i 50 ( i) 47 (+ 1)| is tb By 45 41 49 45 (41) 41 40 (+1)] 44 41 (41) 4 | 42 | 42 38 (+1) +1) 38 (+ 4)) 34 C+ 2)) 37 44 33 | 40 | 31 29 47 (+1) | 88 | | P ; ee ; | 7 7 i ' 21 | 15 13 | 12 il 9 (+2) 15 15 (+ 2) g (+1) 13 1 a 18 a 10 (+1) § 19 qu A uf 8 | 4 i A om 2 3 3 3 | 3 | 3 2 | 2 | 2 Z 2 2 2 2 2 : 3 2 | 2 | 2 : 2 3 3 3 3 | 2(+1) 3 3 3 3 a 2 3 3 | 2 ae | 2 e = 1 = = = — 1 | 3 lat 1 i ae leo ” 3 3 aCEI 5 3 7 15 nt | wave 38 8 ; : 3 8 29 | 7 17 | 16 |} 13 10 17 g | 5 | 5 ( = ek : d : ke | Summa {197 (+4 1)}185 (4 1)|184 165 (++ 2) 153 (+ 2)| 124 (-E 3)|159 (++ 1)/146 (+ 6)/138 (+ 2)(130 + 4)]139 (+ 1)/132 (+ 2))162 E5125 CE 3112 (+ 9))162 + 2)/12 2)]180 (+ {149 af 138 96 {110 {102 91 154 (4-1) |307 | | | | | Dicotyledoneae. | | | . f : y : Betulacene «++-++++++ : 3 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 ) 5 5 5 4 ) 4 5 | 2 4 | 4 \ 3 4 4 | 3 8 | 2 4 i | Corylaceae «++: | 1 n 1 1 1 1 1 | | | — | = Ve = = li = irs : Qupuliferae: «+--+ <++++++ 1 j 1 A | 4 ; = | la | | i 1 | 1 = = & = a = Ee, |= = = 1 y 300 1 1 | = = = | = |= { - | = ie 20 9 ul | i | 11 12 10 (+1)) 10 (4-1) 11 | 11 at | 11 ior ie uu | 11 10 (+1)) 14 12 13 12 15 7 9 13 | 2 12 18 22 | Urticacene 2 3 | 3 | 3 3 | 3 | ‘| 3 2 2 | 3 2 2 2 | 2 |} 1441) 2 | 1 2 | 2 | 2 2 2 2 & ee 5 Ulmaceac } on 2 1 1 2 1 | = — = — = 2 jae ; lire i Gi a ; ler z = a x | Polygonacene: - 14 n | 14 15 15 12 (+1) 14 13 10 (+ 2)) 11 11 i 14 rl 8 8 (4+1)| 11 3 | ne ag | F ; na eis & ae 56 26 33 33 | 31 30 25 i 2)! 27 25 | a9 (h1) 18 21 a1 | 25 j 19 (+ 1) 13 18 2 16 (+) 19 | 18 = 26 1s au 20 20 88 ies | Chenopodiaceae: .++++-+| 11 (+ 1)) 10 9 | 9 5 | 3 | 5 | 4 5 1(+1) 3 2 |2 | 4 | 1 | | 2 | | | 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ja 1 Portulacaceae -+++++-2+-| 1 1 1 |e 1 1 1 1 ta 1 1 ie weal eal L 1 L 1 | x \hrexeltinetesanerscie | 93 (4-1)| 24 23 | 21 25 | 18 22 20 | 14 (4 1)} 13 (41) 15 | 14 23 12 (+1) a 1 (+4) ap tH (+2) 16 i 18 19 a8 | ag ul W aL a | Nymphaeaceae---- 3 2 | 2 | 3 2 d 4 | 3 3 | 4 4 4 4 | 3 2 | = 4 | a 5 | Papaveracene ----- |i a 1 | 2! 1 oa 1 1 — 1 = = — 1 jis sn san inte mee pi re he THEE a“ ‘ ae y Ae . » bea 7 Bg: YF pt Es Tt J ; +: ew ‘| wh ‘ = pete ca. as nine arson ng aati hig * he. yp a PRRs ee spas ,% ein ~ ptt wre, PT Seal ahignahtegel mariacea uciferae laceae---- oseraceae ++ ++ tuceae pericaceae « tinaceae- Jvaceae: «>: iaceae alidaceae JACEE +++ raniaceae lsaminaceae- - pTACEAR ~~~ lygalaceae - aAMNAceAe = - - « horbiaceae- - « itrichaceae petraceae - belliferae - «+ TACEAG «++ ssulaceae ifragaceae esiaceae agraceae lorrhagidaceae - atophyllaceae thraceae ymelaeaceae ««- eagnaceae - SACeAe +++ yilionaceae- - + caceae:« mulaceae : - imbaginaceae nvolvulaceae «+ « lemoniaceae- - perifolieae - anaceae -+- ophulariaceae: - ntibulariacene « - intaginaceae + biatae AACEAE - ntianacea clepiadaceae - ‘biaceae - « prifoliaceae - HoH wae ae ee wre | = Bere won weno Ren i} (+ 1) 1 (+ 1) ef wou Dee _ ORAM Beww wore wewa wes eae wea i Bree ellen alee won] Conor aray eee 1 wage PRE fore a Beek Hee Coy erat (+1) | 3 3 1 2 2 1 1 1 1 st 1 — 1 1 = = = — = = EA - a 28 } 25. 22 22 20 23 17 (+1) 20 19 } 20 Vi 12 13 (+ 2)) 14 iL i 13 (+ 1) 14 9 sey 10 4 18 10 | 10 8 Ww 8 5 | 6 ye 8 9 5 | 6 4 5 5 5 4 3 4 4 4 4 6 2 | 2 3 3 2 2 3 | 2 2 2 2 | 3 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 = | 1 = fet = i= = = = = = = = = = i= = = 1 = — I — 1 2 lea 2 eg 2 ail 2 1 2 1 1 1 = 1 1 = = = a 1 3 | 3 3 || 2 1 | a 2 | 2 2 2 2 — 1 2 — — 1 — — = 1 Hat — jet 1 = | — _ = - = = =a = | 1 lew 1 | 1 1 at 1 1 i 1 1 - = _ — = = = = = 1 1 1 ied Hee 1 Hae } a 1 1 1 1 (yy 1 - = - — — = = = = = 1 re = 1 1 1 = 1 — 1 |= = = = = z = = = 5 | 7 2 | 6 | 3 i) 2 3 3 4 2 152 2 2 2 2 1 1 2 1 1 2 1 2 | 1 | at ) 1 1 | 4 1 1 = = = 1 = = = es = = = e2 = zs, ze S 1 | at 1 |e L | = = = = = = = = = = = = = = — |}/ 4 1 | 2 2 = = 1 2 = =— (1) — tes _ — al 1 — = =— 1 1 ea 1 | 1 1 jt 1 1 1 1 1 1 | 1 1 1 = — = = = = == 1 | 2 vp ee ae ipa 1 1 1 | =: = = = = = at S 3 | 3 2(+41)) 3 3 | 3 | 1 (2) 2(4+2) 2 3 3 2 1 (+2)) 24 1)} 2 3 2 2 2 2 1 2 2 3 1 han 1 1 1 | 1 al 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 | 10 8 | 10 12 | 11 | 742) 9 10 12 9 8 11 8 fi 12 7 5 a0) 7 6 5 4 10 | | 1 {= — 2 — ee | a 1 1 1 1 1 1 1 | 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 4 | 4 | 4 late. 3 | 3 2 l 3 3 ie = 2 2 a 1 1 3 2 1 1 2 1 2 2 | 3 3 | 5 4 | 2 3 2 3 5 2 2 2 3 6 3 4 9 9 3 10 8 6 1 3 ies. 3 1 | 2 | 3 2 | 2 2 2 3 2 1 2 | st 2 2 2 2 1 1 1 1 2 4 | 4 4 | 4 | 4 | 4 4 | 4 4 4 2 5 2 | 5 | 6 2 6 5 6 3 7 3 5 7 3 3 2 4 3 | 3 3 | 3 2 3 3 2 2 | 3 3 2 2 2 2 1 2 2 2 2 = 1 1 | | | |e = ed - 2 2 2 | 2 2 | 1 1 | 4 1 2 1 1 1 1 = 1 = = 1 = = — 1 | | 1 1 1 14 lee 1 1 1 1 1 it 1 1 1 1 1 = 1 1 1 = = 1 1 — |= — ha = = =— |= 1 = = 1 = -- — ~ — ~ _ = — — 22 23 22 | 24 | 20 | 19 18 | 19 19 | 21 16 16 14 (42) 17 | 16 (+1) 17 16 16 22 7 17 16 14 22 18 | 22 21 | 22 | 14 (4-1)| 12 1 17 14 15 9 | 10 il 10 | 9 aot 8 ur Hy 12 6 6 14 | | | | 17 | 18 18 18 lea | 16 16 | 17 17 16 16 16 16 (+1)| 16 19 19 19 WW 18 15 16 17 13 18 5 | 5 | 783 | 6 | 85 35 3 | 4 3 3 3) 3 4 5 4 6 3 4 6 3 4 3 3 6 — = \— = _ | — = |= — — — =— — — _ 1 1 — 1 1 2 2 2 2 2 J 1 = i) al 1 1 = = = = = = = 1 1 | it 1 |= = = 1 2 = = = L 2 = 2 3 1 = 1 2 1 2 10 9 9 | 6 6 (+1) 7 4(+1) 7 6 6 5 5 5 6 6 7 4 5 4 3 3 6 3 7 3 2 3 2 — 2 2 2) 2 at 1 = = = = — — = _ = — — — — 23 | 24 | 24 | 22 j 2 | 21 7 | 19 18 (+ 1)) 22 14 13 12 17 ot | 14 14 12 7 i 4 12 13 20 | | 3 3 | 4 | 4 3(4+1)| 3 3 4 4 5 3 5 (+1) 3(4+ 0) 5 7 5(+1) 6 6 6 2 3 3 5 6 4 4 3 | 3 3 Wz 1 2 2 3 2 2 2 2 1 | 2 1 i a 2 2 2 1 2 38 19 19 | 18 (+1) 15 (4+ 3)) 10 11 | 14 | 14 (+ 2)) 18 8 (-+1)| 7 7 8 6 7 | 4 3 7 3 2 3 3 6 = = = I= = as = | | — — = a | | | | 4 | 3 2 2 1 | 2 2 1 2 2 2 2 1 3 1 2 2 5 2 2 5 4 3 a | i} — i- — — 8 9 7 9 6 | 7 6 8 7 7 7 6 5 (+1) 7 6 5 5 3 5 A 4 | 3 4 6 4 4 3 4 5 3 3 3 3 | 4 3 3 2 3 z 2 1 2 3 2 3 2 3 3 eR bbe Bios Rew meee Seer wwee whet ~ wee Ce Ea rpeyen te Cc Campanulaceae Lobeliaceae- - Valerianaceae - ipsacaceae «~~ oo ompositae, oberaknadt Hieracia*) --++++++++++ Summa ?) Sammandrag, Pteridophyta. Underarter Hybrider -- Summa inberaknadt vik- tigare varieteter ------ Gymnospermae. Atrrariew sn icmiterecies feast Arter och viktigare va- TIStOLENs-lanisieieitisiavictele Anm. Underarter och | hybrider saknas, Monocotyledoneae. Arter Underarter Hybrider - mma inberiiknadt vik- tigare varieteter------ Dicotyledoneae '). Arter -->+--» Underarter Hybrider - - - Summa inberiknadt vi tigare varieteter - - Hybrider Summa inberiknadt vik- tigare varieteter «+---+ ) Dessutom Hieracia, arter af olika ordning sammanraknade ---.---+ 6 6 6 1 1 1 2 1 1 2 2 2 55 57 52 /456 (+ 5)/468 438 | 34 33 1 1 37 36 35 4 3 3 5 | 3 4 | | 19 92 (4.1))180 (+ 1)1179 | 5 5 5 2 2 3 | 208 (4.1))192 (4 1194 | | | | - 451 (4 5)/462 {433 | 5 6 5 13 12 16 | | - 493 (+ 5)|508 /482 | i} | | | | 692 (4. 6)|679 (+ 1)\648 11 Sa} 12 a 11 15 4 | 19 741 (4- 6)|739 (+ 1)\715 | | 29 30 | 53 53 (+1) 14 (+ 3) 8 1 1 2 54 413 (+1) 47 (+ 2)/389 4 2 (+1) 30 (+ 1)) 32 wee on Ce 407 30 161 (+ 2) 4 1 170 (+2) |410 (4-3) 4 6 436 (+ 3) \603 (+ 5) 3 +r 5) 7 639 ( +5) no & 410 430 589 5 6 616 | 18 7 (+1) (+2) (+ 2) (+5) (+ 5) 31 (+1) 160 ( 2 (11) 384 5 15 | 36 165 (+ 3) 429 (+ 2)| 2)/159 163 6 8 1 1 1 1 2 2 47 51 32 36 1 = 33 37 3 | 3 3 3 Bs (4+. 3)}158(+ 1) 1 = "2 127 (+ 3)/165 (4+ 1) 362 (+ 6))394 a + 6) 5 (4-1) 7 6 382 (+ 6))415 (+ 1) 520 (+ 9))591 (+ 2) 5 4 8 8 35 | 42 366 (4- 6))397 (4 1/344 6) 545 (+ 9)|620 (+ 2)) 314 4) 31(+ 4)| lus (+ 6) 148 (++ 6) 342 5) Pye 1) 5 362 (+ 6) 520 ( 1 aC 545 (+-16)) 37 308 (+ 4)) 27 (4-2) 29 (4 2)) 134 (4-2)/22 4 140 (+ 2) 304 4 Gr ) 9 332 (+ 4) 468 (+ 8) 9 9 505 (+ 8) i 28 (+ 1) 28 (4+ 1) 29 i 132 (+ 4) 270(+ 6 sire (9 7 289 (+ 6) 430 (+11) 5 7 452 (+11) 33 }274 (+ 6) +4 ) 6 1 1 1 43 314 (+1) 138 (+1 5B (+1) 1 142 (+1) 310 (++ 1) 4 8 elas + 310 CE 2) 11s 1 a 3 (+ 1) 131 (+ 2) 1 135 (+ 2) 306 (+ 2)) 4 6 333 (+ 1)/327 (+ 2) 481 (+ 2) 5 9 509 (++ 2) 33 466 (4 4)) 5 6 491 (+ 5)|5 29 2 (1) 1 L 32 1260(-+ 4) 21h 5) 22 (+ 5) 3 5 132(+ 5) 4 1 140 (+ 5) 256 ( | 4(4 1 6 274 (+ 4) 412 (+-13) 8(> 1) 7 441 (+14) 17 2 1 1 1 1 — 1 1 28 24 (+4) 227 (+ 1)/218(+19)|2 | | 27 23(4 2)) 27 (+-1)) 32 (+1) 244 2)) 32 28 (+ 3)| 32 1 = | 1 = 1 — 1 1 we = 28 23(4 2)! 30 (4.1) 34 (+-1)) 25(4 2) 34 32 (4. 3)) 34 | 3 3 3 3 3 3 3 3 4(+1)) 5 5 |S 5 bs 5 5 { | 122 (+ 3) 153 (+ 2)}120 (+ 2)/125(+ 6))115 (4 1)}126 131 3 9 4 5(+ 1)| 4 i 7 = | i 2 — 1 = 1 1 128 (+ 3)/116 (+ 9)|168 (4 2)/127 (4 2)}135 (4 7/122 (4 1)140 145 223 (+ 1214 (+.19)|274 (+ 1)219 (+ 4)}240 (+ 4)|216 227 (+ 1)/277 4 4 4 4 3 4 2 | 2 9 5 9 8 5 10 12 9 242 (++ 1))226 (-+-19)/302 (+ 1)/239 (4 4/253 (+ 5)}240 247 (+.1)292 375 (+ 4)/350 (+-29)}457 (+ 4)/374 (4 7)|392 (4+-12)|366 (4 1)/384 (+ 4)|443 8 6(4 1) 14 8 9(+ 1)) 8 9 | 10 9 6 i 8 6 10 13 10 402 (+ 5)/370(+.30)/505 (+ 4))405 (+ 7)/418 (4-14) 401 (+ 1)/424 (+ 4))476 | 33 10 28 22 5 22 15 7 it S47 il 86 32 (+1) 1 35 (2) | 147 (+1) 7 2 166 (+1) 319 4 13 349 501 (+ 2) Be) 15 555 (+ 3) 29 ee 53 296 ll 7 331 679 9 63 818 1027 21 i ay as r 2 i | | . 3 | Ab. = Regio aboénsis Al. = Alandia Ik. = Isthmus karelicus Ka. = Karelia australis Kb. = Karelia borealis Kk. = Karelia keretina Kl. = Karelia ladogensis Kol. = Karelia olonetsensis Kon. = Karelia onegensis Kp. = Karelia pomorica Kuns. (aut Ks.) = Kuusamo L.ent. (aut Le.) = Lapponia enontekiensis Li Lm. Lp. Lt. Ly. Nyl. Lim. (aut LIm.) L Lapponia inarensis Lapponia Imandrae Lapponia kemensis Lapponia murmanica Lapponia ponojensis Lapponia tulomensis Lapponia Varsugae = Nylandia He woe a Oa. = Ostrobottnia australis Ob. = Ostrobottnia borealis Ok. = Ostrobottnia kajanensis Om.= Ostrobottnia media Sa. = Savonia australis Sat.= Satakunta Sb. = Savonia borealis Ta. = Tavastia australis Tb. = Tavastia borealis. a we _ J ry uv “b> A, ate see oe aril 2 er af e aay * Sie a os ~ PROVINGCIAR YM, ) te FLORAE FENNICA, ss a0 Oo LUNSPECTUS FLORAE FENNICAR AUCTORE HJALMAR HJELT. PARS |. PTERIDOPHYTA et GYMNOSPERMAR. es 16 15 Impressio facto Iv xz 88. HELSINGFORSTAB. EX OFFICINA TYPOGRAPHICA HEREDUM J. SIMELII, 1888. ian 4 ae ; ™ | Prat panes ae nee Kis ‘iw ryan) Pteridophyta. Hquisetaceae, Equisetum arvense |. In tota Fennia et Lapponia usqve ad regionem alpinam plerumqve freqventer obviam, nonnullis plagis praecipue in Lap- ponia oriental freqventia tamen minuitur. Till.; Till. Icon. 81 e Fries Ofvers.; fq: Hell. p. 18; in arvis. agris et pratis humidiusculis totius Fenniae et Lapponiae: Wirz. Pl. off., cfr Rupr. Distr. p. 19; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: in tota Europa: Milde p. 217 et Nym. Consp. p. 859. Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: omnes auct. — Nyl. fq: His. et W. Nyl.; fg, Tytérsaari: Brenn.; Sel. O. Nyl. tantum enum. — Ka. fq: Blom. — Ik. fq: Malmb.; [ubique fq: Meinsh. p. 474). Sat. (oro) Koylio (Malmgren): Simm.; fq—"st fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. fqq: Hult. — KL usqve ad Sortavala saltem: Fl. Kar; tq: Backm., Norrl. Symb. et Hjelt. — Kol. st fq — fq: Elfv. Oa. (fq): Strémb.; st fq: Laur; Simm. non comm. — Tb. fq: Broth. — Sb. fg: Enw.; fqq: Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fq?: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. et Lackstr. -— Ok. fq, in Kianta boreali st fq: Wainio Kasv.; (fqq): Must. — Kp. fq: Wainio Kasv. Ob (st fq): Jul. p. 13; Uleaborg fq: Zidb.; |fq: O. R. Fries p. 164]; fq variis locis per totum territorium, (in agris secalinis) nonnunqvam cop.: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. p — st fq: Wai- nio Kasy. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. bo Lapp. fenn. fq per totum territorium: Hjelt & H.; st. fq (et par- cius): Blom Bidr.; in campis siccioribus et pratis sterilibus totius Lapp. fg: Wahlenb. p. 296; fq in ripis sabulosis et argillosis per reg. subsilv. et subalp.. ut etiam secundum rivulos, in turfosis qvoqve alpinis usqve ad terminum Salicis glaucae fq adscendit *), Kuarvekods h. 400, VNV 521, Ailigas VSV 383, [Rastekaise h. 415]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp.: Th. Fries p. 199, cfr M. Blytt p. 1 et Hartm. p. 546. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.| Lapp.ross. usqve in summum septentrionem p: N. I. Fellm.; spec. in H. M. F. etiam adsunt e Lp., Lm. ete. Cum distributio formarum apud nos non satis nota sit, in- dicia earum tantum enumero, qvamvis omnia forsitan non omnino certa sint. Var. alpestre Wahlenb. — Nyl. |Hogland] Vaha Somerikko: Brenn. — Ta. plur. loc.: Wainio Tav. or. — Lapp. fenn. latera alpium inferiora saepius freqventat habitu longe alieno notabile: Wahlenb. p. 296, ubi describitur. — Lapp.ross. in partibus su- perioribus haud infreqvens: N. 1. Fellm. Uppgifves dessutom i msc. af Unon. och Eur. & H., hvarjemte exem- plar under detta namn inlemnats till H. M. F. saval fran Nyl., Ta. och Lt. som iifven frin Sb. och Kb. Huruvida bestimningarna dro riktiga, vagar jag dock ej afgéra. Var. arcticum Rupr. — In regione alpina et subarctica ad li- tora maris glacialis v. gr. Triostroff Lapp. Ross. (Herb. Baer): Rupr. Distr. p. 21, ubi describitur, cfr N. I. Fellm. ¢. pl. Var. boreale Bongard. — Fennia australis {et Petropoli (ipse)|: Rupr. Distr. p. 19, [cfr Milde p. 216]. Var. campestre Schultz, Milde. — Ta. Luhanka in vicinitate templi in campo: Wainio Tav. or. nomine var. serotena Meyer. — Kb. Repola Tsholka in ericeto: Wainio Kasv. Exemplar af . arvense, som samtidigt hafva frukt och utvixta krans- erenar, har jag utom frin de af Wainio nimda lokalerna sett fran: Ny1. Hel- singfors Wilhelmsbad: Hjelt! — Sat. r Karkku Jirventaka Alanen i aker- 1) Num var. alpestre ad partem ? Equisetum arvense. 3 diken: Hjelt! — Ta. Asikkala: Nikl.! — 8b. Jorois: G. Grotentelt i Herb. lye, n. — Ob. lijo Tannila och Kemi: Brenner!; Rovaniemi Lohiniva: Hjelt & Hult! En mellanform finnes frin Ob. Hailuoto [= ,,Karlé“|: Brenner! (Se tf. 6. ifven under var. ripariwm.) — Exemplaret frin Sat. och Brenners exem- plar fran Ob. hafva kransgrenar pa den fruktbirande stjelken, hvilket afven ‘ir fallet med exemplar fran Kl. Uukuniemi: Nik].! och Ob. Ulei: Eber- hardt! En egendomlig hithérande form med flere smaax (f. polystachya) ir in- lemnad fran Nyl. Thusby: Selan!; Wainios exemplar fran Luhanka 6fverens- stiimmer dock delvis med detsamma. — Nu anfoérda uppgifter torde likvil hin- tira sig till olika former. Var. decumbens S. Meyer. — Nyl. |Hogland}| Hailniemen- pohja: brenn. Var. irrigua Milde. — |Petersburg: Milde p. 217]. Exemplar fran Ob. dro inlemnade under detta namn, ehuru bestémnin- gen ej blifvit granskad. Var. nemorosum Al. br. — Ta. plur. loc. in lucis, interdum etiam in nemoribus: Wainio Tav. or., spec. e Luhanka Wanhainen! — Kb., 0k. Kuus. et Kar. ross. in plagis borealibus p, sed in meridionalibus st fq, praecipue in abiegnis turfosis, ubi in plagis meridonalibus fq, sed etiam in lucis et interdum in nemoribus cre- scit, cum fructibus in Kb. Nurmes ad Piironen et in Ok. Kianta Lehtovaara visum: Wainio Kasv., qvod cfr. Var. riparium Fr. — Nyl. Thusby Gammelby sat cop. in prato 7, VII, 1880: Hjelt. — Kl. Suistamo prope Laitiois!, Impilaks ad Haukalaks {haud_ ,,Haukolaks“|: Hjelt Ant. p. 68, cfr Lc. p. 60. — Lk. Kittilaé ad Kaukkonen: Hjelt & H.! Exemplar inlemnade frin Kb. och Ok. under detta namn synas mig afvikande. Var. varium Milde. — Nyl. Tytarsaari: Brenn. Dessutom omnimnes en abnormitet med spiralstilda slidor och grenar, tagen af Europaeus: Medd. I p. 93. Somliga af dessa varieteter torde ej vara synnerligen sallsynta, ehuru deras utbredning hos oss ej iir utredd; sirskildt papekar Wainio Kasy. att detta ir fallet med var. nemorosum, som uppgifves vara en mycket konstant varie- tet, jfr Milde p. 216. Om var. decumbens siiges ,,in agris commun.“: Milde p 216. Var. campestre och riparium iiro deremot sikert ingalunda allminna, om de iin nagon ging forekomma teml. ymnigt; den forra har i Karkku f0- rekommit Atminstone ett par 4r pi samma stiille. Var. arcticum och boreale 4 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. upptagas endast enl. Rupr. och iro mig fullkomligt okiinda; de ofriga om- nimnas iifven i floror, forteckningar, etc. — Mela Kasy. p. 203 kallar hut- yudformen v. vulgare M. Tilliggas bor att hybriden E. arvense x fluviatile [= E. litorale Kih- lew.] blifvit tagen bade i Sverige: Hartm. XII p. 24, liksom afven temligen nara den s. 6. grinsen: ,,Petropoli ad sinum Fennicum“: Kiihlewein i H. N. f. XIII N:o 99; Oranienbaum ganska rikligt (Kihlewein 0. Meinshausen): Meinsh. p. 477, jfr redan Rupr. Diatr. p. 91 samt se afven om dess utbredning Milde p. 299, Nym. Consp. p. 859 och Klinge p. 8 0. 9. Denna hybrid finnes otvifvel- aktigt iifven hos oss. Frin Petersburg naira botaniska tridgarden omnamnes afven ,,#. wmbroso x arvense* [= E. pratense x arvense]: Meinsh. p. 475, som bor eftersokas hos oss. Eqvisetum pratense Ehrh. Per totam Fenniam et Lapponiam, regione alpina forsitan eacepta, plerumgve satis freqventer et interdum copiose crescit. Freqventia tamen variabilis; nonnullis enim plagis rarescit, alias frequenter inveniri indicatur. Till; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Europa a re- gione maxime boreali usque ad 42° et 46° lat. bor.: Milde p. 222. Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 859. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & Br. st fg: Arrh. Ann. et Sand; fq: Sel. — Nyl. ad Sagars prope Fagervik: His.; Baré p: Sel. ann.; fq: W. Nyl; st fq: Sel, O. Nyl; Brenn. ex Hogland non comm, — Ka. (st r): Blom. — Ik. st fq: Malmb.; [haud fg, sed per totum territorium e. gr. Pargala: Meinsh. p. 476 nomine EZ. wmbrosum E. Mey.]. Sat. (fq): Simm.; in Karkku st r, in Birkkala st fq et saepe cop.: Hjelt. — Ta. p: Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; p —st fq: Wainio Tav. or. — Sa. Wal- kiala st fg: Hult Fdért.; [Ruokolaks] st r: Hult. — Kl fg: Fi. Kar. et Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa. fg: Simm.; st fq: Laur. — Tb. Virdois in viciniis par. Alavuus: Hjelt; Broth. non comm. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Kasurila!; (fq): Lundstr.; lisalmi ad oppidulum: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (fq): Brand.!; Kontiolaks: Woldstedt!; p: Wainio Kasv. — Kon. st fq -fq saltem per majorem partem: Norrl. On. Eqvisetum pratense. 5 Om. p: Hellstr. — Ok. in partibus borealibus fq — st fq in meridionalibus p: Wainio Kasv.; (fqq): Must. — Kop. p: Wai- nio Kasv., vide sub Ok. Ob. st fq — fq per totum territorium, variis locis crescit in campis interdum copiose: Hjelt & H.; Jul. et O. R. Fries non comm. — Kuus. et Kk. fq — st fq: Wainio Kasv. Lk. st fq — fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; (p): Blom Bidr.; Pallastunturit st fq ad superiorem reg. subalpinam: Hjelt; fq — st fq et cop. [etiam in Li]: Wainio Ann. — Li. per reg. subsilv. et sub- alpinam fq et alpinam inf. st fq, Peldoaivi N 490, Ailigas SV 403, VSV 385, [Rastekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subal- pina: Th. Fries p. 199; vulgaris per majorem partem infra-alpi- nam agri arctici nostri occurrit: Norm. p. 332 et 333, ubi enum., cfr Blytt p. 1231; Wahlenb. non disting. — |[L.ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.] 7 Lapp. ross. ad opp. Kola! et abhinc meridiem versus p, etiam circa Ponoj: N. I. Fellm.; Kantalaks: F. Nylander!: etiam in Ly.: Palmén!: in Lm. annotatum: Kihlm. Af former omnamnas félj.: Var. praecox Milde. — Ob. Uleaborg: Bren- ner!; om denna siges ,form. commun.“: Milde p. 222. Var. pallidum ,,tota planta flavo-pallida, dentibus vaginarum raro etiam vaginis ipsis ochreolisqve castaneis exceptis. — Lt. Prope Kola [cire. 30 stadia fennica meridiem versus] in silva umbrosa inter Sonkoj et Kitsa formam fertilem ramosam et sterilem copiose legi.“: Brenn. add.! — Mela Kasyv. p. 203 kallar hufvudformen var. vulgare M. och upptager var. serotinum Hartm., hvilken dessatom omnimnes fran Ob.: Brenn. Ber. 1870. — Milde p. 221 upp- tager bl. a. var. pyramidale Milde fran Petersburg. Alla formerna rekommen- deras till narmare undersékning. Eqvisetum palustre L. In nonnullis plagis praecipue partis orientalis freqventer (— freqventissime) crescit, in aliis praecipue in vicinitate orae occi- dentalis rarum aut non est, ceteroqvin saepius passim aut satis freqventer occurrit et boream versus usqve ad summum septen- trionem progreditur. Till.; per totam patriam: Wirz. Pl. off.; Shuretskaja-guba Lapp. ross. (Baer) et cit.: Rupr. Distr. p. 23: maxima pars. Fenn. 6 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. |fors. media tantum] et Lapp.: Fries; per totam fere Europam: Milde p. 225, vide etiam Nym. Consp. p. 860. Al. fq: Bergstr. — Ab. [Piikkis] Piisparisti ad Aboam: Hollm.; Pargas (!) p: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; |Pojo| (fq): A. Nyl.; Vihti (fq): Printz; Zett. & Br. et Sel. non comm. — Nyl. p in par. Inga ad Fagervik et ad Kampbacka!: His.; p: W. Nyl.; (fq): Seel. O. NyL; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. (»rr») [{Virolahti| ad Huittula: Blom. — Ik. p: Malmb.; [st. fq: Meinsh. p. 476]. Sat. (p): Simm.; mihi in ditione omnino non obviam: Hjelt, vide etiam infra. — Ta. p: Leop.; [Saaksmaéki] st fq: Tikk.; st fq: Asp. & Th; p — st fq: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd; p — st r enum.: Wainio Tav. or., cfr l. ¢ p. 38! — Sa. |[Ruokolaks| st fg — fq: Hult. — Kl. p fq: FL Kar.; fq interdum copiosissime: Hjelt. — Kol. fq — fqq: Elfv. Oa. (p): Simm.; Kristinestad: Strémb.; r Alavuus: Laur.: Jalasjarvi prope devers. Somero: Hedv. & Hj. Hjelt! — Tb. p: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 480. — Sb. r: Mela; Nilsia: E. Nylander!; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide: Brander!; [Li- peri] p Leppialaks et Maljasalmi: Eur. & H.; Kontiolaks: Woldst.!: (fq): Wainio Kasv. — Kon. fq — fqq: Norrl. On. Om. (fq): Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq praecipue in plagis borealibus: Wainio Kasv.; Sotkamo Naapurinvaara! fq: Brenn. Reseb. p. 67; Kuhmo Ontojiarvi copiosissime: | c. p. 75; (fqq): Must. — Kp. (fq): Wainio Kasv. Ob. st fg: Jul. p. 18 [et O. R. Fries p. 165]; p — st fq: Hjelt & H. — Kuus. fq: Sahlb. Fort. et Wainio Kasv. — Kk. fq: Wainio Kasyv. Lapp. fenn. in par. Kittila plerumgqve fq et saepe cop. ad fontes et in paludibus, ceteroqvin p — st. fq: Hjelt & H.; p: Blom Bidr.; in uliginosis spongiosis nemorosis et ad paludes per Lapponiam silvaticam fg: Wahlenb. p. 297; per reg. subsilv. et subalpinam fq —fqg, Ailigas SV 336: Kihlm. Ant.; fq in regioni- bus subsilv. et subalp.: Th. Fries p. 199; usqve ad 69° 57'—58’: Norm. ann. p. 83; fq usqve ad Ostfinmarken: M. Blytt p. 3, cfr Hartm. p. 547. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.| Lapp. ross. in parte inferiore [= Lim., Lv. et Lp.] usqve ad Ponoj (!) p, Shuretskaja-guba maris glacialis (Ruprecht, vide Kqvisetum palustre. 7 supra): N. I. Fellm.; r ad Nuort)javr: Enw. ann. et Hollm.!; etiam in Lm. lectum et in Lt. ann.: Kihlm, Sat. Upptages fran Kyré: Asp och Tyrvis: Warel., ehuru jag icke vagar forlita mig pd nagondera uppg.; deremot omniimner Carlss. icke arten fran Birkkala. Ehuru Simmings freqvens sikert ar oriktig, antager jag dock att arten icke helt och hallet saknas i provinsen; den upptages ifven hiri- frin af Gadd Sat. p. 50. Hae formae indicantur, distributio earum non nota: Var. arcuatum Milde. — Kol. |Nikoia]: Elfv.! Var. nanum Milde. — Kuus. in vicinitate montis Mantytun- turi in palude: Wainio Kasv.! Var. polystachyon Retz. — Sa. Lappvesi Pulsa: Szlan! Adest etiam e , Karel. ross.“ {sensu latiore verisim. Kon.|: W. Ny- lander!, cfr Norrl. On. Var. tenellum Fr. — |Petropoli: Rupr. Distr. p. 23|.— Kol. |Gorki|: Elfv.! nomine var. tenwe Doell. — Lk. Kolari haud procul a Teurajarvi: Hjelt & H.! — Lim. ,,Nuortunturi* Lapp. Kemen- sis [= in monte subalpina ad Nuortjavr(!)| (Schrenk): Rupr. Distr. p. 23 nomine var. semplex Rupr.; Imandra, Sashejka!: Hollm. no- mine var. tenue Doell. — Specimina etiam e Ta., Ok., Ob. et Kk. in H. M. F. adsunt, sed determinatio non recensita. Dessutom ‘ro exemplar inlemnade under namn af var. fallax Milde fran Ob. och under namn af var. ramulosum Milde fran Ok., men bestamnin- gen ar ej granskad. Mela Kasy. atskiljer var. tenellum Fr. och simplex M., hvarjemte han kallar hufvudformen vy. vulgare M. Tilliggas bér att en egen form, inlemnad under namn af E. arvense var. campestre, finnes fran Oa. Jalasjarvi Mandila! Eqvisetum silvaticum L. In tota Fennia et Lapponia, regionibus superioribus forsi- tan exceptis, frequventer aut freqventissime et copiose saepe obviam. Fqq') aut fg in tota Fennia inveniri consentiunt fere om- nes auctores, cfr Till.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in tota Europa usqve ad 41° latit.: Milde p. 223; Scand. s. |: Nym. Consp. p. 859, vide etiam Rupr. Distr. p. 23. 1) W. Nyl., Blom, [Meinsh. p. 476], Fl. Kar., Mela et Sahlb. Fort.; tq. —fqq: Elfy., Norrl. On., Wainio Kasv., Hjelt & H., fqq interd. cop.: Hult. "3 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Lapp. fenn fq —fqq in silvis etc. totius territorii: Hjelt & H.; fg: Blom Bidr.; in silvis densis abietinis Lapponiae inferioris (p): Wah- lenb. p. 296 et 297; fqq —fq: Wainio Ann.; in silvis fertilioribus fq —fqq, sed terminum betulae vix superat, Pietarlauttasoaivi h. 342, Peldoaivi N 396, Kuarvekods h. 400, Ailigas VSV 365, [Rastekaisa SO 257]: Kihlm. Ant.; Utsjoki fqq: Seel. kat.; p in reg. subsilv. et subalpina: Th. Fries p. 199; ad Ostfinmarken: M. Blytt p. 3. — [L. ent reg. subalp. p, reg. silv. fq: Leest.] Lapp. ross. per totam hanc Lapponiam p: N. L Fellm., vide etiam Rupr. Distr. p. 23 ete. Ob. nog allm.: Jul. p. 13; denna uppgift liksom de afvikande uppg. i naigot msc. torde ej fortjena att sarskildt beaktas. E. silvaticum f. capillaris (Hoffm.). Cum forma typica in toto fere territorio obventt. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Nyl. (r) |Helsing- fors| Mjol6: W. Nyl. — Ka. [Sakjarvi] Kavalajarvi, [Virolahti| Muurikkala!: Blom. — Ik. Kivennapa: Malmberg! Sat. cum forma typ.: Hjelt. — Ta. praecipue in Evo: Norrl. s. 6. Tav. in lucis: Wainio Tav. or.; Unon. etiam enum. — Sa st. fq: Hult. — Kl. ad Ladogam borealem saltem: FI. Kar.! — Tb. st fq: Broth.!; (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb, p: Mela: (r) [lisalmi] Keli: M. & J. Sahlb. — Kb. vide sub Ok. — Kon. enumeratur cum f. typica: Norrl. On. Om. p: Hellstr. — Kb., 0k, Kuus. et Kar. ross. in sil- vis humidis et nemorosis: Wainio Kasvy. — 0b. multis locis an- notata: Hjelt & H. Lk. multis locis ann.: Hjelt & H. — Li. Ivalo: Wainio Ann. — lim. Kantalaks: Mela fl. — Lt. ad oppidum Kola: N. I. Fellm.! Utom denna form omnimnes en f. tenuior. — Nyl. ,ad Sagars prope Fagervik“: His.! Liknande exemplar finnas i H. M. F. fran flere provinser. — Milde p. 222-223 upptager utom var. capillare, om hvilken sages ,non rarum“, bl. a. pyramidale Milde ,in agris cultis et aggeribus“ och praecox Milde ,,com- mune“. — Afven har kallar Mela Kasv. hufvudformen var. vulgare M. Eqvisetum fiuviatile. 9 Eqvisetum fluviatile L. ') In Fennia plerumqve freqventer (—satis freqventer) et copiose crescit; boream versus ut mm Lapponia minore tantwm frequentia occurrit. Till; per totam Fenniam Lapponiamque silvaticam: Wirz. Pl. off.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totum territorium: Nym. Consp. p. 859, vide etiam Rupr. Distr. p. 24. Al. (fqq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. —- Ab. Pargas p: Arrh. Ann.; fg: Sand. et A. Nyl; Vihti: W. Nyl. p. 205. — Nyl. fq: His. et Sel. O. Nyl; p, Tytarsaari!: Brenn. — Ka. vide sub f. limosa. — Ik. fq: Malmb. Sat. fq: Hjelt. — Ta. fq (et copiosius qvam var.): Leop.; st. fg: Asp. & Th. minus fq: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — K1. (fq): Fl. Kar.; p (Backm., Bergstrom): Norrl. Symb.; st fq: Hjelt. — Kol. fq —fqq: Eltv. Oa. fq: Laur. — Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. (fq): Eur. & H.; cum f. limosa fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq saepeqve cop.: Norrl. On. Om. fg: Hellstr. et Lackstr. — Ok. cum f. limosa fq: Wai- nio Kasvy.; (fq): Must. — Kop. cum f. lémosa fq: Wainio Kasv. Ob. (fq): Zidb.; [st fq: O. R. Fries p. 165]; (rv) in aqvis Yli- tornio [= ,,Ofvertornea“| Raanujirvi et Harrila, Rovaniemi Min- tyjarvi et Tervo: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. cum f. limosa fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. (typicum nobis non obviam): Hjelt & H.; intra ripas fluviorum et lacuum, ubi aqva pacifica unam alteram pe- dem profunda, per partem silvaticam omnium Lapponiarum p co- piosissime: Wahlenb. p. 297 [f. lamosam etiam includens]; Pallas- tunturit: F. W. Maklin!; locis tranqvillis fluviorum et lacuum reg. subsilvaticae p cop.: Kihlm. Ant.; Varangria merid. usqve ad lat. ¢. 69 ° 57’: Norm. ann.; ad Ostfinmarken, sed multo rarius qvam var. limosum: Blytt p. 1231. — |L.ent. reg. subalpina (p): Leest.| 1) BE. limosum var. verticillatum Doell.. sed non ab omnibus auct. a va- rietate distinctum. 10 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Lim. Umba: Selin!, cfr N. lL Fellm. p. 98 et XX XIX. — Lv. adest [in vicinitate pag. Kuusreka|: Mela Pl. — Lp. adest [circa Ponoj|: Mela PI. 1 Om hybriden med EH. arvense se ofvan. Wirzéns uppgift om E. fluviatile citeras, ehuru med fragetecken, under Eqvisetum Telmateja Ehrh. (= E. maximum Lam.): Led. IV p. 485 0. 486; att detta beror p& ett misstag ar fullkomligt sakert. E. fluviatile f. limosa L. *) In tota Fennia et Lapponia usgve ad terminum betulae plerumqve freqventer aut freqventissime et saepe copiosissime obviam. Till; maxima pars Fenn.: Fries; Europa usqve ad 46° latit. bor. vulgare: Milde p. 228 [formam typicam etiam includens}, vide etiam Rupr. Distr. p. 24. Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.?); Pargas st fq —p: Arrh. Ann.; fg: Sand. et A. Nyl; (p): Sel.2) — Nyl. fq: His. et W. Nyl.2); (p): Sel O. Nyl; p, Tytérsaari: Brenn. — Ka. fqq: Blom.?) — Ik. fq: Malmb.; [(st fq): Meinsh. p. 477 ?)]. Sat. (p): Simm. ?); fqq et saepe copiosissime: Hjelt. — Ta. st fq praecipue in aqva vadosa: Leop. st fg: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; fg: Bonsd.?) et Wainio Tav. or. — Sa. cop.: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar.; (st fq): Hjelt. — Kol. fq —fqq: Elfv. Oa. (p): Simm.?); fq: Laur. — Tb. fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430; Broth. tantum Z£. flwviatile comm. — Sb. fq: Enw. et Mela. — Kb. (p): Eur. & H.; cum f. typica fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq et in ripis saepe copiosissime: Norrl. On. Om. (p): Hellstr. — Ok. cum f. typica fq: Wainio Kasv. (st fq): Must. — Kp. cum f. typica fq: Wainio Kasv. Ob. fq: Jul. p. 142); fqq —fq per totum territorium, in aqvis plerumqve copiose—copiosissime, satis copiose ad fontes, cetero- qvin in paludibus, pratis udis et ripis annotata: Hjelt & H.; O. R. Fries non distinguit. — Kuus. et Kok. cum f. typica fq: Wainio Kasy. 1) BH. limosum Linnaeanum Doell. *) A forma typica non distincta. Eqvisetum fluviatile. 11 Lapp. fenn. fqq —fq et cop. — copiosissime: Hjelt & H., vide sub Ob.; fq: Blom Bidr.; fq: Wainio Ann.; in sphagnetis quoqve aquosis usqve ad terminum betulae fq copiose, Ailigas SV 340: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalpina: Th. Fries p. 199+), etr Blytt p. 1231; Wahlenb. et Norm. tantum £. fluviatile comm. — [L.ent. reg. subalp. (p): Lest. | Lapp. ross. usqve ad opp. Kola et pagum Umba po ck Fellm.; in Ly. et Lp. obviam: Mela Pl.; in Lp. ann, et in Lm. lectum: Kihlm. Lapp. ross. Arten upptages af N. I. Fellm. p. XXX VIII sasom ut- mirkande for barrskogsregionen, detta vederlagges dock sasom synes af se- nare uppg. Ceteroqvin hae tormae hujus speciei indicantur: Var. attenuatum Milde. — 0b. Rovaniemi Tervo in ripa flumi- nis Ounasjoki: Hjelt & H.! Var. polystachyon Briichner (= racemosum Milde). — Kb. r Liperi Makra Vainolampi: Eur. & H.! Eqvisetum hiemale L. In tota fere Fennia et Lappona, regionibus superioribus exceptis, rarius (— passim) obvenit. In arenosis totius Fenniae in Lapponiam inferalpinam us- qve: Wirz. Pl. off.; Pyhatunturi Lapp. Kemensis (Schrenk) et cit.: Rupr. Distr. p. 25, cfr Led. IV p. 490; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Europam usqve ad 39° 29’ lat. bor.: Milde p. 245: Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 860. Al. Jomala ad viam inter templum et praedium sacerdotis: Bergstr. p. 132 et Elfving! — Ab. Pargas Lindberg (Elfving): Arrh. Ann.; Lojo prope Ojamo: Hels.; Vihti (st fq): Printz, spec. vidi in herb. Hult. — Nyl. Nurmijarvi: W. Nyl.; r Orimattila (!) in pineto inter Pakkas et Kéakelaé, Artsj6 ad Kinttula, Anjala! ad Junkkarinkyla: Sel. O. Nyl. — Ka. adhuc non ann. — Ik. p: Malmb., spec. e Muola!; {satis late distributa, Pargala saepe in lito- ribus: Meinsh. p. 477]. 1) A forma typica non distincta. 12 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Sat. r Tyrvis (Karsten): Simm.; st r Karkku Kauniais ad viam versus Salmis, Birkkala prope Kohma, inter Villila et templum plur. loc., deniqve ad Yl6jarvi extra territorium, Kyr6! Mahnala plur. loc. et prope Laitila: Hjelt, cfr Asp. — Ta. |Luopiois| Padankuosi in are- noso, in Palkane dispersum secus jugum Syrja (Zidback): Leop.: Siiiiksmiki Haga: Kihlm.; (r) inter oppidum |Tavastehus] et ,Qvarn- backen“, ut etiam prope praedium Kappola: Asp. & Th.; Hattula Pelkola sat cop.: Hjelt; Hattula in campo Parola: Arrhenius in dupl.!; Hauho: Herk.; Lammi Ronni: Leop. ann.; haud infreqvens in jugo, quod est in par. Asikkala! Uitto, Koski, Evo plur. loc.: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Isosaari, Padasjoki in vicinitate templi: Wainio ann.; prope Kalkkis in insula parva: Hjelt; Sysma in jugo Tepo! et prope Kalho!: Unon.; {par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.!; st r [Korpilahti!] Peuha, Korhonkanta, Haukkavuori et Rutalahti: Wai- nio Tav. or. cfr 1. c p. 38; Keuru Mantté: Sel. herb. — Sa. Kangasniemi: Lackstrém in dupl.!; Lappvesi: A. Brotherus in dupl.!; st r [Ruokolaks Utula!, Mutikkala et Rasila|: Hult; Mikkeli ad Likolampi: Hasselbl.; Nyslott: O. Carlenius! — Kl. p: FI. Kar.: Uukuniemi: Nikl.!; Kronoborg Maansilta, Suistamo inter Leppa- syrji et Uuksunkyla, ut etiam in vicinitate templi!: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 28. — Kol. r: Elfv., spec. in dupl. e Gorki!; Petrosavodsk (Simming!): Norrl. On. Oa. Kuortane plur. loc. inter Kahra et Karsinakoski: Hjelt! —-Tb. st r: Broth., spec. e Jyvasjoki!; Jyvaskyla ad coemeterium, et Ruovesi Ruhala: Hjelt. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio!; Piela- vesi: Lundstr. — Kb. Kide, Tohmajirvi: Backm.; Tohmajirvi Eve- rila: Hjelt; Raakkyla: U. W. Telén!; r Liperi prope Parnanvaara: Eur. & H.!; r Nurmes in ericeto jugi Maanselkai: Wainio Kasv. — Kon. st r, vidi inter Jankéjarvi—Selki!, Koikari-Pyhaniemi, atque ad pagos Soutajirvi et Pyhaniemi, in Saoneshje ad Schungu: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 58. Om. adhuc non ann. — Ok. r Kianta Hossa: Wainio Kasv.!; Pal- tamo Kirkkoniemi, ad lacum Lankinen: Must.; Paltamo Melalaks Varissaari: Lackstrém!; Kajana in coemeterio: Brenn. Reseb. p. 67; Sotkamo Sapso: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. p. 66; Hyrynsalmi ad templum prope Kangaspuro: Wainio ann. — Kp. r — st r ‘ Ad 4 ‘ Y fe Awtit- Oy +14 ae a en ee ee Eqvisetum hiemale. 13 Kostamus in vicinitate lacus Luvajarvi et in saltu ad pag. Kosta- mus, Uhtua in saltu ad pag. ejusdem nominis: Wainio Kasv. Ob. st r: Jul. p. 14; Pudasjarvi: Brenn. & N. — Kuus, r — st r ad Ontojairvi boream versus e Paanajarvi, Rukajoki (Nyberg!+), ad ripas lacus Paanajairvi (N. [. Fellm.!): Wainio Kasv., spec. in dupl. lectum inter Mantytunturi et Paanajarvi!, vide etiam N. L Fellm. p. XXV. — Kk. Oulanka in vicinitate cata- ractae Hameenkoski: Wainio Kasv.; ad Vartiojoki, ut etiam in- ter Siprinki et Soukelo: Mela herb. Lk. st r Kolari ad Akislompolo plur. (?) loc., Malmivaara ad Kuoppa sat cop. in pineto arido, Yllassaari prope Simu, con- tra Huukki in ripa arenosa cum fructu!, Kittila ad ripam fluminis Ounasjoki ad septentriones versus a pago Kittila: Hjelt & H.; [in vicinitate templi par. Sodankyla| p: Blom Bidr.!; Sodankyla Pel- konen, Akankoski: Kihlm.; in arenosis subhumidis praecipue ad ripas fluminum Lapponiarum omnium silvaticarum rarius copiose: Wahlenb. p. 299; Pyhatunturi: vide supra; Sodankyla Aska et Kalk- kivaara haud procul a Hietasuanto, Kuolajarvi ex indicatione incol. ad Salla: Wainio Ann. — Li. in pineto ad Kudoskoski juxta flum. Vaskojoki! et ad Pitkavuono inarensem, in reg. subalpina ad Ters- tojoki in alpp. Muotkatunturit et ad Naytam6: Kihlm. Ant.; in Ostfinmarken Th. Fries et Norm. tantum e locis extra Fenniam enumerant. — [L.ent. reg. subalp. p: Leest.| Lim. Imandra: Malmberg!; Kantalaks: Mela herb.; haud in- freqvens in vicinitate lac. Nuort’javr: Enw. ann. et Hollm.!; Hi- ~ bind: Hollm.! — Jum. Voroninsk: Kihlm.! Ab. Uppriknas af Leche p. 39 utan lokal. — Sb. Nilsia: Brenn. & N.; lisalmi; Nyb. Ber.; méjligen afses samma fynd. Eqvisetum variegatum Schleich. In territorio rarum, sed et in Lapponia ac Fennia maxime horealt et in Alandia crescit. Lapponia (Fellman, Prytz, Tengstrém pl. exs.), Fennia (Schrenk in litt.): Led. IV p. 491. 1) Enl. etiketten Rukajirvi, men till exemplaret finnes afven en annan etikett med paskrift ,,.Kemi triisk“, hvarfére lokalen kanske icke Ar fullt siker. 14 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Al, Eckeré Storby: Arrhenius!, cfr. Medd. IX p. 123. [KCon. Povenets extra territorium (Giinther!): Norrl. On., cfr 1. @ p. 96 et Ginth. p. 58.] Ob. Simo (Ch. Keckman!): Zidb.; [(»p»): O. R. Fries p. 165}; rr Rovaniemi Tervo in ripa: Hjelt & H.! — Kuus. Ruoppijirvi prope Haataja: Brotherus & F. v. Wright!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 9. Lk. rr Ylitornio [= ,,Ofvertornea“] haud procul a Kosken- niemi ad fluvium Teiko-oja, ubi in flumine Tornio influit: Hjelt & H.!; Sodankyla: Eberhardt! nomine &. scirpoides. — Li. ad Las- tekoski flum. Vaskojoki: Kihlm. Ant.!; Utsjoki: [J. M. J. af Teng- strém|!; p in reg. subalpina et alpina |= ,slatfjalls reg.“|: Th. Fries p. 199, ad partem minimam tamen ad Fenniam spectat; Varangria Vesterelven ad Karlbunden!: Arrh. ant. — [L. ent. reg. subalp. p: Leest., cfr Hartm. p. 549.| Lim. Kantalaks: Sahlberg!; Niva: N. I. Fellman! nomine E. scirpoides ; Hibin&: Malmberg!; Nuort’javr: Enwald & Hollmén!; — Lit. Kola: N. [. Fellman! nomine £&. scirpoides; Tshipnavolok: Bro- therus! Per Europam usqve ad 45° ... vulgatiss. in Scandinavia‘: Milde p. 249; att arten vore mycket allmin i Skand. beror sikert pa nagot misstag; papekas ma att Nym. Consp. p. 860 ej alls upptager arten fran Finland, utan upprikaar densamma blott fran de éfriga skandinaviska floromradena. EH. variegatum uppgifves temligen oegentligt (jfr Led.) sisom ny for Horan: Prot. 2, XI, 1867, di den inlemnades fran L.ent. Eqvisetum scirpoides Michx In parte occidentali tantum in Lapponia et Kwusamo, whi plerumqve passim (aut freqventius) et interdwm copiose crescit, in parte orientalt autem qvamvis rarius usqve ad 61° 50’ meridiem versus indicatur. Lapponia prope Ponoj (Schrenk): Rupr. Distr. p. 26 et Led. IV p. 491; maxima pars Lapp.: Fries; in Europa boreali: Milde p. 250; Fenn., Lapp.: Nym. Consp. p. 860. Kol. Petrosavodsk: Fl. Kar., cfr Norrl. On. Keon. locis calcareis ad Mundjarvi!, ubi etiam in subturfo- sis, Valkiamaki (Simming!), in Saoneshje ad Asheb! et dein sec. totam oram bor. or. usqve ad Padmosero in arenosis fq, in Reg. Eqvisetum scirpoides. 15 oce. ad calcarias juxta pag. Suojarvi!: Norrl. On., cfr 1. c p. 70 et 96 et vide Giinth. p. 58. Kp. re. gr. ad Paadane: Sahlb. Bidr. Kuus. ad livaara et plur. loc. in vicinitate lacus Paana- jarvi!: Wainio Kasv., spec. e Paanajirvi jam legerunt F. Nylan- der! et M. & J. Sahlberg!; Haataja in ripa lacus Yli Kitkajarvi. Ruoppijirvi prope Haataja!, Rukatunturi (Broth. et F. v. Wright), Kitkajoki plur. loc., ad amnem Merenoja in fluy. Oulankajoki flu- entem: Broth. in litt. — Kk. Soukelo: N. I. Fellman in PI. arct. N:o 370 [nomen Kola in spec. musei deletum)]. Lk. st r — p et interdum copiose Kolari contra Huukki sat cop. (cfr Norrl. Lappm. p. 269), prope Naalaoja ad Akesjoki cop., Mona ad ostium fluminis Yllasjoki!, Jokijalka cop., inter Teurajarvi et Kolari etc., Kittila ad Levitunturi, ad calcarias prope pag. Kittilé et ad Aakenusjoki: Hjelt & H.; haud raro ad ripas fluminis Muonio: Norrl. Lappm. p. 258; Sodankyla Kaareskoski, Niemelii, Peuraniemi: Kihlm. — Li. in ripis lapidosis ad catarac- tas fluviorum p qvidem, in ripa lacus Inari ad Paavali: Kihlm. Ant., spec. e Paksusammali ad Anarjok!; in reg. subsilv., subalp. et alp. (fq): Th. Fries p. 199, cfr Th. Fries Resa p. 59; ,,in Varangria merid. prope fl. Pasvigelv infra lacum Bagjajavr, for- mam intermediam inter hanc speciem et praecedentem |= JL. variegatum| et difficultu definite determinatam pluribus loc of- fendi“: Norm. p. 332, cfr Blytt p. 1231 et Hartm. p. 549. — [L.ent. reg. subalp. p: Lest., cfr Hartm. p. 549.| Lapp. ross. locis humidiusculis totius Lapp. rossicae (p) rarius: N. I. Fellm., spec. e Ponoj!; alia spec. ad E. varzegatum pertinent, vide etiam supra. Brenn. Flor. p. 233 upptager denna vaxt afven fran SV [Finland], hvil- ket tydligen beror pi forvexling med E. variegatum. — O.i Herb. Mus. Fenn. p. 58, P. i Suomen Kasvio och n. Osterb. hos Alec. afse Kuus. Lapp. fenn. Tilliggas bor att Wainio Ann. upptager EF. scirpoides fran flere stiillen med hég freqvens (teml. allm. -— allm.) liks. att Wahlenb. p. 298 upptager denna art, till hvilken han for EH. variegatum sisom varietet, endast fran Nordlands amt och Lule&, men tilligger ,,vix dubito, qvin vulgatius sit*‘. Lapp. ross. Ehuru det iir sannolikt att arten forekommer flerstides, foreligga dock mig veterligen inga sikra uppgifter utéfver den ofvan anférda fran Ponoj. En dylik form, som Norm. omtalar, finnes difven i H. M. F. t. ex. fran Li. Utsjoki vid Tenojoki: Selan! 16 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. Lycopodiaceae. Lycopodium Selago L. In tota fere Lapponia et Fennia plerumqve passim obviam. Till., Borga: Hell. p. 18; in juniperetis et acerosis totius pa- triae: Wirz. Pl. off.; Lapp. Ross. Kildin (Herb. Baer), Kola (Gmel. sen. msc.) et prope Ponoj (Schrenk), gubern. Olonets (Olbricht), Fennia tota (Wirzén) at non ubiqve, ipse in insula Kal6 archip. Aboénsis: Rupr. Distr. p. 27, cfr Led. IV p. 496; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis totius Europae usqve ad 8,000’, in regionibus borealibus a campestri usqve in regionem alpinam: Milde p. 852; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 873. Al. (r): Bergstr.; Godby, [Kékar] Kallskar: Bergstr.!; Geta: Hult ann.; ad stagnum Jomala: Sel. ann.; Finstrém Farjsund, Sund Gester- by ,Tjannan“: Arrh. & K. — Ab. (rv): Zett. & Br.; Korpo Kalo: Tengstr.!; in vicinitate urbis Abo p: Arrh.; Pargas r Qvidja (Elfving), Gunnarsnaés: Arrh. Ann.; Uskela p: Nikl.!; plur. loc.: Sand.; p: Sel. — Nyl. st fq: His.; (st r): W. Nyl.; Helsingfors Théldé: Kihlm. ann.; st fq: Sel. O. Nyl; p: Brenn, — Ka. st r: Blom. — Ik. (fq): Malmb.; [p interdum satis fq, freqventius in reg. arenosis Lachta, Pargala, Levaschovo: Meinsh. p. 472 et 473]. Sat. p: Simm.; st r — p: Hjelt. — Ta. p Pento, Kivisilta, Aito ete.: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala p: Nikl.! (r) Vehkasalo et ad Ylimais: Bonsd. cfr |. c. p. 60; st r Luhanka Onkisalo et Keihasniemi, Korpilahti Putkilahti: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult. — Kl p, in Valamo non visum: Fl. Kar.; p: Backm. — KCol. non adhuc certe ann., vide tamen supra et sub Kon. Oa. p: Simm. et Laur. — Tb. p: Broth.; (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. p Lammo!, Tutjuvaara: Eur. & H.; st r — p: Wainio Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On.; ubiqve: Giinth. p. 59. Om. p: Hellstr. — Ok. st r — p: Wainio Kasv.; (»r») Kianta Meriléissuo, Puolanka in paludibus: Must. — Kp. st r — p: Wainio Kasvy. Ob. enumeratur a Jul. p. 14; [p: O. R. Fries p. 169] et Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st r—p: Wainio Kasyv. Lycopodium Selago. 17 Lapp. fenn. p, in montibus subalpinis eorumque vicinitate st fq: Hjelt & H.; p et parce: Blom Bidr.; locis durissimis steri- lissimis totius Lapponiae silvaticae p, in alpinis vero et alpium omnium campis collibusqve elatis ubiqve parcius provenit et frigori patientiorem sese sistit qvam congeneres: Wahlenb. p. 291 et 292; per reg. subsilv. et subalpinam p, locis siccis et glareosis reg. alpinae forma habitu jam e longinquo alieno, caulibus elon- gatis, terrae saepe adpressis paullum ramosis, foliis flavescentibus, adpressis fq parcius usqve ad suprema cacumina territorii pro- greditur, [Rastekaisa SO 730]: Kihlm. Ant.; Varangria plur. loc.: Arrh. ant.; (fq) per totam Finmarkiam [usqve ad Nordcap]: Th. Fries p. 204, cfr etiam M. Blytt p. 35. — [L.ent. reg. alp., eit et silv. p: Leest.| Lapp. ross. usqve ad ostium sinus Kolaénsis (!) et pagum Umba (!) p (rarius), etiam circa Ponoj: N. I. Fellm.; spece. in H. M. F. insuper adsunt e Lm. et Lyv., vide ceterum supra, Broth. Wand. p. 5, 7, 8, 12 et 13, [spec. e Jeretik!], ut etiam Beket. p. 614; f. alpina in montibus alpinis ad Nuotjavr: Hollm.! Ehuru Hartm. p. 550 anser denna art sydlig, maste jag dock anse den nordlig, ehuru detta ar svagt utpragladt. Af former omnimnes fran Nyl. f. ,.foliis patentibus in Ksbo obser- vavi in silva uliginosa“: W. Nyl. — Om fjallformen se under Li. och Lapp. ross. samt jfr Hartm. 1. c. — Milde upptager bl. a. recwrvum ,,non raro“: Milde p. 252. Lycopodium inundatum L. In Fennia australi et media plerumqve raro qvamvis inter- dum copiose crescit; boream versus usqve ad 65° lectum. In Fennia orientali wno tantum loco ad c. 64 ° 45’ adhuc annotatum. Fenn. austr. oce.: Fries; Fenn. mer. occ.: Nym. Consp. p. 872, vide etiam Milde p. 256. Ab. [Reso] Luonnonmaa: Al. Tigerstedt!; Nystad Birkholm Karjarapakko: Hollmén!; Kimito Skinnarvik: Arrhenius!; Lojo Ojamo: S. O. Lindberg! — Nyl. [Inga] Fagervik Brannasflyet: His. p. 60!; Esbo S6k6 cop.: Kihlm. in litt.!; Helsingfors Fredriksberg: 5. QO. Lindberg!, cfr Medd. I p. 93; Helsingfors Sandudden et ad ,,Sér- niis vexel“ (!) [fere idem locus ac praecedens]: Hult ann.; ad ,,S6r- 9 — 18 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. nis vexel* nunc minore copia aut emortuum: Kihlm.; rr Borga ad stagnum Sandby: Sel. O. Nyl.!; Perno extra Lovisa in campo: Arrhenius! — Ik. r Metsipirtti! inter Umpilampi et Laatokka, Valkjirvi ad Pasuri!: Malmb.; [tantum in reg. arenosis saepe cop., Levaschovo, Systerback [= ,,Sestroretsk“|: Meinsh. p. 473]. Sat. Yline ad ripam lacus Pyhajarvi: Sahlberg!; r Karkku Harois!, Haapaniemi et Sarkola: Hjelt. — Ta. Vanaja in ripa lacus inter Turenki et Katalois: Norrlin!; st r [Asikkala!] in in- sula Kuivaharju lacus Vesijarvi, Salo in Paiane, Evo: Norrl. s, 6. Tav. — Sa. Savitaipale in ripa lacus Kuolimojarvi: Seel. ann.! — Kl. Uukuniemi: Simming! Oa. Jurva (Malmgren!): Simm. — Tb. st r Viitasaari Kor- pinenjoki Kohiseva!, Pihtipudas Karvasjarvi: Broth. — Sb. r Maa- ninka (!): Mela, cfr Desideratkat. p. 34. Om. r Gamla Karleby, Halso, Perho!: Hellstr.; Pyhajarvi: Norrlin! — Kp. ad Lusma in par. Kostamus copiosissime in palude ad ripam amnis: Wainio Kasv.! Ob. Karlé: F. Nylander!, cfr Not. XI p. 458. Lycopodium ciavatum L. In tota fere Fennia et Lapponia freqventer aut satis fre- quenter crescit. In nonnullis partibus Lapponiae superiors var. lagopus freqventius et forma typica rarius imvenire indicatur. Till; Till) Icon. 143; Hell. p. 18; in silvis umbrosis totius patriae: Wirz. Pl. off; Fennia (bor. or.) et maxima pars Lapp.: Fries; in ericetis, turfosis et silvis totius Europae: Milde p. 256; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 872, vide etiam Rupr. Distr. p. 29. Al. (fq): Bergstr. — Ab, fq: Zett. & Br.; st fq — p: Arrh. Ann.; fq: Sand. et Sel. — Nyl. fq: His., W. Nyl. et Szel. O. Nyl.; ‘Hogland] (or»): Brenn. — Ka. st fg: Blom. -— Ik. fq: Malmb.; [(fqq): Meinsh. p. 474]. Sat. st fq: Simm. et Hjelt. — Ta, st fq: Leop., Norrl. s. 0. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. st fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. st fq: Elfv. Lycopodium clavatum. 19 Oa. st fq: Simm.; fq: Laur. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb, fq: Eur. & H., st fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — IKXp. st fq: Wainio Kasv. Ob. enum, a Jul. p. 14; |p: O. R. Fries p. 169]; st fq praeci- pue in silvis in toto territorio: Hjelt & H. — Kuus. p — st fq praecipue in montibus subalpinis: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. (st fq): Hjelt & H., spec. ad var. lagopwm per- tinere determinavit Kihlman; (p): Blom Bidr.; in silvaticis et subsilva- ticis omnium Lapponiarum (rarius), etiam in subalpinis ad Puolmak Tanensium visum: Wahlenb. p. 291; Wainio Ann. e plur. locis enumerat; forma typica intra territorium tantum rarius ex. gr. ad Kultala et Toivoniemi, Utsjoki (H. M. F.!): Kihlm. Ant.; in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae usqve ad Puolmak: Th. Fries p. 204; usqve ad 69° 56’: Norm. ann. p. 82, vide etiam M. Blytt p. 38, Norm. p. 331 et Hartm. p. 551. — [L.ent. reg. subalp. et silv. (fq): Leest.| Lapp. ross. cum priore [L. annotinum| tametsi (fre- qventius): N. I. Fellm., spec. in Pl. arct. e Kola ad var. pertinet. Ob. Zidb. uppgifver att denna art i [det narmaste] grannskapet af Uleiborg ej patriffats af honom eller hans elever, hvilket rekommenderas till nirmare undersdékning. Lycopodium clavatum var. lagopus Lest. In Lapponia praecipue superiore et Fennia maxime boreali. Ob. Rovaniemi (!) in vicinitate templi: Kihlm. — Kuus. Haataja: Brotherus & F. v. Wright! — Lk. Ylitornio Koskenniemi: Hjelt & Hult!; Sodankyla Pelkonen: Kihlm. — Li. in silvis fertilioribus, nee non in articulis rupium et supra terram glareo- sam et madefactam reg. alpinae st fq, Peldoaivi N 550, [Ras- tekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.! — [L.ent. Kaaresuanto: Backm. & H. p. 263, cfr. Hartm. p. 551.| [.im. Krestovaja-gora: Broth. Wand. p.5; Tshun!, Sashejka, Hibina (!), in alpinis ad Nuotjavr!: Hollm. — Lt. Kola! et Jere- tik!: Hollm. — Jum. plur. loc.: Kihim.! 20 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Kihlm. férmodar, att varieteten redan i de lagre delarne af Lappland ej ir sillsynt (se ifven Norm. Ind. p. 52). Da hufvudartens utbredning i de nordliga trakterna derfér synes mig nagot osdker, hafva flere uppg. for denna frin Lapp. ross. utelemnats. Sikert ar emellertid att antingen hufvudformen eller varieteten férekommer i alla delar af ifragavarande omrade. — Va- rieteten upptages ej af Milde. Lycopodium annotinum L. In tota fere Fennia et Lapponia freqventer (— satis fre- quventer) obviam. (F. alpestris im regionibus alpinis). Till.; Lapp. silv. tota (Wahlenb.), ad lit. Lapp. ross. a Sosno- vets usqve ad Kola ... (Hb. Baer) ... gubern. Olonets (Ol- bricht), Fennia ins. Hogland (Hb. Baer): Rupr. Distr. p. 28; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis Kuropae: Milde p. 253; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 872. Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab, fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand. et Sel. — Nyl. fq: omnes auct. — Ka. (»p>): Blom. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 473]. Sat. fq: Simm, st fg — fq: Hjelt. — Ta. st fg: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. st fq: Hult. — K1. (fq): Fl. Kar. — Kol. st fq — fq: ELfv. Oa. fg: Simm. et Laur. — Tb. fq: Broth. — Sb. (fqq): Mela; (op>): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H,; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. st fq: Wainio Kasv. Ob. (fg: O. R. Fries p. 169]; st fq — fq in silvis totius tern- tori: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st fg — fq: Hjelt & H.; fq: Blom Bidr.; in silvis acerosis per Lapponiam totam suec... sat vulgare, in subalpinis r: Wahlenb. p. 291; in betuletis ac pinetis reg. subsilv. et subal- pinae fq: Kihlm. Ant.; K6éngis etc. fq: Wainio Ann.; Norm. p. 330 et 331 e multis locis enumerat; usqve ad 69° 57’—58’: Norm. ann. p. 82, cfr etiam M. Blytt p. 36 et Hartm. p. 551. — [L.ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.] Lycopodium annotinum. 21 Lapp. ross. iisdem cum priore [L. Selago| locis (p): N. I. Fellm.; in Lyv.: Mela Pl. et Palmén!; in Lp., Lt. et Lm:: Kihlm., vide etiam Beket. p. 615. L. annotinum f. alpestris Hartm. In alpinis Lapponiae frequventer invenire indicatur, cetero- quin rarissime. Ob. Rovaniemi: Brenner!, vide infra. — Lk. [Sodankyla] r in pi- neto arenoso ad cataractam Kelukoski, Kommattivaara parce: Blom Bidr. — Li. in ericeta reg. alpinae . . . gvoqve in reg. betulae copio- sius et 100 m. supra terminum betulae st fq penetrat, Pietarlaut- tasoaivi NO 420, Peldoaivi SO 534: Kihlm. Ant!) — [L.ent. reg. alp. p: Leest.| — Japp. ross. in alpinis (p): N. L Fellm., spec. ex Olenji! [spec. in Pl. arct. e Kola vix huc pertinet] in monte subalpino Krestovaja prope Kantalaks: Brotherus!, in monti- bus alpinis ad Nuotjavr: Hollm.!; Ponoj: Brenner!, cfr Knabe Pil. p. 280. Exemplaret fran Ob. Rovaniemi synes bilda en mellanform emellan denna form och hufvudformen; likasa enl. N. I. Fellm. hans exemplar fran Lapp. ross.: Pl. arct. n:o 358, ehuru detta torde béra foras till hufvudformen. Lycopodium alpinum L. In regione alpina et subalpina (betulina) Lapponiae fre- qventer et saepe copiose crescit, etiam in montibus subalpinis Fenniae maxime borealis copiose invenitur, sed inferius raro tantum descendit nisi in Lapponiam ultemam. Sosnovets (Baer): Rupr. Distr. p. 30; maxima pars Lapp.: Fries: Lapp., Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 872; locis alpinis et subalpinis, rarissime montanis Europae: Milde p. 258. Kp. Solovetsk |= ,,Solovki‘|: Beket. p. 615; ad pagum Kostamus in campo graminoso: Wainio Kasv:)! Ob. rr et sterile Rovaniemi Tolonen: Hjelt & H.!; Rova- niemi in vicinitate templi: Kihlm. — Kuus, livaara: W. Nyl. Till. p. 304, spec. adscriptum Kuusamo!; satis cop. in cacumine montium subalpinorum |,,tunturit’'| livaara (!) et Nuorunen 22 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. |Nyb. Ber. et Sahlb. Fort.|: Wainio Kasv.; Rukatunturi: Broth. in litt!) — Kk. Oulanka in montibus subalpinis Kivakka! et Pia- nuorunen: Wainio Kasv. Lapp. fenn. in montibus subalpinis fqq etiam fructibus fq, ceteroqvin autem rr et sterile tantum Kolari Akislompolo: Hjelt & H.; Sodankyla Pelkonen: Kihlm.; Sodankyla Pyhitun- turi: Blom!; in montibus subalpinis et in collibus campisqve per partem subalpinam Lapponiarum omnium usgve ad Puolmak Tanensium vulgare, per alpium vero totum jugum ubiqve parcius: Wahlenb. p. 290 et 291, vide etiam |. c. p. XXXI et Norrl. Lappm. p. 258; Kuolajarvi fq: Eberh.!; in campis siccioribus et junipere- tis reg. subalpinae et alpinae fq et saepe copiosius, in subsily. qvoqve reg. multis locis, ex. gr. ad Vayla, in ericetis inter Kul- tala et Rovanen, [Rastekaisa SO 730]: Kihlm. Ant.; fq [usqve ad Nordcap] in reg. subalpina et alpina: Th. Fries p. 204, cfr M. Blytt p. 387. — [Lent. reg. alp. fq: Lest., cfr Hartm. p. 552.] Lapp. ross. in parte boreali peninsulae lapponicae e Kola ad Ponoj(!) (p), etiam ad Kantalaks (!): N. 1 Fellm.; Hibina et in alpinis ad Nuotjavr: Hollm.!, cfr Broth. Wand. p. 8 et Beket. p. 615; Maaselké [= ,,Maselga‘]: Beket. |. c; etiam in Lyv.: Mela Pl.; Rupr. Distr. vide supra. Ok. ,,Kajanin seurak. Koutaniemen kylissi Kattilajirven etiisella nie- mella“: Must.; di arten hir skulle férekomma langt fran sina egentliga fyndorter, torde det behéfva utredas om icke en form af L. complanatum lig- ger till grund for uppgiften. Lycopodium complanatum L. In Lapponia, regione alpina et parte maxime orientali ex- cepta, ut in maxima parte Fenniae satis freqventer crescit; in Fennia maxime austro-occidentali freqventia minuitur. Till.; Till. Icon. 69; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Europa bor.: Milde p. 257; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 872. Al. (r): Bergstr.; [Finstrém] Norrskog, [Féglé] Degerby: Bergstr. Beskr.; Sund Gesterby ,,Tjinnan“: Arrh. & K. — Ab. p: Zett. & Br. et Arrh. Ann.; Uskela p: Nikl.!; plur. loc.: Sand.; p: Sel. — Nyl. p: His.; (fq): W. NylL; p: Sel. O. Nyl; [Hogland] Lycopodium complanatum. 23 (r): Brenn. — Ka. (r) [Virolahti] prope pagum Saivikkala ad Kay- rijoki: Blom. — Ik. st fq: Malmb.; |(fqq): Meinsh. p. 474]. Sat. st fq: Simm.; st fq — p: Hjelt. — Ta. p, in saltu Sa- halahti fq: Leop.; st fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; p: Wainio Tav. or. — Sa. (r), in silva in Utula et Syyspohja fq et p cop.: Hult. — K1. (fq), in Valamo nobis non obvia: Fl. Kar.; p: Backm. — Kol. in reg. coll. et aren., ad Mandroga fq: Elfv. Oa. st fq: Simm. et Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. p: Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; fq — st fq: Wai- nio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. st fg: Hellstr. — Ok. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. fq — st fq: Wainio Kasv. Ob. enum. a Jul. p. 14; fq ad Uleaborg: Zidb.; [fq: O. R. Fries p. 169]; st fq in silvis, praecipue pinetis: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. fq — st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st fq: Hjelt & H.;(p): Blom Bidr.; in collibus cam- pisqve siccis silvaticis et montibus subalpinis Lapp. omnium sueci- carum vulgare, ut etiam in ipsis alpibus rarius: Wahlenb. p. 290, cfr Rupr. Distr. p. 29; usqve ad terminum betulae, sed vix ultra st fq — fq, Hammasuro O 506 loco occulto, Peldoaivi SO 397: Kihlm. Ant., vide sub var.; fq per totam Finmarkiam in regioni- bus subsilvaticis et subalpinis: Th. Fries p. 204, cfr M. Blytt p. 54. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Last., cfr Hartm. p. 552. | Lapp. ross. in parte occidentali usqve ad Kola (p): N. 1. Fellm., [ad var. ad partem forsitan spectet]; Umba: Selin!; in Ly. [circa pag. Kuusreka]: Mela Pl. | Lycopodium complanatum var. chamaecyparissus Al. br. Omnino typicwm in territorio vix adhuc lectwm, sed forma huic proxima in Lapponia saltem bor. occidentali magna copia invenire indicatur et eadem certe forma in Fennia oriental usqve ad lat. 62° 50’ rarissime legitur. [Petropoli: Rupr. Distr. p. 30 nomine L. sabinaefolowm Willd. |; Fennia?: Nym. Consp. p. 872. Kon. Kosagora [prope Perguba] (Simming!, Kullhem!): Norrl. On., cfr 1. ¢. p. 96. — Lk. [Kengis: Hartm. p. 552, cfr. Nym. Consp. 24 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. p. 872 et Backm. & H. p. 263]; rr Kolari Kuivasvaara prope Akéisjoki in pineto: Hjelt & H.!; Sodankyla Pelkonen: Kihlm.: Sodankyla Pyhitunturi: Blom! — Li. maximam partem ad varie- tatem pertinet copia hujus territorii: Kihlm. Ant. — Lim. Kan- talaks (!), Sashejka, ad Nuotjavr: Hollm.! — Lt. Kola: Hollm:! — Lm. plur. loc.: Kihlm. Ett exemplar fran Li. har granskats af prof. Luerssen och af honom forklarats siikert tillhéra L. complanatum, ehuru det nirmar sig L. *chamae- cyparissus och i habitus paminner om L. alpinum. Alla nu anforda uppgit- ter med undantag af Ruprechts (exemplar fran Kengis har jag dock ej sett) torde afse samma form, som bestamdt skiljer sig fran var. chamaecyparissus i H. N. f. XIII N:o 100 genom tjocka grenar och en habitus, hvilken, sasom redan nimdes. paminner om L. alpinum. Mellanformer emellan denna form och hufvudformen saknas ingalunda, sa t. ex. exemplar fran L. ent. Muonio- niska Hetta: Soldan! och Lapp. ross. Pl. arct. N:o 361 (enl. N. I. Fellm.), lhvarjemte jag antecknat att sa afven varit fallet med ett exemplar fran Lk. Kuolajarvi Sallatunturi: Eberhardt i dupl.! — Exemplaren fran Kon. afvika nagot fran de 6friga. Ett exemplar fran Ik. Nykyrka: E. Nylander! 6fverensstammer dere- mot ganska mycket med exemplaret]i H. N. och tillhér méjligen den akta L. chamaecyparissus Al. Br., jfr t. ex. Hartm. XII p. 28. Ett exemplar fran Al. Foéglé: Tengstr.!, ehuru tillhérande hufvudformen, narmar sig nagot till detta. Selaginellaceae. Selaginella spinulosa Al. Br. In Lapponia et Fennia boreali plerumgve satis freqventer obviam; in parte maxime occidentali jam supra 67° rarescit, in parte orientali infra 62°. In cetera Fennia raro (— rarissime), sed adhuc in Alandia lecta. Lapponia subsilv. et subalp. (Wahlenb.), rossica prope Po- noj (Schrenk), Fennia borealis et media maritima (F. Nylander msc.): Rupr. Distr. p. 31; Fenn. (austr. occ.) et maxima pars Lapp.: Fries, vide infra; in pratis alpinis et subalpinis totius Kuropae. .. Selaginella spinulosa. 25 Lapp. ross., Fenn. bor. et med.: Milde p. 260; Fenn. bor. or.: Nym. Consp. p. 873. Al. r: Bergstr.; Hammarland! inter praedium sacerdotis et Frebbenby: Bergstr. Beskr.; Geta Dané: Hult ann.; Ecker6 Storby et Bole fq et cop. [jam a Hult et Leopold ann.|, Jomala Méckelé: Arrh. & K.; Jomala Lagnéskar: Laur. Fort. Ta. Padasjoki Kellosalmi: alumn. Astrim!, cfr Not. XIII p. 464 et Alc. — Sa. Nyslott: O. Carlenius! — K1, Uukuniemi: Nik1.!, cfr Fl. Kar. p. 195; p Impilaks (!), Ruskiala: Backm., cfr Norrl. Symb.; Suistamo ad Leppisyrjai! etc. st fq: Hjelt Ant. p. 69. — Kol. non adhue ann. Tb. rr Pihtipudas ad deversorium Aho: Broth.!, cfr |. ¢. p. 190. — $b. r Leppiivirta in prato praedii sacerdotis: Mela. — Kb. [Li- peri!] r Leskeliinvaara, Timovaara, Nenaésenmaki, [Polvijarvi] Rau- danjoki!: Eur. & H.; Liperi Mutkanvaara Hiekkaharju: Hiallstr.!; [Lieksa Nurmes et Repola] st fq — p: Wainio Kasv.! — Kon. st fq, in Saoneshje per partem bor. or. fq, etiam in campis aridis arenosis, in Reg. occ. ad Suojiirvi! fq, MOkké6 pl. 1. et Maimalampi visa: Norrl. On., cfr 1. ¢. p. 70 et vide Giinth. p. 59; Loimala: Hjelt Ant. p. 69. Om. st r Perho!, Lestijairvi: Hellstr., spec. e Lestij. Lindila! — OK. st fq: Wainio Kasv.; (»r») Kianta et Puolanka, Kajana (Alc.): Must.; in Ostrobottnia interiore fq: Brenn. Reseb. p. 69, cfr 1. c. p. 6%, spec. e Kajana!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 10 et cfr Ale. — Kp. st fq: Wainio Kasv.; in Kar. ross. [= ,reg. paludosa“| haud infreqvens: Sahlb. Bidr.; [Sumostroff: Beket. p. 615]. Ob. r: Brenn. & N.; Ulea: Eberh.!; Ylikiiminki et Kiiminki: Brenn. herb.; Pudasjirvi: Nyberg!, cfr. Must.; Kemi (!) Kallinkan- gas, Rovaniemi Lintula: Kihlm.; [Alatornio] Kantojiarvi: Hougb. not.; in vicinitate flum. Tornio r nobis obviam Turtola, in Rova- niemi ut etiam in interiore parte p: Hjelt & H.; O. R. Fries non vidit, cfr 1. c p. 156. — Kuus. st fq: Sahlb. Fort. et Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. in par. Kittilé st fq, in interiore parte p, sed in vicinitate fluminum Tornio et Muonio r nobis obviam, Yli- tornio ad Koskenniemi, Kolari in Ylliissaari ad Simu et Va- kevimaa: Hjelt & H.; [Sodankylé|] fq: Blom Bidr.; locis gra- 26 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. minosis subhumidis juxta ripas fluviorum praecipue partis sub- silvaticae et subalpinae totius Lapponiae sat vulgare, ut etiam in alpium convallibus et radicibus per... Finmarkiam parcius fusqve in Maséam juxta Nordcap|: Wahlenb. p. 292; Sodankyla Pelkonen — Aska, altius secus Kitinen fq: Kihlm., vide Blom Bidr.; Kuolajarvi st fg, etc.: Wainio Ann.; in ripis graminosis vel subturfosis per reg. subsilv. et subalpinam st fq — fq, in reg. alpina agri utsjokensis ad rivulos st fq, Hammasuro SO 371, Ailigas 400: Kihlm. Ant.; in reg. subsilv. et subalp. fq: Th. Fries p. 204, vide etiam M. Blytt p. 38. — [L.ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Leest., cfr Hartm. p. 552.] Lapp. ross. in graminosis humidis totras Lapp. (p): N, I. Fellm. Fries uppg. fran Finland afser tydligen Aland; den ar derfére icke egentligen oriktig, men dock vilseledande, da arten i norra och éstra Finland forekommer med vida stérre freqvens. — Sat. Kyré: Asp; mindre troligt. — Ta. Hauho: Herk.; behéfver bekriftas. Isoétacene. Isoétes lacustris Dur. In tota fere Fennia (Alandia excepta) et Lappoma varia freqventia indicatur, forsitan saepe neglecta. Karelia prope Viborg et cit.: Rupr. Distr. p. 271), cfr Led. IV p. 495+); maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries); Fennia lacus Jalguba in Karelia Onegensi (Kullhem), Nurmes (Backman), Vi- borg Kareliae, in lacu Lappajirvi Ostrobottniae austr. (Fellman), Fagervik (Hisinger), parochia Keuruu in Tavastia (Nylander), in lacu Pintamojirvi par. Pudasjirvi (Nyberg), [lacus Pargallovo Pe- tropoli]: Milde p. 277; Fenn.: Nym. Consp. p. 871; Lapponia: Roth p. 46. Al. adhuc non ann. — Ab. r [Abo!] stagnum Littois: Zett. & Br.+)!; Uskela: Nikl.!; r Sammatti in stagno Ruokijarvi: Sel. +); y] *) I. echinospora non distincta. Isoétes lacustris. F7 lac. Lojo in sinu Outamo et Biskopsnas: Ch. E. Boldt. — Nyl. Ekeniis Degerby: A. Brotherus in Herb. lyc. n. et Hult herb.; p in lac. Fagervikstrisk, Hvittrask et Marsj6n!, autumno copiose in lit. rejecta: His.1), efr supra et W. Nyl. p. 2231); Kyrkslatt Hvittrask: H. A. Kullhem! et Nyberg!; p: Sal. O. Nyl.+). — Ka. (fqq): Blom‘); Viborg: Fl. Kar. p. 193'), vide etiam supra. — Ik. [tantum in aqvis a mari remotis Pargala, Levaschova, Toxova ete.: Meinsh. p. 479, cfr Milde]. Sat. Euraaminne: Kl. Wahlman!; r Karkku! Riipila infra Koskis, et Kauniais in Kulovesi forsitan ceterum praetervisa: Hjelt: Tyrvis: Warel.'); Kyré: Asp+), vide ceterum infra. — Ta. (fq): Leop.; in lacubus majoribus (fq): Norrl. s. 6. Tav., spec. e Vesi- jarvi! et Urajarvi!; Asikkala (r): Nikl.!; st fq: Bonsd.; p: Wainio Tav. or.; Keuruu Manttaé: Seelan!, vide etiam supra. — Sa. litt Kuusankoski: Seel. ann.; Lappvesi (!) Parkkarila: Seelan!; Kangas- niemi Puulavesi: Lackstrém!; [Ruokolaks| (fqq): Hult. — Kl. st r: Fl. Kar.!); p Impilaks: Backm.'), cfr Norrl. Symb.; Uukuniemi: Nikl.! et Simming! — Kol. vide infra. Oa. adhuc non ann. — Tb. p: Broth., spec. e Pihtipudas Alvajarvi! — Sb. Mela enumerat. — Kb. Kide: Brand.! et Backm. *); Tohma- jarvi Everila: Hjelt Ant. p. 69!; [Liperi] (fq): Eur. & H.!; Pielisjarvi ad Nurmes (Backman!): Wainio Kasv., cfr supra. — Kcon. fq in lacu- bus majoribus, in lac. Mundjarvi cop., in Saoneshje pl. locis visa: Norrl. On., spec. e Perttijarvi!, cfr etiam supra et vide Giinth. p. 59, ubi enum.; Loimala in lacu ejusdem nominis: Hjelt Ant. p. 69, efeul. ep. Om. (p) ut dicitur, ipse tantum J. echanosporam legi: Hellstr.; Lappajirvi: vide supra. — Ok. (p) Paltamo in amni Hovel6 et Kuhmo: Must.; Paltamo Kirvesjarvi ad Petaéjanlahti: Brenn. Ber. 1869! — Ky. Uhtua ad Jyvilahti! in lacu Kuittijarvi: Wainio Kasv.; haud infreqvens: Sahlb. Bidr. *). Ob. tantum in stagno Kuivaniemi: Jul. p. 141); Pudasjarvi: Nyberg!, cfr supra; Simo Porttiniemi: Brenner!; {[p: O. R. Fries p. 1691)]; st r in lacubus par. Ylitornio in Raanujarvi, Miekojarvi ad Kaaranes et Pessanlompolo, Rovaniemi in Sinettalampi!: Hjelt 1) I. echinospora non distincta. 28 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. & H. — Kuus. Tavajirvi (Nyberg!), Torankiarvi (Nyberg!) et Paa- najarvi!: Wainio Kasv. — Kk. adhue non ann. Lk. st r Kolari Akislompolo: Hjelt & H.!; sub aqva in flu- viis pacificis et lacubus Lapponiae silvaticae inferioris meridio- nalis p: Wahlenb. p. 294+); Sodankyla cop. in Saitajarvi, prope Kalkkivaara: Wainio Ann.; Akisjairvi Soukkaniemi: Hjelt!; Pallas- tunturit Vuontisjarvi: Seelan !: Ounastunturi et plur. aliis locis: Norrl. Lappm. p. 268. — Li. Inari Salmiarvi: Wainio Ann.; co- piosius in lacu fluminis Paatsjoki, ubi latit. boreal. attingit 69° 20/30’: Norm. Ind. p. 53, vide etiam Th. Fries 1864 p. 48 [forsitan ad eundem fere locum ad qvem antecedens spectet), cfr N. I. Fellm. p. LXXI, Blytt p. 1238 et Hartm. p. 550. — [L.ent. reg. subalp. r Enontekiainen Kelottijarvi (L. L. Laestadius): Leest.!), cfr Backm. & H. p. 264; Kelottijarvi etc.: Norrl. Lappm. p. 268.] Lim. Nuotjavr: Hollm.! — Ium. Kolmjavr: Kihlm:! Ik. Kuolemajirvi: Malmb.; exemplaret hor till J. echinospora; detsamma giiller om Sat. Siikais (Malmgren): Simm.; huruvida Warelii och Asps uppg. iro fullt sikra, torde kunna sittas i fraga. — Kol. ,Ad Nikola folia non- nulla verisimiliter Jsoétis in flum. Svir fluctuantia legi“: Elfv. Osikert ar dock huruvida uppg. hinfoér sig hit eller till I. echinospora. — Lapp.ross. F. Ny- landers exemplar, se Herb. Mus. Fenn. p. 59, hor till I. echinospora. Sannolikt ar att arten flerstides blifvit forbisedd pa grund af dess vixtsitt, dock torde den 4 andra sidan blott undantagsvis vara allman, ehuru den ofta ar ymnig — mycket ymnig. Da I. echinospora ej atskildes af de aldre forf. — denna art beskrefs 1861, omnimdes fran Finland af Al. Braun 1862 (se under sjelfva arten), hvarefter Brauns arbete refererades af W. Nylander pa métet 28, II, 1863 — maste det i afseende 4 nagra uppg. anses osikert, till hvilkendera arten de hinféra sig; dessa uppg. dro derfor sarskildt betecknade. Isoétes echinospora Dur. Ut antecedens, sed plerumqve freqventia minore. Fennia rossica Jalguba lacus Onegae Kareliae cum J. lacu- stra (Kullhem), Fagervik (Hisinger), Fredrikshamn |= ,,Frederiks- hamm*“| (Schykovsky) paroch. Keuruu in Tavastia rarius qvam J. ') £. echinospora non distincta. Isoétes echinospora. 29 lacustris (Nylander), {Krestovski in stagis Juxta insulas fluvii Ne- vae prope Petropolin (Meinshausen)|, Lapponia orient. ad mare album prope Kantalaks [vide infra] 66° 30’ sine L. lacustri et lacus Susijirvi (Fellman): Milde p. 279, e duobus locis prioribus jam ab Al. Braun in ,Zwei Deutsche Isoétes Arten“ Berlin 1862 p. 26 enumeratur; Scand s. |: Nym. Consp. p. 871; Lapp. Fenn.: Roth p. 46. Al. adhuc non ann, — Ab. Uskela Koskis: Nikl.!; lac. Lojo in sinu Outamo: Ch. E. Boldt. — Nyl. Fagervik: vide supra; Strémfors [aut Kymmene] Marknadsbacka: Arrh. — Ka. Fredriks- hamn: vide supra; Viborg Monrepos: Selan in Medd. I p. 108: in vicinitate opp. Viborg ad Horttana, Vainikka in freto Por- kansaari et Tamminiemi sec. specimina lecta a Nerv.: Malmb. — Ik. Kuolemajirvi: Malmberg! nomine J. lacustris; [in aqvis ad mare ubiqve: Meinsh. p. 479], vide ceterum sub Ka. Sat. Siikais: Maimgren! nomine J. lacustris; r Karkku in lacu Kulovesi ad Koskis! et Kulju ad insulam magnam, Jarven- taka nonnullis locis in lacu Riipilé qvamvis parcius, Kyrd Mah- nala 1878, extra territorium in Kuru Toikko!: Hjelt. — Ta. st fq: Leop. et Asp. & Th.!; ut antecedens [I lacustris] sed parcior: Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Asikkala Urajarvi!; st fq: Bonsd.!; nonnullis locis in lacu Paijéne: Wainio Tav. Or., spec. e Korpilahti Pohjola!; Keuruu Mantta!, Kuorevesi Maitovalkama!: Seelan, vide etiam supra. — Sa. Villmanstrand Parkkarila!, Ruoko- laks et Savitaipale Kuolimojirvi: Sel. ann.; [Ruokolaks] ex unico loco lac. ad Narsakkala lecta, forsitan haud r: Hult. — K1. Suistamo Sarkaoja!, Impilaks in Ladoga contra Ratinen: Hjelt Ant. p. 69, cfr 1. c. p. 49. — Kol. adhuc non ann., vide tamen sub J. la- custrem. Oa. et Tb. adhuc non ann. — Sb. p?: Mela; Maaninka: L. M. Runeberg! — Kb. [Liperi] r Viinijoki: Eur. & H.!; p —st fq in lacubus Pielisjirvi, Pankajarvi, Nurmijaérvi nec non in Liek- sanjirvi et Koroppi: Wainio Kasv.; Nurmes: Sel. ann. — Kon. in plurib. lacub. majoribus, ut in Perttijarvi (!), Mundjarvi, sin. Onegae ad Suunu, fq obvia, in Saoneshje ad Schungu, Welikaja- guba!, cet: Norrl. On.; Jalguba: Kullhem!, cfr supra; Tiudie: 30 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Kullhem!; Loimala Rihilaks: Hjelt Ant. p. 69, cfr lL c. p. 56!; Santalo: Giimther!, cfr Giinth. p. 59. Om. freqventior qvam praecedens: Hellstr., spec. e Gamla Karleby! — Ok. in aqvis par. Kuhmo p — st fq, in lacubus Ter- vasalmi et Lammasjiirvi: Wainio Kasv.; p Koutasalmi Leppiniemi: Must. — Kp. p — st fq usqve ad Yla-Kuittijarvi et in lacubus Kiimasjarvi et Yla-Kuittijarvi obviam: Wainio Kasv., spec. ex Uhtua Yla-Kuittiarvi ad Jyvalahti! 7 Ob. Pudasjirvi haud infreqvens ex. gr. in vicinitate serratrinae Timonen: Nyb. Ber.; Simo Porttimojarvi et Pudasjarvi Aittajarvi: Brenn. herb.; Ylitornio Liiakkola prope deversorium Husa: Selan!; rr Ylitornio ad Kaaranes! et in amne et in Miekojarvi, etiam ad Pajuniemi: Hjelt & H. — Kuus. Kuusamonjarvi (!) (F. Silén): Wainio Kasy.; Pudasjarvi Kostonlampi ad deversorium Kariniemi: Nyb. Ber.; Paanajarvi: Nyberg! — Kk. in lacu Susi- jarvi: N. I. Fellm.!, cfr. 1 c. p. XXXIX, supra et infra. Lk. tantum ad Muonioniska: Norrl. Lappm. p. 268; Pallas- tunturit Vuontisjarvi: Seelan! — Li. in Varangria merid. in flu- mine Paatsjoki, in cujus parte extima |= Elvenees: Th. Fr.] mox postea qvoque a Th. Fries lecta et publicata, plur. loc. praecipue copiose in lacu ,,Ovre-Klostervand“ inter Menikas6 et Risto, folia sola ad ripas lacus intimi Bagjajavr impulsa legi: Norm. p. 331, vide etiam Th. Fries 1864 p. 48 et 49 et cfr Blytt p. 1239; term. borealis in parte orientali agri ad 69° 40’: Norm. ann. p. 82. — |L.ent. enumeratur a Hartm. p. 550.| Kk. Da Fellm. blott upptager Susijarvi, synes mig uppgiften fran Kan- talaks hafva uppkommit derigenom, att Fellm. velat antyda i narheten af hvilken ort Susijarvi befinner sig, hvarefter af misstag ett ,et“ i st. f. ad“ influtit hos Milde. Norrlin papekar att arten nistan endast upptrider pa mjuk botten samt vanligen pa grundare stillen ain I. lacustris: Norrl. s. 6. Tav.; a4fvensom att den ingalunda ar allmiinnare mot norden an den sistnamda arten, utan synes férhallandet vara alldeles motsatt: Norrl. Lappm. p. 268. — Alc. upp- gifver, enligt min asigt utan skal, att 7. echinospora ar den allmannare arten {i sédra Finland]. Polypodium vulgare. 31 Polypodiaceae, Polypodium vulgare 1. In tota fere Fennia usqve ad 64° freqventer obviam, non- nullis plagis Fenniae magis orientem versus sitae, ubi rarius, exceptis; boream versus rarius, sed usqve ad summum septentrio- nem progreditur. Till; Till. Icon. 79, Hell. p. 18; per omnes patriae provincias in Lapponiam silvaticam usqve: Wirz. Pl. off; in australioribus Fenniae vulgatissime, orientem versus ad Viborg et Imatra (ipse): Rupr. Distr. p. 50, ubi etiam Wahlenb., Wirzén et Schrenk cit.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis totius Europae: Milde p. 20, cfr Nym. Consp. p. 867. Al. fq: Bergstr. — Ab, fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand. et Sel. — Nyl, fq: omnes auct. — Ka. p: Blom; par. Viborg st fq: Malmb. — Ik, in hac provincia [,i de sydligare socknarna‘| r: Malmb.; [st r e. gr. prope Lachta: Meinsh. p. 483]. Sat, fq: Simm. et Hjelt. — Ta. fq: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. — Kl. par. Kakisalmi st fq: Malmb.! (fqq): Fl. Kar.; fq: Backm.; fq — st fq: Hjelt. — Kol. rr in fissuris rupium dioreticarum in reg, silv.: Elfv., [spec. e Rossia Nikola!]. Oa. fq: Simm.; st fq: Laur. — Tb, fq: Broth. — Sb. fqq: Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (r): Brand!; {Liperi] (fq): Eur. & H.!; st r — p in montibus per totum territorium: Wainio Kasv. — Kon. st fq — fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. Om. p: Hellstr. — Ok. st r — p: Wainio Kasv., spec. e Kuhmo Kylmala!; (st fq.): Must. — Kop. st r — p: Wainio Kasv.; Solovetsk: Knabe! Ob. (r): Jul. p. 14; Limingo: [Hellstrém]!; circa Uleaborg Zidb. non vidit; Aavasaksa: Nyberg!; r in rupibus Rovaniemi ad Lohiniva? et Hepokallio [et ad Pullinki et Kynsivaara parte suecica}: Hjelt & H.; O. R. Fries non comm. — Kuus, st r — p in mon- tibus, parce in fere omnibus montibus subalpinis |,,tunturit“]: Wainio Kasy.; Ukonvaara: Nyberg! — Kk. st r — p: Wainio Kasv.; Suhaja-guba: Beket. p. 615. 32 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Lapp. fenn, r Kolari Jouhisuannonvaara!, Kittila Paahtakallio, Muonioniska ad Saivio ad fluvium Akidsjoki: Hjelt & H.; r in ca- cumine Kommattivaara nonnulla spec.: Blom Bidr.!; in lateribus montium silvaticorum meridiei expositis per Lapp. suecicas ra- rius ex. gr... . in Vallivaara Lapp. Tornensis: Wahlenb. p. 278: Pallastunturit Rihmakuru: Hjelt; Sodankylaé Pyhatunturi, Inari (!) Tervasalo in vicinitate Tervasaari ad lac. Inari, Ruoptuinvaara in reg. pinifera, Paatsjoki et Koéngiis [ad mare glaciale]: Wainio Ann.:; in rupibus umbrosis reg. subsilv. ad Pyttelvaara!, Tirro, Kenish- koski, Paavali et subalp, ad Ailigas et Kudossuvannonpaa! sem- per parcius, spec. vidimus modo 5—7 cm. alta laminis foliorum triangularibus, 3—4 cm. longis: Kihlm. Ant.; Inari Seidvuori: F. Silén!; in Varangria merid. ad tractum praedii Elvenees: Norm. p. 326, vide Wainio Ann.; in Var. mer. ad 69° 57’—58’: Norm. ann. p. 78; Ostfinmarken: M. Blytt p. 10 et Hartm. p. 530. — [L.ent. reg. subalp. r Vallivaara (Wahlenb.): Leest.] Lapp. ross. in parte occidentali p usqve ad mare gla- ciale, nec non ad Ponoj: N. I. Fellm.; spec: e Kola!; Umba: Se- lin!: Kantalaks: Brotherus! Milde upptager 10 varieteter, hvaraf var. commune ,in Europa bor. com- mune“; attenuatum ,commune in reg. bor.“; rotundatwm ,non raro in Europa bor.“: Milde p. 10. Dessa former iro dnnu icke mig veterligen sarskilda hos oss. Cryptogramma crispa (L.) R. Br.) In Lapponia superiore ut etiam unico loco Alandiae ra- rissvme. Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 860; Lapponia Fellm. pl. exs.): Led. IV p. 525. Al. Vardé prope pagum Vargata parcissime cum Asplenzo Trichomane (J. O. Bomansson!): Kihlman in Diar. 2, X 1886. Lk, in ,,Yllos fjallen“ [= Yllastunturi] (Liljeblad): O. Swartz in Vet. Ak. Handl. 1789 p. 129, cfr. Wahlenb. p. 287, Wahlenb. Fl. Suec. p. 703, Rupr. Distr. p. 47, Milde p. 310, Backm. & H. p. 260; rr Kolari parcissime in monte subalpino Yllastunturi, ubi *) Allosorus crispus (L.) Bernh. auct. aliorum. Cryptogramma crispa. 33 jam saeculo ante a Liljeblad detecta: Hjelt & H.!, cfr. 1. c. p. 80, 81 et 88, Sodankyla Pyhatunturi: Blom!; Pallastunturit st fq et in reg. subalpina superiore et in reg. alpina cacuminis Himmel- riiki, etiam in Laukkukero: Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 79. — [Li. in reg. subalp. et alpina per totam Finmarkiam: Th. Fries p. 204, sed vix intra Fenniam. — L.ent. reg. alp. r Kaisapahta parce (Fristedt): Leest., cfr Backm. & H. p. 260 et Hartm. p. 541.| Lim. Tshun: Malmberg!, cfr Broth. Wand. p. 6; (fq) in alpe Tuatash ad Nuotjavr, Tshun: Enw. ann. et Hollm.! Pteris aqvilina L. In Fennia australi freqventissime aut freqventer et copiose crescit; ad 63° fere lat. subito rarescit, sed qvamvis rarissime paulum supra 64° septentrionem versus progreditur. Till; ,,ad Ostrobottniam mediam“ [= Kajanensem] usqve: Wirz. Pl. off; in Fenn. australi vulgatissime, inde ad Ostrobott- niam mediam excurrit (Wirzén), ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 45; maxima pars Fenn.: Fries; per totam Europam: Milde p. 45, cfr Nym. Consp. p. 861. Al. (fqq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & Br.; fq — fqq: Arrh. Ann.; fq: Sand. et Sel. — Nyl. fqq: His.. W. Nyl. et Sel. O. Nyl; fq: Brenn. — Ka. cop.: Blom. —: Ik. fg: Malmb.; [ubiqve fqq: Meinsh. p. 486}. Sat. (p>): Simm.; fqq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop.; fq: Asp. & Th. Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. cop.: Hult. — Kl. fqq: Fl. Kar., vide etiam Norrl. Symb. p. 5; fq: Backm.; fq -— fqq: Hjelt. — Kol. fq: Elfy. Oa. (»p>): Simm.; r Lapua Simsid: Laur.; Vasa prope oppidum vetus: Hjelt!; terminum borealem paulum infra V6ra attingit: Hellstr. Distr. p. 13; maxime septentrionem versus in Oravais [in vicinitate templi|: Alc. et Alc. comm. — Tb. fq: Broth., spec. e Laukkaa! — Sb. {Kuopio (!)] fq: Mela; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. Kide: Brander!; |Liperi| fq: Eur. & H.; st r Lieksa ad Nevala, Nurmes ad Pyssyvaara, Repola Koroppi: Wai- nio Kasv. — Kon. fq per maximam partem, in Saoneshje fq, etiam in Reg. occ. ad Lintajiarvi et Suojarvi! visa: Norrl. On. 3 34 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Om. in districtu non obviam: Hellstr. p. 155. — Ok. solum in Sotkamo ad Naapurinvaara: Brenn. Reseb. p. 67, spec. adscrip- tum Kourulehto ad Tipasjoki!; r Paltamo (!) in vicinitate lacus Lankinen: Must., (cfr Must. p. 40). Om Till. Icon. 78 se under Aspidium Filix mas. — Att sisom Simm. upptaga arten med samma freqvens frin Sat. och Oa., ar tydl. oriktigt; fre- qvensen framgar af ofriga uppg.; tillaggas ma dock, att arten férst séder om Parkano kyrka visade sig i mingd vid landsvigen fran Vasa till Ikalis: Hjelt. — Ob. fq: Jul. p. 14, saikert alldeles oriktigt, da arten ej upptages af Hellstr. frin Om. och ingen senare uppg. fran Ob. foreligger. Var. pubescens finnes fran Ik. Metsapirtti: Malmberg! — Ta. Sysma: Unonius! — $b. Kuopio Suonenjoki: E. Nylander & A. Chydenius!, men torde ej vara af nigon betydenhet. — En egen form finnes diven fran N yl. Strém- fors Bullers: Szlan! Blechnum Spicant (L.) Sm. In Alandia rarissime et parcissime lectwm. Al. Sund Gesterby ,,Tjannan“ parcissime et sterile tantum: Arrh. & K.!, spec. prius leg. J. O. Bomansson! Stérsta delen af Finl.: Fries; aJldeles oriktigt; ar sannolikt ett analogi- slut p& den grund att arten i Norge gar finda till Ostfinmarken (Deinboll): Blytt p. 1237 m. fi. [dock ingalunda till Varanger]. — Scand. s. 1. (exc. Lapp. plur.): Nym. Consp. p. 862; ger afven en alldeles oriktig forestallning om ut- bredningen i Finland. — Sat. r: Gadd Sat. p. 50; har aldrig bekraftats. Athyrium alpestre (Hoppe) Milde‘). In Lapponia superiore haud raro cresctt. In alpinis et subalpinis Lapp. rossicae, Kantalaks — Trios- trow [= ,Tres insulae“]: F. Nyl. Spic. I p. 15; in reg. alpina Lapp. ross. forsan totius v. g. Kildin (Hb. Baer): Rupr. Distr. p. 50; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. rossica: Milde p. 53—54. Lk. Pallastunturit: Selan! — Li. in alpibus Rouvuoaivi! reg. alpina, et Harmitschokka reg. subalp., Ti. [Rastekaisa h. 528}: Kihlm. Ant; Tana Puolmak: Arrh. ant.!; [inter Store Lerpollen 1) Polypodium rhaeticum L. auct, plur. Athyrium ‘alpestre. 35 et Nyborg, in Var. boreali, Finm. cont. ete.: Norm. p. 326, cfr M. blytt p. 11 et Hartm. p. 532. — Lent. reg. alp. fq: Leest., cfr. Hartm. 1. ¢.| Lapp. ross. Secus totam oram borealem peninsulae lappo- nicae e Kildin (Selin!) ad Triostrow (F. Nylander) et deniqve etiam ad Kantalaks (F. Nylander!): N. L Fellm.; in montibus alpinis (fq): Enw. ann.; Tshun, Hibina, in alpinis ad Nuotjavr, prope Kola: Hollm.!: Lujauri urt: Kihlm. in Bot. Not. 1887 p. 268; Ponoj: Malmberg}; Visalkina: F. Nylander!; Jokonga: [N. I. Fellman]!; multis locis in Lm.: Broth. comm. Lapp. Fenn.: Nym. Consp. p. 864; Finland afser tydl. féljande orik- tiga uppgifter. Kl. r in Ruskiala: FI]. Kar., jfr Ale. — Kol. ad Onegam prope Pe- trosavodsk: Fl. Kar., jfr Fl. Kar. p. 121, Fort. 1852 p. 54 och Herb. Mus. Fenn. p. 58; exemplaret fran Petrosavodsk tillhér enl. Norr]. On. Athyr. cre- natum, hvarfore hela uppgiften med sikerhet afser denna art, se afven R. Regel p. 325. Upptages i Suomen Kasvio p. 372 fran P., hvarmed sannolikt afses Kuus; uppg. har dock ej bekraftats. Athyrium Filix femina (L.) Roth. In tota fere Fennia freqventer — satis freqventer et praecipue in parte australi interdum copiose obviam. In Lapponia ple- rumgve raro, sed ad summum fere septentrionem legitur. Per totam patriam: Wirz. Pl. off.; Lapponia silv. et subalpina meridionalis (Wahlenb.), in reg. [sublalpina prope Kantalaks ad mare album (F. Nylander Hb.), Fennia tota (Wirzén), ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 40, cfr Led. IV p. 519; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Europam: Milde p. 51 et Nym. Consp. p. 864. Al. fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br. et Arrh, Ann.; st fq: Sand. et Sel. — Nyl. fq: His.; (fqq): W. Nyl; fq: Sal. O. Nyl. et Brenn. — Ka. fq interdum cop.: Blom. — Ik. fq: Malmb.; [ubiqve fq: Meinsh. p. 486]. Sat. (p): Simm.; fq: Hjelt. — Ta. fq: Leop.; st fq: Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tay. or. — Sa. (fqq): Hult. — Kl. fq: Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — Kol. fq — fqq: Elfv. 36 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Oa. (p): Simm. fq: Laur. — Tb. fq: Broth. et Norrl. n. v. Tay. p. 430. — Sb. fq: Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. (fq): Eur. & H.; st fq — fq: Wainio Kasv. — Kon. st fq — fg, in Saoneshje fq, in Reg. occ. loc. nonnullis vidi: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. in parte australi territorii st fq — fq, in septentrionali st fq sed parcius: Wainio Kasv.; fq: Must.; Sot- kamo Naapurinvaara cop.: Brenn. Reseb. p. 67. — Kop. st fq — fg: Wainio Kasv., vide sub Ok. Ob. Uleaborg ,Frihetsholmarne* cop.: Zidb.!; Simo prope Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi fq (Castrén): Jul. Fort. p. 3; [(fq): O. R. Fries p. 169]; r Ylitornio infra Lapinlahti, ad Pello parce, Raanukoski et Kaaranes, Rovaniemi ad Mantyjoki: Hjelt & H. — Kuus. st fq sed parce: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv.; Soukelo: N. I. Fellm. nomine Polystichum Filix mas var. erosum, vide sub hoc. Lapp. fenn. in vicinitate fluv. Akisjoki p — st fq et inter- dum satis cop., ceteroqvin r Kolari prope Sieppijarvi, Kittila ad Levitunturi (Hult), pagum Kittilé et Aakenusjoki: Hyjelt & H.; in humidis silvaticis usqve in parte subalpina Lapp. meridionalium freqventius, ut etiam in inferalpinis et radicibus alpium cum praecedente [Asp. Filia mas| parcius: Wahlenb. p. 282 et 255: Pallastunturit: Hjelt; Sodankyla Pyhitunturi, Inari Salmiyarvi et Kongiis [ad mare glac.]: Wainio Ann.; duobus locis inter tem- plum inarense et Martti! copiose, ad flum. Jevjejoki plur. locis, in reg. subalpina alpis Tuarpumoaivi: Kihlm. Ant.; Tana Puol- mak: Arrh. ant., in reg. subsilv. et subalpina usqve ad... Varangriam: Th. Fries p. 204, cfr M. Blytt p. 22 et Hartm. p. 537. — [L.ent. vide sub var. subalpinum.| Lim. Kantalaks: F. Nylander!, vide supra; Lujaur in reg. silv.. Kihlm. in Bot. Not. 1887 p. 268. — Liv. [credibiliter in vicinitate pag. Kuusreka] adest: Mela Pl — Lp. ad pagum Ponoj: N. I. Fellm.! et Mela Pl. — Lt. ad oppidum Kola: N. I. Fellm.; Srednji ad sinum Kolaénsem: Brotherus! Af former omnamnas: Var. complicatum Hartm. — Ny]. [Hogland] Ojamaa, Tytarsaari: Brenn. —- Sat. Sastmola (Malmgren): Simm. — Kon. Schungu: Norrl. On. — Dess- utom hafya exemplar som hora hit inlemnats till H. M. F. saval fran Nyl. Athyrium Filix femina. 37 och Sat. som afven fran Al., Ik., Ta., Sa. och Tb., hvarjemte formen uppta- gits i Byteskat. etc. Emellertid uppgifver Hult att denna varietet endast ar ,en lokalform framkallad af torka pi vixtstallena, di dessa under normala somrar iro fuktiga, utveckla sig bladen i enlighet med hufvudformen‘: Bot. Not. 1886 p. 17, hvarfére den icke ur vaxtgeografisk synpunkt torde fortjena vidare uppmarksamhet. Var. molle Hartm. — Ny]. [Hogland] Ojamaa: Brenn., jfr Byteskat. II o. III, Brenn. Flor. etc.; ifven denna varietet torde ej fortjena att upptagas. [Var. subalpinum Lest. — L.ent. bjérkreg. r: Lest., jfr. Backm. & H. p. 257.] Var. tripinnatum Rupr. — Fennia (Herb. Kiihlewein): Rupr. Distr. p. 41. Dessa former upptagas hvarken af Milde eller Luerssen, hvarfére de torde vara af mindre betydenhet; de tvi sistnimda aro mig okanda. Athyrium crenatum (Sommerf.) F. Nyl. Raro, sed saepius copiose a Fennia australi circ. 61° 15’ ad Lapponium orientalem ad 67° lat. crescit. In regione subalpina alpium ,,Kibirensium“ [= Kibinen- sium: N. I Fellm.] juxta Kantalaks Lapp. Ross.: Spic. Il p. 14, cfr. Rupr. Distr. p. 40, Fries p. 253 et Milde p. 56; Lapp. bor. or.: Fries nomine Asplenium crenulatum |lapsu calami, ut credi- derim, cfr 1. ¢. p. 253]; Lapp. or. Fenn.: Nym. Consp. p. 865. Ta. rr Asikkala Keltaniemi: Nikl.!, cfr. Norrl. s. 6. Tav. — Kl. Kirjavalaks [spec. leg. Sahlberg!] Lahentausta ad basim rupium et in nemorosis humidis p copiossisime: Norrl. Symb. nomine Cystopteris crenata (Somm.) Lindb., cfr 1. c. p. 5 et 6; Ruskiala prope molas Konkerinkoski: Zilliacus!, vide etiam FI. Kar. nomine Po- lypodium rhaeticum. — Kol, Petrosavodsk: W. Nylander! nomine Polyp. rhaeticum, cfr. Norrl. On. Sb. r Pielavesi Tuovilanlaks in clivo Kostis, ad Korkia- koski: Mela! et Lundstr.! — Kon. st r in nemorosis subhumidis ad Selki et inter pagos Koikari-Pyhaniemi!, ad Jalguba (!) et Dianova-gora (Simming!), Perguba (Sahlberg!): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. Ok. Kianta ad Vasonniemi! et in vicinitate Kiannanniemi! in omnibus fere locis copiosissime: Wainio Kasv., cfr Must. p. 57. Kuus. Mantytunturi et nonnullis locis ad Paanajarvi! cop. [vide sub Ok.|: Wainio Kasv.; spec. e Paanajiarvi jam leg. F. Nylander!; 38 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica Y. ad Merenoja in flum. Oulankajoki influentem: Broth. in litt. — Kk. Soukelo: N. [ Fellm.! Lim. Kantalaks: F. Nylander!, cfr supra et N. [ Fellm.; Hibini! [= ,,Umbdek Dunder“|: Broth. Wand. p. 7, vide supra. — Lp. juxta pag. Ponoj: N. I. Fellm.! Asplenium viride Huds. In Lapponia et Fennia magis orientem versus sita raro in- venitur. Ad fodinas calcarias Ruskiala, Fenniae orientalis et juxta Tiudie Gub. Olonets cum am. Angstrém legimus: Spic. II p. 14, cfr. Rupr. Distr. p. 44; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. Fenn. or.: Nym. Consp. p. 862, vide etiam Milde p. 60. Kl. r in Ruskiala (!) et Kirjavalaks (!) ad rupes calca- rias: Fl. Kar. (p) Ruskiala in fodinis calcariis ad Janisjarvi: Backm.; Parikkala (Sahlberg); Wainio herb.; Impilaks: Bergstrom!; Sortavala Tulolansaari (O. Tapenius): Hult hevb.; Ruskiala ad fodinas marmorarias: Hj. Neiglick!; r Palkjarvi Korkianiemi, Ruskiala Korpi- kallio: Hjelt Ant. p. 69!, cfr lL. ¢ p.50 et 51. — Kol. Solomeno (Giinther!): Sahlb. Bidr., vide etiam Giinth. p. 60. Kb. Tohmajirvi Hiidenvaara: Hjelt Ant. p. 19 et 69!; r Pol- vijarvi Suopolvi Hovivaara: Eur. & H.!; Nurmes Hiidenportti: Wai- nio Kasv.! — Kon. Tiudie (!): vide supra; r in rupibus calca- riis ad Valkiamaki! [prope Tiudie] et Lishmajirvi, Nikolskij (!) et Jalguba (Simming!): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 60. Kuus. Narankavaara!, Kitkajoki (F. Silén!) et in rupe Kuoppa- ojankallio prope Paanajirvi: Wainio Kasyv.; Ruoppijarvi prope Haataja (Broth. & F. v. Wright!), prope amnem Merenoja in fluv. Oulankajoki influentem: Broth. in litt. Li. Varangria Angsniis!, Karlbunden: Arrh. ant.; in reg. sub- alpina (p) per totam Finmarkiam: Th. Fries p. 204, vide etiam Wahlenb. p. 284 et XIX, M. Blytt p. 24 et Hartm. p. 538. — |[L.ent. in reg. alp. ad superiorem partem lacus Kilpisjarvi: Norrl. Lappm. p. 265; Koltapfahta]: Mela herb., vide etiam Hartm. p. 538]. Lim. Seredna: Malmberg!; Shelesna: Sahlberg!; r in monte alpino ad Hirvasjavr: Enw. ann. Asplenium viride. 39 Kl. Suistamo: Alc., beror antagligen pa férvexling eller missuppfatt- ning. — Kol. och Kon. Giinth. upptager ej nagra lokaler for denna art. — Ok. Kuhmo (Wainio): Must. p. 57, citeras oratt, da Kuusamo afses af Wai- nio. — Enl. tolfte uppl. af Hartmans flora p. 5 o. 6 ar arten tagen vid Ken- gis nira Ob. af L. L. Lest. Asplenium Trichomanes L. In Fennia maxime austro — occidentali passim (—- satis freqventer) crescit; septentrionem et orientem versus mox rarescit et ultra 63° lat. via occurrit. Till.; Till. Icon. 77; Hell. p. 18; vide ceterum infra. Al. p: Bergstr.; Finstr6m Bergo st fq: Erics.; st fq — p in Koékar et Sottunga: Arrh.; st fq in par. Sund: Prim. p. 75. — Ab. p: Zett. & Br. Pargas st r—r Attu complur. loc.: Arrh.; solum in Finby Pettu: Sand. p Sammatti ad Pahken-onsi in pago Haari- jarvi, et meridiem versus e Vaharuokijarvi: Sel; Vihti (fq): Printz. — Nyl. ad Fagervik! et Inga Hirfdal: His.; [Inga] Baré: Sel. ann.; [Helsingfors] p: W. Nyl.; Helsingtors Degerd cop.: Kihlm. ann.; st r Borga! ad Korssund et Jordansbohle, Mérskom ('!) in monte Nybroberget, Lapptrask ad Porlom, in Hogland (st fq): Seel. O. Nyl; Borga Stor-Pellinge: Seel. herb.; Perno: W. Gref- berg!; [Hogland!] p: Brenn., cfr Fl Kar. p. 195; Rupr. Distr. vide infra. — Ka. in maritimis Viburgensibus: Fl. Kar. p. 195; par. Viborg: Malmb., [forsitan ad Ik. referenda]. Sat. r Birkkala [Nokia]!: Simm., cfr Simm. p. 47 et Carlss.; rr Pyynikke prope Tampere: Hjelt, vide etiam Gadd Sat. p. 50. — Ta. Hausjiirvi: E. Stenius in Herb. lyc. n.; Luopiois in fis- sura rupis in vicinitate templi: Leop.; Palkane: Zidback in Herb. J. A. Sandman; r [Tavastehus] in monte Aulanko (!): Asp. & Th.; Hauho: Herk. et M. Gadd!; Lammi st r: Leop. ann.; st r ex. gr. [Asikkala!] Kopso, Kaitas, Karsala etc., etiam in par. Padasjoki et Kuhmoin: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Taaveli et [Padasjoki] Siko- miki (Norrlin): Wainio ann; r [par. Gustaf Adolf] ad Kokkola: Bonsd.!; Sysma Péajitsalo (Renqvist!), Hampeli (Blom): Unon.; r Luhanka Onkisalo! et Sikolahti, Korpilahti Vallyvuori: Wainio Tay. or., Korpilahti Vaarovuori: Prim. p. 59. — Sa. Villmanstrand: 40 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Simming! — KL. (p): Fl. Kar. minus distributum in Ruskiala (!) secundum adnotationem in herbario meo: Fl. Kar. p. 195; Va- lamo: Malmberg!; [Impilaks(!)] Viipula: Backm.; Palkjarvi Korkia- niemi: Hjelt Ant. p. 51! — Kol. Petrosavodsk (Simming): Norrl. On.; Solomeno: Giinth. p. 60, vide infra. Tb. r Viitasaari Etelavuori: Broth.! — Kon. r Koselma (Simming [num Kullhem!]), inter Schuiskoi et Kivatsh (Selin!), Saoneshje prope Schungu: Norrl. On.; Jalguba: Giinth. p. 60, vide infra. Fries Ofvers. p. 104 hanfor aifven Till. Icon. 80 till denna art, hvilket ir mindre troligt. — ,,Eundem cum praecedente [Péeride] servans termi- num boream versus“: Wirz. Pl. off., jfr Rupr. Distr. p. 44; Pteris uppgifves riktigt gi till mellersta [egent. Kajana] Osterbotten, men A. Trichomanes, ar ej antecknad ens fér sédra Osterbotten. P& Wirséns uppg. grundar sig tro- ligtvis: stérsta delen af Finl.: Fries, som maste anses vilseledande. — Ostro- bottnia sept. prope Pyhajoki (F. Nylander), Fennia aust. in paroec. Korpo et pr. Borga (ipse) magis orientem versus vix tuto inventum, Hogland (Schrenk in Herb. Kiihlewein): Rupr. Distr. p. 44, jfr Led. IV p. 521; for min del kan jag e} annat iin tro, att iafseende a Osterbotten foreligger nagon forvexling, da forekom- sten i Pyhajoki forefaller mig ytterst osannolik; i afseende 4 den éfriga delen af uppg. mirkes att arten senare blifvit observerad nagot mera at dster. ,,Ha- bitat in tota Europa etiam in Lapponia . . .“: Milde p.65; arten torde dock ej forekomma i Lappland, hvilket uttryckligen framhalles med orden ,,Scand. s. 1. (exc. Lapp.)*: Nym. Consp. p. 862. — Sat. Kyré: Asp; icke osannolikt, men behofver bekriftas. — Kol. och Kon. Huruvida Giinthers uppg. dro fullt sikra, torde béra sattas i fraga, da det ar méjligt att forvexling med A. w- ride egt rum, sé afven under A. septentrionale. — Ob. Rupr. Distr. se ofvan. Asplenium germanicum Weiss *). In Fennia praecipue austro — occidentali raro obviam, sep- tentrionem versus usqve ad 61° 40’ lat. (unico loco Karelhiae). In Fennia austr. pr. Helsingfors (F. Nylander): Rupr. Distr. p. 43, cfr Led. IV p. 520, Milde p. 85 et Luerssen p. 250; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 864. Al. Féglé Gripé! et unico loco in Eckerd: GC. J. Arrh.; [Foglé] Degerby: Seel. ann.; Eckeré Storby in montibus ad domum vectigalium [= ,,Tullhuset“] parcissime: Arrh. & K.; Foglo Juddo 1) A. Breynii Retz. auct. plur. Asplenium germanicum. 4] rr, Mariehamn ad Tullbron: Arrh.; Lemland Kuggholmen: Laur. Fért., Kumlinge Baré: Laurén!; Saltvik pag. Sylléda: Ch. E. Boldt; Sund Mangstekta duo caespites cum A. septentrionala et A. Tri- chomane: Prim. p. 75. — Ab. Nadendal: Karsten!, cum primum in Fennia lectum, cfr Zett. & Br., Simm., Simm. p. 48 et Malmgr. p. 7; Lojo prope pontonem Hiittis parcissime: Ch, E. Boldt! — Nyl. Helsinge Degeré prope Stansvik caespes unica: Kihlm.!, cfr supra. K1. Impilaks Viipula: Backman! Anses af nigra férfattare sisom en hybrid emellan A. septentrionale och A. trichomanes, se hirom Luerssen p. 243—246. — Framhallas ma, att {tminstone Arrh.. C. E. Boldt och Kihlm. stidse antriaffat A. germanicum tillsammans med de tv nyssnamda arterna. Asplenium septentrionale (L.) Hoffm. In Fennia maxime austro — occidentali passim (interdum satis freqventer), ceteroqvin in Fennia australi rarius, ultra 62° aut 62° 30’ unico tantum loco ad 66° 10’ lat. imvenitur. Till; in Fennia australi occid. copiose (ipse) usqve ad Forsby et ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 43; maxima pars Fenn.: Fries; in Fennia usqve ad Forsby r (Meinshausen), Helsingfors: Milde p. 82; Scand. s. lL exe. Lapp.: Nym. Consp. p. 864. Al. p: Bergstr.; (27r») Geta Bonis: Tengstr.!; Finstrém Bergo st fq: Erics.; p enum.: Arrh. & K.; Féglé Juddé (fq) Sottunga et Kokar st fq: Arrh.; st fq: Laur. Fort. et Prim. p. 75. — Ab. (»r»): Zett. & Br. in vicinitate urbis Abo (!) p: Arrh. & Hollm.,; Ispois: E. Reuter: Nadendal: Selan!; Pargas Attu complur. loc.: Arrh. Ann.; circa opp. Nystad p: Hollm.; Bromarf et Finby complur. loc.: Sand; [Karislojo| (r) inter Kattelus et Kuusis: Sel; Lojo Hiittis Palomaki et Laki- miki: Ch. E. Boldt; Vihti (fq): Printz. — Nyl. Fagervik: His.!; Inga Baré: Sel. ann.; Kyrkslatt Porkkala Ronnskar: J. Jansson!; [Helsingfors (!)] (fq): W. Nyl.; Thusby: O. Engstr6ém in Herb. lye. n,; r Borga ad ostium amnis Borga!, ad Korssund in taeniis Pellinge, Mérskom Lékberget, in Hogland cop.: Sel. O. Nyl.; Perno: Gref- berg!; [Hogland] p: Brenn!, cfr Klinge p. 14. — Ka. Fredriks- hamn (Qvist): Seel. O. Nyl. Sat. r Birkkala (!) [Nokia] Simm., cfr 1. c p. 47 et Carlss,; 42 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. Euraaminne Riitavuori: Kl, Wahlman!; r Karkku Pirunvuori et Kiurala, Birkkala Pyynikke (!) prope Tampere: Hjelt; Kyré: Asp, {forsitan non omn. certum|. — Ta. Kangasala: Blafield!; Lammi rr Hauhiala: Leop. ann.; r [Asikkala!] Kaitas in Kissakallio, Salo prope Uitto: Norrl. s. 6. Tav.: Padasjoki circ. duo km. a templo (Norrlin): Wainio ann. — Sa. Valkiala (p): Hult Fort. — K1. (p) etiam in Valamo!: Fl. Kar. p.195; [Kurkijoki] Tervus Lapinlinna: J. J. Chydenius!; (p) Ruskiala, {[Impilaks] Viipula: Backm., [cfr Hjelt Ant. p. 69!], spec. in dupl. e Kirjavalaks Pétsevaara!; Impi- laks Hunnukkaniemi: Hjelt Ant. p. 69. — Kol. Solomeno (Giin- ther): Norrl. On., vide infra. Kon. r Jalguba (Simming!), Perttiniemi [= ,,Pertnavlok*'!] (Kullhem!), in Saoneshje prope Vigorus!: Norrl. On., cfr |. c. p. 96 et Giinth. p. 60. Kuus. Rukatunturi (F. Silén!): Wainio Kasv., spec. adscr. Rukavaara!, cfr. Norrl. On. p. 96. Lapponia: Milde p. 82, kan ej anses riktigt, da arten hvarken forekom- mer i svenska, finska eller ryska lappmarken, utan blott i Finmarken, dock icke 1 Ostfinmarken: Blytt p. 1235. Kol. Da Giinther tagit A. viride vid Solomeno, men denna fyndort ej omnamnes af Norrlin, ar det modjligt att forvexling egt rum; i Giinthers eget arbete upptagas ej nagra sirskilda fyndorter for A. septentrionale. Asplenium Ruta muraria L. In Fennia praecipue magis oriental raro (— rarissime) crescit et lat. 66° 15’ septentrionem versus attingit. In rupibus ad Tiudie Gub. Olonets ut praec. [A. viride]: Spic. II p. 14, cfr Rupr. Distr. p. 42; Fenn. bor. or.: Fries; in tota Europa: Milde p. 78; Fenn. exc. bor.: Nym. Consp. p. 864. Ab. Korpo Ohvensaari in fodina calearia: C. J. Arrh.!; r in fissuris rupis orientem versus a lacu minimo inter pagos Pellon- kyla et Tallnis: Sel., cfr Sel. p. 126; Karislojo Pellonkyla {idem loc. ac superior]: Al. Lagus! Kl. ad Janisjarvi Kor'ianiemi (Backm!): Chyd. cfr Hjelt Ant. p. 50; r Palkjarvi Pirttiniemi et Linnunvaara, Ruskiala Kor- pikallio: Hjelt Ant. p. 69, cfr l. ¢ p. 51. Asplenium Ruta muraria. 43 Kon. Tiudie: F. Nylander!, cfr Fl. Kar. et supra; r Valkia- miki (!) [prope Tiudie] et Lishmajirvi! in fissuris rupium cal- ear.: Norrl. On., efr. Giinth. p. 60. Kuus. r Kitkajoki (F. Silén!), Ruskeakallio ad Paanajarvi: Wainio Kasv.; Korojoki: Broth. in litt. ,Ad oras sinus Fennici, maris baltici sinusqve bottnici circa Aboam (Par- gas), nec non Finmarkiae orientalis‘: Wirz. Pl. off., jfr Rupr. Distr. p. 42; har ej bekriftats frin Pargas, iin mindre fran Bottniska vikens strander; i Ostfinmarken ej inom Finlands botaniska griinser. — Kl, Suistamo vid Janis- jirvi: Alc., ehuru arten nog finnes vid Janisjirvi, finnes den knapt inom Suistamo. Phegopteris polypodioides Fee.‘ In tota fere Fennia et Lapponia, regione alpina sola ex- cepta, satis freqventer aut freqventer obvenit. Lapp. ross. prope Kola (Hb. Baer) et Kantalaks nec non in Ostrobottnia (F. Nylander), Fennia austr. in par. Korpo, Viborg (ipse), ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 51; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam fere Europam . . . In borealibus e locis campestribus in subalpinas ascendit: Milde p. 101; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 867. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand. et Sel. — Nyl. (minus) fq: His.: fq: W. Nyl, Sal. O. Nyl. et Brenn. — Ka. (ost ro): Blom. — Ik. st fq: Malmb. [et Meinsh. p. 483]. Sat. st fq: Simm. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 0. Tav. et Wainio Tav. or; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. fq: Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar. et Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa. st fq: Simm.; fg: Laur. — Tb. fq: Broth. et Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahlb, — Kb. fq: Eur. & H.; fq — st fq: Wainio Kasv. — Kon. fg — fqq, in Saoneshje fq: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq — st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. fq — st fq: Wainio Kasy. 1 Polypodium Phegopteris L. omn. fere auct. 44 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Ob. [p: O. R. Fries p. 169]; st fq — p praecipue ad rupes per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. fq — st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st fq — p per totum territorium: Hjelt & H.; (or) enum.: Blom Bidr.; Pallastunturit st fq usqve ad reg. sub- alpinam: Hjelt, vide etiam Hjelt & H. p. 78; st fq: Seel. kat.; locis occultis fertilibus per reg. subsilv. et subalp. p — st fq, juxta flum. Jevjejoki vulgaris, Peldoaivi SO 338 [Rastekaisa SO 178]: Kihlm. Ant.; in reg. subsily. et subalp. [usqve ad Nordeap]: Th. Fries p. 203; Wahlenb. p. 280 tantum e Nordl. et Finm. enum. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Leest., vide etiam Norrl. Lappm. p. 263.| Lapp. ross. ,iisdem cum antecedenti [Athyrio alpestri aut potius Ph. Dryopteri, vide infra] locis: N. I. Fellm.; Panfelofka: Brenner!, vide etiam Rupr. Distr. et infra. Lapp. ross. Fér min del skulle jag tro, att N. J. Fellm. afser att denna arts utbredning air dylik som hos Ph. Dryopteris, den forsta arten bland hans Filices, ehuru Athyrium alpestre [,,Polypodiwm rhaeticum*“] ir den narmast foregaende, jfr N. I. Fellm. p. XXXVILU. Bide Ph. polypodioides och Ph. Dryopteris uppriknas fran Lim. och Lt.: Broth. Wand. p. 5, 7 0. 9. Mela Pl. anfor hvardera arten for Ponoj-trakten och under senaste Kola-expedition iakt- togos hvardera arterna ifven i Lm., Ly. och Lp., hvaraf framgar att de fére- komma i hela Lapp. ross. och uppg. hos N. I. Fellm. p. XXX VIII vederlaggas. — Af Beket. p.616 m. fl. uppgifter synes deremot framga att Ph. polypodioides jster om Hvita hafvet saknas i de nordligare delarne och sedan ar jemforelsevis siillsynt. Detsamma giiller ifven, ehuru ej i samma grad, Ph. Dryopteris. Phegopteris Dryopteris (L.) Fée?). In tota Fennia et Lapponia wsqve in regionem subalpinam (betulinam) plerumqve freqventer (— satis freqventer), im Karelia orientala autem freqventissime occurrit. Till; in silvis umbrosis totius Fenniae: Wirz. PI. off; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvis reg. campestr. et montan. totius Europae ... Fennia, Lapponia: Milde p. 99; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 868, vide etiam Rupr. Distr. p. 53. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand. et Sel. — Nyl. fq: His; fqq: W. Ny; 1) Polypodium Dryopteris L. omn. fere auct.. Phegopteris Dryopteris. 45 fa: Seel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. st fq: Blom. — Ik. st fq: Malmb. [et Meinsh. p. 483}. Sat. (p): Simm; fq: Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. fq: Hult" — EL fq: FL Kar. ‘et Hyelt. — Kol. fqq: Ely. Oa. (p): Simm.; fq: Laur. — Tb. fg: Broth. et Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fqq: Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fqq per totum territorium: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. fq: Wainio Kasv.; fqq: Must. p. 57. — Kp. fq: Wainio Kasv. | Ob. (st fq): Jul. p. 14; Uleaborg fq: Zidb.; [fq: O. R. Fries p. 169]; st fq — fq et saepe cop. in lucis, silvis etc. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. fq: Wainio Kasy. Lapp. fenn. st fq — fq: Hjelt & H. vide sub Ob.; fq: Blom Bidr.; in rupibus montium Lapp. omnium svecicarum (rarius) [ceterum Finmarkia etc.]: Wahlenb. p. 280; Pallastunturit fq usqve ad superiorem reg. subalpinam: Hjelt; st fq — fq: Wainio Ann.; iisdem cum praecedente locis st fq — fq, in alpe Tuarpu- moaivi qvoqve supra terminum betulae ad rivulum vidimus, Tu- arpumoaivi NO 406, Kuarvekods h. 400, Ailigas h. 324, |Raste- kaisa SO 225]: Kihlm. Ant.; in reg. subsilv. et subalp. [usqve ad Nordcap] minus fq: Th. Fries p. 203, vide etiam M. Blytt p. 11, Blytt p. 1232 et Hartm. p. 532. — [L.ent. reg. subalp. et silv. p: Leest., vide etiam Norrl. Lappm. p. 263.] Lapp. ross. ubiqve (Ber): Rupr. Distr. p. 52; usqve ad ostium sinus Kolaénsis et pagum Umba (!) p, etiam ad Ponoj: N. I. Fellm.; Nuot’, Ora: Enw. ann., vide etiam sub Ph. poly- podiorde. Phegopteris Robertiana Al. Br. Lecta in Karelia orientali sola, ubi raro provenit. Kol. Petrosavodsk? (Giinther!): Norrl. On.; Petrosavodsk: Giinth. p. 59. Kon. ad Tiudie spec. numerosa legit Simming!, credo me hance speciem etiam ad Pyhiiniemi vidisse: Norrl. On., efr |. c. p. 95 et vide Giinth. 1. ¢. 46 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Aspidium Lonchitis (L.) Sw. In montibus superioribus Lapponiae rarissime imventur. In subalpinis ad Kantalaks: Spic. II p. 14, cfr Rupr. Distr. p. 38; Lapponia (Prytz et Fellman pl. exs.): Led. IV p. 512; ma- xima pars Lapp.: Fries; in alpinis et subalpinis totius Europae... Lapponia: Milde p. 104, cfr Nym. Consp. p. 865. Lk. Pallastunturit Pyhiakero in declivitate Pyhakuru versus: Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 77. — [L.ent. reg. alp. r: Leest.; in mon- tibus alpinis ad Kilpisjarvi: Norrl. Lappm. p. 265, vide etiam Hartm. p. 533.| Lim. in montibus subalpinis humilibus [= ,de laga fjal- len“| cirka Kantalaks: Angstr. p. 51, spec. leg. F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. et 1. c. p. XXXIX; Shelesna: Sahlberg!, cfr Broth. Wand. p. 5, [fors. ad eundem locum atqve antecedens spectat}; Seredna: Mela herb.; nonnulla spec. in Tuatash ad Nuotjavr: Enw. ann. et Hollm.! Kp. Solovetsk [= ,Solowki‘]: Beket. p. 616, ehuru ingalunda osan- nolik, torde uppgiften dock behéfva bekriftas. Li. Ostfinmarken i bjérk- och slitfjallsregionerna p anda till Nordcap: Th. Fries p. 203, m. fl. uppg. fran Finmarken, afse dock icke Finlands bo- taniska omride; detsamma giller afven uppg. hos Wahlenb. p. 281. — Tillaig- gas ma, att uppgiften fran L. i Herb. Mus. Fenn. p. 58 afser Kaafjorden. Aspidium Thelypteris (L.) Sw. In Fennia australt raro (— rarissime) obviam. Septen- trionem versus wnico loco usqve ad 63° lat. lectum. In Fennia australi in insul. Nagu Lill-Land archipel. Aboénsis (ipse): Rupr. Distr. p. 34, cfr Led. IV p. 513; Fenn. austr. occ.: Fries; in turfosis totius Europae: Milde p. 117; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 867. Al. (st r): Bergstr.; [Finstrém] ad stagnum Godby: Bergstr. Beskr. et Arrh.!; [Finstrém] Bergé: Szel. ann.; Geta Bolstaholm et Finvik: Hult ann.; pag. Jomala plur. loc. cop., Vardo ad stagnum: Laur. Fért. — Ab. r: Zett. & Br.; Korpo: Tengstr.!; Abo Hir- vensalo: Hollm. et E. Reuter; Nagu prope Finby: Arrh., |forsitan ad eundem fere loc. ac Rupr. Distr. spectat, vide supra]; stagnum Aspidium Thelypteris. 47 Kuust6: Lundstrém in herb. Mela; Pargas ad Mustfinn: Arrh. Ann.; Nystad Birkholm: Hollm.; Uskela r: Nikl.!; Bromarf cop. in stagno prope templum: Sand.!; r Sammatti Kirmuistenjarvi in insula mi- nima: Sel.; Karislojo inter Pellonkyla et Tallnas: Hult herb.; Lojo Storé Béle: Hult coll.; Lojo ,Nalk6mossen‘t nonnulla stad. a Num- menkylai: Hult & Ch. E. Boldt. — Nyl. r Fagervik Bussemossen: His.!; [Inga] Baré in stagno Bohlstrasket: Seel. ann.; Kyrkslatt Veik- kola Lammi: Brenner!; Esbo S6k6 fertilis: Kihlm. in litt.; r Borga! Sundé et ad stagnum Jordansbohle aut Kuokjarvi, Mérskom (!) ad Labbom et Syvajirvi, Strémfors ad stagnum Labbom et ad Bullers: Sel. O. Nyl. — Ik. r Rautu ad stagnum Leinikkilé, Kuolema- jarvi! et Kakki: Malmb.; Sakkola: Nikl.!; [in vic. opp. Petersburg precipue inter Staraja-Derevnja et Lachta, ceterum r: Meinsh. p. 485]. Ta. r |Asikkala (!)|- Uitto, Kartanomaki: Norrl. s. 6. Tav.; Sysméi Varila (Renqvist), Heronlampi sub jugo Tepo!: Unon. — Sa. Kerimaéki: Enw. hav. — Kl. Uukuniemi Pistovaara: Nikl.! — Kol. r in paludibus in reg. coll, {Mjatusova (Sahlberg), Mandroga, Porog!]|: Elfv.; Solomeno (Giinther): Norrl. On. Oa. r Qvarken Langskiar in stagno ,,Djuphalet’: Laur.!, cfr Diar. 1, Ill, 1884. — Kon. Dvorets et Tiudie (Sahlberg): Norrl. On., cfr. 1. c. p. 96 et vide Ginth. p. 59. Ok. Upptages sisom ymnigt férekommande ,,Kiannanjairven lainsiranni- kolla‘: Wainio Kasy. p. 137 och ,,Kiannanjarven lainsirannalla’*: Must. p. 57, hvilka uppgifter tydligen héra tillsammans; Wainios uppgift beror dock pa ett tryckfel och riittas af honom sjelf: Medd. IV p. 161. Aspidium Filix mas (L.) Sw. In Fennia austr. plerumqve satis freqventer aut freqventer crescit; jam supra 62° lat. in plurimis plagis rarescit, sed saltem ad 68° 10’ lectum. Till.; per totam patriam |= ,,cum filice femina‘|: Wirz. Pl. off.; ad lacum Imandra et in gub. Olonets (F. Nylander ined., Olbricht), insula Hogland (Schrenk) ete. cit.:-Rupr. Distr. p. 35; maxima pars Fenniae et Lapp. austr. occ.: Fries; per totam Eu- 48 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. ropam ... in regionibus borealibus rarius: Milde p. 123; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 865. Al. (fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br. fq — st fq: Arrh. Ann.; Uskela p: Nikl!; st fq: Sand. et Sel. — Nyl. fq: His. et W. Nyl; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland] (r): Brenn. — Ka. st fq: Blom. — Ik. st fq: Malmb.; [(»rr>): Meinsh. p. 484]. Sat. st fg: Simm.; st fq — p: Hjelt. — Ta. fq: Leop.; (p): Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; p: Wainio Tay. or. — Sa. st fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — Kol. p, ad Vosnessenje fq: Elfv. Oa. (st fq): Simm.; r Lapua Simsio: Laur. — Tb. r:? Broth. — Sb. r: Mela, spec. e Toivola! — Kb. r [Liperi] Sysmajarvi: Eur. & H.!; Wainio Kasv. omnino non comm. — Kon. st fq — fq, in Beonestuc fq: Norrl. On.; ubiqve: Giinth. p. 59. Ok. Sotkamo Margate Brenner! — Kar. ross. ad- hue non ann. Ob. [Pullinki parte svecica: Hjelt & H.|, vide ceterum infra. Kuus. adhuc non visum. Lapp. fenn. rr ad rupes Muonioniska inter catarrhactas Ja- sakosket ad fluvium Akdsjoki: Hjelt & H.; ad rivulos et locis hu- midis per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. meridiona- lium p, at in inferalpinis et radicibus alpium inferioribus . . . Finmarkiae usqve ad Utsjoki (fere ubiqve): Wahlenb. p. 282: Pallastunturit Pyhiakero in reg. subalpina cum Aspidio Lonchitv: Hjelt!, cfr Hjelt & H. p. 78; Tana Puolmak: Arrh. ant.; (p) in reg. subsilv. et subalp. [usqve ad Nordeap]: Th. Fries p. 203; vide etiam M. Blytt p. 17 et Hartm. p. 534. Lim. Shelesnaja-gora prope Kantalaks ad radices rupium: Broth. Wand. p. 5, spec. ad var. dentatwm Hartm. pert. vidi in Herb. Mela; Hibinaé [= ,Umbdek“] in reg. silvatica: 1. c p. 7, vide ceterum Rupr. Distr. [Imandra ad locum antecedentem certe spectat] et cfr N. I. Fellm. p. 96 et XXXIX. — Lip. in declivi- tate meridiem versus [ad fluvium Ponoj]: Mela PI. Till. Icon. 78 anses af O. Hjelt Nat. p. 54 afse denna art; enl. Fries Ofvers. p. 104 ter Pteris: m&hinda kunde Aspidiwm spinulosum anses lika sannolik. — Ob. st fq: Jul. p. 14; afser sannolikt A. spinulosum, som ej upp- tages, ehuru den 4dr nagorlunda allman i denna trakt. — Kk. Var. erosum Blytt ,Ad pagum Soukelo Lapp. ross. infimae*: N. I. Fellm.; exemplaret ar Aspidium Filix mas. 49 nog diligt, men synes mig snarare vara en form af Athyrium Filix femina och ir aifven af Kihlman bestimdt till sistnimda art. — Li. Arten om- nimnes ej af Kihlm. Ant., hvarfére freqvensen i Wahlenbergs uppgift ar mycket fdr stor, — Lt. Ora: Enw. ann.; da fyndorten ligger si afliigsen, torde det bora undersékas om formen dr identisk med den vanliga. Af de 9 varieteter som Milde uppriknar under denna art mirkas: Var. genuinum ,,vulgare praesertim in regionibus borealibus“ och ecrenatum ,,in regionibus borealibus praesertim in Germania vulgare“: Milde p. 119; de iro dock mig veterligen ej sirskilda hos oss. Aspidium cristatum (L.) Sw. In Fennia australi et media ad 63° fere lat. plerumgve raro obviam. Fenn. austr. oce.: Fries; in alnetis turfosis regionis campe- stris Europae praesertim mediae et borealis ... Scandinavia: Milde p., 130; Aland[{ia] (Herb. Fries): Milde p. 311; Fenn. med. mer.: Nym. Consp. p. 865, cfr Luerssen p. 420. Al, (st r): Bergstr.; (complur. loc.): Bergstr. Beskr.; Geta Oster- geta: Hult ann.; Eckeré Bole: Arrhenius!; par. Jomala pagum Ingby versus: Laur. Fort. — Ab, Piisparisti prope Aboam (!) (C. J. Arrh.): Zett. & Br.; S:t Marie Karsamaki: Arrh.; Pargas r Qvidja, Stortervo Korsberget (O. & E. Reuter): Arrh. Ann.; Us- kela: Nikl.!; Lojo ad praediolum Hakala: Ch. E. Boldt! — Nyl. Helsingfors Nordsj6: Seelan!; [Helsingfors] Wanda, Hausjiarvi Puo- tila sub praedio Mariefors: Sel. ann. et herb.; Thusby: O. Eng- strém in Herb. lyc. n; r Mérskom, Artsjé: Sel. O. Nyl, spec. e Morskom Backbéle! — Ka. r Sippola! in vicinitate templi, Veh- kalahti ad Kannusjirvi: Sel. O. Nyl; rr [Sakjarvi] Kavalajiirvi: Blom! — Ik. r Rajajoki! in pago Luutahinta: Malmb.; Sakkola: Nik1!; [(st fq): Meinsh. p. 484]. Sat. credibiliter adest: Simm.; r Karkku Karva in vicini- tate fossae arenae (D. J. Wadén), Kulju in insula magna, Sarkola ad amnem prope Rekola!: Hjelt. — Ta. (p): Leop.; [Tavastehus] r in vicinitate montis Sairio (C. J. Arrh.): Asp. & Th; Vanaja Kujanpaa: O. Collin!; Asikkala rarius: Nikl!; p: Norrl. s. 6. Tay. et Bonsd.!, efr. Bonsd. p. 59; Sysmé Varilaé [in prato Huhmaril: 4 50 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Blom!; J&msa: Nikl.!, vide etiam Wainio Tav. or. — Sa. Villman- strand ad sinum praedii sacerdotis et Lappvesi Pulsa!: Sel. herb.: [Ruokolaks] (p): Hult, spec. e Ruokolaks ad Hamalainen! — Kl. Uukuniemi: Nikl.!; r Kirjavalaks: Backm.; Suistamo Suistamonjoki: ad A. spinulosum accedens: Hjelt! — Kol. rr Nikola: Elfv.!; Pe- trosavodsk: Giinther!, cfr Norrl. On. Oa. r Lappo Simsié: Laur. — Tb. [Pihlajavesi!] r, etiam Virdois Kitunen: Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! Ab. Vihti p: Printz; freqvensen ir troligtvis alltfor hog, ehuru uppg. eljest fir sannolik, — Sat. Birkkala: Carlss.; Kyré: Asp; hvardera uppg. san-_ nolik, men behofver dock bekraftas. — Ta. antecknad, men finnes ej i sam- lingen: Wainio Tav. or. — Kon. ,forsan etiam in nostro territorio“: Norrl. On.: Giinth. p. 59 uppgifver éfverallt pa skuggiga stillen, hvilket sikert ar vilseledande. Aspidium cristatum x spinulosum Milde. In unico loco Fenniae australis adhuc indicatur. Sa. Imatra Fenniae: Milde p. 131 nomine A. cristatwm var. uliginosum Newm., cfr. Nym. Consp. p. 866, Hartm. ed. XII p. 11 et Luerssen p. 429 nomine A. Bootti Tuckermann. Nagot exemplar af denna form finnes icke mig veterligen LH MM. F: enl. Milde 1]. c. ar den ingalunda sallsynt i alskogar, ehuru forbisedd. Aspidium spinulosum (Mill) Sw. In Fennia australi et media plerumgqve freqventer, inter 64° et 66° lat. plerwmqve satis freqventer, ultertus boream versus rarius crescit et usqve ad summum septentrionem progreditur. Ins. Hogland (Schrenk): Rupr. Distr. p. 37; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Lapponia (Schrenk pl. exs., Baer, Ruprecht) ete: Led. IV p. 516; in Europa boreali et media copiose... boream summum versus Aspidio dilatato demovetur . . . Fennia, Lapponia: Milde p. 133; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 866. Al, fq: Bergstr. — Ab. fg: Zett. & Br; st. fq: Arrh, Ann; fq: Sand. et Sel. — Nyl. fq: His; fqq: W. Nyl. et Sel. 0. NyL; fq: Brenn. — Ka. (p): Blom. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 485). Aspidium spinulosum. 51 Sat. fq: Simm. et Hjelt. — Ta. st fg: Leop. (p): Asp. & Th.; fq: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; fq: Wainio Tav. or. — Sa. fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. fg — fqq: Elfv. Oa. fq: Simm. et Laur. — Tb. fg: Broth. et Norrl. n. vy. Tav. p. 430. — Sb. (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq — fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq, in Saoneshje fqq, in Reg. occ. st fq: Norrl. On. Om. (fqq): Hellstr. — Ok. in plagis septentrionalibus st fq, in australibus st fq — fq: Wainio Kasv.; st fq: Must. (fqq): Must. p. 57. — Koy. st fq — fq: Wainio Kasv. Ob. fq circa Uleaborg: Zidb., spec. e Raatti!; Simo prope Ruikka: Brenn. Ber. 1870 [(st fq): O. R. Fries p. 169]; (st r) Ro- vaniemi Tolonen ster.: Hjelt & H. — Kuus. et Kk. st fq: Wai- nio Kasv. Lapp. fenn. st r ad rupes et in lucis Kolari Pyha- tunturi, Lainiotunturi et infra Kellostapuli!, Kittila Levitunturi (Hult), Muonioniska Saivio ad fluvium Akisjoki: Hjelt & H: [So- dankylaé] in abiegno turfoso prope pagum Sattanen: Blom Bidr.; Pallastunturit (st fq) usqve ad reg. subalpinam: Hjelt; Sodankyla Pyhatunturi (!), Inari (!), in reg. pinifera Veskoniemi, Paatsjoki st cop., Salmijarvi, Kéngaés [ad mare glac.| fg: Wainio Ann; in reg. subalp. suprema alpium Kuarvekods et Kudossuvannonpia! nec non ad Naytamdé, Kuarvekods h. 400: Kihlm. Ant.; Va- rangria Barsnjarg, Reppen, Angsnis, Karlbunden [et Nyborg]: Arrh. ant.; Ostfinmarken: M. Blytt p. 18 et Hartm. p. 534, — \L.ent. Jukkasjarvi (Fristedt): Lzest., procul a Fennial. Lapp. ross. ad Vaidoguba (E. Nylander!) et Kildin (!) et abhine meridiem versus p, etiam ad Ponoj: N. I Fellm. no- mine Lastrea spinulosa, spec. ex Olenji!, in Pl. arct. e Kola!: Kola, Oposovo, insula Jokonska et ubiqve meridiem versus: Be- ket. p. 616; Shelesna: Mela herb.; {Lim.] Volosna, in Ly. et non- nullis locis in Lp.: Mela Pl. [forsitan p. p. ad var. spectat}. Om Till. se under A. Filix mas. — Lapp. ross. Upptages af N. I. Fellm. p. XXXVIII sisom utmirkande fér barrskogsregionen, hvilket dock maste anses vederlagdt af senare uppg. Utom Asp. dilatatum, som af Milde upptages sasom underart, sirskiljas varieteterna exaltatum Lasch och elevatum Al. Br., hvardera bl. a. frin Pe- 52 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. tersburg: Milde p. 134; ingendera ir tillsvidare antecknad i Finland. Dere- mot upptager Brenner f. glandulosa. — Ny1.[Hogland] p: Brenn., jfr Byteskat. I o. II; dess betydelse ar mig okand. Aspidium spinulosum yar. dilatatum (Hoffm.) Sw. In tisdem plagis ac forma typica crescit. Lapp. rossica tota etiam subalpina (Baer aliique): Rupr. Distr. p. 38; Lapponia rossica sinus Kolaénsis, forma ad costas tertia- rias et tota pagina subtus glandulosa, indusio glabro, Hypodematii instructa (Meinshausen) . . . |Pollaure Lapponiae forma .. . (Vichura)]: Milde p. 137; [Ostfinmarken ad templum Tanaénse = ,Taneaskirke“| etc: 1 c. p. 311. Al. p: Bergstr; Geta Gamla: Hult herb. — Ab. [Pargas] st r — p Terfsund, Langholm: Arrh. Ann. — Nyl. Perno: Selan! — Ka. Virolahti Ala-Urpala: Blom! — |Ik. st r praecipue in vicin. maris: Meinsh. p. 485.| Sat. Kallfjird: Malmgren! Oa. r Iskmo, Petalaks Rankelé: Laur. — Tb. Suojoki: Bro- therus! — Kon. cum f. typica: Norrl. On., spec. adser. Koikari- Pyhianiemi!; Dianova-gora: Simming! Om. Gamla Karleby: Hellstrom! Ob. Uleaborg Raatti: Zidb. Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!; cum f. genuina ad Ku- dossuvannonpaa: Kihlm. Ant.!; ad Tana Finmarkiae visum: Wah- lenb. p. 282 [A. spenulosum ut var. A. délatati), cfr Kihlm. Ant. et vide Th. Fries p. 203 et Milde supra. Lv. ad fluvium Ponoj inter Kamensk et Ponoj: Palmén! — Lt. Vaidoguba: E. Nylander & M. Gadd!, vide etiam supra. Cystopteris fragilis (L.) Bernh. In Fennia australi et media plerumgve satis freqventer aut passim obviam; in nonnullis plagis Fenniae magis orientem ver- sus sitae tamen rara esse videtur. In Fennia borealis et Lap- ponia plerumgve rarior, sed usqve ad summum septentrionem pro- greditur. Till; Lapponia silvatica tota (Wahlenb.) etiam rossica (Hb. Cystopteris fragilis. 53 Baer), Fennia austr. pr. Abo et Viborg (ipse), Hogland (Hb. Baer): Rupr. Distr. p. 39; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in tota Europa, locis boreal. e regione campestri usqve in alpinam: Milde p. 150; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 867. Al. (fq): Bergstr. — Ab. (fq): Zett. & Br. et Sand; st fq: Arrh. Ann. et Sel. — Nyl. p: His. fq: W. Nyl; st fq: Sel. O. Nyl.; [Hogland!] (vr): Brenn. — Ka. st r: Blom, spec. e Virolahti Muurikkala Kavalajarvi!; Viborg Monrepos: Ruprecht!, cfr supra. — Ik. r Sakkola: Malmb.; [in Isthmo non obviam: Meinsh. p. 485]. Sat. p: Simm. et Hjelt. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p — st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq in Savonia: E. Nyl. & Chyd., cfr Hult p. 149; Valkiala p: Hult Fort. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm,; st fq: Hjelt. — Kol. rr Vosnessenje: Elfv.! Oa. p: Simm.; p Lapua in monte Simsié!, Vora ex. gr. Myr- berget, Vahakyro: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb, (fq): Mela; M. & J. Sahlb. non comm, — Kb. Kide: Brand.!; [Liperi] p: Eur. & H.!; Wainio Kasv. tantum e Kuus. et Kar. ross. enum. — Kon. st fq, ad pag. Mundjarvi in clivo arenoso duro, loco umbroso, qvoqve est lecta; in Saoneshje ad Schungu pl. |: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. ; Om. adhuc non ann. — Ok. Kajana: Eberh.!; (p): Must. — EXp. adhuc non ann. Ob. Liminka: |Hellstrom|]!; Uleaborg ,,Frihetsholmarne“ parce: Zidb.; st r in fissuris rupium, Rovaniemi complur. loc. ad flumen Ounasjoki ex. gr. Meltaus, Tolonen, Ristikallio, Alajaiiiski, Hepokal- lio et Lohiniva: Hjelt & H.; O. R. Fries non comm. — Kuus. ad Poussu!, livaara!, Miéantytunturi et plur. loc. ad Paanajirvi!: Wainio Kasv.; Paanajarvi p: |. c. p. 111; Aventojoki: Brotherus & F. v. Wright! Kk. Oulanka Kivakka: Wainio Kasv. Lappy, fenn. Kittila in fodinis calcariis prope pagum ejusdem nominis et in Paahtakallio! ad flumen Ounasjoki, Muonioniska Saivio, Rautujiirvi! et Kutuniva! ad fluv. Akisjoki: Hjelt & H.; in silvestri- bus omnium Lapp. p fq, in inferalpinis et radicibus alpium ... Finmarkiae freqventius: Wahlenb. p. 283; Pallastunturit in reg. subalpina: Hjelt & H. p. 78; Inari Ruoptuinvaara et Kéngiis [ad 54 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. mare glaciale]: Wainio Ann.; plur. loc. reg. subsilvaticae Muddus- jirvi, Pyttelvaara, Tirro, Kenishkoski, ut etiam in reg. subalpina suprema alpis Kudossuvannonpia: Kihlm. Ant. spec. e Paksu- jalka!; in Varangria mer. secus fl. Paatsjoki ad Elvenees, ad ca- tarrhactam inter Klostervand et Goalsejavr: Norm. p. 327, vide Wainio Ann.; Varangria Angsniis, Barsnjarg in reg. subalp. su- periore [et ad Nyborg]: Arrh. ant.; vide etiam M. Blytt p. 20 et Hartm. p. 535. — [L.ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Leest.| Lapp. ross. usqve in summum septentrionem ex. gr. Kildin (!) aliisqve locis p, orientem versus usqve ad Raddeoi (F. Nylander) et Ponoj rarior tamen, var. dentata Hartm. ad Kitofka! in Muotofskaja-guba Lapp. ross. maxime bor. oce.: N. L Fellm.; Akmana in Lm.: Kihlm.; in Lim., Ly. et nonnullis locis in Lp.: Mela Pl, vide etiam infra. Wainio Kasy. p. 120 uppger, ehuru med en viss tvekan, att arten skyr reg. infra-lapponica och genom Skandinavien tranger fram till Lappland; hu- ruvida denna Asigt har tillrackligt skal fér sig, synes mig tvifvelaktigt. Lt. Vaidoguba (EK. Nylander): N. I. Fellm.; Nylanders exemplar tillhor Aspidium spinulosum. Ehuru denna art varierar sirdeles mycket, hvilket afven af nagra fort. pipekas — Milde sarskiljer 12 var. —- hafva i vart land endast var. dentata, se under Lapp. ross., och var. alpina Desy.: Byteskat. I o. I blifvit sarskilda — den sistnimda ar dock siker endast fran angriinsande trakter. Sasom Hartm. p. 535 framhiller, 6fvergi hos oss formerna i hvarandra. Cystopteris montana (Lam.) Bernh. In Lapponia saltem australi et Fennia maxime septen- trionali raro, sed saepe copiose leqitur. Maxima pars Lapp.: Fries, cfr. Nym. Consp. p. 867. Kuus. Kitkajoki: F. Silén!, cfr Diar. 2, XI, 1867, cum primum in Fennia annotata, et Wainio Kasv.; livaara!, Mantytunturi et plur. loc. ad Paanajirvi (!), plerumqve cop. crescit: Wainio Kasv.; inter Kuontijirvi et Rukatunturi (Broth. & F. v. Wright!): Broth. in litt. — Kix. Oulanka Piiinuorunen: Wainio Kasv., vide sub Kuus.; Sonostrow: Malmberg! Lk. (rr) Kittilié in luco ad Aakenusjoki, ubi fluvius proxi- mus est monti Aakenustunturi: Hjelt & H.! — Li. adhuc non Cystopteris montana. 55 certa; Th. Fries c. pl. in Ostfinmarken tantum e locis extra Fenniam enum, [ex. gr. Nyborg: Th. Fries p. 204]. — |[L.ent. reg. alp. et subalp. p: Leest., cfr Hartm. p. 536. Lim. Hibina [= ,Umbdek Dunder“| r: Broth. Wand. p. 7! — Lp. Rusiniha inter Orloff et Ponoj cop.: Brotherus!, cfr Broth. exk. p. 79. Struthiopteris germanica Willd. In Fennia australi et media plerumqve passim (— satis fre- quventer) obviam, excepta Alandia, uli rara esse videtur. In Fennia septentrionala etiam rara, in Lapponia rarissima et im plurimis plagis omnino non obviam, qvamvis ad summum septen- trionem indicatur. Crescit in Nylandia: Till. p. 33 nomine Hemionitis; in gu- bernio Olonets ad Baranova (ipse), Karelia versus Viborg (Am- mann 1747): Rupr. Distr. p. 49; Fenn. (austr. occ.) et maxima pars Lapp.: Fries; Scand. s. L: Nym. Consp. p. 860; Finland: Luers- sen p. 495, vide etiam Milde p. 155. Al. r: Bergstr.; [Finstrém] Basté, Jomala: Bergstr. Beskr.; Hammarland Posta, Jomala L6fdal: Arrh. & K. — Ab. (x): Zett. & Br.; Pemar ad molas Heldola: Leche p. 20; Pargas p: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; Bromarf Rilaks et Finby Pettu: Sand.; p: Sel; Vihti p: Printz. — Nyl. p ad Fagervik! et in omnibus par. vicinis: His; (fq): W. Nyl; p: Sel. O. Nyl; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka, (r) [Virolahti] prope Kayrasuo, [Sakjarvi] ad rivum Heinjoki in pago Heinlaks: Blom. — Ik. st fq: Malmb.; [st fq saepe cop.: Meinsh. p. 482]. Sat. st fq: Simm.; p: Hjelt. — Ta. st fq et semper copiosis- sime: Leop.; p: Asp. & Th. Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; st fq: Bonsd. — Sa, r in Savonia: E. Nyl. & Chyd., spec. e Rantasalmi!; Nyslott: O. Carlenius!; Hult non comm. — KI. (fq) (Backm.): Norrl. Symb.; in Karelia media st fq: Hjelt Ant. p. 69; in Fl. Kar. tantum enumeratur. — Kol. st fq — fq: Elfv. Oa. r: Simm.; r Vahakyr6 ad viam, quae ad Vo6ra ducit, Ylistaro in vicinitate templi in insula amnis!: Laur. — Tb. p: Broth. — Sb. p: Mela; Pielavesi: Lundstr.; [lisalmi] r Partala: M. & J. Sahlb. — Kb. oa . 56 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. (Liperi] p Leppalaks Rajajoki, Ojanlaks et Sysma!: Eur. & H.; Wai- nio Kasy. non ex hac prov. enumerat, cfr |. c. p. 110. — Kon. st r, in Saoneshje locis nonnullis et Reg. occ. ad Suojirvi obvia: Norrl. On.; Kappiselki — Perguba: Simming!, vide etiam Giinth. p. 60 et N. I. Fellm. p. LXX. Om. adhuc non ann., cfr Hellstr. p. 135. — Ok. Kianta ad Kiannanniemi et, ut dicitur, etiam ad Mustajoki et prope Maan- selki: Wainio Kasv., cfr. Must. p. 58; Paltamo Kemppala: Bren- ner! — Kp. adhuc non annotata. Ob. (»fq>): Jul. p. 14 [credibiliter st r]; Uleaborg: W. Nylan- der!, cfr Jul. in V. Ak. H. p. 176; Uleaborg Frihetsholmarne ster.: Zidb.; Kiiminki: Brenn. Herb.; Simo prope Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi: Hellstrém!; st r ad rivulos saltem maximam partem sterilis, Ylitornio ad Pello cop. (Hult), Raanukoski, inter Manty et Raanu- jarvi, Kaaranes (!) et Harrila, Rovaniemi Mantyjoki haud procul a Sonkkajarvi, Lohiniva ad fines Lapponiae!: Hjelt & H.; O. R. Fries non comm. — Kuus. in vicinitate Paanajarvi! ad Mantyjoki [M. & J. Sahlberg| et Kuoppaoja: Wainio Kasv.; Sarvijoki: Wainio ann. — Kk. adhuc non visa. Lk. Sodankyla Aska et ad Pyhajoki: Wainio Ann.; Hjelt & H. non viderunt. — Li, ad Seskojoki supra Utsjoki Kemensis: Wahlenb. p. 288, cfr Led. IV p. 527; in Var. merid. usqve ad lat. probabiliter 69° 43’: Norm. ann. p. 80; cfr M. Blytt p. 27, Blytt p. 1237 et Hartm. p. 540; Kihlm. Ant. non comm. et Th. Fries c. pl. in Ostfinmarken tantum e locis extra Fenniam. — [L.ent. reg. subalp. r. ad Laimolahti (Fristedt): Lzest., procul a Fennia]. Wainio Kasv. p. 130 framhaller, att denna arts sporadiska upptridande mot norden beror derpa, att den norr om sitt egentliga utbredningsomrade férekommer vid vattendrag, som icke eller endast for en kort tid halla sig frusna. Woodsia ilvensis (L.) R. Br.*) In tota fere Fennia et Lapponia plerumqve passim invent- | W. hyperborea $8 rufidula Michx. Woodsia ilvensis. 57 tur. In nonnullis plagis praecipue orientem et septentrionem versus tamen rara aut non est. Till; Fennia austr. occid. copiose in rupibus usqve ad Forsby (ipse), ins. Hogland (Schrenk), inter Petersburg et Viborg (Korin in Hb. Karpansky, sed loco specialiore ignoto), inter Penttila [= ,,Bengtili“] et Siitola in via ad catarrhactam Imatra (Fischer): Rupr. Distr. p. 53, ubi etiam Wahlenb. cit.; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Helsingfors: Milde p. 165; Fennia: Nym. Consp. p. 868, cfr Luerssen p, 511. Al. st fq: Bergstr. — Ab. (fq): Zett. & Br. p: Arrh, Ann.; Uskela (fq): Nikl.!; st fq: Sand. et Sel. — Nyl. ad Fagervik st iq Hiss iq. WwW. INye, Stic.) Dect. O. NyL; fq: Brenn., cfr Klinge p. 21 et 22. — Ka. p: Blom. — Ik. vide supra; Malmb. [et Meinsh.| non ann. Sat. p sat cop. Simm. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th. st fq in montibus: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wai- nio Tav. or. — Sa. Valkiala (r): Hult Fort.; p: Hult. — K1. fq: Fl. Kar., Backm. et Hjelt. — Kol. rr Vosnessenje! et Schtje- liki: Elfv. Oa. (p) sat cop.: Simm.; Lapua in monte Simsié: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. (fq): Mela; M. & J. Sahlb. non comm. -— Kb. p: Eur. & H; p in montibus, séd parce: Wainio Kasv. — Kon. st fg, in Reg. occ. et Saoneshje saltem ad Suojarvi et Schungu: Norrl. On. Om. adhuc non ann., vide Hellstr. p. 135. — Ok. r [Kajana| infra Ammiikoski: Must.; Hyrynsalmi Ruuhenniemi: Brenn. Ber. 1869!, vide ceterum infra. — FX. adhuc non annotata, sed certe indaganda. Ob. Kemi: Hellstrém!; Pudasjarvi Pirrivaara: (Broth. & F. v. Wright): Broth. in litt. — Kuus. livaara: Wainio Kasyv.; Paa- najirvi: F, Nylander!; Ruoppivaara, Pyhavaara, Rukatunturi (Broth. & F. v. Wright): Broth. in litt., spec. lectum prope Aventojoki! — Kk. Oulanka Kivakka! et Piiinuorunen: Wainio Kasv.; So- . nostrow: Mela herb, Lapp. fenn. r in fissuris rupium, Kittilaé Paahtakallio! for- sitan etiam ad Aakenusjoki, Muonioniska Saivio! et Kutuniva: Hjelt 58 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. & H.; in rupibus montium silvaticorum, subalpinorum et inferal- pinorum totius Lapponiae usqve ad Utsjoki p: Wahlenb. p. 279 nomine Polypodiwm ilvense; Sodankyla Pyhatunturi, Inari Ruop- tuinvaara, K6ngiis [ad mare glaciale]: Wainio Ann.; per reg. subsilv. et subalpinam p, Peldoaivi SO 344, Kudossuvannonpaa N 293: Kihlm. Ant. spec. e Pyttelvaara!; in Ostfinmarken Th. Fries c. pl. tantum e locis extra Fenniam enum. — [L,ent, reg. alp., subalp. et silv. p: Leest.] Lim. ad pagum Umba (Selin!): N. I Fellm., cfr lc. p. XXXIX; Hibinéi: Sahlberg!; Shelesnaja gora: Broth. Wand. p. 4 et Mela herb.; prope Nuotjavr: Hollm.!; Tshun: Brotherus! — Lip. in duobus montibus [prope pag. Ponoj|: Mela Pl. — Lt. Srednji ad sinum Kolaénsem: Brotherus! : Wainio Kasy. p. 90 upptager arten st r i [Kb.] Lieksa, r i[O&.] sédra Kuhmo, hvilket icke 6fverensstimmer med vaxtforteckningen. Woodsia ilvensis *hyperborea (Liljebl.) R. Br. *) In Lapponia, Fennia septentrionali et austro-orientali raro. Ruskiala Fenn. austr. orientalis (Tengstr6m jun. et W. Ny- lander): Rupr. Distr. p. 58, cfr Led. IV p. 511; Lapponia (Fell- mann [pl. exs.]): Led. 1. ¢.; maxima pars Lapp.: Fries. Kl. Ruskiala in fissuris rupium marmorearum pluribi: Norrl. Symb.!, vide etiam supra, Fl. Kar. et Fl. Kar. p. 194. Kon. in rupibus caleariis ad Valkiamaki: Norrl. On., cfr Giinth. p. 59; spec. [adscriptum Balogora] leg. Giinther! Ob. Aavasaksa: Nyberg! — Kuus, ad Paanajarvi p: Wai- nio Kasv.!, spec. etiam leg. F. Nylander!; Perno ad Korojoki! et ad Aventojoki!: Brotherus & F. v. Wright. Lk. rr Muonioniska in fissuris rupium ad Akasjoki prope Kutuniva: Hjelt & H.! — Li. in reg. subalpina prope lac. Mando- jayri [= Utsjoki prope praedium sacerdotis!]: Kihlm. Ant.; Varangria Karlbunden: Arrh. ant.; Elvenes in Varangria merid. (Th. Fries): R. F. Fristedt in Bot. Not. 1865 p. 20. — [L.ent. reg. alp. r Pelt- sana etc.: Lest., cfr Backm. & H. p. 258 et Hartm. p. 536.] 1) W. hyperborea ce arvonica Koch. Woodsia *hyperborea. 59 Lim. Kantalaks: F: Nylander!, cfr N. I Fellm. et 1. ¢. p. XXXIX; Hibini: Malmberg!; Seredna: Mela herb. W. Nylander uppger bide i FI. Kar. och i synnerhet i tillagget till den- samma p. 194 0. 195, att formen frin Ruskiala utan grins éfvergar i W. dlvensis och blott utgér ett yngre stadium af densamma [= ,,juniorem modo esse mo- dificationem Woodsiae ilvensis‘: 1. c. p. 195], jfr Herb. Mus. Fenn. p. 58 not. Stédjande mig pi Norrlins auktoritet upptager jag dock denna form under W. hyperborea, hvilken ju f. 6. genom mellanformer éfvergir i W. ilvensis : Hartm. p. 536. Woodsia glabella R. Br. In Lapponia et Fennia maxime septentrionali rarissime; parte orientali adhuc non visa. Kuus. r Oulankajoki (M. & J. Sahlberg!): Wainio Kasv. Lk. rr Muonioniska inter Kutuniva et Rautujarvi ad Akas- joki in fissuris rupium: Hjelt & H.! — [L.ent. Kurravaara (!) et Suttajoki: Backm. & H. p. 258; Tshatsekaise: A. Montin!, vide etiam Hartm. p. 536 et Nym. Consp. p. 868.] Savil de orter, som uppriknas af Wahlenb. p. 279 under Polypodiwm hyperboreum, som af Th. Fries m. fl. fran Finmarken ligga utom Finlands botaniska omrade. Arten var tidigare ej atskild fran W. hyperborea, sa att den i tryck forsta gingen omnimdes fran Finland af Wainio. Osmundaceae. Osmunda regalis L. , Ex Rupr. [Distr.] Cr. Vasc. p. 34 in fruticetis prope Lembala i. e. ad et ultra limitem rossicum, forsan autem etiam in latere fennico ejusdem, quorsum fluit amnis Lembalensis, occurrit: Fl. Kar. p. 194. Emellertid siger Rupr. 1. c. ,Karelia max. austr. in fruticetis prope Lembalova solo auct. Laxmann ex Georgio et Sobol. Fl. Petrop.“, hvarfore han saledes tyckes anse uppg. nagot tvifvelaktig, jfr dock Rupr. Diatr. p. 92; sikert ar att arten icke iakttagits pA finska sidan och Meinsh. upptager ej alls densamma. 60 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Ophioglosseae. Ophioglossum vulgatum L. In oris maritimis Fenniae occidentalis passim aut satis raro, qvamvis non in omnibus plagis, septentrionem versus ad 64 ° fere lat. annotatum. Ceteroqvin rarissime tantum obviam et 61° 40' non superat. Till; in pratis Alandiae: Wirz. Pl. off; Helsingfors (Teng- strém) et cit: Rupr. Distr. p. 32; Fenn. austr. occ.: Fries; per totam Europam etiam in Fennia: Milde p. 189; Aland. Fenn. mer. oce.: Nym. Consp. p. 870. Al. p: Bergstr.; (st fq) in pratis: Tengstr.!; p: Arrh. & K.; Fégl6 Judd6é et Sottunga ,,Kyrklandet“ p: Arrh., vide etiam Prim. p. 75. — Ab. Korpo: A. G. H.!; Nagu Emholm: Arrh.; Pargas (!) st r Skrabbdle, Malmen et insulae in Kyrkfjarden: Arrh. Ann.; in vi- cinitate opp. Nystad (p): Hollm., spec. e Birkholm!; Bromarf in multis insulis parvis in sinu Ostanberg: Sand.!; — Nyl. r Inga in taeniis in insulis Stor-Ramsj6! et Noto: His., cfr lc. p. 4 et W. Nyl. p. 223; Esbo L6f6 cop.: Kihlm. ann; Borga Linddrn prope Stor-Krogsnis in sinu Haikko! (L. M. Runeberg): Seel. O. Nyl.; Perno in insula parva sinus ejusdem nominis: Arrh., vide etiam supra. Sat. Bbjdrneborg Kumnis (A. G. Zidback): Zidb. in litt., spec. vidi in Herb. lye. n. — KI. Impilaks Viipula (Backm.!, bergstrém!): Norrl. Symb., cfr Diar. 2, X, 1869 et vide Knorr. p. 30. — Kol. rr in devexo prati fertilis ad Mandroga: Elfv:! Oa. Qvarken: Simm.!, cfr Malmgr. p. 6; Kristinestad haud in- freqvens in insulis: StrOmb.; p in insulis taeniarum: Laur., spec. e Malaks!; Vasa, Vora Oxkangar etc. Alc.; Vasa Fridskar: Broth. in litt. ; Om. Nykarleby insula Fréjs6 [= _,,Frdjsen“|: G. Hedstrom!; (st fq) in taeniis: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!, cfr Medd. I p.cee. ! Ik. Af Meinsh. p. XXXVIII framgar, att arten ej ar observerad pa karelska naset, men vil forekommer i andra delar af Ingermanland, jfr 1. c. p. 481. — Om. Den hittills nordligaste fyndorten ir Lohtaja (elev. Ch. Keck- man): Zidb. Botrychium Lunaria. 61 Botrychium Lunaria (L.) Sw. In tota fere Fennia et Lapponia usqve ad summum sep- tentrionem, regionibus superioribus Lapponiae tantum excepts, plerumqve passim aut rarius, interdum autem freqventius occwrrit. Crescit in Nosocom. Naguens: Till. nomine Lwnarza fol. filicis; Till. Icon. 4; per totam patriam ad Lapponiam inferalpi- nam usqve: Wirz. Pl. off., cfr Rupr. Distr. p. 35; Lapp. rossica prope Notosero (Schrenk): Rupr. |. ¢. maxima pars Fenn. et Lapp. media: Fries; in pratis et ericetis totius Europae: Milde p. 193; Scand: Nym. Consp. p. 870. Al, (p): Bergstr.; (fq): Tengstr.!; st fq: Prim. p. 75. — Ab. (or): Zett. & Br; ,,Pitkamatki* etc. enum.: Leche p. 30 et 20 (var.); p circa Aboam: Arrh; Pargas st fq —p: Arrh. Ann.; circa Nystad (!) p: Hollm.; complur. loc.: Sand; st r: Sel; Vihti (st fq): Printz. -— Nyl. Esbo Kaitans: Kihlm. ann.; st r: W. Nyl.; Hel- singfors promontorium Lappviken et Askola Hofvarbéle: Seel. ann.; Borga Sundé! et ,Borga malm“, Orimattila Kakelé et Pakkas: Sel. O. Nyl. — Ka. adhuc non ann. — Ik. r: Malmb., spec. e Sakkola!; [parce: Meinsh. p. 480]. Sat. (r) Raumo: Simm.!; Luvia: Hollm.; p, sed plerumqve parce, Kyré! in campo arenoso Himeenkangas satis cop.: Hjelt. — Ta. p: Leop. et Asp. & Th.; Lammi st fq: Leop. ann.; p parce: Norrl. s. 6. Tav.; st r ex. gr. ad Putkijarvi et Hara: Bonsd., cfr |. ¢. p. 59: st r — p Luhanka Judinsalo, Onkisalo in vicinitate Retuvesi! et Hietala: Wainio Tav. or. — Sa. p: Hult! — KI. st r: Fl. Kar, (fq): Backm.; ad Kirjavalaks (!) st fq: Norrl. Symb.; p: Enw. hav. — Kol. (r), in reg. aren. non lecta: Elfv., spec. e Schtjeliki! Oa. (r) Kristinestad: Simm.!; p: Laur.! — Tb, p: Broth.; | Pihla- javesi] (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 429. — Sb. (fq): Mela; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. (fq): Eur. & H!; p: Wainio Kasv. — Kon. p — st fg, in Reg. occ. ad Suojirvi pogost et Kaitajarvi! plur. loc. vidi: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 59. Om. p: Hellstr. — Ok. st fq ad Kajana! et in Sotkamo: W. Nyl. Till. p. 304; in parte septentrionali [totius territorii = Kb. — Kuus.] st r — p, in australi p: Wainio Kasv., vide etiam Brenn. Reseb. 62 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. p. 69 et 70; p Paltamo (!) ,,Lukkarin nurmen niemellié‘:; Must. — Kp. p: Wainio Kasv.; [Suma: Brenner!, cfr Beket. p. 615]. Ob. Liminka: Hellstr. in dupl.!; Utajirvi Lohipainua, |Liminka Tyrnavii} Ollila: Brenn. Ber. 1870; Ulea: Eberh.!; Uleaborg haud infreqvens: Zidb.; Ylikiiminki, Kiiminki et Ii!: Brenn. herb.; Alatornio Torpa: Hougb. not.; [(r): O. R. Fries p. 169]; par. Alatornio inter Kallinkangas et deversorium Luukas, complur. loc. inter Tervola Romssi et templum par. Rovaniemi: Kihlm.; (rr —) st r nobis obviam, fortasse propter tempus anni: Hjelt & H, — Kuus. st r — p: Wainio Kasv.; Rajala: Nyberg! — Kk. st r—p: Wainio Kasv. Lk. in Kolari! p — st fq praecipue in agris incultis, ce- teroqvin autem (rr —) st r: Hjelt & H., vide sub Ob.; [So- dankylii} (v7) ad catarrhactam Karikoski: Blom Bidr., spec. e Lintuoja! — Li. ad pagum Kyré et paucis locis juxta flum. Tenojoki ex. gr. ad Paksusammali, Nuvvus: Kihlm, Ant.; |Nyborg: Arrh. Ant.!]; Wah- lenb. p. 289, Th. Fries ¢. pl. in Ostfinmarken tantum e locis extra Kenniam enumerant, — [L,ent. Maunu: Mela herb.| Lapp. ross. per totam Lapp. ross. etiam maxime borea- lem p: N. I. Fellm.; spee. in H. M. F. adsunt e Shelesna! She- liki!, Nuotjavr!, Sapadnjinavolok!, Vaidoguba! et Kola!; Olenitsa: Mela herb. Af former omniimnas utom incisa och subincisa foljande: Var. rutacewm Fr. — Sporadisk i Lappl.: Fries. — Nyl. [Helsingfors] Mjéli: W. Nyl,; afser troligen B. lanceolatum eller B. matricariaefolium, men kan ej utredas. B. rutacewm upptogs fran K. (Karelen): Foért. 1852 | p. 55. — Var. @ i Fl. Suec. [B. boreale?] Runsala: Leche p. 20. Var. tripartitum Rupr. — Lim. Kantalaks (Rupr.): Beket. p. 615. I saknad af ,Beitriige zur Pflanzenkunde des Russischen Reiches* XI kan jag ej ‘kontrollera uppgitften. Tilliggas ma, att arten ir ymnig i flere former Ab. Nystad Birkholm pa Kuuskari: Hollm. Reseb. B. Lunaria f. subincisa Roeper. Cum forma typica rarius crescit. Al. Eckerd prope Storby: Hult herb. — Ab. Nystad Birkholm: Hollmen!; Karislojo Sirkijiirvi: A. Lagus! — Sat. Euraaminne: Kl. Wahlman!; Messukylii: K. G. J. Idman in Herb. lye. n. — Ta. Botrychium Lunaria. 63 Hauho: M. Gadd! — Tb. Keuruu Multia: Regnell! — Kb. Nurmes Piironen: Wainio! — Kp. Usma prope Kemi: Malmgren!; [Suma cum f. typica: Brenner!| — Ob. Liminka in prato cum f. typica et f. incisa: J. A. Sandman herb, — Kuus. spec. leg. Nyberg! — Lk. Kolari Simu inter typum: Hjelt & Hult! — Lim. Kantalaks: Mela herb. — Lt. ad templum Kolaénse: Hollm.! Ofvergir utan grins sdval till hufvudformen som till féljande form. B. Lunaria f. incisa Milde. Cum forma typica rarissime crescit. Ab. Nystad Birkholm: Hollmén! —- Kl. Impilaks ad sinum: Backman! — Tb, Viitasaari: Brotherus! — 0b, Liminka in prato: J. A. Sandman herb., spec. cum sporangiis in laciniis laminae sterilis. — Lk. Sodankylé Onnela: Blom! Botrychium Lunaria* boreale Milde. Qvamvis ubiqve raro et plerumqve parce proveniens, a Lap- poma septentrionali usqve ad provincias australes lectum. Uleaborg |= ,,Ulaburg“| Fenniae, Lapponia rossica ad la- cum Notosero (Schrenk): Milde p. 195, cfr Milde in Bot. Zeit. 1857 p. 880, ubi describitur, et Nym. Consp. p. 870. Al. Saltvik haud procul a templo: Ch. E. Boldt, vidi spec. — Ab. Nystad Birkholm Kuuskari inter B. Lwnaria: Hollm. Reseb.!, cfr Medd. I p. 93; Birkholm etiam parce in Piikainkari: Hollm. — Nyl. Helsingfors promontorium Lappviken: Selan in Not. XIII p. 462! Oa. Replot unicum spec. (E. Elenius): Laur. Ok. Kajana: W. Nylander!, cfr Herb. Mus, Fenn. p. 59 no- mine B. Lunaria var. rhombewm. Ob. Utajiirvi Kurimo: Brenner!; Muhos: J. A. Sandman herb.; vide etiam supra et cfr Bot. Not. 1858 p. 36. — Kk. Keret: Brenner! ad B. Lunariam vergens; Sonostrow: Sahlberg! et Malm- berg!, cfr Not. XI p. 465, spec. numerosa in herb. vidi. Li. Inari Kaamas: F. Silén!; Renée in Varangria merid.: Th. Fries Resa p. 59, cfr Th. Fries p. 204, Hartm. p. 543 etc.; 64 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. unico loco in Var. mer. 69° 57’: Norm. ann. p. 81; [Nyboreg: Arrh. Ant.! c. pl. — Lent. reg. subalp. r: Leest.; cfr Hartm. p. 543]. Lim. Shelesna: Malmberg!; Nuotjavr Ristikient: Hollm.! — Lv. Kuusreka: Malmberg!, spec. numerosa in herb, vidi; Ole- nitsa: Mela herb. — It. ad templum Kolaénse! et ad fluvium Kolaénse!: Hollm., vide etiam supra. Ly. Ponoj: Knabe Pfl. p. 280, hégst sannolikt. Om en form af B. Lunaria, som mé6jl. afser denna underart, se ofvan. Mojligen finnes afven B. crassinervium hos oss. Den beskrifves af Ruprecht i ,Bemerkungen iiber einige Arten der Gattung Botrychium“ (Bei- trige zur Pflanzenk. des Russ. Reiches. XI) p. 42 fran Sibirien och Koddis i Vesterbotten, jfr Milde p. 194, Bot. Not. 1866 p. 35 och Nym. Consp. p. 870, men synes vara féga kand. Botrychium lanceolatum (S. G. Gmel.) Angstr. Qvamvis raro et parcissime, a Lapponia boreali usqve ad provincias australes invenitur. In Lapponia Tornensi . . . et Fennia boreali: Angstrém Om de svenska arterna af Botrychium“ (Bot. Not. 1854) p. 69, ubi describitur; Lapp. Ostrob.: Nym. Consp. p. 869, vide etiam Luers- sen p. 569. Ab, Kakskerta Brinkala: Elfving!; Nystad Birkholm Kuuskari parcissime: Hollm. Reseb.!; Vihti Vanhala Ylastalo Saarnenkorpi (Tikkanen): Hult ann. — Nyl. Lovisa in campo |= Exercispla- nen| etiam prope Képbacka (C. J. Arrh.): Arrh. Sa. Lappvesi Parkkarila: Szlan in Medd. IX p. 153!; Mik- keli: Norrlin! Oa. Kristinestad quattuor in locis (Nystrém), Sastmola inter Pirttiarvi et Langfors: Strémb.; Vasa: alumn. Ehrstroém!; Vasa (!) in taeniis et inter opp. novum et vetus: Alc. sub B. matrica- riaefolio (vide sub hoc); in insula prope Gamla Vasa!, Maksmo prope templum: Laur. — Tb. rr Saarijarvi ad amnem Saarikoski unic. spec.: Broth.!, cfr lc p. 190. — Sb. r Raima inter livola et Limalaks, Toivola ad viam, Savonkyli! Kinnula, Nilsiaé Sanki- miki: Mela. — Kon. r Pyhiiniemi (!) in collib. siccis apricis et Botrychium lanceolatum. 65 Suosaari (Simming!), Perttiniemi (Kullhem!): Norrl. On.; Dvorets spec. compl.: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 59. Om. Piippola: Malmberg! — Ok, Vuokatti: J. A. Sandman herb. — TxXp. [Suma (!) ad mare album: N. |. Fellm. not.| Ob. Oulais (K. G. N. Lindholm!), Vaala ad Oulujirvi prope effluvium flum. Oulujoki (Sandman): Zidb., spec. vidi in herb. Sand- man; rr Rovaniemi Tolenen in colle sicco unicum spec. lectum: Hjelt & HJ, efr lc p. 118. — [L.ent. vide supra et cfr Hartm. p. 544.| Lim. Nuotjavr Ristikient rr: Hollm.! — Lt. ad fluvium Kola! et templum Kolaénse!: Hollm., vide etiam N. I. Fellm. Lettre p. 502, ubi enumeratur. »simillimum figura Gmelini est planta ab Uleiborg Ostrobottniae, cujus tantum unicum spec. possideo: Ruprecht, ,,Bemerkungen iiber einige arten der Gattung Botrychium* (Beitrige zur Pflanzenkunde des Russ. Reiches XI) p. 39; enligt en annotation, i det exemplar af arbetet jag begagnat, hér det om- nimda exemplaret till B. boreale Milde, jfr Hartm. X p. 284. — Mirkas bér namligen, att Milde ej upptager B. lanceolatum frin Finland. ~ Nyl. ,,Tagen af stud. L. M. Runeberg pa en gammal sved 4 Kroksniis egendom vid Borga. Han fann blott ett enda exemplar som férvaras i Museum“: Selan i Not. IV p. 253, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 59, der arten uppgifves sisom ny for Fin- land (se dock Angstrém); exemplaret tillhér den hiirstiides di innu ej atskilda B. matricariaefolium. — Upptages fran Duderhof (Larsen in Herb. Soc. FI. F.): Rupr. Distr. p. 33, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 59 not; exemplaret fores nu- mera till B. matricariaefoliuin. Botrychium matricariaefolium Al. Br. In Fennia australi et media ad lat. 68° 10° rarissime et parcissime legitur. Fennia (Fischer): Milde p. 196, cfr Nym. Consp. p. 869. Al, Geta prope Rankoskir: Hult & Tikkanen!, cfr Ale. [in ann. Hégskir, qvod nomen forsitan rectius}|. — Ab. Nagu: A. af Schultén!, cfr Not. XII p. 489; Nystad Birkholm Kuus- kari rr: Hollm.! — Nyl. [Stor|Kroksnias: {L. M.] Runeberg!, spec. ad var. palmatum pertinet; Lovisa in campo |= ,,Exercispla- nen*|: Arrh. — [Ik, Duderhof: Larsen!; rr Murina ad Ochta 5 spec. inter se dissimilia: Meinsh. p. 480}. Sat, rr Karkku Kauniaisten Niemi 2 spec. 1886, non autem ov 66 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. obviam 1887: Hjelt. — Ta. r [Tavastehus] prope praediolum Au- lanko unic. spec. juvenile (C. J. Arrh.): Asp. & Th. — Sa. Vill- manstrand [aut Lappvesi] Parkkarila: Selan in Medd. IX p. 153! Sb. rr Rautalampi in clivo Juhannusmaki 1873, Nilsia Sanki- miki 1874: Mela, cfr Desiderat p. 33. Ab. Mojligen afser Osmunda 842 c. Runsala: Leche p. 20, denna art, hvilket dock miste anses osikert. — Kroksnis fores af Alc. hit under Nagu, hvilket tydligen beror pa forvexling. For dfrigt forenar Alc. [liksom Suomen Kasvio] B. lanceolatum med denna art; jag har derfére pa analogi-slut fort hans egen uppg. fran Oa. till den senare arten. Se afven under B. Lunaria. ,Forekommer p& Kuuskari [Ab. Nystad Birkholm] under tre olika for- mer: subintegrum Milde, blott en individ, palmatum Milde [i Brenn. Flor. kal- lad partitum Milde] mycket sallsynt samt en liten form, hvilken Milde kallar till f. junior, hvilket dock torde vara oratt: Hollm. Reseb. Saval af palma- tum!, subintegrum, och hufvudformen aro exemplar inlemnade fran det om- nimda stillet, jfr Byteskat. III. Botrychium rutaefolium Al. Br.*) In tota fere Fennia et Lapponia, regionibus superioribus exceptis, satis rarum (interdum etiam passim) et semper fere parce aut parcissime crescit. Fennia borealis prope Autti, paroec. Rovaniemi et ad mare album prope Kantalaks (Herb. F. Nylander): Rupr. Distr. p. 33, efr Led. IV p. 506; maxima pars Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; Fennia: Milde p. 200 et Nym. Consp. p. 869, cfr Luerssen p. 588. Al. Hammarland Varfsvik: Arrh. Fl. — Ab. r Pargas Gunnars- Bas, Gal. tth. > WZett.,, &, Br; Abo ad Skansbrunn: C. J. Arrh.; Pargas rr Terfsund: Arrh. Ann.; Nystad Birkholm Kuuskari par- cissime: Hollm. Reseb.!; r Haarijirvi (Malmgren!) et plur. locis in Sammatti Leikkila: Sel.; Lojo Vohls (Tikkanen): Hult herb.; Lojo Kulukkasaari: S. O. Lindberg!; Vihti r Vanhala Tahkala in prato Koivisto: Printz. — Nyl. Inga Gloholmen [extra Innanback] luxu- riosum: Hisinger in Diar. 2, XII, 1882!; Esbo Skalorn: Kihlm.; r (Helsingfors] ad Fredriksberg: W. Nyl; Helsingfors (!) Djurgarden et Sandudden: Hult ann.; Thusby Gammelby: Astrém!; Mantsila 1) Plerumqve nomine B. matricarioides Willd. aut B. rutacewm Sw. interdum etiam B. ternatwm (Thunb.) Sw. Botrychium rutaefolium. 67 Ohkois: Sel. ann.; Borga {Stor|Kroksniés: [L. M.] Runeberg!; Orimat- tila [ad Ammeniyra]: Nikl.!, cfr de his duobus Sel. O. Nyl. — Ka. adhuc non ann. — Ik. p: Malmb., spec. e Rautu!; [p Pargala etc: Meinsh. p. 480]. Sat. Bjérneborg (Malmgren): Simm.; Euraaminne Lutta: KI. Wahlman!; rr et parcissime Karkku Jarventaka prope domos 1877 nunc emortuum, semel in Korkeavuori, Kauniais prope praediolum Honkala!, Kulju 1888, Sarkola prope Rekola 1876: Hjelt; Kyré: Asp |[forsitan non omnino certum]. — Ta. Somero: alumn. Ek. V. Sagulin!; Palkaine: M. Gadd!; Teisko: J. A. Tamme- lander in Herb. lyc. n; p: Asp. & Th; plur. loc: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala: Nikl.!; Hollola Uskila: Wainio herb.; [par. Gustaf Adolf} p: Bonsd.!; praecipue cop. in jugo Tammimaki: |. c p. 59; Luhanka: Markula: Unon.!; Korpilahti Mutanen: Wainio Tav. or.! — Sa. Lappvesi Parkkarila sat cop. [= ,ganska myc- ket“]: Seel. ann.!; Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!; rr unic. spec. ad {Ruokolaks| Utula: Hult!; Puumala: W. Juslin in Herb. lye. n. — KI. Uukuniemi: Nikl.!; (p) Impilaks (!) Viipula: Backm., cfr Norrl. Symb. — Hol. Petrosavodsk et Suosaari (Simming ann. sed spec. haud reportavit): Norrl. On. [num hic locus in hac provincia?, cfr Norrl. On. p. 133]; Petrosavodsk spec. numerosa (Giinth. herb.): Kihlm. Oa. Kristinestad (Nystrém), Portom: Strémb.; r in insula extra oppidum Vasa (!): Laur. — Tb. st r Jyvaskyla Tourujoki, Viitasaari! Kohiseva: Broth., cfr Wainio Tav. or.; Viitasaari Vuo- rilahti!, Uurais Pellonpiaé: Kihlm. — Sb. p: Mela, spec. e Kuo- pio!; Kuopio Podljainsalmi: L. M. Runeberg! — Kb. Kide Koivikko: |Backman|]!, cfr Chyd.; Tohmajarvi: K. Schréder in Herb. lye. n.; |Liperi] r ad deversorium Taipale!, Rotila!: Eur. & H.; Nurmes Lipinlahti: Wainio Kasv.! — Kon. Dvorets, Ashebnavolok, in- ter Vyrozero et Kusaranda plur. loc., probabiliter haud r: Kihlm., (vide etiam Norrl. On. p. 97). Om. st r Gamla Karleby!, Halso: Hellstr.; Gamla Karleby Halkukari: G. I. Osterman! — Ok. (p) Paltamo Tolonen Toivo- nieml, ,Lukkarinnurmen niemelléi“: Must. —- Kp. Kostamus Te- triniemi: Wainio Kasy.! Ob. in ,Sidkari“ |= ?] et ad Uleaborg: W. Nyl. Till. p. 304, 68 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. spec. ex Hailuoto!; Uleaborg haud infreqvens: Zidb.; Muhos ad Mon- talampi! et Simo Marrostenmiaki: Brenn. herb.; Tornea ad Torpa: Kihlm.; [r: O. R. Fries p. 169]; r et parce Ylitornio ad Har- rila, Rovaniemi (!) ad Tolonen et Tervo: Hjelt & H. — Kuus. Rukajarvi: B. Nyberg!, cfr Wainio Kasv. Lk. r et parce in campis graminosis, Kolari ad Aka’slompolo et Sieppijarvi!: Hjelt & H.: [Sodankyla] ad Anneberg duo spec.: Blom Bidr.!; Sodankyla Pelkonen et Niemela: Kihlm.; Kuolajarvi (>fq>): Eberh.! — Li. adhuc non ann. — |L.ent. reg. subalp. r: Leest.; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius!, vide etiam Fries p. 252 et cfr Hartm. p. 545.| Tim. Kantalaks: vide supra et cfr N. I. Fellm. nomine B. yutaceum Sw. — Luv. Olenitsa: Mela herb, — Lt. Kola: Bren- ner!, cfr N. L Fellm. nomine B. matricarioides Willd., ut etiam |. ce. p. XXXVIII et LXXL Botrychium virginianum (L.) Sw. In Fennia australi et media (ad 62° 45’) rarissime et parcissime. Finland: Luerssen p. 593. Al. Eckeré: Zetterberg! Kl. Impilaks prope praed. Viipula (Backm.!): Norrl. Symb., spec. etiam leg. A. Genetz, cfr. Diar. 10, XI, 1866, cum novum salutatum est. — Kol. prope Petrosavodsk: Giinther!, cfr Giinth. p. 59; Petrosavodsk! spec. numerosa cum Ophioglosso vulgato, Eqviseto scirpoide, Botrychio Lunaria, etc.: Kihlm., Kon. rr Tiudie (Simming!): Norrl. On., cfr 1. c. p. 96; ad lac. Nigozero (Giinther), inter Dvorets et Mundjarvi spec. compl: KihIm. ,Fennia bor. ad fl. Kemi pr. Autti, spec. minora ut in Suecia bor. (I, Nylander): Rupr. Distr. p. 34, jfr Milde p. 208 och Led. IV p. 506; Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 869 liksom Syll. p. 434. Alla dessa uppgifter héra tydligen tillsammans. Ehuru icke osannolika, synas de mig dock erfordra bekriftelse: i Sverige gar arten till Angermanland och Jemtland: Hartm. p. 545, hv arfore den angifna fyndorten i Ob. (omkr. 65° 45’—65° 50’) ligger vida nordligare. Méjligen afses B. matricariaefolium eller snarare den senare sirskilda B. lanceolatum, se Fries p. 252. — Ik. Ehuru arten nog férekommer 1 Inger- manland, ir den dock ej bekant fran karelska naset: Meinsh. p.480—481. — Kl. Arten ar ytterst sillsynt; ehuru Backm. ledsagade mig g till fyndorten. kunde jag ej finna nagot exemplar 1876. -4 \ 7/ Gymnospermae, | Coniferae, Taxus baceata L. In Alandia nunc saltem rarius tantum crescit. In Fennia continenti maxime austr. — occidentali etiam indicatur, sed non omnino certa. Kalm; in rupibus insularum extimarum Alandiae (copiose): Prytz cont.; Alandia: Wirz. Pl. off. et Nym. Consp. p. 677, cfr Trautv. I p. 39, Képpen p. 503—504, Ign. Geogr. p. 341 et Blom- qvist Cat. p. 4. Al. crescit (copiose) in extremis insulis maris alandici: Teern- strém p. 58, cfr. Radl. p. 235; Gadd Plant. VIII p. 6, vide infra; r: Bergstr.; |Hammarland] Hellesbyskog: Bergstr. Beskr.; in taeniis australibus et orientalibus Jungfruskir [in par. Jomala prope Of- verby|, Eckerd: Tengstr.!; Lemland Jungfruskaér: A. Liljenstrand!; Finstr6m Bergé Granholmen: Erics.; Geta (!) Griandal 2 spec. (y et Oo) Hagé 2 spec. (¢ et Q) et Brando ad litus maris uni- cum spec. (97), incolae dicunt etiam in silva circa Grandalstra- sket hic illic occurrere: Hult ann.; Eckeré Storby: Leop. ann.; Hammarland (!) Hamrudda, Fodglo Juddo Ojin fruticosa!, Féglé prope Not6 et ex indicatione incolarum ad Hastersboda: Arrh.; Geta Hamnskir et Mattskir: Hollm.; Lemland Slatholmen: Laur. Fort.; Mariehamn, Sund Hulta: E. Eries. Sédra och mellersta Finl.: Fries, beror troligtvis pa ett tryckfel. ,Ab. Ar af de siillsyntare tridslagen, som vixa i var skirgird... Idegran vixer nog p& Kimito 6, mera allmint pa Aland“: Gadd Plant. VIII 70 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica Y. p. 6; Lojo 6 (Jalansaari): Hels., jfr Desideratkat. p. 32 och Alc.; 8. O. Lind- berg. som forgifves sdkt den pa Jalansaari, betviflar uppg.: Medd. VI p. 188: mellan Isosaari och Jalansaari i n. v. delen (apothekar Hedberg): Al. Lagus (senare meddelande in Lindbergs). Ehuru saledes idegranens forekomst sar- skildt i Lojo (60° 15’ lat. 41° 25° long.) tyckes vara sannolik, finnes dock ej finnu nagot exemplar i samlingen. Férekomsten pa Kimito, ehuru ej heller osannolik, ir innu mera i behof af bekraftelse. — Tillaggas ma, att artens forekomst i Finland ej framgar af DO. Prodr. XVI, 2 p. 500. Ternstréms och Gadds uppg. antyda, att idegranen fordom varit allman- nare pi Aland an for niirvarande ar fallet, och detta bekraftas afven af se- nare botanister; si uppgifves: ,,Férut skall idegranen hafva varit vida all- minnare, men di den af folket dels fér sin sega och harda ved begagnas till segelringar och anvat pa skeppen, dels nedhugges sasom besvarlig pa betes- marker, hvilket tyvarr forliden sommar [1875] hande vid Hagoé, sa blir den ir efter dr allt sillsyntare“: Hult ann., och Arrh. intygar att han flerfaldiga ginger varit i tillfalle att éfvertyga sig om det samma. ». allminhet ar Taxus baccata pa Aland en lings marken krypande buske, hvars 1,2—2,1 m. [de ursprungliga m&tten iro reducerade till meter] Janga grenar resa sig blott 0,6-—0,9 m. Ofver jordytan. Det ofvan nimda exemplaret vid [Geta] Braindé gor derifrin ett anmirkningsvardt undantag. Uppmitningen af detsamma den 26 Juli [1875] gaf foljande resultat. Exem- plaret, en buske med tvenne hufvudgrenar, var 3.5 m. hégt. Den ena n. upprita hufvudgrenens lingd var 3,8 m., dess omkrets 0,5 m. 6fver marken 40 cm. Den andra, n. ratt utst’ende hufvudgrenens omkrets vid samma héjd éfver marken var 30 cm. Stammens omkrets vid dessa bada grenars fore- ningspunkt omkr. 0,12 m. 6fver marken var 64 cm. Pa alla honexemplar sutto [i Juli] omogna bir, pa hanbuskarne férvissnade blommor“: Hult ann. Sisom odlad gir idegranen endast med svarighet iifven i sédra delen af landet; si gingo de flesta exemplar pi Myllysaari vid Viborg ut under vintern 1879—1880: stationsinsp. G. Niklander i Medd. VI p. 260, der f. 6. lemnas uppg. om nigra in- och utlindska barrtrids hirdighet, se afven den fullstindiga férteckningen i detta afseende af samma forf. i Tidning for trad- gardsodlare 1881. Juniperus communis L. In tota Fennia et Lapponia usqve ad regionem alpinam frequentissime — freqventer et saepe copiose obviam. In regioni- bus superioribus in f. nanam sensim transit. Fqq') aut fq in Fennia inveniri consentiunt omnes fere aucto- 1) Prytz cont., Bergstr., Arrh. Ann., Sel. O. Nyl., Blom, Hjelt, Leop.. Norrl. s. 6. Tav., Wainio Tay. or., Hult, Broth., Mela, Must.; cop.: Fl. Kar.; fqq in toto territorio: Norrl. On. ond Juniperus communis. v1 res [fq ad Nikola haud adn.: Elfv.|, cfr Till, Kalm, Hell. p. 18, Prytz cont.; per totam Fenniam: Wirz. Pl. off; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in silvaticis fere Europae totius a Lapponia,.. . Fennia ...: DC. Prodr. XVI, 2 p. 479, vide etiam Nym. Consp. p. 676, Ign. Geogr. p. 341, Képpen p. 450—452 et infra. Lapp. fenn. (st fq) — fq variis locis aridis per totum ter- ritorium: Hjelt & H.; fq, saepe praesertim locis arenosis apertis sub forma ad J. nanam vergente occurrit: Blom Bidr.; ubiqve scil. praecipue locis humidiusculis in parte silvatica, subalpina et inferalpina omnium Lapp. vulgatissime, ut etiam, in alpibus earumqve lateribus ubiqve fg: Wahlenb. p. 276, cfr |. c. p. LXIII (partim ad var. nanam spectat, ut etiam seqvens); ubiqve: Fellm. Lapp.; locis irrigatis et subturfosis longe supra terminum betulae hine inde penetrat, in reg. subalp. et subsilvatica fq — fqq, in alpium locis, ventis tempestatibusqve maxime expositis, tantum formae nana Willd. et subnana Sel. reperiuntur et alibi qvoqve, ut jam in desertis inter Kultala et Rovanen sodankylensem, valde insignes vidimus, sed forma et dispositio foliorum in eodem fru- tice adeo variabiles esse possunt, ut varietates constantes haud constituere videantur, Pietarlauttasoaivi S 458 forma typica ce. fr., Peldoaivi SO 460 f. typ., SO 550 f. nana, Kudossuvannonpaa N 395 f. nana, Ailigas SV 383 f. nana, |[Rastekaisa SO 226 f. ty- pica, SV 415 f. mana]: Kihlm. Ant.; in reg. subalp. inf. fq: Arrh. ant. — [L.ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.| Lapp. ross. ubigve fq: Fellm. Ind.; fqq: N. L Fellm. I afseende 4 enens utbredning ma tillaggas foljande: Kl. Suistamo och Palkjirvi p-st fq: Hjelt, jfr Hjelt Ant. p. 33. — Tb. I grinstrakterna mellan Saarijarvi och Viitasaari air enen sparsam och ej allmién, ehuru limpliga lokaler finnas i éofverfléd; detta som exempel pa att utbredningen ifven af denna art ej ir alldeles jemn: Kihlm. Enen, ehuru i allminhet fdrekommande i buskform, antager dock sisom kindt nigon ging form af ett mindre triid och har jag i detta af- seende antecknat fdlj. uppg. — Ab. Reso Hintsa omkring 6 km. fran Abo vixer alldeles ensam pa en stenig backe ett entrid, hvilket 1,5 m. frin marken eger en omkrets af 120 cm.: Finland 1885 N:o 84 A; Masku Odensaari niira till garden finnes ett entriid, hvars stam vid roten har en omkrets af 141 cm. och 2,38 m. ofvan jordytan, der grenarna vidtaga en omkrets af 109 cm., stammens hela héjd fr inemot 5,34 m., dess 4l- der uppskattas till minst 200 ar: Abo Und. 1886 N:o 178; en teckning af 72 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. en 7,143 m. hég en i Lojo, gjord af Ing. Inberg forevisas 2, III, 1878, jfr Bot. | Not. 1878 p. 107. — Nyl. A Torsviks girds mark i Kyrksliatt finnas Atskilliga en- trid, grupperade i en allé och hallande i medeltal 5,34 m. i héjd (Folkv.): Wasabladet 1885 N:o 63; ,ad Nordsj6 et ad praedium Esbogard forma ejus elegans cupressiformis obvia“: W. Nyl. — Ka. I Orslahti by af Virolahti soc- ken fildes senaste hést ett entrad, hvilket i diameter pa bredaste stillet var 44,5 cm. och pa smalaste 32 cm. Lingden var 9,2 m. Pa samma trakt har det funnits ett annat entriid, hvilket pa 8,91 m:s hojd i diameter var 17 cm. samt hade stammen rak och utan grenar (Aamulehti): Helsingfors Dagblad 1883 N:o 15. — Ik. Pallila 150 ar gammal, 13,76 m. hog, 20 cm. i diameter: Blomqvist Cat. p. 14, jfr Ign. Geogr. p. 341. — Sat. Tradartade enar fére- komma flerstides i Karkku: Hjelt. — Ta. [Enen] blir stundom tradartad sa- som vid Hirvijirvi, der exx. antraffades af anda till 20 cm. i diameter vid brésthéjd: Leop. — Sa. Pa Metteli enbuske i Kristina socken ar [kronar} 3,27 m. i omkrets nira jorden, [stammen] 7,72 m. hodg, kronan [upptill] 29,7 m. i omkrets: Anteckning [af Prof. Bécker omkr. 1836] bland Apoth. Hobins papper. — Kon. I trakten af Schuja finnas tradlika enar af c. 4 m. héjd: Kihlm. — Lm. Enen utbildar har upprata meterhéga stammar af ‘inda till 30 cm. i diameter och nar en alder af mer 4n 500 ar: Kihlm., jfr Bot. Not. 1887 p. 269. I synnerhet & orter, der tegel under en langre tid blifvit branda, ut- bildar enen sin egentliga cypressartade form, sa t. ex. Nyl. Thusby, Ta. Asik- kala Varja m. fi. stallen: Norrl. ant.; Janakkala Leppakoski: Zidb. ann., se ifven just ofvan under Nyl. Om fruktens beskaffenhet hos enen, jfr Medd. VI p. 208. — Ar 1880 led enen i stérsta delen af landet skada genom den ogynsamma vintern: Medd. VI p. 253; likas& i trakten af Tammerfors eller ,fran [Ta.] Toijala till [Sat.] Yldjarvi vintern 1887—1888 pa den sida som vetter mot séder“: Tammerfors Aftonblad 1888 N:o 42; samma ir stillvis i Sat. Karkku: Hjelt; allmant skadad i Ta. Asikkala varen 1888: Norrl. ant. Juniperus communis f. nana Willd. In regione alpina freqvens, in regionibus inferioribus Lap- poniae freqventia minuitur, ut f. genuina in Lappoma infima jam rarissima sit, in scopulis autem maritimis etiam ad 60° 15’ lat. lecta. Cum forma typica sine termino confluit, et formae inter- mediae praecipue in regionibus infertoribus Lapponiae freqventes. Maxima pars Lapp.: Fries, cfr. Trautv. Il p. 20 et 39, Nym. Consp. p. 676 et K6ppen p. 466. Al. Kumlinge Krokarne in rupibus ad mare vergentibus: Arrh. & K. Juniperus communis. 73 Om. Gamla Karleby Yxpila: Kihlm. — Kar. ross, In ru- pibus altis in mari albo ex. gr. Keliak prope Kemi: Sahlb. Bidr:.; vide ceterum infra. | Ob. [r: O. R. Fries], vide ceterum sub f. swbnana. Lk. st fq in montibus subalpinis, ubi etiam specimina a forma vulgata maxime diversa vidimus; formae intermediae ta- men hic qvoqve freqventiores sunt, ut ambae formae vix discerni possint, formae ad var. nanam vergentes etiam extra montes subalpinos, etsi rarae, inveniuntur, ex. gr. in Kolari prope Joki- jalka: Hjelt & H.; [Sodankyli] in cacumine Kommattivaara unicus frutex mihi obvius: Blom Bidr.; Sodankyli Pelkonen: Kihlm.; Kit- tili in parte maxime sept.: Selan!, vide etiam Kihlm. Ant. sub f typ. — Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!; Utsjoki st fq: Svel. Kat.; [Varanger] reg. subalp. — reg. alp. inf. fq: Arrh. ant., spec. e Niiytiim6!, vide ceterum sub f. typica. — [L.ent. reg. alp. fq, reg. subalp. p: Lest. vide etiam Grape p. 104 et Norrl. Lappm. p. 267 nomine ,,en“.| Lapp. ross. haud infreqvens; N. I. Fellm., spec. ex. gr. e Kantalaks! et locis magis septentrionem versus. Kar. ross. Ehuru f. nana nog torde forekomma pa klipporna vid Hvita hafvet, air dock sikert hufvudformen afgjordt ofvervagande, hvarfore uppg. hos Gomilefskij p. 93, att f. nana skulle ensam férekomma i Kemska och Poyjenetska kretsarna ir alldeles oriktig; se aifven Képpen p. 451 och 466, hvarifran citatet ar taget. Denna form, som motsvarar § alpina hos Wahlenb., siarskiljes icke i afseende & utbredningen hvarken af honom eller Fellm. — Nym. Consp. p. 676 upptager densamma sisom en sirskild art. Att den atminstone hos oss icke kan betraktas sisom sidan, framgir af det ofvanstiende, se afven Eichler i Engler, ,,Die natiirlichen Pflanzenfamilien* Il Abth. 1 p. 102, (jfr L 6. d): Mellanformerna emellan denna och hufvudformen motsvara, sasom re- dan framhélls under sjelfva arten, var. subnana Seel. — Mela kasy. p. 194 an- vinder beniimningen intermedia M. Dylika former finnas i H. M. F. fran Ob. Alatornio Kalkkimaa! och Ylitornio Huitapera!: Brenner; Tornea: Selan!; [Ylitornio] Aavasaksa: Brenner! och Nyberg! — Lk. Muonioniska (,,Muonio Ofverby“): F. W. Maklin!; Pallastunturit: Selan!; — Li, Inari Karvaselka: Selan!, se f. 6. under hufvudformen och f. nana. 74 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Thuja occidentalis L. forekommer sisom odlad bl. a. iSandviks park nara Wasa i Oa. och uthirdar utan betickning, ehuru den ej trifves synnerligen vil, jfr Schiib. p. 148; samma dr forhallandet i Sat. Karkku Kulju tradgard: Hjelt; den upptages ifven sisom odlad i Brenn. Flor. — G. Niklander uppger om densamma, att den ,,visar sig fullt lika hiardig som nagot af vara inhemska barrtrid“: Tidn. for Tridgardsodlare 1881 p. 52. Tillsvidare odlas den dock ganska litet: Blomqvist Cat. p. 9. Picea excelsa Link‘). In tota Fennia et in Lapponia austral freqventer vel fre- qventissime obviam et sola (praecipue locis subturfosis) vel saepius pino betulaque mixta silvas efficit, ut, si Pinum silvestrem ex- cipimus, arbor maxime vulgaris et maximi ponderis sit Kenniae; in plagis quibusdam territorii minoribus tamen rarius vel fere deficiens. Septentrionem versus in parte maxime occidentals ad 68° 8" lat. provenit (circ. 295 m. supra mare), deinde terminus septentrio- nalis procedit, ut ad 47° 51’ long. a Ferro singulae arbores usqve ad 69° 30’ lat. sint visae. In parte maxime orientali paeninsulae lapponicae viz autem supra 67° crescit et silvae abi- egnae ultra 66° 10’ non adhuc annotatae. Formae hujus speciei apud nos adhuc non satis exploratae et limites earum incertz, quare omnes hic inclusae sunt. Fq in tota Fennia inveniri consentiunt plurimi auctores (exceptiones vide infra), cfr Till, Kalm, Hell. p. 17; ,,per totam patriam usqve in Kiatkesu’anto,; Ivalojoki Lapponiae“: Wirz. PI. off; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; ,,in Europa boreali.. . silvas densas et vastissimas constituens. In Lapponia tornensi et rossica, ubi extremum fere arborum limitem ?) inter Muonioniskam et Katkesuvandum 68° 10’ attingere vidi, per... Fenniam... extensissimas silvas efformat, nunc sola, nunc cum Pino silvestra et Betula pubescente mixta‘: Parlatore in DC. Prodr. XVI, 2 p. 415—416; Fennia: Nym. Consp. p. 674; ,,est aussi [comme P. syl- 1) Pinus Abies L. auct. plur. fenn. Vide de hac arbore Blomqvist H, ubi descriptio praecipue oeconomica plena. 2) Vix recte, vide infra. Picea excelsa. : 75 vestris| trées-commun et forme de vastes foréts au sud du cercle polaire. La limite septentrionale a laquelle il atteint est mar- quée par une ligne, qui d’un peu au nord de ’Ounastunturi (68 ° 20’) aboutirait au village de Kyr6é (68° 45’) non loin de l'em- bouchure de l’Ivalojoki dans le lac d’Inari. On en trouve pour- tant des exemplaires isolés dans le territoire laponais d’Inari par 69° de latitude: Ignatius p. 13 et 14, cfr etiam Rein p. 73, Trauty. I p. 31, Berg Verbr. p. 128, Blomqvist II p. 7, ut etiam lc p. 91 et 92, quae infra commemorantur, Ign. Geogr. p. 338, Blomqvist Cat. p. 3, Képpen p. 268—379 et praecipue p. 511— 316, ubi expositio copiosa. Al. fqq, in Kékar et insulis adjacentibus deest [= ,,0 Cso Sf]: Bergstr., cfr. Bergstr. p. 10; nonnullas piceas in Kokar inveniri incolae dicunt: Arrh. — Ab. fqq: Arrh. Ann. — Nyl. cop.: His. et W. Nyl; fqq: Sel. O. Nyl. Sat. fqq: Hjelt. — Kl. cop.: Fl. Kar. — Kol. fqq et co- piosissime praesertim in reg. silvatica: Elfy. Sb. faq: Mela. — Kon. fqq: Norrl. On. Om. fqq: Hellstr. — Ok. fqq: Must. — KX. minore freqven- tia [qvam in Kol. et Kon.|: Sahlb. Bidr. Ob. fq — fqq per totum territorium: Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn. — Kuus. fqq: Wainio Kasy. . Lapp. fenn. fg — fgq per totum territorium, plerumqve tan- tum cum aliis arboribus silvas constituens. Arbores saepe altae et crassae. Plurimi strobili f. medzoximam W. Nyl. ostendunt, tamen . f, typica etiam freqvens et var. obovata (Led.) non deest; nullam autem differentiam inter has nisi formam sqvamarum vidimus: Hjelt & H., vide etiam 1. c. p. 26—28 et 110; per partem silvati- cam totam omnium Lapponiarum svec. praesertim locis humi- diusculis vulgatissime, scil. infra Momeljaur, Kyr6é et partem su- periorem fluminis Ivalojoki Lapp. Kemensis; infra Peldovuoma, Songanmuotka et Svappavaara Tornensis: Wahlenb. p. 256'), cfr l. c p. XXXIX; usqve ad Paatsjoenniska, Sulkesjock, fontem Vaskojoki, Inarijoki ad Jorgaskek penetrat et attinet in infima Lapp. haud raro 32,5 m, [{,,100 ped. par.‘) altitudinem: Fellm. 1) Partim ad f. medioximam aut var. obovatam spectat. 76 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Lapp.'); austrum et austr. — occidentem versus a lacu Inari ad cire. G8'/,° lat. silvae magnae inveniuntur, magis septentrionem versus in litore occidentali lacus |,,i vester om trisket"| arbor non magis est: Rein p. 741); Kittili—Inari [{rectius pag. Kyr6 in Inari] fq, una arbor in insula lacus Inari in parte australi dicitur esse, non- nullae ad amnem inter Muddus-et Paadarjiyri crescunt: Seel. kat. +), efr Bot. Not. 1857 p. 176 not. et Bot. Not. 1867 p. 50, spee. lectum e Karvaselkii in parte australi Inari!, cfr Kihlm. Ant. p. 66; ad Koppelo una arbor, crebriores fiunt in media via Kyré versus, etiam visa ad Nautsisuvanto: Wainio Ann.*); in de- clivi australi montis Hammastunturit septentrionem versus a Kultala silvas saepe cum Pino silvestri efficit [,,allmant skogbildande‘}, arbores solitariae in Pietarlauttasoaivi etiam supra Pimum cre- scunt; in ripa fluminis Ivalojoki inter Appisjoki et Kultala est Picea parcissima, sed magnae arbores occurrunt. In ripa septen- trionali fluminis infra Kultala ad Toloskoski crescit, ad Pajakoski silvam mixtam constituens, infra catarrhactam Alakoski copiosior evadit usqve ad Mikkola, sed ad ostium fluminis non obviam; secundum Ivalojoki ad var. medzoxamam maximam partem per- tinet, sed etiam strobili var. obovatae lapponicae lecti sunt. Extra terminum regionis silvaticae nobis obviam fuit ad Hammastun- turit usqve ad declive austro-orientale montis Hammasuro, ubi nonnullae arbores vetustiores, in Mahlattisaari in lacu Inari arbor unica tenera, inter infimam partem fluv. Tshiuttijoki et lac. Nitshijarvi ad 69° 12’ lat. 11 aut 12 arbores {de magnitu- dine harum, vide infra]. Teste M. W. Waenerberg plur. loc. in vicinitate lac. Muddusjiirvi ex. gr. ad orientem versus a Junnas trans Keptujoki nonnullae arbores 3,56 m. alt. et arbores minores ad Tirro crescunt. Plur. arbores ad stagnum orientem versus a Vastusjarvi (Nordling), in Inari in insula Roiro (P. Solitander) et lappon. J. Aikio dicit sescentas [,,satoja“] Piceas in media paeninsula magna Syrminiemi, qvae in lac. Muddusjirvi penetrat, ut etiam plures arbores 5 km. occidentem versus ab ostio flum. Tersto- joki inveniri: Kihlm, Ant. p. 64—66, vide etiam mappam geogra- phicam ejusdem, ubi terminus reg. silvaticae superioris ad flum. *) Partim ad f. medioximam aut var. obovatam spectat. Picea excelsa. 77 Ivalojoki positus est, qvod flumen tantum in vic. amnis Re- pojoki et ad pag. Kyré paulo superat, sed nec ad fontes nec ad ostium progreditur; ad lacum Salmijarvi |= ,,C’olmijaur“) prope Svanvig: Bot. Not. 1857 p. 174—176 et Th. Fries Resa p. 61 nomine Abies orientalis, cfr Th. Fries p. 199, Rupr. Fl. Samoj. p. 56, Hartm. p. 380, Schiib. p. 156, Blytt p. 391, etc., vide etiam infra; hoe loco 69° 30’ lat. et 47° 51’ long. primum a J. B. Barth observata: Schiib. p. 156, cfr Blomqvist II p. 7; ,,der norwegische Forstassistent Klerk hat mir bei der Uebersendung frischer Zweige und Zapfen der Fichte bei Salmijarvi [= ,,Kjolme-javre“| (im Sep- tember 1871) mitgetheilt, dass er auch bei Bjérnsund in Finland *), nahe der norwegischen Grenze (69° 25’ lat. 47° 50’ long.), [so wie auch beim Binnensee Saméjiirvi (Lappen-See), der in Norwegen ungefir 16 km. westlich von Bjérnsund (69° 27’ lat. 47° 35’ long.) liegt], Fichten gefunden habe. Die grdssten Exemplare waren ungefahr 9,4 m. hoch mit 23 cm. Diameter in Brusthdhe. Herr Klerk bemerkt ausserdem von noch anderer Fundorten ge- hért zu haben, doch ohne die Localititen selbst zu kennen*: Schiib. p. 1567), cfr Schiib. Virid. p. 395; etiam circ. 5 km. septen- trionem aut sept. occ. versus a Salmijiirvi (Mejdell): Schiib. Virid. p. 3952); [ad flumen Tenojoki (C. Sommerfelt): Blytt p. 3917)]: Ignatius, lege supra; vide etiam Friis p. 218 et 219, Ervasti p. 344, Képpen p. 312 et 313, etce., ut etiam infra. — |L.ent. cire. 21 km. meridiem versus a templo penetrat: Grape p. 103; piceae ultimae fere 27 km. [21/, mil] a Palojoensuu, paulo altius qvam Songanmuotka 295,5 m. supra mare: Buch p. 54; reg. subalp. r, reg. silv. fq: Leest., vide infra; arbores tantum solitariae usqve ad Palojoensuu: Lest. p. 37; terminus septentrionalis in declivi austr. montis Onnasvaara septentr. versus ab Ounastunturi: Norrl. Lappm. p. 255; spec. ad var. obovatam pert. Norrl. in Not. XIII p. 349: observandum ceterum est, limitem regionis abietinae etiam limitem prov. botanicae L.ent. esse: Norrl. in Not. XIII p. 272 et 273; vide ceterum Wahlenb., DC. Prodr. et Ignatius. | Lapp. ross. ,usqve ad sinum Kola et superiorem partem fluminis Petshenga [,,Peisen“‘] locis humidiusculis haud infreqvens: ‘) Inter fines politicos Rossiae. ?) Ad partem maximam ad var. obovatam aut f. medioximam spectat. 78 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. Fellm. Ind.‘); ,,in Lapp. ross. (partibus maxime merid. occ.) fq: N. lL Fellm., vide ceterum infra; ad Tuloma circ. 5 km. meridiem versus a Kola piceae singulae crescunt, magis meridiem versus crebriores fiunt et cum pinis mixtae sunt: Friis p. 211+); ultimae piceae circ. 10 km. meridiem versus a pago Voroninsk: Kihlm. in Bot. Not. 1887 p. 2661); silva abiegna in vicinitate pag. Kil- din: lc p. 267+) in Lujauri-urt etiam supra Betwlam, qvam- vis humilis, penetrat: |. c. p. 268+); inter Voroninsk et Jokonsk circa Lejavr, ubi mixta cum Betula odorata silvas efficit, typicam ad lac. Kontjavr! etiam observavi, deinde ad Porojavr parcius: Kihlm., cfr Kihlm. |. ¢. p. 2697); ad fluv. Keinjavrjok et Ponoj passim cop., ostium versus rarescit, sed adhuc ad litus prope osti- um frutices humiles (Palmén): |. ¢ p. 270 4); ad rivulum Rusi- niha c. 10 km. septentrionem versus a Ponoj frutices nonnullae: Kihlm., vide etiam Kudrawtsow p. 237, 253, 261 ete., Beket. p. 594, Képpen p. 313—316 et praecipue infra sub var. obovata. Vid bestiimmandet af granens nordgriins miste frimst tagas i betrak- tande, hvilket formvirde bor tillerkinnas P. obovata Led.?). Ehuru Lede- bour genom att forvexla denna med P. orientalis gaf upphof at den asig- ten, att densamma vore en vil skild art — en Asigt som till en bérjan omfat- tades af Th. Fries, Trautv. m. fl. — si torde dock numera intet tvifvel rada derom, att skilnaden emellan begge formerna ej ir sa synnerligen stor. Enl. N. I. Fellm. p. 60—62 holl afven Rupr. densamma for en sirskild art, hvar- jemte han forde en del af de finska exemplaren till Pinus Abies var. obovata. Emellertid ger det 1. c. anforda brefvet af Rupr. skil till den formodan, att han ansett det Lappajiirvi (i Om.) skulle ligga i Lappland*) och att begge formerna i afseende 4 sin utbredning skulle Atskiljas af en atminstone na- gorlunda bestiimd griinslinie, hvilket ingalunda ar fallet. Hartill kommer vi- dare, att, sisom sirskildt N. I. Fellm. p. 58, Middend. p. 542 not. och isyn- nerhet Fr. Berg p. 28 framhalla, kottarne hos begge formerna allt efter stor- leken ‘iro in upprita, ‘in lutande eller hingande, hvilket, sasom jag sjelf sett, afven ir fallet i vestra Lappl. Ehuru jag hir sirskildt jemférde begge formerna med hvarandra, [kottarnes storlek uppmiittes dock ej] kunde jag ej finna den ringaste olikhet med undantag af kottefjillens form. Denna var visserligen, savidt jag 1) Ad partem maximam ad var. obovatam aut f. medioximam spectat. 2) Den temligen invecklade synonymin i afseende 4 granen framstilles utom i DC. Prodr. utférligt af Fr. Berg; jag anser mig icke hir behdfva goéra nagon framstillning af densamma. 3) ,Es konnte also Lappajirvi der Ort sein. wo ein méglichen Ueber- gang [beider Arten] statt findet*. Picea excelsa. 79 sig, pi samma triid ganska lika, dock ej identisk, men vexlade f. 6. med omirkliga 6fvergingar fran alldeles rund, helbriddad till spetsig och tandad. Detsamma har N. I. Fellm. uppvisat for éstra Lappmarken och att det at- ven eger rum i sédra delen af landet framhalles af Hisinger: ,Nagra ord om de i Skandinavien férekommande formerna at granen (Picea excelsa)“ i Bot. Not. 1867 p. 49—53 med plansch. Annu mer belysande ir féljande uttalande: ,sirskildt anmirkningsvird var en af de stérre kottarne fran det senare tri- det [N:o 5 tagen emellan Tshiuttijokis nedersta lopp och Nitshijarvi vid omkr. 69° 12°]; medan en del af kottefjillen hade den fér var. obovata lapponica vanliga, bredt afrundade formen med nagra, nastan omirkbara ojemnheter i kanten, voro talrika andra fjill isynnerhet i 6fre delen af kotten forsedda med en kort, men mycket tydlig forlingning af spetsen, temligen skarpt af- siittande sig mot den fér éfrigt svagt konvexa kantlinien“: Kihlm. Ant. p. 66. Nimnas ma likvil i ett sammanhang att Friis, som ej nagonstades nam- ner nigot om var. obovata och mahiinda ej kiinner den, anfér p. 220: Saavel i russisk Lapland som i Nordkarelen, men iser maaske langs Imandras@ens Bredder, udmerker Granen sig ved sin eiendommelige, slanke Veext. Dens Grene yvoxe nemlig her nedentil ikke synderligt lenger ud fra Stammen end hoiere oppe eller saagodt som lige ved Toppen. Faelgen heraf er, at den faar en besynderlig Lighed med et Lys og derved allerede paa lang Afstand syn- ligt adskiller sig fra den almindelige Gran, der lenger sydpaa i Karelen och i Finland atter fremtreder i sin sedvanlige Pyramide- eller Sukkertopform“, jtr afven Wahlenb. p. 257, Blomqvist II p. 36, der det uppgifves att granen har samma form pi kirrmark, Schiib. Virid. p. 406, etc. samt Berg p. 83 och Blomqy. II p. 83, der den afbildas. Huruvida detta ir en egenskap, som i allmanhet tillkommer var. obovata, vagar jag ej afgéra. — Efter att p. 58 o. 59 hafva lemnat en noggrann beskrifning af var. obovata, siiger N. I. Fellm. ,,e Abiete excelsa vix varietatis nomine segreganda, nisi... “ (se nigot langre fram). Schiib., som p. 155—159 lemnar en vidlyftig framstillning af hithérande for- hillanden samt sirskildt en lang historik éfver granarna i Ostfinmarken, instiimmer i den Asigt som uttalas af Teplouchoff i Bull. de la Soc. imp. des naturalistes de Moscou Tome XLI 2 p. 251 o. 252 eller ,dass Picea obovata Ledeb. nur als eine klimatische Form der gewéhnlichen Fichte (Picea vulga- ris Lk.) zu betrachten ist“, jfr f. 6. Teplouchoff 1. c. p. 244—252, Blomqvist Il p. 72—76 (der ifven en plansch forekommer), Kihlm. Ant. p. 66, Kép- pen p. 274—279, Fr. Berg p. 33—37 samt 1. c. pl. XII (der 12 kottar fran Kuusamo afbildas), etc. Afven den geografiska utbredningen af formerna torde ej vara sa full- komligt olika, som man tidigare antagit. Visserligen ir, savidt man hittills ktinner, den typiska Picea excelsa alldeles éfverviigande i sédra delen af lan- det och var. obovata allmiinnare norrut, men ej heller i detta afseende torde nigra bestimda grinser kunna uppdragas. Ehuru nimligen N. I. Fellm. upp- gifver om hufvudformen ,sinum Kantalaks vix attingit“, jfr 1. c. p. XXVII och N. I. Fellm. Lettre p. 501, ifvensom fortsitter det ofvan anforda citatet med orden ,nisi distributio utriusqve tam conspicue diversa et notabilis es- 80 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. set“, har 4 ena sidan var. obovata sedermera iakttagits med stor freqvens i Kuus. och nigot lingre séderut (se under denna) och 4 andra sidan har icke blott f. mediowima tagits i Li. Lt., Lv. och Lm. utan dfven sjelfva huf- yudformen i Li. och Lm. (se ofvan), hvarigenom N. I. Fellmans uppgift i viisendtlig min modifieras, jfr ifven Fr. Berg 1. c. Under det pi den Skandinaviska halfén tallen i allmainhet gar mer eller mindre hégt 6fver granen, [se hirom t. ex. Holmerz & Ortenblad p. 50 o. 53], hvilket afven ar fallet i vestra delen af vart omrade, sammanfalla bada triidslagens utbredningslinier i det nirmaste i trakten af Kola viken, hvaret- ter tallens nordgriins sjunker hastigare an granens, sasom Afven fallet ir inom Ryssland och Sibirien. Detta anmirkningsvirda forhallande, som redan an- tyddes af Wahlenb. p. XIV, framhialles af flere férf. sascm Boehtlingk p. 201, Trauty. I p. 29, N. I. Fellm. p. XXVII, 57 och 59, Middend. p. 586, (der dock, antagligen genom misskrifning, det oriktiga pastaendet forekommer, att granen yvester om Hvita hafvet skulle bilda skogsgrinsen), Friis p. 218 m. fl. Ehuru detta ifven framgir af de sirskilda uppgifterna om dessa tradslags ut- bredning, mi hiir annu framhallas nagra uppg. som sarskildt beréra ifragava- rande forhallande. — I L.ent. beriknas tallen g& 231,5 m. 6fver granen eller egentligen 133 m. lodratt uppat och 1/, grad nordligare: Buch p. 55, se afven Grape p. 103 (uppg. citerad lingre fram p. 95). — I Li. framtrader tallregionen »skarpt utpriglad“, men ,,éfverhufvud synes granens férmaga att uthirda kli- matets stringhet och sirskildt ett for vindarne exponeradt lage hair [pa sédra sluttningen af Hammastunturit] ingalunda vara mindre 4n tallens“: Kihlm. Ant. p. 64; ved Greenseelven Paatsjoki gaar Furuen, men ikke Granen op over 69'/,°: Friis p. 219. — I Lt. heter det ,es war offenbar dass die klimatischen Verhiltnisse hier [aufwirts den Kola-Fluss] am Eismeere un- ter mehr als 69° lat.') der Tanne besser zusagten als der Kiefer, da die ersten in der Nahe der Stadt Kola schon gesunden Wuchs zeigten, wahrend die Kiefer nicht selten sich im Absterben befand und haufig gipfeldiirre Baume dieser Art vorkamen... Nicht desto weniger erwuchs hoéher auf- wirts am Kola-Fluss die Kiefer rascher zu dicken Bauholz als die dort zu schmichtige Tanne“: Middend. p. 555. — Ium. ,,De forsta lefvande tallarna an- triiffades c. 32 km. norr om Voroninsk och de férsta granarna c. 10 km. s6- der om byn; lingre séderut .. . undantringes tallen allt mer af granen och efterséktes forgiifves pa holmarne och uddarne i Lujaur“: Kihlm. i Bot. Not. 1887 p. 266; lingre 6sterut. ater vid Lejavr antraffades vid barrskogens grins endast gran: |. c. p. 269. — Lim. Vid Umpjavr bildar tallen ,en egen teml. skarpt begransad region nedanfor granens“: 1. c. p. 268. — I Lp. vid Pjalitsa visar sig tallen, om man far tro inbyggarenes uppgift, ej pa narmare in 10 kms afstand fran kusten, di man deremot cfter tillryggalagda tva km. moter de yttersta forposterna af granen: N. I. Fellm. p. XLII. 1) Képpen p. 315 antyder endast 68° 53’. Picea excelsa. Hvad sirskildt granens nordgriins angir, torde griinsen for regio silva- tica till en bérjan gi frin Songanmuotka, eller rittare fran en punkt nagot liingre upp, 4t NO och ONO nagot norr om Ounastunturi till Peltovuoma, d. y. s. samma griins som redan uppdragits af Wahlenb., se 1. c. p. XX XI och jfr ifven Acerbi III p. 186 och Norrl. Lappm. p. 254. Sasom redan framhdlls, har samma linie pai den bifogade kartan antagits till grans emellan de botaniska provinserna. Lk. och L.ent. och saledes till botanisk grins emellan Finland och Skandinavien i inskrankt mening, jfr Norrlin i Not. XIII p. 272. En- staka triad deremot férekomma enl. Lest. innu nigra mil hégre upp, ehuru hans uppg. r i bjérkreg. d. v. s. ofvanom Palojoensuu (se langre fram p. 96), knapt torde gilla i nirheten af finska grinsen, emedan han sjelf, sa- som ofvan framhallits, upptager just Palojoensuu sésom grinsen fér enstaka grantrad. Visserligen omtalar Acerbi p. 266 ,quelques sapins dispersés sur les monticules et sur le bord de la riviére* vid ,,.Lappajerfvi* i L.ent. [= Lep- pijarvi?], men jag tror att denna uppg. beror pa ett tryckfel (sapins i st. f. pins) eller eljest ar oriktig. Parlatores uppgift att granen skulle ga nastan till skogsgrinsen (se ofvan p. 74), ar ej heller riktig, da’ sisom kindt, icke blott tallen, utan 4fven isynnerhet bjérken gar ansenligt hégre. — I Li. framgar sivil granskogens som de enskilda granarnas grins af det féregiende eller 1 hufvudsak af Kihlm. Ant. p. 64—66 och synes hiraf, att ifven i detta land- skap den af Wahlenb. uppdragna griinsen fér granregionen fortfarande ir rik- tig. Har ma endast tilliggas tvenne uppg. fran Norge nirmast finska granz sen: ,Zwei ziemlich grosse Fichten in der Nahe des Tenojoki in Ostfinmar- ken, die eine ungefihr bei 69° 18’ lat. 43° 43’ long. und die andere bei 69° 30’ lat. 43° 18’ long.“: Schiib. p. 156; ,,husbonden pa Heikura, vid ec. 69° 27’ lat nira Karasjokis mynning, beriittade att c. 3 km. pa andra sidan Tenojoki i Norge finnas 3 stycken omkr. 4,16 m. héga granar pa sluttningen af en ,,vaara“ ofvanom tallgriinsen; vi hade ej sjelfva tid att beséka stillet och denna upp- gift omniimnes hir endast under reservation“: Kihlm. Ant. p. 66. Att gra- nen skulle ga till kusten, sisom Du Chaillu II p. 192 antyder (se under Pi- nus silvestris p. 97), ir deremot sikert oriktigt. — I afseende pa Lapp. ross. ma har anfdras féljande uppgift, som antyder, hvad man fore den senaste Kola- expeditionen kinde om granens utbredning i denna trakt: ,,Saaledes findes der nogle forkreblede Grantreeer paa Heiderne omkring Bunden af Kola-fjor- den, og paa den anden Side findes igjen — efter Schrenk — det forste Grantre, et Par Fod hgit, strax sondenfor Ponoi: Friis p. 219, jfr Boehtlingk p- 201 och N. I Fellm. Hvad ater granskogens grins angir, gar den, sisom framgar af det ofvanstaende och uppgitterna under var. obovata, fran Kola- viken nagot séder om staden mellan Lujavr och Voroninsk till Lejavr, som, savidt hittills ar kindt, air den liingst 4t nordost beligna punkt i vart florom- rade, der barrskog férekommer. Hirifrin gir grinsen nagot mot sydost mot Ponojfloden, hvarefter den viinder sig mot séder till Pjalitsa, der granskogen forekommer ung. 3 km. fran kusten, (se N. I. Fellm. p. 57) eller méjligen mot Sosnovets: Middend. p. 541, jfr ifven Bode p. 29. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. CO lo Om den’ vertikala héjd till hvilken granen uppstiger i vart land bar jag, utom Buchs uppg. fran L.ent., endast antecknat félj.: in Lapponia Tornensi ad 295,3 m. adscendens‘‘: Wahlenb. p. XXXIX; pa tabellen |. ¢. vid p. LIV upptages griinsen i Lappland 6fverhufvud till 262,85 m. (800 par. fot). PA Pallastunturit i Muonioniska (68° lat.) 386 m. éfver hafvet. Pa livaara och Nuorunen i Kuusamo (66° lat.) 386 m. 6fver hafvet: Blomqvist II p. 16; Ham- mastunturit norr om Kultala i Li. i sydlig exposition vid 376 m.;“ i nordlig exposition fr griinsen kanske nagot ligre 373 meter. Enstaka individer an- triffas dock iinnu langt hégre upp; det hégsta exemplaret var en 0,75 m. hég, qvistig buske, med torr topp och korta barr och vaxte vid 424 m., SV expos.*: Kihlm. Ant. p. 64; pi Hammasuro i Li. pa sydéstra sluttningen pa 390 m. héjd forekommer en grupp ildre trad c. 6 m. héga, topptorra med starkt konisk stam: 1]. c. p. 65 (jfr ofvan), se afven Képpen p. 377. — Sasom synes éfverensstimma icke dessa uppgifter ratt med hvarandra. Sdarskildt anmiark~- ningsvirdt ir, att héjdgransen i Li. skulle ligga sa mycket hogre an i det na- got sydligare L. ent. (se dock ett nagot sa nar likartadt fall: t. ex. Holmerz & Ortenblad p. 48). — Angiende héjden dfver hafsytan hos granens nordli- gaste fyndort vid Salmijarvi har jag ej funnit nagra uppgifter. Da Inari sjo ligger 123,21 m. éfver hafvet (:Kihlm. Ant. p. 52), torde man dock kunna antaga, att Salmijirvi ligger ligre an 100 m. Granskogarnes nuvarande utbredning i Finland (taget i politisk me- ning) belyses bist genom féljande utdrag ur Direktor Blomqvists arbete: ,Ehuru eranen finnes nistan dfverallt i landet i de radande tallskogarne och i sallskap med léftriiden, bildar den blott inom vissa delar af detsamma stora skogar i rena bestand. Dessa omraden, der granskog ir radande, iiro till det mesta trakter med gammal odling, der svedjebruket sa godt som upphért och der skogseldar redan iiro sillsynta. Bland dessa béra skildt namnas féljande: de flesta sock- nar i sydvestra delarne af Abo lin, At éster till Nylands och Tavastehus liins grinser och at norr utéfver Kokemienjoki anda till Hameenkyré och Yldéjirvi, med undantag likval af kustsocknarna fran Vehma till Raumo och de trakter i den inre delen af linet, der de stérre sandasarne fram- stryka; nistan hela éstra delen af Nylands lin sisom: Helsinge, Sibbo, Borga (sirdeles framstiende), Borgniis, Perno, Strémfors, Elimiki, Lapptrask, An- jala, i mindre grad allena radande och lemnade betydligt rum at tallen inom litti, Artsj6, Orimattila, Mérskom, Miantsiili, Thusby och Nurmijarvi socknar; vidare jemte tallen bildande stora skogar och jemviil rena bestand at betyd- lig utbredning inom flere socknar i sédra delarne af Tavastehus lin, sisom 1 Hausjirvi, Janakkala, Kirkdlii, Hollola, Koski, sydligaste delen af Lammi, Urjala, Tammela, Lempiili, Kangasala med flere socknar. I éstra Finland bér afven Viborgs socken niimnas. I hela Vasa lans lins skargard och inom de flesta kustsocknar, norrut atminstone till Gamla Karleby, dr granen all- deles radande. Tallen har i denna skirgird blifvit undantringd och af densamma antriffas numera endast lemningar i form af gamla stubbar samt Picea excelsa. 83 af enstaka, hiir och hvar vid nigon myrlagg staende, éfveririga och i hogsta grad traviixte 6fverstindare. Inom Laihia socken ir den ‘ifven radande. I nordliga Finland har jag icke sett nagra stora, rena granskogar, hvilka blifva alltmera siillsynta ju langre man kommer mot norden“, »Det uppgifves dock, att granen inom Ii samt i vissa delar af Pudas- jirvi och Kuusamo skall férekomma i stérre myckenhet, och att den i éstra delarne af Kuolajirvi lappmark (raitare Salla) skall vara s& radande, att dess virke allmiint anvindes till husbyggnad, men under mina resor och van- dringar i Pudasjarvi och Kuusamo har jag icke') der funnit nigra rena gran- skogar af nimnvirdt omfang. »Vid denna redogorelse for tradets utbredning hafva vi nu endast ta- git i betraktande dess forekommande pa de vixtliga, icke af forsumpning li- dande skogsmarkerna, de sa kallade momarkerna. Dess nuvarande utbred- ning ir i langt mindre grad beroende af jordmanens beskaffenhet iin af kul- turfoérhallanden, ty ehuru visserligen flere af de ofvanniimda socknarna i sédra Finland innefatta de stérsta och boérdigaste lerslitter, som finnas i lan- det, har tradslaget dock sin vida vagnar stérsta utbredning pa krosstenssand och grus samt forekommer, under mycket skyddade jordférhallanden, till och med pa sandmoar*. | ,»Om vi deremot endast taga i betraktande de liglinda och forsumpade markerna eller grankirren och de kirraktiga markerna, si finna vi att triid- slagets utbredning fr ganska annorlunda. Nistan 6fverallt i de séder om 66:te breddgraden beligna delarne af landet tir granen det radande triidsla- get pa dylika marker, och finnu i Puolanka, Pudasjirvi och Kuusamo fére- komma ganska stora granbevixta kirr, men till féljd af dessa markers geo- logiska natur att bilda afloppsvigarna for den afrinnande nederbérden, in- taga de i de flesta trakter dock en jemférelsevis ringare del af arealen, An man vore béjd att tro; sa t. ex. inom Evo kronopark, pa en yta af 1!/, geo- grafisk qvadratmil, 11°/, af arealen. Minst ofta ser man granen i sidana trakter, der sand och grusmoar omvexla med flackmossar och tallmyrar, lik- som der, hvarest svedjebruket blifvit mycket intensivt bedrifvet. Det finnes salunda vissa socknar, der man pa vida nejder endast siillan Ar i tillfille att se en grantelning“: Blomqvist II p. 91—93. Hiarigenom kompletteras de uppg. som lemnas af Rein p. 73 och 74, jfr ifven Berg p. 81—84, der det bl. a. uppgifves att granen i vart land uppnar sin biista viixt emellan 62° 0. 63 ° Jat. Afven till de af Blomqvist nyss anférda socknarna kunna jinnu ni- gra tilligg goéras, sa t. ex. dr granen dfverviigande i Ta. Vanaja och Hat- tula: Asp. & Th. p. 33; likasi Atminstone i sédra delen af Teisko i Sat. (pa sandjord): Hjelt. Angiende granens och talliens férekomst i Pudas- jarvi och Kuusamo gjorde Kihlm. féljande anteckningar under varen 1887: Redan mellan Taivalkoski och Inget i Pudasjirvi ir granen iifven pi héj- derna 6fvervigande i jemférelse med tallen; langa striickor verklig tallmark visa blott enstaka trid af tall, men ymnig gran. Liings hela viigen till Vat- 1) Se nigot lingre fram. 84 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. tula finnes ej alls tallskog; pi Vattula eldas med gran och farsk bjork; gar- den ir bygd af granstock. P& andra sidan Kuusamo kyrka dr granen fort- farande forherskande, ehuru ej i samma grad som forut. Kring Kiitamajarvi anviindes ej gran som byggnadsvirke, men kring Tavajairvi ar detta nastan uteslutande fallet. Sluttningarna af Nuorunen iro tickta af granskog; enl. invanarnes utsago finnes der ej en enda tall och mycket litet bjork [detta framgir iifven af Nyb. Ber.]. Mellan Vainio och Vataijarvi (Tavajarvi-trakten) finnes tall blott har och der i spridda exx., langa strackor synes blott gran och bjork. Vi sigo mest endast liga, tvinande tallar. Vidare norrut ir tal- len fortfarande sparsam finda till Paanajirvi, der den vid Korpela och Ruskea- kallio upptrider i nagot stérre mingd*. I Kon. finnes i trakten af Kusaranda och Vyrozero omfangsrika granskogar, hvaremot tallen upptrider endast enstaka eller i mindre grupper: KihIm. Blomqvist II p. 94 anser att landet, da det férst togs i besittning af dess finska befolkning, ,varit bevixt med valdiga barrskogar i hvilka granen var det éfvervigande och, i vidstrickta delar af landet, det radande trad- slaget, jir f. 6. l. c. p. 104, der det talas om granens atervaixt, och I p. 95. (En annan Asigt hade tidigare uttalats af K. J. Numell i Finska Forstf. Medd. II p. 2—8). Uppgifter om granskogens beskaffenhet i enskilda trakter af landet lemnas f. 6., utom hvad redan iir anfordt, t. ex. Norrl. s. 6. Tav. p. 83 och 87, Hjelt Ant. p. 52, Elfv. p. 119 [att reg. silvatica hos honom knapt har annat gemensamt med den lappska regionen 4n namnet, torde ej behdtfva vi- dare framballas], Norrl. On. p. 29 (och 30—31), Brenn. Reseb. p. 71 etc., Friis p. 220, jfr afven Middend. Bericht p. 165. I afseende 4 den alder och storlek, som granen kan uppna, finnas fran ildre tid uppgifter fran Ab. Nagu hos I. Nordling ,Nagra anmarkningar om vara furu- och granskogars 6mmare vard tagne af deras alder“ Disp. Pres. P. Kalm, Abo 1757, p. 12 och fran nyare tid hos Berg p. 82 0. 83, Blomqvist Cat. p. 11 och framfoér allt en fullstiindig framstallning hos Blomqvist II p. 26—34 (om stammens bildning). 43—51 (tillvaxt och afkastning, alder) 84— 87 (afbildningar), hvarur hair endast m& anforas fdlj. ,,Anda till 8 4 10 ar ir héjdtillvaxten [hos granen] ringa“, deremot ,stdérst under tiden fran 20:de till 40:de aret, da arsskotten kunna uppna en lingd af 60 till 90 cm.“; den ar fortfarande stark iinda till 60 4 80 Ars Alder, hvarefter den aftager, men den fortfar likvil fnnu inda till hég Alder, si att man hos 160 ariga och innu ildre granar finner att tridets centralaxel arligen tillvaxt med nagon tum“: 1]. c p. 29. — ,Hdjdtillvixten hos de dominerande, hégsta triden uti jemnariga och slutna granbestand pa vaxtliga marker i sédra Finland ar en- ligt en mingd profmiitningar foljande: vid 20 ar 4,16 m.... vid 60 ar 18,7 m..... vid,100 ar 25,5 m. ..-: wid 60 €r20 mid. n“ = ,,For -sh/widtidet varit mdjligt att utréna detta forhdllande, tyckas traden vid 100 ars Alder i Picea excelsa. 85 mellersta Finland utbilda omkring 3 m. [,,10 fot] och i nordliga Finland ytterligare omkring 3 m. kortare stammar ain vid samma alder i sydliga delarne af landet, men deremot synes deras héjdtillvixt under tidigare Alder af iinda till 60 4r icke der visa sa stor olikhet som man skulle tycka att borde férefinnas. I héga norden, sasom i Muonioniska, Kittila, Sodankyli och Inari, bildar granen slutligen blott en mycket kort och med qvistar fullt besatt stam‘: 1. c. p. 31 0. 32. »Den stérsta gran som veterligen yvaxti Finland har funnits i Lill-Evo bys skog i Lammi socken (61° 15’) och hade en lingd af 41,9 m. [141 finska fot]. Under gynnsamma férhillanden uppnar tradet i Finland en héjd af 35,6 m., hvilket dock redan torekommer mycket sillan: |. c. p. 51; ,,i Finland har jag sett nagot enda triid som hallit . . . 89 cm. i diameter, men man far redan sdka linge foér att finna dylika med en tjocklek af 74 cm. Det uppgifves dock, att man pa vissa stillen i Nyland skall hafva antraffat granar med en diameter af 119 em. I slutna bestind finner man der temmeligen ofta dylika triid af anda till 59 cm:s tjocklek vid brésthéjd*: 1. c. p. 44. De i sédra Finland fore- kommande ildsta granskogarne dro vanligen hégst 130 till 150 ar, bestand af 170 till 200 ars alder fro mycket sillsynta. Oftare ar man i mellersta och i nordliga Finland i tillfiille att, isynnerhet pa kirrmarker, se gammal, rik- ligt lafbeklidd granskog af 250 till 500 ars Alder“: J. c: p. 50!). Hirtill ma innu anféras nagra spridda uppgifter isynnerhet fran de nordligaste delarne af landet: | Kon. vid Kusaranda star en gran mitande i diameter vid brésthéjd 103 cm.; éfre delen af tridet ir afbruten, aterstoden 10 411m. hég: Kihlm, — I Ob. Alatornio [faldes] en gran af 240 safringar 18,55 m. laingd och 81,4 cm. tjocklek: Rein p. 74. — Den hogsta uppmatta gran i nordliga delen af landet hade en héjd af 29,7 m. med en diameter vid brést- héjd af 38,6 cm. och en alder at 175 ar, den vixte vid stranden af Oulanka elf i Kuusamo 66° 31’: Blomqvist II p. 33. Ett triad om 5,34 m. héjd vid Nuorunen i Kuus. hade vid roten en tjocklek af 119 cm. i omkrets och at- smalnade oatbrutet mot toppen: Nyb. Ber. —- Wahlenb. p. 257 siiger att gra- nen i Lappland Atminstone kan n& en héjd af 14 till 17,8 m. — Annu pa sédra sluttningen af Onnasvaara, beliiget ett stycke norr om Ounastunturi och hvarest triidslaget nar sin nordliga grins, innehade granen en hdjd at 18,1 m. och en diameter af 29,7 cm.; pa det uppmiitta tradet riiknades omkr. 225 arsringar: Norrl. Lappm. p. 255. — Sasom ett karakteristiskt exempel fran nordligaste delen af landet omniimnes ,en gran fran Inari lappmark (68 ° 30’ lat.), hvilken, vid en Alder af 190 ar och en diameter af 28,2 cm. 0,6 m. fran roten, hadeen héjd af endast 5,34 m.“: Blomqvist II p. 32. Nira Paatsjoki vid Nautsisuvanto mittes en gran, som var 8,91 m. hig: Wainio Ann. Flere uppgifter finnas i Kihlm. Ant. p. 640. 65, hvaraf hair endast ma anforas att ,,trid *) Sasom obestyrkt betraktar jag uppg. ur §:t Petersburger Zeit. 1880 N:o 3 att i Om. Pyhajoki 1879 blifvit fild en gran med 1029 arsringar, se Koéppen p. 307—308, hvarifrin uppg. iir tagen. 86 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica VY. af 12—15 meters héjd aro ganska vanliga“ [i Li.]; af nagra proftrad fran Ivalodalen var det stérsta 230 dr gammalt 18,1 m. hégt, dess diameter vid brésthéjd 53 cm. For de mellan Tshiuttijokis nedersta lopp och Nitshijirvi antecknade granarna voro dimensionerna: N:o 1 ,héjd c. 6 m., diameter 6 de. fran marken 22,5 cm., vid brésthéjd 19,5 cm., en niira marken befintlig gren ombildad till en 2,4 m. hég stam; grenarne korta, niistan lika linga; toppen risig, afrundad, steril; lafvegetationen liksom hos de foéljande obetydlig“; for den ofvan omnimda N:o 5 ,héjd c. 9 m., diameter 21,5 och 17 cm., stam- men rak. De Ofriga traden voro alla liigre, 1,s—3 meter héga*. — I Lt. vid Tuloma 3 a 4 km. vester om Kola fro granarna inda till 25 m. caxenb): Kudrawtsow p. 255 0. 237. — I Lp. siges om skogen midt emot Sosnovets (se under yar. obovata): ,,Ich fand die Biume dieses Wildchen — das Jaut Aussagen der Bewohner das nérdlichste auf der offenen Tundra stehende ist — aus 20 bis 30 hohen verkiimmerten, nicht iiber 30 cm. im Durchmesser haltenden Biiumen gebildet“: Middend. p. 541. Om skogen vid Pjalitsa se N. I. Fellm. p. XLII. Tillaggas ma innu, att om granens blomning och frébildning finnes en fullstindig framstillning hos Blomqvist II p. 52—55 liksom en siirskild af- handling af samma forf. i Medd. I p. 47—52 (54), hvaraf framgar, att rika fré- ir aro ganska siillsynta i Finland, si att blott dren 1865 och 1878 under de tva senaste decennierna [fére 1882] fértjena namn af rika froar: 1. ¢, I p. 54. — Ar 1886 har frésittningen hos granen [atminstone i Ob. och Kuus.| varit ymnig och allman: Kihlm. Af former upptagas virgata, viminalis, medioxima och obovata hir ne- dan. Dessutom omniimnes en f. ,foliis brevissimis 3—7,5 mm.“ Nyl. [Hog- land| Kellerkallio: Brenn. — F. chlorocarpa och erythrocarpa hafva iakttagits af Kihlm. i Esbo och férekomma antagligen éfverallt i landet. Ett triid, som troligtvis tillhér f. versicolor Wittrock i Hartm. ed. XII p. 35, forekommer i Sat. Ylojarvi nira Pengonpohja: Hjelt. Vidare anmirkes, att granen ,hir och hvar . .. invid hafsstrinderna sa- som vid Ritsé[i Sat.] (!), Ostervillinge [i Ny1. nara Helsingfors] m. fl. stillen“ delvis fortplantar sig medels afliggare: Blomqvist II p. 36; detsamma ar af- ven fallet i Alands och Abo ah retedors synnerligen i de yttre: Arrh. och i Inari nara norska gransen 68'/,° lat. 45° long. (Tellef Dahll 1869): Schiib. p- 163 och Schiib. Virid. p. 416; det synes mig dock icke motiveradt, att pa grund af denna afvikelse i vixtsittet uppstilla en egen var. stolonifera sisom Mela Kasy. p. 194. I Prot. finnas f. 6, en mingd uppgifter om abnormiteter och kottar, som inlemnats eller forevisats, utan att dessa uppg. synas vara af stérre intresse; se f. 6. om granens former: Prot. 11, IV, 1885. Picea excelsa. 87 Picea excelsa f. (lusus) virgata Jacq. Usqve ad haec tempora cum lusu viminali confusa, cur distributio non certa sit, qvantum autem constat, in Fennia australi rarissime et parcissime crescit. In montosis Alandiae rarius: Prytz cont. nomine Pimus hy- brida. Al. Saltvik Ragnsby prope sinum: leg. M. Mattsson ded. E. Erikson!, cfr Diar. 1, Ill, 1884 nomine var. viminalis, sed vi- detur ad var. virgatam referenda; jam a Radl. p. 235 enumerata nomine Pinus hybrida. — Nyl. Esbo Kaitans ster: Kihlm. ann. spec. lectum ad Sviné!; [Anjala] Moisio unic. spec. 1885 jam cae- sum, depictum et descriptum a Fr. Berg Taf. Let p.6—8, alterum spec. c. 10 m. altum non autem typ. ad viam 11 km. a statione viae ferratae Kymmene et 8 km. ab Elimaki, tertium spec. ad Peljokorpi: Fr. Berg |. c. et p. 12—13. Sat. Birkkala (Stark): Mela in Diar. 11, IV, 1885 nomine var. viminalis, sed ad virgatam probabiliter referenda auct. Kihl- man. — Ta. Tammela Viikari prope viam publicam inter de- versoria Teurois et Suonpii, Hykkilii ad viam, etiam inter Forssa et Jokkis 3 km. a priore (A. L. Borenius), Tammela Jokkis 5 ar- bores, qvarum una in pago Mingio (K. Arborelius): Blomqvist II p. 77—79, ubi duo arbores priores depinguntur, nomine Pinus excelsa var. viminalis, sed certe huc referenda, cfr Fr. Berg p. 15. — Vide ceterum sub f. viminali. Det var férst 1887, som Wittrock i Hartm. Fl. ed. XII och Fr. Berg hir i norden papekade olikheten emellan ormgran och slokgran; flere at de uppgifter, som anforts under namn af viminalis, hintora sig nimligen i sjelfva verket till ormgranen; detta giller med sikerhet Blomqvists uppg. fran Ta., och, att déma af beskrifningen, ifven Erikssons fran Al. och Starks fran Sat., hvarfére det ar antagligt, att detsamma dr forhallandet ifven med icke sa fa af de éfriga uppg. Picea excelsa f. (lusus) viminalis Sparrm. Certa tantum e Satakunta et ex Ostrobottnia, cum saepius cum lusu virgata confusa sit. Sat. rr Karkku Tuomisto!, Kyré 2 km. a pago Mahnala 88 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. una arbor, deniqve Vesilaks Onkimiki (k. Wellenius): Hjelt, efr infra. Oa. r prope Vasa non genuina, sed huic proxima: Laur., vide infra. Ob. Oulu Pukki, unicum spec., ut etiam auct. P. G. Hallfors in Haukipudas prope ostium fluminis ejusdem nominis nonnullae arbores: Zidb., vide etiam infra. I enstaka exemplar antriffad hair och hvar, sisom i Helsinge, Kisko, Tammela, Eriijirvi, Asikkala med flere socknar: Blomqvist II p. 76. — Al. se under f. virgata. — Nyl. Helsingfors Meilans: Hult comm.; Thus- by Thomasby och vid jernvigen emellan Traskinda och Jokela omkr. 6 km. frin den férra stationen ett ungt triad: Arth. Hjelt uppg.; ett enda trad pi Stor-Kroksniis pa Vissélandet i Borga skirgard: Seel. O. Nyl.!, jfr 1. ¢. p. 23; Borgia Dregsby ofvanfér Labbas fors tva trad: A. Neovius!, se afven langre ned. — Sat. se under f. virgata och lingre ned. — Ta. r [Vanaja] vid Ha- tili by [naira Sairio] fanns for nagra ar sedan ett stérre trad: Asp. & Th., jfr 1. c. p. 35; ett annat trad finnes vid det just omnaimda, hvilket senare nu ir afhugget: O. Collin!; rr ett mindre triad finnes [nara gransen emellan Hollola och Asikkala!] vid spangen mellan Laitiala och Kaitas nara Manskivi och Laitiala ragiirdet: Norrl. s. 6. Tav., se afven under f. virgata. — Om. r Kronoby Boholm: Hellstr. — Angaende alla dessa uppgifter ar jag osiker, huruvida de hinféra sig till f. viminalis eller den tidigare ej sairskilda f. virgata, hvarfére ny undersdkning erfordras. — Schiib. Virid. p. 412 citerar Hellstréms uppg. under f. virgata. Sat. Vid Tuomisto i Karkku finnes ett stoérre trid, som med sikerhet bér féras hit. Det 6fyerensstiimmer visserligen i habitus ej fullt med teck- ningen af hela tridet hos Alstrémer i Sy. V. Ak. Handl. 1777 i det att grenarna hiinga vida mera nedat, sa att de vidréra marken, men de enskilda grenarna af andra ordningen likna teckningen 1. c., liksom afven den l. c. p. 310— 317 lemnade beskrifningen fullkomligt passar in pa ifragavarande trad. Utom detta triid finnas p&i samma stille ett par andra, som nigot skilja sig frin de vanliga granarna, utan att dock tillhéra varieteten, afvensom ett eller par helt unga, som m&hiinda komma att hora dit. — Tradet vid Mahnala var di jag sig det pi 1870-talet ganska ungt, och en mdjlighet vore, att det skulle tillhéra f. virgata, hvaremot jag ej sjelf sett tridet i Vesilaks. — Oa. F6lj. be- skrifning om det ifrigavarande triidet, som enl. Laur. finnes ungefir en km. frin Vasa vid viigen till Smedsby, torde ej sakna intresse. ,Stammen hojer sig férst ung. 4,16 m. utan att grena sig. Ung. 4,75 m. (8 alnar) fran mar- ken skjuta grenar ut och striafva ned&t och na de allra flesta marken. Ett par grenar iro mycket tjocka, utgi forst i rit vinkel mot stammen 3 dm., hvarefter de frin liksom en tjock knut utsinda en massa qvistar nedat. Tra- det piminner nigot om ett koniskt tilt, ty de nedaithingande grenarna bilda vid marken en skiligen regelbunden cirkel. Qvistarne mot insidan af detta ,tilt* iro fortorkade, men p& den yttre sidan fro de gréna. Kn gren héjer Picea excelsa. 89 sig rakt upp och pa den finnas qvistar som iro innu mera enkla dn de 6f- riga, si att t. ex. en nigot éfver 0,6 m. ir fullkomligt enkel. Jag har aldrig sett blommor pa triidet. Omkr. 6 dm. fran marken ‘ir granens omkrets 76 em.; héjd de redan niimda 4,75 m. + en rak qvist af c. 2,68 m.“: U. Boehmi bref 1888. — Ob. Zidb. har godhetsfullt sindt mig beskrifning och en unge- firlig teckning af granen vid Pukki; hiraf framgir, att det ar en ganska typisk viminalis; grenarna af andra ordningen ,,minst 0,6, kanske 1,2 m. langa*, ni enl, teckningen ej marken. Huruvida triden i Haukipudas dro dylika, kinner jag ej. Utom dessa uppg. finnas nigra andra, som annu bora bekraftas. — Nyl. Hisinger har 1849 inlemnat en var. pendulina, som antagligen afser denna form eller f. virgata. — Ob. Pa tvenne stillen vid stranden af Kii- minki elf: Nyb. Ber.; ett exemplar inlemnadt fran Kuus. éstra stranden af Torankijirvi tillhér dock hufvudformen. — Ok. Vid Alassalmi Emmala finnes en egendomlig; gran: Must. p. 41; manne ej denna form eller f. virgata och in- galunda Pinus Cembra, sisom Must. antyder? — Kuus. Kyrkobyn: M. & J. Sahlb.; di Wainic Kasy. ej omnimner uppgiften, torde yttermera bekraitelse erfordras. Picea excelsa f. medioxima W. Nyl. Verisimile est hanc formam intermediam per totum fere ter- ritorium distributam esse et saltem in partibus orientalibus et septentrionalibus territorii satis freqventer inveniri. Et cum forma typica et cum var. obovata sine termino confluit. »Trés-répandue en Finlande‘: W. Nylander in N. I. Fellm. Lettre p. 501, not., ubi describitur; Europa boreali - orientalis (Lapponia, Fennia): Trautv. Iner. p. 721; videtur in tota Fennia crescere et a me in plurimis plagis visa, in Tavastia (fq), sed in Fennia orientali adhue freqventior et in Salmi eadem copia ac f. typica. In partibus par. Kuusamo, Kemijarvi, Sodankyla, Kittila et Muonioniska a me visitatis etiam ambas formas inveni: Blomqvist Il p. 75, vide etiam Képpen p. 276 et 280. Al. Geta Ostergeta!, Hickbéle, Finstrém Gibbdle: Arrh. & K., cfr Képpen |. c. — Nyl. Helsingfors: N. I. Fellman!, cfr Kop- pen |. ¢.; Sjundea ad var. obovatam accedens: {Brenner ?|! Ta. plur. loc.: Leop.; haud infreqvens: Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Asikkala!, vide etiam supra. — I Muna. Helsingfors 1840 p. 67 (enl. Trauty. Ip. 37) att Abies sibirica skulle forekomma i Finland under 68'/, ° n. br. rattas af Trauty. 1. c. — arbetet f. 6. af mig okindt. — Vestgrinsen for denna art oir niimligen enl. Bode p. 18 under 62° 6’ n. br. vid 65° 35’ long.; siledes mer iin 148’ km. dster om lirktridets grins, jfr ifven Koppen p. 408. Deremot har samma art vid odling i botaniska triidgirden i Helsingfors evifyit upphof At unga plantor och detta ‘ir méjligen afven fallet & Frugard i Mantsili [i Nyl.]: Medd. III p. 171 under namn af Pinus Pichta. Utom dessa uppriknas ‘innu Abies balsamea Mill. och A. [Picea] alba Michx i Blomqvist Cat. p. 9, de torde dock ganska sillan vara foremal for odling. Likval trifvas de vil vid Helsingfors och den senare arten iifven i Sa. Ruokolaks vid Neitsyniemi: Sel. ann. En férteckning éfver de barrtriidsarter, som od- las vid Viborg pi kall jord, finnes af G. N{iklander| i Tidning for trid- cirdsodlare 1881, der det ‘ifven redogéres fir deras olika hirdighet. Af de 27 arter, som der uppriiknas utom vissa vilda, betecknas 8 sasom full- komligt hirdiga, jfr ofvan p. 74 och se om flere af de odlade arterna Berg Verbr. p. 136, Schiib. p. 155, Medd. VI p. 260, Schiib. Virid. p. 388 och 435 och isynnerhet Finska Forstféreningens Medd, Andra bandet p. 191 /Pinus cembra) iifvensom Fijerde bandet p. 100-—109 (isynnerhet p, 108 och 109). 104 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica Y. Larix decidua Mill. *, In Fennia nonnunqvam colitur. ,Cet arbre non plus indigéne, a été cultivé dans le pays depuis 40.4 50 ans et se trouve dans differents endroits en petits massifs, par ex. dans les bois appartenant aux usines de Fiskars et d’autres: Blomqvist Cat. p. 4; bis Uleiborg?): Schitb. p. 172 och Schiitb. Virid. p. 459, jir Hartm. ed. XII p. 36 och se Koéppen p. 201—202. Al r: Bergstr.; Féglé numera utgingen: bergstr. Beskr. — Ab. |Pojo| Fiskars: Blomqvist, se ofvan. — Nyl. Helsinefors flerstides odlad: Hjelt. — Ka. Led skada under vintern 1879 pa Myllysaari vid Viborg: Medd. VI p. 260. — Sat. Odlad i Karkku & Kulju egendom, har den der uppnatt en héjd af mer iin 16 m. och gifvit upphof at nagra unga plantor: Hjelt |kottarne be- stimde af Selan|. — Kl. Valamo {odlad|: Berg Verbr. p. 136. Det bor dock anmiirkas, att Seelan 1881 sag der endast L. sibirica. — Oa. Vid Sandvikens villa niira Vasa iro planterade nagra trid af hvilka ett vid mans- héjd ar éfver 106 cm, i omkrets och har en motsyarande héjd: Hjelt [kot- tarne bestémda af Seelan|. — Ob. I afseende 4 forekomsten vid Uleaborg bor framhallas, att alla kottar som Zidb. tagit derstides enligt Selan tillhéra LL. sibirica, hvarfére mojligen en férvexling foreligger. — Angaende éfriga upp- gifter se under ZL. sibirica. ‘Tilliggas bér dock att Seelan i Medd. VI p. 212 uppgifver LZ. ewropaea sisom allmiinnare odlad hos oss iin L. sibirica. Larix sibirica Led. °) Magnus numerus hujus speciei in Fennia austro - orientali, praecipue in Isthmo karelico, diu cultus est, et arbor nunc etiam in aliis plagis Fen- niae colitur. In insula maris albi Solovetsk spontanea invenivi indicatur, quod lamen confirmatione egeat. Terminus occidentalis hujus speciei ceterogvin et- iam terminus orientalis florae Fenniae vel Scandinaviae esse existimatiu. ,Hos oss... planteradt ... bildar det ett vackert skogsbestand af omkr. 7,4 hektar nara Raivola jernviigsstation i Kivennapa socken; enstaka héga trid finnas i den s. k. Filipzeuska tridgirden i Viborg, i en parkanliggning vid Villmanstrand och p&i Fagerniis egendom vid Kuopio; vidare har detta triidslag under de senare dren uppdragits i Evo forstpark, i tridskolor p& Triiskiinda gird i Esbo socken och af hr G. Niklander vid Viborg: Szelan i Medd. V p. 247, jfr Blomqvist Cat. p. 3 och 4 &fvensom Képpen p. 262. Ik. Lirktridet ar planteradt i Nykyrka socken 1788+) pi Amiralitetets ) L. europaea DC. *) Kanske icke fullt siker uppgift, se liingre fram. *) Pinus Ledebourit Endl.; Abies Ledebourii Rupr. *) Se langre fram. Larix sibirica. 105 foranstaltande, deraf innu 6fver 10,000 finnas vaxande“: Knorr. p. 26, jfr Rein p. 75 och Malmb., som kallar det allmint under namn af Pinus Larix; Rai- vola [pi gransen mellan Kivennapa och Nykyrka] o. s. v.: Selan, se ofvan; Nykyrka Lintula: Képpen p. 252—262, se lingre ned. — Kl. Valamo stat- liga trid: Sel. ann. — Kb. ,Kide en lirktridsskog, ungefir en half verst ling, planterad af N. L. Arppe“: Finl. 1887 N:o 222; enl. Enw. hav. ar den beliigen 2 verst frin Puhos bruk; Kide Koivikko forv.: Backm., af- ser antagligen samma skog. — Ob. I Uleaborg nara kyrkan star ett om- kring 40 fr gammalt trid, hvars héjd ar ung. 9 m., omkrets 1,2 a 1,5 m. 6fver marken ung. 88 cm., 3 dm. dfver marken 96 cm.; pa begrafnings- platsen finnas 3 trid, hvaraf det hégsta ir narmare 7 m. hégt och knapt torde vara éfyer 20 ir gammalt, afven pi par andra stallen finnas larktrad, af hvilka itminstone tvenne tagit skada under vintern 1887—1888: Zidb. ann. [Kottarne, bestimda af Seelan, iro vil utvecklade]. Se f. 6.Szlani Medd. V p. 246—248, Finska Forstféreningens Medd. II p. 192—193 och IV p. 235—2386 och langre fram. I afseende 4 det i Odstra Finland odlade lirktridet synas visserli- gen de ryska botanisterne redan nagot tidigare hafva mer eller mindre be- stimdt uttalat, att detta icke var det vanliga europeiska lirktradet (L. de- cidua), se Képpen p. 253 och 254, men dessa uttalanden torde har varit okanda, och af finska botanister var det forst Selan, som 6, IV, 1878 och i Medd. V p. 246—248, jfr ifven Medd. VI p. 195 och 212, framhéll att dessa planteringar tillhérde ZL. sibirica, hvarjemte han |. c. papekade olikheten emellan de begge arterna. Sisom redan framhdlls, egnar Képpen éfver 10 sidor ensamt at skildringen af Lintula skogen och dess historie. Det ar naturligtvis oméjligt att hiir ens i korthet sammanfatta alla dessa uppgifter, utan anser jag mig endast bora omnimna ett fital. Fréna torde hafva tagits fran Archangelsk: l. c. p. 254 0, 255; sidden skedde redan 1738 pa befallning af Kejsarinnan Anna’): 1, ¢, p. 253; ett icke ringa antal trid har uppkommit genom sjelf- sidd: l. c. p. 259; de stérre tridens antal fr 1842 steg till 1,342, hvarjemte en tabell och beskrifning om skogens utseende detta ar upptages: |. ¢. p. 257 0. 258. Nu (eller rittare 4r 1882) iro de stérsta traden dfver 40 m. (135 fot) héga, 59 cm. i diameter pA en héjd af 1,5 m. 6fver marken: Blom- qvist Cat. p. 3, jfr l. c. p. 14 och Képpen p. 260. Frain ildre tid finnes f6lj. uppg.: ,,.Lirktrid férekomma veterligen 4f- ven i Valkjirvi (!) och Sortavala af Viborgs liin och 4 Marieberg i Lapptrask af Nylands lin, utom enskilda lirktrid, som i tradgardar kunna forekomma*: Rein p. 75. Att alla dessa trid iro planterade, kan man halla for sakert, 1) Huruvida Reins uppgift att planteringen egde rum 1788, beror pa ett tryckfel eller, hvilket kanske ir troligare, hinfor sig till Raivola skogen, som Képpen ej sirskildt omnimner, vigar jag ej afgéra. Afven Enw. hay. talar om plantering af lirktrid pi Kejsarinnan Katharinas tid, ehuru han oriktigt hanfor uppg. till planteringen i Kide. 106 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica V. men till hvilkendera arten de hora, torde vara svart att afgéra utan ny un- dersékning; antagligen iro hvardera arterna representerade. Frigan om vestgrinsen for det vildt vixande sibiriska larktradet sam- manhinger pa det nirmaste med fragan om Finlands naturhistoriska grans mot éster. I den uttémmande framstillning 6fver den senare fragan, som lemnas af Norrl. On. p. 111—122, framhalles nimligen p. 118, att larktradets vestra grins mdjligen ,i botaniskt afseende [utgér] den riktigaste demarka- tionslinien*. Emedan dock denna ,,ej ir sirdeles langt aflagsen fran Onega och d& denna sjé i éfrigt erbjuder manga foérdelar, torde man afven fortfa- rande kunna bibehalla den sisom naturhistorisk grins 6fverhufvud for Skan- dinavien“, se hirom flere citat hos Norrl. 1. c. och af 4n senare forf. hos Képpen p. 240—242. Den punkt, som i afseende 4 denna grins erbjuder kanske stoérsta svirigheten, ir Solovetska éarne, hvilka pa den bifogade kartan foras till Kp. Middendorf, Képpen m. fl. draga nimligen sibiriska larktradets grans vester om denna 6. Den enda originaluppgift, som jag emellertid funnit, dr Maksimoffs i Togp ua cbseps [i 1859 ars uppl. p. 230 enl. Middend. p. 530, i 1864 ars uppl. p. 119 enl. Képpen p. 226] Canxrs-Ilerep6yprb 1871. Denna uppg. lyder i ungefirlig, forkortad 6fversittning: Vagen pa on Solovetsk, da man far till Anserska 6n, gar genom en orinsad skog, som pa manga stiallen hade utseende af en vildmark. Allt deruti paminte om skogarne i vara guverne- ment vid Volga, samma héga trad af flere omvexlande slag: bjork, tall, en, gran; hir och der framskymtade till och med emellan dem ett larktrad: 1 c. p. 130. — Ehuru originaluppgiften icke ir tagen ur nagot rent vetenskap- ligt arbete, synes det icke finnas nagot direkt skal att betvifla densamma. Beskrifningen é6fver fyndorten visar att man svarligen kan tanka pa nagon senare plantering. Da man tinker pa de stora lirktradsodlingarna i s. 6. Finland och erinrar sig den lifliga forbindelsen emellan Solovetsk och Ar- changelsk, synes det mig deremot icke osannolikt, att man har antingen har att géra med en gammal, numera alldeles férvildad plantering, eller att lark- tridet eljest har ar tillfilligt; sikert ar, sisom Afven Képpen p. 226 fram- haller, att lirktridets grins, om den gar till Solovetsk, derstades gor en skarp krékning at vester. — Det bor ihagkommas, att mig veterligen alla re- sande, som besdkt Solovetsk, framhalla, det marken derstides ar starkt ku- perad, naturen ifven fér 6frigt ar omvexlande och vacker, sma sjéar ofta f6- rekomma, s&i att trakten siledes 6fverensstimmer med Hvita hafvets vestra strand, men ir alldeles olik den éstra och sydéstra; se isynnerhet Maksimofi l. c. p. 181, men afven Ervasti ,,Muistelmia matkalta Venaijin Karjalassa ke- salli 1879. Oulussa 1880% p. 121, Edgren & Levander ete. Lirktridets vestra grins skir enl. Koéppens karta N:o 3 Hvita hafvets sédra strand i dess sydligaste del, d.v. s. vid Onega viken nagot vester om mynningen af floden Onega. Derefter garden at S eller nagot at [S]SO férb; Onegas flodsystem ungefir till bredden af Andozero; hirifran ater gar linien Larix sibirica. lol at S eller snarare SSV, sa att densamma, savidt man kan finna, foljer den bergsrygg, som stricker sig langs nimda sjé till floden Vytegra och bildar vattendelaren mellan stra tillflédena till Onega sjén, sisom Vodloj, Ando- moj och andra, och vestra tillflédena till floden Onega liksom till sjéarna Latscha och Bosje. Dock kinner man icke ett tillrackligt antal punkter af denna linie: Képpen p. 226 och 227 i ungefarlig éfversittning. Denna linie dfverensstimmer i det allra narmaste med de ildre uppgifterna, att namda grins skulle gi fran Onega viken till sjén Latscha: Trauty. Ip. 35, jir f. 6. tupr. Fl. Samoj. p. 56 och 57, Trautv. II p. 22, Schrenk Reise I p. 21, 24 och 26 samt II p. 441 och 442, Bode p. 21, Middend. p. 530, Norrl. On. p. 118, Beket. p. 595, Képpen p. 227 0. 228. Har ma innu anforas folj. origi- naluppg.: [I trakten kring sjén Onega finnes] D. sibirica i nordost begyn- nande halfvigs fran Pudosch till Kargopol, men den egentliga skogen borjar frin Kargopol 21 km. (20 verst) 4t norr: Giinth. p. 410 i ofvers. Slutligen ma tilliiggas, att, enl. Képpen 1. c. och hans karta, granslinien, forr in den ofvergar till Solovetska 6arne, skir Ljitnji bereg i riktning mot éster eller nordost, sa att endast yttersta spetsen af denna kusttrakt ligger utom nimda linie, Se * as seven pert pu hey? pistes ¥ aban pa rn oP Bessie spe eter? prcegs: “(age NWR Saf anoso ins 08) gene: af. + ioe a corms Eee ceria Ba itohok ire partiout oe itty duyr sth Sic: Mae innit ORR ip AME: Mace yer ae dee . ‘ sak he plaibeaad O>- verte “iT Neils cere. ESLER ae ye ‘ mn S manta { vec? 4 LE Tee Fes ae ; Rem ’ gdanby’ pt aati s Leesa rk ohioe 2 BYAR 3 did la alle htt . poe Medes Gay rs Ho reat hn tt, pt cae fig 8 rat ahi fravplt ah gd. vajsits ere Ha ior OS poms Seth , " . pai' pi 4 shi 7 1 ‘ +. Can a? a." ia \s o - * as Wier Wile fer Wedd: l- 7 DADA we: Ae a eee r ey ee UE SHR GP ee ‘3 fcdor Sie AE TSE LY ROG & ae Tackg y a4 y > teéyty ‘ Wits mit. terns babar } as i Ay oe z ;. c . 4 , = . 4. - Ole nar ~ x 2 d ey ot . oh § . ed BP PaO “SOL es Bare Bier cad ago mae Fagg pHEtY) aR ¢2 Bi ae e a | a iia cal * ‘ nO froma py oe e att aR : fy ¥ Lint ‘SNe. ci. . ; te cee, dirt ’ 7 iJ | ‘ a: ; : Peek as ba a a Pa ! z . 4 vr ; . y ai : > Sebel? BA OH ace th Chekay OOM TS tilete genes maa 2 hs a) 3 if . 3 , et *, 7 = 4 > > 2 4 ‘ = ley > i } ‘ . 5 | : nm . , 7 e- = + he ak p\ : i! ‘ ‘ Pes e 4. OP vet is ry e. aan Fy y § #< ae hs BO i. Sah ‘ : > > ‘ -. ¢-7> 8h 7 ~ - 5 7 - - a ars: F oe ane a “ah ti: ~3 aa —- bh , “fied 6 pee moo LSM Ee: af rae ’ ’ pas 2 PY ; : i hn bs pid hats: 4 = = ape } é £ ye sivas ay Js ates >t eS. ® Ea | 5 nop ts 5 ak k yy ‘ Pa oe (ey FES Ris: or 5 s : > Si o ; ried ey. a } " : y 3 < ; i ”, ry = rn : 2 : : / ae Ean . 2 cs ; 7 S é ers ~ * . } s t EY : - i © : : id ' . ; : : ie a ‘ : - : oe “ : es ES EA - 3 ‘ Pe” - 7 ~~ 4 sw ; £ . ; leua: hae ; " ? . . fr :, * > _ : ; , Td 2 , 3 — - " . - gi - - <—_~ are , a : ; n - & Seas j s : ; ee ~ | ea > 5 | : * - 7 i : ; a ~~ a . - he _ = . ‘ : ‘ ‘ ‘ ‘ - my a ‘ ; z i k 7 i e c rd s ‘ _ i. . . ; i 4 S ' i J a < i a rf =e & i ds, ‘ eh a's <> tar “ eens * j F » 3 ih 4 ' . a P See 7. * . is 4 . ; : ’ . . Be -_ “ : ; ; d ; ? ‘ s f ; “ y F : td * : ~ 47 - Be 7 | a : : ‘ va ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA V. GUNSPEGTUS FLURAE FENNICAE AUCTORE HJALMAR HJELT. PARS I. MONOCOTYLEDONEAE LILIACEAE — CARICES HOMOSTACHYAE. Impressio facta 1°90 __ 2° 92. XI II — OESOK HELSINGFORSIAE, EX OFFICINA TYPOGRAPHICA HEREDUM J. SIMELII, 1892. 43 ~ 59) ann aa Sy ‘ * ire te = r . ~ ad “4 " : L by a — . Yar ae x! ween Ss ao ‘ ‘ Par 4 Pile Vp o e + ~~ . = io ea Le ae | ca ‘- ;. : Fo a i Seack | PASE IAM IALH Boe et | ApavOdRATTOIOROM “AP OMA oo Ge F (ARATE OMOR RAS - FAL " a ey ‘ « . l “. % hae Monocotyledoneae, Liliaceae. Gagea minima (L.) Dumort. In Fennia austro-occidentali freqventer (— satis freqventer) et interdum copiose — copiosissime invenitur, ceterogvin in Fen- nia australi ad 62° fere plerumqve passim (— satis freqventer) crescit, ad septentrionem versus rarescit et supra 63° tantum ad- venticia. Kalm; Fenn. austr. oce.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 725; Fenn. med.: Nym. Suppl. p. 304. Al. (st fq): Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fg:. A. Wyl.:. (p): Sel.; Vibti. tq: Printz, ef W. Ny. p: 205. .— Nyl. fq: His. et W. Nyl.; Borga st fq: Sal. Ofvers.; Borga, Ori- mattila (!), Artsjé, veris. plur. loc.: Sel. O. Nyl. — Ka. Fredriks- hamn (Qvist): Fl. Kar. p. 193, cfr Sel. O. Nyl.; adest (Léjtnant Alfthan): Blom; r S:t Andreae circa templum aliqvot locis: Lin- dén, spec. ex Hatula! — Ik. p: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 353]. Sat. st fq: Malmgr.; fqq et interdum copiosissime: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th. et Kek.; st fq interdum vere copiosissime in malis agris secali consitis [= ,,vissa varar i rag- akrar med dalig brodd hégst ymnig*‘]: Norrl. s. 6. Tav.; st fq in parte occidentali paroeciae [Gustaf Adolf]: Bonsd.; jam efflorata, quare non observata sit, Korpilahti Mutanen haud infreqvens in agris (K. Dahlstrém): Wainio Tav. or.; Ruovesi ad pag. Pynniis ad viam ferratam haud procul a Miinttaé cop., ut etiam ad Filp- pula: Hjelt. — Sa. in viciniis templi Ruokolaks st fq (Londén): Hult. — Kl. usqve ad Sortavala (Relander): Fl. Kar; fq¢ (Backm., 8 110 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. C. Bergstrém): Norrl. Symb.; p: Enw. hav.; Parikkala Verotikkala: T. Hannikainen! — H): Fellm. Lapp., [minime, qvantum scio, fq]; p in lucis reg. silvaticae: Hult Ant. Kultala ad flum. Ivalojoki et Toi- voniemi, in radice alpis Peldoaivi locis nemorosis reg. subalpinae copiosius, Puolmak! in reg. subalpina: Kihlm. Ant.; Utsjoki: 8. Castrén p. 353; Paatsjoki, Kéngiis etc.: Wainio Ann.; in reg. sub- alp. circa Varangriam fex. gr. supra Nyborg|: Th. Fries p. 200, cfr M. Blytt p. 316 et Hartm. p. 413; Wahlenb. p. 100 et 101, 9 126 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lund p. 88 et Blytt p. 1272 tantum e locis extra Fenniam enume- rant. — [{L, ert. reg. subalp. r: Leest., (vide etiam L. L. Lest. p. 291); Ruotajoki: Malmberg!] Lapp. ross. ad flumina Paatsjoki, [Kouta] alibiqve r: Fellm. Ind., cfr N.-I. Fellm. p. XLV; ad oram peninsulae Lapp. meridionalem ad Jambruts [spec. leg. Selin!] et Umba (Selin) at- qve ad peninsulam Turii: N. I. Fellm.; Ponoj: N. I. Fellm. p. XLV; - Rasnjarg: Karsten!; Kantalaks: Mela herb. et Brotherus!; Shelesna prope Kantalaks: Broth. Wand. p. 5; Hipinaé [=,,Umbdek Dun- der]: 1. c. p. 7; Tshapoma: Mela Pl. et herb.; Abramovaja pahta nonnulla km ad septentrionem versus a Kola: Brotherus! Lm, Herb. Mus. Fenn. p. 8, har uppkommit genom foérvexling; afser exemplaret fran Abramovaja pahta i Lt. enl. meddelande af Kihlm. Om Sparris, Asparagus officinalis L., nimner Schiib. Virid. p. 341, att den odlas iannu i Tornea, ehuru endast sisom prydnadsvixt. Colchicaceae, Veratrum Lobelianum Bernh. Ad oram maris glacialis et albi a Varsina Lapponiae rossi- cae (circ. 68° 30’) ad 66° 20’ fere in compluribus locis freqven- ter inveniri indicatur, deinde parcius ad sinum varangricum occur- rit et in meridiem versus ad 65° fere in insula Solovetsk lectum est. Ceteroqvin in interiore parte Lapponiae rossicae rarius ob- viam. [Locis humidis Finmarkiae orientalis Hopseidet: Wirz. PI. off. p. 811+)]; in pratis ad pagum Keret juxta mare album et in vici- niis Imandrae: Spic. I p. 31; Lapp. bor. or.: Fries!); Fenn. bor. Lapp. or.: Nym. Suppl. p. 311, cfr Nym. Consp. p. 745. Kp. Solovetsk: Selin!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 65. Ki. Keret: vide sub Lapp. ross., spec. leg. F. Nylan- der! et Brenner! 1) Nomine V. Album L. Veratrum Lobelianum. 127 Li. juxta rivulos alpinos locis humidis occultioribus Finmar- kiae maritimae interdum copiosissime, scil. . . . [in Hopseidet et adjacentibus sinubus maris omnium copiosissime, ibiqve alte in alpibus adscendit], ut etiam ad Varanger parcius: Wahlenb. p. 277), cfr 1. c. p. XVII, LVIL et LXV et Wahlenb. FI. Suec. p. 687 1), (fq) in reg. subalp. [ab Hopseidet] ad sinum Varangricum a mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 88 2), cfr Lund Beretn. p. 41, 43 et 48, Blytt p. 12707), vide etiam M. Blytt p? 304%), (Norm. p. 305] et Hartm. p. 4147); Arrh. ant. non comm. Lapp. ross. ad Keret ac si satum esset, deinde ad ostia omnium fere fluminum usqve ad Kantalaks parcius: Fellm. Ind. p. 3091); in pratis et juxta rivulos nec non in alpinis secus to- tam oram inter Keret maris albi et Varsina maris glacialis fere ubiqve, deinde autem vix anteqvam ad sinum Varangricum Fin- markiae visa. Etiam in viciniis lacus Imandra (Spic.): N. I. Fellm. 2), cfr 1. c. p. XXIII, XXV, XXVI, XXXIV, XLV et XLVI, spec. e Po- noj!; Kantalaks ad radicem montis subalpinis Shelesna: Brothe- rus!, cfr Broth. Wand. p. 4 et 5; Varsina, Jenjavr, parce circa Tshilljavr et interdum cop. ad Keinjavr: Broth. Reseb.; vide etiam Broth. Utdr. p. 131, Broth. exk. p. 76 et 78 et Kihlm. Bericht p. 14—15 et 22. Led. IV p. 2081) citerar Wirzéns uppg. under Finland, men andra uppg. under Lappl. och territ. Kola, hvilket maste anses vilseledande. Arten upptages frin ,Kola, Jokonski ostrow* [i Lm.]: Beket. p. 600; antagligen afses territorium Kola och ej staden med samma namn, da ingen annan bo- tanist upptager arten fran Lt. Narthecium ossifragum (L.) Huds. Sat. Huittinen: Car. p. 24, se afven Gadd Sat. pn. 48. — Ta. Hauho: Herk. p. 59; hvardera uppg. under namn af Anthericum ossifragum och si- kert fullkomligt oriktig. Tofieldia borealis Wablenb. In Lapponia praecipue septentrionali freqventer crescit, ad meridiem versus freqventia minuitur; in parte maxime oceidentalt 1) Nomine V. album L. 2) Nomine V. album var. Lobelianum Bernh. 128 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 1. infra 65° 40' via visa, im orrentali autem usqve ad 62° 40! lecta est. Kalm nomine Anthericum calyculatum; Fenn. bor. or. et ma- xima pars Lapp.: Fries; Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 745; Fenn. or. (Carel. oneg.): Nym. Suppl. p. 311, vide etiam Led. IV p. 210. Kon. st r Selki! fq in paludibus propr. vel subsphagno- sis, ibidem qvoqve ad ripas uliginosas, inter Selki—Jankajarvi, in paludibus ad Kapselka (Simming!) et Juustjarvi (Sahlberg!): Norrl. On., cfr lc. p. 95 et Giinth. p. 54. Ok. Puolanka Honkamiki—Ayla: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. p. 72; Kianta ad praed. sacerdotis et magis ad septentrionem ver- sus: Malmgren!; Kianta nonnullis locis usqve ad Merilaissuo [spec. leg. Lackstrém!] (A. Lénnbohm) et praedium sacerdotis (Malm- gren): Wainio Kasv. [vide sub seqvente], spec. e Kianta Hossa!; Kianta ad praedium sacerdotis in Merilaissuo, Ristijarvi et Pal- tamo Melalahti (E. Leinonen): Must. — Kp. adhuc non adnotata. Ob. Simo! Kalliokoski: Brenn. Ber. 1864; Simo Marrosten- miki et prope Palovaara: Brenn. Ber. 1870; Kemi: M. Castrén p. 338 et 340 nomine Helonias borealis; Kemi in palude prope tem- plum: Hellstrém!; Pudasjarvi p: C. Brand.!; (st fq) circa Tornea: Jul. p. 278 nomine fq>): Enw.; (»fqq»): Mela, vide infra; var. cuspidatus Kuopio: Malmberg! nomine J. si/vaticus, cfr Brenn. Junc. p. 57. — Kb. in vicinitate Pielisjarvi (st fq), ceteroqvin non tantum: Wainio Kasv. (incertus, vide infra). — Icon. fq: Norrl. On. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; Wahlenb. p. 82 upptager ar- ten ,in aqvosis Lapp. infimae p, hvilket torde hafya afseende pa Lulea Lappm., 1) J. articulatus L. auct. plur. 138 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. jfr Hartm. p. 421 och Hartm. XII p. 121; Fries uppg. ar derfére oriktig; li- kasi, hvad Skandinavien angir, uppg. ,per totum territorium“: Nym. Consp. p. 747. Det var frst Brenner, som (1888—1889) utredde denna arts egent- liga forekomst inom landet, i det att flere forf. tidigare forvexlat den med J. alpinus; si tillhdra bl. a. f6]j. exemplar, inlemnade under namn af J. arti- culatus, enligt Brenners bestamning J. alpinus: Nyl. Inga: Hisinger!; Mant- sili Andersberg: Szelan! (f. congesta); Hogland (en del exx.) och Tytirsaari: Brenner! — Ik. Metsipirtti och Sakkola: Malmberg! — Sat. Karkku: Hjelt (f. vivipara). — Ta. Luhanka: Lang! (= var. arthrophyllus). — Sa. Ruoko- laks Utula: Hult! — Kl. Impilaks: W. Nylander! (afven ett ex. fran Karelia rossica, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 16). — Kol. Mandroga: Elfving! (= var. arthrophyllus). Emedan dock fran dessa provinser (utom Ik. och Kol.) fin- nas sikra exemplar, torde uppgifterna atminstone delvis afse J. lampocarpus, ehuru freqvensen ir osiker. Siarskildt bér det framhallas att Malmb. och Hult alldeles icke upptaga J. alpinus. Vid fornyad granskning af mina egna exemplar och uppgifter skulle jag numera tro, att J. lampocarpus i mellersta Sat. férekommer p (— st r), under det J. alpinus ar st fq, ehuru jag tidigare ansett férhallandet vara niira pa motsatt. Oa. I trakten nirmast Vasa har Laur. antecknat J. lampocarpus en- dast fran Vasa vid angyvarnen, hvarfore artens spontana foérekomst der ar osaker, si mycket mer som J. alpinus ej alls upptages. — Sb. Det bor mir- kas att Enw. ej alls upptager J. alpinus och Mela anger den sasom r, ehuru den antagligen ar ganska allman, hvarfére deras uppgifter till stérre delen torde afse sistnimnda art. Att déma af Melas exemplar torde dock J. lam- pocarpus forekomma, hvarfdre jag ej alldeles uteslutit. dessa uppgifter. — Kb. fq: Eur. & H., men exemplaret hdr till J. alpinus, som ej alls upptagits. Af- ven Wainios uppgift behéfver granskas, da hans exemplar fran 9k. enligt Brenner hor till J. alpinus. Om. st r Kronoby, Pedersére, Perho Pélkki: Hellstr.; exemplaren saval fran Kronoby som Perho tillhéra enligt Brenners bestamning J. alpinus. — Ok. ,Kuhmossa otettu Lentiiran kylin luona, vaan ei tavattu pohjaisem- massa“: Wainio Kasv. Enligt Brenner ir Wainios exemplar en monstrdés form af J. alpinus. Kuhmo Ontojarvi: Brenn. Reseb. p. 75; af hans egen uppg. i Brenn. June. fdljer att harmed sikert afses nigon form af J. alpinus. Faq: Must. afser sannolikt helt och hallet J. alpinus, som ej upptages. -- Kp. Solovetsk [= ,Solovki‘}: Beket. p. 601, ehuru uppg. ej 4r osannolik, anser jag dock troligt, att den afser J. alpinus, som ej uppraknas fran nimnda stalle, men efter all sannolikhet finnes derstides. Ob. li och Kemi: Brenner!, exemplaren féras numera af Brenner sjelf till J. alpinus, men gafvo anledning till att arten upptogs i Herb. Mus. Fenn. Ii p. 8 fran 0b, — Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 225 (jfr under J. supinus) afser fifven antagligen J. alpinus, som ej upptages. Likasa afser O i Herb. Mus. Fenn. p. 16 enligt Brenners bestiimning sistniimda art. Liapp. fenn.|: Suomen Kasvio p. 190 dr efter all sannolikhet ogrundadt. Annu ma tilliggas att, ehuru arten i Herb. Mus. Fenn. Il p. 8 upp- Juncus lampocarpus, 139 togs bl. a. fran Ob., Om., Ok., Oa, Tb., Sb., Kb., si anmiirktes dock ,Specc. ex Ob., Om., Ok., Tb. ad J. alpinum pertinere demonstravit cl. M. Brenner [detsamma ir ifven fallet med exemplaren frin Ik. och Kol.]; indicationes itaqve ex Oa., Sb., Kb., qvoqve denuo perscrutandae: |. c. p. 124, jfr ofvan. Brenner uppvisar att denna art icke kan vara Linnés ursprungliga J. articulatus, hvarfére namnet J. lampocarpus Ehrh. bér anvindas fér den- samma: Brenn. June. p, 48 etc.; angiende ortografien af sistnimda namn se Led. IV p. 225 not. och Buchenau p. 376 not. Af former mirkas féljande, hvilkas utbredning i landet dr foga utredd: Var. aqvaticus (L.) — Al. st fq i dstra delen af fasta Aland [—,B*]: Bergstr. — Ab. [Pojo] ,p in insulis ad Dannskog adjacentibus“: A. Nyl. — Sat, Birkkala (Simming): Malmer., jfr Carlss.-— I det nirmaste identisk med denna torde den ,f. nodis radicantibus* vara, som omniimnes fran Nyl. Hog- land: Brenn. — Nagot fullt typiskt exemplar af denna form finnes icke i H. M. F. enligt Brenners bestiimning, hvarjemte det bér framhallas, att exem- plar fran Al. Hammarland: Tengstr.! och Kb. Liperi: Europzeus!, som tidigare gatt under detta namn, blifvit af Brenner bestiimda till J. supinus var. flui- tans, jir Brenn. June. p. 53. F. vivipara. — Nyl. Forevisas af E. Juslin: Medd. I p. 93. — Ta. cum f. typica: Wainio Tav. or. — Kb. Tagen af Hillstrém: Medd. III p. 175. Huruvida uppgifterna afse f. vivipara af J. lampocarpus eller af J. alpinus, synes mig osikert; atminstone uppg. frin Kb. torde afse den sistnimda. Der- emot finnes J. lampocarpus f. vivipara t. ex. frin Ta. Kangasala!, men bér betraktas endast sasom en monstrositet, se bl. a, Brenn. Junc. p. 58 och Buche- nau p. 379. Vidare beskrifver Brenner tvi nya varieteter, naml.: Var. affinis se Brenn. Junc. p. 57 och Var. cuspidatus se J. c., der det afven niimnes att ,dess utbredning sammanfaller med hufvudartens, strickande sig nordligare anda till Kuopio“. Enligt Brenners bestiimning finnes denna sistniimda varietet i H. M. F. fran Ab. Tenala: J. A. Oberg!; Vihti: eley Rehausen! — Nyl. Kyrkslitt Veik- kola och Kallijirvi: Brenner!, jfr Brenn. Junc. p. 56. — Ta. Evo: J. E, Fu- ruhjelm! — Kl. Joensuu (Leskeli) och Kirjavalaks: Chydenius! — Sb. Kuo- pio: Malmberg! (se ofvan). Juncus alpinus (Vill) Auct.*). In maxima parte Fenniae et Lapponiae satis freqventer (— pas- sim) inveniri videtur, cum J. lampocarpo autem saepe confusus, qvare distributio non omnino certa sit. In tota Fennia adesse videtur: Spice. I p. 17 nomine J. ustu- latus Hoppe; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. 1) J. fusco-ater Schreb.: Brenn. June. p. 50. 140 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Consp. p. 748; forma apud nos freqventissima et maxime variabi- lis omnium formarum confinium et per totam patriam distributa, forma typica usqve ad fluvium Oulujoki, ubi tamen humilis, varie- tates usqve ad mare glaciale occurrunt: Brenn. June. p. 56. Al. [Sund] (fq) saltem ad Mangsteckta: Prim. p. 73. — Ab. p: Zett. & Br., Pargas plur. loc: Arrh.; Uskela Karlberg: K. E. vy. Bonsdorff! nomine J. articulatus; in vicinitate lacus Lojo adsunt spec. e Lojo promontorium Ornas (Rob. Boldt) et Paloniemi pro- montorium Niemis: Ch. E. Boldt. — Nyl. (or) Fagervik |[Bykarr]: His.!; Esbo Finna: Kihlman!; Kyrkslatt Veikkola et Kallijarvi: Bren- ner!, cfr Brenn. Junc. p. 56; Helsingfors(!) p praesertim ad litora marina: Sel. ann., (vide autem W. Nyl. p. 53 not); [Thusby|] Gam- melby: Astr. & H.; Borg&! Pérté, ad stagnum Illby et Valkijirvi: Sel. O. Nyl; Hogland et Tytirsaari: Brenner!, vide ceterum sub J. lampocarpo. — Ka. (st r) ex. gr. Sakjarvi Valijoki [spec. ad- scriptum Vilajoki!|: Blom, spec. e Sakjarvi Salajarvi!; (r?) tantum in Raisilaé Sirlaks! et Jaaski Jaaskjarvi! vidi: Lindén; S:t Andreae ad ripam flum., Vuoksi: Sel. herb. — Ik. Metsapirtti et Sakkola: Malmberg! nomine J. articulatus (spec. determinavit Brenner); ((fq) in tota Ingria: Meinsh. p. 358]; Malmb. non comm., vide ce- terum sub J. lampocarpo. Sat. st fq: Hjelt; Malmgr. ex hac prov. omittit. — Ta. st fq? Salo, Haapamiki, Luopiois prope templum, Pento etc.: Leop.; st fq: Asp. & Th.; (rv) Halvaélaé verisim. plur. loc.: Norrl. s. 6. Tav.; (Lammi] Evo: Norrlin!; (p): Wainio Tay. or. Bonsd. omittit. — Sa. Villmanstrand! et Lappvesi Vilkkajarvi: Szelan herb.; Ruoko- laks Utula: Hult! nomine J. articulatus (vide sub hoc). — KL (p): Fl. Kar. — Kol. specc. hujus speciei tantum ad Mandroga! legi, cum praecedente a me confusa: Elfv. Oa. p: Malmgr.! — Tb. distr. non certa, tamen freqventior qvam J. articulatus esse videtur: Broth. — Sb. Kuopio: E. Ny- lander!, cfr Knabe p. 22 et vide ceterum sub J. lampocarpo. — Kb. Kide: Brander!; Liperi: Europzus & Hiallstr6m! nomine J. articulatus; st fq: Wainio Kasv. — IKxon. st fq-fq per fere to- tum territorium: Norrl. On.; ubiqve in pratis humidis: Giinth. p. 54. Om. fq: Hellstr. — Ok. st fg: Wainio Kasv. — IXp. st fq: Wainio Kasv. Juncus alpinus. 141 Ob. [st fq: O. R. Fries p. 166]; p—(st r): Hjelt & Ho — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasy. Lk. p (— st r) saltem usqve ad Kaukkonen in par. Kittili!: Hjelt & H.; Sodankyla in ripis arenosis, locis humidis vel subu- liginosis per totum territorium (fq): Blom Bidr.; multis locis enum.: Wainio Ann.; in parte septentr.-orientali par. Sodankylaé nonnul- lis semitis humidis reg. silvaticae: Hult Ant. — Li. in semitis et locis pedibus depressis, humidis vel subuliginosis per reg. subsil- vaticam et reg. subalpinam fluminis Tenojoki st fq parcius, extra terminum betulae tantum ad sinum varangricum: Kihlm. Ant.: haud infreqvens in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae [usqve ad Alten et Tana]: Lund p. 89, vide etiam M. Blytt p. 289 et Blytt p. 1269. — [L, ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Leest.] Lapp. ross. in regionibus tam campestribus, qvam al- pestribus praecipue maritimis fq: N. I Fellm. Redan under J. lampocarpus framhdolls, att denna art ofta férvexlats med J. alpinus och att flere af uppgifterna angaende den forra egentligen afse den senare. Det ar derfére sannolikt att J. alpinus, churu den icke uppta- ges fran manga trakter i sédra delen af Finland, dock torde forekomma gan- ska allmant i nastan hela landet (utbredningen pa Aland ir osiker). En méj- lighet ar emellertid 4 andra sidan, att dess freqvens dr ojemn; dess ringa ut- bredning i de delar af 0b. och Lk. jag besdkte synes tala harfor. Brenn. Junc. p. 50 framhaller, att det ar lampligast att ersatta namnet J. alpinus med J. fusco-ater Schreb.; jag har dock velat fasthalla nomenkla- turen i Herb. Mus. Fenn. II, si mycket mer som sligtets monograf kallar ar- ten J. alpinus och uppstiller fusco-ater Reich. sasom varietet under densamma. Af varieteter omnimnas félj., som innu hos oss aro féga utredda. Var. microcarpus Brenn. Junc. p. 55. Endast i sydligaste delen af lan- det: l. c. p. 56. — Nyl. nordligaste delen af Kyrkslatt: 1. c. Var. alpinus (Vill.) Brenn. Junc. p. 55. Anda upp till Ishafvet: 1. ce. p. 56. Var. rariflorus Hartm. Likasi: |. c. — Lapp. ross. cum forma ty- pica: N. I. Fellm. Enligt Brenners bestimning finnes i H. M. F. exemplar af denna varietet frin Ik., Sat., Ta. Sb. och Ok. Antagligen helt naira denna stir var. biceps Lest., som ej omnimnes af Brenn.; den upptages fran Lapp. ross. ,ad latera alpis Hibini*: Spic. I p. 17, jfr N. I. Fellm. Var. uniceps Leest. Ad latera alpis Hibin&’ in Lapp. ross.“: Spic. I p. 17; ehuru sillsynt ainda till Ishafvet: Brenn. June. p. 56. — Sa. Villman- strand: Selan! enligt Brenners bestimning. — Kon, Kivatsh: W Nylander!, 10 142 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. jfr Norrl. On. — [L. ent. ,ad Maunu locis siccis fq“: L. L. Lest. p. 294, der den beskrifves under namn af J. nodulosus var. wniceps, jfr Hartm. p. 422, exemplar fran Kaaresu’anto!] — Lapp. ross. se Spic. och jfr N. I. Fellm. Vidare finnes en f. congesta fran Nyl. Borgi och Mintsila Andersberg: Selan! (enligt Brenners bestimning), jfr Brenn. Junc. p. 56 afvensom f. vivi- para t. ex. fran Sat. och Ta., jfr 1. c. och se under J. lampocarpus f. vivi- para. Slutligen beskrifver Brenner en ny underart * arthrophyllus Brenn. Junc. p. 56. Enligt Brenners bestimning tillhéra félj. exemplar i H. M. F. denna form. — Nyl. Kyrkslitt Kallijirvi och Veikkola: Brenner! — Ta. Sysma Nya Olkola och Maatiaisi séder om Virili: Unonius!; Luhanka Tam- mijirvi: Lang! under namn af J. articulatus. — Kol. Mandroga: Elfving! (ej typ.) — Sb. Kuopio: L. M. Runeberg! — Kon. Suopohja: Simming!, jfr om alla dessa Brenn, Junc. p. 56 afvensom (Prot. 12, V, 1888) Medd. XV p. 231. Buchenau citerar Fellmans Pl. arcticae N:o 247 liksom formerna wniceps och rariflorus under a genuinus Buchenau, hvilken varietet uppgifves vara ,arktisch-alpin®. Var. fusco-ater Reich. omnimnes fran mellersta och éstra Europa, men var. py insignis Fr. uppgifves forekomma ifven i Skandinavien: Buchenau p. 374. JUNCUS SUPINUS Moench. In Fennia australi et media rarius (interdum passim) obviam ; in septentrionem versus 64° parwm superat. Formae non rite di- stinctae. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 748; Fenn. med.: Nym. Suppl. p. 313, vide etiam Buchenau p. 293. Al. |Jomala] Sviby in litore marino: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 152; Sund prope templum!, Geta Djupvik: Arrh. & K.; Sottunga »Kyrklandet*! st fg, Kékar in insula coemeterii, Langskar, Helso et Karlé: Arrh. — Ab. Luonnonmaa: Al. Tigerstedt!; Hirvensalo prope urbem: Elfving!; Pargas p: Arrh. ant.; Uskela: Nikl.!; [Bro- marf et Finby] (fq), copiosissime ad Vattlaks, Kansjarvi! et Kivitok: Sand.; Vestanfjird Finsjé: alumn. E. J. Petterson in dupl.!; p: Sel: Lojo Storéd Saarenpaéaé: Tikkanen & Hult herb. — Nyl. ad Fa- gervik! (st fq): His., qui insuper f. repentem et fluitantem enume- rat; Esbo Punjo, plur. loc. circa Noks, Langtrask: Kihlm. ann.; Stroémfors! Sarkijirvi, Hogland! Lounajirvi, var. /witans !) Strém- fors Pettjiirvi: Seel. O. Nyl; [Hogland!] locis paludosis, Tytirsaaril, 1) Vide infra. Juncus supinus. 143 var. repens *) [Hogland] cum praecedente (fq), Tytarsaari: Brenn. — Ka. r Kirvu Kunnustainen: Lindén!; var. repens) st r, var. fluitans *) r Sikjarvi in ripis lacuum [spec. e Salajirvi!], [Virolahti] Kavala- jarvi!: Blom |spec. ad f. typicam pertinent]. — Ik. [in plagis ad litus maris suis locis copiosissime: Meinsh. p. 358}. Sat. p: Malmgr., spec. e Raumo! et Siikais!; rr Karkku ad amnem Nohkua: Hjelt! — Ta. Salo! in vicinitate templi par. Luo- piois cop. et ceterum ad ripas lacus Kukkia plur. loc.: Leop.; (p): Asp. & Th.; st r [Hollola} Parinpelto, |Asikkala!| Kaitas et ad Uitto ad ripas lacus Piijiine (Strémborg): Norrl. s. 6. Tav. — Sa. Lappvesi Lau- ritsala Huhmarinlahti: Szelan!; S:t Michel in ripis lacuum ad ostium amnis Urpola: Hasselblatt!; nomine var. wliginosa; Nyslott: O. Car- lenius!; rr [Ruokolaks| Utula: Hult! — Kl. Parikkala Argusjarvi: Sahlberg!; Parikkala Sikolampi: T. Hannikainen!; r Suistamonjoki prope viam publicam: Hjelt Ant. p. 67! Oa. (»p»): Malmgr., Malaks f.: Karsten!, Laur. non vidit. — Kb. kuma!, Rauan-! et Aisusjoki, in Polvijarvi (st fq): Eur. & H., vide etiam supra p. 1389. — Kon. Formam huc pertinentem teneram ac J. nigritellus Koch in Loimala legi: Hjelt Ant. p. 67. Om. var. repens) Halso, Perho Motténen!: Hellstr. — Ok. r Kuhmo Tervasalmi: Wainio Kasv.!, cfr Must. p. 55. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; finnes dock knappast i Lapp- land. — Kon. r ad catarrhactam Kivatsh: Fl. Kar.; i Norrl. On. fores exempla- ret til J. alpinus var. uniceps Hartm. — 0b. Ostrobottnia et Fennia (F. Ny- lander in litt.): Led. IV p. 227; di Nylander med Ostrobottnia vanligen for- stir Ob., har jag sirskildt velat fista uppmirksamheten vid denna uppgift; att arten finnes i Oa, Um. och Ok. framgir af det ofvanstaende. Sisom synes upptagas formerna repens och fluitans af flere forf. Emel- lertid torde uppgifterna under dessa namn delvis afse hufvudformen; atminstone air detta fallet med Bloms uppg. fran Ka. Om var. fluitans motsvarar den form som i nyare floror kallas wliginosus Roth, (jfr t. ex. Hartm. XII p. 120 och 121) torde enligt tidigare meddelande af Kihlm. endast exemplaren fran 0a. och Om. méjligen kunna foras dit. Hvad exemplaret frin Kon. angir, torde det yara alltfor ungt att kunna fullt siikert bestimmas; emellertid upptogs pa grund deraf var. nigritellusi Byteskat. Il, jfr f. 6. t. ex. Mela Kasy. p. 156. I hvarje hindelse behéfves en nirmare undersékning af dessa former, hvar- fore de ej sirskiljas i Herb. Mus. Fenn. II, ehuru var. repens upptogs i Herb. 1) Vide infra. 144 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Mus. Fenn. frin N [= Fagervik]. — Enligt Buchenau p. 293 och 294 aro f. 6- dessa former med undantag af var. nigritellus af foga betydelse. Juncus sqvarrosus L. In Fennia, quantum scimus, non adest, quamqvam in vicinitate lectus est. Kalm, jfr Led. IV p. 231; stérsta delen af Finl.: Fries, jfr Nym. Syll. p. $82; ,,in Fenn. non lectus“: Nym. Suppl. p. 313. flk. ,sehr selten, bisher nur im Nordgebiete, von Pargola bis Bjelo- ostrowa, stellweise“: Meinsh. p. 357]. Sat. uppriknas af Gadd Sat. p. 48. — [Kol. tagen nara intill Finlands grins vid Schlisselburg!: Sahlberg i Medd. VI p. 206]. — Ob. Uleaborg: Jul. i V. Ak. H. p. 175. — Li. ,in districtu Felles dicto Norv. ultimae rarius*: Wahlenb. FI. Suec. p. 224, ifr Th. Fries p. 200; hairom sages ,,errore quodam verisimiliter orta*: Norm. ann. p. 68, se afven Blytt p. 1269. Emellertid ci- teras Wahlenbergs uppg., om Afven férsedd med fragetecken, annu t. ex. Hartm. XII p. 115. — D& arten icke ar kind pa narmare hall an fran Schlis- selburg, miste den utga ur finska floran. JUNCUS COMpPTessus Jacq. In vicinitate orae australis passim (— satis freqventer), in in- terioribus autem plagis raro occurrere videtur. In septentrionem versus usqve ad 63° fere lectus et ad 65° 50’ indicatus est. Supra 63° tamen certe rarissime tantum ad oram maritimam occurrit, eét, quae ex his plagis indicantur, forsitan confirmatione egeant. Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 748; Fenn. med: Nym. Suppl. p. 313, vide etiam Led. IV p. 225 et Buchenau p. 187. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. Abo: Arrh., vide jam Leche p. 12; Pargas p: Arrh. Ann.; Nystad Birkholm: Hollm!: Uskela Fulkila: K. E. v. Bonsdorff!; [Bromarf] cop. ad Séderstrand: Sand.; [Pojo] (fq): A. Nyl; Vihti (p): Printz; Vihti Olkkala: at Hallstr6m! — Nyl. Inga in taeniis prope Fagervik: His.; (fq): W. Ny: p in maritimis: Szel. O. Nyl.; [Hogland] (r) in litoribus: Brenn.!, cfr Schrenk p. 157. — Ka. Virolahti Pitkapaasi: Blom. — Ik. p: Malmb., spec. e Kakisalmi!; p: Fl. Kar., certe etiam ad hanc et antecedentem provinciam referendum; [in tota Ingria (st fq): Meinsh. p. 357]. Sat. r Vesilahti Laukko!, Karkku Kauniais!, Kyré Herttuala: Hjelt, Malmgr. non comm. — Ta. [Tavastehus] (p): Asp. & Th. — Sa. Juncus compressus. 145 Nyslott: Seelan! — K1. Parikkala Kangaskyla in deversorio pristino : T. Hannikainen!; Sortavala: W. Nylander!; r Palkjarvi Tyydinsaari!. Kurkijoki [= Kronoborg] prope deversorium!: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 46; Fl. Kar. vide sub Ik. — KCol. Petrosavodsk: W. Nylander! Oa. Qvarken (p), Oravais r: Laur. Vasa cop. in Vassklot: Hjelt, Malmgr. omnino non comm., vide infra. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio!, efr Herb. Mus. Fenn. Il p. 124. — Kon. in Saoneshje ad Schungu! fg in graminosis juxta ripas et secus vias, praecipue locis argillosis, Velikaja-guba! ad vias: Norrl. On., cfr l. ¢. p. 69 et Giinth. p. 54; Tolvoja, Vyrozero, Kusaranda! unico loco: Kihlm. Om. Nykarleby r: Laur., vide infra. Ob. Simo Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi prope oppidum: Hjelt, non omnino certus; r in oppido Tornea: O. R. Fries p. 165, vide infra. Nagra exemplar, som en tid blifvit forda till denna art, visade sig i sjelfva verket tillhéra J. Gerardi, hvarfore arten i Herb. Mus. Fenn. II upp- togs hvarken frin Oa. Om., eller Ob. (Da O. R. Fries ej upptager J. Ge- vardi kunde hans uppg. méjl. afse denna.) Emellertid har Laurén pa forfra- gan upprepat sin uppg. och Brenn. Ber. 1870, som jag first senare varit i tillfalle att genomg4, upptager savil denna art som J. Gerardi fran Simo, hvarjemte det bér nimnas att arten i grannlinderna forekommer spridd i Vesterbotten: Hartm. XII p. 115, aitvensom vid Archangelsk: Fl. Samoj. p. 10 och Beket. p. 601. — Ob. st fq: Jul. p. 278, afser att déma af freqvensen, antagligen den di annu ej Atskilda J. Gerardi. — Om Li. se under J. Gerardi och om nomenklaturen Nym. Consp. p. 749. Juncus Gerardi Lois. Ad litora marium omnium adest et plerumgve freqventer aut satis freqventer crescit. Maxima pars Fenn.: Fries; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 749, vide etiam Buchenau p. 189. Al. (ost r>): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq: Prim. p. 73. — Ab. fq: Zett. & Br. Arrh. Ann., Sand. et A. Nyl. — Nyl. fq: His. fqq: W. Nyl; fq in maritimis: Sel. O. Nyl.; |Hogland] (p), Ty- tirsaari: Brenn. — Ka. ad Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 192: Lavansaari [= Laivasaari} (Ber), in portu Viborg Trangsund: Rupr. Diatr. p. 22, efr Brenn.; Virolahti Pitkapaasi: Blom! — Ik. Koivisto [= Bjérk6]: Rupr. Diatr. p. 22; [ad litus maris a Koporje 146 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. usqve ad ostium fluminis Narowa suis locis haud fq: Meinsh. p. 357 nomine J. bottnicus, omnino extra isthmum]. Sat. fq in litoribus: Malmgr. Oa. fq in litoribus: Malmgr. et Laur. Om. fq ad mare: Hellstr. — Fp. Solovetsk: Knabe!, spec. facie fere J. alpini, sed characteribus anatomicis certe huc refe- rendum auct. Arrh.; inter Soroka et Shuja: Selin!; Kemi: Malm- gren! Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; Uleaborg: W. Nylan- der!; li Maagrunni, Kempele! et Kemi!: Brenn. herb.; Simo Ruikka ete: Brenn. Ber. 1870, vide etiam Wahlenb. — Kk. Sonostrow: Mela Pl. vide etiam sub Lapp. ross. Li. ad litora maris locis depressis subhumidis per totam Finmarkiam .... p cop., ut etiam ad sinum bottnicum copiose lec- tus: Wahlenb. p. 82 et 83, ubi describitur nomine J. bothnicus; fq in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 89 eodem nomine; fgq usqve ad Ostfinmarken: M. Blytt p. 291 et 292, cfr Hartm. p. 423: Varangria austr. |Nyborg], Karlbunden et Barsnjarga in reg. subalp. litor.: Arrh. ant. Lapp. ross. in litoribus maris fq cop.: Fellm. Ind. nomine J. bothnicus; in litoribus marium sabulosis fq: N. I. Fellm., cfr 1. ce. p. LIV; spec. in H. M. F., adest tantum e Lt.; Lim. et Lp. enum.: Mela PL; Iv. vide N. I. Fellm. Li. ,ad flumina Tana et Lutto parcius‘: Fellm. Lapp. under namn af J. bothnicus, jfr Led. IV p. 230 och Desideratkat. p. 7 under J. bulbosus ; Kihlm. Ant. misstinker att uppg. hinfér sig till J. alpinus Vill., som icke upptages af Fellm.; huruvida detta fr riktigt vagar jag ej pasta (jfr under J. silvaticus), men emellertid vore férekomsten hir det enda fallet der J. Gerardi i Finland skulle férekomma i det inre (tagen inuti landet i Upp- land: Hartm. XII p. 115; ,,Ross. interiorib. rarius*: Nym. 1. c.), hvarfére be- kraftelse erfordras. Angiende férekomsten vid hafvet se under Lapp. ross. Lapp. ross. ,ad litora Lapp. ross. solum J. atrofuscus fq nec Ge- rardi“: Fl. Samoj. p. 59, der J. atrofuscus beskrifves. Emellertid pastar N. I. Fellm. ,,.J. atrofuscum Rupr. |. c. e J. Gerardi nullo modo distinguere va- lui, nam omnibus partibus conveniunt“; detta framhdlls redan tidigare af M. Blytt p. 291 och 292 samt Led. IV p. 230. Buchenau upptager J. Gerard var. atrofuscus, men tilligger ,,An vera varietas‘‘: Buchenau p. 188 och 189; tilliggas mi att Rupr. |. c. uppgifver in sinu bottnico forsan verus J. Ge- rardi, ut in sino fennico adest*. Om nomenklaturen se ifven Nym. 1. c. Juncus bufonius. 147 Juncus bufonius L. In tota Fennia, parte maxime septentrionali forsitan excepta, Sreqventer aut freqventissime et saepe copiose crescit. In Lappo- nia rarius tantum occurrit et in multis plagis praecipue ad orven- tem versus omnino non obviam. Fq (aut fqq)‘) in Fennia usqve ad 64° inveniri consentiunt fere omnes auctores, cfr Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp. austr. occ. et media: Fries; per totum territorium: Nym. Consp. p. 749; in allen fiinf Erdtheilen verbreitet, itiberall besonders der men- schlichen Cultur sich anschliessend und ihr folgend. In den kal- ten zonen fehlend, jedoch noch im siidlichen Grénland auftre- tend“: Buchenau p. 177, vide etiam Led. IV p. 231. Om. fgg: Hellstr. — Ok. fq: Wainio Kasyv., cfr 1. c. p. 96; (p): Must. — Kp. fq: Wainio Kasyv. Ob. st fq: Jul. p. 278 [et O. R. Fries p. 166]: st fq—fq sae- peqve cop. in viis et ripis: Hjelt & H, cir lc p. 115 not. — Kuus. (st fq): Sahlb. Fort., cfr Wainio Kasv., qvi de distributione incertus est: Perno: Wainio ann.; Haataja: Brotherus & F. v. Wright! — Kk. (fq): Wainio Kasv.; ad infimam partem hujus territorii [= Lapponia orientalis} p cop.: Fellm. Ind; ad pag. Knjasha! et abhinc meridiem occidentemgqve versus p obviam: N. | Fellm., ambo ad Kk. spectant, cfr 1. c. p. XXXIX. Lapp. fenn. r Kolari Jokijalka complur. loc., Sieppyarvi et cop. ad Koskenniemi, Kittila Kaukkonen!: Hjelt & H.: Sodankyla locis limosis pagi Sattanen et prope Onnela st r: Blom Bidr.; in parte infima silvatica Lapp. merid. et Lapp. Kemensis p locis hu- midis . . . Sed in adjacentibus regionibus fq occurrit: Wahlenb. p. 81: in humidis uliginosis ad lacum Inari et pagos Luiro, Kaira- vuopio [= ,,Kainacroopio*] atqve Pelkola in par. Sodankyla cop.: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Sodankyla Kairala, Kemijarvi Ko- stamo et prope templum: Wainio Ann.; usqve ad pag. Luiro: Hult Ant.; nobis haud obvia, in pag. Kyré tamen forsitan adest: Kihlm. Ant.; [p in reg. subsilv. usqve ad Alten: Lund p. 89, non ad Fen- 1) Arrh. Ann., Sel. 0. Nyl., Blom, Lindén, [Meinsh. p. 357], Leop., Norrl. s. 6. Tay., Wainio Tay. or., Mela; ubiqve fq: A. Nyl.; fqq saepe cop.: Hult; fqg—fqq: Elfv.; fq in toto territorio: Norrl. On. 148 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. niam spectat]; Var. austr. Renée: Th. Fries p. 200, cfr Th. Fries- Resa p. 59, Blytt p. 1269 et Hartm. p. 423. — [L. ent. spec. adest in herb. Mela.| Lim. sine loco proprio: Mela Pl, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 9, — Lv. Kuusreka, Olenitsa, Kaskarantsa, Kusomen et Tetrina: Mela Pl. — Lup. Pjalitsa: Mela Pl. et herb. Afvikande freqvens fr i den tryckta literaturen endast Tb. st fq: Broth. — Lyp. Ponoj: Knabe Pfl. p. 280, da arten ej upptages af nagon an- nan botanist fran Ponoj, behdfver uppg. bekriftas. Af former upptagas f6lj.: Planta paradoxa, Pinheaded cobweb mushroon Petiv. gaz. 51 f. 7 co- piose crescit ad Helsingfors Finlandiae, missa ab Abr. Argillandro, qvam de- mum asseveravit adolescere in Juncum bufonium“: Fl. Suec. p. 114, jir W. Nyl. Var. fasciculatus Koch. Al. p: Bergstr. — ,Forma sine ulla constan- tia saepe in formam remotifloram transiens“: Buchenau p. 176. F. parvula Hartm. Al. fq: Tengstr.! — Ny1. [Hogland] stranden vid Kap- pelsatama ynrhigt: Brenn.! under namn af f. minima, jfr afven Byteskat. II, men se hairom Buchenau p. 177. Juncus capitatus Weig. In Fennia austro-orientali unico loco 60° 52’ lat. anno 1878 lectus. Fenn. non nisi in mer.—or. ([sthm. carel.: Sahlberg 1878): Nym. Suppl. p. 314, (cfr Nym. Consp. p. 750). Ik. Pyhiajairvi prope pagum Kelia! copiose in ripa arenaria: Sahlberg in (Diar. 5, X, 1878) Medd. VI p. 206, qvum primum in Fennia adnotatus. Juncus castaneus J. E. Sm. In regione litorali Lapponiae maxime septentr-ortentali pas- sim coprose. In regione litorali Lapp. Ross. bor. ex. gr. a Kildin ad Tres insulas: Spic. II p. 6; Lapp. bor. or.: Fries, vide etiam Buchenau p. 403. Lapp. ross. in reg. litorali Lapp. Ross. bor. a Kildin (F. Nylander Spic.!) ad Ponoj(!) p cop.: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLVI etc. (saltem in 6 paginis); Ponoj cop.: Knabe Pfl. p. 281, vide etiam F. Nyl. Und. p. 52, Broth. exk. p. 76 et 77 et Broth. Utdr. p. 131; Juncus castaneus. 149 Karabelnij nos: Brenner!; Malo Gorodetzkaja (A. H. & V. F. Bro- therus): Wainio herb.; Kukovicha: F. Nylander!; Vaidoguba: Broth. Wand. p. 14! — (Adest igitur, qvantum adhuc constat, in prov. Tags, : Lt, Lima); Lapponia (Schrenk pl. exs.), Fennia (Nylander): Led. IV p. 232; att Nylander citeras for Finland beror sikert pa férvexling, di arten hos oss hittills ej blifvit funnen utom Lapp. ross., jfr t. ex, N. I. Fellm. p. XXVI not, Juncus stygius L. In Lapponia et in tota fere Fennia, Alandia forsitan excepta, crescit, qvamqvam plerumqve, praecipue in meridiem versus, rarior (— rarissimus) est. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Ostrobottnia et Finl. bo- realis (F. Nylander in litt.), Olonets (Olbricht pl. exs.): Led. IV p. 233; Fenn.: Nym. Consp. p. 750; Finnland: Buchenau p. 393. Ab. Uskela: Nikl!; r in pago Muro ad rivum per qvem Puu- Jarvi in lacu Lojo influit: Sel. — Nyl. Fagervik Brinnisflyet: His. p. 60!; Inga Baré Boéhlsmossan et Borga Emsalé: Sel. ann.; r Borga Orrby, ad Pimijarvi [in schedulo et Sel. Ofvers. Valkijarvi!] prope Karsby, Strémfors Korté!: Sel. O. Nyl. — Ka. Vehkalahti Kannusjirvi: Szel. O. Nyl. — Ik. [certe indagandus: Meinsh. p. 308]. Sat. rr Karkku Nobkua: Hjelt! — Ta. [Lammi] Evo in saltu publico haud nimis raro [= ,,icke sardeles sallsynt‘] et qvam ob rem etiam in partibus par. Asikkala vicinis: Norrl. s. 6. Tav.: Jamsa (!) Pitkajarvi: Seel. herb.; litti: alumn. R. K. Strahle in dupl:! — Kl. r Ruskiala: Fl. Kar.! — Kol. Led. vide supra; adnotatio forsitan ad praefecturam Olonets spectet. Oa. Jurva: Malmgr.! — Tb. st r Karstula, Viitasaari! et Pih- tipudas plur. loc.: Broth.; |Pihlajavesi!] in sphagnetis et paludibus inter Koivumaki et Isomiaki: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. r: Mela; lisalmi in septentr.-orientali parte: Lundstr.!| — Kb. st r: Wainio Kasv., spec. e Nurmes Konnanlampi! et Lieksa Kivivaara! — Kon. st r in paludibus prope Tiudie! et Unitza!, Gorka |spec. adscriptum Gorskij pogost] et Dianova-gora (Simming), Jalguba (Giinther), in insula P6épénsaari! lacus Suojirvi Reg. oce.: Norrl. On., cfr Giinth. p. 54. 150 Acta Societatis pre Fauna et Flora Feunica, V, n. 1. Om. p, in parte interiore [= ,,h6gre upp i landet*'| (st fq): Hellstr. — Ok. in par. septentrionalibus p, in australibus st r: Wai- nio Kasv.; Puolanka Kivari—Housuvaara: Brenner!; Paltamo: Loénn- bohm! — Kop. st r: Wainio Kasv. Ob. Prope Uleaborg (Stud. Lund), in Pudasjarvi!: W. Nyl. Till. p. 303; Ylikiiminki in vicinitate templi, Simo prope Marros- tenmaki: Brenn. herb.; r tantum in Kemi legimus: Hellstr. Distr. p. 10 et 18!; [(p): O. R. Fries p. 166]; r in paludibus Rovaniemi(!) Alajaéiiska et Tolonen: Hjelt & H. — Kuus, p: Sahlb. Fort. et Wainio Kasv.; var. wniceps Hannila: Nyberg!, cfr Byteskat. II. — Kk. p: Wainio Kasv.; Knjasha (Karsten): N. I. Fellm. Lapp. fenn. r in paludibus Kittila Kaukkonen! cop., Kolari prope Jokijalka ad viam in Lompola versus: Hjelt & H.; Sodan- kyl& r in paludibus aqvosis turfosisqve apertis prope Onnela et Pe- tajasaari: Blom bidr., spec. e Lomsa!; in paludibus aqvosis per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. suecicarum usqve ad Inari ejusqve lacum Hastemjarvi p cop.: Wahlenb. p. 83, cfr Kihlm. Ant.; in paludibus aqvosis denudatis (ubiqve): Fellm. Lapp.; Kuola- jarvi: Eberhardt!; tantum ad Kaamas, Vayla!, Pakananjoki legimus, verisimile autem est, plantam in reg. subsilv. qvidem haud raram esse: Kihlm. Ant. Utsjoki: Sel. Kat. — [L. ent. reg. subalp. r: Lest.; Kaaresu’anto: Montin!] Lapp. ross. in paludosis profundis (p): Fellm. Ind., cfr N. J]. Fellm. et Lc. p. XXXIX; Porje-guba [in Lim.|: Mela Pl. et Sahlberg!; Kuusreka [in Liv.]: Mela herb. Sat. Birkkala: C. W. Torngren in herb. lyc. n.; behéfver mahinda be- kraftas. Juncus triglumis L. In superiore tantum Lapponia crescit; de freqventia auctores dissentiunt. Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 750 et Buche- nau p. 389. Lk. Raututunturi ad Koptusvanka in reg. silv., Saariselka r in reg. silv. et subalp.: Hult Ant. Muonionvaara [in L. ent.?]: C. P. Leestadius! —- Li. locis uliginosis et irrigatis in regionibus alpinis et subalpinis omnium Lapponiarum vulgatissime, ... juxta flumina Juncus triglumis. idl subsilvatica Lapp. Torn. p descendit: Wahlenb. p. 84, cfr Kihlm. Ant.; cum praecedente [J. stygio| fq: Fellm. Lapp.; Inari Verkko- jiirvi: Silén!; in ripa flum. Vaskojoki p ex. gr. ad Tirro, Jibmon- suanto!, sine dubio in alpibus multis locis: Kihlm. Ant. haud in- freqvens in [reg. alp. et] subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 89, cfr Lund Beretn. p. 43; Varangria austr. Angsnias, Karlbunden et Barsnjarga in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 286 etc. — [L. ent. reg. alp. et subalp. p, reg. silv. r: Leest.; Maunu et Enontekiiinen: A. Montin!; Enontekiiinen Naimakka: Malmberg!| Lapp. ross. Praecedente [J. big/umz| vulgatior et occur- rit ubiqve in paludibus profundis a Kivirega usqve ad Kolmesoi- vemadaketsa: Fellm. Ind.; Kildin : F. Nylander!, cfr de ambis N. i. Fellm.; Jokonga (F. Nylander), nullibi vero mihi obvius fuit: N. I. Fellm.; ad Ponoj spec. unicum legi: Brenn. add.; Hibina: Mela Pl. et Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 7; in cacumine montis Go- rilaja 7 km ad septentrionem versus a Kola et ad ostium fluminis Teribjerka: Beket. p. 602, qvod cfr; Jokostrow: Malmberg! et Sahl- berg!; ad superiorem partem fluminis Keinjavr: Palmén!; Ponoj: Mela Pl; ad pagum Ora copiose in paludoso: Enw. ann.; Tsipna- volok: Brotherus!; Tshavanga in Iv., fq ad Orloff, etc.: Kihlm. Ostrobottnia et Finl. borealis (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 233; hirmed skulle vil afses Kuus., men da ingen bekriftelse harpa forefinnes, maste uppgiften tillsvidare forkastas. J. triglwmis: Wainio Kasy. p. 82 ar nimligen tryckfel for J. trifidus, se Medd. IV p. 161. Tillaggas m& att denna art enligt Suomen Kasvio p. 188 ar allminnare in J. biglumis. (Uppg. ar antagligen affattad i analogi med Hartm. p. 424 och Blytt p. 1268), — Lk. Da arten, sAvidt nu ir bekant, endast forekommer in. 6. hornet af denna lappmark, hvilket férst under allra senaste tid be- sodkts af nagon botanist, har jag fort Wahlenbergs och Fellmans uppg. ute- slutande till Li. Juncus biglumis L. Ut antecedens. Maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 750 et Buche- nau p. 388. Lk. reg. silv. multis locis et in Raututunturi et in Saariselka, reg. subalp. p in Saariselki: Hult Ant. — Li. [locis altioribus saltuosis irrigatis summarum alpium tum septentrionalium ac prae- cipue meridionalium fere ubiqve fq uti: in Rastekaisa Finmarkiae 152 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. orientalis, in Harimatskaidi prope Puolmak ... sed infra alpes haud descendit: Wahlenb. p. 84, cfr |. c. p. XVIII (et LXD}; ad templum Utsjoki(!) in terra uliginosa, de cetero ad alpes tantum superiores: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Inari Paloivi: Silén!:; in uliginosis et in terra aqva nivali irrigata reg. alpinae fq, in reg. subalpina p, in alpe Ailigas, Hammasuro ad lac. Peldojarvi, Puolmak; etiam ad flum. Vaskojoki! [ex. gr. Jibmonsuanto!] reg. subsilvaticae multis locis: Kihlm. Ant. fq in [reg. alpina et] supe- riore parte reg. subalpinae totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varan- gria austr. reg. subalp. — reg. alp. st fq: Arrh. ant., spec. e Karl- bunden!; in reg. alpina in viciniis Utsjoki freqventior qvam in vi- ciniis Inari: Hult alp. Pfl. p. 181 et 182, vide etiam M. Blytt p. 286 ete. — [L. ent. reg. alpina et subalp. p: Lest.; Termesvaara: Malmberg!| Lapp. ross. locis uliginosis sterilibus irrigatis alp. Hibina Tuoddar et ad lacum Imandra: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; Hi- bina! et Kildin!: F. Nylander, cfr N. 1. Fellm.; ad pagum Ponoj (!): N. L. Fellm., cfr 1. c. p. XLIX et Knabe Pfl. p. 280; Tshun (etiam herb.), Deveatoi: Mela Pl.; Tuatash haud infreqvens: Enw. ann., spec. vidi ab Hollm. lectum in herb. lye. n.; Semostroff: Brothe- rus in herb. Mela; Tsipnavolok: Brotherus!; Voroninsk in Im! cop., Lp. interdum saltem fq ex. gr. inter Orloff et Ponoj ete.: Kihlm. Anmirkas m& att det ar denna art som férekommer i Samojedernas land och p& Novaja Semlja, hvaremot J. triglwmis ej blifvit derstades an- tecknad. Juncus trifidus L. In alpinis et subalpinis Lapponiae regionibus praecipue im montibus maxime vulgaris, ad meridiem versus in montibus Fen- niae septentrionalis ad 65° 35’ descendit. Maxima pars Lapp.: Fries; Ostrobottnia et Fennia borealis (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 234 [ad Kuus. spectat|; Lapp. Ostrob.... alp.: Nym. IV p. 750; Fenn. bor. (Kuusamo, nee Ostrob.): Nym. Suppl. p. 314, vide etiam Buchenau p. 183. Kuus. Pudasjirvi Iso Syéte prope cacumen: Brotherus in Medd. XIII p. 227 et Broth. Ber. 1883; in cacuminibus montium Ukonvaara!, Nuorunen(!) et Mantytunturi: Wainio Kasv.; Pyha- Juncus trifidus. 153 vaara, Rukatunturi! Naatikkavaara (Brotherus & F. v. Wright): Broth. in litt. — Ek. in cacuminibus montium Kivakka et Pai- nuorunen: Wainio Kasy. Lapp. fenn. in omnibus montibus subalpinis fqq et saepe copiosissime, variat floribus albis!: Hjelt & H.; Sodankylé r in cacumine alpis Kommattivaara parce: Blom Bidr., spec. e Pyhia- tunturi!; locis siccis apricis petrosis per latera inferiora omnium alpium et in montibus alpinis ac subalpinis omnibus, etiam di- strictus silvatici usqve ad Pyhitunturi Lapp. Kemensis, Nonainen Lapp. Tornensis etc., nec non in campis subalpinis jugo adjacen- tibus ubiqve vulgatissime. Sed in loca inferalpina et extra alpes de caetero non descendit: Wahlenb. p. 81, cfr l. c p. XXXI, XXXIV [et XXXVII]; locis siccis apricis per latera omnium alpium et in montibus alpinis subalpinisqve ubiqve fqq: Fellm. Lapp., vide etiam Norrl. Lappm. p. 258; Pallastunturit fq in reg. alp. et sub- alp.: Hjelt; Kuolajarvi Sallantunturi: Eberh.; fq in reg. alpina et subalpina, st fq qvamqvam parcius in reg. silvatica, sed longius ab alpibus r: Hult Ant.; in locis glareosis apricis reg. alpinae fqq et subalpinae fq in subsilv. qvoqve reg. ex. gr. juxta flum. Vasko- joki multis locis, inter Tuulijarvi et Pakananjoki fq, ad Kultala: Kihlm. Ant.; fq in reg. [alp. et] subalpina totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varangria austr. reg. subalp. litor. — reg. alp. fq: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. p, reg. silv. r: Leest., cfr Norrl. Lappm. p. 258.] Lapp. ross. locis siccis apricis per latera omnium alpium et in montibus alpinis atqve subalpinis ubiqve fq: Fellm. Ind.; locis siccis apricis Lapp. Ross. praecipue borealis fq: N. I. Fellm.; She- lesna et Krestovaja-gora prope Kantalaks etc.: Broth. Wand. p. 5 etc, Imandra in ripa sabulosa: Mela herb.; Tshapoma prope li- tora: Kihlm. Bericht p. 22. Ob. st fq: Jul. p. 278 ar oratt, da uppg. knappt kan Asyfta Kuus. — Buchenau p. 182 fér var form uteslutande till a vaginatus Neilr. — Visserli- gen upptages var. monanthos Horn. fran Lapp. ross.: Fellm. Ind., och denna form fores af Buchenau till § foliosus Neilr., men jag skulle snarare tro att Fellman asyftar en form motsvarande nafors Tausch. af vaginatus. F. 6. har Fellmans uppg. ej bekraftats af senare forf. r- 154 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Luzula nemorosa E. Mey.'). In Fennia australi rarissime disseminatur. ,In siidlichen Norwegen, Schweden und Finland selten und an einzel- nen Stellen, vermuthlich nur eingeschleppt“: Buchenau p. 95; Fenn. (S:elan 1883), probab. introd.: Nym. Suppl. p. 314. Nyl. f. albida Thusby Lepola pa tidigare odlad ing: Arth. Hjelt enl. exemplar. — Sa. f. rubella Hoppe nira Villmanstrand i mangd i borjan af Aug. 1883 med mogna frén; iingen ej besadd pa mycket lang tid, sa att, om den afven tidigare varit besidd, hade arten bibehallit sig i 4ratal: Selan i (Prot. 6, X, 1883) Medd. XIII p. 166 o. 167, der utférligare beskrifning meddelas; exemplaret frin Villmanstrand Parkkarila! — I afseende 4 nomen- klaturen se Buchenau p. 95. Luzula parviflora (Ehbrh.) Desv. In regione subalpina Lapponiae fennicae passim aut praeci- pue ad flumina freqventius obviam, unde etiam raro et inferius descendit et superius adscendit; in Lapponia rossica plerumgve mi- nore freqventia occurrit; in meridiem versus qvamqvam rarissine ad 67° 40' adnotata. Maxima pars Lapp.: Fries; Lappon.: Nym. Consp. p. 751: in plagis arcticis Europae: Buchenau p. 110 nomine L. parviflora var. fastigiata Buchenau. Lapp. fenn. rr unicum spec. in luco ad Kukasjoki inter flu- vios Liukajoki et Aakenusjoki in par. Kittila vidimus: Hjelt & HI: in nemorosis humidis juxta flumina per partem subalpinam Lapp. Torn. p cop., nec alibi a me visus: Wahlenb. p. 85, cir lL ce. p. XVI; in nemoribus juxta flumina ad Utsjoki p: Fellm. Lapp.; ad fluvium Muonio inter Huukki et Kihlanki: Leestadius!; Pallastun- turit st fq in reg. subalp., etiam in reg. silvaticam descendit: Hjelt, cfr Hjelt & H. p. 80; Ounastunturi: Malmberg!; Saariselka in summa reg. subalpina in Lumikuru inter Ukselmapaa et Seisomankiven- paat: Hult Ant.; Kultala st fq—p: Wainio Ann.; locis nemorosis reg. subalpinae p parcius, sed ad flum. Tenojoki! inter Ylikéngas et Puolmak st fg, in alpibus Ailigas et Rouvuoaivi terminum betu- lae paullum superat et ad Kultala in reg. subsilvaticam parcissime descendit, Ailigas VSV 365, Kuarvekods h. 400 [Rastekaisa NO 1) = L. angustifolia Garcke eller L. albida DC. Luzula parviflora. 155 412}: Kihlm. Ant.; p in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 89, cfr Lund Beretn. p. 43; Naytamo: E. Nylander & Gadd!; in Var. merid. ad tractum praedii Elvenes: Norm. p. 311; Va- rangria australis in locis graminosis siccioribus reg. subalpinae p: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 294, Blytt p. 1269 et 1270, Hartm. p. 425 etc. — [L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. fq, reg. silv. p: Leest., efr Norrl. Lappm. p. 262.] Lapp. ross. ad flumina Paatsjoki et Tuloma parcius: Fellm. Ind., cfr N. J..Fellm.; in humidis juxta pagum Ponoj (!) et piscinam Harlofka maris glacialis: N. I. Fellm. nomine L. spadi- cea var. parviflora, cir |. c. p. XXXIV et XLI, broth. exk. p. 76 et Knabe Pfl. p. 280; Tshun (!), Hibinaé, Ponoj: Mela Pl; Tshun, Tuatash et Nuorti: Enw. ann.; Lujauri-urt fq ad rivulos in reg. al- pina, p in reg. silvatica praecipue prope terminum arborum, Syja- toj-noss, Orloff haud infreqvens in salicetis et in terra lapidosa humidula, Rusiniha in nemorosis, Voroninsk parcissime ad fluvium, Porojavr copiose in betuleto: Kihlm. Upptogs i Fért. 1852 fran O [= Osterbotten]; uppgiften torde dock med sikerhet bero pa nagot misstag, da den ej upprepas i Herb. Mus. Fenn. — Att Buchenau fér var form till sin var. fastigiata antyddes redan ofvan. Luzula Wahlenbergii Rupr.’). In vicinitate totius fere orae septentr.-orientalis Lapponiae satis freqventer aut passim imveniri indicatur, ceterogvin in Lap- poma rara. Maxima pars Lapponiae: Fries nomine L. glabrata L.; Lapp.: Nym. Consp. p. 752, vide etiam Buchenau p. 113 nomine L. spa- dicea y Wahlenbergu (Rupr.). Li. locis siccis duris per latera omnium alpium etiam mari- timarum totius Finmarkiae fere (ubique fq): Wahlenb. p. 86 no- mine Juncus spadiceus; in Utsjoki ad Sjakkaljock et alibi rarius: Fellm. Lapp. eodem nomine; Inari Paloivi! et Kuurunaudsche!: silén; ad Veitschinjarga! juxta flum. Tenojoki reg. subalpina, |Rastekaisa NO 536]: Kihlm. Ant.; Varangria austr. reg. subalp. in graminosis et rupibus humefactis st fq—p: Arrh. ant., spec. e 1) Luzula spadicea (All.) DC. py Wahlenbergit (Rupr.): Buchenau p. 113. 156 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V. n. 1. Karlbunden!; Varangria austr. usqve ad 69° 57’: Norm. ann. p. 61, vide ceterum M. Blytt p. 295 et 296 etc. et infra. — [L. ent. reg. alp. p: Leest.; Kilpisjarvi: Malmberg!; Saanavaara: Mela herb.| Lapp. ross. ad Petshenga |= Peisen] tantum legi: Fellm. Ind. nomine L. spadicea; secus totam oram maris glacialis e Pet- shenga (Fellm. Ind.) usqve ad Krasnisholk! [in Lp.] inter Pja- litsa et Ponoj(!) maris albi st fq etiam ad sinum Kola!: N. L. Fellm. nomine L. spad. var. Kunthi E. Mey.; Hibina: Angstr. p. 52, nomine L. glabrata, Mela herb. et Broth. Wand. p. 8!; Tua- tash etc: Enw. ann.; in H. M. F. etc. ab haud paucis locis non tantum in Lip., sed etiam in Lm. et Lt. invenitur. Li. ,Almindelig i Fyrre og Birke-Regionen over hele Finmarken fra Havets Niveau til over Birkegraendsen“: Lund. p. 89 under namn af LZ. spa- dicea DC.(L. glabrata anfores pa sitt och vis sasom synonym); att arten vore allman i tallregionen synes mig mindre sannolikt, hvarfore uppg. behéfver be- kriftas, den upprepas dock af Blytt p. 1270. — Lim. Enligt en anteckning i Mela Pl. synes arten afven forekomma pa Tshun. Papekas bér att Luzula glabrata (Hoppe) Koch ej ar kand fran fin- ska omradet. Utom Fries’ uppg. under namnet L. glabrata, som redan t. ex. af Hartm. p. 426 m. fl. féres till DL. Wahlenbergii, bora afven uppgifterna fran Hibini: Angstrém p. 52 och Lapp. ross.: Herb. Mus. Fenn. p. 16, jfr Fort. 1852, otvifvelaktigt féras dit. — Lund rattar sjelf p. 89 uppg. i Beretn. p. 44. Luzula pilosa (L.) Willd. In tota Fennia et in inferiore parte Lapponiae freqventer, in Lapponia superiore plerumqve satis freqventer aut passim occurrit, sed in regione alpina vie obviam. Fq in tota Fennia inveniri consentiunt fere omnes auctores [exceptiones vide infra], cfr Till. [tantum Luzula] et Kalm; in sil- vis per totam patriam ad [,,Mounioniska‘t‘ =] Muonioniska usqve: Wirz. Pl. off. p. 29; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 752 nomine L. vernalis DC., vide etiam Buche- nau p. 84. Lapp. fenn. st fq — fq in silvis, rarius in campis per totum territorlum: Hjelt & H.; in pinetis arenosis, abiegnis turfosis, sil- visqve mixtis vel frondosis nec non in ericetis fq provenit: Blom Bidr.; in sterilibus ericetis per partem silvaticam et subsilvaticam omnium Lapponiarum vulgaris usqve ad Sotajoki Lapp. Kemen- sis: Wahlenb. p. 84 et 85; haud infreqvens: Fellm. Lapp.; in parte Luzula pilosa. 157 septentr.-orientali par. Sodankyla fq in reg. silv., st fq in reg. sub- alp., sed e reg. alp. non adnotata: Hult Ant; in reg. subsilv. K6nsiivaara, Kettumatti, locis nemorosis reg. subalpinae alpium Muotkatunturit st fq, ad Ailigas et Naytimoé reg. subalp., in reg, alpina territorii non lecta, Pietarlauttasoaivi 5S 355, Tuarpumoaivi N 267, Peldoaivi SO 323, Kuarvekods h. 400 [Rastekaisa SO 186]: Kihlm. Ant.; p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae : Lund p. 89; Varangria (»fq»): Th. Fries p. 200; in Var. merid., (unde hactenus non memorata), prope cataractam inter Klostervand et Goalsejavre, inter Goalsejavre et Bossojavre, latere rossico ad Galgoaive: Norm. p. 311, cfr Norm. ann. p. 61. — [L. ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Leest.; in reg. subalp.: Norrl. Lappm. p. 262]. Lapp. ross. haud infreqvens: Fellm. Ind.; in silvaticis ad pagos Tshavanga et Kantalaks (!) et abhinc meridiem versus haud infreqvens: N. I. Fellm., (cfr 1. ¢. p. XLII; Ponoj in declivi ad meridiem versus (etiam herb.), Tshapoma, Kuusreka etc. Mela Pl., efr Knabe Pfl. p. 280; Srednji: Broth. Wand. p. 9; Ora, Nuorti, Sashejka: Enw. ann.; Voroninsk fq et cop. in betuleto humidulo, ad meridiem versus a Leejavr ete.: Kihlm. Ab. A. Ny]. har bortglémt hela slagtet. — Nyl. p: Brenn. — Sat. fqq: Hjelt. —Tb. st fq: Broth.— Kon. fqq: Norrl. On. — Ob. st fq: Jul. p. 278; st fq — fq: Hjelt & H.; se under Lapp. fenn. Luzula campestris (L.) DC). In Alandia freqvens esse videtur; quod in reliqvua Fennia indicatur, saltem majorem partem ad var. multifloram (Hof fm.) pertineat. Kalm; Fenn. hab. in sola mer. — occ.: Nym. Suppl. p. 314, cfr Nym. Consp. p. 752 et vide ceterum infra. Al. (st fq): Bergstr.!; fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.! — Ab. Abo!; Halikko Viurila: Nikl.! — Nyl. Inga Nétin: Hisinger'; cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 127. Ehuru det till och med dr antagligt, att den aikta L. campestris DC. a vulgaris forekommer iifyen pi andra orter i sédra Finland in de, hvarifrin exemplar forefinnas, afse dock uppgifterna till allra stérsta delen var. mu/ti- flora, hvarfére de upptagas i ett sammanhang; med * har jag betecknat att bade L. campestris och var. multiflora upptagits. Stérsta delen af Finl. och 1) = L. campestris (L.) DC I var. vulgaris Gaud. apud Buchenau p. 158. 11 158 Acta Societatis Pro Fauna et Flora Fennica, n. V, 1. Lappl.: Fries *; Fennia (Schrenk in litt.): Led. IV p. 219 *, der flere uppg. citeras. — Ab. fq: Zett. & Br. *; p: Sel. * — Nyl. Fagervik: His. *; fq: W. Nyl. *; st fq: Sel. O. Nyl. *; Hogland: Schrenk p. 157, jfr Brenn. p. 37, som betviflar uppg. — Ik. fq: Malmb. * [och Meinsh. p. 359 *]. — Sat. st fq: Malmgr. * — Ta. fg: Asp. & Th. * och Bonsd. *, jfr ifven Fort. 1852. — Kl. fq: Fl. Kar. * — Ua. st fq: Malmgr. * — Ok. fq: Must. — Ob. st fq: Jul. p. 278, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 175. — Lapp. fenn. Wahlenb. se under var. multiflora; ,ubiqve“: Fellm. Lapp.; ,,almindelig i Fyrre — og Birke - Re- gionen over hele Finmarken“: Lund p. 89, se ifven M. Blytt p. 296 och Hartm. p. 426. — [L. ent. sé Martins p. 185]. — Lapp. ross. »ubiqve“: Fellm. Ind.; ,in silvis et pratis collibusqve duris totius Lapp. ross. st fq*: N. I. Fellm. *, se afven Beket. p. 601 och Broth. Wand. p. 9 och 11. Likas&i upptogs DL. campestris i Herb. Mus. Fenn. * fran ftere provin- ser, ehuru exemplaren numera foras till L. multiflora; dessa aro enl. den nir- varande beteckningen Sat., Nyl. p. p., Ta. Savolaks, Kl. Ob. [el. Kuus.| och Lapp, fenn. Pa samma sitt Lapp. fenn. och Lapp. ross.: Suomen Kasvio p. 189 *. De nyaste mig tillgingliga arbeten upptaga Luzula campestris sasom en kollektiv art, se isynnerhet Buchenau p. 144 och 155, der 10 former upp- stillas under densamma. Angiende var. I vulgaris Gaud. sages sirskildt ,,fm gemiissigten Europa nicht selten, sonst weit seltener als L. campestris var. multiflora: Buchenau p. 158, Sasom ofvan synes har flertalet af de finska botanisterna upptagit L. campestris sisom en sirskild form i motsats mot L. (eller var.) multiflora, hvarfére det for att undvika firvexling varit nédigt att hair forfara p&a samma sitt. Luzula campestris var. multiflora (Hoffm.) In tota fere Fennia freqventer aut freqventissime crescit; etiam in Lapponia saltem in regionibus inferioribus freqventer aut satis freqventer occurrit. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 752 nomine DL. erecta Desv., vide etiam Buchenau p. 162 (var. V). Al, st fg: Arrh. & K. — Ab. fq: Zett. & Br: fq—fgqq: Arrh. Ann.; fg: Sand., Sel. et Printz. — Nyl. fqq: His. fg: W. Nyl., Seel. 0. Nyl. et Brenn. — Ka. fg: Blom et Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq saepe cop.: Meinsh. p. 359]. Sat. (st fq): Malmgr.; fq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop., Norrl. s. 6. Tav., Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa, fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. et Hjelt. — Kol. fq—fqq: Elfv. Oa. (st fq): Malmgr. et Laur. — Tb. fqg: Broth., vide etiam Luzula campestris. 159 Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fqq: Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fqq: Wainio Kasv. —- Kon. fq: Norrl. On. Om. fq: Hellstr., (cfr l. ¢. p. 187, quod forsitan errore ortum sit). — Ok. fqq: Wainio Kasy.; (»p>): Must. p. 55. — Kop. fqq: Wainio Kasv. Ob. [fq: O. R. Fries p. 166]; fq et nonnunqvam satis cop. in campis ete. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. fqq: Wainio Kasv. — Kk. fqq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. fq: Hjelt & H., vide sub Ob; in locis gramino- sis siccioribus declivibusqve arenosis et ripis fluviorum fq: Blom Bidr.; locis siccis duris universae Lapp. scil. per partem. silvati- cam ubiqve, subalpinam et inferalpinam fere ubiqve, et per alpes omnes passim parcius, ubi locis uliginosis in var. 6 [= var. su- deticam] abit: Wahlenb. p. 87 nomine Juncus campestris L.; fq: Wainio Ann. et Hult Ant.; in reg. subsilvatica saltem st fq: Kihlm. Ant.; in tota valli fluminis Paatsjoki fq: E. Nylander & M. Gadd!: Varangria austr. in reg. subalp. st fq—fq: Arrh. ant. — |L. ent. reg. silv. fq: Leest.] Lapp. ross. iisdem cum forma typica locis: N. I. Fellm.; spec. adsunt ex omnibus partibus hujus territori. Vilseledande ar Fennia bor. (Schrenk in litt.): Led. IV p. 220. Var. congesta Thuill. uppgifves frin Ny1. [Hogland] ang nordvest om Suurkyli: Brenn., pi grund hvaraf varieteten upptogs i floror (se t. ex. Mela Kasyv. p. 158) och vaxtférteckningar. Emellertid uppgifver Kihlm. i bref, att denna form ej ir identisk med den congesta han sett fran Tyskland, hvilken senare form alldeles saknas i vara samlingar. Nagra exemplar hafva val i H. M. F. tidigare gitt under detta namn, men de tillhéra atminstone delvis var. sudetica. S& torde ifven vara fallet med uppg. Li. ,ikke ualmindelig i den évre Deel af Birkeregionen over hele Finmarken“: Lund p. 89, der dessutom var. sudetica citeras sisom synonym. Tilliggas ma, att om var. congesta (Koch) Buch. sages ,vorzugsweise in mittleren und nérdlichen Europa‘, af- vensom att den akta congestte ofta fodrvexlats med andra former, som tillfil- ligtvis hafva mera hoptriingd blomsamling: Buchenau p. 163 (var. V1). Luzula campestris var. sudetica (Willd) Celak. In Lapponia superiore freqventer crescere videtur, non autem vite distincta. Scand, alp. alpestr.: Nym. Consp. p. 752 nomine L. nagri- cans Desv.; in territorio arctico-alpino late distributa: Buchenau p. 165 (var. IX). 160 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lapp. fenn. in uliginosis alpinis: Fellm. Lapp.*), cfr etiam Wahlenb. p. 87 sub var. multiflora; per reg. subsilv. et subalpi- nam ad terminum betulae usqve, ut videtur, fq, hance varietatem a praecedente [var. multiflora] non bene distinximus in adno- tationibus nostris: Kihlm. Ant.! '); Inari (!), Utsjoki fg: Seel. kat. 2); Varangria austr. Angsniis—Barsnjarga in reg. subalp.: Arrh. ant. *)!, vide ceterum sub var. congesta. — |[L. ent. reg. alpina et subalp. fq, reg. silv. p: Leest. ?)] Lapp. ross. per totam hance Lapponiam passim vulga- : N. I. Fellm. 2), spec. e Kola! Sodra el. vestra Finl.: Fries?), beror méjligen pa nagot tryckfel. — K b. Nurmes: Fl. Kar.?), varieteten omnimnes ej af Wainio Kasy., hvarfére jag icke vagat fullt forlita mig pa uppgiften. Denna varietet upptages hvarken i Herb. Mus. Fenn. II eller Hartm. XII, der det p. 127 uppgifves, att denna form ,synes ej med sikerhet kunna skiljas frin 8“ [multiflora]. Da den emellertid sirskiljes af Buchenau, har jag ansett mig béra fasta uppmirksamheten vid densamma. — Tillaggas ma, att utom exemplaren fran Lappmarken finnas i H. M. F. antagligen sakra exemplar frin Kk., Kp. etc. och dessutom andra som aro mer eller mindre osikra, hvarfore vidare undersékning erfordras. dp rl Luzula campestris var. pallescens (Wahlenb.) In tota fere Fennia Lapponiaque, regione alpina tantum ex- cepta, satis freqventer aut passim occurrere videtur, qvamqvam noi ab omnibus auctoribus distincta est. In media parte Kareliae orien- talis autem freqventissime crescit. Maxima pars Lapponiae: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 752; in silvis siccis Europae borealis et mediae, orientem versus fre- qventior fit: Buchenau p. 164; Fenn.: Nym. Suppl. p. 314. Al. p: Bergstr. (st fq): Bergstr. Beskr. — Ab. st fq— p: Arrh. Ann.; Bromarf Kansjarvi: Sand.; cirea lacum Lojo_ verisimiliter (fq), qvamqvam tantum e paucis locis adnotata, Gerknas et Jalan- saari (Rob. & Ch. E. Boldt), promontorium Karkkali (Rob. Boldt): Ch. E. Boldt; p: Printz. — Nyl. (r) Karis ad Rejbdle! et prope Fagervik: His.; p: W. Nyl; [Hogland] in prato septentr.-occ. ver- 1) Nomine var. sudetica. *) Nomine var. nigricans Desy. Luzula campestris. 161 sus e Suurkylii: Brenn.; Sel. O. Nyl non comm. — Ka. (st fq): Blom. — Ik. [(fq) saepe cop.: Meinsh. p. 359]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta, st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tay. et Wainio Tav. or. — Sa. (fq): Hult. — KL fq: Fl. Kar. — Kol. ad Mjatusova lecta: Elfv!! Oa. st fq: Malmgr. — Tb. st fq: Broth. — 8b. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. st fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq: Norrl. On.; ubiqve: Giinth. p. 55. Om. p: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasv. — Kp. st fq: Wainio Kasv. Ob. [st fq: O. R. Fries p. 166, vide etiam Murbeck in Bot. Not. 1890 p. 72]; st r—p cum L. multiflora: Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. st r—p: Hjelt & H; in lucis et fruticetis siccis sterilibus per partem subalpinam omnium Lapponiarum p cop.: Wahlenb. p. 87, ubi describitur nomine Juncus pallescens ; e con- valli fluminis Vaskojoki! et regione circa lacus Muddusjarvi et Vas- tusjirvi adnotata: Kihlm. Ant., spec. e Toivoniemi! et Kaamas!; fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 89, ad var. multifloram verisimiliter p. p. spectat; Varangria austr. Paats- joki ad cataractam primam et tertiam: Murbeck in Bot. Not. 1890 p. 72. —- [L. ent. reg. subalp. et silv. r ad Enontekiiinen Gun- narinkorva: Lzest.; Termesvaara! et Hietavaara!: Malmberg, vide etiam Murbeck 1. ¢.| Lapp. ross. p (rarior): N. I. Fellm., spec. e Kola! et Kil- din!; e Lm. reportavit Kihlm. S. Murbeck i Bot. Not. 1887 p. 149 faster uppmirksamheten vid att L. pallescens (Wahlenb.) Schwartz ar skild fran L. pallescens Hoppe, som blott ar en skuggform af L. multiflora, hvaremot den foérra, som huf- vudsakligen férekommer i norra och mellersta delen af Skandinavien, ir tydligt skild frin L. multiflora. En utforligare framstillning af samma forf. finnes i Bot. Not. 1890 p. 68—73, der det nimnes att den akta L. pallescens (Wah- lenb.) i Finland antagligen har ,en vidstricktare utbredning och ar éfver- hufvud taget en dstlig art“: ]. c. p. 73; se ifven Bot. Centr. XXXT p. 324 och Buchenau p. 164. Med anledning hiraf skrifver Norrlin: jag misstiinker, att en del af hvad hir kallats LZ. * pallescens hor till den ofvannimda skugg- formen af L. multiflora; sirskildt giller detta i afseende 4 forekomsteni de sydliga och vestliga delarne af landet: Norrl. ant. 162 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Luzula arcuata (Wahlenb.) Sw. In regione alpina Lapponiae crescit, a L. confusa autem non rite distincta, qvare freqventia non certa sit. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 753; (fq) in Europa arctica: Buchenau p. 124. Lapp. fenn. locis uliginosis durissimis per alpes omnes vul- gatissime), ibiqve altius adscendit et frigore longius patitur in campis a glacie devastatis, qvam alia quaedam planta: Wahlenb. p. 87 et 881), cfrl. ce. p. XVIII et LXI, ubi describitur nomine J. ar- cuatus; per omnes alpes vulgaris: Fellm. Lapp.!); Pallastunturit: Szelan!, cfr Norrl. Lappm. p. 259; Ounastunturi: Malmberg!, cir Norrl. |. ¢.; duobus locis in reg. alpina montis Saariselka, scil. in Ukselmakuru et in rima [=,,klyfta‘‘] nivosa inter Riitelmapaat: Hult Ant.‘); tantum in alpe Harmitschokka utsjokensi lecta: Kihlm. Ant.!; [(fq) in reg. alpina totius Finmarkiae: Lund p. 89 *), vix ad Fenniam spectat]; cum JL. confusa in reg. subalp. supe- riore — reg. alp. in devexis siccioribus p: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 299 et Hartm. p. 427. —[L. ent. reg. alp. fq: Leest. *), spec. e Moskana! et Kutosoivi!] Lapp. ross. Ad alpem Hibina et alias regiones alpinas, unde ad mare glaciale fluviosqve qvasi descendere videtur: Fellm- Ind.‘), cfr N. L Fellm. et 1. c. p. LIII; Hibiniéi: F. Nylander!, cfr Angstr. p. 52 et vide Beket. p. 601 1); Tshun: Malmberg!; Devja- toi, Ponoj: Mela Pl.'); Tshun, Tuatash: Enw. ann.'); Muotka- vuoma: Broetherus!; Jenjavr—Nisnjavr: Broth. Reseb.1); e Jum. reportavit Kihlm. Da flertalet af de hir anforda forfattarena ej] upptaga den senare sir- skilda L. confusa, om hvilken uttryckligen siges ,,hiufiger als L. arcuata und L. arctica“: Buchenau p. 126, se afven Kihlm. Ant., sa synes det mig san- nolikt att uppg. Atminstone delvis afse denna art. Anmiarkningsvirdt Ar f. 6. att Buchenau om exemplaret af ZL. arcuata i Fellm. Pl. arct. (N:o 239) upp- gifver ,ad LZ. arcticam accedens“: Buchenau p. 124. Var. spicata Rupr. — Lapp. ross. Nokulewskaja-guba: Fl. Samoj. p. 59, der den beskrifves; jfr N. I. Fellm., som siger ,forma mihi ignota*. 1) Ad L. confusam Lindeb. (= J. arcuatum 8 Wahlenb.) saltem ad par- tem spectare videtur. Luzula arcuata. 163 Var. subspadicea Beurl. Upptogs i Byteskat. II pi grund af ett exem- plar i H. M. F. Da detta exemplar emellertid air hégst daligt och osikert, bor varieteten utgd fran finska floran; se f. 6. om densamma Buchenau p. 124. Luzula confusa Lindeb. Saltem in Lapponia inarensi freqventer crescit et in Lappo- nia rossica in multis locis adest, vide ceterum sub L. arcuata et L. hyperborea. Lapp. alp.: Nym. Consp. p. 743, vide etiam Buchenau p. 216. Li. locis glareosis, nudis lapidosisqve reg. alpinae totius ter- ritorii fq: Kihlm. Ant.!; [haud infreqvens in reg. alpina totius Fin- markiae: Lund p. 89, nomine L. arcuata hyperborea, vix ad Fen- niam spectat], cfr Hartm. p. 427. Lapp. ross. Locis aridis in partibus maxime orientalibus p copiose: N. I. Fellm. nomine LL. arcuata var. hyperborea R. Br. (verisimiliter ad hanc speciem spectat, cfr infra), spec. e Ponoj!, Panfelofka! et Krasnisholk! (etiam in Pl. arct. N:o 240); Kola: F. Nylander!; e Ium. reportavit Kihlm.!, vide ceterum sub L. hyper- borea, Exemplaret i Fellm. Pl. arct. (N:o 240) under namn af Z. arcuata var. hyperborea anfores af Buchenau p. 126 under LZ. confusa liksom Kihlman for N. I. Fellmans och Brenners exemplar i H. M. F. till sistnimda art; det sy- nes derfére sannolikt, att N. I. Fellmans uppgift hdr hit, ehuru den citeras under L. arcuata af Buchenau p. 123. Troligtvis afses delvis L. confusa med flere af de uppgifter, som publi- cerats under namnet Z. arcuata, och Atminstone i det nirmaste af alla frin vart floromraide under namn af L. hyperborea (se ifven under dessa). L. confusa upptages (liksom i Nym. Consp.) sisom siirskild art af Buchenau, se |. c. p. 121, hvarfére jag ansett mig béra anféra den pi samma satt, ehuru den i Herb. Mus. Fenn. II p. 10 och Hartm. XII p. 126 endast anféres sisom varietet. Enligt Buchenau p. 126 hér L. arcuata var. sudetico-arcuata Rupr. FI. Samoj. p. 58 till denna art; ,est forma magna L. confusae“: 1. ¢., se redan Herb. Mus. Fenn. II p. 124. Foljande uppgifter anforas under detta namn: Li. ,in pineto sicco ad Pakananjoki‘; Kihlm. Ant., der beskrifning lemnas. — Lapp. ross. ,Legi ad Ponoj et Panfelofka Lapponiae Ross. orientalis. Etiam juxta oppidum Kola (F. Nylander pl. exs.)“: N. I. Fellm., jfr 1. c. p. XXVI, L och LX &fvensom Broth. Utdr. p. 131, Broth. exk. p. 76 och Knabe Pfl. p. 281; mellan Ponoj och Orloff: Broth. exk. p. 79. — Afven exemplaret i Fellm. Pl. arct. (N:o 241) frin Panfelofka under detta 164 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. namn, hvarom siges ,specimina a cl. Ruprecht ipso determinata“, anféres af Buchenau J. c. under ZL. confusa,; jfr Nym. Suppl. p. 315. Luzula hyperborea R. Br. Nagot sporadisk i Lappland: Fries. — Li. Varangerfjordens Bund: Lund Beretn. p. 43; Puolmak: Th. Fries Resa p. 26, jfr M. Blytt p. 298 och 299, — [L. ent. fjillreg. r Moskana: Lest., jfr Backm. & H. p. 81.] Lapp. ross, ,ad alpem Hibina“: Fellm. Ind. under namn af L. ni- valis, jfr Led. IV p. 218; ,,locis aridis in partibus maxime orientalibus passim copiose“: N. I. Fellm. sisom var.af J. arcwata; Krasnisholk: N. I. Fellm. p. XLIV, jfr afven 1. c. p. L; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280 och 281, jfr afven Suo- men Kasvio p. 187. Denna art uppfattas af Buchenau p. 121 sisom kollektiv och innefat- tande ZL. arctica, L. arcuata och L. confusa. De ofvanstaende uppg. torde dock Atminstone fdr det mesta afse uteslutande den sistnaimda. For Li. framhalles detta af Th. Fries p. 200. I afseende 4 Lapp. ross. se under L. confusa. Emellertid upptogs L. hyperborea sisom en siarskild art i floror (t. ex. Melas), forteckningar, etc. Tillaggas ma att den typiska L. arctica Blytt (= L. hyperborea Hartm. p. 426) annu ej tagits inom floromradet, se N. I. Fellm. p. LXIV. Att den ej heller férekommer i L. ent. framgar af Hartm. XII p. 126 under L. ni- valis Leest. Se emellertid under L. arcuata. Luzula spicata (L.) DC. In regione alpina Lapponiae freqventer et saepe copiose cre- scit, unde etiam in regionem subalpinam passim aut satis freqven- ter, sed inferius rarissime tantum descendit; ad meridiem versus usqve ad 66° 10’ in Fennia septentr.-orientali lecta. Fennia bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor. (Kuusamo): Nym. Suppl. p. 315, cfr Nym. Consp. p. 753 et Bu- chenau p. 129. Kuus. r Nuorunen in summo cacumine [Sahlb. Foért.]: Wai- nio Kasv.!, spec. etiam leg. Nyberg! — Kk. Knjasha: N. I. Fellm. p. XXV, vide sub Lapp. ross. et cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 124. Lapp. fenn. locis siccis duris per omnes alpes praecipue inferiores vulgatissime usqve in Pyhatunturi Lapponiae Kemensis, Nonainen Lapponiae Tornensis...descendens, ut etiam in campis subalpinis et locis exaridis apricis inferalpinis ... Finmarkiae: Wah- lenb. p. 88, cfr lL. c p. XXXIV; locis siccis duris fq: Fellm. Lapp.; Pallastunturit fq et cop. in reg. alpina et reg. subalp. superiore!, Luzula spicata. 165 etiam in reg. subalp. inferiore: Hjelt, cfr Norrl. Lappm. p. 259 et Hjelt & H. p. 78 et 79; Ounastunturi: Malmberg!, cfr Norrl- Lappm. p. 259; p in reg. alpina montium Raututunturi et Saari- selkii, secundum rivulos in Saariselka usqve ad reg. subalpinam et silvaticam qvamqvam r descendit: Hult Ant.; [Li.] in reg. al- pina cum praecedente [L. arcuata var. confusa| fq, in reg. sub- alpina p—st fq, ad Kultala qvoqve in reg. subsilvatica; intra ter- ritorium nostrum plerumqve 12—13 cm altam, sed ad sinum va- rangricum saltem duplo altiorem legimus: Kihlm. Ant.; fq in reg. subalpina [et alpina] totius Finmarkiae: Lund p. 89; Varangria austr. in reg. alp.—reg. subalp. litor. fq in locis siccioribus: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt. p. 300 et 301 et Hartm. p. 427. — [L. ent. reg. alpina fq, reg. subalpina p: Leest.| Lapp. ross. (p): Fellm. Ind; locis siccis duris totius Lapp. orientalis, meridiem versus saltem usqve ad pagum Knjasha descendens: N. I. Fellm., efr 1. c. p. XXXVII; vide ceterum infra. Lk. Anmirkas bér att arten icke torde férekomma pa de sydligare bergen sisom Yllistunturi m. fl. — Lapp. ross. Att arten afven hair har en hog freqvensgrad framgir af de specialuppgifter som finnas icke blott hos Beket. p. 601 etc., utan framfér allt i Mela Pl.; den sydligaste fyndorten, som der upptages, fir Volosna nira Kantalaks. I H. M. F. finnas exemplar fran alla provinser inom detta omrade. Af former upptogs f. glomerata Miel.: Byteskat. II pa grund af exem- plar fran L. ent., se om denna Buchenau p. 129. Den hos oss forekom- mande formen fores af Buchenau p. 128 till a typica. Iridaceae. Iris pseudacorus L. In Fennia australi et media passim invenitur (interdum sa- tis freqventer, interdum rarius); ad septentrionem versus in parte maaxime occidentali territorit usqve ad 66° indicatur. Till; Till. Icon. 5; in Ostrobottnia (omnium) copiosissima: Fl. Lapp. N:o 16 p. 14; Kalm; st fq ad rivulos et ripas lacuum: Hell. p. 3; in pratis humidis, fossis, aqvis stagnantibus et ad ri- pas rivulorum fluviorumqve per australes mediasqve provincias 166 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Laukaa, Kristinestad, Rantasalmi: Wirz. Prodr. p. 20, cfr Wirz. Pl. off. p. 8; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 702; Fenn. hab. etiam med. et bor.-oce. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 295. Al. p: Bergstr.; Féglé, Kékar, Sund: Bergstr. Beskr. Fin- strom Bergé (!): Sel. ann.; Geta Grindal, Hammarland Postad: Hult ann.; Finstrém Godby et Langtrask, Jomala(!) prope Dal- karby, Lemland Lembéte: Arrh. & K; pag. Jomala: Laur. Fort. — Ab. (fq): Zett. & Br., vide etiam Leche p. 29; [Kura] Lam- mijirvi: Lindstr. p. 116; S:t Martens: Elmgr. Beskr. p. 182; in Pargas non certa: Arrh. Ann.; st fq ex. gr. Vattlax: Sand; (fq) A. Nyl; p: Sel; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 204. — Nyl. p: His. p in rivulis et piscinis: W. Nyl., cfr Kihlm. Beob. p. VIII Thusby st fq: Astr. & H.; st fq: Seel. O. Nyl; Brenn. ex Hogland non comm. — Ka. (r) in ,,turan‘* ad pag. Koivuniemi, Alahaémes, Ala-Urpala in Urpalanjoki: Blom; Viborg Tamminiemi: Nerv. in herb. Mela; r Riaisiéila Tuulankoskensaari, Kaukola Mertsalmen- lampi!, Kirvu in amne inter Kirvunjarvi et Torajarvi: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [plus minusve fq: Meinsh. p. 349]. Sat. p: Malmer.; p—st r: Hjelt; Ikalis Veneskoski: Carlsson p. 4. — Ta. p in plurimis amnibus: Leop.; [Saaksmaki] p: Tikk.; St tae Aer ae ali Str SO NGEM: SO dave > DOtsa. cr C.. 0. 59; Sysm& Nya Olkola: Unon.; p in amnibus et ad Paijane in ri- pis: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala p: Hult Fort.; Villmanstrand Parkkarila: Sel. ann.; st r Siitola, Utula, Ronkiain, Helisevajoki: Hult; S:t Michel Punkalampi: Hasselbl.!; Juva Ryhala (A. Poppius) : Moberg Klim. p. 218; Nyslott: Buddén. — K1. p usqve ad Lado- gam borealem: FI. iene (fq) [in Impilaks]: Backm.; Palkjarvi st r: Hjelt. — Kol. p, ad Vosnessenje copiosissime (Sahlb. Bidr.): Elfv.; Solomina (Simming): Norrl. On. Oa. p: Malmgr.; Kristinestad, Oravais Kimo, verisimiliter (p) qvamqvam parcius per totam praefecturam Vasa: Stromb.; Nerpes: Nordl. p. 19; r Oravais Kimo, Iskmo: Laur., cfr etiam Hellstr. Distr. p. 15. — Tb. st r: Broth., spec. e Viitasaari!; Jyvaskyla Lo- hikoski: Gadol., cfr Prim. p. 51. — Sb. plur. loc. [in Savonia] ex. gr, Seance ad Kuopio (!): E. Nyl. & Chyd; Varkaus in vicini- tate canalis [—,,Kanavan metsi‘| infra Kamarinkoski: Winter; Iris pseudacorus. 167 Leppiivirta Konnussalmi et Osmajarvi Vanhalahti: Enw.; r — st r: Mela, spec. e Kuopio Likolaks! — Kb. Kide, Réakkyla, Liperi (E- Winter): Chyd.; Liperi st fq ex. gr. Vainolampi!, Niva Huistinvaara etc: Eur. & H. et H§illstr., Wainio Kasv. omnino non comm. — Kon. st r Suunu, Pal’arvi—Jyrkiinmiaki, Tiudie et Unitza, Koselma et Suopohja (Simming), [Povjenets (Kullhem)], in Saoneshje ad Ve- likaja-guba: Norrl. On; Saosero: Giinth. p. 54 [forsitan ad Kvol. aut ad locum extra territorium spectet}. Om. p Nedervetil!, Teerijarvi: Hellstr.; Pyhajoki r tantum ad Luotoahdet in amne Pyhajoki: Lackstr., cfr etiam Hellstr. Distr. p. 15. — Ok. rr [Paltamo?] Sokajiirvi ad ostium rivi pone Nirva: Must. Ob. per totam provinciam [= Ostrobottniam totam] lecta est, licet admodum rara, nonnisi p procedat. In super. Simo-elf le- git jam Rey. D:r M. Castrén: Hellstr. Distr. p. 15; r Simo, Kemi etc: Zidb., r Kemi: Jul. Fért. p. 102, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124; in amne Kuivaniemi (F. Nylander) [et 5 km a Haaparanta latere suecico|: Hougb. Not., cfr Hartm. XII p. 81; Simojoki inter Ruona et Portimo (p): Brenn. Ber. 1870. Odlas i Kajana trakten och trifyes val p& lerjord, ehuru den sallan blommar: Must. p. 41. Tris sibirica L. Olonets (Olbricht): Rupr. Diatr. p. 31, jfr Led. IV p. 96, Fl. Kar. p. 191 och R. Regel p. 323. Méjligt ar att arten varit odlad, hvarjemte det, sisom W. Nyl. anmirker, ar osikert, om den funnits inom Fivlands granser ; den miste derfére utgi ur finska floran, se Hartm. XII p. 81. Gladiolus communis L. In Fennia maxime australi rarissime disseminatur. Ab. Funnen fren 1865 och 1866 p&i en ing vid Fiskars 4 [i Pojo socken] viixande i ymnighet: L. Aspelin!, jfr Prot. 10, XI, 1866 och Bytes- kat. I; utgingen derstides 1874 enl. Hult. — Nyl. Helsingfors Lappviks tridgard: Szlan! Flere arter odlas f. 6. af denna familj, si t. ex. Iris germanica L. och Crocus vernus (L.) Wulf.: Brenn. Flor. p. 184, se afven Moberg Klim. p. 218. Angfende den sistniimda arten mA tillaggas: Nyl. arligen blommande i flere exemplar p& en sophdg vid Helsingfors (B. F. Forsman!): Brenner i 168 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. (Prot. 6, II, 1886) Medd. XIII p. 242. — Sa. har pa Parkkarila nara Vill- manstrand hallit sig i flere rs tid férvildad pa graslinda i tradgirden, ehuru den icke mera odlas derstiides: Sel. ann. Typhaceae. Typha latifolia L. In Fennia australi et media rarius-passim, praecipue im vi- cinitate marium, non autem in parte orientali territori, occurrit. Ad septentrionem versus usqve ad 66° 40" adnotata. Till. Icon. 109 e Fries Ofvers.; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer., Nym. Consp. p. 757; Fenn. med., bor.-oce. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 316. Al. in stagno ad Godby! et in stagno australi prope tem- plum par. Finstrém: Bergstr. p. 132; [Geta] Bolstaholm: Bergstr. Beskr.; Finstrém Godby, Langtriisk et Grelsby: Arrh. & K.; Kokar Karlé in stagno Karlby: Arrh.;} stagnum Vard6, Seglingeklobben in Delet: Laur. Fért. — Ab. r: Zett. & Br.; Abo Hirvensalo: Arrh. & Hollm. Pargas Attu (Elfving): Arrh. Ann.; stagnum Kuusto: Lundstrém in herb. Mela; Uskela r: Nikl.!; Bromarf (fq) in stag- nis et in sinubus limosis: Sand. — Nyl. Fagervik: His.; Kyrkslatt Sundsberg, Esbo Skilérn, Helsingfors Sérnis, ,,Wiks ladugard", Helsinge Aggelby: Kihlm. ann.; Helsingfors Sérniis (Nikl.), Helsinge Nordsjé (Chydenius): Sel. ann; Thusby ad viam ferratam prope praediolum ‘Granbacka haud procul a Jokela: Hjelt, cfr Astr. & H. p in Borga in sinu Valaks et Perno! in taeniis Harkapaa: Seel. Ofvers.; p in maritimis: Sel. O. Nyl; Lovisa: Arrh.; Perno Sarflaks et Tjusterby: Gadol. — Ka. r Riisiélé Tiurinkoski ster., Kirvu in amne inter Kirvunjiirvi et Torajirvi!, Tietivala, S:t Andreae Ha- tula: Lindén. — Ik. r Rautu prope praedium sacerdotis, Sakkola (Nikl.!): Malmb., cfr Knorr. p. 30; [in tota Ingria (st fq): Meinsh. p. 375]. Sat. p in maritimis etiam in Loimaa (E. Rénnbiack): Malmgr., spec. e Sastmola!; Raumo: W. Wallenius! et A. G. Hi; x Tyrvaa Vankimusjarvi! et Kyré Mahnala!: Hjelt. — Ta. Lempaala prope Typha latifolia. 169 Viiala ad Tampere versus ad viam ferratam: Hjelt; in Mertojarvi cop., etiam in Palkane ad Kirpu (Zidback): Leop.; Saaksmaki r ad fines par. Akkas prope Konhoff: Tikk.; Janakkala: alumn. Hiis- sa! [forsitan Hiiska], cfr Asp. & Th.; r [Hollola] Laitiala in fossa, Padasjoki: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma Majuvesi inter praedium sa- cerdotis et Hovila (K. Renqvist): Unon.; rr Korpilahti Hantlampi in betuleto paludoso: Wainio Tav. or! — Sa. adhuc non visa. — Kl. Valamo ad laterariam: Chyd., {in H. M. F. adest spec. a Chyd. lectum sine loco proprio]; Parikkala Koiralampi: T. Hannikainen! Oa. (p) in maritimis: Malmgr., spec. adscriptum Qvarken!; Pértom in lacu Lilltjanssj6: Strémb.; Vasa Langviken et sat cop. ad Toby: Hjelt; p ad oram: Laur., spec. vidi e Langskar Djup- halet. — Tb. rr Pihtipudas prope deversorium Aho: broth.! — Sb. Joroinen: N. B. Grotenfelt in herb. lye. n.; r: Mela; ,,Savonia Strémsdal* [= Juvankoski in par. Nilsia]: P. Suhonen!; Nilsia: Enwald! — Kb. Liperi Vainolampi! et Kokonlampi: Hallstr. Om. Nykarleby: N. M. 8. et Wirz. ann.; (p) saepius in vici- nitate maris: Hellstr. Ob. r: Jul. p. 3; in amne per pratum Limingoénse fluente: Hult coll.; Ylikiiminki, Pudasjairvi in Ranuanjoki inter Haara ad Siurua et Ellala ad Ranuanjoki, Alatornio Yliluukas: Brenn. in litt.!; Alatornio Uusijirvi ad Kantojarvi: Hougb. not; Tervola: Brenner!; rr Turtola ad Paamajoki sterilis, sed sat cop. (Hult): Hjelt & H., cfr l. c& p. 95 et Herb. Mus. Fenn. II p. 124. Ab. Muurla: A. O. Blomberg i herb. lyc. n., sannolikt. Sat. I afseende 4 forekomsten i Vankimusjirvi ma tilliggas, att all- mogen, som vil kinde vixten (finska namnet ,,kahvilanpii“), uppgaf att den ofta férr blommat derstides, men sedan sjén omkr. 1857 blifvit fald varit steril; Ar 1882 funnos dock iter nigra fi blommande exemplar, af hvilka ett med tvi honax!; ett likartadt exemplar har jag afven sett fran Oa. Vasa Langviken, der arten 1883 férekom teml. rikligt med frukt: Hjelt. — Ta. Loppi: A. W. Lg. i herb. lyc. n., ganska antagligt. — K1. p: Backm., fre- qvensgraden forefaller alltfér hég, men uppg. upptages till vidare undersdk- ning. — Kb. pi grinsen mellan Kide och Riikkyla enl. uppg.: Hjelt, anféres till vidare undersékning. — Om. Kronoby (Snellman), Lohtaja: Wirz. ann.; hogst sannolikt. — Kuus. fanns p& ett stille i Kuusamo: Fr. Nyl. Utdr. p. 153, uppgiften anféres med ett frigetecken och behdfver siledes bekriftas, si mycket mer som Wainio ej sag arten. 170 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Typha angustifolia L. In Fennia australi et media usqve ad circ, 63° plerumgve rarius, gvamqvam interdum coprose, crescit. Till. [forsitan spec. antecedentem includens]; Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Ostrobottnia (F. Nylander): Led. IV p. 2; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 757. Al. p in Alandia continenti [=,,A. Bv.‘‘]: Bergstr.!; Geta _ Finnvik: Hult ann.; Sund Finnby, Eckero Bole, Finstrom stagnum Godby, Langtriisk et Bergé, Lemland Lembdte: Arrh. & K.; stag- num Vard6: Laur. Fort.!; Finstr6m Emkarby, Grelsby: E. Reuter. - — Ab. ,,i en Insjé ofvanfér Friskala pa Hirvisalo den‘: Leche p. 36; Hirvensalo: A. Tigerstedt!; Runsala in aqva salsa: Hollm.; Pargas Piukala in fossis caleariis (Elfving): Arrh. Ann. Bromarf cop. in stagno Refbacka prope templum: Sand.; circa lacum Lojo p (Rob. Boldt): Ch. E. Boldt; [Vihti] (st fq): Printz; Vihti in freto Irjala, Kirjava: E. G. Printz, cfr W. Nyl. p. 212. — Nyl. Ekenis: E. Juslin in herb. lye. nj; Raseborg: Hult comm., Esbo Skalérn, Helsingfors ,,Wiks ladugard“, Sdrnas: Kihlm. ann., Helsinge Nordsjé (Chydenius): Sel. ann.; Thusby ad viam ferratam inter Hyvinge et Jokela: Hjelt, cfr Astr. & H.; ad ostium fluminis Borga: Sel. Ofvers.!; (p): Sal. O. Nyl., spec. e Strémfors! ; in vicinitate opp. Lovisa (G. Bjérkstén): E. Nyl. Ber. — Ka. rad Fredrikshamn: Fl. Kar.! spec. ster., folia usqve ad 7 mm lata; Brakila: I. A. Werving in dupl.!; r Virolahti in aqva subsalsa [=,,turan‘‘] ad praedium sacellanis!, Ala-Urpala: Blom; r Jaaski Jarvikyla Pieppolanlampi copiose: Lindén! — Ik. r Kakki (D. Hahl): Malmb., vide etiam Knorr. p. 30; [haud procul a Lachta ad fluvium Kamenka, ad Lissi-Noss et Kronstadt haud freqvens: Meinsh. p. 376]. Sat. Raumo folia tantum (Simming): Malmgr. p. 41, vide etiam infra; Euraaminne in amne Lappo: Kl. Wahlman!; rr Tyr- viii Vankimusjirvi ster.: Hjelt!, vide etiam infra. — Ta. Kangas- ala: A. Donner in herb. lye. n.; Luopiois prope templum in Hal- tianselk& copiosissima et procera, Padankuosi, Puutikkala, Haa- pamaki in Jouteselki, in Mertojiirvi ad templum par. Sahalahti: Leop.; r Saaksmiki Jutikkala: Tikk., spec. vidi in herb. Hult; Hauho Hauhonselkii et Immola (st fq): Leop. ann., cfr Herk. Asikkala r: Typha angustifolia. 171 Nikl!; r [Asikkala] Kalkkis, Kartanomaki, in Vesijarvi ad [Hollola| Laitiala Pykiilisto cop. Norrl. s. 6. Tav.; Sysmaé in freto Hovila: K. Renqvist!; [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.; Rautavesi cop. in Kautuenpohja et Leppalahti: Bonsd. p. 59; r Korpilahti Viljamen- salmi! et, ut dicitur, Luhanka Kesain: Wainio Tav. or., cfr Prim. p. 60. — Sa. adhuc non visa. — Kl. Parikkala Tiviainlampi: T. Hannikainen! — Kol. adhuc non adnotata. Oa. Vasa prope oppidum: Strémb., forsitan non omnino certa, vide infra. —- Sb. r: Mela, spec. e Kuopio (!) Rauhalahti!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 124 et Hartm. XII p. 106; Haukivuori [sacell. par. Pieksémaki] Tervaniemi: Wainio herb. — Kb. Kide Puhois (E. Hartman): Enw. hayv.; r Liperi Vainolampi, Kokon- lampi et Satdislampi: Eur. & H., cfr Hartm. XII p. 106. — Keon. st r ad Kendjarvi, Suunu et Tiudie vidi, Saoserie (Giinther), in Saoneshje prope Schungu: Norrl. On.; Logmosero, Velikaja-guba et Schungu: Giinth. p. 52. Hvad Till. angar hanfor O. Hjelt Nat. Till. Icon. 109 till denna art, Fries Ofvers. diremot till 7. latifolia. — Sat. Raumo, Bjérneborg: O. Hjelt M. S., uppg. fran Bjérneborg anféres till vidare undersékning. Angaende Raumo se ofvan. — Kl. Ruskeala naira mynningen af Soanjoki: Hjelt, da viixten observerades pa afstand, ir jag ej siker om bestamningens riktighet, jfr Hjelt Ant. p. 47. — Oa. Mahinda behdfver Strémbergs uppgift bekraftas, di Laurén ej sett arten; for dess riktighet talar att arten upptages af Aej- melé och att Linné F). Suec. N:o 830 p. 322 sager ,O- botniens. [vocant] Klubberis*, jfr afven Led. IV p. 2. — Orisberg: Wirz. ann.; upptages till vidare undersékning. — Ob. r: Jul. p. 3; mindre sannolikt. Framhillas bér f6lj. uppg. ,,.Formae (hybr.), inter hanc speciem et 7. latifoliam mediae, ubi ambae crescunt, non rarae sunt“: Nym. Suppl. p. 316; dylika former bora uppsékas ifven hos oss. Sparganium ramosum Huds. In Fennia australi rarius-passim, in media jam plerumgre raro-rarissime obviam, sed in parte occidentali territoru ad sep- tentrionem versus saltem usqve ad 65° lectum est. Fenn. austr. oce.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 7957. Al. (st r): Bergstr.; r Finstrém Basté: Bergstr. Beskr.; Fin- strom Godby et Jomala! Dalkarby: Arrh. & K.; Jomala Ulfsby: E. Ericss.; Ecker6é et Saltvik Qvambo: Rob. & Ch. E. Boldt; spec. ex. Al. etiam leg. Tengstr.! — Ab. Hallis (C. J. Arrh.): Zett. & Br. 217 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Abo ,,Svinbron“ (C. J. Arrh.), Runsala et Ispois: Arrh. & Hollm.; Uskela (p): Nikl!; Bromarf in stagno prope Vattlaks cop.: Sand.; Pojo Fiskars: Hult comm.; (py: Sel. (r) Karislojo in rivo haud procul a praedio Kaukola, Lojo Gerknas ad rivulum inter Lillsj6 et lacus Lojo: Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz. — MNyl. p: His. spec. e Fagervik!; Esbo Finna, Helsingfors Sdérnis: Kihlm. ann.; r in rivis: W. Nyl; Helsingfors Gumtackt: Kihlm. ann. et Wainio herb.; Thusby prope Gammelby: Hjelt & Astrém: Thusby Jokela et Askola Grefvas: Sel. ann. p ex. gr. in Borga! [ad Veckjirvi: Sel. Ofvers.], Lovisa, Mérskom, Artsjé!: Seel. O. Nyl.; in vicinitate opp. Lovisa (G. Bjérkstén): E. Nyl. Ber. — Ka. r Kaukola in vicinitate templi (vide sub Lemna polyrrhiza), Wirvu Tietavala! aliqvot locis, Jaaski in amne Kasila: Lindén, spec. etiam e Kaukola Mertsalmenlampi! — Ik. p: Malmb. spec. e Pyhajarvi Kiimajarvi!; [(st fq): Meinsh. p. 377]. Sat. Euraaminne (Simming!): Malmgr.; Nakkila: A. G. EL. in dupl!; Huittinen: Lydén [forsitan non omnino certum]. — Ta. Saaiksméki Jutikkala: Kihlm. herb.; Palkane Luikala et in amne Kyll6 (Zidback): Leop. Lammi Paajarvi p: Leop. ann.; rr [Hol- lola!| Vesijarvi ad Lehmoniemi: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Okeroin: Wainio herb.; [par. Gustaf Adolf!] (p): Bonsd.; Sysma(!): in freto Kiio ad praedium sacerdotis (K. Renqvist!): Unon. — Sa. adhuc non adnotatum. — KI. (p): Fl. Kar. Uukuniemi: Nikl.! — Kol. (Gubernatorium?| Olonets (Olbricht pl. exs.): Led. IV p. 4, vide infra; (p) in reg. campestri [= Kol.]: Sahlb. Bidr.; Petrosavodsk: Kihlm. Oa. Vasa inter oppidum novum et vetustum circ. 5 km a praecedente: Hjelt!, jam ab Aejmelé ann.; Mustasaari Helsingby: Laur. — Sb. r: Mela, spec. e Tuusniemi Putikko! — Kb. r Li- peri in amne ad deversorium Ylimylly fluente: Eur. & H.! — Kon. r in ripa fluvii inter Pal’arvi—Jyrkanmaki, Perttijarvi (Sim- ming!), in Saoneshje ad Schungu: Norrl. On.; Saosero: Giinth. p. 52, vide infra. Ob. in amnibus par. Limingo (W. Nylander!): Hellstr. Distr. p. 24; Limingo in amne Temmes: Brenn. in litt.!; Uleaborg: W. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 6. Kol. Ehuru Led. 1. c. blott upptager Olonets, anser jag uppgiften gilla guvernementet och icke staden af samma namn, da t. ex. Tiudie i Spic. Sparganium ramosum. 173 vid Carex paradoxa ifven anfores under namnet Olonets. — Om. Hellstr. anser att arten bor finnas, ehuru ej iakttagen. — 0b. Upptages annu for Kemi (Ch. Keckman): Zidb., hvilket mihinda erfordrar bekriftelse. Sparganium simplex Huds. In mazxiina parte Fenniae occidentalis saltem ad 64° fre- quventer aut satis freqventer crescit, in parte orientali minore fre- qventia occurrit; ad septentrionem versus freqventia minuitur, sed usqve ad 68° 40' indicatur, ubi tamen rarum aut rarissimum est. Till.; Till. Icon. 15; Kalm; Fenn. (media): Fries; Scand. s. 1. (exc. Lapp. plur.): Nym. Consp. p. 758; in Lapp. suec., fenn. et ross. adest: Nym. Suppl. p. 316. Al. st fg: Bergstr. — Ab. st fq: Zett. & Br.; st fq — p Arrh. Ann.; fq: Sand., Sel. et Printz; A. Nyl. omittit. — Nyl. st. fq: His.; fq: W. Nyl.; st fq: Seel. O. Nyl.; [Hogland] Ruokolahen- jarvi (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ka. (st r): Blom; (7) tantum in Kirvu in amne Vasikkala, Tietavailaé et in rivo inter templum et Sairala mihi obviam: Lindén. — Ik. (fq): Malmb., [vide etiam Meinsh. p. 377}. Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. (p): Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wainio Tay. or. — Sa. st r: Hult!; Valkiala st fq: Hult Fort. — Kl. fq: Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. (rr) Sermaks in ripis argillosis: Elfv. Oa. fq: Malmgr.; p: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw.!; (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq — p praecipue circa lacum Pielisjirvi, ut etiam in Repola: Wainio Kasv. — Kon. haud fq esse videtur, specimina vidi e Tiudie (Kullhem), [spec. etiam e Kendjarvi!], Lehtiniemi (!), Gorka (!) et Perttiniemi (Simming!); in Saoneshje ad Schungu st fq, Velikaja-guba: Norrl. On., cfr Giinth. p. 52. Om. fq: Hellstr. —- Ok. st fg — p in Kuhmo, adhuc in Kianta septentrionali ad Hossa visum: Wainio Kasv.; (fq): Must. — Kp. st fq — p in vicinitate lac. Nuokkijarvi et Luvajarvi: Wainio Kasy.; Kemi: Selin!, cfr Beket. p. 595. Ob. st fq: Jul. p. 3 nomine Sp. erectwm; Simo prope Ruikka et Portimo, Pudasjirvi Ellala, etc.: Brenn. Ber. 1870; [(fq): oO. Rh. 12 174 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Fries p. 166]; st r in lacunis coenosis etc. Ylitornio Portimo- jarvi et Turtola, Rovaniemi Lohiniva, inter Uurtamo et Tervo: Hjelt & H. — Kuus. tantum varietas longissimum adhuc lecta (vide infra). — Kk. Koutajarvi: N. I. Fellm.! Lk. r Kittila ad pagum ejusdem nominis! et ad Alakyli: Hjelt & H., vide sub Ob.; Sodankyla in ripis limosis udis fluvio- rum (p): Blom Bidr., spec. e Jesis ad Emaus! — Li. Koppelo: Wainio Ann., forsitan ad varietatem spectet. Lim. in aqvis Lapp. Ross. infimae r ex. gr. ad Umba (Selin!): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIX [etiam ad Kk. spectat|. __ [.v. enumeratur in Mela Pl., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 11; adnotatio forsitan ad Pjalitsa spectet. — Lp. Pjalitsa: Sahlberg! et Mela herb., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p, 124. Sparganium simplex f. longissima Fr. Cum forma typica, qvacum sine termino confluit, praecipue ad septentrionem versus crescit, ubi forsitan freqventior sit qvam forma typica. Nyl. Karis Brédtorp: Hisinger!; Artsj6: Szelan & Strémborg! — Ka. (r) Kirvu in amne Vasikkala cum f. typica: Lindén, qvod cfr. Sat. Siikais: Malmgren!; Tyrvié Vankimusjarvi sat cop. et verisimiliter plur. locis: Hjelt. — Ta. Hollola Vesijarvi: Norrlin!,. f, recedens; nonnullis locis: Wainio Tav. or.; Jamsa: Szlan! — Kl. Uukuniemi: Nikl.!; Kirjavalaks: Chydenius!; Impilaks et Jiinis- jarvi!: Hielt, cfr Hjelt Ant. p. 48. — IKKol. in Svir ad Ser- maks: Elfv.! Oa. Gamla Vasa in canali: Laur. — Kb. Liperi Simanan- niemi Ukonlahti: Europzeus & Hiillstrém!; plur. locis: Wainio Kasv. Om. (Ofvervetil: Hellstrém! — Ok. plur. loc.: Wainio Kasv.; p: Must. p. 55; Sotkamo haud procul a praedio sacerdotis: Brenner! — Kp. plur. locis: Wainio Kasv. Ob. Utajarvi Myllyranta et Pudasjarvi Ranuanjarvi: Brenner!; Ylitornio Pessanlompolo!, Rovaniemi Sinettajarvi: Hjelt & H. — Kuus. plur loc.: Wainio Kasv.; (fq): Sahlb. F6rt. nomine var. boreale Hartm. — Kk. plur. loc.: Wainio Kasv. Huruvida samtliga nu anférda uppgifter hintora sig till fullkomligt samma form synes mig tvifvelaktigt, men da de alla i Herb, Mus. Fenn. II Sparganium simplex. 175 p. 11 afses under namnet Sparganium simplex f. longissima, torde det dock vara kimpligt att upptaga dem i ett sammanhang. Antagligt iir att denna form ej sillan torde hafva blifvit forvexlad med Sp. natans (se under denna), hvarjemte det icke synes mig osannolikt, att de sterila Sparganiwm-blad, som sa ofta fdrekomma isynnerhet i de nordliga trakterna (se Wainio Kasv. under Sp. natans etc.), till nagon del torde tillhéra Sp. simplex longissimum. Da man emellertid pa en del stallen endast ovanligt varma somrar antriffar blommor (sa har jag funnit forhal- landet vara redan i relativt taget sydliga trakter som K1. och Sat.), blir for- hallandet ganska svart att utreda. Anmirkningsvard ar i detta afseende den troligtvis dock allttér hiéga freqvensgrad som tilldelats formen i Kuus. -— Tilliiggas mi. att denna form under namnet boreale Hartm. upptages fran O [= Ob. eller Kuus.]: Herb. Mus. Fenn. p. 14, men hvilket exemplar som hiirmed afses, vagar jag ej afgoéra. Lim. Nuortijoki: Enw. ann.; hégst sannolikt; exemplar foreligga dock ej. — Li. Se under hufvudformen. Sparganium glomeratum Lest.*) In nonnullis plagis Fenniae tinterioris passim (—satis fre- qventer), ceteroqvin in Fennia australi et media rarius iveniri indicatur; qvantum adhuc constat, in nonnullis provinciis ex. gr. in Alandia deesse videtur, sed forsitan multis in locis indagan- dum. Ad septentrionem versus usqve ad 64° 45" lectum est. Fenn. mer. — occ.: Nym. Consp. p. 758; Fenn. mer., med.: Nym. Suppl. p. 316. Ab. Pargas r Terfsund et Qvidja: Arrh.; in vicinitate opp. Nystad p: Hollm.; Salo Kaukelma (T. Wasz): Hollm.; Sammatti:. Malmgren!, cfr Sel. — Nyl. Kyrkslatt Kantvik, Esbo Skalorn et prope templum: Kihlm. ann.; Helsingfors Alkarr: Szlan!; Hel- singe Drumsé: Hult!: Helsingfors inter Gammelstaden et Vik: Kihlm. ann.; Borga! Emsalé: Sel. herb.; Perno Hardom: Arrh.; Hogland in ostio rivi in stagnum fluentis: Selan in Not. IV p. 252! cfr Brenn. — Ka, st r in partibus interioribus, Kirvu ad pag. Kuismala! plur. locis, Jaéiaiski ad deversorium Laitila et Mut- kalampi: Lindén. — [Ik. in Isthmo: Meinshausen in ,,Die Spar- ganien Russlands“ p. 170.| Sat. p: Malmgr.; p — st r ex. gr. Karkku Jarventaka! cop. et Koljas! ete. etiam in Ikalis haud procul ab oppidulo: Hjelt; 1) Sp. fluitans Fr. 176 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Birkkala: Carlss. — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s.6. Tav.; p: Wainio Tav. or.!; Korpilahti: Norrlin!; Sysma: Uno- nius in Herb. lyc. n.; Bonsd. non comm. — Sa. Villmanstrand Palto: Selan!; Nyslott: Carlenius! — Kl. Parikkala Kirjavala: T. Hannikainen!; Kirjavalaks: Chydenius!; Impilaks Suistamo st fq [prope Laitiois cop.!], Ruskiala Koirinvaara!: Hjelt Ant. p. 68; Ruskiala Leppialaks: Nikl.! —- Kol. Petrosavodsk plur. loc.: Norrl. On., cfr. Gimth. p. 52. Oa. p ex. gr. in Jurva!: Malmgr. — Tb. Viitasaari plur. loc.: Broth.! — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio!; Pielavesi: Lundstr., spec. autem e Maaninka!; Rautalampi: E. Nylander! — Kb. Lieksa ad pagum ejusdem nominis, Nurmes Mujejarvi: Wainio Kasv. — Kon. ad Perttiniemi Pyhaniemi! et inter Gorka—Suunu legi; in Reg. occ. ad Mékk6: Norrl. On., cfr Giinth. p. 52; Loi- mala: Hjelt Ant. p. 68!; Kusaranda plur. loc.!, Vyrosero: Kihlm. Om. verisimiliter obviam: Hellstr. — Ok. Kajana ad Leihu- vaara: Brenner!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. — Kp. Kostamus ad pagum ejusdem nominis: Wainio Kasy.! Ob. Utajarvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73 nomine Sp. simplex fluitans; num ad hance speciem pertineat. Sp. simplex fluitans upptogs redan i Fort. 1852 p. 48 fran O [= Oster- botten], men detta maste dock hafva berott pi nagot misstag, ty i Herb. Mus. Fenn. p. 14 upptages denna art under samma namnendast fran Nyl., jfr Sel. 6. Nyl. — 0k. r Kuhmo (Wainio): Must. p. 55, beror sakert pa ett misstag, di Wainio ej upptager arten fran Kuhmo. Sp. fluitans longissimum. Ok. p: Must. p. 55, afser sikert, sasom Must. sjelf antyder, varieteten af Sp. simplex. I afseende 4 nomenklaturen se Hartm, XII p. 111 not. Sparganium speirocephalum Neum. Qvod his temporibus distinctum est, distributio adhuc ignota fere est; verisimile est speciem haud nimis raram esse, vide sub Sp. natant Fenn. (Carel. bor., Ostrob. mer., Savol. mer. ex Neum.): Nym. Suppl. p. 316; in Ta, Sa. Oa. et Kb. adest auctore Arrh., cfr Hartm. XII p. 109. [Sp. longifolium Turcz. upptages Ik. ,,sowol im Nord- wie auch im Siid-Gebiete nicht selten, Murina---“: Meinsh. p. 377. I ett senare arbete ,Die Sparganien Russlands* (Bull. de la Soc. Imp. des nat. de Moscou 1889, Sparganium speirocephalum. 177 I) upptages alldeles icke denna art, men i stillet beskrifver Meinshausen tvenne nya arter Sp. ratis och Sp. septentrionale, hvardera fran ,,Nord-Ge- biete Ingriens--- nicht hiaufig‘: ]. c. p. 174 0. 175. Det bor i sammanhang harmed nimnas att Meinsh. ej upptager Sp. affine Schnizl. sisom sirskild art, utan fér namnet sisom synonym till Sp. natans L. Fr.| Sparganium natans L. Fr. Cum aliis formis confusum est, qvare distributio omnino in- certa sit, LEditiones seqventes ad hanc speciem aut ad Sp. spei- rocephalum spectare videntur, sed iterum perscrutandae sunt. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr l. c. p. 560: Fenn.: Nym. Consp. p. 758; deest in Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 316. Al. vide infra. — Ab. r: Zett. & Br.; Uskela: Nikl.!; (»fq»): A. Nyl; p: Sel.; Lojo Kiviniemi: 5. O. Lindberg!; fq in lacubus Lojo et Horma: Ch. E. Boldt; Vihti Olkkala: af Hallstrom! — Nyl. (ofq>): His.!; saltem in Borga et Artsjé: Sel. O. NyL; W.- Nyl. et Brenn. non comm., cfr W. Nyl. p. 53. — Ka. (fq) in la- cubus, ad maximam partem sterile, floribus parce in Kirvunjarvi et copiose in Jéiskjiirvi!: Lindén. — Ik. p: Malmb.; |saepe copio- sissime: Meinsh. p. 378, Sp. minimum continens et maximam partem ad hane spectans]. Sat. st fq: Malmgr.; p interdum cop.: Hjelt. — Ta. in la- cubus majoribus fq: Leop.; Vesijarvi et Paijane: Norrl. s. 6. Tav.: (par. Gustaf Adolf] (st fq): Bonsd.; plur. loc.: Wainio Tav. or., Asp. & Th. non comm. — Sa. (rr) in sinu lacus Saima prope pag. Utula: Hult!; Villmanstrand: A. Brotherus! — Kl. (>fq»): Fl. Kar.; minime fq: Hjelt. — Kol. [Praefectura?| Olonets (Ol- bricht pl. exs.): Led. IV -p. 5, vide sub Sp. ramoso; prope Petro- savodsk: Giinther! Oa. (st fq): Malmgr. — Tb. Jyvaskyla Jyvasjarvi: Wainio!; Saarijiirvi Hannila: Kihlman!, vide etiam Prim. p, 50. — Sb. (fq): Enw.; circa Kuopio (fqq): Mela; p ex. gr. Palojarvi, Ahmon- saari!: M. & J. Sahlb. —- Kb. Liperi r ad templum, Simanan- niemi! et in lacu Kasimiéi: Eur. & H.; p —st fq?: Wainio Kasv., vide sub Ok. — Kon. Perttijaérvi (Simming): Norrl. On.; Nim- ‘arvi, Tiudie, Mundjarvi: Kihlm., vide ceterum intra. Om. Perho Jingenjiirvi!, Penninkilampi! et Tiala: Hellstr.— Ok. distributio incerta, qvod spec. typica florentia non vidi, sed 178 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 1. si e foliis judicaverim, p — st fq per totum territorium invenia- tur: Wainio Kasv.; (fq): Must. — Ky. vide sub Ok. et infra. Ob. vide infra. — Kuus. vide sub Ok. — Kk. Valasjoki f. simplex: Wainio!, vide ceterum sub Ok. et infra. Arrhenius, som granskat exemplaren i H. M. F., har endast ansett exemplaren frin fodlj. provinser fullt sikra: Ab. Lojo sj6 [oratt ford till Nyl.]j, Tb, b. och Ob, se Hartm. XII p. 109, der uppgifterna citeras med ett frigetecken. Deremot hafva exemplar fran f6]j. provinser blifvit forda till Sp. speirocephalum Neum. Ta., Sa., Oa. och Kb., se Hartm. |. c., der ett fragetecken bifogas. — Att hvardera formen férekommer flerstides, synes sa- lunda vara siikert, men tillsvidare ar det omdjligt att saga nagot bestamdt om deras utbredning. En del uppgifter afse Sp. affine, sisom den angifves i Herb. Mus. Fenn. II, hvilket framgir af det fdljande, hvarjemte det bor ihagkommas att de aldste férfattarene under namnet Sp. natans innefattade icke blott de nu nimda arterna, utan afven Sp. minimum (och Sp. hyper- boreum). Slutligen bér det framhallas att jag uteslutit flere otryckta upp- gifter. Al. p: Bergstr. och fq: Bergstr. Beskr.; di emellertid Sp. minimum ej upptages och senare botanister sett endast denna och ej Sp. natans ir det antagligt att sistnimda art saknas pa Aland liksom pi Oland och Gottland enl. Hartm. XII p. 109. — Kl. Upptages fran K: Herb. Mus. Fenn. p. 14, men jag kan ej afgéra hvilket exemplar harmed afses. Kon. Jalguba (Giinther): Norrl. On., jfr Giinth. p. 52; Kihlman for exemplaret till Sp. affine. Kp. Uppgiften i Herb. Mus. Fenn. II p. 11 torde, savidt jag vet, afse exemplaret fran Valasjoki i Kk.; se under sistnimda provins. — Ob. Utajarvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73; Kihlman for exemplar af Brenner fran detta stille till Sp. affine, gaat det ir modjligt att uppgiften afser sist- nimda art; en médjlighet vore dock 4 andra sidan att bada arterna fore- komma. Upptages st fq: Jul. p. 3 aifvensom Kemi: M. Castrén p. 340, men namnet var da kollektivt, hvarfore det Ar sannolikt att dessa uppgifter afse andra arter. Antecknad frin sjéarna Raanujirvi och Pessanlompolo i Yli- tornio: Hjelt & H. Emellertid for Kihlman det exemplar som tagits fran Raanujarvi till Sp. affine, hvarfore det ar antagligt, att hela uppgiften afser denna art. — Kix. ,Legi in iacu Koutajirvi et, ni valde fallor, sterilem etiam e Kola reportavi‘: N. I. Fellm., jir l.c. p. XXXVIIL Kihlman for Fellmans exemplar till Sp. affine; antagligen afser afven den senare delen af uppgiften denna art. — Likas& anser jag sannolikt att Wainios uppgifter, Atminstone frin de nordliga delarne af det omrade han undersdkte, snarast afse sistniimda art. Exemplaret fran Valasjoki féres dock af Kihlman till Sp. natans (f. simplex); exemplaret frin Kp. Jyvalahti torde knapt kunna bestimmas. — Skoroduma och Ruanjarvi: Mela Pl.; emedan uppgiften har- stammar fran en tid, di namnet Sparganium Dita togs i annan mening an numera, anser jag mindre troligt att de afse denna art, men har dock velat pipeka forekomsten af hithérande former. Sparganium natans. 179 Lapp. fenn. Kolari Sieppijirvi: Hjelt & H., afser troligtvis Sp. affine (se under 0b.)._ ,,In fluviis et aqvis paludosis per partem silvaticam et sub- silvaticam omnium Lapp. suec. fere ubiqve parcius, in septentrionali parte Lapp. Kemensis eam haud vidi“: Wahlenb. p. 222 (angiende # minimum se under Sp. minimum); ,in aqvis fq“: Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 5 m. fi. DA ingen annan Sparganium upptages, ar det antagligt, att dessa uppgifter till stérsta delen afse andra arter, si mycket mer som Hartm. |. c. upptager Sp. natans endast till Neder-Kalix och arten i Norge ar osiker, se Blytt p. 1280. — Lapp. ross. ,in fluviis et lacubus haud infreqvens*: Fellm. Ind., jfr Led. IV p. 5 och Beket. p. 595; om denna uppgift giller detsamma som om uppgifterna fran Lapp. fenn. — Angiende N. I. Fellmans upp- gift se under Kk. — Pjalitsa: Mela Pl.; harom giller detsamma som om uppgiften fran Kk. Var. simplex Fr. upptages Ka. r Kirvunjarvi och Jiaskjirvi: Lindén, se iifven Brenn. Flor. p. 194; ehuru det stundom finnes enkla eller nastan enkla former af denna art, dfvergi dock dessa utan grins i den typiska ; dessutom kunde namnet gifva anledning till férvexling, hvarfére det Hartm. XII p. 109 utbytes mot f. gracilis Neum., som dock ej heller tillerkannes nigon stérre betydelse. Det ma likval tillaggas att oberiiknadt nigra mer eller mindre osiikra exemplar i H. M. F. héra hit félj.: Sat. Karkku! och Birkkala!: Hjelt. — Sb. lisalmi Ahmonsaari: M. & J. Sahlberg! — Kb. Kide: Brander! — Kk. Valasjoki: Wainio!, se ofvan. Sparganium affine Schnizl. Distributio nondum satis explorata, vide Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Fenn. non nisi in Lapp. kemens. et ross.: Nym. Suppl. p. 516. Kl, Parikkala Argusjarvi: Sahlberg! Kon. Jalguba: Giinther! nomine Sp. natans. Ok. Puolanka Leililampi: Brenner! Ob. Utajirvi Myllyranta: Brenner!; [inter Kalix et Tornea| (st fq): O. R. Fries p. 166, ubi descriptio]; Ylitornio Raanujarvi: Hjelt & Hult! nomine Sp. natans. — Kix. Koutajarvi: N. I. Fell- man! nomine Sp. natans. Lk. vide sub Sp. natanti. — Li. locis vadosis lacuum reg. subsilvaticae, ex. gr. Inari, Vastusjirvi, Syysjarvi, Sparganiwn qvoddam foliis longis natantibus hinc inde abundat, sed sterilia tantum vidimus specimina: Kihlm. Ant., vide infra; prope amnem Paatsjoki [Pasvig] inter cataractam secundam et tertiam: Th. Fries Resa p. 60, Salmijiirvi [C’olmejavre| et amnis Paatsjoki ster.: Th. Fries p. 200; inter Jarfjorden et Elvenes in lacubus 180 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. subalpinis: Th. Fries 1864 p. 48 et 50; in Varangria merid. usqve ad 69° 40’: Norm. ann. p. 60. — [L. ent. reg. subalp. et. silv. (fq) sed ster.: Leest., cir lL ¢. p. 43; ubiqve in reg. subsilv. in fluvio Muonio: Norrl. Lappm. p. 268, vide etiam Trauty. Incr. p. 738]. — Vide ceterum sub Sp. natante. I analogi med Th. Fries’ uppgifter fran Sydvaranger har jag fort Kihl- mans uppgift frin Li. under denna art; mahirda vore Sp. speirocephalum lika sannolik och méjligt ar att afven andra ofvan anférda uppgifter afse sistnamda art. I afseende & bestimningarna har jag helt och hallet féljt Kihlman, som emellertid siger: ,,Dubitatione modo hanc speciem, a formis simplicibus praecedentis in herbario qvidem aegre distinguendam, enumeramus; Spargania: in prov. borealibus saepissime sterilia tantum inveniuntur, qvare cognitio eorum difficillima*: Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Likasom Kihlman har jag uteslutit nigra alldeles osikra exemplar. Fér éfrigt bor det ihagkommas, att. flere uppgifter i den otryckta literaturen under namn af Sp. natans mahianda. afse Sp. affine. Sparganium minimum Fr. In maxima parte Fenniae satis freqventer invenirr videtur; (in nonnullis plagis passim, in aliis freqventer crescere indicatur); ad septentrionem versus distributio adhuc incerta est, qvod a Sp. hyperboreo non rite distinctum est. Scand. s. l. (exe.--- Lapp. plur.): Nym. Consp. p. 758. Al. Geta p: Hult ann.; st fq: Arrh. & Kihlm. — Ab. (p): Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; (fq): Sand.; p: Sel.; (fq): Printz. — Nyl. (p): His.; fq: W. Nyl, Sel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. p: Blom et Lindén. — Ik. p: Malmb.; [fq: Meinshausen in ,,Die Spar- ganien Russlands“: p. 173—174, cfr Meinsh. p. 378]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p: Leop., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; (fq): Asp. & Th. — Sa. st. fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar.; st fq — fq: Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. (fq): Mela; (r) lisalmi in vicinitate templi: M. & J. Sahlb.! — Kb. (fq): Eur. & H.; st fq — p: Wainio Kasv. — Kon. fq, in Saoneshje fq: Norrl. On. Om. st. fq: Hellstr. — Ok. p: Wainio Kasv.; (r): Must. — Kp. p: Wainio Kasv.; Solovetsk: Selin! Ob. Uleaborg Hailuoto: W. Nylander!; (fq): Brenn. & N., spec. e Simo Maksniemi!; [st fq: O. R. Fries p. 166; (r) Pajala: Backm. Sparganium minimum. 181 & H. p. 225]; (st r), adnotatum ex Ylitornio ad Kaaranes et intra Karhujupukka, Rovaniemi ad Alajaéaskié, fortasse partim ad Sp. hyperboreum spectet: Hjelt & H., vide sub Lk. — Kuus. p, Paanajirvi plur. loc.: Wainio Kasy. — Kk. p: Wainio Kasyv.; Kouta: Mela Pl. et herb.; Knjasha: N, I. Fellman!, vide ceterum sub Lapp. ross. Lk. st r in paludibus et lacunis coenosis esse videtur, ad- notatum e Kolari Sieppijirvi, Hietanen et fortasse ad Monaoja, Kittila! [cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125] plur. loc. ex. gr. ad pa- gum ejusdem nominis et Kaukkonen, specimina ad Sp. hyper- boreum intermedia et adnotationes partim fortasse ad hoc spec- tant: Hjelt & H.; eandem fere ac Sp. simplex habet distributio- nem: Blom Bidr. Lapp. ross. in parte meridionali infra Kantalaks p {ad Kk. ad partem maximam spectat], etiam in paludosis ad Tsha- vanga: N. I. Fellm., efr |. ¢. p. XLII, Beket. p. 595 et vide infra. Al. Arten upptages ej af Bergstr., men hans Sp. natans afser troligtvis Sp. minimum, se ofvan. — Lapp. fenn. Sp. natans 8 minimum ,,in paludum marginibus et ripis fluviorum, praecipue in Lapp. infima*: Wahlenb. p. 222 torde knapt kunna féras hit, utan till Sp. hyperborewm. Anmirkningsvardt ir att Leest. ej alls upptager arten; nordgrinsen miste f. 6. tillsvidare be- traktas sisom outredd, (se under Lapp. ross.). Antagligt ar emellertid att arten ej gir nordligare an till Kittila (67° 40’), men exemplaren fran sistnimda ort aro, sisom ofvan framhdlls, ej fullt typiska. I Norge gar arten endast till 66° 34’: Norm ann. — Lapp. ross. N. I. Fellmans uppgift afser tydligen for det mesta Kix. Hvad sirskildt Kantalaks angir, har ett exem- plar derifrin af Sahlberg, hvilket inlemnats under namn af Sp. minimum, visat sig tillhéra Sp. hyperboreum, hvarfére den forstnimda arten i Herb. Mus. Fenn. II p. 11 hvarken upptogs frin Lim. eller Lv. Nagot direkt skal att betvifla Fellmans uppgift forefinnes emellertid icke. Sparganium hyperboreum Lest. Distributio adhuc non satis explorata; in Lapponia multis in locis occurrit et in Fennia septentrionali usqve ad 63° 50" ad meridiem versus lectum est. Lapp.: Nym. Consp. p. 758; Fenn. (Ostrob. bor. et med.): Nym. Suppl. p. 317. Om. Halso!, Perho in rivulo prope Métténen!: Hellstr., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125 etc., etiam adest e Gamla Karleby! — Ok. Kajana prope Leihuvaara!, Puolanka Honkamiki — Ayla: Brenner! 182 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ob. ad fluvium Kemi: Meinshausen in ,,Die Sparganien Russ- lands’ (vide sub Sp. speirocephalo) p. 175 nomine Sp. angusti- folium Michx.; Kemi: Brenner! — Kuus. Lima Maanselkaé: Ny- berg! — Kk. in aqvis ad pag. Knjisha: N.I. Fellm.!, cfr Beket. p. 595; Kouta: Mela PI. Lk. Kittila ad Aakenusjoki haud procul a pago ejusdem nominis [= prope molendinas!] et ad Alakyla!: Hjelt & H., vide sub Sp. minimo. — Li, Kaamas (Silén!); ad Jevjejoki et Jevje- jarvi specimina nonnulla cum fructibus anni praecedentis vidi- mus: Kihlm. Ant.; Utsjoki Nuorgam: Zidb.; [supra Nyborg: Th. Fries p. 200]; in montibus subalpinis inter Jarijorden et Elvenzes in lacubus: Th. Fries 1864 p. 50, cfr M. Blytt p. 386 et Blytt p. 1280; Elvenes c. fr.: S. Henschen in herb. Mela; in Varangria merid. usqve ad 69° 57—58’: Norm. ann. p. 61. — [L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. fq, reg. silv. p: Leest., spec. e Kaaresu’anto!; Jukkasjarvi etc.: Backm. & H. p. 225; Mukkavuoma: Malmberg!| Lapp. ross. vidi ad oppidum Kola, nec non in fluvio Kurengi! r, in stagno fere exsiccato juxta Olenji! maris glacialis legi specimen foliis longissimis tenuissimisqve fructibus autem non rite evolutis: N. lL Fellm., cfr Beket. p. 595 et Trautv. Incr. p. 738; Kantalaks: Sahlberg!; Hibiné, Tshun (Sahlberg), Kusomen, Ponoj (Sahlberg): Mela Pl.; Jokonga: Enw. ann.; ut videtur ad Jenjavr inter Nisnjavr et Ayrmanjavr, ut etiam ad Keinjavr: Broth. Reseb. I stillet for namnet Sp. hyperboreum Leest. (1853) anvandes i Hartm. XII det nigot aldre Sp. submuticum Hartm. (1843), och af Meinshausen det vida aldre Sp. angustifoliwm Michx. I ,Uppstallning af de i Sverige fore- kommande arter af Sparganium“ [1853] citerar L. L. Leestadius Sp. submuticum sisom synonym; namnet Sp. angustifolium betecknas sasom ,ambiguum“. Det torde derfére ej vara skal att bortlemna det mest anvinda namnet Sp. hyperboreum, hvilket 1. c. betecknas sisom ,,certissimum‘. Araceae, Calla palustris L. In Fennia australi et media satis freqventer — freqventer in parte occidentali ad 66° fere, in parte orientali viz ad 64° Calla palustris. 183 occurrit; magis ad septentrionem versus subito rarescit, sed usqve ad 67° 10’ lecta est. Till.; Till. Icon. 89; Wehka Finnonibus: FI. Lapp. p. 250; Ostrobothnis Miss: Fl. Suec. p. 319; Kalm; in paludosis totius patriae, usqve in Lapponiam: Wirz. Pl. off. p. 75; maxima pars Fenniae et Lapponiae: Fries; Scand. s. ].: Nym. Consp. p. 754: fq (in Lapponia)--- Fennia: A. Engler in Dec. Prodr. Cont. Il p. 214; Lapp. solum in umensi et kemensi: Nym. Suppl. p. 315. Al. p in Alandia continenti, non autem in taeniis adn. [= ,,A, Bm, v, D‘]: Bergstr.; in montibus par. Geta: Hult ann. — Ab. st fq: Zett. & Br.; p — st fq: Arrh. ann.; fq: Sand.; p: A. Nyl.; (fq): Sel. -— Nyl. fq: His.; p: W. Nyl.; fq: Sel. O. NyL; p in paludosis, Tyt&érsaari: Brenn. — Ka. st fq: Blom; fq: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria latissime distributa et fq: Meinsh. p. 374]. Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th.; st. fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; st fq: Wainio Tay. or. — Sa. fq: Hult; (p): Hult Fort. — Kl. fq: Fl. Kar. et Backm.. vide etiam infra. — Kol. st fq: Elfv. Oa. fq: Malmer. et Laur. — Tb. fq: Broth. et Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. — Ton. st fq, in Sao- neshje fq: Norrl. On. Om. (fqq): Hellstr. — Ok. Kuhmo tantum in nonnullis locis: Wainio Kasv.; [Paltamo] (fq): Must. — Kp. usqve ad pag. Vuokkiniemi ad septentrionem versus: Wainio Kasv.; Soroka et Solovetsk [= Solovki|: Beket. p. 596. Ob. st fq in paludibus limosis: Jul. p. 293; Tornea fq: Sel. kat.; Alatornio fq: Hougb. not.; [fq: O. R. Fries p. 166]; in ipso limite infimo Lapponiarum (meridionalium) ejusqve paludi- bus rarius copiose at in Vesterbottnia Lapponiis adjacente infra Torneam superiorem:-- ubiqve: Wahlenb. p. 220, cir Lc. p. XVII, XXX et LVI; Aavasaksa (Julin): Acerbi p. 170; Turtola (fq): Hjelt & H., qvod cfr; Rovaniemi ad septentrionem versus a deversorio Vikajiirvi non visa: Hult Ant. — Kuus. in vicinitate templi, Hainnila: Sahlb. Fort. cfr Wainio Kasy. |nomine Hanni- nen]; st r lijoki, livaara!: Wainio Kasv. — I): Must. — Kop. non adnotatum. 188 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ob. Liminka et li Kemilaé!: Hjelt; (st fq) in stagnis: Jul. p. 8; prope Uleaborg ex. gr. ad Koskenniska: Zidb.; Simo Ruik- kala: Brenner!; Alatornio Torpa: Hougb. not., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125 et Hartm. XII p. 105; [r: O. R. Fries p. 166]. — Kuus. livaara in ripa rivuli: Wainio Kasv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Sasom framgar af ofvanstiende finnas blommande exemplar i H. M. F. fran Al., Ny]. (senare inlemnade), Sa., Sb. och Kon, (men ej fran Kb. sasom uppgifves i Herb. Mus. Fenn. II 1. c.), hvarjemte den observerats blom- mande i Sat. afvensom enligt Norrlin is. 6. Ta. Spirodela polyrrhiza (L.) Schleid.’) In Fennia rara, sed usqve ad 63° 50’ legitur. In Fennia sterilis tantum occurrere videtur. Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 756; Fenn. occ. (Ostrob. mer. etc.): Nym. Suppl. p. 316. Al. (p) in Alandia continenti: Bergstr., vide infra; Arrh. & K. non viderunt. — Ab. r: Zett. & Br.; Pargas x Alén in Must- finntrask, ad Ersby (!) et Simonby: Arrh.; Pargas Kirjala Triask- by, in palude: Sel. herb., cfr Hartm. XII p. 105. — Ka. r Kaukola |[prope templum] haud procul a lacu Mertsalmenlampi! in stagno cum Sétratioti, Hydrocharide et Sparganio ramoso: Lindén. — Ik. r in Ladoga meridionali ad Taipale [in par. Sak- kola]: Fl. Kar.; r Rautu! et Kuolemajarvi!: Malmb.; Sakkola Koti- lampi: Nikl.!; [(ofq>) in tota Ingria: Meinsh. p. 373.] FXol. Derevannaja: Giinther!, cfr Norrl. On. et Giinth. p. 52, ubi nomen scribitur Derevjanna. Oa. r Vasa Langvikstrask! ad oppidum novum et ad opp. vetustum (!): Laur, et Hjelt!, cfr Ale. — Tb. rr Pihtipudas prope deversorium Aho cum Lemna minore et Hydrocharide morsis ranae: Broth.!, cfr. 1. c. p. 190. | Om. (p) in lacubus stagnantibus minoribus prope mare, Gamla Karleby Yxpila!, Kelvia: Hellstr., cfr Herb. Mus. Fenn. II pe fas ; Al. Ehuru Bergstr. upptager den fran A. B. d. vy. s. hela fasta Aland och t. 0. m. sisom teml. allm,: Bergstr. Beskr., synes dess férekomst pa 1) Lemna polyrrhiza L. Spirodela polyrrhiza. 189 Aland nigot osiiker. — Ta. Hauho: Herk.; uppgiften forefaller hégst osiker. — Ob. teml. allm. i trisk: Jul. p. 3; uppgiften synes mindre sannolik; At- minstone iir freqvensen vilseledande. Cyperaceae. Scirpus compressus (L.) Pers. Specimina certa ex Alandia sola, ubi passim aut satis fre- quenter crescit, adhue lecta sunt. Fenn. austr. oce.: Fries; Aland: Nym. Consp. p. 763. Al. p: Bergstr.; [K6kar| Id6: Bergstr. p. 4; Jomala ad praed. sacerdotis, Geta in via publica etc.: Tengstr.!; Eckerd bole: Selan!; Hammarland Skarpnaté: Elfving!; Saltvik Haraldsby, Hammarland Posta(d), Eckeré: Hult ann. et coll.; Geta Bolstaholm, Ecker6é Storby, Lemland Lembote!, Finstrém Godby (!): Arrh. & K., [Sund| copiose prope praedium Trask in prato humido in_ silva; etiam in Sdderby in ripa stagni: Prim. p. 73; [in taeniis circa Mariehamn et in taeniis orientalibus] (fq): Laur. Fort., spec. e Jomala! — Ab. et Nyl. vide infra. ,In pratis humidis apricis litoralibus Fenniae australis ex. gr. Aboae versus ostium amnis, Helsingforsiae etc.“: Spic. I p. 7; ,,im humidis litorali- bus prov. meridionalium p Helsinge Drumsé, Hangé Jungfrusund, Alandia, Kymmene“: Wirz. Prodr. p. 24; hir och der i Finlands sydliga delar: And. Cyp. p. 4. Om dessa uppgifter giller: ,specimina, qvae e vicinitate Helsing- forsiae vidi nominata Scirpus compressus, Blysmo rufo pertinuerunt, qvem qvoqve solum in Drumsé vidi, ubi Bl. compressus obyenire dictus est“: W. Nyl. p. 49 Not. —- Ab. Spic. se ofvan. — Nyl. W. Nyl. citerar uppgiften i Spic., men tilligger noten. Sibbo Nevas (Lundahl): Wirz. M. 8. upptages till vidare undersékning. — Sat. uppriiknas hirifrin Gadd Sat. p. 50 under namn af Carex 748 (i Fl. Suec. ed. I); att nigot misstag foreligger torde vara sikert. — Kp. Solovetsk [Solovki]: Beket. p. 603, torde bero pa forvexling med Scirpus rufus. — 0b. Uleiborgs mineralkilla: Jul.i V. Ak. H. p. 176 under namn af Carex uliginosa, siikert en alldeles oriktig uppgift. Scirpus rufus (Huds.) Schrad. In ora Fenniae australi rarius (- passim) erescit, ceterogvin varo— rarissime, sed usqve ad Lapponiam (ad 67° 10’ fere) lectus. 13 190 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ad litora maris albi juxta Gridiné, Keret et baltici ex. gr. ad insulam Loéparé par. Sibbo cum Se. glauco: Spic. | p. 7; in insulis et promontoriis sinus fennici hinc inde cop. nec non in (Spic. citatur): Wirz. Prodr. p. 24 et 25, uterque plantam ad va- rietatem balticam refert, cfr And. Cyp. p. 5; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 763. Al. Jomala Méckelé: Arrh. & K.!; Koékar Karlby, Fogl6 Gripé: Arrh.; Jomala Ramsholmen: E. Reuter et Laur. Fort.'; [Foglé] Lagskér: Laur. Fort. — Ab. Korpo Kalo: Tengstr.! et Rupr. Diatr. p. 23, cfr Zett. & Br.; var. balticus [Pojo] (fq): A. Nyl., vide infra. — Nyl. Inga prope templum (Tikkanen & Hult): Kihlm. herb.; Esbo Kaitans!, Skalérn. Skataérn, Torré: Kihlm. ann.; [Helsingfors] p (fq): W. Nyl.; Helsingfors Edesviken: Hult comm.; Helsingfors Drumsé: W. Nyl. p.49 not; Sibbo: Spic. |. c., cfr Rupr. Diatr. p. 23; Borga Ramsholmen: J. A. Fastberg!; Borga Tirmo: Jusl. herb.; r Strémfors L6fé!, Hogland (Edy. Nylander): Sel. O. Nyl, cfr lc. p. 23; [Hogland] (fq) in litoribus (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn. Ob. Ulead: Eberhardt!, vide inira. Kp. [Suma: F. Nylander!, cfr N. |. Fellm.|, vide etiam supra sub Sc. compresso. — Kk. Gridina, Keret: Spic., vide supra et cfr N. IL. Fellm., 1. c. p. XXV et LIV et Beket. p. 603. Lim. Kantalaks in litore maris in sinu intimo: Mela Pl!, spec. etiam leg. Sahlberg! Al. Eckeré: Alc.; ehuru uppg. ej fr osannolik, misstanker jag dock att den genom ett skriffel fatt irflyta vid denna art i st. f. vid Sc. com- pressus; si ir siikert fallet med uppg. Idé: Desideratkat. p. 5. Enmellertid uppgifves arten fran Eckeré Storby af Gado]. — Ab. Ehuru det ar hdgst. antagligt att arten forekommer i Pojo, tror jag dock att A. Nylanders fre- qvens ar alldeles vilseledande; pa sin hojd torde den pa nagot stalle vara ymnig. — Ka. ,,In teniis Wiburgi (E. Nylander)“: Fl. Kar. p. 192, jfr. Malmb.; att uppgiften antagligen hinfor sig till Hogland och Lavansaari framgar af E. Nyl. Ber. — 0b. Mahanda behéfver uppg. harifran bekriftas, dé W. Nylan- der ej namner nagot om artens férekomst hirstades, den pa Svenska sidan enl. Hartm. p. 446 ej gir hégre an till Uppland och vattnets salthalt vid Ule&borg tydligen 4r mindre 4n t. ex. i Sat. Nagot direkt bevis fér att exemplaret vore forvexladt eller arten pa nagot satt tillfallig finnes dock ej, hvarfore arten upptagits fran Ub.: Herb. Mus. Fenn. II p. 12. — Li. Ost- Finmarken: Hartm. p. 446; M. Blytts uppgift att arten skulle forekomma i Ostfinmarken bestrides af Blytt p. 1203 och Norm. ann. p. 71. Scirpus rufus. 191 Huruvida den finska formen helt och hallet hor till var. balticus Fr. sisom F. Nylander (liks. Wirzén och A. Nylander) antager, vagar jag ej af- géra; Wirz. Prodr. upptager ,a in litoralibus maris septentrionalis Tromsé (Wahlenb.)“, sdledes utom Finlands nu antagna naturalhistoriska griinser. — Wied. & W. p. XC upptaga Scirpus balticus frin Finland. Scirpus silvaticus L. In Fennia australi et media ad 68° fere satis freqventer aut passim crescit; magis ad septentrionem versus plerumgqve tantum raro invenitur, sed usgve ad 66° 15’ wmdicatur. Kalm; in pratis humidis silvaticis praesertim provinciarum australium passim cop., Alandia, provincia Aboénsis, Satakunta Eura, Tavastehus, Kakisalmi, Valamo: Wirz. Prodr. p. 22, cfr And. Cyp. p. 5; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 763; Lapp. etiam fenn. deest: Nym. Suppl. p. 318, vide etiam Led. IV p. 250. Al. (st r): Bergstr.; FinstrOm, Hammarland Basté: Tengstr.! Geta: Hult ann.; Sund prope templum, Ecker6é Bole, Finstrém Godby et Langtrask: Arrh. & K. — Ab. Pargas Stortervo, Tert- sund et Qvidja, Attu plur. loc., Kimito Skinnarvik: Arrh.; Salo Kaukelma: Hollm.; Uskela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!; (fq): sand., A. Nyl. et Printz; p: Sel.; st fq: Ch. E. Boldt; Zett. & Br. omittunt. — Nyl. p: His. et W. Nyl.; st fq: Sel. O. Nyl. — Ka p: blom; fq — st fq in ripis amnium et rivulorum: Lindén. — Ik. st fq: Malmb. {et Meinsh. p. 386]. Sat. p: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: omnes auct. — Sa. st fq: Hult; p: Hult Fort. — K1. (fq): Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. (fq): Elfv. Oa. (p) Malmgr.; Laur. e Vasa non comm. — Tb. st fq: Broth. — Sb. Leppavirta (fq): Enw.; p: Mela; Pielavesi: Lundstr.; lisalmi r limaki!, Keli: M. & J. Sahlb. — Kb. st fq: Eur. & H.!; r in vicinitate lac. Pielisjarvi, ad Nevala! in par. Lieksa et ad Konnanlampi in par. Nurmes: Wainio Kasvy. — Kon. st fg —- fq: Norrl. On. Om. Nykarleby in Brunnsholmen: N. M.S. et Wirz. M. 8.; p ad ripas amnium in parte interiore: Hellstr., cfr Hellstr. Distr. p. 15, spec. ex Ylikannus! — Kp. adbue non adnotatus. 192 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. |. Ob. Liminka: Hellstr6m in dupl.!; haud forsan ultra fl. Uloénse longius septentrionem versus obvenit: Hellstr. Distr. p. 15; Uleaborg: W. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 6; Pudasjarvi Ra- nuanjoki: Brenn. herb.; Kiiminki Perttila, Pudasjarvi Ellala, Simo ad Simojoki inter Ruona et Portimo: Brenn. Ber. 1870. — Kuus. r Paanajarvi: Sahlb. Fort., cfr Wainio Kasv., 1. c. p. 130 et Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Scirpus maritimus L. In oris maritimis Fenniae australis, praecipue austro-occi- dentalis, passim (—satis freqventer), ceterogvin rarius usgve ad 63°, deinde autem (var. compactus) in Lapponia orientali ad 67° 10° Sere lectus. Kalm; in litore maris ab ostio fluminis Neva usqve in Kristinestad: Wirz. Prodr. p. 22, cfr And. Cyp. p. 5 et 6; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer. -occ.: Nym. Consp. p. 763; Fenn. mer. et Lapp. Imandrae (ad mare album): Nym. Suppl. p. 318. AY. (gy: ‘bergsir, cir Tc. p.. 4° st\ ig: Bergetr. Beak 3 Ab. p: Zett. & Br.; Nagu, Piikkis Joensuu contra pag. Cavala [= ?] cop.: Leche p. 12, qvod cfr; Pargas st r ex. gr. Attu Sorpo: Arrh. Ann.; Bromarf et Finby (fq) in sinubus limosis: Sand. — Nyl. in taeniis ad Fagervik p!: His.; Esbo Rulludd et Kaitans: Kihlm. ann.; r Botby (Sibbo): W. Nyl.; (p) in maritimis: Sel. O. Nyl.; Borgia r Triskholmen prope Kardrag: Sel. Ofvers.; Hogland (E. Nylander!), Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari (E. Nyl. Ber.): Brenn.; [Fredrikshamn] Brakila: I A. Werving!; Virolahti! Koivuniemi verisimiliter freqventior: Blom. — Ik. Kakki: Malmb.; Koivisto [Bjérk6] (Wirzén): Rupr. Diatr. p. 22. Sat. Raumo (!): Malmgr.; Euradminne Ilavais [,,Ivalois‘‘]: Kl. Wahlman! Oa. Kaské: Malmgr.!; (p) ex. gr. Nya Vasa Matmorsviken, Sundom Messviken, praecipue autem in Qvarken: Laur. et Laur. in litt., spec. e Vassklot!, cfr. Herb. Mus. Fenn. Il p. 125. Lim. var compactus Koch Niva (F. Nylander!): N. 1 Fellm., cfr |. @. p. XXI, XXVI, LIV et Beket. p. 603. Ka. ,,in taeniis Viburgensibus (KE. Nylander)“: Fl. Kar. p. 192; E. Nyl. Ber. upptager arten endast fran Lavansaari, hvarfére det 4r antagligt att Scirpus maritimus. 193 uppg. hainfor sig dit. — Sat. Bjérneborg: O. Hjelt M. S., anféres till vidare undersékning. — Ob. fq: Jul. p. 272, antagligen oriitt, di ingen annan sett arten i dessa trakter och Hellstr, ej omniimner densamma frin Om.; fre- qvensen gor dessutom uppg. misstiinklig. [Sc. radicans Schkuhr anfoéres sisom ,.hiiufig im Litorale“: Meinsh. p. 386, men osikert synes mig om detta giller strinderna af Isthmus.] Scirpus lacustris 1. In tota fere Fennia, excepta maxime septentrionali, fre-— qventer aut satis freqventer saepeqve copiose obviam. In hae parte Fenniae et in Lapponia infertore ad 67° 30’ fere passim erescit; magis ad septentrionem versus vix aut rarissime in- venitur. Till.; Kalm; in lacubus, fluviis et amnibus per totam Fen- niam in Lapponiam silvaticam usqve fq, Kellojoki par. Sodan- kyla (Wahlenb.): Wirz. Prodr. p. 21 et 22; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr And. Cyp. p. 6; Europa tota exc.--- Lapp: plur.: Nym. Consp. p. 764, vide etiam Led. IV p. 249. Al. st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; (p): A. Nyl; fq: Sel. et Printz. — Nyl. fq. His., W. Nyl. et Sel. O. Nyl. — Ka. Lavansaari: Brenn.; (st r): Blom; p — st r interdum cop. ex. gr. in Kaukolanjirvi et Jaaski in Pieppolanlampi in fundo limoso: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; (in omnibus fere lacunis saepe copiosissime: Meinsh. p. 384]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. fq et cop.: Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; fq: Bonsd.; in Paijiine fq: Wainio Tay. or. — Sa. (p): Hult; st fq: Hult. fort. — Kl. fq: Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. p fq, e reg. coll. haud adnotatus: Elfy. Oa. st fq: Malmgr.; fq: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Winter et Enw.; (fqq): Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fq — fqq et in lacubus fundo limoso haud raro cop., in Saoneshje fqq: Norrl. On. Om. fy: Hellstr. et Lackstr. — Ok. usqve ad Kiannanjirvi st fq: Wainio Kasv.; p: Must. — Kp. usqve ad Kuittijiirvi st fq: Wainio Kasv. | 0b. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; fq: Jul. p. 272; [st fq: O. R. Fries p. 166]; p in fluviis praecipue majoribus et lacu- bus totius territorii: Hjelt & H. — Kuus. minore distributione 194 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. (,,Jevenemisella“\]: Wainio Kasy. — Kk. in par. Oulanka mi- nore distributione: Wainio Kasy.; Keret: Beket. p. 603; Ruan- jarvi: Mela PI. Lk. p in fluviis praecipue majoribus et lacubus totius terri- torii [maxime ad septentrionem versus in Akiasjoki supra lacum Akaslompolo ad Jasakoski et in Ounasjoki complur. loc. inter Kittila et Alakyla]: Hjelt & H., spec. e Kolari Naamijoki prope Kojumaa!; Sodankylaé in fluviis Kitinen et Kelujoki locis tran- qvillioribus p, in stagnis qvoqve at parce: Blom Bidr.; in fluviis minoribus et lacubus, per silvaticas partes inferiores Lapp. sueci- carum p. Mihi obvius fuit ad Kellojoki par. Sodankyla...: Wah- lenb. p. 16; p ex. gr. ad Inari et Sodankyla: Fellm. Lapp., cfr KihIm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. Il p. 125; Kuolajarvi ad Salla, Sodankyla in Kitinen ad Sattanen, Sodankyla Hietasuanto, Kai- rala, in Pyhajoki st fq: Wainio Ann.; Sodankyla in Riestojoki et Luirojoki, ut etiam ad pag. Mutenia st r: Hult Ant. — [L. ent. in Enontekiainen non mihi obviam: L. L. Lest. p. 290; reg. subalp. r: Leest.] Lapp. ross. |in parte inferiore] p: Fellm. Ind.: ad Umba (Selin!), Kantalaks!: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIX et Beket. p. 603; ad ostium fluminis Lutto in Nuotjavr: Enw.; in Liv. adest ex Herb. Mus. Fenn. II p. 12. Angaende sterila exemplar af Butomus, som L. L. Lestadius hanfort till Se. lacustris, se under Butomus umbellatus. Scirpus lacustris * Tabernemontani (. C. Gmel.') In oris maritimis passim—raro; ad septentrionem versus ad 65° lectus. Fenn. austr. occ.: Fries; in Fennia rarior: And. Cyp. p. 6; Fenn. mer.-occ.: Nym. Consp. p. 764; Fenn. occ., mer.: Nym. Suppl. p. 318. Al. (st fq): Bergstr.; Saltvik Haraldsbyholmen: Arrhenius & Kihlman!; Brandé Jurmo: Hollmén! — Ab. Korpo: J. Ringbom!, cfr Zett. & Br.; Pargas (st fq) ad litora vadosa: Arrh. Ann.; Us- kela Salo: Nikl.!; p ex. gr. ,,Tvarminne-6n“: A. Nyl. — Nyl.r 1) Sc. lacustris var. glaucus (Sm.) aut Se. glaucus Sm. auct. fere omnium. Scirpus lacustris. 195 Fagervik in sinu Backaviken!, in Norrstrand, ad N6tién et ad fretum Barésund: His.: st r: W. Nyl.; Sibbo Léparé: Spic. I p. 7; p in maritimis: Sel. O. Nyl., spec. e Strémfors!; Perno Harkapaa: — Sel. Ofvers. — Ka. ad Fredrikshamn (Qvist): Fl. Kar. p. 192. — Ik. (st fq) in litoribus uliginosis sed parcior qvam Sc. lacustris: Meinsh. p. 585.| Sat. adhuc non adnotatus. Oa. KaskO: Malmgren! | Om. ad litora insularum maritimarum ad Gamla Karleby {admodum freqventem) legi: Hellstr. Distr. p. 15, spec. e Norrnas!; p ad mare: Hellstr. Ob. in Hailuoto aut Karié: W. Nyl. Till. p. 302, spec. leg. F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Scirpus caespitosus L. In maxima parte Lapponiae, ut etiam im Fennia septentr.- orientuli, freqventer et copiose crescit; in reliqva Fennia passim— varius, in parte maxime austro-occidentali autem rarissime obviam. In paludibus profundioribus granito superjacentibus per totam patriam, in Lapponia copiosissime provenit, in meridiona- libus vero parcius legitur provinciis: Wirz. Prodr. p. 23, vide ceterum infra; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. |: Nym. Consp. p. 765, vide etiam Led. IV p. 247 et And. Cyp. p. 8 et) 9: Al. Geta Grastrask: Ch. E. Boldt, efr Diar. 2, XI, 1889. — Ab. Bromarf Kansjirvi: Sandell!: r Sammatti in paludoso Loh- nassuo parcius: Sel., vide ceterum infra. — Nyl. r Pyttis! in Aggmossen, Hogland ad basim rupis Haukkavuori: Sel. O. Nyl., cfr 1. c. p. 22; Hogland plur. loc. (E. Nyl. Ber.!): Brenn, — Ka. r sacell. Sippola! in Karhusuo, Vehkalahti ad Kannusjarvi: Seel. O. Nyl, cfr l. cp. 19; Lavansaari (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ik. Metsapirtti inter Umpilampi et Ladoga: Malmb.!; |cop. sed tantum in Isthmo, Lachta (editiones veteres) et in vicinitate Bjeloostrova ad Levaschova versus: Meinsh. p. 383}. Sat. (p>): Malmgr., cfr Suomen Kasvio p. 177-178, vide infra. — Ta. Padasjoki in vicinitate templi: Wainio ann.; Luhanka Sarvensuo, Korpilahti ad Hantlampi et Soima: Wainio Tav. or. 196 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. — Sa. Joutseno Konnussuo: Sel. ann. — Kl. (p): Fl. Kar.; Uukuniemi: Nikl.!; | Sortavala: Zidb.; Ruskiala Sammallampi: Hjelt!, cfr Hjelt Ant. p. 42. — FX ol. adhuc non adnotatus, sed sine dubio reperiendus. Oa. (p): Malmegr., spec. e Jurva!; Lappo prope Hirvijarvi!, Qvarken Vallgrund Admossan: Laur. — Tb. st r: Broth., spec. e Laukaa!; {Pihlajavesi!] in paludibus, turfosis et ad ripas plur. loc., etiam in colle herbido prope templum: Norrl. n. v. Tav. p. 424, e Pihlajavesi Sillantaus vidi spec. in herb. Wainio. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! — Kb. Tohmajarvi Everila cop. in palu- doso: Hjelt!; [par Lieksa et Nurmes] (fq), minore freqventia in vicinitate lac. Pielisjarvi (!): Wainio Kasv. — Kon. ad pag. Selki fq et in paludibus cop., Mundjarvi, Jankajairvi, Kapselka (Simming!), in Reg. oce. pluribus locis vidi: Norrl. On.; Loimala st fq: Hjelt, vide etiam Giinth. p. 55. Om. ut Hriophorum alpinum |r propius oram maritimam, (f{qq) in vicinitate jugi dorsalis = ,,landtryggen‘|: Hellstr., spec. e Perho! — Ok. [in parte orientali| fg: Wainio Kasv., cfr Hellstr. Distr. p. 10 et W. Nyl. Till. p. 302; |[Paltamo] p: Must. — Kp. fq: Wainio Kasy. Ob. Kiiminki: Nyberg!; Simo: Brenner!; Kemi fq ({M.| Castrén): Jul. Fort. p. 101; {fq: O. R. Fries p. 166]; p saepeqve cop. in turfosis aliisqve locis paludosis, in Rovaniemi tantum ad Tolonen adn.: Hjelt & H., cfr 1. c p. 90. — Kuus. fg: Wainio Kasv., cfr W. Nyl. Till. p. 8302. — IXk. fq: Wainio Kasyv. Lapp. fenn. (p) saepeqve cop., circa pagum Kittila fq: Hjelt & H., vide sub Ob.; in sphagnetis turfosisqve apertis p: Blom Bidr.; in paludibus et paludosis per universam Lapponiam tum silvaticam ac alpinam omnem vulgatissime: Wahlenb. p. 13; ubiqve vulgaris: Fellm. Lapp.; inter plantas in reg. silv. freqven- tissimas enumeratus: Norrl. Lappm. p. 256, vide etiam Hjelt & H. p. 78; f¢ in omnibus regionibus: Hult Ant.; in turfosis pini- feris et apertis, praesertim in intervallis caespitum per reg. sub- silv. et subalpinam fq — fqg, in terra nuda, aqva nivali irrigata reg. alpinae fq, Ailigas SV 483, Hammasuro SO 390, Rastekaisa O 588: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsily., subalpina [et alpina| totius Finmarkiae: Lund p. 90; Varangria australis in reg. Scirpus caespitosus. 197 subalp. st fq — fq: Arrh. ant. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest.; in reg. subsilvy. copiosissime: Norrl]. Lappm. p. 260.| Lapp. ross. ubiqve vulgaris: Fellm. Ind.; usqve ad lacum Imandra et pagum Tshavanga(!) mihi obvia, Kola (Fellm. pl. exs.): N. L. Fellm. (efr l. @ p. XXXVI) et vide infra; Hibinaé in reg. alpina: Broth. Wand. p. 8; Tshapoma, Devjatoi, Ponoj, etc.: Mela Pl.; in multis locis in Iup. et Lt. adnotavit et e Lim. reportavit Kahlm. Ab. .p y. c. ad Bjérskir“: A. Nyl.; den jemforelsevis héga freqvensen gir uppgiften misstiinklig. Visserligen upptages arten sisom ,,allm. i mossar*: Sand., men denna uppgift bor ovilkorligen tolkas sAisom: ymnig i mossar. — Sat. Birkkala: Carlss.; Kyré: Asp; dessa uppgifter skulle jag for min del betvifla, i det att jag ej sett nagot spar af arten i dessa trakter och den ej upptages i de vil undersdkta, angransande delarna af Ta. Afven Malm- grens freqvens iir oriktig och sannolikt ir att arten finnes endast i Parkano etc. nirmast Oa.; det bér dessutom miirkas att Malmegr. raknade hit bl. a. Virdois och Ruovesi, der arten antagligen férekommer (den upptages for den senare socknen i Wirz. M. S.), men dessa socknar féras numera till Tb. — Sa. och Sb. flerstiides [i Savolaks]: E. Nyl. & Chyd., hvilken uppgift for- tjenar anféras, ehuru det ir osiikert till hvilken del af landskapet den hin- for sig. — Lapp. ross. Det synes sannolikt, att N. I. Fellmans uppgift ir mindre noggrann iin fadrens (jfr lingre fram under Eriophorum alpinum.) ; {tminstone upptager Wainio Ann. pa griinsen mot Li. arten med stor fre- qvens ‘nda till Ishafvet och i Mela Pl. upptages arten fran flere stallen utom de ofvan anforda. Scirpus paticiflorus Lighit. Qvramgvam e€ provinctis inaxime australibus ad 67° 10° legi- tur et in nonnullis locis, praecipue in vicinitate marium, majore Freqventia aut copia obviam, tamen planta satis rara est et multis plagis territorti, praecipue partis interioris, omnino deficiens. In litoralibus udis Fenniae p ex. gr. Helsingforsiae, Ulea-- borg cop.: Spic. I p. 7; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in (australi parte) Fenniae: And. Cyp. p. 9; Scand. s. 1. (exe. Lapp. plur.): Nym. Consp. p. 765. Al. Féglé: Brenner!; Finstrom Bergé: Selan!; Geta Bolsta- holm, Ecker6é Storby!, Hammarland Posta et Skarpnaté!, Fin- str6m Godby, Jomala Méckelé, Lemland Lembéte, Kumlinge ad pag. ejusdem nominis: Arrh. & K.; Fégl6 Juddé, ,,Sottunga kyrk- landet* et Kékar Hels6: Arrh.; Finstr6m Emnias: Laur. Fort.!; 198 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Geta Finnd: Ch. E. Boldt. — Ab. Nagu Sandé: Arrh.!; Pargas Attu in Kuru, Ersby, sine dubio plur. loc.: Arrh. Ann.; in ripa lacus Enianjirvi in pago Kiikala: Sel.; Lojo Ojamo: S. O. Lind- berg! — Nyl. p: His., spec. ex Inga Jakob-Ramsj6!; Esbo Kai- tans et Rulludd!: Kihlm. ann.; p fq: W. Nyl.; p ex. gr. in Borga [ad opp. Borga: Sel. Ofvers.|, Strémfors! ad Bullers, Pyttis ad Hinkabdéhle, in Hogland: Seel. O. Nyl.; Hogland in litore orientali (E. Nyl. Ber.), Tytarsaari!: Brenn. — Ka, Lavansaari (E. Nyl. Ber.): Brenn.; rr Sakjarvi ad pagum Kaukiala: Blom! — |Ik. (>fq>) in vicinitate maris, etiam in interiore parte multis locis: Meinsh. p. 383.| Kl. Valamo ad litora: Fl. Kar. p. 192!; Parikkala Tyrja: T. Hannikainen! — Fol. rr in palude ad Schtjeliki: Elfv.!; Solo- meno (Simming!): Norrl. On. Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Savonkyla! — Kon. locis uliginosis ad Tiudie! fq, Selki!, Pyhiniemi!, in Saoneshje ad Shungu fq, in insula P6p6nsaari Reg. occ.: Norrl. On.; Pertti- niemi, Ashebnavlok, Kusaranda: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 55. Om. {Gamla Karleby!] st fq in taeniis: Hellstr., cfr Malmgr.; Jakobstad Bakholmen: Sahlberg!; Brahestad Bredskar: Blom! Ob. Liminka et Uleaborg ad septentrionem versus a Top- pila: Brenn. herb.; Uleaborg (!) Hailuoto: F. Nylander!, vide supra; Kuivaniemi Rantala: Hjelt; li: Brenner!; Simo Ruikka in litore maris: Brenn. Ber. 1870; Kemi: Hellstrém!; [rin litore marino: O. R. Fries p. 167]; rr Rovaniemi ad boream versus a Tervo cop. ad ripam fluminis Ounasjoki: Hjelt & H.! — Kuus. ad Muosalmi! in ripa lacus Kuusamonjarvi et ad Paanajarvi! ad ripam fontis [,,hetepaikalla‘] in vicinitate Paloniemi: Wainio Kasv. — Kk. Oulanka ad Sohjenansuu in ripa lacus Paijirvi: Wainio Kasv.! Lim. Kantalaks plur. loc. et Jokostrow: Mela PI., spec. e Kantalaks report. Sahlberg! — Iup. Tshapoma: Mela PI. ,1n pratis turfosis et paludosis nec non in paludibus et litoralibus per australem Fenniae partem, Hattula, Savitaipale, Uleaborg (F. Nyl. Spic.)‘: Wirz. Prodr. p. 23. Hvarken frin Hattula (i Ta.) eller Savitaipale (i Sa.) omnimnes arten af nagon annan botanist, hvarfore hvardera uppgiften er- fordrar bekrifttelse. — Ka. ,in maritimis Viburgi (Edv. Nylander)“: Fl. Kar. p. 192, jfr Malmb.; E. Nyl. Ber. upptager arten fran Hogland och Lavan- saari. hvarfore det synes sannolikt att uppg. hanfér sig till dessa orter. — Scirpus pauciflorus. 199 Sat. Kyré: Asp; osiikert, ehuru ej osannolikt. — Ta. och Sa. se ofvan. — Li. ,p i Fyrreregionen indtill--- Fellesdistricterne*: Lund p. 90; uppgitten forefaller osiiker. Blytt p. 1263 siiger ,efter min Erfaring horer den ikke til de almindelige Planter“ {i Norge]. Norman upptager den ej fran Syd- varanger; Wahlenb. p. 14 endast fran Lyngen, jfr |. c. p. XVII. Kihlm. Ant. och Wainio Ann. upptaga ej alls arten. Visserligen upptogs den frin L{app- land}: Herb. Mus. Fenn. p. 14, men denna uppgift afser ett gammalt exem- plar frin ,Lapponia“, som knapt torde vara taget inom Finlands nuvarande naturalhistoriska granser. Heleocharis palustris (L.) R. Br. In Fennia, excepta maxime septentrionali, freqventer (-fre- quventissime) saepegve copiose obviam; in Lapponia autem rarior esse videtur, sed usqve ad summum fere septentrionem indicatur. Fq in Fennia usqve ad 64° inveniri consentiunt plurimi auctores, cfr Kalm; in litoribus et ad ripas usqve in Lapp. sub- silvaticam: Wirz. Prodr. p. 23; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr And. Cyp. p. 10; per totum territorium: Nym. Consp. p. 767, vide etiam Led. IV p. 244. Ok. fq: Must.; Wainio Kasv. nihil dicit, qvam late sit in hac provincia planta distributa. — Kop. fq [in tota Karelia orientali|, sed praecipue ad mare album: Sahib. bidr. |ad partem ad *uniglwmem spectat|; in australi parte inde ab Uhtua fq: Wai- nio Kasvy. Ob. fg: Jul. p. 272 [et O. R. Fries p. 167], cfr Brenn Reseb. p. 78; Pudasjirvi Simojoki prope Tolia et in multis locis ad meridiem versus: Brenn. Ber. 1°70; st r in lacunis coenosis Tur- tola et in lacu Portimojarvi, Ylitornio Pello, Rovaniemi Tervo: Hjelt & H. — Kuus. p excepta ad ripas lacus Kuusamonjarvi, ubi fq: Wainio Kasv. — Kk. par. Oulanka in ripis lacus Piaa- jarvi st fq: Wainio Kasv.; Susijirvi: N. 1 Fellman!; Fedosersk: Brotherus!, vide ceterum sub Lapp. ross. Lapp. fenn. st r in lacunis coenosis, Kolari ad Joki- jalka, Kittila! ad pagum ejusdem nominis et ad Alakyla: Hjelt & H.; Sodankyla in pratis paludosis, ripisqve humidis fluviorum st r: Blom Bidr.; (p): Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant., qvi ipse non vidit; Kemijirvi ad pag. ejusdem nominis, Kostamo et ad Vuosti- movaara fq, Sodankyli Kairala, Inari Koppelo cop., Koéngis ad 200 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. mare: Wainio Ann.; Svanvik ad Salmijiirvi: Th. Fries p. 200, cfr Th. Fries Resa p. 61, Kihlm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. Il p. 125; Elvenes: Th. Fries 1864 p. 48, vide etiam Blytt p. 267—268, Hartm. p. 448 etc. — [L. ent. in Enontekidinen non obviam: L L. Lest. p. 290.] » Lapp. ross. (p): Fellm. Ind.; in parte meridionali jad Kk. spectat] usqve ad pagum Umba (Selin!) st r: N. L Fellm., cfr 1. ce. p. XXXIX et Beket. p. 602; e Lv. enumeratur in Mela PL, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 12; Kola ad pag. Ora: Enw. ann. [fortasse ad * uniglumem spectat). Al. (fqq): Bergstr. — Ka. st fq: Blom; fqq: Lindén. — [Ik. fqq et saepe copiosissime: Meinsh. p. 381]. — Sat. (st fq): Malmgr. — Ta. fqq: Leop. och Norrl. s. 6. Tav.; fqq -- fg: Wainio Tav. or. — Oa. (st fq): Malmer. — Tb. (st fq): Broth. — Sb. fqq: Mela. — Dessa afvikande uppg. antyda att arten stundom ar mycket allmiin; de inom parentes vederlaggas mer eller mindre af senure undersédkningar. — Anmirkningsvirdt ar att Wahlenb. p. 14 blott upptager arten fran de sédra Lappmarkerna och stiller dess grins lingt séder om de finska. — Var..minor Wahlenb. ,in litore maris ad sinum Lyngenfjord:“ Wirz. Prodr. p. 24 afser * wniglumis. Heleocharis palustris * uniglumis (Link) Schult. In litoribus marium australium plerumgve satis freqventer— Freqventer saepeqve copiose obviam; in litoribus maris albi et gla- cialis, ut etiam sinus fennici intimi, passim- raro crescere videtur. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1. (exc. Lapp.?): Nym. Consp. 767, vide etiam Led. IV p. 245 et And. Cyp. p. 10. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq — p: Arrh. Ann. — Nyl. fq: His. et W. Nyl.; fq in taeniis: Sel. O. Nyl. — Ka. Lavansaari: Brenn!; cop.: Blom. — Ik. r Rautu: Appelberg! et Malmb.; p in maritimis: Fl. Kar. [ad hance prov. et ad Ka. spectat]; [in litoribus et in ripis flum. Neva: Meinsh. p. 382}. Sat. fq in litoribus: Malmgr. Oa. fq in litoribus: Malmgr.; p: Laur. Om. st fg: Hellstr. — Ky. Kemi: Beket. p. 602. Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; Toppila: Brenn. herb.; Kuivaniemi Rantala: Hjelt; Simo, Kemi: Zidb. — Kk. sine du- bio obviam. Heleocharis palustris. aol Li. Elvenzs: Th. Fries 1864 p. 49, vide etiam M. Blvytt p. 268, Th. Fries p. 200 et Hartm. p. 448; Arrh. ant. non comm.; Lund p. 90 ad Alten progredi dicit. Lapp. ross. usqve ad opp. Kola! p obvia: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. (XXIX et) XXXVI. Heleocharis acicularis (L.) R. Br. In Fennia australi et media ad cire. 64° satis freqventer (—freqventer) saepeque copiose crescit, magis ad septentrionem versus sensim rarescit, sed: usgve ad swummum fere septentrionem indicatur. Kalm; in inundatis exsiccatis (paludosis) et ad ripas am- nium et rivulorum per totam patriam usqve in Lapp. subsilvati- cam p cop.: Wirz. Prodr. py 22:et 23, cfr And: Cyp: p. 11 et 12; maxima pars Fenn.: Fries; Scand. s. |. exe. Lapp. plur.: Nym. Consp. p. 767, vide etiam Led. IV p. 244. Al. (fqq>): Bergstr.; (fq): Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & Br.; (fq): A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. (p): His. et W. NyL.; fq: Sel. O. Nyl.; Brenn. non comm. — Ka. p, copiose in ripa septentrionali lacus Veijolanjirvi: Lindén. — Ik. fq: Malmb., [vide etiam Meinsh. p. 382]. Sat. p: Malmgr.; st fq — p et interdum cop.: Hjelt. — Ta. fq et cop.: Leop.; (p): Asp. & Th.; ad ripas et in aqva st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (p): Bonsd.; st fq: Wainio Tav. or. — Sa. st fq, saepe cop.: Hult. —- Kl. p: Fl. Kar. et Backm. — Kol. in ripis argillosis ad Nikola fq, etiam ad Sermaks et Humbaritsa visa: Elfv. Oa. p: Malmgr. et Laur. — Tb. (st r): Broth, spec. e Pihtipudas! — Sb. fq: Enw. et Mela. — Kb. ad ripas lacuum et amnium: Eur. & H.; in par. Lieksa et in vicinitate lac. Pielis- jarvi (!) st fq [ktav], ad pagum Lieksa fq, ceteroqvin st fq [jtav], etiam in Repola: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. p freqventior in taeniis: Hellstr.; Pyhajoki (fq): Lackstr. — Ok. ad ripas aqvarum in par. Kuhmo nonnullis locis: Wainio Kasv.; p: Must. — IX. usqve ad Kuittijarvi visa: Wainio Kasv. Ob. Uleaborg: W. Nylander!; li et Pudasjarvi: Brenn. herb.:; Kemi: Brenner! et Hellstr6m!; ad summum sinus bottnici usqve: 902 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. }. Hellstr. Distr. p. 6; [p: O. R. Fries p. 167]; (rr) et sterilis tantum ad Pello in flumine Tornea: Hjelt & H. — Kuus. ad ripas la- cuum lijirvi, Kuusamonjarvi et Vuoselijarvi (B. Nyberg!): Wainio Kasy.; plur. loc. ad ripas lacus Yli- et Ala-Kitkajarvi, Sahkilon- vaara (F. v. Wright & Brotherus): Broth. in litt. spec. ex Hyva- niemi! — Kk. (in parte meridionali infra circulum polarem) ra- rior sec. spec. in Herb. Fellmaniano, ipse eam modo in lacu Ruanjarvi vidi: N. | Fellm., cfr Beket. p. 602. Lapp fenn. (rr) et tantum sterilis in fluminibus majoribus Koskenniemi! in flumine Tornea, fortasse etiam ad pag. Kittila in flumine Ounasjoki: Hjelt & H.; (p) cop.: Fellm. Lapp., cfr Kihim. Ant., qvi ipse non vidit; par. Kemijarvi ad pagum ejusdem no- minis et Vuostimovaara, Sodankyla Sattanen: Wainio Ann. Inari: Zidb. {forsitan confirmatione egeat]; in Finnmarkia orientali plur. loc. (Deinboll): Th. Fries p. 200, cfr M. Blytt p. 269; vidi suo loco copiosius nascentem ad sinulum lacus fluminis Paatsjoki (Pasvigelv]: Norm. Ind. p. 44; Elvenes (Deinboll et Norm. Ind.): Th. Fries 1864 p. 48 fad eundem locum atqve antecedens spectat|, cfr de his Kiblm. Ant, M. Blytt p. 269, Blytt p. 1265, Norm. ann. p. 72, Herb. Mus. Fenn. II p. 125 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. (2fq>): Lest.| Lapp. ross. (p) cop.: Fellm. Ind. {ad Kk. saltem ad partem maximam spectat); Nuotjavr plur. loc.: Enw. ann; N. I. Fellm. vide sub Kk. Antagligt ar att denna art for sin litenhet flerstades blifvit forbisedd, men sikert synes dock vara, att den i de inre delarne af nordligaste Fin- land och sédra Lappland férekommer pi ganska fa stallen. Anmiarknings- yardt ar att Wahlenb. p. 15 blott upptager densamma efter Linné fran sédra Lappland. Lestadii uppg. fran L. ent. torde derfére hvad freqvensen angar vara vilseledande; den uppraknas ej heller bland de allmainnare vatten- vaxterna i Muonio elf af Norrl. Lappm. p. 268. — Lapp. ross. Att Ned. Fellmans uppgift helt och hallet afser Kk. framgar af sjelfva uppgiften, liksom ifyen att s& Atminstone till en stor del ar fallet med uppg. i Fellm: Ind. — [L] im. i Herb. Mus. Fenn. Il p. 12 afser Enwalds uppgift. Eriophorum latifolium Hoppe. In territorio plerumqve passim aut rarius obviam; in nonnullis: plagis, ubi terra calcis plenior est et paludes sensu magis proprio Eriophorum latifolium. 203 abundant, praecipue in media parte Fenniae orientalis, freqven- tissime aut freqventer et saepe copiose crescit, sed in aliis plagis praecipue ad occidentem et septentrionem versus adhuc non visum. In paludibus et pratis humidis paludosis per totam patriam australem et meridionalem. Exemplum Jegi plantae in Muonio- niska Ofverby: Wirz. Prodr. p. 26; maxima pars Fenn.: Fries; in tota australi parte Fenniae: And. Cyp. p. 12 et 13; Seand. s. 1. (exc. Lapp.): Nym. Consp. p. 761, vide etiam Nym. Suppl. p. 318 et Led. IV p. 254. Al. r: Bergstr.; (st r) Kékar, Sund!: Bergstr. Beskr.; Eckeré Bole: Selan! et Laurén! — Ab. Uskela st r: Nikl.!; r Lojo Gerk- nas Stenkulla, Karis Svart6 et ad rivum inter Klefvens et Biskops- nas: Ch. E. Boldt; Vihti (!) (st fq): Printz, vide W. Nyl. et Herb. Mus. Fenn. p. 14 sub N. — Nyl. Esbo Finno: Kihlm. — Ka. r Kirvu Kuismala in prato paludoso satis cop.: Lindén! — Ik. p: Malmb., spec. e Pyhajarvi!; [haud infreqvens: Meinsh. p. 387]. Sat. parce: Malmgr.; Kyré: Asp |forsitan inc.]; non vidi: Hjelt. — Ta. |in parte austr.-orientali] p: Norrl. s. 6. Tav.; Asik- kala p: Nikl.!; r Luhanka Sikolahti: Wainio Tay. or.! — Sa. r |Ruokolaks} Immala!, Narsakkala: Hult. — Kl. p saltem usqve ad Ruskiala!: Fl. Kar.; Palkjarvi Valkeavuori!, Suistamo Leppi- syrja: Hjelt Ant. p. 68. — Kol. st fq in reg. silv. et collina: Elfv Sb. (p): Mela. — Kb. adhue non visum. — Kon. fqgq saepeqve in paludibus et pratis ex iis ortis vel interdum aliis pratis uliginosis, turfosis copiosissime. In Saoneshje ad Schungu atqve inter Tolvoja — Velikaja fq, in Reg. occ. ad MOkk6! plur. loc. et in insula POpénsaari: Norrl. On. Ok. Paltamo Melalahti! et Ristijarvi Saukkovaara!: Brenn. Reseb. p. 68 et 70; Puolanka (fq): 1. c. p. 72; r Ristijarvi ex. gr. in Juurikkakorpi: Must. — Kp. adhuc non adnotatum. Ob. Kiiminki (fq) ceteroqvin r: Brenn. Reseb. p. 78; Kemi: HellstrOm!; Rovaniemi! ad fines par. Tervola: Brenn. Ber. 1864; r Rovaniemi ad Sinettajoki: Hjelt & H. — Kuus. Karhunpera! prope Valijarvi!, Hannila: Sahlb. Fort., cfr Wainio Kasv. |ubi Hanninen|; livaara!, Nuorunen et prope Vatajirvi, in vicinitate lac. Paanajarvi p: Wainio Kasv. — Kk. Oulanka ad Kankahinen et Kiestinki plur. loc. in vicinitate Vuarankylai: Wainio Kasv.; (in 204 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. parte meridionali) inter lacum Paanajarvi et mare album, rarior tamen, supra circulum polarem nullibi vidi: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. (XXIX) et XXXIX, Schiib. Virid. p. 124 et Beket. p. 603; sonostrow: Mela PI. Lk. r in paludibus, Kittila prope Kukasjoki! et pilur. loc. circa pag. Kittila: Hjelt & H.; Sodankyla Lokka, Kuolajarvi Salla: Wainio Ann., vide etiam supra. — Li. parce in reg. subsily. in Finmarken usqve ad--- Fellesdistricterne: Lund p. 90, vide infra; in Var. merid. ad paludes vastas inter Klosterwand et montes Vetsjer parcissime visum: Norm. p. 319 et 520, gqvod vide, ut etiam Norm. ann. p. 72, et cfr Kihlm. Ant. qvi ipse non vidit, Herb. Mus. Fenn. II p. 125, ete. Se om artens utbredning f. 6. Wainio Kasy. p. 136. Li. Lunds uppgift betviflades af Blytt p. 273 och Th. Fries p. 200, men uppgiften har sedan i afseende & Sydvaranger blifvit bekraftad; se isynnerhet Norm. p. 320. — Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind. hinfor sig med sikerhet till # angustifolium, som ej upptages, jfr N. I. Fellm. Eriophorum angustifolinm Roth. In tota fere Fennia et Lapponia freqventissime aut fre- qventer saepegve copiose crescit. Fqq') aut fq in tota Fennia inveniri consentiunt fere omnes auctores, cir Till, Kalm; in paludibus et paludosis totius Fenniae usqve in Lapponiae alpes: Wirz. Prodr. p. 26, cfr And. Cyp. p. 12; Scand. s. l.: Nym. Consp. p. 762, vide etiam Fries et Led. I¥p. 255. Lapp. fenn. fq (— st fq) per totum territorium praecipue in paludibus et ripis uliginosis interdum cop.: Hjelt &°H.: in pratis humidis vel udis, paludibus limosis, turfosis piniferis et apertis, sphagnetisqve turfosis etc. fq: Blom Bidr.; in paludibus et uliginosis sterilibus per universam Lapponiam etiam alpinam ubigqve cop.: Wahlenb. p. 18 nomine &. polystachion, vide etiam Norrl. Lappm. p. 256; fq in omnibus regionibus: Hult Ant.; per omnes regiones territorii |Li.] fq — fqq: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalpina totius Finmarkiae a mari (usqve ad termi- 1) Bergstr., W. Nyl., Blom, Hjelt (in Sat.), Norrl. s. 6. Tay., Hellstr., ofY Mela et Norrl. On.; fo — fqq: Wainio Tay. or.; cop.: Hult. Eriophorum angustifolium. 205 num betulae): Lund p. 90, [multo longius procedit, vide ex. gr. Blytt p. 1266]; vulgatissima: Norm. Ind. p. 45; Fellm. Lapp. tantum enumerat. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest., cfr Norrl. Lappm. p. 260.| Lapp. ross. ubiqve fq: Fellm. Ind. nomine ££. Jatifo- ium et N. I. Fellm. Sat. och Oa. p: Malmgr. — Ob. fq (— st fq): Hjelt & H. — Ox. Must. upptager ej arten. — Kol. st fq—fq: Elfv. Af dessa afvikande uppg. vederliggas Malmgrens genom senare undersékningar (se not). I Norm. Ind. p. 45 yttras om denna art ,,vulgatissime in hac provincia [= Finmarken] nascens, occurrit suepius, nescio an semper, polygamum, nunc freqventius dioicum nunc minus freqventer monoicum, spica terminali tota vy. ex parte hermaphrodita lateralibus foemineis*. Formernas utbredning ir féga kind; félj. angifvas: Var. elatius Koch, — Ta. Hirvijirvi och Ammitti pi sandjord: Leop.; p: Norrl. s. 6. Tay. — [0b. upptages af O. R. Fries p.167.] — Lapp. ross. »legi ad Lumbofski Lapp. Ross. bor. or.“ N. I. Fellm.! — Finnes dessutom i H. M. F. tran Al. Sa, Kb., Ob. och Kon. Var. minus Koch upptages af Wainio Kasy. och Norrl. On. Var. monostachyum. — Li. p bland hutvudformen: Th. Fries p. 200. Var. triquetrum Fr.— Ab. Bromarf Kagra pi gunegfly i ett trisk: Sand. — Ta. flerstades pa kirrangar: Leop.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Luhanka Mark- kula: Wainio Tay. or. — Lapp. ross. Pollomjavr: Fellm. Ind., ar dock antagligen enl. N. J. Fellm. EH. triquetrum Hoppe = E. gracile Koch. Eriophorum gracile Koch. In nonnullis plagis, ubi paludes (sensw magis proprio) abun- dant, praecipue in media parte Fenniae orientalis freqventis- sime aut freqventer crescit, ceteroqvin plerumqve passim — rarius in toto fere territorio, Lapponia orientali excepta, obviam. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per Fenniam distributum: And. Cyp. p. 13; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 762; Fenn. exc. Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 318, vide etiam Led. IV p. 255. Al. r: Bergstr.; Sund: Bergstr. Beskr.; Finstrém Godby, Bergo!: Arrh. & K. — Ab. Uskela st r: Nikl.!; p: A. Nyl.; p in par. Pojo—Vihti: Hult comm., spec. e Lojo; Vihti p ex. gr. in silva praedii Kourla: Printz. — Nyl. (r) Inga Stormossen! et ad Fagervik: His.; p in Nylandia occ.: Hult comm.; st r: W. Nyl.; p: Sel. O. Nyl, spec. e Pyttis! et e Ka.; Borga r ad Trisknis et Valkijirvi: Sel. Ofvers. — Ka. Vehkalahti: Selan & Strém- 14 206 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. borg!; r Kaukola in vicinitate templi!, Jaaski Laitila Mutkalampi in palude: Lindén. — Ik. p: Malmb.; |r, sed interdum copiose: Meinsh. p. 588]. Sat. p: Malmer., spec. ex Ikalis!; Karkku! r Makipaa, Jar- ventaka ad Sorvijairvi, Kyré6 p—st fq: Hjelt. — Ta. Palkane ad stagna Mustalammi et Aivojairvi: Zidb.; Lammi p—st r: Leop. ant.; st r: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala st r, Jamsa: Nikl.!; Sysma Vaikkyla (Renqvist): Unon.; Luhanka Markkula et Fiction Korpi- lahti prope Soima!: Wainio Tav. or. — Sa. r |Ruokolaks| Halo- niemi, Narsakkala!: Hult, vide etiam sub $b. — KL (fq): Fl. Kar. [ad Kon. ad partem maximam verisimiliter spectat]; r Hiitola Vavoja: Lindén; Uukuniemi: |Nikl.]!; Kirjavalaks, Ruskiala ad marmorarias haud fq: H. Neiglick & J. L. Lupander!; non visum: Hjelt Ant. p. 68. — Kol. Nikola! st fq—fq in pratis paludosis, Mandroga: Elfv. Oa. p: Malmgr.; Gamla Vasa ad Grundfjarden: Alc. comm.; r inter Vora et Yliharma plur. loc.: Laur. — Tb. p—str: Broth. spec. e Jyviskylai!; [Pihlajavesi] fq, in paludibus suis locis cop.: Norrl. n. v. Tav. p. 424; Jyviiskyla Tuomiojarvi: Prim. p. 50. — Sb. r: Mela; p in tota Savonia: E. Nyl. & Chyd., spec. e Sav. bor.!; lisalmi p: M. & J. Sahlb., spec. e Soinijoki! — Kb. Pielis- jarvi: W. Nylander!; p: Wainio Kasv. — Kon. fqq et in palu- dibus aqvosis copiose — copiosissime, in Saoneshje ad Shungu in pratis paludosis cop.: Norrl. On. Om. Sirdisniemi Pelso: Brenn. herb., vide ceterum Hellstr. p. 185. — Ok. p suis locis st fq [praecipue in Kuus.]: Wainio Kasv., spec. e Kianta Pietari!; Ristijarvi Saukkovaara: Brenn. HSE. p. 70; p: Must. — FXp. p: Wainio Kasv., vide sub Ok. 0b. Muhos Matokorpi: Brenn. herb.; Simo inter Kalliokoski et Kivalo: Brenn. Ber. 1864!; Simo rete Palovaara et Mar- rostenmiiki, Pudasjiirvi (!) Laivala et haud procul a Ranuanjarvi: Brenn. Ber. 1870; Kemi (fq): Hellstrém!; [p: O. R. Fries p. 167]; Rovaniemi ad templum: Kihlm.; in Girt et sphagnetis par. Rovaniemi p, in Ylitornio tantum inter Raanujarvi et Mantyjarvi adnotatum: Hjelt & H. — Kuus. p-—st fq: Wainio Kasv. — Kk. p: Wainio Kasv., vide sub Ok. Lapp. Past in paludibus et sphagnetis, Kittila st fq, Ko- lari r prope Teurajarvi! et inter Sieppijérvi et Lompolo: Hjelt & a! it A el eel ee Eriophorum gracile. 207 H.; Sodankyla in vicinitate templi in turfosis apertis, sphagnetis, ripisqve fluviorum sphagnetosis st fq: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XXI, spec. ex Emaus!; in paludibus profundis aqvosis per partes silvaticas Lapp. Suec. p, supra Palojoensuu Lapp. Torn.... haud lectum: Wahlenb. p. 19; p: Fellm. Lapp.; Sodankylit Aska, Salla et Rovanen: Wainio Ann.; Kemijarvi ad templum: Kihlm.; inter Akis — et Jerisjiirvi: Hjelt; Raututunturi Kopsus- vanka in reg. silv.: Hult Ant.; prope Toivoniemi, nec non in reg. subalpina alpium Muotkatunturit ad Tuarpumoaivi et Peldoaivi . observavimus ad lat. bor. c. 69° 8’: Kihlm. Ant., cfr Herb. Mus. Fenn. ll p. 125. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.] Lapp. ross. ad Pollomjavr: Fellm. Ind. nomine £. tri- quetrum, clr N. I. Fellm., qvi ipse non vidit, et vide intra. »ln paludibus profundis et silvaticis per totam patriam, ab alpibus Lap- poniae ad extimas Nyiandiae et Kareliae meridionalis oras usqve“: Wirz. Prodr. p. 26; ger en oriktig forestallning om utbredningen; arten gar f. 6, icke pa langt niar till fjillregionen. — Lapp. ross. Pullomjavrs lage ar mig obekant, hvarfore uppgiften, ehuru sannolik, ej beaktats i Herb. Maus. Fenn. II. Da arten i Norge endast ar tagen till 69° 3’: Norm. ann. p. 73, gar den hos oss nagot hégre, se Kihlm. Ant. Eriophorum vaginatum L. In Lapponia et in maxima parte Penniae fregventissime — frequenter saepeqve copiose obviam, in Fennia maxiune austro- occidentale tamen freqventia minuttur et planta tantum satis freqventer inveniri videtur. Fqq't) aut fq in tota Fennia exc. Al. et Ab. inveniri con- sentiunt omnes fere auctores (Ta. et Kol. vide infra), cir Kalm; in paludibus totius Fenniae et Lapponiae: Wirz. Prodr. ‘p. 26, efr Fries, F. Nyl. Mon. p. 12, And. Cyp. p. 13 ete.; Scand. s. L.: Nym. Consp. p. 762. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & Br.; st fq: Arrh, Ann.; fq: A. Nyl., Sel. et Printz. 1) W. Nyl., Blom, Lindén, [Meinsh. p. 388], Hjelt (e Sat.), Norrl. s. 6. Tay., E. Nyl. & Chyd., Fl. Kar., Hellstr., Broth., Mela, Must., Sahlb. Fort. (e Kuus.), Norr]. On. (in sphagnetis); fqq saepe cop.: Hult, fq —ifqq: Hjelt & H. 208 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lapp. fenn. fq—fqq per totum territorium et in turfosis et sphagnetis interdum magna copia: Hjelt & H.; in pratis humidis paludosis turfosis apertis et piniferis, abiegnis turfosis sphagnetis- qve fqq: Blom Bidr.; in paludibus et uliginosis universae Lappo- niae usqve ad Nordcap omnium vulgatissimum : Wahlenb. p. 17; fq in omnibus regionibus: Hult Ant.; per reg. subsilv. et subalpinam fqq et copiosissime, in reg. alpina fq copiose: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae a mari (usqve ad ter- minum betulae): Lund p. 90, [longius procedit]; Fellm. Lapp. tantum enumerat. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest., cfr Norrl. Lappm. p. 256 et 260.| Lapp. ross. ad paludes fq: Fellm. Ind.; in paludosis totius Lapponiae fq: N. I. Fellm. Ta. st fq: Asp. & Th.; st fg, in paludosis fq: Wainio Tav. or. — Kol. in reg. aren. fqq, ceterum st fq: Elfv. Att arten gar anda till fjall- regionen framhalles utom Kihlm. Ant. (och Hult ant.) afven hvad Hibina [,,Umptek*] angar i Broth. Wand. p. 8. Eriophorum ¢allithrix Cham. In Lapponia, in Fennia septentrionali et media usquve ad 62° 40' fere rarissume invenitur; ante annum 1865 in terri- torio non lectum est. Lapp.: Nym. Consp. p. 762; Fenn. bor. cum Lapp.: Nym. Suppl. p. 318. Tb. r Viitasaari Hakola 1869!, anno 1870 in Uurais ad Palsanoja!, Saarijirvi ad amnem Saarikoski uno loco cop. et ad Kortejarvi crescit fundo argilloso praecipue in locis silvaticis aut fruticosis, in paludosis apertis non vidi: Broth., ubi descriptio loci, cfr 1. c. p. 190 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 125, ete. — Kb. Nurmes Saramo: Wainio Kasv.! Ob. Pudasjarvi: Nyberg!, cfr Broth. — Kuus. Paanajarvl: Wainio Kasy., spec. e Paanajarvi Kuoppaoja! — Kk. Soukelo: Malmberg! Li. ad Ruoptuinvaara et Paatsjoki: Wainio Ann.; [ad sali- ceta infra cataractam rivi Hammernes-elv Varangriae (Nordvi): Norm. Ind. p. 46; Mortensnes: Th. Fries p. 200, cfr M. Blytt p. 270 et 271 etc. — L. ent. Kilpisjarvi: Malmberg!; Mukkavuoma: Mela herb.| Eriophorum callithrix. 209 Ly. legi ad pagum Ponoj: N. J. Fellm, cfr lL «© p. L, Diar. 5, XI, 1863, quum in Fennia primum indicatur, Knabe Pf. p. 280 et Beket. p. 603; Rusiniha inter Orloff et Ponoj: broth. exk. p. 79. — Lit. inter Kola et Kitsa!: Brotherus vide ceterum infra. Ok. r Kuhmo: Must. p. 55, som citerar Wainio for uppg.; detta ar dock oritt, hvarfér uppgiften bir utgi. — Lk. upptogs pa grun‘l af ett misstag af mig fran denna provinsi Herb. Mus. Fenn. II p. 13. — Lim. Se- redna: Mela Pl., hégst sannolikt, men mahinda behdfves dock bekriftelse; . detsamma giller aifven fdlj. uppgift. — Lp. Pjalitsa: Mela PI. Eriophorum russeolum Fr. In Lapponia mazxime orientali multis locis adnotatum, in reliqva Lapponia et in Fennia maxime septentr.—occidentali ad 66° 10’ fere rarius. Ad tugurium Vainga juxta sinum Kola, in Lapp. Kemensi qvoqve lectum: Spic. I p. 6 et 7, cfr Led. IV p. 253 nomine E. Chamissonis ut seqvens; in paludibus Lapp. Enonteki&inen Kaare- su'anto, Kuttainen, (Spic. citatur): Wirz. Prodr. p. 25 et 26; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; in paludibus sphag- nosis Lapp. Tornensis Kaaresu’anto etc., Kemensis Peltovuoma etc., Rossicae borealis usqve ad Triostrow: F. Nyl. Mon. p. 10, cfr And. Cyp. p. 14; Lappon.: Nym. Consp. p. 762; Fenn. bor. - occ. (Ostrob. bor.): Nym. Suppl. p. 318. Ob. Tervola (Wallenius): Hougb. not., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125; st r, sed saepe cop. in pratis paludosis turfosisve, Ro- vaniemi ad Sonkkajarvi, Ylitornio Vanhainen!, 3 km ad meri- diem versus a pago Turtola, ad Pello prope Takajoki lana subal- bida!: Hjelt & H., vide etiam infra. Lk. st r, sed saepe cop., Kittila prope pagum ejusdem no- minis, Kaukkonen et Alakyla, Kolari complur. loc. circa Joki- jalka! [spec. lana subalbida], ad Akaslompolo: Hjelt & H., vide sub Ob.; |Kengis: C. P. Leestadius!, cfr Nym. Consp. p. 762, etc.]; Kuolajarvi Salla, Sodankylaé Mutenia et Kairala: Wainio Ann.; Sodankyla Pelkonen: Kihlm.; Sodankyla ad Riesto et abhine ad meridiem versus, in regionibus superioribus non visum: Hult Ant.; Sodankyla! r in pineto paludoso ad Anneberg et in turfoso aperto prope Pet&jasaari: Blom Bidr., cfr de priore Kihlm. Beob. 210 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. p. XXI; Muonio: Malmberg!, cfr Norrl. Lappm. p. 256 et 258; Pallastunturit Rihmakuru in infima reg. subalp.: Hjelt. — Li. in reg. subsilvatica inarensi multis locis, ex. gr. ad Saytsijarvil, templum inarense, Jevjejoki, Hammasuro: Kihlm. Ant.; plur. loc. ex. gr. ToOrmanen, Kyr6é fg, Veskoniemi st fg, Koppelo cop.: Wainio Ann.; Inari Hankaniemi (L6nnbohm): Hult herb.; Inari Vallastoivi: F, Silén in dupl.!; Inari Toivoniemi: Zidb.; Utsjoki: Sel. kat.; pluribus novis locis Varangriae meridionalis usqve ad lat. 69° 39’ observatum, ibi ut varietas recedens aqvatilis mihi: Norm. ann. p. 73. — [L. ent. in turfosis reg. subsilvaticae: Norrl. Lappm. p. 261; plur. loc.: Backm. & H. p. 16; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius!| Lapp. ross. vide Spic., etiam ad pagos Tetrina! et Ponoj (!) cop.: N. L Fellm., efr 1. c¢. p. XXXIV et XLII; Triostrow: F. Nyl. Und. p. 53!, cfr de his Beket. p. 603; nonnullis loc. in vici- nitate pag. Ponoj, Rusiniha et Orloff: Broth. exk. p. 77, 79 et 80, cfr Knabe Pfl. p. 280; Devjatoi: Mela Pl.; Jokonga: Enw. ann.; Varsina, inter Jenjavr et Nisnjavr, nonnullis locis inter Nisnjavr et Ayrmanjavr, deniqve ad Keinjavr: Broth. Reseb.; e Jim. ete. reportavit Kihlm. Enligt F. Nyl. Mon. p. 9 hér EH. Chamissonis i Spic. till denna art och ej till den ikta H. Chamissonis C. A. M. och sa fr sikert fallet Afven med Wirzéns uppg. i Prodr. Kn del exemplar fran Ob. Ylitornio Vanhainen: Hjelt & Hult! afvika genom tufvig rot, men 6fverensstimma en]. Kihlm. f. 6. i allo med var. albz- dum F. Nyl. Mon. p. 10, till hvilken andra exemplar fran samma stille sikert hora. Fran 0b. Pello finnes en form, som i afseende 4 ullens farg bildar en 6fverging till typen. Troligtvis skild fran var. albidum Ar var. candidum, som beskrifves Norm. Ind. p. 46. Var. aqvatilis Norm. omnimnes och beskrifves fran Li. ,,Varangria merid. usqve ad Jat. 69° 39’: Norm. ann. p. 73. Eriophorum russeolum yar. albidum F. Ny). Adhuc unico loco ad lat. 66° 25' lectum est. Ob. Ylitornio Vanhainen: Hjelt & H!, cfr supra et Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Eriophorum Scheuchzeri. 211 Eriophorum Scheuchzeri Hoppe. In Lapponia satis freqventer (— freqventer), in Fennia maxime septentrionali satis fregventer — passim crescit; ad meri- diem versus usqve ad 64° 30’ lectum est. In paludosis Lapponiae ad Muonioniska usqve descendens: Wirz. Prodr. p. 25; Fenn. bor. (or.) et maxima pars Lapp.: Fries; in paludosis alpinis et subalpinis... Fenniae, ubi usqyve ad Ulea- borg descendit, Lapponiae Rossicae..: F. Nyl. Mon. p. 8; Lapp. fenn.: And. Cyp. p. 13; Ostrobottnia (F. Nylander in litt.), Fen- © nia borealis (Schrenk et F. Nylander in litt.): Led. IV p. 253; Fenn. bor., Lapp.: Nym. Consp. p. 762. Ok. r Kianta! [Suomussalmi] ad viam publicam templum versus inter Mannila et Suomula, Ristijarvi ad Tuomaanjoki: Must., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125, spec. e Kianta etiam leg. Lackstrom!, cfr Wainio Kasv. — IXp. usqve ad lacum Kuitti- jarvi: Wainio Kasv., vide sub Kk. et cfr Herb. Mus. Fenn. Il Oi E25: 0b. Muhos Pyhakoski: Brenn. Reseb. p. 76, spec. adscrip- tum Perukka!; (st fq) in ripa fluminis Ulea usqve ad ostium ejusdem: W. Nyl. Till. p. 802, spec. ex Uleaborg!; haud infre- qvens circa Uleaborg: Zidb., cfr Must.; terminum australem ad Uleaborg attingit: Brenn. Reseb. p. 76; li: Brenner!; Pudasjarvi (!) Mustapaa: Nyberg in dupl.!; [(r): O. R. Fries p. 167]; Karunki in latere septentrionali amnis Liakka et ad Kantojirvi: Hougb. not.; Rovaniemi Karvo, st fq inter Kunnari et templum: Kihlm.; in ripis aliisqve uliginosis st fq—fq et saepe cop. ad flumina majora, in interiore parte p: Hjelt & H., vide etiam I. c. p. 107. — Kuus. in parte australi p, a Jacu Kuusamonjiarvi ad septentrio- nem versus st fq: Wainio Kasv. — JKk. in paroeciis maxime septentrionalibus usqve ad vicinitatem lacus Kuittijarvi [in Kop.] p: Wainio Kasy. Lapp. fenn. in ripis aliisqve uliginosis st fg—fq et saepe cop. ad flumina majora, in interiore parte p: Hjelt & H.; Sodan- kyla st r in pratis humidis vel udis prope Anneberg, Onnela, Penjus, in pinetoqve turfoso in viciniis Anneberg: Blom Bidr.; in paludosis subalpinis (parcius), [ad Seida prope flumen Tana Fin- markiae orientalis copiosius lectum]: Wahlenb. p. 18; interdum 212 Acta Societatis pro Fauna ef Flora Fennica, V, n. 1. in reg. silvatica: Norrl. Lappm. p. 256; in locis udis ad ripas fluminis Muonio fq: |. c. p. 258; ad flumen Tana: Fellm. Lapp.; p in reg. silvatica: Hult Ant.; in ripis sabulosis, udis fluminum Anarjok, Tenojoki inter Vuopionsuu! et Seida, Utsjoki p copiose, Kaamas, in pago Kyr6é ad Ivalojoki, Tuulijarvi et Pakananjoki, nec non ad sinum Naytém6 copiose: Kihlm. Ant.; fq in reg. subalpina totius Finmarkiae a mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 90; centrum distributionis in Finmarkia continenti est: Norm. p. 320; Varangria australis in reg. subalpina fq, saepe cop.: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. et subalp. fq, reg. silv. (p): Lest., cfr Norrl. Lappm. p. 260 et 261.] Lapp. ross. (non infreqvens): Fellm. Ind., per totam hance Lapponiam fq: N. I. Fellm.; e permultis locis enumeratur: Mela Pl. et in omnibus partibus aut lectum aut adnotatum est. Ett exemplar fanns bland vixter fran Ob. Liminka af Hellstrém!, men mahanda har det kommit dit genom firvexling. Anmirkningsvird ar den ringa freqvens Wahlenb. och J. Fellman tillerkinna denna vixt; att den At- minstone ar temligen allmin framgar af 6friga hir citerade uppg. och Wai- nio Amn. E. vaginatum var. medium, som beskrifves fran granstrakterna mot Finland: L. L. Lest. p. 295, torde afse nigon form af denna art. Eriophorum alpinum 1. In Fennia septentrionali et in Lapponia australi plerum- qve satis freqventer (— freqventer) aut saltem copiose obviam, ad meridiem versus fregentia minuitur, ut in Fennia maxime australt rarius occurrat. Ad septentrionem versus etiam fre- qventia minuere videtur, sed planta tamen usqve ad summum septentrionem, viz autem in regionem alpinam penetrat. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 762, vide etiam F. Nyl. Mon. p. 6, And. Cyp. p. 14 et Led. IV p. 252. Al. st r: Bergstr.; [Kékar] Id6é: Bergstr. p. 5; Finstrém Bergé: Selan!; Eckeré Béle: Arrh. & K.; Hammarland Appelé: Ch. E. Boldt, spec. ex Hammarland jam leg. Tengstr.! — Ab. Nagu Finby et Hiittis: Arrh.; Nystad Birkholm Kuivaniemi: Hollm.; Uskela: Nikl.!; Bromarf et Finby (st fq) Kansjirvi, Ha- Kansarf, Pettu: Sand.; p in palude ad Henriksdal etc.: A. Nyl.; Eriophorum alpinum. 213 p: Sel.; Vihti («fq»): Printz, cfr W. Nyl. p. 212, spec. vidi ex Olkkala. — Nyl. r Inga! Stormossen: His.; Helsinge Nordsjé cop. (Chydenius), Sibbo Léparé: Sel. ann.; p cop.: Sel. O. Nyl. — Ka. Sippola: Selan & Strémborg!; p interdum copiose ex. gr. ad ripam septentrionalem lacus Kaukolanjirvi: Lindén, spec. e vicinitate templi par. Réaisila! — Ik. [Rautu!] Metsipirtti inter Umpilampi et Ladoga: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 388]. Sat. p: Malmgr.; p—st fq interdum cop.: Hjelt. — Ta. in paludosis deustis: Leop.; st fq: Asp. & Th.; p: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; p cop. ad Stendal [Tientaali] in prato udo: Wainio Tay. or. — Sa. [Ruokolaks] (r) Utula, Ronkiain!: Hult; Villmanstrand: A. Brotherus in dupl.!; Mikkeli: Hasselbl. — K1. st fq: Fl Kar.; p: Enw. hav.; p—st fq saltem in par. Suistamo: Hjelt. — Kol. adhue omissum. Oa. p: Malmgr.; r Qvarken (!) Vallgrund: Laur. — Tb. st fq—p: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 424 et 430. — Sb. Leppi- virta (fq): Enw.; (r): Mela, spec. e Kuopio [Hirvilaks]!; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.; st fq: Wainio Kasv. — I< on. fqq et in turfosis cop. per totum territorium: Norrl. On. Om. r propius ad oram maritimam, (fqq) autem in vici- nitate dorsi jugorum {|,,landtryggen“]: Hellstr. — Ok. st fq: Wainio Kasy.; p: Must., vide etiam Brenn. Reseb. p. 70. — Kp. st fq: Wainio Kasyv. Ob. fq: Jul. p. 272; [st fq: O. R. Fries p. 167]; p interdum copiosissime in paludibus: Hjelt & H. — Kuus. st fq: Wainio Kasy.; (fqq): Sahlb. Fort. — Kk. st fq: Wainio Kasv., vide etiam sub Lapp. ross. Lapp fenn. p interdum copiosisssime in paludibus: Hjelt «& H.; in pratis paludosis, turfosisqve apertis nec non in sphag- netis st fq: Blom Bidr.; in paludibus et paludosis Lapp. praecipue subsilvaticae fq, in alpibus... parcius: Wahlenb. p. 16 et 17, vide infra; in paludibus profundioribus ubiqve: Fellm. Lapp.; inter plantas in paludosis reg. silvaticae freqventissimas enumeratum: Norrl. Lappm. p. 256; st fq in reg. silvatica, r in reg. subalpina montis Saariselka: Hult Ant.; in turfosis per reg. subsilvaticam st fq, extra terminum pini modo ad Niaytémé vidimus: Kihlm. Ant.; p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae [usqve 214 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. ad Alten et Tana]: Lund p. 90, cfr Lund Beretn. p. 44; in Va- rangria merid., unde prius non indicatum, ad cataractam inter Goalsejavre et Bossojavre: Norm. p. 319; Wainio Ann. usqve ad K6ngiis ad oram maris glacialis st fq enumerat; Varangria austr. |Nyborg], Karlbunden in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam Norm. ann. p. 72 et cfr Kihlm, Ant. — [L. ent. reg. subalp. p, reg. silv. fq: Leest.; in reg. subsilv. interdum copiosissime: Norrl. Lappm. p. 260.| Lapp. ross. a Knjasha |[Knasikuba] versus septentrio- nem (valde fq): Fellm. Ind.; (in parte occidentali) usqve ad oppi- dum Kola (rarior): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXVIII et vide infra, spec. e Tuloma!; Umba: Selin!; Kantalaks, insula Olenji, Sashejka ad lacum Imandra, Hibinaé: Beket. p. 603; cop. ad Sos- novets: Kihlm. Bericht p. 21, qvod cfr; Jokostrow, Hibina, Kan- talaks, Seredna, Porjeguba, Pjalitsa: Mela Pl.; Iuv. multis locis: Kiblm.!; Jum. pluribus locis: Kihlm. »In pratis paludosis et paludibus per totam Fenniam ad Lapponiae alpes usqve*: Wirz. Prodr. p. 25. Ehuru visserligen Wahlenb. upptager arten for fjillregionen, torde detta snarast gilla de sydliga Lappmarkerna, di den ej omniimnes fran denna region i L. ent. Afvensom Kihlm. Ant. och Hult upptaga den sasom siillsynt redan i bjérkregionen. — Hvad freqvensen i de olika delarne af Jandet angar, si betingas dess starka utbredning i Kon. tydligen af lokala férhillanden (miingden af gungflyn och af dessa alstrade standorter) under det bristen pa dylika lokaler i andra trakter, t. ex. Sa., Sb. etc. fororsakar dess sillsynthet. (1 férbigaende ma nimnas att arten dock upptages sisom st fq [i hela Savolaks]: E. Nyl. & Chyd.). — Hvad Lapp. ross. angir, iro de bida hufvuduppgitterna om dess utbredning sa olika som méjligt; en férklaringsgrund ligger deri att N. I. Fellm. naira pa uteslutande exkurrerade i hafstrakten, der arten torde vara sillsyntare (jfr Om.), J. Fellman ffven i det inre. Enl. Kihlm. Bericht p. 21 saknas den i bjorkregionen vid Ponoj. Rhynchospora fuse¢a (L.) Roem. & Schult. In Fennia australi ad 61° 45’ fere rarissime, qvamgvam anterdum satis copiose, crescit. Carelia: Nym. Consp. p. 761 [ad Kl. spectat]; Fenn. mer., mer. — occ. Aland.: Nym. Suppl. p. 318. Al. Ecker6é prope Marsundet: Leop. ann.; Eckeré, etiam (fq) in paludosis montium par. Geta obviam: C. J. Arrhenius!; Geta thynchospora fusca. 215 Dan6: Hult ann.: Geta Griastrask: Ch. E. Boldt. — Ab. Kimito (C. J. Arrh.): Arrh. Fl. — Nyl. Hangé in uliginosis montium prope oppidum: C. J. Arrh. Ta. r |Vanaja] sat cop. in prato paludoso pagi Hitila prope Pikkujarvi: Asp. & Th.!, cfr 1]. c. p. 35; Lammi Evo ad amnem inter Ylimainen et Keskiméinen Rautjarvi in prato uliginoso co- piosissime: Norrl. ant.!, vide infra. — K1. Uukuniemi:, Nikl.!, cfr Chyd. Nyl. ,Am moorigen Seeufer am Fusse des Haukavuori*: Schrenk p- 157, jfr 1. c. p. 152 och Rupr. Diatr. p. 23, der det uppgifves att arten f. 6. ej férekommer i Finland. Att uppg. afser Rh. alba uppvisas af Brenn. p. 37. — Ta. Angaiende férekomsten i Evo namnes annu att arten fére- kommer ,p& jemn vartiden troligen 6fversvimmad dng, der den mycket ym- nigt upptrider och pa flickar af flere qvadratfamnar bildar hufvudvegeta- tionen“: Norrl. ant. Rhynchospora alba (1.) M. Vahl. In Fennia australi et media passim —rarius, qvamgvai saepe copiose, crescit; ad septentrionem versus parum supra 64° lecta. Kalm; maxima pars Fenniae: Fries, cfr And. Cyp. p. 3 et 4; Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 259; Fenn. mer. med.: Nym. Consp. p. 761. Al. st r: Bergstr.; ad sacerdotium Hammarland: Bergstr. Beskr.; Finstrém Bergé: Erics.; Geta Dané et Brando: Hult ann.; Geta Djupvik!, Sund Gesterby, Eckerd inter templum et Marby: Arrh. & K.; Geta Broktraisk et Gristrask: Ch. E. Boldt. — Ab. r: Zett. & Br.; Nadendal: Elfving & Hjelt!; Sagu Sandé: Elfving & Arrhenius!; Pargas ad stagnum Mustfinn in Alé: Arrh. FL; Pargas Kapellstrand, Kimito (!) Vestanfjard ad stagnum Illo: O. & E. Reuter; Bromarf st fq Rilaks, Kansjirvi!, Sdderstrand etc.: Sand.; {Pojo] p: A. Nyl.; [Karislojo etc.| st fq: Sel.; in parte maxime orientali hujus prov. p (— st fq): Hult comm. — Nyl. ad Fagervik p, Sjundea Myrans (Nerv.): His., spec. ex Inga!; in Nylandia maxime occidentali p (— st fq): Hult comm.; (r) in sphagnoso ad Fredriksberg: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; p cop.: Szel. O. Nyl., spec. e Pyttis!; Borga (st fq): Sel. Ofvers., spec. e Veckjarvi in herb.; Orimattila: Sivén!; [Hogland!] (fq) in palu- 216 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. dosis, Tytarsaari!: Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.!; st r inter- dum copiosissime ex. gr. Nurmela, [Virolahti] Reinikkala! etc.: Blom. — Ik. r Kakisalmi: Malmb.!; Sakkola: Nikl.!; [st r in vici- nia Bjelostrow ad lacum Ladoga: Meinsh. p. 380}. Sat. p: Malmgr.; r Karkku Harois! et Nohkua!: Hjelt; Birk- kala: Carlss.; Kyré: Asp. — Ta. Hirvijarvi cop. in palude: Leop.; Saaksmaki p ex. gr. Valdo ete.: Tikk.; [Tavastehus] st fq: Asp. Tiiwismaa (Lang!), {Lammi] Evo! plur. loc.: Norrl. s. 6. Tav.; litti: alumn. R. K. Strahle!; Padasjoki Nyystdla: Wainio herb.; [par. Gustaf Adolf] p: Bonsd.!; Sysm& in sphagneto prope Kalho: Unon.!; Korpilahti ad Hantlampi ,,Mutasen sydainmaalla: Wainio Tav. or.! — Sa. st r [Ruokolaks] Haloniemi, Utula! etc. saepe cop.: Hult; Nyslott: O. Carlenius! — Kl. r Uukuniemi (Nikl.!): Fl. Kar. p. 194; Ruskiala Sammallampi: Hjelt Ant. p. 68, cfr I. c. p. 42. — Kol. r in palude ad Vitele ad Ladoga: FI. Kar.! Oa. p: Malmgr., spec. e Jurva! et Qvarken!; r Qvarken Langskar! et Vallgrund, Vasa in stagno Langvikstrasket: Laur. — Tb. st r Viitasaari! et Pihtipudas plur. loc.: Broth.; {Pihlajavesi| inter Koivumiaki et Isomaki cop. in palude et in nonnullis tur- fosis: Norrl. n. v. Tav. p. 424!; Jyvaskyla prope Tuomiojoki: Gadol., cfr Prim. p.50; Rautalampi cop. in nonnullis locis in tur- foso inter Jokela et Kivisalmi: Hult coll. — Sb. adhuc non adn. — Kb. |Liperi (p) Vainolampi, Niva!, Kasimii! Leppalaks ete. Eur. & H.; Repola inter Koroppi! et Kiimovaara: Wainio Kasyv., vide etiam infra. — Kon. r in paludibus profundis limosis ad Unitza!, ad Dianova—gora (Simming), Tiudie (Sahlberg), in Sao- neshje inter Kosmosero — Velikaja: Norrl. On.; Loimala cop. in paludoso: Hjelt Ant. p. 68; Valkeamaki ([Bjalaja Gora|: Giinth. p. 5d. Om. [in vicinitate Gamla Karleby] (st fq): Hellstr. — Ok. Kuhmo in vicinitate Tervasalmi cop. in palude: Wainio Kasv.!, cfr Must.; Kuhmo copiosissime in paludoso ad Ontojarvi prope fines par. Sotkamo: Brenn. Reseb. p. 74, spec. adscriptum ,,Sot- kamo kyrktrakt“, [hic locus ab antecedente haud longe remotus, forsitan idem sit]; Paltamo prope deversorium Miettula: Lackstr. exk.!; (p) Paltamo ad Lankisenlampi, Honkisuo et in paludibus Rhynchospora alba. 217 inter Miettula et Kajana: Must., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128, et vide Wirz. Prodr. infra. »in paludibus turfosis profundis per totam mediam et australem patriae partem. In borealioribus provinciis usqve in Lapponiam silvaticam inferio- rem hine inde qvoqve occurrit, Ylitornio [Ofvertorned], Nurmes, Sotkamo“: Wirz. Prodr. p. 21. Pastéendet att arten hos oss skulle gi anda till gran- regionen ar sikert oriktigt; i Sverige gir arten till Lycksele i UmeAd Lapp- mark: Wahlenb., jfr Hartm. p. 444; ‘afven ar det féga sannolikt att arten finnes i Ylitornio; uppg. Kb. Nurmes, som citeras Wainio Kasy., fir deremot mera sannolik, men bér dock bekraftas. — Kb. Wirz. Prodr., se ofvan. — Li. ,r i Fyrreregionen i Fellesdistricterne*: Lund p. 90; men ej Aterfunnen: Blytt p. 1263 och sakert upptagen genom forvexling. Schoenus ferrugineus L. Specemina adsunt e Karelia orientali sola ad 62° 80 fere lat. et 51° 30’ long. Fenn. (bor.) or.: Fries; Fenn. mer.— occ. Carel. oneg. (F. Nylander) Norrlin: Nym. Suppl. p. 317. Keon. r in paludibus firmis ad pagos Selki! et Valkea- maki!: Norrl. On., cfr 1. c. p. 95, Not. XIII p. 458 et Giinth.’p. 55. »ln paludibus Fenniae orientalis fundo calcareo substratis par. Uuku- niemi [Uguniemi] leg. Cl. Cand. G. Appelberg*: Spic. I p. 6, jfr Fl. Kar. och Ale.; men ,,har af Nikl. oaktadt noggrann undersékning ej blifvit pa- triffad“: Chyd. -— ,.In paludibus et pratis turfosis calci superjacentibus Ka- reliae meridionalis parcius, Ruskiala, Sortavala, Parikkala, Bjérk6é: Wirz. Prodr. p. 20 0. 21, jfr Rupr. Diatr. p. 32, fir sannolikt alldeles gripet ur luften, 4tminstone har arten aldrig aterfunnits pi dessa stillen. Af de upp- gifter som grunda sig harpa aro dock Karelen: And. Cyp. p. 2 och Fennia orient. (F. Nylander, Ruprecht): Led. IV p. 260, jfr ifven Wied. & W. p. 26 och Brenn. Flor. p. 195, berattigade, om man for Ledebours uppg. franser citatet, men detta kan ej anses vara fallet med Scand. exec. Lapp.: Nym. Syll. p. 390. (Arten upptages ej alls fran Finland i Nym. Consp. p. 761). — Ik. och K1. se ofvan ang. Spice. och Wirz Prodr. Elyna scirpina (Willd) Pax. In Lapponia enontekiensi sola obviam. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapponia: Led. IV p. 262 nomine Elyna spicata Schrad., vide etiam And. Cyp. p. 15. |[L. ent. ad flumen Muonio (Deutsch): Fellm. Lapp.. nomine Scirpus Bellardi, cfr Beket. p. 604, Herb. Mus. Fenn. II p. 125 218 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. et Nym. Suppl. p. 326; reg. alp. (p): Last. spec. e Peltsana!; Nuljalaki: Backm. & H. p. 239, cfr Hartm. p. 482.| Kobresia caricina Willd. Norra el. 6stra Lappl.: Fries, ligger mahinda till grund for uppg. Ryska lappm.: And. Cyp. p. 15, hvilken citeras af N. I. Fellm., der dock skriffelet Gram. i st. f. Cyp. férekommer. Da emellertid intet exemplar ar kindt hirifrin, miste uppg. dtminstone tillsvidare utga. Uncinia microglochin (Wahlenb.) Spreng. In Lapponia subalpina raro invenitur. In palude subalpina versus exitum Sinus Kolaénsis: Spic. I p. 37, cfr And. Cyp. p. 76 et Led. IV p. 269; maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 783. [L. ent. in subalpinis Lapp. Tornensis usqve ad Mustavaara prope Enontekiiiinen descendens p freqventius: Wahlenb. p. 225, cir |. c. p. XVII et Wahlenb. FI. Suec.p. 609; in paludibus alpinis parcius: Fellm. Lapp.; reg. subalp. r Tuoremaa in par. Kaaresu- ‘anto (L. L. Laestadius!): Leest.; ad Kaaresu’anto in reg. subsilv. (Malmberg!): Norrl. Lappm. p. 261; Kaares’uanto Massdalen: Abr. Montin!| - Lit. Spic. vide supra et infra, (cfr etiam N. L Fellm. p. Lil). — Lup. Orlow etc. cop.: Kihlm.! — Jum. Semostrow: Broth. Reseb.! Uppgiften i Fellm. Lapp. har jag ansett mig bora fora uteslutande till L. ent., ehuru detta ej direkt framgir af ordalydelsen. Da Kihlm, Ant. citerar denna uppgift, tilligges ,,postea non [in Li.] reperta*. Lund sager: ikke ualmindelig i Fyrre-regionen indtil Tromsée“: Lund p, 93, se iifven M. Blytt p. 180, Blytt p. 1253, Hartm. p. 480 etc.; dessa uppgitter afse ej Fin- lands botaniska omrade. -Luim. Kantalaks Shelesna: Mela Pl., upptages till vidare undersokning, likasom Lp. Pjalitsa: Mela Pl. — Lt. Huruvida Fr. Nylanders uppg. ar fullt palitlig, vagar jag ej afgdra; N. I. Fellm. har ej sett arten, utan citerar blott Fr. Nylanders uppg., liksom hans uppg. citeras af Beket. p. 604. Carex dioica L. In toto fere territorio occurrit et in nonnullis plagis, prae- cipue in media parte Fenniae orientalis, ut etvam in imultes locis Lapponiae et Fenniae septentrionalis, frequenter saepeqve Pa ee ee Carex dioica. 219 copiose crescit; aliis autem in plagis praecipue Fenniae australis (ubi tamen plerumgve passim occurrit) rara est. Kalm; in paludosis etiam subalpinis fq: Spic. Il p. 38; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 784, vide etiam And. Cyp. p. 72 et Led. IV p. 264. Al. (p) in Alandia continenti [= A, Bj: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; -[Sund] p in nonnullis pratis circa Mangsteckta et in Vibberholmen, sed ex aliis locis non adnotata: Prim. p. 74. — Ab. (r): Zett. & Br.; Korpo [D]: Bergstr.; p Pargas, Nagu, Kimito: Arrh.; Uskela fq: Nikl.!; Bromarf st fq Hakansarf, Kans- jarvi: Sand.; [Pojo] (fq): A. Nyl.!; p: Sel.; p in Pojo— Vihti: Hult coll.; in Vihti et verisimiliter in omnibus paroeciis urbi [= Helsingfors|] vicinis haud r: W. Nyl. p. 212; [Vihti] (fq): Printz. — Nyl. Thusby: Astr. & H.; {Hogland] r in paludosis: Brenn., vide etiam Schrenk p. 156 et Sel. O. Nyl.!; a His. om- nino non comm.; W. Nyl. vide sub Ab. — Ka. Sippola prope templum: Sel. O. Nyl.!; Blom et Lindén non comm. — Ik. (p): Malmb., spec. e Sakkola! et Muola!; Valkjarvi: G. Appelberg!; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 594.| Sat. (): Malmgr.; rr Birkkala Kohma: Hjelt!, cfr Carlss. et vide infra. — Ta. st fq: Leop.; Saaksmaki p: Kihlm., in herb. ejusdem e Limokorpi; (fq): Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 0. Tav.; Korpilahti Tyystjoki: Wainio Tay. or.; Bonsd. non comm. — Sa. [Ruokolaks] rr prope pag. Kouvola insulae Salonsaari: Hult! — Kl. fq: Fl. Kar.; fg—st fq: Hjelt. — Kol. in toto territorio, sed p modo iq: Elfv. Oa. (tqq): Malmgr., spec. e Jurva!; Laur. in vicinitate opp. Vasa non vidit. — Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — §b. Leppavirta tantum Vokkola: Enw.: fg: Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi p enum.: Eur. & H.!; st fq—iq: Wainio Kasv. -— IXon. fqq et in paludibus propr. vel subsphagnosis, pratis humidis — udis, turfosis copiose, in Saoneshje et Reg. occ. fqq: Norrl. On. Om. fy: Hellsir. —- Ok. st fy—fg: Wainio Kasv.; Paltamo Melalahti fq: Brenn. Reseb. p. 68; st fq: Must. — Ip. st fq —{q: Wainio Kasvy. Ob. plur. loc.: Zidb.; [fq: O. R. Fries p. 168]; [Ylitornio Pello cop., Turtola et prope Karhujupukka, Rovaniemi tantum ad 220 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Tolonen adn., sed forsitan praetervisa propter tempus anni:} Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn.; a Jul. p. 3 enum. — Kuus. st fg—fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq—fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. saepe copiose in paludibus, betuletis paludosis aliisqve locis uliginosis in toto territorio, circa pagum Kittila st fq, [Kolari circa Jokijalka p, in vicinitate lacus Akaslompolo st r etiam prope Hietanen et Sieppijarvi]: Hjelt & H.: in pratis palu- dosis, turfosis, sphagnetisqve aqvosis vel subturfosis fq: Blom Bidr.; in paludosis aqvosis et pratis maxime udis per partem sil- vaticam, subsilvaticam et inferalpinam... omnium Lapponiarum vulgaris: Wahlenb. p. 222 et 223; ubiqve: Fellm. Lapp.; fq in reg. silv., st fq in reg. subalp., in Lupakkapa& in reg. alpina: Hult Ant.; in sphagnetis et paludosis per reg. subsily. fq et sub- alpinam st fq: Kihlm. Ant.; haud infreqvens in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 92; Ostfinmarken fq in reg. subsilv. et subalp.: Th. Fries Iaktt. p. 198; Varangria austr. fq — st fq in reg. subalp.: Arrh. ant.; fq adhuc ad Koéngiés: Wainio Ann. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Leest.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; in occidentali parte in palu- dosis pratisqve humidis fq, partes vero magis orientales (omnino) fugere videtur: N. I. Fellm., (cfr 1. c. p. LD; Pjalitsa, Devjatoi, Ponoj et in multis locis magis ad occidentem versus: Mela PIL; Orlow parcius et ILm.! multis locis: Kihlm., vide etiam Beket. p. 604. Wainios Asigt att artens sillsynthet i vissa trakter betingas deraf att gungflyn och gungflyartade angar saknas i dessa, hvarfére den genom vexel- verkan derstides ej heller forekommer pa vata angar, jfr Wainio Tav. or. p. 38, torde atminstone i hufvudsak vara riktig; s&é har denna art sin stérsta freqvens i Onega—Karelen, der gungfiyn férekomma oftare 4n i nagon an- nan de] af landet, hvaremot den i inre Satakunta och Ruokolaks i Sa., der gungflyn saknas, ar mycket rar. — Sat. Malmgrens freqvens dr savidt den giller de inre delarne sikert alldeles vilseledande; méjligt ar att arten stall- vis kan vara allman, men jag misstanker dock att nagot tryckfel eller nagon annan férvexling féreligger, jfr under Oa.; f. 6. uppriknas arten fran Huitti- nen: Lydén, Tyrvaéa: O. Hjelt M. S. och Kyré: Asp, men dessa uppg. bora enligt min tanke bekraftas. — Lapp. ross. Arten fr numera tagen i alla provinser inom denna del af floromradet. Namnas ma att den i Samojedernas land saknas enl. Rupr. och ar mycket sillsynt enligt Schrenk, hvilket redan framhalles af N. J. Fellm. Var. isogyna Hartm. — Al. Jomala pa en fuktig ing éster om prest- garden: Laur. Fért. — Ik. r Kivinebb vid Lipola: Malmb.! — Ob, Pudas- Carex dioica. 991 jarvi: Zidb. — Lk. Sodankyla st r una cum forma genuina in locis aqvosis, praesertim in sphagnetis: Blom Bidr. ~ Li. Ad Tirro! juxta flum. Vaskojoki, (Rastekaisa SO 297]: Kihlm. Ant. Troligen identisk med denna form ar var. monoica spica superne mas- cula Ob. ,lecta ad Kemi 1831“: L. L. Lest. p. 296 och f. androgyna Kon. Tiudie: F, Nylander! — Antagligt ar vidare att f. swbparallela, som enl. Nor- man iir ymnig i nord]. Norge, ingalunda saknas hos oss. Den beskrifves: Norman ,Yderligare Bidrag til Kundsk. om Karpl. Utbr. i det nordenfj Norge* p. 151. Carex dioica “* parallela (Lest.) Somm. In superioribus partibus Lapponiae rarior crescit. In paludosis subalpinis Lapp. Rossicae: Spic. Il p. 38: maxima pars Lapp.: Fries, cfr And. Cyp. p. 73; Lapp.: Nym. Consp. p. 784. [L. ent. reg. alp. et subalp. (p): Leest.| Lapp. ross. Hibinaé: Sahlberg!; Raddeoi: F. Nylander!, vide infra; ad Orloff et inter Orloff et Ponoj ad rivum Rusiniha: Broth. in litt., cfr Broth. exk. p. 80! Li. Uppgifves fran Ostfinmarken af Th. Fries, jfr M. Blytt p. 174 och 175 och Hartm. p. 481, men denna uppg. torde ej hanfora sig till finska florans gebit. — Lapp. ross. ,mihi modo e viciniis pagi Tshavanga maris albi et piscinae Olenji maris glacialis cognita*: N. I. Fellm., jfr Beket. p. 604, etc. N. I. Fellmans exemplar saval i H. M. F. som i Pl. arct. N:0 250 fran Tshavanga under namn af C. dioica var. parallela Lest. har Kihlman an- sett sig béra forbigi i Herb. Mus. Fenn. II p. 14. F. Nylanders exemplar fran Raddeoi och Syjitoj-noss under namn af C. dioica gynocrates sivil i H. M. F. som iH.N.f. XII N:o 90 och Pl. arct. N:o 251 4ro mindre goda. Vidare undersékning i afseende 4 dessa uppgifter ir derfore af ndden. — Semostrow: Broth. Reseb., jfr Bot. Centr. p. 14 (i ref.); uppgiften férefaller hogst sannolik, men bortlemnas af Kihlman i Herb. Mus. Fenn. II, hvarfére jag ej vagar fullt for- lita mig pa densamma. C. Davalliana Sm., som af Wied. & W. p. 547 angifves for Finland, ar alldeles frimmande for dess flora. Carex capitata Soland. In parte occidentali tantum in summo septentrione non infra 68° crescit, in parte maxime orientalc autem ad 62° 10’ descendit. Pleruwmqve passim — rarius qvamqvam copiose occurrit. Ad rupes maris albi a Gridina septentrionem versus — usqve in Lapponiam summam p: Spic. Il p. 37, cfr And. Cyp. p. 74; 15 222 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 784; Fenn. mer.—or. (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 326. Kon. st r in paludibus profundis ad Tiudie! et Mundjarvi! ad calcarias, Selki! in prato devexo, subturfoso, humectato: Norrl. On., cfr 1. c.'p. 95, Giinth. p. 55 et Herb. Mus. Fenn. Il p. k2p: Kuus. Paanajarvi: F. Nylander!, cfr Wainio Kasv.; ad hance spectat O. in Herb. Mus. Fenn. p. 11. — Kk. Keret: Fr. Nyl. Utdr. p. 135, cfr supra; Sonostrow: Mela Pl. et herb.; inter Kouta et Knjaisha: A. H. & V. F. Brotherus! Li. ab ultima Finmarkia: Wahlenb. Fl. Suec. p. 607; ad flamen Utsjoki in juniperinis p cop., de cetero tantum ad fluvium Paatsjoki: Fellm. Lapp., cfr Fellm. Ind. sub Lapp. ross. et Kihlm. Ant.; in betuletis qvoqve ad cataractas flum. Vaskojoki! pluribus locis ex. gr. ad Lastekoski, Palokoski: Kihlm. Ant.; Kjel- mon ad Mestersand: Th. Fries Resa p. 59; in reg. subalp. circa sinum Varangricum p [Nyborg etc. extra Fenniam]: Th. Fries p. 202; Ostfinmarken reg. subsilv. et subalp. p: Th. Fries laktt. p. 198, cfr Norm. ann. p. 64; Varangria Angsnis!, Soholmen, Reppen, [Nyborg] reg. subalp. lit.— reg. subalp. super. p: Arrh. ant., vide etiam [Lund p. 93], M. Blytt p. 178 et Blytt p. 1252—1253. — [L. ent. in juniperetis, campis uliginosis duris, praecipue juxta paludes, per partem subalpinam Lapp. Tornensis... p cop.: Wah- lenb. p. 223, cfr 1. c. p. XVIII; reg. alp. et subalp. p: Lest.; Enontekidinen: A. Montin! et Malmberg!| Lapp. ross. ad flumina Kola, Petshenga, Kalkuoive flu- minis Paatsjoki minus fq: Fellm. Ind., cfr seqv.; mihi autem modo unico loco juxta pagum Tshavanga (!) maris albi cop. obvia: N. I. Fellm., cfr (Il. c. p. XXXVI et XLIII et) de hoc et de ante- cedente Beket. p. 604; Porjeguba non omnino certa, Kusomen et Pjalitsa: Mela Pl.; cop. ad Tuatash et Jeretik: Enw. ann.; ,,fuir die Tersche Kiiste charakteristisch, Tshapoma: Kihlm. Bericht p. 22; Vaidoguba: E. Nylander & M. Gadd!; Ara: Brotherus! ; Kola: F. Nylander!, vide supra; Varsina: Brotherus! Carex nardina. 223 Carex nardina Fr. Fries’ uppg. sédra Lappl. citeras af Led. IV p. 267 fér Rossia arctica d. v. ss Lapp. ross. Da den emellertid hvarken ar tagen derstades eller ens i L. ent. (se Hartm. p. 481), har den ingenting med Finlands flora att gora. Carex pulicaris L. In magna insula Alandiae passim, in taeniis hujus pro- vinciae rarissime invenitur. Kalm; ex Alandia reportavit oculatissimus J. M. a Teng- strém: Spic. II p. 37 et 38; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer. occ.: Nym. Consp. p. 783 et 784; And. Cyp. p. 74 e Fennia omittit. Al. leg. Sadelin: Bergstr.; in Alandia ,,continenti“ p-—st fq: Hult coll.; in Alandia p: Arrh.; [Jomala] Osterkalmar [non Osterholmar ut scripsit Alc.]: Tengstr.!; Finstrém Godby: C. J. Arrhenius!; Ecker6 Storby: Elfving! et Hult herb.; Saltvik, Geta (ex. gr. Grandal], Eckerd, Hammarland, inter Carices in Alandia (maxime) vulgares referenda: Hult ann.; Eckerd Bole!, Finstrém Bergé, Jomala prope praed. sacerdotis!: Sel. ann.; Jomala Varg- sunda! et Méckelé: Arrh. & K.; Sottunga Kyrklandet st r: Arrh.!; Jomala cop. circa templum, pag. Jomala plur. loc.: Laur. Fort.; [Sund] Mangsteckta plur. loc.: Prim. p. 74. Sat. Uppriknas af Gadd Sat. p. 50. — Ta. Hauho: Herk. — Ob. uppraknas af Jul. p. 4 under namn af C. psyllophora. — Li. Ostfinmarken (Deinboll): Sommerfelt p. 39 och M. Blytt p. 178. — Alla dessa uppgifter hanfora sig till C. pauciflora, jfr Wahlenb. p. 224 och Spic. II p.15, der det sirskildt framhalles att Kalms uppgift 4tminstone delvis afser denna art, Carex paucifiora Lightf. In Lapponia praecipue occidentali et in maxima parte Fen- niae freqventer — satis freqventer invenitur; in Fennia austro — occidentali rarior esse videtur. In paludibus sphagnosis fq: Spic. Il p. 37; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 783, vide etiam And. Cyp. p. 75 et 76 et Led. IV p. 268. 7 Al. (rr): Bergstr.; Finstrém Godby (!) ad stagnum: Bergstr. Beskr.; Hammarland: Tengstr.!; Geta Graindal: Hult ann.; Sund 224 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Gesterby: Arrh. & K. et R. & Ch. E. Boldt; Jomala Ofverby: Laur. Fért.; in montibus par. Geta ad Broktrask et Grastrask: Ch. E. Boldt. — Ab. p: Arrh.; Luonnonmaa prope Nadendal: Al. Tigerstedt!; Pargas st fq: Arrh. ann.; Uskela Sirkula: K. E. v. Bonsdorff!; («fq»): Sand. et Sel.; Lojo Storé, sed non fq: Hult coll.; r Lojo Gerknis Strutmossen et Nalkémossen, etiam in Karislojo: R. & Ch. E. Boldt; Vihti («fq»): Printz; a Zett. & Br. et A. Nyl. non comm. — Nyl. Inga in Stormossen! prope Svart- back cop.: His.; Esbo Sék6: Kihlm. ann., cfr W. Nyl.; (fq): Seel. O. Nyl.; Borga st fq: Seel. Ofvers.; p in paludosis, Tytaérsaari!: Brenn., vide etiam Schrenk p. 156. — Ka. («fqq»): Blom; p in parte interiore in par. Kirvu et Jaaski: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [fq et in toto territorio obviam: Meinsh. p. 394]. Sat. st fg: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st r, Ammiatta, Hirvi- jarvi cop.: Leop.; Pialkiine Aivojarvi: Zidb.; p: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tay. et Wainio Tav. or.; st fq: Bonsd. — Sa. (fqq): Hult. — Kl. fq: Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. (r) videtur: Elfv., spec. e Mandroga! Oa. st fq: Malmer.; (tantum) Qvarken Vallgrund: Laur. — — Tb. st fq (—p): Broth.; in turfosis et sphagnetis fqq: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. fq: Mela; (p): M & J. Sahlb. —- Kb. fq: Eur. & H.; st fq—fq: Wainio Kasv. — Kon. fq in sphagnetis: Norrl, On. Om. st fg praecipue in paludosis taeniarum: Hellstr. — Ok. fq —st fq: Wainio Kasv.; fq: Must., vide etiam Brenn. Reseb. p. 70. — Kp. st fq —fgq: Wainio Kasv. Ob. [st fq: O. R. Fries p. 168]; fq—st fq: Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn. — Kuus. fq—st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq —fq: Wainio Kasv.; Knjaisha: N. I. Fellman!, vide sub Lapp. ross.; Sonostrow: Mela PI. Lapp. fenn. fg —st fq et interdum cop. in sphagnetis et turfosis excepta vicinitate lacus Akaslompolo, ubi tantum p nobis obviam: Hjelt & H.; in turfosis piniferis vel apertis, sphagnetisqve fq: Blom Bidr.; in paludibus profundis spongiosis per partem sil- vaticam omnium Lapp. suecicarum vulgaris, ut etiam in subsil- vaticis parcius, sed ulterius alpes versus haud adscendit, neqve e norvegico latere ungvam visa: Wahlenb. p. 224; in paludibus Carex pauciflora, 225 vulgaris: Fellm. Lapp., ambo nomine C. lewcoglochin; fq in reg. silv., p in reg. subalpina, etiam in reg. alpina infima ex. gr. in Nattastunturit: Hult Ant.; in sphagnetis reg. subsilv. st fq, in subalpina qvoqve reg. ad Mandojayri!, in alpe Ailigas, ad Nay- tim6 observata: Kihlm. Ant.; Utsjoki fq: Sel. kat.; inter Jar- fjorden et Brandhougen: Th. Fries Resa p. 61, cfr Th. Fries p. 202; reg. subsilv. et subalp. p: Th. Fries laktt. p. 198; ad tractum praedii Elvenes, juxta Paatsjoki |Pasvigelv| ad cataractam inter Klostervand et Goalsejavre, ad Bagjajavre: Norm. p. 312, vide etiam Wahlenb. Fl. Suec. p. 610, [Lund p. 93], Norm. ann. p. 64, etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.] Lapp. ross. (fq): Fellm. Ind. [ad Kk. et partem maxime occidentalem spectat|; (usqve) ad borealem partem lacus Imandra (parcius), etiam ad oppidum Kola (Karsten): N. L Fellm., cfr (1. ¢. p. XXXVIII et) Beket. p. 604; Kantalaks, Sashejka, Jokostrow, Porjeguba, Kuusreka, Tetrina, Tshapoma et Pjalitsa: Mela PL; Kitsa: Enw. ann.; ad Sosnovets cop.: Kihlm. Bericht p. 21; Voro- ninsk, Poarrevjavr etc.: Kihlm.! Uppgifterna om utbredningen i sydligaste och isynnerhet sydvestligaste delen af landet iro alltfér motsigande for att man deraf kunde draga nagra sikra slutsatser. — Lp. Ponoj: Knabe Pfl. p. 28l under namn af C. parviflora, torde antagligen afse denna art och ej C. parviflora Host = C. nigra (Bell.) All.; di ingen annan botanist funnit arten derstiides, synes uppgiften emellertid mindre trolig. Carex rupestris All. In regionibus alpinis et subalpinis Lapponiae raro, in re- gione subsilvatica rarissime occurrit. Qvamgqvam rarissime, etiam in monte subalpino Fenniae maxime septentrionalis ad 66° 15’ lat. nm meridiem versus invenitur. In summis alpibus et ad rupes maris glacialis: Spic. Il p. 37, cfr And. Cyp. p. 75; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp.: Nym. Consp. p. 783; Fenn. bor. — or. (Carel. keret.): Nym. Suppl. p. 326. Kk. r Oulanka in cacumine montis Paainuorunen: Wainio Kasv.!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Li. in altissimis alpibus septentrionalibus [usqve ad Raste- kaisa Finmarkiae| p cop. et in alpinis maritimis Finmarkiae... p: Wahlenb. p. 225 et 226, cfr. 1. c p. XIX et LIX; in alpibus 226 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. nostris altissimis ex. gr. ad Jeskadam |,,Jerkadam“|, cfr Kihlm. Ant., qvi hunc montem in Utsjoki esse contendit; in rupibus ad Kenishkoski flum. Utsjoki, reg. subsilvatica, parcius legimus | Raste- kaisa O 573]: Kihlm. Ant.!. etiam Sel. kat. ex Utsjoki enumerat; p in [reg. alpina et] superiore parte reg. subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 93; in montibus alpinis ad Oster Pasvig: Th. Fries Resa p. 63; Ostfinmarken reg. subalp. p [reg. alp. fq]: Th. Fries laktt. p. 198; Varangria Angsnas, Karlbunden in reg. alp. in loc. siccis: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 181 etc. — [L. ent. reg. albp. p: Leest., spec. e Peltsana!; Kilpisjarvi: Malmberg!; Tshatsekaise: Montin!} Lapp. ross. ad alpem Hibina: Fellm. Ind.; Katshkofka haud procul a Ponoj: Brenner!, cfr de his et de Spic. N. I. Fellm., l. c p. XX, XLVI et XLIX et Beket. p. 604; Pantelofka: Brenner in Pl. arct. N:o 252 (non a N. I. Fellm. commemorata); Shelesna prope Kantalaks! et Hibina [,,Umbdek“‘] in reg. alpina: Broth, Wand. p. 4 et 8 ut etiam Mela Pl.!; Lujauri uurt: Kihlman in Bot. Not. 1887 p. 268; Rusiniha et Orloff [prope Ponoj]: Broth. exk. p. 79 et 80, spec. e Rusiniha vidi in herb. Hult; Pummanki, Rinda et Semostrow: Brotherus!; Raddeoi! et Svjitoj-noss: F. Nylander in dupl.!, vide etiam Kihlm. Bericht p. 16. Carex incurva Lightf. In litoribus maris glacialis invenitur. Ad litora oceani glacialis rarius: Spic. If p. 380; maxima pars Lapp.: Fries; Lapp. or.: Nym. Consp. p. 782; Lapp. fenn.: Nym. Suppl. p. 326. Li. ad litora maris et in pratis subhumidis proxime adja- centibus... in Varangria visa: Wahlenb. p. 226 et 227, cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 610 et Fellm. Ind.; (fq) in reg. maritima totius Fin- markiae: Lund p. 92 et Th. Fries laktt. pag. 198, cfr Lund Beretn. p. 36 et 44, Th. Fries Resa p. 62 et vide Norm. ann. p. 65; B pratensis [= var. erecta O. F. Lang] Kjelmén ad Mestersand: Th. Fries Resa p. 59 et Jarfjorden |. c. p. 62; var. pratensis fq ad totum litus e Varanger [ad Tromsée|: Th. Fries p. 202, vide etiam M. Blytt p. 186, Blytt p. 1253 ete. bo bo ~I Carex incurya. Lt. ad sinus Kola: Fellm. Ind.; Kola: Karsten!, vide etiam Spic. et cfr de his omnibus N. I. Fellm., |. c. p. LIV et Beket. p. 604; Jeretik r: Enw. ann. Striinderna af Hvita hafvet: And. Cyp. p. 72, troligen genom misstag. — Ob. Brenn. Reseb. p. 76 uppgifver Uleaborg sasom artens sydgrins; da arten hvarken blifvit iakttagen pi svenska sidan eller nagot exemplar fin- nes i samlingen, miste uppgiften anses hégst osiker. — Eberh. anfér den visserligen frin Ulei Nuottasaari, men exemplaret torde knappt héra hit. — I sammanhang hiirmed m& niimnas att den uppgitves fran Li. vid Ivalojoki (Deutsch & Asp): Wirz. M. §., jfr Kihlm. Ant.; visserligen ar detta mindre sannolikt, men omniimnes dock till vidare undersdkning. De olika uppgifterna om artens forekomst vid Ishafskusten aro alltfor mycket olika for att man skulle kunna sikert sluta till artens freqvens. Arrh. ant. upptager den endast frin Bugénes (Kihlman) och tilligger f. 6. ,,frustra a me investigata“. Carex incurva * Deinbolliana J. Gay. In summa Lapponia rarissima esse videtur. Lapp. bor. or: Fries nomine C. arctica, clr Led. IV p. 270 nomine C. stenophylla 8 arctica; Finmarken: And. Cyp. p. 72. Li. Utsjoki: J. Fellman! in N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 201 nomine C. stenophylla, clr Kihlm. Ant. et Herb. Mus. Fenn. Il p. 14 sub C. incurva; p in reg. maritima {a Tromsée] ad Va- ranger: Lund p. 92 nomine C. zencurva arctica et Th. Fries laktt. p. 198 [in Ostfinmarken], cfr Lund Beretn. p. 44 et Th. Fries laktt. p. 208; Ost-Finmarken: Hartm. p. 477; frustra a me in- vestigata: Arrh. ant. N. I. Feilm. framhaller, genom att fullstandigt genomga diagnoserna, likheten emellan denna vixt och den sydeuropeiska C. stenophylla och om- niimner att exemplaren iro bestiimda af Andersson. Denna form, hvilken i Hartmans flora betraktas sisom underart, ir mig alldeles obekant. Den siar- skiljes ej af Kihlm. i Herb. Mus. Fenn. I. Carex chordorrhiza Ehrh. In Lapponia praecipue austro-occidental et in Fennia septen- trionali freqventer (— freqventissime) et saepe copiose obviam. In Fennia media plerumqve freqventer — satis freqventer crescit, sed in maxime australi rara est. In paludibus aqvosis usqve in summum_ septentrionem: Spice. II p. 30; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 782, cfr And. Cyp. p. 71, vide etiam Led. IV p. 271. bo Iw os) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. r: Bergstr.; Kékar, Finstr6m Godby: Bergstr. Beskr., spec. ex Alandia leg. Tengstr.! — Ab. p—st r ex. gr. Nagu Finby: Arrh.; Pargas tantum ad stagnum Mustfinn: Arrh. ann.} Piikkis Piisparisti in palude, Pargas Lofsdal: E. Reuter; Uskela: Nikl.!; Nystad Birkholm: Hollmén!; p ex. gr. in palude prope Morby: A. Nyl.; (st fq): Sel.; Vihti («fq»): Printz. — Nyl.r Fagervik! Brinnisflyet: His.; [Helsingfors] r, ad rivam Tali (Rutia): W.Nyl.; Thusby: Astr. & H.; (fq): Seel. O. Nyl., spec. ex Elimaki p. p. ad C. disticham pertinet; Borga st fq: Seel. Ofvers.; Brenn. non comm. — Ka. p in vicinitate lacus Vuoksi in paludibus, in parte interiore non adnotata, verisimiliter r: Lindén, spec. e S:t Andreae Korpilaks! — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria locis. idoneis interdum copiosissime: Meinsh. p. 395]. Sat. fq: Malmgr.; st fq—fq: Hjelt. — Ta. p: Leop., Asp. & Th. et Wainio Tav. or. cfr 1. c. p. 38; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; Bonsd. omittit. — Sa. [par Ruokolaks] (st r): Hult; st fq: Hult Fort. — K1. st fq: Fl. Kar.; in vicinitate lac. Ladoga p in paludibus: Lindén, spec. ex Hiitola in vicinitate templi!; circa Janisjarvi st r: Hjelt. — Kol. st fq—fq: Elfv. Oa. fq: Malmgr.; (tantum) inter Vora et Maksmo: Laur.! — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Mela. — Kb. fq- st fq: Wainio Kasv.. — Kon. fqq, in paludibus udis, turfosis cop.: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. fq—st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. fq—st fq: Wainio Kasv. Ob. Liminka cop.: Zidb.; [st fq: O. R. Fries p. 167]; fqq et saepe copiosissime praecipue in paludibus, sed etiam in salicetis etc. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. fq —st fq: Wainio Kasv. — Kk. fq—st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. fqq et saepe copiosissime: Hjelt & H., vide sub Ob.; in paludibus aqvosis, sphagnetisqve (« |, etiam ad Kourulampi: Must., spec. e Paltamo! nomine C. stellu- lata. — Koy. Solovetsk: Selin! Ob. ea certe muricata, qvam Linneeus in Vestrob. paludibus copiosam legit, pluribus per totam Ostrobottniam obvenit locis usqve in Kemi! et Torned a me copiose lecta: Hellstr. Distr. p. 24; Muhos Matokorpi: Brenner!; Ulea: Eberh.; Liminka (!) Ollila, Simo 1) Certe ad Kon. spectat. Carex teretiuscula. 233 ad Marrostenmaki et Alatornio Kalkkimaa: Brenn. Ber. 1870. et herb.; |r: O. R. Fries p. 167|; rr in palude (sphagnoso) Ylitornio prope Karhujupukka: Hjelt & H. — Kuus. Kuusamo (Nyberg!), infra livaara: Wainio Kasv.!, vide etiam sub C. paradora. — Kk. Kouta: Mela herb.; in litoribus lacusculi cujusdam juxta pagum Knjisha! cum C. filiformi: N. |. Fellm. Lk. rr in palude (sphagnoso) Kittila inter Levitunturi et pag. Kittila: Hjelt & H.!, cfr Sel. kat.; Sodankyla (!) r in turfoso aperto prope Petiijasaari marginibusqve sphagnetosis stagnarum Lusikka- lampi et Kortelampi parcius: blom bidr.!, cfr Kihlm. Beob. p. XXI; Sodankyla Lehmanpaarimpi: Zidb. — Li. Varangria merid. usqve ad 69° 48—49’: Norm. ann. p. 65; jcirca Nyborg ad intimum sinum Varangricum: Th. Fries 1864 p. 44], vide etiam M. Blytt p. 192, Blytt p. 1255 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.; Nakkala — Palojarvi: Malmberg!| Liv. in paludibus profundis circa pagum Tshavanga (!) rarius: N. |. Felim., cfr l. ¢ p. XLII et Beket. p. 608. »ln paludosis, ad aqvas usqve ad fines septentrionales Gub. Olonets“: Spic. IT p. 31; arten ar dock funnen vida lingre mot norden. — Att artens forekomst beror af lokala férhallanden framgar bl. a. deraf att den ‘fven i trakter, der den eljest forekommer jemforelsevis mycket sasom i Nyl., stall- vis ar sallsynt; si upptager Sel. Ofvers. den i Borgi socken endast fran Trasknis. Wahlenb. upptager arten endast fran Lyngen. Carex paradoxa Willd. In Fennia praecipue australi et media nonnullis locis inter sé longe distantibus raro—rarissime adhuc lecta est. In paludosis usqve ad Ruskiala Kareliae et Tiudie |Tivdja] Gub. Olonets: Spic. II p. 32, cfr And. Cyp. p. 70; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 781; Fenn. med. (nec mer.) bor. (Kuusamo) Aland.: Nym. Suppl. p. 325. Al. r: bergstr.; Kokar Nafversholmen: bergstr. Beskr.; Fin- stro6m stagnum Godby: C. J. Arrhenius! et Gadol.; Finstr6m prope Emkarby: Sahlberg!; Hammarland ad praedium sacerdotis: Arrh. & K.! — [Ik. p ex. gr. Levaschovo, Bjeloostrow: Meinsh. p. 396.] Ta. rr {Asikkala] ad stagnum prope Uitto: Norrl. s. 6. Tav., ex Asikkala leg. Nikl.! — Kl. r Uukuniemi, Ruskiala: Fl. Kar., spec. e Ruskiala leg. Nikl.! et F. Nylander!, cfr supra; Kirjavalaks: 234 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Chyd. — Kol. r in paludibus et pratis paludosis reg. collinae: Elfv., spec. e Mandroga! et Mjatusova!; Petrosavodsk: Simming!, cfr Norrl. On. Tb. Viitasaari: Brotherus! nomine C. teretiuscula. — Kb. r Tohmajarvi: Fl. Kar.; f. pawczflora in Tohmajarvi prope Kemie ad ripas umbrosas: Fl. Kar. p. 193. — Kon. in paludibus prae- sertim profundis fluctuantibus, apertis vel arboribus nonnullis vestitis et pratis ex iis ortis prope pag. Mundjarvi! praecipue ad calcarias fq et plur. loc. cop., ad Tiudie |spec. leg. Selin!, vide etiam Spic. et Led. IV p. 227] in paludibus profundis subsphagnosis p cop., Dvorets!: Norrl. On., cfr Giinth. p. 595. Kuus. Kuusamo Kiakelainen: F. Nylander!, cfr Wainio Kasv. Ab. [Pojo] in paludibus ad Henriksdal: A. Nyl., cfr Led. IV p. 277; icke otroligt, men behéfver bekriftas. — Sat. r ,endast unga exemplar tagna af mig i Kyré“: Malmgr., jfr Suomen Kasvio p. 161, Alc. etc.; exemplaren hora till C. teretiuscula. — Kuus. Exemplaret ar af F. Nylander bestamdt till C. teretiuscula, om hvilken art flere karakterer paminna; arten upptages derfore icke fran denna provins i Spic. Ehuru fyndorten ar nog isolerad, bor man dock erinra sig att arten finnes i trakten af Archangelsk: Fl. Samoj. p. 11. Carex muricata L. In Fennia austro—occidentali satis freqventer crescit, ad septentrionem et orientem versus rarescit, sed usqve ad 61° 45° lat. et 48° 35’ long. in Fennia lecta est. Kalm; in pratis et silvis usqve ad Ladogam borealem: Spic. II p. 31; in Fenn. austr. per prov. medias, var. virens cum typica in plagis australibus: And. Cyp. p. 67; Fenn. mer. centr.: Nym. Consp. p. 781; Fenn. mer.— occ. Carel. ladog.: Nym. Suppl. p. 325. Al. st fq: Bergstr.; fq: Bergst. Beskr. et Arrh.; [in Sund] (haud fq) tamen cop. in insula Klixén in Lumparen: Prim. p. 74; var. virens fere semper in coryletis: Laur. Fort., spec. e Brando Espskir! — Ab. fq: Zett. & Br.; st fq: Arrh.; (fq): A. Nyl; p: Sel. et Ch. E. Boldt; in paroeciis occidentalibus praefecturae Nyland st fq: Hult coll.; st fq: Printz; var. vérens sat cop. in nemoribus ad Bagarla et in Runsala: Zett. & Br. — Nyl. (fq): His.!, vide sub Ab.; Helsingfors Stansvik: Seel. ann.; st r ex. gr. Borga! Carex muricata. 235 [spec. e Korssund et Kroksnas in Sel. herb.|, Mérskom (Labbom!, Lovisa, Strémfors ad Storby!: Sel. O. Nyl.; W. Nyl. non enu- merat, nec Astr. & H. e Thusby; var. virens ad Fagervik: His. — Ka. r Raisila Napinlaks! et Tiurinkoski, Kaukola Jarvenpaa, Jaiski Ahola: Lindén. — [{Ik. fq in Ingria: Meinsh. p. 398.] Sat. st fq: Malmgr.; p—st fq praecipue in Birkkala (!): Hjelt; Kyré: Asp. — Ta. Tavastehus: Hertzman!; st r [Asikkala] Salo, Kopso, Kydénsaari, [Hollola] Uskila!: Norrl. s. 6. Tav., cfr . Herb. Mus. Fenn. [I p. 125. — K1. Kurkijoki: E. Juslin!; Valamo! et Haukkajiirvi!: Chydenius, spec. nomine C. vulpina; |Kirjavalaks| ad basin rupis Spaasu: Norrl. Symb., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 125, vide etiam infra; var. brunneata Fr. in litt. sqvamis brunneo — coloratis distincta ad Ladogam r Hiitola, Valamo!: Fl]. Kar., cfr Herb. Mus. Fenn. p. 11. Storsta delen af Finl.: Fries; sikert oriktigt. — Kl. p: Siac; ehuru det ar sannolikt att arten E@elcuasien i Impilaks, ar likval fence saikert oriktig, di den ej sigs af mig i dessa trakter. — 0k. Paltamo Melalahti: Brenn. Reseb. p. 68, exemplaret i Brenn. herb. hér enligt min anteckning till C. teretiuscula. — Ob. Kemi allm.: Jul. Fort. p. 101, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176; afser sikert C. teretiuscula (se under denna) liksom méjl. afven uppg. var. 8 [=-var. fraterna Rupr.] Ostrobottnia (F. Nyl. in litt.): Led. IV p. 276. —- Li. Uppgiften fran Ostfinmarken se Blytt p. 1254 och 1255 forefaller mig alldeles oriktig. Huruvida de karelska exemplaren tillhéra en skild varietet, torde vara svart att afgéra utan studier i naturen. Ruprecht anser formen fran Valamo tillhéra en sirskild underart, som beskrifves fran aes eles under namn af C. * fraterna i Rupr. Diatr. p. 85. Carex vulpina L. In Fennia maxime australe rara est. Kalm; ad aqvas Fenniae australis rarius, Nylandia [ad Pojo spectat] — Alandia: Spic. Il p. 31, cfr And. Cyp. p. 68; Fenn. austr. ie Fries; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 781. (p): Bergstr.; Saltvik Germundé!, Finstrém Grelsby: Arrh. . K.; Jomala Ingby: Laurén! — Ab. Pojo ad Aminne (A. Chriestiernin '): His. — Ka. r in vicinitate lac. Vuoksi, Kaukola Miinakoski ad ripam amnis: Lindén! — Ik. in meridionali parte ' provinciae, Rautu!: Fl. Kar.; r Rautu ad Leinikkala: Malmb.!; 236 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 1. Rautu ad praed. sacerdotis: J. V. Johnsson!; Sakkola et Valk- jarvi: [G. Appelberg]!; |p fq in toto territorio: Meinsh. p. 397]. Al. Ehuru Bergstr. Beskr. uppgifver arten sisom tem]. allman, ar det dock antagligt att den ir rar (—st r), di den af Arrh. & K. patraffades blott pi tvenne stillen, hvarjemte det ir sannolikt att Bergstr. forvexlat denna art med andra arter, di han ej alls upptager C. teretiwscula, afvensom C. disticha blott fran ett enda stille, ehuru hvardera iro vida allmannare pa Aland iin C. vudpina. Arrh. Ater antager att han fdrvexlat den med gréfre former af C. muricata. — Ab. Lojo Pullis: Tikkanen & Hult herb.; exem- plaret dr alltfor ungt for att vara sikert. Vihti (Edw. af Hiallstrém): W. Nyl. p. 212, jfr Alc.; enl. ett bref af G. A. af Hillstr. beror uppgiften pa ett misstag. — Nyl. Upptages i Herb. Mus. Fenn. p. 11 hiarifran, men Pojo, derifrin exemplaret ar taget, fores nu till Ab. Sat. uppriknas af Gadd Sat. p. 50; antagligen afses C. teretiuscula. — Ta. Hauho: Herk. p. 62 afser vil afven denna art. — Kl. Valamo, Haukka- jarvi naira Kirjavalaks: Chyd., jfr Herb. Mus. Fenn. p. 11, Suomen Kasvio p- 161 etc.; exemplaren tillhéra dock C. muricata. — 0b. Uppraknas af Jul. p. 4; att uppg. ar oriktig ar sikert. Carex tenella Schkuhr. In media parte Fenniae passim—rarius inveniri videtur, austro —occidentem et septentrionem versus, qvantum constat, rarescit, ut in Lapponia septentrionals nondum certa, sed for- sitan in multis plagis neglecta sit. In paludosis Fenniae australioris et Gub. Olonets. Ad dever- sorium Kirjavalaks prope urbem Sortavala inter Ristijarvi et Haukankokko cum am. Angstrém deteximus. Deinde e pluribus locis visa: Spic. Il p. 55, ubi describitur nomine C. Blyttiz; Fenn. bor. or.: Fries; latissime et (fq) distributa est saltem per ditionem terrae nostrae orientalem: W. Nyl. Distr.; in Fennia haud infre- qvens: And. Cyp. p. 61; Fenn.: Nym. Consp. p. 781; indicatur etiam in Lapp. fenn. kemensi: Nym. Suppl. p. 325. Ab. Uskela (p): Nikl.!; rr Lojo Ojamo: Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz; Vihti Kourla: af Hallstr.!, ceteri auct. non comm. — Nyl. Esbo S6ké: Kihlm. ann., spec. e Kaitans!; (p): Sel. O. Nyl.; Borga Veckjirvi: Szel. Ofvers.; Borga Sundé: Szl. herb.; Perno Lappnorr: Arrh. — Ka. r S:t Andreae Oravankyté!, Raisala Sir- laks!, Kirvu Kuismala in silva turfosa: Lindén. — Ik. (st fq): Malmb. [et Meinsh. p. 403], vide etiam Rupr. Diatr. p. 15 et 84. Carex tenella. 237 Sat. (p): Malmgr.; r Karkku Jarventaka Sorvijirvi! et Kulju haud procul a Jarvi: Hjelt. — Ta. Vehkajarvi in frondoso humido: Leop.; p: Asp. & Th.; st r: Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Hollola Tiirismaa!; Asikkala (!) Urajaérvi: Wainio herb.; p: Bonsd.!, cop.: lc. p. 59 et 61; Sysma inter praediolum Lahtila et Karilanmaa, ad jugum Tepo in luco!: Unon.; Jamsa&: Seelan!; st r Luhanka Vanhoinen, Hietala, Keihisniemi!, Korpilahti Soima in abiegno turfoso: Wainio Tay. or. — Sa. rr Kojolammi: Hult, spec. e Ruo- | kolaks prope Karhula!; Ruokolaks Sarkijarvi: Sel. herb. — KL (st fq): Fl. Kar., cfr 1. ¢ p. 121; Sortavala Kirjavalaks: F. Nylander!, vide supra; Uukuniemi: Nikl.!; Valamo: Szl. ann.; p: Hjelt, vide etiam Treviranus in Mosc. bull. 1863, n:o 2 p. 537 nomine C. gracilis Schk. —- Fol. in reg. silvatica et arenaria lecta: Elfv., spec. e Nikola!; prope Petrosavodsk: Giinther! Oa. (p): Malmgr., spec. e Solf!; Nerpes: Simming!; r Lappo in monte Simsié, Qveflaks: Laur. — Tb. p: Broth., spec. e Saarijarvi!; [Pihlajavesi] r: Norrl. n. v. Tav. p. 424; Rautalampi sacell. Suonenjoki: E. Nylander! — Sb. («fq»): Mela, spec. in herb. e Kuopio; Kiuruvesi: Lundstr6m & Palmén!; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Vartsili in silva abiegna (A. H. Petander): Kihlm. Beob. p. XXIX; p, Ojanlaks, Kuusjarvi! Autioniemi: Eur. & H.; Ilo- mantsi: W. Nylander!; p, in partibus reliqvis territorii non mihi obviam: Wainio Kasvy. — Kon. p, in nemorosis humidis et in silvis subturfosis st fq: Norrl. On., spec. e Kendjarvi! et Selki!; Tiudie: Angstr. p. 50; Koselma: Simming!; Kapselkaé: Kullhem!; Hallijarvi: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 55. Om. Hellstr. non vidit, cfr l. c. p. 135. — Ok. Kajana: W. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p. 10 et 24; r Paltamo in vallibus rivuli ad Kotipuro et Ristijarvi Myllypuro: Must.; Kajana Tahka- ranta: Brenner!; Ristijarvi: Lackstr6m! — Kp. Paadane: Sahlb. Bidr.; [Suma: Brenner'!]. Ob. [(st fq): O. R. Fries p. 167]; st r in abiegnis turfosis, Ylitornio ad viam inter Mintyjirvi et Raanujirvi et inter dever- soria Vanhainen et Filpus, Rovaniemi cop. ad Lohiniva prope ~ fines Lapponiae, haud procul a lacu Sonkkajirvi, prope Mantyjoki tribus locis: Hjelt & H., spec. e Rovaniemi Tervo! — Kuus. in 16 238 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. |. Kuusamo: W. Nyl. Till. p. 304. — Kk. Sonostrow et Soukelo: Mela PI. Lk. st r in abiegnis turfosis, Kolari inter Koskenniemi et Ko- joma ad fluvium Naamijoki, Kittila prope Aakenustunturi!, ad Sa- pukkaoja et ad viam ad septentriones versus a pago Kittila: Hjelt & H.; Sodankyla r in lucis ad rivulum Lintuoja! et cataractam Kelukoski, in abiegno turfoso prope Sattanen: Blom Bidr.; Ke- riissieppi: Mela herb.; Saariselka in reg. silvatica ad occidentem versus a Kéarppipaat: Hult Ant. — Li. Tervassaari in lacu Inari prope Paatsjoki: Wainio Ann., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. — [L. ent, reg. subalp. r: Leest.] T.im. Kantalaks, inter Shelesna et Seredna: Mela PL; Tuatash: Enw. ann. — Iv. Kuusreka: Mela PI. Lapp. ross. ,ad oppidum Kola (Karsten) et pagum Ponoj“: N. I. Fellm., jfr Suomen Kasvio p. 163, Nym. Consp. p. 781 etc. Saval Karstens som N. I. Fellmans exemplar foras af Kihlm. till C. loliacea, hvartore arten ej upptages fran denna del af floromradet 1 Herb. Mus. Fenn. Il. Nagot skal att misstro Melas uppgifter, som senare kommit mig tillbanda, finnes emellertid ej, hvaremot en uppgift fran Ponoj: Mela Pl., som af Mela sjelf anféres med fragetecken, ej intagits ofvan. Tillaggas bor att en del exemplar i H. N. f. X, no 85 torde vara samlade i denna del af floromradet eller i Kk. enligt etiketten: ,Lapp. ross. passim leg. Mag. Nylander et Angstrom“ (andra ex. aro fran Norge). I Spic. II p. 36 och 37 redogér F. Nylander utforligt, hvarfore han anser sig bora férkasta namnet C. tenella Schk., hvilket namn dock numera ir allmint antaget. M&hiinda nirmast hérande till denna art air C. pulchella F. Nyl. in sched., som upptages Fennia (Sortavala): Trautv. Incr. p. 251; den ar mig f. 6. alldeles okand. Carex loliacea L. Ut antecedens, sed plerumqve freqventior, ad summum septen- trionem progreditur. In umbrosis humidis totius Fenniae et Lapponiae passim. In alpinis modo deest: Spic. II p. 35, cfr And. Cyp. p. 61; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 780 et vide etiam Led. IV p. 281. Al. Geta Griindal: Hult herb.; Eckero septentr. — occ. versus a deversorio: H. Ingelius!; Sund: Brenner! nomine C. tenella, spec. Carex loliacea. 239 det. Arrh.; Jomala Dalkarby: Szlan!; Jomala Léfdahl: E. Reuter ; Jomala, prope stagnum Jomala: Laurén!; Mariehamn prope por- tum occidentalem: Gadol. — Ab. Pargas st r—r Langholm!, Lem- laks Brattnés et Attu prope praedium Attu: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; Bromarf tantum ad Kansjiirvi lectum, sed forsitan fre- qventior: Sand.; Pojo Fiskars: Arrh.; Lojo Gerknis Séderskogen et Stord: R. & Ch. E. Boldt; Vihti (p): Printz, ceteri non comm. — Nyl. Fagervik! et prope Langvik in Inga: His.; Esbo Kaitans!, | S6k6 plur. loc.: Kihlm. ann.; r Mjélé6: W. Nyl.; (p): Sal. O. NyL, spec. ex Elimaki!; Borga Veckjirvi: Sel. Ofvers.; Borga Tirmo: Juslin!; Borga Gammelbacka Soranda: Gadol.; Borga Sund6 et Em- sal6: Sel. ann.; Brenn. non comm. — Ka. r in parte interiore, Kirvu Kuismala et Korsjarvi, Jiéaski Laitila in silva turfosa: Lindén. — Ik. p: Malmb.; Rautu: [G. Appelberg]!; [p fq: Meinsh. p. 403]. Sat. p: Malmgr., spec. e Mouhijarvi!; Huittinen: Simming!; st r ex. gr. Karkku Sorvijarvi!: Hjelt; etiam Carlss. et Asp comm. — Ta. p: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.!; Tepo (Renqvist): Unon.; st r Luhanka Keihasniemi!, Hietala, Van- hoinen, Korpilahti Pohjola: Wainio Tay. or. — Sa. Valkiala («fq»): Hult Fort.; Ruokolaks: Sel. ann.; Villmanstrand Tirilé: Seelan!; Hult e Ruokolaks non comm. — KI. (fq): Fl. Kar., spec. e Kirja- valaks!; Uukuniemi: Nikl.!; p: Backm.; r Palkjarvi Putkosenlampi: Hjelt! — Kol. in reg. silv. (fq), Mandroga: Elfv. Oa. p: Malmgr. et Laur. — Tb. (st fq): Broth., spec. e Saarijarvi!; st r Jyvaskyla Laurinniemi: Wainio Tav. or.; [Pihla- javesi] r: Norrl. n. v. Tav. p. 424, vide etiam Prim. p. 55. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi r Mutka- vaara: Kur. & H.!; p: Wainio Kasv. — Kon. p—st fq, in nemo- rosis humidis et pratis silvaticis, humidioribus: Norrl. On. Om. Hellstr. non vidit, cfr lc. p. 135. — Ok. p: Wainio Kasy. et Must.; Kajana: W. Nylander!, cfr Hellstr. Distr. p.10 et 24; Kajana cop. ad Rahja: Brenn. Reseb. p. 67; Paltamo Mela- lahti (fq): Brenn. Reseb. p. 68. — Kp. p: Wainio Kasyv.’ Ob. Muhos Pyhakoski: Brenn. Reseb. p. 76; Simo Kallio- koski: Brenn. Ber. 1864!; [p: O. R. Fries p. 167]; st r—p in abiegnis praecipue turfosis, etsi in plagis magis australibus non nisi r observata, sed verisimile propter tempus anni, qvo_ ibi 240 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. fuimus: Hjelt & H. — Kuus. Kuusamo (!) et Paanajiirvi (!) st fq in convallibus: Wainio Kasv., spec. ex livaara! — Kk. p: Wainio Kasv.; ad mare album [= Keret]: F. Nyl. Utdr. p. 153; —Sonostrow: Mela Pl.; Soukelo: Mela herb. Lapp. fenn. st r—p in abiegnis praecipue turfosis, in par. Kittila r observata: Hjelt & H., vide sub Ob.. spec. e Kolari Ke- sankitunturi!; Sodankyla in lucis abiegnisqve turfosis ad Lin- tuoja, Sattanen, Onnela st r: Blom Bidr.; [in pratis udis et palu- dosis Lapp. meridionalium silv. p| etiam Utsjokiae visa: Wah- lenb. p. 231; a Lapponia summa: Wahlenb. FI. Suec. p. 617; in Utsjoki ad Harkavaara, nec non ad flumen Ounasjoki in Kittila lecta: Fellm. Lapp.; Muonioniska Kutuniva plur. loc., Pallastun- turit Rihmakuru non typ.: Hjelt; Muonio: Malmberg!; in luco ad ostium fluvii Pihtijoki: Hult Ant.; locis scaturiginosis et betu- letis paludosis reg. subsiivaticae p, in subalpina qvoqve reg. alpis Kudossuvannonpaa et ad Veitschinjarga! ad lat. bor. 69° 55’: Kihlm. Ant.; in Lapp. Inarensi orientali p—st fq: Wainio Ann.; in reg. subsilv. inter Jarfjorden et cataractam secundam fluminis Paatsjoki fortasse in territorio rossico, [in reg. subalp. in Gos- kemvarre supra Nyborg|: Th. Fries p. 201, cfr Th. Fries lJaktt. p. 198 et Th. Fries Resa p. 61; in Varangria merid. ad tractum praedii E|l|venes, ad cataractam inter Goalsejavre et Bossojavre praecipue ad paludosa: Norm. p. 313; vide etiam M. Blytt p. 204 et Blytt p. 1256 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest.; Knontekidinen: Malmberg!] Lapp. ross. inter pagum Kantalaks et lacum Imandra: Fellm. Ind.; in palude qvadam juxta Kola (!) (rr): N. L. Fellm.!, clr (I. c. p. XXXVIII et) de his ambobus Beket. p. 605; inter She- lesna et Seredna, Sashejka, Ponoj, Hibini: Mela Pl.; Tshun: Mela herb.; Tuloma, Nuorti: Enw. ann.; Ponoj: [N. I. Fellman]!: Porrjavr: Kihlm.!, ut tantum e Iv. non certa sit. Carex tenuiflora Wahlenb. In Lapponia Enontekiensi freqventer inveniri indicatur, in Lapponia occidentali reliqva passim crescere videtur; in Fennia raro—rarissime obviam, sed in parte occidentali ad 61° 40’ fere, Carex tenuiflora. 241 in orientali immo ad fines australes lecta; sine dubio adhue multis locis indaganda est. in paludosis Gub. Olonets ex. gr. in viciniis pagi Tiudie cum am. Angstrom legi‘: Spic. I p. 35, efr And. Cyp. p. 61, ubi errore legitur Tiredja, et Led. IV p. 282; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries; Lapp., Carel. ross.: Nym. Consp. p. 780; hab. etiam in Fennia med.: Nym. Suppl. p. 325. Sat. r Kyré: Malmgr.!, cfr 1. c. p. 7 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 125. — Ta. Korpilahti prope templum: Norrlin! — Kol. str in toto territorio: Elfv., spec. e Gorki!, Mjatusova! et Nikola!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 125. Tb. st r Saarijarvi in pratis udis circa amnem Saarikoski, ‘Laukaa Ainetkoskietc., Viitasaari Konginkangas!, Makela: Broth., cfr |. c« =p. 190. — Sb. r Tisalmi Soinjoki, Palojarvi: M. & J. Sahlberg! nomine C. microstachya. — Kon. Tiudie: F. Nylander!, cfr Angstr. p. 50, Spic., FI. Kar. et Norrl. On.; Dvorets: Kihlm. Kp. nondum adnotata. Ob. Rovaniemi Lohiniva ad fines Lapp.: Hjelt & H. — Kuus. nondum adnotata. — Kk. vide infra. Lapp. fenn. st r Kolari prope Jokijalka in via versus Lom- pola et inter Sieppijarvi et Lompola, Kittila! in viis uliginesis circa pagum ejusdem nominis st fq: Hjelt & H.; in paludibus aqvosis, graminosis pratisqgve maxime udis per partem subsilva- ticam omnium Lapp. suec. praecipue vero Tornensis vulgaris: Wahlenb. p. 232, cfr l. c. p. XVIII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 617; in paludibus pratisqve udis p: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Muo- nioniska Kutuniva plur. loc.: Hjelt; Muonio: Malmberg!; Muonio- vaara: Leestadius!; ad Tankajoki: Hult Ant.; ad Pakananjoki nos legisse credimus, at specimina perdidimus: Kihlm. Ant.; Kettu- matti: Hult. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lest.| Im. Eltshejavr ad flum. Voronje!, Njuhtschkoantjavr: Kihlm. Anmirkningsvardt ar att denna art hvarken observerats i Kuus. eller Kp.; ej heller upptager Wainio den fér grinstrakten emellan finska och ryska Lappland, hvarjemte den i Kon. ej iakttagits pi flere in tvenne stillen, di den deremot i sydligaste delen af Kol. férekommer flerstiides. Nimnas ma att arten visserligen férekommer i Ingermanland, men ej pa Isthmus: Meinsh. p. 402 och 403. — Ett exemplar fran Ob. af Eberh. ar i flere af- 242 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. seenden osikert. En form, som atminstone fr nirstiende, finnes frin Kix. Soukelo: Mela herb. — Fran Lappland anfér Beket. p. 605 C. tenuifolia enl. Fellman; uppg. afser antagligen denna art, ehuru den fére Kihlmans resor ej var kind fran Archangelska guvernementet. Carex Persoonii Sieb. In regionibus superioribus Lapponiae freqventissime (— fre- qventer), in Fennia septentrionali plerumqve passim crescere videtur. Etiam in Fennia australi, Alandia sola excepta, legitur, sed ple- rumqve rarior esse videtur. Distributio nondum satis explorata est. Forma brunnescens alpina magis amat loca, forma virens in Fennia australiori et Gub. Olonets occurrit: Spic. Il p. 34; Fenn. bor. or.: Fries, vide infra; Fenn.: Nym. Consp. p. 780, vide etiam And. Cyp. p. 59. Ab. (p): Zett. & Br.+); Pargas (st fq—) p: Arrh. Fl.; Kimito Vestanfjard: Selin!; Bromarf Sdderstrand: Sandell! — Nyl. Kyrk- slatt Kalljarvi: Brenner!; Esbo Rulludd: Kihlm. ann.!; | Helsing- fors| (p): W. NyL+); Borgaé Finnby: Sel. herb.; Borg Sundé: Juslin herb.; Strémfors Bullers: C. J. Arrh. — Ka. r Kaukola in vicinitate templi et Miinajoki, Kirvu Kuismala: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [fq: Meinsh. p. 402 nomine C. vitilis cum f. Persoonii et silvatica). Sat. parce: Malmgr.'); p: Hjelt, spec. e Birkkala! et Vesi- lahti! — Ta. Pilkéne Aimalaé: Zidb.; (p): Asp. & Th.1); Sysma Nya Olkkala: Unonius! — Sa. Lappvesi Lauritsala: A. Brotherus!, spec. determ. Arrh.; Villmanstrand Parkkarila: Selan! — K1. p: Fl. Kar.*); Palkjarvi Kuhilasvaara: Hjelt! — Kol. Mjatusova et Humbaritsa: Elfving! ambo nomine C. canescens, ad hanc speciem pertinere determ. Arrh. Oa. parce: Malmgr.'), spec. e Kask6! et Qvarken!; p: Laur.; (fq) locis siccis apricis in taeniis ad Vasa: Broth. litt.1), spec. e Qvarken Lappéren! — Tb. p: Broth., spec. e Saarijirvi!, Viita- saari! et Uurais! — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio!; Karttula: E. Nylander! nomine C. canescens. — Kb. Ilomantsi: W. Nylander! — J P w “ ax) » ~ tj a eT Oil Carex glareosa. 251 cfr Th. Fries Resa p. 62 et Blytt p. 1255; [Nyborg,| Karlbunden, Reppen: Arrh. ant., vide etiam Norm. ann. p. 66. Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; ad litora marium et sinus Kola! p rarior tamen: N. I. Fellm., spec. e Karabelnji-noss!, cfr l. c. p. LIV et Beket. p. 605; Kantalaks et Devjatoi (etiam in herb. ex ambobus locis), Sosnovets: Mela Pl.; Ponoj: N. I. Fell- man in Pl. aret. n:o 259, cfr Knabe Pfl. p. 281; Sapadnjinavolok: Brenner!; Jeretik: Hollmén!; Jokonga: Enwald & Knabe! Ka. ,in taeniis Viburgensibus (E. Nylander)“: Fl. Kar. p. 192, jfr_ Malmb.; E. Nyl. Ber. upptager arten endast fran Hogland, hvarfore uppgiften behéfver bekriftas; arten upptogs emellertid pa grund haraf i Herb. Mus. Fenn. II p. 15 (under Ka.) Det bér dock vidare ihagkommas, att foregaende art (C. norvegica) i Fl. Kar. 1. ¢. upptages fran Hogland, ehuru denna uppg. torde hinfora sig till Lavansaari (se under C. norvegica). — [Ik. Meinshausens uppg. p. 401 torde ej hafva afseende pa strinderna af Isthmus]. — Li. ,,in Utsjoki rarius“: Fellm. Lapp., jfr Desideratkat. p. 3; Kihlm. Ant. anser upp- giften hégst osiker och pa intet satt bekraftad. Carex lagopina Wahlenb. In summa Lapponia passim occurrit. In alpinis Lapponiae: Spic. If p. 33, cfr And. Cyp. p. 64; maxima pars Lapp.: Fries, vide etiam Led. IV p. 279 et Nym. Consp. p. 779 et 780, Lapp. fenn. per totum alpium jugum omnesqve alpes ad- jacentes in campis subuliginosis elatioribus frigidis ubiqve fre- qventer, unde etiam cacuminum latera parcius salutat; nec non in alpinis maritimis... totius Finmarkiae parcius, haud vero intra... Kielijairvi Lapp. Tornensis descendit: Wahlenb. p. 229, cfr 1. c¢. p. LIX et Wahlenb. Fl. Suec. p. 614; p: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Pallastunturit st fq ad rivulos reg. subalpinae: Hjelt!, cir Hjelt & H. p. 79 et 80 et Herb. Mus. Fenn. If p. 125; Ounastun- turi: Mela herb.; in reg. alpina alpium Rouvuoaivi! et Harmit- schokka! Utsjokiae legimus, sed verisimile est, plantam etiam in alpibus Muotkatunturit indagandam esse: Kihlm. Ant.; (fq) in reg. [alpina et] subalpina totius Finmarkiae: Lund p. 92 et Th. Fries faktt. p. 198 [Ostfinmarken]; Varangria Angsnas, Sdholmen, Karl- bunden, Reppen Rappenjaschka in reg. subalp.—alp. st fq: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. fq, reg. subalp. r: Leest., spec. e Rutos- oivi!; Termesvaara: Malmberg!, vide etiam L. L. Lest. p. 292.] ~ 252 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; in alpinis p: N. [L Fellm., cfr l. ce. p. XLVI et XLIX et Beket. p.604; Jokonga! et Hibina!: F. Nylander, cfr Herb. Mus. Fenn. If p. 125; Tshun: Sahlberg! et Malmberg!; Tshun, Sosnovets, Devjatoi (etiam herb.), Ponoj: Mela Pl.; Kildin: Broth. Wand. p. 10!; Jeretik: Brotherus! Carex lagopina var. gracilescens Th. Fr. Saltem in Varangria australi crescit. Li. René in Varangria austr.: Th. Fries p. 201; Kjelmo ad Mestervand: Th. Fries Resa p. 59. , Carex heleonastes Ebrh. In paludibus mediae partis Fenniae orientalis freqventer, im nonnullis plagis Lapponiae occidentalis et Fenniae maxime sep- tentr.— orientalis passim inveniri indicatur, ceteroqvin rara et im multis plagis praecipue Fenniae australis, ut in tota Lapponia orien- tali, nondum visa est. In paludibus rarius, Karelia Gub. Olonets copiose: Spic. H p. 33; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Fennia rarius: And. Cyp. p. 63 et 64; Ostrob., Carel.: Nym. Consp. p. 779; Fenn. med. bor. cum Lapp.: Nym. Suppl. p. 324. Ab. r |Karislojo] duo spec. in prato ad Langvik: Sel. cfr bie: oDix deb. Sat. r Ikalis! et Kyr6é!: Malmgr., cfr Asp. — Ta. Hollola Halvalaé! [Halvola], Asikkala Koskis! [nomine C. vitilis] et Kor- pilahti!: Norrlin. — Kol. Petrosavodsk: Fl. Kar. et Kihlman!, vide ceterum Spic. Tb. r par. Jyvaskyla! in palude ad viam publicam nonnulla km ad meridiem versus e Sipilaé unicum spec., Karstula in prato paludoso prope Humppi! cop.: Broth. —- Kcon. fq passimqve copiose in paludibus et pratis ex iis ortis etiam in pratis humidis, turfosis; in insula P6p6nsaari! et ad Suojarvi pogost! Reg. occ., in Saoneshje haud vidi: Norrl. On., cfr Ginth. p. 55. Om. Sariisniemi Pelso 5 km a deversorio Pulkkila in pago Venetheitto: Brenn. in litt.!, vide ceterum Hellstr. p. 135. Ob. circa Uleaborg plur. loc.: W. Nyl. Till. p. 304!; Simo Marrestenmiaki: Brenn. Ber. 1870; Kemi in palude prope templum Carex heleonastes. 253 cum Malaxi monophylla: Hellstr. Distr. p. 24; r in paludibus, Yli- tornio ad Alajiiiiskii et Tolonen: Hjelt & H., vide infra. — Kuus. p ex. gr. ad Vanttaja!, Kirkonkyla (!) plur. loc, Kantoniemi et Hiinninen: Wainio Kasy.; inter Salminen et Kesiilahti: Broth. litt. — Tk. Knjisha [Knasacuba|: Fellm. Ind., cfr N. 1. Fellm., l. ¢. p. XXXIX, Beket. p. 604 et vide infra. Lapp. fenn. r in paludibus Kittila! inter pagum ejusdem nominis et Levitunturi, etiam prope Kaukonen!: Hjelt & H., vide infra; Kolari: Wirz. M. S.; in paludibus aqvosis apricis per partem silvaticam Lapp. suec. usqve ad Enontekiainen p cop.: Wahlenb. p. 230; (haud infreqvens): Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; Muonio- niska: Lingonblad!; Kuolajarvi Salla, Inari Kyré: Wainio Ann.; [tantum in Varangria ad Nyborg! legimus: Kihlm. Ant. — L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest.; Enontekiainen ad praedium sacer- dotis: Wirz. M. S., vide etiam Hartm. p. 474.| Kk. uppg. hiarifran behéfver mahinda bekriaftas, di N. I. Fellm., som citerar densamma, ej sett exemplar af vixten och fyndorten ir temligen iso- lerad. — Lapp. fenn. Fellmans freqvens air sikert vilseledande, om iin arten stundom finnes i nagorlunda myckenhet; uppg. fran Kolari ir kanske ej fullt siiker. De exemplar, som togos i Lk. och Ob. afvika ej si litet frin beskrif- ningen Ofver denna art; hirom nimnes: ,spica tantum summa floribus mas- culis instructa, major qvam spicae inferiores, spica infima bractea interdum foliacea instructa, fructibus margine summo paullum serrulato“: Hjelt & H. p. 150 et 151. Ofvergingsformer finnas dock i samlingen. Carex festiva Dew. In Lapponia maxime austro — occidentali rarissime et primum anno 1877 lecta est. Lapp. bor. or.: Fries, cfr And. Cyp. p. 65 et Nym. Consp. ie! 9 es Lk, rr Kolari in insula Yllassaari fluminis Muonio prope Simu in duobus pratis graminosis: Hjelt & H.!, cfr le. p. 85 et 98 et Medd. VI p. 191 et 201. — |L. ent. reg. silv.r: Lest., extra fines etiam politicos Fenniae.| Carex leporina 1. In Fenna australi et media ad 64° fere freqventer invenitur. Ad septentrionem versus ad 65° 15’ procedit. 17 254 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Fq in Fennia usqve ad 62° inveniri consentiunt plurimi auctores florularum, cfr Kalm; in pratis et pascuis usqve ad Ostro- bottniam borealem: Spic. II p. 32, cfr Led. IV p. 279; maxima pars Fenniae: Fries nomine C. leporina var. capitata Sond.; per totam Scandinaviam, alpinis exceptis: And. Cyp. p. 65; Scand. s. l, exe. Lapp. plur.: Nym. Consp. p. 779. Oa. st fq: Malmgr. et Laur. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; lisalmi (!) p: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; in vicinitate Lieksa et Pielisjirvi fq—st fq, ceteroqvin st fq, in Repola minore freqventia: Wainio Kasv. — Kon. {q: Norrl. On. Om. fq: Hellstr.! — Ok. par. Kuhmo st fq: Wainio Kasv.; Paltamo: Lackstrém!; Paltamo Uura!, Kuhmo Tervasalmi! et Hy- rynsalmi Siitti: Brenn. herb.; [Kajana] («fq»): Must. — Hp. in Kostamus plur. locis ad margines semitarum: Wainio Kasv., spec. e Kontokki!, vide ceterum sub Kb.; Kemi: Beket. p. 604. Ob. Liminka: Hellstr6m!; r Ulea: Eberh. in dup!.!, cfr Jul. p- 4 et Jul. in V. Ak. H. p. 176; ad flumen Ulea prope templum par. Muhos, Ylikiiminki [Marttila] prope lac. Karahka!: Brenn. Ber. 1870 et herb.; terminum septentrionalem in li attingit: Brenn. Reseb. p. 77, cfr Herb. Mus. Fenn. II p, 125. Al. st fq: Bergstr. — Ab. fqq: Arrh. ann. — Nyl. r, Tytirsaari: Brenn.; uppriknas fran Hogland redan af Schrenk p. 156. — Ka. Lavan- saari: EK. Ny]. Ber. och Brenn. — [Ik. st fq: Meinsh. p. 299.] — Sat. st fq: Malmgr. ~ Sa. fqq: Hult. De afvikande uppg. frin Al. och Sat. veder- laggas af senare undersékningar. — Lapp. fenn. Upptogs fran L: Suomen Kasvio p. 162, men denna uppgift maste anses bero pa forvexling. Wahlenb. p. 228 upptager arten ,in parte silvatica infima Lapponiarum meridionalium“. Var. argyroglochin (Horn.) —- Ka. r Riisaéla Sirlaks: Lindén! — Tb. Jyvaskyla: Broth. ! Carex elongata L. In Fennia australi ad 63° aut 64° plerumqve satis fre- qventer — passim, sed interdum rarius, interdum praecipue ad orien- tem versus freqventer (et copiose) crescit. Magis ad septentrionem versus rarescit, sed usqve ad 65° 45' m parte occidentali lecta est. In pratis paludosis etc. usqve ad Ostrobottniam meridionalem et Tiudie Gub. Olonets: Spic. II p. 32, efr And. Cyp. p. 62; Carex elongata. 255 maxima pars Fenniae: Fries; Scand. s. |. exc. Lapp.: Nym. Consp. p. 779. Al. («fq»): Bergstr.; Sottunga Kyrklandet: Arrh.; Jomala Dalkarby: Selan!; Jomala prope praed. sacerdotis: E. Reuter; Geta Mattskir: Ch. E. Boldt. — Ab. Abo: Nikl.!, efr Zett. & Br.; Nagu Finby: Elfving!; Pargas («fq»): Adl.; Pargas r Terfsund: Arrh. ann.; Bromarf Séderstrand et Finby Pettu: Sand.; p: A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. (r) Fagervik! et Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Esbo Kaitans: Kihlm. ann.!; [Helsingfors!| r Karbdle ad rivum, Tavastby: W. Nyl.; Helsingfors Drumsé: Hjelt; Sibbo Kramaroarne: Sel. ann.; Borga Laha (Nerv.): W. Nyl. p. 213; st fq: Seel. O. Nyl.; Kymmene: F. Nylander! — Ka. (st r): Blom; p: Lindén. — Ik. p: Malmb.; [in tota Ingria saepe (copiosissime): Meinsh. p. 399 et 400}. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; st fq: Bonsd. — Sa. p: Hult. — K1. st fq usqve ad Tiudie (F. Nylander): Fl. Kar.; st fq saltem in Palkjarvi: Hjelt. — Kol. fq, in pratis subudis interdum cop.: Elfv. Oa. st fg: Malmgr. — Tb. st fq: Broth. spec. e Laukaa!; Hankasalmi: L. M. Runeberg! — Sb. p: Mela et M. & J. Sahlb.! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi (r?) Kolehmala: Eur. & H.!; r Lieksa ad pag. ejusdem nominis ad rivulum: Wainio Kasv. — IXon. fq, in pratis udis interdum cop.: Norrl. On., vide etiam supra. Om. p: Hellstr., cfr Hellstr. Distr. p. 24. — Ok. p: Must., spec. e Paltamo!; Sotkamo Jormas Kiviranta: [Malmgren|!, cir Wainio Kasv. Ob. Uleaborg: Jul. in V. Ak. H. p. 176; usqve ad Kemi procedit: Hellstr. Distr. p. 24!, efr Herb. Mus. Fenn. Il p. 125. Nyl. Uppraknas fran Hogland af Schrenk p. 156, men Brenn. p. 37 betviflar, mahanda onédigtvis, uppgiften. Carex cyperoides L. In parte orientali Fenniae ultra 47° long. inter 61°15’ (fere) et 62° 30’ lat. raro imvenitur. Fenn. mer.—or. ad lac. Ladoga (cl Selan) Carel. (Chydenius a. 1856): Nym. Consp. p. 778. 256 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Kl. Impilaks ad ostium amnis: Chyd.!, tum primum in Fennia lecta est, cfr 1. c. p. 84; Kirjavalaks (Sahlberg!), Sortavala [Tulolansaari] (Backm.!): Norrl. Symb., cfr Alc.; Impilaks cop. ad litus lacus Ladoga, Kronoborg (Brotherus): Hjelt Ant. p. 68, spec. ex Impilaks Ratinen!, cfr 1. c. p. 59; Ojamo: A. Genetz! — Kol. Salmis [ad fretum inter Kurolahti aut ,,Kurunlahti* et] Lungula: Chyd.! . Kb. Liperi r Niinikkosaari!, Pahapohja, Harjula: Kur. & H., cfr Medd. I p. 105, spec. e Liperi Simananniemi!; etiam inter hos locos in toto pago ad templum: Hallstr.; copiose in iisdem locis par. Liperi 1883: Hasselbl. Carex helvola Blytt. Genuina tantum in paucis locis Lapponiae adhuc lecta est. Li. Utsjoki Kuurunaudsche F. Silén!), cfr Kihlman in Medd. XVI p. 74 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 126. Lim. Tuatash (haud infreqvens): Hollmén! & Enw. ann. — Lt. Jeretik: Hollmén! & Enw. ann. — Lum. 20—30 km a Varsina: Broth. Reseb.!; Gavrilova! et Litsa!: Brotherus, cfr Kihlman l. ec. — Vide ceterum sub C. pseudohelvola Kihlm. I sin uppsats ,,Om Carex helvola Bl. och nigra nirstaende Carex-former“ (Medd. XVI, Helsingfors 1888—1891) framhaller Kihlman p. 74, att den akta C. helvola med all sannolikhet ir bastarden C. canescens x lagopina och att endast exemplaren fran Li. och Im. afse denna, [exemplaren fran Lim. och Lt. aro senare tillkomna], under det alla 6friga finska exemplar tillhéra C. psew- dohelvola Kihlm. = C. canescens x norvegica. Carex pseudohelvola Kihim.?) In paucis tantum locis maritimis Fenniae, sed wmterdum co- prose, lecta est. In Fennia adest...: W. Nyl. Distr., vide infra; Fenn. mer: Nym. Consp. p. 778; Fennia meridionalis, Karelia: Trautv. Incr. p. 816; Fenn. bor. mer.: Nym. Suppl. p. 324 nomine C. helvola * pseudohelvola, vide ceterum Kihlman in Herb. Mus. Fenn. Il p. 125—126 et Medd. XVI p. 69—75. 1) Nomine C. lagopina. 2) C. helvola Blytt auct, omnium (exc. Nym. Suppl.) et ante a. 1889 ab hac non distincta. Carex pseudohelvola. 257 Al. Finstrém Grelsby: Arrh. & K.!, ibidem cop. 1885: Arrh Fl. — Ab. Pargas rr Gunnarsnias Ostergard! cum C. norvegica et C. canescente, Nagu Sand6!: Arrh. Fl. — Nyl. Esbo Kaitans cop. et Martensby!, Helsingfors Brunnsparken: Kihlm, ann, cfr Kihlman in Medd. XVI p. 12 et 13; Helsingfors Estlotan! et Mjél6: See. ann.; Sibbo Léparé: Ohrnberg! — Ik. r Kuolemajarvi in palu- doso inter Humaljoki et Muurila: E. Nyl. Ber.!, cfr Fl. Kar. p. 192, Malmb. et |. c. p. 305. Oa. Vasa prope ,,Roparniasbacken“ cop.: Laur. in litt. Om. r Gamla Karleby, Kronoby Boholm!: Hellstr. — Kop. Solovetsk: Knabe!, cfr Kihlman 1. ¢. p. 72. Ob. Kempele: Brenner!; li Kemilaé: Hjelt!, cfr Kihlman in Medd. XVI p. 73; [r: O. R. Fries p. 167, ubi descriptio, vide etiam sub C. microstachya\. Li. In Varangria legimus ex. gr. ad Naytamé |{Njavdam- vuodna] et Bugéniés: Kihlm. Ant., cfr Kihlman in Medd. XVI p. 72; Karlbunden: Arrh. ant.! I sin uppsats om Carex helvola i Medd. XVI p. 69—75 (se ofvan) ada- galagger Kihlman att den form, som finnes pa hafsstriinder, ej ar identisk med Blytts ursprungliga C. helvola, hvarfére han for densamma foreslar namnet C. pseudohelvola. Hirjemte framhalles, att denna form efter all sannolikhet ir hybriden C. canescens x norvegica och att den med temlig visshet ,har en ganska vidstrackt spridning p& lokaler, der C. norvegica och C. canescens fore- komma“, jfr afven Prot. 2, III], 1889, der uppsatsen refererades, och Herb. Mus. Fenn. II p. 125 och 126. I afseende & uppg. i W. Nyl. Distr. markes att den upptogs pa grund af ett exemplar bestimdt af Fries, hvilket Nylander dock sedermera i FI. Kar. p. 192 for till en form emellan C. canescens och C. norvegica (se ofvan). (Exemplaret finnes f. n. bland C. canescens.) Det ma tilliggas, att det aldsta exemplar, som inlemnats under namnet C. helwola iy E. Nylanders fran Ik., hvaremot alla 6friga dels harstamma fran senaste tid, dels blifvit inlemnade under andra namn (C. elongata, C. microstachya, C. canescens robustior), si att ifragavarande exemplar anda till (1877 4) 1878 var det enda under detta namn iH. M. F., se Malmb. p. 309. Carex microstachya Ebrh. Rarissime—raro sed a Lapponia usqve ad fines australes im. venitur. In pratis paludosis etc. (rarius) Suistamo — Lapp. rossica : Spic. Il p. 32, cfr And. Cyp. p. 62 et Led. IV p. 285; maxima 258 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 778; Fenn. hab. in mer. oce., in Carel. ladog., Ostrob. bor. et Lappon. Iman- drae: Nym. Suppl. p. 324. Al. Finstrém Godby: C. J. Arrhenius! — Ab. Piikkis Piis- paristi: C. J. Arrh.; Tenala Rilaks Naiset (G. Westfelt): His.; r Sammatti!. parce ad pagos Kiikala et Leikkila: Sel., ad hoc spec. spectat N. in Herb. Mus. Fenn. p. 11 et Suom. Kasvio p. 164. Kl. r Suistamo ad templum: Angstr. p. 50 et F. Nylander!, cfr Fl. Kar. Ob. circa Uleaborg plur. loc.: W. Nyl. Till. p. 304; Muhos Pyhakoski: Brenn. Reseb. p. 76!; r Ylikiiminki: Eberh.!; Kemi in palude prope templum: Hellstr. Distr. p. 24!, vide infra. — Kk. Knjasha: Mela Pl. et herb., forsitan examine accuratiore egeat. [L. ent. reg. subalp. r: Lest, cfr Martins p. 185, Hartm. p. 471 etc. et vide infra.| Lim. Imandra: F. Nylander!, cfr N. I Fellm., lc p. XL et Beket. p. 605. Utom dessa uppgifter finnas finnu nagra hégst osikra, som dock an- foras for vidare undersdkning, sidana iro: Nyl. Thusby i ett grafvet dike nira Gammelby gird: Astr. & H. (C. loliacea och C. elongata upptagas ej]. — Kl. Palkjirvi Naatselki: Backm., jfr Desideratkat. p. 3 och Alc. — Kb. Upptages harifrin i Herb. Mus. Fenn. p. 11, jfr Suomen Kasvio p. 164; antag- ligen afses Suistamo exemplaret. — Ob. Hellstréms exemplar férdes en tid till C. [pseudo] helvola, men finnes nu iter bland C. microstachya, — Kuus. pai sluttningen af Nuorunen: Sahlb. Foért., der uppg. anfores med fragetecken. — Lapp. fenn. ,ad Utsjoki et Kaaresu’anto“: Fellm. Lapp., jfr Suomen Kas- vio p. 164; Kihlm. Ant. férmodar att uppg. fran Utsjoki afser den da annu icke sarskilda C. helvola. [Mahinda giller detsamma Afven uppg. fran Kaare- su’anto_och delvis éfriga uppg. fran L. ent.] — Slutligen ma namnas att jag i Kl. Suistamo ej kunde aterfinna denna vaxt. Focke p. 405 anser den vara en hybrid, men namner ej emellan hvilka arter. Kihlman i Medd. XVI p. 74 framhaller att den ar fullt intermediar mellan C. canescens och C. dioica, hvilket Atminstone giller exemplar fran Ingermanland, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA V. CONSPECTUS FLUKAR FENNIGAK AUCTORE HJALMAR HJELT. PARS UL MONOCOTYLEDONEAE CARICES DISTIGMATICAE — NAJADACEAE. Impressio facta 794295. 00> KS HELSINGFORSIAE, EX OFFICINA TYPOGRAPHICA HEREDUM J. SIMELI, 1895. Cyperaceae (cont.). Carex rufina Drej. ‘) Lapponia (rossica?): Trauty. Incr. p. 823; arten férekommer dock, sa vidt hittills ar kindt, endast i Skandinavien i inskrankt mening och ingalunda i Ryska lappmarken. Carex bicolor All. »Probabiliter et Lapponiae partem rossicam incolit:“ Led. IV p. 285, har dock ej bekraftats fran Lapp. ross. C. bicolor F. Nyl. fores i Nym. Suppl. p. 375 icke till C. bicolor All. utan till C. salina Wahlenb. I hvad man detta ar berattigadt, kanner jag ej. Carex rigida Good. In regione alpina et subalpina freqventissime saepeque co- piosissime crescit; extra montes Lapponiae autem vix occurrit. Per alpes vulgaris: Spic. II p. 24; Lapp.: Nym. Consp. p. 778. | Lapp. fenn. locis siccioribus petrosis per omnes montes al- pinos tum alpini jugi tum regionum silvaticarum totius Lapponiae vulgaris: Wahlenb. p. 247; locis siccioribus per omnes montes subalpinus fgqq: Fellm. Lapp. ambo nomine C. sazxatilis; Sodan- kyla fq — st fq Jocis humidis in sabuletis, in turfosis, ad semitas, etc. in jugo Suolaselkaé, Inari fq et abundanter in litore fluminis livalojoki prope Kultala. Fq in regione alpina et betulina ad K6én- gis prope mare glaciale (in tundris muscosis etc.): Wainio Not.; Ounas- et Pallastunturit (Malmberg): Norrl. Lappm. p. 259; Pal- lastunturit fqq et copiosissime in reg. alp. et subalp.!: Hjelt, cfr Hjelt & H. p. 78 et 79; in Nattastunturit r, ceteroqvin in reg. 1) Carices distigmaticas et in H. M. F. et in libro meo recensuit cel. 8. Almqvist. Determinatio et dispositio formarum qvam ob rem ei debeo. 260 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. alpina fq et in reg. subalpina st fq et ad rivulos in reg. silvaticam penetrat, praecipue plur. loc. in Saariselka: Hult Ant.; locis siccis apricis per reg. subalpinam et alpinam fqq et plerumqve copiose, etiam in reg. subsilvatica pluribus locis, ut circa flum. Vaskojoki, inter Tschuolisjirvi et Pakananjoki fg, reperitur: Kihlm. Ant.; fq in reg. [alpina], subalpina (et subsilv.) totius Finmarkiae: Lund p. 92: Ostfinmarken reg. subalp. [et alp.] fq: Th. Fries laktt. p. 198; Varangria austr. reg. subalp. et alp. fq: Arrh. ant. — [L. ent. reg. alp. et subalp. fq, reg. silv. p: Lest., vide etiam Backm. & H. p. 237.| Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind. nomine C. sacatilis ; per om- nem hance Lapponiam vulgaris: N. I. Fellm., cfr |. ¢. p. XLEX etc.; in cacumine montis Volosna prope Kantalaks (!) et magis ad sep- tentrionem versus: Mela Pl. spec. in H. M. F. adsunt ex omnibus partibus hujus territoril. Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 309 under namn af C. saxatilis; stérsta delen af Lappl. och norra el. 6stra Finland: Fries. Troligt- vis afses med uppg. om Finland Kuusamo; emellertid Ar arten tillsvidare icke veterligen antriffad derstades; den sigs ej heller p& Yllastunturi i Lk. eller pi Ofriga fjall i grannskapet, lika litet som af Hult pi Levitunturi. Afven uppg. ,i fjalltrakter genom... Finland‘: And. Cyp. p. 54 och 55 Ar vilse- ledande. Formerna af denna art aro féga utredda hos oss. Angaende var. in- feralpina, ripensis och longipes se langre fram (p. 261 och 284), men dessutom har jag antecknat foéljande uppgifter. Var glacialis Fr. — [L. ent. fjallreg. fq: Lest. ] Lim. ,ad Kantalaks (F. Nylander pl. exs.)*: N. I. Fellm. Almqvist an- marker, att han ej vet om bestimningen ar riktig. N. L Fellman p. 79 beskrifver fran Lm. Harlofxa en form, som utde- lats under namp af C. caespitosa i Pl. arct. N:o 278. Fran Lp. Svjatoj-noss ater omnimner N. I. Fellm. p. 79 en form och nagot langre fram [l. c. p. 80} en annan, narmande sig C. limula, hvilka hvardera beskrifvas. Carex rigida var. inferalpina Leest. Cum forma typica praecipue im regione subalpina crescit, sed etiam inferius descendit. Kk. Koutajarvi: N. I. Fellman!, vide infra. Lk. In reg. silvatica montis Saariselka p: Hult Ant., vide infra. — Li. forma est luxurians omnibus partibus major, in de- Carex rigida. 261 vexis piniferis ad Vaskojoki! [prope Jibmonsuanto] parcius legimus [Rastekaisa SO 822]: Kihlm. Ant. — [L. ent. reg. subalp. p: Lest.; cum aliis formis ex Enontekiainen: Malmberg!| Lapp. ross. Lutto (J. Fellm.): N. I Fellm., confirmationem desideret; Ponoj: N. I. Fellm. Pl. arct. N:o 280 nomine C. stricta var. turfosa, vide infra; Lujauri urt pluribi: Kihlm. Kik. Exemplaret synes vara taget midt pa’ sommaren, ehuru N. I. Fell- man endast pa varen och hésten passerade ,,Koutajvi*. Da nigon annan upp- gift fran I): Giinth. p. 56. Om. p: Hellstr.! —- Ok. in Kianta septentrionali st fq |ceteroqvin p]: Wainio Kasv., cfr Must. p. 55; (r) Paltaniemi ad Hovelé: Must. — Kp. p: Wainio Kasv., vide sub Kb. Ob. [p: O. R. Fries p. 167]; verisimiliter st fq: Hjelt & H., vide sub Lk, — Kuus. st fq — fq: Wainio Kasv. — Kk. Oulanka st fq: Wainio Kasy. Lk. (st fq) in salicetis, pratis etc. saltem in par. Kattila: Hjelt & H.; locis paludosis caespitosis per totum territorium (fq — fqq): Blom Bidr.; fq — fqq in Kuolajiirvi, Kemijarvi, Sodankyla: Wai- nio Not.; fq in reg. silvatica et subalpina et ad totum amnem Luiro dominatur: Hult Ant. — Li. fq — fgqq in Inari et ad Paatsjoki us- qve ad Kéngiis prope mare glaciale: Wainio Not.; locis paludosis usqve ad terminum betulae fq — fqq: Kihlm. Ant.; verisimiliter fq in tota reg. subsilv. et subalpina: Th. Fries p. 201, cfr Th. Fries laktt. p. 198. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest.] Lapp. ross. p cop.: Fellm. Ind. nomine C. caespitosa, sal- tem maximam partem ad hance speciem spectat; per totam Lap- poniam rossicam fq: N. |. Fellm., nomine C. caesptosa var. jun- 266 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. cella; spec. in H. M. F. adsunt e Lim., evi) Ibn: -e-.nules locis in Lp. etc. adn.: Mela PI. Ka. E. Nylanders exemplar fran Lavansaari, hvilket omnamnes af Brenn., hér enl. Almqvists bestamning ej till var. juncella utan till C. vulgaris f. Det- samma ir ifven fallet med nigra af Brenners exemplar fran Nyl. Hogland, Ok. etc. — Lk. Ehuru mitt exemplar af C. juncella fran Kittila af Almqvist blifvit bestimdt till C. vulgaris, tror jag dock att freqvensen ar nagorlunda riktig. Carex aqvatilis Wahlenb. In Lapponia freqventissime (— freqventer) et saepe copio- sissime obviam, sed in ora septentrionali var. stans dominart videtur. Etiam in Fennia septentrionali freqventer crescit, sed ad meridiem versus freqventia minwitur, ut in provinciis austra- libus interioribus tantum rara sit; ad oras australes saitem in- terdum aliqvanto freqventius obviam. Ad aqvas, in paludosis etc. usqve ad Lapponiam arcticam: Spic. II p. 23; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Fennia us- qve ad plagas maxime septentrionales: And. Cyp. p. 47 (var. virescens); Lapp.... Fenn.: Nym. Consp. p. 777. Ab. Sagu Karuna, Lundo Littois (C. J. Arrh.): Arrh.; Uskela Fulkila: K. E. von Bonsdorff!; Tenala (E. Juslin): Wainio herb.; (p): A. Nyl. +); (p): Sel. +) — Nyl. (st fq): His. 1), spec. e Finpada!; Esbo, haud infreqvens ut videtur, ex. gr. Finna et Martensby!, Helsing- fors Gumtakt et Fredriksberg: Kihlm. ann.; (fq): W. Nyl.*); Hel- singfors Kajsaniemi: Wainio ann.; p: Seel. QO. Nyl; amnis Borga ad Maren: Sel. Ofvers.; Elimiki: Sel. & Str; Strémfors Bullers: C. J. Arrh.; vide etiam infra. — Ka. Kymmene: F. Nylander! — Ik. (st fq): Malmb.*), spec. e Rajajoki Kuokkala!; [(fq) in tota Ingria f. humilis ad Lachta et in insulis ad ostium fluminis Neva: Meinsn. p. 408]. Sat. (ofq>): Malmgr.+); r Tyrvaéé Vankimusjarvi: Hjelt!; Birk- kala: Carlss.1) — Ta. vide infra. — Sa. Kangasniemi: Lackstrom!, vide etiam infra, — KI. (fq): Fl. Kar.1); Uukuniemi: Nikl.!: rr Kaukola in insula Rami lacus Ladoga: Lindén. — Kol. st r in reg. silv. et aren., ad Sermaks p fq: Elfv., spec. e Vosnessenje! 1) Vide infra. Carex aqvatilis. 267 Oa. (fq): Malmgr.*); Vasa (!) st fq: Laur.! — Tb. Saarijarvi et Karstula! p, Viitasaari!: Broth. — Sb. (fq): Mela‘); Kiuruvesi: Lundstr6m & Palmén!; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide: Brand.!; in vicinitate lac. Pielisjarvi in australi parte par. Nurmes p et ad Sa- ramo in eadem par. nonnullis locis lecta: Wainio Kasv., spec. in dupl. e Lipinlahti! et Kopras! -- Kon. modo ad pag. Selki in prato udo mihi obvia: Norrl. On.! Om. p (freqventior in interiore parte): Hellstr. — Ok. in sep- tentrionali parte par. Kianta fq—st fq et ad meridiem versus us- qve ad Kiannanniemi! st fq, magis ad meridiem versus distributio incerta, sed in par. Kuhmo non majore freqventia: Wainio Kasyv.; p: Must., vide etiam Brenn. Reseb. p. 75. — Kp. [Suma et] Kemi: F. Nylander!; Solovetsk: Selin! Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; fq et suis locis cop. ad ostium fluminis Ulea prope Uleaborg: Zidb.; {fq: O. R. Fries p. 167]; fqq et saepe copiosissime in pratis uliginosis et ripis: Hjelt & H. — Kuus. fg in parte australi usqve ad lacum Kuusamonjarvi, in parte septentrionali autem admodum parce |[»sangen vahan>|: Wainio Kasyv., cfr |]. c. p. 111; cop. ad Korojoki (F. v. Wright & Brotherus): Broth. litt. — IXk. Oulanka Sohjenansuu parce: Wai- nio Kasy.; Keret: Beket. p. 606; Sonostrow, Soukelo etc.: Mela PL; (probabiliter saltem in vicinitate orae maritimae magna frequentia occurrit, vide sub Lapp. ross.]. Lapp. fenn. fgq et saepe copiosissime in pratis uliginosis et ripis: Hjelt & H.; in ripis declivibusqve fluviorum limosis fq saepe copiose: Blom Bidr.; in ipsis fluviis et lacubus per partem silva- ticam totam, subalpinam et inferalpinam omnium Lapp. ubiqve vulgatissime: Wahlenb. p. 246; in fluviis et lacubus fq: Fellm. Lapp.; fqq — fq in Kemijiirvi, Kuolajirvi, Sodankyla, Inari, et ad Paatsjoki usqve ad Kéngiis prope mare glaciale: Wainio Not.; qq in reg. silvatica et subalpina: Hult Ant., vide ceterum sub C. acuta; in ripis fluminum et lacuum cariceta densa et ampla locis tran- qvillis cum C. ampullacea saepe format, in stagnis qvoqve et pra- tis udis abundat et usqve ad terminum betulae saltem fqq pro- greditur ...{Rastekaisa h. 415|: Kihlm. Ant.; Utsjoki fqq: Seel. kat.; (haud infreqvens) in reg. subsilv. et subalp. [usqve ad Kistrand et 1) Vide infra. 268 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Tana]: Lund p. 91; Ostfinmarken typ. reg. subsilv. r, var. omnes regiones fq: Th. Fries laktt. p. 198, cfr 1. ¢. p. 202, etc. — [L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. et silv. fq: Leest.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind; locis aqvosis paludosisqve et circa fluvios usqve in Lapp. summam fq: N. I. Fellm., vide etiam Diar. 8, X, 1887; spec. adsunt ex omnibus partibus hujus territorii. Utbredningen af denna art miste annu anses vara ganska ofullstaindigt utredd; visserligen upptaga de flesta botanister fran 1840—1860 den med stor freqvens aifven i sédra delen af landet, men det synes mig troligt att andra arter inverkat pa uppskattningen. Sa fann jag intet spar af arten i Kl. (Hjelt Ant. p. 68) och Backm. upptager den ej heller derifran. Norrlin, som ej alls sett den i Ta., upptager den endast fran ett enda stalle i Kon., 0.s.v. Vis- serligen finnas nagra sakra uppg. fran en senare tid, men dessa hanfora sig nistan alla till kusten. Ehuru jag ej helt och hallet velat utesluta de aldre uppg., hvilket jag deremot gjort med uppg. i flere M. S., synes mig dock tro- ligt att A. Nyl., His., W. Nyl. (afven i Fl. Kar.; ex. finnes dock fran Kb. Ilo- mantsi!) och i viss man Malmb. gifvit 4t arten alltfor hég freqvens, om den ock otvifvelaktigt forekommer i de af dem undersdkta trakterna (enl. min asigt kanske hir och der — p). Likval bér mirkas att Kihlm. ann. uppgifver fran ‘Nyl. Esbo ,synes ej vara sillsynt i kusttrakten*. Malmgrens uppg. fran Sat. och Oa. (exemplar fran Bétom!) torde blott gilla kusten, om ens arten der har fullt si hég freqvens. Annu osikrare synas mig uppg. fran Ab. af Sel. och Sat. af Carlss., hvaremot Melas uppg. férefaller mig siker, om an freqven- sen ar nagot for hég. Egendomlig ar Hellstréms uppg. fran Om., att arten vore ,,allmannare init landet“; den strider alldeles emot uppg. fran sédra de- len af landet och behdfver bekriftas. Slutligen gifva Wainios uppgifter om artens sillsynthet i norra Kuus. och Kar. ross. anledning att formoda det utbredningen traktvis vore ojemn, hvarigenom mahanda Afven andra atvikande uppgifter kunde férklaras; jfr 4fven Wainio Kasv. p. 111. Annu upptages arten frin Nyl. [Hogland] r Jokiinsuo vester om Lou- natjirvi: Brenn., men exemplaret i Brenners samling ar sterilt och hégst osi- kert; Thusby: Astr. & H., behéfver afven bekraftas. — Ta. [Gustaf Adolfs socken] r vid Ahko: Bonsd.; da ett exemplar af Bonsdorft fran Gustaf Adolfs socken, som inlemnats under namn af C. aqvatilis, visat sig tillhéra C. acuta (Almqvists bestimning), synes uppgiften nog osiker; pa grund af denna upp- togs den emellertid i Herb. Mus. Fenn. II etc. fran Ta. — Sa. fq [i hela Sa- volaks]: E. Nyl. & Chyd.; uppgiften torde hufvudsakligen afse Sb., om fre- qvensgraden ens d& dr riktig; den omniimnes emellertid af Hult p. 149. Alm- qvist nimner med anledning haraf: Det vore mirkvardigt, om ej C. aqvatilis vore allmiin i det inre af Finland, di den i Sverige ar den dominerande ar- ten allt fran Helsingland och norrut. Carex aqvatilis. 269 Af former upptagas utom var. stans och epigejos, hvarom lingre fram, folj., som dels numera foras till andra arter, dels ej omnimnas af Almqvist (hos Hartm. p. 466 och 467) och derfére torde vara af mindre betydelse. Var. affinis (F. Nyl.) och acutangula (F. Nyl.) i Herb. Mus. Fenn. p. 12, se under C, * halophila. Var. cuspiddta Lest. — Lapp. ross. ,iisdem cum priori [= var. virescens] locis“: N. I. Fellm. Dessutom siger Wainio att denna varietet if- ven férekommer i det af honom undersékta omradet. Lest. uppriknar den fran L. ent., jfr ifven And. Cyp. p. 48, Herb. Mus. Fenn. p. 12, Brenn. Flor. etc. Angiende N. I. Fellmans uppg. jfr Beket. p. 606. Se f. 6. afven Spic. III p. 15. Emellertid papekar Almqvist att nagon f. cuspidata ej tillhér C. aqva- tilis; exemplaret fran Lim. Kantalaks: H. N. f. XII N:o 85, hvilket gatt under detta namn, ar C. * halophila affinis. Var. flavicans F. Ny]. Spic. I p. 23, jfr Trauty. Incr. p. 814, se under C. salina. Var. nardifolia Wahlenb. ,,In lateribus alpium praecipue maritimarum fq“: Wahlenb. p. 246. — Li. ,ikke ualmindelig i Birkeregionen over hele Fin- marken*: und p. 91. Th. Fries p. 201 fér med tvekan Lunds uppg. till C. aqvatilis epigejos, men pa ett annat stille Wahlenbergs till en form af C. sa- lina: Th. Fries Iaktt. p. 204 not. Almqvist anser Wahlenbergs uppgift huf- vudsakligen afse en salina-form, men anser det omdjligt att utreda Lunds. Se afven Hartm. p. 468 och lingre fram p. 283. Var. planifolia F. Nyl. ,,In litoralibus maris albi etc. p*: Spic. JI p. 23, der den beskrifves. — Lapp. ross. ,p in litoralibus“: N. I. Fellm. I Spic. III p. 15 for Nylander formen ehuru med viss tvekan till C. limula. I Herb. Mus. Fenn. p. 12 férdes namnet sasom synonym till C. aqvatilis var. cuspidata Leest., se ofvan. Almqvist framhaller att denna nog ir en aqvatilis- form och har intet med C. limula att géra. Exemplaret i Pl. arct. N:o 285 hér till var. stans Drej. ehuru ej typiskt. Var. sphagnophila Fr. se under var. stans. Var. virescens And. — Lapp. ross. ,in parte occidentali usqve ad mare septentrionale p“: N. I. Fellm. — Se ifven And, Cyp. p. 47. Carex aqvatilis var. stans Dre). In ora septentrionalt Lapponiae ex Alingvist dominatur. etiam in interiore parte obvenit. Lk. Pallastunturit: Szelan!, vide supra p. 261. — Li. verisimi- liter adest, vide infra. Lapp. ross. ad oram septentrionalem Lapp. rossicae (Kola- Ponoj) fere omnino f. typicam excludere videtur: Almqvist in litt., vide etiam supra p. 26i et infra p. 270 de Fellm. Pl. arct. N:o 289. Denna arktiska ras har hos oss helt och hallet blifvit siarskild af Almqvist. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. wo ~! o C. aqvatilis var. sphagnophila Fr. -- Bir enl. Almqvist helst upptagas som torm af C. stans. Stérsta delen af Lappl.: Fries; i det subalpina Lappland: And. Cyp. p. 47. — Li. troligen vid Paatsjoki: Th. Fries Resa p. 62, se dess- utom Th. Fries Jaktt. p. 202 och 203. Carex aqvatilis var. epigejos Lest. Genuina (= C. aqvatilis x rigida) apud nos incerta videtur. ,»Ad mare glaciale“: Spic. II p. 23 och 24 under namn af C. epigejos Fr.; 1 Lapplands fjalltrakter: And. Cyp. p. 47; Lapp.: Nym. Consp. p. 777. [Ob. r: O. R. Fries p. 167.] Li. p i myrerne: Th. Fries p. 201, jfr Th. Fries Iaktt. p. 202. — [L. ent. fjall- och bjérkregionen p: Lest.] Lapp. ross. ,In parte superiore hujus Lapp. praesertim in alpinis p*: N. I. Fellm., jfr 1. c. p. LIL och Beket. p. 606. Hvad som kallats epigejos ir enl. Almqvists utredning en samman- gyttring af 3 former: 1) C. aqvatilis x rigida (den ursprungliga Leestadianska), 2) smavaxta former af vanlig C. aqvatilis (det mesta som kallats epigejos), 3) den arktiska rasen stans Drej. Hvad sarskildt de exemplar angir, som ligga till grund for uppgifterna i Herb. Mus. Fenn. II p. 17 etc., hér exemplaret i Pl. arct. N:o 289 till var. stans. Svjitoj-noss: H. N. f. XII N:o 89, hvilket enl. Hartm. p. 467 skulle vara C. aqvatilis var. epigejos, ir enligt Almqvists nyare bestiimning C. salina flavicans X rigida. — Li. Utsjoki Koppeloivi: F. Silén!; Varanger Miskfjord: Arrhenius & Kihlman! — [L. ent. Enontekidinen Nakkila-Palojarvi : Malm- berg!] aro alla smavixta former af vanlig aqvatilis — detta giller afven uppg. fran Ob. — Ly. Svjitoj-noss: F. Nylander! ar var. stans — allt enligt Almqvist. Angaende ett exemplar fran Lim. Kantalaks: F. Nylander !, som Atmin- stone nagon tid gitt under namnet 0. turfosa?, nimner Almqvist att det stir emellan C. rigida och agvatilis och méjligen ir hybrid af dessa. — F. 6. ar den aikta C. aqvatilis x rigida, sividt man kanner, finnu ej funnen i Finland. Ett exemplar frin Kaares’uanto: C. P, Liestadius! under namn af C. hyper- borea tiilhér deremot denna hybrid. C. borealis Lang, som upptages t. ex. Mela Kasv. I p. 150, Mela Kasyv. p. 173, Byteskat II p. 3 0. s. v., fores till C. aqvatilis var. epigejos. Nym. Consp. p. (77, men enl. ofvanstaiende vitraditie ar synonymiken harvid hoégst osiker. Angaende C. arctophila F. Nyl. se under C. salina. [Carex aqvatilis < vulgaris juncella. Saltem in Lapponia Enontekiensi crescit. L. ent. reg. subalp. r crescit copiose in turfosis inter Paju- jarvi et Sakkarojiirvi! contra templum par. Kaaresu’anto: Lest., ubi describitur nomine C. arcwata, cfr Backm. & H. ps 2a. Carex aqvatilis x vulgaris juncella. 271 Att denna hybrid finnes 4fven inom det egentliga floromradet synes 1 hog grad sannolikt, men Ar tillsvidare ej utredt. — Bestiimningen enligt Almqvist.] Carex acuta L. In maxima parte Fenniae freqventer — satis freqventer interdumgve copiosior obviam; ad septentrionem versus freqventia plerumqve minuitur, sed tamen planta, qvamqvam rarior, usqve al summum fere septentrionem progreditur. . Kalm; in paludibus, ad aqvas etc. usqve ad Lapponiam in- fimam, ubi fluviorum ripas ornat: Spic. II p. 20; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 777, vide etiam Led. IV p. 314 et And. Cyp. p. 46. Al. (fqq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. st fq: Zett. & Br. (p): Arrh. Ann.; fg: A. Nyl; st fg: Sel.; fq: Printz. — Nyl. (fqq): His. et W. Nyl; st fg: Sel. O. Nyl; (rv) in locis udis, Tytar- saari: Brenn., cfr Schrenk p. 156. — Ka. (p): Blom; fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [fq multiscum formis: Meinsh. p. 406 — 407]. Sat. fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fg: Bonsd. — Sa. (p): Hult; fq: Hult Fort. — K1. (fqq): Fl. Kar.; fq: Hjelt. — Kol. fq—tqq: Eltv. Oa. fy: Malmgr. et Laur. — Tb. fq complur. formis: Broth. — Sb. fq: Enw. et Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. fqq: Hellstr. — Ok. fq: Wainio Kasv. et Must. — Kop. fq: Wainio Kasv. Ob. st fq: Brenn. & Nyb.; circa Uleaborg minus fq et nusqvam tanta copia qvam C. aqvatilis: Zidb., cfr Jul. p. 4; [fq: O. R. Fries p. 167]; (fq¢q—fq) in toto territorio interdum copiosissime praeci- pue in ripis et pratis uliginosis: Hjelt & H. — Kuus, st fq — p: Wainio Kasv. — Kk. in plagis australibus [Kar. rossicae totius) fq, in par. Oulanka st fq: Wainio Kasv.; Tuttijarvi-Susijarvi: Brenner!; Skoroduma cop.: Mela Pl; Koutajirvi: N. lL Fellm. PI. arct. No 281 nomine C. acuta var. fluviatilis Fr. Lapp. fenn. (fqq — fq): Hjelt & H., vide sub Ob., spec. e Kittila!; in ripis limosis, lucisqve limosis udis (fq — fqq) saepe copiose: Blom Bidr.; in pratis udis Lapp. silvaticae infimae et me- ridionalioris p: Wahlenb. p. 248; in pratis udis (fq): Fellm. Lapp.; 272 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Kemijiirvi fg — st fq usqve ad Vuostimovaara, Sodankyla ad Kai- rala haud abundanter, ad Kalkkivaara: Wainio Not.; in Li. Kihlm., Arrh. et Hult non viderunt: Kihlm. Ant. p. 127, vide etiam Th. Fries p. 201. — [L. ent. vide infra.| Lapp. ross. haud infreqvens: Fellm. Ind.; in parte inferiore fad Fel. partem maximam spectat] rarior usqve ad pagum Umba, unde exacte typicam secum reportavit Selin: N. I. Fellm., cfr Be- ket. p. 607, spec. Selini ex Oleniza!; Kola: N. I. Fellman! nomine C. acuta personata, fuscescens, vide infra; Ponoj: Brenner! nomine var. fluviatilis, vide infra; Tetrina, Tshapoma, Devjatoi, Ponoj: Mela Pl; Lujavr: Ekstam! ex Almqvist, vide infra. Artens utbredning i Lappland m&ste annu anses osiker; ehuru jag vis- serligen pa alla stallen upptog den med mycket hég freqvens, sa torde detta berott pa tillfalliga omstindigheter. Hult Ant. upptager alldeles icke arten frin n. 6. delen af Sodankyla, men nimner angaende C. aqvatilis att ,langs vattendragens lugna strickor bildas tata, vida bestand af en mot sensomma- ren siirdeles hégviixt form, hvilken pa afstand lifligt paminner om C. acuta och val vid féregdende tillfallen (t. ex. 1877) i hastigheten utan narmare prdof- ning blifvit antecknad under detta namn“: Hult Ant. Emellertid ar vart exemplar af C. acuta fran Kittila! riktigt bestamdt och bestamningen gran- skad af Almqvist; afven Blom har inlemnat exemplar fran Sodankyla, se Wai- nio Not. I afseende pi Fellmans uppg. mirkes att andra arter méjligen inga, sa ir iifven fallet med uppg. Utsjoki: $. Castrén p. 354. — Lapp. ross, Ek- stams uppgift beror en). Kihlman modjligen pa etikettférvexling. Foéljande former, hvilka Almqvist (hos dartm. p. 469) anser med un- dantag af var. personata vara af ringa betydelse, upptagas deremot af andra férf. t. o. m. sisom skilda arter. Deras utbredning ar i allmanhet ej utredd i Finland. Var. colorata Nyl. ,,Rarius cum forma primaria“: Spic. II p. 20, der den beskrifves. — [Kp. Suma ad mare album: F. Nylander!, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 12 och Suomen Kasvio p. 167, der den upptages fran Lapp. ross.]. An- giende Nylanders exemplar nimner Almqvist: ,iir C. acuta, men markvardigt hirmande C. aqvatilis“. , Var. fluviatilis Hartm. — [Ik. se Meinsh. p. 407.] — Ta. ,,Korpilah- della Piililin luona Paijanteen rannalla“*: Wainio Tav. or. — Kk. ,,ad Kouta- jirvi et abhinc meridiem versus rarior*: N. I. Fellm., jfr Beket. p. 607. Almqvist siger hirom: riktig och typisk C. acuta. — Lp. ,,Ponoj ad litus flu- minis“: Brenn. add. — Se afven under var. tricostata. Var. personata Fr. ,,Rarius cum forma primaria“: Spic. II p. 20. — Al. uppr. hiarifran liksom frin N. och Kar. ross.: Herb. Mus. Fenn. p. 12, jfr Suomen Kasvio p. 167, men kan ej vidare utredas. — Nyl. och Ka. i Kym- Carex acuta. 273 mene: Sel. O. Nyl. — [Ik. se Meinsh. p. 407.] — Ta. st r: Norrl. s. 6. Tay, — Kb., Ok, Kuus., Kar. ross. ,tavattu muutamissa paikoin* : Wainio Kasy.; Kuusamo kyrkoby: Sahlb. Fort., jfr Desideratkat. p. 4. — Kp. [Suma et] Kemi (F. Nylander): N. I. Fellm., jfr Beket p. 607, se ifven Herb. Mus. Fenn. p. 12 etc. Hvad exemplaren af denna form angir, har Almqvist tecknat ,in- gen fullt typisk, den forsta [fran Ta. Asikkala: Silén!] bist“. Det torde der- fére ej vara skal att upprikna dem. C. prolixa Fr. Finnes vid Kemi [i Kp]: F. Nyl. Und. p. 53; sédra el. vestra Finl.: Fries, jir And. Cyp. p. 45 och Nym. Consp. p. 777. — Al. vid Finstréms kyrka, Strémsvik: Bergstr. Beskr., jfr Bergstr. p. 132. — Nyl. ,Fa- © gervik Harholmen et ad Parkbron“: His., jfr Herb. Mus. Fenn. p. 12 och Suo- men Kasvio p. 167. — Ik. r Kivinebb i Kuokkala by: Malmb., [se afven Meinsh. p- 407}. — Kl. Valamo: Desideratkat. p. 4; exemplaret foéres ej vidare till denna form. — Formen sirskiljes ej fullstiindigt i H. M. F. Angaende var. ripensis Leest., se under C. rigida. [Var. stricta och patula omnimnas Meinsh. p. 407.] Angaiende C. elytroides, se under C. vulgaris. C. tricostata Fr. Anmirktes forst vid Kymmene elf, sedermera ej rar i Finska och Ryska Karelen pa strinder: Angstr. p. 49. ,,Ad ripas fluviorum ex. gr. Kymmene, Kemi, etc.“: Spic. II p. 20, jfr And. Cyp. p. 46; gar till polcirkeln: F. Nyl. Und. p. 53; sédra el. vestr. Finl.: Fries; Fenn. mer. or.: Nym. Consp. p. 777, jfr afven Herb. Mus. Fenn. p. 12, Suomen Kasvio p. 167, Wied. & W. p. XC etc. — Nyl. o. Ka. Kymmene: F. Nylander!, jfr Spic., Fl. Kar., Rupr. Diatr. p. 23 och Sxl. O. Nyl. — [Ik. se Meinsh. p. 408.] — Kl., Kon. etc. ,haud rara ad litora in Karelia Rossica et Fennica (Angstr. Dp: 49): Fl. Kar. — Kp. ,ad flumina [Suma! et] Kemi (F. Nylander)‘: N. I. Fellm., jfr Angstr. p. 51, Beket. p. 607 etc. — Lt. , Etiam juxta oppidum Kola, unde speciminibus typicis [= C. acuta se ofvan] formam v. personatam b. fuscescentem Blytt p. 222 haud parum referentem reportavi, vulgo tamen magis accedit ad var. fluviatilem, qvacum confluere videtur“: N. I. Fellm. Vid de exemplar som finnas i samlingen (utom fran Kymmene och Suma ifven Kuus. Kuusamo: Nyberg!) har Almqvist tecknat: ,,C. tricostata pi ett unge- far, m. dalig form“. Mela upptager utom flere af de nyss omnimda formerna Afver var. pro- tensa Fr. och var. praticola Fr.: Mela Kasy. I p. 151 och Mela Kasy. p. 173 —174; dessa fro mig f. 6. okianda. Pa ett exemplar fran Ab. Uskela Fulkila: K. E. v. Bonsdorff! har Alm- qvist tecknat: ,C. acuta till axen, Goodenowii till bladens béjning, bredd o. s. y. Ar val dock en acuta“. Slutligen finnas tvi exemplar fran 0b. Simo 10 km [1 mil] ofvanom Ruona! och Simo naira Marrostenmaki!: Brenner med anteckning af Almqvist: ,kuriés varietet nigot paminnande om salina katte- gattensis“. 274 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Carex caespitosa L. In maxima parte Fenniae satis freqventer — interdum pas- sim, in aliis plagis praecipue partis australis freqventer — im Fennia orientali autem freqventissime—freqventer et copiose occur- rit. In Lapponia distributio nondum satis explorata; verisimile est, plantam subito rarescere, sed usqve ad summum fere septen- trionem progredi; supra reg. subalpinam inferiorem autem via cresctt. Kalm; in paludibus usqve ad Lapponiam inferiorem: Spic. If p. 19; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Fennia exc. plagis alpestribus: And. Cyp. p. 43 et 44; Fenn.: Nym. Consp. p. 777, vide etiam Led. IV p. 311. Al. fg: Bergstr. — Ab. p: Zett. & Br.; (st r—p): Arrh. Ann.: si cum ceteris confertur (r): Sand.; fq: A. Nyl. et Printz; Sel. omit- tit, Ch. E. Boldt autem ex iisdem plagis enumerat. — Nyl. iq: His., W. Nyl, Sel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. praetervisa, sine du- bio reperienda: Lindén. — Ik. fg: Malmb.; |caespites magnos for- mans: Meinsh. p. 404]. Sat. st fq: Malmgr.; st fq—p: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tay. or.; fq: Bonsd.; Asp. & Th. omitt. — Sa. p [in tota Savonia]: E. Nyl. & Chyd.; (« |= Siirovatka: F. Nylander!]: Angstr. p. 51, cfr etiam supra et N. I. Fellm. Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; circa Uleaborg in litori- bus: W. Nyl. Till. p. 304!, cfr supra; (fq) in parte septentrionali Carex maritima. 287 sinus bottnici ex. gv. Ti Maagrunni!: brenn. Reseb. p. 77, spec. etiam e Simo!; Simo st fq: Zidb., vide etiam Hellstr. Distr. p. 7. -— Kk. nondum certa. Li. vide infra. Lapp. ross. ad litora maris (p): Fellm. Ind.; ad mare al- bum (Fellm. Ind., Spic., Selin): N. I Fellm., cfr 1. ¢. p. LIV et Be- ket. p. 607; Varsuga: Selin!; certa igitur e sola Liv. Hellstr. Distr. p. 12 uppgifver att artens sydgriins ar i Pyhiijoki, hvilket enligt hvad man numera kiinner ej dir fallet. — Li. »til Ostfinm.“: M. Blytt p. 223 och 224, jfr Hartm. p. 465; fran nordligaste Finmarken: And. Cyp. p. 41. Emellertid siger Blytt: ,If. Deinboll ogsaa i Ostfinmarken, hvor den dog ikke er gjenfundet*: Blytt p. 1258 och Arrhenius siiger ,frustra a me investigata* : Arrh. ant. — Norman uppgifver dess nordgrins till 69° 57’—58’: Norm. ann. p. 67 och 68, men niimner ingenting om dess férekomst 1 Sydvaranger. Var. brunnescens F. Nyl. ,ad scopulos extimos maris albi, interdum valde obesa spiculis sessilibus erectis ete. varians“: Spic. IT p. 20 och 21, der den be- skrifves; exemplar fran Kp. (méjl. Kk.) Siirovatka! [eller sisom Fellman skrif- ver namnet Siirobatkaj, jfr N. 1. Fellm. Enl. Almqvist en riitt miirkviirdig form. Carex Buxbaumii Wabhlenb. In Lapponia superiore satis frequventer et copiose obviam; etiam in magna parte Kareliae onegensis satis freqventer inveniri indicatur, ceteroqvin raro aut rarissime invenitur, sed usqve ad fines australes lecta est. In paludibus per totam Fenniam et Lapponiam silvaticam, in subalpinis rarescit: Spic. Il p. 25; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in Fennia (p): And. Cyp. p. 40, cfr Nym. Consp. p. 776, vide etiam Led. IV p. 286. Al. Eckeré stagnum Bole: Selan! et Arrh. & K.! — Ab. vide infra. — Nyl. r in ripis fluminis Kyminjoki [Kymmene] ex. gr. in Pyttis Klasar6! et Strémfors Korté: Seel. 0. Nyl. — [Ik. haud fq, sed in toto territorio, in insulis ad ostium fluminis Neva (fq): Meinsh. p. 417.] Ta. rr |Asikkala (!)] Urajarvi ad partem septentrionalem lac. Saynatjarvi, [Lammi] Evo plur. loc.: Norrl. s. 6. Tav. — Kl r Kirjavalaks: Fl. Kar.!; Sortavala: W. Nylander in dupl.!; Ristijarvi et Ruskiala: Chydenius in dupl.!; ad Suistamonjoki: Hjelt Ant. p. 68! — Kol. r Nikola in pratis subhumidis ripariis: Elfv.! Broth. — Kb. r [lomantsi: Fl. Kar.!; Repola Koroppi: Wainio 288 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Kasv.! — IXon. st fq per partes magis boreales, in paludibus et ad ripas p cop. In Saoneshje ad Schungu in prato turfoso: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 56. Ok. Kuhmo Lentiira: Wainio Kasv.!; Kuhmo Hietapera ad Ontojarvi: Brenner!; Kianta Pispajarvi ad Villijarvijoki: Malmgren! — TXp. ad flumen Sekehe [Seg]: Sahlb. Bidr.! Ob. in Pudasjirvi superiore ad ripas amnium: W. Nyl Till. p. 304, [ad Kuus. veris. referendum, ut certe O in Herb. Mus. Fenn. p. 12]. — Kuus. p ex. gr. Tavajirvi, Paanajarvi!, Palojarvi, Nuorunen: Sahlb. Fért., spec. ex Aaksojoki!; p praecipue in parte septentrionali: Wainio Kasv., spec. e Narankavaara!; Kuusamojarvi: Nyberg!; in vicinitate templi: Brotherus & F. v. Wright!, vide etiam sub Ob. — Kk. Oulanka Vartiolampi: Wainio Kasyv. Lapp. fenn. r Kittilé ad Kukasjoki in nonnullis locis palu- dosis: Hjelt & H.!; in ripis muscosis turfosis paludum, lacuum et fluviorum per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. omnium usqve fere ad Utsjoki Lapp. Kemensis et Enontekiainen Lapp. Torn. p cop.: Wahlenb. p. 244 et 245, cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 630; ubiqve (fq): Fellm. Lapp.; Sodankyla in Vaulokankaat et fq in jugo Suoloselka prope Kopsusjirvi, Inari locis numerosis inter Suoloselkii et Térmiinen et freqventius ad Paatsjoki: Wainio Not.; extra montes alpinos (r) Naptushaara, Koptukasjoki, ad supremam partem fluvii Luirojoki, in reg. silvatica et subalpina montium Raututunturi et Saariselk& p, var. heterostachya Raututunturi Kop- susvanka in reg. silvatica: Hult Ant.; Utsjoki—Inari st fq: Seel. kat.; per reg. subsilv. et subalpinam locis sphagnetosis et graminosis humidis ad ripas lacuum et fluminum st fq — fq, var. heterostachya Hn. cum forma genuina ad Jibmonsu’anto flum. Vaskojoki! sat copiose, [Rastekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.; p in reg. subsilv. et in- feriore parte reg. subalpinae [usqve ad Hammerfest]: Lund p. 92; Ostfinmarken p in reg. subsilv., subalp. (et alpina): Th. Fries laktt. p. 198; Oster Pasvig in reg. alp. [slitfjallsreg.], Carlebotten in reg. subalp.: Th. Fries p. 201; in Lapponia rossica ad Borisgleb: Norm. p. 315; Varangria austr. Angsniis, Karlbunden in reg. subalp. — reg. alp. inf: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 206—207, Th. Fries 1864 p. 49, Norm. ann. p. 68 ete. — [L. ent. reg. subalp. et sily. p: Leest.; Kilpisjirvi et Naimakka: Malmberg!] Carex Buxbaumii. 289 Lapp. ross. (fq): Fellm. Ind.; in parte merid. occ. usqve ad pagos Kantalaks et Umba (!) haud r, dein etiam ad Jokonga Lapp. ross. bor. or. (F. Nylander pl. exs.): N. [. Fellm., vide infra; Imandra: F. Nylander!; Tshun: Brotherus!; Hibinaé, Tuatash et Kola: Hollmén & Enwald!; ad superiorem partem lacus Keinjavr: Palmén!; Orloff: Kihlm.; Subovi prope pagum! inter Vaidoguba et Cap Skorobejeff: Broth. Wand. p. 15 et 14; prope Varsina, inter Jenjavr et Nisnjavr, prope Keinjavr: Broth. Reseb. Ab. [Pojo} p in palud. ad Henriksdal, Tiicktom: A. Nyl., jfr Led. IV p. 286, behdfver bekriftas, freqvensen ir Atminstone vilseledande. —- Sat. Kyri: Asp, higst osiikert. — 0k. Must. citerar Wainio for Kianta, men detta ir icke ritt, sisom framgar af det ofvanstiende. — Lapp. ross. Att arten numera uppvisats i alla delar hiiraf framgir af det ofvanstiende, hvarfére N. I. Fell- mans uppgift fir i viss mén vilselecande. F. Nylander (Spic. II p. 25) omniimner en var. mutica med trubbiga fijiill, utan att siga nigot om dess utbredning. Angiende f. heterostachya Hartm. se under Lapp. fenn. (Huit Ant. och Kihlm. Ant.) och jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Carex alpina Sw. In ultima Lapponia freqventer crescere videtur, ad meridiem versus freqventia minuitur, ut jam in Lapponia maxime australi satis rara sit, sed saltem usqve ad 65° 50’ procedit. Var. infer- alpina Wahlenb. f. typica multo freqventior est et sola adest in plagis australibus. In alpibus haud raro, [var.] inferalpina in umbrosis ad ri- vulos subalpinos ete.: Spic. Il p. 25, cfr And. Cyp. p. 39; Fenn. bor. or. et maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Syll. p. 397; Ostro- bottnia (F. Nylander in litt.) etc.: Led. IV p. 286; Lapp.: Nym. Consp. p. 776; Fenn. bor.: Nym. Suppl. p. 328. Ob. Rovaniemi: Brenner!, cfr Hjelt & H. et Herb. Mus. Fenn. II p. 126, spec. mancum. — Kuus. var. inferalpina livaara! |spec. etiam leg. Silén!], ad ripam Kiitéma, Nuorunen (M. & J. Sahlberg!), Mantytunturi et in vicinitate lac. Paanajarvi (!), ubi st fq obviam: Wainio Kasv.; Haataja et Hyviiniemi ad ripam lacus Ylikitkajarvi, Aventojoki, inter Kuontijarvi et Rukatunturi (F. v. Wright), ad Kitkajoki plur. loe.: Broth. litt. — Kk. var. inferalpina ad Var- tiolampi et Kankahinen: Wainio Kasy., cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 126. Lapp. fenn. var. inferalpina st r Kolari inter Kuoppa et Akaslompolo! in silva mixta, Kittila compluribus locis in silvis 290 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. praecipue subpaludosis secundum lacum Pyhajarvi et fluvium Aa- kenusjoki: Hjelt & H.; praecipue 8 enferalpina in graminosis hu- midiusculis inferalpinis per... Finmarkiam totam usqve ad Utsjoki p: Wahlenb. p. 241, cfr lc. p. XVIII, (LVI), LIX et Wahlenb. Fl. Suec. p. 629; ad Utsjoki et Inari (!) in graminosis humidiusculis fq, 8 inferalpina fq: Fellm. Lapp.; Inari fq ad Kultala et ad Paats- joki, fq etiam ad Kéngiés prope mare glaciale: Wainio Not. Pal- lastunturit Rihmakuru: Hjelt, cfr Hjelt & H. p. 79; in toto terri- torio usqve ad terminum betulae st fq, sed in reg. subalpina agri utsjokensis fq: Kihlm. Ant.; fq in reg. subalpina totius Finmar- kiae: Lund p. 92 et Th. Fries laktt. p. 198 [Ostfinmarken]; Va- rangria austr. in reg. subalp. — reg. alp. inf. in graminosis humidis: Arrh. ant. -- [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Lest.; Kupis- jarvi: Malmberg!| Lapp. ross. a fluvio Niva ad septentrionem fq: Fellm. Ind.; per totam peninsulam Lapp. in regionibus alpinis haud raro, var. inferalpina locis graminosis humidiusculis p. Interdum spica terminali mere mascula observatur (f. heterostachya And.): N. I. Fellm.; Kantalaks: F. Nylander! et Sahlberg!; in omnibus partibus hujus territorii aut lecta aut adnotata est. Kp. Solovetsk [Solovki|: Beket. p. 605; uppgiften dr ej alldeles osanno- lik, men behifver bekriiftas, si mycket mer som Beket. ej alls upptager C. Buxbaumii, hvars forekomst pa Solovetsk ir mera sannolik. Sydgriinsen fir C. alpina skulle, om uppgiften vore riktig, flyttas till ungefiir 65°. Var. inferalpina Wahlenb. se under hufvudformen. Var. nigrescens And. upptages Ross. arct., Lapponia (Schrenk in litt.): Led. IV p. 286. Na&gon speciallokal kinner jag ej, ehuru formens forekomst hos oss nog ir sannolik. Carex nigra (Bell.) ') Uppriiknas under namn af C. parviflora bland arter, som iro allmtinna vid Ly. Ponoj: Knabe Pf. p. 281; antagligen har dock namnet uppkommit genom tryckfel i st. f. C. pauciflora, se ofvan p. 225. ') Carex holostoma Dre). In monte alpino Hibind adhuc semel lecta est. Anno 1892, impressione hujus operis jam inchoata, primum apud nos certe distinait Kihlman. Lim. Hibini: Enwald & Hollmén!, cfr Kihlm. in Diar. 13, V, 1892. Carex atrata. 291 Carex atrata L. In summa Lapponia (satis freqventer?) obviam; infra 67° 10’ non visa est. In alpinis fq: Spic. il p. 26, vide sub Lapp. ross.; maxima pars Lapp.: Fries, cfr Nym. Consp. p. 776 et vide etiam Led. IV p. 287. Li. in graminosis inferalpinis durioribus per... totam Fin- markiam maritimam usqve ad Varangriam st fq, nec ibi in alpibus: Wahlenb. p. 242, cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 630; Petshenga (!): Fellm. Ind., cfr N. 1 Felim.;-(fq) in reg. subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 92 et Th. Fries Iaktt. p. 198 [Ostfinmarken]; Varangria austr. Angsnas!, Reppenjaschka reg. subalp. — reg. alp. in devexis siccioribus et fissuris rupium p: Arrh. ant., vide etiam Hartm. p. 464. — |L. ent. reg. alp. fq: Lest.; Koltapahta: Malmberg!] Lapp. ross. ad peninsulam Karelsgammen et ostium sinus Kola: Fellm. Ind., cfr, ut etiam de Spic., N. J. Fellm.; mihi modo in insula Kildin (!) et ad piscinam Olenji obvia fuit: N. I. Fellm., (cfr l. c. p. LID); Shelesna! et Seredna prope Kantalaks (!): Mela PI.; Jeretik, pag. Ora: Enw. ann., e Jeretik report. Hollmén!; Kildin copiose, Tsipnavolok, prope pag. Vaidoguba! et Muotkavuona Broth. Wand. p. 10, 11, 14 et 15, spec. etiam e Subovi!; Pod- pachta et Gavrilova: Beket. p. 605, vide infra. I den ligre fjiillregionen... i hela Norge och Finland: And. Cyp. p. 38. Uppg. iir vilseledande, da arten blott férekommer i Lappland. MAhiinda hiirpi grundar sig ,einheimisch in Finnland“: Wied. & W. p. 557, jfr 1. ¢. p. XC och Klinge p. 109. Oriktigheten af Wied & W:s uppg. framhdélls redan Rupr. Anal. p: 154, Ob. Uppriknas af Jul. p. 4, tydligen alldeles oriktigt. — Lapp. ross. Stranden af sjin Imandra: Beket. p. 605; antagligen afses nfgot af fijiillen vid niimda sji, om ej uppgiften afser C. Buxbaumii; mahiinda behifva iifven upp- gifterna frin de ofriga fyndorterna bekriiftas (jfr under C. alpina). Dessa upp- gifter tiro dock sannolika. ‘arex. ustulata Wahlenb. In summa Lapponia rara est. Lapp.: Nym. Consp. p. 775 et 776. Li. ad fluvium Paatsjoki: Fellm. Lapp., cfr Led. IV p. 298, ubi signo! spec. notatur, et Wainio Not. — [L. ent. Kabdavanka: 19 292 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Wahlenb. Fi. Suec. p. 623; reg. alp. p: Lest.; Kilpisjarvi ,,Norska {jallen‘‘: Malmberg!| : Lip. Raddeoi prope Svjatoj-noss: F. Nylander!, cfr N. I. Fellm. l. c. p. XLVIII et Beket. p. 605. Stérsta delen af Lappl. och norra el. dstra Finl.: Fries; Finl.: Nym. Syil. p. 397; alldeles oratt hvad Finland angar. — Li. Ehuru arten forekommer i Ostfinmarken (se t. ex. Blytt p. 1260 etc.) finnes den ej, savidt man nu kiinner, inom den del deraf som riiknas till Finlands naturalhistoriska omrade. [Carex fuliginosa Schk. In regione alpina montium Lapponiae Enontekiensis rarior. Lapp. bor. or.: Fries; in alpium Tornensium convalle Kab- davanka ad Kabdajavr et Tjatsa: Wahlenb. FI. Suec. p. 624 no- mine C. frigida, cfr And. Cyp. p. 27; Lapp. bor.: Nym. Consp. p. 771 nomine ©. fuliginosa * misandra R. Br. L. ent. reg. alp. p: Lest., spec. e Peltsana!; »Kaisapatha >: Backm. & H. p. 236; Tshatsekaise: Montin!; Kilpisjarvi: Malmberg}, vide etiam Hartm. p. 456 et Herb. Mus. Fenn. II p. 126 nomine C. misandra BR. Br. Lapponia (Fellm. et Prytz pl. exs.): Led. IV p. 294, har afseende a L. ent. och ej pi Lapp. ross., se N. I. Fellm. p. XXIII. Ryska lappland (Fellm. Ledeb.): Beket. p. 605 tir derfire tydligen oriktigt, da arten ej forekom- mer i denna del af Archangelska guvernementet. Tilliiggas ma att arten ej om- niimnes i Fellm. Lapp.) Carex rariflora (Wahlenb.) Sim. In tota Lapponia orientali et ad mare glaciale freqventer inveniri indicatur; ceterogvin in Lapponia occidentali rara. Ad oram maris albi saltem usqve ad 65° progreditur. (Extra terri- torium ibidem ad 64° 20° lecta est). Ad litora maris albi et sinus Kola (p) et in paludosis par. Kuolajairvi in Lapp. Kemensi: Spic. I p. 29 et 30, cfr And. Cyp. p. 35 et 36; ad litora maris albi et glacialis, in alpina adscendens: Spic. Il p. 26; Finl.: Nym. Syll. p. 397; Lapp. Carel. ross.: Nym. Consp. p. 775, vide ceterum infra. Kp. (Suma: F. Nylander!, cfr Angstr. p. 51]; Kemi: Kihlm.; Solovetsk: Selin!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Kk. Keret: Brenner!; Fedosersk: Brotherus!; Sonostrow, Knjasha et inter Kouta et Knjisha: Mela PI. Carex rariflora. 293 Lk. |par. Kuolajarvi] inter Kuolajarvi et Vuorijirvi: F. Ny- lander!, cfr supra; Kopsusvanka: Hult Ant. — Li. locis uliginosis maritimis... Finmarkiae p: Wahlenb. p. 242 et 243, ubi describi- tur nomine C. limosa 8 rariflora; (fq): Fellm. Lapp. eodem no- mine; in regione alpina ad K6ngas prope mare glaciale: Wainio Not.; tantum extra territorium nostrum {in alpe Rastekaisa!] et ad sinum varangricum: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp. to- tius Finmarkiae a mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 91, cfr Lund Beretn. p. 43; Ostfinmarken reg. subsilv. et subalpina fq: Th. Fries laktt. p. 198, cfr l. ¢ p. 200 et 201, et Th. Fries Resa p. 62; in Varangria merid. prope Elvenees supra terminum betulae: Norm. p. 315; reg. subalp. litoralis — reg. alp. in pratis humidis fq: Arrh. ant., spec. e Karlbunden!, vide etiam M. Blytt p. 240 ete. — [L. ent. reg. alp. (p), reg. subalp. r: Leest., spec. e Moskana!, vide etiam Hartm. p. 457.] Lapp. ross. Juxta litora marium et in paludosis totius Lapp. Ross. vulgaris, etiam in alpina adscendens: N. I. Fellm. ; spec. in H. M. F. adsunt e Kantalaks!, Umba!, Tshavanga!, Petshengal, Jeretik!, Kola!, Olenji!; e permultis locis enumeratur in Mela PI. Broth. Wand. etc. (etiam in Lp.) Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 297; mellersta och norra Finl. samt stérsta delen af Lappl.: Fries, grundar sig hvad Finland angar sanno- likt pa Nylanders uppgift. Da denna emellertid ej blifvit bestyrkt pA senare tid, antager jag att den mdjligen grandar sig pa analogi-slut och dr oriktig. — Lapp. fenn. Da jag ej sag arten och Wainio Not. blott upptager densamma for Li., har jag hiinfért Fellmans uppg. uteslutande till denna provins; freqven- sen kan endast anses giilla Ishafvets kust. C. stygia Fr. Norra el. dstra Lappl.: Fries; ,in paludosis Finmarkiae, etiam e Rossia arctica copiosa adest in Museo Petrop. ex Nylander in litt.“: Fries p 234, jfr And. Cyp. p. 36. — [L. ent. Kaaresu’anto: And. Cyp. p. 36, men arten upptages af Hartm. p. 457 endast for Finmarken.] — Lapp. ross. se ofvan och jir N. I. Fellm. p. 74, som utforligt redogér hirfér. N. I. Fellm. sager f. &. att formen dr honom alldeles okiind frin Lapp. ross. Ait F. Nylanders exemplar i Fries herb. af C. stygia frin Hibinii tillhér C. pudla framhilles af Th. Fries Taktt. p. 200, jfr N. I. Fellm. 1. ec. Exemplar i Fischers herbarium hira deremot till C. limosa en]. Treviranus i Mosc. Bull. 1863 N:o 2 p. 542. ‘ , hs r. Carex limosa L. In maxima parte Fenniae et Lapponiae freqventer — satis freqventer et interdum copiose obviam, in nonnullis plagis wt in 294 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. media parte Fenniae orientalis freqventissime nascitur, in aliis praecipue ad meridiem versus freqventia minuitur, ut in Alandia rarius inveniatur. In Lapponia maxime septentrionali distri- butio omnino incerta esse videtur. Kalm; in paludibus cum praecedente /C. zrrigua/: Spic. Il p: 26; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Scandina- viam usqve ad alpes: And. Cyp. p. 37, cfr Nym. Consp. p. 775 et vide etiam Led. IV p. 307. Al. st r: Bergstr.; Finstrém, Basté, Fégl6, Grip6: Bergstr- Beskr.; Finstrém Bergé: Selan!; Geta: Hult ann.; Hammarland! ad praed. sacerdotis, Eckeré Boéle, Finstrom Godby: Arrh. & K.; Geta Grastrisk, Sund Tjurnistriisk: Bergroth; Geta Broktrask: Ch. E. Boldt. — Ab. (r): Zett. & Br; cirea Aboam p: Arrh.; Pargas st r—p: Arrh. Ann.; circa opp. Nystad st fq: Hollm.; Sagu: Nikl.!; fq: Sand.!, A. Nyl, Sel. et Printz; st r: Ch. E. Boldt. — Nyl. (p): His. et W. Nyl.; Esbo Sék6 duobus locis, st r [in vicinitate urbis Helsingfors etc.| esse videtur: Kihlm. ann.; fq: Sel. O. Nyl. — Ka. Lavansaari: Brenn.!: st r: Blom; st fq—fq: Lindén; in interiore parte p: |. c. in praef. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 416]. Sat. (st fq): Malmgr.; fq et cop.: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th.; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd.; st fq: Wainio Tavi’ or! °*—"Sia. p2 Hult, "Kk fq: Fl ‘Kar’; p—st fq: Hjelt..— Kol. fq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; p: Laur. — Tb. st fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fqq: Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fqq in paludibus prae- sertim subsphagnosis vel sphagnosis, profundis, aqvosis, copiose saepeqve fere totam vegetationem graminosam formans, in Reg. oce. fqq: Norrl. On. | Om. fq: Hellstr. — Ok. fq: Wainio Kasv.; st fq: Must. — Kp. fq: Wainio Kasv. Ob. [st fq: O. R. Fries p. 167]; fq—st fq et saepe copiose praecipue in sphagnetis, sed etiam in paludibus et aliis locis pa- ludosis per totum territorium: Hjelt & H., vide etiam Jul. p. 4. — Kuus. fq: Wainio Kasv.; fqq: Sahlb. Fort. — Ik. fq: Wainio Kasv.; Knjisha: F. Nylander!; Sonostrow: Mela PI.; in parte in- feriore [Lapponiae Rossicae] rarior, ultra pagum Kantalaks nullibi vidi: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XXXIX. Carex limosa. 295 Lapp. fenn. tq—st fq et saepe copiose: Hjelt & H., vide sub Ob.; in turfosis apertis, sphagnetis, ripisqve sphagnetosis flu- viorum fq: Blom Bidr.; in paludibus fluctuantibus limosis per par- tem silvaticam et subsilvaticam omnium Lapp. vulgaris: Wahlenb. p. 242 et 243; in paludibus limosis ubiqve: Fellm. Lapp.; praeser- tim in paludibus in Kuolajarvi, verisimiliter fq, et fq ad Lokka et Mutenia et abundanter ad Kairala et suis locis verisimiliter etiam alibi in Sodankyla et Kemijiirvi, Inari ad Kultala et Kyr6 in re- gione coniferarum mixtarum: Wainio Not.; st fq in reg. silvatica : Hult Ant.; in agris inarensibus reg. subsilvaticae Verkkojarvi (F. Silén!), Tirro, Toivoniemi, Vayla, Pakananjoki, nec non in reg. subalpina utsjokensi circa Mandojayri: Kihlm. Ant., spec. e Mie- litschokka!; vide ceterum infra. — [L. ent. reg. subalp. et silv. iq: Leest., cfr Norrl. Lappm. p. 260.] Lim. Shelesna: Mela herb.; Kantalaks, Jokostrow, Porjeguba: Mela Pl.; Lujavr plur. locis, Umpjavr!: Kihlm. — Iv. Kuusreka : Mela Pl.; in multis locis: Kihlm.! — Lp. Ponoj: Enwald & Knabe! — [.m. multis locis: Kihlm., vide ceterum infra. Det synes framgai af det ofvanstiende att denna arts férekomst 1 hig grad beror af lokala omstiindigheter, hvarfére jag ej heller ansett mig hafva skal att direkt betvifla nigon uppg., om den iifven anger ett helt olika férhallande tin det som rader i de niirmaste granntrakterna. — Nyl. [Hogland] ,,Moore“ _Sehrenk p. 156; Brenn. p. 37 betviflar mdjligen onédigtvis uppgiften. — Li. Ehuru arten af M. Blytt uppgifves for Ostfinmarken, rattas denna uppgift af Blytt p. 1259. Det synes sfledes sannolikt att arten ej gfr synnerligen niira ku- sten, derifran ingen uppgift foreligger. — Lapp. ross. fqq: Fellm. Ind., men hans C. limosa innefattar ifven C. rariflora och C. irrigua, jfr redan N. I. Fellm., hvarfére jag varit tvungen att utesluta uppgiften sisom stridande emot N. I. Fellmans nyare uppg.; emellertid uppgifves utbredningen alltfér in- skriinkt i den sistniimda (jfr iifven under Lapp. fenn.). Att denna uppg. ute- slutande afser Kk. framgir af dess lydelse. Framhallas mA att Ruprecht ej upptager arten i Fl. Samoj. I Sat. har jag sett arten ej siillan férekomma med endast hanaxet, i det alla honax felslagit. Frain Kuus. uppgifver Sahlb. Fort. att den vid Nuo- rusenlampi férekommer med langre slidor och en dylik form har jag itifven sett iLk., t. ex. Kittilii Aakenustunturi!, Kolari ,ad conflaviam Yllisjoki et Muo- nionjoki !“ Carex laxa Wahlenb. In Lapponia Enontekiensi majore freqventia inveniri indi- catur; ceteroqvin in Lapponia maxime occidentali et Fennia 296 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. maxime septentr.-occidentali rarissime occurrere videtur. Ad me- yidiem versus adhuc vix infra 67° lecta est. In ripis turfosis lacuum circa Enontekidinen Lapp. Tornen- sis: Wahlenb. in Sv. V. Ak. H. 1803 p. 156, ubi describitur, cir And. Cyp. p. 86 et 37; Lappon.: Nym. Consp. p. 775; Fenn. bor. oce. (Ostrob. bor.): Nym. Suppl. p. 323. 0 b. Rovaniemi inter Tolonen et Tepojirvi in abiegno turfoso subpaludoso: Hjelt & H:! Lk. r Kolari Koskenniemi sat cop. in sphagneto subturfoso, circa Jokijalka nonnullis locis: Hjelt & H., cfr 1. c. p. 43, spec. e Jokijalka prope Yllasjoki!; Muonio: Malmberg! — [L. ent. rr in ripis lacuum turfosis, a me non nisi ad Kaunavaara haud procul a templo Enontekiensi freqventer lecta: Wahlenb. p. 237; in ripis... Lapp. Tornensis subsilvaticae ad Enontekidinen et Kaaresu’anto copiose: Wahlenb. Fl. Suec. p. 624, cfr lc. p. XVIII et Fellm. Lapp.; reg. subalp. et silv. (fq): Leest.; interdum in reg. subsilv.: Norrl. Lappm. p. 260; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius!; (r) Wittanki, Jukkasjarvi: Backm. & H. p. 233.] Norra Lappland, mellersta och. norra Finland: Fries; att arten upp- gifves {Sr mellersta Finland beror mijligen pa ett tryckfel; den tir sasom synes kiind endast fran nordligaste delen. — Lapp. ross. Lappland (Fellm.): Beket p. 605. Fellmans uppgifter afse alldeles icke Ryska lappmarken, der arten, sa vidt man nu vet, icke fir funnen, jfr N. I. Fellm. p. XXIII. Carex irrigua (Wahlenb.) Sm. In Lapponia, praecipue litore orientali maris glacialis ex- cepto, ut etiam in Fennia septentrionali et media plerumque freqven- ter obviam; ad meridiem versus freqventia sensim minuitur, ut in Fennia maxime australi passim et in nonnullis plagis rarius tantum legatur. In paludosis usqve a regiones alpinas: Spic. II p. 26; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; ut C. limosa, sed in plagis frigidiori- bus et in paludibus minus limosis sat cop., in Lapponia ieqven: tior qvam C. limosa: And. Cyp. p. 37; Fenn.: Nym. Consp. p. 775, vide etiam Led. IV p. 307. Al. st r [Féglé] Degerby: Bergstr. Beskr.; Geta (!) Ostergeta, Dané et in montibus par. Geta [Broktrisk: Ch. E. Boldt]: Hult ann.; Finstrom Godby: Arrh. & K.; Lemland Rédhamn: Laur. Fort.!; Sund in stagno Tjurnis: Bergroth. — Ab. in vicinitate ur- Carex irrigua. 297 bis Abo p: Arrh.; in vicinitate opp. Nystad p: Hollm.; Pargas p: Arrh. Ann.; Uskela (fq): Nikl.!; (fq): Sand.!, A. Nyl. et Printz; p: Sel.; st r: Ch. E. Boldt; Zett. & Br. omittunt. — Nyl. p: His. et W. Nyl.; Esbo st fq (saltem), multo freqventior qvam C. limosa, Hel- singfors etiam freqventior qvam C. lémosa: Kihlm. ann.; st fq: Sel. O. Nyl.; Hogland p: E. Nyl. Ber.; [Hogland] (r), Tytirsaari!: Brenn. — Ka. p: Blom; p—st r: Lindén. — Ik. p: Malmb.; |p fre- qventior in Isthmo, Lachta, Parkala, Levaschowo, Bjeloostrow: Meinsh. p. 416]. . Sat. st fq: Malmer. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq: Asp. & Th. — Sa. st fq: Hult. — Kl. (fqq): Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — IKKol. st r, in reg. aren. non observata: Elfv. Oa. st fq: Malmegr.; fq: Laur. — Tb. st fq — fq: Broth.; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. (p): Eur. & H.; fg: Wainio Kasv. — Kon. fq in pratis subhumidis interdum cop.: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. fq: Wainio Kasv.; st fq: Must. -- KXp. fq: Wainio Kasyv. Ob. [fg: O. R. Fries p. 167]; (st fq) et in paludibus nonnun- qvam satis cop. per totum territorium: Hjelt & H. — Kuus. fq: Wainio Kasvy. — Kk. fq: Wainio Kasy. Lapp. fenn. (st fq): Hjelt & H., vide sub Ob.; in pratis pa- ludosis, turfosisqve apertis vel piniferis vel sphagnetis fq: Blom Bidr.; in aqvosis irrigatis per partem silvaticam et subalpinam om- nium Lapp. vulgatissime, ut etiam in alpinis et inferalpinis p: Wahlenb. p. 242 et 243, ubi describitur nomine C. limosa y ir- rigata; fq: Fellm. Lapp. eodem nomine; fq in Kuolajarvi, Kemi- jarvi, Sodankyla, Inari, et ad Paatsjoki usqve ad mare glaciale: Wainio Not.; fq in reg. silvatica, st fq in reg. subalpina, etiam supra terminum silvae in Nattastunturit et Saariselka: Hult Ant.; in sphagnetis aqvosis et paludibus usqve ad terminum betulae sal- tem fq, [Rastekaisa h. 415]: Kihlm. Ant.; Utsjoki fq: Sel. kat. fq in reg. subsilv. et subalpina totius Finmarkiae: Lund p. 91 et Th. Fries laktt. p. 198 [Ostfinmarken]; Varangria austr. in betuletis humidis reg. subalpinae: Arrh. ant. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Lzest., efr Norrl. Lappm. p. 260.| Acta Societatis pro Fauna et Flora Iennica, V, n. 1. bo To or Lapp. ross. in paludosis totius Lapponiae rossicae, ex- ceptis partibus maxime orientalibus fq: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 606; Jokonga: F. Nylander!; Kuusreka, Tetrina, Tshapoma, Pja- litsa, Ponoj et in locis magis ad occidentem versus: Mela Pl; Tsipnavolok: Broth. Wand. p. 12; inter Jenjavr et Nisnjavr: Broth. Reseb. Férekommer ganska ofta med honblommor i hanaxets topp. Frain 9k. Paltamo: Lackstrém! finnes en form med ]jusbruna axfjiill. — Se iifven Spic. II p. 26. Carex livida (Wahlenb.) Willd. ') In Lapponia enontekiensi, ut videtur, passim obviam, cetero- qvin rara, sed qvuamqvam rarissime saltem usqve ad 61° 35’ ad meridiem versus invenitur, ut etiam extra territorium prope fines australes. (Hab. in paludibus ad fontes silvestres Lapponiae enonteki- ensis: Wahlenb. in Sv. Vet. Ak. H. 1803 p. 162, ubi describitur nomine CU. limosa 0 livida|; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Ostrobottnia (F. Nylander in litt.) ete: Led. IV p. 292; Lapp.: Nym. Consp. p. 775; Fenn. occ. bor. (Kuusamo), or. (Carel. ladog., oneg.): Nym. Suppl. p. 328. [Ik. prope Petersburg ad Lachta: Meinshausen in Bot. Cen- tralblatt XXX (1887) p. 52—56.] Sat. rr Tyrvaai Isojarvi (vide infra) et Kyré Haukijarvi!: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 126. — K1. Ruskiala: Simming}, efr Herb. Mus. Fenn. [I p. 126. Oa. (p) in paludosis udis Jurva!, Qvarken!, Jalasjarvi: Malmgr., efr 1. c p. 7; Qvarken Replot Bovikstrask: Broth. litt. — Tb. [Pihlajavesi] inter Iso-Kémi et Koivumaki in palude udo interdum cop.: Norrl. n. v. Tav. p. 424! — Kon. r in paludibus aqvosis limosis ad Selki! et Unitza!: Norrl. On., cfr Not. XII p. 458 et vide Giinth. p. 56. Om. (p) Perho!, Gamla Karleby, Lehtaja: Hellstr., cfr Medd. Lip; :99. 1) Carex imandrensis Kihlm., verosimiliter proles hybrida C. lividae et ©. limosae unico loco ad lac. Umpjavr in Lim. parce lecta est; formis inter- mediis ad C. limosam, in proxima vicinitate crescentem, recedere videtur: Kihlm.; vide Diar. 4, IV, 1891. Carex livida. 299 Kuus. prope Aakso|n|jarvi: Sahlb. Fort.!, cfr Wainio Kasv. — Kk. Sonostrow: Mela Pl. et herb. Lapp. fenn. rr Kittila prope Aakenustunturi in palude: Hjelt «& H.!; in paludibus limosis et juxta scaturigines per partem silva- ticam totam Lapp. suecicarum usqve ad Enontekiainen p (fq): Wahlenb. p. 236 et 237; (p): Fellm. Lapp.; in sphagnetis aqvosis reg. subsilvaticae ad Kaamasjoki (F. Silén!), Tirro!, Vayla!, proba- biliter qvoqve alibi, plerumqve Ustilagine Caricis graviter infectam vidimus: Kihlm. Ant.; [Varangria sin. Maskfjord prope Nyborg: Arrh. ant.! — L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest., cfr Martins p. 185; Hetta et Kaaresu’anto: Malmberg!, cfr Norrl. Lappm. p. 261.| Lapp. ross. ad flumen Tuloma: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., qvi ipse non vidit, (1. c. p. XXII et XLI) et Beket. p. 605; Kanta- laks: Sahlberg! et Malmberg!, cfr Diar. 5, XI, 1870 et Bot. Centr. XXX p. 55; Jokostrow et Seredna prope Kantalaks: Mela herb. etiam ad Porjeguba: Mela Pl.; Ponoj: Enwald & Knabe!, cfr Knabe Pfl. p. 281; Ora!, Jeretik!, Ponoj et Jokonga cop. in omnibus lo- cis: Enw. ann.; Voroninsk: Kihlm! Det uppgifves att arten iinnu ej blifvit funnen i Finland: And. Cyp. p. 35. — I afseende 4 uppg. fran Sat. miirkes att exemplaren fran Tyrviiii (61° 20°) mihiinda iinnu behdfva granskas. —- Kuus. Tuvajiirvi: Bot. Byt.; osikert, kan- ske afses Tavajiirvi, men 1 hvarje fall behdfves vidare undersdkning. — Lapp. fenn. Arten upptages ej i Wainio Not., ehuru det antages att den bir fire- komma. Fellmans freqvens torde saledes riittast afse L. ent. [Hybriden C. livida x panicea omniimnes sisom tagen ,in der niichsten Umgebung von St. Petersburg unfern des Meerbusenstrandes* siledes niira Fin- lands griinser af Meinshausen i Bot. Centralblatt XXX (1887) p. 53.] Carex panicea L. In Fennia austro-occidentali freqventer crescit; etiam in aliis plagis magna freqventia inveniri indicatur, sed cum C. spar- siflora commixtam esse suspicor, qvare distributio non certa sit; saltem in nonnullis plagis ad circ. 63° passim occurrere videtur et qvuamqvam rara ad 67° 45’ fere et extra territorium ulterius ad septentrionem versus lecta est. Kalm; in paludibus et pratis humidis usqve ad Lapponiae fines australes, (nullibi vero juxta mare album et in Lapp. Ross. visa): Spic. Il p. 26 et 27; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries: Seand. s. 1: Nym. Consp. p. 775. 300 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. (faq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr.; in pratis udis fq: Tengstr.! — Ab. fq: Zett. & Br. et Arrh. Ann.; Uskela fq: Nikl.!; fq: Sand., A. Nyl. et Printz; p: Sel. — Nyl. fq: His. et W. Nyl.; st fy: Sel. O. Nyl.; Tytirsaari: Brenn-!; f. gynobasis r: His. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber.!, cfr Brenn.; r Antrea Likola forsitan eum C. sparsiflora confusa: Lindén. — Ik. (p): Malmb.; {fq: Meinsh. p. 415], vide etiam infra. Sat. p, interdum ex. gr. Karkku ad Karppalinjoki et Birk- kala circa Nokia cop.: Hjelt! — Ta. fq: Leop., Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; non mihi obviam: Wainio Tav. or. p. 39. — Sa. Vill- manstrand Parkkarila: Sel. ann.!; Hult non comm. — KL. (st fq): FI. Kar.*); non vidi: Hjelt. — Kol. Elfv. non comm. Oa. p: Laur. — Tb. non vidi: Broth. — Sb. r: Mela; Kuo- pio: Mela herb.; Nilsia: E. Nylander! — Kb. Vartsila (A. H. Pe- tander): Kihlm. Beob. p. XXVIII; [Liperi] (p) Nenasenmaki!: Eur. & H.: p: Wainio Kasv.; [lomantsi: W. Nylander! nomine var. sub- livida. — YXon. in paludibus pratisqve humidis plur. loc. fq: Norrl. On., cfr Giinth. p. 56. Om. p: Hellstr.!) — Ok ne p qvidem: Wainio Kasv. — Kp. ne p qvidem: Wainio Kasy. Ob. [non invenitur: O. R. Fries p. 167]. — Kuus. usqve ad Mantytunturiin parte septentrionali: Wainio Kasy.! -- Kk. vide infra. Lapp. fenn. rr Kittila Kukasjoki prope Kukasjarvi in palude subturfoso, viva colore magis obscure viridi a typo recedit, ad hanc speciem tamen pertinere determinavit Kihlm.: Hjelt & HJ, vide ceterum infra. — [L. ent. Kaaresu’anto: L. L. Lestadius!; Enontekiainen: Montin!, vide etiam Martins p. 185 et infra.| Lapp. ross. Kantalaks et Porjeguba: Mela Pl. vide ce- terum infra. Pa fuktiga stallen iinda till nordligaste Lapplands fjillregion: And. Cyp. p- 33 och 34, dr ej riktigi, se under Lapp. fenn. — Nyl. Hogland: Schrenk p- 151 och 156; Brenn. p. 37 betviflar mahiinda utan tillriickligt skiil uppgiften. — Ik. Malmbergs exemplar hir till C. sparsiflora. — S at. och Oa. st fq: Malmgr-.; exemplaren hira delvis till C. sparsiflora. — Ta. p: Bonsd.; exemplaret hir till C. sparsifiora. — Sa. Valkiala fq: Hult Fort., freqvensen f6refaller misstinklig. — Kl. Uppg. i Fl. Kar. hinftr sig mijligen till andra delar af Karelen; i hvarje hindelse ir freqvensen alltfér hig och antagligen ingir C. sparsiflora Vide infra. Carex panicea. 301 Backm. upptager visserligen p, men C. sparsiflora, som dock tir temligen allmiin, upptages ej alls. K. i Herb. Mus. Fenn. p. 13 torde afse antingen exemplar frin Ristijarvi: Chydenius! eller Kide: Brander!, men hvartdera till- hir C. sparsiflora. — Qa. se under Sat.; iifven Lauréns uppg. behdfver mia- hiinda bekriiftas. —- Om. miahiinda behifver iifven Hellstréms uppg. bekriiftas. — Ob. Upptages af Jul. i V. Ak. H. p. 176: troligtvis afses C. sparsiflora. — Kk. Uppg. i Wainio Kasy. har jag ej] ansett mig béra fora till denna provins. Lapp. fenn. ,ubiqve vulgatissime tam in alpibus ac extra et infra alpes a locis uliginosis sterilibus*: Wahlenb. p. 236; ,ubiqve fq*: Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 291; [Sodankylii] ,in campis vel pratis graminosis silvisqve frondosis p—st fq‘: Blom Bidr., jfr Kihlm. Beob. p. XVII, XVIII och XIX, der upp- gifterna likval delvis anféras med fragetecken; ,almindelig i Fyrre- og Birke- Regionen over hele Finmarken*: Lund p. 90;“ m. alm. til Ostfinm.“: M. Blytt p- 234 et 225, jfr ifven Suomen Kasvio p. 171 och 172. — [L ent. var. tumi- dula ,ad Maunu“: L. L. Lest. p. 283, der den bdeskrifves, jfr Laest., And. Cyp. p- 33 o. 34 och se dfven Led. IV p. 292.] Oaktadt alla dessa samstiimmiga uppg. betviflar jag higeligen, att arten forekommer i nordliga delarne af Lapp- land — redan F. Nyl. sade angiende C. sparsiflora ,synonymon [C. panicea| Florae Lapp. hue [ad C. sparsifloram] pertinere vix dubium mihi videtur“: Spice. II p. 27 — utan tror jag att alla dessa uppg. bira i hufvudsak hanforas till C. sparsiflora. Att Lunds bestiimningar iiro oriktiga frambhalles siirskildt af Th. Fries p. 201, jfr Blytt p. 1259; Fellm. Atskilde ej alls bada arterna och Wah- lenb. endast delvis. Fir min del sig jag ingen typisk C. panicea i Lappland, utan endast en afvikande form, som dessutom férekom blott pa ett enda stiille. Wainio Not. upptager C. sparsiflora sisom allm. fran niistan alla stillen han be- sikt i Lappm., men ingen C. panicea; lika litet finnes utom de nyss anfirda 1 H. M. F. nigot exemplar frin de nordliga trakterna, som kunde hiinforas till den sistniimda. Anmiirkas bir ifven att, ehuru Backm. & H. p. 234 o. 235 upptaga C. panicea sisom allm. och C. sparsiflora sisom spridd, sa siiger dock en senare forf. C. Melander (Bot. Not. 1883 p. 161) att C. sparsiflora iir ,fullt ut lika allmiin som C. panicea ja t. o. m. allmiinnare“, hvilket redan giiller sidra delen af Vesterbotten. Uppg. fran L. i Herb. Mus. Fenn. p. 13 torde hiin- fora sig till ett exemplar frin Inari: E. Nylander & M. Gadd!, men detta tillhir C. sparsiflora. I afseende i Bloms uppgift miirkes att C. sparsiflora upptages med alltfér lag freqvensgrad och att Bloms exemplar, inlemnadt under namnet C. panicea, torde tillhéra C. sparsiflora; dock synes det icke osannolikt att C. panicea firekommer i Sodankyli. Lapp. ross. fq: Fellm. Ind., jfr Led. IV p. 292; ,in paludosis Lapp. Ross. occidentalis juxta oppidum Kola et abhinc meridiem versus rarior™: N. I. Fellm., jfr 1. c. p. XXXVIII, XLVII och LI, Suomen Kasvio p. 171 och 172 ifvensom Beket. p. 605; vid sjjn Imandra, Maaselg: Beket. 1. c. i dfvers. N. I. Fellmans exemplar i Pl. arct. N:o 270 friin Kola tir nog daligt, men torde dock tillhtra C. sparsiflora och hela uppg. afse denna, se under Lapp. fenn. Detta exemplar anfires under C. panicea i Nym. Consp. p. 770. 302 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Carex panicea var. sublivida Hartm. Certa tantum ex unico loco Kareliae orientalis videtur. Kon. ad pag. Selki in palude aqvosa, limosa: Norrl. On1!, cfr Trautv. Incr. p. 824, Herb. Mus. Fenn. Il p. 126 et Nym. Suppl. p. 322. Upptages i Herb. Mns. Fenn. p. BB och Suomen Kasvio p. 172 fran Kb., men exemplaret fran Ilomantsi fdres numera till hufvudarten. — Angaende en form frin Lk., som nigot piminner om denna, se under hufvudarten. Carex sparsiflora (Wahlenb.) Steud. In Lapponia et Fennia septentrionale et media freqventer (— satis freqventer) obviam, ad meridiem versus freqventia mi- nuitur, ut in parte maxime austro-occidentali rara (— raris- sima) sit. In pratis elevatis par. Kuusamo et Lapp. Rossicae: Spic. I p. 29; in pratis silvaticis et alpinis a Fennia australi ad Lapp. arcticam: Spic. II p. 27; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 775, vide etiam And. Cyp. p. 34, Led. IV p. 291 et infra. Al. Hammarland (H. Lindberg): Sel. ann. — Ab. Abo Hir- vensalo: Arrh.; in Pargas nunqvam observata: Arrh. Ann,; Us- kela (fq): Nikl.!; [Vihti] (st fq): Printz, cfr W. Nyl. — Nyl. Sjun- dea ad Myrans (Nerv.!): His.; ad urbem (A. Helander): W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; Askola Presthacka: Sel. ann.; p: Sel. O. Nyl. — Ka. Virolahti san Koivuniemi: Blom; iain! non comm. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 415]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p: Leop. st fq: Asp. & Th. p: Norrl. s. 6. Tav.; Luhanka Kesiiin in abiegno turfoso: Wai- nio Tav. or., cfr l. c. p. 39; Bonsd. omittit. — Sa. (fqq): Hult; st fq: Hult Fort. — Kl. st fq: Fl. Kar; st fq saltem in Palkjarvi: Hjelt. — Kol. ad Nikola st fq in silvis, ceterum ad Mjatusova et Porog vidi: Elfv. Oa. st fq: Malmgr.; (tantum) in Alavus lecta: Laur! — Tb. st fq: Broth. — Sb. fg: Enw.; (fqq): Mela. — Kb. st fg: Wainio Kasv. Kon. st fq — fq: Norrl. On. Om. Teerijirvi, Ofvervetil, Gamla Karleby Yxpila: Hellstr. — Ok. fq—st fg: Wainio Kasv. p: Must. — Kp. fq—st fq: Wai- nio Kasy. Carex sparsiflora. 303 Ob. fy: Brenn. & N., vide etiam W. Nyl. Till. p. 304; li ete. fq: Hjelt; [st fq: O. R. Fries p. 167]; fq (— fqq) per totum terri- torium et in campis interdum satis cop.: Hjelt & H. — Kuus. fq (— st fq): Wainio Kasv. — Kk. fq (—st fq): Wainio Kasy. Lapp. fenn. fq —fqq per totum territorium: Hjelt & H., vide sub Ob.; in campis graminosis siccioribus (p): Blom Bidr.; ubiqve vulgatissime tum in alpibus ac extra et infra alpes, « /C. panicea/ locis uliginosis paludosis sterilibus, 8 /C. sparsiflora] \o- cis siccioribus fertilioribus et suboccultis: Wahlenb. p. 236: ubiqve fq: Fellm. Lapp. nomine C. panicea; fq in Kuolajiarvi, Kemijarvi, Sodankyla, Inari, et ad Paatsjoki usqve ad mare glaciale: Wainio Not.; Pallastunturit fqq usqve ad reg. alpinam: Hjelt; fq usqve ad cacumina montium alpinorum: Hult Ant.; usqve ad suprema ca- cumina territorii fq, sed in campis aridis et lapidosis alpium om- nino digitalis modo, spiculis femineis minutis, vanis vel nullis, [Rastekaisa S. O. 730]: Kihlm. Ant.; (haud infreqvens) in reg. sub- sily. usqve ad Fellesdistrikterne: Lund p. 90; Ostfinmarken reg. subsilv. et subalp. fq: Th. Fries laktt. p. 198, vide etiam M. Blytt p. 233 et 234 etc. -— [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Leest.| Lapp. ross. fq: Fellm. Ind. nomine C. panicea; iisdem cum priori locis [in paludosis Lapp. ross. occidentalis juxta oppi- dum Kola et abhinc meridiem versus] («»): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq: Arrh., vide etiam Prim. p. 73. — Ab. («r»): Zett. & Br; Lemo inter Lieranta et Bukkila: Hjelt; circa Aboam st fq —fq: Arrh.; Pargas fq: Arrh. Ann.; Merimasku: Karsten!; Uskela p: Nikl.!; Bromarf et Finby fq. Sand.; (p): Sel; st fq: Ch. E. Boldt; Vihti p: Printz, cfr W. Nyl. p. 205. — Nyl. (fq): His! et W. Nyl.; Borgé p, Hogland!: Szel. O. Nyl., cfr Brenn. — [Ik. p in tota Ingria: Meinsh. p. 412.] Sat. Kauttua, Norrmark: Malmgr.; Eura: Simming!; p Tyr- vid in vicinitate deversorii Isojirvi cop. usqve ad fines par. Karkku et inter Vehmainen et Hyrkki, Karkku in insula Pirunvuori duo- bus locis (st cop.), Kivrala, ,,;karva sandgropen‘‘, Hoikka et par- cissime ad Kulju, Vesilahti Kurala, birkkala p, cop. circa Nokia!: Hjelt. — Ta. Saaksmaki Limokorpi: Kihlm. herb.; rr |Asikkala| Viitaila in coryleto (Strémborg): Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Asik- kala leg. Nikl.! Oa. r Petalaks prope Strémsbiick: Laur.!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 126; Vasa ,,Barget‘S inter oppidum novum et vetustum: Laur. in litt. 310 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Stirsta delen af Finl.: Fries; tydligen oriitt. — Sat. Kyré: Asp; ganska troligt, men behifyer dock kanske bekriiftas. Carex montana L. Vix certa nisi ex Alandia, ubi rarissima est. Kalm; Fenn. austr. oce.: Fries; Aland.: Nym. Consp. p. 773 Al. [Hammarland] Skarpnaté: Tengstr.!, cfr Bergstr. p. 152. In collibus nemorosis cum praecedente [C. pilulifera] rarius ex. gr. Hel- singforsiae“: Spic. II p. 29, jfr And. Cyp. p. 29 0. 30, W. Nyl., Rupr. Diatr. p. 23 och Led. IV p. 302; uppg. har ej blifvit bekriiftad och det miste isynnerhet betraktas sisom osiikert, huruvida arten numera forekommer i Helsingfors trakten, hvars flora undergitt stora frindringar genom kulturens ingripande. — Nyl. se ofvan. — Sat. Kyré: Asp; antagligen oriitt. — Ob. Uppriiknas af Jul. p. 4; siikert oriitt. Carex ericetorum Poll. In arenosis Fenniae passim copiose occurrit. In nonnullis plagis omnino desideratur, in aliis autem satis freqventer aut freqventer invenitur. Ad septentrionem versus usqve ad 68° 25’ adnotata est. In siccis arenosis etc. usqve in summas alpes: 5Spic. II p. 29; maxima pars Fenn., var. membranacea Lapp. media et (bor.) or.: Fries; Lapponia (Schrenk et F. Nylander), Ostrobottnia (fF. Nylan- der): Led. IV p. 303; Fenn.: Nym. Consp. p. 773. Al. («fqq>): Bergstr, vide infra; [Sund] (fq): Prim. p. 73. — Ab. circa urbem Abo plur. loc.: G. J. Arrh.; Abo Artukais: Gadol.; Sagu Sand6é (Elfving), in Pargas non oa Arrh. FL; Uskela p: Nikl.!; [Pojo] fq: A. Nyl; Pojo ad viam magnam, Ekenés malm: His; Lojo rr tantum ad Gustafsberg: R. & Ch. E. Boldt; Vihti st fq: ace — Nyl. Orimattila (!) ad Amminiayra et Ténné: Sel. O, Nyl. -- Ka. r St Andreae Hatula, Liikola et Oravankyt6!, Rai- sila Sirlaks: Lindén. — Ik. fq: Malmb., spec. e Muola!; |fqq: Meinsh. p. 411]. Sat. Loimaa (E. Rénnbiack!): Malmgr.; Huittinen: Lyd.; Kyro in arenoso ,Kyré mo! plur. loc., Birkkala in vicinitate opp. Tam- merfors! praecipue in jugo arenoso: Hjelt. — Ta. Messuby ad orientem versus a Tammerfors cop., Lempéila Lembois: Hjelt; fq: Leop.; Siiiksmaiki et Hattula fq: Kihlm.; st fq: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav., Asikkala (minus fq): Nikl!; fq: Bonsd.!; Sysma& ad Tepo Carex ericetorum. 311 et praediolum Hietamaki in pag. Nuoramois (Blom!): Unon. — Sa. Lappvesi inter Pulsa et Villmanstrand: Svel. ann.; | Ruokolaks| st r [Utula, Rasila!, Immala|: Hult; Punkaharju: W. Nylander!; Mikkeli: Mela herb. — K1. p fq: Fl. Kar.; Parikkala Argusjarvi: M. & J. Sahlberg!; Parikkala Kangaskyla: T. Hannikainen!; Jaak- kima, Suistamo: Hjelt. — Kol. p—st fq in regg. coll. et arena- ria: Elfv., spec. e Gorki! Oa. Kuortane inter Kuhajarvi et templum plur. loc. ad viam publicam: Hjelt! — Tb. nondum adn. - Sb. rr: Mela; Maaninka prope deversorium Hamela: Mela herb.; lisalmi r Ahmonjarvi: M. & J. Sahlb. — Kb. Eno ad Niska: Wainio Kasv.; Liperi: Euro- peus! — Kon. r Selki!, Kivatsh (Simming!): Norrl. On., (vide etiam Giinth. p. 56). Om. r Siriisniemi ad Neittaévié in ericetis: Must. — Ok. Sot- kamo Kirkonkyla: Wainio Kasv.!; Hyrynsalmi in vicinitate templi ad viam publicam: Wainio ann.! — Ky. Sekeha: Sahlb. Bidr.:; r Uhtua in ericeto circ. 10 km ad septentrionem versus a pago: Wainio Kasv.!; Solovetsk: Beket. p. 606. Ob. Pudasjarvi in jugis partis superioris: W. Nyl. Till. p. 304, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 19; Pudasjarvi: Mela Pl., sed ambae adnotationes verisimiliter ad Kuus. spectant. — Kuus. in vicini- tate templi (!): Sahlb. Fort., cfr Wainio Kasv.; Jokijarvi ad viam publicam et ad viam publicam ad septentrionem versus a Kuusamo (!) cop. et haud raro: Wainio ann., cfr Wainio Not.; Pudasjarvi inter Vaatajié et Naamanka (Broth. & F. v. Wright): Broth. litt.; ad eundem locum spectat prope Naamankajarvi: Broth. Ber. 1883; inter Inke et Vattula fq ad viam publicam: Mela Pl., vide etiam sub Ob. — Kk. nondum adn. Lk. r in pinetis, Kolari ad Akasjoki sub monte Kuivasvaara! aliqvot locis et circa Kuoppa satis copiose: Hjelt & H.; [Sodankyla in vicinitate templi] in pinetis arenosis, ericetis campisqve sic- cioribus (fq): Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XX et Wainio Not., spec. e Sodankyla Kitinen!; Kuolajarvi ex Onkamo meridiem ver- sus fq in sabuletis, Sodankyla Martti fq in campis graminosis sabule- lisqve, etiam ad pag. Sodankyla, in jugo Suoloselkaé: Wainio Not.: Sodankyla Aska, ad templum, Kaareskoski, fq inter Matarakoski et Peuraniemi: Kihlm.; plur. locis ad Tankajoki: Hult Ant. — Li. inter jugum Suoloselk& et Términen (68° 25’) lecta: Wainio Not. 312 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lim. Hibina: F. Nylander!, cfr Angstr. p. 51 et 52, And. Cyp. p. 31, N. I. Fellm. et N. J. Fellm. p. XXI, XXVI et LI, qvi om- nes ad (var.) membranaceam pertinere contendunt, et Beket. p. 606, spec. etiam leg. Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 8 Allmiin i Finland till fjiillen: And. Cyp. p. 30; freqvensen har endast lo- kal giltighet. — Al. Ehuru Bergstr. uppgifver arten sasom mycket allmiin pa backar pa hela Aland och i angriinsande del af Abo skiir gard [,A. B. C. D. cff*] ifvensom i Beskr. sisom allman, fir detta ej fallet, di den icke pitriiffades af Arrh. & K. Af uppg. i Prim. synes dock att den pa ett stiille 4 Aland fire- kommer ymnigt. — 0 i Herb. Mus. Fenn. p. 13 afser Kuus. Var. membranacea firklaras af F. Nylander i Spic. |. c. vara figa skild; se iifven Nym. Suppl. p. 375. Carex verna Vill. In Alandia satis freqventer — freqventer obviam; in reliqva Fennia maxime austro-occidentali rara est. Fennia austr.: And. Cyp. p. 30; Fenn. mer.-occ.: Nym. 7-9 Consp. p. 773. Al. fq: Bergstr.; st fq —fq: Arrh., vide etiam Prim. p. 73. — Ab. Abo plur. loc. ex. gr. Kathrinedal: C. J. Arrh.; Halikko | Viurila|: Nikl.! »[n pratis siccis Fenniae australis Tavastia, Sentara Spic. If p. 29 o. 30, jfr Led. IV p. 301, Rupr. Diatr. p. 23 och FI. Kar. i afseende 4 Sortavala. Uppgiften férefaller mindre trolig, dA den ej blifvit bestyrkt af négon senare botanist, vidare ain att Backm. upptager arten sisom allm., hvilket férefaller osannolikt. Stiérsta delen af Finland: Fries; éfverensstiimmer ej med hvad man kinner om artens utbredning. — Al. I afseende & atbredningen i detta land- skap mi tillaggas, att Bergstr. upptager densamma fir A. B. C. D. d.v.s. hela Aland, jifven skiirgarden, och Korpo ete.; ett exemplar frin Fégli: Tengstr.!, bestyrker artens férekomst i skiirgarden, men i den till Ab. hirande skiirgirden maste dess firekomst tinnu bekraftas. — Ab. [Pojo] p: A. Nyl., jfr Rupr. Diatr. p. 23, ehuru uppg. ej ir alldeles osannolik, tir det dockjtroligt att C. pilulifera at- ses, da denna ej upptagits, men siikert finnes i socken, hvarjemte A. Nyl. sjelf tagit exemplar af densamma; se f. d. under Al. — K1. se ofvan. F. Nylander uppgifver i Spic. att C. stolonifera Ehrh. tir ett bide iildre och mera Otvetydigt namn iin yare sig C. verna Vill. eller C praecox Jacq,; jag har dock knappt sett det anviindt af nigon annan forf. Carex ornithopoda Willd. In Fennia austro-occidentali rarissime provenit. Ex Alandia reportarunt a Tengstrém, A. Nylander ete.: Spic. IL p. 28, efr And. Cyp. p. 29; Aland.: Nym. Consp. p. 772; Aboa: Nym. Suppl. p. 321, vide infra. Carex ornithopoda, 313 Al. r: Bergstr.; spec. sine loco spec. leg. Tengstr.! — Ab. vide infra. Stirsta delen af Finl.: Fries, alldeles vilseledande. — Al. Pa de sista aren ej iakttagen pr Aland; Bergstr. upptager ,A. so* d. v. s. sydistra delen af fasta Alands vestra del, men upptager ej i Beskr. nigon speciallokal. — Ab. Lojo utan niirmare angifven fyndort: H. Lindberg 1879!, jfr Herb. Mus. Fenn. IL p. 19. Eniigt ett senare meddelande af Ch. F. Boldt till Kihlm. ar uppgiften mycket osiiker och sannolikt bervende pa etikett-fdrvexling. I Norge gar arten iinda till Nordlanden, men ej till Ostfinmarken, sisom M. Blytt p. 244 uppgifver: Norm. p. 318, se iifven Blytt p. 1260 och 1261, ete. Af Meinsh. p. XXXVI framgir att - arten vill férekommer i Ingermanland, men ej pa Isthmus. C. humilis Leyss. uppgifves alldeles oriktigt af Wied. & W. p. 961 att f$rekomma i Finland. Carex digitata L. In Fennia australi et media ad 63° fere satis freqventer — freqventer crescit; in nonnullis plagis tamen passim imvenire indicatur. Supra 63° rarescit, sed qvamqvam rara aut rarissima ad 66° 15’ lecta est. Kalm; ad latera rupium usqve ad Ostrobottniam et Tiudie Gub. Olonets: Spic. Il 28 et 29 [multo longius procedit]; maxima pars Fenniae: Fries; usqve ad Lapponiam australem: And. Cyp. p. 28 [non autem in Fennia]; Fenn.: Nym. Consp. p. 772, vide etiam Led. IV p. 289. Al. (p): Bergstr. — Ab. («r>): Zett. & Br. st fq: Arrh. Ann.; si cum ceteris speciebus confertur (r), Pettu, Kansjarvi: Sand.; p: A. Nyl. et Sel. — Nyl. (p) enum.: His.; fg: W. Nyl. et Sel. 0. Nyl.; ad Pohjaskorkia: Brenn.; p: Brenn. p. 446, cfr Brenn. Till. p. 35 et Schrenk p. 156. — Ka. p: Blom; fq: Linden. — Ik. fq: Malmb.; [in Isthmo rarior qvam in aliis partibus: Meinsh. p. 413). Sat. st fq: Malmgr.; fq: Hjelt. — Ta. fq: Leop., Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; st fq esse videtur: Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult. — K1. st fq: Fl. Kar. — Kol. p: Elly. Oa. (st fq): Malmgr.; r Lappo in monte Simsi6!, Vora plur. loc: Laur. — Tb. st fq: Broth., spec. e Laukaa! — Sb. Leppa- virta fq: Enw.; Kuopio (!) (fqq): Mela; M. & J. Sahlb. ex lisalmi non comm. — Kb. Liperi (fq): Eur. & H.; r Lieksa ad Viekki et Simovaisenlouhi: Wainio Kasv. — Kon. st fq, in Saoneshje ad Velikaja et in Reg. occ. ad Suojarvi vidi: Norrl. On., (cfr Giinth. p, 56). 314 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Om. Hellstr. non vidit, cfr |. c p. 135. — Ok. Kajana Malm- gren!; Sotkamo Naapurinvaara: Brenner!; (p) Paltamo ad Soka- jarvi et Kotipuro in lucis ad Hepomaki: Must.; r Kianta ad Va- sonniemi: Wainio Kasv., ad spec. scriptum Kiannanniemi! -- Kp. nondum adn. Ob. Kemi (!) Kallinkangas: Hjelt, cfr Hellstr. Distr. p. 24; Alatornio Nivavaara: Hjelt, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. — Kuus. r ad ,,Kirkonkyla‘t (M. & J. Sahlberg) et in vicinitate lac. Paanajarvi ad Makela: Wainio Kasv., spec. adscriptum Kuoppaoja (Mokela)! — Kk. r Oulanka ad Vartiolampi et in declivibus mon- tis Paanuorunen!: Wainio Kasv., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Ob. Uleaborg: Jul. i V. Ak. H. p. 176; uppgiften behdfver bekriiftas. Var. pallens Frist. — Ka. togs i en klippspringa j Pilis‘li Hytinlaks: Lindén. Carex pediformis C. A. Mey. In Fennia rarissima et tantum in interiore parte circ. 61° 530’ lat. et 41° 10’ long. lecta est. Fenn. (non or.) mer.-occ. Satakunta, ubi primum lecta a Simming 1859: Nym. Suppl. p. 321. Sat. r Birkkala (Simming!): Malmgr., cfr |. c. p. 5 et Carlss,; rr birkkala inter Nokia et Haavisto: Hjelt! »Ad rupes umbrosas Fenniae interioris ex. gr. Tavastiae“: Spic. II p. 28, jfr And. Cyp, p. 29, Led. IV p. 290 och Rupr. Diatr. p. 87; afser mahiinda samma stalle som ofvan, hvilket ligger nira Tavastlands griins; atminstone ar arten ej kiind annorstiides ifran. Vilseledande iir norra el. dstra Finl.: Fries, hvil- ket gifvit enledning till uppg. Finl. or.: Nym. Syll. p. 395 och Fenn. or. Sata- kunta (Selan): Nym. Consp. p. 772, hvilka riittas af Nyman sjelf i Suppl. (se ofvan). — Hvad artens forekomst i Birkkala angar, fann jag den 1870 pa 3 stal- len ej] synnerligen lingt fran hvarandra, men har under senare dr ej lyckats ater- finna den, hvartill dock maAhiinda drstiden varit orsaken. Carex pedata Wabhlenb. In Lapponia inarensi satis freqventer, in Lapponia reliqva rara obviam. In summis alpibus lapponicis ex. gr. ad Kantalaks, Imandra etc.: Spic. Il p. 28; cfr And. Cyp. p. 28; maxima pars Lapp.: Fries; Lappon.: Nym. Consp. p. 772. . Lk. Raututunturi in nonnullis cacuminibus: Hult Ant. — Li. ad sinum Karbotten Varangriae Finmarkiae et supra Pasvig ver- Carex pedata. 315 sus lacum Inarensem: Wahlenb. Fl. Suec. p. 627, cfr Fellm. Ind. et N. I. Fellm.; ad fluvium Paatsjoki: Fellm. Lapp., cfr Wainio Not. locis siccis glareosis reg. alpinae st {q, nec non in reg. subalpina ad Parshi juxta flum. Tenojoki parcius vidimus: Kihlm. Ant., spec. e Tuarpumoaivi! et Kudossuvannonpai!; p in |reg. alpina et] reg. subalpina superiore totius Finmarkiae: Lund p. 90 [minima ex parte ad Fenniam spectat]; in montibus alpinis ad Oster Pasvig: Th. Fries Resa p. 62, cfr Th. Fries laktt. p. 197; Varangria me- rid. ad lat. 69° 57—58’: Norm. ann. p. 69; vide etiam Wahlenb. p. XVIII, Blytt p. 1261 ete. — [L. ent. reg. alp. r: Leest., cfr Hartm. p. 460.] Lapv. ross. ad alpem Petshenga {Peisen| et Kalkuoive: Fellm. Ind.; Kantalaks (!) in montibus subalpinis: F. Nyl. Utdr. p. 154, Angstr. p. 51 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 126; Hibin&: F. Nylan- der!, cfr Angstr. p. 52 et de his omnibus N. I. Fellm., 1. ¢. p. XXXVIII et Beket. p. 605; Hibiné (!) [Umbdek Dunder] in reg. alp.: Broth. Wand. p. 8; Shelesna prope Kantalaks: Enwald & Hollmén!: Jo- kostrow [ad Imandra]: Sahlberg! et Enwald & Hollmen!; in monte alpino ad Sashejka!, Tuatash!: Enw. ann.; Porrjavr et Poatslamp: Kihlm. ! Alldeles orait citerar Led. IV p. 292 F. Nylanders uppg. ej blott for Lapp- land, utan iifven for Finland; dfriga uppg. |. ce. torde vara riktiga. M. Blytt p. 247 anser arten ymnigast i Ostfinmarken, der Th. Fries upptager den p 1 sliit- {jallsregionen: Th. Fries Iaktt. p. 197. — Lim. Enligt Mela Pl. hade Sahlberg iakttagit arten pd toppen af berget Shelesna vid Kantalaks; f. 6. upptages arten i Mela Pl. endast fran Hibini. Carex extensa Good. In Alandia satis raro invenitur. Aland. detex. P. E. Ericsson 1864: Nym. Suppl. p. 521. Al. Finstr6m Bergé: Erics.!, tum primum in Fennia notata est, et Elfving!; Hammarland Skarpnaté et Geta in insula Geta: Hult ann.; in insula prope Mariehamn: Sel. ann.; Lemland ,,Flaka Holmen“!: Arrh. & K.; Lemland Slitholmen: Laur. Fort.!; Ecker6 Storby: E. Reuter; Geta in insula minima inter Langéd et Dano, Isaks6 et insula Hallé (Bergroth), Hammarland Jélpo (Bergroth): Ch. E. Boldt; in taeniis par. Geta (fq) ex. gr. Hallé, Jélpon, Isakso, Mattskar etc.: Bergroth. Al, Finstrém Finbo: Eries. litt., som sjelf bifogat ett fragetecken. 316 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Carex Oederi (Ebrh.) Hoffm. In plagis maritimes plerumqve (satis) freqventer — passim, in partibus interioribus passim — rarius invenitur ; ad septentrionem versus prope mare album 66° 50’ attingit, sed supra 64° plerum- qve rara esse videtur; in Fennia maxime occidentali supra 65° 40’ nondum lecta est. In paludosis usqve ad Lapponiam inferiorem, inprimis ad li- tora subsalsa: Spic. II p. 18, cfr And. Cyp. p. 26; maxima pars Fenn.: Fries; Scand. s. |: Nym. Consp. p. 77]. Al. fq: Bergstr. et Arrh.; st fq: Bergstr. Beskr. et Prim. p. 73. — Ab. (p): Zett. & Br.!; fq—st fg: Arrh. Ann.; p ex. gr. Tacktom: A. Nyl; fg: Sand.; (st fq): Sel.; (fq): Printz. — Nyl. fq: His.; (p): W. Nyl; st fq: Sel. O. NyL; [Hogland!] (r) in locis humidis, Tytar- saari!: Brenn. — Ka. Virolahti Ala-Urpala, Sakjarvi Salajarvi et Kaukiala!: Blom; p in parte interiore in Kirvu et Jaaski: Lindén, spec. e Kirvu Kunnustainen! et Jaaski Ahola! — Ik. p: Malmb.; Kakki [St Johannes]: J. V. Johnsson!; [praecipue in locis ad ripas, ceteroqvin in tota Ingria plus minusve fq: Meinsh. p. 418}. Sat. st fq: Malmgr.; p—st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; (fq): Asp. & Th. p—st fq: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.!; Sysma Nya Olkkola in ripa, in prato prope Suopelto: Unon.; p ad Stendal [Tien- taali] cop. in prato udo: Wainio Tay. or. — Sa. p: Hult; Lappvesi Parkkarila: Seelan! — K1. p: Fi. Kar. p saltem in Suistamo!: Hjelt. — KXol. Solomeno (Simming!): Norrl. On.; Elfv. non comm. Oa. st fq: Malmgr.; p in litoribus: Laur. — Tb. r? Viitasaari!: Broth.; ad ripam lacus Pihlajavesi: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. st r: Mela, spec. e Kuopio! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi p: Eur. & H., spec. e Liperi Kasima!; p etiam in Repola: Wainio Kasv., spec. e Nurmes Petiinen! — Kon. st r Selki!, Suosaari (Simming)), |Povjenets et] Jalguba (Kullhem!), in Saoneshje ad Schungu plur. loc. ad ripas Onegae: Norrl. On.; Tiudie: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 56. Om. p freqventior in maritimis: Hellstr., spec. e Jakobstad! et Gamla Karleby! — 0k. Kuhmo p: Wainio Kasv., spec. e Len- liira!; Kuhmo Tervasalmi! et Hietaperi ad Ontojarvi!: Brenner, cfr Brenn. Reseb. p. 75; (rr) Ristijiirvi, ad templum par. Sotkamo: Must. — Hp. nondum adn., sed certe indaganda. Ob. Hailuoto [Karlé]: F. Nylander!; Simo Maksniemi: Brenner! clr Herb. Mus. Fenn. IL p. 126; O. R. Fries non enum. — Kuus. &s Carex Oederi. 317 Haataja haud infreqvens: broth. Ber. 1885!, cfr Wainio Not. et vide infra. — Xk. in palude litorali juxta pag. Knjaisha cum f. typica /C. flava] crescens: N. I. Fellm.! nomine C. flava var. Oederi, clr |. c. p. XXXIX, Herb. Mus. Fenn. p. 13 et Suomen Kasvio p. 172 sub Lapp. ross., ut etiam Beket. p. 605 et Herb. Mus. Fenn. II p. 126; Kuusukodka [nomen loci obscurum]: F. Ny- lander!; Sonostrow: Mela Pl. et herb. Kuus. st fq: Broth. litt.; fir min del férmodar jag att detta giiller en- dast nagon mindre trakt incm provinsen, men har dock velat fiista uppmirksam- het vid uppgiften. Var. pygmea And. — Nyl. p: His. — Varieteten torde sakna betydelse, men exemplar finnas fran flere prov. i H. M. F. Var. acrogyna Hartm. — Al. Jomala pag. Jomala, Ringsbile: Laur. Fort.: Geta liten holme SO om Mattskiir: Ch. h. Boldt. — Ka. med hufvudformen 1 Kirvu pa Kunnustainens striinder: Lindén! —- Ta. Luopiois: Leopold! Var. oedocarpa And. — Al. p: Laur. Fért.; exemplaret fran Jomala in- vid triisket tir dock ej siikert. Carex flava L. ') In orientali parte Fenniae australis et mediae saepe freqven- ter — freqventissime et copiose — copiosissime obviam, im maxime occidental parte autem plerumqve raro aut non invenitur et tan- tum im Alandia majore freqventia indicatur. Ad septentrionem versus freqventia minuitur, sed usqve ad summum septentrionem endicatur. Kalm; in paludosis usqve ad Lapponiam inferiorem: Spic. Il p. 18; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. s. 1.: Nym. Consp. p. 771, vide etiam And. Cyp. p. 25-—26 et Led. IV p. 300. ) Carex flava « Oederi. Qvantum adhuc constat, in Fennia australe usqve ad 62° 35’ lat. rarissime crescit. Anno i891, impressione hujws operis yam inchoata, primum in Fennia distincta est. Al. Ecker6é: Arrhenius & Kihlman!; spec. ex Alandia jam le- git N. Lund! — Nyl. Lovisa: E. Nylander! Ton. Schungu una cum parentibus in prato udo copiose: Kihim.! Omnia specimina determinavit Kihlman, vide Diar. 4, IV, 1801. Ehuru denna hybrid blef sirskild {érst efter det jag afslutat mina anteck- ningar fdr Conspectus, har jag dock ansett mig bira upptaga densamma, da det fir antagligt att den iifven skal! finnas pA andra stillen iin de niimda. 318 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. (fqq): Bergstr.; st fq: Arrh. — Ab. r: Zett. & Br.; Sagu Sandé: Elfving!; Uskela: Nikl.!; Bromarf tantum pauca specimina Grundsund: Sand. («fq»): A. Nyl., vide infra; st r: Sel. et Ch. E. Boldt; Vihti (E. af Hillstr6m): W. Nyl. p. 212. — Nyl. Sjundea Myrans (Nerv.!): His; Miantsala Andersberg: Sel. ann. p ut in Morskom (!), Artsj6 et Strémiors, etiam in Hogland!: Sal. O. Nyl., cfr Brenn. — Ka. Sippola p: Sel. O. Nyl.; r Jiiaiski Karkkaala! st cop. in prato humido virgultis obsito: Linden; Blom non comm. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 418]. Sat. r (Eura] Kauttua (!): Malmgr.; r Tyrvaa Isojarvi!, Vesi- lahti Kurala!: Hjelt. — Ta. (st fq): Leop.; (fq): Asp. & Th; p— st fy [= ut praecedens]: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd; p praecipue in Luhanka: Wainio Tav. or. — Sa. fq: Hult. — KL. st fq: Fl. Kar, f¢ (— st fq) interdum, ut in Palkjarvi ad KOnonen, copiosissime - Hjelt. — TXol. in reg. silv. fq interdum st cop., ad Mandroga st r: Elfv. Oa. nondum adn. — Tb. r Pihtipudas ad Karvasjarvi: Broth:! — Sb. fg: Mela; M. & J. Sahlb. ex lisalmi non comm. — Kb. st fq: Hiillstr.; st f¢—p: Wainio Kasv. — Kon. fgq in pratis sub- humidis copiosissime, in Saoneshje fqq: Norrl. On. Om. nondum adn. — Ok. [in parte orientali provinciae] st fg —p: Wainio Kasv.; Paltamo Melalahti! et Hyrylanmaki fq, Puo- lanka Honkamiki — Ayla!: Brenner et Brenn. Ber. 1869, cfr Brenn. Reseb. p. 68; p: Must.; Ristijarvi: Lackstrém! — Kp. st fq (— p): Wainio Kasv. Ob. Rovaniemi ad fines par. Tervola: Brenn. Ber. 1864!, vide etiam Led. IV p. 300; O. R. Fries non comm. — Kuus. st fq —p, circa Paanajarvi! st fq: Wainio Kasv.; Aventojoki! et Haa- taja!: Brotherus & F. v. Wright. — Kk. st fq—p: Wainio Kasv.: Knjaisha: N. I. Fellman in Pl. arct.!, vide ceterum sub Lapp. ross. Lapp. fenn. locis udis in parte silvatica et subsilvatica Lapp. meridionalium usqve ad Enontekiainen p parcius: Wahlenb. p. 254, cfr Kihlm. Ant; (p): Fellm. Lapp. Raututunturi Kopsusvanka in reg. silvatica: Hult Ant.; tantum in reg. subsilvatica summa prope lac. Tuulijarvi! {in Li] legimus: Kihlm. Ant.; in litore ad Kongas in regione betulina prope mare glaciale: Wainio Not.; p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae totius rinniarkiae: Lund p. 90; Ostfinmarken p in reg. subalp.: Th. Fries Iaktt. p. 197; ad Carex flava. 319 borisgleb Varangriae merid. adjacente: Norm. p. 317; Varangria Angsnias in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 227— 228 etc. [L. ent. reg. subalp. r: Lest., vide Wahlenb.; L. L. Le- stadius in par. Enontekiainen non vidit: L. L. Lest. p. 291.} Lapp. ross. p: Fellm. Ind.; in paludosis infimae Lapp: Ross. usqve ad pag. Kantalaks (!) p, [ad Evi. ad partem maximam spectat!, de cetero modo ex insula Kildin maris glacialis (Selin!) mihi cognita: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 605; Porjeguba: Mela PI. Ab. A. Nylanders freqvens tir sannolikt alldeles oriktig; antagligen iir ar- ten 1 Pojo r—st r, da Arrh. ej funnit den i Pargas och His. blott sett den utom sitt egentliga omride. Visserligen upptages den fran Vihti st fq: Printz, men jag skulle knappt tro att denna freqvens-grad iir ens nigorlunda® riktig. — Nyl. Helsinge: O. Hjelt M.S. behifver bekriiftas. — Sat. Kyré: Asp, mycket troligt; Bjirneborg, Tyrviiii, Raumo: Wirz. M. S. uppg. frin Bjérneborg och taumo béra bekriiftas. Sisom framgir siirskildt af Elfvings uppg., forekommer arten ofta med ojemn utbredning d. y. s. traktvis mer, traktvis mindre, si var atminstone fal- let i K1. Var. pygmea And. — Al. «lqq>: Bergstr.: freqvensen ir siikert alltfor hig; det samma giiller Ab. ,fq ad litus maris*: A. Nyl. — Ny1l. med hufvndarten: Sel. O. Nyl. under namn af var. humilis. — Varieteten saknar f. i. betydelse. Var. acrogyna Hartm. -— Al. Eckerd Bile: Laurén!; exemplaret behifver dock miahitinda fnnu granskas. Carex flava var. lepidocarpa ‘T'ausch. In duwobus locis inter se longe distantibus, adhuc lecta, sed forsitan neglecta sit. Distributio geogr. fere eadem ac speciei, sed proventus ra- rior: Nym. Consp. p. 771. Al. rr Eckeré Bole: Kihlm. Ofvers. et Arrh. Fl; Eckeré Stor- by: Arrh. FI! Iuim. adest auct. Kihlm. in Herb. Mus. Fenn. II p. 19. Al. Arrhenius skrifver om denna form: ,,Finnes nog flerstiides. Bir dock niirmare undersékas“: Arrh. Carex Hornschuchii Hoppe. In Alandia varo invenitur. In pratis Fenniae australis, Alandiae: Spice. I p. 18; Fenn. austr. oce.: Fries; Aland.: Nym. Suppl. p. 321. 320 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. Eckeré ad stagnum bole! et ad Storby versus Karing- sund interdum st cop.: Arrh. & K., cfr Medd. VI p. 211; Jomala Moéckel6 prope Mariehamn: Atrh. Ab. ,ad Taicktom“: A. Nyl., jfr Rupr. Diatr. p. 23 och Led. IV p. 298; hiirom giiller dock ,,vix hie occurrit, erronee, qvantum scio, in Ad. Nyl. Stirp. Paroec. Pojo recepta est“: W. Nyl. Distr. PA grund af denna W. Nylanders uppgift, och isynnerhet da Bergstr. e] upptager arten fran Al., ansiigs den liinge friimmande fbr finska floran. Exemplar till H. M. F. erhillos férst 1878, di den togs af A. W. Juslin, jfr Medd. VI p. 211. Enligt meddelande af Arrh. torde dock Juslins exemplar vara taget pa Féglé Gripd och ej pa Eckerd. Niistan samtidigt bekriiftades artens f6rekomst tifven af Arrh. & K. Carex fulva Good. In Alandia rarissime et primum a. 1878 lecta est. Aland. (A. Arrhenius 1878): Nym. Suppl. p. 321. Al. Ecker6é prope stagnum Béle (versus Storby) parcissime cum C. Hornschuch et C. flava: Arrh. & K.!, cfr Medd. VI p. 211, tum primum in Fennia notata est; in eodem loco non visa 1881: Arrh.; Eckeré6 1883 (Mela): Kihlm.; Ecker6 Torp 1890: H. Lindberg in Diar. 1, XI, 1890; Jomala, Jomala by: Laurén! Carex distans L. In taentis Alandiae raro occurrit. Aland. (detexit P. E. Ericsson 1864): Nym. Suppl. p. 321. Al. Finstrém Berg6é: Eries.!, et Elfving!; Geta in insula ejus- dem nominis, Griiggniis, Finnd et Dané: Hult ann.; Saltvik in in- sulis in Farjsund: Arrh. & K., ex. gr. Germundé, unde spec.!; Ko- kar Langskir! ad Helsé: Arrh.; Geta Dané cop. in Idnaset: E. Eries.!; Klixén in Lumparen: Prim. p. 73; ad Mariehamn: Sel. ann: Lemland Slitholmen: Laur. F6rt.!; Geta in insulis Isaks6, Snicko et Mattskar: Ch. E. Boldt. Fennix (Schrenk in litt.): Led. IV p. 299; da Schrenk ej varit pi Aland, torde uppg. varit oriktig, i annat fall vore den iildre iin Eriessons. Carex hirta L. In Alandia passim, ceteroqvin in Fennia australi usqve ad 61° 45' rarissime obviam et forsitan interdum adventicia; in Fen- nia orientali nondum lecta est. Carex hirta. 321 Fenn. austr. oce.: Fries; Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 520, vide etiam And. Cyp. p. 21 et 22. Al. p: Bergstr.; (st r) [Sund] Kastelholm, Tosarby, Jomala (!): Bergstr. Beskr.; Ofverniis: Tengstr.!; Hammarland Frebbenby, Sund in vicinitate templi: Hult ann; Loviselund: A. G. H.!; Saltvik Ger- mundo, Finstré6m Godby, Grelsby et Farjsund, Lemland Lembdote: Arrh. & K.; in Alandia saltem p: Arrh.; Mariehamn: Gadol.; |Sund| (fq) et in collibus siccis prope ripas et in litoribus maris areno- sis ex. gr. ad litus infra praedium sacerdotis, in colli ad pag. Mang- steckta etc. Prim. p. 73; Jomala ubiqve circa templum, Ytterby!: Laur. F6rt.; Geta: E. Reuter; Saltvik Qvambo, Sund Kastelholm: Rh. et Ch. E. Boldt. — Ab. Merimasku: Karstén!; Pargas Stortervo Gunnarsniis Ostergard: Arrhenius!; Abo ad arcem adventicia: E. Reuter! — Nyl. rr Borgia Hammars (Strémborg), Lovisa! in campo fexercis platsen] (G. R. Bjérkstén): Sel. O. Nyl.; [Borga] Finby (Fastberg): Seel. ann. — Ik. Bjérkd! et Sakkola!: J. V. Johnsson: [suis locis in tota Ingria (fqq): Meinsh. p. 422]. K1. Kirjavalaks inter lapides ad ostium amnis: Chyd.! »Var. nostra (repens, ad litora arenosa maris bottnici fq. Forma pri- maria locis vicinis rarius visa“: Spic. I] p. 18, jfr Led. IV p. 319; antagligen fireligger hiir nfigot tryckfel eller annat misstag, da arten aldrig sedermera blif- vit funnen i niirheten af Bottniska viken, mijligen bir det heta ,baltici*, da ju arten har sin stérsta freqvens vid Ostersjén; allmiin kan arten dock ej kallas. Varieteten repens, som beskrifves |. c., tir mig okiind. — Fenn. mer. or.: Nym. Consp. 768—769; riittas af Nyman sjelf (se ofvan). — Sat. Kyri: Asp, figa troligt. — Ob. uppriiknas af Jnl. p. 4, jfr Jul. i V. Ak. H. p. 176, men sii- kert oriitt. Carex filiformis L. In maxima parte territorii satis freqventer occurrit; in non- nullis plagis praecipue in Fennia orientali freqventer — freqven- tissime inveniri indicatur, in aliis praecipue in Fennia austro- occidentali rarior esse videtur; ad septentrionem versus ad swm- mos fere septentriones progreditur, in regionem alpinam non penetrat. Quum saepe sterilis occwrrere videatur, freqventia im nonnullis plagis nescio an nimis parva indicata sit. Per paludes totius Fenniae et Lapponiae exceptis alpibus: Spic. II p. 18, vide Fries, And. Cyp. p. 21 et Led. IV p. 320 Seand. s. 1: Nym. Consp. p. 768. 322 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. ] ee Al. st r: Bergstr.; Kékar [Finstrém] Godby: Bergstr. Beskr.: Kckerd Bole: Hult ann. et Arrh. & K.; Finstrém Bergé: Arrh. & K!; Eckerd Storby: Arrh.; [Sund] (fq) in paludosis ex. gr. ad Mang- steckta: Prim. p. 73; Geta Lilltriisk: Bergroth. — Ab. ad stagnum Littois: C. J. Arrh.; Nagu Finnby: Arrh.: Uskela p: Nikl!; Tenala: E. Juslin!; locis uliginosis Rilaks, Kansjirvi: Sand; p: A. Nyl. et Sel; Vihti Kulpijiirvi: af Hallstr; Zett. & Br. et Printz omittunt. -— Nyl. (r) Fagervik! Kafvelbrokarret: His; Esbo Noks plur. loc. plerumqve ster: Kihlm. ann.; st r: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl; Perno Lappnorr: Arrh.; [Hogland| Lounatjarvi!, etiam in Liivalahenjiirvi (E. Nyl. Ber.): Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.; p: Blom; p in ripis rivulorum paludosis: Lindén. — IK. p: Malmb.; [(fqq): Meinsh. p. 422]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. (st r), ad Hirvijarvi cop.: Leop., vide infra; st fq: Norrl. s. 6. Tav.; (fq): Bonsd.; p — st fq: Wainio Tav. or; Asp. & Th. omittunt. — Sa. p, sterilis p — st fq, raro fertilis: Hult! — K1. (fq): Fl. Kar; st fq: Hjelt. — Kol. fy — fqq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr. — Tb. p: Broth.; ster. in paludibus et sphag- nosis: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. fq—p: Mela; fq: M. & J Sahlb. — Kb. p: Eur. & H.: fq—st fq: Wainio Kasv. — Kon. fy —fqq in sphagnetis subpaludosis, paludibus profundis aqvosis ripisqve fluctuantibus interdum cop., in sphagnetis propriis qvoqve fq at fere semper sterilis est, in Saoneshje et Reg. occ. fq pas- simgve cop.: Norrl. On. Om. (p): Hellstr. — Ok. fy—st fq: Wainio Kasv, (p): Must. — Kp. fq—st fq: Wainio Kasv. Ob. [p: O. R. Fries p. 167]; p—st fq, sed saepe sterilis in sphagnetis et paludibus: Hjelt & H. — Kuus. fq —st fq: Wainio Kasv. — Kk. fq—st fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. p—st fq: Hjelt & H., vide sub Ob; in margi- nibus sphagnosis stagnorum et turfosis apertis fq, in sphagnetis qvoqve haud rarior: Blom Bidr.; in ripis lacuum et paludum per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. omn. suec. p Cop.: Wah- lenb. p. 235; usqve ad terminum par. Utsjoki (fqq): Fellm. Lapp.; Kemijirvi in turfoso aperto et in sphagneto ad Juujirvi, Sodan- kyla in monte Pyhiitunturi et ad pag. Sodankylii et nonnullis lo- cis abundanter in turfosis apertis ad Lokka, Inari nonnullis locis Carex filiformis. | 323 in litore rivulorum in Tervassalo et in prato subuliginoso ad Paats- joki, in sphagneto aquoso ad Kéngis in regione betulina prope mare glaciale: Wainio Not.; fq in reg. silvatica, in reg. subalpina loca idonea deesse videntur: Hult Ant.; locis paludosis et ripis li- mosis per reg. subsilv. et subalpinam fq, sed maximam partem sterilis, circa lac. Mandojiyri! utsjokensem qvoqve parcius fructus reddit: Kihlm. Ant. (haud) infreqvens in reg. subsilv. usqve ad... Feellesdistricterne: Lund p. 91; reg. subsilv. r: Th. Fries lIaktt. p. 197; in reg. subalp. Varangriae p (Sommerfelt 1858): Th. Fries p. 200; in Varangria merid. juxta fl. Paatsjoki ad cataractam inter Goalsejavre et Bossojavre latere rossico ad Store Menikasé: Norm. p. 317; Jarfjorden (Henschen): Th. Fries 1864 p. 49, vide etiam Norm. ann. p. 71, ubi dicitur ,,plur. loc. tantummodo sterilem vi- sam fuisse‘‘, M. Blytt p. 247 et 248 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.] Lapp. ross. p ad flumina Paatsjoki, Lutto et alibi ad ri- vulos paludesqve: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; in parte merid. occ. jad Kk. spectat] usqve ad pagum Umba rarior mihi obvia: N. I Fellm., cfr i c. p. XXXVIII; Maaselg |Maselga], Kolosero, Imandra: Beket. p. 607, ubi etiam priores proferuntur; Kantalaks, Jokostrow, Porjeguba, Kuusreka, Tetrina: Mela Pl.; Nuotjavr: Hollmén!; Kein- javr: Palmén!; Umpjavr!, Pjalitsa, Voroninsk!, Porrjavr! et in mul- tis aliis locis: Kihlm. Ta. vid Hirvijiirvi mycket ymnig och ersiittande C. acuta, som hiir niistan saknas: Leop. Carex aristata R. Br. Ad limites australes Fenniae orientalis rarissime et primum anno 1875 lecta est. Fenn. mer.-or. (Carel. olonets, ubi a Fr. Elfving detecta. 1875): Nym. Suppl. p. 820 nomine C. arzstata * Siegertiana. KX ol. rr Nikola in pratis nonnullis sphagnosis, subpaludosis, inter frutices: Elfv.! nomine C. orthostachys C. A. Mey., cfr 1. ¢. p. 137 et Medd. III p. 172 et 175 eodem nomine. Angiende den hos oss firekommande formen niimnes ,Est var. Steger- tiana (Uechtr.) Aschers., specimen unicum tamen foliis 4—5 mm latis, spicis femineis 3, spicis masculis 3 maxime distantibus, ochreis margine glabris ad var. Brownianum accedit*: Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Se f. 6. angiiende artens sliigtskap, hithérande literatur, m. m. Nym. Suppl. p. 320. 21 324 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Carex orthostachys C. A. Mey. In Lapp. orientali rarior: Fries p. 560 0. 561; ,i mingd samlad i Ryska lappmarken*: Fries i Bot. Not. 1849 p. 58; afvensom Lapp. or.: Nym. Syll. p- 393; hvilken art hirmed afses kiinner jag ej. C. orthostachys [= C. aristata] saknas siikert i Lapp. ross. enl. N. I. Fellm. p. LXV. Carel. or. r: Nym. Consp. p. 768. Denna uppgift rattas af Nyman pa folj. siitt: ,,haec species (qvae proprie altaica est) excludetur [e flora europaea], qvia planta europaea sic no- minata ad C. Siegertianam pertinet ex Uechtr., cfr ejus commentationem criti- cam ,Ueber Carex aristata Siegert“ in Verh. Bot. Ver. Brand. 1867 sep. 1—24 et ap. Schmalhansen in Bot. Zeit. 1875“: Nym. Suppl. p. 320. — Kol. Se un- der C. aristafta R. Br. — Lapp. ross. se ofvan. Carex ampullacea Good. In maxima parte Fenniae et Lapponiae freqventer obviain, in nonnullis plagis praecipue in Fennia oriental: freqventissime et copiosissime, in aliis autem tantum satis freqventer inveniri in- dicatur. Ad septentrionem versus usqve ad summum septentrio- nem progreditur, in alpinis autem non crescit. Per Fenniam et Lapponiam, alpina vix attingit: Spic. II p. 17; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Scandinaviam fq: And. Cyp. p. 20, cfr Nym. Consp. p. 768 et vide Led. IV p. 318. Al. (p): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. (p): Zett. & Br,; fq in vicinitate Aboae: Arrh.; Pargas st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand.; (p) ex. gr. ad litora [sinus] ,,Pojo viken‘: A. Nyl; st fq: Sel.; fq: Printz. — Nyl. fq: His. et Sel. O. Nyl; fqq: W. Nyl; Lounatkor- kia in paludosis: Brenn. — Ka. st fq: Blom et Lindén. — IK. iq: Malmb. [et Meinsh. p. 420]. Sat. st fq: Malmgr.; st fq — fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop.; fq: Asp. & Th.; fqq: Norrl. s. 6. Tav. fq: Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. fq: Hult. — Kl. fqq: Fl. Kar.; st fq: Hjelt. — Kol. fq— fqq: Elfv. Oa. st fq: Malmegr.; fq: Laur. — Tb. fqq: Broth., vide etiam Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; (p): M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H.; fq (— st fq): Wainio Kasv. — Kon. fqq, in pratis paludosis ripisqve limosis saepe copio- sissime, in Saoneshje fqq: Norrl. On. Om. (p): Hellstr. — Ok. fqy—st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. fq—st fq: Wainio Kasv. Carex ampullacea. 325 Ob. {fq: O. R. Fries p. 167]; (fq): Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn. — Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. (fq —) st fq: Wai- nio Kasy., vide ceterum sub Lapp. ross. Lapp. fenn. fq saltem in par. Kittilé, in pratis et ripis uli- ginosis interdum satis cop., ceteroqvin in paludibus, sphagnetis etc. obviam: Hjelt & H.; in turfosis apertis, sphagnetis pratisqve humidis fq nec non ad ripas limosas fluviorum, ubi cum C. agva- tilt cariceta densa efficit: Blom Bidr.; in aqvosis silvaticis omni- _ bus, ut etiam subalpinis totius Lapponiae vulgatissime: Wahlenb- p. 243 et 244; fq: Fellm. Lapp; st fq in Kemijarvi, Kuolajarvi, Sodankyla provenire videtur, st fq —fq in Inari, pluribus locis ad Paatsjoki et obvia etiam ad K6ngiés prope mare glaciale: Wainio Not.; plur. locis ad aqvas in reg. silvatica: Hult Ant.; cum varie- tate borealz Hartm. in stagnis et ad ripas aqvarum fluitantium lo- cis tranqvillis per reg. subsilv. et subalpinam fq copiose, ad lac. Mierasjayri utsjokensem legimus, nescio autem num ad terminum betulae usqve aggrediatur: Kihlm. Ant.; Naytém6é: E. Nylander & Gadd!, cfr N. I. Fellm. et Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et sub- alpina totius Finmarkiae: Lund p. 91 et Th. Fries laktt. p. 197; in Ostfinmarken non typica: |. c. p. 199 not., (vide sub f. brwn- nescente), vide ceterum M. Blytt p. 253 et 254 etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. (p): Leest.] Lapp. ross. fq: Fellm. Ind.; (in parte inferiore rarior) |ad Kk. spectat, unde etiam spec. lectum est]: N. I. Fellm., efr (1. ¢- p. XXXIX et) Beket. p. 607; Kantalaks [etiam herb.], Hibina, Tet- rina, Pjalitsa, Ponoj: Mela Pl; Maaselg et Kolosero: Beket. p. 607; Srednji: Brotherus!; Jokonga: F. Nylander!; inter Jenjavr et Nisn- javr: Broth. Reseb.; plur. loc. ad fines reg. silvaticae ex. gr. Voro- ninsk!, Sosnovets, ad oram australem in pluribus locis copiose: Kahim. Utom f. borealis Lest. och var: rotundata, hvilka lingre fram omniimnas, upptages afven var. brunnescens And. — Lt. ,legi ad opp. Kola“: N. I. Fellm., jfr 1. ec. p. XLI och Beket. p. 607. Exemplaret med anteckning ,,ad sinnm Kolaén- sem“ féres af Kihlman till var. rotundata. Se om denna form f. &. And. Cyp. p- 20, hvarjemte Th. Fries hiinfér den i Ostfinmarken forekommande formen till denna varietet: Th. Fries Iaktt. p. 199 not, jfr Blytt p. 1262. 326 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Carex ampullacea f. borealis Leest. ') In Lapponia rarior occurrit, cwm seqvente saepe confusa est. Maxima pars Lapp.: Fries; Fenn. bor., Lapp. fenn. ross.: Nym. Suppl. p. 320, Kuus. Nuorunen: M. & J. Sahlberg! nomine C. rotwndata. — Kk. Gridina: [F. Nylander]! nomine C. rotwndata. Lk. Ounastunturi: Malmberg!; in reg. silvatica omnium trium montium alpinorum st r: Hult Ant., forsitan p. p. ad C. * rotun- datam spectat. — Li. vide sub f. typ. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest; Kaaresu’anto: L. L. Lestadius!| Lv. in plur. locis ad superiorem partem fluminis Pono): Palmén! —- Lt. Kola: Enwald & Hollmén!; Tsipnavolok: Brothe- rus! — Ium. Voroninsk: Kihlm.!; Litsa: Brotherus! Lk. ,rr in turfosis, Kolari ad Akiisjoki infra lacum Akiisjirvi et in Pyhii- tunturi ad lacum Rajajiirvi in finibus par. Kittila“: Hjelt & H., jfr 1. c. p. 89; exemplaret fran Akdsjoki tir dock af Kihlman bestiimdt till var. rotundata. — Lim. ,vidi ad lacum Imandra“: N. I. Fellm., jfr i. ¢. p. XLI och Beket. p. 607; exemplaret fires af Kihlman till var. rotundata. Carex ampullacea var. rotundata Wahlenb. In parte subalpina Lapponiae plerumqve satis freqventer aut freqventer inveniri videtur; ad meridiem versus infra oram australem Lapponiae rossicae adhuc incerta est. Cum antecedente saepe confundztur. Lapp.: Nym. Consp. p. 768, vide etiam And. Cyp. p. 20 et infra. Lapp. fenn. Kolari Akasjoki: Hjelt & Hult! nomine C. am- pullacea var. borealis, vide sub hac; Sodankyla r in turfoso aperto prope Petéjasaari in sphagnetisqve aqvosis prope Onnela et Manto- vaara: Blom Bidr., forsitan incerta, sed cfr Wainio Not.; in palu- dibus aqvosis per partem subsilvaticam et subalpinam Lapp. prae- cipue septentrionalium st fq: Wahlenb. p. 235, ¢efr |. c. p. XVIII et Wahlenb. Fl. Suec. p. 622; in paludibus aqvosis haud infreqvens: Fellm. Lapp.; Sodankyla in palude litorali ad Mutenia et st fq in jugo Suoloselki, praesertim in turfosis piniferis, obvia etiam in Vaulokankaat, Inari inter Términen et Suoloselkié, in palude ad Kéngiis prope mare glaciale: Wainio Not.; Muonioniska: A. Mon- 1) Specimina omnia determinavit Osw. Kihlm. Carex ampullacea var. rotundata. 327 tin!; Ounastunturi: Malmberg!; Utsjoki st fq: Sel. kat; in spha- gnetis aqvosis et inter caespites in turfosis per reg. subsilv. et sub- alpinam st fq, Hammasuro SO 385, Peldoaivi h. 330, Ailigas h. 317, [Rastekaisa h. 415]: Kihlm. Ant., spec. ex Inari Vuomajoki in reg. subalp.! et Utsjoki Harimatshokka!; fq in reg. [alpina et} subalpina totius Finmarkiae: Lund p. 91 et Th. Fries laktt. p. 197 [Ostfinmarken], vide etiam Lund Beretn. p. 44, Blytt p. 1259 ete. — [L. ent. reg. alp. p, reg. subalp. fq, reg. silv. r: Leest., spec. e - Kaaresu’anto (!) ad Pajujarvi!; Nakkala: Malmberg!, vide etiam Norrl. Lappm. p. 260.] Lapp. ross. haud infreqvens: Fellm. Ind.; in parte occi- dentali usqve ad pagum Tshavanga (!) maris albi et piscinam Olenji! maris glacialis haud infreqvens, (in partibus vero magis orientalibus peninsulae lapponicae nullibi vidi): N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIII etc., spec. etiam lecta ad Imandra! nomine f. borealis et ad sinum kolaénsem! nomine var. brunnescens; insula Vissaka lacus Imandra: Angstr. p. 51; Kantalaks: F. Nylander!; cop. in pa- ludoso prope Kantalaks! ad septentrionem versus ab oppido, Hi- biné, Porjeguba (?), Kusomen, Tshapoma, Pjalitsa, Devjatoi, Po- noj: Mela PL; Nuotjavr, Tuatash, Tshun, Peresmosero, Kola et Ora: Enwald & Hollmén!; Ponoj: A. & V. Brotherus!; Ponoj, Or- loff ete. fq —fqq, Lujavr et Voroninsk fqq: Kihlm.; Jokonga: En- wald & Knabe nomine C. saxatilis !, vide etiam Broth. Reseb. p. 14. ,In subalpinis Lapponiae et ad scopulos maris albi a Gridini septentrio- nem versus fq“: Spic. If p. 17 och 18; exemplaret fran Gridini tillhdr enligt Kihlm. f. borealis. Harp& grundar sig norra el. dstra Finland och stérsta delen af Lappl.: Fries, som siledes tir oriktigt hvad Finland angar. — Ostrobottnia (Fr. Nylander in lit.): Led. IV p. 301; uppg. afser sannolikt Kuusamo, men har ej blifvit bekriiftad och hiinfér sig antagligen till f. borealis. — Kuus. Nuo- runen: Sahlb. Fért., jfr Wainio Kasv.; exemplaret féres numera till f. borealis. Kk. Vid Hvita hafvet... Keret: Bot. Not. 1842 p. 153; uppg. hiinfor sig an- tagligen till f. borealis, se ofvan under Spic. Carex laevirostris (Blytt) Fr. In parte australi et media Fenniae orientalis passim — sa- tis freqventer inveniri indicatur, ceteroqvin rara, in provinciis occidentalibus Fenniae australis et mediae nondum lecta; ad sep- tentrionem versus usqve ad 69° 50’ procedit, ubi autem rarissima lecta est, 328 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Per Kareliam et Gub. Olonets usqve ad mare album. [A Nova Ladoga usqve ad Archangelsk juxta viam publicam ubiqve obser- vavi|: Spic. Il p. 16, cfr And. Cyp. p. 18; maxima pars Fenniae: Fries; Lapp. Fenn. or.: Nym. Consp. p. 768; Fenn. med., Ostrob. bor.: Nym. Suppl. p. 320. Nyl. Triiskinda 1875: Mela herb. — Ka. r in vicinitate flum. Vuoksi, S:t Andreae Oravankyt6 in silva depressa turfosa: Linden. — Ik. r Muola ad praedium Pellila: Malmb.!; [suis locis fqq: Meinsh. p. 420]. Sa. r [Ruokolaks] Narsakkala!, Hamalaéinen Kojolammi: Hult. — Kl. p ab Onega ad Ruskiala et Nurmes: FI. Kar., cfr |. ¢. p. 121; r Hiitola Korosenkyla: Lindén, spec. e Vavoja!; Valamo Hirmu- lampi: Malmberg!; Uukuniemi: Nikl.!; Parikkala: T. Hannikainen!; Impilaks et Vuorlaks: Chydenius!; Kirjavalaks ad rivulos allisqve locis depressis pluribi: Norrl. Symb.; Palkjarvi Valkeavuori! etiam ad Linnunvaara (H. Arppe): Hjelt Ant. p. 68; plur. locis inter Palk- jarvi et Tiudie: Angstr. p. 50. — FXol. st fq in reg. silv. et coll.: Elfv., spec. e Mjatusova!; Salmi: Chydenius! Tb. st r Viitasaari! plur. loc. ex. gr. Konginkangas ad Li- mattalanjoki cop., Hakola, Kautiala, circa templum: Broth., cfr 1. ec. p. 190. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Valkeinen!, vide etiam Knabe p. 21; Hankasalmi: L. M. Runeberg!; r lisalmi Soinijoki: M. & J. Sahlb., ad spec. adscriptum est Soinijarvi! — Kb. Nurmes: F'. Kar.!, cfr Wainio Kasy.; Lieksa in ,,Ekyptin salomaa*, Nurmes in Mujejarvi caricetum magnum formans: Wainio Kasv. — Kon. p in turfosis udis silvaticis, locis demissis humidis —udis ad margines silvarum, inter Kappiselka — Dianovagora (!), ubi st fq in udis apertis qvoqve occurrit: Norrl. On., cfr Fl. Kar.; in Saoneshje non visa est: Norrl. On. p. 70; Tiudie: W. Nylander!, cfr Angstr. p. 50. Ok. nondum visa. — Kp. Kostamus ad pag. Kontokki: Wai- nio Kasv. Ob. Kemi: Hellstr. Distr. p. 24; Kemi prope templum: Brenn. Ber. 1864!; extra territorium in Ylitornio inter Tengeli et Immo, par. Alatornio prope fines septentrionales ad viam publicam: Hjelt; Rovaniemi: Nyberg!, cfr Hjelt & H. rr Ylitornio inter deversoria Vanhainen et Filpus in fossa viae publicae: Hjelt & H.! — Kuus. Narankavaara, livaara et Paanajirvi: Wainio Kasv. — Kok. Ou- Carex laevirostris. 329 lanka ad Vartiolampi et Kaukahinen: Wainio Kasy.; Keret: F. Nyl. Utdr. p. 153 nomine C. bullata? Lk. Kemijirvi ad Vuostimovaara, Sodankyla ad pag. Sodan- kyla: Wainio Not. — Li. solo lapidoso in margine parvi lacus [Mandojayri!] prope alpem Rouvuoaivi in reg. subalpina superiore specimen unicum sterile legimus: Kihlm. Ant., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126; ad Veskoniemi, Laiti, Paatsjoki: Wainio Not. N. I. Fellm. p. LXV bestrider riktigheten af F. Nylanders uppg. i Bot. Not. 1844 p. 53 [F. Nyl. Und.] att arten vore mycket allmiin i Petersburgska, Olonetska och Archangelska guvernementerna intill polcirkeln; da emellertid ar- ten i Lk. och Li. gar hdgt ofvan polcirkeln och bide i Ob., Kuns. och Kk. niirmar sig densamma, torde detta skett utan tillriickligt skiil, om iifven F. Ny- lander angifver nagot fdr hég freqvens. Anmiirkas bér vidare i sammanhang hiirmed att C. Melander (Bot. Not. 1883 p. 213) upptager denna art fran Lyck- sele i svenska Lappmarkerna [se redan And. Cyp. p. 18] och fran flere stiillen i Vesterbotten iifvensom att den firekommer i Torneé Lappmark Vittanki (V. Holm): Hartm. p. 453, se iifven Backm. & H. p. 232 etc. Oster om floromradet uppgifves arten till Sergejeffskaja och Blagovestschenskoje [i kretsen Schenkursk]: Kusn. p. 146. — Sat. Upptages hiirifrin: Suomen Kasvio p. 175—176; uppgif- ten torde mig veterligen bero pA nagot misstag. — T a. Hausjirvi: Elfving i Prot. 6, III, 1886; exemplaret torde knappast héra hit. Carex vesicaria L.’) In maxima parte Fenniae freqventer (— satis freqventer) invenitur; in Lapponia passim usqve ad summum septentrionem indicatur. Kalm; per totam Fenniam et Lapponiam, exceptis locis alpi- nis: Spic. II p. 16; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; in palu- ') Carex ampullacea >< vesicaria. Adhuc tantum e nonnullis locis Fenniae australis et maxime orientalis adnotata; anno 1891, impressione hujus operis jam in- choata, primum apud nos distincta est. Nyl. Esbo: Traskholm una cum parentibus st copiose 1886 et 1888: Kihlm.! Kon. Kappaselka: Simming! Kp. Solovetsk: Selin! Specimina determ. Kihlman, vide Diar. 4, IV, 1891 et cfr supra p. 317. 330 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. dosis et ad ripas fq per totam Scandinaviam: And. Cyp. p. 18 et 19, cfr Nym. Consp. p. 768 et vide etiam Led. IV p. 317. Al. st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br. st fq: Arrh. Ann., Sand., A. Nyl., Sel: et Printz. — Nyl. fq: His; st fq: W. Nyl.; fq: Sel. O. Nyl, vide ceterum infra. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 421]. Sat. fg: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. (fqq): Leop.; fq: ceteri auct. — Sa. in tota Sav. (fqq): E. Nyl. & Chyd.; (p): Hult; (fq): Hult Fort. — K1. (fqq): Fl. Kar. fq: Hjelt. — Kol. fq —fqq: Elfv. Oa. fg: Malmgr. — Tb. fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H; fq—st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. fq—st fq: Wainio Kasv.; fq: Must. — Kp. fq—st fq: Wainio Kasv. Ob. [st fq: O. R. Fries p. 167]; (p): Hjelt & H., vide etiam Jul. p. 4. — Kuus. p—st fq: Wainio Kasv. — Kk. fq—st fq, ex- cepta in par. Oulanka, ubi st fq: Wainio Kasv. '-Lapp. fenn. (p) ad septentriones versus rarescit: Hjelt & H.; in ripis lacuum et fluviorum per partem silvaticam Lapponiarum p, at 8 [spicis minoribus fuscescentibus] usqve in subalpinis rarius: Wahlenb. p. 244; Sodankyla in jugo Suoloselka, Inari ad T6rma- nen, in litore st fq ad Koppelo, obvia etiam in Tervassalo: Wai- nio Not.; in Luirojirvi et Luirojoki verisimiliter etiam in aliis am- nibus, sed haud fg: Hult Ant.; Utsjoki, Inari: Sel. kat; Utsjoki: S. Castrén p. 354; r esse videtur, tantum in reg. subsilvatica alp. Kudossuvannonpaa et reg. subalpina alpis Ailigas vidimus: Kihlm. Ant.; [Varangria Nyborg: Arrh. ant.]; Ostfinmarken cum varr. reg. subsilv. p, reg subalp. (fq): Th. Fries Iaktt. p. 197, vide etiam M. Blytt p. 251 et 252; Fellm. Lapp. tantum enumerat. — [L. ent reg. subalp. et silv. p: Leest.] Lapp. ross. haud infreqvens: Fellm. Ind. in parte occi- dentali p, ibiqgve usqve ad mare septentrionale penetrans: N. I. Fellm.; Kantalaks, Porjeguba, Olenitsa, Devjatoi, Ponoj: Mela PL; Imandra: F. Nylander!; Kola: Enwald & Hollmén!; Voroninsk: Kihlm.!; Im. in multis locis: Brotherus!, vide etiam sub var. vérente. Nyl. Hogland: Schrenk p. 156; Brenn. p. 37 betviflar mahanda utan till- riickligt skal uppgiften. — Kk. N. I. Fellmans uppg. hiinfér sig delvis till denna provins, hvilket bevisas deraf att hans exemplar ar taget fran Knjisha! Carex vesicaria. 331 Af former omniimnas utom var. pulla, alpigena (se under var. pulla) och * lacustris filj.: Var. virens F. Nyl. ,Ad litus maris glacialis et albi maxime borealis... ex. gr. ad Kildin“!: Spic. Il p. 17, der den beskrifves, jfr N. I. Fellm., lc. p. XLVI, Herb. Mus. Fenn. p. 13, Suomen Kasvio p. 175, Beket. p 607, ete. (Ett exemplar frin Kola: F. Nylander! ansluter sig till exemplaret fran Kildin). Afser en dfvergingsform till var. pulla, jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Den varietet som L. L. Lest. p. 296 beskrifver fran Kemi afser antagli- gen C. levirostris ; se f. 6. Spic. II p. 17. Carex vesicaria var. pulla Good. In summa Lapponia occurrit: In alpinis Lapponiae haud infreqvens: Spic. II p. 17 *); maxima pars Lapp.: Fries nomine C. sazatilis var. pulla Good., vide etiam And. Cyp. p. 19?) et Nym. Consp. p. 768 '). Lapp. fenn. {in alpe Rastekaisa districtus Tanensis copiose visa haud vero extra summas alpes: Wahlenb. p. 248 et 249°), cfr 1. c. p. XVII et Kihlm. Ant.]; in [reg. alpina et] superiore parte reg. subalpinae [usqve ad Goskevara in Alten et Rastekaisa]: Lund p. 911), [ad partem minimam ad Fenniam spectat]; frustra a me [in Varangria australi] investigata: Arrh. ant., vide ceterum M. Blytt p. 211 och 2122) et infra. — [L. ent. reg. alp. fq: Lest.*), spec. e Moskana!; Kilpisjarvi: Malmberg! *)] Lapp. ross. in superiore hujus territorii plaga non in- freqvens: Fellm. Ind. 2), cfr N. I. Fellm; lectam vidi ex insula Kil- din (!), Litsa, et viciniis lacus Imandra (F. Nylander!), ad penin- sulam piscatorum Subovi eam legit Karsten: N. I Fellm., cfr l. c- p. LII et Beket. p. 606; insula Vissaka in Imandra: Angstr. p. 51 2); Hibini: Mela Pl.2), spec. adscriptum ad Imandra; Syjatoj-noss: F. Nylander! 2); Semostrow: Brotherus!; cop. inter Nisnjavr et Ayr- manjavr: Broth. Reseb.*); Ora: Enwald & Hollmen!’), vide cete- rum infra. C. pulla uppriiknas vidare bland de allminnaste starrarterna 1 Kuusamo: F. Nyl. Utdr. p. 153 och upptages i sammanhang harmed ,ad lit. mar. albi (Ang- strsm in herb. Zuccarini)... Ostrobottnia (F. Nyland. in litt. )*: Led. IV p. 308. Fir min del skulle jag férmoda att hérmed afses nagon mellanform till den ty- piska C. vesicaria. Hvarken C. pulla eller C. vesicaria var. alpigena (se liingre Nomine C. saxatilis L. N *) *) Nomine C. pulla Good. 332 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. fram) upptages af nigon senare botanist fran Kuus. Alldeles vilseledande iir ,einheimisch in Finnland“: Wied & W. p. 557 under namn af C. saxatilis, jfr l. e«. p. XC, hvilket tifven framhalles af Rupr. Anal. p. 154. — Li. ,in Utsjoki ad regiones alpinas subalpinasqve haud infreqvens“: Fellm. Lapp., [der denna viixt genom ett tryckfel benémnes C. swilla, jfr Trautv. Incr. p. 824]; Kiblm. Ant. betviflar med stéd sf Wahlenbergs utsago denna uppgift. — Om denna viixt siges: Ostfinmarken r i bjiérk- och slittfjiillsreg.: Th. Fries Iaktt. p. 197. — Lp. Ponoj: Knabe Pfl. p. 281; uppg. ar ganska sannolik, men behifver dock bekriftas. Tilliggas mA att en troligtvis hithdrande form finnes 1 H. M. F. fran Lim. Tshun: Sahlberg! och Lm. Litsa prope Svjiitoj-noss: Fr. Nylander!, se ofvan under N. I. Fellm. C. vesicaria var. alpigena Fr. fires af Hartm. p. 452 sisom synonym till * saxatilis. I félj. uppg. upptages denna siarskildt: stdrsta delen af Lappl.: Fries; ,»Lapponia! (Schrenk pl. exs.)“: Led. IV p. 318. — Li. , ikke ualmindelig i Birke- regionen over hele Finmarken“: Lund p. 91. — [L. ent. fjall- och bjérkreg. p: Lest.] — Lt. ,ex oppido Kola secum reportavit cl. F. Nylander!“: N. I. Fellm.., jfr 1. c. p. XLI, Beket. p. 607 och se f. 6. Herb. Mus. Fenn. II p. 126. Carex vesicaria * lacustris Th. Fries. In Varangria australi lecta est. Li. in lacu Salmiarvi [,,C’olmijaure“] [prope Svanvig] copio- sissime: Th. Fries Resa p. 61, cfr Th. Fries p. 200, ubi in ambo- bus locis describitur, Th. Fries Iaktt. p. 200 et Herb. Mus. Fenn. II p. 126, etc.; Elvenes: Th. Fries 1864 p. 48. Carex paludosa Good. In Fennia maxime australi infra 60° 50’ rarissime occurrit. Haud procul ab urbe Viborg juxta viam publicam Petro- politanam legi 1845: Spic. Ill p. 11; in Valkjarvi Kareliae (Ap- pelberg!), spec. nimis juvenilia: W. Nyl. Distr; Fenn. mer.-or. r: - Nym. Consp. p. 768; Fenn. mer. (Nyland.): Nym. Suppl. p. 320. Nyl. Thusby [prope praediolum Nuppilinna] ad viam ferra- tam 4 km ad septentrionem versus a statione Traskanda: Astr. & H.!, cfr Not. XIII p. 464, 488 et 482, ubi Szelan locum ete. de- scripsit; in eodem loco haud procul a praediolis Granbacka et Back- fall praedii Gammelby etiam st cop. 1880 vidit Hjelt et 1883 Kihlm.! — Ik. ad Pasuri in Valkjarvi: Fl. Kar., vide sub W. Nyl. Distr; Viborg: Spic., cfr Fl. Kar. p. 194 et Malmb.; ,,Valkjarvi socken vid qvarnbacken nara Pasuri‘: [Appelberg]! et Malmb., cfr Malmb. p. 305. Carex paludosa. 333 Kol. ,rr Humbaritsa ad ripam lacus Ladoga“: Elfy.; exemplaret hér enl. Kihlman till C. laevirostris Fr. Carex paludosa var. spadicea Roth. In unico tantum loco cwm forma typica adhuc lecta est. Nyl. Thusby Gammelby Bickfall cum f. typica (vide supra): Astrém et Hijelt!, cfr Not. XII p. 482, Diar. 3, XII, 1881 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 126. Selan uppgifver i Not. |. c. att hufvudarten forekommer i vattnet Och va- rieteten p& briiddarne, hvarjemte Hartm. p. 452 siger att varieteten Sfvergar 1 hufvudarten. For min del kunde jag vid ett bestk pA sttillet den 7 Juli 1880 visserligen i hufvadsak konstatera Selans uppgift, men giilde denna dock icke obetingadt, i det att enstaka exemplar af hufvudarten iifven viixte pi stranden 2 och varieteten 4 andra sidan stundom i ganska djupt vatten; emellertid sig jag detta oaktadt pa detta stiille ingen dfvergangsform. Carex riparia Curt. In Fennia australi usqve ad 61° 15’ lat. rara obviam; anno 1854 primum lecta est. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 767. Ab. Korpo: Ringbom!, cfr Zett. & Br.; Sagu Karuna: Elfving!; Pargas Traskby ,,Kirjola landet‘: Szel. herb. — Nyl. Thusby in fossa ad viam ferratam 4,5 km ad septentrionem versus a sta- tione Triaskianda [ad Nuppilinna]: Astr. & H!, cfr Not. XIII p. 464 et 488, ubi Brenner comm., spec. etiam leg. Hjelt!, qvi parce ob- venire vidit; in eodem loco cum C. paludosa st cop. 1883: Kihlm.!; Pyttis in ripa fluminis Kymmene, ubi e lacu Tammijarvi effluit: Selan & Strémborg!, cfr Sel. O. Nyl. — Ka. r S:t Andreae Ora- vankyt6é in vicinitate fluvii Vuoksi, satis cop. in rivulo silvatico fere exsiccato per silvam depressam fluente: Lindeén. Ta. rr [Asikkala] Rauvala in loco udo, limoso ad ripam ri- vuli: Norrl. s. 6. Tav.!, ex eodem loco jam 1854 leg. Nikl.!, cfr Sel. O. Nyl. et Norrl. s. 6. Tav. p. 113. — [JXol. rr Nikola in aperto abiegno sphagnoso prope Svir: Elfv., spec. e Rossia!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 126.] Ab. Piikkis Rauhalinna: Arrh.. som sjelf ansett uppg. ,,kanske ej fullt sii- ker“, — Ik. Valkjiirvi Pasuri: Ale., siikert genom firvexling med C. palu- dosa Good. Hiir ma tilliiggas att i Bot. Not. 1887 p. 20 beskrifves en f. brevipalea, hvilken bl. a. ir ,tagen af Hisinger i Pojo socken 1862“ och hvaraf exemplar 334 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. finnas i K. Vet. Akademiens herbarium. Na&gon provins iir ej] utsatt, men jag antager dock att uppgiften icke hanfér sig till Ab. Pojo. Carex pseudocyperus L. In Fennia australi rara est; ad septentrionem versus usqve ad 61° 35’ non autem in Fennia orientali lecta est. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 767. Al. r: Bergstr.; Finstr6m Godby: Bergstr. Beskr.! et Arrh. & K.!; Geta Finnvik: Hult Ann.; Eckeré6 Bole, Vard6 ad stagnum!: Laur. Fort.; Finstr6m prope templum, Geta Bolstaholm: E. Reuter et Ch. E. Boldt. — Ab. Hirvensalo: alumn. Tigerstedt! et Elfving!; Pargas ad stagnum Mustfinn [non Musfinn ut scripsit Alc.|: C. J. Arrhenius!; Nagu Sand6: Arrh.; Bromarf satis cop. in stagnis ex. gr. Refbacka, Bredvik et Ostanberg: Sand; [Karislojo] r ad ripam septentr.-orient. stagni parvi inter Pellonkylaé et Tallnas: Sel. et Al. Lagus.!; r Vihti ad ripas lacus Oravalalammi: Printz. — Nyl. Sibbo Lépar6é et Borga Skallerhamn in taeniis ad Onas: Seel. herb.; Strémfors Bullers: C. J. Arrh.; rr Pyttis in ripa fluvii Kymmene, ubi e lacu Tammijarvi effluit, prope ,,Simons torp“: Seel. O. Nyl.! — Ik. Ki- vennapa paullum ad orientem versus a Terijoki: E. Nyl. Ber!!, cfr Fl. Kar. p. 192 et Malmb.; r Rautu! in lacu Vahvia, Valkjarvi 5 km ad orientem versus a Pasuri: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 420]. Ta. st r in parte septentr-orientali ex. gr. Uitto, Rauvala, Kalkkis, Kartanomaki: Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Asikkala [Rau- vala] leg. Nikl!, cfr Sel. O. Nyl.; Padasjoki Kellosalmi: Astrém!; r {par. Gustaf Adolf] Vehkasalo: Bonsd.!, cfr 1. ¢. p. 60 et Herb: Mus. Fenn. II p. 126. Denna art upptages ej fdr Finl. i And. Cyp. p. 16 och af Fries endast frin Petersburg. Upptages frin Savolaks i Suomen Kasvio p. 174, men uppg. torde afse Ta. Gramineae. Echinochloa crus galli (L.) P. B. Kalm, jfr Led. IV p. 473; ,,in regionis Aboénsis agris arenosis humidiu- sculis. In par. Nummi duo legi exemplaria haud procul a Dragontorpet*: Wirz. Echinochloa crus galli. 339 Prodr. p. 30, jfr Rupr. Diatr. p. 32; sédra el. vestra Finl.: Fries, jfr And. Gram. p- 108 och Nym. Syll. p. 404. Ab. Pa barlastplatsen vid Abo slott: J. Lindén & E. Reuter!, jfr Sel. Friv. och Medd. XIII p. 213. —- Ny1. Helsingfors Sérniis: Sel. ann. — 8b. Kuo- pio Rimi: Malmberg! — 0b. Kemi: Enwald & Hollmén! (méjl. nagon annan art). Ehuru arten sfiledes nagon gang tillfiilligtvis firvildas, si kan den inga- lunda riiknas till Finlands flora, jfr W. Nyl. Distr. p. 77. — Artens férekomst i Finland férnekas bl. a. Spice. I p. 2. Panicum miliaceum L. forekommer 4tminstone Ny 1. Helsingfors Observa- torieberget: Brenner !; Helsingfors Sumparn: G. R. Sundman!; troligtvis hér hit tifven den Panicum jag sett frin Oa. Wasa Angqvarnen och angbitsbryggan 1582: Laur. och Laur. herb., jfr f. 6. Brenn. Flor. Sorghum nigrum R. & Sch. eller sisom den i Hackels munografi kallas Andropogon Sorghum Brot. subvar. niger fSrekom i 0 a. Wasa vid angqvarnen och Angbatsbryggan 1882: Laur. [Leersia oryzoides (L.) Sw. —Ik. ,,Auf tiberwiisserten nassen Wiesen, in Siimpfen, an Bach- und Flussufern, namentlich des Seestrandes sehr haufig, aber nicht alljihrlich entwickelt“: Meinsh. p. 463. Det framgir dock ej med saker- het, huruvida arten fdrekommer pA striinderna af Isthmus, och fir det egentliga floromridet ir den siikert friimmande.} Setaria viridis (L.) P. B. In austro-orientali parte Fenniae occidentalis rara; ad sep- tentrionem versus parum supra 61° 5’ occurrit, ceteroqvin in sa- burra etc. Kalm nomine Cynosurus paniceus; Fenn. austr.: And. Gram. p. 110 et 111; Fenn. mer., or: Nym. Consp. p. 786 et 787, vide etiam Brenn. p. 7 et 8. Ab. Abo prope arcem in saburra: E. Reuter. — Nyl. [Hel- singfors Sdrnias in saburra] satis cop.: Sel. exk.; ibidem: Hjelt & Hollmén! et Unonius!; Helsingfors in area: Palmén!; Helsingfors Observatoriebergen: Hult herb. [vix omnino spont.]; [Hogland] in agro solano consito ad Suurkyla: Brenn!, cfr l. c. p. 7 et 8. — Ik. Sakkola (Nikl.!): Chyd.; r Sakkola ad templum (!) et ad Kivi- niemi!, Nykyrka! et in Kakki ad Kirjola!: Malmb., cfr 1. c. p. 306; [p in tota Ingria: Meinsh. p. 464]. Sa. Villmanstrand Parkkarila spec. unicum: Sel. ann.; Laurit- sala: Lundstr.!; Taipalsaari Nikki: Selan! — FXol. var. major Koch Petrosavodsk ,,wahrscheinlich verwildert ?: Giinther!; circa Petrosavodsk: Giinth. p. 56. 336 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Oa. Vasa in saburra, ubi naves, quae vaporibus moventur, appellunt: Laur. Ob. Uleaborg Toppila duo spec. [in saburra]: Zidb. Artens férekomst i Finland férnekades Spic. I p. 2 (under namn af Cy- nosurus paniceus). Phalaris canariensis L. Nonnungvam disseminatur. »Qvasi sponte occurrit (vel inqvilina) etiam in magis septentrionalibus ex. gr. Bavaria, immo in Germ. bor.“: Nym. Suppl. p. 328. Ab. [Pa barlastplatsen vid Abo slott] tva exemplar med vil utvecklade frukter: Sel. Frév. — Nyl. Helsingfors (!) tillfilligtvis férvildad i och vid bo- taniska triidgirden: Hjelt; Helsingfors ej siillsynt pa afstjelpningsplatser: Kihlm.: Helsingfors Ulrikasborgs bergen: Sel. ann. — Oa. Vasa: O. Hallstén! -— Ob. Ulefiborg pa barlast, afstjelpningsplatser o. dyl. st. 1882—1887 kanske firligen, dessutom Frantsila vid Siikajoki elf 1883 (Laurin): Zidb. Phalaris arundinacea L. *) In maxima parte Fenniae satis freqventer invenitur, in non- nullis plagis praecipue partis interioris tamen rarescere videtur. In Lapponia usqve ad summum fere septentrionem passim, sed hic qvoqve interdum copiose, progreditur. Till; Kalm; ad ripas aqvarum in Lapp. subsilvaticam usqve: Wirz. pl. off. p. 8 et 9; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Scandinaviam alpinis tantum regionibus exceptis: And. Gram. p. 118 et 119; Scand. 1. c: Nym. Consp. p. 790—791, vide etiam Led. IV p. 454. Al. (fq): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; (fq): in litoribus: Tengstr.! — Ab. (fq): Zett. & Br; p circa Aboam: Arrh. Ann.; (fq): Sand.; p ex. gr. ad litora [sinus] ,,Pojo viken‘: A. Nyl.; p: Sel. et Printz. — Nyl. st fg: His., W. Nyl. et Seel. O. Nyl; fq — (fqq) in litoribus lapidosis taeniarum: Kihlm. ann.; fq in litoribus: Brenn. — Ka. («st r>): Blom; p—st fq: Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [fq saepe cop.: Meinsh. p. 468—469]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p [Sahalahti] Mattila copiosissime: Leop., (): Malmgr.; fqq: Hjelt. — Ta. fqq: Leop.; (st fq): Asp. & Th; fqq: Norrl. s. 6. Tav. fq: Bonsd.; fqq: Wainio Tav. or. — Sa. fq?: Hult; st fq: Hult Fort. — K1. fq: Fl. Kar. et Hjelt. == ESOL iy: kily, Oa. (p): Malmgr. — Tb. fg: Broth. et Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Mela; lisalmi r Peltoniemi: M. & J. Sahlb. — Kb. fqq: Eur. & H.; st fg: Wainio Kasv. — Kon. fqq et copiosis- sime imprimis in deustis, silvis lucisqve frondosis vel mixtis, in Reg. oce. fqg, in Saoneshje ad Velikaja cop.: Norrl. On. *) Specimina hujus generis in H. M. F. asservata S. Almqvist recensuit. Calamagrostis arundinacea. 367 Om. fq: Hellstr.!, cfr Hellstr. Distr. p. 16; Pyhajoki (fq): Lackstr. — Ok. [Kajana] (fq): Must., spec. e Kajana leg. Malm- gren!; Kuhmo haud multum reperta: Wainio Kasy.; Kianta p: 1. c. p. 111, qvod cfr. — Kp. magna freqventia |,isolla levenemi- sella“| usqve ad lacus Kuittijarvet ceteroqvin p: Wainio Kasy., vide l. c. p. 111 et sub Kk. Ob. vide infra. — Kuus. Paanajarvi: Wainio Kasv. — Kk. inter Kuittijarvi et Tuoppajarvi p, Oulanka tantum ad Vartiolampi: Wainio Kasy. Utbredningen pa Aland behifver utredas. En mijlighet vore att arten hiir liksom i kusttrakten Sfverhufvud vore nagot mindre allmiin, se under A b. och Nyl. — Ok. Utom C. silvatica sisom allm. upptages C. arundinacea p Ka- jana, Kuhmo (Wainio): Must. — 0b. ,pA Sand-backar allman“: Jul. p. 273; att freqvensen iir vilseledande kan anses siikert, men antagligt tir dock att arten férekommer i provinsen, ehuru dess nordgriins i denna trakt tir alldeles okiind. Framhallas bir att O. R. Fries ej] upptager arten. — Lk. [Sodankylii kyrkoby] »in declivibus arenosis fluviorum Jocisqve siccioribus prope culta st r“: Blom Bidr.; uppgiften fir mindre sannolik. Tre hybrida former, hvari denna art torde ing&, fro iakttagna. I H. M. F. iro anmirkta félj. former af denna art: elatior, latifolia, laxa, nemoralis och setifolia. D&i de emellertid ej iro fullt utredda, torde detta omniimnande vara tillriickligt. Det framhalles med riitta att ehuru denna art ej férekommer pa fingar, utan i bjirk- (och tall-) skog, den ej allenast fir sAsom betesgriis af stor bety- delse, utan stundom iifven bergas till hd: Ign. Geogr. p. 352. Calamagrostis arundinacea < epigejos '). In Fennia australi rarissime occurrit. Carel. Oneg. (ex [Almqvist et] Hult 1882): Nym. Suppl. p. 330 nomine C. montana. Nyl. Esbo Bola unico loco plures caespites 1884: Kihlman in (Diar. 10, X, 1885) Medd. XIII p. 230! KKon. Kendjarvi: Kullhem!, cfr Hult in (Diar. 2, XII, 1882) Medd. IX p. 157, efr 1. ¢. ‘p..172. Enligt Kihlman 1. ce. och Herb. Mus. Fenn. II p. 126 utgir formen fran Esbo den primiira hybriden af de bida arterna, bland hvilka den iifven viixte. Exemplaret fran Kon. utgir deremot en form per-epigejos, *) 1) C. acutiflora Schrad. — Has formas hybridas in Fennia primum definite distinxit Almqvist, efr (Diar. 2, XII, 1882) Medd. IX p. 157. *) Hiirom anmirker Almqvist ,,Torde viil vara silvatica x epigejos, men gir (genom langa har, knappt miirkbart blomiimne) niirmare epigejos iin nigon form jag sett, 368 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Vid samma tillfiille omniimde Kihlman att han niira Pikkala gard i Sjun- dei! (Nyl.) pitriiffat ett enstaka stfind af C. arundinacea viixande bland den ty- piska, som troligen stode ,i samma forhallande till C. arundinacea som den foregiende till C. epigejos“, jfr beskrifningen 1. c. Och Herb. Mus. Fenn. II p. 126. — Tilliiggas ma att hybriden fdrgiifves efterséktes pa samma stiille 1 Esbo 1885 o. 1886: Kihlm. ann. Calamagrostis arundinacea >< lanceolata. *) In Fennia rarissime invenitur. Fenn. (ex [Almqvist et] Hult 1882): Nym. Suppl. p. 331. Ka. r Kirvu Tietiivala! Lapakonmiaki in margine prati fruti- coso, Jaiiski Kiirkkiala! in silva depressa: Lindén nomine C. Hart- manniana, vide infra. Sb. Kuopio: Mela!, cfr Hult in (Diar. 2, XII, 1882) Medd. IX p. 157. Ka. En mijlighet, som afven antydes af Lindén, vore att C. phragmitoi- des i st. f. C. lanceolata skulle ingi i den ena af de hybrida formerna. — Kl. »formam forsan hybridam huic autem proximam in Palkjarvi Pitkaniemi ad ri- pam lacus Jiinisjiirvi legi“: Hjelt Ant. p. 68, jfr Medd. IX p. 157, der dock ge- nom tryckfel stir Piirkjiirvi i st, f. Piilkjiirvi; exemplaret tillhdr den da iinnu ej atskilda C. arundinacea x phragmitoides. — [L. ent. ,,certe nostra e Kaare- su’anto (C. Halleriana Leest. in sched.) characteribus omnibus satius convenit eum C. Hartmanniana qvam cum Halleriana*: Herb. Mus. Fenn. p. 8 not; exemplaret torde dock ej tillhéra nigondera, jfr under C. Halleriana.] Calamagrostis arundinacea < phragmitoides. Adhuc in Karelia ladogensi sola lecta est. Kl. Pilkjiirvi Pitkiniemi ad ripam lacus Janisjarvi! et Suis- tamo prope templum: Hjelt, spec. determ. E. Hackel, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 127. Om denna form yttrar sig Prof. Hackel i ett bref till Brotherus: , Was sie als zweifelhafte Calam. Hartmanniana Fr. (2) bezeichneten, ist gewiss nicht diese hybride Art, sondern eine andere Hybride, an deren Bildung ausser C. arundinacea Roth wahrscheinlich C. phragmitoides betheiligt ist. Daftir spre- chen die viel liingeren, mehr pfriemlich zugespitzten Glumae Ihrer Pflanze, die liingere und tiefer inserirte Granne, wodurch sich dieselbe von Hartmanniana unterscheidet und sich als ein vermuthlicher Bastard mit phragmitoides heraus- stellt. Ob dies’s aber in der That sich so verhiilt, vermag nur derjenige zu entscheiden, der Gelegenheit hat, die Pflanze in freier Natur zu beobachten. Auf den ersten Blick hatte ich Ihre Pflanze fiir C. acutiflora DC. gehalten, der sie in der Form der Glumae fast villig gleicht; aber die Rispe ist bei dieser 1) C. Hartmanniana Fr. Calamagrostis arundinacea x phragmitoides. 369 (einem Bastard mit C. epigejos) doch dichter, lappiger. Es ist mir an dem troc- kenen Materiale nicht méglich mit Sicherkeit ein Urtheil iiber Ihre Pflanze ab- zugeben; die Beobachtung in freier Natur, die damit zusammenvorkommenden Arten, miissten hier die Entscheidung geben. Ubrigens ist das ohne Namen mit- getheilte Exemplar von der Par. Suistamo dieselbe Form wie die von Pitki- niemi“. Hiir mA iinnu tilliiggas att formen firekom i kanske 60 4& 70 individer pa en helt liten udde a yttre sidan om Pitkiiniemi (denna ligger ej lAngt fran Anonniemi). Huruvida naigon annan Calamagrostis firekom i formens omedel- bara niirhet gaf jag ej akt pa, deremot fanns siikert C. arundinacea temligen niira och siviil C. epigejos som C. lanceolata tivo antecknade sAsom teml. allm. eller allmiinna i dessa nejder, hvarjemte C. phragmitoides torde finnas i trakten pa ej synnerligen stort afstind. Angaende Suistamo exemplaret gjorde jag inga sirskilda anteckningar, hvaremot Piilkjiirvi formen omedelbart tilldrog sig min uppmiirksam het. Calamagrostis chalybaea (Lest. Fr.) In Lapponia orientalt semel lecta est. Lapp. or.: Nym. Consp. p. 799. Lim. Umba: Selin! Detta exemplar ligger till grund fdr uppg. i Herb. Mus. Fenn., Bytes- och Desiderat-katalogerna m. m., och har yttermera blifvit granskadt af Alm- qvist, se Medd. IX p. 157. (Af N. I. Fellm. firdes det till C. Halleriana och kallades en tid C. Halleriana var. pulchella Saut.) — Vilseledande tir: ,,.Lapponia rossica, Fennia“: Traut. Incr. p. 859, da arten tillsvidare icke dr kiind fran Fin- land i inskriinkt mening. Da den iir en ostlig art, firmodar Almqvist emeller- tid att detta beror pa firbiseende. Calamagrostis lapponica (Wablenb.) Hartm. In maxima saltem parte Lapponiae freqventer saepeqve co- pose invenitur ; in Fennia maxime septentrionali ad 66° vel paullo infra etiamf reqvens est. Ad meridiem versus rara esse videtur, sed usque ad 62° 45’ legitur. Maxima pars Lapp.: Fries; Ostrob. et Fennia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 429; Lapp. Bothn.: Nym. Consp. p. 799; Fenn. bor. (cum Lapp.) med: Nym. Suppl. p. 331, vide etiam And. Gram. p. 96. Tb. st r Saarijarvi! in amni Saarikoski, Kivijarvi Hilma [spec. ex Hilmaioki ad f. macram vergens!], Viitasaari Saynatlampi! [spec. ad f. opimam vergens]: Broth., cfr 1. c. p. 190 et Herb. Mus. Fenn. li p. 127. — Sb. lisalmi Palojarvi: M. & J. Sahlberg!, vide etiam Must. et Herb. Mus. Fenn. II p. 127; lisaimi prope templum: M. & J, Sahlberg! — Kb. nondum visa. 370 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Om. Frantsila Tuomala: Brenner! [spec. ad f. macram ver- gens]; Haapavesi: A. Stén! — Ok. (rr) hic illic ad ripas fluvii Ka- jana infra Ammii ex. gr. ad Suovanlahti et Sokajarvi Savisaari: Must., spec. vidi in herb. Bot. Byt.; Ristijarvi Saukkovaara: A. & K. Malmgren!; Utajirvi Kurimo (f. sengularis!), Paltamo Kiehiman- suu! et Kuhmo Hietaperé ad Ontojarvi (f. pallida!): Brenner. — Kp. nondum adnotata. Ob. Uleaborg Varjakka (W. Nylander), Kemi! in collibus siccis et in ripa fluminis: Hellstr. Distr. p. 16; [st fq: O. R. Fries p. 169]; fq et saepe cop. praecipue in silvis mixtis, plerumqve par- cius in pinetis, campis, rupibus, ad ripas ete. Hjelt & H.; Kii- minki Marttila, Pudasjarvi ad lacum ejusdem nominis et in mul- tis locis magis ad septentrionem versus: Brenn. Ber. 1870; com- plura (10—15) spec. vidi in herb. Brenner e partibus septentrio- nalibus ex. gr. e Rovaniemi (!), Tervola! et Simo! — Kuus. fq in maxima parte paroeciae: Wainio Kasv. — Kk. Oulanka! st fq, Kiestinki non tantum visa: Wainio Kasv., spec. etiam e Kiestinki Valasjoki!; Sonostrow ete.: Mela Pl.; Keret: F. Nylander!; Knjasha: N. I. Fellm. p. XXV. Lapp. fenn. fq et saepe cop.: Hjelt & H, vide sub Ob; in declivibus aridis campisqve siccis («p>»): Blom Bidr.; in collibus et campis siccioribus apricis praecipue igne nuper devastatis per par- tem subalp. et subsilvaticam omnium Lapp. suecicarum ubiqve fq: Wahlenb. p. 27, ubi describitur nomine Arwndo lapponica, cfr |. ce. p. XVIII et LIX; fq: Fellm. Lapp. fq in Kemijarvi, Kuola- jarvi, Sodankyla, Inari et ad Paatsjoki usqve ad Kéngas, ubi etiam in regione alpina obvenit: Wainio Not.; in omnibus regionibus: Hult Ant.; per reg. subsilv. et subalpinam (Wahlenb. cit.) fqq et saepe copiosissime, in turfosis qvoqve lecta, in reg. alpinam Iccis siccis, aridis longe adscendit fq. In salicetis, ex. gr. ad templum inarensi! forma umbratica, panicula apice nutante, ramis inferio- ribus elongatis provenit: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et infe- riore parte reg. subalpinae totius Finmarkiae: Lund p. 95, vide etiam Lund Beretn. p. 43, M. Blytt p. 86, Blytt p. 1243, Th. Fries Resa p. 59 etc. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. (p): Leest.] Lapp. ross. (p) cop. enum.: Fellm. Ind.; usqve ad oppidum Kola et pag. Ponoj (p) cop., (in partibus occidentalibus tamen multo est freqventior): N. I. Fellm., cfr 1. ¢ p. XXXVI; Jenjavr Calamagrostis lapponica. 371 copiosissime: Broth. Reseb.; fq in tota Lapp. ross.: Kihlm.; spec. in H. M. F. adsunt ex omnibus partibus hujus territorii. Sb. Kuopio: Ale., knappast riktigt. Varietates seqventes indicantur; distributio earum apud nos non satis explorata: Var. opima And. — Tb. Viitasaari: Brotherus! — Sb. lisalmi in parte bor. occ.: Lundstrém! & Palmén! — Ob. Tervola: Bren- ner!; cum f. typica: Hjelt & H., spec. e Rovaniemi (!) Tervo!, vide etiam O. R. Fries p. 169. — Lk. cum f. typica, in qvam sensim transit: Hjelt & H., spec. e Kittila Helppi! — Lapp. ross. iis- dem cum forma typica locis p: N. | Fellm. Var. rubens F. Nyl.') Secus litora maris glacialis et albi maxime borealis ex. gr. ad Tres insulas!: Spic. Il p. 1, ubi de- scribitur. — Ob. forsitan haec varietas e prato uliginoso in Kemi: Hellstr. Distr. p. 16. — Lapp. ross. vide Spic. et N. I. Fellm. Utom dessa former och 6fvergangsformer till dem (se under Tb. och 0k.) finnas i H. M. F. f. macra, pallida ete. (se ofvan) iifvensom den form som be- skrifves frin Lapp. fenn. Var. substrigosa W. Nyl. upptogs frin O. i Herb. Mus. Fenn. p. 8. Tro- ligen afsigs hiirmed ett exemplar fran Ob. Uleaborg: W. Nylander!, hvarpaé Alm- qvist tecknat: ,Kommer bra nira den form jag lagt emellan C. strigosa och C. stricta. (C. strigosa X epigejos? formodligen hérande till riparia Lest.) A andra sidan pAminner den betydligt om C. lapponica. Manne ej C. epigejos xX lapponica? Mirk att borstet tir kniibdjdt och fastadt niira basen“. Calamagrostis strigosa (Wahlenb.) Hartm. In Fennia maxime septentrionala semel et non typica lecta est, sed in nonnullis locis Fenniae vicinis occwrrit. Fenn. bor.-oce.: Nym. Suppl. p. 331. Ob. Kemi in insula prope habitationem sacerdotis: Nyberg!, efr Medd. IX p. 157 et vide infra. [Li. ad ostium fluminis Tana Finmarkiae orient.: Wahlenb. p. 29, ubi primum describitur nomine Arwndo strigosa, cfr Wah- lenb. Fl. Suec. p. 44 et vide Fellm. Lapp., Led. IV p. 428, Blytt p. 1243, Kihlm. Ant. etc; Norskholm prope Seida: Th. Fries 1864 p. 43, vide etiam infra. — L. ent. Kaaresu’anto prope templum: *) Minor, spiculis rubentibus, arista rectiuscula 1. saepe deficiente: F. Nyl. 1. & 24 372 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. L. L. Lestadius!, cfr Martins p. 185, Herb. Mus. Fenn. p. 8 sub L., Hartm. p. 517 ete., vide etiam infra.| Lapp. torn. (Kaaresu’arto) fenn.“; Nym. Consp. p. 799; nagon fullt sii- ker uppgift fran Finska lappmarken foreligger ej vidare; uppgiften riittas dess- utom af Nyman sjelf, se ofvan. Se vidare under Lt. — Kp. Soroka vid Hvita hafvet: Sahlb. Bidr.; anfdres till vidare undersdkning. — Kuus. Kuusamo (Ny- berg): Wainio Kasy.; exemplaret féres numera till C. gracilescens. — Li. ,Kul- tala ad Tivalojoki (Lénnbohm in Herb. Hult)“: Kihlm. Ant.; Linnbohms exem- plar behfver m&hiinda yttermera granskas. ,,Ikke ualmindelig i Fyrre- og Birke- Regionen indtil Alten og Tana“: Lund p. 95; atminstone freqvensen kan ej an- ses giilla Finlands omrade. Varangerbunden: Lund Beretn. p. 43, torde iifven bira bekriiftas.s — Lunds uppgifter ligga dock antagligen till grund fdr uppg. hos And. Gram. p. 94, M. Blytt p. 86 ete. Arten upptages fifven fran L [= Lapp. fenn.]: Suomen Kasvio p. 146, — Lt. ,,ad litora sinus Kolaénsis“: Spic. I p- 8, jfr N. I. Fellm., Suomen Kasvio p. 146 etc.; ett exemplar af F. Nylander frin Vaidoguba! under namn af C. strigosa torde hira till C. stricta; atmin- stone finnes det ej vidare bland C. strigosa, hvarfore uppg. i Spic. forefaller osiiker. I afseende & exemplaren bir niimnas att Almqvist p& ett fran Altengaard! tecknat ,denna ar typisk ©. strigosa, de filjande [fran Ob. Kemi och L. ent. Kaaresu’anto] mindre goda“. Hvad siirskildt L. L. Leestadii exemplar fran Kaaresu’anto kyrka! angar, har Almqvist tecknat pa detsamma ,= den ena for- men af Lestadii C. epigejos 8 riparia“. Angiende former, som nirma sig C. strigosa, se under C. lapponica, C. stricta och C. epigejos. Calamagrostis stricta (Timm.) PB. In Lapponia, regione alpina tantum excepta, ut etram in partibus septentrionalibus et orientalibus Fenniae freqventer (in- terdum freqventissime) et copiose provenit; in Fennia reliqva ple- rumgqve satis freqventer invenitur. Maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries‘); in tota Fennia: And. Gram. p. 94 et 951); Scand.: Nym. Consp. p. 7991); Fenn.: Nym. Suppl. p. 3311), vide etiam Led. IV p. 428 et 4291) et Ign. Geogr. p. 352. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. p: Zett. & Br.; st fq—fq: Arrh. Ann.; fq: Sand; (p) ex. gr. prata prope A- minne: A. Nyl; (st fq): Sel; fq: Ch. E. Boldt et Printz. —- Nyl. fq: His. +); (fqq): W. Nyl.'); st fq: Seel. O. Nyl.+); Hogland (H. M. F.), *) Nomine C. neglecta Ehrh. Calamagrostis stricta. 373 plur. loc. (E. Nyl. Ber.): Brenn.1) — Ka. fq, interdum praecipue ad oram cop.: Blom; st fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb. *); [var. pal- lida fq in ripis, sed etiam aliis locis haud infreqvens, var. ob- scura tqq ,an sonnigen Bergabfallen“ etc., in locis paludosis et diu inundatis obvenit var. laxa Led.: Meinsh. p. 455—456 *)]. Sat fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; fq: Asp. & Th. Korpilahti Peuha et cop. ad ri- pam lacus Veijo: Wainio Tav. or. — Sa. p—st fq: Hult. — Kl. . fq: Fl. Kar.) — Kol. fq, interdum cop., ut in pratis nonnullis fertilibus ad Onega: Elfv. Oa. fq: Malmgr. et Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Eur. & H.; st fq: Wai- nio Kasv. — Hon. fqq, atqve in pratis humidis et ad litora saepe copiosissime, in Saoneshje fqq et in Reg. occ. fq: Norrl. On. Om. fqq: Hellstr. — Ok. ad septentrionem versus fq, ad me- ridiem versus st fq: Wainio Kasv.; st fq: Must. — Kp. st fq: Wainio Kasv., vide sub Ok. Ob. Liminka fq: Brenn. Reseb. p. 78; [fq: O. R. Fries p. 169*)|; (fq): Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn. — Kuus. fq: Wai- nio Kasv. — Kk. fq: Wainio Kasv., vide sub Ok. Lapp. fenn. fq in pratis praecipue ripariis, ad ripas ete. sal- tem in par. Kittila: Hjelt & H.; in ripis humidis graminosis et pra- tis humidis vel udis (st fq): Blom Bidr.; locis humidis subapricis per partem silvaticam, subsilvaticam et subalpinam omnium Lapp. suecicarum ubiqve fq ut et in inferalpinis locis locisqve depressis maritimis totius Finmarkiae et Nordlandiae ubiqve. Supra Be- tulam in alpibus vix adscendit: Wahlenb. p. 28 *), cfr |. c. p. LIX ?); (p): Fellm. Lapp.; fq in Kemijairvi, Sodankyli, Inari, et ad Paats- joki usqve ad Mare glaciale. Etiam in campis siccis et in limi- tibus agrorum provenit: Wainio Not.; saltem in regione silv. et subalpina, fq ad fluvium Luirojoki infra Riesto: Hult Ant.; Uts- joki fq: Sel. kat.; in ripis humidis per reg. subsily. et subalpinam fq: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalpina totius Finmarkiae : Lund p. 95, vide etiam M. Blytt p. 85 ete. — [L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest. ')] 1) Nomine C. neglecta Ehrh. *) Nomine Arundo stricta Timm. 374 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lapp. ross. per totam hanc Lapp. fq: N. I. Fellm.*), efr 1. ec. p. XLIV, XLVII ete.; Fellm. Ind. non enumerat. Sisom synes af ofvanstiende anviinda manga finska forf. for denna art namnet C. neglecta Ehrh., fastiin detta namn af andra forf. anses hiinféra sig till en annan viixt iin C. stricta, se Hartm. p. 517 och redan Rupr. Diatr. p. 35. Efter undersdkning af originalexemplaren férklarar Almqvist att begge namnen afse samma art och siikert fir att samma form hos oss afses med hvartdera nam- net. Emellertid har jag sdkt siirskilja beniimningarna i den tryckta literaturen, men vill pApeka att namnet C. neglecta afven anviindes i nagra M. S. Utom var. borealis, hvilken bl. a. af Nyman upptages sisom underart, ehuru den hos oss ej iir tillriickligt utredd och derfére ej sarskiljes 1 Herb. Mus. Fenn. IJ, omniimnas félj. former: Var. pallida, — ,Jn pratis humidis sinui Fennico adjacentibus a Petro- poli usqve ad archipelagum Aboénsem .. . communis et fere geniculatus“: Rupr. Diatr. p. 35. — [Ik. se ofvan.] — Kb., Ok., Kuus. och Kar. ross. ,useissa paikoin*: Wainio Kasv. — 0k. Kuhmo, Kianta: Must. p. 54. Var. elatior Hartm. — Ob. ,in ripa arenosa insularum flum. Kemensis*: Hellstr. Distr. p. 16, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 8. Hellstréms exemplar hafva af Almqvist blifvit stiillda dels bland hufvudarten dels bland var. borealis. Var. obscura Meinsh. se under Ik. Var. parviflora Rupr. Fl. Samoj. — Lapp. ross. ,in partibus superiori- bus p“: N. I. Fellm. Varieteten tr mig okiind liksom de fol). Var. latifolia (K. A. Holmgr.) And. Gram.? — Lapp. ross. p ,ex. gr. ad Ponoj et Kitofka f. foliis latioribus planis, spiculis majoribus acutioribus, glumis longioribus*: N. I. Fellm. Var. 8 angustata Wahlenb. — ,ad paludes juxta Enontekiiinen lecta est*: Wahlenb. p. 28. Var. y interrupta Wahienb. — ,,Ad ripas fluviorum paucis locis visa“: Wahlenb. |. c., der de tvA sistniimda beskrifvas. Dessutom miirkes att Almqvist pA ett exemplar fran Ob. Liminka iing: Brenner! tecknat: ,Synes sti niirmast C. stricta. C. stricta X lanceolata?*, hvarefter han yttermera fogat par fragetecken. Calamagrostis stricta var. borealis (L. L. Lest.) In Lapponia et Fennia maxime septentrionala lecta est; distributio autem non satis explorata esse videtur. Lapp. torn.: Nym. Consp. p. 799; Lapp. fenn., ross. (ex Hult 1882): Nym. Suppl. p. 331 [spec. primus determ. 5S. Almqvist]. Ky. Kemi 20 km ad septentrionem versus ab oppido ad oram: Selin! Ob. Kemi (Hellstrém!): Hult in Medd. IX p. 15%. 1) Nomine ©. neglecta Ehrh. Calamagrostis stricta. 375 (L. ent. reg. subalp. r Enontekiaiinen in ripa arenosa inter Kaaresu’anto et Kuttainen ,Muotkansuun alempana Veniijiin puo- lella* cop.: Leest., ubi p. 44 describitur nomine C. borealis var. 8 arenivaga*) Leest., cfr Trautv. Incr. p. 859; Kaaresu’anto: L. L. Leestadius! nomine C. stricta 8 majus/. Lip. Triostrow! et Svjatoj-noss!: F. Nylander. — Lt. Ki- tofka ad peninsulam piscatorum: N. I. Fellman! Samtliga exemplar iiro bestiimda af Almqvist. (F. Nylanders exemplar fran Lp. hafva en tid blifvit forda till C. strigosa). I Medd. IX p. 157 niim- nes bl. a. att varieteten finnes frin flere stiillen i Lapp. ross. Antagligt iir for Ofrigt att denna form finnes pA manga stiillen utéfver de ofvan anférda. Calamagrostis gracilescens Blvytt. Distributio nondum satis explorata, sed ex Alandia usqve ad 66° fere lecta est. Fenn. Ostrob., Aland., Carel. ladog.: Nym. Suppl. p. 331, vide etiam Medd. [X p. 157. Al. Finstr6m Godby in prato humido: Arrhenius & Kihlman! Ab. Lojo (Ch. E. Boldt): inter templum et praedium Laxpojo, Vabby et Stord Hermola; Karislojo Tallnaés, Sammatti Lohilampi. K1. Valamo in litore limoso lacus Ladogae: Selan!, vide infra. Om. Gamla Karleby: Hellstrém!, vide infra. Ob. Kemi: Brenner!, f. glumis subulatis elongatis recedens (auct. Almqvist). — Kuus. Kuusamo: Nyberg! nomine C. strigosa. Selan férevisade exemplaret frin Kl. Valamo under namn af C. graci- lescens var. ladogensis se (Prot. 3, XII, 1881) Medd. IX p. 127, hvilket utgér den firsta siikra uppgift om artens férekomst i landet. Vidare redogjorde han l. ce. huru var. ladogensis skiljer sig frin hufvudformen, jfr ifven Medd. IX p. 145 och Herb. Mus. Fenn. II p. 127. — Exemplaren iiro bestiimda af Almqvist, se Hults andragande i Medd. IX p. 157, och han niimner senare: ,,Siikerligen ir denna art allmiin i sydéstra delen af Finland“: Almqvist in litt. Om. Pa Hellstréms exemplar har Almqvist tecknat: ,Torde vara C. gra- cilescens, ehuru jag aldrig sett nagon sidan si niira C. stricta“. Calamagrostis deschampsioides Trin. In Lapponia maxime orientali raro occwrrit. Lapp. or. ponoj (J. [lege N. I] Fellman detex. 1863): Nym. Suppl. p. 331. Lip. Legi ad litora maris graminosa prope Triostrow Lap- poniae Ross. maxime orientalis: N. I. Fellm., ubi descriptio, cfr ) a paludosa in Vestrobottnia: |. e. 376 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. l, c. p. XXVI et L, Beket. p. 612 ete.; Devjatoi: Malmberg!; Sosno- vets: Mela herb. et Mela Pl. ut locus antecedens; Kusmin-noss, inter Pjalitsa et Tshapoma ad litora pluribi: Kihlm., cfr Kihlm. Bericht p. 22. Calamagrostis epigejos (L.) Roth. in maxima parte Fenniae freqventer interdum satis fre- qventer obvia, supra 66° plerumqgve rara est, sed usqve ad 68° 45’ procedit. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per (totam) Scan- dinaviam (fq), in alpinis non est: And. Gram. p. 88 et 89; Scand. s. 1. (exc. Lapp. or.): Nym. Consp. p. 799. Al. (st r): Bergstr.; st fq: Kihlm. Ofvers. — Ab. (p): Zett. & Br; fq—st fq: Arrh. Ann.; fq: Sand., A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. fq: omnes auct. — Ka. Lavansaari (H. M. F.): Brenn.; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fqq cum formis scabra et laevis: Meinsh. p. 455]. Sat. fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Asp. & Th, Norrl s. 6. Tav. et Wainio Tav. or.; fq: Bonsd. — Sa. (p): Hult. — Kl. fq: Fl. Kar. st fq: Hjelt. — Kol. fq: Elfv. Oa. fq: Malmgr.; st fq: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela; fq: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Wainio Kasv. — Kon. fq, Saoneshje in collibus siccioribus graminosis inter alnos fqq, in Reg. occ. saltem ad M6kk6 fg in deustis: Norrl. On. Om. fq: Hellstr. — Ok. fg: Wainio Kasv.; p: Must. — Kp. fq: Wainio Kasy. Ob. st fq: Jul. p. 274; Simo Hosio et inter Portimojarvi et Palovaara [par. Rovaniemi], Tervola: Brenn. herb.; Kemi: Brenn. Ber. 1864; Simo Marrostenmiki et 5 km supra Sankala [in adn. scripsi Sarkala]: Brenn. Ber. 1870; Rovaniemi: Nyberg! et Bren- ner!; rr Ylitornio in silva mixta in monte Karhujupukka: Hjelt & H.!, cfr 1. cp. 31; UO. R. Fries non comm. — Kuus. st fq—p: Wainio Kasy. — Kk. par. Oulanka st fq, magis ad meridiem versus fq: Wainio Kasv. Lapp. fenn. Sodankylii! in vicinitate templi in campis siccioribus, fruticetis declivibusqve arenosis st r: Blom Bidr., cfr Wainio Not; in ripis arenosis fluminis livalojoki par. Inari et fluminis Kittinenjoki ad Akankoski par. Sodankyla (fq), nec Calamagrostis epigejos. 377 alibi visa: Wahlenb. p. 30 nomine Arwndo epigejos; in ripis are- nosis fluminum livalo-Kaamas et ,,Sulkesjok“ par. Inari nec non fluminum Kitinen [«Kilineu»] atqve Luiro par. Sodankyla: Fellm. Lapp., cfr Led. IV p. 433 et vide infra; Sodankyia in litore arenoso ad Kalkkivaara, Inari nonnullis locis ad livalojoki inter Kultala et Términen, in litore arenoso (st fq) ad Tormanen in regione coniferarum mixtarum, in litore arenoso ad Koppelo (68° 43’) in regione pinifera lecta: Wainio Not. — [L. ent. reg. subalp. r Pahtavaara in par. Enontekiainen: Lest., cfr Mar- — tins p. 185 et Backm. & H. p. 20.] Lapp. ross. (p) ex. gr. ad flumina Tuloma et Lutto legi: Fellm. Ind., cfr Led. IV p. 433 et N. I. Fellm.; Kitsha prope Kola: N. I. Fellman!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 127, vide etiam infra. Lapp. fenn. Uppg. i Fellm. Lapp. betviflades p& det hégsta i Kihlm. Ant., der det antogs att den hiinférde sig till C. lapponica, men da den 6fverens- stiimmer med Wahlenbergs uppgift och senare blifvit delvis bekraftad af Wainio, torde den dock kunna anses siiker. Att arten stillvis saknas i Lappmarken framgir af det ofvanstiende, hvarjemte det bir framhallas att den i Norge en- dast gir till Salten: M. Blytt p. 85. — Lapp. ross. Upptages frin Lim.: Mela Pl., jfr Herb. Mus. Fenn. II p. 23, men nagon speciallokal iir mig icke bekant; dess fdrekomst synes dock higst sannolik, Deremot torde freqvensen i Fellm. Ind. vara alltfor hég. Féljande former dro antecknade, men deras utbredning och betydelse iir mig okiind. (Se iifven under Ik.) Var. brachystachya Sel.'!) — Ta. Jiimsii: Selan!, jfr Medd. IX p. 158. Var. glauca Fr. — ,Kemensis [ex 0b.] spiculis majoribus insignius vio- laceo-coloratis differt a forma norvegica®: W. Nyl. Distr., jfr 1. ¢. p. 73 och 74. — Sa. ,rr in clivo arido prope pag. Utula*: Hult. — 0m. i skiirgirden: Hellstr. — Ob. ,unico loco in ripa arenosa insularum flum. Kemensis in vicinitate prae- dii sacerdotis ubi sat copiosa“: Hellstr. Distr. p. 16, der nirmare beskrifning lemnas, jfr Fort. 1852 p. 53. SAviil Hellstréms exemplar fran Kemi! som Hults frin Ruokolaks Utula! hafva af Almgvist blifvit forda bland hufvudformen. Par exemplar, som likna dessa, finnas f. 6. ifven i samlingen. ¥. pubescens Sel.?) — Sa. Lappvesi Parkkarila: Seelan!, jfr Medd. IX p- 158. 1) ,Culmus superne scaberrimus; panicula valde contracta, contigua (haud interrupta ut f. ripariae) brevis, 13 cm longit.; spiculae illis f. typicae multo breviores, 4—5 mm longit.; glumae +/;—*/, pilis longiores; palea inferior pilis fere duplo brevior, prope medium aristam elongatam, pilorum fere longitudine emittens*: Th. Selan in litt. *) ,Vaginis inferioribus plus minus dense pubescentibus diversa‘: Th. Seelan in litt. 378 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Var. riparia L. L. Lest. — [L, ent. granreg. r. ,Kelosuannusa“ [trol. = Kellosu’annonsuu] i Enontekiiiinen (L. L. Lestadius): Leest., se redan And. Gram. p. 89. Om denna vixt siiger Almqvist i Hartm. p. 517 att deraf fin- aas tva former, den ena iir C. strigosa, den andra ,jir en mellanform till C. epigejos«). I H. M. F. finnes fran Kol. Petrosavodsk: W. Nylander! ett exemplar, hvarpa Almqvist tecknat: ,Nagot monstrés och derfore niistan omdjlig att sasom form bestiimma, synes nog g& temligen mycket At var. riparia Leest.“, jfr Medd. IX p. 157 och 158. [Ett typ-exemplar af Lestadii senare form finnes fran Kaaresu’anto kyrka!]. Se vidare under de hybrida formerna. Utom hybriden med C. arundinacea (se ofvan) och en form som mijli- gen fir hybrid med C. lapponica (se under denna) finnas tvenne mijligen hybrida former i H. M. F., som sta niira C. epigejos. P& den ena fran Sav. bor. af E. Nylander! har Almqvist tecknat: ,Ar nog en epigejos-form, ehuru higst besyn- nerlig. Kanske C. epigejos xX phragmitoides?« Pa den andra fran Ob. Kemi: Brenner! under namn af C. strigosa har Almqvist tecknat: ,,Medelform mellan C. epigejos och C. strigosa; ir niistan den andra formen af Leestadii C. epigejos 8 riparia®. Calamagrostis phragmitoides Hartm. In maxima saltem parte Lapponiae et in Fennia septen- trionali freqventer aut satis freqventer obvia; ad meridiem ver- sus infra 63° rarescit sed usqve ad fines australes procedit. Maxima pars Lapp.: Fries: in Karelia saltem ad Ladogam borealem a me observata est: W. Nyl. Distr.; fq ad ripas, in sil- vis humidis ete. per totam Lapponiam et partem silvaticam Fen- niae: And. Gram. p. 91 [minus aptum ad distributionem in Fen- nia illustrandam]; Fenn.: Nym. Consp. p. 799; Led. vide sub Lapp. ross. Al. Geta Ostergeta: Hult herb.; Kékar: Brenner!; Godby in fruticetis prope stagnum: Arrhenius & Kihlman! ambo nomine C. lanceolata. — Ab. Pargas p (— st fq): Arrh. FI.; Lojo Gerknas ad praediolum Stenkulla: Ch. E. Boldt; ad Aminne in par. Pojo, ad Svarta!: His. — Nyl. («st fq) ex. gr. ad Fagervik et prope Svartback in par. Inga, ad Rejbéle et in insula StrOmsjo in par. Karis: His.; Helsingfors Thol6 et Pellinge Bakholm: Sel. ann., spec. etiam e Mjélé!; Thusby Gammelby: Astrém! (f. virescens); (p): Sel. O. Nyl, spec. e Borga Glosholm! et Strémfors! (f. virescens); Tytarsaari: Brenn.!, vide infra; Hogland septentr.- occ. versus e Suurkyli: Brenner! nomine C. lanceolata. — Ka. st r: Blom, spec. e Sakjarvi prope lacum Muhutjirvi (cum f. virescente!); st r in Calamagrostis phragmitoides. 379 parte interiore ad ripas rivulorum, Kirvu Tietéviala!, Jiaski Lai- tila, Pelkola copiose, Jarvenkylai, Karkkaaéla: Lindén. — [Ik. in vicinitate sinus maritimi (« Kar Kon, ,,Formam latifoliam e Tiudie reportavit Cl. F. Nylander*: Norrl. On. Kk. ,ad Jacum Koutajiirvi*: N. I. Fellm., se under Lim. [L. ent, Bjérkreg. fq (ymnig enl. L. L. Leestadius): Lest., jfr Mar- tins p. 185.] Lim. ,Ad pagum Umba, unde specimen unicum secum reportavit Selin*: N. Ty Bellm., pir I ce. pr XXX: Almqvists omdéme angiende C. Halleriana i Sverige: ,hvad man af gam- malt hos oss liksom utomlands pligat kalla C. Halleriana tillhéy till allra stirsta delen C. phragmitoides«: Hartm. p. 518 torde i bufvudsak iifven giilla Finland. Exemplaret frin Valamo, som legat till grund fér uppg. i Herb. Mus. Fenn. p. 8 ar dock enligt Almqvist typisk C. lanceolata och Selins exemplar fran Umba tillhdr C. chalybaea. C. Halleriana upptages fir ofrigt i par manuskript, i Suo- men Kasvio p. 146, der arten upptages fran de ofvan anfirda provinserna (utom L. ent.), Byteskat., Desideratkat. m. m., men redan i Herb. Mus. Fenn. p. 8 not uttalades ett tvifvel, huruvida denna art (liksom flere andra) verkligen vore skild. — Senare meddelar Almqvist att denna iir ,en sydlig art, som iinnu ej blifvit antriiffad i Skandinavien och sannolikt ej heller der kommer att triif- fas“: Almqvist in litt. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Qo io 2) bo Calamagrostis lanceolata Roth. In maxima parte Fenniae usqve ad circ. 65° freqventer (in- terdum satis freqventer) occurrit. Ad septentrionem versus fre- qventia minuitur et qvod cum C. phragmitoide confusa est, distributio non certa sit; in Lapponia occidental tamen usqve ad 69° inveniri videtur, sed in parte maxime orientalt jam multo infra circulum polarem incerta videtur. Kalm; locis humidis, umbrosis in Lapp. inferalpinam usqve: Wirz. Pl. off. p. 8; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Scandinaviam, etiam in reg. silvatica Lapponiae, sed multo rarior: And. Gram. p. 90; Fenn.: Nym. Consp. p. 800, vide etiam Ign. Geogr. p. 352. Al. (p): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr., (vide etiam Prim. p. 74). — Ab. (p): Zett. & Br.; cirea Aboam st fq—fq: Arrh.; Pargas st fg—p: Arrh. Ann; ig: Sand. ef A. Nyl; st iq: Sel. et Printz,— Nyl. fq: His. et W. Nyl.; st fq: Sel. O. Nyl; (¢r»): Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.!; st fg: Blom; («) A. Nyl., cfr Led. IV p. 414 et Rupr. Diatr. p. 24, vide de his infra. »Ostrobottnia (F. Nylander in litt.)“: Led. IV p. 414 siikert oriktigt. — Al. Ehuru Bergstr. upptager arten fran hela fasta Aland och mellersta delen af skiir- girden [,A, B, Cm“] och senare sésom allmiin: Bergstr. Beskr., férefaller det mig dock som om artens freqvens ej vore synnerligen hég, da Arrh. & K. blott upptaga densamma frin Mickelé. — Ab. Salo Aminne: Christiernin! eller sa- som Ale. kallar det Uskela Aminne; d& emellertid His. uppgifver att Christier- nin tagit arten 4 Pojo Aminne, derifran iifven flertalet af hans viixter aro tagna, synes det mig higst sannolikt att ett fel uppstatt vid etikettens afskrif{ning (det finnes niiml. en dldre etiketi med endast Aminne). A. Nylanders freqvens ar siikert mycket fdr hig, méjligen fir arten oriktigt bestimd (se under Nyl.) — Nyl. [Helsingfors] p: W. Nyl., jfr Fort. 1852 p. 53, Herb. Mus. Fenn. p. 9, Suomen Kasvio p. 149, Alc. p. 42, ete; exemplaret fran Helsingfors hir dock enl. Kihlm. till A. pubescens f. glabra; pi denna uppg. syfter antagligen S[édra Finl.]: Brenn. Flor. p. 215, se dock And. Gram. p. 72. — Sat. Uppriknas af Gadd. Sat. p. 47, men torde knappt finnas inom provinsen, A4tminstone ej sisom vild. — Ta. Hauho: Herk., afser troligtvis liksom féregiende A. pubescens, hvil- ken art af Linné firdes sisom varietet till A. pratensis. Avena fatua L. Cum specie culta A. sativa raro occurrit et vix inter plan- tas spontaneas Fenniae adnumeranda. Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; ,,niistan 6fverallt med var- sad anda upp till fjalltrakterna“: And. Gram. p. 70; Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 412; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 396 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. 810; Fenn. bor.-or. (Karel. keret.): Nym. Suppl. p. 333, enumera- tur etiam a Knorr. p. 29 e ,Gamla Finland '). Ab. [Pojo] (fq): A. Nyl.!) — Nyl. [Helsingfors Sornas in sa- burra] satis cop.: Sel. exk. Sat. Tyrvadi: Warel. p. 191); Kyré: Asp p. 104"), cfr etiam Gadd Sat. p. 471). — Ta. Hauho: Herk.'); (p) in agris avena consitis: Norrl. s. 6. Tav.; Asikkala: Nikl! Ob. A. 1886 et nonnullis annis antecedentibus inter hordea in Tervola et Rovaniemi: Zidb. — Kk. ,,Tavattu ainoastaan Ou- Jangan! kylassé, vaan léytyy luultavasti useissa paikoin tavallisen kauran seassa samoin kuin A. strigosa’kin“: Wainio Kasv. Lk. In agro Avena sativa consito ad pag. Sodankyla (67° 25’) in par. ejusdem: Wainio Not. De Aldre uppg. iro visserligen ej bekriftade — s& har jag ej funnit ar- ten i Sat. — men A andra sidan vagar jag ej pistA att de vore oriktiga; se f. 3. under filj. art. Upptages i Sverige iinda till Vesterbotten Pajala: Backm. & H. p. 25, hvilket visserligen synes sannolikt, men mahiinda behdfver bekriftas. Enl. Hartm. p. 507 gar arten till Angermanland och Umea Lappmark. Avena strigosa Schreb. Ut A. fatua, sed aliqvanto freqventior. Fenn. mer... Etiam haec species cum cerealibus (ex Orien- te?) introducta videtur, in Europa bor. et med. (etc.) [mon tamen, qvantum scio, in Fennia] occurrit etiam culta: Nym. Consp. p. 810. Nyl. Helsingfors ,Ulrikasborgsbergen“: Szel. ann.; Borga! in agris avena consitis ad Hummelsund: Sel. O. Nyl.; Borga Skafvar- béle: Svel. herb. — Ka. r? in parte orientali territorii, in agris avena consitis ad pagum Nurmela et in vicinitate templi par. Sak- jarvi!: Blom.— Ik. Sakkola: Nikl.!, cfr Malmb.; [p plerumqve parce, haud fq: Meinsh. p. 448]. Ta. (st fq) in agris avena consitis, qvamvis parcius: Norrl. s. 6. Tav., spec. vidi e Koski in herb. Wainio; Asikkala (r): Nikl!; Sysma Nya Olkkola: Unon.! — Sa. Villmanstrand Lauritsala ad canalem Saima: Szelan!; Lappvesi Pulsa in agro avena consito cop.: Sel. herb. — Kl. Uukuniemi: Simming! Oa. Vasa angqvarn [in saburra]: Laurén! 1) Forsitan non omnino certa sit. Avena strigosa. 397 Under det denna art, liksom iifven A. fatua, pa nigra stiillen synes fére- komma. ganska ofta bland odlad hafre, se t. ex. Norrl. s. 6. Tav., saknas hyar- dera deremot annorstiides; si har jag firgiifves sdkt dem i Sat., liksom ej hel- ier Leopold funnit desamma i de delar af Ta., som han undersiékt, ehuru de ligga ganska niira till det af Norrlin undersikta omradet. Wainio Kasv. formo- dar att arten troligen forekommer flerstiides, ehuru han ej funnit exemplar (se under A. fatua). Di& hvarken denna eller firegiende art patriffas vidare an bland hafre, hvilken de ganska mycket likna och med hyilken de tydligen blif- vit for hvarje gang sidda, iifvensom nagon ging bland barlast, torde de knappt kunna upptagas bland Finlands verkligt vilda viixter, ehuru de siésom sidana | allmiint betraktats, jfr dock Herb. Mus. Fenn. II p. 127. Al. Upptages hirifrfn Herb. Mus. Fenn. II p. 25; ganska sannolikt, ehuru jag ej vet hvarpa uppg. fr grundad. Avena sativa L. Haec species in Fennia in singulos annos magis magisqve colitur, ut messes jam alia genera frumenti superent. Nonnunqvam etiam disseminatur, neqve vero wnqvam persistit. »Ubiqve colitur et hinc etiam [non autem in Fennia] qvasi sponte occur- rit“; Nym. Consp. p. 810. D& odlingen af detta siidesslag under senasie Ar alltmera dkats, si att diiraf fran och med Ar 1887 skérdats stérre belopp tin af négot annat siidesslag, torde det vara skal att frst upptaga nigra Aldre uppgifter och derefter Sfverga till de nyare. I slutet af fdrva Arhundradet uppgafs om hafren: ,s&s nigot i Muhos socken*: Jul. p. 18. Uppgifter om s&dd och bridd férefinnas fran Kemijiirvi [Kemitriisks] prestgird (H. Krank): Moberg Klim. p. 242 0. 243, men i detta arbete omniimnes ej frémognad nordligare iin i Rovaniemi: l. ¢. p. 246. — I medlet af detta Aarhundrade nimnes om dess odling i Uledborgs liin: ,,hafre od- las endast i Salo, Haapajiirvi och Ulea hiirader samt obetydligt i Kemi hiirad*: Rein Uleaib. p. 150. For 1848—1850 uppgafs skirden i hela Finland i medel- tal utgdra 1,631,285 hl [989,376,97 tnr]: Rein p. 94. Samtidigt uppgafs rag- skérden utgira nagot dfver 2,000,000 hl [1,$19,967,98 tnr] och kornskérden 1,846,428 hl [1,119,860.64 tnr]: 1. c. p. 90 och 93. Omkring 20 ar senare ut- gjorde dessa belopp resp. 1,498,900, 2,986,140 och 1,670,560 hl: Ignatius, Sta- tistisk Handbok fér Finland, Helsingfors 1872, p. 213. Nagot ar senare blef dock hafreskérden stérre iin kornskérden, d& den forra ar 1877 steg till 2,124,870 hl, under det kornskérden uppgick till 1,673,800 hl: Statistisk drsbok for Finland 1879 [den férsta drsboken] p. 13. I sammanhang hiirmed ma an- féras f5lj. uppgift: hafre odlas sider om 62° lat. i stérsta miingd niist efter rig. Emellan 64:de och 65:te breddgraderna begynner hafreodlingen redan blifva mera sillsynt och norr om 65° 30’ tir den mycket obetydlig. Under gynnsamma ar ha férsék med dess odling likvil lyckats i Kittilé och Muonioniska: Ign. Geogr. p- 347 o. 348, jfr Ignatius p. 17. 398 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ur den botaniska litteraturen har jag antecknat f6lj. uppgifter i afseende & nordgriinsen. I dstra delen af landet uppgifves odlingen vara obetydlig norr om Kb.: Wainio Kasv. p. 19. Utom landets dstra grins uppgifves den f. n. striicka sig till Archangel: Bot. Centralblatt XL, Cassel 1889, p. 55. Enstaka hafredkrar triiffas dock vida hégre upp- S& odlas hafre innu i Kittilé kyrkoby (67° 40’), men skiires oftast sisom grén: Hjelt & H. p. 67; se iifven Wainio Not. p. 2/. Slutligen mf hiir anfdras nagra sifferuppgifter frin nyaste tid. Af samt- liga sidesslag (i egentlig mening) skiérdades 4r 1888 11,205,360 hl. Hafreskér- den utgjorde hiiraf 4,658,765 hl och var stérre fin skérden af nigot annat siides- slag (af rag skérdades 4,390,949 hl.) Af detta belopp beldpte sig pa Uleaborgs lin 39,108 hl hafre. Hiirtill kommer 140,885 hl blandsiid d. v. s. hafre och korn, hvaraf inom Uledborgs lin 437 hi: Statistisk Arsbok fér Finland 1891 p. 26. — Enligt Guvernérens for Uledborgs liin Arsberiittelse for 1888 skdrdades detta {xr i Lappmarkens hiirad endast 1,6 hl (1 tunna) hafre uteslutande inom Muo- nioniska socken. Ar 1889 utgjorde skérden 12,4 hl, mest i Kittili. I Kemi hiirad utgjorde skérden fr 1888 721,2 hl, i Kajana samma Ar niirmare 710. For fr 1889 utgjorde dessa belopp resp. 2095,7 och 975 hl. Hvad de enskilda sock- narna angar angifves nigon skérd af hafre under aren 1888—89 hvarken fran de nordliga socknarna Kemijiirvi och Kuolajirvi eller fran 0k. Puolanka. I Ob. Karunki skérdades under niimda 4r 6,5 hl; i Kuusamo uppgifves ingen skérd 1888, men 165 hl ar 1889. Den nordligaste socken i hvilken skérden 1888 uppgick till stérre belopp var Kemi, der den utgjorde 358,4 hl. Om iifven de speciella sifferuppgifterna kanske ej alltid iro fullt exakta och dessutom variera under olika Ar, visa de dock i allmiinhet att odlingen af detta siidesslag mer och mer dkats och 4fven striicker sig allt liingre mot norden ; ett framskridande som dfven bestyrkes af de senast tillgiingliga uppgifterna. Hiiraf framgar iifven att odlingen af hafre i stort f. n. striicker sig i vest- ligaste delen af landet till mellersta delen af Uleaborgs lin, men at ster ej fullt si langt. PA senare tid hafva iifven flere varieteter af hafre blifvit foremal for od- ling i stort i sdédra delen af landet, sisom A. orientalis Schreb., A. nuda L. ete. P& Mustiala landtbruks institut finnas dessutom profytor af flere tiotal va- rieteter. Arrhenatherum elatius (L.) Mert. « K.*) In Fennia maxime austro-occidentali usqve ad 60° 50° ad septentrionem versus rarius occurrit. Hab. ad Inid [?) Jaiski Ahola ad ripas fluvii Vuoksi, ut videtur haud infreqvens in vicinitate fluv. Vuoksi: Lindén; f. gracilis Lavansaari: Brenn. — Ik. fq: Malmb.; |Meinsh. vide sub P. nemorali/. Sat. st fq: Malmgr.; st fgq—p: Hjelt. — Ta.st r ad ripas: Leop. st r: Norrl. s..6. Tav. et Bonsd; st fq: Asp. & Th. p: Wainio Tav. or. — Sa. (st r): Hult; st fq: Hult Fort. — K1. (fq): Fl. Kar.; enum.: Lindén; st fq: Hjelt. — Kol. fq?: Elfv. Oa. st fq: Malmgr; p: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. (fqq): Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. p: Eur. & H; st fq: Wai- nio Kasv. — Kon. st fq: Norrl. On. Om. p: Hellstr. — Ok. st fq per totum territorium: Wainio Kasv.; Paltamo Melalaks fq: Brenn. Reseb. p. 68; (fq): Must. — Kp. st fg: Wainio Kasv. Ob. (p): Hjelt & H., vide sub Lk; in H. M. F. 4 sunt spec. ex qvibus unum e Tornea, ab O. R. Fries autem non comm. -- Kuus. st fq: Wainio Kasv. — Kk. st fq: Wainio Kasv. Lk. p in pratis et ripis saltem in par. Kittila et sine dubio in toto territorio, cujus in omnibus partibus adnotata: Hjelt & H.; Kemijarvi ad. pag. Kemijarvi, Sodankyla inter Varri6 et Seitajarvi et Lokka fq—st fg, obvia etiam ad Mutenia et in jugo Suolo- selki: Wainio Not. p in reg. silvatica, in Saariselka’ Lumikuru usqve ad finem superiorem reg. subalpinae procedit: Hult Ant. — Li. inter Términen et Koppelo (st fq—iq), obvia etiam ad Veskoniemi et st fq ad Paatsjoki: Wainio Not.; pluribus locis e reg. subsily. cognita, in subalp. qvoqve reg. summa alpis Kudos- suvannonpaa!: Kihlm. Ant. — [L. ent. reg. subalp. p: Leest.] Lapp. ros=. Lujauri urt! et Voroninsk!: Kihlm.; enum. e Lim.: Mela PI. Nyl. {Hogland] ,,hiir och der pi iingarne (E. Nyl. Ber.)“: Brenn. p. 37; Brenner betviflar siikerligen onddigtvis uppg. Poa pratensis. 419 Poa pratensis L. In tota Fennia et Lapponia freqventissime (— freqventer) et saepe copiose multis formis obvia. Fqq (aut fq) in tota Fennia inveniri omnes fere consen- tiunt auctores, cfr Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; fqq per totam Scandinaviam usqve ad alpes: And. Gram. p. 37; Scand. s. lL: Nym. Consp. p. 834, vide etiam Led. IV p. 378 et 379 et Ign. Geogr. p. 352. Lapp. fenn. fqq (—fq) variis locis in toto territorio, in cam- pis et praecipue ad domos cop.: Hjelt & H.; in declivibus grami- nosis fluviorum locisqve graminosis praesertim stercoratis fq: Blom Bidr.; Lapp. silv. («): W. Nyl; Helsingfors plur. locis: Sel. ann.; Perno Harkapaa, Hogland ad Pohjakyla!: Seel. O. Nyl; Perno Kjefsalé: Brenner!; r [Hogland] Kappelsatama: Brenn.!; Hogland Pohjaskorkia: Brenner! nomine Poa annua; Hog- land Kappelniemi et Kappelsatama r, Pohjakyla: Brenn. Till. p. 35. — Ka. r [Viborg] Vainikka (Nerv.!): Malmb. — Ik. Kakisalmi: Sel. ann.; {in ruderatis, in plateis oppidorum et pagorum, minus fq ad limites agrorum: Meinsh. p. 442]. Sat. Bjérneborg Rifsé: Sahlberg!; Bjdrneborg 1883: Arrh. Oa. p Qvarken!, Kurikka!: Malmgr.; Narpes Ofvermark ad de- versorium: Hjelt!: p ad oram, haud infreqvens in interiore parte in Storkyré et Ylistaro!: Laur. — Sb. r Kuopio 1871: Mela! — KKon. r Kendjarvi: Fl. Kar.!, cfr Norrl. On. et 1. c p. 96. Om. (st fq) ad oram: Hellstr., spec. e Gamla Karleby!; ad amnem Temmes: Brenn. Ber. 1870. — Ok. [Kajana] (

): Must. — Kp. Shuja: Sahlberg! Ob. in pago Liminka! fq, (ad septentrionem versus rr): Brenn. Reseb. p. 79; Muhos Matokorpi et Simo Ruikka: Brenn. Ber. 1870; in plateis opp. Uleaborg (!) et in oris maritimis: W. Nyl. Till. p. 302!; [inter Kalix et Tornea] p multiscum formis: QO. R. Fries p. 169; Haaparanta: Hjelt;] Tornea: L. L. Leest. p. 295. — Kk. Keret: F. Nylander!, cfr Brenner in Bot. Not. 1890 p. 25; Sono- strow, in promontorio inter Knjisha et Kouta: Mela PI. [forsitan p. p. ad var. (aut ad A. maritimam) spectat}. Li. haud infreqvens in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 94, [forsitan ad var. spectat], vide ceterum infra. Lapp. ross. in maritimis totius Lapp. ross. haud infre- qvens: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXIX et LIV et Beket. p. 611; Kan- Atropis distans. 431 talaks in ruderatis, Porjeguba, Umba, Kuusreka, Olenitsa, Kaska- rantsa cop., Kusomen, Sosnovets, Devjatoi et Ponoj: Mela PL: Ponoj: Knabe Pfl. p. 280; Subovi: Broth. Wand. p. 13!, [haec forsitan p. p. ad var. (aut ad A. maritimam) spectant|; Tsha- vanga! et Orloff!: Kihlm.; Semostrow: Brotherus! ad var. accedens. Al. Upptogs harifran (Al): Fort. 1852; uppg. afser troligen exemplaret fran Korpo. — Kl. Kirjavalaks: Enw. hav.; uppg. upptages till vidare granskning. — Sb. p: E. Nyl. & Chyd.; freqvensen ir visserligen vilseledande, men uppg. bekraftar dock artens férekomst i Kuopio. — Ob. Brenners appg. att den ej kan ,riiknas till Norra Osterbottens flora‘: Brenn. Reseb. p. 79 och att den har sin nordgrans vid Uledborg: 1. c. p. 76 vederliggas af de ifriga uppgifterna fran detta landskap; afven pastaendet att den air mycket rar norrut, torde behifva modifieras, 4tminstone var den ej rar i Haaparanta. Tilliggas ma ait arten i Uleaborg férekommer bade pa gator, giardar, etc. och afven pa barlast: Zidb. — Lapp. fenn. Upptogs hirifrin [L.]: Fort. 1852; hvilket exemplar hirmed afses, kiinner jag ej. Slutligen bir papekas féljande: ,Adsunt etiam e Li. et Lt. Glyceriae cujusdam specimina verisimiliter ad hanc speciem aut varietatem ejus pertinen- tia, dubia autem e cognitione distributionis ejusdem in Scandinavia exorta in- qvisitione attenta rejicienda*: Herb. Mus. Fenn. II p. 127. Hit hora bi. a. Lt. Kola: F. Nylander! och ifyven Lp. Pjalitsa: Sahlberg i dupl.! Angiende Li. se under A. maritima. Atropis distans var. pulvinata Fr. In maritimis cum f. typica, qvacum sine termino confiuere videtur. Ad litora maris albi (fq), ad sinum bottnicum summum usqve p ex. gr. in taeniis Uloénsibus: Spic. I p. 10; Fenn. bor. or.: Fries. Al. Finstrém Bergé: Selan!; Jomala Méckelé: Arrh. & K; Fégl6 Judd6, Sottunga ,,kyrklandet‘‘ et Skattskar, KOkar Helsé Storang: Arrh.; Geta in insula minima ad oram australem insu- lae Finnd, Hammarland Appelé et Léké: Ch. E. Boldt. — Ab. Pargas Skrabbdle Lillmalo, Hiittis: Arrh. — Nyl. Kyrkslatt Stromsby ad sinum Pikkala: Brenner!, cfr Diar. 2, XI, 1889 et Bot. Not. 1890 p. 95, ubi descriptio; Helsingfors Lappviksudden et Helsinge Likholm: Sel. ann.; Borga Storholmen in Svartback: Unonius!; Borga Korssund cum f. typica: Selan!; Perno: Brenner in Bot. Not; Lc. 432 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1 Om. p Gamla Karleby, Jakobstad: Hellstr. — [Kyp. Suma: Angstr. p. 51; Spic. vide supra]. Ob. ad fluvium Tornea: O. R. Fries p. 169, vide etiam Spice. et infra. — Kk. vide infra. Lapp. ross. ,,ad litora maris albi fq (Spic.), ut etiam ad Jokonga, Litsa et Svjatoj-noss cop. sec. herb. ejusdem [F. Nylan- der], mihi vero modo ad Kislaja-guba Lapp. ross. austr.-or. rr obvia“: N. I. Fellm., cfr l. c. p. LIV et Beket. p. 611; Triostrow! et Litsa prope Svjatoj-noss!: F. Nylander; Sosnovets, Devjatoi [etiam herb.] et Ponoj: Mela Pl.; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280; Je- retik!, Kola!: Enwald & Hollmén. 0b. Upptogs hirifran i Herb. Mus. Fenn. p. 9 pa grund af ett exemplar frin Uleiborg: W. Nylander!, men detta fires numera till hufvudarten. — Kk, Poamaritima i Fellm. Ind. féres i F. Nyl. Spic. sAsom ‘syn. till A. distans pul- vinata; N. I. Fellm. for den Ater, ehuru med tvekan, till hufvudformen; fér min del skulle jag tro, att Fellmans uppg. iir riktig, och for den saledes till Atropis maritima. Atropis maritima (Huds.) Gries. Ad litora maris albi lecta, etiam ad mare glaciale reperire indicatur. Infra 66° 15’ autem nondum adnotata est. Fenn. bor.-or. (Karel. keret., ad! Mare album): Nym. Suppl. p. 339. Kk. ad litora maris inter Kouta et Knjasha [,,Knasakuba“‘] r: Fellm. Ind. nomine Poa maritima, cfr Led. IV p. 390; Keret plur. spec.: F. Nylander!; Ponkamo: F. Nylander!, vide etiam infra. Li. (fq) in reg. maritima totius Finmarkiae: Lund p. 94, cfr Lund Beretn. p. 36, M. Blytt p. 136 et Hartm. p. 503; [Nyborg cop.|, Bugdnes et Karlbunden!: Arrh., is tamen dubitat an planta ad A. distantem (var. pulvinatam) sit referenda. Ehuru, sdsom framgar af det ofvanstdende, denna art redan tidigt upp- gifvits fran floromradet och tifven insamlats under riktigt namn af F. Nylander fran Keret (se bl. a. Brenner i Bot. Not. 1890 p. 95), ansagos dock bestiimnin- garna oriktiga (se bl. a. F. Nylander i Spic. I p. 10) och arten, som uteslutits And. Gram. p. 60, Herb. Mus. Fenn., N. I. Fellm. (se 1. c. p. XXII) ete., er- kiindes férst p& 1880-talet sisom tillhérande finska floran. Festuca ovina. 433 Festuea ovina L. Per totam Fenniam et Lapponiam usqve ad alpes freqven- tissime aut freqenter invenitur. Fq aut fqq‘) in Fennia inveniri omnes fere consentiunt auc- tores, cfr Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; fqq per to- tam Scandinaviam usqve ad summas alpes: And. Gram. p. 29, vide etiam Led. IV p. 350, Nym. Consp. p. 829 et Ign. Geogr. p. 352. Lapp. fenn. fqg—fqq ubiqve: Hjelt & H.; in campis herbi- dis locisqve siccioribus fq: Blom Bidr.; locis siccioribus per uni- versam Lapp. tum silvaticam ac alpinam usqve in summas alpes adeo fqq, ut nihil vulgatius: Wahlenb. p. 42, cfr l. ¢ p. LX; in collibus, campis et pascuis siccis ubiqve fqq: Fellm. Lapp.; fqq usqve ad Kongas prope Mare glaciale: Wainio Not.; fq in omni- bus regionibus usqve ad cacumina: Hult Ant.; per omnes regio- nes fqq et saepe copiose, in summis cacuminibus territorii etiam floret, [Rastekaisa SO 822]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv., sub- alp. {et alpina] totius Finmarkiae: Lund p. 93; Varangria austr. in reg. subalp.—reg. alp. in locis siccis aridis fqq—fq: Arrh. ant. —- [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. fq: Leest.] Lapp. ross. ubiqve fgqq: Fellm. Ind.; per totam Lapp. sub multis formis fq: N. I. Fellm. Endast hos Must. ‘p) och i nigra M. S. upptages arten icke sdsom all- miin. Dock skulle jag knappt tro,att arten i K1., diminstone i de delar deraf som jag besdkte, ir fqq, utan hégst fq. K. Hackel i Monographia Festucarum earopxarum (Kassel och Berlin 1882) for den i norden férekommande formen till subsp. I ewovina var. 2 vulgaris subvar. @ genuind, men upptager p. 88 subvar. py Jevifolia bl a. frin Sat, Karkku Jiirventaka [,,Fennia (Jiiventaka)*]. Af former upptagas utom denna (och var. glauca) iinnu félj.: Var. alpestris And. — Lapp. ross. ,In alpinis totius peninsulae Lapp. p*: N. I. Fellm. Var. tenutfolia (Sibth.): Brenn. Flor. p. 211; pa hvad grund kiinner jag icke niirmare. Var. violacea Gaud. In litore Lapp. ross.! (hb.): Led. IV p. 350. 1) Bergstr., Arrh. Ann.. W. Nyl., Lindén, [Meinsh. p. 433,] Malmer., Leop., Norrl. s. 6. Tav., Wainio Tav. or., Fl. Kar., Elfv., Hellstr., Mela, Wai- nio Kasy.; fq et saepe cOp.: Norrl. On.; fq —fqq ubiqve: Hjelt & H. 434 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Var. vivipara L. — Lapp. fenn. ,in alpibus succosioribus p“: Fellm. Lapp. Enligt Brenner tillhér ett exemplar fran Kon. Jalguba: Simming! ,,en mellanform emellan subvar. trachyphylla Hack. af var. duriuscula och F. ovina var. vulgaris: Medd. XIV p. 141. Dessutom sirskiljas par former i H. M. F., men utbredningen af de olika formerna hos oss iir alldeles icke undersikt. Festuca ovina var. glauca (Lam.) Hack. In arenosis circa lacum Ladoga et nonnullis locis ad si- num fennicum lecta est. Fenn. mer., mer.—or. (Kihlman ap. soc. f. fl. fenn. 1887, 1888): Nym. Suppl. p. 339. Nyl. promontorium Hangé: Hisinger! nomine F. duriuscula f. colina. — Ka. Lavansaari: Brenner! nomine F. rubra dume- torum c« scopulorum. — Ik. in arena litorali nuda insulae Kon- nevits (!) [,,konovetz‘‘] cop. crescit et a planta suecica in Herb. Norm. f. V non differt, nisi forte nodis supremis altioribus longe exsertis: Rupr. Diatr. p. 25, cfr Fl. Kar. p. 193, Led. IV p. 351 nomine Ff. ovina & glauca et Malmb., spec. e Konnevits leg. J. V. Johnsson!; in arena volubili in pag. Kuokkala! par. Kivinebb et ad Taipale in Metsapirtti: Malmb.; cum Elymo arenario et Salice acutifolia in Pyhajarvi Vernitsa: M. & J. Sahlberg!; [tantum in arenosis Ingriae, ubi planta propria [,,Charakterpflanze“] et fqq, Systerback [Sestroretsk]: Meinsh. p. 432—433]. Kl. Kronoborg Lavisaari: E. Juslin!; Valamo: J. V. Johns- son in Bot. Byt. 1883 nomine Ff. duriuscula! Cfr de his omnibus [exc. Rupr. et Malmb.] Kihlman in (Diar. 5, Il, 1887) Medd. XV p. 196, ubi etiam descriptio, et Medd. XV p. 232—234. Vide etiam Brenner in Medd. XIV p. 189—142 no- mine Ff. duriuscula subvar. litoralis. Lapp. ross. se under F. duriuscula. Angiende subvar. litoralis Brenn. frin Ab. Hangi tagen af Sandell se (Prot. 1890, IV, 12) Bot. Not. 1890 p. 189. I Medd. XV p. 196 uttalar Kihlm. den férmodan att denna form torde vara af fysiognomisk betydelse p& sandiga striinder kring Ladoga. I Herb. Mus. Fenn. I] p. 27 fires denna form under F. rubra i st. f. F’. ovina, hvilket dock endast beror pA ett skriffel. Att var form f. 6. ir den- samma som af Hackel [Monogr. p. 97] kallats subvar. caesia framhalles af Kihlm. i Medd. XV p. 233. . Festuca duriuscula. 435 Festuca duriuscula L. In Fennia australi forma hujus speciei semel, ut videtur adventicia, lecta est. Editiones ceterae, qvantum scio, ad alias species spectant. Sédra el. vestra Finland: Fries; dfver hela sédra och mellersta Skandina- vien: And. Gram. p. 23; om dessa uppgifter giiller dock ,,vera, sensu Friesiano, vix, prout mihi innotuit, apud nos occurrit, omniaqve, quae sub hoe nomine hine vidi vel ipse pro hac antea habui, revera non hujus sunt“: W. Nvl. Distr. — ,ln litoribus arenosis sinus fennici“: Brenner i Medd. XIV p. 139—142 afser Ff. ovina var. glauca, se liingre ned. Al. r: Bergstr.; r Féglé, Lemland: Bergstr. Beskr. D& ett exemplar frin Lemland Knutsboda: Tengstr.!, som inlemnats under namn af F. duriuscula, i sjelfva verket torde hora till F. rubra, ir det antagligt att uppg. grundar sig pa ett misstag. — Ab. Abo Vardberget: Selan!, jfr Medd. VI p. 193, der det siges att den iir ,mdjligen inford med héfré“ och Herb. Mus. Fenn. II p. 127, se tifven langre ned. [Pojo] fq: A. Nyl.; sikert alldeles oriitt. Hang f. collina: Hisinger!; exemplaret fores nu till F. ovina glauca. Sat. Kyré: Asp; siikert oriktigt. Ob. vid Uleiborg: W. Nyl. Till. p. 302 hdr enl. W. Nylander gjelf ej hit (se ofvan). [L. ent. bjérkreg. p: Leest.; upptages ej fran Lappland af Hartm. p. 42, hvarfére uppg. antagligen jir oriktig.] Lapp. ross. ,ad oppidum Kola legi formam ad F. duriusculae var. caestam Fr. H. N. V. 98 proxime accedens et forsan modo vaginis inferioribus glabris diversa. Ad Kantalaks occurrit forma pusilla 5—7 em [2—3 poll.] colore eximie glauco foliis angustissimis setaceis spiculis minoribus, vaginis etiam gla- bris, an forma alpina F. duriusculae“: N. I. Fellm.; behdfver tydligen vidare undersdkning. I afseende & exemplaret frin Abo framhiller Brenner i Medd. XIV p. 141 att det enligt Hackels monografi ir F. rubra var. fallax Thuill. och icke F. ovina var. duriuscula. Hvad den form angir, som beskrifvits af Brenner under namnet #. duriuscula subvar. litoralis, medgifver Brenner senare (Prot. 1890, III, 12) i Bot. Not. 1890 p. 189, att ,dess riitta namn ir F. glauca Hack. (ej Lam.)*. F’, duriuscula miste siledes tills vidare utgi ur var flora. Festuca rubra L. In tota Fennia et Lapponia freqventer, interdum freqven- tissime invenitur, in alpina tamen regione rarescit. Fq aut fqq') in Fennia inveniri omnes fere consentiunt 1) Arrh. Ann., Norrl. s. 6. Tav., Wainio Tav. or., Elfv., Broth., Norrl. On.; fq —fqq: Wainio Kasy. 436 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. auctores, cfr Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per oe Scandinaviam usqve ad summas alpes: And. Gram. p. 21—22; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 827; vide etiam Led. IV p. 352 et Ign. Geogr. p. 352. Lapp. fenn. fq et interdum satis cop. variis locis: Hjelt & H. in locis subhumidis vel siccioribus locisqve stercoratis etc. fq —fqq: Blom Bidr.; in pratis siccioribus et graminosis per par- tem silvaticam omnium Lapp. fq, ut et per subsilvaticam p, in inferalpinis fqq. Apud nos usqve in alpina loca haud adscendit: Wahlenb. p. 42 et 43, cfr 1. c. p. XXXI; in pratis (

): Fellm. Lapp.; fqq usqve ad Kéngas prope Mare glaciale: Wainio Not. fq in reg. silvatica, st fq in reg. subalp., haud infreqvens supra finem silvae: Hult Ant.; cum Poa pratens: acervatim locis ster- coratis usqve ad terminum betulae ubiqve, in ripis arenosis et humidis qvoqve st fq, ut etiam inter Secale ad Toivoniemi: Kihlm. Ant. fq: Seel. kat; fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiaec a mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 93; Varangriae austr. reg. subalp. in graminosis fq—st fq: Arrh. ant.; fq ad Ostfinmar- ken et in alpibus: M. Blytt p. 145—146. — [L. ent. reg. alp. r, reg. subalp. et silv. fq: Leest.| Lapp. ross. fq: Fellm. Ind; locis valde variis totius Lapp. fq: N. I. Fellm., cfr 1. c. p. XLIL Ab. p: Sel. — [Ik. st fq: Meinsh. p. 432.] — Ta. p: Bonsd. — Ison. pa iingar: Giinth. p. 57. — Ob. Upptages ej alls af Jul. — Dessa afvikande uppg. torde ej fértjena afseende. Hackel (se titeln ofvan p. 433), som synes hinfdra den hos oss allmiinna formen till subspec. ewrubra var. genuina subvar. vulgaris, upptager utom sub- var. arenaria iifven var. 2 planifolia subvar. y villiflora fran Lp. Ponoj: | ec. p. 141. Dessutom upptagas féljande former: (Subyar. arenaria se langre fram). [Var. alpestris Hartm. — L. ent. bjérkreg. p: Lest.] Var. dumetorum (L.) [sub] var. scopulorum And. Fenn. (Brenner): Nym. Suppl. p. 338 under namn af £. * fallax. — Nyl. [Hogland] pa sand vid kyr- kan!: Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.; exemplaret fran Lavansaari tillhir dock enligt Kihlm. F. ovina var. glauca. — Saisom en meilanform emellan £. rubra var. genuina och var. fallax omnimnes denna form frin Nyl. Kyrkslitt och Helsinge, Ok. begrafningsplatsen vid Kajana och Kk. Keret: Brenner : Medd. XIV p. 142. Var. multiflora beskrifves af O. R. Fries p. 168. Var. planifolia (Trautv.) Hack. — Ob. Kemi: Brenner i Prot. 6, IV, 1889 (enl. Bot. Not. p. 219), der beskrifning lemnas. Festuca rubra. 437 Frain Li. Inari omniimner Hackel i bref till Kihlm. var. genuina subvar. é barbata Hack. Mon. p. 139. Nagra former uppriiknas dessutom frin Lapp. ross. af N. I. Fellm., hvarjemte i H. M. F. finnes ett antal dylika. Hit hér dessutom antagligen F. obliqua y purpurascens, som upptages frin Ab. ,,in ripis inundatis argillosis cop. sub Stor Heickile prope Aboam“: J. G. Justander & Z. Tamlander, Observatio- nes historiam plantarum fennicarum illustrantes, Abo 1791, p. 16, der den be- skrifves. Alla dessa varieteter bira fnnu granskas, sirskildt ar deras utbredning e} utredd. Festuca rubra subvar. arenaria Osb. Fr. In litoribus marium haud infreqvens. Ad litora marium septentrionalium (fqq): Hackel Monogra- phia [vide supra p. 433] p. 140. Al. Geta prope Finné: Hult ann. — Ab. Pargas st fq: Arrh. Ann. — Nyl. ad Fagervik et in insula Jakob-Ramsjo in tae- niis: His.!; Tytirsaari in arena volubili: Brenn.! — [{Ik. vide Meinsh. p. 432.] Sat. p in litoribus maritimis: Malmgr:! Oa. (p) in litoribus maritimis: Malmgr.; fq in litoribus mari- timis: Laur. Lk. Sodankyli ad Mutenia, Seitajarvi, pag. Sodankyla (Blom in H. M. F.): Wainio Not. — Li. Koppelo: Wainio Not. Lip. vide N. [I Fellm. Spec. in H. M. F. adsunt ex Al, Ab., Nyl, Ka., 0a., Ob., LVi5c.a-. LA... c,d ma, Da denna varietet tydligen forekommer med ganska stor freqvens, har jag ej ansett skiil firefinnas att upprikna fyndorterna fir de sarskilda exemplaren. Festuca elatior L. * pratensis Huds. In maxima parte Fenniae freqventer aut satis freqventer occurrit; inter 64° et 65° (fere) subito rarescit, sed usqve ad 65° 50’ indicatur. Kalm:; maxima pars Fenn.: Fries; Ostrobottnia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 453; per totam Scandinaviam usqve ad reg. silvaticam inferiorem Lapponiae: And. Gram. p. 20—21; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 825; saepe in pratis siccioribus: Ign. Geogr. p. 352. 438 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, VY, n. 1. Al. (st fq): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh., Sand., A. Nyl., Sel. et Printz. -- Nyl. fq: His, W. Nyl. et Sel. O. Nyl; [Hogland] Kiiskinkyli: Brenn. — Ka. Lavansaari: Brenn.; fq (—{fqq): Blom; fq: Lindén. — Ik. (p): Malmb.; [fq: Meinsh. p. 451]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. (fqq) in versuris agro- run, pratis siccioribus etc. Leop. fg: Asp. & Th., Norrl. s. 6. Tay., Bonsd. et Wainio Tay. or. — Sa. fq: Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar. — Kol. fq —fqq: Elfv. Oa. st fq: Malmgr., vide etiam Bladh p. 18. — Tb. st fq: Broth. — Sb. fq: Winter, Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand., Eur. & H. et Wainio Kasv. — Kon. fq saltem per maximam partem, in Saoneshje ad Schungu cet., in Reg. occ. ad Mokko et Leppaniemi fq: Norrl. On. ubiqve in pratis et ad vias: Giinth. p. 57. Om. fq: Hellstr. — Ok. in parte australi territorii fq, ad septentrionem versus haud visa: Wainio Kasv., cfr sub Kp: Paltamo Melalaks in insulis: Brenner!; in australi parte par. Puo- lanka: Brenn. Reseb. p. 72, spec. e Salmi; p: Must. — Kp. in parte australi territorii [—Kb. Ok, Kuus., Kp. et Kk] fq et adhue circa Ylakuittijarvi ad Jyvalahti! late sparsa [,,isolla levene- misella‘], sed magis ad septentrionem versus haud visa: Wainio Kasy., spec. etiam ex Uhtua!; ad flumen Kemi inter Podushinje [,,Podosjim“] et Paanajiirvi [,,Ponosero“]: Beket. p. 609; Kemi: Selin! Ob. Liminka fq: Brenn. Ber. 1869, spec. leg. Hellstrém!; Oulu r: Eberh.; pluribus locis in Kemi et Tornea vidimus: Hellstr. Distr. p. 6; Kemi: Brenn. herb.; r {Haaparanta,] Tornea: O. R. Fries p. 168. Kuus. st fq: Sahlb. Firt.; Wainio Kasy. utesluter helt och hallet uppg.; da artens firekomst i dessa trakter ej fir osannolik, upptager jag den emeller- tid till niirmare undersikning. — Arten upptages Herb. Mus. Fenn. p. 10 bade frin Finska och Ryska lappmarken (L. och Lr.); antagligen foreligger nigot tryckfel. Festuca elatior subvar. pseudololiacea Fr. Cum f. typica, in quam sensim transit, rarior. In Karelia ad Ruskiala legitur: W. Nyl. Distr. nomine F. Festuca elatior. 439 pratensis var. loliacea; Eur. plur., sed ubiqve r: Nym. Consp, p. 825, vide infra. Al. r: Bergstr.; [Féglé] Degerby: Bergstr. Beskr.; Finstrom Godby: Arrh. & KJ; Geta extra Finné et Bolstaholm: Hult ann. — Ab. Lojo Jalansaari: Tikkanen & Hult herb. — Nyl. Helsing- fors: Hult herb. (p): Sel. O. Nyl, spec. ex Askola Grefvas! et Strémfors! — Ka. Jaiiski Vallinkoski: Seel. ann. Sat. vide infra) — Ta. Sysma Nordenlund: Unonius! — Sa. rr in via pagana prope Utula: Hult! — K1. in Ruskiala: Fl. Kar. Sb. st r: Mela, spec. e Kuopio! — Ison. ad Onegam: Fl. Kar. Formen finnes troligen p& lingt flere stiillen i landet, Atminstone har jag trott mig se densamma i Sat. Karkku och ifven Arrh. har observerat den fler- stiides,- men torde, si afvikande den stundom synes, knappt fortjena namn af varietet; Atminstone firefaller det mig, att hvad som hiir gar under detta namn for det mesta endast vore en mager form, framkallad af tillfalliga orsaker. (Nym. Consp. anser den deremot sisom hybriden Festuca elatior x Loliwm perenne, hvilket ej torde hafva sin tillimpning pa den hiir forekommande formen). Flere forf., t. ex. Norrlin, synas derfére fullkomligt forbigatt densamma. Fér vidare undersikning upptager jag emellertid samtliga uppg. som tiro mig bekanta. Festuca elatior L. ** arundinacea Schreb. Ad litora Fenniae australis ad 45° 30’ long. satis freqven- ter — passim invenitur. Ad septentrionem versus usqve ad 61° 15’ lat. lecta; ibi autem rara, ultra tantum adventicia occurrit. Fenn. austr. oce.: Fries; in Fennia australi haud infreqvens: And. Gram. p. 20; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 824; Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 338, vide etiam Led. IV p. 355. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq in litoribus: Arrh.; st fq in litoribus circa fretum Bomarsund: Prim. p. 74. — Ab. Korpo Kalé: Tengstr.!, cfr Rupr. Diatr. p. 22 et Zett. & Br; p—st fq: Arrh.; Pargas p: Arrh. Ann.; Nystad st fq: Hollm.; Us- kela Karlberg: K. E. v. Bonsdorff!, vide infra. — Nyl. (r) ad Fa- gervik et in Stor-Ramsjé! in litore Sdderstrand in par. Inga: His., vide infra; Barésund et Ekenis: Hult comm.; Esbo Rulludd: Kihlm, ann.; Helsingfors Djurgarden: Hult comm.; Sibbo Léparé: Sel. ann.; st fq in taeniis: Seel. O. Nyl., spec. e Strémfors!; p in tae- 440 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. niis par. Borga et Perno: Sel. Ofvers.; Kymmene: af Forselles!; W. Nyl. non comm. — Ka. Lavansaari: Brenn.!, vide etiam Rupr. Diatr. p. 22 et Fl. Kar. p. 193. Sat. r Euraaminne (Simming!): Malmgr. Al. Troligtvis hinfér sig folj. beskrifning Ofver en form af F. elatior varietas ,in Alandia cop. ad litora et sinus maris, altitudinem fere humanam exaequatura. Radix ejus perennis est et gramen ipsum laetum jumentis, hinc magno cum fructu semina ejus transferri, inqve pratis conseri possunt“: Tiirnstr. p- 56, i sjelfva verket till denna underart, som da dnnu ej var atskild. — Ab. ,ad Syart& in par. Karis“: His., jfr Ale.; dA detta stille ligger langt fran haf- vet forefaller uppg. nog anmiirkningsvird; emellertid torde exemplaret fran Us- kela Karlberg vara sakert, om ej férvexladt med nagot annat och afven detta stiille ligger flere mil fran hafvet. — Ob. en méjl. hithdrande form iir tagen vid Uleaborg Toppila pa barlast (J. A. Sandman): Zidb. Festuca gigantea (L.) Vill. Certa tantum ex wnico loco Fenniae austro-orientalis GO° 50’ lat. et 47° 45’ long. Fenn. austr. (occ.): Fries; Fennia (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 354; Fenn. hab. solum ad Pyhijirvi in isthmo carelico (J. Sahlberg 1878): Nym. Suppl. p. 338. Ik. par. Pyhajarvi nonnullis locis in lucis intra frutices ad Toupila juxta lac. Pyhajarvi: M. & J. Sahlberg!, cfr Medd. VI p. 206, Bot. Not. 1878 p. 162 et Nym. Consp. p. 824; [r in Isthmo: Meinsh. p. 451]. I dstra Finland hiir o. der: And. Gram. p. 19, den héga freqvensen ar alldeles vilseledande; likas& ,Scand. (exc. Lapp.)“: Nym. Syll. p. 418. — Nyl. wr in alneto ad Kajsaniemi*: W. Nyl., jfr Desideratkat. p. 3; da arten pa si minga &r ej blifvit funnen, maste den hafva varit tillfallig. Bromus inermis Leyss. In Lapponia orientali et Fennia maxime septentr.-orien- tali rarissime lectus est; in Fennia australe autem nescio an ad- venticrus. Lapp. bor. or. Fries; Lapp. or. ponoj. (probab. adventit.): Nym. Suppl. p. 337, vide infra. . Nyl. Helsingfors ,,backsluttning bland bergen utanfor Langa Bromus inermis. 441 bron 1883‘: Kihlm. ann.!, certe adv. — Ka. Virolahti Pitkapaasi: Blom! — [{Ik. p: Meinsh. p. 484. Kk. Keret: Angstr. p. 51, cfr And. Gram. p. 27, N. I. Fellm., l. c. p. XXI ete. et Beket. p. 609. Lim. Kantalaks in marginibus agri, Porjeguba fq in iis- dem locis, Umba in agro Brassicae consito (etiam herb.): Mela Pl. — Lup. Ponoj: Malmberg! et Sahlberg!, cfr Not. XI p. 465 et Knabe Pfl. p. 280; specimina e Ip. Ponoj spiculis qvam for- mae typicae majoribus memorabilia: Herb. Mus. Fenn. II p. 127, Uppgifves oriktigt i Not. XI 1. ¢. sisom ny fdr floran, da den langt tidi- gare var uppgifven af Angstrém och F. Nylander. Huruvida Bloms exemplar varit fullkomligt vildt vaxande torde bekéfva utredas; tillsvidare anser jag arten tillfillig i Ka., liksom den sikert ur det i Nyl. Papekas bdr dock att den fjrekommer i Ingermanland ,,stellweise“: Meinsh. p. 434 — iifven p& Karelska niiset 1. c. p. XXXVI — och ir allmiin i de Sf- riga Ostersjéprovinserna: Klinge p. 83. Deremot antager jag i motsats mot Nym. Suppl. att arten i Lapp. ross. och Kk. ir fullkomligt vild, di den forekommer pa flere, ej synnerligen lingt fran hvarandra beliigna stillen och i de angriinsande delarne af Ryssland ir mer eller mindre allman, se Kusn. p. 146 m. fi. Mirkas bir att Ruprecht frin Samojedernas land beskrifver var. grandi- florus: F). Samoj. p. 61; sannolikt 4r var form identisk med denna. Bromus erectus Huds. Pa en odlad griisplan i Botaniska tradgirden tillsammans med Lolium perenne och Avena elatior: Selan i (Prot. 6, XI, 1886) Medd. XV p. 188 o. 189. Bromus tectorum L. In Alandia rarissime et nescio an adventicius invenitur. Ins. Aland. (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 359; Fenn. austr. oce.: Fries; Aland. ad Bomarsund: Nym. Suppl. p. 337. Al. in ruinis ad Bomarsund: W. Juslin!, cfr Medd. VI p. 191 et 201; in Herb. Mus. Fenn. II p. 127 adventicius esse existima- tur. — Nyl. Helsingfors ins. Sumparn in saburra navali: Sel. herb. (1874 et 1878). D& denna art 1877 inlemnades af E. Juslin, hade den ej blifvit bekriif- tad fdr finska floran pi manga fr och ansfigs siledes sisom ny. I hig grad vilseledande dro f. 6. uppg. ,i sddra Finl. hiir och der“: And. Gram. p. 29 och Scand. (exc. Lapp.): Nym. Syll. p. 419. (Den senare riittas af Nyman sjelf). 442 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Upptages i Wirz. M. S. fran Abo och Helsingfors, men har ej hittills Aterfun- nits vid Abo. Bromus secalinus L. In australi et media parte Fenniae occidentalis plerumquve passim—rarius occurrit. Supra 63° et in Fennia oriental rare- scit, sed in parte maxime occidental ad circulum polarem fere lectus est, Nisi in agris secalinis aut Tritico vulgarz consitis vie obvius, ubi nonnullis annis satis copiose als parcius in- venitur. Till; Kalm; maxima pars Feuniae: Fries; Ostrobottnia (F. Nylander): Led. IV p. 365; in agris ubiqve, ubi secale colitur: And. Gram. p. 31; Seand. s. 1: Nym. Consp. p. 822. Al. p: Bergstr. Sund!, Finstrém: Bergstr. Beskr. Geta in vicinitate templi: Hult ann.; Geta Bolstaholm: E. Reuter; Eckerd Storby, Finstrém Bergéd et Godby, Lemland Knutsboda et Flaka, in taeniis non adn. Arrh. & K.; [Sund] st fq in agris secalinis: Prim. p. 74. — Ab. p: Zett. & Br. et Arrh. Ann.; Kakskerta: Sel ann.; Uskela (r): Nikl.!; Nystad Huvila: Hollmén!; st fq: Sand.; (fq): A. Nyl; p: Sel; p Svarta: His. Vihti (fq): Printz, vide etiam Leche p. 24. — Nyl. p Fagervik!: His; p: W.-Nyl.; Helsinge Nordsj6 (Chydenius): Seel. ann.!; Thusby: Astr. & H; st r ut in Borga, Strémfors, Artsjé et Hogland: Sel. O. Nyi., cfr Brenn. — Ka. Sippola et Haapasaari!: Sel. O. Nyl.; Vainikka: Nervander!; r Kaukola in vicinitate templi: Linden; Blom non comm. — Ik. p: Malmb., spec. e Pyhijarvi Konnitsa!; [fq in tota Ingria: Meinsh. p. 434]. Sat. p: Malmgr.; Huittinen: Lydén; st r—p Karkku Jarven- taka a. 1879 copiosissime, postea multo minore freqventia, Kau- niais, Mauri multis annis, Birkkala Korvola Kouhi cop. etc.: Hjelt. — Ta. aestate 1875 st fg, 1876 st r: Leop.; Hauho: Herk.; Ori- vesi: Salov. p. 7; in agris praecipue secalinis, qvibusdam annis st fg, aliis parcius: Norrl. s. 6. Tav.; [par. Gustaf Adolf] (r) ad Kalho: Bonsd.!; Sysma Varilé (Blom), Nya Olkkola: Unon.; (rr) Korpilahti Mutanen: Wainio Tay. or.!, cfr 1. c. p.39.— Sa. str, in agris pagi Utula! cop.: Hult; Villmanstrand: Selan!; Nyslott: O. Car- lenius! — Kl. p: Fl. Kar. r Hiitola Vavoja in agris secalinis: Lindén!; Uukuniemi: Nikl.!; Palkjarvi Tyydinsaari, Impilaks (!) prope Bromus secalinus. 443 Neulaislampi: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 46. — Kol. rr in agris ad Vosnessenje |= cum praecedente]: Elfv.!; ad Petrosavodsk indica- tur (Sahlberg): Norrl. On. Oa. p: Malmgr., spec. e Solf!; Narpes: Nordl. p. 19; r Ora- vais: Laur. — Tb. Pihlajavesi in deusto (Lang!): Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. [Kuopio] (fq): Mela, spec. e Kuopio Pujonsarvi! — Kb. Kide: Brand.!; Liperi Ojanlaks: Europeeus & Hillstr6m!; Wai- nio Kasy. tantum ex 0k. enum. — HK.on. certe indagandus, vide etiam Giinth. p. 57. Om. (p): Hellstr. — Ok. Sotkamo in pago Ylisotkamo: Malm- gren!, cfr Wainio Kasv.; [Kajana] (st fq): Must. Ob. in agris (paludosis) (fq): Jul. p. 274; Uleaborg Toppila in saburra 1886 et antea parce (var. mutica): Zidb.; Uleaborg in saburra: Hougb.; Oulu r: Eberh.!; Muhos ad Montalampi: Bren- ner!; Simo inter Marrostenmaki et Ruikka: Hjelt; [(p): O. R. Fries p. 168]; Rovaniemi: Nyberg! et Brenner!, cfr Herb. Mus. Fenn. it pe T27. Tydligt tir att denna art liksom Avena fatua och A. strigosa, ehnru vida mer spridd tin dessa, endast pa siitt och vis kan riiknas till Finlands vilda viix- ter. Fir min del har jag sett den ymnigast i hveteakrar. Bromus arvensis L. In Fenma australe raro et in multis plagis omnino non occurrit. Ad septentrionem versus ad 63° fere sponte invenirz indicatur, ulterius tantum in saburra etc. Kalm; Fenn. austr. occ.: And. Gram. p. 30; Fenn. mer-occ.: Nym. Consp. p. 823; Fenn. mer., med.: Nym. Suppl. p. 337. Al. (st r): Bergstr; Foglé: Bergstr. Beskr., jam a Radl. p. 192 adn. — Ab. Halikko in agro praedii Toppjoki: U. Collan!; Nystad [Uusikaupunki] Birkholm Huvila: Hollmén! — Nyl. Hel- singfors Broholmen et ,,villan Ahlkarr‘* [ut videtur advent.]: Wai- nio herb.; Helsingfors Sumparn, Th6l6, adv.: Seelan!; Perno: W. Grefberg!; Hogland [r] Pohjakyli: Sal. O. Nyl!, cfr Ll ¢. p. 22 et 23, Brenn. et |. c. p. 7. — [Ik. in agris, sed etiam (fq) in hortis et in saburra: Meinsh. p. 434—435.| Sa. Villmanstrand intra castra adventicius: Seelan!; Nyslott: QO. Carlenius!, vide infra. — IKCol. rr in agro ad Vosnessenje: Elfv:! 444 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Sb. Kuopio Raima: Malmberg!; Kuopio Rénénsaari: Buddén, vide ceterum infra. — Kb. Kide: Brand.! — Kon. r Koikari! ad Kendjarvi (!) et Perttiniemi (Simming): Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 57. Stérsta delen af Finl.: Fries; tillfillig 1 stérsta delen af Finl. vore rik- tigare. — Gamla Finl.: Knorring p. 29; uppgiften har hittills ej blifvit bekriif- tad, dai Kide ej torde afses. — Ab. Abo vid slottet: E. Reuter; antagligen pa barlast? — Sat. Kyré: Asp; uppriiknas iifven af Gadd Sat. p. 47; for min del har jag endast sett arten i Karkku Jiirventaka triidgird, dit den kommit med tyskt héfré (jfr ofvan p. 393 under Trisetum flavescens), men den férsvann efter nigra ar. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. behifver bekraftas. — Sa. Mahiinda fir arten iifven vid Nyslott tillfiillig. I Herb. Mus. Fenn. II p. 28 hade di Sa. bort inneslutas inom parentes. — Oa. Vasa pa barlast: O. Hallstén!; Vasa Angqvarnen 1879— 1883: Laur.!, se ifven under Br. * patulus. — Sb. upptages sdsom ,,tavallinen“ i Kuopio trakten af Mela, men detta forefaller mig mindre troligt. — 0m. Loh- taja bland odladt griis (Ch. Keckman): Zidb. — Ok. Kuhmo, se under Br. * patulus. — Ob. Kemi fq: Jul. Fort. p. 102, Atminstone icke vild; Uledborg Toppila 2 & 3 stand 1883 o. 1885: Zidb.; [r:_O. R. Fries p. 168, antagligen pa barlast}. Bromus arvensis * patulus M. K. Errore tantum in flora nostra indicatur. »W. Nylander novum florae patriae inserendum legit Bromum in supe- riore parte par. Sotkamo Kuhmo d. 22 Aug. 1843... Ex auctoritate Ill. Frie- sii esset Br. patulus M. et K.“: Hellstr. Distr. p. 17, der formen beskrifves, jfr Fries p. 248, And. Gram. p. 31, Nym. Syll. p. 419, Wied. & W. p. 73, Wainio Kasy. och Must. p. 54. Det enda exemplar som finnes dr taget vid stranden af Ontojiirvi!, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 10 not, men formen eftersdktes der fir- gafves af Brenner, se Brenn. Reseb. p. 74 och torde derfére derstiides hafva va- vit tillfallig. Dessutom ir den har tagna formen ej den utlindska Br. patulus, se t. ex. Sv. Murbeck i Bot. Not. 1887 p. 149 och isynnerhet i Bot. Not. 1890 p- 67, jfr fven Bot. Centralbilatt XXXI (1887) p. 324. Exemplar fran Oa. Vasa angqvarn 1879: Hjelt! och 1882: Hasselblatt!, som blifvit hitforda, till- hira afven med siikerhet enl. Murbeck i Bot. Not. 1890 p. 67 not Br. arvensis; att arten pa sistnimda stiille ar fullkomligt tillfillig torde ej] behdfva papekas, ehuru den niira pa alla 4r forekommer derstiides (iifven tagen af Laur.!). Bromus commutatus Schrad. In saburra rarissime inveniri indicatur. Ob. Uleiborg pA barlast (S. W. Liljeblom): Brenner i (Prot. 5, IV, 1884) Medd. XIII p. 186, jfr Brenn. Flor. p. 212. Huruvida bestiimningen ar riktig kiinner jag emellertid ej. Bromus mollis. 445 Bromus mollis 1. In Alandia freqventer — satis freqventer provenit; in reli- qva Fennia imprimis austro-occidentali passim ; ad septentr.-orien- tem versus subito rarescit et supra 60° 50’ lat. et trans. 43° 20’ lony. intra territorium vix nisi adventicius occurrit. Kalm nomine Br. hordeaceus; Eur. tota exc. .. Lappon. Fenn. plur.: Nym. Consp. p. 823; Fean. hab. solum in mer.-oce.: Nym. Suppl. p. 3387. Al. (st fq): Bergstr.; Lagneskaér, Lemland fq in collibus ari- dis: Tengstr.!; fq: Arrh.; fq ut Br. secalinus: Prim. p. 74; var. glabratus (Lindgr.) in taeniis [*C.,,] p: Bergstr; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. p: Zett. & Br., spec. adsunt e vicinitate Stor-Heik- kila!, Pargas! et Nadendal!; Nystad (st fq): Hollm.!; Nagu Em- holm: Arrh.; Pargas p, in calcariis insulae Alon st fg cum f. nana (Weig.): Arrh. Ann.; Kimito (!) Séderlangvik (E. Juslin): Hult coll.; Halikko Toppjoki: U. Collan!; Bromarf Skata, Kansjirvi: Sand.; Hang6é Drottningberget copiose: Sel. ann., spec. ex Hangé leg. alumn. Bocker!; |Pojo] (p): A. Nyl.; Pojo Billnas: Hult coll. et Wai- nio herb. — Nyl. r Inga in taeniis in Stor-Ramsjé! et ad Fa- gervik!: His.; [Helsingfors] Mjélé6: W. Nyl., spec. vidi in Seel. herb.; [Helsingfors] ad balnearium: W. Nyl. p. 70; Helsingfors Sum- parn [forsitan adventicius]: Szel. herb.; Helsingfors in monte prope Langa bron“ cop. 1883: Kihlm. ann.; Sibbo Krimaréarna copi- ose: Sel. ann.; Borga Pért6: Brenner!; var. glabratus (Lindgr.) Helsingfors coemeterium novum adv.: Sel. herb. — [Ik. in tota Ingria: Meinsh. p. 435.] Stirsta delen af Fini.: Fries, tydligen oriktigt. — Finland med undantag af de nordliga trakterna allmin: And. Gram. p. 34; en fullkomligt vilseledande uppgift, som antagligen ar bygd pa analogislut. Anmiirkningsviirdt ir emel- lertid att arten ej alls uppgifves fran Sat. — Ta. Tavastehus ,vid stations- huset*: O. Collin!; mahinda tillfallig, hvarfére vidare undersdkning erfordras. — Om. pa barlast: Hellstr. p. 137; Lohtaja bland odladt griis (Ch. Keckman): Zidb. — Ob. var. glabratus Toppila 1 4 3 stind, Kemi ifven pa barlast ; Zidb.; Kemi: Enwald & Hollmén! Angiende var. glabratus (Lindgr.) jfr afven Herb. Mus. Fenn. II p. 127. 446 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Brachypodium pinnatum (L.) PB. In Fennia australi usqve ad 62° ad septentrionem versus raro obviwm; in interiore parte in nonnullis plagis satis raro— passim occurrit, in Fennia oriental: autem nondum visum est. Kalm; in pratis et pascuis aridis nec non in collibus apri- cis duris per meridionales Fenniae provincias: Wirz. Prodr. p. 29: Fenn. austr. oce.: Fries; satis latam habere videtur distribu- tionem, in Tavastia adhuc et in Karelia supra Ladogam viget: W. Nyl. Distr; Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 343, vide etiam And. Gram. p. 15. Al. (rr): Bergstr.; [Kékar] Idé, Geta: Bergstr. Beskr.; in colli- bus («fq») in Geta et Hammarland: Tengstr.!; Hammarland Freb- benby: Hult ann.; Kékar Id6é: Brenner! et Arrh.!; Geta Bolsta- holm: E. Reuter; Jomala Ytterniis: Bergroth. — Ab. ad Kathrine- dal (C. J. Arrh.): Zett. & Br. ,,pa skogsbackar i Suikila garde“: Leche p. 10 [forsitan incertum]; Vihti r Irjala in prato Kirves- kallio: Printz; Vihti etiam in Olkkala Joensuu: af Hillstr., spec. vidi in herb. Bot. Byt. — Nyl. Thusby Mariefors: Sel. ann.; r Borga! ad Valkijairvi prope Karsby, in Orimattila ad Kakela [spec- e Teriiniemi!] (Westfelt): Sael. O. Nyl; Miantsil& Andersberg: Sz- lan! — Ka. et Ik. nondum visum. Sat. r Kyrd: Malmegr.!; (st r—) p Tyrvaa ad Isojarvi, Karkku Jarventaka Torseva!, prope Soini!, Kauniais in hortu, ad Jaak- kola in vicinitate lac. Launiaisjarvi, prope Joenalho et ad Niemi, Kulju Niemi!, Mouhijarvi inter Salmis et Savia, Birkkala prope Nokia et Helvetinahde, ad Tyrkkyla et Keho, Tavastkyr6 Hauki- jarvi: Hjelt. — Ta. p [Luopiois] Aito, Haapamiki, Haltia, ad templum par. Luopiois, Padankuosi, |Sahalahti] Haapaniemi: Leop.; Lempaala ad viam ferratam inter Lempoinen et Viiala: Hjelt {forsi- tan confirmationem desideret]; Saaksmaki r Rautu: Tikk.!; Tam- mela: Hellstrém!; [Tavastehus] r: Asp. & Th., spec. leg. Hertz- man!; Lammi p—st r: Leop. ann.; in collibus apertis in parte septentrionali p, [Asikkala] Kurhila (Silén), Koski, etiam in saltu publico Evo! et in Padasjoki Kasniemi: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Nygard parce: Norrl. ant.; Asikkala (p): Nikl.!; Sysma Nya Olk- Brachypodium pinnatum. 447 kola: Unon.! — Sa. Imatra: Fl. Kar.!, cfr Hult, spec. etiam leg. Selan! — Kl. r Ruskiala: Fl. Kar.!; Uukuniemi: Nikl.! Kb. Kide (Arppe): Chyd., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 127. Ab.: Herb. Mus. Fenn. p. 10; troligtvis afses ett exemplar fran Kathri- nedal (se Zett. & Br.), men detta finnes ej vidare i samlingen. Da detta griis blommar ganska sparsamt, forbises det litt, hvarfére jag tror att det kommer att uppvisas p& manga stiillen utéfver de nu angifna. Brachypodium silvaticum (Huds.) Roem. & Sch. In Alandia rarissime invenitur. Anno 1865 primum e Fen- nia commemoratum est. Aland. (C. J. Arrhenius 1863): Nym. Suppl. p. 343. Al. Fégl6 Gripoén: C. J. Arrhenius!, cfr Diar. 16, XI, 1865; Geta prope Bolstaholm: Hult ann.!; Finstré6m Bergd, Lemland »flaka holmen“!: Arrh. & K.; e Finstrém Bergé etiam adn. R. & Ch. E. Boldt, e Lemland ,,Flaka holmen‘: Laurén! Nardus stricta L. In nonnullis Fenniae plagis freqventissime — freqventer et copiose — copiosissime, in aliis autem tantum satis freqventer in- venitur. In Lapponia plerumqve satis freqventer (interdum pas- sim aut rarior, interdum freqventer) usqve in regionem alpinam inferiorem progreditur. Kalm; locis arenosis et sterilibus humidiusculis per totam Fenniam usqve in Lapponiam subsilvaticam, Kuttainen: Wirz. Prodr. p. 27; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; per totam Scan- dinaviam: And. Gram. p. 122; Scand. s. 1: Nym. Consp. p. 846, vide etiam Led. IV p. 324 et Ign. Geogr. p. 352 (infra impressa). Al. st fq: Bergstr.; (fqq): Sel. ann. — Ab. st fq: Zett. & Br,; circa Aboam fq: Arrh.; Pargas st fq—p: Arrh. Ann.; fq: Sand., A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. st fq: His; fq: W. Nyl. et Sel. O. Nyl; p in pratis: Brenn. — Ka. fqq: Blom; fq: Lindén. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 471]. Sat. st fq: Malmgr.; fq: Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Asp. «& Th., Bonsd. et Wainio Tav. or.; fq: Norrl. s. 6. Tav. — Sa. fqq 448 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. interdum cop. Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar; fqq: Backm. et Hjelt. — Kol. fqq: Elfv. Oa. st fq: Malmegr.; fq: Laur. — Tb. st fq: Broth.; cop.: Norrl. n. v. Tay. p. 430. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. fg: Eur. & H; st fg—fq: Wainio Kasv. — Kon. fqq et copiosissime, in pratis subhumidis part. atqve in siccis, macri- oribus saepe fere totam vegetationem graminosam efformans: Norrl. On.; ubiqve: Giinth. p. 58. | Om. fq: Hellstr. -- Ok. ad meridiem versus [Kb. etc.] st fq—fq, ad septentrionem versus p—st fq: Wainio Kasyv.; fq: Must. — Ky. st fq —fq: Wainio Kasv. Ob. fq: Jul. p. 272; [p: O. R. Fries p. 169]; (st fq): Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn. — Kuus. p—st fq: Wainio Kasv. — Kk. p—st fq: Wainio Kasv., vide sub Ok. Lapp. fenn. per totum territorium, in interiore parte tan- tum in declivibus inferioribus montium subalpinorum Lainio- et Pyhatunturi copiose vidimus, ceteroqvin, ut putaverimus, st fq, sed minore copia in campis, ripis ete.: Hjelt & H.; in campis her- bidis lucisqve siccioribus p et parce: Blom Bidr.; in silvaticis partibus omnium Lapponiarum p, (a me vero neqve in alpibus neqve in subalpinis visa): Wahlenb. p. 19; fq: Fellm. Lapp.; in Kemijarvi st fq abundanterqve ad Luusua, pag. Kemijarvi, Kostamusperaé et Vuostimovaara, Sodankyla ad pag. Sodankyla et Kaaretkoski, Inari ad flumen livalojoki abundanter: Wainio Not. Pallastunturit reg. subalp.: Hjelt; st fq in omnibus regioni- bus: Hult Ant. in alpibus Muotkatunturit, ubi terminum betulae longe superat, et in alpibus Utsjokiae st fq — fq, neqve alibi vide- tur esse rara, Pietarlauttasoaivi NO 420, Peldoaivi SO 490, Kuar- vekods h. 431, [Rastekaisa 261]: Kihlm. Ant.; fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 95. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest.] Lapp. ross. ad flumina Lutto et Tuloma: Fellm. Ind; p usqve ad insulam Kildin maris glacialis (F. Nylander) et pagum Tshavanga tametsi rarior: N. IL Fellm., cfr 1. ¢. p. XLII (et LI) et Beket. p. 608; Nuotjavr: Enwald & Hollmén!; Tshapoma, Pja- litsa, Devjatoi etc: Mela Pl; Tsipnavolok: Brotherus!; inter Nisn- javr et Ayrmanjavr, Keinjavr: Broth. Reseb.; Ponoj et Katsch- kotka: Kihlm. Nardus stricta. 449 Om detta gris niimnes att det tir ofta radande pi magra hardvalls och fuktiga angar: Ign. Geogr. p. 352. Lolium perenne L. In Alandia freqventer inveniri indicatur, ceterum in Fen- nia australi raro—rarissime usqve ad 62° 30’ (in Fennia orien- tali, ubi rarissime invenitur) occurrit. Quod saepe colitur, supra hos terminos nonnunqvam disseminatur. Till. ex O. Hjelt Nat. p. 42, vide infra; Kalm; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer. or.: Nym. Consp. p. 845. Al. (p): Bergstr.; fq: Bergstr. Beskr. — Ab. Nystad Birk- holm Niitynniemi: Hollm., vide ceterum infra. — Nyl. Mjélé: W. Nyl.; r Lovisa! in campo [exercisplanen]: Sel. O. Nyl., vide cete- rum infra. — Ka. r in vicinitate fluv. Vuoksi, Kaukola prope tem- plum in marginibus agri: Lindén! — [Ik. tantum in nonnullis pla- gis Ingriae |stellweise], Parkala [Pargola], Lachta, Murina: Meinsh. p- 428.| Sat. r Vesilahti Kurala ad pagum et in vicinitate ejusdem usqve ad Niemi: Hjelt! — Kl. (p) usqve ad Ladogam borealem: Fl. Kar.; r Hiitola Vavoja: Lindén; Jaakkima Lahdenpohja in ripis: Hjelt; Parikkala: M. Verving!; Uukuniemi! et Kirjavalaks!: Nikl. — Kol. r Mandroga: Elfv.! Kon. rr Kendjarvi [spec. adscriptum ,,Kontschosero“] (Kull- hem!): Norrl. On. in ripa lacus ,,Kasaranda [nonne Kusaranda}: Giinth. p. 57; Shungu ad marginem viae publ., Kusaranda st co- pilose ad margines agri: Kihlm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 127. Hvad Till. angar, si hantér O. Hjelt Forsik p. 244 Zizania lolium till L. temulentum, —- Till. Icon. 112 hiinfdres af O. Hjelt Nat. p. 55 till L. per- enne, af Fries Ofvers. ater till LZ. temulentum, for min del synes mig den i teckningen framstalda vaixten hafva langa skiirm, men icke borst, hvarfére L. linicolum ar minst lika sannolik. — ,,Ad vias et in sterilibus per provincias pa- triae australes, Hattula, Karkku“: Wirz. Prodr. p. 27; uppgiften fir osiiker, siir- skildt giller detta den senare fyndorten, jfr under Sat. — Finland med undan- tag af arktiska delen: And. Gram. p. 13; kan blott giilla arten sisom odlad. — Ab. r Abo (!): Zett. & Br.; ehuru arten i esplanaderna fSrekommer i stor miingd, torde den enl. Hollm. ingenstiides vara vild; ifvea Arrh. upptager den blott sa- som odlad i Abo och Pargas. — Pa ikerrenarna, Nummis: Leche p. 37; torde méjl. afse L. linicolum (se ofvan under Till.); lokalen dfverensstiimmer dock biittre med DL. perenne. — Hurnvida denna art i Lojo (se under formerna) iir ursprung- 450 Acta Societatis pro Fauna ct Flora Fennica, V, n. 1. ligen vildt viixande synes mig dfven bira undersdkas. — Nyl. Fagervik, Hel- singfors (!) flerstiides, men mdjligen férst inkommen: Hult coll.; Helsingfors for- vildad: Sel. ann. och herb.; Esbo firvildad: Kihlm.; Helsingfors Sérnés pa barlast: Hjelt & Hollm. — Hogland Pohjakyli: Sel. O. Nyl., jfr Brenn.; exem- plaret hdr dock till L. linicolum. — Sat. Karkku! Jirventaka odlad och under nigra Ar férvildad, men har sedermera totalt forsvunnit: Hjelt, jfr Ale.; Wir- zéns uppg. forefaller derfére osiiker; i Vesilahti férekom arten pa Akerrenar, backar, ete. och ir siikert fullt vild.. Den upptages iifven fran Kyré: Asp och Tyrviiii: Warel. (blott Loliwm), men dessa afse snarare L. linicolum, som ej upp- tages, ehuru den ingalunda ir siillsynt. — Ta. Hauho: Herk.; Hattula: Wirz. Prodr.; uppgifterna tro osiikra och hiinféra sig mahiinda till odl. exemplar. Arten finnes iifven fran Sysmii Nya Olkkola triidgards griismatta: Unonius! —- Oa. Nirpes: Nordl. p. 19; uppgiften behéfver bekriiftas, da arten mdjl. ir odlad eller uppg. giiller L. linicolum. Vasa Angqvarnen och Angbatsbryggan, Hofritts- parken och pa nagra gardar: Laur. — 0m. [Gamla Karleby| pa barlast: Hellstr. p. 137. — Ok. Kajana Miettula: Brenner! under namn af L. linicolum, jfr Must. p- 54; siikert tillfiillig. — Ob. Uleaborg: Brenner! och S. W. Liljeblom!; antag- ligen pa barlast. Kemi: Enwald & Hollmén!; Kemi 1883 o. senare, Ulediborg 1886—87 antagligen afsigtligt odlad eller inkommen jemte annat fodergriisfri: Zidb.; iifven O. R. Fries p. 168 upptager den sdsom tillfiillig. Bland de sisom sikra anférda uppg., fir det mijligt att nigra, sisom uppg. fran Nyl. Lovisa, Kl. Parikkala (miéjligen ifven Niklanders), i sjelfva verket hiinféra sig till odl. exemplar. Artens nordgriins skulle hirigenom i all- miinhet falla nagot under 62°. En form hvars axfiiste tir skenbart grenigt (jfr Hartm. p. 488) finnes fran Al. Godby: C. J. Arrhenius! — Nyl. Helsingfors: Tikkanen!; Borgé niira Ham- mars: Gadolin! — H. Lindberg férevisade par missbildade former tagna vid Helsingfors och pi Solhem i Lojo: Prot. 7, XII, 1889. Var. aristatum And. — Ab. ,ad Svarta in par. Karis, sed tantum in hortu (initio satum)“: His. — Nyl. [Helsingfors Sérniis pa barlast!] ganska talrikt: Sel. exk. En dylik form, som dock méjligen tillhér félj. art, finnes ifven fran Oa. Nya Vasa: Laur. herb., men enl. uppg. tydligen inférd med jord. L. multiflorum Lam. — Oa. Vasa firefanns i miingd pa vissa gardar: Laur., se ifven just ofvan. — Ob. Toppila 1882 2 & 3 stand samt [Uleaborg] i en tridgard, trol. odlad: Zidb., jfr f. 6. Bytesk. III, Brenn. Flor. ete. L. itaheum Al. Br. — Ny1l. Helsingfors Kajsaniemi: Palmén i Prot. 2, II, 1867! Ett dylikt exemplar, som Palméns finnes afven af Tikkanen! fran Hel- singfors. LL. ttalicum uppgifves f. 6. fran Ab. Abo: Hollmén! och Nyl. Hel- singfors Sdrnis pA barlast 1879: Hjelt & Hollm. — Bestiimningen af dessa ex- emplar torde dock ej blifvit granskad, och i hvarje hiindelse forekommer ingen- dera af dessa arter verkligt vildtviixande. Lolium linicolum. 451 Lolium linicolum Al. Br. In agris lino consitis, saltem in nonnullis plagis, saepe in- venitur. In aliis locis vix usqvam lectwm est, ut tantum lini comes, etiam ad septentriones versus usqve ad 65° 20’ esse videatur. Maxima pars Fenn.: Fries; in Fennia tam longe qvam Li- num colitur: And. Gram. p. 58; Fenn. mer., or: Nym. Consp. p. 844 nomine LZ. remotwm Schrk. Al. ins. Aland. (F. Nylander in litt.): Led. IV p. 344; Eckerd Storby: Hult herb.; Jomala (!) Léfdal, Geta Vestergeta: Arrh. & K. Geta Finné, Saltvik in vicinitate Qvarnbo: R. & Ch. E. Boldt. — Ab. in vicinitate urbis Abo p: Arrh.; Nystad cop. in omnibus agris lino consitis: Hollm.; Pargas p: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; Tenala: E. Juslin!; Bromarf Hakansarf in agro lino consito: Sand.; Karis ad praed. sacerdotis et Lojo Kihila: Tikkanen & Hult herb.; Lojo Gerknaés Stenkulla, Kaijola (Hult) verisimiliter haud infreqvens in agris lino consitis: Ch. E. Boldt; Vihti («fq»): Printz, cfr W. Nyl. p. 205 et 212; a ceteris auct. non adn. — N yl. Mérskom et Stromfors!, verisimiliter etiam in aliis locis: Sel. O. Nyl.; Strém- fors Reimars: C. J. Arrh.; Hogland: Strémborg & Selan! nomine LL. perenne. — Ka. (rr) Sakjarvi ad pag. Nurmela: Blom!; r Jaaski Karkkaala parce in agro lino consito: Lindén! — Ik. p: Malmb., spec. e Sakkola Sudenhanta! Sat. («r>) Tammerfors (Karsten): Malmgr.; in interiore parte saltem p—st fq: Hjelt! — Ta. p: Leop; Siaksmaki Huittula: Kihlm- herb.; [Tavastehus] (r): Asp. & Th; in agris lino consitis st fq qvamqvam parcius: Norrl. s. 6. Tav.; Jamsia: Nikl!; [Liin- _gelmaki] Lankipohja: Selan!; Sysma Varila in agro lino consito (Blom): Unon.; st fq: Wainio Tay. or.! — Sa. [Ruokolaks] (rr) uni- cum spec. in agro lino consito in pag. Utula repertum: Hult!; Jout- seno Leppala copiose: Sel. ann.! — Kl. saltem ad Sortavala! (Relander): Fl. Kar.; Uukuniemi: Nikl.! — Kol. adhuc non visum. Oa. Storkyré: Alc. — Tb. nondum adn. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Pujonsarvi!; Pielavesi: Lundstr., spec. e Pielavesi Tuo- vilanlaks! — Kb. p sed parce in agris lino et interdum hordeo consitis per maxime australem partem territorii: Wainio Kasy., spec. e Lieksa Nevala! — I] rr: Fellm. Lapp., cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 585, Led. IV p. 51 et Desideratkat. p. 8, vide cete- rum infra. Oa. Malaks: elev. F. W. Ehrstrém!; uppg. behifver kanske bekraftas lik- som Ob. Kemi (Th. Castrén): O. Hjelt M. S. — Hvad uppgiften fran Lk. an- gir, si har den visserligen icke pA senaste tid blifvit bestyrkt, men da viixten litt forbises och Led. 1. c. citerar F. Nyl. in litt. bade fdr Lapponia och Fen- nia bor., torde det, oafsedt tryckfelet, icke vara skil att betvifla densamma. Alldeles oriktigt citeras denna uppg. deremot af Beket. p. 598, ty arten ir e¢j uppgifven af Fellm. fdr Archangelska guvernementet. Papekas ma att arten upp- tages friin Finland hvarken af Fries eller W. Nyl. Distr. Microstylis monophylla (L.) Sw. In media parte Kareliae orientalis passim inveniri indica- tur, ceterum in Fennia australi et media usqve ad 65° 50’ raro occurrit. Kalm nomine Ophrys latifolia; Fenn. austr. (occ.): Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 686; Fenn. hab. solum in mer. et bor.-oce. (Ostrob.): Nym. Suppl. p. 289. Microstylis monophylla. 465 Al. Finstrém in stagno Godby: R. & Ch. E. Boldt, efr Diar. 2, XI, 1889; Finstrém in stagno Brantsbéle: Bergroth. — Ab. Lojo prope templum: Ohrnb. [forsitan confirmationem desideret]. — Nyl. Inga in insula Jacob-Ramsj6 unicum spec.: His.; rr Mérskom ad pag. Labbom (Strémborg!): Sel. O. Nyl. — Ik. r Rautu!: FI. Kar.; r Valkjarvi: W. Nylander!, cfr Malmb. Ta. Palkine Harhala Kaukalo semel (1876 vel 77) 3 vel 4 spec., non autem denuo reperta: Zidb.; [Asikkala et Hollola] st r, crescit precipue in pratis udis, scaturiginosis, declivibus, sed interdum in collibus pratensibus, in silva raro: Norrl. s. 6. Tay., spec. ex Asikkala Kopso! et Uitto! — K1. Uukuniemi: Nikl.!, cfr Fl. Kar. p. 194; Ruskiala (!) ad marmorarias: Chyd.; Valamo (Backm.), [Impilaks!] Janaslaks (C. Bergstrém): Norrl. Symb.; Pa- rikkala ToOrdlampi: M. & J. Sahlberg!; Parikkala Surumaki: T. Hannikainen!; Palkjarvi, Ruskiala, Kirjavalaks: Hj. Neiglick! — Sol. rr Mandroga in declivibus subhumidis alneti junioris: Elfv.!; r Petrosavodsk: FI. Kar. Tb. rr Jyvaskyla Tourujoki (W. N. Tavastjerna!): Broth.; rr Jyvaskyla ad Tourujoki in margine argilloso fluminis: Wainio Tav. or. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Valkeissuo!; Savonkylaé: Mela- herb.; Kuopio Inkila: P. Suhonen!, cfr Hartm. XII p. 85. — Kb Kide in prato Kiikanlaks prope Puhois: Backman!, vide etiam Chyd. — Fon. p parce in graminosis praesertim humidiusculis et lucis frondosis juvenilibus, usqve ad 0,3 m [ped.] altitudinem att.: Norrl. On., spec. e Dvorets!; Svjiitnavolok (!) et Jalguba: Sahib. Bidr.; in H. M. F. etiam adest e Suosaari!; («ubiqve>): Giinth. p. 53. Ob. Simo parce in unico loco (Ch. Keckman): Zidb.; in pa- lude prope templum par. Kemi etiam bifolia: Hellstr. Distr. p. 24; Kemi in palude inter templum et praedium sacerdotis (p): Hell- strom!, vide infra et cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 127. Sat. Birkkala (elevherbarier): Bnddén, upptages till vidare undersdkning. — Ok. Saaresmiiessii? (pastori O. Fabritius): Must., som sjelf tilligger ett frige- tecken. — Ob. Det bir naimnas att Brenner firgiifves eftersékt arten bade 1864 och 1870: Brenn. Ber. Sturmia Loeselii (L.) Reich. Sédra el. vestra Finl: Fries, jfr Nym. Syll. p. 353; men hiirom galler fortfarande ,a me hine ignota“: W. Nyl. Distr. 466 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Calypso borealis (Sw.) Salisb. In territorio rarissima, sed a Lapponia usqve ad fines austro-orientales lecta est. Ad Tengelid semimiliare SO ab Aavasaksa paroeciae Yli- tornio [Ofver-Tornea] et ad Kemi copiosius [ceterum Ingriae ad fi- nem sinus fennici]: Wahlenb. Fl. Suec. p. 585; in ericetis et pi- netis ad templum Kemi, ubi a. 1786 detexit Rev. Th. D:r M. Ca- strén, nunc novo loco ad Laurila ceterumqve ad Tengelié in par. Alkkula legitur: Spic. I p. 29; Fenn. bor. or.: Fries; Bothn.: Nym. Consp. p. 686; Lapp. Kem., Imandrae, Fenn. bor. (Qstrob. bor., Kuusamo), mer. (Tavast., Carel. Oneg. [lege Olon.]): Nym. Suppl. p: 200. Ta. Tavastehus prope lacum Ahvenisto: O. Collin!, cfr Hartm. XII p. 34, spec. viva [ex eodem loco] misit Collin 1891: Seel. ann. — Kol. in vicinitate fluminis Svir: Giinther in Medd. VI p. 261; 19 km ad meridiem versus a Petrosavodsk 6 spec.: Giinther!, cfr Medd. XIII p. 167, ubi 16 km a Petrosavodsk lecta esse indicatur; in loco arido ad pag. Gorka: Giinth. p. 54 [ut crediderim, Gorki in vicinitate flum. Svir]. Sb. rr [ad Kuopio] 1870: Mela, cfr Hartm. XII p. 84; hoc spec. unicum leg. L. M. Runeberg: Sel. ann. Ob. Kemi: M. Castrén p. 330, cfr Liljebl. p. 241, Jul. p. 293, Acerbi p. 127, Wahlenb. p. 22U, Hellstr. Distr. p. 23! et Moberg Klim. p. 218, etc.; ad Kallinkangas [,,Kallakangas‘‘] juxta templum Kemi, ad radices montis Korkolonvaara haud procul a templo Rovaniemiense atqve flumen Tengelié: Fellm. Lapp.; Kemi Kallin- kangas! satis cop. etiam in insula prope oppidum (N. J. Laurin), Rovaniemi Pailidvaara (LOjtnant Feiring): Kiblm.; [r: O. R. Fries p. 165]; Ylitornio Tengeli (Portin): Prytz Ant. p. 151, cfr Wahlenb. Fl. Suec. p. 585 etc.; Rovaniemi in vicinitate templi (K. A. Back- man): Hult herb., vide etiam supra. — Kuus. ad Paanajarvi (Kar- sten!), {Paanajarvi] prope Rajala (Sahlberg!), ad Oulankajoki (Malm- berg!), 2a3 km ad mer. versus a fine occidentali lac. Paanajarvi (N. I. Fellman!), ad fluvium Livojoki (K. Brander!) [ad spec. adscr. Livo|: Wainio Kasv., cfr p. p. N. I. Fellm. et 1. c. p. XXIII; inter Hallunki et Paanajarvi in Nurmisaari, prope Rajala: Mela Pl, |uter- Calypso borealis. 467 que locus prope Oulankajoki]. — IKKk. liavanjoki: Brotherus!, cfr Broth. Wand. p. 3; Skoroduma prope Tutijiirvi: Mela Pl! Lk. ad pagum Jaaska par. Kittilé [«Killila>] in juniperinis ad radices montium rr: Fellm. Lapp. Lim. prope Kantalaks!, inter Seredna et Shelesna, Hibini!: Mela PI. Rupr. Diatr. p. 84 uppgifver att densamma i Ingermanland iir tagen vid Duderhof, [se aifven Meinsh. p. 341] och pipekar for Sfrigt dess forekomst vid Torned: Diatr. p. 19, hvilken uppg. dock icke tir fullt noggrann. — Viixtens siillsynthet och synnerligen vackra utseende hafva for Sfrigt tilldragit den stor uppmarksamhet; si egnar Acerbi densamma en hel sida, se iifven de minga ci- taten Led. IV p. 52. Emellertid framhiller Fellm. its troligtvis med riitta, att arten icke &r si rar som antagits, men ofta firbisedd. — Li. Tengelié fires af misstag hit i st. f. till Ob. i Desideratkat. p. 8. Coralliorrhiza innata R. Br.*) In tota Fennia et Lapponia, excepta parte maxime septentr.- oriental, provenit et plerumqve passim (—rarius) sed parce in- venitur. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 686, vide etiam Led. IV p. 49. Al. st r: Bergstr.; parce, Sund, Jomala, Hammarland: Tengstr.!; Degerby, Sund, Jomala {ad templum]: Bergstr. Beskr.; Finstrém Bergo: Erics.!; Geta Grandal: Hult ann. et herb.; Foglé Gripé: Arrh.; Finstrém Godby: Arrh. & K.; [Sund] parce obveniens, pauca spec. ex. gr. trans fretum praedio sacerdotis ex obliqvo opposi- tum: Prim. p. 72. — Ab. (r): Zett. & Br. Pargas r Gunnarsniis [jam Adl.j, Sildala (O. et E. Reuter): Arrh. Ann.; Nystad p: Hollm.; Bjerno praedium Pojo: E. G. Printz; Uskela r: Nikl.!; Kimito: A. Ramsay!; |Bromarf] Hakansarf prope praedium sacerdotis et [Finby] Pettu: Sand.; [Pojo] p ex. gr. ad Tiacktom etc: A. Nyl; st r: Sel. Vibti st fq: Printz. — Nyl. st r ad Fagervik et in taeniis: His.; Esbo Kaitans, Gasgrundet, Martensby: Kihlm. ann.; Thusby: Astr. & H.: st r ex. gr. Mjdl6: W. Nyl; p: Sel. 0. Nyl. borga r Veckjarvi, Emsalé: Sel. Ofvers. et ann; Brenn. non comm. — Ka. (r) Tursa, Hasa in pag. Saivikkala: ae st r S:t Andreae Sintola et Korpi- laks Pampas, Kirvu Kuismala, Jiaski Laitila, Riisili Tuulankos- *) Corallorrhiza innata auct. fere omnium. 30 468 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. kensaari et Sirlaks!, Kaukola in vicinitate templi: Lindén; majore freqventia in vicinitate fluv. Vuoksi: |. ¢. in praef. — Ik. p: Malmb.; [st fq: Meinsh. p. 342]. Sat. p: Malmgr; st r: Hjelt. — Ta. [Luopiois] Puntari in abiegno turfoso parcissime, Luopiois etiam in vicinitate templi et Rajala in silva: Leop.; p: Tikk. et Asp. & Th.; in silvis humidiori- bus st fq, qvamqvam parcissime: Norrl. s. 6. Tav.; p: Bonsd., Korpilahti Hantlampi et Putkilahti, Mutanen et Veijo (K. Dabhl- strém), veris. plur. loc.: Wainio Tav. or. — Sa. Valkiala (r): Hult Fort; (r) in Sav.: E. Nyl. & Chyd., spec. e Taipalsaari!; Lappvesi Pajarila: Sel. ann.; [Ruokolaks}] st r Immala!, Salonsaari, Narsak- kala: Hult; Mikkeli Pyykkilampi: Hasselbl. — Kl. st r: Fl. Kar,; («) (Backm.): Norrl. Symb.; Palkjarvi p: Hjelt. — Kol. p: Eltv,; circa Petrosavodsk et in aliis locis: Gunth. p. 53. Oa. p: Malmgr,; (r) Vasa (!): Laur. — Tb. st fq, qvamqvam parce per totum territorium: Broth.; [Pihlajavesi] st fq: Norrl. n. y. Tav. p. 424. — Sb. (fq): Enw. et Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. (fq): Eur. & H; st fg—p: Wainio Kasv. — Kon. plur. loc, in Reg. oce. haud r: Norrl. On.; Jalguba: Sahlb. Dagb.; Mundjarvi, Perttiniemi: Kihlm. Om. p: Hellstr. — Ok. Hyrynsalmi: W. Nyl. Till. p. 304; Sotkamo Vuokatti: Brenn. Reseb. p. 65!; st fq¢—p: Wainio Kasv.; p: Must., vide etiam Hellstr. Distr. p. 10. — Kp. st fq —p: Wai- nio Kasy. Ob. prope Uleaborg in insula Koskenniska: W. Nyl. Till. p. 304; p: Brenn. & N., cfr Brenn. Reseb. p. 76; Pudasjarvi: Zidb.; [p qvamqvam parcissime: O. R. Fries p. 165]; st r in silvis sub- tuffosis et subpaludosis Ylitornio prope Turtola! et inter Raanujarvi et Manty: Hjelt & H. — Kuus. st fg—p: Wainio Kasv. — Kk. st fg—p: Wainio Kasv.; Keret: Brenner!; Sonostrow, Soukelo [etiam herb.], liava: Mela Pl. Lapp. fenn. st r Kolari circa Jokijalka! p, in Kesankimaa, Kittila ad ripam lacus Pyhiijarvi et ad septentriones versus a pago Kittila: Hjelt & H., vide sub Ob.; in silvis paludosis Lappo- niarum praecipue meridionalium p (fq)... [nec non Finmarkiae ad Kistrand et Hopseidet lectum): Wahlenb. p. 220, nomine Cym- bidium corallorhizon; ad ripam fluminis Muonio: Norrl. Lappm. p. 258: in salicetis ad Toivoniemi parcius, probabiliter etiam alibi: Coralliorrhiza innata. 469 Kihlm. Ant; Inari Térmanen et in luco ad Paatsjoki: Wainio Not.: p in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae...: Lund p. 88; [Varanger ex. gr. Mortensn#s, Nesseby: Th. Fries p. 200], vide etiam M. Blytt p. 337, Blytt p. 1273, Norm. ann. p. 59, Hartm. p. 597 etc; Fellm. Lapp. non comm. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Leest. Enontekidinen Ketomella: Malmberg!, vide etiam Norrl. Lappm. p. 258.] Lapp. ross. ad Petshenga {Peisen, spec. leg. E. Nylander «& M. Gadd!] et Ekaterinéhamn in sinu Kola: Fellm. Ind., cfr Beket. p. 598; Kantalaks: F. Nylander!; sinus Kolaénsis: Karsten!, cfr de his omnibus N. I. Fellm.; juxta Kuusreka ad oram bor. maris albi: N. 1. Fellm., (cir 1. c. p. XXXVI et XLIII); Kantalaks nonnullis lo- cis in uno cop. [etiam herb.], inter Shelesna et Seredna, Joko- strow, Hibina [etiam herb.], Kuusreka [etiam herb.], Tetrina [etiam herb.|!, Ponoj {etiam herb.]: Mela Pl; Ponoj: Knabe Pfl. p. 280; Tsipnavolok: Brotherus! En varietet med ,kalkbladen mérkt rédbruna, liippen bestrédd med rida flickar* (Th. Fries): Blytt p. 1274 forekommer ,ogsaa i Finmarken“: Blytt 1. ¢. — antagligen dock ej inom finska floromradet. Neottia nidus avis (L.) L. C. Rich. In Alandia satis raro, in reliqvua Fennia australi usqve ad 62° 10’ rarissime invenitur. Kalm; Fenn. austr. occ.: Fries; Aland.:: Nym. Consp. p. 688 Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 290. Al. Jomala (!) Ofverniis Ytternis, Lemland Knutsboda, Ham- marland Skarpnaté (!): Tengstr. in dupl.!, cfr Bergstr. p. 132; Geta Norrtrask: Nordenskjéld!, cfr Bergstr. 1. c; Finstrém Bergé Pjek- berget: Erics.!; Sund Hdégbolstad: Brenner!; Geta Bolstaholm, Hammarland Strémma et Skarpnaté: Hult ann.; Eckeré inter Storby et Karingsund: Leop. ann.; Finstrém Langtriisk, Geta Bergé (Matts- son): Arrh. & K.; Fégl6 inter Degerby et Stentorpa: Arrh.; Jomala in silva abiegna inter pag. Jomala et Ofverby: Laur. Fort.!; Salt- vik Lafo: J. A. Bomansson in herb. lye. n.; Féglé Gripé 1887: Gadol.; jam a Radl. p. 235 adn. — Ab. Lojo Karkali (E. Juslin): Hult ann. et Al. Lagus, qvi ipse leg. 1875, cfr Hartm. XII p. 87; Lojo Jalansaari in coryleto (J. R. Lindqvist): Ch. E. Boldt. — Nyl. Borga Domargard: E. Ohman!, cfr Hartm. |. c. — Ka. r tantum 470 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. in vicinitate fluv. Vuoksi, Raiséla Tuulankoskensaari, Kaukola in luco ad ostium fluvii Miinajoki in Vuoksi: Lindén, qvem 1. inspi- cias, spec. e Kaukola Tervola! -- Ik. r Pyhajarvi Sortanlaks: Malmb., cfr 1. c. p. 306 et Hartm. XII p. 87. Sat. Tavastkyr6 in Isosaari lacus Kyrdsselka: W. Granberg], cfr Medd. XIII p. 204. — Ta. Lammi ad Keha (Leopold): Hult herb.; rr [Asikkala] unicum spec. inter pagos Kurhila! et Lumiala in betuleto raro [,,gles‘‘]: Norrl. s. 6. Tav., cfr 1. ¢ p. 113; Hol- lola (!) Pyhaniemi Kotomaki (Osk. Collin!): Wainio herb. et Norrl. ant. — Kl. Valamo: Chyd.!; Uukuniemi: Nikl!; Impilaks ad Pul- linvuori (C. Bergstrém), Kirjavalaks (S. O. Lindberg!): Norrl. Symb.; Palkjérvi Linnunvaara: E. W. Arppe 1869! et Hj. Neiglick!, cfr Norrl. Symb. — Kol. Schtjeliki: Giinth. p. 53. Kon. rr ad Dvorets in silva mont. alta, populis et betulis composita, immixtis pinis nonnullis: Norrl. On.!, cfr Not. XIII p. 458, Giinth. p. 53 et Herb. Mus. Fenn.-II p. 127. Nyl. Borga Veckjiirvi: Wirz. M. 8., jfr W. Nyl. p. 53, der uppg. anfé- res med fragetecken, mdjligen afses ungefiir samma stiille som Domargiard. — Ta. Alc. har genom misskrifning Kurkila i st f. Kurhila. — Kb. Tohmajirvi Everili 1873 enl. uppgift: Hjelt; m&hiinda behéfves yttermera undersdkning. Listera cordata (L.) R. Br. In Fennia septentrionals et in multis plagis Lapponiae sa- tis freqventer aut passim, in reliqvo territorio plerumqve passim obvenit; im nonnullis autem plagis imprimis Fenniae interioris et Lapponiae orientalis rarescit. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 688; Fenn. cum Lapp.: Nym. Suppl. p. 290. Al. (st r): Bergstr; (st fq) per totam Alandiam: Tengstr.!; Foglo Degerby, Jomala: Bergstr. Beskr.; Finstrom Bergo haud infreqvens: Erics.; Sund Bomarsund, Geta Grandal: Hult ann. et herb.; Lemland Séderby: N. af Ursin in herb. Bot. Byt.; Finstrém inter Godby et Farjsund, Lemland Lembéte, Jomala Mockelo: Arrh. & K.; Geta Mattskar, Sund Gesterby Tjannan: R. & Ch. E. Boldt; [Sund] parcior qvam JZ. ovata: Prim. p. 72. — Ab. p: Zett. & Br. et Arrh. Ann.; st r [Bromarf] Kansjarvi: Sand. p ex. gr. prope Mérby: A. Nyl; p: Sel. et Printz. — Nyl. p: His., W. Nyl. et Sel. O. Nyl; [Hogland] sub monte Haukkavuori et declivem Listera cordata. 471 septentr. montis Lounakorkia: Schrenk p. 157, cfr l. ¢. p. 152; |Hogland] (r) ad Veteljairvi: Brenn. —- Ka. r Sippola, Vekkelaks!: Sel. & Str. — Ik. p: Malmb., spec. e Kakisalmi!; [rr haud procul a Levaschowo: Meinsh. p. 345]. Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. S&aksmaki (A. Jansson): Tikk., spee. vidi in herb. lye. n.; p: Asp. & Th.; in Asikkala tan- tum prope Kap6éla, [Lammi] Evo! in saltu publico haud infreqvens, Padasjoki: Norrl. s. 6. Tav.; Jonkkajarvi 1870: Norrlin!; Sysma Tepo: Unon.!; Hausjarvi Varunta: Selan!; Renko: Nyberg!; Kuorevesi Rii- himaki: F. Silén!; Leop., Bonsd. et Wainio Tav. or. omnino non comm. — Sa. Juoutseno Konnussuo: Sel. ann.; Juva {Jokkas]: OQ. A. Homén in herb. lyc. n., forsitan non omnino certa. — K1. r Valamo!: FI. Kar.; Uukuniemi: Nikl.!; r Palkjarvi Putkosenlampi: Hjelt Ant. p. 67. — KXol. [praefectura] Olonets (Olbricht pl. exs.): Led. IV p. 81; st r sed passim st fq: Elfv., [spec. e Rossia Gorki!] Oa. p: Malmer. et Laur. — Tb. p: Broth.; [Pihlajavesi] in om- nibus fere abiegnis turfosis et plur. loc. in abiegnis humidioribus: Norrl. n. v. Tav. p. 424, vide etiam Prim. p. 53. — Sb. r: Mela; Pieksémaki: Wainio herb.; Heinavesi (J. Rahm), Tuovilanlaks Kor- kiakoski, Haminanlaks (L. M. Runeberg): Mela herb.; Kuopio Hirvi- laks: Buddén; Pielavesi: Lundstr.!; Hankasalmi: L. M. Runeberg!; lisalmi r Partala et limaki: M. & J. Sahlb. — Kb. Tohmajarvi (F. E. Hartman): Chyd.; p: Wainio Kasv., spec. e Lieksa Egypti!; Eur. & H. non comm. — Ion. in parte occidentali, locis non- nullis parce, in Reg. occ. in abiegnis humidiusculis vel subturfo- sis plur. loc. vidi: Norrl. On., spec. e M6kk6!; Loimala: Hjelt Ant. p. 67; in silvis humidis, (r) in partibus septentrionalibus, saepius in australibus: Giinth. p. 53. Om. p: Hellstr. — Ok. in paroeciis australibus p, in sep- tentrionalibus st fq: Wainio Kasv.; p: Must. — Kp. p: Wainio Kasv.; vidi (tantum) ad Sekehe ad fluvium Seg [aut Sekojoki!}: Sahlb. Bidr.; Solovetsk: Selin! Ob. p: Brenn. & Nyb., cfr Brenn. Reseb. p. 76: Oulu Sunby: Eberh.; Rovaniemi Tervo: Hjelt & H., vide sub Lapp. fenn; [O. R. Fries non vidit, cfr |. c. p. 156]. — Kuus. st fq: Sahlb. Fort. et Wainio Kasv. — Kk. (st fq): Wainio Kasv., vide sub 0k; Soukelo, liava, Skoroduma, Sonostrow: Mela Pl., spec. in herb. e Susijarvi. 472 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Lapp. fenn. in Kolari! p et circa montes subalpinos st fq in abiegnis praecipue turfosis, sed etiam in silvis mixtis, ad fon- tes et in paludosis adnotata, ceteroqvin propter anni tempus tan- tum ad pag. Kittila nobis obviam: Hjelt & H.; Sodankyla (x) in silva frondosa subhumida ad Anneberg: Blom Bidr.!, cfr Wainio Not. in silvis densis uliginosis praecipue Lapp. meridionalium p cop.: Wahlenb. p. 219; Muonio (Deutsch): Fellm. Lapp. nomine «Epipactis corclata>; Pallastunturit in reg. silv.: Hjelt; p in reg. sil- vatica ex. gr. Nattastunturit, Kopsusjirvi, Luirojarvi etc.: Hult Ant.; Kuolajirvi: Eberh.!; in turfosis piniferis reg. subsilv. st fq parcius, n locis nemorosis reg. subalpinae qvoqve st fq, [Rastekaisa 230]: Kihlm. Ant. haud infreqvens in reg. subsilv. et inferiore parte reg. subalpinae [usqve ad Alten et Tana]: Lund p. 88; in Varangr. merid., unde antehac non notata, juxta Klosterwand prope Svan- vig, ibi socia Ranunculi lapponici et Nardosmae frigidae: Norm. p. 309, vide etiam M. Blytt p. 355, Th. Fries p. 199 et Norm. ann. p. 59. — [L. ent. reg. silv. p: Leest.; Ylikyré: Malmberg! Lapp. ross. ad flumen Tuloma (rr): Fellm. Ind., cfr N.1 Fellm.; ad sinum Kola (rr): N. I. Fellm., cfr (1. c. p. XXXVIII et) Beket. p. 599, spec. leg. F. Nylander!; Hibinaé [Umbdek]: Broth. Wand. p. 7!; Kantalaks [etiam herb.] plur. loc., Shelesna [etiam herb.], Jokostrow, Sashejka [etiam Enw. ann.], Hibina plur. loc., Tshun, Kuusreka [etiam herb.], Ponoj [etiam herb.] saltem duobus locis Mela Pl; inter Ora et Kola: Enw. ann.; Poarrewjavr: Kihlm!! Listera ovata (L.) RB. Br. In media parte Fenniae orientalis freqventer inveniri indi- catur, ceterum in Fennia australi plerumgve passim aut satis raro obvia. Supra 62° aut 63° rara, sed, qvamvis rarissima, usqve ad 66° 15’ lecta est. Kalm; Fenn. austr. occ.: Fries; etiam in Karelia obvenit: W. Nyl. Distr.; Fenn. exc. Lapp.: Nym. Suppl. p. 290. Al. (st r): Bergstr., cfr 1. c. p. 4; (fq) per totam Alandiam: Tengstr.!; st fq: Bergstr. Beskr. et Arrh. & K.; haud infreqvens: Prim. p. 72. — Ab. r: Zett. & Br. Pargas rr Gunnarsnias Vester- gard 1850: Adl; Finby Pettu cop., ceterum non visa: Sand.; p: Listera ovata. 473 A. Nyl; st r praecipue cop. in promontorio Karkali: Sel.; Lojo in insula magna et Jalansaari: Hult ann.; Lojo Sedola: alumn. E. J. Pettersson!; Vihti (st fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 205. — Nyl. in par. Inga in Stor-Ramsj6 in prato Herringen: His.!; Esbo Noks: Kihlm. ann.; Sibbo Soderkulla: Szel. herb. [Helsingfors] r ex. gr. Degeré: W. Nyl. Helsinge in vicinitate templi, Hogbergs- backen (Ilmoni), Borgia Emsalé: Sel. ann.; Thusby haud fq: Astr. & H.; r Borga ad Langviken [prope Kardrag: Svel. Ofvers.], Elima! ad Kouvola, in Strémfors in Kort6: Sel. O. Nyl.; Borga in calca- riis ad Molnby: Gado]. — Ka. r tantum in vicinitate fluv. Vuoksi, S:t Andreae Korpilaks Pampas, Raisili Tuulankoskensaari: Lin- dén; Kiiskila: J. Krohn in herb. lyc. n. — Ik. r Konnevits: FL Kar.; r Pyhajarvi ad Konnitsa: Malmb.!; [st fq: Meinsh. p. 345]. Sat. p, in par. Kankaanpaéa st fq: Malmegr., spec. e Kyr6!; st r—p, cop. in birkkala! inter Tyrkkyla et Keho: Hjelt. — Ta. p in pratis silvaticis praecipue in fundo argillaceo: Leop.; p: Asp. & Th. Norrl. s. 6. Tav. et Bonsd.; (st fq): Wainio Tav. or. — Sa. p jin Savonia] usqve ad Kuopio: E. Nyl. & Chyd.; Taipal- saari: Simming!; |Ruokolaks] (r) Ronkiain, Narsakkala!: Hult. — Kl. («r>) Valamo, Ruskiala!, Sortavala: Fl. Kar.; (r) Kaukola Rami: Lindén!; saltem ad Kirjavalaks pluribi: Norrl. Symb.; st fq et in Karelia media et ladogensi, etiam teste Backman: Hjelt Ant. p. 67. — Kol. p—st r: Elfv. Oa. («]: Tengstr.!; fq in par. Saltvik (ex. gr. Haraldsby), Sund (ex. gr. ad Sibby, prope templum etc.) et Geta (ex. gr. Finné, Bolstaholm, Graggnis etc.): Hult ann.; p—st fq e 15 loc. adn: Arrh. & K.; [Sund] fq cum var. rubra Reichenb. /,,purpurea‘]: Prim. p. 72; Brandd Jurmo et flor. luteis et rubris: Hollm. — Ab. Korpo et fl. luteis et rubris: Ringbom!, cfr Zett. & Br. [Vihti] in prato ad Hiirilé praediolum Kivisilta et in alio loco: Printz, cfr Hartm. XII p. 100. Ab. Abo 1775: Moberg Nat. p. 173; uppg. firefaller mig osiiker sisom aldrig bekriftad. Sésom synes viixer den riédblommiga formen var. rubra Reichenb. [= var. purpurea i Byteskat. = incarnata (L.)] med den gulblommiga. Selan fram- hiller att Al. Finstrém Bergé fir den rédblommiga formen t. o. m. talrikare an den gulblommiga: Sel. ann. Orchis latifolia L. Saltem typica in Fennia vix invenitur. Kalm; ,,in pratis humidis per totam patriam usqve in Lapponiam inferi- orem“: Wirz. pl. off. p. 74. Upptages sisom en kollektiv art med folj. 3 for- mer: majalis (O. majalis Reich.) ,Apud nos vix visa“. — latifolia (O. latifolia Fr.) ,per Fenniam usqve ad fines boreales Onegae. In viciniis pagi Tiudie Gub. Olonets cum seqvente copiose“, [jfr Rupr. Diatr. p. 83]. — angustifolia (se un- der O. Traunsteineri), hvilka alla beskrifvas: Spic. II p. 11 och 12, jfr i afseende a alla dessa uppg. Led. IV p. 54 0. 55. ~ Aland... Carel.: Nym. Consp. p. 692. — Al. Jomala Onningeby: Bergstrand!, jfr Herb. Mus. Fenn. p. 20; exemplaret fir dock ingalunda typiskt. — Nyl. [Hogland] ,an feuchten Standdrtern weniger hiufig“: Schrenk p. 157; Brenn. p. 37 betviflar med skiil uppgiften. — [Ik. ,hie und da in ganz Ingrien“: Meinsh. p. 335; 1. c. p. XX XIII uppraknas dock ej Isthmus.] — Sat. Norrmark (A. Wahlroos!): Malmgr., se under Oa, — Ta. exemplar niirmande sig betydligt denna art bland O. incarnata: Norrl. s. 6. Tav- — Kl. Exemplar niirmande sig denna form finnas fran Valamo: [Chydenius och Furubjelm}!, Uukuniemi: Simming!, Ruskiala: Chydenius!, men torde dock snarare tillhdra nagon form af O. incarnata. — Kol. Petrosavodsk se under Kon. — Oa. Funnen i Sideby af Karsten! samt f. elata Fr. (H. N. VII. 67) af A. Wahlroos i Norrmark, knappt skild fran O. incarnata: Malmgr. [kanske snarare O. Traunsteineri]. — Kon. ,f. elatior Fr. in viciniis pagi Tiudie ad Onegam (F. Nyl. Spic.)“: Fl. Kar.; ,specimina forte hue pertinentia vidi e Petro- savodsk (Giinther) et Tiudie! (= f. elata Fr. H. N. VII. 67)“: Norrl. On. under Orchis latifolia. 483 namn af O. ? majalis Reich.; pa fuktiga iingar i Saosero: Giinth. p. 53 i Gfvers. —— 0k. Paltamo Melalahti: Brenn. Reseb. p. 68; Puolanka: |. c. p. 72. — Ob. ,in vicin. templi par. Kemi“: Hellstr. Distr. p. 23, der formen beskrifves, se under O. incarnata. — [L. ent. ,in paludosis circa templum Enontekiense p*: Wah- lenb. p. 215; ,in Enontekiidinen p“: Fellm. Lapp., jfr Led. 1. ¢., N. I. Fellm. p. XXIII, Beket. p. 598 ete.] Af dessa uppgifter hinfora sig de iildre till den kollektiva O. latifolia L., hvilken enl. Hartm. p. 387 fifven innefattade O. incarnata, O. Traunsteineri och O. sambucina; si citeras Wahlenbergs uppg. af Lest. under O. angustifolia. Att den typiska formen = O. majalis Reich. icke finnes i Finland framhalles redan af F. Nylander, men att vissa kritiska Orchis-former niirma sig var. elaticr Fr. framgir af ofvanstiende. Arten, som upptogs Fort. 1852 p. 44, Herb. Mus. Fenn. p. 20, Suomen Kasvio p. 201, der den bl. a. upptages iifven frin Savo- laks, Ale., Mela Kasv. I p. 123, Brenn. Flor. p. 185, Byteskat. I och II ete., hortlemnades enl. Norrlins férslag fran Byteskat. III och upptages ej heller i Herb. Mus. Fenn. I. Orchis latifolia var. elatior Fr. Forma huie accedens in Fennia raro inveniatur, sed incerta videtur. Stérsta delen af Finl.: Fries; Fennia: Trauty. Incr. p. 748 under namn af O. elatior. Se f. &. under O. latifolia, sirskildt under Sat. och Kon., och jfr Herb. Mus. Fenn. p. 20 not, Suomen Kasvio p. 201 ete. Det bir dock framhallas att exemplaren numera dels féras till O. incarnata, dels anses osiikra eller alldeles obestiimbara. Orchis incarnata L. In nonnullis plagis praecipue Kareliae orientalis majore freqventia (satis freqventer aut freqventer) inveniri indicatur, ce- terum, ut videtur, in Fennia rara; ad septentrionem versus sal- tem usqve ad 66° lecta est. Per provincias meridionales Fenniae (nec) ultra fines bore- ales Gub. Olonets septentrionem versus lecta: Spic. Il p. 13; maxima pars Fenn.: Fries; Scand.: Nym. Consp. p. 692. Al. (r): Bergstr.‘); [F6gl6] Gripé (!): Bergstr. p. 41); [Jomala] Ingbéle, [F6gl6] Skrafskar: Bergstr. Beskr. '); Ecker6 (!) prope stag- num Bole cop.: Sel. ann.!; Geta Pansarniis: P. Fr. Molander & O. Hoffstr6m!; Basté: Bergstrand!)!; Sund Skarpans, Saltvik in vici- nitate templi, Geta Hoéckbéle, Hammarland Postad, Eckeré Storby et ad oram septentrionalem: Hult ann.; p Saltvik Germundé, Jo- mala (!) ad praedium Jomala: Arrh. & K.; Geta Finné: Bergroth; 1) Nomine O. angustifolia Wimm. & Grab. ol 484 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Jomala pag. Ingby et Jomala ,,Storangen“!, F6gl6 Nafverholmen: Laur. Fort. [Sund] st cop. in prato litorali inter Mangsteckta et Delvik et ad Hégbolsta: Prim. p. 72. — Ab. Vihti r Juotila in pa- lude Haimo: Printz et E. G. Printz, forsitan ad O. Trawnsteznerz spect. — [Ik. in pratis turfosis et paludosis totius Ingriae: Meinsh. p. 336.] Ta. Vanaia Harviala: O. Collin!; [Asikkala] Urajarvi ad Kos- kuenlampi: Norrl. s.6. Tav., vide etiam infra; Padasjoki: alumn. Svin- hufvud! — Sa. rr [Ruokolaks] Mattarila (Londén), Rautio (v. Wey- marn): Hult [num omnino certa?} — Kl. ad Ladogam borealem, in Valamo (!): Fl. Kar.; Hiitola Pukinniemi: J. E. Fastberg!; Rus- kiala: U. Telén!; Uukuniemi: Simming! — Kol. in pratis fertili- bus regionis silvaticae fq interdum fqq, Mandroga: Elfv. Oa. (p): Malmgr., spec. e Jurva! — Tb. r Karstula Kumppi, Pihtipudas prope Kiarvasjarvi!, inter Alvajarvi et Kivijarvi: Broth.; [Pihlajavesi!] in paludibus et sphagnetis inter Komi et Koivumaki: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. Pieksimaki Nokkola: [Wainio] |, forma recedens. — Kb. Ilomantsi: Fl. Kar.; Liperi: EKuropzeus ! — Koon. st fq — fq in paludibus: Norrl. On., ubi descriptio, vide etiam Spic. 1. ¢., Fl. Kar. et Giinth. p. 59. Om. in Perho! (fq) cum O. Trawnsteimeri, in Lesti (p): Hellstr., spec. etiam e Pedersé Orrskar! — Ok. Paltamo Melalaks, Puolanka Honkamaki— Ayla: Brenner! Ob. Liminka: S. W. Liljeblom!; Oulu: Eberhardt!; Utajarvi austr.-occ. versus e pago Sanki: Brenner!; Kemi: Hellstrém!, cfr Hellstr. Distr. p. 23, ubi descriptio et vide infra; Alatornio Kalkki- maa! et Kemi Torvinen!: Brenner, hic nomine O. latifolia; Ala- tornio Liakka: Hougb. not., spec. ex Alatornio Kantojarvi!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128; [r: O. R. Fries p. 165]. — Kuus. in vicini- tate templi!: Wainio Kasv., vide ceterum infra et cfr Herb. Mus. Fenn. Ii p. 128. [L. ent. reg. subalp. r Enontekiaéinen (Wahlenb.): Lest., cfr Hartm. p. 388.] Lim. Kantalaks: Sahlberg!, cfr Diar. 5, XI, 1870 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 128. Sat. p: Malmgr., jfr Suomen Kasvio p. 201; n&égot exemplar fran denna provins fdreligger icke; freqvensen iir siikert vilseledande. — Ta. Norrlin till- liigger: pA sank, ndgot skogbey. mark; en del exx. nirma sig betydligt O. lati- Orchis incarnata. 485 folia L., Fr. H. N. VII, andra ater till Traunsteinert Saut.: Norrl. s. 3. Tay. — Ok. r ,eriiiin torpan nurmella Tuovilasta Miettulaan matkatessa (Kaj. ylioppilas G. Harlin)“: Must. ?); uppg. behdfver bekriiftas, di exemplar ej féreligga. — 0b. Om formen frin Kemi siiges: ,[n Kemi legit F. Hellstrém formam, qvae sit O. lati- folia sensu Wahlenb. Fl. Lapp. et qvae habitu peculiari rigidiore qvodammodo alpino foliisqve brevioribus latioribus distinguitur“: Herb. Mus. Fenn. p. 20 not. — Kuus. Pa sidra stranden af sjin Valijarvi: Nyberg!, jfr Wainio Kasvy.; exemplaret &r dock niistan obestiimbart. Vid denna och féljande arter har jag, da flere namn iiro bortblandade, ansett nédigt att, savidt méjligt, papeka huruvida de tryckta uppgifterna fére- komma under nagon synonym heniimning; se f. 6. angdende artens synonymik och siirskildt ang. namnet O. incarnata: Bot. Not. 1846 p. 145.~-149. I M. S. finnes ang. denna och narmast filj. arter ett fatal uppg.; de allra flesta har jag ansett mig béra utesluta. Savill af denna art som af O. Traunsteineri uppstiiller Brenner var. pal- lida: Brenn. Flor. p. 185. Hvad slutligen exemplaren i H. M. F. angar, torde de ofvan anférda (med undantag af exemplaren fran Sb. Pieksiimiki och m@jl. Lim. Kantalaks) tillhéra en och samma form, men dessutom finnas ‘innu par andra former representerade i samlingen, af hvilka en delvis tagits for O. lati- folia. Da dessa former likvil ej iro nirmare utredda, torde det ej vara skiil att sirskilja dem, utan endast fér att underlitta vidare undersdkningar papeka fyndorterna, sai framt ej hufyudformen finnes eller uppgifves fran samma stiille. Hit héra exemplar bl. a. fran: K1. Pitkiranta! och Uukuniemi! — Kuus. Paana- jirvi! och Vatajirvi!, hvartill komma par exemplar frin Kol. och 5 A 6 fran Kon. Orchis incarnata var. cruenta (O. F. Miill.) In Fennia rara, sed a 66° usqve ad Alandiam adnotata est. Fenn.: Nym. Consp. p. 692 et Trautv. Incr. p. 748; Fenn. in- dicatur in Aland., Ostrob. bor., Carel. Oneg.: Nym. Suppl. p. 291. Al. Sund: Brenner!; |Sund] tantum ad sinum prope Kastel- holm: Prim. p. 72. — [{Ik. (st fq) f. latefolza in silvis piniferis ad Lachta: Meinsh. p. 336, vbi etiam f. entermedia et angustifolia enumerantur. | Kon. in paludibus sphagnosis ad Selki! (fq) et Jankajarvi!: Norrl. On., ubi descriptio. 0b. Oulu: Eberhardt! Al. [Jomala} Onningeby p& en ing niira hafsstranden: Bergstr. p. 132, men exemplaret, hvilket en tid kallats O. latifolia, torde ej tillhéra var. eruenta. Kb. Nurmes Kolkonjiirvi: Wainio Kasy.; jag har tidigare antecknat att ett exemplar harifran blifvit inlemnadt, men detta finnes ej vidare bland var. cruenta 1) Nomine O. angustifolia Wimm. & Grab. 486 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. (se ifven under Kuus.). — Kuus. ,useissa paikoin Kirkonkyliin luona seki ]i- siiksi Maivalaisen luona. M. ja J. Sahlberg’in mukaan Kuusamossa p“: Wainio Kasy. Sahlb. Fért. upptager utom O. maculata endast O. incarnata; nigot exemplar frin denna provins finnes dessutom ej i samlingen, da Wainios nu- mera féres till hufvudformen. Se f. 6. om denna varietet Herb: Mus. Fenn. p. 20 not och Norrl. On. p- 172. Orchis Traunsteineri Saut. Forma typica in Fennia rara esse videtur; varietates autem nonnullis in plagis freqventiores. Fenn. mer. occ. Fries*); Spic. vide infra; Fenn. mer.-occ. Carel: Nym. Consp. p. 6921+), vide seqv.; Fenn. bor.-oce. (Ostrob. mer. [rectius med.]), mer.-or. (Carel.): Nym. Suppl. p. 291. Al. Lemland Knutsboda: Leop. ann., forsitan confirmatio- nem desideret. — Ab. vide sub O. incarnata. — Ka. Sippola! [Karhusuo]: Selan in Not. IV p. 252, vide etiam infra. | Kl. Ruskiala ad marmorarias: Enw. hav.; Ruskiala: Hj. Neig- lick & J. Lupander! — Kol. Mandroga: Elfving!, spec. ad f. curvifoliam accedens; in paludibus turfosis ad Petrosavodsk: Giinth. p. 53! Kb. Nurmes ad Kolkonjirvi in sphagneto agvoso: Wainio Kasy. [spec. non adest]. — Kon. cum praecedente /0O. latifolia in viciniis pagi Tiudie] p (F. Nyl. Spic.): Fl. Kar.+); f. typica in paludibus parcius provenit: Norrl. On., spec. e Mundjarvi ad for- mam curvifoliam accedens; Kappiselka! et Tiudie!: Simming, spec. p. p. ad f. curvifoliam acced. Om. in Perho! (fq) in paludosis, in Lesti et Ofvervetil p, Larsmo Orrskar: Hellstr. — Ok. Sotkamo ad fines Ostrobottniae borealis! et in insula fluvii Kajana!: Brenner; f. huc accedens e Puolanka Pyssyla: Brenner!, cfr Brenn. Reseb. p. 72. [Lk. tantum in Suecia prope Airivaara contra Kolari: Hjelt & H., vide infra.] F. Nyl. upptager O. latifolia L. sisom en kollektiv art samt sasom en form af densamma iifven O. angustifolia med syn. O. Traunsteineri ,cum praece- dente [= var. latifolia se under denna] p“: Spic. II p. 12, jfr Led. IV p. 54 0. 55. Nyl. och Ka. Upptogs i Herb. Mus. Fenn.*) fran N., jfr bl. a. Suomen Kasvio p. 201; uppgiften afser Sippola exemplaret, men orten féres numera till Ka. 1) Nomine O. angustifolia Reich. Orchis Traunsteineri. 487 Detsamma giiller iifven i afseende & fdlj. ort. ,,In paroecia Vekkelaks ad Fre- drikshamn obvenit formis evidenter in O. maculatam transeuntibus“: Herb. Mus. Fenn. p. 20 not. — Fir ofrigt uppgifver Selan i Not. IV p. 252 att éfven for- men fran Sippola dfvergir till O. macwata, se dock hiirom Norrl. On. p. 171. — Sat. Birkkala: Malmgr.'), jfr Carlss.; Simmings exemplar fran Birkkala un- der detta namn tillhdr QO. maculata var. linearifolia. — Ta. Exemplar af O. in- carnata L. niirma sig denna: Norrl. s. 6. Tav. — 0b. O. angustifolia stiende emellan O. latifolia och O. maculata omniimnes fran Kemi i niirheten af kyr- kan: Hellstr. Distr. p. 23 och afser antagligen denna art eller nigon form deraf. — Lk. Exemplaren fran Airivaara voro alltfér unga fir att kunna siikert bestam- mas, ehuru man tydligt kunde se att de ej hérde till O. maculata. — [L. ent. bjorkreg. r: Last.‘), men denna uppgift afser antagligen var. lapponica; hufvud- formen upptages af Hartm. p. 388 blott fran sédra Sverige. | Orchis Traunsteineri f. curvifolia (F. Nyl.) In media parte Fenniae orientalis interdum coptose et satis freqventer inveniri indicatur, im reliqva Fennia rarissime occurrit. ,ln sphagnosis ad lacum Vig etc. Gub. Olonets cum am. Angstrém legimus initio mensis Julii florentem*: Spic: «lh.padd, ubi plene describitur nomine O. curvifolia, efe Led. IV p. 55; Fenn. bor. or.: Fries nomine O. recurva Nyl.; ad Tiudie et Kappa- selkii in Karelia Ross.: Fries p. 217 nomine 0. curvifolia; Fennia, Karelia rossica: Trauty. Incr. p. 750 nomine O. recwrva Nyl.; Fenn. bor. Carel. or.: Nym. Suppl. p. 291. (Ik. in paludosis turfosis praecipue in arenosis saepe («faq») ut a Levaschowo usqve ad Bjelostrow: Meinsh. p. 337.] Kol. in paludibus turfosis in [districtu] Petrosavodsk ad fluvium Niglinka: Giinth. p. 53; Petrosavodsk: Sahlberg!, ad spec. adscriptum (fq) in paludibus apertis in tota Karelia orientali, vide etiam FI. Kar. et infra. Kb. Lieksa in saltu Egypti, Nurmes prope Kolkonjirvi: Wai- nio Kasv. — Kon. ad Tiudie (!) et Kappaselka (Angstrém et F. Nylander): Fl. Kar. nomine O. recurva (descriptio), cfr Angstr. p. 50 et F. Nyl. Und. p. 53; st fq vel p fq et in paludibus, praeser- tim subsphagnosis, saepe copiose: Norrl. On., ubi descriptio, cfr l. ec. p. 95; Spic. vide supra. 1) Nomine O. angustifolia Reich. 488 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ob. Kiiminki ad fines inter Kiiminki et Pudasjarvi ad Riek- kola: F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 1281). — Kuus. ad radices montis livaara: Wainio Kasv.; inter Kakelaéinen et Paana- jarvi: F. Nylander!; Paanajarvi: F. Nylander!, cfr Herb. Mus. Fenn. Ii-p2)128%). Namnet OQ. recurva synes hafva uppkommit af misskrifning, se dock un- der O. maculata. Norrl. On. framhiller siirskildt att denna form ar en varietet af O. Traunsteineri och icke af O. maculata (sisom det uppgifves i Fl. Kar. — citatet under O. maculata f. recurva — och Herb. Mus. Fenn. p. 20 not), hvarfore jag icke upptagit Om. Kronoby: Hellstr. (se under O. maculata). — Kol, ,rr ad Mandroga in palude“: Elfv. Exemplaret fores i Herb. Mus. Fenn. II till O. Traunsteineri; det star dock mycket niira hiir ifragavarande form. — Ok. en mdjligen hithérande form i kirrangar i Puolanka: Brenn. Reseb. p. 72, se under hufvudformen. Se f. 3. angiende denna form Norrl. On. p. 171. Det ma iinnu fram- hillas att exemplaren vid Tiudie iro tagna af F. Nylander och saledes dfven utgéra typexemplar. Orchis Traunsteineri f. lapponica (Leest.) Hartm. In Lapponia et Fennia septentrionali indicata est, accurratius autem examimanda. Lapp. Fenn. bor.: Nym. Consp. p. 692; Lapponia rossica, Fennia: Trautv. Incr. p. 749 under namn af O. lapponica Lest. (Ob. Pajala och Kengis (L. L. Lest.): Hartm. XII p. 100. — L. ent. Kaaresu’anto: L. L. Lestadius!, jfr Hartm. p. 388 och Hartm. XII p. 100.} Under en lingre tid férdes hit exemplar fran Ok., Lk., Li. Lt. hvilka gifvo upphof 4t Nymans m. fl. uppgifter liksom att arten 1 Hartm. XII p. 100 upptogs, ehuru med fragetecken, fran Finska Lappmarken. Da den emellertid ej upptages i Herb. Mus. Fenn. II, har jag ansett mig bora tills vidare utesluta denna form. (I Hartm. XII betraktas f. curvifolia sisom en biform af i lapponica). Orchis maculata L. In tota fere Fennia satis freqventer aut freqventer obvia; ad septentrionem versus freqventia minuitur, sed usqve ad summos septentriones ut etiam in regionem subalpinam progreditur. Till, Kalm; in pratis et pascuis totius patriae ad Lapponiam inferalpinam usqve: Wirz. pl. off. p. 74; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. Fenn.: Nym. Consp. p. 692, vide etiam Led. IV p. 48. \ Cum forma typica conjuncta. ea Orchis maculata. 489 Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. st fq: Zett. & Br. et Arrh.; fq: Sand., A. Nyl., Sel. et Printz. — Nyl. st fq: His.; (p): W. Nyl; fq: Sel. O. Nyl. et Brenn. — Ka. fq: Blom et Lindén. — Ik. fq: Malmb,; [in toto territorio: Meinsh. p. 336]. Sat. st fq: Malmgr. et Hjelt. — Ta. fq: omnes auct. — Sa. fq: Hult. — K1. fq: Fl. Kar. et Backm. — Kol. fq — fqq: Elfv. Oa. st fq: Malmer.; p: Laur. — Tb. fq: Broth; {Pihlaja- vesi] fqq: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. fq: Enw.; fqq: Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand., Eur. & H. et Wainio Kasyv. — Kon. fqq: Norrl. On.; ubiqve in pratis humidis, silvis et palu- dibus turfosis: Giinth. p. 53. Om. fq: Hellstr. — Ok. (fq): Wainio Kasv. — Kp. fq: Wainio Kasy. Ob. st fg: Jul. p. 293; [p: O. R. Fries p. 165]; Alatornio Uiskila et Kantojirvi: Hougb. not. (st r) in paludibus, ad ripas et in silvis abiegnis: Hjelt & H., vide etiam Moberg Klim. p. 218. — Kuus. st fg: Wainio Kasy., vide sub Kk. et f. angustifolia. ~- Kk. (fq) exceptis par. maxime septentrionalibus |totius terri- torii], ubi st fq: Wainio Kasv., vide sub f. angustifolza. Lapp. fenn. st r in paludibus, ad ripas et in silvis abie- gnis per totum territorium: Hjelt & H.+); Sodankyla r in saliceto ad Anneberg; in turfoso aperto prope Petajasaari: Blom Bidr. *), cfr Kihlm. Beob. p. 741) et Wainio Not.; in pratis humidis et paludibus per partem silvaticam et subalpinam omnium Lapp. suecicarum rarius: Wablenb. p. 2151*); haud infreqvens: Fellm. Lapp.*); Kemijarvi in turfoso pinifero et in silva mixta ad Juu- jarvi, in sphagneto aqvoso in monte Pyhitunturi: Wainio Not; fq in reg. silv., etiam in reg. subalp. adest: Hult Ant.*); in tur- fosis piniferis et apertis per reg. subsily. st fq, in reg. subalpina ad terminum betulae usqve rarius progreditur: Kihlm. Ant.’); fq in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae a mari usqve ad ter- minum betulae: Lund p. 871); ad cataractam tertiam in flumine Paatsjoki: Th. Fries Resa p. 601), vide etiam M. Blytt p. 344, Hartm. p. 3881) etc. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest. *)| Lapp. ross. p: Fellm. Ind.'); in parte occidentali usqve ad ostium sinus Kola! st r: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XLVI; ad 1) Ad partem ad f. angustifoliam spectare videtur. 490 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. sinum Podpachta, Teribjerka, Gavrilova, Hibina, lac. Imandra, Kantalaks: Beket. p. 5981); Hibiné: Broth. Wand. p. 7, [spec. ta- men ad f. angustifoliam pert.]; Kantalaks, Seredna, inter She- lesna et Seredna, Jokostrow, Kuusreka, Tetrina: Mela Pl. +) I Herb. Mus. Fenn. II siirskiljes af olika former endast f. angustifolia Hartm. Utom denna och var. lapponica Leest., som innefattas under densamma, omniimnas af siirskilde forf. f6lj. former, hvilka alla iiro foga undersikta. Var. concolor Lange. — Ta. Keihiisniemi: Wainio Tay. or., der nirmare upplysningar Jemnas. — Kb. Repola: Wainio Kasv., se iifven liingre fram. Var. curvifolia F. Nyl. — Om. Kronoby: Hellstr.; afser méjligen O. Traunsteinert f. curvifolia, hvilken stundom forts till O. maculata, se t. ex. Suomen Kasvio p. 201, Mela Kasv. I p. 123, Brenn. Flor.ep. 185 ete. F. sudetica Pich. — Ob. Kemi (L. L. Lest.): Hartm. XII p. 98. Skulle antagligen kunna innefattas under f. angustifolia. Var. recurva (F. Nyl.?) — Fenn. bor., or.: Nym. Consp. p. 693; men detta riittas silunda: ,probab. idem est ac O. curvifolia sub O. angustifolia“: Nym. Suppl. p. 291—292 (se O. Traunsteineri f. curvifolia). — Former med tillbakabijda blad saknas f. 6. ingalunda i H. M. F., se tifven Norrl. On. p. 171 och Suomen Kasvio p. 201. Sadsom kéndt varierar bladformen ganska mycket och de smalbladiga formerna hafva t. ex. i Byteskat. etc. gAtt under namn af f. angustata, linearifolia (el. linearis) och finnas iifven representerade i H. M. F. Arten va- rierar dessutom ej siillan med hvita blommor, s& t. ex. Sat. Jarventaka m. fl. st.: Hjelt. — Ta. Evo karriing rikligen, bladen stundom tillbakabéjda: Norrl. ant.!; Korpilahti Viljamesaari (8 brevicalcarata): Prim. p. 60, der niirmare be- skrifning lemnas. — Sa. Villmanstrands prestgard: Selan! — Kol. ,Formam qvam ad Petrosavodsk vidi curvifoliam, hue [= ad recurvam F. Nyl.] verisi- militer pertinentem nimis cum O. maculata confluebat, qvacum mixtim obvia erat“: Fl. Kar. — Kon. individer af O. maculata med starkt bigbijda blad omtalas: Norrl. On. under O. Traunsteineri var. curvifolia. En hithérande form omniimnes fran Ruokolaks i Medd. III p. 175. Myc- ket egendomligt fir ett exemplar fran KI. Impilaks: Chydenius! — Siirskildt bor ifven framhallas ett exemplar frin Nyl. Thusby: elev A. L. Chrystinicz! Orchis maculata f. angustifolia Hartm. In plagis septentrionalibus cum f. typica in qvam transit. Fenn. septentr., Lapp. fenn. et ross.: Suomen Kasvio p. 201 nomine O. maculata y lapponica; Lappon. Fenn.: Nym. Consp. p. 693 nomine O. maculata * lapponica (Leest.) Kp. Solovetsk: Selin! Ob. Rovaniemi: Brenner! — Kuus. specimina e parte sep- tentrionali maximam partem ad formam ad var. lapponicam acce- 1) Ad partem ad f. angustifoliam spectare videtur. Orchis maculata f. angustifolia. 491 dentem pertinent: Wainio Kasv., qvod cfr. — Iilx. f. ad lap- ponicam accedens ex Oulanka: Wainio Kasv., vide sub Kuus.; Knjiisha: N. I. Fellm.!, nomine var. lapponica Leest. Lk. Kolari Kesankitunturi! et Kittila Levitunturi!: Hjelt & Hult; Pallastunturit Suvaskuru: Malmberg!; Muonioniska Heetta: Soldan!; Sodankyla st fq—fq in jugo Suoloselka: Wainio Not. nomine f. lapponica. — Li. Inari Toivoniemi in ripa lacus Mud- dusjiirvi: Arrhenius & Kihlman!; Utsjoki: [?]!; Paatsjoki: E. Nylan- der & M. Gadd! in litore rivali et in prato paludoso ad Paats- joki: Wainio Not. nomine f. lapponica. — [L. ent. Kaaresu’anto: L. L. Leestadius!] Lim. Kantalaks (F. Nylander): N. L Fellm. nomine var. lap- ponica; Kantalaks: Mela Pl. eodem nomine; Hibinaé: Brotherus!, vide sub f. typica. — Lt. Petshenga: E. Nylander & M. Gadd), cfr N. I. Fellm. et Beket. 598 nomine var. lapponica; inter Vai- doguba! et Cap Skorobeieff: Broth. Wand. p. 13 eodem nomine. — Im. spec. reportavit kohlm!! Vide ceterum infra et sub f. typica. Ehuru jag misstiinker att alla dessa uppgifter ej afse alldeles samma form, har jag dock ansett mig bira félja Herb. Mus. Fenn. II. Var. angustifolia uppgifves vidare: Al. [Jomala] Onningeby: Bergstr. Beskr. — Nyl med hufvudformen: Sel. O. Nyl. — Ta. pa tallmyrar: Leop. — Kon. ,haud r“: Norrl. On.; med hufvudformen: Giinth. p. 53 i fvers. — Dessa uppgifter afse dock siikert en annan form iin den hir ofvan behandlade. Siirskildt framhalles att formen fran Nyl. blott ar en smalbladig form (f. stenophylla) af O. maculata: Sel. ann. Var. lapponica Reich. — Nyl. Tytirsaari: Brenn.; anses ej heller af Kihlm. identisk med den nyss behandlade. Ganska niira den nu upptagna formen st& exemplar fran Ok. Kajana: Malmgren!; Ristijiirvi [eller] Hyrynsalmi: Brenner!; Paltamo: Brenner!; de upp- tagas dock ej i Herb. Mus. Fenn. II. Ophrys myodes (L.) Jacq. In Alandia et Karelia Onegensi rarissime occurrit. Aland.: Nym. Consp. p. 698; Fenn. mer.-or. (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 294. Al. Jomala: R. Chydenius!; Ecker6é Storby, Hammarland Freb- benby: Hult ann.; Eckeré cop. inter Storby! et Karingsund (}), Finstr6m Emniis: Arrh. & K.; pag. Jomala (!) plur. loc. Laur. Fort., spec. e ,,Storaingen‘!; Finstr6m Emnias Grisholm: E. Erics. 492 . Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. IXon. rr ad Mundjarvi in palude turfosa cum Epipacti pa- lustri: Norrl. On.!, cfr 1. c. p. 95, Not. XII p. 458 et Giinth. p. 53. Al. Eckerd Duderhofs berg: Ale.; beror pa férvexling; Duderhof ligger i Ingermanlands kalkstensomrade. Samma exemplar, som Alec. afser, torde if- ven ligga till grund for uppg. K{arelen]: Fért. 1852. Chamorchis alpina (L.) Rich. In summa Lapponia rarissime invenitur. Maxima pars Lapp.: Fries; Lapponia (Tengstrém pl. exs.): Led. IV p. 74, cfr Fl. Samoj. p. 13; Lapp.: Nym. Consp. p. 699. [Li. Lund p. 88, M. Blytt p. 351, Blytt p. 1275 c¢. pl. tan- tum e locis extra Fenniam enumerant. — L. ent. reg. alp. r: Lest.; in ipso jugo dorsali [inter Kilpisjarvi et Lyngen] (Palmén & Sahlberg): Norrl. Lappm. p. 262!; Tshatsekaise: Wirz. M. S., vide etiam Wahlenb. p. XIX, LXII, Wahlenb. Fl. Suec. p. 582, etc., qvi tantum e locis a Fennia longe distantibus commemorant. | Lt. ad peninsulam Karelsgammen: Fellm. Ind. nomine Cha- merepes alpina, cfr N. I. Fellm., qvi spec. vidit, 1. c. p. LI, Hartm. XII p. 92 ete. L. i Herb. Mus. Fenn. p. 19 afser ett exemplar utan niirmare ortsbe- stimning. yE Le[nt.] indicatur, spec. autem, qvod sciamus, nullibi lecta, nisi extra fines Fenniae inter Kilpisjirvi et Lyngen: Herb. Mus. Fenn. II p. 128 erratum pro: ,E Lt. indicatur; spec. lecta extra fines Fenniae inter Kilpisjiirvi et Lyn- gen. Cir 1. c. p. LX. Lt. Uppg. i Fellm. Ind. citeras oriktigt for Kola: Beket. p. 599. Herminium monorchis (L.) R. Br. In Alandia occidentali rarissime invenitur. Kalm; Aland. (olim a Kalm ibi indicatum erat, 1863 lectum est a Zetterman): Nym. Suppl. pv. 294. Al. Ecker6 (!) Storby (!) in prato prope telonium {,,tullhu- set]: Leopold!; Ecker6 Bole (!) plur. loc.: Hult ann. et Arrh. & K.,, cfr Hartm. XII p. 92. Stérsta delen af Finl. och norra el. dstra Lappl.: Fries; tir tydligen orik- tigt och grundar sig antagligen dels pA Fellmans oriktiga uppgifter, dels pa analogislut, i det att den i Sverige upptages till Vesterbotten Umea: Wahlenb. p- 217 o. Hartm. p. 392; emellertid uppgaf W. Nyl. Distr. ,hie non vidi*, jfr l. ec. p. 77, hvarfSre arten, di den 1863 inlemnades frin Aland af Zetterman, Herminium monorchis. 493 upptogs sisom ny fér floran. — Al. Eckerd Duderhofs berg: Alc.; samma for- vexling som med Ophrys myodes. Afven hiir torde K. i Fért. 1852 afse exem- plaret frin Duderhof. — [Ik. ,sehr selten im Nord-Gebiete“: Meinsh. p. 339; uppriiknas ej alls frin karelska niiset 1. c. p. XXXIJII.] — Lt. ,Ad Petshenga [,Peisen“] rr“: Fellm. Ind., jfr Led. IV p. 73 och 74, Beket. p. 599 afvensom Fl. Samoj. p. 13 ete.; i analogi med uppg. Porsanger (Gunner): Wahlenb. p. 217, som af Lund p. 88 och Hartm. ed. IX p. 192 anses afse Platanthera ob- tusata Lindl., hinfor N. I. Fellm. p. 66, jfr isynnerhet |. c. p. LXIV, uppg. till sistniimda art. Huruvida denna bestiimning ir fullt siiker, vagar jag ej af- gira, men att Herminium skulle férekomma i Lappland miste betraktas sasom hégst osannolikt. Coeloglossum viride (L.) Hartm. In maxima parte Fenniae et Lapponiae usqve ad summum septentrionem et reg. alpinam passim aut rarius et parce occur- rit, sed in nonnullis plagis ut in Karelia occidentale et maxima parte Nylandiae adhuc omnino non adnotatum, cfr Wainio Kasv. p. 117 et 118. Kalm; Fenn. austr. occ. Fries; latissima hic, ut in Suecia, gaudet distributione, ad Ostrobottniam maxime borealem adhuc obvia: W. Nyl. Distr; Scand: Nym. Consp. p. 696, vide etiam Led. IV p. 72. ; Al. [Jomala| Onningeby!, Saltvik (!), Vestergeta: Bergstr. p. 132; Vestergeta—Saltvik—Osterkalmar: Tengstr. in dupl.!; Eckeré Storby, Geta Griiggnas et ad praedium sacerdotis: Hult ann.; Sund prope sacerdotium“: Elfving!; Saltvik Germundé!, Finstrom Godby et Langtriisk: Arrh. & K.; haud infreqvens et circa praedium sacer- dotis par. Sund parcissime tamen et praecipue circa Mangsteckta: Prim. p. 72, qvod cfr; Geta in insula Hallé, Sund Kastelholm: Bergroth. — Ab. Abo: [J. M. J. af Tengstrém]!, cfr Zett. & Br.; Tenala (Oberg): Hult herb. [Pojo] (p) ex. gr. in prato villae Aminne: A. Nyl.; Pojo: O. F. A. Bergroth in herb. lye. n. — Nyl. [Helsingfors] ,,habeo inter collectanea ex hac regione, sed locum specialem adnotare neglexi‘: W. Nyl.; Thusby: Astr. & H. Sat. p rarius: Malmgr., spec. e Tavastkyr6! et Kankaanpaa!; p—st fq: Hjelt, spec. e Birkkala! — Ta. Palkaine Tyk6la, Kauto- kyla, Kankais et Onkkala (Zidbiick): Leop. Saiksmiaki Rapola: Sel. herb.; Kangasala (Engstrém): Hult herb.; p: Asp. & Th.; Koski Kehii: Leop. ann.; [Lammi] Evo ad viam inter Rantala et Selk- 494. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. jarvi, [Padasjoki] Virmaila: Norrl. s. 6. Tav.; Hollola Nygard par- cissime: Norrl. ant.; Padasjoki Alho: Hult tr. p. 197; Sysma Ra- pala (K. Renqvist!), in silva mixta prope Heronlampi (Blom): Unon., Luhanka Sikolahti et Tammijirvi, Korpilahti Peuha: Wai- nio Tav. or. cfr l. c p. 38; Bonsd. non comm. — Sa. Mikkeli rr prope saideten sed trans ies: Hasselbl.!; Hult non comm. — Kol. [Praefectura] Olonets (Olbricht pl. exs.): Led. IV p. 72; p in reg. silv. et coll: Elfv., spec. e Mjatusova! Oa. p rarius: Malmgr.; p: Laur., spec. ex Oravais! — Tb. st fq: Broth; Jyvaskyla: Wainio Tav. or., vide etiam Prim. p. 49; [Pihlajavesi] in campis et in silva frondosa juniore magis aperta fq, sed non cop.: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. r: Mela, spec. e Kuopio Harjulanmiiki!, cfr Knabe p. 21; Kuopio Hirvilaks in in- sula Hiissaari: Buddén; Tuovilanlaks: Mela herb.; Maaninka Vianta et Rauhalaks: alumn. H. Kellgren!; Kiuruvesi: Lundstr. et Rahm! — Kon. p—st fg at parcius in nemorosis apertior., lucis sil- visqve frondosis vel mixtis, minus condensis: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 53. Om. p: Hellstr. — Ok. Paltamo Melalahti: Brenn. Reseb. p. 68!; r Kajana Huovilahti: Must. — Kp. monasterium Solovetsk: Selin ! Ob. Liminka: Zidb.; Uleaborg: W. Nylander! et Zidb.; Hauki- pudas: Brenn. Ber. 1864; r in Ala-Kiiminki: C. Brand.; Kiiminki (!) Ukkola et Mannila: Brenn. herb.; Simo: Zidb.; Kemi: M. Castr. p. 334, efr Jul. Fort. p. 103; Kemi (!) et Tornea (!) (fq): Brenn. & N. Kemi Laurila et ad oppidum Tornea ({q): Sel. ann.; Ala- tornio Kalkkimaa, st fq ad Torpa!: Hougb. not. [(r): O. R. Fries p. 165]; Rovaniemi Lintula: Kihlm.; Ylitornio Karhujupukka: Hjelt & H. -- Kuus. p etiam in Nuorunen: Sahlb. Fort.; p ab livaara ad septentrionem versus, ad Paanajarvi st fq: Wainio Kasv. — Kk. par. Oulanka septentr.-occidentem versus a lacu Paajarvi st fg—p: Wainio Kasv.; Keret: Fellm. Ind. Lapp. fenn. st r in collibus ripariis etc., Kolari in Yllas- saari! et ad Jokijalka, Kittilé inter Levitunturi a pagum Kitiila, nonnullis locis paludosis ad Kukas- et Aakenusjoki, ad lacum Pyhajirvi: Hjelt & H; ad radices montium per partem silvaticam et subsilvaticam Lapp. meridionalium usqve ad Tornensem rarius: Wahlenb. p. 216, cfr |. c. p. LXII; in graminosis st r: Fellm. Coeloglossum viride. 495 Lapp.; hic illic ad ripam fluminis Muonio in reg. silv., freqentior in reg. subsilv.: Norrl. Lappm. p. 258; Pallastunturit Laukkukero reg. subalpina et in superiore! et in infima: Hjelt, cfr Hjelt & H. p. 78; Pallastunturit Rihmakuru: Malmberg!; Kopsuspaa in reg. al- pina (,,Dryasformationen“), in reg. silv. in Kopsusvanka ad Luiro- jarvi et infra Karppapaat: Hult Ant.; in locis nemorosis alpium Muotkatunturit, reg. subalpina, nonnullis locis, in subalpina qvoqve reg. alpis Ailigas! et ad Puolmak, sine dubio etiam in reg. sub- silvatica adest, Ailigas SV 400, {Rastekaisa SO 297]: Kihlm. Ant. Inari Verkkojarvi: F. Silén!; usqve ad districtum Feelles dictum prope Rossiam rarius: Wahlenb. FI. Suec. p. 577; ad sinum Varanger parce: Fellm. Ind; (fq) in reg. subsilv. et subalp. totius Finmar- kiae a mari usqve ad terminum betulae: Lund p. 88, cfr Lund Beretn. p. 43 et 44; inter Reppen et Kvalnes Varangriae (Nordvi): Norm. Ind. p. 40; in Var. merid. ad tractum praedii Elvenes: Norm. p. 308; in lucis et betuletis in regione betulina ad Kon- gis prope mare glaciale freqventius: Wainio Not.: Varangria austr. [Nyborg], Angsnas et Bugdnes: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 399. — [L. ent. reg. alp., subalp. et silv. p: Leest.; Kuttanen! et Saanavaara!: Malmberg, vide etiam Norrl. Lappm. p. 258.] Lapp. ross. ad sinum Kantalaks parce: Fellm. Ind.; in insula Kildin maris glacialis (Selin!) et abhinc meridiem versus passim, orientem versus adhuc circa pagum Tetrina! legi: N. | Fellm., cfr (I. c. p. XLII et) Beket. p. 598; ad Ponoj spec. non- nulla: Brenn. add.!, vide etiam Knabe Pfl. p. 280; Srednji ad si- num Kolaénsem: Broth. Wand. p. 9!; Kuusreka, Tshapoma, Pja- litsa, Devjatoi, Ponoj et nonnullis locis ad occidentem versus: Mela Pl. pluribus locis in Jum.: Kihlm.!; spec. in H. M. F. insuper ad- sunt ex Hibinaé!, Umba!, Tshavanga!, Svjatoj-noss: [F. Nylander in dupl.]!, Kola!:, Tsipnavolok!, Kildin! Ab. Vehmo: Wirz. ann. upptages till vidare undersékning. — Ik. Att arten iifven saknas p& Kar. niiset framgir af Meinsh. p. 339 och XXXIII. Gymnadenia conopea (L.) R. Br.*) In media et australi parte Fenniae orientalis freqventis- sime imveniri indicatur, sed et ad austro-occidentem et imprimis 1) Nomen apud omnes fere auct. fenn. scribitur conopsea, vide autem Pfitzer apud Engler & Prantl, Nat. PA. fam. Th. Il, Abth. 6, p. 92. = 496 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. ad septentriones versus freqventia minuitur, ut in regione infra- lapponica et superiore norrlandica (sensu Wahlenb.) aut rara sit aut non obvia; in Lapponia tamen ad summum septentrio- nem progreditur, ubi in var. lapponicam transit, cfr Wainio Kasv. p. 119. Till; Till. Icon. 67 e Fries Ofvers.; Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 695, vide etiam Led. IV p. 65. Al. st r: Bergstr.; [Kékar] Idé: Bergstr. p. 4; Jomala prope templum: Bergstr. Beskr.!; Eckeré Béle: Svel. ann.; Finstrém Bergo Gamholm cop., Hammarland Skarpnaté!: Erics.; Geta Bolstaholm: Hult ann. et herb.; Eckeré Storby: H. Ingelius! et Arrh. & K;; Geta Finné: Bergroth. — Ab. Lundo (H. M. F\!): Zett. & Br; Us- kela: E. J. Bonsdorff!; [Pojo] p ex. gr. Siisbacka: A. Nyl; p: Sel. Pojo ad Aminne, Lojo in insula Pensa: His.; Vihti (fq): Printz; p in par. Pojo—Vihti: Hult coll. — Nyl. Sjundea Myrans (Nerv.): His.; Kyrkslatt Sundsberg, Esbo Punjo p, in taeniis autem non obvia, Helsingfors tantum unic. spec. ad Sérniis, Thusby st fq: Kihlm. ann; st r: W. Nyl; st r ex. gr. in Borga, Orimattila ({) et Morskom: Sel. O. Nyl; Borgaé p ex. gr. Triisknis et Stens- bohle: Sel. Ofvers.; Lovisa in palude Valko: Arrh. — Ka. Sip- pola: Sel. O. Nyl.!; (st r): Blom; p—st fq in vicinitate fluv. Vuoksi, in interiore parte st r, Kirvu Tietaévala, Jaaski Laitila, Raisala Sirlaks et Juoksemankyla! cop. Lindén. — Ik. fq: Malmb. [et Meinsh. p. 337]. Sat. (fq) in Birkkala (Gadd): Leche p. 32; p: Malmgr.; st fq: Hjelt. — Ta. st fq praecipue fundo argilloso: Leop.; fq: Asp. & Th. et Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; st fg—fq: Wainio Tav. or. — Sa. p [in Savonia] usqve ad Kuopio: E. Nyl. & Chyd.; Nyslott Keri- maki Putikko: Sel. ann.; p, in regione orientali st fq: Hult. — Kl. fq: Fl. Kar; p—st fq ad Ladoga: Lindén; p Impilaks Vii- pula: Backm.; st fq: Hjelt. — Kol. fq —fqq: Elfv. Oa. Pértom in pago Ahlholma: Strémb. — Tb. st fq: Broth; [Pihlajavesi] in nonnullis declivibus fertilibus, deustis: Norrl. n. v. Tav. p. 424. — Sb. fq: Enw.; (fqq): Mela, etiam fl. albis; circa Kuopio: E. Nyl. Veg. p. 261, vide sub Sa; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. [Kide] (fq): Brand; (Liperi] (fq): Eur. & H. Ilo- mantsi: Woldstedt!; Nurmes ad Konnanlampi prope Pielisjarvi (!): Wainio Kasv.! — Kon. fqq, in collibus herbidis pratorum, deu- Gymnadenia conopea. 497 stis et pratis copiose—copiosissime cet. variis locis haud r, in- terdum ut ad Mundjarvi, Tiudie etiam in paludibus fq solo calce immixto, in Saoneshje fqq, in Reg. occ. fq esse videtur: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 53 et Gobi p. 64. Om. r Nykarleby Fréssén: Laur. — Ok. nondum certa, vide infra. — Kp. Solovetsk [,,Solovki‘]: Beket. p. 598. Ob. tantum ad Kalkkimaa in vicinitate opp. Tornea: Hougb. Not.!; Rovaniemi Tolonen in palude: Hjelt & H. — Kuus. (fq): Sahlb. Foért.; ab livaara ad septentrionem versus p—st fq, ad Paa- najarvi (!) st fq, spec. ad var. lapponicam vergentes: Wainio Kasy-.:; Kirpistojarvi: Nyberg! — IXk. Knijisha: N. J. Fellm.!; Sonostrow: Mela PI. Lapp. fenn. r Kittila ad ripam lacus Pyhajarvi!, ad Ku- kasjoki et ad Aakenusjoki prope molam aqvariam in palude [f. lapponica! ad maximam partem]: Hjelt & H.; Sodankyla in vicini- tate templi r unicum specimen lectum vidi, mihi non obvia: Blom Bidr., cfr Wainio Not.; in paludibus Lapponiae silvaticae praeci- pue Tornensis freqventius: Wahlenb. p. 215, cfr l. ¢. p. LXII; ad flamina Ounasjoki et Kakkala lecta: Fellm. Lapp.; Sodankyla sep- tentr.-or. (st fq) in reg. silv., formae nescio an maximam partem ad var. lapponicam referendae: Hult Ant.; Varangerbunden: Lund Beretn. p. 43+); (p) in reg. subsilv. usqve ad [Alten et] Feelles- distrikterne: Lund p. 871); in reg. subalp. in Varanger: Th. Fries p. 199+); juxta flumen Paatsjoki {,,Pasvigelv“‘]: Norm. Ind. p. 40; in Varangria mer. ad paludes vastissimas inter Klosterwand et Veetsjer: Norm. p. 3081), vide etiam M. Blytt p. 344, Norm. ann. p. 57 ete. et sub var. lapponica; Varangria austr. [Nyborg et] Angsnas reg. subalp.: Arrh. ant.') — [L. ent. reg. subalp. et silv. (fq): Leest. +)]. Lapp. ross. ad Petshenga: Fellm. Ind.*), cfr N. I. Fellm.; Umba rr: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. XXXVII; Teribjerka inter Dol-: gajaguba et fluvium Teribjerka, Hibina, ad lacum Imandra, Sashejka Beket. p. 5981); Seredna, Jokostrow, Porjeguba, Kuusreka, Tsha- poma: Mela Pl. [ad f. lapponicam maximam partem spectare credi- derim|; Hibinaé, in alpinis inter Ora et Kola: Enw. ann.; in vicinitate Varsina: Broth. Reseb.'), vide ceterum sub var. lapponica et infra. 1) Ad f. lapponicam certe spectat. 498 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Ab. Framhillas ma Annu f6]j. uppg.: har icke blifvit fannen i Bromarf, ej heller i trakten niirmast omkring: Sand.; ej heller upptages den af Adl. eller Arrh. Ann. — Om, Pedersé: A. Thodén i herb. lye. nj upptages till vidare undersikning. — Ok. r Puolanka (lyceolainen K. Huotari): Must.; behdfver if- ven, sisom uppgift af en skoleley, bekriiftas. — Lim. Kantalaks(N. I. Fellm.): Beket. p. 598; oriktigt citat; ma&hiinda behéfva Beketoffs och Enwalds uppg. bekriiftas. Funnen med hvita blommor och smalare bladi Ta. Evo kirraing: Norrl. ant. Gymnadenia conopea f. densiflora Wahlenb. In Alandia et Karelia Onegensi adnotata est. Al. Eckeré ad Storby: Arrh. FI. et E. Erics. Kon. saltem ad Jalguba (Kullhem!): Norrl. On. Gymnadenia conopea f. lapponica Sel. In Lapponia: et Fennia maxime septentrionali raro occur- vit; im formam typicam transiens. Kuus. Kuusamo in vicinitate templi: Nyberg!; Nuorunen: M. & J. Sahlberg!, vide ceterum sub f. typica. Lk Kittila! prope pistrinam: Hjelt & Hult!, vide etiam sub f. typica. — Li. Inari Mirhame: Selan!; juxta semitam pineti ad Pyhajarvi inarensem parcius: Kihlm. Ant., spec. adscriptum Inari in pineto ad Vaskojoki prope Kurttokoski!, vide ceterum sub f. typica. — [L. ent. Saanavaara! et Nakkala!: Malmberg; Kolta- pahta: Mela herb.| Lim. Lujauri urt ad fines silvae: Kihlm.! — Lt. Pet- shenga: E. Nylander & M. Gadd!, cfr N. I. Fellm., ubi descriptio, et l. ec. p. XXXVIII; f. pygmaea Vaidoguba prope pagum: Broth. Wand. p. 41! — Lm. inter Varsina et Jenjavr: Brotherus! Ehuru det icke kan férnekas att denna form utan griins dfvergar i den vanliga (se t. ex. Hartm. p. 389 och Hjelt & H. p. 146), gir dock dess geogra- fiska utbredning den fdrtjent af att siirskildt framhallas, ty antagligt ar att all Gymnadenia conopea fran de nordligaste delarna af Lappland hér hit. Formen beskrifves i Herb. Mus. Fenn. p. 19 not. Gymnadenia albida (L) L. C. Rich. In summa Lapponia et Fennia maxime septentr.-orentali rarisseme occurrit. Kalm; maxima pars Lapp.: Fries; in Kuusamo (I. Nylander H. M. F.): W. Nyl. Distr.; Ostrob. [ad Kuus. spectat}]: Nym. Consp. Gymnadenia albida. 499 p- 695; Fenn. bor. (Kuusamo) Lapp. tulom. ad mare album {lege glaciale|: Nym. Suppl. p. 292. Kuus. spec. leg. F. Nylander!, cfr N. I. Fellm., Wainio Kasv. et supra [= 0. in Herb. Mus. Fenn. p. 19}. Li. ad Varangriam lecta (Gunnerus): Wahlenb. p. 216, cfr I. ec. p. LXIL; ad sin. Varanger r: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm.; ad flumen Tana rr: Fellm. Lapp., cfr Kihlm. Ant.; («p>») in reg. sub- silv. et inferiore parte reg. subalpinae usqve ad [Alten et] Varan- ger: Lund p. 87, cfr Lund Beretn. p. 44, vide etiam M. Blytt p. 349, Hartm. p. 389 etc. — [L. ent. in declivi montis Saanavaara unico loco cop.: Norr]. Lappm. p. 265!] Lapp. ross. ad sinum Kola nec non ad mare album r: Felim. Ind.; Hibina: Angstr. p. 52 nomine Coeloglossum albidum, cfr de ambobus N. I. Fellm. et Beket. p. 598; Hibina [,,Umbdek Dunder“|] et Muotkavuono [,,Bumanifjord‘‘]!: Broth. Wand. p. 8 eb-1. Platanthera obtusata (Banks) Lindl. Lapp. ross. Mijligen vid Petshenga, se ofvan under Herminium p. 493. Klingeriiff p. 67 siger om denna art att den utom i Sibirien finnes endast i ryska Lappm. och Ostfinmarken; hvarpé han grundar uppg. om Lapp. ross. kanner jag ej, likasa litet som det mig veterligen finnes nigon fullt stiker uppg. derifran. Platanthera chlorantha Cust. In Alandia rarius (— passim), in reliqua Fennia maxime austro-occidentali rarissime occurrit. Fenn. austr. occ: Fries; Fenn. mer.-occ.: Nym. Consp. p. 695. Al. Koékar Id6é: R. Chydenius!; Finstr6m Bergé Granholm: Erics.!; [Finstrém Bergé] p in Husé, sed plerumqve parce: Erics. litt.; ([Féglé] Gripd, Geta Ostergeta et Héckbéle: Hult ann.; Hammar- land Skarpnaté austr.-occ. versus a Sddergard: H. Ingelius!; Ecker6 Storby, Lemland Lembéte: Leop. ann.; Eckeré Bole: Arrh. & K; [Sund] spec. nonnulla in insula ad orientem versus a Vibberhol- men: Prim. p. 72; ins. Jomala, Vardé ,,Vibbersholmen*, Brando Baggholmen, Sdderholmen, Lemland Slaitholmen: Laur. Fért.; Salt- vik Ryss6é: J. A. Bomansson in herb. lye. n.; Saltvik circa Qvarn- 32 500 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. bo: Ch. E. Boldt. — Ab. Korpo: Ringbom!, cfr Zett. & Br; Nagu: A. G. H.!: Korpo Markom (Elfving): Hjelt herb.; Lojo Jalansaari: Ch. E. Boldt! In silvis Fenniae australis, Alandiae, Tavastiae, Nylandiae etc.“: Spic. I p- 28 o. 29, jfr Rupr. Diatr. p. 23 och Led. IV p. 70; arten har dock ej af nigon senare botanist blifvit funnen i sddra Tavastland, och ehuru Lojo den ti- den riiknades till Nyland, synes uppg. nagot osiiker. — Tb. Viitasaari: O. Ho- mén!, jfr Not. XI p. 457, Desideratkat. p. 9 och Alc.; forekomsten hiir synes mindre sannolik; antagligen fireligger etikettforvexling. — Hon. ,v ad Kend- jiirvi“: Fl. Kar.; exemplaret hir enl. Norrl. On. till Pl. bifolia. Platanthera bifolia (L.) Reich. In Fennia australi et media plerumqve satis freqventer aut passim invenitur, qvuamqvam in nonnullis plagis rarescit; supra 64° plerumqve rara est et ultra 66° 50’ vie occurrit nisi in monte Hibind Lapponiae orientalis ad lat. 67° 40’ aut 67° 50’. Till. vide sub Ab.; Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fennia: Nym. Consp. p. 696 nomine Pl. solstitialis. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. crescit hic pas- sim in Pargas & Runsala: Till. p. 50 nomine Orchis bifolia magna ; Heikkila et fere in omnibus pratis: Leche p. 32; fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand., A. Nyl. et Printz; p: Sel. — Nyl. st fq: His. Esbo et Kyrkslatt multis locis enum.: Kihlm. ann.; [Helsingfors] (1): W. Nyl., vide infra; Thusby cop.: Hjelt; st fq: Seel. O. Nyl. — Ka. Koivusaari in pag. Koivuniemi: Blom; p—st fq in vicinitate fluv. Vuoksi, st r in partibus interioribus enum.: Lindén. — Ik. p: Malmb. [vide etiam Meinsh. p. 338]. Sat. p: Malmegr.; st fq qvamqvam plerumqve parce: Hjelt. — Ta. p: Leop,; st fq: Asp. & Th. Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or; p: Bonsd. — Sa. st fq: Hult Fort; Villmanstrand Parkkarila cop.: Sel. ann.; (rv) Imatra Rasila, Aitsaari etc. ubiqve parcissime: Hult; Mikkeli: Hasselbl. — Kl. st fq: Fl. Kar; p: Backm., vide etiam Lindén. — Kol. st fq: Elfv. | Oa. (p): Malmgr.; Kristinestad et Pértom st r: Strémb.; Vasa r ex. gr. prope Molntrasket, his annis non visa: Laur. — Tb. st fq: Broth. — Sb. (fq): Enw.; p: Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi (fq) qvamqvam parce: Eur. & H.; p—st fq: Wainio Kasv. — Kon. (fq), in Saoneshje et Reg. occ. locis nonnullis qvoqve visa: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 53. Platanthera bifolia. 50L Om. p: Hellstr., spec. ex Ullava!; Teerijarvi: W. T. 1885 N:o 85, — Ok. in silvis mixtis in vicinitate Jonkere ad fines imperil rossici st fq [ceteroqvin non visum]: Wainio Kasyv., cfr |. c. p. 90; Sotkamo prope praedium sacerdotis nonnulla spec. 1786: Jul. p. 293; Sotkamo: E. Nylander!; Paltamo (p): L6nnbohm!; Paltamo Melalahti: Brenn. Reseb. p. 68!; Ristijarvi Saukkovaara: |. c. p. 70; parce ad Kajana Koivukoski, sed freqventior in insula Kives in Paltajirvi (Ofverforstmastar O. Weenerberg), [Paltamo] Kives- vaara, Puolanka Vayrilaé: Brenn. Ber. 1869. — KXp. Kiimasjarvi ad Luvajarvi: Wainio Kasv., vide etiam sub Ok, in insula maris albi prope Kemi: Malmgren!; monasterium Solovetsk: Selin!; [Su- mostroff], Anserskij-ostroff: Beket. p. 598. Ob. r Uleaborg, Kiiminki, Simo, Kemi: Zidb.; Utajarvi Mylly- ranta: Brenn. Reseb. p. 73; Kemi: M. Castrén p. 338 et Hellstrom!; ? rr Ylitornio Karhujupukka: Hjelt & H., cfr lc p. 31. — Kuus. ad Paanajirvi: Sahlb. Fért. et Wainio Kasy., spec. e Mantytun- turi!, cfr l. ¢. p. 112. — Kk. Gridina (F. Nylander!): N. L Fellm.; Sonostrow: Mela Pl. et herb. Lim. in meridionali plaga hujus territorii r: Fellm. Ind., cfr N. I. Fellm., |. c. p. XXX, XXXIX ete. [ad partem maximam ad Kk. spectat]; Hibina: Mela Pl. et Sahlberg!, cfr Herb. Mus. Fenn. Il p. 128 et Hartm. XII p. 94. »ln pasenis et pratis silvaticis totius patriae in Lapp. silvaticam usqve*: Wirz. pl. off. p. 74 0. 75; fSrekomsten i finska lappmarken iir hégst tvifvelak- tig, — Nyl. Kihlm. omniimner att denna art ,siiljes blomningstiden massvis pi torget i Helsingfors“. — Li. ,In Utsjoki r“: Fellm. Lapp., jfr Led. IV p. 69, Desideratkat. p. 9 och Kihlm. Ant. Ehuru Kihlman utan reservation citerat denna uppg., skulle jag dock icke tro att arten forekommer i Utsjoki, hvarfére antagligen nigon oriktig bestimning torde ligga till grund fir uppgiften. Vis- serligen gir arten i Norge iinda till 70° 19’—20’: Norm. ann. p. 58, se aifven Norm. Ind. p. 40 och Blytt p. 1274 och uppgifves i Sverige till Piteaé socken och Umea Lappm.: Hartm. XII p. 94, men, ehuru fyndorten i Norge iir nord- ligare, tala dock dessa uppgifter emot artens férekomst 1 Li. Tilliiggas ma att Wahlenb. p. 214 upptager den blott ,in lateribus montium silvaticorum meri- diei qvam maxime expositis Lapp. maxime meridionalis rr; nonnisi in Malberget ..- Lapp. Umensis“, jfr Hartm. 1. e. A andra sidan ligger dock fyndorten Hi- bina alldeles isolerad. Ett ex. frin Sat. Euraiminne: Kl]. Wahlman! afviker genom stérre blom- mor och har bestiimts till var. grandiflora Hartm., pi grund hvaraf denna va- rietet upptagits 1 Byteskat. II o. III. Huruvida dock bestiimningen iir riktig, vagar jag e} afgoéra. 502 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Cypripedium calceolus L. In Fennia rarissime—raro obvium, sed a provinciis australi- bus ad summum fere septentrionem adnotatum est. In Lapponia Tornensi rarius. Nullibi copiosiorem hujus pro- ventum observavimus qvam in Ostrobottnia inter Uloam & Kemi: Fl. Lapp. p. 2481); hab. inter Kemi & Uloam copiose: Fl. Suec. p. 3191), (cfr 1. ¢. p. I); Kalm; in umbrosis silvarum Fenniae (p), in Ostrobottnia boreali — ubi Linnzeus copiose legit, cfr lapp. n. 318 — multis locis et denique ad lacum Imandra Lapp. Rossicae: Spic. I p. 29; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn: Nym. Consp. p. 686. Al. rr Jomala Ramsholm parce: Arrh. & K.!, cfr Hartm. XII p. 83, jam a Radl. p. 235 enum., cir Bergstr. Ta. Heinola: Modéen!, cfr Diar. 21, X, 1842, Ale. [sub Sav.] et Hartm. 1. c. — Kl. r Ruskiala: Fl. Kar.; Palkjarvi [haud Rus- kiala ut in spec. et apud Alc.] Anonniemi: Backman!; Palkjarvi (!) Pitkiniemi: E. W. Arppe! — Kol. Petrosavodsk: Selin!, cfr Giinth. p. 54. Sb. r: Mela, spec. e Kuopio (!) Hiltulanlaks!, cfr Knabe p. 21, Hartm. |. c. et vide etiam infra; Kuopio Pitkalahti: alumn. H. Kellgren!; Kuopio Leviiinen: Buddén. — Kon. st r Selki in pra- tis devexis humectatis parce, Mundjarvi! in turfosis silvosis ad calearias, Valkiamiki ad radic. rupium inter virgultas, ad Jalguba (Simming! et alii) [spec. leg. Giinther!]: Norrl. On.; prope Tiudie (!) Viikslammentaka:, Sahlb. Bidr.; Suojarvi: Backman sec. speci- mina ad Selan; Jalguba, Kusaranda: Gunth. p. 54. Om. Ofvervetil: Th. Wichmann!, cfr Hartm. |. c.; Veteli: alumn. A. W. Heikkila in herb. I. Forsman. — Ok. r Kianta Vasonniemi: Wainio Kasv.!, cfr Must.; rr Kajana Kontiomaki Rytisuo Pitkan- pera versus (lye. Heikkinen): Must., (cfr Must. p. 40). Ob. r unicum spec. ad serratrinam in par. Kiiminki [,,Ki- mingi‘]: Jul. p. 293, vide ceterum supra et infra. — Kuus. Paana- jarvi! et in saltu inter hunc lacum et Vatajarvi: F. Nylander!, cfr Wainio Kasv. [in Herb. Mus. Fenn. p. 18 sub 0.]; inter Ou- 1) Vide infra. Cypripedium calceolus. 503 lankajoki et Liikanen parce: Broth. litt. — Kk. Siprinki et So- nostrow: Mela Pl. et herb. Li. in Varangria merid. ad 69° 26’—28’: Norm. ann. p. 59, cfr Schiib. Virid. p. 353 et Hartm. XII p. 85. Lim. ad lacum Imandra: F. Nyl. Utdr. p. 154!, cfr Spic., N. I. Fellm., 1. c. p. XXIX et XL et Beket. p. 599. Sb. Ett missbildadt exemplar, hvaré af tvenne blommor pa samma stjelk den ena hade kronan férkrympt och till fiirgen hvit forevisades [fir Societas pro Fauna et Flora fennica] af stud. Petander: Medd. VI p. 256. — Ob. Att arten icke Atminstone numera forekommer synnerligen ymnigt, framgar af en uppg. af Hougb., der han siiger ,,Ej kiind fran Tornea, enligt beriittelse har man funnit den i Tervola“ [i brefvet eg. Tevola]. Mirkas bir att ej heller Brenn. upp- tager arten, hvarjemte F. Nylanders exemplar alla iiro fran Kuus. Linnés upp- gift miste derfdre anses vilsesedande, se Hjelt Kiinn. p. 9. — En uppgift fran Muhos (Cannelin): U. Saxén comm. behdfver kanske nirmare undersiékning. — L{app. fenn.]: Herb. Mus. Fenn. p. 18; hvilket exemplar harmed afses kanner jag ej. Ehuru arten i allminhet fir sparsam, har jag antecknat en uppgift att bu- ketier plockats af densamma p& Linnunvaara i K1. Piilkjirvi. Juncaginaceae, Scheuchzeria palustris L. In Fennia septentrionali et media satis freqventer aut pas- sim invenitur; et ad austro-occidentem et septentrionem versus rarescit, ut in Lapponia maxime septentr.-orientali vix invenia- tur; in parte occidentali usqve ad 69° 5’ fere procedit. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 680; in paludibus turfosis in... Scandinavia, Lapponia: Micheli p. 96; Fenn. exc. Lapp. mult.: Nym. Suppl. p. 286. Al. Hammarland: Tengstr.!; Geta Hagé: Hult ann. et herb.; Geta Djupvik, Eckeré Béle, Finstrém Godby! et Bergé: Arrh. & K.; Finstr6m stagnum Godby: Sel. ann; [Sund] si cum ceteris plantis confertur r, in turfoso ad orientem a stagno Ryssbole: Prim. p. 72; Geta Broktrask, Grastrisk et Hagédpotten: Ch. E. Boldt, (vide etiam Bergstr. p. 132). — Ab. [Reso] Luonnonmaa: 504 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. Tigerstedt!; Nagu prope Finby: Arrh.; Pargas rr Mustfinn: Arrh. Ann.; Sagu! et Uskela!: Nikl; Kimito Dahlsbruk: J. E. Jus- lin in herb. lye. n.; Bromarf tantum ad Kansjarvi: Sand.; (p): Sel.; r Lojo Gerknas Strutmossen et Nialkémossen, Karislojo, Suur- niemi: Ch. E. Boldt; Vihti r [rjala ad ripam Mataroja: Printz. — Nyl. p: His.; st r, proxime inter Gumtakt et Hoplaks: W. Nyl: Esbo S6k6: Kihlm.; Helsingfors Turholm: Unonius in herb. lye. n.; p: Sel. O. Nyl; in ripa turfosa sub radicibus rupis Haukka- vuori: Schrenk p. 157, cfr 1. c. p. 152; [Hogland] r in paludosis, Tytarsaari!: Brenn. — Ka. st r: Blom; st r Kaukola Mertsalmen- lampi, Kirvu Herajarvi, Jaéaiski Karkkaala, S:t Andreae Hatula in palude: Lindén, spec. e Kaukola prope templum! — Ik. p: Malmb.; [in tota Ingria (fq) in sphagnetis: Meinsh. p. 361]. Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. Aito, Ammiatta, Hirvijarvi, Vehkajarvi: Leop.; st fq: Asp. & Th. p: Norrl. s. 6. Tav., Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. p interdum cop.: Hult; Taipalsaari, Savitaipale, Joutseno Konnussuo: Sel. ann. — KL (st fq): Fl. Kar.; Hiitola Vavoja et Veijolanjarvi: Lindén, spec. ex Hiitola prope templum!; p: Backm. — Kol. r in sphagnetis reg. silv. et colli- nae: Elfv., spec. e Vosnessenje! Oa. p: Malmgr.; Lappfjard inter Haxel et Elppe: Hjelt; r Qvarken (!) in Vallgrund: Laur! —- Tb. st fq—p: Broth. (fq): Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. p: Mela et M. & J. Sablb. -- Kb. p enum.: Eur. & H.; st fg—p: Wainio Kasv. — Kon. st fq in sphagnetis aqvosis et paludibus subsphagnosis, in Reg. oce. st fq: Norrl. On.; Loimala fq: Hjelt, vide etiam Giinth. p. 51. Om. fq in paludosis taeniarum, deinde r, sed in Suomen- selki st fq: Hellstr., qvem 1. inspicias. — Ok. st fg—p: Wainio Kasv.; st fq: Must. — Kp. st fqg—p: Wainio Kasv.; interdum copiosissime: Sahlb. Bidr. Ob. Uleaborg: W. Nylander!, vide etiam Hellstr. Distr. p. 10; Kemi: Zidb,; Kiiminki Mattila, Simo prope Palovaara et Portimo, Pudasjarvi prope Ranuanjirvi: Brenn. Ber. 1870; Alatornio Kalkki- maa: Brenn. herb.; st r—p in sphagnetis et paludibus per totum territorium: Hjelt & H; Jul. et O. R. Fries non comm, — Kuus. (st fg—p): Wainio Kasv. — Kk. (st fq—p): Wainio Kasv.; unico loco prope pagum Soukelo in palude (rr): N. I. Fellm.!, cfr 1. c. p. XXV (et XXXIX) et Beket. p. 597; Soukelo Mantyniemi: Karsten! Scheuchzeria palustris. 505 Lk. st r—p: Hjelt & H., vide sub Ob. Sodankylaé in spha- gnetis aqvosis, turfosis apertis pratisqve sphagnetosis («fq») saepe copiose: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XXI et Wainio Not.; in paludibus aqvosis profundis per partem silvaticam inferiorem om- nium Lapp. p, (nec) supra ... Kellojarvi Lapp. Kemensi reperta: Wahlenb. p. 90, cfr 1. c. p. XVI; Sodankyla parcius: Fellm, Lapp.: Muonioniska Muotkavaara: Hjelt; Kemijarvi inter Suorsa et Perno, ad Juujairvi, Sodankyla ad Lokka: Wainio Not. — Li. in spha- gneto aqvoso ad Vayla: Kihlm. Ant!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128. — [L. ent. reg. subalp. et silv. r: Lest.] Lim. haud infreqvens ad Nuotjavr: Enw. ann. — Liv. Kuusreka: Mela Pl. et herb. Lim. Upptages frin trakten af Kantalaks: Mela Pl., ehuru jag ej fun- nit nagon speciallokal antecknad. Triglochin palustris L.*) In maxima parte Fenniae et Lapponiae passim aut satis freqventer (interdum etiam freqventer) provenit, sed in nonnullis plagis imprimis ad septentrionem versus rarescit. Till; Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand.... Fenn.: Nym. Consp. p. 680; in locis humidis, paludibus ete.... in Lapponia, Scandinavia: Micheli p. 99, vide etiam Led. IV p. 36. Al. st fq: Bergstr. — Ab. st fq: Zett. & Br. et Arrh. Ann; fq: Sand., A. Nyl. et Printz; p: Sel. — Nyl. p ex. gr. circa Fa_ gervik: His; p: W. Nyl; fq: Sal. O. Nyl; st fq: Sel. Ofvers.; Ty- tiirsaari: Brenn.! — Ka. Sippola: Strémborg & Seelan!; («rr») Sak- jarvi in pago Kaukiala: Blom; p: Lindén. — Ik. fq: Malmb.; [fq toto territorio: Meinsh. p. 362]. Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. st fq: Leop., Asp. & Th. et ‘Norrl. s. 6. Tav. p: Bonsd. et Wainio Tav. or. — Sa. st fq: Hult Fort.; p: Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar. in nonnullis plagis st r, in aliis st fq: Hjelt. — Kol. st fq: Elfv. Oa, p: Malmgr.; fq: Laur. — Tb. p: Broth. — Sb. fq: Enw. el Mela; M. & J. Sahlb. non comm. — Kb. fq: Eur. & H.; Wainio Kasy. ex hac prov. non comm. — Kon. st fq—fq, in Saoneshje 1) Tr. palustre auct. plur., vide autem Micheli p. 99 c. pl. 506 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. fq, etiam in Reg. occ. ad Leppaniemi vidi: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 51. Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Ok. Paltamo: Lackstrom!; Wainio Kasv. ex hac prov. non comm., vide etiam infra. — Kp. Soroka! et Solovetsk!: Selin. Ob. Liminka: Hellstr6m!; Oulu: Eberh.; Kiiminki: Nyberg!:; li: Brenner!; (r) in Kemi: Jul. p. 278; (fq): Brenn. & N; in Brenn. Ber. e multis locis adn; [fq: O. R. Fries p. 166]; Tornea: Hjelt; (rr) Rovaniemi Tervo in via uliginosa per silvam: Hjelt & H.! — Kuus. ad ripam lacus Kuusamojarvi prope templum! et ad Paanajarvi! in uliginosis: Wainio Kasv.; Haataja in ripa lacus Ylikitkajarvi: Brotherus & F. v. Wright! — Kk. Kiestinki ad Valasjoki in ripa lacus Tuoppajarvi: Wainio Kasv.; Knjasha: N. I. Fellman! Lapp. fenn. Sodankyli r in prato udo prope Anneberg, locis limosis et udis ad Onnela: Blom Bidr., cfr Kihlm. Beob. p. XIX et Wainio Not.; locis uliginosis in parte silvatica Lapp. meri- dionalium vulgatius, septentrionalium parcius: Wahlenb. p. 91; locis uliginosis («fq»): Fellm. Lapp.; Sodankyla loco humido prope domicilia ad Sattanen, Inari in palude ad Paatsjoki (69°), in li- tore marino ad K6ngiis fq abundanterqve: Wainio Not.; Kopsus- vanka in reg. silvatica montis Raututunturi, Luirojarvi, Lokka: Hult Ant; in reg. subsilvatica ad Tirro et Tuulijarvi!: Kihlm. Ant.; Inari prope Kaamasjoki: F. Silén!; («fq») in reg. subsilv. et subalp. totius Finmarkiae: Lund p. 88; in Varangr. merid. ad Elvenes, sed interius prope fl. Paatsjoki tantummodo latere rossico ad Menikaso notata: Norm. p. 305; Varangria austr. [Nyborg,] Angs- nis, Karlbunden et Reppen in reg. subalp.: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 277 etc. —[L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest; Kut- tainen: Malmberg!| Lapp. ross. in humidis p: Fellm. Ind; locis uliginosis haud infreqvens: N. I. Fellm., cfr Beket. p. 597; e multis locis in Lim., Ly. et Lip. enum.: Mela PL; Ponoj: Enwald & Knabe!, cfr Knabe Pfl. p. 280; Triostrow: F. Nylander!; Subovi: Brothe- rus!; Gavrilova et Varsina (Brotherus), Jokonga: Kihlm., ut in om- nibus hujus territorii partibus aut lectum aut adnotatum sit. Nyl. Hogland: Schrenk p. 157; Brenn. p. 37 anfér enligt min tanke Triglochin palustris. 507 onidigtvis uppg. bland osiikra. — Ok. fq: Must.; pa grund af Wainios uppgift skulle jag anse freqvensen alldeles vilseledande. Att artens utbredning fir ojemn ir obestridligt, men att den siirskildt skulle sky reg. infralapponica, sisom Wainio Kasv. p. 123—124 vill anse, kan knappast anses tillriickligt grundadt; sarskildt torde freqvensgraden i Fellm. Lapp., som mite anses vilseledande, hafva ledt till denna slutsats. Triglochin maritima L. In plagis maritimis plerumqve satis freqventer aut freqven- ter reperitur. Till; Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Scand. ... Fenn.. Nym. Consp. p. 680; in maritimis et paludibus salsis vel subsalsis 1)... in Scandinavia, Lapponia: Micheli p. 106, vide etiam Led. IV p: 35. Al. st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann., Sand. et A. Nyl. — Nyl. fq: His; fqq: W. Nyl; fq in maritimis: Seel. O. Nyl. [Hogland] Hirskallionhelli, cop. in litoribus (E. Nyl. Ber-): Brenn. — Ka. Fredrikshamn: Fl. Kar. p. 191; st fq: Blom; La- vansaari: Brenn., vide etiam Rupr. Diatr. p. 22. — Ik. in litori- bus maritimis regionis Viburgensis: Fl. Kar. p. 191, cfr Malmb. et vide Rupr. |. ¢.; Kakki in Tyvisaari: Malmb. Sat. (p): Malmgr., spec. e Raumo! Oa. (p): Malmgr.; fq in litoribus: Laur. Om. fq: Hellstr. et Lackstr. — Kp. ad litora maris albi cop. ex. gr. ad Shuja: Sahlb. Bidr; inter Soroka et fl. Shuja: Selin! Ob. Liminka! fq: Brenn. Reseb. p. 78 et 79; Oulu, Salo: Eberh.!; li Maagrunni et Simo Maksniemi: Brenn. herb.; Haukipu- das: Brenner!; Kemi: Jul. p. 279. — Kk. Sonostrow: Mela PI. Knjisha: N. I. Fellman!; Fedosersk: Broth. Wand. p. 4; (sine du- bio haud infreqvens, ut etiam in Kyp.|]. Li. in litoribus maris septentrionalis ...Finmarkiae ad si- nus interiores ex. gr. ad Tanam parcius: Wahlenb. p. 91; in reg: marit. totius Finmarkiae fq: Lund p. 88; Varangria austr. fq in litoribus: Arrh. ant., vide etiam M. Blytt p. 276, Hartm. p. 417 ete. Lapp. ross. ad litora maris haud infreqvens: Fellm. Ind.; 1) In Fennia nisi in maritimis non invenitur. 508 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. ad litora marium p: N. I. Fellm., spec. e Kola!, cfr N. I Fellm. p. LIV et Beket. p. 597; Srednji: Broth. Wand. p. 9; etiam adest e Lim.! et Lp.!; in Liv.: Mela PI. .Fenn. exc. med. plur.“: Nym. Suppl. p. 286; uppgiften tir vilseledande, d& arten alldeles icke fSrekommer i det inre af landet, men deremot i alla pro- vinser, som ligga vid hafvet (med undantag af Lm., der arten jinnu ej an- tecknats, ehuru den sannolikt finnes). Alismuceae. Alisma plantago L. In maxima parte Fenniae freqventer obvia; ad septentrio- nem versus (inter 65°—66°) subito rarescit et ultra 66° 43’ viz occurrit. Fq in Fennia usqve ad 64° inveniri consentiunt omnes fere auctores (exceptis, qui infra enumerantur), cfr Till., Kalm nomine A. plantago aqvatica; ad aqvas omnium prov. Fenniae ad infe- riorem partem Lapponiae usqve: Wirz. pl. off. p. 30; Eur. tota exc. Lappon. p. d.: Nym. Consp. p. 679; in Europa ubiqve (a re- gionibus arcticis Lapponiae)... usqve ad Hispaniam meridiona- lem: Micheli p. 34. Om. fq: Hellstr. — Ok. in Kianta septentrionali in nonnullis locis, maxime ad septentrionem versus in Hossa: Wainio Kasv-.; (fq): Must. — Kp. st fq—p e Repola [in Kb.] ad septentriones versus usqve ad Kuittijirvi et freqventer etiam in amne Uhtua, sed inde ad septentriones versus non visa: Wainio Kasv.; fq per totam Kareliam orientalem [usqve ad Kemi]: Sahlb. Bidr.; Kemi: Beket. p. 597. Ob. Uleaborg fq: Zidb.; fq: Jul. p. 279, Brenn. & Nyb. et C. Brand., vide etiam M. Castrén p. 338; in Brenn. Ber. e multis locis usqve ad Simo et Pudasjirvi adn.; [st fq: O. R. Fries p. 165}; Alkkula: Nyberg!; r in aqvis, Ylitornio inter Lialompolo et Iso-Lohi- jarvi, in Portimojarvi, deniqve ad Vanhainen: Hjelt & H. — Kuus. nondum certa, vide infra. — Kk. in lacu Ruanjarvi Lapp. Ross. Alisma plantago. 509 maxime austr. occ. spec. unicum legi: N. I Fellm., cfr Ll ¢. p. XXI, XXV (et XXXIX) et Beket. p. 597; Ruanjarvi, cop. ad Kouta [etiam herb.|: Mela PI. Lk. in litore argillaceo ad pag. Kemijarvi (66° 43’) par. ejus- dem nominis: Wainio Not., etiam a Zidb. litt. a Kemijarvi adn., cfr Herb. Mus. Fenn. If p. 128 et Hartm. XII p. 39. Lim. Umba: Edgr. & Levy. Al. p: Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Nyl. och Ka. Hogland (H. M. F.), Lavansaari: Brenn.; i kiirr vid Pobjaskorkia: Brenn. p. 446 och Brenn. Till. p. 35. — Kol. st fq—fq: Elfy. — Sb. fqq: Mela. — Kb. st fq [iifven i Repola]: Wainio Kasv. — Kon. enum.: Giinth. p. 91. Af dessa afyikande uppg. torde egentligen endast den fran Kb. fortjena stérre uppmiirksamhet. Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries; men svirligen kan man hos oss kalla arten atbredd i sttrsta delen af Lappl.; Wahlenb. p. 93 siiger ,,in aqvosis ad ripas lacuum per Lapp. meridionalium partem silvaticam inferiorem parcius*. — Kuus. ,ad flumen Iso“: Fellm. Lapp.; stillet tir mig obekant (se ofyan un- der Juncus arcticus p. 135—136), hvarfdre vidare undersékning torde erfordras. — Kk. Ett exemplar fir taget af Karsten Aug. 1861 i ,Java* [= Tiava]; pa detta ir af annan hand tillagdt ,pr. mare album & Kola‘; da tilligget synes mig tem- ligen obegripligt och ortens namn ir otydligt skrifvet, har jag ej kunnat fullt frlita mig pA uppg.. Formae seqventes indicantur: Var. lanceolata (Hoffm.) — Om. Ofvervetil Sillanpaa: Hellstr.! — Ok. Kianta Hossa: Wainio! — Ob. Alkkula: Nyberg! Var. graminifolia Wahlenb. — Nyl. Pyttis in sinu extra Hinkabohle: Sel. O. Nyl. — Ob. Uleaborg: W. Nylander!; Uleaborg Juurakko sub aqva: F. Nylander!, cfr etiam Herb. Mus. Fenn. I ». 17 et Suomen Kasvio p. 192. Sfsom afven Hartm. antyder, torde hvardera formen vara af mindre be- tydenhet. Sagittaria sagittifolia L. In maxima parte Fenniae passim, in nonnullis tamen pla- gis, praecipue in parte orientala, freqventer aut satis freqventer provenit, in aliis, ut in Alandia et in interiore parte, rarescit. Imprimis ad septentrionem versus in formam tenutorem saepe transit; typica tamen forma aegve fere longe procedit et usqve ad 67° 40’ lecta est. Till; Kalm; in fluviis limosis ad Uleaborg et Nurmes Careliae 510 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. borealis usqve: Wirz. pl. off. p. 77; maxima pars Fenn: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 679; copiose in Europa a Lapponia usqve ad Italiam ... centralem: Micheli p. 67; « diversefolia in Finlan- dia: 1. ec. p. 68; Fenn. deest in Lapp. plur.: Nym. Suppl. p. 286. Al. r: Bergstr.; stagnum Jomala [= stagnum Dalkarby]: Bergstr. Beskr. — Ab. p: Zett. & Br. ,,uti aen vid Hallis vid Pe- mar‘: Leche p. 34; Nystad Ruokolahenjarvi etc.: Hollm.; (fq): A. Nyl.; Pojo in amne Aminne a: His; p: Sel; Karis in amne Svarta prope ,,Landsbron“ cop.: Sel. ann.; circa lacum Lojo (fq): Ch. E. Boldt; Vihti (fq): Printz; Adl., Arrh. Ann. et Sand. non comm. — Nyl. p ex. gr. ad Fagervik: His.; in par. vicinis: W. Nyl; Esbo Grundtrask cop.: Kihlm. ann.; Helsingfors in sinu pone Gammel- staden: Kihlm. ann.; st fq: Sel. O. Nyl; Astr. & H. et Brenn. non comm. — Ka. [Virolahti] (rr) Urpalanjoki ad pag. Ala-Urpala: Blom; Viborg Lyykyla: A. Lagus!; p suis locis cop. ex. gr. Jaéaski in Pieppolanlampi: Lindén. — Ik. Kakisalmi: Malmb.; [in tota Ingria hic illic: Meinsh. p. 360]. Sat. p: Malmgr. et Hjelt. — Ta. p ad lacus majores, enum.: Leop., spec. e Luopiois Kukkia!; Saaksmiaki fq: Tikk.; p: Asp. & Th. in Lammi non visa, sed adest in lacubus majoribus ad Pai- jane versus in Hauho etc.: Leop. ann., cfr Herk. in Paijane non- nullis locis, Liuhtola: Norrl. s. 6. Tav., Sysma& ad ripam Suopelto, Huittila, Majusvesi sub Alkio: Unon.; in Paijane et lacubus cum hoe cohaerentibus fq—st fq, Korpilahti ad Rutalahti foliis 7 cm [3 tuum.] latis: Wainio Tav. or.; Bonsd. non comm. — Sa. in Savonia (): E. Nyl. & Chyd., spec. e Rantasalmi!; Villmanstrand: A. Bro- therus!; Villmanstrand Parkkarila: Seel. ann.; [Ruokolaks] r st parce (v. Weymarn): Hult. — K1. (fqq): Fl. Kar.; Impilaks fq [etiam teste Backm. et Enw. hav.], Palkjarvi tantum ad Tyydinsaari et Soan- joki: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 48. — Kol. st fq: Elfv. Oa. p: Malmgr. et Laur. — Tb. Jyvasjarvi: Wainio Tav. or. (vide infra); rr Jyvaskyla Palokkajarvi: Broth. — Sb. st r: Mela, spec. in herb. e Kuopio. — Kb. Juuka: Woldstedt!; in sinubus lac. Pielisjarvi st fq usqve ad oppidulum Nurmes, ut ad pag. Lieksa! cop., in par. Lieksa etiam ad pag. Pankajarvi et Nurmijarvi, in par. Repola ad Kolvasjarvi et Ruuna [spec. adscriptum Struuna!], f. typica et var. heterophylla (Schreb.) Koch adsunt: Wainio Kasv., vide etiam sub Kp. — Kon. st fq variis formis, in Saoneshje Sagittaria sagittifolia. 511 ad Velikaja-guba fqq, in Reg. occ. saltem in fluvio Suojunjoki: Norrl. On. Om. st fq: Hellstr.; Pyhajoki (fq) ad Lohikoski: Lackstr. — Ok. var. heterophylla ultra Lammasjarvi in par. Kuhmo haud visa, sed verisimile est speciem in par Kianta inveniri: Wainio Kasv.; («fq»): Must., ad varietatem certe maximam partem spectat, vide ceterum infra. — Ip. adhuce in aqvis lac. Nuokkiarvi, Kiimas- jarvi et Vonkanjoki, plur. loc. in Kuittijarvi et Livajoki, ut etiam in amne Uhtua, ad maximam partem ad var. heterophyllam per- tinet, sed f. typica in plagis australibus etiam adest, maxime ad septentrionem versus in Nuokkijairvi et Vonkanjoki: Wainio Kasv., spec. e Nokeus!; Kemi: Selin! Ob. (fq) in amnibus ad ripas: Jul. p. 5, cfr Jul. in V. Ak H. p. 176; Liminka: Hellstrém!; Uleaborg et Simo: Zidb.; in mul- tis locis, maxime ad septentrionem versus in Pudasjarvi Hetet- jarvi et Simo prope Portimo et Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi: Brenner! et Nyberg!; in amne Raumo ad orientem versus a Tor- ned: Hjelt; Pudasjarvi (fq): C. Brand.!; vide ceterum sub forma. — Kuus. Paanajirvi prope Rajala: Broth. litt. — Wik. Ruanjarvi Mela Pl., forsitan ad f. tenuiorem spectat. Lk. Kittila ad confluentes Ounas- et Aakenusjoki sterilis: Hjelt & Hult! nomine var. tenuior, cfr Hjelt & H. p. 97 et Herb. Mus. Fenn. II p. 128, vide ceterum sub forma; Sodankyla Kairala in flumine Kitinen: Wainio Not.; maxime ad septentrionem versus [in par. Kemijairvi] prope deversorium Oinas ad septentrionem versus a lacu Kemijarvi: Hult Ant. — [L. ent. reg. subalp. r ster.: Leest., certe ad var. spectat.] Lim. Umba: Edgr. & Lev., forsitan ad f. tenwzorem spectat. Al. Saval hufvudarten som f. graminifolia uppriiknas hirifran: Fort 1852 p. 45; mihiinda beror detta p& tryckfel (Al. i st. f. Ab.). — Tb. Det bir mirkas att ett exemplar fran Jyviisjiirvi i Wainio herb. tillhér var. tenutior, hvarfére uppgiften kanske riittast hr dit. — 0k. Nagon alldeles siker upp- gift om hufyudformens fdrekomst féreligger tills vidare icke hiirifran, — Li. ,in rivulis Varangriae Finm. orientalis lectam esse refert Gunnerus“: Wahlenb. p. 252, jfr Fellm. Ind. p. 317, som siiger sig icke hafva sett arten i Lappl., Led. IV p. 41 och N. I. Fellm., som férnekar hufvudformens firekomst i Lapp. ross.; yin maritimis... Finmarkiae maxime orientalis, qvasi e Rossia adjacente, ra- rius*: Wahlenb. Fl. Suec. p. 644; om hvardera uppg. giiller dock: ,,@unneru 512 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. angiver den samme voxende i Varanger i Finmarken, hvor den dog ei er fun- den i senere Tider“: M. Blytt p. 279, jfr Th. Fries p. 200. Angiende formerna se under f. tenwior. Sagittaria sagittifolia f. tenuior Wahlenb. Haec forma in partibus septentrionalibus freqventior qvaim forma typica invenitur et usqve ad 68° 10’ indicatur, wnde ta- men nescio an confirmationem desideret; in australibus etiam adest partibus, qvamqvam ibi multo est rarior. A f. typica cete- rum vix separanda est. Ab. Abo: [J. M. J. af Tengstrém]!, cfr Zett. & Br. nomine var. graminifolia. Sat. Hameenkyré in lacu Kyrésjarvi: H. A. Printz!; Viljak- kala cop. in lacu ejusdem nominis 1888: Hjelt. — Ta. Saaksmaki: alumn. Donner! — Sa. Taipalsaari: E. Nylander!; Lappvesi: Sim-- ming!; Villmanstrand Parkkarila: Seelan!; Nyslott: O. Carlenius! — Kl. Impilaks cop.: Hjelt. — Kol. Mantshinsaari: Chydenius!, cfr Herb. Mus. Fenn. I p. 17 sub K. Oa. r Gamla Vasa in canali: Laur! — Tb. Jyvasjarvi: Wai- nio herb.; Jyvaskyla Palokkajiirvi cum f. typica: Brotherus!; Kars- tula st cop., spec. f. typicae finitima parciora: Gadol. — Sb. Varkaus Tyysniemi in sinu: Winter; p: Mela; Kuopio: L. M. Rune- berg!; Pielavesi, Kiuruvesi etc.: Lundstr., spec. e Pielavesi Vianto!; Nilsia: E. Nylander!; lisalmi in vicinitate templi, Ahmonsaari ster\!: M. & J. Sahlb. — Kb. Kide (!) Hvilodal: Brander!; Liperi p (fq): Eur. & H!; Nurmes Ylikylaé: Wirz. M. S; Wainio Kasy. nomine var. heterophylla vide sub f. typica, spec. e Lieksa Nivala! — Kon. Kivatsh: W. Nylander!; Vornova: Kullhem!; [Povjenets ,Uschkola See‘: Giinther!], vide etiam Norrl. On. sub f. typ. Ok. Wainio Kasv. nomine var. heterophylla vide sub f. ty- pica. — Kp. [in Karelia orientali] (fq) ad septentrionem versus: Sahlb. Bidr.; Wanio Kasv. vide supra. Ob. Uleaborg: Zidb.; Pudasjairvi Kipina: M. & J. Sahlberg'; Simo prope Portimo et Pudasjarvi Ellala: Brenn. Ber. 1870; [(st fq): O. R. Fries p. 165, ubi descriptio]; plur. loc. ex. gr. ad Torpa: Hougb. not. r in aqvis Ylitornio Pello tantum sterilis, Lohijarvi ad confluentem lacum Lialompolo, Portimojirvi! et Turtola ad Sagittaria sagittifolia f. tenuior. 513° Paamajoki, Rovaniemi Alajaéaska: Hjelt & H. — Kuus. nondum visa. — Kk. in lacu Susijarvi [prope Koutajirvi] inter Kuusamo et Kantalaks rr: N. I. Fellm.!, cfr 1. ¢. p. XXV (et XXXIX) et Beket. p. 597. Lk. r in aqvis Kittilé ad confluentes Ounas- et Aakenusjoki tantum sterilis: Hjelt & H., spec. saltem partem maximam ad for- mam typicam pertinere determ. Kihlm.; Kemijarvi ad pag. Kemi- jarvi fq, in flumine Kemijoki ad Kostamuspera et Vuostimovaara, Sodankyla in flumine Kitinen ad Hietasuanto et fq ad Kairala: Wainio Not; par. Kemiarvi in fluv. Kemi: Nyberg!; in lacu ad Sarkelé prope templum par. Kemijairvi: Hult Ant., vide etiam Bot. Not. 1857 p. 192. Lim. haud infreqvens ad ostium fluminis Nuotjok, etiam ad superiorem partem fluminis: Enw. ann. Al. se under hufvudformen. — Ehuru de tre formerna graminifolia, un- der hvilket namn formerna sammanfattas i Herb. Mus. Fenn. I p. 17, tenuior och heterophylla icke tivo identiska, har jag dock i enlighet med Herb. Mus. Fenn. II p. 32 upptagit dem tillsammans, da de utan griirs dfverga i hvaran- dra. Erkiinnas maste vidare att de afven utan griins dfvergé i hufvudformen, hvilket (Norrl. och} Wainio iifven antyda, se ifven nagot lingre fram. Det har derfére icke varit mijligt att striingt skilja varieteten och hufvudformen (se Tb., Kb. Ok. Lk. Kp.). A andra sidan tir dock den geografiska utbredningen olika, hvarfére de tills vidare i hufvudsak blifvit sarskilda.— En hel miingd for- mer uppriknas och beskrifvas af Klinge p. 185—186; likartade former torde nog delvis férekomma iifven i Finland, men se hiirom lingre fram. Var. natans uppriiknas och beskrifves Kp. Kemi: Beket. p. 597. De i Europa férekommande formerna sammanfattas deremot af familjens monograf under a diversifolia, hvarom siiges ,,S. sagittaefolia auctorum cum varietatibus in floris euvopaeis et asiaticis enumeratis, nimis numerosis ut ibi enu- merantur... S. alpina Willd., S. heterophylla Schreb. .. S. tenwior Wahlenb.. . qvoad plantae altitudinem, foliorum formam et amplitudinem imprimis variat. Formae illae ab auctoribus ut varietates descriptae fuerunt, sed formae inter- mediae plurimae occurrunt; praeterea una et eadem planta folia latiora et angn- stiora, acuta vel obtusa ete. habet“: Micheli p. 67. Butomus umbellatus 1. In vicinitate orae occidentalis satis freqventer—passim usqve ad 65° 50’ progreditur, ceterum in Fennia australi et media rarior, sed in multis plagis praecipue in parte interiore et in Alandia non adnotatus est. 514 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. In fluvio Kemensi tantum nobis visus est: Fl. Lapp. p. 120; Kalm; in rivis et fluviis tarde fluentibus per provincias australes et medias, (ostium fluminis Kumo ad Inderé): Wirz. pl. off. p. 34; maxima pars Fenniae: Fries; Fenn.: Nym. Consp. p. 678; Scandi- navia, exclus. Suecia boreali, Rossia ubiqve a regione septentr., exclus. Lapponia, ad provincias Caucasicas: Micheli p. 86; Fenn. exc. bor. plur.: Nym. Suppl. p. 285. Ab. r: Zett. & Br; ad Hallis: Leche p. 14; Abo: Just.; in amne Aura: Arrh.; Eura: Lindstr. p. 119; Bjerno in amne ad prae- dium Pojo: E. G. Printz; Uskela Kauke!lma: Hollm.; Uskela Pullola: K. E. v. Bonsdorff!; [Pojo] p ex. gr. in amne Aminne ad serra- irinam: A. Nyl.; Pojo Billnas et Aminne!, Karis Svarta: His.; (st r) Katelus in ripa lac. Kotojirvi, Isosaari ad Maila: Sel; Lojo Juk- kola cop. Hollm.; p: Ch. E. Boldt; Vihti Hirila ad ripam: E. G. Printz; Vihti («fg»): Printz, cfr W. Nyl. — Nyl. r Inga ad Fa- gervik et ad viam magnam in amne Raddkila an, Sjundea My- rans (Nerv.): His; Nurmijirvi (Hj. Ilmoni), ad amnem Vanda (Chy- devius), Orimattila Teriniemi cop.: Sel. ann.; Kyrkslatt Karrans cop.: Kihlm. ann.!; Thusby: Astr. & H.; st r ex. gr. in Borga, Perno ad Bergby, Mantsila (K. Nordenskjéld!), Mérskom, Artsj6, Strom- fors: Sel. O. Nyl; Borga p ex. gr. in amne Illby, in lacu Veck- jarvi et in sinu ad Bosgard: Sei. ann. et Ofvers.; Strémfors Svenskby, Haavisto: Sel. & Str; Pyttis: Selan & Stromborg! — Ka. r Fredrikshamn: Fl. Kar., cfr Sel. O. Nyl; r S:t Andreae Ha- tula (J. Mansikka): Lindén. — Ik. p: Malmb., spec. e Sakkola Saijanjoki!; [hic illic in tota Ingria: Meinsh. p. 362]. Sat. st fq ad oram: Malmgr.; Loimjoki: H. M. Fl; p—st {q imprimis in Kulovesi!: Hjelt; etiam in omnibus catalogis enum. — Ta. Tammela: Hellstrém!; Akkas cop.: Hjelt; Palkaine in amne Kyllo (Zidbick): Leop. Saaksmiki (st fq): Tikk; p: Asp. & Th; Vanaja ad Kirstula!, Hattula, Tyrvainté: Kek.; Hattula Vesunta cop.: Sel. ann.; Hauho: Herk.; Janakkala: Sel. Fort. Asikkala r: Nikl.!; r | Asik- kala] Vaiksy, [Hollola] Okeroin (Lang): Norrl. s. 6. Tav. — Sa. non- dum certus. — Kl. r ad Ladogam in Kurkijoki (Sterenius): Fl. Kar.; Kurkijoki {[Kronoborg]: Niki!; Impilaks, Sortavala (!) (Tapenius): Chyd.; Sortavala et Impilaks p: Backm. — Kol. rr Sermaks: Elfv.! Oa. (st fq) ad oram: Malmgr., spec. e Laihela!; p: Laur. — Tb. rr Jyvaskylaé Tourujoki (lect. Kanth, recte J. F. Canth): Broth. Butomus umbellatus. 515 et Wainio Tav. or. — Kon. (r) Kendjirvi: Fl. Kar; st r Kend- jarvi, Palarvi—Jyrkainmiaki, Tiudie!, Suosaari et Perttijarvi (Sim- ming!): Norrl. On.; Suopohja, Schungu: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 51. Om. p Pedersé, Kronoby!, Gamla Karleby!, Teerijarvi: Hellstr.; Pyhajoki (Appelberg): Hellstr. Distr. p. 18; Pyhajoki r Rajuniemi ad ostium rivuli parvi: Lackstr. — Ky. r sed per totam Kare- liam orientalem, parum supra fluvium Kemi adhuc visus: Sahlb. Bidr., cfr Hartm. XII p. 41. Ob. Liminka: Zidb.; li (F. Clasen), Kemi (M. Castrén): Hellstr. Distr. p. 18; Simo prope Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Kemi: Fl. Lapp., vide supra, Jul. ann., M. Castrén p. 340, L. L. Lest. p. 295 et Brenner!, cfr etiam Herb. Mus. Fenn. II p. 128; Kemi parcior: Hougb., vide etiam infra. Sav. upptages hiirifrin i Fort. 1852 p. 45, men hvad hiirmed afses sy- nes mig osiikert. — Ob. Tilliiggas ma félj. uppg. ,p Sangis elf ej blommande, pai finska sidan funnen upp till Kemi; troligt ar saledes att den fran Finland utbredt sig hit“: O. R. Fries p. 165. — Torniojoki [Torneelf] ej blommande (L. L. Leestadius), med tilliigg ex. fran dessa stillen [afven L. ent. Idivuoma i Kaaresu’anto] iiro af L. L. Lest. hiinférda till Scirpus lacustris“: Hartm. XII p. 41, se Bot. Not. 1856 p. 83—84 och O. R. Fries 1. ¢. — Kihlm. férmodar emel- lertid att dessa uppg. afse submersa former af Scirpus lacustris, hvilka efter hvad han sett i Karelen och Ryssland nog mycket erinra om Buiomus. — Kuus. Kuusamo: Th. Wilander!, jfr Wainio Kasv., som dock troligtvis med riitta betviflar uppg. Hydrocharitaceae. Hydrocharis morsus ranae L. Qvamqvam nonnullis locis majore freqventia aut copia pro- venit, plerumqve tamen rara et sterilis est, sed in parte maxime occidentali usqve ad 65° 40’ ad septentrionem versus progreditur. Kalm; Fenn. austr. oce.: Fries; per maximam certe partem terrae nostrae obvia, ultra Uleaborg versus boream procedens: W. Nyl. Distr; Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 678; Fenn. hab. etiam med.: Nym. Suppl. p. 285. 33 516 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Al. (p): Bergstr.; (plur. loc.) Finstrom, Hammarland: Bergstr. Beskr.; Finstr6m Emkarby florens: R. Sievers, Berattelse ofver en naturhistorisk resa pa Aland och i alandska skargarden somma- ren 1872; Sund in stagno Tjurnas cop.: Bergroth; Arrh. & K. non viderunt. — Ab. Pargas in fossa ad Lenholm, Kimito Vestanfjard in fossa ad Illo: O. M. Reuter; inter Nystad et Mennas: Hollm.; Letala: Strémb.; Uskela [Juvankoski]: Nikl.!; r [Karislojo] prope ripam orientalem stagni parvi inter Pellonkyla et Tallnas: Sel.; rr Karislojo Langvik (R. Boldt): Ch. E. Boldt; Lojo Saarijarvi: H. Lindberg!; Vihti Vanhala prope Kirveskallio: Tikkanen & Hult herb. — Nyl. Sjundea Myrans (Nerv.!): His; Esbo Bodom cop.: Kihlm.; ad Vanda in rivulo qvodam Gardby [vide seqv.] (af Teng- strém): W. Nyl; in rivo Tali copiose et Karbéle (nec Gardby?): W. Nyl. p. 70; Thusby in sinu prope templum, Karttola ad ripam, in plur. rivis ex. gr. Sarsalo ete.: Astr. & H.; Thusby tantum a. 1882 florens: E. Hjelt comm.; Borga! ad Mickelsbole, in amne Illby, ad Veckjairvi in Heinajarvi, in Askola ad Stiggsbéle: Sel. Ofvers., cfr Sel. O. Nyl; r in Strémfors, Lapptriask et Anjala!: Sel. O. Nyl; prope oppidum Lovisa: Seel. O. Nyl. add. et Arrh.; Morskom florens: Szel. ann.; Perno (G. Meinander): Hjelt herb. — Ka. ,,Ryttajarvi* {nonne Rattijarvi] ad canalem Saima florens et flor. masc. et fem: H. Simelius!; Viborg Lietjarvi ad canalem Saima flor. masc.: Sel. ann.; p—st fq in vicinitate lacus Vuoksi, S:t Andreae Virkinniemi (J. Mansikka), Kaukola Kaukolanjarvi et Mertsalmenlampi [= ubiqve cum Stratioti] et insuper in S:t An- dreae Keskisenkylaé in rivo a stagno Hanhilampi fluente, Raisala cop. in sinubus lac. Vuoksi imprimis ad Ivaskansaari, ster. tan- tum visa: Lindén, spec. e Kaukola Kaukolanjarvi! — Ik. (fq): Malmb., spec. e Nykyrka!; Muola Ayrapaajirvi fl. masc. et fem.: Sel. ann.: Rautu flor. masc. et fem.: J. V. Johnsson in Seel. herb.; in H. M. F. spec. ceterum adsunt e Koivisto!, ex amne par. Sak- kola et Pyhajarvi distinguente (florens)!, Kakisalmi! [et Schuvalovo (florens)!; cum Stratioti sed freqventior: Meinsh. p. 347]. Sat. Sastmola: Malmgr.!; Euraaminne in amne Lappo: KI. Wahlman!; Huittinen: Lydén; rr Karkku Makipaa in paludoso, sed numqvam florens et nunc, ut crediderim, intermortua: Hjelt!; Kyré: Asp; Teisko: K. G. J. Idman in herb. lyc. n. — Ta. Mes- sukyla: Kek.; Palkane prope Laitikkala (Zidback) et in stagno parvo Hydrocharis morsus ranae. 517 prope Kollola: Leop.; Pilkaine Nari: Leop. ann.; Pilkine Tykdéla florens: Zidb.; [Saiksmiki] ster. (fq), florens! r Haga: Tikk.; |Ta- vastehus] r in amne Maskila: Asp. & Th. Vanaja (!) ,,kronoqvar- nen“: O. Collin!; Vanaja in amne Kuttis: Kek.; Vanaja Harviala Leop. ann.; Hauho: Herk. rr in stagno prope praediolum Vahte- risto inter Urajirvi (!) et Keltaniemi: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma prope templum (Renqvist): Unon.; r Luhanka ad Vanhoinen et praediolum Hakala!: Wainio Tav. or. — Sa. in Savonia («st fq»): E. Nyl. & Chyd., sed spec. aut locus specialis ex hac prov. non adest. — Kl. p: Fl. Kar; Hiitola in stagno prope ostium fluvil Hiitolanjoki in Veijolanjirvi et in Veijolanjarvi [= ubiqve cum Stratioti|: Lindén; Parikkala Latvajarvi: T. Hannikainen!; Uuku- niemi Pistovaara: Nikl!; Valamo flor. masc. et fem.: Selan!, cfr Medd. IX p. 140; p in Impilaks!: Backm.; Impilaks cop. in sinu ejusdem nominis: Hjelt, cfr Hjelt Ant. p. 60. — Kol. p: Elfv., spec. e Sermaks! Oa. r Mustasaari Smedsby [florens!] ad viam ad Qveflaks, Qveflaks Norrminne (K. Hedman): Laur.; Vasa (!) Molntrasket et Smedsby: Alc. — Tb. rr Pihtipudas prope deversorium Aho! [= cum Lemna polyrrhiza|: Broth, Rautalampi: EK. Nylander! — Sb. Leppiivirta («fq»): Enw.!; r: Mela, spec. in herb. e Kuopio; Kuo- pio Vehmasalmi: Buddén; Nilsia Piekelenmaki cop. in stagno Kuankolampi: Knabe in litt. ad Seelan; lisalmi r Keli!, limaki: M. & J. Sahlb. — Kb. Liperi Putainjoki: Hallstr6m! — Kon. st r ad Suunu et Suoju mihi obvia, Lehtiniemi! et Dianova-gora! (Simming!), Unitsa (Kullhem!), per totam peninsulam Saoneshje pluribus locis vidi: Norrl. On., spec. florens e Velikaja-guba!; ‘Tiu- die: Kihlm., vide etiam Giinth. p. 51. Om. Teerijarvi: Hellstr:! Ob. in rivo Juurus ad Uloam: W. Nyl. Till. p. 304; Ulea Humppujirvi parcior, unicum tantum spec. cum fl. masc. (Wenn- berg): Zidb. litt. Haukipudas (P. G. Hallfors): Zidb.; Kiiminki Uk- kola! et Simo Ruikkala!: Brenner, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128 et Hartm. XII p. 60. Utom de ofvan omniimda blommande exemplaren frin Ka., Ik., Ta., Oa. och Kon. finnas i H. M. F. iifven blommande exemplar fran Nyl. Borga Kuggen!, K1. Impilaks! och Oa. Vasa! Med anledning af att Szlan férevisade honblommor fran Valamo (K 1.) och 518 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. paipekade deras siillsynthet i Finland, anférde S. O. Lindberg iakttagelser, pai grund af hvilka han ansig att arten i sjelfva verket iir monoik, ehuru den an- tagits vara dioik: Medd. IX p. 140. Kihlm. framhaller emellertid att Lindbergs observationer torde béra anses hiinféra sig till ett undantagsfall och att de ej bestyrkas af andras erfarenhet. Stratiotes aloides L. In Karelia orientali satis freqventer imvenirr indicatur, ceterum rarissima est, sed a provincits australibus usgve ad 67° 40' in Lapponia australi legitur. Qvantum scimus, planta nist femina non adest: Herb. Mus. Fenn. II p. 128. Ad fluvium Kemensem in fossa sub aqva nascentem semel legi: Fl. Lapp. N:o 222 p. 180; ad fluvium Kemensem legit Lin- naeus, in par. vicina Ii copiose adest: Spic. I p. 30 et 31; Fenn. (austr. oce.): Fries; Fenn. (mer.): Nym. Consp. p. 678; Fenn. muita scil. exc. bor. plur. nec non mer.-occ. et max. mer.: Nym. Suppl. p. 285. Ka. st r in vicinitate lacus Vuoksi S:t Andreae Virkinniemi (J. Mansikka), Kaukola Kaukolanjarvi!, Mertsalmenlampi copiose florens provenit: Lindén. — Ik. Kikisalmi [Kexholm] (Tengstr.): Chyd., cfr Malmb.; Muola ad Kyyr6la cop., Sakkola (Nikl.!): Malmb.; [st fq per totam Ingriam: Meinsh. p. 347]. Ta. Kangasala in lacu prope templum (A. G. Dahl): Arrh.; in stagno Tyk6éla in par. Palkane et Tyrvanté et cop. ad pag. Salmentaka illius par., plerumqve ster. tantum, ad Salmentaka flor., sed non qvoqve anno: Zidb., spec. florentem e Salmentaka leg. O. Collin!, cfr Medd. XIII p. 256; Saiksmaki Jutikkala: Hi- singer!; r Hattula ad pagum Ihalempi (A. Sandberg): Asp. & Th., vide etiam Malmgr. et infra. — Kl. Hiitola in stagno prope lo- cum, ubi fluvius Hiitolanjoki in Veijolanjarvi influit, florens et in Veijolanjairvi ster.: Lindén; Valamo (Johnsson): Hollm., cfr etiam sub Ik. — Kol. plur. locis in reg. arenaria: Elfv., spec. florens e Sermaks! Sb. r: Mela, spec. in herb. e Kuopio Hirvilaks Py6reinen, ex Hirvilaks etiam adn. Buddén; Maaninka: L. M. Runeberg!; Kiu- ruvesi in lacu Kaislanen florens: Lundstrom & Palmén! — Kb. r Liperi in amne, qvi praeter deversorium Ylamylly fluit in aqva Stratiotes aloides. 519 tranqvilla fere crescens: Eur. & H.! — Kon. in Kendjarvi ad Onegam: Fl. Kar. st fq sub aqva minus alta, fundo mollissimo plurib. locis cop., ut in P&élarvi!, Mundjarvi! etc. In Saoneshje fq per partem bor., Velikaja, in Reg. occ. haud observata: Norrl. On., spec. florens e Mundjarvi!, vide etiam Giinth. p. 51. Ob. Kemi prope templum: Brenn. Ber. 1864!, vide ceterum supra. — Kuus. Kuusamonjirvi: F. Silén!, cfr Wainio Kasy. Lk. rr et sterilis, Kittila in confluente fluviorum Ounasjoki et Aakenusjoki in aqva fere tranqvilla, circa 40 spec. visa: Hjelt | & HJ, cfr l. ce. p. 76 et 93 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 128; Kittila in lacu Hautajirvi, unde fluit amnis Jeesid, ubi floret et ad pabu- lum adhibetur, ut etiam in lacu parvo Pakatti circ. 1 km meri- diem versus a templo par. Kittilaé orientem versus a fluvio Ounas- joki: Finl. 1887 N:o 202; e lacu Pakattijarvi leg. S. Nordling! O. Hjelt Férsék hiinfor ,Yucca palustris septentrionalium vid. Aizoon“ hos Till. till denna art; d& denna likvil icke dr kand fran Abo trakten, vigar jag ej fullt fdrlita mig p& bestimningen. — Sat. Kyré: Asp; upptages iifven sisom r af Gadd Sat. p. 49; uppg. erfordrar dock bekriiftelse. — Ta. Hauho: Herk.; uppg. tir ganska sannolik, men behidfver bekriiftas. — Kl. K.: Herb. Mus. Fenn. p. 18 afser troligen Kikisalmi; detta exemplar finnes dock ej vi- dare i hufvudsamlingen. Ale. uppgifver ,troligen aro hos oss liks. i Sverige, endast hanstand pa- triiffade“; bir heta endast honstand, se Medd. XIII p. 256, jfr f. 6. en upp- sats af P. Ascherson (Sitzungsbericht d. Bot. Ver. d. Prov. Brandenburg 1875 p- 80—85 enl. ref. i L. Just Bot. Jahresbericht 1875 p. 624). Utom de i det ofvanstiende omniimda blommande exemplaren fran Ka., Ta., Kol., Sb. och Kon. har ifven Niklanders exemplar frin Sakkola! blommor, liksom ett exem- plar frin Tavastland taget af [O.] Blafield! [trol. fran Siiksmiki Jutikkala]. Elodea canadensis (L. C. Rich.) Mich. Planterad viren 1884 i mindre dammen i Kajsaniemi i Helsingfors trifves den viil (se Prot. 4, X, 1884 i Medd. XIII p. 198) och har spridt sig i hig grad (: Medd. XV p. 181), hvarjemte saviil der som i botaniska triidgirden un- der September och Oktober 1886 iakttagits ymnigt nog honblommor: Medd. XV p- 184, ex. af H. Lindberg! Likaledes blommade den rikligt 1887 och 1593: Sel. ann. och Kihlm. Ar 1890 omniimnes att den ypikallat betydande utgifter fSr dammarnes rengdring“: N. Pr. 1890 N:o 318 Aftonnummer. Se tifven Hartm. XII p. 61 under namn af Helodea canadensis iifvensom ang. allmiinna utbred- ningen t. ex. Nym. Consp. p. 678 och Nym. Suppl. p. 285 under namn af Ana- charis Alsinastrum Bab. 520 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Najadaceae. Najas marina L. In maribus Fenniae australis raro imvenitur; ad septen- trionem versus usqve ad 65° 15’ occurrit. Ad Alandiam a D. Haartman: FI. Suec. p. 545; Kalm; Spic. I p. 30, vide sub Nyl; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. mer.-occ.: Nym. Consp. p. 685; Fenn. etiam in bor. [rectius med.]| occ. (Ostrobott. mer.): Nym. Suppl. p. 289. Al. enum. a Radl. p. 235, cfr Bergstr. Eckero (!) Storby: Hult ann. et herb.; Sund Finby: Arrh. & K! — Ab. r: Zett. & Br., spec. e Reso Ekstensholm!; in taeniis Inid et T6fsala: Leche p. 21; Nystad Birkholm: Hollm.; Pargas Pita: Elfving & Hjelt!; Pargas st r ,,Fladan‘“‘ prope Lofsdal, Kyrksundet ad templum: Arrh. Ann.; [Bromarf] st cop. in sinu vadoso prope Refbacka: Sand., spec. e Bromarf Karrbdéle!; [Pojo] in sinu limoso ad Dann- skog tantum legi: A. Nyl., cfr Rupr. Diatr. p. 24. — Nyl. cop. prope Ekenis inter Gasén, Ramsholm et terram continentem: bro- therus!; r in freto Horssund! prope Fagervik cop. et in sinu ad deversorium Dal in par. Inga: His., cfr |. ¢. p. 4; Inga Bard: Sel. ann.; in sinu limoso ad Kyrkslatt Danskarby cum Chara tomen- tosa: Spic. I p. 30, cfr W. Nyl. et Rupr. Diatr. p. 24; Esbo parce in sinu ad Finna: Kihlm. ann; Helsingfors: W. Nylander!; Hel- singe in sinu Hoplaks (Tikkanen): Obrnb.; r in taeniis par. Borga in ,,Fladan‘‘ [ad Korsniis]!, Perno! in sinubus maris ad Harka- paa et Roédsund, Pyttis in sinu ad Hinkabodhle!: Seel. O. Nyl., efr l. ec. p. 23; Borga Skafvarbéle cop. et Emsalé, Sibbo Loparo: Sel. ann.; Borga Tirmo—Vestervik: Strémborg!; Strémfors Bullers et Perno Sarklaks: C. J. Arrh. Oa. r Qvarken Vargusfjairden |in Replot] (Simming!): Malmgr., cfr 1. c. p. 6 et Herb. Mus. Fenn. Il p. 128; in eodem loco: Laur. Var. muricata Hartm. ,Ingi Stor-Ramsjé in sinu inter Fiskars et Sdder et in freto Horssund“: His.!, jfr t. ex. Herb. Mus. Fenn. p. 18 och Suomen Kasvio p. 195 ete. Emellertid niimner Kihlm. ,Ingen .V. marina fortjent af namnet muricata finnes i H. M. F.; utgar derfére“. Senare uppgifves visser- ligen att denna varietet férekommer {i Bromarf vid Refbacka] med hufvudfor- men: Sand., men nagot exemplar finnes tills vidare icke i samlingen. Najas minor. 521 Najas minor Al. In Fennia australi rarissime, sed interdum copiose provenit. Fenn. mer.: Nym. Suppl. p. 289. Nyl. cop. prope oppidum Borga in aqva vix 0,6 m {,,en aln‘‘] alta, tranqvilla in sinu s. d. ,,Maren‘‘ amnis borgaensis in- fra Borgbacken: See]. O. Nyl., ubi descriptio, quum primum in Fennia et Scandinavia sensu latiore lecta, cfr l. c. p. 25 et Herb. Mus. Fenn. p. 18 not. — Ka. Viborg Monrepos: Selan!, cfr Hartm. ~ XII p. 62 et vide infra. Ta. rr [Hollola] Vesijarvi! in sinu prope Lehmoniemi in aqva 0,3—0,6 m alta cop. Norrl. s. 6. Tav., cfr lc. p. 113. — Sa. {Rantasalmi}] Ruuanvesi: E. Nylander & A. H. Chydenius!, cfr Hartm. XII p. 62. Selan omnimner Medd. I p. 108 att formen fran Borga-& och Vesijirvi {[liksom den fran Sa.] hor till N. fragilis var. tenuwissima Al. Br., men att den vid Monrepos emellan parken och holmen med Nikolaiska familjegrafven funna formen skiljer sig fran denna genom ligre vixt (3-19 cm) samt fastare byggnad. — Uppg. om JN. flexilis frin Kon. hitférdes af misstag i Herb. Mus. Fenn. II p. 32, hvilket riittas 1. ec p. 128; likas’i Hartm. XII p. 62, hvilket iin- dras bland riittelserna. Najas flexilis (Willd) Rostk. In Fennia australi usqve ad 62° 15’ rarissime et parcis- sime invenitur. Fennia meridionalis, gubernium Olonets: Trautv. Incr. p. 742: Fenn. mer. (Tavastland): Nym. Consp. p. 685; Fenn. mer.-or, (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 289, ut antecedentes nomine Caw- linia flexilis. Ta. Hollola Vesijirvi in sinu ad Lehmonniemi: [= parce cum JN. fragile|: Norrl. s. 6. Tav.!, cfr lc. p. 113. Kon. rr Saoneshje in ripa argillosa lapidosa ad Velikaja- guba: Norrl. On.!, cfr Not. XIII p. 480; forma recedens: Herb. Mus. Fenn. II p. 128; Velikaja-guba: Giinth. p. 52. or Iw NO Acta Societatis-pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Potamogeton — natans L. In tota fere Fennia satis freqventer (—freqventer) obvius; in Fennia maxime septentrionali et Lapponia rarescit, sed ad 69° fere procedere videtur. Kalm; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Europa tota.. .: Nym. Consp. p. 68), vide etiam Led. IV p. 23. Al. st fq: Bergstr. — Ab. st fq: Zett. & Br; p: Arrh. Ann; fq: Sand., A. Nyl, Ch. E. Boldt, Sel. et Printz. — Nyl. st fq: His.; Esbo fq: Kihlm. ann; p fg: W. Nyl; fq: Sel. O. Nyl; [Hog- land] in lacu ad radicem montis Haukkavuori: Schrenk p. 157 [idem locus ac seqvens]; Liivalahenjirvi: Brenn. — Ka. (p): Blom; (fqq): Lindén. — Ik. st fq: Malmb.; [in tota Ingria plus minusve fq in aqvis stagnantibus, in lacubus et stagnis: Meinsh. p. 365]. Sat. fq: Malmgr.; st fq: Hjelt. -- Ta. st fq: Leop., Norrl. 6. Tav. et Wainio Tav. or. fq: Asp. & Th. et Bonsd. — Sa. t fq: Hult. — Kl. st fq: Fl. Kar. et Hjelt; fq: Backm. — Kol. t fq: Elfv. Oa. fg: Malmgr.; st fq: Laur. — Tb. p: Broth; fq: Norrl. n. v. Tav. p. 430. — Sb. fq: Enw., Mela et M. & J. Sahlb. — Kb. fq: Brand. et Eur. & H; st fq: Wainio Kasv. — Kon. fq: Norrl. On. Om. fg: Hellstr. — Ok. in plagis magis australibus st fq: Wainio Kasv.: [Kajana] (fq): Must.; Utajarvi Myllyranta: Brenn. Reseb. p. 73. — Ky. in plagis magis australibus st fq: Wai- nio Kasv. Ob. st fg: Jul. p. 275 {et O. R. Fries p. 166]; st r Ylitornio in lacu Pessanlompolo et ad Turtola in fluvio Paamajoki, Rova- niemi ad Alajiiska, in superiore lacu Sinettajarvi et in fluvio Man- tyjoki: Hjelt & H. — Kuus. st r: Wainio Kasv.; Kitkajarvi: Ny- berg! — Kk. usqve ad Paajarvi plur. loc.: Wainio Kasv.; Sono- strow: Mela PI. . Lk. st r Muonioniska in fluvio Akasjoki, Kittila prope pa- gum ejusdem nominis et fortasse ad Alakyla?, Kolari in lacu Ylisieppijarvi!: Hjelt & H.; in aqva tranquilla fluviorum Jeesid, Kelujoki et Sattasjoki p, etiam in Kitinen at parcius, in stagnis Mm mM M Potamogeton natans. 523 qvoqve Kortelampi et Lusikkalampi haud rarior: Blom Bidr., cfr Wainio Not., spec. e Kelujoki ad Onnela!; ad lacum et flumen Kemi: Fellm. Lapp.; Kemijarvi in Pyhajoki (r), Sodankyla in flu- mine Luirojoki, ad Hietasuanto in flumine Kitinen et in stagno ad pag. Sodankylai: Wainio Not.; in vicinitate templi par. Kemi- jarvi et prope deversorium Oinas, sed non magis ad septentrio- nem versus: Hult Ant.; [Wahlenb. p. 51 non e Lapp. fenn. comm. | — Li. Inari: E. Nylander & M. Gadd!, cfr N. I. Fellm. p. 65, ubi scribitur ,,Enara‘‘; Kihlm, Ant. non comm. Lapp. ross. vide infra. Till. Icon. 8 féres till denna, men ir hégst dalig och kan ej anses fullt siker. — Lapp. ross. ,ad lacum Nuottejaur“: Fellm. Ind., jfr Led. IV p. 23, N. I. Feilm. p. XXIX och XL. Da Enwald & Hollmén i Nuotjavr, sasom namnet numera torde béra skrifyas, icke funnit P. natans, men deremot den, da J. Fellmans arbete skrefs, ej atskilda P. *sparganifolius, torde uppgiften med all sannolikhet Atminstone till stérre delen afse sistniimda vixt. Tilliggas bir niimligen att N. I. Fellm. ej sett exemplar, hvarjemte Beket. p. 595 anfér uppg. i Fellm. Ind. med fragetecken. I Mela Pl. uppgifves P. natans endast frin Kk. *Potamogeton sparganifolius Lest. In. nonnullis plagis praecipue mediis Lapponiae occidentalis satis freqventer et saepe copiose invenitur, subito autem rarescit et in Fennia maxime septentrionali et Lapponia orientali raro— rarissime tantum occurrere videtur; ad meridiem versus usqve ad circ. 66° 380’ obvius. Spic. vide sub Lk.; Fenn. et Lapp. bor. or.: Fries; Lappon. Finm.: Nym. Consp. p. 681; Fenn. (Ostrob. bor.): Nym. Suppl. p. 286. Ob. Rovaniemi inter templum et Sinetta: Brenn. Ber. 1864! et Nyberg!, cfr Hjelt & H. Lk. rr Kolari in Naamijoki 5 km infra lacum Sieppijarvi in aqva profunda, lente fluente: Hjelt & H.!; Kittila in amne Jeesi6: C. E. Soldan!, cfr Hjelt & H.; Sodankyli in vicinitate templi in aqva tranquilla (vel rapidiore) fluviorum (st fq) interdum copiose: Blom Bidr., spec. ex Jeesié ad Emaus!; alterum spec. e Kemi!; in fluvio Kuolajoki cum P. graminei formis: Spic. I p. 11; Kuola- jarvi in Sallajoki et abundanter in Tennidjoki, Kemijarvi in Pyha- 524 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. joki fq et abundanter, Sodankyla in Arajoki et Riestojoki, in flu- mine Kitinen ad Kairala et abundanter fqqve ad Hietasuando et pag. Sodankyla, obvius etiam in stagno ad Kaaretkoski: Wai- nio Not.; st fq in amnibus fontinalibus fluvii Luirojoki esse vide- tur: Hult Ant. — Li. in flum. Kaamasjoki (!) plur. loc. copiose, verisimiliter in aqva placida totius hujus fluminis haud infreqvens, etiam in lac. Syysjarvi!, Vastusjarvi!, Muddusjarvi: Kihlm. Ant.; Inari: E. Nylander & M. Gadd! nomine P. rufescens var. minor. — [L. ent. inter Kuttainen et Maunu 32 km. [,,trium miliariorum‘] spatio distantia () multisqve locis: L. L. Lest. p. 294, ubi p. 241 et 242 describitur; spec. in H. N. f. XIV N:o 75 in Lapponia tornense lectum est; Lapp. tornens. fluv. (Fries in litt.): Led. IV p. 25; reg. subalp. et silv. r... Kaaresu’anto!: Leest.; plur. loc. in Lapp. Torn.: Backm. & H. p. 47, cfr etiam Hartm. p. 432 et vide infra. ] Lim. et Lt. cop. ad templum ad ostium fluminis Nuot- jok, ut etiam gqvamgvam parcior in hoc flumine: Enw. ann. — Im. in fluvio Voronje prope lac. Eltschejavr: Kihlm. Lk. och L. ent. ,Supra et infra templum Kaaresuandense multis locis in fluvio Muonio fq lecta“: L. L. Lest. p. 241 not; ,in fluviis Lapponiae prae- cipue borealis v, c. in Muonionjoki [,,Mounioelf“] multis locis fq“: Fries p. 214; da ingen senare botanist sett arten med sa stor freqvens i denna elf och siirskildt Norrlin ej omnimner denstmma, oaktadt han sysselsatte sig med in- samling af vattenviixter (se Norrl. Lappm. p. 268), maste uppgiften anses nagot tvifvelaktig. — Tilliggas mA att i Lk. Kolari var P. sparganifolius i full blom den 28 Augusti; se f. 6. om dess blomning t. ex. Lest. p. 42 o. 43. Denna viixt anses af flere firf. vara foga skild fran P. natans; sa kal- lar Almqvist densamma ,en mycket egendomlig, men knappt konstant skild ark- tisk ras“: Hartm. XII p. 44, se iifven F. Nyl. i Spie. 1. ec. Numera anser Alm- qvist den dock s&som ,,hybrid af P. naians, siikerligen med den egendomliga nordliga ras (eller troligen riittare subspecies) af P. gramineus, som Fries kallat graminifolius*: Bot. Not. 1891 p. 129. Potamogeton polygonifolius Pourr. In Alandia rarissime provenit. Fenn. mer.-occ. (Alandia a Szlan detect. [lege: distinct.] 1865): Nym. Suppl. p. 286, [spec. jam 1858 leg. O. Hoffstrém & P. Fr. Molander, vide Hjelt Kann. p. 127]. Al. |Finstrém (!)] Bergé: O. Hofistrom & P. Fr. Molander! Potamogeton polygonifolius. 525 et Selan 1877!, cfr Hartm. XII p. 45; Geta Bonds: E. Erikson!; Geta Bolstaholm 1886: E. Reuter. Potamogeton rufescens Schrad. In tota fere Fennia et Lapponia invenitur et in maxima qvidem parte passim aut satis freqventer provenit, sed in parte austro-occidentali et praecipue in maxime septentrionali rarescit. In lacubus, aqvis stagnantibus et fluentibus etiam Lapponiae ultimae ad Kolam, ubi eximie angustatur et y minor Hn eva- dit: Spic. I p. 12, vide infra; maxima pars Fenn. et Lapp.: Fries; Seand.: Nym. Consp. p. 681. Al. (st r): Bergstr.; r Finstroém: Bergstr. Beskr Geta Finvik: Hult ann.; Sund Finby: Brenner!; Sund prope templum: Arrh. & K. — Ab. Merimasku: P. A. Karsten!, cfr Zett. & Br.; Hirvensalo prope urbem: Elfving! et Al. Tigerstedt!; prope Kathrinedal: Hollm.; Kakskerta Myllykyla: Sel. ann; Pargas p? in fodinis calcariis ins. Alén: Arrh. Ann.; Uskela: Nikl.!; [Bromarf] Vattlax: Sand.; p ex. gr. ,,Aminne 4“: A! Nyl; p: Sel; Vihti («fq»): Printz. — Nyl. Inga ad Fagervik! et ad Grundsjé: His.; Esbo Skalorn: Kihlm. ann.; Thusby: Astr. & H.; p: W. Nyl. et Sel. O. Nyl.; Mantsalaé in amne Haara: Sel. ann. et herb. — Ka. («): Bergstr., vide infra; [Sund] cop. in ostio rivuli in stagno ad praedium Trask nonnulla km a pago Mangsteckta: [Lin- dén! in} Prim. p. 72, cfr Seelan in (Diar. 2, X, 1886) Medd. XV p. 181. — Nyl. Nurmijarvi in lacu ejusdem nominis cop.: K. E. Stenroos! Kon. Tiudie: Norrlin! ex Selan in Medd. XV p. 181, cfr etiam de hoc et Al. Hartm. XII p. 49 nomine P.: graminea X perfoliata. Jemte var. salicifolius Fr. och heterophyllus Fr. Nov. p. 34 ,in amnibus et lacubus Fenniae australis ex. gr. in amne Helsinge utraqve varietas“: Spic. I p. 12, jfr W. Nyl., Rupr. Diatr. p. 23, Led. IV p. 26 och Alc.; méjligen afses nigon form af P. gramineus. — Al. Da Bergstr. upptager arten fran ,Bm.“, d. y. s. trakten kring Skarpans, Kastelholm och Sunds prestgird [se I. ec. p. 10], miste hans uppgift anses riktig, om fin freqvensen iir vilseledande. Flerstiides: Bergstr. Beskr. tir deremot ej bestyrkt.—Nyl. se under Spic. — [Ik. Upprak- nas af Meinsh. p. 366 under namn af P. gramineus var. nitens; det synes mig dock osiikert om samma form afses som ofvan.] — Sat, Kyré: Asp; hégst osiikert. — Ta. rv [Asikkala] Vesijirvi (F. Silén): Norrl. s. 6. Tav., se 1. c. p- 113, Suomen Kasvio p. 184, Alc. m. fl; exemplaret, som iifven blifvit kalladt P. curvifolius Hartm., fores numera till P. gramineus. — Arten uppgafs af Selan 1880 s’som ny fér Finland, hvilket, om iifven artens forekomst frst da blef fullstiindigt utredd, ej kan anses alldeles riktigt, se under Al. Brenn. Flor. p. 191 upptager var. curvifolius Hartm.; sannolikt grundar sig denna uppg. endast pa ofvanniimda form fran Ta. (se ofvan). Potamogeton gramineus. 533 Potamogeton gramineus L. In Fennia australi et media varia freqventia, plerumqve tamen passim aut orientem versus freqventior et saepe ad var. heterophyllum accedens reperitur. Quum a *P. Wolfgangii adhuc non rite distinctus sit, distributio ad septentrionem versus parum certa videtur. Kalm; maxima pars Fenniae et Lapponiae: Fries; Scand.... - Fenn.: Nym. Consp. p. 682; Fenn. exe. Lapp. plur. etc: Nym. Suppl. p. 287, vide etiam Led. IV p. 26. Al. (p): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr. — Ab. [Pojo] (fq): A. Nyl; p: Sel.; in et circa lacum Lojo st fq: Rob. & Ch. E. Boldt; Vihti (fq): Printz, cfr W. Nyl. p. 205. — Nyl. Thusby: Astr. & H.; p: Sel. O. Nyl. — Ka. st r: Blom; r Jaaski Vuoksi! ad Ahola cop., in Jaaskjarvi: Lindén. — Ik. p: Malmb., spec. e Kikisalmi!, alia ad varietatem pertinent; {in tota Ingria plus minusve distri- butus, var. graminifolius in fluviis majoribus: Meinsh. p. 366]. Sat. Karkku ad praed. sacerdotis et Kulju ad insulam ma- gnam!: Hjelt; Kyré: Asp (forsitan incerta). — Ta. st fq: Leop.; p: Asp. & Th; st fq: Norrl. s. 6. Tav. et Wainio Tav. or; Bonsd. non. comm. — Sa. st r [Immala, Rasila, prope praed. sacerdotis par. Ruokolaks]: Hult; Rantasalmi Ruuanvesi: E. Nylander! — K1. (fq): Fl. Kar., spec. ex Hiitola! et Valamo!; in Ladoga: Lindén; st fq(—fq): Hjelt (var. etiam includens), spec. ex Impilaks Neu- laislampi! et Suistamo Soanlaks! — Kol. in fluminibus Svir et Jivina plur. loc.: Elfv. Oa. vide infra. — Tb. st r: Broth. — Sb. fq: Enw.! et Mela; p: M. & J. Sahlb. — Kb. Tohmajarvi: Hjelt!; (st fq): Wainio Kasyv. — Kon. fq: Norrl. On., vide etiam Giinth. p. 51. Om. non adn. — Ok. [Kajana] p: Must.+); fq in par. Puo- lanka: Brenn. Reseb. p. 72+); (st fq): Wainio Kasv.+); Paltamo in amne Kives: Brenner! — Kp. (st fq): Wainio Kasy. Ob. [ster. enum. sed incertus: O. R. Fries p. 166], vide cete- rum sub *P,. Wolfgang. — Kuus. («st fq»): Wainio Kasyv. '); Kuivajarvi: [Nyberg]! — Kk. vide infra. Li. ad effluvium fluminis Kaamasjoki in lac. Vastusjarvi: 1) Ad partem saltem certe ad *P. Wolfgangii spectat. 534 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Kihlm. Ant.!, cfr Hartm. XII p. 48, vide ceterum infra et sub *P. Wolfgangu. — [L. ent. vide sub *P. Wolfgangii.| Lapp. ross. Umba: Selin!, vide ceterum sub *P. Wolf- gangit. ‘ Nyl. ,Esbo, ut in excursione adnotavi, sed quum specimina inde non adsunt in collectione mea, hane speciem omisi“: W. Nyl. p. 53. — Oa. Pértom Svartliden: Strémb.; upptages ej af Laur., hvarfiére uppgiften rekommenderas till niirmare undersékning. — Kk. Arten upptages sisom st fq futan nagon inskriinkning|: Wainio Kasv. Siikert afser uppgiften, hvad de nordliga trak- terna af hela det ifragavarande omradet angar, till stor del *P. Wolfgangit, hyarfire P. gramineus ej upptages frin Kix. i Herb. Mus. Fenn. II p. 33. Tilliggas bdr emellertid att en form af P. gramineus upptages fran Ruanjirvi, Skoroduma och Kouta: Mela Pl., men huruvida samma form som ofvan hirmed afses synes mig osikert. — Li. Salmijarvi [C’olmejavre] vid Svanvik, Tanaelf vid Seida (Sommerfelt): Th. Fries p. 200, se ufven Th. Fries Resa p. 60; Paats- joki [Pasvig elf] och dess sjéar i manga former: Th. Fries 1864 p. 48; Jar- fjorden (Henschen): |. c. p. 49; ,in Var. merid. in Bagjajavre“: Norm. p. 304, jfr afven Blytt p. 1277 och Hartm. p. 433. Kihlmans exemplar fran Inari Toivo- niemi Vastusjirvi! torde visserligen tillhdra den typiska P. gramineus, men da de Gfriga uppgifterna méjligen tillhdra andra former, har jag ej velat upptaga dem i den egentliga texten. — Lapp. ross. ,p in aqvis“: Fellm. Ind. under namn af P. heterophyllus; ,in fluviis lacubusqve usqve ad oppidum Kola p*: N. I. Fellm., jfr 1. c. p. XXXVII och Beket. p. 596; da saviil N. I. Fellmans eget exemplar fran Ki. Susijiirvi och ett ex. af Nylander fran Kola tillhér P. Wolfgangii, synes det sannolikt att uppg. atminstone i hufvudsak afser denna. — Tuloma, Nuorti fq: Enw. ann.; antagligen afses P. Wolfgangii. — Tetrina, Pjalitsa: Mela Pl.; hvilken form uppg. giiller synes osakert. Utom var. heterophyllus upptages var. fluvialis ,hyppigst ... til Ostfin- marken“: M. Blytt p. 363. Ang&iende 6 stagnalis se under var. heterophyllus under Nyl. Vide ceterum sub var. heterophyllum et *P. Wolfgangia. Potamogeton gramineus var. heterophyllus Schreb. Cum forma typica provenit. Fenn. austr. occ.: Fries. Al. Saltvik in stagno Lafsbéle: Elfving!; Eckerd Storby ver- sus Karingsund: Arrh. & K.; Sottunga ,,kyrklandet‘ plur. loc., Ko- kar Langskiir et Karlby: Arrh.; Godby: Sel. ann; Jomala Ofverby et Lemland Slatholmen: Laurén!; Eckerd: Mela herb. — Ab. Par- gas Ersby et Piukala in calcariis: Arrh. Ann.; Karis in amne Svarta cop.: Sel. ann. et herb.; Vihti: W. Nyl. p. 205 et 212. — Potamogeton gramineus heterophyllus, 535 Nyl. Sjundea Myrans (Nerv.!): His. nomine 0 stagnalis Fr.; Thusby: Astr. & H; Borga Laha (N. A. Nordenskjéld), Str6mfors! Svenskby: Sel. O. Nyl. — Ka. st r—p Riisila Sirlaks, Kirvu Korsjarvi, Jaéask- jarvi!: Lindén. — Ik. Pyhajarvi Sortanlaks!: Malmb.; Sakkola: Nikl.!, [vide etiam Meinsh. p. 366]. Sat. p: Malmgr.; rr Karkku Kulju: Hjelt! — Ta. st r: Leop.; Saiksmaki ad Valkiakoski: Sel. ann.; p: Asp. & Th.; plur. loc.: Norrl. s. 6. Tav.; Sysma& Gamla Olkkola in lacu Nuoramois: Unon.!; p: Wainio Tav. or. spec. e Luhanka Tammijarvi! — Sa. Val-— kiala (p): Hult Fort.; Villmanstrand Ihalais: Simming!; Savitaipale Kuolimojarvi: Sel. ann. — Kl. p: FI. Kar; st r—p Kaukola Rami, Hiitolanjarvi: Lindén; Valamo: Sel. ann.; Parikkala Argusjarvi: M. & J. Sahlberg!; Palkjairvi Janisjarvi: Hjelt & Brotherus! — Kol. Nikola!, Sermaks!: Elfv. Oa. et Tb. nondum adnotatus, sed certe indagandus. — Sb. Savonkyla: Mela herb. — Kb. Kide: Brander!; Liperi r Viinijoki!, Rukkonivan puro: Eur. & H. nomine typi; parce: Wainio Kasv. — Kon. plur. loc. Norrl. On.; fl. ,,Suume‘: W. Nylander!; Suo- pohja: Kullhem!, vide etiam Giinth. p. 51. Om. nondum adn. — Ok. Kajana: Malmgren!; parce: Wai- nio Kasv.; p Kuhmo, Kianta (Wainio): Must. p. 55, forsitan con- firmationem desideret. — Kp. parce: Wainio Kasyv. Ob. Kuivaniemi Rantala: Hjelt!; vide ceterum infra. — Kuus. parce usqve ad Kuusamo: Wainio Kasv.; Niilojarvi: Nyberg!; Haa- taja: Brotherus & F. v. Wright! Lk. Vide infra. Lim. Umba: Selin!, vide ceterum infra et sub f. typica. Ob. ,p—st r eum typo“: Hjelt & H. — LE: ,p—st r cum typo“: Hjelt & H.: ,in aqva tranqvilla fluvyiorum stagnisqve st fq“: Blom Bidr. Dessa upp- gifter afse ej samma form som i sdédra Finland kallas var. heterophyllus, utan en form af *P. Wolfgangii, som kunde kallas subnatans Wahlenb., da den Gf- verensstiimmer med beskrifningen ,foliis superioribus latioribus attenuatis sessi- libus?) subnatantibus... 8 differt tantum foliis supremis latioribus et natantibus tamen aeqve teneris ac reliqva folia“: Wahlenb. p. 52. Tillaggas ma att iifven i Hult Ant. omnimnes det den af honom iakttagna formen hir och der har flytande blad och frin Lapp. ross. niimnes ,foliis superioribus saepissime petiolatis natantibus“: N. I. Fellm., se jifven under hufvudformen. Huruvida 1) Enligt min tanke dock oftare ,subsessilibus“. 536 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. uppg. Ob. Pudasjirvi Ellala: Brenn. Ber. 1870 afser den nyss omniimda formen eller den i sédra Finland férekommande, synes mig tvifvelaktigt, — Li. Paats- joki [Pasvig elf] och dess sjéar: Th. Fries 1864 p. 48, det synes mig osiikert hvilken form hiir egentligen afses. Denna form siirskiljes ej vidare: Hartm. XII p. 48, men deremot af fler- talet finska forf. Undantag gira med siikerhet endast Bergstr., Malmb., (Enw., Eur. & H.) och N. I. Fellm., hvartill dock miéjligen yttermera nagon kunde riknas. *Potamogeton Wolfgangii Kihlm. ‘) In Fennia septentrionali et austro-occidentali saltem parte Lapponiae freqventer et saepe copiose provenit. Quum autem ante annum 1887 non rite distinctus sit, distributio in aliis plagis mon est certa, sed usqve ad fines austro-orientales lectus est. Fenn. bor. Lapp. fenn. occ.: Nym. Suppl. p. 287. Kol. Mjatusova: Elfving! ”) Ok. Kajana: Malmgren! ?) Ob. Simo Simojoki supra Ruona: Brenner! 2), specimina etiam adsunt e multis locis magis ad septentrionem versus; Torniojoki prope oppidum Tornea, cum pl. locis: Sel. herb.; fq et saepe co- piose, praecipue in fluviis majoribus, sed etiam in minoribus: Hjelt & H., nomine P. gramineus f., [vide etiam O. R. Fries p. 166 2)]. — Kuus. Paanajiirvi: Wainio! 2) et Angstrém! nomine P. nigrescens. —- Kk. Tuttijairvi: Brenner!; Susijarvi: N. I. Fellman! ”) Lapp. fenn. fq et saepe cop.: Hjelt & H., vide sub Ob., multa spec. in H. M. F.; in locis rapidioribus fluviorum (p), etiam in aqva tranquilla at parcius occurrit: Blom Bidr. 2), vide etiam infra; in flu- viis per partem silvaticam et subsilvaticam totam vulgatius, unde etiam versus alpes longius adscendit qvam silva abietina.. .: Wahlenb. p. 522); in fluviis atqve lacubus vulgaris: Fellm. Lapp.?); Kemijarvi ad Luusua?, in Pyhajoki, Sodankyla fq (nisi in adnotatio- nibus pro parte cum P. gramineo commixtus, at e locis numerosis lectus), par. Inari fq in flumine livalojoki et Paatsjoki (nisi cum P. gramineo commixtus, lectus), fq etiam in Salmijarvi et in Paats- 1) ,P. gramineo plerumqyve robustior, foliis natantibus seris et elongatis, saepe tamen, in statu sterili, aegre distinguendus; fructus autem P. graminet muito minores operculo rotundato; apud P. Wolfgangit semper operculum evi- denter carinatum reperimus*: Kihlm. in Herb. Mus. Fenn. II p. 128. 2) Nomine P. gramineus. Potamogeton Wolfgangii. 537 joki usqve ad Kéngiis ibiqve lectus: Wainio Not. nomine P. n7- grescens; st fq in lacubus et amnibus: Hult Ant.*), vide infra; Inari Kaamasjoki: F. Silén!; Naytémé: E. Nylander & M. Gadd! nomine P. rufescens, vide ceterum sub P. gramineo. — |L. ent. reg. subalp. et silv. fq: Leest. '); fq in reg. subalp. et subsilv.: Norrl. Lappm. p. 268 *).] Lt. flumen Kola: F. Nylander! *) Eburu Kihlm. redan vid granskningen af mina exemplar frin Ob. och Lk. bekriiftade min férmodan att den i dessa provinser (liksom L. ent.) all- mint forekommande form, som gitt under namn af P. gramineus, e} iir identisk med den fran sédra Finland (se Hjeit & H. p. 144—145), offentliggjorde han sina iakttagelser fullstiindigt frst 5, II, 1887 och beniimde da ifragavarande form P. borealis (Lest.) Kihlm.; se hiirom de fullstiindiga referaten i Bot. Not. 1887 p- 84 och Medd. XV p. 195-196. Sedan emellertid Almqvist i Hartm. XII p. 46 not framballit att originalexemplaren af Lastadii P. gram. a boreale tillhira P. praelongus [angiende en tidigare bestiimning se Bot. Not. 1846 p. 166], fore- slog Kihlm. namnet *P. Wolfgangii, se Herb. Mus Fenn. II p. 128. Almgvist fiter anser formen for en ,skarpt utpriiglad, Sfverviigande nordlig ras var. gra- minifolia Fr.“ af P. gramineus: Hartm. XII p. 48. Att denna vore Linnés ur- sprungliga P. gramineus framhilles senare af samma forf.: Bot. Not. 1891 p- 129. ; Att Wahlenbergs, Fellmans, O. R. Fries’, Lestadii, Norrlins, Enwalds, Bloms och Hults uppgifter fran Lappland och nordligaste Finland under namn af P. gramincus Atminstone till stor del afse denna form, synes mig otvifvel- aktigt, men mahinda afses nu ifragavarande form tifven med nagra andra upp- gifter —- se under P. gramineus. Hiir ma endast framhallas att Hult tillagger om sistniimda art: ,D& afresan skedde fire dess blomningstid, fir det omdjligt att siga huruvida icke flere former eller arter sammanfattats under det anteck- nade namnet“. Potamogeton nigrescens Fr. Lapponia, Fenn. bor. or.: Nym. Consp. p. 681 sasom underart under Ys rufescens; Lapponia rossica, Fennia: Trautv. Incr. p. 749. Kuus. Oulanganjoki (M. & J. Sahlberg): Wainio Kasv. [citatet giilller P. rufescens|; Kuusamo (Angstrém): N. I. Fellm. p. XXIII och 63 not. —Lapp. fenn. Wainio Not. se under P. Wolfgangii. — [L. ent. bjérkreg. r Kaaresu’anto: Lest.; i barr-regionen i Muonio elf (namnet enl. Leest.): Norrl. Lappm. p. 268, se tifven Hartm. p. 432.) Lapp. ross. Se under P. rufescens var. minor. PA grund af ofvanstiende uppgifter har arten blifvit upptagen i Herb. 1) Nomine P. gramineus. 538 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Mus. Fenn. p. 15 frin [Lad.] Kar., Osterb. och ryska Lappm., i Suomen Kas- vio frin Savolaks [trol. tryckfel], norra Osterbotten och ryska Lappm. [,,S. P- Ly.“]: Suomen Kasvio p. 185, tifvensom i flere senare férteckningar Och kata- loger Sfver Finlands vixter (i Byteskat. III under namn af P. migrescens Fr. p. p-), si afven Ale. och Mela (sisom var. af P. rufescens) ete. Att allt hvad silunda beniimts innefattas under P. Wolfgangii framhalles af Kihlman i Prot- 5, IJ, 1887 (under namnet P. borealis) och Herb. Mus. Fenn. II p. 128, jfr afven Hartm. XII p. 48. Potamogeton salicifolius Wolfg. Norra el. dstra Finl.: Fries; Lapp., Fenn.: Nym. Consp. p. 681. Nyl. W. Nyl. citerar P. nitens var. salicifolius Fr. i Spic. I p. 12 under denna art, hvilket sikert dr oriktigt. Ob. Torned elf Kengis: Backm. & H. p. 47, jfr Hartm. p. 432. — Kuus. Paanajiirvi: Wainio Kasy., som iifven for Angstréms exemplar fran Kuusamo under namn af P. nigrescens hit; uppg. hiinfor sig enl. Wainio Not. till P. lu- cens, men Wainios exemplar fr numera af Kihlm. bestimadt till P. lucens var. Zizii. —[L. ent. i barr-regionen i Muonio elf: Norrl. Lappm. p. 268; Kaaresu’anto- flerst: Backm. & H. p. 47; var. lanceolatus Kaaresu’anto och Muonioniska: Hartm. p. 432.] Afven exemplar frin 0b. Rovaniemi och Li. Naytiimé hafva blifvit hit- férda eller egentligen till var. lanceolatus Lest. Reich., som pi denna grund upptagits i Byteskat. I 0, II, Desideratkat.. Brenn. Flor. p. 192 ete. Hufvud- formen upptogs fran L{appland]: Suomen Kasvio p. 185. Emellertid forsikrar Kihlman i (Prot. 5, II, 1887) Medd. XV p. 196 att P. salicifolius Wolfg. tren helt annan [sydlig, icke finsk] form och att hvad som hos oss blifyit sa kalladt tillhér [,,P. borealis* =] P. Wolfgangii, se under sistniimda art. Ang. uppg. fran Kuus. se ofvan. De Gfriga omniimda exemplaren foras iifven f. n. till P. Wolfgangii. Almqvist upptager deremot P. salicifolius o. 8 lanceolatus i Hartmans flora ed. 11 delvis sisom synonym till ,P. alpina X graminea var. gramini— folia* [= P. rufescens x Wolfgangii] och siiger att ,sfvidt man kan déma af pressade exemplar, synes den skild“ fran P. Wolfgangi [,P. graminee var. graminifolia“|: Hartm. XII p. 46. Tilliiggas m4 att ntimda hybrid i ifraga- varande senaste upplaga upptages frin norra Vesterbotten, Pajala, Kengis och Torne& Lappmark Kaaresu’anto [Karesuando]: 1. ¢., jfr Nym. Suppl. p. 287, och saledes otvifvelaktigt torde finnas afven hos oss. Uppg. frin Kaaresu’anto an- fores dock 1. c. med fragetecken. — Om samma viixt siiges ,,loca cetera. . - Fenn., e commutatione cum yar. minori P. rufescentis indicata sunt“: Nym. Suppl. p. 287. Potamogeton crispus. 539 Potamogeton crispus L. Tantum in Fennia maxime austro-occidentali raro pro- venit. Kalm; Fenn. austr. occ.: Fries; Fenn. non nisi in extima mer.-oce. (ins. Alandia) adest: Nym. Suppl. p. 287. Al. st r: Bergstr; Hammarland in stagno prope praedium sacerdotis: Tengstr.!; Jomala (!) Dalkarby (!) prope praedium sa- cerdotis: Bergstr. Beskr. et Arrb. & K.!; Geta Norstrisk unicum spec. mancum: Hult ann. Aland. Fenn.: Nym. Consp. p. 682; riittas af Nyman sjelf se ofvan. — Sat. Kyré: Asp; uppgiften kommer troligtvis icke att bekriftas. Potamogeton compressus L. Da namnet P. compressus af olika férf. fdres till tre olika arter (P. obtu- sifolius, P. mucronatus (= P. Friesii) och P. zosteraefolius), torde det vara skal att i ett sammanhang upptaga de hithérande uppgifterna. »ln stagnis et amnibus Nylandiae ex. gr. Helsingforsiae in amne cum P. nitente“: Spic. I p. 13, jfr W. Nyl. och Led. IV p. 29; stirsta delen af Finl.: Fries; Nym. Consp. och Suppl. se under P. zosteraefolius. — Al. st r: Bergstr.; st r Godby, Sund: Bergstr. Beskr. — Ik. och Kon. r Rautu, Kendjiirvi: FI. Kar., jfr om den férra Malmb. och Fort. 1852 p. 47. Af dessa uppg. torde Bergstrands antagligen afse P. obtusifolius, hvilken art ej upptages af Bergstr., ehuru den otvifvelaktigt finnes pA Aland; en méj- lighet vore dock att den skulle afse P. Friesii. Exemplaret frin Rautu hir till P. zosteraefolius. W. Nylanders ex. med pateckning ,, Kar. ross.“, hvilket siikert tir fran Kendjarvi, troligtvis till P. Friesii, jfr iifven Herb. Mus. Fenn, p. 15 not. Hvad uppg. i Spic. afser ar osiikert. Fries’ uppg. torde ater lampligen kunna fdras till P. zosteraefolius, jfr Brenn. Flor. p. 191. Potamogeton zosteraefolius Schum. In Fennia rarissime sed a provinciis australibus wsqve ad 66° ad septentrionem versus lectus est. Maxima pars Fenniae: Fries; Fenn. mer.-or.: Nym. Consp. p. 683; Fenn. exc. Lapp. et bor. plur., ceterum praecipue in mer. or.: Nym. Suppl. p. 287, omnes nomine P. compressus L. Al. vide infra. — Ab. Vihti r Oravalalammi: Printz, cfr 540 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Hartm. XIf p. 52. — Ik. Rautu: W. Nylander! nomine P. com- pressus L. et J. V. Johnsson! Sat. Tyrvaa Vankimusjarvi a. 1871 cop. nunc multo minore copia: Hjelt!, cfr Hartm. XII p. 52. — K1. Impilaks in sinu [intimo] r: Hjelt Ant. p. 68, cfr 1. c p. 60! — Kol. ad Sermaks legi: Elfv.! Sb. Kuopio Savonkyla [Lyhyt]: Malmberg!, cfr Not. XIII p. 481. — Kb. Liperi Vainolampi: Europzeus! — Kon. ,,in lacub. plur., ut in Mundjarvi!, Palarvi, Perttijarvi (!), ad Tiudie, sub aqva alta, fundo molli, copiose vidi, verisimiliter in omnibus lacu- bus majoribus occurrit. In Saoneshje ad Schungu (!) fq et co- piose“: Norrl. On., cfr 1. c p. 98. Kuus. Vaimolampi: Nyberg!, cfr Wainio Kasv. nomine P. zosteraceus, Herb. Mus. Fenn. II p. 128 et Hartm. XII p. 52. Al. p ,B. C.“ [d. v. s. dstra delen af fasta Aland ifvensom skiirgarden]: Bergstr.; flerstiides: Bergstr. Beskr.; da Arrh. & K. ej sago arten och nagot exemplar icke finnes i samlingen, fir det mdjligt att nagot misstag fireligger. — Sat. Tyrvaéa Vankimojiirvi, Karkku: Ale. ehuru Vankimusjarvi eller kanske hellre enligt uttalet Vangimusjiirvi-sjé fir beliigen helt niira Karkku sockens griins, ligger den dock utom denna socken; da arten endast fir funnen pa detta Stille, tir uppg., som troligen grundar sig pd nigon mindre noggrann etikett, vilseledande. Potamogeton Friesii Rupr. *) Tantum ex Alandia et Karelia orientali vertus est. Aland. Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 683; Fennia... Gubernia Olonets: Trautv. Incr. p. 745. Al. Geta Finvik et Norstrask: Hult ann., vide infra. KKon. r in lacu Kendjarvi (W. Nylander sec. Fl. Kar. p. 156 *) et spec. in H. M. FJ: Norrl. On., cfr Giinth. p. 52 [lacus ,,Kon- tscheosero“|; cop. in sinu prope Schungu: Kihlm. in Diar. I, II, 1890, y] cfr Diar. 13, V, 1890, vide ceterum infra. »Ad ostium fluminis Uloénsis optimus“: Spic. I p. 12 och 13 under namn af P. pusillus var. major Fr. — Al. Geta Bolstaholms triisk: Ale. p. 15—16. — Ab. Uskela Salo-A: Ale. — Ta. [Tavastehus] st fq: Asp. & Th., jfr Ale. — Kb. Funnen af lye. Europeus i Liperi [,,Libelitz,] bland P. obtusifolius och pusillus och férevisad af Brenner: Not. XIII p. 456. — Om. Gamla Karleby Yxpila Qvikant: Hellstr. under namn af P. pusillus major, jfr Ale. Vidare upp- 1) P. mucronatus auct. plur. 2) Vide sub P. compresso. Potamogeton Friesii. 541 togs arten frin Al. T[a.], Ka. och Kon. [,Kr.“]: Herb. Mus. Fenn. p. 15 och Al., Ab., Kon. [,A. T. Ky.“]: Suomen Kasvio p. 183. Hvad de iildre uppgifterna — siirskildt de i Her). Mus. Fenn. — angiir, si tillhdra Niklanders exemplar frin Ka. {numera Ik.] Sakkola och Ta. Asik- kala, hvilka en tid blifvit férda till P. mucronatus, P. obtusifolius, jfr Malmgr. p- 13 not. Att s& iifven efter all sannolikhet ir fallet med Asp. & Thuréns uppg. fran Ta. framhilles: Norrl. s. 6. Tav. p. 125 not. — Europaei exemplar frin Kb. féres numera till P. zosteraefolius. — Hellstrims uppg. torde, oaktadt synonymet fires hit, afse nigon form af P. pusilius; detsamma torde giilla uppg: i Spic. : I afseende A de dfriga uppgifterna [siirskildt O. Hoffstréms & P. Fr. Molan- ders exemplar friin Geta och Niklanders fran Uskela, se Suomen Kasvio 1. e¢.| anmirker Kihlman: ,P. mucronatus olim e Fennia indicatus, spec. autem om- nia nobis visa vel manca et incerta vel ad seqventem [P. pusil/um] pertinen- tia“: Herb. Mus. Fenn. II p. 128, hvarfére arten alldeles uteslits fran denna upplaga. Likaledes siiges: ,Fenn. mer. et Aland. olim indicatus, sed in H. M. F. specimina certa non adsunt“: Nym. Suppl. p. 287. — Sedermera har, sisom ofvan framhallits, Kihlman funnit siikra exemplar vid Schungu. Ehuru exem- plaret fran Kon. Kendjiirvi tir nog daligt, hdr det dock sannolikt till denna art. — Hults exemplar frin Al. Geta ,,Nattriisk“ (trol. = Norstriisk] finnas ej 1 H. M. F., men da bestiimningen enl. Kihlm. bekriiftats af A. Bennett fir iifven denna uppgift att anses sésom fullt siker. Potamogeton obtusifolius Mert. & Koch. In Fennia raro obvius, sed per maximam partem invenitur et ad seplentrionem versus usqve ad 67° 25! lectus est. Fenn. or.: Nym. Consp. p. 683; Fenn. exc. Lapp. et bor. plur.: Nym. Suppl. p. 287. Al. Finstrém stagnum Godby: Arrh. & K.!; [Sund] ad prae- dium Trask nonnulla km a pag. Mangsteckta cum P. nitente: Prim. p. 72. — Ab. Hirvensalo: Al. Tigerstedt!; Pargas r Alon Mustfinntrask et Sydmo: Arrh. Ann., spec. vidi in herb. Bot. byt.; rr Lojo Humppila: Ch. E. Boldt. — Nyl. Perno Forsby: W. Gref- berg! -— Ka. r [Jaaski] Jaaskjarvi: Linden! — Ik. Sakkola: Nikl.! (non E. Nyl. ut scripsit Malmb.), cfr etiam Malmgr.; [(«fq>) in aqvis stagnantibus, lacubus et stagnis, Lempaala, ad Ladogam et in lacubus ad Toksowa: Meinsh. p. 368]. Sat. r Sastmola: Malmgr.! — Ta. Luopiois prope templum in sinu Mikkola cop. Leop.; Siiiksmaki in rivo ad Limokorpi: Kihlm.; Saaiksmaki Jutikkala Rautunselki: W. Granberg!; Tava- 542 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. stehus in nonnullis locis ad oppidum: Norrl. s. 6. Tav., spec. leg. C. J. Arrhenius!; [Asikkala et Hollola] (p) in parte australi: Norrl. s. 6. Tav., spec. ex Asikkala (!) Paakkala!; Padasjoki Osola: Wai- nio herb.; [Gustaf Adolf] Nurmijarvi: Bonsd.!; Sysma in freto ad praed. sacerdotis (Renqvist): Unon., spec. a Renqvist in dupl.! — K1. Impilaks cop. in sinu [ad Ratinen]: Hjelt Ant. p. 68, cfr 1. ¢. p. 60. — Kol. prope Petrosavodsk: Giinther! Sb. r—st r: Mela, spec. e Kuopio! et Tuusniemi Putikko!; Kuopio Raihaé (Suhonen): Hult herb.; Savonkyla Pitka: Mela herb. — Kb. Liperi Pahapohja: Eur. & H! — Kon. r Tiudie (Sim- ming!), in Saoneshje ad Soslanow-nawlok! et Velikaja-guba: Norrl. On.; in lacu Krivoje-osero ad Valkiamaki [,,Bjalaja Gora“]: Giinth. p: 52. Om. Lohtaja in stagno ejusdem nominis!, Teerijarvi!: Hellstr. Ob. Oulu: Eberhardt!, cfr Diar. I, [V, 1871; Simo supra Simo- koski: Brenner!, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128. Lk. in stagno ad pag. Sodankyla& lectus: Wainio Not. Malmgr. anmiirkte harom: ,,Ej upptagen i Herb. Mus. Fenn., likval for- varas i H. M. F. exemplar deraf fran Asikkala och Sakkola, ehuru de ingatt 1 Herb. Mus. Fenn. under namn af P. mucronatus Schrad.“ Potamogeton pusillus L. In maxima parte Fenniae et Lapponiae varia freqventia, sed plerumqve rarior—passim obvius. Kalm; per totam Fenniam in aqvis et fossis: Spic. I p. 12; Fenn. austr. oce.: Fries nomine P. pusdllus var. vulgaris; Fenn.: Nym. Suppl. p. 288. Al. st r: Bergstr., Hammarland ad praed. sacerdotis: Tengstr.!; Geta Norstriask: Hult ann.; Finstr6m Godby: Arrh. & K.; Kokar Karl6 Karlby: Arrh. — Ab. r: Zett. & Br. Pargas p Mustfinn- trask (C. J. Arrh.), Ersby Simonby et Piukala in calcariis, Sydmo, Attugard: Arrh. Ann.; Nykyrka Mennas: Hollm.; Halikko Toppjoki: U. Collan!; Uskela: Nikl.!; Bromarf (fq): Sand.; [Pojo] (fq): A. Ny}; (st fg): Sel. et Printz; Karis Sandnas: E. G. Printz; circa lacum Lojo (st r): Ch. E. Boldt; Vihti Olkkala: af Hallstrém!, cfr W. Nyl. p. 205. — Nyl. Fagervik in lacu, Sjundea Myrans (Nerv.): His., vide etiam sub var. gracili; Esbo Skalérn plur. loc., Helsing- Potamogeton pusillus. 543 fors in hortu botanico: Kihlm. ann.; r ad Fredriksberg in stagnis: W. Nyl; ad Gammelstad: W. Nyl. p. 213; Helsingfors Kampen: Selan!; Thusby: Astr. & H; (st fq): Sel. O. Nyl; [Mantsila] Fru- gard: Ad. Nordenskjéld!; Strémfors Bullers: G. Sucksdorff! — Ka. rr Sikjairvi Kaukiala: Blom!; r Jaaski Jarvenkyla! in rivo et in amne Kasila: Lindén. — Ik. (fq): Malmb., spec. e Metsapirtti! et Kakisalmi!; [st fq: Meinsh. p. 369]. Sat. st fq: Malmgr.; st r—p: Hjelt. — Ta. Pento, Rulja, ad templum par. Luopiois, Puutikkala: Leop.; st fq: Asp. & Th.; Lammi p—st r: Leop. ann.; p, in Vesijarvi fq, sed semper fere ster.: Norrl. s. 6. Tav.; st fq: Bonsd.; p: Wainio Tav. or. — Sa. r Nyslott: E. Nyl. & Chyd., spec. e Ruuanvesi!; Joutseno Konnussuo in rivo: Selan!; [Ruokolaks] (rr) Haloniemi: Hult! — Kl. p: Fl. Kar, Backm. et Hjelt!; Uukuniemi: Nikl.!; Valamo: Sel. ann, — Kol. Vosnessenje et Sermaks!: Elfv. Oa. st fq: Malmegr., spec. e Narpes (!) et Jurva!; p: Laur. — Tb. st r: Broth. — Sb. p: Enw.; Kuopio! (fq): Mela; Maaninka: Lundstr. — Kb. Kide (fq): Brand.!; Liperi (r) Viinijoki: Eur. & H.; Héytidiinen, Liperi Kesimalampi et Putainjoki: Hallstr. — Kon. st fq: Norrl. On., cfr Gtinth. p. 52. Om. p: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Yxpila!; Brahestad Ollinsaari: Blom! — Ok. verisimiliter adest in nonnullis locis in toto territorio, qvamvis a me non repertus: Wainio Kasv. — Kp. usqve ad Kemi obvius: Sahlb. Bidr., vide etiam sub Ok. Ob. Liminka: Brenn. herb.; Uleaborg: W. Nylander! et Brenn. herb.; Simo! Ruikka: Brenn. Ber. 1870; Alatornio: Wirz. M. 5. — Kuus. Kuusamo([njarvi]: Nyberg!, cfr Wainio Kasv.; Kuusamon- jarvi inter templum et Sirola, etiam prope Tolpanniemi (Brothe- rus & F. vy. Wright): Broth. litt. — Kk. Ruanjarvi: Mela PI. Kouta: Spic. I p. 13!, cfr N. I. Fellm., |. c. p. XXIX et XXXIX ambo nomine P. pusillus var. tenuissemus Fr. et Beket. p. 596. Lk. rr et sterilis, Kittilaé ad pagum ejusdem nominis prope praedium Torvinen cum Stératiote: Hjelt & H.!; Sodankyla r in locis quietis fluvii Kelujoki prope Onnela: Blom Bidr., cfr Wai- nio Not. Sodankyla Kairala, in flumine Kitinen ad Sattanen et in stagno ad Kaaretkoski: Wainio Not. — Li. Inari nonnullis locis in flumine livalojoki usqve ad Koppelo, lectus etiam ad K6ngiis prope Mare glaciale: Wainio Not., cfr Herb. Mus. Fenn. Il 544 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. p. 128, ubi errore scribitur Koppelo Vestoniemi; Elvenzs: Th. Fries 1864 p. 48; [Seida (Sommerfelt): Th. Fries p. 200, efr Blytt p. 1277; in flumine Anarjok fructificans: Norm. p. 304 vide etiam M. Blytt p. 369 et Hartm. p. 435—436]; Fellm. Lapp. et Kihlm- Ant. non comm. et Wahlenb. p. 53 tantum e Lapp. infima. — [L. ent. reg. subalp. et silv. p: Lest.] Lp. Pjalitsa: Mela Pl; Svjatoj-noss: Kihlm., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128. (Li. Tilliggas mA fdlj.: ,,Blad af en steril Potamogeton sigos dessutom i en liten vattensamling norr om Nyborg“: Th. Fries p. 200 efter P. pusillus.] — Ly. uppg. i Herb. Mus. Fenn. II p. 34 afser Pjalitsa, som dock 4 bifogade karta fores till Loy. Utom var. tenuissimus eller gracilis upptages iifven: Var. major Koch (icke Fr.). — Nyl. ,in rivo Tali*: W. Nyl. p. 70. — Om. Gamla Karleby, Yxpila, Qvikant: Hellstr. —- Lk. ,ad Vuostimovaara in par. Kemijirvi lecta‘: Wainio Not., hvarjemte exemplar som iiro nagot gréfre tin hufvudformen ifven finnas fran Ta., Sa. och K1., men denna form dfvergar omiirkligt till hufvudarten och beror troligtvis af lokala forhallanden, hvarfére det knappt torde vara skiil att siirskilja densamma. Tilliiggas bir att denna form iir skild fran P. mucronatus Schrad. (= P. pusillus major Fr. enl. Hartm. p- 435), se under denna. Potamogeton pusillus var. gracilis (Fr.) »Passim ex. gr. ad pagum Kouta juxta mare album prorsus filiformis*: Spic. I p. 131). Stérsta delen af Finl. och Lappl.: Fries ’). Nyl. ,in sinu ad deversorium Dal in par. Inga“: His.’). — Om. uppr. af Hellstr.1). — Kk. se Spice. och jfr N. I. Fellm. ete. (se under hufvud- formen). Utom fran Dal och Kouta, hafva annu nagra andra exemplar fran Nyl. och Ta, blifvit inlemnade under detta namn, hvarfére P. gracilis upptagits i de forra uppl. af Bytesk. (i den andra under namn af P. pusillus tenuissimus Koch). Emellertid skrifver Kihlm. hirom: ,De iH. M. F. under detta namn fSrvarade exx. skilja sig, si vidt jag kan se, ej fran den hososs vanl. formen af P. pusillus“, hvarfére den Atminstone tills vidare maste uteslutas. Den upptogs tidigare sisom art, men i Hartm. XII p. 54 sdsom varietet. 1) Under namn af P. pusillus tenuissimus Fr. Nov. p. 48. i | Potamogeton rutilus. 54 Potamogeton rutilus Wolfg. Tantum in media parte Kareliae orientalis provenit, ubi compluribus locis visus est. Fenn. mer.-or. (Carel. Oneg.): Nym. Suppl. p. 288. Kon. ut videtur in lacu Kendjarvi: FI. Kar.!; in lacub. pluribus locis lutosis vel limosis haud r, Perttijarvi, Kendjarvi, Mundjarvi (fq), Palérvi, ad Tiudie (!), in Saoneshje ad Schungu! plur. loc: Norrl. On, cfr 1. c. p. 95 et 99; Kendjarvi [Kontsche- osero| et Perttijarvi {Pjertosero]: Giinth. p. 52. Potamogeton pectinatus L. In mari Fenniae austro-occidentalis plerumqve freqventer invenitur, ad septentrionem et orientem versus freqventia mi- nuitur et in maribus septentrionalibus incertus est. In Fennia interiore rarissime tantum reperitur. Kalm; Fenn. austr. occ. Fries; Scand. (exc. Lapp.), Fenn. mer.: Nym. Consp. p. 684; Fenn. mer. et occ.: Nym. Suppl. p. 288. Al. st fq: Bergstr. — Ab. fq: Zett. & Br., Arrh. Ann. et Sand.; (p): A. Nyl. — Nyl. fq in taeniis: His.; (fqq) in mari ad litora: W. Nyl; fq in maritimis: Kihlm. ann. et Sel. O. Nyl., vide etiam infra. — Ka. Lavansaari: E. Nylander!, cfr Brenn. — Ik. Kakki in insula Iuuri: Malmb.!, vide etiam infra. Sat. fy ad oram maritimam: Malmgr. Oa. fq ad oram maritimam: Malmgr.; st fq ad oram: Laur. — $b. Jorois: alumn. K. G. J. Grotenfelt! Om. (fg): Hellstr., spec. e Gamla Karleby Yxpila!, cfr Kihl- man in Medd. XIV p. 113 et 115. Ob. Ulea: Eberh.!, vide ceterum infra. Li. vide sub P. filiformi var. alpino. »ln aqvis dulcibus et salsis usqve ad Torne&i et Kantalaks. In litoralibus tantum septentrionem versus mihi obvius“: Spic. I p. 13. P. pectinatus tir, si- som Kihlm. framhaller i Medd. XIV p. 115, en sydlig art. (Den férekommer dock Atminstone till 65° Ulea, se Herb. Mus. Fenn. IT p. 34, ehuru Kihlm. 1. c. uppgifver den blott till Yxpila 63° 50’, jfr Nym. Suppl. p. 288). Hvad de speciella fyndorterna angir, afser uppg. fran Torne& kanske den férst nyligen hos oss sirskilda P. vaginatus. Det bir tilliiggas att O. R. Fries ej upptager P. pectinatus frin Torned-trakten (Hartm. XII p 56 upptages den till Ratan 546 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. och Skelleftei). — Vid Kantalaks jir P. filiformis eller P. vaginatus mer san- nolik iin P. pectinatus, ehuru man ej med siikerhet kan fiilla nagot omndéme. — Nyl. Thusby: Astr. & Hy enligt senare meddelande afser uppgiften Gammelby Kallila; ehuru ej osannolik erfordrar denna uppgift dock bekriftelse. — [Hogland] Suurenkylii satama: Brenn.; exemplaret hor till P. filiformis; antagligt tr dock att aifven P. pectinatus firekommer i dessa trakter. — Ka. och Ik. Fl. Kar. upptager ,fq in wmaritimis“; da emellertid arten ej alls upptages af Blom och af Malmb. endast fran ett enda stille, torde freqvensen vara vilseledande. — Sat. Huittinen: Car. p. 23 och Kyré: Asp; torde ej komma att bekriiftas. — Ta. Hauho: Herk.; afser mdjligen P. filiformis, men uppg. tir dock ytterst osiiker. -— Kon. ,spec. sterilia ad Suopohja (Simming)*: Norrl. On., jfrl. ¢. p. 95; exemplaren hira enligt Kihlm. till P. vaginatus, jfr Medd. XIV p. 113. — Ob. teml. allm. i dar: Jul. p. 275, afser knappt denna art. Uppg. fq: Brenn. & N. afser siikert P. vaginatus. Angiende Spic. se ofvan. — Lim. Kanta- laks: Spic. se ofvan och jfr N. I. Fellm., |. c. p. XXIX, XXX och XXXIX tifvensom Beket. p. 596. Framhallas bir att N. I. Fellm. ej har sett exemplar och att fran Hvita hafvet f. 6. mig veterligen ingen uppg. om hufvudformen foreligger. Var. setaceus (Schum.) Al. ,Cm. Mp.“ d. v. s. tran hafvet i mellersta de- len af Alands skirgard: Bergstr. och st fq: Bergstr. Beskr.; Arrh. & K. gAfvo ej akt p& denna varietet, hvarfére vidare utredning erfordras. Ett exemplar fran Ab. Salo-A: Niki! hér kanske iifven hit. (P. filiformis var. alpinus upptogs tidigare under P. pectinatus, men hinfordes i Hartm. XII till P. filiformis.) Potamogeton pectinatus f. zosteracea (Fr.) Hartm. In mari Fenniae maxime austro-occidentalis rarior lec- tus est. In Korpo in taeniis Aboénsibus (Tengstr.): W. Nyl. Distr; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 683; Fennia: Trautv. Incr. p. 746. Al. Féglé [Nafverholm], Eckeré: Hult ann.; Finstrém Lang- trask, verisimiliter plur. loc: Arrh. & K.!; Fégl6é Staffansskar, Sot- tunga Kyrklandet, Kékar Langskar: Arrh.; [Sund] haud infreqvens in sinu extra Mangsteckta: Prim. p. 72. — Ab. Korpo Osterskar: Tengstr.!, cfr W. Nyl. Distr., Rupr. Diatr. p. 25, Bergstr. p. 132 et Zett. & Br; ,an den... Inseln des Aboschen Archipels ganze unterseeische Wiesen“: Rupr. Anal. p. 150; Pargas st r ex. gr. Lill-Malo: Arrh. Ann! — Nyl. Esbo plur. loc. circa Skalorn!, Svind et Rulludd: Kihlm. ann., cfr Hartm. XII p. 56. Kuus. uppriiknas af Wainio Kasy. p. (XLIII), 79 och 104; oaktadt dessa Potamogeton pectinatus zosteracea. 547 uppgifter samstiimma, fir dock tydligt att P. zosteraceus Fr. tir en miss-skrifning for P. zosteraefolius Schum., hvilket dessutom framgir af exemplaret. Denna viixt upptogs tidigare sisom en egen art, men se om densamma Hartm. XII p. 56 (och redan Hartm. p. 436 0. 437 ete.). Potamogeton vaginatus Turcz. In parte septentrionali sinus bottnici et wnico loco lacus Onega adhuc lectus est; primum anno 1887 a Kihlman distinc- tus est. Oa. Vasa ad litus! et Qveflaks Norrminne!: Laur., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128; Oravais Karfvat: Laurén! nom. P. zostera- ceus, cfr Kihlm. in (Diar. 5, III, 1887) Medd. XV p. 198 et im- primis in Medd. XIV p. 111—115, ubi descriptio, ut etiam Hartm. XII p. 55. — Kon. Suopohja: Simming! nom. P. pectinatus, spec. determ. Kihlm., cfr 1. ¢. Om. Gamla Karleby: Hellstrém! nom. P. pectinatus, cfr Kihlm. |. c.; Brahestad: Blom! nom. P. pectienatus, spec. determ. Kihlm. : Ob. in taeniis Simo Ruikka Tiuranen: Brenner! nom. P. pectinatus, cfr Kihlm. in Medd. XIV p. 115; [Haaparanta: Hartm. XII p. 55). Kihlm. saiger att arten torde vara temligen spridd liings kusterna af bott- niska viken norr om Qvarken: Medd. XIV p. 113, Potamogeton filiformis Nolte). In mari ad taenias exteriores saepe freqventer—satis fre- qventer praecipue ad oras australes, sed quamvis deminuta fre- qventia ad summum septentrionem provenit; in taeniis interiori- bus rarior et in interiore parte raro obvius. Kalm; in maritimis ex. gr. ad ostium fluminis Oulu [Ulea] ad Varjakka: Spic. I p. 13, vide infra; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. (mer.): Nym. Consp. p. 684; Fenn. tota, sed praecip. mer.- occ.: Nym. Suppl. p. 288. Al. (

): Bergstr.; st fq: Bergstr. Beskr.; fq in Kokar ete: ') P. marinus Auct. haud L., vide Hartm. XII p. 55 not. cw qu 548 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Arrh. — Ab. (r): Zett. & Br; Korpo Osterskir (!): Rupr. Diatr. p. 25; Karuna Froéjdbole: A. F. Borg in herb. Bot. Byt. Pargas in taeniis exterioribus p: Arrh. Ann.!; f. tenuzssema (Arrh.) Pargas Stortervo [Gunnarsnas]: Arrh. in Medd. VI p. 217, cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128; Bromarf (fq) ex. gr. ad Kansjirvi, Sdderstrand!, Ostanberg etc.: Sand.; [Pojo] fq: A. Nyl. — Nyl. (r) in freto Baré- sund! ex. gr. ad Villholm: His; Esbo st fq: Kihlm. ann.; p in taeniis: W. Nyl; p in sinubus taeniarum: Sel. O. Nyl., spec. e Strémfors!; Lovisa Bisé: E. Nylander!; Hogland: E. Nylander!, cfr Brenn.; Hogland Suurenkylén satama: Brenner! nomine P. pec- tinatus. — Ka. Lavansaari: E. Nyl. Ber. et Brenn.!; Tammio [= Stam6]: E. Nylander!; in taeniis Viburgensibus (E. Nylander): Fl. Kar. p. 192, cfr Malmb. [ad locus antecedentes spectat]. Sat. (r) in taeniis extra Sastmola! et Kallfjard: Malmgr., cfr l. ec. p. 6. — Ta. in Vesiarvi plur. locis vadosis in fundo arenoso aut argilloso: Norrl. s. 6. Tav., cfr l. c. p. 118, spec. ex [Asikkala?] Vohla!; Asikkala Papinsaari: Wainio herb. Oa. p: Laur. Malmgr. non vidit. — Kon. in lacub. majo- ribus limpidioribus locis vadosis, fundo firmiore, Kendjarvi, Pertti- jarvi (!), Mundjarvi!, in Saoneshje prope Schungu!: Norrl. On., cfr lL c.p.. 95, Norrl.5.°6. Tay. et Ginth. :p. 52. Om. (st fq) in mari: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Yxpila! Ob. Oulu: vide supra et infra. — Kuus. Kuusamonjarvi: F. Silén!, spec. e Kuusamo etiam leg. Nyberg!, cfr de ambobus Wai- nio Kasy. (et Norrl. s. 6. Tav.); in Kuusamonjarvi cop.: Brotherus & F. v. Wright! Li. Inari prope fluvium Kaamas: F. Silén!, cfr Kihlm. Ant. et Hartm. XII p. 55; K6ngiés in litore Maris glacialis: Wainio Not., cfr Herb. Mus. Fenn. II p. 128; Ostfinmarken: Hartm. p. 437. Da arten till féljd af sitt viixtsitt tir jemfbrelsevis svar att upptiicka, an- tager jag att den finnu skall antriiffas mangenstiides sirdeles i Kar. ross. och Lapp. ross. liksom mahiinda i Ladoga. Oriktig tir deremot uppg. Ob. ,,teml. allm. i far“: Jul. p. 275. Upptages fran Ob. Kemi: Zidb., hvilken uppgift ma- hiinda behéfver bekriiftas. Hvad uppgiften fran Ule& angar, maste iifven den bekriftas, di den liksom Zidbiicks uppgift m&hiinda afser den senare siirskilda P. vaginatus. — Li. Elvenzs steril p& hafsstranden: Th. Fries 1864 p. 49, der arten anféres med fragetecken. Potamogeton filiformis alpinus. 549 Potamogeton filiformis var. alpinus Blytt. In Lapponia maxime septentrionali indicatur; mihi prorsus ignotus. Li. Ostfinmarken Varanger (Th. Fries): Hartm. p. 437 no- mine P. pectinatus var. alpinus, cfr Hartm. XII p. 55 et Herb. Mus. Fenn. II p. 128; hue forsitan etiam adnumerandus ,,P. pecti- natus (aut P. marinus) in lacu supremo fluminis Paatsjoki |Pas- vigelv] Bagjajavre nominato sterilis‘: Norm. p. 303. Ehuru denna varietet tir mig helt och hallet obekant, upptages den dock efter Hartm. Att dima af lokalen ,fjiillsj6ar“, torde Normans uppgift sannolikt hira hit. I férbigiende ma niimnas att enligt standorten detta maihanda iifven tir fallet med den P. pectinatus, som upptages fran Samojedernas land i sitt vatten: Fl. Samoj. p. 57. Ruppia spiralis L. Fennia sporadica: Fries, jfr Nym. Syll. p. 387, hvardera under namn af R. marina el. maritima (se under R. rostellata). Fenn. mer. oce.: Nym. Consp. p. 684 under namn af R. spiralis. ,,Ad litora Fenniae australi-occidentalis®: Trauty. Incr. p. 743 under namn af R&R. spiralis (R. marina och R&R. rostellata upptagas sirskildt) — Nyl. ,rarius cum seqvente“ (Rf. rostellata K.): W. Nyl. under namn af R. maritima. Arten upptages afven Fért. 1852 p. 47 under namn af #. marina och Herb. Mus. Fenn. p. 15 under namn af R. maritima frin N{fyl.], men ehuru £&. rostellata i hvardera upptages siirskildt fran N., af- ses dock, savidt jag kanner, med dessa uppgifter endast Hisingers exemplar af R. rostellata, hvilket gitt under det kollektiva namnet R. maritima. Ruppia rostellata Koch. In mari Fenniae australis vel austro-occidentalis et in mari albo rarior occurrit. Kalm nomine &. maritima; Fenn. austr. oce.: Fries; Fenn. mer.-oce.: Nym. Consp. p. 685; ad litora Fenniae australi-occi- dentalis: Trauty. Incr. p. 743. Al. Lemland Granboda: Arrh. & K., spec. leg. Ax. Tiger- stedt!; Foglo Degerby, Sottunga ,,Kyrklandet‘t, Kokar Hels6, Langs6 et Karlé: Arrh. — Ab. Hirvensalo: Al. Tigerstedt!; Runsala: Hollm.; Pargas Pita etc: Elfving & Hjelt!; Pargas Lofsdal: CG. J. Arrh.; Pargas Lenholm in ,,Fladan‘: |E. Reuter]!; Pargas (p): Arrh, Ann; Nystad Birkholm: Hollm.; [Pojo] (p) ex. gr. Dannskog nomine 550 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. R. maritima B pedunculata, vide etiam Leche p. 21. — Nyl. r par. Inga Stor-Ramsj6! in sinu inter Fiskars et Sdder: His. no- mine Rk. maritima, vide etiam Hisinger in Medd. XIV p. 54; [Hel- singfors!] (st fq) ad Rédbergen: W. Nyl; Sibbo Léparé: Selan!; Tirmo-Vestervik in taeniis par. Borga: J. E. Strémborg!; Strém- fors Bullers: C. J. Arrh. Kp. Kemi prope ostium fluminis in mari: Kihlm. [Ik. De fyndorter som omniimnas af Meinsh. p. 370 torde ej héra till Isthmus.] Da alla exemplar under namn af R. maritima tillhéra R. rostellata, har jag i likhet med Hartm. fért R. maritima L. sisom synonym till denna art; Led. IV p. 21, som citerar Kalm och A. Nyl. upptager iifven endast R. mari- tima (jemte 6 pedunculata). W. Nyl., Fries m. fl. upptaga deremot R. rostellata och R. maritima sisom skilds arter, hvarfire R. maritima L. hos dem = f. spiralis. Det kollektiva namnet anviindes t. ex. Mela Kasy. Ruppia brachypus J. Gay. In mari Fenniae austro-occidentalis rarissime et anno 1862 primum lecta est. Ad litora Fenniae australi-occidentalis: Trautv. Incr. p. 742; Fenn. mer.-occ. (Aboae C. J. Arrhenius 1862): Nym. Suppl. p. 289. Ab. Pargas Lofsdal: C. J. Arrhenius!, cfr Zett. & Br., |. c. p. 4 et Diar. 28, II, 1863; Pargas st r—r Lofsdal, Kuru [ad Attu]: Arrh. Ann.; Pargas ad ripas ins. Stortervo et Lenholm, Attu in sinu Jermo [exc. Lenholm idem loci atqve antecedentes]: E. Reu- ter; Bromarf Séderstrand: Sandell! nomine &. rostellata. — Nyl. Esbo prope Sviné: Kihlm. Zannichellia major Boenn. In mari glaciali rarissime inveniri videtur. Li. in Varangria meridionali prope Elvenes, quum in ostio fluminis Paatsjoki [,,Pasvigelv‘‘], tum in sinu extrajacente: Norm. p. 304 nomine Z. palustris, cfr sub hac; ad Ostfinmarken: Hartm. 438, in Hartm. XII p. 58 signo? commemorata; vide etiam Herb. Mus. Fenn. II p. 128. Att uppgifterna frin Pojo och Helsingfors under namn af Z. palustris ej kunna féras till Z. major framhalles vid férstniimda art. I Sverige gar vax- ten enl. Hartm. 1. ¢. blott till Smaland. Namnas bor slutligen att finska exemplar saknas i H. M. F. Zannichellia palustris. 551 Zannichellia palustris L. Kalm, jfr Led. IV p. 22. ,Saltem in Fennia australi adest“: W. Nyl. Distr. — Ab. [Pojo] p Dannskog: A. Nyl., jfr Led. 1. c. — Nyl. | Helsing- fors] fq: W. Nyl. — Ob. ,in Ostrob. saltem ad Ulaburgum lecta est, e Fennia forsan lapsu calami omisit Ill. Fries“: Hellstr. Distr. p. 24; harom siiges: ,,Per- peram Z. palustrem Ulaburgi lectam esse“: W. Nyl. Distr. — Li. ,anno 1864 in Varangria merid. prope Elvenzs, quum in ostio fluminis Pasvigelv, tum in sinu extrajacente, sub duabus formis, altera fructibus omnino laevibus mox postea quoqve ab amico Th. Fries lecta et publicata, altera fructibus dorso alatis tu- berculose subcrenulatis, ibi latit. bor. attingens 69° 39—40°%: Norm. p. 304. I afseende & dessa uppgilter mirkes att Hartm. troligen med riitta be- traktar Z. palustris L. sisom en kollektiv art och saésom sidan anfires den utan tvifvel af Kalm, A. Nyl., Meinsh., Hellstr. Distr. liksom Norm., hvarfore dessa uppgifter med undantag af den sista snarast bira hiinforas till den allmannaste arten, d. v. s. Z. polycarpa Nolte. -— W. Nyl. liksom Led. upptager deremot Z. palustris sisom en skild art jemte Z. polycarpa och Z. pedicellata, hvar- fore deras uppg. med antagande af Hartmans nomenklatur miste hiinforas till Z. major Boenn., (jfr Nym. Consp. p. 684). Denna ar emellertid icke pa se- nare tider tagen i sédra Finland och séirskildt hir W. Nylanders exemplar fran Mjslé under namn af Z. palustris till Z. pedicellata. Deremot hinfér sig tyd- ligen den férra af de former Norm. omniimner till denna (den senare antag- ligen = Z. polycarpa). Sisom kollektivt anvandes namnet Z. palustris pa se- nare tid t. ex. Mela Kasy. Zannichellia polyearpa Nolte. In mari et sinibus maris Fenniae passim (—satis freqven- ter) et, qvamvis rarissime, mm mart glaciali provenit. Usqve ad Uleaborg procedit: W. Nyl. Distr.; in sinu bottnico (Lessing in herb. reg. berol.): Led. IV p. 22; Fenn. mer. Nym. Consp. p. 684; Fenn. etiam oce.: Nym. Suppl. p. 288, vide cete- rum sub Z. palustre. Al. st fq: Bergstr. — Ab. (r): Zett. & Br.; Runsala: Hollm.; Merimasku: P. A. Karsten!; Pargas p: Arrh. Ann., spec. e Pargas leg. A. Nordenskjéld!; p in taeniis opp. Nystad: Hollm., spec. ex Iso- Birkholma Koiraluoto!; Bromarf prope ,,Fralset* Hakansarf: Sand., vide etiam Leche p. 21. — Nyl. p in taeniis: His; st fq—fq in mari: Kihlm; Esbo Skilérn in aqva dulci: Kihlm. ann; fq: W. Nyl!; p in taeniis: Seel. O. Nyl; [Hogland] Kappelsatama: Brenn.! — Ka. Lavansaari: Brenn.!, vide etiam Rupr. Diatr. p. 22; (fq) 552 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. in maritimis: Fl. Kar., spec. e Viborg!, cfr Malmb. — [Ik. Syster- biick [Sestroretsk] copiosissime...: Meinsh. p. 371 nomine ,,Z. palustris (Z. polycarpa)‘|, vide etiam FI. Kar. sub Ka. Sat. p in taeniis: Malmgr., cfr 1. c. p. 6, spec. e Sastmola! Oa. (p) in taeniis: Malmgr., Laur. non comm. Om. (st fq) in sinubus maris: Hellstr., spec. e Gamla Kar- leby Palma! Ob. Ii Maagrunni: Brenner!, vide etiam sub Z. palustr2. Li. prope Elvenes: Norm. p. 304, vide sub Z. palustri et Th. Fries 1864 p. 48 nomine Z. palustris repens, cfr etiam Blytt p. 1278 nomine Z. palustris. Lt. juxta oppidum Kola in litore fluminis Tuloma specimen unicum legi: N. I. Fellm!, cfr lc. p. XXI, XXVI, LIV et Beket. p. 596. Arten torde tills vidare icke hafva blifvit iakttagen vid Hvita hafvets kuster, men saknas antagligen icke derstiides. Zannichellia pedicellata (Wahlenb.) Fr. In mari rarius invenitur; usgve ad 65° ad septentrionem versus procedit. Usqve ad Uleaborg procedit: W. Nyl. Distr; Fenn. Nym. Consp. p. 684. Al. (p): Bergstr.; Féglé Degerby: Bergstr. Beskr.; Saltvik Haraldsby holmen: Arrh. & K.! — Ab. Merimasku: P. A. Karsten}; Pargas Lofsdal: O. et E. Reuter; Pargas Kirjala: Lundstrém in herb. Mela; Nystad (p) ex. gr. Vahai Koiraluoto!: Hollm. — Ny1l. Esbo Rulludd, Skatadrn! et Hallonkubb parce cum Z. polycarpa: Kihlm. ann.; (p) mixta cum Z. polycarpa: W. Nyl.!, spec. nomine Z. palustris etiam e Mjélé!; cum Z. polycarpa in litus rejecta in Sundé taeniarum Borgi: Sel. O. Nyl; Hogland Kappelsatama: Brenner! nomine Z. polycarpa. — Ka. Lavansaari inter Pota- mogetonem filiformem |marinum|: Brenner! Sat. cum Z. polycarpa in taeniis extra par. Sastmola: Malmgr!!, ubi descriptio speciminum, cfr |. c. p. 6. Oa. nondum adn., sed certe indaganda. Om. (p) cum Z. polycarpa: Hellstr., spec. e Gamla Karleby Yxpila! Zannichellia pedicellata. 553 Ob. Ule&borg: W. Nylander!, cfr Alc., Herb. Mus. Fenn. If p. 128 et Hartm. XII p. 59. Zostera marina L. In maribus et in sinu fennico rara, sed interdum copiosius obvia. Kalm; maxima pars Fenn.: Fries; Fenn. mer.-ocec. mar.: Nym. Consp. p. 680, vide infra; ad litora Fenniae australis: Trautv. Incr. p. 7421); Fenn. mer.-oce., bor.-or. (Mare album): Nym. Suppl. p. 286. Al. (p) in Alandia occidentali et in taeniis [,,A. C.“‘]: Bergstr.; Féglé Degeré: H. Ingelius!; Jomala Mariehamn Arrh. & K.; Foglé ad Degerby, templum et Staffansskaér, Sottunga ,,Kyrklandet*, Kékar Langskar!: Arrh.; ad Mariehamn in litus rejecta cop., sed tantum sterilis: Sel. ann. — Ab. Sagu Sando6: Elfving!; Pemarn (Elfving): Arrh. Ann., ad locum antecedentem forsitan spectet; ad Hangé in litus rejecta cop. sed sterilis: Sel. ann., spec. ex Hang leg. Hisinger! — Nyl. Ekenas: A. H. Brotherus in herb. lyc. nj in oram rejecta ad Jakob-Ramsjé in Bardsund: Hisinger'!; Esbo Skdlérn in litus rejecta: Kihlm. ann. Helsingfors Melko: Hult herb.; Helsingfors promontorium Lappviksudd Grasviken ste- rilis: Seelan! Kp. copiosissime in vicinitate ostii fluminis Kemi, [sed ste- rilis tantum]: Kihlm. in (Diar. 2, XI, 1889) Bot. Not. 1890 p. 48. Kk. Knjiisha: Karsten! et N. IL Fellman!, vide sub Lim. Li. in sinu Varangrico ad Bunes: Th. Fries p. 2001), cfr M. Blytt p. 3741), Schiib. Virid. p. 3841) etc; Varangria Rappen- jaschka in mari cum fructu: Arrh. ant. *). Lim. secus totam oram occidentalem maris albi et saltem usqve ad Porjeguba (!) orae bor. ejusdem maris cop., ad oram vero maris glacialis nullibi vidi, var. angustifolia cum forma ty- pica: N. I. Fellm., cfr 1. ¢. p. LIV et Beket. p. 596, ad Kk. p. p. spectat. — Juv. Kusomen: Mela PI. et herb. »Hab. in sinibus marium Fenviam cingentium ad Qyarken usqve“: Wirz. pl. off. p. 75; fdr detta skulle tala att arten upptages af Aejmelé frin Vasa 1) Nomine Z. angustifolia Horn. 554 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. men denna uppgift tir ytterst osiiker och for min del tror jag ej, att arten fore- kommer i det féga salthaltiga vattnet norr om Aland, isynnerhet d& den i Sve- rige blott upptages till Sédermanland: Hartm. p. 439. — Oa. se det fregiende. Selan anmiirker att han endast sett sterila exemplar fran finska viken; nagon uppgift om fruktexemplar derifrin kiinner jag icke heller for Gfrigt. Arten upptages i Herb. Mus. Fenn. bade p. 15 och 107; pa det forra stillet till foljd af férbiseende vid tryckningen utan naigon provins. Flere af de uppraknade exemplaren iro inlemnade under namn af Z. angustifolia Horn. Denna upptogs t. ex. i Herb. Mus. Fenn. o. s. v. s’som siir- skild art och atskiljes tinnu bl. a. med uppgiften ,Fenn. mer.-oce. mar.“: Nym. Consp. p. 680. I Hartm. XII p. 59 och Herb. Mus. Fenn. II p. 34 atskiljes den deremot ej ens sisom varietet, hvarfére den itifven har blifvit indragen. — Utom de ofvan anférda uppgifterna omniimnes den fran Notsja: Beket. p. 596, men liiget af denna ort tir mig obekant. (Manne Ryssland ?) Zostera nana Roth. Upptages fran Finl. af Wied. & W. p. LXXXIX; en uppgift som icke torde komma att bekraftas. Errata. 126 y. 12 lege: Herb. Mus. Fenn. II p. 8 pro: Herb. Mus. Fenn. p. 8. 437 vy. 12 Saltem in litoribus marium haud infreqvens. 453 y. 22 lege: Kultala pro: Kuttala. 498 v. 27 , Wand. p. 14 pro: Wand. p. 41. Bol Oy. Sieg . oe Kakk pro: Krakk, fy Sie ese Errata leviora corrigant, qvi nostra benevoli legent. -~ eo a = ee ee Notae auctorum. Continuatio I. Bergroth = Bergroth I. O., Tillagg till Alands flora. M. S. Broth. Ber. 1883 = Brotherus V. F., Reseberattelse sommaren 1883. M. S. Buchenau = Buchenau Fr., Monographia Juncacearum. 1890. Consp. = Hjelt Hj., Conspectus florae fennicae. 1888, 1892, 1894—95. Enw. Resa = Enwald R., Resa pa Kola halfén 1887. M. S. Th. Fries Iaktt. = Fries Th. M., lakttagelser rérande Ostfinmar- kens Starr-arter. 1857. Gadol. = Gadolin A., Annotationes. M. S. Hartm. XIJ = C. J. och C. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora. Tolfte upplagan utg. af Th. O. B. N. Krok. 1889. Haussknecht = Haussknecht C., Monographie der Gattung Epilo- bium. 1884. Herb. Mus. Fenn. Il = Herbarium Musei Fennici. Editio secunda. I. Plantae vasculares cur. Th. Selan, A. Osw. Kihlman, Hj. Hjelt. 1889. Hjelt Kann. — Hjelt Hj., Kaénnedomen om vaxternas utbredning i Finland. 1891. O. Hyjelt M. S. = Hjelt O. E. A., Anteckningar mest efter Wirzén. M. S$. Hult Ant. — Hult R., Anteckningar om karlvaixterna i nordéstra hornet af Sodankyla. M. 8. Hult tr. = Hult R., Anteckningar om trakten mellan Lummene och Vesijako. (Geogr. For. Tidskr. 1889). Ignatius = Ignatius K. E. F., Le grand-duché de Finlande, Notice statistique. 1878. Ign. Geogr. = Ignatius K. E. F., Finlands geografi, forsta delen. 1880—1891. Jul. ann. = Julin J. Annotationes in exemplari libri Jul. Fért. in biblio- theca univers. asservato. Kihlm. Bericht = Kihlm. A. O., Bericht einer naturwissenschaft- licher Reise durch Russisch Lappland im Jahre 1889. (Fen- nia Ill). 1890. 35 556 Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Kihlm. & Palm. = Kihlman A. O. und Palmén J. A., Die Expedition nach der Halbinsel Kola im Jahre 1887. (Fennia III). 1890. K6ppen Verbr. = K6ppen Fr. Th., Geographische Verbreitung der Holzgewachse des europaischen Russlands und des Kauka- sus. 1888, 1889. Lindén = Lindén J., Anteckningar om vaxtligheten i sddra Kare- len. 1891. [M. S. auctoris p. p. adhibitum.] Linné Iter lapp. = Carl v. Linnés ungdomsskrifter saml. af E. Ahrling. Andra serien. I. Iter lapponicum. 1889. Micheli —= Micheli P. A, Alismaceae, Butomaceae, Juncaginaceae. Monographiae phanerogamarum prodromi nunc continuatio nunc revisio auct. A. & C. De Candolle. 1881. Moberg Klim. = Moberg A., Klimatologiska iakttagelser i Finland. Forsta delen ar 1846—1855. I. Naturalhistoriska antecknin- gar. 1860. Moberg Nat. = Moberg A., Naturalhistoriska daganteckningar gjorda i Finland aren 1745—1845. 1857. Nordling = Nordling X., Berattelse om odlingsforsok verkstalda i Enare Lappmark och om jordbruket a Toivoniemi modell- farm. (Kejs. Finska Hush. Handl. 1878—1883. 2:dra h.) 1884. Nym. Suppl. = Nym. C. Fr., Conspectus florae Europaeae supple- mentum. 1889, 1890. Rein Uleab. — Rein G., Materialier till utredande af Finlands sta- tistik. Il. Uleaborgs lan. 1867. E. R{euter] — Reuter] E. R., Vid hafsbandet in N. Pr. 1890 N:o 217 (morgon- och) aftonnummern, (220 B). Sel. add. = Seelan Th., Annotationes in exemplari qvodam libri Sel. O. Nyl. in museo asservato. Wainio Not. = Wainio E. A., Notes sur la flore de la Laponie finlandaise. 1891. [Publicatio annotationum Wainio Ann.| Wegelius = Wegelius H., Berittelse om en jordbafning i Kemi Lappmark. 1759. Wirz. ann. = [Wirzén J. E. A.], Annotationes ab O. Hjelt mihi datae, vide Hjelt Kann. p. 57 not 6. Zetterstedt = Zetterstedt J. W., Resa genom Sveriges och Norges Lappmarker f6rrattad 1821. 1822. Index. Pteridophyta—Monocotyledoneae. (Abies alba) --- - ests 103 ebaldumes)> - 2 rs ss sowie 103 (A. pectinata)- - + + ests 103 GAmibwies)) sos: 2th apple 103 Acorus Calamus +++: +: : + 184 Agrostis alba- -- +++: + "+ 359 (ievalpecima) > + > ° > anew 365 (Aealpina)- 2 ss Fos faniterry! 365 Aithovealis.- - 2 9s > =e snes 364 Miveamiasy t03) 6202 2 =. > Re 362 (Asbyperhorea) ee oe = ayers 365 PeeplansGis aS SMR WOE 362 (Ab rupesiria) + 402 2 2s ss ae 365 DPR gaNIR es as os io 361 Alisma plantago +--+: :+:+: 508 Allium arenarium +++ + s+ + 113 GAS capeleee fk 2s emt 118 (Ax fetalosam) ys so my 118 ALiaierareim «sw BOING 114 (A. porrum) ++ se eter 118 OS) rh a acs oe eg 118 A. schoenoprasum- +--+ +++: 115 A. scorodoprasum.- - : 112 Aeseierene ser ee le Ole 117 Avcaivipts. et ee 113 Vion, 2 0 o> « baer 114 Alopecurus agrestis + -* +: °° Bua *A fuluus- +--+ sss ee 352 A. geniculatus -- +--+ 59 349, A. geniculatus x pratensis 353 AL MIGTICGNS. .- +2 2 + 2 wel 306 Appratemms «© «= 2 2 pine pba (Anthericum calyculatum) .| Anthericum ramosum . Anthoxanthum odoratum . | Apera spica venti .| Arctophila fulva .| A. pendulina .| Arrhenatherum elatius .| (Asparagus officinalis) .| Aspidium cristatum .| A. cristatum xX spinulosum + - - _| A. filix mas .| A. lonchitis .| A. spinulosum .| A. thelypteris _| Asplenium germanicum _| A. ruta muraria .| A. septentrionale .| A. trichomanes ,| A. viride .| Athyrium alpestre .| A. erenatum _| A. filiw femina _| Atropis distans _| A. maritima _| Avena fatua .| (A. nuda) _| (A. orientalis) 3.| A. pratensis 2,| A. pubescens _| A. strigosa _| Blechnum spicant 3.| * Botrychium boreale . | (B. erassinervium) Ae sativa «) © 0) hice ance ‘ti ee een e ,¢« ow pe 6°84 tae 558 Botrychium lanceolatum.- +. - G4. | Gaver alvata =) ioe Kk eS 291. | ee ee ee 61. C. tneoler. 2 = 6) es ee eee 259. B. matricariaefolium .-..... 65.|(C. borealis) - - +--+. +--+... 270. B. rutaefoluum --.---..... 66. |. Buchaunti> J) '. 22. oe 287. B. virginianum- ..-...... 68. | ©. encspitoan = = 6 28 6 2 274, Brachypodium pinnatum - 446.| C. camescens. --- - - » 2s ws 245. Prime = «oe =e a we 447.| GC. capillarig ----...... 305. EE A 3 oe 407. i ee eee eee ee 221. Bromus arvensis -+-.-.... 445.) C. chordorrhiza- --..... +. 227. Br. commutatus- - - +--+... . 446 campiddia Ss ee 279. Ur, erectus = $0,002.04 = pe % | 44142 eyperoides -)--- son. 0 2 255. Br. mermis ------- 2... 440.|(C. Davalliana) - -- + +. . +. 221. DRE RF Pn ee ee 445.|*C. Deinbolliana ..-..... 227. *Br. patulus -----.-...-. 444, C. digitata. --.... 313. Br. secalinus-----..... an.) GP ites = ee 218. ia vier = 5 5. eee. 5 49%: | CP discolor + © 4: 2 2 5% eae 281, Butomus umbellatus. ..-..- - SAB. (-@.) distans: 6.234 23k ACRE 320. Calamagrostis acutiflora ---.- - | CO dastichan = : +: : “ee 230. C. arundinaca---.-+.-.... aoe. | C. echinaia:.: : =: + >. a2 247. C. arundinacea X epigejos- - - - 367.|C. elongata. -..+...-.. 254, C. arundinacea x lanceolata. - - 368.|(C. elytroides) - +--+ +--+. - 264, C. arundinacea X phragmitoides - 368.| C. ericetorum.-.....-... 310. C chalybaca ---.+--+-+-... ao. | Grertensg 2s 22s 2 oe 315, C. deschampsioides - +--+... . oie.) C Jesiios = = +4 + eae 253. Ci epigejos + = =.= -2.. 2 316.| C. filiformis - ~~ - . 2 2 as 321. Co pracilescens =~ = = 28244 375.|C. flaca. ---- +--+. -e. 307. C. Halleriana- ------... 381. | Cflaca + + + ~~ . . + ee O17. C. Hartmanniana ---.-.-... 368.| C. flava x Oedert ----... 317. GF ieereiales = =. = 3) SS BANG $94:1@! flavieans: = + . .arciamen ee 283. C. lapponica -----.-.-.... 369.|C. fuliginosa- +--+. ..... 292. C. phragmitoides ----.... 310.) 2 filon---+ + s+ + «. imal 320. Cy stride =~ - = Sera PS ofa. | C glarcosa- - =. + + KACO 249. C. strigosaa--+--+.-++.- 371.| C. globularis -..---.-+.-...- 307. Calla palustris - .-.. . 182.| C. gynocrates- - -+-+-..-.. 229, Calypso borealis --...... 466.|C. halophila -----...... 285. Ger geile oot)... 3 2 PAM OTE | lelcomasiog 2. + Coreg 252. i go en 0.) Ci tiedeole «0s een we oe 256. C. ampullacea ----..... O2e | Co firla « «+s sts + OR 320. C. ampullacea x vesicaria o20.| ©) holostoma.«. ++ + + ».-Siete 290. Cngqudiiies += +52 > STE 266.| C. Hornschuchtti --...... 319, C. aqvatilis x salina. ..-.... 285. | (G)chumilis)- +--+ ++, + «.. Behe 313. C. aqvatilis x vulgaris --.-. - 270.|(C. hyperborea)- ---+--++-+.. 261. C. arctophila -----.---..-. 284.|C. imandrensis -+-----.-..- 298. @hareunia. 2 -+, :.'+ steer. ae 270: | Gncwen » «ss » + Sieh 226. @) arenaria= <2 POO. (OG AS 20. |G @rrigua <2 es 2 she 296. Gharisiatn «= = » (ahs apalans 323. | *C. lacustris. <6\02) =o eine 332. Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Index. 559 Carex laevirostris- - +++: - Saf. Carex rafina - = = >: sast>nrge 259. C. lagopina» - +--+ +--+ S51.) @ eclind «\« ss = omtew, ae 278. Gee 8 6 8 8 i ein 295.| C. salina xX vulgaris - +--+: 285. C. leporina- +--+ +++ ees 253. C. sparsiflora- --+-+++++s 302. ig TS 293.|C. spiculosa - +--+ +++ +2 285. ©. limula + - +s sss eho 261.| C. stricta - +--+ +--+ +++ +2 276. (C. lineola)- - +--+ sess s> 284.|(C. stygia) - +--+: +e ee es 293. EM ceo + 4-3 s (OTE a0 |G tenclla-~.- + - - = + = sit . 236. G@-Yohacmm -- -- > + Vso 238.| C. tenuiflora - - + +++ + +e = 240. G. macilenta -- +--+ +++ «68s 944,| C. terefiuscula -- +++ +228 931.- C. maritima -+- +++ +++ 286. |(C. tricostata)- - - +--+: ++: 273. C. microstachya- -++-+++:+5 S57. | Cl tarfosa =< < =< + + sien 277. C. montana -+-++++++++s 310.| C. ustulata- ----+--++-> 291. _C. muricata - +++ +++ +s: 234.|(C. vacillans) -- - +--+ e+ 280. i ae eee ee, ee 98?.|C. verna-+-+++-+++2 222 312. C. mardina - +--+ +++ sees 223.\ C. vesicaria +--+ ++ +++ ess 329. C. nigra: +--+ sss ee ee 290. | GC. vulgaris: + +--+ ee ees 262. ez norvegica te SoS eee 248.| C. vulpina SES. “Pod car. (a 235. CPE A ee s+ + ROS 316. Catabrosa aqvatica - +--+ +: 404. C. ornithopoda -----++-+-- 312. | Cephalanthera rubra - ---- + 478. C. orthostachys - - - ++ +>: 324. | C. xiphopkyllum +--+ +++: 478. C. pallescens -- +++ +--+: 304.| Chamorchis alpina ---+-:+-+:-> 49?. C. paiudosa- + +++ +++ ess 332,| Cinna pendula -------+-+> 358. C. panicaa -+-+++++ +e: 299. | Coeloglossum viride ----+-- - 493. C. paradoxa -++-+++++--s 233. | Colpodium latifolium ----- - 423. =C. parallela. +--+ ++++++-s 221. | Convallaria majalis + - +--+: ° 122. C. pauciflora- +++ +++ ++ 223. Coralliorrhiza innata ------ 467. C. pedata -+-+-+++s 222s: 314. |(Croeus vernus) +--+ * ++: 167. C. pediformis: --+-+-++ +: > 314. Cryptogramme crispa -*--:- - 32. C. Persoonit - ++ -+--+++-- 242.| Cynosurus cristatus: +--+ +: ° 409. (C. picta): - +--+ ee ee eee 284. Cypripedium calceolus + ---- - 502. C. pilulifera -- +++ +++: 309. Cystopteris fragilis --+-+-+-- 52. (C. prolixa)- - +--+ --:++:-> 273.|C. montana -+-+-+-+-+++ +: > 54. C. pseudocyperus --++-+-+- > 334. | Dactylis glomerata ---+-+- > 408. C. pseudohelvola -++-+-+++- 256. .Deschampsia alpina- +--+ -+: + 388. (C. pulchella) - -- +--+ +++ 238.| D. atropurpurea - +--+ +: > 390. Gimdlenrin. «3 << 2 « taluokb. 993) | Dibotiniea- - - = - + ++ am 381. i 331.| D. caespitosa- - + +++ +22: 386. C. rariflora +--+ +++ + +++ 292.|_D. flexuosa. -- +++ ++ +s> 389. (C. reducta) -- +--+ sess 282. | Echinochloa crus galli- + +--+: = 334. CORE 6 8 2 946. | Elodea canadensis: - + + ++: > 519. C.rigida -+---+--++ +++ + + 259.| Elymus arenarius: - + +--+ > 461. C. rigida X salima---+-+-:+:- 284.| Elyna scirpina-+-+-+-+-++: > 217. C. viparta «+++ +s sss 333. | Epipactis atrorubens - +++ - - 481. C. rotundata- +--+ +--+: 326.| E. latifolia. -- +--+ +++ 478. C. rupestris - + + +s ee ee 225.| E. palustris - +--+ +++: -> 480. 560 Epipogon aphyllus +++ +++ Eqvisetum arvense E. fluviatile E. hiemale E. palustre E. pratense E. scirpoides E. silvaticum (E. telmateja) E. variegatum Eriophorum alpinum E. angustifolium . callithrix . gracile . latifolium . russeolum . Scheuchzeri . vaginatum * Festuca arundinacea: + - - F. duriuscula F.. elatior F. gigantea F. ovina *F. pratensis F. rubra Fritillaria Meleagris Gagea lutea G. minima Galanthus nivalis Gladiolus communis Glyceria aqvatica Gl. fluitans Gl. plicata Gl. remota Goodyera repens Gymnadenia albida G. conopea Heleocharis acicularis H. palustris * H. uniglumis (Hemerocallis flava) (H. fulva) Herminium monorchis Hierochloé alpina H. australis H. borealis = S37 t, S) £) @. eee i eee Ae eM a a at fe, deh Ve ee pene pat ope CSICSMSOMSSESSISS i ed een ee eee a ee PA Ke Valley ehteey (iG a) ee ce ie oe. Ql Se eae ae ao & eS wot “le 2 Vel ie oe Sel ote Sy gl Fa We Wp PE Tae 477. 1 9 if H . | (Leersia oryzoides) Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, V, n. 1. Holcus lanatus . | (Hordeum distichum) .| (H. hexastichum) H. murinum H. vulgare . | (Hyacinthus orientalis) .| Hydrocharis morsus ranae+ +: - . | (Iris germanica) .| I. pseudacorus .| I. sibirica Tsoétes echinospora .| 1. lacustris . | Juncus alpinus .| J. arcticus .|(# J. arthrophyllus) .| J. balticus .| (J. balticus x filiformis) . biglumis . bufonius capitatus . castaneus compressus conglomeratus effusus filiformis Gerardi. + - glaucus lampocarpus - silvaticus oe jf 2 (s Be ». Chen ere 6 «e % .“a ( e) eae Co) a oe ee es Eee op sve” he Se. es. “| —«@ , eerie 6s we ve. Gaia e ce Jer’ tise ee % ‘> ay Come as te Be TO) ca, 8) aime ie SHUQeseQyUgyyyNysyy SquVarrOsus © ~ os 5.65) See stygius supinus . trifidus . triglumis .| Juniperus communis .| Kobresia caricina .| Larix decidua: + - - .| L. sibirica a eo ee ee ee ee tee ce oe Ae Le @ pet y's Sere eee ee 2 os wp wow oo Us Pei eS se oS Wyse > ea eieder o fuente) of et coeteee 6 Wo se. el Gees Fe eee Se | Sl ete gen Ais S 6" & ca) Get” ape ea ey eee . <6 2 Ose Cr or, ee, OMe Ye ee ee .| Lemna gibba . LL. minor . L. trisulca .| Lepturus incurvatus - .| (Leucojum vernum) .| Lilium bulbiferum (L. Martagon) a, q.. dey, Meg”? Mer ere se) ee) Cee é og '¢ (eh Bguire 7ee Index. Listera cordata. - ++ +++. 470.| Orchis maculata - - +++ +s» Pe ee. ee eee Ya nee 479.; C. maascula . «lo wenn ee eee Lloydia serotinas »- + + + + ++ > 112.| O. militaris- - «+ «+ + + - « «s (Lolium italicum) - +--+ ++: > 450.|O. morios + + + + + ee ee es DL. linicolum »- + + + + + 2 ee 451.| O. sambucina+ - + +++ + + «© « (L. multiforum)- +--+ ++ ++. 450.| O. Traunsteineri - +--+ + + + + + perenne © 2 + ee ee ES 449.|(Ornithogalum nutans)- - + = = I. temulentum - - +: - + + #« + 452.|0O. umbellatum - +--+ +--+ +--+. (Luzula aectica) = =, +. + + eee 164.| Osmunda regalis - +--+ + += > We arcuain: + 2 ee ee eee 162.| (Panicum miliaceum) +--+ += + Be campesiris® + 3 ie eG 157. | Paris qvadrifolia - +--+ +++ I. confusa:+++++:-s - 163.| Phalaris arundinacea. +++ + - L. hyperborea - +--+ +--+: +: 164.| Ph. canariensis - - +: - (ie telabrate)~ - > =P ee. 9 ee 156. | Phegopteris dryopteris: +--+ - fie memorosa « + = + 2 eee ws 154.| Ph. polypodioides - +--+ +++ + ZL. parviflora. - +++ ++ +e 154.| Ph. Robertiana- -+++-++5-s Oe pilosa Ss se eee 156.| Phippsia algida- - + +++ +++ Hn spicata = +e 2s 8 ee ws 164. | Phleum alpinum +++ +++: LL. Wahlenbergii - +--+ +++ > 155. | (Phl. arenarium) Lycopodium alpinum +--+: 2h.| Pal: Boehmert + - «050 se eats L. annotinum +--+ +++ 2s. 20.| Phi. pratense- +--+ + + «ss L. clavatum - - + + 2 st ee 18.| Phragmites communis . +++ + - L. complanatum 22.| (Picea alba) - - + + ++ #4 em L. inundatum .-+-+++ + 2s. hi, | PPercelsa. + ~~ + 5 + mee aA i. selago- - +--+: Bet salt Ait 16.|(Pinus cembra) + +--+ + ++} Majanthemum bifolium .... - 123, | Pi-silvestrigs: ~ « - «2m + Sale Malaxis paludosa- + +-++++- 465. | (Pe strobus}e < «+ + + > + abies Melica ciliata - + +--+ + + ee» 406. | Platanthera bifolia -+++-++ - M. nutans -+.-.-- zt POPE a 405.| Pl. chlorantha --++++ ++. Microstylis monophylla . ++. - 464..| Pi-obtusata: = - + + = « «= «jie Milium effusum -» +--+ ++ ss 343.| Poa alpina- ++. +++: Molinia caerulea - +--+ +++. 402, | PHannua- «+ + esos » eee Museari botryoides +++ --+ + > £43.1 P bulbosa + - - # v P. filiformis - + +++ + + ses 547.| Sparganium affine -+-++++:+-: Po Friesti ee eins 540.| Sp. glomeratum- - + +++ ++ > P. gramineus - ++ ++ se 533. | Sp. hyperboreum -+ +++ ++ > OAS YS Pe ae ee a eae et ee 530. | Sp. minimum. + + + + + © © 2 2 . TOP MGIANS? Gem em wpe teliads 522. Sp. weit adig Fe Fa) (gg! se is we P. nigrescens > -* -* ++ +: ° 537.| Sp. ramosum- - +--+ + +22 +> fp Oe ee ee er ee 532. | Sp. simplec +--+ ++ +++ 22> P. obtusifolius - +--+ +++ +2: 541.) Sp. speirocephalum -+++:++ > P. pectinatus- - + 2 + +++: 545.| Spirodela polyrrhiza +++: + P. perfoliatus -- +--+ + 2 529. | Stratiotes aloides - + +++ +>: > P. polygonifolius -+++++:> 524. | Struthiopteris germanica P: praciongus- - +++ 2s 2: 527,|Sturmia Loeselii - + ++: +: > P. pusillus - +--+ +--+ ses 542.| Taxus baccata - + +++: > POFUSCSCONS) = + et es 525.|(Thuja occidentalis) - - +--+: > Po rutilus + + + + + se eee 545. | Tofieldia borealis --+++++ + Peealiciiolius:« - 9 - sss 0% > 598. |. (Ei walyenlata). - « + sis -osle *P. sparganifolus -+-++-+-:-> 523.| Triglochin maritima -+-:++ + Peagmatus.- + + - + see 547.| Tr. palustris - +--+ + + +2 +++ *P Wolfgangt ---++-+++-> 536. | Triodia decumbens ++ +++: = P. zosteraefolius -+-+++:+:-: 539.| Trisetum agrostideum- +--+ - Psamma arenaria -*°* °°: :: 385,.| Dr -flayescens.: - + + 5° >ipedintes Pieris aqvuilma -+-+++ ++: 33.| Tr. subspicatum ++ ++ ++ 2 > Rhyncospora alba: ++ +++: 215. | Triticum acutum > +--+ +--+ + 5 * Sth: fusca =~ <6 6 ne ee 914.| Tr. caninum. - - + + 2 2 ws es Ruppia brachypus +--+ +++: > 550. | Tie repens yon) == oy oy nee R. rostellata -- ++ -++ +2: 549, | (Tr: turgidum). + << = +5) tees - BUTHMIS coe) eee Ne tees 549.|* Tr. violaceum--++-+++:5 OD istavis sagittifolia- +++: > 509; | Tr Mhlgare- - = + + “yritye te Scheuchzeria palustris. - +++ > 503. |(Tulipa Gesneriana) - +--+ +: ° Schoenus ferrugineus +++ +: > 217.| Typha angustifolia - + +++: > Scirpus caespitosus - + +++: + 4195.) P. fatifolia. <. 2-2 4 ee Sc. compressus - +++ +++: + 189.| Uncinia microglochin - +--+ +> > Sc. lacustris -- +++ +++. 193.| Veratrum Lobelianum- ++: +: : Sc. maritimus -+--+--++* > 192.| Woodsia glabella --+++:++ > Se. paucifiorus - ++ ++: 197.| W. tlvensis- - - ++ + + ee 2 (Se. radiceans)- - +--+ * * e+ 193.1 * W. hyperborea, - + - +04) 95°53 pe a a er er 189. | Zannichellia major - +++: -° Se. silvaticus- - +--+ + + 62> 19), ) Zpalestria; = = + +n apis * Sc. Tabernaemontani - +++: 194.| Z. pedicellata: - - +++ ++ :5 Scolochloa arundinacea - ++: -: 425. | Z polycarpa. + nrc. popstar Secale cereale +--+ > 458.| Zostera marina» +++ +++: > Selaginella spinulosa + +++: > 24; | Zr nana oles ep ¢ plane eS LLBRAR Yio ea ak WL po yen aa ts PR xe y JAY We As fa ae ia As f] a CT AIAN A es iy yi De, \V lek ny aN Ania Mais we aN WS x SZ AI Wry - yh ti ea iA VA ass oly 2a ry yy \ 7 Wy a “ aie aaa y laa Moy we aa re 4X. Wy Ss 4 é % A al ‘ais ua “aa Wy i Wy" y AON WY JAS a “ag iy ae Y ha ‘as Vere See Move Mae sale hgh NIN oy ibs, Y ae ; yf ie Me $ cc | os M0 rey 4 Py ae gah tea yp A as! oy te mypnys as ayy ry Mey lagh a Won i yepry* a) “as Nas they yyy oko Wen on WY \ Se ay We ay my Ayes : va a | rl * aks Hokey AY My Ip : > IWS 4 ‘ yey phy oh : xe ae ny NY Ale oes i ak . heyy Me SEs Wan V7 wy wr ie ee va “ae ‘ NS ye ‘, D n an Pe ee /; ~ SR ~ We cease oe ee - - ~ “e is “<2 et . = ~- - =e we “3 eee oe rs ~t* o * 2 wet fm ~ eg ee el we Se ee ee a il ¥ oh + ae OS ae — - 1 ay PO el ore =a ae te” ee wt we mig ta oe fee ae ee hes wee Wh tan Se Oe 8 Ome oe - 9 oF «> ~ s, ¥ we Ly oe Or eee ee - : die Linen ee a NS er a RS - =* Late oe Oe ere Oe ED PR Dre 2 ~= ~*~. ~ Le ae oS Me Oe, eet ee Cia oe” oy * “© ann = On A are 4 x oN aa iat As Pw Oo Se aes eae ee Be oe ee ee Pe eS Sw Se F « eee y ee ~~ wee were Sie Oe pein Xe Se. : = See et ples po Ig et ; senna Pid ON atl en a ae Tad . - - ms Kee = < pa atl eS a oS oe oe aoe “ ae 8" Ponta | xo) ye es on Sew ep yheek wer = a eg BS gy Pe “wat beten Fo ee ote as ota Se oe Pies se wees eet a ~~ .” : bE Ty ates : ct iat Pee te " bi cal sd oF nt ile, Se Cadi al oe er El gO ey ier etoe ek Sn Pe SS nT ee ere th WOME LO sre goo Mate sg an ee) oe ~o fas han J it