<n ere nese aa ieeetin eel einnmeetneetibmh hatitel & ean acted inenaneanennse dete ts oMaeeduaerandeam ia temeanseeeaeatae 


Sottien ceeloleataentsaatnia wemtehebanaiatnanntaabemtnticomancs aaa 


ACTA 


SOC Le ha iS 


PRO FAUNA EY FLORA FENNICA 


RO 


HELSINGFORSI 
1899—1900. 


KUOPIO 1900. 


O. W. BaAcKMANS BOKTRYCKERI. 


Poppins, B. R., Forteckning ofver Ryska Karelens Coleoptera. 496 
Lindroth, J. I., Beitrage zur Kenntniss der Finlindischen Erio- 
phyiden. — Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 1— 22 
Lindberg, Harald, Bidrag till kannedomen om de till Sphag- 
num cuspidatum-gruppen horande arternas utbredning 1 


Skandinavien och Finland (, .« + . 0. . « w « « 2926 
Bomansson, J. 0., Alands mossor . . . . 1-131 
Levander, K. M., Uber das Herbst- und Winter-Plankton im 

Finnischen Meerbusen und in der Alands-See 1898 . . 1— 25 
Levander, K. M., Zur Kenntniss des Lebens in den stehenden 

Kleingewassern auf den Skireninseln . . . . . . . 1—107 

436. pag. 


)- Foie 


; att . 
= 7 
a 


A 
nn, | 
Dpene | 


nee 
yaa 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVIII, N:o 1. 


FORTECKNING 


OFVER 


RYSKA KARELENS COLEOPTERA 


AF 


B: Ry POPPILUS. 


(Anmdld den 1 oktober 1898). 


> +0* = —— 


HELSINGFORS 1899. 


1 
O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. 


Hrisejenae forteckning utgér en sammanstallning af de Co- 
leoptera, som hittills blifvit fanna i ryska Karelen. Detta om- 
rade maste i allmanhet betraktas som ganska val undersdkt, 
hvad denna insektgrupp betraffar, ehuruval trakter finnas, som 
aldrig besdkts af nagon entomolog. Det senare ar isynnerhet 
fallet med vissa delar af Onega- och Pomorska Karelen. 

Insamlingarna hafva gjorts af: 

professor J. Sahlberg, som ar 1869 besdkte Svir-dalen, 
samt delar af Onega- och Pomorska Karelen anda upp till Hvita 
hafvets kuster samt aren 1875 och 1884 gjorde insamlingar vid 
éstra Ladoga-kusten och langs Svir-floden; 

statsradet A. Giinther, som under en lang féljd af ar med 
stor framgang samlat i olika delar af omradet, bufvadsakligast 
i trakten kring Petrosawodsk. Han har dessutom intresserat 
for insamling af insekter flera yngre personer, bland hvilka ma 
namnas herrar Baikoff, Fomin, Georgiewsky, Kalikoffsky, Kut- 
scheffsky och Waljus. Alla dessa insamlingar ha till stérre 
delen blifvit insainda till prof. Sahlberg i och for bestamning; 

d:r K. M. Levander och med. lic. K. Edgren ar 1887 fran 
Sermaks, Suma och Kem; 

numera aflidne d:r R. Envald, ar 1880, fran Svir-dalen, 
Povenetz och Suma: 

professor A. 0. Kihlman, ar 1892, fran Suma; 

mag. K. E. Stenroos, ar 1894, fran trakterna kring Tschirkka- 
floden i Pomorska Karelen: 

stud. I. J. Lindroth, fran Pomorska Karelen, 

samt af fOrfattaren sjelf, som under en hel sommar ex- 
currerat vid Svir-floden, i trakten af Petrosawodsk. pa Saoneshje- 
half6n och andra delar af Onega Karelen. 


4 B. R. Poppius, Forteckning 6fver Ryska Karelens Coleoptera. 


Smiarre bidrag ha afven limnats af herrar Ehnberg, Heim- 
biirger och Simming. 


Flertalet af statsradet Giinther insamlade insekter sakna 
tyviirr ofta nirmare lokaluppgifter, hvilket naturligtvis betydligt 
forsvarar Ofversiktligheten Ofver arternas utbredning inom ge- 
bietet. Jag har darf6r i sadana fall om dem endast kunnat 
anfora, att de aro »funna inom omradet.» 


Flera arter, hvilka finnas upptagna i en af hr Ginther 
uppriittad, handskrifven katalog ofver Olonetska gouvernemen- 
tets Coleoptera, ha icke upptagits i denna f6drteckning, och 
detta af tviinne orsaker. Dessa arter ha icke funnits bland de 
af prof. Sahlberg granskade Coleoptererna, och ej hialler jag 
har lyckats erhalla sikra uppgifter dfver deras forekomst inom 
omradet ifraga. Dessutom har statsradet Gtinther gjort insam- 
lingar afven utom vart naturhistoriska omrade, sarskildt i trakten 
af Witegra; det ir darfor en mdjlighet, att en del af ifragava- 


rande species insamlats darstades. 


Chlenius nitidulus Schr. 
Feronia (Poecilus) dimidiata Ol. 
F. Koyi Germ. 

Lemosthenus inaequalis Panz. 
Amara lucida Dutt. 

A. infima Duit. 

Calathus cisteloides Panz. 
Haliplus variegatus Strm. 
Laccophilus interruptus Panz. 
Gaurodytes chalconotus Panz. 
Rantus notatus Fabr. 
Cercyon nigriceps Marsh. 
Ocypus nitens Schrank. 
Philonthus ebeninus Grav. 
Microsaurus fulgidus Fabr. 
Euryporus picipes Payk. 
Xantholinus atratus Heer. 
Stilicus orbiculatus Payk. 
Bryocharis formosus Grav. 
Proteinus macropterus Gyll. 
Tanathophilus sinwatus Fabr. 
Meligethes corvinus Ev. 


Nosodes scabra Thunb. 
Platysoma oblongum Fabr. 
Hister fimetarius Ubst. 

H. carbonarius Ill. 
Plegaderus saucius Er. 
Geotrupes spiniger Marsh. 
Aphodius granarius L. 
Trox scaber L. 

Anomala cenea De Geer. 
Trogosita mauritanica L. 
Gyrocecis anqusticollis Gyll. 
Cryptophagus subdepressus Gyll. 
Anchicera impressa Er. 
Chalcophora Mariana L. 
Pecilonota variolosa Payk. 
Buprestis rustica L. 

B. hemorrhoidalis Hrbst. 
B. flavo-punctata De Geer. 
B. 8-guttata L. 

Agrilus integerrimus Ratzb. 
Elater sanguineus L. 
Cardiophorus Equiseti Hrbst. 


Dessa, till antalet 82, aro: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 5 


Melanotus rufipes Urbst. 
Corymbites castaneus L. 
Helodes marginata Fabr. 
Dasytes plumbeus Mill. 
Anobium denticolle Panz. 
Gnathocerus cornutus Fabr. 
Uloma Perroudi Muls. 
Upis Ceramboides L. 
Eryx ater Fabr. 
Notoxus cornutus Fabr. 
Anaspis flava L. 

Meloé proscarabeus L. 


Otiorhynchus lepidopterus Fabr. 


- Polydrosus flavipes De Geer. 
P. binotatus Thoms. 
Brachyderes incanus L. 
Sitones puncticollis Steph. 
Chlorophanus viridis L. 
Phytonomus Pollux Fabr. 


Ph. murinus Fabr. 

Pissodes Gyllenhalii Gyll. 
Ceutorhynchus pyrrhorhynchus Marsh. 
C. sulcicollis Payk. 

Apion assimile Kirby. 

A. punctigerum Payk. 
Tragosoma depsarium L. 
Leptura livida Fabr. 

Aromia moschata L. 
Monochammus Sartor Fabr. 
Oberea oculata L. 

Donacia cinerea Hrbst. 
Cryptocephalus Hypocheridis L. 
Chrysomela sanguinolenta L. 
Melasoma longicolle Suffr. 
Chilocoris renipustulatus Scriba. 
Ch. bipunctatus L. 

Scymnus biverrucatus Panz. 


I jimnforelse med hela vart naturhistoriska omrade ir 


ryska Karelen att anses som ganska rikt pa arter. Af alla 
hittills hos oss funna Coleoptera, som uppga till 2,960 arter, 
aro inom ryska Karelen antraffade icke mindre an 1,787. Det 
ir mycket troligt, att detta antal a4nnu kommer att fordkas 
betydligt, emedan det finnes en hel massa arter, hvilka inom 
grannprovinserna ha en ganska stor utbredning, och hvilka utan 
tvifvel &fven bora kunna antraffas inom omradet ifraga. 

Blott sex arter, till stérre delen Brachelytrer dro hittills 
kanda endast fran ryska Karelen, nemligen: 


Ochthebius evanescens J. Sahlb.*) 
Philonthus setosus J. Sahblb. 
Liogluta drusilloides J. Sahlb. 


Atheta levicauda J. Sahib. 
Tachyporus corpulentus J. Sahlb. 
Cis linearis J. Sahlb. 


Det ar i alla fall troligt, att nagra af dem hafva en st6rre 
utbredning. 

Antalet arter, som inom vart naturhistoriska omrade dro 
funna endast i ryska Karelen, fr ganska stort. Det stdrsta 


') Denna art ar tagen afven pa Solovetska Garna, utanfor ryska Kare- 
lens Hvitahafs-kust. 


6 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


antalet sadana ar naturligtvis kandt fran de sydligare delarna, 
och sirskildt har Svir-dalen visat sig ega ett stort antal sadana. 


I det foljande har jag med en* angifvit de arter, som 
inom vart naturhistoriska omrade iro kinda endast fran ryska 
Karelen. 

Samlarenes namn aro foérkortade pa foljande siitt: 


Ehnb. = Ehnberg. P. = Poppius: 
G. = Giinther. S. = Sahlberg. 
Heimb. = Heimbiirger St. = Stenroos. 


Lev. = Levander. 


Hvad uppstallningen och nomenklaturen vidkommer, har 
jag foljt den i Universitetets finska museum och i prof. J. Sahi- 
bergs »Enumeratio Coleopterorum fenniz» * anvinda. 


Till slut 4&r det mig en kar plikt att hair frambiéira min 
tack till professor J. Sahlberg, som dels laimnat mig virdefulla 
anteckningar och uppgifter 6fver arternas utbredning i ryska 
Karelen, dels hjalpt mig vid bestaémningen af svarare arter. 

* J. Sahlberg, Enumeratio Coleopterorum — — Fennie. 

Carnivora, 1 Notiser ur sallsk. pro. Faun. et Flor. fenn. férh. XIV. 

Palpicornia, Amphibiy, ibid. 

Brachelytra 1, 1 Acta Soc, pro Fauna et Flora fenn. I. 

Brachelytra WU ibid. VI. 

Clavicornia, ibid. VI. 


Serien I. Carnivora. 


Cicindelide. 


1. Cicindela sylvatica L. Temligen siallsynt, gar atmin- 
stone upp till Tschirkka-floden i Pomorska Karelen (St.). 

2. C.hybrida L. Vid Kosmosero, i bérjan af juli 1896 (P.). 

3. C. campestris L. Varen 1896 allmén vid Vascheni vid 
Svir-floden, sparsammare vid Jalguba och Kischi (P.). — Inom 
omradet tagen iifven af Simming. 

var. affinis Fisch. Pa myrmalmshdgar vid Dvoretz (S.). 


Carabide. 


4. Carabus glabratus Payk. Vid Kivatsch (S.) och vid 
Tschirkka-floden (St.). 

5. C. caneellatus Illig. Sillsynt (G., S.). 

6. C. granulatus L. Ej sallsynt i omradets sédra delar: 
Sermaks (Lev., P.) Petrosawodsk (G., P.) och Jalguba (P.). 

7. C. Menetriesii Fald. Sallsynt: Sermaks (Lev.) och Vos- 
nesenje (G.). 

8. OC. clathratus L. Sallsynt: Suma (Lev.) och Tschirkka- 
floden (St.). 

9. C. nitens L. Siallsynt: Vascheni, 29 maj 1896 (P.), 
Suma (Lev.). 

10. Cychrus rostratus L. Vid Perguba (S.); darsamma- 
stides under mossa pa murkna stubbar i djup granskog 24 aug. 
och under stenar vid strand nedanfér Bjala-gora vid Tiudie 11 
aug. 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

11. Leistus rufescens Fabr. Siillsynt under stenar vid 
striinder: Bjiila-gora 11 aug. och vid Perguba 25 aug. 1896 (P.). 


8 B. R. Poppius, Forteckning dfver ryska Karelens Coleoptera. 


12. L. ferrugineus L. Enligt J. S. »Enum. Coleopt. fenn.» 

13. Pelophila borealis Payk. Sallsynt: vid Vigsj6n (S.). 

14. Nebria livida L. var. lateralis Fabr. Sallsynt i syd- 
liga delen af omradet: vid Gorki (8.) och Haapanava (E.). 

15. N. Gyllenhalii Schonh. Siallsynt under stenar vid 
striinder: vid Tolvoja den 9 juli 1896 (P.). —- Afven funnen 
af Giinther. 

16. Notiophilus aquaticus L. Sallsynt: Pa en svedjebacke 
vid Tiudie den 15 aug. 1896 (P.). Afven antriffad af Giinther. 

17. WN. palustris Duft. Petrosawodsk (G.) och Juustjirvi (S.). 

18. NN. biguttatus Fabr. Temligen sillsynt: vid Vascheni 
(P.), Jalguba (S.) och Dianova-gora (P.). — Afven antraffad af 
Giinther. 

19. Loricera pilicornis Fabr. Ej siallsynt vid stréander: 
vid Sermaks (P.), Haapanava (Ebg.), Segosero (S.) och Suma 
(Envald). 

20. Clvina fossor L. Ej sallsynt: vid Petrosawodsk (G., 
5.), Schungu (P.), Povenetz (Envald) och Kem (S.). 

21. Dyschirius thoracicus Illig. Ej sallsynt: vid Svir (Heim- 
biirger, 5.), Haapanava (S.), Jalguba (P.) och Segosero (8S.). — 
Afven funnen af Giinther. 

22. D. obscurus Gyll. Sillsynt: talrika exemplar pa La- 
dogas sandiga strand vid Haapanava (S., Ehnb.). 

23. D. politus Dej. Hogst sillsynt: ett exemplar under 
stenar vid stranden af Onega sj6 vid Velikaja-guba den 24 juni 
1896 (P.) och vid Svir (Georgiewsky). 

24. D. impunctipennis Daws. Sallsynt: vid Svir i juni 
1875 (Heimb., 8.) och Haapanava (S.). 

25. D. eneus Dej. Sallsynt: vid Gorki (S8.) Tolvoja 6—7 
juli 1896 (P.), Suma (Envald). Afven tagen af Giinther. 

26. D. globosus Hrbst. Ej siallsynt: vid Petrosawodsk (8.), 
Sermaks, pa nagra stillen pa Saoneshje-half6n (P.) och Suma 
(Envald). Afven antriffad af Giinther. 

var. b. (maritimus Bohem:) Funnen vid Hvita hafvet. 

27. EHlaphrus uliginosus Fabr. Sallsynt: under stenar vid 
sjostrand nira Valkiamaéki 11 aug. och under Marchantia pa 
fuktig ang vid Tiudie 15 aug. 1896 (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica. XVIII, n.o 1. 9 


28. E. cupreus Duft. Sillsynt vid strander: vid Sermaks 
(Lev., P.), Petrosawodsk (S.) och vid Tschirkka-floden (St.). 


29. HE. riparius L. Temligen allman vid strander: vid 
Sermaks (P.), Petrosawodsk (S.), Jalguba (P.) och Suma (O. 
Kihlman). Afven antriffad af Giinther. 


30. Blethisa multipunctata L. Temligen sillsynt pa fuk- 
tigare stiillen: vid Sermaks (Edgrén), Svir (S.) och Tolvoja den 
6 juli 1896 (P.). 

31. Tachypus pallipes Duft. Sillsynt: vid Gorki (S., Ehnb.) 
och Kivatsch (8.). 

32. T. flavipes L. Ej sillsynt i sydligare delen af om- 
radet: vid Gorki (S.), Muromli (G.), Olonetz (S.) och Petro- 
sawodsk (G.). 

33. Bembidium velox L. §j sallsynt vid Svir: vid Gorki 
(S.) och Vascheni (P.). Dessutom antraffad vid Jalguba (P.) 
samt af Giinther i Car. ross. 


var. b. Gyll. Siéillsynt, jag har funnit ett exemplar vid 
Aschebnavolok den 18 juli 1896. Afven funnen af Giinther. 


34. B. paludosum Panz. Sillsynt, funnen endast vid 
Gorki (S.). 

#35. B. striatum Fabr. Ett enda exemplar vid Svir-floden 
den 16 juni 1869 (5.). 

36. B. Giintheri Seidl. Hogst siillsynt. Funnen pa san- 
diga striinder vid Onega sj6 i nirheten af Petrosawodsk af 
Giinther. 

*37. B. punctulatum Drap. Sillsynt pa steniga flodstran- 
der: vid Vascheni den 28 maj 1896 (P.) och Petrosawodsk den 
19—22 juni 1869 (5S.). 

38. B. bipunctatum L. Ej sillsynt pa sandiga strander: 
vid Sermaks, Vascheni (P.), Petrosawodsk (S.), Jalguba (P.) och 
Suma (Kihlman, Envald, Lev.). Afven antriiffad af Giinther. 

39. B. ruficolle Panz. Funnen endast vid Mjatusowa den 
18 juni 1875 (S., Heimb.). 

40. B. obliquum Strm. Kj sillsynt: vid Sermaks (Lev., 
P.), Vascheni, Jalguba, Velikaja-guba, Kosmosero och Perguba 
P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


10 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


var. Ofre sidan svart, med hufvudformens teckningar. — 
Jag har funnit ett exemplar vid Aschebnavolok den 18 juli 1896. 

var. immaciulatum J. Sahlb. Sallsynt, funnen vid Vojatsch 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

"41. B. adustum Schaum. Endast antraffad vid Gorki (S.). 

42. B. Fellmanni Mann. Sillsynt, enligt Solsky funnen 
vid Petrosawodsk. (Se J. Sahlb. En. Coleopt. Carniv. fenn. pag. 
70. NEO 55) 

43, B. Hastii Sahlb. Siallsynt, funnen vid Kem (8.). 

44, B. littorale Oliv. Sallsynt, jag har funnit den vid 
Sermaks den 25 maj 1896. — Afven antriiffad af Giinther. 

45, B. Andree Fabr. Endast i de sydligare delarna: 
Sermaks (P.), Gorki (S., Ehnb.), Vascheni (P.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

46. B. femoratum Strm. Sallsynt: vid Pedrosawodsk (8., 
G.) och Jalguba (P.). 

47, B. rupestre L. Allman vid striinder. Sermaks (Lev., 
P.), Gorki (Ehnb.), Vascheni (P.), Muromli (G.), Petrosawodsk 
(G.), Tiudie, Valkiamiki, Perguba (P.), Suma (Lev.) och Kem (S)). 

var. c. J. Sahlb. Funnen af Giinther. 

48. B. saxatile Gyll. Hoégst sallsynt, antraffad vid Soroka 
vid Hvita hafvet af Sahlberg. 

"49. B. pygmeum Fabr. var. bilunulatum Bielz. Hégst 
sillsynt, funnen endast vid Gorki den 15 juni 1875 (S., Heimb.). 

50. B. lampros Urbst. Allmiin pa fuktiga stallen: vid 
Sermaks, Mjatusow, Petrosawodsk, Kischi, Velikaja-guba, Kos- 
mosero, Tolvoja, Schungu, Kiippaselkii, Tiudie och Perguba. 

var. 6. Gyll. Antraffad af Gtinther. 

var. ¢. Jac. du Val. (14-striatwm, Thoms), Antraffad endast 
af Giinther. 

51. B. Grapei Gyll. Sillsynt: vid Petrosawodsk (S.) samt 
vid Vig-sjén af Envald. 

52. B. Sahlbergii Dej. Sallsynt, funnen vid Petrosawodsk 
af Giinther. 

53. B. ngricorne Gyll. Funnen sommaren 1869 af Giinther. 

*54. B. tenellum Er. Siallsynt: endast vid Gorki pa sandig 
strand af en biflod till Svir den 12—14 juni 1875 (S.). 


Acta Socetatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 11 


55. B. gilvipes Strm. Siallsynt, funnen vid Petrosawodsk 
den 18 juni 1869 (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

56. B. contaminatum J. Sahlb. Hoégst siillsynt: vid Ser- 
maks (Leyv.). 

f *57. B. Chaudoirit (Motsch.) Chaud. Hdégst sallsynt, nagra 
exemplar aro funna under Fucus pa en liten holme niira Tschuja 
den 2 aug. 1869 (S.). 

58. B. Schiippelii Dej. Forekommer inom omradet en- 
dast vid Hvita hafvets kust: Soroka (S.), Suma (Envald) och 
Kem (S., Lindroth). 

59. B. 4-maculatum L. Ej sillsynt, funnen vid Svir- 
floden (S., Ehnb.), Jalguba (S., P.), Velikaja-guba och Tolvoja 
(P.}. -— Giinther. 

60. B. articulatum Panz. Sallsynt, hittills funnen endast 
vid Svir-floden (S.). 

61. B. Doris Panz. Allman pa fuktiga stallen: vid Ser- 
maks (Lev., P.), Jalguba, Tolvoja, Lischmajarvi, Perguba (P.), 
Vigsj6n (S.) och Suma (Envald). 

62. B. guttula Gyll. Temligen siallsynt; vid Sermaks den 
25 maj och vid Tiudie i aug. 1896 (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

63. B. Mannerheimii Sahlb. Sillsynt pa fuktiga stiillen, 
under multnande vegetabilier; vid Dianova-gora den 1 aug. och 
pa liknande lokal vid Perguba den 21 i samma manad 1896 
(P.), samt vid Suma (Lev.) — Giinther. 

64. Tachys nanus Gyll. Ej sallsynt under bark af savial 
barr- som loftriin: vid Kischi, 13 juni, Velikaja-guba, 24 juni, 
Dianova-gora, 31 juli och Tiudie 11 aug. 1896 (P.). Pa sist- 
namda stille afven tagen af Sahlberg. — Giinther. 

65. Trechus rubens Fabr. Siallsynt. Petrosawodsk (S., G.), 
Haapanava och Kem (S.). 

66. Tr. 4-striatus Schrank. Siallsynt, funnen af Giinther. 

67. Tr. rivularis Gyll. Séallsynt: Haapanava (S8.), vid 
Velikaja-guba, under mossa i lofskog, den 24 juni 1896 (P.). 

68. Tr. secalis Payk. Temligen sillsynt under stenar pa 
odlade stiillen. Petrosawodsk (G.), Tolvoja, 9 juli, Tiudie 9 aug. 
och Valkiamaki 11 aug. 1896 (P.). 


12 B. R. Poppius, Forteckning dfver ryska Karelens Coleoptera. 


69.  Patrobus excavatus Payk. Endast vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

var. assimilis Chaud. Temligen siallsynt under stenar vid 
strander: vid Petrosawodsk (G.), Tolvoja 9 juli, Tiudie och Val- 
kiamaki 9 och 11 aug. 1896 (P.). 


70. BP. septentrionts Dej. Sallsynt vid strander under 
stenar. Funnen vid Vojatsch (S.). — Afven Giinther. 


var. australis J. Sahlb. Sillsynt: vid Haapanava ‘Ehnb.) 
och Solomino (S.). — Afven Giinther. 


71. Broscus cephalotes L. Séllsynt pa sandiga marker. 
Jag har funnit ett exemplar vid Vascheni den 27 maj 1896. 


72. Lebia chlorocephala L. Temligen sallsynt: vid Haapa- 
nava (Ehnb.), Jalguba (S.) och Kischi den 13 juni 1896 (P.). — 
Giinther. 

73. L. crua-minor L. Siallsynt, funnen vid Svir-floden 
och Petrosawodsk (S.), samt 1896 vid Kischi af folkskollararen 
Valjus. — Giinther. 

74. Cymindis macularis Mann. Hodgst siillsynt: Petrosa- 
wodsk (G.). 

75. C. vaporariorum L. Siallsynt. Jag har funnit ett 
exemplar vid stubbrétter pa sved den 23 aug. 1896 vid Per- 
cuba. — Afven funnen af Giinther. 

76. Dromius sigma Rossi. Temligen sallsynt under lof 
m. m. pa fuktigare stillen; vid Unitza och Tiudie (P.) samt vid 
Sviitnavlok (S.). — Afven Giinther. 

"77. D. linearis Oliv. Ett exemplar vid Mjatusow den 
6 sept. 1869 (S.). 

78. Metabletus foveola Gyll. Hoégst sallsynt. Jag har funnit 
ett exemplar under lafvar pa en sandas vid Vascheni den 28 
maj 1896. 

79. M. truncatellus L. Temligen siillsynt, funnen vid 
Petrosawodsk (Lev.), Tiudie (S.) och Valkiamiiki (P.). — Giinther. 

80. Blechrus glabratus Duft. Sallsynt pa sandmarker; 
antraffad vid Svir-floden af Heimbiirger. 

81. Feronia cuprea L. Siallsynt, funnen vid Sermaks 
(Lev.) och vid Petrosawodsk (G.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. iL) 


82. F. versicolor Strm. Ej sallsynt: Sermaks (Lev.), Va- 
scheni (P.), Petrosawodsk (G., S.), Velikaja-guba, Tiudie (P.), 
Vojatsch (S.) och Suma (Lev.). 

83. F. lepida Fabr. Temligen siallsynt pa sandmarker: 
vid Vascheni, 27 maj 1896 (P.), Petrosawodsk (G.), Tiudie, 12 
aug. 1896 (P.) och Kem (S.). * 

84. F. vernalis Panz. Sillsynt: Sermaks (Lev.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

85. F. nigra Fabr. Funnen endast vid Petrosawodsk 
af Giinther. 

86. F. vulgaris L. Temligen siillsynt: Kontschosero (S.), 
Dianova-gora, 30 juli 1896 (P.) och Suma (Lev.). — Afven an- 
triffad af Giinther. 

87. F. nigrita Fabr. Funnen vid Sermaks (P.).— Afven 
Giinther. 

88. F. gracilis Dej. Siallsynt: vid Sermaks (Leyv.). 

89. F. minor Dej. Temligen sillsynt. Funnen vid Petro- 
sawodsk (G.), Schungu, den 30 juli 1896 (P.), Svatnavlok och 
Juustjirvi (S.). 

90. F. strenua Panz. Siallsynt: Tiudie och Svatnavlok 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

91. F. diligens Strm. Allmiin: Petrosawodsk (G.), Veli- 
kaja-guba, Tolvaja, Schungu, Tiudie (P.), Juustjarvi och Vo- 
jatsch (S.). 

92. F. aterrima Fabr. Siallsynt, funnen vid Solomino af 
Sahlberg. 

93. F. ethiops Panz. Sillsynt, vid Petrosawodsk som- 
maren 1884 (G.). 

94. F. oblongo-punctata Fabr. Temligen allman i skogar: 
Jalguba, Tiudie, Perguba (P.), Svatnavlok och Juustjarvi (5.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

95. F. vitrea Dej. Sillsynt: under stenar vid kanten at 
en mosse vid Unitza den 7 aug. 1896 (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

96. Amara aulica Panz. Temligen allmin: vid Petrosa- 
wodsk (Envald, Lev., 8.), Vojatsch (S.) samt vid Velikaja-guba, 
24 juni och Unitza, 4 aug. 1896 (P.). — Afven Giinther. 


14 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


97. A. fulva De Geer. Sillsynt: Vascheni den 27 maj 
1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 


98. A. apricaria Payk. Ej sallsynt: Petrosawodsk (S., 
Envald), Solomino (8.), Kischi, 13 juni och Schungu 20 juli 
1896 (P.). — Giinther. 

99. A. consularis Duft. Sallsynt, funnen vid Petrosawodsk 
af Giinther. 

100. <A. stlvicola Zimm. Soroka (S.). 

101. A. ingenwa Duft. Sallsynt: vid Petrosawodsk af 
Envald, Giinther och Levander. 


102. A. brunnea Gyll. Sallsynt. Juustjiirvi (S.) samt under 
tallbark den 4 aug. 1896 vid Unitza (P.). 


103. A. bifrons Gyll. Sallsynt, funnen endast vid Tiudie 
af Sahlberg. 

104, A. pretermissa Sahlb, Endast vid Petrosawodsk (G.). 

105. A. erratica Duft. Sallsynt: vid Petrosawodsk (G.) 
samt vid Juustjarvi (S.). 

106. A. interstitialis Dej. Séllsynt: funnen vid Sermaks 
(Lev.), Haapanava vid Ladogas strand och Gorki (8.), Petro- 
sawodsk (G.) och Soroka (S.). 

var. puncticollis J. Sahlb. Funnen vid Soroka by vid Hvita 
hafvet den 5 aug. 1869 (S.). . 

107. <A. familiaris Duft. Ej sallsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk (Envald, G., 5.,) Velikaja-guba 24—26 juni, Tolvoja, 
6 juli 1896 (P.), Tiudie (S., P.). 

108. A. tibialis Payk. Sallsynt, funnen vid Petrosawodsk 
af Levander. — Afven antriffad af Giinther. 


109. <A. littorea Thoms. Sillsynt, endast vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

110. A. curta Dej. Sallsynt, vid Jalguba den 25 juni 
1869 (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

111. A. ewrynota Panz. Temligen sillsynt, vid Petrosa- 
wodsk (Lev., G.), Schungu, under stenar pa aker d. 20 juli och 
Perguba vid Onega-stranden, den 21 aug. 1896 (P.). 

112. A. trivialis Gyll. Sallsynt i sydligare delen af om- 
radet: Vascheni (P.), Muromli (G.) och Petrosawodsk (G., Lev.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 15 


113. A. famelica Zimm. Sillsynt, vid Sermaks den 25 maj 
1896 (P.), Petrosawodsk (G.) och Jalguba den 25 juni 1869 (S.). 

114. A. similata Gyll. Sallsynt: Jalguba den 5 juni och 
Valkiamiki den 11 aug. 1896 (P.). — Afven antr. af Giinther. 

115. A. curvicrus Thoms. — Antriaffad af Giinther. 

116. A. ovata Fabr. Sallsynt. Funnen talrikt vid Petro- 
sawodsk (G.) och vid Tolvaja den 6 juli 1896 (P.). 

117. A. spreta Dej. Siéllsynt i sddra delen af omradet. 
Muromli (G.), Petrosawodsk den 19 juni och Jalguba den 25 juni 
1869 (S.). Pa sistnimnda stialle har jag tagit den, 6 juni 1896. 

118. <A. nigricornis Thoms. — Antriffad vid Solomino 
af Giinther. 

119. A. lunicollis Schiddte. Siallsynt, funnen endast vid 
Petrosawodsk af Giinther. 

120. <A. communis Panz. Allmiin. Vascheni (P.), Petro- 
sawodsk (Envald, S.), Kischi, Velikaja-guba, Kosmosero, Tolvoja 
(P.), Tiudie (S., P.) samt nordligast vid Kem (Kihlman). 

121. A. nitida Strm. Ganska sillsynt. Vascheni d. 26 
maj 1896 (P.), Petrosawodsk (G.) och Povenetz (Envald). 

*122. A. Giintheri, J. Sahlb. Funnen af Giinther i ryska 
Karelen, utan narmare lokaluppgift. 

123. A. plebejya Gyll. Allmin, Sermaks (Lev.), Petrosa- 
wodsk (G., 5.), Kischi, 13 och 18 juni, Velikaja-guba, 22 juni, 
Tolvaja 6 juli 1896 (P.) och Povenetz (Envald), 

124. Calathus micropterus Duft. Ej sallsynt i skogar och 
funnen iinda upp till Tschirkka-floden (Stenroos). 

125. ©. melanocephalus L. Allman, atminstone upp till 
Tiudie. 

var. alpinus Dej. Sallsynt, funnen vid Juustjarvi af 
Sahlberg. | 

126. OC. erratus Sahlb. Temligen utbredd: Petrosawodsk 
(G., S.), Kosmosero och Tiudie d. 13 juli o. 12 aug. 1896 (P.). 

127. Anchomenus angusticollis Fabr. Sallsynt, ett exem- 
plar vid stranden af Svir naira Vascheni by den 28 maj 1896 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

128. A. Mannerheimii Dej. Hogst siillsynt, funnen af 
Giinther, 


16 B. R. Poppius, Foérteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


129. A. sexpunctatus L. Allman, Sermaks (Lev.), Va- 
scheni (P.), Muromli (G.), Velikaja-guba, Valkiamaki (P.), Pove- 
netz (Envald), Suma (Lev.) och Tschirkka-floden (Stenroos). 

130. A. Hriceti Panz. Sallsynt pa karrmarker: vid Svir- 
floden (S.), Vascheni den 28 maj och vid Kosmosero den 13 juli 
1896. I Carelia pomorica ar den tagen af J. Lindroth. 

131. A. parumpunctatus Fabr. Siallsynt: vid Petrosawodsk 
och Tiudie (S.). —- Afven antriffad af Giinther. 

132. A. Archangelicus J. Sahlb. Forekommer endast lings 
Hvita hafvets strinder, under uppkastad Fucus: vid Tschuja, 
Kem och Soroka fr. 29 juli—3 aug. 1869 (S.), samt vid Suma 
(Envald). 

133. A. mestus Duft. Sallsynt, funnen endast pa Sao- 
neshje-halfon vid strander af Onegan: Oljenijostroff 20 juni, 
Velikaja-guba, 22 juni och Schungu, 20 juli 1896 (P.). 

134. <A. viduws Panz. Allman vid strander i de sydligare 
delarna: Sermaks (Lev.), Vascheni (P.), Petrosawodsk (G., 5.), 
Jalguba (G., P.), Schungu (P.), Tiudie (S.) och Perguba (P.). 

135. A. versutus Strm. Séllsynt vid strander: vid Petro- 
sawodsk (Envald), Juustjirvi och Segosero (S.), samt vid Va- 
scheni och Velikaja-guba (P.). 

var. b. Funnen vid Juustjarvi af Sahlberg. 

136. A. dolens Sahlb. Funnen inom omradet af Giinther. 

137. <A. Bogemanni Gyll. Hégst sallsynt. Jag har funnit 
ett exemplar under bark vid Jalguba den 5 juni 1896. 

138. A. 4-punctatus De Geer. Siillsynt: Petrosawodsk (S.), 
samt under aspbark vid Unitza den 7 aug. 1896 (P.). — Afven 
antriiffad af Gtinther. 

139. A. oblongus Fabr. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» funnen i ryska Karelen. 

140. A. consimilis Gyll. Hégst siillsynt. Ett exemplar 
pa en mosse vid Unitza den 7 aug. 1896 (P:), samt vid Suma 


(Envald). 
141. A. piceus L. Temligen siillsynt, vid Sermaks (Lev., 
P.), Dvoretz och Juustjirvi (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


142. A. gracilis Strm. Ej sillsynt pa fuktiga stéllen: 
Sermaks, 25 maj, Jalguba, 4 juni, Unitza, 7 aug, Velikaja-guba 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 17 


24 juni, Perguba 21 aug. 1896 (P.), Juustjiarvi (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

143. A. puellus Dej. Sallsynt: vid Sermaks (Lev.) och 
vid Juustjirvi (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

*144. A. micans Nicol. Funnen af Giinther. 


145. A. fuliginosus Panz. Ej sillsynt: Sermaks (Lev.), 
Tiudie (P.), Vojatsch och Segosero (S.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

146. Tuphria nivalis Panz. Ej sallsynt: vid Tolvoja och 
Schungu under stenar vid strander den 9 och 20 juli, vid Kappa- 
selki, under bjérkbark den 18 aug. 1896 (P.), samt vid Svit- 
navlok och Kontschosero (S.). 

147. Olisthopus rotundatus Payk. Hégst sillsynt: pa sand- 
marker vid Mjatusowa den 19 juni 1875 (S.). 


148. Badister bipustulatus Fabr. Sallsynt: Petrosawodsk 
(Nyberg). — Afven antriiffad af Giinther. 


149. B. peltatus Panz. Sallsynt. Funnen vid Sermaks 
(Lev.), Solomino (S.), samt vid Kosmosero den 14 juli 1896 (P.). 
150. Panagaeus crux major L. Funnen vid Svirfloden (G.). 


151. Chlenius nigricornis Fabr. Siallsynt: Kivatsch (S.), — 
Afven antriffad af Giinther. 

152. Chl. 4-sulcatus Ullig. Hoégst sallsynt, funnen vid Mja- 
tusowa (Heimb.). 

153. Oodes helopioides Fabr. Siallsynt pa fuktiga stallen: 
Solomino (8.), pa gungfly vid Velikaja-guba och under stenar 
vid stranden af Putkosero niira Schungu den 25 juni och 20 
juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


154. Ophonus puneticollis Payk. Sillsynt, funnen vid 
Petrosawodsk och Munosero (G.). 

155. Harpalus ruficornis L. Ej siillsynt under stenar pa 
odlade stillen: Petrosawodsk (G., Lev., 5.), Jalguba (P.) och 
Povenetz (Envald). 

156. H. rubripes Duft. Siillsynt, funnen vid Munosero (G.). 

157. H. eneus L. Allmin under stenar m. m., mest pa 
odlade stillen: Petrosawodsk (G., S.), Kosmosero, Tolvoja, 
Schungu, Dianova-gora, Tiudie (P.) och Suma (Lev.). 


18 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


158. A. latus L. Temligen allman: Vascheni (P.), Petro- 
sawodsk (G., S.), Kosmosero, Dianova-gora (P.) och Povenetz 
(Envald). 

159. A. luteicornis Duft. Sillsynt, jag har funnit den 
under stenar pa en aker vid Vascheni den 29 maj 1896. — 
Afven antriiffad af Giinther. 

160. H. tardus Panz. Sallsynt, vid Vascheni (P.), samt 
vid Kontschosero (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. angustior J. Sahlb. Funnen vid Jalguba den 25 juli 
1869 (S.), samt af Giinther. 

161. Anisodactylus binotatus Fabr. Sallsynt, Sermaks (L.), 
Petrosawodsk (G.). 

162. A. nemorivagus Duft. Antriiffad vid Svir (G.). 

163. Bradycellus pubescens Payk. Forekommer endast 
vid Hvita hafvets striinder, dar den ar funnen fran Soroka 
norrut till Kantalaks, fr. jul.—sept. 1869 och 1870 (S.). 

164. Br. placidus Gyll. Funnen vid Gorki och Tschuja 
af Sahlberg. 

165. Acupalpus collaris Payk. Temligen sillsynt; vid 
Gorki och Kontschosero (S.), samt vid Tiudie (S., P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

166. A. similis Dej. Siallsynt, funnen endast vid Svir- 
floden (S.). 

167. Stenolophus dorsalis Fabr. Ej sallsynt i sddra delen 
af omradet, Svir-floden (L.), Gorki (S.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 


Haliplide. 


168. Haliplus ruficollis De Geer. Ej sillsynt 1. stilla- 
staende vatten. Gorki (S.), Kosmosero, Tolvoja (P.), Tiudie och 
Juustjirvi (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

169. HA. fluviatilis Aubé. Ej siallsynt. Sermaks (Lev.), 
Oljenijostroff, Tolvoja (P.), Soroka (S.). 

var. lineolatus Mann. Funnen vid stranden af Putkosero 
nira Schungu den 20—25 juli 1896 (P.), samt vid Vig-floden (8.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 19 


*170. H. furcatus Seidl. Sallsynt. Funnen pa Oljenij- 
ostroff i sma vattensamlingar pa en fuktig ang den 20 juni, samt 
pa liknande lokal vid Tolvoja den 7 juli 1896 (P.). 


171. A. fulvus Fabr. Ej sillsynt i sjéar och floder: Va- 
scheni (P.), Petrosawodsk (S.), Schungu (P.), Tiudie och Per- 
guba (S.). 

172. H. varius Nicol. Funnen vid Dvoretz den 18 aug. 
1869 (S.). 


Dytiscide. 


173. Hyphydrus ovatus L. Ej sillsynt i stillastaende vat- 
ten: vid Sermaks (Lev.), Gorki (Ehnb.), Sviatosero (G.) och vid 
Tiudie (S., P.). 

174. Hygrotus inequalis Fabr. Ej sillsynt i stillastaende 
vatten. Funnen vid Sermaks (Lev.), Tolvoja (P.), Tiudie (S., P.) 
och vid Perguba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

175. H. reticulatus Fabr. Temligen sillsynt: Sermaks 
(Lev.), Tiudie (S., P.) och Vig-floden (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

176. H. 5-lineatus Zett. Temligen allmiin i skogssjdar: 
Sermaks (Lev.), Dvoretz, Tiudie (S.), Kiippaselka (P.) och Suma 
(Lev.). — Afven antriiffad af Giinther. 

177. H. decoratus Gyll. Siillsynt funnen endast vid Svir- 
floden (Envald), niira Haapanava éster om Ladoga (S.), samt pa 
éfversvimmade iingar vid Sermaks, den 25 maj 1896 (P.). 

178. Colambus impressopunctatus Schall. Temligen  siall- 
synt: Velikaja-guba, Tolvoja (P.), Tiudie (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

179. Bidessus wnistriatus Schrank. Temligen sillsynt 1 
stillastaende vatten: Gorki (S.), Kischi, Velikaja-guba, Tolvoja, 
Ascheb-navolok (P.) och Tiudie (S.). 

180. Hydroporus granularis L. Ej sillsynt: Sermaks (Lev.), 
Petrosawodsk (G.), Tolvoja (P.) och Tiudie (S., P.). 

181. A. pictus Fabr. Sillsynt. Funnen i en liten back 
vid Tolvoja den 6 juli 1896 (P.), samt vid Tiudie (5.). — Afven 
antraffad af Giinther. 


20 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


182. HAH. Sanmarkii Sahlb. Sallsynt, funnen endast i Sego- 
sero sjO den 12 juli 1869 (S.). 

183. HA. alpinus Payk. Funnen talrikt 1 Segosero sj6 i 
juli 1869 (S.). 

184. H. hyperboreus Gyll. Temligen sallsynt i skogstrask. 
Sviitosero (G.), i Gluhilampi sj6 vid Tiudie den 1—4 juli och 
14 aug., samt den 17 juli 1869 i Segosero vid Saaris (S.). 

185. H. depressus Fabr. Ej sallsynt i rinnande vatten 
och i sjéar. Gorki (Ehnb., S.), Petrosawodsk (8.), Kischi och 
Tolvoja den 20 juni och 7 juli 1896 (P.), Tiudie och Vojatsch 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

186. H. dorsalis Fabr. Siillsynt, Tiudie (S.). — Afven 
funnen af Giinther. 

187. H. oblongus Steph. Hogst sallsynt, funnen i sma 
vattensamlingar pa mossingar i skogsmark den 10 juli 1869 
vid Ahvenjarvi (S.). 

188. A. rufifrons Duft. Temligen sallsynt: Muromli (G.), 
Petrosawodsk (Envald), i sma vattensamlingar i skog vid Kos- 
mosero den 14 och i en uttorkad vattensamling pa angsmark 
vid Tolvoja den 6 juli 1896 (P.). 


189. H. fennicus Seidl. Sallsynt, funnen tillsamman med 
foregaende art vid Kosmosero den 14 juli, samt i en med Hypna 
bevuxen vattensamling vid Velikaja-guba den 24 juni 1896 (P.). 


190. H. erythrocephalus L. Allman i stillastaende vatten. 
Svir (Envald), Vascheni 29 maj, Kosmosero 14 juli, Tolvoja 6 
juli 1896 (P.), Tiudie och Soroka (S.). — Afven antriffad af 
Giinther. 

var. deplanatus Gyll. Tillsamman med_ hufvudformen, 
funnen vid Sermaks den 25 maj, Kischi 13 juni, Velikaja-guba 
24 juni, Kosmosero 14 juli, Tolvoja 6 juli 1896 (P.) och vid 
Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

191. H. planus Fabr. Sallsynt, funnen af Giinther. 

192. A. pubescens Gyll. Sallsynt, funnen vid Kontscho- 
sero af Sahlberg, samt i en uttorkad vattensamling pa Angs- 
mark vid Tolvoja den 5 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 21 


193. H. fusgipennis Schaum. Siallsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk af Envald. 

194. H. pectoralis J. Sahlb. Hdgst sillsynt, funnen vid 
Haapanava (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

195. H. nigrita Fabr. Siillsynt i stillastaende vatten: vid 
Petrosawodsk (Envald) och Valkiamaki den 9 och 13 aug. 1896 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

196. H. subalpimus Thoms. Hdégst sillsynt, funnen af 
Giinther. 

"197. H. nivalis Heer? J. Sahlb. Hégst sillsynt, funnen 
vid Parantava by vid Vig-floden den 23 juli 1869 af Sahlberg. 

198. H. melanarius Strm. Ej sillsynt i stillastaende vatten- 
samlingar i skogar: vid Svir-floden (S.), Petrosawodsk (Envald), 
Jalguba 6 juni, Velikaja-guba 25 juni 1896 (P.), Perguba (S., P.) 
och pa Keliak holme i Hvita hafvet (S.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

var. c. (= monticola Sharp). Funnen vid Svir-floden (S.). 

199. H. longicornis Sharp. Hégst siillsynt, ett exemplar 
antraffadt under Marchantia pa en fuktig fang vid Perguba den 
22 aug. 1896 (P.). 

200. H. brevis Sahlb. Sillsynt pa 6fversviimmade stiillen: 
Svir-floden (Envald), Vigsjén den 22 juli 1869 (S). 

201. H. obscurus Strm. Ej siillsynt i stillastéende vatten: 
Funnen vid Sermaks, Kischi, Tolvoja (P.), Tiudie (S., P.), Sego- 
sero (S.) och Suma (Envald). — Afven antriffad af Giinther. 

202. H. nigrellus Mann. Kj sillsynt: Svir-floden (Envald), 
Petrosawodsk, Tiudie, Tschuja (S.) och Suma (Kihlman). — 
Afven antriffad af Giinther. 

203. H. atriceps Crotsch. Siillsynt i stillast&aende vatten: 
Funnen vid Tolvoja 6—7 juli 1896 (P.) samt pa Keliak holme 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. opacino J. Sahlb. Antriffad vid Soroka och pa Keliak 
(S.), samt vid Kem (Kihlman). 

204. H. Semenowii Jakow. Hdégst sillsynt, funnen vid 
Svir-floden af Envald. 

205. H. glabriusculus (Sahlb.) Aubé. Hégst sillsynt: Suma, 
(Kihlman). 


bo 
bo 


B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


206. H. tristis Payk. Allmiin i stillastaende vatten: Svir- 
floden (S., Envald), Sermaks (P.), Petrosawodsk (Envald), Jal- 
guba, Velikaja-guba (P.), Juustjarvi och Vig-floden (S.). — Afven 
antraffad af Ginther. 

207. HA. neglectus Schaum. Siallsynt: Gorki (5.), Petro- 
sawodsk (Envald). — Afven antraffad af Giinther. 


#208. H. elongatulus Strm. Hoégst sillsynt, funnen vid 
Tiudie den 14 aug. 1869 (5.). 


209. H. notatus Strm. Sillsynt: Tiudie den 2 och 4 juli 
1869 (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 


210. H. piceus Steph. Hégst sillsynt, funnen vid Haapa- 
nava i juni 1885 (S.). 

211. H. pygmeus Strm. Funnen endast vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

212. H. palustris L. Allmiin i stillastaende vatten: Va- 
scheni (P.), Tiudie (S., P.), Segosero (S.). — Afven antraffad af 
Giinther. 

913. H. vittula Er. Ej sallsynt i karr: Svir-floden (S.), 
Tiudie 10 aug. 1896 (P.), Vig-floden (S.), Suma (Envald, Kihl- 
man). — Afven antriffad af Giinther. 


214. 4H. striola Gyll. Temligen sillsynt: Kosmosero den 
14 juli, Tolvoja d. 6 juli 1896 (P.), Tiudie (S., P.), Vig-floden 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

215. H. angustatus Strm, Hogst sillsynt, funnen vid 
Solomino (G.). 

216. H. umbrosus Gyll. Allmiin i stillastaende vatten. 
Funnen vid Svir-floden (Envald), Vascheni (P.), Petrosawodsk, 
Tiudie, Segosero (8.), samt vid Suma (Kihlman). — Afven an- 
triffad af Gtnther. 

217. H. lineatus Fabr. Siillsynt i stillastaende vatten: 
Sermaks (Lev.), Tiudie (S., P.). — Afven antraffad af Giinther. 

var. c. (rufino) J. Sahlb. Funnen vid Tiudie den 2 juli 
1869 (S.). 

218. Noterus crassicornis Fabr. Temligen siillsynt i stilla- 
staende vatten. Sermaks (Lev., P.) p& Oljenij-ostroff vid Kischi 
(P.), Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 23 


219. Laccophilus obscurus Panz. Hogst sallsynt, funnen 
af Giinther. 

220. Acilius canaliculatus Nicol. Sillsynt: Jalguba (P.) 
och Tiudie (S.). 

221. Graphoderes bilineatus De Geer. Sallsynt, funnen 
vid Tiudie den 3 juli 1869 (S.). 

222. Gr. zonatus Panz. Siillsynt, endast antraffad vid 
vid Gorki (Ehnb.). 

var. verrucifer Sahlb. Juustjirvi den 8 juli 1869 (5). 

223. Hydaticus levipennis Thoms. Hégst sillsynt, funnen 
af Giinther. 

224. Macrodytes marginalis L. Temligen sillsynt: Petro- 
sawodsk (Envald), Tolvoja (P.) och Tiudie (S.). 

225. M. circumeinctus Ahr. Hégst sillsynt: Petrosa- 
wodsk (G.). 

226. M. lapponicus Gyll. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

227. Cymatopterus striatus L. Temligen siallsynt: Svir- 
floden (S.), Tolvoja den 7 och 9 juli 1896 (P.) och Vig-floden 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

228. C. Paykulli Er. Ej sillsynt i stillastaende vatten: 
Jalguba den 6 juni, Velikaja-guba den 26 juni, Tiudie den 10 
och 15 aug. 1896 (P.), Tschuja och pa Keliak holme (S.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

229. Colymbetes Grapei Gyll. Sillsynt: Nagra exemplar 
krypande pa en vig vid kanten af ett karr vid Kappaselkaé den 
16 aug. 1896 (P.), Svir-floden (S.). 

230. Rantus notaticollis Aubé. Hoégst sallsynt: Petro- 
sawodsk (G.).. 

231. R. bistriatus Bergstr. Ej sillsynt i stillastaende 
vatten: Petrosawodsk (S.), Tolvoja (P.), Tiudie och, Paadana (5.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

var. b. Gyll. Funnen vid Suma af Levander. 

232. R. exoletus Forst. Sillsynt: Gorki och Tiudie (S.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

var. melanopterus Zett. Hogst siillsynt, funnen af Ginther. 


B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


bo 
ee 


233. Ilybius uliginosus L. Sallsynt: Vigfloden (S.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

234. I. ater De Geer. Temligen siallsynt i stillastaende 
vatten. Sermaks (Lev.), Svir-floden (Envald) och Velikaja-guba, 
den 24 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


235. I. crassus Thoms. Siallsynt, faunnen vid Svir-floden, 
Tiudie och Kem (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


236. JI. similis Thoms. Hégst siillsynt: Petrosawodsk (G.). 


237. I. obscurus Marsh, Sillsynt: Tolvoja, i en liten back 
den 6 juli 1896 (P.), Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


238. J. subeneus Er. Siillsynt, funnen vid Svir-floden 
af Envald. 

239. J. guttiger Gyll. Sillsynt, Sermaks (Lev.), Svir- 
floden (Envald). 

240. I. cnescens Thoms. Temligen siillsynt: Velikaja- 
guba (P.), Tiudie (S.,. P.), Juustjaérvi och Soroka (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

241. I. angustior Gyll. Siallsynt: Svir-floden (Envald), 
Gorki (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

242. I. fenestratus Fabr. Temligen allmin: vid Petro- 
sawodsk (Nyberg), Tolvoja (P.), Tiudie, Segosero och Paadana 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

243. Acathodes fuscipennis Payk. var. obscwrior J. Sahib. 
Sillsynt, flera exemplar funna i en uttorkad vattensamling pa 
en fing vid Tolvoja den 6 juli 1896 (P.). | 

244. Platambus maculatus lL. Vid sj6- och flodstrander: 
Klimskij, 20 juni 1896 (P.), Tiudie (S.) och vid Tschirkka-floden 
(Stenroos). — Afven antriaffad af Giinther. 

245. Hriglenus unguicularis Thoms. Hoégst sillsynt, fun- 
nen vid Petrosawodsk (G.). 

246. E. vittiger Gyll. Hégst sillsynt, funnen pa Keliak 
holme i Hvita hafvet den 1 aug. 1869 (S.). 

247. Gaurodytes arcticus Payk. Siallsynt, funnen i Sego- 
sero sjO i aug. 1869, samt vid Kem (8.). 

var. b. J. Sahlb. Tillsammans med hufvudformen i Sego- 
sero (5.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 25 


248. G. Sturmii Schénh. Ej sillsynt i stillastaende vatten: 
Petrosawodsk (S.), Tolvoja (P.), Tiudie (S.) och Perguba (P.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

249. G. elongatus Gyll. Sallsynt. Flera exemplar pa 
toppen af Keliak holme den 1 aug. 1869 (S)). 

250. G. confinis Gyll. Séllsynt: Solomino 1872 (G.), Ki- 
vatsch och Tiudie den 30 juni och 4 juli 1869 (S.). 

251. G. uliginosus Fabr. Hogst sillsynt, jag har funnit 
denna art i en uttorkad vattenpdl vid Tolvoja den 6 juli 1896. 

252. G. clypealis Thoms. Héogst siallsynt pa 6fversviim- 
made angar: vid Petrosawodsk (G.). 

253. G. congener Payk. Allman i stillastaende vatten- 
samlingar: flerstides pa Saoneshje-half6n 1896 (P.), samt vid 
Sviitnavlok, Soroka och Kem (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. lapponicus Kraatz. Funnen vid Suma af Kihlman. 

254. G. setulosus J. Sahlb. Hégst siillsynt. Ett exemplar 
i en uttorkad vattensamling pa en fuktig ang vid Tolvoja den 
6 juli 1896 (P.). 

255. G. affinis Payk. Siallsynt: Gorki (S.) och Vascheni 
(P.). — Afven antraffad af Giinther. 

256. G. biguttulus Thoms. Siallsynt, nagra exemplar i en 
uttorkad vattensamling vid Tolvoja den 6 juli 1896 (P.). 

257. G. guttatus Payk. Funnen af Giinther. 

258. G. Wasastjerne Sahlb. Sallsynt i grankirr: vid 
Svir (S.) och vid Velikaja-guba, den 25 juni 1896 (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

259. G. Mimmii J. Sahlb. Hogst sillsynt, forekommer i sma 
vattensamlingar med gyttjig botten i skogar. Petrosawodsk (G.). 

260. G. striolatus Gyll. Antriffad nira Gorki by den 9 
juni 1875 (S., Heimb.). 

261. G. tarsatus Zett. Sillsynt, Suma (Envald). — Afven 
Giinther. ) 

262. G. bipustulatus L. Funnen vid Petrosawodsk och 
Tiudie (S.). —- Afven antriiffad af Giinther. 

263. G. Erichsonii Harold. Siillsynt: Svir-floden (Envald), 
Gorki och Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


26 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


Serien II. Palpicornes. 


Limnebiide. 


264. Limnebius truncatellus Thunb. Ej sallsynt i stilla- 
staende vatten: Kischi, Kosmosero, Tolvoja, Schungu (P.), Tiu- 
die (S.). 


Helophoridz. 


265. Hydrena riparia Kug. Ej sillsynt vid vatten: Petro- 
sawodsk (S8.), Dianova-gora, Perguba (P.), Segosero och Vojatsch 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 


266. H. pulchella Germ. Hogst sallsynt, funnen af Giinther. 


267. Asiobates pygmeus Fabr. Funnen endast vid Juust- 
jarvi (S.). 

*268. Ochtebius margipallens Latr. Hogst sallsynt, funnen 
vid Tschuja den 27 juli 1869 (S.). 


*269. O. evanescens J. Sahlb. Hégst sillsynt, nagra exem- 
plar funna tillsammans med foregaende vid Tschuja af Sahlberg. 


270. Hydrochus elongatus Fabr. Sillsynt 1 stillastaende 
vatten: Sermaks (Lev.) och Kosmosero den 14 juli 1896 (P.). 


271. H. brevis Hrbst. Ej sillsynt: Svir-floden (Envald), 
Sermaks (Lev.), Petrosawodsk (G.), Kischi (P.), Tiudie (8.) och 
Suma (Lev.). 

272. Helophorus aquaticus L. Allman i stillastaende vatten: 
Svir-floden (Envald), Sermaks (Lev.), Vascheni, Tolvoja, Schungu 
(P.), Tiudie (S.) och Suma (Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 


273. H. equalis Thoms. Sillsynt, funnen vid Vascheni 
den 27 maj, Tiudie den 13 aug. och Perguba den 23 aug. 
1896 (P.). 

274. H. cneipennis Thoms. Ej sillsynt i stillastaende 
vatten: vid Svir-floden (Envala), Vascheni (P.), Petrosawodsk 
(G.), Perguba (P.), Suma (Kihlman) och Kem (S.). 

275. H. granularis L. Ej sillsynt: Svir-floden (Envald), 
Sermaks (Ley.), Vascheni (P.), Petrosawodsk (S., G., Envald) och 
Perguba (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 27 


276. H. griseus Hrbst. Sallsynt: Vojatsch (S.).— Dessutom 
antraffad af Giinther. 

277. H. avernicus Muls. Hoégst sallsynt: funnen vid Svir- 
floden (Envald, Heimb.). 

278. H. laticollis Thoms. Hégst sallsynt, funnen vid Svato- 
sero (G.). 

279. H. strigifrons Thoms. Ej sallsynt vid Svir, (Envald, 
G., P.). Dessutom funnen vid Petrosawodsk (Envald, 8.) och 
Perguba (P.). 

280. HA. nanus Strm. Siallsynt: Sermaks (Lev.), Vig-floden 
(S.) och Suma (Lev.), 


Hydrophilide. 


281. Berosus lwridus L. Ej sillsynt i stillastaende vatten, 
funnen vid Vascheni (P.), Petrosawodsk (Envald, S.), Solomino 
(S.) och Velikaja-guba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

282. Hydrobius fuscipes L. Temligen allman i stillastaende 
vatten: Vascheni (P.), Petrosawodsk (Envald) och Tiudie (P.), — 
Afven antriffad af Giinther. 

283. HA. Rottenbergii Gerh. Sillsynt: Funnen vid Suma 
(Lev.) och Kem (Kihlman). — Afven antriiffad af Giinther. 


284. H. picicrus Thoms. Sillsynt. Ett ex. i en liten vat- 
tengrop pa fuktig ang vid Kischi den 12 juni 1896 (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

285. Laccobius minutus L. Ej sillsynt i stillastaende vat- 
ten. Sermaks (Lev., P.), Petrosawodsk (S.), Kosmosero, Tolvoja, 
Schungu (P.) och Suma (Lev.). — Afven antriiffad af Giinther. 

#286. L. nigriceps Thoms. Hdégst sallsynt, funnen vid 
Petrosawodsk (G.). 

287. Philydrus testaceus Fabr.. Sallsynt: Sermaks (Lev.), 
Tiudie (8.). 

288. Ph. melanocephalus L. Temligen sallsynt: Gorki 
(Ehnb.), Petrosawodsk och Segosero (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

var. b. Funnen vid Tiudie och Tschuja (S.). 

var. c. Funnen vid Tiudie (S.). 


28 B. R. Poppius, Férteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


289. Ph. frontalis Er, Allman: Sermaks (Lev., P.), Petro- 
sawodsk (G.), Velikaja-guba, Tolvoja (P.), Svatnavlok och Tiu- 
die (S.). 

290. Ph. suturalis Sharp. Séallsynt, funnen endast vid 
Svir-floden (S.). 

291. Ph. marginellus Er. Ej sillsynt, funnen vid Sermaks 
(Lev., P.), Vascheni (P.), Petrosawodsk (Envald, S.), Velikaja- 
cuba (P.), Vigfloden (S.) och Suma (Envald, Lev.). — Afven 
antriffad af Ginther. 

292. Helochares lividus Forst. Sillsynt, funnen vid Ser- 
maks (Lev.) och dessutom af Giinther. 


293. Anacena variabilis Sharp. Ej siéllsynt: Svir-floden 
(Envald), Sermaks (Lev.), Vascheni, (P.), Petrosawodsk (Envald, 
S.) och Suma (Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 


294. A. globulus Payk. Sallsynt, funnen vid Svir-floden 
(S.), samt ifven af Giinther. 

295. Chetarthria seminulum Payk. Ej sallsynt i slammet 
vid strinder: Gorki, Jalguba (S.), Tiudie (S., P.), Schungu och 
Perguba (P.). 


Spheridiide. 


296. Cyclonotum orbiculare Fabr. Kj sallsynt vid striénder: 
Sermaks (Lev., P.), Petrosawodsk (G.), Jalguba (5.), Velikaja- 
guba (P.), Kontschosero (S.) och Perguba (P.). 

297. Spheridiwm scarabeoides L. Allmén i spillning at- 
minstone upp till Segosero, diir den ar funnen af Sahlberg. 

298. Sph. bipustulatum Fabr. Funnen af Gtnther. 

299. Cercyon littoralis Gyll. Endast funnen vid Hvita 
hafvets striinder, vid Tschuja (S.). 

300. C. hemorrhoum Gyll. Sallsynt, funnen vid Gorki (S.). 

301. C. minutus Fabr. Temligen siillsynt: Petrosawodsk 
(S.), Tolvoja den 6 juli, Schungu den 25 juli 1896 (P.), samt 
nordligast vid Soroka (8.). 

302. C. lugubris Payk. Ej siillsynt: Sermaks (P.), Petro- 
sawodsk (G.), Kischi, Kippiselkii, Tiudie (P.), Segosero och 
Tschuja (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 29 


303. C. marinus Thoms. Temligen sallsynt: Petrosawodsk 
(S.), Sviatosero (G.), Soroka (S.) och Suma (Envald). 

304. C. palustris Thoms. Ej sillsynt i slam vid strander. 
Funnen vid Sermaks (Lev., P.), Petrosawodsk (G., S.), Perguba 
(P). Dessutom antraffad inom omradet af Ehnberg. 

305. C. analis Payk. Siallsynt: Petrosawodsk (S.), Kappa- 
selki 17 aug. 1896 (P.) och Soroka (S.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

306. C. lateralis Marsh. Sallsynt: Kappaselk&a den 17 aug. 
1896 (P.), Maaselgi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

307. C. flavipes Fabr. Sallsynt: Tiudie och Perguba den 
10 och 26 aug. 1896 (P.), Maaselgi (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

308. C. hemorrhoidalis Fabr. Sillsynt: vid Petrosawodsk 
(G.), samt vid Velikaja-guba och Kippaselkaé den 25 juni och 
17 aug. 1896 (P.). 

309. C. melanocephalus L. Allman i spillning, nordligast 
funnen vid Suma. 

310. C. plagiatus Er. Siallsynt, funnen vid Vascheni den 
28 maj 1896 (P.). — Afven af Giinther. 

311. C. quisquilius L. Sallsynt, funnen af Giinther. 

312. C. unipunctatus L. Ej sillsynt: Vascheni den 27 maj 
1896 (P.), Petrosawodsk (G.), Velikaja-guba, Schungu den 22 
juni och 20 juli 1896 (P.) och Suma (Envald). 

313. C. pygmeus Illig. Temligen sillsynt: Vascheni den 
27 maj, Perguba den 26 aug. 1896 (P.), Paadana och Segosero 
(S.). — Afven antriffad-af Giinther. 

314, Megasternum obscurum Marsh. Ej sallsynt, isynnerhet 
under ruttnande vegetabilier vid héstackar. Funnen vid Svito- 
sero (G.), Dvoretz (S.), Dianova-gora den 1 aug., Tiudie den 12 
—13 aug. 1896 (P.), samt vid Svir-floden (S)). 

315. Cryptoplewrum atomariwm Fabr. Allmiin under rutt- 
nande vegetabilier: Vascheni, Velikaja-guba, Tolvoja, Kiappa- 
selkaé, Tiudie (P.). — Afven antriffad af Giinther. 


30 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 
Serien III. Amphibil. 
Gyrinide. 


316. Gyrinus natator L. Temligen sallsynt, funnen vid 
Svir-floden (Envald) och vid Petrosawodsk (S.). — Afven an- 
triiffad af Gtinther. 

317. G. bicolor Payk. Siallsynt: Maaselga (S.). 

318. G. marinus Gyll. Ej sillsynt: Tolvoja, Schungu (P.), 
Tiudie (S.), Tschirkka-floden (Stenroos). — Afven antriffad af 
Giinther. 

var. opacino. Funnen vid Maaselga (5.). 

var. rufino. Funnen vid Tiudie (8.). 

var. wneus Thoms. Denna varietet synes hafva en ganska 
stor utbredning i ryska Karelen. Funnen vid Jalguba, Tiudie 
och Vojatsch (S.), samt vid Lischmajirvi (P.). 

319. G. opacus Sahlb. Funnen af Giinther. 

320. G. minutus Fabr. Siallsynt, funnen vid Svir-floden, 
Dvoretz och Tiudie (S.). — Afven antraffad af Giinther. 


Heteroceride. 


321. Parnus prolifericornis Fabr. Ej sallsynt vid strander: 
Sermaks (Lev.), Petrosawodsk (S.), Kosmosero, Tolvoja, Schungu 
(P.), Tiudie, Paadana (S.) och Suma (Lev.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

322. P. auriculatus Illig. Har ungefar samma utbredning 
som foregiende art: Gorki (S.), Petrosawodsk (G.), Ascheb- 
navolok, Tiudie (P.), Povenetz (Envald) och Kem (KihIman). 

323. Heterocerus fusculus Kiesw. Siallsynt vid strander: 
vid Sermaks (Ley.) och pa Oljenij-ostroff den 20 juni 1896 (P.). 

324. H. marginatus Fabr. Hiogst sallsynt, funnen vid 
Gorki (8.). 

325. H. femoralis Kryn. Hégst sillsynt, endast funnen vid 
Tschuja (S.). 

Limniide. 

326. Elmis eneus Mill. Siillsynt: Tiudie och Vig-flo- 

den (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 31 


327. LE. nitens Mill. Sallsynt: bland gras vid stranden 
af Putkosero nara Schungu den 25 juli 1896 (P.) och vid Vig- 
floden (S.). 

328. Limnius tuberculatus Miill. Sallsynt, Segosero och 
Vigsjon (S.). 


Georysside. 


329. Georyssus pygmeus Fabr. Hogst sillsynt: Svir- 
floden (S.). 


Limnichiide. 


*330. Limnichius sericeus Duft. Funnen i miangd vid Svir- 
floden (S.). 


Serien IV. Brachelytra. 


Staphylinide. 


331. Creophilus mazillosus L. Ett exemplar i ett tjader- 
kadaver vid Unitza den 4 aug. 1896 (P.). Har troligen storre 
utbredning. 

332. Leistotrophus murinus L. Siillsynt: Suma (Kihlman). 
— Afven Giinther. 

333. Trichoderma pubescens De Geer. Sillsynt: Vascheni 
den 28 maj och pa Klimskij holme den 20 juni 1896 (P.). 


334. Platydrachus latebricola Grav. Hogst siallsynt, endast 
funnen vid Petrosawodsk (G.). 

335. Pl. fulvipes Scop. Siallsynt, funnen vid Gorki den 
9 juni 1875 och vid Jalguba den 25 juni 1869 (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

336. Staphylinus erythropterus L. Siallsynt: Sermaks, 
Vascheni (P.) och Petrosawodsk (G.). 

337. St. cesareus Cederhj. Funnen inom omradet af 
Giinther. 


32 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


338. Ocypus fuscatus Grav. Temligen siallsynt: antriffad 
vid Vascheni och Tolvoja (P.), samt vid Svatnavlok och Juust- 
jirvi (S.). — Afven Giinther. 

339. O. picipennis Fabr. Siallsynt: Petrosawodsk (S.). — 
Antriffad af Giinther. 

340. O. cuprews Rossi. Endast funnen vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

341. O. fulvipennis Er. Siallsynt: Petrosawodsk (G.) och 
Valkiamaki den 11 aug. 1896 (P.). 

342. Philonthus splendens Fabr. Sallsynt i spillning: Svir- 
floden (S.), Kischi den 14 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

343. Ph. laminatus Creutz. Siéllsynt: Sermaks den 25 
maj 1896 (P.), Petrosawodsk (G.) och Suma (Lev.). 


344. Ph. rotundicolis Ménétr. Siillsynt: Petrosawodsk 
(G.), Sermaks (P.). 

345. Ph. nitidus Fabr. Siallsynt, funnen vid Perguba den 
26 aug. 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

346. Ph. eneus Rossi. Sillsynt: Sermaks (P.). — Afven 
af Giinther. 

347. Ph. proximus Kraatz. Antriffad af Giinther. 

348. Ph. carbonarius Gyll. Hégst sillsynt, ett exemplar 
i spillning vid Jalguba den 6 juni 1896 (P.). 

*349. Ph. setosus J. Sahlb. Hoégst sillsynt, funnen vid 
Kontschosero den 21 aug. 1869 (S.). 

300. Ph. umbratilis Grav. Séallsynt vid strander: Sermaks 
(P.), Jalguba (S.), Schungu (P.) och Tiudie (8.). 

301. Ph. atratus Grav. Temligen siillsynt: Petrosawodsk 
(G., P.), Jalguba och Ascheb-navolok (P.). 

302. Ph. cephalotes Grav. Ej siallsynt: Vascheni den 27 
maj, Kischi 15 och 16 juni, Schungu 26 juli 1896 (P.) och 
nordligast vid Kem (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

303. Ph. sordidus Grav. &j siillsynt: Petrosawodsk (G.), 
Kischi, Kappéselkaé (P.), Paadana och Kem (S.). 

304, Ph. fimetarius Grav. Sallsynt: Svir-floden (5.), samt 
vid Tiudie den 10 och 12 aug. 1896 (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1, 33 


355. Ph. varians Grav. Sallsynt: Petrosawodsk (G.), Per- 
guba den 26 aug. 1896 (P.). 

356. Ph. corvinus Er. Hoégst sillsynt: exemplar pa en 
sandig strand vid Valkiamiki den 11 aug. 1896 (P.). 

357. Ph. debilis Er. Siillsynt, Petrosawodsk (S.). — Afven 
af Giinther. 

358. Ph. quisquiliarius Gyll. Sallsynt, Svir-floden (S.). 

359. Ph. sanguinolentus Grav. Siillsynt: Svir (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

360. Ph. punctus Grav. Hogst sallsynt, ett exemplar i en 
uttorkad vattengrop pa en fuktig fing vid Tolvoja den 6 juli 
§S96° (P-). 

361. Ph. puella Nordm. Hogst siallsynt. Ett exemplar i 
spillning vid Kappaselk& den 18 aug. 1896 (P.). 

362. Ph. politus Gyll. Sallsynt: Svir-floden (S.), Petro- 
sawodsk ((G.). 

363. Ph. decorus Grav. Sillsynt: Jalguba den 6 juni och 
Valkiamaki den 11 aug. 1896 (P.). — Afven antr. af Giinther. 

364. Ph. varius Gyll. Sillsynt; Petrosawodsk, Svatnavlok 
(S.) och Suma (Envald, Lev.). — Afven antriiffad af Giinther. 

365. Ph. albipes Grav. Siallsynt; i spillning vid Perguba 
den 21 aug. 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

366. Ph. lepidus Grav. Antriffad vid Petrosawodsk (G.). 

367. Ph. marginatus Fabr. Ej sillsynt i spillning atmin- 
stone upp till Perguba (P.). 

368. Ph. cruentatus Gmel. Funnen vid Petrosawodsk af 
Giinther. 

369. Ph. opacus Gyll. Allmién i spillning m. fl. st.; Ser- 
maks (P.), Jalguba (S.), Kischi, Tolvoja, Schungu, Kappiselka, 
Perguba (P.), Paadana, Soroka (S.) ech Suma (Envald). — Afven 
antraffad af Giinther. 

370. Ph. agilis Grav. Temligen sallsynt; Vascheni den 
28 maj 1896 (P.), Muromli (G.), Jalguba den 7 juni, Schungu 
den 22 juli och Tiudie den 15 aug. 1896 (P.). 

371. Ph. nigrita Nordm. Hégst sillsynt, funnen vid Svir- 
floden den 6 sept. 1869 (S.). 

3 


34 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


372. Ph. micans Grav. Ej sillsynt; Sermaks den 25 maj 
1896 (P.), Petrosawodsk (G.), Tolvoja den 6 juli, Perguba den 
21 aug. 1896 (P.) och nordligast vid Vig-floden (S8.). 

373. Ph. fulvipes Fabr. Sallsynt under stenar vid striin- 
der. Nagra exemplar vid Putkosero nara Schungu den 20 juli 
1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

374. Ph. tenwis Fabr. Sallsynt pa sandiga stiillen: Svir- 
floden den 6 sept. 1869 och 10 juni 1875 (S.). 

375. Remus cinerascens Grav. Temligen siillsynt; Vascheni 
(P.), Svir-floden (S.), Sviitnavlok (S.), Tiudie (S., P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

376. Gabrius vernalis Grav. Sallsynt, funnen vid Tiudie 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

377. G. splendidulus Grav. Ej sallsynt under bark. Jal- 
guba, Kischi, Kosmosero (P.), Dvoretz (S.), Perguba (P.) och 
Maaselgii (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

378. G. nigritulus Grav. Allman under ruttnande vegeta- 
bilier; Sermaks (P.), Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.), Schungu, 
Dianova-gora, Tiudie, Kappiselkii, Perguba (P.) och Povenetz 
(Envald). 

379. G. trossulus Nordm. Sillsynt, funnen vid Petrosa- 
wodsk (8.), Unitza, Tiudie och Perguba (P.). 

380. Quedius molochinus Grav. Siallsynt; Svatnavlok (S.), 
Tiudie (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. c, (niger). Funnen vid Tiudie (8.). 

381. O. fuliginosus Grav. Siallsynt; Dvoretz (S.), Kappa- 
selki den 18 aug. 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

382. Microsaurus cinctus Payk. Funnen af Giinther. 

383. M. mesomelinus Marsh. Antraffad af Giinther. 

384. M. maurus Sahlb. Hdgst sillsynt; Svatnavlok (5.). 

385. M. xanthopus Er. Siillsynt; Solomino (S.), Unitza, 
under aspbark den 4 aug. 1896 (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

386. M. levigatus Gyll. Temligen allman under bark: 
Jalguba (P.), Tiudie (S.), Dianova-gora (P.). 

387. M. brevis Er. Sillsynt, forekommer hos Formica 
rufa; funnen vid Svatnavlok (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII. n:o 1. 35 


388. Raphirus wmbrinus Er. Ej sallsynt pa fuktiga stillen; 
Svir (S.), Unitza, Dianova-gora, Kappiéselka, Tiudie, Perguba (P.) 
och Tschuja (S.). 

389. R. suturalis v. Kiesw. Enligt J. Sahlb. »Enumer. 
Coleopt. Brachelytr. fenn.» 

390. R. limbatus Heer. Sallsynt, funnen vid Tschuja (S.). 


391. R. attenuatus Gyll. Allmin; Svir (S.), Tolvoja, Unitza, 
Kippiselka, Tiudie, Perguba (P.), Maaselgi (S.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

392. R. boops Gyll. Funnen vid Svatnavlok och Kem (S)). 

393. Huryporus picipes Payk. Hégst sallsynt, funnen en- 
dast vid Petrosawodsk (G.). 

394. Heterothops 4-punctulus Grav. Sillsynt; Petrosawodsk 
(G.), Tschuja (S.). 

395. Othius fulvipennis Fabr. Hoégst siillsynt, funnen vid 
Humbaritza den 15 juni 1875 (S.). 

396. O. lapidicola Kiesw. Ej siallsynt under mossa; Tol- 
voja den 6 juli, Schungu den 20 juli, Dianova-gora den 1 aug., 
Unitza den 4 aug., Tiudie den 14 aug., Kappiéselk& den 18 och 
Perguba den 25 aug. (P.) 1896. | 

397. O. myrmecophilus Kiesw. Sillsynt, funnen vid Svir- 
floden (S.). 

398. Baptolinus pilicornis Payk. Temligen siallsynt under 
granbark. Haapanava, Jalguba (S.), Perguba (S., P.). 

399. B. alternans Grav. Siallsynt, funnen vid Svir-floden 
(S.) och vid Velikaja-guba den 23 juni 1896 (P.). 

400. Nudobius lentus Grav. Ej siillsynt under barken af 
barrtrad: Tiudie (S., P.), Dianova-gora, Kappiselka (P.), Suma 
(Envald). — Afven antriffad af Giinther. 

401. Xantholinus punctulatus Payk. Sallsynt under mossa 
och l6f. Funnen vid Petrosawodsk (S., G.). 

402. X. ochraceus Gyll. Ej sillsynt under multnande vege- 
tabilier: Petrosawodsk (G.), Tiudie, Svatnavlok (S.), Perguba (P.), 
VigsjOn (Envald). 

"403. X. relucens Grav. Hégst sillsynt. Ett exemplar ar 
funnet vid Tiudie den 3 juli 1896 (S.). 


36 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


404. X. tricolor Fabr. Temligen sallsynt; Jalguba och Svat- 
navlok (S.), Tiudie den 11 aug. 1896 (P.). 

405. X. distans Muls. & Rey. Sallsynt under mossa och 
ruttnande vegetabilier. Funnen vid Unitza den 4 aug. 1896 (P.), 
Sviitnavlok och Juustjarvi (S.). 

406. X. linearis Oliv. Sallsynt under mossa o. d. Svir- 
floden (S.), Petrosawodsk (G.), Kontschosero (S.) och Kappa- 
selki den 18 aug. 1896 (P.). 

407. Leptacinus batychrus Gyll. Sallsynt under mossa och 
multnande vegetabilier. Funnen vid Petrosawodsk (S.). 

408. JL. linearis Grav. Sallsynt; Petrosawodsk (5., G.). 

409. LL. formicetorum Mark. Foérekommer 1 stackar at 
Formica rufa; Svatnavlok (S.). 

410. Pederus riparius L. Ej sallsynt pa fuktiga angar och 
strander. Sermaks (P.), Muromli (G.), Tiudie (S., P.) och Juust- 
jarvi (S.). 

411. Lathrobium punctatum Geotir. Funnen af Ginther. 

412. L. elongatum L. Temligen sallsynt. Sermaks (Leyv.), 
Solomino och Juustjirvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

413. DL. boreale Hoch. Siallsynt, under stenar vid strinder. 
Gorki (S.) och Petrosawodsk (G.). 

414. L. fulvipenne Grav. Funnen af Giinther. 

415. L. rufipenne Gyll. Ej sillsynt; Sermaks (Lev.), vid 
éstra Ladoga-stranden (Heimb.), Mjatusova i juni 1875 (S.), 
Unitza den 4 aug. 1896 (P.), Svjatosero (G.). 

416. ZL. rufipes Makl. S&allsynt; Svir-floden (5.), Svato- 
sero (G.). 

417. L. Zetterstedti Rye. Hdégst sillsynt, funnen vid 
Suma (Lev.). 

418. L. quadratum Payk. Temligen sillsynt. Tolvoja den 
7 juli och Kappiselki den 17 aug. 1896 (P.), Juustjarvi (5.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

419, L. terminatum Grav. Ej sallsynt pa fuktiga stillen. 
Sermaks, Schungu, Dianova-gora, Kippiselki, Tiudie (P.), Vig- 
floden (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. atripalpe Scriba. Funnen af Gtinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 37 


420. L. filiforme Grav. Funnen af Giinther. 

421. L. longulum Grav. Funnen vid Svatnavlok (5.). 

Forma macroptera (L. longipenne Fairm). Hogst sallsynt; 
under ruttnande vegetabilier vid Petrosawodsk den 3. sept. 
1869 (S.). 

422. Cryptobium fracticorne Payk. Ej sillsynt pa fuktiga 
stillen. Svir, Petrosawodsk, Sviitnavlok (S.), Schungu, Tiudie 
(P.) och Povenetz (Envald). — Afven antriffad af Giinther. 

423. Stilicus rufipes Germ. Siallsynt under stenar: Svir- 
floden (5.). 

424, St. similis Er. Siillsynt: nagra exemplar under stenar 
pa en Aker vid Kischi den 13 juni; i spillning pa Oljenij-ostrotf 
den 20 juni 1896 (P.), Petrosawodsk (G.). 

425. Scopeus levigatus Gyll. Sallsynt under multnande 
vegetabilier pa fuktiga stillen. Tiudie i juli 1869 (S.), Perguba 
den 22 aug. 1896 (P.). 

426. Sunius neglectus Mark. Siallsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk (G.), Kontschosero och Svatnavlok (S.). 

427. §S. angustatus Payk. Siallsynt under stenar pa torra 
stillen. Schungu (P.), Paadana, Maaselgi och Segosero (8.). 

#428. 8. pulchellus Heer. Hégst sallsynt, funnen under 
multnande vegetabilier i en tragard i Petrosawodsk den 25 aug. 
1869 (S.). 

429. Dianous cerulescens Gyll. Temligen siillsynt vid bick- 
strinder. Petrosawodsk, Kontschosero och Tiudie i juni och 
juli 1869 (S.). 

430. Stenus bimaculatus Gyll. Séallsynt, funnen vid Mjatu- 
sova den 18—19 juni 1875 (5.). 

431. St. Juno Fabr. Ej siillsynt pa fuktiga stallen; Ser- 
maks, Jalguba (P.), Dvoretz (S.), Kappiéselka (P.) och Suma 
(Envald), — Afven antriffad af Giinther. 

432. St. fasciculatus J. Sahlb. Ej sillsynt pa leriga striin- 
der; Petrosawodsk (S., G.), Jalguba, Tiudie, Maaselga (S.) och 
Suma (Envald). ; 

433. St. speculator (Lac.) Er. Ej siallsynt, funnen vid 
Vascheni (P.), Petrosawodsk (Envald), Kuusaranda, Schungu (P.) 
och Kem (Kihlman), — Afven antraffad af Giinther. 


38 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


434. St. lustrator Er. Sillsynt pa fuktiga stallen. Gorki 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

435. St. providus Er. Hogst sillsynt, funnen vid Mu- 
romli af M. Georgievsky. 

436. St. scrutator Er. Sallsynt, endast antratfad vid Svir- 
floden, dar den ar funnen vid Sermaks (Lev.) och vid Gorki 
den 9 (S.) och Mjatusova den 17 och 19 juni 1875 (S., Heimb.). 

437, St. proditor Er. Ej sillsynt pa sumpiga 4ngar; Svir 
(S.), Velikaja-guba (P.), Dvoretz, Tiudie (S.), Perguba (P.) och 
Juustjiirvi (S.). 

438. St. carbonarius Gyll. Ej sallsynt pa fuktiga angar; 
Kischi, Schungu, Unitza, Tiudie, Perguba (P.), Vojatsch (S.) och 
Suma (Lev.). —- Afven antriffad af Giinther. 

439. St. humilis Er. Siallsynt, funnen endast vid Tschuja (S.). 

440). St. circularis Grav. Sallsynt pa fuktiga stallen; Schungu 
den 20 juli, Tiudie den 10 och Perguba den 26 aug. 1896 (P.). 

441, St. pumilio Er. Sallsynt; Tiudie (5.). 

442, St. scabriculus J. Sahlb. Temligen siallsynt pa fuk- 
tiga stillen. Svir, Petrosawodsk (S.), Unitza 5 aug. 1896 (P.) 
och Juustjarvi (S.). 

*443, St. ewmerus Kiesw. Hogst siillsynt, funnen vid 
Gorki (8.). 

444, St. buphthalmus Grav. Temligen allman vid stran- 
der; Jalguba (P.), Maaselgi, Vig-floden, Tschuja (S.) och Suma 
(Envald). — Afven antriiffad af Giinther. 

445. St. inerassatus Er. Siallsynt, funnen vid Sermaks 
den 25 maj 1896 (P.), samt vid Vigsj6n (S.). 

446. St. melanarius Steph. Ej sallsynt vid strander. Petro- 
sawodsk (G.), Sermaks, Jalguba, Kischi, pa Oljenij-ostroff, vid 
Tiudie (P.), Sviétnavlok (S.), Perguba (P.) och Juustjarvi (S.). 

447, St. atratulus Er. Siillsynt, funnen vid Svir-floden 
och Tiudie (5.). 

448. St. morio Grav. Hdégst siillsynt, funnen vid Ser- 
maks den 25 maj 1896 (P.). 

449, St. canaliculatus Gyll. Siillsynt. Sermaks 25 maj, 
Tolvoja den 9 juli och Kiappiiselki den 18 aug. 1896 (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 39 


450. St. palposus Zett. Allman vid strander. Vascheni 
(P.), Petrosawodsk (G.), Jalguba, Schungu, Ascheb-navlok, Per- 
guba (P.), Svaitnavlok och Juustjirvi (S.). 

#451. St. ruralis Er. Hogst sillsynt, funnen pa en sandig 
astrand nara Gorki den 12 juni 1875 (S.). 

452. St. confusus J. Sahlb. Sillsynt; Svir, Vigfloden (S.), 
Suma (Lev.). 

453. St. nitens Steph. Siillsynt pa fuktiga stallen: Gorki 
(S.), Jalguba och Schungu (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

454, St. melanopus Marsh. Hogst sillsynt, funnen af 
Giinther, 

455. St. argus Grav. Sillsynt; Sermaks den 25 maj, 
Kosmosero den 14 juli 1896 (P.) och Vigfloden (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

456. St. vafellus Er. Siillsynt, Gorki (S.), Velikaja-guba 
den 24 juni 1896 (P.). 

457. St. fuscipes Grav. Ej siillsynt. Sermaks (P.), Gorki 
(S.), Petrosawodsk (S., G.), Jalguba (S., P.), Unitza (P.), Dvoretz 
och Kem (S.). 

458. St. opticus Grav. Temligen sallsynt. Sermaks (P.), 
Gorki (S.), Kischi, Perguba (P.) och Juustjarvi (S.). 

459. St. crassus Steph. Sillsynt. Funnen under Fucus 
vid Tschuja (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. b. J. Sahlb. Tschuja den 2 aug. 1869 (S.). 

460. St. formicetorum Mann. Sillsynt, Tiudie, Paadana 
och Tschuja (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

461. St. biguttatus L. Temligen sillsynt vid strander. 
Tolvoja den 9 juli 1896 (P.), Segosero (S.) och Suma (Envald). 
— Afven antriffad af Giinther. 

462. St. bipwnetatus Er. Ej siillsynt, funnen vid Svir- 
floden (S.), Vascheni 29 maj 1896 (P.), Petrosawodsk (S.), Jal- 
guba (P.) och Tiudie (5.). 

463. St. fossulatus Er. Hégst sillsynt; ett exemplar vid 
Gorki i juni 1884 (S). 

464. St. pusillus Steph. Sillsynt, Kischi den 13 juni 
1896 (P.), Tiudie och Vojatsch (S.). 


MO) B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


465. St. nanus Steph. Sallsynt: vid Svir (8.), samt vid 

Unitza och Kippiiselki den 5 och 17 aug. 1896 (P.). 

466. St. nigritulus Gyll. Sallsynt. Funnen vid Gorki den 
15 juni 1875 (S.), Kappaselkaé, Tiudie, Perguba i aug. 1896 (P.) 
och vid Svjatosero (G.). ; 

467. St. fulvicornis Steph. Sallsynt, funnen vid Kosmo- 
sero den 15 juli, Schungu den 20 juli och Kiappiaselké den 18 
aug. 1896 (P.). 

468. St. fornicatus Steph. Sillsynt pa sumpiga dngar: 
Kischi den 13 juni 1896 (P.) och Tiudie den 1—2 juli 1869 (S)). 

469. St. cicindeloides Schall. Sillsynt. Gorki (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 


470. St. oculatus Grav. Ej sillsynt pa fuktiga dngar. 
Funnen vid Jalguba (S.), Unitza, Kappiselka (P.), Tiudie och 
Maaselgi (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

471. St. tarsalis Ljung. Allman bland gris vid strander: 
Vascheni (P.), Petrosawodsk (S.), Jalguba, Kischi, Kosmosero, 
Velikaja-guba, Tolvoja, Schungu, Dianova-gora, Unitza, Kappi- 
selki, Tiudie och Perguba (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

472. St. binotatus Ljung. Siallsyntare &n foregaende. 
Funnen vid Sermaks (P.), Petrosawodsk, Jalguba (S.) och Suma 
(Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 

473. St. pubescens Steph. Siallsynt; Svir-floden (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. : 

474. St. pallitarsis Steph. Sallsynt, funnen vid Jalguba 
bérjan af juni 1896 (P.). 

475. St. bifoveolatus Gyll. Temligen siallsynt pa sumpiga 
ingar. Petrosawodsk, Sviatnavlok (S.), Jalguba den 5 juni, Dia- 
novagora den 31 juli, Unitza den 7, Tiudie den 11 aug. 1896 (P.). 


476. St. geniculatus Grav. Siallsynt, funnen vid Svir och 
Haapanava (8.). 

477. St. flavipalpis Thoms. Siallsynt; Petrosawodsk, Jal- 
guba (S.), Kiappiselkii och Perguba i aug., 1896 (P.). 

478. St. palustris Er. Anfdres i J. Sahlb. »Enumer. 
Coleopt. Brachel. fenn. » 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 41 


479. Autalia impressa Grav. Siallsynt; i svampar vid 
Unitza den 5 aug. och vid Onega-stranden under Phragmites 
vid Perguba, den 22 aug. 1896 (P.). 

480. A. rivularis Grav. Sillsynt i spillning: Tiudie den 
10—12 aug. och Kiippiiselki den 17 aug. 1896 (P.). 

481. A. puneticollis Sharp. Siallsynt i spillning. Funnen 
vid Tiudie och Kiappiselki den 10 och 17 aug. 1896 (P.). 

482. Hygronoma dimidiata Grav. Temligen sillsynt bland 
Phragmites pa gyttjiga strander; Humbaritza, Mjatusova i juni 
1875 (S., Heimb.), Dvoretz (S.). — Afven antriaffad af Giinther. 

483. Oligota inflata Mann. Hégst sillsynt. Ett exemplar 
under ruttet hé pa en fuktig ang vid Dianova-gora den 2 aug. 
1896 (P.). 

#484. 0. pumilio Kiesw. Hogst sillsynt, ett exemplar 
under ruttnande vegetabilier vid Dvoretz den 19 aug. 1869 (5.). 

485. Somatium apicatum Er. Hégst sillsynt, ett exemplar 
under aspbark vid Kosmosero den 29 juni 1896 (P.). 

486. Gymnusa brevicollis Payk. Sallsynt pa fuktiga an- 
var: Haapanava (S.), Sermaks (Edgren), Jalguba och Kischi den 
6 och 13 juni 1896 (P.). 

487. G. variegata Kiesw. Hégst sillsynt. Ett exemplar 
pa ett gungfly vid Velikaja-guba den 26 juni (P.). 

488. Dinopsis erosa Steph. Sillsynt pa gyttjiga strinder: 
vid Gorki i juni 1875 (S.) och vid stranden af Sandalo sjo nara 
Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). 

489. Lomechusa strumosa Fabr. Siallsynt, forekommer 
tillsamman med Formica sanguinea och rufa: Funnen vid Gorki 
och Kontschosero (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

490. Myrmedonia humeralis Grav. Sillsynt. Funnen vid 
Perguba den 26 aug. 1896 (P.) och vid Juustjirvi (S.). 

491. M. gognata Mark. Hogst sillsynt, forekommer hos 
Lasius- och Myrmica-arter: Humbaritza (S.). 

492. M. funesta Grav. Hogst sillsynt tillsammans med 
Lasius fuliginosus. Funnen vid Humbaritza (S.). — Afven an- 
triffad af Giinther. 

493. M. laticollis Mark. Hégst siillsynt hos Lasius fuligi- 
nosus. Jalguba (S.). 


42 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


494. M. limbata Payk. Siallsynt, funnen vid Svitosero (G.). 

495. Zyras collaris Payk. Temligen sallsynt under stenar 
o. d. vid strainder. Funnen vid Svir-floden (S.), Sermaks (P.). 
Jalguba (P.), Svitnavlok och Maaselga (S.). 

496. Astilbus canaliculatus Fabr. Allman under mossa, 
stenar m. m. 1 skogar, atminstone upp till Perguba. 

497. Aleochara fuscipes Fabr. Sallsynt. Funnen vid Haapa- 
nava (S.) och Muromli (G.). 

498. <A. brevipennis Grav. Temligen siillsynt pa fuktiga 
stiillen: Sermaks, Tiudie och Perguba (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

var. pygmea J. Sahlb. Funnen vid Sermaks och Jal- 
guba (P.). 

499, A. fumata Grav. Hogst sallsynt; Solomino (5.). 

500. Baryodma bipunctata Grav. Sallsynt i spillning. 
Svir-floden och Solomino (S.). — Afven antraffad af Giinther. 

501. B. morion Grav. Ganska siallsynt. Solomino (S.), 
Jalguba, Schungu (P.) och Maaselgi (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

502. B. bisignata Er. Funnen af Giinther. 

503. B. mycetophaga Kr. Funnen af Giinther. 

504. B. levigata Gyll. Sallsynt; Gorki den 14 juni 1875 
(S.), Suma (Lev.). 

505. B. signata J. Sahlb. Hégst sallsynt, funnen vid 
Svatosero (G.). 

506. B. crassiuscula Sahlb. Hogst sallsynt. Ett exemplar 
flygande vid Sermaks den 25 maj 1896 (P.). 

507. B. lanuginosa Grav. Temligen sillsynt pa fuktiga 
stiillen; Petrosawodsk, Unitza (P.), Suma (Lev.). — Afven an- 
ratfad af Giinther. 

508. B. inconspicua Aubé. Funnen af Giinther. 

509. B. diversa J. Sahlb. Hégst sillsynt, funnen vid 
Haapanava (S.). 

510. B. lygwea Kr. Hégst sillsynt, funnen i spillning vid 
Solomino den 28 aug. 1869 (S.). 

511. B. merens Gyll. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio Co- 
leopt. fenn.» 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 43 


512. B. lugubris Aubé. Ej sallsynt i svampar: Petro- 
sawodsk (G.), Jalguba, Tolvoja, Dianova-gora, Tiudie (P.) och 
Vojatsch (S.). 

513. B. bilineata Gyll. Séllsynt i spillning: Maaselga (S.). 

514. B. fucicola J. Sablb. Sa&llsynt under Fucus vid stran- 
derna af Hvita hafvet: Soroka den 3 och 5 aug. 1869 (S.). 

515. B. nitida Grav. Temligen sillsynt i spillning och 
ruttna svampar. Jalguba (S.), Kischi (P.), Dvoretz (S.), Kappa- 
selki och Tiudie (P.). F 

516. Nanoglossa nidicola Fairm. Siallsynt i strandsvalans 
bon. Funnen vid Gorki i juni 1884 (S.). 

517. Dinarda dentata Grav. Siallsynt hos Formica-arter. 
Funnen vid Kontschosero, Jalguba och Svitnavlok (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

518. Thiasophila angulata Er. Ganska sallsynt hos For- 
mica rufa: vid Petrosawodsk (G.), Jalguba och Sviatnavlok (5.). 

519. Notothecta flavipes Grav. Siillsynt, vistas tillsam- 
mans med Formica rufa: Gorki och Maaselgii (S.). 

520. N. confusa Mark. Sallsynt, funnen tillsammans med 
Lasius fuliginosus vid Gorki (S., Heimb.). 

521. Lyprocorrhe anceps Er. Sallsynt hos Formica rufa: 
Gorki (S.). 

522. Bolitochara lunulata Payk. Ej sallsynt i ruttna svam- 
par. Petrosawodsk (G.), Kosmosero, Dianova-gora, Perguba (P.) 
och Maaselgii (S.). 

523. Phlwopora reptans Grav. Siillsynt under bark: 
Gorki (S.). 

524. Phlewodroma concolor Kr. Hogst sillsynt, ett exem- 
plar under bark vid Jalguba i bérjan af juni 1896 (P.). 

525. Leptusa analis Gyll. Ej sillsynt under barken af 
trid: Kischi, Tiudie (P.), Perguba (S., P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

526. COyphea curtula Er. Hégst sallsynt under aspbark. 
Jalguba den 25 juni 1869 (S.). 

527. Encephalus complicans Westw. Sillsynt under mossa. 
Funnen vid Mjatusova den 18 juni 1875, vid Gorki den 24 juni 
1884 och vid Jalguba den 1 sept. 1869 (S.). 


HS 
iS 


B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


528. Gyrophena nana Payk. I svampar. Funnen vid 
Maaselgi (S.). 

529. G. pulchella Heer. Sallsynt, funnen endast vid Jal- 
guba (S.). 

530. G. affinis Mann. Temligen sillsynt i trasvampar: 
Jalguba (S8.), Schungu och Unitza (P.). 

531. G. levipennis Kr. Ej sillsynt i svampar, Svatnav- 
lok, Kivatsch, Juustjiarvi (S8.), Kosmosero, Unitza och Kappiaselki 
(P.). — Afven antraffad af Giinther. 

582. G. bihamata Thoms. Temligen sillsynt: Petrosa- 
wodsk (G.), Solomino, Jalguba (S8.) och Dianova-gora (P.). 

533. G. fasciata Marsh. Siillsynt, funnen vid Solomino 
och Dvoretz (8.). 

534. G. manca Er. Siillsynt i trasvampar. Nagra exem- 
plar vid Kosmosero den 14 juli 1896 (P.), Petrosawodsk (G.). 

535. G. polita Gyll. Sallsynt i trasvampar pa bjork: 
Kiippiselki den 18 och vid Perguba den 22 aug. 1896 (P.). 

536. G. Bolett L. Funnen vid Haapanava och Tiudie (8.). 

537. Falagria sulcata Payk. Siallsynt; Petrosawodsk (8., 
G.), Soroka (S.). 

538. F. obscura Grav. Hégst siillsynt, funnen endast vid 
Petrosawodsk (S.). 

539. F. nigra Grav. Hégst siillsynt, funnen vid Gorki (S.). 

540. Calodera ethiops Grav. Sallsynt pa sumpiga angar. 
Svir-floden (8.). 

541. Tachyusa constricta Er. Siallsynt. Antriffad talrikt 
naira Gorki by den 12 juni 1875 (S.)- 

542. TT. coarctata Er. Temligen siallsynt pa leriga striin- 
der: Haapanava (S.), Gorki den 12—14 juni 1875 (S.), Vascheni 
den 28 maj 1896 (P.), samt nordligast vid Valkiamiki den 11 
aug. 1896 (P.). 

"543. Ischnopoda scitula Er. Hoégst sallsynt, ett exemplar 
pa en mossbelupen stock i fors uti en liten biflod till Svir néira 
Gorki den 24 juni 1884 (S.). 

544. I. leucopus Marsh. Siallsynt vid strander: Gorki i 
juni 1875 (S.), Vascheni den 28 maj 1896 (P.) och Jalguba i 
juni 1869 (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 45 


545. Thinonoma atra Grav. Ej sallsynt vid sj6- och flod- 
striinder: Vascheni (P.), Jalguba (S., P.), Perguba (P.) och nord- 
ligast vid Tschuja (5.). 

546. Gnypeta carbonaria Mann. Funnen vid stranderna 
af Hvita hafvet: Soroka, Kem (S.), Suma (Envald). 

547. G. velata Er. Hogst siillsynt; Svir-floden den 16 
juni 1869 (S.). 

548. Aloconota pavens Er. Siillsynt; Gorki den 11 juni 
1875 (S.). 

549. A. gregaria Er. Siallsynt; funnen pa Keliak holme 
i Hvita hafvet (S.)..— Afven antriiffad af Giinther. 

550. Dilacra luteipes Er. Hogst siillsynt vid strander: 
Paadana (S.). 

551. Ocyusa maura Er. Siillsynt pa gungflyn o. d.: Svir- 
floden (S.). 

552. Hydrosmecta longula Heer. Sillsynt vid sjostrander. 
Petrosawodsk (S.). 

553. Myllena dubia Grav. Funnen vid Petrosawodsk (S.). 

5b4. M. intermedia Er. Siillsynt: Jalguba (S.), vid Schungu 
den 20 juli 1896 (P.). 

555. M. minuta Grav. Temligen siillsynt: Petrosawodsk 
(S.), talrikt vid Tiudie i aug. 1896 (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

556. Oaypoda opaca Grav. Siillsynt under ruttnande vege- 
tabilier; Petrosawodsk (G., P.) och Tiudie (P.). 

*557. O. lentula Er. Funnen i flera exemplar under ned- 
fallna lof pa fuktiga stillen vid Vigsj6n och Vigfloden den 22 
och 23 juli 1869 (S.). 

558. O. umbrata Gyll. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio Co- 
leopt. fenn.» 

559. O. solitaria Kr. Hogst siillsynt; Jalguba den 23 juni 
1869 (S.). 

560. O. exoleta Er. Funnen endast vid Soroka i juli 
1869 (S.). 

561. O. islandica Kr. Siillsynt under Fucus vid hafs- 
strinder: Soroka i juli 1869 (5.). 


46 B. R. Poppius, Férteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


562. Sphenoma togatum Er. Sallsynt; Kontschosero den 
21 aug. 1869 (S.). 

var. hospita Grimm. Funnen vid Mjatusova i sept. 1869 (S.). 

563. Sph. abdominalis Mann. Temligen sillsynt under 
mossa. Svir-floden (S.), Kappaselka den 17 aug. 1896 (P.) och 
Kem i juli 1869 (S.). 

564. Bessopora annularis Mann. Temligen allman under 
mossa: Dianova-gora, Kiappiiselki (P.), Juustjirvi (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. ; 

#565. B. amena Fairm. Hodgst sallsynt, funnen pa en 
torr sandbacke vid Kontschosero den 16 aug. 1869 (S.). 

566. B. hemorrhoa Mann. Ej sallsynt, isynnerhet tillsam- 
mans med myror: Petrosawodsk (G.), Jalguba (8.), Dianova- 
gora och Tiudie (P.). 

567. Mycetodrepa alternans Grav. Sillsynt i svampar; 
Jalguba (S.). — Afven antriitfad af Giinther. 

568. Dasyglossa prospera Er. Hégst sallsynt under lof pa 
fuktiga stiillen. Mjatusova den 18 och 19 juni 1875 (8S). 

569. Disochara longiuscula Grav. Ej sallsynt pa fuktiga 
stiillen, funnen vid Vascheni, Kappiselki och Tiudie (P.). 

*570. D. obscura Kr. Hégst sallsynt: Vojatsch vid stran- 
den af Vigsj6n den 22 juli 1869 (S)). 

571. Demosoma formiceticola Mark. Sallsynt, forekommer 
tillsammans med Formica rufa: Jalguba och Sviatnavlok (S.). 

572. Mniusa canaliculata J. Sahlb. Hégst sallsynt, funnen 
vid Onega-stranden nira Jalguba den 23 juni 1869 (S.), 

573. Coprothassa sordida Marsh.  Sillsynt; Petrosa- 
wodsk (G.). 

574. C. melanaria Mann. Sillsynt i spillning. Solomino 
i aug. 1869 (S.), Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). 

575. Acrotona aterrima Grav. Ej sillsynt under rutt- 
nande vegetabilier: Jalguba (S.), Tolvoja, Schungu, Dianova- 
gora och Tiudie (P.). 

576. A. pygmea Grav. Ej sallsynt: Gorki (S.), Vascheni 
(P.), Petrosawodsk (G.), Tiudie (P.) och Vigsjén (S.). 

577. A. parva Sahlb. Sillsynt, funnen vid Vigfloden (5.). 
— Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 47 


578. A. fungi Grav. Mycket allman under multnande 
vegetabilier och utbredd 6fver hela omradet. 


579. A. orbata Er. Siallsynt: Dvoretz (S.), Dianova-gora 
den 30 juli 1 och 2 aug. 1896 (P.). 

580. Placusa infima Er. Ej siillsynt under bark: Jalguba 
(S., P.), Dvoretz (S.), Dianova-gora, Unitza och Perguba (P.). 


581. Pl. pumilio Er. Sillsynt under bark: Unitza den 4 
aug., Tiudie den 15 aug. och Perguba den 22 aug. 1896 (P.). 


582. Homalota plana Gyll. Siallsynt under bark: Dvo- 
retz (S.). 

583. H. nigricans Thoms. Siillsynt, funnen vid Jalguba 
den 24 juni 1869 (S.) och den 6 juni 1896 (P.). 

584. Dinarewa equata Er. Ej sallsynt under bark: Kischi, 
Velikaja-guba (P.), Dvoretz (S.), Dianova-gora, Tiudie, Perguba 
(P.), Juustjiirvi och Segosero (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

585. D. linearis Grav. Siillsynt; Petrosawodsk och Jal- 
guba (S.). 

586. D. nigelia Er. Hogst sillsynt; Jalguba den 29 aug. 
1869 (S.). 

587. Amischa analis Grav. kj siillsynt under ruttnande 
vegetabilier. Svir-floden, Jalguba (S.), Schungu och Kippaselki 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

588. A. cavifrons Sharp. Siillsynt; Tolvoja den 9 juli 
1896 (P.). 

589. Amidobia parallela Mann. Siillsynt hos Formica rufa: 
Jalguba (S.). 

590. Bessobia excellens Kr. Hogst siillsynt; Paadana den 
15 juli 1869 (S)). 

591. Alevonota validiuscula Kr. Hogst sallsynt, antritfad 
vid Mjatusova i sept. 1869 (S.). 

592. A. exilis Er. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio Co- 
leopt. fenn.» 

593. Liogluta crassicornis Gyll. Ganska allmin pa fuk- 
tiga stillen: Sermaks (P.), Petrosawodsk (G.), Jalguba, Kappa- > 
selkii, Perguba (P.) och Suma (Envald). 

594. L. sylvicola Fuss. Sillsynt, funnen vid Svir-floden (S.). 


48 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


595. L. oblonga Er. Sillsynt; Mjatusova den 5 sept. 1869 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

596. L. microptera Thoms. Sillsynt. Gorki den 14 juni 
1875 (S.) och Perguba 21 och 24 aug. 1896 (P.). 

“5907. DL. drusilloides J. Sahlb. Hoégst sallsynt, funnen 
under mossa vid Mjatusova den 7 sept. 1869 (S.). 


598. JL. nitidula Kr. Funnen endast vid Svir-floden (S.). 


599. Schistoglossa viduata Er. Siallsynt. Ett exemplar pa 
en fuktig ang vid Tiudie den 2 juli 1869 (S.). — Afven an- 
triffad af Giinther. 

600. Atheta graminicola Grav. Endast funnen under 
Fucus vid Hvita hafvets strinder: vid Suma (Envald), vid So- 
roka, Kem och Tschuja (S.). 

#601. A. tenuicornis Thoms.- var. 5-fovealata J. Sahlb. 
Hogst siillsynt. Ett exemplar ar funnet under Fucus vid Kem 
den 30 juli 1869 (8.). 

602. A. fusca Sahlb. Sillsynt pa fuktiga stillen. Haapa- 
nava och Soroka (S.). 

603. A. eremita Rye. Funnen af Sahlberg. 

#604. A. levicauda J. Sahlb. Hoégst sallsynt. Ett exem- 
plar under mossa vid Mjatusova den 7 sept. 1869 (S.). 

605. A. Gyllenhalii Thoms. Siallsynt pa fuktiga stillen: 
Petrosawodsk (G.) och Vigfloden (S.). 

606. A. elongatula Grav. Sillsynt; Dvoretz och Vig- 
floden (S.). 

607. A. melanocera Thoms. Siillsynt pa fuktiga stallen: 
Petrosawodsk och Soroka (S.). 

608. A. grisea Thoms. Siillsynt: Tiudie och Juustjarvi (5.). 

609. A. halophila Thoms. Sillsynt: Soroka (S.). 

610. A. debilis Er. Sillsynt: Petrosawodsk och Maaselgi 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

611. A. palustris Kiesw. Funnen af Gtinther. 

612. A. complana Mann. Siillsynt, endast funnen vid 
Vigsj6n (8.). 

613. A. gemina Er. Funnen vid Svir-floden och Vig- 
sjon (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 49 


614. A. socialis Payk. Antraffad af Giinther. 

615. A. fungicola Thoms. Funnen af Giinther. 

616. A. xanthopus Thoms. Funnen af Giinther. 

617. A. sericans Grav. Sillsynt i svampar: Jalguba och 
Kivatsch (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

618. A. suecicola Thoms. Funnen af Giinther. 

619. A. boleticola J. Sahlb. Sillsynt i tradsvampar. Jal- 
guba och Perguba den 1 sept. och 11 aug. 1869 (5.). 

620. A. picipes Thoms. Funnen endast vid Dvoretz (S.). 

621. A. pilicornis Thoms. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

622. A. vernacula Er. Funnen af Giinther. 

623. A. sodalis Er. Dvoretz (8.). 

624. A. gagatina Baudi. Maaselgi (S.). 

625. A. myrmecobia Kr. Forekommer tillsammans med 
Formica rufa. Funnen af Giinther. 

626. A. oblita Er. Funnen midsommartiden 1884 vid 
Gorki (5.). 

627. A. nigricornis Thoms. Vid Svir-floden (5.). 

628. A. divisa Mirk. Ett exemplar vid Petrosawodsk den 
18 juni 1869 (S)). 

629. A. amicula Steph. Jalguba och Dvoretz (S.). 

630. A. mortuorwm Thoms. Enligt J. Sahlb. »Knumeratio 
Coleopt. fenn.» 

631. A. arenicola Thoms. Vid Kem (S.). 

632. A. celata Er. Allmiin under multnande vegetabilier. 
Jalguba (S.), Dianova-gora, Unitza och Tiudie (P.). 

633. A. zostere Thoms. Férekommer under Fucus vid 
hafsstriinder. Soroka (5.). 

634. A. cauta Er. Temligen siillsynt i spillning. Solo- 
mino (S.), Jalguba och Tiudie (P.). 

#635. A. setigera Sharp. Funnen endast vid Vojatsch, 
under léf pa fuktigt stiille den 22 juli 1869 (5.). 

636. A. atramentaria Gyll. Paadana, Tschuja och Kem 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

637. A. picipennis Mann. Soroka (S.). 


50 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


638. A. longicornis Grav. Funnen vid Svir-floden, Petro- 
sawodsk och Dvoretz (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

639. Geostiba circellaris Grav. Ej siallsynt under mossa 
och stenar, atminstone upp till Soroka vid Hvita hafvet. 

640. Hypocyptus leviusculus Mann. Hogst sallsynt; ett 
exemplar under hé pa en fuktig ang vid Dianova-gora den 29 
juli 1896 (P.). 

641. Trichophya pilicornis Gyll. Hoégst sallsynt; tvanne 
exemplar vid stranden af Svir-floden, vid Vascheni den 27 maj 
1896 (P.). 

642. Phlowocharis subtilissima Mann. Enligt J. Sahlb. 
»Enum. Coleopt. Brachel. fenn.» 

643. Euecsthetus scaber Grav. Kj siillsynt pa fuktiga stal- 
len; Velikaja-guba, Dianova-gora, Tiudie (P.) och Vigsjén (S.). 

644. H. leviusculus Mann. Siallsynt: Kappiaselka den 18 
aug. 1896 (P.) och Maaselga (S.). 

645. EH. ruficapillus Er. Sallsynt, funnen vid Solomino 
och Vigsjén (S.). 

646. Bledius tricornis Hrbst. Séllsynt, endast vid Ser- 
maks (Lev.). 

647. Bl. fracticornis Payk. Ej sallsynt pa fuktiga stran- 
der. Vascheni den 28 maj, Kischi den 12 juni och Schungu 
den 20 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

#648. Bl. subterraneus Er. Siallsynt; flera exemplar vid 
en Astrand vid Gorki den 12—13 juni 1875 (8). 

*649. Bl. pallipes Grav. Siallsynt, nagra exemplar tillsam- 
mans med féregaende art vid Gorki den 12—13 juni 1875 (8). 

*650. Bl. longulus Er. Siallsynt; pa sandig strand vid 
Gorki den 11 juni 1875 (5.). 

651. Hesperophilus arenarius Payk. Sallsynt pa sandiga 
strinder. Vid Haapanava (S.) och vid Svir-floden (S., Heimb.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

652. Astycops talpa Gyll. Ej sallsynt pa sandiga strander: 
Gorki (S.), Jalguba 5 juni och pa Ascheb-navolok 18 juli 1896 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

653. Platystethus cornutus Grav. Sillsynt vid vatten. 
Sviitosero och Solomino (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 51 


var. alutaceus Thoms. Funnen af Giinther. 


654. Pl. capito Heer. Sillsynt pa sandiga strander. Den 
17 juni 1875 vid Mjatusova (8.). 


655. Pl. nodifrons Sahlb. Ej sallsynt; vid Sermaks (P.), 
Petrosawodsk (S.), Tolvoja och Schungu (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

656. Pyctocrerus arenarius Geoffr. Ej sallsynt i spillning. 
Sermaks (P.), Petrosawodsk (S., G.) och Maaselga (S.). 


657. Oxytelus rugosus Fabr. Allman under stenar m. m., 
mest i nirheten af odlade stiillen. Funnen vid Svir-floden (S.), 
Lodejnoje-Polje (Baikoff), Schungu, Tiudie och Perguba (P.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

658. O. fulvipes Er. Temligen siillsynt pa sumpiga dangar. 
Vid Mjatusova, den 18 juni 1875 (S.), samt vid Schungu och 
Kiippiselki den 23 juli och 17 aug. 1896 (P.). 


659. Epomotylus sculptus Grav. Siillsynt. Jalguba (5.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

660. Tanycrerus laqueatus Marsh. Allman: Vascheni, 
Jalguba, Kischi (P.) och Tiudie (8., P.) — Afven antriiffad af 
Giinther. 

661. Anotylus politus Er. Temligen allmin under rutt- 
nande vegetabilier. Schungu, Ascheb-navlok och Tiudie (P.). 


662. A. affinis Czwalina. Siillsynt, Tiudie och Paa- 
dana (58.). 

663. Haploderus celatus Grav. Ej sillsynt i spillning. 
Dvoretz (S.), Schungu och Tiudie (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

664. Tenosoma elongatula Er. Sillsynt, antriaffad endast 
vid Svir-floden (S.). 

665. T. pusilla Grav. Hégst sillsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk (G.). 

#666. . gracilis Mann. Siillsynt. Nagra exemplar under 
ruttnande vegetabilier vid Petrosawodsk den 25 aug. 1869 (5.). 

667. T. corticina Grav. Ej siillsynt under ruttnande vege- 
tabilier pa fuktiga stillen. Petrosawodsk (S.), Kippiiselka, Tiudie 
(P.), Juustjiirvi och Paadana (S.). 


52 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


668. TZ. foveolata Sahib. Sallsynt under Fucus vid hafs- 
strander. Funnen vid Tschuja (S.). 
669. T. exigua Er. Sallsynt, funnen endast vid Gorki (S.). 


*670. Thinobius brevipennis v. Kiesw. Hdégst sillsynt. 
Tviinne exemplar vid stubbrétter pa en sved vid Tiudie den 
12 aug. 1896 (P.). 

671. Syntomium ceneum Mill. Hogst sallsynt, funnen pa 
en sumpig skogsang vid Mjatusova den 18 juni 1875 (S.). 

672. Oxyporus rufus L. I svampar. Jalguba (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

673. O. maxillosus Fabr. Sillsynt, funnen af Giinther. 


var. angularis Geb]. Petrosawodsk (G.), Dianova-gora den 
29 juli 1896 (P.). 

674. Conurus pubescens Payk. Temligen sallsynt under 
barken af triad. Petrosawodsk, Dvoretz (S.), Kappiaselka (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

675. C. littoreus L. Sallsynt; Kaippiéselk& den 23 aug. 
1896 (P.) och Juustjarvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

676. C. pedicularius Grav. Sillsynt pa fuktiga stallen: 
Svir-floden och Dvoretz (S.). 

677. C. bipunctatus Grav. Funnen endast vid Dvoretz (S.). 


678. Tachyporus obtusus L. Temligen sallsynt under mossa 
o. d. Petrosawodsk (S.), Perguba (P.) och Vig-sjén (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

679. T. abdominalis Gyll. Temligen sallsynt under mossa. 
Funnen vid Petrosawodsk, Solomino (S.) och Kappiselki (P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

680. TZ. jocosus Say. Temligen allmin under mossa. Svir- 
floden (S.), Tiudie, Kappiselk& (P.), Kem (S.) och Suma (Kihl- 
man). — Afven antriffad af Giinther. 

var. centrimaculatus J. Sahlb. Funnen vid Kem (8.). 

681. ZT. hypnorum Fabr. Temligen sillsynt under l6f och 
mossa. Funnen vid Kippiselki (P.) och Tiudie (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

682. T. chrysomelinus L. Allmin under mossa m. m. 
Nordligast ar den anmirkt fran Maaselgié (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 53 


683. T. pallidus Sharp. Sillsynt. Petrosawodsk (S.), samt 
pa en fuktig ang vid Perguba den 21 aug. 1896 (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

684. T. pusillus Grav. Funnen af Giinther. 

685. ZT. scitulus Er. Temligen sillsynt pa torra stillen. - 
Petrosawodsk (S.), Unitza 4 aug. 1896 (P.) och Suma (Lev.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

#686. TT. corpulentus J. Sahlb. Hodgst siallsynt; under 
mossa vid Mjatusova den 7 sept. 1869 (S.). 

687. T. pulchellus Mann. Sillsynt under mossa och 
stenar. Mjatusova den 7 sept. 1869 (S.) och Perguba den 22 
aug. 1896 (P.). 

688. TT. humerosus Er. Siallsynt, funnen endast vid Svir- 
floden (S.). 

689. 7. transversalis Grav. Sillsynt; Suma (Lev.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

690. TZ. nitidulus Fabr. Sillsynt; under mossa 1 bjork- 
skog, vid Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). 

691. Lamprinus saginatus Grav. Sillsynt pa torra backar 
under stenar, tillsammans med Myrmica- och Lasius-arter. Fun- 
nen vid Mjatusova (Heimb.), Petrosawodsk (G.) och Tiudie den 
11 aug. 1896 (P.). 

692. Tachinus subterraneus L. Siillsynt i bjérksaft. Jal- 
guba (P.) och pa Suisaari (G.). 

693. T. humeralis Grav. Temligen siillsynt i spillning. 
Munosero (G.), Perguba 21 aug. 1896 (P.) och Tschuja (S.). 

694. ZT. proximus Kr. Funnen af Giinther. 

695. T. rufipes De Geer. Ej sillsynt i spillning. Jalguba 
(P.), Maaselgii (S.) och Suma (Envald). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

696. TZ. marginatus Gyll. Sillsynt i spillning. Den 7 juli 
1896 vid Tolvoja (P.), samt vid Suma (Lev.). 

697. T. pallipes Grav. Temligen siillsynt i spillning. Sui- 
saari (G.), Perguba den 21 och 26 aug. 1896 (P.) och Tschuja (8.). 

698. T. laticollis Grav. Ej siallsynt i spillning och rutt- 
nande vegetabilier; Jalguba, Velikaja-guba, Tiudie, Perguba (P.), 
Suma (Envald) och Kem (Kihlman). — Afven antr. af Giinther. 


54 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


699. T. marginellus Fabr. Sallsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk och pa Suisaari (G.). 

700. T. fimetarius Grav. Allman i spillning och under 
multnande vegetabilier. Funnen vid Petrosawodsk (G.), Kischi, 
Dianova-gora, Tiudie (P.), Maaselgi’ och Vojatsch (S.). 

701. T. flavipes Fabr. Sallsynt. Funnen vid Svir-floden 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

702. YT. collaris Grav. Funnen vid Svir-floden (S.) och 
vid Schungu den 25 juli 1896 (P.). — Afven antr. af Giinther. 

703. Drymoporus punctipennis (Mann.), J. Sahlb. Hogst 
sillsynt: Sviatosero (G.). 

704. Dr. elongatus Gyll. Funnen af Giinther. 

705. Mycetoporus punctus Gyll. Sallsynt. Ett exemplar 
under hé vid Dianova-gora den 1 aug. 1896. (P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

706. M. tenuis Muls. Siallsynt under mossa. Jalguba den 
1 sept., Dvoretz den 18 och 19 aug. 1869 (S.), Kappaselka den 
18 och Perguba den 23 aug. 1896 (P.). 

707. WM. lepidus Grav. Funnen af Giinther. 

708. Ischnosoma splendida Grav. Temligen sillsynt pa 
fuktiga stiillen, under mossa o. d. Funnen vid Haapanava (8.), 
Velikaja-guba den 24 juni, Kosmosero 13 juli 1896 (P.) och 
Suma (Envald). — Afven antraffad af Giinther. 

709. I. longicornis Mikl. Sillsynt under mossa: Sermaks 
den 25 maj, vid Unitza den 5 aug. 1896 (P.) och vid Juust- 
jarvi (S.). 

710. J. eleguns Makl. Temligen siallsynt under Hypna 
pa tufvor i bjérkkarr. I flera exemplar vid Gorki i juni 1875 
(S., Heimb.), Sviitosero (G.), samt vid Kappaselka den 17 aug. 
1896 (P.). 

711. Bryocharis cingulatus Mann. Siallsynt: Svir (M. Geor- 
giewsky), Petrosawodsk (G.). 

712. Br. formosus Grav. Enligt J. Sahlberg, »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

713. Bryoporus cernuus Grav. Funnen af Giinther. 

714. Br. rugipennis Pand. Hégst sillsynt, funnen vid 
Suma (Envald.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 55 


715. Bolitobius lunulatus L. Ej sallsynt i svampar. Jal- 
guba (P.), Pedaselgii (G.), Dianova-gora (P.) och Tiudie (8.). 

716. B. speciosus Er. Sillsynt; ett exemplar i en murken 
tallstubbe vid Dianova-gora den 30 juli 1896 (P.), — Afven an- 
traiffad af Giinther. 

717. Lordithon trimaculatus Payk. Sallsynt i trasvampar; 
Svir-floden (S.) och vid Kivatsch (G)). 

718. L. pygmeus L. Allman i svampar, atminstone upp 
till Maaselga. 

719. Olistherus substriatus Payk. Temligen sallsynt under 
barken af murkna gran-, sillan tallstammar. Velikaja-guba, Dia- 
nova-gora och i stor mingd vid Perguba (P.). 

720. Anthophagus homalinus Zett. Ej sallsynt pa buskar. 
Petrosawodsk, Dvoretz (G.), Dianova-gora, Kappaselka (P.) och 
Svitnavlok (S.). 

721. A. abbreviatus Fabr. &j siillsynt bland gris i lunder. 
Munosero (G.), Velikaja-guba (P.), Dvoretz (G.), Tiudie och Sego- 
sero (S.). 

722. A. caraboides L. Siillsynt, funnen vid Dvoretz (G.) 
och vid Kippiiselkaé (P.). 

723. Geodromicus plagiatus Fabr. Sallsynt vid strander 
under stenar. Vid Hvita-hafs-stranden (Lindroth) och pa Keliak 
holme (S.). —— Afven antriiffad af Giinther. 

var. nigrita Mill. Allmiin. Funnen vid Petrosawodsk, 
Jalguba (S.), Tolvoja, Tiudie, Lischmajirvi och Perguba (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

724. Lesteva longelytrata Goeze. Funnen af Ginther. 

725. Arpediwm quadrum Gray. Sallsynt under stenar pa 
fuktiga stillen. Jalguba (G.) och Perguba den 22 aug. 1896 (P.). 

726. A. brachypterum Gray. Sillsynt, funnen vid Maa- 
selga (S.). 

727. OCylletron nivale Thoms. Siallsynt; i miaingd under 
nedfallna l6f vid stranden af Vig-sjén vid Vojatsch by (S.). 

728. Olophrum fuscum Grav. Hogst sillsynt, funnen endast 
vid Suma (Envald). 

729. O. boreale Payk. Sillsynt. Paadana och Vojatsch (S.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 


56 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


730. O. consimile Gyll. Ej siallsynt, i synnerhet bland 
Carex-arter vid sjé-striinder, pa hvilka den om aftonen upp- 
kryper. Utbredd 6fver hela omradet fran Svir upp till Suma 
vid Hvita hafvet. 

731. O. rotundicolle Sahlb. Sallsynt pa sumpiga stillen. 
Svir-floden och Paadana (8.). 

732. O. assimile Payk. Temligen sillsynt vid strander. 
Vid Svir-floden (S.), Perguba den 22 aug. 1896 (P.) och Suma 
(Envald). — Afven antriffad af Giinther. 

733. Deliphrum tectum Payk. Kj siallsynt i traésaft och 
ruttna svampar, atminstone upp till Perguba (P.). 

734. Acrulia inflata Gyll. Sallsynt under bark. Jalguba 
(S.) och Kischi (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

735. Acrolocha sulculum Steph. Hdgst sillsynt, funnen vid 
Mjatusova den 6 sept. 1869 (S.). 

736. Anthobium minutum Fabr. Hégst allman i blommor 
och troligen utbredd 6fver hela omradet. 

737. A. lapponicwm Mann. Funnen af Ginther. 

738. A. ophthalmicum Payk. Temligen sallsynt i blommor 
pa dingsbackar. Kischi, Kosmosero, Dianova-gora (P.) och Dvo- 
retz (S.). —- Afven antriiffad af Giinther. 

*739. A. longipenne Er. Ej sallsynt pa blommor. Funnen 
vid Petrosawodsk (S.), Kosmosero, Dianova-gora (P.), Dvoretz, 
Tiudie, Sviitnavlok och Matkatsch vid Vig-floden (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

740. Acidota crenata Fabr. Sillsynt; ett exemplar under 
mossa i granskog vid Kippiiselki den 18 aug. 1896 (P.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

741. Etheothassa concinna Marsh. Ej siillsynt under bark 
och multnande vegetabilier. Mjatusova (8.), Kischi, Schungu och 
Dianova-gora (P.). 

742. E. deplanata Gyll. Enligt J. Sahlb. »EKnumeratio 
Coleopt. fenn.» 

743. Phleostiba plana Payk. Sillsynt under barken af 
loftrad. Jalguba (S., P.). 

744. Phl. lapponica Zett. Ej siillsynt. Funnen vid Va- 
scheni (P.), Jalguba, Dianova-gora, Perguba (P.) och Maaselgi (8.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 57 


745. Phleonomus pusillus Grav. Siallsynt. Petrosawodsk 
(S.), samt under barken af en brand bjorkstubbe vid Kappa- 
selki den 17 aug. 1896 (P.). 

746. Omaliwm rivulare Payk. Sillsynt, funnen vid Jal- 
guba och Kem (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

747. O. septentrionis Thoms. Sillsynt; vid Gorki (8.) och 
Suma (Envald). 

748. O. excavatum Steph. Temligen allman under mult- 
nande vegetabilier; vid Petrosawodsk (S.), Schungu den 23 juli, 
Tiudie den 10 aug. och Perguba den 22 aug. 1896 (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

749. O. cesum Grav. Siallsynt under ruttnande vegeta- 
bilier. Dvoretz (S.), Schungu den 20 juli och Perguba den 26 
aug. 1896 (P.). 

750. Phyllodrepa rufipes Geoffr, Siallsynt; Petrosawodsk 
(G.), Schungu och Dianova-gora (P.). 

751. Proteinus brachypterus Fabr. Sallsynt; Jalguba och 
Perguba (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

752. Megorthrus depressus Payk. Ej sillsynt i spillning. 
Nordligast fir den funnen vid Tiudie (P.). 

753. WM. sinuaticollis Boisd. & Lac. Unitza den 4 aug. 
1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. b. J. Sahlb. (nigrinus). Funnen vid Gorki den 13 
juni 1875 (S.). 


Pselaphide. 


754. Trimium brevicorne Reich. Hégst sillsynt, funnen 
under mossa i léfskog nira Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). 

755. Bibloporus bicolor Denny. Hdégst sillsynt; tvanne 
exemplar under barken af tall (Pinus sylvestris) vid Perguba 
den 23 aug. 1896 (P.). 

756. Euplectus ambiguus Reich. Siillsynt; Petrosawodsk (5.). 

757. E. Karsteni Reich. Temligen sillsynt under bark. Vid 
Kontschosero (S.), Kischi och Perguba (P.). 

758. E. signatus Reich. Temligen  sallsynt under rutt- 
nande vegetabilier; Svir-floden (S.), Petrosawodsk (G., S.) och 
Sviitnavlok (S.). 


58 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


759. E. nanus Reich. Séllsynt, funnen endast vid Dvo- 
retz (S.). 

760. Bythinus bulbifer Reich. Ej sillsynt pa fuktiga angar 
och under mossa i skogar: Svir-floden (S.), Petrosawodsk (S.), 
Schungu, Dianova-gora (P.) och Segosero (S.). 

761. B. puneticollis Denny. Temligen sallsynt under mossa 
i granskogar, samt pa fuktiga 4ngar: Svir-floden (S.), Dianova- 
gora och Kippiselk& den 1 och 18 aug. 1896 (P.). 

762. Pselaphus Heisei Hrbst. Siallsynt pa fuktiga angar. 
Svir-floden (S.), Dianova-gora den 29 juli 1896 (P.). 

763. Ps. Dresdensis Hrbst. Ej siillsynt pa fuktiga dngar. 
Svir-floden (S.), Kiippiselka (P.), Tiudie (S., P.) och Segosero (S.). 

764. Rybaxis sanguinea L. Sallsynt pa fuktiga angar, 
funnen endast vid Svir-floden: Haapanava (S.), Sermaks den 25 
maj 1896 (P.). 

765. Bryaxis fossulata Reich. Sallsynt; Svir-floden (S.). 


Serien V. Clavicornia. 
Silphide. 


766. Necrophorus Vespillo L. Enligt J. Sahlb. »Knume- 
ratio Coleopt. Clavic. fenn.» 

767. N. investigator Zett. Funnen vid Dvoretz (5.). 

768. N. vespilloides Hrbst. Enligt J. Sahlb. »Enumerat. 
Coleopt. Clavic. fenn.» 

769. Necrodes littoralis L. Siallsynt: ett exemplar i ett 
tjiderkadaver vid Unitza den 4 aug, 1896 (P.). 

770. Thanatophilus thoracicus L. Ej sallsynt i kadaver 
och spillning. Vid Velikaja-guba, Kappiselk& och Valkiamaki 
(P.) och vid Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

771. Th. rugosus L. Ej sallsynt, troligen utbredd Ofver 


hela omradet. 
772. Th. dispar Hrbst. Funnen af Ginther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 59 


773. Blitophaga opaca L. Sallsynt; Suma (Envald, Leyv.). 

774. <Aclypea undata Miill. Siallsynt; ett exemplar vid 
Vascheni den 27 maj 1896 (P.). 

775. Silpha carinata Kl. Sillsynt, funnen vid Suma (Leyv.). 

776. S. obscura L. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio Cole- 
opt. fenn.» 

777. Phosphuga atrata L. Hufvudformen ar ej med sa- 
kerhet funnen inom omradet, men diiremot v. b. (rufino) J. 
Sahlb., vid Suma (Lev.). 

778. Spherites glabratus Fabr. Sillsynt i utsipprande 
saft vid stubbrotter. Jalguba den 6 juni 1896 (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 


Anisotomida. 


779. Hydnobius spinipes Gyll. Sallsynt om aftonen bland 
gris pa griiftlinder. Petrosawodsk och Tiudie (5.). 

var. intermedius Thoms. Funnen tillsammans med hufvud- 
formen vid Petrosawodsk (S.). 

780. Anisotoma fracta Seidl. Siallsynt: Petrosawodsk (G.), 
samt p& griisbevuxna platser nedanfér marmorbrottet vid Val- 
kiamiki den 11 och 13 aug. 1896 (P.). 

781. A. picea Illig. Sillsynt, funnen vid Muromli och 
. Petrosawodsk (G.). 

782. A. obesa Schmidt. Hégst sillsynt, funnen af Giinther. 

783. A. dubia Ill. Ej sillsynt. Funnen vid Haapanava (8.), 
Petrosawodsk (Envald) och Tiudie (5.). — Afven antriifiad af 
Giinther. 

784. <A. Triepkei Schmidt. Sillsynt; Valkiamaéki den 13 
aug. 1896 (P.) och vid Vigsjén (S.). 

785. A. calcarata Er. Siillsynt; ett exemplar pa tufvig 
aingsmark vid Tolvoja den 9 juli 1896 (P.). 

786. A. ovalis Schmidt. Sillsynt: tvanne exemplar om 
aftonen pa en skogsiing vid Tolvoja den 6 juli 1896 (P.). 

787. <A. furva Er. Hégst sillsynt. Trenne exemplar pa 
torra sandmarker vid Jalguba den 30 aug. 1869 (8.). 

788. A. badia Sturm. Siillsynt; Svir-floden och Maa- 
selga (S.). 


60 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


789. A. parvula Sahlb. Ej sallsynt pa skogsaéngar. Svir- 
floden, Petrosawodsk (S.), Kischi, Tolvoja, Kappiiselkii och 
Tiudie (P.). 

790. Cyrtusa subtestacea Gyll. Temligen sillsynt, funnen 
vid Svir-floden, Ahvenjirvi och Petrosawodsk (S.). 

791. Liodes humeralis Fabr. Temligen siillsynt pa tra- 
svampar. Vascheni (P.), Svir-floden (S.) och Dvoretz (G.). 

792. LZ. axillaris Gyll. Sallsynt, pa liknande lokaler som 
foregaende. Vid Jalguba (P.) och Petrosawodsk (Envald). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

793. L. glabra Kug. Temligen allman under barken af 
murkna stubbar. Svir-floden (S.), Vascheni (P.), Petrosawodsk 
(Envald) och Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

794. ZL. castanea Hrbst. Sillsynt, funnen af Giinther. 

795. L. orbicularis Hrbst. Siillsynt; vid Petrosawodsk (G.). 

796. Amphicyllis globus Fabr. Sillsynt under mossa och 
l6f; Svir-floden (S.), Jalguba den 5 juni 1896 (P.). 

797. Agathidium seminulum L. Sillsynt; vid Petrosawodsk 
(Envald), Perguba den 21 aug. 1896 (P.). 

798. A. atrwm Payk. Ett exemplar under mossa i skog 
vid Tiudie den 14 aug. 1896 (P.). 

799. A. badium Er. Funnen af Giinther. 

var. bicolor J. Sahlb. Temligen sillsynt under aspbark. 
Muromli (M. Giorgiewsky), Dianova-gora, Unitza och Perguba (P.). 

800. A. levigatum Er. Siillsynt, funnen vid Svir-floden — 
(S.) och under hérosk vid Dianova-gora den 2 aug. 1896 CPs). 


801. A. rotundatum Gyll. Siillsynt; Povenetz (Envald). 


Catopide. 


802. Eucinetus hemorrhoidalis Germ. Sallsynt; under 
mossa och nedfallna barr i niirheten af Petrosawodsk (S., G.). 

803. Catops morio Fabr. Siillsynt; Svir-floden (5.), Kappa- 
selki (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

804. C. lapponicus J. Sahlb. Hégst siillsynt; funnen af 
Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 61 


805. C. affinis Steph. Siillsynt; Svir-floden (S.), — Afven 
antriffad af Giinther. 

806. C. nigricans Spence. Siallsynt; fannen af Giinther. 

807. C. marginicollis Luc. Funnen af Ginther. 

808. C. fuscus Panz. Siallsynt; Petrosawodsk (G.). 

809. Sciodrepa Watson Spence. Sallsynt i svampar och 
kadaver. Jalguba den 6 juni och Velikaja-guba den 24 juni 
1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

810. Sc. fumata Spence. Sallsynt; Petrosawodsk (G.). 

811. Se. alpina Gyll. Sallsynt; Sviatosero (G.) och Vo- 
jatsch (S.). 

812. Colon bidentatus Sahlb. Sillsynt pa skogsingar: 
Kischi den 15 och 16 juni och Tiudie den 14 aug. 1896 (P.). 

813. C. viennensis Hrbst. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

814. C. serripes Sahlb. Sallsynt. Funnen vid Haapanava 
och Maaselga (S.). 

815. C. puncticollis Kr. Hogst sillsynt; Maaselgai den 12 
juli 1869 (S.). 

816. Mylaechus appendiculatus Sahlb. Sillsynt, Svir-floden, 
Jalguba och Ahvenjirvi (S.). 

817. MV. dentipes Sahlb. Hoégst sillsynt; Dvoretz (S.). 

818. MM. latus Kr. Hoégst sallsynt: Petrosawodsk (G.). 

819. M. angularis Er. Hoégst sillsynt, anraffad endast 
vid Svir-floden (S.). 


Scydmenide. 


820. Hutheia scydmenoides Steph. Hdogst sallsynt; Maa- 
selga (S.). 

821. E. clavata Reitt. Hogst sillsynt; Vigfloden den 24 
juli 1869 (S.). 

822. Neuraphes coronatus J. Sahlb. Mycket sallsynt: ett 
exemplar under ruttnande vegetabilier pa en dng vid Kappa- 
selka den 18 aug. 1896 (P.). 

823. Scydmenus collaris Mill. & K. Temligen siallsynt i 
skogar under mossa, Svir-floden, Dvoretz (S.), samt Tiudie den 
10 aug. 1896 (P.). 


62 B. R. Poppius, Forteckning 6fver Ryska Karelens Coleoptera. 


824. Stenichnus exilis Er. Siallsynt, ett exemplar under 
tallbark vid Kischi den 14 juni 1896 (P.). 

825. HKuconnus hirticollis llig. Sallsynt, funnen vid Vig- 
floden (S.). 

var. b (fimetariws Chaud.). Funnen vid Petrosawodsk (S.). 


Trichopterygide. 


826. Trichopteryx grandicollis Mann. Allmin i spillning; 
Solomino (S.), Kosmosero, Dianova-gora, Tiudie (P.) och Paa- 
dana (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

827. Tr. atomaria De Geer. Siallsynt; Solomino (S.). 


828. Tr. lata Motsch. Temligen siillsynt under ruttnande 
vegetabilier; Jalguba (S.), Dianova-gora den 1 aug. 1896 (P.) 
och Tschuja (S.). 

829. Tr. thoracica Gillm. Ej sillsynt under multnande 
vegetabilier: Petrosawodsk, Kontschosero (S.), Schungu, Dianova- 
gora (P.) och Tshuja (S.). 

830. Tr. fascicularis Hrbst. Ej sallsynt i spillning och 
ruttnande vegetabilier: Kosmosero, Dianova-gora, Kiappaselka, 
Tiudie, Perguba (P.) och Maaselga (S.). 

831. Zr. Montandoni Allib. - Temligen sillsynt under 
multnande vegetabilier: Jalguba, Kontschosero (S.), Unitza den 
7 aug. 51896 (P..). 

832. Tr. longicornis Mann. Sillsynt; Svir-floden (S.). 

833. Tr. bovina Motsch. §&j sillsynt i spillning och under 
ruttnande hé: vid Kosmosero, Dianova-gora, Kaippiselka, Tiudie 
(P.) och. vid Kem (8.). 

834. Tr. Chevrolati Allib. Sillsynt, funnen under rutt- 
nande vegetabilier i en tridgard i Petrosawodsk hésten 1869 (S.). 

835. Pteryx suturalis Heer. Temligen sillsynt; Jalguba 
(S.), samt under aspbark vid Unitza den 4 och Perguba den 24 
och 25 aug. 1896 (P.). 

*836. Ptinella biimpressa Reitt. Hoégst sillsynt, funnen 
under aspbark vid Dvoretz den 19 aug. 1869 (S.). 

837. Pt. aptera Guer. Sillsynt under barken af gamla 
aspar: vid Dvoretz (S.) och vid Perguba den 24 aug. 1896 (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n.o 1. 63 


Forma alata (Tr. Ratisbonensis Gillm.) Hégst  siillsynt 
funnen endast vid Dvoretz (S.). 

838, Millidium minutissimum Veb. & Mohr.  Siillsynt; 
Petrosawodsk (S.). 

839. Ptilium caledonicum Sharp. Hoégst siillsynt; tviainne 
exemplar under aspbark vid Unitza den 7 aug. 1896 (P.). 

840. Pt. Kunze: Heer. Ej sillsynt i spillning: Kosmo- 
sero den 14 juli och vid Dianova-gora den 1 aug. 1896 (P.). 

841. Pt. marginatum Aubé. Siallsynt; Tiudie (S.). 

842. Pt. exaratum Allib. Sallsynt i spillning och rutt- 
nande vegetabilier: Svir-floden och Petrosawodsk (S.). 

843. Pt. myrmecophilum Allib. Sallsynt hos Formica- 
arter: Sviatnavlok (S.). 

844. Pt. foveolatum Allib. Sillsynt; Petrosawodsk (S.). 

845. Ptenidiwm evanescens Marsh. Sillsynt; Petrosa- 
wodsk (S.). 

846. Pt. nitidum Heer. Sillsynt i spillning och under 
lof pa fuktiga stallen: Svir-floden (S.), Dianova-gora den 1 aug. 
1896 (P.). 

847. Pt. formicetorwm Kr. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 


Orthoperide. 


848. Orthoperus brunnipes Gyll. Sillsynt under bark och 
i murken ved: Tschuja (S.). 

849. O. pilosiusculus Duv. Sallsynt; flera exemplar i 
héstackar och under bjérkbark vid Kippiaselk& den 18 aug. 
1896" (P.). 

850. Sacium pusillum Gyll. Séallsynt under bark: ett 
exemplar vid Jalguba den 6 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 


Clambide. 


851. Clambus minutus Gyll. Sillsynt under 16f och gras. 
Haapanava (S.), Dianova-gora den 2 aug. 1896 (P.). 

852. Cl. pubescens Redt. Sillsynt, funnen vid Petrosa- 
wodsk (S.). 


64 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


Cybocephalide. 
853. Cybocephalus politus Gyll. Sallsynt; Svir-floden (S.). 


Scaphidiide. 


854. Scaphidiwm 4-maculatum Oliv. Hégst siillsynt, funnen 
sommaren 1886 vid Dvoretz (G.). 


855. Scaphisoma agaricinum L. Temligen allmin under 
barken pa murkna stubbar och pa trasvampar: Vascheni den 
27 maj, Kischi den 16 juni och Dianova-gora den 30 och 31 
aug. 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 


856. Sc. subalpinum Reitt. Ej sillsynt i trasvampar: 
Humbaritza (S.), Petrosawodsk (G.), Kischi 13 juni, Kosmosero 
den 14 juli, samt vid Perguba den 26 aug. 1896 (P.). 


857. Sc. Boleti Panz. Funnen af Giinther. 
858. Se. assimile Er. Funnen af Giinther. 


859. Sc. limbatum Er. Sallsynt pa bjérksvampar. Per- 
guba den 22 och 24 aug. 1896 (P.) och Juustjairvi den 8 juli 
1869 (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


Phalacride. 


860. Phalacrus corruscus Panz. Funnen flera ganger inom 
omradet af Giinther, nordligast vid Petrosawodsk, samt vid 
Haapanava (S.). 

861. Ph. substriatus Gyll. Allmiin' pa angar: Jalguba (5), 
Kischi, Velikaja-guba, Tolvoja, Kosmosero, Schungu, Dianova- 
gora, Unitza, Tiudie, och Perguba (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

var. minor J. Sahlb. Funnen vid Schungu den 20 juli 
1896 (P.) och Kem (8.). 

var. fortestriatus J. Sahlb. En gang funnen inom om- 
radet (S.). 

862. Ph. Caricis Strm. Temligen sallsynt: Svir-floden (5.), 
Schungu den 27 juli 1896 (P.) och Tiudie (S., P.). — Afven 
antriffad af Giinther, 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 65 


863. Olibrus eneus Ulig. Allman pa angsbackar. Solo- 
mino (S.), Jalguba, Kischi (P.), Tiudie (S.) och Perguba (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

864. O. bicolor Fabr. Funnen vid Petrosawodsk (G.). 

865. O. affinis Strm. Siallsynt; Sermaks (Lev., P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

866. O. Millefoliai Payk. Sallsynt; Petrosawodsk (S., G.), 
Tolvoja den 6 juli 1896 (P.). 

*867. O. pygmeus Er. Hogst sallsynt; Petrosawodsk den 
18 juni 1869 (S.). 

868. Stilbus atomarius L. Sallsynt; Svir-floden (S.). 


Nitidulide. 


869. Ips 4-punctata Oliv. Ej sallsynt i trasaft. Funnen 
vid Petrosawodsk (G.), Jalguba (S., P.), Kischi, Velikaja-guba 
(P.) och Kivatsch (G.). 

870. JI. 4-pustulata L. Allman a utsipprande saft, atmin- 
stone upp till Perguba (P.). 

871. Pithyophagus ferrugineus L. Sallsynt under tall- och 
granbark: Petrosawodsk (G.). 

872. Rhyzophagus depressus Fabr. Funnen af Giinther. 

873. Eh. ferrugineus Payk. Sallsynt under tallbark: Pe- 
trosawodsk (5.). 

874. Rh. nitidulus Fabr. Hodgst sallsynt; Sandalo vid 
Tiudie (G.). 

875. Rh. cribratus Gyll. Hégst sillsynt; Sviitosero (G.). 

876. Rh. dispar Payk. Allman under bark. Jalguba (S., 
P.), Kischi, Dianova-gora, Kappiiselkii och Perguba (P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

877. Rh. bipustulatus Fabr. Siallsynt under l6ftridsbark. 
Petrosawodsk (Envald), Schungu (P.). — Afven antriffad af 
Giinther. 

878. Rh. parvulus Gyll. Sillsynt under barken af loftrid. 
Jalguba (P.), — Afven antriffad af Giinther. 

879. Catheretes pulicarius L. Temligen allmiin i sydligare 
delen af omradet. Svir-floden (8.), Petrosawodsk (G.), Solomino 
(S.), Kischi (P.) och Tiudie (S.). 


5 


66 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


880. Brachypterus Urtice L. Temligen allmiin pa Urtica 
dioica, atminstone upp till Schungu (P.). 

881. Cercus pedicularius L. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

882. C. bipustulatus Payk. Funnen af Giinther. 

var. niger J. Sahlb. Svir-floden (S.), Kosmosero (P.). 

883. Meligethes hebes Er. Temligen siallsynt i sydligare 
delen af omradet. Petrosawodsk (G.), Jalguba (S., P.) och Dvo- 
FEUZ. (3. 

884. M. rufipes Gyll. Allman i blommor. Vascheni (P.), 
Petrosawodsk (G.), Jalguba (S., P.), Solomino (S.), Kischi (P.), 
Kivatsch (S.), Unitza, Kappaselkaé, Tiudie (P.) och Perguba (S.). 

885. M. lumbaris Strm. Temligen siillsynt i blommor. 
Jalguba (S.), Unitza, Kippiiselkii (P.) och Tiudie (S.), — Afven 
antriffad af Gitinther. 

886. M. ceruleo-virens Foérst. Temligen sallsynt pa fuk- 
tiga angar. Svir-floden (Baikoff), Petrosawodsk (S., G.), Schungu 
och Tiudie (P.). 

887. M. discolor Reitt. Hoégst sallsynt, funnen vid Paa- 
dana (S.). 

888. M. eneus Fabr. Allman i blommor. Petrosawodsk 
(G.), Kosmosero, Tolvoja, Kappaselka& och Tiudie (P.). 

889. M. subrugosus Gyll. Allman pa ings- och svedje- 
backar. Svir-floden (S.), Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.), Kischi, 
Tolvoja (P.), Dvoretz (8.), Kappiselké (P.), Tiudie (8., P.) och 
Paadana (S.). 

var. substrigosus Reitt. Funnen vid Svir-floden (S.). 

*890. M. Symphyti Heer. Hogst sallsynt; borjan af juni 
1887 vid Sermaks (Lev.). 

*891. M. brunnicornis Strm. Hégst sillsynt; Mjatusova 
den 6 sept. 1869 (S8.). 

892. M. viduatus Strm. Ej sillsynt i blommor, Svir- 
floden, Jalguba, Petrosawodsk (S.) och Schungu (P.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

893. M. pedicularis Gyll. Sillsynt, funnen vid Muromli 
(M. Georgiewsky) och Petrosawodsk (G.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 67 


894. Ipidia 4-notata Fabr. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» 

895. Omosita depressa L. Siillsynt; Petrosawodsk (G.). 

896. O. colon L. Siallsynt; Sermaks (Lev.) och Petrosa- 
wodsk (P.). — Afven antraffad af Giinther. 


897. Soronia grisea L. Siillsynt; Sermaks (Lev.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

898. 8S. punctatissima Illig. Sallsynt; Svir-floden (G.). 

899. Nitidula bipustulata L. Sillsynt; Jalguba den 4 juni 
1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

900. N. obscura Fabr. Funnen af Giinther. 

901. Epurea depressa Gyll. Temligen sillsynt i blommor. 
Svir-floden, Petrosawodsk (S.) och Jalguba (S., P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

902. E. terminalis Mann. Sillsynt; Muromli (G.) och 
under aspbark vid Unitza den 4 aug. 1896 (P.). 


903. EF. lapponica J. Sahlb. Allmin i blommor, isynnerhet 
af Umbellater, samt under h6érosk vid héstackar pa dngar. 
Petrosawodsk (G.), Jalguba, Tolvoja, Schungu, Dianova-gora, 
Unitza, Kiippiselki, Tiudie, Perguba (P.) och Juustjarvi (S.). 

904. E. nana Reitt. Siallsynt; Petrosawodsk (S.), Tiudie 
12 aug. 1896 (P.) och Maaselga (S.). 

*905. E. silesiaca Reitt. Hégst siillsynt, funnen vid Mu- 
romli (M. Georgiewsky). 

906. E. neglecta Heer. Sillsynt; ett exemplar vid Jal- 
guba den 5 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

907. EH. castanea Duft. Siallsynt pa trasvampar. Vascheni 
den 27 maj 1896 (P.) och Solomino den 28 aug. 1869 (S.). 

908. EE. variegata Hrbst. Sillsynt, funnen af Gtnther. 

909. #. parvula Strm. Jalguba den 6 juni 1896 (P.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

910. . obsoleta Fabr. Kj sillsynt i utsipprande tradsaft 
upp till Perguba. 

911. E. longula Er. Siillsynt pa svedjebackar i blommor. 
Svir-floden, Jalguba (S.), Velikaja-guba den 23 juni 1896 (P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 


68 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


912. E. palustris J. Sahlb. Sallsynt pa sanka Angar. 
Sermaks den 25 maj och vid Tiudie i medlet af augusti 
1896 (P.). 

913. E. boreella Zett. Siallsynt under bark. Vigsjén (S.), 
Svitosero (G.). 

914. E. rugulosa J. Sahlb. Sallsynt. Kosmosero den 29 
juni 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

915. E. pygmea Gyll. Sallsynt, funnen af Giinther. 


916. E. pusilla Illig. Sillsynt under granbark. Svir- 
floden, Petrosawodsk (S.), Velikaja-guba den 24 juni 1896 (P.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 


917, E. abietina J. Sahlb. Hégst sillsynt; Muromli (M. 
Georgiewsky). 

918. EE. oblonga Hrbst. Sallsynt: ett exemplar vid Kischi 
den 13 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


*919. E. sericata Reitt. Hoégst sillsynt, funnen vid Mu- 
romli (M. Georgiewsky). 


920. E. florea Er. Ej sallsynt i blommor; Svir-floden (8.), 
Petrosawodsk (G.), Kischi (P.), Tiudie och Vigsjén (S.). 

921. Pocadius ferrugineus Fabr. Allman pa traidsvampar. 
Humbaritza, Haapanava (S.), Vascheni (P.), Petrosawodsk, Peda- 
selkaé (G.), Jalguba, Velikaja-guba (P.) och Dvoretz (S.). 

922. Cychramus 4-punctatus Hrbst. Siallsynt, ett dédt 
exemplar vid en hdstack vid Kippéselkéi den 18 aug. 1896 (P.), 
Tulguba (G.). 

923. C. fungicola Heer. Sillsynt; Ladejnoje-pole (G.), Jal- 
guba (S.) och Kappiéselka (P.). 

924. C. luteus Fabr. Allman i blommor, i synnerhet af 
Spirea Ulmaria och Cirsium oleraceum. Kosmosero, Unitza, 
Kiippiiselki och Dianova-gora (P.). — Afven antriiffad af Sahl- 
berg och Giinther. 


Peltidee. 


925. LPeltis grossa L. Temligen sillsynt pa trasvampar. 
Svir-floden, Svatnavlok (S.), Dianova-gora och Perguba (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 69 


926. Ganrambe ferruginea L. Temligen sillsynt under 
bark. Svir-floden (S.), Dianova-gora, Perguba (P.) och Suma 
(Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 

927. Grynocharis oblonga L. Sallsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk (G.). 


Byturide. 


928. Byturus tomentosus De Geer. Funnen den 6 juni 
1896 vid Jalguba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 


Micropeplide. 


929, Micropeplus tesserula Curt. Sallsynt under Marchantia. 
Svir-floden (S.), Kappiiselki den 17 aug. 1896 (P.). 


Dermestide. 


930. Dermestes murinus L. Funnen af Giinther. 

931. D. lardarius L. Funnen vid Petrosawodsk (G.). 

932. D. domesticus Germ. Funnen af Giinther. 

933. Megatoma undata L. Funnen af Giinther. 

934. Hadrotoma marginata Payk. Hogst sillsynt; Petro- 
sawodsk (G.). 

935. Tiresias serra Fabr. Funnen af Giinther. 

936. Trogoderma glabrum Hrbst. Funnen af Giinther. 

937. Anthrenus museorwm L. Allman i blommor atmin- 
stone upp till Schungu (P.). 

938. Helocerus fuscus Latr. Funnen af Giinther. 


Byrrhide. 


939. Syncalypta setosa Waltl. Temligen sillsynt pa sand- 
marker. Svir-floden, Paadana och Maaselgi (S.), — Afven an- 
triffad af Giinther. 

940. Byrrhus pilula L. Kischi den 15 juni 1896 (P.). — 
Afven antraffad af Giinther. 


941. B. fasciatus Fabr. Temligen allmiin; Svir-floden (S.), 
Muromli, Petrosawodsk (G.) och Jalguba (P.). 


70 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


942. B. dorsalis Fabr. Sillsynt. Kischi den 14 juni 1896 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

943. Cytilus varius Fabr. Allman, funnen upp till Suma 
(Lev.). 

944. C. auricomus Duft. Temligen allmiin. Svir-floden 
(S.), Sermaks (Lev.), Muromli (M. Georgiewsky), Kosmosero 
(P.) och Suma (Lev.). -—— Afven antriffad af Giinther. 

945. Morychus ceneus Fabr. Siallsynt pa sandmarker. 
Svir-floden (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

946. Simplocaria semistriata Fabr. Sallsynt; vid Svir- 
floden (S.). 


Histeride. 


947, Platysoma frontale Payk. Sallsynt under bark. 
Kischi den 16 juni 1896 (P.) och vid Tiudie (8.). 

948. Pl. deplanatum Gyll. Sillsynt under bark: vid 
Kischi den 16 juni, Velikaja-guba den 24 juni och Kiappiiselki 
den 17 aug. 1896 (P.), samt vid Dvoretz (S.). 

949, Pl. lineare Er. Funnen af Giinther. 

950. Pl. angustatum Fabr. Sallsynt under bark: Svir- 
floden (S.) och vid Petrosawodsk (G.). 

951. Hister unicolor L. Sallsynt i spillning. Funnen vid 
Sermaks (P.) och vid Petrosawodsk (G.). 

952. H. cadaverinus Hoffm. Sillsynt, funnen af Giinther. 

953. H. succicola Thoms. Sallsynt; Petrosawodsk (G.). 

954. H. merdarius Hoffm. Séllsynt i spillning: Svir- 
floden (G.). 

955. H. bissexstriatus Payk. Siillsynt i spillning i syd- 
ligare delen af omradet. Haapanava (Ehnb.), Vascheni (P.) och 
Muromli (G.). 

956. H. purpurascens Hrbst. Ej sallsynt i spillning: Ser- 
maks (Lev.), Vascheni (P.), Kontschosero (8.) och vid Vigsj6n 
(Edgren). — Afven antriiffad af Giinther. 

957. H. ventralis Marsh. Siallsynt i spillning: Kontscho- 
sero (G.), samt vid Kischi den 14 och 16 juni 1896 (P.). 

958. H. neglectus Germ. Sillsynt, funnen vid Sermaks 
(Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 71 


959. Atholus 12-striatus Schrank, v. 14-striatus Gyll. Siall- 
synt: Petrosawodsk (S.). 

960. Saprinus nitidulus Fabr. Sallsynt, funnen vid Svir- 
floden (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

~ 961. 8S. rugifer Payk. Sallsynt pa sandstrander: Gorki 
den 13 juni 1875 och 25 juni 1884 (S)., Muromli (M. Geor- 
giewsky). 

962. S. eneus Fabr. Sallsynt, funnen vid Gorki (Ehnb.) 
och vid Petrosawodsk (S.). — Afven antraffad af Giinther. 

963. S. rugifrons Payk. Enligt J. Sahlb. »Enumeratio 
Coleopt. fenn.» — 

964. 8S. 4-striatus Holffm. Sallsynt; pa flygsandsfalt vid 
Gorki den 12 juni 1875 samt den 22 och 23 juni 1884 (8.), 
— Afven antriffad af Giinther. 

965. Gnathoncus rotundatus Illig. Funnen af Giinther. 

966. Myrmetes piceus Payk. Sallsynt hos stackmyran. 
Svir-floden (5.). 

967. Plegaderus vulneratus Panz, Ej sallsynt under tall- 
och granbark. Svir-floden, Kontschosero (S.), Kischi, Dianova- 
gora, Kiappiselkii och Perguba (P.). — Afven antr. af Giinther. 

#968. Acritus nigricornis Hoffm. Siallsynt: ett exemplar 
under ruttnande vegetabilier i en triidgard i Petrosawodsk den 
24 aug. 1869 (S.). 

969. A. minutus Hrbst. Sillsynt; Petrosawodsk (5.). 


Serien VI. Lamellicornia. 


Scarabeide. 


970. Cetonia metallica Hrbst. Funnen vid Petrosawodsk 
(G.), samt vid Jalguba (P.). 

971. C. awrata L. Funnen af Giinther. 

972. Trichius fasciatus L. Ej siillsynt i blommor: Kischi, 
Velikaja-guba, Kosmosero, Kuusaranda (P.), Tiudie (S.), samt vid 
Tschirkka-floden (Stenroos). 


72 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


973. Melolontha Hippocastani Fabr. Var temligen allméin 
vid Vascheni i slutet af maj 1896 (P.). 


974. Phyllopertha horticola li. Sallsynt; Svir-floden (S.). 

975. Serica brunnea L. Funnen af Giinther. 

976. Onthophagus nuchicornis L. Temligen sillsynt i spill- 
ning: Vascheni (P.), Jalguba (S.) och Kischi (P.). — Afven an- 
triffad af Giinther. 

977. O. fracticornis Preyssl. Sillsynt i spillning: Svir- 
floden (S.), Vascheni den 27 maj 1896 (P.). 

978. Geotrupes stercorarius L., Marsh. Allman i spillning, 
atminstone upp till Perguba (P.). 


979, G. sylvaticus Panz. Kj sallsynt i spillning och ruttna 
svampar. Jalguba (P.), Saoneshje-half6n, flerstades (P.), Tiudie 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

980. G. vernalis L. Funnen af Giinther. 

981. Aphodius erraticus L. Sallsynt; Vascheni den 28 
maj 1896 och Kischi den 16 juni 1896 (P.). 

982. A. subterraneus L. Funnen af Giinther. 

983. A. hemorrhoidalis L. Funnen af Giinther. 

984. A. fossor L. Sillsynt: Sermaks (Lev.). — Afven 
antriffad af Gtinther. 

985. A. fimetarius LL. Allmian. Petrosawodsk (S8.), Jal- 
guba, Saoneshje-halfén, flerstides, Perguba (P.). — Afven ‘an- 
triffad af Gtinther. . 

986. A. foetens Fabr. Funnen af Giinther. 

987, A. Lapponum Schonh. Hégst sillsynt; Paadana (S.). 

var. Rhenonum Zett. Funnen vid Maaselga& (S.). 

988. A. piceus Gyll. Hégst sillsynt; Suma (Envald). 

989. <A. putridus Hrbst. Temligen siallsynt: vid Svir- 
floden och Jalguba (S.), samt vid Perguba den 26 aug. 1896 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

990. A. borealis Gyll. Hoégst sallsynt; Perguba den 26 
aug. 1896 (P.). 

991. A. sordidus Fabr. Allman i spillning: Petrosawodsk 
(G.), Kontschosero (S.) och Tolvoja (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 73 


992. A. rufescens Fabr. Temligen allman: Petrosawodsk 
(G.), Jalguba, Schungu och Perguba (P.). 

993. A. ater De Geer. Ganska allmiin; Vascheni (P.), 
Petrosawodsk (S., G.) och Suma (Lev.). 


994. A. plagiatus Gyll. v. immaculatus, Er. Temligen 
sillsynt: Muromli (G.), Petrosawodsk (Lev.) och Tolvoja den 7 
juli 1896 (P.). 

995. A. niger Panz. Temligen sillsynt; Sermaks (Lev.), 
Muromli (G.) och Tolvoja den 9 juli 1896 (P.). 


996. A. prodromus Illig. Ganska sallsynt; Vascheni, Veli- 
kaja-guba och Tiudie (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


997. A. punctato-sulcutus Strm. Allman. Funnen vid Ser- 
maks (Lev.), Gorki, Mjatusova (S.), Vascheni (P.), Petrosawodsk, 
Svitosero (G.), Jalguba (S.) och Velikaja guba (P.). 

998. A. serotinus Panz. Hogst siillsynt, funnen vid Mu- 
romli (M. Georgiewsky). 

999. A. ingquinatus Fabr. Ej sillsynt; Svatosero (G.), 
~ Jalguba (S., P.), Velikaja-guba och Tolvoja (P.). 

1000. A. conspurcatus L. Siallsynt; Svir-floden (S.), Svato- 
sero (G.). 

#1001. A. Scrofa Fabr. Hdogst sillsynt; ett exemplar i 
spillning vid Vascheni i slutet af maj 1896 (P.). 

1002. A. pusillus Hrbst. Ej sillsynt; Vascheni (P.), Petro- 
sawodsk (G., S.), Jalguba (S.) och Kischi (P.). 

1003. A. merdarius Fabr. Ganska allmiin; Vascheni (P.), 
Dvoretz (G.), Tolvoja och Schungu (P.). 

1004. A. tomentosus Miill. Hoégst siillsynt, nagra exemplar 
vid Vascheni den 27 maj 1896 (P.). 

1005. <A. rufipes L. Ej siillsynt: Petrosawodsk (G., Kut- 
scheffsky), Kischi, Perguba (P.) och Paadana (S.). 

1006. A. luridus Payk. Hégst siillsynt; Petrosawodsk (G.). 


1007. A. depressus Kug. Temligen siillsynt: vid Vascheni 
och Jalguba (P.), samt vid Tiudie (S.). — Afven antriffad af 
Giinther. 

1008. Psammodius sulcicollis Wig. Hoégst sillsynt; Gorki 
(Sahlb.). 


74 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1009. Aegialia sabuletti Payk. Pa sandmarker, Temligen 
utbredd vid Svir-floden: Sermaks (P.), Haapanava, Gorki (S.) och 
Muromli (G.). Vid Hvita hafvet ar den antraffad vid Soroka 
och Tschuja (8.). 

1010. Trox sabulosus L. Funnen vid Sviatosero (G.). 


Lucanide. 


1011. Systenocerus caraboides L. Temligen sillsynt; Ser- 
maks (Lev.), Vascheni (P.), Petrosawodsk (G.), Jalguba (P.) och 
vid Tschirkka-floden (Stenroos). 

var. rufipes Hrbst. Funnen vid Tiudie (8.). 

1012. Ceruchus chrysomelinus Hochenw. Hoégst sillsynt, 
funnen af Giinther. 

1013. Sinodendron cylindricum L. Temligen sallsynt 1 
murkna stubbar i sédra delen af omradet. 


Serien VII. Platysoma. 


Cucujide. 


1014. Pediacus fuscus Er. Sillsynt; Svir-floden (M. Geor- 
giewsky), Maaselga (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 


1015. Lemophieus muticus Fabr. Sallsynt under bark: 
nagra exemplar vid Perguba den 21 aug. 1896 (P.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

1016. Dendrophagus crenatus Payk. Sallsynt under bark: 
Gorki (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1017. Brontes planatus L. Hoégst sillsynt, funnen endast 
vid Petrosawodsk (G.). 

1018. Silvanus unidentatus Fabr. Ej sallsynt under barken 
af léftrid; Petrosawodsk (S.), Jalguba, Velikaja-guba och Dianova- 
gora (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 75 
Serien VIII. Xylophaga. 


Colydiidee. 


1019. Cerylon histeroides Fab. Ej siillsynt under bark: 
vid Svatnavlok och Dvoretz (S.), samt vid Kosmosero och Unitza 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 


1020. C. ferrugineum Steph. Allman under bark: Petro- 
sawodsk (Envald, G.), Jalguba, Dvoretz (S.), Dianova-gora, Unitza, 
Tiudie, Perguba (P.) och Suma (Envald). 


1021. C. deplanatum Gyll. Sallsynt; Petrosawodsk (G.), 
samt under sagspan vid Unitza den 4 aug. 1896 (P.). 

1022. Sarrotriwm clavicorne L. Funnen af Giinther. 

1023. Synchita juglandis Fabr. Hoégst sallsynt, funnen 
endast vid Sviitosero (G.). 

1024. Ditoma crenata Fabr. Ej sallsynt under bark: 
Kischi, Kosmosero, Dianova-gora (P.) och Tiudie (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1025. Myrmecoxenus subterraneus Cherr. Sallsynt hos 
myror: Funnen vid Petrosawodsk och Svatnavlok (S.). 


Ptinide. 


*1026. Ptinus 6-punctatus Panz. Hdodgst sallsynt: Voro- 
nova (G.). 

1027. Pt. fur L. Funnen vid Povenetz (Envald). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1028. Pt. pilosus Mill. Funnen af Giinther. 

1029. Pt. villiger Reitt. Funnen vid Petrosawodsk (5.). 


1030. Pt. raptor Strm. Funnen vid Petrosawodsk (S.). 


Anobiide. 


1031. Ernobius explanatus Mann. Sillsynt under gran- 
bark. Vid Dianova-gora den 30 juli och vid Perguba den 25 
aug. 1896 (P.). 

1032. EH. nigrinus Strm. Funnen af Giinther. 

1033. Episernus angulicollis Thoms. Funnen af Giinther. 


76 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1034. Anobium pertinax L. Forekommer i gammalt tra. 
Petrosawodsk (G., P.). 

1035. A. confuswm Kr. Sallsynt; Petrosawodsk (S.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1036. A. striatum Oliv. Séillsynt; Lodejnoje-Polje och 
Svitosero (G.). 

1037. Srtodrepa panicea L. Funnen af Giinther. 

1038. Trypopitys Carpini Hrbst. Ej sallsynt i gammalt 
tri: Muromli (M. Georgiewsky) Kischi, Kosmosero och Schungu 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1039. Xyletinus pectinatus Fabr. Sillsynt; Muromli (G.) 
och Maaselgii (S.). 

1040. X. ater Panz. Hogst sillsynt; Vojatsch (S.). 

1041. Ptilinus costatus Gyll. Sallsynt; funnen vid Mu- 
romli (M. Georgiewsky) och vid Dvoretz och Tiudie (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1042. Dorcatoma dresdensis Hrbst. Sallsynt: tvanne exem- 
plar pa Polyporus vid Kosmosero den 14 juli 1896 (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1043. Cenocara boviste Hoffm. Hégst sallsynt; ett exem- 
plar vid Kischi den 18 juni 1896 (P.). 


Sphindide. 


1044, Aspidiphorus orbiculatus Gyll. Sallsynt under hoé 
o. d. pa angar: Petrosawodsk (S.) och Tiudie (S., P.). 
1045. Sphindus dubius Gyll. Sallsynt; Dvoretz (S.). 


Ciide. 


1046. Cis boleti Fabr. Allman i trasvampar: Vascheni 
(P.), Petrosawodsk (G.), Solomino (S.), Jalguba (S., P.) och Dia- 
nova-gora (P.). 

1047. C. rugulosus Mell. Siallsynt; Svir-floden (Heimb.) 
och vid Schungu den 22 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1048. C. micans Fabr. Ej siillsynt i trasvampar: Ser- 
maks (Lev.), Vascheni (P.), Jalguba (S., P.), Dianova-gora och 
Unitza (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 77 


1049. C. hispidus Payk. Allman i trasvampar: Svir- 
floden (Heimb.), Petrosawodsk (S.), Svitosero (G.), Jalguba 
(S., P.), Kischi, Schungu, Unitza (P.). 

1050. C. comptus Gyll. Allman i trasvampar: Jalguba 
(P.), Suisaari (G.), Schungu, Dianova-gora, Tiudie, Unitza (P.) 
och Suma (Envald). 

1051. C. bidentatus Oliv. Siallsynt: Petrosawodsk (S.) och 
Kosmosero den 29 juni 1896 (P.). 

1052. ©. Alni Gyll. Funnen af Giinther. 

#1053. C. linearis J. Sahlb. n. sp. Hogst sallsynt, funnen 
endast vid Tiudie (S.). 

1054. C. punctulatus Gyll. Hogst siallsynt; Svatosero (G.). 

1055. Ennearthron cornutum Gyll. Sallsynt; Solomino 
och Jalguba (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1056. LE. affine Mell. Siallsynt; pa trasvampar vid Dia- 
nova-gora den 31 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1057. E. laricinum Mell. Siillsynt; Voronova (G.) och 
Kosmosero den 29 juni 1896 (P.). 

1058. Eridaulus nitidus Urbst. Siallsynt; Svir-floden 
(Heimb.) och Petrosawodsk (G.). 

1059. E. Jacquemarti Mell. Sillsynt; vid Svir-floden 
(Heimb.) och vid Kosmosero den 29 juni 1896 (P-.} 

1060. . glabratus Mell. Funnen af Giinther. 

1061. Rhopalodontus perforatus Gyll. Sillsynt; Muromli 
(M. Georgiewsky), Petrosawodsk (G.). 

1062. Entypus fronticornis Panz. Sallsynt: Dianova-gora 
den 31 juli 1896 (P.) och Tiudie (S.). — Afven antr. af Giinther. 

1063. Octotemnus glabriculus Gyll. Sallsynt; vid Dianova- 
gora den 31 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Lyctide. 


1064. Dinoderus substriatus Payk. Sallsynt, funnen vid 
Paadana (S.). 

1065. D. elongatus Payk. Siallsynt: flera exemplar fly- 
gande om aftonen vid Vascheni den 27 maj 1896 (P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 


78 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


Serien [X. Fungicola. 


Lathridiide. 


1066. Monotoma picipes De Geer. Sallsynt; Petrosa- 
wodsk (S.). 

*1067. M. Thomsoni Reitt. Hodgst sallsynt; funnen en- 
dast vid Petrosawodsk (S.). 

1068. Gyrocecis conicicollis Aubé. Siallsynt, forekommer 
hos stackmyran. Svatnavlok (8). 

1069. Lathridius lardarius De Geer. Ej sillsynt under 
ruttnande vegetabilier. Sermaks (Lev.), Dvoretz (5.), Schungu 
(P.) och Maaselga (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. brunneus J. Sahlb. Ett exemplar pa Oljenij-ostroff 
den 20 juni 1896 (P.). 

1070. L. angusticollis Gyll. Siillsynt, funnen vid Jalguba 
af Sahlberg och vid Dvoretz af Giinther. 

1071. Z. variolosus Mann. Sillsynt. Haapanava, Vig- 
floden och Kem (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1072. Conithassa hirta Gyll. Ej sillsynt pa trasvampar 
och under hé. Vid Jalguba, Dvoretz (S.), Dianova-gora, Kappa- 
selkii, Perguba (P.) och Vojatsch (S.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1073. C. minuta L. Temligen siillsynt; Schungu och 
Kappiselkaé (P.), samt vid Juustjirvi och Vojatsch (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

var. pallida. Funnen af Giinther. 

var. minutissima Motsch. Nagra exemplar vid Schungu 
den 23 juli 1896 (P.). 

1074. ©. anthracina Mann. Siaillsynt, Petrosawodsk och 
Tiudie (S.). 

1075. Enicmus transversus Oliv. Allman under ho o. d. 
fran Svir-floden upp till Tschuja vid Hvita-hafvet. 


1076. LE. rugosus Hrbst. Siallsynt; vid Jalguba (S.). 
1077. EE. fungicola Thoms. Funnen af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. a 


_ 1078. Corticaria pubescens Gyll. Sallsynt under h6o m. m. 
Funnen vid Vascheni den 28 maj och Schungu den 20 juli 
1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1079. C. longicornis Gyll. Sillsynt under ruttnande vege- 
tabilier p& sumpiga iingar: Sermaks (Edgren), Velikaja-guba den 
25 juni och Tiudie den 15 aug. 1896 (P.). 

1080. C. lapponica Zett. Siallsynt pa trasvampar: Dvo- 
retz (S.), Perguba den 22 aug. 1896 (P.). 

1081. C. umbilicata Beck. Under multnande vegetabi- 
lier. Funnen vid Petrosawodsk, Dvoretz, Tiudie, Maaselgi och 
Kem (S.). 

1082. (C. serrata Payk. Temligen siillsynt; Vascheni och 
Petrosawodsk (P.), samt vid Dvoretz och Tiudie (S.). 

1083. C. longicollis Zett. Siillsynt; Dvoretz (S.), Perguba 
(P.) och Paadana (S.). 

1084. C. lateritia Mann. Siillsynt; ett exemplar pa Olje- 
nij-ostroff den 20 juni 1896 (P.). 

1085. C. linearis Payk. Temligen allman; Gorki (5.), 
Perguba (P.), Kem och Tschuja (S.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1086. C. elongata Gyll. Siillsynt; Svir-floden (S.). 

1087. C. ferruginea Gyll. Ej sillsynt; Jalguba och Tol- 
voja (P.) och vid Petrosawodsk och Paadana (8.). — Afven an- 
triiffad af Giinther. 

1088. Melanophthalma transversalis Gyll. Sallsynt; Jal- 


guba (5.). 
1089. M. gibbosa Hrbst. Ej siillsynt; Svir-floden (S.), 
Dianova-gora (P.), Juustjirvi och Paadana (S.). — Afven an- 


triffad af Giinther. 

1090. M. latipennis J. Sahlb. Sillsynt; Svir-floden, Paa- 
dana och Tschuja (5.). 

1091. M. fuscula Hummel. Allman under ruttnande vege- 
tabilier, i h6 m. m.: Svir-floden (Heimb.), Petrosawodsk (5.), Jal- 
guba (P.), Dvoretz (S.), Kischi, Velikaja-guba, Kosmosero, Schungu, 
Dianova-gora, Kiappiiselki, Tiudie och Perguba (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 


80 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


Cryptophagide. 


1092. Antherophagus nigricornis Fabr. Funnen af Giinther. 

1093. A. pallens Oliv. Temligen siillsynt; Petrosawodsk 
och Sviitnavlok (S.), samt vid Kischi den 19 juni 1896 (P.). — 
Afven antraffad af Giinther. 

1094. Hmphylus glaber Gyll. Temligen siillsynt hos stack- 
myran. Gorki och Jalguba (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1095. Cryptophagus crenatus Gyll. Hégst sillsynt. Tviénne 
exemplar pa trasvampar pa gran vid Kippiselkaé den 18 aug. 
1396"@ 

1096. Cr: bimaculatus Panz. Sillsynt; Keliak holme i 
Hvita hafvet (8.). 

1097. Cr. setulosus Strm. Hégst siillsynt; funnen vid 
Dvoretz (S.). 

1098. Cr. pilosus Gyll. Funnen af Giinther. 

1099. Cr. scanicus L. Allmiin under ruttnande vegetabi- 
lier, i h6 m. m. Petrosawodsk, Solomino (S.), Jalguba, Schungu, 
Unitza (P.), Tiudie (S.), Dianova-gora, Perguba (P.), Paadana 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1100. Cr. hirtulus Kr. Sillsynt; Juustjarvi och Maa- 
selgii (S.). 

1101. Cr. umbratus Er. Hégst sillsynt; antriffad endast 
vid Petrosawodsk (S.). 

1102. Cr. corticinus Thoms. Sillsynt: Svir-floden (S.). — 
' Afven antriiffad af Giinther. 

1103. Cr. acutangulus Gyll. Funnen af Giinther. 

1104. Cr. affinis Strm. Hégst siillsynt; Svir-floden (S.). 

1105. Cr. vini Panz. Siillsynt; Tiudie (S.). 

1106. Micrambe Abietis Payk. Allmiin, isynnerhet i hé- 
stackar: Kosmosero, Schungu, Unitza, Dianova-gora, Tiudie, 
Kappiselki och Perguba (P.). — Afven antraffad af Giinther. 

1107. Henoticus serratus Gyll. Siillsynt; Petrosawodsk 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 


1108. Cenoscelis ferruginea Sahlb. Hégst siillsynt; Tiu- 
die (Sa) 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 81 


> 


1109. Atomaria umbrina GylJ. Sallsynt; Petrosawodsk 
och Solomino (S.). 

*1110. A. puneticollis Thoms. Hdgst sallsynt; funnen 
endast vid Svir-floden (S.). 

1111. A. abietina J. Sahlb. Mycket sallsynt; tvanne exem- 
plar under granbark vid Perguba den 23 augusti 1896 (P.). 

1112. A. mnigriventris Steph. Hogst sallsynt; Haapa- 
nava (S.). 

1113. A. fuscicollis Mann. Siallsynt; funnen vid Gorki 
(S.) och vid Kappiiselk&é den 18 aug. 1896 (P.). 

1114. Anchicera cognata Er. Sallsynt; Petrosawodsk, Dvo- 
retz och Tschuja (S.). 

1115. A. bicolor Er. Hdégst sillsynt; funnen endast vid 
Kem (S.). 

1116. <A. fuscata Zett. Allmi&n under ruttnande vegeta- 
bilier: Gorki, Petrosawodsk (S.), Velikaja-guba, Unitza (P.), Dvo- 
retz (S.), Dianova-gora, Kappiselkaé, Tiudie, Perguba (P.) och 
Tschuja (S.). 

1117. A. Zetterstedtii Zett. Temligen sillsynt under torra 
l6f m. m.: vid Svir-floden (Heimb.), Gorki, Dvoretz och Vig- 
floden (S.). 

1118. A. pusilla Payk. Sallsynt under ruttnande vege- 
tabilier: vid Dvoretz (S.), samt vid Dianova-gora den 1 aug. 
1896 (P.). 

1119. <A. nitidula Heer. Sifillsynt; Sermaks (Edgren), 
Dvoretz och Maaselga (S.). 

1120. A. mesomelas Hrbst. Ej siallsynt; Haapanava (S.), 
Svir-floden (S., Heimb.), Petrosawodsk, Dvoretz (S.) och Tiu- 
die (P.). 

1121. A. peltata Kr. Siéllsynt i ruttet hd vid h6stackar: 
vid Schungu 23 juni, Dianova-gora 1 aug. och Unitza 4 aug. 
1896 (P.). 

1122. A. fuscipes Gyll. Temligen sillsynt; Haapanava, 
Svir-floden och Jalguba (S.), — Afven antriiffad af Giinther. 

1123. A. turgida Er. Ej siallsynt 6fver hela omradet: 
vid Svir-floden (S.), Dianova-gora, Tiudie, Perguba (P.) och 
Tschuja (S.). 

6 


82 B. R. Poppius, Férteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1124. A. testacea Steph. Sillsynt; vid Svir-floden (S., 
Heimb.) och Kontschosero (S.). 

1125. A. apicalis Er. Ej siallsynt; Svir-floden, Petrosa- 
wodsk (S.), Sviitosero (G.), Dianova-gora och Kippiaselka (P.). 

1126. A. ruficornis Marsh. Sallsynt; funnen vid Tiudie 
(P.) och vid Tschuja (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


1127. Ephistemus globulus Payk. Siallsynt; ett exemplar 
under torrt hé vid Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). 


Engidae. 


1128. Triplax russica L. Kj siillsynt pa trasvampar: vid 
Jalguba, flerstiides pa Saoneshje-halfon (P.), samt vid Dvoretz 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1129. Zr. enea Schall. Temligen sallsynt 1 trasvampar: 
Svir-floden (S.), Dianova-gora och Perguba (P.). — Afven an- 
traiffad af Giinther. 

1130. Platichna bicolor Gyll. Sallsynt; Dianova-gora (P.). 
— Afven antriiffad af Giinther 

1131. Pl. rufipes Fabr. Sallsynt i svampar: Svir-fioden 
(S.), Muromli (G.) och Tiudie 15 aug. 1896 (P.). 


1132. Tritoma bipustulata Fabr. Ej sallsynt 1 trasvampar. 
Svir-floden (S.), Vascheni (P.), Jalguba (G.), Dianova-gora (P.) 
och Tiudie (S.). 

1133. HKngis humeralis Fabr. Ej sallsynt i trasvampar: 
Jalguba (S.), samt flerstiides pa Saoneshje-half6n och vid Dia- 
nova-gora (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. Jekelii Reitt. Tillsammans med hufvudformen; vid 
Dvoretz (S.), Unitza och Perguba (P.). 

1134. EH. sanguinicols Fabr. Sallsynt; Tiudie (8.). — 
Afven antriffad af Giinther. 


Endomychidae. 


1135. Hndomychus coccineus L. Temligen sallsynt i tra- 
svampar: Funnen vid Petrosawodsk (S., G.), samt vid Kappa- 
selki och Perguba (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 83 


Mycetophagidae. 


1136. Tetratoma ancora Fabr. Funnen af Giinther. 


1137. Litargus lifasciatus Fabr. Ej sallsynt under barken 
af léftriid och i trasvampar: Petrosawodsk (G.), Tiudie (S.), Dia- 
nova-gora, Kiappiselka och Perguba (P.). 

1138. Mycetophagus 4-pustulatus L. Sallsynt; ett exem- 
plar pa trasvamp pa bjork vid Velikaja-guba den 24 juni 1896 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1139. M. piceus Fabr. Ej sallsynt under loftrads-bark: 
vid Gorki (S.), Vascheni (P.), Muromli (G.), Velikaja-guba (P.) 
och Tiudie (S.). 

1140. M. 10-punctatus Fabr. Ej sallsynt pa trasvampar 
och under barken af léftriid: Solomino (S.), Kischi, Tiudie, Per- 
guba (P.) och Paadana (5.). 

1141. M. atomarius Fabr. Sallsynt; pa trasvampar pa 
bjork vid Unitza den 7 aug. och under bjérkbark vid Perguba 
den 21 aug. 1896 (P.). 

1142. M. multipunctatus Hellw. Ej sallsynt under 1df- 
triidsbark och pa triisvampar: Dvoretz (S.), Kosmosero, Unitza 
och Perguba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1143. WM. fulvicollis Fabr. Sillsynt; Dvoretz (S.), Kippi- 
selka, under bjérkbark den 18 aug. 1896 (P.). 


Serien X. Serricornia. 


Buprestidae. 


1144. Dicerca acuminata Pall. Hogst sallsynt; Petrosa- 
wodsk (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1145. D. alni Fisch. Hdégst sillsynt; ett exemplar pa 
Klimskij holme den 20 juni 1896 (P.). 

1146. Chrysobothrys chrysostigma L. Funnen af Giinther. 

1147. Melanophila cyanea Fabr. Funnen af Giinther. 


84 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1148. M. appendiculata Fabr. Sallsynt; Paadana (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1149. Anthaxia 4-punctata L. Ej sallsynt i blommor och 
pa granvirke: Petrosawodsk (G., Nyberg), Velikaja-guba, Tolvoja, 
Dianova-gora (P.), Tiudie (S.) och vid Tschirkka-floden (Stenroos). 

1150. Agrilus mendax Mann. Hogst sillsynt; funnen en- 
dast vid Petrosawodsk (G.). 

*1151. A. pseudocyaneus Kiesw. Mycket siallsynt; Mu- 
romli (M. Georgiewsky). 

1152. A. viridis L. var. nocivus Ratzb. Ganska sillsynt; 
Petrosawodsk (G.), Jalguba och Tiudie (S.). 

var. Fagi Panz. Funnen vid Petrosawodsk (G.) och vid 
Juustjarvi (S.). 

1153. A. betuleti Ratzb. Sallsynt; Dvoretz (Kulikoffsky). 

1154. Trachys minuta L. Temligen siallsynt pa blommor; 
Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.). 

1155. Habroloma nana Urbst. Temligen siillsynt: Funnen 
vid Petrosawodsk och Dvoretz (S.) och vid Kischi (P.). 


Eucnemidae. 


1156. Microrrhagus pygmeus Fabr. Funnen af Giinther. 

1157. Xylophilus cruentatus Gyll. Hogst sallsynt; Svir- 
floden (M. Georgiewsky). 

1158. Throscus carinifrons Bon. Hégst sillsynt: Svir- 
floden (S.). 


Elateridae. 


1159. Adelocera fasciata L. Ej sallsynt i murkna stubbar: 
Humbaritza (Ehnb.), Velikaja-guba, Tolvoja, Dianova-gora (P.) 
och Vojatsch (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1160. A. conspersa Gyll. Sallsynt; Svir-floden (5.) och 
Petrosawodsk (G.). 

1161. Lacon murinus L. Siillsynt; Gorki (Ehnb.) — Afven 
antriffad af Gtinther. 

1162. Campylus linearis L. Ej siillsynt pa &ngsmarker: 
Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.), Kischi och Kosmosero (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. ea 


1163. CC. borealis Payk. Sillsynt: Vascheni (P.), Petro- 
sawodsk (Lev.), Jalguba och Kischi (P.). —- Afven antriiffad 
af Giinther. 

*1164. Corymbites eruginosus Fabr. Ej sallsynt Ofver 
stérre delen af omradet: vid Petrosawodsk (Envald, G.), Jal- 
guba (S.), Kischi (P.), Tiudie (S.) och Povenetz (Envald). I Ca- 
relia pomorica 4r den antraffad af Lindroth. 


1165. C. pectinicornis L. Temligen allman pa angsmarker: 
Jalguba och Kischi (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1166. C. tessellatus L. Funnen vid Petrosawodsk (S., G.). 

var. assimilis Gyll. Kischi och Velikaja-guba (P.). 

1167. C.affinis Payk. Sallsynt; Jalguba (S., P.) och Suma 
(Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 

1168. C. Quercus Gyll. Funnen vid Muromli (G.). 

1169. C. serraticornis Payk. Sallsynt; Suma (Lev.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1170. C. metallicus Payk. Sallsynt; Muromli (G.) och vid 
Vig-floden (S.). 

1171. C. impressus Fabr. Sallsynt; funnen vid Jalguba 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1172. CC. melancholicus Fabr. Temligen sillsynt; Petro- 
sawodsk och Juustjirvi (S.) och vid Suma (Lev.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1173. C. eneus L. Ej siillsynt. Vascheni (P.), Sermaks 
(Lev.), Petrosawodsk (S.), Povenetz (Envald). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1174. C. cruciatus L. Temligen siallsynt; Vascheni (P.), 
Petrosawodsk och Juustjarvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1175. C. holosericeus Fabr. Temligen sallsynt; Petrosa- 
wodsk (Lev.) och Povenetz (Envald). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1176. C. costalis Payk. Temligen sillsynt: Funnen vid 
Gorki (S.), Petrosawodsk (G., 8S.) och Suma (Envald). I »Carelia 
pomorica» ir den funnen af Lindroth, samt vid Tschirkka-floden 
(Stenroos). 

1177. Athous alpinus Redt. Funnen af Giinther. 


86 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1178. A. wndulatus De Geer. Sallsynt: ett exemplar under 
tallbark vid Velikaja-guba den 23 juni 1896 (P.). — Afven an- 
triffad af Giinther. 

1179. A. subfuscus Mill. Funnen vid Petrosawodsk (S., 
G.), samt vid Velikaja-guba (P.). 

1180. Limonius cylindricus Payk. Ej sillsynt i sydligaste 
delen af omradet pa angsmarker: Sermaks (Lev.), Gorki (S.) 
och Vascheni (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1181. Z. Bructeri Fabr. Siallsynt; Jalguba (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1182. Agriotes aterrimus L. Sallsynt: ett exemplar i 
blommor af Anthriscus silvestris vid Kischi den 16 juni 1896 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1183. A. marginatus L. Allman pa angsmarker: Vascheni 
(P.), Petrosawodsk (Envald, 5.), Jalguba, Schungu (P.), Povenetz 
(Lev.) och vid Tschirkka-floden (Stenroos). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1184. A. lineatus L. Siillsynt; vid Petrosawodsk (G.). 

1185. A. obscurus L. Ej sillsynt; Petrosawodsk (S., G.), 
Tiudie (P.), Povenetz (Lev.) och vid Vigsj6n (Edgren). 

1186. A. sputator L. Funnen af Giinther. 

1187. Adrastus pallens Fabr. Funnen af Giinther. 

1188. Melanotus castanipes Payk. Temligen sillsynt; Va- 
scheni (P.), Petrosawodsk (S.) och Povenetz (Envald). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1189. Sericosomus brunneus L. Ej sillsynt i blommor 
atminstone upp till Povenetz (Envald). 

1190. later cinnaberinus Esch. Sallsynt; under bark pa 
stubbrotter pa en sved vid Kischi den 15 juni 1896 (P.). 

1191. EH. preustus Fabr. Sillsynt; Vascheni (P.) och 
Gorki (S8.). 

1102. E. pomone Steph. Temligen sallsynt; Gorki, Tiudie 
och Vigfloden (S.). 

1193. EH, pomorum Urbst. Séllsynt; funnen vid Kosmo- 
sero den 13 juli 1896 (P.) och vid Tiudie (S.). 

1194. E. elongatulus Fabr. Sallsynt, funnen vid Sermaks 
(Lev.). — Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 87 


1195. EE. crocatus Lac. Sallsynt, funnen vid Vascheni 
den 27 maj och vid Dianova-gora den 31 juli 1896 (P). 

1196. LE. balteatus L. Ej sillsynt; Gorki (S.), Petrosa- 
wodsk (Lev.), Jalguba (S.), Povenetz (Envald) och Suma (Ley.). 


1197. LE. tristis L. Sallsynt; Gorki (S.), Petrosawodsk (G.). 


1198. E. nigrinus Payk. Temligen siallsynt; Gorki och 
Petrosawodsk (S.), samt vid Unitza och Tiudie (P.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 


1199. Cryptohypnus riparius L. Temligen sallsynt under 
stenar i synnerhet vid strainder: Gorki (S.), Petrosawodsk (En- 
vald, S.) och Kem (Kihlman, S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1200. Or: rivularius Gyll. Siillsynt i nordligaste delen af 
omradet: Kem (S., Kihlman). 

#1201. Hypnoidus 4-pustulatus Fabr. Siallsynt pa aker- 
renar och torrare fingsmarker: flera exemplar vid Tolvoja den 
7 juli och ett exemplar vid Kosmosero den 13 i samma manad 
1896 (P.). 

1202. Negastrius pulchellus L. Sallsynt pa sandmarker: 
vid Gorki (S.). 

var. arenicola Bohem. Funnen af Giinther. 

1203. Cardiophorus ruficollis L. Sillsynt, Gorki (Ehnb.) 
och Jalguba (8.). 

1204. C. ebeninus Germ. Temligen sillsynt i sydligaste 
delen af omradet: Ladejnoje-polje (G.), Vascheni (P.) och Petro- 
sawodsk (G., S.). 


Dascillidae. 


1205. Dascillus cervinus L. Funnen vid Kosmosero (P.). 

1206. Helodes minuta L. Sillsynt; Petrosawodsk (S.). 

1207. Microcara testacea L. Temligen siallsynt; Haapa- 
nava, Tiudie och Vigfloden (S.), samt vid Tolvoja (P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1208. Cyphon coarctatus Payk. Temligen siallsynt; Petro- 


sawodsk och Jalguba (S.), samt vid Tiudie (P.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 


88 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1209. C. Paykull Guér. Hogst sallsynt; vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

1210. C. variabilis Thunb. Allman. Sermaks (Lev.), Svir- 
floden (S.), Petrosawodsk (G.), Kischi, Dianova-gora (P.), Suma 
(Envald.) 

var. nigriceps Kiesw. ‘Tillsammans med hufvudformen: 
Tiudie (S.), Petrosawodsk (G.), Vigfloden (S.), Kem (Kihlman). 

1211. C. pallidulus Bohem. Ej sillsynt ofver stérre delen 
af omradet. Petrosawodsk (S.), Tolvoja, Tiudie, (P.), Juustjarvi, 
Paadana, Vigsjén (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


1212. C. padi L. Ej sallsynt; funnen nordligast vid 
Suma (Lev.). 


Dasytidae. 


1213. Dolichosoma lineare Rossi. Temligen sillsynt pa 
iingar; Kosmosero och Kischi (P.), samt vid Tiudie (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1214. Dasytes fusculus Mig. Sallsynt; Gorki (5.), Petro- 
sawodsk (G.). 

1215. D. obscurus Gyll. Sillsynt; Kischi den 15 juni, 
Kiippiiselki den 17 aug. 1896 (P.), Tiudie (S.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

*1216. D. borealis Thoms. Funnen af Giinther. 

1217. D. niger L. Allmin. Jalguba (5.), Kosmosero, 
Tolvoja, Schungu, Dianova-gora, Tiudie (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1218. Haplocnemis tarsalis Sahlb. Funnen af Giinther. 


Lampyridae. 


1219. Dictyoptera sanguinea L. Temligen sillsynt under 
bark: Petrosawodsk (Nyberg), Velikaja-guba den 25 juni 1896 
(P.), Juustjirvi (S.). — Afven antraffad af Giinther. 

1220. Eros Aurora Hrbst. Siillsynt; Gorki (S.), Velikaja- 
guba 25 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 1. 89 


1221. EF. minutus Fabr. Siallsynt: Petrosawodsk (G.), 
Dianova-gora bland griis i granskog den 31 juli och vid Kappa- 
selki under granbark den 18 aug. 1896 (P.). 

1222. E. rubens Gyll. Hoégst sallsynt; funnen endast vid 
Petrosawodsk (G.). 

1223. Lampyris noctiluca L. Ej sillsynt pa angsmarker: 
Petrosawodsk (S.), Kischi, Velikaja-guba, Kosmosero (P.) och 
Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


Cantharidae. 


1224. Cantharis violacea Payk. Sallsynt; Petrosawodsk 
och Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1225. C. fusca L. Funnen af Giinther. 

1226. (C. rustica Fall. Petrosawodsk (Envald, S.), Vig- 
sjon (Edgrén). — Afven antriffad af Giinther. 

1227. C. nigricans Miill. Funnen vid Petrosawodsk 
(S3.'Gr) 

1228. C. pellucida Fabr. Haapanava (Ehnb.). — An- 
traffad af Giinther. 

1229. C. obscura L. Petrosawodsk (S., G.) och Jal- 
guba (P.). 

1230. C. liturata Fall. Funnen vid Kischi och pa Olje- 
nij-ostroff (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1231. C. rufa L. Temligen sillsynt; Petrosawodsk, Jal- 
guba och Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1232. C. figurata Mann. Ganska allman: Petrosawodsk 
(S.), Kischi (P.). — Funnen i flera ex. af Giinther. 

var. infuscata J. Sahlb. Petrosawodsk (S.). 

1233. C. hemorrhoidalis Fabr. Sallsynt; Petrosawodsk 
och Juustjirvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1234. C. fulvicollis Fabr. Funnen af Giinther. 

1235. C. flavilabris Fall. Ej sillsynt pa fuktiga angar: 
Muromli (G.), samt vid Kosmosero, Tolvoja och Schungu (P.). 

1236. C. paludosa Fall. Funnen vid Gorki och Petrosa- 
wodsk (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. boreella Zett. Petrosawodsk (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 


90 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1237. C. pilosa Payk. Ej sallsynt; Kosmosero, Dianova- 
gora (P.), Tiudie, Paadana (S.) och vid Tschirkka-floden (Sten- 
roos). — Afven antriiffad af Giinther. 

1238. C. angularis J. Sahlb. Funnen af Giinther. 

1239. Podabrus alpinus Payk. Siallsynt; Petrosawodsk 
och Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. rubens Fabr. Funnen pa Suisaari (G.). 

var. annulatus Kiesw. Schungu den 22 juli 1896 (P.). 

1240. P. lapponicus Gyll. Hégst sillsynt: ett exemplar 
vid Velikaja-guba den 25 juni 1896 (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

1241. Rhagonycha fugax Mann. Siallsynt; Jalguba och 
Sviitosero (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1242. Rh. pallida Fabr. Sillsynt; Haapanava (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1243. Eh. testacea L. Salsynt; Jalguba (S.), och Kischi 
15 juni 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1244. Rh. limbata Thoms. Sillsynt: nagra exemplar vid 
Kischi 14—15 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1245. Rh. elongata Fall. Sallsynt; Jalguba (P.) och Tiudie 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1246. Rh. atra L. Allmannare an foéreg. Haapanava 
(S.), Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.), Kischi och Kosmosero (P.). 

1247. Silks ruficollis Fabr. Funnen af Giinther. 

1248. Malthinus flaveolus Payk. Sallsynt; Kosmosero (P.) 
och Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1249. M. biguttulus Payk. Temligen allmiin: Kuusaranda 
och Tolvoja (P.), Maaselgii (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1250. Malthodes biguttatus Panz. Funnen af Giinther. 

1251. M. guttifer Kiesw. Funnen af Giinther. 

1252. M. mysticus Kiesw. Sillsynt: flera exemplar vid 
Schungu i medl. af juli 1896 (P.), samt vid Tiudie (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1253. M. brevicollis Payk. Ej sillsynt; Gorki (S.), Petro- 
sawodsk (G.), Jalguba, Svatnavlok (S.) och Kischi (P.). 

1254. M. crassicornis Makl. Hogst sillsynt; funnen en- 
dast vid Tiudie (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 91 


1255. M. atomus Thoms. Ej siallsynt i sydligare delen 
af omradet: Svir-floden, Gorki, Jalguba, Petrosawodsk (S.), Kos- 
mosero (P.). 

1256. WM. spathifer Kiesw. Funnen af Giinther. 

1257. WM. distans Thoms. Ej sallsynt: Svir-floden, Gorki, 
Petrosawodsk, Jalguba, Tiudie (S.), Kischi (P.). 

1258. M. fibulatus Kiesw. Siallsynt; Jalguba och Svat- 
navlok (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1259. M. pellucidus Kiesw. Temligen sillsynt; Jalguba, 
Svitnavlok och Juustjarvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. minor J. Sahlb. Funnen vid Juustjiarvi (S.). 

1260. M. flavoguttatus Kiesw. Ej sallsynt. Petrosawodsk 
(S.), Tolvoja, Tiudie (P.), Juustjarvi, Paadana, Vojatsch, Kem 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1261. Malachius eneus L. Petrosawodsk (S.). 

1262. M. bipustulatus L. Petrosawodsk (S.), och Veli- 
kaja-guba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1263. Nepachys cardiace L. Sallsynt; Vigfloden (S.). -— 
Afven antriffad af Giinther. 


Cleridae. 


1264. Clerus formicarius L. Funnen vid Tiudie (P.). 


1265. Cl. rufipes Brahm. Siallsynt; ett exemplar under 
granbark vid Dianova-gora den 30 juli 1896 (P.). 


1266. Tillus elongatus L. Sallsynt; vid Muromli (G.). 
1267. Necrobia violacea L. Sillsynt; Vigsjén (Edgren). 
— Afven antriffad af Giinther. 


Lymexylonidae. 


1268. Hylocetus dermestoides L. Temligen siillsynt varti- 
den. Vascheni 27 maj och Jalguba den 5 juni 1896 (P.), Petro- 
sawodsk (G.). 


92 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


Serien XI. Heteromera. 


Tenebrionidae. 


1269. Microzoum tibiale Fabr. Temligen siallsynt pa 
sandmarker: vid Gorki och Jalguba (S.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

1270. Boletophagus reticulatus L. Kj sallsynt pa tra- 
svampar, atminstone upp till Perguba (P.). 

1271. Diaperis Boleti L. Temligen allman 1 trasvampar: 
vid Jalguba, Unitza och Tiudie (P.). — Afven antraffad af 
Giinther. 

1272. Scaphidema metallica Fabr. Siillsynt; Sviatosero (G.). 

1273. Uloma culinaris L. Funnen i stort antal under 
sagspan vid Unitza den 4—7 augusti 1896 (P.). 

1274. Hypophleus longulus Gyll. Funnen af Giinther. 

1275. H. Fraxini Kug. Siallsynt; ett exemplar under 
tallbark vid Dianova-gora den 2 aug. 1896 (P.). 

1276. 4H. linearis Fabr. Funnen af Ginther. 

1277. Bius thoracicus Fabr. Sillsynt: Svatnavlok (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1278. Tenebrio molitor L. Temligen sallsynt i kvarnar 
och mjélmagasiner: Unitza (P.) och vid Vigfloden (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 


Lagriidae. 


1279. Lagria hirta L. Temligen allmin pa blommor. 
Flerstiides talrikt p& Saoneshje-halfén, samt vid Tiudie (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 


Alleculidae. 


1280. Mycetochares flavipes Fabr. ‘Temligen siillsynt un- 
der bjérkbark: vid Dianova-gora (P.), Tiudie (S.) och Perguba 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 93 


Mordellidae. 


1281. Tomoxia biguttata Gyll. Siallsynt; Petrosawodsk 
och Dvoretz (G.). 

1282. Mordella perlata Sulz. Siallsynt; Petrosawodsk och 
pa Suisaari (G.). 

1283. MM. fasciata Fabr. Temligen sillsynt; Jalguba (S.) 
och Dvoretz (S., G., Kulikoffsky). 

1284. M. maculosa Naez. Temligen siillsynt; Muromli 
(Georgiewsky), Svatosero (G.) och Dvoretz (S.). 

1285. M. aculeata L. Funnen vid Jalguba (S.) och Petro- 
sawodsk (Envald, G.). 

1286. Mordellistena abdominalis Fabr. Siillsynt: ett exem- 
plar pa Pijd-ostroff utanfor Kuusaranda den 3 juli 1896 (P.). 

1287. M. humeralis L. Siallsynt: Schungu den 22 juli 
1896 (P.). . 

1288. M. pumila Gyll. Siallsynt; Svir-floden, Petrosa- 
wodsk och Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1289. M. micans Germ. Sillsynt; funnen endast vid 
Tiudie (S.). 

1290. M. parvula Gyll. Temligen sillsynt; Jalguba (S.), 
Kischi (P.) och Maaselgi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1291. Anaspis frontalis L. Ej siallsynt pa Saoneshje- 
halfon: Kischi, pa Oljenij-ostroff, vid Kosmosero och Schungu 
(P.). Dessutom vid Jalguba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1292. A. lateralis Fabr. Allman; Petrosawodsk, Jalguba 
S.), Kischi, Velikaja-guba, Schungu (P.), Dvoretz och Perguba 
((S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1293. A. confusa Emery. Funnen af Giinther. 

1294. <A. arctica Zett. Ej siallsynt i blommor: Jalguba 
(S.), Kosmosero (P.), Dvoretz (Kulikoffsky), Unitza, Dianova-gora 
(P.), Juustjirvi och vid Vigfloden (S.). — Afven antriffad af 
Giinther och Kustscheffsky. - 

1295. Orchesia micans Panz. Sallsynt; pa trisvampar 
vid Perguba den 22 aug. 1896 (P.) — Afven antriiffad af 
Giinther. 


94 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1296. Clinocara fasciata Payk. Funnen af Giinther. 
1297. Cl. sepicola Rosenh. Funnen af Giinther. 
1298. Abdera 3-guttata Gyll. Funnen af Giinther. 
1299. Hallomenus fuscus Gyll. Funnen af Giinther. 


Melandryidae. 


1300. Serropalpus barbatus Schall. Sillsynt; Ladejnoje- 
Polje (G.), Muromli (Georgiewsky). 

1301. Carida affinis Payk. Sillsynt; Svir-floden och Solo- 
mino (S.). 

1302. Xylita levigata Hell. Anmiirkt fran Muromli, Pyha- 
jarvi (G.) och Suma (Lev.). 

1303. Melandrya canaliculata Fabr. Hoégst siillsynt; fun- 
nen endast vid Sandalo (G.). 

*1304. M. rufibarbis Schall. Hoégst sillsynt; ett enda 
exemplar pa en murken roénnstubbe vid Kischi, den 15 juni 
1896 (P.). 

1305. Stenotrachelus ceneus Payk. Funnen af Giinther. 

1306. Scotodes annulatus Eschsch. Siallsynt; Sermaks 
(Lev.), Haapanava (S.) och Petrosawodsk (G.). 


Pythidae. 


1307. Salpingus ater Payk. Siillsynt; Jalguba (S8.), Kischi 
den 16 juni 1896 (P.). 

1308. Rhinosimus planirostris Fabr. Sillsynt; vid Schungu, 
under hé, den 20 juli 1896 (P.). 

1309. Rh. ruficollis L. Funnen af Ginther. 

1310. Pytho depressus L. Vigsjén (Envald), — Afven an- 
traffad af Giinther. 

var. castanea Fabr. Ganska allman under tallbark: vid 
Gorki (S.), Jalguba, Velikaja-guba (P.) och Vigsjén (Envald). 


Pyrochroidae. 


1311. Pyrochroa* pectinicornis L. Ej sillsynt i séddra 
delen af omradet: Haapanava (S.), Petrosawodsk (G.), Jalguba 
(S., P.), Saoneshje-halfén, flerstides (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 95 


Meloidae. 


1312. Meloé brevicollis Panz. Funnen vid _ Petrosa- 
wodsk (G.). 


1313. Cnestocera violacea Marsh. Gorki (S.). 


Rhipiphoridae. 


1314. Pelecotoma fennica Payk. Hogst sallsynt; Muromli 
(M. Georgiewsky). 


Oedemeridae. 


1315. Calopus serraticornis L. Sillsynt; hittills funnen 
endast vid Petrosawodsk (S.). 

1316. Ditylus levis Fabr. Sillsynt; Gorki (S.) och Petro- 
sawodsk (G.). 

1317. Chrysanthia viridis Schmidt. Temligen allmin pa 
iingsmarker. Kosmosero, Tolvoja (P.) och Tiudie (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1318. Ocedemera flavescens L. Funnen af Giinther. 

1319. Oe. virescens L. Siillsynt; Jalguba (P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1320. Oe. lurida Marsh. Dvoretz (S.) och Kiappiaselki 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Anthicidae. 


1321. Notoxus monoceros L. Temligen allmiin pa sand- 
marker: vid Gorki och Jalguba (S.), samt vid Tolvoja (P.). 

1322. Anthicus flavipes Panz. Sillsynt; Haapanava och 
Tschuja (S.). 

1323. A. setulosus Boh. Siillsynt; Jalguba (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

*1324. A. luteicornis Schmidt. Siillsynt; Solomino (S.) 
och Sviatosero (G.). 


1325. A. ater Payk. Sillsynt; Kontschosero (S.) — Afven 
antraffad af Giinther. 


96 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


*1326. Honius bimaculatus Illig. Hogst sillsynt; antraffad 
endast vid Gorki (S.). 
1327. Euglenes pygmeus De Geer. Funnen af Giinther. 


Serien XII. Rhynchophora. 


Bruchidae. 


1328. Bruchus atomarius L. Ej si&llsynt; Petrosawodsk, 
Jalguba (S.), Klimskij, Kosmosero (P.) och Tiudie (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1329. B. Loti Payk. Sallsynt; Jalguba (S.) och pa Klim- 
skij (P.). -— Afven antriffad af Giinther. 


Anthribidae. 


1330. Brachytarsus varius Fabr. Sallsynt; Petrosawodsk 
(S.), samt under bjérkbark vid Kappaselké den 18 aug. 1896 (P.). 

var. simplex J. Sahlb. Funnen vid Petrosawodsk (S.). 

1331. Br. scabrosus Fabr. Hoégst sallsynt; Svatosero (G.). 

1332. Anthribus albinus L. Temligen allmin pa blommor: 
Kischi, pa Klimskij, vid Dianova-gora (P.) och Paadana (S.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1333. Platyrrhinus latirostris Fabr. Sallsynt; Pyhajarvi 
(G.), samt under bjérkbark vid Kappaselkaé den 18 aug. 1896 (P.). 

1334. Tropideres dorsalis Thunb. Sallsynt; Sermaks (Lev.), 
Petrosawodsk (G.) och Perguba (S.). 

1335. T. niveirostris Fabr. Siallsynt; Dvoretz (S.). 


Rhinomaceridae. 


1336. Rhinomacer attelaboides Fabr. Sillsynt; vid Gorki (8.). 


Curculionidae. 


1337. Apoderus Coryli l. Funnen af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 97 


1338. Byctiscus Populi L. Funnen vid Jalguba (S.) och 
Velikaja-guba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1339. B. Betuleti Fabr. Jalguba (S.) och Kischi (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1340. Rhynchites cupreus L. Sillsynt; Petrosawodsk (G.), 
Jalguba (S.) och Kosmosero (P.). 

1341. Rh. minutus Gyll. Temligen sillsynt; Svir-floden 
(S.), Jalguba, Kischi (P.) och Tiudie (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1342. Rh. nanus Payk. Temligen sillsynt: Svir-floden 
och Jalguba (S.), samt vid Kischi och Dianova-gora (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1343. Rh. wncinatus Thoms. Siallsynt: vid Jalguba i bérjan 
af juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1344. Rh. megacephalus Germ. Siallsynt; funnen vid Dvo- 
retz (Kulikoffsky) och vid Juustjarvi (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1345. Rh. Betule L. Kosmosero den 29 juni 1896 (P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1346. Apion frumentarium L. Ej sallsynt pa Rumex-arter 
pa svedjebackar: Svir-floden, Petrosawodsk och Dvoretz (S.), 
samt vid Kischi och Kiappiselki (P.). — Afven antriffad af 
Giinther. 

1347. A. rubens Steph. Sillsynt; Svir-floden (P.) och 
Tiudie (S.). Pa sistnaimnda stiille den 12 aug. 1896 (P.). 

1348. A. violacewm Kirby. Allmiin. Jalguba (S.), Kosmo- 
sero, Tolvoja, Schungu (P.), Svatnavlok och Maaselga (S.). — 
Aiven antriffad af Giinther. 

1349. A. marchicum Hrbst. Temligen siillsynt; Solomino 
och Dvoretz (S.), samt vid Kischi och Kiippiaselké (P.). 

1350. A. affine Kirby. Sillsynt; Gorki (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1351. A. humile Germ. Ej sillsynt i sydligare delen af 
omradet: Svir-floden, Gorki och Mjatusova (S.), samt vid Va- 
scheni och pa Klimskij (P.). 

1352. A. vernale Fabr. Sallsynt pa nasslor: Petrosa- 
wodsk (S.) och vid Schungu den 25 juli 1896 (P.). 

7 


98 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1353. A. confluens Kirby. Hogst sallsynt; funnen endast 
vid Kontschosero (8.). 

1354. <A. Vicie Payk. Temligen sallsynt; Jalguba (S., P.), 
samt vid Schungu och Kappiaselka (P.). 

1355. <A. estivwm Germ, Siallsynt; vid Schungu den 23 
och 25 juli 1896 pa akerrenar (P.). 

1356. A. apricans Hrbst. Temligen sillsynt; Sermaks 
(Lev.), Jalguba, Kischi (P.) och Tiudie (S., P.). — Afven antrif. 
fad af Giinther. 

*1357. A. varipes Germ. Ho6gst sdllsynt; funnen vid 
Onega-sjOn (G.). 

1358. A. flavipes Kirby. Allman och utbredd 6fver hela 
omradet inda upp till Suma (Lev.). 

1359. A. Gyllenhali Kirby. Allman: Petrosawodsk, Solo- 
mino, Jalguba, Kontschosero (5.), Kischi, Schungu och Dianova- 
gora (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1360. A. wnicolor Kirby. Hégst siillsynt; Petrosawodsk (8.). 

1361. A. Ervi Kirby. Temligen sillsynt; Petrosawodsk 
(S.), Jalguba, Unitza (P.) och vid Vigfloden (S.). 

1362. <A. seniculus Kirby. Ej sallsynt i s6dra delen af 
omradet. Nordligast funnen vid Juustjarvi (S.). 

1363. A. simile Kirby. Sillsynt; Petrosawodsk (S.), Tol- 
voja den 6 juli 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1364. A. mininum Hrbst. Sallsynt; Svir-floden och Gorki 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1365. A. virens Hrbst. Allmiin pa Saoneshje-half6n: Veli- 
kaja-guba, Kosmosero, Tolvoja och Schungu (P.). Dessutom vid 
Kontschosero (8.), Kipp&selké och Perguba (P.). 

1366. A. ethiops Hrbst. Sallsynt; Sviétosero (G.). 

1367. A, Swndevallai Sch6nh. Ej sillsynt; Petrosawodsk 
(S.), Jalguba, Klimskij, Schungu, Unitza (P.), Dvoretz och Tiudie 
(S.). — Afven antraffad af Giinther. 

1368. A. Cerdo Gerst. Ej siallsynt; Jalguba (S., P.), Kon- 
tschosero (5.), Kischi, Klimskij, Kosmosero och Schungu (P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVII, n:o 1. 99 


1369. A. Marshami Schénh. Siallsyntare in foregaende; 
Dvoretz (S.), Jalguba, Tolvoja och Schungu (P.). 


1370. A. Hookeri Kirby. Ej sillsynt; Sermaks (Lev.) och 
vid Solomino, Jalguba och Tiudie (S.). — Afven antriffad af 
Giinther. ) 

1371. Tanymecus palliatus Fabr. Ganska sillsynt pa 
aingsmarker: Gorki (S.), Muromli (G.), Kosmosero och Tol- 
voja (P.). 

1372. Sitones sulcifrons Thunb. S&allsynt; Solomino (S.), 
Tolvoja den 7 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1373. SS. flavescens Marsh. Temligen sillsynt, men utbredd 
éfver hela omradet iinda upp till Suma (Lev.). 

1374. SS. suturalis Steph. Sallsynt; vid Tiudie (S.). 

1375. SS. lineatus Schénh. Ganska siillsynt; Kosmosero, 
Tolvoja och Dianova-gora (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1376. SS. tibialis Hrbst. Sillsynt; Jalguba och Tiudie (P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1377. SS. lineellus Bonsd. Ej sallsynt; utbredd Ofver hela 
omradet finda upp till Suma (Leyv.). 

1378. 8. ecrinitus Oliv. Funnen af Giinther. 

1379. Polydrosus micans Fabr. Siallsynt; Kischi och Veli- 
kaja-guba (P.), Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1380. P. undatus Fabr. Funnen vid Svir-floden (5.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1381. P. fulvicornis Fabr. Sviatosero (S.), Dianova-gora 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. univestris Stierl. Schungu den 22 juli 1896 (P.). 

1382. P. cervinus L. Ej sallsynt i sydligare delen af om- 
radet. Sermaks (Lev.), Petrosawodsk (S.), Jalguba, Kischi och 
pa Oljenij-ostroff (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1383. Phyllobius viridicollis Fabr. Funnen af Giinther. 

1384. Ph. oblongus L. Hégst sillsynt; Muromli (G.). 

1385. Ph. Pyri L. Temligen sillsynt i sédra delen af 
omradet. Gorki (Ehnb., S.), Petrosawodsk (Lev.), Jalguba (P.) 
och Svatosero (G.). 

1386. Ph. pomone Oliv. Funnen af Giinther. 


100 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


*1387. Ph. maculatus Tourn. Siallsynt; Petrosawodsk 
(S:,'G:): 

1388. Ph. calcaratus Schonh. Sallsynt; Gorki (S.), — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1389. Ph. Urtice De Geer. Temligen allman: Gorki 
(Ehnb.), Petrosawodsk (G., S.) och Tolvoja (P.). 

1390. Ph. argentatus L. Funnen af Giinther. 

1391. Ph. maculicornis Germ. Allmiin: Gorki (S., Ehnb.), 
Petrosawodsk (G.), Kischi, Kosmosero (P.), Tiudie och Maa- 
selga (S.). 

1892. Otiorhynchus maurus Gyll. Allman Ofver hela 
omradet, fran Gorki till Suma och Kem vid Hvita hafvet. 

1393. O. borealis Stierl. Siillsynt. Schungu, pa aker- 
renar den 20 juli 1896 (P.) och Kem (S.). 

1394. O. scaber Bonsd. Temligen allmién; Gorki (S.), 
Kischi (P.), Tiudie (S., P.) och Vojatsch (S.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

1395. O. ovatus L. Ej sillsynt: Gorki (8.), Petrosawodsk 
(Lev.), Kosmosero, Tolvoja, Schungu (P.) och vid Vigsj6n (Ley.). 

1396. Trachyphleus rostratus Thoms. Sallsynt; Gorki (S.), 
Pyhajarvi (G.).. 

-1397. Strophosomus coryli Fabr. Allmén. Gorki, Petro- 
_sawodsk, Solomino (S.), Kischi, Kuusaranda, Dianova-gora (P.), 
Tiudie (S., P.) och Sviitnavlok (S.). — Afven antriffad af 
Giinther. 

1398. Scaphilus muricatus Fabr. Funnen af Giinther. 

1399. Omias echinatus Bonsd. Siillsynt; Svir-floden (S.), 
samt vid Kischi den 16 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1400. Hylobius pineti Fabr. Funnen af Giinther. 

1401. H. Absetis L. Funnen vid Tiudie (S.) och Suma 
(Lev.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1402. H. pinastri Gyll. Suma (Lev.) och Kem (Kihlman). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1403. Cleonus sulcirostris L. Siillsynt, funnen endast vid 
Solomino (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 101 


1404. Cl. trisulcatus Hrbst. Sallsynt; Petrosawodsk och 
Pyhijarvi (G.). 

*1405. (Ql. nebulosus L. Hégst sallsynt; Ladejnoje-Polje 
(M. Georgiewsky). 

1406. Phytonomus rumicis L. Allman. Gorki (S.), Petro- 
sawodsk (G., S.), Jalguba (S.), Tolvoja (P.), Tiudie (S., P.) och 
Juustjairvi (5.). 

1407. Ph. Julinii Sahlb. Sillsynt i sydligare delen af 
omradet: vid Sermaks (P.), vid Svir-floden och Solomino (S.). 

1408. Ph. suspiciosus Hrbst. Ej sallsynt; Petrosawodsk 
(S., G.), Jalguba, Kontschosero (S.), Kischi, pa Oljenij-ostroff, 
vid Schungu och Unitza (P.). 

1409. Ph. Polygoni L. Temligen sillsynt; Petrosawodsk 
(S.), samt pa Oljenij-ostroff, vid Schungu och Kappiselka (P.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

1410. Ph. elongatus Payk. Funnen af Giinther. 

1411. Ph. plantaginis De Geer. Sallsynt, vid Svir-floden 
(S., G., M. Georgiewsky). 

1412. Ph. nigrirostris Fabr. Allmién; Svir-floden (8.), 
Muromli (G.), Kosmosero, Tolvoja, Schungu (P.), Dvoretz (S.), 
Tiudie (P.) och Maaselgi (S.). | 

1413. Ph. Meles Fabr. Siillsynt; pa angsmark vid Kosmo- 
sero den 29 juni 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1414. Ph. dissimilis Hrbst. Siillsynt vid strander: Svir- 
floden och Tiudie (S.), samt pa Oljenij-ostroff den 20 juni och 
vid Schungu den 25 juli 1896 (P.). 

1415. Hydronomus Alismatis Marsh. Funnen af Giinther. 

*1416. Lyprus cylindrus Payk. Hégst sallsynt: Haapa- 
nava (S.). : 

*1417. Bagous limosus Gyll. Hoégst sallsynt; Sermaks 
(Levander). . 

1418. B. Frit. Urbst.-. Petrosawodsk (S.). , 

1419. B. tempestivus Hrbst. Sermaks (Lev.). 

1420. B. lutulentus, Gyll. Ett ‘exemplar pa ett fuktigt 
stille vid Velikaja-guba den 24 juni 1896 (P.). 


102 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1421. B. nigritarsis Thoms. Ej sallsynt pa fuktiga stillen. 


Sermiaks (Lev., P.), Gorki, Petrosawodsk (S.), Velikaja-guba, Tol- 


voja, Tiudie (P.) och Maaselgii (S.). — Afven antr. af Giinther. 


1422. Lnxus paraplecticus L. Siallsynt; funnen vid Petro- 


sawodsk (G.). 
1423. L. Sturnus Schall. Siallsynt; Petrosawodsk (G.). 


1424. Grypidius Equiseti Fabr. Temligen sillsynt. Ser- 


maks (Lev.), Schungu (P.) och Tiudie (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

var. atrirostris Gyll. Med hufvudformen. Svir-floden (S.). 
— Afven Giinther. 

1425. Erivhinus bimaculatus Fabr. Hdégst sillsynt; Ser- 
maks (Lev.). 

1426. E. acridulus L. Allmin 6fver hela omradet, fran 
Svir-floden upp till Suma. 

1427. EH. ethiops Fabr. Siallsynt; Sermaks (Lev., P.) och 
Gorki (S.). 

1428. H. Nereis Payk. Siallsynt i sydligare delen af om- 
radet. Sermaks (P.) och Gorki (8.). 

1429. E. scirrhosus Gyll. Sillsynt; Gorki (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1430. Dorytomus tremule Fabr. Funnen af Giinther. 

1431. D. tortrix L. Sallsynt; Tiudie (S.). 

1432. D. bituberculatus Zett. Siéllsynt, funnen vid Petro- 
sawodsk (G.). 

1433. D. affinis Payk. Sallsynt; Svir-floden (S.), Tiudie 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1434. D. punctator Urbst. Sallsynt; ett exemplar vid 
Jalguba i bérjan af juni 1896 (P.). 

1435. D. pectoralis Panz. Sallsynt; Svir-floden (8.). 

*1436. D. hirtipennis Bedel. Funnen af Giinther och 
Sahlberg. 

1437. D. salicinus Gyll. Sallsynt; Haapanava och Svir- 
floden (S.). 

1438. D. Salicis Walt. Sallsynt; Sermaks den 25 maj 
1896 (P.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 103 


1439. D. sanguinolentus Bedel. Sallsynt; Svir-floden och 
Gorki (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1440. Ceuthorynchus floralis Payk. Ej sillsynt; Petro- 
sawodsk (S.), Svatosero (G.), Schungu, Unitza, Kappaselkaé och 
Tiudie (P.). 

1441. C. nigrinus Marsh. Jalguba den 6 juni, samt vid 
Perguba den 21 aug. 1896 (P.). 

1442, C. quercicola Payk. Funnen endast vid Petrosa- 
wodsk (S.). 

1443. C. troglodytes Fabr. Funnen af Giinther. 

1444. C. viduatus Gyll. Sallsynt; Muromli (G.). 

1445. C. litura Fabr. Funnen endast vid Muromli (G.). 

var. albescens J. Sahlb. Muromli (G.). 

1446. C. rugulosus Hrbst. Sallsynt: Svir-floden (S.) vid 
Muromli (G.), samt vid Schungu den 25 juli 1896 (P.). 

1447. ©. Chrysanthemi Gyll. Funnen vid Svatosero (G.). 

#1448. ©. marginatus Payk. Svir-floden (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1449. C. punctiger Sahlb. Funnen endast vid Muromli 
af M. Georgiewsky. 

1450. C. Erice Gyll. Temligen sillsynt pa Ijungmarker: 
Dianova-gora (P.), samt vid Tiudie och Juustjiarvi (S.). 

*1451. C. neutralis Gyll. Hoégst siillsynt; Petrosa- 
wodsk (G.). 

1452. C. coarctatus Gyll. Funnen vid Juustjirvi (S.). 

1453. C. Cochlearie Gyll. Temligen utbredd: Gorki, 
_ Petrosawodsk och Juustjarvi (S.). 

1454. C. plewrostigma Marsh. Funnen vid _ Petrosa- 
wodsk (G.). 

1455. C. Erysimi Fabr. Funnen af Giinther. 

1456. (CC. contractus Marsh. Ej sillsynt pa Salix-arter: 
Gorki (S.), Schungu, Unitza och Tiudie (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1457. C. chalybeatus Germ. Sillsynt; Petrosawodsk och 
Svatosero (G.). 

1458. Baridius T-album L. Allmin pa angsmarker atmin- 
stone upp till Juustjarvi (S.). 


104 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1459. B. Martulus J. Sahlb. Sallsynt pa fuktiga ingar: 
Dianova-gora 29 juli 1896 (P.) och Juustjarvi 9 juli 1869 (5.). 

1460. Orchestes Jota Fabr. Siillsynt; ett exemplar vid 
Tiudie den 12 aug. 1896 (P.). — Afven antriaffad af Giinther. 

1461. O. scutellaris Fabr. Sallsynt i sydligare delen af 
omradet; Vascheni (P.), samt vid Petrosawodsk och Solomino 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1462. O. Stigma Germ. Temligen allman: Petrosawodsk 
(S.), vid Kosmosero och Tiudie (P.),-samt vid Suma (Lev.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1463. O. Salicis L. Ganska sillsynt; Petrosawodsk (S.) 
och vid Jalguba (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1464. O. Rusci Hrbst. Sillsynt. Vascheni och Tiudie 
den 27 maj och 10 aug. 1896 (P.). -— Afven antr. af Giinther. 

1465. O. decoratus Germ. Funnen af Giinther. 

1466. O. Saliceti Fabr. Petrosawodsk (S., G.), samt vid 
Tiudie (P.). 

1467. Pissodes Pini L. Utbredd 6fver hela omradet ainda 
upp till Suma. 

1468. P. Hercynie HUrbst. Funnen af Giinther. 

1469. P. notatus Fabr. Funnen af Giinther. 

1470. P. piniphilus Hrbst. Funnen af Giinther. 

1471. Balaninus Brassice Fabr. Sillsynt: Jalguba (S.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

1472. B. pyrrhoceras Marsh. Funnen af Giinther. 

1473. Orobites cyaneus L. Ej sillsynt; nordligast funnen 
vid Maaselga (S.). ; 

1474. Rhinoncus Comari Hrbst. Sillsynt; vid Olonetz 
(S.), samt pa Saoneshje-halfon (P.). 

1475. Rh. 4-tuberculatus Fabr. Siillsynt i sydligare delen 
af omradet: vid Sermaks (Edgren, Lev.) och Gorki (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

*1476. Rh. 4-cornis Gyll. Hégst s&llsynt; vid Petrosa- 
wodsk (G.). 

1477. Rh. velaris Gyll. Endast vid Maaselgi (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 105 


1478. Rh. subfasciatus Gyll. Sé&llsynt; Petrosawodsk och 
Dvoretz (S.). | 

1479. Rh. Bruchoides Hrbst. Sallsynt; funnen vid Svir- 
floden (Baikoff), samt vid Gorki (S.). 

1480. Rh. Castor Fabr. Ej sillsynt; Gorki (S.), Vascheni, 
Kischi, Dianova-gora, Kiappiiselki, Perguba (P.) och Maaselgi 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. granulipennis Gyll. Funnen vid Gorki (58.). 

1481. Kh. imconspectus Urbst. Ej sillsynt i sydligaste 
delen af omradet; Sermaks (Lev.), Muromli (Georgiewsky), Olo- 
netz, Haapanava och Petrosawodsk (S.). 

1482. Rh. pericarpius L. Siillsynt; Jalguba (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1483. Amalus scortillum Hrbst. Séllsynt; Kontschosero 
(S.). — Afven antraffad af Giinther. 

1484. Coliodes Epilobii Payk. Sallsynt; Jalguba (S.) och 
Kuusaranda 3 juli 1896 (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1485. C. Geranii Payk. Ej sillsynt pa Geranium; vid 
Petrosawodsk (G., S.), Jalguba, Kischi, Kuusaranda (P.) och 
Tiudie (S., P.). 

1486. C. didymus Fabr. Siallsynt pa nisslor; Petrosa- 
wodsk (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1487. C. rubicundus Payk. Sallsynt; funnen vid Schungu 
(P.) och Tschuja (S.) — Afven antriaffad af Giinther. 

1488. Rhytidosomus globulus Hrbst. Sallsynt; Svir-floden 
och vid Jalguba (S.). 

1489. Tapinotus sellatus Fabr. Ganska sillsynt vid strin- 
der; funnen vid Haapanava och Svir-floden (S.), samt vid Petro- 
sawodsk och Svatosero (G.). 

1490. Cionus Scrophularie L. Funnen af Giinther. 

1491. C. Verbasci Fabr. Siallsynt; i narheten af Petro- 
sawodsk (G.), samt vid Kischi den 16 juni 1896 (P.). 

1492. C. hortulanus Marsh. Siallsynt; Mjatusova den 19 
juni 1875 (S.). 

1493. Nanophyes Lythri Fabr. Siallsynt; vid Schungu 
den 25 juli 1896 (P.), samt vid Vigsjén (S.). — Afven antriffad 
af Giinther. 


106 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1494. N. Sahlbergu (Schénh.), Sahlb. Hoégst siillsynt, fun- 
nen endast vid Gorki den 25 juni 1884 (S8.). 

1495. Tychius 5-punctatus L. Sallsynt; ett exemplar vid 
stranden af Onega-sj6n pa Oljenij-ostroff den 20 juni 1896 (P.). 

1496. T. tomentosus Hrbst. Sallsynt; vid Svir-floden (S.). 

1497. T. picirostris Fabr. Temligen allman; Svir-floden 
(S.), Kosmosero, Schungu (P.) och Tiudie (S.). — Afven an- 
triffad af Giinther. . 

1498. T. Viscarie L. Siallsynt; Svir-floden (S.). 

*1499. Gymmnetron Linarie Panz. Sallsynt. Gorki, i blom- 
mor af Linaria vulgaris den 24 juni 1884 (S.). 

*1500. G. collinus Gyll. Funnen tillsammans med fore- 
gaende art vid Gorki (S.). 

1501. G. Veronice Germ. Endast vid Muromli (Geor- 
giewsky). 

1502. G. pascuorwm Gyll. Funnen af Giinther, 

1503. Miarus Campanule L. Allman; Gorki (Ehnb.), 
Petrosawodsk (S.), Tolvoja (P.), Tiudie, Maaselgi och Paadana 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1504. Acalyptus Carpini Hrbst. Ej sallsynt och utbredd 
Ofver hela omradet finda upp till Suma. 

1505. lleschus bipunctatus L. Siallsynt; vid Vascheni 
och Jalguba (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


1506. Anoplus plantaris Naez. Funnen af Giinther. 
1507. Anthonomus rectirostris L. Funnen af Giinther. . 


1508. <A. pedicularius L. Sillsynt; Solomino (S.), samt 
vid Jalguba och Tiudie (P.). 

1509. A. pomorum L. Sillsynt; Jalguba (P.) och pa 
Suisaari (G.). 

1510. <A. humeralis Panz. Sillsynt; Olonetz och Petro- 
sawodsk (S.). 

1511. A. Ulmi De Geer. Funnen af Giinther, 

1512. A. pubescens Payk. Funnen af Giinther. 

1513. <A. varians Fabr. Sallsynt; Sermaks den 25 maj 
1896 (P.) och vid Jalguba (S.). — Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 107 


1514. A. Rubi Urbst. Ej sallsynt. Sermaks (Lev., P.), 
Jalguba, Dianova-gora och Tiudie (P.). — Afven antriffad af 
Giinther. : 

1515. Brachonyx indigena Urbst. Sallsynt; Kontscho- 
sero (S.). 

1516. Magdalinus violaceus L. Sallsynt; Kischi den 15 
juni och vid Tolvoja den 9 juli 1896 (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

1517. M. duplicatus Germ. Sillsynt; Gorki (S.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1518. WM. frontalis Gyll. Sallsynt; Jalguba (S.), samt vid 
Velikaja-guba den 24 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1519. M. phlegmaticus Hrbst. Funnen af Giinther. 

1520. M. carbonarius L. Sallsynt; Petrosawodsk (S.) och 
vid Kischi pa bjérkved den 15 juni 1896 (P.). — Afven antriif- 
fad af Giinther. 

1521. M. Pruni L. Siallsynt; pa Klimskij och pa Olje- 
nij-ostroff den 20 juni 1896 (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Cossonidae. 


1522. Rhyncolus chloropus Fabr. Funnen vid Kischi (P.) 
och vid Maaselgii (S.), — Afven antriiffad af Giinther. 


1523. Dryophthorus Lymexylon Fabr. Funnen inom om- 
radet af Giinther. 


Scolytidae. 


1524. Hylastes ater (L.) Fabr. Temligen sillsynt; Ser- 
maks (Lev.), Vascheni (P.) och Petrosawodsk (G.). 

1525. H. brunneus Er. Sallsynt; Jalguba (S.) och pa 
Suisaari (G.). 

1526. H. cunicularius Er. Sallsynt. Petrosawodsk (G., P.). 

1527. H. angustatus Hrbst. Sillsynt. Petrosawodsk (G.) 
och vid Kosmosero den 29 juni 1896 (P.). 

1528. H. palliatus Gyll. Sallsynt; Velikaja-guba och Kos- 
mosero (P.). — Afven antriffad af Giinther. 


108 B. R. Poppius, Forteckning éfver ryska Karelens Coleoptera. 


1529. H. glabratus Zett. Funnen af Giinther. 

1530. Hylurgus piniperda L. Hj sallsynt; Petrosawodsk 
(G.), Jalguba, Velikaja-guba (P.) och Tiudie (5.). 

1531. H. minor Hart. Pyhajarvi (G.). 

1532. Polygraphus polygraphus (L.) Gyll. Séllsynt; funnen 
vid Kosmosero och Dianova-gora (P.), samt vid Suma (Ley.). 

1533. Xyloterus lineatus Oliv. Siillsynt; Petrosawodsk (G.) 
och Kippiselkii den 18 aug. 1896 (P.). 


1534. Cryphalus binodulus Ratz. Funnen af Gtnther. 


1535. Crypturgus pusillus Gyll. Kappaselki och Perguba 
(P.). — Afven antraffad af Giinther. 


1536. Cr. cinereus Hrbst. Funnen af Giinther. 


1537. Tomicus duplicatus Sahlb. Hoégst sillsynt; Svir- 
floden (S.). 

1538. T. acuminatus Gyll. Gorki, Petrosawodsk (S8.) Jal- 
guba (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1539. TT. stenographus Duft. Funnen vid Kosmosero (P.). 
— Afven antriiffad af Giinther. ® 

1540. TJ. proximus Eichh. Funnen af Gtinther. 

1541. TT. typographus LL. Allmin. Haapanava (5.), Petro- 
sawodsk (G.), Velikaja-guba, Kosmosero och Dianova-gora (P.). 


1542. TT. Laricis Fabr. Allmin. Gorki, Solomino, Kon- 
tschosero (S.), Kosmosero och Tiudie (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1543. TT. nigritus Gyll. Funnen vid Kontschosero och 
Sviitnavlok (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1544. TT. chalcographus L. Dianova-gora (P.) och Juust- 
jarvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1545. . bidentatus Hrbst. Siillsynt; Kem (Lev.). — Af- 
ven antriffad af Giinther. 

1546. Z. micrographus Gyll. Sillsynt; Petrosawodsk (8.). 

1547. TJ. autographus Ratz. Sillsynt; Dianova-gora den 
29 juli 1896 (P.) och vid Tiudie (S.). — Afven antraffad af 
Giinther. 

1548. 7. dispar Fabr. Funnen af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica XVIII, n:o 1. 109 


1549. TJ. Alni Georg. Sallsynt pa Alnus incana; Jalguba 
i bérjan af juni 1896 (P.). 

1550. Scolytes destructor Er. Funnen vid Petrosawodsk 
(G.) och vid Velikaja-guba (P.). 


Serien XIII. Longicornia. 


Cerambycidae. 


1551. Spondylus buprestoides L. Funnen af Giinther. 

1552. Asemum striatum L. Jalguba (S.) och Kischi (P.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

1553. Criocephalus rusticus L. Endast funnen vid So- 
roka af Sahlberg. 

1554. Tetropium luridum L. var. aulicum Fabr. Gorki 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1555. Semanotus wndatus L. Funnen af Giinther. 

1556. 8. coriaceus Payk. Siallsynt pa grantimmer; Petro- 
sawodsk (G.) och vid Velikaja-guba den 25 juni 1896 (P.). 

1557. Callidium violacewm L. Funnen af Giinther. 

1558. C. eneum De Geer. Siallsynt; vid Petrosawodsk (S.). 

1559. Platynotus rusticus L. Ej sillsynt pa aspstammar; 
vid Jalguba (S.), pa Oljenij-ostroff, vid Kischi, Velikaja-guba (P.) 
och Tiudie (S.). 

1560. Ccnoptera minor L. Sillsynt; pa blommor vid 
Kischi den 12 juni 1896 (P.). 

1561. Necydalis major L. Sallsynt; ett exemplar flygande 
vid Kosmosero den 14 juli, samt ett annat pa en aspstam vid 
Dianova-gora den 31 juli 1896 (P.), Soroka (8.). 


Lepturidae. 


1562. Rhagiwm mordax De Geer. Siallsynt pa loftrad; 
Vascheni (P.) och Petrosawodsk (S.). 


110 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1563. Rh. inquisitor L. Ej sallsynt pa barrtrad. Vascheni, 
Kiappiiselki (P.) vid Povenetz (Envald), samt vid T'schirkka- 
floden (Stenroos). 

1564. Oxymirus cursor L. Funnen vid Haapanava (S.). 

1565. Pachyta lamed L. Siillsynt; Pybajarvi (G.). 

1566. P. 4-maculata L. Pyhajarvi (G.). 

1567. Brachyta interrogationis L. Allmiin pa Saoneshje- 
halfén i blommor af Trollius europzus. Afven vid Jalguba (P.) 
och Kem (Kihlman), — Antraffad dessutom af Giinther. 

var. c. Gyll. Tillsammans med hufvudformen. Petrosa- 
wodsk (S.), Jalguba, Kischi, Velikaja-guba (P.), Juustjarvi (5.). 

1568. Br. borealis Gyll. Funnen af Giinther. 

1569. Gawrotes virginea L. Temligen allmin pa Um- 
bellater; vid Petrosawodsk (8., Nyberg), Velikaja-guba, Perguba 
(P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1570. Acmeops pratensis Laich. Funnen vid Jalguba (5.) 
och Kischi (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1571. Leptura tabacicolor De Geer. Temligen siallsynt; 
‘Petrosawodsk (G.), Jalguba (S.), Kosmosero och Kappiselka (P.). 

1572. LD. sanguinosa Gyll. Hogst sillsynt. Ett exemplar 
i en murken bjérkstubbe vid Kischi den 16 juni 1896 (P.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1573. ZL. nigripes De Geer. Sillsynt; ett exemplar under 
bjérkbark vid Velikaja-guba den 25 juni och ett annat pa 
blommor vid Dianova-gora den 1 aug. 1896 (P.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

1574. ZL. sexmaculata L. Funnen vid Gorki (5.), samt 
vid Tschirkka-floden (Stenroos). — Afven antriffad af Giinther. 

1575. L. virens L. Sillsynt i blommor; Kuusaranda den 
3 juli 1896 (P.), vid Vigfloden (S.) och vid Tschirkka-floden 


(Stenroos). — Afven antriffad af Giinther. 
1576. LZ. maculicornis De Geer. Siillsynt; Petrosawodsk 
(G., Nyberg). 


1577. JL. testacea L. Funnen af Giinther. 

1578. L. sanguinolenta L. Sillsynt; i blommor af Ange- 
lica vid Tiudie den 10 aug. 1896 (P.). — Afven antraffad af 
Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 111 


1579. L. dubia Scop. Temligen allman; Kosmosero och 
Tiudie (P.), Maaselgi och Paadana (S.), samt vid Tschirkka- 
floden (Stenroos). — Afven antraffad af Giinther. 

- 1580. ZL. 4-fasciata L. Funnen vid Kosmosero (P.) och 
vid Vojatsch (S.). 

1581. LZ. melanura L. Petrosawodsk (Nyberg), Kosmo- 

sero (P.) och Tiudie (S., P.). — Afven antriiffad af Giinther. 


Lamiidae. 


1582. <Acanthocinus edilis L. Juustjarvi (5.). 

1583. A. griseus Fabr. Funnen af Giinther. 

1584. Acanthoderes clavipes Schrank. Siallsynt pa asp- 
stammar; Petrosawodsk (G.) och vid Kosmosero den 12 juli - 
1896 (P.). 

1585. Pogonocherus fasciculatus De Geer. Sillsynt pa 
barrtrad; Jalguba och Paadana (S.), samt vid Pyhajarvi (G.). 

1586. Lamia textor L. Funnen af Giinther. 

1587. Monochammus Sutor L. Ej sallsynt pa grantim- 
mer; Petrosawodsk (Nyberg), Kischi, Velikaja-guba och Dia- 
nova-gora (P.), samt vid Tschirkka-floden (Stenroos). 

1588. M. galloprovincialis Oliv. Siallsynt pa grantimmer; 
Tolvoja den 6 juli 1896 (P.) och vid Vigsjén (S.). 

1589. Saperda carcharias L. Siallsynt pa asp. Tiudie den 
12 och 15 aug. 1896 (P.). 

1590. 8S. populnea L. var. Salicis, Zett. Pyhajarvi m. fl. 
stallen (G.). 

1591. SS. scalaris L. Sallsynt pa bjérk; Kischi den 15 
juni 1896 (P.). 

1592. SS. perforata Pall. Sallsynt pa aspstammar. Funnen 
vid Pyhajarvi (G.), samt vid Kiaippaselki den 18 aug. 1896 (P.). 

*1593. Agapanthia angusticollis Gyll. Hoégst sillsynt; Pe- 
trosawodsk (G.). 

1594. Tetrops preusta L. Temligen siillsynt; Gorki (S.), 
Tolvoja (P.) och Tiudie (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1595. Phytecia cylindrica L. Funnen af Giinther. 


112 B. R. Poppius, Forteckning dfver ryska Karelens Coleoptera. 


Serien XIV. Phytophaga. 


Chrysomelidae. 


1596. Donacia mutica De Geer. Sillsynt; Tiudie (S.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1597. D. semicuprea Panz. Sillsynt i sydliga delen af 
omradet. Svir-floden (S.) och vid Sermaks (P.). — Dessutom 
antriffad af Giinther och Kutscheffsky. 

1598. D. crassipes Fabr. Kosmosero 29 juni 1896 (P.) 
och vid Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1599. D. bidens Oliv. Sallsynt; Tiudie (S.). 

1600. D. dentata Hoppe. Sillsynt; Solomino (S.) och 
Dvoretz (G.). 

1601. D. fennica Payk. Funnen af Giinther. 

1602. D. obscura Gyll. Allmiin. Gorki (S.), Vascheni (P.), 
Jalguba, Dvoretz, Sviétnavlok (S.) och Dianova-gora (P.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1603. D. aquatica L. Funnen vid Sermaks (Lev., P.), 
Petrosawodsk (S.) och vid Tschirkka-floden (Stenroos). — Afven 
antriffad af Giinther. 

var. chalybea J. Sahlb. Tschuja (5.). 

1604. D. thalassina Germ. ‘Temligen sallsynt; Jalguba, 
Tiudie och Juustjirvi (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1605. D. impressa Payk. Siillsynt; Tiudie (S.). — Afven 
antraffad af Ginther. 

1606. D. brevicornis Ahrens. Sillsynt i sydligare delen 
af omradet. Petrosawodsk (G.), Solomino (S.) och pa Oljenij- 
ostroff den 18 juni 1896 (P.). 

1607. D. antiqua Kunze. Sillsynt: Petrosawodsk och 
Dvoretz (S.). 

#1608. D. simplicifrons Lac. Hoégst sillsynt; Muromli (G.). 

1609. D. linearis Hoppe. Séallsynt; funnen endast vid 
Svir-floden (S.). 

1610. D. Typhe Ahrens. Sillsynt; Svir-floden (S.) och 
vid Velikaja-guba den 25 juni 1896 (P.). — Antriffad af Giinther 
och Kutscheffsky. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 113 


1611. D. nigra Fabr. Funnen af Giinther. 

1612. D. affinis Kunze. Temligen allman; Petrosawodsk 
(G.), Jalguba och Paadana (S.). 

1613. D. rustica Kunze. Siallsynt; Jalguba (S.), och vid 
Velikaja-guba den 25 juni 1896 (P.). 

1614. D. sericea L. Ej sallsynt; Jalguba (S.), Kischi, Veli- 
kaja-guba (P.) och Vojatsch (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1615. D. discolor Panz. Allmién fran Svir-floden upp till 
Kem vid Hvita-hafvet. 

1616. Syneta Betule Fabr. Hdogst sillsynt; Pedaselga 
den 6 aug. 1887 (Kutscheffsky). 

1617. Zeugophora subspinosa Fabr. Sallsynt; Gorki och 
Suma (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1618. Crioceris merdigera L. Jalguba (S., P.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1619. Lema cyanella L. Siallsynt. Kischi den 15 juni 
och vid Schungu den 18 juli 1896 (P.). — Afven antriiffad af 
Giinther. 

1620. L. septentrionis Weise. Ej sillsynt; Haapanava, 
Kontschosero (S.), Kosmosero (P.), Tiudie (S., P.). 

1621. LZ. lichenis Weise. Sillsynt; Svatosero (G.), Tolvoja 
och Schungu (P.). 

1622. Galleruca Tanaceti L. Sillsynt; Ascheb-navolok 
den 18 juli 1896 (P.) och vid Kem (S.). — Afven antriffad 
af Giinther. 

1623. G. Pomone Scop. Sallsynt. Pa en kirrang vid 
Dianova-gora den 28 juli 1896 (P.). — Afven antr. af Giinther. 


1624. Lochmea Capree L. Allmén pa Salix-buskar 6fver 
hela omradet. 

1625. ZL. suturalis Thoms. Ej siallsynt pa Salix-buskar; 
Sermaks (Lev., P.), vid Svir-floden (S.), Petrosawodsk (G.) och 
Kischi (P.). 

1626. LZ. melanocephala Ponza. Hoégst sillsynt; Kem 
(Kihlman). 

1627. Gallerucella Viburni Payk. Sallsynt; Solomino och 
Jalguba (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

8 


114 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1628. G. kneola Fabr. Sillsynt; Sermaks (Lev.) och vid 
Petrosawodsk (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

*1629. G. pusilla Duft. Hégst sallsynt; Kontschosero (5). 

1630. G. Calmariensis L. Funnen af Giinther. 

1631. G. tenella L. Allmiin pa angar upp till norra delen 
af Saoneshje-halfén (P.). 

1632. G. Nymphee L. Funnen vid Svir-floden (S.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1633. G. Sagittarie Gyll. Unitza (P.) och Tiudie (S., P.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1634. Agelastica Alni L. Sallsynt pa al. Sermaks (Lev.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

1635. Phyllobrotica 4-maculata L. Funnen af Ginther. 

*1636. Luwperus longicornis Fabr. Sillsynt. Vojatsch (S.). 
— Afven antriiffad af Giinther. 

1637. JL. flavipes L. Funnen af Giinther. 

1638. LZ. pinicola Duft. Ej sallsynt upp till Suma. 

1639. Longitarsus nigerrima Gyll. Sallsynt pa fuktiga 
aingar; Haapanava (S.), Sermaks den 25 maj och Tiudie den 
14 aug. 1896 (P.). . 

1640. ZL. holsaticus L. Ej sillsynt pa fuktiga angar. Ser- 
maks (P.), Gorki, Haapanava (8.), Petrosawodsk (G.), Kosmosero, 
Unitza (P.), Tiudie (S., P.) och Vigsjén (S.). 

1641. ZL. apicalis Beck. Temligen sillsynt pa svedje- 
backar. Petrosawodsk och Kontschosero (S.) och vid Kappa- 
selkii och Tiudie (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1642. L. melanocephalus De Geer. Sillsynt; Svatosero (G.). 

1643. L. atricapillus Duft. Sallsynt; Svatosero (G.) och 
vid Tiudie (S.). 

1644. JL. atricitlus L. Sillsynt i sydligaste delen af om- 
radet; vid Svir-floden (S.) och vid Muromli (G.). 

1645. LD. Nasturta Fabr. Sallsynt; Sermaks (Lev.) och 
Solomino (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1646. ZL. suturalis Marsh. Sallsynt; Tiudie (S.). 

1647. LZ. Lycopi Foudr. Temligen sallsynt; Petrosawodsk 
och Svatosero (G.), vid Tolvoja och Dianova-gora (P.) och vid 
Tiudie (S.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 115 


1648. L. pusillus Gyll. Ej sallsynt; Svatosero (G.), vid 
Petrosawodsk, Solomino och Kontschosero (S.), samt vid Schungu 
och Unitza (P.). 

1649. L. levis Duft. Sallsynt; Solomino och Tiudie (S.). 

1650. ZL. castaneus Foudr. Sallsynt: Funnen vid Vig- 
floden (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1651. L. minusculus Foudr. Sallsynt. Svir-floden (S.). 

1652. L. submaculatus Kutsch. Siallsynt; Dvoretz (G.). 

1653. L. luridus Gyll. Temligen allmiin. Svir-floden och 
Solomino (S.), vid Petrosawodsk (G.) och vid Kippiiselka (P.). 

1654. Phyllotreta tetrastigma Com. Sillsynt; Petrosa- 
wodsk (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. dilatata Thoms. Funnen vid Svir-floden (S.), Petro- 
sawodsk (G.) och Tiudie (S.). 

1655. Ph. flexuosa Illig. Sillsynt; Sermaks (Lev.) och 
Maaselgii (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. fenestrata Weise. Maaselgi (S.). 

1656. Ph. nemorum L. Temligen utbredd. Sermaks (Lev.), 
vid Gorki och Kontschosero (S.) och vid Tolvoja (P.). — Afven 
antraffad af Giinther. 

1657. Ph. vittula Redtb. Siallsynt; Svatosero (G.). 

1658. Ph. undulata Kutsch. Temligen allmiin. Gorki (S.), 
Petrosawodsk (G., 8.), Jalguba och Kappiselki (P.). 

1659. Ph. sinuata Steph. Temligen sillsynt, Svir-floden 
(S.), vid Petrosawodsk (G.) och vid Pedaselgi (Kutscheffsky). 

var. discedens Weise. Funnen af Giinther. 

1660. Aphthona lutescens Gyll. Allmin pa sumpiga iingar 
dfver hela omradet. 

1661. A. coerulea Payk. Siillsynt vid Svir-floden; Ser- 
maks (Lev.), Haapanava och Gorki (S.). 

1662. A. Erichsonii Zett. Sallsynt pa myrar bland starr- 
gras. Unitza den 5 och vid Tiudie den 14 aug. 1896 (P.). 

1663. Haltica oleracea L. Allmiin i sédra och mellersta 
delarna af omradet. Sermaks (Lev., P.), Petrosawodsk (S.), Jal- 
guba (S., P.), Sviitosero (G.), Kontschosero (S.), Tolvoja och 
Tiudie (P.). 

var. lugubris Weise. Funnen af Giinther. 


116 B. R. Poppius, Foérteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1664. H. brevicollis Foudr. Ej sillsynt i sédra delen af 
omradet. Svir-floden (S.), Sermaks, Vascheni (P.), Petrosawodsk 
(G.), Jalguba (P.) och Kontschosero (S.). 

1665. HA. Lythri Aubé. Allman pa fuktiga angar Ofver 
hela omradet. Nordligast funnen vid Suma. 

1666. H. Eruce Oliv. Funnen af Giinther. 

1667. H. palustris Weise. Sillsynt. Tvanne exemplar pa 
ingsmark vid Dianova-gora den 29 juli 1896 (P.). 

1668. Dibolia Cynoglossi Koch. Siallsynt; Olonetz, Solo- 
mino och Jalguba (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1669. Crepidodera exoleta L. Siallsynt pa torra angs- 
marker. Tolvoja den 9 och vid Kosmosero den 15 juli 1896 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1670. Cr. femorata Gyll. Ej sillsynt pa karr-fngar. Svir- 
floden, Petrosawodsk (S.), Velikaja-guba, Dianova-gora, Kappi- 
selkii, Perguba (P.), Tiudie (S., P.) och Soroka (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

#1671. Cr. rufipes L. Siillsynt. Suisaari (G.), samt pa 
Pijd-ostroff utanfor Kuusaranda den 3 juli 1896 (P.). 

1672. Cr. nitidula L. Sallsynt; Muromli och Dvoretz 
(G.) och vid Jalguba (8.). 

1673. Cr. aurata Marsh. Sallsynt: Svir-floden och Petro- 
sawodsk (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1674. Cr. Helaines L. Allman pa Salix-buskar. Petro- 
sawodsk (G., S.), samt flerstiides pa Saoneshje-halfon och vid 
Tiudie (P.). 

var. fulvicornis Weise. Funnen vid Velikaja-guba (P.). 

1675. Hippuriphila Modeert L. Allman pa fuktiga iingar. 
Gorki (S.), Muromli (G.), Kuusaranda, Unitza (P.), Dvoretz och 
Maaselgié (S.). 

1676. H. nigritula Gyll. Sallsynt; Gorki och Mjatusova 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1677. Ochrosia Salicarie Payk. Sallsynt pa fuktiga angar. 
Kischi den 15 juni 1896 (P.) och vid Vojatsch (8.). 

1678. Balanomorpha rustica L. Silsynt; Solomino (5.). 
— Afven antriffad af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 117 


1679. B. Chrysanthemi Hoffm. Séallsynt; Petrosawodsk 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1680. Batophila Rubi Payk. Ej siallsynt. Petrosawodsk, 
Jalguba (S.), Kappiiselki (P.), Tiudie (S., P.). — Afven antriaffad 
af Giinther. 

#1681. Plectroscelis senvicerulea Hofim. Hégst  sillsynt; 
Gorki (S.). 

1682. Pl. concinna Marsh. £j siillsynt pa torra backar. 
Sermaks (Lev.), Jalguba (S.), Petrosawodsk, Sviitosero (G.) och 
Kappiaselka (P.). 

1683. Chetocnema Sahlbergii Gyll. Allman pa fuktiga 
iingar upp till Hvita hafvet. 

1684. Ch. aridula Gyll. Ej sillsynt. Svir-floden, Kontscho- 
sero (S.), Svitosero, Petrosawodsk (G.), Jalguba och Kuusa- 
randa (P.). 

1685. Ch. aridella Gyll. Ej sillsynt. Gorki (S.), Petrosa- 
wodsk (G.), Jalguba och Maaselgi (S.). 

1686. Ch. wrosa Letzn. Siillsynt. Sermaks (Lev.), Gorki 
(S.) och Schungu 2°/; 1896 (P.). 

1687. Psylliodes Napi Fabr. Siillsynt; ett exemplar vid 
Schungu pa en akerren den 20 juli 1896 (P.). 

1688. Ps. cweullata Illig. Temligen allman. Gorki (S.), 
Tolvoja, Schungu, Unitza (P.) och Paadana (S.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

1689. Chrysomela marginata L. Siallsynt; Juustjarvi (5.). 
— Afven antriffad af Giinther. 

1690. Chr. analis L. Siillsynt; Muromli (M. Georgiewsky). 

1691. Chr. Graminis L. Funnen vid Juustjarvi (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1692. Chr. fastwost L. Funnen vid Pyhajarvi m. fl. st. 
(G.), vid Paadana (S.) och vid Tschirkka-floden (Stenroos). 

1693. Chr. polita L. Petrosawodsk (G.), Tolvoja (P.) och 
Dvoretz (S.). 

1694. Chr. staphylea L. Sermaks (Lev.), Petrosawodsk 
och Jalguba (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

var. rufino J. Sahlb. Funnen vid Jalguba (P.). 


118 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1695. Chr. Hyperici De Geer. Kischi (P.). — Afven an- 
triffad af Gtinther. 

var. Centawrei Fabr. Kischi (P.), Tiudie och Sviatnavlok (8.). 

var. pratensis Weise. Funnen vid Svir-floden (S.). 

*1696. Oreina tristis Fabr. Sallsynt; Petrosawodsk (G.) 
och vid Jalguba (S.). 

1697. Melasoma enea L. Allman pa al. Petrosawodsk 
(G.), Jalguba (S.), flerst. pa Saoneshje-half6n och vid Dianova- 
gora (P.). 

1698. M. cuprea Fabr. Sillsynt. Ett exemplar pa en 
Salix-buske vid Kischi den 12 juni 1896 (P.). 

1699. M. lapponica L. Sillsynt; Sermaks (Lev.), Jalguba 
(S.) och p& Oljenij-ostroff (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. Bulgharensis Fabr. Funnen vid Gorki (8.). 

1700. M. Populi L. Jalguba (8.). 

1701. M. tremule L. Siallsynt; Haapanava (S.) och vid 
Petrosawodsk (G.) 

1702. WM. collaris L. Funnen af Giinther. 

var. geniculata Duft. Allman pa Salix-buskar. Haapanava 
(S.), Vascheni (P.), Petrosawodsk (S.), Kosmosero, Tolvoja (P.), 
Maaselgii och Kem (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

#1703. Entomoscelis Adonidis Pall. Hogst sallsynt; Lode}- 
noje-Polje (Fomin). 

1704. Phytodecta viminalis L. Temligen allman pa Salix- 
buskar; Jalguba (S.), Kischi och Schungu (P.). — Afven antraf- 
fad af Giinther. 

var. 10-punctata L. Bland hufvudformen. Petrosawodsk 
(S.) och vid Kischi (P.). 

1705. Ph. rufipes De Geer. Siillsynt pa Salix. Perguba 
den 22 aug. 1896 (P.) och vid Vigfloden (5.). 

1706. Ph. flavicornis Suffr. Sillsynt. Jalguba (5.) och 
pa Oljenij-ostroff den 20 juni 1896 (P.). 

1707. Ph. pallida L. Ej sillsynt. Jalguba (5., P.), Klim- 
skij, Dianova-gora (P.), Suma (Lev.). — Afven antraffad af 
Giinther. 

var. frontalis Oliv. Funnen vid Jalguba (5.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 119 


1708. Ph. 5-punctata Fabr. Temligen sillsynt. Jalguba 
och Tiudie (P.). 

1709. Gastrophysa viridula De Geer. Allman pa Rumex- 
arter, iinda upp till Hvita-hafs kusten. 

1710. G. Polygoni L. Ej sillsynt pa Polygonum upp till 
Schungu och Dianova-gora (P.). 

1711. Plagiodera versicolora Laich. Sallsynt pa Salix- 
buskar. Jalguba (S.) och pa Oljenij-ostroff den 20 juni 1896 
(P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1712. Phedon Armoracie L. Ej sillsynt; Gorki (Ehnb.), 
Vascheni (P.), Petrosawodsk (S.), Kosmosero (P.) och Tschuja 
(S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1713. Ph. Cochlearie L. Siillsynt; Maaselgi (S.). — Afven 
antriffad af Giinther. 

1714. Ph. concinnus Suffr. Sillsynt i sydligare delen af 
omradet. Sermaks (Lev.), Vascheni (P.) och Petrosawodsk (G.). 

1715. Ph. neglectus Sahlb. Sillsynt. Funnen vid Petro- 
sawodsk (S., G., Lev.). 

1716. Phyllodecta vulgatissima L. Temligen sillsynt pa 
Salix-arter. Sermaks (P.), Petrosawodsk, Sviatosero och Dvo- 
retz (G.). 

1717. Ph. vitelline L. Allmiin pa Salix-arter. Sermaks 
(Lev.), Petrosawodsk, Sviitosero (G.), Solomino, Jalguba (5.), 


Saoneshje-halfén, flerst. och Tiudie (P.). 

1718. Ph. laticollis Suffr. Sillsynt. Petrosawodsk (5.). — 
Afven antriffad af Giinther. 

1719. Hydrothassa egena Gyll. Allmén i sédra delen af 
omradet. Gorki (S.), Petrosawodsk (G., 8.), Jalguba (S., P.), pa 
Suisaari (G.), vid Dvoretz (G.), pa Oljenij-ostroff, vid Kischi, 
Schungu och Perguba (P.). 

1720. H. marginella L. Allman anda upp till stranderna 
af Hvita hafvet. 

1721. H. Hannoverana Fabr. Siillsynt i sédra delen af 
omradet. Petrosawodsk och Juustjiirvi (S.) och vid Velikaja- 
guba (P.). 

1722. Prasocuris Phellandrii L. Siillsynt, Tiudie (5.). 


120 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1723. Clythra 4-punctata L. Temligen sillsynt. Petrosa- 
wodsk (G.) och vid Maaselga (S.). 

1724. Cl. salicina Scop. Allman i sédra delen af omra- 
det. Svir-floden, Jalguba (S.), Petrosawodsk (G.), Dvoretz (Kuli- 
koffsky), Kosmosero (P.), Juustjarvi och Paadana (S.). 

1725. (Cl. aurita L. Hittills endast funnen pa Saoneshje- 
_ halfon; Kischi och Tolvoja i juni och juli 1896 (P.). 

1726. Cl. tridentata L. Siillsynt. Tiudie (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

1727. Cryptocephalus Pini L. Sallsynt, Kontschosero (S.). 

1728. Cr. sericeus L. Funnen vid Kischi (P.) och Tiudie 
(S., P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1729. Cr. aureolus Suffr. Siillsynt. Maaselgii (S.).— Afven 
antraffad af Gtinther. 

1730. Cr. cordiger L. Funnen vid Petrosawodsk (5., G.), 
samt pa Oljenij-ostroff och vid Kischi (P.). 

1731. Cr. S-punctatus Scop. Ej sallsynt, Haapanava (S.), 
vid Pyhajarvi och Petrosawodsk (G.) och vid Kischi (P.). 

1732. Cr. 6-punctatus L. Sallsynt; Petrosawodsk och 
Pyhajarvi (G.), samt vid Velikaja-guba (P.). 

1733. Cr. distinquendus Schneid. Temligen sallsynt; Kischi 
och pa Klimskij (P.), samt vid Svatnavlok (S.). — Afven antriif- 
fad af Giinther. 

1734. Cr. Coryl L. Funnen vid Pyhajarvi (G.). 

1735. Cr. nitidus L. Sallsynt; Jalguba (S)). 

1736. Cr. nitidulus Fabr. Temligen allman. Petrosawodsk 
(G.), Jalguba (S.), Kischi (P.) och Tiudie (8). 

1737. Cr. 4-pustulatus Gyll. Sallsynt; funnen vid Svir- 
floden (Fomin). 

1738. Cr. Morei L. Allmin. Jalguba (58.), Kosmosero, 
Schungu och Tiudie (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1739. Cr. 10-punctatus L. var. bothnicus L. Sallsynt. 
Gorki (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1740. Cr. bipunctatus L. Funnen af Giinther. 

var. Thomsoni Weise. Kosmosero (P.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 121 


1741. Cr. parvulus Mill. Funnen af Giinther. 
1742. Cr. cerulescens Sahlb. Sallsynt; Svatosero (G.). 
1743. Cr. punctiger Payk. Funnen af Giinther. 


1744. Cr. exiguus Schneid. Allman pa angsmarker. Svir- 
floden (S.), Petrosawodsk (G., S.), Jalguba (S.), Kosmosero, Veli- 
kaja-guba, Schungu (P.), Tiudie och Maaselgi (S.). 

1745. Cr. labiatus L. Allman. Petrosawodsk (G., 8.), 
Kischi, Tolvoja, Schungu, Dianova-gora (P.), Tiudie (S., P.) och 
Svatnavlok (S.). 

1746. Pachybrachys hieroglyphicus Laich. Siallsynt; Petro- 
sawodsk (S.). 

1747. Eumolpus obscurus L. Funnen vid Petrosawodsk 
(S.), Jalguba (P.) och vid Tschirkka-floden (Stenroos). — Afven 
antraffad af Giinther. 

var. Epilobit Weise. Tiudie (S.). 

1748. Pachnephorus tesselatus Duft. Temligen allmin pa 
sandmarker i sydligaste delen af omradet. Sermaks (Lev.), Va- 
scheni (P.), Mjatusova och Kontschosero (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

1749. P. pilosus Rossi. Sallsynt. Sermaks (Lev.) och 
Gorki (S.). — Afven antriffad af Giinther. 

1750. Cassida nebulosa L. Temligen allmiin pa Chenopo- 
dium. Sermaks (Lev.), Vascheni (P.), Schungu, Kappiselki (P.) 
och Tiudie (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1751. C. obsoleta Mllig. Allmiin. Svir-floden (S.), Muromli 
(G.), Kischi, Schungu, Perguba (P.) och Maaselgii (S.). 

1752. C. viridis L. Funnen af Giinther. 

1753. C. rubiginosa Illig. Sallsynt. Muromli (G.), Petro- 
sawodsk (S.) och Schungu (P.). 

1754. C.vibex L. Sillsynt: Jalguba och Dvoretz (S.), samt 
vid Perguba (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1755. C. sanguinosa Suffr. Temligen sillsynt; Muromli 
(G.), Kischi, Kosmosero och Tolvoja (P.). 

1756. C. thoracica Fabr. Ej sillsynt, Jalguba (S.), Kischi, 
Velikaja-guba, Kippaselki och Perguba (P.). — Afven antriffad 
af Giinther. 


122 B. R. Poppius, Férteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1757. C. sanguinolenta Fabr. Temligen siallsynt i sydli- 
gaste delen af omradet. Svir-floden (S.), Vascheni (P.), Muromli 
(G.) och Kontschosero (5.). 

1758. C. denticolis Suffr. Temligen sallsynt; Muromli 
(G.), samt vid Kischi och pa Oljenij-ostroff (P.). 

1759. C. nobilis L. Temligen allmin. Haapanava (S.), 
Muromli (G.), Jalguba (P.), Tiudie och Maaselga (S.). 


Serien XV. Aphidiphaga. 


Coccinellidae. 


1760. Coccidula rufa Hrbst. Funnen af Giinther. 

1761. Hippodamia 13-punctata L. Sallsynt. Sermaks (Lev.), 
Dvoretz (S.) och Tiudie (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1762. H. segetalis Naéz. Ej siallsynt; Sermaks (Lev., P.), 
Vascheni (P.), Petrosawodsk, Jalguba (8.), Tolvoja, Kappiselka 
och Tiudie (P.). — Afven antriffad af Giinther. 

1763. Anisosticta 19-punctata L. Ej sallsynt pa sumpiga 
fingar. Sermaks (Lev., P.), Haapanava, Gorki, Solomino, Jalguba 
(S.), Tiudie (P.) och Tschuja (S.). 

1764. Adonia mutabilis Scriba. Temligen utbredd. Gorki 
(Ehnb.), Petrosawodsk, Sviitnavlok och Vig-floden (5.). 

1765. Adalia obliterata LL. Siillsynt; Kontschosero (8.). 

1766. A. bothnica Payk. Sillsynt, Petrosawodsk (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

1767. A. bipunctata L. Jalguba (S.). — Afven antriiffad 
af Giinther. 

var. luniger L. Funnen vid Sermaks den 25 maj 1896 (P.). 

1768. Mysia oblongo-guttata LL. Funnen vid Kischi (P.). — 
Afven funnen af Envald. 

Vid Muromli har Giinther funnit en varietet af denna art, 
som ir svart, nagot brunskimrande och utan spar till hufvud- 
formens teckningar. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 123 


1769. Harmonia ocellata L. Jalguba (P.). — Afven an- 
traffad af Giinther. 

1770. Halyzia 14-guttata L. Petrosawodsk (S.) och vid 
Jalguba (P.). — Afven antriffad af Giinther, 

1771. H. 18-guttata L. Sallsynt; Solomino (S.). 

1772. HA. 22-punctata L. Temligen allman; Jalguba och 
Dvoretz (S.), samt vid Schungu (P.). -— Afven antriffad af 
Giinther. 

1773. H. conglobata L. Funnen vid Petrosawodsk (S., 
Nyberg) och Jalguba (S., P.). — Afven antriffad af Giinther. 

var. 14-punctata L.? Funnen vid Kosmosero (P.). 

1774. Coccinella 11-punctata L. var. Tamaricis Weise. 
Tschuja (8.). 

var. brevifasciata Weise. Antriffad vid Hvita-hafskusten 
vid Suma, Soroka och Kem (S.). 

1775. (C. hieroglyphica L. Gorki och Jalguba (S.). — Af- 
ven antraffad af Giinther. 

1776. C. 7-punctata L. Funnen vid Jalguba (P.). 

1777. (C. distincta Fald. Siallsynt; ett exemplar vid Jal- 
guba i borjan af juni och ett annat vid Unitza den 7 aug. 
1896.(P.). 

1778. C. 5-punctata L. Jalguba (S.). 

1779. C. 8-fasciata L. Siallsynt; Petrosawodsk och Paa- 
dana (S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1780. C. 14-pustulata L. Jalguba (S.). 

1781. EHxochomus 4-pustulatus L. Sillsynt; Gorki (S.). 

*1782. E. auritus Scriba. Sallsynt, Svir-floden (Fomin). 

1783. Hyperaspis reppensis Hrbst. Sillsynt; Svir-floden 
(S.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1784. Scymnus Redtenbacheri Muls. Sillsynt; Kontscho- 
sero (S.), Tiudie (P.) och Tschuja (8.). 

1785. Se. suturalis Thunb. Siallsynt. Svir-floden (S.). — 
Afven antriiffad af Giinther. 

var. limbatus Weise. Jalguba (S.). 

1786. Sc. ferrugatus Moll. Sallsynt. Svir-floden (S.) och 
Petrosawodsk (G.). 


124 B. R. Poppius, Forteckning 6fver ryska Karelens Coleoptera. 


1787. Sc. hemorrhoidalis Hrbst. Sallsynt. Jalguba (S.) 
och vid Dianova-gora (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1788. Sc. frontalis Fabr. Temligen sillsynt. Svir-floden 
(S.), Vascheni.och Tiudie (P.). — Afven antriiffad af Giinther. 

1789. Sc. nigrinus Kug. Siillsynt; Tiudie (S.). — Afven 
antriiffad af Giinther. 

1790. Sc. pygmeus Geoffr. Sillsynt; Svir-floden (S.). 

1791. Sc. minimus Payk. Siallsynt, funnen vid Svir- 
floden (S.). 


I Skandi- 


_ | Endast | ; I Oster- 

I Karelia atin I hela navien sjéprovin-| 

rossica. | J ocsica. Finland. | och Dan- serna. 3) 

| mark. !) | 

Carnivora. ....| 263 12 |. 402 |. 508° |> 308 | 
Palpicornia... . 52 3 80 96 59 
Amipnibit se 15 1 21 io 17 
| Brachelytra . . . . 434 21 742 796 397 
| Clavicornia .... | 203 7 359 421 224. 
|Lamellicornia. . . 44. 1 61 106 81 
| Platysoma..... 5 0 19 30 11 
| Xylophaga .... 47 2 80 110 49 
Fungicola 00s 78 4 141 163 84 
Serricornia .... 125 4 186 251 175 
Heteromera .... 59 3 121 ay, 114 
Rhynchophora . . 224, 11 | 374 549 325 
Longicornia. ... 45 1 97 118 93 
Phytophaga... . 165 8 229 261 210 
Aphidiphaga .. . 32 1 48 57 41 
Summa | 1,791 79 | 2,960 | 3,651 | 2,128 


1) Enligt C. Grill, Catalogus Coleopterorum Scandinavie, Danie «& 
Fenniz, Stocholm 1896. 
2) Enligt G. Seidlitz, Fauna baltica, U:dra uppl. Kénigsberg 1891. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 1. 125 


Ofvanstaende tabell lamnar en Ofverblick Ofver arternas 
fordelning pa de olika grupperna samt dessutom nagra jamn- 
forelser med artantalet i nargrinsande linder. Hiaraf framgar, 
att ryska Karelen, med afseende a artantalet, mest narmar sig 
Ostersjoprovinserna. Trots detta air dock dessa bada omradens 
faunor hvarandra ganska olika, beroende pa deras olika pol- 
hdjd. I Ostersjéprovinserna finnas manga rent sydliga former, 
medan ater i ryska Karelen flera rent nordliga arter ha en 
ganska stor utbredning. Att faunan inom de olika delarna af 
omradet ifven visar olikheter ar ganska naturligt, enaér ryska 
Karelen har en ganska stor utstrickning i norr och sdder. 
Tyvarr kan en noggrannare jamf6relse dessa delar emellan ej 
gdras, emedan, sasom redan forut framhallits, narmare lokal- 
uppgifter saknas for en massa arter. Af angrinsande omraden 
ha O6stra delarna af Finland och sirskildt Karelska niset 
kanske att i Coleopterfaunans sammansittning uppvisa den 
stoérsta likheten med ryska Karelen. 


; eS = ap = 7 
vie. ilennatr-nie rn Wy fret 
‘ ; Cnet I) 1 ew ony att o> 
Abbgvnees }ecut raalaat cae Sanur 
‘ie Tene Nite [RTT arf ify at ; / Li 
mmohinmo hel iytinky Aobteg Oita ie 1 itecr® 

ae AU ths wi ei Bp atievenyse Atha cant bien abt ; 
a SNe ie ARE ne ART OR RD 
sai Yi ae ft 7 ag he pat ‘aly 


: f Lap odtla ab ay wit gael 14 plaka fit 
ylue tyileotan edenay xi strildi heres “previ 
aieh vw rem = ai bopiial hie ea for ax] ne. “se a 
} iallanien 70 ‘af, naam) owt) meri treat ri ie wou a pi C ns! 4 
bailar nop p alipee SHA chemnsey beset 3 pire erneeladtar = erates = a4 
. ' a = 
j Ti eaLity, Se eV, <) AR "i A ie "y ab cities bi he i 
wai Witey ae ae 1 Lk an al a. 
' Clb) : ' Tie eA LoL tyes 7 reg lps d 3 i io) 
2 2. ; : i 7 «tl / y alert Lin i] onl a at . 
a ; ? ly » e] “ ri 
- vier : oy : 
. 4 a A ' 
: 
b , ; ne : 
’ A oe : 
: J , ve 
; ip ee pon i") * ' 
pe | init 
P § dosha le ty a 
| fae mai 
eit —s@en a PS 
5 Su : = 


= bd os i 
: ‘ a the? aa 
. ; va Ga: 


7: eT cea hal 


| 
| 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, T. XVIII, N:o 2. 


BEITRAGE ZUR KENNTNISS 


DER 


FINLANDISCHEN ERIOPHYIDEN 


BIDRAG TILL KANNEDOMEN 


OM 


FINLANDS ERIOPHYIDER 


: 
J. I. LINDROTH. 


(Inlemnadt den 7 oktober 1899). 


<a> —__—_ 


HELSINGFORS 1899. 


KUOPIO 1900. 
O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. 


Fstanae forteckning dfver de hittils kanda finska Eriophyide 
upptager af denna djurgrupp 5 slikten med 51 arter jiimte 3 
underarter och 1 varietet. Af dessa iiro 3 beskrifna sAésom 
nya, namligen: Hriophyes fennicus n. sp. funnen i erineumbild- 
ningar pa blad af Betula nana, Eriophyes mehringie n. sp., 
som forekommer i deformerade blommor af Mehringia lateri- 
flora och Eriophyes empetri n. sp., som fororsakar sma hexkvast- 
liknande grengyttringar pa Empetrum nigrum. Skildt ma iifven 
framhallas foljande Eriophyes fynd: 


Eriophyes silvicola (Can.) pa Rubus arcticus, 

E. centauree (Nal.) ,, Centaurea austriaca, 
E. goniothorax (Nal.) , Crategus monogyna, 
E. xylostei (Can.) ., Lonicera cerulea, 

E. atrichus (Nal.) ,, Stellaria palustris, 

E. rudis (Can.) .. Betula nana, 

E. tenuis (Nal.) », Aira flexuosa, 

E. geranvi (Can.) 5 Geranium palustre, 

E. parvulus (Nal.) », Potentilla Tormentilla, 


Phyllocoptes scutellarie Can. & Massal. 
Epitrimerus armatus (Can.) » Crategus monogyna, 
E. acromius (Nal.) », Betula nana. 

De nedan anforda djurarterna ha blifvit uppvisade pa 
inalles 53 skilda vardarter. Dessutom upptagas 8 viirdspecies, 
i hvilkas gallbildningar nagra djur ej blifvit sedda, beroende 
framst dirpa, att de varit enkelt priissade herbarie-exemplar. 

Hvad undersékningsmaterialet angar, iro frimst att niimnas 
de samlingar student T. H. Jarvi sommaren 1898 gjort pa Ka- 
relska naset. Smiarre spritsamlingar af d:r K. M. Levander 
och magister A. Vesterlund samt enstaka prof af studerandena 
A. K. Cajander och J. Lydecken ha dessutom statt mig till buds. 


,, Seutellaria galericulata, 


* J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


sjalf har forf. insamlat Eriophyider under sommaren 1898 i Olo- 
nets-Karelen samt pa Aland m. fl. orter under senaste och fére- 
gaende somrar. Flere hair nedan upptagna fynd — isynnerhet af 
oundersékta gallbildningar — ro gjorda vid granskning af finska 
vixtsamlingen vid vart universitet samt af mitt eget och privata 
personers herbarier. 

Att mikroskopiskt undersdka alla de till buds staende, 
endast genom enkel prassning konserverade gallbildningarna och 
pavisa de i dem férekommande djurarterna har dels till f6ljd 
af bristande tid, dels till féljd af ett dylikt materials olamplig- 
het f6r slika undersdkningar ej kunnat ske. I férteckningen 
upptagas diarfor forst alla de gallbildningar, som blifvit mikro- 
skopiskt undersékta, och darefter anfOras stundom flere eller 
farre fyndorter fér motsvarande gallbildningar, i hvilka nagra 
djur dock ej blifvit uppvisade. Da man i ratt manga fall med 
timligen stor siikerhet kan sluta till hvilken eller hvilka nar- 
staende eller vanligen tillsammans f6rekommande arter, som 
gett upphof at en gallbildning, har fdrf. ansett, att man kan fa 
en fullstiindigare forestillning om dessa smadjurs utbredning 
hos oss genom ait i férteckningen upptaga 4fven de icke narmare 
undersOkta gallbildningarna. F6rfarandet kan vial anses vara 
sa mycket mera berattigadt, som denna djurgrupp hos oss hittils 
blifvit ganska forsummad. 

De tidigaste uppgifterna om finska eriophyider dro fran 
ar 1873. Uti protokollet 6fver Societas’ pro Fauna et Flora 
Fennica sammantriide den 4 oktober nimnda ar ingar som bilaga 
ett till Sallskapet anlandt bref fran d:r Axel R. Spoof, dateradt 
Paris den 8 maj 1873, i hvilket bref d:r Spoof siger sig hafva 
iakttagit gallbildningar pa Alnus glutinosa, Betula alba, Populus 
tremula och Salix cinerea. Han siager pa ett stalle: »Uti de 
finska »galles des feuilles» har jag, genom att upprepade ganger 
undersOka sadana, kunnat konstatera niirvaron av acaridlarver, 
till formen dOverensstimmande med Dujardins figurer, men 
iiven dylika med 3 och 4 par fodtter». Af detta uttalande 
framgar, att d:r Spoof verkligen sett fullbildade eriophyider, 
hvilka da fdr tiden annu delvis ansagos for larvformer af 
hégre staende acarider. Han antog afven, hvilket sedermera 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 5 


blifvit i hufvudsak bekraftadt, »att de fullbildade djuren ligega 
sina agg uti 6verhuden pa de spddaste »skotten», mdjligen ock 
uti sjelfva det 6ga, som pa fdljande ar skall utveckla blad». — 
I ett senare bref, dateradt Abo den 25 april 1874 och skrifvet 
till Fauna-Sillskapets datida sekreterare rektor M. Brenner, 
sinde d:r Spoof nagra handteckningar, som skulle adagaligga 
i fraga varande djurs skilda utvecklingsstadier. Samtliga dessa 
efter naturen tecknade figurer hinfora sig dock till nagon in- 
kvilin acarid-art. I samma bref sager han vidare: »dessa »gall- 
aiplen» aro — — pa vara alar till den grad talrika under som- 
maren, att intet trad air for dem forskonadt» — ett uttalande, 
som till stérsta delen torde vara korrekt. 

I den tryckta litteraturen finnas -— savidt fodrf. vet — 
endast nagra fa meddelanden rérande de finska eriophyiderna, 
nimligen af d:r Enzio Reuter i Landtbruksstyrelsens Meddelan- 
den for 1897 N:o XXI pag. 43 och 45 samt i N:o XXIII pag. 
62. I det forsta meddelandet pag. 43 heter det: »Pa Lofsdal i 
Pargas samt i Keuru priistgard voro bladen af vinbiarsbuskar, 
isynnerhet af svarta vinbiar (Ribes nigrum L.) starkt deforme- 
rade af ett kvalster, en s. k. gallacarid (Phytoptus)». Medde- 
landet giiller for sommaren 1895—96. Pa sidan 45 1. c. sager 
d:r E. Reuter att »hiiggarne 4 sirskilda stillen i Abo omnajd 
isynnerhet sommaren 1896 vanstiildes genom angrepp af en 
gallacarid (Phytoptus padi Nal.), hvilken dels frambragte aflanga, 
hornformiga eller punglika sma utvaxter eller gallbildningar, 
men isynnerhet i hég grad deformerade bladen genom alstrande 
af en sammetslik filtartad vifnad,*) som ofta utbredde sig 6fver 
hela bladet, till foljd hvaraf detta hoprullade sig och slutligen 
bortvissnade samt fdll af». I Meddelandet N:o XXIII pag. 62 
anféres att Phytoptus piri Nal. timligen starkt angripit bladen 
af ett parontrid i Sjundea pristgards trigard sommaren 1897. 
— Den fran Pargas och Keuru anférda Phytoptus-arten torde 
helt siikert vara Hriophyes ribis (Nal.); de andra anforas i for- 
teckningen under Eriophyes padi (Nal.) och Evriophyes piri (Pagst.). 


*) Troligen en erineumbildning. 


6 J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Vidare bér framhallas att en samling af finska eriophyi- 
der, som befinner sig i d:r E. Reuters ego, &nnu ej blifvit nar- 
mare undersokt. 

Vid examineringen af de har nedan anforda arterna har 
anvindts professor Alfr. Nalepas arbeten i »Sitzungsberichte 
der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften» (Wien), »Nova 
Acta Academize Ceesareze Leopoldino-Carolinz etc.» (Halle), Denk- 
schriften der Kaiserlichen Academie der Wissenschaften (Wien), 
Canestrini: Prospetto Dell’ Acarofauna Italiana, parte V (Padova), 
Zoologische Jahrbiicher, Systematik, herausgegeben von J. W. Spen- 
gel (Jena) samt afdelningen Hriophyide i »Das Tierreich, heraus- 
gegeben von der Deutschen Zoologischen Gesellschaft « (Berlin 1898). 

Hvad foérkortningarna af de naturhistoriska provinserna 
betriiffar ma framhallas att: 


ge —— 


Ab. = Regio aboénsis Ip. = Lapponia ponojensis 
Al. = Alandia Lt. = Lapponia tulomensis 
Tk. = Isthmus karelicus Lv. = Lapponia Varsuge 
Im. = Lapponia Imandre N. = Nylandia 
Ka. = Karelia australis Oa. = Ostrobotnia australis 
Kb. = Karelia borealis Ob. = Ostrobotnia borealis 
Kk. = Karelia keretina Ok. = Ostrobotnia kajanensis 
Kil. = Karelia ladogensis Ol. = Karelia olonetsensis 
Kp. = Karelia pomorica Om. = Ostrobotnia media 
Ks. = Kuusamo On. = Karelia onegensis 
Le. = Lapponia enontekiensis Sa. = Savonia australis 
In. = Lapponia inarensis Sb. = Savonia borealis 
Lkem. = Lapponia kemensis St. = Satakunta 
Lmur. = Lapponia murmanica Ta. = Tavastia australis 
Tb. = Tavastia borealis 


Till slut ber forf. hiir fa hembiira sin uppriktiga tack till 
alla de personer, som dels genom sina samlingar, dels med 
rad och dad bidragit till uppkomsten af denna forteckning. 


Eriophyide Nal. 
Subfam. Eriophyine Nal. 


Eriophyes pini (Nal.) funnen i ett enda exemplar pa blad 
af Betula nana fran O/. Latva 4/7 98 (J. I. L.). — Denna art 
torde forekomma vidt utbredd hos oss. Den egendomliga fore- 
komsten af det iakttagna exemplaret forklaras darmed, att djuret 
i fraga fallit ned fran sin egentliga vardvaxt Pinus silvestris 
pa Betula nana. Arten, som ir en af de mest karaktiristiska 
Eriophyes-species, kunde fullkomligt sakert bestammas bland 
annat pa grund af de egenheter, som borsten hos arten ha att 
uppvisa. 

E. tenuis (Nai.) funnen i smaaxen af Aira flexwosa en enda 
gang pa ett mindre antal virdexemplar i O/. vid Vakrutsi °*/; 
98 (J. I. L.). — De angripna smaaxen hos vardviaxten erhalla 
en mer eller mindre rundad form och blifva nagot morkare, 
iin hvad fallet ar under normala férhallanden. Pa fyndorten 
var Eriophyes tenuis starkt angripen af en parasitsvamp. 

E. levis (Nal.) kind i cephaloneonbildningar pa Alnus 
incana fran NV. Helsingfors, Mantsala’, Thusby m. fl. stallen ratt 
allmint forekommande (J. I. L.). 4d. Kiikala, Johannislund v1 
97 (K. M. Levander). 7s. Koivisto, Kivennapa, Kuokkala *4/;— 
3°/, 98 (T. H. Jarvi). Od. Vosnesenje 4/3 98 (J. I. L.). — I lik- 
nande bildningar pa Alnus glutinosa ar djuret kandt fran JV. 
Helsingfors 98 (J. I. L.). Zk. Uusikirkko, Kuujiarvi ~1°/7 98 
(T. H. Jirvi). O¢ Vosnesenje 1/398 (J. I. L.); samt pa Alnus 
incana X glutinosa fran N. Esbo-L6fé 13/7 97 (K. M. Levander) 
och O2. Vosnesenje 1/s 98 (J. I. L.). — Eriophyes levis ar af 
de pa Alnus-arterna férekommande gallbildningarna att sluta 


8 J. I. Lindroth, Bidrag till kannedomen om Finlands Eriophyider. 


en af vara allmiinnaste Eviophyes species. Sa aro cephaloneon- 
bildningar, som otvifvelaktigt hafva att tacka denna djurart for 
sin uppkomst, kinda fran foljande orter inom omradet: 

Alnus incana: NV. Helsinge 7/7 89, Kyrkslatt 24/3 88 (M. 
Brenner); Inga 14/751 (E. Hisinger). Za. Hausjiirvi ?’/s 61 (Th. 
Selan); Asikkala 69 (J. P. Norrlin). .Sa@. Villmanstrand *1/, 71, 
27/7 86, *1/7 89, Lappvesi 14/7 86 (Th. Selan). Oa. Petalaks 28/7 
85 (W. Laurén). 7%. Jyvaskyla flerstides under sommaren 95 
(J. I. L.). Aé. Libelits 1/5 72 (M. A. Europeeus & K. A. Hail. 
strom); Kide 18/663 (A. E. Brander). Oz. Tiudie 7/. 61 (G. 
Selin). Os. Lohtaja (F. Hellstrém). A. pa flere stiillen som- 
maren 96 (J. I. L.). Od. Utajarvi 4/7 70 (M. Brenner). — Al. 
glutinosa: St. Vesilaks °/7, Karkku ?°/s 75 (Hj. Hjelt). Za. Kor- 
pilahti 74 (K. Wainio). AZ. Uukuniemi 1°/s 52 (E. Niklander); 
Palkjarvi ‘4/7; 76 (Hj. Hjelt & V. F. Brotherus). OZ. flerstades 
sommaren 98 (J. I. L.). Oa. Wasa 16/7 83 (V. Laurén). Oz. 
Suojarvi 7?/s 70 (J. P. Norrlin). Od. Ijo 4/9 77 (Hj. Hjelt & R. 
Hult). Al. incana X glutinosa: 7k. Sakkola ??/¢ 94 (H. Lindberg). 
Ta. Kalvola °/694 (V. Borg); Valkeakoski 3/3 78 (O. Collin); 
Asikkala vin 69 (J. P. Norrlin). Sd. Kuopio vu 72 (A. J. 
Mela). Om. G.-Karleby (F. Hellstrém). 

K. brevitarsus (Fockeu) 4r med sikerhet hos oss kiind en- 
dast fran JV. Helsingfors, dir den ar tagen i erineumbildningar 
pa Alnus glutinosa om hésten 98 af lektor A. J. Mela. — Of- 
vannimnda art torde vara vida allmiannare inom omradet, fn 
hvad hittills 4r kandt. Erineumbildningar, som med all sanno- 
likhet ha att tacka denna art for sin forekomst, aro kinda fran 
foljande orter: 

Alnus incana: Ad. Eckeré 19/7 92 (AH. Lindberg). V. Hel- 
singe 7/7 89, Kyrkslatt 3/3 86, 3°/,89 (M. Brenner). Sé Karkku 
3/772 (Hj. Hjelt). Za. Asikkala 69 (J. P. Norrlin); Sysma %/s 
71, 7% 72 (K. J. W. Unonius). Se. Villmanstrand 2/3 89 (Th. 
Selan). AZ. Sordavala hésten 99 (J. L.L.). OZ flerstides som- 
maren 98 (J. I. L.). Oa. Petalaks 73/7 85 (W. Laurén); Wasa 
11/9 89 (W. Laurén & Hj. Hjelt), 7%. Jyvaskyla 95 (J. I. L.). 
On. Schungo 1/s, Asheli 2/3 70 (J. P. Norrlin). Om. Oravais °/7 
85 (W. Laurén); G.-Karleby (F. Hellstrém). O£, Kajana, Sotkamo 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 9 


30/,69 (M. Brenner). A. flerstides sommaren 96 (J. I. L.). 
Ob. Rovaniemi °/s 64, Muhos °/s, Uleaborg 1/s, Ijo *°/s, Mylly- 
ranta 25/, 69, Kiiminki 2°/;, Simo “/s 70 (M. Brenner). — Al. 
glutinosa: N. Kyrkslitt 1/s 89 (M. Brenner), O7. Gorki 71/7 75 (R. 
Sievers). Oa: G.-Karleby (F. Hellstrém); Karsiimaki *4/7 (A. O. 
Kihlman). 7%. Vesanto 22/5 70, Viitasaari 27/7 69 (F. V. Brotherus). 
Kp. Repola 1/775 (E. Wainio). — Al. incana X glutinosa: N. 
Kyrkslatt 1°/s 86 (M. Brenner). 

E. rudis (Can.), af hvilken underarten FE. rudis (typicus) 
(Can.) ar funnen i deformerade knoppar af Betula verrucosa 
fran fdljande orter: AZ Hammarland, Mérby 7/7 97 (J. I. L.). 
Ab. Abo u 99 (H. Sdéderberg). V. Helsingfors, flersttides om 
vintern och varen 99 (J. I. L.). Za. Mustiala vi 97 (J. I L.). 
— Betula nana (knoppdeformation) fran Lv. Tshavanga */7 638 
(M. Brenner). 

MOjligt ar att den pa Betula nana fran ofvannimnda 
fyndort kiinda arten fir nagot afvikande fran den i sédra Fin- 
land férekommande FE. rudis (typicus) (Can.). Det tyvarr alt- 
for knapphiindiga materialet har ej tillatit en narmare jaimforelse 
mellan djuren pa Betula nana och B. verrucosa. — | erineumbild- 
ningar pa Betula odorata air underarten EL. typicus kand fran 
N. Helsingfors, flerstiides (J. I L.). 7k. Kivennapa */6, Ny- 
kyrka, Kumpula !°/3 98 (T. H. Jarvi). I knoppdeformationer af 
Betula odorata ir djuret kiindt fran .Sé. Kuopio, Likolahti 1°/s 
96 och 2/397 (A. Westerlund). Den andra underarten E. rudis 
longisetosus (Nal.) tir kiind som férekommande i cephaloneonbild- 
ningar pa Betula verrucosa fran: N. Mantsilaé 98 (J. 1 L.). OZ 
Suoju 1°/s98 (J. I. L.) och i erineumbildningar pa B. odorata 
fran: Zk. Kuokkala *°/;, Uusikirkko, Leistilaé 17/¢ 98 (T. H. Jarvi). 
Ol. Soutojarvi 1°/s 98 (J. I. L.). 

Eriophyes rudis (Can.) ir onekligen en af vara allmian- 
naste Hriophyes-arter och forekommer otvifvelaktigt 6fver hela 
omradet. Gallbildningar, som med stérsta sannolikhet aro bil- 
dade af denna art, dro kinda fran féljande orter: Betula ver- 
yucosa (knoppdeformationer): Aé. Lojo, Paloniemi och Ojamo 97 
(A. Luther). Oa. Jakobstad (C. W. Fontell). AZ. Suondali vin 
96 (J. L. L.). Erineumbildningar fran AZ. Bréindé */7 91 (I. O, 


10 J. I. Lindroth, Bidrag til] kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Bergroth); Eckeré 1°/; 92 (H. Lindberg); Hammarland, Jomala, 
Sund sommaren 97 (J. I. L.). 4. Lojo (A. Luther). AV. Mant- 
sili, Helsingfors ritt ofta forekommande (J. I. L.); Tytarsaari 
24/,, Suursaari 1/768 (M. Brenner). Za. Sysmé 7°/6 91 (K. J. 
W. Unonius); Mustiala 97 (J. I. L.). AZ Uukuniemi ??/s 53 (E. 
V. Niklander); Sordavala hést. 99 (J. I. L.). OZ flerstédes mel- 
lan Vosnesenje och Petrosavodsk sommaren 98 (J. I. L.). O84. 
Aavasaksa 1/s, Rovaniemi 1%/364 (M. Brenner). Cephaloneon- 
bildningar fran Ad. Geta 19/578 (A. Arrhenius & A. QO, Kihl- 
man). WV. Pojo 1/754 (E. Hisinger); Pyttis *°/756 (Th. Selan 
& J. E. Strémborg). S¢ Kallfjird 59 (A. J. Malmgren). 72. 
Kivijirvi 2°/; 70 (F. V. Brotherus). Od. Aavasaksa 1/s 64 (B. A. 
Nyberg). — B. odorata (erineum): AZ. Kumlinge vi 78 (A. Ar- 
rhenius & A. O, Kihlman). 4d. Korpo vim 43 (J. M. J. af Teng- 
strém); Karislojo 3/7 86 (H. Lindberg). 2. Tytaérsaari °4/7 68 (M. 
Brenner); Helsingfors, Mantsilaé, Thusby flerstaédes (J. 1. L.). Za. 
Sysma 8/; 72 (K. J. W. Unonius). .Sa. Lappavesi */s, Villman- 
strand 14/; 86 (Th. Selan); A? Uukuniemi 78/5 52 (E. V. Niklan- 
der). OJ. flerstiides mellan Vosnesenje och Petrosavodsk som- 
maren 98 (J. I. L.). 7d. Jyviskyli 95 (J. I. L.). Ov. flerstides 
kring Kiischi och Sennoguba sensommaren 98 (J. I. L.). 4g. 
pa talrika orter sommaren 96 (J. [. L.). A’s. livaara 77 (E. 
Wainio). Zkem. Kolari, Jokijalka 1°/; 77 (Hj. Hjelt & R. Hult). 
Lv. Kuljoki—Ponoi 27/s 87 (J. A. Palmén), Cephaloneonbildnin- 
gar fran NV. Tytirsaari 4/768 (M. Brenner). O6. Aavasaksa viii 
64 (Nyberg). Knoppdeformation fran Za, Sysma */7; 72 (K. J. W. 
Unonius). 

E. betula (Nal.) funnen endast i fa exemplar i cephaloneon- 
bildningar pa Betula verrucosa tillsammans med Hriophyes 
rudis (Can.) fran OZ Suoju 1/s 98 (J. I. L.). — Moéjligt ar att 
de cephaloneonbildningar, som ofvan anforts (under Hriophyes 
rudis) delvis ifven varit bebodda af Hriophyes betule (Nal.). 

E. lionotus (Nal.) kind i cephaloneonbildningar pa Betula 
odorata fran Ad. Kiikala, Johannislund v1 1897 och XN. Esbo- 
L6fé 13/,97 (K. M. Levander). Arten ar utan alt tvifvel vidt 
spridd 6fver omradet och torde atminstone en del af de under 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 11 


Eriophyes rudis upptagna icke narmare undersokta gallbildnin- 
garna vara fororsakade af Eriophyes lonotus. 

E. fennicus n. sp. Pa Betula nana fann forf. sistlidne 
sommar uti Olonetska Karelen invid byn Latva den 4 juli nagra 
hittils pa ofvan niamnda bjérkart okinda erineumbildningar, 
hvilka i regeln voro beliigna pa bladets undre sida och vanli- 
gen samlade kring dess kanter. Pa den 6fre bladytan fram- 
trida erineumbildningarna som sma, rundade eller elliptiska 
upph6éjningar af nagot ljusare firg ain den Ofriga bladsubstan- 
sen. Sjilfva erineet bildas af timligen langa, enkla, smalt trad- 
lika trikombildningar; i genomsnitt mater gallbildningen 2—3 
mm.; dess firg vexlar fran moérkt purpurrdédt till nastan hvitt. 

Sa vidt forf. kunnat finna bebos ofvannimnda gallbild- 
ning af en hittils obeskrifven Hriophyes art, som synes sta naira 
den pa Betula odorata och B. verrucosa forekommande LE. rudis 
(Can.). Fran denna sistniimnda liksom afven fran EF. betule 
(Nal.) skiljer den sig genom. férekomsten af sete accessoriw; 
fran EF. lionotus (Nal.) ir den ater skild genom betydligt sma- 
lare, talrikare och finpunkterade ringar och finare borst. Pa arten 
skall hair nedan gifvas féljande beskrifning: 

Eriophyes fennicus n. sp.: Rumpf gestreckt, cylindrisch- 
walzenformig, Thoracalschild klein, mit undeutlicher Zeichnung; 
Riickenborsten kiirzer als der Schild, etwas genahert, randstin- 
dig, aufwirts gerichtet; Hécker gross. Sternum nicht gegabelt. 
Beine ziemlich kriftig, die zwei letzten Tarsalglieder von 
ziemlich gleicher Linge. Kralle gebogen, geknépft, kaum langer 
als die 3-strahlige Fiederborste. Abdomen mit 55—65 schmalen, 
zart-punktierten Ringeln. Seta ventr. I und seta ventr. II] von 
ziemlich gleicher Linge; Seta thor. III sehr lang und kraftig; 
Seta genit. mittellang; Sete access. vorhanden. Schwanzlappen 
klein. K6rper 160—210 w lang; 35—45 w breit. 

Eriophyes fennicus ir hittils funnen i O2 Latva +*/7 98 (J. 
I. L.). Z& Uusikirkko 1/. 98 (T. H. Jarvi) och Ad. Virmo 97 
(A. K. Cajander). Fran sistniémna ort har forf. varit i tillfélle 
att se endast den karaktiristiska erineumbildningen; sjalfva 
djuret fran fyndorten i Virmo ar ej sedt. 


12 J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Erineumbildningar pa Betula nana aro pa langt nar ej 
sa allmiinna som pé vara tvenne andra bjérkarter. Afven i 
trakter, hvarest dvirgbjérken upptrader rikligt, fro erineum- 
bildningarna ratt sallsynta. Sa har forf. funnit den ofvan pa 
Betula nuna beskrifna erineumformen endast nagra ganger 
under senaste sommar i Olonetska och Archangelska guverne- 
menten af Ryssland, trots det att naémnda gallbildning siarskildt 
eftersOktes. —- Sistnimnda material dr hvad djuren betraffar 
ainnu oundersokt. 

E. varius (Nal.) funnen i erineumbildningar pa Populus 
tremula fran AZ. Domarbéle vi 97 (J. I. L.). . Helsingfors 
98 (J. I. L.). Aa. St. Andrez 4/5 88 (J. Lindén). /£. Johannes, 
Vaahtola, Muola 78/6, Nykyrka, Leistilé 17/6, Kelvola °/5, Kiven- 
napa, Orrejoki 1°/,98 (T. H. Jarvi). Od Sermaks ?°/; 75 (Fr. 
Elfving). Arten torde vara utbredd dfver hela vart omrade. 

E. salicis (Nal.) funnen i blomliknande bladrosetter (» Wirr- 
zopf») pa Salix nigricans fran OZ. Djerevjannaja '6/s 96 (J. I. L.). 

E. tetanothrix (Nal.) funnen i cephaloneonbildningar pa blad 
af Salix nigricans fran 7k. Kivennapa flerstaédes sommaren 98 
(T. H. Jarvi). OZ Tivina 7/7, Jasajarvi “/;, Djerevjannaja 16/s 98 
(VJ. I. L.). — 8. rosmarinifolia (bladrosetter): O72. Suoju 1°/s 98 
(J. I. L.). — 8S. pentandra (cephaloneon): O/. Vosnesenje *°/s 98 
(J. I. L.). — S&S livida (cephaloneon): 7k. Nykyrka 1%/6, Kiven- 
napa 3/698 (T. H. Jirvi). — 8. cinerea (cephaloneon): /&. Koi- 
visto °/3.98 (T. H. Jarvi). Od Schoksu 14/698 (J. I) L:). ==": 
aurita (cephaloneon): NV. Esbo, L6fé 13/; 97 (K. M. Levander). 
Sa. Rantasalmi 19/3 96 (A. Westerlund). Arten synes pa sistan- 
forda stiille — af det till buds staende materialet att déma —- 
varit starkt angripen af en parasitsvamp. — S. phylicefolia 
(bladrosett): OZ Suoju 19/3 98 (J. 1 L.). — 8. caprea (cephalo- 
neon): OZ. Vosnesenje 1/3 98 (J. I. L.). — 8. myrtilloides (blad- 
randsrullning): O/. Latva 4/798 (J. I. L.). — 8. aurita X myrtil- 
loides (cephaloneon): 7. Nykyrka 1°/. 98 (T. H. Jarvi). OZ. Schoksu 
14/,98 (J. I. L.). — 8. nigricans X caprea (cephaloneon): O/ Sou- 
tojarvi °/,98 (J. I L.). 

Cephaloneon bildningar, som synas ha att tacka Hriophyes 
tetanothrix (Nal.) fdr sin uppkomst, forekomma pa vara flesta 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 13 


Salix arter och ofta i ritt stor mi&ngd som det synes 6fver 
hela omradet. Hiir nedan ma anfoéras féljande kinda gallbild- 
ningar: 

Salix pentandra (cephaloneon): .S#. Karkku *—18/5 70 (Hj. 
Hjelt). Za. Jamsa 3/753 (A. T. Selan). Sa. Ruokolaks 1%/. 76 
(R. Hult); Nyslott 2°/,67 (A. A. J. Carlenius). 7%. Viitasaari 
7/,60 (V. F. Brotherus); Libelits v1 72 (M. A. Europzus & K. 
A. Hallstrém). Om. Brahestad 6/3 88 (E. W. Blom). Od. Hauki- 
pudas ?3/,64 (M. Brenner). Zem. Kolari, Ylliisjoki 7/7 77, Kit- 
tila, Aakennusjoki 4/3 77 (Hj. Hjelt & R. Hult); Sodankyla 1%/¢ 
83 (E. W. Blom). /m. Kantalaks vu 85 (V. F. Brotherus); 
Umpjok, Kontiokoski 1%/s 92 (A. O. Kihlman). — S. acutifolia 
(cephaloneon): 7. Kivennapa, Kuokkala 1°/5 66 (A. J. Malmberg). 
— 8. caprea (cephaloneon): As. utan nirmare angifven fyndort 
64 (B. A. Nyberg). Zkem. Kolari 1*/7,77 (Hj. Hjelt & R. Hult). 
Im. Lujauriuurt, Kietkuaj 24/7 87 (A. O. Kihlman). — S. aurita 
(cephaloneon): AZ. Jomala, Ulsby #/s 86 (W. Laurén). Ad. Ki- 
mito, Viastanfjaird 1°/s93 (P. Hj. Olsson). . Kyrkslatt, Veik- 
kola */s 86, Tytarsaari 74/768 (M. Brenner). Aa. Hiitola °/; 88 
(J. Lindén). Za. Sysmi, Kotilampi */s 71 (K. J. W. Unonius). 
Al. Parikkala */s 89 (T. Hannikainen). OZ. flerstiides mellan Petro- 
savodsk och Vosnesenje 98 (J. I. L.). — 8. cinerea (cephaloneon) 7%. 
Libelits 4/6 73 (M. A. Europeeus & K. A. Hallstrém). OZ. fler- 
stades och ofta ritt rikligt forekommande mellan Petrosavodsk 
och Vosnesenje 98 (J. I. L.). Oz. Daurets *3/; 71 (A. Giinther). 
Kp. Sirkijarvi *°/694 (I. O. Bergroth). Od. Alkula (F. Hell- 
strom). — SS. phylicefolia (cephaloneon): 7. Karkku, Makipaa 
“7 84 (Hj. Hjelt). 7%. Viitasaari, Lahomaki 1/5 94 (A. O, Kibl- 
man), — SS. nigricans (cephaloneon): Af. Sirkijarvi 7°/6 94 (O. 
I. Bergroth). Ze. Utsjoki vi 80 (A. Arrhenius & A. O. Kihl- 
man). — §. lanata (cephaloneon): Zz. Enontekis ‘/s 67 (A. J. 
Malmberg). /m. Umpjaur !7/; 92 (A. O. Kihlman). — 8S. Lappo- 
num (cephaloneon): Od. Alkula, Kaaranenjoki **/s 64 (B. Nyberg). 
Lkem. Pyhatunturi—Lainiotunturi °°/; 77 (Hj. Hjelt & KR. Hult); 
Muonio 1/767 (A. J. Malmberg). Zzv. Ponoj, Kamensk-Kuljoki 
2"/3 87 (J. A. Palmén). Zar. Voroninsk */7 87 (A. O. Kihlman). 
S. glauca (cephaloneon): Zz. Tschavanga 4/7 63 (M. Brenner). 


14 J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


LImur. Voroninsk 4—13/; 87 (A. O. Kihlman). — S. myrsinites 
(cephaloneon): Ze. Latiseno, Isokurkio ‘/; 89 (J. Lindén). — 8. 
herbacea (cephaloneon): ZLkem. Pallastunturit ?!—?2/7 77 (Hj. Hjelt 
& R. Hult); (bladkantsrullning): Ze. Tschaimo 7/7 89 (J. Lin- 
dén). — S. rotundifolia (cephaloneon): Zar. Varsina 18/3 87 
(V. F. Brotherus). — 

E. triradiatus (Nal.) funnen i bladrosetter af Salix phyli- 
cefolia fran O2. Suoju 1%/s 98 (J. I. L.). 

Bladrosettbildningar fro dessutom kinda pa S. phyjiice- 
folia fran Lmur. niira Voroninsk 74/5 87 (A. O. Kihlman); 8S. 
aurita fran S¢. Karkku ?1/;72 (Hj. Hijelt) och MV. Kyrkslatt, 
Veikkola */s 86 (M. Brenner) samt pa S. glauca fran Zp. Orlow 
20/, 89 (A. O. Kihlman). SS. rosmarinifolia: flerstides fran Aé. 
(A. K. Cajander); 4. OZ (J. 1. L.). 

E. multistriatus (Nal.) i cephaloneon bildningar pa Ulmus 
effusa fran On. Kiischi, hvarest arten rikligen antraéffades mot 
slutet af augusti 98 (J. I. L.). Sé Karkku ?°/; 74 (Hj. Hjelt). 

MOjligt ar att hos oss forekommer afven HE. brevipunctatus 
(Nal.), som i likhet med H. multistriutus lefver i cephaloneon 
bildningar p& blad af Ulmus effusa. Gallbildningar pa alm 
fororsakade af Eriophyes aro kinda fran relativt taget manga 
orter inom omradet: WV. Borga (A. Neovius). Aa. Viborg **/6 64 
(J. H. E. Nervander). Zk. Sakkola 3/352 (E. V. Niklander), °/7 


- 66 (A. J. Malmberg); Koivisto 28/7 51 (Edv. Nylander); Kakki *°/7 


62 (B. Alfthan). .S7. Pyhijarvi °°/, 68 (R. Leethén); Mouhijarvi °/6 59 
(A. J. Malmgren); Birkkala °/s 59 (Th. Simming). 7a. Saiksmiki 
11/, 80 (K. Klemola). Oz. Svjitnavolok 1°/s 63 (A. Kullhem). 

E. atrichus (Nal.) funnen férorsakande bladrandsrullning 
hos Stellaria palustris i Od. Suoju 1%/g 98 (J. I. L.). — Arten 
upptridde formligen hirjande pa en laglindt strandiang vid 
floden nedom Suoju by. Samtliga angripna exemplar af vard- 
viixten voro lagvixta och sterila; endast hos nagra funnos defor- 
merade blomanlag, som afven beboddes af parasiten. 

E. mehringie n. sp. Kérper cylindrisch. Thoracalschild 
klein, mit vielen etwas unregelmiissigen Leisten versehen. Rtic- 
kenborsten nahe am Rande des Schildes, etwas linger als der 
Schild, nach hinten gerichtet. Beine ziemlich schwach, Letztes 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVII, n:o 2. 15 


Tarsalglied so lang wie das vorhergehende. Sternalleiste vor- 
handen, nicht gegabelt. Kralle sanft gebogen, stumpf, etwas 
linger als die 6-strahlige Fiederborste. Seitenborsten etwas 
kiirzer als das lange erste Bauchborstenpaar. Die Borsten des 
zweiten Paares zart und kurz; die des dritten Paares mittellang. 
Analborsten zart und lang; Sete access. vorhanden, sehr zart 
und undeutlich. Seta thorac. I] vor dem inneren Epimerenwin- 
kel. Abdomen schmal geringelt mit circ. 90 Ringen, dicht fein 
punktiert. Schwanzlappen klein. Epigynium deutlich gestreift. 
Genitalborsten seitenstindig, mittellang. Korper 160—210 wu 
lang; 40—-50 w breit. 

Verursacht Fiillung und Vergriinung der bliithen nebst 
Triebspitzendeformation von Mehringia lateriflora. 

Ofvan beskrifna art antriffades af fdrf. den 15 juli 98 
langs strinderna af Svir i OZ. vid Nikola, Ostretschinskaja, hvarest 
den upptriidde tamligen rikligt pa ett inskrankt omrade. — 
De angripna blommorna utveckla ej normala kronblad; blom- 
skaften forkrympa nistan totalt, hvarigenom de deformerade 
blommorna komma att sitta gyttrade pa grenarna och i gren- 
spetsarna. 

E. tiliz (Pgst.) kind i skilda sorters gallbildningar pa lind 
fran fdljande orter: 7k. Nykyrka, Lempiiilaé **/7 (underart typicus 
Nal.), Kumpula [underart liosoma (Nal.)] 17/s 98 (T. H. Jarvi). 
Ol. Muuromi 24/; 98 (J. I. L.). Za. Mustiala sommaren 97 (J. I. 
L.). .Sa. Rantasalmi 78/396 (A. Westerlund). Ov. Kiischi vin 
98 (J. LL). Sé Kuopio vu 97 (A. Westerlund). — Eriophyes 
tilie ir utan tvifvel utbredd 6fver hela det omrade, hvarest 
linden hos oss forekommer vildtvixande. Hirfor tala féljande 
fyndorter for gallbildningar pa lind (cephaloneon): Ad. Kokar */s 
79 (A. Arrhenius). 42. Pargas (A. Arrhenius). AZ. Uukuniemi*°/7 51 
(E. Niklander). 7%. Korpilahti 2°/, 73 (E. Wainio). Hrinewm: Ad. 
Pargas 57 (I. Ringbom); Ispois vim 73 (Fr. Elfving). 4V. Ingo 1"/s yi 
(E. Hisinger); Pyttis 24/3 56 (Th. Szlan & J. E. Strémborg); Hogland 
12/,68 (M. Brenner). OZ Solomeno *°/; 63 (Simming); Petro- 
savodsk 17/,70 (J. P. Norrlin). Za. Wana *°/s 93 (O. Collin). 
Ki. Uukuniemi 1°/s, Sordavala 13/; 52 (E. Niklander). Ov. Pert- 
tiniemi °/7 70 (J. P. Norrlin); Schungo 1/5 88 (A. O. Kihlman). 


16 J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Oa. Lesti 22/7 69 (F. Hellstrém). Eriophyes tiie angripes ofta 
af en parasitsvamp. 

E. tetratrichus (Nal.) funnen f6rorsakande inrullning af blad- 
kanterna hos lind fran /&. Kivennapa vid strinderna af Orrejoki 
10/,. Nykyrka, Lempialé ?*/7 98 (T. H. Jarvi). — Arten torde ej 
vara siirdeles sillsynt i s6dra Finland. Motsvarande gallbildnin- 
gar iro kinda dessutom fran AZ. Kékar */s 79 (A. Arrhenius). 
Ta. Asikkala °/7 54 (E. W. N.). 

E. geranii (Can.) funnen férorsakande starkt hariga och 
krusiga inbuktningar af bladskifvan hos Geranium palustre 1 
Ol. rikligt utmed floden Svir fran Nikola Ostretschinskaja till Vos- 
nesenje och utmed floden Munduksa sommaren 98 (J. I. L.). 
Arten torde med siikerhet kunna upptackas afven pa andra 
orter inom omradet. Fran AZ. Jaakimvaara har forf. sett en 
dylik gallbildning pa Geranium palustre, tagen 1849 af W. Ny- 
lander. 

E. macrochelus (Nal.) funnen i erineumbildningar pa blad 
af Acer platanoides fran OJ. Stjelegi °/s 98, hvarest den forekom 
tillsammans med Oxypleurites serratus Nal., samt vid Soutojarvi 
6/, 98, hvarest den upptradde i sallskap med Tegonotus curvatus 
Nal. (J. I. L.). Za. Mustiala sommaren 97, hvarest den torm- 
ligen hirjade nagra mindre vardindivider (J. 1. L.). — Arten 
torde utan tvifvel f6rekomma Ofveralt, hvarest lonnen vaxer 
vild. 

E. empetri n. sp. Kérper spindelférmig, hinter dem Thora- 
ealschild am breitesten, nach hinten allmi&hlig verschmialert, 
mit. 60—70 schmalen, dicht und deutlich fein punktierten Rin- 
geln. Thoracalschild klein, abgerundet oder iiber der Mund- 
Offnung nur ein wenig vorgezogen, stumpf, oder etwas ausgerandet, 
mit vielen theilweise abgebrochenen und unregelmiassigen zu einem 
Netzwerk verbundenen Leisten. Bisweilen kommen im Mittelfeld 
zwei nach vorn verlaufende stiirkere Leisten vor; Seitenfelder mit 
feineren Punkten versehen. Riickenborsten auf kleinen Hockern, 
randstiindig, von einander entfernt, ziemlich kraftig und gerade nach 
hinten gerichtet oder von einem aufrecht stehenden Basaltheil 
aus seitwirts gebogen. Seitenborsten beinahe so kraftig als 
die Riickenborsten. Bauchborsten mittellang; die des dritten 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 17 


Paares ragen ein wenig tiber die kleinen Anallappen hervor. 
Analborsten ziemlich lang, peitschenformig; Nebenborsten vor- 
handen, zart. Genitalborsten kurz, grundstiindig. Ausserer 
Geschlechtsapparat gestreift, von Mittelgrésse. Fresswerkzeuge 
zeimlich kriftig, schriig zur Kérperachse gestellt. Beine schwach; 
das vierte Glied circ. anderthalbmal gr6ésser als das fiinfte. 
Kralle stumpf, etwas geknépft und schwach gebogen. Fieder- 
borste sehr zart 4?-strahlig, ktiirzer als die Kralle. Sternalleiste vor- 
handen. Liinge des K6rpers circ. 125—150 w, Breite 25—40 wu. 

Ofvanbeskifna art f6rorsakar pa Hmpetrum nigrum sma, 
temligen litt i 6gonen fallande vindboliknande bildningar, som 
besta af flere eller fiirre 1—3 cm. langa, tatt gyttrade, vanligen 
enkla grenar, pa hvilka bladen i regeln aro obetydligt mindre 
och nagot ljusare till fargen fn hvad fallet annars ir.  Hittills 
ir sjilfva djuret funnet endast en gang sasom ytterst sallsynt 
pa flygsandsfalt utmed Ladogas éstra strander vid Tuuloschski 
den 8 sept. 99 af fdrf. Fullkomligt liknande »vindbobildnin- 
gar» antriffade forf. upprepade ganger pa Hmpetrwm somma- 
ren 98 utmed Onega-sjés vistra strand mellan Petrosavodsk 
och Vosnesenje pa liknande stillen som det vid Tuuloschski. 
Tyviirr finnes fran sistnimda trakt intet spritmaterial; men det 
oaktadt kan man ej betvifla, att de deformerade Hmpetrum 
exemplaren vid Onega sj6 voro angifna af Hriophyes empetri 
n. sp. 

E. brevitarsus (Nal.) funnen fororsakande deformation af 
blommor och blomstillningar af Polygala amara pa flere stillen 
kring Petrosavodsk i O/7. sommaren 98 (J. [. L.). 

E. peucedani (Can.) funnen fororsakande bladrandsrullning 
och deformation af blommor hos Pimpinella Saxifraga fran OZ. 
Soutojarvi °/3 98 (J. [. L.). Ov. Kiischi 7°/3 98 (J. 1. L.). Ag. 
Maasjarvi VII 96 (J. L L.). Carum carvi (deformation af blom- 
morna). JV. Mantsalaé sept. 98 (J. I. L.). Za. Mustiala VIII 97 
(J. I L.). Den pa sistnimnda vard upptraidande Eriophyes 
representerar underarten EH. peucedani carvi Nal. 

E. ribis (Nal.) funnen fororsakande knoppdeformation hos 
Ribes nigrum Mantsiili IX 98 (VJ. I. L.). Bladdeformation: Ad. 
Pargas och Keuru somr. 1895—96 (E. Reuter). 


18 J. I Lindrcth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


E. piri (Pgst.) inclusive varieteten EH. piri var. variolata 
(Nal.) funnen i mesophylivifnaden af blad hos Sorbus Aucuparia 
fran WV. Pyttis 2°/3 56 (Th. Selan & J. E. Strémborg), Esbo, Loto 
13/,97 (K. M. Levander). /k. Kuokkala m, fl. stallen sommaren 
98 (T. H. Jiarvi). OZ Lososinnaja m. fl. stallen 98 (J. I. L.). 
Ta. Asikkala 13/554 (E. Niklander). Sa. St. Michel °°/5 81 (I. 
Hasselblatt). I mesophyllvifnaden af blad hos Cotoneaster inte- 
gerrima ar djuret kiindt fran Oz. Perttiniemi 1°/s 63 (K. Kull- 
hem) och Solomeno 1°/s, Sennoguba **/s 98 (J. I. L.). — Arten 
torde férekomma vidt spridd inom omradet och isynnerhet halla 
sig till Cotoneaster, pa hvilken motsvarande gallbildningar dess- 
utom firo kinda fran AZ. Hammarland 97 (J. 1. L.). 4. Messuby (J. 
M. af Tengstrém sen). V. Hogland 75 (EK. Wainio). AZ. Kirjavalaks 
3/7 56 (J. J. Chydenius). Pyrus communis Sjundea 97 (E. Reuter). 

E. malinus (Nal.) dir med sikerhet kind endast fran 2. 
Tytiirsaari 2°/,68 (M. Brenner) i erineumbildningar pa blad af 
Pyrus Malus. — Motsvarande erineumbildningar aro kanda 
dessutom fran AZ Hammarland !/. 78 (A. Arrhenius & A. O. 
Kihlman); i samma socken ar nimnda gallbildning flerstades 
iakttagen under sommaren 98 af forf. MV. Hogland 1°/s 68 (M. 
Brenner). AZ. Kaukola 1°/¢ 56 (J. J. Chydenius). : 

E. goniothorax (Nal.). I erineumbildningar pa torkade blad 
af Crategus monogyna fran AZ. Lemland 11/3 78 (A. Arrhenius 
& A. O. Kihlman) har forf. funnit tva exemplar Hriophyes, som 
med all sannolikhet hora till ofvanstaende art. Det tyvarr alt 
for knapphindiga materialet (det ena af exemplaren saknade 
framkropp) har ej] medgifvit en fullt siiker bestémning af arten 
i fraga. Pa grund af den bredtringlade abdomen torde har dock 
E. goniothorax (Nal.) ha forelegat. 

E. parvulus (Nal.) funnen endast en gang i hégst fa exem- 
plar pa en svedjebacke vid Schoksu i OZ 1/398 (J. I. L)). 
Djuret fororsakade pa blad af Potentilla Tormentilla sma, nistan 
glatta inbuktningar, som pa bladets 6fre yta framtradde som 
ljusare flickar. 

E. nudus (Nal.) kind i erineumbildningar pa Geum urbanum 
fran On. Kiischi *4/s, Sennoguba 2°/s 98 (J. I. L.), och i liknande 
gallbildningar pa G. rivale tran AZ. Hammarland 97 (J. I. L.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 19 


Ab. Lojo 97 (A. Luther). A. Helsingfors, Mantsala (J. I. L.). 
Ta. Mustiala 97 (J. I. L.). Om. Kiischi 74/398 (J. I. L.). 7%. 
Hankasalmi °/; 56 (L. M. Runeberg). 

E. silvicola (Can.) torde vara en af vara allmiannare arter 
och forekommer helt siikert spridd 6fver hela omradet. Hittills 
ic den funnen i cephaloneonbildningar pa Rubus arcticus fran 
foljande stillen: 4d. Lojo 97 (A. Luther). 4. Mantsala fler- 
stides (J. I. L.). “&. flerstiides under sommaren 98 (T. H. 
Jairvi). Za. Mustiala 97 (JJ. I. L.). 7%. Jyvaskyla 95 (J. I. L). 
Kp. temligen ofta férekommande i en stor del af provinsen 
sommaren 96 (J. I. L.). OZ flerstiides mellan Petrosavodsk och 
Vosnesenje somm. 98 (J. I. L.). Oz. Kiischi ?°/s 98 (J. I. L.). 
Le. Enare, Toivoniemi 7°/; 80 (A. Arrhenius & A. O. Kihlman). 
I cephaloneonbildningar pa blad &. saxatilis ar arten iakttagen 
pa en massa orter inom féljande provinser: AZ. NV. Za. Ol. 76. 
On. Kp. (J. 1. L.. Dessutom aro gallbildningar pa namnda viard- 
vixt. tagna i Ad. Lojo 97 (A. Luther), 7k. 97 (T. H. Jarvi), Aa. 
Vederlaks 1°/, 78 (E. W. Blom). 

E. similis (Nal.) funnen i cephaloneonbildningar pa blad 
af Prunus spinosa fran 47. Eckeré, Storby 1°/; 99 (J. Lydecken), 

E. padi (Nal.) kiind som férorsakande cephaloneonbildnin- 
gar pa blad af Prunus padus fran Ad. flerestiides pa fasta 
Aland och Eckerd 97 (J. I. L.). Ad. Lojo 97 (A. Luther); Abo 
sommaren 96 (EK. Reuter), JV. Helsingfors, Mantsala m. fl. stillen. 
Tk. Kuokkala somm. 98 (T. H. Jiarvi). Za. Mustiala 97 (J. I. L.). 
Sa. Rantasalmi 19/3 96 (A. Westerlund). 7%. Jyvaskyla 95 (J. 
I. L.); Kuopio, Likolahti *°/s96 (A. Westerlund). A. fleresta- 
des sommaren 96 (J. IL. L.). — I erineumbildningar pa samma 
virdvixt fir arten kiind fran JV. Helsingfors och Mantsala (J. I. 
L.). Zk. Johannes 1°/3 98 (T. H. Jarvi). — Eriophyes padi torde 
finnas Ofveralt, hvar Prunus padus forekommer; arten upptra- 
der stundom i riitt betydande massor. 

Af skildt intresse ar det material af cephaloneon bildnin- 
gar pa blad af Prunus padus, som iiro tagna af framlidne ma- 
gister A. Westerlund uti Rantasalmi och Kuopio. | namnda 
gallbildningar forekommer nimligen sparsamt tillsammans med 
Eriophyes padi (Nal.) en annan art, som skarpt skiljer sig fran 


20 J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


den nyss nimnda genom forekomsten af mycket fina stiftartade 
setee accessorize och sina temligen tydligt och tatt punkterade 
abdominalringar: Hriophyes sp. 

KE. laticinetus (Nal.) ar hos oss kind endast fran /k. Johan- 
nes, Vaahtola 98 (T. H. Jarvi) och O/7. Nimpelda vid Svir ?°/, 
98 (J. 1 L.) pa bada stéllen fororsakande inrullning af blad- 
kanterna hos Lystmachia vulgaris. 

E. euphrasie (Nal.):funnen i deformerade grenanlag af 
Euphrasia officinalis tran OZ. Djerevjannaja 16/s 98 och Petrosavodsk 
hésten 99 (J. [I L.). Ov. fran tvenne lokaler vid Sennoguba 
28—80/, 98 (J. I. L.). Ad Sordavala, Kuhavuori 1°/5 99 (J. I. L.). 
— Arten skall framdeles helt saékert visa sig vara vidt utbredd 
inom omradet. 

E. anceps (Nal) funnen i deformerade grenanlag och blom- 
mor af Veronica chamedrys fran AZ. Hammarland, Frebbenby 
Sig) vVEekero: 113 /4 97 Ta lh). Ok. Suoja. 19/6 98h(J,) lade) a 
I deformerade blommor af V. officinalis fran NV. Mantsala VIII 
94 (J. I. L.). Oz. Kiischi *5/398 (A.~K. Cajander).**Parsist- 
nimnda stiille ar arten antriffad tillsammans med Phyllocoptes 
latus Nal. 

E. thomasi (Nal.) funnen temligen rikligt i hvithariga, hop- 
tringda bladrosetter och deformerade blomstillningar af Thymus 
serpyllum fran KZ. Sordavala, Kuhavuori '°/9 99 (J. I. L.). 

E. schmarde (Nal.) funnen ritt rikligt i Ov. Kiischi i slutet 
af augusti 98 fororsakande total deformation af blommor och 
hela blomstillningar hos Campanula glomerata. De angripna 
viirdexemplaren, som fdr det mesta forekommo langs akerrenar 
och pa filtbackar, voro betydligt mindre 4n de normala och 
follo redan pa afstand i 6gonen genom sina till grona, stora 
klumpar omformade blomstillningar. 

E. galii (Karp.) funnen férorsakande inrullning af blad- 
kanter och deformation af blommor hos Galiwm mollugo fran 
Ol. Nimpelda 28/;98 (J. I. L.). Ov. Kiischi ?°/s 98 (J. I. L.). — 
I liknande gallbildningar pa G. uliginosum fran OZ Nikola 
Ortretschinskaja 15/7, Soutojiirvi, Schoksu, Latva, Petrosavodsk 
m. fl. stallen under sommaren 98 (J. IL. L.). — I inrullade blad- 
kanter af G. boreale fran O/. Nimpelda 79/7 98 (J. I. L.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, T. XVIII, n:o 2. 21 


E, xylostei (Can.) fOrorsakar en mycket karaktiristisk och 
latt i 6gonen fallande krusning af den nedat inrullade blad- 
kanten af Lonicera xylostewm. Arten torde upptrida temligen 
allmiint hos oss. Med siikerhet fir den kind pa ofvan némnda 
virdvaxt fran AZ. Hammarland, Jomala, Finstrém och Eckero 
pa hvilken sistnimnda ort den upptridde ratt rikligt sommaren 
97 (J. I. L.). O2 Kaskinen, Soutojirvi, livina, Jasajarvi, Nim- 
pelda m. fl. orter sommaren 98 (J. I. L.). 7d. Jyvaskyla, Kana- 
vuori VIII 95 (J. I. L.). Arten upptriidde afven pa Lonicera 
cerulea i Ol. Vosnesenje ?/3 98 (J. I. L.). 

E. centauree (Nal.) funnen i mesophyllvafnaden af blad 
hos Centaurea scabiosa vid Sennoguba i Oz. 1/9 98 (J. 1. L.). — 
Vid Stjelegi nara Vosnesenje i OZ. fann férf. samma art i blom- 
mor af Centaurea austriaca den 5 aug. 98. 

E. anthocoptes (Nal.) funnen i deformerade blomkorgar af 
Cirsium arvense i Ab. Virmo (Myniamiki) af stud. A. K. Cajan- 
der. — De deformerade blomkorgarna fa ett mycket karakti- 
ristiskt utseende diirigenom, att fran det gemensamma blom- 
fiistet utvixer en stor miangd secundiira, skaftade, sma blom- 
korgar. Enligt uppgift af stud. Cajander skall arten forekomma 
i omnajden af Kallis egor pa Cirsiwm i rag- och hafreakrar 
stillvis till och med i betydande massor pa en areal af minst 
300 tunnland sedan hésten 98. 


Subtam. Phyllocoptinze Nal. 


Phyllocoptes aceris Nal. hos oss funnen endast en gang 
tillsammans med Hriophyes macrochelus (Nal.) och Oxyplewrites 
serratus Nal. i erineumbildningar pa blad af Acer platanoides 
fran O42. Stjelegi °/s, Soutojiirvi °/s 98 (J. I. L.). 

Ph. populi Nal. kind fran 7s. Kivennapa, Orrejoki '°/s, Jo- 
hannes, Vaahtola 1*/s98 (T. H. Jarvi), hvarest den forekom i 
erineumbildningar pa blad af Populus tremula. 

Ph. latus Nal. funnen tillsammans med Friophyes anceps 
(Nal.) i deformerade blommor af Veronica officinalis fran On. 
Kiischi 7°/s 98 (A. K. Cajander). 


22. ~—«J. I. Lindroth, Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Ph. anthobius Nal. funnen i deformerade blommor och blom- 
stillningar af Galiwm boreale synnerligen sillsynt i O/ vid 
klostret Jaschesero 14/7 98 (J. I. L.). 

Ph. seutellarize Can. & Massal. funnen fororsakande inrull- 
ning af bladkanterna hos Scutellaria galericulata fran OJ. Nikola 
Ostretschinskaja 1°/) 98 (J. I. L.). 

Tegonotus fastigiatus Nal. funnen i ett mindre antal exem- 
plar uti synnerligen spiida erineumbildningar pa blad af Acer 
platanoides tillsammans med Kriophyes macrochelus (Nal.) fran 
Ol. Soutojarvi °/6 98 (J. I. L.). 

Epitrimerus longitarsus (Nal.) funnen i erineumbildningar 
pa Alnus glutinosa fran N. Helsingfors i oktob. 98 (A. J. Mela). 

P. acromius (Nal.) funnen i fa exemplar tillsammans med 
Eriophyes fennicus n. sp. i erineumbildningar pa Betula nana 
fran Latva */7 98 (J. 1. L.). 

E. salicobius (Nal.) funnen i bladrosetter (» Wirrzopf») pa 


Salix nigricans fran OZ. Suoju /s, Vosnesenje */s — pa sist- 
nimnda stiille afven forekommande i cephaloneonbildningar — 
samt vid Djerevjannaja 16/398 (J. I. L.). — S&S. nigricans X 


caprea (blodrosett): O2. Soutojiirvi °/698 (J. I. L.). — I blad- 
kantsinrullningar af S. myrtilloides fran O/. Latva 4/798 (J. L 
L.). Arten torde vara vidt spridd éfver omradet. 

E. armatus (Can.) funnen i hégst fa exemplar i erineum- 
bildningar pa blad af Crategus monogyna fran AZ. Lemland 1/s 
78 (A. Arrhenius & A. O. Kihlman). Arten férekom tillsam- 
mans med Hriophyes goniothorax (Nal.). 

Oxypleurites serratus (Nal.). Denna vackra art ir hos oss 
funnen tillsammans med Phyllocoptes aceris Nal. och Eriophyes 
machrochelus (Nal.) pa brunflickiga och med erineumbildningar 
forsedda blad af Acer platanoides fran O/. Soutojiirvi °/e och 
vid Stjelegi niira Vosnesenje tillsammans med Phyllocoptes aceris 
(Nal.) */6 98 (J. [: L.). 


Rattelse: sid. 16 rad 20 star curvatus bor vara fastegiatus. 


a 7 a i. 


DUSPIDAT h i PP ny 


pit 


> 


7 
? 
if o2% 
a ' 
~~ Sesh has - 
7 
‘> 
. j 
‘ 
-~ 2 es i 
, (eee 
= ‘ 
=p : 
a. P 

7 pod 
Lee? . by 
- 8 

- Je 

j - Ph 
— . 
% —_ 
> 9 j 
- % 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, T. XVIII. N:o 3. 


BIDRAG 


TILL KANNEDOMEN OM DE TILL 


SPHAGNUM GUSPIDATUM-GRUPPEN 


HORANDE ARTERNAS UTBREDNING 


I 


SKANDINAVIEN OCH FINLAND. 


AF 


HARALD LINDBERG. 


(Anmdald den 7 oktober 1899). 


—_——_e—___ 


HELSINGFORS 1899. 


KUOPIO tSS2: 


O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. 


' K. F. Duséns for 12 ar sedan utkomna afhandling, Om Spha- 
gnaceernas utbredning 7 Skandinavien, lemnas noggranna upp- 
gifter om de da urskilda Sphagnum-arternas forekomst uti Norge, 
Sverige och Finland. Sedan denna tid har dock kunskapen om 
dessa intressanta mossor, sarskildt tack vare Russows, Warn- 
storrs och C. Jensens ingaende undersdkningar, betydligt dkats 
och flere af de gamla arterna delats i flere eller firre nya; 
detta giller isynnerhet den svara, vil begransade Sphagnum 
cuspidatum-gruppen. DusEN upptar i silt ofvannimda arbete 
endast trenne arter sasom horande till Sphagna cuspidata, niim- 
ligen S. riparium Angstr., 8. Lindbergii Schimp. och 8. cuspi- 
datum Hoffm. ampl., denna sistnaimda delad i tviinne underarter, 
“intermedium Hoftm. och *laxifolium C. Mill. Uti Warnstorrs 
Die Cuspidatum-Gruppe der europiiischen Sphagna (Abhandl. d. 
Botan. Vereins d. Prov. Brandenburg, XXXII, 1890) finna vi 
forda till Sphagna cuspidata ej fairre ain 7 arter, naimligen S. 
Lindbergii Schimp., S. riparium Angstr., 8. cuspidatum (Ehrh.) 
Russ. et Warnst. (S. laxifoliwm C. Miill.), S. mendocinum Sull. 
et Lesq. (8S. Dusenit (C. Jens.) Russ. et Warnst.), S. recurvam 
(P. B.) Russ. et Warnst., delad i 5 varieteter, S. obtwswm Warnst. 
och S. molluscwum Bruch (S. tenellum Brid.). Till dessa komma 
ainnu tvanne nya arter, S. annulatum Lindb. fil. och S. Jensenii 
Lindb, fil., och da 8. recurvum omfattar 5 vil skilda och ka- 
raktaristiska underarter, “mucronatum Russ., *amblyphyllum 
Russ., “angustifolium C. Jens. (var parvifoliwm (Sendt) Warnst.), 
“balticum Russ. (*mollissimum Russ.) och *pulehrwm (Lindb.), rik- 
nas saledes numera ej firre fn 13 sirskilda arter och under- 
arter till Sphagna cuspidata. 


4: Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


De for de olika formerna mest utmirkande karaktarerna 
framga af foljande Ofversigt. 
A. Grenblad lancettlika, lingre eller kortare tillspetsade, 
vanligen endast i spetsen med inviken kant. 
a. Stamblad kort spadlika, fransiga. 
S. Lindbergii Schimp. 


b. Stamblad tunglika, i spetsen klufna, bladen pa de hin- 
gande grenarna med stora resorptioner. 
S. riparium Angstr. 


c. Stamblad trianguliira — tunglika, ej fransiga, ej i spetsen 
klufna. 
«. Klorofylleeller pa bada sidor fria. 

1. Grenblad langa och smala, pa utsidan med mycket 
sma porer i 6fre och nedre cellandan, pa insidan 
med mer eller mindre rikliga, tamligen stora porer 
i cellhérnen (porlésa iiro endast vissa former af f. 
plumosa). 

S. laxifolium C. Mill. 


2. Grenblad kortare och bredare, i regeln ensidigt béjda, 
pa utsidan med talrika stora porer i en, sallan och 
mest stillvis i tvinne rader i cellmidten, pa insidan 
niistan alltid alldeles utan, endast pa submersa for- 
mer i regeln med sparsamma porer i cellhérnen, 
hos dessa former saknas de karaktaristiska porerna 
pa utsidan af bladen sa godt som alldeles; sikrast 
finner man dem hos sadana former pa de nedersta 
sma bladen pa de utstaende grenarna. 

S. Dusenii (C. Jensen). 


8. Klorofyllceller pa insidan inneslutna. 
1. Barklager saknas. Grenblad aldrig ensidigt vianda, 
pa utsidan med ofta mycket talrika ringporer langs 
kommisurerna i 6fre delen af bladet och ganska 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 3. 5 
sparsamma sma porer, dels starkringade, dels utan 
ringar i midtlinjen af de hyalina cellerna (dessa 
porer kunna dock iifven sa godt som alldeles saknas), 
pa insidan alldeles porlésa och med mycket tydligt 
inneslutna klorofylliceller. 

S. annulatum Lindb. fil. 


2. Barklager tvdligt. Grenblad aldrig ensidigt vanda, 
pa utsidan i regeln med mycket rikliga porer, dels 
lings kommisurerna, dels i en eller oftare i tvanne 
rader liings cellmidten (porerna mindre in hos S. 
Dusenii, ej 6fvergaende i membranluckor), pa insidan 
iifven med mycket rikliga porer, belagna ett stycke 
fran kommisurerna och vanligen tva mellan hvarje 
spiraltrad, klorofyllceller tydligt inneslutna. 

S. Jensenii Lindb. fil. n. sp. 


3. Barklager tydligt eller saknas. Grenbladen pa utsi- 
dan med 1-2 (sillan flere) stora porer i Ofre cell- 
iindan, pa insidan med talrika st6rre porer i cell- 
hornen. 

S. recurvum (P. B.). 


* Grenblad smalt iiggrundt lancettlika, langspetsade, 
bladkant i regeln endast i spetsen inviken, blad 
ej femradade. 

+ ‘Stamblad liksidigt triangulira, 1 regeln udd- 
spetsiga, ej fibrésa. Klorofyllceller i gren- 
bladen ej breda. Porer pa de hiangande 
grenarnas blad ej] namnvirdt olika dem pa 
de utstaende grenarnas. 

*$. mucronatum Russ. 


7++ Stamblad triangulart tunglika, langden storre 
iin bredden, med afrundad och genom re- 
sorption tandad spets, ej fibrésa. Klorofyll- 
celler pa grenbladens utsida breda, ofta i 


uN 


Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


Att 


bladspetsen bredare in de hyalina cellerna. 
Porer pa de hangande grenarnas blad i 
regeln ej] namnviirdt olika dem pa de ut- 
staende grenarnas. 


“S. amblyphyilum Russ. 


Stamblad sma, triangulira, med afrundad 
spets, ej fibrésa. Grenbladen i spetsen med 
m. el. m. rikliga ringporer lings kommisu- 
rerna. Bladen pa de hingande grenarna 
med stora resorptioner i spetsen af de hyalina 
cellerna. 


“S$. angustifolium C. Jens. 


Barklager tydligt. Stambladen tunglika, stora, 
utstaende fran stammen, sa godt som alltid 
fibrésa. Grenbladen i spetsen med m. el. 
m. rikliga ringporer langs kommisurerna. 
Porer pa de hiingande grenarnas blad ej 
nimnvirdt olika dem pa de utstaende gre- 
narnas. ~ 


*§. balticum Russ. 


*“ Grenblad ovala eller bredt aggrundt-lancettlika, 


kortspetsade, i fem rader, bladkant i regeln invi- 


ken liings bladets hela langd. 


*$. pulchrum (Lindb.) 


. Barklager otydligt. Porer pa utsidan af bladen sak- 
nas eller mycket sma med otydliga konturer, pa in- 
sidan liknande porer m. el. m. rikligt, i synnerhet 
mot bladspetsen. 


S. obtusum Warnst. 


B. Grenblad iiggrunda, kortspetsade, med _ tillbakaviken 


kant efter hela laingden. 


S. tenellum Brid. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 3. ij 

Det material, som statt mig till buds, har utgjorts af 5. 
QO. LinpperRGs och V. F. BrotHerus’ herbarier, de samlingar, som 
finnas pa harvarande universitets botaniska museum, fraimst den 
finska mossamlingen, uifvensom mina egna samlingar. Fran 
Danmark och Norge har jag haft tillgang till endast fa exemplar, 
medan fran Sverige och i synnerhet fran Finland ett mycket 
stort antal mikroskopiskt undersdkts, ensamt fran Finland ca. 
600 paket af hith6rande former. Fran Ryssland har jag genom- 
gatt en st6rre samling, tagen af Dr. E. ZickENDRATH i guverne- 
menten kring Moskwa och omfattande former fran de allra 
flesta af honom i Beitriige zur Kenntniss der Moosflora Russ- 
lands omniimda fyndorter, samt en fran archangelska guverne- 
mentet, hemférd af Professor A, O. Kinatman fran trakterna 
mellan Pjosa och Petschora floderna (ca. 67° n. br.) 

Af Sphagna cuspidata ha trenne arter, 8. Lindbergi, S. 
riparium och 8S. tenellum, redan sedan linge tillbaka varit sii- 
kert kinda och haft samma begriinsning som nu, hvarfor den 
utbredning, som fér dessa arter af Dusen anfores, ar visent- 
ligen riktig och hiinvisar jag darfor till detta arbete och inskriin- 
ker mig, oaktadt nagra af honom ej omnimda lokaler, sarskildt 
finska, kunde anforas, till att namfia, att S. ripariwm ar mycket 
allmiint och jiimt spridd 6fver hela det finska floraomradet, medan 
ater S. Lindbergit, som bekant, ar utpragladt nordlig; ensamt 
fran Kola halfén har jag sett exemplar fran 50 fyndorter. I[ 
sédra Finland ar 8. Lindbergit sillsynt och kand, forutom fran de 
af Dustn omniimda lokalerna, endast fran Imola i Séddra Oster- 
botten, dar jag sistlidna sommar antriffade den 1 stora massor, 
ifven vackert fruktbiirande. Dusen anfér Perno i Nyland som 
det sydligaste fyndstallet for S. Lindbergiz; i finska samlingen 
ligger visserligen ett litet stra, som, enligt pa paketet gjord an- 
teckning, skall vara taget dirstaédes vid Harkapaéaé den 23 aug. 
1854. Lokalen torde dock med skil kunna anses osiiker, da 
S. Lindbergii, oaktadt ifrigt sédkande, ingenstiides kunnat pa- 
finnas i sydligaste Finland; har foreligger uppenbarligen nagon 
lokalférvexling. De sydligaste fyndorterna fér denna nordliga 
art skulle saledes vara Ruskeala (nagot under 62 breddgraden) 
och Kangasniemi i Sddra Savolaks (nagot ofvan 62°) samt [Imola 


8 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


(62° 40’ n. br.). I Sverige forekommer S. Lindbergii iinda ned 
till Gefle (60° 45’ n. br.) och i Norge enligt Dusén finnu nagot 
lingre mot sédder (till 59° 20’ n. br.). 

Om man undantager de tre ofvannimda arterna och S. 
annulatum, ha alla de 6friga 9 arterna och underarterna af 
Dusen innefattats under S. cuspidatum G. F. Hoffm. ampl.; un- 
der subsp. 1. intermedium (Hoffm.) forutom de fem skilda un- 
derarterna, i hvilka S. recwrvum blifvit uppdelad, afven S. ob- 
tusum; under subsp. 2. laxifoliwm (C. Miiller ampl.) ater 9. luai- 
folium, S. Dusen och 8. Jensenii. Angaende 8. cuspidatum’s 
utbredning siger Dusen: »&r nist S. nemoreum antagligen Skan- 
dinaviens pa samma gang allmannaste och ymnigaste Sphagnum- 
art och forekommer, om fijillens triidlésa region och kalktrak- 
terna undantagas, i st6rsta miangd 6fver hela Skandinavien». 
Da det af det genomgagna rikliga materialet visat sig, att hit- 
horande former ha en visentligen olika utbredning i Skandi- 
navien, nagra sydlig, andra utprigladt nordlig och ostlig, medan 
vissa aro allmant utbredda 6Ofver hela omradet, skall jag i det 
foljande utforligt redogéra for de sarskilda formernas utbredning 
i Skandinavien och Finland, en redogoérelse uteslutande grun- 
dad pa af mig undersékta exemplar. 


Sphagnum faxifolium C. Miill. 


Danmark: Sénderjylland, Hjortlund, 6.53, M. T. Lange. 
Fyen, Bjoldemose, 6. 53, M. T. Lange; Hofmansgave, 9. 61, 
Hofman-Bang jun, Sjelland, Hvalsé, Bjergskov och Ringsted, 
Skee, C. Jensen; Hellebeek, 23. 8. 62, J. Lange. Enligt C. Jen- 
sen, »De danske Sphagnum-arter», allman i Danmark. 

Sverige: Skane, Kongaéd mossar, c. fr., 18. 7. 75, 8. 
Q. L. Héér, 8. 62, S. Berggren. Smaland, Hittarp, c. fr., 
1862, C. Osc. Hamnstr6m. Bohusliain, Marstrand, Harholmen, 
8. 55, leg.? Vestergétland, Hunneberg, Langvattnet, c. fr., 
7. 76, K. B. J. Forssell. Ostergétland, Ydre, Sunds preste- 
gall och Asby socken, Norrby, i mossen mellan Sundsjén och 
Gunnarstorpsgélen, c. fr., 25. 8. 76, 13. 8. 73, Dusén. Sunds 
socken, Sunds mo, i Hénsgélen, 21. 6. 77, Dusén. V. Ny sn., 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 3. ) 
Belleberg, 8. 63, Hj. Holmgren. Norrk6éping, Reijmyre glasbruk, 
1862, H. v. Post. Sédermanland, Stafsjé, 1871, Hj. Mosén. 
Stockholm, Sickla 6n, Ryssviken, 5. 54, S. O. L.; Skanstull, 
1850, Fr. Bjérnstrém. 

Norge: Romsdals amt, Averé, Kvernzes, (63° 10’ n. br.), 
18. 7. 67, Kier. 

Finland: Alandia, Eckeré, pa tvenne stallen vid Stor- 
byn, 6.92, H. L. Geta, c. fr., 10. 8. 64) J. 0. Bomansson. 
Sund, Gesterby, 4. 9. 79, 1889, J. O. Bomansson och 7. 76, 
Ss. O. L. Regio aboénsis, Pargas, karr nara Parsby, ec. fr., 
15, 7. 72, Fr. Elfving. Pemar, Spurila, Breidilé, 13. 8. 98, H. 
L. Karuna gard, 8. 74, Fr. Elfving. Lojo, Paloniemi, 2. 6. 89, 
H. L. Nylandia, Helsingfors, Fredriksberg, c. fr., 14. 8. 67, 
Ss. O. L. Helsingfors, Hoplax, c. fr., 10. 84, H. L. Hogland, 
Pohjaiskorkea, 20. 6. 69, S. O. L. Isthmus karelicus, Kivi- 
nebb, Ahijarvi, Pahajirvi. Mola, Parkkilanlampi.  Valkjarvi, 
Siipsuo, Kostiala och vid Valkoja. Sakkola, Isosuo. Pyhiajirvi, 
Kajavasuo; 1894—97, H. L. Tavastia australis, Luhanka, | 
7. 73, E, Lang (Vainio). Savonia australis, Kangasniemi, 
Korteniemi, 10. 7. 67, E. Fr. Lackstr6m, Karelia ladogensis, 
Suistamo, Loimala, 7. 76, V. F. Brotherus & Hj. Hjelt. Karelia 
olonetsensis, Gorki, 11. 6. 75, Fr. Elfving. Ostrobottnia 
australis, Qvarken, Bjérk6, (63° 20’ n. br.), P. A. Karsten. 
Jurva, 25. 7. 59, Th. Simming. Ilmola, (62° 45’ n. br.), pa 
mossarna Santaneva, Sammalneva, c. fr., Tuuliaisneva och vid 
Talvitie, 8. 99, H. L. Tavastia borealis, Virdois, (62° 15’ 
n. br.), 6. 85, Brotherus. Savonia borealis, Jorois, Jiarvikyla 
(b2edb)..e. fr., 6: 99..HaiL. 

Alt hvad i Finland norr om Sédra Osterbotten kallats S. 
cuspidatum tillhdr nagon af de niirstaende arterna. 1 Herba- 
rium Musei Fennici ed. II uppgifves 8. cuspidatum fran Om., 
Ok., Ob., Im. och Lmur., exemplaren fran dessa provinser till- 
héra dels 8. “angustifoliwm, dels S. obtuswm eller S. ripariwm. 

S. laxifolium C. Mill. ar saledes, sasom af utbredningen 
framgar, i Norden att betrakta som en sydlig art; i Finland ej 
funnen norr om 63° 20’ n. br., torde den i Sverige och Norge 
ej} haller ga n&mnvardt hégre mot norr. I Danmark, sédra 


10 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


Sverige och sédra Finland ratt allman, hor den till de sillsyn- 
taste arterna inom gruppen uti de nordliga delarna af sitt ut- 
bredningsomrade; desto allm&nnare synes den vara pa Konti- 
nenten att déma af de mycket talrika exemplar jag sett dari- 
fran. For Ofrigt utbredd Ofver stérsta delen af jorden. 


S. Dusenii (C. Jens.) Russ. & Warnst. 
Synon, 
S. cuspidatum var. Nawaschinic Schlieph. in litt. (1887), 
vidi specim. auctoris. 
S. cuspidatum var. Sull. Icon. muse. suppl. tab. 2 (1874), 
vidi specim. auctoris in herb. S$. O. L. 

Gewohnlich griin. Astblatter in der Regel mehr oder 
weniger einseitswendig, oft sehr schén sichelformig. Poren der 
Blattaussenseite gross und zahlreich (nur bei submersen Formen 
oft fast fehlend), in der oberen Hialfte gegen die Spitze in einer 
Reihe in der Wandmitte und den gréssten Theil der Zellbreite 
einnehmend, mitunter hier in grosse Membranliicken tibergehend, 
in der unteren Blattpartie nur stellenweise in 2 Reihen. Poren 
auf der Blattinnenfliche fast immer ganz fehlend oder sehr 
sparlich vorhanden, nur bei submersen Formen etwas zahlrei- 
cher in den Zellecken. Chlorophyllzellen beiderseits frei. — 
Von S. Jensen und S. annulatwm durch gewohnlich mehr oder 
weniger einseitswendige Astblatter, gréssere Poren und _ beider- 
seits freiliegende Chlorophyllzellen leicht zu erkennen. 

Danmark: Sjelland, Mose i Storskov ved Hvals6, C. 
Jensen. Enligt Jensen sillsynt i Danmark. 

Sverige: Vestergétland, Halle-Hunneberg, 6. 59, 5. O. 
L. Ostergétland, Ydre, Sunds sn., Bulsjé vid Svartgélen, 21. 
8. 75, Dusén. Ang, i kairr vid Rauske sand, c. fr., 26. 8. 73, 
Dusén. Graby, Roékulla, 3. 9. 73, Dusén. Osterby, ec. fr., 21. 
8. 73, Dusén. Nerike, Porla, 27. 6. 53, J. E. Zetterstedt. 
Vestmanland, Loka helsobrunn, 1856, C. Osc. Hamnstrém. 
Sédermanland, Stafsj6, 1871, Hj. Mosén. Upland, Vendel, 
8. 64, J. Angstrém (Rabenh. bryoth. N:o 715, 716). Gestrikland, 
Gefle, c. fr., O. L. Sillén. Qslattfors, c. fr., 1857, Rob. Hart- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII. n:o 3. 11 


man. Ockelbo, 22. 7. 78, Dusén. Helsingland, Arbra socken, 
Svartbo klint, 2. 7. 78, Dusén. Ume lappmark, Lycksele, 
Si Gas ad. Angstrém (Rabenh. bryoth. N:o 717, blandad med S. 
Jensenii och 8S. “balticum). Pite lappmark, i skogsregion 
mellan Skutijaur och Storavan, (66° n. br.), 6. 56, S. O. L. 

Norge: Kristiania, Hakkedal, Blytt. Dovre, Kongsvold, 
8. 54, J. E. Zetterstedt. Saltdalen, 9. 21, Sommerfelt. Troms6é 
(69° 40’ n. br.), herb. Blytt. 

Finland: Alandia, Eckeré, Storbyn pa tvanne stillen 
samt pa Emskiar, 1892, H. L. Sund, Gesterby, 1863, 1889, J. 
Q. Bomansson. Saltvik, Kvarnbo, Iskarret, 21. 7. 90, H. L. 
Regio aboénsis, Gustafs, Lypérté, 10. 7. 93, O. Bergroth. 
Pemar, Spurila, Breidilé och Isosuo, 13. 0. 14 8. 98, H. L. 
Karuna gard, 8. 74, Fr. Elfving. Lojo, Paloniemi, 20. 6. 89, 
H. L. Lojo, kirr pa Asen, 14. 6. 99, H. L. Vichtis, ¢. fr., 
1851, W. Nylander. Nylandia, Lappvik, 25. 7. 98, E. Hayrén. 
Helsingfors, Fredriksberg, c. fr., 14. 6. 67 och Gumtackt, c. fr., 
24. 8. 74, 5. O. L. Isthmus karelicus, Kivinebb, Korpikylii; 
Mola, Parkkilanlampi; Valkjiairvi, Kostiala samt vid Valkoja och 
Mutajoki; Metsipirtti, Umpilampi och Saarois; Sakkola, Isosuo 
och vid Papinlampi; 1894—97, H. L. Tavastia australis, 
Luhanka, Tammijiirvi, 7. 73, E. Lang (Vainio). Sysma, 25. 6. 
63, K. J. W. Unonius. Asikkala, 1862, J. P. Norrlin. Evois, 
8. 74, Norrlin. Savonia australis, Kangasniemi, 4. 11. 68, 
6. 8. 74, 7. 74, E. Fr. Lackstrém. Ruokolaks, Utula, 31. 7. 76, 
R. Hult. Nyslott, 1867, D. A. J. Carlenius. Karelia ladogen- 
sis, Suistamo, Loimala, 7. 76, V. F. Brotherus & Hj. Hjelt. 
Pelkjarvi, 5. 7. 76, Brotherus. Karelia olonetsensis, Gorki, 
12. 6. 75, Fr. Elfving. Petrosawodsk, 8. 70, J. P. Norrlin. 
Maschesero; Niila, c. fr., och Kilitschosero, 1898, J. I. Lindroth 
& A. K. Cajander. Ostrobottnia australis, Qvarken, Bjérk6, 
18. 7. 59, P. A. Karsten. Vasa, Vasklot, 7. 86, V. F. Brothe- 
rus. Imola, Santaneva och Tuuliaisneva, 8.99, H. L. Tavastia 
borealis, Pihlajavesi, 7. 71, E. Lang (Vainio). Jyvaskyla, 16. 
6. 70, V. F. Brotherus. Virdois, 6. 82, V. F. Brotherus. Sa- 
vonia borealis, Jorois, Jarvikyla, allmén i mossar tillsammans 
med S. annulatwm, S. Jensenii och 8. laxifolium, H. L. Ostro- 


12 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


bottnia kajanensis, Kajana, 8. 59, K. P. Malmgren, Kajana, 
Pulango, bland S. Jensenii, 7. 59, K. P. Malmgren. Kajana, 
Mustanpuronsuo, c. fr., 6. 9. 71, E. Fr. Lackstrém och 10. 10. 
71, V. F. Brotherus. Karelia pomorica, Solovetsk, tillsam- 
mans med 8S. Jensenii, 23. 7. 61, G. Selin. Ostrobottnia 
borealis, Pudasjirvi, 25. 6. 64, B. A. Nyberg. Ofvertornea, 
Turtola, 26. 6. 77, Hj. Hjelt & R. Hult. Lapponia tulomen- 
sis, Kola, (68° 50’ n. br.), sparsamt bland S. Lindbergii och 
S. ryparium, 7. 85, V. F. Brotherus. Kola, 23. 6. 87, Brotherus 
(i H. M. F. upptagen sasom 8S. obtusum v. falcatum Warnst.). 
— De iH. M. F. fran Lmur. och Lkem. angifna exemplaren 
tillhdra S. Jenseniz, det fran Le. ar en form af S. obtusum. 

Ryssland: Dr. E. ZickenpRatH har insamlat S. Dusenii 
flerstades i guvernementen Moskwa, Wologda, Jaroslaw] och 
Wladimir, hvarest den ir langt allminnare an VS. laxifoliwm. 
(Jamfor E. Zickendrath, »Beitriige zur Kenntniss der Moosflora 
Russlands», p. 15. Exemplaren fran Moskwa, Koptiewo, sept. 
1886, 5S. Nawaschin, har legat till grund for S. cuspidatum v. 
Nawaschinit Schlieph. in litt. 1887). Bland de af KiaimMan 
hemforda Sphagnerna fran Petschora-trakterna saknas S. Dusenii. 
Kring Dorpat har Russow funnit den flerstiides. 

Tyskland: Ostpreussen, Lyck, Malleczewer Kiefernwald, 
23. 9. 79, C. Sanio, (»S. cuspidatum y genuinum *** plumulosum 
Schpr.» och »S. cuspidatum B riparium Angstr. *** fallax Klinggr.»). 
Lyck, Gijnszyniec, 13. 9. 79, C. Sanio, (»S. cuspidatum B ripa- 
rium *** fallax Klinggr.») Brandenburg, Spandau, Teufels- 
fenn, 8. 90, Dr. Biinger (Warnst. Europ. Torfm. N:o 369). 
Berlin, Grunewald, c. fr., 7. 88, C. Warnstorf (Warnst. Europ. 
Torfm. N:o 192). Westphalen, Handorf nichst Minster, Wien- 
kamp (sub nom. »S. cuspidatum v. plumosum» in Rabenh. bryoth. 
europ. N:o 952). Bayern, Niirnberg, Dutzendteich, 20. 4. 97, 
I. Kaulfuss. 

Boihmen: Ufer der KI. Iser bei Klein-Iser, 9. 9. 88, Dr. 
Schiffner. 

Steiermark: Rottenmanner Tauern, c. fr., 1.230 m, 10. 
7. 83, IL. Breidler, (blandad med 8S. laxifoliwm). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 3. 13 


Nord Amerika: »State of New York, marshy places, 
growing with S. subsecundwm, ex herb. Sullivant, Dec 1868,» 
(»S. cuspidatum var. ? vel S. laricinum var. ? — or sp. nov. ?» 
Sullivant scripsit in sched. in herb. SO. L.). | Austins Musci 
Appalachiani n:o 31 ar S. Dusenii utdelad sasom 8. laricinum 
Spruce fran New York, Sandlake, leg. Peck. De af Sullivant 
till S. O. LrypserG siinda exemplaren hirstamma tydligen fran 
samma lokal att déma af utseendet och nagon annan lokal for 
sin S. cuspidatum Ehrh. var. an ofvan anforda omnamner han 
ej heller uti Icones Muscorum suppl. p. 11 (1874. Formen 
fran Sandlake har Sullivant ypperligt afbildat 1. c. pa tab. 2. 
New Hampshire, Mt. Lafayette, 4.200 engl. fot, 14. 9. 90, Faxon, 
(Warnst. Europ. Torfm. N:o 281). Canada, Salt Lake, Ins. 
Anticosti, 12. 8. 83 (sub nom. S. mendocinum Sull. in Canadian 
Musci, N:o 8). 

Sasom af det ofvananforda framgar har 8. Dusenii sitt 
hufvudsakliga utbredningsomrade uti mellersta Sverige, mellersta 
och sédra Finland samt mellersta Ryssland. Saviél langre mot 
norden som mot sdder blir den mirkbart siillsyntare. Fran 
hela den vil undersdékta Kola-halfon har jag sett endast ett 
exemplar, medan af den niarstaende S. Jensenii ej farre an 11, 
hvaraf man torde kunna sluta, att den fOrra ersattes af den 
senare uti de nordligaste delarna af Skandinavien och Finland. 


S. Jensenii Lindb. fil. in litt. ad Jensen et apud Soe. 
pro Fauna et FI. fenn. 7 oct. 1899. 
Synon. 


S. laricinum Angstr. in Ofvers. Vet. Akad. Férhandl., XXI, 
n. 4, p. 197 (1864). 

S. cavifolium var. 2. laricinum 6 lapponicum Warnst. Die 
Europ. Torfmoose, p. 90 (1881). 

S. recurvum var. porosum Schliep. et Warnst. in Warnst. 
Sphagnologische Riickblicke in Flora 1884, p. 16. 

S. mendocinum Warnst. Die cuspidatwm-gruppe d. europ. 
Sphagna. Abhandl. d. Bot. Vereins d. Prov. Bran- 
denburg, XXXII, p. 210 (1890) p. p. 


14 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


S. porosum Warnst. eod. loc. ut synon., non Lindb. in 
Ofvers. Vet. Akad. Férhandl., 19, p. 138, ut synon. 
ad S. teres (1862). 

S. Dusenii Warnst. in sched. 

S. annulatum Warnst. (non Lindb. fil.) beitrage zur Kennt- 
niss exotischer und europaischer Torfmoose, Botan. 
Centralblatt, Bd. LXXVI. (1898), p. p.; et in Neue 
Beitriige zur Kryptogamenflora der Mark Branden- 
burg in Verhandl. d. Botan. Vereins d. Prov. Bran- 
denburg, XLI, p. 42, (1899), p. p. 

Fig. Warnst. Sphagn. Riickblicke, tab. VI, fig. 26. 
Exsiceata: Rabenh. Bryotheca Europ. n. 712 et 717 p. p. 
Brotherus, Musci Fenniz Exsiccati, n. 403. 


Fast immer braun. Stengelrinde deutlich abgesetzt. Ast- 
blatter niemals einseitswendig. Poren der Blattaussenseite 
sehr zahlreich, meist in 2 Reihen in der Mitte der Zellwiande, 
niemals in Membranliicken iibergehend, kleiner als bei S. 
Dusenii, gegen die Spitze mit Ringporen an den Commisuren; 
auf der Blattinnenflache mit sehr zahlreichen ringlosen Po- 
ren, gewOhnlich nicht dicht an den Commisuren und in der 
Regel zu 2 zwischen jeder Spiralfaser. Chlorophyllzellen innen 
gut eingeschlossen. — Von S. Duseni durch innen reichporige 
Blatter und gut eingeschlossene Chlorophyllzellen leicht zu er- 
kennen, von 8S. annulatum durch deutliche Stengelrinde und 
reichporige Blattinnenseite verschieden. 

S. Jensenii har jag undersékt exemplar af fran fdljande 
35 fyndorter. 

Norge: Troms6, Malangen, Lanes, (69° 20’ n. br.), tall- 
region, 20. 7. 91, H. W. Arnell. 

Sverige: Dalarna, Idre, L6fasen, 1859, P. Olsson. An. 
germanland, Tasj6, vid Tasj6-Edet, 18. 7. 94, C. Jensen. 
Vesterbotten, Lycksele, Qvarnmyran, (64° 38’), 1856—62, 
J. Angstrém. (Pa paketet, som lag i herb. S. O. L., hade Ang- 
strém skrifvit »S. laricinwm Spruce in litt. sec. Wilson»; den 
28 nov. 1872 hade min far andrat bestamningen till »S. cwspr- 
datum Ehrh. ¢!») Fran Lycksele utdelad i Rabenh. Bryoth. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 3. 15 


N:o 712 samt ingar ifven blandad med S. Dusenii och 8. “bal- 
ticum i N:o 717. : 

Finland: Regio aboénsis, Pemar, Spurila, Isosuo, (60° 
20’ n. br.), sparsamt bland 8S. papillosum, 8. Dusenii, S. “ambly- 
phyllum och 8. *mucronatum, 14. 8. 98, H. L. Isthmus kare- 
licus, Mola, Parkkilanlampi, blandad med 8S. obtuswm, S. “am- 
blyphyllum, S. medium och Amblystegiwm straminewm, vackert 
fruktbirande, 1. 8. 95, H. L. Metsiipirtti, Umpilampi, sank 
triskstrand, blandad med S. Dusenii och S. obtusum, 6. 8. 97, 
H. L. Sakkola, Papinlampi, med inblandad S. Dusenii, S. 
*mucronatum och 8S. “*balticwm, 1. 7. 97, H. L. samt i mosse 
vester om Isosuo bland S. Dusenii, S. obtusuwm, S. “mucronatum, 
S. *angustifolium och 8. *balticum, en finare form i tufvor bland 
S. medium f. purpurascens, S. fuscum och 8. “angustifolium, 2. 
7. 97, H. L. Pyhiajarvi, vid triisk séder om Tielampi, sparsamt 
bland S. *mueronatum, S. ‘angustifolium och S. medium f. glau- 
cescens, 28. 7. 97, H. L. Karelia olonetsensis, Maschesero, 
blandad med 8S. Dusenii, 20. 6. 98, J. 1. Lindroth & A, K. Cajan- 
der. Kilitschosero, 4. 7. 98, Lindroth & Cajander. Ostro- 
bottnia australis, Ilmola, Tuuliaisneva, bland S. Dusen och 
S. Lindbergii, 4. 8. 99, H. L. Tavastia borealis, Jyvaskyla, 
Jyvasjoki, blandad med 8S. Dusenii, 16. 6. 70, V. F. Brotherus. 
Pihtipudas, Eliamijoki, 20. 6. 69, V. F. Brotherus. Savonia 
borealis, Jorois, Jiarvikylai, allman i mossar och vaxande till- 
sammans med S. annulatum, S. Dusenii, S. laxifoliwm, S. me- 
dium f. purpurascens, S. *balticum och 8S. “angustifolium, 1896, 
98 och 99, H. L. Ostrobottnia kajanensis, Pulango, blan- 
dad med S. Dusenii, 7. 59, K. P. Malmgren. Karelia pomorica, 
Solovetsk, bland S. Dusenii, 23. 7. 71, G. Selin. Ostrobottnia 
borealis, Pudasjirvi, inter Naamanka et Iso Sy6te, bland S. 
Lindbergii, 6. 83, V. F. Brotherus. Kuusamo, ad lacum in 
Maanselkii situm, 5. 7. 64, B. A. Nyberg. Lapponia kemensis, 
Kolari, Jokijalka, 13. 7. 77, Hj. Hjelt & R. Hult. Kolari, kéarr 
mellan Lombola och Sieppijirvi, 29. 8. 77, Hj. Hjelt. Kolari, 
in abiegno paludoso, med inblandad S. “balticum, 9. 7. 77, R. 
Hult. Kittili, Alakyli, bland S. *angustifolium, 1877, Hj. Hjelt 
& R. Hult. Lapponia inarensis, Enare, Kanssavaara reg. 


16 Harald Lindbery, Om Sphagna cuspidata. 


subsilv., bland S. Lindberg, 13. 7, 80, A. Arrhenius. Lappo- 
nia tulomensis, Kola, bland 8. Lindbergii, 8. Dusenii och 8. 
“balticum. 7. 85, V. F. Brotherus. Lapponia murmanica, Vo- 
roninsk, Varnjog, med inblandad S. Lindbergii, 1. 6. 87, A. O. 
Kihlman. Ad fl. Harlofka, bland §. Lindbergii och 8S. “platy- 
phyllum, 24. 7. 87, V. F. Brotherus. Litsa, 8. 87, Brotherus. 
Bjelovsika, 6. 7. 87, brotherus. Inter Varsina et Enosero, 6. 
8. 87, Brotherus. Semiostroff, 7. 87, Brotherus. 

Ryssland: Guy. Archangelsk, Svjatoi-nos, (68° n. br.), 
enstaka bland S. riparium, 3. 7. 91, A. O. Kihlman. Haiminsk 
Ozero, sparsamt bland S. “mucronatum och S. ripariwm, 11. 7. 
91, A. O. Kihlman. Guy. Olonets, mellan Telekina och Po- 
venetz, bland S8. Dusenii, 7. 97, J. P. Norrlin. Guv. Moskwa, 
Kosino, im heiligen See, 9. 7. 92, E. Zickendrath. Kurovo, 
6. 8. 98, Lothar Heyden & E. Zickendrath. Exemplaren fran 
dessa tviinne sistnimda lokaler féras af Warnstorf till S. annu- 
latum. 

Sasom denna forteckning pa af mig kinda fyndorter visar 
ir S. Jensenvi ganska allmant utbredd uti Finland, fran landets 
sydligaste delar iinda upp till Ishafskusten, dir den synes sa 
godt som alldeles ersiitta S. Dusenz. I Ryssland ar den funnen 
pa spridda stiillen fran Ishafskusten till Moskwa. Savaél i Sve- 
rige som i Norge tyckes §. Jensenii daremot vara sallsynt och 
inskrankt till de nordliga delarna. S. Jensenii ar en utpragladt 
ostlig och nordlig art, och har sitt hufvudsakliga utbrednings 
omrade inom Finland och norra Ryssland. Sannolikt forekom- 
mer den &fven i norra Asien. 

S. Jensenii upptrider under en stor mingd former, be- 
roende pa standorten, foredrager de sankaste delarna af mossar, 
dir den isynnerhet finnes blandad med 8S. Dusenz, fran hvilken 
den genom fiargen och de aldrig krékta bladen redan ute i 
naturen ar mycket latt att skilja. Fruktbarande har jag sett 
S. Jensenii endast fran Isthm. Karelic., Mola, Parkkilanlampi 
och Savonia bor., Jorois, Jarvikyla. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 3. 17 


S. annulatum Lindb. fil. in litt. ad Warnstorf et apud Soe. 
pro Fauna et Flora fenn. 15. 5. 98, non Warnst. p. p. 


Stengelrinde nicht abgesetzt. Aeste oft durch die anlie- 
genden Blatter drehrund. Astblitter niemals einseitswendig. 
Blattaussenseite gegen die Spitze mit Ringporen an den Com- 
misuren, oft in Perlschnurreihen, auch mehr oder minder spar- 
sam mit kleinen Poren in der Mitte der Zellwande, auf der 
Blattinnenfliche ganz ohne Poren.') Chlorophylizellen sehr gut 
eingeschlossen. — Von S. Dusenit weicht S. annulatum ab 
durch fehlende Stengelrinde und auf der Blattinnenflache sehr 
gut eingeschlossene Chlorophylizellen, von S. Jenseni durch 
porlose Blattinnenseite und fehlende Stengelrinde. 

S. annulatum synes vara mycket sillsynt. I det rikliga 
material, som statt mig till buds, har jag funnit den fran endast 
trenne stiallen, niamligen 

Finland: Isthmus karelicus, i sank mosse vid trasket 
Jortikanlampi invid Voloska by i Sakkola socken, dar den vaxte 
blandad med 8. “amblyphyllum, S. obtuswm, S. centrale {. glau- 
cescens och S. subsecundum, 1. 7. 97, H. L. Savonia austra- 
lis, Nyslott, 1867, D. A. J. Carlenius. Savonia borealis, 
Jorois, Jiirvikyla, i ett par sanka mossar blandad med S. Duse- 
nii, 8. Jensenii, S. “angustifolium och S. medium, 1896, 98, 
OF, si. ds. 

Tillsvidare ej funnen fruktbarande. 


S. obtusum Warnst. 


Danmark: Sjelland, Bjerg Skov, 9. 82, 10. 84 och 
Mose i Lerbjerg ved Hvalsé, 14. 9. 88, 1. 9. 89, C. Jensen. 
Falster, Horreby-Lyng, 5. 8. 84, C. Jensen. 

Sverige: Ostergétland, Ydre, Sunds_ sn., Osterby vid 
Svartgélen, 2. 8. 75, Dusén. Oland, Béda skog, 28. 5. 65, 


1) Bei gewissen Formen findet man auf der Blattinnenseite sparsam 
auftretende sehr kleine Poren, welche in der Regel undeutlich contourirt 
sind (denen bei S. obtuswm ziemlich Ahnlich), und vereinzelte sehr kleine 
starkberimgte Poren. 

2 


18 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


S. O. L. Nerike, Svartbicken nira Brefvens bruk, 8. 9. 68, 
C. Hartman. Sédermanland, Jerna, Gerstaberg, 1857, P. T. 
Cleve. Stockholm, Nacka damsj6, 7. 58, S. O. L.; Orhems 
viken, ¢,.fr.,21. 9. 64,°5..0/ 1; lotskarr, (ec: iwoatoss 2. Fr. 
Fristedt. Upland, Bjérklinge sn., Liby, vid Vissjén, 26. 10. 78, 
Dusén. Helsingland, Hemstaniis, 1855, A. W:m (Wickbom?). 
Gistrikland, Killviken at Born till, 11. 7. 78, Dusén. Ockelbo, 
23-7. 2S ESsen: 

Norge: Kristiania, Hakkedal, Blytt. Sandefjord, 6. 8. 75. 
Kiver. 

Finland: Alandia, Eckeré, Séderby trisk, 28. 6. 92 
och naira kyrkan, 8. 7. 92, H. L. Saltvik, Lofsbdle, ec. fr., 14. 
8. 89, J. O. Bomansson; Sonréda, ing, 6. 9. 89, J. O. Bomans- 
‘son. Regio aboénsis, Lojo, Ojamo kiillor, sank strand, 15. 
6. 99, H. L. Nylandia, Ekeniis, Flyet, 18. 6. 98, och Glams, 
19. 7. 99, KE. Hayrén. Thusby, Saksa, 6. 71, V. F. Brotherus. 
Sjundea, Myrans, J. Nervander. Isthmus karelicus, Kivinebb, 
Joutselki; Sakkola, Papinlampi, [sosuo, Jortikanlampi och Koti- 
lampi; Valkjiirvi, dystrand vid Veikkola; Mola, Kyyrdla, ec. fr., och 
Parkkilanlampi; Metsdpirtti, Umpilampi; Pyhajarvi, Toubila, Kaja- 
vasuo, Ylajiirvi, Rahkajirvi, Konnitsa, c. fr. och Riiska; 1894—97, 
H. L. Karelia ladogensis, Parikkala, Térédlampi, 16. 8. 78, 
J. Sahlberg. Kronoborg, Tervus, 26. 8. 74, E. Juslin. Karelia 
olonetsensis, Mjatusova, 20. 6. 75, Fr. Elfving. Gorki, 14. 6. 
75, Fr. Elfving. Niila, 20. 7. 98, J. I. Lindroth & A. K. Cajander. 
Tavastia borealis, Viitasaari, 9. 7. 69, V. F. Brotherus. 
Savonia borealis, Jorois, Jirvikyli, Kevatlampi, 22. 6. 99, 
H. L. Ostrobottnia kajanensis, Karanka, c. fr., 9. Sueno. 
E. Fr. Lackstrém. Ostrobottnia borealis, ljo, 27. 6. 64, M. 
Brenner. Lapponia enontekiensis, Karesuanto, 3. 8. 67, 
J. P. Norrlin. Palajoki, 7. 67, J. P. Norrlin. Lapponia mur- 
manica, Gavrilova, (69° 15’ n. br.), 4. 7. 87, V. F. Brotherus. 

Ryssland: Dorpat, Techelfer, Russow (»S. cuspidatum v. 
majus Russ.»). Moskwa, Kosina, Schwarzer See 19) @:, -9i; 
Petrowski Park, Sumpf bei Butirki, 26. 8. 90, 29. 8. 92; Butirki 
Park, bei d. landtw. Schule, 8. 4. 92 samt Podsolnitschnoje, 
Seeufer bei Wertlinskoje, 4. 8. 91, Dr. E. Zickendrath. Wla- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 3. 19 


dimir, Orechowo Sujewo, Novi Derewnia, 17. 6. 90, E. Zicken- 
drath. Archangelsk, Orlowets vid Pjosa floden, (ca. 66° 40’ 
n. br.), 18. 6. 91, A. O. Kihlman. 

Tyskland: Hannover, Bassum, Gross Hermstedt, 10. 83, 
C. Beckmann. Brandenburg, Neuruppin, zwischen Treskow 
und Stéffin, Warnstorf (Warnst. Europ. Torfm. N:o 277 och 
367). Ost-Preussen, Lyck, Nerendorfer Bruch, 8. 9. 86, C. 
Sanio, (»S. cuspidatum var. fallax Klinggr.»). Bayern, Nurnberg, 
Dutzendteich, I. Kaulfuss. 

Grénland: Jacobshayn, (69° n. br.), 1870, S. Berggren 
(oS. reewrvum>). Tessiursak, 1870, S. Berggren (»S. laricenum»). 

S. obtusum har saledes en vidstrackt utbredning i mellersta 
och norra Europa, men synes dock hora till de sallsyntare arterna 
inom 8S. cuspidatum-gruppen. Nordligast ar den, sa vidt mig 
bekant, funnen vid Gavrilova pa Ishafskusten (69° 15’ n. br.); 
obetydligt sydligare iiro de grénlandska fyndorterna beligna. 


S. recurvum “mucronatum Russ. 


S.-*mucronatum ar utan tvifvel pa Kontinenten den all- 
minnaste af de former, under hvilka S. recurvum upptrader. 
Afven uti sédra Skandinavien och sydligaste Finland ar den 
mycket allmiint utbredd, medan den ater i de mellersta och i 
synnerhet i de nordliga delarna hor till sallsyntheterna. Da S. 
*“mucronatum i de samlingar jag granskat finnes fran ett mycket 
stort antal lokaler ifran Danmark, sédra Sverige och sydligaste 
Finland, anser jag det vara onddigt att upprakna dem alla. 

Fran Nozge har jag sett S. “mucronatum endast fran 
trenne i sédra delen belaigna lokaler, namligen 

Fredrikstad, 8. 37, Schiibeler. Kristiania, Kolsaas, Kjzern, 
5. 9. 79, Kier. Kongsberg, Jerngruben, 50. 7. 79, Kier, 

Fran Sverige norr om Gistrikland endast fran: 

Hilsingland, Arbra sn., Svartbo, 27. 7. 78, Dusén. Me- 
delpad, Johannisberg, 6. 6. 64, Th. Fries. Vesterbotten, 
Ottetjarn, (64° 40’), J. Angstrom. 

| Finland ir S. *mucronatum allman inom provinserna 
Alandia, Regio aboénsis, Nylandia och Isthmus kareli- 


20 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


cus (exemplar saknas fran Karelia australis, men torde den 
afven dir vara allmant utbredd). Norr om dessa kustprovinser 
ir den betydligt mindre allman och sa vidt jag vet tagen pa 
foljande stallen: Tavastia australis, Sysma, 9. 6. 63, K. F. 
J. Unonius. Asikkala, 1861, Fr. Silén. Hollola, 8. 64, J. P. 
Norrlin. Savonia australis, Kangasniemi, Korteniemi, 10. 9. 
67, E. Fr. Lackstrom. Karelia ladogensis, Kronoborg, Ter- 
vus, 26. 8. 74, E. Juslin. Loimala, 7. 76, V. F. Brotherus & 
Hj. Hjelt. Karelia olonetsensis, Petrosawodsk, 8. 70, J. P. 
Norrlin. Gorki, 12. 6. 75, Fr. Elfving. Niila, 20. 7. 98, J. I. 
Lindroth & A. K. Cajander. Ostrobottnia australis, Vasa, 
Langvikstrisk, Karperé och Vasklot, 1880, V. F. Brotherus. 
Imola, Tuuliaisneva, 4. 8. 99, H. L. Tavastia borealis, 
Virdois, 6. 82, V. F. Brotherus. Ostrobottnia media, Ala- 
vieska, 4. 7. 92, H. Tennander. Ostrobottnia kajanensis, 
Kajana, 10. 71, V. F. Brotherus. Karelia pomorica, Ondaroi, 
27. 6. 94, O. Bergroth. Suma, 17. 6, 63, M. Brenner. Lappo- 
nia kemensis, Kittilé, Lohiniva (67° 40’ n. br.), 1877, Hj. Hjelt 
& R. Hult. Saknas pa den vil undersékta Kola half6n, ersiittes 
dar af S. “angustifoliwm och S. “balticum. 

S. *mucronatum ar ej sallsynt fruktbarande. Med frukt 
ej funnen norr om IImola i sédra Osterbotten (62° 40’ n. br.). 


S. recurvum “amblyphyllum Russ. 
Synon. 
S. albescens Htiben. Deutschl. Leberm. fase. Ill, n:o 73 
(1837); vidi specim. auctoris in herb. 8. O. L. 
S. flexuosum Dz. et Molk. Prodr. Flor. Bat. II, 1, p. 76, 
tab. 3, (1851); vidi specim. authent. in herb. S. O. L. 

S. “amblyphyllum har i det nirmaste samma utbredning 
som den féregaende, men ar Ofveralt nagot siillsyntare. Fran 
Skandinavien och Finland har jag sett exemplar fran fdljande 
orter. 

Danmark: Slesvig, Flensburg, c. fr., 5. 53, M. T. Lange. 
Jylland, Vendsyssel, Seby, 8. 63, Th. Jensen. Sjelland, 
Mose i Storskov ved Hvalsé, 1. 9. 89, 9. 98, C. Jensen. Kla- 
ringen ved Skeede p. Ringsted, 7. 8. 82, C. Jensen. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 3. 21 


Sverige: Skane, Hessleholm, c. fr, 9. 80, C. Ose. Hamn- 
strom. Halland, Frdllinge, 8. 60,S. 0. L. Smaland, S. Vi sn., 
Kron, 19. 7. 75, Dusén. Ostergétland, Ydre, Sunds sn., fler- 
stiides, ifven c. fr., Dusén, Krokek, 1871, Hj. Mosén. Oland, 
Béda skog, 28. 5. 65, S.O. L. Sédermanland, Stafsjé, 1871, 
Hj. Mosén. Upland, Upsala, Asen, 6. 10. 77, Dusén. Vendel, 
J. Angstrém. Gastrikland, Kallviken at Born till, 11. 7. 78 
Dusén. 

Norge: Kristiania, Kolsaas, Kjeern, 5. 9. 79, Kier. Bolke- 
sjo, 20. 8. 79, Kier. I herb. S. O. L. finnes ett exemplar af 
»S. albescens Hiiben», enligt uppgift taget pa Dovrefjeld. Om 
denna yttrar S, O. Lindberg i »Torfmossornas*byggnad, utbred- 
ning och systematiska uppstillning» (Vet. Akad. Férh. 1862, p. 
137): »Sph. albescens Hiib., quod forma fere typica Sph. recurvi 
certissime est, alpem Dovrefjeld Norvegie inhabitare auctor 
indicat. In alpinis nostris hance formam crescere maxime dubi- 
tamus.» I detta tvifvel maste iifven jag instiimma, da S. *am- 
blyphyllum ej nagonstiides iir antriiffad i fjilltrakter och i Fin- 
land t. ex. ej gar lingre mot norden iin till Kajana. 8. albes- 
cens ar alldeles identisk med 8. recurvum var. amblyphyllum 
f. mollis Warnst., denna form har en karaktiristisk hvitgrén 
firg, hvaraf namnet S. albescens. 

Finland: Alandia, Eckeré, Signildskiir, Séderby trisk, 
Vebengts myr och vid Ofverby insjé, 1892, H. L. Saltvik, Kugg- 
béle, 10. 10. 87 och Hullby, 5. 9. 89. J. O. Bomansson. Sund, 
Tjurnastrask, 25. 7. 76, S. O. L. Regio aboénsis, Nadendal, 
Luonnonmaa, 18. 8. 73, Fr. Elfving. Tenala, ec. fr., 1872, E. 
Juslin. Lojo, Jalansaari, 11. 8. 91, Ojamo kiillor, 24. 6. 91 
och grankiirr pa Asen, 14. 6. 99, H. L. Pemar, Spurila, 14. 
8. 98, H. L. Nylandia, Ekeniis, Bjérkskar, 15. 8. 99, E. Hiiy- 
rén. Helsingfors, Gumtiickt, 11. 10. 74, S. O. L. Isthmus 
karelicus, Sakkola, Isosuo, c. fr., och Jortikanlampi. Metsii- 
pirtti, Saarois. Pyhiajarvi, Konnitsa. Valkjirvi, vid Valkoja. 
Mola, Parkkilanlampi, c. fr. Rautus, Raasuli; 1894—97, H. L. 
Savonia australis, Kangasniemi, 7. 8. 74, E. Fr. Lackstrém. 
Karelia ladogensis, Kronoborg, Haavikko, c. fr., 12. 7. 74, 
E. Juslin. Suistamo, Loimalanjirvi, 7. 76, V. F. Brotherus & 


22 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


Hj. Hjelt. Karelia olonetsensis, Gorki, 12. 6.75, Fr. Et 
ving. Kilitschosero, 4. 7. 98, J. I. Lindroth & A. K. Cajander. 
Ostrobottnia australis, Vasa, Langvikstriisk, 27. 7. 80, V. 
F. Brotherus. Tavastia borealis, Jyvaskylé, 16. 6. 70, V. F. 
Brotherus. Viitasaari, Lakomaki, 28. 7. 99, A. O. Kihlman. 
Savonia borealis, Jorois, Jarvikyla, afven ec. fr., 1898, H. L. 
Ostrobottnia kajanensis, Kajana, Karanka, (64° 10’ n. br.), 
8. 73, E. Fr. Lackstrém. 

S. “amblyphyllum ar, sasom ofvan synes, i Norden 6fver- 
vigande sydlig, den nordligaste mig bekanta fyndorten ar Ka- 
jana vid 64° 10’ n. br. 


S. recurvum “angustifolium C. Jens. 


S. “angustifolium ar den allminnaste af alla S. recurvwm- 
formerna har i Norden och forekommer ymnigt 6fver hela om- 
radet ainda upp till Ishafskusten, dar den jamte S. Lindbergi 
och S. riparium till hufvudsaklig del bildar hvitmossticket. 
Dusén har tagit den i fjillregionen pa Areskutan i Jimtland, 
Pa Kontinenten synes S. “angustifoliwm vara mindre allmiin an 
S. “mucronatum. 

Fruktbarande ar 8S. “angustifoliwm dock ratt siillsynt. 


S. recurvum *balticum Russ. 


S. “balticum Russ. dr i Europa utpriigladt nordlig. Afven 
i Skandinavien saknas den séder om Ostergétland. Fran Norge 
har jag ej] sett nagot exemplar, men torde den dock forekomma 
darstades, atminstone i de nordliga delarna af landet, da den 
ir funnen flerstiides pa Kola half6én. 

Sverige: Ostergétland, Ydre, Asby sn., Norrby och 
Sunds prestegill, i mossen mellan Sundsjén och Gunnarstorps- 
gdlen, c. fr., 25. 8. 76, Dusén. Sédermanland, Stafsj6, 1870, 
Hj. Mosén. Gastrikland, Géafle-Dala jiirnviig, naira Killviken, 
11. 7. 78, Dusén. Angermanland, Tasj6-Edet, 18. 7. 94, C. 
Jensen. Vesterbotten, Lycksele, Ottetjiirn, 9. 62, J. Angstrém. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, N:o 3. 23 


Stensele, pa St6ttingsfjallet, J. Angstrom. Lule Lappmark, 
Saggat-triisk, 8. 7. 59, E. Ahrling. 

Finland: Alandia, Finstrém, Godby kungsgard, 10. 65, 
J. O. Bomansson. Eckeré, Mellanén, 4. 7. 92 och Storbyn, 17. 
6. 92, H. L. Regio aboénsis, Pemar, Spurila, 13. 8. 98, H. 
L. Isthmus karelicus, Kivinebb, Ahijiirvi, Pahajarvi, 26. 7. 
96. Sakkola, Isosuo, afven ec. fr., 1894—97. Pyhajarvi, Kaja- 
vasuo och vid Ylipiilahti, 6. 94. Mola, Parkkilanlampi, 1. 8. 
95, H. L. Tavastia australis, Luhanka, Sarvansuo, 6. 7. 73, 
E. Lang (Vainio). Savonia australis, Kangasniemi, 7. 74, 
E. Fr. Lackstrém. Karelia ladogensis, Suistamo, Loimala, 
8. 76, V. F. Brotherus & Hj. Hjelt. Karelia olonetsensis, 
Gorki, 11. 6. 75, Fr. Elfving. Machesero, 20. 6. 98, J. I. Lind- 
roth & A. K. Cajander. Ostrobottnia australis, Qvarken, 
Vallgrund, Botrisk, 5. 7. 80, V. F. Brotherus. Ilmola, allman 
i mossar, ifven ec. fr., 8. 99, H. L. Tavastia borealis, Vir- 
dois, 6. 82, V. F. Brotherus. Jyviskylaé, 26. 6. 70, Brotherus. 
Viitasaari, Lakomiaki, 9. 8. 99, A. O. Kibhlman. Savonia bo- 
realis, Jorois, Jarvikylii, allman och ymnig i sanka mossar, 
25. 6. 99, H. L. Karelia onegensis, Suopohja, c. fr., 15. 8. 
63, Th. Simming. Ostrobottnia borealis, Simo, Martimon- 
jarvi, Kivalo, 8. 7. 64, M. Brenner. Lapponia kemensis, 
Kittilé, Kaukkonen, c. fr., 11. 8. 77, Hj. Hjelt & R. Hult. Ko- 
lari, 9. 7. 77, R. Hult. Lapponia ponojensis, mellan Ponoj 
och Orloff, 1872, V. F. Brotherus. Ponoj, 13. 7. 63, M. Bren- 
ner. Lapponia inarensis, Vaylaé, 25. 8. 80, R. Hult & A. 
O. Kihlman. Lapponia tulomensis, Jeretik. 7. 85, V. F. 
Brotherus. Kola, 7. 85, Brotherus. Lukinskaja Pahta, 30. 6. 
87, Brotherus. Lapponia murmanica, Jokonga, 13. 7. 72, 
Brotherus. Litsa, 8. 87, Brotherus. Nisnosero, 11. 8. 87, Bro- 
therus. 

Ryssland: Wladimir, Orechowo Sujewo, 16. 7. 89, E. 
Zickendrath (»S. cuspidatum») (ZickENDRATH upptar I. c. S. 
“balticwum &fven fran Moskwa, Podsolnitschnoje, am schwanken- 
den Seeufer bei Wertlinskoje, 3. 6. 1890, tva undersokta exem- 
plar hirifran visade sig tillhéra S. ‘angustifolium). Da ZickEN- 
DRATH ej] Omniimner andra fyndorter for S. “balticum synes den 


24 Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


vara sallsynt redan uti mellersta Ryssland. Livland, Dorpat, 
Techelfer, Russow (»S. cuspidatum v. mollissimum»). Archan- 
gelsk, Warsch, Werchne Pjoscha och Kalinisch 6 och 7. 1891, 
A. O. Kihlman. Ins. Kolgujew, ad fl. Vaskina, 4. 7. 41, 
Ruprecht. 


S. recurvum “pulchrum (Lindb.) 
Synon. 


S. intermedium var. speciosum Lindb. in herb. olim. 

Denna mycket sillsynta Sphagnum-form ir genom habitus, 
bladform, farg och glans samt genom de _ tydligt femradade 
bladen sirdeles utmiarkt och torde med alt fog béra betraktas 
sasom en fran S. recurvum val skild art; afven dess utbredning 
och ytterst sallsynta upptradande tyda hiirpa. Savidt mig be- 
kant endast kind fran fdljande orter: 

Sverige: Vestergétland, m. Hunneberg, loco turfoso 
ripe lacus Langvattnet, 6. 59, 8. O. L. 

Finland: Ostrobottnia australis, Ilmola, Tuuliaisneva, 
sank mosse, bland 8. Dusenii, 8. Lindbergit, 8. papillosum och 
S.° medium, 4. 8. 99, H. L. Tavastia borealis, Pihlajavesi, 
18. 7. 71, E. Lang (Vainio). De finska lokalerna ligga mellan 
62° och 63° n. br. (I Herb. Mus. fenn., ed II, p. 25, upptages 
S. *“pulchrum fran Alandia och Karelia olonetsensis; exemplaren 
fran det forra stillet tillhGra S. *mucronatum, de fran det senare 
ater S. obtusum). 

England: Cheshire, Carrington moss, 7. 63, G. E. Hunt. 
Westmorland, Staveley, Broad Gate Bog, Stabler (Braithwaite 
Brit. Exsic, n:o 48). Enligt Braithwaite »The Sphagnaceze» afven 
funnen pa ett par andra lokaler uti England. 

Nord Amerika: New Brunswick, Bass River, c. fr., 29. 
8. 72, J. Fowler. Ins. Miquelon, Dr. Delamare. Maine, Mt. 
Desert Island, 27. 6. 92, Dr. Edw. Faxon (Warnst. Europ. 
Torfm. n. 361). Warnstorf omnamner i »Contrib. to the know- 
ledge of the North American Sphagna» dessutom New Jersey, 
Austin och New Hampshire, Crawford House, Faxon. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 3. 25 


Af det féregaende torde framga, att vissa af till S. cuspi- 
datwm-gruppen hodrande former uti Nordeuropa ha en afgjordt 
sydlig utbredning, andra ater en nordlig eller ostlig, medan 
ater en del aro mer eller mindre allmant spridda Ofver hela 
omradet. Af det material, som jag haft tillgang till fran Dan- 
mark, Sverige och Norge kan man kanske ej draga nagra be- 
stiimda slutsatser, daremot har det fran Finland varit sa pass 
rikligt, att man nog utan att gora sig skyldig till nimnvirda 
fel kan fa en riktig uppfattning af de sarskilda arternas utbred- 
ning inom landet. 

Indelar man det finska floraomradet i trenne zoner: 

1. den sidra zonen, belaigen mellan 60° och ca 63° n. 
br. och omfattande provinserna fran sddra kusten norrut till 
och med Ostrobottnia australis — Karelia onegensis (jiimf6r 
kartan i Herb. Musei fenn., ed Il), 

2. den wmellersta zonen, belaigen mellan ca 63° och ca 
66° n. br. och omfattande provinserna norrut till och med 
Ostrobottnia borealis — Karelia keretina, samt 

3. den norra zonen, beligen mellan ca 66° och 70° n. 
br. och omfattande Kola half6n, Kemi och Enontekis lappmarker, 

och fo6rdelar fyndorterna for de skilda arterna pa dessa 
trenne zoner sasom omstaende tabell visar, sa framgar med 
all 6nskviird tydlighet, hvilka arter i Finland dro sydliga, nord- 
liga eller 6fver hela landet forekommande. Den mellersta zonen 
ir visserligen i sphagnologiskt hanseende riatt daligt undersokt, 
men da den sdédra och den norra dro vil undersdkta, sa torde 
man dock af denna tabell fa en fullt klar bild af dessa arters 
utbredning. 


Harald Lindberg, Om Sphagna cuspidata. 


| 


S. 


Rnnnnny 


LIandbergu Schimp. 

riparium Angstr. 

laxifolium C. Mill. 

Dusenii C. Jensen. 

Jensenii Lindb. fil. . 

annulatum Lindb. fil. 

obtusum Warnst. pe! 

recurvum “mucronatum Russ. . 
“amblyphyllum Russ. 
“angustifolium C, Jens. 
“balticum Russ. 
“pulchrum (Lindb.) 


009 
UOZ BIPOS | 


ogy 


“aq “U o99 


=) 


‘U0Z VYSII][I IN 
"Gn Ot 


‘Oe e2g 
802-0 oe 


wl wal 2a 


— 
— ee Re WN 


‘UOZ VILON 


pur] 
“ULL ta}10 


-pudy vuruing 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA XVIII, N:o 4. 


ALANDS MOSSOR 


FORTECKNADE 


J. 0. BOMANSSON. 


(Inlemnad d. 7 oktober 1899). 


eS 


HELSINGFORS 1900. 


KUOPIO 1900 
O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI 


Fe scxitasade arbete utgOér ett resultat af en mer iin trettioarig 
forskning rérande den Aliindska skiirgardens mossflora. Om- 
fattande den stora On »fasta Aland», efter hvilken hela skiir- 
garden blifvit uppkallad, ett mindre antal dar samt en tallés 
mingd holmar och skar, utstracker sig denna skargard fran 
HOP at Gl be 32" a. “br. ‘och fran 36° -57" fill, 29°. 47° 
6. 1. samt begriinsas af Ostersjén i séder, Bottniska viken eller 
»Norrhafvet» i norr; i Oster skiljes skirgarden genom Watten- 
skiftet fran egentliga Finlands skirgard samt i vester genom 
Alands haf fran Sverige. Ytinnehallet beriiknas i det niirmaste 
till 11 svenska qvadratmil, som motsvarar 1256 qvadratkilo- 
meter. Fasta Aland miiter i lingd nira 50 och i bredd niira 
30 kilometer. 

I »Férteckning ofver Sdllskapets pro Fauna et Flora Fen- 
nica samlingar» (Helsingfors 1852) finner man iinnu ingen mossa 
for Aland upptagen. Men redan foljande ar insamlades hiir 
ett antal mossor af A. Edvin Nylander; uti Universitetets 
botaniska museum f6érvaras exemplar af fdljande ar 1853 af 
honom pa Aland tagna arter: Hypnum cuspidatum (Bast6), Pla- 
giothecium denticulatum (Bast6), Pl. striatellum, Leskea polyantha, 
Bartramia crispa, Mnium hornum, Orthotrichum rupestre, Tortula 
ruralis, Dicranum fuscescens och Sphagnum eymbifolium. Nagon 
annan lokal an Basté, ett siiteri i Geta kapell, har Nylander 
ej] uppgifvit. 

J. H. E. Nervander gjorde sig viil fdrtjent af Alands 
mossflora i det han i Sunds, Saltviks, Finstréms, Jomala, Lem- 
lands och Fégl6 socknar samlade ar 1858 (enligt exemplar i 
botaniska museet i Helsingfors) en mingd mossor, anférda 
i hans intressanta »Bidrag till Finlands bryologi» (Akademisk 
afhandling, Helsingfors 1859). Utom allmiinna ej till lokalen 
uppgifna arter omniimner han i detta arbete 71 bladmossor 


4 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


fran Aland, bland hvilka féljande siillsynta: Dicranum squar- 
rosum (ej aterfunnen), Neckera oligocarpa, N. pennata, Ulota 
Drummondii, U. americana, Andreea Rothii och Rhynchostegiwm 
rusciforme (ej aterfunnen). 

Klaes Wahlman fann Leskea nervosa och Metzgeria fur- 
cata i Kumlinge 1862 och samma ar insamlade A. Kullhem 
i Geta kapell och Sunds socken fdljande till vart botaniska 
museum inlemnade mossor: Hypnum crista-castrensis, H. wnei- 
natum, H. scorpioides, Fontinalis antipyretica, Tetraphis pellucida, 
Polytrichum commune, Bartrania ithyphylla, Funaria hygro- 
metrica, Barbula convoluta, Sphagnum Girgensohnii och Sph. 
squarrosum. 

C. J. Arrhenius lemnade vardefulla bidrag till kianne- 
domen af Alands mossflora, i det han 1863 i Finstrém med 
Geta kapell, Jomala, Hammarland och Ecker6é insamlade: Hylo- 
comium calvescens, Hypnum polygamum, H. intermedium, Pla- 
giothecium undulatum, Pl. striatellum, Pl. elegans, Amblystegiwm 
Sprucei, Heterocladium dimorphum, Fontinalis hypnoides, Bux- 
baumia indusiata, Bryum alpinum, B. arcticum; Physconitrium 
pyriforme, Gymnostomum cruginosum, Hymenostomium microsto- 
mum, Andreea Rothu, Sphagnum tenellum. 

Studeranden A. Zetterman antraffade 1863, enligt exem- 
plar i Botaniska museum, Brywm alpinum och Tortula subulata, 
den senare fran Kckero. 

D:r K. A. Bomansson, som med stort intresse foljt den 
alindska mossforskningen, har i Saltvik och Sund 1864—1866 
samt 1874 bland andra mossor tagit Amblystegium Juratzkanum, 
A. Sprucei, Anomodon longifolius, Mywrella julacea och Jun- 
germania minuta samt de for Aland nya Didymodon rigidulus, 
Eurhynchium Swartz och Asterella gracilis. 


Studeranden Fredrik Elfving undersdkte 1871 mossvege- 
tationen pa Aland med lofvirdt nit, hvarvid han samlade 115 
blad- och 26 lefvermossor, af hvilka tviinne, Oreowezssia Brun- 
toni och Hypnum molluscum voro nya fér landskapet. Elfving 
exkurrerade i Sund, Saltvik, Finstrém, Geta, Hammarland, 
Eckeré, Jomala och Foglo. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 5 

V. F. Brotherus gjorde ar 1871 insamlingar af ett antal 
mossor, atminstone i Sund och Saltvik. 

Professor S. O. Lindberg samlade under sin vistelse pa 
Aland 1876 i éstra delen af Saltvik och norra delen af Sund 
ett stérre antal mossor, hvaraf for Aland féljande nya arter: 
Cephalozia myriantha, C. curvifolia, C. catenulata, Aplozia autum- 
nalis, Jungermania marchica, J. socia, J. alpestris, J. longidens, 
J. Michauxii. Odontoschisma denudatum, Harpanthus Flotowianus 
och Trematodon ambiguus. Stud. Bjérn Lindberg, som atfoljde 
sin fader sommaren 1876, fann i Saltvik Alicularia minor, ny 
for Aland. 

Studerandene Ragnar Hult och J. J. Tikkanen under- 
sokte fornimligast Geta, men exkurrerade dfven i Hammarland, 
Eckeré, Sund och Foéglé. De af dem till Botaniska museum 
inlemnade mossorna utgéra 51 blad- och 10 lefvermossor. Bland 
de férra var Schistostega osmundacea ej forut funnen pa Aland. 

Studeranden Harald Lindberg samlade mossor i Saltvik 
och Hammarland 1890 och i Eckeré 1892 med sadan framgang, 
att han sistniimde ar lyckades upptiacka de for Aland ej forut 
kiinda arterna: Hypnum badium, Dicranum strictum, Mniopsis 
Hookeri och Anthoceros levis var. multifidus. 

Redaktér P. Hj. Olsson samlade 1895—1897 mossor 
i Jomala, Hammarland, Féglé6, Ward6 och Kékar, bland hvilka 
ma nimnas Brywm turbinatum, Neckera oligocarpa, Orthotrichum 
diaphanum, Dicranum strictum samt de for Aland nya arterna 
Hypnum ochraceum och Zygodon viridissimus. 

Under den langa tidrymd, eller fran 1863—1867 samt fran 
1871 till naérvarande tid, jag undersdkt Alands mossflora, har jag pa 
fasta Aland mer eller mindre forskat i Saltvik, Sund, Finstrém, 
Jomala, Geta och nagot i Hammarland och Lemland samt utom 
fasta Aland i Eckeré, Ward, Brindé, Féglé och Kékar. Pa 
min hirunder vunna erfarenhet grunda sig vasentligen upp- 
gifterna hiir nedan om arternas utbrednings- och standorts- 
forhallanden. 

Férutom dessa allmiinna uppgifter om férekomst och 
utbredning, har jag for flertalet mossor angifvit alla de orter, 
dir resp. former blifvit af mig eller andra exkurrenter insamlade. 


6 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Aland iiger uppvisa en rikare mossflora in nagon annan 
af vara botaniska provinser. De harifran f. n. kiinda mossorna 
uppga till inalles 540 arter, af hvilka 125 aro lefvermossor, 
26 torfmossor och 389 egentliga bladmossor. 

Lefvermossornas system och nomenklatur aro desamma 
som jag forut anvandt i » Herbarium muser fennici» II (Helsing- 
fors 1894). Vid torfmossornas artbegransning har jag foljt den 
berOmde C. Warnstorfs ledning. De egentliga bladmossornas 
systematiska anordning och benimning dro nastan genomgaende 
enahanda, man finner i den frajdade bryologen Gustav Lim- 
prichts epokgérande verk Die Laubmoose (Leipzig 1885 ff.). 

Cl. Carruthers bekantgjorde ar 1867 ett dittills for alla 
botanister okiindt arbete »A natural arrangement of British 
plants» utgifvet af Samuel Gray 1821, i hvilket denne uppkallat 
Atskilliga lefvermoss-sliigten efter personer med namn atergifna 
i maskulin form, t. ex. Cestus, Nardius, Pallavicinius 0. s. v. 
Da dessa namn ritteligen beteckna endast nimda personer men 
icke moss-sligten och derfér voro odugliga for sadant andamal, 
sa foretog sig den engelska hepaticologen B. Carrington 1870 
den fran striingt vetenskaplig synpunkt alldeles forkastliga 
atgiirden att gifva Grays oriktiga maskulina namn en feminin 
form. Om dessa Grays af Carrington andrade namn delar jag 
Du Mortiers och Le Jolis asigt att de, sasom sent tillkomna 
skulle upphifva prioritetsritten och att de i sjelfva verket aro 
nya namn, som endast kunna hanforas till den tid, de fram- 
stilldes af Carrington (1870), och icke till tidpunkten for publi- 
cerandet af Grays niimda arbete (1821), dar de icke forefinnas.’) 
Det maste derfér viacka ej ringa férvaning att nagra hepatico- 
loger i stérre eller mindre grad anvindt de lika obetydande 
som oberiittigade Gray-Carringtonska sliagtnamnen fran 1870, 


1) »Sed in hac reconcinnatione prioritas evanescit et Carringtonii 
nomina sunt serotina»: Du Mortier, Hepatice Europe, Bruxellis et Lipsize 
1874, sid. 7. — »Ces noms nouveaux doivent donc porter la date de leur 
publication et nullement celle de louvrage de S.-F. Gray ot ils n’existent 
pas»: Auguste Le Jolis, Remarques sur la nomenclature Hepaticologique, 
Cherbourg 1894. sid. 106. — Detta fértriiffliga arbete af Le Jolis faststéller 
pa prioritetens grund de ritta slagtnamnen for en del lefvermossor. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 7 


hvilka sAlunda fatt den ofdrtjenta fran att undantranga aldre, 
lingesedan hiifdvunna och ojemforligt biattre namn, gifna for- 
nimligast af lefvermossornas utmiirkta systematiker Du Mortier. 

Tillika vill jag uttala ett ogillande deraf, att, sasom man 
stundom finner, adjektiv-former af personnamn férandrats till 
genitiver, t. ex. Brywm Mildeanum till Bryum Mildei, enar 
sistnimnda namn fr ett nytt namn, som forskrifver sig fran 
den person och den tid, fran hvilka det harrér, och alldeles 
icke fran den ursprungliga namngifvaren. 

Slutligen dr det fér mig en kiir pligt att uttrycka den stora 
férbindelse, i hvilken jag star till nordens fornamsta bryolog, fram- 
lidne Professor S. O. Lindberg, for den osparda méda hvar- 
med han granskat mina mossbestimningar samt for hans syn- 
nerliga vilvilja att lemna mig upplysningar och hjelpmedel, 
sirskildt fdr mina tidigare bryologiska studier. Derjemte far 
jag hembira min forbindliga tacksigelse till Lararen C. Warn- 
storf i Neu-Ruppin for atskilliga meddelanden rérande Sphagna 
samt till Professor Philibert i Aix, Doktor I. Hagen i Trond- 
hjem och Lektor H. W. Arnell i Gefle, hvilka sardeles bered- 
villigt uttalat sina omdémen rorande nya af mig uppstillda 
Bryum-arter. 


Aland, Johannisberg i September 1899. 


Forkortningar. 


Hartm. Sk. fl. == Hartman, Skandinaviens flora, 10:de edit., 
2:dra delen, 1871. 

Lindb. M. scand. = Lindberg, Musci scandinavici, 1879. 

Broth., M. F. = Brotherus, Musci Fenniz exsiccati. 


Hepaticae. 


Acolea obtusa (Lindb.). — Syn. Cesta obtusa Lindb. M. 
scand. p. 9. 

Denna art ir mycket sillsynt och endast funnen pa en 
brant bergviigg p& norra sidan af Saltviks Kasberg helt nara 
grottan, ster. 1819/787. 


Marsupella emarginata (Ehrh.) Dum. — Syn. Sarcoscyphus 
emarginatus Hartm. Sk. fl. p. 128. Nardia emarginata Lindb. 
M. Scand. p. 8. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. Scand. exs. 
He 19 a,b eet sc. - 

Férekommer pa skuggiga klippviaggar och i bergsbickar, 
oftast ster. 

Sund: Jussbile-berg vid Ostra kyrksundet i Okt. 1866, Gesterby 
berg niira tjenan1); Saltvik: Asgarda berg vid Storviken, Langbergséda 
berg vid Orrdal och i Kvarnsjébacken, ster. 

Marsupella sphacelata (Gies.) Dum. — Syn. Sarcose. sphacelatus 
Hartm. Sk. fl. p. 129. Nardia sphacelata Lindb. M. Scand. p. 8. 
— xs. Lindb. et Lackstr. Hep. Scand. exs. n. 20, a, b et ec. 

Trifves fdrnimligast 4 flatberg, som fro befuktade fran 
sma rinnilar, vid grusiga biickbriiddar och i myrar; ar inom 
omradet sillsynt. 

Finstrém: Bergé “/,71 ¢ (Elfving); Geta: Kasberg ster; Saltvik: 
Langbergséda Orrdalsklint Q ster. (S. O. Lindb.), Langbergsdda skog fler- 
stiides och vid Kvarnsjén ¢, Kasberg Q ster. och Berdtby m. col. 

Marsupella sparsifolia (Lindb.). — Syn. Sarcosc. sparsifolius 
Hartm. Sk. fl, p. 129. Nardia sparsifolia Lindb. M. scand. p. 10. 
— Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. Scand. exs. n. 21. 


1) Tjena betecknar pa Aland ett litet, af gungflyn omgifvet skogstrisk. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 9 


Mycket sillsynt. Fo6rekommer pa fuktiga flatberg och 
branta bergviiggar samt a grusjord. 

Saltvik: a berg vid vagen emellan Berdtby och Langsjé m. fr. 16/90, 
Hagagard vid Herrdalsmossen a grusjord ¢ 13/,92. 

Marsupella Funckii (W. M.) Dum. — Syn. Sarcose. Funckii 
Hartm. Sk. fl. p. 129. Nardia Funckii Lindb. M. Scand. p. 10. 

Denna sillsynta art, som vixer fornimligast pa skogsstigar 
och vigkanter, har jag antriffat vid viigen emellan Berdtby och 
Sonréda siteri i Saltvik ster. °/,,77. 


Alicularia scalaris (Schrad.) Corda. — Syn. Nardia scalaris 
Lindb. M. scand. p. 8. 

Ar ganska*) allmiin och upptriider under manga former 
a sandblandad lerjord, a viagkanter, i diken och vid gangstigar, 
men ar nog sillsynt m. fr. 

Sund: 71/,71 (Elfving), Wivasteby, Kulla och Tosarby; Saltvik: 
Kvarnbo, Kuggbéle, Liby, Fremmanby, Hullby, Berdtby m. fl. st; Ham- 
marland: Hellesby (H. Lindb.). 

Alicularia minor (Nees.) Limpr. — Syn. Jungerm. scalaris 
8 minor Nees Hep. Eur. I p. 281 (1833). Nardia hematosticta 
Lindb. M. seand. p. 8. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. Scand. n. 18. 

Ar mindre allmiin fn fdéregiende och férekommer pa 
lika lokaler som denna, men antriiffas oftare m. fr. 

Saltvik: Langbergséda 18°/,76 (B. Lindb.), Sonréda vid vagen, Lafs- 
béle i akerdiken, Andtbéle utmark niira Lafsbéle, Borgboda, Berdtby, Frem- 
manby, Hullby och Rangsby, Kvarnbo Biickiing i diken; Geta: Olofsnas 
i en sandgrop. 

Var. suberecta Lindb. Syn. Nardia hematosticta var. sub- 
erecta Lindb. M. Scand. p. 8. Férekommer pa enahanda lokaler 
som hufvudarten, men fordrar mer skugga och fuktighet; den 
ar afven mer siillsynt. 

Sund: Kulla i en sandgrop niira sockneran 73/,84, Mangstekta; Salt- 
vik: Kvarnbo i diken. 

Alicularia insecta (Lindb.). — Syn. Nardia insecta Lindb. 
M. scand. p. 3. 


1) Enir ordet »ganska» i Finland afven torde anvandas i annan be- 
markelse, ma hair némnas att detsamma hiir angifver en forstirkning af efter- 
féljande egenskapsord. 


10 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Viixer helst pa fin sandjord i diken och a vagkanter m. m. 
Da denna art forst under senaste tid blifvit kand ar dess 
utbredning finnu mindre bekant. Pa grund af de iakttagelser 
jag gjort om dess forekomst, anser jag dock att arten har icke 
ir sirdeles. siillsynt, dA ej sa fa vixtlokaler pa senaste ar blifvit 
uppdagade. 

Kaalaas anfér i sitt fortjenstfulla arbete »Lefvermosernes 
udbredelse i Norge» att denna art star Alicularia minor mycket 
niira och att Alicularia imsecta mahiinda ar blott en varietet 
eller underart af densamma, en asigt som jag delar, ehuru 
jag, af det mig till hands varande materialet, ej haft svart 
att urskilja naérvarande form fran <Alicularia minor. 

Saltvik: Fremmanby i Akerdiken m. col. 1/,83, Hullby i diken, 
Kuggbéle, Rangsby flerestiides, Kvarnbo Skarping 1 akerdiken och Borg- 
boda vid vagen. 


Plagiochila asplenioides (L.) Dum. 

Ar nog allmin i fuktig skog vid bergsrétter, a klippvaggar, 
emellan stenar och klippblock, 4 jord o. s. v. Frukt och col. 
iro dock mycket sparsamma. P. asplenioides upptrader under 
manga former, sasom f. «. major Nees, y minor Nees och «. 
heterophylla Nees, som alla forekomma pa Aland. Arten ar 
tagen m. fr. och col. fran nedanniimda lokaler: 

Saltvik: Liby berg 1/,64, Kuggbéle i Juni 1887, Kvarnbo skog *8/;88. 


Scapania nemorosa (L.) Dum. 
Lindb. M. scand. p. 6. 


Vixer pa mer eller mindre skuggiga klippor och stenar, 
mera siillan a jord och ar nog siallsynt. 


Syn. Martinellia nemorosa 


Finstrém: Amniis 4 berg vid Langsjé 29/.72; Sund: Jussbiéle berg 
vid vestra kyrksundet ymnigt: Saltvik: Liby i en liten back fran Iskarr, 
Haraldsby Bytta-berg. 


Scapania undulata (L.) Dum. — Syn. Mart. undulata Lindb. 
M. Seand. p. 6. 

Férekommer ej siillan a sten, i biaickar och pa fuktiga 
klippor, m. m. 


Saltvik: Liby i en skogsbick 2/,66, Langbergséda skog flerestiides, 
Lafsbéle, Berdtbyvik, Kvarnbo, Kugghéle och vid Asgarda trisk; Sund: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, no 4. 11 


Gesterby; Finstrdédm: Grelsbyskog; Geta: Kasberg; Eckerd: Storby 
i bergen séder om tullhuset. 


Scapania irrigua (Nees.) Dum. — Syn. Mart. irrigua Lindb. 
M. Scand. p. 6. . 

Ar ganska allmiin samt upptriider under manga former, 
dels i vidstrikta tufvor, dels emellan griis a fuktiga lokaler i 


° 


skogsmark, i diken, a vigkanter och i myrar m. m. 

Ar har férst tagen af C. J. Arrhenius i Eckeré 1%/,63 och i Féglé: 
Degerby °/,63. — Jag har exemplar fran 6fver 40 viixtstillen fran olika 
delar af Aland, men m. fr. blott fran Kuggbéle enstaka hemman i Salt- 
viks socken. 


Scapania compacta (Roth.) Dum. — Syn. Mart. resupinata 
({L.) Lindb. M. scand., p. 6. 

Denna sillsynta art har jag funnit a fuktiga klippafsatser 
i Liby berg vid Kuggsund i Saltvik '/,,78, hvarest jag derefter 
flere ar samlat arten savil med col. som med fr. 


Scapania subalpina (Nees.) Dum. — Syn. Mart. subalpina 
Lindb. M. scand. p. 6. 

Liksom fé6regaende fr denna art ganska siillsynt. 

Finstrim: Godby i ett dike vid vagen till Farjsund 1/63 (C. J. 
Arrhenius) och %/771 (Elfving). Sedermera har jag flere ar samlat arten a 
samma lokal; Sund: Jussbéle skog 4 stranden af 6stra kyrksundet 2/,78. 


Scapania curta (Mart.) Dum. — Syn. Mart. curta Lindb. 
M. seand. p. 6. 

Ar nog allmiin och viixer 4 fuktig sandjord vid vigar och 
a dikeskanter, i aldre sandgropar, pa berg samt bar lerjord m. m. 

Salivik: Kuggbéle 4/566, Kvarnbo skog 4 berg, Fremmanby a viag- 
kanter, Lafsbéle flerestaides, Liby mosse pa rutten ved, Liby, Sjéviks berg 
och Asgarda; Sund: Jussbéle och Gesterby berg, Berg haradsskrifvare bo- 
stille, Hulta och 4 berg vid 6stra kyrksundet; Finstrém: Godby skog pa 
berg vid Farjsund; Jomala: Ingbyberg; Eckeré: Storby pa bergen séder 
om tullhuset; Lemland: Norrby. 

Scapania rosacea (Cord.) Nees. 
M. scand. p. 6. 

Ar mindre allmiin an féregiende och férekommer i diken 
och pa vagkanter, férnimligast 4 sand- och grusjord. 


Saltvik: Andtbéle vid Lafsbéle triisk 1866, Rangsby i en sandgrop 
4/,76 (S. O. Lindb.), Langhergséda vid Marstena trisk, Berdtby i en sand- 


Syn. Mart. rosacea Lindb. 


12 J J. O. Bomansson, Alands mossor. 


erop Fremmanby och Hullby flerestades, Kvarnbo i akerdiken, Kuggbéle 
vid Mariekiilla, Saltviks prestgdrd vid Klockare torpet m. col., Andtbéle vid 
Ersberg, i diken nara Sjévik; Swnd: Rosenberg och Jussbdle berg vid 
vestra kyrksundet. 

Scapania convexa Scop. — Syn. Scap. wmbrosa Hartm. 5k. 
fl. p. 132. Mart. Lindb. M. seand. p. 6. 


Upptriider forniimligast pa ruttna triidstammar och stubbar, 
men iifven 4 fuktig jord m. m. Arten i fraga, som ej torde vara 
sa siillsynt hiir, finnes insamlad fran foljande lokaler: 

Saltvik: Liby skog 75/,66 m. col., Kuggbéle col., Fremmanby 4 en 
gangstig, Hjorté Résberg 4 murkna stockar m. col, Langbergséda skog flere- 
stides m. col., Sylléda ster., Fremmanby och Lafsbéle m. col.; Finstrom: 
Tiirnebolstad och Bergé ster; Sund: (Elfving), Jussbéle berg a rutten ved 
flerestiides m. col., Gesterby vid »tjenan» m. fr. 

Diplophyllum albicans (L.) Dum. — Syn. Jungerm. albicans 
Hari, (Sk.; 4. p: 133. 

Har och dar pA savil torra som skuggiga klippvaggar och 
afsatser samt 4 grusig jord, men hégst sallan m. fr. 

Saltvik: Kuggbéle berg 1864, Kvarnbo skog, Hjorté Résberg, 
Berdtby Kloddberg, Haraldsby vid Farjsund, Hullby berg, Sonréda, Tobdle 
och Niaiis (J. O. B.), Andtbéle (Elfving); Sund: Gesterby tjenan i en klipp- 
springa m. col. och fr. (S. O. Lindb.), Rosenberg, Jussbéle berg vid vestra 
kyrksundet; Jomala: Kasherg (Elfving); Finstrém: Godby vid Farj- 
sund (Elfving), Bergé i Jattegrytan; Wardé; Wargata; Lemland: Kasberg; 
Geta: Héckhéle. 

Diplophyllum taxifolium (Wahlenb.) Dum. — Syn. Jungerm. 
taxifolia Hartm. Sk. fl. p. 133. 

Nog siillsynt pa skuggrika klippvaggar och i bergsprickor, 
foretriidesvis i bergstrakter, endast ster. 

Saltvik: Langbergséda Orrdalsklint 181/,76 (S. O. Lindb. och J. 
O. B.). Kvarnbo Mérkdalsberg och Kasberg; Geta: Kasberg. 

Diplophyllum ovatum Hook. — Syn. Jungerm. Dicksoni Hartm. 
Sk. fl. p. 133. Jungermania ovata Lindb. M. scand. p. Ts 

Férekommer i sma blagréna tufvor eller inblandad med 
andra mossor pa torra och skuggiga berg och i klyftor. 

Sund: Presté & berg vid kyrkogardarna m, col. ¥/g79; Saltvik: 
4 stra sidan af Kasberg 4 viggen af en djup klyfta m. col. 19/;83. 

Coleochila Taylori (Hook.) Dum. — Syn. Jungerm. Taylor 
Hartm. Sk. fl. p. 133; Mylia Taylori Lindb. Hep. Hib. 1875. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 13 


Ar mera sillsynt pa fuktiga klippafsatser och bergvaggar 
samt 1 myrar. 


Saltvik: Liby 2/,66, Fremmanby skog, Kvarnbo m. fr., Lang- 
bergséda Orrdalsklint; Geta: Geta berg naira Djupviken m. fr.; Sund: 
Jussbéle berg vid vestra kyrksundet. 


Coleochila anomala (Hook.) Dum. — Syn. Jungerm. anomala 
Hartm. Sk. fl. 134; Mylia anomala Lindb. M. scand. p. 6. 


En af de allmannaste arter; forekommer i Sphagnum-myrar 
och kirr; fr. och col. ha ej blifvit antriaffade. 


Southbya hyalina (Lyell.) Syn. — Jungerm. hyalina Hartm. 
Sk. fl. p. 136. Nardia hyalina Lindb. M. scand. p. 8. 


Denna sillsynta art har antraffats blott i Saltvik: prest- 
garden Kalfhagtorpet Q ster. 3°/.88. 


Southbya crenulata (Sm.). — Syn. Jungerm. crenulata Hartm. 
Sk. fl. p. 135. Nardia crenulata Lindb. M. scand p. 8. 


Trifves helst inom skogstrakter och forekommer nog all- 
mint A torf och sandblandad lerjord, a fuktiga stallen vid viag- 
kanter, i gropar och diken m. m. 

Saltvik: Liby skog ster. 2/,66 och 2/1988 m. fr., Kvarnbo  skog, 
Langbergséda skog m. fr. (S. O. Lindb. och J. O. B.), Tengséda Q ster., 
Hullby 4 en skogsviig, Rangsby vid Kafvelbro, Lafsbéle i akerdiken, Rangsby 
vid Litkroken m. fr., Haga Herrdalsmossen och Berdtby. 

Var. gracillima (Sm.) Lindb. Syn. Jungerm. Genthiana 
Hartm. Sk. fl. p. 135. Nardia crenulata var. gracillima Lindb. 
M. scand p. 8. 

Ar mer siillsynt fn hufvud-arten och antriffas fornamligast 
pa lerjord a viigkanter och i diken ster. 

Saltvik: Fremmanby 1/;78, Hullby och Randsby; Swnd: Kulla 
invid vagen niira sockneran. ; 

Aplozia autumnalis (D. C.). — Syn. Jungerm. Schraderi Hartm. 
Sk. fl. p. 13. Jungerm. autwmnalis Lindb. M. scand. p. 6. 

Denna siillsynta art har inom omradet blifvit antraffad a 
murkna triidstammar och stubbar i barrskog, men torde ock 
forefinnas pa fuktiga stiillen a jord bland andra mossor. 

Saltvik: Langbergséda skog vid Orrdalsklint m. col. 79/776 (5S. O. 
Lindb.), Germundé Sédernis Q ster. 4/,)88; Finstrém: Grelsby skog 
28/80; Jomala: i skogen emellan Jomala by och Ytterby m. col. "4/977. 


14 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Aplozia lanceolata (Weis, Schrad.) Dum. — Syn. Jungerm. 
lanceolata Hartm. Sk. fl. p. 135. Lindb. M. scand. p. 6. 


Arten forekommer hiir och dar, dels i téta morkgréna 
tufvor, dels inblandad bland andra mossor pa fuktiga stallen 
i skog och pa rutten ved m. m. 

Saltvik: Liby m. col. 2/,66, Kvarnbo skog flerestades m. fr., Ger- 
mundé Sédernis m. fr., Tobéle skog m. fr, Langbergséda vid Orrdalsklint 
m. fr., Rangsby, Bergmyra m. col., Tengsdda nara Mora trask m. col.; 
Sund: (Elfving), Gesterby vid »tjenan» m. col; Finstrém: Grelsby skog 
m. fr.; Eckerd: Storby (H. Lindb.). 

Aplozia spherocarpa (Hook.) Dum. — Syn. Jungerm. sphero- 
carpa Hartm. Sk. fl. p. 135. Jungerm. nana Hartm. Sk. fl. 
p. 35. Jungerm. lurida Lindb. M. scand. p. 6. 


Mycket siillsynt. Hittils funnen i ett akerdike i Saltvik: 
Lafsbéle ster. °°/684 och /s86 m. fr., Liby a fuktig torfjord 
ster. 23/783. 

Aplozia ceespitosa (Lindenb.) Dum. — Syn. Jungerm. cespi- 
ticia Hartm. Sk. fl. p. 136 och Lindb. M. seand. p. 7.-— Exs. Lindb. 
et Lackstr. Hep. scand n. 12. 


Ar mindre siillsynt iin féregaende; foretridesvis upptrader 
denna lilla Aplozia vid vagkanter, i diken och vid skogstigar 
a fin ler- och sandblandad jord. 

Saltvik: Kvarnbo Bicking i diken m. col. 89/566 och m. fr. !/;85; 
Hullby vid vagen m. col., Fremmanby och Rangsby m. gonid, Hagagard 
Herrdalsmossen m. col.; Sund: Tosarby. 


Jungermania inflata Huds. 
Ar en af de allminnaste arter och férekommer pa fuktiga 


stillen a berg, i torfgrafvar och Sphagnummyrar, a karr och 
a sandjord, men ar sills. med fr., deremot traffas col. ofta. 

Saltvik: Liby berg 2/,66; Hammarland: Skarpnaté Q ster. 
(Elfving), Helsby Q ster. (H. Lindb.). Med fr. har jag funnit arten 1 Salt- 
vik: Berdtby vid viigen till Langsj6 1885 och i Hullby skog 18/,83. I 6frigt 
ir arten af mig samlad fran manga lokaler. 

Var. heterostipa (Spruce.) Lindb. 

Férekommer pa samma lokaler som hufvudarten, men ar 
mindre allman én denna. 

Saltvik: Fremmanby 4 Kvarnberg 29/,,83, Liby skog 13/,84. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 15 


Jungermania exsecta Schmid. 

Denna art, som ir nog siillsynt, upptrader oftast a fuktig 
och torfrik jord samt iifven 4 vigkanter m. m., men vanligen 
ster. och biirande icke siillan réda gonidie korn. 

Saltvik: Fremmanby 2/,83, Hullby skog, Liby och Kvarnbo flere- 
stides iifven m. fr.; Hekerdé: Storby skog (H. Lindb. och J. O. B.). 

Jungermania quinquedentata Huds., Web. 

Ar allman och férekommer dels pa jord, dels pa klippor 
och stenar pa mer och mindre fuktiga stillen, helst i skogar. 

Hammarland: Hellesby *4/,63 (C. J. Arrhenius); Finstrém: 
Godby vid Farjsund (Elfving); Saltvik: Kuggbdle berg m. fr., Tengsdda 
vid Mora triisk. Arten dr i 6frigt af mig samlad fran manga lokaler. 

Jungermania lycopodioides Wallr. 

Férekommer siillsynt pa skuggiga klippor och a jord i skog, 
oftast inblandad med andra mossor. 


Saltvik: Lafsbéle Q ster. /,74, Kuggbile skog Q ster., Rangsby ster. 
Jungermania Flérkei (W. M.). 


Hir och dir & fuktiga klippor och pa jord m. m., men 
vanligen ster. 

Sund: Gesterby m. col. /;)66; Saltvik: Lafé Hullby, Sonréda, 
Strémma, Kuggbéle och Andtbiéle, Rangsby, Ersberg; Wardé: Wargata; 
Finstrém: vid Firjsund och Tarnebolstad, Bergé (Elfving); Koékar: 
Hamné; Eckerd: Storby. 

Jungermania barbata Schmid. 

Ar allmiin och vixer pa torra och skuggiga berg, a trad- 
stammar och triidrétter, men oftast ster. 

Finstrém: vid Farjsund 27/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Tobdle, 
Lafé, Haraldsby, Fremmanby, Borgé berg m. fl. stillen. 


Jungermania gracilis Schleich. — Syn. J. attenuata Hartm. 


Sk. fl. p. 140. 

Antriffas i skogar pa ruttna triidstammar, pa klippor och 
fuktig jord m. m. 

Hammarland: Hellesby *4/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Lang- 
bergséda skog (S. O. Lindb. och J. O. B.), Orrdalsklint, Kuggbéle berg 
m. fr., Rangsby vid Lafsbéle trask och i Bergmyra, Fremmanby skog, Liby 
berg, Borgé berg och Tengséda, Berdtby skog och Tobéle; Finstrom: 
Godby vid Fiarjsund; Geta: Dané; Jomala: Jomala by, Joppe, Mariehamn; 


16 J. O. Bomansson, Alands mossor, 


Sund: Gesterby berg, Kulla och a berg vid vestra kyrksundet; Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 

Jungermania incisa Schrad. 

Ar inom omradet ej siillsynt och forekommer med sina 
blagréna mattor helst a fuktiga stallen i Sphagnum-myrar a 
rutten stock och tridstubbar, men finnes &fven a fuktig och 
torfaktig jord i barrskog. 

Saltvik: Kvarnbo Moérkdal ster. 4/,.66, Kuggbdle ster, Prestgardens 
skog ster., Liby mosse m. col., Germund6é Sédernds m. col., Asgarda skog 
m. col, Tobéle vid trisket m. col., Strémma, Kasberg m. col., Langbergséda 
skog vid Orrdalsklint m. col.; Swnd: Kastelholm vid Tjurnas trask, Gesterby 
tjenan m. fr.; Eckerd: (Elfving); Geta: Kasberg m. fr. 


Jungermania marchica Nees. 
Denna hoégst sallsynta art ar funnen i Sund vid vestra sidan 
af Tjurnas triisk bland Sphagna *°/776 (5. O. Lindb.) och 8/778. 


Jungermania excisa Dicks. — Syn. J. intermedia var. capi- 
tata “Hartm. Sk. fl: p. 139. 

Har och dir pa grusig lerig jord, i diken och a vagkanter 
samt barande ymnigt fr. 

Saltvik: Hullby 1/;73, Prestgarden i akerdiken, Andtbéle a fuktig 
jord nara Ersberg och vid vigen till Lafsbéle, Rangsby i akerdiken, Sonréda, 
Asgarda vid trisket, Lafé, Kvarnbo skog och Haraldsby. 


Jungermania Limprichtii Lindb. — Syn. J. intermedia Hartm. 
Sk. fl. p. 139. 

Har ungefiir samma utbredning som fdregaende, men fin- 
nes iifven A jordbetickta berg m. m. Antriffas vanligen m. col. 
och m. fr. hést- och varmanaderna. 

Saltvik: Kvarnbo i Akerdiken 1/,72, Prestgarden flerestides i aker- 
diken och & humusjord pa berg; Liby flerestiides 4 fuktig jord, Lafsbdéle 
flerestiides, Rangsby Warggropen och vid Kafvelbro, Hullby i en sandgrop; 
Sund: Berg a vigkanter och vid Kulla by. 


Jungermania socia Nees. 

Pa skuggiga torra klippor och stenar inblandad med andra 
mossor upptriider denna art sparsamt och alltid m. coles. samt 
oftast fruktbarande. 


Saltvik: Rangsby Ersherg 31/,76 (S. O. Lindb.), Fremmanby, Liby 
skog, Tengséda vid Mora triisk; Suwnd: Berg, Tosarby; Finstrom: Godby 
vid Farjsund. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 17 


Jungermania bicrenata Schmid. — Exs. Lindb. et Lackstr. 
Hep. Scand. n. 13. 


Forekommer har och dir a sand- och grusjord i diken, 
a vagkanter och skogsstigar; antriffas alltid med col. samt m. fr. 
pa varen och hésten. 

Saltvik: prestgarden 1/,.74, Rangsby Litkroken, Kvarnbo Backang 
i diken, Fremmanby flerestiides, Hullby i en sandgrop, Borgboda 4 viig- 
kanter, Liby vid vagen, Lafsbéle, Asgarda, Tobéle, Langbergséda; Eckerd: 
Storby; Sund: Kulla i en sandgrop, Berg, hiradsskrifvare bostille 4 en 
gammal vig. 

Jungermania alpestris Schleich. Denna art ir mera siillsynt 
och vaéxer a saval torra som vata bergviggar, dels i egna tufvor 
dels inblandad med andra mossor. Frukt och col. ej antriiffade. 

' Finstrém: Godby vid Farjsund §8/,76 (S. O. Lindb.); Saltvik: 
Kuggbéle och Liby berg, Tobéle, Rangsby, Ersberg; Sund: Jussbile 
berg vid vestra kyrksundet, Gesterby vid tjenan, Pristé 4 berg vid Kyrko- 
gardarna. 

Jungermania Wenzelii Nees. 

Denna hégnordiska art har af mig blifvit funnen 4 vestra 
stranden af Lafsb6le triask i Saltvik /s66 ster. 


Jungermania longidens Lindb. 

Férekommer hir och dir pa mossbetickta stiillen, torra 
skuggiga bergviggar samt murkna tradstammar och stubbar, 
helst i barrskog. 

Saltvik: Langbergséda vid Orrdalsklint a ruttna stockar m. col. 29/,76 
(S. O. Lindb.), Germundé Sédernas m. fr., Kvarnbo skog ster., Fremmanby 
och Kuggbdéle ster., Hjorté och Ryssbdle ster.; Sund: Gesterby vid tjenan 
m. col., Jussbéle berg vid vestra kyrksundet m. col.; Eckeré: Marby 
a berg. 

Jungermania guttulata Lindb. 

Enligt det material, jag haft att tillga af narvarande art, 
har jag kommit till samma asigt som B. Kaalaas uttalat i sitt ar- 
bete Lefvermosernas udbredelse i Norge (Kristiania 1893), 
att denna mossa synes sta mindre former af Jung. porphyroleuca 
mycket nara och att blagcellernas fortjockning ar i hég grad varie- 
rande hos sistnamnda samt att former finnas hos denna, hvars celler 
aro lika starkt collenchymatiska som hos Jung. guttulata. Den enda 
sikra skilnaden emellan dessa arter vore att Jung. guttwlata saknar 
2 


_ 


18 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


gonidier, nagot som synes vanskligt sasom grund for dess bibe- 
hallande som egen art. Emellertid upptages den har pa grund 
af Lindbergs auktoritet. 

Som mossan i fraga férst pa senaste tid blifvit urskiljd 
kan endast nedanniimde viixtstillen uppgifvas, dock torde den 
vid en nirmare undersdkning af omradets mossflora befinnas 
ha en stérre utbredning. 


Saltvik: Lafsbéle m. col. !/,,66, Langgarda Kasberg m. col., Kugg- 
bile skog m. col. Foérekommer allestades a rutten ved. 


jungermania porphyroleuca Nees. 

Ar ej sillsynt och vixer foretridesvis a rutten ved, men 
upptriider Afven pa sandblandad jord och skuggiga klippor. 
Antraffas oftast m. col. 

Eckeré: 5/63; Figlé: Degerby °/s63; Finstrém: Godby (Ci Js, 
Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle och Fremmanby skogat, Sonréda, Lang- 
bergséda och Lafshéle; Swnd: vid Tjurnis traésk och 1 Gesterby skog. 

Jungermania ventricosa Dicks. 

Ar en bland de allmiinnaste Jungermania arter och f6re- 
kommer dels i egna tufvor, dels inblandad med andra mossor 
4 jord i skog, 4 mer eller mindre fuktiga klippor, a fuktig sand 
och i myrar, a skogsstigar och vagkanter m. m. 

Férst af mig tagen i Saltvik vid Haraldsby °°/,66. I Ofrigt samlad 
fran manga lokaler; oftast m. col. 

Jungermania obtusa Lindb. 

Forekommer 4 nagot fuktiga stiillen i skog och a skugg- 
rika berg, helst inblandad med andra mossor, och vanligen ster. 

Saltvik: Fremmanby skog a en backsluttning mot Ersberg m. col. 
27/.79 samt m. fr. 5/1985; Kuggbéle, Liby och Kvarnbo skogar. 

Jungermania Rutheana Limpr. —- Syn. J. lophocoleoides Lindb. 
in Meddel. Soc. pr. Faun. et Fl. fenn. 14 p. 66. (1887). 
J. Hornschuchii (non Nees.) auct. scand. 

Ar siillsynt och férekommer pa mycket fuktiga stillen 
i sumpor, gungflyn och myrar, oftast @illsammans med Sphag- 
num arter. 


Sund: Gesterby skog ster. 18/,74, Jussbéle vid éstra kyrksundet m. 
col. 26/.78; Finstrém: Atthéle Stortrask ster. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 19 


Jungermania Kaurini Limpr. 


Denna inom omradet hégst siillsynta art har blott blifvit 
funnen a sédra stranden af Kvarnbo triask i Saltvik pa sand- 
blandad humusjord ster. *°/;78. 


Jungermania heterocolpos Thed. —— Syn. J. Miilleri *hete- 
rocolpos Hartm. Sk. fl. p. 137. 


Férekommer hir och dir, helst 4 kalkhaltigt underlag pa 
mer eller mindre fuktiga klippor, fuktig jord och tradrétter, men 
har sillan col. och fr.; deremot ir arten oftast gonidiebirande. 

Eckeré: Storby flerestades kring tullkammaren ster. 29/573; Saltvik: 
Kvarnbo a tradrétter, Sjovik berg, Lafsbéle, Rangsby vid Bergmyra och 
Asgarda traisk, Vermundé Sédernas, Tengséda a stranden af Tviirsjén; Sund: 
Gresterby skog och a alrétter vid tjenan, Jussbéle berg vid vestra kyrksun- 
det flerestides m. col; Jomala: Osterkalmar berg vid Lumparen; Fin - 
strém: Grelsby. 


Jungermania Kunzeana Hiib. — Syn. J. plicata *Kunzeana 
Harta ok. il, p. tor. 

Ar ej sallsynt och upptrider hir och diir p& mer och 
mindre skuggiga klippviggar och a sumpiga stillen i skog 
och myrar. 

Finstrim: Godby a berg vid Farjsund ”/-71 (Elfving), Godby skog 
flerestides, Amniis 4 berg; Lemland: Nati; Sund: Jussbéle berg vid 
vestra kyrksundet m. col., vid Tjurnds trisk och Bjérby; Saltvik: Frem- 
manby a berg, Asgirda Kasberg, Langhbergséda skog vid Kvarnsjon, Rangsby 
vid Basstjena, Haraldsby vid Farjsund, Kvarnbo skog, Kuggbdéle berg fle- 
restides, Liby berg m. col; Brdadndé: Lappo (S. O. Lindb.); Eckerd: 
Storby (H. Lindb.). 

Var. plicata (Hartm.). — Syn. J. plicata Hartm. Sk. fl. p. 137. 

Férekommer pa samma lokaler som hufvudarten men ir 
mera sallsynt an denna. 

Sund: Gesterby /g72; Saltvik: Sonréda, Kuggbéle och Liby berg, 
Langbergséda Orrdalsklint; Finstrém: Godby; Eckerd: Torp. 


Jungermania saxicola Schrad. —- Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. 
Seand. n. 14. 
Ar mera siillsynt och férekommer pa torrare skuggrika 


bergviiggar och klippstycken. 
Tagen 1863 utan narmare angifven lokal (C. J. Arrhenius). Saltvik: 
Liby Berg, Haraldsby skog vid Kuggsund; Warddé: Wargata. 


20 J. O. Bomansson, Alands mossor. | 


Jungermania Michauxii Web. 

Ar siillsynt och upptrider pa nagot skuggiga klippor, men 
iifven pa forruttnade tradstammar och stubbar. 

Saltvik: Liby mosse m. col. (S, O. Lindb.), Kugghéle skog 4 rut- 
ten ved m. col. 

Var. procerior. 

Endast antriffad a bergviggar och synes inom Aland 
vara mindre sallsynt an hufvudarten. 

Geta: i berg vid Djupviken !/,71 (Elfving); Sund: Jussbile a berg 
vid vestra kyrksundet m. col; Saltvik: Kuggbéle och Liby berg m. col., 
Strémma vid Warkviken m. col.; Finstrém: Godby a berg vid Farjsund 
Q ster. (Kihlman); Geta: vid Djupviken. 

Jungermania minuta Crantz. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. 
scam. n..15. 2), so, G: 

Férekommer hir och dir pa bergviiggar och klippstycken, 
mera sillan a jord., ster. 

Geta: vid Djupviken %/,63 (C. J. Arrhenius), Snické; Saltvik: 
Andtbéle Borgé berg, Rangsby Ersberg, Str6mma Tengséda a berg vid 
Mora triisk, Hjorté Résberg, Haraldsby och Liby berg vid Kuggsund; Sund: 
Gesterby berg vid tjenan; Jomala: Kasberg (Elfving och J. O. B.). 


Var. gemmipara Nees. 
Ar mera sillsynt fin hufvudarten. Endast funnen fran 
nedannamda 2:ne lokaler: 


Geta: 4 berg nara Kuggsund 15/,75 (Hult och Tikkanen); Saltvik: 
Haraldsby berg naira Kuggsund °9/,85, 


Cephalozia Helleriana (Nees.) Limpr. — Syn. Jungerm. Hel- 
leriana Hartm. Sk. fl. p. 140. 

Pa skuggiga och fuktiga stiillen i barrskog a rutten ved 
och stubbar, men foéretriidesvis 4 murkna granstammar. Arten 
som iir nog siilsynt och ofta ster. utvecklar i riklig miaingd roda 
gonidier. 

Saltvik: Langbergséda skog flerestiides vid Orrdalsklint m. col. 
19/76, Asgirda Kasberg, Berdtby skog m. fr., Kugghile skog m. fr., Kvarnbo 
skog, Tobiéle m. col., Liby mosse m. col., Germundé Sédernés och Nyskog 
m. col., Haraldsby skog m. col, Finstrém: Grelsby skog ster; Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 

Cephalozia fluitans (Nees.) Spruce. — Syn. Ceph. obtusiloba 
Lindb. Bot. Not. 1872. p. 167. och M. scand. p. 3. 

* 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 21 


Férekommer i myrar och gungflyn bland Sphagnum arter, 
dels i lésa mattor dels i enskilda exemplar och vanligen ster. 


Sund: Gesterby vid tjenan 18/,66, Kastelholm, vid Tjurnas trask 
m. fr; Saltvik: Langbergséda i kirr vid Orrdalsklint (S. O. Lindb.), Frem- 
manby Iskarr; Finstrém: Godby trask m. fr. 


Cephalozia curvifolia (Dicks.) Dum. -— Syn. Zrigonanthus 
curvifolius Hartm. Sk. fl. p. 143. 

Denna vackra art upptrider foretriadesvis i fuktig barrskog 
4 ruttna stockar ofta i sillskap med Cephalozia Helleriana, men 
mera sillan med col. och fr. 

Saltvik: Langbergsida i kirr vid Orrdalsklint ster. 19/,76 (S. O. 
Lindb., J. O. B.), Tobéle och Kvarnbo skog, Germundé Séderniés och Ha- 
raldsby skog; Finstrém: Grelsby skog och Godby. 

Cephalozia bicuspidata (L.) Dum. — Syn. Trig. bicuspidatus 
Hartm. Sk. fl. p. 143. 

Ar den mest allminna af alla vara Cephalozia arter och 
forekommer a lokaler af olika beskaffenhet pa mer och mindre 
fuktig jord, pa ruttna stockar och tradrdétter, 4 skogsstigar och 
ofruktbar jord i skog m. m. 

Kikar: Ofverboda m. col. 2*/,69. I 6frigt samlad af mig fran om- 
kring 40 lokaler. Frukt och col. ej sallsynta. 

Cephalozia Lammersiana (Nees.) Spruce. — Syn. Trig. bicusp. 
var. Lammersiana Hartm. Sk. fi. p. 143. 

Denna art, som star Ceph. bicuspidata mycket nara, ar inom 
omradet iinnu litet kind. De enda viaxtstallena dro: 

Saltvik: Sonréda ?/,78, Germundé, Sédernaés, Kvarnbo skog; Sund: 
Wivasteby a4 sandjord. 

Cephalozia media Lindb. — Syn. Trig. connivens Hartm. Sk. 
fl. p. 143 pro maxim. parte. 

Ar ej sillsynt i myrar bland upplista Sphagna a fuktig 
torfjord, rutten ved och stubbar, men mera sillan pa fuktiga klippor. 

Saltvik: Hjorté m. col. 8/66, Haga Bergén 19/,,66, Tobédle skog 
m. col., Langbergséda skog flerestiides m. col., Hullby ang m. col., Liby 
vid Iskiirr och i mossen m. col., Kvarnbo skog flerestides m. col., Kugg- 
bile, Germund6 4 rutten ved m. col., Tobéle, Lafsbéle m. col., Berdtby vid 
Lingsjé;. Finstrém: Gresby skog m. col.; Godby vid Farjsund; Sund: 
Jussbéle skog vid éstra kyrksundet m. col., Bjérby 4 rutten ved m. col., 
Gesterby vid tjenan; Lemland: Norrbyudden m. col.; Wardé: Wargata. 


bo 
bo 


J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Cephalozia pleniceps (Aust.) Lindb. 


_ Arten forekommer 4 sumpiga stallen a torfaktig jord, i myrar 
och diken, mera sidllan a ruttna stubbar och tradstammar, 
Frukt och col. antraffas vanligen. 


Saltvik: Lafsbéle vid Basstjena "/,)966, Hullby, Rangsby Bergmyra, 
Prestgarden, Langbergséda skog, Asgarda Kasberg a4 ruttna stockar, Kvarnbo 
Skarpang i diken och Ny&ngsmossen, Haraldsby, Fremmanby, Rangsby Jeg- 
platsen; Sund: Gesterby tjenan; Pinstrém: Altbéle vid Stortrisk bland 
Sphagnum arter, Emkarby Ostanaker i diken; Jomala: Ytternis (Hj. 
Olsson). a 


Cephalozia affinis Lindb. 


Ar hégst siillsynt och blott antriiffad i Kuggbdle berg A 
fuktig jord i Saltvik m. fr. 7/,90. 


Cephalozia connivens (Dicks.) Lindb. — Syn. Trig. connivens 
Hartm. Sk. fl. p. 143 ex parte. 


Forekommer har och dar och trifves helst i Sphagnum- 
myrar och pa fuktig jord, dels i sma tufvor dels spridd bland 
andra mossor, 4fven a rutten ved och triidstubbar pa sum- 
piga stallen. 

Saltvik: Kvarnbo skog m. col. 1/,).90, Fremmanby Kasmyra, Liby 
Iskirr m. fr., Rangsby Bergmyra m. col., Lustikulla m. col., Lafsbéle vid 
Basstjena m. fr., Kuggbéle skog m. fr., Berdtby 1 en myr vid Langsj6 m. 
col., Haraldsby skog m. col., Asgarda m. fr., Haga Herrdalsmossen; Sund: 
Gesterby, vid tjenan m. fr. 


Cephalozia catenulata (Hiib.) Spruce. — Syn. Ceph. serriflora 
Lindb. Medd. Soc. pro f. fl. fenn. 1878 et M. scand. p. 4. Trig. 
catenulatus Hartm. Sk. fl. p. 143. 


Ar ganska siillsynt. Vaxer pa murkna tridstammar och 
stubbar i skogar, men antriffas afven a fuktig jord,i myrar m. m. 
Saltvik: Langbergséda skog vid Orrdalsklint 4 rutten stock m. 


col. 19/,76 (S. O. Lindb.), Liby mosse m. col., Berdtby skog, Lafsbéle 
Basstjena. 


Cephalozia pallida Spruce. 
Spruce »on Cephalozia» p. 33. 

Ar hittils blott funnen af mig 4 rutten ved vid Gesterby 
tjenan i Sund m. col, /;72 (determ. 8. O. Lindb.), 


Syn. C. catenulata var. pallida 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 23 


Cephalozia leucantha Spruce. 

Forekommer pa vata stiillen a ruttna tradstammar i myrar 
och sumpor, pa fuktig jord bland Sphagna. Frukt och col. 
antriiffas oftast. 

Saltvik: Kvarnbo m. col. 8°/,78, Lafsbéle Basstjena m. col., Tobdle 
skog vid Varkstré6m, Fremmanby Lustikulla m. col.; Sund: Gesterby tjenan 
m. col. 

Cephalozia elachista (Jack.) Lindb. 

Ar nog siillsynt och férekommer 4 fuktig, torfaktig eller 
sandblandad jord i myrar och diken, men antraffas sillan 
m. col. och fr. 

Saltvik: Haga Bergin m. col. 14/s75, Fredriksholm, Kvarnbo Nyangs- 
mossen och Skarpiing, Rangsby, Bergmyra, Fremmanby, Liby vid Iskéarr, 
Berdtby; Sund: vid Tjurnas trask m. fr; Braéndé: Lappo Sjéskaren ster. 
(S. O. Lindb.). 


Cephalozia integerrima Lindb. 

Arten, som ir siillsynt, forekommer pa ler- och sandblandad 
jord i diken och 4 vigkanter, Fr. och col. forekomma vanligen. 

Saltvik: Kvarnbo /;72, Fremmanby vid Karlberg och i Fremmanby 
skog, Hjorté, Dalakersbacken; Jomala: Jomalaby i akerdiken m. col. 

Cephalozia myriantha Lindb. 

Denna art torde ej vara sa siillsynt, som man velat tro, 
ehuru férbisedd for sin ovanligt ringa storlek. Forekommer 
4 fin sand och lerjord, vid vigkanter, a gangstigar och i gamla 
sandgropar, oftast i skogsmark, men dfven a ruttna tradstam- 
mar och med humusjord betickta klippor. Colesulz finnas i 
miingd, deremot antriffas frukt mera sillan. 

Saltvik: Basstjena nira Lafsbéle 14/,76 och Berdtby i en sandgrop 
(S. O. Lindb.). Andtbéle, Borghoda i gamla sandgropar vid vagen, Frem- 
manby flerestides, Hullby, Saltviks prestgard vid klockaretorpet, Germundé 
Sédernis 4 rutten ved, Lafé Kvarnbo skog flerestides och i Hophagnaden, 
Sonréda i gamla sandgropar och i diken vid vagen, Liby skog 4 rutten 
ved och vid Iskirr; Sund: vid Gesterby tjenan; Eckerd: Storby 1 
akerdiken. 

Cephalozia Jackii Limpr. 

Viixer 4 sandig jord, humus och torf i diken och a vig- 
kanter vid sidan af skogar, men mera siillsynt fn féregaende; 
deremot iro col. och fr. mycket vanliga. 


24. J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Saltvik: Hjorté Dalakersbacken i dike m. col. 7/1988, Liby m. col. 
Andtbéle vid Kafvelbro, Fremmanby Marieberg a en gangstig m. fr., Rangsby 
skog i en sandgrop m. col., Andtbéle skog m. col., Kvarnbo a gamla smedje- 
tomten m. fr., Kuggbéle och Haraldsby m. col.; Sund: Kulla i ett dike; 
Eckeré: Storby; Finstrém: Emkarby. 

Cephalozia Starkei (Herb. Funck.). — Syn. Trig. divaricatus 
Hartm. Sk. fl. p. 143. Ceph. divaricata Lindb. M. scand. p. 4. 


Har och dir pa mager torf- och sandjord, dfven a lerslam 
vid sjéstriinder och a jordbetiéckta klippor, ofta 1 sallskap med 
eller pa andra mossor, men hdgst sallan a rutten ved. Fr och 
col. sillsynta. 

Saltvik: Haraldsby vid Farjsund °/,66, Kvarnbo flerestades, Kugg- 
bible, Prestgarden, Sonréda flerestides, Rangsby, Fremmanby, Lafsbéle nara 
tjenan, Andtbdle a Ersberg, Haga Herrdalsmossen, Germund6 Sddernias, 
Lafo; Finstrém: Ostanaker; Sund: Rosenberg; Wardé: Wargata och 
Ageskir; Mariehamn: Badhusherget; Eckerd: Torp och Storby. 


Var. grimsulana (Jack.). 


Sikra exemplar har jag funnit af denna si&regna var. a 
fuktig jord a berg i Fremmanby i Saltvik. 


Cephalozia biloba Lindb. 


Har af mig antriiffats a jord bland Brywm Miihlenbeckiw 
i en bergsbiick mellan Kuggbéle och Liby skogar m. fr. 1/92. 


Cephalozia divaricata (E. B. Nees.). — Syn. Tig. divaricatus 8B. 
examphigastriatus Lindb. Hartm. Sk. fl. p. 143. Ceph. bifida Lindb. 
M. scand. p. 3. 


Har samma utbredning som Cephalozia Starke och antraffas 
oftast a mager sand- och lerblandad jord i diken och a vag- 
kanter, fven 4 humusjord, i klippspringor m. m. Fr. och col. 
finnas vanligen. 

Saltvik: Kvarnbo i akerdiken 4/,,66, Kuggbéle och Liby skogar, 
Haraldsby vid viigen, Ryssbéle i diken, Rangsby a Ersberg, Prestgarden 
Borgé ing, Lafsbéle i diken, Tengséda vid Mora trask, Naas i diken; Sund: 
Gesterby i akerdiken och vid tjenan; Jomala: Jomala by; Eckeré: Storby; 
Finstrém: Ostanaker. . 

Odontoschisma denudatum (Nees.) Dum. — Syn. Sphagnocetis 
communis Hartm, Sk. fl. p. 144 ex parte. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 25 


Ar mera sillsynt och férekommer a rutten ved i kirr, a 
fuktig jord vid triiskstrinder och i myrar, alltid steril. 

Saltvik: Langbergséda skog vid Orrdal a rutten stock 19/,76 (S. O. 
Lindb.) och 4 stranden af Kvarnsjén, Kvarnbo och Prestgardens skogar; 
Geta: Vestergeta skog 4 stranden af ett trask; Sund: vid Gesterby tjenan 
a fuktig jord; Eckerd: Storby Vesterén (H. Lindb.). 

Blepharostoma trichophyllum (L.) Dum. — Syn. Jungerm. tricho- 
phylla Hartm. Skand. fl. p. 142. 

Ar temligen allmiin i myrar, pa mer eller mindre fuktiga 
stiillen, i skogar 4 ruttna stockar och stubbar, afven a nagot 
fuktiga klippor och stenar samt upptriider dels i utbredda tufvor, 
dels inblandad med andra mossor; vanligen med fr. och col. 

Eckeré 71/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle, Liby, Kvarnbo 
Fremmanby, Germundé, Rangsby Bergmyra, Haraldsby; Swnd: (Elfving) 
vid Gesterby tjenan och Jussbéle skog; Finstrém: Emkarby; Mariehamn; 
Eckerd: (Elfving). 

Tricholea ‘) tomentella (Ehrh.) Dum. — Syn. Vrich. tomen- 
tella Hartm. Sk. fl. p. 147, — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. Scand. 
n:. 9a eb. 

Ar mycket sillsynt och funnen endast vid Marstena triisk 
uti Langbergséda skog i Saltvik ster. */s74 (J. O. B.) och 
Eeker6o Torp. ster. %92 (H. Lindb.). 


Blepharozia ciliaris (L.) Dum. — Syn, Ptilidiwm ciliare 
Hamp. Hartm. Sk. Fl. p. 147. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. 
Seand. n. 10 a, b. 

Allmiin pa mera skuggrika stillen i skog pa tradstammar, 
tridrétter, pa mer och mindre fuktiga klippor och a jord. Fr. 
forekommer nog allmint pa varen. 

Saltvik: Kuggbéle berg m. fr. 29/64, Liby berg m. fr., Lafsbéle vid 
tjenan, Kvarnbo m. fr.; Finstrém: Bergé (Elfving); Lemland: Norrby. 

Blepharozia pulcherrima (Web.) Lindb. Mindre allman iin 
foregaende och viixer liksom denna pa ruttna tradstammar och 
triidrétter, mera siillan a fuktiga klippor, men mindre allman m. fr. 


Saltvik: Germundé Sédernas 1°/,76, Kvarnbo 4 bjérkstammar, Lafs- 
béle vid Basstjenan, Fremmanby m. fr. 


1) Nees v. Esenbeck har utan nagon ritt férandrat detta namn till 
Trichocolea. 


26 J. O. Bomansson, Alands mossor, 


Lophocolea bidentata (L.) Dum. 


Arten iir ytterst siillsynt och, ehuru sirskildt eftersokt, har 
jag antriiffat densamma endast a en lokal, niml. i Saltvik: 
Germund6é Sédernis i barrskog bland griis och forruttnade 
viixtiimnen ster. 79/1085. 


Lophocolea minor Nees. 

Hiir och dir & lera och sandig jord i diken och gropar 
samt A tridstammar, men hégst siillsynt m. fr., deremot alstrar 
arten gonidier i miingd pa bladens kanter. 

Saltvik: Fremmanby 4 bjork 1/,66, Prestgarden a jord, Andtbdle 
Borgé a tridrétter, Rangsby i akerdiken, Haga Norrholmen, Kvarnbo Skarp- 
ting m. col., Moérkdalsherg, Kuggbéle i akerdiken, Bergin; Hammarland: 
Skarpnaté (Arrhenius et Elfving); Finstrém: Godby vid Farjsund. 

Lophocolea heterophylla (Schrad.) Dum. 

Har samma utbredning som féregaende och forekommer 
helst i barrskog 4 ruttna tridstammar och stubbar, afven a 
fuktig jord i diken och & gangstigar; antraffas vanligen med 
fr och’ col. 

Finstrém: Godby vid trisket 29/,63 (C. J. Arrhenius), Grelsby a jord 
i klippspringor; Saltvik: Kugghéle och Fremmanby skogar, Liby, Kvarnbo 
flerstiides, Prestgirden. Germundé Sédernis, Berdtby Haraldsby, Langhergs- 
dda och Sonréda; Sund: Gesterby; Jomala: Jomalaby; Mariehamn; Geta: 
Olofsnis och Snack6; Lemland: Lembile. 

Harpanthus Flotovianus Nees. — Exs. Lindb. et Lackstr. 
Hep. Scand. n. 8 a, b. 


Denna egentligen 4 fuktiga stiillen i fjalltrakter upptradande 
art har inom omradet blifvit funnen a fdljande vaxtstallen: 

Sund: vid Gesterby tjenan “/,76 (S. 0. Lindb.); Saltvik: Asgarda 
vid triisket, Lafsbéle vid Basstjena, Boxé vid Réfvarberg, Liby och Kvarnhbo 
skogar i kirr, Langbergsbda; Ecker 6: Torp. (H. Lindb.). 

Chiloscyphus polyanthos (L.) Corda. 

Férekommer hair och dir pa vata stillen vid karrkanter 
bland gris, i diken, 4 klippor och vid bickar. 

Sund: Gesterby vid tjenan 22/,76 (J. O. B.) och 2/s76 (S. O. Lindb.), 
Kulla; Finstrém: Attbédle Stortriisk och Strémsvik; Saltvck: Kvarnbo 
vid bicken. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 27 


Var. pallescens (Ehrh.). 
Har samma utbredning som hufvudarten och vaxer jemval 


a samma lokaler som denna. 

Saltvik: Kuggbéle i akerdiken m. col. 16/,66, Lafsbéle a fuktig jord 
och i akerdiken m. fr., Haraldsby, Germundé Séderniis m. fr. Berdtby ang, 
Langbergséda vid Orrdalsklint; Swnd: Rosenberg och vid Ostra kyrksundet 
samt i Tosarby. 


Geocalyx graveolens Nees. 

Ar mera siillsynt iin féregaende art och forekommer pa 
mycket vata stiillen, dels i egna tufvor, dels inblandad med andra 
mossor i myrar, vid kallor, pa ruttna stockar och tradrotter, 
men mera sillan 4 klippor. Fr. och col. ytterst sallsynta. 

Eckeré: Storby i karr séder om tullkammaren !/,71 (Elfving); 
Saltvik: Tobéle skog m. col., Liby mosse a rutlten ved, Germundé Séder- 
nis, Kvarnbo skog, Haraldsby, Boxé a berg, Naas vid trasket; Finstrom: 
Grelsby; Mariehamn 8 alrotter. 

Cincinnulus calypogea (Radd.). — Syn. Kantia calypogea 
Lindb. M. seand. p. 

Hartills endast kiind tran Fremmanby i Saltvik samlad 
i fuktiga diken i maj 1872. Antagligt ar att arten icke ar sa 
sallsynt, ehuru denna fér sin likhet med fdljande art blifvit 
forbisedd. 


Cincinnulus trichomanis (L.). — Syn. Calypogea trichomanis 
Hartm. Sk. fl. p. 146. Kantia trichomanis Lindb. M. scand. p. 4. 

Allmiint férekommande 4a torf och sandjord, fuktiga och 
torra stillen, pa tufvor i myrar, under tridrétter, i jordhalor, 
lings skogsstigar och diken samt pa forruttnade l6f och kvistar. 
Frukt och col. aro sallsynta. 

Saltvik: Hjorté 8/66 (J. O. B.), Langhergsdda (S. O. Lindb.), Lafsbéle, 
Fremmanby, Haraldsby vid vigen och Liby mosse m. fr.; Finstrém: 
Godby (C. J. Arrhenius); Sund: Tjurnis trask (S. O. Lindb.). 

Lepidozia reptans (L.) Dum. 

Nog allmiin och viixer a fuktig jord helst i skog a trad- 
rotter, pa ruttna stammar och stubbar, lof och vaxtamnen, men 
aifven a klippor bland andra mossor. Fr. och col. forekomma 
mindre allmant. 

Eckeré: Storby %°/,63 (C. J. Arrhenius); Sund: Gesterby vid tjenan 
m. fr. 21/66; Saltvik: Fremmanby, Andtbéle m. fr., Kuggbéle berg, Ha- 


28 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


raldsby, Germundé Séderniis m. fr; Finstrém: Godby (C. J. Arrhenius); 
Geta: Hockbéle berg m. fr; Lemland: Lembile berg. 


Lepidozia setacea (Web.) Mill. — Syn. Jungerm. setacea 
Hartm. Sk. fl. p. 142. 

Ar sillsynt; forekommer a torfjord i Sphagnum-myrar, 
A iildre mossor och ruttna stubbar, ofta i siillskap med Mylia 
anomala och Cephalozia-arter, men vanligen ster. 

Eekeré: Storby 1/,71 (Elfving); Swnd: Tjurnis trask var. sertu- 
liotdes 5/,76 (S. O. Lindb.); Gesterby vid tjenan (8S. O. Lindb.); Saltvik 
Liby Iskirr m. col., Asgarda Kashergs mossen m. fr., Tobdle vid tjenan, 
Berdtby vid Langsjj; Geta: Héckbéle och Geta berg a torfjord. 


Pleuroschisma trilobatum (L.) Dum. — Syn. Mastigobrywm trilo- 
batum Hartm. Sk. fl. p. 146. Bazzania trilobata Lindb. M. scand. 
p. 3. — Exs. Limdb. et Lackstr. Hep. scand.n. 6 a, b. 

Foérekommer hiir och dir pa torfaktig jord i bergsklyftor 
och A klippblock, dels i rena tufvor dels inblandad med andra 
mossor. Har ej antriiffats med fr. och col. 

Sund: Gesterby vid tjenan i okt. 1866; Wardé: Wargata; Salt- 
vik: Strémma vid Kasberg, Kuggbéle berg, Tobéle nara Storviken, Liby 


berg, Tengséda och Berdtby skogar. Eckerd: Marby a berg nara trasket; 
Hammarland: Hellesby (H. Lindb.); Geta: Kasberg. 


Radula complanata (L.) Dum. 

Ar nog allmiin och viixer pa grenar och roétter af dldre 
triid, ifven 4 mer eller mindre fuktiga klippor och stenar i sma 
bickar. Frukt forekommer vanligen i riklig mangd. 

Saltvik: Liby berg "%/,66, Kvarnbo och Haraldsby: Sund: vid 
vestra kyrksund, Berg och Rosenberg; Finstrém: Mangelbro ang; Ham- 
marland: Skarpnaté (Elfving); Eckerd: & stenar i en back vid Lang- 
viken (H. Lindb.). 

Radula Lindenbergiana Gottsch. 

Fullt typiska exemplar ha af mig antraffats i Langbergséda 
skog i Saltvik, 4 stenar i Kvarnsjébacken, med kalkar och 
hanax 1/376. 


Lejeunia cavifolia (Ehrh.) Lindb. 

Ar mera siillsynt och viixer helst a skuggiga bergvaggar, 
mera siillan p& triidstammar och triidrétter. Alltid steril. 

Finstrim: Godby vid Farjsund 1/63 (C. J. Arrhenius), Grelsby a 
berg i Mangelbro ang; Sund: Prestgarden samt i bergen vid vestra kyrk- 


4 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 29 


sundet ymnigt, Rosenberg; Saltvik: Kuggbéle, Liby och Haraldsby berg 
vid Kuggsund, Tobéle, Tengséda a berg vid Mora trask. 


Frullania dilatata (L.) Dum. 

Liksom féregaende art air denna mera sillsynt. Vaxer pa 
torra och skuggiga bergviiggar och stammar af gamla loftrad. 

Geta: Kasberg ster. 1871 (Elfving); Saltvik: Liby och Haraldsby 
berg med col., Tobéle 4 berg vid Karviken, Lafshéle 4 en bjérkstam, Lang- 
bergséda a berg vid viken ¢ m. fr. 


Frullania fragilifolia Tay. 

Ar mindre siillsynt an féregaende och upptrider liksom 
denna a skuggiga bergviiggar, hvaremot den ej, sasom af manga 
forfattare uppgifves, antriffats a tradstammar. Fr. och col. hafva 
icke pa Aland blifvit funna. 

Finstrém: Godby vid Farjsund 27/,63 (C, J. Arrhenius); Geta: Bolsta- 
holm Kummelberg, Ostergeta Husklint och a berg séder om Kvarntrisk; 
Saltvik: Kuggbéle, Liby och Haraldsby berg vid Kuggsund, Tenséda vid 
Mora triisk, Andtbéle Borgé berg, Berdtby Kloddberg. Germundé Norrnis, 
Asgarda Kasberg; Sund: Gesterby a berg vid tjenan, Rosenberg, Jussbéle 
vid vestra kyrksundet, Mangstekta; Hckeré: Ofverby (H. Lindb.). 

Frullania Tamarisci (L.) Dum. — Exs. Lindb. et Lackstr. 
Hep. scand. n. 2. 

Temligen sillsynt; vaxer pa skuggiga klippvaggar an 
i breda mattor, 4n inblandad med andra mossor. Ej funnen 
med col. och fr. 

Sund: Jussbéle 4 berg vid kyrksundet 18%/,66, Rosenberg; Saltvik: 
Tengséda vid Mora trisk, Langhergséda, Liby berg; Geta: Kasberg; Lem- 
land: Norrbyudden; Eckerdé: Torp (H. Lindb.). 

Madotheca platyphylla (L.) Dum. 

Foérekommer pa stammar och roétter af gamla trad och pa 
skuggiga klippor; alltid steril. 

Hammarland: Skarpnaté %/,63 (C. J. Arrhenius); Sund: vid 
Tjurnis triisk (Brotherus), Prestgarden; Finstrém: Tarnebolstad. 

Madotheca rivularis (Nees.) Dum. 

Syn. Porella rivularis Lindb. M. scand. p. 3. — Exs. Porella 
dentata Lindb. et Lackstr. Hep. scand. n. 4 a, b, ¢, d. 

Ar vida allmiannare in foreg&ende och framtriider pa mer 
eller mindre fuktiga klippviggar och a stenar i sma_bickar, 
mera stiillen a tridrétter. Fr. och col. ha ej antriffats. 


30 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hammarland: Skarpnaté 25/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Liby 
berg, Kuggbéle och Haraldsby, Tengséda a berg vid Tvirsjén, Ryssbdle i en 
biick, Tobéle och Langbergséda; Sund: Rosenberg; Pinstrém: Grelsby, 
Mangelbro ting; Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Var. simplex (Zett.). 

Sund: Kulla; Saltvik: Hjort6. | 

Mniopsis Hookeri (Lyell.) Dum.— Syn. Scalia Hookeri Lindb. 
M. scand. p. 10. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. scand. n. 22. 

Ar inom omradet blott antriffad pa Eckeré: Storby a en 
fuktig sjéstrand m. fr. (H. Lindb.). 


Fossombronia Dumortieri (Hb.) Lindb. — Syn. Foss. pusilla 
Hartm. Sk. fl. p. 150 ex parte. 

Upptrider delvis i stor mingd a torf och karrjord i myrar, 
diken och pa periodiskt Ofversvimmade stillen. Fr. antriaffas 
ymnigt. 

Saltvik: Kvarnbo skog 4/,77, Hullby och Berdthy; Sund: Rosen- 
berg; Geta: Olofsnas. 


Fossombronia cristata Lindb. — Syn. Foss. pusilla Hartm. 
Sk. fl. p. 150 ex parte. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. scand. n. 23. 

Ar mindre allmin fn féregaende och vixer i sma grupper 
a fuktiga, leriga stillen vid sidan af vagar och 1 diken samt 
& torfjord i uttorkade skogskirr. Fr. forekommer allmant pa 
hosten. 

Saltvik: Berdthy Aker i diken Nov. 1866, Rangsby i ett skogskarr, 
Prestgarden i angsdiken, Sonréda vid vagen, Lafsbéle (J. O. B.), Lang- 
bergsida skog (S. O. Lindb.), Kuggbéle; Sund: Kulla by. 

Dileena Flotoviana Nees. — Syn. Mérckia hibernica 8 Floto- 
wiana Hartm. Sk. fl. p. 150. Pallavicinia Flotowu Lindb. M. 
scand. p. 10. 

Denna siillsynta art, som fdretriidesvis vixer pa fuktig 
nagot kalkhaltig torfjord vid trask, i diken och a kirrkanter, 
har blifvit funnen pa féljande lokaler: 

Sund: Kastelholm vid Tjurnis triisk Q ster. 25/,76 (S. O. Lindb. och 
J. O. B.); Saltvik: Fremmanby skog i karr ster; Finstrom: Tjudé-aing 
i diken ymnigt m. col.; Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Var. hibernica (Hook.) Lindb. 

Sund Kastelholm Tjurnis trisk ster. 25/,76 (S. O. Lindb. och J. O. B.): 


Blasia pusilla L. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. scand n. 24. 


_ ll 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 31 


Férekommer mera allmint pa vat lera och fin sandblandad 
jord i diken, gropar, vid vigkanter, bickar och kiallor. Den 
tidigt pa varen mognande frukten antraffas sallan. 

Saltvik: Lafsbéle i akerdiken "/,.66, Andthéle i akerdiken m. fr.; 
Fremmanby i gatan vid Karlberg m. fr. 


Pellia epiphylla (L.) Corda. — Syn. Marsilia epiphylla Lindab. 
M. scand. p. 10. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. scand. n, 25. 

Ar nog allmiin och viixer foretriidesvis a torf och humus- 
jord vid bickstrinder, i diken och jordhalor, a fuktiga skogsvagar 
och i grafvar. Antriffas oftast fruktbarande tidigt pa varen. 

Eckeré: Storby 1863 (C.J. Arrhenius); Saltvik: Haraldsby ¢f 1%/,67, 
Kvarnbo vid backen m. fr., Ryssbéle vid trisket m. fr., Germund6é Sédernas, 
Prestgarden m. fr., Hillby vid vigen m. fr., Lafsbdle vid tjenan (S. O. Lindb.); 
Sund: Gesterby vid Ryssbdéle tréask. 


Pellia Neesiana Limpr. —- Syn. Mars. Neesit Lindb. M. 
seand. p. 10. 

Pa ler- och sandblandad jord i fuktiga diken och vid vag- 
kanter, i sumpar och vid kiallor. 

Saltvik: Fremmanby m. fr. i Maj 1872, Hullby i diken vid vagen 
m. fr., Prestgirden i diken m. fr., Liby mosse ster; Eckerd: Storby 
(H. Lindb.). 

Pellia calycina (Tayl.) Nees. 

Antriffad pa mer eller mindre lerhaltig jord med kalk- 
haltigt underlag i diken och vid vigkanter. Frukten, som an- 
triiffas, liksom hos f6regaende arter af sligtet, tidigt pa varen, 
forekommer ymnigt. 

Saltvik: Kuggbéle i diken m. fr. %/;66, Kvarnbo flerstides i aker- 
diken m. fr., Liby m. fr., Fremmanby a en vagkant m. fr. 

Aneura pinguis (L.) Dum. — Syn. Riccardia pinguis Lindb. 
M. seand. p. 5. . 

Vixer pa fuktiga stiillen vid kallor och backar, i myrar 
och karr a torfjord, helst med nagot kalkhaltigt underlag, mera 
sillan a rutten ved. 

Finstrém: nira Farjsund 27/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Lang- 
bergséda 4 rutten stock vid Kvarnsjébicken och i karr vid Orrdalsklint, 
Hjorté 4 rutten stock m. fr., Lafsbéle vid Basstjena, Kvarnbo skog, Hullby; 


Sund: Kastelholm vid Tjurniis triisk, vid Gesterby tjenan, Jussbéle vid 
dstra kyrksundet; Hekeré: Storby i kalkkarr nara tullhuset. 


32 J. O. Bomansson, Alands Mossor. 


Aneura fuscovirescens (Lindb.). — Syn. Rice. fuscovirescens 
Lindb. M. scand. p. 5. 

Arten, som férekommer pa fuktiga, sandiga stallen, har 
jag funnit a féljande vaxtstillen: 

Saltvik: i en sandgrop vid vagen emellan Andtbéle och Borgboda 
m. fr. 9/79, Berdtby i en sandgrop 1/,81. 

Aneura palmata (Hedw.) Dum. — Syn. Rice. palmata Lindb. 
M. scand. p. 5. 

Foretriidesvis i barrskog pa ruttna tradstammar och stub- 
bar i kirr och myrar. Fr. forekommer mera sillan. 

Saltvik: Lafsbéle vid Basstjena 1/,,66, Langbergséda skog flere- 
stiides, Tobéle skog Rannilkiirren m. fr., Kuggbéle och Liby skogar, Berdtby: 
Sund: Kastelholm vid Tjurnis trisk; Hekerd: (Eliving och H. Lindb.). 

Aneura latifrons (Lindb. Bot. Not. 1873 p. 62). — Syn. Aiec. 
latifrons Lindb. M. scand. p. 5. 

Ar nog allmin pa ruttna tridstammar och stubbar i torf- 
mossar, myrar och kirr, mera siillsynt ater a torfjord och for- 
aldrade Sphagna. 

Saltvik: Liby mosse m. fr. /,75, Kvarnbo skog och Nyaéngsmossen, 
Fremmanby, Lafsbéle Basstjena m. fr., Rangsby Bergmyra, Tengséda, Berdby 
‘ing och Hullby m. col; Finstrém: Grelsby, Atthéle vid Stortrask; Geta: 
Olofsnis. 

Var. surculosa (Lindb.). 

Saltvik: Langbergs6da vid Orrdalsklint bland Sphagna (S. O. Lindb.). 

Var. sinuata (Dicks.). Syn. Rice. latifrons var. sinuata Lindb. 
M. seand. p. 5. 

Antriffad 4 samma lokal som féregaende "776 (S. 0. 
Lindb.). 

Aneura major (Lindb.). — Syn. Rice. major Lindb. M. scand p. 5. 

PA sumpiga stillen i myrar och uttorkade karr 1 barr- 
skog. — Arten star mycket nina Anewra multifida och &r an- 
tagligen ej annat jin en var. af denna, men upptages har pa 
gerund af Lindbergs auktoritet. 

Saltvik: Langbergséda vid Orrdalsklint 19/,76 (S. O. Lindb.), Kvarnbo 
skog flerestides i uttorkade karr m. fr. 

Aneura_ multifida (L.) Dum. — Syn. Rice. multifida Lindb. 
M. scand. p. 5. 

Siikra exemplar af denna art aro samlade af mig i Lang- 
bergséda skog vid Orrdalsklint i Saltvik /«77. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica; XVIU, n:o 4. 33 


Aneura incurvata (Lindb.). — Syn. Rice. inewrvata Lindb. 
M. scand. p. 5. 


Denna lilla Aneura forekommer 4 insjéstriinder, vid biickar 
och i fuktiga sandiga diken och har antriffats 4 fdljande 
vaxtstallen: 

Saltvik: Lafsbéle trisk a stranden i Sept. 1878, Berdtby Langsjé, 


Kvarnbo trask, Odkarby Brudstad backe, Hullby vid vagen; Jomala: Dal- 
karby i en sandgrop. Allestiides ster. 


Metzgeria furcata (L.) Dum. 

Har och dar pa mer eller mindre fuktiga klippviiggar och 
stenar, pa.rotpartier och stammar af gamla loftrid m. m. Fr. 
har ej antraffats. 

Eckeré: Storby 16/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Andtbéle Borgo 
berg, Kugghdéle, Liby och Haraldsby berg vid Kuggsund, Nis vid Tobdle 
triisk, Haga Bergin, 4 sten, Rangsby, Sonréda, Strémma, Kvarnbo Mork- 
dalsherg, Lafé; Hammarland: Skarpnaté (C. J. Arrhenius); Geta: Kas- 
berg, Bolstaholm Gunnarsklint; Finstrém: Mangelbro ing. 


Marchantia polymorpha L. — Exs. Lindb. et Lackstr. Hep. 
Scand. 0. toa. b, 

Denna nog allmant forekommande art vixer p& mer och 
mindre vata stallen i grafvar, diken, sumpor och myrar a torf- 
jord, vid kanter af backar och ofta i stor mingd & briind mark 
i saillskap med Funaria hygrometrica. 

Saltvik: Haga Bergin m. fr. 18/,966; Sund: Bomarsunds borg: 
gard of 13/,79. 

Preissia quadrata (Scop.). — Syn. Chomiocarpon quadratus 
Lindb. M. scand. p. 1. 

Ar endast funnen 4 féljande lokaler: 

Saltvik: Berdtby vid Langsj6 a en jordvall vid biicken m. fr, 9/479; 
Jomala: Jomalaby i ett dike m. fr. 15/783. 

Var. commutata (Lindenb.) Lindb. — Syn. Preissia commu- 
tata Hartm. Sk. fl. p. 153. 

Synes vara allminnare in hufvudformen och férekom- 
mer a insjOstrinder och i diken, 4 mer eller mindre fuktiga 
stillen vid bergsrétter och i klyftor, helst derest nagot kalk- 
haltigt underlag finnes. 

Finstrém: Godby vid Firjsund m. fr. 27/,63 (C. J. Arrhenius); 
Saltvik: Kvarnbo i akerdiken m. fr., Rangsby Bergmyra vid trisket m. fr., 

3 


34 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Liby och Haraldsby berg i klippspringor m. fr., Berdtby vid Langsjé och 
Hjorté6; Jomadla: Jomalaby i diken; Hekeré: Storby nara tullhuset m. fr. 

Asterella pilosa (Wahlenb.) Trevis. — Syn. Fimbriaria gra- 
cilis Hartm. Sk. fl. p. 153. 

Antriiffad mera sparsamt i klippspringor och pa forvittrade 
granitberg a soléppna pee Frukten, som mognar i Juni, f6re- 
kommer vanligen, 

Saltvik: Rangsby Ersberg i Juni 1865, Kuggbole, Liby och Ha- 
caine berg vid Kuggsund, Germundé, Tengséda vid Mora trask, Laf6, 
Kvarnbo Miarkdalsberg; Sund: Berg haradskrifvarebostaélle; Finstrom: 
Vestantrask. 

Reboulia hemispherica (L.) Radd. 

Har ungefiir samma utbredning som foregaende och vaxer 
i mullrika klippspringor och pa jordbetiickta bergsafsatser a sol- 
belysta stillen. Frukten, som mognar under forsta delen af som- 
maren, antraffas oftast. 

Saltvik: Rangsby Ersberg 1/,78, Kuggbéle, Liby och Haraldsby 
berg vid Kuggsund, Kvarnbo flerestiides; Swnd: Tosarby.och Rosenberg. 

Anthoceros levis var. multifidus Lindb. 

Ar forst samlad af Magister Harald Lindberg a tradesakrar 
i Storby af Eckerd kapell m. fr. /s92. Sedermera har jag afven 
tagit den derstides och funnit mossan a nimde akrar vara 
nog allman. 


Riccia glauca L. 
Arten, som vanligen upptriader i ringa mangd a trades- 
akrar om hésten och varen, ar inom omradet nog sillsynt. Fr. 


antraffas vanligen. 

Saltvik: Rangsby vid Ersberg °/,966, Berdtby, Prestgarden, Kvarnbo 
Sjévik och Fremmanby; Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Riccia glaucescens Carr’). Syn. &. bifurca Herb. Mus. 
Fenn. II p. 17 (1894). 


1) §. O. Lindberg har i Musci scand. p. 2 (1879) for Sverige och Fin- 
land uppgifvit R. Michelii Radd., och som synonymer till den anfért 1 en 
not: R. Michelii (1888), R. Lindenbergii Saut. (1845), R. Lesquereuxti Aust. 
(1869), R. marginata Lindb. (1874), R. glaucescens Carr. (1878). — R. minima 
ansag Lindberg hégst sannolikt vara synonym med R. Micheli; men i sitt 
mossherbarium, som numera tillhér Universitetet i Helsingfors, har Lind- 
berg dock sedermera fért nimde synonymer icke till R. Micheli utan till 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 3d 


Férekommer a humus och sandblandad jord a mullbetiickta 
flatberg och i klippspringor samt uttorkade bergspdélar, ofta i 
vida blaaktiga mattor. Antraffas vanligen med riklig frukt. 

Saltvik: Liby skog *4/,76, Kvarnbo flerestides, Liby, Kuggbéle och 
Haraldsby berg vid Kuggsund, Odkarby Brustadbacke, Lafé, Fremmanby 
Kvarnberg, Haga Norrholmen; Sund: Tosarby, Rosenberg och Gesterby; 
Eckeré: Storby (H. Lindb.), Signilskar (H. Lindb.); Geta Hoéckbéle och 
Olofsnis. 


Riccia subinermis Lindb. 

Funnen endast a nedannimde vaxtstillen: 

Saltvik: Rangsby a sédra sluttningen af Ersberg a bar jord a klipp- 
afsatser 23/83 (enl. S. O. Lindb.), Kuggbéle a en skogstig /,)87. 

Anm. Fastin Heeg, i anf. arb. 1 p. 15, vill betvifla denna mossas 
artratt, sa upptages den dock har pa Lindbergs auktoritet. 


Riccia crystallina L. 
Ar mera siillsynt och viixer pa leraktig sandblandad jord 
a stiillen, som periodiskt varit Ofversvimmade, i uttorkade 


sandgropar och polar. Pa senhésten antriiffas vanligen frukten. 

Saltvik: Ryssbéle 1/g76, Prestgarden ploglandet 4 uppslammad 
sand, Rangsby Nytorp vid vagen, Liby och Berdthy, Kvarnbo Bicking, 
Sjovik, Kyrkogardsplan; Swund: Kastelholm i en grop vid postvigen; Jo- 
mata: Dalkarby i en sandgrop vid viigen; Eckeré: Ora holme (H. Lindb.). 


Riccia sorocarpa bisch. 
Torde vara den mest allminna af Alands Riccia arter och 
forekommer a humus samt sandblandad jord a klippafsatser och 


° 


i sprickor, a jordbetackta flatberg, i mindre gropar och diken 
m.m. Vaxer ofta tillsammans med Riccia glaucescens och alstrar 
liksom denna rikligt fr. 

Saltvik: Ryssbéle ™/376, Berdtby flerestiides, Rangsby, Fremmanby, 
Hullby Lafé, Germundé, Haga Bergin och Fredriksholm, Odkarby Brustad- 
backe, Kuggb6le, Liby och Haraldsby berg, Kvarnbo flerestides, Prestgarden, 
Tengséda vid Mora trask; Suwnd: Tosarby, Kastelholm, Gesterby och Ro- 
senberg; Geta Olofsnas; Lemland: Lembdéle (Olsson). 


R. bifurca Hoffm., som pa grund deraf ingatt i Herb. Musei Fennici II. 
Helsingforsie 1894 p. 17. I motsats hirtill har M. Heeg i sin afhandling 
»Mitteilungen tiber einige Arten der Gattung Riccia II.» i Bot. Not. 1898 
p. 110, bevisat att R. Michelii, som enligt Heeg ir en sydeuropeisk art, icke 
blifvit funnen i Finland och Skandinavien. Deremot uppgifver Heeg sig 
ega R. bifurca fran Sverige. 


36 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Riccia Hiibeneriana Lindenb. 

Ar nog sillsynt och férekommer helst i barrskog 4 sand- 
blandad dyjord. De rédaktiga stralformiga plattarna frambringa 
rikligt frukt under hosten. 

Saltvik: Berdtby 4 en skogsvag till Langsjé 8/,78, Hullby a en 
skogsviig, Rangsby i ett skogskarr, Liby skog a en vag, Kvarnbo 4 en skogs- 
vig, Fremmanby skog a en gangstig; Geta: Olofsnaés a en skogsvig. 


Sphagna. 


Sphagnum cymbifolium Ehrh. — Syn. Sph. palustre L. (ex. p.); 
Lindb. (ex. p.) 1882. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 35. 

Ar hoégst allmiin och férekommer under manga former, 
fornimligast a fuktiga staéllen i skog och myrar, vid backar och 
laglinta sjéstrinder, dels i stora sammanhingande mattor, dels 
i smarre tufvor och ej sillan fruktbarande. 


Sphagnum medium Limpr. — Broth. M. F. V n:ris 201, 202. 

Ar liksom féregaende ganska allmiin och upptriider i vackert 
rosenfiirgade eller rédbruna tufvor pa samma _ lokaler som 
Sphagnum cymbifolium. 

Sphagnum papillosum (Lindb.). — Exs. Broth. M. F. In. 49. 

Mindre allman in fo6regaende och upptrader vanligen i tata 
groéna till gulbruna tufvor i myrar och i kanterna af skogstrask 
och kiirr samt antriffas ofta m. fr. 

Saltvik: Kvarnbo /)64 m. fr., Langbergséda, Liby och Tobdle 
skogar, Fremmanby, Berdtby vid Langsji; Hammarland: Hellesby 
(H. Lindb.); Swnd: Gesterby vid tjenan. 

Sphagnum imbricatum Hornsch. — Syn. Sph. Austini Sull. 
— Exs. Broth. M. F. VIII n. 352. 

Denna art har endast antriffats vid en bick i Saltvik 
vid Langbergséda by helt nara vattenqvarnen m. fr. 73/1084. 


Sphagnum subsecundum C. E. Nees. — Exs. Broth. M. F. I. n. 47. 
Ar ej sillsynt och upptriider 4 sumpiga stillen i skogar, 
i myrar m. m., men f6refinnes mera siillan m. fr. samt 4r mycket 


rik pa former. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 37 


Saltvik: Lafsbéle vid Basstjena 1866, Rangsby Bergmyra m. fr., 
Kvarnbo, Liby, Langbergséda, Berdtby, Prestgardens skogar, Tengséda vid 
Martena trisk, Fremmanby; Sund Gesterby vid tjenan och Jussbéle vid 
vestra kyrksundet; Koékar: Idé (Hj. Olsson). 

Var. intermedium Warnst. 

Saltvik: Fremmanby /,72. 

Var. turgidum C. Miill. 

Saltvik: Liby Iskirr 23/587, Tengséda vid Marstena traésk och Lang- 
bergséda skog. 

Sphagnum platyphyllum (Sull.) Warnst. — Syn. Sph. subsecwn- 
dum var. auriculatum Hartm. Sk. fl. p. 124. — Exs. Broth. 
MM: Ee Vil ne oot: 

Denna art forekommer helst i skogskarr 4 humusjord, men 
viixer ifven a laga triskstriinder och i myrar m. m. Frukt har 
ej antraffats. 

Saltvik: Kvarnbo skog 29/,73, Sonréda, Hullby, Langbergséda, Berdtby 
och Liby skogar; Sund: Gesterby vid tjenan. 

Var. obesum (Wils.). 

Saltvik: Liby skog i Okt. 1866, Hullby i en bergspdl ster. 


Sphagnum contortum Schultz, — Syn. Sph. laricinum Spruce. 
Sph. neglectum Hartm. Sk. fl. p. 124, Sph. rufescens Herb. Mus. 
Fenn. Il p, 29 (1894). — Exs. Broth. M. F. VII n. 301. 


Férekommer 4 mera soléppna stillen i gungflyn och pa 
sanka triskstrinder m. m., vanligen ster. 

Saltvik: Lafsbéle vid Basstjena /.64 ymnigt och rikligt fruktbarande, 
Haraldsby ster. (Hult och Tikkanen); Finstrém: Godby trask ster.; 
Eckeré: Storby f. inter var. cyclophyllum et platyphyllum (O. M. Reuter 
och Elfving) enligt S. O. Lindberg; Ecker@é Signilskaér (H. Lindb.); Sund: 
Kastelholm Tjurniés trask ster. 


Sphagnum teres (Schimp.) Angstr. — Exs. Broth. M. F. VII 
n. 302. 


Arten, som ej ar siillsynt, upptrider med sina vackra gula 
till gulgréna tufvor under manga former i djupa myrar, gungflyn 
samt a sanka angsmarker. 

Saltvik: Berdtby /,,66 ster., Lafsbéle vid Basstjena och vid trasket 
m. fr., Kvarnbo skog ster., Asgarda trisk ster.. Rangsby Bergmyra och vid 
Kvarnbo trisk ster., Ryssbéle traisk m. fr. Liby skog m. fr.; Sund: Ge- 
sterby, vid tjenan, Kastelholm vid Tjurniis trisk ster; Wdarddé: Wargata 
vid trisket m. fr; Finstrém: Tjud6 ang, Bergé och Attbile triisk. 


38 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Var. squarrosulum Lesqu. 

Saltvik: Hullby och Fremmanby skogar ster.; Sund: Kastelholm 
vid Tjurnis trask ster. 

Var. subsquarrosum Warnst. 

Saltvik: Kuggbéle skog ster. 


Sphagnum squarrosum Pers. — Exs. Broth. M. F. [V n. 152. 

Ar nog allman i skogsskiir vid biickar och i kanten af 
myrar. Med frukt, som ej torde vara sillsynt, har jag samlat 
arten fran foljande stiéllen: 

Saltvik: Kvarnbo skog /765, Sonréda, Langbergséda, Fremmanby, 
Lafsbéle vid Basstjena; Sund: Kastelholm vid Tjurnas trask. 

Var. imbricatum Schimp. — 


Saltvik: Fremmanby skog /;72 ster., Lafsbéle m. fr; Finstrdm: 
Godby vid Farjsund m. fr. 


Var. speciosum Warnst. 

Saltvik: Kvarnbo Nyangsmossen °/,84 m. fr. 

Sphagnum compactum DC. — Syn. Sph. rigidum Hartm. Sk. 
fl. p. 123. — Exs. Broth. M. F. IV n.-151. 

Har ungefiir samma utbredning som féregaende art och 
forekommer helst a fuktiga flatberg och i bergspdlar men afven 
a vata stiillen i ljunghedar m. m. Fruktbirande exemplar, som 
forekomma mera sparsamt, ha blifvit funna a foljande lokaler: 


Saltvik: Fremmanby /765, Germundé Sddernés; Swad: vid ostra 
kyrksund; Hammarland: Hellesby (H. Lindb.). 


Var. subsquarrosum Warnst. 

Saltvik: Liby m. fr. 181/,,65, Langbergséda skog ster. 

Sphagnum Wulfianum Girgens. — Syn. Sph. pycnocladwm 
Angstr. — Exs. Broth. M. F. I n. 46. 

Antriiffad endast i Saltvik: Liby skog a vestra sidan af 
Iskirr i ringa miingd m. fr. 19/84. 


Sphagnum subnitens Russ. et Warnst. 

Forekommer mera allmiint i skogskaérr och djupa myrar 
a torfaktiga stillen samt alstrar vanligen frukt. 

Saltvik: Lafsbéle Basstjena i Maj 1889, Kvarnbo och Kuggbdéle 
skogar m. fr. Asg&rda vid tjenan ster., Strsmma i mossen ster., Prestgarden 
m. fr., Rangsby Bergmyra, Langbergséda (var. violascens Warnst m. fr.), Liby 
mosse och Fremmanby skog (var. virescens Warnst.), Asgarda Kasbergs- 
mossen; Sund: Gesterby tjenan ster. (var. purpurascens Warnst.); Ham- 
marland: Hellesby (H. Lindb.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 39 


Sphagnum acutifolium (Ehrh. ex parte). — Syn. Sph. nemo- 
reum Lindb. Eur. och Nordamer. hvitmossor p. 52 (1882). — 
Exs. Broth. M. F. IV n. 154 och 251, VII n. 303. 


Ar hégst allmiin och upptriider under manga former a fuk- 
tig skogsmark, i myrar och a4 sanka angsmarker m. m. Frukt 
antraffas vanligen. 


Sphagnum quinquefarium (Braithw.) Warnst. 
Ar siillsynt och viixer foretradesvis a fuktiga berg och 
klippafsatser. 


Saltvik: Kuggbéle berg niira gamla simhuset m. fr. 1/,89, Hullby 
berg ster. 


Sphagnum Warnstorfii Russ. 

Denna siirdeles vackra art forekommer i myrar, vid sum- 
piga traskstriinder, pa betes- och angsmarker, foretriidesvis hvarest 
bjork och al frodas; ar ytterst siallsynt med frukt. 


Saltvik: Lafsbéle vid tjenan ymnigt, ster. 1864, Fremmanby 1 en 
bjérkhage m. fr., Kuggbdéle, Hullby, Rangsby Jegplatsen, Asgarda Kasberg 
i mossen, Kvarnbo Sandvik; Sund: Gesterby vid tjenan och Tjurnis trask; 
Finstrém: Svartsmora i en myr vid byn, Attbile triisk; Eckerd Storby 
séder om tullhuset. Sasom former inga afven purpurascens, viride, violaceus 
och versicolor. 


Sphagnum rubellum Wils. — Syn. Sph. tenellwm (Schimp.) 
Klinggr.; Herb. Mus. Fenn. II p. 23. 

Har samma utbredning som féregaende. Arten vaxer i 
djupa myrar, skogskirr och gungflyn och antriffas mera sillan 
med frukt. 


Sund: Gesterby tjenan m. fr. 16/,64; Saltvik: Fremmanby skog 
och Kasmyra m. fr, Tobéle trisk, Liby Iskarr m. fr., Strémma skog och 
Langbergséda; Geta: Westergata vid ett skogstrask och Héckbdle. 


Sphagnum fuscum (Schimp.) Klinggr. 

Férevarande art, som igenkiinnes val fran Ofriga arter af 
acutifoium gruppen genom sina gulbruna tufvor, dr allmint 
utbredd och férekommer bland andra Sphagna i ljungbeviixta 
myrar och sumpiga skogar. 


Forst tagen i Saltvik vid Lafsbéle tjenan 1864 samt med frukt, 
som ir sillsynt, i Kvarnbo skog 7/,89. I éfrigt har jag samlat arten fran 
manga lokaler. 


40 J. O. Bomansson, Alands mossor., 


Sphagnum Russowii Warnst. 

Ar mera allmiin och upptriaider under manga former pa fuk- 
tig skogsmark och i myrar. 

Saltvik: Langbergséda skog m. fr. 19/776, Fremmanby, Strémma 
och Rangsby skogar ster., Berdtby m. fr., Liby Iskarr m. fr., Kuggbéle skog 
m. fr., Kvarnbo Moérkdal. 

Var. Girgensohnioides (Russ.). 

Saltvik: Liby skog ster 2°/,89, Fremmanby skog ster. 


Sphagnum Girgensohnii Russ. — Syn. Sph. strictum Lindab. 
M. scand. p. 11. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 353. 


Ar temligen allmin och upptriider foretriidesvis a vata 
stillen i granskog, men a&fven i myrar och pa sumpiga angs- 
marker. Frukt ar ganska sallsynt. 

Sund 1862 (H. A. Kullhem), Jussbéle vid vestra kyrksundet, Gesterby 
vid tjenan;-Finstrém: Godby skog i aug. 1872; Saltvik: Hullby, Frem- 
manby, Kvarnbo, Rangsby, Berdtby m. fr., Liby och Strémma skogar, Lang- 
bergséda i biicken vid byn tillsammans med S. imbricatum m. fr., Kuggbéle 
m. fr; Eekeré: Marby trisk. Sasom former inga varr. coryphewm och 
stachyodes. 


Sphagnum fimbriatum Wils. 

Forekommer har och dir med stora hvitgrona till gréna 
tufvor i gungflyn och torfgrafvar, pa sanka traskstrander m. m. 

Eckeré: 18/63 (C. J. Arrhenius); Finstrém: vid Farjsund (C. J. 
Arrhenius), Godby vid trasket m. fr. Saltvik: Kvarnbo Nyadngsmossen i 
torfgrafvar, Lafsbéle vid Basstjena m. fr., Kuggbéle skog m. fr., Langbergsdda 


tjenan m. fr. Sund: Gesterby vid tjenan; Hammarland: Hellesby 
m. fr. (H. Lindb.), 


Sphagnum tenellum Brid. — Syn. Sph. molluscam Bruch. — 
Exs. Broth. M. F. If n. 100. 

Af Europeiska Sphagnum-arter ar denna den minsta och 
vixer med sina mjuka fran Ijusgula till blekgréna tufvor i 
gungflyn, i myrar och bergspélar, och ar inom omradet mera 
sallsynt. 

Eckeré i karret mot Karingsund 38/,63 (C. J. Arrhenius), Storby 
(Elfving); Saltvik: Langsj6 i en myr, Langhergséda skog vid Orrdal, 
Strémma Kasberg, Fremmanby Kasmyra; Geta: Héckbéle Geta berg vid 
Jomala 6n m. fr. (Hult och Tikkanen), Husklint; Swnd: vid Gesterby tjenan 
m. fr; Hammarland: Hellesby m. fr. (H. Lindb.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 41 


Sphagnum recurvum P. Bb. — Syn. Sph. recurvum var. mucro- 
natum Warnst. 


Ar mera allmiin och foérefinnes i skogar, i djupa sumpor 
och gungflyn; sallsynt med frukt. 

Fiéglé: Degerby %/.63; Saltvik: Berdtby och Kvarnbo  skogar, 
Lafsbéle vid Basstjena, Liby Iskirr m. fr., Tobéle, Fremmanby, Hullby, 
Kuggbéle och Strémma skogar; Finstrém: vid Godby trask och Svarts- 
mora; Sund: vid Gesterby tjenan och Kastelholm vid Tjurnas trask; Ham- 
martland: Hellesby (H. Lindb.). 


Var. pulchrum Lindb. 
Sund: vid Gesterby tjenan °/,)66. 


Var. parvifolium Warnst. 

Sund: Gesterby tjenan Aug, 1872, Tjurnas trask; Saltvik: Asgarda 
trisk, Lafsbéle vid tjenan, Fremmanby ang, Liby Iskarr, Hullby och Kugg- 
béle skog. 

Var. amblyphyllum Russ. 

Saltvik: Asgarda trisk 2/,87, Hullby skog, Sonréda ang, Prestgardens 
och Kuggbéle skogar; Sund: Kastelholm vid Tjurnas trask. 

Var. mollissimum Russ. 

Finstrém: Grelsby i trasket vid garden i Okt. 1865, Liby i ett 
alkirr; Sund: Kastelholm Tjurnas trisk ster. 

Sphagnum obtusum Warnst. 

Denna art foredrager helst sanka triskstrinder och gungflyn. 

Saltvik: Lafsbile Basstjena m. fr. 4/89, Asgarda vid tjenan, Rangsby 


ang vid Kvarnbo trisk; Sund: Gesterby ing, vid Ryssbéle traisk m. fr,; 
Finstrém: Bergo. 


Sphagnum riparium Angstr. — Exs. Broth. M. F. I n. 45. 

Har niastan samma utbredning som foregaende art, men 
vaxer a mera beskuggade platser i kanten af myrar och i skogs- 
bickar m. m. Frukt ej antraffad. 

Finstrém: Grelsby vid triisket niira garden i Okt. 1865; Sund: 
Gesterby vid tjenan; Saltvik: Kvarnbo skog, Langbergséda skog i karr 
vid Orrdalsklint, Rangsby Bergmyra. 

Sphagnum majus (Russ.) C. Jensen. 

Ar ganska allmiin i kirr, djupa sumpor och a gungflyartade 
traskstrinder; vanligen nedsinkt i vatten. 

Saltvik: Liby Iskarr %/,87, Fremmanby Kasmyra m. fr., Hullby 


skog m. fr; Sund: Gesterby vid tjenan, Kuggbéle och Kvarnbo skogar 
m. fl. stallen. 


J. O. Bomansson, Alands mossor. 


=~ 
bo 


Sphagnum cuspidatum Ehrh. 

Allmiin i kirr, triisk och torfgrafvar m. m. 
Var. plumoswm Schimp. 

Saltvik: Liby skog 3/,87. 

Var. falcatwm Russ. 

Sund: Gesterby i ett kirr 1889. 


Musei veri. 


Andreea Rothii W. M. — Syn. A. rupestris Hartm. Sk. fl. p. 121. 
— Exs. Broth. M. F. I n. 50. 

Férekommer ej siillsynt i skogstrakter 4 litet befuktade 
berg och klippviggar; triffas oftast m. fr. 

Geta: 3/63 (C. J. Arrhenius), Snacké; Saltvik: Asgarda Kasberg, 
Sonréda, Langbergséda Orrdalsklint, Haraldsby, Kuggbéle och Liby berg 
vid Kuggsund, Boxé Réfvarberg, Rangsby Ersberg, Hjorté Rosberg, Berdtby 
Kloddberg, Naas 4 berg vid Dalstrisk; Sund: Jussbéle a berg vid kyrk- 
sundet, Berg hiradskrifvare bostille, Brindbolstad, Gesterby berg och Hulta; 
Finstrém: Amnis, Godby vid Farjsund; Eckeré: Marby; Hammar- 
land: Trebbenby; Lemland: Lembéle berg; Kékar: Ofverboda. 

Andrea crassinervia Bruch. — Exs. Broth. M. F. I n. 42. 

Mera siillsynt an féregaende och upptrider med svarta 
nagot glinsande mattor helst pa nagot befuktade bergsplataer 
och klippblock 4 de hégre bergen inom omradet. Frukt finnes ofta. 

Hammarland: Hellesby 1863 (C. J. Arrhenius); Finstroém: 
Bergé (Elfving); Swnd: Bomarsund a berg nara Notviken; Saltvik: 
Hjort6 Résberg, Kvarnbo Sjéviksberg, Bergén, Langhergséda Langberg, 
Berdtby Kloddberg, Asgarda Kasberg; Sund: Gesterby berg; Geta: Hus- 
klint, Bolstaholm Gunnarsklint. 

Andreea petrophila Ehrh. — Exs. Broth. M. F. HI n. 150. 

Ar ganska allmiin afven med frukt. Arten upptrider ofta 
ymnigt och i stora vidstrickta mattor pa klippor, stenar och 
klippblock. 

Ephemerum serratum (Schreb.) Hampe. — Exs. Broth. 
M. F. V n. 224. 

Hiir och dir 4 sandblandad jord 4 triidesakrar, i uttorkade 
skogskirr, torfgrafvar och a dikeskanter med frukt. 


_ Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 43 


Saltvik: Kugghéle Malm "/.67, Liby och Kvarnbo skogar m. fl. 
stillen, Berdtby 1 en sandgrop vid vigen, Hullby, Prestgarden, Sjévik; 
Sund: Presté 4 en gammal vag till begrafningsplatserna, Kastelholm. 

Ephemerum stenophyllum (Voit.) Schimp. 

Denna hégst siillsynta art fann jag med unga frukter den 
9 Aug. 1878 i ett mindre uttorkadt karr vid vagen emellan 
Berdtby och Sonréda i Saltvik tillsammans med Ephemerwm 
serratum och Pleuridiwm nitidum. 


Ephemerella recurvifolia (Dicks.) Schimp. 
Denna hégst sillsynta mossa ar funnen a endast en lokal, 
neml. i Kvarnbo by i Saltvik i ett akerdike tillsammans med 


Pottia minutula vid girdet mot Prestgardens Kirringhage den 
3 Okt. 1865 m. fr. 


Physcomitrella patens (Hedw.) Br. eur. — Exs. Broth. M. F. 
V n. 218. 

Ar ganska siillsynt och antriffas 4 leriga stillen pa triides- 
akrar, i gropar och diken m. m. med fr. 

Saltvik: Kvarnbo 7/,65, Prestgarden, Ryssbéle Hullby, Hagagard 
L6f6 ang, Syll6da och Fremmanby; Sund: Kastelholm i lergropar vid post- 
viigen, Rosenberg. 


Acaulon muticum (Schreb.) C. Miill. — Syn. Spherangium 
muticum Hartm. Sk. fl. p. 119. — Exs. Broth. M. F. V n. 223. 

Torde ej vara sa sillsynt a tradesakrar och bar jord pa 
hdsten, ehuru latt forbisedd f6r sin ringa storlek. 

Saltvik: Liby i Nov. 1865, Kvarnbo flerestiides, Rangsby 4 en tra- 
desaker vid Ersberg, Lafé, Fremmanby och Sonréda. 

Phascum Floérkeanum W. M. — Syn. Microbrywm Floerkeanum 
Hartm. Sk. fl. p. 119. 

Denna, genom sin ringa storlek latt forbisedda art, ir blott 
funnen i 

Saltvik: Haga Bergén i ett dike Okt. 1865, Kvarnbo flerestiides m. fr. 

Phascum cuspidatum Schreb. Syn. Ph. acaulon Lindb. 
M. scand. p. 21. —- Exs. Broth. M. F. VI n. 273. 

Ar mycket allmiin pa triidesakrar. 

Var. piliferwm Schreb. 

Ar sillsynt. Saltvik: Prestgardens Aker 15/1089. 

Astomum crispum (Hedw.) Hamp. — Syn. Systegium crispum 
Hartm. Sk. fl. p. 117. Molla crispa Lindb. M. scand. p. 22. 


44 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Mycket sillsynt; viaxer a ler- och sandjord i diken och 
pa bara stallen. 
Saltvik: Ryssbéle i ett akerdike m. fr, 4/;66 och Kvarnbo aker m. fr. 


Pleuridium alternifolium Dicks. — Exs. Broth. M. F. V n. 231. 


Har och dar i diken och i jordhalor m. m. 

Finstrim: Godby 27/,63 (C. J. Arrhenius); Sund: emellan Kastel- 
holm och prestgarden (Elfving); Saltvik: Kuggbéle, Kvarnbo flerstades, 
Prestgarden, Berdtby, Lagmansby, Rangsby, Lafsbéle, Germundd; Sund: 
Prestgarden. 


Pleuridium subulatum Huds. — Syn. Pl. acwminatum Lindb. 
Har inom omradet antriffats endast i Saltvik: Kvarnbo 
Lillaker i en liten jordhala 1°/,86, Ryssbéle i ett akerdike. 


Pleuridium axillare Dicks. — Syn. Pl. nitidwm Hartm. Sk. fl. 
p. 118. — Exs. Broth. M. F. V n. 232. 

Har och diir sparsamt a ler- och sandblandad jord i gropar, 
a fuktiga gangstigar och i uttorkade kérr och alltid med frukt. 

Saltvik: Fremmanby i en lergrop vid vagen till Haraldsby 74/)75, 
Liby Langkirr, Kuggbéle, Kvarnbo, Sonréda, Berdtby och Rangsby; Sund: 
Kastelholm i lergropar vid postvigen tillsammans med Physcomitrella pa- 
tens, Gesterby vid tjenan 4 jordhégar; Féglé: Degerby 4 en skogsvag. 

Hymenostomum squarrosum (Hedw.) R. Brown. — Syn. Molla 
squarrosa (Br. germ.) Lindb. M. scand. p. 22. — Exs. Broth. 
M. F. IX n. 427. 

Mycket siillsynt. Foérekommer i diken a sand och ler- 
blandad jord och alltid fruktbarande. 

Saltvik: Fremmanby vid villan Karlberg 5/,88, Hullby °°/,90. 


Hymenostomum microstomum (Hedw.) R. B. — Syn. Molla 
microstoma Lindb. M. scand. p. 22. — Exs. Broth. M. F. VI n. 274. 
Ar mindre siillsynt fn féregaende och viixer a sandblandad jord 
i diken, hvilande akrar och jordhalor samt biér rikligt frukt. 

Finstrém: Godby (C. J. Arrhenius), Attbéle vid Stortriisk, Ostan- 
aker; Jomala vid Kasberg; Mariehamn i diken; Saltvik: Kuggbdle, 
Kvarnbo, Lafsbéle, Liby, Fremmanby, Rangsby, Prestgarden, Berdtby Lafo, 
Kafvelbro och Borgboda. 


Gymnostomum eruginosum (Sm.) Lindb. — Syn. Gymn. ru- 


pestre Hartm. Sk. fl. p. 116. Mollia eruginosa Lindb. M. scand. 
p. 240 — Kxs.~ Broth), MF. IV. nsA71. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 45 


Ar hittils endast funnen 4 en kalkhaltig klippvagg vid 
vestra kyrksund i Sund i Septemb. 1877 och Saltvik: Asgarda 
i Kasbergsrottan °/977, men endast ster. 


Hymenostylium curvirostre (Ehrh.) Lindb. — Syn. Gymnosto- 
mum curvirostre Hartm. Sk. fl. p. 116. Barbula curvirostris Lindb. 
M. scand. p. 22. 

Denna kalkiilskande art Ar endast funnen steril vid Eckero 
Storby 4 bergen sdéder om tullhuset 7°/763 (C. J. Arrhenius). 
Sedermera har jag samlat den a samma lokal samt afven vid 
kalkkirret dster om tullhuset. 

Weissia viridula (L.) Hedw. — Syn. Mollia viridula Lindb. 
M. scand. p. 21. — Exs. Broth. M. F. n. 172. 

Férekommer hir och dir a sand- och lerjord i diken och 
jordhalor; med frukt. 

Saltvik: Kuggbéle i Nov. 1866, Kvarnbo, Fremmanby, Liby, Ha- 
raldsby, Ryssbéle, Strémma, Borgboda, Rangsby vid Ersberg, Tengséda vid 
Mora triisk, Lafé; Geta: Olofsnis; Mariehamn. 

Weissia crispata (Bryol. germ.) Jur. — Syn. W. viridula 
var. gymnostomoides Hartm. fl. p. 114. 

Vixer i klippspringor och ar inom omradet antraffad a 
foljande lokaler: 

Saltvik: Kuggbéle berg 182/,66, Kvarnbo Korsnisudden, Berdtby 
Kloddberg; Finstrém: Bartsgairda. Allestides med frukt. 

Dicranoweissia cirrhata (L.) Lindb. — Syn. Weessia cirrhata 
Hartm. Sk. fl. p. 115. — Exs. Broth. M. F. IX n. 431. 

Viixer a klippor och stenar har och dar samt har van- 
ligen rikligt frukt. 

Saltvik: Strémma 1858 (Nervander), Ryssbéle a ster., Haga Bergén, 
Tengséda vid Tvarsjén, Langbergséda, Kugghdle berg; Sund: a berg vid 
dstra kyrksundet, Gesterby berg; Geta: Bolstaholm Kummelberg och Gun- 
narsklint, Snacks, Appelé (Hult och Tikkanen), Kasberg; Eckeré: Marby; 
Kiokar: Ofverboda. 

Dicranoweissia crispula (Hedw.) Lindb. — Syn. Weissia crv- 
spula Hartm. Sk. fl. 115. — Exs. Broth. M. F. V n. 229. 

Ar mera sillsynt iin foregdende och har antriiffats a samma 
lokaler som denna; alltid med frukt. 

Saltvik a sten vid norra sidan af Borgé berg 11/,,64; Sund: Kastel- 
holm a sten vid tradgarden; Kékar: Idén Karlby och Lindé (Hj. Olsson); 
Wardé: L6fs (Olsson). 


46 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Rhabdoweissia fugax (Hedw.) Br. eur. — Syn. Weissia fugax 
Hartm. Sk. fl. 114. Oncophorus striatus Lindb. M. scand. p. 27. 
— Exs. Broth, .M. F. Villgngay2; 

Ar ganska siillsynt och forekommer i klippspringor med frukt. 

Saltvik: Boxé vid Réfvarbergsstugan 12/,72, Tengsdda a berg vid 
Tvarsj6n. 

Rhabdoweissia denticulata (Bryol. germ.) Limpr. — Syn. 
Weissia denticulata Hartm. Sk. fl. p. 114. Oncoph. crispatus 
Lindb. M. scand. p. 27. 

Forevarande sillsynta art vixer fOretradesvis 1 klippsprin- 
gor och grottor. 

Geta: vid grottan »Djupvikskyrka» med fr. °/,64; Saitvik: Berdtby 
Kloddberg med fr, 77/,88. 

Cynodontium torquescens (Bruch.). — Syn. Cyn. gracilescens 
Hartm. Sk. fl. p. 113. Oncoph. gracilescens et O. cirrhatus \Lindb. 
M. scand. p. 27. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 372. 

Férekommer hir och diir i klippspringor; vanligen med frukt. 

Sund: Kastelholm Tjurnis berg 2°/,67, Bomarsund a berg vid Not- 
viken, Presté vid kyrkogardarna, Bjérby; Saltvik: Kuggbole, Naas a berg 
vid Tobéle trisk; Lemland: Naté och Norrby; Jomala: Ingbyberg; 
Geta: Dané, Rankaskir och Vestergeta berg vid Djupviks kyrka; Fin - 
strém: Grelsby skog; Brdéndé: Hullberga i grottan Trollstugan; Ham- 
marland: Strémma (Hult och Tikkanen); Eckeré: Torp (H. Lindb). 

Cynodontium polycarpum (Ehrh.) Br. eur. — Syn. Oncoph. poly- 
carpon Lindb. M. scand. p. 27. — Exs. Broth. M. F. V n. 235. 

Har samma utbredning som féregaende, foredrager samma 
vixtstiillen och antriéffas vanligen med frukt. 

Saltvik: Rangsby Ersberg 1858 (Nervander), Kvarnbo Sandviksberg 
27/,64, Hullby, Tobéle vid Karviken, Langbergséda Orrdalsklint, Liby-berg; 
Finstrém: Godby vid Farjsund, Amniis berg; Geta: Kasherg; Kékar: 
Hamné; Heckerdé: Storby (H. Lindb.). 

Cynodontium strumiferum (Ehrh.) De Not. — Syn. Cyn. poly- 
carpum var. strumiferum Hartm. Scand fl. p. 113. Oncoph. stru- 
miferus Lindb. M. scand. p. 27. — Exs. Broth. M. F. V n. 234. 

Ar nog allmin och forekommer a klippor och i klipp- 
springor samt vanligen med frukt. 

Hammarland: Hellesby 24/,63 (C. J. Arrhenius); Finstrém: 
Grelsby och Tjudé: Sund: Jussbéle berg (Elfving), Rosenberg och Gesterby ; 
Saltvik: Rangsby Ersberg, Liby, Sonréda och Fremmanby; Lemland: 
Jersé; Hekerdé: Marby. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 47 


Oreoweissia Bruntoni (Smith.) Milde. — Syn. Cynodontium 
Bruntoni Hartm Sk. fl. p. 113. Oncoph. Bruntoni Lindb. M. seand. 
pans: 

Arten iir funnen endast pa féljande 2:ne lokaler: 

Sund: i en bergsspringa vid sédra stranden af Vestra kyrksundet 
21/,71 m. fr. (Elfving); Jomala: Kasberg i en bergsklyfta mot Léfdal 
6/73 m. fr. 

Dichodontium pellucidum (L., Neck.) Schimp. — Exs. Broth. 
M. F. V. n:0 233. 

Mycket siillsynt; endast antraffad steril. 

Sund: ej langt ifran L6f6 enstaka hemman i klippspringor och pa 
bergviggar vid éstra kyrksundet 23/:74. 

Oncophorus virens (Sw.) Brid. — Syn. Cynod. virens Hartm. 
Sena. p.kbs: 

Sillsynt; vixer 4 steniga och grusiga stallen vid karr och 
sjOstrander. 

Eckeré: Storby vid karret dster om tullhuset 16/,63 m. fr. (C. J. 
Arrhenius) samt senare funnen dirstides flere ganger af mig; Lemland: 
Jers6 a sjéstranden 8/,87 ster. 

Oncophorus Wahlenbergii Brid. — Syn. Cynod. Wahlenbergu 
Hartm. Sk. fl. p. 113. — Exs. Broth. M. F. VII n:o 321. 

Férekommer mera siillsynt 4 rutten ved i karr och pa 
sandiga bickstriinder; med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo skog 1/,65, Liby och Kugghéle; Sund: Gesterby 
vid tjenan. 

Dicranella squarrosa (Stark.) Schimp. — Syn. Anisotheciwm 
squarrosum Lindb. M. sand. p. 26. — Exs, Broth. M. F. II n. 54. 

Inom omradet hégst siillsynt; blott funnen i ett karr a 
Orrdalsklint i Saltvik 1858 ster. af J. H. E. Nervander. 

Dicranella Schreberi (Swartz) Schimp. — Syn. Anzsoth. crv- 
spum Lindb. M. scand. p. 26. — Exs. Broth M. F. If n. 102. 

Viixer A ler- och torfjord i diken och pa tradesakrar, icke 
sallsynt. 

Saltvik: Prestgarden i Okt. 1864 ster,, Kuggbéle m. fr., Fremmanby 
m. fr., Kvarnbo m. fr., Sonréda ster., Berdtby ster., Liby m. fr., Laf6 ster.; 
Mariehamn ster. Eckerd: Storby; Jomala; Dalkarby ster.; Geta: 
Ostergeta ster. (Elfving). 

Dicranella Grevilleana (Bryol. eur.) Schimp. — Syn. Anisoth. 
Grevillei Lindb. M. seand p. 26. 


48 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hégst sillsynt; funnen a ler och sandblandad jord i aker- 
diken i Kvarnbo by i Saltvik °/1064 m. fr. (J. O. B.); Jomala: 
Vestansunda (Olsson). 

Dicranella crispa (Ehrh.) Schimp. — Exs. Broth. M. F. If n. 
53. (D. vaginalis). 

Har och dir a fin sand och sandblandad jord i diken, jord- 
halor och gropar m. m. 

Saltvik: Kuggbéle 1864, Fremmanby, Haraldsby, Rangsby vid Ers- 


berg, Stromma; Wdrdé: Wargata; Sund: Gesterby; Jomala: Ytterby; 
Lemland: Prestgarden (Elfving). Frukt antraffas vanligen. 


Dicranella rufescens (Dicks.) Schimp.—- Syn. Anisoth. rufe- 
scens Lindb. M. scand. 26. — Exs. Broth. M. F. I. mo 1. 

Vixer 4 ler- och sandjord hir och dir i diken och trades- 
dkrar m. m., men oftast steril; med frukt har jag samlat arten 
fran foljande lokaler: 

Saltvik: Hullby 1/,66, Fremmanby, Haraldsby vid Bytta berg och 
Prestgarden. — 

Dicranella humilis R. Ruthe. — Syn. Anisoth. humile Lindb. 
Medd. Soe. pr. F. et Fl. Fenn. 14 (1887). 

Férekommer & samma lokaler som féregaende; ofta i sall- 
skap med denna och antriiffas vanligen med frukt. Arten i fraga 
ir blott funnen 4 fdljande viaxtstallen: 

Saltvik: Lafsbéle i Okt. 1887, Haraldsby och Borghoda; Sund: 
Gesterby. 

Dicranella rubra (Huds.) Limpr. — Syn. D. varia Hartm. 
Sk. fl. p. 110. Anisoth. rubrum Lindb. M. scand. p. 26. — Exs. 
Broth. M. F. IX n. 433. 


° 


Mera allmiint 4 fuktig ler- och sandblandad jord, i sand 
gropar, 4 tridesikrar och dikeskanter; har alltid antriffats med 
frukt. 

Sund: Bomarsund 1858 (Nervander); Mariehamn, Saltvik: 
Prestgirden, Fremmanby, Kuggbéle, Kvarnbo, Lafsbéle och Lagmansby. 

Dicranella subulata (Hedw.) Schimp. — Syn. D. secunda 
Lindb. M. scand. p. 26. — Exs. Broth. M. F. V n. 230. 

Vixer har och dir 4 fuktig ler- och sandjord i diken, 
sandgropar och a vagkanter; ej sillan med frukt. 

Saltvik: Lafsbéle i dkerdiken 26/64, Fremmanby vid vagen, Rangsby, 


Berdtby och Andtbéle; Swnd: Kulla och Tosarby m. fr; Hammarland: 
Torp (Olsson). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 49 


Dicranella cerviculata (Hedw.) Schimp. — Exs. Broth. M. F. 
Tih ns» 103. 

Har och dir a torfjord i myrar, diken, gropar och vid biackar. 
Rikligt fruktbarande. 

Saltvik: Kvarnbo Nyéngsmossen i Sept. 1865, Fremmanby, Kasmyra, 
Liby mosse och Andthile; Sund: Gesterby vid tjenan och Kastelholm vid 
Tjurnis trisk; Wdrd6é: Wargata; Finstrém: Godby. 

Dicranella heteromalla (Dill., L.) Schimp. — Exs. Broth. M. 
Ha Ville es, 374: 

Ar mera siillsynt an foregaende samt antriiffas oftast steril 
a jord i diken och viigkanter, mera sidllan a berg. 

Saltvik: Kvarnbo Bickiing i diken m. fr. 1/566, Hullby, Lafé, Kugg- 
béle och Haga Norrholmen; Swund: Gesterby samt i akerdiken emellan 
Kastelholm och prestgarden m. fe. (Elfving); Jomala: Onningby m. fr.; 
Finstrém: Godby vid Farjsund m. fr.; Eckerd: Storby (H. Lindb.). 

Var. sericea Schimp. — Broth. M. F. VIII n. 375. 

Koékar: Karlby a berg 7"/,66; Saltvik: Kvarnbo skog, Lang- 
bergséda, Orrdalsklint. Altlestiides steril. 

Dicranum Blyttii W. M. — Exs. Broth. M. F. VII n. 318. 

Vaxer a klippviiggar och klippblock, mera sillan pa fuktig 
jord. Antriffas vanligen med frukt. 

Saltvik: Germundéd 9/,66 (K. A. Bomansson), Asgarda Kasberg, 
Rangsby Ersberg, Kuggbéle och Hullby berg; Finstrém: Amnis; Geta: 
Husklint; Kékar: Idé (Hj. Olsson); Brdéndé: Jurmo. 

Dicranum spurium Hedw. 

Liksom f6regaende fr denna art sillsynt och vaxer pa 
torfbetackta berg i barrskog. Frukt finnes vanligen. 

Hammarland: Hellesby *4/,63 (C.J. Arrhenius); Salt vik: Asgarda 
Kasberg, Liby, Fremmanby skog och 4 bergen vid Berdtby-vik, Kuggbdéle; 
Geta: Kasberg och Husklint; Wardé: Wargata, Sund: vid éstra kyrk- 
sundet; Mariehamn (Hult och Tikkanen); Ecekeré: Torp (H. Lindb.). 

Dicranum elatum Lindb. — Syn. Dicer. robustum Hartm. Sk. 
fl. p. 104. — Exs. Broth. M. F. II n. 58. 

Har ungefiir samma utbredning som féregaende art och 
vaxer a jordbetickta klippor i barrskog, men forefinnes mera 
sillan med frukt. 

Saltvik: Asgairda Kasberg 23/1965, Liby, Langbergséda Orrdalsklint, 
Hullby, Fremmanby, Tengséda och Strémma skogar; Sund: Gesterby berg 
och Tingin; Wadrdé: Wargata; Lemland: Lembéle berg; Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 


4 


50 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Dicranum Bonjeani De Not. — Syn. Dicer. palustre Hartm. 
Sk. fl. p 105. — Exs. Broth. MF IM ny 105% 

Arten férekommer har och dir a sumpiga stillen i myrar, 
pa vata iingsmarker och i skogar. 

Saltvik: Kuggbéle i Juni 1865 m. fr., Liby mosse ster., Lafsbdle 
ster., Lafé ster., Kvarnbo skog m. fr., Kuggbéle skog m. fr., Rangsby vid 
Ersberg, Tobile Lindholmen §ster., Asgarda vid triisket ster; Sund: Juss- 
bile skog m. fr., Skarpans (Hult och Tikkanen); Finstrém vid Attbile 
trask ster.; Pekees Storby ster. 

Dicranum majus Smith. 

Ar ej sillsynt i mérka barrskogar. 

Finstrém: Godby 1858 (Nervander); Geta (C. J. Arrhenius, Hult 
och Tikkanen); Saltvik: Langbergséda m. fr., Kuggbdle m. fr. Liby m. fr., 
Germundé Séddernis m. fr.; Lemland: Jersé; Hammarland: Belleshy 
m. fr. (H. Lindb.); Sund: Gesterby skog ster., Prest6 m. fr; Wardo: 
Wargata m. fr. 

Dicranum scoparium (L.) Hedw. — Exs. Broth. M. F. In. 3. 

Hogst allmin och forekommer under ett stort antal former 
& savil vata som torra stillen, 4 berg och stenar, i skogar och 
pa iingsmarker samt oftast med frukt. Af de manga former jag 
insamlat har jag en forma robusta (det. S. O. Lindb.), som har 
langa, nagot vagiga blad liknande Dicranwm majus, men ar dock 
skild fran denna genom bladens struktur, m. m. 

Dicranum brevifolium Lindb. — Syn. Dicr. fuscescens var. cir- 
rhatum Hartm. Sk. fl. p. 106. — Exs. Broth. M. F. IV n. 173. 

Ar sillsynt; forekommer @ torra berg och grusjord m, m, 

Lemland: Jersé %/,87 m. fr., Sdderby Kasberg; Hckeré: Storby 
m. fr; Kékar: Idén, ster. (Hj. Olsson). 

Dicranum congestum Brid. — Syn. Dicer. fuscescens Hartm. 
Sk. fl. p. 106 ex. part. 

Ar mera allmiin och viixer a saviil torr som fuktig skogs- 

mark, skuggiga klippor m. m. Oftast m. fr. 
: Eckerd: Storby m. fr. 15/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Boxé, 
Asgarda, Kuggbéle och Liby, Kvarnbo Mérkdalsberg, Rangsby, Liby mosse, 
Fremmanby och Lafsbiéle; Jomala: Kasberg (Elfving); Geta; Husklint; 
Wardé. Wargata; Sund: Gesterby. 

Var. flexicaule (Brid.) Br. eur. 

Saltvik: Rangsby skog 1863, Kvarnbo Mérkdalsberg och Lafsbdle ; 
Lemland: Lembdle berg; Fiéglé: Nafversholm (Hult och Tikkanen). Alle- 
stiides med frukt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 51 


Dicranum fuscescens Turn., Hartm. Sk. fl. p. 106 ex. parte. 
— Exs. Broth. M. F. [IX n. 428. 

Ar nog allmin och vixer pa skuggiga klippor, 4 mer och 
mindre fuktig mark i skogar och pa rutten ved m. m. Frukt 
antriffas vanligen. 

Geta m. fr. 1863 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle och Liby 
skogar, Fremmanby, Rangsby vid Ersberg, Tobéle och Asgarda; Geta: vid 
Djupviken (Elfving); Hammarland: Hellesby (H. Lindb.); Sund: Ge- 
sterby; Wdardé: Wargata flerestades. 

Var. remotum Lindb. 


Saltvik: a berg vid Kuggsund ster. 7/s71 (Brotherus). 

Dicranum montanum Hedw. 

Forekommer hir och dir pa skuggrika klippvaiggar och 
rutten ved i skog, hvaremot frukt ar hégst sillsynt. 

Saltvik: Prestgarden Sandviksberg 7/64, Liby skog 4 rutten ved 
m. fr., Tobéle, Box6, R6fvarberg, Lafsbéle, Kvarnbo och Liby berg; Fin- 
strém: Grelsby, Godby 4 berg vid trisket; Geta: Hoéckbéle och Dan6; 
Fiéglé: Nafversholm (Hult och Tikkanen). 
| Dicranum flagellare Hedw. 

Har och dir a humusjord, pa rutten ved i karr och 
torfmossar. 

Geta */,63 ster. (C. J. Arrhenius), Dané och vid ett skogstrask vid 
Kasberg m. fr.; Saltvik: Tengséda vid Tvirsjén ster., Kuggbéle skog ster., 
Fremmanby vid Kasmyra ster., Kvarnbo och Liby skog ster., Asgarda Kas- 
berg i mossen ster; Sund ster. (Elfving); Lemland: Kasberg ster.; 
Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Dicranum strictum Schleich. 

Mycket siillsynt; antriffad i Ecker6é a Koskar pa gamla 
stammar af Hippophae rhamnoides '°/992 ster. (H. Lindb.); Lem- 
land: a en holme nara Jirs6 pa triidstubbar nara stranden 
(Olsson). 

Dicranum longifolium Ehrh. — Exs. Broth. M. F. I n. 2. 

Vaxer a stenar, klippblock, bergvaggar, mera sillan pa 
stubbar och stammar af gamla lo6ftrid. Med frukt, som ar 
mindre allman, har jag arten i fraga fran 

Saltvik: Kuggbéle 1864, Liby berg, Andtbéle Borgé berg; Wardé: 
Wargata. 


52 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Trematodon ambiguus Hedw. Hornsch. — Exs. Broth. M. F. 
en oe. 

Ar siillsynt och forekommer a& fuktig sandblandad torf- och 
humusjord i diken och 4 skogsvagar m. m. med frukt. 

Saltvik: Langbergséda skog 4 vigen till Orrdalsklint 1/776 (S. O. 
Lindb. och J. O. B.), Hagagard Herrdalsmossen, Strémma, Haraldsby, Kugg- 
béle, Hullby vid vagen och Sonréda; Geta: Olotsnis. 

Leucobryum glaucum (L.) Schimp. — Exs. Broth. M. F. In. 4. 

Hir och dir 4 fuktiga stillen i skogar vid bergsrdtter och 
i bergsklyftor m. m., men alltid steril. 

Geta: vid grottan »Djupvikskyrka» 8/,63 (C. J. Arrhenius), Hagé och 
& berg vid Jomala 6 (Hult och Tikkanen), Olofsniis; Saltvik: Lafsbole, Liby 
och Haraldsby skogar; Sund: Gesterby och Brandbolstad; Wardé: Wargata; 
Hammarland: Skarpnaté (Elfving), Hellesby (H. Lindb,); Kékar: Hamno. 

Fissidens exilis Hedw. — Syn. Schistophyllum exile Lindb. 
M. seand. p. 13. 

Denna lilla art viixer 4 lerjord i diken och halor i gras- 
vallen med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo 1827/,.65, ymn. vid biicken samt 1 Lillaker, Liby, 
Hullby; Swad: Tosarby nara sj6n. 

Fissidens viridulus Sw. — Syn. F%ss. incurvus Hartm. Sk. 
fl. p. 102. Schistoph. incurvum *viridulum Lindb, M. scand. 
p. 13. — Exs: Broth. M.-F. Il no: 60. 

Liksom féregdende foredrager denna art leriga stillen, sa- 
som diken och triidesakrar m. m. Alltid med frukt. Arten, 
som forekommer hir och dir, har jag fran foljande vaxtstallen: 

Saltvik: Lafsbéle °6/,.64, Kvarnbo flerestides, Kuggbéle, Liby, 
Strémma, Fremmanby, Lafé, Rangsby vid Ersberg; Swnd: 1 klippspringor 
A norra sidan af vestra kyrksund och Kastelholm i tradgarden. 

Fissidens bryoides (H.) Hedw. — Syn. Schistoph. bryoides 
Lindb. M. scand. p. 13. 

Inom omradet hégst sillsynt; endast funnen i ett akerdike, 
vid Saltviks prestgard m. fr. 7°/,,87. 

Var. gymnandrus (Buhse). 

Saltvik: Liby berg i en klippspringa m. fr. 1814/,,78. 

Fissidens pusillus Wils. — Syn. Schistoph. pusillum Lindb. 
M. seand. p. 13. 

Sparsamt funnen a sandsten i en liten back i Kvarnbo 
skog i Saltvik m. fr. 17/1076. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 53 


Fissidens adianthoides La Pyl. — Syn. Schistoph. adianthoides 
Lindb. M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 360. 

Temmeligen allmiin; forekommer a fuktig jord vid bergs- 
rotter, i klyftor och vid sjéstrinder; oftast fruktbarande. 

Saltvik: Haraldsby 1858 (Nervander), Prestgarden Sandvik, Kvarnbo 
flerestiides, Niiis vid triisket, Haraldsby Bytta berg, Liby, Tengséda och Son- 
réda; Wardé: Wargata; Geta: vid Djupviksgrottan (Elfving); Jomala: 
Ramsholmen (C. J. Arrhenius); Eckeré: (C. J. Arrhenius och Elfving); 
Féglé: Grips (Elfving); Sund: (Hult oeh Tikkanen). 

Fissidens decipiens De Not. — Syn. Schistoph. decipiens Lindb. 
M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. I n. 5. 

Férekommer pa kalkhaltiga stillen a jord i klippspringor 
och i diken m. m. 

Saltvik: Kuggbéle berg vid Kuggsund ster. 18'9/,.66 och i akerdiken 
vid garden m. fr., Liby berg ster., Haraldsby vid Farjsund m. fr., Prest- 
garden i akerdiken, Kvarnbo Mérkdalsberg ster., Boxé Ré6fvarsberg ster. 
Rangsby aker m. fr.; Lemland: Norrby ster. 


Fissidens taxifolius (L.) Hedw. —- Syn. Schistoph. taxifolius 
Lindb. M. scand. p. 13. 

Vixer pa kalk- och miirgelhaltig jord i diken och jordhalor 
m. m.; mera siillan med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo flerestides i akerdiken 1865 m. fr., Prestgarden 
m. fr., Tengséda vid Mora triisk m. fr., Lafé, Haraldsby, Rangsby och Lafs- 
bole m. fr.; Sund: vid bicken emellan Bjérby och Prestgarden ster. 


Fissides osmundoides Sw. — Syn. Schistoph. osmundoides 
Lindb. M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. V n. 208. 

Hir och dir a fuktig torfaktig jord vid kirr, backar och 
a alrétter, ifven a befuktade klippor och i klippspringor; van- 
ligen med frukt. 

Jomatla: Ingbyberg 1858 (Nervander) och !/,66 (J. 0. B.); Eckerd: 
(C. J. Arrhenius), Storby i bergen sider om tullhuset; Saltvik: Lafsbéle vid 
Basstjena, Kuggbiéle och Liby berg, Rangsby Bergmyra, Tengséda vid Mora 
triisk; Geta: Vestergeta skog i klippspringor ster.; Sund: Prestgarden vid 
kyrksundet; Jomala: Dalkarby (Elfving). 

Seligeria recurvata (Hedw.) Br. eur. 

Ar mycket sillsynt; funnen a sandsten a nedannaimde 
2:ne lokaler: 

Saltvik: Kuggbéle Aker i ett dike m. fr. §/;,84 och 1/,85; Lafé vid 
sj6stranden m. fr. /g92. 


54 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Ceratodon purpureus (L.) Brid. — Exs. Broth. M. F.IV n. 175. 

Hégst allmiin, dfverallt fruktbairande. 

Var. conicus Hampe. 

Eckeré: Storby m. fr. 5/785; Lemland: Jersé ster.; Saltvik: Ger- 
mundo ster., Fremmanby, Rangsby och Liby mosse ster; Wdrdé: War- 
gata ster. 

Trichodon tenuifolius (Schrad.). — Syn. Tr. cylindricus 
Hartm. Sk. fl. p. 96. Ditrichuwm tenuifol. Lindb. M. scand. p. 27. 
— Exes Broth Mer, Wario: 

Sillsynt; viixer 4 sandblandad jord i diken och a vagkanter 
m. m. Frukt antriéffas vanligen. 

Saltvik: Lafsbéle i A4kerdiken 1864, Kvarnbo Prestgarden, Andtbdle, 
Fremmanby villan Karlberg; Mariehamn i diken. 


Ditrichum zonatum Brid. — Syn. Ditr. homomallum var. 
zonatum Lindb. M. scand. p. 26. 

Denna art fr blott funnen i en klippspringa vid | Tena 
by i Sunds socken ster, 17/776. 


Ditrichum tortile (Schrad.) n. Leptotrichum tortile 
Hartm. Sk. fl. p. 96. — Exs. Broth. M. F. II n. 62. 

Ar siillsynt och viixer 4 fin sandmo och sandblandad ler- 
och mulljord i diken, 4 viigkanter och triidesakrar m. m. med frukt. 

Saltvik: Prestgirden i ett akerdike 1866, Kvarnbo Osteraker; Fin- 
strém: Godby vid Farjsund. 

Var. pusillum. — Syn. Leptotr. tortile var. pusillum Hartm. 
Sk. fl. p. 96. — Exs. Broth. M. F. II n. 63. 

Ar vida allminnare in hufvudarten. Samlad fran nedan- 
namde viixtstillen med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo 5/,.65, Hullby Andtbéle, Rangsby Liby, och Latfs- 
béle; Sund: Gesterby. 

Ditrichum homomallum (H.) Hamp. — Syn. Leptotr. homomaill. 
Hartm. Sk. fl. p. 96. 

Ar ganska siillsynt och férekommer a samma lokaler som 
foregaende. Vanligen med frukt. 

Saltvik: Lafsbéle i Akerdiken 74/64, Fremmanby vid vigen; Jo- 
mala: Onningeby. 

Ditrichum flexicaule (Schleich.) Hamp. — Syn. Lept. flexicaule 
Hartm. Sk. fl. p. 95. — Exs. Broth. M. F. II n. 64. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 55 


Ar pa Aland teml. allmin och férekommer 4 lokaler af 
olika beskaffenhet, helst med nagot kalkhaltigt underlag och 
foretriidesvis pa laga nagot jordbetiickta berg och grusjord, 
hvaremot frukt forekommer mindre allmiént. 


Forst tagen i Saltvik: Kvarnbo 1863 m. fr. 


Ditrichum glaucescens (Hedw.) Hamp. — Syn. Leptotr. glau- 
cescens Hartm. Sk. fl. p. 95. 

Siillsynt; f6rekommer a sandiga och grusiga stiallen vid 
vigkanter, i diken och jordhalor samt klippspringor; antraffad 
a fOljande vaxtstiillen: 

Jomala: Ingbyberg 1/,66; Saltvik: Kvarnbo Sjévik, Odkarby vid 
vigen, Germundé Sdéderniis; Finstrém: Tjudé vid vagen; Kékar: Id6 
(Hj. Olsson); allestaédes med frukt. 

Swartzia montana (Lam.) Lindb. — Syn. Distichiwm capil- 
laceum Hartm. Sk. fl. p. 96. — Exs. Broth. M. F. If n. 111. 


Arten, som mest antraffas fruktbaérande i fuktiga klipp- 
springor och a kalkhaltig jord m. m., ar inom Aland nog sillsynt. 

Finstrém: Godby a berg vid Farjsund 1858 (Nervander); Eckerd: 
Storby i bergen séder om tullhuset 2°/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Ha- 
raldsby och Liby berg vid Kuggsund; Sund: Kastelholm Fastersby 6n, Juss- 
béle berg vid vestra kyrksundet; Geta: Snacké; Lemland: Lembdéle 
klosterruin. 


Swartzia inclinata Ehrh. — Syn. Distich. inclinatum Hartm. 
Sk. fl. p. 97. — Exs. Broth. M. F. VI n. 279. 


Forekommer har och dir a jord med kalkhaltigt underlag 
samt fir inom Aland foretriidesvis antriffad 4 sjostrinder; alltid 
med frukt. 

Saltvik: Germund6 sjéstranden i September 1871, Haga Norrholmen, 
Kuggbéle, Kvarnbo Mérkdal; Lemland: Jersé6; Jomala: Ramsholm och 
Ingbyberg; Finstrém: Godby vid Farjsund; Eckeré: Storby vid tullhuset, 
Signilskér (H. Lindb.). 

Pottia truncatula (L.) Limpr. — Syn. P. truncata Hartm. Sk. 
fl. p. 98. Tortula truncatula Lindb. M. scand. p. 21. 

Ar ganska allmiin 4 lerjord i diken, 4 triidesakrar och 
vigkanter med frukt. 


Saltvik: Prestgarden 1858 (Nervander). Af mig samlad fran manga 
lokaler. 


56 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Pottia minutula (Schleich.) Bryol. eur. — Syn. Yort. Starke: 
var. Davallii Lindb. M. scand. p. 21. — Exs. Broth. M. F. IX 
n. 426. 


Sillsynt; fOredrar helst nagot kalkartad lerjord och viixer 
i diken, a tradesakrar och i grafvar. 
Saltvik: Kvarnbo 1 akerdiken 3/,,65 och Hiallarna nira stranden 


28/,77, Rangsby, Haga Bergén; Jomala: Ytterby och Jomala by. Alle- 
stiides med frukt. 


Pottia intermedia Turn. — Syn. Tort. intermedia Lindb. M. 
scand. p. 21. — Exs. Broth. M. F. VI n. 271. 


Har nastan samma utbredning som féregaende och viixer 
a samma lokaler och underlag som denna, dock pa nagot 
torrare stillen. 

Saltvik: Kvarnbo m., fr. !4/,66, Haga Bergin m. fr., Rangsby, Prest- 
garden Gamsholm, Haraldsby, Kuggbéle och Fremmanby; allestides m. fr.; 
Eckeré: Torp (H. Lindb.). 

Pottia Heimii (Hedw.) Bryol. eur. — Syn. Yort. Heimii Lindb. 
M. scand. p. 21. — Exs. Broth. M. F. Vn. 222. 


Ar ej sillsynt inom omradet 4 salthaltig jord, foretriidesvis 
a laga sjOstrander m. fr. 

Sund: Bomarsund ymnigt 4 Borggarden 1/,65; Saltvik: Germundé: 
Sédernés och Gas6ren, Haga Norrholmen och Hamnholmen, Lafé; Lem- 
land: Naté; Finstrém: Godby vid Farjsund (Brotherus); Eckerd: Storby 
(Elfving och J. O. B.), Torp i akerdiken vid sjéstranden, Storby (H. Lindb.). 

Didymodon rubellus (Hoffm.) Bryol. eur. — Syn. Barbula ru- 
bella Lindb. M. scand. p. 22. — Exs. Broth. M. F. VI n. 275. 


Forekommer har och dir a kalkblandad jord i klippspringor, 
pa gamla murar och jordbetiickta flatberg samt sjéstriinder m. m. 
med frukt. 

Saltvik: Kugghéle 4 berg vid Mariekilla 18/,,65, Kvarnbo Sandvik a 
sjéstranden, Prestgarden, Rangsby Hummelviksberg, Str6mma och Haraldsby; 
Finstrém: Godby vid Farjsund (C. J. Arrhenius); Hammarland: Skarp- 
nat6 (Elfving), Hellesby (C, J. Arrhenius); Eckerd: Storby Jomala: We- 
stansunda (Olsson). 


Didymodon brevifolius (Dicks.). — Syn. Trichost. tophaceum 


Hartm. Sk. fl. p. 94. Barb. brevifolia Lindb. M. scand. p. 22. — 
Exs. Broth. M. F. VII n. 371. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 57 


Har inom omradet antriffats endast a kalkhaltiga salt- 
sjéstrinder. Arten, som a dessa ej torde vara sirdeles siills., 
air blott funnen steril. 

Saltvik: Germundé Granéren §/,84 samt a Gasdren 9/s88, Haraldsby 
flerestades, Lafé Haga Bergén, Kvarnbo Mérkdal; Lemland: Nat6 och Jers6; 
Finstrém: Godby vid Farjsund. 

Didymodon rigidulus Hedw. — Syn. Trichost. rigidulwm Hartm. 
Sk. fl. p. 94. Barb. rigidula Lindb. M. scand. p. 22. 

Ar ganska siillsynt; férekommer pa gamla murar och 
kalkgrus, ifven i kalkhaltiga klippspringor. Endast funnen steril 
fran nedannimde lokaler: 

Sund: i en spricka af nordéstra muren af kyrkan °/,75 (K. A. Bo- 
mansson). Senare har afven samlad af mig a norra ringmuren till kyrko- 
garden, och pa Kastelholms slottsruiner; Saltvik: 4 kyrkogardsmuren. 

Tortella tortuosa (L.). — Syn. Zortula tortwosa Hartm. Sk. fl. 
p. 90. Mollia tortuosa Lindb. M. scand. p. 21. 

Hir och dir pa klippor; afven a kalkhaltig jord nara 
sjOstriander. 

Jomala: Ingbyberg 1858 ster. (Nervander); Saltvik: Liby m. fr., 
Hullby berg ster., Prestgirden ster.; Geta: Dané ster. och Geta berg ster. 
A berg emellan Griggniis och Pansarnés och Finné och Kyrkan ster. (Hult 
och Tikkanen), Westergeta berg nara Djupviken (Elfving), Dané; Eckerd: 
Storby (C. J. Arrhenius); Finstrém: Lindersholm m. fr., Godby vid Farj- 
sund m. fr. (C. J. Arrhenius och (J. O. B.); Sund: vid vestra kyrksund. 

Tortella fragilis Drumm. — Syn. Tort. fragilis Hartm. Sk. fl. 
p. 90. — Exs. Broth. M. F. I n. 6. 

Hiir och dir 4 jordbetickta flatberg i klippspringor och 
grusig jord vid sjéstriinder m. m. Frukt ar hogst sallsynt. 

Eckeré ™/,63 (C. J. Arrhenius, H. Lindb. 1892); Saltvik: Kvarnbo, 
Germund6é Séderniis vid sjistranden, Lafsbéle, Lafé nara stranden m. fr. 
(det. Schimper), Haraldsby (Brotherus); Finstrém: Lindersholm och vid Att- 
bole Stortrisk; Jomala: Ytterby; Brandé; Hirholmen; Kékar: Ofverboda. 

Barbula fallax Hedw. — Syn. Tort. fallax Hartm. Sk. fl. p. 91. 
— Exs. Broth. M. F. VIII n. 370. 

Ar ej siillsynt 4 ler- och sandjord i diken, gropar och a 
vigkanter. Oftast fruktbarande. 

Saltvik: Kvarnbo i Okt. 1864, Lafé, Liby, Berdtby, Fremmanby, 
Prestgarden, Kuggbéle och Odkarby; Jomala: vid kyrkan och vid vagen 
emellan Dalkarby och Mariehamn; Suwnd: Bomarsund. 

Barbula reflexa (Brid.) Brid. — Syn. Tort. recurvifolia Hartm. 
Sk. i-p. 91. — Exs, Broth. M. F.- VII no. 316. 


58 J. O. Bomansson, Alands mossor. 
Denna inom Aland nog sillsynta art vixer 4 nagot lerig 
kalkhaltig jord, stengrus, klippor och gamla murar; alltid steril. 
Finstrim: Bartsgarda i Okt. 1871; Saltvik: Haraldsby a en klipp- 
vigg vid Farjsund, Germundé Sédernas a stranden, Kuggbéle vid stranden 
och Mariekilla, Liby berg; Jomala: vid kyrkan a kalkgrus. 


Barbula cylindrica Lindb. — Syn. Tort. cylindrica Hartm. Sk. 
fl. p. 91. — Exs. Broth. M. F. VI n. 276. 

Har nastan samma utbredning som foregaende samt vixer 
inom omradet a kalkhaltig jord i diken och a sten m.m. Liksom 
B. reflexa alltid steril. 

Saltvik: Prestgarden 1 akerdiken den 9 Maj 1872, Liby vid es 


den, Lagmansby a sten, Lafé vid stranden, Rangsby 1 akerdiken, Kvarnbo 
a sten; Lemland: Flaka (Olsson). 


Barbula convoluta Hedw. — Syn. Tort. convoluta Hartm. Sk. 
fl. p. 92. — Exs. Broth. M. F. II n. 65. 

Med sina gulgréna mattor upptrader arten ej sallan a torr 
nagot kalkartad jord och grus vid vigkanter och i diken, men 
afven ofta vid salt-sjéstrinder. Frukt antraffas vanligen. 

Saltvik: Haga Séderholmen i Maj 1863; Eckeré: Storby (C. J. Arr- 
henius); Saltvik: Prestgarden, Fremmanby, Kuggbéle; Finstrém: Godby 
vid Fiarjsund; Swnd: Skarpans och Kastelholm (C. J. Arrhenius), Bomarsund 
a borggarden; Jomala: Jomalaby Joppe; Brdndé: Jurmo Harholmen; 
Hammarland: Hellesby (C. J. Arrhenius); Wdrddé: Aggskair; Eckerd: 
Storby (H. Lindb.). 

Var. fragilifolia Spruce. 

Saltvik: Strémma %8/.71 ster. 

Barbula unguiculata (Huds.) Hedw. — Syn. Tort. ungwic. 
Hartm. Sk. fl. p. 91. — Exs. Broth. M. F. VII n. 371. 

Vaxer a ler- och sandblandad jord, i diken, a vagkanter 
och tradesakrar, ifven pa gamla ruiner och kalkgrus. 

Saltvik: Kvarnbo 1863 m. fr., Berdtby ster, Germund6 ster, Rangsby 
m. fr., Haraldsby m. fr., Prestgarden m. fr., Liby m. fr.; Hekeré: Storby 


ster.; Swnd: Kastelholms ruiner m. fr.; Jomola: a kalkgrus vid kyrkan m. fr.; 
Lemland: Jersé (Olsson). 


Tortula muralis (L.) Hedw. -— Exs. Broth. M. F, III n. 107. 

Ar mera siillsynt; vixer & sandsten och gamla murar; 
med frukt. 

Saltvik: Andtbéle Borgéberg (Nervander), Kvarnbo vid kyrkan och 
Kuggbéle 4 sandsten, Berdtby, Lagmansby; Lemland. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 59 


Tortula subulata (L.) Hedw. — Exs. Broth. M. F. III n. 108. 

Férekommer hiir och dir a kalkhaltig jord i diken vid 
vigkanter, i bergssprickor och jordhalor med frukt. 

Saltvik: Prestgirden Gamsholm /.65, Fremmanby, Kuggbdle, Odkarby 
Brudstadbacke i diken vid vigen, Germundé Sédernis, Haga Fredriksholm, 
Sjéviksbacke och Ryssbéle; Finstrém: Atthéle; Kikar. 


Tortula ruralis (L.) Ebrh. 

Ar ganska allmiin och foérekommer a lokaler af olika 
beskaffenhet, savil 4 berg, mager jord och grus, som pa stammar 
af gamla l6ftrid; ofta med frukt. 


Schistidium maritimum (Turn.) Schimp. — Syn. Grimmia 
maritima Hartm. Sk. fl. p. 80. — Exs. Broth. M. F. IV n. 185. 

Férekommer nog allmint 4 strandklippor i den yttre skar- 
garden af Aland, hvaremot arten upptriider mera sparsamt a 
liknande lokaler i det inre af landet. Alltid med frukt. 

Eckeré: Storby séder om tullhuset 1863 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Kuggbdle, Lafé och Ryssé; Finstrém: Godby vid Farjsund; Hammar- 
land: Appelé (Hult och Tikkanen); Lemland: Lagskir; Wardé: Aggskar 
m, fl. stéllen. 

Schistidium apocarpum (L.) Bryol. eur. — Syn. Grim. apo- 
carpa Hartm. Sk. fl. p. 81. — Exs. Broth. M. F. VII n. 336 
och IV n. 186 (f. nigra). 

Mycket allmiin pa sten och klippor med frukt. 

Var. gracile Schleich. 

Ar mindre allmiin in hufvudarten och vixer pa klippor, 
erratiska block och stenar, med frukt. 

Finstrém: Godby 4 berg vid Farjsund 1864; Salivik: Sonréda, 
Fremmanby, Kuggbéle, Liby och Haraldsby. 

Schistidium alpicola (Sw.) Lindb. — Syn. Grim. apocarpa var. 
alpicola Hartm. Sk. fl. p. 81. — Exs. Broth. M. F. VII n. 337. 

Arten viixer foretriidesvis 4 sten i biackar, och &r inom 
Aland sillsynt. Ar 1865 fann jag den i Kvarnbo bick i Salt- 
vik, dir jag derefter flere ar samlat arten i riklig mingd och 
i vackra fruktbiirande exemplar; Langbergséda Kvarnsjobacken 
187°/;78. 

Grimmia ovalis (Hedw.) Lindb. — Syn. Grim. commutata 
Hartm. Sk. fl. p. 84. — Exs. Broth. M. F. II n. 68. 


60 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Férekommer mera allmant a 6ppet beligna klippor och 
stenblock. Frukt antraffas vanligen. 

Saltvik: Kuggbéle 72/,;)64, Tengséda vid Tvarsjén, Kvarnbo flere- 
stides, Fremmanby och Liby berg, Germund6é och prestgarden; Eckerd: 
(Elfving). 

Grimmia montana Bryol. eur. — Exs. Broth. M. F. IV n. 182. 

Ar hégst siillsynt; funnen steril i ringa miangd a en brant 
klippvigg vid Gesterby tjenan i Sund *4/372. 

Grimmia_ pulvinata (L.) Sm. — Exs. Broth. M. F. Il n. 66. 

Hiir och dir pa sandsten och gamla murar, ofta i sillskap 
med Barbula muralis; vanligen med frukt. 

Saltvik: Strémma %/,,66, Fremmanby, Kuggbéle, Lafé, Haga Bergon, 
Kvarnbo kyrkogardsringmuren, Prestgirden, Fremmanby; Sund: Kastel- 
holm; Finstrém: Kyrkogirdsmuren; Jomala: Jomalaby; Geta: Dani; 
Eckerd: 4 en skuggrik bergvigg nara Ofverby (H. Lindb.). 

Anm. Nervander namner om forevarande art (Bidrag till Finlands 
Bryologi p. 32, 1859), att den dr en af de allmannaste mossor inom Fin- 
land. Hirvid m&ste Nervander misstagit sig och férvexlat G. pulvinata med 
G. Miihlenbeckii. 

Grimmia Miihlenbeckii Schimp. 

Denna iir den mest allmiinna af alla inom omradet fore- 
kommande Grimmia-arter. Vixer foretriidesvis a sten och Oppet 
liggande berg och antriiffas vanligen med frukt. 

Grimmia decipiens (Schultz.) Lindb. — Syn. Grim. Schultzw 
Hartm, Sk. fl. p. 81. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 380. 

Upptriider hair och dir mest a sten, men dfven a klippor. 
Frukt har antriffats sallan. 

Saltvik: Liby %/,67, Tengséda vid Mora triisk, Langbergséda Orr- 
dalsklint, Haraldsby Bytta berg och Osterback berg, Berdtby, Fremmarby, 
Rangsby, Liby, Lafé och Strémma; Sund: Bomarsund, Bjérby, Jussbole 
berg vid vestra Kyrksundet; Jomala: Bjérsby Wastansunda m. fr. (Olsson); 
Finstrém: Grelsby 4 sten i Mangelbro ing; Eckeré: Storby; Lem- 
land; Lembéle m. fr. (Olsson). 

Grimmia elatior Bruch. -— Exs. Broth. M. F. I n. 8. 

Ar sillsynt och antriffad steril & 2:ne lokaler: 

Saltvik: vid en mindre bergsback i raskilnaden emellan Liby och 
Kuggbéle skogar 25/,966, Kuggbéle Riberg 4/;76. 

Dryptodon patens (Dicks.) Brid. — Syn. Racomitrium patens 
Hartm. Sk. fl. p. 85. Grim. patens Lindb. M. scand, p. 29. — 
Exs. Broth. M. F. If n. 114. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 61 


Vaxer helst pa 6ppet liggande klippor samt ar inom Aland 
ganska allmin. Frukt sillsynt; fertila exx. har jag samlat fran: 
Saltvik: Rangsby Ersberg 1/,65, Prestgarden; S und: Gesterby vid 
tjenan och vid vestra kyrksundet; Geta: Kasberg; Eekeré: Storby (H. Lindb.). 
Dryptodon Hartmani Schimp. — Syn. Grim. Hartmani Hartm. 
Sk. fl. p. 83 et Lindb. M. scand. p. 30. — Exs. Broth. M. F. IV n. 183. 
Ar liksom féregaende art nog allman och forekommer a 
dppet liggande berg, klippvaggar och sten, men funnen endast steril. 


Racomitrium aciculare (L.) Brid. — Syn. Grim. acicularis 
Lindb. M. seand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 379. 

Vaxer hir och dar pa fuktiga klippor, bergvaggar och 
sten i bickar; ej siillan med frukt. 

Finstrém: vid Godby i bergen vid Farjsund 1858 (Nervander); 
Saltvik: Kuggbéle och Liby berg vid Kuggsund, Tengséda vid Mora 
trisk, Sonréda, Haraldsby (Nervander); Swnd: Kulla (Nervander), Rosen- 
berg och Jussbéle berg; Geta: Kasberg, Finné i en back (Hult och Tikka- 
nen); Hammarland: Frebbenby; Lemland: Kasberg; Jomala: Ingby- 
berg (Nervander). 

Racomitrium protensum Braun. — Syn. Grim. aquatica Lindb. 
M. scand. p. 29. 

Upptriider pa samma lokaler som foOregaende, men ar mera 
sillsynt 4n denna. 

Sund: Gesterby vid tjenan m. fr. 1864, Jussbéle berg vid vestra 
kyrksund m. fr., Bomarsund Notviksberg ster., Bjérby m. fr.; Saltvik: 
Hullby berg m. fr., Str6mma m. fr., Langbergséda ster., Hjorté Rosberg m. fr., 
Rangsby Ersberg m. fr., Hummelviks berg ster., Berdtby ster; Jomala: 
Kasberg ster. (Elfving et J. O.B.); Geta: 4 berg nara Jomala 6; Lemland: 
Lembéle (Olsson). 

Racomitrium sudeticum (Funck.) Br. eur. —Syn. Grim. micro- 
carpa Lindb. M. scand. p. 30. 

Denna art forekommer inom omradet férnamligast a de 
hégre bergen pa bara bergsplataer m. m.; ofta med frukt. 

Sultvik: Langbergséda Orrdalsklint och Langberg m. fr. 2/1965, 
Rangsby Ersberg m. fr., Liby berg m. fr; Geta: Kasberg ster; Kikar: 
Hamno6 ster.; Lemland: Jersé (Olsson). 

Racomitrium fasciculare (Schrad.) Brid. — Syn. Grim. fa- 
scicul. Lindb. M. seand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. I n. 9. 
(BR. virescens). 

Icke siillsynt pa fuktiga klippor; oftast med frukt. 


62 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Jomala: Kasberg och Ingbyberg 1858 (Nervander), Ytternis (Olsson) ; 
Saltvik: Liby berg 1864, Langbergséda Orrdalsklint, Fremmanby skog, 
Kuggbile; Sund: Jussbéle berg vid vestra kyrksundet; Finstrém: Godby 
vid Fiarjsund. 

Racomitrium affine (Schleich.) Lindb. — Syn. Racom. hete- 
yostichum Hartm. Sk. fl. p. 87 ex. parte. Grim. affinis Lindb. M. 
scand. p. 29. -~ Exs. Broth. M. F. IV n. 181. 


Hiir och dir pa skuggiga klippor och klippvaggar med frukt. 


Jomala: Kasberg 9/771 (Elfving); Saltvik: Lagmansby och Andtbéle 
Sund: (Elfving), Brandbolstad, Gesterby vid tjenan; Hammarland: 
Str6mma (Hult och Tikkanen). 


Racomitrium obtusum Sm. — Syn. Grim. obtusa Lindb. M. 
seand. p. 29. 

Ar af mig funnen endast a en bergviigg i Hullby i Salt- 
vik Novemb. 1886 med frukt. 


Racomitrium heterostichum (Hedw.) Brid. — Syn. Grim. hete- 
rosticha Lindb. M. seand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. IV n. 180. 
Pa klippor och stenar allman med frukt. 


Racomitrium microcarpum (Schrad.) Brid. — Syn. Grim. 
ramulosa Lindb. M. scand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. I n. 10. 

Upptrider har och dir a sten, mera sallan a klippor. 
Frukt finnes vanligen. 

Saltvik: Hullby i Januari 1865, Andtbéle Kafvelbro vid vagen, 
Kvarnbo flerestiides, Fremmanby; Suwnd: Hulta; Finstrém: Godby vid 
Firjsund. 

Racomitrium canescens var. ericoides (Web.) Br. eur. — Syn. 
Grim. ericoides Lindb. M. seand. p. 29. 

Allmiin a jordbetiickta berghallar och grusjord, men alltid 
steril. Hufvudformen har inom omradet ej blifvit antraffad. 


Racomitrium hypnoides (L.). — Syn. Racom. lanuginosum 
Hartm. Sk. fl. p. 87. Grim. hypnoides Lindb. M. scand. p. 29. — 
xs. Broth. M. F. TI n. 115. 

Ar mycket allmian pa torra berg samt ofta fruktbirande. 


Hedwigia albicans (Web.) Lindb. —- Syn. Hedw. ciliata Hartm. 
Sk. fl. p. 80. 


Pa klippor och sten allmiin, 4fven med frukt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 63 


Amphidium lapponicum (Hedw.) Br. eur. — Syn. Amphoridium 
lappon. Hartm. Sk. fl. p. 79. Anoectangiwm lappon. Lindb. M. 
scand p. 29. — Exs. Broth. M. F. II n. 116. (Cylicocarpus lappon.). 

Arten, som férekommer pa torra skuggrika klippvaggar, 
ir nog sillsynt. Frukt antraffas alltid. 

Saltvik: Haraldsby 1858 (Nervander), Liby berg; Geta: Djupviks- 
grotta (C. J. Arrhenius och J. O. B.). Hagé (Hult och Tikkanen), Kasberg 
och Snacko. 


Amphidium Mougeotii Br. eur. — Syn. Amphorid. Mougeotu 
Hartm. Sk. fl. p. 79. Anoect. Mougeotii Lindb. M. scand. p. 29. 
— Exs. Broth. M. F. I n. 12. (Cyl. Moudgeoti). 

Mindre siillsynt iin foreg&’ende och viixer pa samma lokaler 
som denna, men endast antriffad steril. 

Saltvik: Liby berg i Okt. 1864, Haraldsby berg vid Kuggsund ym- 
nigt; Finstrém: Godby 4 berg vid Farjsund, Grelsby a berg vid Man- 
gelbro ing; Eckerd: (C J. Arrhenius); Lemland: Lembéle (Olsson). 

Zygodon rupestris Lindb. — Syn. Zyg. viridissimus var. 
rupestris Hartm. Sk. fl. p. 79. 

Forefinnes hiir och dir 4 torra klippvaggar, helst 1 skogs- 
trakter; endast steril. 

Saltvik: Haga Bergin 1865, Strémma, Berdtby Kloddberg och 
Berdtby vik, Tengséda, Kuggbéle berg vid Kuggsund, Boxé vid grottan Rof- 
varbergsstugan, Kvarnbo; Jomala: Ingbyberg; Finstrém: Amnasby, 
Grelsby Mangelbro, Godby vid Farjsund, Geta: Kasberg, Husklint och 
Gunnarsklint, Dané; Lemland: Norby; Sund: Gesterby Jussbéle berg vid 
vestra kyrksundet, Prestgirden, L6fo; Wardé: Wargata. 

Zygodon viridissimus (Dicks.) R. Br. 

Mycket sillsynt, endast funnen ster. pa en triédstam i Lem- 
land: Lembéte (Olsson). 

Zygodon Stirtoni Schimp. 

Viixer 4 dylika lokaler som féregaende och 4r antriffad 
endast steril 4 2:ne lokaler mycket sparsamt neml. 

Sund: A en klippviigg vid Gesterby tjenan tillsammans med fore- 
gaende art 14/9575 och Saltvik: Mérkdalsberg i Kvarnbo °/,87. 

Ulota americana (P. B.) Mitt. — Syn. U. Hutchinsie Hartm. 
Sk. fl. p. 77. Weissia americna Lindb. M. scand. p. 28. 

Denna inom Aland mera siillsynta art, som vaxer a torra 
bergviiggar, har antriiffats a fdljande lokaler: 


64 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Finstrim: Godby och Féglé: & Jersé 1858 (Nervander); Ham 
marland: Skarpnaté (C. J. Arrhenius); Saltvik: Haga Bergén, Asgirda. 
skog och Berdtbyvik; Sund: L6fé vid 6stra kyrksundet; Hckeré: Marby 
(J. O. B2, Ofverby (H. Lindb.). 


Ulota curvifolia (Wahlenb.) Brid. — Syn. Weissia curvifolia 
Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. I n. 13. 


Ar mindre siillsynt in féregaende och viixer liksom denna 
a torra bergviggar. 

Geta: vid grottan Djupvikskyrka 3/,63 (C. J. Arrhenius) Bolstaholm 
Gunnarsklint och Kummelberg; Saltvik: Berdtby Kloddberg, Kuggbéle, 
Liby- och Haraldsby berg vid Kuggsund, Prestgarden; Sund: Mangstekta; 
Finstrém: Godby a berg nira Farjsund, Grelsby; Eckerd: Warby; 
Lemland: Lembdéle (Olsson). 

Ulota phyllantha Brid. — Syn. Weiss. phyllantha Lindb. M. 
scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. II n. 70. 

Ej sallsynt a strandklippor af holmar och skéar i den yttre 
Alindska skiirgarden, men funnen endast steril. 

Lemland: Tistonholm 27/,65, Lagskiir, Geta: Dané, Rankoskar och 
Geta berg; Sottunga: S6d6 och Bogskir; Kumlinge: Eklinge; Brando: 
Jurmo Harholmen, Hullberga och Lillappo; Wardé: Triskholmen och Lang- 
skaér i Delet; Kékar: Hamn6 och Kyrkogardsé; Jomala Kungsé 4 en 
hafsklippa (Olsson). 

Ulota Drummondii (Hook. et Grev.) Brid. — Syn. Weiss. Drum- 
mondu Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. IX n. 436. 

Mycket sillsynt; endast funnen i ringa miingd a gamla 
bjOrkstammar a nedanniimde 2:ne lokaler: 

Saltvik: Andtbéle vid Borgé berg 1858 (Nervander), Sonréda i en 
beteshage vid trisket 2°/,65. 

Ulota coarctata (Palis.). — Syn. U. Bruchii Hartm. Sk. fl. 
p. 78. Weissia coarctata Lindb. M. scand. p. 28. 


Ar sillsynt, och antriiffad foretriidesvis 4 bjork och al. 
Saltvik: Sonréda °°/,65, Strémma, Langbergséda, Liby och Kvarnbo. 


Ulota intermedia Schimp. — Exs. Broth. M. F. VII n. 322. 
(Weissia coarctata). 

Liksom féregaende forekommer denna art mest a stammar 
af bjérk och al, och har ingefair samma utbredning som denna. 


Saltvik: Sonréda 1/,65, Haraldsby och Langbergséda; Lemland: 
Nat6 (Olsson). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. * 6 


Ulota crispula Brid. — Syn. Weiss. erispula Lindb. M. 
seand. p. 28. 

Sallsynt; forekommer pa l6ftrad. 

Saltvik: emellan Haraldsby och Farjsund 4/,63 (C. J. Arrhenius), 
Sonréda, Liby, Tobéle, Kvarnbo Mérkdal a al ; Geta: Basté a ek; Foéglé: 
Grip6 (C. J. Arrhenius); Mariehamn: a bjork (Olsson). 

Ulota uiophylla Ehrh. — Syn. U. crispa Hartm. Sk. fl. p. 78. 

Ar mycket siillsynt. 

Geta: Basté a ek 18/,65; Saltvik: Tobéle a bjork. 

Orthotrichum anomalum Bryol. eur. — Syn. Dorcadium ano- 
malum Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 326. 

Har och dir pa sten och -klippor. 

Finstrém: Godby vid Fiarjsund 4/63 (C. J. Arrhenius), Grelsby 
Mangelbro; Swnd: Rosenberg och Kastelholms ruiner; Saltvik: Haraldsby, 
Lafé, Haga Bergén, Kvarnbo, Korsniisudden. 

Var. saxatile. 

Brédndé: Jurmo Harholmen; Eckerdé: Storby (H. Lindb.). 

Orthotrichum cupulatum Hoffm. 
Lindb. M. scand. p. 28. 

Saltvik: Fremmanby ing a berg !2/,64 det. Schimper (K. A. Bo- 
mansson); Sund: Jussbéle berg vid vestra kyrksundet; Brdndé: Harholmen, 

Orthotrichum nudum Dicks. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 383. 
(Orthotr. cupulatum var. Florkei). 

Ar endast antriiffad vid Kastelholm slottsruiner 4 berg i 
Juni 1865. 


Orthotrichum microblepharum Schimp. — Syn. Dorcad. micro- 
blephare Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. IV n. 178. 

Viixer a strandklippor i den yttre skirgarden af Aland, 
ofta i sallskap med Ulota phyllantha och Schistidium maritimum, 
men dr vida sallsyntare an dessa. 

Wadrdé: Langskir och Aggskar i Delet; Br én dé: Jurmo Harholmen, 

Orthotrichum urnigerum Myr. — Syn. Dorcad. urnigerwm (Myr.) 
Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 325. 

Vixer foretriidesvis a klippor i léfskog, siallsynt. 

Saltvik: Haraldsby 4/,63 (C. J. Arrhenius), Lafé, Tobéle a berg vid 
Storviken; Finstrdm: Mangelbro ang och Tirnebolstad. 

Orthotrichum diaphanum (Gmel.) Schrad. — Syn. Doread. 
diaphanum Lindb. M. seand. p. 28. 


Syn. Dorcad. cupulatwm 


66 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hogst sillsynt; ar funnen af mig i ringa mingd a norra 
kyrkogardsmuren i Sund 18*/975 och af Olsson i Jomala Wa- 
stansunda. 


Orthotrichum pallens Bruch. — Syn. Orth. Rogeri Hartm. 
Sk. fl. p. 74. Dorcad. pallens Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. 
Broth. M. F. IV n. 177. 

Ar ej siillsynt och férekommer synnerligast pa léftrid, 
sisom lénn, ask, hassel och bjérk, afven nagon gang pa en, 
mycket sillan a sten. 

Sund: Kastelholms kungsgard i tridgarden och allén 2/,64, Jussbéle 
niira kyrksundet; Saltvik: Hagagard i tradgarden, Haga Bergén, Liby och 
Lafsbile; Finstrém: Grelsby Mangelbro fang ymnigt 4 hassel och ask, 
Tirnebolstad; Geta: Danéd och Basté; Lemland: Naté a ask ymnigt; 
Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Var. cuspidatum Gronv. 

Saltvik: Rangsby /,90. 

Orthotrichum Arnellii Gronv. 

Upptriider & sten och klippor och har af mig blifvit fun- 
nen a fdljande vixtstiallen: 

Saltvik: Hagagard i tridgarden ®?/,66, Kvarnbo Hallarna; Sund: 
pa norra kyrkogardsmuren; Jomala: Ramsholm. 


Syn. Doread. Schimperr 


Orthotrichum Schimperi Hamm. 
Lindb. M. scand. p. 28. 

Pa Aland hogst siillsynt; ar af mig funnen 4 norra sidan 
af Sunds kyrkogardsmur 2°/s85 och +°/697. 


Orthotrichum pumilum Sw. — Syn. Dorcad. pumilum Lindb. 
M. scand. p. 28. —- Exs. Broth. M. F. Il n. 117. 

Antriiffas mest pa ask, lonn, oxel och dppeltrad och ar i 
det hela mera sillsynt. 

Sund: Kastelholm 4 oxel i tridgarden /,65, Prestgarden Str6msangen 
A alrétter; Saltvik: Kvarnbo Johannisberg 4 ask i tradgarden, Hagagard 1 
triidgarden 4 ask och linn; Geta: Bolstaholm; Jomala: Jomalaby, Joppe 
a ett gammalt frukttrad. 


Orthotrichum fastigiatum Bruch. — Syn. Dorcad. affine var. 
fastigiatum Lindb. M. seand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 329. 

Ar ej sillsynt pa l6ftriid. 

Hammarland: Skarpnaté (C. J. Arrhenius); Swnd: Kastelholms 
kungsgird i tridgarden och allén ymnigt 2/,64, Kyrkogardsmuren; Salt- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 67 


vik: Johannisberg i triidgarden 4 frukttrid, Liby 4 bjérk, Hagagard; Geta 
Ostergeta (Elfving). 

Orthotrichum affine Schrad. -- Syn. Dorcad. affine Lindb. 
M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. IX n. 437. 

Denna art, som pa Aland fr mera siillsynt iin féregiende, 
vixer f6retriidesvis pa léftrad, men antriaffas 4fven a sten och 
murar. 


Saltvik: Hagagard 4 sten i traidgarden /,66, Johannisberg 4®oxel 
och fruktrid; Sund: prestgarden; Jomala: Ramsholm. 


Orthotrichum rupestre Schleich. — Syn. Dorcad. rupestre 
Lindb. M. scand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. VI n. 281. 
- A klippor och sten temligen allman. 


Saltvik: Rangsby Ersberg 1858 (Nervander), Kuggbéle och Liby 
berg, Fremmanby, Kvarnbo, Hagagard, Bergén, Berdtbyvik, Haraldsby (Elfving); 
Finstrém: Grelsby Mangelbro ang, Bergé och Godby vid Farjsund (Elfving); 
Geta: (C. J. Arrhenius), Dané; Jomala: Ramsholmen (Elfving och J. O. B.); 
Sund: Berg (Hult och Tikkanen), Ka’stelholms ruiner och Jussbéle; Ham- 
marland: Skarpnat6 (Arrhenius och Elfving); Eckerd: (Arrhenius), 

Orthotrichum Sturmii Hornsch. — Syn. Dorcad. rupestre var. 
Sturm Lindb. M. scand. p. 29. 

Liksom féregéende viixer denna art pa klippor och sten, 
men ar vida mer sillsynt 4n denna. 

Saltvik: Haraldsby 4/,63 (C. J. Arrhenius); Swnd: Tosarby 4 berg 
nara sundet 3/,73; Eckerd: Ofverby (H. Lindb.). 

Orthotrichum striatum (L.) Schwiigr. — Syn. Orth. lejocarpum 
Hartm. Sk. fl. p. Dorcad. striatwm Lindb. M. scand. p. 28. 

Inom Aland endast bemiirkt 4 en askstam i Kastelholms 
allé i Sund 29/484 och a bjork i Liby af Saltvik 39/585. 


Orthotrichum speciosum Nees. — Syn. Dorcad. specioswm 
Lindb. M. seand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 327. 

Mycket allmin pa l6ftriid, hvaremot arten foérekommer 
mera sillan a sten. 


Orthotrichum elegans Schwiigr. — Syn. Dorcad. elegans Lindb. 
M. seand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 328. 

Blott funnen a nedannamde 2:ne lokaler: 

Sund: Prestgardens Strémsiing 4 alritter 75/,74; Saltvik: Hagagard 
i tradgarden a oxel 12/,88. 


68 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Orthotrichum obtusifolium Schrad. — Syn. Dorcad. obtusifol. 
Lindb. M. scand. p. 29. 

Icke siillsynt pa ask, asp och Aldre frukttraid, men antriffas 
vanligen steril. Med frukt har jag samlat arten fran foljande 
vaxtstiallen: 

Sund: Kastelholms allé och traidgarden ?/,64; Saltvik: Kvarnbo 


Johannisberg och Hagagard i tradgardarna; Jomala: Ytterniis (Olsson); 
Eckeré: Storby (H. Lindb.). 


~ Orthotrichum = gymnostomum Bruch. — Syn. Dorcad. gym- 
nostom. Lindb. M. scand. p. 29. — Exs. Broth. M. F. VII n. 382. 
Ar siillsynt, dock antriffad mera ymnigt 4 nagra gamla asp- 
stammar i Sund, Kastelholms triidgard och allén med frukt 27/665. 


Encalypta exstinctoria Sw. — Syn. Encal. vulgaris Hartm. 
Sk. fl. p. 71. Leersia exstinctoria Lindb. M. scand. p. 20. — Exs. 
Broth. M. F. Hf n. 118. (Encal. leptodon var. exstinctoria). 

Har och dir a torra stillen a kalkhaltig jord i diken och 
jordhalor, men a&fven a murar och i klippspringor; med frukt. 

Eckeré: Storby 1%/,63 (C. J. Arrhenius); Finstroém: Godby; 
Hammartland: Skarpnaté (Elfving); Saltvik: Haga Bergon, Haraldsby 
vid Farjkarlstorpet, Berdtby, Kvarnbo, Hullby och Odkarby, Fremmanby a 
en klippa vid Karlberg. 

Encalypta laciniata (Hedw.). — Syn. Leers. laciniata Lindb. 
M. scand. p. 20. 

Mycket sillsynt; funnen sparsamt a grusig jord i ett dike 
vid Brudstadbacke naira Odkarby i Saltvik 28/,79 m. fr. (J. O. B.) 
samt KOkar Karlby 7°/696 m. fr. (Hj. Olsson). 


Encalypta rhabdocarpa Schwigr. — Syn. Leers. rhabdocarpa 
Lindb. M. scand. p. 20. — Exs. Broth. M. F. V n. 221. 

A kalkhaltig jord p& jordbetiickta berg m. m.; nog siill- 
synt med frukt. 

Eckero: Storby vid tullhuset 1%/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Liby, Prestgarden och Haraldsby; Brda&ndé: Jurmo a Bastéren a kalkberg. 

Encalypta contorta (Wulf.) Lindb. — Syn. Ene. streptocarpa 
Hartm, Sk. fl. p. 70. Leers. contorta Lindb. M. seand. p. 19. — 
Exs. Broth. gM oll in. 72. 

Mera sillsynt; liksom foregaende iilskar denna grusig kalk- 
haltig jord, Jaga jordbetickta klippor m. m.; vanligen steril. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 69 


Sottunga: Séd6 ster. %/,66; Brédndé: Jurmo Harholmen; Sund: 
Jussbéle berg vid vestra kyrksundet; Eckerd: Storby séder om tullkam- 
maren med frukt. 

Georgia pellucida (L.) Rab. — Syn. Tetraphis pellucida Hartm. 
Sk. fl. p. 41. 

Hégst allmiin pa ruttna stubbar, i jordfyllda klippspringor 
och a skogsmark m. m.; med frukt. 


Schistostega osmundacea (Dicks.) Mohr: — Exs. Broth. 
MOF. IM no. 119. 

Uti moérka klippspringor, jordhalor och under rdotter af 
kullfalina trid férekommer denna art sillsynt. 

Geta: Grandal *4/,75 ster. (Hult och Tikkanen), Bolstaholm Kummel- _ 
berg m. fr.; Saltvik: Langbergséda skog vid Orrdalsklint m. fr., Berdtby 
Kloddberg ster.; Sund: Gesterby ster; Wdarddé; Wargata ster. 

Tayloria tenuis (Dicks.) Schimp. — Syn. Tayl. serrata var. 
tenuis Hartm. Sk. fl. p. 69. — Exs. Broth. M. F. VII n. 313. 

Pa fuktig humusjord a torfmossar och skogsstigar sallsynt 
och af mig tagen 4 nedannamde lokaler. 

Saltvik: Kvarnbo Nyingsmossen m. fr. 14/775, Andtbédle vid Borgé 
berg ster., Kuggbdéle skog och Lafo m. fr. 

Tetraplodon bryoides (Zoeg.) Lindb. — Syn. Tetr. mnioides 
Hartm. Sk. fl. p. 68. — Exs. Broth. M. F. VII n. 312. 

Ar nog sillsynt och forekommer pa torra berg och stenar 
hvarest till underlag finnes gammal gédsel. Vanligen med frukt. 

Saltvik: Asgarda i ett rullstenslager vid norra sluttningen af Kas- 
berg 39/,65, Kuggbéle och Liby berg, Fremmanby berg, Langbergséda Orr- 
dalsklint; Swnd: Gesterby berg; Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Splachnum sphericum (Linn. fil.) Swartz. — Syn. Spl. pedun- 
culatum Lindb. M. scand. p. 19. — Exs. Broth. M. F. VI n. 267. 

Antraffad a féljande vjixtstallen: 

Saltvik: Langbergséda skog m. fr. 1/,64, Liby mosse m. fr., Kugg- 
béle tillsammans med Tetraplodon mnioides m. fr.; Eekeré: (Elfving) 
Signilskir m. fr. och Storby (H. Lindb.). 

Splachnum ampullaceum L. 

Ar icke sillsynt p& gamla kreatursexkrementer i karr- 
kanter och pa fuktiga skogsstigar, med frukt. 

Sund: Gesterby vid tjenan 1864; Saltvik: Tenyséda vid Mora trask, 
Boxé, Liby skog flerestiides, Berdtbyvik; Finstrém: Ostanaker; Eckerd: 
(C. J. Arrhenius), Storby (H. Lindb.). 


70 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Splachnum vasculosum L. 

Arten som ir mera sillsynt fin foregaende dr iakttagen 4 
fdljande lokaler: 

Eckeré: %/,63 (C. J. Arrhenius), Storby vid kirret naira tullhuset; 
Sund: Gesterby vid tjenan; Finstrém: Attbéle Stortrask; Saltvik: 
Langbergséda skog och Tobdéle tjenan. Allestades med frukt. 


Pyramidula tetragona (Brid.) Brid. — Exs. Broth. M. F. VI 
n. 265. 

Viixer a triidesakrar sallsynt. 

Saltvik: Kvarnbo m. fr. !/,,65, Liby m. fr. 2/1972. 

Physcomitrium pyriforme (L.) Brid. — Syn. Gymnostomum 
pyriforme Lindb. M. scand, p. 18. — Exs. Broth. M. F. VI n. 266. 

Hiir och dir i fuktiga sandiga diken och a grafkanter m.m , 
med frukt. 

Finstrém: Godby i Akerdiken 27/,63 (C. J. Arrhenius); Joma/la: 
i Akerdiken vid prestgarden (Elfving); Salévik: Fremmanby, Kuggbdle, 
Kvarnbo och Berdtby; Eeker@é: Storby (H. Lindb.). 
~  Entosthodon fascicularis (Dicks.) GC. Miiller. — Syn. Funaria 
fascicul. Hartm. Sk. fl. p. 66 et Lindb. M. scand. p. 18. — Exs. 
Broth. M. F. V n. 216. : 

Ar mera sillsynt iin féregaende och viixer a ler- och sand- 
blandad jord i diken och jordbalor, med frukt. 

Saltvik: Kuggbéle 7°/,65, Kvarnbo flerestades, Borgboda och prest- 
girden, Haraldsby, Rangsby 4 en gammal aker vid Ersberg. 

Funaria hygrometrica (L.) Sibth. 

Mycket allmiin pa naken jord, i diken, sandgropar och a 
brand jord m. m. med frukt. 

Leptobryum pyriforme (L.) Wils. 

Vaxer a fin sandmo i diken, gropar och a vagkanter, 
med frukt. 

Hammarland: Skarpnaté */,63 (C.J. Arrhenius); S altvik: Prest- 
garden, Lafsbéle, Kvarnbo, Kuggbéle och Hullby. 

Webera elongata (Hedw.) Schwiigr. — Syn. Pohlia elongata 
Lindb. M. seand. p. 18. 

Denna inom Aland hégst sillsynta art har af mig blifvit 
funnen med frukt a fdljande 2:ne lokaler: 

Saltvik: Kvarnbo Skarping i ett dike §/,74, Rangsby kapellansbolet 
akerbacke i en sandgrop 9/375. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 71 


Webera cruda (L.) Bruch. — Syn. Pohlia eruda Lindb. M. 
seand. p. 18. 


Férekommer hir och dir i klippspringor och 4 sandblan- 
dad jord i diken, gropar och 4 vigkanter. 

Hammarland: Skarpnaté %/,63 (C.J. Arrhenius); Saltvik: Kubbdle 
och Liby berg, Andtbéle Borgé berg, Fremmanby Karlberg i diken, Rangsby; 
Sund: Kulla och Jussbéle berg. 

Webera nutans (Schreb.) Huds. — Syn. Pohlia nutans Lindb. 
M. scand. p. 18. — Exs. Broth. M. F. IX n. 420. 

Allmiin under manga former, 4 jord och jordbetackta berg 
4 savil vata som torra stillen, men foretridesvis i skogsmark. 
Antriffas vanligen med frukt. 

Var. bicolor (Hoppe et Hornsch.) Hiib. — Exs. Broth. M. 
Pik Ma hh 

Saltvik: Kvarnbo Nyaingsmossen /,64 m. fl. stallen. 

Var. longiseta (Brid.) Hiib. — Exs. Broth, M. F. VI n. 264. 

Saltvik: Kvarnbo Ny&ngsmossen i torfgrafvar %/,65; Sund: Ge- 
sterby vid tjenan. 

Var. sphagnetorum Schimp. 

Sund: Kastelholm vid Tjurnds trisk */,76, Gesterby vid tjenan 1/,77; 
Saltvik: Strémma tjenan /,92. Funnen allestaédes med frukt och inblandad 
bland Sphagnum stran. 

Var. turbinata Bomans. n. var. 

Foérekommer pa salt-sjéstriinder och skiljer sig fran hufvud- 
arten genom bredare blad med lésare cellvaf, kortare, fran mera 
uppstaende till lutande, sillan hiingande, kapsel samt med litet 


stérre gulbruna sporer. 
Saltvik: Kuggbéle m. fr. 2°/,96, Haga Fredriksholm %/,98. 


Webera annotina (Hedw.) Bruch. — Syn. Pohlia annotina 
Lindb. M. seand. p. 17. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 369. 

Viixer 4 sand- och sandblandad jord i diken, sandgropar 
och vid vigkanter m. m. Ar ej siillsynt, men ofta steril. Med 
frukt har jag arten fran foljande lokaler. 

Saltvik: Kvarnbo vid sjéstranden 4/,64, Lafshéle Tengséda, Prest- 
garden, Berdtby och Lagmansby. 

Webera proligera (Lindb.). — Syn. Pohlia proligera Lindb. 
M. scand. p. 17. 


72 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Ar mer siillsynt iin féregaende och vaxer pa samma un- 
derlag som denna; antriffas vanligen steril. 

Saltvik: Fremmanby i akerdiken §/,76, Hullby Kuggbdle och Lafé, 
Langbergséda m. fr. 

Webera pulchella (Hedw.) Schimp. — Syn. Pohlia pulchella 
Lindb. M. scand. p. 17. — Exs. Broth. M. F. In. 16 (Lam- 
prophyllum pulchellum). 

Denna inom omradet siillsynta art viixer a fin sand- och 
sandblandad lerjord i fuktiga diken och a viagkanter, med frukt. 
Saltvik: Kvarnbo Backing 23/,65, Rangsby i ett dike ?/,96. 

Mniobryum carneum (L.) Limpr. — Syn. Webera carnea 
Hartm. Sk. fl. p. 62. Pohlia carnea Lindb. M. scand. p. 17 (1879). 
— Exs. Broth: M. F. VI n: 2653. 

I fuktiga leriga diken sillsynt. 

Saltvik: Kvarnbo m. fr. /,64, Tengséda vid Tviirsjén ster., Rangsby, 
Prestgarden, Kuggbéle och Fremmanby m. fr. 

Mniobryum albicans (Wahlenb.) Schimp. — Syn. Web. albi- 
cans Hartm. Sk. fl. p. 67. Pohlia albicans Lindb. M. scand. 
p. 17. — Exs. Broth. M. F. V n. 213. 

Endast steril har denna mossa blifvit antraffad samt upp- 
triider hiir och dir i fuktiga sandiga diken och insjOstrander 
helst med nagot kalkhaltigt underlag. 

Saltvik: Lafsbéle trisk /,65 Fremmanby, Hullby, Berdtby, Kvarnbo, 
Rangsby, Germundé, Andtbéle vid Borgs berg; Jomala: vid Dalkarby 
(Elfving); Mariehamn; Geta: Olofsnas. 

Bryum Marratii Wils. — Exs. Broth. M. F. If n. 74. 

Ar inom Aliindska skiirgarden ej synnerligt sillsynt och 
vixer pa grusig lerblandad jord a laga sjéstriander, ofta i sall- 
skap med Brywm mamillatum och Glaux maritima. Forekommer 
mera sillan med frukt. 

Finstrém: Wando nira Lindersholm m. fr. 18/,65, Godby vid Farj- 
sund m. fr., Gibbéle Gasskiir m. fr; Saltvik: Germundé a Gaséren och 
Granoren m. fr., Kuggbéle m. fr., Prestgarden Gamsholm ster., Sjovik ster. 
Warnbo Morkdal ster., Haraldsby vid Firjsund m. fr.; Jomala: Slatholmen 


nira Ytternis ster; Mariehamn m. fr; Ecker6é & stranden af kyrksund 
ster. (H. Lindb.); Lemland: Nato ster. 


Bryum maritimum Bomans. Revue Bryologique 1897 p. 1. 
Monoicum, densius cespitosum, cespites 0.4—I1 cm. alti, 
virides vel rufescentes, innovationes breves, ramuli teretes vel 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 73 


flagelliformes. Folia erecto-patentia, orbiculari-ovata vel late 
ovata, omnia subsucculenta, valde concava, margine apicem ver- 
sus reflexa, integerrima, parum marginata, basi rubentia, costa 
sub vel cum apice evanida; cellule sat rectangulo-vel rhombeo- 
hexagonz, ad basin rectangulares et ad latera majores, quadrate. 
Seta 8—14 mm. longa, 0.15—0.18 mm. crassa, inferne obscure 
fusca, superne pallidior, luteorufa, non torta. Capsula 1.3—2 
mm. longa, circa 0.8 mm. crassa, inclinata vel pendula, pyri- 
formis, regularis, fusca, microstoma, sicca sub ore non coarctata; 
cellule: exothecii irregulariter rotundato-hexagone; operculum 
conicum apiculatum, nitidum. Peristomii dentes 0.30—0.35 mm. 
longi, 0.055—0.060 mm. lati, inferne pallide lutei, 16—18 trabe- 
culis, superne hyalini, parum papillosi; membrana _peristomii 
interni pallidior, luteola, processus angusti in carina usque ad 
apicem rimosi vel leniter hiantes, superne hyalini, cilia rudi- 
mentaria. Spore 0.020—0.028 mm. magne, lutez, punctulatee. 
Fructus maturat mense junio. 

Habit. In Eckeré, insula Alandica, in littore maritimo prope 
pagum Torp, 27/VI 1896, a me lectum. 

Bryo Marratii proximum a quo presertim foliis latioribus, 
seepius acuminatis, forma capsule et operculi differt. 

Arten har af Lektor Arnell senare blifvit funnen i Sverige 
pa en lerig hafstrand i Hille, Gestriksland 1°/598. De exemplar, 
som af honom viilvilligt tillsiindts mig, 6fverenstimma temligen 
val med de Alindska. 

Bryum alandense species nova. 

Monoicum, cespites densi, ad 3 cm. usque alti, inferne 
nigricantes, deinde fusci, apice luteo-virides, tomento radiculoso 
ferrugineo intertexti. Caules sat longi, rubri, innovationibus 
longis, densifoliis. Folia sat densa subconcava, e basi rubra 
ovato-lanceolata, ad cuspidem plus minusve brevem sensim 
acuminata, margine revoluto, anguste limbato; nervus inferne 
ruber, deinde luteus, in cuspidem breviorem vel longiorem pau- 
lum recurvam, denticulatam excurrens; cellule basales magne, 
rectangulo-hexagone infimz et marginales qvadrate, cetere 
minores hexagon, omnes chlorophyllosz. Ramuli tenues vel 
flagelliformes, foliis inferne sat remotis, ovato-lanceolatis, 


74 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


anguste acuminatis, ceteris latioribus subconcavis subito acumi- 
natis, omnibus margine plano non limbato, nervo foliorum in- 
feriorum sub apice dissoluto superiorum in cuspidem brevem, 
integram subrecurvam producto. Seta 1—2 cm. longa ad basin 
0.22 mm. crassa, sordide luteo-rubra, superne pallidior, apice 
hamata. Capsula pendula, rufo-fusca, una cum collo oper- 
culoque 2.25 mm. longa, 1 mm. crassa, e collo basi tumi- 
dulo sporangio breviore ovalis vel ovato-globosa brevior lon- 
giorve, sicca sub orificio non contracta; cellule exothecii in 
2 seriebus parvee, explanate, submarginales in pluribus se- 
riebus majores, subrotunde—hexagone cetere rectangulares— 
rotundato-sexangulares; stomata numerosa. Annulus _latus, 
e tribus seriebus constructus, inferne luteus, superne hyalinus. 
Peristomii fundus purpureus; dentes externi 0.38 mm. longi, 0.07 
mm. lati, papillulosi, lutei superne pallide lutei, lamellis ventra- 
libus cire. 15 infernis 2—3 parietibus intergerivis junctis 
linea media tenui, scutula rectangularia vel subquadrata mem- 
brana interna pallide lutea, ad tertiam partem dentium pro- 
ducta; processus sat lati, vix dentibus eeqvilongi, papillulosi, in 
carina fenestris ovalibus ornati, superne rimosi, sepe tenue 
appendiculati; cilia rudimentaria interdum appendiculata. Oper- 
culum sat parvum, humiliter convexum apiculatum. Spore 0.028 
—0.035 mm., luteo-virides, papillosz. Fruct. mat. Junio. 

Habit. In Mariehamn, oppidulo Alandiz, in terra glareosa, juxta litus 
sinus marini ?!/, 1897 legi. 

Bryum pendulum (Hornsch.) Schimp. — Exs. Broth M. F. 
IV n. 164. 

Viixer pa grusjord och sand i diken, sandgropar och a 
strandbiiddar hvarest den ofta ar ymn. och rikligt m. fr. 

Eckeré: Storby 2/,63 (C.J. Arrhenius); Saltvik: Kvarnbo flere- 
stiides, Haga, Liby, Fremmanby, Prestgarden Sandvik, Hullby, Tengséda, 
Berdtby vid Langskiér, Rangsby, Germundé, Lafsbéle (Elfving); Jomala: 
vid kyrkan ymnigt 4 kalkgrus, Ytterniis vid stranden; Mariehamm flere- 
stiides; Finstrém: Godby vid Farjsund (Elfving och J. O. B.); Sund: 
Bomarsund 4 borggarden ymnigt, Tosarby (Arrhenius); Lemland: Lagskar. 

Bryum lapponicum Kaur. 

Da arten fdrst pa senaste tid blifvit urskiljd har den af 
mig dels blifvit férbisedd dels antagen fér en form af Brywm 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 75 


inclinatum. Jag vill tro att Brywm lapponicum, som helst vixer 
a sjéstrinder, ir pa Aland temligen allmiin, da den redan 
tidigare af mig blifvit funnen och de sista aren tagen pa manga 
lokaler. 

Brando: Jurmo Harholmen #1/,72, Fisk6; Wdardé: Traskholmen 
och Aggskir; Kumlinge: Enklinge; Swnd: Hégbolstad Blixtérn, Skarf- 
ven; Lemland: Naté och Lagskir; Mariehamn; Eckerd: a hafs- 
stranden vester om Langskar (H. Lindb.); Salivik: Laf6, Kuggbéle, Ger- 
mund6é a Gaséren och GranGéren, Haraldsby vid Kuggsund; prestgarden 
Gamsholm och Sandvik, Kvarnbo Hallarna; Jomala: Prestgarden, Graigersé 
och Langeskir, Mickel; Mariehamn; Finstrém: Gibbéle Gasskar. 

Pa Eckeré har Magister H. Lindberg tagit en Brywm, som 
Past. Kaurin i bref kallat Bryuwm Eckeréense, samt uppgifvit 
skola skilja sig fran Brywm lapponicum genom langre fruktskaft, 
frukt med stdrre tiinder och gréfve sporer. Af exemplar, som 
Hr Lindberg valvilligt meddelat mig, har jag varit i tillfalle att 
narmare undersdka Bryum Eckeréense samt funnit att den ej 
kan vara anunat iin en monstrés form af niarvarande, mycket 
variabla art. 


Bryum fissum Ruthe. Hedwigia Band. XXXVI 1897 p. 386. 

Arten ar af mig funnen ymnigt a en sandig salt-sjéstrand 
pa Gamsholm, Saltviksprestgard 7°/,98. (Bestémningen ar god- 
kand af Ruthe). 

Denna Bryum star Brywm Bergiense och Brywm lapponi- 
cum niirmast. Fran den forra skiljer den sig genom fullkomligt 
regelmiissig hingande kapsel, med peristom som ar mera in- 
sinkt, tinder som iro stérre och hafva flere lameller,- genom 
en inre bredare hinna och med blad som iro smalare; fran den 
senare genom lifligt gréna tufvor, mindre, laderbrun, hangande 
kapsel pa kortare fruktskaft, med peristom, som icke har He- 
misynapsil tendens och en tidigare fruktmognadstid. 

Bryum Bergdense Bomans. Revue Bryologique 1899, p. 12. 

Synoicum, gregarie vel laxe cespitosum. Caulis vix 1 cm, 
altus, innovationibus brevibus. Folia comalia usque ad 2.5 mm. 
longa et 1—1.2 mm. lata, rotundate elliptica—obovata, sat breve- 
cuspidata, concava, margine leniter reflexo, 1—38 seriebes cellu- 
larum indistincte limbato; nervus supra basin folii paululum 
rubescens—luteus, in cusp. integram vel serrulatam excurrens; 


76 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


cellulze laxiores infimze rectangulares, ceterze rectangulariter hexa- 
eon; folia innovationum fere immarginata. Seta 1—1.5 em. longa, 
rubro-lutea, nitida. Theca, 2.5 mm. longa et circa 1 mm. crassa, 
leniter curvata, pendula, fusca, pyriformis, sicca sub ore non 
coarctata; collum sat angustum, sporangio brevius; cellule 
exothecii prope orificium minute, explanate, ceterum rotundate 
hexagone—rectangulariter hexagone. Peristomium fundo pulchre 
purpureo et bene evoluto; dentes externi circa 0.40 mm. longi 
et 0.48 mm. lati, sine perforationibus, ceterum ut in hemi- 
synapsiis lamellis circa 13, lutei, superne hyalini et papillosi, 
scutula rectangularia; membrana interna fere ad quintam partem 
dentium producta, pallide lutea; processus angusti, in linea 
media rimosi vel hiante rimosi, margine irregulares, interdum 
appendiculati, papillulosi; cilia rudimentaria. Operculum conico- 
apiculatum. Sporze 0.020—0.025 mm., virides, verruculosze. Fructus 
maturat mense junio. 

In litore glareoso maritimo Bergén in paroecia Alandiae 
Saltvik 18/, 1897 a me lectum. In Suecia Gestrikland ins. Iggon 
in littore arenaceo cl. Arnell legit et pulchris speciminibus 
mecum communicavit. 


Senare har jag fnnnit arten a nedannimde lokaler: 
Saltvik: Prestgarden Gamsholm; Finstrém: Gibbéle Gasskar; 


Eckerd: Torp. 

Bryum orarium Bomans. Revue Bryologique 1899, p. 9. 

Synoicum, laxe caespitosum, arenarium, ceespites molles, 
humiles, vix 1 cm. alti, superne viridi-lutescentes, inferne 
lutescenti-fusci, tomento radiculoso rufo intertexti; innovationes 
breves inferne fere nudae. Folia in comam apicalem conferta, 
caulina superiora a basi rubescente ovato-lanceolata; margine 
revoluto integro, vix limbata; nervo sat valido supra basin 
luteo, plerumque in cuspide se dissolvente, interdum in cuspl- 
dem longiorem fere integram excurrente; cellulis infimis rectan- 
gularibus, superioribus elongate hexagonis. Folia inferiora su- 
perioribus minora, concava. Seta 1—2 cm. alta, rubra; theca 
2—3 mm. longa, circa 1 mm. crassa, nutans vel pendula, ru- 
bescens, regularis, clavato-pyriformis, sicca sub orificio non 
contracta, collum sporangio brevius siccitate plicato-contractum ; 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. Vd 


cellule exothecii orificium versus in 3—6 seriebus parve, 
rotundato-hexagone, ceteree sat magnae, irregulariter hexa- 
gon. Peristomium fundo purpureo, dissoluto, transfixo; dentes 
externi circa 0.35 mm. longi, 0,06 mm. lati, e medio citius atte- 
nuati, sordide lutei, superne hyalini, papillosi; scutula fere 
quadrata; lamellee circa 16 ut in hemisynapsiis contractis, cum 
perforationibus. Membrana peristomii interni ad tertiam partem 
dentium producta, lutea, rimis et foraminibus pertusa; processus 
in media parte carine elliptice et ceterum anguste rimosi; cilia 
rudimentaria. Operculum humile, conicum, apiculatum. Spore 
0.020—0.025 mm., luteo-virides, papillose. 

In Ecker6é, insula Alandica, in litore maritimo, arenaceo, 
prope pagum Torp °°/. 1897 legi. 

Bryum brachycarpum species nova. 

Synoicum, caespites sat densi, circiter 1 cm. alti, in maxi- 
mam partem in arena sepulti, interne nigricantes, superne luteo- 
virides. Caulis sat ramosus crebras emittens innovationes, in- 
ferne nudas, superne densifolias. Folia in comam apicalem 
conferta, ovato-vel elongato-lanceolata, margine plus minusve 
revoluta, obsolete limbata, costa sat valida ad basin rubra, de- 
inde rufa in cuspidem longiorem vel breviorem denticulatam 
excurrens; cellule basales rectangulares, ceterse elongato-hexa- 
gone. Seta circiter 1 cm. longa, crassa, fusca. Theca ad 2 
mm. usque longa, circiter 1 mm. crassa, cernua—inclinata ra- 
rius pendula regularis e collo perangusto, sporogonio breviore, 
breviter pyriformis rufo-fusca—fusca, sicca sub ore non contracta ; 
cellulae exothecii marginales in 2—3 seriebus ovales, deinde in 
5—6 seriebus majores, rotundato-hexagonz, cetere hexagone- 
rectangulares. Peristomii fundus purpureus; dentes externi 0.25 
—0.30 mm. alti et 0.05 mm. lati aurantiaci, superne lutei, supra 
medium cito angustati, papillosi, linea media tenuissima, scutula 
rectangularia, usque ad 15-lamellati; membrana interna lutea, 
dense papillosa, rimosa ad tertiam partem dentium producta; 
processus fenestris oblongis—ovalibus instructi, superne rimosi 
vix papillulosi; cilia rudimentaria. Operculum parvum, conico- 
apiculatum. Sporze 0.030 —0.035 mm., luteo-virides, papillulose. 
Fruct. mt. Julio. 


78 J. O. Bomansson, Alands mossoyr. 


Habit. In litore sinus maritimi arenoso, Gloet dicto, 
insula Alandica Méckelé, paroecia Jomala ?*/7 1899 a me lectum. 


Bryum inclinatum Bland. -— Exs. Broth. M. F. IV n. 165. 
Ar nog allmiin och antriiffad 4 lokaler af olika beskaffen- 


het pa stenig, grusig jord, i diken, a vagkanter, klippor och 
strandbaddar m. m. 

Saltvik: Kuggbéle 9/,66, Kvarnbo flerestides, Fremmanby, Hullby, 
Berdtby, Tengséda, Sylléda, Prestgarden, Liby och Germundé; Sund: Tran- 
vik; Jomala: vid Ingby berg, Ytterniis och Jomala by; Lemland: Nato; 
Eckerd: Storby, Marby och Torp. 

Bryum Hagenii Limpr. 

Sillsynt; har endast blifvit funnen a salt-sjOstranden i Lafo, 
Saltvik 25/697. 

Bryum leptocercis Philib. Revue Bryologique p. 86, 1894. 

Sedan jag upptiickte denna art i fuktiga klippspringor i 
Liby berg i Saltvik den 7 Juli 1887 har Lektor Arnell meddelat 
mig fullt typiska exemplar af niirvarande art, tagna af ho- 
nom i Sverige a Wiignén i Sabra socken, Angermanland *°/;73. 

Om férevarande art uttalar Doktor Hagen i sina Schedule 
Bryologice (1897) p. 14 den asigten att denna ar identisk 
med Brywm Hagenii Limpr. Detta synes ifven troligt da ifraga- 
-varande form i manga afseenden star Br. Hageni mycket 
nira. Jag har likvil, eniir sistnimde art skiljer sig genom hin- 
gande frukt med gréfre fruktskaft stérre sporer och bredare 
blad, hir upptagit den sasom egen art. 


Bryum grandiflorum Arnell. Revue Bryologique 1899, p. 36. 
Denna art, som hiirtills varit forbisedd fdr sin likhet med 
Bryum inelinatum, har af mig blifvit funnen a en sjéstrand pa 
Brindskir lydande under hemmanet Bergin af Haga by i Salt- 
viks socken den 30 Juni 1899. Ar enligt Doktor Arnells upp- 


gift icke sillsynt i Gestrikland pa sjOstrander. 


Bryum contractum Bomans. Revue Bryologique 1899, p. 9. 
— Syn. Brywm insularum Philib. in sched.? 

Synoicum, czspites densiores, 1—2 cm. alti, virides, in- 
ferne atro-fusci. Caulis cirea 1 ecm. altus; innovationibus 
brevibus, superne densifoliis. Folia in caule fertili in comam 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 79 


apicalem conferta, lineari-lanceolata et longe cuspidata, paulum 
decurrentia, margine late revoluto 3—5 seriebus cellularum 
incrassatarum limbato; nervo sat valido, in parte basilari rubro, 
ceterum luteo in cuspidem fere integram vel denticulatam longe 
excurrente; cellule basilares rectangulares, superiores breves, 
irregulariter hexagon. Folia caulis sterilis margine minus revo- 
luto et cellulis chlorophylliferis. Seta 1.5—3 cm. longa, rubra, 
superne arcuata. Theca 3—4 mm. longa, horizontalis—nutans, 
raro fere pendula, lutescens—ochracea, regularis, elliptico-cylin- 
drica, sicca sub orificio minimo valde contracta; collum 1—1.7 
mm. longum, siccitate plicato-constrictum; sporangium 1.8—2.3 
mm. longum et 1 mm. crassum; cellulze exothecii orificium ver- 
sus 2—3 seriebus formate, parve, paulum explanate, ceter 
hexagone—irregulariter hexagono-rectangulares. Peristomium 
fundo rubro-aurantiaco; dentes externi 0.40—0.45 mm. longi et 
circa 0.06 mm. lati, lutei, apice pallide luteo e basi luteo-rubra- 
aurantiaca, sensim acute angustati circa 20 articulati, opace 
papillosi, linea media subtili flexuosa; scutula rectangularia. 
Membrana interna circa 0,18 mm. lata, pallide lutea, dense pa- 
pillosa; processus angusti, fenestris ellipticis pertusi. Cilia rudi- 
mentaria. Operculum minimum, conicum apiculatum. Sporee 
0.023—0.030 mm., virides, punctulatee, opace. Fructus maturat 
mense junii et juli. 

Species Bryo Hagenii affinis sed orificio minore, dentibus 
angustioribus, foliis caulis fertilis late revolutis, ete., differt. 

In rupe granitica prope sinum maritimum et in litore 
arenaceo infra eandem rupem non procul a pago Laf6 in pa- 
roecia Alandiz Saltvik 75/s 1897 fructibus bonis ornatum detexi. 
Rarius esse videtur. 

Bryum Kaurinianum Warnst.!) in Hedwigia 1882 n. 2. — 
Syn. Br. Grefianum Schlieph. in Flora 1885, n. 19 tab. VI. 

Férekommer 4 stenig grusig jord helst vid sjOstrander. 


1) >Certissime idem atque B. Grafianum Schlieph. Discrimina ut probat 
descriptio, (vide Limpricht |. c., II, p. 312—814,) sunt levissima, et in spe- 
cimine quod ad Norra Vi Ostrogothie 7/; 1882 legit amicus Arnell, charac- 
teres ambigui partim ad hoc, partim ad illud vergunt». LZ. Hagen, Schedule 
Bryologicze Nidarosize 1897 (I det Kgl. Videnskabers Selskabs skrifter) p. 13. 


80 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Saltvik: Kvarnbo vid biicken 18%2/,83, Sjovik, Kuggbéle berg, Prest- 
garden Gamsholm, Hagagard Norrholmen Branskaér, Rangsby, Germundé 
Gaséren, Kuggbile; Sund: Hégbolstad Blixtorn; Finstrém: Bergé; 
Eckerd: Torp (H. Lindb., J. O. B.); Jomatla: Ytternas. 

Bryum turgidum Bomans. species nova. 

Synoicum, sparsum vel laxe cespitosum, fertile vix 1 cm. 
altum. Folia caulium rubrorum apicem versus in comam col- 
lecta, e basi ovata longe cuspidata, sat concava, margine ad 
apicem usque reflexo, pluribus seriebus angustis limbato; ner- 
vus inferne rubescens, latus, deinde viridis, attenuatus et in 
cuspidem longam szpe flexuosam, denticulatam, albescentem 
excurrens. Folia sterilium ramulorum angustorum minora, nervo 
non tam longe excurrente minus flexuoso albescente; cellule 
minute pentagons, basales rectangulares—subquadrate. Seta 
1.5—2 cm. longa saepe subflexuosa, nitida rubro-lutea. Theca 
luteo-fusca, inclinata vel fere pendula e collo brevi arcte ovata— 
ovato-pyriformis, sicca sub orificio sat constricta; cellule exothecil 
os versus 2—3 seriebus minut explanate, deinde majores penta- 
gone—irregulariter pentagon. Annuluse 2—3 seriebus cellularum 
formatus. Operculum humiliter convexum, siccum planum mamilla 
crassa ornatum. Peristomium fundo angusto rubro-luteo; dentes 
circa 0.30 mm. longi, 0.06 mm. lati, sat remoti, lutei, superne albe- 
scentes, inferne papillose albescenti-dentati, ceterum etiam multo 
papillosi, c. 20-lamellati; scutula rectangularia. Membrana vive 
lutea, valde papillosa ad dimidiam partem dentium producta; pro- 
cessus dentibus paulo breviores, obscuriores szepe brevibus appen- 
diculis, fenestris latis et apicibus sat papillosis rimose perforatis. 
Cilia 2—3, sat grossa, papillosa partim una vel altera appen- 
dicula instructa, partim sat rudimentaria. Spore 0.025—0.030 
mm., luteo-virides, punctate. Fructus maturat Junio et Julio. 

Habit. In monte humili, terra obtecto, in pago Kvarnbo, 
pareecia Alandiz Saltvik 2/7; 1899 legi. 


Bryum tumidum Bomans. Revue Bryologique 1899, p. 11. 
Synoicum, densius cespitosum, czespites circa 2 cm. alti, 
superne luteo-virides, inferne rufi, omnes tomento radiculoso 
intertexti. Caulis 1—-2 cm. longus, sat ramosus, hic illic flagella 
viridia 1 em. longa emittens. Folia in caule fertili superne 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 81 


paulum magis approximata majora et in comam apicalem col- 
lecta, tenuia, pellucida, e basi rubra lata ovato-lanceolata, sen- 
sim ad cuspidem plus minusve longam, integram e nervo 
excurrente formatam attenuata; margine interdum plano, ple- 
rumque autem revoluto plus minusve distincte effigurato, integro, 
luteo, limbo variabili e 2—7 seriebus cellularum angustarum 
composito; nervus validus, inferne ruber, deinde luteus; cellule 
leptoderme, pellucidz, multo dissimiles, basilares rubre, rectan- 
gulares, quadrate vel rectangulariter hexagone, deinde minute, 
anguste rectangulares, rectangulariter vel rotundate hexagone, 
superne generaliter rotundate vel rectangulariter hexagone. Folia 
in ramis 1 mm. longis, inferne sparsa, parva, margine plana, 
non limbata, superne majora, in comam apicalem gemmiformem 
approximata, sat late ovata, concava, margine fere plana sed 
distincte limbata, omnia nervo basi rubescente et deinde sordide 
luteo, in cuspidem sat longam, serrulatam et paulum reflexam 
excurrente; cellulis generaliter rotundate—rectangulariter hexa- 
gonis. Folia flagellaria caule rubro, inferiora fere lineari-lan- 
ceolata cuspidata, nervo luteo, longe excurrente, superiora in 
comam apicalem gemmiformem congesta, chlorophyllosa, con- 
cava, late ovata, abrupte cuspidata, nervo luteo in cuspidem 
breviorem paululum reflexam excurrente, omnia margine plano 
et fere immarginata. Seta 1—2 cm. longa, luteo-rubra, nilidula. 
Theca 2.5—3 mm. longa et 1—1.4 mm. crassa, inclinata—pen- 
dula, luteo-fusca, regularis, e collo sporangio breviore, crasse 
tumido-oviformis, sicca sub orificio parvo paulum contracta; 
exothecii cellule sat leptodermz, prope orificium rotundato- 
hexagone, ceterve rectangulariter hexagonz. Annulus e 2—3 se- 
riebus formatus. Peristomii fundus angustus, aurantiacus; dentes 
externi 0.35—0.38 mm. longi, lutei, sensim attenuati, margine 
inequaliter sinuato papilloso et anguste limbati, circa 20-arti- 
culati, linea media gracili et papillulosa; scutula rectangularia; 
membrana interna vix ad medium dentium producta, pallide 
lutea, minute punctulata; processus sat lati, in carina latis 
fenestris ornati; cilia rudimentaria. Operculum parvum, niti- 
dum, humile, conicum, mamillatum. Sporz 0.030—0.038 mm., 
virides, minute punctulate. Fructus maturat julio. 


82 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hab. In insula scopulosa Aggskiir in transito marino, 
Delet, prope parceciam Alandicam Ward6 1/7 1898 leg. 

Exemplar, som D:r Arnell vilvilligt meddelat mig, funna af 
honom i klippspringor a skiéret Skommaren i Hille af Gestrik- 
land, skilja sig fran niirvarande art genom finare fruktskaft och 
smiirre frukter, men Ofverensstimma for Ofrigt till sina hufvud- 
karaktirer temmeligen vil med densamma. 


Bryum insularum species nova. 

Synoicum, czspites densi circiter 1.5 cm. alti, brunnei, su- 
perne luteo-virides tomento radiculoso fusco intertexti. Caulis 
innovationibus circiter 0.5 em. longis, inferne nudis, superne 
densifoliis. Folia in comam apicalem congesta, e basi rufa 
ovato-lanceolata, ad cuspidem breviorem vel longiorem angustata, 
margine plus minusve anguste revoluta, non vel parum limbata, 
integra; costa rufo-lutea, in cuspidem integram excurrens; cellulze 
basales subrectangulo-quadratz, ceterze rectangulo-hexagone. 
Seta circiter 1 cm. alta, tenuis, rufa. Theca 2—2.5 mm. longa 
et 0.8 mm. crassa, rufa, e collo subcurvato, sporogonio equilongo, 
elongato-pyriformis, inclinata vel pendula, sicca sub ore parvo 
non contracta; exothecii cellule marginales in 2—3 seriebus 
minute, rotundate vel explanate, ceterze majores—maxime, rotun- 
dato-hexagone. Peristomii fundus angustus, aurantiacus; den- 
tes externi parvi circiter 0.30 mm. longi et 0.05 mm. lati sordide 
lutei, superne pallide lutei vel albicantes, limbati, linea media 
dorsalis tenuis, flexuosa, ut et lineze transversales papillulosz, 
scutula rectangularia, usque ad 20 lamellati; membrana interna 
libera, ad mediam partem dentium producta, lutea, rimosa, 
papillosa; processus angusti, dentibus equilongi, fenestris ova- 
libus et rimis ornati, minute papillulosi; cilia rudimentaria. 
Operculum parvum, conico-apiculatum. Spore 0.020—0.025 mm., 
luteze, punctulate. Fruct mat. julio. 

Habit. In litore maritimo, insula Alandica Harholmen, 
parecia Brind6 34/7; 1872 legi. 

Bryum lacustre Bland. — Exs. Broth. M. F. IV n, 166. 


Ar sallsynt, funnen 4 féljande lokaler: 
Sund: Bomarsunds borggard */,72; Saltvik: Prestgarden, Kvarnbo 


° 


vid vagen till sjén, Hullby a en vagkant. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 83 


Bryum stenotheca Bomans. Bevue Bryologique 1899, p. 10. 

Synoicum, sat dense cespitosum 0.5—1 cm. altum, cespi- 
tes tomento radiculoso intertexti, superne obscure virides. Caulis 
brevis, ramosus, ramis circa 0.5 cm. longis, densifoliis. Folia 
in caule fertili, inferne fere nudo, apicem versus paullulum 
magis approximata et magna, ovato-lanceolata sensim attenuata 
et longe cuspidata, margine anguste reflexo, integro, limbo luteo, 
plerumque circa 6—7 seriebus cellularum angustiorum et lon- 
giorum constructo; nervus validus, inferne ruber, deinde sordide 
luteus, in cuspidem longam, integram, excurrens; cellule mi- 
‘nute, multo chlorophyllose, ad basin rectangulares, ceterum 
rectangulariter hexagone. Folia ramulina minora,.in cuspide 
serrulata. Seta 2—3 cm. longa, gracilis, nitida luteo-rubra. 
Theca 2—2.5 mm. longa et 0.6 mm. crassa, inclinata, sordide 
fusca, paulum curvata, anguste clavato-pyriformis, collo sporangio 
breviore et sub ore parvo non vel paulum contracta. Cellule 
exothecii os versus minute, rotundato-hexagone, ceterum irre- 
gulariter hexagon. Peristomii fundus luteo-ruber—aurantiacus, 
angustus, bene evolutus; dentes externi circa 0.35 mm. longi et 
0.05 mm. lati, sequaliter attenuati, inferne ochracei, superne 
byalini, circa 16-articulati, scutula rectangularia; membrana 
interna lutea, ad tertiam partem dentium producta, minute pa- 
pillosa; processus sat lati, in carina fenestris ellipticis pertusi; 
cilia rudimentaria. Annulus seriebus tribus cellularum ornatus. 
Operculum conicum apiculatum, rufo-luteum, nitidum. Spore 
circa 0.020 mm., ochracez, papillose. Fructus maturat junio. 

Habit. In litore glareoso maritimo insule Haga Norr- 
holmen in parcecia Alandiz Saltvik 1/7 1898 a me lectum. 

Bryum litorum Bomans. Revue Bryologique 1898, p. 10. 

Ceespites sat densi 1—1.5 cm. alti, luteo-virides nituduli, 
inferne rubescentes, tomento radiculoso fusco-rufo intertexti. 
Caulis rubescens. Surculus fertilis ramosior, innovationibus 
brevioribus, parce foliosis. Surculus sterilis filiformis, simplex. 
Folia ramorum fertilium inferiora minora, superiora paulo ma- 
jora, densa, concava, e basi rubra vix decurrentia, erecto- 
patentia, late ovato-lanceolata, margine usque supra medium 
vel apicem versus recurva. Costa inferne rubra, in cuspidem 


84 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


brevem integram vel serrulatam, recurvulam excurrens. Folia 
ramorum sterilium ovato-lanceolata, concava, margine plano, 
indistincte limbata; costa ad basim rubra et in apice recurvulo 
desinens vel in cuspidem brevem excurrens; cellule basales 
infimz rectangulares, marginales subquadrate, ceterze hexagono- 
rectangulares, marginales angustissime, magis incrassate. In- 
florescentia heteroica, flores synoici et numerosi masculi in ra- 
mulis filiformibus terminales. Antheridia rubincula, archegonia 
magna, crocea. Seta 1—1.50, cm. longa, ca. 0.20 mm. crassa; 
luteo-rubra, superius pallidior. Capsula nutans vel subpendula 
eum collo tumidulo sporangio subzequilongo, 2—2.50 mm. longa 
et ca. 1 mm. crassa, elongato-pyriformis, regularis, rufescens, 
sicca sub ore non coarctata; cellule exothecii os versus in 2 
seriebus parve, subsequentes in pluribus ser. majores, subro- 
tundee, ceteree hexagono-quadrate vel hexagono-rectangulares, 
subleptodermes. Peristomii dentes 0.30—0.35 mm. alti, 0.06 mm. 
lati, e basi rubra sordide lutei, dimidio superiore pallide lutei, 
anguste limbati, linea mediana recta, scutula basalia rectan- 
gularia (1: 2), superiora quadrata, papillulosa, Jamellze ca. 14; 
interni membrana lutea, processus angusti, in carina anguste 
rimosi; cilia nulla. Operculum parvum, alte conicum, apicula- 
tum. Spore 0.025—0.028 mm., ferruginee, papillose. Fructus 
maturitas mense junio. 

Hab. In parva insula Norrholmen parcecie Alandiz 
Saltvik in litore sinus marini primum 1°/s 1879 fructibus vetustis 
deoperculatis, deinde eodem loco 1°/6 1897 bonis fructibus 
legi. In N&t6 insula parceciz Alandiz Lemland, in litore ma- 
rino sterile a me lectum. Rarissime fructus proferre videtur. 

Enligt exemplar som D:r Ruthe meddelat mig ar arten 
senare iifven funnen af D:r Fr. Miiller 4 6n Borkum i Tyskland. 


Bryum stenocarpum Limpr. 

Mycket sillsynt; hittils bemiirkt endast pa en gammal 
kalkhég inom Bomarsunds f. d. fiistningsomrade 1°/,79. 

Bryum arcticum (Brown.) Bryol. eur. 

Nog siillsynt; vixer féretridesvis a grusjord i diken och 
a vigkanter m. m. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 85 


Eckeré: Storby 1/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Rangsby, 
Fremmanby, Lustikulla och vid Karlberg, Str6mma vid vagen, Kvarnbo, 
Langbergséda, Berdtby, Andtbéle vid Ersberg. 

Bryum uliginosum (Bruch.) Bryol. eur. — Syn. Br. cernwum 
Lindb. M. seand. p. 16. — Exs. Broth. M. F. IX n. 416. 

Férekommer hir och dir i fuktiga sandiga diken, pa 
sandvallar och vid biackar. 

Saltvik: Kvarnbo bick 4/,64, Rangsby och Fremmanby 4ngar i 
diken, Haga, Kohagen, Prestgarden ploglandet; Sund: Kastelholm, Bomar- 
sunds fastnings borggard; Jomala: Jomalaby; Mariehamn; Eckerd: 
Storby i diken vid tullhuset. 

Bryum mamillatum Lindb. — Exs. Broth. M. F. Il n. 75. 

Denna vackra Brywm upptriider har och dar pa laga salt- 
sjOstrinder inom den Aliindska skiirgarden. 

Finstrim: Wandé 18/,65, Godby vid Farjsund, Bergé Gibbéle Gas- 
skiir; Saltvik: Haga Norrholmen och Fredriksholm, Germundé Sédernis, 
Granéren och Gaséren, Kvarnbo Korsnisudden, Prestgarden Gamsholm och 
Sandvik Haraldsby; Jomala: Ytternis Slaitholm, Prestgarden Gragersd, 
Mockelé; Mariehamn; Lemland: Naté; Sund: Blixtoren; Hammar- 
land: Frebbenby; Eckerd: Torp. 

Bryum fallax Milde. 

En mycket siillsynt art, som vaxer pa fuktiga sandiga stallen. 

Saltvik: Kuggbdle vid sjistranden 2/,96, Rangsby i ett akerdike ?1/,98. 

Bryum versisporum Bomans. Revue Bryologique 1896, p. 91. 
— Exs. Br. fallax Broth. M. F. IV n. 163. 

Dioicum; cspites molles, fusco-virides, 1—3 cm. alti. 
Caulis simplex; innovationibus tenuioribus et sparsifoliis elon- 
gatis. Folia inferiora remota, patula et recurva, oblongo-lan- 
ceolata; superiora in comam erecto-patentem conferta, elongata, 
acuminata, costa excedente mucronata, omnia limbo angusto 
luteo e duplice serie cellularum cincta; margine plus minusve 
reflexo, apicem versus plano, integerrimo; rete latiusculum, 
inferius rectangulare, superius rhomboideo-hexagonum. Seta 
2—4 cm. longa, obscure rufa; capsula 3—5 mm. longa, hori- 
zontalis vel inclinata, elongato-pyriformis, longicolla subincurva 
vel regularis, lutescens etate brunnescens. Operculum parvum 
convexum, mamillare; annulus latus; peristomii dentes externi 
rufo-lutei, in summo apice lutescentes, sicci incurvi; membrana 
peristomii interni pallide lutea, processus in carina anguste per- 


86 J. O. Bomansson, Alands Mossor. 


tusi; cilia rudimentaria. ‘Spore fusco-virides, valde dissimiles 
permagne aut perpusille, alize 0.040—0.050 mm., alize 0.030—0.035 
mm., alize 0.020—0.025 mm., aliz 0.012—0.008 mm. Fruct. matur. 
augusto et septembri. 

In insula Aland, ad pagum Jomalaby in parecia Jomala 
ad fossarum margines arenosas a me ?°/s1877 lectum. 

A Bryo fallacc foliis angustioribus, capsula longiore et 
preesertim magnitudine sporarum dissimili differt. 

Sedan arten af mig upptiickts pa forberérde vaxtstille har 
den vidare blifvit funnen a nedannimda lokaler: 

Mariehamn i ett afloppsdike i sédra stadsdelen; Saltvik: Str6mma 
i ett dike vid vagen tillsammans med Bryum articum, Fremmanby i ett dike 
vid Karlberg; Eckerd: Storby (H. Lindb. och J. O. B.). 

Sikra exemplar af nirvarande art fro &fven funna af 
Lektor Arnell i Sverige, Boda socken i Dalarna pa mullklaidda 
kalkhillar vid Ostbjérka. 

Vidkommande olikheten af sporerna ma niimnas, enligt 
hvad jag senare erfarit, att dessa i en del fruktkapslar afven 
fran samma lokal viixla vida mindre, ja nagon gang nog litet 
i storlek, &n uti andra kapslar. 

I en artikel inford i Revue Bryologique p. 8. 1895 har Pro- 
fessor H. Philibert uttalat sig rérande namnde sporer. 

Bryum pallens Sw. — Exs. Broth. M. F. exs. II n. 77. 

Inom Aland nog allmiin & sandblandad jord i diken, vid 
viigkanter och strinder m. m. Arten har jag fran nedannamda 
lokaler: 

Saltvik: Kvarnbo i Septemb. 1864, Prestgarden, Hullby, Rangsby, 
Andtbéle vid Ersberg, Berdtby, Liby, Fremmanby, Kuggbéle, Laby; Hckeré: 
Storby (Elfving och J. O. B.), Torp; Jomala: Ytternaés och Ytterby. 

Bryum lutescens Bomans. Revue Bryologique 1897, p. 1. 

Dioicum, laxe cespitosum, cespites molles 1—2 em. alti, 
superne lutescentes, inferne fuscescentes, tomento radiculoso 
atro-rufo intertexti; innovationes tenues circa 1 cm. long. Folia 
caulina inferiora remota, minora, e basi angustiore ovato-lanceo- 
lata, decurrentia, margine revoluto, integro, anguste marginata; 
costa valida in apice evanida vel in cuspidem brevem producta; 
superiora in comam producta longiuscula; cellule magne hexa- 
gone vel elongato-hexagone, basilares rectangulares. Seta 1—3 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 87 


em. longa, 0.18—0.20 mm. crassa, rufa. Capsula inclinata vel 
subpendula cum collo tumidulo sporangio subzquilongo 2—3.5 
mm. longa, 1.2—1.5 mm. crassa, elongato- pyriformis, regularis 
vel leniter incurva, luteola, «tate brunnescens, sicca sub ore 
haud angustata; cellule exothecii pachyderme, irregulariter 
rectangulares, os versus minute, rotundate hexagon; operculum 
sat parvum, convexum, mamillare; peristomium 0.50—0.65 mm. 
altum; dentes externi inferne lutei, dense trabeculati, in summo 
apice hyalini et papillosi, sicci incurvi; membrana peristomii 
interni pallide lutea, partem dimidiam dentium zquans proces- 
sus in carina pertusi; cilia 2—3, appendiculata vel subrudimen- 
taria. Spore 0.014—0.020 mm., ochracee valde papillulosie. 
Fructus maturat mense augusto. 


Habit. In Alandia, insula Fennica, parcecia Saltvik ad 
villam Karlberg, 3/3 1896, legi. 


Inter Brywm cneum et Bryum areticum ludens, sed notis 
supra relatis bene distinctum. 


Bryum affine Bruch. — Syn. Br. cuspidatum Schimp. 

Denna art iir inom Aland mer allmiin fn den fdljande, 
samt upptriider 4 fuktiga nagot sandiga stillen i diken, vid 
vigkanter och pa vat ingsmark m. m. 

Eckeré: Storby 1/,63 (C. J: Arrhenius) och 4/,92 (H. Lindb.); 
Saltvik: Fremmanby, Prestgarden, Hullby, Germundé, Haga Norrholmen, 
Rangsby, Lafé, Liby, Strémma, Lafsbéle, Karlberg, Andtbéle vid Ersberg; 
Sund: Kastelholm Fastersbyén, Tranvik, Bomarsund; Finstrém: Godby 
vid Firjsund (Elfving); Jomada: Ramsholm (Elfving); Bran dé: Hullberga. 

Bryum bimum Schreb. — Exs. Broth. M. F. IV n. 162. 

Hiir och dir 4 fuktiga klippor, i myrar och vid salt- 
sjOstrinder m. m. 

Saltvik: Fremmanby 1864, Kvarnbo, Prestgarden, Haga Norrholmen, 
Séderholmen och Fredriksholm, Lafé, Hullby och Andtbéle vid Ersberg; 
Eckerd: Storby (Elfving och J. O. B.), Torp. 


Bryum flexisetum Lindb. et Arnell Musc. Asie. bor., zweiter 
Theil, Laubmoose, p. 44 (1889). —- Syn. Br. alandicum Bomans. 
Revue Bryologique p. 90, 1896. 

Denna sillsynta art har inom Aland af mig blifvit funnen 
a nedanniimde lokaler: 


88 J. 0. Bomansson, Alands mossor. 


Finstrém: Emkarby i akerdiken 9/,93; Saltvik: Prestgarden i en 
stérre sandgrop, Kvarnbo, vid backen; Geta: Olofsniis i ett dike. 

Bryum cirrhatum Hornsch. — Exs. Broth. M. F. VII n. 307. 

Ar mycket siillsynt; endast funnen i 

Saltvik: Prestgarden i stora sandgropen hvarest jag flere ar samlat 
arten rikligt och med val utbildade frukter. 

Bryum intermedium (Ludw.) Brid. — Exs. Broth. M. F. 
VUI n. 366. 

Viixer a fuktiga sandiga platser, pa murar och kalk- 
grus m. Mm. 

Sund: Bomarsund a fastningsborggarden a kalkgrus 2/)72; Saltvik: 
Hullby, Prestgarden 1 stora sandgropen, Rangsby, Kvarnbo by vid biicken 


och vid Lafsbéle trask; Jomala: Jomalaby; Mariehamn; Eckerd: 
Ofverby (H. Lindb.). 


Bryum fuscum Lindb. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 367. 

Férekommer pa mera fuktiga stillen a sandblandad jord 
och sand, i diken och gropar m. m. 

Saltvik: Prestgarden 8/780, Hullby i en sandgrop, Fremmanby i ett 
dike vid Karlberg; Mariehamn i ett afloppsdike i sédra delen af staden. 

Bryum lingulanum species nova. 

Heteroicum, floribus synoicis vel masculinis, floribus ma- 
sculis terminalibus. Czespites sat densi, circiter 1 cm. alti, in- 
ferne nigricantes, tomento radiculoso, fusco-rufo intertexti, su- 
perne virides, nitiduli. Caules sat ramosi innovationibus brevibus, 
inferne sat nudis, superne densifoliis. Folia caulina e basi lata 
ovato-lanceolata, subconcava; margine vix revoluta, integra, 
latius limbata; costa valida, inferne fusco-rufa deinde sordide 
lutea, in cuspidem brevem obsolete denticulatam excurrens; 
cellule basilares rubree, rectangulo-hexagone, ceteree hexagon; 
folia ramulina angustiora, sat longe cuspidata, denticulata mar- 
gine anguste vel obsolete limbata, vix reflexa; cellule anguste 
rectangulo-hexagonx. Seta ad 2 em. usque longa, tenuis pallide 
lutea, nitidula. Theca 2—3 mm. longa, usque ad 1 mm. crassa, 
pendula, elongato-pyriformis, luteo-rubra, collo ruguloso, sporo- 
gonio equilongo, regulari, sporangio ovali, sicco sub ore non vel 
parum contracto; cellule exothecii marginales in 2—3 seriebus 
peranguste, deinde in 4—5 seriebus majores, rotundato-hexa- 
gone, ceterz irregulariter rectangulo-hexagone. Annulus tribus 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 89 


seriebus constructus, inferne luteus. Peristomii fundus pulchre 
purpureus; dentes externi ad 0.40 mm. usque alti et 0.07 mm. 
lati, lutei, superne pallidiores, anguste limbati sat irregulariter 
formati, papillosi, linea media dorsali ut et lineis transversalibus 
papillosis, scutula rectangularia vel subquadrata, lamellis ventra- 
libus circiter 10-lamellatis infernis 2—3 parietibus intergerivis 
junctis; membrana interna circiter ad tertiam partem dentium 
producta, luteola, papillulosa, processus inferne latiores, dentibus 
breviores in carina fenestris ovalibus vel rotundis ornati, superne 
rimosi, sepe in margine appendiculati; cilia papillosa vulgo pro- 
cessibus breviora appendiculata at seepe subrudimentaria. Oper- 
culum sat parvum, nitidum, conico-apiculatum, Spore 0.028— 
0.035 mm., virides, papillosee. Fruct. mat. julio. 

Habit. In litore sinus marini glareoso lingula Gibbole- 
nis, insula Alandica pareecize Finstrém °/; 1899 a me lectum. 


Bryum pallescens Schleich. — Exs. Broth. M. F. IX n, 415. 

Foretriidesvis i fuktiga klippspringor, pa klippvaggar, och 
ruiner; vixer iifven 4 sandiga stiillen i diken, pa vagkanter och 
vid sjéstrainder m. m. 

Sund: Kastelholms ruiner °8/,.65; Saltvik: Kuggbdéle, Liby och Ha- 
raldsby berg, Asgarda, Tengséda, Berdtby, Fremmanby, Lafé och Prestgarden 
vid klockaretorpet och Sandvik, Kvarnbo Mérkdalsberg, Odkarby Brudstad- 
backe, Haga Norrholmen; Finstrém: Bartsgarda Mangelbroang, Godby 
(Elfving); Eckeré: Marby. 

Bryum capillare L. 

Temligen allmiin; forekommer under manga former saval 
i skogsmark som A Oppet liggande platser, pa klippor, stenar och 
nedre delen af gamla tridstammar i léfskog m. m.; oftast 
steril; med frukt samlad a f6ljande stillen: 

Hammarland: Skarpnaté %/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Berdt- 
byvik, Haraldsby vid Firjsund, Kuggbdle, Stromma, Germundé, Langhergséda 
vid Kvarnsjobicken; Jomala: Kasberg (Elfving);, Eckerd: Storby (H. 
Lindb. och J. O. B.): Sund: Bomarsund vid Notviken. 

Bryum elegans var. carinthiacum (Br. eur.) Breidl. 

Denna varietet ir pa Aland siillsynt och vaxer a dppet 
liggande klippor samt 4 grusjord. Frukt forekommer sillan. 

Saltvik: Kvarnbo ster. 25/,65, Sjéviksberg ster., Fremmanby Kvarn- 
berg ster., Gamsholm m. fr., Kuggbéle berg ster. 


° * 
90 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Var. Ferchelit (Funck) Breidl. 

Af denna var. har jag funnit blott en liten tufva pa ett 
mindre berg i Kvarnbo by af Saltviks socken m. fr. )°/,98. 

Bryum Stirtonii Schimp. 

Funnen af mig i Ward6 4 Aggskir i Delet m. fr. den 
1° Jule ness: 

Arten, som ar bestémd af D:r Hagen, utan tvifvel riktigt, 
synes mig dock sta sa naira Brywm elegans var. carinthiacum, 
att man mangen gang torde ha svart att med sakerhet kunna 
atskilja dessa Brya. 

Bryum cespiticium L. — Exs. Broth. M. F. V n. 212. 

Ar den allmiinnaste af alla inom omradet kinda Bryum- 
arter samt upptriider fornimligast pa mager sandblandad jord, 
men iifven pa jordbetickta klippor m. m. 

Bryum comense Schimp. 

Endast iakttagen a en klippviigg vid R6Ofvarbergsgrottan 
& Boxé o 1/91 samt i ett dike vid Liby 9 ster. 3/,,93, 
Kvarnbo ?/,,98 2 ster., alla i Saltviks socken. Bestimningen af 
denna art fran forstnimda tva lokaler ar verificerad af Prof. 
Philibert. 

Bryum Bomanssonii Lindb. — Exs. Broth. M. F. VI n. 260. 

Férekommer har och dar; vixer synnerligast i grusiga 
sandiga diken. 

Saltvik: Kugebéle i Aug. 1865, Berdtby, Fremmanby Karlberg, 


Prestgarden, Lagmansby Persiing, Germundé Sédernas, Andtbdéle vid Ersberg, 
Rangsby, Kvarnbo, Hullby och Tengséda. 


Star niirmast Br. erythrocarpum, men skiljer sig fran denna 
genom langre nistan glanslés brun kapsel, bredare, kantade 
blad, som hafva nagot lésare cellvif och i spetsen starkt sagade 
sidokanter. 

Bryum Miihlenbeckii Bryol. eur. — Exs. Broth. M. F. II 
n. 76 (Br. brevifoliwm). 

Ar icke siillsynt; viixer pa Oppet liggande vata klippor och 
vid bergsbiickar, men antriiffas mycket siillan med frukt. 

Sund: Tosarby 4/,65; Saltvik: Haraldsby, Hullby, Lagmansby, 
Sjévik, Kvarnbo, Haga Fredriksholn; Wdrdé: Wargata; Lemland: Naté; 
Sottunga: Sédé; Geta: Rankoskiir Westergeta 4 en skogsvag m. fr.; 
Husklint; Hekerd: Storby i bergen séder om tullhuset. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 91 


Bryum alpinum Huds. — Exs. Broth. M. F. VII n. 309 och 
VIII n. 368. 

Liksom f6regaende art viixer denna pa fuktiga dppet lig- 
gande laga berg i bergsbiackar samt a sten, men dr allmannare. 
Frukt har inom Aland ej antriffats. 

Eckeré: Storby 1863 (C. J. Arrhenius), Signilskar (H. Lindb.); 
Sund: Jussbéle berg (Elfving), Tosarby; Geta: Appelé (Hult och Tikka- 
nen); Saltvik: Kvarnbo, Lafsbéle, Lagmansby, Kuggbéle Riberg, Frem- 
manby; Finstrém: Godby (C. J. Arrhenius och J. O. B.); Féglé: Degerby 
(Elfving). 

Bryum Mildeanum Jur. 

Denna pa Aland hégst siillsynta art har blott i ringa 
miingd antriiffats pa berg vid sjéstranden i Torp by i Ecker6 
den 27 Juni 1898 ster. 

Var. gemmipara Limpr. 

Antriiffades tillsammans med hufvudformen a forenimde 
vixtstille. 

Bryum erythrocarpum Schwiigr. — Exs. Broth. M. F. VIII 
n. 36D. 

Viixer 4 sand- och grusjord i diken, vid vagkanter och 
biickar nog sillsynt. 

Saltvik: Kvarnbo 8/66, Liby, Prestgarden, Rangsby, Tengséda, Haga 
Bergin; Sund: Tranvik; Mariehamn. 

Bryum Klinggraffii Schimp. 

Pa torfaktiga sandiga stillen i diken, vid vagkanter och 
pa akerrenar finnes denna art, men ir sillsynt. 

Saltvik: Prestgarden ploglandet 3/,64, Liby berg i en liten back, 
Rangsby kapellansbolets akerbacke, Kuggbéle vid sjéstranden, Kvarnbo 
Backing i diken och 1 Nyang vid backen. 

Bryum argenteum L. — Exs. Broth. M. F. IX n. 414. 

Som steril upptrider denna art ganska allmint pa mager 
grusig jord, i gamla sandgropar, a klippor, stengiirden och gamla 
ruiner. Med frukt, som 4r sillsynt, har jag arten fran nedan- 
namde vixtstillen. 

Saltvik: Kvarnbo vid backen 1863, Prestgarden i stora sandgropen, 
gamla kyrkogarden; Swnd: Bomarsunds fastningsruiner. 

Bryum cyclophyllum (Schwigr.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
M. F. VI n. 160. 


92 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Forekommer pa fuktiga stallen a humus- och torfjord vid 
bickar, i diken och uttorkade skogskérr, men Ar sallsynt och 
antriffas vanligen steril. 


Saltvik: Kvarnbo Backing 27/,76, Kuggbéle flerestides, Frem- 
manby m. fr. 


Bryum neodamense Itz. — Syn. Br. pseudotriquetrum var. 
cavifolium Hartm. Sk. fl. p. 55. 

Sallsynt; iakttagen a sjéstrinder och kirrbraddar, pa fuk- 
tig sand- och dyjord. 

Saltvik: Lafsbéle a traskstrand ster. 4/,65, Berdtby Langsjé ster., 
Kvarnbo trask m. fr., Kuggbéle vid ett skogskarr ster.; Eckerd: a en strand 
vester om Langskir ster. (H. Lindb.). 


Bryum turbinatum (Hedw.) Schwigr. — Exs. Broth. M. F. 
It wn. 168. 

Arten som 4r siillsynt har antriffats pa fuktig ler- och 
sandblandad jord i diken och vid ka&llor m. m. 

Saltvik: Prestgarden 29/,72, Liby och Rangsby; Sund: Kastelholm; 
Wardé: Simskala (Hj. Olsson). 

Bryum ventricosum Dicks. — Syn. Br. pseudotriquetrum 
Hartm. Sk. fl. p. — Exs. Broth. M. F. VI n. 259. 

Allmin a sumpig mark och fuktiga klippor m. m. Ofta 
med frukt. 

Var. montanum Bomans. nova var. 

Denna varietet skiljer sig fran hufvudarten genom mindre, 
nagot konkava blad med _ titare cellvéf och kortare nervudd, 
fruktkapseln vida mindre och nastan pironformig, tanderna kor- 
tare och cilierna uti inre peristomiet med korta sidotaggar. 

Saltvik: Kvarnbo, Johannesberg aker a4 berg. 


Rhodobryum roseum (Weis.) Limpr. — Syn. Br. rosewm 
Hartm. Sk. fl. Br. proliferum Lindb. M. scand. p. 

Allmiin i barr- och léfskog vid bergsrétter, i klyftor och 
pa stenblock. Med frukt som fr siillsynt har jag arten fran 
foljande lokaler: 

Fiéglé: Gripé %/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kvarnbo, Kuggbdle, 
Liby, Tengséda, Sylléda och Langbergséda skogar. 

Mnium hornum (L.). — Syn. Astrophyllum hornwm Lindb. 
M. scand. p. 14. — Exs. Broth. M. F. III n. 123. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 93 


Allmiin; viixer 4 sandig fuktig jord i skogar vid bergs- 
rotter, i klippspringor och vid kallor. Ar oftast rikligt frukt- 
barande. | 


Mnium marginatum (Dicks.) P. B. — Syn. Asti. marginatum 
Lindb. M. scand. p. 14. Mniwm serratum Hartm. Sk. fl. p. 53. 
Sallsynt; endast iakttagen i 

Saltvik: Lafé i klippspringor 2/,66, Kvarnbo vid backen; Sund: 
Gesterby 1867. Frukt ar funnen fran alla lokaler. 

Mnium undulatum (L.) Weis. — Syn. Astr. wndulatum Lindb. 
M. seand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. IV n. 158 och IX n. 407. 

Denna vackra Mniwm, som inom Aland icke ar sillsynt, 
foredrar helst vata stiillen i saviil barr- som l6fskogar, men ar 
oftast steril. Med frukt har jag arten fran nedannamde lokaler: 

Finstrém: Grelsby skog 1863; Saltvik: Germundé Sédernas, 
Berdtbyvik; Jomala: Kasberg Léfdal; Echous: Storby. 

Mnium rostratum Schrad. — Syn. Astr. rostratuwm Lindb. 
M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. VI n. 256. 

Ar sillsynt och féredrar helst skuggiga och fuktiga platser 
vid bergsrotter m. m. 

Saltvik: Liby m. fr. 22/,65, Fremmanby vid Karlberg m. fr., Borg- 
boda vid Borgé berg ster., Kuggbile och Haraldsby m. fr. 

Mnium cuspidatum (L.) Leyss. — Syn. As¢r. silvaticum Lindb. 
M. scand. p. 14. — Exs. Broth. M. F. If n. 120. (Mniuwm sil- 
vaticum). 

Allmiin; férekommer mest i léfskog a sten, tradrotter och 
jord, ofta i stora mattor och rikt fruktbarande. 

Mnium medium Bryol. eur. — Syn. Astr. mediwm Lindb, 
M. scand. p. 14. — Exs. Broth. M. F. Ill n. 122. 

Nagot siillsynt pa skuggiga fuktiga stallen i skog. 

Saltvik: Haga Bergin ster. 1/,65, Germund6é Sédernis m. fr., Borg- 
boda Borgéberg m. fr.; Finstrém: Tarnebolstad ster. 


Mnium affine Bland. — Syn. Astr. cuspidatum Lindb. M. 
scand. p. 13. — Exs. Broth M. F. III n. 120. 

Ar ej siirdeles siillsynt och antriiffas i léfdungar m. m. pa 
jord, sten och klippor. Mera sallan med frukt. 


Saltvik: Andtbile vid Borgé berg m. fr. 7/,,/65, Fremmanby m. fr. 
Liby berg ster.; Sund: Rosenberg m. fr. 


94 J. O. Bomansson, Alands mossor, 


Mnium ciliare Grev. — Syn. Mn. affine var. ciliare Hartm. 
Sk. fl. Astr. céliare Lindb. M. seand. p. 14. 

Mycket sillsynt. Endast funnen ster. 

Saltvik: Germundé Sédernéis a fuktig skogsmark 22/584 oeh Lafé 
vid en skogsviig 14/,)85. 

Mnium Seligeri Jur. — Syn. Mn. affine var. elatwm Hartm. 
Sk. fl. p. 52. <Astr. Seligert Lindb. M. seand. p. 14, — Exs. 
Broth. M. F. VIII n. 361. 

Arten, som inom omradet iir nog allmin, forekommer pa 
sumpiga stiéllen i skog, vid bickar, kiallor och i myrar samt a 
fuktiga ingsmarker. Frukt mindre allmant. 

Eckerd: 79/,63 m. fr. (C. J. Arrhenius), Torp (H. Lindb.); Salévik: 
Haga Bergén, Lafé, Fremmanby flerestiides, Ryssbéle vid trasket, Germundé 
Sédernis; Finstrém: Godby vid Firjsund; Sund: Kastelholm; Ma- 
riehamn. 

Mnium stellare Reich. — Syn. Astr. stellare Lindb, M. scand. 
p. 14. — Exs. M. F. II n. 127: 

Hir och dir pa morka stiallen i jordhalor pa tradrodtter 
och jordbetiickta klippafsatser samt backstrander. 

Saltvik: Haraldsby m. fr. 21/,66, Libyberg ster., Hjorté ster., Frem- 
manby m. fr, Kvarnbo ster., Rangsby vid Ersberg ster., Kuggbdle ster., 
Borgboda ster., Str6mma ster., Germund6 ster., Tengséda m. fr.; Finstrém: 
Tarnebolstad ster., Bartsgarda fing m. fr; Geta: Danod m. fr., Graggnas 
m. fr; Lemland: Lembéte klosterruiner ster. Swnd: Rosenberg ster., 
Gesterby m. fr. 

Mnium cinclidioides (Blytt.) Hiib. — Syn. Astr. cincledioides 
Lindb. M. seand. p. 14. — Exs. Broth. M. F. IX n. 408. 

Ar icke sillsynt 4 sumpiga ingsmarker, i myrar, vid kirr- 
kanter och a bickstrander. 

Finstrém: Grelsby skog ster. 22/65; Suwnd: Tosarby ster., Ge- 
sterby ang m. fr; Saltvik: Andtbéle vid Borgé fing m. fr., Borgboda vid 
triisket m. fr., Tobéle skog vid Rannilkirren ster., Kvarnbo vid backen ster., 
Fremmanby m. fr., Liby m. fr; Hekeré: Torp (H. Lindb.). 

Mnium punctatum (L.) Hedw. — Syn. Astr. pwnctatum Lindb. 
M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. VI n. 255. 

Mer allmiin in féregaende art. Antriffas i sumpiga skogar, 
vid kiillor, bickar och bergsrétter. Frukt vanlig. 

Finstrém: Godby 31/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle vid 
Mariekilla, Liby och Kvarnbo skogar, Fremmanby, Hullby, Lafsbéle vid 
Basstjena, Langbergséda vid Orrdalsklint. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 95 


Mnium subglobosum Bryol. eur. — Syn. Astr. pseudopwncta- 
twm Lindb. M. scand. p. 13. — Exs. Broth. M. F. IX n. 406. 

Férekommer hiir och dir i fuktig skogsmark, i karrkanter, 
myrar och skogsbickar med frukt. 

Saltvik: Liby mosse /,64, Kvarnbo Mérkdal, Fremmanby, Kuggbile, 
Langbergsiéda, Prestgirden Borgé ang, Germund6é Sédernis; Sund: Ge- 
sterby vid tjenan; Finstrém: Grelsby skog. 

Cinclidium stygium Sw. — Exs. Broth. M. F. V n. 209. 

I sanka kirr och gungflyn fr denna art icke sallsynt, m. fr. 

Saltvik: Basstjena Lafsbéle 23/,64, Fremmanby, Tobéle vid Trasket; 
Sund: Gesterby vid tjenan, Kastelholm Tjurnistrisk; Finstrém: Attbdle 
Stortriisk, Tjudé, Godby-trisk (Elfving); Eckeré: Storby i ett karr vid 
tullkammaren; Geta: Fintriisk (Hult och Tikkanen). 

Paludella squarrosa (I.). 

Har samma utbredning som féregaende art och upptrader 
pa samma lokaler som den, men ar mer siillsynt med frukt. 

Sund: Tjurnis trisk ster. 22/,64; Saltvik: Hullby ster., Ryssbdle 
trisk ster., Lafsbéle Basstjena ster.; Finstrém: Attbéle Stortrask m. fr., 
Tjud6é m. fr., Godby ster. (Elfving); Eckerd: Storby (H. Lindb.). 

Amblyodon dealbatus P. B. — Exs. Broth. M. F. V n. 219. 

Viixer 4 torf- sand och dyjord i grafvar, pa dikeskanter 
och striinder; ir inom omradet nog siillsynt. Alltid med frukt. 

Saltvik: Rangsby i en grop vid Borgé berg *°/,65, Fremmanby flere- 
stides, Kvarnbo, Berdthy vid Langsjé, Hjorté och Hullby; Eckeré 1 aker- 
diken niira tullhuset; Swnd: Kastelholm Niiistorp 4 sjéstranden; Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 

Meesia trichodes (L.) Spruce. — Syn. M. uliginosa Hartm. 
Sk. fl. p. 49. — Exs. Broth. M. F. I n. 18. 

Arten, som fr siillsynt, har blifvit antraffad pa fuktiga 
stillen vid salt-sjéstriinder och i sandiga diken m. m. 

Saltvik: Andtbéle vid Ersberg m. fr. 4/,65, Kvarnbo Sandvik m. fr.; 
Eckerdé: Storby vid sjéstranden och i diken nira tullhuset m. fr. 

Meesia longiseta Hedw. 

Mycket siillsynt; blott antriffad vid Tjurniis trask i Sund: 
m. fr. °/374; Ecker6: Torp. m. fr. (H. Lindb.). 

Meesia triquetra (L.) Angstr. — Syn. M. tristicha Hartm. 
Sk. fl. p. 49. — Exs. Broth. M. F. IX n. 410. 

Endast funnen vid Attbéle Stortriisk i Finstrém ster. 2/376. 


96 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Catoscopium nigritum (Hedw.) Brid. — Exs. Broth. M. F. 
Vn. 220. 

Sallsynt. Férekommer nira hafsstrander och i karrkanter, 
helst med nagot kalkhaltigt underlag. 

Eckeré: Storby vid ett kalkkarr déster om tullkammaren m. fr. 3/,85 
(J. O. B.), Torp. m. fr. (H. Lindb.). 

Aulacomnium androgynum (L.) Schwiagr. — Syn. Mnium 
androgynum Lindb. M. scand. p. 14. — Exs. Broth. M. F. VI n. 258. 

Férekommer hir och dir, féretriidesvis 1 barrskog a jord, 
stubbar och tridrétter samt beskuggade klippafsatser. 

Féglé: Degerby m. fr. 9/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbile, 
Borgboda, Andtbéle, Tobéle, Strémma, Lafé och Prestgarden Sandviksberg 
m. fr., Tengséda 4 berg vid Tvarsjén ster; Lemland: Kasberg ster., Lem- 
bite berg ster; Finstrém: Bartsgarda m. fr., Ostanaker ster.; Geta: Hock- 
bile ster., Dané m. fr. (Hult och Tikkanen), Snacké ster., Olofsnés m. fr.; 
Jomala by, Dalkarby (Elfving); Sund: Jussbéle berg m. fr; Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 

Aulacomnium palustre (L.) Schwiigr. — Syn. Spherocephalus 
palustris Lindb. M. scand. p. 14. 

Mycket allmiin pa fuktiga a&ngsmarker och myrar m. m. 
Ofta fruktbarande. 

Bartramia ithyphylla Brid. 

Nog siillsynt; vixer i klippspringor, men ifven a jord i 
diken och & gangstigar m. m. Vanligen med frukt. 

Finstrém: *4/,63 (C. J. Arrhenius); Swnd: Hégbolstad, Mangstekta, 
Léfvik i bergen vid dstra kyrksundet och Rosenberg, Prestgarden (Hult och 
Tikkanen); Saltvik: Haraldsby Osterback-berg, Andtbéle Ersberg, Hullby, 
Kvarnbo Mérkdalsberg; Kékar: Hamné; Eckerd: Marby (H. Lindb.). 

Bartramia pomiformis (L. ex p.) Hedw. — Syn. B. crispa 
var. minor Hartm. Sk. fl. p. 47. B. crispa var. pomiformis Lindb. 
M. seand. p. 15. 

Ar hiir bemirkt endast i diken och pa bar jord sfllsynt. 

Saltvik: Kvambo ”/,64 m. fr. Fremmanby i Juli 1890 m. fr; 
Geta: Hagé (Hult och Tikkanen). 

Var. crispa (Sw.) Bryol. eur. — Exs. Broth. M. F. VII n. 305. 

Forekommer nog allmint pa skuggiga klippvaggar och i 
bergssprickor med frukt. 

Finstrém: Godby vid Farjsund 1/,63 (C. J. Arrhenius), Grelsby; 
Saltvik: Andtbhéle Ersberg, Kuggbéle Hullby; Jomala: Kasberg; Lem- 
land: Norrby; Sund: Jussbéle-berg. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 97 


Plagiopus Oederi (Gunn.) Limpr. — Syn. Bartr. Oederi Hartm. 
Sk. fl. p. 47. — Exs. Broth. M. F. VII n. 306. 

Denna har sillsynta art har af mig blifvit funnen 

a Jusshdle berg vid vestra kyrksundet i Sund, m. fr. 3/;72, 4 Ingby 
berg i Jomala, /1972 och & Haraldsby berg i Saltvik, /1981. 

Philonotis calcarea (Bryol. eur.) Schimp. — Exs. Broth. 
Ree T 2 20, 

Sillsynt; viixer endast pa kalkhaltiga stillen vid kiillor, 
karr och i diken. 


Eckeré: Storby ster. *°/,63 (C. J. Arrhenius), samt af mig funnen 
m. fr. i ett kalkkarr néra tullhuset 2!/,73; Saltvik: Haraldsby niira Firj- 
sund ster., Hullby ang i diken ster., Germundé Séderniis ster.; Geta: Dano 
ster, (Hult och Tikkanen); Jomala: Kasberg (Olsson). 


Philonotis fontana (L.) Brid. 


Allmiin a sandblandad jord i diken, vid viigkanter och 
baickar, men ifven a fuktiga klippor. Ofta med frukt. 


Philonotis seriata Mitt. — Exs. Broth. M. F. IX n. 411. 

Hittills endast funnen i klippspringor a Liby berg vid Kugg- 
sund i Saltvik den 28 Juli 1898 ster. 

Philonotis parvula var. Bomanssoni Philib. i Revue Bryo- 
logique 1897, p. 86. — Syn. Phil. fontana var. parvula Lindb. 
M. scand. p. 15 et Herb. Musei Fenn. II (1894). 

Férevarande var. air af mig upptickt a fuktig jord 4 en 
klippa vid Bromans torp, Jussbéle i Sund den 15 Aug. 1865 ster. 

Timmia austriaca Hedw. — Exs. Broth. M. F. IX n. 409. 

A kalkhaltig jord mycket siillsynt. 

Saltvik: Lafé 8/85, Fremmanby i en bjérkhage vid Karlberg 5/,87 
ster; Jomala: Kasberg m. fr. (Olsson). 

Catharinea undulata (L.) W. M. 

Allmiin pa fuktig sandblandad jord i diken, vid vigkanter 
och baickar m. m. Vanligen rikligt fruktbarande. 

Catharinea tenella Rohl. 

Sallsynt. Antriiffas 1 sandiga diken och vigkanter. Ofta 
med frukt. 


Saltvik: Kvarnbo Bickang /1965, Fremmanby, Langbergséda Hullby; 
Geta: Olofsnis. 


Pogonatum urnigerum P. B. Polytr. wrnigerum Lindb. M. 
scand. p. 12. 


98 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Foérekommer har och dir i sandiga diken, sandgropar och 
vid vigkanter m. fr. 

Saltvik: Kvarnbo /,,63, Hullby, Fremmanby, Sonréda; Sund: Kullla. 

Var. humile (Brid.) Schimp. 


Saltvik: Kvarnbo i akerdiken m. fr. 


Pogonatum subrotundum (Huds.) Lindb. — Syn. Pog. nanwm 
Hartm, Sk. fl. Polytr. nanwm Lindb. M. scand. p. 12. — Exs. 
Broth. M. F. Vn. 206. 

Sillsynt; forekommer a fin sandblandad jord i diken, gropar 
och pa ljunghedar m. fr. 


Saltvik: Kvarnbo Skarpiing 1/,,64, Rangsby, Lafsbéle, Fremmanby 
och Hullby. 

Pogonatum aloides (Hedw.) P. B. — Syn. Polytr. nanum 
Lindb. M. scand. p. 12. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 358. 

Arten,som ir mer sillsynt an fOregaende, vaxer pa samma 
lokaler som denna. 

Saltvik: Kvarnbo Backang i diken m. fr. ?1/,.65, Hullby, Kuggbéle 
Malm m. fr. 

Var. minimum (Crome.) Limpr. — Syn. Polytr. nanum var. 
Dicksoni Lindb. M. scand. p. 12. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 359. 

Saltvik: Kvarnbo Backing i ett- dike tillsammans med hufvudarten 
m. fr. 23/;)984, Rangsby 1 ett akerdike m. fr., Andtb6le och Hullby m. fr. 

Polytrichum alpinum L. — Syn. Pogon. alpinum Hartm. Sk. 
fl. p. 43. — Exs. Broth. M. F. VI n. 253. 

Ar hir mera rar; antriiffad endast A nedanniimde stiillen. 

Saltvik: Andtbéle a norra sidan af Ersberg m. fr. 1°/,65, Borgé berg 
m. fr; Sund: Jussbéle i bergen vid vestra Kyrksundet m. fr; Kékar: 
Karlby m. fr.; Hekeré: Storby (H. Lindb.). 

Polytrichum attenuatum Menz. — Syn. P. formoswm Hartm. 
ok. fl. p. 43. — Exs. Broth. M. F. VI n. 252. 

Forekommer pa samma viaxtstallen som féregaende samt 
ar liksom denna har mera sallsynt. Frukt antriffas vanligen. 

Sund: Gesterby vid tjenan 1/,65; Saltvik: Haraldsby 4 berg vid 
Kuggsund, Kvarnbo skog, Berdtby vik, Langbergséda skog; Jomala: Ingby 
berg; Finstrém: Bergé (Elfving); Eckerd: Torp (H. Lindb.). 

Polytrichum gracile Dicks. — Exs. Broth. M. F. V n. 205. 

Allman i myrar och torfmossar m. fr. Saltvik: Kvarnbo 
1864. I 6frigt samlad fran manga lokaler. 


’ 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 99 


Polytrichum piliferum Schreb. — Syn. P. piloswm Lindb. 
M. seand. p. 12. 

Allmiin pa mager, grusig jord dels pa klippor dels a 6ppna 
ofruktbara platser m. fr. 

Saltvik: Kasberg %/.65, Langbergséda Orrdalsklint, Kuggbdéle och 


Liby berg Lafé, Tengséda, Kvarnbo; Eckeré: Storby (H. Lindb.); Sund: 
Gesterby; Finstrém: Tjud6 och Godby. 


Polytrichum juniperinum Willd. — Broth. M. F. V n. 203. 

Pa torra stillen a mager, grusig jord och jordbetackta 
berg ar denna art icke sills. Vanligen fruktbirande. 

Saltvik: Liby 1/,65, Kvarnbo, Kuggbéle, Lafsbéle och Berdtby; 
Sund: Kulla och Gesterby. 

Polytrichum strictum Banks. — Syn. P. junip. *strictum 
Hartm. Sk. fl. p. 42. — Exs. Broth. M. F. V n. 204. 

Ar nog allmiin i skogskirr, myrar och torfgrafvar m. fr. 

Saltvik: Hullby /,66, Fremmanby Kasmyra, Liby, Andtbéle vid 
Ersberg, Rangsby Bergmyra; Sund: Kastelholm vid Tjurnas trisk; Fiéglo: 
Degerby (EJfving). 

Polytrichum commune L. 

Mycket allmiin i skogar, pa jordbetickta klippafsatser m. m. 
Oftast med frukt. 

Var. uliginosum Hiib. 

Férekommer i karr och pa sumpiga stiillen i skogar. 

Var. minor Weis, PI. 

P. commune *cubicum Hartm. Sk. fl. p. 42 et Lindb. M. 
scand. p. 12. — Exs. Broth. M. F. II n. 128 och IX n. 404. 

Ar mindre allmin. Férekommer pa torra stillen a sand 
och grusjord m. m. Forst antriffad i Saltvik, Rangsby i en 
sandgrop m. fr. 14/776 (S. O. Lindb.). 


Polytrichum perigoniale Michx. — Syn. P. commune var. 
perigoniale Herb. Musei Fenn. II p. 27 (1894). 

Denna art har hirintills inom omradet varit forbisedd, men 
antagligt ar att den icke ar sa siillsynt, afven med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo i Maj 1868, Fremmanby och Liby skog (J. O. B). 

Polytrichum Swartzii Hartm. — Syn. P. commune *Swartzu 
Hartm. Sk. fl. p. 42 et Lindb. M. seand. p. 12. — Exs. Broth. 
M. F. VIII n. 355. 


100 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Arten, som férekommer a fuktiga, torfaktiga stillen i skog 
och i bergspolar, ar funnen a nedan anférda lokaler: 

Saltvik: Liby skog 1/,90 ster. (H. Lindb.) och m. fr. 19/,90, Rangsby 
skog ster., Andtbéle nara Basstjena m. fr., Lafsb6le skog m. fr.; Finstrom: 
Godby vid trisket (H. Lindb.); Eckerd: Engskar (H. Lindb.). 

Buxbaumia aphylla L. — Exs. Broth. M. F. In, 84. 

Férevarande nog siillsynta art vaxer a sandblandad jord, 
i Aldre sandgropar och pa skogsstigar, backsluttningar och bergs- 
afsatser m. m. 

Saltvik: Kvarnbo 1863, Liby skog, Rangsby Bergmyra, Fremmanby, 
Haraldsby, Kuggbhéle Sonréda, Kvarnbo och Lafé; Finstrém: Godby vid 
Farjsund (C. J. Arrhenius); Eekeré: Storby (H. Lindb.). 

Buxbaumia viridis Brid. — Syn. Buaxb. imdusiata Hartm. 
Sk. il -preee 

I skuggig och fuktig barrskog pa rutten stock och trid- 
stubbar sillsynt. 

Saltvik: Kvarnbo i Maj 1863, Rangsby, Germundé, Haraldsby, 
Berdtby och Liby; Sund: Gesterby vid tjenan; Finstrém: Godby vid 
Fiirjsund. : 

Fontinalis antipyretica L. 

Mycket allmiin pa stenar och klippor i str6mmar och bickar, 
hvaremot arten med frukt ir blott antriiffad a foljande stillen: 

Finstrém: Godby trisk 1863 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kvarnbo 
biick och i en biick vid Kasberg. 

Fontinalis hypnoides Hartm. — Exs. Broth. M. F. IV n. 199. 

Funnen endast 4 alrétter i Godby trask i Finstrom 
1863 snepir, 

Dichelyma faleatum (Hedw.) Myrin. 

Pa klippor och sten i och vid vatten sillsynt. Frukt ar 
e}] funnen. 

Eckeré: %/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Prestgarden, Hjorté, 
Kuggbéle skog, Kvarnbo; Sund: Gesterby vid tjenan, Kastelholm Skutviken ; 
Kokar: 1d6 (Hj. Olsson). 

Leucodon sciuroides (1..) Schwagr. 

Hiir och dir p& gamla tradstammar af léftrad, mera sallan 
a berg. Endast steril. 

Jomala: Ramsholm 7/,63 (C. J. Arrhenius); Finstrém: Grelsby, 
Basté a ek, Bartsgirda; Swnd: Rosenberg, Brindbolstad, Kastelholm och 
Bjérby; Saltvik: Tobdle Lindholmen och vid Djupviken, Fremmanby Kvarn- 
berg, Rangsby Ersberg. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 101 


Var. morensis (Schwagr.) De Not. 
Brédndé: Jurmo Harholmen 4a kalkberg ster. 9/772. 


Antitrichia curtipendula (Hedw.) Brid. 

Har samma utbredning som féregaende och viaxer pa klip- 
por och stenar saviil a dppet liggande som skuggiga stallen. 

Finstrém: Godby 2*/,63 ster. (C. J. Arrhenius); Salivik: Lang- 
bergséda Orrdalsklint m. fr., Sonréda m. fr., Tobéle m. fr., Tengséda a berg 
vid Mora trisk ster., Haraldsby och Kvarnbo ster., Andtbéle, Borgé berg 
m. fr; Wdrdé: Wargata ster. Koékaxv: Hamno ster; Hekeré: Torp. 
(H. Lindb.). 

Neckera pennata (L.) Hedw. 

Hogst. séllsynt: endast bemirkt i 

Saltvik: Haraldsby 4 en triidstubbe 1858 ster. (enl. Nervander); 
Jomala: Ramsholm ster. §/,63 (C. J. Arrhenius). 

Neckera oligocarpa Bruch. 

Afven denna art fr hiir ganska siillsynt. Viaxer 4 klippor 
och stenar samt ar funnen i 

Finstrém: Godby ster. 1858 (Nervander); Kiékar: Id6 ster.; Féglo: 
Juddé ster; Jomala: Sviby ster. (Hj. Olsson). 

Neckera crispa (L.) Hedw. — Exs. Broth. M. F. VI n. 300. 

Vaxer a skuggiga klippvaggar och funnen ster. a fdl- 
jande stillen: 

Saltvik: Andthéle Borgé berg 1864, Liby berg; Finstrém: Tarne- 
bolstad; Geta: a berg emellan kyrkan och Skinnarbéle (Hult och Tikkanen); 
Wdardé: Wargata. 

Neckera complanata (L.) Hiib. — Exs. Broth. M. F. 1X n. 449. 

Antriffas har och dar a skuggrika klippvaggar och i klipp- 
springor, men dfven a triadstubbar; alltid steril. 

Geta: %/,63 (C. J. Arrhenius), Hagé (Hult och Tikkanen) Djupviks- 
kyrka (Elfving och J. O. B.), Bolstaholm Gunnarsklint; Saltvik: Tengséda 
a berg vid Tvarsj6n, Berdtby Kloddberg, Hjorté Résberg, Nias 4 berg vid 
trisket, Tobéle och Kugghbéle berg; Sund: Gesterby, Kastelholm Tjurniset, 
Prestgarden (Elfving); Eckerd: Marby; Jomala: Osterkalmar. 

Var. tenella Schimp. — Exs. Broth. M. F. IX n. 450. 

Sund: Tranvik i en klippspringa ster. 

Homalia trichomanoides (Schreb.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
MF. TV nn. 197: 

Ar mer siillsynt an foregiende och antriiffas vid bergs- 
rotter, i klippspringor och pa nedra delen af tridstammar, men 
ar vanligen steril. 


102 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Geta: 3/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle Riberg, Haraldsby, 
Tobéle, Langbergséda; Sund: Rosenberg, Jussbéle berg vid vestra kyrksun- 
det, Gesterby, Pristé 4a berg vid kyrkogardarna och Bjérby; Jomala: 
Ingbyberg m. fr., Ramsholm; Lemland: Jersé; Finstrém: Finstréms- 
gard; Kékar: Lindé (Hj. Olsson); Wardé: Lots (Hj. Olsson); Brdndé: 
Jurmo Harholmen. 

Myurella julacea (Vill.) Bryol. eur. — Exs. Broth. M. F. II n. 85. 

Pa humusjord och fuktiga klippor med nagot kalkhaltigt 
underlag icke sillsynt, men endast steril. 

Saltvik: Kuggbéle vid sjéstranden °9/,64, Liby, Haraldsby och Lafé; 
Finstrém: Bartsgarda, Godby a klippor vid Farjsund, Fastersbyén; Geta: 
Sniické6; Sund: Jussbéle berg vid vestra kyrksundet; Lemland: Jersd; 
Bréndé: Jurmo Harholmen; Eckerd: Storby (Elfving), Torp (H. Lindb.). 

Leskea nervosa (Brid.) Myr. 

Férekommer hiir och dir a tridrétter och gamla stammar 
af léftriid, men iifven pa stenar och klippor; alltid steril. 

Jomala: Ramsholm §/,63 (C. J. Arrhenius), Prestgarden vid triasket 
(Elfving); Saltvik: Haga Bergin 4 alstammar, Haraldsby a berg vid Farj- 
sund, Kvarnbo flerestiides, Sonréda; Swan d: Briindbolstad; Lemland: Nato; 
Brdndé: Jarmo Harholmen 4 kalkberg; Geta: Bolstaholm (Hult och Tik- 
kanen); Finstrém: Grelsby Mangelbro ang. 

Leskea polycarpa Ehrh. — Exs. Broth. M. F. IX n. 438. 

Ar endast funnen 4 alrétter i en biick uti Str6msing, Sunds 
prestgard m. fr. 21/,,65 och vid vestra Kyrksundet m. fr. 3/1092. 

Var. paludosa Hedw., Schimp. 

Tillsammans med hufvudarten uti forenaimde Strémsing 
m. fr. 22/,,65. 


Anomodon viticulosus (L.) Hook. et Tayl. 

PA skuggiga, nagot fuktiga klippor och pa stammar af gamla 
léftrid viixer denna art. Ar funnen ster. i 

Saltvik: Liby berg vid Kuggsund 5/,;)64, Haraldsby berg, Rangsby 
skog och Langbergséda Orrdalsklint, Tengséda 4 berg vid Tvarsjén; Fin- 
strém: Bartsgarda Mangelbro ing; Braéndé: Jurmo a Harholmen. 

Anomodon longifolius (Schreb.) Bruch. 

Pa stenar och skuggiga klippor samt a gamla tradstammar 
helst i l6fskog, sillsynt och endast ster. 

Jomala: Ramsholm &/,63 (C. J. Arrhenius) och 1/,71 (Elfving); 
Saltvik: Kvarnbo 4 berg vid bicken 5/,65 (K. A. Bomansson), Box; 


Finstrém: Tarnebolstad; Brdndé: Jurmo a Harholmen; Kumlinge: 
a en klippa i skiftet (Wahlman). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 103 

Pterigynandrum filiforme (Timm.) Hedw. — Syn. P#. deci- 
piens *filiforme Lindb. M. scand. p. 37 och Broth. M. F. VU 
n. 400. 

Icke allmiin; forekommer a spridda stillen a saval klippor 
som stenar, mera siillan a triidrétter; mycket sparsamt med frukt.- 

Finstrém: Godby vid Farjsund 1/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Haraldsby, Kuggbéle m. fr., Haga Bergén, Lafé m. fr., Andtbéle Kafvelbro, 
Langbergséda, Niiis och Fremmanby; Hammar/land: Skarpnaté (Arrhenius). 

Var. decipiens W. M., Limpr. — Syn. Pterig. filiforme var. 
heteropterum Hartm. Sk. fl. p. 34. 

Geta: 8/63 ster. (C. J. Arrhenius); Finstrém: Bartsgarda ster.; 
Saltvik: Haraldsby ster. 

Pseudoleskea atrovirens (Dicks.) Bryol. eur. — Syn. Lesque- 
reuxia filamentosa Lindb. M. scand. p. 36. 

Siillsynt; vixer fdretridesvis pa kalkhaltiga stenar, mera 
siillan a triidstammar, funnen endast ster. 

Saltvik: Kvarnbo 4 sten vid kyrkplan 8/,76, Kuggbéle a sten vid 
Kvarnbicken, Kvarnbo sjévik, Laby 4 sten vid vagen. 

Heterocladium squarrosulum (Voit.) Lindb. — Syn. H. dimor- 
phum Hartm. Sk. fl. p. 35. — Exs. Broth. M. F. V n. 247. 

Mycket siillsynt. Vaxer a ler- och sandblandad jord, trad- 
roétter och berg i skogar m. m., men endast antraffad ster. 

Finstrém: Godby vid Farjsund 1/63 (C. J. Arrhenius), Grelsby skog 
vid Mangelbro fing; Saltvik: Prestgarden vid vagen nara klockaretorpet. 


Thuidium tamariscinum (Hedw.) Bryol. eur. — Syn. Thyi- 
dium tamariscifolium Lindb. M. scand. p. 31. — Exs. Broth. 


M. F. VIII n. 384. 

Denna art viixer vid biickar och sumpiga stiallen i skugg- 
rika skogar, mera sillan pa torra stillen och traidstammar m. m. 
Ar pa Aland nog allmiin, men mycket siillsynt fruktbirande. 

Jomala: Kasberg 1/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Germundé, Ha- 
raldsby, Kuggbéle och Liby, Anftbéle Borgo berg; Sund: Gesterby och Tran- 
vik; Finstrém: Grelsby skog vid Mangelbro ang m. fr.; Eckerd: (Elfving). 

Thuidium delicatulum (L.) Mitt. — Exs. Broth. M. F. Vn. 23. 

Arten, som férekommer i barrskog vid bergsrétter pa 
klippafsatser och stubbar m. m., har blifvit funnen i 

Saltvik: Liby berg 27/,65, Kuggbéle Riberg m. fr., Rangsby, Andtbéle 
Borgé berg, Fremmanby, Haraldsby 4 berg vid Kuggsund, Andtbdéle Ersberg, 
Germundé Sédernis, Kvarnbo Mérkdalsberg. 


104 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Thuidium Philiberti Limpr. — Syn. Thucdiwm intermedium 
(haud Mitten) Philib. in Rev. Bryol. 1893 p. 33. 

Da denna form fdrst pa senaste tid blifvit uppstalld som 
art air dess utbredning p& Aland litet kiind, men antagligt ar 
att den har icke ar sa sallsynt, ehuru hiarintills forbisedd. 


Saltvik: Haraldsby a klippor vid Kuggsund ster. 14/,,80 samt a 
samma lokal m. fr. °/,97. Liby berg ster. 


Var. pseudo-tamarisca Limpr. 

Saltvik: Germundé Sédernis a fuktig skogsmark ster, 27/4996. 

Thuidium recognitum (Hedw.) Lindb. — Syn. Th. delicatulum 
Hartm.Sk."a pr "30)--—*Exs. “Broth. ‘Mo PVT nese: 

Temmeligen allman pa fuktiga angsmarker, sten och trad- 
stammar m.m. Fruktbiirande exx. har jag fran foljande lokaler: 

Jomala: Ramsholm 7/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Fremmanby, 
Liby skog och Lafo. 

Thuidium abietinum (L.) Bryol. eur. 

Icke siillsynt a torra stiillen pa sandig och kalkhaltig jord 
och klippor samt pa nedra delen af gamla stammar af loftrad, 
men hodgst sills. med frukt. 

Saltvik: Fremmanby a berg vid Karlberg /,)63, Sonréda, Kvarnbo; Jo- 
mata: Ytterby; Finstrém: Svartsmara; Heker6é: Storby; Sund: Tosarby. 

Thuidium Blandowii (W. M.) Bryol. eur. 

Har och dir a fuktiga stallen i l6fhagnader, betesmarker 
och myrar m. m. 

Finstrém: vid Godby trisk m. fr. 28/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Kvarnbo m. fr., Lafsbéle Basstjena m. fr., Andtbéle vid Borgé berg m. fr., 
Fremmanby ster., Hullby ang m. fr., Langbergséda vid Tjenan ster. 

Platygyrium repens (Brid.) Br. eur. — Syn. Entodon pala- 
tinus Lindb. M. scand. p. 39. — Exs. Broth. M. F. VI n. 299, 

Nog siillsynt a gamla bjérk- och alstammar; ster. 

Sund: Prestgirden & al i Strémsingsbicken °°/,65; Saltvik: Son- 
roda, Strémma, Haraldsby, Lafshéle; Fins*rdm: Grelsby Stornis; Geta: 
Bolstaholm. 

Pylaisia polyantha (Schreb.) Br. eur. — Syn. Stereodon poly- 
anthos Lindb. M. scand. p. 38. 

Hir och dir pa stammar af gamla léftrad, mera sallan 
a sten; med riklig frukt. 

Jomata 1863 (C. J. Arrhenius); Sund: Prestgarden och Kastelholm; 
Saltvik: Kvarnbo och Hagagard. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 105 


Climacium dendroides (L.) W. M. 

Allman a fuktiga fngsmarker, vid backar och i skogar 
m. m. Med frukt har jag arten fran 

Saltvik: Kvarnbo /1963, Hullby, Berdtby och Prestgarden; Eckerd: 
Storby; Finstrém: Amnas. 

Isothecium myurum (Pollich.) Brid. — Syn. Zsoth. viviparwm 
Lindb. M. secand. p. 35. 

Férekommer hiir och dar pa skuggrika klippor och stenar, 
ifven i léfskog a stammar af ildre triad m. m. Antriffas ofta 
fruktbarande. 

Saltvik: Haraldsby ster. 4/,63 (C. J. Arrhenius), Sonréda, Andtbdéle 
Borgé berg m: fr., Hullby och Kuggbéle berg m. fr., vid Mora trask, Lang- 
bergs6da vid viken m. fr.; Sund: ster. (Elfving), Jussbéle berg vid vestra 
Kyrksundet m. fr.; Jomala: Kasberg m. fr. (Elfving); Mariehamn m. fr.; 
Geta: Hago ster. (Hult och Tikkanen). 

Isothecium myosuroides (L.) brid. 

Har samma utbredning som féregaende och vaxer pa 
skuggiga, torra bergviggar och stenar m. m., men ar mycket rar 
med frukt. 

Finstrém: Godby vid Farjsund ster. 1/,63 (C. J. Arrhenius); S alt- 
vik: Andtbéle Borgé berg m. fr., Fremmanby Kvarnberg, Naas vid trasket; 
Geta: Pantzarniis och Hagé (Hult och Tikkanen), Westergeta vid Djupviken 
(Elfving); Swnd: (Elfving); Eckerd: (Elfving). 

Homalothecium sericeum (L.) Bryol. eur. — Syn. Hypnum 
sericeum Lindb. M. scand. p. 36. 

Ar icke sillsynt 4 skuggiga klippor och stammar af gamla 
l6ftrad m. m. 

Hammarland: Strémma ster. 76/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Liby och Haraldsby berg m. fr., Sonréda m. fr. Langbergséda berg vid viken 
m. fr., Fremmanby Kvarnberg ster., Naas, Andtbéle Borgé berg m. fr.; Jo- 
mala: Ramsholm m. fr. (Elfving och C. J. Arrhenius). 

Camptothecium lutescens (Huds.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
lutescens Lindb. M. scand. p. 36. — Exs. Broth. M. F. VII n. 393. 

Temligen allmin a grusjord och 6ppet liggande flatberg 
och gamla ruiner samt a kalkgrus, men siillsynt med frukt. 

Sund: Kastelholms ruiner ster. °/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: 
Haraldsby och Liby berg m. fr., Berdtby och Fremmanby ster., Haga Fred- 
riksholm m. fr.; Geta: Westergeta ster. (Hult och Tikkanen). 

Camptothecium nitens (Schreb.) Schimp. — Syn. Hypn. 
trichoides Lindb. M. scand. p. 36. — Exs. Broth. M. VI n. 291. 


106 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Icke siillsynt i myrar och pa sanka &ngsmarker. 

Sund: Gesterby fing vid Ryssbéle trask m. fr. 29/65; Saltvik: 
Berdtby vid Langsj6 ster, Finstrom: Godby vid trisket m., fr., Svartsmara 
ster., Finstrémsgard vid trasket ster.; Jomala: a karrangar ster. (Elfving). 


Brachythecium salebrosum (Hoffm.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
plumosum Lindb. M. scand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. II n. 135. 

Allmiin a fuktig jord i diken och &ngsmarker, i skogar a 
klippor, sten och gamla tradstammar, pa tradrétter och rutten 
ved, oftast m. fr. 

Saltvik: Fremmanby m. fr. /,)63. I Ofrigt ar arten af mig samlad 
fran manga lokaler. 

Brachythecium Mildeanum (Schimp.) Schimp. — Syn. Hypn. 
Mildet Lindb. M. secand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. V n. 244. 

Temligen siallsynt a vata, leriga stallen, vid strander, i 
grafvar och sumpiga angsdiken m. m. 

Saltvik: Kvarnbo m. fr. 2/,,65, Haga Kohagen och Norrholmen, 
Lafé och Strémma ster. 


Brachythecium campestre (Bruch.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
campestre Lindb. M. scand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. VII n. 343. 

Pa fuktig lerhaltig jord i léfskogar och grasbevixta diken 
m. m. ganska sillsynt. 

Sund: Kastelholm kungsgard i tradgarden m. fr. 26/572; Saltvik: 
Rangsby Bergmyra ster. Liby berg a fuktig jord nara sj6stranden ster. 

Brachythecium plumosum (Sw.) Bryol. eur. — Syn. AHypn. 
pseudoplumosum Lindb. M. scand. p. 38. 

Hir och dir a sten, fuktiga klippor och i bickar, halst i 
skogstrakter; oftast med frukt. 

Saltvik: Kuggbéle berg i Nov. 1863, Langbergséda i Kvarnsjébacken, 
Tengséda, Prestgarden, Liby och Haraldsby berg vid Kuggsund, Asgarda 
Kasberg, Andtbéle (Elfving). 

Brachythecium populeum (Hedw.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
viride Lindb. M. scand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. Il n. 91. 

Nog allmin a klippor och sten, mera sidllan a tradrodtter 
samt rikligt fruktbarande i 

Eckeré: Storby (C. J. Arrhenius); Swad: Kastelholm och Rosen- 
berg; Saltvik: Kuggbéle och Liby berg, Kvarnbo flerestides, Ryssbéle och 


Haraldsby; Finstrém vid Godby trisk; Jomala: Ramsholm (C. J. Ar- 
rhenius). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 107 


Brachythecium Starkei (Brid.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
Starkei Lindb. M. scand. p. 35. 

PA nedra delen af ildre triidstammar sasom bjérk och al 
och rutten ved har arten blifvit funnen afven med frukt. 

Saltvik: Kvarnbo /,,64, Langbergséda vid Orrdalsklint (S. O. L. et 
J. O. B), Boxé vid grottan Réfvarbergsstugan, Lafsbéle och Fremmanby, 
Kvarnbo, Borgboda, Kuggbéle, Tengséda, Hjorté Résberg; Kiékar: Uber- 
holm (Hj. Olsson); Hammarland: Hellesby (H. Lindb.). 

Brachythecium curtum (Lindb.) Limpr. — Syn. Hypn. curtum 
Lindb. M. scand. p. 35. —— Exs. Broth. M. F. VII n. 343. 

Ar icke siillsynt 4 fuktiga stillen i skog pa ruttnade barr 
och léf, tridrétter och rutten ved m. m. Vanligen m. fr. 

Finstrém: Godby vid Firjsund 1/,63; Saltvik: Kvarnbo och Kugg- 
bile skogar, Langbergséda vid Orrdalsklint, Liby, Haraldsby, Andtbdle Borgo- 
berg; Lemland; Sund: Presté och Rosenberg; Geta: Gréndal (Hult och 
Tikkanen). 

Brachythecium velutinum (L.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
velutinum Lindb. M. seand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. VII n. 288. 

Hiir och diir i saviil l6f- som barrskog a rutten ved, stubbar 
och triidrétter samt stenar m. fr. 

Eckeré: 1863 (C. J. Arrhenius); Geta: Basté (J. O. B.), vid Djupviken 
(Elfving) Sniické; Saltvik: Andtbéle vid Borgé berg, Fremmanby Sonréda, 
Liby, Rangsby Bergmyra, Lafé, Haraldsby, Kuggbiéle, Hullby, Andtbdle vid 
Ersberg, Haga Fredriksholm. 

Brachythecium rutabulum (L.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
rutabulum Lindb. M. scand. p. 35, — Exs. Broth. M. F. VIII 
n. 397. 

Nog allman pa fuktig jord 4 grisvixta stillen i diken, a 
triidrétter, pa vata klippvaéggar och stenar vid biackar. Alltid 
med frukt. 

Finstrém: Godby 1863 (C. J. Arrhenius), Bartsgarda; Sund: Ka- 
stelholms ruiner (Arrhenius och Elfving), Jussbéle; Wardé: Wargata; Salt- 
vik: Kuggbéle och Liby berg, Andtbéle Borgé berg, Kvarnbo Germundé och 
Fremmanby; Hammarland: Strémma. 

Brachythecium reflexum (Starke) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
reflecwm Lindb. M. scand. p. 35. — Exs. Broth. M. F. II n. 90. 

I skog a tradrétter, rutten ved och stubbar m. m. upp- 
trader denna art ganska allmant m. fr. 

Hammarland: Skarpnaté %/,63 (C. J. Arrhenius) m. fl. stallen af mig. 


108 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Brachythecium glareosum (Bruch. Bryol. eur. — Syn. Aypn. 
glareosum Lindb. M. scand. p. 36. — Exs. Broth. M. F. V n. 245. 

Denna art vixer pa steniga och grusiga stallen, synner- 
ligast 4 ler- och kalkhaltig jord i akerdiken m. m., men ar har 
icke funnen med frukt. 

Finstrém: Godby vid Farjsund 1/63 (C. J. Arrhenius); Saltvzk: 
Kuggbiéle, Liby, Kvarnbo, Hullby Haraldsby, Tobéle, Sonréda och Rangsby. 

Brachythecium albicans (Neck.) Bryol eur. — Syn. Hypn. 
albicans Lindb. M. scand. p. 36. — Exs. Broth. M. F. III n. 137. 

Pa ljunghedar och torra sandiga stallen vaxer denna art, 
men forekommer vanligen ster. Fruktbiirande exemplar har jag 
fran foljande lokaler: 

Saltvik: Kvarnbo /,66, Kuggbéle, Lafé, Rangsby Bergmyra, Liby, 
Fremmanby och Haga Storéang. 

Brachythecium erythrorrhizon Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
erythrorrhizon Lindb. M. scand. p. 36. — Exs. Broth. M. F. I n. 28. 

Af denna art har sikra exemplar endast blifvit funna a 
en aspstam i Kvarnbo Skarpiing ster. 5/484 och pa en sten i en 
skogshiignad i Hullby ster. 19/,,85, begge i Saltviks socken. 

Brachythecium rivulare Bryol. eur. —- Syn. Hypn. riwulare 
Lindb. M. scand. p. 35. 

Férekommer pa skuggiga och fuktiga stillen i skog vid 
bickar, pa vata klippor, i karr och myrar. Ar icke allmiin samt 
funnen endast ster. 

Ecker3G: 38/,63 (C. J, Arrhenius), Jussbéle i bergen vid Bromans torp 
28/,65 Kastelholm; Saltvik: Kuggbdle Mariekilla m. fl. stallen, Langbergséda, 
Germundé Sédernis och Tobéle; Finstrém: Grelsby Mangelbro ang. 

Scleropodium purum (L.) Limpr. — Syn. Hypn. purwm 
Lindb. M. scand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. II n. 96. 

Pa fuktiga stiillen i skogar och hignader férekommer denna 
art mindre allmant och vanligen ster. 

Saltvik: Fremmanby vid Karlberg i bjérkskog ster. 4/465, Andtbole 
A sédra sluttningen af Borgé berg m. fr., Kuggbéle vid Kvarnbiicken ster., 
Germund6é Sédernis ster., Kvarnbo Korsnisudden ster., Haraldsby i en bjork- 
hiignad m. fr., Lafsbéle, Syllé6da och Liby skogar ster., Hullby ster., Fin- 
strém: Grelsby Mangelbro ing ster.; Eckeré: Storby i en back séder om 
tullkammaren bland Ctenidium molluscum ster. (Elfving). 

Eurhynchium strigosum (Hoffm.) Bryol. eur. — Syn. Aypn. 
strigosum Lindb, M. seand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 394. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 109 


Viixer hir och dir pa ler- och sandblandad jord, nedra 
delen af triidstammar och 4 tridrétter, synnerligast i skogar och 
skogshiignader; ofta fruktbarande. 

Saltvik: & alrotter niira bicken i Kvarnbo m. fr. /1964, Andtbéle vid 
Borgé berg m. fr., Liby ster, Fremmanby m. fr., Kuggbdle Riberg ster., 
Germundé Narrhis ster.. Hjorté Rosberg; Jomala: Kasberg ster; Kékar: 
1d6 (Hj. Olsson). 

Var. precox Hedw. — Syn. Hypn. strigoswm var. imbricatwm 
Hartm. Sk. fl. p. 27. Hypn. strigosum var. precox Lindb. M. 


scand. p. 34. 

Denna var. antriffas 4 torra, bara stillen a stenig grusig 
jord m. m. — 

Saltvik: Kvarnbo /,,64 m. fr., Kuggbéle m. fr. 

Eurhynchium striatum (Schreb.) Schimp. — Syn. Hypn. 


striatum Lindb. M. seand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. If n. 92. 

Ar inom omradet siillsynt. Viixer 4 fuktig jord och a trad- 
rotter i saviil barr- som l6fskog, men ir oftast ster. 

Jomatla: Kasberg ster. 7/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Germundé 
Granéren m. fr. 19/,64, Tobéle Lindholmen ster., Boxé vid Réfvarberg, Lang- 
bergséda skog, Haraldsby Berdtbyvik, Rangsby vid Asgirda trisk; Sund: 
Jussbéle vid vestra kyrksund. 

Eurhynchium piliferum (Schreb.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
piliferum Lindb. M. seand. p. 34. 

Antriiffas har och dir 4 skuggiga, nagot fuktiga stallen 1 
grisbeviixta diken och vid skogsbiickar m. m. 

Féglé: Gripé ster. 9/963 (C. J. Arrhenius); Finstrém: Godby vid 
Farjsund ster. (Elfving), Grelsby i en back m. fr.; Saltvik: Kvarnbo ster., 
Sonréda ster., Kuggbéle m. fr; Swnd: Rosenberg m. fr. 

Eurhynchium Stokesii (Turn.) Bryol. eur. — Syn. Hypn. 
prelongum *Stokesii Lindb. M. scand. p. 64. — Exs. Broth. 
M. F. IX n. 445. 

Inom Aland siillsynt; ar endast funnen a nedananforde 
lokaler: 

Saltvik: Liby berg 4 rutten ved och mérka klippspringor ster. °/,66; 
Geta: Westergeta berg i djupa klippspringor niira grottan »Djupvikskyrka» 
ster., Hag6é ster. (Hult och Tikkanen). 

Eurhynchium Swartzii (Turn.). — Syn. Hurh. prelongum var. 
atrovirens Hartm. Sk. fl. p. 25. Hypn. Swartzii Lindb, M. scand. 
p. 34. — Exs. Broth. M. F. VI n. 287. 


110 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Féreniimde art iir mera siallsynt. Den férekommer i |Of- 
skog & stubbar och triidrétter, pa kalkhaltiga stillen, grusjord 
och sten, men hiir icke antréffad med frukt. 


Sund: Lappbéle 27/,)66, Kastelholms ruiner; Saltvik: Haraldsby 
nira Farjsund, Prestgarden; Jomala: Ramsholm; Finstr6ém: Tarnebolstad. 

Eurhynchium prelongum (L., Hedw.) Bryol. eur. — Syn. 
Hypn. distans Lindb. M. scand. p. 34. 

Nog allmin bland gris och pa bar, lerhaltig jord i trad- 
gardar, pa odlad mark och tradrétter, men antriffas sillan 
med frukt. 

Sund: Kastelholms tridgard m. fr. i Januari 1865, Jussbéle skog a 
alrétter vid vestra Kyrksund ster; Saltvik: Johannesberg 1 tradgarden 
m. fr., Kuggbéle ster., Fremmanby ster, Finstrém: Bartsgarda Mangelbro 
ting ster.; Jomala: Dalkarby (Elfving). 

Eurhynchium hians (Hedw.) Jager. — Syn. Hypn. hians Lindb. 
M. seand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. II n. 93. 

Denna art vaxer & rutten ved, i klippspringor och a sten 
m. m. sillsynt och aldrig inom omradet iakttagen med frukt. 

Saltvik: Borgboda 4 sten /,66, Ryssb6le vid trasket a rutten ved, 
Kuggbéle och Liby berg; Finstrém: Bartsgarda. 

Rhynchostegium rusciforme (Neck.) Br. eur. 

Ar hoégst sillsynt; har endast blifvit funnen a Kasberg 1 
Jomala ster. 1858 (Nervander). 

Thamnium alopecurum (L.) Bryol. eur. — Syn. Porotrichwm 
alopecurum Lindb. M. scand. p. 39. 

Férekommer hiir och dir, synnerligast a skuggrika berg- 
viggar och i djupa klippspringor, men endast ster. 

Saltvik: Liby berg 22/,65, Kuggbile och Haraldsby berg, Asgarda 
Kasbergsgrottan, Andthéle Borgé berg, Hullby, Fremmanby Kvarnberg, Berdtby 
Kloddstugan, Niiis 4 berg vid trisket, Hjorté, Rangsby, Boxé Réfvarberg, 
Rangsby Ersberg; Sund: Rosenberg, Gesterby berg vid tjenan, Jussbdle 
berg vid vestra och éstra Kyrksunden (J. O. B.) Kastelholm Tjurniis (Brotherus); 
Jomala: Ingbyberg; Geta: Kasberg och Husklint, Bolstaholm Kummelberg 


och Gunnarsklint; Finstrém: Bartsgarda, Grelsby, Tarnebolstad Godby vid 
Farjsund. 


Plagiothecium latebricola (Wils.) Bryol. eur. 
Denna mycket siillsynta art har endast blifvit funnen a 
alstubbar, alrétter och deras ihaligheter. 


Saltvik: Liby /,71 m. fr., Kvarnbo Hophignaden ster., Rangsby, 
Jegplatsen (H. Lindb.). 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 111 


Plagiothecium piliferum (Sw.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
M; B2V1 fe 289. 

Viixer pa humusjord, 4 torra klippor och stenblock, mera 
sillan pa triidrétter och gamla léftrad. Arten ar icke sillsynt 
och antriiffas vanligen med frukt. 

Geta: 2/63 (C. J. Arrhenius); Swnd: Rosenberg, Jussbéle i bergen 
vid vestra Kyrksundet och Pristé; Wardé: Wargata; Saltvik: Kuggbdéle 
och Liby berg, Rangsby vid Basstjena, Fremmanby skog, Germundé Norr- 
niis; Lemland: Norrbyudden; Geta: Dando. 


Plagiothecium undulatum (L.) Bryol. eur. — Exs. Broth. M. 
i Miao 

Denna vackra art forekommer a fuktiga, skuggiga stillen 
4 skogsjord, vid foten af klippor och i klyftor och grottor samt 
tir hiir mera sillsynt och oftast ster. 

Geta: vid grottan Djupvikskyrka ster. 8/,63 (C. J. Arrhenius), Geta- 
berg vid Djupviken ster; Saltvik: Langbergsida vid Orrdalsklint, Asgirda 
Kasberg, Ryssbéle vid trisket, Berdtbyvik; Sud: Rosenberg, Gesterby vid 
tjienan m. fr; Wdrdé: Wargata m. fr; Mariehamn; Eckerd: Storby 
Westerén m. fr. (H. Lindb.). 


Plagiothecium silvaticum (Huds.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
M. F. IX n. 448. 

Icke sillsynt 4 fuktiga, torfaktiga stallen i klippspringor 
och vid bergsrétter m. m., men traffas ofta ster. 

Eckeré: m. fr. 1/,63 (C. J. Arrhenius); Hammar/and: Skarpnaté 
m. fr. (Arrhenius); Saltvik: Haraldsby och Kuggbdle berg vid Kuggsund 
m. fr., Lafé ster., Tengséda m. fr., Kvarnbo Mérkdalsberg ¢ och Sjéviksberg 
Q ster., Hullby, Andtbéle Ersberg ster., Germundé Sédernis m. fr., Lang- 
bergséda Orrdalsklint m. fr; Finstrém: Godby m. fr; Jomala: Kasberg 
ster; Mariehamn ster.; Sund: Jussbile i bergen vid vestra kyrksundet, 
Fastersbyén m. fr., Tosarby ster., Berg haradskrifvare bostalle m. fr.; 
W dr dé: Triskholm ster. och 4 en klippa i Delet ster.; Eckerd: (H. Lindb.). 

Plagiothecium Roeseanum (Hampe.) Bryol. eur. 

Viixer hiir och dir pa jordbetickta klippor, a tradrotter 
och i deras ihaligheter samt a sandmo vid biackar. 

Saltvik: Germundé Sédernis /,72 m. fr. Hullby skog ster., Kugg- 
bile A alrétter m. fr.; Sund: Hiiradsskrifvarebostillet Berg m. fr., Tosarby 
ster., Jussbéle berg ster; Finstrém: Godby ster. 

Var. orthocladum (Bryol. eur.) Limpr. 


Saltvik: Liby mosse 4 torfjord m. fr. ?1/,76 (det. S. O. L.), Lang- 
bergséda Orrdal a fuktig torfjord ster., Kvarnbo ster. 


112 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Plagiothecium denticulatum (L.) Bryol. eur. 

Denna allmint forekommande art vixer pa jord i skogar, 
4 rutten ved, traidrétter och i klippspringor m. m. Ar rikligt 
fruktbirande. 


Var. Donii (Smith.) Lindb. — Syn. Plag. denticul. var. 
obtusatum Hartm. Sk. fl. p. 22. 
Saltvik: Kuggbéle i Juli 1863, Kvarnbo Moérkdal och Lafsbdle. 


Plagiothecium striatellum (Brid.) Lindb. — Syn. Plag. Miihlen- 
beckii Hartm. Sk. fl. p. 23. — Exs. Broth. M. F. I n. 30. 


° 


Vaxer 4 torfaktig jord, pa klippor och tradrétter. Ofta 
med frukt. 

Geta: ster. 1863 (C. J. Arrhenius) Ostergeta Kasherg; Saltvik: 
Kasbergsmossen, Kvarnbo skog, Germundé, Prestgarden, Liby, Berdtbyvik, 
Asgarda; Finstrém: Godby vid Farjsund och Wandé; Sund: Jussbéle 
i bergen vid vestra Kyrksundet, Gesterby vid tjenan; Kékar: Hamno; 
Bréndé: Hullberga i grottan Trollstugan; Wadrdé: Wargata. 


Plagiothecium pulchellum (Dicks.) Bryol. eur. 


Var. nitidulum (Wahlenb.) Lesqu. et James. — Syn. Plag. 
nitidulum Hartm. Sk. fl. p. 24. Lsopterygiwm nitidwm Lindb. 
M. scand. p. 39. — Exs. Broth. M. F. IV n. 195. 

I jordfyllda klippspringor, synnerligast a kalkhaltiga stillen 
icke siillsynt; m. fr. 

Eckero: 70/,63 (C. J. Arrhenius), Torp (H. Lindb.) Saltvik: Kvarnbo, 
Kuggbole, Andtbéle, Asgirda Kasberg, Lafsbéle och Strémma, Liby a berg 
vid Kuggsund (Brotherus); Sund: Jussbéle berg, Prestgarden, Bjérby; Fin- 
strém: Godby 4 berg nara trisket och vid Farjsund, Bartsgarda Mangelbro 
ing; Geta: Westergeta; Kékar: Karlby och Id6é (Hj. Olsson). 


Plagiothecium turfaceum (Lindb.) Lindb. — Exs. Broth. M. 
F. VII n. 349. 

Ar nog siillsynt i skogar och skogshignader a torfjord 1 
myrar pa alrétter och rutten ved m. fr. 

Saltvik: Liby mosse 2/,65, Langbergséda vid Orrdalsklint, Kvarnbo 
skog och Mérkdal, Germundé Séderniis, Lafsbéle vid Basstjenan Fremmanby; 
Finstrém: Godby vid triasket m. fl. stallen. Atbéle Stortrisk; Sund: 
Presté Gesterby vid tjenan; Hammarland: Hellesby (H. Lindb.); Eckerd: 
Torp (H. Lindb.). 


Plagiothecium elegans (Hook.) Sull. — Syn. Lsopt. elegans 
Lindb. M. scand. p. 39. — Exs. Broth. M. F. I n. 29. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 113 


Denna vackra art, som inom Aland ar nog allmin, upp- 
triider med gulgréna, glinsande mattor dels i jordfyllda klipp- 
springor dels vid foten af bergviiggar. Icke har funnen med frukt. 

Finstrém: Godby vid Fiarjsund 1/,63; Saltvik: Fremmanby Ha- 
raldsby, Liby, Kuggbéle, Lafé, Hjort6, Kvarnbo Mérkdal, Tengséda vid 
Tvarsj6n, Berdtby Kloddberg, Asgarda, Lafsbéle, Haga Bergén, Naas vid 
trisket, Tobéle; Sund: Gesterby vid tjenan, Rosenberg, Kastelholm, Skut- 
viken och Tjurnis, Prestgirden, Pristé, Berg, Brandbolstad och Jussbdle; 
Wdardé: Wargata och Triskholm; Mariehamn; Kékar: Hamn6; Geta: 
Husklint, Snické, Bolstaholm Gunnarsklint och 4 berg vid Jomala 6n. 

Var. crassinerve (Lindb.). — Syn, Lsopt. elegans var. crassi- 
nerve Lindb. in lit. — Exs. Broth. M. F. IX n. 447. 


Férenimde var. skiljer sig fran hufvudarten genom styfvare 
stjelkar och gréfre vaxt, genom stérre och i spetsen mera tyd- 
ligt sagade blad, hvilka ha en ganska grof dubbel nerv, som 
fortgar till eller nara midten af bladen. Funnen af mig ster. 
a nedannimde 2:ne lokaler. 

Saltvik: Nais A fuktig jord vid en klippvagg nara trisket 1°/,85 och 
Andthéle Borgé berg */,90. 

Plagiothecium silesiacum (Sel.) Bryol. eur. — Syn. Jsopt. 
repens Lindb. M. seand. p. 39. -— Exs. Broth. M. F, VII n, 350. 


Viixer hiir och dir a rutten ved, tradstubbar och humus- 
jord i saviél l6f som barrskog, men mera sillan a klippor. Frukt 
forekommer vanligen. 

Féglé: Gripd 21/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kuggbéle, Germund6é 
Sédernis, Langbergséda och Tobéle skogar, Kuggbéle, Asgarda Kasberg, 
Haraldsby vid Farjsund; Eckerd: Storby (C. J. Arrhenius, Elfving); Ma- 
richamn; Finstrém: Grelsby skog. 

Amblystegium Sprucei (Bruch.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
M. F. V n. 249. 

A kalkhaltiga stillen pa fuktig jord vid bergsrétter och i 
klippspringor viixer denna art, ofta inblandad med andra mos- 
sor, samt iir inom omradet sillsynt och vanligen ster. 

Finstrém: Godby vid Langsjé ster. 34/,63 (C. J. Arrhenius), Barts- 
garda m. fr; Saltvik: Kuggbéle Riberg m fl. stiillen ster., Haraldsby och 
Liby berg vid Kuggsund m. fr., Lafé ster.; Swnd: Rosenberg ster.; Brdndo: 


Harholmen a kalkberg ster., Hullberga i grottan Trollstugan ster; Eckerd. 
Storby (H. Lindb.). 


8 


114 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Amblystegium subtile (Hedw.) Bryol. eur. 

Férekommer nog sillsynt pa nedra delen af gamla trad- 
stammar och 4 tridrétter, foretridesvis i léfskog, mera sillan 
pa sten. 


Jomala: Ramsholm ster. 7/,63 (C. J. Arrhenius) och 9/)78 samt ?1/;87 
m. fr. (J. O. B.); Saltvik: Haga Bergin m. fr., Kuggbéle vid Kvarnbacken 
m. fr.; Sund: Brindbolstad m. fr.; Lemland: Naté m, fr; Finstrom: 
Tiirnebolstad m. fr. 


Amblystegium filicinum (L.) De Not. -- Exs. Broth. M. F. 
VIII n. 385. 

Icke sillsynt a fuktiga, kalkhaltiga staillen i diken, myrar, 
vid killor och pa rutten ved samt vata klippvaggar och stenar. 
Arten upptriider under manga former och ir mera sillan frukt- 
barande. 

Finstrém: Godby vid Farjsund ster. 1858 (Nervander), Bartsgarda 
ster; Geta: Gréndal och Briindé (Hult och Tikkanen); Saltvik: Kuggbdle 
vid Mariekilla m. fr., Fremmanby- och Hullby ingar i diken m. fr., Ha- 
raldsby, Berdtby och Lafé ster., Tengséda i grottan vid Tvarsjén m. fr., 
Kvarnbo m. fr.; Eckeré: Storby vid kalkkiirret och i akerdiken nara tull- 
huset ymnigt ster; Swnd: Jussbéle, Rosenberg, Kastelholms ruiner ster., 
Kulla ster. (Hult och Tikkanen); Hammarland: Skarpnaté a sandig hafs- 
strand (Elfving). 


Amblystegium varium (Hedw.) Lindb. — Syn. Amdl. radicale 
Hartm. Sk. fl. p. 20. — Exs. Broth. M. F. V n. 238. 

Ar inom Aland nog siillsynt samt antriffad 4 fuktig jord 
och triidrétter, vid traskstriinder, biickar, a rutten ved och 
Sten . Mm. 

Jomala: Jomalaby i en bick pa alrétter ster. */377; Saltvik: 
Kvarnbobiick m. fr., Niiis vid Tobdle trisk ster., Fremmanby m. fr., Rangsby; 
Sund: Jussbéle 4 alrétter vid vestra och dstra kyrksunden m. fr., Prest- 
garden, Rosenberg a en traskstrand m. fr. 


Amblystegium serpens (L.) Bryol. eur. 
Mycket allméin saviil pa jord, triidrétter och rutten ved i 
lofskog som afven a klippor och sten m. m. med frukt. 


Amblystegium radicale (P. B.) Mitten. — Exs. Broth. M. F. 
VI n. 285. 

Pa fuktiga, skuggiga platser a bar jord och rutten ved 
fOrekommer denna art, men ar hir icke allman. Alltid med frukt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 115 


Saltvik: Kvarnbo 1863, Prestgarden, Haraldsby Andtbéle, Frem- 
manby, Haga Bergén, Andtbéle, Germundé Sédernis och Granéren, Lafé, 
Liby, Langbergséda, Kuggbdle, Lafsbéle; Finstrém: Bartsgarda Mangelbro 
ang, Grelsby, Godby vid Farjsund; Sund: Hégbolstad Blixtérn; Wardé: 
a en klippa i Delet; Lemland: Nat6; Eckerd: Storby. 

Amblystegium hygrophilum (Jur.) Schimp. — Exs. Broth. 
M. F. V n. 240. 

Denna sillsynta art har af mig blifvit bemirkt a nedan- 
niimde lokaler, m. fr. 

Saltvik: Sonréda i fuktiga torfgrafvar 1/,75 (det. S. O. L.), Kvarnbo 
back a rutten ved, Liby Mosse; Geta: Bolstaholm vid Olofsnis trisk; 
Finstrém: Godby vid Farjsund. 

Amblystegium Juratzkanum Schimp. 

Pa fuktiga stiillen a sten och rutten stock vid backar och 
pa tradr6otter samt i brunnar vixer denna mossa, och ar hir 
mera sillsynt iin foregaende. Arten ir vanligen rikligt forsedd 
med frukt. 

Sund: Kastelholm i tradgarden 2/,64; Saltvik: Andtbdéle (det. S. O. L.), 
Lafo, Kuggbéle, Fremmanby, Germundé, Rangsby, Prestgarden Borgé Ang; 
Eckerdé: Storby; Mariehamn; Geta: Hoéckboéle (Hult och Tikkanen). 


Amblystegium riparium (L.) Bryol. eur. 

Hir och dir pa sten och ruttna stockar i bickar, a trad- 
rotter och i brunnar m. fr. 

Finstrim: Godby *4/,63 (C. J. Arrhenius); Geta: Ostergeta A en 
triskstrand (Elfving); Saltvik: Kvarnbo back, Haga Bergén 4a alrdtter, 
Langbergséda vid tjenan, Fremmanby; Joma/la: Jettbdle. 

Var. longifoliuwm (Schultz.) Bryol. eur. 

Geta: Dano ster. !/,72, Geta-berg ster., Kuggbéle ster. 

Var. abbreviatum Schimp. 

Saltvik: Ryssbéle i en brunn m. fr. (det. 8. O. L.). 

Hypnum Sommerfeltii Myrin. — Syn. Campylium hispidulum 
var. Sommerfeltii Lindb. M. scand. p. 38. 

Arten, som ar nog siillsynt, forekommer a kalk- och mergel- 


° 


jord, pa kalkhaltiga berg och stenar, a nedra delen af gamla 
triidstammar, triidrétter och rutten ved. Frukt antriffas vanligen. 
Saltvik: Kuggbéle skog 7/,.64, Kvarnbo, Fremmanby och Lang- 
bergs6da skogar, Prestgarden Borgé dng, Asgirda Kasberg, Tengséda vid 
Tvirsjén, Liby mosse, Lafé, Lafsbéle Hullby, Tobéle, Ryssbéle, Sonréda, 
Haraldsby vid Farjsund; Swnd: Kastelholm vid Tjurnis trisk, Jussbéle vid 
vestra kyrksund; Féglé: Juddé (Hj. Olsson); Jomala: Osterkalmar. 


116 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hypnum hispidulum Brid. — Syn. Campyl. hispidulum Lindb. 
M. scand. p. 38. 

Ar endast funnen a tridrot pa en holme i vestra Kyrksund 
nira Sunds prestgard ster. 75/977. 


Hypnum elodes Spruce. — Syn. Amblyst. elodes Lindb. 
M. scand p. 32. — Exs. Broth. M. F. V n. 241. 

Denna art fOrekommer a fuktiga stiillen a jord i myrar, 
& rutten stock och stubbar, ofta i saillskap med Carex arter, men 
ifven pa klippor. Frukt ar ytterst sallsynt. 

Finstrém: Godby vid Langsjé *1/,63 (C. J, Arrhenius); Saltvik: 
Kvarnbo flerestides, Lafsbéle vid traisket, Rangsby ster., Haraldsby och Liby 
m. fr., Kuggbéle och Lafé; Sund: Jusshile; Eckerd: (Elfving). 


Hypnum chrysophyllum Brid. — Syn. Amblyst. chrysophyllum 
Lindb. M. scand. p. 32. 

Ar ej sillsynt dels 4 kalk och miirgelhaltig jord vid 
sjOstriinder dels a kalkbemiingda klippor samt pa_tradrotter 
m. m. i skog. 

Eckerd: ster. 29/63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Haraldsby och Liby 
berg, Haga Fredriksholm och Norrholmen m. fr., Kvarnbo ster. Andtbile 
m. fr., Prestgirden Afundshiignaden m. fr., Kuggbhéle m. fr; Jomala: 
Ramsholm ster.; Swnd: Gesterby vid tjenan m. fr; Finstrém: Bartsgarda. 

Var. tenellum Schimp. 

Finstrém: Bartsgarda i Septemb. 1871. 


Hypnum protensum Brid. — Syn. Amblyst. protensum Lindb. 
M. seand. p. 32. — Exs. Broth. M. F. IX n. 439. 

Da arten pa senaste tid blifvit urskiljd som egen art, har 
denna af mig blifvit litet uppmiarksammad, men antagligt ar att 
den har ar icke sa siillsynt. Som ster. har jag den fran fol- 
jande lokaler: 

Saltvik: Kvarnbo i angsdiken /,72, Rangsby Bergmyra, Liby berg 
(Brotherus); Swnd: (Hult och Tikkanen) Gesterby vid tjenan. 

Hypnum stellatum Schreb. — Syn. Amblyst. stellatwm Lindb. 
M. scand. p 32. — Exs. Broth. M. F. VII n. 388. 

Allmiin i myrar, karrkanter och pa triidrétter m. m. Ofta 
med frukt. 


Hypnum polygamum (Bryol. eur.) Wils. — Syn. Amblyst. po- 
lygamum Lindb. M. scand. p. 32. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 117 


Pa fuktiga, sandiga stallen i grafvar och uttorkade kiarr 
och vid sjéstrander, helst med nagot salthaltigt underlag fore- 
kommer denna art nog allmant och mest rikligt fruktbarande. 

Eckeré: m. fr. #1/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kvarnbo, Ger- 
mund6é Sdéderniis, Lafsbéle vid tjenan, Liby; Hammarland: Hellesby 
(Arrhenius); Féglé Grip6d (Elfving); Finstrdém: Godby (Arrhenius); Sund: 
L6f6 vid stranden af dstra kyrksundet; Geta: Bjérkholm (Hult och Tikka- 
nen); Lemland: Norrbyudden. 

Hypnum vernicosum Lindb. — Syn. Amblyst. vernicoswm 
Lindb. M. scand. p. 33. 

Mycket siillsynt; hiartills endast funnen i ett gungfly vid 
Basstjena i Saltvik ster. 77/378. 


Hypnum intermedium Lindb, — Syn. Amblyst. intermediwm 
Lindb. M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. I n. 36. 

Férekommer allméant i myrar, kirr och fuktiga angsmarker. 
Sillan m. fr. Fruktbiérande exemplar har jag fran Saltvik: 
Kuggbéle *8/;84 och Fremmanby skog */780. 

Hypnum revolvens Sw. — Syn. Amblyst. revolvens Lindb. 
M. scand. p. 33. 

Hiir och dar pa vata stallen i karrkanter, myrar m. m. 

Saltvik: Tengséda m. fr. 4/,74, Langbergséda Orrdal m. fr. (S. O. 
Lindb.), Lafsbéle m. fr., Berdtbyvik ster.; Geta: Kasberg m. fr. 

Hypnum lycopodioides Brid. — Syn. Amblyst. lycopodioides 
Lindb. M. seand. p. 33. 

Icke sillsynt i kalkhaltiga myrar, kirr och pa sumpiga 
iingsmarker, men endast ster. 

Eckerd: 18/,63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Hagagard i myran, Kugg- 
béle, Andtbéle vid Borgé berg, Lafsbéle (Elfving); Lumparland: Tistron- 
holm; Finstrém: Godby vid Langsjé (Arrhenius); S «nd: Kastelholm, Tjur- 
nas (J. O. B.); Geta: Bjérkholm (Hult och Tikkanen); Wardé: Gasskar i 
Delet; Eckeré: Storby (H. Lindb.). 

Hypnum Kneiffii (Bryol. eur.) Schimp. — Syn. Amblyst. 
Kneiffii Lindb. M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. VIII 
n. 388 och 389. 

Hiir och dir a fuktiga och leriga stiillen i kirr, diken och 
grafvar m. m., men ej antriffad med frukt. 

Sund: Bomarsund 1/,65; Saltvik: Kvarnbo Hiallarna, Fremmanby, 


Liby Sjéstrand, Sonréda, Germundé Gaséren; Mariehamn; Geta: Bol- 
staholm; Kékar: Hamné. 


118 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hypnum exannulatum Giimb. — Syn. Amblyst. exannulatwm 
Lindb. M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. VII n. 340. 

Ganska allman pa fuktig mark, i myrar, leriga diken, vid 
kiirrkanter och i gungflyn, hvaremot fruktbirande exemplar fore- 
komma mera sillan. 


Hypnum fluitans (Dill.) L. — Syn. Amblyst. fluitans Lindb. 
M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. VII n. 341. 

Mycket allmén a fuktiga stillen i kirr, grafvar och vata 
aings- och skogsmarker; oftast med frukt. 


Hypnum uncinatum Hedw. — Syn. Amblyst. adwncum Lindb. 
M. scand. p. 33. .— Exs. Broth. M. F. IV. n. 190: 

Denna allmint forekommande, formrika art viixer a klippor 
och sten, traidstubbar, nedra delen af triidstammar och pa jord; 
ir vanligen rikt fruktbirande. ; 

Hypnum falcatum Brid. — Syn. Hypn. commutatum var. 
falcatum Hartm. Sk. fl. p. 8. Amblyst. glaucum *falcatum Lindab. 
M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F,-VIII n. 386. 

Vid kalkkallor och a sumpiga kalkhaltiga sj6strinder. 

Eickeré: Storby vid tullhuset m. fr. 1/,63 (C. J. Arrhenius); Salt- 
vik: Haraldsby i en killa nara Firjkarlstorpet m. fr. samt a sjéstranden 
nira sagen ster, Hjort6 ster., Germundé ster., Lafo m. fr; Sund: Kastel- 
holm Tjurnistorp a sjéstranden ster; Jomala: Ytterby m. fr; Eckerd: 
Storby (H. Lindb.). 

Hypnum crista-castrensis L. — Syn. Ptiliwm crista-castr. 
Lindb. M. scand. p. 38. 

Allman i barrskog; vanligen i sillskap med Hypnum pa- 
rietinum och Hylocomium proliferum. Antriffas ofta med frukt. 

Hypnum molluscum Hedw.-— Syn. Ctenidiwm molluscum 
Lindb. M. scand. p. 38. — Exs. Broth. M. F. Ill n. 141. 

Sallsynt; viixer i skog a fuktig jord och klippor med nagot 
kalkhaltigt underlag; icke funnen med frukt. 

Eckeré: Storby vid en bick 1 bergen séder om tullkammaren 79/771 
(Elfving), senare samlad flerestiides af mig i Storby, Torp (H. Lindb.); S alt- 
vik: Kuggbéle berg vid Kuggsund, Haraldsby a stranden af Farjsund. 

Hypnum incurvatum Schrad. —— Syn. Stereodon incurvatus 
Lindb. M. scand. p. 38. — Exs. Broth. M. F. VI n. 296. 

Arten férekommer hir och dir a sten och klippor i 16f- 
skog, med frukt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 119 


Hammarland: Skarpnaté 25/.63 (C. J. Arrhenius); Saltvik: Kvarnbo, 
Hagagard, Prestgarden, Strémma, Haga Bergin, Andtbéle vid Borgé berg, 
Kuggbéle, Lafié, Liby; Finstrém: Grelsby Mangelbro ang, Bartsgarda och 
Basté; Jomala: Ramsholm (C. J. Arrhenius och J. O. B.). 

Hypnum pallescens Hedw. — Syn. Ster. pallescens Lindb. 
M. scand, p. 38. — Exs. Broth. M. F. III n. 138. 

Denna art som foretridesvis inom omradet ar funnen a 
nedra delen af stammar af bjork och al har af mig, rikligt frukt- 
birande, blifvit samlad fran féljande lokaler: 

Saltvik: Kvarnbo 4 al vid bicken "/,65, Haga Bergin, Andtbdéle, 
Haraldsby, Sonréda, Hullby, Kuggbéle, Berdtby, Tobéle; Jomala: Kas- 
berg, Léfdal. 

Hypnum imponens Hedw. — Syn. Ster. imponens Lindb. 
M. scand. p. 38. — Exs. Broth. M. F. I n. 33. 

Pa branta klippviggar och klippafsatser forekommer denna 
art hiir och dir med sina vackra gulbruna mattor, men ar 
hittils inom omradet ej antraffad med frukt. 

Sund: Gesterby vid tjenan ymnigt 4 branta bergvaggar 17/.65, LOfé 
A berg vid éstra kyrksundet och Brandbolstad; Saltuvik: Asgarda Kasberg, 
Hjorté Résberg Kuggbéle, Germundé Norrniis, Tobéle 4 berg vid Djupviken, 
Tengsiéda vid Mora traisk; Jomala: Kasberg (Elfving och J. O. B.); Geta: 
Héckbéle och Dando. 

Hypnum cupressiforme L. — Syn. Ster. cupressiformis Lindb. 
M. seand. p. 38. 

Mycket allmiin. Férekommer under manga former dels a 
klippor och sten dels pa jord, nedra delen af tradstammar och 
triidrétter, savil 4 torra som pa fuktiga stallen; ofta med frukt. 
Af var. iiro pa Aland iakttagna féljande: 

Var. mamillatum Brid. — Syn. Ster. cupressif. *mamillatus 
Lindb. M. seand. p. 38. 

Saltvik: Kuggbdéle ster. 1863, Hullby och Langbergséda ster.; Geta: 
Snické ster.; Sund: Gesterby ster. 

Var. filiforme Huds. — Syn. Ster. cupressif. *filiforme Lindb. 
M. scand. p. 38. 

Saltvik: Asgarda Kasberg ster. %3/,,65, Kuggbéle; Sund: Prest- 
garden ster; Finstrém: Bartsgarda ster. 

Var. resupinatum Wils. 

Saltvik: Hullby /,,66, Sylléda, Kvarnbo; Suad: a trédstammar 
vid éstra kyrksundet; Brdndé: Jurmo Harholmen. 


120 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Var. Vaucheri Lesq. — Syn. Ster. cupressif. var. Vaucheri 
Lindb. M. scand. p. 38. — Exs. Broth. M. F. VI n. 191. 

Briéndé: Jarmo Harholmen 4 kalkberg ster. 31/,72; Lemland: 
Lagskar ster. 

Hypnum arcuatum Lindb. — Syn. Hypn. (Drepanium) arcu- 
atum Lindb. in Ofv. K. V. Ak. Férh. 1861 p. 371. Hypn. Lindbergii 
Hartm. Sk. fl. p. 12. Ster. arcuatus Lindb. M. scand. p. 38. 


Allmiin a fuktiga stillen a ler- och sandblandad jord, bland 
griis i diken, grafvar och a bickstrander m. m. Fruktbarande 
exemplar har jag fran 

Saltvik: Kvarnbo i ett akerdike 1864, Prestgarden Kalfhagen, Rangsby 
i akerdike. 

Hypnum pratense Bryol. eur. — Syn. Jsopterygium pratense 
Lindb. M. scand. p. 39. — Exs. Broth. M. F. IV n. 194. 


Denna art, som viixer i fuktiga griisbevaxta diken, vid 
vigkanter, niira sjéstriinder och 4 sumpig skogsmark, ar funnen 
a foljande lokaler: 

Saltvik: Fremmanby i en bjérkhagnad ster. ?°/,65, Kuggbéle m. fr., 


Kvarnbo ster., Prestgirden Sandvik ster., Haraldsby m. fr., Liby ster., Asgarda 
vid trisket ster., Laf6 ster. 


Hypnum badium Hartm. Syn. Amblyst. badiwm Lindb. 
M. scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. I n. 35. 

Denna art ir pa Aland endast antriiffad vid ett triisk i 
Storby i Eckeré ster. 7/792 (H. Lindb.). 


Hypnum scorpioides L. — Syn. Amblyst. scorpioides Lindb. 
M. scand. p. 33. 

Antriiffas hir och dir i karr och gungflyn. 

Eckeré: /,63 (C. J. Arrhenius) Ofverby (H. Lindb.); Saltvik: 
Lafsbéle m. fr., Langbergséda Orrdal ster.; Brdndé: Jurmo Harholmen ster. 
(J. O. BJ; Geta: Gréndal ster. (Hult och Tikkanen); Finstrém: Tjudé. 


Hypnum ochraceum Turn, — Syn. Amblyst. ochracewm Lindb. 
M. seand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. In. 34. 

Mycket siillsynt; har endast blifvit funnen i Wargata by 
i Ward6 ster. 1895 (Hj. Olsson). 


Hypnum palustre Huds. — Syn. Amblyst. palustre Lindb. M. 
scand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. VII n. 342. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 121 


Nog sillsynt 4 fuktiga klippviaggar och ruttet trad i backar, 
med frukt. 

Saltvik: Liby berg vid Kuggsund !/,64, Haraldsby och Kuggbdéle 
berg, Sonréda Kvarnbo 4 gamla kvarnrinnor; Finstrém: Bartsgarda Man- 
gelbro ang och Tarnebolstad. 


Hypnum dilatatum Wils. — Syn. Amblyst. dilatatum Lindb. 
M. scand. p. 33. 

Denna mycket siillsynta art har af mig blifvit funnen a en 
brant klippvigg i Kvarnsjébiicken, Langbergséda skog i Saltvik 
ster. 14/376. 


Hypnum cordifolium Hedw. — Syn. Amblyst. cordifol. Lindb. 
M. seand. p. 34. 

Allmin pa fuktiga stiillen bland gras i diken, karrkanter 
och myrar m. m.; ofta med frukt. 


Hypnum Richardsoni Mitt. — Syn. Amblyst. Richardsoni Lindb. 
M. scand. p. 34. -— Exs. Broth. M. F. IV n. 193. 

Ar sannolikt icke sirdeles siillsynt och endast forbisedd 
genom sin likhet med féreg’ende. Ar funnen a foljande tva 
lokaler: 

Sund: Gesterby vid tjenan m. fr. ?8/,66, Kastelholm vid Tjurnas trask 
ster. 25/76 (S. O. Lindb.). 

Hypnum sarmentosum Wahlenb. — Syn. Amblyst. sarmentosum 
Lindb. M. scand. p. — Exs. Broth. M. F. III n. 142. 

Endast iakttagen at mot norden vinda vata, skuggiga klipp- 
vaggar ster. 

Sund: vid 6stra kyrksund nara Bromans torp 1/,65; Saltvik: 
Kuggbéle vid landningsbryggan och 4 berg vid Kuggsund. 

Hypnum giganteum Schimp. — Syn. Amblyst. gigantewm Lindh. 
M. seand. p. 33. — Exs. Broth. M. F. VIII n. 392. 

Férekommer hir och dir i grafvar, kirr och djupa diken. 
. Finstrém: Godby trisk ster., 28/,63 (C. J. Arrhenius), Tjudé-ang och 
Ostanaker m. fr.; Eckerd: Storby i kirr (Elfving); Saltvzk: Kvarnbo skog 
m. fr., Lafsbéle ster. (J. O. B.); Geta: Bjérkholm ster. (Hult och Tikkanen). 

Hypnum cuspidatum L. — Syn. Acrocladium cuspidatum Lindb. 
M. seand. p. 49. 

Allmiin pa grisbeviixta, fuktiga stiillen, i leriga diken, myrar 
och vid strinder m. m. Ofta med frukt. 


1122 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Hypnum parietinum L. — Syn. Hypn. Schrebert Hartm. Sk. 
fl. p. 4. Hylocomium parietinum Lindb. M. scand. p. 37. 
Hégst allmin i barrskog; ofta med frukt. 


Hypnum stramineum Dicks. — Syn. Amblyst. straminewm 
Lindb. M. scand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. Ill n. 144. 

Icke sillsynt i myrar och gungflyn. 

Saltvik: Borgsboda vid Ryssbiéle trisk m. fr. 4/,64, Kuggbéle ster.; 
Mariehamn ster; Finstrém; Godby (Elfving); Geta: Finvikens strand 
m. fr. (Hult och Tikkanen); Swnd: Kastelholm vid Tjurnis strask. 


Var. obscurum Hartm. 

Saltvik: Kvarnbo ster. 1864, Asgirda Kasberg i mossen ster. 

Hypnum trifarium W. M. —- Syn. Amblyst. trifar. Lindb. M. 
scand. p. 34. — Exs. Broth. M. F. III n. 146. 

Viixer endast i gungflyn, vanligen nedsiinkt i vatten, bland 
Sphagnum arter sillsynt. 

Sund: Kastelholm Tjurnis trask ster. 2°/,64 och /;74 m. fr.; Fin- 
strém: Attbdle Stortriisk ster., Finstrémsgard vid trasket ster; Eckerd: 
Storby (H. Lindb.). 

Hylocomium proliferum (L.) Lindb. — Syn. Hyloc. splendens 
Hartm. Sk. fl. p. 

Liksom Hypnum parietinum ir denna art ytterst allman 
i barrskog. Vanligen med frukt. 


Hylocomium umbratum (Ebrh.) Bryol. eur. — Exs. Broth. 
M. F. VII n. 398. 

Férekommer A skuggrika stiillen a jord, sten och trad- 
rétter, mera siillan pa klippor. 

Jomala: Kasberg ster. §/,63 (C. J. Arrhenius) och med frukt °/)73 
(J. O. B.); Saltvik: Andtbéle vid Borgé berg m. fr., Haraldsby skog ster., 
Sonréda ster., Lafé ster., Hullby skog ster; Geta: emellan Briind6 och 
kyrkan ster. (Hult och Tikkanen). ; 

Hylocomium squarrosum (L.) Bryol. eur. 

Ar ganska allmiin pa fuktiga angsmarker och 1 skogar 
m. m. Exemplar med frukt, som fro mera sillsynta, har jag 
fran foljande lokaler: 

Finstrém: Godby vid Farjsund 27/,63 (C. J. Arrhenius); Saltuck: 
Kvarnbo, Hullby, Prestgarden och Liby. 

Hylocomium calvescens (Wils.) Lindb, — Syn. Ayloc. sub- 
pinnatum Hartm. Sk. fl. p. 2. — Exs. Broth. M. F. In. 41. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 123 


° 


Pa fuktiga stiillen a jord i lundar, skogar och vid biackar; 
ir inom omradet nog siillsynt och oftast ster. 

Finstrém: Godby vid Firjsund ster. (C. J. Arrhenius), Grelsby skog 
m. fr. Sultvik: Kvarnbo skog ster., Liby m. fr., Kuggbéle ster.; Sund: 
Gesterby vid tjenan ster. 


Hylocomium triquetrum (L.) Bryol. eur. 
Allman i skogar och lundar, hvaremot frukt ar mera sill- 
synt. Fruktbarande exemplar har jag fran 


Finstrém: Godby vid Farjsund 27/,63 (C. J. Arrhenius), Tarnebol- 
stad; Sund: Kulla; Saltvik: Kvarnbo, Kuggbéle, Germundé Sédernas. 


Hylocomium loreum (L.) Bryol. eur. — Exs. Broth. M. F. In. 40. 
Har och dar i barrskogar a klippor och stenblock, men 


mycket sallsynt med frukt. 

Finstrém: Godby ster. (C. J. Arrhenius); Saltvik: Borgé berg ster. 
(Elfving), Kuggbéle berg m. fr., Jomala: Kasberg ster. C. J. Arrhenius och 
(Elfving); Sund: Gesterby vid tjenan ster. (Brotherus); Geta berg ster., 
Hag6 ster. (Hult och Tikkanen); Wdrdé: Wargata ster. Hcekeré: Emskar 
(H. Lindb.). 


Tillage. 


Dicranum Bergeri Bland. — Syn. D. Schraderi W. M. — 
Hartm. Ski’ p. 105) —="Exs, Broth. “M! FIV ‘a: 227. 

Forekommer pa mycket fuktiga stallen i skog och myrar, 
ofta i siillskap med Sphagnum arter. 

Saltvik: Langbergséda, Orrdalsklint (Nervander), Liby skog ster., 
Kvarnbo, Nydngsmossen ec. fr., Strémma; Finstrém: Godby vid Farjsund 
c. fr; Sund: Jussbile-berg c. fr; Geta: (Arrbenius); Eckeré 1 karr c. fr. 
(Elfving). 

Dicranum undulatum Ehrh. — Exs. Broth. M. F. Il n. 104. 

Ar ganska allmin i barrskog vid bergsrétter m. m. ofta i 
stora mattor samt antriiffas vanligen med frukt. 


Orthotrichum stramineum Hornsch. — Syn. Doreadium stra- 
mineum Lindb. M. scand. p. 28. — Exs. Broth. M. F. VII n. 323. 

Arten iir ej sillsynt a gamla bjérkstammar, men forekom- 
mer iifven & andra léftriid sasom ask, l6nn och asp; antraffad 
sillan a sten, 

Saltvik: Haraldsby 184/,63 (C. J. Arrhenius) Kvarnbo, Liby, Str6mma, 
Tobéle, Sonréda, Lafsbéle, Hullby och Sylléda; Swnd: Kastelholms trad- 
gard, Prestgarden; Jomala: Ramsholm; Finstrém: Bartsgarda, Mangelbro 
ang; Lemland: Nato. 

Bryum bicolor Dicks. — Syn. Br. atropurpurewn Hartm. 
pee ilinp. 68: 

Bryum bicolor Lindb. M. scand. p. 16 (1879). 

Mycket siillsynt; endast iakttagen i Saltvik: Kvarnbo 


Korsniisudden a en dikeskant m. fr. 1*/,,90; Jomala: Ytternis 
i diken nara sjébodarna m. fr. 76/696 (J. O. B.). 


Register. 


Pag. 
Acaulon muticum (Schreb.) . . 43. 
Acolea obtusa (Lindb.) . . . 8. 


Alicularia insecta (Lindb.) . . 9. 
A. minor (Nees.) Limpr. . . . 9%. 
A, scalaris (Schrad.) Corda . . 9. 
Amblyodon dealbatus P. B.. . 98. 
Amblystegium filicinum (L.) D.N. 114. 
A. hygrophilum (Jur.) . . . . 116. 
A. Juratzkanum Sch. . . . . 115. 
A. radicale P. B., Mitt. . . . 114. 
A. riparium (L.) Br. eur.. . . 119. 
A. Sprucei (Bruch.) Br. eur.. . 113. 
Ay serpens.(L.)>Br. eur. ......- 114 
A. subtile (Hedw.) Br. eur. . . 114. 
A, varium (Hedw.) Lindh. . . 114. 
Amphidium lapponicum (Hedw.) 63. 
A. Mougeotii Br. eur. . . . . 683. 
Andreza crassinervia Bruch . 42. 
A. petrophila Ehrh.. . . . . 42. 
Ae Roth W. Meriisc cn: . 42, 
Aneura fusco-virescens sai: 32. 
Ap meurvata Lindh, .....«.\,< 06) | So 
Aielatifrons. Lim bis iai. ste ei en SRE 
As raamse Lind by. 4.0% 6) a) a) BB 
Avmultifida \(i:) Dum, ~ s)).s.s),, des 
Aw palmatay (Hedw.) wi) )<.0s 4), BB 
Aco Pinger STR je, be SIP 


Anomodon longifolius maces, 102. 
Ai vitieuloswse(Ed nies, cis! we 102. 


Anthoceros levis var. multifidus 


Eindbies 2) aye 34. 
Antitrichia cuoiiweniinila (Hedw,) 104; 
Aplozia autumnalis D.C. . . . 13. 
A. cespiticia Lindenb.. . . . 14. 


Pag. 
Aplozia lanceolata (Weiss, Schrad.) 
Duamasis: 5002 a0 1d 
A. sphzrocarpa cecil rete és, dhe 
Asterella pilosa (Wg.) Trevis. . 34. 
Astomum crispum(Hedw.)Hampe 43. 
Aulacomnium androgynum (L.) 


Sehwetae Why! <ip6 sdckyacy TO 
Asapalustre::(Liji ou.” 3-cayyky TERS: 
Barbula convoluta Hedw. . . 58. 
B. cylindrica Lindb. . . . . 58. 
Be fallax’ Hedy... cyisnit aon 5% 
B. reflexa (Brid.). . . . y Sik 
B. unguiculata (Huds.) Fieibas ») 58; 
Bartramia ithyphylla Brid. . . 96. 
B. pomiformis (L.) Hedw. . . 96. 
Blasia pusilla L.. . . 30. 
Blepharostoma richophyllum (L.) 

PRs: Ave | /2Os 
Blepharozia ciliaris (L.) es . 25, 


Bl. pulcherrima (Web.) Lindb. . 25. 
Brachythecium albicans (Neck.) 108. 


Br. campestre (Bruch.). . . . 106. 
Br. curtum (Lindb.) Limpr. . . 107. 
Br. erythrorrhizon Br. eur. . . 108. 
Br. glareosum (Bruch.). . . . 108. 
Br. Mildeanum Schimp. . . . 106. 
Br. plumosum (Sw.) Br. eur. . 106. 
Br. populeum (Hedw.). . . . 106. 
Br. reflexum (Starke) . . . . 107. 
Br: rivulare Br. eur. . . . .. 108. 
Be rutabalum: (Lg eis gt (IO 
Br. salebrosum (Hoffm.) . . . 106. 
Be: Starkit (Brid.). &.,..4,.:, 4. «10% 


Br. velutinum (L.) . . . . . 107. 


126 
Pag. 
Bryum affine Bruch 87. 
Br. alandense Bomans. (ee 
Br. alpinum Huds. . O1. 
Br. arcticum (Brown.) . 84. 
Br. argenteum L. Sie 
Br. Bergéense Bom. 5 fy 
Br. bicolor Dicks. . 124, 
Br. bimum Schreb. . 87. 
Br. Bomanssonii Lindb. 90. 
Br. brachycarpum Bomans. . idle 
Br. cespiticium L. . 90. 
Br. capillare L. 89. 
Br. cirrhatum Hornsch. 88. 
Br. comense Schimp. 90. 
Br. contractum Bomans. 78. 
Br. cyclophyllum (Schwagr.). one 
Br. elegans var. carinthiacum 
(Br. eur.) 89. 
Br. erythrocarpum Sewiae 91. 
Br. fallax Milde . 85. 
Br. fissum Ruthe Smee 
Br. flexisetum Lindb. et Nene ko 
Br. fuscum Lindb. 88. 
Br. Greefianum Schlieph. . io 
Br. grandiflorum Arnell 78. 
Br. Hagenii Limpr. . 78. 
Br. inclinatum Bland. . 78. 
Br. insularum Bomans. a ate 
Br. intermedium (Ludw.) Brid. 88. 
Br. Kaurinianum Warnst. 7g) 
Br. Klinggraffii Schimp. 91. 
Br. lacustre Bland. . 82. 
Br. lapponicum Kaur. . 74. 
Br. leptocercis Philib. . 78. 
Br. litorum Bomans. 83. 
Br. lingulanum Bomans. . 88. 
Br. lutescens Bomans. . 86. 
Br. mamillatum Lindb. 8d. 
Br. Marratii Wils. Wie 
Br. maritimum Bomans. . en 
Br. Mildeanum Jur. . OF 
Br. Miihlenbeckii Br. eur. 90. 
Br. neodamense Itz. 3), 
Br. orarium Bomans. 76. 


J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Bryum pallens Sw. . 

Br. pallescens Schleich. 
Br. pendulum (Hornsch.) . 
Br. stenocarpum Limpr. 
Br. stenotheca Bomans. 
Br. Stirtonii Sch. 

Br. tumidum Bomans. . 
Br. turbinatum (Hedw.) 
Br. turgidum Bomans. . 
Br. uliginosum (Bruch.) 
Br. ventricosum Dicks. 
Br. versisporum Bomans.. 
Buxbaumia aphylla L.. 
B. viridis Brid. 


85. 
100. 


. 100. 


Camptothecium lutescens (Huds.) 105. 


C. nitens (Schreb.) 
Catharinea tenella Rohl 

C. undulata (L.) W. M. 
Catoscopium nigritum Brid. . 
Cephalozia affinis Lindb. . 

. bicuspidata (L.) Dum.. 

. biloba Lindb. . ; 
. eatenulata (Hiib.) Spruce . 
. connivens (Dicks.) Lindb. 
. curvifolia (Dicks.) Dum. 

. divaricata (E. B., Nees.) . 
. elachista (Jack.) Lindb. 

. fluitans (Nees.) Spruce 

. Helleriana (Nees.) Lindb.. 
. Integerrima Lindb. 

. Jackii Limpr. . 

. Lammersiana (Nees.) . 

. leucantha Spruce. 

. media Lindb. . 

. myriantha Lindb. 

. pallida Spruce. 

. pleniceps (Aust.) rai, 
C. Starkei (Herb. Funck.). 
Ceratodon purpureus (L.). 
Chiloscyphus polyanthos (L.) 
C. calypogea Raddi. 

C. trichomanis (L.) . 
Cinclidium stygium Sw. . 
Climacium dendroides (L ) 


isoP (eal eel ep) leo) ee waqo N(eoM ga IMiceY er) (qa) (ea Pee Ie >)"(E>) 


. 105. 


97. 


, 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 127 


Pag. 
Coleochila anomala (Hook.). . 13. 
@#Laylori-(Hoeok.)s., <)> : 12. 
Cynodontium polycarpum (Ehrh. , 46. 
C. strumiferum (Ehrh.) . . . 46. 


C. torquescens Bruch . . . . 46. 
Dichelyma falcatum (Hedw.). . 100. 
Dichodontium pellucidum (L.) . 47. 
Dicranella cerviculata (Hedw.) . 49. 


D. crispa (Ehrh.) Schimp. . . 48. 
D. Grevilleana (Br. eur.) . . . 47. 
D. heteromalla (Dill, L.). . . 49. 
Da humilis: Ruthe ated: 0s were! 48. 
DiGrubra. Hands...) \au:s. av eesaze 481 
Dy rufescens (Dicks:)" 2 . 0. 1.) 48, 
D 
D 
D 


Dey Blyth. Br.,eur., 2%. "He. “49; 
D. Bonjeani De Not. . . . . 50. 
D. brevifolium Lindb.. . . . 50. 
D. congestum Brid.. . . . . 50. 
De elatum-Landb;:...27 te 49, 
D. flagellare Hedw.. . . . . 541. 
De fiscescens. Turmoiyns. . oe Bd 
Ds Jongifolium. Ebrbi sao. 4) 54. 
DPmajus, smith Sle 2 Qe be 
De montanuin .Hedwe':. 4) Gh bk. 
Descopariunm: (b9)"'..A0/ Ce ese SO 
Despurmm. Hedw..o's. 2) (Pee 4h 
Destrictum. Schleich}. -)' 4 2 bh 
D. undulatum Ehrh. . . . . 124. 
Didymodon brevifolius (Dicks.) 56. 
Ds rigidulus. Hedw. #8). Ss 57, 
D:, rubellus. Baffim: 7 soe). 56: 
Dilena Flotowiana (Nees.) . . 30. 
Diplophyllum albicans (L.) Dum. 12. 
Dy.ovatum,. Hook... » aoe wine 12: 


D. taxifolium (Wg.) Dum. . . 12. 
Ditrichum flexicaule (Schleich.) 54. 
D. glaucescens (H.) Hampe . . 5d. 
D. homomallum (H.) Hampe . 54. 


. Schreberi (Sw.) Schimp.. . 47. 
. squarrosa (Starke.) Schimp.. 47. 
“subulata Heda. (2's. Ma 4B: 
Dicranoweisia cirrata (L.) Lindb. 45. 
D. crispula (Hedw.) Lindb. . . 48. 
Dicranum Bergeri Bland.. . . 124. 


Pag. 
Ditrichum tortile (Schrad.) Lindb. 54. 
D* zonatum Bridz.q.n . «. 54. 
Dryptodon Hartmani Geninegy: 61. 
Dy patens'.(Dieks2) Brady a) 2". 60: 
Encalypta contorta (Wulf.) . . 68. 
E. exstinctoria Sw.. . . . . 68. 
E. laciniata (Hedw.). . . . . 68. 
E. rhabdocarpa Schwagr. . . 68. 


Entosthodon fascicularis (Dicks.) 70. 
Ephemerella recurvifolia (Dicks.) 43. 
Ephemerum serratum (Schreb.) 42. 
E. stenophyllum (Voit.) . . . 48. 
Eurhynchium hians (Hedw.). . 110. 


He piliferum (Schrebs)). S's 108! 
E. prelongum (L., Hedw.) . . 110. 
Ex Stokesin (@urn)) -. eee 109: 
E, striatum.(Schreb.) . -)  .°109. 
E. strigosum (Hoffm.) . . . . 108. 
E. Swartzii (Turn.) . . . Ape (0) 
Fissidens adiantoides (L.) Hedw: 53. 
F. bryoides (L.) Hedw. . . . 52. 
F. decipiens De Not. . . . . 58. 
Fiiexilis. Bedwy™)..9)'')) (HOSieE SR 
F. osmundoides Sw. . . . . 53. 
Pe pusillas- Wile, Auge sre’ 6 
F, taxifolius (L.) Hedw. . . . 58. 
Fowicidulas, Swi...) Ga, 52. 
Fontinalis antipyretica L.  . 400. 
F. hypnoides Hartm. . . . . 100. 
Fossombronia cristata Lindb. . 30. 
F. Dumortieri (H. P.) Lindb. . 30. 
Frullania dilatata (L.) Dum.. . 29. 
Fr. fragilifolia Tayly (02) £0 n8 29. 
Bn Tamazisci (Lb. GURP Oe Oe 
Funaria hygrometrica (L.) . . 70. 
Geocalyx graveolens Nees. . . 27. 
Georgia pellucida (L.) Rab. . . 69. 
Gr. elatior Bruch. . . . 60. 
‘Gr. decipiens (Schultz) Land: ? 60; 
Ge*montana Br.eur), 21/4 02) 6G; 
Gr. Miihlenbeckii Schimp. . . 60. 
Getovalis, (Hedw.j) 2) . or "err aet 


Gre pulvinata..(L.) Sa) .o Peed: 


128 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Pag. 


Gymnostomum unpen: 


amd bs. a. «95 lap i: res 
Harpanthus Flotowianus Neade 26. 
Hedwigia albicans (Web.) Lindb. 62. 


Heterocladium squarrosulum 


(Voit)... « . 9) siyethetiaedOSe 
Homalia trichomanoides(Schreb.) 101. 


Homalothecium sericeum (L.) 
Br-s@unge. aiayls . 105. 
Beslacomiig milghacins (Wils.). 122. 
Hivloreume(ts) seas eicmeceli2o: 
H.. proliferum ;(L))".-qyetindennstt22: 
Hi: squarrosumay (Ledisi. acdisureeekt 
EH. driquetram, (Ldyrdiget scenes) 258 
By umbratums(Bbrh.)) 2s yet eil22: 
Hymenostomum microstomum 
Br. eur. cthagtiais 44s 
H. squarrosum Br. Ginm; sto ti 
Hymenostyhum — curvirostre 
(Ebrh.)Lindbs\\jetientw: satin 
Hypnum arcuatum Lindb. . . 120. 
He badium Hartmw. ot stem igh 20: 
H. chrysophyllum Brid. . . . 116. 
H. cordifolium Hedw.. . . . 121. 
Hiescrista: castrensis [aylW .ayst{ieoplill Bt 
Hivcupressiforme.T, tf: wyllotiaell 
Heveuspidatum hy... sulalind2ls 
Eis chilatatuna Wilsteoeiiios ebimifeds 
Hyelodes Sprucesjenit. stats lt 
H. exannulatum Giimb. . . . 118. 
HefalcatumyBrids 4) .iis)amanhldi 
Hedluitans; (Dil) Mise ntaitis elyenl ASE 
H. giganteum Schimp.. . ... 121. 
Heshispidulum, Bridk,.)); ictees tLe 
H. imponens Hedw. .. . . 119. 
Hs incurvatum Schrad. :. . «118: 
H. intermedium Lindb. . . . 117. 
H. Kneiffii (Br. eur.) Schimp. . 117. 
H. lycopodioides (Schwiigr.). . 117. 
H. molluscum Hedw. . . . . 118. 
H.oehraceums (irs jay tire. ( 6120: 
H. pallescens Hedw. . . . . 119. 
Bepalustre Huds Uehara 20: 
H: panietinam iy. 5 seo LA 


Hypnum polygamum Wils. 
. pratense Br. eur. 

. protensum Brid. . 

. revolvens Sw. 

. Richardsoni Mitt. 
sarmentosum Wg. . 
scorpioides L. 

. Sommerfeltii Myr. . 

. stellatum Schreb. 

. stramineum Dicks. . 

. trifarium W. M.. 

. uncinatum (Hedw.) . 

. vernicosum Lindb. . 
Isothecium myosuroides (L.) 
I. myurum (Pollich.) 


STE GCe eee eee 


Jungermania alpestris Schleich. 


. barbata Schmid . 

. bicrenata Lindenb. . 
. exsecta Schmid 

. excisa Dicks. . 

. Flérkei W. M.. 

. gracilis Schleich. . 

. guttulata Lindb. 

. heterocolpos Thed. 

. incisa Schrad.. 

. inflata Huds. 

. Kaurini Limpr. 

. Kunzeana Hiib. 

. Limprichtii Lindb. 

. longidens Lindb. . 

. lycopodioides Wallr. 
. marchica Nees. 

. Michauxii Web. 

. minuta Dicks. . 

. obtusa Lindb. . 

. porphyroleuea Nees. 
. quinquedentata (Huds.) 
. Rutheana Limpr.. 

. saxicola Schreb. . 

. socia Nees.. 

. ventricosa Dicks. . 

. Wenzeli Nees. 


ny ly yy yy yyy yy yy 


Lejeunia cavifolia (Ehrh.) pial, 


Lepidozia reptans (L.) Dum. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 


Pag. 
Lepidozia setacea (Web.) Mitt.. 28. 
Leptobryum pyriforme (L.) . . 70. 
Leskea nervosa (Brid.) Myr. . 102. 
L. polycarpa Ehrh.. . . . . 102. 


Leucobryum glaucum(L.)Schimp. 52. 
Leucodon sciuroides(L.)Schwagr. 100. 
Lophocolea bidentata (L.) Dum. 26. 


L. heterophylla (Schrad.) . 26. 
L. minor Nees. ; 5 26. 
Madotheca platyphylla (L.) ; 29. 
M. rivularis (Nees.) Dum. 29. 
Marchantia polymorpha L. 33. 
Marsupella emarginata aii 
Dum.. 8. 
M. Funckii (W. M.) ‘Bone a 
M. sparsifolia (Lindb.) . 8. 
M. sphacelata (Gies.) Dum. . 8. 
Meesia longiseta Hedw. 95. 
M. trichodes (L.) . 95. 
M. triquetra (L.) Angstr. . 95. 
Metzgeria furcata (L.) . 33. 
Mniobryum carneum (L.). 72. 
Mn. albicans (Wahlenb.) . 72. 
Mniopsis Hookeri (Lyell.) Dum. 30. 
Mnuim affine Bland. 93. 
Mn. ciliare Grev.. 94. 
Mn. cinclidioides Hiib. 94. 
Mn. cuspidatum (L.) Leyss. . 93. 
Mn. hornum (L.)... . . 92. 
Mn. marginatum (Dicks.) P. B. 93. 
Mn. medium Br. eur. 93. 
Mn. punctatum (L.) . 94. 
Mn. rostratum Schrad.. 93. 
Mn. Seligeri Jur. . 94. 
Mn. stellare Reich. . 94. 
Mn. subglobosum Br. eur. 95. 
Mn. undulatum (L.). ES. 
Myurella julacea (Vill.) aG2. 
Neckera complanata (L.) . . 101. 
N. crispa (L.) . 04. 
N. oligocarpa Bruch . 101. 
N. pennata (L.) Hedw. ae. 
Odontoschismadenudatum(Nees.) 24. 
Oncophorus virens (Sw.) . 47. 


129 
Pag. 
Oncophorus Wahlenbergii Brid. 47. 
Oreoweisia Bruntoni ad 
Milde ’ 47. 
Orthotrichum affine ‘Gobaad. 67. 
O. anomalum Br. eur. . 65. 
QO. Arnellii Grénv. dnteica GG, 
O. cupulatum Hoffm. . . . . 65. 
O. diaphanum (Gmel.). . . . 68. 
O. elegans Schwigr. . . . . 67. 
O. fastigiatum Bruch. . . . . 66. 
QO. gymnostomum Bruch... . . 68. 
O. microblepharum Sch. . . . 68. 
O} nudum Dicks.) yu) oy xy OS 
O. obtusifolium Schrad. . . . 68. 
Of pallens Biel. obiity <astney ES. 
O& pumilum Ses) | fei en eriered GB. 
O. rupestre Schleich. . . . . 67. 
0: Schimperi Ham... « =...) 66. 
O. speciosum Nees.. . . - . 67. 
O. stramineum Hornsch.. . . 124. 
QO. striatum (L.) Schwagr. . . 67. 
O; Sturmii, Hornsey sceptics) OF. 
Oy urtiigerum Myr. x «6! Zee hes, OG. 
Paludella squarrosa (L.) . . . 98. 
Pellia calycina (Tayl.). . . . 31. 
Py epiphylia (L:) dia cxknw Sh 
P. Neesiana Limpr.. . . = fee. 
Phascum cuspidatum Seiaeh. . 43. 
Ph. Flérkeanum W.M. .. . 43. 
Ph. piliferum Schreb. . . . . 43. 
Philonotis calcarea (Br. eur.) . 97. 
Ph. fontana.(l.) Brida) oe... (9%. 
Ph. parvula var Bomanssonii 
PRIHB: 3. 4 a ee ae Se. 
Ph seriata Mitta iA acre 97. 
Physcomitrella setae (Hedw)) 
Br: Guns) ane . 43. 


Phy ieaiebeads apaioamae Aidit 70. 
Plagiochila asplenioides(L.)Dum. 10. 
Plagiopus Oederi (Gunn.) Limpr. 97. 
Plagiothecium denticulatum (L.) 112. 
Pi. elegans: Hook: 9:)/si\sous ted 122: 
Pl. latebricola (Wils.) . . . . 110. 
Pl. piliferam,(Sv) <usvieosia UE: 


130 J. O. Bomansson, Alands mossor. 


Pag. 


Plagiothecium pulchellum (Dicks.) 


Var. nitidulum (Wg.) . . . . 112. 
P]. Roeseanum (Hamp.) Br. eur. 111. 
P]. silesiacum (Sel.) Br. eur. . 113. 


Pt. silvaticum (Huds)? . yea ie 
Pl. striatellam (Brid., Lindb.) . 112. 
Pl. turfaceum Lindb. . . . . 112. 
Pi! undulating: (ayy) ene pee! 


Platygyrium repens (Brid.)Br.eur. 104. 


Pleuroschisma trilobatum (L.) 
Dum:. 7 28. 
Pleuridium aiiePh item Dicks.) 44, 
Pl. axillare Dicks,” 202'. @ipberr 4a 
Pl. subulatum (Huds.). . . . 44 
Pogonatum aloides (Hedw.) P.B. 98. 
P. subrotundum (Huds.) . . . 98. 
Purnigerum (LJ 020) Seer! 
Polytrichum alpinum L. . . . 98. 
P. attenuatum Menz, . . . . 98. 
Peommune 4s ero ieeenese: 
BSeracile Digksis7c. |S Sie oer 
P. juniperinum Willd.. . . . 99. 
P. perigoniale Michx. . . . . 99. 
PY piliferum ‘Sehreb; 2) © 3g- 
P) strictum Banks’ . \) 22%) + 99. 
Peswarzi Hart: sof yore 98. 
Pottia Heimii (Hedw.). . . . 56. 
P. intermedia (Turn.) . . . . 56. 
P. minuta (Schleich.) Br. eur. . 56. 


P. truncatula (L.) Lindb. 


55 
Preissia quadrata Scop. . . . 33. 
33 


*Pr. commutata (Lindenb ) 
Pseudoleskea atrovirens (Dicks.) 


Bre C0rs oF ae . 103. 
Beenie filitoiaite (Timm. ) 103. 
Pylaisia polyantha (Schreb.). . 104. 
Pyramidula tetragona (Brid.) . 70. 
Racomitrium aciculare (L.) . . 61. 
R. affine (Schleich.) Lindb. . . 62. 
R. canescens var.ericoides(Web.) 62. 
R. fasciculare (Schreb.) Brid. . 61. 
R. heterostichum Brid. . . . 62. 
R. hypnoides (L.) Lindb.. . . 62. 
R. microcarpum Schrad.. . . 62. 


Pag. 
Racomitrium obtusum Sm. . . 62. 
R. protensum Braun, . . . . 61. 
R, sudeticum (Funck.). . . . 61. 
Radula complanata (L.) . . : 28. 
R. Lindenbergiana Gottsche. . 28. 
Reboulia hemispherica (L.). . 34. 


Rhabdoweisia fugax (Hedw.) . 46. 
Rh. denticulata (Brid.). . . . 46. 
Rhodobryum roseum Weis.. . 92. 


Rhynchostegium — rusciforme 
(Neck) #2) fece") ena 
Riccia crystallina’ Ls, eq seeder et 
R. glaaeacL. sine alee 
R. glaucescens Carr. . . . . 34. 
R. Hiibeneriana Lindenb. . . 36. 
R. subinermis’ Lindh? 2 iil 35! 
RK, soroearpaBischs.! slew 3a, 
Scapania compacta (Roth.) . . 11. 
SG. Convexd cop. . 2.42 saiveloe ie 
Se. curta (Mart) ch 1.1) svieipiel 1 
Se. irrigua (Nees) sievint aiegeidit 
Se. nemorosa (Ilia sree 
Sc. rosacea (Corda) .,ceotic 1 
Se. subalpina (Nees.) . . . . 11. 
Se, undulatar (1is)aaeeen ane 10. 


Schistostega aurnuiridaseny Miele 69. 
Schistidium alpicola (Sw.) Lindb. 59. 


Sch. apocarpam (L.) oilehickie? oba: 
Sch. gracile Schleich.) : ssieeged’ 12. 
Sch. maritimum (Turn) . . . 59. 
Seligeria recurvata (Hedw.) . . 53. 
Scleropodium purum (L.). . . 108. 
Southbya crenulata (Sm.) . . 13. 
S. hyalina Lyell... 20. ™ . iS. 
Sphagnum acutifolium Ehrh. ea) 
Sph. compactum ‘DG 1olvigdes. tae. 
Sph. contortum Schultz . . . 37. 
Sph. cuspidatum Ehrh. . . . 42. 
Sph. cymbifolium Ehrh . . . 36. 
Sph. fimbriatum Wils. . . . 40. 
Sph. fuscum (Schimp.) Klinggr. 39. 
Sph. Girgensohnii Russ. . . . 40. 
Sph. imbricatum Hornsch. . . 36. 
Sph. majus Russ, Jensen. . 41. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 


Sphagnum medium Limpr. 


Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 


obtusum Warnst.. 
papillosum Lindb. 


platyphyllum (Sull.) Warnst. 
(Braith.) 


quinquefarium 


Warnst. . 


Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 
Sph. 


recurvum P. B. 
riparium Angstr. . 
rubellum Wils. 
Russowii Warnst. 
squarrosum Pers. 


subnitens Russ. et Warnst. 
subsecundum C. E. Nees. 


tenellum Brid. . 


teres Angstr. 
Warnstorfii Russ. 
Wulfianum Girgensohn 


Sph. 
Sph. 
Sph. 


Splachnum ampullaceum L.. 
Spl. sphericum (L. fil.) Sw.. 


Spl. vasculosum L.. 
Swartzia inclinata Ehrh. . 


Sw. montana (Lam.) Lindb. . 
Tayloria tenuis (Dicks.) Sch. 
Tetraplodon bryoides (Zoeg.) 
Thamnium alopecurum (L.) . 


Thuidium abietinum (L.) . 
Th. Blandowii W. M. . 
Th. delicatulum (L.) 

Th. Philiberti Limpr. 


Th. recognitum (Hedw.) Lindb. 


Th. tamariscinum (Hedw.) 


Pag. 
36. 


69. 
Aa 
; 3403 
. 104. 
. 104. 
. 103. 

. 104. 

104. 
. 103. 


Timmia austriaca Hedw. 
Tortella fragilis (Drumm.) 


+ 


tortuosa (L.) 


Tortula muralis (L.). 


is 
Te 
Tr 


ruralis (L.) . 
subulata (L.) . ‘ 
ematodon ambiguus (Hedw,) . 


Trichodon tenuifolius Schrad. 
Tricholea tomentella (Ehrh.) Dum. 


Ul 


adadd 


ota americana (P. B.) 


. coarctata (Palis.) . 

. crispula Bruch. : 

. curvifolia (Wg.) Brid. . 

. Drummondii (Hook et Grev.) 


Brid. é 
dernckia Sekai. 
phyllantha Brid. . 

. wlophylla Ebrh. 
Webera albicans We. 
annotina Hedw. . 
carnea L. 

. eruda (L.) Brnéh: 


. nutans (Schreb.) Hedw. . 
. proligera (Lindb.) . 

. pulchella (Hedw.) : 
Weissia viridula (L.) Hedw.. 
W. crispata (Br. germ.) 
Zygodon rupestris Lindb. 

Z. Stirtonii Sch. . 

Z. viridissimus (Dicks.). 


hha ae 


= 


. elongata (Hedw.) Schwiigr. . 


131 


Ro 


ene)’ 


al eunan 4 
= aro. (J; sbor 
phen’, (adel?) alagaotoauw 
n AR, 4Gardee) atetoanW 
» eeeidlbcil) eaytictqguhW 
iwhell) aftedotag 7 


sets) ahead bob atborr sinein' ff 


< 
sere mis 


iS 
= 


} athe”: wa clone 
ten hh 2tig im civboggS 
7" ‘fh. Henrata,aS 
Os Be ALN 


AP tela eenielnrtpad = 
WL cobdal’ grupeqate: a 
A, lie iy fel bs 1 >. 2 


208 Lr a 5 
wis aub) _ 


AI. 


§ ” N co ee 
. ore “Ton,} 
Pf Ban > » 7 |} 
> i +5 1 Béajogai Oger) >s)r6 
aT eee CRM « 
j La ee _ came 
ea - ae 7 in, 
\ aathy — - oe ~ o> BAe i 
> oe “rw. kt ©. eg os ae an 
Utne Geek) 6s? Se cede -oepeere 
a? wel Ss @ hes ete 2 ~ Me 
sed . “a2 ee 
vtvoed _ ee eae oe - 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVIII, N:o 5. 


UBER DAS 


HERBST uno WINTER-PLANKTUN 


IM FINNISCHEN MEERBUSEN UND IN DER 
ALANDS-SEE 1898. 


K. M. LEVANDER. 


(Vorgelegt am 10. Februari 1900). 


HELSINGFORS 1900. 


KUOPIO 1900. 


O. W. BACKMANS BOKTRYCKERI. 


I. 


Das Planktonmaterial, welches fiir die vorliegende Abhand- 
lung zu Grunde liegt, wurde gesammelt wihrend dreier hydro- 
graphischer Expeditionen, welche von der Finlindischen Socie- 
tat der Wissenschaften im October und December 1898 nach 
dem finnischen Meerbusen und der Alands-see veranstaltet wur- 
den. 

1. Die erste Expedition wurde von Helsingfors aus quer 
iiber den finnischen Meerbusen mit dem Lotsendampfer » Elikién» 
am 8. October vorgenommen. Theilnehmer waren der Direktor 
der Meteorologischen Centralanstalt Herr E. Biese und ich. 
Der Kurs ging zuerst SW von Helsingfors bis zur Insel Kyt6 und 
dann in siidlicher Richtung bis in die Nahe von Kokskir an 
der estlandischen Seite. Auf der Hinfahrt wurden zwischen Kyté 
und Kokskér an sechs Stationen (a—f) physikalische Beobach- 
tungen angestellt und Plankton gefischt. 

2. Die zweite Expedition nach dem finnischen Meerbusen 
fand d. 6. December statt. Als Schiff wurde der Zolldampfer 
»Ahkera» benutzt und Theilnehmer waren diesmal Herr Direk- 
tor Biese und Herr Stud. J. L. Lydecken. Der Kurs war 
genau derselbe wie wahrend der vorhergehenden Expedition, die 
Fahrt konnte aber wegen der Kiirze des Tages u. a. Umstiinde 
nur bis zur Mitte des Busens (Station d) ausgedehnt werden. 

3. Gleichzeitig mit der letzterwihnten Expedition wurde 
eine ahnliche nach der Alands-see ausgefiihrt wobei Marie- 
hamn als Ausgangspunkt diente. Theilnehmer an dieser waren 
Herr Professor der Physik Dr. Th. Homén, Herr Dr. K. E. 
Stenroos und ich. Planktonmaterial fischten wir wihrend zweier 
mit dem Lotsendampfer » Valvoja» vorgenommenen Touren nach 
Kobbaklintar (d. 5. December) und Bogskiir (d. 6. Dec.) sowie 


4. K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


wihrend verschiedener mit dem Ruderboot ausgefiihrten Excur- 
sionen bei Mariehamn. Der Plan eine lingere Fahrt nach 
dem bottnischen Meerbusen vorzunehmen musste hauptsachlich 
wegen des schlechten Wetters in dieser Jahreszeit aufgegeben 
werden. Am 8. Dec. verliessen Dr. Stenroos und ich Marie- 
hamn und kehrten zuriick nach Helsingfors, aber einige nach- 
her im selben Monat an der West- und Nordkiiste Alands gemachte 
Planktonfiinge wurden noch von Prof. Homén mitgebracht. 

Bei dem Planktonfischen kamen auf diesen drei Expedi- 
tionen kleine Netze von Miillergaze N:o 14 und 12 in Gebrauch. 
Das Fischen geschah horizontal lings der Oberflache und verti- 
cal aus verschiedenen Tiefen. Die Proben sind im zoologischen 
Museum der Universitat aufgehoben. 


I. 


Das October-Plankton des finnischen Meerbusens. 


a. Physikalische Verhaltnisse+). Kin Warmwasser- 
lager von ca. 11° C streckte sich von der Oberflache bis 35 m 
Tiefe, unter welcher eine Ubergangschicht von ca. 10 m Dicke folgte. 
Unter 45 m folgte wieder eine gleichmissigere Temperatur von 
5° bis 3° C; am Boden in 80—90 m Tiefe betrug die Tempe- 
Tate V5 ) 

Der Salzgehalt nahm allméahlich von der Oberfliche bis 
50 m Tiefe zu von 6 bis 7 °%/oo, in 80 m Tiefe war der Salzge- 
halt schon bis 8 °/oo gestiegen und in 80—90 m Tiefe fand 
sich eine Salzmenge von 8—-8,7 °/oo. Nach den Pettersson’schen 
Karten und Diagrammen*”) zu urtheilen diirfte der Salzgehalt 
der Tieferen Wasserschichten (60—90 m) der Salzmenge des 


1) Die nahere Darstellung tiber die durch die Expeditionen gewon- 
nenen physikalischen Ergebnisse wird von Prof. Th. Homén in den Akten 
der Finl. Societét der Wissenschaften veréffentlicht werden. 

2) K. Svenska Vet. Akad. Handl. Bd. 25, n:o 1. 1893. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5, 5 


Oberfliichenwassers in der Ostsee zwischen den dinischen Inseln 
und Gotland entsprechen. 

b. Biologische Verhiltnisse. Im Plankton trat das ani- 
malische Plankton an quantitativer Menge im Vergleich zum ve- 
getabilischen sehr zuriick. Den iiberwiegenden Haupttheil des 
Planktons bildeten, was schon makroskopisch deutlich zum Aus- 
druck kam, gewisse Algenarten, unter denen Aphanizomenon 
flos aquae die Hauptrolle spielte. Die in Formol konservirten 
Proben erschienen von dieser Cyanopbycee blaugriin gefarbt. 
Ausser dieser Art trat Chetoceros danicus sehr zahlreich auf, 
wiihrend Ch. bottnicus nur in geringer Anzahl erschien. Als 
konstante Mitglieder der Schwebeflora in dieser Zeit erwiesen 
sich noch Coscinodiscus balticus und Nodularia spumigena. 

Die Mastigophoren waren d. 8. October fast total ver- 
schwunden. Nur vereinzelte Exemplare von Dinophysis sp., 
Colacium vesiculosum sowie Dictyocha fornix (Skelete) kamen 
zur Beobachtung. 

Das animalische Plankton war hauptsiichlich vertreten durch 
Tintinniden, Rotatorien, Cladoceren und Copepoden. 

In der sehr artenreichen Tintinnenfauna waren Tintinnopsis 
brandtii und ZT. tubulosa wie auch Tintinnus borealis die hiu- 
figsten Formen. Specielle Herbstformen im finnischen Meerbu- 
sen scheinen die im Skagerak und in der westlichen Ostsee 
hiufigen Tintinnus subulatus, Tintinnopsis campanula und 7. 
beroidea zu sein. Das periodische Auftreten besonders der 
zwei erstgenannten, dem atlantischen Kiistenplankton angehori- 
gen Species steht wohl mit dem Einstrémen von Ostseewasser im 
Zusammenhang. Tintinnus bottnicus, welche Art im finnischen 
Meerbusen stationir ist, war noch iiberall vorhanden, kam aber 
nur vereinzelt vor. 

Von Rotatorien waren die im Sommer und Anfang des 
Herbstes in den hiesigen Skiren so individuenreich auftretenden 
Anuraea-Arten fast total verschwunden. Es wurden angetroffen 
einzelne Exemplare von A. aculeata var. platei und A. eich- 
waldi, aber cochlearis var. recurvispiga kam gar nicht zur Beob- 
achtung. Dagegen waren die beiden gemeinen Sychceta-Arten, 
8. baltica und S. monopus in allen Fingen zahlreich vorhanden. 


6 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


Die Cladoceren waren im letzten Stadium des Verschwin- 
dens. Das gilt besonders von den Podon-Arten, von denen 
iiberhaupt nur P. polyphemoides angetroffen wurde. Bosmina 
maritima und Evadne nordmanni zeigten sich noch in allen 
Fingen, aber waren in starker Abnahme, besonders die letztere 
Art, die meist nur vereinzelt vorkam. 

Die Copepoden waren durch die baltische Acartia bifilosa 
reichlich vertreten. Sonst wurden beobachtet Temorella affinis 
var. hirundoides, sowie in Tiefenfiingen der Salzwasser-Copepode 
Temora longicornis und der relikte Limnocalanus grimaldi. Nau- 
plien von Calaniden kamen reichlich vor. 

Noch mag in dieser Ubersicht erwiihnt werden, dass ein- 
zelne Exemplare von Cyphonautes, Gastropoden- und Lamellibran- 
chiaten-Larven wie auch ein [ndividuum von Awrelia awrita zur 
Beobachtung kamen. 

Von den im Octoberplankton angetroffenen Organismen 
diirften nach den bisherigen Kentnissen folgende als Immigran- 
ten aus dem baltischen Gebiet zu betrachten sein. 


Diatomacee: Cheetoceros danicus, 
Peridinea: Dinophysis sp., 
Silicoflagellata: Ductyocha fornix, 
Ciliata: Tintinnus subulatus, 
Tintinnopsis campanula, 
» beroidea, 
Seyphomeduse: Aurelia aurita, 
Copepoda: Temora longicornis. 


Temorella hirundo. 
An das Vorhandensein von eingestrémtem siid- resp. west- 
baltischen Wassers diirften besonders das Vorkommen von Tin- 
tinnus subulatus und Tintinnopsis campanula hindeuten, 


Ul. 


Das December-Plankton des finnischen 
Meerbusens. 


a. Physikalische Verhaltnisse. Die Temperatur war 
sehr gleichmiissig zwischen der Oberfliiche und der gréssten Tiefe, 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 7 
65 m (Station c), welche iiberhaupt auf dieser Expedition er- 
reicht wurde. Sie betrug naimlich an der Oberfliche + 4,8 
(Station a) bis + 5,8 (Station d) und in 60 m Tiefe + 5,3 
(Station d) bis + 5,6 (Station c). 

Der Salzgehalt der obersten 30 m dicken Wasserschicht 
betrug 6,1 oo, und nahm gegen die Tiefe allmahlig zu: in der 
Tiefe von 60 m (Station d) wurde der héchste Salzgehalt von 
6,8 “loo festgestellt. 

b. Biologische Verhiltnisse. In den Octoberfiingen 
fanden sich noch fast alle die Arten vertreten, die nach mei- 
nen Erfahrungen in friiheren Jahren auch das Septemberplankton 
komponiren. Der Unterschied in der Zusammensetzung des 
Planktons im October und December erscheint dagegen sehr 
scharf, besonders tritt das animalische Plankton im Decem- 
ber bedeutend armer an Arten und Individuen auf als im Oc- 
tober. 

Das Phytoplankton war dominirend. Man kénnte das De- 
cemberplankton ebenso treffend wie das vorige als Aphanizo- 
menon-Plankton bezeichnen. Die Menge von Chaetoceros war 
merkbar geringer als im October. Ch. danicus, die Hauptart wih- 
rend der letzten Expedition, kam jetzt nur vereinzelt und in 
kurzen Ketten vor, dagegen erschien Ch. bottnicus in allen Fan- 
gen hiufig. Coscinodiscus balticus und Nodularia spumigena wa- 
ren anscheinend ebenso hiiufig wie im October, 

Von den Tintinniden sind die im October vorkommenden 
Tintinnus subulatus und bottnicus wie auch Tintinnopsis cam- 
panula ganz verschwunden. Yintinnus borealis wurde auf den 
Chetocerosfiden beobachtet. In einigen Fangen erschienen T%n- 
tinnopsis tubulosa und brandti noch hiaufig. 

Die Rotatorien und Cladoceren waren verschwunden (nur 
drei Exemplare von den beiden Synchaeta-Arten wurden notirt). 

Uberhaupt bestand der animalische Theil des Planktons 
hauptsachlich aus Copepoden und Appendicularien! Von der 
erstgenannten Gruppe waren Acartia bifilosa und Temora longi- 
cornis in allen Fangen hiufig dagegen kamen Temorella affinis 
var. hirundoides, Temorella hirundo und Limnocalanus gri- 
maldi (in den Tiefenfiingen) nur spiarlich vor. 


8 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


Das interessanteste zoologische Ergebniss bei der Decem- 
ber-Expedition war das Auffinden von der arktischen Appendi- 
cularien-Art Fritillaria borealis, die nie friiher im no6rdlichen 
Theil der Ostsee angetroffen ist und welche jetzt in betréachtli- 
cher Menge vorkam. 

Nach den Untersuchungen von Aurivillius’) tiber die 
Planktonfauna des Skageraks sind von den im December ange- 
troffenen Formen Temora longicornis und Fritillaria borealis 
Vertreter des Planktons des Mischungswassers zwischen dem 
Golfstrom und dem Ktistenwassers der Nordsee. Im Skagerak 
fallt die Periode des Eindringens der Vertreter dieses Plank: 
tons, in die Herbst- und Wintermonate und erreicht ihr Kul- 
men in November—Januar. Nach den vorliegenden Daten muss 
man wohl schliessen, dass das genannte Mischungswasser, wel- 
ches von dem arktischen Gebiete in die Nordsee und in das 
Skagerak eindringt, bis in den finnischen Meerbusen sich er- 
streckt. 


IV. 


Das December-Plankton der nordlichsten Ostsee 
und der Alandssee. 


a. Physikalische Verhialtnisse. Die Temperatur des 
Wassers war d. 5. December 8 von Kobbaklintar gleichmassig ca. 
+ 5,3° C zwischen der Oberfliiche und dem Boden in 212 m Tiefe. 

Der Salzgehalt am selben Ort schwankte zwischen 6,2 und 
7 pro Mille zwischen der Oberfliche und der Nahe des Bodens in 
210 m Tiefe. 

Die Temperatur und die Salzmenge waren also fast die- 
selben in der Alands-see bei Kobbaklintar und im finnischen 
Meerbusen. 

b. Biologische Verhiltnisse. Der Gleichmassigkeit 


1) Carl W. S. Aurivillius, Vergleichende thiergeographische Unter- 
suchungen iiber die Plankton-Fauna des Skageraks in den Jahren 1893— 
1897. In: Kong]. Svenska Vet. Akad. Handl. Bd. 30. N:o 3. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 9 


in den physischen Verhiltnissen entsprechend zeigte das Plank- 
ton in der Alands-see im allgemeinen denselben Charakter wie 
gleichzeitig im finnischen Meerbusen auf der Hohe von Hel- 
singfors. 

Was zuerst die pelagische Flora betrifft, so zeigte sie in 
der Alands-see ziemlich genau dasselbe Bild wie im finnischen 
Meerbusen. Dominirend war die noch ziemlich reichlich vege- 
tirende Aphanizomenon flos aquae, wahrend Nodularia spumigena 
in der offenen See tiberall vermisst wurde. Von Chetoceros war 
relativ wenig vorhanden, obgleich die Gattung bei Bogskir zahl- 
reicher war als Aphanizomenon. Die allgemeine Art war auch 
hier Ch. bottnicus, waihrend Ch. danicus tiberhaupt spirlich oder 
ganz vereinzelt in den Fangen vorkam. Von Tintinniden war 
lediglich Tintinnus borealis haiufig. Andere Formen und zwar 
Tintinnopsis beroidea und tubulosa fanden sich bloss in einigen 
Fangen durch vereinzelte Exemplare vertreten. 

Die Riderthiere waren nicht ganz verschwunden. Synchaeta 
baltica fand sich vereinzelt in fast allen Fingen, etwas sel- 
tener schien S. monopus zu sein. In den inneren Skiren, in 
Godby-Fargsund, erhielten wir noch einige Exemplare von Anu- 
rea aculeata var. plate. Cladoceren waren nicht vorhanden. 

Sehr gut vertreten war, was die Menge der Arten betrifft, 
die Copepodenfauna. Acartia longiremis und bifilosa, Temora 
longicornis, Temorella hirundo und Pseudocalanus elongatus wa- 
ren die hiufigst vorkommenden Arten, von denen die erste und 
die letzte Art in den gleichzeitigen Fiangen im finnischen Meer- 
busen nicht angetroffen wurden. In Godby-Firgsund kam Te- 
morella Clausit zahlreich vor. Von Centropages hamatus wurde 
ein Individuum beobachtet. 

Die stationére Tiefenfauna war reprisentirt von Limnoca- 
lanus grimaldi, Mysis mixta und eine Art von Echinoderes, 
welche marine Gattung in der Ostsee friiher nur von deren siid- 
lichem Theil bekannt ist. 

Die Appendicularien, durch F’ritillaria borealis reprisentirt, 
waren in allen Fangen bei Kobbaklintar und Bogskar haufig 
oder sogar zahlreich. 


LO K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


v: 
Ubersicht der Planktonfange der drei Expeditionen. 


A. Die Expedition mit »El&ak66n» von Helsingfors 
nach Koksk§ar d. 8. October. 


Station a. Lat. N 60’ 3’, Long. O 24° 43’. 

N:o 1. 7,30’ U. v. M. Oberfliichenfang. Phytoplankton, Aphani- 
zomenon und Chetoceros danicus, vorherrschend; Zooplank- 
ton wenig: Synchaeta, Bosmina, Acartia bifilosa, Temorella 
affinis v. hirwndoides, Nauplii zahlreich. 

N:o 2. 7,50’ U. v. M. Vertikalfang aus 23 m Tiefe. Das Netz 
brachte von dem Grunde Membranipora, Mytilus, Gamma- 
riden. Fang reichlich. Aphaniz., Chaet. dan., Synchaeta sowie 
viel unreife Exx. von Acartia u. Temorella. 

Station b. Lat. N 60° 1’ Long. 0 24° 46’. 

N:o 3. 8,15’ U. v. M. Tiefe des Bodens 53 m. Vertikalfang 
aus betriichtlicher, unbestimmter Tiefe. Phytopl. (Aphan.) 
vorherrschend, Zoopl. wenig. Nauplien hiufig, von Acartia 
und Temorella meist unreife Exx. 

N:o 4 Oberfl.fang. Phytopl. (Aphan. u. Chaet. dan.) vorherrsch., 
Zoopl. wenig: Calaniden und Nauplien. 

Station c. Lat. N 59° 55’ Long. 0. 24° 48’. 

N:o 5. 9,307 U. v. M. Oberfliichenfang. Chaetoceros-Plankton. 
Nauplien, unreife Temorella u. Acartia bifilosa. 

N:o 6. ‘Tiefe 59 m, Vertikalfang vom Boden und zweites Mal 
aus geringerer Tiefe. Phytop]., Aphan. u. Chaet. dan., vorh., 
Zoopl. wenig: Synchaeta, Acartia bifilosa zahlr. 

Station d. Lat. N 59° 511/,’ Long. 24° 51’. 

N:o 7. 12 U. M. Tiefe 89 m. Vertikalfang. Aphan. u. Chaet. 
dan. massenhaft, Synchaeta, Acartia bifilosa zahlr., von Te- 
mora longicornis junge Exx. 

Station e. Lat. N 59° 46 1/2’. Long. O 24° 49’. 

N:o 8. 3 U. v. M. Tiefe 72 m. Vertikalfang. Aphan. u. Chaet. 
dan. vorherrsch., Synchaeta, Bosmina, Acartia bifilosa zahlr., 
Temora longicorms vereinzelt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. all 


Station f. Lat. N 59° 43’. Long. O 24° 58 1/2’. 

N:o 9. 4U. v. M. Oberfl. fang. Aphan. u. Chaet. dan. massenh., 
Syncheta monopus, Acartia bifilosa u. Nauplien zahlreich. 

N:o 10. 4,30’ U. v. M. Tiefe 96 m. Vertikalfang. Phytopl. 
(Aphan. u. Chaet. dan.) vorherrsch., Zoopl. wenig: Synchaeta 
monopus, Acartia bifilosa zahlr. 


B. Die Expedition mit »Ahkera» von Helsingfors 
nach § bis zur Mitte des finnischen 
Meerbusens d. 6. December. 


Bei Station a. Tiefe 27—28 m. 

N:o 1. Oberfliichenfang. Fang sehr gering. 

N:o 2. Oberflachenfang. Aphan. Plankton; Temorella hirundo u. 
Acartia bifilosa hiutig. 

Bei Station b. Tiefe 45 m. 

N:o 4. Fang aus 45 m Tiefe. Aphan. Pl., Chaet. bottnicus, Co- 
scinodiscus, Acartia bifilosa, Temorella longicornis hiufig. 

N:o 5. Oberfliichenfang. Aphan. vorherrsch., Chaet. bottn., Cosci- 
nodiscus, Acartia bifilosa hiaufig, Fritillaria borealis. 

Bei Station c. Tiefe 65 m., 

N:o 3. Fang aus 20 m Tiefe. Probe sehr klein. 

N:o 6. Fang aus 65 m Tiefe. Aphan. viel, Chaet. bottn., Lim- 
nocalanus grimaldi (3+2), Acartia bifilosa, Fritillaria haufig. 

N;o 7. Fang aus 20 m Tiefe. Kleine Probe. Aphan. vorherr- 
schend, Temorella longicornis, Acartia bifilosa u. Fritillaria 
hiufig. 

N:o 8. Oberflfang. Wenig Inhalt! Aphan. vorherrsch., Temora 
longicornis, Acartia bifilosa u. Fritillaria haufig. 

N:o 9. Zwischen den Stationen c und d. Aphan. vorherrsch., 
Chaet. bottn., Temora longicornis, Temorella affinis u. hirwn- 
doides, Acartia bifilosa und Fritillaria haufig. Nauplien 
zahlreich. 

Bei Station d. Tiefe 63 m. 

N:o 10. Oberflachenfang. Aphan. massenh., Temora longicornis 
u. Acartia bifilosa hiiufig. 

N:o 11. Fang aus 63 m Tiefe. Kleine Probe! Aphan. viel, 


12 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


Nauplien zahlr., Temora longicornis, Temorella affinis v. 
hirund., Acartia bifilosa u. Fritillaria haufig. 

N:o 12. Fang aus 25 m Tiefe. Aphan. viel, Chaet. botin., Te- 
mora longicornis u. Acartia bifilosa hiufig. 


C. Die Expedition mit »Valvoja» von Mariehamn nach 
Kobbaklintar und Bogskar d. 5. und 6. December. 


S von Kobbaklintar d. 5. XII. 

N:o 4 10, 30’ U. v. M. Vertikalfang aus 211 m Tiefe. Aphan. 
Pl., Pseudocalanus elongatus, Acartia longiremis, Temora 
longicornis, eine Mysis mixta. 

N:o 5. Vertikalfang aus 93 m Tiefe. 

N:o 6. 11 U. v. M. Vertikalfang aus 50 m Tiefe. Aphan., Te- 
mora, Pseudocalanus, Fritillaria. 

N:o 7. Vertikalfang aus 20 m Tiefe. Inhalt wie in N:o 6. 
N:o 8. 12 U. M. Horizontalfang von treibendem Schiff aus, 
mit 196 m Leine. Aphan. und Calaniden, Fritillaria. 

N:o 9 und 10. 12, 30’ U. M. Oberfl.fange. Aphan. Acartia 
longiremis, Temora longicornis, Fritillaria, Pseudocalanus ver- 
einzelt. 

Bogskar d. 6. XII. 

N:o 13. 10 U. v. M. Oberfl.fang. Phytopl. (Aphan.) wenig, 
Zoopl. vorherrsch., Temorella hirundo, Acartia longiremis 
u. bifilosa zahlreich, Fritillaria hiutig. 

Nyhamn d. 6. XIl. 

N:o 14. 2 U. v. M. Oberfl.fang. Sehr reines Copepoden-Pl., 

. Temorella hirundo, Temora longicornis, Acartia bifilosa, Fri- 
tillaria. i 


D. Excursionen in der Umgebung von Mariehamn. 


Mariehamn, Westhafen, 4. XII. 

N:o 1. 1, 35’ U. v. M. Oberfl.fang. Wenig Plankton. 

N:o 3. 2 U. v. M. Fang schief aus 14 m Tiefe. Aphan. u. un- 
reife Copepoden. 

N:o 12. 5. XIII. 3 U. u. M. Oberfl.fang, Nauplien und junge 
Copepoden. . 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 43 


Godby-Fargsund, 7. XII. 3 U. v. M. 

N:o 15. Oberfl.fang. Wenig Plankton! Chaet. bottn. u. Nauplien. 

N:o 16. Vertikalfang. Aphan., Acartia bifilosa, Temora longicor- 
nis u. Temorella hirundo hiufig (meist junge Exx.). 

N:o 18. 8. XII. (Th. Homén). Tiefenfang. Sehr reines Copep. 
Pl. Acartia bifilosa vorherrsch., Temorella Clausii zahlr., T. 
hirundo haufig. 


VI. 
Die Organismen des Planktons. 
Cyanopnyceca. 
Aphanizomenon flos aque (L.) Ralfs. 


F. M. 8. X. Die Art kommt in allen Fiangen massenhaft 
vor und bildet zusammen mit Chaetoceros danicus die Hauptmenge 
des Planktons. Die Fiden waren allgemein mit Sporen ver- 
sehen. 

F. M. 6. XI. In allen Fangen noch ziemlich viel; domi- 
nirender Theil des Phytoplanktons. 

Al. 5—14. Xl. In allen Fiingen zahlreich und domini- 
rend, mit Ausnahme des siidlichsten Oberflachenfanges (n:o 13) 
bei Bogskiir, wo sie weniger reichlich vertreten war. 

Im finnischen Meerbusen bei Helsingfors kommt Aphani- 
zomenon flos aquae wihrend der ganzen eisfreien Jahreszeit sehr 
zahlreich vor. So erhielt ich 1892 schon d. 2. Mai bei Svea- 
borg (Ugnsmun) massenhaft Biindel dieser das Blihen unseres 
Seewassers verursachenden Alge. 


Nodularia spumigena Mertens. 


Diese Form, deren Bestimmung ich Herrn Prof F. Elf- 
ving zu verdanken habe, ist hiiufig im allen in October und 
December aus dem finnischen Meerbusen gefischten Plankton- 


14 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


ffingen, bei Aland aber fand ich sie nur in einem einzigem Fang 
aus Fargsundet (n:o 15, 1 Ex.), was sehr merkwiirdig erscheint, 
da die Art in der mittleren und stidlichen Ostsee haufig ist und 
in den bottnischen Meerbusen fehlen soll (Aurivillius 8. 16). 

Nodularia spumigena B litorea ist bei Helsingfors angetrof- 
fen von W. Nylander und F. Elfving. *) 


Diatomacece. 
Cheetoceros danicus Cleve. 


F. M. 8. X. In allen Fiangen zahlreich oder massenhaft, 
in no 5 kamen auch Endocysten zur Beobachtung. Die Ketten 
waren lang, oft aus 6—10 Individuen bestehend. 

F. M. 6. XII. In den meisten Fangen beobachtet, stets 
aber in kurzen Ketten und vereinzelt, mit Ausnahme von n:o 3 
(Stat. c.), wo die Art hiiufiger war. Abgestorbene leere Ketten 
und Zellen hiufig. 

Al. 5—14. XI. Hiiufig im Tiefenfang n:o 4 S von Kobba- 
klintar, sonst nur vereinzelt in zwei Oberflachenfaingen. 

Die Art ist im finn. Meerbusen zuerst von Cleve”) in 
einem von Nordqvist und zwar auch im Herbst (d. 22. XI. 
88.) gefischten Fang entdeckt. Ausserhalb der Ostsee kommt 
die Art an der franzésischen und englischen Ktiste vor. Bei Bo- 
huslin tritt sie nach Cleve) im Friihling und Sommer auf. 


Chetoceros bottnicus Cleve. 


F. M. 8. X. In acht Fangen angetroffen, aber stets in 
vereinzelten Exemplaren. 

F. M. 6. XII. Reichlicher vorhanden als im October. Der 
Frequenzgrad in den meisten Fangen mit »hiufig» bezeichnet. 

Al. 4—14 Xi. In der Alands-see hiiufig oder zahlreich 
in allen Fangen. 


1) F. Elfving, Anteckningar om Finlands Nostochacew heterocystew, 
in: Medd. af Soc. p. f. et fl. fenn. H. 21. 1895, 5. 59. 

2) P. T. Cleve, The Diatoms of Finland S. 55, Taf. Il, Fig. 138,19. 

3) P. T. Cleve, A. Treatise on the Phytoplankton. Upsala 1897, 8. 21. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 15 


Nach Cleve (Phytoplankton, S. 20) ist die Art selten im 
stidlichen und westlichen Theil der Ostsee, soH aber bei Spitz- 
bergen, bei Plymouth und an der norwegischen Westkitiste (bei 
Bergen) vorkommen. Ich fand sie im Sommer 1898 sehr zahl- 
reich an der Murmannischen Kiiste (bei Jeretik, Juni, Juli). 


Coscinodiseus balticus Grun. 


. X. Haufig in den meisten Fangen (Stat. e—f.). 
: Xil. Hiufig an allen Stationen. 
Al. 5—14. XII. Hiinfig. 


Da die Exemplare betriachtlich in der (Grdésse variiren, 
scheint es mir unsicher, ob nur eine Art vorliegt. Coscinodiscus 
balticus Grun. ist in dem Skiirenmeer (Skirgardshafvet) von Nord- 
qvist angetroffen, aber aus dem finnischen Meerbusen war diese 
Form friiher nicht bekannt. 


Chicscropnrnaycece. 
Zygnema sp. & Spirogyra sp. 
Al. 4—7. Xil. Einzelne sterile Faden von diesen beiden Gat- 


iungen wurden im Westhafen von Mariehamn und in Godby- 
Fargsund gefischt. 


Mastigopnora. 
: Colacium vesiculosum Ehrbg. 


Die Form wurde nicht genauer untersucht, aber ich halte 
es fiir wahrscheinlich, dass sie identisch mit der oben genann- 
ten Art ist, die ich friiher oft an pelagischen Panzerrotatorien 
festsitzend beobachtet habe. 

F. M. 8. X. Auf Acartia bifilosa (in n:o 3, 7 und 8). 


Al. 14. Xil. Auf derselben Copepodenart (in n:o 23). 


Dinophysis sp. (@ ovum Schiitt) (Fig. 1). 


F. M. 8. X. Zwei Exemplare an Stat. e und f (n:o 5 
und 8). 
Al. 5. Xil. Ein Exemplar bei Kobbaklintar (n:o 4). 


16 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


Die Schale ist oval, etwas an D. acuta 
Ehrbg. erinnernd, aber mit breit abgerunde- 
tem Hinterende. Die Gestalt und Struktur 
der Schale sowie die Lage und Form des 
Kernes stimmt gut mit der von Schiitt?) 
abgebildeten und beschriebenen D. ovwm tiber- 
ein. In einer von mir gefischten Plankton- 
probe bei Helsingfors-Félisin d. 16. X. 92. 
(Pl. pr. n:o 319) finden sich zahlreiche Exem- 
plare, von denen mehrere in Theilung be- 
griffen. Die Lange der Schale = 44 uw, Breite 
(ohne Kamm) = 31 wu. 


Dictyocha fornix Mobius. 


F. M. 8. X. Zwei Skelete in den Fangen auf Stat. c und e. 

Skelete oder Fragmente derselben die grosse Ahnlichkeit 
mit den von Médbius?) und Cleve?) gelieferten Abbildungen 
von Dictyocha fornix bezitsen habe ich verschiedene Sommer 
bei Esbo-L6f6 beobachtet. 

Al. 8. XII. Vereinzelte Skelete, die sich nicht sicher mit der 
vorliegenden Art zu identifiziren lassen (im Tiefenfang n:o 18 
aus Godby-Fargsund). 


Ciliata. 
Tintinnus borealis Hensen. 


Dem Vorkommen dieser mit Chetoceros bottnicus und dani- 
cus zusammenlebenden Art wurde bei der Untersuchung der 
Fange nicht immer geniigende Aufmerksamkeit geschenkt, doch 


1) F. Schiitt, Die Peridineen der Plankton-Expedition. Kiel u. Leip- 
zig 1895 lat 1. -Fie.’6. 

2) Mébius K., Systematische Darstellung der Thiere des Plankton. 
Fiinfter Bericht der Kommission zur wissenschaftlicher Untersuchung der 
deutschen Meere, in Kiel 1887. Taf. VIII. Fig. 53—59. 

3) Cleve, P. T., Redogérelse for de svenska hydrografiska Under- 
sdkningarne Februari 1896. Bihang till K. Svenska Vet. Akad. Handlingar. 
Bd. 22. Afd. I]. N:o 5, 1896. Fig. 15. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 17 


ging es hervor, dass sie noch im December sowohl im finnischen 
Meerbusen wie in der Alands-See haufig war. 


Tintinnus subulatus Ehrbg. 


F. M. 8. X.. Haufig, oder wenigstens einzelne Exemplare 
in allen Proben, aber fehlte in den Decemberproben sowohl 
hier wie bei Aland. Friiher habe ich diesen marinen Tintin- 
nus auch im Herbst und zwar September 1894 bei Esbo-L6f6 
angetroffen. Im selben Jahre und Monat trat sie nach Auri- 
villius zahlreich bei Kopparstenarne auf. *) 

In der westlichen Ostsee soll nach Hensen das Maximum 
der Entwicklung im Oktober stattfinden. 7) 


Tintinnus bottnicus Nordqvist. 


F. M. 8. X. Die Art war deutlich im Verschwinden, denn 
nur vereinzelte Exx. wurden angetroffen. In den December- 
proben kam sie nicht mehr vor. 

Die im finnischen Meerbusen hiiufige Form ist am abora- 
len Ende wie ich friiher abgebildet *) habe trichterfOrmig erwei- 
tert. Die Hiilse ist gewodhnlich 200—290 wu lang, aber 315— 
320 w lange Hiilsen werden auch gefunden. Die Breite ist 25 w. 
Die Hiilse verschmilert sich allmihlich gegen das aborale Ende 
und zeigt vor der terminalen Erweiterung einen Durchmesser 
von nur 9 w. 


Tintinnopsis campanula (Ehrbg). 


F. M. 8. X. Fast in allen Fiingen mehrere Exx., aber im 
Decemberplankton total verschwunden sowohl hier als in der 
N Ostsee. Das Auftreten dieser marinen Art im nordbaltischen 
Plankton fillt mit Hinsicht der Jahreszeit mit TVintinnus subu- 


1) Aurivillius, C. W. S., Das Plankton des baltischen Meeres. Bi- 
hang till K- Svenska Vet. Akad. handlingar. Bd. 21. Afd. IV N:o 8, 1896. 
oy a0: 

2) Hensen, Uber die Bestimmung des Planktons. Fiinfter Ber. d. 
Komm. z. wissensch. Unters. d. deutsch. Meere in Kiel. 1887. S. 69. 

3) Levander, Materialien z. Kenntniss der Wasserfauna. I. Protozoa. 


Acta Soc. pro f. et fl. fenn. XII, N:o 2. 1894. Taf. III, Fig. 7. 
2 


18 Kk. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


latus zusammen. Beide fehlen im Sommerplankton. Nach Hen- 
sen‘) diirfte die Hauptentwicklung in der W. Ostsee im August 
—Oktober liegen. 

Tintinnopsis beroidea (Stein). 


RI STe 

ee | | 
Aoet35 (Fig. 2 u. 3). 
aoe F. M. 8. X. In einigen Fingen ve- 
ae ater) 5 

SP reinzelt. 

Al. XII. Im Westhafen von Marie- 
Fig. 2. Fig. 3. Og 

Vergr. 300: 1. hamn einige Exx. 


Die Linge der Hiilsen betrug 54 w. 


Tintinnopsis brandtii (Nordqvist). 


F. M. 8. X. Sehr allgemein in allen Fiingen. 

F. M. 6. XU. Sparlich vorkommend, meistens nur einzelne 
Exx. in jedem Fang. 

Al. 4—14. XI. Findet sich gar nicht vor. : 

In einer vom Herrn K. E. Hirn gefischten Planktonprobe 
bei Mariehamn (Méckelén) d. 6. Sept. 1895 fand ich die Art in 
vereinzelten Exemplaren vertreten. 


Tintinnopsis tubulosa (Lev.). 


Forma a. (Fig. 4). 


F. M. 8. X. Hiiufig in den meisten Fiangen. 

F. M. 6. Xil. Nur in einigen Oberfliichenfin- 
gen vorkommend. 

Al. 4—7. XII, Nur in zwei Kiistenfingen je 
ein Ex. 

Hiilse cylindrisch, rohrfOrmig, mit abgerun- 
detem meistens schwach blasenformigem Hinter- 
ende und mit glanzenden Partikelchen bedeckt. 
Die Linge variirt sehr von 125 bis 450 p, 
Breite 44—48 uw. 


Vergr. 360: 1. es, (Oo, 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 19 


Forma b (= Codonella ventricosa Nordqvist *) forma }). 


(Fig. 5). a 
wee WORD, 
F. M. 8. X. Selten, einige Exx. beobachtet. 42255 


: i Bie YOR a8 
F. M. 6. XII. In den meisten Fingen, vor- $xqoks 
5 fov-fes eats har y So 
kommend, aber stets vereinzelt. Ber es 


Al. 4—7. XI. Vereinzelt. 

Hiilse cylindrisch, kiirzer und meistens et- 
was breiter als bei der voriger Form, mit ange- 
schwollenem zwiebelférmigem Hinterende. Linge 
81—119 w, Breite 46—56 wu, Breite des Wohn- 
faches 51—58 w. 


Fig. 5. 
Vergr. 370: 1. 


Acineta sp. 


Al. 6. XII. 98. Ein Ex. bei Bogskir (Fang n:o 13), auf einem Fremd- 
korper befestigt. Kelch weinglasférmig 0,088 mm lang, Stiel 0,138 mm lang. 
Nucleus rund, in der Mitte des Kérpers gelegen. Farbe des in Formol kon- 
servirten Thieres gelblich. 


Vorticella sp. 


F. M. 8. X. 98. Auf Acartia bifilosa im Fang n:o 6. 
Al. 5. XI. 98. S von Kobbaklintar auf Temora longicornis u. a. Cala- 
miden vereinzelt. 


oO bye PS... 
Echinoderes sp. 


F. M. 6. XII. Vereinzelte leere Panzer in vier Fiangen. 

Al. 5. XI. Ein lebendes Ex. aus 211 m Tiefe bei Kobba- 
klintar. 

Die Art gehért zur Ordnung Cyclorhagae Zelinka.*) Der 
Koérper ist bei eingezogenem Vorderende 504 mw lang und ver- 
sehen mit zwei Caudalborsten von 414 Linge. Neben den 
Caudalborsten sitzen zwei kurze Nebenborsten von 100 w Linge. 


1) Ose. Nordqvist, Bidrag till kinnedomen om Bottniska vikens och 
norra Ostersjons evertebratfauna. Meddelanden af Soc. pro f. & fl. fenn. 
17. 1890. Fig. 3. 

2) Verhandlungen der Deutschen Zoolog. Gesellschaft 1896, 


20 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


Die Oberfliiche der Ringe ist dicht behaart. In der Median- 
linie der Tergalplatten der Segmente 5—9 ist eine kraftige Bor- 
ste befestigt. Die Linge dieser 5 Riickenborsten ist etwa 17/2 
mal die Segmentliinge. Die erste Verdickungsleiste (des 3. Seg- 
ments) sowie die nachfolgenden Verdickungsleisten der Tergal- 
platten sind in der Mitte des Riickens unterbrochen. 

Von den aus der Litteratur mir bekannten Echinoderiden 
scheint die vorliegende Form, in welcher ich zuerst Echinoderes 
dujardinii za sehen glaubte, welche Art fiir die westliche Ost- 
see angegeben worden ist‘), am nichsten der Echinoderes seti- 
gera Greeff?) zu stehen. 


keotatoria. 
Syncheta monopus Plate. 


F. M. 8. X. In allen Fiingen zahlreich vertreten. 

F. M. 6. XI. Fast ganz verschwunden, denn nur in zwei 
wurden je ein Ex. beobachtet. 

Al. 5. XI. Hiiufig bei Kobbaklintar, aber sonst vereinzelt. 


Syncheta baltica Khrbg. 


F. M. 8. X. Uberhaupt ziemlich reichlich vertreten. 
F. M. 6. XI. Ein Ex. kam zur Beobachtung. 
Al.4—7.XIl. In allen Fingen vorkommend, aber sehr spirlich. 


Anurewa aculeata Ehrbg. var. platei Jaigersk. 


F. M. 8. X. War im letzten Stadium des Verschwindens. 
Nur in zwei Fiingen (Stat. a und c) fanden sich einzelne Exx. 

F. M. 6. Xll. Keine Exx. wurden beobachtet. 

Al. 7. Xl. Keine Exx. in der offenen See; in Godby-Farj- 
sundet (n:o 15) einige Individuen. 


1) Mébius, K., Systematische Darstellung der Thiere des Plankton. 
Sil te: 

2) Greeff, R., Untersuchungen iiber einige merkwiirdige Formen des 
Arthropoden- und Wurm-Typus. Archiv fiir Naturgeschichte. 35 Jhrg. 1 Bd. 
S. 89, Taf. V, Fig. 1—5. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 4. 21 


Diese Form gehért wie auch A. cochlearis Gosse var. re- 
curvispina Jigersk. eigentlich dem Kiistenplankton an’) und 
scheint an der Kiiste in aktivem Zustande zu tiberwintern, denn im 
Februar und Mirz habe ich sie an der Kiiste bei Helsingfors 
unter Eis angetroffen. 

Die baltische Variet&ét von A. aculeata ist den ganzen fin- 
nischen Meerbusen entlang verbreitet; schon in dessen Ostli- 
chetem Theil bei Bjérk6 (Koivisto) tritt sie in ihrer charakteris- 
tischen Gestalt sehr individuenreich auf, wie die vom Herrn Stud. 
A. J. Silfvenius im Aug. 1898 gefischten Planktonfange zei- 
gen. So bildet sie im Fang n:o 132 aus Koivisto-Vatvuori d. 
VIII. 98 nebst einigen Cladocerenarten einen betrichtlichen 
Theil des Planktons. 


Anurea cochlearis Gosse var. reeurvispina Jigersk. 


F. M. 8. X. Diese im Sommer und Anfang der Herbstes so 
hiiufige pelagische Form verschwindet im October, denn nur ein 
Ex. wurde an Station a beobachtet. 


Cladocera. 
Bosmina maritima P. E. Miiller. 


F. M. 8. X. In allen Fiingen hiiufig und oft eiertragend; 
Schalen mit Dauereiern wurden auch gesehen. 

Im December kamen weder in den Fangen aus dem fin- 
nischen Meerbusen, noch in denen von Aland Exx. mehr zu Gesicht. 
Die Art ist eine Sommerform worauf auch die Erfahrungen N ord- 
qvist’s *) hindeuten. 

Nach der Ansicht Stenroos’, der viel Material von den 
Bosmina-Formen zur Untersuchung gehabt hat, ware B. mav- 
tima P. E. Miiller lediglich als eine Varietiit von B. brevispina 
P. E. Miller zu betrachten. In der That, mit Hinsicht auf den ge- 
ringen Unterschied zwischen dieser und der Siisswasserform 
sowie auf den Umstand, dass B. maritima in der Ostsee ihre 


Na (ak Penta gl br 
2) a Se 109: 


22 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


grésste Entwicklung in den salzirmsten Theilen hat, nimlich 
in den innersten Enden der bottnischen und finnischen Busen, 
scheint seine Ansicht eine eingehende Priifung zu verdienen. 


Evadne nordmanni Loven. - 


F. M. 8. X. Die Art kam in den meisten Fiangen verein- 
zelt vor. Unter den Embryonen tragenden Individuen fand ich 
ein Ex. mit vier Embryonen in der Brutkammer; nur ein Ex. 
mit Dauerei wurde gesehen. 

Im Decemberplankton war sie schon ganz verschwunden. 

Dass sie im October verschwindet zeigen auch meine Ki- 
stenplanktonproben von den Jahren 1892, 1893 und 1894, denn 
sie ist in diesen nicht vertreten. 


Podon polyphemoides Leuckart. 


F. M. 8. X. Vereinzelte Individuen in drei Fangen (Stat. 
bios. c iro 3, 1 no 10); 

Dass Podon polyphemoides im finnischen Meerbusen im Oc- 
tober verschwindet, geht auch aus meinen friiheren Beobachtun- 
gen hervor. Im September und October 1892 war die Art nur in 
einigen Fiingen durch einzelne Exx. vertreten und im Jahre 1894 
war sie ebenfalls im October nur vereinzelt anzutreffen, wahrend 
sie in zwei Planktonproben vom 24. September n:o 652, 653 
Helsingfors-Edenswik) noch zahlreich vorkam. 


Gopepoda. 
Pseudocalanus elongatus Boeck. 


Al. 5—8. XI. Bei Kobbaklintar war dieser Salzwasserco- 
pepod hiufig in den Tiefenfingen. Im_ finnischen Meerbusen 
ist die Art noch nicht angetroffen. 


Centropages hamatus Lilljeb. 


Al. 5. XI. Ein Ex. wurde S von Kobbaklintar in einem Ver- 
tikalfang aus 50 m Tiefe (n:o 6) gefangen. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5. 23 


Limnocalanus grimaldi (de Guerne). 


F. M. 8. X. Einige Exx. in den Tiefenfiingen an den Stat, 
e (72 m Tiefe) und f (96 m Tiefe). 

F. M. 6. Xil. Hiéufig in einem Tiefenfang auf Stat. e aus 
65 m Tiefe, einzelne Exx. aus 20 und 45 m Tiefe. 

Al. 5—14. XII. Ein Ex. bei Kobbaklintar in Tiefenfang aus 
20 m Tiefe und bei Borgé gleichfalls ein Ex. 


Acartia bifilosa Giesbr. 


F. M. 8. X. Findet sich in allen Fangen und zahlreich 
besonders in den Fangen von den Stationen c—f. 

F. M. 6. X. Hiiufig in allen Fiingen. 

Al. XII. Bildet die Hauptmasse des Planktons an der Ober- 
fliche bei Bogskir; zahlreich auch in Godby-Farjsundet. 


Acartia longiremis Lill). 


Al. 4—7. XIl. Zusammen mit der vorhergehenden Art kam 
dieser Salzwassercopepod hiufig vor, auch an der Oberfliiche 
zahlreich bei Kobbaklintar und Bogskiir. 

In den finnischen Meerbusen war die Art im October und 
December nicht eingedrungen. 


Temora longicornis 0. F. Miiller. 


F. M. 8. X. Junge Exx. und einzelne Weibchen in den 
Tiefenfangen an den Stat. d, e. Dass diese marine Form bis 
in den finnischen Meerbusen hinein eindringt, diirfte friiher nicht 
bekannt gewesen sein. 

F. M. 6. XI. An den Stat. b—d hiaufig in allen Fangen, 
auch von der Oberfliiche. Beide Geschlechter waren vorhanden. 

Al. XI. Hiiufig in allen Fiingen aus der offenen See. 


Temorella hirundo Giesbr. 


F. M. 8. X. Nur einige reife Temorellen wurden als die- 
ser Art zugehérig erkannt. 


24 K. M. Levander, Herbst- und Winter-Plankton. 


F. M. 6. XII. Héaufig an der Oberfliche bei Station a (n:o 
2), wo reife do’, aber meistens unreife $9 zusammen erschienen. 

Al. 4—14 XIl. Zahlreich in einigen Oberflichenfingen (Bog- 
skir, Nyhamn, Borgon), in anderen nur wenig. 


Temorella affinis Poppe var. hirundoides Nordqv. 
F. M. 8. X. Reife Exx., meist Od, nur vereinzelt in den 
Vertikalfangen. 


F. M. 6. XI. Vereinzelte Exx. allgemein, hiufiger im Fang 
no 3: 


Zusammen mit Acartia bifilosa ist diese Form der haufig- 
ste Copepod im Plankton des finnischen Meerbusens. 


Temorella clausii Hoek. 
Al. 8. XII. Zahlreich in Godby-Farjsundet (n:o 18). 


Schizopoda. 
Mysis mixta Lilljeborg. 
Al. 5. XI. Zwei Exx., von denen das grossere 24 mm lang, 


wurden gefangen S von Kobbaklintar durch Vertikalfang aus 
211 m Tiefe. 


Die Art ist friither in der Alands-see bei Gislan in einem 
Fang aus 180—230 m Tiefe von Nordqvist*) angetroffen. 


Appendicularice. 
Fritillaria borealis Lohmann. 


F. M. 6. XI. Die Art war ziemlich hiiufig in den Tiefen. 
und Oberflachenfaingen an den Stationen b—d. 

Al. 4. XI. Hiiufig oder zahlreich (n:o 6, 8) in den Tiefen- 
und Oberflachenfaingen bei Kobbaklintar und Bogskar. 

Die vorliegende Art ist nach Lohmann?) sowohl in dem 
arktischen als antarktischen Gebiet zu Hause. In das Skagerak 


! Osc, Nordigyist, 1.-ic, 5S, 105. 


2) Lohmann, H., Die Appendicularien der Plankton-Expedition Kiel 
und Leipzig. 1896. S. 50. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 5d. 25 


tritt sie nach Aurivillius*) von Ende November bis Mai ein. 
In der westlichen Ostsee ist sie im November, Februar, Marz und 
April beobachtet worden (Hensen). 


Bryozoa. 
Cyphonautes. 


F. M. 8. X. Von der Larve von Membranipora kamen ver- 
einzelte Exx. in n:o 2, 4 und 8 vor. 

Cyphonautes istim Plankton in den Esbo-Skiren besonders im 
Juni (1892) eine ziemlich haufige Erscheinung, obwohl sie in der 
Regel nur vereinzelt auftritt. Im Fang n:o 311 von Helsingfors- 
Lappviken d. 4. Oct. 1892 fand sie sich ziemlich allgemein. 


Mollusca. 
Gastropodlarven. 
F. M. 8. X. Ein Ex. an der Stat. ec. 


Lamellibranchiatenlarven. 


X. Ein Ex. an der Stat. c. 
XII. Zwei Exx. von den Stat. b und e. 


Sternhaarstatoblasten (Hensen). 


F. M. 6. XII. Vereinzelte Exx. in vier Fangen. 
Al 5. XI. Vereinzelt S von Kobbaklintar, 


1) Aurivillius, C. W. 8., Vergleichende thiergeographische Untersu- 
chungen tiber die Plankton-Fauna des Skageraks in den Jahren 1893—1897. 
S. 15. 


ACTA SOCIETATIS PRO FAUNA ET FLORA FENNICA, XVIII, N:o 6. 


ZUR KENNTNISS 


LEBENS IN DEN 


STEHENDEN KLEINGEWASSERN 
AUP DEN’ SKARENINSELN. 


K, M. LEVANDER. 


(Angemeldet d. 3. Marz 1900). 


HELSINGFORS 1900. 


KUOPIO 1900. 
O. W. BacKMANS BOKTRYCKERI. 


Motto: 
» ... but is there not a risk lest we forget that 
the picture and the problem with which the na- 
turalist starts, and to which he must eventually 
return, is the picture and the problem of the shore- 
pool, the wayside pond, the open sea, the moor- 
land tarn, the birdberg, in short, wild nature and 
its drama of life?» 
J. Arthur Thomson. 
(Natural Science N:o 88. 1899). 


Die zahllosen kleinen Inseln am f&usseren Rande des finni- 
sehen Skirenarchipels sind tiberall einander sehr aihnlich. Immer 
bestehen sie ausschliesslich aus Urgebirge (Gneis und Granit), 
das besonders an den Ufern als glatt geschliffene und mit Glet- 
scherschrammen versehene Béschungen nackt zu Tage tritt. 
Stellenweise sind die Ufer von Gerélle und Sand gebildet, mit 
oder ohne Vegetation. Hier und da finden sich auch flache 
Buchten mit Torfbildung (Phragmites, Scirpus). Die Mitte der 
Inseln ist aus niedrigen kuppenférmigen Felsen und Glacialschutt 
gebildet und mit Wald (Fichte, Kiefer, birke), oder wenigstens 
mit einzelnen Baumen und Strauchern (Eberesche und Wachhol- 
der) bewachsen. 

Auf den Felsen dieser Inseln finden sich haufig in gros- 
ser Menge vom Menschen unberiihrte kleine Wasseransamm- 
lungen, in welchen sich wihrend der warmen Jahreszeit oft 
ein reges Leben entfaltet. Diese Tiimpel und Pfiitzen sind 
meist von grosser Dauer, indem sie wiihrend des Sommers nicht 
austrocknen. Sie stellen ebensoviele kleine Lebensgemein-. 
schaften oder Mikrokosmen dar, welche fiir das Studium 
der Oekologie der niederen Wasserorganismen in mehrfacher 
Hinsicht nicht weniger gut oder sogar besser geeignet sind, als 


4 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdassern. 


die grossen stehenden Gewasser, die Seen. Meistens in Aus- 
hohlungen des Urgebirges bestehend, kénnen die in Rede ste- 
henden Wasserbecken als von der Natur selbst hergestellte 
Aquarien von wechselnder Beschaffenheit betrachtet werden. Die 
physischen Verhialtnisse, sowie der momentane Bestand an Pflan- 
zen und Thieren lassen sich in solch einem Aquarium jederzeit 
viel leichter und sicherer tiberblicken, als in einem See. Auch 
die periodischen Verinderungen in der Lebewelt sind in einem 
kleinen Gewisser immer bequemer und ‘exakter zu kontroliren 
und zu verfolgen, als in einem grossen. Ein See, besonders 
wenn er gréssere Dimensionen hat und noch von Landspitzen 
und Inseln zerspalten ist, gestaltet sich meistens in seinen ver- 
schiedenen Abtheilungen sehr verschieden z. B. in betrefft der 
Tiefe, der Erwirmung des Wassers, der Beschaffenheit der Ufer 
u. s. w. und hieraus folgt, was u. a. die Entwicklung des Plank- 
tons betrifft, dass die Vermehrung der verschiedenen Plankton- 
mitglieder zur gleichen Zeit in den verschiedenen Theilen des 
Sees sehr ungleich sein kann, wiéhrend die Komposition des 
Planktons in den mittleren Theilen des Sees, infolge der Be- 
wegung des Wassers ziemlich gleichmissig erscheint. Dagegen 
kénnen die kleinen Gewisser oft als separirte Standorte eines 
Seelitorals betrachtet werden, wo die fiir einen bestimmten 
Standort charakteristische Flora und Fauna rein von fremden 
Beimischungen zu haben ist. 

Es ist natiirlich, dass die Untersuchung der Lebewelt der 
Seen, welche Standort fiir Fische und Végel sind und welche 
iiberhaupt im Haushalt des Menschen und der Natur eine un- 
vergleichlich wichtigere Rolle spielen, ein ungemein viel gros- 
seres Interesse von Seiten des Menschen beansprucht, als die 
der kleinen Wasserlachen, aber wir werden nicht vergessen, 
dass ein grosser Theil der pflanzlichen und thierischen Bewoh- 
ner der letzteren als Plankton- oder Bodenorganismen oft eine 
wesentliche Rolle auch in dem Stoffwechsel der Seen spielen 
und folglich dort ebenso gut der Untersuchung werth sind als 
hier. Die dlteren Naturforscher, die sich mit der Untersuchung 
der im siissen Wasser lebenden Welt kleiner Thiere und Pflan- 
zen beschiftigten, verschafften sich ihr Material hauptsich- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 5 


lich aus den kleinen stagnirenden Wasseransammlungen, aus 
Tiimpeln, Teichen und vom Seeufer. Als in den zwei letzten 
Jahrzehnten, seitdem eine specielle fiir das Leben an der Ober- 
fliche der Seen angepasste Fauna und Flora entdeckt worden 
war, die Erforschung der Siisswasserseen als eine specielle 
Forschungsrichtung sich konsolidirte, wurde das Hauptaugen- 
merk in dieser Richtung das Plankton, dessen Untersuchung 
mit dem ganzen Reize eines neuen fruchtbaren Arbeitsfeldes 
zahlreiche Krifte an sich zog. Die Untersuchung der Tiimpel 
wurde in den Hintergrund gedriingt. So ist es gekommen, dass 
der mit dem Planktonnetze arbeitende moderne Seenforscher, 
wenn er wieder den kleinen Gewiissern seine Aufmerksamkeit 
schenkt, sich wundert, Arten in diesen zu finden, die er als 
rein lacustrisch zu betrachten gewohnt ist, obgleich zahlreiche 
dieser Bewohner der limnetischen Region der Seen zuerst ge- 
rade in den Tiimpeln und Teichen entdeckt und beschrieben 
worden sind, Aber nicht nur ist die Abhiingigkeit der einzel- 
nen Planktonten von den fusseren natiirlichen Lebensbedingun- 
gen leichter in einem Tiimpel zu verfolgen als in einem gros- 
sen See, sondern auch fiir allerlei Experimente werden unsere 
natiirlichen »Felsenaquarien» sich gut eignen. 

In den Seen beobachten wir die auffallende rithselhafte 
Erscheinung, dass gewisse Planktonalgen und -thiere in dem 
einem See vorhanden sind, in dem Nachbarsee aber fehlen 
kénnen und umgekehrt, obgleich die beiden Seen anscheinend 
dieselben physischen Lebensbedingungen ihren Bewohnern dar- 
bieten. Dieser rithselhaften Erscheinung liegt wahrscheinlich 
ein Komplex von Ursachen zu Grunde, der vielleicht besser 
durch den Vergleich der Tiimpel unter einander eruirt werden 
kann, in welchen der Thier- und Pflanzenbestand oft sehr grosse 
Differenzen aufweist. Denn man ist hier in der Lage, experi- 
mentell vorzugehen durch willkiirliche Eingriffe in das Leben 
der Thiere und Pflanzen, indem man neue Bewohner einsetzen 
und andere eliminiren kann. 

Schliesslich diirfte es noch geboten sein, in anbetracht 
der Bedeutung, welche die Bewohner der stagnirenden Gewis- 
ser, speciell die einzelligen, fiir die hygienische Wasserbe- 


6 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


urtheilung in letzter Zeit gewonnen haben’), den Tiimpelor- 
ganismen auch mit Riicksicht auf ihre Kigenschaft als Reagens 
auf die Beschaffenheit der von ihnen bewohnten Gewiisser eine 
specielle Aufmerksamkeit zu schenken. 

Die angedeuteten Gesichtspunkte scheinen mir eine ge- 
niigende Motivirung zu sein fiir meine wahrend mehrerer Sommer 
auf der an kleinen Felsentiimpeln reichen Insel Esbo-LOf6 neben 
der Untersuchung der Meeresfauna und des Binnenseeplanktons 
mit besonderer Vorliebe gepflegten Untersuchung der ‘Tiimpel, 
die sich ausserdem noch als ausgezeichnete Bezugsquellen von 
Untersuchungsmaterial fiir die Studenten, welche ich in das Stu- 
dium der Siisswasserorganismen einzufiihren hatte, erwiesen. 

Die vorliegende Abhandlung beginnt mit einem Versuche, 
die von mir untersuchten Gewiisser nach ihrer topographischen 
Lage und ihrer Beschaffenheit in natiirliche Kategorien einzu- 
theilen. Nachdem dann im Folgenden die verschiedenen phy- 
sichen Existenzbedingungen, welche die Gewiisser ihren meistens 
sehr kleinen Bewohnern bieten und die in der Oekologie der 
letzteren ihren Ausdruck finden, beleuchtet sind, werden ge- 
nauere Beschreibungen der einzelnen Gewiissergruppen nebst 
Verzeichnissen iiber die zugehérigen Lebewesen gegeben. Zum 
Schluss folgen anhangsweise die Beschreibungen der neuen 
Arten, die in den untersuchten Gewiissern gefunden wurden, 
und einzelne biologische Bemerkungen. 


1) Metz, C., Mikroskopische Wasseranalyse. Anleitung zur Untersu- 
chung des Wassers mit besonderer Beriicksichtigung von Trink- und Ab- 
wasser, Berlin 1898. 


I. Allgemeiner Theil. 


|. Das Untersuchungsgebiet. Die stehenden Gewisser, die 
den Gegenstand dieser Untersuchung ausmachen, sind zum gross- 
ten Theil auf folgende 11 kleine Inseln in den westlichen Ska- 
ren von Helsingfors vertheilt. 


Lill-L6f6, 11 km SW von Helsingfors. 
Stor-L6f6 » » » » » 
Osterklippan » » » » » 
Sumparn » » » » » 
Gasgrundet 12 » » » > 
Knapperskar 13). % » » » 
Stenskiar 14 » SSW » » 
Kyto int ow : 
Traskholmen 11 » W_  ~» » 
Hundoérn 9 » SSW » > 
Rysskar Sil A > 


Von diesen Inseln, von denen die gréssten nicht einen km in 
ihrer Liangsausdehnung erreichen, finden sich nur die zwei 
letzterwihnten im Kirchspiele Helsinge, alle anderen in Esbo. 
Das ganze Gebiet liegt zwischen 60° 5’ und 60° 10’ N. Lat. 
und 24° 40’ und 25° 0’ O. Long. v. Greenw. 

ll. Eintheilung der Kleingewasser. Die untersuchten ste- 
henden Wasseransammlungen, die wegen ihrer geringen Grésse 
im Gegensatze zu den Seen unter dem Namen Kleingewasser 
(Tiimpel, Pfiitzen, Siimpfe u. a.) zusammengefasst werden kon- 
nen, zeigen in ihren physischen und oekologischen Verhialtnissen 
betriichtliche Verschiedenheiten, auf Grund welcher sie in fol- 
gende Gruppen eingetheilt werden. 


A, Brackwasserhaltige. 

Litorale Becken mit brackischem Wasser, die im Laufe 
des Sommers nie austrocknen, also permanent sind. 

1. Intralitorale Seewasserbassins: in den Aushdhlungen 
der Uferfelsen gebildete mittelgrosse oder grosse Bassins, die 
bei gewdhnlichem, oder normalem Stande des Seewassers iso- 


8 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


lirt sind, zeitweise aber bei hohem Wasserstande, oder bei sehr 
bewegter See mit dem Meere in offene Verbindung treten. 

2. Spritzwasserlachen: permanent wassergefiillte Felsentiim- 
pel in der normalen Spritzzone. 

3. Stagnirende subsalse Felsentiimpel. Sie liegen adlitoral, 
d. h. im Bereich der Spritzzone bei sehr hohem Wasserstande. 

4. Seetangtiimpel: Felsentiimpel oder in weichem Ufer ge- 
bildete, meistens sumpfartige Lagunen, in welchen bei Herbst- 
stiirmen Seetangmassen angehiuft werden, die nachher in den 
Wasserbecken verfaulen. Der Bodensatz riecht stark nach Schwe- 
felwasserstoff. 


B. Stisswasserhaltige. 
Supralitorale. 
a. Ohne Moosvegetation. 

5. Ephemiire Regenwasserlachen: periodisch austrocknende 
Regenwasseransammlungen in kleinen flachen Felsenaushohl- 
ungen. 

6. Permanente Regenwassertiimpel in Aushdhlungen der 
nackten Felsen. 


Subtypus a. Mit glatten Wanden, Das Wasser farblos. 
Subtypus 6. Mit Moos, Torfmoos und Gras in den Ecken und Rit- 
zen der Wande. Das Wasser in der Regel braun 
(humushaltig). 
b. Mit Moosvegetation in Wasser (torfwasserhaltige). 
7. Moostiimpel: permanente oder, hiufiger noch, austrock- 
nende Wasseransammlungen, an deren Boden Hypnum wichst. 
Freie Wasserfliche vorhanden. 


8. Felsensphagnete: mit Torfmoos erfiillte Aushdhlungen 
oder Kliifte der Felsen. Kein freier Wasserkérper. Torfmoore 
en miniature. 

9. Siimpfe: grosse oder mittelgrosse, gewOhnlich perma- 
nente Gewiisser, deren Boden mit Sumpfpflanzen bewachsen ist. 
Am Ufer findet sich stets Moos. 

Dass die in obiger Weise kurz charakterisirten Tiimpelgrup- 
pen, in der Natur durch allerlei Zwischenformen mit einander 
verbunden sind, ist kaum n6éthig anzudeuten. Die s. g. intra- 
litoralen Felsenbassins und die Tangtiimpel sind oft wenig ver- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 9 


schieden von den angrenzenden Buchten, die durch engere 
oder weitere Offnungen permanent mit dem offenen Meere in Ver- 
bindung stehen. Auch k6nnen jene, seltener oder hiaufiger, je 
nach Lage und Bodenplastik, in offene Verbindung mit dem Meer 
treten und erscheinen dann als Buchten des Meeresufers. Die in 
der Spritzzone gelegenen Felsenlachen unterscheiden sich manch- 
mal topographisch und mit Hinsicht auf ihre bevélkerung wenig 
sowohl von den ersten Kategorien, als auch von den subsalsen 
Felsentiimpeln. Die letzterwahnten wieder sind den dabeilie- 
genden Regenwasserbecken physiognomisch ganz dhnlich und 
werden von diesen nur durch die schwach salzgehaltige Be- 
schaffenheit ihres Wassers unterschieden. Die permanenten Re- 
genwasserbecken, die gewOhnlich eine sehr arme mikroskopische 
Algenvegetation entwickeln, sind durch mancherlei Ubergangs- 
formen mit den Moostiimpeln verbunden. Zwischen diesen und 
den betriachtlicheren Wasseransammlungen, die wegen einer tip- 
pigen Makrophytenflora schon den Namen von Siimpfen verdie- 
nen, giebt es gleichfalls vermittelnde Zwischenstadien. Ebenso 
sind die typischen minutidsen Regenwasserlachen mit stabileren 
Wasseransammlungen durch allerlei Ubergiinge verbunden. 

Obgleich also an dieser Eintheilung unvermeidlich etwas 
kiinstliches haften bleibt, wenn man auch, wie es hier geschehen 
ist, nur die mehr typischen Formen eine definirbare Kategorie 
bilden liisst, méchte ich doch darauf hinweisen, dass derselbe Fall 
eintreten wiirde bei einer Klassifikation unserer zahllosen, der 
Grésse und Natur nach so ausserordentlich wechselnden Land- 
seen. In beiden Fillen bewiahrt sich der Ausspruch natura non 
facit saltus. 

Zur leichteren Ubersicht der hier aufgestellten Gewiisser- 
kategorien in ihren Beziehungen untereinander, zum Meere, sowie 
zu den Teichen und Landseen mége das folgende Schema dienen. 


10 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdssern. 


Limnetische Region * Siisses Wasser. 
Landsee ; 


pil | ae Felsen- 


Sumpf Teiche ~ Sphag- 


See eel wasser 
ane 
es 


Moostiimpel 


fort. 


Subtypus b 


Permanente | hee Ephemere |. 


Regenwasser- __ Regenwasser 
me wasser 
tiimpel " lachen. 
Subtypus a 


Subsalse Brackisches Wasser. 
Timpel Litoral. 
mS 
| as 
Seetang Intralitorale Spritzwasser- 
tiimpel Seewasserbassins = ~—_ lachen 


/ 
; 
he 
Ya 
/ 
Va 


Meeresufer 
Meer 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 11 


lll. Bemerkungen iiber einige physische Verhaltnisse der 
Kleingewasser. Fiir die obige Klassifikation bildeten die topo- 
graphische Lage, die Grésse, die Dauerhaftigkeit, sowie die Be- 
schaffenheit des Wassers und das Fehlen oder Vorhandensein 
der makroskopischen Vegetation die hauptsichlichen Direktiven. 
Diese Momente werden demnach zuerst besprochen werden und 
danach sollen die thermischen Verhiltnisse, das Einfrieren und 
die Bewegungen des Wassers (Durchliiftung) zur Erérterung 
kommen. 

Die topographische Lage ist insofern von Bedeutung, als da- 
von in erster Linie abhingt, ob unsere Gewisser brackisches 
Wasser oder reines Siisswasser enthalten. Nach der topogra- 
phischen Lage unterscheiden sich die intralitoralen von den 
hoher gelegenen adlitoralen Spritzwasserlachen und den sub- 
salsen Tiimpeln. Was die supralitoral gelegenen reinen Siiss- 
wasseransammlungen betrifft, so kann im Allgemeinen gesagt 
werden, dass die Regenwasserbecken sich auf den nackten Ufer- 
felsen bilden und zwar so, dass die dem Typus a anhorenden 
in der Regel niiher dem Litoral liegen, als die dem Typus } 
zugezihlten, wihrend die Felsensphagnete meistens héher als 
alle anderen an der Waldgrenze oder in den mittleren Theilen 
der Insel sich gebildet haben. 

Die Grdsse, die Tiefe und Ausdehnung des Wasserbeckens, 
ist vor Allem deshalb von Bedeutung, weil es von diesen Um. 
stiinden hauptsiichlich abhiingt, wie sich die Gewisser gegen 
das Austrocknen verhalten. Dabei ist auch das Fehlen oder 
Vorhandensein von Moos und anderen Makrophyten ebenfalls 
von grosser Bedeutung. Die Spritzwassertiimpel und die tempo- 
riiren Regenwasserlachen unterscheiden sich von den permanent 
gefiillten Becken durch ihre relativ viel geringere Grésse. Sie 
sind iiberhaupt die kleinsten Becken, und ihnen stehen als an- 
deres Extrem die intralitoralen Seewasserbassins, die Seetangtiim- 
pel und die Siimpfe gegeniiber, die 20—50 m lang sein kénnen. 

Nach dem Verhalten gegen das Austrocknen werden die 
stehenden Kleingewisser in permanente und periodisch austrock- 
nende eingetheilt. Die Dauerhaftigkeit oder Persistenz ist nicht 
nur von der Tiefe und horizontalen Ausdehnung, sondern auch 


12 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


von der Form des Beckens und der Beschaffenheit des Grun- 
des, sowie vom Vorhandensein von Vegetation abhangig. Aus- 
serordentlich hiufig in den Skiéren sind die zahlreichen in Fel- 
senaushohlungen gebildeten Tiimpel, in denen das Wasser eine 
Tiefe von etwa 0,1—0,3 m besitzt und die infolge hiufiger Nie- 
derschlige und geringer Abdiinstung vom Frihling bis zum 
Winter nie ganz austrocknen. Dadurch ist ermdglicht das kon- 
stante Vorkommen in gewissen permanenten Tiimpeln von sol- 
chen Arten wie Bosmina brevispina Lilljeb., Polyphemus pedicu- 
lus de Geer und Ceriodaphnia pulchella G. O. S., die sich, so- 
weit meine Beobachtungen reichen, wihrend des Sommers kon- 
tinuirlich ohne Dauereibildung fortpflanzen. Die kleinen, flachen, 
ephemer gefiillten Regenwasserlachen dagegen beherbergen kon- 
stant mehrere andere charakteristische Bewohner, bei denen ein 
periodisches Austrocknen des Wassers als ein Lebensbediirfniss 
erscheint, da sie nur in solchen Wasseransammlungen gedeihen 
und in den permanenten Regenwasserbecken vermisst werden. 

Im Allgemeinen erscheinen die Bodenorganismen wenig 
abhiingig von der Grosse der Gewiisser. So leben die Chydorus 
und Alona-Arten unter den Cladoceren, die Cathypniden, Colu- 
riden, Diaschizen unter den Rotatorien sowohl in den grdoss- 
ten, als auch in den kleinsten permanenten Wasseransammlungen. 
Die freischwimmenden und Schwebeformen zeigen in dieser 
Hinsicht erhebliche Differenzen. Mehrere limnetische Organis- 
men, die z. B. schon in dem kleinen kaum ?/, km langen und 
etwa 3 m tiefen Binnensee auf der Insel Stor-Pentala (Ksbo) im 
Plankton vertreten sind, fehlen ganz auch in den grossten per- 
manenten Tiimpeln und Siimpfen in meinem Untersuchungsgebiete. 
Als derartige lacustrisch-limnetische Organismen, die also ganz 
speciell an die physischen Lebensbedingungen angepasst sind, 
welche in der mittleren Region der grossen stagnirenden Gewas- 
sern herrschen, kénnen aus dem Plankton der kleinen Binnenseen 
(Stor-Pentala-trisk, Finntrask, Wittraésk, Lohijarvi u. a.) an der 
hiesigen Kiiste insbesonders die nachfolgenden angefiihrt werden. *) 


1) Levander, K. M., Zur Kenntniss der Fauna und Flora finnischer 
Binnenseen. Acta Soc. pro F. et Fl. Fenn., XIX, N:o 2. 1900. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 13 


Cyanophycee: 


Palmellacez : 
Diatomacee: 


Mastigophora: 


Rhizopoda: 
Ciliata : 
Rotatoria: 


Cladocera: 


Cyclopidee: 
Calanidae: 


Anabena flos aque Bréb. 

A. spiroides Klebahn. 

Aphanizomenon flos aque Ralfs. 
Gloiotrichia echinulata Richter. 
Clathrocystis eruginosa Hentfr. 

Pediastrum duplex Meyen var. clathratwm A. Br. 
Asterionella formosa Hass v. gracillima Grun. 
Fragilaria capucina Desm. 

Melosira crenulata Ktzg. 

Rhizosolenia longiseta Zach. 

Atheya zachariasi Brun. 

Dinobryon stipitatum Stein. 

D. divergens \mh. 

Actinoglena klebsiana Zach. 

Mallomonas ploeslii Perty. 

Ceratium hirundinella O. F. M. 

Difflugia lobostoma Leidy v. limnetica Lev. 
Codonella lacustris Entz. 

Conochilus wnicornis Kouss. 

Floscularia mutabilis Bolton. 

Asplanchna priodonta Gosse. 

A. herrickii de Guerne. 

Triarthra longiseta Ehrbg. v. limnetica Zach. 
Mastigocerca setifera Lauterb. 

M. hamata Zach. 

M: capucina Wierz. 

Anurea cochlearis Gosse. 

Limnosida frontosa G O. S. 
Diaphanosoma brachyurum Lievin. 
Daphnia galeata G. O. S$. 

Hyalodaphnia cristata G. O. 8. 

H. jardinei Rich. 

Bosmina coregoni Baird. 

» brevirostris P. E. Miill. 
Holopedium gibberum Zadd. 
Leptodora hyalina Lillj. 

Cyclops oithonoides G. O. 5. 
Diaptomus graciloides Lalljeb. 

D. gracilis G. O. 5S. 

Heterocope appendiculata G. O. 5. 
Eurytemora lacustris Poppe. 


14 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Andere pflanzliche und thierische Organismen, die in man- 
chen Seen eulimnetisch auftreten, gedeihen auch gut in den Tiim- 
peln, zum Theil sogar in den sehr kleinen. Von derartigen Plank- 
tonorganismenh, die in ihrem Vorkommen fast unabhiingig von 
der Grdsse des Wasserbeckens erscheinen, kommen in unseren 
Tiimpeln z. B. die unten verzeichneten vor: 

Cyanophycee: Celospherium kiitzingianum Neg. 
Palmellaceee: = _Pediastrum duplea Meyen. 
P. boryanum Menegh. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Desmidiacee:  Stawrastrum gracile Ralfs. 
Diatomacez: Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Asterionella formosa Hass. 
Mastigophora: Dinobryon sertularia Ehbg. 
Uroglena volvox Ehbg. 
Synura uvella Ehbg. 
Pandorina morum Bory. 
Eudorina elegans Ehbg. 
Trachelomonas volvocina Ehbg. 
Peridinium tabulatum Clap. & Lachm. 
Gymnodinium fuscum Stein. 


Zu dieser Gruppe sind von den Tiimpelbewohnern zu ziih- 
len auch fast alle im freien Wasser der Tiimpel sich schwim- 
mend aufhaltenden Cladoceren, bei denen eine limnetische 
Lebensweise beobachtet worden ist, obgleich dieselben in den 
Landseen Finlands bisher nur im Plankton der Uferregion 
beobachtet wurden, Solche sind: 

Daphnia longispina O. F. M. 
Ceriodaphnia pulchella G. O. S. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Bosmina brevispina Lilljeb. 
Polyphemus pediculus de Geer. 

Von diesen ist z. B. die in den permanenten Regenwas- 
sertiimpeln so haufige Daphnia longispina in mehreren Seen 
der Schweiz eine eulimnetische Art. In den finnischen Land- 
seen ist sie nie in der offenen mittleren Region wahrgenommen 
worden. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 15 


Unter den Rotatorien findet man mehrere planktonisch 
auftretende Formen, welche nicht in unseren Tiimpeln leben, in 
den pflanzenreichen Teichen und Siimpfen, oft von kleinen Di- 
mensionen, dagegen gut gedeihen. Als solche sind hier zu 
nennen: 

Polyarthra platyptera Ehbg. 

(Notholca longispina Kell.| 
> acuminata Ehrbg. 

Anurea aculeata Ehbg. 

Ploeosoma hudsoni (mh. 

P. triacantha Bergendal. 


Auch verschiedene Cladoceren (Leptodora, Holopediwm) und Co- 
pepoden (Diaptomus) finden sich sowohl in dem See- wie im 
Teichplankton, aber in den Tiimpeln nicht. 

Was schliesslich die pelagischen Organismen des finnischen 
Meerbusens betrifft, wie Chetoceros bottnicus Cleve, Dinobryon 
pellucidum Lev., Aphanizomenon flos aque Ralfs, Anwrea acu- 
leata und cochlearis-Varietiiten u. a., so sei hier bemerkt, dass 
sie in den geschlossenen, littoralen Seewasserbassins nicht ge- 
deihen. Sie werden in diesen nur vereinzelt, als zufallige Immi- 
granten, hin und wieder angetroffen. 


Die Beschaffenheit des Wassers. Nach der chemischen Be- 
schaffenheit des Wassers zerfallen die vorliegenden Gewisser 
in siisse und brackwasserhaltige. Diese Eintheilung beruht, wie 
schon angedeutet, auf den Beziehungen der Kleingewasser zum 
Seeufer. Zahlreiche Siisswasserorganismen aus den verschie- 
nen systematischen Abtheilungen verhalten sich sehr indiffirent 
dem geringen Salzgehalt unseres Meer- und Brackwassers ge- 
geniiber. Besonders unter den Mastigophoren, Rhizopoden, Ci- 
liaten, Rotatorien, Cladoceren, Copepoden, Hydrachniden, Gastro- 
poden und Fischen finden wir in dem hiesigen Meereswasser 
zahlreiche Vertreter, wie auch niiher aus der Zusammenstellung 
der Fauna und Flora des Meereswassers in den hiesigen Skiaren 
hervorgehen wird, die bald von mir veréffentlicht werden soll. 
Es sei hier nur bemerkt, dass viele von den hiaufigsten im 
hiesigen Kiistenwasser vertretenen Siisswasserorganismen zu- 


16 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingew4ssern. 


gleich zu den am weitesten verbreiteten in jeder Klasse geho- 
ren, eben in Folge ihrer grossen Gleichgiiltigkeit der Beschaffen- 
heit des umgebenden Mediums gegentiber. Auf das Vorkommen 
anderer Organismen iibt die geringe Salzmenge, welche dem 
Wasser einen brackischen Geschmack giebt, einen bestimmen- 
den Einfluss aus. Von den in dieser Beziehung empfindlichen Am- 
phibien zeigen meine Versuche, dass die Froscheier ganz gut 
im Meereswasser sich entwickeln und auch 4ltere, aus siissem 
Wasser genommene Froschlarven sich ohne Schwierigkeit in 
Seewasser ziichten lassen, wie ich auch Larven vom Frosch 
zuweilen in den stagnirenden subsalsen Tiimpeln beobachtet 
habe, aber die in den permanenten Siisswassertiimpeln haufigen 
Tritonen und ihre Larven wurden fast nie in brackischem Was- 
ser gesehen. Gewisse Daphnien (D. longispina, Scapholeberis mu- 
cronata) gedeihen hiaufig noch in den stagnirenden subsalsen 
Tiimpeln, aber in reines Meereswasser gebracht, wo der Salz- 
gehalt grosser ist, sterben sie nach ein bis zwei Tagen. So 
auch D. pulex. 

Dass die Tiimpel mit schwach brackischem Wasser einen 
eigenartigen Lebensbezirk darstellen, geht daraus hervor, dass 
gewisse Organismen nur in diesen angetroffen werden. Als sol- 
che sind zu nennen Pedalion fennicum Lev. und zwei grine 
Mastigophoren, Brachiomonas submarina Bohlin und gracilis Boh- 
lin. An entsprechenden Stellen in den iiussersten Skéren von 
Stockholm, wo der Chlorgehalt 1,32 gr pro Liter betrug, hat K. 
Bohlin?) neben den zwei zuletzt genannten Formen noch zwei 
andere einzellige griine Organismen beschrieben, die wahrschein- 
lich auch bei uns vorkommen diirften, und zwar: Oocystis 
echidna und Pheodactylum tricornutum. 

Was die rein siissen Gewiisser betrifft, so wechselt die 
Beschaffenheit des Wassers je nach der Art des Bodens, nach 
dem Vorkommen oder Fehlen von Moos und Torfmoos, oder 
von organischen Verunreinigungen u. s. w. Es ist in dieser 
Hinsicht hauptsiichlich ein Unterschied zu machen zwischen den 


1) Bohlin, K., Zur Morphologie und Biologie einzelliger Algen. Of- 
versigt af Kongl. Vet. Akad. Férhandl. Stockholm. 1897. N:o 9. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. KF 


auf reinem Felsengrund liegenden Regenwassertiimpeln (per- 
manenten und ephemiren) und den von Humussiauren und auf- 
gelésten Stoffen mehr oder minder braun gefairbten Torfgewis- 
sern (Moostiimpeln, Sphagneten, Siimpfen). Wahrscheinlich sind 
auf diese ungleichartige Beschaffenheit des Wassers einige von 
den Differenzen zuriickzufiihren, die die Zusammensetzung der 
Fauna und Flora der verschiedenen Siisswassertiimpelkatego- 
rien aufweist. 

Die Vegetation. Beim Vergleich der an Species armen 
Regenwassertiimpel mit den mit Moos und Sumpfpflanzen be- 
wachsenen Torfgewissern tritt die grosse Bedeutung der Vege- 
tation fiir das Leben in den Tiimpeln klar hervor. Die Ver- 
schiedenheiten der Algen- und Thierformationen in den beiden 
Gewiisserarten sollen in der zweiten Abtheilung niher darge- 
legt werden; es sei hier nur im Voraus bemerkt, dass besonders 
in den Torfgewassern eine wohl charakterisirbare mikroskopi- 
sche Pflanzen- und Thiergesellschaft sich unterscheiden lisst. 

Das Moos, Hypnum und Sphagnum, welches in manchen 
Tiimpeln wiachst, befoérdert sehr die Abdunstung des Wassers. 
Die moosigen Tiimpel sind weniger dauerhaft, als gleich grosse 
und in gleicher Weise exponirte reine Felsentiimpel. Mit Hin- 
sicht auf die tiaglichen Temperaturveriinderungen im Wasser, 
wo Moos wichst, spielt letzteres eine bemerkenswerthe Rolle. 
Das Torfmoos und der Humus, welche sich in den mit 
Moos und grdésseren Pflanzen bewachsenen Gewissern bilden, 
sind sehr geeignet fiir die Aufbewahrung von Cysten, Dau- 
ereiern und Sporen, was schon aus der Reichlichkeit und gros- 
sen Persistenz der s. g. sphagnophilen Algen und Thiere her- 
vorgeht. 

Uberhaupt ‘ussert sich in sehr mannigfaltiger Weise die 
Bedeutung der makrophytischen Vegetation fiir das Leben der 
Thiere. Als ein Beispiel sei an dieser Stelle erwihnt, dass die 
aller Makrophyten baren subsalsen und Regenwassertiimpel 
ausschliesslich von solehen Phryganidenlarven bewohnt sind, 
die als Baumaterial fiir ihre Gehiiuse Sandkérner brauchen, 
wahrend in den nahe liegenden Torfmoostiimpeln auch solche 
Arten leben, die aus Pflanzentheilchen ihre Gehiiuse bauen. 

2 


18 K. M. Levander, Leben in den Kleingewiissern. 


Temperatur. Uber die thermischen Verhiltnisse kann im 
Allgemeinen gesagt werden, dass je kleiner ein Wasserbecken 
ist, desto schneller das Wasser durchgewarmt und abgekiihlt 
wird, vorausgesetzt, dass die lokalen Verhaltnisse (topographi- 
sche Lage, Exponirtheit der Sonne und dem Winde, Boden) 
sich ahnlich gestalten. Um dies zu beleuchten gestatte ich mir 
hier einige gleichzeitige Temperaturen anzugeben, die ich in 
drei auf Felsengrund an der Sitidseite der Insel Lill-Lof6 gele- 
genen vegetationslosen, verschieden grossen, unbeschatteten und 
permanenten Regenwasserbecken fand. Da der Zweck der nach- 
folgenden Temperaturangaben auch noch darin besteht, eine 
gewisse Vorstellung von der Temperatur der Kleingewasser in 
unseren Skiren als einer Funktion des Klimas zu geben, so habe 
ich noch fiir jeden Tiimpel eine Angabe tiber die Temperatur 
an einem warmen Septembertage hinzugefiigt. 


Pumper a:0 1% 


Lange 3,50 m, Breite 2,50 m, Wassertiefe 0,40 m. 
Die Temperatur des Wassers wurde in 15 cm Tiefe ge- 
messen. So auch in den anderen Tiimpeln. 


Tag. Siawde! Temp. d. | Temp. d. | Ampitude d. 
Luft. Wassers. Wassertemp. 
IQ NIL 2 pene Mt + 21°,.C}|-+ 256° ¢C 
13. Vilosb oi wel Mies gh 18> UC ala Le sake | 6,8—8,2° C 
Pee Doohede lige Mis phat 29d 90 Caleck 227, @ aac 
6. VIII.| 2,30’ n. M. | + 162° C | + 20,2° C 
Fe WU A88 seal det aula alee | 7,8—2,5° C| 
eoaiinlbesay tall vilat=, Dee agli th2 0 | 
2. DXiie | Bolio! oi. Wi iets a Nt eli. 8 SC 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 19 


Tiimpel n:o 22. 


Linge 2,20 m, Breite 1,80 m, Wassertiefe 0,30 m. 


Tag. | eerie | Temp. d. | Temp. d. Amplitude d. 

| | Luft. | Wassers. Wassertemp. 
8 VII.| 1,55’ n. M. | + 21° CC} + 255° C | 

113. VII.| 2,55’v. M.| + 15,2° Cj + 18,3° C 7,2—-7,5° C 
| » » ip tly | + 21,9° C | + 25,8° C | 

fee VELL), 290 8. ME lat to.2° Cy A 20e | UC | 

| 7. VIL] 4,26’v. M.|+ 7,2° C} + 116° Clk gg 36°C 
ee: » 1,40°n. Me) + 94° C | —- 15,3” i | 

er ae 8. @ 2,55°n. M. | + 14,8° C | + 16,6° C | 


Tiimpel n:o 21. 


Linge 1,70 m, Breite 0,40 m, Tiefe 0,20 m. 


| Temp. d. | Temp. d. | Amplitude d. 


| Tag. Stunde. 

| Luft. Wassers. | Wassertemp. 

1S Nile l «fysst. nM) Bi? C44 Bks? GC | 

SS Wile Sei hehe Lae Gist dF 8% ‘adyeti C 
» » 12,55’ n. M. | + 21,9° C. a 30,°, G4 

6s WL 912.8550. ME.| t+ 16,99 C-4-» 20.89, C 

7. VUIL.| ~ 4,96° v, Mihi, Fae C44 a0? 6400 bore 

> » 1,447 n.M.|} + 94° GQ} + 15,4° C 

BTR) icky uta AB? Cle piaaerC 


Noch grésser war der tiigliche Temperaturwechsel an der 
Oberfliche der Moosdecke eines Sphagnumtiimpels (n:o 24); ich 
fand hier: 

d. 12. VII. 2,17’ n. M. + 29,9° C, 

d.,.413,,,27 320° v. ML 149° C, 

>» >» »> 1,5 n. M. + 32,4° C, 
also eine Amplitude von 15,2—17,7° C. In 10 cm Tiefe herrschte 
schon eine bedeutend gleichmissigere Wirme. 


20 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Im Allgemeinen verliuft die tagliche Temperaturkurve so 
ziemlich parallel mit der der Luft. Man findet an warmen stillen 
Tagen bei unbedecktem Himmel Mitte des Sommers am Vor- 
mittage eine rasche Steigerung der Temperatur, die ihr Maximum 
ein bis zwei Stunden nach Mittag erreicht. Nach dieser Zeit 
fallt die Temperatur, langsamer wahrend der Nacht, und er- 
reicht das Minimum zur Zeit des Sonnenaufganges. Im Boden- 
sediment kleiner Wasseransammlungen, in den tieferen Wasser- 
schichten tiefer Tiimpel, sowie unter der Moosdecke der Sphag- 
nete wird das Eintreten des Maximums und Minimums mehr 
oder minder verspitet. Auch ist die Temperatur da bedeutend 
gleichmiissiger wiihrend der verschiedenen Tageszeiten, als an 
der Oberflache. 

Infolge der grossen Abhingigkeit der Temperatur der Tim- 
pel von der der Luft und von der Intensitat der Insolation kon- 
nen also in den Tiimpeln, besonders in den kleinsten und an 
der Oberfliiche der mit Moos itiberwachsenen, nur sehr eury- 
therme Organismen gedeihen. Im Ubrigen stimme ich mit 
Francé}) iiberein, wenn er iiber die Verbreitung der von ihm 
untersuchten Protozoén in dem Balatonsee sagt, »dass die Ver- 
breitung der Protozoén nicht so sehr von klimatologischen und 
meteorologischen Verhiiltnissen beeinflusst wird, wie vielmehr 
von den hydrologischen Umstiinden ihres Wohnortes und von 
der mit ihnen vergesellschafteten Pflanzenwelt.» Dasselbe kann 
iibrigens meiner Ansicht nach auch von einigen anderen Siiss- 
wasserorganismengruppen behauptet werden. 

Ausfrierung. Ich habe friiher schon nachweisen konnen, 
dass sowohl in kleinen und grossen Binnenseen des mittleren 
Finlands (N Savolaks), als auch an der hiesigen Meereskiiste eine 
relativ reiche mikroskopische Lebewelt in aktivem Zustande un- 
ter dicker Eisdecke in den Wintermonaten (December-Marz) zu 
finden ist. Ich fand in den untersuchten Gewissern von limne- 
tischen Thieren folgende Rotatorien: Conochilus sp., Polyarthra 
platyptera Ehrbg., Asplanchna priodonta Gosse, Triarthra longi- 


1) Francé, R., Protozoén. S. 61. Resultate der wissenschaftlichen 
Erforschung des Balatonsees. Wien 1897. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 21 


seta v. limnetica Zach., Anwrea cochlearis Gosse, A. aculeata 
Ehrbg. und Notholea longispina Kellic.; ferner die Cladoceren: 
Daphnia cristata G. O. S., D. galeata G. O. 8., Bosmina longi- 
rostris O. F. M. und eine Calanidenart: Diaptomus gracilis G. 
O. S. Auch Bodenformen, wie Cyclops-Arten, Acroperus leuco- 
cephalus Koch, Pleuwroxus nanus Baird, u. a., werden im Winter 
am Grunde der Seen gefunden. In den Bachen sieht man im 
Winter bei uns oft Phryganidenlarven. 

Bei milderem Wetter, als es an meinen Excursionstagen 
war, und durch vollkommenere Fangmethoden wiire die Aus- 
beute sicher viel reichlicher ausgefallen. 

Beobachtungen iiber das Leben in den stehenden Kleinge- 
wiissern im Winter kann ich nur wenige hier mittheilen. 

In dem kleinen Teiche des botanischen Gartens in Hel- 
singfors fand ich d. 20. Oktober 1892 unter neuer, 1 Zoll dicker 
Kisdecke folgende Formen: 


Mastigophora: Euglena sp. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
Chlamydomonas sp. 
Pandorina morum Ehrbg. 
Glenodinium sp. 


Rhizopoda: Difflugia pyriformis Perty. 
D. acuminata Ehrbg. 
Ciliata: Paramecium aurelia O. F. M. 


Colpidium colpoda Ehrbg. 
Lembadion sp. 
Urocentrum turbo O. F. M. 
Spirostomum ambiguum Ehrbg. (zahlreich). 
Metopus contortus Lev. 
Cenomorpha medusula Perty. 
Rotatoria: Polyarthra platyptera Ehrbg. 
Noteus quadricornis Ehrbg. 
Pterodina patina Ehrbg. 
Anurea brevispina Gosse. 


Zu bemerken ist hierbei, dass der genannte Teich vor kur- 
zem zugefroren war. In der Mitte des Winters ist das aktive 


22 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Leben der Bevolkerung sicherlich viel 4armer, D. 2. December v. 
J. fand ich in den an Arten reichen Alphydda-Teichen bei Hel- 
singfors, die seit mehreren Wochen eisbedeckt waren, keine Ro- 
tatorien und Cladoceren und nur folgende Organismen: 
Mastigophora: Huglena sp., 1 Ex. 

Trachelomonas volvocina Ehrbg., 1 Ex. 

Synura uvella Ehrbg., 1 Kolonie. 


Rhizopoda: Hyalodiscus imax Duj. 
Arcella vulgaris Ehrbg., zahlreich. 
Ciliata: Paramecium aurelia O. F. M. 


Loxophyllum meleagre O. F. M., mehrere Exx. 
Trachelius ovum Ehrbg., 1 Ex. 

Copepoda: Cyclops sp., einzeln. 

Isopoda: Asellus aquatius L., haufig. 

Insecta: Larven von Chironomus, Simulia und Ephemera. 

In den vegetationslosen Wasserbecken in den Skiren scheint 
das aktive Leben, wenigstens der freischwimmenden Cladoceren, 
schon vor der Bedeckung mit Eis zu verschwinden. Wahrend 
eines Besuches auf L6f6 und Sumparn (Esbo) d. 1. November 
1891 fand ich doch in einigen Tiimpeln unter 1—2 cm dickem 
Eise Daphnia pulex de Geer und longispina O. F. M., sowohl 
Weibchen ohne und mit Ephippialeiern, als auch Mannchen, 
und Alona quadrangularis O. F. M. Von anderen Tiimpelbewoh- 
nern wurden ferner vereinzelte Cyclops-Individuen, einige Chi- 
ronomidenlarven, sowie auch in der Entwicklung verspatete, 
noch mit Ruderschwanz versehene Froschlarven angetroffen. 

Sicherlich wird Mitte des Winters das aktive Leben in den 
Tiimpeln, die selten 1/2 m tief sind und in welchen dann das 
Wasser zum gréssten Theil oder ganz in Eis verwandelt ist, 
ganz sistirt. Die von einem Jahre bis zum anderen persi- 
stirende Fauna und Flora kann also ausschliesslich aus sol- 
chen Formen bestehen, die als entwickelte Organismen oder 
als Eier und Sporen einfrieren kénnen, ohne dass ihr Le- 
ben erlischt. Infolge der Ausfrierung der Regenwasserbecken 
bis an den Boden geschieht es wohl, dass in ihnen die Limnzen 
u. a, Stisswassermollusken, welche am Meeresufer in Menge vor- 
kommen, fast immer vermisst werden. Das Fehlen von Asel- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 23 


lus aquaticus in den vegetationslosen Tiimpeln wird durch die- 
selbe Ursache erklart. 

Im Friihling nach der Eisschmelze findet man wenig Thiere 
in aktivem Zustande und Algen (einzellige). So fand ich bei 
meinem Besuche am 20. Mai d. J. auf Lill-L6f6, nur zahlreiche 
Froschlaichmassen, Larven von Chironomus, Culex und Limno- 
philus, ausgewachsene Dytisciden (Hydroporus griseo-striatus, Hy- 
droporus sp.) und ihre Larven. Die Temperatur der Luft betrug 
+ 62° C, die des Meereswassers am Ufer +. 5,9° C wih- 
rend die Temperatur der inspicirten schneefreien Tiimpel mei- 
stens zwischen 10—12° C wechselte (12 U. Mitt.). Cladoce- 
ren und Riiderthiere waren noch nicht entwickelt. Die einzi- 
gen Crustaceen waren Cyclops vernalis Fischer und bicuspidatus 
Claus, welche hiufig mit einer kurzstieligen Vorticella sp. be- 
deckt waren. [In einem Sphagnumtiimpel, wo noch viel Kis 
unter dem Moose zu finden war, kam ein kleiner Ostracode vor. 
In den dicht am Meeresufer gelegenen Tiimpeln wurde oft Gam- 
marus locusta L. in Copula beobachtet, sowie junge Limneen. 

Bewegung wnd Durchliiftung des Wassers. Bei der Durch- 
liiftung des Wassers, welche fiir manche der darin lebenden 
Thiere eine sehr wesentliche Existenzbedingung ist, kommen 
die Bewegungen des Wassers in erster Linie in betracht. 

Dass die Bewegungen des Wassers an der Oberfliache ih- 
ren Ursprung haben und sich gegen die Tiefe hin mit Abneh- 
mender Intensitit fortpflanzen +), gilt nicht nur fiir die grossen 
Binnenseen, sondern ebenso auch fiir die kleinen Wasseran- 
sammlungen. 

Die Bewegung des Wassers in den Kleingewissern wird 
bewirkt theils durch mechanische Ursachen, als Wind und Re- 
gen, theils durch thermische, d. h. ungleiche Erwarmung, theils 
durch animalische, infolge der Bewegungen der thierischen Be- 
wohner. 

Von den Seen unterscheiden sich die Tiimpel darin, dass 
in ihnen die von Niederschligen und Thieren versursachte 
Bewegung fiir die Durchliiftung des Wassers von verhiltniss- 
miissig viel grésserer Bedeutung ist. 


!) Forel, F. A., La faune profonde des lacs suisses. 1885, 8. 10. 


24 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Die meisten permanenten Wasserbecken sind auf kahlen 
Uferfelsen in den peripheren Theilen der Inseln gelegen und des- 
halb dem Winde sehr exponirt. Ein sehr heftiger Sturmwind kann 
recht gut kleinere flache, sehr exponirte Felsentiimpel durch Aus- 
treiben des Wassers theilweise oder ganz entleeren. Doch diirfte 
eine derartige Erscheinung, wenigstens waihrend des Sommers, nur 
als seltener Ausnahmefall eintreten. Im Allgemeinen gehéren un- 
sere Tiimpel zu den ruhigen Gewissern. Auch bei ziemlich starkem 
Winde werden die kleineren Tiimpel, wenigstens im Sommer sel- 
ten bis auf den Grund aufgeriihrt. Man sieht sie im Gegentheil ganz 
ruhig mit ihrem klarem Wasser tiber dem grauem Bodensedi- 
ment daliegen. Nur bei sehr heftigen, mehr von oben kom- 
menden Windstéssen wird eine Vibration oder scharfe Kriause- 
lung der Oberfliiche bewirkt. Es kommt dies daher, dass die 
Wasseransammlungen die Aushéhlungen der Felsen nicht bis 
zum Rande ausfiillen, und deshalb ihre beschrinkte und ge- 
schiitzte Oberfliiche nur leicht vom hiniiberstreichenden Winde 
beriihrt wird. So sieht man an windigen Tagen dass das leichte 
Bodensediment meistens von der Wellenbewegung soweit unbe- 
riihrt bleibt, dass das Wasser klar erscheint, ein Umstand, wel- 
cher fiir die in den Regenwasserbecken konstant vorkommen- 
den Daphnien nicht ohne Bedeutung sein diirfte. In den gros- 
sen Tiimpeln, die 20 bis 100 [] m, oder mehr Wasserflache 
dem Winde darbieten, entsteht dagegen leichter eine stirkere 
Wellenbewegung, welche bei geringer Tiefe des Wassers bald 
sich bis an den Boden merkbar macht, so dass das Bodensedi- 
ment aufgewirbelt wird und das Wasser tribt. 

In allen Fallen bewirkt aber der Wind, auch dann, wenn 
er keine Kriiuselung erzeugen kann, durch den von ihm aus- 
geiibten Druck eine Cirkulation in der Wassermasse. 

Als zweite Ursache von Strémungen im Wasser der Tiim- 
pel kommt in Betracht die ungleiche taigliche Erwarmung der 
verschiedenen Schichten des Wassers, welche z. B. an sonnigen 
Tagen von grossem Belang sein diirfte. 

Durch heftigen Regenguss wird das Wasser besonders in 
den kleinsten Becken momentan in eine rege Circulation ver- 
setzt, und der Bodenschlamm wird aufgerihrt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 25 


Zu einer steten Circulation des Wassers tragen endlich 
die hiipfenden Bewegungen der Daphnien, Bosminen u. a. Clado- 
ceren (Polyphemus pediculus) bei, die fast immer in den perma- 
nenten Regenwasserbecken in grosser Zahl vertreten sind. 

Wenn man bedenkt, dass die Oberfliche eines flachen Tiim- 
pels im Verhiltniss zu dem Wasservolumen desselben vielfach gros- 
ser ist, als die Oberfliiche eines Sees zum Volumen des letzteren, 
so diirfte die Durchliiftung der Tiimpel auf den Inselfelsen kaum ge- 
ringer sein, als die der Seen. Jedenfalls ist es kaum zu 
glauben, dass das Fehlen mancher Seeorganismen in den klei- 
nen Wassersammlungen dem geringen Sauerstoffgehalte der letz- 
teren zuzuschreiben sei. 

IV. Anpassungen an verschiedene Lebensbezirke. In den 
Seen, auch in denen von geringer Tiefe, kann man drei Lebens- 
bezirke unterscheiden, den Lebensbezirk des Ufers, des Grun- 
des und des freien Wasserkorpers in einiger Entfernung von 
den beiden erstgenannten. Jeder Lebensbezirk bietet seinen 
pflanzlichen und thierischen Bewohnern specielle Lebensbedin- 
gungen, welche fiir ihre Verbreitung in dem See massge- 
bend sind. So findet man nach Stenroos?) in dem flachen 
Nurmijirvi-See, dessen mittlerer pflanzenloser Theil eine durch- 
schnittliche Tiefe von 1 m zeigt, am Boden der mittleren Re- 
gion zahlreich ein Bodencladocer, Plewrowws wncinatus Baird, 
und eine Ostracodenart, Limnicythere stationis Vavra, sowie auch 
die Muscheln, Unio sp. und Anodonta lanceolata Drt., wihrend 
sie am Boden des litoralen Lebensbezirks des genannten Sees 
fehlen. 

In den kleinen Wasserobjekten, speciell in den pflanzen- 
losen Tiimpeln der nackten Felsen auf den Skireninseln, lassen 
sich selbstverstiindlich entsprechende Lebensbezirke nicht so 
scharf von einander abgrenzen. Doch sehen wir hier nicht we- 
niger klar als in den Seen, dass ein reiches Zusammenleben 
zahlreicher Lebensformen zum grossen Theil durch die Ver- 
schiedenheiten des Aufenthaltortes erméglicht wird. 


1) Stenroos, K. E. Das Thierleben im Nurmijirvi-See. 1898. 


26 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Nach diesem Gesichtspunkte lassen sich die thierischen 
Bewohner unserer Tiimpel folgendermassen gruppiren. 

1. Thiere, die im Schlamme leben und mit dem freien 
Wasser nicht in Bertihrung kommen. Diese Gruppe, die der 
ersten Gruppe der Bewohner des Grundes des Genfersees nach 
Forel?) entspricht, umfasst hier wie dort kleine Nematoden. 
Diese sind in allen Tiimpeln mit Bodensediment hiufig, wurden 
aber der Gattung und Art nach nicht bestimmt. (Limicole Clado- 
ceren und das von Wierzeiski beschriebene echt limicole Ra- 
derthier, Atrochus tentacularis, habe ich im Schlamme der un- 
tersuchten Gewisser nie angetroffen). 

2. Thiere, die ROhren im Schlamm bauen, wegen der Re- 
spiration aber theilweise ins freie Wasser hinaufragen. Diese 
Gruppe entspricht der zweiten Gruppe Forel’s und umfasst nur 
die grossen rothen Chironomus-Larven u. a, Chironomidenlarven, 
die gewohnlich tiberall in grosser Menge vorkommen. Dieser 
Gruppe gehért wohl auch Lumbriculus variegatus an, welche Art 
in einem Moostiimpel auf Esbo-Gasgrund beobachtet wurde. 
Tubifex rivulorwm fand ich nie in den Tiimpeln der Skaren. 
Pisidiwm-Arten gedeihen nur in Siimpfen, Teichen und Seen. 
Die Anodonta- und Unio-Arten gehéren als lacustriche und flu- 
viatile Thiere zu dieser Gruppe, und sind in den stagnirenden 
Kleingewassern nie vertreten. 

3. Thiere, die auf dem Schlamme oder den Steinen u. a. 
Fremdkoérpern des Grundes festsitzen. Diese Gruppe entspricht 
den 3. und 4. Kategorie Forel’s. Von hierher gehérigen For- 
men finden wir in den Tiimpeln unseres Gebietes einige Bryozoen 
und zwar Plumatella-Arten, sowie Vorticellinen, Vorticella 
microstoma u. a. Die Gattung Hydra lebt nicht in den vege- 
tationslosen Tiimpeln. 

4. Thiere, die sich iiber den Boden hin bewegen a) glei- 
tend, b) schreitend, oder c) schwimmend (5. 6. und 7. Gruppe 
Forel’s). 

a. Gleitend bewegen sich die Gastropoden und Rhizopoden. 
So hiufig die ersteren (Limnea, Planorbis, Neritina) am Meeres- 


Lehorels irc: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 27 


ufer, resp. in den intralitoralen Felsenbassins sind, so selten 
und ausnahmsweise findet man sie, und zwar Exemplare von 
L. palustris, in den permanenten Regenwasserbecken — wahr- 
scheinlich wegen der Ausfrierung des Grundes im Winter. In 
Siimpfen und Teichen sind die Pulmonaten dagegen hiaufig ge- 
nug. Unter den Rhizopoden sind die hiufigsten Arcella vulga- 
ris, Centropyxis aculeata und die Difflugia-Arten, die jedoch alle 
in den vegetationslosen Wasseransammlungen stets nur in spiar- 
licher Anzahl leben. Zahlreicher und mit besser ausgebildeter 
Schale finden sie sich in den Torfgewassern, wo auch die Fa- 
milie der Nebeliden stets gut vertreten ist. 

b. Von den schreitenden spielt in allen permanenten Re- 
genwassertiimpeln die gewdhnlich in grosser Menge vorkom- 
mende Larve von Limnophilus griseus die grésste Rolle. In 
vegetationsreichen Gewiissern, speciell in den Siimpfen, sind 
zusammen mit Phryganea und Gomphus-Larven die Libelluliden- 
Larven hiiufig. In denselben Gewassern wird auch Asellus aqua- 
ticus angetroffen, die Art fehlt aber stets in den vegetationslo- 
sen und kleineren Wasseransamlungen — wahrscheinlich infolge 
des Mangels an geeigneter Nahrung und wegen der Ausfrierung 
des Bodens der Kleingewisser im Winter. Die haufigsten und 
verbreitesten unter den am Boden kriechenden Thiere sind die 
Harpacticiden. 

c. Die dritte Abtheilung, welche die tiber den Boden 
schwimmenden und daselbst hin und wieder ausruhenden Formen 
umfasst, ist auch in den Kleingewiissern sehr reichhaltig. Es seien 
als Beispiele nur aufgezihlt Gammarus locusta in den Brack- 
wassertiimpeln, die Froschlarven, die in allen permanenten Re- 
genwasserbecken hiiufig sind und oft den ganzen Sommer iiber 
nicht das Wasserleben verlassen, die 7’riton-Larven, die schwim- 
menden Larven und Imagines von verschiedenen Insectenarten, 
(Dytisciden, Coriza, Notonecta), die Lynceiden (Chydorus, Alona, 
Pleuroxus), die Cyclopiden, Rhabdocelen, Gastrotrichen und 
schliesslich auch mehrere Riiderthierarten. Die genannten gros- 
sen Formen (Gammarus, die Amphibien- und Insektenlarven) 
kénnte man auch, weil kriftige Schwimmer, als nektonische For- 


28 RK. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


men den kleinen Bodenplanktonischen (Cyclops, Rhabdocelen, 
Gastrotrichen, Rotatorien) gegeniiberstellen. 


5. Thiere, welche sich schwebend im freien Wasser aufhal- 
ten. Die grésste Rolle im Plankton der permanenten Felsentiimpel 
spielen unter den thierischen Mitgliedern des Tumpelplanktons 
(Heleoplanktons nach Zacharias) durch ihre Individuenmenge 
und K6érpergrésse die Cladoceren: Daphnia longispina, pulex, 
Scapholeberis mucronata, Ceriodaphnia pulchella, Bosmina brevi- 
spina und Polyphemus pediculus. Die oft vorkommenden Culex- 
Larven sind auch in diesem Zusammenhang zu nennen. Unter 
Rotatorien finden wir folgende freischwimmende Arten oft als 
wesentlichen Theil des Zooplanktons der genannten Tiimpel: 
Pedalion fennicwm, Syncheta, Brachionus brevispinus Anu- 
rea valga, A. aculeata, Notholca foliacea, jugosa, wahrend No- 
tholea longispina, Polyarthra platyptera und Asplanchna-Arten 
erst in Siimpfen und Teichen auftreten. In den Sphagnum- 
Tiimpeln ist Anwrea serrulata als eine regelmissige und zahl- 
reich an der Oberfliche auftretende Schwebeform zu finden. Ca- 
laniden kommen nur in intralitoralen Felsenbassins vor. Limne- 
tische Cyclopiden (Cyclops oithonoides G. O. S.) finden wir nie 
im Tiimpelwasser vertreten, wiihrend die Naupliws-Larven von 
Cyclops auch im Tiimpelplankton sehr hiufig sind. Ahnlich wie 
in dem lacustrischen Plankton finden wir auch im Tiimpelplank- 
ton neben den aktiv beweglichen Mitgliedern passiv beweg- 
liche, wie z. B. Vorticellinen. 


Was sonst noch das Plankton der Tiimpel betrifft so fin- 
den wir da verschiedene Mastigophoren, die besonders im Moos- 
wasser zahlreich an Arten sind. 


6. Thiere, die sich auschliesslich oder vorzugsweise im 
Moose aufhalten. Da weiter unter eine genauere Darstellung 
der sphagnophilen Fauna gegeben wird, sei hier nur bemerkt 
dass die Mitglieder derselben theils festsitzende (Clathrulina ele- 
gans, Oecistes pilula, u. a.), theils kriechende (die Nebeliden, 
Philodineen u. a.), theils schwimmende Formen (Metopidia so- 
lida, Dinocharis tetractis, Stephanops variegatus u. a.) sind. 

7. Thiere, die auf der Oberfliiche des Wassers leben: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 29 


Hydrometra, Sminthwrus aquaticus var. levandert, Podwra aqua- 
tica, Isotoma crassianda, I. palustris, Gyrinus, Argyroneta aquatica. 

V. Anpassungen an verschiedene Ernadhrungsweise. Das 
zweite Moment, welches fiir das Zusammenleben zahlreicher 
Organismen in einem sehr beschranktem, geschlossenem Lebens- 
bezirke als ein sehr massgebender Faktor erscheint, liegt in 
der Verschiedenheit der Ernihrungsverhiltnisse. 

Unter Beriicksichtigung der Nahrung kann die Mehrzahl 
der Tiimpelbewohner in nachfolgende Gruppen eingetheilt wer- 
den, wodurch sich zugleich eine Vorstellung tiber den Kreislauf 
des Stoffes in den stehenden Gewiissern gewinnen lisst. 

1. Holophyten. Die holophytischen Organismen bilden zu- 
sammen mit den Pflanzentheilen, Pollenkérnern u. a. organischen 
Partikeln, welche von Wind und Niederschligen in den ste- 
henden Wasseransammlungen angehiauft werden, die Urnah- 
rung. In den permanenten Regenwasserbecken, die der Moos- 
vegetation wie iiberhaupt aller Makrophyten entbehren, sind 
die wichtigsten vegetabilischen Organismen die Protococcaceen, 
Diatomaceen und gefirbten Mastigophoren. Unter den Proto- 
coecaceen treffen wir tiberall Coenobien von Scenedesmus, Rha- 
phidium, Dictyospherium, Pediastrwm u. a. an. Von den Schizo- 
phyceen wiichst Calothrix wohl in jedem Felsentiimpel und 
scheint eine wichtige Nahrungsquelle fiir gewisse grdéssere Thiere 
zu sein. Die Diatomaceen fehlen wohl nirgends. Einige kleine 
Desmidiaceenformen der Gattungen Cosmarium, Closterium und 
Stawrastrum sind sehr verbreitet und kommen oft in grosser 
Menge vor als griiner Uberzug auf alter Froschlaichgallerte an 
der Wasserfliiche kleiner Tiimpel. Sehr artenreich sind in den per- 
manenten subsalsen und Regenwasserbecken und noch mehr in 
den moosigen Gewiissern, Sphagnum-Tiimpeln und Siimpfen die 
Mastigophoren, welche den Hauptheil des vegetabilischen Tiim- 
pelplanktons bilden. Wir finden unter ihnen mehrere Arten, 
die auch im Binnenseeplankton oft eine Rolle spielen wie Dino- 
bryon sertularia Ehrbg., Uroglena volvox Ehrbg., Colaciwm vesi- 
culosum Ehrbg., Peridiniwm tabulatum Ehrbg. und Gymnodiniwm 
fuscum Ehrbg. u. a. 

2. Algenfresser. Sehr gefrissige Algenvertilger sind die 


30 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Limnophilus-Larven, welche die Calothrix-Vegetation abnagen. 
Auch Closterium und Diatomaceen findet man neben Detritus 
und Resten von Daphnien in ihrem Darmkanale. Im Darmka- 
nale der Froschlarven fand ich Scenedesmus u. a. Protococca- 
ceen. Die Culexlarven fressen Scenedesmus u. a. Protococca- 
ceen sowie Diatomaceen. Im Darmkanale von Daphnia pulex 
u. a. Arten derselben Gattungen findet man ebenfalls einzellige 
Algen (Closterzwm u. a. Desmidiaceen). Ein typischer Algenfres- 
ser ist Amoeba proteus. Manche Ciliaten und Rotatorien fin- 
den in der Algenvegetation ihre hauptsachlichen Nahrungs- 
stoffe. 

3. Detritusfresser. Sowohl die Froschlarven, als auch die 
Larven von Limnophilus, Culex, Chironomus und Tanypus fres- 
sen nach meinen Beobachtungen neben den Algen sehr viel De- 
tritus. Zur Zeit des Bliihens der Fichte findet man jedoch den 
Darm von Frosch- und Culex-Larven vollgepropft mit Fichten- 
pollenkornern. Von organischem Detritus leben die Daphnien, 
Bosmina brevispina und die Lynceiden (Chydorus, Alona). Zu 
den Detritusfressern sind wohl auch die in den Tiimpeln woh- 
nenden Cyclops-Arten, sowie die Harpacticiden, manche Rotato- 
rien und Rhizopoden zu ziihlen. 

4. Raubthiere. Die Entomostraceen bilden eine wichtige 
Nahrung mancher grésseren Tiimpelbewohner. Im Darmkanale 
der jungen Triton-Larven fand ich Chydorus, Alona, Daphnia, 
Cyclops, Harpacticiden, Chironomidenlarven, ferner auch einzel- 
lige Algen, Scenedesmus und Pediastrum. Chetogaster sp. und 
Rhabdocoelenarten leben hauptsichlich von Chydorus. Auch 
die Rana- und Limnophilus-Larven enthalten oft in ihren Darm- 
kanale Daphnien und Difflugien. Gefrissige Raubthiere in den 
Tiimpeln sind die Larven von Libellula, Aeschna und Agrion 
sowie auch die Dytisciden und ihre Larven. Als saugende Raub- 
thiere sind die Arten von Coriza- und Notonecta zu erwahnen. 

5. Parasiten. Im Darmkanal der Froschlarven lebt Opa- 
lina und in dem der Wasserinsektenlarven (Limnophilus) fin- 
den sich oft Gregariniden. Colaciwn vesiculosum und Chlo- 
rangium stentorinum, die man auf Entomostraceen festsitzend 
antrifft, mégen auch in diesem Zusammenlang erwahnt werden. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. al 


Auf dem Kérper der Limnophilus-Larven ist Epistylis branchio- 
phila Perty eine konstante Erscheinung. 

6. Saprophyten. Mastigophoren, Schizomyceten u. a. Or- 
ganismen, die sich saprophytisch ernahren, werden wohl iiber- 
all in den stagnirenden Gewiissern, speciell am Boden dersel- 
ben angetroffen. Da ich diesen Organismen indessen wenig 
Aufmerksamkeit geschenkt habe, mag auf ihre Existenz hier nur 
der Vollstiindigkeit wegen hingewiesen werden. Die Regenwasser- 
becken sind fast immer frei von Bakterienhaut auf ihrer Ober- 
fliche, wahrscheinlich infolge ihrer dem Winde_ exponirten 
Lage auf den Felsen und ihrer Belebtheit durch Daphnien, wo- 
durch das Wasser in Bewegung gesetzt wird. Doch findet man 
bisweilen eine Triibung des Wassers durch Schizomyceten. 

Vi. Persistenz der Bevolkerung in den Kleingewassern. Wiib- 
rend meiner zwei ersten Sommeraufenthalte (1889 und 1890) 
auf Esbo-L6f6 fiel es mir sehr auf, dass zahlreiche und sogar sehr 
kleine Wasseransammlungen in den Aushdhlungen des Gebirges 
im Laufe des Sommers nicht der Austrocknung unterliegen (in- 
folge des hiiufigen Regens und des feuchten Klimas in den Ska- 
ren), und ich gewann den Kindruck, dass tiberhaupt die Na- 
turverhiiltnisse dieser Wasseransammlungen viel stabiler sind, 
als ich im Voraus vermuthet hatte. Deshalb begann ich, in der 
Absicht zuverlissigere Beobachtungen tiber die Stabilitat der 
Fauna in jenen natiirlichen Aquarien anzustellen, im Sommer 
1892 eine gréssere Anzahl (50) von ihnen zu numeriren und in 
ein Journal einzuregistriren. Jedes zur fortlaufender Beobachtung 
ausgewiihlte Wasserbecken wurde mit einer auf den Felsen ge- 
malten Nummer versehen, die physischen Verhiltnisse und die 
beobachtelten Organismen wurden in dem Journale notirt, in wel- 
cher Arbeit die Herren K. E. Stenroos und Aulis Wester- 
lund mich in liebenswiirdigster Weise unterstiitzten. 

Im letzten Sommer fing ich wieder an, nachdem ich 1893, 
1894, 1896 und 1897 den auf L6fé und den naheliegenden In- 
seln einregistrirten Tiimpeln nur eine allgemeine Aufmerksam- 
keit gewidmet hatte, die vor sieben Jahren begonnenen Unter- 
suchungen fortzusetzen. 

Als allgemeines Ergebniss sei hervorgehoben, dass in der 


32 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdssern. 


Regel die Faunen der verschiedenen Tiimpel wahrend der sie- 
benjiihrigen Periode sich unverandert bewahrt haben. 

Am meisten stabil ist die Lebewelt der Sphagnum- u. a. 
Moostiimpel, da diese, gleichwie die Teiche mit Schlammboden, 
und andere tiefere Gewiisser die giinstigsten Bedingungen fiir 
die Uberwinterung in latentem Zustande darbieten. Der grosse 
Reichthum an Formen bei der sphagnophilen Fauna und Flora 
wird wohl theilweise durch diesen Unie) erklart werden 
miissen. 

Als Beleg hierfiir will ich den kleinen auf Lill-L6fo gele- 
genen Moostiimpel n:o 14 anfiihren. Der Tiimpel ist kaum 3 
m lang, 1,50 m breit und, wenn mit Wasser gut gefiillt, 0,15 m 
tief. Ein grosser Theil des Tiimpels ist mit Amblystegium flui- 
tans bewachsen. Waébhrend der trockenen Perioden wird dieser 
Tiimpel im Laufe jedes Sommers mehrmals trockengelegt. 

Ich gebe hier ein Verzeichniss tiber das Vorkommen der thie- 
rischen Bewohner incl. der Mastigophoren in den Sommern 1892 
und 1899. In den Kolumnen bedeutet +- vorkommend, I hoéchst 
wahrscheinlich, obgleich Nichts, oder nur die Gattung notirt 
wurde. 


1892 | 1899 


Ma: Spongomonas discus Stein *) 

Rhipidodendron huxzley: Kent . 
Synura wvella Ehrbg. 
Distigma tenax O. F. M. 
Tropidoscyphus octocostatus Stein 
Colacium vesiculosum Ehrbg. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. . 
Peridinium tabulatum Ehrbg. . 

Rhi: Amoeba sp. 

Arcella laa as Ehrbg. 
Difflugia constricta Khrbg. 
D. pyriforyus Perty . 


tpt t+ +4444 


1) Wurde auch 1893 im selben Tiimpel beobachtet. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


33 


He: 
Ci: 


Ro: 


Cla: 


Co: 
Ins: 


Vert: 


Difflugia acuminata Ehrbg. forma . 


Nebela flabellulum Leidy . 
Trinema enchelys Ehrbg. 
Euglypha ciliata Ehrbg. 
Clathrulina elegans Cienk. 
Paramecium sp. 

Stentor polymorphus Ehrbe. 
Vorticella sp. 

Philodina roseola Ehrbe. 
Callidina sp. 

Taphrocampa sp. . i 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Mastigocerca rattus O. F. M. . 
Diplax videns Lev. 

Metopidia triptera Ehrbg, *) 
M. solida Gosse 
Monostyla lunaris Ehrbg. . 
M. cornuta O. F. M. 
Pterodina patina Ehrbg. 
Daphnia pulex de Geer 
Scapholeberis mucronata O. Ff. M. 
Plewroxus excisus Fischer . 
Chydorus sphericus O. F. M. 
Cyclops vernalis Fischer 
Limnophilus griseus, Larven 
L. bimaculatus » 
Corethra-Larven 

Chironomus- » 

Culex- > 

Hydrobius peices gi 
Rana-Larven 


1) Auch 1893 im selben Tiimpel. 


1892 


a+t++4++ 


+ +++ Fetet+t+e+t+ +++ 


1899 


+++ 


+ett +t4¢t¢+4¢+ 4¢4+4+4+4+4+4+4+4+ 4+ 4+ 


34: K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern, 


Es ist wohl haupts&chlich der unzureichenden Beobach- 
tung und der Kleinheit der Objecte zuzuschreiben, dass die 
Ubereinstimmung zwischen den beiden Kolumnen, besonders 
mit Hinsicht auf die einzelligen Bewohner, die ja in encystirtem 
Zustande oder durch Dauersporen leicht zu tiberwintern verm6- 
gen, noch nicht eingehender ist. 


Auch in den permanenten Regenwasserbecken und in den 
subsalsen Tiimpeln, in denen eine verhiltnissmissig diinne 
Schlammschicht (Detritusschicht) den Gebirgsgrund iiberlagert, 
und in denen das Wasser im Winter sicherlich in der Regel 
bis an den Boden sich in Eis verwandelt, findet man im allge- 
meinen Jahr fiir Jahr die-meisten von denselben Species wie- 
der, die einmal den Tiimpel erobert haben, und, wie es scheint, 
in denselben Quantit&tsproportionen. 


Als ein Beispiel sei der auf Lill-LOf6 gelegene subsalse, 
als n:o 17 einregistrirte Tiimpel erwiéhnt, den ich 6fters 1892 
und 1899 untersucht habe. Er ist 3,50 m lang, 2,50 m breit; 
die Tiefe des Wassers betriigt ca. 0,40 m. Der Tiimpel liegt 
auf einer Felsenspitze, 9 m vom Seeufer entfernt. Das Wasser 
ist schwach brackisch (den 13. Juni 1899 Cl Na 0,39 °/,,), eine 
Eigenschaft, welche in dem Vorkommen von Gammarus locusta, 
Syncheta gyrina und Pedalion fennicum ihren biologischen Aus- 
druck findet. Der Tiimpel kann als ein typisches Beispiel der 
subsalsen Kategorie betrachtet werden. 


1892 | 1899 
Cy:. Calothrix parietinag” Mezine \ +. > ayphelvatindt al Tee 
Pa: Scenedesmus quadricauda Bréb.. . . . . I = 
Ma: “Wrogiena volvom Ehrbgsiis~. ©... + ts geicuibaae +E 
Glenodinium armatum n. sp... . . a 
Rhi: Centropyxis aculeata Stein . . 3 4. 4. | + 
Ci:  Vorticella microstoma Ehrbg. . #4 
Ro: Syncheta gyrina Hood . a 
Pedation yeunicwm eV: pee) one ee ee fe 
Cathapna: tanGeahrbeiqs Taby de) 2 ecteehteh 41205 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 3d 


1892 | 1899 


Monostyla cornuta O. F. M. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 
Brachionus brevispinus Ehrbg 
Notholca jugosa Gosse. 

Cla: Daphnia pulex de Geer 
Scapholeberis mucronata O, F. M. 
Chydorus sphericus O. F. M. 

Co: Cyclops sp. 

Amph: Gammarus locusta L. 

Ins: Limnophilus griseus Larven 
Chironomus-Larven . 

Culex- » 
Coriza striata Fieb, 


++++t+4++4+4+4+4+ 
++ +4 


++t++++44+ 


Wie ersichtlich ist die Bevélkerung desselben Tiimpels 
friiher und jetzt fast ganz dieselbe. Wie im vorigen Falle gilt 
auch hier die Bemerkung, dass ein Theil der Verschiedenheiten 
zwischen den verglichenen Verzeichnissen aus mangelnder Kennt- 
niss sich herleitet. Eine bemerkenswerthe reelle Verschieden- 
heit in der Fauna 1892 und 1899 habe ich in Bezug auf Bra- 
chionus brevispinus konstatirt. 1892 fand ich von dieser Art nur 
vereinzelte Exemplare, d. 12 und 13 Juli 1893 trat sie zusam- 
men mit der Pedalion-Art in grosser Menge planktonbildend 
auf, im letzten Sommer wurde dagegen kein Exemplar beob- 
achtet, obwohl ich in einigen Wasser- und Sedimentproben spe- 
ciell nach ihr suchte. 

In ahnlicher Weise verhiilt es sich mit den ephemiren 
Regenwasserlachen, die von einer ausgepriigt pluvialen Le- 
bewelt in Besitz genommen sind. Man findet in denselben Aus- 
hohlungen jedes Jahr einen rothen resp. gelben Belag (encystirte 
Hematococcus, Philodina roseola, Hemidinium), wihrend neben- 
beiliegende Aushdhlungen der Felsen ungefarbt sind. 

Uberhaupt sind von den thierischen Bewohnern in den 
Kleingewiissern stabil die Cladoceren und manche Rotatorien 
{wahrscheinlich auch die Copepoden (Harpacticiden, Cyclopiden) 


36 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


und Nematoden], die durch Dauereier oder sonst irgendwie in 
latentem Zustande die Ausfrierung leicht aushalten, wahrend 
die Protozoén, besonders die Ciliaten, obwohl encystirungsfihig, 
wenigstens in den Wasseransammlungen ohne Moos und ma- 
krophytische Vegetation wenig konstant erscheinen. Der letztere 
Umstand wird zum Theil dadurch bedingt, dass die Protozoen 
in ihrem Auftreten mehr sporadisch und tiberhaupt nicht leicht 
kontrolirbar sind. Das konstante Vorkommen gewisser Insekten- 
arten (z. B. des Hydroporus griseostriatus in den subsalsen und 
siissen Regenwasserbecken), sowie auch der Larven von Insekten 
(Limnophilus Chironomus u, a.) und Fréschen, die im Wasser 
laichen, erkliirt sich durch die allgemeine Verbreitung im fort- 
pflanzungsreifen Stadium. Dass die Wasseransammlungen nie 
auffallend iibervélkert sind von ZLimnophilus- und Froschlar- 
ven u. a. grosseren Thiere, die ihre Kier ins Wasser ablegen, 
beruht wohl darauf, dass die fortpflanzungsfahigen Formen der 
resp. Arten in einem gegebenen Gebiete jedes Jahr in durch- 
schnittlich gleicher Individuenmenge vorkommen (Gleichgewicht 
der Natur). 

Detaillirte Angaben iiber die Perennitiit einzelner und die 
Veriinderungen in den Verbreitungsverhaltnissen bemerkenswer- 
ther Arten sollen spiter mitgetheilt werden. 

Es geht also aus der obigen Ausfiihrung hervor, was ich 
am Ende bemerken michte, dass sich die in Rede stehenden 
kleinen stagnirenden Gewiisser auch in Hinsicht auf Stabilitat 
ihrer Lebenwelt besser mit den Seen vergleichen lassen, als 
man im voraus anzunehmen geneigt sein diirfte. Dass sie sich 
leichter untersuchen lassen und deswegen mehr geeignet sind, 
als die Seen, Aufschliisse iiber die Biologie, tiber den Stoffwech- 
sel, iiber die Beziehungen mancher Wasserorganismen zu el- 
nander zu geben, diirfte einleuchtend sein. 

Vil. Einige Analogien in den biologischen Verhaltnissen in 
apn Alpinen Gegenden und in den Skaren. Es giebt einige Er- 
scheinungen, die darauf hinweisen, dass die Existenzbedingun- 
den der Wasserorganismen in den stehenden Gewissern auf 
den Inselfelsen unserer Meereskiiste mit denen auf den Alpen 
Centraleuropas und Lapplands sich sehr ahnlich gestalten: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 37 


1. Ich will zuerst die Aufmerksamkeit auf die Thatsache 
lenken, dass in den stehenden Gewiissern der Skiren des fin- 
nischen Meerbusens einige charakteristische Thierformen vertre- 
ten sind, die ihre Hauptverbreitung in den Alpen Centraleuro- 
pas sowie der noérdlichen Theilen der Fennoscandia haben. 

Solche Thierformen finden wir, wie unsere erfahrenen Ento- 
mologen genugsam wissen, unter den Wasserinsekten. Ich hebe 
folgende zwei hervor: 

Hydroporus griseostriatus de Geer. Diese Art ist verbrei- 
tet’) sowohl in den alpinen Gewiissern Lapplands, als auch 
denjenigen Mittel- und Siideuropas. Im inneren Finnland kommt 
sie nicht vor, ist aber eine konstante Erscheinung in fast allen 
permanenten Felsentiimpeln auf den Skaren. Die Moostiimpel 
vermeidet sie (»sphagnophob»). 

Joriza carinata Sahlb. Von dieser Art berichtet Sahl- 
berg), dass er sie in kleinen Wasseransammlungen auf Klip- 
pen im finnischen Meerbusen und im Weissem Meere, sowie 
auch auf den Alpen Lapplands gefunden hat. O. M. Reuter 
hat sie an der schwedischen Westkiiste angetroffen. Sonst ist 
die Art in Scotland und auf den Alpen Mittel-Europas verbrei- 
tet. In meinem Gebiete wurde die Art in einem grésserem per- 
manenten Regenwasserbecken auf der Insel Stenskiér im letzten 
Sommer beobachtet. 

Durch griindlichere Durchforschung der Wasserinsekten- 
fauna der Skaren wiirde wahrscheinlich die Anzahl derartiger 
Species noch vermehrt werden, 

2. Die Retardirung der Entwicklung der Froschlarven ist 
eine andere Erscheinung, die ein Gegenstiick in den hohen Al- 
pen Mittel-Europas und in den borealen Gegenden besitzt. An 
der oberen Grenze seiner Verbreitung auf den Schweizer Al- 
pen braucht der Frosch nach den Beobachtungen Camera- 
nos zwei Jahre, um die anure Form zu erreichen, In 4hn- 
licher Weise findet man am Ende des Sommers jedes Jahr 


1) J. Sahlberg, Enumeratio Coleopterorum Carnivororum Fennie. 
Helsingfors, 1875. 8S. 145. 

2) D:o Synopsis Amphibicorisarum et Hydrocorisarum Fennie. Hel- 
singfors 1875. 8. 295. 


38 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


auf den L6fé-Inseln in mehreren Tiimpeln in ihrer Entwick- 
lung gehemmte Froschlarven. Extremitétenlose Froschlarven 
sind noch im August eine ganz haufige Erscheinung, und im 
September und Oktober findet man oft Larven, bei denen nur 
die hinteren Extremitiaten hervorgesprosst sind. Ja noch am 
1. November 1891, als die Tiimpel schon zugefroren waren, 
fand ich mit Ruderschwanz versehene Froschlarven unter dem 
Kise. Solche Froschlarven sterben infolge der Ausfrierung der 
kleinen Gewisser im Winter, denn im Frithling habe ich nie in 
geschwinztem Stadium tibergewinterte Exemplare gesehen. Die 
Verspatung in der Entwicklung ist wahrscheinlich von den ther- 
mischen Verhiiltnissen, welche in den Kleingewiéssern der dus- 
seren Skireninseln herschen, bedingt, ganz so wie auf den AI- 
pen. Einen bemerkbaren Unterschied in der Dauer des Ent- 
wicklungsganges findet man schon zwischen, Froschlarven von 
Esbo-L6f6 und denjenigen auf dem nachsten, vor Winden ge- 
schtitzten Ufer des Festlandes. So fand ich in den vegeta- 
tionsreichen Griben der alten Ziegelei auf Sk&lérn am Fest- 
lande bei meinen Excursionen zeitiger kleine Frésche von voll- 
entwickelter Form, als auf Esbo-L6f6. Der etwas spitere Ein- 
tritt des Friihlings in den dusseren Skaren spielt wohl auch 
eine gewisse Rolle in der langsameren Entwicklung der Larven 
daselbst. 

3. Die typische Regenwasser-Algen- und Thierformation, 
die man in den kleinen Aushéhlungen auf den Felsen findet, 
wo das Regenwasser sich sammelt, diirfte eine Erscheinung sein, 
die man vorzugsweise auf den hohen Gebirgen und an felsi- 
gen Meereskiisten findet. Hematococcus pluvialis, der zusammen 
mit Philodina roseola den genannten Aushdhlungen die charak- 
teristische rothe Farbung verleiht, ist wahrscheinlich identisch, 
jedenfalls aber sehr nahe verwandt mit Spherella nivalis der 
Gletscher. 

Vill. Einige auffallende Verschiedenheiten in den Tiimpelbe- 
volkerungen der verschiedenen Inseln, welche ja alle nicht weit 
von einander liegen, wurden in Bezug auf die Cladocerenkolo- 
nien beobachtet. 

Bosmina brevispina findet sich nicht auf Lill-L6fé und Sum- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 39 


parn, obgleich sie sonst sehr verbreitet ist (Rysskiér, Hundorn, 
GAsgrundet, Knapperskiir, Kyt6, Stenskar). 

Polyphemus pediculus zeigt sich in seiner lokalen Verbrei- 
tung ganz analog, er fehlt auf Lill-LOfé, ist aber auf den ande- 
ren Inseln gemein. 

Daphnia pulex ist sehr verbreitet auf Lill-L6fo, kommt 
aber auf den anderen Inseln gar nicht oder selten vor. 

Daphnia longispina ist iiberall verbreitet, findet sich aber 
nur in zwei oder drei Gewiissern auf Lill-LOfo. 

Ceriodaphnia pulchella ist besonders auf Rysskir verbreitet. 

(Scapholeberis mucronata und Chydorus sphericus sind gleich- 
missig iiber alle Inseln verbreitet). 

Derartige Verschiedenheiten in der lokalen geographischen 
Verbreitung der die Tiimpel bewohnenden Organismen werden 
gewohnlich auf Rechnung zufilliger Verschleppungen gesetzt. 
Da die erwiihnten Verhiiltnisse indessen seit 1892 unveridndert 
bestehen, so schien es, mit Hinsicht auf die tibliche Vorstellung 
von der zufalligen Art der Tiimpelbesiedelung, nicht ohne Inte- 
resse, auf dieselben hier hinzuweisen. 


II. Specieller Theil. 
1. Intralitorale Meerwasserbassins. 


Mit obigem Namen bezeichne ich am Felsenufer gebildete 
Wasserbecken, die bei normalem Wasserstande isolirt, bei hohe- 
rem in directer Verbindung mit dem Meere stehen, oder bei 
sehr stark bewegter See wiihrend geeigneter Windrichtung von 
den Meereswellen bespiilt werden. j 

Diese Meerwasserbassins sind immer in festem Felsen aus- 
modellirt, haben einen steinigen oder mit Gerdll bedeckten Bo- 
den und glatte Steinwinde. 

[ch habe solche untersucht auf Rysskiér (1), Lill-L6fo (1), | 
Sumparn (1), Gasgrund (1), Knapperskiir (2) und Kyto (1). 


40 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


Das kleinste der Becken ist etwa 4 [_] m gross und 0,3 
m tief, dass grésste 35 m lang, 20 m breit und ca. 1 m tief. 

Im Vergleich mit dem Wasser des offenen Meeresufer 
ist in physikalischen Hinsicht zu bemerken, dass das Wasser 
in den geschlossenen Bassins stiarker und schneller erwiarmt 
wird, tiberhaupt mehr von der taglichen Lufttemperatur abhian- 
gig ist und auch sonst rascheren Veri&inderungen unterworfen 
ist, als das Meereswasser. Das Wasser besitzt entweder den 
Salzgehalt des Meereswassers, oder es wird bei normalem oder 
niedrigem Wasserstande des Meereswassers, da die Verbindung 
mit dem Meere eine lingere Zeit unterbrochen ist, durch Regen 
mehr oder minder siiss, oder aber es wird, wenn dagegen eine an- 
haltende warme trockene Periode eintritt, sein Salzgehalt hoher. 
So betrug z. B. in einem intralitoralen Meerwasserbassin auf 
Rysskir d. 4. Juli 1899 der Salzgehalt 6,69 °/oo, wihrend der- 
selbe am Meeresufer einige Schritte davon nur 4,39 °/,, war. 

Diesen schnellen Verainderungen im Salzgehalte und in der 
Temperatur ist wohl in erster Linie der Umstand zuzuschreiben, 
dass gewisse pflanzliche und thierische Organismen des Meeres, 
besonders planktonische, in den geschlossenen Becken nicht ge- 
deihen. 

Dass das im geschlossenen Becken stehende Wasser we- 
niger durchliiftet wird, als in dem offenen bewegten Meere, ist 
selbstverstiindlich, doch bleibt es immer klar und durchsichtig. 

Die submersen Felsenwiinde und der Boden sind, wie am 
offenen Ufer, stets mit einem gelbem Belage von Cladophoren 
und Diatomaceen bedeckt. Auf dem Boden liegen reichlich 
Excremente von Limnzen. 


Vegetation. 


Die Vegetation besteht hauptsichlich aus der litoralen Al- 
genformation. Der Boden und die Wiinde sind tiberzogen mit 
Cladophora-Arten (crystallina, tenwissima, rupestris, fracta); in den 
Felsenritzen wachsen Enteromorpha intestinalis Link. und com- 
pressa Grev. Hiufig findet man Cladophora auf Limnzen fest- 
gewachsen, eine Erscheinung, in welcher Lemmermann ein 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 41 


symbiotisches Verhiiltniss sehen will.’) Diatomaceen sind in 
den Cladophorabiischen reichlich vorhanden. Oft werden sterile 
Spirogyra- und Zygnema-Faden sowie Calothrix parietina ge- 
funden. Der Blasentang, Fucus vesiculosus, wachst nur aus- 
nahmweise in diesen Wasserbecken. Selten wurden auch Pota- 
mogeton pectinatus und Myriophyllum spicatum beobachtet. 

Eine reichliche oder konstante Schwebeflora fehlt. Apha- 
nizomenen flos aque Ralfs und Chetoceros bottnicus Cleve, wel- 
che wihrend des Sommers zahlreich im offenen Meereswasser 
vegetiren, erscheinen stets nur in vereinzelten Exemplaren. Ihr 
Vorhandensein ist stets der kiirzlich stattgefundenen Einstro- 
mung frischen Meereswassers zuzuschreiben. Eine Vermehrung 
der beiden Arten in den intralitoralen Meerwasserbassins ist 
nie beobachtet worden. Auch andere vegetabilische Plankton- 
organismen kommen nur in spirlicher Anzahl vor. Es wurden 
folgende Mastigophoren hier und da in vereinzelten Exem- 
plaren beobachtet: 


Pandorina morum Bory, selten. 

Gonium pectorale O. F. M. » 

Glenodinium foliacewm Stein, haufig. 

G. armatum 0. sp. » 
Gymnodinium fissum Lev. » 
Amphidinium operculatum Cl. & L., selten. 


Uberhaupt ist der Charakter der Vegetation der des geschiitz- 
ten Ufers. 
Fauna. 


Rhizopoda: Ameba villosa Wallich (Mobius) *). 
Centropyxis aculeata Ehrbg, hiutfig. 
Arcella vulgaris Ehrbg. 

Heliozoa: Actinophrys sol Ehrbg. 

Ciliata: Climacostomum virens Ehrbg. 
Euplotes patella Ehrbg. 
E. charon Ehrbg. 


ee. 1) Forsch. berichte a. d. Biologischen Station zu Plon. Bd. .3 1895. 
2) Mobius, K., Bruchstiicke einer Rhizopodenfauna der Kieler Bucht. 
Berlin 1889. S. 25, Taf. V, Figg. 59, 60. 


42 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewidssern. 


Vorticella citrina Ehrbg. 
V. marina Greeff. 
Vaginicola crystallina Ehrbg. 


Ausserdem werden Gehiiuse von im Meere pelagisch leben- 
den Tintinniden (Tintinnopsis tubulosus Lev., 7. brandti Nordqv.) 
hin und wieder angetroffen, die Thiere aber scheinen in den ge- 
schlossenen Bassins nicht leben zu kénnen. Dagegen bekommt 
man gelegentlich lebende Exx. von Yintinnus borealis Hensen 
auf Cheetoceros festsitzend zur Gesicht. 

Vermes. Von Wtirmern werden fast stets Tricladen 
und Rhabdocoelen, sowie auch Nematoden angetroffen, die 
jedoch nicht naher untersucht wurden, ohne Zweifel aber mit den 
am Meeresufer lebenden identisch sind. Von Oligochaeten 
wurde Chetogaster sp. einmal beobachtet. 


Rotatoria: Furcularia reinhardtii Ehrbg. 
Dinocharis pocillum O. F. M. 
Diaschiza seniaperta Gosse. 
Euchlanis dilatata Leyd., sehr hiufig, zwischen 

Cladophora. 
Cathypna luna Ehrbg. 
Monostyla cornuta O. F. M. 
Colurus leptus Gosse. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 
Brachionus brevispinus Ehrbg. 
Notholca acuminata Ehrbg., haufig. 
N. biremis Ehrbg., » 
N. foliacea Ehrbg., » 


Die drei Notholca-Arten, die fiir das Litoralplankton der 
hiesigen Skiren charakteristisch sind, bilden die hauptsiachlichen 
Elemente des thierischen Planktons in den intralitoralen Felsen- 
bassins. Dagegen ist das Vorkommen der im Meeresplankton 
so reichlich vertretetenen Syncheta- und Anurewa-Arten und zwar 

Syncheta baltica Ehrbg. 

S. monopus Plate. 

Anurea aculeata Ehrbg. v. plated Jiigersk. 

A. cochlearis Gosse v. recurvispina Jigersk. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 43 


nur nach Einstrémung frischen Meereswassers zu konstatiren. Im 
voraus wiirde man sich vorstellen, dass die ruhigen Meerwas- 
serbecken sehr giinstig seien fiir das Gedeihen der Anwrea acu- 
leata und cochlearis, welche beide zu den hiufigsten Plankton- 
organismen in den Skiiren, besonders in den flachen Brackwas- 
serbuchten gehéren und beide auch in ihrer typischen Form im 
Siisswasser zu Hause sind. In Wirklichkeit aber ist ihr Vorkom- 
men ganz sporadisch und zufillig. Sie verhalten sich analog 
der planktonischen Alge, Aphanizomenon flos aque, welche Art 
ebenfalls im Siisswasser zu Hause ist und im hiesigen Meer- 
wasser Wasserbliithe bildend auftritt, wiihrend sie in den sub- 
salsen und siisswasserhaltigen Tiimpeln der Skaren nicht vegetirt. 


Bryozoa. Membranipora pilosa L. v. membranacea O. F. 
M., die einzige marine Bryozoenart des finnischen Meerbusens, 
lebt in kleinen Kolonien auf der unteren, gegen die direkten 
Sonnenstrahlen geschiitzten Flaiche der labilen Bodensteine, wo 
sie konstant zu finden ist. 


Cladocera: Chydorus sphericus O. F. M., haufig. 
Alona guttata G. O. 5. 
Copepoda: Cyclops vernalis Fisch. 
C. bicuspidatus Claus. 
C. leuckarta Claus. 
C. viridis Jurine. 
Eurytemora lacinulata Fisch., hiufig. 
Temorella affinis v. hirundoides Nordq., gelegentlich. 


Ausser den genannten Cyclopiden und Calaniden kommen noch 
und zwar konstant Harpacticiden vor, von welchen mein ver- 
storbener Freund Aulis Westerlund im Meereswasser bei 
Esbo-L6f6 folgende Arten fand: 


Nitokra oligocheta Giesbr. 
Tachidius discipes Giesbr. 
T. litoralis Poppe. 

T"Sp: 

Canthocamptus sp. 


‘Vermuthlich sind die in den intralitoralen Felsenbassins sich 


44 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdssern. 


findenden Harpacticiden identisch mit den am offenen Ufer vor- 
kommenden. 

Ostracoda sind hiiufig, aber noch nicht naher bestimmt 
worden. 

Cirripedia: Balanus improvisus Darw. Diese Art ist re- 
gelmassig nur durch vereinzelte kleine Exx. vertreten, die zu- 
sammen mit Membranipora auf der Unterseite volubiler Boden- 
steine angeheftet sind, wo sie in kiihlerem Wasser liegen. 


Amphipoda: Gammarus locusta L., sehr haufig. 
Isopoda: Tera marina Fabr., haufig. 
Idothea tricuspidata Desm., zufallig. 


Das Fehlen von Asellus aquaticus L. steht wohl in Zusam- 
menhang mit der steinigen Beschaffenheit des Bodens, der we- 
nig Sediment und keine Pflanzenreste enthilt. 

Schizopoda: Die beiden am hiesigen Meeresufer haufi- 
gen Mysiden (Neomysis vulgaris Thomps., f. baltica Czern., Syn- 
mysis flexuosa O. F. M. f. baltica Czern.) habe ich in den unter- 
suchten geschlossenen Uferbassins nie beobachtet. 


Insecta: Limnophilus bimaculatus L. Larven, vereinzelt. 


Leptocerus sp. » » 
Chironomus sp. »  zahlreich. 
Ephydra sp. >»  vereinzelt. 


Hydroporus griseostriatus de Geer. Larven, haufig. 


Auf der Wasseroberfliche erscheint nicht selten Hydrometra sp. 

Mollusca. Die gewéhnlichen Gastropoden des Meeres- 
ufers finden in den Wasserbecken der in Rede stehenden Kate- 
gorie einen beliebten geschiitzten Platz und sind demnach oft 
individuenreich vertreten. Das gilt insbesondere von den Lim- 
neen. Es kommen vor: 


Limnea stagnalis l. v. livonica Kob. 

L. lagotis Schr. v. anderssoni Cl. 

L. ovale Drap. v. baltica L. 

L. palustris O. F. M. v. litoralis West. 
Planorbis vortex L. v. discus (Parr.) Rossm. 
Neritina fluviatilis L. v. litoralis L. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 45 


Ausserdem wurde einmal ein kleines Ex. von Mytilus edu- 
lis L. gefunden. 

Vertebrata. Beziiglich der Fische sei bemerkt, dass 
sich hin und wieder folgende Fischarten in diese Wasserbecken 
verirren: 

Gasterosteus aculeatus L. 
G. pungitius L. 

Gobius minutus Gmelin. 
Phoxinus aphya UL. 
Cottus gobio 1. 


Von Rana- und Triton-Larven habe ich nur je einmal ve- 
reinzelte Exemplare gesehen. Die Frésche laichen in diesen 
Wasserbecken wahrscheinlich deshalb nicht, weil das Wasser 
im Friihling nicht geniigend warm ist; auch wiirden die Larven 
friiher oder spater weggespiilt, resp. von den Fischen aufgefres- 
sen werden. 

Allgemeine Bemerkungen. Von den genannten thierischen 
Bewohnern sind die Mehrzahl solche Siisswasserformen, die 
auch im Meereswasser in diesem Theil des finnischen Meerbu- 
sens gedeihen. Kine andere biologische Gruppe bilden die ma- 
rinen Formen, die auch im brackischen Wasser zu Hause sind, 
wie die folgenden: 


Ameba villosa (Wall.) Mob. Balanus improvisus Darw. 
Vorticella marina Greff. Gammarus locusta L. 
Notholca biremis Ehrbg. Tera marina Fabr. 
Membranipora pilosa L. v. mem- Idothea tricuspidata Desm. 
branacea O. F. M, Gobius minutus Gmelin. 


Hinsichtlich des Vorkommens dieser sehr eurythermen und 
euryhalinen Formen scheinen mir die in Rede stehenden Was- 
serobjekte deshalb interessant zu sein, weil sie zeitweise ein 
stark ausgestisstes Medium darstellen, in welchem mehrere je- 
ner Thiere (Balanus, Membranipora, Iwra, Idothea, Gobius) die 
letzte Etappe der Anpassung an das Siisswasser erreichen. Ein 
anderes ahnliches Medium finden wir wohl nur in den bracki- 
schen Flussmiindungen oder Aestuarien. Auf der anderen Seite 
bietet diese Gewiissergruppe einer Anzahl reiner Stisswasserfor- 


46 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


men, die im offenen Meereswasser nicht vorkommen, einen noch 
ertriiglichen Aufenthalt im Meereswasser. Solche sind z. B. 

Hydroporus griseostriatus. 

Limnophilus bimaculatus Larven. 

Ephydra sp. » 

Vorticella citrina. 
In gewissen Kategorien der hiesigen siissen Gewassern sind diese 
Arten, mit Ausnahme der sonst nicht so leicht kontrolirbaren 
Vorticella-Art, sehr gemein. 


2. Spritzwasserlachen. 


Die an geeigneten Stellen in Felsenaushdhlungen gebilde- 
ten permanenten Spritzwasserlachen zeichnen sich aus durch 
ihr klares Wasser, reinen Boden und frischgriine Bodenvegeta- 
tion, welche gewohnlich aus Hnteromorpha und Cladophora be- 
steht. Selbstverstiindlich ist der Salzgehalt in diesen Lachen sehr 
wechselnd. Bei starkem Regen wird das Wasser ausgestisst, wah- 
rend dagegen bei einer fortdauernden und ruhigen Trockenpe- 
riode das vorher mit Meereswasser gefiillte Becken eine con- 
centrirtere Salzlésung erhalten wird als der benachbarte Mee- 
restheil. So zeigte z. B. eine am 23. Juni 1899 aus einer 
derartigen Lache auf Lill-L6fé geschépfte Wasserprobe eine 
NaClMenge von 6,49 gr. pro Mille, wiihrend der Salzgehalt des 
Seewassers am Ufer nur 4,56 gr pro Mille betrug. 


Vegetation. 


Schizophyceex: Calothrix parietina Merz. 

Ulvacee: Enteromorpha compressa Grev. 
E. intestinalis Link. 

Confervacee: Cladophora sp. 

Palmellacez: Pedistrum boryanum Menegh. 

Mastigophora: Brachiomonas gracilis Bohlin. 


Ausser diesen findet man reichlich Diatomaceen. Gele- 
gentlich kommen auch Faden von Spirogyra vor. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVII, n:o 6. 47 


Fauna. 


Rhizopoda: Ameba villosa (Wall.) Mobius. 
Dactylospherium radiosum Ehrbg. 
Arcella vulgaris Ehrbg. 
Difflugia constricta Ehrbg. 
Cyphoderia margaritacea Schlumb. 
Ciliata: Didinium balbiani Biitschh. 
Strombidium stylifer Levander, 
Vorticella sp. 
Cothurnia nodosa Clap. & Lachm. 
C. maritima Ehrbg. 
Rotatoria: Diglena catellina Ehrbg. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 
Colurus leptus Gosse. 
Brachionus brevispinus Ehrbg. 
Notholea acuminata Ehrbg. 
N. jugosa Gosse. 
Vermes: Rhabdocoelen. 
Nematoden. 
Nais elinguis O. F. M. 
Ostracoda: Eine Art. 
Hapacticida: Sp. haufig. 
Amphipoda: Gammarus locusta LL. (Jungen). 
Insecta: Chironomus-larven. 
Ephydra- » 
Hydroporus griseostriatus de Geer. 
Coriza striata Il. 


3. Subsalse Felsentiimpel. 


Auf den Uferfelsen der meisten Inseln findet man hier und 
da kleine oder mittelgrosse permanente Tiimpel, die vom Re- 
genwasser gefiillt sind, jedoch so grosse Mengen von Na Cl ent- 
halten, dass das Wasser etwas brackisch schmeckt. Der Salz- 
eehalt ist dem Spritzwasser zuzuschreiben, welches bei sehr 
hohem Wasserstande oder wiihrend der Stiirme in diese litora- 
len Felsenaushéhlungen hereingetrieben wird. 


48 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


Der Salzgehalt ) betrug im Sommer 1899: 

im Tiimpel N:o 17 (Lill-L6f6) d. 13. Juni 0,39 °/oo 
» » Jo » dl. 2e,  e ON ") 
» » » 60 (Knapperskar)d.29. » 0,39 » 
» » » 72 (Rysskaér) d. 4. Juli 0,84 » 
» > » a (Kyto) d, 0." 0:40" > 
» » » b » » 0,40 » 


Die Halinitit ist also sehr gering, obgleich deutlich nachweisbar. 
Zum Vergleich will ich hier einige Daten tiber den Salz- 
gehalt des Meeresufers bei unseren Inseln im letzten Som- 
mer geben. 

Ufer bei Lill-L6f6 d. 21. Juni, NaCl 4,56 °/,, 

a » dite, Talis hs Sul a 5G 

oo nlion? Rysskar gavage ss » 4,39 » 

> > LLillsiote drake. » » 4.50 » 


» » » div 3 5 » » 4: 4 Soa 
» » » dz ao; » » 4,45 » 
» » » aaage » » 4. joo =» 


Dem physischen Charakter dieser Tiimpel, welche gewohn- 
lich weniger als 1 m tiber dem normalen Meeresniveau liegen, 
entspricht eine relativ arme, jedoch charakteristische Pflanzen- 
und Thierformation, welche theils aus ubiquitiéren Stisswasser- 
organismen, theils aus marinen und speciellen Brackwasserfor- 
men besteht. 


Vegetation. 


Die Algenvegetation ist arm an Arten und hauptsichiich 
aus mikroskopischen Formen zusammengesetzt. Moos und Ge- 
faisspflanzen kommen nie vor. 

Cyanophycee:  Calothrix parietina Mez. 
Merismopedia sp. 
Confervacez: Cladophora sp. 
Oedogoniacee: O6cdogoniwm sp. 
Desmidiacex: Cosmarium sp., hiufig. 


1) Die Bestimmungen des Chlorgehaltes mittelst der Titriranalyse sind 
vom Herrn T. H. Jiarvi ausgefiihrt. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 49 


Palmellacew: Pediastrwm boryanum Menegh., hiufig, sowie var. 


granulatum. 
Scenedesmus bijugatus Ktzg., haufig. * 
Sc. quadricauda Bréb. > 
Dictyospherium pulchellum Wood, haufig. 
Ehaphidium polymorphum Fres. > 


Die wichtigste unter den Bodenalgen wegen ihrer Hiaufig- 
keit ist Calothriz. Auch kleine Diatomaceen sind hiufig. Be- 
merkenswerth ist das Fehlen von Enteromorpha, der Zygnema- 
ceen und der Wasserbliithe Aphanizomenon flos aque Ralfs, 
welche letztere Form in unseren Kleingewissern gar nicht vor- 
kommt. 


Mastigophora: Uroglena volvox Ehrbg., zuweilen sehr zahlreich. 
Phacus longicauda Ehrbg., selten. 
Colacium vesiculosum Ehrbg., auf Cyclops. 
Carteria cordiformis Cart., zuweilen zahlreich. 
Chlorangium stentorinum Ehrbg. 
Pandorina morum Bory. 
Gonium pectorale O. F. M. 
Glenodinium armatum n. sp., haufig. 
Gymnodinium sp. 


Eine charakteristische Form in diesem das Phytoplankton 
der subsalsen Tiimpeln bildenden Phytoflagellaten-Bestande ist 
Glenodinium armatum, welche Art aber auch in der folgenden 
rein siisswasserhaltigen Kategorie vertreten ist. Von den er- 
wahnten Mastigophoren finden sich folgende vier auch im 
Seewasser bei Esbo-L6fé vor: Uroglena volvox, Colacium vesi- 
culosum, Chlorangium stentorinum und Carteria cordiformis. Was- 
serbliithe wird von den Mastigophoren nie verursacht. 


Fauna. 


Die Zahl der holozooischen einzelligen Organismen ist auf- 
fallend klein. Unter den Rhizopoden kommen nur die haufig- 
sten Bewohner stagnirender Gewiisser vor, und die Ciliatenfauna 
ist auch blos durch die tiberall verbreiteten Bacterienfresser ver- 

4 


50 K. M. Levander, Leben in den Kleingewiissern. 


treten. In den Untersuchungsprotokollen habe ich die folgenden 
notirt: 


Rhizopoda: Ayalodiscus imax Duj. 
Dactylospherium radioswum Ehrbg. 
Arcella vulgaris Ehrbg. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Difflugia globulosa Duj. 
D. constricta Ehrbg. 


Alle diese sind Ubiquisten, im Siiss- und Seewasser le- 
bend. Die Thalamophoren erscheinen stets in geringer Indivi- 
duenzahl. 


Ciliata: Paramecium putrinum Cl. u. L. 
Cyclidium glaucoma O. F. M. 
Vorticella microstoma Ehrbg., und kleine 
Hypotrichen. 


Rotatoria. Eine viel wichtigere Rolle als die erwiihnten Proto- 
zoen scheinen in diesen Gewiissern die Riderthiere zu spielen, 
welche durch folgende Arten vertreten sind. 


Diachiza semiaperta Gosse. 
Cathypna luna Ehrbg. 
Monostyla cornuta O. F. M. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 
Brachionus brevispinus Ehrbg. 
Syncheta gyrina Hood. 
Pedalion fennicum Lev. 
Notholea acuminata Ehrbg. 
N. jugosa Gosse. 

N. striata O. F. M. 


Charakteristisch sind Syncheta gyrina und Pedalion fen- 
micum, welche letztere Art in subsalsen Tiimpeln auf vier In- 
seln angetroffen wurde und periodisch zahlreich erscheint. 
Auch das Vorkommen von den WNotholca-Arten ist sehr bemer- 
kenswerth, weil sie in den Siisswassertiimpeln fehlen. Mit Aus- 
nahme von Pedalion fennicum leben die anderen Arten auch 
im Seewasser. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 51 


Die planktonischen Riderthiere zeichnen sich im Gegen- 
satze zu den Bodenformen, durch ihres plétzliches Auftreten, 
intensive Vermehrung und ploétzliches Verschwinden aus. Dies 
gilt besonders fiir Pedalion fennicum und Syncheta gyrina. 


Cladocera: Daphnia pulex de Geer, gelegentlich. 


D. longispina O. F. M., haufig. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. » 
Bosmina brevispina Lilljeb. » 


Chydorus sphericus O. F. M. — » 
Ch. latus G. O. 5S. > 


Von den vier ersten, freischwimmenden, Arten ist zu be- 
merken, dass die am Wasserspiegel lebende S. mucronata zu- 
sammen mit den anderen vorkommt, wahrend D. pulex, D. 
longispina und B. brevispina nie zusammen denselben Tiimpel 
bewohnen. 

Copepoda: Cyclops vernalis Fisch., haufig. 

Ostracoda: Das Vorhandensein von zu dieser Gruppe ge- 
hérende Thiere habe ich in einigen Fallen notirt. 

Cirripedia: Balanus improvisus Darw., einzelne halbange- 
wachsene Exx. wurden nur in einem Tiimpel 


beobachtet. 
Amphipoda: Gammarus locusta L., nicht selten. 
Insecta: Limnophilus griseus-Larven, konstant. 


Chironomus sp. » » 

Hydroporus griseostriatus de Geer » 

Culex-Larven zufallig. 

Coriza sp. » 

Cymatopterus striatus L., » 
Vertebrata: Froschlarven finden sich zuweilen in gewissen 

Tiimpeln vor. 


Anhang zu den subsalsen Tiimpeln. 


Von etwas verschiedenem Charakter sind einige kleine, 
doch permanente, subsalse Tiimpel bei dem Fischschuppen auf 
Lill-L6f6, da sie Abfallswasser und organische Verunreinigun- 
gen erhalten. Diese Tiimpel sind wahrend des Sommers inten- 


52 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


siv griin gefiirbt von griinen Mastigophoren, unter denen sich 
einige charakteristische von Bohlin submarin bezeichnete Formen 
(Brachiomonas) vorfinden. 


Palmellacez: Scenedesmus zahlreich. 
Dactylococcus (?) » 
Diatomacez:  Navicula (?) » 
Synedra (?) » 
Mastigophora: Chlamydomonas sp. massenhatt. 
Brachiomonas gracilis Bohlin » 
» submarina Bohlin » 
Euglena viridis Ehrbg., zahlreich. 
Rhizopoda: Hyalodiscus imax Duj., » 
Dactylospherium radiosum Ehrbg., einzeln. 
Ciliata: Paramecium putrinum Cl. u. L., » 
Cyclidium glaucoma O. F. M., » 
Amphileptus claparedei Stein » 
Didinium balbiani Biitschli » 
Vorticella microstoma Ehrbg. 
Rotatoria: Philodina roseola Ehrbg. 
Insecta: Ephydra-Larven. 


Es sei bemerkt, dass die Brachiomonas-Arten, welche nach 
Bohlin in den Stockholmer Skiiren (Runnaré) charakterisch fur 
die »submarine Algenformation» sein sollen, besonders in diesen 
durch organische Verunreinigungen ausgezeichneten Gewassern 
vorkommen. 

Wegen der Erscheinung der Wasserbliithe, verursacht von 
Ptytomastigoden, und des Vorkommens von Philodina roseola 
nihern sich diese Wasseransammlungen den ephemaren Regen- 
wasserlachen. 


4. Litorale Tangtiimpel. 


Eine hiufige Erscheinung in den Skiéren sind permanente 
Wasserbecken von specifischem Geruch, die faulende Tangmas- 
sen enthalten. Im unserem Untersuchungsgebiete sind sie mit- 
telgrosse oder grosse lagunen- oder teichartige Tiimpel, die auf 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 53 


flachen Ufern gebildet sind, oder mit Regenwasser gefiillte Aus- 
hdhlungen der Uferklippen. In der Regel sind sie die ganze 
warme Jahreszeit hindurch vom Meere isolirt. Die Tangmassen, 
die am Boden der Tiimpel einem langsamen Verwesungsprocesse 
unterliegen und das Wasser intensiv kaffebraun farben, werden 
hauptsichlich von den Herbststiirmen angehiéuft. Das Wasser 
ist oft sehr mikrobenhaltig und der stark stinkende Bodensatz, 
gebildet von verfaulendem und mit Beggiatoa-Vegetation iiber- 
zogenem altem Tang, ist schwefelwasserstofihaltig. 

Solche Wasserobjekte habe ich besondere auf Rysskir (2), 
Gasgrundet (1) und Kyt6é (2) untersuchen k6nnen. 


Vegetation. 


Im Wasser wiichst Scirpus lacustris, Potamogeton pectina- 
tum, Zanichellia polycarpa und oft auch Moos (Amblystegium 
fluitans), so dass diese Tiimpel einen vollstandig sumpfartigen 
Charakter erhalten kénnen, wodurch auch das Vorkommen sphag- 
nophiler Algen- und Thierspecies erklirt wird. 

An den Ufern entwickeln die Tangbinke meistens eine 
iippige Phanerogamvegetation. Am Rande der Fweustiimpel der 
Insel Gasgrundet verzeichnete Herr A. K. Cajander folgende 


Pflanzen: 


Juncus bufonius. 
Eleocharis palustris. 
Phalaris arundinace. 
Ulmaria pentapetala. 
Galium palustre. 
Rumex acetosa. 
Sagina procumbens. 
Chenopodium album. 


Polygonum aviculare. 


Veronica longifolia. 
Angelica litoralis. 
Valeriana officinalis. 
Artemisia vulgaris. 
Lychnis diurna. 
Matricaria inodora. 
Lythrum salicaria. 
Atriplex patulum. 


Polygonum lapatha- 
folium. 
Poa pratensis. 
Triticum repens. 
Calamagrost. stricta. 
Festuca rubra. 
Agrostis alba. 
Juncus gerardi. 
Rumex crispus. 
Ranunculus acris. 
Potentilla anserina. 
Anthriscus silvestris. 
Epilobium angusti- 
foliwm. 
Bidens tripartitus. 


Lysimachia vulgaris. 


Galeopsis tetrahit. 

Vicia cracca. 

Tanacetum vulgare. 

Stellaria graminea. 

Sedum telephium. 

Polygonum  convol- 
vulus. 


Rubus ideus. 
Bidens cernwus. 
Calamagr. lanceolata. 
Linaria vulgaris. 
Epilobium palustre. 
Poa nemoralis. 
Angelica silvestris. 
Viola canina. 
Scrophularia nodosa. 


54: K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


Auf der Insel Kyt6 wieder bestand die Pflanzenformation 
am Ufer einer grossen Tanglagune aus folgenden Arten: 


Scirpus lacustris. Eriophorum angusti- Carex canescens. 
Eleocharis palustris. folaum. C. vulgaris. 
Calamagrost. stricta. Agrostis alba. Poa trivialis. 
Blysmus rufus. Triglochin palustre. Montia fontana. 
Juncus gerardi. Festuca rubra. Rumex crispus. 
Potentilla anserina. Eriophorum angusti- 

Galium palustre. foliwm. 


Von Algen (incl. Mastigophoren), die bestimmt werden 
konnten, habe ich folgende Arten angetroffen: 


Schizophycez: Beggiatoa und Leptothrix. 
Lamprocystis roseo-persicina Schrt. 
Merismopedia glauca Nag. 
Chroococcus turgidus Nag. 
Oscillatoria tenuis Ag. 
O. natans Ktzg. 
Palmellacew: Scenedesmus bijugatus Ktzg. 
S. quadricauda Bréb. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Gleocystis botryoides Nag. 
Celastrum microporum Nig. 
Pediastrum tetras Ralfs. 
P. heptactis Ehrbg. 
Desmidiacex:  Desmidium schwarzu Ag. 
Closterium diana Ehrbg. 
Cosmarium sp. 
Euastrum oblongum Ralfs., selten. 
Zygnemaceex: Mougeotia sp. 
Mesocarpus parvulus Hass. 
Spirogyra sp. 
Zygnema sp. 
Diatomacee: Diatoma elongatum Ag. 
Mastigophora: Huglena viridis Ehrbg. 
E. sangvinea Ehrbg. 
Colacium vesiculosum Ehrbg. 
Trachelomonas hispida Stein. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Rhizopoda: 


Heliozoa: 


Giliata: 


Coelenterata: 
Rotatoria: 


Trachelomonas caudata Ehrbg. 
Phacus plewronectes O. F. M. 
Distigma tenax O. F. M. 
Synura uvella Ehrbg. 

Gonium pectorale Ehrbg. 
Pandorina morum Ehrbg. 
Glenodinium pulvisculus Stein. 
Peridinium tabulatum Ehrbg. 


Fauna. 


Hyalodiscus limax Duj. 
Arcella vulgaris Ehrbg. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Difflugia globulosa Duj. 

D. pyriformis Perty. 

D. solovetskii Mereschk. 
Actinophrys sol Ehrbg. 
Trachelius ovwm Ehrbg. 
Cyclogramma rubens Perty. 
Paramecium. 

Plagiopylu nasuta Stein. 
Halteria grandinella O. F. M. 
Stylonychia pustulata O. F. M. 
Euplotes patella Ehrbg. 
Vorticella putrina O. F. M. 
V. citrina Ehrbg. 

V. monilata Tatem. 
Cothurnia cothurnoides Kent. 
Hydra grisea L. 

Floscularia ornata Ehrbg. 
Rotifer vulgaris Ehrbg. 
Syncheta gyrina Hood. 
Mastigocerca carinata Ehrbg. 
Diaschiza .semiaperta Gosse. 
Salpina brevispina Ehrbg. 

S. mucronata Ehrhg. 


56 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


Metopidia lepadella Ehrbg. 
» » var. collaris Lev. 

Colurus caudatus Ehrbg. 

Cathypna luna Ehrbg. 

Monostyla cornuta O. F. M. 

M. lunaris Ehrbg. 

Pterodina patina Ehrbg. 

P. crassa Lev. 

Brachionus brevispinus Ehrbg. 

B. urceolaris O. F. M. 

Notholca acuminata Ehrbg. 
Oligocheta:  Nais sp. 

Chetogaster sp. 
Cladocera: Daphnia longispina O. F. M. 

Scapholeberis mucronata O. F. M. 

Ceriodaphnia pulchella G. O. S. 

Chydorus sphericus O. F. M. 
Copepoda: Cyclops viridis Jurine. 

C. leuckartii Claus. 

C. vernalis Fischer. 
Amphipoda: Gammarus locusta L. 


Insecta: Culex- Larven, 
Chironomus- » 


Ephydra- » 
Ceratopogon- » 
Eyristalis- » 
Macrodytes- » 
Gyrinus sp. 
Corisa sp. 
Mollusca: Limnea stagnalis 1. 
L. ovata Drap. 
L. palustris O. F. M. 
Planorbis vortex L. 
Vertebrata: Triton punctatus Latr. 
Rana temporaria L. 
Gasterosteus aculeatus L. 
Allgemeine Bemerkungen. Durch das Vorkommen von Bin- 
sen u. a. Sumpfpflanzen, sowie von Moos nihern sich die in 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 57 


Rede stehenden Gewiisser in ihrer Beschaffenheit den Siimpfen, 
in welche sie sich auch allmihlich verwandeln. In reinen, d. h. 
Moos und Sumpfflanzen entbehrenden, Tangtiimpeln leben nur 
wenige Formen, hauptsichlich Ubiquisten, welche auch in stark 
verdorbenem Wasser leben kénnen. Unter den vegetabilischen 
Organismen sind allgemein die Schwefelwasserstoff liebenden 
Schizophyceen und gewisse Palmellaceen (Scenedesmus) vertre- 
ten, welche sich auch saprophytisch ernihren. Von den Masti- 
gophoren scheint nur Phacus pleuronectes eine allgemeine Vor- 
breitung zu haben. Die Protozoen und Rotatorien sind zum 
grossen Theil Formen, die sich an die Existenzbedingungen der 
verschiedenartigsten Gewiissern anpassen kénnen und deshalb 
iiberall verbreitet sind. Wo Moos wiichst, findet man eine viel 
reichere Flora und Fauna, da hier manche Vertreter des Torf- 
wassers vertreten sind. In weniger putrescirendem Wasser wer- 
den die aufgezihltem Cladoceren beobachtet, von denen Chy- 
dorus sphericus die allgemeinste ist. Unter den im Wasser le- 
benden Insekten sind speciell die grossen, atmosphirische Luft 
athmenden Hristalis-Larven eine ziemlich konstante und augen- 
faillige Erscheinung. Die Mollusken wurden nur in der grossen 
Seetanglagune auf der Insel-Kyt6 angetroffen. Die nahen Be- 
ziehungen der Tangtiimpel zum Meere gehen auch aus dem gele- 
gentlichen Vorkommen von Gammarus locusta, Syncheta gyrina, 
Notholea acuminata und Gasterosteus aculeatus hervor. 


5. Regenwasserlachen oder ephemare pluviale Wasserpfiitzen. 


Unter den kleinsten Wasseransammlungen, die nach dem 
Regen iiberall in kleinen Vertiefungen der Felsen sich bilden, 
fallen stets mehrere durch ihrem rothen oder gelbem Boden- 
belag auf. Es sind dieses die Regenwasserlachen, die ich haupt- 
saichlich untersucht habe. Der Hauptcharakter der Regenwas- 
serlachen, verglichen mit anderen Tiimpeln, ist ihre minimale 
Grésse und kurze Dauer, Oft enthalten sie, wenn nach gutem 
Regen mit Wasser erfiillt, nur 1/.—1 Liter Wasser und trock- 
nen bald, in ein bis zwei Tagen, aus. In bionomischer Hinsicht 
sind sie auch gut charakterisirt durch eine Reihe vegetabilischer 


58 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


und animalischer Organismenformen, die sehr konstant daselbst 
zusammen vorkommen und sich dadurch auszeichnen, dass 
sie schnell in ein Ruhestadium tibergehen kénnen, sodass sie 
gegen das Austrocknen gut geschiitzt sind und bei Wasserfiillung 
wieder schnell aufleben. Die taglichen Temperaturunterschiede 
sind sehr gross, desgleichen auch die der verschiedenen Jahres- 
zeiten. Dennoch habe ich genaue Beobachtungeu, die beweisen, 
dass die Arten in demselben Tiimpel mehrere Jahre ausharren. 


Vegetation. 


Die Vegetation wird hauptsichlich gebildet von verschieden 
gefiirbten Mastigophoren, die gewodhnlich sehr individuen- 
reich auftreten und »Wasserbliithe» verursachen. Neben den 
gefarbten kommen auch einige ungefirbte Mastigophoren vor, 
die ich zusammen mit den vorigen hier aufzihle. Uberhaupt 
fand ich folgende Formen: 


Stephanosphera pluvialis Cohn. 
Hlematococcus pluvialis Braun. 
Chlamydomonas pulvisculus Ehrbg. 
Chl. sp. 

Gonium pectorale Khrbg. 
Carteria cordiformis Cart. 
Chlorogonium euchlorum Ehrbg. 
Trachelomonas reticulata Klebs. 
Euglena sp. 

Peranema trichophorum Ehrbg. 
Hemidinium ochraceus n. sp. 
HI. nasutum Stein. 
Gymnodinium vorticella Stein. 
Glenodinium armatum nN. sp. 


Von diesen sind Hematococcus pluvialis, Hemidiniwm ochra- 
ceus, Chlamydomonas und Stephanosphera pluvialis die konstan- 
testen oder hiufigsten Mitglieder der Regenwasserforma- 
tion und gedeihen in grésster Zahl in den kleinsten, nur einige 
em tiefen, der Sonne und den Seewinden exponirten Lachen. 
Augenscheinlich ist das periodische, oft stattfindende Austrock- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 59 


nen ihnen ein nothwendiges Lebensbediirfniss, denn in den gros- 
sen permanenten Regenwassertiimpeln werden sie nicht ange- 
troffen. Oft wurde von mir beobachtet, dass Hematococcus plu- 
vialis besonders dort sich reichlich entwickelt, wo ein altes 
Fucus-Stiickchen liegt. Die gelbgefiirbten Wasserlachen verdan- 
ken ihre Firbung der Cysten von Hemidiniwm ochraceus, in den 
rothen ist Haematococcus pluvialis und Philodina roseola in der 
Mehrzahl vorhanden. 

Von anderen Algen wurden beobachtet kleine Vertreter 
aus den Gattungen Scenedesmus, Stauwrastrum und Cosmarium 
sowie Microspora stagnorum Ktzg. 

Diese Organismen treten wohl nur dann auf, wenn das 
Wasser eine betriichtlichere Zeit gestanden hat. 

Bei Bohlin (1. ¢.) ist der Begriff Regenwasser-Algenfor- 
mation viel ausgedehnter, als ich ihn hier verwendet habe. Boh- 
lin bezeichnet mit diesem Namen die Algenvegetation aller nur 
mit Regenwasser gefiillten FelshOhlungen in den Skiren. Hier- 
gegen ist zu bemerken dass die typischen Mastigophoren der 
ephemiiren Regenwasserlachen, Stephanosphera, Homatococcus, 
Hemidiniwm ochraceus, Chlorogonium euchlorum nie in den gros- 
seren, permanenten Regenwassertiimpeln vorkommen, oder héch- 
stens nur in vereinzelten Exemplaren. Die Algenformation der 
permanenten Regenwasserbecken zeigt, wie weiter unten zu er- 
sehen ist, eine typisch andere Zusammensetzung. 

Die Regenwasserlachen nach meiner Definition entsprechen 
ganz denen, die Schréder auf den Riesengebirge fand 4), und 
deren Bewohner die dritte Gruppe der lithophilen Formation 
bilden. Schréder driickt sich folgendermassen aus: »Die dritte 
Gruppe endlich bewohnt Aushéhlungen von Felsen und Steinen, 
die mit Regenwasser angefiillt sind. Im Zustande der Ruhe- 
zellen sind dieselben an das Austrocknen derartiger Vertiefun- 
gen in Steinen gut angepasst. Das Wasser, in dem diese Orga- 
nismen in grésserer Anzahl stets vorkommen, ist dann oft rot 
oder griin gefiirbt und dieselben stellen gleichsam Wasserbliiten 
en Miniature dar. Solche Algen sind: Spherella nivalis (Flot.) 


1) Plén. Forsch. ber. 6. I. 8. 16. 


60 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Wittr,, Chlorogoniwm euchlorum Ehrbg., Stephanophera pluvialis 
Cohn und Stawrastrwm Zachariasi Schroder.» 

Die Charakterisirung passt in jeder Hinsicht auch auf die 
Bewohner der ephemiiren pluvialen Wasseransammlungen der 
hiesigen Skiiren, obgleich die Arten wohl nicht alle identisch sind. 


Fauna. 


Kaum weniger typisch als die Zusammensetzung der sich 
pflanzlich ernihrenden Organismen ist die Gesellschaft der ho- 
lozooischen Lebewesen der hiesigen Regenwasserlachen. Wir fin- 
den unter den letzteren stets zwei Vertreter der fawna redi- 
viva und zwar Philodina roseola und Macrobiotus sp. Ich gebe 
hier eine Zusammenstellung meiner Ergebnisse. 


Rhizopoda:  Ayalodiscus limax Duj. 
Dactylospherium radioswm Ehrbg. 

Heliozoa: Actinophrys sol Ehrbg. 
Hedriocrystis pellucida H. & L., selten. 

Infusoria: Urotricha farcta Cl. & L. 
Didinium balbianii Biitsch. 
Chilodon wneinatus Ehrbg. 
Glaucoma scintillans Ehrbg. 
Cyclidium glaucoma O. F. M. 
Condylostoma vorticella Ehrbg. 
Halteria grandinella O. F. M. 
Bursaria truncatella O. F. M. 
Stylonychia sp. 
Vorticella microstoma Ehrbg., 
Podophrya sp. 

Rotatoria: Philodina roseola Khrbg. 
Adineta vaga Davis. 
Callidina sp. 

Tardigrada: Macrobiotus sp. 


Fiir diese Gewiisserkategorie besonders typisch sind die 
Philodineen, speciell P. roseola, welche stets und in zahlreicher 
Menge vorkommt ‘fhnlich wie die echt pluvialen Flagellaten. 
In den permanenten Regenwasseransammlungen auf den nack- 
ten Felsen wird sie nicht angetroffen, welcher Umstand uns 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 61 


auch berechtigt die ephemiiren Regenwasserpfiitzen als einen 
natiirlichen und wohl definirbaren Lebenbezirk aufzustellen. Die 
Reichlichkeit der Protozoenarten, besonders der Ciliaten, scheint 
sehr von der Dauer der betreffenden Wasseransammlungen abzu- 
hiingen. Die meisten der genannten Arten sind Ubiquisten. 

Chironomus-Larven werden nur in dlteren Regenwasser- 
lachen angetroffen. 


6. Permanente Regenwassertiimpel auf nackten Felsen. 


Von den zuletzt behandelten periodisch austrocknenden 
Regenwasserpfiitzen unterscheiden sich ihrer physischen Be- 
schaffenheit und Organismenwelt nach in sehr entschiedener 
Weise die allenthalben iiber die kahlen Klippen der Skireninseln 
zerstreuten permanenten Regenwassertiimpel. Es sind dies gros- 
sere mit Regenwasser angefiillte Aushéhlungen, in denen das 
Wasser gewohnlich */, bis 1/2 m Tiefe hat und einen oder einige 
Quadratmeter Spiegelfliiche misst. Wasserbecken von der ange- 
deuteten Grésse, die wiihrend der lingsten heissen Trockenpe- 
rioden normaler Sommer nicht, oder wenigstens nicht ganz aus- 
trocknen, sind in unseren Skiren eine tiberaus haufige Erschei- 
nung. Wie schon friiher gesagt, gedeihen die charakteristisch- 
sten Bewohner der periodisch austrocknenden Regenwasserla- 
chen Stephanosphera pluvialis, Hamatococcus pluvialis und He- 
midinium ochraceus nicht in den relativ grossen permanenten 
Wasseransammlungen, die ich unter obiger Rubrik hier zusam- 
menfasse. 

Die permanenten Regenwassertiimpel wurden zusammen 
mit den physiognomisch ganz iihnlichen subsalsen Tuimpeln in 
den friiheren Abhandlungen von mir!) und Stenroos?’) als 
»sterile Felsentiimpel» bezeichnet. Die Benennung sollte nur 
den Umstand kennzeichnen, dass die hiermit gemeinten Tim- 
pel oder Pfiitzen in der Regel keine makroskopische Vegetation 


1) Materialien zur Kenntniss der Wasserfauna. | und II. 
2) Die Cladoceren der Umgebung von Helsingfors. 1895. 


62 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


zeigen. Sie sehen ganz unfruchtbar aus, das Wasser ist klar, 
die Wiinde sind glatter Stein ohne griinen Algeniiberzug, und 
am Boden, der bedeckt ist von grauem oder schwarzem Sedi- 
ment, wachsen weder submerse noch emerse Wasserpflanzen. 
Von den subsalsen unterscheiden sich die permanenten Regen- 
wassertiimpel durch ihr rein siisses Wasser und durch das Feh- 
len der fiir die Brackwassertiimpel typischen Organismen (Pe- 
dalion fennicum, Syncheta gyrina, Brachiomonas submarina, Br. 
gracilis), sowie auch einiger Thierformen des litoralen Nektons 
und Planktons (Gammarus locusta, Notholca-Arten). 

Bezeichnend fiir die in Rede stehenden permanenten Re- 
genwassertiimpel im Sinne natiirlicher Lebensbezirke sind noch 
weiter folgende Eigenschaften, auf die ich hier hinweisen will. 

Die Wasserfliche ist rein — Lemna wird nie angetroffen 
— und ohne Bakterienhaut, nur selten mit schwimmenden Al- 
genmatten bedeckt. 

Die Algenflora ist auffallend arm. Die Hauptrolle in der 
Vegetation spielen die Palmellaceen. 

Die Erscheinung der Wasserbliithe wird nie von Schizo- 
phyceen (Aphanizomenen, Anabena, Rivularia-Arten) hervorge- 
rufen und mit Ausnahme von Apiocystis brawniana auch nicht 
von anderen einzelligen Algen. 

Es fehlen in der Fauna: die Stisswasserspongillen, Hydra, 
die Hirudineen, Nats, Tubifex, Asellus und Gammarus, sowie 
die Mollusken, sowohl die haufigsten Pulmonaten von den Gat- 
tungen Limnea, Planorbis, Physa, als auch die Prosobranchiaten 
wie Bythinia tentaculata und Neritina fluviatilis. 

Die Tiimpel sind alle bewohnt von zahlreichen Cladoceren 
aus den Gattungen Daphnia, Scapholeberis, Bosmina, Polyphe- 
mus und Chydorus, welche in den temporaren kleinen Regen- 
wasserpfiitzen nicht vertreten sind. 

Nach der physischen Beschaffenheit und den Bewohnern 
unterscheide ich unter den in Rede stehenden Wasseransamm- 
lungen zwei Typen. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 63 


Typus A. 


Zu diesem Typus gehéren die permanenten Regenwas- 
serbecken, deren Steinwiinde ganz glatt sind, ohne Moos, 
Torf oder Humuserde in den Ecken oder in den Ritzen des 
Gesteins. Meist trifft man solecbe Becken auf den am See- 
ufer gelegenen Theilen glatter Uferfelsen. Das Wasser ist klar, 
farblos oder von einzelnen verwesenden Seetangstiicken braun 
gefiirbt. Das den Steinboden iiberlagernde Sediment, gebildet 
von Thierexcrementen, Schalenresten von Cladoceren, Pflanzen- 
theilchen, Pollenkérnern, Sandpartikeln etc., ist gewOhnlich von 
hell- oder dunkelgrauer Farbe. 

Dieser Gruppe zugehérige Tiimpel habe ich auf den ver- 
schiedenen Inseln iiber zwanzig genauer untersucht. 


Vegetation. 


Die Vegetation ist arm. Meist ist keine Spur von Pflan- 
zen makroskopisch sichtbar, zuweilen entdeckt man jedoch an 
den Wiinden und losen Steinen des Bodens einen schwach gril- 
nen Uberzug. Es kommen vor: 

Schizophycex: Calothrix parietina Mez., hiufig. 
Hypheotrix fontana Ktzg. 
Celospherium kiitzingianum Nig, vereinzelt. 
Tolypothrix distorta Ktzg. 
Palmellacee:  Pediastrwm boryanum Menegh., vereinzelt. 
Scenedesmus bijugatus Ktzg., sehr hiutfig. 
» quadricauda bréb. » 
» obliquus Ktzg., > 
» acutiformis Schréd., selten. 
Rhaphidium polymorphum Fres., hiutig. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 


Confervacex:  Conferva sp. 

Oedogoniacee: Ocdogoniwm oblongum Wittr. 

Zygnemacee: Spirogyra sp. (steril), ziemlich haufig. 
> grevilleana Kiitzg. 


» inflata Rabenh. 
Zygnema sp. (steril). 


64 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Desmidiacex: Sphwrozosma secedens Bary, nicht selten. 

Closterium diane EKhrbg. 

» venus Ktzg. 
Penium navicula Bréb., selten. 
Xanthidium antilopeum Bréb., selten. 
Cosmarium sp. 
Staurastrum muticum Bréb. 

» punctulatum Bréb. 


Von diesen ist Calothrix parietina wohl in den meisten 
Tiimpeln vorhanden. Sonst spielen die Hauptrolle die Palmel- 
laceen, speciell die Gattung Scenedesmus. Kine nicht seltene 
Erscheinung sind auf der Wasserfliche schwimmende schleimige 
Massen, in welchen zahlreiche Individuen von kleinen Cosma- 
rium- und Stawrastrum-Arten vegetiren. Wenigstens in einigen 
Fallen habe ich konstatiren kénnen, dass dieser Schleim nicht 
weiter als alte Froschlaichgallerte ist. Wenn in den Wasser- 
becken Schafexcremente liegen, so enthilt die Algenformation 
groéssere Menge von den oben aufgezihlten Formen. An der 
Oberfliiche gebildete Flocken oder Matten von Conjugaten wer- 
den in einigen hierhergehérigen Tiimpeln alljahrlich beobachtet. 

Fiir die grosse Menge von Thieren, welche die in Rede stehen- 
den Wasserbecken immer beherbergen, sind ausser den genannten 
Algen, von denen speciell Calothrix und die Scenedesmus-Arten 
wegen ihrer grossen Individuenzahl als vegetabilische Urnah- 
rung von groésster Bedeutung sind, die Mastigophoren von 
Wichtigkeit. Die vorgefundenen Formen sind: 


Colacium vesiculosum Ehrbg., gelegentlich. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg., — » 
Phacus pleuronectes O. F. M., haufig. 
Gonium pectorale Ehrbg., gelegentlich. 
Pandorina morum Ehrbg., > 
Polyblepharides singularis Dang., selten. 
Glenodinium armatum n. sp., gelegentlich. 
Gymnodinium vorticella Stein, » 
Hemidinium nasutwm Stein, selten. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 65 


Im Allgemeinen kommen sie wenig individuenreich und 
mehr sporadisch vor, indem hier und da diese oder jene von 
den aufgezihlten Arten angetroffen wird. Wasserbliithe oder 
Farbung des Wassers wird von den griinen Organismen nur 
dann hervorgerufen, wenn der betreffende Tiimpel relativ klein 
ist und reichlich organische Verunreinigungen (durch Schafex- 
cremente) enthilt. Ich muss noch im Zusammenhang hiermit 
auf das Fehlen der fiir die ephemaren Regenwasserpfiitzen ty- 
pischen Mastigophoren hinweisen. Diese Erscheinung hingt, aller 
Wahrscheinlichkeit nach damit zusammen, dass fiir diese Orga- 
nismen ein periodisches Latenzstadium, hervorgerufen durch das 
Austrocknen der von ihnen bewohnten Wasseransammlungen, 
zu einer nothwendigen Existenzbedingung geworden ist. Diese 
Existenzbedingung bieten eben die permanenten Regenwasser- 
becken nicht. 


Fauna. 


Protozoen finden sich in diesen Tiimpeln wenig. Sehr oft 
kommt es vor, dass man in lebendem Material nur nach langem 
Suchen einige Rhizopoden und Ciliaten auffindet. Wie die Ma- 
stigophoren, so scheinen auch die Rhizopoden und Ciliaten mehr 
voriibergehend im Leben dieser Tiimpel eine merkbare Rolle 
zu spielen. Es fanden sich vor: 


Rhizopoda:  AHyalodiscus limax Duj. 
Dactylospherium radiosum Ehrbg. 
Difflugia globulosa Duj. 
D. constricta Ehrbg. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 


Also nur die, den verschiedensten Existenzbedingungen ange- 
passten und deshalb iiberall verbreiteten Arten, die auch in 
den subsalsen Tiimpeln allein vertreten sind. 


Ciliata: Urotricha farcta Clap. u. L. 
Cyclidium glaucoma O. F. M. 
Aspidisca costata Duj. 
Vorticella microstoma Ehrbg. 
Rhabdostyla sp. (auf Entomostraceen). 


or 


66 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


Rotatoria: Floscularia cornuta Dobie. 
Coelopus porcellus Gosse. 
Diaschiza semiaperta Gosse. 

» lacinulata O. F. M. 
Euchlanis dilatata Ldg. 3 
Pterodina patina Ehrbg. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 
Monostyla cornuta O. F. M. 
Cathypna luna Ehrbg. 
Brachionus brevispinus Ehrbg. 
Anurea valga Ehrbg. 


Als konstante Charakterformen k6nnen unter diesen nur 
die am Boden lebenden Metopidia lepadella, Monostyla cornuta 
und Cathypna luna bezeichnet werden, obgleich Brachionus bre- 
vispinus und Diaschiza lacinulata auch ziemlich allgemein sind. 
Mehr zufallig oder selten sind: 


Diglena forcipata Ehrbg. 
Monostyla luwnaris Ehrbg. 
Dinocharis tetractis Ehrbg., 


von welchen die zwei letzteren der sphagnophilen Rotatorien- 
formation angehéren. Bemerkenswerth ist das Fehlen u. a. von 
Anurea cochlearis, A. aculeata, Pedalion und Philodina roseola, 
welche letztere ein konstanter Bewohner der periodisch aus- 
trocknenden Regenwasserlachen und auch in Sphagnumtiimpeln 
hiiufig ist. 

Die einzige planktonische Art stellt Anurwa valga dar, welche, 
wie die anderen im freiem Wasser schwimmenden Rotatorien, 
in den Tiimpeln sich durch die Periodicitét ihrer Entwicklung 
auszeichnet. Die zwischen Detritus lebenden Formen, von wel- 
chen Metopidia lepadella, Monostyla cornuta und Cathypna luna 
stets anzutreffen sind, pflanzen sich den ganzen Sommer un- 
unterbrochen fort, kommen aber stets in geringer Individuen- 
zahl vor. 


Cladocera: Daphia pulex de Geer, sehr haufig. 
D. longispina O. F. M. » 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 67 


D. schiffert Baird, selten. 

Scapholeberis mucronata O. F. M., sehr haufig. 
Bosmina brevispina Lilljeb., » 
Alona guttata G. O. S., ziemlich haufig. 
Chydorus sphericus O. F. M., sehr » 

Ch. latus G. O. S., haufig. 

Polyphemus pediculus de Geer, haufig. 


Typische Bewohner dieser Tiimpel sind die zwei zuersterwahnten 
Daphnia-Arten, die in zahlreichen Scharen alle Regenwasser- 
becken von Anfang bis Ende des Sommers bevélkern. Bemer- 
kenwerth ist die Erscheinung, dass in der Regel entweder die 
eine oder die andere freischwimmende Cladoceren-Art aus- 
schliesslich in der betreffenden Wasseransammlung vorherrscht. 
Nur ausnahmsweise und, wie mir scheint, nur fiir eine kurze 
Periode kommen D. pulex und longispina zusammen vor. 
Cyclopide: Cyclops vernalis, haufig. 

Ostracoden, Amphipoden, Isopoden sowie Hydrach- 
niden werden in diesen Tiimpeln vermisst. 
Insecta: Die Insecten sind besonders durch die zwei folgen- 
den konstant anzutreffenden, und in die Augen fallenden For- 
men vertreten: 


Hydroporus griseostriatus und 
Timnophilus griseus-Larve. 


Die Dytiscidenart, deren eigentliches Verbreitungsgebiet in 
den Gebirgstiimpeln des hohen Nordens und der Alpen Europas 
liegt, findet man nebst ihren Larven in allen Felsentiimpeln vom 
Anfang bis zum Ende des Sommers. Ebenso hiaufig, aber in 
grésserer Individuenzahl vorkommend, ist die Limnophilus- 
Larve, welche sich von feinen Sandkoérnchen cylindrische Ge- 
hiuse baut. Sie tiberwintert in den Tiimpeln im Puppensta- 
dium. Stets anzutreffende Bewohner sind noch gelbe und 
rothe Larven von Chironomus. Mehr oder minder zufiallige 
Giste sind dagegen Coriza sp. und Larven von Culex und 
Phryganea. 

Mollusken sind in diesen Tiimpeln in der Regel nicht 
vertreten; nur ausnahmsweise wird Limnea palustris beobachtet. 


68 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


Vertebrata. Froschlarven werden fast konstant angetrof- 
fen, und da sie sich in diesen nahrungsarmen Wasseransamm- 
lungen nur langsam entwickeln, findet man oft noch im Septem- 
ber und October einzelne Exx., bei denen nur die hinteren Ex- 
tremitiiten entwickelt sind. 


Typus B. 


Die hier zusammenzufassenden permanenten Regenwasser- 
becken sind dadurch ausgezeichnet, dass das Wasser in ihnen 
in grésserer oder kleinerer Ausdehnung mit loser Erde in di- 
recter Beriihrung steht. Wenn namlich in den Ecken oder Wan- 
den des Beckens gréssere Ritzen oder Spalten vorkommen, ist 
die Méglichkeit gegeben fiir Bildung von Humus und Ansiede- 
lung von Moosen und hoheren Pflanzen, wie Riedgras, Eleocha- 
ris etc. Der Einfluss der Beriihrung des Wasser mit der wei- 
chen Erde, resp. mit dem an der Wasserlinie wachsenden 
Moose zeigt sich in der Farbung des Wassers, welches oft in 
solchen Tiimpeln intensiv braun gefirbt ist, und in der grésse- 
ren Mannigfaltigkeit der Organismenwelt in den betr. Gewis- 
sern. Obwohl es mir nicht gelang, mit blauem Lakmuspapier 
Humussiure nachzuweisen, ist wohl nicht zu zweifeln, dass die 
chemische Beschaffenheit des braungefairbten Wassers eine etwas 
andere ist, als in den zur vorigen Gruppe gezihlten Tiimpeln, 
wo die Wiinde glatt sind, und kein Moos resp. Gras an den 
Ufern wiichst. Beziiglich der Flora und Fauna der jetzt zu be- 
sprechenden Wasseransammlungen ist zu bemerken, dass diese 
im Vergleich zu dem vorigen Typus in der Regel eine groés- 
sere Zahl von zur sphagnophilen Algen- und Thierformation ge- 
hérenden Species beherbergen und somit oft einen Ubergang 
von den ganz nackten Felsentiimpeln zu den Mosstiimpeln dar- 
stellen. Von den letzteren sind sie am besten dadurch zu un- 
terscheiden, dass sie kein im Wasser wachsendes Moos ent- 
halten. 

Ich habe etwa dreissig zu dieser Gruppe gehérige Wasser- 
becken untersucht. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora 


Aus der Zusammenstellung der 
der Tiimpel wachsenden Moosarten 


Vegetation. 


gab sich folgendes Verzeichniss: 


Polytrichum junipe- 

 rinumn. 

Aulacomnium palust. 

Philonotis fontana. 

Bryum sp. 

Pohlia nutans. 

Dicranwm scoparium. 

Grimmia maritima. 

Hypnum schreberi. 

Amblystegium wnei- 
natum. 

A. polygamum. 

Hylocomium  squar- 
rosum. 

H. triquetrum. 

Hf. splendens. 


Aspidium spinulos. 

Allium schenopras. 

Juncus alpinus. 

Scirpus rufus. 

S. pauciflorus. 

Heleocharis palustris. 

H, uniglumis. 

Eriophorum augusti- 
folium. 

Carex persoonii. 


Carex canescens. 

. norvegicd. 

. glareosa. 

. vulgaris. 

. cespitosa. 

. wrigua. 

. ederi. 

. flava. 

Phalaris arundinae. 
Agrostis alba. 

A. canina. 
Calamagrostis stricta. 
Molinia cerulea. 
Festuca rubra. 
Triglochin palustre. 


x SS Sic 


i) 


Sagina nodosa. » 
S. procumbens. 
Atriplex patulum. 
Peucedanum patust. 
Cornus suecica. 
Sedum telephium. 
S. acre. 

Epilobium palustre. 
Lythrum salicaria. 
Comarum palustre. 
Potentilla anserina. 
Ulmaria pentapetala. 


Fennica, XVIII, n:o 6. 69 


in den Ecken und Spalten 
und héheren Pflanzen er- 


Vicia cracca. 
Lotus corniculatus. 
Lysimachia vulgaris. 
Huphrasia curta. 
Plantago maritima. 
Scutellaria galericu- 
lata. 
Galium palustre. 
Leontod. autumnale. 
Ceratodon  purpu- 
reum. 
Sonchus arvensis. 
Valeriana officinalis. 
Matricaria inodora 
Vv. maritima. 
Mieracium wumbella- 
tum. 


Empetrum nigrum. 
Myrtillus nigra. 

M. uliginosa. 
Calluna vulgaris. 
Betula verrucosa. 
Alnus glutinosa. 
Sorbus aucuparia. 
Juniperus communis. 
Picea excelsa. 
Pinus silvestris. 


In einigen hierher geziihlten Tiimpeln, welche schon Uber- 
ginge zu den folgenden Kategorien bilden, wiichst auch am 
Ufer Sphagnum, Amblystegium fluitans + v. exannulatum, sowie 


Scirpus lacustris und Sparganium simplex. 


Die Algenvegetation besteht aus folgenden Formen, von 
denen ich die mit einem Stern bezeichne, welche in der vori- 
gen Tiimpelgruppe nicht bemerkt wurden. 


70 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


Schizophycee: 


Palmellacee: 


Confervacee: 


Oedogoniaceer: 


Zygnemacee: 


Desmidiaceer: 


Calothrix parietina Mez., haufig. 
Coelospherium kiitzingianum Nag., vereinzelt. 


*Chroococcus turgidus Ktzg. » 
Hypheothrix fontana Ktzg » 


Merismopedia sp., haufig. 

Pediastrum boryanum Menegh., sehr hiufig. 
» » v. granulatum Braun. 

*P. biradiatum Meyen. 

, » heptactis Ehrbg. 

Scenedesmus bijugatus Ktzg., sehr hiiufig. 

Sc. quadricauda Bréb. , 

Se. obliquus Ktzg. » 

» » var. dimorphus. 

Sc. acutiformis Schréd., nicht selten. 

Rhaphidium polymorphum Fres., sehr haufig. 

* Aniocystis brauniana Nag. 

Dictyospherium pulchellum Wood, sehr haufig. 

*Hremosphera viridis Bary. 

* Draparnaldia sp. 

*Chetophora pisiformis Ag. 

*Ch. elegans Ag. 

*Hormiscia zonata Aresch. 

Conferva bombycina Ag. 

Oedogonium sp., haufig. 


> 


* Mougeotia nummuloides Hass. 


*M. parvula Hass. 

*M. viridis Wittr. 

Zygnema sp. (steril). 

Spirogyra sp. (steril). 
*Desmidium schwarzii Ralts, haufig. 
* Hyalotheca disstliens Ralts, > 
*H. mucosa Ralfs, gelegentlich. 
Spherozosma secedens Bary. 
*Sph. excavatum Ralts. 
Closterium diane Ehrbg., hiaufig. 
*C. costatwm Corda. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. val 


Diatomacee: 
Mastigophora: 


*Closterium jenneri Ralfs, sehr hiaufig. 
Penium navicula Bréb., vereinzelt. 


Tae Nigel Bréb., » 
*P. brebissonii Ralfs, > 
*P. cylindrus Bréb. > 


Zanthidium antilopeum Bréb., gelegentlich. 
Cosmarium sp., haufig. 
Staurastrum muticum Bréb., gelegentlich. 


* St. dejectum Bréb. » 
*St. spinosum Ralfs, > 
*St. polymorphum Bréb. > 
* St. pringsheimi (?) Reinsch. » 
*Arthrodesmus incus Hass. » 


*Huastrum ansatum Ralfs, allgemein. 

*H. binale Ktzg., gelegentlich. 

*E. elegans Bréb., allgemein. 

* Micrasterias papillifera Bréb., gelegentlich. 
*M. thomasiana Ar. > 
*Tabellaria flocculosa Ktzg., haufig. 
*Hpipyxis utriculus Ehrbg., gelegentlich. 


*Dinobryon sertularia Ehrbg. f 
*Uroglena volvox Ehrbg. sf 
* Buglena viridis Ehrbg. , 


Colaciwm vesiculosum Ehrbg., sehr verbreitet. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg., allgemein. 


*T. hispida Stein, > 
Phacus pleuronectes O, F. M. » 
*Spongomonas discus Stein » 

* Rhipidodendron huxleyi Kent., gelegentlich. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. » 

* Monosiga consociatum Kent » 


* Peridiniun tabulatum Ehrbg., allgemein. 
Glenodinium armatum n. sp., gelegentlich. 
» cinctum Ehrbg. » 

*Gymnodinium fuscum Ehrbg. > 


= 
” 


72 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Aus diesem Verzeichnisse geht deutlich hervor, wie viel 
reicher an Arten, speciell von Desmidiaceen und Mastigophoren, 
diese Tiimpelgruppe ist im Vergleich mit den vorigen. Die neu 
hinzugekommenen Formen sind hauptsachlich der sphagnopi- 
len Algenformation zugehérende Elemente. 


Fauna. 


Der Einfluss von oft nur geringen Mengen weicher Humus- 
erde und Moos an den Tiimpelkanten giebt sich kund im Vor- 
kommen einer Reihe sphagnophiler Formen von Rhizopoden, 
Heliozoen, Ciliaten, Rotatorien, Cladoceren und Tardigraden, die 
in den reinen Regenwassertiimpeln fehlten oder selten waren: 


Rhizopoda: Arcella vulgaris Ehrbg., allgemein. 
* >» var. angulosa, selten. 
Centropyxis aculeata Ehrbg.. allgemein. 
Difflugia constricta Ehrbg. » 
D. globulosa Duj. « 
*D. bacillifera Pen., selten. 
*D. pyriformis Perty, gelegentlich. 
* Nebela collaris Leidy » 
*N. carinata Arch. » 
*N. lageniformis Pen. » 


*N. bohemica Tar. » 
* Hyalosphenia papilio Leidy, selten. 
* Heleopera petricola Leidy ‘s 


*Kuglypha ciliata Khrbg. 
Trinema enchelys Ehrbg. 


Am meisten verbreitet unter den Thalamophoren sind Ar- 
cella vulgaris, Centropyxis aculeata und Euglypha ciliata. Die 
Nebeliden werden immer da angetroffen, wo die Moosdecke bis 
an das Wasser reicht. Uberhaupt spielen die schalentragenden 
Rhizopoden auch in diesen Tiimpeln eine untergeordnete Rolle, 
da sie in der Regel nur in spirlicher Individuenzahl am Bo- 
den der Gewisser auftreten. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Heliozoa: *Clathrulina elegans Cienk., gelegentlich. 
* Acanthocystis turfacea Cart. > 
* Rhaphidiophrys sp. > 
Ciliata: -  Orotricha farcta Cl. & L. > 
* Paramecium sp. > 
*Stentor coeruleus Ehrbg. > 


Vorticella microstoma Ehrbg., haufig. 
*“V. monilata Fatem. 

*Urocentrum turbo O. F. M. 
Rhabdostyla sp 
*Ophrydium versatile O. F. M., haufig. 
*Carchesium polypinum L. » 


Aspidisca, Stylonychia. u. a. Hypotrichen. 


Rotatoria: Floscularia cornuta Dobie. 
Diaschiza lacinulata O. F. M. 
Celopus porcellus Gosse. 

“Rattulus sejyunctipes. 
*Mastigocerca bicornis Ehrbg. 
*Dinocharis tetractis Khrbg. 

Rec tole cornuta O. F. M. 

» lunaris Ehrbg. 

Metopidia lepadella Khrbg. 

s » acuminata Ehrbg. 
» solida Gosse. 

Colurus sp. 

Cathypna luna Ehrbg. 
*Pterodina patina Ehrbg. 
*Brachionus urceolaris Bory. 

Anurea valga Ehrbg. 


73 


Von diesen sind allgemein verbreitet: Floscularia cornuta, Dia- 
schiza lacinulata, Metopidia lepadella, Monostyla cornuta, lwnaris, 
Cathypna luna, Pterodina patina, sowie einige unbestimmte Ar- 


ten von den Gattungen Potifer und Philodina. 
Mehr gelegentlich vorkommend oder selten sind: 


*Copeus pachyurus Gosse. 
*Diaschiza valga Gosse. 


K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


iS 


Euchlanis dilatata Ldg. 
*Oolurus leptus Gosse. 
*Anurea aculeata Ehrbg. 
* Notholca foliacea Ehrbg. 


Freischwimmend oder planktonisch sind von den aufgezahlten 
Formen nur vier und zwar: Anurea valga, A. aculeata und 
Notholca foliacea, welche alle blos in vereinzelten Tuimpeln vor- 
zukommen pflegen. 


Cladocera: Daphnia pulex de Geer, sehr verbreitet auf Lill- 
LOofo. 
»  longispina O. F. M., allgemein verbreitet. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
*Ceriodaphnia pulchella G. O. 5., verbreitet auf 
Rysskar. 
Bosmina brevispina Lilljeb., verbreitet. 
* Acantholeberis curvirostris O. F. M., selten. 
Alona guttata G. O. S., allgemein. 
*A, quadrangularis O. F. M., gelegentlich. 
* A. lineata Fisch., selten. 
*Pleuroxus excisus Fisch., allgemein. 
Chydorus sphericus O. F. M. » 
Chadatus <G: O.8. » 
Polyphemus pediculus de Geer » 


Beziiglich der Cladocerenfauna zeigt sich der Unterschied zwi- 
schen der vorigen und der in Rede stehenden Tiimpelgruppe 
hauptsachlich in dem hiiufigeren Vorkommen der Gattung Alona 
und von Plewroxus excisus, welche typisch sphagnophile Art in 
den nackten Regenwasseransammlungen nicht beobachtet wird. 
Aus den anderen Abtheilungen der Crustaceen sind Cope- 

poden der Gattungen Cyclops und Canthocamptus iiberall ver- 
breitet, aber lediglich in relativ geringer Individuenzahl. 
Copepoda: C. viridis Jurine. 

C. vernalis Fischer. 

C. bicuspidatus Claus. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 73) 


Insecta. Eine merkbare Bereicherung an Arten im Ver- 
gleich mit der Fauna der vorherbesprochenen Wasseransammlun- 
gen zeigen die Wasserinsekten. Hydroporus griseostriatus, so- 
wie die Larven von Limnophilus, Chironomus und Culex sind 
ebenso allgemein wie in der A-Gruppe, zu diesen kommt aber 
noch eine Reihe anderer Formen hinzu, die in jener selten oder 
gar nicht vertreten sind. Es folgt hier die Liste der angetrof- 
fenen Thiere, die noch nicht erwahnt wurden: 


* Macrodytes-Larven. 

* Hydroporus fuscipennis Schaum. 

* H. atriceps Crotsch. 

*H, melanocephalus Gyll. 

*H. tristis Payk. 

*Haliplus fluviatilis Aubé. 

*Tlybius subeneus Er. 

*Hydrobius fuscipes L. 

ss » rottenbergr. 

* Anacena variabilis Sharp. 

*Helophorus granularis L. 

*Philydrus sahlbergi Kuw. 

*Gyrinus opacus Sahlb. 

“Coriza striata L. 

*C. fabricit Fieb. v. nigrolineata. 

*C. carinata Sahlb. 

“Notonecta glauca L. 
Phryganea-Larven. 

*Gomphus- » 

* Tipula- » 


Auf der Wasserfliiche leben die folgenden Hydrometriden: 


* Hydrometra rufoscutellata Latr. 
*H. thoracica Schumm. 
*H. aspera Fieb. 
*"H. lacustris L. 
Vertebrata. Die Froschlarven sind noch haufiger als in 


den vorigen Tiimpelgruppen, und gar oft sieht man ausserdem 
noch Jungen und geschlechtsreife Exx. von Triton punctatus. 


76 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Die Torfgewdasser. 


Die grésste Mannigfaltigkeit der Arten unter Algen, Proto- 
zoen, Rotatorien und Entomostraceen (speciell Cladoceren) zei- 
gen die mit Sphagnum und Hypnum bewachsenen Wasserbe- 
cken, besonders diejenigen, welche zugleich eine freie Wasser- 
fliche aufweisen. Mit Hinsicht auf die Algenflora sprechen die 
Algologen, Hansgirg, Schroder und zuletzt Bohlin, nach 
seinen Erfahrungen auf den Stockholmer Skiren, mit voller Be- 
rechtigung von einer besonderen Torfmoor- oder sphagnophilen 
Formation. 

Charakteristisch fiir die Moor- und Torfgewisser ist, was 
die Vegetation betrifft, der grosse Formenreichthum einzelliger 
Algen, besonders der Protococcoideen, Desmidiaceen und Diato- 
maceen, welche, wie Schréder bemerkt, sich durch Zweithei- 
lung vermehren und durch Bildung von Zygoten oder von Aki- 
neten gegen das Austrocknen oder Ausfrieren der Siimpfe ge- 
schiitzt sind. Auch die Thierwelt ist in den in Rede ste- 
henden Gewiissern formenreicher als in anderen Tiimpeln und 
von charakteristischer Zusammensetzung, da sie eine Reihe spe- 
ciell sphagnophiler Formen aufweist. Diese finden sich beson- 
ders unter den Rhizopoden, Heliozoen, Rotatorien und Clado- 
ceren. Wie weiter dargelegt werden soll, ist es nicht weniger 
berechtigt von einer sphagnophilen Fauna zu reden, als von 
einer sphagnophilen Flora. 

Mit sphagnophilen Formen bezeichne ich die Organismen, 
die auschliesslich oder vorzugsweise in moosigen Gewissern le- 
ben. Ein Theil von ihnen lebt am Boden oder tiberhaupt an 
festem Substrate; andere dagegen leben im freiem Wasser, das 
Sphagnoplankton bildend. 

Icb gebe hier ein Ubersicht der bemerkenswerthen Mastigo- 
phoren, Rhizopoden, Heliozoen, Ciliaten, Rotatorien und Clado- ; 
ceren des Untersuchungsgebiets, die ich auf Grund bisheriger 
Erfahrung fiir sphagnophil halte. 


Mastigophora. Sie finden sich in den Moosgewaszern in gross- 
ter Reichhaltigkeit vor. Ausschliesslich sphagnophil sind: 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 77 


Ehipidodendron huxleyr Kent. 
Spongomonas discus Stein. 
Distigma tenax O. F. M. 
Tropidoscyphus octocostatus Stein. 
Amisonema acinus Duj. 


Unter den planktonischen Formen sind als specielle Charakter- 
formen des Sphagnoplanktons zu betrachten: 


Gonyostomum semen Ehrbg. 
Gymnodinium fuscum Ehrbg. 
Glenodiniwm cinctum Ehrbg., 


wihrend folgende, obwohl typische Mitglieder des Sphagnoplank- 
tons, so doch auch in andersartigen Gewiissern oft angetroffen 
werden: 

Trachelomonas caudata Ehrbg. 

Euglena oxyuris Schm, 

» ehrenbergi Klebs. 

Uroglena volvox Ehrbg. 

Dinobryon sertularia Ehrbg. 

Eudorina elegans Ehrbg. 

Pandorina morum Ehrbg. 

Synura uvella Ehrbg. 

Volvo. 

Peridinium tabulatum Ehrbg. 


Rhizopoda. Echt sphagnophil sind: 


Pelomyxa palustris Greeff. 

Difflugia arcula Leidy. 

D. bacillifera Pen. 

Nebela collaris Leidy. 

N. bohemica Tar. 

N. carinata Arch. 

N. lageniformis Pen. 

N. flabellulum. 

Hyalosphenia papilio Leidy. 
» elegans Leidy. 

Heleopera petricola Leidy. 


78 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


Vorzugsweise sphagnophil sind auch: 
Ayrcella discoides Ehrbg. 
A. vulgaris Ehrbg. v. angulosa. 
Difflugia pyriformis Perty var. 
D. acuminata Ehrbg. var. 
D. globulosa Duj. var. 
Lecquereusia spiralis Khrbg. 


Heliozoa. Clathrulina elegans Cienk. ist echt sphagnophil, wah- 
rend 
Acanthocystis turfacea Cart. beziiglich ihres Aufen- 
thaltsortes weniger specialisirt ist und deshalb nur als phagno- 
phil im allgemeinen bezeichnet werden mag. 


Rotatoria. Echt sphagnophil sind: 


Oecistes pilula Wills. 
Diplax videns Levy. 
Metopidia solida Gosse. 


Die in grosser Menge in den Torfgewiissern vorkommenden Phi- 
lodiniden, Notomatoden, Cathypnaden und Coluriden sind meist 
ubiquitér oder im allgemeinen sphagnophil. Fast ausschliesslich 
im Sphagnoplankton wird Anurea serrulata Ehrbg. angetroffen. 


Cladocera. Sphagnophil sind: 


Streblocerus serricaudatus Fisch. 
Acantholeberis curvirostris O. F. M. 
Plewroxus nanus Baird. 

P. excisus Fisch. 


Die als Torfgewiésser bezeichneten Wasseransamlungen 
kommen in den Skéren hauptsichlich in drei physiognomisch 
verschiedenen Formen vor: 1. als kleinere Moostiimpel, 2. Fel- 
sensphagnete und 3. Siimpfe. 


7. Die Moostiimpel. 


Wenn die topographische Lage und die Plastik des Bodens 
es zulasst, werden die mit Regenwasser angefiillten Aushdéhlun- 
gen in den Strandklippen mit Moos bewachsen. Die untersuch- 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 79 


ten, gewOhnlich mit Amblystegium fluitans theilweise bewachse- 
nen, hier als Moostiimpel bezeichneten Wasserobjekte sind klein 
oder mittelgross und trocknen oft im Spitsommer aus, beson- 
ders wenn sie, wie es oft der Fall ist, von einer Torfdecke zum 
Theil tiberwachsen sind. Der Einfluss des im Wasser wachsen- 
den Mooses zeigt sich in einer relativ reichen spagnophilen Al- 
genflora und Fauna. 


Von derartigen Wasseransammlungen waren sieben Ge- 
genstand meiner Untersuchungen. 


Vegetation. 


Im Wasser oder in dessen unmittelbaren Nihe wachsend 
sind folgende Moose und Phanerogamen notirt worden: 


Sphagnum — acutifo- 
lium. 

Polytrichum — com- 
mune. 


P. guniperinum. 

Aulacomnium  palu- 
stre. 

Dicranum scoparium 

Amblystegium cordi- 
foliwm. 

A. fluitans. 
v. exannulatum. 

Hylocomium squar- 
rosum. 

H. schreberi. 


Alliwm schenopras. 

Juncus effusus. 

J. alpinus. 

J. gerardi. 

Sparganium simplex. 

Heleocharis palustris. 

Eriophorum angusti- 
foliwm. 


Carex chordorrhiza. 
Carex persoonii. 

C. canescens. 

C. irriqua. 

C. vulgaris. 
Alopecurus nigricans. 
Agrostis alba. . 
Calamagrostis stricta. 
Aira cespitosa. 
Molinia cerulea. 
Poa pratensis. 

P. trivialis. 
Festuca rubra. 


F. elatior. 

Nardus stricta. 

Triglochin = mariti- 
Un. 


Salix phylicifolia. 
Rumex crispus. 
Ranunculus acris. 
Viola palustris. 
Drosera rotundifolia. 
Peucedanum palust. 


Sedum telephium. 
Hippuris vulgaris. 
Lythrum salicaria. 
Comarum palustre. 
Potentilla anserina. 
P. tormentilla. 
Ulmaria pentapetala. 
Trifolium repens. 
Trientalis ewropea. 
Myosotis palustris. 
Veronica chamedrys. 
Rhinanthus minor. 
Plantago major. 

P. maritima. 
Scutellaris galericul. 
Galium palustre. 
Valeriana officinalis. 
Leontod. autumnal. 


Empetrum nigrum. 
Myrtillus nigra. 
Calluna vulgaris. 
Betula odorata. 
Alnus glutinosa. 


80 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Von Algen (incl. Mastigophoren) sind beobachtet. 


Schizophycee: 


Palmellacee: 


Confervaceer: 


Zygnemacee: 


Oedogoniacee: 


Desmidiaceer: 


Calothrix parietina Meg. 
Nostoc. sp. 

Rivularia sp. 

Chroococcus turgidus Nag. 
Pediastrum boryanum Menegh. 
Scenedesmus biyjugatus Ktzg. 

S. quadricauda Bréb. 

S. obliquus Ktzg. 

S. acutiformis Schrod. 
Rhaphidium polymorphum Fres. 
Tetraspora sp. 

Gloeocystis ampla Ktzg. 
Apiocystis brauniana Nag. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Conferva bombycina Wille v. minor Wille. 
Microspora stagnorwm Ktzg. 
Chetophora elegans Ag. 
Microthamnion kiitzingianwm Nag. 
Mougeotia parvula Hass. 

M. viridis Wittr. 

M. nummuloides Hass. 
Spirogyra sp. 

Zygnema sp. 

Oedogonium sp. 

Bulbocheete sp. 

Desmidium schwarzu Ag. 
Hyalotheca dissiliens Sm. 
Sphaerozosma secedens Bary. 
Closterium diane Ehrhg. 

C. costatum Corda. 

C. jenneri Ralts. 

Penium niigeli Bréb. 

P. margaritaceum Ehrbg. 
Xanthidium antilopeum Breéb. 
Cosmarium sp. 

Euastrum ansatum Ehrbg. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, nio 6. 


Mastigophora: 


Rhizopoda: 


Heliozoa: 


Euastrum binale Ralts. 

Micrasterias papillifera Bréb. 

Staurastrum dejectum Breéb. 
» oxzyacanthum Ay. 
» spongiosum Bréb. 


Colacium vesiculosum Ehrbg. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
T. hispida Stein. 
Peranema trichophorum Ehrbg. 
Distigma tenaz O. F. M. 
Tropidoscyphus octocostatus Stein. 
Entosiphon suleatwm Du}. 
Spongomonas discus Stein. 

> intestinum Cienk. 
Rhipidodendron hualeyi Kent. 
Chlorogonium euchlorwm Ehrbg. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. 
Synura uvella Ehrbg. 
Peridiniwm tabulatum Cl. & L. 
Glenodinium pulvisculus Stein. 


Fauna. 


Ameba proteus L. 
Dactylospherium radiosum Ehrbg. 


Hyalodiscus rubicundus Hertw. u. Less. 


Arcella vulgaris Ehrbg. 

» » Vv, angulosa. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Difflugia constricta Ehrbg. 
D. globulosa Duj. 

D. pyriformis Perty. 

D. bacillifera Pen. 
Nebela flabellulum Leidy. 
Euglypha ciliata Ehrbg. 
Actinophrys sol Ehrbg. 
Clathrulina elegans Cienk. 


81 


82 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdassern. 


Infusoria: Paramecium bursaria Ehrbg. 
Blepharisma lateritiwm Ehrbg. 
Spirostomum teres Cl. & L. 
Metopus sigmoides Cl. & L. 
M. bacillatus Lev. 

Stentor sp. 

Epalais mirabilis Roux. 
Halteria grandinella O. F. M. 
Uroleptus piscis O. F. M. 
Stylonychia pustulata O. F. M. 
Vorticella microstoma Ehrbg. 

Rotatoria: Rotifer vulgaris Schrank. 
Philodina roseola Ehrbg. 
Adineta vaga Davis. 
Callidina sp. 

Taphrocampa annulosa Gosse. 
Celopus porcellus Gosse. 
Rattulus sejunctipes Gosse. 
Diaschiza lacinulata O. F. M. 
Diplax videns Lev. 
Mastigocerca rattus Ehrbg. 
M. carinata Ehrbg. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Cathypna luna Ebrbg. 
Metopidia solida Gosse. 

» lepadella Ehrbg. 

» acuminata Ehrbg. 

» triptera Ehrbg. 
Monostyla lunaris Ehrbg. 

cornuta O. F. M. 

Pterodina patina Ehrbg. 


Die haufigsten Riiderthierarten unter den mehr ins Auge fallen- 
den Formen sind: Monostyla lunaris, Dinocharis tetractis, Masti- 
gocerca rattus, Metopidia solida und lepadella. 


Oligocheta: Lumbriculus variegatus O. F. M. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 83 


Nais sp. 
Cheetogaster sp. 
Cladocera: Daphnia pulex de Geer. 
» longispina O. F. M. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Alona quadrangularis O. F. M. 
A. guttata G. O. S. 
Pleuroxus excisus Fisch. 
Chydorus sphericus O. F. M. 
Polyphemus pediculus O. F. M. 
Copepoda: Cyclops vernalis Fisch. 
C. bicuspidatus Claus. 


Insecta. In der Insektenfauna treten iiberhaupt dieselben Arten 
auf, die schon in der letztbesprochenen Kategorie erwahnt wur- 
den, doch ist der Unterschied zu vermerken, dass Hydroporus 
griseostriatus in den Moostiimpeln fehlt, wihrend dagegen Lar- 
ven von Limnophilus bimaculatus und Libelluliden vorkommen. 
Vertebrata: Rana- und Triton-Larven sind auch in diesen 
Tiimpeln alltiigliche Erscheinungen im Sommer. 


8. Felsensphagnete. 


Es sind Felsenaushéhlnngen, die von einer zusammenhan- 
genden Sphagnumdecke so angefiillt sind, dass die freie Was- 
serfliche verschwunden oder wenigstens sehr begrenzt ist. Diese 
kleinen Torfmoore, in Gruben des festen Berggrundes gebildet, 
findet man meistens binnen oder bei der Waldgrenze der Insel; 
sie liegen oft hoch auf den Felsenkuppen. Die mikroskopische 
Fauna und Flora ist charakteristisch, indem dieselben Arten 
immer wiederkehren — die sphagnophile Fauna und Flora ist 
in typischer Zusammensetzung vorhanden. Die freischwimmen- 
den Cladoceren werden vermisst. 

Von diesen charakteristischen Standorten habe ich etwa 
zen niher untersucht. 


K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingew4ssern. 


Vegetation. 


Die Moosdecke besteht gewohnlich aus Sphagnum cuspida- 


tum. 


In manchen Tiimpeln wachst auch Amblystegium fluitans. 


Uberhaupt sind folgende Moosformen bemerkt worden: 


Sphagnum cymbifo- 
lium. 

S. acutifolium. 

S. recurvum. 


S. cuspidatum. 
S. palustre. 


Polytrichum junipe- A. fluitans. 

rinum. > >» Vv. exannu- 
Aulacomnium palu- latum. 

stre. Hylocomnium schre- 
Dicranum scoparium bert. 
Amblystegium unci- H. splendens 


natum. 


Auf der Moosdecke oder am Rande der Sphagnete wachsen 
von héheren Pflanzen: 


Allium 
sum. 

Juncus filiformis. 

Sparganium = =mini- 
mum. 

Heleocharis palustris. 

Eriophorum vagina- 
tum. 

E. angustifolium. 

Carex persoonii. 

C. canescens. 

C. irrigua. 


schenopra- 


Die mikroskopische 
Formen: 


Schizophycee: 


C. vulgaris. Comarum palustre. 


C. cespitosa. Trientalis europea. 
C. echinata. 

Agrostis alba. Oxycoccus palustris. 
A. canina. Myrtillus nigra. 
Molinia cerulea. Vaccinium vitis idea. 
Festuca rubra. Betula odorata. 


Alnus glutinosa. 
Sorbus aucuparia. 
Juniperus communis. 
Pinus silvestris. 
Picea excelsa. 


Drosera rotundifolia. 
Cornus suecica. 
Pencedanum palustre 
L[ythrum salicaria. 


Algenformation besieht aus folgenden 


Merismopedia glauca Nag. 


Chroococcus turgidus Nag. 
Nostoe sp. 
Anabena oscillarioides Bory. 


Palmellacee: 


Gloeocystis ampla Ktzg. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 


Eremosphera viridis Bary. 


Confervacee: 
Oedogoniacee: 
Zygnemacez: 


Conferva bombycina Wille v. minor Wille. 
Oedogonium sp. 
Mougeotia parvula Hass. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Desmidiacee: 


M. viridis Wittr. 
Desmidium schwarzii Ag. 
Bambusina brebissonii Ktzg. 
Hyalotheca dissiliens Sm. 
Spherozosma secedens Bary. 
Closterium directum Ar. 

C. subulatum Ktzg. 


‘C. striolatum Ehrbg. 


Diatomacee: 
Mastigophora: 


C. acutum Bréb. 

Penium negeli Bréb. 
Xanthidium armatum Bréb. 
Cosmarium sp. 

Euastrum didelta Ralfs. 

E. ansatum Ralfs. 

E. elegans Bréb. 

E. binale Ralfs. 

Micrasterias denticulata Bréb. 
Staurastrum dejectum Bréb. 
S. polymorphum Bréb. 

S. teliferum Ralfs. 

S. margaritaceum Men. 
Arthrodesmus incus Hass. 
Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Mallomonas pleslii Perty. 
Euglena viridis Ehrbg. 
Colacium vesiculosum Ehrbg. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
Distigma tenax O. F. M. 
Tropidoscyphus octocostatus Stein. 
Spongomonas discus Stein. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. 
Dinobryon sertularia Ebrbg. 
Synura uvella Ehrbg. 
Gonium pectorale Ehrbg. 
Carteria cordiformis Cart. 
Chlamydomonas sp. 
Peridinium tabulatum Ehrbg. 


86 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Glenodinium pulvisculus Stein. 
G. cinctum Ehrbg. 
Gymnodinium fuscum Ehrbg. 


Fauna. 


Rhizopoda:  Arcella vulgaris Ehrbg. 
v. angulosa. 
A. discoides Ehrbg. 
Difflugia arcula Leidy. 
D. globulosa Duj. 
D. bacillifera Pen. 
D. inflata Pen. 
D. acuminata Ehrbg. 
D. constricta Ehrbg. 
Centropyxis aculeata Khrbg. 
Lequereusia spiralis Ehrbg. 
Nebela collaris Leidy. 
N. complanata. 
N. lageniformis Pen. 
N. bohemica Tar. 
N. carinata Arch, 
Hyalosphenia papilio Leidy. 
H. elegans Leidy. 
Euglypha ciliata Khrbg. 
Trinema enchelys Khrbg. 
Heliozoa: Actinophrys sol Ehrbg. 
Actinospherium eichhorni Khrbg. 
Clathrulina elegans Cienk. 
Ciliata: Urotricha fareta Cl. & L. 
Trachelius ovum Ehrbg. 
Thylakidium truncatum (?) Schew. 
Spirostomum ambiguum Ehrbg. 
Metopus sigmoides Cl. & L. 
Stentor polymorphus O. F. M. 
Halteria grandinella O. F. M. 
Uroleptus sp. 
Ophrydium versatile O. F. M. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Turbellaria: 
Rotatoria: 


Tardigrada: 
Cladocera: 


Copepoda: 


Insecta: 


Microstomum sp. 
Floscularia cornuta Dob. 
Rotifer tardus Ehrbg. 

R. citrinus Ehrbg. 

R. macrurus Ehrbg. 
Philodina citrina Ehrbg. 

P. tuberculata Gosse. 
Adineta vaga Dav. 
Notommata grinlandica(?) Bergend. 
Copeus pachyurus Gosse. 
Taphrocampa annulosa Gosse. 
Monommata longiseta Bartsch. 
Stephanops muticus Khrbg. 
S. variegatus Lev. 

Celopus porcellus Gosse. 
Diaschiza semiaperta Gosse. 
D. lacinulata O. F. M. 
Diplax videns Lev. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Cathypna luna Ehrbg. 
Metopidia solida Gosse. 

M. lepadella Ehrbg. 

M. acuminata Ehrbg. 
Colurus sp. 

Monostyla lunaris Ehrbg. 
M. cornuta O. F. M. 
Anurea serrulata Ehrbg. 
Macrobiotus sp. 

Alona guttata G. O. S. 
Pleuroxus excisus Fisch. 
Chydorus latus G. O. 5. 

C. sphericus O. F. M. 
Cyclops viridis Jur. 

C. vernalis Fisch. 
Hydroporus atriceps Crotch. 
1. erythrocephalus L. 


87 


88 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


H. vittula Er. 

H. obscurus Sturm. 

H. palustris L. 

H. pubescens Gyll. 
Agabus congener Payk. 
A. bipustulatus L. 

Acilius canaliculatus Nic. 
Macrodytes marginalis L. 
Cymatopterus paykulla Er. 
Rantus bistriatus Bergstr. 
Llybius subeneus Er. 
Hydrobius sahibergi. 
Chironomus-Larven. 
Culex- » 
Ceratopogon-  » 
Hydrometra aspera Fieb. 


Wenn eine freie Wasserfliche vorhanden ist, wie nach liange- 
rem Regen, oder wenn die Moosdecke eine Offnung mit freiem 
Wasser besitzt, entwickelt sich an der Wasserfliche ein reich- 
liches Sphagnoplankton, bestehend aus Dinobryon sertularia, 
Peridinium tabulatum, Synura uvella und den anderen im Ver- 
zeichnisse genannten freischwimmenden Mastigophoren sowie 
aus Anurcea serrulata unter den Rhiderthieren. 


8. Siimpfe. 


Die Siimpfe unterscheiden sich von den Moostiimpeln und 
Felsensphagneten durch die betrichtlichere Tiefe und Ausdeh- 
nung des freien Wasserkérpers sowie dadurch, dass sie immer 
mit im Wasser wachsenden emersen Sumpfphanerogamen be- 
wachsen sind. Der Boden ist tiberlagert mit dicker Schlamm- 
schicht, die Ufer und zum Theil der Boden sind in der Regel 
bewachsen mit Amblystegiwm fluitans und Sphagnum. Siimpfe 
findet man sowohl auf den Felsen als auch am Ufer in Vertie- 
fungen des mit weicher Erde bedeckten Glacialschuttes gebildet. 
Das Wasser ist braungefiirbt. Die mikroskopische Wasserflora 
und die Thierwelt ist in den Siimpfen bedeutend reicher als in 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 89 


irgend einer von den vorigen Gewiisserkategorien, weil hier zu der 
mit den Moostiimpeln und Sphagneten gemeinsamen mikrosko- 
pischen sphagnophilen Flora und Fauna viele Desmidiaceen und 
Diatomaceen sowie Protozoen und Rotatorien hinzukommen, tiir 
welche die submersen Theile der Sumpfphanerogamen beliebte 
Ansiedlungsplitze sind. Ausserdem finden die freischwimmenden 
Cladoceren und Rotatorien in den Siimpfen eine geniigende Was- 
sermasse und auch festsitzende Thiere, wie Bryozoen und Hy- 
dren, sowie die an den grossen Sumpfpflanzen kriechenden Oli- 
cheten, finden sich in den meisten Siimpfen vor. 

Da die Siimpfe meistens gréssere Gewisser sind und durch 
Zwischenformen allmihlich in Teiche und Seen tibergehen. will 
ich die Pflanzen- und Thiergesellschaften der genauer unter- 
suchten Siimpfe hier einzeln aufzihlen. 


1. Sumpf n:o 34 auf Gasgrundet (Esbo). 


Liegt am Siidufer der Insel auf Klippengrund, an der Grenze 
des Waldes und hat eine Liinge von 21 m bei einer Breite von 
15 m; Tiefe 0,15 m. Der Boden ist steinig. Die Temperatur 
des Wassers war bei meiner Excursion d. 15. Juni 1899 an der 
Oberfliche + 24° C, am Boden + 16° C; die Temperatur der 
Luft betrug gleichzeitig + 19,5° C. Wihrend trockener Perioden 
verdunstet das Wasser zum grossen Theil (wie z. B. am 1. 
August 1899). 

Vegetation. 


Amblystegium — flur- 
tans. 

Sphagnum sp. 

Aulacomnium palust. 

Eriophorum angusti- 
folium. 

Carex persoonii. 

C. canescens. 

C. vulgaris.. 


Schizophycee: 


C. ampullacea. 
Agrostis canina. 
Hippuris vulgaris. 
Lythrum salicaria. 
Comarum palustre. 


Lysimachia vulgaris. 
Sparganium simplex. 


Nostoc sp. 


Oscillatoria sp. 


C 


hroococcus turgidus Nag. 


Vaccinium vitis idea. 
Salix aurita. 

S. phylicifolia. 
Betula odorata. 
Alnus glutinosa. 
Pinus silvestris. 
Juniperus communis. 


90 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdssern. 


Palmellaceez: 


Confervacee: 
Zygnemaceex: 


Desmidiacee: 


Diatomacee: 
Mastigophora: 


Scenedesmus bijugatus Ktzg. 

S. acutiformis Schrod. 
Rhaphidium polymorphum Fres. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Microthamnion kiitzingianum Nag. 
Mougeotia parvula Hass. 

M. viridis Wittr. 

M. nummuloides Hass. 

Zygnema sp. 

Hyalotheca dissiliens Sm. 
Spherozosma secedens Bary. 


-Closterium directum Ay. 


C. intermedium Ralfs. 

C. sp. 

Cosmarium sp. 

Xanthidium antilopeum Bréb. 

Euastrum ansatum Ehrbg. 

Micrasterias thomasiana Ar. 

Staurastrum dejectum Bréb., 

S. oxyacanthum Ar. 

S. dickiet Ralfs. 

Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Euglena viridis Ehrbg. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
Lepocinclis ovum Ehrbg. 
Phacus longicauda Ehrbg. 
Peranema trichophorum Ehrbg. 
Rhipidodendron splendidum Stein. 
Spongomonas discus Stein. 
Dinobryon sertularia Ehrbg. 
Synura uvella Ehrbg. 
Uroglena volvox Ehrbg. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. 
Peridinium tabulatum Ehrbg. 
Glenodiniwm cinctum Ehrbg. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:0 6. 


Rhizopoda: 


Heliozoa: 


Ciliata: 


Rotatoria: 


G. pulvisculus Stein. 
Gymnodinium nasutum Stein. 


Fauna. 


Dactylospherium radiosum Ehrbg. 
Arcella vulgaris Ehrbg. 

v. angulosa. 
Difflugia pyriformis Perty. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Lequereusia spiralis Ehrbg. 
Euglypha ciliata Ehrbg. 
Trinema enchelys Ehrbg. 
Clathrulina elegans Cienk. 
Acanthocystis turfacea Cart. 
Urotricha farcta Cl. & L. 
Trachelophyllum sp. 
Dileptus anser O. F. M. 
Frontonia atra Ehbrbg. 
Halteria grandinella O. F. M. 
Uroleptus piscis O. F. M. 
Vorticella monilata Tat. 
Ophrydium versatile O. F. M. 
Rotifer macrurus Ehrbg. 
R. tardus Ehrbg. 
Philodina tuberculata Gosse. 
Floscularia cornuta Dobie. 
Oecistes pilula Wills. 
Taphrocampa annulosa Gosse. 
Copeus pachyurus Gosse. 
Celopus porcellus Gosse. 
Stephanops variegatus Lev. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Monostyla lunaris Ehrbg. 
M. cornuta O. F. M. 
Metopidia solida Gosse. 
M. acuminata Ehrbg. 
Colwrus sp. 


91 


92 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdssern. 


Diaschiza lacinulata O. F. M. 
D. valga Gosse. 
Mastigocerca bicornis Ehrbg. 
Bryozoa: Plumatella repens L. 
Cladocera: Daphnia longispina O. F. M. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Ceriodaphnia pulchella G. O. S. 
Simocephalus serrulatus Koch. 
Acantholeberis curvirostris O. F. M. 
Bosmina brevispina Lill}. 
Alona guttata G. O. 5. 
Plewroxus exisus Fisch. 
Chydorus sphericus O. F. M. 
Polyphemus pediculus de Geer. 
Copepoda: Cyclops. 
Insecta: Culex- Larven. 
Corethra- » 
Tipula-— » 
Limnophilus griseus-Larven. 
Lestes sp. > 
Gyrinus sp. | » 
Notonecta glauca. 
Vertebrata: Tvriton-Larven. 
Rana- » 


Ausserdem wurden unbestimmte Arten von Rhabdocela, Ha- 
spacticida, Ostracoda, Hydrachnida und Targigrada gefunden. 


2. Sumpf n:o 47 auf Sumparn (Esbo). 


Der Sumpf ist etwa 50 m lang und bei hohem Wasser- 
stande 1/2 m tief. Er liegt an der W-Seite der Insel am flachen 
Ufer, von Rasen umgeben. Das Wasser ist sehr braun. 


Vegetation. 


Im Wasser am Ufer wachsen Amblystegium fluitans und ~ 
Sphagnum, in der Mitte Sparganium natans. Am Ufer stehen 
Fichten und einige Alnus glutinosa. Von Graisern und Krautern 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 93 


sind notirt nur Heleocharis uniglumis, Eriophorum angustifoliwm, 
Ranunculus flammula, Drosera rotundifolia und Viola palustris. 
Schizophycez: Chroococcus turgidus Nag. 
Nostoce sp. 
Merismopedia glauca Nag. 
Palmellacee:  Pediastrum boryanum Menegh. 
Scenedesmus bijugatus Ktzg. 
S. quadricauda Bréb. 
Rhaphidium polymorphum Fres. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Apiocystis brauniana Nag. 
Ophiocytium sp. 
Tetraspora sp. 
Confervaceze: O¢edogoniwm sp. 
Conferva tenerrima (?). 
Zygnemacee: Spirogyra sp. (steril). 
Zygnema sp. » 
Desmidiacee:  Desmidium schwarzu Ralfs. 
Hyalotheca dissiliens Sm. 
Spherozosma excavatum Ralfs. 
Closterium intermedium Ralts. 
C. diane Ehrbg. 
Cosmarium botrytis Menegh. 
C. meneghinu Breb. 
Penium margaritaceum Bréb. 
Tetmemorus granulatus Breb. 
Xanthidium antilopeum Breb. 
Arthrodesmus octocornis Ehrbg. 
Euastrum ansatum Ebrbg. 
E. binale Ralfs. 
E. oblongum Grev. 
Micrasterias denticulata Bréb. 
M. thomasina Ar. 
Stawrastrum dejectum Bréb. 
S. polymorphum Bréb. 
S. furcatum Ehrbg. 
v. spinosum Ralfs. 


94 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Diatomacee: 
Mastigophora: 


Rhizopoda: 


Ciliata: 


Rotatoria: 


Oligocheta: 
Cladocera: 


Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
T. hispida Stein. 
Rhipidodendron hualey: Kent. 
Spongomonas discus Stein. 

S. intestinum Cienk. 
Dinobryon sertularia Ehrbg. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. 
Peridinium tabulatum Ehrbg. 
Glenodinium cinctum Ehrbg. 


Fauna. 


Arcella vulgaris Ehrbg. 
Difflugia pyriformis Perty. 
Centropyxis aculeata Khrbg. 
Trachelius ovum Ehrbg. 
Paramecium bursaria Ehrbg. 
Spirostomum ambiguum Ehrbg. 
Vorticella microstoma Ehrbg. 
V. monilata Tat., mit Zoochlorella. 
Epistylis umbellaria L. 
Rotifer macrurus Ehrbg. 

R. tardus Ehrbg. 

Floscularia cornuta Dobie. 
Taphrocampa sp. 

Copeus pachyurus Gosse. 
Stephanops variegatus Lev. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Anapus testudo Lauterb. 
Monostyla lunaris Ehrbg. 
Metopidia acuminata Ehrbg. 
Diaschiza lacinulata O. F. M. 
Anurea valga Ehrbg. 

Nais elinguis O. F. M. 
Daphnia longispina O. F. M. 
Simocephalus serrulatus Koch. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 95 


Alona pulchra Helich. 

A. affinis (?) Ldg. 

A. quadrangularis O. F. M. 
Pleuroxus excisus Fisch. 
Chydorus sphericus O. F. M. 


Copepoda: Cyclops strenuus Fisch. 

Insecta: Limnophilus rhombicus L., Larven. 
Gomphus-Larven. 
Agrion- » 
Corethra- —» 


Tnbellula- >» 

Chironomus- » 

Culex- » 

Hydrometra rufoscutellata Latr. 
Coriza preusta Fieb. 


Mollusca: Pisidium sp. 


3. Ufer-Sumpf auf Kyté (Esbo). 


Der in Rede stehende Sumpf liegt auf der S-Seite der In- 
sel in einer Vertiefung zwischen nackten Strandklippen und dem 
Walde. Die Liinge ist 45 m, die Breite 20 m; die Tiefe ist 
etwa '/2 m. An einem Ende des Sumpfes war etwas fauler See- 
tang angehautt. 

Vegetation. 


Im Wasser am Ufer wachsen folgende Moose: Amblystegium 
fluitans und v. exannulatwm, A. cordifolium und Sphagnum 


cymbifolium. Won submersen Phanerogamen kommt Myriophy/- 

lum vor. Ubrigens wurden vom Ufer folgende Pflanzen no- 

tiert: 

Allium schenopra- CC. canescens. Hippuris vulgaris. 
sum. C. irrigua. Potentilla anserina. 

Juncus filiformis. C. echinatum. Menyanthes — trifoli- 

Scirpus lacustris. C. ampullacea. ata. 


Galium palustre. 


Heleocharis palustris. 

Eriophorum vagina- 
tum. 

E. angustifolium. 

Carex personit. 


Viola palustris. 


Peucedanum palustr. 
Sparaganium simpl. 


Calamagrostis stricta. 


Rubus chamemorus. 
Vaccinium — uligino- 
sum. 


96 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewdassern. 


Die Mikroflora hatte folgende Zusammensetzung: 


Schizophycez: Nostoc sp. 
Palmellacee: Scenedesmus quadricauda Bréb. 
Pediastrum boryanum Menegh. 
Raphidium sp. 
Zygnemacez: Mougeotia sp. 
Spirogyra sp. 
Desmidiacex: Desmidiwm schwarzu Ralts. 
D. cylindricum Grev. 
Hyalotheca dissiliens Sm. 
Closterium directum Ar. 
C. intermedium Ralfs. 
Cosmarium botrytis Menegh. 
Penium negeli Bréb. 
‘Tetmemorus granulatus Ralts. 
Docidium ehrenbergit Ralts. 
Xanthidium antilopeum Bréb. 
Arthrodesmus octocormis Ehrbg. 
Euastrum ansatum Ralts. 
E. elegans Bréb. 
E. oblongum Grev. 
E. pectinatum Bréb. 
Micrasterias rotata Grev. 
M. thomasiana Av. 
Staurastrum oxyacanthum Ar. 
S. teliferwm Ralts. 
Diatomacee: Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Mastigophora: Trachelomonas volvocina Ehrbg. 
T. hispida Stein. 
Phacus alata Klebs. 
Rhipidodendron huxleyi Kent. 
Spongomonas discus Stein. 
S. intestinum Cienk. 
Dinobryon sertularia Ehrbg. 
Glenodiniwm sp. 
Gymnodinium vorticella Stein. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Rhizopoda: 


Criwa tac 


Rotatoria: 


Oligocheta: 


Cladocera: 


Fauna. 


Arcella vulgaris Ehrbg. 
Difflugia acuminata Ehrbg. 
D. bacillifera Pen. 7 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Lecquereusia spiralis Ehrbg. 
Frontonia atra Ehrbg. 
Spirostomum ambiguum Ehrbg. 
Metopus sigmoides Cl. & L. 
Vorticella microstoma Ehrbg. 
V. monilata Tat. 

Rotifer tardus Ehrbg. 
Philodina sp. 

Oecistes pilula Wills. 

Copeus pachyurus Gosse. 
Celopus porcellus Gosse. 
Stephanops variegatus Lev. 
Anupus ovalis Bergend. 
Diaschiza lacinulata O. F. M. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 
Monostyla lunaris Ehrbg. 
Euchlanis triquetra Ehrbg. 
Pterodina patina Ehrbg. 
Cathypna affinis Lev. 

Colurus sp. 

Anurea valga Ehrbg. 
Notholca longispina Kellic., 1 Ex. 
Nais sp. 

Chetogaster sp. 

Daphnia longispina O. F. M. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Simocephalus serrulatus Koch. 
Bosmina brevispina Lilljeb. 
Streblocerus serricaudatus Fisch. 
Alona guttata G. O. S. 

A. pulchra Hellich. 


ay 


98 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Pleuroxus excisus Fisch. 

P. nanus Baird. 

Chydorus sphericus O. F. M. 

Polyphemus pediculus de Geer. 
Copepoda: Cyclops sp. 
Insecta: Chironomus-Larven. 

Agrion- » 

Notonecta glauca L. 
Vertebrata: Triton punctatus. 


4. Menyanthes-Sumpt auf Kyte. 


Der Sumpf ist klein, hoch auf dem Gebirge liegend, und 
dicht bewachsen mit Menyanthes. 


Vegetation. 


Im Wasser wachst Amblystegium fluctans, Sphagnum cymbi- 
folium, am Ufer S. recurvum, Aulacommum palustre und Poly- 
trichum juniperinum. Von hodheren Pflanzen wachsen im Was- 
ser, ausser Menyanthes trifoliata, Sparganium minimum und 
Heleocharis palustris. Auf der Moosdecke wachsen: Carex vul- 
garis, C. canescens, C. irrigua, Eriophorum angustifolium, E. 
vaginatum, Peucedanum palustre und Drosera rotundifolia; am 
Rande Vaccinium uliginoswum, Calluna vulgaris, Empetrum nig- 
rum, Juniperus communis und Pinus silvestris. 


Schizophycee: Dictyospheriwm pulchellum Wood. 
Desmidiaceze:  Desmidium schwarzii Ralts. 
Bambusina brebissoni Ktzg. 
Closterium diane Ehrbg. 
C. directum Ar. 
C. intermedium Ralfs. 
Cosmarium botrytis Menegh. 
Penium digitus Breéb. 
Xanthidium antilopeuwm Bréb. 
X. armatum Bréb. 
Arthrodesmus octocornis Ehrbg. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Diatomacer: 


Mastigophora: 


Rhizopoda: 


Ciliata: 


Rotatoria: 


A. imeus Hass. 

Euastrum ansatum Ralts. 

E. didelta Ralfs. 

E. elegans Bréb. 

E. affine Ralfs. 

Micrasterias truncata Corda f. 
M. rotata Grev. 

M. thomasiana Ar. 
Staurastrum dejectum Bréb 
S. paradoxum Meyen. 

S. gracile Ralfs: 

S. teliferum Ralfs. 

Tabellaria flocculosa Ktzg. 

T. fenestrata Ktzg. 
Rhipidodendron huxleyi Kent. 
Dinobryon sertularia Ehrbg. 
Synura wvella Ehrbg. 
Peridinium tabulatum Ebrbg. 
Gymnodinium fuscwm Ehrbg, 


Fauna. 


Arcella vulgaris Ehrbg. 
Difflugia globulosa Duj. 

D. lobostoma Leidy. 
Lecquereusia spiralis Ehrbg. 
Nebela collaris Leidy. 
Trinema enchelys Khrbg. 
Urotricha farcta Cl. & L. 
Frontoma atra Ehrbg. 
‘Paramecium bursaria Ehrbg. 
Stentor igneus Ehrbg. 
Epistylis wmbellaria L. 
Oecistes velatus Gosse. 
Monommata longiseta Bartsch, 
Stephanops lamellaris (2?) Ehrbg. 
Euchlanis triquetra Ehrbg. 
Metopidia lepadella Ehrbg. 


99 


100 K. M. 


Bryozoa: 
Cladocera: 


Copepoda: 
Insecta: 


Vertebrata: 


Alskar, welche in dem Verzeichniss (S. 7) nicht erwahnt 
worden ist, ist eine kleine waldbewachsene Insel, welche etwa 
13 km SW von Helsingfors liegt. 


Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Monostyla lunaris Ehrbg. 
Pterodina bidentata Ehrbg. 
Plumatella fruticosa Allm. 
Ceriodaphnia pulchella G. O. S. 
Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Bosmina brevispina Lill). 
Acantholeberis curvirostris O. F. M. 
Streblocerus serricaudatus Fisch. 
Chydorus sphericus O, F. M. 
Polyphemus pediculus de Geer. 
Cyclops sp. 

Phryganea- Larven. 

Aeschna- » 

Agrion- » 

Chironomus- — » 

Triton punctatus. 


5. Sumpf auf Alskdr (Esbo). 


lange Sumpf ist auf den Klippen der Siidseite gelegen. 


Im Wasser wachsen Sphagnum, Sparganium simplex und 
Eriophorum, am Ufer Comarum, Empetrum, Cladina rangiferina 
sowie einzelne Tannen, Wachholder und Alnus glutinosa. 


Vegetation. 


Palmellacez: Scenedesmus bijugatus Kztg. 


Desmidiaceer: 


Ehaphidium polymorphum Fres. 
Dictyospheriwm pulchellum Wood. 
Eremosphera viridis Bary. 
Closterium intermedium Ralts. 

C. attennatum Ehrbg. 

C. diane Ehrbg. 

C. subulatum Ktzg. 

Peniwum margaritaceum Bréb. 


Der untersuchte kaum 12 m 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 


Diatomacee: 


Mastigophora: 


Rhizopoda: 


Ciliata: 
Rotateria : 


Arthrodesmus octocornis Ehrbg. 
Euastrum ansatum Ehrbg. 

E. binale Ralfs. 

E. elegans Bréb. 

Staurastrum cuspidatum Bréb 
S. polymorphum Bréb. 

S. teliferum Ralfs. 

Tabellaria flocculosa Kztg. 
Euglena sp. 

Colacium vesiculosum Ehrbg. 
Trachelomonas caudata Ehrbg. 
Phacus alata Klebs. 
Rhipidodendron huxleyi Kent. 
Spongomonas discus Stein. 

S. intestinum Cienk. 
Cryptomonas ovata Ehrbg. 
Tropidoscyphus octocostatus Stein. 
Peridinium tabulatum Ebrbg. 
Glenodinium cinctum Ehrbg. 
G. pulvisculus Stein. 


Fauna. 


Arcella vulgaris Ehrbg. 
Difflugia bacilifera Pen. 
Centropyxis aculeata Ehrbg. 
Urotricha farcta Cl. & L. 
Rotifer macrurus Ehrbg. 

R. tardus Ehrbg. 

Philodina sp. 

Taphrocampa annulosa Gosse. 
Copeus pachyurus Gosse. 
Diaschiza lacinulata O. F. M. 
Celopus porcellus Gosse. 
Monommata longiseta Bartsch. 
Mastigocerca licorms Ehrbg. 
Dinocharis tetractis Ehrbg. 


“101 


102 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewassern. 


Turbellaria: 
Oligocheta: 
Cladocera: 


Copepoda: 
Insecta: 


stellt: 


Sschizophycee: 
Palmellacee: 
Desmidiacee: 


Monostyla lunaris Ehrbg. 

M. cornuta O. F. M. 

Metopidia solida Gosse. 

M. acuminata Ehrbg, 

M. triptera Ehrbg. 
Microstomum sp. 

Chetogaster sp. 

Scapholeberis mucronata O. F. M. 
Daphnia longispina O. F. M. 
Ceriodaphnia pulchella G. O. 8. 
Pleuroxus eaxcisus Fisch. 
Cyclops vernalis Fisch. 
Limnophilus-Larven. 
Ceratopogon-  » 

Aeschna- » 


*6, 7. Stimpfe auf Stenskér (Esbo). 


Auf der waldlosen, weit im Meere gelegenen Insel Sten- 
skir habe ich zwei kleine Siimpfe untersucht. 
der Boden bedeckt mit <Amblystegium fhutans. 
Pflanzen wachsen in den Siimpfen Comarwm, Heleocharis und 
Carex-Arten sowie Salix. Von grésseren Thieren wurden in den 
Siimpfen junge Tritonen beobachtet. Die mikroskopischen Pflan- 
zen und Thiere sind im folgenden Verzeichniss zusammenge- 


Vegetation. 


Chroococcus turgidus Nag. 
Dictyospherium pulchellum Wood. 
Hyalotheca dissiliens Sm. 
Closterium costatum Corda. 

C’. diane Ehrbg. 

Xanthidium antilopewm Bréb. 
Arthrodesmus incus Hass. 
Euastrum ansatum Ehrbg. 

E. elegans Bréb. 

Staurastrum punctulatun Bréb. 
S. oxyacanthum Ar. 


In beiden ist 
Von hodheren 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 103 


Diatomacee: Tabellaria flocculosa Ktzg. 
Mastigophora: Peridinium tabulatum Ehrbg. 


Fauna. 


Rotatoria. Floscularia cornuta Dobie. 
Copeus pachyurus Gosse. 
Diplax videns Lev. 
Monostyla lunaris Ehrbg. 

Cladocera: Daphnia longispina O. F. M. 
Bosmina brevispina Lilljeb. 
Alona guttata G. O. 8. 
Pleuroxus excisus Fisch. 
Chydorus sphericus O. F. M. 
Polyphemus pediculus de Geer. 

Copepoda: Cyclops vernalis Fisch. 


Anhang. 


Glenodinium armatum n. sp. (Fig. 1). Sehr klein, die Linge 
betragt 19—25 u, die Breite 16—20 4. Der Umriss ist penta- 
gonal, aber auch fast kugelrunde Individuen kommen vor. Die 
Querfurche ist ziemlich flach, hinter dem Aquator liegend, 
so dass die hintere Hilfte der Zelle kleiner ist als die vordere. 
Am Hinterrande der Schale tritt ein punktférmiges Stachelchen 
hervor. Bei der Lingsfurche liegt ein rinnenférmiges Stigma. 
Die Chromatophoren sind griin und radiiir gestellt. Bei grossen 
Exemplaren findet man im Vorderende oft einen rothgelben Kér- 
per (Oltropfen). Der Nucleus hat seinen Platz im hinteren Theil 
der Zelle. — Kommt in subsalsen und Regenwassertiimpeln vor. 

Hemidinium ochraceus n. sp. (Fig. 2). Die Zelle ist rund- 
lich-oval, schwach dorsoventral abgeplattet. Die Linge betrigt 
26—33 w bei einer Breite von 23—26 wu. Nur eine Furche ist 
vorhanden, welche an der Ventralseite vom linken Seitenrande 
des Vorderendes beginnend bis zur Medianlinie als eine Quer- 
furche und dann als eine Lingsfurche nach hinten verliuft. Die 


104 RK. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewissern. 


Schale ist diinn. Charakteristisch ist die Farbung indem das 
Vorderende rothbraun, der tibrige Theil gelblichgriin gefarbt 
erscheint. Der runde Nucleus liegt im hinteren Theil der Zelle. 
Die Cysten sind kugelrund, gelbgriin mit rothbrauner Mitte und 
im Durchmesser 31 w. — Zahlreich in gewissen kleinen Regen- 
wasserlachen auf den Felsen. 
Trichopelma sphagnetorum n. g. n. sp. (Fig. 3). Die Art ge- 
hért zu den gymnostomen Ciliaten. Der Korper ist starr, hya- 
lin, diinn scheibenférmig, von ovalem Umriss. An dem Ventral- 
rande des Kérpers liegt der Mund, welcher in einen gegen die 
Mitte des Korpers gerichteten Sti&bchenschlund fiihrt. Vor dem 


ieee ; Fig. 2. Fig. 3. 


Fig. 1. Glenodinium armatum. a. Ventral ansicht. Vergr. 760 b. Dor- 
salansicht von einem kleineren Exemplar. Vergr. 525. — Fig 2. Hemidiniwm 
ochraceus. a. Ventralansicht. b. Dorsalansicht. — Fig. 3. Trichopelma sphag- 
netorum Ventralansicht. Vergr. 390. 


Munde finden sich drei Cilienfurchen, welche tiber den Ven- 
tralrand verlaufen. Parallel dem Riickenrande verliéuft eine 
Furche mit Cilien, sonst sind die beiden K6rperseiten cilienlos. 
Hinter dem Schlunde liegt ein runder oder ovaler Macronucleus 
sowie, dem Ventralrande geniihert, zwei contractile Vacuolen. 
Die Thiere enthalten gewohnlich Zoochlorellen. Bei einem Exem- 
plar beobachtete ich eine Reihe von Trichocystenahnlichen Stab- 
chen, welche senkrecht gegen den Riickenrand gestellt waren. 
Die Linge des Kérpers = 56—58 w, die Breite 34—45 pw. — 
Diese merkwiirdige Form wurde zusammen mit Carteria cordi- 
formis in Sphagnumttimpeln beobachtet. 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 105 


Pedalion fennicum Lev. Die Art kommt in schwach_ brac- 
kischen Felsentiimpeln verschiedener Inseln vor und persistirt 
da von Jahr zu Jahr. In dem auf Lill-Léf6 gelegenen Tiim- 
pel N:o 17, wo ich die Art zuerst 1892 entdeckte, erscheint sie 
periodisch im Laufe des Sommers. ‘So fand ich sie da zahl- 
reich d. 18. Juni, wie auch d. 21. und 26. Juli, aber d. 19. 
August bekam ich keine Exx. D. 23. August erschien sie wieder 
zahlreich, aber d. 6. September war sie verschwunden. Im Som- 
mer 1894 fand ich sie nicht mitte Juni, aber einen Monat spiater 
war sie reichlich vorhanden. Auch im Sommer 1899 trat sie 
im selben Wasser erst im Juli auf und war bei meiner Excur- 
sion d. 2. September noch vorhanden. 

Anurea valga Ehrbg. Diese Form muss ich fiir eine von 
A. aculeata Ehrbg. verschiedene Art halten, erstens weil die 
charakteristische Form des Panzers ganz konstant ist, zweitens 
weil ich bei A. valga die Eier stets mit stachliger Hille gefun- 
den habe, wiihrend ich solche Eier bei A. aculeata nie beobach- 
tet habe. 

In den Tiimpeln auf Lill-L6f6 persistirt A. valga in dem 
Regenwassertiimpel N:o 25 seit 1892. Wahrscheinlich wird sie 
von diesem Tiimpel in die naheliegenden verschleppt, wo ich sie 
dann und wann angetroffen habe, aber nie zwei Sommer nach 
einander. Als Transportmittel diirften fiir die Dauereier geeig- 
net sein sowohl gewisse Wasserinsekten (Hydroporus griseostria- 
tus) als die Frésche, welche auf der Insel sehr reichlich jedes 
Jahr vorhanden sind. 

Von anderen nicht — ubiquitaéren Tiimpelrotatorien scheinen 
besonders A. serrulata, Notholca jugosa und Syncheta gyrina 
sehr persistent zu sein. 

Daphnia pulex de Geer. Diese Art, welche allgemein in 
den kleinen Tiimpeln auf Lill-L6f6 vorkommt, ist sehr dauer- 
haft. Wéahrend der Periode 1892—1900 ist sie in 14 Tiimpeln 
auf dieser Insel stationaér geblieben. In einem Tiimpel (N:o 23) 
ist sie von D. longispina verdrangt worden und dabei ist zu 
bemerken, dass dieser Tiimpel zwischen zwei anderen liegt, 
wo D. longispina seit 1892 persistirt. In einigen Gewassern ist 


106 K. M. Levander, Leben in stehenden Kleingewiissern. 


das Vorkommen schwankend, in dem gewisse Jahre die eine, 
gewisse wieder die andere Art vorhanden ist. 

Daphnia longispina O. F. M. In zwei Felsentiimpeln (N:o. 
22 und 25) auf Lill-L6f6, in denen ich diese Art 1892 notirte, 
ist sie bisher stationair geblieben, obgleich die anderen Tiimpel 
der Insel die vorhergehende Art beherbergen. Schon hieraus 
geht die grosse Persistenz der Art hervor. 

Daphnia schafferi Baird. Diese grosse Art ist in dem Un- 
tersuchungsgebiete selten. Ich habe sie gefunden nur in vier 
auf ebenso vielen Inseln (Sumparn, Kyté, Stenskar, Knapper- 
skir) gelegenen Tiimpeln mit klarem Regenwasser. In N:o 44 
auf Sumparn wurde sie Juli 1890 entdeckt und im selben Mo- 
nat 1892 wieder in geringer Anzahl gefunden, aber spater nicht 
mehr. In dem Kytétiimpel ist sie von 1892 bis 1900 stationar 
geblieben. Auf Knapperskaér wurde die Art 1899 entdeckt und 
1900 wieder angetroffen. In dem Stenskar-Tiimpel ist die Art 
nur im Sommer 1892 beobachtet. 

Scapholeberis mucronata O. F. M. Die Art gehdrt zu den 
ubiquitiiren; wihrend sie in ihrem Auftreten in manchen klei- 
nen Gewiissern ziemlich sporadisch erscheint, ist sie wieder in 
anderen (auf Lill-L6f6 in v:ris 14, 21, 25 und 29), seit 1892 
stabil geblieben. Da sie auch in ganz flachen Tiimpeln von sehr 
ephemirem Character auftritt, um spater zu verschwinden, scheint 
sie sehr verbreitungsfaihig durch zufallige Verschleppung zu 
sein, Ungeachtet des im Allgemeinen sporadischen und ubiqui- 
tiren Charakters der Art, sei doch hervorgehoben, dass die Art 
bisher nie angetroffen wurde in 10 von 22 auf Lill-L6f6 1892 
einregistrirten Tiimpeln, welche Daphnien beherbergen und wel- 
che anscheinend auch alle Existenzbedingungen fiir die vorlie- 
gende Form darbieten. Diese zehn Gewiisser liegen alle auf 
der N und NO Seite der genannten Insel. 

Einige Versuche, die ich gemacht habe, um Scapholeberis 
mucronata in Seewasseraquarien zu transplantiren, hatten einen 
negativen Erfolg. Doch lebt die Art auch im Seewasser am 
Ufer wo Scirpus wichst. 

Polyphemus pediculus de Geer. Da die Art von betracht- 
licher Grésse ist und gewohnlich sehr individuenreich auftritt, 


Acta Societatis pro Fauna et Flora Fennica, XVIII, n:o 6. 107 


so lasst sich ihr Vorkommen leicht kontroliren. Sie ist sehr per- 
sistent. In sechs einregistrirten Tiimpeln, wo ich sie 1892 fand, 
wurde sie in allen wieder 1899 beobachtet. In zwei Tiimpeln, 
wo ich die Art 1892 und 1893 nicht sah, habe ich sie spater 
(1899) vorgefunden. 

Ahnliche Beobachtungen habe ich an gewissen anderen 
Cladoceren gemacht, wie Bosmina brevispina Lilljeb., Ceriodaph- 
nia pulchella G. O. S., Simocephalus serrulatus Koch, Plewroxus 
excisus G. O. S., Acantholeberis curvirostris O. F. M., Strebloce- 
rus minutus G. O. S. u. a., welche sehr persistent sind und in 
ihrer Verbreitung wihrend der Periode 1892—1900 genau loka- 
lisirt waren. 


Am Schlusse dieser Abhandlung sei es mir gestatten allen 
den Herren meinen besten Dank zu sagen, welche bei meiner 
Arbeit in einer oder anderer Weise mitgewirkt haben. Unter 
diesen bin ich besonders Dank schuldig folgenden Herren: Stud. 
A. K. Cajander fiir Notizen iiber Moose und Phanerogamen, 
Dr. K. E. Hirn und Magister A. Luther fiir Bestimmung ge- 
wisser Algenformen, Magister B. Poppius und Professor J. 
Sahlberg fiir Bestimmung von Coleopteren, Stud. A. J. Silf- 
venius fiir Bestimmung der Phryganeidenlarven, Stud. T. H. 
Jirvi fiir Analysen des Salzgehaltes und Dr. K. E. Sten- 
roos fiir Bestimmung gewisser Cladoceren. Schliesslich will 
ich Herrn Professor J. A. Palmén, der so viele Sommer das 
temporire zoologische Laboratorium auf Esbo-L6éfé aufrecht er- 
halten und mich mit Rath und That stets unterstiitzt hat, 
auch hier miene tiefe Dankbarkeit aussprechen. 


Oe — 


= ta o? : 


v (Leki iw awe 


yy (otel Care i . 
a west PTS 
ett on ie Slee 
nfiaty COOP Gad; SORE fal ari 
= teahaurteey Lae 
mynnninediott «aH 
Jdatey Soon 
- ¥ ane. & Do eet 
- 5 ‘ S28) iT Natt 
nena 
UE Lak sf 


fj het a ‘wil 


o~ 


- 
' 
“4 I 
— a a 
, = 
ius ' » fore Oo Sete 
ee, 
1 
‘ 
a 
te 
. J 
+s Bee 
- 7 é 
gee * 3 
- 
bs 
: eS 
* 


ACTA 


SOCIETATIS 


PRO FAUNA ET FLORA FRNNIGA. 


VOLUMEN DECIMUM OCTAVUM. 


HELSINGFORSI&. 
1899—1900. 


Rate 8 
Pa hae ULF! 
Ord : 

ad i il 7 - 


i 


oa 1; * 

¢ * 

* ; . 

ot te 4 

<a 

L. 7 . 

. rea | 

rn i 

ia 


7 o@ 
J . 
*. r . Mer ' 
Ss . . * 
4 AS 
>. i 3 
‘<a 7 - ‘i 
\ * ‘ 
a oe 
: * 
ai | 
» ‘e A 
i 7? ¥ 
: 7 bh 
‘ 
— ; . 
- - . P ' 
7 ty. , ri 
“ i 
| f . : ' 
: » io 7. - 
‘= i . , 
“4 ‘i 7 > 
ed i 
ws . ; 
J Y 
= : / . 
; $ -_ 
: : 
Be 7 j 
‘ 2 Di < 
7 * = 
‘1 . 
e z ry an 4 
7 oe = A 
<5 ae 6 
F, é 
a ¢ a ° all 
< ‘ » 4 ; i 
i - ” a c. : a 7 
4 ‘ 
4 
' : a / 
" rm 
i 
a ) 
- ag 
om ® 
Lal ‘ 
; . > 
=a A ; if 
| fed 
a ey a vial 
5 » is 
_ - ‘ 


a 


Poppius, B. R., Forteckning 6fver Ryska Karelens Coleoptera. 
Lindroth, J. L., Beitriige zur Kenntniss der Finlindischen Erio- 


phyiden. — Bidrag till kinnedomen om Finlands Eriophyider. 


Lindberg, Harald, Bidrag till kiinnedomen om de till Sphag- 
num cuspidatum-gruppen horande arternas utbredning i 
Skandinavien och Finland 

Bomansson, J. 0., Alands mossor : 

Levander, K. M., Uber das Herbst- und Winter-Plankton im 
Finnischen Meerbusen und in der Alands-See 1898 

Levander, K. M., Zur Kenntniss des Lebens in den stehenden 
Kleingewdssern auf den Skareninseln 


Pag 


1—125 
1— 22 | 
1— 26 
1—131 
a 25 
1107 


436 pag. 


(ays 
2 


v 


Re 
7 


Aa 
yh 


lett oe 


aie, 
Set NT: 


mS 


ees A, 


LIB. 


iit 


L7G 
aaa 


ee te 
re aaa 


onde eh 


toabeaanee 


=e 


corerears 


rm bess 

3 WF oO HO Bk Stn pe, 
et pay eter wnvong We ee 

poihatrye eget ened Rohner, >