'j^^ m

-$>

"^. ■ Av«

im

^'^■^■^r<

^-?^.

/■

f 9

?

ABSBERAXTEIiSG

OM

ZOOLOGIEIVS FRAMSTEG

UNDER AREN

1§45 ocli I§46

C. H. BOHEJflAlV.

Anara JDeien.

^

4

IP

^.^B--

-^^

■4mjm^itM.u^

M9m9 «i.*>o ^^^m

.VTAinaiifea .N .'.)

AR^ifi:RATTi:iii§K

OM FRAmSTEGEM

i

INSEKTERNAS
MYKIAP0DERN4S ocil ARACHNIDEUN VS

UNDER AREN

1^45 ocli 1940.

C. H. JBOHlIlflAIV.

->»^»^ Q-4J««5« '

AaSBKRiTTELSE

on

ZOOLOGIEIVS FRAMSTEG

UNDER AREN

1§45 ocli i§4e

c

KOXGLTTeTE \ S K a PS A KA D EMI EN

AFGIFVEN

ZOOLOGIZE INTENDENTERNA

Tid Rikets uiitiirhistoi-iska Miiseiiin

(INSECTA. LINN.)

C. H. BOHlSIflAlV.

P. A. NOftSTEDT Sc SONER,

Kongl. Boktryrkarc.

I- T /■.

Iiiiieliall.

fnsecta.

Allman Litteratur.

Sid.

Agazzis, Nomenclator 1.

Engelmann's, Bibliotheca Historico-Naturalis 2.

GisTL, Lexicon —

D'Orbigny, Dictionaire —

Badham, Insect-Life 3.

Blanchard, Hist, des Insectes —

BouRAssE, Esquisses —

Redogorelser for naturforskares mdten —

Cuvier's, Briefe —

Menzel, Hand Atlas —

Low, Natiirgeschichte 4.

Entomologiens nytta —

Fdrfattningar om skadliga Insekter 5.

Reproduction af forlorade lemmar —

Stridulations- och andra Ijud-organer 6.

Anatomi 7.

Insekternas yttre bekladnad 13.

Insekter med galar 14.

Lysmaskars sken 15.

Spermatozoider hos Locustariae —

Hermafroditism 16.

Missbildningar . —

Fodans inverkan pS kdnens utveckling —

Insekters gang pa glas 17.

Insekttag: Af Grashoppor 18.

Af Bladloss 20.

Af Fjarilar 21.

Af larven till Sciara Thomae —

Insekters svarmande 23.

Blinda Insekter 24.

Skenddda Insekter atervackta till lif —

Insekter i sjuk Potatis 25.

Insekter i menniskans njisa 26.

Djur i htirsackarne , 27.

Insekter bcsvarade af Entozoer 28.

Gallkndlar frambrin«ade af Insekter —

VI

Sid.

Insekters successiva framkomsl 28.

Insekters lefnadssatt 29.

Insekter bland myror —

Fossila Insekter 31.

Tidskrifter 36.

Descriptiva arbeten 37.

Coleoptera .• Allman litteratur 47.

Metamorfos 67.

Lefnadssatt —

Anatomi —

Skal-Insekternas fjall- och hSrbekladnad . . —

Enskilda arbeten.

Cicindeletae 71.

Carabici 72.

Dytisci , 81.

Gyrini , 82.

Staphylini 83.

Sternoxi 85.

Malacodermata 87.

Terediles 88.

Clavicornia 92.

Trichopterygia 93.

Macrodactyli 95.

Palpicornia 96.

Lamellicornia 99.

Melasomata 103.

Taxicornes 110.

Tenebriones 111.

Trachelides 112.

Vesicantia —

Stenelytra ^ 114.

Curculionides 115.

Xylophagii 122.

Paussili 126.

Cerambycini —

Ghrysomelinae 131.

Trimera 138.

Dimera —

Orlkoplera: Allman litteratur 139.

Nya slaglen och arler 142.

LefnadssaK 144.

Simmande Grashoppor 146.

VII

Sid.

Hemiptera.' Allmiin litteratur 146.

Enskild Litteratur.

Heteroptera 147.

Homoptera 150.

Fulgoras lysande . 151.

Aphides 152.

Fortplantning —

Coccides 153.

Lepidoptera .' Fjarilars agg 154.

laryer 156.

Larver som ofvervintra 163.

Fjarilars metamorfos —

Fjarilar i Syd-Auslralien 164.

fiihang till Linn. Syst. Nat 165.

Allman litteratur 166.

Enskild litteratur.

Papilionides 171.

Sphinges 175.

Chelonidae —

Bombyces 176.

Noctuae 181.

Gedmetrae . 182.

Pyralides 183.

Microlepidoptera. Systematik —

Tortrices 186.

Tineae . 167.

Neuroptera.' Allman litteratur 191.

Enskild litteratur.

Libellulinae 193.

Trollslandornas vingar 195.

Ephemeridae 196.

Planipennia . —

Perlariae 197.

Hemerobii —

Phryganides —

Hymttnoptera : Allman litteratur 198.

Hymenopternas sista tarsled 200.

Tenthredinetae . —

Cynipsera 203.

Apiariae 205.

Vespariae 208.

Sphegidae •.•.•.■.•.•. 209.

Thynnidae .... ?'^. P^^^i 210.

Vfll

Sid.

Mulillariae 210.

Oorjlidae —

Forrnicariae 211.

Chrysidides 213.

Braconidae 214.

Ichneumonidae 215.

Pteromalini 217.

Diplera.' AllmSn litteratur 218.

Enskild litteratur.

Xylophagii 223.

Stratiomydae 224.

Asilici 225.

■' Acrocerinae —

Tachydroraides —

Dolichopodes 226.

Syrphici —

Scenopinii 229.

Conopsariae —

Oestrides —

Tachinariae 231.

Muscariae 235.

Oscinides 236.

Agromyzides —

Coriaceae , —

Tipulariae 238.

Aptera.- AUmSn litteratur ♦ 241.

Enskild litteratur.

Lepismenae —

i.:-\ . . Thysanura 242.

(!,l Parasita 243.

Myriapoda,

Allman litteratur: Klassifikation 244.

Nya slagten och arter 256.

Anatomi —

Ghilogiiatha —

Chilopoda —

Arachnida.

Allman litteratur 257.

Spindlars och Skorpioners strid 257,

Sid.

Enskild litteratur: Araneae 258.

Nya slagten och arter 261.

Solifugae 263.

Opilioncs 266.

Acari —

Diverse notiser.

Inseklf^Egst 270.

Preparation af Orthoptera 272.

Preparation af Libellulae 273.

Spindlars bevarande —

Smarre insekters uppbevarande 27 5.

Godby's fluid —

Insekt ladors bottenbelaggning 276.

Hiografier —

Svensk litteratur,

Wahlberg, om tag af Grashoppor 19.

af Bladloss 20.

ScHONHERR, GeHBra et Species Curculionidum Vol. VIII.

P. II 115.

BoHEMAN, Nya Svenska Gryllus arter 143.

Nya Svenska Homoptera 150.

SuNDEVALL, om larvcn af Cossus ligniperda 180.

BoHEMAN, om konskillnaden hos Pygmaena fuscaria . . 182.

Om Phryganea phalaenoides och pantherina . 197.

Dahlbom, H\-menoptera Europaea 198.

Skandinavisk Hymenopter Fauna 203.

Chrysis in sensu Linneano 213.

Zetterstedt, Diptera Scandinavlae. T. IV. V 218.

Wahlberg, om Tachydromiernas fotbildning 225.

EsMARK, om en fluglarv under menniskans hud . . . . 231.
Retzius, Recens. af Mem. sur I'Anatomie et le Physio-
logic du Gastrus Equi —

BoHEMAN, Chionea crassipes. n. sp 241,

^'^^•^i^^^^^^S'litllli^^^s^^^*^ ^^^*

Insecta.

Nomen-
c la tor.

Den laUsinnii2:hei vid namn^jifniniiren inom den zoo- Aiiman

. litleratur.

logiska vetenskapen, sardeles inom Entomologien , ^^,^771*
som allt mer ocli mer gjort sig gallande, har fram
kallat ett arbete, hvilket genom sin stora och obe-
slridliga nyda adrager sig en valfortjenl iippmaik-
samhet, nemligen Agazzis "Nomenclator Zoologicus
continens nomina systematica generum Animalium tarn
viventium quam fossilium secundum oi^dinem alphahe-
ticum disposita, adjectis autorihus, lihris in quibus
reperiuntur, anno editionis, etymologia et familiis ad
quas pertinent, in variis classibus'\ hvaraf sista haf-
tet ulkom 1846. I den Enlomologiska afdelningen aro
Coleoptera bearbetade af Erichson, Orthoptera af
Charpentier och Erichson, Hemiptera och Neuroptera
af den sislnamde och Germar, Lepidoptera afZELLER,
Hymenoptera af Erichson och Imhoit, Diplera af
LoEW, Strepsiptera, Sucloria, Epizoa, Thysanura,
Myriapoda och Arachnida af Erichson. Efler de
sarskilda afdelningarne foljer ett allmant register of-
ver alia namnen inom zoologien jemte uppgift pa
artalet da de blifvit gifna, saml hanvisning till klass
och ordning. P^ s5dant satt bor den olagenhet kunna
forekommas, som orsakas genom samma namns be-
gagnande pa olika foremal , afvensom en ofversigl af
alia hillills uppslallda slagten och andra systematiska
afdelningar erhalles, hvarfore detta arbete i dubbelt
hanseende ar oumbarligt for hvarje zoolog.

Prof. Bohematis Jrsh. 1846 , 1846. 1

Engel- Under tilel "Bihliotheca Historico Naturalis"

Bibtio-' ^"®'* Verzeichniss der Bucher iiher Naturgeschichte,

thecaUi- ivelche in Deutschland, Scandinavien , Holland, Eng-

jiiHurHiisJand , Fr^ankreich, Italien und Spanien in den Jah-

ren 4700 — 48AG erschienen sind V7>n Wilhelm En-

GELMANN l:er Band. Leipzig 1846. 8:0. 786 sid. har

forf. utgifvit ett vigtigt arbefe, hvarigenom han sokt

afhjelpa den brist pa en naturhislorisk bibliographie,

som hillills varit sardeles kanbar. Om man har och

der saknnr den fullstandigliet som varit onskvard ,

kan man likval icke annat an halla forf. rakning for

den olroliga moda han anvandt pa samlandet af ma-

tericilier till sin bok. Den nu anmalda delen inne-

haller 1) en forleckning pa de hjelpmedel som blif-

vit begagnade, 2) Naturvetenskapernas hisloria 3)

Zoologie med foljande under-afdelningar: A. Compa-

raliv Anatomi och Physiologie. B. Zoologiska skrifter

af blandadt innehall. C. Arbelen ofver de sarskilda

djur-klasserna nemligen: a) Menniskan, b) Fyrfota

djiiren, c) Foglar, d) Amfibier, e) Fiskar, f) Blotdjur,

' g) Leddjur (Insekter, Spindlar och Cruslaceer), A)

Maskar. Slutligen foija tillagg, alfabetiskt namn-

och sak-register. Andra bandet kommer alt omfatta

botaniken och det tredje mineralogien.

GisTL GiSTL "Lexicon der Entomologischen Welt, der

exicon. QQ^^^-iiiQlQglgQ^^Qrf^ y^jid Arachnologischen. Adresshuck

der lehenden Entomologen und Entomophilen ,-' der

Carcinologen und Arachnologen.'* Stuttgardt 1846,

8:0 326 sid. innehaller i enlighet med hvad titein

angifver en upprakning af alia lefvande enlomologer

etc. samt af deras samlingar, redogorelser for museer

m. m. Boken ar i allmanhet mindre fullstandig och

dessufom olillforlitlig.

o'orbigny Dictionnaire universelle d'Histoire naturelle

^^'^\^^^' ouvrage dirige par d'Orbigny kommer alt utgora 16

tomer och har blifvit fortsall till och med 4:de delen.

som slutar med Dictymenia. Texlen och plancherna
siiljas sarskildt. De sednare skola vara val ulforda
och framslalla, hvad insekterna betraffa, ofta afven
larverna och pupporna. Isis 1846, p. 63.

Nedanslaende trenne arbelen aro ref. endasl tillBAnHAM.
titein bekanla nemligen: ''Insect Life' by David Bad- Life,"
HAM London 1845, 8:o, Histoire des Insectes traitant Blan-
de leurs moeurs et de leurs metamorphoses en general uilu^des
et comprenant une nouvelle classification fondee sur ^"sectes.
leurs rapports naturels par Blanch a rd. V^oI. L II.
Paris 1845, 8:o 20 tab. samt Esquisses Entomolo-^puRAssi
giques ou histoire naturelle des Insectes les plus re- ^ "'**^ *
marquables par Bourasse. Tours 1844, 8:o.

SiEBOLD bar lemnat en uppsals om de Schweit- Re<J<>gj^

reiser for

ziska Nalurforskarnes arbeten under ^ren 1840 — 1845, oaturfor-
sardeles med hansyn till Enlomologien. Denna redo- mdten".
gorelse innehaller flera uppgifter af stort varde ro-
rande insekternas metamorfos och lefnadssatt. Stett.
Ent. Zeit. 1846, p. 197.

ScHAUM har gifvit en korl beskrifning om na-
turforskare-motel i Kiel 1846 samt om hvad i en-
tomologiskt hanseende sig der tilldragit, hvarjemte
upplysning meddelas om tillstandet af P'abrigii sam-
ling. Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 330.

Desmarest har meddelat en ofversigt af Franska
Entomologiska Societetens arbeten under ^r 1844.
Ann. Entom. H. Ser. Ill, p. 15.

George Cuvier's Breife an C. H. Pfaff, /jeraws- Covier's
gegeb, von Behn. Kiel 1846, 8:o, 320 sid. 6 tab. in-
nehalla flera smarre uppsattser rorande insekter,
sardeles Hymenoptera. Recens. Isis 1846, p. 148.

Metodischer Hand-Atlas zum griindlichen Un-MEvzEh..
terricht in der Naturgeschichte fur Schuler und Aphis'
Hohere Lehranstalten von A. Menzel. Zurich 1845,
8:0. Af djurriket innehalla de tvenne ulkomna haflena
figurer ofver flera insekf-slagten. Isis 1846, p. 158.

Low. Natur geschichte aller der Landlmrtschaft schad-

sr'ii'i'.'ht*.'' lichen Insecten (mit Ausnahme der Forstinseclen) nebst
angabe der beivdhrlesten Mittel zu Hirer Verlilgung
oder Verminderung von Dr. C. A. Low. Mannheim
1844. Ar ref. endast (ill liteln bekant.
Entonin- L'Herillkb har framstallt sina asigler rorande

nytta- Hyltan af enlomologien, som han belraUlar Jran tre
synpunkter nemligen forst insekternas nylta inom na-
turens hushallning. Rorande detta iimne yltrar forf.
n^gra hypoSeser, som synas foga grundade, sasom t. ex.
d5 han, vid beskrifvandet af naklergalens bojelse alt
lorlara larver, anfor aK nar dessa, enligl naturens
plan, (jena till foda at naktergalen, sker det for att
meddela fo2:elns sanii:or2:aner renare och mer melodiska
Ijiid. Flera insekler, sasom Necrophori och Silphae
w. fl., bidraga genom fortarandet af as i hog grad
att rensa luflen fran osunda §ngor o. s. v. Den
andra synpunkten vidror insekternas nytia i ekono-
mien och konsterna. Forf. anfor flera arter som tjena
menniskan till foda I. ex. Termiterma , Calandra Pal-
mar um, larven af Prionus cervicornis och ilera
grashoppor. Dessutom bcskrifver forf. de fordelar,
som jordbruket och konsterna kunna hernia af enlo-
mologien. For del tredje visar han huru detla sta-
dium kan skingra en mangd vidskepelser. Om en-
lomologien varit kand under den lidpunkt da man
forskracktes ofver de sa kallade blodregnen, skulle
menniskoslagtet blifvil forskonadl fran mycken onodig
IVuktan, o. s. v. Af hvad som blifvit anfordt visar
sig alt denna afhandiing ar af foga vetenskapligt
varde. Ann. Enf. 11. Ser. 111. p. xcviii.

Om entomologiens nylta har Gouri:au hallit ett
foredrag i Franska Enlomologiska Socieleten, hvaruli
han efter yttrade allmiinna Ssigter i amnet afhandlar
de insekter som anses vara nyttiga, samt sedermera
s^dana som iiro skadliga for akerbruk , tiadgards-

saml. skogs-skotsein m. m. Al'handlingen ii»nelj3lkM-

liufvudsaUli*^en en sammanlaltnlnii^ af hvad sorn i dessa

hanseendon finnes anfordl hos andra loriadaif. Ann.

Ent. 11. Scr. II, p. 201.

Uti sitt i Franska ■ Entomologiska Societelen Forfatt-

h^llna intnidestal bar Gourkalj redogjorl lor atskilliga ska'diiaa

forfattningar, som blifvit ulfardade lorande forstoran- *"^*' ^'"'"

del af skadliga insekt-larver. Ann. Ent. II. Ser. Ill,

pag. 5.

Undersokninffarne rorande alervaxten af foilo- Repro-

II II I ■ I • J d"Kt»o»

rade lemnnar hos insekter och mynapouer innan de af for-

hunnit fullt ulvecklas, hafva blifvil fortsalla och j^.^^^'j.

Newport har haivid kommit till den erfarenhet, alt

ben och anlenner vid hudombylena aterstallas sa viil

hos Chilopoda som Chilognatha , men blifva da kor-

!are och ol'la missbildade. For att utrona huruvida

reproduktionsformagan Sfven finnas lios de insekter,

,som underga en fiillstandig metamorfos, har Newport

gjorl flera forsok med larven af Vanessa Urticae,

hvarvid Iian kommit till -^dct resultat att ett hudom-

byte iir nodvandigl for atervaxten af en ny lorn, da

skadan varit betydlig eller en hel lem blifvit borl-

tagen, alt forluslen och reproduktionen af sadana

delar, afvensom sarens lakning, icke afbryta, iilan

endast fordroja djurels naturliga melamorfoser, samt

att ersatlning af forlorade delar eger rum likaval hos

de metaboliska som ametaboliska artikulalerna. Phi-

losoph. Trans. 1844, p. 283. tab. 14.

Rorande samma amne har Fortnum afven med-

delat nagra iaktlagelser, som han gjort pa Diura

violascens tillhorande Phasmidae, hvilken forekommer

vid Port-Adelaide i Nya Holland. Han fann nemligen

en dertill horande larv, (1 turn lang och ganska lik

en Bacillus) som forloral sitt mellersta venstra ben.

Den foddes med blad af Eucalyptus, och vaxte ha-

sligt. Vid forsta hudond^ylet syntes elt litcl ben i

6

stallet for del forlorade, men af etl missbildadt ut-
seende och med ofydliga leder. Vid andra hudom-
bylel erholl del liiilflen af sin nalurllga sloriek med
tydliga leder och vid del Iredje f af sin langd samt
vid forvandlingen (ill puppa hela langden. Vid hvarje
hudombyle uppato larverna den gamla huden. Fror.
N. Noliz. XXXVI, p. 168.
striduia- Bail liar framslallt nva iaktiao'elser rorande

tions- och • 1 I • [> /^ ' rr •

andra stridulahons-iormagan hos Corixa afjinis Lixne. Da
organJr. <^enna insekt upphangdes pa en trad nagra turn un-
der vallenytan, gaf den ifran sig tre korla Ijud,
hvarpa foljde ell langre ulhallande late, liknande en
syrsas. Ljuden , sorn fortsaltas hela natterna, aro sS
starka alt de observeras i nargransande rum. Rev.
Zoo!. 1845, p. 464. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 135.
' Westkings i Kroyers Nalurhistorisk Tidskrift Ny
Raekke Bd I, hafl. I, inforda uppsatls om insekter-
nas stridulations-organer finnes pa tyska ofversatl i
Isis 1846, p. 422.

For att ulrona huru Ijudet frambringas af J5ra-
chyglossa Atropos hafva alskilliga forsok af Ghiliam
blifvit verkslallda. Genom dessa leddes han till den
formodan, att Ijudet ulgick ivhn hufvudet och for all
annu sakrare forvissa sig hiirom afklippte han med
en skarp sax denna kroppsdel hos nagra individer.
Harigenom afstadnade alll Ijud. Vid forsok med an-'
dra individer pa hvilka sugroret lades bakat oi'ver
rygsjen hordes intet late, men lemnades det i en
horizontel stallning eller foga bojdt hordes Ijudet ater.
Delta forlfor vid palpernas borttagande, afvensom det
blef slarkare om sugroret borstades langs efter. Ehuru
det delades i tu efler langden frambringades elt lika
Ijud. Vid ett annat forsok afklipptes sugroret vid
basen, sedan palperna blifvit borltagna. Den trans-
versella afskaringen visade Irenne oppningar, af hvilka
de som voro vid sidorna ulgjorde borjan till de kanaler,

som genomlopa de Ivenne deLu' hviuaf sugioret av
sammansall och det mellersta bildas i>'enom dessa
delars forening. Ulur oppningarne ulflol en giii^ron
valska, som inneholl slora liittblasor ocfi salimda till-
kannagaf en verklig iilslromning af luft. Giuliani
anmarkte af'ven alt hvarje luftutgjulning stod i sam-
manhang icke allenast med Ijudet, utan afven med
den kansia man erfar i fingrarne, da man haller in- >
sekten om thorax, och hvilken vibration troligen upp-
kommer genom djurels anstrangning, hvilken I'cirf.
formodar mojiigen vara orsak till bull ret , som i sa-
dant fall skulle frambringas genom musklernas in-
verkan pa nagon i thorax befintlig mellanvagg eller
liinna. Vid tillslulande af den mellersta oppningen
med en knappn^l upphorde Ijudet genasi , men for-
nyades vid nalens uldragande. Forf. anser saledes
genom de af honom mangfaldiga ganger anstallda
forsoken , hvilka lemnat ofverensstammande resultater,
vara Sdagalagdt att , forenamnde insekt frambringar
Ijudet genom sugroret. Ann. Ent. 11. Ser. H, p.

LXXII.

Ett omfattande zootomiskt arbete ''Lectures 07?>natomi.
the comparative Anatomif London 1843, harafOwEN
blifvit allmangjordt. Det afhandlar alia de lagre
djuren och ar prydt med i texten infdrda figurer,
samt utvisar f6rf:s noggranna bekantskap med den
comparaliva anatomiens nyaste framsteg.

Genom Lassaigni/s kemiska undorsokningar har
blifvit ulredt att silkesmaskarnes hud, i likhet med
skal-insekternas bekladnad, beslar af chitin, hvilken
icke, sasom hornartade amnen, kan upplosas i kan-
slikt kali. Fror. N. Noliz. 1845, p. 7.

Under titel '^Nuove Riserche microscopicJie sidla
Tessitura intima delta Retina nell Uomo, ne Verte-
brati, net Cefalopodi e negli fnsetti , precedute de
alcune Rifflessione sugli elementi morfologici glohulari

del S)/tenm nervoso'. Bologna 1845, 4:o 82 sid. I
lab. har Pistoja, som uppUickl de af Hknlk och
KoLiiKKR sa kallade paciniska kropparne, fortsalt sina
undersokningar cm dessa och granskar niirmare hjer-
nans yiterhud, hvarpa han alskiljt nervkornen, nerv-
karnan, nervcellerrja och ganglie kropparne, hvilka
alia delar omslandligt beskrifvas och afbildas. Hiir-
efler foljer (p. 14) nya mikroskopiska undersokningar
cm den inre byggnaden af nalhinnan och slulligen
kritiska annnarkningar ofver andra forfaltares upp-
tackter rorande dessa amnen. Isis 1846, p. 399.

En i analomiskt och fysiologlskt hanseende hogsl
innehailsrlk afhandling ar Mkckkls i Mtill. Arch. 1846,
p. 1. t. 1 — 3 inforda nppsalls " Mikrographie einige
Driisen-apparate der niederen Thiere\ Forf. beskrif-
vcr har de artikulerade djurens korllar (p. 17), samt
redogor for indelningen af inseklernas tarmkanal (p.
21), insekternas spotlkorllar (p. 25), nagra insekters
magar och duodenal-korllar (p. 38), urin eller de
malpighiska karlen (p. 41), sannl slulligen insekternas
anal-kortlar (p. 45). Denna afhandling visar huru-
ledes insekt-analomien, hvars morfologiska del lem-
nat sa vigtiga upplysningar at den organiska natur-
laran, afven at histologien erbjuder de rikasle ma-
terialier. Korllarnes byggnad har alia tider ufgjorl
en af de svaraste delar af den anatomiska forskningen.
En blick i mikroskopet pS de enkelt byggda och
genomskinliga kortelroren hos insekterna lagger de-
ras sammansaltning i den klaraste dager. Hade Mal-
PiGHi eller LoEVViAHor.K kommit att narmare vanda
sin uppmarksamhel harat sa hade utredningen af epi-
Ihelierna och deras sekrelioner icke konnmit alt ul-
gora en af vAr lids vigligaste fragor. Hvad forf.
yltrar om spindlarnes spinnapparal torde, ehuru al-
handlingen for ofrigt icke egnar sig for elt korlare
uldrag, har forljena all anforas. Han anfor nemligen

att om ocksd spindlarnes konstfardighet i alia tider
ufgjorl foremal for beundran, stadnar man dock i
iinnu storrc forvaning vid undersoknlngen af deras
spinn-apparat , hvilken ar en af de mest sammansalta
och besynnerligaste bildningar, som naturen frambragt.
Hillills lemnade beskiifningar pa dessa organer anser
forf. ofullstandiga. Det hos spindlarne befinlliga se-
krelel tillredes hos de slorre arlerna genom mer an
1000 sma kortlar med sarskilla ulforingsgangar, hvaraf
forekomma 5 olika slag, som pa fleiehanda satt aro
utbiedda pa de 6 spinnvartorna. Hvaije varla bar
en belydlig nuingd sma biirlika korllar och utom
dessa 1, 3 eller 5 storre. Harefter vidtager beskrif-
nin^cn af de 5 sla«?en kortlar och anser forf. sanno-
likt , att olika sekret genom dessa beredes. Han anfor
vidare att Cadet de Vaux genom kemisk undersok-
ning af spindelvafven funnil , alt den bestar af ett i
alkohol olosligl , icke narmare bestamdt hartsakligt
amne, hvilket scdnare troligen utgor en fernissa pa
tradarne. Sa. lange spinnmalerien annu icke hardnaf,
klibbar den vid alia de foremal hvarmed den kom-
mer i beroring, och tradarne aro, sedan de vunnit
fasthet, icke latta att rifva sonder. Slulligen an-
marker han att enligt Scharfenberg 90 spindeltradar
forst lemna en trad af samma tjockiek med silkes-
maskens, och 1800 af ett skaggstra. Likval iippbar
en enda trad spindelns sex-dubbia tyngd. Det synes
saledes sannolikt, att spindeltradens styrka uppkom-
mer genom dess sammansatlning af ett oandligt antal
sma liadar. Forofrigt upptackes icke i de fardiga
tradarne att de aro sammansatta af sa manga delar,
Ulan de synas endast besta af 8 — 10 tradar. Besyn-
nerligt ar att icke allenast spinnkorllarne, utan afven
de Ire pa hvardera sidan belagna spinnvartorna,
hafva en olika bildning. Dessa aro alia forsedda med
manga muskier, livilka maste asladkomma varlornas

10

narmande (ill medelpunklen, fivarigenom en enda Ir^d
frambrin^as.

Rurande gangliernas bildning och nervernas borjan
bar Whitk meddelat noggranna underraltelser till folje
af de iindersoUningar ban anstallt pa insekter, cm-
slaceer och annelider m. fl. Dervid bar visat sig
alt de nervror, bvilka ga igenom ganglierna, ligga
slandigt sammantrangda pa gangliernas ena sida, alt
nervkropparne, eller de skaftade ganglie-kniorna ,
bafva spelsarne eller bihangen lopande parallelt med
nervroren, och alt da dessa spetsar vidare forllopa
de inlranga genom primitiv-roren. Nervkropparne
lorde vara att anse sasom borjan eller slutet af namde
ror. Mull. Arch. 1844, p. 76.

Insekternas nervsyslem bar af Blanchard blifvit
undersokt och ban bar funnit detsamma besla af en
mangd genom ror sammanbundna ganglier, bland
bvilka de, som af anatomerna benamnas bjernganglier,
aro de vigligaste. Ett annat system af ganglier, hvars
nervgrenar hufvudsakligen utbreda sig ofver del or-
ganiska lifvets apparater, eger mycken likhet med de
slora sympaliska nerverna bos de bogre djuren. Nagra
fran dessa utgaende nervlrAdar anastomosera med det
stadse ofver bufvudet och malstrupen liggande hjern-
gangliet. Forf:s iakttagelser anga isynnerbet skal-
inseklerna, och ibiand dessa tvenne hvarandra ganska
olika typer, nemligen Melolonlher och Carabi. Vid
undersokning af de i buken befinlliga ganglier och
nerver bar blifvit utredt att ryggkarlen och tracheerna
erhalla deras nerver fran andra ganglier, eller de
framre vid sidorna befinlliga, under det de ofriga
gangliernas nerver ullopa till magsacken. Dessa for-
hallanden begagnar fdrf. till gruppernas beslammande,
samt paslar att indelning i familjer och slaglen en-
dasl eger beborig grund da den hvilar pa kiinnelec-
ken hemlade fran den inre organisalionen. Da nerv-

11

syslemel , enligl hans Ssigt , mer an nSgon annan del
IVamler modifikationer, hvilka ofverensslamma nied de
slorre och vigligare afdelningarne sS maste detta i
synnerhel (agas i belraklande vid uppskattande af de
nalurliga afliniteterna. For de mindre vigliga afdel-
ningarne kan man liitt finna kannetecken i magsac-
kens, konsorganernas och bihangens olika konslruktion.
Genom sina undersokningar synes furf. kommil till
nagra for systemaliken vigtiga resnitaler. Han har
nemligen funnit Lamellicmmia fullkomligt karakteri-
serade genom nervsyslemets fordelning och hanfor
afven till denna familj PassaluSy som likval nagot,
ehuru obetydligt, afviker fran de ofriga till gruppen
horande slagtena. Lucaniderna skiljas fran Lamelli'
cornia, med hvilka de likval ega nagon afTinitet. De
narma sig dock mer till Bostrichi samt visa nagon
ofverensslammelse med Ceramhycini. Carabici, som
utgora en fran de forra afvikande lyp, forete vigtiga
karaklerer i nervsystemet. Genom jemforelse har det
visat sig att Staphylini och Dytisci afvensom Silphae
sla dem mycket nara. Pimeliariae ega afven i deras
inre byggnad nagon likhet med Carabici. Ceramby-
cini och Buprestides forete mycken ofverensstammelse
i nervsystemet, hvaremot Elateres belydligt afvika
Iran de sednare samt sluta sig narmare till Lampyris
och Clerus, hvarfore forf. anser att dessa tre grupper
bora uppstallas i narhefen af hvarandra. Karakterer
hemlade fran nervsystemet hafva adagalagt alt Ptini
icke bora sammanforas med Clerii ulan erhalla sin
plafs nara Bostrichi, hvilket afven vinner stod genom
larvernas ofverensstammelse o. s. v. Ann. So. Nat.
HI. Ser. V. p 273 T. 8—15. Fror. N. Notiz. 1845.
p. 55. Compt. Rend. 1845. XXI, p. 752.

Hagen har bekraftal Nkwports undersokningar
om ryggmargen hos insekterna och flera artikulater.
Han fann nemligen denna hos Gryllotal pa och Aeschna

12

sammansall af fyra sirangar, tvennc ofver de andra.
At" dessa laga de ofra ingen del i gangliernas bild-
ning Ulan forllopa ofver desamnia. De frAn gang-
lierna ullopande nerverna synles utkomma fran mel-
lanrummen emellan de ofie och undre strangarne.
Stelt. Ent. Zeit. 1844, p. 364.

Leon Dufour har anyo framstallt sin forut yt-
trade 5sigt att hos inseklerna icke sUulle finnas nS-
got blodomlopp. Annu orimligare synes hans pasl^-
ende, att de fullt utbildade insekternas hjertan icke
skulle ega nagoii oppning, hvarken fram- eller bak-
till. Compt, Rend. XIX. 1844. p. 189. Inslit. 1844,
p. 243.

Rorande blodkulornas sammansattning och ut-
veckling hos insekterna har Nkvvport i en afhandling
visat den analogi som i detta hanseende finnes med
de hogre djuren. Forf. anser att Bowkrbank ar den
ende, som riktigt observerat och beskrifvit blodku-
lorna. Ann. Sc. Nat. III. Ser. Ill, p. 364. Fror. N.
Notiz. 1845. XXXIV, p. 10.

Owen upplyser att pigmentfortsatlningarne, hvilka
s^som iris framtranga till linsens framsida hos Dag-
fjdrilarne aro grona, roda eller bruna saml vid ogo-
nens bakre del svarta, hvaremot nallspindlarne sasom
My gale och Tarantula aro forsedda med ett lysande
lapetum och icke nagot dunkelt pigment. Fror. N.
Notiz. N:o 597, p. 40.

Blanchard har fastat uppmarksamheten pa de
karakterer, som vid insekternas, sardeles Coleopler-
nas, gruppering, kunna erhSllas genom undersokning
af deras underlapp. Ann. Entom. II. Ser. III. p.

XXXIX.

DuRANTi om genitalia hos Oryctes nasicornis.
Atli della Quinta Reun. Scienz. Ital. Lucca 1844,
p. 390.

1^

Strauss Durkhkim hai- 1 'Considerations generales insek-
sur lAnatomie comparee des Animaux articules'^ ^^l^^^Xe-
omstandligt iilredt icke allenast inseklernas inre bygg-'''''^"^^*
nad ntan afven sammansatlningen af deras y(tre de-
lar. Han har deruli adaoralao-t att skalvinoarne be-
sis af trenne lager. Det forsta ganska lunt, utgo-
rande elt slags fernissa, som afven forekommer pS
insoklens ofriga kroppsdelar, losllg i alkohol och fast
forenad med epidermis. Det ar af denna sa kallade
fernissa, som de lysande och skiftande larger uppsta,
hvarmed naturen i sa rikl matt prydt skal-insekter-
nas yltre. Granskas dessa djur vid en forstoring af
300 ganger, npptackes snart hos ett stort antal arter,
alt skalvingarnes fernissa, som med obevapnadt oga
synes mer eller mindre ojemn, ar bildad af sma
fjail af olika form. Pet andra lagret , Ijockare an
den fargade fernissan, ar hardt och skort, samt visar
intet spar af fibrer. Det ar bildadt af epidermis,
genomborrad af en mangd porer, hvarifran utga de
har eller fjall , som upplackas pa alia kroppsdelar och
som aro fasfade i sackar pa samma satt som verte-
bralernas har. Dessa sackar framslalla Ivenne ut-
vidgningar, den ena hemisphaerisk och den andra
med en rundad disk, frim hvars midt haret ulgar.
Det Iredje lagret bestar af flera markbara skifvor.
Dessa, hvilka underslundom arc latta att atskiija,
besta af fibrer, hvilka dels korsa hvarandra i alia
riktningar, dels aro longitudinella och transversella ,
liknande understundom en vafnad. Detta lager ar
sallan hvitt, naslan alltid klart brunt. Flera ut-
markta kemister hafva undersokt de olika lagren,
hvaraf skalvingarne besta. Genom dessa analyser har
blifvit utredt att i skalvingarne finnes, ntom alskil-
liga amnen hvilkas nppraknande har skulle blifva for
vidlyftig, en i alkohol oloslig animalisk bestandsdel ,
hvilken forekommer sa val i epidermis som i det

14

Iredje lagret, samt en fargad oija, loslig i alkoliol
och analog med den, som gifver farg at veiiebra-
ternas har. Skalvingarne hafva afven blifvit under-
kastade mikroskopiska undersokningar af Bernard
Dechamps och da resultaterna af hans forskningar till
en del afvika fran hvad forut i detta hanseende va-
rit bekant, torde en kort redogorelse deraf har for-
tjena elt rum. Han har nemligen vid undersokning
af skalvingarnes yla funnit, aft de lysande farger
som forekomma hos en mangd arler harrora, fran de
sma fjall som belacka elytra. Dessa fjall hafva en
mycket olika form. De besta vanliglvis af hinakliga
sackar fyllda med luft, oflast runda eller ovala, mer
eller mindre uppblasta eller plaKade. De sluta med
ett smalt skaft, med hvilket de aro fastade i en li-
ten blasa pa skalvingarnes yta. Undersokningen af
uppkomsten till de sa omvexlande fargerna hos in-
sekter, hvilkas elytra sakna^ all fjallbekladnad , opp-
nar for /orskaren ett vfdstrackt oeh intressant fait.
Enligt hvad forut blifvit anfordl , har man anselt
skalvingarne besta endast af tre lameller. Forf. har
vid deras undersokning, genom Ijusstralarnes brylning,
upptackt elt fjerde lager, beslaende af ett fint nat,
hvars sammansattning ar beundransvard. Delta nat,
genomskinligt och nastan ofargadt, synes bildadt af
tvenne lameller, och frambringar, enligt forfis forme-
nande, genom dess olika konstruktion de utmarkla
farger, som finnas hos flera insekter, hvarlill afven
inom vissa grupper det oljaktiga amne, som (innes i
skalvingarne, anses bidraga. Ann. Scienc Nat. HI.
Ser. HI. p. 354.
[nsekter Enligt hvad i Arsb. 1843, 1844 p. 147 blifvit

gTiar. omnamdt har Newport beskrifvit en Neuropter-art
Pteronarcys regalis, hvilken ar forsedd med galar i
thorax. VVestvvood har nu sokt adagalagga att en
likarlad organisalion eger rum pa brostet hos slagtena

*5

Ptychopteryx och lleliophytus , hvilket forhSllande han
lorut uppglfvit och beskrifvil i Inlroduclion to the
modern Classificat. of Insects p. 526 och 557. fig.
1^6. Newport har likviil icke velat medgifva alt de
af Westwood observerade organerna aro likartade med
dem han sjelf hos Pteronarcys beskrifvit. Fror. Neue
Not. 1845. XXXVI, p. 234.

Rorande det lysande amnet hos Lampyris Italica Lysma-
har Mateucci i en skrifvelse till Dumas meddelat re- sken.
sultaterna af sina undersokningar, hvaraf inhemtas att
detta afven sedan djurel ar dodt, forlfar att lysa. I
kolsyra och valgas upphor lysandet efter 30 — 40
minuter, da gasen ar ren. I syrgas ar skenet mark-
bart starkare an i den atmospheriska luften och va-
rar tre ganger liingre, sa val i de franskilda seg-
menterna , som hos insekten, cm den ar ostyckad.
Varme till en viss grad hpjer skenef ,. kold verkar
deremol molsatsen. For hog varme forandrar det
lysande amnet. Skenet kan afven upphora fore in-
sektens dod. Atti della Quinta Reun. d. Scienz. Ilal.
1844, p. 450. Fror. N. Notiz. XXVII, p. 168. Ann.
Nat. Hist. XII, p. 373.

Uli en utforlip; och ho^st intressant afhandlins: Sperma-

, o r ' II. O tozoider

liar oiEBOLD lorlsatt sina undersoknmgar om operma- hos Lo-
tozoiderna hos Locustariae. Efter en noggran be-*^"*^^"^^*
skrifning om bada konens inre byggnad hos dessa
djur, upplyser forf. att de utbildade Spermatozoidernas
form hos Locusta och Decticus belydligt afviker fr^n
de ofriga insekternas Spermatozoider och sardeles
fran de narslagtade Acridiernas. Trenne olika delar
kunna pa dessa sadestradar atskiljas, nemligen 1) en
relativt lang kropp, 2) ett annu langre bihang och
3) ett vinkelformigt bihang i spetsen af det forra.
Dessa Spermatozoiders ISngstrackta kropp ar sam-
mantryckt pa sidorna och ofvergar vid ena andan
smaningom i det tradformiga bihangel, hvars andra

16

anda ar tillspetsad och forenad med del vinkelformiga
bihanget. Delta sednare ar bildadt efter tvenne olika
typer. Hos Locusta vir'idissima och Decticus besfar
det af tva korta tradar, hvilka utga i en rat viiikel.
Vid den fria iindan iiro tr^darne dessutom inat bojda,
Hos Decticus tessellatus och apterus luta de bada
korta tradarne mot hvarandra, men forena sig icke
i en vinkel utan i en kort bage, hvarjemfe vid de-
ras fria spets ingen haklik bojning ar synlig. Ada
Acad. Curios. XXI, p. 251. T. 14. 15.

Herrnafro. Inom Hymenopter-klassen synes hermafroditismen

vara yllerst siillsynt, hvilket torde bevisas deraf alt
FoRSTER bland 20—30,000 exemplar, som finnas i
bans samling lillhorande denna klass, endast pStraffat
elt enda der ett sSdant forhallande egt rum, nemli-
ligen Diapria elegans Nees v. Esenb., som pa ena
sidan hade han- och pel den andra hon-antenner.
Stelt. Ent. Zeit. 1845. p. 390. T. I. 1. a.

Missbiid- Manga olikarfade missbildningar hos insekter

° ' hafva blifvit anmarkta, hvaraf de ovanligasle har an-
fiiras: Lucas beskrifver ett exemplar af Carabus au-
ratus , som egde pa ihorax flera faror och inlryck-
ningar, hvilka saknas hos djurel i dess normala till-
sland, kolarne pa elytra voro ock har och der sam-
manlopande. Ann. Enl. II. Ser. Ill, p. xxxvii. Belier
omtalar ett individ af Melolontha vulgaris, hvars
tvenne halfter af prothorax i slallet alt vara hop-
fastade langsefter, endast voro lill en kort del fore-
enade. !. c. IV, p. xviii. pi. 2. n:o II. Westwood
har for Entomologiska Socieleten i London uppvisat
en Bihane hvars venstra antenn var forkorlad, med
Hcigra leder sammanvaxta och pa insidan sagtandade.
Ann. Nal. Hist. XVIII, p. 355.

Fodans AuBE har aufort elt af honom gjort forsok

pg'if^^g^gasyflande alt utrona hvad inflytande en mer eller

utyeck- mindre rik foda kunde hafva pS frambrinu:ande af
hng. ^ ?

olika

17

olika " kon bland silkesfjarilarne. I sadant andamal
hade han tagit 140 larver, som genomgatt siU Iredje
hndombyle, och fordelat dessa i Ivenne lika afdel-
ningar. Den ena lotten tilldelades miillbarsblad i
ofverflod, hvaremot den andra endast blef fodrad
tvenne ganger om dagen, en gang om morgonen och
den andra om aftonen. Dessa maltider hafva afven
varit ganska sparsamma, ty efter nagra minuter, aler-
stod icke det ringaste af de blad som blil'vit lar-
verna tilldelade. De inspunno sig alia och vid ut-
klackningen erholls af dem, som atnjutit tillracklig
foda, i det narmaste lika manga honor som hanar,
eller 34 af de forra och 35 af de sednare. En puppa
var dod. Af dem som blifvit sparsamt fodda fram-
kom endast 29 honor, men deremot 40 hanar. En
puppa af dessa var afven dod. Aube beklagar
alt han icke varit i tilifalle att fornya forsokel,
hvarfore han ock icke drar nagon slutsals af det-
samma. Ref. formodar detta forhallande hafva upp-
kommit genom en tiUfallighet, ty att den' mer eller
mindre rikliga fodan skulle kunna fororsaka nagon
konsforandring, ar icke troligt. Ann. Ent. II. Ser.

II, p. LXXXVI.

Om vissa insekt-arters formfjga att kunna ga painsekters
vertikala ytor af mycket slatt polerade kroppar, har ^^g'lfs!'"
Blackwall anfort foljande: Sedan han insamlat flera
exemplar af Coccinella 22 punctata, Forficula auri-
cularia, Apis mellifica, Vespa vulgaris. Mused do-
mestica , M. vomitoria , Philodromus dispar och Drassus
sericeus, samt funnit att alia dessa kunde med latt-
het ga pa den perpendikulara sidan af en val ren-
gjord glasburk, lade han i en fullkomligt torr och •
ren flaska en tillracklig qvantitet silfver-nitrat, myc-
ket fmt pulveriseradt, s§ att det betackte botten till
tV tums tjocklek. Da han harefler holl flaskan olika

Prof. Bohemans Arsb. 784^j 1846. 2

f8

lutande kringspriddes mlinga af de kaustika delarnc
pa dess sidor. Harefter inslapples i flaskan forut-
namde insekter och spindlar. Sedan djuren hade
qvarhallits der tillracklig lid sa alt nilralet kunnal
verka pa pulvilli och larsluddel, inslapples de aler
i den glasburk, p§ hvars sidor de forut ulan svarig-
hel uppklattrat. Inseklerne och spindlarne bemodade
sig nu forgafves alt uppkrypa. Af dessa forsok anser
forf. tydligl vara adagalagdt alt pulvillerna hos de
arter, som med latthet kunna gli pS slala ytor, fran
sina spetsar i mycket smS qvantileter afsondra ett
fluidum , som utsalt fur luften slelnar till en viss
grad , sa all de dermed kunna fasthalla sig. Sasom
yllerligare bevis for riktigheten af delta pastaende
anfor Blackvvall alt han vid undersokning med mikro-
skop af matllig forstoring, alllid lyckats upptacka
synbara spar efter de insekter och spindlar som van-
drat pa upprattstaende glas. Ann. Nat. Hist. XV,
p. 115.
insekttag. Flera underrattelser om grashoppors tag hafva

Lop|ar! blifvit meddelade. Levaillant omtalar ell sadant af
honom 1845 i Norra Afrika anmarkt tag af Gryllus
migratorius. Del intratfade den 18 Mars och varade
mer an tv^ timmar. Temperaturen var ovanligt hog
denna lid p3 aret eller 27 grader klockan 5 pa af-
lonen, da solen redan undanskymdes af bergen. In-
sekterna aniande sasom vanligt, med tomma magar
och voro saledes alldeles uthungrade. De for(arde
ocksa snarl alia vaxler, hvarvid ell buller uppkom,
som liknade del, dS starkt regn faller. Under 30
ar hade de icke visat sig i sadan mangd. Rev. Zool.
1845, p. 159. Ett annal grashopps-lag som intraffat
i nejden af Algier beskrifves af Guyon. Del visade
sig vciren 1845 och bestod af en med Acn'dium
moestum narslagtad art. Densamma observerade af-
ven hum i Juli manad stora svarmar af Oedipode7'

19

ankommo, livilka i mangd nedftillo pS fnken och
galorna. Dessa grashoppor som iiro mycket glupskare
an Acridierna, angripa alia vaxtcr och trad pa hvilka
de till och med afgnaga barken. Vid Algier visa de
sig arligen, likval sallan sa talrikt. Acridierna for-
taras stekla af innevanarne, hvarvid de underslundom
doppas i olja, men Oedipoderna anses ohelsosamma
och begagnas saledes icke till foda. Till utrotande
af dessa skadedjur foreslar Guyon att sasom husfogel
anvanda den grona Ibis. Han sag en sadan inom en
timme fortara omkring 500 grashoppor. Fror. Neue
Not. XXXVIII, p. 10.' Lucas har afven meddelat al-
skilliga upplysningar om Acridium peregrinum Oliv.,
hvilken vissa ar forekommer i oerhord mangd i Norra
Afrika och der anstaller stora tag. Denna art, som
af Araberna kallas Djerad, anvandes sa val af dessa,
som af Beduinerna och Kabylerna, till foda. Harvid
borttages hufvudet, vingarne och benen, hvarefler
kroppen, sedan den n^gon lid legal i salt, fortares.
Ann. Entom. II. Ser. Ill, p. xxxi , xxxviii och L.
Flera smarre uppsatser om grashoppornas vandringar
finnes intagna i Compt. Rend. XX, p. 1041, 1499.
XXI, p. 1107. XXII, p. 681.

Afven inom Sverige har Gryllus migratorius
1846 visat sig p^ flera stallen och har Wahlberg
derom anfort: alt han under en resa inom Skane
i slutet af Augusli traffai en icke ringa mangd
af ifragavarande djurart pa de markvardiga sand-
dynorna vid Sandhammaren, afvensom en och annan
individ pa Kaseberga backar och sandfalten vid Yslad.
Vid Stockholm, Gotheborg och i Wermland hafva
afven individer blifvit under samma ar observerade.
Alia de exemplar forf. varil i tillfalle att se hafva
varit hanar och endast De Geer anfor honan sasom
funnen inom Sverige. Hanens lattare flygt, an de
lunga honornas, forklarar delta, da ell sli vidstrackt

20

vaden som Osfersjon- mSste ofverfaras och af honor-
nas sallsynthet torde del bero, alt detfa skadedjur i
Sverige icke kunnat foroka sig. Del flyger med
samma latthei, som en fogel, och nar del ifrigare
forfoljes intar del bojden, och stracker sedan s^ langt
ogat kan folja del. All dessa grashoppor oftast visa
sig vid Sveriges ostra kusl beror nalurligtvis deraf,
alt de fiesta qvarstadna i den trakt der de forst natt
land. Manga omkomma i hafvet och uppdrifvas af
v§gorna p^ stranden, hvilket forf. flerestades iakltagil.
Vet. Akad. Ofvers. 1846, p. 214.
AfBiad- Wahlberg har anfort att han under en resa i

Ostergothland kort fore solnedgangen d. 2 October
1846 blifvit varse svarmar af bladloss, hvilka befun-
nos tillhora Aphis hursaria, som lefver pa poppel-
arter i sarskilda af densamma orsakade punglika ut-
vaxter p3 bladen. Ehuru bade djurens mangd och
sena framkomst adrog sig Wahlbergs uppmarksam-
het, fastade han h'kval mindre afseende derpS till
' dess, genom en skrifvelse fran Apofekaren Lidman i
Sodeiielje, underrattelse ingatl, att delta fenomen i
vida hogre grad samma dag blifvit iaktiagit i den
sistnamde staden. Luften synles der inifran rummen
uppfylld liksom af fin sno. Himlen var klar i so-
der, i zenith och norr stodo regnmoln, vinden var
vestlig men ganska svag och temperaturen +16. Pa
eftermiddagen satte djuren sig pA popplar, hvilkas
stammar och grenar de betiickte och sa manga ned-
folio pa marken, att denna pa nagra ainars omkrels
kring traden var till 2 — 3 tums tjockiek ofverholjd
af dem. Den foljande dagen var luften mulen och
temperaturen nagra grader lagre an forut. Fa djur
synles dS Ayga? men p5 popplarnes stammar och
grenar suto de hoptals och pa marken qvarlago
massorna lefvande. Vetenskaps Akademiens Ofversigl
1846, p. 252.

21

Alt flera inseklarler anstiilla vandiingar eller Af Fjari-
i&g har lange varit anmarkt, utan alt s^dana hiltills
inom Lepidopter-klassen blifvit observerade. Man har
nu afven varseblifvit ett stort fjariltag i England.
Det visade sig en dag i Juli manad, kommande fran
Frankrike ofver kanalen. Det moln som bildades af
de ankommande inseklerna var sa talt och utbredt
att det bortskymde solen. Taget anlande till England
omkring klockan 12 pa dagen och spridde sig langs
kuslerna och inat landet. Under flyglen ofver hafvet
var vadret lugnt och soligt, men en timma sedan
fjarilarne uppnalt land, borjade det blasa starkt fran
S. VV. eller fran det hall hvarifr^n taget ankom.' Da
namn saknas bade p^ den person som iakttagit delta
ovanliga forhallande inom fjarilarnas ordning, och pS
den eller de arler hvaraf taget skulle bestalt, kan
Ref. ej undertrycka den formodan att fenomenet blif-
vit uppgifvet af nagon i entomologien mindre be-
vandrad, och att djuren snarare varit trollslandor an
fjarilar. Ann. Nat. Hist. XVIII, p. 133.

QuETELET om insekters tag och om deras upp-
vaknande utur vinterspmnen. Nouv. Mem. de Bruxelles*.
XVIII, p. 138.

En af de markvardigare foreteelserna inom in-Afiawen
sekternas historia ar onekligen de vandiingar som Tiiomae.
verkstallas af larven till en ofver hela Europa ut-
spridd Dipter-art, nemligen Sciara Thomas Fabr.
Dessa sma follosa larver, knappast 5 linier langa,
genomskinliga, niislan af en glaslik hvilhet, aro fdr-
sedda med 13 segmenter och elt lilet svart hufvud. Re-
dan for lang tid lillbaka hafva de adragit sig uppmark-
samheten af flera forskare i Norra Europa. Schwenck-
I'ELT (Teriotropheum Silesiae p. 511. Leigniz 1603)
omnamner dessa larver tillaggande dem namnet Ascaris
militaris eller Heervurm. Han anfor att innevanarne
i Schlesien ansago deras framkomst sasom forebud

22

till en dtilig skord i den handelse de vandrade uppSt
bergen, hvaremot deras nedkrypande i dalarne trod-
des vara af en lycklig belydelse. Jonas Ramus
(Norrigs Beschrifvelse, p. 240. Kobenh. 1715) beskrif-
ver afven denna larv, som i Norrige kallas Ormedrag.
Man brnkade i berorde land i dess vag kasta kla-
despersedlar, krop den ofver dessa var sadant ett
godt lecken, da deremot deras kringgaende var af
olycklig befydelse. Sednare underrallelser om denna
larv hafva blifvit lemnade af Pontoppidan (Norriges
Hist. 1754), af Kuhn von Eisenach 1774, 1781 och
1782. (Naturforscher Vol. I, XV, XVHl), af Oken
uli bans Natnrgesch. Vol. V. och af Thon (i Ersch
och Grubers Encyclopedic). De sistnamde hafva forst
upplyst att derutaf framkommer en Dipler-arl, ho-
rande till slagtet Sciara, utan atl de likval narmare
beslamt densamma. Inom Sveriges bergiga ech sko-
giga landskap ar denna larv allmogen val bekant.
De benamna den Hdrmask och anse att dess fram-
komst bebadar krig och orlig, samt uppblanda ofta
sina berattelser om detta djiir med flera vidnnderliga
lillagg. Nyligen hafva dessa larver blifvit iakttagna
af RuNDE i Hannover, som sandt ett antal deraf till
Berthold, hvilken foljt deras utveckling och af dessa
lyckats utklacka Sciara (Tipula Fahr.) Thomae. Den
beskrifning som af de sistnamde blifvit om larvens
beteende meddelad, sasom i flera hanseenden afvikande
frAn hvad forut varit bekant, torde har i uldrag for-
Ijena ett rum. Vissa ar under Juli manad palraffar
man i skogstrakter stora tag best^ende af ett orak-
neligt antal sma larver, sammanfastade genom ett
klibbigt amne. Dessa foreningar af larver visa sig
merendels i form af ett band af flera fots langd och
1 till 2 turns bredd. Alia djuren rcira sig samtidigt
sa att hela sallskapet smaningom skrider framat,
Icmnande pa mjuka slallcn en rand af slem cfter sig.

23

Dessa larver traffas nagon gang i smarre, under-
stundom i langa rader af 40 fots langd, en hands
bredd, samt en turns tjocklek. Dessa stora tag likna
gigantiska ormar eller hellre oformliga sniglar och
forflytta sig frannSt med dessa sednares ISngsannhet,
ofta i en obeslamd riktning. Understundom forkoitas
de smaningom, derigenom att en mangd fullyaxla
larver nedkrypa i jorden. Om elt af dessa tag mo-
ter ett hinder, t. ex. en sten, kryper det ofver eller
kringgSr det densamma och delar sig i sednare fal-
lel efter langden samt slutar sig ater lillsammans se-
dan hindret ar forbi. Borttages nagon del af taget
forenar det sig snart derigenom, att de eftersta lar-
verna bemoda sig att uppnS de foregaende. Guerin-
Meneville formodar, att dessa larvers forening i sa
betydliga massor, harflyter frSn deras behof att skydda
hvarandra frSn fortorkning och det synes honom tro-
ligt, alt dessa sma nakna och mjuka djur atskiljde
och under stark hetta utsatte for luftens inverkan
snart skulle do, eller tvingas alt nedkrypa i jorden.
Forenade i slorre massor, fuktade af det klibbiga
amne som sammanhaller dem, kunna de deremot
latteligen besta. Ehuru rpan nu mer kommit till
visshet, att dessa larver tillhora Sciara Thomae,
aterslar annu mycket att forklara innan deras na-
lural-hisloria kan sagas vara fullt utredd. Af stort
inlresse vore saledes fa kannedom om huru dessa tag
vandra, huru lange de vara, pa hvad salt larverna
losgora sig fran hvarandra for all nedkrypa i jorden,
deras lillvaxt och hudombylen, huruvida de i nagon
man aro skadliga for de trakter de bescika , och om
de ega nagra Sender, som inskranka deras antal
o. s. V. Rev. Zool. 1846, p. 14. Ann. Ent. U. Ser.
IV, p. vm.

Ofver orsakerna till biens svarmning har Wkst- insekters
WOOD meddelat den asigten att samma aniedning hiir mlude.

24

eger rum, som foranleder myrorna och termiterna
dertill, elier parningsdriften. Enligt bans formenande
ar det den nyklackfa och icke den gamla visen
som atfoljer svarmen, och parningen anses forsigga
under flygten. Fror. Neue Notiz. 1845. XXXV, p. 234.
Biiiida Af stort intrcssc arc de meddelanden hvilka

Tkllkamps lemnat rorande de djur som forekomma
i Mammutshalorne i Kentucky. Ulom en eller tva
eget bildade fiskar och ett antal infusorier som up-
pehalla sig uti den fran ingangen 5 (engelska) mil
beliigna och en mil langa underjordiska sjon, finnes
der afven flera Cruslaceer, tvenne nya Archnid-slagten
Anthrobia och Phalangodes, samt af insekter 2 nya
slagten Anophthalmus och Adelops, en art af Plia-
langopsis, jem(e nagra flugor horande till slaglet
Anthomyia. Markvardigt ar alt de flesta af dessa
djur antingen helt och h^Ilit sakna ogon (^Anophthal-
7nus, Anthrobia, Phalangodes), eller ega dessa otyd-
liga och indragna (^Adelops och Astacus). Med de
djur som blifvit funna i de Krainska halorna visa
dessa foga ofverensstammelse, endast slaglet Anoph-
thalmus, hvaraf samlidigt en narslaglad art blifvit
upplackt i Luegger-groltan, ar gemensamt for bagge
jordhalfterna. Mull. Arch. 1844, p. 381. Erichs. Jahresb.
1844, p. 71.
skendoda Under litel "Neuere Beitrdge zur Zoologie ent-

kierwackuhcili^i^d 61716 Reilie von Untersuchungen und Beo-
till hf. bachtungen uber einige Gryllus-Locusta , Acridium
und C6rcopis-arten\ Frankfurt am Main 1846. 8:0.
72 sid. har Geubkl meddelat en mangd iakttagelser
rorande dessa inseklers lefnadssalt, ulveckling och
analomi m. m. och torde har nagra af forf. anslallda
forsok med Gryllus campestris fortjena att anforas.
Han har nemligen funnil, alt om individer af denna
art laggas i elt karl fyldl med valten, visa de snarl
icke tecken lill lif, ulan aro liksom skendoda. De

25

kunna likval, afven om de nagra dagar blifva qvar-
lii^gande i vattnet, genom dess utdragande atervackas
till lif. Delta verkstalles lattast derigenom att djuren
betackas med pulveriserad krita. Vid sadana forsoks
anstallande bor iakttagas, att insekterna efter uppta-
gandet ur vattnet, icke lange lemnas i deras skendoda
tillstand. Redan nagon kortare tid sedan kritan blif-
vit pastrodd atervander lifvet, och man varsebllfver
huru den ena delen efter den andra kommer i ro-
relse t. ex. palperna, antennerna, benen och slutligen
hela djuret. I vatten dodade syrsor kunna ater blifva
lefvande, utan att de efter upptagandet bestros med
krita, men sSdant lyckas sallan och om sa sker,
bekomma de aldrig sin forra liflighet, utan doden
foljer ofla derpa, emedan vattnet da for ISngsamt
aflagsnas ulur deras kropp, hvarigenom denna snarl
ofvergar till forruttnelse. Forsoker man deremot att
utdraga vattnet ulur kroppen genom varme s^ upp-
nas sallan del asyftade andamalet, ty antingen ar
temperaturen harvid for hog eller for Icig.

Vid undersokning om uppkomsten af den nu i insekter
Europa allmant spridda polates-sjukan hafva nagra poti"is.
forf. , som afhandlat delta amne, ansetl sjukdomen
harflyla fran vissa insekt-arters angrepp pa rolkijo-
larne. Guerin-Meneville, som haft uppdrag att i sa-
dant hanseende anstalla undersokningar, anser alia i
de skadade rotknolarne forekommande organismer
vara sadana, som lefva af ruttnade vegatibiliska am-
nen och att de saledes hvarken fororsakat eller bi-
dragit till det hos namde vaxt sig foreteende sjuk-
lighets-tillstand. Harefter uppraknas och beskrifvas
alia de djur forf. funnit i den af rota angripna rot-
vaxten. Ibland dessa forekomma tvenne nya Arach-
nider, nemligen Glycyphagus fecularum och Thyro^
glyphus feculae. Af Myriapoderna anfores Julus
guttulatus, som vanligen forekommer i forrultnade

^6

vegetabilier och bland nedfallil lof, och som oakladt
sina 150 foller ror sig ganska langsamt. De egenl-
liga inseklerna tillhora Coleoptera och Diplera, Flera
af dessa forekomma endast i larv-tillstand och hafva
i anseende till deras litenhet, endast med nagon san-
nolikhet kunnat beslammas. Samma arter traffas ock
vanligen i rultnade svampar och andra cryptogamer
och hade nagra rof-insekier, hvilka lefva af dessa
snyllgaster sallat sig till denn. Fiirf. meddelar en
lorteckning ofver de af honom patrafTade arter hvil-
kcn upptager 1) en liten Coleopter af Staphylini nar-
slagtad med Calodera 2) en liten Coleopter-larv, for-
modligen tillhorande foregaende art. 3) en liten skal-
ins^kts-larv af Fungicolae. 4) en ulbildad Coleopter
Trichopteryx rugulosa 0,3 lin. lang. 5) en af Roger
upptackt larv till en flug-art, som under denna ut-
vecklings-period angriper sa val sjuk som frisk po-
tatis och pS dessa understundom fororsakar stor skada.

6) en mindre Dipter-art, som tillhor de sista grup-
perna af Muscides. Denna ar for vetenskapen ny och
benamnes Limosina Payem, knappast 2^ mill. lang.

7) en larv af Muscides, som val torde tillhora sist-
nahfide art. 8) en mycket storre flug-larv samt slut-
ligen 9) en tredje Dipter larv, som synes bora han-
loras till Tipulariae. For ofrigt liberopas den erfa-
renhet man har i England, alt larver af samma ar-
ter angripa sad ess I a gen , kal-arterna, morotter, po-
tater, rofvor, sallat samt dessutom flera blommor,
sasom Iris, Lobelia och Neglick-arter. Ann. Entom.
II. Ser. Ill, p. Lxxxvi. Compt. Rend. 1845. XXI, p.

■ 876. Fror. N. Notiz 1845. XXX VI, p. 185.
insekter F. TiEDEMANN har utgifvit en afhandling "Yon

* skTnT' lehenden Wurmern und Insekten in den Geruchs
iiasa. Qf^gd^gn jg^ Menschen, der Zufdllen welche sie ver-
ursachen und den Mittel sie auszutreihen''. Mann-
heim 1844. 8:o. Ref. har af delta arbete endast sell

27

en kort anmalan, hvaruti uppraknas de myriapoder
och insekter forf. funnit i menniskans nasa nemligen
Scolopendra, Forficula, larver af Musca vomitoria
och carnai'ia, af Oestrus ovis saml af en Dermestes.
Van der Hoev. Tijdschr. XII, p. 150.

Rorande det af Simon upptackla, i harsackarne Djur i
lefvande djurel, har Wilson nndddelat sina undersok- tT/ne.'
ninoar. Forf. har funnit bada de af Simon iaktlao:na
formerna, den oftast forekommande langstrackta med
Irubbig och den sallsyntare korla med spelsig bak-
kroppsanda, samt har hos begge iakUagit en belt och
hcillit olika ulveckling. Aggen aro stora och da forf.
uti flera hundrade undersokta individer icke kunde
finna molsvarande kroppar, trodde han sig varseblifva
deras forsta lillvaro i en samling cell-karnor, och sag
sig styrkt i denna formodan derigenom, att han Iraf-
fade likartade celler i djurens granskap. Denna kropp
anser forf. for en ofvergangsbildning till det egentliga
agget, som aggformigt, halfgenomskinligt, bernstens-
gult, bestaende af korniga celler, omgifves afentunn
genomskinlig hud nned en genomskaring af -^Ixj till
^l^-dels turn. De innesiutna cellerna aro sa ordnade
att de bilda vid ena andan en bojd kropp, ulgorande
embryo. Agghudens sondersprickande har forf. icke
varit i tillfalle observera men val utkrupna ungar och
sprackta aggskal. Ungen utvecklar sig harefter vi-
dare, derigenom alt han blir smalare mot bada an-
darne, hvarvid den bakre betydligt forlanges, och
slulligen framtrader pa den tjockare delen fotterna
samt mundelarne. Sadan ar utvecklingen af den med
lang kropp forsedda formen. Hos den kor(are fram-
slS mundelar och fotter redan i agget och bak-kroppen
lilltager senare i langd. Bada formerna hafva i borjan
endast 3 fotpar. Det fjerde visar sig efter forsia
hudombytet. Den utvecklings-hisloria forf. framslaller
ar alltlor ovanlig, att den icke erfordrar bekrafteisc

28

eller Slminstone rattelser 1 m^nga delar, for atl kunria

scisom tillforlitlig antagas. Betraffande djurets inre

byggnad, har del lika lilet lyckats f'orf. , som dess

foregclngare , att upplacka nagra bestamda organer,

hvaremot han rorande den yttre formen gjort flera

upplackter, sasom icke allenast att ogon finnes, ulan

alVen en orbita. Vidare omnamnes att munnen kan

lillbakadiagas i thorax och att bak-kroppen bestar af

segmenter. Vid sadana forhallanden har forf. icke

kunnat bestamma djurets plats i systemet, men han

beg^r sakerligen ett stort misstag, da han tillaggande

- delsamma palper och med leder forsedda ben, likval

raknar det till ringmaskarne. Han forkastar dess

hanforande till Acari och foreslar att kalla det En-

tozoon folliculorum. Erichson anser denna organism

endast vara ett i sitt forsta utvecklings stadium be-

tintligt Acarus-artadt djur, hvilken asigt ref. icke kan

annat an bitrada. Trans, of the Royal Soc. 1844,

pag. 305.

insekter Uti cn af GuRLT uppgjord forteckning p§ de

^T^Ento-^ ^j"^ hvaruti Entozoer blifvit funna uppraknar han 5

zoer. Arachnider, 43 Coleoptera , 15 Orthoptera , 2 Hemip-

tera, 36 Lepidoptera , 2 Neuroptera, 5 Hymenoptera,

och 2 Diptera. Wiegm. Arch. 1845, p. 320.

Gaiikno- Rorande de gallaplen och utvaxter som foror-

bringtdesakas af insekter har ett arbete, hvarrif endast titein

'^'^ ter?'^^'' '"^^* bekant, utkommit, nemligen: Hammerscmidts

Anatomisch-phytopathologische Untersuchungen uher

die Natur und Entwicklung der Pflanzenauswuchse,

Wien.

insekters Om den successiva framkomsten af de insekter

^"irrara-^^ som finnas kring Neapel har Costa utgifvit sina un-

komst. jjgp ^p ;(g42 gjorda observationer. Detla vidlyftiga

arbete skall innehalla en mangd intressanta uppgifter

om insekter af alia ordningar. Forf. yttrar till slut

att ehuru han eflcr ett ars iaktlagelser icke kunnat

29

draga nagon beslamd sliilsals, F>ar han likval funnit
hvad Coleoptera betraffa, alt hvarje manad utmarker
sig genom en betydligare framkomsl af arter horande
till nSgon viss familj, likval med undantag af varen,
da insekter af alia ordningar och familjer visa sig.
Rev. Zool. 1845, p. 320.

Uti en skrifvelse till Franska Entomologiska losekters
Societeten bar Luciani meddelat flera underraltelser ^s^tJ'
rorande nagra insekf-arters lefnadssatt och upplyser
bland annat, att Eumenes costata icke sasom Blanchard
pastar underhaller sin affoda med honung, utan med
sma larver, liksom att Buprestts [estiva under larv-
tillsfandet traffas i torra rotter af Juniperus communis.
Brenthus italicus bar forf. alltid funnit i sallskap med
P'ormica nigra, uti de gangar denna myrart giir sig
i halfruttet trad. Ann. Entom. II. Ser. Ill, p. ex.

Onekligen fortjenar manga insekt-arters ufeslu- lasekter
tande tillhall i olika myrors boningar i hog grad myror.
entomologernas uppmarksamhet. Forskningar riktade
harat, hafva icke allenast blottat en ny sida rorande
m^nga af de lagre djurens ekonomi, utan afven bi-
dragit till upptackten af ett icke obetydligt antal nya
arter. En af Sodra Tysklands entomologer, som lange
sysselsalt sig med undersokning af de arter som lefva
bland myror, har under anonymitelens bibehallande
framstallt flera anmarkningar emot Markels i Germ.
Zeitschr. V, p. 103 inforda uppsats. Forf. anser att
i myrstackar forekommande insekter naturenligt bcira
indelas i 1) Myrgdster (Insecta formiceticola), det
vill saga sadana, som atminstone under en af deras
lefnadsperioder uppehalla sig i myrstackar sasom
1. ex. Cetonia aurata och Claviger, samt 2) Myr-
vdnner (Insecta myrmecojphila), hvartill raknas de
insekter, hvilka blott sasom utbildade, och afven sa-
som sadana icke uteslutande, forekomma i myrstackar,
eller som visa en synnerlig forkariek for sadana stallen

30

och som synnerligen host och var synas ditlockade
af den hogre lemperaturen. Uppslallningen af dessa
afdelningar ar visserligen af slorre betydenhet an man
i borjan skulle tro, sS vida myrgdsternas bestAnd
beror pa narvaron af en myrstack och myrmdnnernas
icke deraf ar beroende. I enlighet med forestaende
bestamningar blifver antalet af Formiceticola temligen
ringa. Myrmecophilerna mSste afven betydligt for-
minskas, sa vida man fran deras antal utesluter alia
sSdana slagfen och arter, hvilka endast tillfalligtvis
der forefinnas. Forf. anser ingen direkt obeniigenhet
iinnas hos insekterna, att lefva bland myrorna och
bestrider MArkels uppgift att alia till Carabici ho-
rande arter skulle undfly myrorna. Slutligen upp-
raknar forf. de insekter, som han anser endast till-
falligtvis forekomma bland myror och deras antal ar
icke ringa. Stelt. Ent. Zeit. 1845, p. 119.

Kannedomen om de i myrstackar forekommande
insekt-arlerna bar dessutom genom flera uppsatser
blifvit utvidgad, saledes har Grimm uppraknat de i
narheten af Berlin funna myrmecophiler och anfor i
inledningen bland annat, att han anmarkt, att Dinarda
dentata i likhet med hvad MiiLLER funnit forhSllandet
vara hos Claviger, pS ofra sidan af abdomen utsip-
prar en valska, som af myrorna begarligt eftersokes
och fortares. De flesta omnamda arterna tillhora
Staphylinij, hvaribland n^gra nya beskrifvas. Stett.
Entom. Zeit. 1845, p. 123, 131. — MAklin har upp-
raknat 136 af honom i Finland bland myrqr funna
arter och beskrifvar bland dessa sSsom nya Oxypoda
atricapilla, 0. conviva, 0. advena, 0. assecta,
Tachyporus flavipes, T. piceus , Mycetoporus elegans,
Malthinus crassicornis , Trichopteryx flavicornis och
Myrmecoxenus epulo. Bull, de Moscou XIX, p. 157.
Afven MoTSCHOULSKY har meddelat en forteckning pa af
honom bland myror funna insekter. I. c. XXII, p. 812.

31

Under del flera forfattare redogjort for de in-
sekter som lefva i v^iinskapligt forhallande liil niy-
rorna, har Cornelius fastat uppmarksamheten p^ de-
ras fiender. Han uppger att det i synnerhet ar Carabici
som uppehalla sig i kanten af myrstackar och der
eftersoka ynglet, sardeles myrpupporna. Pterostichus
cupreus, Harpalus ruficorms, Carahus cancellatus,
granulatus J Procrustes coriaceus och Taphria vivalis
aro de arler forf. observerat sasom harvid verksam-
mast. Afven Gryllus campestris, som forf. fann i
narheten af myrstackar, forsmSdde icke under fangen-
skapen myrpuppor, hvarfore han ock ar bojd antaga,
att afven dessa djur aro fiender till myrorna. Verhandl.
d. Naturh. Vereins der Preuss. Rheinlande I. Jahrg.
p. 50. Erichs. Jahresb. 1844, p. 79.

Uti "Traite Elementaire de Paleontologie ou Fossiia
Histoire naturelle des Animaux fossiles" par Pictet
Tome IV. Geneve 1846, p. 92-116 har forf. i kort-
het redogjort for de hifinlills funna fossila insekterna
och myriapoderna, samt de lager i hvilka de blifvit
upptackta. De aldsta bildningar, hvaruti man pa-
traffat insekter, tillhora primara formationens ofre
lager. Uti jernmalm, funnen niira Coulbrook, hafva
ncigra qvarlefvor af insekter patraffats, nemligen;
Neuropter-vingar och elytra af skal-insekter. Dessa
fraginenter aro llkval sa siillsynta och sa litet karak-
teristiska, att nagon jemforelse icke kunnat anstallas,
i hvad forhallande de sta till nu lefvande arter.
Liasformatinonen innehaller sa val i dess ofra som
undra lager omisskanllga spar af insekters tillvaro,
nemligen vingar och fotter. Dessa qvarlefvor aro
annu foga kande, men fortjena att med omsorg un-
dersokas. Oolilhen vid Slonesfield innesluter afven
vingar och elytra, tillhorande arter hvilka lefvat
under hogre temperatur an den narvarande. Krit-
formationen har hittills endast visat fa spar af insekter.

32

Den terliara formationen iir den, livars insekler aro
bast kanda. Den innehSller talrika arler, som i all-
manhet aro ulmiirkt val bibehallna. Afven de margel-
artade lagren vid Aix aro bland de rikaste pa fossila
insekler. Bestamningarne af dessa hafva hittills endast
skett approximatift ocli en narmare granskning er-
fordras derfore, innan man kan jemfora dem med nu
lefvande arter. Den kalkmergel som pSlraffas vld
Oeningen och som bar sitt ursprung liksom den fore-
gaende fran sott vatten, innesluter talrika marken af
insekler, dessa aro likval mindre tydliga an de forra
och deras utredande ar afven forsummadt. I Slenkolen
traffas ofta fossila insekler. Till storsla anlalet och
bast bibehallna forekomma likval fornverldens insekler
i bernslenen. Dess uppkomst har lange varit om-
tvislad. Aldre skriflstallare ansago den vara af mi-
neraliskl ursprung. For narvarande, och med ratta,
aniages den ulgora en vaxtprodukl, nemligen ell
harls, som utrunnil ur de Irad i hvars kollager den
palraffas. Berndt och Goeppert uppgifva all bern-
sten ar produklen af elt barrtrad (Pinus succinifer),
hvilket nu mer ar forsvunnet fran jorden, och de
hcilla Iroligl all den utsippral fran tradets sprickor,
likasom grankadan, samt alt insekler, arachnider och
sma Replilier under dess flytande lillstand blifvit
deruli inneslulna. Den lid dS denna Iradart lefvat
synes intraffa under den lertiara epoken. De kol-
lager den bildal ligga nemligen ofver kritan. Bern-
slenens insekt-Fauna anses af forf. vara samlidig med
de Pachydermala, som karaklerisera forsla aldern af
nyssnamda epok. Man har ofta med bernslen for-
blandat kopalen, som iinnu bildas genom ulsippring
fran n5gra Indiska och Amerikanska Irad. Den sisl-
namde innehaller afven insekler, men dessa tillhora
den narvarande liden, hvaremol de arler som fore-

finnas

33

fitinas i bernslen nu mer mo iildoda. Den diliivi-
anska epoken IVamter afven naj^ra fossila insekter och
sadana hafva blifvit upptackla i grolfor och torfmossar.
Dessa arter aro likval sallan sa bibehallna att nSgra
resullafer kunna deraf dragas. Till slut lernnas en
koi't redogorelse ofver de fossila insekterna efter deras
olika klasser. Af myriapoderna aro endast fa hittills
kanda sasom forekommande i fossilt til Island. Recens.
af Agazzis i Fror. N. Notiz. XXXVI, p. 209.

Ett annat vigligt arbele ar "A History of the
Fossils Insects of the Secondary Rocks" by P. B.
Brodie. London 1845. 8:o. 130 sid. 10 tab. Ehuru
nnan hittills icke ansett entomologien kunna lemna
vasendtligare upplysningar om var planets physiska
historia, bevisar likval nu anmalda arbete, att afven
denna del af zoologien, da den en gang omsorgsfullt
blifvit undersokt, kommer att i namde hanseende blifva
af verkligt varde. Detta arbele innehaller beskrifning
pa en mangd fossila insekter med teckningar ulforda
af Westwood. Kroppsdelar tillhorande insekter af
naslan alia ordningar hafva blifvit upptackta, och
ehuru storsta antalet endast utgores af vingar och
elytra, aro dessa likval ofta i nastan fullkomligt och
oskadadt skick. De beskrifna arterna aro hemtade
fran olika lager. Den lokal for hvilken forf. forst
redogor ar Purbeck i Vale of Wardour i Wiltshire.
Har finnes ett stort antal arter och individer inneslutne
i ett tunt lager af kalksten och forf. anmarker att
qvarlefvorna af insekter har aro sa talrika och forele
en sadan omvexling af slagten, att de tatla nned la-
gren vid Aix och Oeningen. Coleoptera forekomma
i mangd, men man patraffar af dessa ganska fa full-
standiga individer. Enskilda skalvingar finnas deremot
allmannast. Dessa tillhora arter sa val af kott- som
vaxt-atande familjer, nemligen: Buprestidae, Carabidae,

Prof. Bohemans Jrsb. 7845, 7846. 3

34

Curculionidae , Chrysomelidae , Elateridae , Caiitliari-
dae, Tenebrionidae och Ilelophoridae. Bland de an-
dra ordningarne traffas Orthoptera , Neuroptera, He-
miptera och Diptera.. Harcfter fiistes uppmarksam-
helen pa nagra fa ofullstandiga individer fran Stones-
fjelds skitfer i Gloucestershire. En del forekomnna i
Oxfords-leran och marmorn, hviika, jemle Stonesfjelds-
skiffern, aro de enda lager emellan Purbeck och
Liasbergen, hvaruli i England qvarlefvor af insekter
blifvit patratfade. I lagre delar af Liasformationen
i Gloucestershire har en tunn badd af kal'kslen fun-
nits innehalla ett rikt ulbyte af fossila insekter. Hela
antalet af de arter forf. derifran granskat uppgar till
omkring 300, hvaribland forekomma manga skal-
insekier af fanniljerna Buprestidae, Elateridae, Cur-
culionidae, Chrysomelidae^ Carabidae , Thelephoridae,
Dystiscidae, Gyrinidae och Melolonthidae afvensom
Orthoptera, Hemiptera, Neuroptera och en art af
Diptera. En fullstandig beskrifning om de insekt-
forande lagrens geologiska lage och bcskaffenhet med-
delas, och vi knnna icke annat an hogeligen rekom-
mendera Brodies arbete sa val till denn som gjort
geologien li!l sitt hufvudstudium, som till entomolo-
gerna. Recens. i Ann. Nat. Hist. XVII, p. 347.

Charpentiers i Arsb. 1843, 1844, p. 23 om-
namda undersokningar, om de i mergel-kalken vid
Radeboj funna fossila insekterna, hafva blifvit fort-
satta , och har genom dessa blifvit adagalagdt att
storre antalet af de insekter, som i detta lager pa-
Iraffats, tillhort sadana , som lefvat i vattnet eller i
narheten deraf. De utgoras till det mesta af arter,
som egt formagan att kringflyga, sasom Libellulidae
och Diptera, hviika, oaktadt deras brackliga och fina
bildning, allmannare forekomma, an Coleoptera, som
likval i anseende till sina betackningar battre borde
motst^ inverkningarne af de amnen som omgifva dem.

35

FrSgan huruvida dessa naliir-alsfer blifvit inneslutna
af en mineralisk slamflod eller genom ett regn af
mineraliskt sloft, likt det som man varseblifver vid
slorre vulkaniska eruptioner, anser forf. sig icke till-
fredsstallande knnna losa. Han tilltror sig endast
kunna framstalla nagra gissningar i delta hanseende
och formodar, med hansyn till skorheten hos de flesta
forsleningar som forefinnas vid Radeboj och Solehofen,
alt de vid en stor nalur-revoliilion genom dodande
gasarter forlorat lifvet och smaningom blifvit betackta
genom pa dem fallande mineral-stoft, samt s^ledes
blifvit skyddade mot vattnets averkan. Efter dessa
allmanna betraktelser vidtaga beskrifningar ofver flera
fossila arler sasom Oedipoda melanosticta , Lihellula
platyptera, Sphinx Atavus, Hylotoma cineracea och
Termes pristinus, Nov. Act. Caes.' Leopold. XX, p.
401. t. 21—23.

Hkpp har beskrifvit vid Diirkheim funna for-
stenade larv-hylsor af slagtet Phnjganea. Zvveit.
Jahresb. der Pollichia Neustadt 1844, p. 19.

Ett i palaeontologiskt hanseende vigtigt arbete
ar "Die in Bernstein befndlichen organischen Reste
der Vorwelt , gesammelt , in Verhindung mit mehre-
ren bearbeitet und herausgeben von D:r Berendt.
Berlin 1845. fol. 125 ill, tab. Utgifvaren visar forst
bernstenens utbredning- i geografiskt och geognostiskt
hanseende, samt dess ursprung och bestandsdelar,
hvarefter beskrifningen af de organismer som deruti
finnas inneslutna vidlager. Goppert har ofvertagit
vaxternas bestamning, Koch Apteras, Germar Hemip-
lernas och Orthopternas, Pictet Neuropternas, samt
LoEW Dipternas. Isis 1846, p. 72.

Pictet har sarskildt meddelat resultaterna af
sina undersokningar om de fossila insekter af Neu-
ropter-klassen, som finnas inneslutna i bernsten. Dessa
insekter aro sardeles inlressanta genom deras val

36

bibeliallna kroppsdelar, hvari<i;eiiom de kunna nastan
lika val beslammas som de lefvande arterna. Bern-
iSteneiis genomskinlighet erbjuder afven elt lalt till-
falle alt granska deras mundelar. Af 55 val be-
hcillna Neu7vptera , som varit Pictkt bekanta, finnes
ingen identisk med nu befintliga ailer. Hvad deremot
sliigtena betiaffa, aro de alia ofverensstammande med
nu lefvande genera, elt enda undantaget. Ber1::ndt,
som undersokt de arler af andra insekt-ordningar,
som finnes i bernsten , har kommit till samma resultat.
Actes de la Soc, Helv. reiini a Geneve 1845, p. 69.

ter.

Tidskrif. Foljande entomologiska (idskrifter hafva , under

den tidrymd denna arsberaltelse omfattar, blifvit
fortsatta, nemligen: ''Annates de la Societe Enlomo-
logique de France'' Andra Serien Tome U trimeslre
2 — 4. Tome III. samt Tome IV trimeslre 1. "Tran-
sactions of the Entomological Society" till och med
IV. Vol. 3:dje part. ^'Stettiner Entomologische Zeitung"
1^44 N:o 6—12, 1845 och 1846 N:o 1~11. "The
Entomologist" som ref. icke baft tillfalle alt se. Af
Westwoods "Arcana Entomologica" har Andra delen
innehallande haft. 13 — 24 blifvit fullandad (recenserad
i Rev. Zool. 1846, p. 19. Isis 1846, p. 476, 638).
Sedan Germar med V Bandel afslulat sin forfjenst-
fulla ''Zeitschrift fur Entomologie', har Entomologiska
Sallskapet i Stettin borjat utgifva en ny tidskrift
"Linnaea Entomologica , hvaraf l:sla Bandel med 2:ne
labeller utkommit 1846. Denna Tidskrift innehaller
flera uppsatser af slorl varde, for hvilka komma alt
redogoras liingre fram under de sarskilda rubriker,
hvarunder afhandlingarne hora. Erichsons "Bericht
uher die ivissenschaftlichen Leistungen im Gebiete
der Entomologie" har ref. endast haft tillfalle begagna
for liren 1843 och 1844.

Hecensioner och redogorelser for innehallel af
flera af forenamnda Tidskrifter hafva under de sisl-
forflulna aren blifvit lemnade, nemligen ofver Ann.
de la Soc. Ent. de France. T. II 1833, HI 1834,
IV 1835 och V 1836. uti Isis 1845, p. 485. Andra
Serien 1843, 1 — 4 trimestern och 1844, 1—2 trim.
Slett. Ent. Zeit. 1845, p. 66. ofver Gkrmars Zeitschr.
fiir Entom. Bd. IV. i Isis 1845, p. 234. Bd. V. i
Rev. Zool. 1844, p. 409. Linnaea Entomologica Bd.
I. i Isis 1846. Slutligen fS vi afven anmala en af
Sekreteraren i Franska Entom. Socieleten afgifven
berattelse om Societefens arbete under aren 1833 — 1843
inford i Ann. Entom. II. Ser. II, p. 2l7.

Genera Insectorum iconibus illustravit et descripsU Descrip-
BuRMEiSTER. Delia arbete har blifvit forlsatt med arbelen.
VIII — X haftena, hvarigenom forsta defen, innehSl-
lande 40 tabeller, blifvit afslutad. Af dessa upplaga
16 Coleoptera, 20 Hhynchota och 4 Synistata. Recens.
Fasc. I— IV. Isis 1846, p. 320. Fasc. VII— IX. Isis
1846, p. 388.

Contributions toward a History of Entomology
in the United States by Morris. Baltimore 1845.

Germar ''Fauna Insectorum Europae' har blifvit
fortsatt med 23;dje haftet, innehallande beskrifning
och figurer pa 18 Coleoptera och 7 Diptei^a. Kecen-
serad i Slett. Enlom. Zeit. 1845, p. 207.

Recensioner ofver Burmeisters Handbuch der
Enlomologie Bd. II. Ill i Isis 1846, p. 320. Eichwalds
Fauna Caspico-Caucasica i Isis 1845, p. 558. Ento-
mologische Monographien von Fierer I. c. 1845, p. 239.

Under titel "Meletemata Entomologica" har
KoLENATi utgifvit ett arbete hvaraf Fasc. I — V ut-
Uommil i Petersburg 1845, 1846. Ref. har endast
haft lillfalle se Fasc I. II. Den forra afven forsedd

38

med sarskildl tilelblad: ''Insecta Caucasi cum distri-
butione geographical'. InnehSlIer ulqm ell foretal,
som upptager en indelning af landel i olika regioner,
forleckning pS derstades funna Coleoptera Penlamera
Carnivora nppgaende till 155 Carahici och 17 Hydro-
canthari, bland hvilka flera sasom nya beskrifvas,
och a Ivenne bifogade tabeller afbildas. Ibland Ca-
rahici uppstalles elt nyll slagle Platychrus, hvarlill
raknas de platta Carabi-arterna, sasom C. Creutzeri,
depressus, Bonelli, Fahrici m. fl. Den andra faski-
keln innehSller Hemiptera Caucasi Tesseratomidae,
Forf. uppger att ban Iran Kaukasus hernfort 250 ar-
ter Heteroptera. Af dessa uppraknas i delta hafle
119, hvaribland flera nya arter beskrifvas och af-
bildas. Forf. bar afven meddelat en utforlig Orismo-
logie, som innehaller flera benamningar af kropps-
delar, hvilka till en del furljena antagas. Flera nya
genera och subgenera bland Heteroptera hafva blifvit
uppstallda sasom Centrocoris , Hehecerus, Rhahdocoris,
Kelidocoris, Lophyrus (forut begagnadt for ell slagle
bland Tenthrcdinetae) och Blepharidopterus.

Af Ratzeburgs ''Forst-Insecten" bar 3:dje Bandet
utkommit i Berlin 1844. Del afhandlar Orthoptera,
Hymenoptera och Diptera, samt innehaller manga
iakltagelser ofver hithorande arters metamorfos och
lefnadssatf.

V. OcsKAY om sallsynfa insekters fundort. Amtl.
Bericht in Gratz 1843.

Marchall har framstallt flera anmarkningar emot
de benamningar, som blifvit pasalta sadana insekter,
som finnas utsatta till allmant askadande i Pariser-
museum , hvarigenom han ddagalagt, all manga miss-
tag blifvit begangna vid arternas bestammande. Rev.
Zool. 1845, p. 163.

Whitk har beskrifvii flera nya insekt-arter af
Coleoptera och Homoptera fran China horande till

3*

slagtena Cicindela, Tricondyla, Sisyphus, Ontliopha-
gus, lioplia, Adoretus , Saperda , Podontia, Platy-
co7'ymis, Fidgora, Ledropsis n. g. Cercopis saml
Cicada Ann. Nal. Hist. XIV, p. 422.

Costa har ujjpraknat de insekl-arler han insann-
lat under December manad vid Palermo, samt be-
sUrifver bland dessa 2 nya arter Paederus fdiformis
och Pachymerus Rhomhimacula. Ann. d. Acad, di
Napoli. 1843. Rev. Zool. 1845, p. 320.

A. och G. Villa hafva meddelat en uppsals 6f-
ver i Lombardiel forekommande insekter, hvaruti sar-
skildt redo2;6res for de arter, som aro nyttiga eller
skadliga. Forleckningen ofver Coleoplera ar rikhallig
och uppslalld efter den nyaste nomenclaturen. Notizie
nalurali e clvili su la Lombardia. Milano 1844, p. 406.

Uti "Cataloghi degli Uccelli e degli Insetti delle
Provincie di Padova e Venezia compilati a Nicolo
CoNTARiNi. Bassano 1843. 4:o. 42 sid. uppraknas de
kring Padua och Venedig forekommande insekter upp-
gaende till ett antal af 2462 nemligen, Aptera 160,
Coleoptera 901, OrtJioptera 44, Hemiptera 248, Neu-
roptera 49, Hymenoptera 361, Lepidoptera 404 och
Diptera 288. Ehuru del uppgifna artantalet synes
vara alltfor ringa, saknar likval denna forteckning
ofver en trakt som framter mSnga egna former, med
hansyn till insekternas geografiska utbredning, icke
sitt varde. Isis 1845, p. 557.

EvERSMANN har meddelat Zoologiska underrattelser
om sydvestliga Uralska bergskedjan och beskrifvit
nagra insekter af slagtena Cossus, Pyralis, Mantispa,
Ascalaplius, Pepsis och Polistes. Bull. d. St. Petersb.

n, p. 116.

KiESENWETTER och Markel hafva utgifvit hogst
intressanta iakttagelser, af dem gjorda under en en-
tomologisk resa i Riesengebirge i Juli manad 1846.
Dessa berg forete med hansyn till deras insektfauna

40

en stor ofverensslammelse med Sudeterna. De foira
aro likviil i anseende till den belydligare hojden ri-
kare pa alp-insekter. Jemfores deremot Hiesen-
orebirge sasom belai>:ne midt emellan de norra och
mellersta Europeiska alperna med dessa, sS synes
ofverensstamnielsen storst med de sednare. Likhelen
med den Nordiska faunan visar sig endast i bristen
pS vissa blolt i sodern forekommande arler. Lika
med hvad ref. funnil vid Quickjock, aro afven liar
de hogre regionerna utmarkta genom sin fattigdom
pS arter, hvaremot individernas anial understundom
ar hogst betydligl. Pa Riesengebirge saknas de a
de sydligare alperna forekommande Nebrier, de egenl-
liga Pleroslichus-arterna , manga Carabi- och Ocypus-
arter, hvilka pa dessa traffas i mangd, afvensom de
flera Oliorhynchi som uleslutande tillhora de ostliga
alperna. Deremot visa Riesengebirge storsta ofver-
ensslammelse med de sydliga alperna hvad Staphylini
betraffa , da deremot de verkligt nordiska arterna
sasom Olophrum consimile , horeale, rotundicolle m. fl.
saknas. Till slut uppraknas alia de arter som blifvit
insamlade, hvarjemte uppgifter meddelas om den hojd
hvarvid de forekomma. Stett. Entom. Zeit. 1846,
pag. 333.

Blanchakd har afgifvit en kort beraltelse om en
af honom foretagen resa pa Sicilien. hvaiaf inhemlas
att han bland Lepidoptera funnit foga af varde. Neu-
roptera aro sallsynta, och orsaken hartill ar latt att
finna. Dessa insekter lefva, enligt hvad kandt ar,
till slorre delen under deras forsta perioder i vatten
och i detta land patraffar man aldrig hvarken polar
eller karr. Backar och floder aro i allmanhet endast
flytande om vintern, samt uttorka vid sommarens
borjan. De Neuroptera som finnas pa Sicilien och i
Calabrien aro alia sadana, hvars larver lefva pa land
sasom Myrmeleones , Ascalaphi och Hemerohii. De

andra ordniriii^arne aio batlre representerade och an-
fores s^som exempel harpa att forf. under sitt vistande
pa Sicilien insamlat 35 arter Bruchus af hvilka 17
forut icke aro beskrifna. Alia dessa arter uppriiknas
och ci de nya meddelas diagnoser. Hemiptera synles
vara talrika, sardeles slaglena Miris, Phytocoris,
Capsus saini Cercopiariae. hi Hymenoptera forekomma
manga arter isynnerhet af Apiariae, Ichneumonidae
och Chalciditae, Af Diptera funnos flera nya arter
och bland Orthoptera nagra forut obeskrifna Acridier.
Ann. Entom. U. Ser. 11, p. Lxxix.

KoLLAR och Rkdtenbacher hafva uti "Aufzdhlung
und Beschreibung der von Freiherrn C. von Hugel
auf seiner Beise durch Kaschmir und das Himala-
jagebirge gesammelten Insecten' in v. Hugels Ka-
schmir IV, p. 395 meddelat vigtiga bidrag till kan-
nedomen om i dessa lander forekommande insekter.
Denna fauna framvisar ganska egna forhallanden, och
det ar en markvardig foreteelse att Himalajabergens
djur och vaxter, som forekomma pa denna bergs-
kedjas sodra sluttnirig anda till dess storsta hojd ,
bests af tropiskt-indiska former. Detta later likval
forklara sig genom bergenas lage, hvarigenom de
kalla ostan- och nordanvindarne hindras att fram-
Iranga, hvaremot den sodra sluttningen ar oppen for
de varma vindarne fran soder och sydvest. Genom
dessas inflytande ega de mot sodern oppna dalarne
ofveralll tropiska former. Pa bergens andra sida gor
sig ocksa den lag gallande, hvilken Indiens ofriga
hogiander aro underkastade, nemligen att det der
varande tempererade klimatet frambringar sadana for-
mer, som likna mellersta Europas. Under dessa for-
hallanden finnas de tropiska formerna bhmdade med
dem hvilka bara pragein af den tempererade zonen.
Af 185 i Kaschmir och pa Himalaja samlade fjarilar
ega 107 en tropisk karakter och 78 den tempererade

42

zonens. Bland Coleoptera ar forhallandet som 79 till
37. Bland Orthoptera (de sasom Neuroptera upplagna
Libellulae inberaknade) som 20 (ill 16, bland He-
miptera som 44 till 22, bland Hymenoptera som 32
till 17 och bland Diptera som 3 till 21. Haraf foljer
alt de former som tillhora den tropiska zonen aro
ofvervagande inom alia ordningar med undantag af
Diptera. De funna Lepidoptera och Coleoptera aro
iitforligt bearbelade och till storre delen afbildade pa
28 tabeller. Erichs. Jahresb. 1844, p. 76.

U(i Voyage dans I'lnde par Jaquemont Paris
1841 — 1844 finnas insekter beskrifna af Blanchard
tillhora nde slaglena Papilio, Parnassius, Pier is, Colias,
Danais, Argynnis, Vanessa, Lycaena, Satyrus, Bom-
hyx, Liparis, Attacus, Cetonia, Necrophorus, Mylahris,
Lytta, Diacanthus, Bruchus, Catapionus, Pentatoma,
Scutellera, Bombus, Xylocopa och Agrion. Isis 1846,
pag. 470.

Af Symbolae physicae sen hones et Descrip-
tiones Insectorum ex itinere Hemprichii et Ehrenbergu
percussit Dr. F. Klug har V Decaden ulkommit 1845
fol. magn. 44 sid. tab. col. 41 — 50. Fortsattningen
af detia vackra arbete har alltfor lange blifvit for-
drojd icke allenast till skada for defsamma, utan af-
ven for Velenskapen, ty sakerligen hafva under de
mer an 20 ar, hvilka forflulit sedan det paborjades ,
en mangd arter, som desse resande upptackt, i andra
arbeten blifvit beskrifna. Den nu anmalda decaden
innehaller beskrifning och vackra figurer af 23 Co-
leoptera tillhorande slaglena Ateuchus, Gymnopleurus,
Onthophagus, Aphodius, Psammodius, Corythoderus,
(Aphodius). 21 Hemiptera af slagtena Tetyra, Cydnus,
Blissus, Aelia, Cicocoris, och Cimex, 67 Hymenoptera
af genera Parnopes, Chrysis, Lay^ra, Palarus, Phi-
lanthus, Cerceris, Megilla, Saropoda, Eucera samt 3
Lepidoptera nemligen en Euploea och tvS arter Vanessa.
Isis 1845, p. 929.

43

Strickland nppraknar nagra insekt-arter Insam-
lade pa Malay iska halfon sasom Papilio Memnon ,
Pammon, Locust a citrifolia, Phy Ilium siccifolium ,
Scar abacus Rhinoceros, Lihellula clavata och L. tri-
color. Ann. Nat. Hisf. XVII, p. 410.

F'lera iaktiagelser rorande Osd'ndiska insektarters
lefnadssatl och forekommande hafva af Bous blifvit
meddelade. Sasom anmarkningsvardt omnamnes ad
forf. hvarken i Indiens siatt- eller bergsland f^ngat
n^gon Lucanid, ehuru de aro der allmanna, annor-
lunda an pa tradsvampar, och en af hans bekanta
hade lemnat honom den underrallelse alt de afven
traffas pa spi lining. N^gon art af Meloe hade han
aldrig funnit under en mindre hojd an 11,000 fot
ofver hafvet. Vid 14,000 fot hade han funnit en
Tenthredo , som vid 10,000 fot var allman. Vid denna
hojd forekomma Dagfjarilar sallsynt och han hade
endast anmarkt en verklig Papilio. Flera arter af
Vanessa voro allmanna och vid 13,000 fots hojd fan-
gades 2 individer af en art narslagtad med Doritis
Apollo. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 282.

Faune Entomologique de I'Oceanie comprenant
les Coleopteres, les Hemipteres, les Neuropteres, les
Hymenopteres et les Dipteres par Boisduval har blifvit
anmald och kortligen recenserad i Isis 1845, p. 154.

Stevenson har rorande Nya Zelands Insekt-fauna
meddelat nagra underratlelser. Efler en beskrifning
af delta lands klimat och vegetation anmarker forf.
att den asigt att nya Zeland skulle vara fattigt pa
insekler synes honom oriklig. Af Coleoptera utgora
f Tetramera. Endast 2:ne Cicindelae, nagra fa Ca-
rahici och BracJielytra observerades. Elateridae voro
talrikare, men inga Buprestidae forekomma. Af Cla-
vicornia, Lucanidae och Cetonidae anmarktes endast
nagra fa arter. Ingen af Geotrupidae och endast 2
eller 3 Heteromera. Naa-ra Curculionider aro af en

44

besynnerlig bildning; flera arter narslagtade med
Brent us lefva under larvtillstandet i hcirdt Irad och
aro likasom Longicornes allmanna. Af de sednares
larver atas nclgra af infodingarne, antingen ra eller
halfstekta. Endast tv^ Coccinellae och Iva Forficulae
jemte 7 eller 8 Hymenoptera f^ngades. Fern eller
sex arter Libellulae , tre Cicadae och en stor vinglos
Orthopter, Deinacrida White, observerades. Den sist-
namde holler sig pa gamla tradstannmar, hvarest han
doljer sig i barkens sprickor. Snfiarre grashoppor
aro talrika. Tipulidae och MosqWitos aro allmanna
nnen fa Lepidoptera synas forekonnma. Ann. Nat. Hist.
XVll, p. 285.

White och Doubledav upprakna de insekler som
blifvit funna pa Nya Zeland och sonn aro i Britliska
Museum forvarade. Dessa utgora 50 Coleoptera hvaraf
tvenne bilda nya slaglen nemligen Psepholan (Cur-
culionides) och Prinoplus (Cerambycini), 4 Orthop-
tera, 2 Neuroptera, 5 Hymenoptera, 4 Homoptera,
3 Hemiptera, 22 Lepidoptera, 4 Diptera och I Apha-
niptera. Rev. Zool. 1845, p. 149, 189, 258.

Descriptiones Animalium quae in it mere ad
maris australis terras per annos ^712—4174- su-
scepto, collegit , observavit, delineavit Forster nunc
demum editae auctoritate et impensis Acad, littera-
rum Regiae Berolinae curante Lichtenstein Berlin
1844. Skall enligt Er!Chsons arsberattelse innehalla
foga entomologiskt, utan inskranker sig till beskrif-
ning af nagra fa inseklarter funna pa oarne vid Afrikas
vestra kust.

Exploration scientifique de IWlgerie pendant
les annees i840 — "1842. Sciences physiques. Zoologie.
Hisloire naturelle des animaux articules par H. Lucas
Paris 1846. 4:o Livr. 1—6.

Descriptions of some new and interesting Insects
inhabiting the United Slates. By Le Conte (Bead

45

before the Boston Soc. of Nat. Hist. Novertib. 6. 1844)
aro bada for ref. endast till tileln kiinda.

Voyage en rAmerique meridionale execute pen-
dant 4826 — 1855 par d'Orbigny bar blifvit fortsatt
med VI Bandet 2:dra delen. Insekterna aro bearbe-
lade af Bhum-e och Blanchard. Den forstnamde bar
beskrifvil alia arter till och med p. (iO, nemligen
Carabici, Hydrocanthari och Palpicornes, sotn blifvit
afbildade pS Tab. I — 4. De foljande aro bearbetade
af Blanchard nemligen Clavicornia, Brachelytra, Cle-
ridae, Melyridae och Telephoridae, samt finnas af-
lecknade pa tab. 5 — 32.

GouREAU har redogjort for de insekter som lefva
pa och underga sin nnetamorfos i Carduus nutans.
Han har funnit de fiesta arterna under deras larv-
och pupptillstand uppehalla sig i blomknopparne.
Foljande 13 arter har forf. klackt ulur denna vaxt,
nemligen 1) Catoptria carduana Guene, hvars larv
Jefver nara blomknoppens faste vid stjelken. 2) Eup-
aecilia hyhridellana Guene, larven hemtar sin naring
af frona. 3) Rhinocyllus latirostris i blomknopparne.
4) Anthocoris fuscus larverna och pupperna lefva pa
blonjmorna. 5) Urophora cuspidata undergar sin for-
vandling inom blomknopparne. 6) Cecidomyia emellan
blomhufvudets fjall. I dessa arter uppehalla sig fol-
jande parasiler: 1) Bracon urinator som angriper
Rhinocyllus latirostris. 2) Eurytoma verticillata 3)
Semiotus diversus. 4) Trigonoderus amahilis. 5) En-
tedon? 6) Entedon alia i larverna af Urophora cus-
pidata samt 7) Cynips nitidula hvars utveckling forf.
icke lyckats utreda. Ann. Entom. II. Ser. HI, p. 75.
T. 2. N:o H.

Leon Dltfour har i en sarnad pa ett gammalt
almtrad, hvarutur saft utsipprade, funnit 11 olika
insekt-larver hvilkas utveckling han beskrifvit. De ul-
kla<;kta arterna voro Nosodendron fasciculare , Rhyphus

46

fenestralis, Mycetobia pallipes, Scatopse nigra, Ceria
conopsoides, Syrphus nectareus, Sargus cuprarius,
Spilogaster n. sp. Apodotomella impressifrons , Dro-
sophila pallipes och Drosophila nigropunctata. Compt.
Rend. 1846. XXII, p. 318.

BoYE liar rorande nagra arters metamorfos och
lefnadssalt upplyst, dels att ban af larver, som ban
ftinnit fastade utanpa abdomen af Epeira diadema,
ulkliickt Polysphincta carhonator, dels att ban utur
en tradarlad utvaxt , som ban funnit pS ett almtrad,
erbSllit flera exemplar ai Ascler^a cyanea, en Anobium
niirslagtad med striatum, manga exemplar af Thy-
malus limbatus, Mycetocharis barbata, samt slutligen
en ny art af slaglet Alysia, bvilken ban formodar
lefvat parasiliskt i nagon af de forstnamde arlernas
larver. Fori", upplyser afven att det ar Trypeta al-
ternata Meig (^Meigeni Loew) som under larvlillstandet
lefver i berberisbar ocb Icke T. alternala Fall 5 att
det ar larven af T. cognata och icke af T. speciosa
som uppehaller sig i parenchymet pa bladen af Arc-
tium lappa. Stelf. Ent. Zeit. 1846, p. 292.

Leon Dufour bar uti en noggran uppsats be-
skrifvit de gallartade knolar, som traffas pa Verbascum
och Scrophularia, samt den insekt som frambringar
dessa utvaxler, jemte de parasiter, som lefva i dess
puppor. Den forstnamde tillhor slaglet Cecidomyia
och bar blifvit benamd C. Verbasci. De sednare aro
Miscocampus (^Diplolepis Fabr.) nigricornis Fabr. ocb
Stomoctes pallipes. Ann. Science Nat. III. Ser. V,
p. 5. T. 2. Compt. Rend. 1845. XXI, p. 1134.

Robert's afhandling om satlet att forekomma
den skada som af flera insekt-ar(er fororsakas pa
almlraden finnes inford i Compt. Rend. 1846. XXII,
p* 253. Sasom sardeles fordeiaktigt bar visat sig
den gamla barkens afskradning, bvilken atgard dess-
utom bidragit i betydlig man till Iradets tillvaxt

47

och anser forf. alt samma operation olvifvelakligl
alergifver gamla fruktlrad sin formaga alt bara frukt.

Mii.NE Edwards har till Franska Vet. Akad. af-
gifvit berattelse om en af Blaud dil insand afhand-
ling rorande sattet att lorslora de insekter som an-
gripa Olivtraden. Uppsatsen lofordas. Compt. Rend.
1846, XXH, p. 791.

Betraffande de insekter, som fororsaka skada pa
olivtraden, har af Guerin-Meneville blifvit upplyst
att dessa hufvudsakligen aro Tinea Oleella och Dacus
Oleae. Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. lxix.

GuERiN Menevillk, Notice sur quelques insectes
nuisibles au froment , au seigle, a I'orge et au trefle.
Paris 1845. 8:o.

Bars AT, Remarks on the Canker Worm Moth
(Geometra vernata) and other Insects injurious to the
Orchard and Forest Trees. Middletown 1840. Bada
af ref. okanda.

Wahlbkrgs vid Nalurforskarnes mole i Stock-
holm i842 hallna foredrag om parisit-insekters lef-
nadssatt m. m. ar pa tyska ofversalt och inford i
Isis 1845, p. 425.

Revue critique de quelques ouvrages recents de
Mr Victor Motschoulsky par le Comte Mannerheim.
Bull, de Moscou 1846. N:o 1.

Motschoulsky har besvarat en emot honom i
Stett. Ent. Zeit. inford kritik. Schaum har till alia
delar grundligt vederlagt allt hvad den forra anfcirt.
Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 265, 266.

COLEOPTERA. — .Motschoulsky, som meddelat Aiimaa
^Iskilliga anmarkningar rorande sin samling af ryska '
skalinsekter, har i inledningen till denna uppsatts
framstallt sina asio:ter rorande fordelninsren af denna
klass i storre grupper, och detta ur en synpunkt som
man maste hosrlii^en oo;illa. Han antar nemlioren alt

48

mindre afseende bor fasfas vid nidndelarnes aiTinilel,
an pa habilus och lefnadssalt, hvilka sednare forf.
ansell bora uigora g^riinden till de slorre gruppernas
bildande. SSsom prof pS de naturvidriga resultaler,
livarlill forf. genom anvandande af denna melhod
kommit, torde vara tillrackligt alt i korthet fram-
slalla bans systematiska indelning. Till den fcirsta
gruppen omfattande rof-insekterna, hvilken blifvit be-
namd Entomophaga , fdras familjerna Cicindelina,
Carabica, Hydrocanlliara, Sternoxa, Malacodermata
och Brachelytra. Till den andra afdelningen lihypo-
phara raknas de slaglen, som lefva af animal iska
och vegetabiliska amnen, , hvilka befinnas mer eller
mindre i upplosningstillstand. Hithorande arter fore-
komma ofta betackta med qvarlefvor af deras fodo-
amnen. Familjerna Pselaphina, Plilinina, Clavicornia,
Globicornia, Lamellicornia och Lucanina upptagas
harunder. Karaktererna pa Iredje afdelningen Melaso-
mata besta deruti, alt hithorande arter lefva af vaxt-
amnen, som finnas i stepper och odemarker, och
hvilka arter ofta forekomma med en puderlik beklad-
nad, som uttranger utur deras kropp. Hit raknas
familjerna Pimelina, Blapsina och Opatrina. Fjerde
afdelningen Ylyxenida omfallar de arter, som hemta
sin foda af vegetabiliska amnen i skogarne, sasom
familjerna Taxicornia. Tenebrionida och Hemelytra.
Femte afdelningen Anthophila upptager de skalinsekter,
som dels lefva af blommor dels uppehalla sig pa
dessa och utgoras af familjerna Helopina, Trachelina,
Vesicatorina och Stenelytra. Sjette afdelningen Chy-
lophaga hvars arter lefva af tradartade amnen, om-
fattar familjerna Longicornia, Platysomata, Lepophaga
och Bostrichina. Sjunde afdelningen benamnes Erno-
phaga och upptager de arter som lefva af vaxter.
Till dessa anses hora familjerna Curculionina, Alticina,
Sagrina och Chrysomelina samt slutligen attonde af-
delningen

49

delningen Aylophaga, sSdana som lefva of vaxlernas
saft och hvarlill hanforas familjerne Eurycola, Fun-
gicola och Aphidicola. Forf. anser den meddelade
uppstallningen naturenlig, emedan hos insekterna, s5
val som hos verlebraterna, fodan beslammer lefnads-
sallet, rorelsen och djurets bildning. Dock medger
han alt indelningen torde behofva en narmare gransk-
ning, hvaruli ref. for sin del gerna instammer. Har-
efter ofvergar forf. till anmarkningar ofver och be-
skrifningar af en mangd arter. Bull, de Moscou. XVIII,
p. 3. I. 1—3.

Ett annat lika lilet lyckadt forsok, att i slorre
grupper indela Coleoptera, har blifvit af Spinola
framstaldt i dess Essai monographique sur les Clerites
p. 15. Afven han indelar denna ordning i 8 storre
grupper, hvilka inom sig omfatta allt for olika djur
for att kunna antagas. Forf. indelning ar foljande:

A De arter som kunna boja deras bak-

kropp ofver framkroppen, hvari-

genom de motsatta andarne komma

I beroring med hvarandra .... Tribus I.

Brachelytra.
AA De arter som icke kunna boja bak-

kroppen ofver framkroppen.

B De arter som kunna hoprulla de-
ras kropp till ett klot, genom
bakkroppens bojande under fram-
kroppen Tribus II.

Sphaerimorpha,

C De arter som kunna stodja nedra
delen af hufvudet mot en yta for-
medelst de fordjupningar p^brostet,
hvaruti benen kunna indragas . . Tribus 111.

Byrhii

Prof. Bohemans Arsb. i845, i84€, 4

50

CC. I)e arter som slodja sig mot
fotlerna.

D. Arter som kunna upplyfta deras
framkropp emot bakkroppens rygg Tribus IV.

Elateridae.
DD. Arter som icke kunna upplyfta
deras framkropp emot bakkrop-
pens rygg.

E. Tarserna forsedda med fria bi-

hang * . . Tribus V.

Affendicitarsi.
EE. Utan bihang p§ tarserna.

F. Tarserna pa undra sidan for-
sedda med borst Tribus VI.

Scopitarsi.
FF. Tarserna utan borst p5 undra
sidan.

H, Med gangfotter Tribus VII.

Adephagi,

HH. Med simfotter Tribus VIII.

Hydrocanthari.
Under titel ''Die Coleopterologische Verhdltnisse
und die Kdfer Russlands" har Motschoulsky borjat
ett omfattande arbete, hvaruti lemnas l:o underrat-
telse om de personer, som i Ryssland samlat Coleop-
tera, jemte redogorelse for af dem i Entomologiskt
hanseende foretagna resor. 2:o Om de i Ryssland
befintliga samlingar, hvaraf 34 varit af forf. kanda.
3:o Entomologiska foreningar. 4:o Lilleratur, uppta-
gande allmanna arbeten, specieHa skrifter och mono-
graphier ofver i Ryssland forekommande Coleoptera.
Af de inom detta vidstrackta land funna 11,300 arter
skalinsekter, anser forf. att endast 6,745 aro beskrif-
na, eller s^Iedes ungefarligen endast |. Entomopha-
gerna och Melasomerna aro mesl undersokla. Af en-
skilda familjer hafva Carabici blifvil flitigast bearbetade,

51

r

da af onikring 2,0)0 hilhorande arler 1644 aro be-
skrifna , hvaremot Brachelytra aro minst utredda.
Antalet af Coleoptera, som uteslutande lillhora Ryss-
land anser forf. uppga (ill 4,000 arter. Alia de 6f-
riga forekomma afven i nargransande lander. Bull, de
Moscou. XVIII. N:o III, p. I.

Till forenamde afhandling hafva nSgra tillagg
blifvit af LiNDEMANN meddelade, hvaruti redogores
for de i Kurland och Liffland befintliga insekl-sam-
lingar, hvarjemte de afhandlingar som i entomolo-
giskt hanseende inom berorde provincer blifvit utgifna
uppraknas. Bull, de Moscou. XIX. N:o III, p. 224.

Uti en skrifvelse till Vetenskaps Societetcn i
Moscou har Motschoulsky framstallt en kort prospec-
tus ofver fortsattningen af ofvan anforda storre arbele
ofver Rysslands Coleoptera, hvilket genom Societetens
forsorg kommer alt allmangoras. Om forf. med grund*
lighet kan genomfora alia de for vetenskapen vigtiga
amnen, som han anger, vore vinsten visserligen stor,
men ref. fruklar att delta icke sa latt later sig gora,
om han far dcima efter de arbeten Motschoulsky re-
dan ulgifvit, hvilka med ratta adragit honom skarpa
kritiker af Europas ulmarktare Enlomologer. Bull,
de Moscou. XVIII, p. 269.

Uli Bevue critique de quelques ouvrages recents
de M:r Motschoulsky har Mannerheim framslallt en
mangd val grundade anmarkningar emot dennes arbeten
Remarques sur sa Collection de Coleopteres Russes,
Die Coleopterologischen Verhdltnisse und die Kdfer
Russlands , Observations sur le Musee Entomologique
de Wniversite Imperiale de Moscou samt ofver Die
Ptilien Russlands. Bull, de Moscou. XIX, p. 94.
Motschoulsky har p^ forestSende krilik afgifvit elt
l^ngt svar, hvaruti han soker punktvis vederlagga de
gjorda anmarkningarne, men delta har enligt ref.
tanka till slorre delen misslyckals. I. c. XIX, p. 372.

. 52

Analecta Entomologica ^ auctore Schaum har blifvit
anmald 1 Isis 1844, p. 939, hvarest afven redogores
for denna boks innehall.

Descriptions de quelques Coleopteres inedits par
MuLSAM. Lyon 1844, ar ref. endast till liteln bekanl.

De djiirarter som aro gemensamma for gam-
la och nya verlden aro icke siJrdeles manga. Det
saknar saledes icke inlresse att erhalla upplys-
ning om sSdana arter, som ega denna vidstrackta
ulbredning. Leconte har nu upplyst all han, efler
noggranna jemforelser, funnil foljande insekter fore-
komma sa val i Europa som Noma Amerika, nem-
ligen: Loricera pilicornis, Bemhidium impressum,
B. paludosum. Silpha lapponica, Corynetes violaceus,
Bostrichus typographus, Coccinella trifasciata och
Hippodamia 15 punctata. Ann. of ihe Lyceum of
New York. IV, p. 159.

Mannerheim har uti en skrifvelse lill Fischer
PE Waldheim meddelat underrattelser om en af honom
1844 i Sverige, Danmark och Norra Tyskland verk-
stalld resa. Dessa innehalla en noggrann redogorelse
ofver beskaffenhelen af de sainlingar han sell, hvar-
jemle nagra nya arler beskrifvas, nemligen: Uloma
Fdhraei, U. Westringii, Notocorax Westermanni,
Prioptera Westermanni , Procerus Sommeri och Onop-
terygia Thoi^eyi. Bull, de Moscou. XVII, p. 844.

DE Breme har beskrifvil 20 nya Coleoplerarter
lillhorande slaglena Cicindela, Dromica, Anthia, Gra-
phipterus, Eurymanthus , Xenoderus. nov. gen., Ly-
comedes n. g., Antodon n. g. , Macraspis, Strigoder-
ma, Zopherus , Calandra , Pteroplatus , Euriptera och
Alurnus. Ann. Enlom. IL Ser. 11, p. 287. tab. 7 — 9.

Die Familien und Gattungen der Deutschen
Kdfer-Fauna nach der analytischen methode bear-
heitet , nebst einem Leitfaden zum Studium dieses
Zweiges der Entomologie von Redtenbacher. Wien

53

1845. 8:0. 178 sitl. '2 lab. iir etl arbete som for-
Ijenar all uppmarksamhet , dii del utmarker sig f^e-
nom grundlighet och en val iippgjord plan. Inled-
ningen npptager en korl lerminologie, livarlill Ivenne
iipplysande tabeller bifogas. Alia kroppsdelar hos
skal-insekterna beskrilVas fullslandigt. Harefter foljer
en anvisning rorande dessa djurs insamling och for-
varande, samt siittet att undersoka och preparera
deras mundelar. Slutligen foija tvenne tabeller, den
ena for familjernas, den andra for sISglenas beslam-
mande och en alfabetisk samt en syslematisk forteck-
ning ofver alia genera. Familjerna uppga till 72
och slagtena till 738. Sasom elt prof pa forf:s nog-
granhet torde hans beskrifning pa satlet att under-
soka oeh preparera mundelarne, forljena att anforas.
Ibland alia kroppsdelar fordra onekligen nmindelarnas
undersokning hos de smarre arterna storsta ofning
och talamod och forf. drager derfore sa myckel min-
dre i betankande att kortligen anfora silt beteende
harvid, som han anser det enklare, siikrare och ve-
lenskapligare an de forut kanda, afven an det salt
Doktor Schmidt i Stelt. Ent. Zeit. III. Jahrg. p. 237
anfort. Hvar och en som sysselsatt sig med mikro-
skopiska undersokningar har sakerligen insell huru
latt misstag dervid kunna ske och hnrii nyltigt del
ar, att kunna undersoka samma foremal vid olika
tider och olika belysning. Detta galler, hvad insek-
lerne anga, sardeles om mundelarne, och det ar sa-
ledes icke allenast nodvandigt att kunna alskiija dessa
pa det enklaste och sakraste salt, ntan afven att kunna
forvara dem sa , att en ofta upprepad undersokning
och jemforelse ar mojiig. De instrumenler som forf.
harvid begagnar besla uti en vanlig lup, som for-
storar 4 — 6 ganger, en rak starrnal , en mycket fin
sfalnal med lika beskatTat handtag som pS starrnalen,
en rak, spetsig sax af minsla slagel, en fin pincett,

54

en rund platt skifvn af hvitt vax, n^gra urglas och
flera fina penslar. Innan mundelarne Stskiljas, m^ste
insekten (bos slorre arter endast hufvudet) uppmjukas
i varmt eller heist kokhetl vatten, hvilkel lattast
verkslalles genom n^gra vallendroppars och djurets
kokning i en thesked ofver en liten spritlampa. Se-
dan insekten blifvit uppmjukad, hvilket i forhSlIande
till storleken for sig gSr efter 6 — 30 sekunder, kunna
mundelarne hos storre Coleoptera genom deras utbre-
dande med slSlnalen, undersokas. Med sadana arter,
der delta icke ar liilrackligt, ar det nodigt att dela
hufvudet. Ar insekten stor, fattar man det, med
venslra handens tumme och pekfinger, samt sonder-
klipper det med den lilla saxen i tvenne delar fran
sidorne efter langden, s^ att pa den ofra delen kom-
mer alt finnas ofverlappen och det ofra kakparet, pa
den undra, underlappen och undra kakparet. Ar in-
sekten sallsynl kan den ofra delen fastklistras vid
thorax, och den undra forvaras for preparatsamlingen.
Hufvudet af smarre insekter, pa hvilka saxen icke
kan anvandas, lagges, sedan det fran thorax med
forsigtighet blifvit afskiJjdt, i en vattendroppa p^
den penade vaxskifvan, anlennerna utbredas sa myc-
ket som mojiigt, hvarefter det fasttryckes med starr-
nalens handtag eller, p^ mycket sma insekter, med
nalens sida, likvah sa att det icke plaltas eller ned-
tryckes i vaxet. Harefter sattes starrnalens eg^ snedl
ofver hufvudet fran nacken sa att den skjutes fram
ofver ytterkanten af den ena mandibelns bas och ned-
tryckes till dess hufvudet ar genomskuret. Pa samma
satt forfares p§ den motsatta sidan. De afskurna si-
dodelarne afskiljas harefter och prepareras sedan med
latthet under lupen. Sedan mundelarne blifvit 31-
skiljda, fastas sadana, som kunna val undersokas med
lupen ^ formedelst en knappt synbar droppa Canada
balsam, pa en fyrkanlig, halfennan tum slor, kortr

55

skifva af ren hvit fara;. Ofver denna klistras en lika
stor, klar, tunn glasskifva, pci hvilken forut blifvit
fastklistrad en ram af kortpapper, en linia bred, s^
att glasskifvan icke ma trycka pa mundelarne. Pci
baksidan af kortskifvan skrifves insektens namn. Smarre
arters mundelar laggas i Canada balsam emellan tvenne
glasskifvor. Af de glasskifvor, soni harlill begagnas,
bor den ena vara 2 turn lang och 9 linier bred,
den andra en linia kortare och smalare, hvarigenom
de lattare kunna sammanhaftas med vanligt lack.
Resensioner. Slett. Ent. Zeit. 1845, p. 295. Isis. 1846,
pag. 155.

Die Kdfer Europas nach der Natur beschrieben
von KuSTERj Nurnberg 1844 — 1846, haft. I— V, ar
tileln p^ ett arbete, som bor blifva af vigt, om forf.
lyckas utfora sin afsigt att lemna beskrifningar pa
alia Europeiska Coleoptera, hvarvid han har hopp all
blifva understodd af skickliga medarbetare. Hvarje
art beskrifves ganska utforligt pci ett sarskildt blad,
hvarfore dessa kunna ordnas efter hvad system som
onskas. Konskillnaden ar likval ingenstades anmarkt.
Arternas geografiska utbredning har vanligtvis, men
icke ofverallt, blifvit uppgifven. Hvarje hafte kom-
mer att inneh^lla beskrifning pli hundrade arter samt
2 — 3 plancher framslallande en art af hvarje slagte.
Vid bestammandet af den Europeiska Faunans geo-
grafiska granser mota flera svarigheter. Forf. ut-
stracker denna Fauna till stranderna vid Svarta Haf-
vet samt ofver alia Medelhafvets kuster, saledes till
Mindre Asien, Syrien, Egypten, Barbariet och dess-
utom till Madera och Canarioarne. Ehuru Norra
Afrika eger mycket gemensamt med Sodra Europa,
traffas der likval manga former, som aro for denna
verldstrakt egna, t. ex. Graphipterus och Steraspis,
hvarigenom helt och h^llit frammande elementer skulle
komma att inforlifvas med Europas Fauna. Har synes

56

Medelhafvet utgora en na(urlig grSns. Sv^rare blir
alt begransa den Europeiska Faunan pS Asiatiska
sidan, ty genom hela Nord-Asien finnes ingen bestamd
gransskillnad. Icke allenast Dauriens utan till och med
Norra Chinas Fauner aro fran Europas mindre afvi-
kande an Barbariets. Recens. Stett. Entom. Zeit.
1846, p. 60.

Sedan Erichson upphort att forfsatla sitt for-
tjenstfulla arbete: Die Kafer Mark-Brandenburgs, bar
ban under litel: '' Naturgeschichte der Insecten Deutsch-
lands'' borjat utgifva ett nytt verk, hvaraf ref. hit-
tills endast haft tillfalle att se Dritter Band l:e und
2:e Lieferung. Berlin 1845. Forf. vidtager har med
de familjer, som bort foija i fortsattningen af bans
forstnamda arbete, hvilket framdeles kommer att ef-
ter samma plan omarbetas. Allt hvad som varit
bekant rorande de Tyska skal-insekternas lefnadssatt
och forvandlingar har bar omsorgsfullt blifvil samladt.
De manga nya Hsigter och uppstallningar boken inne-
haller, utarbetade med forf:s kanda skarpsinnighet och
kritik , gora den till en af de fornamsta descriptive
arbeten vi nu hafva att anmala, och dS det icke
lange torde komma att saknas i n^got entomologiskt
bibliotek, ar det lillfyllestgorande att bar endast fasta
uppmarksamheten pa dess tillvaro samt lemna en of-
versigt af de familjer som i de tvenne anmalda haf-
tena finnas afhandlade. Dessa aro i l:a haftet Sea-
phidilia, Trichopterygia, Anisotomidae , Phalacrides ,
Nitidulariae , i det 2:a fortsaitning af Nitidulariae,
Colydiij Rhysodides samt borjan af Cucuiipes. (Cu-
cujides?). For att gifva en foreslallning om den ri-
kedom af arter som upptagas ma anforas, att forf.
af slagtet Meligethes beskrifvit 50 arter af hvilka 18
aro for Vetenskapen nya. Recens. i Isis 1846, p. 76.

Sturms '' Deutschlands Fauna mit Abbildungen
nach der Natur V. Abth. die Insecten, har blifvit

57

fortsalt med XVI Bandet 1845. 114 sid, tab. ccciv —
cccixi, innehSllande slagtena Meligethes och Crypto-
phagus samt XVll Bandet 1845, 96 sid. tab. cccxx —
Gccxxviii. Delta sednare ar af synnerligt intresse sa-
som afhandlande de minsta af alia skalinsekter Tri-
chopterygia, af hvilka flera icke aro storre an en
punkt. Texten ar forfattad af Gillmkister och figu-
rerne med verklig maslarhand utforda af den yngre
Sturm. Forf. antager endast slagtet Trichopteryx ,
som delas i fern grupper. Scisom funna i Tyskland
beskrifvas 34 arter, samt dessutom 2 exotiska species.
GiLLMEiSTER anscr dessa sma djur bilda en egen familj
som bor erh^lla sin plats nara Staphylimi Recens.
i Isis 1846, p. 388.

Genom Catalogo dei Coleopteri della Lombar-
dia , compilato dai fratelli. Antonio e Battista Villa.
Milano 1844, har en forteckning ofver Lombardiets
skalinsekter blifvit uppgjord, som lemnar en temligen
fullslandig ofversigt af detta lands Coleopter Fauna.
Notizie Natural, e civili della Lombard I.

Grundlage zur kenntniss der Kdfer Oher-Schle-
siens, insonders der umgegend von Ratibor, von
Kelch. (Schulprogramm). Endast till titein kand
af Referenten.

En forening har bildat sig pa Harz for att gora
de naturalster som der forekomma bekanta. Hornung
har, under titel Grundlage zu einem Verzeichnisse
der Kdfer des Harzes und seiner Umgebungen Erster
Ablh. Die Lauf- und Schwimmkdfer. Aschersleben
1844, borjat redogora for insekterna. Harzgebitet
omfattar en vidd af 16 mils langd och 10 mils bredd,
samt foreter genom en slor omvexling, sa val i den
absoluta hojden och jordmonens beskaffenhet som
i vegetationen en af de rikhaltigaste Faunor i Norra
Tyskland. Hvarje arts vistelseort ar angifven och
kritiska anmarkningar finnas ofta bifogade. Erichs.
Jahresb. 1844, p. 82. Stelt. Ent. Zeil. 1845. p. 49.

58

Foljande skrifter hafva blifvit recenserade: The
Coleopterists Manual by Hope uti Isis 1844, p. 867.
Insecta Fennica, Dissertalionibus Academicis 1817 —
1834 a C. R. Sahlbkrg. I. I. c. 1845, p. 232. Genera
og Species af Danmarks Eleutherata af Schjodte.
I. c. 1844, p. 942. Memoire sur la recolte d'Insectes
faite en 184^2 et en i843 par le Comte Mannerheim
uti Rev. Zool. 1844, p. 377.

Maklin bar beskrifvit 6 nya af honom i Finland
funna arter nemligen: Oxypoda picea, Placusa de-
pressa, Lathrohius rufipes, Hypocaelus attenuatus,
Pachyta picta och Euplectes fennicus. Bull, de Moscou
XVIII, p. 544.

Leprieur uppraknar de arter ban funnit i nar-
heten af eller i de salta karren som omgifva Dieuze
ocb Jianfiner bland de forra Blethisa multipunctata
och bland de sednare Hydivporus paralellogrammus,
consobrinus, picipes, lineellus, incertus, confluens
och Berosus spinosus. Ann. Entom. II. Ser. Ill ,
pag. xciv.

Chaudoir har uppraknat de arter af Pselaphus,
Scydmaenus, Catops, Colon och Monotonia, som af
honom blifvit funna i narheten af Kiew samt afdessa
slagfen beskrifvit flera nya arter. Bland Pselaphi
har elt nyft slagle Trichonyx blifvit bildadt, hvartill
fores Euplectes sulcicollis Reichenb. Bull, de Moscou
XVIII. N:o 3, p. 158.

Graells. 5 nya Coleopter-arter fr^n Spanien
lillhorande slagtena Elophorus , Cebrio , Aphodius,
Chasmatopterus och Eucnemis. Rev. Zool. 1846, p. 217.

Hope nya skalinsekter af slagtena Lucanus,
Pholiodotus, Callirhipis och Saperda. Trans. Entom.
Soc. 1843. Oct. Ann. Nat. Hist. XVI, p. 208.

Under titel af ''Entomologische Bemerkungen*'
har ScHAUM lemnal Hera underrattelser af slort varde
rorande Coleopternas ordning. Salunda upplyser ban

59

l:o att den af Ll:on Dufour i Franska Entomolosfiska
Annalerna beskrifna Choragus Sheppardi forst blifvit
omnamd af Kirby (Trans, of the Linn. Soc. XII, p.
447. tab. 22. f. 14), som p^star att detta iilla djur i
anseende till tarsernas sammansattning bor hanforas
till Trimera och en egen familj Choragidae. Nagra
clr sednare har Muller med sin kanda noggranhet
beskrifvit samma insekt under namnet Anthribus bo-
strichoides (Germ. Mag. IV, p. 188. 4) och derigenom
antydt dess ratta plats i systemet. Sednare ar samma
art upptagen af Robert (Guer. Mag. 1832, t. 16)
under benamningen Anthribus pygmaeus och af Villa
i dess katalog sSsom Alticopus Galeuzzi. Under
sistnamde namn har den blifvit anford i Schonherrs
Gen. et Spec. Cure. V, p. 275, sasom ett af honom
okandt slagte. Den insekt som sistnamde forfattare
upptagit under namnet Brachytarsus bostrichoides ar
en skild art, som Schaum nu beskrifvit sasom Cho-
ragus piceus. 2:0 Utredes synonym i en af Tropideres
ephippium och bisignatus. 3:o Upplyses att Anthri-
bus pubescens , som af Schonherr ansetts till genus
vara tvifvelakt ig, ar identisk med Hylesinus fraxini.
Stetl. Entom. Zeit. 1845, p. 89. 4:o Har ett slorre
antal af de arter, tillhorande slagtet Apion, som upp-
tagas i SCHONH. Gen. et Spec. Cure. T. V, blifvit
reducerade. I. c. 1845, p. 144. 5:o Meddelas diagnos
pS en till afdelningen Tachypus horande ny art fran
Sicilien, som blifvit benamd Bembidium nebulosum.
6:0 Ulredes att den af Germar (Faun. Ins. Europ.
XVIII) under namnet Bembidium Andreae beskrifne
och afbildade art ar skild fran B. pallidipenne Illig.
Schjodle (^Andreae Ghl. Dej.). Den benamnes B.
Kusteri. 7:o Hydroporus ambiguus Aube och H.
piceus aro ski Ida arter och den forra identisk med
H. vittula. Eriehs. 8:o Hydroporus piceus S(urm.
Erichs. ar samma med H. pubescens Gyllenh. med

60

hvilken sednare de af Schjodte beskrifna 3 ailerna
H. piceus, scopulai'is och pubescens bora forenas.
9:0 Hydroporus nivalis Heer anses val skild fran H.
pubescens och melanocephalus. I0:o Hydroporus elon-
gatulus Sturm, Erichs. ar icke beskrifven af Aube.
H. elongatulus Schjodte ar skiljd fran denna och ut-
gor endast en varietet af H. tiHstis. ll:o Hydroporus
melanocephalus Schjodte ar identisk med Gyllenhals
H. melanocephalus. J2:o Hydroporus Gyllenhali ScUpdie
ar samma som H. piceus Steph. Aube. 13-.0 Hydro-
porus noiatus, angustatus, tristis , umbrosus, obscurus,
melanarius och nigrita hos Schjodtk ofverensstamma
med de af Sturm, Erichson och Aube under samma
namn beskrifna arter. 14:o Hydroporus nigrita a
och 6. H. melanocephalus var 6 och c sami H. tristis
var b. hos Gyllenhal hafva icke kunnat af forf. ut-
redas. 15:o Hydroporus acuminatus Sturm bor for-
enas med H. angustatus Sturm, Erichs. Aube och
Schjodte. 16:0 Beskrifves Hydroporus neglectus n. sp.
17:0 Hydroporus alpinus och bidentatus anses utgora
olika kon af samma art. Den forre eger mer utvid-
gade fram- och mellanlarser och en mindre kullrig
abdomen, saml ar s^ledes hanen. Ref. som flera
gSngar funnit dessa former tillsammans i slor mangd
delar fullkomligt denna asigt. 18:o Omnamnes att
Choragus piceus som Schaum haft tillfalle observera
lefvande, verkligen hoppar, och l9:o Upplyses att
Apion atritarse ar honan till Apion rufirostre. Slett.
Entom. Zeit. 1845, p. 402.

WissMANN har afven meddelat flera iakttagelser
rorande nSgra Coleopler-arter sasom l:o alt Hylesinus
piniperda. Gyllenh. och H, minor Hartig, hvilka en-
ligt Erichsons uppgift aro klubban oberaknad forsedda
med 5-ledade antenner och derfore blifvit forda till
slagtet Dendroctonus ega 6-ledad scapus och tiilhora
sAledes slagtet Hylurgus. 2:o Bcskrifvas bada konen

61

af Bostrichus Saxesenii. 3:o Anser forf. atl Dromius
quadrillum som icke i likhel med ofriga a iter af
delta genus G^er klorna sag- och kamlika, bor bilda
ett egel slagfe, for hvilket han foreslSr namnet Lio-
nychus. 4:o Uppgifves den karakter forf. anser bora
antagas s^som skiljemarke emellan Ceramhycinae och
Chrysomelinae , bestaende denna deruli att de forra
vid libiernas spets aro forsedda med rorliga sporrar,
hvilka alldeles saknas hos de sednare. Stett. Entonn.
Zei(. 1846, p. 24.

Uti Observations sur le Musee Entomologique de
tUniversite de Moscou bar Motschoulsky beskrifvit
79 Coleopter-arter fran Sitka, Californien och Kamt-
schatka, lillhorande slagtena Dromius, Lebia, Ela-
fhrus, Carabus, Cychrus, Anchomenus, Loricera, Ta-
nystoma, Percus, Steropiis, Leirus, Harpalus^ Ophonus,
Dicheirus, Bradycellus, Trechus, Notaphus, PerypJius,
Omala, Hydroporus, Heterocerus, Epiphanis, Stenus,
Lathrobium, Quedius, Othius, Drusilla, Br y axis,
Scaphidium, Aegialites, Ato7naria, Simplocaria, Agyr-
tes, Necrophorus, Meligethes, Cybocephalus, Aphodius,
Scobera, Tetratoma, Anisotoma, Anaspis, Stenotra-
chelus, Plagithmusus n. g. (Cerambycinae), Plectrura,
Asemum, Rhyzophagus, Cis, Rhagodera, Baridius,
Sthereus n. g. (Curcul ion ides) Micronyx, Erirhinus,
Lixus, Leposoma, Tachyerges, Apoderus, Aphthona,
Teinodactyla, Amphicyrta, Rhanis, Hippodamia och
Exochomus. Bull, de Moscou. XVIII, p. 332. tab. 5 — 7.

xMannerheim har meddelat atskilliga anmarknin-
gar till sin forut ulgifna afhandling ofver de skal-
insekter, som blifvit funna pa Aleutiska Oarna, Sitka
och Nya Californien, samt beskrifvit flera fran fdrst-
namde lander af Cygnaeus hemforde nya arter af
slagtena Stenalota, Boletobius, Staphylinus, Quedius,
Cryptohypnus, Diacanthus, Rhagonycha, Necrophorus,
Sphaerites, Nitidula, Atomaria, Dendrophagus och
Callidiu7n. Bull, de Moscou. XIX, p. 501.

62

OscuLATi har under titel "Note d'un viaggio
nelle Persia e nelle India orientali negli anni {8i1,
4842. Monza 1844, utgifvit en resberatlelse, hvilken
liar och der innehaller naturhisloriska anmarkningar
och bland dessa en forteckning pa insamlade skal-
insekter. I ett bihang meddelas diagnoser pa nya
arler. hvilka har fortjena att inforas da delta arbele
torde vara foga spridt:

Carabus Osculati' Villa. Oblongo-ovatus, subdepressus, niger,
opacus, thorace subquadrato, brevi, margine rotundato;
elytris granulis pluribus oblongis, elevatis, inaequalibus
per seriem dispositis. Affinis C. Kruberi. Hab. in Persia
occidentali. (Mahanda identisk med G. Paphius Redtenb.

Carabus orientalis: Oblongo-ovatus, subdepressus, niger, tho-
race quadrato, rugoso, elytris foveis excavatis per series
dispositis, tres quarura foveis crassis, quarta marginalis
brevior, foveolis mediocribus, primis et ultimis obsoletis.
Affinis G. cribrato et Orsinii; differt tamen convexitate
minori, elytrorumque sculptura. Femina minor, magis
attenuata. Hab. in Armenia in monte Ararat.

Sphodrus armeniacus.- Apterus, niger, elongatus, capite laevi,
occipite biimpresso, thorace obJongo, sub-cordato, lateri-
bus marginato, in medio linea longitudinali sulcato, ely-
tris oblongis, subovatis, striatis, striis vage punctatis. Af-
finis Sp. elongato. Hab. in Armenia, in sylvis huraidis,
non frequens.

Anisoplia Marielti' Osculati. Nigra, nitida, subtus albo pilosa,
clypeo subquadrato; capite thoraceque nigro-coeruleis,
punctatissimis; scutellum et prope scutellum villosa;
elytris rugosis, inaequaliter sulcatis, sulcis obsoletis,
marginibus exterioribus sulco longitudinali depresso in-
structis. Hab. Constantinopoli in hortis et pratis, aestivo
tempore non rara.

Adesmia Villae' Osculati. Nigra, elongata, subdepressa, capite
thoraceque punctulatis, elytris costis duabus, apice con-
fluentibus, marginali denticulata, dorsali undulata, inter-
stitiis rugosissimis, plicis inaequalibus. Hab. in Persia
merid. (Ispahan.)

Adesmia De VecchiL' Osculati. Parva, nigra, ovalis, capite
thoraceque punctulatis, elytris subdepressis, costis duabus
granulosis obsoletis, fere apice confluentibus, interstitiis

63

foveolatis, foveis latis triplici serie dispositis, unica serie
inter costas duplici suturam versus. Ilab. in Armenia.
Lithophilus Osculatu- Marietti. Ovatus, subdepressus, griseo-
ferrugineus, pubescens, capite, clypeo porrecto; thorace
lato, subquadrato, marginibus rotundatis, elytris conve-
xiusculis, leviter marginatis, raargine acuto. Hab. Con-
stantinopoli sub muscis siccis prope tumulos non frequens.

De tvenne forstnamde arterne aro afbildade.
Erichs. Jahresb. 1844.

Chevrolat beskrifver 10 nya arter fran China
tillhurande slagtena Cicindela, Brachyapistes, Clytus,
och Coptops. Rev. Zool. 1845, p. 95.

Gebler har beskrifvit de af Schrenk i Dsun-
garey insamlade nya insektarter, hvilka tillhora slag-
tena Cicindela, Cymindis, Sphodrus, Ampedus, Ma-
lachius, Hister, Scarahaeus, Zophosis, Capnisa, Pi-
melia, Trigonoscelis, Adesmia, Ahis, Tentyria, Ana-
tolica, Blaps, Prosodes, Mylabris, Cleonus, Otiorhyn-
chus, Clytus, Toxotus, Stenura, Lema, Cassida, Chry-
somela, Gastrophysa, Chrysochus och Coccinella. Bull,
de St. Pelersb. HI. N:o 55, p. 97.

Gebler, nya arter insamlade i Songariet af
Schrenk och tillhorande foljande genera: Cicindela,
Cymindis, Lebia, Di^omius, Nebria, Sphodrus, Oma-
seus, Ludius, Malthinus, Malachius, Helops, Piaro-
mias, Pachyta, Chrysomela, Gasterophysa, Hippoda-
mia och Macraspis. Bull, de St. Petersb. I, p. 36.

Guerin-Meneville 10 nya Coleopter-arter funna
af Delegorgue i Cafferlandet af slagtena Tefflus, An-
thia, Molurts, Monomma, Dorcasomus och Polycleis,
Rev. Zool. 1845, p. 283.

Lucas har beskrifvit nya arter fran Franska be-
slttningarne i Norra Afrika och derslades insamlade
kring Biskra, samt tillhorande foljande genera:
Adesmia och Cleonus. Rev. Zool. 1844, p. 262.

ZiEGLER nya Nord-Amerikanska Coleoptera af
slagtena Philonthus, Tachinus , Phaenops, Agrilus,

64

Limonius, Priocera, Trogoderma, Elodes , Euhria,
Cis, Latridius, Mycetophagus y Monotonia, Bylliodes
och Lycoperdina. Proceed, of the Acad, of Phi lad.
II, p. 266.

Melsheimer har forlsatl sina i Proceed, of the
Acad, of Philad. Vol. II, p. 118 paborjade beskrif-
ningar ofver nya Coleopter-arter fran Forenta Sla-
terna. Denna fortsattning upptager foljande antal ar-
ter af Onihophagus 4, Aphodius 9, Oxyomus 2,
Trox 1 , Bolbocerus I , Bothynus 1 , Ancylonycha 2,
Anomala 3, Hoplia 3, Dicer ea 10, Buprestis 1,
Melanophila 2, Chrysohothris 5, Anthaxia 2, Melasis

1, Lissomus 1, Hylocharus 1, Dirhagus 2, Ctenony-
chus 5, Melanotus 3, Athous 13, Limonius 2, Car-
diophorus 1, Ectinus 1, Elater 6. I. c. p. 134. Crypto-
hypnus 2, Oophorus 1, Corymbites 3, Diacanthus i,
Pristilophus 3, Agriotes 3, Dilopius 2, Adrastus 1,
Campy lus 2, Sandal us 2, A^opa 3, Nycteus i, Eu-
hria 1 , Scyrtes 1. I. c. p. 302. Lygistopterus 1 ,
Dictyopterus 3, Lychnuris 1, Ellychnia 1, Pyracto-
mena 2, Telephorus 3, Malthinus 2, Malachius 1,
Cymatodera 1, Opilus 2, Thanasimus 2, Necrohia 1,
EnopUum 1 , Ptilinus 1 , Ptinus 3, Lasioderma 1,
Anohium 4, Ochina 1, Hedohia 1, Cwpes 1, Statyra

2, Anaspis 3, Mordella 20, Bipiphorus 8, Pelecotoma
1, Cantharis (Lytta) 2, Zonitis 2, Nemognatha 1,
Ischnomera 1, Nacerda 2, Xylophilus 1, Melandrya
1, Hypulus i, Scrapt'ia 1, Hallomenus 2, OrchesiaS,
Eustrophus 2, Eryx 1, AUecula 1, Mycetocharis 2,
Cistela 4, Helops 1, Trachyscelis 1, Neomida 2, Pla-
tydema 1, Hypophloeus 6, Uloma 2, Iphthinus 1 och
Blapstinus 2, I. c. Vol. Ill, p. 53.

Beskrifningar ofver nya, i del inre af Mexiko
af NiETO upptackta arter, hafva af Guerin-Meneville
blifvit meddelade i Rev. Zool. 1844, p. 253. De

tillhora

65

tillhora slagtena Cicindela, Morio, Calosoma, Cehrio,
Agrilus, Lissomus, Amphidesinus, Chlorida och CJu^y-
sophora. Det sistnamda slagJet har forf. fordelat i
flera och angifver deras karakterer Scilunda:

/. Mandiblerna uttill rundade och utvidgade.

A. Hanarnes baktarser langre an tibierna Chrysophora.

B. Hanarnes baktarser kortare an tibierna.

1. Tarsernas klor enkla Chrysina.

2. De yttre klorna pa do fyra framre

tarserna tvaklufna Meter osternus.

II. Mandiblerna uttill raka, icke utvidgade, fram-

till slutande i en uppbojd spets. De

yttre klorna p^ alia tarserna tv§klufna Macropvides.

III. Mandiblerna urnupna eller uttill 2-tandade.

A. Hanarnes baktarser langre an tibierna Anisocheirus.

B. Hanarnes baktarser kortare an tibierna Rutela_, Pelidnota

etc.

Af Chrysina macropus har Nieto funnit larver-
na och pupporna i stammarne af ett stort fikontrad.
Sjeifva insekten framkommer i medlet af Juni och
varar till i Juli.

S^som elt bevis pa Brasiliens rikedom i ento-
mologiskt hanseende kan anforas alt R. F. Sahlberg
under ett besok i Rio Janeiro 1839 under 13 dagar,
utonn nagra foglar och djur insamlat 8000 insekter
ibiand hvilka ^tnninstone 80 aro nya och forut obe-
skrifna. Under titel "Coleoptera diehus XV — XXVII
Decembris anni 1859 ad Rio Janeiro lecta' har
Sahlberg borjat upprakna de forut kanda, och be-
skrifva de af hononti funna nya arlerna. Dessa sed-
nare tillhora slagtena Oxycheila, Ctenostoma, Casno-
nia, Calleida, Lehia, Selenophorus, Trechus, Hydro-
canthus, Falagria, Oxypoda, Tachyporus, Tachinus,
Boletohius. Act. Scient. Fenn. II, p. 499. Staphyli-
nus, Belonuchus , Philonthus, Quedius, Dibelonetes
n. g. Osorius, Oxytdus och Apocellus, 1. c. p. 787.

Prof. Bohemans Jrsb. i845^ i84G. 5

66 '

Curtis liar utforligl brskrifvit de inscktarfer
som Kaplen King insamlat under sin resa genom
Magellanska sundet. De tlllhora slagtena Hister,
Hydrophilus, Copris, Acanthocerus, Trox, Oryctomor-
phus, Tr'ibostethes n. g. Callichloris, Leucothyreiis,
Seriodes, Athlia, Paccuvia n. g. Accia n. g. Col-
porhina, Macrodactyliis, Dorms, Praocis, Scotobius,
Leptynoderes , Emalodera, Nyctelia, Mitragenius,
Epipedonota, Nycterinus, Oplocephala, Alphitohius,
Epilasium, Epitragus, Prostenus, Mordella, Epicauta,
Tetraonyx och Nacerdes. Linn. Trans. XIX, p. 441.
tab. 41.

Waterhouse har i Ann. Nat. Hist. XVI, p. 19
beskrifvit flera af Darwin pa Galapagos oarne in-
samlade skalinsekter af foljande genera: Feronia^Se-
lenofhorus, Amhlygnathus, Notaphus, Copelatus, Creo-
philus, Physorhinus, Oryctes, Stomion n. g. Ammo-
phorus, Pedonoeces n. g. Apate, Ormiscus n. g.
Otiorhynchus, Anchonus, Haltica och Scymnus, Forf.
bar vid beskrifningen af slaglet Pedonoeces meddelat
en uppsta lining af Pedinidae som fortjenar att har
intagas.

/. Vinglosa; skalvingarne vid suturen samman-
vaxta.

A. Ogonen urskurna vid hufvudets ofrasidokant.
a. Framtibierna tydligt utvidgade mot spetsen.

* Antennerna korta, nastan parlbandslika . Heliophilus.
** Antennernas fiesta leder obconiska.

1. Mellersta tibierna utvidgade mot spetsen Pedinus»

2. Mellersta tibierna utan utvidgning mot

spetsen Isocerus.

h. Framtibierna icke utvidgade mot spetsen Pedonoeces.

B. Ogonen hela. (icke urnupna vid hufvudets

ofra sidokant)
a. Glypeus afhuggen eller foga rundad framtill Plalyscelis.

* Glypeus framtill urnupen.

1. Antennerna tydligt fdrtjockade mot

spetsen Eurynotus.

67

2. Antennernas yttersta leder aflSnga,jemn-

tjocka med de cifriga Dendarus.

II. Vingade; skalvingarne fria.

A. Ogonen urnupna vid hufvudets dfra sidokant Blapstinus.

B. Ogonen heia Opatrinus.

Klingelhoffer anfor att en del unga tallar,Metamor.

som syntes friska i Juli och borjan af August! , vid
slutet af sistnamde manad borjade gulna och utdogo
kort derefter. Han hernfog om hosten 20 stammar,
hvarufur foljande var utklacktes Thamnophilus viola-
ceus, Pissodes notatus och sednare pa sommaren
Anthaxia 4 punctata. Den sislnamda i stor mangd.
Slulligen framkom en Buprestis-art, som eger mycken
likhel med Chrysobothris Solieri, men likval sa be-
tydligt afviker fr^n denna, att han deraf bildat en
egen art under benamningen C. Pini, Stett. Entom.
Zeit. 1845, p. 347.

Steven har meddelat underratelser om nSgra Lefnads-
Coleopter-arlers lefnadssatt och anfor bland annat att
han i April manad 1828 under elt besok i Salgir,
belaget icke langt fran Sympheropol , blef ofverfallen
af ett regn med stark storm, hvarunder nagot hardt
kandes sla honom i ansigtet, hvilket han i borjan
ans% vara hagel , men vid nos^grannare undersokning
fann vara en liten insekt-art Elophorus costatus, som
hitlills sallan blifvit funnen i trakten och da endast
p5 fuktiga stallen under stenar. Mylahris H punc-
tata var 1831 sa allman kring Sympheropol, att den
pa flera stallen alldeles uppat polatis-blastern, med
undantag af de tjockare stjelkarne. Bull, de Moscou.
XVIIl. N:o III, p. 280.

ScHJODTES afhandlingar om den inre byggnaden A-natomi.
af SarTotrium muticum, Opatrum sahulosum och
Otiorhynchus atro-apterus finnas ofversatta pa Tyska
inforde i Isis 1845, p. 532, 535, 538.

Skalinsekternas fjall- och hSrbekladnad har ge- . Skai-
nom omfatlande mikroskopiskaundersokningaraf Fischer nas fjiiii-

och iiSr- [:)j|fvit narmare Jitredde. Han liar afskilt Ivenne for-

bckhid- , „ ,, , lop ^ I I •

nad. nallanden nar bar linnas pa sUalvingarnes yta, nem-
ligen dA de icke forandra dessas I'arg, och da de
forandra den. I forra fallet aro haren lika fargade
med elytra och sta da antingen ratt upp, s^som hos
Lagria ptibescens och Trinodes hirtus, ellcr lutande
som hos Chlaenius nigncornis, Rhynchites pubescens
och Melandnja serrata. I sednare fallet, d^ haren
utgora olikf'argade prydnader eller leckningar och
merendels aro pa ett eget satt konstriierade, benam-
nas de for korthetens skull teckningshdr. Dessas lage
ar vanligen horizontelt och fargen hvit, gul , rod,
gr^ eller svart, med alia deremellan befintliga nyancer,
nagon gang metalliskt gron. Bla och violett har
forf. aldrig sett den. En besynnerlig bildning fore-
tedde harbekladnaden hos Rhizotrogus solstitialis,
Catalasia pilosa, Melolontha fullo, vulgaris, Trichius
succinctus och Cetonia aurata, derigenom alt hvarje
h^r pa alia sidor var tatt besatt med fina bihar.
Nagra langs efler gaende faror visa dessa har icke,
deremot sma granulalioner, lika dcm som forefinnas
pa alia andra harbildningar hos skalinsekterna. Ingen
all: tillhorande nagon annan familj bland Coleoptera
egde en sSdan grenig harbildning och det blir in-
tressant att erfara huruvida densamma ar karakteristisk
for Lamellicornia. Pa alia teckningshdr, som blifvit
unde/sokta hos individer af andra grupper fanns en
langsefter gaende fara, hvilken likval synles fram-
bringad genom upphojda granulationer, emedan den
vanligtvis icke kunde upptackas nar haret lades emellan
tvenne med vatten fiiktade glasskifvor. Sadant ar
forhallandet hos Ludius holosericeus, Trachys minuta,
Ochina Hederae, Silpha thoracica och Clytus arietis.
Hos nagra andra {Mordella fasciata^ Anthrihus albinus,
Bruchi, Hylobius Abietis, Cioni) visade sig bredvid
den namde granulatipnslaran afven en annan sadan,

69

men denna var mcrendels oregelbunden och forsvann
iinnu lijtlare i vallen. De hvila teckningshdren hos
C/eonMS-arterna, och de mf^lbWiski ^lona hos Metallites
mollis visado inga i rador grupperade ulan endast
spridda granulalioner. Teckningshdrens fiisle i sUal-
vingarnes membran, befanns lika med I'jallens. Hvarje
hfV eger en afsmalnande bas, fastad i en lilen grop.
Sasom rnellanformen emellan fjail och har upplagas
sadana belackningar, soin finnas p3 Syncalypta seti-
gera, Omias hirsxUulus, Sciaphilus muricatus, Tliy-
lacites pilosus, Trachyphloens scahriculus m. fl. I)e
aro mot basen lunnare an emot spelsen, vid denna
tvart afhus-i^na och forete afven skenbara faror efter
Ijingden, nien icke ensamma, (ifan parvis gaende,
likasom hos de veikliga Ijallen. Kjall lorofinnas hos
skalinseklerna aMniant inom Curculion-familjen, hos
de ofriga endast undaniagsvis. Undeisokningen al"
deras bildning erbjdder de markligaste modifikat loner.
Forf. beskrifver forst den form, hvilken har den slor-
s!a ofverensstammelsen med den sednast omnamda
mellanbildningen, nemligr^n Musslefjallen , som blifvit
sa benamda i anseende till deras likhet med de con-
vexa skalen af Fecten. De aio stundom ovala, stun-
dom rundare, vld den fristAende andan merendels
afhuggna, emot basen forsedda mod ett korl skaft ,
med hvilket de aro, fastade vid skalvingaine. Lang-
den, da skaftef icke beraknas, ar hos nagra ^ hos
andra ^ storre an bredden. De aro i allmanhel for-
sedda med en, parallel, fran basen till spetsen fort-
lopande, siriering. Musslefjallen ligga standlgt tall
iillsammans bredvid hvarandra, mera sallan taklegels-
likt tackande hvarandra. Hos Trachodes hispidus
finnas fullkomligt ufbildade, men mer langsfrackta,
nastan upprat staende musslefjall. Sardeles niark-
vardiga aro de fjall, som finnas pa sidorna af thorax
hos Cryptorhynchus Lapathi, hvilka, eiiiini de aro i

70

formen ofverensslammande med de forulnamda, likval
langs efter medel-linion ega en urholkning, och en
del aro strullikt bildade. Formen och storleken af
de sarskilda fjallen hos samma individ ar vanligtvis
ofverensstammande, fargen deremot stundom lika of-
veralll, stundom ^ter bildas genom fjallens nyancering
olika flackar eller fascier, hvilka afven kunna uppsta
genom mellanllggande bara slallen. En annan lyp
bilda de skont glansande, metalliskt grona, aflangare
fjall, som finnas hos nagra slaglen, hvilka afven till-
hora Curculionerna, fornamligasl hos Polydrosus, Phyl-
lobius och bland de exotiska Entimus, Dessa fjalls
form ar meiendels lancetf- eller bladlik, sallan kort
paronformig. De benamnas Metall- eller Bladfjdll.
Stundom aro de nagot upphojda och forsedda med
tydliga, koria skafl. Deras langd ofveitraffar den pa
midlen infallande storsta bredden 2, 4 till 5 ganger.
Fjallen af Phyllohius argentatus hollo i langden 0,012
mill, och i sKirsta bredden 0,005 mill. Laggas dessa
melallfjall emellan tvenne fiikliga glasskifvor under
mikroskopet , sll synas de bildade af 2:ne lameller,
af hvilka vanligen den ofra visar sig liksom aflossad
pa flera slallen och der upptackes da, pa den under
liggande, en svag och enkel striering. Den ofra,
eller granulalions-lamellen , ar hos denna afdelning
mycket coherent eller sammanflytande och dess sam-
mansattning knappt urskiljbar. Sasom tredje typen
beskrifvas de fjall, hvilkas undra lamell icke visar
minsla tecken till striering men deremot ar tatt gra-
nuleriid. Formen pS dessa ar mycket olika, rund,
oval, lancetllik o. s. v. Deras farg merendels hvit
eller gulhvit, hos n^gra likval bl^ eller gron, med
en utmarkt parlemoglans. Endast hos n^gra fS arter,
men af olika familjer, finnas sadana fjall, nemligen
hos Melolontha Fullo, vulgaris, Ptinus 6 punctatus,
Hoplta farinosa, squamosa och Otiorhynchus gemmatus,

71

hvilkens fjall vid fdrsta anblicken mycket likna dem
som finnas pA Iloplia squamosa. Afven dessa fjall
iiro med ett korl skaft fas(ad« i sma fordjupningar,
och benamnas GranulationsfjdlL — En Ijerde mark-
vardig typ utgora de Hariga fjallen, hvilka endast
finnas hos Curculioniderna. De aro af tvenne slag, del
forra finnes hos CeiUorhyncJius, Coeliodes, Poophagus,
Tapinotus, Phytobius, Orohites och Monomjchus samt
det sednare pa undra sidan af Chlorophanus viridis,
pollinosus och Tanymecus palliatus De hariga fjallen
hafva alia sin undre lamell ulan slriering, men skil-
jes latl fran hvarandra derigenom alt de af forra
slaget vanligen aro ovala eller elliptiska, mot ofre
andan mer eller mindre lillspelsade, samt synas 6f-
verallt besatta med korla, styfva, glest sittande sma
har. De arO dessutom betackta med spridda granu-
lationer och alltid till fargen hvila, hvaremot de af
det senare aro bredare, af gronaklig i svartgult sto-
tande farg. — En femte typ har forf, funnit i de
fjall, som forekomma pa Antlwenus Scrophulariae,
Pimpinellae, Museoruniy o. s. v. Hos friska, icke af-
noHa, exemplar ar hela ofversidan betackt med fjall
som hafva olika tjockiek och som genom fargens
skiljaktighet frambringar omvexlande teckningar. Hvarje
fjall ar nastan omvandl-koniskt, tydligt skaftadt och
i sin struktur lika med mussel fjallen. Pa ylan synes
dessutom sfrodda granulationer och en konstant rad
fina tradar, som aro knipplikt grupperade. Deraf
benamnas de Tradfjdll. — Forf. anser att utom dessa
af honom beskrifna olika fjallformer, manga andra
sakerligen komma alt iipptackas sa val hos Europei-
ska, som sardeles hos Exotiska skal-insekler. Isis
1846, p. 401. t. IV.

Gukrin-Meneville har uppslallt ett nytt slagtcEnskiida
Eucallia, som bor erhalla sin plals emellan t^gidc^indl'.
och Euprosopus samt deraf beskrifvit en art fran '«*"«•

72

Coi'dillererna E Boussingaulti. Guer. Mag. 1844.
Ins. pi. 144.

Densamme har afven framstallt karaktererna af
ett nytt slagle som han benamt Dromochrus och som
ar narslagtadt med Amblycheila och Omus, P^ en
hilhorande art D. Pilatei, fr^n Texas, meddelas diagnos.
Ann. Entom. H. Ser. HI, p. xcv.

Trobert, Cicindela Syriaca nov. spec. Ann. Ent.
II. Ser. II, p. XXXVI. Germar Oxygonia dentipennis.
Guer. Mag. Ins. 1844, pi. 124. Menetries Cicindela
Californica. Bull, de St. Petersb. 11, p. 52.
Caiabici. MoTSCHOULSKY har uppraknat och till en del

beskrifvit 516 Carabici af honom isamlade i Siberien.
Ibland dessa upptagas 159 sasom nya. Genom en
bifogad tabell upplyses alt 96 arter aro gemensan)ma
for Europa och Siberien. Sasom funna i skogiga
trakter anforas 68, pa slattlandet 268, pa sadana
slallen som innehalla saltaktiga amnen 133 och i
bergstrakler 87 arter. Siberien indelas af forf. i
entomologiskt hanseende uti trenne delar nemligen:
1) Westra Siberien, eller del land, som ar belagel
norr om floden Irtisch, emelian Ouralska bergen och
sjon Baikal. H§r forekomma en siorre mangd Euro-
peiska arter, men afven sadana som finnas i Altai
och Transbaikal. 2) Ostra Siberien hvars naturliga
grans borjar vid sjon Baikal och Lena floden, samt
stracker sig anda till Kamtschatka. Det bestar af
nastan ofverallt kuperadt land, som endast har nagra
stepper i soder mot Chinesiska gransen. Naturalsterna
aro mycket olika med dem som forekomma i Europa
och ega ett belt och hallit Asiatiskt utseende, samt
hafva nagon likhet med de Amerikanska. 3) Kirgui-
siska Stepperna belagna soder om floderna Irtisch
och Oural. De upptaga en vidstrackt slatt af 4000
versts langd och stracka sig frSn Caspiska hafvet
anda till den stora odemarken Gobi. Detta vidstriickla

73

lands naluralsler visa flera ofverenssliimmelser mcd
dem som forekomma i veslra oknarne. Mem. de S(.
Peleisb. V, p. I. lab. I — X.

Li: CoNTK bar meddelat forleckning ofver Cara-
bici, som forekomma i Forenta Slaterna, oster om
Rocky Mountains. Da det torde vara upplysande for
kannedomen af delta lands insekt-fauna, bar ref. an-
setl sig bar bora upprakna fordelningen ocb anlalet
af de deruli uppfagna arter, utgorande dessa af Me-
gacephala 2, Cicindela 35, Casnonia 1, Leptotrachelus
1, Galerita 2, Diaphorus 1, Cymindis 16, Calleida 5,
Axinopalpus n. g. 1, Broinius 5, Plochionus 2, Le-
hia 23, Coptodera 4, Thyreopterus 1, Aptinus 2,
Brachinus 22, Helluomorpha 4, Psydrus 1, Aplochile
n. g. 1 , Scarites 12, Dyschirius 8, Clivina 11, Mono
1, Patrobus 1, Calathus 2, Pristodactyla 3, Rhadine
n. g. 1, Platynus 2, Anchomenus 13, Agonum 28,
Olisthopus 2, Platyderus 1, Poecilus 8, Omaseiis 1,
Adelosia 3, Stereocerus 4, Argutor 12, Piesmus n. g.
1, Lyporus 4, Feronia 27, Steropus I ocb Broscus
3. Det icke ringa antal nya arter, som bland dessa
aro upptagna beskrifvas omstandligt afvensom de nya
slagtena. Ann. of Lyceum of New York IV, p. 175,
lab. XlII, XIV.

Chaudoir bar beskrifvit 130 nya Carabici fran
olika land tillhorande slagtena: Aptema, Megacephala,
Odontoclieila, Cicindela, Colliuris, Casnonia, Brypta,
Gallerita, Helluo (afven anvandt som namn pa ett
igelslagte) Lehia, Aptinus, Pherosophus, Brachinus,
Graphipterus, Anthia, Siagona, Melaenus, Scarites,
Clivina, Byschirius, Bitomus, Odogenius, Carabus,
Calosoma, Leistus, Nebria, Chlaenius, Epomis, Bino-
des, Oodes, Licinus, Calathus, Anchomenus, Agonum,
Megalostylus, Poecilus, Trirammatus^ Hypherpes, Or-
thomus, Steropus, Lissota7'sus, Lyperus, Molops, Eu-
camptognathus, Leirus, Leiocnemis, Masoreus, Para-

74

mecus, Selenophorus, Bradyhaenus, Hypolithus, Oplio-
nus, Harpahis och Stenolophus. Kull. de Moscou.

XVI, p. 671.

Chaudoir har afven lemnat <inmai kningar rorande
ricigra Carabici, samt beskrifvit nya arler af slijglena
Megacephala, Pseudocheila, Tricondyla, Drypta, Gal-
lerita, Calleida, Bhytiderus n. g., Philophlaeus n. g.,
Anthia, Aristus, Cychriis, Loxomerus. Agaosoma (Steno-
morphus Dej) , Stenognathus och Anchomenus. Bull,
de Moscou. XVII, p. 454.

Densamme har i ^'Supplement a la Faune En-
tomologique de la Russie et des Pays limitrophes"
meddelat beskrifning pa 26 nya Carabici af foljande
genera: Cymindis, Lebia, Morio, Carabus, Blethisa,
Notiophilus, Badistei\ Patrobus, Feronia, Pelor, Amara,
Bradytus, Harpalus, Trechus, Peryphus och Leia
(forut begagnat for ett myggslagte). Bull, de Moscou.

XVII, p. 435.

Chaudoir har ytterligare meddelat ratlelser och
lillagg till sin katalog ofver de Carabici, som blifvit
insamlade uti Provinsen Mazenderan, hvarigenom de
derstades funna arterna uppga till 104, bland hvilka
elt nytt slagte och 50 nya arter blifvit uppstallda.
De i delta tillagg inforda beskrifningar aro af Man-
NERHEIM forfattade. Bull, de Moscou. XVII, p. 415.

PuTZEYS har under titel ''Premices Entomologiques*
beskrifvit 62 nya arler tillhorande nedan uppraknade
slaglen: Pasimachus, Molobrus n. g., Cicindela, Cas-
nonia, Agra, Calleida, Cylindronobum n. g. , Miscelus,
Dromius, Cryptohatis, Lia, Lebia, Coptodera, Helluo,
Brachinus, Geta n. g., Calosoma, Panagaeus, Coptia,
Euchroa, Marsyas n. g. , Steropus, Corax, Amblyg-
nathus, Lachnophorus, Trechus, Tachys och Bembi-
dium. Mem. de Liege II, p. 353. med 1 tab.

Menetries nya arter insamlade af Woznessensky
i Nordveslra Amerika tillhorande foljande genera:

75

Cicindela. Galerita, Calleida, Cychrus, Elaphrus, Chlae-
niuSf Calathus, Anchomenus, Agonum, Feronia, Har-
palus, Acupalpus, Bembidium och Agaosoma. Bull,
de SL Pelersb. II. N:o 28.

Mannkrheim har framstallt flera anmarkningar
rorande i Californien forekommande Carabici och an-
ser ban Cychrus tnterruptus ski Id fr^n C ventricoms.
C. striatopunctatus sasom varielet af G. ventricosus.
Agaosoma Californicum antages sasom bildande ett
eget genus, hvilket bor erhalia sin plats nara Steno
morphus. Bull, de St. Pelersb. IV, p. 105.

Uechtrits, som amnar utgifva en forteckning
ofver i Schlesien forekommande insekter, uppger atl
i detta land blifvit funna 295 Carabici, samt med-
delar flera npplysningar om hithorande arlers fore-
kommande. Arbeit und Verand. d. Schles. Gesellsch.
1845, p. 42.

Lt: CoNTi: har monografiski bearbetat de i Fdrenta
Staterna forekommande arter af slagtet Pasimachus
och dessutom beskrifvil tvenne nya genera horande
till Carabici nemligen Euryderes och Psydrus, hvar-
dera med 1 art. Slasrtet Pasimachus indelas af forf.
i trenne afdelningar: I. Elytris laevibus 5 arter. II.
Elytris striatis 5 arter. III. Elytris costis elevatis 2
arter. Ann. of the Lyceum of New York. IV, p. 141.
tab. 7, 8.

PuTZEYS, som gjort sig fordelaktigt kand genom
flera entomologiska skrifter, har utgifvit ''Mono graphic
des Clivina et genres voisins'' innehallande beskrif-
ning p§ nara 2U0 arter. Mem. de Liege 11. Denna
afhandling, som ref. icke haft tillfalle ati se, finnes
afven sarskildt tryckt. (Pris 1 Thaler 15 gr.)

SuFFRiAN har forsokt utreda forhallandet med
Carahus violaceus, af hvars olika former flera arter
blifvit uppstallda. Han grupperar dessa under fol-
jande varieteter: a) Carahus violaceus. Linn. Ghl.

76

Dej. Erichs. C. Wolfii Da hi och C glabratus Da hi.
^) C. violaceus lllig. Mag. Sturm. Heer och da de
tre punktraderna synbart framlriida C. Andzrejuscii.
Fischer. 9^) C. candisatus Sturm. Individer med na-
gol forlangda bakvinklar pa thorax C. violaceus Fabr.
German Sturm. Dej. azurescens. Dej. t) C. violaceus
lllig. (Kafer Preuss.) violaceus p. lllig. (Mag.) violacei
var Sturm, German Sturm, Dej. azurescens. Ziegl. Dej.
g) C. exasperatus Sturm. Dej. Heer. 3) C. purpu-
rascens Fabr. Sturm. ^) C. purpurascens Dej. 5) C.
crenatus Ziegl. Stelt. Ent. Zeit. 1846, p. 248.

ScHAUM har anslailt en noggrann revision ro-
rande de af Sturm i dess Fauna Deutschlands be-
skrifna Carabici, hvaribland ett slorre antal i nyare
monografier och faunislika bearbetningar anselts Ivif-
velaktiga eller okanda. Till storre delen aro dessa
sadana arter hvilka Sturm beskrifvit utur Osterrikiska
entomologers samlingar. Det ringa utbyte som i
entomologiskt hanseende egt rum emellan Osterrike
och det ofriga Tyskland, anser forf. sasom orsak, alt
man icke pa traditionel vag kunnat komma till kan-
nedom om dessa arter, De upplysningar Sghaum
meddelat aro af storl varde och bidraga belydligt
till utredandet af synonymien inom denna familj. Forf.
anser Carabus ohlongus Sturm t. 56 a. vara en gron
varietet af C. monilis. C. assimilis St. t. 56. b. =
C, granulatus var. C. austriacus St. t. 61. a. = en
smalare varietet af C. catenulatus. C. candisatus Sf.
t. 62. = C. violaceus var. C. alpestris St. t. 65. b.
= C. sylvestris var. C. coeruleus Panz. hor till den
vid Wien allmant forekommande violetla varicteten
af C. Scheidleri, som Sturm ytterligare pi. 60. b.
afbildat under namnet C. purpuratus. C. angustatus
Panz. St. = C. Linnei var. Harpalus ohscuricornis
St. t. 88. f. c. = //. flavicornis ? Dej. //. sahulo-
sus St. t. 78. a. b. = Acinopus bucephalus Dej.

77

H. lentus T. 82. = en nyklackt H. tardus, H. azu-
reus tab. 83. c. = //. rubripes (f. H. fulvipes t.
86. c. = H. rubripes ?. H. pumilus t. 90. b. =
H. picipennis, H. hospes t, 92. c. = H, hospes Dej.
H. montanus t. 93. b. = //. satyrus. Sturm, laevi-
collis St. Dej. H, rupicola t. 94. b. = H. subcor-
datus Dej. Molops brevis St. = Feronia striatocollis
Dej. Ptorostichus Hagenbachii t. 106. c. = Feronia
Honoratii Dej. Pt. morio t. 107. c. = Feronia maura
Duftschm. Dej. afbildas af Sturm annu en gSng t.
111. a. undei benamningen Platysma conformis. Pt.
obtusus Sturm t. 108. a. = Feronia Muhlfeldii Duft-
schm. St. Dej. Platysma nigerrima St. t. 110. a =
Feronia melanaria. PL madida t. Il2. a. = Feronia
maura Dufts. Dej. PL latibula St. t. 112. b. ar en
utmarkt i OlVa Schlesien och Gallizien forekommande
art, som varit Dejean okand. PL Guntheri St. t. 113.

a. = Feronia gracilis Dej. Pl^ ovoidea St. t. 114.

b. = Feronia erudita Dej. PL interstincta Sturm.
PL ochracea St. t. 115. c. =s- en nyklackt Feronia
negligens Dej. annu en gang af Sturm t. 116. d. af-
bildad sasom PL longicollis Duftschm. PL diligens
St. t. 117. a. = Pterostichus strenuus lllig. Er. Fe-
ronia pulla Dej. Ghl. till hvilken art afven borer
PL Heyeri St. t. 107. d. PL solers St. t. 117 b. och
PL nigriceps St. t. 117. c. aro bada nyklackta exem-
plar af PL pygmaea St. Er. Feronia strenua Ghl.
Dej. PL coeruleovirens St. t. 119. a. tillhor Feronia
striatopunctata Duftschm. St. Dej. en art hvilken
Schonherr i Syn. Ins. I. 184. 80 beskrifvit sasom
Carabus subcoeruleus. Uti slagtet Chlaenius har blif-
vit upptagen en art Chi, laetus t. 125. a., som icke
tillhor Europeiska faunan. Den ar fran Cap och in-
dent! sk med Chi. quadricolor Dej. Dolichus vigilans
t. 129. o. r= Anchomenus longiventris Esch. Dej. Er.
Agonum Ericeti Panz. St. = Agonum bifoveolatum

78

Sahib. Amara vagahunda t. 142. D. anser Schaum
vara ett icke fullfargadt exemplar af A. communis.

A, pratensis t. 145. c. = A. obsoleta Dej. A. atro-
coerulea t. 146. a. = en bla varielet af A. communis.
Trechus parvulus t. 150. b. = elt icke fullt fargadt
exemplar af Stenolophus dorsalis. Tr. alpicola t. 152.
b. = en nyklackt Tr. rotundipennis. Duftschm. St.
t. 152. a. alpinus. Dej. Bemhidium brunnipes I. 156.
a. = B. rufipes Illig. Bemb. ruficorne t. 157. b. =

B, brunnipes Dej. med Ijusare ben. Bemb. testaceum
t. 157. d. = B. obsoletum Dej. Bemb. albipes t.

158. a. = B. crenatum Dej. Bemb. splendidum t.

159. a. = B. venustulum Dej. Bemb. gilvipes I.
159. a. = B. Mannerheimii Sahib. Dej. Bemb. hu-
merale I. 162. b. = B. pulchrum Ghl. Dej. bellum
Sahib. Bemb. chlorophanum t. 163. c. en icke fullt
utbildad individ af B. aerosum Erichs. striatum St.
Dej. Cymindis lunaris t. 166. a. ar en obefydlig
varietet af C. homagrica. Dromius maurus t. 17i.
d. = Dr. glabratus Duftschm. Sturm. Dej. Dromius
plagiatus t. 170. d. = D. corticalis Dej. Cicindela
funebris i. 180. p. ar ett svartadt exemplar af C.
campestris. C. integra t. 180. q. = C. hybrida var.
Slutligen meddelar forf. Sfven nagra upplysningar
rorande de af Duftschmidt beskrifna Carabici. Slett.
Enlom. Zeit. 1846, p. 98.

KoLENATi har beskrifvit de djur han funnit vid
bestigandet af Kanbeck. Bland dessa upptages Cara-
bus Puschkinii n. sp. Bull, de St. Petersburoj. IV.
N:o 84—86.

Gaubil nya arter fran Algier horande till slag-
tena: Feronia, Amara, Harpalus och Bembidium.
Rev. Zool. 1844, p. 340.

Westvvood har uppstallt tvenne nya slagten
Helluodes och Platynodes samt af hvardera beskrifvit
en art. Ann. Nat. Hist. XVIU, p. 354.

79

En monographi ofver slagtel Callisthenes har
Menetries allmangjort i Bull. d. St. Petersb. I, p.
341. Den upptager 5 arter: C, Panderi Fisch fran
Kirguisiska slepperna, C. hreviusculus (Carah, brevi-
usculus Mhm.) fran Beiburt i Armenien. C. orhicu-
latus. (Car ah, orbiculatus Motsch. Callisth. Motschoulskii
Fisch.) fran bergena Alaguez och Diligan vid Norra
gransen af Armenien. C. Fischeri Menetr. fran Norra
China och C. Reichei Guer. fran Persien. Forf. finner
alia dessa arter sa ofverensstammande i deras habi-
tus, att han derigenom anser slagtet Callisthenes bora
ega bestand. Genom en samnf^anslallning af karakte-
rerna for Carabus, Calosoma och Callisthenes, skulle
del sistnanida slagtet skiljas, genom den starkt sam-
mantryckta tredje antennleden (hos Calosoma svagt
sammantryckt) en tvaklufven tand vid innerkanten af
mandiblerna (felas hos Calosoma) de starkt afrundade
skalvingarne och bristen pa vingar.

Arterna af slagtet Procerus har Motschoulsky
sokt utreda och har okat detsamma med 3 nya arter:
Pr, Bosphoranus fran Rumelien, P. colchicus fran
Mingrelien och P. A^egyptiacus fran Egypten. Erichson
anser likval icke att ibiand de i Rumelien och min-
dre Asien forekommande individer af Procerus, olika
arter forefinnas. Han har val funnit formen af tho-
rax, da tvenne individer granskas, forete betydliga
olikheter i forh^llande till langd och bredd, men
dessa olikheter sammanflyta da en storre mangd
exemplar jemforas. Guer. Mag. 1844, pi. 150, 151.
Erichs. Jahresb. 1844, p. 86.

Sturm har i den sist utkomna upplagan af sin
katalog (p, 325 t. I. f. 1 — 3 afbildat trenne utmarkta
Lebia-arter fr^n Brasilien, nemligen Lia fasciata
multipunctata och 10-punctata. Dessa aro val icke
upptagna i Dejeans arbete ofver Carabici, men finnas
af andra forf. beskrifna. Den forsta ar Chelonodema

%

80

elegans Mannerh. Bull, de Moscou. 1837. 11, p. 32.
Den andia ar Chelonodema scripta Laporte Etud. Ent.
p. 50, notata Brull. Hist, des Ins. I. p. 219 och den
tredje Clu affinis Lap. I. c. Erichs. Jahresb. 1843, p. 265.

Erichson upplyser att den af Castelnau (Guer.
Mag. 1843. Ins. pi. 119) beskrifna Ctenodactyla hicolor
ar samma med Ct. Langsdorfii Klug. Jahrb. Erichs.
Jahresb. 1843, p. 265.

PuTZEYS har sokt utreda synonymien till de ar-
ter af Bembidium, hvilka aro narslagtade med An-
dreae och som aro forsedda med 4 mer eller mind re
tydliga gula flackar pa skalvingarne. Nagra nya ar-
ter beskrifvas och alia hithorande species karakteri-
seras salunda:

/. Benen Ijusgula.

1) Thorax hjertformig FlumatUe,

2) Thorax nara hjertformig.

a. Alia striae p2i skalvingarne upphdra
innan spetsen, den 6;te felas eller ar
knappast synlig.

a GrundfSrgen svartgrdn, med rddgula

flackar Lusitanicum.

/? Grundfargen hvitgul, suturen svart Concinnum,

b. Striae pS skalvingarne fortsatta anda till
spetsen, den 6:te tydlig.

a Torax i midten starkt punkterad. Me-
delfSran rSckande anda till basen,

palperna svarta i spetsen Andreae.

p Thorax knappast punkterad i midten.
Medelfaran icke rackande till basen,
palperna belt och hSllit gula .... Cruciatum.
II. L§iren svarta eller bruna.

1) Fdrsta antennlederna rostrdda.

a. Thorax hjertformig Oblongum.

b. Thorax vid basen utvidgad Saxatile.

2) Fdrsta antennleden rostrdd, de fdljande

vid basen rostrdda.

a. Strierna breda, djupa, starkt punkterade Bruxellense.

b. Strierna fdga djupa, svagt punkterade . Femoratum.
Slelt. Enlom. Zeit. 1845, p. 136. j^^^^^^.^

31

Letzner uppger alt han liintut Pterostichus
cupreus och Haiyalus aeneus i parnino;. Arbeit, und
Verand d. Schles. Gesellsch. 1844, p. 69.

Nya arter i spridda arbeten: Anthia Manner-
heimii Motschoulsky. Guer. Mag. Ins. 1844. pi. 149.
f. 1. Carabus luxuriosus Motsch. I. c. 1844. pi. 151.
f. 3. fr^n Taurusbergen. Carabus Lafossei Feistmamei..
Iran China. Ann. Entom. 11. Ser. HI. p. 103. tab.
2. N:o 1. Feronia ea?cava?a Boudier funnen vid Monl-
morency. Guer. Mag. 1844. Ins.- pi. 152. Denns art
anses af Putzeys vara endasl en missbildad' individ
af Omaseus nigrita. Sphalloinorpha nitiduloides Gukrin-
Meneville fran Nya Holland. Guer. Mag. 1844. pi.
14(». Stenolophus Chevrolatii Gaubil funnen vid Per-"
pignan. Rev. Zool. 1846, p. 56.

Rurande flera arter af slaglet Hydroporus bar Dytisd.
ScHAUM meddelat vigtiga upplysningar och med ut-
markt noggrannhet och sakUannedom utredt n^gra
bithorande arters synonymie: 1. H. nigroUneatus.
Stey. = entleagrammus Ahrens, hvaremot //. nigro-
Uneatus Schb. = paralellus Aube = Schonherri
(consobrinus Zett.) ^ och H. nigroUneatus Kunze
= H. parallelogrammus. 2. H. affmis St. = [rater
Kunze = assimilis Payk. 3. H. horealis Gyll. Aube
= alpinus Duft. = septenlrionalis Heer = Daviesii
Curtis; — H. septentrional is Gyll. = alpinus Kunze.
4. H. castaneus Hoer = ovatus. St. 5. H, melano-
cephalus St. = puhescens Aube. 6. //. foueolatus
Heer = H. nivalis Heer (med tillfalliga intrycknin-
gar). 7. H. suturalis Mu!l. (Germ. Mag. IV, p. 225)
= H, granularis. Slutligen beskrifves en i Oster-
rike nyligen uppfunnen art, som blifvit forvexlad med
//. minutissimus. Den benamnes H. delicatulus. Steft.
Entom. Zeit. 1844, p. 195. Hydroporus alpinus och
horealis sammanforas afven af Schaum. I. c. 1846, p. 358.

Prof. Bohemans Jrsh. 7845, r846. 6

82

Densamme bar ylterligare meddelal lorando Hy-
dropori : alt //. nigrita a Gyll. ar samma art, som
under detla namn blifvit beskrifven af Fabricius och
nyare Forfaltare. H. melanocephalus v. h. Gyll. ar
idenlisk med H. elongatulus St. Er. H, tristis var
b. Gyll. ar samma med //. obscurus. St. Er Aiibe,
Schjodle. Till Gyllenhals beskrifning pa H. hamu-
latus hafva atskilliga tillagg och ratlelser blifvit
gjorda. Dyt'iscus crux Fabr., som Gyll. Schh. med
flera ansett sasom t^arietet af H. pictus anser Forf. ,
sedan ban granskat Fabriciska original-exemplaret ,
vara en egen art som fullstandigt beskrifves. Dyt'is-
cus lineatus. Fabr. = Hydroporus halensis Fabr.
Hydr. depressus Gyll. och den i medlersia Europa
furekommande H. elegans anses icke ski Ida, ehui'u
manga sma olikheter dem emellan forefinnas. Hydr.
neglectus, har sednare aren blifvit upplackt i nar-
helen af Stettin. Slutligen bifogas en forteckning
pa 'alia de arler af Hydroporus , som hittills blifvit
' funna i Pomern. Stett. Entom. Zeit. 1846, p. 353.

KiESENWETTER har fimnit tvenne honformer af
Hydroporus unistriatus, den ena med och den andra
utan glans. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 149.
Gyiini. SuFFRFAN har fortsatt sina fcirut anmalda iaktta-

gelser rorande slagtet Gytnnus. Fori, anser hvarken
fargen pa den invikna kanten af thorax och elytra
eller beskaffenheten af punkteringen knnna ofverallt
anvandas sasom sakra specifika skiljemarken, emedan
dessa ofia variera. Gyrinus velox Schjudte samman-
fores med G. bicolor Payk , emedan ofvergangsformer
ofta forekomma som sammanbinda dessa bada arter.
Gyr. nitens Suffr. och G. aeneus Aube aro synonyma.
Stett. Entom. Zeit. 1846, p. 210.

I sin monografi ofver sVagiei Gyrinus betviflar
SuFFRiAN riktigheten af den uppgift att Orechtochilus vil-
losus skulle vara ett nattdjur, och anfor flera iaktiagelser,

83

hvilka gifva styrka 5t hans Ssigt, s^som, all han
funnit denna insekt vid vackert solskensvader kring-
simmande i midten af en storre flod, oaktadt han
icke kunnat upptiicka nagon brsak hvarfore insekten
lemnat silt gomstalle. Kiescnwetter anser likval
SuFFRiANS iakttagelse icke vara nagot sakert bevis,
emedan det icke ar sallsynt alt natt-insekter genom
slarkl solsken sallas i rorelse, hvilket oflast obser-
veras bland fjarilarne. En annan fraga anser Kiesen-
WETTER vara, hvaraf det kommer alt dessa naltinsekler,
framkomrna under forh^llanden, hvilka synas vara sS
stridande emot deras natur. Hos nallfjarilarne for-
modas detla bero af parningslusten. Man ser af dessa
nemligen endasl hanar om dagen kringflyga. Stett.
Enlom. Zeit. 1845, p. 147.

KiESENVVETTER har uppraknat de i trakten af Staphy-
Leipzig funna arler af Staphylini, samt meddelal
vigliga upplysningar rorande nagra arlers lefnadssatl
och fundort. Ett nytt slagte Thinobius , som star
nara Tragophloeus, uppstalles, och flera nya species
beskrifvas. Enligt en meddelad tabell forekomma af
denna familj i Mark-Brandenburg 470, och vid Leipzig
410 arter. Stett. Enl. Zeil. 1844, p. 307, 340
och 372.

Kellner har beskrifvit nya arter horande till
slagtena Oxypoda och Lathrohium, s^amt upplyst ro-
rande Quedius dilatatus, all han funnit denna i B^t-
gelingbon. Slelt. Enl. Zeit. 1844, p. 413.

KiESENVVETTER har rorande slagtet Anthophagus
meddelal flera anmarkningar och beskrifver af det-
samma 3 nya arter A. forticomis, sudeticus och me-
lanocephalus. Stelt. Enlom. Zeit.' 1846, p. 20.

ScH.MiDT-GoBEL har uppstallt ell nyll slagle bland
Staphylini, som han benamnl Hoplonotus, samt deraf
beskrifvit en art funnen i narhelen af Prag. Stett.
Ent. Zeil. 1846, p. 245.

84

Markil upplyser i\H foreslAende nya insekl-ari
icko ar annat an hanon till den af Latrrili.k ocli
GiRAWENHORST redan langt forut beskrifna Aleochara
ruficornis. Stett. Ent.'Zeit. 1846, p. 30f).

Slagtena Myllaena och Gymnusa som Hkf.r i
sin Schweitziska fauna sammanfort under benamningen
Gymnusidae, bilda enligt Kiesenvvfjters asigt en fran
de ofriga Aleocharini belydligl afvikande grupp. Den
sislnamde beskrifver dessutom sasom varande nya
Gymnusa variegata och Quedius suturalis samt med-
delar upplysningar rorande flere Slaphylini. Slett.
Knt. Zeit. 1845, p. 222.

Sedan det markvardigt bildade djur, soin Gyl-
i-ENHAL beskrifvit under benamningen Omalium brevi-
penne , mer an 3n ar varit upptagit i Nordens insekt-
f'auna , blef uppmarksamheten ater f'aslad derpA genoni
Westwood, som uppslallde delsamma sasom eti nytf
slagle och en ny art under namnet Micralymma
Johnstoni. Tva ar ' sednare blef denna insekt anyo
beskrifven af Erichson i dess monografi ofver Stapliylin-
familjen under det af den engelska forfatlaren antagna
generiska namnet men med bibeballande af Gyllkn-
HALS specifika benamning. Schjootf^ har nu Mev med
vanlig noggrannhet underkaslal delta slagte en nar-
mare granskning och derunder kommit till det re-
sullal att Micralymnia eger alia de karakterer som
tillkomma Omalini, hvarfore detia genus bor med
namde grupp inforlifvas och stallas i narheten af
Arpedium. F6rf:s meddelade karakter ofver delta slagte
och diagnoserna pa de tvenne af honom beskrifna
arlerna torde fortjena att har anforas:
Micralymma Westw. Mandibulae dentibus interraediis nullis.

Maxillae mails cornels, exteriorl apice mernbranacea.

Palpi maxlllares, articulo ultimo Iriplo majore tertio.

Tibiae muticae. Tarsi articulis anterioribus quatuor

brevissimis, aequalibus.

85

1. M. hrevipenne. Ghl. Labio tulcro stipitibusqae palporum

exsertis. Long. If lin.
Hab. in litore maris Sueciae, Norvegiae, Scotiae.

2. M. brt'Vilingue. Schjodte. Labio fulcro stipitibusque paN

porum obsoletis. Long. 1| Jin.
Hab. in Insula Groenlandiae Kikertarsoeitsiak sub muscis
in tumulis Groenlandorum ad Fiskenaesset copiose legit
CJ. Holboil. Krdyers Tidschr. Ny Raekke' I, p. 370.
tab IV. Denna afhandling ar p§ Tyska dfversatt och
finnes infdrd i Linnea Ent. I, p. 156. t. IV.

HoPii har gifvit diagnoser pa 27 nya arler Stemoxi.
Buprestidae frSn Nya Holland tillhorande slagtena
Chrysodema , Stigmodera, Bwprestis , Chrysobothris,
Antiiaxia, Acmaeodera, Agrilus, Cisseis och Ethon.
Trans. Ent. Soc. 1844. Juli. Ann. Nat. Hist. XVII,
pag. 62 • .

Germar har utredt synonymien och meddelat
diagnoser pa de trenne i Europa forekommande ar-
terna af Buprestid-slagtet Eurythyrea, Stett. Enlom.
Zeil. 1845, p. 227.

Slaglet Campylus skiljdes redan af Herbst,
Filler och Mitterbacher fran Elater och tilldelades
af den forra generiska benamningen Lepturoides och
af de sednare del lika oanvandbara namnet Denticollis.
Hithorande arlers olikhet med de verkliga Elaleres
ar sa betydande atl man deraf skulle kunna uppslalla
en egen familj, som kunde erhalla sin plals emellau
Elaterides och Cebrionites. Arterna afvika afven sa
bolydligt hhn hvnrandra, att man latteh'gen skulle '
kunna deraf bilda flera genera, om en sadan sonder-
delning icke vore onodig i anseende till deras fata-
lighet. Germar som nu underkastat delta slagte en
noggrannare undersokning uppgifver dess karakterer
vara foljande:

Campylus '• Hufvudet bredt, baktill afsmalnande i en kort,
fri hals. Pannan med en djup f^ra , dess framkant
iippsvalld, strackande sig 6fver munnen. Kakarna sm3,

80

i spetsen tvStandade. Palperna trSdformiga, sista leden
nSgot fdrtjockad och snedt afskuren.

Antennerna m&ttligt langa, 11 ledade, sSgformigt
landade, andra leden liten, rund.

Frambrostet (Yoderbrust) med framtill trubbig, till
munnen icke rackande mellanskifva.

Fdtterna mattligt langa. Bakhdfterna endast vid
larets faste hastigt utskjutande. Tarserna med mStt-
ligt lang fdrsta led och enkla klor.

Honorna skiljas merendeis fr^n hanarne genom
sin sloriek, mindre djupt sagade antenner och genom
bakom midten mer utvidgade skalvingar. Pa de forut
kanda 4 arlerna meddelas diagnoser och elt lika antal
nya beskrifvas fullstandigt. Linn.. Enlom. I, pag.
147, 532.

Lepaige bar uppgifvit att Campylus mesomelas
och linearis aro hane och bona af samma art. Han
bar tvenne ganger traffat dessa i parning, bvarvid C.
linearis funnits vara banen och mesomelas bonan.
AuBE och Reiche anse dem blott som varieteter och
pcista att bada konen forekomma af begge fargerna.
Ann. Entom. II. Ser. Ill, p. xiii.

Lucas bar utredt metamorfosen af C/ialcophora
mariana, samt ytlrat sin asigt om laget af forsta
paret stigmata bos denna arts larf. Han anser Leon
DuFOURs uppgift i detta banseende riktig. Ann. Ent.
IL Ser. II, p. 315.

Tvisten emellan Leon Dufour och Goureau ro-
rande laget af stigmata thoracica bos Bupreslid-
larverna bar blifvit fortsatt. Ann. Entom. 11. Ser.
II, p. 203. 1. 0. Ill, p. 493.

Blisson bar beskrifvit och afbildat lurverna af
Steatoderus ferrugineus och Agrypnus varius. Den
forstnamde lefver i ruttet trad, ar fullt utbildad i
slutet af Maj, forpuppas i Juni och insekten utklac-
kes under forsta balften af Juli. Forf. formodar att
denna larv lefver 3 — 5 Sr innan den blifv«r fullvaxt.

S7

Den sednare arlens larv har blifvit (raffaci i en rul-
(en ekstubbe, forvand lades till puppa omkring d. 20
Jiili och klacktes mot slutet af Augnsti. Ann. Ent.
II. Ser. IV, p. 65. pi. 2. N:o I.

Guerin-Meneville 2 nya arler af slagtel Cebrio Mabco-
nemligen C. Chevrolati (Rev. Zool. 1844, p. 255.
Guer.' Mag. 1844. Ins. pi. 145) fran Mexiko och C.
Guyoni (Rev. Zool. 1844, p. 403) fran Algier.

Westwood har i 8:de haflet af Guerin's Anim.
art. uppslallt ett nytt slagle Basodonta , hvilket
Erichson anser narslagtadt med Cryptostoma. Haraf
beskrifves en ny art B. nigrwornis fran Nya Granada.
Erichs. Jahresb. 1843, p. 271.

Omalissus sanguinipennis Dej. beskrifves af Costa
i-Ann. Acad. d. Napoli. 1843. Rev. Zool. 1845, p. 320.

Aspisoma eandellaria n. sp. Reich e. Ann. Ent.
II. Ser. Ill, p. 353.

GouREAU' har beskrifvit och afbildadt larven
till denna art, som forekommer i Baliia och eger ett
gadant sken som vara vanliga lysmaskar. Forf. som
afven varii i tillfalle att uppmarksamt foija metamor-
fosen af Lampyris noctiluca, anfdr att dennas larv
mod sjirdeles forkariek angriper sniglar, af hvilka
don hemtar sin naring. I. c. p. 345. t. 7. N:o II.

Erichson uf>plyser att Lycus appendiculatus Sturm.
(Catal. p 329. t. I. f. 6.) fran Senegal ar identisk
med Laporte's L. africanus. Erichs. Jahrsber. 1843,
p. 272.

Uli arlikein Drilus i d'Orbign. Dicf. univ. d'hist.
nat. beskrifvcr Duponchel en ny art D. mauritanims,
som blifvit af Lucas upptackt i Algier. Larven lefver
i Cyclostoma Wohstlanum. Erichs. Jahresb. 1844, p. 92.

ScHUiMMEE har i Schlesien upptackt 2 nya arter
af Cantharis, af hvilka den ena C. melanoceros otvif-
velakligt ar samma som C. barbara. Fabr. Den an-
dra C denticollis svart , thorax och benen roda ,

88

tarsernas spets svailaktig 2^ lin. I^ng, skiljer sig
fran C. fulvicollis Gyll. jj^enom svarf hufvud, kortare
svaria antenner. Arb. und Verand. d. Schles. Gesell-
sch. 1843, p. 193.

Lktznkr har meddelat nagra anmarkningar ro-
rande Cantharis melanoceros och denticollis Schum.
samt oppslallt en ny Schlesisk art C. rufo-testacea:
rufo-iestacoa, pilosa_, thorace sub-quadrato, elylris,
pedibus abdomineque rufo-testaceis, farsis nigrescen-
tibiis. Long. 4 — ^ lin. skiljer sIg fran C. pilosa
deiigenom att den ar slorre, thorax kortare och un-
dre delen af kroppen Ijusare. Arb. und Verand. d.
Schles. Gesellsch. 1844, p. 71. . '

KoLLAR och Redtenbacher , hafva sasom nytt
uppslallt ett slagle Deromma , hvilket likval forut af
Laporte blifvit benamdt Idgia. Det synes rattare
bora foras till Melyrides och slutar sig narmast till
Epiphyta Dej. {Prionocerus Perty). Af delta slagte
arc nu tre arter kiinda, nemlige-n 1. J. terminata
Lap. {mAanura Dej.) fran Senegal. 2. Canth. duhia.
Scidi. fran Ostindien och 3. Beromma melanura. Koll.
och Redt. (v. Hiigel Kaschm. p. b\2: t. 25. fig. 6)
Iran Kaschmir.

En stor mangd Syd-Amerikanska arter Tele-
phoridae, afvensom ett hithorande nyll slagte, hafva
blifvit beskrifna af Blanciurd. Det sednare Psilor-
hynchiis ofverensstammer med Chauliognathus {Cal-
lianthia Dej.) med iindantag af hufvudets och hals-
skoldens form. Det forra afsmalnar baktill sa att det
vid basen endast ar halften sS bredt som thorax.
Mandiblerna och maxillerna aro langa och smala,
palpernas sista led aggformig. Antennerna fina, trad-
lika, nagot kortare an kroppen. Thorax framat af-
smalnande. D'Orbign. Voy. p. 104.
Trirdiies. Spinola har under titel "Essai monographujue

}<ur les Clerites; Insecles Coleopteres' Genes 1844. L

89

368 sid. II. 220 sid. 47 ilium, tab. (Pris 60 francs)
utgifvit en omfattande bearbetning af denna grupp.
Vid granskning af slagten och arter forbigS vi de
exotiska och omnamna endasl de Europeiska.
Sub. .fam ilia L Clerites Cleroides.
Innehaller 40 slagten med 184 arter. Denops,
Steven 1 art, som forf. benamner D. personatus ,
ehuru den redan forut blifvit af Charpenticr (Hor.
Enlom. p. 198. t. VI. f. 3) sasom Tillus albofasciafus
afbildad och beskrifven, hvarfore del sednare art-
namnel masle bibehaljas. Tillus Fabr. (Detla slagie
ar forst uppslallt af Olivier och icke af Fabricius).
Hit raknas foljande arter: T. elongatus Linn, hvartill
T. arnbulans Fabr. och T. hyalinus Sturm (forul be-
skrifven af Donovan under namnet T. bimaculatus)
raknas sasom varieteter. Tillus unifasciatus Latr.
hvaraf anses sasom varieteter. T. tricolor Dahl. Dej.
och T. Iransversalis Hellw. Charp. (myrmecodes Hffmgg.
Doj. unifasciatus Oliv. Rossi). Thanasimus Latr. Af
detta slagte beskrifves foljande Europeiska arter: mu-
tillarius Fabr., formicarius Linn, hvaraf CI. rufipes
Brahm, substriatus Gebl. femoralis Dej. Zett. oralt
blifvit ansedd sasom varietet , och quadrimaculatus
Fabr. — Notoxus Fabr. Onskligt hade varit att det
af Latreille gifna slagtnamnet Opilo blifvit bibehallet.
Slagtet Notoxus, som af Geoffroy bildats, eger sa-
som typ N. monoceros (Anthicus Fabr.) och for denna
samt narslagtade arter maste sistnamde generiska be-
namning bibehcillas. Europeiska arter: N» mollis
Linn, och N. cruentatus Dup. Den sednare ar redan
forut af Waltl och Klug beskrifven under namnet
N. thoracicus hvilket sSsom aldre maste qvarsta. Till
den forra raknas knappast med ratta sSsom varieteter
N. pallidus Oliv. Klug, och N. domesticus St. Klug
subfasciatus Ziegl. Dej. Clerus Fabr. (rattare Geoffroy,
ly den sednare bildade forst detta genus). Endast en

90

Europeisk art C. brevicollis (Van Ungern. Trichodes
med arterna <^ punctatus Fabr., Dahlii Dej. , alvea^
7^iiis Fabr., apiarius L. , hvartill hora s^som varie-
teler: interruptus Meg. Dej., corallinus Fold, och
elegans Dej., crahroniformis F. , sanguineo-signatas
Dup. , hvarlill raknas s^som artforandi ingar : distinctus
Dej. och nobilis King, favarius F. (borde sla lllig)
med varietelerna obliquatus Br. och vicinus Dej.,
leucospideus Oliv. , ammios F. med varietelerna:
smyrnensis Dej., Visnagae Friv. , sipylus L. och qua-
dripustulalus Dej. Enoplium Fabr. (borde vara Latr.)
1 art Fj. serricorne.

Subfamilia 2. delates hydnoceroides

8 slagten med 24 exotiska arter.

Subfamilia 3. Clerites platinopteroides.
3 slagten med 5 exotiska arter.

Subfamilia 4. Clerites corynetoides.

9 slagten med 23 arter.

Corynetes Payk. Detta slagte uppstalldes aC
Hehbst (Kafer IV, p. 48. 1794) och icke af Paykuli,
och slagtnamnet ar sa tillvida mindre val valt af
forf. som i Herbst's arbele icke forekommer nSgon
af de 4 hitraknade arterna. Den af foif. har under
upptagna Europeiska art anser han vara Linnes Der-
mestes violaceus, Om det oratta i denna asigt har
han icke kunnat ofvertygas genom hvad Klug anfort
(Versuch einer Syst. Bestimm. der Gatt. und Arten
der Clerii. Berlin 1842) och han aberopar sasom stod
for sin mening Paykulls och Gyllenhals beskrifnin-
gar, samt Engelska Entomologers aukloritet, hvilka
granskat Linnes samling, oaktadt de namde beskrif-
ningarne hufvudsakligen hvad antennerna befraffa mot-
saga forf. Denna insekt ar densamma med Corynetes
chalybeus. Vin. Dej., cyanellus And. in litl., samt
redan af De Geeb beskrifven sasom Derm, coeruleus,
hvilken specifika benamning sasom aldst maste bibe-

91

hUllas. Necrohia Lair. Haraf anfores foljande Euro-
peiska arter: rufipes Fabr. , 7'ulicollis F., violaceus
Spin. — enligt var asigt Linn. Fabr. Oliv. Herbst.
LaU'. Illig. Gyll. och Klug (quadra Marsh. Sleph. cha-
lybea Sturm); defunctorum Waltl, Klug och bicolor
Lap. (thoracica Dej.) Opetiopalpus Spin. 1 art 0.
scutellaris. Illig. Panz. Recens. Stett. Enl. Zeit. 1845,
p. 292. af Audixet-Serville i Ann. Enfom. IL Ser. Ill,
p. 225. Rev. Zool. 1845, p. 426. Lsis 1845, p. 93L

ScHAUM hav ansUillt en revision med de af
Chaudoiu i Bull, de Moscou 1845, p. 163 beskrifna
kring Kiew funna arter af Scydmaeni, hvaraf inhem-
tas aft S. tuberculatus Chaud. endast ar en storre
Individ af Sc. collaris. Sc. propinquus anser Schaum
afven bora forenas med den sistnamde. Scydmaenus
vicinus, minutus, parallelus aro tre- nya arter, som
sla hvarandra nara. Den andra af dessa formodar
CriAUDOiR vara identisk med Sc. exilis Er. Sturm.,
men sa forhaller sig icke. Sc- vicinus Chaud. ar
nemligen samma med Sc. exilis. Er. St. Sc. minutus
Chaud. ar en ny art som Schaum benamt Sc. pumilus,
hvilket sednare namn val maste antagas da en art
forut blifvit sasom Sc. minutus beskrifven. Sc. fime-
^arms Chaud. ar en nyklackt Sc. hirticoUis. Sc. mi-
nimus Chaud. = Sc. nanus. Mark, beskrifven i Germ.
Zeitschr. V, p. 471. Schaum anmarker slutligen alt
Eutheia truncatella ar af Gyllenhal forut beskrifven
sasom Cryptophagus plicatus. Stett. Ent. Zeit. 1846,
pag. 355.

Schilling, som fran salfgrufvorna vid Wieliczka
i Gallicien erhallil salfstycken innehallande skal-insekter,
har, funnit dessa tillhora slagtet Ptinus. Forf. har
ansett dem for en ny art, som han benamt Pt. sa-
linus. Arb. und Verand. d. Schles. Gesellsch. 1843,
p. 175. Erichson, som afven erhSllit pa samma salt
inneslutna insekter, bar funnit dessa icke vara annat

cornia.

92

an Ptinus crencCtus Fabr. , livilken ml (roligen letVer
i del tradvirke som anvandes i i^rurvorru*. Erichs.
Jahresb. 1843, p. 274.

Ciavi- Blisson bar beskrifvil och afbildal larven af

Silpha ohscura. Den fanns springande emellan vaxter
p^ ett sandfalt. Den forvandlades till puppa d. 20
Aug. och ulklacktes el'ter en manads forlopp. Fort',
anser att dessa larver hemta sin foda sa val af ani-
maliska som vegetabiliska amnen. Ann. Ent. II. Ser.
IV, pi. 2. N:o I.

Kellner beskrifver 4 nya Calopsarter, hvilka haii
funnit i Thiiringerskogen. De tillhora alia den af-
delning som ar forsedd med enkelt mesosternum,
fina larser, den framre och forsla leden af mellan-
tarserna hos hanarne utvidirade. Stett. Entom. Zeit.
1846, p. 176.

Till Catops sluler sig det af Tellkamps upp-
slallda slagtet AdelofS. Qet skiljes latt derifran genom
saknaden af sammansalta osron i hvars stalle lirines
en rund hvit flack som har utseende af elt ofullslan-
digt utbildat enkelt oga. A. liirtus blef fiinnen un-
der en sten 1 Mammutshalan i Kenlucky. Wiegm.
Arch. 1844, p. 318.

Germah har meddelat: att i borjan af^laj 1846
I Iraklen af Alsleben pS akrar, hvilka voro plante-
rade med hvilbetor, de unga plantorna inom korl
uldogo, sd att hela akrar mast omplojas och anyo
besas. Vid noggrann undersokning upptackles, att
Atomaria linearis, som forekom i oerhord mangd ,
forlarde stjelkarne och derigenom orsakade planlornas
utgang. Det anmarktes harvjd, att endast sSdana
fait lida, hvarpa afven aret forut hvilbetor varit plan-
terade. Vid dessas skordande om hosten, qvarsladna
de smarre rotterna i jorden och i dessa lefva san-
nolikt larverna till lorulnamdf art. Dissa utklackns

93

om v^ren, hvarefter insekten 5nyo lligger sina agg i
roderna. Stetl. Enf. Zeif. 184(5, p. 195.

Reichenbach har bekantgjort en af honom och
Markel gemensamt gjord iakttagelse rorande lefnads-
saltet af slagtet Byrrhus , hvaraf inhemtas att dessa
arter aro vaxtafande. De funno nemligen pS de med
mossa bevaxta klipporna i Sachsiska Schweiz B, or-
natus kringkrypande. Vid upplosning i vatten af
donna insekts spillning befanns den besta af sma blad-
delar af Mnium punctatuni och cuspidafum. Afven
Byrrhus vm^ius finnes i mangd pa rnurar som aro
bevaxta med Barbula muralis. Ann. Entom. II. Ser.
11, p. LIX.

Hister quadrimaculatus Fabr. angifves af Kie-
SENWETTER sasom en stor fiende till Aphodius-arterna,
hvilka den forfoljer och uppaler. Stett. Entom. Zeii.
1845, p. 227.

MoTSCHOULSKY har uto:ifvlt en monoffrati ofver i THchop-
Ryssland forekommande Ptilier. Forf. anser dem med
Latridius, Salpingus, Clypeaster, Limnichus och Sca-
phidium bora bilda en egen familj Tenuicornia, hvars
karakterer skulle besfa deruti, att antennerna arc
langa och fina med 2:ne stora basal leder. Slagtet
Trichopteryx Kirby, Ptilium Schuppel, indelar forf.
i trenne genera nemligen 1. Ptilium, med flat, sil-
kesartadt harig kropp, baktill icke afsmalnande tho-
rax, och afhuggna, bakkroppen icke fullt betackande
skalvingar t. ex. Pt. atomarium De Geer, fasciculare
Herbst. m. fl.; 2. Trichopteryx med hvalfd, glan-
sande kropp, baktill tydligt afsmalnande thorax och
tillspetsade, hela bak-kroppen betackande skalvingar
t. ex. evanescens Marsh, punctata Gyll 3. Ptinella
ovingade, smala, med ganska trubbiga skalvingar,
som aro mycket kortare an bak-kroppen. Hos nSgra
(Pt. aptera^ olydliga ogon. Forf. begar ett misstag
da han pasfar att slagtet Trichopteryx blifvit bildadl

94

af Silpha emnescens Marsh. Kirby omnamner Tri-
chopteryx endast i en anmarkninj^ i Introd, to En-
tomology och uppraknar sasom dithorande art: Sil-
pha minutissima Marsh., Dermestes atomarius De Geer,
Lathridius fascicularis Herbst, eller den form som
forf. benamt Ptilium. Under slagtet Ptilium raknar
forf. Ti\ testacea Chevr. i3enna art har likval thorax
baktill tydligt afsmalnande och till Ptinella fores:
oblonga Mark, och minutissima Web. Gyll. ehuru
bSda eo-a skalvino;arne icke forkortade och lUbildade
vingar. F6rf:s beskrifningar aro i allmanhet hogst
ofullstandiga och de bifogade figiirerna sh ilia utforda
att denna afhandlins: efter ref. formenande torde or-
saka mer oreda an upplysning inom denna svarutredda
grupp. Bull, de Moscou. XVIH, p. 504. t. 9, 10.
Hithorande af forf. beskrifna arter uppraknas i Rev.
Zool. 1844, p. 445.

ScHJODTE har framstallt sina Ssigter om Ptilier-
nas plals i systemet, hvartill han fogat nagra an-
tydningar rorande Clavicornernas systemalik. Efler
en noggran undersokning och skarp kritik af de grun-
der p^ hvilka Hecr fort forstnamde djur till Staphy-
linli , anser forf. bans asigt icke kunna antagas, eme-
dan Ptilierna sakna de karakterer, som utmarka den
namde familjen. Han har deremot fnnnit att Ptilierna
bilda en egen familj som bor. stallas i narheten af
Clavicornia. Schiodte anser det vara af stort intresse
att utreda hvilken den form ar, som sammanbinder
Clavicornia med Palpicornia, forutsatt alt de sednare,
enligt hvad man allmant synes vara bojd antaga,
utgora en foreningslank emellan Carnivora och Cla-
vicornia. Fcirf. aniager att Histeres utgora en sSdan
form. Dessa har Erichson deremot ansett sasom en
mellanlank emellan Staphylini och Nitidulariae. Forf.
paslar deremot att Histeres och Nitidulariae bora han-
foras till olika hufvudafdelningar. Den likhet som

95

i yttre hildnlnuen forefinnes emellan bclda dessa grup-
per, anser han som en analogic, hvilken Nilidulariae
afven i vissa hanseenden och i annu hogre grad i
konsorganernas bildning, visa med Silphae. Hvad
man banner om Hister-larverna, anfyder icke nagon
narmare aflinitet med Nilidulariae. Slett. Ent. Zeit.
1845, p. 189. Kroyers Tidschr. Ny Raekke. I. p. 380.

Hi^ER har besvarat Schjodtes anmarkningar emot
hans iippstallning och beskrifning af kroppsdelarne
hos Ptilierpa, samt .soker dervid leda i bevis, att
det ar den sednare som missfagit sig. Stett. Enlom.
Zeit. 1845, p. 307,

Monographie du Genre Georissus par Vict. Mot- Macro-
SCHOUI.SKY. Bull. de. Moscou XVI, p. 644. t. 11, 12. "^'"'y"'
Denna lilla monografi, hvarlill hora 2:ne plancher,
innehaller beskrifning pa 11 arterafett slagte, hvaraf
lange endast en art Pimelia pygmaea Fabrr, varit
kijnd. Forf. anser aft dessa sma djur, i anseende till
deras lefnadssatt, borde stallas i narheten af Elmis
eller Byrrhus, men de afvika likval betydligt frSn
dessa genom mundelarnes och folternas bildning. Na- .
lurenligare tror han vara om de foras till Heteromera
inom hvilka de blifvit uppstallda af Fabricius, och
detta sa mycket helldre som hit raknas slagtena
Eurychora, Anatolica och Blaps m. fl., hvilka alia
pa deras kropp utsippra ett puderlikt amne, hvilket
afven forekommer pa Georissus. Den lerskorpa, som
betacker dessa arlers kropp och som de slapa med
sig, ar alltid hos samma art ofverensslammande, och
bevisar enligt forf:s formenande, att den ulgor en
oambarlig bestandsdel for djuret, samt att den ar
fastad pS ryggen genom ett amne som utsipprar utur
kroppen. Denna betackning doljer insekten for dess
fiender, ty vid minsta fara drager den sig tillsammans
och kan svarligen upptackas. Haraf kommei: afven
svarigheten att finna dessa smS djur. Alia kanda

. 96

arter 8ro af en mer eller mindre mork farg;, samt
uppehalla sig vid sandiga eller leriga strander af soft
vatten. Recens. Rev. Zool. i846, p. 21.
Palpicor- MuLSANT liar beskrifvit flera nya arter horando

till slagtena: Hydrochus, Ochtehius , Hydrobius, He-
lochares, Philydrus, Cercyon och Cryptopleurum,
Ann. des Sciene Phys. et Nal. d. Lyon. VIl, p. 373.

Sturm har afbildat en vid Cassel funnen Hy-
drophilus sasom en ny art under namnet H. siihsti'iatus.
Den synes likval endast vara en missbildad H. cara-
boides. Sturms Cat. p. 330. t. I. f. 7.

MuLSANT bar underkastat slagtet Cyclonotum en
mortografisk bearbetning, hvilken hufvudsakligen grun-
dar sig pa Dejeans forra sanf)Iing af hvilken Palpi-
cornia och Trimera blifvit af staden Lyon inkopta.
De 11 af forf. beskrifna arterna iippstallas saledes:
A, Skalvingarne utan sireck 1, C. globulosum Klug
(Hydrob. rotundatus Dej.) fran Louisiana och Sodra
Amerika. (kallades i Berliner Museum C. globulare,
hvilket namn sedermera blifvit indraget , sedan sam-
ma art blifvit dit insand sasom Hydroph. exstriatus
Say) B. Skalvingarne med en streck. 2. C. orhiculare
Er. (Hydroph. orbiculare F.) fran Europa, Ostindien
och Madagascar. Har synas tvenne arler vara sanri-
manblandade nemligen C. orbiculare fran Europa och
Oslindien samt C. punctulatum (Sphaeridium Klug)
frSn Madagascar och Angola. C. Skalvingarne med
10 punktrader. a. Mellanrummen med sforre punkter
3. C. cayannum Lacord. fran Cayenne, b. Endast det
yttre mellanrummet med storre punkfer. i:, Sutural-
strecken rackande till scutellum 4. C. capcise Dej.
fran Cap och fran Ostindien (Sphaerid hydrophiloides
Mac Leay Annul; Jav.) %v«;.v Suturalstrecken> icke lac-
kande till scutellum 5. C, suhrotundum (Hydroph.
subrotundus. F. Cycl. Lebasii Dej.) fran Nya Granada.

c. Utan

97

c. Utan storre punkter pS mellanrummen. -s Sutural-
strecken icke rackande till scutellum 6. C. suhlae-
vigatum Muls. 7. C, flavicorne Schh. frSn Cuba och
Jamaica, ^js.^ Sutural-strecken strackande sig till scu-
tellum 8. C. picicorne Schh. fran Jamaica. 9. C,
americanum Dej. fran Cayenne. 10. striato -punc-
tatum Dej. fran Brasilien. D. Skalvingarne med 11
punktstreck. 11. C. ahdominale (Sphaeridium fabr.)
fran Isle de France, Madagaskar och flera Weslindi-
ska oar. (afven pa Sardinien). Till gruppen C. c ^x*
hora afven Sphaerid. diaperinum och gibhum fran
Madagaskar. Annal. d. Scienc. Phys. et Nat. d. f^yon
VII, p. 167.

KiESENWETTER har i sina Entomologiska Noliser
beskrifvit metamorfosen af Spercheus emarginatus.
Den markvardiga foreteelsen alt honan forer med sig
§ggen inneslulna i en sack, anda till dess larverna
ulklackas, har lange varit kand men icke narmare
observerad. Denna art ar icke det enda exempel
harp^ ibiand Hydrophili, emedan Hydrobius griseiis
forhaller sig pa samma sail , ehuru sadant synes vara
mindre bekant. Afven Hydrophilus piceus spinner
en sack, hvaruti den lagger sina agg, men den lem-
nas flytande pa vattenytan, utan att djuret vidare
bekymrar sig derom. Aggsacken hos Spercheus ar
fastad vid honans abdomen endast med en punkt
eller der hvarest bak coxae befinna sig; forofrigt fast-
halles den med baklSren, hvilka aro fastade vid sacken
genom en mangd fina tradar. Derfore kan honan s5
lange hon for sacken med sig icke rora bakbenen
med undantag af tarserna. Vafven som omsluter ag-
gen ar fast, filtlik och foreter mycken likhet med
den som tillverkas af en del Bombyx-larver. Endast
den del af sacken, som ligger mot honens buk iir
omkladd med en mycket tunn, genomskinlig, af fina
Prof, Bohemans Arsh, iB45, 1846. 7

98

trSdar bildad bctackning genofn hvilkon de utklackia
lai'verna latt utkrypa. Uti de sackar forf. undersiikl
funnos 50 — 55 agg. Dessa aro langt ovala, naslan
cylindriska, knappt \"' l§nga och l'" tjocka sami
liggH talt sammanpackade. Till fargen aro de Ijns-
gula. Endast pa sadana som nalkas-sin utveckling,
markes vid framre andan en morkare flack. Frcin en
hona utkropo larverna d. 20 fran en annan d. 22
Junii. Det drojde likval flera limmar innan alia
ble£vo utklackla. Den grad af utveckling hvaruti de
nnga larverna lemna aggsacken ar olika; flera aro
farglosa, isynnerset aro hufvudet, nvundelarne och
benen alldeles hvita, dS deremot dessa delar hos an~
dra individer antagit deras vanliga smutsigt briinn
farg. Sa ISn2:sam och frog den fullt ulbifdade in-
sekten ar, sa rorliga och snabba aro deremot larverna,
och ehuru de icke kunna simma, rora de sig likval
hastigt nara valtenylan, med buken och benen viinda
uppSt. I likhet med sjelfva djuret krypa de afven
upp och ned pa vattenvaxter. Luft hemta de pa
samma salt som andra i vattnet lefvande larver, der-
igenom alt de uppslicka kroppens bakdel ofver vat-
lenytan. Harvid vidgas bakkroppen mycket och al-
dre larver fordubbla vid sadane tillfallen dess langd.
De foddes med myggor. och flugor som kastades i
glaset hvaruti de forvarades och utsogo dessa nastan
alldeles. . Manga dogo likval innan forsla hudombytet,
som inlrJiff'ade efler 8 dagars forlopp. Efler 3:ne
hudombyten hade de uppnatt en langd af 3 — 4'" och
voro da smutsigt olivbruna. Hufvudet femkantigt,
hornartadt, glansande, pa sidorna forsedt med sm^
fina har. Ogonen smS och svarta. Den af 12 seg-
menter beslaende kroppen var bakom midten mycket
utvidgad och mot andan trubblgt spelsad. Benen
fina, p^ laren forsedda med har och i spelsen med
en klo. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 220.

99

Tre Mexikanska arler af Phanaeus hafva af Sruiui Lamein
(Catal.) blifvit afbildade: PL Pegasus (t. 1. f. 8. 9) "'"'"
Ph. palliatiis (t. 2. f. 1. 2) och Pli. laevipennis
(t. 2. f. 3. 4). Enligt Chevrolats uppgift (Rev. Zool.

1844, p. 198) iir den forsta samma art som Ph.
Damon, den andra varietet af Ph. Neptunus. Den
tredje ar af Say i Boston Journ. beskrifven under
namnet Copris quadridens.

Westwood har uppstallt ell nytl till gruppen
Aphodides horande slagte, som forekommer i Indien.
Det benamnes Chaetopisthes. Trans. Enlom. Soc. April

1845. Ann. Nat. Hist. XVU, p. 497.

Rantzau har meddelat atskilliga anmarkningar
vid Schmidts i Germ. Zeitschr. II. inforda monografi
ofver slagtet Aphodius , foranledda genoin en noggrann
undersokning af de i Fabricii samling befintliga hit-
horande arter. Slett. Entom. Zeit. 1846, p. 48.

Gebler beskrifver 6 i Ryssland forekommande
arter af slaglet Lethras. Bull, de Moscou. XVIII, p.
327 j hartill lagger Fischer de Waldheim ytterligare
tvenne arter. I. c. p. 337.

Klug har monografiskt bearbelal slagtena Athy-
reus och Bolboceras samt beskrifvit flera i det rika
Berliner Museum befintliga nya arter. Bada slagtena,
som egentligen skiljas genotn mellanbenens faste, 6f-
verenstamma deruli att den inre maxillarladan har
2:ne tander, af hvilka den ofre ar klufven och den
nndra enkel. Under benamningen Odontaeus skiljas
0. mohilicornis F och 0. filicornis Say (bada med
rorligt horn pa hufvudet) fran Bolboceras derigenom
alt den ofra maxillartanden ar enkel. Deremot ar
Elephastomus forenadt med sistnamnde genus. Af
Athyreus beskrifvas noggrannt 17 och af Bolboceras
26 arter, af hvilka, pa 2:ne labeller, de flesta blifvit
sa omsorgsfullt framslallda, att intet ar ofrigt att
onska. Berl. Abh. 1843, p. 21, t. 1. 2.

100

Onthophagus aleppensis Redtenbacher (Russeg-
ger Reise 1, p. 985) ar enligt Erichson identisk med
Sc. Nemaeus. 01. Bolboceras fissicornis Muls = B.
Bochus. Geotrupes dentifrons Muls = G, siculus
Dahl, G. Douei Gory, Dynastus Hyllus Chevrol.
Guer. Mag. 1843. Ins. pi. Ill, 112 ar redan af Panzer
sasom Scarab. Iphiclus afbildad.

Under namnet Scarahaeus Petiveri Er. har Sturm
(Catal. t. 2. f. 5.) lemnat en ulmarkt vacker figur
pa Golofa Porteri Hope. Erichson anmarker, att d§
han i sin arsb. 1837 faste uppmarksamheten derpa,
alt Petiver redan hade afbildat denna art, samt fo-
reslog att kalla den Petiveri, Irodde han den vara
ski Id fran Geotr. Aegon F. Han ar nu af den tanka,
att den art, som for narvarande anses vara Aegon
icke ar denna, utan att Aegon F. Drury horer till
smarre hanar af G. Porteri Hope, hvilka ega mindre
fullstandigt utvecklade horn. Erichs. Jahresb. 1843,
pag. 278.

Hanen till den sallsynta Cheirotonus Mac Leayi
fran Himalayabergen har af Parry blifvit beskrifven
och afbildad i Ann. Nat. Hist. XVHl, p. 315, t. 3.

Flera Mexikanska' till slagtet Chrysina ^Kirby
horande arter hafva blifvit af Sturm afbildade nem-
ligen: Pelidnota aeruginosa, amoena, modesta, lati-
pennis, laniventris, psittacina och ornatissima. De
tvenne forsta , afvensom den 4:de och 5:te aro emed-
lerlid endast ? och o^ af samma artj nast den sista
ar Chr, auripes beskrifven af Gray i Ann. Kingd.
och den sista har, ehuru ofullstandigt , blifvit af Hope
karakteriserad under namnet Pelid. Adelaida. Sturm
Catal. T. 3.

White 2 nya arter tillhorande slagtena Ano-
plognathus och Goliathus (Campsocephalus White).
Ann. Nat. Hist. XV, p. 38.

101

Del ai GouiLLou i Rev. Zool. 1844, p. 224
uppstallda nya slagte Caulobius ar af Erichson forut
benamndt Silopa. Erichs. Jaresb. 1844, p. 107.

Guerin-Meneville Macrodactylus dimidiatus N.
Sp. fran Mexiko. Guer. Mag. 1844. Ins. pi. 147.

Bidrag till en narmare kannedom om Hoplia
praticola har Rosenhauer meddelat, och beskrifvit
den hittills ofulistandigt kanda honan. Sletf. Ent.
Zeit. 1845, p. 243.

Erichson 3 nya arter af slagtet Parastasia
Westw. Trans. Ent. Soc. Febr. 1844. Ann. Nat. Hist.
XYI, p. 276.

Wf:sT\vooD elt nylt slagte Sebasteos samt en ny
art af Sceliages. Trans. Ent. Soc. 1844. Jan. Ann.
Nat. Hist. XVI, p. 275.

Fischer von Waldheim har fastal uppniarksam-
heten dcrpa att han redan 1823 i sina Entomografier
H under namnet Cyphonotus uppstallt det slagte som
af Dejean benamnes Catalasis. Bull, de Moscou 1844,
pag. 46. ^

Ajnphicojna cupripenms Redtenb. ar enligt Erich-
son samtidigt beskrifven af Sturm (Catal. p. 342. T.
2. f. 8) under namnet A. papaveris.

ScHAUM har under titel ^'Observations critiques
sur la famille des Lamellicornes Melitophiles'* ulgif-
vel etl vigligt arbele, inrtehallande en mangd rattel-
ser i Synonynr^ien hufvudsakligen grundade pa under-
sokning af Typer. Flera inkast framstallas emot
BuRMEiSTERS indelning af denna grupp, hvarefter 23
nya arter beskrifvas, hvaribland 3 slaglen Phoxomela,
Aplasta och Lissogenius uppstallas. Slulligen upp-
raknas alia de arter, som varit forf. bekanta, upp-
gSende fill 598 Cetonidae och 57 Trichiadae. Manga
af de slaglen Burmeister bildat har Schaum endast
anselt utgcira Sub -genera. Ann. En(om. H, p. 333.
I. 10, I. c. HI, p. 37.

102

Westwoui) har aler i Arcana Entom. meddelat
nSgra bidrag (ill kannedomen om Melitophilerna. P5
tab. 73 aro bAda konen af Inca Sommeri och Inca
Besckii Dej. afbildiide. Den forra fran Mexiko och
den sednare fran Brasilien. tab. 81. frannslaller Cera-
torhina (Coelorhina) aurata och en utmarkt art fr5n
Cap Palmas som af Harris blifvlt under namnet 3Ie-
cynorhina Savagei beskrifven i Bost. Journ. IV. pL
21. Denna liknar M. polyphemus men afviker deri-
frcin genom gula baktarser.

Harris har beskrifvit Mecynorhina polyphemus
och M. Savagei bSda fran Afrika. Bost. Journ. IV,
p. 397. tab. 21.

Det af Hope i Linn. Trans. XIX, p. 107. T. 10.
f. 1. uppstallda slagte Diphyllocera omnamnes af
Erichson i dess Arsb. 1839, p. 197 under namnet
Amalocera.

PicciOM har obscrverat all Cetonia cardui Dej.,
pa Corsica allmant benamd Catalunetla negra, och
sonfi der uppater tikonen och andra sola frukter, af-
ven infringer i bikupor, hvarest den forlar vaxet och
honungen. Han har sett flera kupor pa sadant salt
forslorda. For alt forekomma den skada sonn salunda
fororsakats af denna insekt har Piccioni lillslutet ku-
porna med en biyskifva, pa hvilken hal voro anbrin-
gade tiHrackligl slora for att inslappa bien, nien sci
smS atl Celonierna icke kunde intranga. Delta hade
lyckats till en tid, men -snart hade dessa borjat af-
gnaga biyet och intrangde i kuporna. Denna uppgift
synes ref. tvifvelaklig, emedan Cetoniernas mundelar
icke aro af den beskaffenhet, att de dermed kunna
sondergnaga harda amnen. Desmarest har ocksa der-
emot framslallt flera anmarkningar, som aro val
grundade. Ann. Enl. II. Ser. II, p. xxii.

Westvvood har fordclat slaglet Lucanus i trenne
grupper, ncmb'gen: I. Med 2 cller 3 lander pA utsidan

103

af de Fyra baklibierna. H. liada konen fursedda p5
midten af de fyra baUlibicrna med en land samt III.
De fyra baktibierna utan tiinder, eller hos honorna
forsedda med en lilen land pS nr)idten. Trans. Enl,
Soc. 1845. Mars. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 496.

Nao:ra arler Lucanidae hafva iitmarkl val blilVit
afbildade af Sturm i dess katalog, neniligen: Rysso-
notus nebulosus , Chiasognathus Grantii, Coryptius
capensis Dej. (Xiphodontus Antilope Westw.) ocli
Lucanus turcicus St. ny art fr^n Constant inopel och
skild fran L. Cervus genom 6-b!adig antenn clava.
Erichson anser denne troligen endast Vara ett stort
exemplar af Lucanus tetraodon Thunb.

Bellier bar meddelat flera upplysningar om
Lucanus capreolus och beskrifvit dess metamorfos.
Ann. Ent. II. Ser. IV, p. xxvii.

Blanchard utreder att den art af slagtet Figu-
lus, som blifvit ansedd vara Lucanus striatus Fabr.
och Oliv. icke tillhor den af dessa forfaltare beskrif-
na, utan att den ralta L. striatus, som forekommer
i Ostindien, tillhor slagtet Dorcus. Ann. Entom. IK
Ser. Ill, p. V

Westvvood 4 nya arter tillhorande slagtet Ae^Wi\
Trans. Ent. Soc. 1844. Febr. Ann. Nat. Hist. XVI,
p. 276.

Guerin-Meneville har af en liten Lucanid fran
Nya Zelafnd, utmarkt genom storleken af de tvenne
sista skifvorna hvarmed antennerna slutas, bildat ett
nytt genus Ptilophyllum. Pa en hithorande art P.
Godeyi meddelas diagnos. Ann. Entom. II. Ser. Ill,
pag. xcvi.

En bearbetning af Moluris-gruppen har Solier Meiaso-
gifvit i Memorie della Reale Academia delle Science
di Torino II. Ser. Tom. VI. 1844, hvilken utgor en
forlsattning af f6rf:sr i Ann. Entom. forul meddelaile
monografier. I)A delta arbete torde for ganska f^

JOi

vara tlllgangligt har ref. ansetl lampllgl att deraf
meddela ell mera oms.landligt uldrag. Gruppen in-
delas i tvenne slorie sektioncr, den forsia omfatlande
de arler som ega affinilel med Sepidium, och hafva
smalare thorax, framtill forsedd med framslaende knolar
eller (iinder, den andra de arter som i formen likna
Moluris, men med kortare, slat thorax. Den forsta
gruppen innehaller foljande slagten och arter:

Gen. 1. Tapenopsis Sol. Benen korla, framtibi-
erna mot spetsen utvidgade Antennernas 10 och 11
leder sammansmalta till en aggformlg led. Thorax
bakal afsmalnande med tvenne langsat gAende upp-
hojningar pa ryggen. Ogonen sneda, pel hufvudels
undra sida. Eger mycken ofverensstammelse med
Tageniadae och bor mahanda foras dit. Haraf upp-
lages en art T. costatus Dup. : fuscus, oblongo-ovalis,
hispidns, elyf ris dense puncfato-slrialis, singulo costis
tribus serrafis, tertia marginali. Long. 7. lat. 2^ mill.

Gen. 2. Dymonus Sol. ll:le antennleden liten,
naslan tillbakadragen i den 10:de. Forofrigt ofver-
ensstammande med Sepidium. 1. D. vestitus (Sep.
vestiium Gory Guer. Icon. Regn. An. S. Senegalense
Dej.) fran Senegal. 2. D. Dufossei Sol. fran Sennaar
(S. Sennariense Koll.) 3. D. tuherculatus King fr^n
Egypten. 4. D. gibhicollis Sol. fr^n Cap, ar endast
en varielet af den foregaende.

Gen. 3. Sepidium Fabr. Antennernas bada sista
leder lydligt alskilda. A. Sidotaggarne pa thorax
myckel spelsiga. 1. S. bidentatum Duf. fran sodra
Spanien. 2. S. Mittrei Sol. = S. uncinatum Erichs.
i Wagners Algier 111. 178. 20 fran Algier. B. Sido-
taggarne pA thorax trubbiga eller urskurna. ct. Hals-
skoldens mitlelkant delad genom en fara. 3. S. Douei
= S. aliferum Er. I. c. 178. 19. fran Barbariet. 4.
S. Siculum Dej. fr5n Sicilfen. 5. S. Genei Sol. af-
ven frcin sistnamde land. Skiljes fran foregaende

105

genom storleken (13^ — 15 mill.) Ijusare farg, bredare
sidoflikar vid halsskoldens bakkant. 6. S. variegatum
F. 01. fran Barbariet. 7. S. Dufouri Sol. frUn Tunis
formodligen endast en artforandring af foregaende,
da den blott derifran afviker genom ett par djupare,
oregelbundna inlryckningar pa thorax. 8. S. barha-
rum Dup. sannolikt andra konet till n:o 6 frSn hvil-
ken den endast afviker genom att bakkroppen ar mer
trekantig an jamnbred. p. Halsskoldens midlelkant
Ulan fara. 9. S. Servillei Sol. fran Sici4ien liknar S.
Genei. Bada aro troligen varieteler af S. Siculum.
10. S. Barthelemyi Sol. fran Ofra Egypten. 11. S.
flexuosum Sol. fran Egypten. 12. S. tricuspidatum
Fabr. fran namde land. 13. §•• Mallei Sol. fran Tunis.
= S. Wagneri Er. i Wagn. Alg. III. 179.- 22. 14.
S. serratum Sol. fran Tunis. 15. S, Requieni Sol,
fran Tunis. 16. S. multispinosum Sol. = S. lomen-
losum Er. I. c. 178. 21.

Gen. 4. Echinotus. Dej. Thorax utan sidotand,
framtill utiopande i en tagg. Tredje aniennleden gan-
ska lang. De fyra baklaren fina, mot spetsen hastigt
bildande en liten kula. Halsskoldens och skalvingar-
nes rygg med taggiga knolar. En art E. spinicoUis
Kl. fran Cap.

Gen. 5. Cyrtoderes. Dej. Halsskolden nagot kar-
pUsformig, ulvidgad ofver del nedbojda hufvudet,
munnen fri. Forf. atskiljer 3 arler. C. sinuosus, ni-
gritus och Curculionoides , hvilka alia sakerligen aro
varieleler af samma art nemligen Brachycerus crisla-
tus. Fabr. frSn Cap.

Gen, 6. Cryptogemus. Sol. Skiljes fran forega-
ende slagle derigenom att proslernum kraglikl lacker
munnen. 1. Or. dentatus (Cyrtod. dental. Dej. Cat.)
fran hvilken forf. skiljer 2. Or. Spinolae, i anseende
derlill att den forsle har sisia aniennleden sa l^ng
som den foregaende, hvarejnot den sednare har sista

toe

anlennleden korlare. D5 likval bada f6r6Fri«:l ofver-
ensslamma i alia vaseridtliga delar bora de helldre
anses scisom olika kon af samma art.

De egentliga Moluriderna indelar forf. pa tol-
jande salt: Forsta Underafdelningen. Maxillarpalpernas
sista led liten, aggformig eller smal , vid spetsen
nagot trubbig.

Gen. 7. Physogaster. Latr. Lacord. Guer. med 1
art PA. mendocinus Lacord.

Gen. 8. Thylacoderes. Sol. Skild frSn foregaende
slagte, derigenom att det uppblasta prosternum krag-
fornnigt onfisluler munnen och alt frambenen aro korta
samt iittill fint tandade. Likaledes I art. Th, eumol-
poides (Physogaster Lacord) fran Tucuman.

Gen. 9. Polpocara. Sol. Genom framtill djupt
urskuren hufvudskold skild fran foregaende. Redan
for 10 ar sedan af Erichson beskrifvit under nannnet
Philorea i Meijens Reise Zool. p. 366. 1 art Polp.
picipes Er.

Andra Underafdelningen. Maxillarpalpernas sista
led nrjycket trubbig, mer eller mindre bil- eller ba-
gareforntiig.

Gen. 10. Entomochilus. Gay och Sol. ^ Liknar
Physogaster i formen. Hufvudskolden och lappen
framtill urskurne. Maxillarpalpernas sista led agg-
formig nried trubbig spels. Halsskolden slutande sig
till skalvingarnes bas. Prosternum framtill utvidgadt
och kragformigt betackande munnens undra del. En
ny art E. pilosus: niger, obscurus, plus minusve
cinereo-pilosus, capile granulato, prothorace dorso
dense punctato, punctis pilis oblectis, elylris obsolete
granulatis, longitrorsum sinualostrialis. Long. 8| — 13
mill. — Chile, Coquimbo.

Gen. 11. Cylindrothorus. Sol. Halsskolden cy-
lindrisk, slutande sig tatt till skalvingarnes bas.
Maxillarpalpernas sista led bilformig. Liken klotformiga.

107

En ny art C. jyilosus: fuscus, obiongo-ovalis, punc-
tatus, pilis griseis retrorsum reflexis numerosis erec-
lisque raris concoloribus tectus, elytris tuberculis
obtusis, depressis seriatis. Long. 11 mill. — Cap.
Gen. 12. Amathodes. Dej. Halsskolden slutande
sig till Skalvingarnes bas. Hufvudskolden framtill
rakt afhuggen. Maxillarpalpernas sisla led bilformig.
Aniennerna fina. LSren enkla. 1. A, gemmata (Pi-
melia ¥,') 2. A. hirsutula. Dej. lata brevis, suborbi-
cularis, prothorace valde transverse, elytris costis
numerosis, tenuissimis, granulatis, in singulo duabus
majoribus, aniennis filiformibus. Long. 12 mill. —

3. A, Jnrsuta. Dup. Oblonga, prothorace vix trans-
verso, elytris granulatis, hispidis, cosla marginali
baud prominula, antennis versus apicem leviter, sen-
sim incrassalis. Long. 11 mill. — Alia frin Senegal.

Gen. 13. Euteles. Sol. Liknar mycket foregaende
slagte, men antennerna aro mot spetsen markbart
fortjockade och sista leden af maxillarpalperna min-
dre bred. 1. E. Requieni: Niger^ rubro-maculatus,
sub-oblongus, capile valde punctato, prothorace prope
basin dilalato, punctato rugoso, elytris dense tuber-
culatis. Long. 12 mill. — 2. E, nodosus: Niger,
indumento terrulento cinereus, globosus, prothorace
supra medio valde longilrorsum bicalloso, elytris ir-
regulariter tuberculis conicis nodosis. Long. 9 mill.
Bada fran Cap..

Gen. 14. Moluris. Latr. Halsskolden icke slu-
fande sig med bakkanten till skalvingarnes bas. Pro-
sternum framtill utvidgadt, till storre delen betac-
kande munnen. A. Halsskolden icke klotformigt upp-
hojd u. (Moluris) Laren enkla 1. M. unicolor (Pi-
melia F.) 2. 1/. laevicoliis Reiche. 3. M. striata
(Pimelia F.) en Ijust fargad varietet af M. unicolor.

4. M. vittata Dup., 5. M. Reichii Sol., 6. M. he-
misphaerica Dup., 7. M. grandis Dej., 8. M, Spinolae

lOS

Sol., 9. M. pinyuis Dej., 10. M. Dejeanxi Sol., 11.
M. Goryi Hope frAn Sierra Leona. 12. M. plicata
Sol., 13. i/, tomentosa Spin., 14. M. pt/osa Thunb.
Schh., crihricollis Dej., 15. if. scabrata Dup. , 16.
M laevigata (Pimelia Oliv.) 17. M. Pierretii Amyol. —
j3. Baklaren small sammantryckta (Piesomera'), 18.
M. scabra (Pimelia F.), — B. Hulsskolden klotfor-
mig, uppblast {Physodera). 19. 31. gibba (Pimelia
F.) 20. M. gibbosa (Pimelia 01.) 21. 31. Rouletu
22. 31. globulicoUis Spin. 23. M. semiscabra Dej. —
Alia fran Gap med undantag af N:o 11.

Gen. 15. Phanerotoma. Skiljes fran Moluris deri-
genom, att munnen tillika med hufvudets undersida
Sro fria. A. Baktars^rna langa, markbart langre an
de framre. 1. Plu pubescens Dej., 2. Ph. brunneum
(Pimelia Oliv.) 3. Ph. ruficorne Dej., 4. Ph. pli-
catum Klug. , 5. Ph. granulatum Sol., 6. Ph. £ub-
costatum Dup. — B. Baktarserna korta, knappt s§
langa som de framre. 7. Ph. elongatum Dej. (ar
Pimelia marginata Herbst) 8. Ph. grande Gory. 9.
Ph. ovatum Dup., 10. Ph. convej^um Sol., II. Ph.
opacum Kl., 12. Ph, suturale (Moluris Wied.) 13.
Ph rugulosum Dej. — Alia fran Cap. Erichson an-
ser alt slagtnamnel ratlare borde beta Phanerosfoma,
samt all delta genus ar idenliskl med Psammodes
Kirby och all kanhanda Ps. longicornis Kirby icke
ar skild fran f6rf:s art n:o 3.

Gen. 16. Hypomelus {Hypomelus och Trachy-
notes Dej.). Skiljes fran foregAende slagle derigenom,
alt hufvudel icke anda till ogonen ar insankt i Hals-
skolden och all framtibierna icke hafva en skarp ydre
kanl, A. Halsskoldens ytlerkant ulvidgad. Bakvink-^
larne forlangda bakal: 1. H. sabulosus St., 2. H.
obliteratus Sol.j 3. //. obliquatus Sol., 4. H. inae-
qualis Reiche, ^5. //. villoso-costatus Reiche. — B.
Halsskolden enkel : 6. H. bicolor, (Sepidium Wied)

109

7. H. grandis. 8. H, (Gonapterus) rugosus (Sepidi-
um F.). Alia fran Cap. Den sista arten afviker fr^n
de ofriga, genom langre hufvud, smalare hufvudskold,
smarre och mindre kullriga ogon, hvarfore den blif-
vit ansedd utgora elt subgenus.

Gen. 17. Trachynotus Latr. Skiljes fran forra
slagtet genom rundare ogon : 1. 7". * reticulatus, (Se-
pidium F.) 2. T. leucographus Fisch., 3. T, elon-
gatus (Sepidium 01 i v.) 4. T. carinatus Reiche, 5.
T. lacunosus III. (Sepidium plicatum Wied., 6. T,
aeneus Dej. , 7. 7'. Goryi Sol., 8. T. acuminatus
(Sepidium Wied), 9. T, vittatus Fabr.

Gen. 18. Clinocranion Sol. Ogonenrunda, lika-
som hos Trachynotus, men pannan lodraJt sluttande,
som hos Lamia. Tarserna langre ,~sardeles de framre,
pa hvilka forsta leden ar langre an kloleden. TvS
nya arter: 1. CI. spinosum: Nigrum, oblongum, pro-
thorace lateribus antice serrato, medio sub-uncinato,
elytris punctatis, granulalis et dorso spinis paucisj
pedibus anguslioribus. Long. 13 mill. — 2. CL pla-
natum: Nigrum, oblongum, prothorace lateribus ob-
tuse angulatis; ante basin emarginatis, elytris punc-
tatis, dorso tuberculis conicis aculis numerosis, seri-
atis,^ costa marginali serrata, retrorsum spinosa, an-
tennis compressis. Long. 17 mill. Bada fran Sodra
Afrika.

Gen. 19. Oxura Kirby. Med langre hufvud och
langre nastan valsformig halsskold: 1. 0. serosa Kirby,
2. 0. vestita Dej. Begge frSn Cap. Erichs. Jahresb.
1844, p. 111.

Moluris (Phanerotoma) Bertoloni n. sp. fr^n
Mozambik, beskrifves och afbildas af Guerin-Meneville
i Guer. Mag. 1844. Ins., pi. 148.

Guerin-Meneville Adesmia Larigii n. sp. Guer.
Mag. 1844. Ins. pi. 139.

110

Waterhousk har uppstallt flera nya genera bland
Heteromera samt beskrifvit nagra hithorande arter
nemligen: Platesthes n. g. som star nara Gyriosonnus
och Praocis, af Scotobius 1 art, Thinobatis 1 art,
Megalophrys n. g. 1 art, Grammicus n. g. 1 art.
Megalophrys och de slagten som tillhora samma
grupp, karakteriseras salunda:

/. Antennerna cylindriska, sista leden
mindre an de andra.

A. Antennernas 3 basal-Ieder like,
eller nara lika, langa. Hufvudet
aflangt. Thorax utan sido-kol,

a. Ogonen sma i. Melaphorus Guer.

Stenholma Sol.

b. Ogonen stora 2. Evaniosomus.

B, Antennernas 2:dra led kortare an
den forsta eller tredje, den tredje
langst. Hufvudet bredt eller bre-
dare an langden. Thorax med en

tydlig sido-knol 3. Megalophrys.

II. Antennerna fdrtjockade mot spetsen,
sista leden bred eller bredare an
den fdregaende.

A. Antennernas tre basal-leder nara
lika langa; clypeus framtill af-
huggen; framtibierna korta och

mot spetsen betydligt utvidgade 4. Thinobatis Esch.

B. Antennernas 2:dra led kort, den
3:dje langre an nSgon af de df-

riga; clypeus framtill rundad . . 5. Bylithus Guer.
Ann. Nat. Hist. XVI, p. 317.
Taxi- Af det i Arsb. 1843 — 1844, p. 82 anmalda ar-

bete "Essai monographique et iconographique de la
Tribu des Cossyphides" par de Breme har 2:dra de-
len innehallande de verkliga Cossyphi ufkommit 1846
Paris 8.0 maj. med illuminerade figurer. Fori", delar
slaglet Cossyphus i tvenne sub-genera Eudostomus
och Cossyphus. Hithorande besynnerliga insekter, af
en platt kroppsform, med kanterna af elytra utvid-
gade i tunna och genomskinliga skifvor, synas alsk'a

cornes.

Ill

morkref, ly alia de arter man hittllls trafTal uppe-
halla sig i sprickor pa lerig jordman eller i jord-
hcigar. Flera arter kunna icke flyga, emedan deras
elytra aro hopvaxfa, och de arter som aro I'orsedda
med vingar, betjena sig deraf sallan och endast om
natlerna. Deras gang ar mycket langsam och forf.
anser troligl att de hemta sin foda af de snrici cryp-
logamer som utveckla sig pA de stallen hvarest de
vistas. Alia till delta slagte horande arter hafva en-
dast blilVit funna i Europa, Asien och Afrika hvarfore
de synas uteslutande tillhora gamla verlden. Artanta-
let har. icke vunnit, den betydliga tillvaxt som inom
m^nga andra genera, ly i Dejeans katalog uppraknas
11 arter och de Breme's monografi uppfager endast
15. Af dessa lillhor den forsta (jE". senegalensis)
slagtet Eudostomus de ofriga 14 de verkliga Cossy- /^'
phi. De meddelade beskrifningarne och figurerna arc
noggranna och gora dessa narslaglade arters atskil-
jande lalt. Rev. Zool. 1846, p. 230.

Guerin-Menevii.le nppger att han funnit Margus
fernigineus i rotlerna af Smilax chinensis, (Ann.
Enl. II. Ser. Ill, p. 16) samt anser att denna insekts
namn bor utbytas emoi TrHholium castaneum, emedan
det sistnamde generiska namnet ar aldre och upp-
staldt i Mac-Leay's Annulosa Javanica, hvarest afven
lidagalagges att denna art af Herbst forst blifvit be-
skrifven sasom Colydium castaneum. I. c. Ill, p. cxvir.

Det markvardiga Tenebrionid-slagtet Chiroscelis Tenebn-
har blifvit af Westwood (Arcan. Entom. pi. 87) be-
skrifvet och afbildadt, samt forokt med en mycket
stor Syd-Afrikansk art Ch. australis. Deremot bor
Ch. passaloides Westw. icke bibehSllas i delta slagte,
dS den genom m^ngtandade framtibier, breda, uttill
vid spetsen tandade baktibier och genom saknaden
af de delta slagte tillhorande flackar pa andra buk-

112

segmentel, derifnin betydligen afviker. Erichs. Jahresb.
1844, p. 116.

Anniaikningar rorande lefnadssaltet och meta-
morfosen af Orchesia micans aro meddelade af Bas-
SELMANN. Larven, hvilken icke narmare beskrifves,
lefver i vanlig fnosksvanip (Polyporus igniarius), of-
vervinlrar i densamma och forvandlas till puppa om
v^ren, hvarefter insekten framkommer i Maj. Denna
arts formaga alt hoppa bar uigjort foremal for forf:s
iakttagelser och ban uppger atl denna rorelse verk-
stalles med bakbenen under det djuret ligger pa rygg
(pa samnna salt som af en del vallen-insekler sasom
Cybisler och Laccophilus). Verb. d. Nalurf. Vereins
d. Preuss. Rheinlande I. Jahrg., p. 17. Erichs. Jahresb.
1844, p. 117.

Trache- Melamorfosen af de arter som lillhdra sliigtet

Mordella bar hiltills endast ofullslandigt varil kand,
och larven af Mordella pusilla, som forsl af Schilling
blifvit afbildad i Beilrage zur Entomol. 1829, lefver
i Artemisia vulgaris. Vallot har afven anmarkt lar-
ven af en Mordella i stjelkarna af 3Iarrubium vul-
gare, utan att ban kunnat beslamma till hvilken art
den horde, och Guerin-Meneville har nu uppgifvit
alt ban funnit larven till M. aculeata i torra stjel-
kar af en art Euphorbia. Ann. Enlom. II. Ser. HI,
p. LXIX.

^"!* Newport bar meddelat vi«>(io;a upplysningar om

slagtet Meloe, samt beskrifvit n^gra hilhorande arlers
lefnadssatt, utveckling och anatomi. Ofikladt delta
slagle omfatlar flera allmanna arter, har likval deras
melamorfos varit ell af de svSraste problemer alt
losa inom de arlikulerade djurens nalural-historia.
Manga naturforskare sardeles Goedart, Frisch och
De Geer hafva val beskrifvit den utbildade insekten,
dess agglaggning och larvernas forsla period, men

de

cantia.

113

de hafva alldeles varil okunniga om den fullvaxta
larven, puppan och den nyklackla insektens lefnads-
forh^llanden. Newport, sorn fortsalt sina forskniho;ar
under 15 ars lid for att ulrona sislnamde forhallan-
den, har lyckals att klacka aggen och att slulligen
finna den fullvaxla larven jemte puppan, men den
forre under dess mellanperiod, har han icke upplackt.
Da Meloe-arlerna forst framkon»ma ur puppan aro
de ganska svaga samt kroppen smal och liopkrympt.
Efter nagra dagars .forlopp blifva de rorligare och
tilltaga i slorlek. De vislas gerna i solskenet och
para sig under den varmaste delen af dagen. V^'d
agglaggningen grafver honan en hala i jorden afom-
kring 2 turns djupiek i narheten af grasrotter, pa
torra slallen, som aro utsatla for solen, vanligen vid
nSgon gangstig. I dessa hal infor hon bakkroppen
och sedan hon lagt en temlig mangd gula, cylin-
driska agg, tillsluter hon halan, hvarefter hon ater
begynner a(a. Hvarje hona lagger 3 — 4 ganger agg
med en mellantid af en, lv5 till tre veckor. Slorsta
antalet lagges forsta gangen. I andamal att utrona
aggens mangd har Newport undersokt aggstockarne
och dervid kommit till det forvanande resultat, att
dessa innehollo 4218 slycken agg. DA larven forst
ulkommer ar den gul , smal, sexfotad, knappast {
lin. lang och ar i delta sladium alllforval bekant
samt af Linne beskrifven under benamningen Pedi-
culus apis och af Kirby sasom Pediculus Melittae,
Den fullvaxta larven, sS val som puppan och imago,
af Meloe cicatricosus beskrifvas. Forf. har funnit
denna art under alia dessa perioder i boen af An^
thophora retusa, men det har aldrig lyckats honom
att finna larverna af. M. proscarabaeus och M. vio-
laceus i denna Hymenopter-arts bo, hvarfore han an-
ser att namde arlers larver uppehalla sig hos andra

Prof. Bohemans Jrsb. i845^ i846. ^

114

bi-arter. Sedan laiven blifvit I'utlvaxt ar den forsedd
med sex korla knolar i stallet for foller. Den ar da
Ijock, Irog, af orangegul farg, bar 10 par bil'lopp-
ningar och liUnar mycket fullvaxla Hymenopter-larver.
Hunnen till denna utveckling forvandlar den sig snarl
till puppa och kort derefter till fullbildad insekt, uti
bvilket tillstand den tillbringar vintern i ett slags
dvala. Linn. Iran*. 1845. Ann. Nat. Hist. XVII,
pag. 350.

Tetmomjx fletvipennis n. sp frAn Columbien be-
skrlfves och afbildas af Guerin-Menevilm:. Guer. Mag,
1844, pi. 141.

stene- SuFFRiAN bar fullandat och utgifvil en af Dok-

' ^'*' tor Schmidt paborjad, nnen genom dennes alllforlidiga
bortgang ofullandad afhandling ofver Oedemeridae.
Forf. anser atl denna gi'upp bor erhalla sin plats
emellan Securipalpi och Salpingidac. Afven med
Ceramhycinab eger den nagon likhet, hvarfore forf.
icke finner underligt att slaglena Calopus och Spa-
redrus blifvit hanforde (ill namde familj. F6rf:s 6f-
versigt af slagtena, hemtad fran deras lallast iakt-
tagliga kannennarken, synes af nedanstaende tabell:

/. Caput rotundatum. Antennae capitis pro-

tuberantiae insertae.

A, Tarsorum articuli 1. 3, 4. II. 3,' 4.

III. 2, 3 tomentosi.

a^irj, , > . 1.- • rtriansul. 1. Calopus.

, Vrarsoriim art. antepenultimis< , ., .^ « o ,
b.j ' (^bilohus 2. Sparedrtt^'i,

II. Caput'^'protractum.

A. Tarsorum articulis I. 1 — 4. II. 1 — 4.

III. 2, 3 tomentosi 3. Ditylus.

B. Tarsorum articulis I. 1 — 4. II. 2 — 4.

HI. 3. tomentosi 4. Nacerdes.

C. Tarsorum articulis I. 4. II. 4. III. 3.

tomentosi.
1. Tibiae anticae unispinosae.

a. Palpi maxillares securifo^mes ... 5. Xanthocroa.

b. Palpi maxillares obconici.

115

«1 fincrassata . ... 10. Nov. (jen.

^jFemora antica cf'-lsimplicia .... 11. Anoncodcs,
2. Tibiae anticae bispinosae.

a. Antennae prope oculos insertae.

a. Palpi omnes securiformes .... 6. Asclera.
p. Palpi maxillares obconici, labia-
les obtriangulares.

* Oculi reniformes 7. Dryvps,

** Oculi rotundati 8. Oedemera.

y. PaJpi omnes obconici 9. Slenaxis.

b. Antennae ab oculis remotae.

a. Palpi omnes securiformes .... 10. Chrysanthia.
p. Palpi maxillares securiformes.

* Jabiales cylindrici 13. Probusca.

** iabiales obtriangulares 14. Chitona.

y. Palpi omnes cylindrici 15. Stenosloma.

III. Caput rostratum. Tarsi nudi 16. Myclerus.

I enlighet med foregaende uppstallning aro de i
Sverige forekornmande arter, salunda fordelade: Nacer-
des melanura Linn. (Necydalis lepturoides Ghl.) As-
clera coerulea Linn. (Necydalis cyanea GyW.j Oede-
mera: A) elytris flavis, vel flavis nigro-marginatis.

0. Podagrariae (Necyd. id. Gyll.), 0. flavescens
Linn. Gyll. B) elytris concoloribus. 0. croceicollis
Sahib., 0. flavipes Fabr. (Necyd. clavipes Gyll.), 0.
virescens. Linn., 0. lurida Marsh., Anoncodes fidvi-
collis. Scop. Gyll., Chrysanthia Schmidt. Chr. viri-
dissima Linn. (Necyd, thalassina Gyll., Chr. viridis
Illig. (Necyd. viridissima Gyll.). Diagnoserna aro pa
lalin och de ytterst noggranna och omslandliga be-
skrifningarne pa tyska. Synnerl ig omsorg har (orf.
anvandt pa synonymiens ulredande. Linn. Entoni. I,
pag. 1, Ett tillagg till denna uppsalts finnes inlordt

1. c: p. 531.

SuFFRiAN beskrifver Oedemera Podagrariae Linn.
Stett. Ent. Zeil. 1844, p. 331.

ScHONHCRtiS stora arbete "Genera et Species curcuUo-
Curculionidum /' som bcirjade utgifvas 1833, har "'''"•

116

genom Vol. Vlll, [\ 2. Paris 1845. 8:o 5u4 sid. blif-
vil fullandadt. Afhandlande ett enda Linneiskt inj^ekf-
slagte, hvaraf i Syslema Naturae endast anfores 10^
arler, innehaller nii anmlilda arbeie beskrifningar pa
icke mindre an 631 genera och 7141 species. Man
kan hiiraf nagorlunda bedomma hum oerliordt de
entomologiska samlingarne i Europa tillvaxa och huru
vidstrackt lilteraturen inom denna del af zoologien
masle blifva. Utgifvaren har forfattat den systema-
tiska uppstaMningen och beskrifvit de fiesta genera,
santit for ofrigl varil bitradd af flera medarbelarej
saledes hafva blifvit beskrifna af Gyllenhal 1832, af
FAhraeus 668, af Munck .af Rosf:nschold 153 arter,
af ref. 20 nya slagten och 3160 arler sarnt af Ger-
MAR, Mannerhkim m. fl. ett mindre anial. Ulom til-
lagg till Genera. Heteropus^ Dryophthorus innohaller
fort'namde del 1) en forteckning pa alia de Curcu-
lion-arter, som hos aldre Aiiclorer finnas upptagna,
men som varit Schonherr okanda, uppgaende dessa
till 234 stycken. 2) Tabula Synoptica Familiae Cur-
culionidum. 3) Conspeclus Regionum Orbis Terrarum,
hvaraf arternas utbredning inhemtas. Kalla Europa
eger 1*05 arter, Norra Europa 66" — 55° lat. 339.
Mellersta Europa 55° -46° lat. 1048. Sodra Europa
46° — 36° lat. 743 samt dessutom i hela denna verldsdel
utan bestamda lokaler 9 arter. Kalla Asien ofvan
55° lat. 3 arler. Mellersta Asien 55° — 30 nordl. lat.
539. Sodra Asien 30°— 10 nordl. lat. 116. Asialiska
Oarne 204. Ostindien 9. O^tra Asien 45° — 30 nordl.
lat. 6. Nya Holland 219. Papuensiska Australien 33.
Egenlliga Polynesicn 3. Van Diemensland 10. Nya
Zeland 7. Norra Afrika 38°— 30° nordl. lat. 107.
Vestra oarne 9. Mellersta Afrika 30° — 10° nordl. lat.
114. Tropiska Afrika 10° nordl. 15° sydl. lat. 56.
Sodra Afrika 15° — 36° sydl. lat. 866. Madagaskar
m. fl. oar 12°~25° sydl. lat. 159. Kalla Amerika

117

ofviin 50" nordl. lat. 3. Noid-Oslra Amerika 50«— 30^*
nordl. lat. 260. Nord-Veslra Amerika 50° — 30 nordl.
lat. 95. Norra Amerika utan narmare lokal-besfam-
jiin^ 19. Mellersta Amerika 3(;"-- 0° lat. 726. Vesl-
indien 12° — 30° nordl. lat. 292. Egentli^a Sodra
Amerika fran iEqvatorn till 24° sydl. lat. 554. Bra-
silien obestamda regioner 739. Amerika Platapro-
vincerna 24° — 40° 77. Sodra Amerika osakra lokaler
161 samt Sydligaste xAmerika 1 art. 4) iManlissa
Curculionidum, hvarnti flera nya slagten och arter
beskrifvas. Vol. VIU. I. recenserad i Isis 1845, p.
79. VUl. H. I. c. p. 939.

Labrams och Imiioffs i Arsb. 1&40 — 1842 om-
namda arbele "Die Gattungen der Rmselkiifer" bar
blifvit forlsatt med haflena XI — XMI. Elfte haftet
innehaller Tanaos sanguineus, (T. fallax Schh. V. I.
p. 452. 2.) Eugnamptus coUaris, Rhinomacer attela-
boides, Doedocorhynchus (^Diodorhynchus Schh.) au-
sti'iacus, Belus suturalis och melanocephalus, Homa-
locerus lyciformisy Ithycerus curculionoides och Eur-
hynchus scabrior. Tolfte haftet upptagar endasi arter
af slagtet Brachycerus , tillhorande olika afdelnin2:ar
nemligen: B. tuber culosus , albarius, cornutus, Cur-
ruca, texatus, pertusus, obesus var. (var. d. Schh.),
apterus var., sacer Latr? (B. Bufo Schh. VIII. U,
p. 3' 5, 2—3.) duplicatus, Besseri, albidentg,tus, su-
perciliosus och undatus. I 13 haflet aro beskrifna
och afbildade: Microcerus grisescens^ Rhigus horri-
dus, Faldermanni, irroratus, Cydianerus araneifor-
mis, Polyteles Guerini, Entimus splendidus, Phae-
dropus togatus samt Mesoptilius ap icalis, som utgor
ell eget , i Schonhfrrs arbele icke upptagel slagle,
utmarkt genom antennformen. Hiifl. l—X recenseras
i Rev. Zool. 1844,' p. 379.

Schilling har forlsatt sin systemaliska ofversigt
af i Schlesien forekommande Curculionides. Den upp-

118

t;ir foljande grupper ooh aittal arter: Brachyderides
24, Cieonides 13, Moly tides 23, Phyllobides 8, Cy-
cloniides 4, Otiorhynchides 15, Erirhinkles 86, Cho-
lides 5, Cryplorhynchides 29. Arbeil. und Verand.
der Schles. Gesellsch. 1844, p. 73. Cionides 11,
Calandraeides 3 och Cossomdes 2. I. c. 1845, p. 41.
SuiiuiAN har meddelat forisallning af sina an-
markningar rorande tyska Curculioner och uppger
I) atl den af Schonhemr under Urodon suturalis
upplagna varietet uigor en skild art. 2) Apion Ono-
nidis Gyll. anser forf. bora erballa ett annat namn,
emedan Gyuknhals benamning iir oriktigt bildad,
och Ki»BY redan beskrifvit en Aplon sasom A. Ononis.
3) Upplyses att Lixus paraplecticus under larvtill-
slandet endast (raffas i sljelkarne pa Sium latifoIiun>
och aldrli> i Phellandrium aqualicunri, hvilken sed-
nare vaxl endast angripes af larven till Helodes Phel-
landrii. 4) Hos Tychius Sckneideri Herbst, soin af
GyLLf<:NHAi. blifvit beskrifven i Schonherrs Gen. et
Spec. 111., ar grundfargen icke svarf, ulan stotande
mer eller mindre i rodt. 5) Anmarkes att konskill-
naden hos de fiesta Ceulorhynchus-arter ftnnes tydligl
utlryckl pa sista abdominal-segmentel. Bakkroppen
bildar fios dessa djur vanligen fran de eftersla benen
en afsmalnande trekanf, med nagol rundade sidor.
Sisia se^mentet slutar sig understundom latt till den
bojda kanten af pygidium, nagon gang med uppat
bojda liorn till det tvarafhuggna pygidium. Fori',
anfor harefter konskillnaden hos en mangd arter och
torde foljande sasom tillhorande Sveriges fauna bora
anforas: C. crucifer 01, c^ segmenlet slatt, $ med
en tvarintryckning emellan 2 bojda knolar pa bak-
kanten. C. Litura (^ segmentet slatt 9 "T^ed en grund
tvarintryckning framfor bakspetsen. C. Chrysanthenii
(f med en fin Ungsatg^ende fara p5 sista halften af
9 med 2:nc bakAt convcrgerande , ian^s

119

i^Fler i^aendo knohu', irili-yoknlngen deremellan fylkl
hT ell gult, fillaiiadl iiinne. C. Ericae c^ se^mentet
slalt ? med 2 Ijvassa knolar. C. marginatiis cf seg-
mentet slatt ? med tva Irubbiga kiiolar, som inne-
slula en giund langsfara. C. puntiger o^ med en
iilen Irekanlig skrama pa sista segmenlet, hvilket
derigenom ulloper i 2:ne afrundade flikar ? med en
djup tvarintryckning emellan 2:ne brnnhariga knolar.
C. quercus cf segmenlet slatt ? med en grund, skarp-
kantad tvarintryckning. 0. rubicimdus (/> segmenlet
slatt, ? lika med quei-cus, tvarintiyckningen djupare,
de hvassa knnterna med fina svarta liar. C. polli-
narius cf segmenlet slatt ? med en Irekanlig in-
tryckning derpa. C. Sjjrites <j^ segmenlet slatt ?
med en rund grop pa delsamma. C. suorufus c^
segmenlet slatt ^ med en tvarintryckning emellan
2 hvassa knolar pa del sista och en rund grop pa
forsla segmenlet. Sletl. Ent. Zeil. 1845, p. 98.

Tvenne nya slaglen hafva af Kollah och Hed-
TivNBACHKR blifvit bildade. Dicragognathus , narslag-
fadt med Hliynchites, men afvikande derifran genom
mundelarnes sammansallning och anlennledernas for-
hallande, samt Pac/ujnotus hiirande till Brachyderi-
des, vinglos, ulan scutell, med halsskolden kiillrig,
bredare an skalvingarne. Till del forra raknas en
och till del sednare 2 arter. v. Hiig. Heise, pag.
538, t. 26.

Whiti: beskrifver ett nytt slagle Psepholax sta-
ende nara (ironops och Aterpus; snytet kort , rakt,
iital nagot nlvidgadt, anlennerna vid dess spels i en
djfip fara, 12-Iedade, l:sta leden sa l|ing som de
foljande 7, rackande med spelsen niira ogonen, sma-
niiigom forljockadj 2:dra leden liten^ de 5 klubban
narmast belagna snorformiga. Klubban stor, agglik,
tillspetlad. Ogpnen runda. Halsskolden baktill sS
bred som skalvingarne. Elytra bakoni basen bredast.

V20

Benen iici^ot korla, liiren fortjockade, forsta parels
bojda och med en bred (rubbig tand. Mellanlibierna
mod en slark tand nara spelsen En ny art Ps. sul-
catus ofver 4"" lang fran Nya Zeland, Dieffenb.
Trav. II, p. 275. Erichs. Jahresb. 1843, p. 285.

Walton bar meddelat kriliska anmarkningar ro-
rande Engelska arterna af Apion, hvaraf ban beskrif-
vit 6 nya' aiter. Ann. Nat. Hist. XV, p. 331, 392.
Oxy stoma, Magdalis I. c. XVI, p. 221. Phyllobius,
Polydrosus, Metallites I. c. XVIl, p. 12. Sitona med
2 nya arler 1. c. p. 227, Cneorhinus samt Stropho-
somus med tva nya arter 1. c. p. 304. Foreslaende
anmarkningar ,bafva blifvit pS tyska ofversatta och
inforda i Stett. Entom. Zeit. 1845, p. 13, 40, 229,
256, 279! 1846, p. 41 och 307 samt ofver slagtena
Oxy stoma och Magdalis i Isis 1846, p. 183.

Germar bar meddelat flera tillagg och raltelser
till sina i Germ. Mag. allmangjorda beskrifningar
ofver slaglet Apion. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 141.

Blanchard har lemnat en forteckning p§ de arter
han pa Sicilien insamlat af.slagtet Bruchus , hvilka
belopa sig .till 35 hvaribland 17 nya. Pa dessa sed-
nare hafva diagnoser blifvit meddelade. Aube och
Chevrolat hafva framslallt flera anmarkningar mot
de uppstallda arterna och anse en del endast vara
varieteter eller olika kon. Ann. Entom. II. Ser. II,

p. LXXXI.

Cratosomus consularis n. sp. • frSn Columbien
beskrifves och afbildas i Guer. Mag. 1844. Ins. pi. 142.

Piazza Ciantar har uppstallt ett nytt slagte
Macrorhynchus , som bor erhalla sin plats nara Lon-
gophorus och Balaninus. En art fr^n Aetna M. Manni
beskrifves. Atti d. Acad, di Catania. XIV, p. 201.

lakttagelser rorande Lixus gemellatus och nar-
slaglade arter har Dieckhoff meddelat i Stett. Ent.
Zeit. 1844, p. 383.

121

Guekin-Meneville uppger all Curculio frurnen-
tarius Linne, som af nyare Forfatlare blifvit hanford
till Apion frumentarium , icke tillhor denna art,
Ulan nyklackia exemplar af Curculio granarius, hvil-
ken dsigl afven vinner slyrka genom den af Linne
citerade figuren i Loewenhoeks Arcana Naturae. Ann.
Entoin. II. Ser. HI, p. vi. ^

LroN DiJioua har o^jort alskilliga ratfelser i sin
forut meddelade beskrifning pa mundelarne iios Cho-
ragus SheppardL Vid undersokning hade ban icke
kunnat upptacka nagra maxillar-palper, men Aube,
som tillsandt honom ett vackert preparat af denna
insekts niundelar, har nu adagalagt motsatsfn. Ann.
Ent. II. Ser. 11, p. \L.

LoEVV har faslat uppmarksamhelen derpa, att de
arter af slagtet Lixus som hafva forlangda och uppat
bojda spelsar pa skalvingarne, gerna uppehalla sig
under vatlenytan, sardeles da solon ar bortskymd af
moln. Stell. Enl. Zeit. 1844, p. 417.

Blanchard uppger alt han funnit larverna af en
Bruclius i en Pandanusarl som finnes pa Madagaskar.
Den benamnes Bruchus Pandani, Ann. Ent. II. Ser.
Ill, p. iv.

Enligt hvad i foregaende arsberaltelser (1837 —
1839, p. 245) blifvit omnamdt hafva de sma strut-
lika bildningar, hvilka ofta forekonima pa tradens
blad, adragit sig flera forskares uppmarksamhet. Huber
har isynnerhet om uppkomsten af dessa sammanrull-
ningar i sednare lider meddelat iakltagelser, som
aro af slort intresse, hvarjemle han foljt utvecklingen
af del iiila djur (Uhynchites Betulae') som utfor dessa
konstiga bof»ingar at sin affoda. Vi hafva nu all
anmala ett utfcirligt bidrag till utredande af denna
arts konslfardighet, nemligen : Debey's Beitrdge zur
Lebens- und Entwicklungsgeschichte der Busselkdfer
aus der FamUie der Attelabiden\ Bonn. 184(i 4:o. 54

122

sid. 4 tab. Fords medilelairden iAWkn i tlera hanse-
ende fran fivad som ("orut i dcHa amne blit'vil ii|)|)-
gifVet, men utan figiirer ar det knappasi mojiigi att
^skadligl kiinna framslalla della lilla djiirs beteende
vid forfaidigandet af forvarings-rummen for dess agg
och larver

ScHWAGRiCHEN bar utredt metamorfosen af Cryp-
torhynchus Lapatki och redogjort for den skada denna
insekt under larv-tillslandet orsakar pa Men {Alnus
glutinosa). Aggen laggas pa barken af unga trad,
D5 dessa utklackts inborra larverna s\2: i veden, hvar-
est de grafva sig en gang, vanligcn af 3 turns
langd. Merendels gnaga larverna sig in i horizonlel
riktning genom barken, sedan snedt genonn vedytan
och slutligen uppat i stanfimen lemnande under sig
de afgnagna snna tradspanorna. Vid forpuppningen
vanda de sig om, sa att hufvudet kommer nedat
eller mot kanalens oppning samt forvandia sig efler
14 dagars forlopp till utbildade insekter. De qvar-
sitta i gangen iifven en tid sedan de ernAlf full faslhet.
Huru lange de har qvarsladna, eller om de salunda
tillbringa hela vinterUj har icke blifvit utredt. Wiegm.
Arch. XI, p. 337. t. X.

GuERiN-3lENEViLLE har beskrifvit utvecklingen af
Ceutorhynchus sullicollis. Larverna lefva af rotterna
pa kal och frambringa pa den sa kallade stocken
temligen stora knolar. Dessa larver aro hvita, fol-
losa och likna dem af Apion apricans. Fullvaxla
utkrypa de ulur knolarne och nedga uti joiden, hvar-
esl de forfai'diga sig sma runda cocongor, i hvilka
de forvandia sig till puppor, hvarutur insekterna ut-
klackas i Maj. Forf. har funnit denna larv angripen
af tvenne sma parasiter, hvilka synas lillhora slagtet
Calyptus. Ann. F^nt. 11. Ser. Ill, p. xxxiii.
Xyiopha- Guerin-51enevii,lk har systemoliskf uppslalll Bo-

*'' ' stn'rhiadae , hvilka han anser kunna saledes indolas:

123

/. Hufvudet fasladt under protliorax och
af denna helt och hSllet, eller till
en del, doldt d§ insekten ses ofvan-
ifrSn.

A. Kroppen cylindrisk.

1. De tvenne forsta antennledeina

langre eller atminstone lika ISnga
med de 5 fdljande.

a. Antenn-clavan kortare an funi-

keln och djupt sagtandad . . . Apate, Fabr.

b. Antenn-clavan lika lang eller

ISngFC an fiinikeln, foga eller

icke sagtandad Xylopertha. Guer.

{A. sinuata. Fabr.)

c. Antenn-clavan lika lang eller

langre an funikeln starkt per-

folierad Tnjpoclades Guer.

[A. muricata. Linn.}

2. De Ivenne forsta antennlederna

kortare an de 5 foljande.

a. Antenn-clavan djupt sSgad . . . Rhizopertha. Sleph.

[A. pusilla. Fabr.)

b. Antenn-clavan enkel Bostrichus. Geoffr.

{A. capucina. G.)

B. Kroppen icke cylindrisk, ofvanpa

n3got nedtryckt . Dinoderus. Steph.

(.4. elongata. Payk.)
//. Hufvudet fasladt vid framre kanten
af prothorax och helt och hallit syn-
ligt df( insekten ses ofvanifran.

A. kro )i)en cvlindnsk <^ ., ^ ,

lExopso'ides. Guer.

{Dysides. VVestw.
Exops. Curtis.
Psoa. Fabr.
Ann. Kntom. 11. Ser. ill, p. xvi.

Smut bar utredt metamorfosen af Hylesinus
Trifolii Miill., hvars larv^lefver i rolferna af Trifo-
lium pralensc, elt forhallande, som ar sa myckef
mer ovantadl, som alia dess samslaglingar underi^a
sina forvandlingar i had. Redan de forsta varrna
dagarnr om varen, tllor i slutel af April och borjan

154

af Maj, trJiffas denna insrkl-art i slor mnngd [)5
klofverfalten, hvarest den da ^^arar sig. Sedan pai-
ningen for sig gait borrar honan sig in i roten siraxt
nedom stjelken, gnager sig der elt femligon slort
lial och lagger i detsamma sina 4—6 sma hvita,
elliptiska agg. El'ter 8 dagars forlopp finnas de unga
larverna, hvilka till en borjan utvidga det af honan
gjorda halet, sS att det olta uppn^r stoileken af en
liten art. Harefter gnaga de sig djnpare ned , tro-
ligen emedan de nedre delarne af roKerna lemna nrier
naring och aro friskare an den tradartade stjelken.
Larvgangarne fortga i en temligen rak linea emellan
epidermis och den egentliga lotsubstansen och aro
fyllda med excrementer. Hiidombytena hade Smitt
icke kunnat observera. Pupporna finnas i sl^jtet af
September i larvgangarne, alltid med hufvudet vet-
lande uppat. Vid tjenlig viiderlek klackes djuret i
October manad. Insekten ofvervinlrar i rolterna, hvaraf
den sannolikt hemtar sin foda. Den fiillvaxta larven
ar f linea lang, framat forljockad, bojd , fotlos, be-
satt med fina har och till fargen hvit. Stett. Enf.
Zeit. 1844, p. 389.

Guefun-Mexevillk anfor att Hylesinus crenatus
nyligen blifvit uppliickt i narheten af Paris, hvarest
den blifvit traffad under barken af Ask (Fraxinus
excelsior), der den undergar sin forvandling, samt
understundom , da den foiekommer i mangd , cfrsakar
att dessa trad utdo. Ann. Enl. II. Ser. Ill, p. xwiii.
Densamme uppger att han i rotterna af Smilax chi-
nensis funnit Apate minuta Fabr. samt en ny art
Bostrichus, som han benamt B. Thorelii. Ann. Enl.
II. Ser. Ill, p. XVI.

Rorande lefnadssattet af Eccoptogaster Pruni
och Pyri, hvilka angripa och skada appletraden, har
Letzner meddelat flera upplysningar, samt anfur ro-
rande den forstnamde att honan, som inborrar sig i

125

barken, vid parningen atervander till oppningen,
hvarest den ulstracker spetsen af abdomen sa alt ofta
nagon del af skalvingarne blifver synlig. Hanarne
som uppelialla sig pa barkens yta vanda da at ho-
norna sin anus, sa att bSda deras samnrianstotande
delar bilda en spelslg vinkel. Om man kunde bort-
taga den emellan hanarne och honorna befintliga bar-
ken, sa skulle deras loiter sammantraffa. Genom
^enna slalining skiljer sig denna art fran alia andra.
Parningen varar 3 — 6 minuter. Hanar och honor
halla sig harunder stilla, men de forslnamda rora
likval bestandigt pa antennerna. Sedan de Stskiljts
inkryper honan ^ter i sin gang. Arbeit, u. Verand
d. Schles. Gesellsch. 1845, p. 37.

Li:TZNE(\ har afven hallit elt foredrag om trenne
arter af slaglet Eccoptogaster som uppehalla sig pa
Almtraden, nemligen. E. scolytes och multistriatus ,
hviika lefva tillsammans blandade om hvarandra, samt
E. pygmaeus, som vanligen traffas hogre upp i tra-
den. Dessa tre arter hade dodat flera Almar, som
vaxte i Schneilinger park i Schlesien. Arbeit, u.
Verand. d. Schl. Gesellsch. 1844, p. 64.

Om lefnadssattet och den inre byggnaden af
Scolytes destructor har Guerin-Meneville meddelat
sina iakttagelser. Rev. Zool. 1846, p. 289.

V. Weidenbach omtalar den skada som Bostri-
chus curvidens under sommaren 1843 fororsakat i
Sodra Tyskland pa Silfvergran (Pinus picea). Denna
inseklart synes endast under vissa forhallanden oka
sig till den mangd att den fororsakar markbar skada.
Forf. pastar att den sardeles under torra och varma
somrar visar sig talrikt. Stett. Entom. Zeil. 1846,
pag. 11 6.

Letzner, sfom funnit larven af Bostrichus aspe-
ratus Gyll. under barken af grantrad, ulreder denna
arts melamorfos, samt beskrifver de gangar den gor

126

i barken. Dessa likna luycket dem, som frambrin-
gas genom Cryphalus abielis. Arbeit, u. VerSnd. d.
Schles. Gesellsch. 1844, p. 68.

MoTSCHOULSKY liar sasom stod for den af honom
gjorda uppgift alt Monotonia quadrifoveolata blifvii
funnen i Daghestan, anfort alt denna art afven blif-
vit traffad af Potsch i trakten af Lenkoron. Slett.
Enlom. Zeit. 184rt, p. 195.

Paussili. Westwood bar borjat en ny monografisk bear-

betning af Paussili, hvaraf den hitlills ulkomna af-
delningen omfattar slaglena Cerapterus (med Subge-
nera Cerapterus, Orthopterus, Arthropterus, Phy-
matopterus, Homopterus, Pleuropterus) Ceratoderus,
Lebioderus och Hylotorus. En sasom ny beskrifven
art Cerapterus Hopei fran Port Philip anser EfUCH-
S0x\ icke skild fr^n C. Mac Leayi Don. Af stort
varde arc de talrika figurerna, hvarigenom icke al-
lenast de olika arlerna, ulan afven kannemarkena
for genera och subgenera blifvit framslallde. Arcana
Ent. pi. 49, 50, 58.

Boys bar rorande Paussili anfort, alt dessa i
likhet med vissa Carabici sasom Aptinus och Brachi-
nus utsprula . fran anus en skarp valska, ofta Stfciljd
af en liten small. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 88.

Ceram- En ofversigt af de hitlills pa Nya Zeland funna

^"°'* Cerambyciner har Westwood lemnat i Arcana Ent.
II, p. 25.

Kriechbaumer har utgifvit en Dissertation "Uehe?'-
sicht der Ceramhyciden MiXnchens' Miinchen 1844.
8:o. 22 sid. Hela antalct utgor 103, hvaribland en
ny art Callidium angusfum beskrifves.

White 4 nya arter horande till slaglena Saro-
throcera n. g- Plectrodera, Campsosoma och Euco-
matocera n. g. Ann. Nat. Hist. XVIU, p. 47. I. 1.
f. 4. 6. 7.

V27

Ell nytl sliigle ilr Prinoplus White Iran Nya
Zeland. Ogon ofvan och undei- narrnade hvarandra,
mandiblerna korta. Antennerna langre an | af krop-
pen, 3 — S leden hvar och en iorsedd med en tagg
1 spetsen. Halsskolden med ullig harbekladnad och
en tagg pA hvarje sida. l.aren med 2:ne sma lander
vid spetsen, 1 art Pr. reticularis. Wht. Dieffenb.
Neuseel. II, p. 276. Arcana. Ent. T. 56. f. 1.

WiiiTE en ny Cerambycin fran Mexiko Prionus
(subg. Prionocalus) cacicus. Ann. Nat. Hist. XV, p.
108. Cyrtognathus Hugelii. nov. spec. Kollar och
Redtenbacher v. Hiig. Kaschm. p. 550. T. 28. f. 1.

Guerin-Meneville har monografiskt bearbetat
slaglet Amphidesmus, som af Serville blifvit bildadt
af Ceramb. analis Oliv., quadj'idensYabv. Till denna
art lagges ytterligare tre nya: il. A^e^o fran Mexiko.
A. xanthomelas Chevr. {Hopfneri Dej. , torquatus
Kl.) fran sistnamde land och A. Westennanni fran
Guinea. Guer. Mag. 1844. Ins. pi. 146. Rev. Zool.
1844, p. 257.

Af Lamiariae har Chevrolat beskrifvit 3 nya
arter af Sternotomis (Cerosterna Dej.) nemligen St.
Bohemani och niveisparsa fran Port Natal saml S.
Calliaudi funnen i Oasen El L'ah el Bahryeh , af
Latreille anford sasom Lamia ornata 01. i Voy. a
Meroe. Rev. Zool. 1844, p. 343.

Slagtet Sternotomis, med narslagtade former, har
blifvit underkastadt en ntforlig bearbelning af West-
wood. Nya arter aro St. virescens, Palinii (efter en
sednare rattelse p. 147. = Lamia principalis Dalm.)
b^da fran Sierra Leona , St. comes = Lamia Co?*-
nutor Fabr. St. princeps fran Guinea. St. eremita
fran Senegal, St. hicolor fr^n Guldkuslen, St. ama-
hilis fran Aschanti, St. Fen^eti fr^n Abyssinien, St,
Tagarvei fran Guinea samt, de liktidigt af Chevrolat

128

beskrifna St. Boliemani och niveisparsa. Arcana Enf.
pi. 69, 78, 84, 85, 86.

Som nya arter af denna familj aro dessutom
beskrifna: Batocera princeps, Cerosterna [asciculata,
Phytoecia pallidipennis och interrupta v. Hug. Kaschm.
p. 551, den forsta fran Massuri pa Himalaya, den
andra fran Kaschmir. AmpJiionycha hictuosa Lkskli:ur.
Guer. Mag. Ins. pi. 138 fran det inre af Brasilien
Dorcadion tomentosurh och Saperda graeca. Sturm
Catal p. 355. T. 6. f. 3, 6. bada fran Nauplia. Chk-
VROLAT har anmarkt all den forslnamda icke kan till-
hora Dorcadion, da den ar forsedd med vingar.
Erichson deremot som erhSllit exemplar af denna art
fran Sturm anser Chhvrolat's uppgift ogrundad. La-
mia obesa Westw. Arcana Ent. pi. 64. Lamia pul-
verulent a , Xyloteles griseus Westw. I. c. pi. 56.

West WOOD har uppstallt eft nytt slagte Eupro-
mera och deraf beskrifvit en art E. Spry ana. Ann.
Entom. Soc. 1843. Oct. Ann. Nat. Hisl. XVI, p. 209.

Reiche en ny art af Campsocephalus , C. Gali-
eneri fran Abyssinien. Rev. Zool. 1845, p. 119.

Sasom bevis pa hum lang lid en del Iradatande
larver tillbringa innan de utvecklas till insekler, an-
for RoMAND att ban utur en stol , som han egl ofver
20 Sr, erhSllit ulklackt en individ af Clytus 4 punc-
tatus. Ann. Ent. 11. Ser. IV, p. xxxiii.

Ett nylt slagte bland Lepluretae rir Calliprason
White, hvilket forf. anser s^som subgenus af Calli-
chroma, narslagtadt med Promeces. Ogonen aro runda
och knappast urnupna, antennerna med. forsia leden
forlangd, kulformig, halsskolden med en hvass lagg
vid sidorna, skalvingarnc bakat afsmainande, benen
l^nga och fina, laren uttill klotformigt forljockade.
C. Sinclairii Dieffenb. Neuseel. H, p. 277. 80 af
Westwood afbildad i Arcana Ent. H, p. 27. pi. 56.
f. 3 unnder namnet Stenoderus Sinclairii.

Letxner

129

Lr,TZNi:H Fiar i Schlesien upplackl en ny art
Leptura L. lineata nagot langre och smalare an L.
lurida, skalvingarne gulbruna, suturen, sidokanten
och en pa midlen gSende vitfa, svarta. Liingd 5"".
Pa antennerna aro 2:dra 3:dje och 4:de lederna till-
samman endast s5 l^nga som den 5:te. Arbeit, u.
Verand. d. Schles. Geseilsch. 1843, p. 173.

Costa har utredt konskillnaden hos Leptura ha-
stata och L, cruciata. Rev. Zool, 1845, p. 295.

Lucas har fullstiindigt beskrifvit metamorfosen af
Ergates Faher. Larverna till denna insekt aro tem-
ligen rorliga och af en ovanlig styrka. Holler man
en sadan i handen kanner man pa de sammandrag-
ningar af kroppen som den gor, huru starka de
muskier maste vara, som kunna asladkomma en sa-
dan kraftyttring. Den lefver i granstockar, hvari
den orsakar rnycken skada. Fullvaxt uppnar den en
langd af 60 — 05 m'lU. och en bredd af 15 — 16 mill.
Den ar af en gulaktigt hvit farg, och tjockast framat.
Hufvudet, som kan indragas, ar till storre delen
doldt inom l:sfa segmentet. Puppan ar 92 mill, lang
och 38 mill, bred, af en klar, gul farg, saml ofver-
gar till gult brunaktig, da den ar nara att utklackas.
Ann. Ent. H. Ser. II, p. 161.

GouREAU har rorande utvecklingen af Morimus
luguhris och Sciferda scalaris meddelat flera iaktta-
gelser. Den forstnamde artens lorv lefver under bar-
ken af kullfallda poplar. Larverna som der funnos
voro dels sma, dels medelmatligl slora, nagra nara
fullvaxta. Delta forhallande har kommit forf. att tro
att de under denna lefnadsperiod tillbringa 3:ne Sr.
De lefva icke af sjelfva veden , ty man upptacker
hvarken hal eller utgropningar deruti. Da de arc
fardige att forpuppa sig ingrafva de sig forst i ve-
den och gora deruti en foga djup hala, som de sma-

Prnf. Bohemans Jrsb. t845, 1846. 9

130

ningom utvidga och lillsliita mod smA al'gnagna Irad-
bitar. Larvan till Saperda scalaris ofvercnsstammer
(ill alia delar med den forulnamde arlens i lefnads-
satlet, men Iraflijs under barken pa paronslammar.
Ann. Entom. II. Ser. II, p, 427. t. 10. N:o 2.

Guerin-Menevilli: har afgifvit berattelse om en
af honom verkstalld resa till Sodra Frankrike i an-
damal alt utreda till hvilken art den insekt horer,
som der orsakar stor skada for jordbrnkaren, genom
fallandet af en mangd ax pa siidesfalten. Denna
insekt har funnits vara Agapanthia marginella. Den
ulklackes kring medlet af Junii eller vid den tid d§
saden blommar. Honan finnes da ofla sittande pa
kort afsland fran axet , med hufvudet nedat. Den
gnager pa straet elt litel hal , tlylfar sig derefter
nagot ned och lagger ett agg i den gjorda oppnin-
gen. Efter 8 eller 14 dagars forlopp utklackes agget,
som, genom sin fyngd eller en vegetations process,
nedkommit till den ofversta leden , hvarest larven
uppehaller sig och hemtar sin foda af straets inre
delar, samt uppflyttar sig smaningom nara axet, hvar-
est den forsvagar straet pa detta stalle. Da larven
blifvit nara fullvaxt nedkryper den, genomgnager alia
lederna anda till dess den hunnit den sista nara ro-
ten. Har ofvervintrar den for att foljande var ofverga
till puppa. Da saden hunnit sin mognad affalla alia
de ax, som sAlunda nara deras faste blifvit kring-
gnagda af den unga larven. Ann. Entom. II. Ser.

Ill, p. LXV.

Serville har meddelat flera underrattelser om
metamorfosen af Oherea pupillata Gyll. hvars larv
han funnit pa Caprifolium. Bada konen af denna
insektart beskrifvas och anmarkes att Gyllenhal oratt
uppgifvit alt prothorax skulle vara forsedd med 3:ne
svarla flackarj forf., som undersokt ofver 50 individer

♦ 131

af denna arl, har endast funnit 2:ne flackar p5 hals-
skolden. Ann. Ent. II. Ser. II, p. L.

Lacordairk, som forul gjort sig fordelaktigt chryso-
kand genom sin fortraffliga Monographic des Eroty- ™^ '"^*'
liens, har nu foretagit ett annu storre arbete, som
kommer alt omfaKa alia Chrysomelinae. Det ufkom-
mer under titel '' Monographie des Coleopteres subpen-
tameres de la famille des Phytophages" , och vi hafva
nil alt haraf anniala I Delens 1 och 2 partie Bruxelles
1845. 8:o. 740 sid. Efter foretalet foljer en forteck-
ning pa alia de skrifler forf. begagnat vid utarbet-
ningen af sin monografi, hvilken bevisar att han
gjort sig val hemmastadd med den hithorande lille-
raluren Harefter vidtager en hogst intressant inled-
ning livaruti familjen i allmanhet och den role den
spelar i natiiien utgor foremal for en grundlig ut-
redning, salunda behandlas: 1) Dessa djurs yttre delar.
2) Familjens analogier. 3) Karakferistik. 4) Inre de-
lar, hvarvid forf. anfor allt hvad som varil kandt
rorande dessa insekters inre organisation, och hvad
Ramdohr, Marcel de Serres, Leon Dufour, Kolli-
KER och JoLY i sina arbeten derom nlredt. 5) Me-
tamorfos, hvaraf inhemtas att hiltills endast omkring
50 larver af denna talrika grupp blifvit beskrifna
och att det annu finnes tvenne afdelningar nemli-
gen Sagridae och Megalopidae, hvilkas larver arc
okanda. Forofrigt delar forf. Linnes och Cuviers
asigt alt man vid uppstallning af slagten icke bor
gifva foretrade at karakterer hemtade fran larverna,
framfor sadana som erhallas fran de fullt utbildade
insekterna. (i) Klassifikation. I slallet for de tvenne
grnpper LAfREiLi.E antagit inom denna familj , foreslar
forf. 11 och indelar Phylophagi i tvenne hufvudaf-
delningar Apostasicerides, hvilka ega antennerna vid
basen atskiljda och Mitopocerides , som ega dessa or-
ganer vid deras faste sittande nara hvarandra. Till

I3e #

den forra riiknas i^rupporna Sagrides , Donacides, Crio-
cerides, Megalopides , CJdythrides, Cryptocephalides,
Eumolpides ocb Chrysomelides sarnt (ill den sednare
Gallerucides , Hispides och Cassidides. Slutligen foija
beskrifningar af grupper, slaglen och arler, och toide
det vara tillf'ylleslgorande att endast npprakna nam-
nen af de slaglen och antalet af de arter, som npp-
lagas, da ell utdrag skiilie blifva allt for vidlyfligl
och detia forljenstfulla arbete icke lange larer konima
alt saknas i nagot Entomologiskt bibliothek. Sagri-
des upptaga slagtena Megamerus 1 arl , Prionesthis
1, Carpophagus 1, Rhyncliostomis \, Mecynodera 1,
Atalasis 1, Sagra 28, Orsodachna 9 ocb Ametalla 2
arter. Donacides innefatta endast slaglena Donacia
med 56 och Haemonia med 8 arter. Criocerides
med siagtena Syneta 3, Zeugophora 4, Megascelis
51, Plectonycha 5, Lema 257, Crioceris 43, Brachy-
dactyla 2, Rhaebus i, Euhaptus \, Ateledera 1 art.
Megalopides med genera Mastostethus 57, Homalopte-
rus 2, Agathomerms 22, Temnaspis 4, Megalopus 15
och Poecilomorpha 5 arter, Vid sliitet af hvarje
slagte upptagas de species, som hos aldre skriftslal-
lare finnas anforde, men som varil fdrf. okande.
Diagnoserne aro pa latin och de ulforliga beskrif-
ningarne pS Fransyska. Recenserad i Rev. Zool. 1846,
p. 22. Ann. Ent. II. Ser. HI, p. xlv.

SuFFRiAN bar verkslallt en noggran revision af

forestaende arbete hvarvid ban sardeles fastadt afse-

ende vid de arter som forekomma i Tyskland. Slett.

Ent. Zeit. 1845, p. 302, 327, 359. 1846, p. 51, 80,

152. Efter granskning af slaglet Donacia uppger

SuFFRiAN foljande forslag alt indela detsamma i grupper:

A. Hanens baklar 2-tandade. Skalvingarne platia, i

spetsen afhuggna: Donacia crassipes. F., cincta

Germar, dentata Hoppe, angustata Kunze, Spar-

ganii Ahrens.

t33

B. Hanens baUlar eri-tandade, baklibierna hos b^da
konen ulan knol.

a, Skalvingarne (jialta, i spetsen Ivart afhug^gna,
med tydliga inlryckningar: D. reticulata Schh.f
dentipes F. , Sagittariae F. , Lemnae F. , obscura
Gyll., gracilis Creutz, brevicornis Ahrens, tha-
lassina Germ., impressa Panz., simplicifrons
Lacord.

b, Skalvingarne fdga kullriga, i spetsen afrun-
dade med tydliga intryckningar. D. sericea Linn.,
Comari Ahrens.

c, Skalvingarne convexa, i spetsen afrundade,
utan markbara intryckningar. D. nigra F. ,
discolor Hoppe, affinis Kunze, och alia med
de sednare narslaglade arter.

C, Hanens baklar otandade. Baktibierna utan ut-
vidgning.

a. Ofra sidan utan bar.

1. Skalvingarne foga kullriga, utan markbara
intryckningar. D. Menyanthidis F. , semicu-
'prea Panzer.

2. Skalvingarne platta, med markbara intryck-
ningar. D. simplex F. , Typhae Br., fennica
Panz., Malinowski Ahrens.

6. Ofra sidan betackt med h^r. Skalvingarne

platta med markbara intryckningar. D. IfydrO'-

charidis F. , tomentosa Ahrens.

Sasom eti nytt slagte har Sturm beskrifvit och
afbildal Mesophalacrus , hvilkel likval ar identiskt
med Mecynodera Hope (Col. Man. III.) afven arten
M, Spinolae Sturm fr^n Nya Holland ar samma med
M. picta Hope. Sturm Catal., p. 357. T. 6. f. 7.

Hispa (IJroplata) Leseleuci n. sp. ("ran Cayenne
beskrifves af Gueri'n-Meneville. Guer. Mag. 1844, pL
14;^. Den ulmarker sig genom antennformen. Lederna
aro nemligen med undantag af de Ivenne forsta, alia

134

sammansmaha, ett forlicillande, som oftare foroUom-
mer hos de Amerikanska Hispa-arterna, sardeles Uro-
platae, ehurn icke i sa vidstrackt grad, som hos den
nu afbildade arlen.

Ett nytt slagte Platyauchenia har blifvit af Sturm
beskrifvit och framslaldt genom en ulmarkt vacker
figur. Det ar narslagtadt med Alurnus/men bar
utvidgade kanter pa thorax och- skalvingarne och ut-
marker sig sardeles genom sista leden af Maxillar-
palperna, som ar klotlikt iippblast, hvarfore Dejean
beniimt detta slagte Sphaeoi'opalpus. PL limhata
frSn Brasilien, ar samma art med Sph. cinctus Dej.,
som blifvit afbildad i Guer. Iconogr. Regn. Anim.
Sturm. Catal., p. 358. T. 6. f. 8.

SuFFRiAN har till sin i Arsb. 1843, 1844, p. 96
anmalda monografi ofver i Tyskland forekommande
Cassidae gjort nagra tillagg och rattelser. Synnerlig
oppmarksamhet har forf. fastat vid den hos flera ar-
ter befinlliga guld- och perlemoglansen, och adaga-
lagger genom manga och fortsatta iakttagelser, att
denna glans hos de fiesta arter framlrader merendels
iSnjj tid efter deras utklacknins- och forst da de aro
fardiga att para sig. Hos manga arter visar den sig
efter tre till fyra veckors forlopp, hvarfore till en
borjan glanslosa individer allmannare forekomma ; (C
hemisphaerica , sanguinosa , vibex, dpMticoUis, chlo-
ris , sanguinolenta , lucida, nebulosa) hos andra ar
denna utvecklingsgrad kortare och sadane exemplar
som sakna glans aro sallsynta (C. nohilis, ohlonga);
hos nagra installer sig glansen redan da skalvingarna
blifva harda (C. equestris, margaritacea , ferruginea).
Ett likartadt forhallande foreter den blod- eller brun-
roda teckningen vid skalvingarnes bas, som forefin-
nes hos flera arter. Endasl hos Cassida vibex visar
denna sig p^ nyligen utklackla individer, hos andra
deremot efter langre tids forlopp och straxl fore den

PP

135

metalliska glansen, sasom forf. anmarki hos C. chlo'
ris. Forf., som haft lillfalle att noggrannl foija me-
tamorfosen af C. nohilis, har blifvit ofverlygad om
att den af Paykull, sasom egen art beskrlfna C. vi-
ridula endasl utgor nyklackta ocli icke fullt fargade
exemplar af den forstnamda. C. seraphina Menelr.
och Hahlitziae Fischer anser forf. afven tillhora samma
art. Stell. Ent. Zeit. 1844, p. 206, 241, 270, 1846.
pag. 359.

Klingelhoffer formodar att den olika fargteck-
ningen hos bada varieteterna af Cassida murraea
harror af den forandring saflen undergSr i den vaxt
hvaraf larverna hemta sin foda. Stelf. Entom. Zeit.
1846, p. 26.

Atskilliga tillagg hafva af Huber blifvit gjorda
till hans forut utgifna afhandling rorande nagra Cas-
sidae-arlers metamorfos. Mem. de Geneve. XI, p. 177,

Letzner har beskrifvit flera varieteler af Chry-
somela collaris och anser Chr. salicis P'abr. endas(
vara en varietet af den forstnamda. Arbeit, und
Verand. d. Schles. Gesellsch. 1844, p. 69.

Nya arter Chrysomelariae aro Chrys. viridana
Oahl. fran Sardinien, mixta Ziegl. fran Sodra Frank-
rike, distincta Dej. formodligen fran sistnamde land.
Ch7\ Megerlei ar endast en forandring af C. cerealis;
C, hicolor Kiister fran Grekland och Dalmatien ar
icke samma med C. hicolor F., hvilken sednare ar
varielet af regalis 01 i v. Den forra ar C. vernalis
Brulle, Kiister, Kafer Europ. — Chry somela perfo-
rata, Caschmirensis, specuUfera, Phaedon nigromacu-
latum fran Kaschmir. Kollar och Rfdtenbacher v.
Hiig. Kaschm. p. 557, 562. Chrys. H punctata F,,
som hiir till slagtet Podontia Dalm., fores af dessa
forf.. till slagtet Gonioctena, med den anmarkning att
emellan dessa bada genera icke finnes nagon vasentlig
skillnad. Erichsqn har likval hos Gonioctena upptackt

136

en karakler som endast lillkommer delta sla^^fej man-
diblerna aro nemligen pS utsidan forsedde med en
djup grop, uti hvilken maxillarpalpernas sista led
inrymmes.

Blanchard Dia ohlonga n. sp. fran Sicilien. Ann.
Entom. 11. Ser. III. p. iv.

Guerin-Meneville har iindeisokt lefnadssaltel och
nnetamorfosen af Eumolpus Vitis, som i Frankrike
orsakar betydlig skada pa vinrankorna. Vid rotterna
lagger inseklen sina agg och dessa utkliickas i jor-
den. Om varen sprida sig larverna, och de ulbildade
insekterna , pa bladen, som de fdrstora, Ann. En(.
II. Ser. IV, p. XXXV.

Bada konen jemle flera varieteter af Homalopus
Loreyi beskrifves af Rouget. Hanen ar mindre, samt
har utvidgade framtarser och baktibier. Insekten lef-
ver pa ek. Ann. Entom. 11. Ser. 11, p. 207. tab.
6, N:o 3.

Saunders' har uppstallt elt nylt slagle bland
Cryptocephalidae benamt Prionopleura, samt deraf be-
skrifvit 5 arler, alia fran Nya Holland. Trans. Ent.
Soc. April 1844. Ann. Nat. Hist. XVH, p. 58.

Lucas har beskrifvit 10 nya arter funna i Norra
Afrika och tillhorande slagtena Clythra och Crypto-
cephalus. Rev. Zool. 1845, p. 119.

Uti Russeggers resa 1, p. 989 beskrifver Redten-
BACHER 2 nya arter Clythra Aleppensis och Labido-
stomis lineola bada fran Syrien. Den forslnamda ar
likval identisk med CI. 9 punctata Oliv.

Chevroeat uppger alt de Cryptocephalid-larver,
som omgifva sig nied en hylsa, hemla sin foda af
trSdartade amnen och alt larveti af Clythra d punc-
tata, som traffas i myrstackar, lefver af dertiti be-
fintliga vedpartiklar. Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. lxl\.

Nya arter fran Kaschmir aro: Clythra dispar,
ornata, Coptoccphala signaticdllis, Cryptocephalus

137

sannio, tricinctus. Kollak och Hkdtiabachkh v. Hiig.
Kaschm. p. 5()0.

Bland Gallerucfdes hafva sistnamde forfaltare
bildat ett nytt slagte Oedicerus , hvars hanar hafva
5:te och 6:te antennleden starkt uppsvalld och af en
egen form. En ny art 0. cyanipenms. Nya arter
iiro vidare GaUeruca fulgida fran Himalaya, G. in-
terrupta, hicolor , sexmaculata, Phyllobrotica lunata
fran Kaschmir v. Hiig. Kaschm. p. 560. 553 — 556.
Adimonia brachyptera fran Neapel och A. Villae fran
Lombardiska alperna. Kuster Kaf. Europ. I. N:o 61, 64.

Flera upplysningar om den Haltica, som lefver
pa Rapsat, hafva blifvit af Bourdin meddelade i Ann.
Enlom. II. Ser. Ill, p. xv.

Uti deparlementen Aude, Pyrenees Orientales,
du Gard m. fl. angripas vinrankorna ofta af larverna
till en Haltica, som man anselt vara H. oleracea,
men som sakerligen ar en skild art. Guerin-Menevillk
har om denna insekt meddelat foljande: den fram-
kommer i utbildadt skick vid v^rens borjan, da vin-
rankorna borja skjuta skolt, och lagger sina agg pa
bladen. Da aggen klackas, lefva de sma larverna af
bladens parenchym och tillvaxa allt efter som bladen
ulvecklas, samt hafva hunnit deras fulla sloriek i
slutet af Juni och under forsta halften af Juli. Vid
denna 'tid se vinrankorna vissa ar ut , som elden
gatt ofver dem. Deras blad aro helt och hallit roda
Qch lorkade. Drufklasarna hafva icke en enda frukt
oskadad och hela skorden gar forlorad. Slutligen
forsvinna larverna och invanarne tro att de do. De
nedkrypa likval da i jorden, hvarest de ofvervintra
och forvandia sig forst foljande var till puppor. Enda
sattet att forekomma dessa larvers fortsatt^ harjnin-
gar, ar att afplocka och uppbranna de lof som aro
angripna af larverna, innan desse lemna dem. Ann.
Entom. 11. Ser. Ill, p. Lxvn.

J38

SliJglet Alexia Stepb. (Hygrotophila Chevrol.
Dej.) bar blifvil karakteriscracU yl Redtknbachku, som
funnit detsamma ega 10-ledade anienner, hvilket ar
stridande mot MiiLLERS uppgift i Germ. Mag. IV, p.
267, der dessa uppgilves vara 11-ledade. De angifna
slagtkannemarkena anlyda alt delta genus erhahit sin
ratta plats i narheten af Triplax ocb Tritoma. Oak-
tadt all anvand moda vid undersokningen af dessa
sma djur, bar det icke lyckats forf. upplacka den
bos delta slagte angifna lilla led vid klornas bas.
Diagnoser meddelas a 3:ne hitborande arter. Stett.
Entom. Zeit. 1845, p. 315.

Trimera. Nya arter aro: Coccinella basalis , Epilachna

ocellata ocb iO-maculata fran Kascbmir. v. Hiig. Kascbm.
"pag. 563.

MoTSCHOULSKY bar rorande slagtet Calyptohium
ocb Holopar'amecus meddelat foljande anmiirkningar:
1) Att C. Villae Aube = Holoparamecus depressus
Curt, redan forut af Beck ar beskrifven i Beitr. zur
Bairiscben Inseclen Fauna under namnet Silvanus sin-
gularis ocb 2) Att ban lika med Curtis funnit denna
insekts antenner 9-ledade. Guerin bekraftar den sed-
nare uppgiflen ocb raknar till Calyptohium de arter,
som ega ll-Iedade antenner. (C. Caularum, Kunzei,
nigrum Aube). Erichson bar likval haremot gjort
flera inkast ocb anser ledernas antal i antennerna bos
bilhorande arter annu icke vara fullstandigt utredt.
Rev. Zool. 1844, pag. 442. Erichs. Jabresb. 1844,
pag. 125.

Dimera. ScHAUM bar anstallt en noggrann revision af de

Pselaphi som Chaudoir beskrifvit i Bull, de Moscou
1845, p. 163 ocb meddelar flera upplysningar rorande
deruti upptagna arters Synonym i. Euplectes sulci-
collis. Reicb. bar af Chaudoir blifvit ford till ett nytt
slagte TricJionyx, bvilket af Sgiiaum anses vara ratt.
Innanfor den stora Moen finnes en ganska liten kort

139

klo. Denna karakter tillkommer afven E. Mdrkelli
Aube som ar hogsl narslagtad med sulcicollis, med
hvilken den ofia blifvit forvexlad. De mindre exem-
plar som Gyllenhal omniimner i sin beskrifning af
Psel. sulcicollis anser forf. troligen tillhora E. Mdr-
kelii. Af de Ire nya arter Euplectes , som Chaud.
beskrifvit ar E. lativentris = E. Schmidtii Mark.
Germ. Zeilschr. V, p 259. E. nigricans anses for
en mork varietet af E. sanguineus Denny. .E. gra-
cilis ar ett litet exemplar af E, Karstenii. Bythinus
Chaudoiri Hochhut = B. crassicornis Aube. B, di-
stinctus. Chaud. ar val knappt skild fran B. securiger.
Slell. Ent. Zeit. 1846, p. 322. Schaum upplyser af-
ven alt den af Maklin beskrifna Euplectes fennicus
ar samma art med E. bicolor Denny, Aube, glabri-
culus Gyll. I. c. p. 358.

ORTHOPTERA. — Det mest omfattande arbele Aiiman
inom denna insekt-ordning, som vi nu bafva att an-
mala ar Fischkr de Waldheims "Orthopteres de la
Russie", som uppfager 8:de Tomen af Nouveaux Mem.
de Moscou. Efler en kort redoo:6relse for arbetets
plan, samt de olika systemer efter hvilka dessa in-
sekter blifvit klassificerade, meddelas forleckning 6f-
ver den litteratur som af forf. blifvit begagnad. Har-
efter foljer beskrifning af de olika grupperna nemligen
Forficulina med slagtena Forficula (4 arter)_, Forfice-
cila (3), Chelidura (4). Till de egentliga Orthoptera
raknar forf. familjerna Blattina, Mantodea, Phasmo-
dea, Acridodea, Locustina och Gryllodea. Till forsia
familjen Blattina fores slagtena Stylopyga 1 art, (Blatta
orientalist Heterogamia 1 art, Phyllodromia (forut
anvandt for ett Diptef-slagte) 5 arler, (BL germanica
och lapponica'). Till andra familjen Mantodea slag-
tena Empusa 2 arler och Mantis 5 arter. Till tredje
familjen Gryllodea slagtena Gryllotalpa 1 art, Xya

140

1 art och Gryllus 5 arter (Aclieta domestica m. fl.)
Fjerdo farniljen Locustina indelas af forf. s^lunda:

/. Oviductus brevis, arcuatus.

Elytra angusta, linearia, abdo-

mine multo longiora, anten-

nis approxiraatis Phaneroptera (3 arter).

II. Oviductus longus, basi rectus.

1. Caput grossuin, muticum, fronte
prominula, convexa; antennis

distantibus Decticus (16 arter).

D. verrucivorus^ griseus
brachypterus.

2. Caput magnum, mediocriter
grossum, fronte unitubercuJata.

* Prosterno mutico, pedibus'an-
terioribus.

a. dilatatis Meconema (1 art).

L. varia. Zett.

b. forma solitae Xiphidion (1 art).

L, fusca, Zett.
** Prosterno bidentato, capitis

facie antica ;

a. obliqua Conocephalus (2 arter).

b. verticalis Locusta (3 arter).

L, viridissima. L.

De slaglen som aro forsedda nied rudimentara
vingar eller som aro vinglosa uppstallas pa foljande sail:

Prothorax.

/. Tridivisus.

a. laevis, corpore lineari .^ . . . . Saga (3 arter). ^
6. tuberculatus, postice spinosus . Ephippiger (9- arter).

//. Bidivisus.

a. metalhoraoe margine spinoso.

* abdomine conico, laevi . . . Onconotus (6 arter).
** abdomine crasso, obconico,

spinoso Hetrodes.

b. metathorace brevi , laevi, piano,

subquadrato , . Barbilistes (1 art).

c. metathorace magno, carinato,

elevato, clypeiforrai Pterolepis (4 arter).

///. Indivisus, subtuberculatus, po-
stice emarginatus ........ Bradyporus (2 arter).'

14(

Familjen Acridodea fordelas i 12 slaglon, hvilka
p5 efterfoljande salt karakteriseras.
/. Pulvillis inter tarsorum unguiculos I. Spongophori.

A. Prosterno mucronato A. Mucronati.

Antennis

1. ensiformibus Troxalis (2 arter).

2. filiformibus, multiarticulatis.

* prothorace carinato, mucrone
posteriore

a. acuto Acridium (2 arter).

h. obtuso.

a. elytris completis CalMplamus (7 arter).

/?. elytris abortivis Podisma (6 arter).

G. pedestris. Linn.
** prothorace gibboso Cyphophorus (1 art).

B. Prosterno mutico B. Mutici,

Antennis

1. compressis.

a. elytris completis Trinchus (7 arter).

6. elytris abortivis Nocarodes (5 arter).

2. cylindricis, prothorace carinato.

a. carina ensiformi Pygodera (1 art).

h. carina depressa Oedipoda (45 arter).

Gr. stridulus, grossiis.
m. fl.

3. clavatis.

a. clava subglobosa Gomphocerus (6 arter).

Gr. rufuSj, biguUatus
m. fl.

b. clava elongata , foliacea . . . Phlocerus (1 art)
//. Pulvillis inter unguiculos nullis II. Aspongobes.

Tetrix (2 arter).

Uli ett tillagg beskrifvas af ForficecUa 1 art,
af Phyllodromia 1 art, af Myrmecophila 3 arler,
Barbitistes 3 arter, Pterolepis 1 art, Cenlrophoriis
n, gen. I art och af Oedipoda 1 art. Beskrifningarna
aro i allmanhet icke sardeles fullstandiga och de
bifogade figurcrna sakna den prydlighel och nog-
granhet man nu mer ar van att finna i entomo-
logiska planche-verk.

142

Af Charpentiers *'Orthoptera descripta etc de-
mcta" har X faskikein innehallande tab. 55 — 60 ut-
kommit 1845. Detla vackra arbele har nu till stor
forlust for enlomologien upphoit all forlsatlas. De
deruti meddelade figurerna framslalla ganska sall-
synta arter af en ordning, hvaraf iinnu icke manga
species blifvit afbildade. Beskrifningarne, som aro
p5 fyska spraket, utmarka sig genom noggrannhet
och kritik. Med detla hafte foljer titelblad, foretal,
nagra raltelser, afvensom en sysiematisk innehalls-
forteckning. I heia arbetet aro afbildade af Manti-
des 13 arter, af Phasmides 11, af Acridides 20, af
Locustides 12 och af Gryllides 1 art. Forf. namner
alt han annu eger 300 teckningar qvar. Det synes
haraf, som verket mast afbrytas i brist p'a afsaltning.
Recens. i Isis 1845, p. 720.

Nya Costa har beskrifvit de i konungariket Neapel

*^ofi?" funna Forficulariae , uppgaende till 10 arter. Esercit.
arter. ^cad. di Napoli. Vol. 2. Rev. Zool. 1845, p. 291.

Ett utmarkt nytt slagle af Mantides har West-
wood uppstallt i Arc. Entom. II, p. 52. t. 62. f. 2.
Kropp och vingar aro smala, hufvudet med ett bredt
horn emellan ogonen, och ett smalt tvaspetsadt fram-
for hvarje oga. Slagtet benamnes Stenophylla och
den beskrifna arlen armigera forekommer i det inre
af Brasilien. Tvenne andra nya arter Phyllocrania
insignis fran Sierra Leona och Mantis mekdlica fran
Sylhet aro afven I. c. afbildade.

Westwood har meddeiat figurer pa tvenne arter
af Diapherodes: den ena D. (Cranidiurn) pumilio,
formodligen fran mellersta Afrika, ar ny och utmar-
ker sig genom en kam pa ryggen af mesolhorax.
Den andra D. (Cranidiurn') semcollis Westw. ar der-
emot Cranidiurn gihbosum Hffgg. Diapherodes gibbo-
sum. Burm. fr^n Para. Arcana Ent. II, pi. 61.

143

Densamme har i Arc. Enlom. beskrifvit och pa
I. 70 afbildat tvenne genom blad- eller tagglika bi-
hang pel bakl^ren vidunderllgt bildade Locustariae
neml. Phanoptera alipes fran Columbien och Mexiko
samt Ph. Hystrix fran Columbien,

Locusta (^Acanthodis Ser^v.) imperialis n. sp.
White. Ann. Nat. Hist. XVIII, p. 23. pi. I. f. 1.

Ett nytt slagte af Acridides har Charpkntier
uppstallt under benamningen Coryphistes. Del skiljes
frcin Opsomala genonn den tjocka bakkroppen och
den afvenledes tjocka uppsvalda pannan, fr^n Xipho-
cera genom den valsformiga kroppen, vingarnes bild-
ning, de korta benen och de sma taggarne pa bak-
tibierna. Orlhopt. descr. et depicta. tab. 58, 59.

Acridides hafva dessutom af Charpkntier blifvit
riklade med trenne nya slagten Hyalopteryx (I. c.
t. 46) narslagtadt med Truxalis, anlennerna svard-
formiga, men hufvudet icke tornformigt , vingarne
bos hanarne' mq^ en rad stora fyrkantige spegelceller.
Brachypeplus (I. c. I. 51) kroppen smal, med stor
langt bakat rackande prolhorax och mycket langa
baklarser. Dactylotum (1. c. t. 52). Valsformig
kropp, med djupt urskuren prothorax, rudimentara
vingar.

Oedipoda Edivarsii n. sp. Hope. Trans. Enlom.
Soc. 1844. Ann. Nat. Hist. XVH, p. 284.

SiKBOi.D bar upplyst att Gnjltus coerulescens
Linn, och (x, fasciatus ulgora samma art. Han har
ofta funnit dem i parning, hvarvid omsom forekom-
mit lianar och honor med bla eller roda undervingar.
Slclt. Zeit. 1845, p. 322.

Ref. har beskrifvit tvenne for Sverges Fauna
nya Gryllus-arter, nemligen:
Gryllus elegans: Charp. viridis; capite valde declivi; thorace

supra rubido, tricarinato, carinis lateralibus modice

angulatis; hemelytris cornels, apicem versus obscuri-

144

oribus, extus ultra medium valde dilatatis, lateribus
transversim alte carinatis, dorso apiceque reticulatis,
geniculis pedum posticorum fuscis.

In Oelandia ad Boda d. 26 Junii 1824 a Dom.
SuNDEVALL scmcl invcntus, taide sed longe saliens,
subvolitans, in cuJmis scandens, sono maxime rauco,
nee stridente.
Gryllus frigidus nov. spec, fuscus; capite signaturis pleura-
rum segmentorum apicibus, corpore subtus femoribusque
posticis extus sulphureis, illis oblique nigro bifasciatis,
intus et subtus cum tibiis tarsisque miniatis; thorace
unicarinato, postice minus late rotundato, utrinque
emarginalo; hemelytris brevibus, subfalciformibus.

Hab. locis sterilibus et aridis circa 3000 pedes supra
mare, in alpe Walli prope Quickjock, mensibus Juli et
Aug. 1844 detectus. Eodem loco a Dom, P. F. Wahl-
BERG et Dom. Anderson 1845 sat frequenter lectus;
in alpe Dovre Norvegiae. Dom". Klingemann.

Sistnamde art synes vara narslagtad med Po-

disma rufipes. Nouv. Mem. de Moscou. Vlll, p. 249,

men den der meddelade beskrifningen, som blifvit

iippsalt efter ^tt enda torkadt exemplar, ar sa ofiill-

standig, alt det icke kan afgoras huruvida dessa ar-

ter aro identiska. Slulligen meddelas nagra upplys-

ningar rorande tvenne Orlhopler-arters synonymic,

hvarigenom adagalagges att Zetterstkdts Locusta

fusca bor beta Locusta dorsalis Charp. och atf. den

■forres Gryllus coerulescens icke ar den art som Linne

beskrifvit med detla namn, utan Gryllus cyanopterus

Charp. Vet. Akad. Ofvers. 1846, p. 80.

Lefnads- GoLDFUSS bar under titel "Symholae ad Ortop-

'*"' terorum quorundam oeconomiam". Bonn 1843 utgif-

vil en sakrik Disputation. F6rf:s undersokningar hafva

hufvudsakligen gatt ut p^, att utreda af hvilka am-

nen denna insekt-ordning och sardeles Locusta viri-

dissima och Oedipoda migratoi^la hernia sin fdda och

i detta hanseende har det lyckats forf. att uppdaga

tvenne temiigen allmant ulbredda misstag. Det ena

betraffar

145

betraffar Lociisternas loda^ nagra iildre nppgifler hal'va
blifvit forbisedda ocli man liar raknat denna familj
till de vaxlalande. Forf. iippgor att de ioke kiinna
lefva endast af vegelabiliska amnen, livilka de likval
icke forsma, utan att de afven lefva af rof och ega
en- stor skicklighet att med frambenen fanga andra
insekter. Det andra ror proventrikein, som blifvit,
sardeles emedan den ar besatt med hornlister ^och
lander, ansedd sasom en sonderdelnings-apparat och
derfore be.namd ''tuggmage." Denna sa kallade tugg-
ntiage finnes endast hos de koltalande insekterna,
hvaremot den aldrig forekommer hos sada'ne arter
som hemta sin naring af vegetabilier. Delta forhal-
lande ar sardeles framslaende hos Orthoptera , bland
hvilka t. ex. Mantis och Locusta-artorna alltid iiro
lorsedda med tuggmage dci den deremot saknas hos
Phasma och Acridium. Forf. bevisar afven genom
sina iakttagelser, att denna dels miiskelkraft ar obe-
tydlig. Magbihangen anser han vara afsondrings*
organer. En marklig foreteelse ar, att da Locusta
viridissima fodes med insekter blifva tarmkanalen och
understundom tracheerna roda. Slutlii^jen beskrifvas
och afbildas nagra Locusta-arters slridulations-organer.
Erichs. Jahresb. 1843, p. 296.

En annan iakttagelse, att Locusta-arterna icke
uleslutande fortara vaxtalster, har Hannon meddelat.
Han har nemligen funnit en Locusta viridissima,
som bemaktigat sig larven af Pygaera bucephala,
hvill^en af denna vartbitare-art blifvit dodad och ut-
sugad. Bull, de Bruxelles. X. 2, p. 469.

Klingelhoffer anfor om Gryllotalpa vulgaris
att den visserligen fororsakar nagon skada genom
Iradgardslandens genomgrafning och afbitande af na-
gra i dess viig befinfliga vaxter, men att den dere-
mot ar ofvervagande nytfig, derigenom alt den f5rlar

Prof. Rohemans Arsh. i845, 1846. 10

146

en miingd for vaslerna skadliga larver, hvilka uppp-
halla sl^ i jorden. Sfelt. Enl. Zeil. 1846, p. 27.
simmande Rorande lefiiadssaltel af Acridium (Tetrix) Har~

^"por.^ P^9^^ Serville har Boys meddelat foljande markviir-
diga iakttagelser: Denna grashopps-art , som finnes i
mangd nara valtenfallet Mhow i Malva, hvarest den
uppehaller sig pa vid slianderna vaxande slarr-arler,
har lange adragif sig uppmarksamhel genom den be-
synnerliga bildnlngen af bakbenen, hvilken synts an-
lyda e(t egel lefnadssalt. Forf. , som ofta. haft lill-
falle alt observera detla djiir, har ocksa funnil, att
det simmar med sardeles fardigfiet, och att det afven
dyker under valtnet , hvarvid det flyltar sig frSn ena
stranden till den andra. Understundom qvarstadnar
det langre tid under vattnet, fastadt pa der befinlliga
stenar eller pa botten, hvarest det synfes ata af der
vaxande gras. Vid dykningen anmarktes alltid en
lifen silfverlik luftblasa pa hvarje sida af thorax vid
basen af sculellum och ofta en tredje vid anus. Sim-
ningen verkstalldes genom hastiga tag nned bakbenen.
Ann. Nat. Hisl. XVIH, p. 355.

littcra-
tar

Ailman HEMIPTERA, — Etf af de mest egna, ehurn

foga gagnande, foretag inom den Enfomologiska lit-
teratuien under den tid denna arsberattelse omfattar,
Sr onekligen Amyot's forsok , att i stallet for den
alltsedan Linne antagna grundsalsen alt tilldela hvarje
natur-alster ett generiskt och ell specifikt namn, in-
fora en ny nomenklatur, som han benamt "monony-
mique", emedan hvarje art endast skulle tilldelas ett
namn. For all bevisa lampligheten och anvandbar-
heten af sin method har forf. borjat en upprakning
och beskrifning af de i Frankrike forekommande Rhyn-
choia, hvilka alia blifvit tilldelade nya namn, hem-
tade dels fran grekiskan, hebreiskan, arabiskan och
latinet, till och med fran staders namn m, m. Att

147

denna asigt skulle vinna nagon efterfoljd betviflar ref.
for sin del hogeligen, da harigenom olvifvelaktigt storre
oreda i nomenklatur och synonymi skall uppkomma
an den som for narvarande forefinnes och som forf.
velat forebygga. Ann. Entom. H. Ser. Ill, p. 369.
IV, p. 73. .

Histoire naturelle des Insect es Hemipteres af
Amyot och Servime (se Arsb. 1843, 1844, p. 116)
har blifvit anmald och recenserad i Isis 1845, p. 312.

Herrich-Schaffers i flera foregSende Arsberat-,?"*'^''**

• r litteratur.

ielser anmalda arbete Die Wanzenartigen Insecten Heterop-
har blifvit fortsatt till och med 7:de Bandets 6:te
hafte. Flera nya slagten och arter beskrifvas och
afbiidas i de sednast ulkomna haftena.

Cimkum Regni Neapolitani centuria. Aiictore
Achille Costa. Acad. Scienz. d. Napol. T. VII, ar
ref. etidast till titein bekant.

Costa har afvon uppsatl en kntalog ofvcr i Si-
cilien forekommande lloteroptera , samt beskrifvit sS-
som nya arler: Nahis major. Syromastes longicornis,
Pachycoris hirtus och AcanthotJiorax n. g. exilis,
Eserzit. Acad, di Napoli. II. 2. 1840. Rev. Zool. 1845,
pag. 293.

Herrich-Schaffer har anstallt en revision af
Pentatomides , som tillika innehaller etl bedomande
af Spinolas indelning af denna griipp. Flera nya
slagten nppslallas, nemligen Gaustralax , som har en
djnp fara p^ buken lika som Halys, men snyte-skif-
vans faste, som hos Pentaloma. — Basicryptus, af-
vikande fran Aspongopus genom skarpt afskuren huf-
vudrand och snytledernas forhallande, bildadt af Edessa
costalis Germ, fran Cap. — Platacantha , andra buk-
segmentet med en bred tagg, som racker ofver de
medlersta hofterna, brostet utan kol eller fara, en
art Edessa cei^ea Germ, fr^n Cap. Vid nomenklaiu-
ren bor anmarkas alt Empicoris = Dinodof Lap.

m

Phi/llocephalci congesta (iorm., som nppgifvos vara
fr^n Brasilien, forekommer i Senegal och ar idenlisk
med Ph. senegalensis Lap. Aspongopus melanopte-
rus = Edessa viduata Fabr. Asopus armiger = A,
furcellatus Wolff. ^4. tristis — A. moesta c^ Germ.
Phyllocephala furcata = Ph. histeroides Fabr. ocli
Pentatoma acinorum Germ. = Cimex versicolor. Fabr.
Herrich-Schaff. Die Wanzonart. Ins. 7 B. 2 — 6 heft.

Wi:sTWOOD 2 nya genera Eumenotes (Amauro
Burm. aff.) oeh Physoderes (Eriocephalo Weslw. aff.),
af hvardera beskrifves en art. Obs. Erwcephalus ar
ett af alder antaget namn for ett vaxt-geniis. Trans.
Ent. Soc. Junii 1844. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 67.

Densamme har ytterligare bland Cimicides npp-
stallt ett nytt slagte Stenotoma med en art fran Mau-
ritius. Trans. Entom. Soc. Nov. 1844. Ann. Nat. Hist.
XVH, p. 284.

Saggio d*una monografia delle specie del genere
Ophthalmicus indigene at regno di Napoli con note
sul alcune altre di Europa del Achille Costa. Ann.
dei Aspir. Nat.

Westwood 2 nya arter af slagtet Ploiaria af
Reduvidae. Trans. Ent. Soc. Juli 1844. Ann. Nat.
Hist. XVH, p. 65.

ScHOLZ har beskrifvit tvenne nya af honom i
Schlesien funna arter: Pachymerus holosericeus och
Capsus coerulescens. Arbeit, und Verand. d. Schles.
Gesellsch. 1845, p. 53.

Densamme har afven meddelat upplysning om
nagra Capsus-arler, som han fqnnit i Schlesien, I. c.
1844, p. 77.

Schilling har uppraknat och korlligen beskrifvit
de arter af slagtet Miris , som forekomma i Schle-
sien, uppgaende till 8. Arbeit, u. Verand. d. Schles.
Gesellsch. 1845, p. 52.

(49

Af LtoN DuFOUK hafva Ivenne arter af sliigtet
Aradus, bada frSn Pyreneerna, blifvit beskrifna, hvar-
jemte ban meddelat nagra upplysningar rorande delta,
insekt-slagte. Han bar efter anstallda noggranna un-
dersokningar fiinnit alt hithorande arler ega 5-ledade
antenner, hvilket strider emot tiera forfattares upp-
gifter som pSsta att de endast aro sammansatta af 4
leder. Likaledes bafva tarserna befunnits bestS af 2
och icke af Ire leder. De bada, scisom nya upp-
tagna, arterna A. dilatatus och ellipticus aro likvSl
redan af Linne beskrifna, den forra sasom A, corti-
calis och den sednare sasom A. Betulae. Ann. Ent.
II. Ser. II, p. 447. tab. 10.

Densanime bar yiterligare karakteriserat en ny
art af slagtet Aradus som ban benamt A. PerrisL
Den bar blifvit funnen under bark i trakten af Mont
de Marsan. I. c. Ill, p. 225. tab. 3. N:o III.

Uti Isis 1844, p. 830 fmnes ett utdrag af Jen-
nyn's beskrifning ofver 3 nya arter af slagtet Cimex
(se Arsb. 1837 — 1839, p. 304). D^ en eller annan
af dessa afven troligen forekommer inom Sverige
torde deras diagnoser har bora meddelas.

1. C. lectularius : ferrugineo-ochraceus, thorace pro-

funde emarginato, Ifiteribus reflexis; abdomine
sub-orbiculato, apice acuto, antennis articulo
tertio quarto longiore. Long. 2i lin, — Hab.
in domibus.

2. C. columbarius: ferrugineo-ochraceus, thorace pro-

funde emarginato, lateribus reflexisj abdomine
orbiculato, apice sub-acuto; antennis articulo
tertio quarto paulo longiore. Long, vix 2i lin. —
Hab. in Columbis.

3. C. hirundinis: fusco-ferrugineusj thorace leviter

emarginato, lateribus planis; abdomine ovato,
apice sub-acutoj antennis brevibus^ articulis

tera.

150

terlio et quarto subaequalibus. Long. 1| lin. —
Hab. in nidis Hirundinis urbicae.
4. C. pipistrelli: ferrugineo-ochraceus, nilidus; tho-
race proftinde enriarginalo, lateribus paulo re-
flexisj abdomine ovato, postice altenuato, an-
lennis artlcufo terlio quarto longiore. Long. 2
lin. — Hab. in Vespertilione pipislrello.

Bomop- LiNNE uppgaf af den grupp bland Hemipterna,

som man benanril Homoptera , endast 24 arter sasom
Svenska, Dessa cikades af Fallen till 84 och af
Zetterstedt ytterligare med 26 arter, sh att hela del
kanda antalel uppgatt till 110. Ref. liar nu af denna
grupp ytterligare beskrifvit 32 for Sveriges Fauna
nya arter tillhorande slagtena Eupelix (1), Deltoce-
phalus (4), Athjsanus (3), Thamnotettix (8), Ty-
pUocyha (7), Bythoscopus (1), Jassus (5) och Del-
fhax (3). Vet. Akad. Ofvers. 1845, p.' 154. Vet.
Akad. Handl. 1845, p. 21.

Nigra Amerikanska arter af Fulgorellae hafva
af Westwood blifvit afbildade i Arcana. Entom. pi.
71 nemligen Fulgora (Episcius) amahilis fran Mexiko,
Lystra comhusta och Cladopteryx ohliquata fran Co-
lumbien. Uti en anmarkning beskrifves ,dessutom en
ny Brasiliansk art Dilohura subocellata.

Westwood har ytterligare meddelat figurer p5
2:ne nya Indiska Fulgorellae: den ena ar Lystra tri-
color fran Assam och den andra bildar etl nylt slagte
Cyrene , en mindre form, med kagellikt hufvud, pS
hvilket pannans sidokilar fortsattas, utan oceller, med
ganska breda, laderartade hemelytra, hvilkas bakvin-
kel utioper i en spets. Arcana. Enlom. pi. 57. Dess-
utom afbildas I. e. pi. 51. Cicada imperatoria en
myckel stor art fran Oslindien, C pulchella fran
Himalaja och C. 8 notata fran Assam.

151

Gueiun-Menevilli: en ny art af slaglet Fulgora,
hvilken han benamt F. cyanirostris. Ann. Entom.
II. Ser. HI, p. XGvi.

Whithe har beskrilvit flera Homopler-arler fran
Ostindien tillhorande slagtena Ancyra n. g. , Cerco-
pis, Poeciloptera Ann. Nat. Hist. XV, p. 34. Till
forenamde afhandling hafva nagra rattelser blifvil fo-
gade. I. c. XV, p. 119.

White nya arler af slagtena Aphana, Enclio-
phera, Tosena, Gaeana, Huechus, Tettigarcha , Ce-
roplastes. Ann. Nat. Hist. XVII, p. 330. Aphana,
Paralystra n. g och Poeciloptera. I. c. XVIH, p. 24.
T. 1. f. 2, 3.

Etl nytt med Ledra narslagladt genus, Ledropsis,
har White uppstallt, det ar forsedt med framat for-
langdt hufvud, i en linie med ogonen belagne ocel-
ler, slat halsskiild, mot spetsen sagformiga, icke ut-
vidgade bakben. En art Ledropsis Cancroma frciii
Hongkong. Ann. Nat. Hist., XIV, p. 425.

Faimaire diagnoser pa nya arler af Membraci-
des, horande till slagtena Lycoderes , Hypsonuchenia,
Scaphula och Hoplophora. Kev. Zool. 1846, p. 12.

Uppgiften att Fulgora candelaria frambringar Fuigoras
sken, ar annu icke tillforlitligt utredd. Af de hvar-
andra mOtsagande berattelser, som i sadant hanseende
blifvit meddelade, vill det synas, som djurel under
vissa forhallande eger en sadan formaga, da denna
deremot under andra saknas eller ock att de resande
som afhandlal detta amne misstagit sig. om arten.
BovvRiNG, som vistats en langre tid i China, har
undersokt sa val fria, som i fangenskap forvarade,
individer, utan att han hos dessa kunnat upptacka
ringaste sken. Denna insekt flyger sardeles lalt och
blifver i skymningen mycket rorlig, hvilket ocksa ar
handelsen med den i Europa forekommande lilla ar-
ten F, europaea. Ann. Nat. Hist. XIV, p. 427. ^

152

Aphides. Kaltknbach liai" beskrifvit 5 nya arler Bladloss,

af hvilka 4 tillhora slagtet Aphis och 1 Laehnus.
Stett. Enlom. Zeit. 1846, p. 169.

Westwood har meddelat urlderraUelse om en
Bladlus-arl, som lefver pa roUerna af Arlskockor,
och som han beskrifver under benamningen Rhizo^
bius Helianthemi. Den ar af hvilaklig farg, bakbe-
nen fastade vid kroppens sidor och de, som del sy-
ncs, oledade baktarserna ganska langa. Proceed. Enl.
Soc. Lond. Ann. Nat. Hist. XIV, p. 453.

Kaltenbach har framstallt flera vio«tioa anmark-

^ ningar och rattelser vid de af Fonscolombe i Ann.

Ent. T. X beskrifna arter af Aphides. Genoni denna
granskning hafva flera bidrag blifvit meddelade, le-
dande till upplysning rorande dessa djurs synonymi.
Slett. Ent. Zeit. 1845, p. 14.
Fort- Om Bladlossens fortplantning har Newport ut-

panining.^j|.^j^ sina iakltagelser. Forf. har isynnerhet sokt ul-
rona huruvida Aphides verkligen aro vivipara en
viss, och ovipara en annan, tid pa aret, samt huru-
vida aggen aro verkliga agg, eller, som en del trolt,
elt foderal till skydd under vintern for det redan
utbildade embryot. Forf. observerade d. 30 Novem-
ber en Bladlus-honas agglaggning och fann vid un-
dersokning att det var riktiga agg, liknande full-
komligt andra insekiers', bestaende af en orangefargad
gula, sammansatt af sma runda celler och omgifven
af en liten qvantitet af genomskinlig hvita. Den 2
December befunnos honorna foda lefvande ungar. New-
port anser dessa iakltagelser bekrafta aldre forskares
uppgifter rorande dessa insekters fortplantning. Trans.
Zool. Soc. 1846. April 7. Ann. Nat. Hist. XVHl,
pag. 192.

Ratzeburg har fortsatl sina iakltagelser rorande
Bladlossens parning och fortplantning, och ehuru han
mast medgifva att hanar forckomma bland Aphides,

153

hvilket han I'orut beslridt, ariser lian likval alt dessa
icUe alia 3r forefinnas. Ibland Schizoneut^ae har del
annu icke lyckats honom, oaktadt ihardigt fortsatla
observationer, att finna n^gra hanar, hvarfore bans
asigt att anandriska Bladloss finnas annu icke blifvit
rubbad. Stelt. Ent. Zeit. 1844, p. 410.

Bland de insekt-familjer, som forete en mangd Coccidcs.
svSrigheler vid deras utredande utmarka sig Coccides,
sa val i anseende till deras litenhet och hanarnes
korta lifstid, som honornas med tradens bark ofver-
ensslamnfiande farg. De flesta arternas hanar fram-
koaima endasl en gSng om varen och lefva under
varml vader blolt nagra dagar, hvarigenonn de lalt-
ligen ofverses eller ocksa icke palraffas. Cestoni
ansag derfore dessa djur vara tvakonade da han al-
drig sett nSgon hanne eller mShanda i anseende till
deras olikhet med honorna icke igenkant den. De la
Hire och Selideau trodde val p^ parning, men for-
modade att den skedde under honans skold och an-
s^o ungarne vara hanar, hvarlill och de forras form
kunde gifva nagon anledning. De aro nemligen hos
de fiesta arterna forsedda med 2 svanslika bihang.
BoucHE har nu meddelal sina iakttagelser rorande
dessa insekter, samt beskrifvit flera nya arler, sasom:
Aspidiotes salicis som traffas pa unga videsfammar,
A, Brvmeliae pa Ananas, som deraf ofta skadas, A.
Cymbidii i drifhus pa Cymbidium chinense, Leuca-
nium persicae L. pa persiko- och plommontrad m.
fl. L. Corni pa undra sidan at" grenarne hos Cornus
sanguinea, Pyrus, Tilia, Corylus, Ribes rubrum o. s. v.
L. Juglandis pa Juglans regia och nigra, L, Aceris , i^
pa lonnarter och palmtrad, L. Epidendri i drifverier
pa Epidendron cuspidatum , Coccus Liliaceorum pS
flera lilje-vaxter vid bladfastena eller emellan lokar-
nes fjall. C, Tulipariim afvcn pS Liliaceer och C.

154

Maniillariae pa olika arter af Mamillaria och sardeles
p^ M. rhodanla. Stelt, Ent. Zeit. fB44, p. 293.

Af Mazzarossa hafva iakltagelser blil'vil med-
delade rorande den inseUl-art som i Hertigdomet
Lucca fororsakat mycken skada pa frukten och bla-
den af oliv-tradet. Den visade sig foist vid borjan
af detta arhundrade och anyo under aret 1843. Pas-
SERINI har bestamt den sasom fillhorande Thrips och
troligen Thr. physapus. Landlfolket atskiija tvenne
former, en hvit och en svart, hvaraf den forslnamde
Ulan Ivifvel ar larven, som qvarstadnar pa samma
sialic och aler glupskt, under del den sislnarnda sprin-
ger omkring utan alt den sardeles aler. For det
mesla forliires de spada bladen och de unga oliverne
under den heta arsliden, eller fran borjan af Juli lill
midten af Augusli. Aggen som ofvervintra, laggas
i barkspringorna eller emellan mossan pS grenarne,
hvarefler inseklen dor. Dessa djur masle belydligl
foroka sig, ty de lilllaga underslundom pa vissa triid
i sadan mangd, all dessa blifva ofruklbara och na-
gon gang forlorka. De foredraga de planterade tra-
den framfor de vilda. Under starkl regn gomma de
sig och om della varar lange ga de forlorade. Nagot
annat medel till deras forslorande har icke kunnat
pafinnas, an de angripna grenarnes, sardeles de ofres,
afskaring 3 — 4 ar efter hvarandra vid vinterns slut,
afvensom grenarnes och stammens rensande fran mossa
visat sig vara fordelaklig. Atli della quinla Reunione
d. Scienz. Ilal. Lucca 1844, p. 132.

Fjariiars LEPIDOPTERA. — A. och 0. Speyer , hvil-

'^°°' kas forljenslfulla arbele rorande fjarilarnes foller vi

i forra Arsb. p. 126 anmalt, hafva nu genom flera

vigtiga afhandlingar gjort sig fortjente af Lepidopte-.

' rologernas tacksamhet. Fjarilarnes agg och larver

hafva forst ulgjorl foremal for deras iakllagelser.

155

Forfallarne beklaga att ingen liitlills bemodat sig all
genom jemforelser af de ollka formerna hos fjaril-
aggen ulrona huruvida nagon nytla for systematiken
kunde hernias fr^n sS beskaffade undersokningar. Ibland
de kanda i'jaril-aggen finnas utom de vanligen runda,
aflangt runda, cylindriska, halfklolformiga, kagel-
och linsformio-a. Man2:a aro vid ena eller bada an-
darne aChuggna eller skalforrniga. Deras yla ar of-
lasl glatl, underslundom forsedd med regelbundna
anaslomoserande intryckningar efter langden och na-
gongAng uppsfa genom Ivarsofver lopande intrycknin-
gar ell nallikl ulseende. Alia af forfallarne gran-
skade agg hafva varit nakna, men enligt Sepp's iakl-
tagelser skola aggen lill Episema coerulocephala vara
belackla med har. Del synes saledes af hvad forut
blifvit anfordt all formskillnaden icke ar obelydlig.
Fargen ar merendels hvil, gul, gron, bla, brun och
svarl i manga nyancer. Teckningen ar deremol ganska
enkel. De flesla aggen aro hell och hallit enfargade,
ganska fa bandade eller flackiga. Ibland Dagfjarilarne
aro alia kanda agg lillborande Tetrapoder slrimmiga
eller ojemna. Hos Sphingides aro de glatla, rundt-
aggformiga eller aflangt rundade. Sesiernas agg aro
ganska sma, runda, nagol sammanlryckla, -pa ena
sidan concava , ofverallt fullkomligl slala. Bombyces
hafva dem slala, men for ofrigt olika bildade o. s. v.
Nasi aggens yllre form forljenar deras vidfastning och
lage en noggrannare uppmarksamhel. Vanliglvis aro
de fastade, med ell gummiartadl, i luflen hasligt
hardnande amne, vid de vaxler, som komma alt Ijena
den blifvande larven lill foda. Undanlag haruli fin-
nas likval, I. ex aggen af Hepialus Humuli som
laggas Ulan vidare fasle vid humle-rollerna. De aro
ganska sma, i borjan hvila, men blifva i luften svarla
och likna da sma krulkorn. Alllfor lilen uppmark-
samhel anse fiirfaltarne afven hafva blifvit faslad pa

156

anlalel af de iigg, som laggas af hvarje art. Eupve-
pia Caja lagger vanligen 250, hvilket anses utgora
Fjariiars etl medellal. Hvad fjaril-Iarverna betraffa yttra forf.
'^^''"' derom hufvudsakligen: alt de alia aro forsedda med
ett tydligt, af hornsubslans bildadt hiifvud, sate for
ogonen, palperna och den af ett bestamdt antal or-
ganer bestaende munnen. Hos alia larver delas huf-
vudel i tva delar genom en langs efter gaende fcira
(sulcus intermedius). De benamnas halfklot (Jiaemis-
phaeria capitis). For de mSngfaldiga olikheterna i
formen af larvernas hufvud skulle bar blifva for vid-
lyftigt alt redogora. Forf. anse onskligt alt vid spe-
ciella beskrifningar uppmarksamheten noggrannt fastes
pa alia befinlliga skiljaktigheter. Inom manga fa-
miljer ar formen af larvernas hufvud sardeles karak-
leristisk och for systematiken af storvigt, t. ex. bland
Geometrae , hos hvilka forekomma sma och stora,
rundade, hjertformiga, fyrkanliga och framtill tvart
afhuggna hufvuden o. s. v. Markliga afvikelser i
formen af en sa vigtig kroppsdel hantyda alltid en-
ligt forfattarnes formenande pa generiska skillnader.
, Larvernas valsformiga kropp ar 12-Iedad. Tydlighe-
ten af segmenterna, deras mer eller mindre afstand
fran hvarandra och deras inbordes forhallande i stor-
lek aro underkastade de storsta olikheter. Hos mSnga
Geometer-larver iiro de mellersta segmenterna ovan-
ligt l^nga och skillnaden sa omarklig, alt man med
moda kan upptacka densamma. Vanligtvis afviker
den sista ringen mer, nasi den sista i ringare grad,
frcin den vanliga formen. Denj sistnamde, eller den
ll:te, ar oftast af alia den ijockaste och merendels
besatt med elt horn, (Sphinx) en knol (Notodonta), en
tapp, (Gastropacha) en v^rta (Pygaera) eller en hSiV-
pensel (Orgyia) o. s. v. Hos mSnga larver tilltager
kroppens tjockiek frcin hufvudet mot bakandan, hos
andra ar den valsformig, hos elt slorre antal aro de

157

mellersfa kroppsiingarne slorst, lios de flesta Micro-
lepidoptera spolformig, men sal Ian ligger den slorsta
styrkan i brostringarne sasom hos Deilephila, Macro-
glossa ocli Harpyia. Faster man sig vid forhAlIandet
och formen af folferna sa later enligt forfattarne ne-
danstaende Schema uppstiilla sig.

/. Sextonfotade larver. Fotterna pS 6, 7, 8, 9 och 12 seg-
menterna.

A. P'otterna fdrsedda med krokar.

a. Samthga benen lika utbildade och brukbara. (Hit
hora alia Rhopalocerer _, Sphinxar^ Zygaener_, de flesta
Bombyces och Noctuer.) l:a Classen.

b. Half-Geometrae. Fotterna vid 6 eller vid 6 och 7
eller ocksa vid 8 ringen fdrkortade [Abrostola_, Ca-
tocala^ Calephiaj nagra Ophiusae^ Brephos^ vidare
nagra Noctuae-]ar\er under deras fdrsta period och
hvilka senare erhalla fullstandiga fdtter, sasom Tra-
chea piniperda.) 2:a Classen.

B. Kransfotade (De flesta Pyraliderna j, alia TortrkeSj
Pterophorider de flesta Tineer. Trad- oeh rotlarver
tillhdrande Cossus och Hepialus). 3:e Classen.

//. Fjortonfotade larver. Fotterna p§ 6, 7, 8 och 9 segmen-
terne. Med krokar fdrsedda .fotter. (Slagtena Harpyia
och Plalypleryx). 4:e Classen.

///. Fjortonfotade larver. Fotterna p^ 7. 8, 9 och 12 seg-
menterna.

A. Med hakar fdrsedda fdtter. Half-Geometrae.

a. Bukfdtterna lika stora. (Noctuer af slSglena Euclidiaj
Ophiusa). 5:e Classen.

b. Fdtterna fdrkortade pa 7:e och 8:e segmenterna (Krans-
fotade Geometrae. Ennomus crataegataj dentaria].
6:e Classen.

B. Med kransfdrsedda fdtter. {Herminiaj Hypenaj Pyralis_,
Scopula). 7:e Classen.

IV. Fjortonfotade larver. Fdtterna p§i 6, 7, 8 och 12 seg-

menterne. Med krans fdrsedda fdtter (Slagtena Elachista^
LHhocolletis). 8:e Classen.

V. Tolfi'otade larver. Fdtterna pa 8, 9' och 12 segmenterne.

Med hakar fdrsedda fdtter. Half-Geometrae.
A. Begge mittelfotparen lika utbildade (Noctuae-larver af
slagtena Plusiaj Anlhophila). 9:e Classen.

158

B. Fotparet p2i 8:e segmentet forkortade (Geometrae af

slagtena EUopia_, Boarmia^ Ennomos flexularia). 10:e

Classen.

r/. Tiofotade larver. Fotterna p3i 9 och 12 segmenterne.

Endast med krokar forsedda fetter. (Alia Geometrae

som icke hdra till 6:e och 10:e Classerna). lire Classen.

VII. Attafotade larver. Fotterna p2i 12 segmentet. De 8
midtelbenen rudimentara). Siickdragare-slagtena Psyche^
Talaeporia m. fl. 12;e Classen.

VIII. Sexfotade larver. Endast brostfdtterna utbildade. {He-
terogenea). 13:e Classen.

IX. Larver med vSrtor eller valtar i stallet for fotter [Ti-
schfria complanella Zeller). I4:e Classen.

Puppan forhaller sig i visst hanseende till fja-
rilen, som a^gel till larven. Bada inrvesluta under
en fast- och hornaflad beUladnad det i en viss ut-
vecklingsgrad befinlliga djuret, sa all det knappt star
med den yltre verlden i nagon annan beroring an
genom respirationen. Omedelbart efter larvhudens
afkladande, ar puppan mjuk, genomskinlig, langstrackt
och valsformig, bojiig och pS ytan fuktig. Smanin-
gom sammandrager och forkortar den sig och erhal-
ler sin karakteristiska form, och den mjuka ytan hard-
nar till en nastan ogenomskinlig born-massa. Sedan
puppans bekladnad tillhardnat ar hvarje sarnad dod-
lig for insekten. Isis 1845, p. 816.

Uti en annan uppsats hafva samma forfattare
afhandlat larvernes forekommande pa sarskilda vaxter.
Hvad de bar anfora ar afven af stort inlresse. Af
inledningen torde ett kort utdrag fortjena att anforas.
Det ytlras deruti att om man antager de kanda ty-
ska fjarilarne till 2200, ett antal som anses ingalunda
for stort och de Phanerogama vaxterna enligt Koch
till 3160 sa understiga de forra de sednare ungefar-
ligen med en tredjedel. Betanker man likval att
Tysklands Flora ar fullstandigare utredd an dess in-
sekt-fauna, sa ar man sanningen mahanda nara, om
man uppskattar antalet af fjarilarne lika med de

159

vildt vaxande phanerogamernas. Vore delta aniagande
rikligl, skulle en larv tillfalla hvarje vaxt. De lar-
ver, som endast lefva af Cryplogamer, eller af anl-
maliska amnen, aro s3 fa att de icke orsaka nagon
belydlig forandring i denna berakning. Mycket olika
ar lorfiallandet i verkligheten. Forfattarne upprakna
nara 1000 larver och dessa forekomma enligt den
demfver uppgjorda forteckningen endast p^ 390 vaxt-
"arler. Foihallandet blilVer alllsa son» 5:2 eller med
andra ord , mer an halflen af vaxterna aro icke an-
gripna af fjaril-larvar, under det de ofriga aro for-
sedda med 2 — 3 larv-arter, oberaknadt den betydliga
tillokning som en del viixler erhalla genom manga
larvers polyphagie. iMan skulle af hvad forut blifvit
yltradt kunna formoda , att den kemiska sammansall-
ningen af sadana viixter, som icke angripas af lar-
verna, vore for dessa obehaglig, men sa forhaller
sig icke. Larver aro nemligen kanda som hemta sin
naring af de mest narcotiska och giftiga vaxler, s5-
som Aconitum, Cicuta virosa, Atropa Belladonna,
Datura Stramonium, Daphne, Euphorbia m. fl. De
safligaste blad och frukter, afvensom de lorraste vaxler
och vaxtdelar, hafva sin inqvartering. Mundelarnes
mekaniska sammansattning hos larverna ar sadan att
de kunna sondergnaga det hardaste trad. Af hela
det kanda antalet larver tillkomma ungefar 0.85 Di-
cotyledonerne, O.IO, Monocolyledonerna och 0.05 Aco-
tyledonerne. Antages snmma proportion for de lar-
ver, som framdeles upptackas, och antalet af lyska
Lepidoptera till 300(), sa skulle 2550 lefva af Dico-
tyledoner, 300 af Monocotyledoner och 150 af Cryp-
togamer. Amentaceernas grupp ar af hela vaxtriket
den, som ar rikast pa larver. Eken ensamt tjenbr
till foda for nara 200 olika arter, eller en femtedel
af alia kanda larver. Bjorken ar dernast rikhaltigast
pS larvor och eger en mangd detla trad uteslutande

ii6o ;

tillhcirancle nrtcr. Bantriiden angripas icke af ell sa
slort antal, men de derpa befinlliga individerna aro
sa mycket lalrikare, sa att de fiesta af dessa arter
kunna raknas till de skadliga. Sadane larver, som
ala lof, aro de talrikaste. Till dessa raknas afven
de, hvilka fdrtara de saftiga, mjuka bladskaften och
blommorna, Manga (de fiesta storre) larver gora sa
utan skillnad, andra ata foretradesvis blommor och
knoppar, ulan att likval helt och haliit f6rsnr)a bladen.
De fiesta Cuculliae aro blonnster-atare. De bla Ly-
caenerna vaija blommorna och frukterna af Papilio-
naceernej slagtet Dianthoecia fro-capslerna af Neig-
lick-arlade vaxter. Fruklalare aro Carpocapsa po-
monana, Cocc. strohilana , Phycis terehrella , abietella
och Ornix argyropenella (De fyra sednare i kottarne
af tall eller gran), Grapholita ne6nVana (i artskidor),
Phycis grossullariella (i- omogna stickelbar), Tinea
granella (i sad) o. s. v. I de unga skotten af barr-
traden lefva fiera Tortrices och Tineer, sasom Cocc.
huoliana, duplana, Ratzehurgiana, Gelechia dodecella
Zell. Blast. Bergiella Sax.; i kada Cocc. resinana;
I larktradsbarr Cocc. comitana, nanana, pygmaeana
och Ornix argyropenella. En egen slor afdelning
bilda bladminerarite, isynnerhet slagtena Opostega,
Lyonnetia, Lithocolletis och Tischeria^ hvilka fortara
bladens inre bestandsdelar utan alt rora vid epidermis.
Af barkatarne fortara en del den egentliga barken,
sasom Lampros majorella och bracteella, en del ba-
stet eller hvitveden sasom Carpocapsa Woeheriana
(pa Prunus-arter) Grapholita dorsana, coniferana (pa
tall och gran). Tradmarg- eller rotatare aro alia
Sesia-arierna. Endast af margen eller stjelkarnes inre
lefva Thyris, Nonagria, My elophila cribrella och Botys
silacealis. Af rotter alia Hepiali, fiera Agrotis och
nagra andra Noctuae-ariev. Det finncs sSledes ingen

del

161

flel iif vaxlcrna , hvilkcn ickc Ijcnar afminstone nagra
larvor till foda, likval forlialler sig antalef af dem
som ala blad till de andra som lO.i, ett for vaxterna
Jyckligt forhallande, ty om stammen, rotterna och
blommorna i lika man skiille angripas af larver,
blefve den skada dessa fororsakade belydligt storre.
Efter antalet af de olika vaxter, hvarpa larverne af
hvarje art lefva, indelas de af forfaltarne i Mono-
phager, Eniophager och Polyphager. Till de forsta
raknas sadana , hvilka antingen uppehalla sig pa en
enda, eller pa nagra fa narslagtade vaxtarter. Tili
de andra alia de larver, hvilka lefva af tva eller
flora (ill olika slagten horande vaxter, och slutligen
till den tredje afdelningen sadana, som hemla sin
naring af manga ti-W olika slagten och familjer ho-
rande vaxtarter. Alia dessa afdelningar hafva talrika
representanter. Pantliophager, eller, altatande i egent-
lig mening, finnas val inga, ty de for sin polyphagi
mest bekanta larver, sasom af Gast7'0pacha Ruin och
Eup7'epia Caja, hafva aldrig blifvit funna hvarken pa
Cryplogamer eller Coniferer, Ett annat afdelningssall
kunde bildas af trad- och ort-atande larver. Del
gifves nemligen icke fa arter, hvilka uppehalla sig
pa manga mycket olika tradslag, u(an att de nagonsin
rora nagon ort. Tradlarver aro t. ex. alia som till-
hora Notodonta, Harpy ia, Li par is, Endromis, Fido-
nia dcfoliaria, aurantiaria m. fl. Ort-alande larver
Sro deremot Zygaenerna och manga polyphagiska
Noctuer. Det aterstar for framtiden att utreda hvarje
arts ursprungliga och egontliga fodo-planta, afvcn for
de polyphagiska arlerna. Isis 1846, p. 84.

Elt annat icke mindre vigtigt bidrag till Lepi-
dopternas kannedom utgor A. och 0. Spilyrrs afhand-
ling om dessa djurs metamorfos och forekommande,
samt beskrifningar af flera varieteter, Isis 1846, p.

Pfof. /Johemans Jrsh. i845, r84S. 1^

462

19. Hvad forfallarne har anfora orn Psyche (Tatac-
poria) triquetrella forljenar sardeles uppmaiUsamhct.
I likhet med De Geeu och Zeller erhollo forfaltarne
af de ^rligen i stor mangd insamlade pupphylsorna,
endast honor. Ar 1842 hopsamlades elt dussin hylsor,
innehallande puppor, hvilka for niirmare undersoknina;
forvarades i en liten lada. Af dessa utklackles i
medlet af Maj ater endast honor. Kort sedan de lem-
nat puppskalel,*pa hvilket de blefvo qvarsittande in-
slucko de agglaggningsroret i hylsans oppna anda och
lade alia sina agg inom densamma. Endast ett In-
divid nedfoll fran hylsan och lade sina agg pa ladans
bolten. Agglaggningen verkslalldes redan en half,
hogst en, tinnme efler fjarilens klackning och de pa
ladans boUen befintliga aggen tillalo fortsatla iakt-
tagelser. Vid borjan af Juni bekommo dessa vid ena
andan svarta flackar, hvilka harrorde fran hiifvudena
af de deruti innesliitna larverna, som d. 11 Juni
utkropo. De voro ganska lifliga och kropo omkring
for att hopsamla allehanda afffdl for aft deraf forfiir-
diga sig hylsor, hvilket ock ^nart af dem verkstalldes.
Ulur de i hylsorna inlagda aggen framkomnno afven
larver. Genoni brist pa tjenlig foda dogo de efter
nagon lids forlopp, da forf. i anseende derlill att det
forut var utredt att Psyche triquetrella utan foregan-
gen parning liigger friiklbara agg, icke egnade de
unga larverna nodig uppmarsamhet. Forf. anse alhsa
riktigheten af aldre auctorers, sardeles De Geers
uppgifler ofver delta markvardiga factum bevisade,
oakladt Zeller hyst en annan asigt och beslridt De
Geers uppgift. Utan ett sadant forhallande anse de
obegripligt huru man ulur de till hundradetals in-
samlade pupphylsorna endast skulle erhalla honor.
Hanarne till denna art skola emot vanliga forhallan-
det senare utvccklas an honorna. Forf. anse att da
forlplanlning utan foregaende parning hoa bladlossen

163

varit aniagen s5som exislerande, ett likarladt forhal-
lande hos Ps. triquetrclla afven kan vara mojiigt.

Svarigheten att uppfoda de fjaril-larver som Larvcr
ofvervintra ar alltforval bekant for hvar och en, som ^f"^.
harmed sysselsalt sig. SiVsom bevis Iiarpa kan anfo- v»ntra.
ras alt Frcyer i October manad 1843 insamlat 4(300
larver till Orgyia selenitica, hvilka han egnat den
storsta omsorg, samt under vin(ern forvarat i kallt
rum. Om varen funnos endast CO^'tjvar vid lif och
af dessa utvecklades till fjarilar endast 5 honor och
2 hanar. Stett. Entom. Zeit. 1844, p. 397.

Bruand har beskrifvit flera fjaril-arters mela- Fjariiars
morfos, nemligen: 1) Af Chilo phragmitellus , hvil- '"^fos""'^
kens larv lefver i vass, hvars inre hinna den fortar.
Den traffas vanligen i den afdelning af straet som ar
narmast valtenytan. Ofta finnas 2 — 3 tillsammans
och i sadant fall ar den ena alltid mycket mindre.
Innan larven ofvergar till piippa utgnager den ell
rundt stycke, hvarmed den ater tillslutar den upp-
komna oppningen, som den dessutom gor otillganglig
genom en fin vafnad. 2) Af Haemylis pastinacella
Zell., hvilken arts larv uppehaller sig pa Heracleum
Spondylium, hvars omogna fron den uppater. Dessa
sammanhaflas genom en fin vafnad af silkestradar uli
hvilkei) larfven gommer sig sedan han atit. Midten
af denna vafnad bildar en hylsa som ar oppen i bada
iindarne. Vid minsta vidroring ofvergifves den af
larven som afven lemnar den for att gora sig en ny,
dS icke nagra fro Stersta i narheten deraf. Da lar-
yen ar fiirdig att forpuppa sig inkryper den i vax-
tens st jelk och utklackes i medlct af September, se-
dan den som puppa tillbringat en manad. 3) Af
Spaelotis nyctimera hvarlill larfven lefver pa Festuca
ovina. Vintern tillbringar den under stenar pa torra
och slerila slallen hvarest forenamde vaxt allmanl
forekommer. Larven forvandlas till puppa i sluiet af ' -

164

April och denna klackes i borjan af Juni. 4) M
Caradrina respersa, hvars larv afven lefver af gra-
mineer och tillbringar vintern under stenar. Den traf-
fas onn varen pS torra stallen afvensom pa murar, i
hvars sprickor den doljer sig vid intraffande kyla.
Mot slulel af April nedkryper den i jorden och in-
spinner sig, sarnt utvecklas till fjaril fran d. 5 Jiini
till borjan af Juli. 5) Af Solenobia clathrella? Dup.,
hvilkens larv lolrcr i en helt och hallit aggformig
hylsa, som till fargen ar gronaktig, i sadant hanse-
ende liknande den lafart hvaraf larven hemtar sin
foda. Under hvilan haller den sin hylsa i en hori-
zontel stallning, afvensom under pupptillstandet. Till
puppa forvandlas den i slutet af Maj och borjan af
Juni och den fullbildade insekten framkommer ernot
slutet af Juli. Ann. Enlom. II. Ser. 11, p. 187. T.
6. N:o I.

Upplysningar rorande fjarilars olika utvecklings-
perioder under samma ar, hafva af fRKYKR blifvit
meddelade. Han anser det uppgifna forhallandet att
tvenne generationer af vissa arter skulle fdrekomma
Scisom mindre tillforlitligt och of(a oriktigt, hvarpa
flera exempel anforas. Forf. tror att lika li(et, som
traden under samma ar kunna bara frukt tvenne
ganger, lika litet kunna tvenne generationer bland
fjarilarne existera, och han antager sasom sakert att
en insekt-arts framkomst under en senare period af
sommaren bor sokas i en forsenad utveckling. Stett.
Ent. Zeit. 1845, p. 286.

ScHUMMEL om forvandlingen af Harpyia Muhl-

hauseri och Plusia moneta. Arbeit, und Verand. d.

Schles. Gesellsch. 1845, p. 50.

Fjarjiar Af de underrattelser Behr meddelat om i Syd-

fAiistra- Australien forekommande Lepidoptera inhemtas, att

[iieo. jj^.j-g nagot land i Europa, med undanfag af Polar-

trakterna, ar sh fattigt pa Dagfjarilar som Australien.

165

Af Argynnis och Melitaea iorekomma tier inga ar-
ler, men slai^tena Euploca, Danais och Acraea hafva
flera representanter. At' Vanessa finnes en* art som
ar mycket lik Cardui, men likval synes skild fran
denna, samt en annan som mycket liknar Atalanta,
Af Ilipparchia finnes 3 arter af hvilka tvenne stci
emeljan Egeria och Megaera. Den tredje har ett
mycket olika utseende och slutar sig narmare till de
Oslindiska och Afrikanska arterna. Artrikast ar slag-
tet Lycaena, hvarlill val den talrika vaxtfamiljen Le-
guminosae ar orsaken. En liknar Argiolus, en annan
en af Boisduval afbildad IS'ord-Amerikansk art och de
andra tre ofverensstamma mer eller mindre med den
Syd-Europeiska L. baeticus. Slaglet Papilio innehal-
ler endasl en art. Tva inlressanla arter af Pontia,
som narma sig P. Daplidice , och tvenne som aro
afTma med den tropiska P. elutea. Af Colias hafva
hittills inga arter blifvit anmarkte, men af He^peria
deremot tvenne som nagot likna H. comma. En
markvardig insekt forekommer vid Pine forest. Den
synes hora till Agarista eller Castnia. Inga egenlliga
tropiska former visa sig utan sadana som motsvara
de Syd-Europeiska. Nattfjarilarne aro talrikare och
Microlepidoptera synas i art-antal icke eftergifva de
Europeiska. Nagra fa tropiska former upptrada, nem-
ligen stora Hepialus-arter och en sardeles skon £*re6us.
Slett. Ent. Zeit. 1845, p. 210.

LiNNE utgaf sasom Supplement till 12:te editio- Bihang
nen af Systema Naturae ett Appendix, uti hvilketsyst.Nat.'
han citerade de i Si:bas Museum T. IV och i Schaf.ffers
Icones T. I. afbildade insekter. Panzer har i sin Emi-
meratio icke anfort dessa citationer och Ahrens har
forgafves sokt forskaffa sig detta Appendix. Att det
iilven varit Charpentier obekant, kan man sluta deraf
ett han i Germars Zeitschr. T. 1, p. 387 yltrar att
LiNisE endast trenne ganger vid Libellula anfort

166

ScHAt;iFEHS Icones. Hagi:n, som eger ett exemplar
af detta sallsynta Appendix, hvilket bestir af endast
5 blad ufan paginering, och som troligen sednare
blifvit tryckt, har derfore anselt sig bora befordra
dess innehSlI (ill en allmannare kannedom, da de
anforda cltalerna, for ett riktigt bestammande af de
Linneiska arterna aro af vigt. Stett. Ent. Zeit. 1844,
pag. 385.

Zkli.er , som afven meddelat atskilliga anmark-
ningar rorande Linnes citaler fran Schaeffers Icones,
pastar att det bihang, hvaruti dessa aro upptagna,
icke blifvit utarbetadt af Linne utan af nagon af
dennes yngre larjungar. Slett. Entom. Zeit. 1845,
pag. 219.
Aiiman Dc af Pallas gjorda, och med egen hand skrifna,

^"^^ ""^'anmarkningar till 12:te editionen af Linnes Systema
Naturae, hafva af Hagen blifvit allmangjorda. Dessa,
som endast afhandla Lepidoptera, aro s'ynnerligen af
vigt med hansyn till inseklernas geografiska utbred-
ning. Stell. Ent. Zeit. 1844, p. 326.

Freyer har anstallt en kritisk revision ofver
Herrich Schaeffers Systematische Bearbeitung der
Schmetterlinge von -Europa. Denna granskning ar
for Lepidopterologien af slort varde, men afden vid-
lyftighet att den icke egnar sig for nagot iitdrag.
Isis 1846, p. 48.

SSsom tillagg till sitt stora arbete *'Lepidopteres
de France' har Duponchel under titel ''Catalogue
methodique des Lepidopteres d'Europe distribue en
families, tribus et genres avec I' expose des caracteres
sur lesquels ces divisions sont fondees et rindication
des lieux et des epoques ou I' on trouve cliaque espece"
Paris 1845 ufgifvit ett supplementband, som afven a r
af nytta for dem , hvilka icke ega bans forstnamde
arbete, till hvars kompletlerande det blifvit utarbetat.
" For alt gora denna del sS fullstandig som mojligt,

167

sa viil med hansyn till arlcrna, som deras synonymi,
har forf. rAdfrcigat alia dc skrifter, hvllka ulkommit
rorande Eluropas fjarilar. Hvad den generiska upp-
slallningen belriiffar, hvilar den endast pA griinder
hemtade fran de fiillt utbildade djnren. Katalogen
upptager omkring 3,600 arter.

Under fitel ''Lepidopterologische Fauna von Liev-
land und Curland heai^heitet von Frederikk Lie nig
gebohr. Berg mit anmerkungen von Zeller, har ett
vigtigt bidrag blifvit lemnat till kannedomen om
namde landers fjarilar. Den meddelade forteckningen,
som blifvit uppstalld i enlighet md Ochsenheimers
och Treitschkes system med undantag af Tineae som
nptagas efter Zellers i Isis 1839 ofver denna grupp
meddelade klassifikation, innehaller en mangd upp-
gifter af stort varde rorande deruti uppraknade arters
fundorter, tiden da de aro framme, afvensom deras
metamorfos. For jemforelse med nargransande lan-
ders fjaril-fauna torde det af forfattarinnan funna art-
antal forljena att anforas nemligen: Papiliomdis 102,
Sphingides 34, Bombyces 97, Noctuae 221, Geome-
trae 212^ Pyraltdes 61, Tortricides 203, Cramhidae
62, Tineaceae 261, Pterophw^idae 17 och Alucitinae
1 art eller tiltsammans 1271 arter. Bland dessa arc
af Zeller sasom nya beskrifna Geometrae 10, Pyra-
lides 3,' Tor trices 47 och Tineaceae 21. Isis 1846,
pag. 175.

Freyers "Neuere Beytrdge zur Schmetterlings-
kunde mit Ahbildungen nach der Natur' har blifvit
forlsatt med haftena 75 — 80. Recens. i Isis 1844,
p. 941. haft. 71 — 74. Densamme har ratlat n§gra
af honom begangna misstag i nomenklaturen. Stett.
Ent. Zeit. 1846, p. 316.

Af Herricii-Schaeffers "Systematische Bearbei-
tung der Schmetterlinge von Europa*' liirer afven

168

fortsatlning ulkommit.^ Forsla hallel liar blilvil re-
censeradt i Isis 1845, p. 160.

Af "Ahhildung und Besclireibung der Schmetter-
linge Deutschlands in Systematischer Ordnung'' von
Neustadt und Kornatski har ntkommit af Dagfjari-
larne. Bd. I, haftet 2\. Bd. II, halt. 1 — 10 samt af
Sphingides haft. 11 — 13.

En systemalisk fortecknini;' ofver Papilionides,
Sphingides och Bombyces som lorekomma i trakten
af Boppart och Dingen hafva BucH och Wagneh mcd-
delat. Verhandl. d. Nalurh. Vereins d. Preuss. Rheinl.
1. Jahrg. p. 50.

Klupsz har lemnal ett bihang till forteckningen
ofver i Preussen funna Lepldoplera. Preiiss. Prov.
Blatt. 1844. En liten uppsatis i samma amne har
Schmidt i Danzig allmangjort. Ibland de 13 arter
han anfdrt befinnes afven Doritis Mnemosyne I. c.
1843, p. 316.

**Boisduval's Genera et Index methodicus Eu-
ropaeorum Lepidopteroruni" ar recenserad af Fkeyki?,
som deremol framstallt flera anmarkningar. Isis 1845,
pag. 645.

List of the Specimens of Lepidopterous Insects
in the collection of the British Museum Pari. I. Lon-
don 1844, 8.0 150 sid. Haruti^ upptagna fjaiilar aro
ordnade och bestamda af Douulkday. Katalogens upp-
stallning synes ganska andamalsenlig da den lemnar
underrattelse icke allenast om samlingens tillstand,
iitan afven om arternas utbredning. Den anmaida
delen innehaller Papilionidae , Peridromidae , Danai-
dae, Ileliconidae, Acraeidae, Nymphalidae, Morphidae,
Brassolidae , Satyridae, Eurytelidae och Lihytheidae.
I del verk som Godaut ulgifvit ofver denna fjaril-
grupp upplages 1138 arter. I Britliska Museum iinnes
af densamma 1300.

V l(>9

Hi:!:ni\c. \\i\v omslandlii^f rcoensoral Lvi.hsmanns
"Fauna Lepidopterologica Volgo-Uralensis'\ sorn foi--
dolaktigt anmales siisom elt arbele, hvilket lemnar
en noygrarui kannedom orn 8yd-0stra Rysslands fjaril- ,
fauna. Del omfallar en ansenlig landstracka och
framslaller en siirdeles rikedom, dels pa sadana arter,
som uteslulande tillhora dessa trakler, dels pa sadana
som forekomma i Europa. Ochsenheimers och Treitsch-
KES systematiska uppstallning har ofverallt blifvit be-
gagnad. Efler en kort inledning rorande Lepidop-
Icra i allmanhet uppraknas de kanda hufvudal'delnin-
garne, familjerna, slagtena och arterna. For hvarje
art bifogas en kort diagnos^ samt underratlelse om
tiden p5 hvilken och stallel hvarest fjarilarne blifvil
funna. Naturli^-lvis forekomma i ett arbete, som af-
handlar en forut foga undersokl trakt, dessutom be-
skrifningar pa manga nya arter. Slett. Entom. Zeit.
1845, p. J 56, 23(3, 367. Afven recenserad i Isis
1845,^ p. 150.

EvERSMANN har beskrifvit och lemnat figurer pa
nagra nya Ryska Lepidoptera, nemligen: Argynnis
Oscar us, Hipparchia cyclopus, Agrotis lutescens, Noc-
tua quadrangula, Gortyna cervago, Plusia Renardi,
PL dives, Acidalia curata, Aspilates fopnosaria, Phy-
cis hrunneella, Ph. chalyhella, Myelophila geminella,
Yponomeuta haemorrhoidella , Alucita nephelodactyla
och larven till Cucullia Santonici. Bull, de Moscou
XVII, pag. 588. T. 14 — 16. Saturnia Boisduvalii,
Euprepia Menetriesii, Bryophila Umerii, Noctua ohesa,
Leucania velutina, Cucullia censors och Ennomos
temperata. I. c. XIX N:o 3, p. 83, T. 1, 2.

Heering har lemnat flera vigtiga upplysningar
om fjarilar, samt beskrifvit n3gra nya arter, sasom
Psyche Stetinensis, Lithosia arideola hvarjemte an-
markningar mcddelas om Ophiusa Pastinum, Zygaena

170

Minos, Agrotis carnica och Hadena ballica. S(eU.
Enl. Zcit. 1846, p. 226.

DouBLEDAY har for Entomologiska Societeten i
London forevisat exemplar af en, till slagtel Sait^rfua
horande ny antjcrikansk art, sonri eger nagon likhet
med Sphinx pronotheiis, samt en ulmarkt vacker ny
inal-art. Bada hafva blifvit funna i Skeppsdockan vid
London, dit de sakerligen blifvit inforda med ladd-
ningar af Mahogyni-lrad. Fror. N. Notiz. XXXIII,
pag. 170.

Ofver de Lepidoptera , som Nickerl insamlat
under en resa till Salzburg och i Ofra Carnthen,
har han meddelat -underrallelser hvilka for kannedo-
nien om dessa trakter i enlomologiskt hanseende arc
af vigt. Nagra nya arter nemligen Atychia chryso-
cephala, Lithosia melanomos och L. Freyeri beskrif-
vas. Stett. Ent. Zeit. p. 57, 89, 104, 212. Denna
rese-berattelse har blifvit pa Engelska ofversatt och
intagen i Nat. Hist. XVIII, p. 339.

Mann har afven redogjort for en af honom 1846
i Italien verkstalld resa, samt uppraknat de sallsyn-
tare Lepidoptera han derunder insamlat. Slelt. Ent.
Zeit. 1846, p. 163.

Vigtiga oCh upplysande tillagg och rattelser till
Hefuuch-Schaeffers Nomenclator Entomologicus hafva
blifvit gjorda af Garduus. De omfatta likval endasl
Lepidoptera och innehalla dels diagnoser pa nya arter,
dels upplysningar rorande synonymien. Isis 1845, p. 87.

Keferstein har framstallt atskilliga anmarknin-
gar rorande fjarilarne. Dessa hafva mest afseende pa
synonymien i Eversmanns forutnamde Fauna Lepidopt.
Volgo-Uralensis. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 357.

Rorande flera Lepidoptera finnas upplysande an-
markningar af Freyer inforda i Slclt. Ent. Zeit. 1845,
p. 22, 28. ,

171

The Genera of Diurnal Lepidoptera, coniprisinq,^^^^^^^^

1 ' ' \ni -rill- ''Jitteratur.

their generic Characters, a notice oj the habits and Papiiio-
trans[oi^mations and a Catalogue of the Species of
each Genus; by E. Doublkday. Part. I. London 1846,
ar ref. endast till tileln bekant.

Hi:rrich-SchAffer har indelat Satyridae i slag-
ten saliinda: /. Inga, eller endast de vid framvln-
garnes framre kanl narmast varande, basal-nerverna
uppblasla. (Ogonen nakna.) 1. Arge: svart och hvit-
skackiga fjarilar med utat tilltjocknande anlenner. 2.
Erehia: svarta eller rodbruna arler, merendels med
roslrod fascia framfor kanlen. Anienn-klubban agg-
formig, sammantryckt. S.Chionohas: bruna med myc-
ket ochragult, och smaningom mot klubban fortjockade
anlenner. // Kant- och midtel-nerverna pa fram-
vingarne uppblasta. A. Ogonen nakna. 4. Satyrus:
med bakvingarnes innerkant framfor bakvinkein icke
ntskurna. 5. Epinephila Hiibn. med bakvingarnes in-
nerkant utskuren. B. Ogonen hariga. 6. Pararga:
Hiibn. III. Alia tre basal-nerverna pa framvingarne
uppblasta. (Ogonen nakna.) 7. Coenonympha Hiibn,
8. Phryne. Det forra med utskuren, det sednare med
icke utskuren innerkant pa bakvingarne. Till Epi-
nephila hora Hyperanthus, Pasiphae, Ida, Tithonus,
Narica, Eudora, Janira till Pararga Pamphilus m.
fl. till Coenonympha raknas Dejanira, Roxellana,
Maera, Megaera, o. s. v. Det nya slagtet Phryne
fir bildadt af Pap. Phryne Hiibn., hvilkens specifika
namn nu blifver Tircis Cram. Erichs. Jahresb. 1844,
pag. 140.

NiCKERL har uppstallt elt nytt slagte, som han
benamt Ismene. Det bildar en ofvergang emellan
Parnassius och Pieris. Antennernas och palpernas
form erinra om slagtet Anthocaris, under det teck-
ningen och siirdeles den vid bakvingarnes inre kant
felande bakkropps-faran staller detta slagte bland grup-

. 1-/2

pen I*apilionides. Den beskrifna aileu J. IJclios I'o-
rekommer i cle Vestra Kirguisiska stepper;na. Slell.
Ent. Zeit. 1846, p. 207. cum tab.

Doubli:day bar beskrlfvit flera nya Dagfjarilar,
som finnas i Britliska Museum, tillhorande slagtena
Papilio, Euterpe, Leptacis , Pieris. Ann. Nat. Hist.
XIV, p. 415. Papilio, Apatura, Adolius, Diadema
I. c. XVI, p. 176. Diadema, Thaumantis , Papilio
1. c. XVI, p. 232. Papilio y Haetera, Argyrophenga
n. g. I. c. XVII, p. 22, samt Papilio 1. c. XVIII,
pag. 371.

V^ESTWooD bar fortsatt att afbilda arter af slagtet
Papilio i Arcana Ent. nemligen P. Chaon och Me-
garus (T. 72. f. 1. 2.) P. Xenoclus Doubl. (T. 79.
f. 2) fran Assam. P. Pollux och Castor (T. 80. f. 1. 2)
nya ai'ter fran Assam ocb Sylbet. P, Lenchotoe (T.
79. f. 3) formed I igen fran Pulo Penang. P. Pale-
phates Boisd. (T. 79. f. 1) fran Manilla, P. canopus
Weslw. fran Melville-oen vid Nya Hollands Nordkust.
P. Glycerion Gray fran Semi ah och Agetes West.
(T. 55) fran Sylhet samt slutligen P. Astorion W.
och Chara W. (Varuna White) fran Sylhet (T. 66).

KoLLAR bar i von Hiigels Kaschm. riktadt Dag-
fjarilarnes grupp med flera nya arter, saspm Acraea
anomala (synes vara en stcirre varietet af A. Vesta
F.), Danais sita , Limenitis selenophora, L. opalina,
L. Sankara, L. dichrva, Amathusia Ganescha (ar Cy-
restis Amathusia Boisd.) Apatura amhica , Paphia
Hugelii, Horsfieldii, Adolius Patala, A. derma, Ari-
adne Wedah, Terinos Sinha, Argynnis Sakontala,
Melitaea Durga, Vanessa Kaschmirensis (p. 424 — 442.
T. 3 — 13) Satyrus Swaha, Saraswati, Padma, Schakra,
Verma, Isana, Hyrania, Zophyrus, Nareda, Erebia
Scanda (p. 444-452. T. 14—17.) Thecla Rama,
Nissa, Nila, Syla, Sorya, Polyommatus Sena, Pa-
vana, Tama, Pandia, Asoka, Patala, Didda, Nara,

173

Putlh Malm, coekstma (p. 412—423. T. 4. 5.) Hes-
peria xanthopogon, leucocera, Fatih, Dara, Disu (p.
453 — 456. T. 18) alia fran Himalaja.

PiERRET har beskrifvit honan till Anthoca7'is
Damone, Ann. Entom. II. Ser. II, p.. lvii.

ZELhERy Polyommatus Poloniis n. sp. Slett. Enf.
Zeit. 1845, p. 351.

Marchal har utredt att Papilio Lavinius ar iden-
tisk med Nymphalis Steneles. Auct. Rev. Zool.
1845, p. 175.

Mann har frannstallt specifika skillnaden emellan
dc ofta sammanblandade arlerna af slagtet Zerynthia,
nemligen Polyxena, Creusa och Cassandra. Stelt. Ent.
Zeit. 1844, p. 356.

Nagra markvardiga varieteler af Melitaea Ar-
temis, Vanessa Antiopa och Argynnis Niohe beskrif-
vas af Brittinger. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 108.

Costa har gifvit en dalig fignr pa en ny art
Ereopus Aetnea, Atli del AcacJ di Scienze. Nat. de
Catania Bd. XV, p. 295.

DouBi.EDAY har meddelat anmarkningar ofver slag-
tet Argynnis och indelat detsamma i grupper efter
vingnervernas beskafTenhet. Linn. Trans. XIX, pag.
477. T. 42.

Bellier upplyser att han funnit larven af Meli-
taea maturna pa unga Asktrad och larven a^ Satyr^iis
Dejanira pa Ek. Ann. Ent. II. Ser. IV, p. XII.

BoiSDUVAL har genom en noggrann nndersokning
af larverna och pupporna til! Anthocaris Delia och
Aiisonia kommit till den ofvertygelse, att dessa ar-
ter bora sammanforas och att sadana individer, hvilkas
flackar iiro af en parlemolik farg (^Belia) friarnkomma
af puppor, sonn ofv.ervintrat, hvarennot alia andra,
hvilkas flackar aro matt hvita (Ausonia) efter ett
korlarc piipptillstand utklacktes samma sommar. Scl-
som slod for rikligheten af sin asigt anfcir Boisduval

174

alt piippor till .4. Ausonia, om de forhindrades alt
kliickas under sommaren, lemnade individer af A,
Bella. Da A. Delemia och Glauce pa samma salt
foihSlIa sig till hvarandra, som de forutnamde arterna,
anser han afven dessa endast trfgora olika former af
samma art. Ann. Ent. II. Ser. II, p. lxviii. Denna af
BoiSDUVAL gjorda framstallning har dels blifvit gillad,
dels bestridd, af flera Lepidoplerologer. Abicot an-
ser att de namde arterna bora sammanslas, emedan
de alllid traffas pS samma sliillen. I. c. IV, p. xvi.
Paris anfor flera betankligheter mot' deras identitet,
scisom att dessa fjarilarter alllid framkomma under
olika arstider, den forra i borjan af Maj och den
sednare i Juli, och att de alllid finnas pa olika lo-
kaler. 1. c. Ill, p. xxxi och xxxvi. Daube anser dem
iifven vara skilda arler, emedan de visa olikhet i
vingarnes form, hvarjemle A. Delia flyger hasligare
an A. Ausonia, Larverna lefva enligt bans paslaende
af olika vaxler. I. c. IV, p. 17.

PiERRET bar meddelat nagra nya observationer
rorande Vanessa prorsa, hvaraf inhemlas alt de in-
divider, som under lorra och varma somrar ulklackas
i Juli manad, aro naslan hell och hallit svarta, da
deremot de, som samma arslid under fuklig och reg-
nig viiderlek framkomma, narma sig genom sina
Ijusroda fascier den varielet, som ehuru sallsynt, fo-
rekommer om host en och som blifvit benamd porima,
Forf. anser Iroligt att fargen och storleken hos nagra
fjarilarter skulle bero af lemperalurens hojd da do
underga sina forvandlingar. Ann. Enlom. II. Ser. Ill,
pag. Lxxvi.

Genom nos-o-ranna unders6kninQ:ar om follernas
bildning hos Dagfjarilarne hafva A. och 0. Speyer
gjort en marklig upplackt. De hafva nemligen fun-
nil all Lycaenides lillika med Euricinides och Hecacrge
hora till afdolningen Ilelcropoda, hvilkas frambcn cfter

175

konen iiro olika bildade. Hos Hecaerge och Euricini-
derna hafva hanarnc, enllgt hvad kiindt iir, fotler
med bihang. Hos Lycaeniderna beslar olikheten der-
uli att hanarne pa framtarserna sakna klor. Kloleden
slutar h'kvSl sallan tvart (hos L. llicis) iilan loper
vanligen ut i en hvass spets. Erichs. Jahresb. 1843,
pag. 316.

En ny art ar Macroglossa Nycteris Kollar fran Sphinges.
Himalaja. Den ar narslagtad med Sph. Pandora F.
V. Hug. Kaschm. p. 458. T. 19. f. 5.

House bar erhallit hybrida individer af Sme~
rinthus Populi ^ och ocellatus cf, hvilka utgjorde
en mellanform af bada. De saknade fortplanlnings-
formagan. Westwood, som af dessa hybrider lemnat
en noggrann beskrifning, upplyser att de framre vin-
garne ega mer ofverensstammelse med S. Populi, men
den ofriga kroppen narmar sig mer till S. ocellatus.

Ett nytt slagte Typanophora har Kollar upp-
stallt. Det ager smala, pa inre sidan sagtandade,
mot spetsan sammantryckta och utvidgade antenner,
ganska korta med skagg besatta palper, ett langt
sammanrulladt snyte, breda, till en del ofjallade vin-
gar, med tvagreniga cubital nerver, som innesluta en
aflang nastan aggformig cell, en valsformig bakkropp,
lika langa, nastan sammantryckta ben, med ganska
korta taggar vid tibiernas spets. En art T. semi-
hyalina fran Kaschmir. v. Hiig. Kaschm. p. 457. T.
19. f. 1—4.

Kollar har beskrifvit foljande nya arter fran cheio-
Himalaja: Zygaena Kaschmir ensis, Syntomis diaphana, ^^^''^^'
bicincta, Chalcosia pulchella, leptalina, hyalina, Selene,
Asemia adulatrix, Euprepia principalis, equitalis,
imper talis, leopardina {B. Crotalariae Fabr. Syringoi
Cr.) E. Argus, quadriramosa, erythrozona, casigneta,
exclamationis. Sliigtet Cainpylotis Wesi. forenas sa-

176

som synonyml mod CJiateosia lliibn, v. \\i\ii;. Ka.schi)>.
p. 459—469. T. 19—21.
Bomhyces. Nya Bombyx-arlcr frAn Himalaja-bcrgen aro Lipn-

ris chn/solopha, xanthorhoea, vitellina, Gastropacha
sulphureay Kasckmirensis och vehitina. v. Hiig. Kaschm.
p. 470—473. T. 21.

Af slagtel Tricliosoma liar Zeller beskrifvit en
ny art T. Loewii, samt meddelat flera anmarkningar
rorande den af Carrkno i Ann. Enlom. X omnamdn
tvifvelaktiga insekt som Zi:ller anser varg en bona
hurande Mil nagon art af forutnamde sliigte. Stetl.
Ent. Zelt. 1846, p. 5.

En ny art af slagtet Liihosia, funnen i narbeten
af Sletfui, karakteriseras af Hekring under namnet
arideola. Den skall vara narslagtad med L. com-
plana ocb lurideola. Slett. Ent. Zeit. 1844, p. 415.

Zeller bar utredt synonym ien af Emydia cos-
cinia ocb Candida ocb anser alt den forra icke, sa-
som man allmant antagit, hov henh mniis chrysocephal a
Ocbs. da specitika namnet coscinia , som blifvit den
(illagdl af HiiBNER, ar aldre. Betraffande E. Candida.
Cyril I. Ocbs. upplyses alt Frever for denna art sokt
infcira benamnins-en colon, som likval icke kan an-
tagas, da det forstnamda namnet ar aldre. Stett. Ent,
Zeil. 1846, p. 150.

Orgyia selenitica anfores af Doebner bland do
arter, som fdrorsaka skada pa barrskogarne. Dess
larv forekommer nemligen vissa ar i stor mangd pa
Larktraden. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 217.

Freyer bar sokt losa den lange omtvistadc fra-
gan buruvida B, menthastn ocb Urticae liora lill-
sammans eller utgora vcrkligi skilda arler Af 3CK)
iigg, som en bona af B. menthastri lade ocb bvar-
utur larver utklacktes, lyckades forf. alt bringa om~
kring 100 slycken till pnppor. Af dessa erbollos 60

fjarilar,

177

fjarilar, hvaribland befurmos 3 honor, hvilka fullkom-
ligt liknade B. Urticae, Forf. anser haraf adagalagdt
att den sisfnamde endast ar en varietet af B. men-
thastri. Stett. Ent. Zeil. 1845, p. 333.

DuPONCHEL bar om ulvecklingen af Lasiocampa
lineosa, och lefnadssattet af dess larv, meddelat flera
iakltagelser. Larverna, som uppehalla sig pa Cypres-
ser, finnas om dagarne pa qvistarne sa tatt fillsam-
mans att de ofta till nagon del betacka hvarandra.
Det ar endast om natterna de sprida sig pa bladen,
for at! hernia foda, hvarefter de atervanda pa sitt
vanliga stalle. De alska sa den plats de en gSng
valt, att de ofta helire uppehalla sig p^ torra an
pS farska grenar. Orsaken till ett sadant fcirhallande
anser ref. vara att de stallen, hvarest larverna up-
pehalla sig om dagarne, troligen af dem blifvit 6f-
verspunna med ett finl silkesartadt amne, hvarigenom
de under blast laltare kunna fasthalla sig vid de
bojiiga grenarne, och hvilkel de synes vilja undvika
att pa aadra stallen ater bereda. Ann. Ent. 11. Ser.
ir, pag. I.

Becker bar anfort att larven af Lasiocampa Otus
icke lefver pa Ek, hvilket en del Tyska Entomologer
uppgifva, utan enligt de underrattslser Wagner med-
delat pa Cypresser. Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. LVi. ,

Om metamorfosen af Saturnia cecropia Linne
hafva nya upplysningar blifvit meddelade af Lucas
Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. Li, lv, lx, lxxih, lxxxiv.

Keopsch bar beskrifvit utvecklingen af Harpyia
Fagi. Da sakcn forut ar val kand, far jag endast
hanvisa till forfis uppsats i Arbeit, tind Verand. der
Schles. Gesellsch. 1845, p. 49.

Istoria dei hruci o larve della Lithosia caniola
commissimi da Passerini. Florence 1844.

Prof. Bohemans Arsh. r845, 1846. 12

178

Dieii, la chenille du saule el le ver de sole
consider es comme deux merveilles de la creation, on
abrege d'un traite de V anatomic de Lyonnei' par A.
P. S. 12:0 Paris 1846. Forestaende tvenne uppsaltser
aro ref. endast till tileln bekanta.

BoisDUVAL anfor att han forvarat en puppa till
Bomhyx lanestris, som forst klacktes efter 7 ars for-
lopp, samt tillagger att nya iakttagelser hafva be-
kral'tal hvad ban i sina skrifter uppgifvit, eller att
de fiesta puppor kunna utharda en ganska lag tem-
peratur, ulan att de deraf do. Pierrkt anser sist-
berorde uppgift sa mycket mer grundad, som han
under en Strang vinter ute i luften forvarat puppor
af Smerinthus Tiliae, hvilka vid oppnandet voro for-
vandlade till en ismassa. De fiesta upptinade likval
och klacktes foljande var. Ann. Entom. II. Ser. II,
pag. Lxx.

Det vore svarl att forklara hum en fjaril med
sitt nnjuka och bojiiga hufvud skulle kunna genom-
tranga den understundom ytterst hSrda hylsa, hvarnned
puppan ar omgifven, om nrian ej kande alt fjarilen
straxl efter klackningen utgjuter en vatska, hvarige-
nom bekladnaden uppmjukas. Duponchel, som haft
flera puppor af Dicranura Vinula, bar observerat,
framfor hvarje oppning, hvarigenom fjarilen utkrupit,
fragmenter af det rundade fjall som under pupp-till-
slandet betiicker hufvudet. Han slutar haraf att in-
sekten, da den utkryper utur pupphylsan, behaller
denna kalolt, och forst skiljer sig vid densamma
sedan han lemnat pupp-bekladnaden. Ann. Ent. II.
Ser. II, p. LX.

Prittwitz anser sig hafva ^pptackt hos Hepialus
hectus c/* en egen bildad led pa det eftersta benparet.
Vid detsammas faste pa abdomen (formodligen menas
thorax) ar denna bar och sammanlryckt. Lciren aro
bUsformiga och afsmalna mot spetsen, samt aro har

179

sammanvaxta med tibieina. Den sisla taisleden ei^er
en abnorm skapnad. Den slulas i on oformlig bias-
iik kula i stallet for nned en klo. Denna kula ar
besatt med en mangd gulaktiga har, forenade i en
tjock knippa. Forf. anser dessa s^ bildade fotter
icke kunna tjena till a(t springa eller fasthalla sig
med. Han markle nemligen alt en hane, som salt
pa elt blad , endast holl sig fast med de tvenne franire
fotparen, hvarunder den drog at sig eller utstrackte
bakbenen, hvarvid haren liksom reste sig. Om sist-
berorde organer hafva nagon sexuel belydelse, eller
hvartill de tjena, har forf. icke kunnat utrona. Stett,
Enl. Zeit. 1845, p. 249.

DoHRN har upplyst att den af Prittwitz beskrifna
egna bildning af sista benparet hos Hepialus hectus
(^ redan blifvit anmarkt af Olivier och De Geer,
hvilken sednare ansett dessa folter mojligen vara en
sorts balancerslanger, hvarmed djuret under flygten
bibehaller jemnvigten. Slett. Ent. Zeit. 1845, p. 311.

Rorande konsorganerna hos Bombyx Mori har
Bassi anfort sina observationer, hvilka hufvudsakligen
rora den af Audouin sa kallade hos honan befinlliga
bourse copulatrice. Haa godkanner den af Herold
yttrade mening, alt densamma tjenar till forvarings-
rum af sadesvatskan for aggens befruktning, hvilket
deremot blifvit bestridt af Carus, Straus och Leon
DuFOUR. Dessa senare hafva kommit lill en motsalt
asigt genom undersokning af Hippobosca equina och
Bladlossen. Dutrochets, Morrens och Joey's iaktta-
gelser bevisa likval alt dessa undanlag icke forsvaga
regelns varde. Bassi har efter parningen all! id fun-
nil sadesvalska i dessa blasor, samt afven Spermato-
zoer deruti. Han paslar all dessa redan aro ulveck-
lade i fjarilarnes puppor och der forsedda med svansar.
Uli fellkroppen observerade forf. afven en Monad-art
i vslor mangd. Maipighi hade forofrigl forsl upptackt

180

den ofvannamde bl^san och dess besfammelsp. Swam-
MERDAM liar icke ansett den for ett afsondringsorgan.
Savi bekraftar denna ^sigt. Atli della Quinla Riu-
nione d. Scienziati Ilallani. Lucca 1844, p. 391.

Bassi om Silkesmask-fjarilarnes parning. Atti
d. Quarta Reun. Scienziati Ital. Padova 1843, p. 236.

SuNDi:vAiL har refererat en af Bruksforvaltaren
Grill lennnad underrattelse om en larv af Cossus lig-
niperda, som blifvit funnen lefvande i magen pa eft
far. Vet. Akad. Ofvers. 1845, p. 12.

Ett nytt salt ati bereda rasilket har af Chavannes
blifvit uppgifvit. Vid vanlig beredning kokas silkes-
hylsorna, sedan de blifvit ransade fr^n florett-silket ,
hvarunder de tid efter annan omroras. Hylsorne ut-
tagas harefter utur kiltetn och man skakar dem starkt
for att franskilja det gummiartade amne, som sam-
manbinder de fina tradarne. Efter flera omskaknin-
gar torkas hylsorna och aro fardiga till forsaljning.
Salunda behandlade aro de trassliga och ojemna, eme-
dan gummit icke blifvit tillrackligt utdraget. F6rf:s
furfaringssatt, hvarigenom dessa olagenheter kunna
forekommas, ar foljande: Sedan hylsorna blifvit ren-
sade, inneslutas de i en pase af gles vaf, som ned-
sankes i vatten, bvarvid nagon tynud lagges derp§.
De qvarlemnas i vattnet en dag, hvarefter de flera
ganger kramas. Sacken upptages harefter och kra-
mas Snyo, hvarefter den lagges i en gryta , som in-
nehclller en lindrig losning af kolsyradt kali. Till
hvarje litre (0.382 kanna) vatten begagnas omkring
^ uns potaska, och losningen bor visa omkring 2^
pa Beaumes arometer. Man kan afven, om man vill,
begagna en af aska tillredd lut , som innehar samma
styrka. Under en timmas tid kokas silkeshylsorna,
hvarvid de ofta bora nedtryckas, pa det alia mS
blifva lika genomblotta. Pasen upptages harefter och
tvatlas i rent vatten till dess all luten ar borta^

181

hvarefter hylsorna lorkas i solen eller i en ugn.
Da de blifvit torra sammanhanga de i klumpar, hvilka
likval aro ganska liitla att furdela. DeWa berednings-
satt forstor ingen af silkets egenskaper. Del bibe-
haller icke allenast sin glans, utan alVen sin slyrka.
Den lilla qvantileten potaska verkar endast pa del
limaktiga amnet , som samrnanbinder tradarne. Den
gula fargen forsvinner afven fill nagon del sa att
silket blir Ijusgult. Act. Hell. Geneve 1845, p. 229.

KoLi/AR har uppstallt ett nytt slagle Arete, med Noctnar.
tjock , naslan valsformig kropp, thorax betackt med
l^nga och tjocka har, under hvijka hufvudet nastan
ar gomdt, antennerna medelmathgt langa , borstlika,
enkia, palperna koria , liggande mot pannan, sista
leden ganska kort och knappt markbar. Spiral-snyte.
Fott^rna med undantag af tarserna , forsedda med
langa har. Vingarne icke breda , morkt fargade, de
undre med en bla fascia. En ny art: A. polygrapha
fran Himalaja. Dessiifom beskrifvas nya arter fran
samma stalle: Erebus albicinctus, Chemista, dasyp-
terus, leucostigma, Ophiusa discios , Caradrina Hi-
malajica, Trachea melanospila, Agrotis hiconica, exigua,
Plusia coelonota och Polia scotochlora. v. Hiig. Kaschm.,
pag. 477.

Donzi:l, Polia felicina n. sp. fran Marseille. Ann.
Enf. II. Ser. II,. p. 199. T. 6. N:o II.

Plusia eriosoma Doubleday ar en ny art fran
Nya Zeland. Dieffenb. Trav. II, p. 285. N:o 117.

Anthophila rosina Hubn., som Boisduval i In-
dex method icus upptagit sasom varietet af A. pur-
purina, beskrifves af Zkller sasom en egen art. Stelt.
Ent. Zeil. 1845, p. 354.

Keferstein anser Anthophila glarea och cretula
nlgora samma art.' Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 30.

Boisduval har framstiillt en iakttagelse som blif-
vit honom meddelad fr^in Unffcrn rorande Noctua

i82

conimuniniacula. Larven c\{ derma arl lefver nem-
ligen pS samma satl som den af Lmiacodes i sadana
blad af mand'el- och persiko-trad , som genom blad-
lossen blifvit hoprullade och foder sig i likhel med
Coccinella-larverna af desamma. Sedan ban narmare
jemfort N. communimacula med flera arter fran Nona
Amerika (illhorande slagtet Limacodes, bar ban blif-
vit ofvertygad att berorde art afven bor foras till
detta genus. Ann. Ent. 11. Ser. II, p. lxxi.

Abicot uppger att larven af Cucullia Blattariae
ofta sedan den ombytt hud, uppafer den gamla huden,
utan alt sadant kan harrora af brist pa foda. Ann.
Ent: II. Ser. HI, p. xii.
Geomtv Sasom nya arter fran Himalaja aro af Kollar

^^^^' beskrifna: Geometra lycaenaria, Aspilates phoeniceo-
taeniata, A. peregrina, Acidalia adumhrata, Cidaria
propinquata, albigirata, suhangidata, Zerene leopar-
dina, Idaea hyalinata. v. Hiig. Kaschm. p. 486 — 491.

Metzner 2 nya arter Geometrae nemligen Ci-
daria coUinaria och Larentia spissilineata. Stett.
Ent. Zeit. 184H, p. 238.

Ref. bar utredt synonymien di{ Pygmaena fuscaria
och beskrifvit den hittllls okanda honan, som saknar
formagan att flyga och till folje deraf ar svar att
finna. Den diagnos som ofver denna art blifvit gif-
ven, med hansyn till bada konen, ar foljande:

Pygmaena fuscaria: nigro-fusca (c/*) vel cinerea (5), parum
villosa, alis anticis strigis duabus, transversis, obii-
quis, tenuibus maculaque media minuta nigris.
Mas: antennis pectinatis, alis latioribus, corpora dimi-

dio iongioi'ibus, posticis immaculatis, abdotnine tenuiore,

sub-lineari, subtus longius piloso.

Fern: Antennis simplicibus, alis angustis, sub-cunei-

formibus, tenuiter fusco-marginatis, corpore baud longiori-

bus, posticis medio macula parva, obsoleta, fusca; abdomine

crassiore, apicem versus attenuato, subtus breviter piloso.

Y€t. Akad. Ofvcrs. 1846, p. 177.

183

Ki:fi:rstein upplyser att han genom Mann er-
hallit den underriiltelse att Acidalia pallidaria och
byssinata utgora olika kon af samma art. Den forst-
namda ar hanen och den sednare honan och hafva
de offa blifvit funna i parning. Stett. Ent. Zeit.
1846, p. 30.

Metznlh har framslallt atskillii^a anmarkninii-ar
rorande Geometra Lapidisaria , samt dessulom beskrif-
vil tre nya arter G. trinotata, tessellaria och colum-
bata. Stett. Ent. Zeil. 1845, p. 183.

PiEKRET anfor rorande Ennomos illunaria och
illustraria, alt den forsta generationeii som fram-
kommer i Mars och April af puppor, som ofvervin-
trat, ar storre och mer karakteristisk an den andra,
som klackes i Augusti , hvilket forhallande ar motsatt
hvad BoiSDUVAL anfort om Rhopalocererna. Ann. Ent.
11. Ser. II, p. Lxix.

Metzner meddelar nagra upplysningar om jBo^t/sPy»«'i^"-
stachydalis. Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 242.

Nya arter: Hypena obliqualis, Scopula 4-ma-
culalis, Botys vittllinalis och Asopia elongalis. Kollar
frSn Himalaja v. Hug. Kaschm. p. 491 — 493. Dia-
semia grammalis, Margar^itia flavidalis, M. quadra-
lis, M? cordalis. Doubleday fran Nya Zeeland. Dieffenb.
Trav. 11, p. 287.

Guenee har lemnat en klassifikation ofver de Micioie-
Microlepidoptera, som forekomrha i Europa. Uti in-s'ys'teml-
ledningen anstaller forf. en kritisk revision rorande ***^'
de arbeten hans foregangare i sadant hanseende ut-
ojifvit. Haraf inhemtas att /flera vis-tio-a afhandlino-ar
rorande Microlepidoptera , sasom Charpentiers och
ZiNKENS, varit honom okanda. En mangd anmark-
ningar framstallas emot forut gjorda uppstallningar,
hvarefter forf. genom en katalog meddelar sina Ssig-
ter hum Smaljiirilarne bora i grupper och slagten
indelas. Pyralides, som af Tyska forf. riiknas till

184

Microlepidoptera , anser Guknee bora skiljas derifran
och eriialla sin plals emellan Noctuae och Gcometrae.
Foif. indelar Tortrices salunda:

Trib. /. Cymhidi med 1 slagte Ilalias [H. prasinana Linn.)
4 arter.

Trib. //. Torlricidi: med slagtena Sarrothripa Curt. 1 art,
(T. Rewayana Tr.l Tortrix Linn. 49 arter (T. piceana
Linn.), Dichelia Guen 3 art. (T. Grotiana F.) Amphysa
Curt. 1. (T. gerningana F.), Enectra Guen. 1. (T. pil-
leriana F.', Leptogramma Steph. 8. (T. literana L.),
Teras Tr. 35. (T. rufana F.^, Peronea Steph 3. (T.
contaminana Iliibn.), Dictyopteryx 7. (T. Holmiana L.),
ArgyrotO'Za 1. (T. convayana F.), Ptycholoma 2. [T. Le-
cheana L.).

Trib. ///. Pentlunidi.' Guen. Dityla Steph. 2. (T. Hartmanni-
nna L.) Penthina 14. (T. pruniana L.), Anlilhesia Steph.
2. (T. salicelia L.).

Trib. IV. Spilonolidi Guen. Spilonota Curt. 8. (T. Cynosba-
tella L.), Pardia Guen. 1. (T. tripunctana F.).

Trib. V. Sericoridi Guen. Aspis Tr. 1. (T. Uddmanniana L.),
Sideria Guen. 1. (T. achatana F.) Sericoris T. 24. (T.
conchana Hiibn.), Selenodes Guen. 2. (T. textana Fr.),
Mixudia Guen. 2. (T. Schulziana F.), Alerpia Guen. 1.
(T. Andreggana Guen.), Melodes Guen, 2. (T. arcuella
L.), Pelalea 1. (T. Klugiana Fr.), Siictea Guen. 9. (T.
arbutana Hiibn.), Orlhotaenia Steph. 3. (T. antiquana
Hiibn.).

Trib. VI. Sciaphilidi Guen. Eriopsela 5. (T. quadrana Hiibn ),
Phteochroa Steph. 2. (T. rugosana Hiibn.), Trachysmia
Guen. 2. (T. horridana Hiibn.), Cnephasia Steph. 5. (T.
muscuJana Hiibn.), Sciaphila 13. (T. Penziana Hiibn.),
SphaJeroptera Guen. 3. (T. alpicolana Hiibn.), Teratodes
Guen. 1. (T. favillaceana Hiibn. j, Clepsis Guen. 6. (T.
ruslicana T.).

Trib. VII. Grapholltidi Guen. Leplia Guen. 1. (T. lanceolana
Hiibn ). Phoxopteryx Tr. 17. [T. unguicana L^, Gra~
pholitha Tr. 14. (T. Paykulliana F.), Phlaeodes Guen. 7.
(T. frutetana Hiibn.), Hypermccia Guen. 2. (T. angustana
Hiibn. \ Balodes Guen. 1. (T. Dumeriliana Dup.), Poe-
disca Tr. 9. (T. Solandriana Linn.), Ephippiphora Dup.
24. (T. brunnichiana L.), Olindia Guen. 1. (T. Ulmana
Hiibn.), Semasia Steph. 4. (T. Woebcriana F.), Coccyx
Tr. 16. (T. strobilella L.\ Pamphisla Guen. 1. (T. mon-

J85

ticolana Mann.), Relinia Guen. 7. (T. buoliana F.),
Carpocapsa Tr. 5. (T. Pomonella Linn.), Opadia Guen.
1. (T. funebrana Tr.), Endopisa Guen. 4. (T. nebritana
Tr.), Siigmonota Guen. 13. (T. lungiella L.), Dichro-
rampha Guen. 31. (T. petiverella L.), Pyrodes Guen. 1.
(T. RhedielJa L.), Catoptria Guen 27. (T. pupillana L.),'
Trycheris 1. (T.' mediana F.).

Trib. VIII. PyralokU Guen. Simaethis Steph. 3. (T. vibrana
Hiibn.), Choreules Tr. (T. scintilulana Hiibn ), Xylopoda
Latr. 3. ^T. pariana L.), Ochemia Guen. 3. (T. diana
Ilubn.). Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. 105.

Trib. IX. Cochylidi Guen. Lobesia Guen. 5. (T^ reliquana
Hiibn.), EupoecUia Steph. 16. (T. rubellana Hiibn.), Ste~
nodes Guen. 1. (T. elongana Freyer), Xanthoselia Steph.
5. (T. Zoegana L.), Chrosis Guen. 5. (T. tesserana Tr.),
Argyrolepia Steph. 16. (T. Baumanniana F.), Argyrop-
tera Dup. 7. (T. Lathoniana Hiibn.), Cochylis Tr. 17.
(T. Smeathmanniana F.).

Trib, X Aphelidi Guen. Aphelia 3. (T. Gouana L.), Tortrico-
des Guen. 2. (T. hyemana Hiibn.).

Tineae indelas s^ledes:

Trib. /. Epigraphidi Guen. Lemmatophila Tr. 1. (T. phryga-
nella Hiibn.), Exapate Zell. 2. (V. gelalella L.), Diurnea
Haw. 2. (T. fagella F.), Epigrapha Curt. 4. (T. avella-
nella Hiibn.).

Trib. //. Phycicidi Guen. Meliphora Guen. 1. (T. alveariella
F.), Galleria 1. (T. cerella L.), Melia Curt, (redan af
LiNNE begagnadt for ett vaxtslagte) 5. (T. sociella L.),
Megasis Guen. 2. (T. rippertella Boisd\ Oncocera Sleph.
14. (T. ahenella Hubn.), Brachodes Guen. 1. (vernetella
Guen.), Diosia 1. (T. auriciliella Hirbn.), Chionea Guen.
(fdrut begagnadt for ett Dipter-s^agte) 4 art. (T. aethi-
opella Dup.), Bhodophaea Guen. 14. (Phyc. rheneJla
Zink.), Pempelia Zell. 8. (T. palumbella F.), Phycis F.
41. (Ph. roborella Tr.), Nephopteryx Zell. 1. (T. angu-
stella Hiibn.), Plodia Guen. 1. (T. interpunctella Hubn.),
Epischnia 7. (T. prodromella Hiibn.), Vxhamphodes Guen.
1. (T. etiella Tr.), %e/o/s Zell. 2. .(T. achatinella Hiibn.),
Epheslia Guen. 8. (T. elutella Hubn.), Lolria Guen. 6.
(T. binaevella Hiii)n.), Myelophila Tr. 1. (T. oribrella
Hubn.), Ililhyia Latr. 4. (T. carnella L.), Semnia Guen.
1. (T. cruentella Dup.\ Argyrodes Guen. 1. (T. vine-
teila F.^, Anerastia 6. (T. lotella Hubn.).

186

Trib. ///. Crambidi Latr. Talis Guen. 1. (T. quercella Dup.),

Euchromiits Guen. 3. (C. bell us Hiibo.), Platytes Guen.

1. (Ch. cerusellus Tr.), Crambus F. 70. (T. pratella L.)^

Cholius Guen. 1. (ochracellus W. V.).
Trib. IV. Chilidi Guen. Chilo Zink. 2. (G. phragmitellus Iliibn.),

Schoenobius Dup. 5. (T. forficella Thbg.), Scirpophaga

Tr. 1. (T. albinella Cram.).
Trib. V. Ypsolophidi Guen. Pteroxia Guen. 1. (T. cultrella

Hiibn.), Harpipteryx Tr. 4. (T. scabrella L.), Ypsolopha

F. 6. (T. asperella L.), Hypolepia Guen. 6. (T. vitella L.).
Trib. VI. Plutellidi Guen. Chersis 1. (tauridella Guen.), Plu-

tella Tr. 8. (T. Xylostella L.), Spania Guen. 1. (T.

messingiella Frey.).
Trib. VII. Yponomeutidi Steph. Chalybe Dup. 2. (T. pyrau-

stella Hiibn), Aedia Dup. 8. (T. echieila Hiibn.), Ypo-

nomeuta Latr. 10. (T. padella L.), Pepilla Guen. 1. (T.

coenpbitella Hiibn.). Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. 297.

Forestaende afhandling finnes afven sarskildt tryckt
under tltel '' Europaeorum Microlepidofterorum Index
methodicus", Recens. i Rev. Zool. 1846, p. 24.

Tortrices. Prittwitz har beskrifvit Tortrix Zachana, samt

en med denna narslijgtad art, som ban benamt 7".
Salicetana. Stelt. Ent. Zeit. 1844, p. 419.

Densamme upplyser att larven af Tortrix nii-
ncyrana bllfvit funnen i fruktfastena af Genlaurea .lacea.
Som namde fjarilart ar mycket narslaglad med Tor-
trix duhitana meddelas en jemforande beskrifning a
bada. Honan till T. salicetana, som forut icke va-
rit kand, liknar hanen hufvudsakligen i fargtecknin-
gen. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 248.

Thiaville har rorande den fjaril, som pa oen
Reichenau orsakar betydlig skada p5 vinrankorna,
meddelat atskilllga upplysningar. Han anser denna
fjaril-art, som utan tvifvel ar T, amhiguana, icke
vara beskrifven, hvilket synes antyda all Nennings
• afhandling rorande delta djur varit honom obekant.
Congres Scienlif. de France 10. Session T. II, p. 25.

187

British Moths -and their Transformations; by Tiaeae.
Humphreys and Westwood har blifvit fortsatt med
V^ol. II, som ulkommit i London 1845.

Zeller har pa ett fortjenslfullt satl utredl och
beskrifvit de narslaglade arlerna af Eudorea. Forf.
anser att om man antager antenner och palper sa-
som de vigtigasle delar for bestammandet af genera
bland Crambidae, sa ar del inlet tvifvel underkastat
alt jn Eudorea bor hanforas till denna gi'upp. Han
gillar derfore Zinkens och Treitschkes uppstallning
af hilhorande arler i slutet af slagtel Chilo , der de
iitgora en ofvergang till Phycideerna, hvaremot den
plals som blifvit detia slagte af Stephens anvisad
emellan Galleria och Myelois icke ar naturlig. De -
karakterer, hvarigenom detta slagte skiljes fran nar-
staende, uppgifves vara foljande:

Eudorea Curtis, Stephens, l>uponchel. Scoparia Haworth.

Scopea Haw. Boiea Zetterstedt. Chilo ex parte Zin-

ken, Treitschke.

Fam. Chrambidae. Tribus Crambina.

Frons (^ angustior fronte ?.

Palpi maxillares biarticulati, porrecti, penicilliformes,
penicillo oblique truncate; labiales thorace breviores, recti,'
piiis articuli secundi infra productis et apicem articuli ter-
minalis aequantibus.

Haustellum mediocre, dorso squamatum.

Antennae setaceae, ^-^ pube brevissima ciliatae. ■

Aiae in quiete planae, anteriores ramo tertiae venae
sub-costalis furcato, ramulis in costam ante apicem exeun-
tibus.

Differt genus a Scirpophago, Ghilone et Crambo alis
in quiete planis, venarum in aiis anterioribus dncursu et
palporum labialium ratione; a Phycideis palporum longitu-
dine et indumento.

Af detta slagtes naturalhisloria ar foga bekanf.
Larven till E. mercurella innesluter sig i silkeshylsa
under massa (sardeles Anoecfangium cilia(um) pa
jorden vid tradrollor, pa slcnar, halm- eller spantak.

188

Nastan samma lefnadssalt har larven af Eudorea cra-
taegella. Afven i slora torra ormbunks-rolter hafva
pupporna blifvit fiinna.

Eudorea indelas i foljande afdelningar:

A. Vingarne med glatta fjall.

a) F*ramvingarne utan teckningar. 1 art.

b) Framvingarne med 2 svarta tvarlinier och en svart

fliick i stallet for Murcurii tecknet.

c) Framvingarne med 2 Ijusa tvarlinier och ett Mercurii

tecken. 14 arter.

B. Vingarne ojemt fjalliga. Maxiliarpalperna tvart afhuggna,

hSrfjallen pa basailedens undra sida vid spetsen utld-
pande i ett knippe. Snytet smalt, pa ofra sidan vid
basen fjalligt. Hanens antenner sagade, forsedda med
fransar. Framvingarnes forsta tvarlinea belagen p&
' midten. 1 art.

Harefler beskrifvas de 17 arler, som varit forf.
beUanta, hvarjemte 10 anforas fran andra Auctorer.
Linnea Entom. I, p. 262. T. II.

Zeller har uppgifvit tydliga karaklerer, hvari-
genom Euplocamus Boleti och tessulatellus, som va-
rit sammanblandade, kunna alskiljas, samt utreder
dessulom dessa afters synonymie. Stelt. Enl. Zeil.
1846, p. 178. Da bada mojiigen torde forekomma i
Sverige meddelas deras diagnoser och synonymi.

1. Euplocamus Boleti.- antennis ^ setoso-ciliatis; macula
fusca ante apicem articuli palporum tertii; alls anteri-
oribus angustis, ochraceis, fusco-maculatis, rriacula ve-
nae transversae nigra nulla, ciliorum maculis fuscis
quatuor.

Noctua Boleti Fabr. Phycis mediella och Scardia me-
diella Treits.

^. Euplocamus tessiilatellus.\ Zell. antennis rj^ pubescenti-
ciliatis; macula fusca supra basim articuli palporum
tertii; alls anterioribus latioribus, griseo-ochraceis, fusco-
maculatis, macula venae transversae nigra, ciliorum
maculis fuscis. 6.

Tinea mediella. Hiibn. f. 19? Phycis mediella Hubn.
Calal. 403; .3888?

189

KoLLAK nya arler af Chilo Iran Himalaja nem-
ligen: C. chrysographellus, locupletellus och nivellus,
V. Hiig. Kaschm , p. 494.

DouBLEDAY flera nya Tineer frSn Nya Zeeland:
Crambus ramosellus, flexuosellus, vitellus; Argyrose-
tia stilhella. Dieffcnb. Trav. II, p. 288.

Zeller har meddelat flera upplysningar rorande
synonymien af de arter lillhorande slaglet Psecadia,
som han beskrifvit i Isis 1844, p. 198, samt dess-
utom iippslalll 2:ne nya species. 1) Psecad. jlavia-
nella I. c. p. 233, som niaste erhalla ett nytt namn
Ps. chrysofyga och hvars diagnos blir foljande: "alis
on^inibus fumosis^ anleriorum pustulis tribus atris,
prioribus duabiis geminatis, ano aurantiaco". 2) Ps.
pyrausta Pallas, alis omnibus fumosis, anleriorum
pustulis tribus atris longifudinaliler dispositisj ano
aurantiaco. 3) Ps. flavianella Tr. alis anterioribus
obscure plumbeis, pustulis quatuor atris, posterioribus
duabus geminatis, alarum poster iorum margine interno
abdomineque postice aurantiacis. 4) Ps. pyrausta
Isis p 234 som bor andras till Ps. aurifluella Hiibn. Tr.

Dessa 4 arler skiijas liUl fran hvarandra genom
foljande karakterer;

1) Med 3 punkter: a punkterna belagna

efter ISngden . . pyrausta Pall.
/9 De tva forsta punk-
terna belagna of-
ver hvarandra . . chrysopyga.

2) Med 4 punkter: a Bakvingarne en-

fargade . . ^. . . . aurifluella Hiibn.
/9 Bakvingarne vid in-

re kanten rodgula flavianella Tr.
Stett. Ent. Zeit. 1844, p. 381.

GuENEE liar utarbetat en monografi ofver slag-
tet Taloeporia Zell. (Soloenobia Dup ) och indelar
detsamma i tvenne grupper: A. Antennis visu fdi-
formilnis (politella Ochs. m. fl.) B. Antennis valde

19U

pectinatis (lapicidella Zell. m. fl.). Ann. Enl. II. Ser.
IV, pag. 5.

Ett ganska vlgtigt arbele af Zeller ofver Mi-
crolepidopter-slagtet Lithocolletis hafva vi alt anmala.
Forf. anser delta slagte ganska naturligt icke allenast
genom ofverensslammelsen i hufvudels bildning, ulan
afven i vingarnes farg och teckningar. Harlill kan
afven laggas larvernas form. Utom andra egenheter
forele dessa endast 3 par bukfotler och pa 9:de seg-
mentet inga sSdana. De lefva ock alia af bladens
parenchym. Slaglels vasendtliga karakterer angifver
forf. vara foljande:

Lithocolletis Hiibn. Zell. Elachista Treit. ex part. Argy-
romyes Steph. Curtis ex part.

Caput comosum, frons laevigata.

Antennarum articulus basaiis modice incrassatus, sim-
plex. Palpi labiales filiformes, penduli.

Larva pedibus 14 praedita, cuniculos agit intra folia.
De arter som varit forf. bekanta grupperas pa foljande salt:

A. Fransarne pa framvingarnes spets bilda en liten svans.

a) Den lilla svansen synes utgS fran vingarnes spets. 2

arter.

b) Den lilla svansen synes utgS framfdr vingspetsen 5

arter.

B. Fransarne p§i framvingarnes spets bilda ingen svans.

a) Framvingarnes bas forsedd med en hvit, efter langden'

gaende linea. 19 arter.

b) Framvingarnes bas utan nagon hvit, efter langden ga-

ende linea.
a. Framvingarne hafva tydliga, icke metallglansande

teckningar och vid spetsen en markbar strek eller

punkt. 4 arter.
/9. Framvingarne metallglansande, med Ijusa tvarlinier

och kant af samma farg. 4 arter.
y, Framvingarne liksom bestrodda med stoft, tecknin-

garne fdga tydliga och utan glans. 7 arter.

De specifika beskrifningarne aro omsorgsfullt
och med noggrannhet utarbetade For hvarje art ul-
redes synonymien, hvarjemle meddelas upplysningar
om melamorfos, forekommande m. m. En val ulford

191

planche hvarpa alia arternas framvirii^ar blil'vit afbil-
dade underliUlar i hog grad dessa svarskilda arters
igenkiinnande. Linnea Ent. I. p. 166. T. I.

Om den skada som Tinea Olivella fororsakar
pA olivtraden har Guerin-Menevilli: afgifvit en be-
raltelse. Compt. Rend. XIX, p. 1197.

Facen omtalar den skada Tinea laricinella un-
der larvtillstandet gor pS Larklraden. Atti d. Quarta
Reunioni Scienz. Italiana. Padova 1843, p. 187.

NEUROPTERA Linn. — Del mest omfattande AUman
arbe(e vi inom denna insekt-ordning hafva att an- '
mala ar "Histoire naturelle des Insectes Neuropteres''
par Rambur Paris 1842, 529 sid. 15 lab. Del ut-
gor en del af Nouvelles Suites a Buffon som utgif-
ves af RoRET. Bearbetningen ulstracker sig till
Neuropter-klassen sadan den af Latreille blifvit upp-
slalld. Hvad man sardeles maste beklaga ar att forf.
till den ,grad varit okunnig om all annan hithorande
litteratur an den Fransyska, att ban icke kunnat be-
gagna de nyare Tyska arbeten, som afhandia denna
klass. Lika litet, som ban fastat afseende vid Char-
PENTiERS stora arbete ofver Libellulae och Hagens
utredning af dessa djurs synonymi, har han bekymrat
sig om att taga reda pa Klugs Monografi ofver Pa-
norpatae eller Erichsons ofver Manlispa, och han
synes icke afvetat sistnamde f6rf:s asigt att de Neu-
roptera, som ega en ofullstandig metamorfos, aro for-
sedda med alia de karakterer, som tillkomma Or-
thoptera. Den ytlerst inskrankta kannedom forf. egt
om litteraturen har nalurligtvis icke varit utan in-
flytande pa arternas bestiimmande och det vore onsk-
ligt alt nagon sakkunnig person ville genom syno-
nymiens utredande, gora boken brukbar, da den for-
ofrigt pa manga stallen innehaller varderika iaktta-
gelser. Forf. har afven forbigatt alll hvad Reaumur.

192

RosEL och Df: (ji:t:H sa grundligt upplysl rorande dessa
djurs forvandlingar. En kort ofversigt af forf:s in-
delning lorde I'arljena all har meddelas:

Sectio I. Subulicornia.
Trib. /. Odonata. Fam. 1. LibelluUdes med 12 slagten. Fam.

2. Gomphides 7 slagten. Fam. 3. Aeschnides 3 slSgten.

Fam. 4. Agrionides 10 slagten.
Trib. //. Agriatha med 2 slagten Ephemera och C/oe.

Sectio 11. Corrodenlia.
Fam. 1. Termitides.' Termes. Fam. 2. Embides: Embia.

Sectio ///. Psocidcs.
Fam. 1. Coniopterygides. 1 slagte Conioptert/x. Fam. 2. Pso-
C({dt?s 3 slagten.

Sectio IV. Planipennes
Fam. 1. Panorpides 3 slSgten. Fam. 2. Nemopterides.- Ne-
moptera. Fam. 3. Myrmeleontides. a) Ascalaphides med
10 slagten. b) Myrmeleontides med 4 slagten. Fam. 4.
Nymphides-' Nymphes. Fam. 5. flemerobides 6 slagten.
Fam. 6. Mantispides.- Mantispa.

Sectio V. Semblides.
Raphidiaj CorydaUs_, Nevromus_, ChauliodeSj Dilar och Semblis.

Sectio VI. Perlides.
PteronarcySj Perla^ Leptom,eres och Nemoura.

Sectio VII. Trichoptera.
Subf. 1. LimnephilideSj med slagtena Phryganeaj Oligostricha_,

Limnephilaj Enoicycla_, Monocenlra.
Subf. 2. TrichoslomideSj med slagtena Poyonoslomaj Dasy"

slomaj Trichostomctj Lasiosloma^ Lepidostoma_, Serico-

stoma.
Subf. 3. ChimarrhideSj slagtet Chimarrha.
Subf. 4. Hydroptilides.' Hydroptila.
Subf. 5. By dropsy chides J med slagtena Psychomia^ Rhyaco-

phila^ PhilopolamuSj Nais_, Ilydropsyche, Macronema.
Subf. 6. Mystacidides.' Mystacida^ Setodes.

Flera af de anvanda generiska namnen sasorn
Bubo, Ulula, Corydalis och Nais, hvilka forut blifvit
begagnade m^ste mot andra ulbytas. De atfoljande

teckningarne

193

teckningarne aro med sorgfallighel ulforda och illu-
minerade. Sardeles lalrika iiio de, som I'ranislalla
Libel I ul ides. Deremot aro ligiircrna ofver Termiler,
Psoci och Phryganeer alltlor fa och olillrackliga.
Recens. i Isis 1845, p. 311.

Mindre Asiens och Turkiels Fauna har i Neu-
ropterologiskt hanseende hiltills varit foga kand. Del
ar derfore fagnesamt kunna anniala en afhandling
al' LoEW innehallande dels (orleckning pa forut kan-
da , dels beskrifning pa de af honom i dessa lander
1842 funna hilhorande nya arter. Hela del insamlade
antalet ar 40 species hvaraf sasom nya upptagas 5
Lihellulae, 1 Aeschna, I Cordulegaster, 2 Gomphi, 1
Ascalaphus och I Sericostoma, Slett. Ent. Zeit. 1845.
pag. 153.

Hagen, ''Die Net zfliigler Preussens'* Vveusfi. Vrov,
blalt. 1846 ar ref. endast till tileln bekant,

ScHNEiDKR har nneddelat en I'uileckning oCver de
af Zei.lkr pa Sicilien och i Italien insannlade Neu-
roptera. Forslniimde land synes icke rikt pa hilho-
rande arler. Talrikast forekomma Libellulinae och
Myrmeleonides. Inalles uppraknas 49 arler, hvari-
bland nagra nya beskrifvas. Slett. Ent. Zeil. 1845,
pag. 338.

BoYER DE FoNSCOLOMBE beskrifver 2 Neuropter-
arter Phryganea buccata och Ephemera culicij'ormis.
Ann. Ent. If, Ser. IV, p. 48.

tinder tilel "Britisch Libellulinae or Dragon- Edskiia
flies'' London 1845 har Evans utgifvit en lilen ''^^-u^^ml.
handling olVer Enghuids Trollslandor, samt p^ dessa ""*"•
lemnat figurer, hvilka likval sakna den fullandning i
utforandet, som n)an nu mer ar van alt finna i en-
tomologiska arbeten.. Forf. har afven forsummal ci-
tera flera vigtiga skrifter ofver denna grupp sasom
t.ex. Selys Longchamps m.fl. Ann. Nat. Hist. XVI, p. 413.

Prof. Bnhemans Arsb. 7845, 1846. ^^

194

BRiTTiNGtiR har under namnel Libellala ornata
beskrifvil en 1 Oslerrike fOrekommande art , som skall
stii iiiira L. caudalis. Slelt. Ent. Zeil. 1845, p. 205.

WmiK har uppstallt en ny art, Petalura Caro-
vei frail nya Zeland, som skiljer sig fran P. gigantea
Leach genom bredare gula teckningar pa ihorax, de
utvidgade caudal-bihangen aro nagot rundade och
spelsen pa vingarne, siirdeles de bakre, ar mork.
DieffenL Trav. H, p. 281. n. 97.

Selys Longchamps har narmare undersokt de
Libellulinae, som forekomma i Enghmd, hvarjemie
han iippraknar alia de arter han sett under en i
namde land 1845 I'oretagen resa. Han har afven I'ii-
stat mycken uppmarksamhet vid synonymiens ulre-
dande och arlernas geografiska utbredning. Af de
uppraknade 46 arterna lillhora 44 England, 22 Skott-
land oeh ett lika antal Irland. Ingen enda art till-
hor uleslutande England. Alia aro funna i andra
delar af Europe. Ann. Nat. Hist. XVIH, p. 217.

Hagkn har rorande Libellula caudalis Charp.
upplyst alt den ar idenfisk med L. Hellmanni och
[allax Eversm. L. albifrons Selys ^ Hambur, L. ornata
Briltinger och L. platyura Sundev. in litt. hvilka alia
utgora mer eller mindre afvikande varieteter af den
forslnamda. Denna ait bildar tillika med fyra andra
Euiopeiska och nagra exoliska species en egen grupp,
hvilken skiljes fran de ofriga arterna af Subgenus
Biplax Charp. genom formen, fiirgteckningen, tiden
da de framkomma och lefnadssallet. Stett. Entom.
Zeif. 1845, p. 318.

Densamme har sokt ulreda den inlrasslade sy-
nonymien af Libellula vulgatissima L. , som han an-
ser vara idenlisk med L. scotica Donov. Slelt. Ent.
Zeit. 1844, p. 257. Sednare har han adagalagt, alt
L. cancellata, som ZiyriKRSTKDr fort till L. scotica
IJonov. , verkligcn iir denna och saledes bor bibehalla

J 95

sistnamde narnn sAsom varande del aldsta. I. c. 1844,
peg. 290.

Selys I.ONGCHAMPS hai' meddelat flera bidrag till
kannedom om de lider p§ hvilka i Belgien befindiga
Lihellulinae aro framme, samt anfor alt man i namde
land sedan 1825 da V^an der Linden uigaf sin mo-
nografi ofver denna grupp, dersladas upplackl 30
arler. Sliilligen bifogas en planche, sorn framstaller
pronolum och de 2:ne yttersla abdominal-segmenterna
hos de Agrioner som hafva bla abdomen. Bull, de
Brnxelles X. 2, p. 149.

Hagen bar gjort en iakltagelse, som forljenar att
narmare nhedas. Han bar nemligen, vid jemforelsen
af en belydlig mangd Lihellulinae fran olika delar
af Europa, fiinnit all de individer, som erhallas fran
Nordliga trakler aro storre an de som forekomma
sydligare. Han anser delta forhallande knnna forkla-
ras derigenom, alt vatlnets tidigare ocb slarkare
uppvarmning i de Sodra landerna bidrager till dessa
insekters hasligare utveckling-, hvaremot larverna i
de kallare Irakterna, genom en langvarigare och se-
nare ulklackning, blifva slorro. Forf. bar ^tminstone
anmarkt alt da varmen inlralTat tidigare an vanligt,
hafva de forst framkommande Libellulae varil af min-
dre slorlek. Slelt. Ent. Zeil. 1846, p. 83.

Saunders bar i Enlomologiska Societelens Tran-
sactions uppgifvit att en Libellula-art blifvil fangad
under en segling pa Atlantiska oceanen 600 engelska
mil fran narmast belagna land. FrorN. Noh'z. XXXUf,
pag. 282.

Genom en noggrannare undersokning af ader-Tmiisian-
natel pa Libellulin-vingarne bar Hagen gjoit en upp- ving.lr.
lackl, som mcd hansyn till delta nats bildning ar
sardeles intressant. Vingadrorna befunnos nemligen
vara dubbia d. v. s. besta af tva kongruenia nat, af
hvilka del ena tilhor ofra och del andra ujulra sidun

196

<)t' vin^arne. De ligga noga p^ hvaranclra, san)t bilcla
salunda de konsligf grenade niaskorna. Oin riktig-
lielen af defia forhallande kan hvar och en lalt 61-
verlyga sig. Tager man en nyligen ulklackt Libel-
lula ocfi skrufvar vingnrnc nagot inellan fingrarne,
Ulan alt sonderrifva dem, sa skiljas de knappt tor-
kade membranerna fran hvarandra och man kan lalt-
[igen med elt svagt forstoringsglas observera det dub-
bla adernatet. Sardeles tydligt ar det emot vingarnes
midt och spels. Forf. anfor vidare att noggranna
iakttagelser liafva Sdagalagt det Burmeisters Ssigl
rorande adrornas fordelning hos Libellulinae ar den
enda riktiga. Det visar sig nemllgen att dessa adror,
med undantag af den i kanten befinlliga, samman-
hanga med den sa kallade tredje langs-adran (radius
Burm.) Stett. Ent ZeiJ. 1846, p. 115.
Kpheme- Pictet's "Histoive naturellc et particuUer des

InsectesNeuropteres\ Andra monografien innehallande
Ephemerines bar blifvit fbrtsalt med Livr. 8 — 10.
piani- Schneider bar jemi'ort de arler af slaglel Ra-

*""'''* phidia, som ban beskrifvit i sin monografi ofver detla
genus med de arler, som Rambur upplagit i sin Hisf.
Nat. des Insecles Neuropteres p. 436 — 440. Schneider
anser att Rambur delat tlera af sina foregangares ode
med bansyn till en oriktig bestiimning af ^era arter,
och lagges honom dessutom med ratla till last att
ban icke med no'j; urskiilnin": beo:ai»nat alia de af-
handlingar ofver dessa djur, hvilka ban citerat, Ro-
rande synonymien upplyses att Rhaphidia notata
Ramb. = Rli. media Burm. Rh. haetica Ramb. anser
forf, utgora en val skild art. Rh. cognata Ramb. =
Rh. xanthostigma Schummel. Rh. hispanica ar afven
en sjelfsfandig art. Rh. ophiopsis De Geer ar upp-
tagen under samma benamning af Schumee och Schnei-
der. Rh. crassicornis Ramb. ar idenlisk med f6rf:s
art med samma namn. Stett. Ent. Zeit. 1845, p. 250.

197

ScHNi:iDRRS Monographia generis Raphidiae har
blifvit recenserad i Isis 1845, p. 876.

Nagra undenattelser om puppan (ill Raphidia
har Guerin-Meneville jemnat. Han uppger all denna
springer ganska fori och liknar harigenom Orlhoptcr-
pupporna. Pkhchkhon har doremot nppgifvil all Ra-
phidiao-pnpporna aro ganska Iroga. Ann. Ent. II.
Ser. Ill, p. XXXIV.

Oai aggen ocli iarverna af Sialis lutanus harPeri«ria«-.
Evans meddelat upplysningar. De forra hafva blifvit
funna pa saf och vass vid slranderna af dammar, in-
neslulna i federal af 2 — 3 turns langd, som omgifva
safven nara lopparno. Pa on (jvadral linoa fanns 100
agg, till folje hvaraf hvarje hylsa skulle innesluta
2(lO0-3t)CO agg. Dessa aro af en besynnerlig form
och deras lage i hylsan sluHande. Larverna fram-
konima i borjan af Maj. l)e slingra sig, med krop-
pen i upprat stallning och simma med mycken lif-
lighet, begagnandc harunder sina langa ben. Deras
hnfvud iir storl. Trans. Ent. Soc. 1844. Maj. Ann.
Nat. Hist. XVII, p. 60.

Schneider har gifvil diagnos pa en ny art afHemero-
slagtet Chrysopa, som han ben a rot Ch?\ pallida. Den
star nara Chr. alba Burm. , men skiljes sa val fran
denna, som fian alia andra i Schlesien forckommande
arler, icke allenast genom sina smala vingar, utan
hufvudsakligen genom den svarla fargen pa ofver-
och undervingarnes cubitus. Arbeit, und Verand. d.
Schles. (lesellsch. 1845, p. 49. ~

Refer, har utredl skillnaden emellan Phryganea Pinyga-
plialaenoides och pantiiei^ina, hvilka bada arter varit
sammanblandade. De karakleror hvarigerjom dessa
arlei- skiljas fran hvarandra aro foljande:
Phryganea phalaen aides: alls dilute flavescentibus, maculis

anticarum magnis, inaequalibus,. margineque posticarum

late diffinito, coracinis, pedibus nigris, tibiis posticis

teslaceis d^^. Alae Jongit. 27 mill.
f

198

Vhryijanea llddm. Diss, Nuvae Insect. Spec. p. 2(>, 53. T.

II. f. 16.
Phnjganea phalaenoides. Linn. Faun. Svec. ed. 2. p. .378.

1481. — Syst. Nat. ed 12. i. II. p 908. 3. — Syst.

Nat. ed. Gmel I. V. p. 263!. 3.
Semblis phalnenotdes. P'abr. Ent. Syst. II. p. 73. 6 — Spec.

Ins. I. p. 386. 5. — Mant. Ins. I. p. 244. 5.
Phryijanea daurica. Fischer Enlomographien.
Olostomis daurica Gu^r. et Perch. Genera des Insectes Livr.

IV. n:o 9. pi. 3.

runruMi fran d. 24 Maj I ill d. 18 Juni vid Fros-
vidahl och sjon Tysslingen 1844 och 1846 al' Candi-
dal LOWKNHJKLM.

Pluyganea pantherina.- aiis dilute flavescentibiis, anticarum
maculis irregularibus minoribus, posticarum margine
nebuloso striaque transversa fiisco-brunneis, pedibus
testaceis, femoribus fusco-variegatis. cf?. Alae longit.
21 mill.

Phryganea phalaenoides. Zett. Ins. Lapp. p. 1060. 1.

Upplackt af Zetterstedt vid Lycksele i Umea
Lappmaik d. 20—25 Juni. Vet. Akad. OtVers- 1846,
pag. 215.

Aii.ua.i HYMENOPTEHA — Af Histoire naturelle des

ituiat.u.y^^^^^^^ //?y?7ienop^6Tes par Lkpi:l!.i:tikr de Saint Far-
GEAU har Tome 111 ulkommit i Paris 1845. Ref. har
anmj icke eg! (iliralie se denna del. Tom. I och 11
af forenamde arbele hafva blifvit recenserade i Isis
1846, p. 317.

Dahlboms i Arsb. 1843, 1844, p. 150 anmalda
"Hynienoptera Europaea praecipue horealia , fonnis
TypicfS nonnuHis Specierum Generumve Exoticarum"
bar blil'vit forlsalt med Fasciculus HI. Lund 1844 —
1845, hvarigenom l:sla delen blifvil afslutad. Denna
faskikel innehallor slulel af beskrif'ningarne of'ver Cra-
broniclae, saml Supplcmontum primum sislens Tabula
Llxaminalionis Synoplica atque Disposilionem Syste-
malicum vel emendatum, vel midtis locis omnino novam

199

Specierum Hymenopterorum , hvarnh korta i>eneriska
och specifika karaktcrer meddelas, livilka sakerligen
komma att unclerlatta hilhorande arters bestammande.
PA alia de species, som under arbelefs Irycknina;
tillkommil meddelas dessulom di;ignoser. Sardeles
upplysande ar den i della arbele infordn af Bi:hr
meddelade kalalog ofver albt de Hymonoptera Sj)lie-
ciformia, som finnas i Fabricii i Kiel forvarade sam-
ling, och hvarlill upplysande anmarkningar af forf.
blifvit fogade. Slutligen foljer en forteckning ofver
begagnade Anctorer, snmt Caracteres normales Insec-
torum in hoc libro descriplorum. Da en ulforligare
granskning af della i flera hanseende for kannedomen
om Hymenoplera vigliga arbele skulle blifva allt for
vidlyftig och da Iroligen hvar och en, som intres-
serar sig for denna del af Kniomologien, icke larer
underlala att lillegna sig detsamma, torde det nu
anforda vara lillfylleslgorande. Recens. af I. Faski-
keln se Isis 1845, p. 232. II. P^ask. I. c. p. 938.
Fask. Ill, p. 309.

EvERSMANN liar beskrifvit nya , eller foga kanda,
i Ryssland forekommande Hymenopter-arter af slag-
lena Bombus, Anthophora, Stizus, Scolia och Pom-
pilus. Bull, de Moscou. XIX, p. 436. T. 4, 5

BoYER DE FoNScoLOMBE nagra Hymenopler-arter
frSn Aix i Frank r ike, nemligen Agathis major, A.
Initiator', Formica Cursor, Anthidium L^pelletieri,
Megachile cristata ocfi Macrocera gi^andis. Ann. Ent.
II. Ser. Ill, p. 39.

Spinola har redogjorl for karaklererna af Ma-
sarides, Diploptera och Chrysidides. Atli d. Quarla
Beunione Scienz. llal. Padova 1843, p. 216.

SiEBOi.D har uigifvit en fdrteckning ofver i
Prenssen forekommande Tenthredinetae, Smcides och
Cynipidae tillika med ell lillagg rtirande Fossores.
Prenss. Prov. Blall. 1844, p. 121.

dinetae.

200

Hyrncnop- PoKoi^^Kv JoHAVKo licip onstalll 00 mikposkopisk

ternas i i • /» it i i i i

sist.T undersoUning al Hymonoj)lernas sisia larsled, och der-
tarsled. ^jj liinnil, all den emellan klorna helagna delen, som
hiltills blifvil benamd pnlvillns, ar en verklii^ lul'l-
pumpnings-npparat. Den egei- icke ringaste likbel i
sin san)mansallning med DIplernas pulvilli, som aro
myckel enklare. Samniaiidragningen , hvilken den
iiiia hinlika sacken ar undorkaslad, synes asladkom-
ma elt lomrnm. da folen slodjes pa densamma. Har-
igenom anser fori". Hymenoplera kunna fasthalla sig
pA hala och slala ylor ocli domnder emolsia de vind-
kast hvarfore de kunna ul sal I as. Bull, de Moscou.
XVII, p. 147.
Tcnihrc- FousTKB liar bcskrifvit flera i narheten af Aachen

insamlade Terthredinetae sasom nya, af hvilka Mo-
nophadnus inquilinus, som blifvil klackt utur pa ek-
blad forekommande flerrummiga svampartade gallap-
len, icke synes skild fran Allantus melanocephalus.
Dineura dorsalis ar en obelydlig varielet af All.
opacus (T. verna Kl.) Perineura ducalis ar hanen till
All. nitidus Kl. All. decipiens och omissus uigora
arlforandringar af T. marginella , hvilken belydligt
varierar, icke allenast i kroppens lekningar, utan af-
ven i vingarnes farg. Cephas flaviventris synes vara
en ny art. Stett. Enl. Zeit, 1844, p. 262.*

TiscHBEiN har uppgjort en forleckning ofver de
i Furstendomena Liibeck och Birkenfeld insamlade
Tenthredinetae, samt beskrifvit nagra nya till denna
familj horande arler. Stelt. F.nlom. Zeit. 1846, pag.
75, 113.

EmcnsoN har upplyst att tvenne af de Tenthre-
dinetae, som GiMMKirrnAL karakteriserat (se Arsb. 1843,
1844, p. 156) sasom nya, aro forul kanda arter nem-
ligen Z)wet<ra //ar^i^ji som endast ar en varielet ai All.
De Geeri Kl. och Eriocampa Livoniensis idenlisk med
All. aethiops. Fabr. Frichs. Jahresb. 1844, p. 132.

201

Monograp/iia Tcnthredinetarumf synonymia ex-
tricata af Lepki.letier har blifvit recenserad i Isis
1846, p. 319.

Curtis har gjorl ricigra tillagg till den af honom
iilgifna i Arsb. 1843, 1844, p. 153 omnamda afhand-
ling rorande melamorfosen af Diolocerus Ellisii. Linn.
Trans. XIX, p. 489.

Inom ingen insekt-klass har man sa ofta sasom
skilda arter besUrifvit hanar och honor, som af Hy-
menoptera, sardeles bland Tenthredinetae och Ichneu-
monides. Konen aro nemligen bland dessa under-
stundom sa oliUa fargade och teknade, alt stor sva-
righet uppstar vid sammanfcirandet af dem , sa vida
de icke utklackas, eller IrafTas i parning. Sii:bolds
iippgift att Tenthredo intermedia Klug ar hanen till
T. Coryli ar saledes af sardeles inlresse. Stett. Ent.
Zeit. 1845, p. 325.

Svariglielen att uppfoda vissa Tenthredo- larver
och bringa dem till utveckling, sardeles sadana som
under deras forvandling nedkrypa i jorden, der de
ol'la blifva liggande ^ till 2 ar innan de ofverga till
piippor, har fororsakat att man hittills alltl'ur lltei
sysselsatt sig med ulredande af dessa djurs metamor-
foser. Under den tid larverna qvailigga i jorden
inlraffar ofia att de forvarade i rum, forlorka. Bouche
uppger nu en af honom anvand metod, hvarigenom
ban lyckats med lemlig lallhet ulklacka hithorande
arter. Han har nemligen ule i jorden anda till ofra
kanlen nedgraft de glasburkar, hvaruti larverna ned-
krupil och betackl dem pa ett satt att icke for myc-
kel vatten kunnat inlran^-a. Under vintern ofverhol-
jas burkarne med mossa, emedan de armais vid star-
kare frost kunna sondersprangas. Genom en sadan
behandling har han ulklackt manga arter, hvilka
annars alltid misslyckats t. ex. den redan for 100 ar
sedan anmarkla giasuggformiga larv, som forckommcr

202

pa Oxel och hvilken Rkaumuk benamnt ^'Fausse die-
nille cloporte\ Af denna har Bouche erhallit Nema-
tus hypogastricus Klu<^ (iV. luridiventris Dahlb.)
Intressania tiro dessutom f'6if':s nppgifter om flora
Tenlhredo-Mrlers ufveckling. Saledes anfores rorande
Allantus ahdominalis, alt den under sin forsla larv-
period uppehaller sig i bladliUa ulsvallningar pa Cle-
maih erecta, i hvars ihaligheler den vistas till dess
den uppnatt tialfva stoileken, hvarefler den borrar sig
ut och lefver af bladens kanler. Tenthredo (^Allan-
tus) pusilla King lagger sina agg pa bladen af
nypon-buskar, sardeles Rosa canina. DA larverna
blifvit ntklackta sarnnKUiruIla de bladen och iippe-
hSlla sig i den derigenom uppkommande haligheten,
hvarest de forlara bladkanterna. Da ett blad blifvit
uppatet forflylta de sig till ett annat, som afven hop-
rullas. Slett. Ent. Zeit. 1846, p. 289.

Pa bladskaften af popplar har HiiBKR funnit ett
antal sma pyramider af elt gaslikt amne, 2 eller 3
linier langa och | linia i diameter. Vid undersok-
ning med nnikroskopet har han upptackt att de voro
sammansatta af sma blasor hopade pa hvarandra. Pa
ett af de blad , hvarpa sadana sma pyramider voro
fastade, forekom en liten larv tillhorande nagon Ten-
thredo-art, hvilken uppeholl sig i en pa detsamma
gjord liten iirhalkning. Den var forsedd med 18
fotler, af gron farg, med sma svarta flackar, som
voro nagot upphojda, hufvudet var afven gronf, men
med en stor brnn flack vid hvarje sida, mandiblerna
bleka, palperna ganska slora och ogonen svarla. Se-
dan larven blifvit skild fran det blad hvarpa den
trafl"ades, samt flyttad pa eft annat, fanns den efter
nagra timmar omgifven med flera sma pyramider.
Efier forfsalta iakttagelser varseblef forf. alt dessa
frambringades genom en sorts dregel eller skum, som
larven ulgjot genoni mnnnen. Med lillhjelp af pal-

203

perna, som aro i en bestandig rorelse under denna
forrattning, afskiljes skummet liilt. Undersfundom
voro pyramiderna ordnade i oregelbundna halfcirklar.
Alia sadana larver, som forf. undersokl, Iiafva betel t
sig pA sarnma sail, hvarfore den omnamde vatskans
nlgjulning icke syncs harrora af nagon sjuklighef.
Insekten hade del annu icke lyckats Hubkr alt ut-
klacka. Mem. de Geneve. XI, 187.

Dahlbom bar under titei " Skandinavisk Hyme- Cynip-
nopter-Fauna'. Lund 1846, 8:o 32 sid. borjat mo- *^"**
nografiskt bearbeta (je Nordiska Galllipple-steklarne ,
livilka af honom indelas i tvenne grupper, hvaraf de
slaglen, som tillhora l:sla familjen, Hymenoptera
Figitiformia, karakteriseras pa foljande siill:

A. Melianryggen mer och mindre gliinsande,

stundom spegelblank, har ingen annan

. skulptur an nagra djiipare eJIer finare

intryckta langdlinier, hvilka Sfven nSgon

gSng saknas.

a) Skutellen dels nagot uppsvalld dels na-

got platt, har icke n&gon pyramidfor-
mig kndl ej heller nagon kantad grop
midtpa ryggen.
* Melianryggen har 2 djupa oafbrutna

langrafflor. Abdomen oval, dess bas

har sallan fjunbekladnad (Kroppslangd

omkring 1 lin.)

** Melianryggen har flera fina afbrutna

langdlinier (men inga djupa oafbrutna

rafflnr). Abdomen oval hos d^, lan-

cettlik och mer comprimerad hos ?;

pa omse sidor vid basen (hos begge

kdnen) fjunbekladd. (Kroppslangd om-
kring 1 linia)

b] Skutellen midtpa ryggen upphojd till en

pyramidformig kndl, pa hvilken finnes
en oval grop omgifven af en fin mer
eller mindre mSrkbar kant eller valk.
Melianryggen spegelblank orafflad. Ab-
domen oval, vid basen fjunig eller

1 . Figites.

3. Amphil&clus.

(Kroppslangd omkring 1 lin.) . . 2 Eucoila.

21)4

B. MelJanryggen och SkutelJen aldrig blanka,
alltid utmarkta af grof skulptur, dels pS
langden och dels pa tvSren.

a) Abdomen kort, kortare an hufvud och

thorax tillsamman, mattligt comprime-
rad, linsformig. Radialfaltet kort, tri-
angelformigt, nastan ofullstandigt; 2:a
cubitalfaltet saknas belt och hallet.
* Skutellens spets utdragen i form af en

nal- eller sylformig torne. Bakryg-

gens bakhorn pS omse sidor framfor

abdomen ansenligt framskjutande. Ab-
domen nSstan vidhangande, bar atmin-

stone icke nagon tydlig petiolus.

(Kroppslangd omkring i^ lin.) .... 4. Onychia.
** Skutellens spets tvart afskuren (Irun-

kerad). Bakryggen val ojemn , men

bar inga markbart utskjutande horn.

Abdomen tydligt ehurii kort petiole-

rad. (Kroppslangd omkring 1| lin.) . 5. Kallaspidia.

b) Abdomen lang, langre an hufvud och

thorax tillsamman, i hogsta grad com-
primerad, tunn och knifformig. Radial-
faltet langt, spetsigt, likbent triangel-
formigt och, liksom del lilla 2:dra cu-
bitalfaltet, alldeles firllstandigt. Sku-
tellen i andan trunkerad och midt i
spetskanten urnupen. (Kroppslangd om-
kring I tum) 6. Ibalia.

Harefter vidlager beskrifning af slaglen och ar-
tcr, nomligen af Figites, som delas i tvenrie dlvisio-
ner. /. Framryggen formerar en nagot kullrlg kant
pa liggande bage. Skutellen nagot uppsvalld, an-
tingen fjunig eller glatl. 2 arler. //. Framryggen
franrifill pa tvaren liksom afskuren iili eft sintlande
planum 5 ofre bradden af samma planum ar mer eller
rnindre uppslaende och buglig. 8 arter. Slaglet Eu-
coila med 10 arter indelas i foljande divisloner: /.
Framvingen har icke nagot cubital-fall; adrorna synas
npphora i en kantig fuberkel pa radialfaltf (s undre

1>05

kant. 2 arter. //. Frarnvini^arno liai'va nidi men tara
cnbitalfah.

Om en oerhordt stor vild Bi-koloni af ilpis Apiariae.
mellifica finnes i Texan Telegraph foljande underrat-
lelse inford. I en liala pa hogra slranden af Colo-
rado ungefar 7 mil fran Austin hai* en slor vild bi-
slock sitt (illhSll. Oppningen till h^lan hvaruti den
befinner sig ar i ett kalkberg, hvilkel bildar en hog
klippa. Denna slracker sig lodratt 15i) fot ofver vat-
tenytan och oppningen ar belagen omkring 10 fot
fran klippans spels. Under varma dagar ser man en
fortsalt dunkel slrom af bin liknande ett svart rok-
moln utga ulur halan, Niira oppningen upptager bi-
strommen en vidd af 2—3 fot, men ulbreder sig
solfjaderlikt och blir allt glesare och glesare, ju langre
den aflagsnar sig fran halan tills den alldeles for-
svinner. Biens antal i denna hala maste vara obe-
rakneligt och anses sannolikt vara sloire an det som
finnes i 10,010 vanliga bi-samhallen. De aldsia in-
vanarne hafva ftirsaki'at all dessa bi-samhallen funnits
redan vid deras ankoiiist till landel. Det borattades
afven alt dessa bin aldrig svarmat och det synes icke
osannolikt alt della bi-samhalle tillvaxt under flera
arhundraden. Halan skall vara ganska vidstrackt och
ega flera sidoium, hvarfure ock de nya svarmarne
har finna beqvama boslader, sa all de icke behofva
soka dessa afsides. Nagra narboende personer hafva
sprangt hal i dessa klippor och derigenom forskadat
sig flera hundrade skalpund honung. De egenlliga
forraderna ligga forvarade sa djupt in i halan, att
de icke kunna alkommas ulan slor svarighet eller
fara. For nagra ar sedan bildade sig i Austin ett
sallskap, som hade till andamal alt genomsoka dessa
halor for all derulur hemta honung men nagra ofor-
utsedda handelser lillintetgjorde ulforandel. Fror. N. "

Notiz. XXXV, p. 345.

20i)

Korande de olika konen inom slaglet Melipona
hnr Klug lemnat flera upplysningar. Han p5star alt
i hvarje samhalle endast forekommer en bona, hvil-
ken afviker (Van honarne och neutrerna genom sin
storiek och bakkroppens langd. Forf. anfor sasoni
stod for denna sin asigt alt flera honor skiille blifvit
insanda af de skarpsynta samlarne Oi.Ft:RS och Skllow
cm de Iraffat sSdana i mangd. Dessa rcsande hafva
likval bland ett stort anlal insamlade artcr endast
funnit nagra honor af Irenne arler, nemligen af M.
liturata n. sp. M. clavipes Fabr. och M. angustula
Latr. Berl. Bericht. 1843, p. 219.

Oin slagtet Melipona, hvaraf flera arter lalrikt
forekomma i Nya Granada, har af Goudot, som un-
der sitt vistande i namde land egt lillfalle narmare
observera dessa, flera underrattelsor blifvit meddelade.
Hithorande arter insamla elt teniiigen befydligt qvan-
tum honung. Under Ivenne olik.i tider pa aret ge-
nomvandras skogarne af invanarne endast i andamal
alt samla honung och vax. Denna insamling ar for-
knippad med mycken svarlghet, ty de stora arlerna,
hvilka alia lillhora den forsla afdelningen hos Latreille,
och som lemna den mesta honungen, bygga vanligl-
vis i stora ihaliga trad, hvilka maste nedhuggas.
Vaxet ar alltid morkt (ill fargen och hillills har det
icke lyckats utfinna nagot salt hvarigenom det kunnat
blekas. Rorande dessa djurs lefnadssatt upplyser forf.
alt de samhallen, som af dem bildas, forllefva flera
ar, hvarefter de af orsaker, som icke kunnat utronas,
uldo. Boen af samma art omvexia i formen alllefter
som ihalighelerna, hvaruti de blifvit byggda, aro be-
skafl'ade. Vanligtvis aro de runda eller nAgot aflanga.
Uti samma trad finnes sallan mer an ett. Mellan-
vaggarnc bestaende af flera lager af elt kadartadt
amne aro tjockast vid ofra andan. I boet till Me-
lipona fasciata hafva dessa befunnils 5 — 6 centimeter

207

ijocka. Kakorna finnas naslan i inidlen, sanil besia
af tiilt siltande pipor, hvllka endasl aro amnade all
innelialla laiver. Hvar och en af dessa kakor ar
horizontelt belagen och besatt rned sexkanliga pipor,
livilkas oppningar vetia uppat. Foif. l)ar i nagra bo
funnit 12 kakor ofver fivarandra. Uti mellanriimmen
finnas sma pelare, som sanimanballa dem, och aro
sa slallda att de icke hindra djuiTn i deras rorclser.
V^id olVa delen och sidorna finnas de rum livaruli
honungen forvaras. Bin inkrypa genom etl naslan'
cylindriskl rner eller niindre langt ror. Honungen
liknar en (jock sirup, fargen ai- gulgron och snuiken
ganska angenam. Ell bo, val lorsedl nied honung,
innehaller ungelar 3 litros. Vaxel nppgar till om-
kring sarnma vigl, som erhalles ulur en vanlig bi-
kupa. Oakladt lorf. olta hal'l lillfaile alt observera
dessa djur, har han aldiig sc!t dem svarma. Det
synes saledes Iroligt all de bilda sina samhallen pa
samma salt som humlor och i^clingnr. Compl. Rend.
XXII, p. 710.

LuoY , som undersokl flera slags vax, har der-
vid funnit all del vax, som sliiglel Melipona lillre-
ilov, och som i Spanska Amerika ar kandl under be-
namningen Cera de los Anelaquies , ar mycket skilj-
akligt Iran del, som IVambringas af vanh'ga Bin. Det
synes nendigen uigoi'as af Palm- eller Sockerrors vax.
Forf. har deraf dragit den formodan alt del icke I ill-
redes genom en afsondrings-process, ulan hopsamlas i
det skick del befinner sig pa vaxlerna. Ann. Soc.
Nal. 111. Ser. Ill, p. 190.'

EvEKSMANN, som foljt ulvocklingen af Hylaeus
quadricinctus, har derom meddelat foljande: Boen
till denna art finnas vid leriga flod-strander. De
besta af langl-aggformiga, eller koniska, af ler bygg-
da, sma grA celler, lill ell anlal af 8 — 24. Dessa
bilda oformliga smarre jordklumpar, som ligga lall

208

vid hvarandra, sA atl stranden of(a bestar al sadana
flera fot i langden. Dessa bon iiro dels langa, dels
af lika bredd och langd, samt bestA for del mesta
af tre rader pipor, hvilka aro forfardigade af sam-
manknadadt ler. Bull, de Moscou. XIX, p. 188. T. 3.
Vespariae. Nagra artcp af Mijraptera hafva af Curtis blif-

vit beskrifna. Linn. Trans. XIX, p. 256 T. 31.

Smith bar meddelat atskilliga iakltagelser ro-
rande Odynerus Antilope , dess lefnadssatt och for-
vandling. Trans. Ent. Soc. 1844: Junii. Ann. Nat.
Hist, XVII, p. 60.

Ratzkburg bar beskrifvil en ny Odynerus-art
under benamningen Vespa ichneumonea. Den ar mycket
snarlik mindre individer af 0. parietum, men bar
endast tre gula band, samt tatare och starkare punk-
tering pa bakkroppen. Enligt forl':s uppgift bar den
blifvil klackt utur en sadan knol af kada^ som finnes
pa tall och hvaruti Tortrix resinana undergar sin
metamorfos. Han anser att larven till Odynerus bar
lefvat som parasit Sislberorde formodan synes min-
dre trolig. Sannolikare ar alt den lilla Geling-arten
begagnat den i kad-knolen befintliga ihaligheten, till
uppehallsslalle for sin affoda. Katzeb. Forstins. Ill,
p. 52. T. 4. f. 7.

Traquier bar under flera ar astadkommil en slor
minskning pa vid bans egendom forekommande Ge-
lingar, derigenom att han till barn betalt ett visst
pris for hvarje dussin som blifvit af dem fangade
under April och Maj manader. 1845 aflemnades isyn-
nerhet mSnga Getingar, nemligen Lordagen d. 26
April 756 dussin vagande 2 i^ 1 uns, d. 3 Maj 117
dussin vagande 6 uns. d. 10 Maj 59^^ dussin 24^ uns
samt d. 17 Maj 643^^ dussin vagande Hi uns eller
tillsammans 1577 dussin. Da nu , enligt hvad kandt
ar, hvarje Geting, som denna arslid forekommer, grund-

I agger

209

lagger en egen koloni, som liinjj^re franipa somtDaien
uigores af flora hnndi-ade individer, visar sig lydligt,
hvilken oberaknelig skada genom dodande af I'oie-
namde 18,876 gelingai- blifvit forekomnien pa frukl-
trad och bislockar. Fior. N. Noliz. XXXV, p. 24.

AC Shuckahd's Essay on the indigenous fosso- Sphaegi-
rial Hymenoptera (se Arsb. 1837—1839, p. 328)
finnes ett kort uldrag infordt i Isis 1844, p. SQQ.

V. ScHMiD har rorande Pelopoeus spirifex med-
delat flera iakttagelser. Han observerade i medlel af
Julii en Individ af denna art, som byggde silt bo
inne i ett rum. Till dess sammansallning och till
hopskaff'ande af fodoamnen till larverna anvande djuret
18 timmar. Boet bestod af 3 celler och i hvardera
af dessa infordes 7 — 8 Spindlar, hvilka voro half-
doda. Cellerna tillslotos harefter med ler. Dagen
derefter funnos de innehalla hvardera 7 — Ki sma hvita
larver, fiistade med ena andan vid spindlarnes kropp.
Oe tillvaxle sm^ningom pa spindlarnes bekoslnad,
hvilka sednare slulligen endasf ntgjorde en tom hud.
Harefter borjade larverna forpuppa sig och den tO
Augusti voro de alia forvandlade till aggformiga krop-
par, Ulan leder, samt liknade fullkomligt alskilliga
Dipler puppor. Efler 10 dagars forlopp klacktes
dessa och derulur framkom en art Tavliina. Antager
man att namde Dipter-art om natten lagl sina agg
pa de spindlar som voro inforda i de Ivenne forsta
cellerna, innan deras tillslutande , sa kunde sadant
icke verkstallas i den tredje, emedan denna oupp-
horligt blifvit af forf. observerad anda till dess igen-
smelande. v. Sciimid antager saledes, all Tachinans
i\gg redan biifvil laggda pa spindlarne innan de blif-
vit inforda i boel, emedan dct annars icke vore moj-
ligt , att redan efler 24 timmar utklackia larvor af
olika sloriek kunnal linnas i cellerna. Lr.Pii.i.ETiKHS

J'rof. Bohemans Arsb. i845, 1846. 14

iakttagelser rorande Tachinernas agglagi^ning, ofver-
ensslamma icke med hvad nii blifvit anmarkl. Schmid
tror all sAdana spindlar, som Sro angripna af para-
siler, loretradesvis samlas af de Hymenoplera, som
begagna spindlar (ill foda at sina larver,jill hvilket
forhallande ban ansag bidraga sa beskaffade spindlars
oformaga alt forsvara sig, och anser icke mojligt all
cellerna annars kunnat pS sS kort ttd fylias. Han
bar nemligen markt alt inom en tinime och 22 mi-
nuter lillrackligt antal spindlar voro i en cell inforde.
Bassi ansag den gjorde iaktlagelsen vara ny, men
trodde likviil att aggen af flugan, annu icke voro
nlklackle pa spindlarne, d5 de infordes i forenamde
Hymenopter-arts bo, emedan denne da skulle bemarkt
larverna och till folje deraf icke infort spindlarne.
Hymenopler-larverna behofva flera manader, men flug-
larverna endast 14 dagar, till deras ulveckling. Atli
d. Ouinla Reun. Scienz. Hal. Lucca. 1844, p. 420.
Thyn- Wkstw OOD bar belydligl utvidgat kannedoinen

luihe. ^^ ^g j^^ Hollandska arlerna af Thynnidae, dels
genom figurer pa nya arler (Arcana Entum. pi. 74,
75, 76, 77, 82, 83), bvaraf ofla bada konen finnas
framslallda, dels genom uppslallning af nya slaglen.
Om alia af Guerin infcirda genera kunna bibehallas
ansei- forf. tvifvelaktigt.
Watiiia- Densamme bar afven bearbetat de Ny Hollandska

arlerna af slaglet Mutilla, samt i Arcana Enlom. H,
p. 17. pi. 53, 54 afbildat 11 arter, af hvilka 4 forut
aro af Fabricius beskrifna, de ofriga aro nya. M.
dorsigera ar densamma som A. Australasiae. Fabr.
Doryiidae. Rorande slaglet Dorylus bar Boys upplysl, att

detsamma ar narmare beslagladt med Formica, an
med Mutilla. Uli ell hus vid Gorruckpore, som af
forf, beboddes, var elt bo af en art lillhorande be-
rorde slagte. Hvarje aflon kringsviirmade de i mangd.
Pa golfvel , som beslod af legel och hopstampad jord,

211

iipplacktes en liten oppning, fran livilken hundrade-
lals individer ulkropo. IJe med vingar ftirsedda bor-
jade kringflyga , sedan de forst nagra ogonblick km-
pit omkring. De vinglosa deremot, som icke voro
storre an vanliga husflugor, och hvilka efler forf.
liknade verkliga myror, kringvandrade om nallerna
p§ samma salt , som myrorna under solskensvadei-.
DoryIus-ar(erna lefva till folje af hvad som s^ledes
blifvit uppgifvit i samhallen och bygga sina bo i
jorden. Ann. Nat. Hist. XVIIl, p. 354.

Elt valkommet bidrag till kannedomen om deFornilca-
i Norden forekommande myrarter hafva vi erhallit
genom Nylanders '' Adnotattones in Monographiam
Formicarum borealium Europae'. Sedan forf. af-
handlat dessa djurs hushallning och lefnadssatf, be-
skrifvas arlerna noggranf, nemligen: af Formica 17
och af Myrmica 8. Af det forstnamda slagfet aro
7 och af det sednare 3 arler for Velenskapen nya.
Ada Fennica. Ill, p. 875. Klera tillagg och raltelser
till foreriamde afhandling hafva af forf. blifvit med-
delade, hvarjemte ytterligare upptagas sasom nya 2
arler af Formica och 2 arter af Myrmica, 1 c.
pag. 1041.

RoMANA har beskrifvit ett myrarladt djur, som
uppehaller sig bland Formica fusca. Han har deraf
bildat eft nylt slagte Formila^ samt benamnt arlen
F. Chevrolati. Ann. Ent. H. Ser. IV, p. xxxii. T.
2. N:o T.

MoQUERYS har bekriiftal LuxDS uppgifl i Ann.
d. Scienc. Nat. Tome XXH, alt Oecodoma cephalotes
ganska hastigl aflofvar vissa Irad, samt iippgcr dess-
ulom alt vildarne begagna donna arl for alt dermed
hopfasta s^rnader. De lata nemligen denna insekt
omfatla sarets bada sidor med kakarne, hvarigenom
det sammantryckcs. Hiirefler afryckcvS thorax och bak-

2V2

kroppen, sS att endasl hufvudet qvarsilter Ann. KnI.
II. Ser. II, p. Lxvii.

RoBf.HT har meddelat flera llpplys^Ini,^'^r rorande
del salt hvarpa myrorna bete sig for att atkomma
den socker-arlade saft , som bladlossen Inneslnta. Har-
vid tillgar salunda att de forra nalkas de sednare nied
storsta forsigtighet, sa att man skulle kunna tro, att
myrorna fruktade alt krossa bladlossen eller komma
dessa alt nedfalla. Myrorna borja harefler att med
deras langa antenner sakta vidrora bladlossen, sar-
deles pa abdomen. Aro dessa hugade att tillfreds-
stalla myrorne, upplyfta de bakkroppen ocb ulsippra
en liten droppa af en ofargad och genomskinlig vat-
ska, hvilken myrorna bemaktiga sig med den storsta
begarlighet. Emedlerlid lyckas icke alltid denna
operation lika lall, och myrorna adagalagga da myc-
ket lalamod. Offa blifva dessa vanskapsbetygelser
ulan foljd, men myrorna lata icke afspisa sig. Hvarje
gSng de marka att bladlossen gora den minsta ro-
relse med bakkroppen, kasta de sig oi'ver densamma.
Ann. So. Nat. III. Ser. Ill, p. 99.

Stokes har funnit i narheten af Svanudden i
Nordvesira Ausfralien myrslackar af en oerhord stor-
lek och mycken fasthel. En af dessa var 13 fot hog
och nedtill 7 fot bred. De aro byggda af Ijusrod
jord , men pa hvad sail denna sammanknadas har icke
blifvit beskrifvit. Den var likval sa hard, som tor-
kadl murbrnk och en person kunde slalla sig p§
spelsen af myrstackarne ulan att skorpan bracktes.
Del ar skada att karakterer pS sjelfva djuret saknas,
da bnskrifningen pci boen synes anlyda stor likhet
med Termilernas. Discoveries in Australia Vol. I,
p, 104. Fror. N. Noliz. XXXIX, p. 26.

Rorande myrlag i Guyana berallar Schomburgh
i sin Journal of an Expedition from Pivama to De-
merary, att myrorne under deras vandringar intrangt

213

i slor manj^d i hyllorna och fallen, samt angripit de
resande i deras hangmallor, hvarulur dessa mast be-
gifva sig. Myrtaget var omkring 6 turn bredl och
senomvandrade (alien under flera timmars lid. PS
sidorna voro flera nriindre lag. Under den starkaste
solheltan forsvunno de och nedkrupo i sina boningar.
Pror. N. Not. XXXV, p. 314.

Daiilboh har afven riklat den enlomologlska 111-^''^^^"'"'
teraluren med en mindre afhandling ''Dispositio me-
thodica llymenopterorum secundum familias Irtsec-
torum naturales Part. II. C/irysis in sensu Linneano.
Lundae 1845. 8:o. 20 sid. Vid denna fanriiljs indeU
ning har forf. fastaf sardeles afscende pa klornas be-
skaffenhel, hvilkas vigt i systenriatiskt hanseende forut
af VVesmael blifvit angifven Pa dessa grunder for-
delas nu denna familj i tvenne afdelningar och lolf
slaglen, nemligen:

Sect. /. Venter convexus (Abdomen segmentis conspicuis 4 — 5.
Pronotum angustam, antice arcuato-obtusam. Ungui-
culi tarsorurn infra sub medio canaliculati). 1 slSgte
Cleptes.

Sect. //. Venter planus. (Abdomen segmentis cataphractis
conspicuis 3. Thorax subtetraedo-eylindricus. Mandi-
bulae elongatae, planae, versus apicem fere instar
Passaloeci generis gradatim ampliatae, sub-furcatae.
Unguiculi tarsorum infra unidenticuJati) 1 slagte Pla-
tycoelia.

Sect. ///. Venter fornicatus (Abdomen segmentis cataphrac-
tis, conspicuis 3 — 4. Thorax subtetraedo-eylindricus).
Div. 1. Tarsorum unguiculi infra denticulati
aut serrati.
Subdivis. 1. Tarsorum unguiculi infra uni-
denticuJati.
.4. Abdominis segmentum 3 tium margine

apicali integerrimum Hedychrum.

li. Abdominis segmentum 3 tium margine
apicali undulatum et utrinque denta-
tum Cymurai

214

Subdivis 2. Tarsorum unguiculi infra serrali.

A. Abdominis segmenliim 3 tium margine

apicali inlegerrimum Holupyya

B. Abdominis segmentum 3 tium margine
apicali excisum.

a) Excisura libera Omalus.

b) Excisura plus minus repleta lobulo
utroque marginal! planiusculo Elampus.

Div. 2. Tarsorum unguiculi inermes.

Subdivis. 1. Abdomen segmentis cataphractis
conspicuis 3; segmentum intermedium ul-
timo sat longius ultimum serie scrobi-
cularum ante apicali gaudet. Tegulae ala-
rum parvae.

A. Dorsum mesonoti ahdominisque modice
convexiuscula. Pronotum transverso-
quadratum.

a) Abdominis segmentum 3 tium margine

apicali inlegerrimum Chrysura,

b) Abdominis segmentum 3 tium margine
apicali aut dentatum aut undulatum . Chrysis.

c) Abdominis segmentum 3 tium margine

apicali serratum: denticulis numerosis Euchrueus..

B. Dorsum mesonoti abdominisque gibba.
Pronotum antice postieeque arcualo-
emarginatum. Poslscutellum mucrona-
tum. Abdominis segmentum 3 tium
margine apicali dentatum . Stilbnm.

Subdivis. 2. Abdomen segmentis cataphrac-
tis, conspicuis 3 — 4; segmenta interme-
dia vel intermedium ultimo breviora aut
brevius; segmentum ultimum serie scro-
bicularum ante apicali caret,- et dorso
carinula longitudinali et apice serratura
marginal! gaudet. Tegulae alarum amplae Parnopes.

Sliillfa^en meddefas synoptiska kannemarken pa
de Chrysidides , som varil forf. kanda, uppgAende till
^0 aiier, en korl ofversis^t af den hllhorande lilte-
raluren, san^it de grunder hvarpa denna familj hittills
hiifvil uppsfalld.
Braconi- Wksmakl bar I'orlsaU sin monooraH ofver de

Brnconidery som forekomma i Belgien. Mem. de I'Acad.
de Bruxelles.

215

GourtKAu meddelar fallslandio: beskrifnin2: om
metamorfoseri af Microgaster globatus. Linn. Ann.
Enlom, II. Ser. Ill, p. 355. pi. 7. N:o 3.

Under titel "Tentamen Dispositioms methodicae idmcu-
Ichneumonum Belgii" bar Wf.smai:!. lemnal ett vig- ""'"'**''*•
tigt bidrag till kannedomen om denna svarulredda
insekt-grupp. Forf. meddelar forsi en ofversigl huru
ban anser Hymeiiopter-klassen bora indelas och in-
hemtas bans asigler harom af foljande uppslallning:

Sect. /. Terebrantia Lair. Feminae oviductu terebriformi in-
structae. Trochanteres postici ut plurimum bi articu-
lati. Antennae saepe infra l2 veJ ultra 13 articulis
corapositae. Alae interdum, vel posticae solae vel etiam
anticae enerviae.
A. Abdomen et melathorax connata
(Larvae pedatae, vagabundae,

victiim quaerenles) Siibsect. 1. Phytiphaga.

AA. Abdomen puncto metathoracis
affixum (Larvae apodae; aliae
gallicolae aliae larvicolae vei pu-

picolae Subsect. 2. Parasila.

a. Antennae ultra 16 articulis
compositae. Alae quatuor areo-
latae.
•J* Alae anticae nervis duobus
recurrentibus, areola prima
cubitali in discoidalem exter-
na m effusa Ichneumonidae.

'i^'i* Alae anticae nervorecurrente
unico; areola prima cubitali
ut plurimum perfecta .... Braconidae.

IEvanidae.
Cynipidae.
Proclolrupidae.
Chalcididae.
Chrysididae.

Sect. //. Aculeata Latr. Feminae (et neutra) aculeo venifero
armatae. Antennae feminarum 12 articulis, masculo-
rum 13 articulis. Abdomen feminarum segmentis 6
masculorum segmentis 7. Alae omnes areolatae. Tro-
rhanferes pxarticniati.

216

Hardier viMlnger on iridelning af Ichneumonidae,
hvilkn skiljos i tvcnne ii^rupper.

/. Segmentis abdominis primum apicem versus arcuatum
vel deflexum et plerumque dilatatum, spiraculis fere
semper inter medium et apicem, rarissime in medio
sitis. Alae anticae areolis cubitalibus tribus, interme-
dia sessili, pentagona vel deltoidea (Abdomen non com-
pressum).
A. Terebra feminarum recondita vel subexerta. IchneU"

mones. Grav.
AA. Terebra feminarum exerta , longitudine varii Crypti.
Grav.

//. Segmentis abdominis feminum ut plurimum totum rectum,
spiraculis vd in medio vel inter medium et basin, vel
rarius inter avedium et apicem sitis (et in hoc ultimo
casu abdomen compressum). Alae anticae areolis cubi-
talibus vel duabus vel tribus tuncque intermedia ut
plurimum triangulari, irregulari et saepe petiolata, in-
terdum rhombea. Pimplae Grav, Tryphones 'Gr. Banchi
Gr. Ophiones Gr.

Efter meddelandet af karakterer for Ichneumones
afhandlas kortligen de delar af terminologien, hvaruti
forf. skiljer sig fran GKAVKNHOirsr , beslaende htifvud-
sakligen i benamningarne af de olika fall hvaraf pro-
thorax bestar. Ichneumones indelas i 5 seclloner.

/. Abdominis segmentum primum spiraculis inter medium et
apicem sitis.
A. Metathorax spiraculis linearibus vel lineari elongaticis,
raro ovalibus.
a. Petiolus abdominis nullatenus depressus.
►J* Abdomen feminarum apice
acutum, segmento ultimo ven-
trali ab origine terebrae plus

minus distante 1 Ichneumones oxypygi.

{Ichn. grossorhis Gr.)
•^»J* Abdomen feminarum apice
obtusum, vel at saltern seg-
mento ultimo ventrali tere-
bra m attingente 2. fchn. amblypygi.

{Ichn. subsericans Gr.)

'HI

aa. Peliolus abdominis paululum
depressus (id est diametro ejus
transversali paulo majore quain

diametro verlicali 3. Ichn. platyuri.

{Ichn. pedatorius Gr.)
/<>1. Metatiiorax spiraculiscircularibus 4. Ichn. pneustici.

[I. melanogrammus Gr.)
//. Abdominis segmentum primum spi-

raculis in medio silis 5. Ichn. heterogastri.

{Alomya ovator Gr.)
Forenamde 5 seklioner delas i flera subgenera,
hvarefler arlerna beskrifvas. Kn mangd nya species
finnas bland dessa npptagna. Hvad som ger arbetet
eN synnerligt varde ar f6rf:s bemodande aft ulreda
och sammanfora de olika konen af samma arl. Nouv.
Mem. de Bnixelles. XVIII, p. 1—238. T. I.

Rorande Ichneumonernas ufveckling, lefnadssatt
och belydelse i nafurens allmanna hush^llning bar
Ratzi:burg meddelat alskilliga upplysningar. Dessa
finnas likval tiii storre delen inforda i bans forut u(-
gifna arbele Die Ichneumonen der Forst Insecten.
Sletl. Ent. Zeil. 1844, p. 199.

Gravenhorst bar, belraffande vingarnes och ving-
faltens beskaffenhel bos de akta Ichneumoniderna,
meddelat flera anmarkningar af varde, sardeles ro-
rande den medlersia cubital-cellen eller den sa kal-
lade areolan. Arbeit, u. Vcriind. d. Schles. Geseliscb.
1845, p. 45.

Walkkr bar uppslallt och i slagten indelat J/^-Ptemma-
7naridae, samt beskrifvil bilborande arler. Denna
grupp klassificeras sabinda:

/.Tarsi pentameri.

Antennae feminae 11 articulatae.

Abdomen petiolatum . Ooctonus.

Abdomen subsessile . . Lymaenon.

Antennae feminae- 9 articulatae Litus.

Antennae feminae 8 articulatae.

Abdomen subsessile . . Arescou.

Abdomen sessile .... Alaptus.

'^18

//. Tarsi tetrameri.

Antennae feminae capitulo exarficulalo.

Abdomen sessile Anagrus.

Abdomen subsessile. Antennae maris 12

articulatae . . Anaphes.
Antennae maris 13

articulatae . . Panlhus.
Abdomen petiolatum. Alae quatuor,

ulna lineari . . . Ceraphraclus.
ulna punctiformi Polynema.
Alae quasi binae Mymar.
Antennae feminae capitulo biarticulato . Eustochus.
Ann. Nat. Hist. XVIII, p. 49.

List of the Chalcidites in the collection of the
British Museum by WALKEfi. London 1846, innehal-
ler enligt hvad tileln angifver en fullslandig upprak-
ning af alia i BriUiska Museum forvarade Chalcididae.
For hvarje art angifves synonymi och fundort.

Walkek har forlsalt sina beskrifningar ofver
Chalcididae fran Polar-trakterna fillhorande slaglena
Encijrtus, Horismenus, Tetrastichus och Eulophus.
Ann. Nal. Hist. XIV, p. 407, samt Iran olika lander
af foljande genera: Chalets, Haltichella, Callimome^
Lamprotatus, Psilonotus, Eupelmus, Cerchysius I. c.
XVn, p. 108. Encyrtus, EJlasmus, Eulophus, Ente-
don, Scelio. i. c. XVII, p. 177, frAn England 21 arter
af slaglena Pteromalus och Seladerma. I. c. XVII, p.
270. Linn. Trans. XX, pag. 153.

Westwood har beskrifvit flera arter af slaglet
Palmon Dalm., saml upplyser att en art Palmon
melleus blifvil ulklackt utur aggen af en i Brasilien
forekommande Manlis-art. Elt nylt subgenus Pachy-
tomus har forf. upps^allt och deraf beskrifvit en art.
Ann. Nat. Hist. XVI, p. 278.

Aiiman DIPTERA. — Det ar med sardeles fagnad ref.

" ""^'f^r anmala den oafbrulna forlsaltningen af Zetterstedts

i Arsb. 1843,1844, p. 170 omnamda arbete: ^'Diptern

219

Scandinaviae" hvaraf 4:de delen ufkommil 1845 (Lundae
p. 1281 — 1738) och 5:fe delen 1846 (L.indae p. 1739 —
2162). Sedan forf. pa utgifvandot af de trenne for-
sta Tomerna nedlagt belydliga egna iippoffringar, har
hyckningskostnaden for de Ivenne nu anmalda blifvit
af allmanna medel bestridd. Fjerde delen innehciller
familjerna: Sarcophagarnae med 31, Muscariae med
45 och af Anthomij zides 364 artcr. Femte delen
upptager forfsattning af Anthomy zides med 64, Ephy-
drinae med 88, Ochtiphilinae med 10, Scatomy zides
med 89, Sciomy zides med 55 och af Ortalides 10
arler. For atl knnna erhSlIa en foreslallning om del
rikhalliga innehSlIet af delta arbele torde vara till-
fylleslgorande anfora att namde tvennc delar upptaga
omkring 230 for Vetenskapen nya arler samt sasom
fonit icke i Sverige anmarkla 324 species.

Under litel: Die Ziveiflugeligen Insecten vom
Artzlichen Gesichtspunct aus hetmchtet nebst einer
Systematischen Zusammenstellung der geognostichen
Verbreitung derselben. Freyburg 1845. 4:o 39 sid. har
Hknslp.r ulgifvil elt arbele, hvilket enligt den re-
cension, som derofver finnes i Isis 1845, p. 720 in-
ford , skall vara med omsorg och sakkannedom iitfordt.
Forf. sammanstaller deruti alia Dipler-slaglen, som
upplagas, hos Mkigen, Wikokmann, Macquart och Zkt-
TERSri:DT samt ordnar dessa i labellarisk form, hvar-
uti namnen pa afdelningarne m. m. finnes uppraknade.
Antalet af slaglen upp2:ar till 547 och arlerna till
8.261 nemligen af Culices 65, Tipulariae 1096, Ta-
banii 418, Notacanthn 238, Tanystoma 1584, Bra-
chy stoma 1147, Atlmricera 3662 och Pupipara 51.
Oe flesla arlerna aro naturliglvis fran Europa, nagra
fran Amerika, Asien , Afrika och Aiistralien. Den
lemnade ofversiglen ofver hela ordningen anses vara
val iitarbelad och man lorde haraf latleligen knnna
slula hum myckel af denna ordning alerstar all upp-

22(1

lacUa i frammonde vcrldsdelar. For s^dane Dipter-
arfer, som aro skadlij^a for monniskor och djur, re-
dovisas afven , hvarfore denna afhandling torde vara
af intresse for LaUare.

SiAKGiiR har uppraknat och beskrifvit 55 pa
Gronland funna Dipter-arter. Sasoni nya upptagas:
Chironomus hyperhoreus, Tanypus tibialis, Boletina
Groenlandica, Helophilus horealis, Syrphus hyperho-
reus, Sphaerophoria strigata och Piophila pilosa.
Kroyers Tidskr. Ny Raekke I, p. 346.

Fragmente zur Kentniss der Europeischen Ar-
ten einiger Dipter-gattungen von Loew innehalla
vigtiga bidrag till kannedomen om denna insekt-
ordning. Forf. afhandlar forst slagtel Dilophus, hvarom
han yttrar alt delta foretradesvis synes tillhora den
Norra lempererade zonen, emedan de flesla hithorande
kanda arterna forekomma i Europa och Norra Ame-
rika. Fran sodra halfkio'et aro hitlills endast trenne
arler bekania, nemligen en fran Cap och tvenne fran
Brasilien. Ofver de sex arler, som tillhora den Eu-
ropeiska faunan, rader annu mycken ovisshet, harro-
rande dels fran de ohilrackliga beskrifningarne af
Meigi:n, dels fran den svarighet med hvilken arterna
skiljas fran hvarandra. Sedan forf. utredt de forut
kanda arterna, beskrifver han en ny, Dilophus ter-
natus , fran Sicilien. Af Scatopse npptager forf. 11
arler. Slaglet Bibio har blifvit monografiskt bearbe-
tadt och beskrifvas deraf 15 arler. Cyllenia , hvaraf
hitlills endast en Europeisk art varit kand, har blif-
vit tillokt med 2 nya. Slagtel Lomatias skiljande
fran Anthrax anses af forf. mindre naturenligt, da
bada genom flera exoliska arler ofverga i hvarandra.
Fem till forra slaglet horande arler beskrifvas. Af
Phtiria upplages 8, af Usia 6 och af Cyrtosia 3
arler. Nemotelus nnderkaslas en noggrannare revision.
N. uliginosus och N. bifasciatus Zelt. Dipl. I anses

221

utgora samma art. Stratyomys-nrievmi uppriiknas och
tvenne nya beskrifvas. Sla<^tet Odontomyia granskas.
Stratiomys ruficornis Zetl. anser forf. vara idenlisk
med Str. angulata Panz, till hvilkon afven Zktter-
STEDTS Str. hydropota hanfores. Med Odont. felina
Panz formodar forf. Str. -hydropota Zelt. var b. vara
identiskf. Till sin i Germars Zeilschr. fur die En-
lomologie inforda afhandling ofver slaglel Trypeta bar
forf. gjort flera tillagg och ratfelser, samt beskrifvil
Hcigra nya arter sasom T. hamifera fran Kopenhamn,
T. Inulae fran Wiirtemberg, T. longirostris fran Si-
cilien, T. gagates, T. megacephala fran sistnannde
land, T. dilacerata fran Tyskland, T. acuticornis och
T. virens fr^n Poscn. Linnaea Entom. I , ' pag. 319.
lab. III.

Dipterologische Beitrdge von Loew (Schul-Pro-
gramm) 1845, 52 sid. 2 Tab. ar ref. endast till li-
leln bekant.

LoKW har afven meddelat beskrifning ofver flera
af HoiFMKiSTEH vid Nordhausen upplackta markvardi-
gare Dipter-arfer, sasom Lasioptera ohtusa, Anarcte^
albipennis, Hydrellia albo-guttata och H, annulata.
Slelt. Ent. Zeit. 1845, p. 394. 1.^ I. f. 2—5.

RoNDANi har fortsatt silt i Arsb. 1843, 1844, p.
172 anmalda arbete "Memorie per servire alia Dit-
terologia Italiana' hvaraf Part. IV — XIV utkommit.
Endast innehallet af n^gra faskiklar ar ref. bekant,
nemiigen af N:o IV^, hvaruti flera iakttagels^r rorande
konskillnaden inom slagtet Phasia blifvit meddelade.
Forf. som hafl tillfalle observera flera arter i par-
ning, anmarker alt hanarne latt kunna skiljas fran
hvarandra, men alt honorna till de sarskilda arterna
deremot voro sa ofverensstammande att nagon den
ringaste olikhet dem emellan icke kunde forefinnas.
Forf. anser sig harigenom kommil till foljande re-
sultal, 1) all de arter af Phasia, som ban fiinnit i

222

parning, aro till konen mycket olika, sa val till
storiek som farg, 2) att honorna alltid aio mindre
an hanarne, 3) alt honorna af alia dessa arler icke
kunna skiljas fran hvarandra, 4) att Fabrich beskrif-
ning af Phasia analis passar till alia honorna, 5)
alt RoBiNEAus asigt rorande identileten emellan Ph.
analis och Ph. crassipennis blifvit bekraftad men 6)
att tvart emot hvad sislberorde forf. uppger Ph. analis
ar honan och Ph. crassipennis hanen till samma art.
Slutligen beskrifver Rondani de af honom funna 3
arterna, af hvilka en ar ny nemligen Ph. difficilis.
Nuovi Ann. de Bologna Tome VIII. Rev. Zool. 1846,
p. 27. N.o VI. innehaller beskrifning af flera nya
slagten Leopoldius (Conopsariae), Albert ia (Stomoxys
sive Rhamphina), Rainieria (Calobata) och Ludovicius
(Dolichopodes). Afbildade aro: hufvud och vingar af
Leopoldius, Conops, Alhertia, Ramphina och Rainieria.
P'6rf:s ^tgard att for slagten vaija personers namn,
atminstone sadana som Leopoldius och Ludovicius
kan icke annat an ogillas. N:o IX. Haruti uppstalles
ett nylt slagle Dinanthea afsondradt fran Cheilosia.
Isis 1845, p. 719. N:o X. Ferdinandea, genera nuovo
del Ditleri.

RoNDAM, Nota sulla Ditteivlogia i Ann. Aspiranti
Nat. 1845 har rcf. icke haft lillfalle se.

Trypeta toxoneura n. sp. och Sapromyza tenera
n. sp. beskrifvas af LoEW. Slelt. Entom. Zeit. 1846,
pag. 364.

HoFFMEiSTER har meddelat flera upplysningar ro-
rande Dipter-arters forekommande och fangst. Stett.
Ent. Zeit. 1844, p. 360.

Bremi har lemnat bidrag till Dipternas kanne-
dom innehallande dels flera methoder, som kunna an-
vandas vid deras fangande, dels en ofversigt af alia
hillills kanda Dipter-larvers fodo-amnen. Den forra
afdelningen npplager cndast allmant bekanta salt att

- 223

insamla Diptera med undanfag af l'6rf:s uppgift om
fordelen a(t anvanda haf hogre iipp i slorre trad,
hvarigenom en betydlig skord af Tachiner, Anthomy-
zer och ro[-flugor kan erh^Ilas. Vid sadan fangst
ar likval nodvandigt begagna en stone haf fastad vid
elt Icingt skaft, samt alt ratt berakna liden d^ den
bor verkstallas. Trad belagna inne uti skogar eller i
skugga aro icke sa fordelaktiga , som de hvilka ligga
frill och hvarpa solen skiner. I anseende till tiden
har forf. funnit formiddagarne emellan 9 — 12 vara
den fordelaktigasle. Da det regnat om morgnarna
och solen visar sig mot middagen, eller de forsta
solskenstimmarhe efter ett langre regn , har insamlin-
gen isynnerhet lyckats. Den sednare afdelningen iir af
synnerligt varde, emedan man har pa elt slalle fln-
ner samlade uppgifler ofver storre delen af kanda
Dipler-lurver, samt de stallen hvarest dessa uppehalla
sig. D^ afhandlingen ar af alll for storl omfang for
alt egna sig till nagol kortare utdrag far ref. han-
visa till densamma. Isis 1846, pag. 164.

Loews anteckningar rorande slagtel Beris inne- Enskiid
hiilla flera varderika iipplysningar. Forf., som afxXpha'^'
hithorande arter haft lillfalle undersoka manga indi- §"•
vider, adagalagger alt vid bestammandet af dessa flera
misstag uppkommit deraf, all anlalet af de taggar
som finnas pa scutellen blifvit begagnadt icke alle-
nast till arlernas bestammande, ulan afven ansetts af
nog vigt for all anvandas till afdelningars grundande
inom slagtet. Hos vissa arler ar antalel af dessa
taggar temligen konstant sasom t. ex. hos Beris ti-
bialis, da del deremot ar ganska foranderligt hos
andra, sasom B. se^c/en^a/a af hvilken varieteter fore-
komma med 4 — 8-taggigt sculellum och annu mer
hos B. nit ens , hvaraf forf. eger manga individer af
bSda konen forsedda med 4 — 9-taggar pa scutellen.
En annan omstandighet son) foranledt flera misstag iir

224

folternas olika teckning hos konen. Dessa am likval
icke svcira att sammanfora cl3 behorigt afseende fastas
vid vingadrornas lage, bakbenens form, samt anten-
nernas langd. Haliday's fordelning af delta slagte i
tvenne, gillas icke af forf. , hveijemte ban anser den
forre hafva oralt forfarit da ban uppslallt alltfor
mSnga arter, nemligen 11, sasom forekomrnande i
England, ehuru endast 7 i Europa funna species
varit LoEW bekanta. Dessa sednare beskrifvas ocb
6 arter som varit forf. okanda anforas till slut. Slett.
Ent. Zeit. 1846, p. 219, 259, 282, 301.
Stratio- StaegeR bar sokl utreda ocb bestamnria den art

som LiNNE beskrifvit under namnet Musca Hypoleon
i 12 edilionen af Systema Naturae ocb bvilken art
bos sednare forf. pa flerfaldigt salt blifvit forvexlade.
Trenne arter af slagtet Oxycera Sro Staegeu bekanta,
hvilka alia ban ansett i mer eller mindre man knnna
gora ansprak pa den Linneiska benamningen. TvS
af dessa aro Stratiomys Hypoleon Fall, ocb Oxycera
Hypoleon Meig, bvilka icke aro identiska, utan val
skiljda arter. Den tredje ar Oxycera pulchella Meig.
Efter flera anforda skal bvilka bar skulle vara for
vidlyftiga att intaga utredes synonymien p^ foljande satt:

1. Oxycera hypoleon.- Musca hypoleon Linn. Syst. Nat. Ed.

XII. T. I. P. II. 980. 7. — Oxycera pulchella Meig. 3.
125. 2. — Macqu. Dipt. d. N. Slratiomyd. 118. 2.
Suit, a Buff. I. 249. 1. — Siratiomys hypoleon Schrank
Faun. Boic. 3. 96. 2385. -- Fabr. Syst. Antl. 85. 29?

2. Oxycera Meigeni.- Stratiomys hypoleon Fabr. Syst. Antl.

84. 29. — Panz. Faun. Germ. I. 14. — Schrank Faun.
Boic. 3. 66. 2385. — Oxycera hypoleon Meig. 3. 124.
1. — Macqu, Dipt. d. N. Stratiomyd. 117. 1. et Suit.
a Buff I. 250. 2.

3. Oxycera Fallenii: Musca hypoleon Gmel. Syst. Nat. T. I.

P. V. 2835. 7- — Stratiomys hypoleon Fall. Stratiomyd.
10. 7. Oxycera hypoleon Zetterst. Dipt. Scand. I. 142. 1.
Stett. Ent. Zeit. 1844. p. 403.

LOEVV

¥

1>'25

LoEw har beskrifvit en ny art Dioctria Harcij- Asiiici.
niae fran Harzgebirge. Slett. Ent. ZeiL 1844, p. 381.

Erichson, som haft lilllalle undersoka lefvandeAcroceii-
exemplar af slagtet Omodes, har derigenom blifvit ""*'
foranledd att gora flera tillagg till sin ofver del-
samma utgifna afhandling (Erichs. Eiitomographion p.
137). Saledes har forf. f'linnit alt hilhorande arler
aro ftirsedda med ell snyte, eliuru delta ar ganska
kort och knappast kan upptackas sedan inseklen lorkat.
En ny art beskrifves. Wiegm. Arch. XII, p. 288.

Acrocera trigramma Loew n. sp. fran Sicilien.
Slelt Enl. Zeit. 1845, p. 290.

Att en ovanlig utbildning af nagon kroppsdel Tachy-
hos elt djur antyder nagon egenhet i delta djurs lef-
nadssall, eller elt sarskilt bruk af den ifragavarande
delen, vinner slod af Wahlbi^rgs intressanta iakMa-
gelser rorande andamalet med Tachydromiernas fot-
bildnino:. Enlii^rl hvad kandt ar forele namde insek-
ters l^r a de bada framre fotparen, eller alminstone
pa del medlersla, hos bada konen en betydlig for-
ijockning, hvarjemte de pa undersidan vanligen aro
forsedda med slyfva har, slaende i rad, liksom lan-
derna pa en kam. Mellanfolternas tibier aro dess-
utom bojda efter larens rundning. D^ afven honorna
har ega samma fotbildning kan "densamma ej afse
nSgot forhallande vid parningen. Forfis iakttagelser
pS Tachydromia Macula forklarar lydligl de fortjoc-
kade larens bestammelse. Tachydromierna aro nem-
ligen rofdjur, som lefva af andra rnjuka insekter,
hvilkas flytande delar de utsuga. Del var under
denna forratlning forf. sag Tachyd. Macula falta sitl
rof med elt af de forljockade benen och trycka del
med den bojda tibian mot larets styfva kanthSr, hvar-
igenom det sakerl qvarholls till dess hon hunnit doda
och utsuga detsamma ooh forniodar Forf. alt alia sma
Prof. Bohemans Jrsb. r845, 1846. 15

226

rofflugor med dylik fotbildning betjena sJg p3 samma
satt af dessa kroppsdelar, och skulle denna forutan ,
Iroligen icke forma, att bemaktiga sig niyggor ocb
andra insekter flerfaldigt slorre an de sjelfva. Vet.
Akad. Ofvers. 1845, p. 253.

jjoiicho. Medeterus magius n. sp. fran Sicilien beskrlfves

^'*'^"'' af LoEW i Stetl. Ent. Zeit. 1845, p. 392. T. I. f. 15.

Macquart bar sokt utreda konskillnaden bland
Dolichopodes, genom vingnervernas oh'ka beskaffenhet
hos hanar och honor inom denna familj saml afbil-
dat elt stort antal hilhorande arters vingar, hos bvilka
denna olikhet ar konstant. De forefunna skiljaktig-
helerna uppger han besta deruli: 1) atl hos en del
hanar costal-nerven vid del sialic der auxiliar-nerven
utloper ar fortjockad, hvilket forhallande hos honorna
antingen ar otydligt eller icke finnes; 2) att nervus
Iransversus ordinarius ar hos hanarne narmare bela-
gen mot vingspetsen an hos honorna, 3) hvaraf foljer
att fjerde langd-nerven fran transversal-nerven till den
forras bojning cller kna ar kortare hos hanarne an
hos honorna saml 4) att fjerde nervens bojning ar
skarpare hos de forra an hos de sednare. Forfis iakt-
tagelser kunna visserligen vara af intresse, men da
konskillnaden inom denna familj ar uttryckt genom
ogonens mer eller mindre afstand samt caiidalorganer-
nas markvardiga bildning torde dessa sasom lydli-
gare och mer framstSende fortjena att foretrades-
vis vid konens bestammande begagnas. Ann. Ent. II.
Ser. II, p. 177. T. 4. 5.
Syrphici. RoNDANi hap uppstsllt ett nytl Dipter-slagle Spa-

zigaster, samt beskrifvit en dithorande art. Guer. Mag.
1845. Ins. pi. 155.

Desvignes har i England funnit Didea fasciata.
Trans, Ent. Soc. Jan. 1844. Ann. Nat. Hist. XVI,
pag. 276.

227

RoNDANi beskrifver de 9 arfcr af slaglet Cltry-
sotoxum, som blifvit funna i Italien. Af dessa aro
5 nya. Af i Sverige forekommande arter Iraffas Chr.
fasciolatum, elegans, arcuatum och bicinctum afven
i forstriamda land. Ann. Ent. 11. Ser. Ill, p. 193.
T. 3. N:o IV.

BoucHE har meddelal diagnos p§ Merodon Nar-
cissi, sanrit upptager af denna art en mangd varieleter.
Denna insekt, som fordom uteslutande tillhort Sodra
Europa har nu blifvit inhemsk i Preussen, dit den
inkommit med iokar af Narcissus niveus. Stett. Ent.
Zeit. 1845, p. 150.

Merodon armipes n. sp. afblldas af Rondani.
Giier. Mag. 1845. Ins. Tab. 154.

Larven af Microdon mutabilis har i anseende till
dess nnarkvardiga bildning af aldre forf. blifvit miss-
kand och saledes erhSllit en viss ryktbarhel. Den
blef nemligen forst af Heyden beskrifven (Isis 1823,
p. 1247) sasom utgorande elt slagte bland Land-
snackorna, hvilket han benamde Parmula och kort
derefler blef den af Spix afven hanford till dessa djiir
under generiska namnel Scutelligera (Abhandl. d. K.
Baierisch. Akad. d. Wissensch. Bd. IX). Detta miss-
tag ofverflyttades i flera arbelen, men slulligen med-
deiade Sghlotthauber vid nalurforskaremotet i Pyrmont
en sa noggrann och fullstandig beskrifning ofver denna
insekt-arts anatomi och forvandlingsliistoria, att denna
irring icke allenasl blef raltad utan afven hela for-
hAllandet rorande dess melamorfos grundligt utredt.
Beklagligtvis hafva dessa vigtiga iakttagelser icke
blifvit i tryck offentliggjorda, hvarfore ock Elldit
nu ansett sig bora lemna en tillforlillig beskrifning
och figur p5 detta djurs puppa. Stett. Ent. Zeit. 1845,
p. 384. T. I. f. 6—14.

Bigot anfor att han funnit antenn-setan hos ho-
noma af Volucella Zonaria, inanis, pellucens, inflata.

228

bombylans, plumata och obesa alltid starkare och tyd-
ligare plumerad an hos hanarne. Ann. Ent. II. Ser.

Ill, p. LXIV.

LoEVV har monografiskt bearbetadt slagtet Helo-
philus, hvilket af honom salunda indelas:

/. Bakkroppen oval.

1) Morkt fargade.

o. Hanens dgon sammanstdtande. i. H. peregrinus. Loew.
6. Hanens ogon Stskiljda. 2. H. Groenlandicus 0. Fabr.
3. H. glacialis Loew. 4. H. borealis Staeg.

2) Ljust fargade.

o. Med genoraskinJig bakkropp och mdrka antenner. 5.
H. pendulus Linn. 6. H, hybridus Loew. 7. H. tri-
vittatus Fabr.
b. Med ogenomskinlig abdomen och Ijusa antenner. 8.
H. versicolor Fabr. 9. H. frutelorum Fabr.
//. Bakkroppen smal. 10. H. transfugus Linn. 11. H.lunu-
latus Fabr. 12. H. Hneatus Fabr. i3. H. Camporum
Meig.

Harefter foljer beskrifningar ofver dessa arter.
Rorande synonymien lemnas nagra vigtiga upplysnin-
gar sasom t. ex. alt H. Groenlandicus 0. Fab. ar
idenlisk mod H. arcticus Zett., hvilkel sednare namn
saledes masle ulbytas mot del lorra. Denna monografi
hade viinnil i fiillstandighet om forf. icke saknat
kannedom om Wahlbergs i Olversigten af Svenska
Vetenskaps-Akademiens forhandlingar redan ar 1844
meddelade beskrifningar pa 3:ne nya arter af ifraga-
varande slagte, samt af den redogorelse Iiarfor som
ref. i Arsberaltelsen for 1843 — 1844, p. 174 lemnadt.
Tvenne af dessa arter, nemligen //. lapponicus och
bottnicus aro forf. obekanta, den tredje H. afjinis
Wahlb. , synes vara identisk nned H. hybridus, hwWkei
sednare namn sasom yngre maste mot Wahlbergs ut-
bylas. Delta slagte som for fa Ar sedan ansags till-
bora varma och tempererade lander, visar sig nu,
efter Loews och Wahlbergs uppsaltser, i vasendtlig
mSn inga i den arctiska zonens dipler-fauna, dci icke

229

mindre an 5 arler uteslutande tillhora densamma.
Stelt. Ent. Zeit. 1846, p. 116, 141, 164.

LoEW bar, jemle del ban beskrifvil en ny art Scenopi-
tillhorande Scenopinus. yttrat sina cisigter rorande delta
slagtes ratta plats i systomel. P^ dess verkliga afli-
nilet med andra genera, bar f6rf:s uppmarksamhet
iorst blifvit (aslad genom anatomiska undersokningar.
Genom den inre byggnaden st^r del af alia slaglen
forf. undersokt narmast Thereva, och bor saledes in-
rymmas emellan Xylotomae och Xylophagi. Larverna
till Scenopinus och Thereva skola afven visa nnycken
ofverensstammelse. Forf. anser dessulom hvarken an-
tennernas form eller ving5drornas lage forele n^got
hinder alt uppslalla sislnamde slaglen nara hvarandra.
Stell. Ent. Zeif. 1845, p. 312.

Under titel ''Genera Italica Conopinarum* harConopsa-
RoNDAM sokt fordela de i Italien forekommande Co-
nopsariae i 5 slaglen nemligen: 1. Leopoldius, 2. Co-
nopaejus, 3. Conops, 4. Conopoideus och 5 Conopilla.
De a dessa genera meddelade karakterer synas ref.
alllfor vacklande och ofullslandiga liksorn namnen nog
ilia valda. Sasonr) tillhorande slagtet Leopoldius upp-
raknas 2 arler, till Conopaejus raknas C, quadrifas-
ciata De Geer, C. flavipes Linn, och C, flavifrons
Meig, till Conops C. pusilla Meig. C vittata Fabr.
C. macrocephala Linne, till Conopoideus C. ferrugi-
nea Macqu. samt till Conopilla C. Caeriaeformis Meg.
Gner. Mag. 1845. Ins. p. 1. pi. 153.

GuGDOT har nneddelat flera underrattelser om enOestrides.
i Nya Granada forekommande tvavingad insekt Cw-
terehra noxialis, hvars 3 centimeter langa larv lefver
under husdjiirens hud och IrafFas sa val hos hundar
som notkreatur. Infodingarne kalla den Gusano, eller
Nuche. Inom den bergiga delen af landet forekom-
mer den icke, men pa laglandta betesmarker, sarde-
les sadana som aro omgifna af storre skogar, visar

230

den sig allmanl. Vk sislnamde lokaler okar donna
art sig betydligt, sardeles da regnliden sa lange fort-
far atl marken icke fullkondigt ultorkar. Sadana
slallen anses derfore mindre [)assande for notkreatur.
Slappas de likval dit forblifva de helire storre delen
af dagen [)^ sandiga och ofruktbara slallen, an de
beta i skuggan, hvarest deras fiende uppehSller sIg.
Understundom synas kreaturen vildt krlngspringa da
de plagas af larvernas sting. Under for insektens ut-
veckling gynsam vSderlek, aro larverna sa talrika, att
ofver hnndrade traffas pa ett enda nolkreatnr. De
uppehalla sig hufvudsakligen kring skniderbladen der
de fororsaka talrika kulor, utur hvilkas oppningar var
utflyter. Dessa oppningar tjena, sedan larverna ut-
krupit, andra Dipter-arler till forvaringsrum af deras
yngel , hvarigenom sarnader iippkomma, som aro gan-
ska svara alt laka. I de lander der Cuterebran fo-
rekommer aro nolkreaturens hudar genombarrade na-
stan sorn ett sail och foljaktligen af ringa varde.
Hundarne angripas afven ofta af denna insekt och
larverne hos dessa likna fullkomligt de som lefva pa
notkreaturen, hvaraf forf. drager den sintsats atl de
tillhora samma art. Pa nagra slallen forekomma p5
incnniskorna liknande larver och forf. blef sjelf an-
gripen af sadana. En larv qvarlemnades under 14
dagar och observerade forf. att den sugde starkast
cm nnorgnarne och aftnarne, hvarvid en kansia upp-
stod liknande den man erfar da man slicker en nal
genom hnden. Oaktadt all anvand uppmarksamhet
lyckades del aldrig GouDOT all fa se inseklen da den
lade sina agg pa bans kropp. Innevanarne bruka for
att doda larverna hardt klamma del stalle af huden
som ar angripen, hvarefler sarel tvallas med salt
vatten samt bestros med den pulveriserade frukten af
Asagrea officinalis. Ann. Ent. 11. Ser. II, p. xli.
Fror. N. Not. XXXVI, p. 34. f. 10^15.

2M

EsMAHK har upplyst alt den storre Oestrus-arlade
larv, som omnamdes vid Vet. Akademiens samman-
trade (Ofvers. 1844, sid. 162) blifvit funnen af Kan-
didaten Schubeleu i huden pS ett barn , boende p5
Holmen vid Chi isliania. EsMARK erholl larven strax
sedan den blifvit pStraffad och besokle barnet samma
dag, samt sag halel , hvaruliir den kommit. Dess
uppehallsstalle ar saledes sakert och da intet tvifvel
kan uppsta om den mindre arlen, orhalla vi derige-
num full visshet atf tvenne beslaml skilda arter af
Diptera finnas inom Skandinavien, hvilka under larv-
lillstAndet lefva i menniskans hud. Det atersl^r lik-
val annn atl lara kanna dessa larvers ulveckling och
imagines. Vet. Akad. Ofvers. 1845, p. 98.

Under tilel ''Memoire sur I'Anatomie et la Phy-
siologie du Gastrus Equi" har Schroeder van der Kolk
i Niewe Verhandl. te Amsterdam 1845, 4:o, 18 pi.
riktat vetenskapen med ett arbete af stor fortjenst.
Det afhandlar noggrnnnt Analoniien af Haslstynget,
hvilkct, som bekanl ar, under larv-lillstandet uppe-
lialler sig i hastens mage. Da detta arbete blifvit
recenseradt och innehallet bekantgjordt genom A.
Retzius i Vet. Akad. Ofvers. 1846, p. 125, torde ref.
fa harivisa till denna sakrika anmalan.

Kellner omnamner alt han af en larv som blif-
vit funnen pa snon i en djurgard hvarest Hjortar va-
rit instangda utklackt ett exemplar afOes/ru.s 7Vompe.
Erichson upplyser att den i nasborrarne pa Hjortar
sasom larv lefvande Oestnis efter anstallda noggranna
undersokningar befunnits utgora en fran den Lapp-
landska skiljd art, nemligen 0. auribarhis Meig. af
hvilken 0. rufihar^bis Wied. utgor afnotta individer.
Stell. Ent. Zeit. 1846, p. 29.

Robineau-DesVoidy har fortsatt sina i Arsb. 1843, Tacbi
1844, p. 191 anmalda beskrifningar ofver de arter af
Tachinariae, som aro narslagtade med Echinomyia,

ua«
riac.

232

samt afhandlar nu Sfirps III Microceratae, som sh-
lunda kaiakferiseras: Antennae abbreviatae, hand por-
rectae us(]ne ad epistonria, inlerdiim incrassafae; ulti-
rnis dnobus articnlis magniludine forrnaqne variis.
Primi duo arliculi cheti dolilo brevls. Palpi semper
ad epistoma' porrecli. Corpus sub-rolundalim sepius
depressum: color niger el giiseo fulvo-permixlo.

De lill denna grupp horande slaglen aro:

Gen. 1. Trixa Meig. Antennis brevioribus, incrassatis; ter-
tius arliculus longitudine secundi et subglobosus; pri-
mis cheti articulis indisfinctis. Ociili nudi; facies obli-
qua; peristoma fere quadratum, epistomate baud pro-
minulo; palpis ad apicem sub-globosis; corpus nigro-
nilens simul et griseo-cinereo permixtum. 1 art.

Gen. 2. Panseria R. D. Antennae non usque ad epistoma
porreclae, ultimis duobus arliculis fere aequaiibus, dorso
convexis, et subtus concavia; primi articuli cheti bre-
x'issimi. Oculi villosij epistoma prorainulum; palpi non
ultra epistoma porrecti; maris organum copulativum
incrassatum, subtus recurvum. Corpus crassum, cy-
lindrico rotundatum; colores nigricantes. 1 art. {Tachina
tricincta. Fall )

Gen. 3. Meriania R. D. Characteres Panzeriarum; at tertius
antennae articuius secundo bilongior et prismaticus;
primi cheti articuli brevissimi. 1 art. {Nemoraea sylva-
tica Macq)

Gen. 4. Nemoraea R. D. Antennae non usque ad epistoma
porrectae; tertius artictiius prismaticus, secundo bilon-
gior; primi cheti articuli breviores. Oculi villosi; fa-
cies parum lata, compre.ssa, epistomate non prominulo;
ciliis facialibus quartam partem inferiorem fovearum
occupanlibus; organum copulativum maris parumper
manifestura; alae trigonae. Corpus sat crassum, de-
pressum; color niger, abdomine maris fulvescente. 1 art.
{Tachina pellncida Meig.)

Gen. 5. Fausta R. D. Antennae non usque ad epistoma por-
rectae; primo articulo brevissimo; duobus aliis fere
aequali longitudine inter se; ultimi apice baud latiore.
Secundus cheti articuius prime longior. Frontalia om-
nino sulcatula; facies convexiuscula; peristoma satis
latum, elongatum, epistomate prominulo; facialia non

233

ciligera per foveas; palpi ad epistoma porrecti; maris
abdomen cylindriforme, subtus incurvum; feminae ab-
domen sat depressum. Color niger, cinereo permixtus.
5 arter. [Nemoraea viridescens Meig.)

Gen. 6. Erigone R. D. Antennae non omnino ad epistoma
porrectae; primus articulus brevis; secundus aut aequae
longitudine, aut brevier, tertio ad latere compresso, la-
tioreque ad apicem; bisque duobus articulis dorso con-
vexiusculo. Secundus cbeti articulus prime bilongior.
Frontalia sulcatula, epistoma vix prominuium; facialia
non ciligera per foveas; organum maris copulativum
subtus recurvum crassiusque organo feminae, cujus
abdomen rotundatum, baud depressum. 3 arter. {Tachina
lurida Fall.)

Gen. 7. Mericia R. D. Omnino characteres Erigonum; ulti-
mus antennae articulus paulo longior secundo, leviter
compressus ad latera, convexus antice, subconcavus po-
stice. 1 art. {Nemoraea erigonea Macq.)

Gen. 8. PhebeUm R. D. Tertius antennae articulus saltern
bilongior secundo, et antice convexus; duo primi cbeti
articuli brevissimi. Oculi villosi; facialia nuda per fo-
veas; nervus transversus cellulae yc fere rectus. Corpus
cylindriforme; color niger nitide-azurescens. 1 art. {Ph.
aestivalis.) Ann. Ent. H. Ser. IV, p. 17.

Ett annat forsok all i slas^ten \nde\a Tachinariae
iit£>6r Macqu.arts Nouvelles observations sur la Tribu
des Tachinaires. Foif. anser sig icke kunna anlaga
en stor de! af Robineau Desvoidys genera, emedan
dessa blifvit uppstallda p5 allifor obefydliga afvikel-
ser i anienn formen, vibrissernas eller vingadrornas
lage, hvilka karakterer forf. anser endast tjena till
indelning i seclioner och unders(undom endast bora
inga i de specifika beskrifningarne.

Macquart, uppsliiller Tachinariae pa foljande salt:
Antenn-setan 3-ledad.

A. Sefans andra artikel dubbelt sS
lang som den forsta.
a) 3:dje antenn-leden kortare an den
2:dra.

* Palperna l§nga 1. Echinomyia Dunier.

(15 arter )

234

** Palperna korla 2. Cuphocera. Macq.

(1 art.)
, b) 3:dje antennleden langro £in den
andra

* Palperna korta 3. Micropalpus. Macq.

(8 arter.)
** Palperna langa.

»{« Antenn-setan bojd. Snytet kort.

0 Kroppen bred 4. Gonm. Meig. (11 arter.)

00 Kroppen temligen smal.
* Ansigtet nedbojdt. Den
forsta bakre ving-aro-
olan innan spetsenupp-
n§ende kanten .... 5. Illigera. Meig.

(1 art T. ruficeps Fall.)
** Ansigtet rakt. Forsta
bakre areolan vid spet-

sen uppnSende kanten 6. Thryptocera. Macq.

(9 arter.)
►J**}* Antenn-setan rak. Snytet
langt.
0 Snytet endast vid basen

bojdt 7. Aphria. Rob. Desv.

(2 arter.)
00 Snytet tva ganger bojdt 8. Siphona. (l art.)

Flere af forenamde sliiglen delas i grupper, sa-
som Echinomyia i A. palperna klnbblika, med en
art Echinomyia ferox, B. palperna Iradlika hvartill
alia ofriga species raknas. Micropalpus i tvenne: A.
pannan bred lios bada konen.(7'. vulpina Fall.), B.
hanens panna smal. (T, haemorrhoidalis Fall. nfi. 11.)
Gonia afven i tvenne: A. 2:dra leden af antenn-setan
bqjd, lika lang med den 3:dje. (T. capitata Fall.),
B. 2:dra leden af anienn-setan rak, korlare an den
3:dje. (T. Hebes Fall.). Thryptocera: A. de tva for-
sta lederna af anIenn-setan af lika langd , a) ving-
nerverna forsedda med borst. (2\ setipennis. Fall.),
b) vingarna borstlosa. (T. laticornis Meig.), B. forsta
leden af antenn-setan kortare an den 2:dra, a) ving-
nervcrna forsedda med borst. (T, pilipennis Fall.),

235

6) vingnerverna utan borst. (7". exoleta Meig.). Ann.
Enlom. 11. Ser. Ill, p. 237. T. 4—6.

LoEVV har under tilel "Zur Kenntmss der Ocyp-
tera arten" meddelal beskrifning pa 9 nya, iill detla
slagle horande arler, hvilket af honom fordelas i
tvenne grupper: /. Med vanlig anienn-seta och IL
Med anienn-selan vid spetsen bredt ulplattad. Slett.
Enf. Zeit. 1844, p. 226. 266.

WiNNKRTZ har afven till kannedom om slagtet
Ocyptera lemnaf nagra bidrag samt beskrifvit trenne
af LoEW okanda arler, nemligen Ocyptera cylindrica
Fall. 0. interrupta Meig. och 0. pusilla Meig. Stetl.
Enl. Zeit. 1845, p. 33.

LoEW framstaller I. c. 1845, p. 170 annu nagra
anmarkningar rorande slagtet Ocyptera hvaruli 3:ne
nya arter nppsfallas. Upplysningar meddelas derjennte
om de af Winnertz beskrifna species. Den af Zet-
TERSTEDT 1 Dipt. Scand. HI, p. 1222 antagna art 0.
interrupta, som ar forsedd med svart nnidttelrand pa
abdomen, anser forf. icke vara skild fran 0, pusilla.
Den lilla bojningen pa yttersia tvarnerven som Zet-
TERSTEDT anmorkt hos den forstnamda finnes ofia hos
den sednare och saknas understundom bos bcida.

Del har hittills varit antagit att larverna till Musca.
arterna af slagtet Lucilia endast lefva af i forrultnelse-
tillstand varande animaliska och vegetabiliska amnen.
Leon Dufour har nii bekantgjort en upptackt som gor
elt markvardigt undantag i denna regel och hvari-
genom han adagalagt atl larven till en art af delta
blagte, hvilken han benamdt Lucilia dispar, lefver
parasiliskl pa ungarne af Svalor, af hvilkas blod den
hemlar sin naring. Ann. Entom. II. Ser. Ill, p. 205.
pi. III. N:o I.

Af Halidays anmarkningar ofver de i England Epbydri-
iovekommande Hy disomy zides (se Arsb. 1837—1839, p. °^*^'
331) tinnes ell utdrag infordl i Isis 1844, p. 825.

23()

LoEW bar meddelat flera iipplysningar rorande
slagtel Ortalis, saml beskrifvit tvenne dilhorandc arler
0. cinifera fran Nona Hyssland och 0. albipennis
fran haklen kring Xanthus, Stelt. Rnl. Zeit. 1846,
pag. 92.

Osciaides. Crkspon ulrcdei* melamorfosen af Oscinis Oleae,

hvilken under dess larv-tillstand orsakar betydlig skada
pa Olivlraden. Rev. Zool. 1845, p. 329.

Agromy- RoNDANi iipplyser att Agromyza aeneoventris

zides. p^ij^ (aenea iMeig.) sasom larv uppehaller sig i sfjel-
karne af Carduus nutans, hvarest den uppaler margen.
Innan den ofvergSr till puppa utgnager den sig nara
ylan, sA att denna endast tackes af en tunn hinna,
genom hvilken den ulbildade inseklen laltligen ut-
kryper. Ann. Ent. II. Ser. HI, p. XLVii.

Coriaceae. GiMMERTHAL bar af OmithoMa pallida Meig. bil-

dat ett nytt slagte som lian benamt Alcephagus, utan
all likval for detsamma uppgifva nagra generiska
karakterer. Han pastar att denna arl icke sasom
Meigen anfort vistas pa foglar, utan traffas, siirdeles
cm bosten, pa nyligen skjulna Elgar, eller pa sadana
slallen hvarest dessa legal, samt att jagare anse, s5-
som elt sakert tecken aft Elgar finnas i narheten, dA
denna flugart visar sig. Stelt. Ent. Zeit. 1845, p. 151.

SiEBOLD betviflar riklighelen af foresfaende upp-
gift och anser Gimmerthal hafva handlat oratt da han
for OrnitJiobia pallida foreslagit en ny generisk be-
namning. Betraffande Leptoptena Cervi anser Siebold
dess forande till elt annat slagte an Melophagus
ovinus vara val grundadl , emedan en utmarkt olik-
het finnes pa dessa 2:ne djurs thorax. Denna iir nem-
ligen bos den vinglosa farlusen mycket hoptryckt,
men hos den med korfa vingar forsedda hjortlusen
liksom hos ofriga arter af denna familj, fullstandigt
ulvecklad. Stelt. Enl. Zeil. 1845, p. 275.

237

Med hansyn till deras ulveckling utgora Pu-
pipar^a en af de intressanlaste grupperna inom insekt-
klassen. Hithorande djur, som i allmanhet icke aro
talrika, indelas i 6 eller 7 slaglen, hvilkas arter,
s§som bekant ar, lefva parasiliskl pa daggdjur eller
foglar. Manga ega formaga all flyga och kunna sa-
ledes aflagsna sig fran de djur hvarpa de uppehalla
sig, hvaremot andra sakna vingar, eller endast ega
dern rudimenlara, och dessas lefnadssalt liknar lessens.
Ingen bland pupipara lagger agg, som de flesta an-
dra insekter_, utan de foda pnppor, hvilkas skal hcird-
nar, da del ulsattes for luflens inverkan. Hvarje hona
lagger endast en puppa i sender. Da Latreille ob-
serverade att dessa djur lade puppor, formodade ban,
att ynglet genomgalt deras agg- och larv-tillstand
inom honans kropp. Leon Dufour, som nu under-
sokt hast- och far-flugorna, tror att embryo hos dessa
under forsta stadierna icke kan jemforas med andra
Dipter-arlers sgg och puppor. Ann. Scienc. Nat. 3.
Ser. Ill, p. 49. t. 2, 3. Compt. Rend. XIX, p. 1345.
Ann. Nat. Hist. XVIII, p. 70. Blanchard bar dere-
mot genom de iakttagelser han nyligen gjort pS en
art af denna grupp, Leptoptena Cervi, kommit till den
ofvertygelse, att de i honornas aggstockar befintliga
embryoner, ega mycken likhet med andra Dipter-larver.
Kroppens betackning hos dessa embryoner ar hvit
och mjuk, endast hufvudet ar hornarladt och brunt.
Man upptacker hos dem tva langa tracheer, hvilka
fortlopa fran den ena andan af kroppen till den andra.
Tracheerna aro fyllda med luft, hvilken synes intranga
genom tva baktill befintliga sma oppningar. Nerv-
systemet ar sammantrangt i framre delen af kroppen,
liksom hos de flesta andra Dipter-larver. I'lnstit. 1846.
N:o 630. Fror. N Notiz. XXXVII, p. 276. Hev. Zool.
1846, p. 31.

riae.

238

Leon Duiour, som Snyo anatomiskt undersokt
Pupipara, har upptackl alt hos hithorande arler en-
dast finnes elt storre rundt brcislganglion, fran hvilkel
mot benen utga tre par starka nerver. Spoll-kort-
larne ligga vid basen af bukhalan och de bada ul-
forsgangarne vidga sig i thorax till en blasa, fran
hvilken ett langt ror gar genom halsen till hufvudet
for att har*med det motsvarande roret forena sig i
munoppningen. Matsmaltningsroret saknar den skaf-
tade knolformiga krafve, som finnes bos de iifriga
Diptera. Tarmen ar dessutom ganska lang och slin-
gad. De fyra gallkarlen synas atskiljda och de fyra
kotlaktiga knolarne pa andtarmen finnes afven. Dessa
aro forsedda med manga tracheer och tjena enligt
f6rf:s formodan till att satta exkremenlerna i rorelse.
Tesfiklarne best§ af tva langa karl , hvilka hos Hip-
pohosca och Melophagus aro forsedda med tvenne par
langa tradformiga sadesblasor, men hos Ornithomyia
med endast en blindsack. Honans konsdelar beskrif-
vas af forf. p5 samma satt som forut i bans 1825 i
Ann. des Sciences Nat. T. VI, p. 308 inforda afhand-
ling, utan att dessa organers sarskilda delar tydas
annorlunda eller rigtigare, hvarlill likval Siebolds
anmarkningar ofver honans konsdelar hos Melophagus
ovinus val hade kunnat foranleda. Compt. Rend.
1844, p. 1345. Ann. Scienc. Nat. 3. Ser. 111. p. 49.
T. 2. 3.
Tipula- GiMMERTHAL har borjat en uppslallning och be-

skrifning af i Ryssland forekommande Diptera, inne-
hallande hvad hitlills utkommit foijande slaglen af
Tipulariae: nemligen Culex med 15 arler. Anopheles
2, Aedes 1, Corethra 3, Chironomus 56, Tarry pus 13,
Ceratopogon 6, Cecidomyia 7, Campylomyza 2, Psy-
chota 4, Erioptera 7, Limnohia 32, Rhamphidia 1,
Symplecta 2, Ctenophora 5, Tipula 32, Nephrotoma
1, Pty diopter a 3, Anisomera 1, Trichocera 5, Dixa 2,

239

Bolithophila 1 , Macrocera 2 , Platycera 4 , Sciophila
3, Leja 3, Mycetophila 21, Sciara 17, Simulia 4,
Scatopse 5, Penthetria 1, Dilophus 4, 5«6io 10, is-
pts^es 1 och Rhyphus 3 arter. Till slut bifogas ett
appendix hvaruli beskrifves Dilophus antipedalis cf",
2:ne nya slagten Alcephagus och Crapitula samt 8
arter af Chironomus. Bull, de Moscou XVIII, pag.
287. XIX. N:o 3. p. 1.

WiNNERTS har uppstalll flera nya slagten tillho-
rande Tipulariae sasom Corynoneura (Tip. culicifor-
mes) med 2 arter, Hetcropeza (Tip. gallicolae) med
1 art, Ditomyia med 1 art, MacrorhyncKa (Tip. fun-
gicolae) med 1 art, Tetragoneura (Tip. fungicolae)
med 2 arter och Macrostyla (Tip. gallicolae?) med
1 art. Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 11. tab. i. 2.

LoKVV har bildal 2:ne nya genera Encoelocera
och Lestremia horande till Tipulariae gallicolae samt
af hvardera besUrilVit en art. Stett. Ent. Zeit. 1844,
pag. 321.

Note sur un Diptere nuisible a I'homme Fie-
botomus Papatasi Bond. Ciniphes molesta 0. Costa
par Joseph Costa. Ann. d. Nat. Napoli. 1843. Rev.
Zool. 1845, p. 319.

Ratzeburg har i sina Forst Insecten III, p. 159
meddelat flera upplysningar om slagtet Cecidomyia,
samt beskrifvit C, Pini De Geer, hrachyptei^a Schwagr.
och Fagi Hartig. Till den sednare hor Cynips Fagi
Linne, af hvilken denne endast sett de kagelformiga
gallutvaxterna, som finnas pa bokbladen. Hartig,
som lorst utredt detta, beskrifver afven en annan art
af Cecidomyia C. annulipes, som lefver pa namde
trads blad, och som der frambringar mindre, korfare,
mjukare, brunhariga gallutvaxter. Bada gallapplena
aro i Ratzeburgs arbele afbiidade.

Det ar bekanl att Gallapplemyggorna till lef-
nadssatt och frambringande af utvaxter narma sig

240

Gallapple-stcklarne. De forra orsaka likval gallapplen
af mer omvexhinde form an de sednare. Att utforska
larvernas lefnadssatt moler manga sv^righeter, emedan
bladen hvarpa de finnas, vid forvarande i valten eller
i fuktig jord, latt fortorka eller mogia, hvarigenom
larverna do innan de utvecklas. Bremi har nu med-
delat atskilliga upplysningar om metamorfosen af na-
gra Cecidomyia-arter, hvilkas larver aro af en gan-
ska enkel form. De aro langt ovala, hvita , kroppen
med 11 segmenter, hufvudet litet och koniskt. Seg-
menlerna aro anlingen glatta eller forsedda med ta-
tare eller glesare h^r, hvilka aro fiistade pci sma
runda, stundom spetsiga vartor. Nagra fuller har
Brkmi icke kunnat upplacka ehuru De Gker aftecknat
Scidana. De af forf. hiUills anmarkte Cecidomyer sy-
nas under aret hafva 6 general ioner. Under hela
sommaren visa sig standigt nya ulvaxter af olika form
och cellbildning. Den lid som algar fran aggets
laggande lill djurets utklackning har icke kunnat ut-
ronas, emedan forf. endast funnit larverna fullvaxla.
Af tvenne arler, som lefva pa Glechoma hederacea
och Veronica Chamaedrys, kunde han pa i krukor
inplanterade, under en glaskupa forvarade exemplar,
iakllaga alt metamorfosen fullbordades pa 4 veckor,
hvarunder pupp-tillslandet varade omkring 10 dagar.
Alia Cecidomyer lefva likval icke pa friska vaxter.
Forf. fann Cecidomyia tricolor Meig. i sallskap i sma,
aggformiga, genomskinliga hylsor af ell hvilt silkes-
arladt iimne, fastade pa ylan af fornade trad, afven-
som utur en gammal afvenbok ulklackles 3 genera-
tioner af en Cecidomyia. Bremi har insamlat gall-
utviixter lill 28 olika arler, af hvilka han endast
funnit 5 beskrifna, hvarjemte De Geer anfor tvenne,
som varit forf. okanda. Cecidomyia (lava har Roser
traffat i sadeshalm, pa hvilka den menligt inverkar,

likasom

241

likasom larven af den sA kallade Tipula Hordei.
Verhandl. d. Schweiz. Gesellsch. zu Chur. 1844,
pag. 100.

RoNt)ANi har upplyst atl Olivtradet afven angri-
pes af en liten larv tilihorande slagtet Cecidomyia.
Rev. Zool. 1845, p. 444.

Af det markvardiga Dipter-slagte som Dalman
uppstallt under benamningen Chionea har ref. be-
skrifvit en ny art Chionea crassipes "fusca pedibus
ferrugineo-lestaceis, pilosis, fennoribus posticis valde
incrassatis", funnen i Tornea Lappmark af Malm. Den
liknar vid forsta paseendet mycket Chionea araneoi-
des Dalm. ar lika lAng med denna, men bredare,
hufvud och thorax aro morkare, fotterna langre och
latharigare, samt baklaren mycket tjockare. Vet, Akad.
Ofvers. 1846 ,^ p. 78.

LcoN DuFOUR har utredt metamorfosen af Cerafo-
pogon geniculatus Guerin. , och har vid sina under-
sokningar kommit till flera olika "resultat med sist-
berorde forfattare. Larven har Dufour funnit i rutten
lok. Den bestar af 13 segmenter, hvaremot Guerin
uppger att den endast skulle ega 12, Ann, Ent. II,
Ser. HI, p. 215. t. 3. N:o 2.

Planchon histoire dune Larve aquatique du
genre Simulium (Simulia) Montpellier 1844. 4:o.

Staegfrs beskrifning ofver larven och puppan
: af Dixa nigra (se Arsb. 1840 — 1842, p. 135) finnes
pa Tyska ofversatt i Isis 1845, p. 531.

APTERA. — Lucas har genom diagnoser upp- Aiiman
slallt flera af honom funna arler tillhorande slagtena
MachiliSj Lepisma, Sminthurus, Dicyrtoma, Orche-
sella och Achoreutes, Rev. Zool. 1846, p. 252.

Gervais har delat Lepisma i tvenne subgenera Enskiid
Lepismina och Lepisma, det forra omfaKande de arler j"^!^^'^";

Prof. Bohemans Avsb, f84^, i84^.

pjsme-
16 "''^•-

5?42

soni hafva kort hjertlik kropp ocli bred prolhorax.
Hist. Nat. d. Ins. Apleres IH, p. 449.

Templeton har uppstallt en ny art Lepisma
niveo-fasciata fran Ceylon, som derstades sondergnager
de gannia Hollandska bockerna i bibliotheken. Trans.
Ent. Soc. Ill, p. 304. T. 16. f. 1—7.

Westwood meddelar en beskrifning ph en liten
vinglos insekt, som lefver pa jorden under uppren-
sade vaxler. Den ar omkring 2 linier lang, smal,
flat, mjtik, med 13 segn)enter, hufvudet temligen stort,
antennerna fyra-ledade, benen langa, med tva klor
pa hvardera larsen och tvenne langa, h^riga borst p§
sista bakkropps-segmentet, fargen hvit, djuret i ro-
relserna lifligt. Forf. anser den utgora eti eget slagte,
som ban kallat Campodea, hvilket godkannes af
Gervais. Erichson formodar detla djur endast vara
en larv. Trans. Ent. Soc. Ill, p. 23L
Thysa- Uli Histoire Naturelle des Insectes Apteres par

Walckenaer T. Ill, p. 379 har Thysanwae blifvit
bearbetade af Gervais som harvid hufvudsakligen be-
gagnat sig af Nicolet*s och Bourlets arbeten. Fol-
jande genera och subgenera aritagas /. Sminthurus
Latr. med subgenus Dicyrtosoma Bourl. //. Podwa
med subgenera 1. Macrotoma Bourl. (Tomecerus Nic),
2. Lepidocyr^tus Bourl. (Cyphoderus Nic), 3. Orche-
sella Tempi. (Heteivtoma och Aetheocerus Bourl.), 4.
Heterotoma BourL, 5 Isotoma Bourl., (JDesoria och
Degeeria Nic.) Achorutes Tempi. {Hypogastrunis Bourl.
Podura Nic), 7. Lipara Burm. {Anurophorus Nic.
Adicranus Bourl.), 8. Anoum Gerv. (^Achorutes Nic)

Podurerna aro mahanda en af de svarare insekl-
grupper att utreda, sS val i anseende till deras or-
ganisation, som deras lefnadssatt. Deras lilenhef, mjuk-
heten af deras kropp, som efter doden hopskrynklas
och ofta blir oigenkanlig, de olikheler i storlek och
farg som forefinnas hos samma art, deras nastan

243

sOindigl dolda lillhall, aro svSrigheter, som gora un-
dersoUningen af dessa sm^ djur besvarlig och tids-
odande. Bourlet har nu, med aniedning af Nicolets
afhandling ofver denna grupp, framslalll en mangd
anmarkningar, som tydligt bevisa hvad har ofvan
blifvit yllradl. Genom lange fortsatta undersokningar
af hilhorande arlers inre byggnad, har forf. kommit
till den erfarenhet, all Nicolets anatomiska forsknin-
gar innehalla flera oriktigheter och att den sednares
bearbelning af arterna foreler manga misstag. Bourlet
anser nemligen alt alltfor manga arter blifvit upp-
stallda, och att man mSste vid beskrifning af en
Podura-art vara fiillt forvissad om att denna hunnit
sin fulla utveckling. Forst vid upphorande af all
hudfalining ar djuret fardigt, och ingen annan utvag
finnes att harom blifva saker, an att fran dess yngre
^Ider uppfoda detsamma. Afseende masle afven fastas
vid vissa andra forhallanden, sasom atstiden d3 ar-
terna forekomma och de sfallen hvarpa de uppehalla
sig. Aetheocerus rufescens t. ex. ar mer luden under
vintern an om sommaren. Podura cursitans finnes
pa murar, i hiis, under bark och affallna lof, pa
svampar och pa torra eller fuktiga stallen. Dess farg
omvexlar efter de olika lokaler hvarpa den forekom-
mer, och denna art varierar sa betydligt, isynnerhet
innan den blifvit fullvaxt, att knappast tvenne indi-
vider aro fullt lika. Bourlet anser derfore mindre
underligt att Nicolet af denna bildat icke mindre an
11 arter. Exempel anforas pa att flera af den sed-
nares arter endast ufgora yngre individer af andra
species, hvarigenorn en icke obetydlig nedsattning i
art-antalet egt rum. Rev. Zool. 1845, p. 62.

Gervais har i Hist. Nat. des Ins. Apleres III,Parasua.
p. 290 — 361 utforfigt bearbetadt ordningen Parasita,

Atf pnrasit-insekterna icke aro ulan sin bely-
delse och vigt, har man lange kant. Schultz har nu

5-14

egnat delta iimne en omfatfande undersokning och
dervid funnit att de pA daggdjuren lefvande lus- och
qualsler-arter mcst oka sig under den tid djurens
harfallning for sig gar. Han anser till folje deraf
parasiterna iippfylla ett hogst nodvandigt naturanda-
mal dS de, genom den reining de uppvacka, bidraga
dertill att djurens ganila hud afril'ves och en ny
sSledes lattare bildas. PVor. N. Notiz. 1844, p. 7()K,

]fIyi*iaiioda.

Aiiinan Under tilel "Monograph of the Class Myriapo-

kiassifi- <^^^ order Chilopoda, with observations of the general
kation. arrangement of the Articulata, har Newport uti Linn.
Trans. XIX, p. 265. t. 33. meddelal ett vigtigt ar-
bete rorande denna djur-klass. P'orf. bestrider den
Asigt , som velat gora sig gallande, att myriapoderna
skulle tillhora insekterna, samt ytlrar i sadant han-
seende: att de visserligen i flera fall kunna jemforas
med insekternas larver, sa val genom deras langa
kroppsform, respiration, biodomlopp och nutritions-
organernas bildning, som genom nervsyslemet, men
afvika deremot fran dem genom tillvaxt och utveck-
ling. Myriapoderna erhSlla nemligen en successiv
tillokning af kroppsringar och fotter, med dertill
horande sarskilda ganglier, nerver och andra biliang.
Denna forokning af nya kroppsdelar vid hvarje hud-
ombyte eger rum hos alia myriapoder, men icke hos
de egentliga insekterna. Vid myriapodernas indelning
liar forf. i det narmaste foljt Brandts uppsf alining,
med undantag af att han indragit dennes underafdel-
ning Siphonizanthia, hvilket ock synes naturenligt.
En mangd nya slagten, sardeles bland Scolopendridae,
hafva blifvit bildade, hvilket har pakallat en nog-
grannare bestamning af de aldre slagtena. F6rf:s

245

Synopsis ^eneriim torde saledes i alia hanseenden,
sasom ett vi^ligt bidrag till dessa djurs klassifikation^
fcirtjena att bar anforas:

Old. I. CHILOPODA. Latr. Caput latum, prominens. Cor-
poris segmenta inaequaiia, singula par unicum pedum ad
latera segmentorum insertorum gerentia. Mandibulae pro-
minentes, acutae, falciformes. Organorum sexualium aper-
tura ad extremitatem analem.

Trib. 1. Schizotarsia. Brandt. Antennae pluri articulatae, gra-
ciles, corpore longiores. Tarsi longi, pluri-articulati,
inaequales. Oculi compositi, prominentes, globosi.
Fam, 1. Cermatiidae Leach, Scuta dorsalis 8; singula seg-
menta 2 ventralia obtegentia. Stigmate mediana.
Gen. 1. Cermatia Illig. Oculi prominentes. Caput trans-
versum. Scuta dorsalia emarginata. Stomatum la-
tera incrassata.
Trib. 2. Holotarsia Brandt. Tarsi 3 articulati. Caput e seg-
mentis 2 mobilibus efformatum. Antennae corpore baud
longiores, setaceae vel filiformes, 14 — 60 articulatae.
Oculi stemmatosi, aggregati, simplices, vel nulli.
Fam. 2. Lithobiidae Newp. Scuta dorsalia 15, subquadrata,
inaequaiia, angulis elongatis, acutis. Coxarum paria
posteriora excavationibus ovatis.
Gen. 2. Lithobius Leach. Oculi numerosi. Caput latum,

depressum. Labrum denticulatum.
Gen. 3. Henicops Newp. Segmentum cephalicum latum.
Ocellorum par unicum.
Fam. 3. Scolopendridae Leach. Segmenta podophora 21
vel 23. Pedes posteriores incrassati, articulo primo
vel secundo spinoso.
Gen. 4. Scolopendra Linn. Segmentum cephalicum cor-
datum, imbricatum. Ocellorum paria 4. Spiracula
valvularia.
Gen. 5. Cormocephalus Newp. Segmentum cephalicum

postice truncatum. Spiracula valvularia.
Gen. 6. Rhombocephalus Newp. Segmentum cephalicum

basilareque rhomboidea. Labium angustatum.
Gen. 7. Helerosloma Newp. Segmentum cephalicum trun-
catum. Dentes magni. Spiracula cribriformia, in
paribus 10.
Gen 8. Scolopendropsis Brandt. Segmentum cephalicum
truncatum. Pedum paria 23.

246

Gen. 9. Theatops Newp. Ocelli distmcti. Antennae 11
articulataCj subulatae. Pedes posteriores clavati.
Labium dentatum.
Gen. 10. Scolopocryptos Newp. Segmenta podophora 23.
Segmentum cephalicum cordatum, imbrioatum. La-
brum baud denticulatum. Antennae 17 articuiatae.
Gen. 11. Cryplops Leach. Segmenta podophora 21.
Ocelli nulli vel absconditi. Antennae 17 articu-
iatae. Labium baud denticulatuna.
Fam. 4. Geophilidae Leach. Segmenta subaequalia, sin-
gula e subsegmentis 2 completis sed inaequalibus
efFormata. Segmentum anale pedibus brevibus, sty-
liformibus.
Subfam. 1. Scolopendrellinae Newp. Corpus breve, eras-
sum. Antennae 14 — 20 articuiatae.
Gen. 12. Scolopendrella Gerv. Pedum paria 10. An-
tennae moniliformes 14 — 20 articuiatae.
Subfam. 2. GeophiUnae Newp. Segmenta numerosa. An-
tennae 14 articuiatae.
Gen. 13. Mecistocephalus Newp. Segmentum cephalicum
angustissimum, elongatum. Corpus attenuatum,
labium latum, integrum.
Gen. 14. Arthronomalus Newp. Segmentum cephalicum
subquadratum. Antennarum articuli inaequales.
Labium angustum, emarginatum.
Gen. 15, Gonibregmatus Newp. Segmentum cephalicum
cordiforme, acutum. Antennae filiformes. Corpus
lineare.
Gen. 16. Geophilus Leach. Caput subtriangulare. Cor-
pus depressum, gradatim incrassatun>. Segmenta
pedesque numerosi.

Ord. n. CHILOGNATHA Latr. Caput verticale, rotun-
datum; mandibulae crassae, robustae, vel cum labio coalitae
et elongatae; segmenta numerosa. Corporis segmenta inae-
qualia. Pedes superficiei ventrali alTixi. Organorum sexua-
lium aperturae in segmenti 4:i et 7:i superficie ventrali.
Trib. 3. Pentazonia Brandt. Corpus ovale, in globiim con-
tractile, dorso valde convexo; ventre complanato. Pe-
des laminis liberis, mobilibus affixi.
Fam. 5. Glomeridae Leach. Corpus laeve, in globum con-
tractile. Oculi distincti.
Gen, 17. Glomeris latr. Ocelli 8, in linea laterali
curvata. Segmenta 13. Pedum paria 17.

247

Gen. 18. Zephronia Gray. Ocelli numerosi, aggregati.
Antennae 6 — 7 articulatae, clavatae. Pedum pa-
ria 21.

Gen. 19. Sphaer other ium Brandt. Ocelli aggregati. An-
tennae 7 articulatae, clavatae. Pedum paria 21.

Trib. 4. Monotonia Brandt. Corpus vermiforme, elongatum.
Segment! singuli dimidia pars anterior cylindrica, po-
sterior lateribus dilatata; lamina ventrali duplici coalita;
pedum paria 2 gerenti.
Fam. 6. Polyxenidae Newp. Caput arcuatura, prominens.
Corpus latum. Pedes attenuati, coxis maximis. Seg-
mentum anale fasciculis longis.
Gen. 20. Polyxenus Latr. Corpus breve, squamis par-
vis peniciliatis vestitura. Pedum paria 13.
Fam. 7. Polydesmidae Leach.
Subfam. 1. Oculi nulli vel obscuri.
Gen. 21. Fontaria Gray. Corpus convexum. Segmenta

imbricata, laminis lateralibus deflexis.
Gen. 22. Polydesmus Latr. Corpus depressum, subcon-

vexum, laminis lateralibus horizontalibus.
Gen. 23. Slrongylosoma Brandt. Corpus cylindricum.
Segmenta tumida, laminis lateralibus subnullis.
Subfam. 2. Oculi distincti.
Gen 24. Craspedosoma Leach. Ocelli numerosi, aggre-
gati. Corpus depressum; laminis lateralibus pro-
minentibus.
Gen. 25. Platydesmus Lucas. Ocelli duo, magni, pro-
minentes. Corpus depressum, laminis lateralibus
prominentibus.
Gen. 26. Cambala Gray. Ocelli serie simplici, curvata.
Corpus cylindricum, laminis lateralibus brevissi-
mis, in porcam simplicem desinentibus.

Trib. 5. teonm Newp. Corpus subcylindricum; laminis nullis
marginalibus. Antennae 6 articulatae, clavatae. Seg-
menta numerosa, singula e subsegmentis 2 coalitis ef-
formata pedumque paria 2 gerentia.
Fam. 8. Julidae Leach. Corpus cylindricum, laminis la-
teralibus nullis. Segmenta e subsegmentis 2 coalita.
Subfam. 1. Sympodopetalinae Newp. Pedes laminis im-
mobilibus affixi.
Gen. 27. Jidus Linn. Caput convexum. Corpus cylin-
dricum. Prothoracis latera triangularia. Antennae
elongatae.

248

Gen. 28. Unciyer Brandt. Squama inferior analis rauc-

ronata. Corpus cylindricum.
Gen. 29. Spirobolus Brandt. Caput convexum. Oculi
subtetragoni. Corpus subpyramidale. Protboracis
Jatera triangularia. Antennae breves.
Gen. 30. Spiropoeus Brandt.

Gen. 31. Spirocyclistus Brandt. Antennae breves. Oculi
elongati, triangulares. Thoracis latera brevia, tri-
angularia.
Gen. 32. Spirostreptus Brandt. Antennae breves, arti-
culis infundibuiatis. Oculi transversi, Protboracis
iatera elongata vel dilatata.
Subfam. 2. Lysiopetalinae Newp. Pedes laminis mobili-
bus affixi.
Gen. 33. Platops Newp. Caput parvum, complanatura
vel concavum. Pedes graciles, elongati. Corpus
pyramidale, elongatum.
Gen 34. Lysiopetalum Brandt. Frons dilatata. Pedes
laminis liberis, mobilibus affixi.
T'am. 9. Polyzonidae Newp. (Ommatophora Brandt) Ocelli
conspicui, fronti inter antennas in seriebus trans-
versis inserti.
Gen. 35. Polysonium Brandt. Ocelli 6 parvi in serie-
bus 2 transversis. Corpus depressum.
Gen. 36 Siplwnotus Brandt. Ocelli 2, in serie sira-
plici transversa.
Fam. 10. S»p^ono/3/»or»dae Newp. (Typhlogena Brandt) Oculi
nulli.
Gen. 37. Siphonophora Brandt. Caput conicum, elon-
gatum. Nutritionis organa rostriforraia, elongata.

Harefter har forf. beskrifvil myriapodernas yttre
bildning. Han anser hvarje segment besfa af tvenne
subsegmenter, af hvilka hos Chilopoderna det ena
(bakre) allenast kommer till utbiidning, hvaremot hos
Chilognaterna ^tnf)Jnstone bukskoidarne samtidigt ut-
vecklas, bvardera med ett fofpar. Beskrifningen af
hufvudets delar hos Chilopoderna synes Jcke vara riktig.
Forf. betraktar nernligen de stora tangerna sasorn
mandibler, och foranlates derigenom anse det segment
hvarvid de aro faslade sasom en del af hufviidel.

249

Ed annal vigliut allniiinl arbele ofver myriapo-
derna ar: ''System der Myriapoden, mit den Ver-
zeichnissen und Berichtigungen zu Deutschlands Cm-
staceen, 3Iyriapoden und Arachniden'' von C. L. Koch
mit lU zum Theil illuminirten Steinlafeln. Regens-
burg 1847. 8:0. 270 sid. Del innehaller, ulom en
sysfematisk uppstallning af myriapoderna, en krilisk
revision och upprakning af alia de arter sonr) blifvit
afbildade och beski ifna i f6rf:s utgifna arbete "Deutsch-
lands Crustaceen, Myriapoden und Arachniden' haf-
tena 1 — 40, sanrit i Panzers och Hf.rrich-Schaffeus
Insecten- Fauna Deutschlands haftena 1 — 190. Da
forfis indelning i flera vasentliga delar afviker fran
Newport's (orde den afven fortjena alt bar inlagas:

I. CHILOGNATHA. Antennerna 7-ledade. De tre frarare seg-
menterna med ett benpar hvardera. Bakkroppens seg-
menter med 2 fotpar. Konsdelarne pa undra sidan af
de framre bakkropps-segmenterna.
Fam. 1. Polyxenidae. Kroppen beslaende af 10 segmen-
ter, med undantag af halsskolden. Fotpar 13. Ogon
otydliga, pa en sidokndi af hufvudet.
Gen. 1. Polyxenus Latr.
Fam. 2. Glomeridae. Kroppen best§ende af 11 segmenter
utom halsskolden. Bada kdnen med 17 fotpar. Ogo-
nen i en bdjd rad.
Gen. 2. Glomeris Latr.
Fam. 3. Sphaeroteridae Kroppen bestSende af 12 seg-
menter utom halsskolden. 19 fdtter pa hvarje sida.
Gen. 3. Sphaeroterium Brandt. Antennerna korta, vals-
formiga, de fem fdrsta lederna icke sa langa sora
tjocka, den 6:te n§got iangre an den fdreg§ende;
yttersta leden ganska kort och tillbakadragen i den
fdregaende.
Gen 4. Spaeropaeus Brandt. Antennerna valsformiga,
sista leden p& dfra sidan mycket fdrlangd och lika
lang med de dfriga, vid spetsen oval, med stora,
flata kanslotradar.
Fam 4. Julidae. Kroppen valsformig. Ofver 30 kropps-
segmenter. Tungan langt fran underlappen. Manga
dgon sammantrangda i en klump.

250

Gen. 5. SpirocycUstus Brandt. Antennerna korta; fdrsta
Jeden mycket liten, 2 — 6 ganger Jiingre an tjock-
leken; den 2:dra langst; de 3 foljande smSningom
kortare; den sista kort. Halsskolden kappformig,
vid sidorna rackande anda under miinsommen och
vid sidokanten trubbig. De bakre segmenterna
till sidostigmata ofarade och slata, under fint stre-
kade; yttersta segmentet med en tjock svans.

Gen. 6, Spirobolus Brandt. Antennerna mycket korta,
lederna icke sci langa som tjocka, endast den 2:dra
n3got Jangre. Kroppen pS ryggen till sidostigmata
utan faror och glatt; sista segmentet utan svans.

Gen. 7. Spirostreptus Brandt. Antennerna langa, fina;
fdrsta leden kort; de foljande 5 temligen langa,
smSningom kortare, sista leden smal, ganska liten.
Kroppen pa ryggen till sido stigmata slat, icke
farad; sista segmentet med eller utan svans.

Gen. 8. Spiropoeus Brandt. Fdrf. icke bekant.

Gen. 9. Julus Linn. Antennerna fina, mattligt langa;
fcirsta leden liten, andra lang, de tre foljande smS-
ningora kortare, nast den sista kort, mot spetsen
smalare, sista leden ganska kort. De bakre seg-
menterna ofverallt farade. Sista segmentet med
eller utan svans.

Gen. 10. Eurygyrus. Antennerna i forhallande till an-
dra arter ganska langa, nast den sista leden of-
vantill mot spetsen markbart fdrtjockad, sista le-
den kort. Halsskolden vid sidorna afkortad, endast
rackande dfver dfra hufvudvinkeln , solfjaderlik.
Kroppens eftersta segmenter tatt farade, det sista
skSfvellikt.
- Gen. 11. Nemasoma. (Alltfdr likt med Coleopterslagtet
Nemosoma). Antennerna korta, vid basen mycket
fina, mot spetsen klotlikt fdrtjockade, sista leden
liten. Kroppen farad, mycket glatt.
Fam. 5. Blaniulidae. Kroppen fin, valsformig, med mer
an 30 segmenter. Ogon antingen inga, eller i en
enkel rad under framkanten.

Gen. 12. Blaniulus Gqts . Antennerna nagot korta, fdrsta
leden nastan klotformig, tjockare an den foljande,
fr&n denna till den sista temligen betydligt klot-
formigt fdrtjockade, nast den sista s§i l&ng och
nara sa tjock som den 5:te, mot spetsen nSgot
afsmalnande, sista leden ganska kort. Fern smS

251

ogon i en enkel, sned rad. Kroppen mycket smaJ,
tradiik. Ryggen till sido stigmata utan sidofSror
och alldeles glatt.

Gen. 13. Allajulus. Antennerna m&ltligt ISnga, forsta
Jeden klotlik, de fyra foljande aflanga, smSningom
kortare, alia fyra vid basen smalare, nast den
sista nSgot smalare an den 5:te, sista leden gan-
ska kort. Ogonen osynliga. Kroppen lang, vals-
formig, de sista segmenterna tint fSrade; sista
segmentet med svans.

Gen. 14. Strongylosoma Brandt. Forf. obekant.
Fam, 6. Chordeumidae. Narslagtad med Polydesmidae, men
skiljes derifrSn genom hufvudets form och narvaron
af ogon. Kroppen, utom halsskdlden, best§r af 30
segmenter.

Gen. 15. Craspedosoma Leach. Antennerna mattligt
langa och fina, forsta leden ganska liten, den
2:dra och 4:de Jika langa , den 5;te knappast kor-
tare an den tredje, men tjockare, de tvenne sista
smaningom smalare och knappt sa langa som tjocka.
Kroppen pa ryggen flat, ofvan sidorna killika upp-
hojningar, pa dessa ensamma borst; sista segmen-
tet med tvar skafvellik spots.

Gen. 16. Choraeuma. Antennerna fina och langa; for-
sta leden ganska. liten , den 2:dra temligen lang,
den 3:dje nara dubbelt sa ISng som den andra,
den 4:de, 5:te och 6:te nSra lika langa, nagot
langre an den andra, sista leden nagot langre an
tjock , med langa kansel-organer. Kroppen vals-
formig, med knappt markbara upphojningar ofveP'
de sista segmenternas sidor. Sista segmentet vid
spetsen mindre tvart.

Gen. 17. Campodes. Antennerna korta, emot spetsen
nagot klubbformigt fdrtjockade. Kroppen valsfor-
mig och utan sidokndlar, med knappt synliga sido
stigmata. Sista segmentet tillspetsadt, utan att
racka ofver anus med en klafT. Fotterna mattligt
langa, hanarne vid sjunde segmentet med endast
ett fotpar, i dessas stalle kdnsdelarne i form af
en liten tapp.

Gen. 18. Callipus Rossi. Fdrf. obekant.
Fam. 7. Pohjdesmidae. Kroppen valsformig; ofvan vid de
bakre segmenterna en kil. Utom halsringen 19 seg-
menter. Inga ogon. Tungan sittande p& underlappen.

252

Gen. 19. Tropisoma. Antenneraa temligen ISnga; for-
sta leden kort, de fdljande 5 lika JSnga, den 5;te
nastan lika tjock, de frSmsta mot basen smalare,
sjsta leden koit, knappt sa ISng som tjock. Krop-
pen valsformig, vid segmenternas sidor en nagot
bred kil, baktill pa dessa stigmat fritt och tydligt.
Sista segmentet med en kagelformig, mot spelsen
utat bojd svans.

Gen. 20. Scytonotus. Antennerna mattligt langa, de
tvenne forsta lederna sm^, den 3:dje langre an
de tv& fdljande, den 6:te tjockast, naslan lika
lang som den 3:dje, sista leden ganska kort.
Kroppen temligen smal, de bakre segmenternas
ryggskdld nagot kullrig, med hvassa sidoflikar,
utan betackning. Sista segmentet baktill spetsigt,
knappt rackande dfver bakklaffen. Sido stigmata
pa en oval slat kndl, vid sidoflikarnas bakvinkel.

Gen. 21. Platyrhacus. Antennerna icke langa, temligen
tjocka, fdrsta leden kort, den andra nagot langre
an tjock, de 3 fdljande knappt langre an tjocka,
den 6:te langst, fioare an de fdregaende, sista le-
den ganska liten, Kroppsringarnes bakre del med
sidoflikar, stciende temligen horizontelt. Sido stig-
mata midt pa flikarne, runda och omgifna af en
fin intryckt ring. Sista segmentet bredt och fdr-
sedt med en tvar svans.

Gen. 22. Polydesmus. Antennerna nagot langa, fina;
de tva forsta lederna korta och lika langa, den
3:dje langst af alia, de tre fdljande temligen lika
ISnga, sista leden knappt sa lang som tjock.
Kroppen p§i ryggen nagot flat, med stora sidofli-
kar, den dfra ytan betackt med fjallika kndlar.
Sista segmentet fdrlangdt i en temligen rak, n§-
got spetsig liten svans. Sido stigmata ovanligt
sm^ , nSstan dolda, vid flikarnes sidokanter.

Gen. 23. Bhacophurus. De bakre segmenterna med tem-
ligen stora sidoflikar. Sido stigmata vid kanten af
flikarne, pa en glatt aggformig kndl, i en in-
tryckning. Sista segmentet med en spetsig svans.

Gen. 24. Euryurus. Kroppen ISng, sidoflikarne tjocka,
icke langa, de sednares sidokant tjockt uppsvalld.
Stigmata belagna pa segment-flikarnes sidokant.
Sista segmentet bredt med en trubbig svans.

253

Gen. 25. Oxyiirus. Antennorna temligen iSnga, fdrsta
leden kort, de 5 foljande af niira samma langd,
sisla leden mycket liten. Kroppen l§ng, med icke
stora sidoflikar, hvars kanter aro tjockt uppsvalda.
Stigmata tydliga pS flikarnes sidokanter. Svansen
pa sista segmentet kSgelformig, understundom med
trubbigt rundad spets.
Gen. 26. Fonlaria. Antennerna nSgot ISnga, fina, fdrsta
leden kort, de 5 foljande nara lika ISnga, unge-
far dubbelt s§ ISnga som den fdrsta, sista leden
ganska liten, tydlig. Kroppen lang, segmenternas
framdel dold, sidoflikarne korta, med tydlig fSll.
Stigmata pa sidoflikarnes f§ll otydliga. Sista seg-
mentet kort, kagelformigt, afsmalnande med trub-
big spets.
Fara. 8. Polyzonidae. Kroppen med olika antal segmenter,
tvSrs dfver fdga kullrig, vid sidorna hvass, de framre
segmenterna nagot dolda. Ogonen i en enkel rad.
Sido stigmata ganska smS, n§got aflagsnade fr§n
sidokanten.
Gen. 27. Polyzonium Brandt. Antennerna tjocka, fdrsta
leden kort, de fdljande smaningom n§got tjockare,
sista leden sa ISng som den fdregSende, mot spet-
sen nagot tunnare och trubbig. Hufvudet utan
snabelformigt snyte.
Gen. 28. Siphonophora Brandt. Fdrsta antennleden
ganska liten, de fdljande tillsammans mot spetsen
tydligt klotformigt fdrtjockade. Hufvudet med en
lang, fin, spetsig, snabelformig fdrlangning.
SYGNATHA Latr. Antennerna med m§nga leder, minst
14. Endast ett fotpar vid hvarje segment. Kdnsdelarne
pS kroppens sista segmenter.
Fam. 1. Lilhobiidae. Kroppen med 9 bredare och 6 sma-
lare segmenter. Sa val vid de bredare som smalare
segmenterna ett fotpar, med undantag af de 3:ne
sista segmenterna. Manga dgon , det bakre stort och
njurlikt. Antennerna mSngledade.
Gen. 1. Lithobius Leach.
Fam. 2. Scolopendridae. Kroppen med 21 eller 23 seg-
menter, inga egentliga mellansegmenter. Alia seg-
menter med 1 fotpar, sista paret vid sista segmen-
tets spets. Antingen 4 eller inga dgon. Antennerna
med 17 — 20 leder.

254

Gen. 2. Scolopendra Linn. Fyra ogon. Antennerna
syllika, temligen ISnga, nakna, vanligen 19-leda-
de, ofta en led mer eller mindre. Underlappen
vid basen spetsigt hjertformigt fdrlangd , fortsStt-
ringen vid spetsen tandad. Lufthalen smalt agg-
formiga eller trekantiga.
Gen. 3. Dacetum. Fyra dgon. Antennerna syllika, nakna,
2G-]edade. Lufthalen nastan runda, ett mer an
hos Scolopendra och belaget pa 7:de segmentet.
Gen. 4. Cryptops Leach Inga dgon. Antennerna med
17 leder, alia tatt besatta med korta bar. Un-
derlappen vid basen bred och tvar.
Earn. 3. Noliphilidae. Den langa kroppen med 200 till 350
segmenter, en bredare och en smalare ring omvex-
lande; endast vid hufvudringarne ett fotpar. Inga
dgon. Labial-palperna tjocka, med hoptryckta, gan-
ska korta leder. Slapbenens yttersta led klolds.
Gen. 5. Himantarium. Kroppen smal, bandformig. An-
tennerna korta, tjocka, nastan kagelformiga, med
hoptryckta korta leder. Bukens andskdld ganska
liten, trekantig. Fdrsta hdftleden pa sista fot-
paret ganska tjock, uppblast och i midten pa inre
sidan med den pa andra sidan fast fdrenad.
Gen. 6. Notiphilus. (Allt fdr likt GoleopterslSgtet No-
tiophilus och Dipterslagtet Notiphila). Kroppen fram
och baktill nagot afsmalnande, spolformig. An-
tennerna korta, vid basen ganska tjocka, kagel-
lika, med hoptryckta korta leder. Slapbenens
fdrsta hdftled temligen tjock, men icke sS tjock
som sista bukskdldens bredd; den sednare nagot
langre an bred, med en fara pa langden.
Gen. 7. Henia. Kroppen bandformig, emot hufvudet
vanligen smalare. Antennerna langa, icke tjocka,
lika tjocka, nastan radbandslika. Sista fotparets
fdrsta hdftled icke sardeles tjock, likval stor, den
andra liten. Fdtterna 4-ledade. Bukens andskdld,
kort, bred, nagot hjertlik. Benens hdfter vidt at-
skilda.
Fam. 4. Geophilidae. Kroppen lang, med minst 80 hdgst
180 segmenter, nemligen bredare och smalare seg-
menter sammanraknade. Inga dgon. Labial-palperna
med icke sammantryckta leder, den fdrsta stor, de
fdljande nastan lika langa och lika tjocka. Slapbe-
nens sista led med en hvass spetsig klo.

255

Gen. 8. Geophilus. Hufvudet temligeti 15ngt. Antenn-
lederna nugot langa. Fotterna icke ofver 60 p§i
b§da sidor. Sista paret, eller slapbenen, hos ena
kdnet fina, hos det andra fortjockade; fdrsta hdft-
leden icke mSrkbart fdrtjockad.

Gen. 9. Pachymerium (nog likt DipterslSgtet Pachymeria
och Hemipterslagtet Pachymerus). Hufvudet ISngt.
Antennerna kortledade. Fotterna icke dfver 50 p§
b§da sidor. Sista paret hos ena konet fina, hos
det andra n§got fortjockade, fdrsta hdftleden gan-
ska tjock, temligen uppblast.

Gen. 10. Stenotenia. Hufvudet Jitet, knappt sS ISngt
som tjockt. Antennerna kortledade, syllika. Fot-
terna icke dfver 80 pa b&da sidor. Sista ben-
paret hos ena kdnet fina, hos det andra fdrtjockade.

Gen. 11. Linotaenia. Hufvudet litet, icke langre an
tjockt. Antennerna tradJika, kortledade, nastan
radbandslika. Fotterna icke dfver 48 pa hvarje
sida. Sista benparet hos bada kdnen fdrtjockade,
hos det ena ganska tjockt.
III. SCHIZOTARSIA Brandt. Antennerna med otaligt m§nga

leder. Kroppssegmenterna med ett fotpar. Ryggskdlden

mindre Sn bukskdiden. Tarserna mangledade.

Gen. 1. Cermatia.

Harefter vidtager en upprakning af de arter som
tillhora foregSende slaglen, jemte har och der med-
delade korlare beskrifningar, samt alphabetisk for-
teckning ofver de sa val i delta arbele, som i Deut-
schlands Myriapoden upptagna arter.

List of the specmiens of Myriapoda in the Col-
lection of the British Museum. Printed by Order of
ihe Truslees. London 1844. 8:o. 16 sid. Utgor en
af Gray meddelad noggrann forteckning ofver alia
Myriapoder, som finnas i Briltiska Museum. Samlin-
gen ar ordnad efler Nkvvport's system. For alt gifva
en forestaNning om dess rikedom pa hilhorande arler
ma namnas alt katalogen upptager 94 Chilopoder och
75 Chilognather.

Etudes pour servir a lliistoire des Myriapodes;
these de Zoologie, soutenue devant la Faculte des

256

Sciences de Paris le 5 AoiU 1844 par Gkrvais. Parrs
1844. 8:o. ar ref. endasl till lilein bekant.

Nya slag- LuCAS fiar beski'ifvit flera nya Myriapoder fran

^arJi^'* Norra AfriUa tillhorande slaglena Polyxenus, Glome-

ris, Polydesmus, Julus, BlaniuUs, Scolopendra, Cryp-

tops, Geophilus och Arthronomaeus. Rev. Zool. 1846,

pag. 283.

White och Doubleday 2 nya arter Myriapoder
Scolopendra 7^uhriceps och Spirostreptus antipodarum
fran Nya Zeland. Rev. Zool. 1845, p. 147.

Anatomi. Af Newpgrt's i ArsL 184::5 — J 844, p. 206 an-

malda afhandling om utveckllngen af nerv- och cir-
kulalionssystemet hos Myriapoderna finnes ett uldrag
infordt i Ann. Sc. Na(. 3. Ser. I, p. 58.

Chilogna- Kqch hap i 40:de haftet af Deutschlands Cru-

staceen, Myriapoden und Arachniden beskrifvll och af-
bildat ett storre antal Chilognatha och ibiand dessa
sasom nya: Glomeris rufoguttata, Polydesmus maci-
lentus och Julus nemorensis. Ai den i Sodra Tysk-
land forekommande Julus pallipes Oliv. har forf. upp-
stallt ett nytl slagte Tropisoma.

Waga iipplyser att den art af slagtet Julus, som
han beskrifvit under namnet J. dispar, forut blifvit
af Koch i dess ofvan nannda arbete 22 haftet afbildad
under tvenne namn, neml. tab. 10 sasom J. albipes,
hvilken ar hanen, och tab. 8 J. fasciatus, som ar
honan till samma art. Da likval Koch's benamning
J, albipes ar aldre maste den bibehallas. Rev. Zool.
1844, p. 337.

Lucas Julus alholineatus n. sp. funnen i narhe-
ten af Toulon. Ann. Ent. II. Ser. Ill, p. 365. t. 7. N:o 1.

Chiiopo- Koch har afven i 40 haftet af Deutschl. Crust.

Myriap. und Arachnid, afbildat nagra nya Tyska arter
nemligen: Cryptops ochraceus och sylvahcus, Litho-
bius dentatus, calcaratus och communis.

Nagra

257

Nagra af Lkach upptagna arter: Scolopendra
alternans, suhspinipes och trigonopoda liafva blifvit
genom Gervais noggrannt utredda. Ann. Entom. 11.
Ser. II, p. XXI.

Templeton bar utgifvit en llten afhandling 6f-
vcr slagtet Cermatia, som ban delar i tvenne grup-
per a) kroppen lang, i midten lydligt bredare: 1.
C. araneoides Pall. 2. C. longicornis Hardw. frSn
Bengalen. 3. C. nobilis fran Mauritius ocb Indien. 4.
C coleoptrata Lam. fran Sodra Europa. 5. C. ca-
pensis fran Cap. h) kroppen kort och nastan jema-
bred. 6. C. longipes Lam.

Araclinifla.

Die Arahniden getreu nach der Nafur ahge- AiimSi*
hildet und heschriehen von C. L. Koch bar blifvit '"'""**^'
fortsatt med 11 Bandets 2 — 6 baft en.

Uti KocHS System der Myriapoden mit den
Verzeichnissen und Berichtigungen zu Deutschlands
Crustaceen, Myriapoden und Arachniden finnes pag,
226 intagen en alfabetisk forteckning ofver de i sam-
ma forfrs arbete Deutschlands Crustaceen, Myriapoden
und Arachniden heft. 1 — 40, samt i Deutschlands
Inseclen heft. 1 — 190, upptagna Spindlar, Skorpio-
ner och Acarns-arter, bvarjemte p. 259 nagra nya
^ualster-arter blifvit beskrifna och afbildade.

White ocb Doubleday upprakna de p§ Nya
Zeland funna Arachnider, samt beskrifva nagra nya
^rter. Hela antalet utgor 10 species. Rev. ZooL
1845, p. 148.

Rurande en strid emellan en Skorpion, och fleraSpindiars
Spindlar bar Whithe anfort foljande: Ett balft dussin^^iT
Prof. Bohemans Arsb. i845, i846, ' 17 **''''^'

258

af de slorsta och giftigaste spindlar, hvardera ofver-
traffande en vanlig geting i storlek, forvarades tillika
med en skorpion under en glaskupa. En langre tid
iakttogo de hvarandra med tydliga tecken (ill mjss-
troende. Skorpionen kom handelsevis att vidrora en
af spindlarne. Delta blef signalen till en allman kamp.
I elt ogonblick rusade alia spindlarne pa skorpionen
och riktade sitt anfall mot dennes ogon, men striden
blef icke langvarig. Den sednare begagnade harun-
der sina klor och afryckte dermed spindlarnes folter.
Upphojande pa samma gSng sin svans intryckte
ban taggen i spindlarnes kropp. P^ mindre an 15
minuter blef skorpionen herre ofver slagfaltet oaktadt
de anfallandes anstrangningar. Han forblef harefter
ororlig men da glaskupan efter en stund aflyftades
befanns han dod. Fror. Notiz. XXXV, p. 280.
Araneae. Ett omfattandc arbctc "Ueher die Lebenswetse

der Arachniden" bar af Menge blifvit infordt i Neue-
sten Schriften der Naturf. Gesellsch. in Danzig. 4
Bd. 1 heft. Det omfattar 1) Utveckling. Inan forsta
liudombytet aro de unga spindlarne nakna, obeslamdt
tecknade och qvarstadna nastan ororliga pa det stalle
der de blifvit kJackta, men efler forsta hudombytet
blifva de hariga, fargade och rorliga. Spinnvartorna
utveckla sig da. Sednare intraffande forandringar,
hafva afseende pa storlek, fargteckning, bakkroppens
form och palpernas bildning hos hanarne. 2) Vtstelse-
ort. 3) Rorelser, Innehaller intressanta iakttagelser
rorande fotternas konstruktion. 4) Fododmnen. Detta
kapitel innehaller afven anatomiska upptackter af stor
vigt rorande respirations-organerna. DA det lyckals
forf. att hos Ai^gyroneta upptacka utom lungsackarne,
iifven traeheer, hvilka har noggrannt beskrifvas och
an)ildas, undersokfe han afven andra spindlar och
fann sSdana organer hos Salticus och Micryphantes,
men icktj. hos Epeira, Tegenaria, Linyphia, Lycosa

259

och Thomisus. Tracheerna hos de forra hafva sin
oppnini^ vid bakkroppens anda, nara spinnvartorna.
5) Vdfnadskonst, Larorika skildringar om de olika
familjernas beteende vid vafvarnes forfardigande. 6)
Fortplantning. A. Faming. Del bar varit forfattaren
forbehallet att losa den physioiogiska gatan huru par-
ningen tillgar. Hanarnes skedformiga palper utgora
kopulations-organerna med hvilka de upphemla sades-
vatskan fran de vid magens undersida befintliga sa-
desgangarnes oppningar, samt sedermera ofverflytta
den i honornas konsdelar. Beleendet harvid hos olika
spindelarter ar noggrannt beskrifvit. D, Boets bygg-
nad och omsorgen for ungarne. De befruktade aggen
laggas i flera terminer. Alia spindlar omgifva deras
agg med en vafnad. Ungarne vardas hos manga
arter af modren, som afven skaffar dem foda. 7)
Host vandr in game. Forf. anser alt spindlarnes segling
i liiflen verkstalles i andamal att uppsoka for dem
tjenliga stallen att ofvervintra. 8) Smnesformogen-
heter. Forf. bar icke kunnat ofvertyga sig om alt
Ijudet har nagot inflytande p^ spindlarne och ban
bestrider afven den allmant antagna meningen hvari-
genom dessa djur lillaggas en forkansia af blifvande
vadervexlingar samt meddelar i sadant hanseende sin
molsalta erfarenhet. 9) Alder, Sjukdomar, Fiender
samt 10) Skada och Nytta, Erichs. Jahresb. 1843,
pag. 330.

Max Rosenhayn har i anledning af foresl^ende
afhandling pamint om sin for flera ar sedan yttrade
cisigt om eleclricitetens inflytande p^ spindlarnes seg-
lande i luften. Preuss. Prov. BI. 1843, p. 388.

Enligt Blackvvalls uppgifter lagga spindlarnes
honor, efter forutgangen parning, under tvS ^r och
till ock med langre frobara agg, Vid parningen vid-
rora hanarne, som bekant ar, honornas vulva med
palpcrna, aldrig med bakkroppen. Blackvvall an-

260

lager s^ledes slitet for lianarnes konsorganer i pal-
perna och ar derpS sS mycket sakrare som spindel-
hanar, hvilkas eftersta del af abdomen han ofverslrukit
med lim, likval parat sig med palperna. Da ingen
af foregaende forfattare framstallt de organer, som
bilda sadestradarne sa saknar observationen sitt egent-
liga viirde. Treviranus har nemligen sett riUt da
han pSst^r att teshklarne oppna sig vid bakkroppens
spels. Hos spindlarne forefinnes samma forhallande
som hos Libellulae eller alt penis och sadesblasorna
aro atskiljda, men den forra icke sSsom hos Libel-
lulae belagen bakoni brostet utan i palperna. Saker-
ligen forvaras sadesvalskan langre tid i spindelhonans
konsdelar, mahanda inom ett slags receptaculum se-
minis, hvarigenom forf. forklarar mojligheten att ho-
norna kunna efter 2:ne ars forlopp lagga frobara agg.
Reports, of British Assoc. 1844, p. 62.

Densamme har sokt utreda det bruk spindlarne
dessutom gora af pelperna. De tjena enligt hans
formenande dels till att uppsamla de losa tradarne,
dels sasom hos Dolomedes tillika med mandiblerna
att faslhSlla aggsackarne och hos Salticiderna, hos
hvilka de aro talhariga, till ogonens afputsande. Rep.
of the Brit. Assoc. 1843.

Blackwall har aflemnat beraltelse om de under-
sokningar, som sednare aren blifvit i England verk-
sfallda rorande spindlarnes bildning och lefnadssalt.
Sasom exempel pa hiiru lange dessa djiir kunna lefva
utan foda anfor forf. att en ung hona af Theridion
quady'ipunctatum, som blef fSngad i Augusli. manad,
forvarades i en flaska till d. 15 Oktober samma ar,
under hvilken tid den foddes med flugor, samt ge-
nomgick alia sina hudombyten och uppnadde sin fulla
slorlek. Harefter forvarades den i en mindre, val
korkad flaska, utan att erhAlla nSgon foda till d. 30

261

April foljandc ar d^ den dog. Rep. of th. Brit. Assoc.
1844, p. 6'.>.

Flera vigtiga underrattelser orn spindlarnes bild-
ning och ekonomi hafva ylterligare af Blackwali.
blifvit meddelade. Han anfor bland annat alt en del
spindlar horande till Theridiidae och Epeiridae iiro
p^ tarsernas undra sidor och spets forsedda nned smS
krokta, tandade klor utom de tvenne storre, hvarmed
alia arter aro utrustade. Epeira quadrata och ap-
plocisa, afvensom alia storre arter af delta sliigte,
forele en sadan bildning. De hafva dessutom en stark
rorlig tagg faslad nara baklarsernas spets och pS
deras undre sida. Denne eger spetsen nagot uppat
bojd. Dessa taggar, som forf. benamt sustentacida,
hafva ett vigtigt andamal. Vid musklernas samnnan-
dragning bojas taggarne omkring tarsen och bringas
saledes i motsatt riktning till klorna. Harigenom
blifva spindlarne i stand att fasthalla sig, hangande
i tradarne. Ann. Nat. Hist! XV, p. 221.

Blackwall har beskrifvit flera af Potter i Ca- Nya
nada insamlade spindlar, uppgaende till 26, afhvilka ^ofi^"
17 aro for Vetenskapen nya. En af dessa spindlar
har forut blifvit funnen i Forenta staterna och 8 i
Enropa. De nppraknade arterna tillhora slagtena Lycosa,
Salticus, Thomisus, Philodromus, Drassus, Ciniflo,
Ergatis^, Agelena, Tegenaria, Theridion, Pholcus,
Epeira och Tetragnatha. Gemensamma for Canada
och Europa aro: Lycosa saccata Latr. (L amentata
Sundev.) Salticus scenicus, Thomisus citreus, Drassus
nStturnus, Tegenaria (^Agelena Sundev.) civilis Walk.,
Theridion quadripunctatum, Th. sisyphum Walk., (Th.
lunatum Sundev.) och Pholcus phalangioides Walk.
Ann. Nat. Hist. XVH, p. 30, 76.

Hentz har fortsatt beskrifningarne och afbildan-
det af de spindelarter som forekomma i Norra Ame-
rika, samt afhandlar nu slagtena Atypus Latr., Dysdera

arter.

262

Latr., Pylarus n. g., Filistata Lair., Lycosa Lafr.,
Ctenus och Dolomedes. Bosl. Journ. IV, p. 223. 386.
T. 7. 8. 18. 19.

Blackvvall nya spindelarler af slaglena Thomi-
sus, Linyphia och Theridion. Ann. Nat. Hist. XVIII,
pag. 297.

White har uppslallt elt nylt slagle Deineresus
horande till Attidae, samt beskrifvit en hithorande
art fran Celebes. Nagra upplysningar meddelas afven
om slagtet Deinagatha. Ann. Nat. Hist. XVIU, p. 179.
T. 2. f. 4—6.

Lucas en ny art fran Norra Amerika af slagtet
Actinopus Perty. Ann. Ent. H. Ser. HI, p. 57. pL
1. f. a. h. c.

Ehuru iVrachnidernas klass foga adragit sig en-
tomologernas uppmarksamhet och oaktadt de personers
antal, som sysselsatta sig med dessa djur ai* ringa,
har likval kannedomen om dem genom nagra uln^arkta
forskare blifvit temligen " utvidgad. Inom denna in-
tressanta klass, bestaende af djur med det mest om-
vexlande och besynnerliga lefnadssatt, forefinnes ej
saltan emellan konen en sa stor olikhet att dessa
ofta blifvit inrymde i skiljda genera. Lucas har nu
lemnat en noggrann beskrifning pa hanen till Scy-
trodes longipes, som ar mycket olik honan Denna
art ar langsam i sina rorelser och liknar i sadant
hanseende Pholcus phalangoides. Ann. Ent. U. Ser.
HI, p. 67. T. 1. f. 2.

Walkenaer har framstallt flera anmarkningar
emot Lucas afhandlig om Scytodes longipes och Tf)a-
sl^r att denna endast ar hanen till S. rufipes, som
forut till bada konen af Lucas blifvit beskrifvcn,
hvarjemte forf. anser uppgiflen att endast hanen till
Scytodes fuscus varit kand, sasom oriktig, da hos
KoCEi hanen till S, rufescens finnes afbildad. Uti ett
pa dessa anmarkningar aflatit svar har Lucas icke

263

velal erklinna Wai.kenaers forsta paslacnde, hvaremot
det sednare sasom viil gnindadt godkannes. Ann.
Ent. II. Ser. Ill, p. xc.

En ofversigt af de arler som tillhora slagtet
Tegenaria har Lucas uppriUfat. Denna fortecUning
ofverensstammer med Walkenears i Hist, des Insect.
Apt. med undantag att en art T. anmdipes har upp-
tages. Den ar fran Nya Holland och bor erhalla sin
plats emellan T. Guyoni och T. arboricola. T. Guyoni
har forf. haft tiflfalle observera i Algier, och han
bekraftar dess skiljande frSn T. domestica. Den lef-
ver liksom den sednare i hus, men traffas afvea i
skogarne. Den fatthel hvarmed husspindein fortplan--
tar sig, och framfor allt den stora mangd individer
som fodas i hvarje kull, hafva formatt nagra personer
att forsoka begagna dess vafnad till silke, men flera
omslandigheter hafva orsakat att dessa fdrsok mast
ofvergifvas. Ehuru bruket att anvanda denna art i
medicin till storre delen forsvunnil, begagnas likval
dess vafnad annu pa manga slallen for att dermed
stamma blodet vid sarnader. Rorande hilhorande 14
arters geografiska utbredning anfores att 7 forekomma
i Europa, 3 i Afrika, 3 i Amerika och 1 i Austra-
lien. Ann. Ent. II. Ser. II, p. 455.

Lucas iippger att Clotho DuPandii Latr. afven
blifvit funnen i Sodra Frankrike, samt meddelar dess-
utom flera underraltelser om denna arts utbredning.
Ann. Ent. H. Ser. Ill, p. xxv.

Under titel *'Remarques sur la famille c/es Scor- Soiifagac.
fions et descriptions de plusieurs especes nouvelles"
har Gervais utgifvit en storre afhandling rorande
denna djurgnipp. Sedan han uti inledningen redo-
gjort for aldre forfaltares arbeten i detta amne och
underkastat deras satt att uppstaNa och i familjer
samt slagten fordela Skorpionerna, yttrar han den
lisigt, att en s^dan ofverensslammelse finnes emellan

264

de arter, sam Sro forsedda med 10 sido-ogon och de
som endasl hafva 8 eller 6 ogon, att denna karakter
icke ar anvandbar till sarskilda slaglens uppstallande.

Forf. indelar Skorpfonerna pa foljande satt:

1. Androctonus. Med 10 sido-ogon, eller de arter, som ega

utom de tre storre sidoparen 2 par smarre, mer eller
mindre narstaende till det 3:dje paret. Slagtet under-
afdelas saJunda:
o) Utan tagg under svans-spetsen.

*■ Svansen bred, starkt naggad pS dess ofre upphdjda

sidokanter.
** Svansen mindre bred, mindre starkt naggad.

0. Med tre kolar pS ofra sidan.

00. Med en kol p& ofra sidan.
h) Med en tagg under svans-spetsen.

2. Centrurus. Med endast ett litet par sido-ogon, utom de

tre vanliga paren.

3. hometrus, Med endast 3 par stora sido-ogon. Svansen

mer eller mindre lang. Underafdelningar:

* Kroppen mycket smal,

** Kroppen mindre smal med ISng svans.

4. Telegonus. Kroppen mer eller mindre kort och tjoct.

Cepbalothorax framtill icke urnupen. Tre par sido-ogon.

5. Buthiis. Svansen af medelmattig tjocklek, med eller utan

spets pS andan. Palpernas klor mer eller mindre bre-
da, nastan hjertformiga. Med tre par sido-ogon, det
eftersta paret nagot tillbakadraget. Underafdelningar:

* Ogonen mycket bakSt belagna.

** Ogonen belagna pa vanligt stalle.
*** Med en tagg under svanskroken.

6. Chaetas. Med endast 2 par sido-ogon. Svansen af matt-

lig storlek. Palpernas klor likasom hos foregaende.

7. Scorpius. Med endast 2 sido-ogon. Cepbalothorax fram-

till urnupen. Palpernas klor breda och utplattade.
Svansen temligen kort.

8. l&chnurus. Palperna saval som- kroppen breda, platta. Ce-

pbalothorax framtill urnupen. Svansen fin, vanligen
kort. Tre par lika stora ogon.

Hvad dessa djiirs gcografiska utbredning be-
traffar npplyses: att Amerika i sina varma lander
icke ager nagon af gamla verldens arter, hvaremal

265

arternas ulbredning i livarje continent synes vara tem-
ligen vidslrackt. TrAn Columbien hafva en eller Ivenne
arler erhallits, hvilka iil'ven foiekomnfia i Guyana.
Eiiropa, Asien och Afrika hafva Ivenne arter gemensamt,
hvilka likval i forslnamde verldsdelendast finnas i Medel-
hafsregionerna. Den forsta gruppen, eller Androctonus,
innefattar blotl arler fran gamla verldcn. En enda fr^n
Europa, som afven traffas i Asien och Norra Afrika.
Nagra aro fran Asien, men storsta antalel fran Afrika.
FrSn Madagaskar 1 art, som afven lillhor Androctonus.
Alia hiltills kanda arter af Cen/rwrws aro fr^n Amerika.
Isometriis tillhor sa val gamla som nya verlden. In-
gen art haraf forekommer likval i Europa. Telegonus
harstammar fran Amerika. En art fran Nya Holland
synes sta denna grupp mycket nara. De egentliga
Buthi finnas i Afrika, Asien och Norra Amerika.
Scorpius bebor gamla verlden, framforallt den tem-
pererade zonen. Deremot forekomma i denna inga
IschnurL Dessa lefva pa sodra halfklotet i Afrika,
Indien, sa val pa fasta landet, som oarne och afven
i Amerika, sardeles Columbien. Efter denna redo-
gorelse ofver de olika gruppernas utbredning vidta-
ger beskrifning pa 27 arter, hvilka till storre delen
blifvit afbildade. Arch. d. iMuseum IV, p. 201. tab.
11. 12. Compt. Rend. XVIIl, p. 36.

Under en i Dalmatien gjord resa har KiiSTER
haft tillfalle observera en der forekommande skorpion-
art, samt anfor om densamma, att ibiand den mangd
individer som han patrafTade under stenar, och hvilka
voro 15 — 26 linier langa, befanns en som helt och
hallit var betackt med 5 — 6 linier l^nga, hvita, annu
helt mjuka ungar, hvilka fasthollo sig pa skorpionen
och gaf den elt eget utseende- Forvarade i ett glas
sokte de ungar, som handelsevis affollo all ater fasta
sig vid modren och kropo skyndsamt omkring tills
sadant lyckades. Fror. N. Noliz. XXXIII, p. 314.
Isis 1844, p. 328.

266

OpiHones. {]{[ Ref:s i Arsb. 1843, 1844 p. 217 gjorde an-

forande om det af Westking beskrifna parningssattet
hos Phalangierna, bor med aniedning af e(t fran
forf. meddelat beriktigande den ratlelse inforas; att
parningen for sig gar salunda, att bada konen i sta-
ende stallning, brost mot brost, omfalta hvarandra
med palperna och frambenen, stodjande sig pa bak-
benen, hvarunder det artikulerade organet, som va-
rit af Walkenaer ansett for labium, af hanen appli-
ceras mot honans genitalia.
Acari. DuJ^RDiN hai* forelagt Pariser-akademien sina un-

dersokningar rorande Qualster-arternas mundelar och
inre byggnad. Med hansyn till de forra, bar forf.
fastat nppmarksamhelen pa en mangd hos dem befint-
liga modifikationer. Tarmkanalen har det icke lyc-
kafs honom att finna, hvarfore han antager att do
organiska safter, af hvilka Acari hemta sin foda, in-
tranga i vafvens luckor, hvilka ega lefverns forattning.
Hos Bdella, Gamasus, Dermanyssus m. fl., hvilka
lefva af biod, upptacker man val ett inre symmetriskt
rum, som uppfylles af blodet, men det syntes som
det endast ulbredde sig i luckorna emellan fotternas
muskier. En anal-oppning finnes likval. Bestamda
afsondrings-organer forefinnas, t. ex. hos Tr^ombidimn
traffas ett par spott- eller gift-kortlar, som hafva sin
oppning genom ett langt ror vid spetsen af mandi-
blerna. Respirationen for sig gar hos Acarus och
Sarcoptes endast genom huden, hos Gamasus, Chey-
letus och atskilliga qualster-arter med tanglika man-
dibler finnes ett fullslandigt trache-system med stig-
mata, alldeles som hos insekterna. Ulomdess gifves
det en annan mellanform for respirationen, hvilken
hittills varit okand, der de bada andra formerna aro
forenade salunda, att inandningen sker genom huden,
ulandningen deremot genom ett ofver mandiblernas-
faste befmljigt trache-system. Sasora exempel harpa

I

267

anfores Tromhidium pa hvilken frarnlill vid basen af
mandiblerna tvanne bakifran framat lopande Iniche-
ror hafva sin oppning. Ulomdess finnes under huden
ett af runda maskor bestaende nat af ett genomskin-
Iigt och likarladt amne, som ofverensstammer med
vissa Trematoders under huden liggande respiralions-
nat. Delta nat synes hafva sammanhang med den
yttre huden genom fjaderlika har, hvilka troligen ara
bestamda till luftens insugande. Ett likartadl for-
hallande eger rum i detta hanseende hos Watten-
qualstren, hvilka aro forsedda med ett lika beskaf-
fadt trache-system, hvars enda, framtill belagna opp-
ning, omojiigt kan tjena till luftens inforande och
fornyande. Hos dessa qualster-slaglen sasom Limno-
chares, Atax, Hydrachna och Limnesia upptacker
man, spridda pS hela ytan, likadana stomata som
hos vaxterna, bildade af en ganska fin hud och un-
der hvarje en rund kula, som frambringas genom
ett nat, liknande del som finnes hos Tromhidium,
Dessa iaktiagelser forljena all uppmarksamhet. Forf.
torde likval gatt for langt da han anser Tromhidier-
nas trache-system endast tjena till utandning. Ett
likartadt trache-system finnes utom lungsackarne af-
ven hos ett slorre antal spindlar, hvilket svarligen
bidrager till luftens upplagande i kroppen. Compt.
rendus XIX, p. 1158. Fror. N. Not. XXXH, p. 246.
Ann. Scienc. Nat. 3. Ser. Ill, p. 5.

Blanchard har genom anatomisk undersokning
af Galeodes funnil att detta slagte till den inre bygg-
naden mer narmar sig till Crustaceerna an till in-
sekterna. Compt. Rend. XXI, p. 1383. Fror. N. Not.
XXXVII, p. 117.

Rorande fortplantningen af Ixodes har Gene upp-
lyst, att honan sedan hon blifvil befruktad, utan
uppskof foretager agglaggningen. I sadant andamal
borjar hon trycka alia de palper som omgifva rostrum

268

emot sternum, da fran dessa synes framkomrna en
uppsviild hvit hiasa, slutande med tvenne flikar af
samma bestandsdelar och ftirg, saml forsedd i dess
spels med en liten oppning. Denna blasa benamnes
vesica biloba. Da delta organ, som hvarken at*
MiiLLER eller Lucas anmiirkes, blifvit ulvidgadt, sd
att det framskjuter forbi rostral -palperna, oppnar
djnret brostkanalen och framslapper iiggroret, hvilket,
ulskjutande liksom en Irefvare hos sniglarne, afbordar
sig aggen emellan blasans flikar. Efter 4 eller 5
minulers forlopp, hvarunder agget qvarblifvit emellan
flikarne, forsvinner blasan, som atergar inom kroppen.
Aggen ofverflyttas pa undre labrum hvarefter de ned-
fallas pa marken. Sasom exempel pa Ixodes-arternas
afvelsamliel anfores att en hona kan lagga ofver 1000
agg. For att skiija sig fran dessa lossar honan sig
frcin det djur livarpa hon hemtal sin foda, samt ned-
faller pa marken. Ungarne, som utklackas tidigare
eller sednare, hvilket beror af arstidens varma, qvar-
slanna nagon tid tillsammans, men vid forsta behof
af foda, skingra de sig och uppkrypa pa viixter eller
buskar, hvarest de afvakta alt nagot djur, pa hvilket
instinkten bjuder dem att lefva, ma passera forbi.
De aro da endast forsedda med 6 ben, men sedan
de ombytt hud och synas uppnatt sitt utbildade till-
slSnd aro de utruslade med 8 ben. Ann. Nat. Hist.
XVIII, p. 160.

Shadbort har i Microscopical Society hallit ett
foredrag om en i England forekommande Ixodes-art,
som lefver pa hornboskap, hvilken den fororsakar
mycken klada och oro. Denna art forekommer till
flera hundrade pa ett enda notkreatur och angriper
afven nagon gang menniskorna. Den faster sig med
en besynnerligt bildad sugapparat, och fullsugar sig
med blod, hvarigenom abdomen tilltager i storiek
fran tV tuf" till en liten bonas. Forf. har icke nar-

^ 269

mare besliimt eller beskrifvlt arten, men den synes
efter det uppgifna lefnadssiittet, icke vara annat an
var vanliga Fasting. Ann. Nat. Hist. XVI, p. 64.

Wilson liar uti "A piratical and theoretical trea-
tice on the diagnosis, pathology and treatment of
diseases of the Skin" Lond. 1842, p. 368 meddelat
en noggrann beskrifning pa Skabbdjuret , hvilket han
anser sasom enda orsaken till skabben. Han bar vid
bakkroppens anda upptackt en papill som innehaller
anus. Kcinsorganerna bar det deremot icke lyckats
' honom fa reda pa , men aggen bar han flera ganger
obsei verat.

AuBE anser att de smS Acari, som man under-
stundom traffar i sk slor mangd p§ flera arter af
Lamellicornia och Necrophori icke icke aro parasiter,
ty i s^dant fall skulle de inom kort tid doda de in-
sekter pa hvilka de i sa oerhordt antal forekomma.
Forf. tror deremot att dessa Acari endast begagna
de insekter, som lefva i spillning sasom ett medel alt
blifva flyltade fran ett slalle till ett annat. Ann. Ent.
H. Ser. Ul, p. ix.

Wn.S0N uppger att ban under September mSnad
1843 funnit Lonntraden i Regents Park sa till stam-
mar som grenar betackta nied en ganska fin vafnad,
pel hvilken myriader af ett litet spindel-likt djnr
sprang upp och ned. Vafven var sa fin att den liknade
ett tunnt, sammanhangande lager af fernissa af gra
farg, och syntes i anseende till det stora antalet
derpa befintliga djur, liksom ofversallad med ett rodt
pulver. Da traden voro sa tatl ofverspunna all luftcns
tilltrade till dem utestangdes, vissnade och affollo
lofven. Viidret var flera dagar fore och efter dessa
djiirs framkomst vackert och qvalmigt, men ett in-
traffande starkt regn med storm gjorde slut pa deras
forodelser. Wilson, som insamlade nagot af vafnaden
och djuren, samt forvarade dem i en flaska, obser-

270 ♦

verade alt de efter nSa^on lids forlopp forfardigat en
skon, genomskinlig cylinder af fina tradar, fran dess
botten till halsen. White som granskat dessa djur,
ansSg dem lillhora Trombidium Tiliarum Herrm.
eller mojiigen en annan narslagtad art, val skiljd
fran Acarus teleartus. Ann. Nat. Hist. XVI, p. 211.
Fror. N. Not. XXXVI, p. 70.

Koch har i sitt forut anmalda arbete Deutsch-
lands Crustaceen, Myriapoden und Arachniden be-
skrifvit och afbildadt foljande anlal Acari af flera
genera nemligen i 37 haftet 20, i 38 haft. 24 och
i 39 haft. 24 arter.

Beskrifningar pa nagra nya arter af slagtet Ixodes
hafva blifvit af Lucas meddelade, nemligen: p-d Ixodes
llavomaculatus , som lefver emellan fjallen af Boa
constrictor, /. graciliventris , som traffas emellan buk-
fjallen pa Python Sebae, /. Ornithorhynchi, hvilken
art uppehaller sig pa Ornilhorhynchus paradoxus,
der den vanligtvis forekommer pa sidorna af magen,
nara anus och konsorganerna , /. pulchellus pS Spi-
lotes variabilis och Bufo Agua, /. exilipes pa Laceria
ocellata. Ann. Ent. 11. Ser. IV, p. 53. T. I.

I ogonhalans inre omkrets hos Python Sebae
har Lucas upptackt en ny art af slagtet Ixodes.
Understundom finnas dessa sma parasiter till elt antal
af 4 eller 5 i hvarje ogonhala, samt uppskjula dess
yttre kant, da de uppnatt en viss storlek. Harige-
nom blifver andan af deras abdomen synlig. Ann. Ent.
H. Ser. Ill, p. 61. T. 1. f. 3.

Diverse Atskilliga satt , hvarigenom skal-insekter, sar-

J^Y.' deles smarre arter, kunna insamlas, hafva blifvit upp-

Notiser,
Inse

fSngst. gifna i Stett. Ent. Zeit. 1845, pag. 164, nemligen
1) Genom deras uppsokande under vinlcr-dvalan,
hvarvid man bcler sig pa foljande siilt. Om hcistcn,

271

eller vid vintrens slut, under torr vaderiek, hop-
samlas del lof eller ogras som om sommaren i triid-
gardar blifvit utrensadt och som finnes pa platser
med sydligt iage, liigges pa storre hvita dukar, ge-
nomarbetas flitigt, s5 att de tyngre och smarre de^
larne komma till bolten. Dessa forvaras i en sack
eller pase sedan blad och storre delar blifvit fran-
skiljda. Med massa fran skogar och tradrotter for-
fares ph samma satt. Af de hemforda amnena ut-
bredes en hand full pa ett hvitt papper, hvarigenom
afven de minsta arter kunna upptackas sSsom Scyd-
maeni, Pselapht, Ptilier m. fl. 2) Genomsokande af
s^dana amnen, som vid ofversvamningar blifvit upp-
slammade. Detta skall medfora en rik skord och man
forh^ller sig harvid p5 ungefar samma satt som forut
blifvit omnamdt, samt 3) Insamling om varen, p^
varma och klara aftnar kort fore solens nedgang, af
insekter som kringsvarma i luften. Harvid begagnas
en lalt haf med langt skaft.

Krosmann bar fastat uppmarksamheten pa ett af
bonom begagnadt satt att insamla skal-insekler och
fjaril-larver, bestaende deruti att man med en liten
jernkralta, tidigt om varen, p3 gang- eller korvagar
i slata skogar, utrafsar nedfallet lof, sardeles fr^n
sadana stallen, som aro bevaxta med gras och smarre
orter. Lofvet omskakas med krattan och borttages
sedan, da man pa sjelfva vagen ofta kan gora en
rik insamling af insekter och larver. Dessa sednare
aro icke svara att uppfoda, emedan de fiesta icke
aro nograknadc med fodan, och kunna bespisas med
bredbladiga saftiga vaxter, sardeles Rumex-arter. Stett.
Ent. Zeit. 1845, p. 63.

Under titel "LepiclopterologiscJie Mittheilungen"
har Zeller uppgifvit flera metoder alt insamla fjari-
lar och deras larver. Han anser sardeles vigtigt att
uridersoka torra och sandiga fait, hvarest endast fa

272

vaster forekomma, sasom Aira canescens, Euphorbia
Cyparissias, Anchusa officinalis, Echium vulgare, Ar-
temisia campestris, Elymus arenarius m. fl. Upprif-
ves sanden kring dessa vaxters roller palraffas ofta
larver till sallsynta fjaril-arler. Stelt. Enlom. Zeit.
1846, p. 323.

Vid Schweiziska Naturforskarnes mote i Chur
1844 har Eisenring Senior hallit ett langre foredrag
om fjarilar och deras fangst, hvilket val icke inne-
haller nagot nylt, men deremot utmarker sig genom
en bumoristisk ocb liflig slil. Verhandl. der Schweitz.
Gesellsch. zu Chur 1844, p. 157.
.prepara- Qm sattet alt uppsloppa Or^/iop^em , s§ alt dessa

Orthop- bibehSlla sina farger, hafva underratlelser af Eversmann
*^"' blifvit meddelade. Vid dessa djurs preparerande ma-
ste afseende faslas pS om bakkroppens segmenter arc
harda, bornaktiga eller mjuka. l)e forra oppnas ph
undra sidan med en skarp och spetsig sax fran nast
sista segmentet till sternum. Inelfvorna uttagas med
en liten pincett och tarmkanalen, som harvid fastsit-
ter vid anus afklippes. Harefler betjenar man sig af
en lilen tradpinne som i ena andan ar virad med
bomull for alt rensa thorax anda till hufvudet. Bom-
ullen ombyles 3 — 4 ganger, eller oflare, anda till
dess den ulkommer torr. PS samma salt rengores
afven bakkroppen, likval med den forsigtighet att
pigmentet, som innehaller farg-substancen till teck-
ningarne, icke skadas. Harpa tages sa mycken ren
torr bomull, som den ultomda kroppen anses kunna
rymma och sammanrullas till en los cylinder. Denna
instickes med ena andan i thorax, samt infores med
den lilla pinnen temligen fast anda till hufvudet.
Hvad som blir ofrigt af bomullen instoppas i bak-
kroppen, som endast lost fylles sa, att de oppnade
seo:menlerna lall kunna sammanforas. Bull, de Moscou
XVUI, p. 263.

BlISSOiN

273

Blisson beskrifver ell af honom begagnadl saltPrepara-
att preparera Libellulae, hvarigenom dessa icko an- Libeiin-
gripas af fett. Del beslar deruti alt abdomen, se- ''^'''
dan don blifvit val ullomd och rensad , samt del
hoprullade papperet infordt, uppfylles med slammad
krila. Harvid lillgSr sSlnnda, att bakkroppens spets,
hvarifran det feta amnel oftast borjar sprida sig,
fylles med ett lilet stycke af konisk form. Man
mciste likval verkstalla delta med storsta forsigtighet,
s^ att inga af de organer, som aro nodvandiga for
arternas bestammande skadas. Den inre delen af ab-
domens bas forses med ett litet stycke af rund form.
Pa nndra sidan af kroppen emellan eflersfa benparet
och bakkroppen gores med en vass knif inskarningar
i form af en triangel, huden upplyftes, och ett pas-
sande stycke af krifan infores. Under vingarne gores
sneda inskarningar, hvarvid iakttages att nerverna
icke afskaras pa tvaren, och i dessa oppningar in-
slickas sma plaltade bitar. Slutligen fylles abdomen
efler hela dess langd med kritpulver, hvarefler opp-
ningen lillslutes. BIyhvitt [lar afven begagnats och
forf. anser trohgt att annu andra torkande amnen
med fordel ktinna anvandas. Ann. Ent. 11. Ser. II,
pag. XLV.

Brkhm har bekantgjort ett vid Museum i Stras- Spindiar*
burg anvandl salt att for samllngen bevara spindlar, de.
hvilket har torde fortjena anforas. Sedan spindlarne
blifvit dodade bestrykas deras fotter vid spelsen med
Gummi arabicum samt faslas sedan vid dessa pa en
korlskifva. Den sAledes fastklistrade spindein, hvil-
kens ben efler behag utstrackas, nedsliippes hareftor
med en i kortskifvans ofra del fastad trad, i en
passande flaska, sa all skifvan kommer all slci i en
lutande stallning, hvarigenom djuret med beqvamlig-
hel kan ses. Sedan man ell preparatet bcredl passv^nde

Prof. Bohemans Jrsb f845, r846. 18

274

j3!yts, fylles flaskan med sprit och tilltappes sa, ad
traden jemte korken racka ofver glasets hals. DA
spriten icke upploser gummit, blifva spindlarne qvar-
siUande i samma stallning och aro latta att under-
soka. Fargen gar val till en del forlorad, men for-
men bibehalles oforandrad. Isis 1845, p. 267.

Med aniedning af forestaende uppgift liar Creplin
beskrifvit en annan metod, alt for saiiilingar kon-
servera spindlar, bestaende deniti att dessa sedan
de blil'vit dodade i aikohol och deriitur upptagna,
laggas pa en glasskifva med magcn vand nedat,
hvarunder deras fotter och palper behorigen utbredas
och afven at abdomen gifves den stallning man on-
skar. Harefter later man dem ligga till dess de
pa ylan blifvit torra , men iaktfager harvid att de
icke torkas sa mycket att bakkroppen hopkrympes.
Med en passande tagg af nagon Cactus-art (L ex. af
Cereus cinerascens Decand.) genomslickes midlen af
thorax. For att harefter pa det andamalsenligaste
salt bringa spindlarne i sprit, bor man vara forsedd
med sma glasbitar af olika storlek, pa hvilka finnes
ett litet hal, Detta anbringas lall med ett af slUl
forfardigadt borr, hvars Irekantiga spets foriit dop-
pas i terpenlin-olja. Halet fylles med en droppa
smalt hvitt vax, hvaraf det ofverflodiga , sedan del
kallnat, afputsas, hvarefler spindeln faslas med tag-
gen i vaxet. Glasskifvan insattes sedan i ett med
sprit fyllt, klart cylindriskt glas. Ar skifvan af lika
bredd med flaskan sa bibehaller den sig i en lodratt
stallning och djuret kan betraklas pa alia sidor. Den
sprit, som begagnas, bor icke vara for svag, ly dS
lossnar spindlarnes hud och fargerna ga mer forlorade.
Creplim har funnit anvandbarast aikohol af ungefar
90^ efler Tralles, blandad med lika delar destilleradt
valten, for de arter som icke aro sardeles tjocka,
men de som hafva stor bakkropp forvaras i ren al-

275

kohol, som icUc sammankrymper abdomen. Den upp-
gifna meloden har lange varit vid harvarande Zoo-
logiska RiUs-Museum anvand vid uppslallning af Cru-
slaceer och Blotdjiir. Isis 1844, p. 864.

Forvarandet af mycket sma insekter, sardeles af Smiirrc
klasserna Diptera, Neuroptem och Hemiptera forme- uppbev"
delst klislring pa pappers- eller glimmer-skifvor, '■•''"*^^-
eller medelst uppstickning pa mycket fina nalar, har
Bremv anselt olampligt, emedan de harigenom blifva
otjenliga for mikroskopiska undersokningar, samt dess-
utom utsattas for de forstorande verkningarne afdam,
fukt och mal. Han foreslar derfure all forvara sa-
dana smS arler uli mycket klara, tunna glas, som
hafva en langd af 6'" samt en diameter af 2'". De
bora vid ena andan vara hopsmalta. Insekterna in-
laggas i dessa och i oppningen insattes en tat kork,
genom hvars ulom glaset framstciende anda en nal
genomstickes. Hela denna apparat insattes derefter i
samlingen med behorig p^skrift. Vid anvandandet af
denna metod maste noga tillses alt djuren aro full-
komligt torra innan de inlaggas i glasen, emedan de
i annat fall blifva mogliga. Huru antenner och tinare
kroppsdelar harvid bibehallas, har forf. icke upplyst.
Ref. for sin del Iror att denna operation torde komma
alt foga begagnas. Isis 1846, p. 640.

A. Retzius har meddelat ref. att han under sitt Godby's
visfande i London forledit ar, lart kanna bruket af
Godhys fluid, *) som anvandes till forvaring af finare
preparater, af hvilka de skonaste finnas i delta flui-
dum uppstallda i Htinterska Museum. Retzius har
efler hemkomslen anvandt denna salllosning till for-
varing af insekter bestamde till dissectioner. Da de
upptagas ulur vatskan aro de svara att handtera,

Godbys fluid bestSr af 4 uns hafssalt, 4 gran sublimat
och 2 uns alun uppldsta i 2 quart (^ kanna) vatten.

uin^

276

emedan instrumenlerna angripas. De liiggas derfore
nagra dagar i regnvatten, da de for dissektionen
blifva battle, an de friska insekterna. Alia delar
aro efter en sadan behandling fasta, klara och skiija
sig frSn hvarandra. Under mikroskopet gifva salunda
beliandlade delar en iydligare bild an de friska. En
annan fordel ar att de icke sonderfalla, hvilket latt
intraffar med i sprit forvarade djur.
insekt- DoHRN anfor , att ban bland den miingd amnen,

boitt'e'n^ hvarmed insekt-lador blifvit belagda i botten, sasom
hp'agg- kork, fladermarg m. m., icke funnit nagot sa anda-
m^lsenligt, som mjukt papper, af samma bestands-
delar nned vanligt gratt laskpapper, och som beredes
till ^ eller | turns tjocklek. Priset ar afven ytterst
billigt, omedan en skifva af 1| fots langd och 1|
fot bredd endast kostar 6 pfenninge (ungefar 2^ sk.
r:gs). Stett. Ent. Zeit. 1846, p. 224.
Biogia- Eoljande Biografier ofver aflidne Entomologer

kunna anforas: i) Af Forster ofver J. W. Meigkn
fodd d. 3 Maj 1764, dod d. 11 Juli 1845. Stett. Ent.
Zeit. 1846, p. 66. 130. 2) Af Boisduval ofver Grefve
Dejkan fodd 1780, dod 1845. Ann. Ent. II. Ser. Ill,
p. 499. 3) Af Guerin-Meneville och Dumeril ofver
DuPONCHEL fodd 1774, dod 1846. Ann. En\. 11. Ser.
IV, pag. IV.

fier.

i

f^

Kostar hclftad.- ^^^R^dv^-

-©I

m

mm

.^%.^ -■^■' ■•

i'vt:^

>:^:3>--

Mt*^'

•v.. #

^^

■^^t:..

^' mMm

t;^- *^

/p..^