mllMII^^^KiiP ^^^ ' Cp^^ ^^^^B-Jrå-B? ^S^^^PmT!^ •1 Mh- tj ■5?*^ <*^^:-*^ B^i^c^ln :t'. VoTtöi '?^"iL A-;^..- ^> 61 HARVARD UNIVERSITY. 0CTl7l^»>^RY . - ,^. , ' OF THE MCZ Llbr.;,..,-- : MUSEUM OF COMPARATIVE ZOOLOGY. Om^at ^JiirydyrvdtA. IS;imJ^iixi£ymie/u/!^Jffö. BIDRAG till KANNEDOM AF FINLANDS NATUR och FOLK. Utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Fijr ation de åt t ond e Häftet. Helsingfors, Finska Litteratur-sällskapets tryckeri, 1889. INNEHALL: Sid. Kritisk öfversigt af Finlands Basidsvampar (Basidiomycetes; Gastero- & Hymenomycetes), af P. A. Karsten 1. Förtecl mmm. i diam. Berg. barrskog., på furustul)b.. r. (Tammcla). 73. Tr. aestuans Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 20. Sporerna elliptiskt sferiska, 4 — r)=,-) — 4 mmm. Grran- och tallskog., bland mossa, m. r. (Tammela;. 74. Tr. columbetta Fr. Karst. Hattsv. I. p. 20. Sporerna ii. klotrunda, ;"> — (i nimni. i diam. Löfskog.; m. r. (Pinnsala). 75. Tr. leucocephalum Fr. Karst. Hattsv. 1. p. 27. Sporerna n. sträfva, 9 — 1U = 4— 8 mmm. Lund., äng., r. (^Instiala). 76. Tr. luridum (Sductl'.) Fr. Cook. Hlustr. t. 214. Karst. Hattsv. 1, i>. ;;7. 53 Sporerna 3—6 = 3—4 mram. Barrskog., b. o. d. i södra Fiul. 77. Tr. imbricatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 27. Sporerna 6 = 4 — 5 mmm. Barrskog., a. i södra och mellersta Finl. 78. Tr. vaccinum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 28. Sporerna omkr. (5 mnim. i diam. Barrskogar, på fukt. st. a. i södra och mellersta Fiul. Ätlio-. 79. Tr. gausapatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 29. Lund., m. r. (Mustiala). 80. Tr. saponaceum Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 36. Sporerna 4—5 = 2 — 3,5 mmm. Skog., helst barrskog., a. (Nyl.— Kuortane). Misstänkt. 81. Tr. atrocinereum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. ,38. Gräsbev. st., m. r. (Mustiala) 82. Tr. cuneifolium Fr. Cook. Illustr. t. 261. Karst. Hattsv. I, p. 38. Sporerna elliptiskt sferiska, 4 — 5 = 3 mmm. Gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 54 83. Tr. virgatum Fr. Kuist. Hattsv. I, p. 89. Sporenia elliptiskt sferiska, 5— G = 3 mmm. Skog., företrädesvis barrskog., a. i södra Finl. 84. Tr. dissultans Karst. Myc. Femi. III, p. 41. Hatten köttig, tunn, spröd, först kullrig, sedan platt, med spetsig puckel, fullkomligt torr, tätt besatt med ytliga, uätlikt förenade, ljusgråaktiga fibriller, orakr, 4 cm. bred. Foten ihålig, jemntjock, löst fintrådig, i toppen stoftpudrad, livit, omkr. 5 cm. hög, på tvären afskuren uppbristande uti tillbakarullade flikar. Lamellerna urnupna, nedlöpande med en liten tand, teml. tättsittande, ljusgråaktiga eller isgråa. Sporerna sferiskt elliptiska eller n. sferiska, 5 — 6 = 4 mmm. i diam. Barrskog., på öppna st., bland barr, m. r. (Mustiala). 10. 85. Tr. sulphureum (LUill.) Fr. Cook. Illustr. t. &2. Karst. Hattsv. I, p. 40. Pat. Tab. an. p. 7, n:o öOT. Sporerna 4 — 5 = 2 — 3 mmm. Löfskog., m. r. (Runsala). 86. Tr. lascivum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 41. Ekskog., m. r. (liunsala). 87. Tr. inamoenum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 41. Barrskog., helst granskog., bland Hypna, a. i södra och mellersta Finl. Sporerna äggrunda, 1) — 11=5—7 mmm. 00 Är icke en varietet af Tr. sulpliureum (Bull.), susom Quélet förmenar, utan en sjelfständig, mycket god art. 88. Tr. album (Sch^ff.) Fr. Karst. Ilattsv. I, \). 41. Löf- och blandskog., m. r. (Miistiala). 89. Tr. raphanicum Karst. Hattsv. 11, p. 221. Icon., f. X. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 39 (1882). Sporerna klotrunda, 3 — 4 mmni. i diam. Skog., lund., a. i Tammela. Torde sammanflyta med Ir. stiparophi/Jhim Fr. 90. Tr. leucocephalum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 27. Sporerna n. sträfva, 9—10 = 4—8 mmm. Lund., äng., m. r. (Mustiala). 91. Tr. cerinum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 42. Barrskog., h. o. d. i södra Finl. Var. obscuratum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 1. Barrskog., helst under granar, m. r. (Tammela). 92. Tr. carneum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 44. Öppna gräsv. fält, m. r. (Mustiala). * Tr. carneolum Fr. Öppna gräsv. fält, m. r. (Mustiala). 50 93. Tr. lindum Kaist. Hattsv. I, p. 46. 8ymb. ad Myc. Foiiii. VI, p. 2. Sporerna o —4 = 2 mmni. Hasiderna omkr. 30 = ö mmm. Öppna sandmoar i barrskog., m. r, (Mustiala). 94. Tr. ulmarium (Bnll.) Karst. Hattsv. I, p. 4(3. Sporerna klotrunda, 3 — 5 mmm. i diam. Cystider inga, Löfträdsstanim., li. o. d. i södra Finl. 95. Tr. tigrinum (SchielT.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 47. Hatten ljusgrå, brunfläckig. Sporerna klotrunda, 4 — 6 mmm. i diam. Barrskog., vid väg., på fukt. st,, m. r. (Mustiala). P'nligt Quélet en varietet af Tr. yraveolens (Pers,) ! 96. Tr. Schumacheri Fr. Cook. Illustr, t. 168. Karst, Hattsv. 1, p. 48. Sporerna iiggrunda. Skog,, feta plats., m. r. (Mustiala). 97. Tr. strictipes Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VHI (1881), p. 7, Hattsv. H, p. 227. Icon. f. XXI. Sporerna bredt elliptiska, 6—9 = 4—5 mmm. ■ Lund., gräsv. st., t. a. i Tammela. 98. Tr. Conradii Karst. Hattsv. I, p. 548, Symb, ad Myc. Fenn, VII, 1881, p. 2. Sporerna n. klotrunda, 5=4 mmm. eller 4 — 6 mmm. i diam. liarrskog., på (ippna plats., m. r. (Mustiala). 57 99. Tr. arcuatum (Biill.) Fr. Cook. Illustr. t. 218, f. 1. Karst. Hattsv. I, p. 49. Gräsbev. st., m. r. (Åbo). '■'- Tr. oreinum Fr. Cook. Illustr. t. 218, f. 2. Karst. Hattsv. I, 1). 49. Ljunghed., m. r. (Miistiala). 100. Tr. personatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 50. Sporerna breclt elliptiska, 11 = 6 mmm. Gräsväxta fält och backar i löfskog., trädgård., h. o. d. i södra och mellersta Finl. Läcker matsvamp. 101. Tr. grammopodium (BuU.) Fr. Cook. Illustr. t. 98. Karst. Hattsv. I, p. 51. Löfskog., lund., m. r. (Åbo). 102. Tr. melaleucum (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 52. Syn. Melaleuca vulgaris Pat. Hym. d'Eiir. p. 96. Sporerna 6 — 8 — 4 — 5 mmm., sträfva. * Äng., trädgård., vid vägkant., a. i södra och mell. Finl. 103. Tr. microcephalum Karst. (Hedvigia, 1881, n:o 12.) Hattsv. II, p. 228. Icon. f. XII. Sporerna klotrunda. 5 — 6=5 mmm. Blandskog., på öppna, mossbev. st., m. r. (Mustiala). öiligen en varietet af föreg. * Arterna af Tricholoma med vårtfulla eller sträfva sporer sam- manföras af Patouillarcl uti ett ujijildadt slägte, benämudt Melaleuca. 58 104. Tr. brevipes (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 68. Karst. Hattsv. 1, p. 5o. Gräsbev. st., trädgård., på mulljord, m. v. (Miistiala). 105. Tr. humile Fr. Karst. Hattsv. I, p. 53. Cook. Il- lustr. t. 99 och 263. Sporerna 7 — 8 = 5 — 6 mmm. Trädgård., äng., fält, h. o. d. i södra Finl. 106. Tr. subpuiverulentum (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 219. Karst. Hattsv. I, p. 54. Trädgård., gräsv. fält, m. r. (J omala socken). 8. 107. Tr. sordidum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 54. Sporerna elliptiska, 7—9 = 4 mmm. Feta, gräsbev. plats., vid väg., trädgård., h. o. d. i södra Finland. 108. Tr. lixivium Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 55. Öppna, gräsbev. fält, m. r. (Åbo). 109. Tr. putidum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 56. Bland tallbarr, m. r. (Mustiala). 59 XXV. Clitoeybe Fr. Kavst. Hattsv. I, p. 57. Syn. Omphalia Quél. Euch. p. 19 pr. p. Mellanlagret (trama) homomorft. Basicleriia merendels smala, 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda eller inga. Sporerna släta eller vårtfnlla,* äggrnnda eller elliptiska. Öfversigt af arterna. * Foten central. t Hatten köttig, icke liygrofan. A Hatten i förstone kullrig, sedan platt eller nedtryckt, regelbunden, a Hatten grå eller brun. + Foten tjock. o Hatten yngre betäckt af grå- hvitt stoft, sporerna vårtfulla, nebularis. OO Hatten bar clavipes. +4- Foten spenslig hirneola. b Hatten icke grå eller brun. + Hatten blekt rödaktig, sämsk- eller lerfärgad eller grön. o Hatten rödaktig. A Hatten bar ambigua. AA Hatten stoftpudrad . . . rivulosa. OO Hatten icke rödaktig. A Hatten sämsk- eller lerfärgad . : Hatten glatt subalutacea. :: Hatten n. luden . . . interveniens. AA Hatten grönaktig .... odora. * Artenia med sträfva sporer hänföras af Patonillard till Lepista (Fr.) Pat. Hym. d'Eur. p. 9ö. GO f + Hatten hvit. o Lanielleriui iii. tiittsittande . . corussata. OO Lamellerna tiittsittande. A Foten fibrus. : Foten utan fjäll. cc Hatten torr. 1 Foten inuti spongiös. (V) Lamellerna slutl. gulaktiga . . . phyllophila. '^ Lamellerna stän- digt livita . . . ])ithyop]iila. 2 Foten helt och hållet fibrös dealbata. (i Hatten tcnil. klibbig . sul)viscifera. :: Foten försedd med svart- aktiga fjäll. « Hatten på ytan icke sön- dersprucken tillfjall. puellula. ^ Hatten söndersprucken till fjäll .... adsentiens. AA Foten vaxartad .... candicans. 1) Hatten i förstone puckelbiirande, oregel- bunden. Tufvade (merendels), a Hatten grå eller brun. + Lamellerna i början sotbruna . . ampla. ++ Lamellerna livita cWor gulbleka. O Lamellerna hvita. Tufvad . . decastes. OO Lamellerna gulbleka eller grå- hvita. N. broskartad, sällan tufvad fumosa. b Hatten hvit opaca. C Hatten djupt naflad. 61 a Hatten icke livit, + Hatten silkeshiden eller ijällij^'. O Lnktlös. A Hatten i böljan puckelbäran- de maxima. A A Hatten icke pucklig . . . sqvamosa. OO Luktande af nymalet mjC»! . sinopica. ++ Hatten glatt. O Foten tät. A Köttet hvitt geotropus. AA Köttet fäi'gadt, : Köttet ockragult . . . gilva. :: Köttet hvitt, slutl. gulak- tigt splendens. OO Foten slutl. ihålig. A Hatten slak flaccida. A A Hatten icke slak .... inversa. b Hatten fint silkesluden. hvit . . . tuba. tt Hatten n. hinnaktig, hygrofan. A Hatten nedtryckt. Lamellerna nedlr»- pande. a Foten fintrådig. + Hatten bar cyatbiformis. ++ Hatten betiickt ;if ett blygrått stoft pruinosa. h Foten glatt. + Hatten i början sotbrun, i torr vä- derlek gråaktig concava. ++ Hatten grå eller gulblek, torr hvit eller hvitaktig. O Hattens kant strimmig . . . vibucina. OO Hattens kant slät .... brumalis. 62 r. Hatten i början kullrig, sedan platt eller nedtryckt. Lamellerna fastväxta eller med en liten tand nedlöpande, a Lamellerna askgråaktiga. + Luktlösa. o Foten upptill bar eller n. sil- kesluden. A Foten uppåt afsmalnande. orbiformis. AA Foten jemntjock . . . ol)olus. OO Foten upptill mjölig. . . metachroa. ++ Doftande. o Lamellerna olivfärgade . . pausiaca. OO Lamellerna smutsgråa . . odorula. b Lamellerna hvitaktiga. + Lamellerna nedlöpande med en spetsig tand. o Lamellerna tättsittande. A Luktlös diatreta. AA Doftande. : Luktande af rättika . rigidata. :: Luktande af anis . . fragrans. -+■+ Lamellerna fustvJlxta. o Lamellerna breda. A Luktlös macrophylla. AA Luktande af anis . . . obsoleta. OO Lamellerna smala . . . mortuosa. ■ Foten excentrisk. t Luktlösa. A Hatten icke pucklig. a Hatten kullrig, i midten icke ned- tryckt pantoleucoides b Hatten i midten nedtryckt . . . pometi. 63 B Hatten piicklig dothiophoi-a. tt Doftande. A Illaluktande nauseosodulcis. B Luktande af mjöl lignatilis. 110. Cl. nebularis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 57. Sporerna 3 — 7 = 3—4 mmm., vårtfulla. Lund., trädgård., b. o. d. i södra Finl. 111. Cl. clavipes (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. T, p. .57. Sporerna rundadt elliptiska, 5—7 = 3—4 mmm. Skog., a. (Nyl.— Lapl. [Soukolo]). 112. Cl. hirneola Fr. Karst. Hattsv. I, p. 59. Spororua gråbleka, 5 = 3 mmm. B.icksluttningar i barrskog., fält, bland gräs och mossa, 11. o d. i södra och mellersta Finl. 113. Cl. ambigua Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X, p. 57 (1882). Icon. f. XXV. Hatten köttig, tunn, seg, cirkelrund, kullrig, trubbig, stundom n. pucklig eller slutl. n. nedtryckt och naflad, full- komligt glatt och slät, med inböjd och n. hvitijunig kant, rödaktigt blekbrun, vanl. stötande i köttrödt, torr urbleknande, men icke hygrofan, 1—1,5 cm. bred. Foten fylld, seg, jerau- tjock, nedböjd, glatt, nedtill n. tilltjocknad, rotlikt förlängd och omsluten af ett hvitaktigt ludd, i toppen n. linfjuuig, blek- aktig, 6 — 10 cm. lång, 2 mm. tjock. Lamellerna fastväxt- nedlöpande, tättsittande, bågböjda, jemnsmala, mjuka, tem). 64 tjocka, bleka. Sporerna ii. sferiskn eller bredt elliptiska. 4 — 5 = 3 mmni. Granskog., bland Hypna, ni. r. (Mustiala). 114. Cl. rivulosa (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 200, f. 1. Karst. Hattsv. I, p. 62. Mossbelupna äng., vägkant, li. o. d. i södra Finl. 115. Cl. subalutacea (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 62. Sporerna „6— 8 = 4 mmm." Lund., på fukt. st., m. r. (Tanunela). 116. Cl. interveniens Karst. Hattsv. I, p. 68. Sporerna ailånga, 6— 7 = 2 — 2,5 mmm. Löf- och blandskog., m. r. (JMustiala). 117. Cl. odora (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 60. Tat. Tab. an. V, p. 182, n:o 404. Sporerna 6 = 5 mmm. Skog., a. (Nyl.-Lapl. [Soukelo]). 118. Cl. cerussata Fr. Cook. Illustr. t. 121. Karst. Hattsv. I, p. 64. Sporerna 4 = 3 mmm. * Cl. difformis Schum. Cook. Illustr. t. 122. Sporerna 4—5 = 3 mmm. r)asiderna Idubblika, 20 = 6 Hlllllll. Barrskog., lund., på feta platser, vid väg., i granskapet af ladugårdar, li. o. d. i södra Finl. 65 119. Cl. phyllophila Fr. Cook. Illustr. t. 81. Karst. Hattsv. I, p. 64. Sporerna 4—8 = 3 — 5 mram. Löfskog., r. (Åbo; Tammela). 120. Cl. pithyophila Secr. Cook. Illustr. t. 103. Karst. Hattsv. I, p. 64. Sporerna 5 — 7 = 3—4 mmm. Uarrskog., a. (Nyl.— Lapl.) 121. Cl. dealbata (Sow.) Fr. Cook. Illustr. 1. 104. Karst. Hattsv. I, p. 67. Gräsbev. st., m. r. (Tammela). 122. Cl. subviscifera Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV (1878), p. 171. Hattsv. I, p. 60. Sporerna elliptiska, 6 — 8 = 3 — 4 mmm. Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 123. Cl. puellula Karst. Hattsv. I, p. 6'ö. Symh. ad Myc. Fenn. XVIII, p. 78. Icon., f. XXXI. Syn. Cl. lauta Karst. in Rev. Myc. n:o 33. Sporerna elliptiska, 8 — 10 = 4 — 5 mmm. Kärrjord, vägkant., h. o. d. i Tammela. 124. Cl. adsentiens Karst. Hattsv. I, p. (m. Trädgård., på mulljord, m. r. (Mustiala). 66 125. Cl. candicans (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 66. Sporerna 4-6 = 4 mmm. Skog., företrädesvis björk- ocli älskog., på fukt. st., a. i södra Finl. 126. Cl. ampla (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 67. * fennica Karst. Hattsv. I, p. 68. Cook. Illustr. t. 645. Bergiga granskog., bland mossa, m. r. (Miistiala). 127. Cl. decastes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 68. Ekskog., m. r. (Åbo; Jomala socken på Åland). 128. Cl. fumosa (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 69. Sporerna klotrunda, 6 mmm. i diam. Skog., h. o. d. i södra Finl. 129. Cl. opaca (With.) Fr. Cook. Illustr. t. 176. Skog., r. i södra Finl. År möjligen endast en varietet af CL cerussaia. 130. Cl. maxima (Fl. Wett.) Fr. Cook. Hlustr. t. 135. Karst. Hattsv. I, p. 71. Syn. Lcpista nimima Pat. Hym. d'Kur. p. 96. Sporerna 4—7 = 3—4 mmm., fintaggiga. Skog., på skugg. st. m. r. (Tammela). * Cl. infundibuliformis (Scliaeff.) Fr. Cook. Illustr. t. 107. Karst. Hattsv. 1. p. 71. 67 Sporerna 5 — 6 = 3 — 4 mmm. Bergiga skog. och fält, a, (Nyl. — Lapl.) 131. Cl. sqvamulosa (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 71. Gräsv. st., företrädesvis vid väg., h. o. d. i södra och mellersta Finl. '■'' membranacea (Fr.) Karst. Cook. Ilhistr. t. 646. Sporerna 6 = 4 mmm. Barrskog., h. o. d. i södra Finl. 132. Cl. sinopica Fr. Karst. Hattsv. I. p. 73. Sporerna 7 — 8 = 5 — 6 mmm. Bergiga barrskog., företrädesvis på brända marker, h. o. d. i södra Finl. 133. Cl. geotropus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 73. Cook. lUustr. t. 83. Pat. Tab. an. p. 93, n:o 208. Sporerna äggrunda, 6—7 = 4—5 mmm. Basiderna klubblika. Barrskog., m. r. (Åbo). 134. Cl. gilva (Pers.) Fr. Cook. Hlustr. t. 136. Karst. Hattsv. I, p. 74. Syn. Lepista (jilva Pat. Hym. d'Eur. p. 96. Sporerna sträfva, n, klotrunda, 5 = 4 mmm. Bergiga barrskog., r. (Södra Finl.) 68 135. Cl. splendens (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 74. Sporerna n. klotrunda, 3—5 mmm. i diam. Skog., r. (Åbo; Mustiala). 136. Cl. flaccida (Sow.) Fr. Cook. Illustr. t. 123, 137. Syn. Lepista flaccida Pat. Hym. d'luir. \). 96. Sporerna 4 — 5 = 3 — 4 mmm., sträfva. Skog., m. r. (Åbo). 137. Cl. inversa (Scop.) Fr. Cook. Illustr. t. 84. Karst. Hattsv. I, p. 75. Syn. Lepista imcrsa Pat. Hym. d'Kur. p. 90. Sporerna sträfva, 5 = 4 mmm. Barrskog., ni. r. (Mustiala). 138. Cl. tuba Fr. Karst. Hattsv. I, p. 76. Barrskog., m. r. (Mustiala). Skild från CL pithyophila genom sin nafladc hatt oili sina långt nedhipande lameller. 139. Cl. cyathiformis Fr. ( ook. Illustr., t. 113. Karst. Hattsv. 1, p. 77. Pat. Tab. an. III, p. 93, n:o 2U7. Sporerna 9 — 12 = 4 — G mnnn. Cystider inga. Basiderna khibblika, 24— 26 = 0-8. Fuktiga skogsmark., äfven på murken ved. t. a. (Nyl. —Vasa). * trivialis Fr. Skog., i)å torra, öppna plats., li. o. d. i siklra Fiul. 69 ** expallens (Pers.) Fr. Skogstr., m. r. (Mustiala). 140. pruinosa (Lasdi.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 78. Barrskog., bland mossa, in. r. (Åbo). 141. Cl. concava (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I. p. 79. Sporerna „äggrunda, 8 — 12 = 6—8 mmni." Skogstr., lund., m. r. (]\Iustiala). 142. Cl. vibecina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 79. Sporerna 5—7 = 3—4 mmm. Barrskog., på fukt. st., bland mossa, h. o. d. 143. Cl. brumalis Fr. Cook. Illustr. t. 114. Karst. Hattsv. I, p. 80. Sporerna n. klotrunda, 3 — 3,5 mmm. i diam. eller 4 — 5 3 — 4 mmm. Barrskog., bland barr, m. r. (Mustiala). 144. Cl. orbiformis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 80. Barrskog., på gräsv. st., m. r. (Mustiala). 145. Cl. obolus Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 82. Sporerna „7 mmm. i diam., fintaggiga." Tallmoar, m. r. (Tammela), 11. 70 146. Cl. metachroa Fr. Cook. Ilhistr. t. 115. Karst. Hattsv. I, p. 80. Sporerna äggrunda eller elliptiska, 5' — 7 = 3—4. Basi- derna klubblika, 26 = 4 mmm. Barrskog., a. (Nyl.— Lapl.) 147. Cl. pausiaca Fr. Karst. Hattsv. I, p. 81. Sporerna 5—6 = 2 — 3 mmm. Berg. barrskog., m. r. (Åbo). 148. Cl. ditopus Fr. Cook. Illustr. 1. 116. Karst. Hattsv. I, p. 81. Sporerna n. klotrunda, 2—4 mmm. i diam. Barrskog., r. (Mustiala; Åbo). 149. Cl. odorula Karst. Symb. ad Myc. Fen n. VI, 1879, p. 3. Hattsv. I, p. 81. Sporerna klotrunda, 2—3 mmm. i diam. Barrskog., bland barr, m. r. (Mustiala). 150. Cl. diatreta Fr. Cook. Illustr. t. 232. Karst. Hattsv. I, p. 82. Sporerna n. klotrunda, 5 — 6 mmm. i diam. Basiderna aflångt klubblika, omkr. 15 mmm. Ifinga ocli 5 mmm. tjocka. Barrskog., trädgård., a. i södra Finl. 151. Cl. rigjdata Karst. lledw. 1883, p. 127. Symb. ad Myc. Fenn. XIII, p. 1. Icon. f. XXII. 71 Hatten teml. köttig, styf, platt, nedtryckt, oregelbunden och olikformig, slät, glatt, blekaktig, i torr väderlek livitnande, omkr. 3 cm. bred. Foten fylld, oftast sammantryckt eller rännlad, upptill tilltjocknad, fintrådig, slutl. n. glatt, nedåt förlängd till en lång, tjock rot, blekaktig, omkr. 3. cm. lång, ända till 1 cm. tjock. Lamellerna fastväxta, n. tättsittande, smala, blekaktiga. Sporerna elliptiska, 4—7 = 2—3 mmm. Tallmoar, vid vägar, m. r. (Åbo). Växer tillsammans med Cl. rivulosa. 152. Cl. fragrans (Sow.) Fr. Karst. liattsv. I. p. 83. Cook. lUustr. t. 232. Pat. Tab. an. V, p. 182, n:o 405. Sporerna elliptiskt sferiska eller äggrunda, 3—5 = 3 mmm, Basiderna 15 — 20 = 6 — 7 mmm. Skogsmark,, fält, bland mossa och gräs, a. (Nyl. — Vasa). 153. Cl. angustissima (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 83. Sporerna elliptiskt sferiska, 4 = 2—3 mmm. Lund., buskmark., bland löf och mossa, m. r. (Mustiala). 154. Cl. macrophylla Karst. Hattsv. I, p. 228. Icon., f. XV. Förtork, koexkrem., m. r. (Mustiala). Steril. 155. Cl. obsoleta (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 83. Cook. Illustr. t. 233. Sporerna elliptiska, 5 — 7 = 2 — 3 mmm. Barrskog., helst vid väg., m. r. (Tammela). 72 156. Cl. mortuosa Fr. Kaist. Hattsv. I, p. 83. Lund, \)k gräsv. st., m. r. (Tammela). 157. Cl. pometi (Fr.) Karst. — ^ sallceti Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 4 (1879). Hattsv. L p. 85. Sporerna olliptiska, G— 9 = 3— 4 nimm. Stamm. af jolstcr, m. r. (Mustiala). 158. Cl. dothiophora Fr. Karst. Hattsv. I, p. 60. — ii de- pressa Karst. n. var. Hatten platt, med bred puckel, liyalint hvitaktig. torr hvit. Foten jemntjock, vanl. krökt, hvit. Lamellerna livita. Skogstr., på gräsv. st., m. r. (Mustiala). 8 — 10. Half tum hög, luktlös svamp, lätt igenkänlig genom sin excentriska puckel. 159. Cl. nauseosodulcis Karst. Hedw. 1883, p. 177. Symb. ad Myc. Fenn. XHI, p. 2. Icon. f. XXIIL Hatten köttig, med n. hinnaktig kant, mjuk, n. spröd, oregelbunden och olikformig, först kuUrig, sedan platt, slät, glatt, slutl. ofta i ytan söndersprucken till rutformiga fjäll, (nifärgad, sämskfjirgad, 2—25 cm. bred, ofvanom foten ända till 3 cm. tjock. Foten excentrisk, sällan central, vanl. ojemn och krökt, tät, filtluden, äldre n. glatt, hvitaktig, 4 — 14 cm. hög, 1 — 5 cm. tjock. Lamellerna nedlöpande, tättsittande, jcmnsmala, här och der förgrenade, bleka, 1—1,5 cm. breda. Sporerna sferiskt elliptiska, 4—8 = 5. Basiderna cylindriskt klubblika, 46 = 9—10 mmm. tjocka. Cystider inga. 73 Barrskog., på myrstackar, m. r. (Mustiala vid Heiuäs- järvi). 9. — Vanl. tufvad. Smaken obehaglig, n. sötaktig. Lukten i synnerhet hos cäldre exemplar ytterst obehaglig, stinkande. 160. Cl. lignatilis (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 86. Sporerna 4 — 6 — 3 — 4 mmm., n. klotrunda. Basiderna klubblikt cylindriska omkr. 16 = 3 — 4 mmm. Cystider inga. jNIurkna stammar af löfträd. företrädesvis björk, t. a. i södra Finl. XXVI. Laeearia Cook. Pat. Hym. d'Eur. p. 76. Lamellerna fastväxta, teml. tjocka, breda, glesa. Spo- rerna sferiska, fintaggiga, stora. Basiderna klubblika, 4-spo- riga. Cystider inga. Öfversigt af arterna. * Lamellerna icke hvita laccata. ** Lamellerna hvita grumata. 161. L. laccata (Scop.) Cook. Syn. Camarophyllus laccatus Karst. Hattsv. I, p. 23L Clitocyhe laccata Fr. Pat. Tab. an. II, p. 42, f. 104. Vogl. Obs. anal. p. 14, t. 3, f. 9. Sporerna sferiska, 9— 10 mmm. i diam. Basiderna klubb- likt atlånga, 4-sporiga, 27 — 31 = 7 — 8 mmm. Jord, helst mulljord, a. (Nyl. — Lapl.) Ätlig. 74 162. L. grumata (Scop.) Karst. * L. albida Karst. Syn. Camarophylhis grumatus Karst. * C. albidus Karst. Hattsv. I, p. 232. Hyyroplwrns grumatus (Fr.) * H. difformis Karst. (Grevillea, 1879, ii:o 42, p. 64.) Sporerna 8 — 9 mmm. i diam. Backsluttn., på gräsv. st., m. r. (Miistiala). XXVII. Pleurotus (Fr.) Karst. Hattsv. t, p. XIII, 88. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna klubb- eller flaskfor- miga, ofta inga.* Öfversigt af arterna. * Hatten n. hel, baktill otydligt kantad. t Hatten uppstigande ostreatus. tt Hatten horisontel saliguus. ** Hatten lialf, baktill okantad. t Upprätta. (Geopefaluni Pat. Hym. d'Eur. p. 127.) A Hatten klockforraig .... semiinfundibuliformis. B Hatten spadlik petaloides. tt Horisontela. A Hatten torr. a Hatten köttig. + Lamellerna bleka eller gulaktiga. o Foten tydlig, trind. . pulmonarius. ■' De cystidbärande arterna torde rättast böra sammanföras i ett skildt slägte. 75 oo Foten otydlig . . . Alméiii. ++ Lamellerna hvita eller gråa. O Lamellerna livita. A Foten tydlig miti>. AA P'oten otydlig .... limpidus. OO Lamellerna gråa .... tremulus. b Hatten hinnaktig. + Grå acerosus. ++ Suöhvit dictyorhizus. r» Hatten betäckt med en slemartad hin- na eller till sin öfre del geléartad. a Hatten glatt serotinus. b Hatten luden. + Hatten n. sträf hårig .... pulmonariellus. ++• Hatten sammetsluden . . . limpidoides. 163. Pl. ostreatus (Jacqv.) Fr. Syn. Clitocyhe ostreafa Karst. Hattsv. I, p. 87. Sporerna aflånga, 9 — 11 = 3 — 4 mmm. Cystiderna klubb- lika, i spetsen försedda med en liten äggrund knapp. Gamla trädstamm., m. r. (Helsingfors; Tammela; Åbo). 164. Pl. salignus (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 228. Syn. Clitocyhe scdn/na Karst. Hattsv. I, p. 87. Sporerna äggrundt aflånga, ofta böjda, 8 — 14 = 3 — 4,5 mmm. Videstamm.. m. r. (Helsingfors enl. W. Nyländer). 165. Pl. semiinfundibuliformis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIX. (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 14: 1887, p. 85). 76 Syn. Fleurotus petaloides * P/. spathulatus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 88. Upprätt, »nikel. Hatton ii. kiittig, trattlik, uppfliikt på eiiu sidan, slät, blekt rostfärgad, glatt med vågig, tillbaka- bfijd kant, omkr. 3 cm. bred. Foten fullkomligt lateral, sam- mantryckt, jenmtjock, vid basen lindrigt tilltjocknad, tcml. smal, beklädd med ett tunnt ludd, hvitblek, 0,5— o cm. hög, 3 — ö mm. tjock. Lamellerna långt nedlöpande, ganska tätt- sittande, jemnbreda, smala, slutl. gulaktiga. Basiderna cy- lindriskt klubblika, omkr. 30 mmm. långa. Cystiderna spar- samma, spolformiga, med sned, smal bas, 57 — 78 = 10—20 ]nmm., m. spetsiga. Sporerna sferiskt elliptiska, 5—6 = 3 — 4 mmm. På och bland förkoln. ved, m. r. (Mustiala). 8^10. 166. Pl. petaloides (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 88. Pat. Tab. anal. V, p. 189, f. 421. Var. glabralus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIX (1887), p. 85. N. upprätt. Hatten köttig, bredt spadformig, glatt, slät, vågbräddad, sämskfärgad, skiftande nedtill i violett samt mot kanten i grönt (i torrt tillstånd), 5—7 cm. hög, 3—6 cm. bred. Foten m. kort, tjock, n. glatt. Lamellerna långt ned- löpande, m. tättsittande, ganska smala, gulaktiga (torra). Spo- nsrna bredt elliptiska, med mörkt ytterhylle, 4 — 5 = 3—3,5 mmm. På sågspån i Ananashuset på Fagervik: Edw. Hisiuger. Cystiderna tjocka, inträngande djupt i väfnaden, med framstickande, kägellik, vårtfull si)ets (enl. Patouillard). i i 167. Pl. pulmonarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 88. Basidenia klubblikt cylindriska, omkr. 30 = 5—6 mmm. Cystider inga. Sporerna ailånga, 7 — 9 = 3—4 mmm., utan oljedroppar. Stamm. af rönn och l\jörk, h. o. d. (Nyl. — Lapl.) 168. Pl. Alméni Fr. Karst. Hattsv. I, p. 89. Sporerna 7 — 9 = 3 — 4 mmm., aflånga. Cystider inga. Basiderna m. små. (iamla stammar al gran, li. o. d. i södra Finl. 169. Pl. mitis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 90. Cook. Illustr. t. 211. Quél. Ench. p. 14'.). Sporerna cylindriska, omkr. 3=1 mmm. Cystider inga. Basiderna omkr. 24=3—4 mmm. Torra grenar af barrträd, synnerl. tall. a. (Nyl. — Vasa). Hattens färg föränderlig, än livit eller hvitaktig, än röd- l)runaktig, beroende af väderleken.* 170. Pl. limpidus Fr. Karst. Hattsv. I. p. 90. Pat. Tab. anal. 2:e Ser. p. 11, f. 518. Sporerna klotrunda. 8 — 9 nnnm. i diam. Cystider inga. Torra grenar af lind. m. r. (Mustiala). 171. Pl. tremulus (Scluetf.) Fr. Karst. Hattsv. T. p. 91. Cook. Illustr. t. 242, f. 2. * Den rödbrnnaktiga fnrnu^n anses af (^ixölet möjligen utgöra en skild art. Sporerna elliptiskt sferiska, 6—8 = 5 — 7 mmni. Cysti- der inga. På jord och mossa, li. o. d. i södra Fiul. 172. Pl. acerosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 91. Cook. Illiistr. t. 242, f. 3. Pat. Tab. anal. V, p. 189, f. 423. Sporerna elliptiskt sferiska, 6=4 inmm. Cystider inga. På barr, jord, mossa, murken ved, torra grangi'enar, vid väg., h. o. d. i södra Finl. 173. Pl. dictyorhizus (De C.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 91. Sporerna „äggrunda, 6 mmm. långa." Jord, rutten ved, drifbänk., ra. r. (Mustiala). 174. Pl. serotinus (Schrad.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 89. Cook. Illustr. t. 258, f. 2. Sporerna cylindriska, vanl. böjda, 3—5 = 1 mmm, Ba- siderna smala, små. Cystider inga. Stammar af löfträd, helst al, sällan af barrträd, a. (Nyl. — Lapl.) 175. Pl. pulmonariellus Karst. Symb. ad. Myc. Fenn. IV (1878), p. 172. Hattsv. I, p. 89. Stamm. af klibbal, m. r. (Mustiala). 176. Pl. limpidoides Karst, Symb. ad Myc. Fenn. VIH, p. 7. Hattsv. II, p. 229. Icou., f. III. 79 Sporenia elliptiska, med tvenne oljedroppar, 6—9 = 3—4 mmm. Cystiderna spolformiga, m. spetsiga, omkring 55 = 9 — 11 mmm. Gamla björkstamm., m. r. (Mustiala). XXVIII. Myeena Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIV, 97. •Sporerna elliptiska eller sferiska, släta. Mellanlagret (trama) heteromorft, har afrimdade celler i midteu och lång- sträckta på sidorna. Basiderna korta. Cystiderna af varie- rande form eller inså. Öfversigt af arterna. * Lamellerna med mörkare färgad, tandad egg. t Icke rosenröda. A Lamellernas egg saffransfärgad . . elegans. B Lamellernas egg mörkt purpurfärgad. rubromarginata. tt Rosenröd rosella. ** Lamellerna enfärgade. t Färgen ren, icke stötande i brunt eller grått. A Hatten stötande i rödt. a Hattens kant genomskinligt strim- mig. + Lamellerna breda. o Lamellerna bukiga . . . pura. oo Lamellerna jemnbreda . . zephirus. ++ Lamellerna smala adonis. b Hatten n. fårad lineata. 80 B Hatten gulaktig eller hvit. a Hatten gulaktig, glatt .... luteoalba. 1) Hatten hvit. + Foten upptill i)U(lrad .... flavoalba. ++ Foten bar lactea. tt Brun- eller gråaktiga. A Foten nedtill icke uppsvälld eller in- ympad, ofta rotlikt förlängd, a Foten torr eller n. slipprig. + Foten saftlös. O Foten teml. tjock eller smal. A Foten styf, rotlikt förlängd. : Foten torr. a Foten slät. 1 Hatten ojemn af upphöjda åsar . rugosa. 2 Hatten strinimig. galericulata. ^ Foten fårad . . . polygramma. :: Foten slipprig . . . laevigata. AA Foten spröd, : Doftande. a Starkt luktande. 1 Foten gulaktig . alcaliua. 2 Foten hvitaktig . ammoniaca. ^ Svagt luktande. 1 Lamellerna sins- emellan fria . . metata. 2 Lamellerna fiir- enade genom tvilr- ådror .... rigidula. :: Luktlösa. a Hatten veckadt fårad, plicosa. 81 /S Hatten strimmig. 1 Lamellerna förenade genom tvärådror . stannea. 2 Lamellerna sinsemel- lan fria .... vitrea. oo Foten m. smal, slak. A Doftande cinerella. AA Luktlösa. : Lamellerna fria. a Foten glatt .... jQlipes. (S Foten luden och mjölig. amicta. :: Lamellerna n. fastväxta. cc Hatten trubbig . . . debilis. ^ Hatten med en vårtlik knöl eller n. pucklig. 1 Lamellerna afsmal- nande och fastväxta . vitilis. 2 Lamellerna omkring foten förenade till en ring collariata. ++ Foten fylld med färgad saft. o Saften rödaktig. A Lamellerna enfärgade. : Foten hvitmjölig . . . hsematopus. :: Foten bar eruenta. AA Lamellerna i eggen svart- aktigt purpurfärgade . . sangvinolenta oo saften hvit galopus. b Foten slemmig. + Hatten klibbig. o Foten vanl. gulaktig .... epipterygia. oo Foten vanl. askgrå .... vulgaris. 6 82 ++ Hatten torr. o Foten n. klibbig citrinella. OO Foten m. slemmig .... rorida. B Foten vid basen utvidgad till en naken, kretsformig skifva eller löklikt upp- svälld och borstliårig eller inympad, a Foten icke inympad. + Hvitaktiga. o Hatten besatt med m. fina, sprid- da hår. A Foten mjölig eller finluden . coprinoides. AA Foten bar stylobates. OO Hatten glatt echinipes. + + Rosenröd pterigena. b Foten inympad corticola. 177. M. elegans (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 98. Cook. Illustr. t. 284, f. 1. Sporerna elliptiskt sferiska, 8 — 10 = 5—6 mmra. Barrskog., a. i södra och mellersta Finl. 178. M. rubromarginata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 99. Sporerna elliptiskt sferiska, 5—6 = 3 — 4 mmm. Förmultn. ved, på fukt. st., h. o. d. {Södra Finl.) 179. M. rosella Fr. Karst. Hattsv. I, p. 100. Cook. Il- lustr. t. 131. C. Sporerna clliptiska, 7—8 = 3 — 4 mmm. Barrskog., a. (Nyl. — Vasa). 83 180. NI. pura (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 100. Cook. Illustr. t. 157. Pat. Tab. anal. IV, p. 148, f. 313. Sporerna 6 — 10=4 mmm. Cystiderna breclt valsformiga. Skog., ljunghedar, på mossbelupna st., a. (Nyl. — Lapl. [Soukelo]). 181. M. zephirus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101. Skog., m. r. (Åbo). 182. M. adonis (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101. Cook. Illustr. t. 185. Lund., m. r. (Mustiala). 183. M. lineata (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 101. Sporerna elliptiska, 8 — 9 = 5 — 7 mmm. Basiderna klubb- lika, 16 — 21 = 5—6 mmm. Cystider inga enl. Vogl. Lund., äng., bland mossa, m. r. (Åbo). 184. M. luteoalba (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 102. Cook. Illustr. t. 159. Barrskog., bland mossa, m. r. (Åbo). 185. M. flavoalba Fr. Karst. Hattsv. I, p. 103. Pat. Tab. anal. III, p. 96, f. 216. Sporerna 6— 8 == 3— 4 mmm. Cystiderna bukiga eller kägellikt flaskformiga. Skogstr., ljungmark., öppna pl., h. o. d. i södra Fiul. 84 186. M. lactea (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 103. Cook. Illustr. t. 159. Sporerna 4—7 = 3 — 4 mmm. Basiderna 18 — 21=4—5 mmm. Cystider inga enl. Vogl. Barrskog., mest på öppna pl. och bland barr, a. (Nyl. * — Lapl.) 187. M. rugosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 105. Cook. Il- lustr. t. 186. Förmultn. löfträdsstamm., t. a. i södra Finl. 188. M. galericulata (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 106. Cook. Illustr. t. 222. Pat. Tab. anal. III, p. 95, f. 214; IV, p. 145, f. 137. Sporerna äggrunda, 8 — 11=4—6. Basiderna 2-sporiga, klubblika, 21 — 26 = 7—10 mmm. Cystider inga. Gamla trädstammar, a. (Nyl. — Lapl.) Varierar större med skrynkligt fårad hatt (/S mstiva [Pers.]) och m. liten (hat- ten 0,5—1 cm. bred, foten 2 — 3 cm. lång), tufvad, med bag- böjd fot {y nana Karst.) 189. M. polygramma (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 106. Cook. Illustr. t. 223. Sporerna 10—12 = 6—8 mmm. Stamm., helst af ek och hassel, stundom på jord, m. r. (Åbo ; Lapland). 190. M. laevigata (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 108. Sporerna elliptiska, 6=3 mmm. 85 Barrskogar, på trädstamm., stockar, ved på våta st., a. (NyL-Lapl.) Sporerna enligt Quélet (Soc. bot. Franc. 1876, p. 326) sferiska, punkterade, 6 mmm. i diam. 191. M. alcalina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 109. Sporerna 8 — 10 = 6—7 mmm. Barrskog., på murkna stubb., a. (Nyl.— Vasa). 192. M. ammoniaca Fr. Karst. Hattsv. I, p. 110. Cook. Illustr. t. 238, f. 1. Sporerna 8—10 = 4 — 6 mmm. Barrskogar, på murkna stubbar, åkerrenar, m. r. (Mus- tiala). 193. M. metata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 110. Cook. Il- lustr. t. 238, f. 2. Sporerna 8—10 = 4—6 mmm. Barrskog., äng., bland mossa, h. o. d. i södra Finl. 194. M. rigidula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 5. Hattsv. I, p. 110. Sporerna sferiska, 6 — 7 mmm. i diam. Sandjord, vid väg., m. r. (Mustiala). 195. M. plicosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 111. Mulljord, m. r. (Mustiala). 86 196. M. stannea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 112. Sporerna ,,7—10 = 4 mmm." Gräsv. st. i skog., m. r. (Mustiala). 197. M. vitrea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 112. Sporerna elliptiska eller n. klotrunda, 6 — Sm 3 — 6 mmm. Barrskog., på fukt. st., m. r. (Tammela). 198. M. cinerella Karst. Icon. t. XXIV, Hattsv. I. p. 113. Sporerna elliptiska, 10 = 6 mmm. Barrskogar, bland tallbarr och mossa, m. r. (Mustiala). Växer tillsammans med 31 metata och 31. coUariata. 199. M. filipes (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 113. Cook. Illustr. t. 1(31. Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 200. M. amicta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 114 /Sleucopsis Karst. Icon., f. XXXII. Hattsv. I, p. 549. Syn. Agaricus amictus var. incongruens Britz. Hyporli. und Leucosp. Siidbayern, p. 147. Hatten hvit, vanligen lutande, genomskinligt strimmig. Sporerna 8 — 10 = 4 mmm. Spänhög., m. r. (Mustiala). 201. M. debilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 115. Sporerna ,,9—10 = 6—7 mmm." Sauka äng., bland mossa, h. o. d. i södra Finl. 87 202. M. vitilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 115. Cook. II- lustr. t. 189, f. 2. Sporerna „10 — 12=4 — 5 mmm." Fukt. st., bland mossa, h. o. d. i södra Finl. 203. M. collariata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 116. Sporerna elliptiska, 8—9 = 5 mmm. Barrskog., bland barr och mossa, r. (Mustiala). 204. M. latebricola Karst. Hattsv. I, p. 117. Icon., f. XXXIII. Gammal tallved och bark, m, r. (Mustiala). 205. M. haematopus (Pers.) Fr. Karst, Hattsv. I, p. 117. Sporerna 6 — 9 = 5 — 6 mmm. Gamla stamm. af gran., a. (Nyl. — Lapl.) 206. M. cruenta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 118. Cook. Illustr. t. 162. Sporerna n. klotrunda, 6 — 12 = 5 — 9 mmm. Barrskog., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl. 207. M. sangvinolenta (Alb. et Schw.) Fr. Karst, Hattsv. I, p. 118. Pat. Tab. anal. IV, p. 144, f. 316. Sporerna äggrunda, 8 — 9 = 6—7 mmm. Cystiderua ut- skjutande, flaskformiga, m. spetsiga. Fukt. st., bland löf, h. o. d. i södra Finl. 88 208. NI. galopus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 118. Cook. Illustr. t. 207, f. 2. Pat. Tab. anal. II, p. 45, f. 109. Vogl. Obs. anal. II, p. 238, t. VIII, f. 22. Sporerna 9—10=4—5 mmm. Basiderna 26 — 30=5—6 mnini. Cystiderna spolformiga, 60— 70=: 10 — 12 mmm. en- ligt Vogl. Skog., på fukt. st., bland löf, stmidom på murken ved, r. (Åbotrakten). 209. M. epipterygia (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 119. Cook. Illustr. t. 208, f. 1. Pat. Tab. anal. III, p. 96, f. 215. Sporerna 8—10 = 4—5 mmm. Cystider inga. Bland löf och mossa, stundom på murkna stubbar, a. (Nyl.— Vasa). 210. M. vulgaris (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 120. Cook. Illustr. t. 191. f. 2. Sporerna 5—6 = 3—4 mmm. Barrskog., bland barr och mossa, a. (Nyl. — Lapl.) Sporerna enligt Phillips 10 = 4 mmm,! 211. M. citrinella (Pers.) Fr. Karst. Hattsv, I, p. 120. Cook. Illustr. t. 248, f. 1. Barrskog., bland barr och mossa, ra. r. (Åbo), 212. M. rorida Fr, Karst. Hattsv. I, p. 121. Cook. Il- lustr, t. 248, f, 3, Pat, Tab, anal. V, p. 187, f. 417. 89 Sporerna 8 — 11 =4 mmm., klubblika, krökta. Basiclerna bredt klubblika. Cystiderna bredt spolformiga. Qvistar, blad, strö, h. o. d. (Nyl.— Lapl. [Kola]). 213. M. coprinoldesKarst. (Grevillea, 1879,p.63). Hattsv. I, p. 121. Icon., f. 11. Sporerna elliptiska, 6—8 = 3—5 mmm. Gamm. sälgbark, m. r. (Mustiala; Åbo). 214. M. stylobates (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 121. Cook. Illustr. t. 249, f. 1. Sporerna elliptiska eller ovala, 3=1,5 mmm. Qvistar, blad, ved, li. o. d. i södra och mellersta Finl. 215. M. echinipes (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 122. Mulljord och förmultn. löf, m. r. (Åbo). 216. M. pterigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 123. Sporerna elliptiska, 7 — 9 = 4 — 5 mmm. Torra blad och bladskaft af ormbunkar, hjortron och rönn, halm, h. o. d. i södra och mellersta Finl. 217. M. corticola (Schum.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 123. Pat. Tab. anal Hl, p. 97, f. 217. Sporerna klotrunda, släta, 8 — 10 mmm. i diam. Basi- derna klubblika. Cystiderna klubblika, i toppen försedda med krökta, tublika utskott, 40 — 50 = 7 — 8 mmm. Löfträdsstamm., bland lafvar och mossa, h. o. d. i södra Finland. 90 XXIX. Omphalia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 125. Syn. Omphalina Quél. Ench. p. 42. Mellanlagret (trama) heteroraorft, med afrimdade celler i raidten och långsträckta på sidorna. Basiderna merendels smala, 4-sporiga. Cystider förefinnas eller saknas. Sporerna äggrunda, elliptiska, aflånga, släta. Öfversigt af arterna. * Hatten teml. plattad, med inböjd kant. t Lamellerna smala. A Lamellerna m. tättsittande. a Blåaktigt gulbleka. + Lamellerna hvitaktiga . . . umbilicata. ++ Lamellerna snöhvita. . . . maura. b Snöhvita scyphoides. B Lamellerna teml. glesa. a Lamellerna guldgula eller rödlätta. + Foten guldgul chrysophylla. ++ Foten först blek, sedan brun- aktig pyxidata. b Lamellerna hvitaktiga eller gråa. + Hatten öfverallt strimmig . . strisepileus. -t+ Hatten i kanten strimmig. O Foten 1 — 2 tum hög. A Hatten torr, silkesluden eller småfjällig. : Hatten platt, natlad. a Hatten gråaktigt sot- brun epichysium. (i Hatten blekt brungul, sphagnicola. :: Hatten trattlik . . . philonotis. 91 AA Hatten glatt. : Lamellerna hvita. a Hatten askgrå . . leucophylla. ^ Hatten hvit . . . scyphiformis. :: Lamellerna gråa . . oniscus. oo Foten omkr. V2 tum hög . riistica. tt Lamellerna m. glesa, breda. A Lamellerna teml. smala hepatica. B Lamellerna breda. a Hatten teml. köttig umbellifera. b Hatten hinnaktig stellata. Hatten i början klocklik, med rak kant. t Lamellerna breda. A Hatten gul, blåaktigt gulblek eller grå. a Foten teml. tjock. + Foten dadelfärgad. O Lamellerna bågformigt krökta campanella. 00 Lamellerna fria, m. breda . psilocyboides. ++ Foten blåaktigt gulblek eller hvitgrå. O Lamellerna tättsittande . . reclinis. 00 Lamellerna glesa. . . . grisea. b Foten trådsmal. + Hatten gråbrun setipes. ++ Hatten n. pomeransgul. . . fibula. B Hatten hvit gracillima. tt Lamellerna smala, vecklika .... integrella. 218. Omph. umbilicata (Schaeff.) Fr.Karst. Hattsv.I,p. 126. Sporerna ,,6—8 = 4 mmm." Skog., m. r. (Mustiala). 92 219. Omph. maura Fr. Karst. Hattsv. I, p. 127. Cook. Illiistr. t. 287, f. 1. Sporerna elliptiska, 5 — 6 = 3 — 4 mmra. Brända marker, h. o, cl. i södra Finl. * Omph. invita Karst. Hattsv. I, p. 127. Sporerna 5 — 6=^3 mmm. Jord, gammal ved, m. r. (Mustiala). 220. Omph. scyphoides Fr. Karst. Hattsv. I, p. 128. Pat. Tab. anal. V, p. 188, f. 419. Sporerna äggrunda, 6—8 mmm. Cystiderna föga ut- skjutande, spolforraiga. Öppna, gräsv, st., li. o. d. i södra Finl. 221. Omph. chrysophylla P'r. Karst. Hattsv. I, p. 128. Sporerna 10 — 12 mmm. långa enligt Quélet (Bull. Soc. bot. Frang. 1877, p. 319). Murken furuved, h. o. d. i södra Finl. 222. Omph. pyxidata (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 129. Cook. Illustr. t. 194, f. 2. Sporerna 7—8 = 5 — 6 mmm. eller 5 — 6 i diam. Öppna fält, vid väg., a. i södra och mellersta Finl. (Ja- kobstad). 223. Omph. striaepileus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 129. Sporerna klotrunda eller n. klotrunda, 5 — 7 mmm. i diam. 93 Skog. på gräsv. st., m. r. (Mustiala). Sporerna enligt Quélet (Champ. Norniand., 1880, p. 4) äggrundt sferiska, vårtigt taggiga, 7 — 8 mmm. länga. God art, icke föregåendes varietet. 224. Omph. epichysium (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 130. Sporerna 8—10 = 4—5 mmm. Murken ved, h. o. d. i södra Finl. 225. Omph. sphagnicola (Berk.) Karst. Hattsv. 1 , p. 130. Cook. Illustr. t. 289, f. 1. Sporerna 6 — 9 = 3 — 5 mmm. Kärr, bland hvitmossa, m. r. (Tammela). 226. Omph. philonotis (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 131. Sporerna 5 — 7 = 3 — 4 mmm. Kärr, m. r. (Mustiala). 227. Omph. leucophylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 129. Sporerna 6 — 7 = 4 — 5 mmm. Barrskog., på fukt. st, m. r. (Mustiala). 228. Omph. scyphiformis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 132. Sporerna 6—9 = 3 — 5 mmm. Jord, bland mossa, m. r. (Mustiala). 94 229. Omph. oniscus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 131. Sporerna „äggriinda, 6 — 7= 5,5 ramm." Torf- och sandjord, m. r. (Åbo). 230. Omph. rustica Fr. Karst. Hattsv. I, p. 131. Ljungmark., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 231. Omph. hepatica (Batscli.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 133. Cook. Illustr. t. 250, f. 2. Sporerna 5— 8=z2— 4 mmm. Vid väg., m. r. (Mustiala). 232. Omph. umbellifera (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 133. Cook. Iliustr. t. 271. Pat. Tab. anal. IH, p. 99, f. 222. Sporerna äggrunda, 9— 13=7— 9 mmra. Cystider inga. Torfjord, murken ved, a. (Nyl. — Lapl. [Ishafvets kust]). 233. Omph. stellata Fr. Karst, Hattsv. I, p. 135. Cook. Illustr. t. 241, f. 3. Sporerna äggrunda, 6 — 7rr3— 5 mmm. Cystider inga. Trädstamm., stock., ved, på våta st., h. o. d. i södra Finland. 234. Omph. campanella (Batsch.) Karst. Hattsv. I, p. 135. Cook. Illustr. t. 273, f. 1. Sporerna 4 — 5=3 mmm. Murkna barrträdsstamm., jord, a. (Nyl.— Lapl.) 95 235. Omph. psilocyboides Karst. Myc. Fenn. III, p. 368. Hattsv. I, p. 136. Icon., f. XXXIV. Fukt. gräsv. st., m. r. (Tammela). 236. Omph. recllnis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 137. Sporerna elliptiskt sferiska, 6 = 4 — 5 mram. Nedfallna granqvistar och barr, m. r. (Tammela). * Omph. deflexa Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 7. Hattsv. I, p. 137. Sporerna klotrunda, 5—7 = 4—6 mmm. Öppna, sterila plats., m. r. (Mustiala). 237. Omph. grisea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 138. Sporerna 6—9 mmm. i diam. Öppna, gräsbev. plats., m. r. (Mustiala). 238. Omph. setipes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 138. Fukt. st., bland mossa, h. o. d. i södra Finland. Var. atrocyanea Fr. lika allmän som hufvudarten. 239. Omph. fibula (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 138. Cook. Illustr. t. 274, f. 2. Pat. Tab. anal. II, p. 46, f. 110. Sporerna 4 — 5 = 3 mmm. Cystiderna flaskformiga. Fukt. st., bland mossa, a. (Nyl. — Lapl.) Var. Swartzii Fr. Pat. Tab. anal. V, p. 188, f. 420 mindre allmän än huf- vudformen. 96 240. Omph. gracillima (Weinm.) Fr. Karst. Hattsv. 1, p. 139. Sporerna elliptiska eller aflåiigt äggrunda, 8 — 10=4 — 6 mrani. Kärr, på förmultn. växter, m. r, (Mustiala). 241. Omph. integrella (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 139. Sporerna 6 — 7 = 4 mmm. Rutten ved, förmultn. löf, nmlljord. m. r. (Åbo?). XXX. Marasmius (Fr.) Karst. Syn. CollyUa ¥y. Karst. Hattsv. I, p. XV, 140. Marasmius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 165. Mellanlagret (trama) homomorft. Basiderna smala. Cy- stider inga. Hattens kant i början inrullad. Öfversigt af arterna. I. Collyhia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 140. Hatten icke fårad eller skrynklig. * Lamellerna hvita eller rent och lifligt fär- gade, icke gråa. t Foten fårad eller fintrådigt strimmig. A Lamellerna breda, a Foten tät. + Hatten glatt semitalis. 97 ++ Hatten tradigt streckad eller hårig platypliylliis. b Foten ihålig lentiniformis. B Lamellerna smala. a Foten n. bukig maculatus. b Foten icke bnkig. + Foten uppåt afsmalnande, n. kägellik, O Lamellerna slutl. fläckiga . distortus. OO Lamellerna ständigt hvita . butyraceus. ++ Foten jemntjock. o Hatten torr asemus. o O Hatten n. klibbig . . . stridulus. tt Foten sammetshårig, flockullig eller pudrad. A Lamellerna teml. glesa, breda, a Hatten klibbig. + Foten svartaktigt kastanjebrun. velutipes. ++ Foten blekbrun molochinus. b Hatten torr stipitarius. B Lamellerna m. tättsittande, ganska smala, a Lamellerna fria. + Foten öfverallt beklädd med mjöligt ludd confluens. ++ Foten bar eller i början mjö- lig. o Roten lång, glatt .... myosurus. OO Roten teml. lång, borst- hårig conigenus. b Lamellerna fastväxta. + Roten fintrådig cirrhatus. 7 98 ++ Roten glatt tuberosus. ttt Foten pipig, slät bar, jemntjock. A Lamellerna m. breda esculentus. B Lamellerna smala, tättsittande. a Lamellerna m. tättsittande, i bör- jan blekröda acervatus. b Lamellerna tättsittande. + Foten brun- eller gulaktig. O Lamellerna hvita eller blek- aktiga. A Hatten vanl. i midten ned- tryckt. : Hatten platt, enfärgad, dryophilus. :: Hatten pucklig, i mid- ten mörkare .... ocellatus. AA Hatten icke nedtryckt . aqvosus. OO Lamellerna gula .... macilentus. ++ Foten hvit. O Hatten mörkt orangegul. . clavus. OO Hatten snölivit .... muscigenus. ** Lamellerna gråaktiga. t Lamellerna tättsittande, teml. smala. A Doftande. a Starkluktande. + Foten rotlikt förlängd . . rancidus. ++ Foten icke förlängd. O Hatten glatt coracinus. OO Hatten luden impexus. b Svagluktande daemonicus. B Luktlösa. a Hatten askgrå eller blåaktigt gul- blek. 99 + Foten i ytan vågigt ojemn . . inolens. ++ Fotens yta jenm. O Hatten stoftpudrad . . . ignobilis. OO Hatten bar miser. b Hatten becksvart eller brun. + Hatten i midten nedtryckt . . atratus. ++ Hatten pucklig. o Knölen liten, vårtlik . . . ambustus. OO Knölen bred subsimulans. tt Lamellerna teml. breda och glesa. A Foten rotlikt förlängd protractus. B Foten utan rot. a Foten jemntjock cessans. b Foten uppåt tilltjocknande . . . clusilis. II. Eu-Marasmius. Marasmius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XV, 165 pr. p. Hatten fårad eller skrynklig. * Foten icke inympad i matrix. t Foten tät eller märgfuU. A Foten nedtill ullig eller borsthårig. a Lamellerna glesa, teml. tjocka . urens, b Lamellerna n. tättsittande . . . peronatus. B P'oten vid basen bar oreades. tt Foten pipig. A Lökluktande prasiosmus. B. Luktlösa. a Lamellerna bleka terginus. b Lamellerna rödbruna putillus. ** Foten inympad i matrix. t Foten bar. 100 A Lökluktande scorodonius. B Luktlös calopus. tt Foten mjölig ramealis. 242. M. semitalis (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia semitalis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 141. Barrskog., på gräsbev. st, vid väg., m. r. (Mustiala). . 243. M. platyphyllus (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia patypliylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 142. Sporerna klotrunda, 3 — 8 mmm. i diam. Cystider inga. Basiderna cylindriskt klubblika, 45 — 50 = 7—9 mmm. På "eller vid stubbar af löfträd, helst björk, a. i södra Finl. Hör möjligtvis till Lyophyllum. 244. M. lentiniformis Karst. Syn. CoUyhia lentiniformis Karst. Älyc. Fenn. IH, p. 366. Hattsv. I, p. 142. Sporerna 10—11 = 4—6 mmm. Cystider inga. Basi- derna cylindriskt klubblika, 30 = 6 — 7 mmm. Tallskog., på sandjord, vid vägar, m. r. (Mustiala). 245. M. maculatus (Alb. et Schw.) Karst. Syn. CoUyhia maculata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 144. Cook. Illustr. t. 142. CoUyhia fodiens Kalclibr. Icon. sel. Hym. Hung. p. 62, t. XXXVI, f. 2. Sporerna klotrunda, 4 — 6 mmm. i diam. Barrskog., på fukt. st., a. i södra Fiul. 101 246. M. distortus (Fr.) Karst. Syn. Collylia distorta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 144. Förmultn. barrträdsstamm., m. r. (Mustiala). 247. M. butyraceus (Bull.) Karst. Syn. CoUyhia hutyracea (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 144. Cook. Illustr. t. 143. Sporerna 7—8 = 4—5 mmiu. Skog., a. (Nyl.— Vasa). 248. M. asemus (Fr.) Karst. Syn. Golhjlna asema Fr. Karst. Hattsv. I, p. 145. Barrskog., m. r. (Mustiala). 249. M. stridulus (Fr. Karst. Hattsv. I, p. 145. Syn. Collybia stridula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 145. Barrskog., m. r. (Mustiala). 250. M. velutipes (Curt.) Karst. nec Berk et C. Syn. CoUyhia velutipes Fr. Karst. Hattsv. I, p. 147. Cook. Illustr. t. 184. Fleurotiis velutipes Quél. Assoc. FranQ. 1880, p. 3. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystiderna spolformiga, 50—60=14 mmm. Sporerna elliptisk, 6 — 10 = 4—2 mmm. Stamm. af salix-arter, sällan al, a. (Nyl.— Lapl.). 251. M. molochinus (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia molochina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 149. Sporerna cylindriska, 6—7 = 1 — 1,5 mmm. Barrskog., på förmultn. stamm., m. r. (Mustiala). 102 252. M. stipitarius (Fr.) Karst. Syn. Collyhia stipitaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 149. Cook. Illustr. t. 149. Pat. Tab. anal. 2 ser., p. 13, t. 525. „Basiderna klubblika, Cystiderna spetsade. Sporerna äggrunda." Förmultn. strån, qvistar, gräsrötter, m. r. (Åbo). 253. M. confluens (Pers.) Karst. Syn. Collyhia confluens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 150. Cook. Illustr. t. 150. Sporerna 7 — 9 mmm. i diam. Skog., a. i södra Finl. 254. M. myosurus (Fr.) Karst. Syn. Collyhia myosura Fr. Karst. Hattsv. I, p. 151. Berg. barrskog., m. r. (Åbo). 255. M. conigenus (Pers.) Karst. Syn. Collyhia conigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 151. Cystiderna rundadt elliptiska. Sporerna äggrunda, 3 — 5 — 2 — 3 mmm. Tall- och grankottar, h. o. d. (Nyl.— Vasa). 256. M. cirrhatus (Sclium.) Karst. Syn. Collyhia cirrhata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 15. Pat. Tab. anal. 2 ser. p. 14, f. 526. Sporerna n. klotrunda, 4 = 2—3 mmm. Cystider inga. Ruttna svampar bland mossa, a. (Nyl.— Lapl.) 103 257. M. tuberosus (Bull.) Karst. Syn. Collyhia tuberosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 152. Cook. Illustr. t. 144. Sporerna rundadt elliptiska, 2,5 = 2 mmm. Ruttna skiflingar, b. o. cl. i södra Finl. 258. M. esculentus (Wulf.) Karst. Syn. Collyhia esculenta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 154. Cook. Illustr. t. 152. Var. a tenacellus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 154. Cook. Illustr. t. 649. Sporerna elliptiska, 5 — 8 = 3 — 4 inram. Skog., bland mossa, ris ocb kottar, a. (Nyl.— Vasa). Var. ^ stolonifer (Jungb.) Karst. Hattsv. I, p. 154, Cook. Illustr. t. 152. Sporerna elliptiska, 6—8 = 3 — 4 mmm. Skog., bland mossa och ris, på kottar, a. (Nyl. — Vasa). 259. M. acervatus (Fr.) Karst. Syn. Collyhia acervata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 154. Sporerna elliptiska, 6 = 3 mmm. Tallstubb., m. r. (Tammela). 260. M. dryophilus (Bolt.) Larst. Syn. Collyhia dryophila Fr. Karst. Hattsv. I, 155. Cook. Illustr. t. 204. Pat. Tab. anal. IV, p. 144, f. 315. Basiderna klubblika. Cystider inga. Sporerna äggrunda, 5 = 4 mmm. Skogstr., a. (Nyl.— Lapl.) 104 261. M. aqvosus (Biill.) Karst. Syn. Gollyhia aqvosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 155. Sporerna 5—7 = 4 mmm. Skogar, på, fukt. st., bland mossa, r. (Åbo ; Tammela ; Urdiala). Är troligen en underart af fureg. 262. M. ocellatus (Fr.) Karst. Syn. Ägaricus clavus Bull. Herb. t. 569, f. 1. H. Agaricus Gyldenstedtii Weinm. Hym. Ross., p. 98. Gollyhia ocellata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 157. Barrskog., på gräsbev. st., vid väg., m. r. (Åbo). 263. M. macilentus (Fr.) Karst. Syn. Gollyhia macilenta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 156. Sporerna äggrunda, 5—6 mmm. långa. Berg. barrskogar, bland tallbarr, m. r. (Tammela fler- städes). 264. M. clavus (Linn.) Karst. Syn. Gollyhia clavus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 156. Cook. Illustr. t. 147. Strån, qvistar, m. r. (Åbo). 265. M. muscigenus (Schum.) Karst. Syn. Gollyhia muscigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 157. Trädstubb., bland mossa, m. r. (Åbo). I 105 266. M. rancidus (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia rancida Fr. Karst. Hattsv. I, p. 158. Sporerna elliptiskt sferiska, 5—8 = 4—5 mmm. Skog., äng., h. o. d. (Tammela på flere st.; Åbo; Hel- singfors). 267. M. coracinus (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia coracina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 158. Sporerna äggrundt sferiska, 6—7 mmm. i diam. Skogstr., h. o. d. i Tammela. 268. M. impexus Karst. Syn. Golhjhia impexa Karst. (Medd. af Soc. pro Faun. et Flora fenn., 5: 1879, p. 38) Hattsv. I, p. 549. Sporerna n. klotrunda, 2 — 3,5 mmm. i diam. Vid väg., m. r. (Mustiala). 269. M. daemonicus Karst. Syn. CoUyhia dcemonka Karst. Myc. Fenn. III, p. 366. Hattsv. I, p. 159. Icon., f. XXXVI. Sporerna elliptiska, 8 — 10 = 4—5 mmm. Cystider inga. Basiderna cylindriskt klubblika, 30 — 40 = 6 — 7 mmm. Barrskog., m. r. (Mustiala). 270. M. inolens (Fr.) Karst. Syn. CoUyhia inolens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 160. Sporerna 7— 8 = 4 — 5 mmm. Barrskog., fält, på gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 106 271. M. iguobilis Karst. Syn. Colhjhia ignobilis Karst. Myc. Fenn. III, p. 368. Hattsv. I, p. 160. Icon., f. XXXVII. Sporerna elliptiska, 7—8 = 4 mmm. På barr, m. r- (Mustiala). 272. M. miser (Fr.) Karst. Syn. CollyUa miser a Fr. Karst. Hattsv. I, p. 161. „Sporerna fintaggiga, 7 mmm. långa." Barrskog., m. r. (Tammela på Syrjä ås). Tillsammans med de trenne föreg. 273. M. atratus (Fr.) Karst. Syn. CollyUa atrata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 161. Agaricus nigrellus Alb. et Scliw. Consp. p. 222. Sporerna elliptiskt sferiska, 6—7 = 4—5 mmm. Öppna, nakna, företrädesvis brända ställen, h. o. d. i Tammela. 274. M. ambustus (Fr.) Karst. Syn. Colhjhia amhista Fr. Karst. Hattsv. I, p. 162. Svedjeland., förkoln. ved, h. o. d. i södra Fiul. 275. M. subsimulans Karst. Syn. Collyhia subsimulans (Meddel. Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5 : 1879, p. 38. Karst. Hattsv. I, p. 549. Sporerna elliptiska, 7—9 = 4 mmm. Cystider inga. Ba- siderna 4-sporiga, omkr. 30 = 6 mmm. Förmultu. trä, m. r. (Mustiala). 107 276. M. proctractus (Fr.) Karst. Syn. Collybia protracta Fr. Karst. Hattsv. I, p. 163. Barrskog., m. r. (Mustiala). 277. M. cessans Karst. Syn. Collybia cessans Karst. Hattsv. I, p. 163. Sporerna 5—6 = 4 mmm. På hög. af granbarr, li. o. d. i Mustiala-trakten. 278. M. clusilis Fr. * M. incomis Karst. Syn. CoUyhia incomis Karst. Hattsv. I, p. 164. Sporerna 7 — 9 = 5 — 6 mmm. Naken, torr sandjord, m. r. (Mustiala). 279. M. urens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 165. Sporerna „3 — 4=: 2,5 — 3 mmm." Skogsmark., m. r. (Mustiala; Åbo). 80. M. peronatus (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 165. Sporerna n. elliptiska, 6 — 8 = 3—5 mmm. Skog., synnerl. barrskog., h. o. d. i södra Finl. God, fullkomligt konstant art. 281. M. oreades (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 166. Sporerna n. klotrunda, 6 — 7=5—6 mmm. Gräsbev. st, vid väg., a. (Nyl. — Lapl.) Tramahyferna 5—7 mmm. tjocka. 108 282. NI. prasiosmus Fr, Karst. Hattsv. I, p. 167. Ekskog., bland löf, m. r. (Åbo). 283. M. terglnus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 168. Sporerna n. elliptiska, 7=4 mmm. Bland löf, synnerl. af björk, på fukt. st., m. r, (Mus- tiala). 284. M. putillus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 169. Sporerna elliptiska, 9 — 5—6 mmm. Berg. barrskogar, på torra st., bland tallbarr, h. o. d. (Nyl.-Lapl.) 285. M. scorodonius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 170. Sporerna 6 — 10 = 3—4 mmm. Torra grenar, risqvistar af ljung, lingonris etc, t. a. (NyL— Vasa). 286. M. calopus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 171. Torra grenar, risqvistar, gräsrötter, m. r. (Åbo ; Jomala). 287. M. ramealis (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 174. Sporerna äggrunda, 10=3—4 mmm. Torra qvistar af hassel, ek, tall och en, h. o. d. i södra Finland. 109 XXXI. Androsaeeus (Pers.) Pat. Hym. d'Eur. p. 105. Syn. Marasmius II Fr. Karst. Hattsv. I, p. 174. Hatten hinnaktig, seg, först klockformig, sedan plattad, veckad eller rynkig, med i början rät och tilltryckt kant, be- beklädd med ett lager rundade, äggrunda eller aflånga, upp- till taggiga utskott. Foten hornartad, pipig, oftast inkilad i matrix. Lamellerna fä, fastväxta eller skilda från foten ge- nom en halsring. Cystiderna vid basen uppblåsta. Sporerna äggrunda. Öfversigt af arterna. * Foten rotlikt förlängd chordalis. ** Foten inkilad i matrix. t Foten glatt. A Lamellerna skilda från foten genom en ring. a Hatten naflad rotula. b Hatten pucklig graminum. B Lamellerna fastväxta vulgaris. tt Foten sammetshårig. A Stinkande perforans. B Luktlös. a Foten central epiphyllus. b Foten excentrisk, kort .... Caricis. 288. Andr. chordalis (Fr.) Karst. Syn. Marasmius chorclalis Fr., Karst. Hattsv. I, p. 175. Sporerna „spolformiga, 8—10 = 6 mmm." Skog., på gräsbev. st, vid vägar, h. o. d. i södra Finl. (Tammela; Kalvola; Åbo; Åland). 110 289. Andr. rotula (Scop.) Pat. Syu. Marasmius rotula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 176. Sporerna „6— 8 = 3—4 mmm." Trädstammar, löf, h. o. d. i södra Finland (Helsingfors; Sibbo; Åbo; Tammela; Tyrvis). 290. Andr. graminum (Lib.) Pat. Syn. Marasmius graminum Berk. Karst. Hattsv. I, p. 176. Sporerna äggrunda, 5—6 = 3 mmm. Vissn. strån oeh blad, m. r. (Miistiala). 291. Andr. vulgaris Karst. Syn. Marasmius androsacetis (Linn.) Fr. Karst. Hattsv, I, p. 177. Sporerna aflångt äggrunda, 6 — 9 = 3 mmm. Tallbarr och löf, stundom på bark, a. (Nyl.— Lapl.) 292. Andr. perforans (Fr.) Pat. Syn. Marasmius ^perforans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 177. Sporerna 6 — 8 = 2—3 mmm. Granbarr, a. (Nyl.— Lapl.) 293. Andr. epiphyllus (Pers.) Syn. Marasmius epiphyllus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 177. Pat. Tab. anal III, p. 98, f. 219. Sporerna elliptiska eller äggrunda, 6 — 9 = 3—5 mmm. Basiderna cylindriskt klubblika, 25— 30 = 6— 8 mmm. Förmultn. blad och stjelkar, a. (Nyl. — Vasa). 111 294. Andr. Caricis Kaist. Hattsv. I, p. 174. Basiderna klubblika, 30 = 8 — 9 mmm. På förmultn. blad af starrarter, m. r. (Mustiala). XXXII. Phyllotus Karst. Hattsv. I, p. XIV, 92. Syn. Calathinus Quél. Ench. p. 46. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystider inga. Öfversigt af arterna. * Hatten köttig {EuphyUotus). t Hatten torr. A Gul nidulans. B Hvita. a Utan fot. + Lamellerna ra. smala .... porrigens. ++ Lamellerna breda .... pinsitus. b Med kort fot septicus. tt Hatten till sin öfre del gelatinös eller beklädd med en slemhinna {Myxo- derma Karst.) A Hatten till sin öfre del gelatinös . Mustialensis. B Hatten beklädd med en slemhinna. a Hatten oregelbunden, n. köttig . furvellus. b Hatten skållik, n. hinnaktig . . applicatus. ** Hatten hinnaktig, torr. t Gråaktig striatulus. tt Snöhvit. A Hatten slät perpusillus. B Hatten veckad subplicatus. 112 295. Ph. nidulans (Pers.) Karst. Syn. Claudopus nidulans Karst. Hattsv. I, p. 288. Sporerna 3 — 5 = 1 — 2 mmm., aflånga. Cystider har förf. icke funnit; sådana uppgifvas dock af Patouillard före- komma om hösten. Björk- och granstubb., h. o. d. i södra Finl. 296. Ph. porrigens (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 92. Syn. Pleurotiis porrigens Fr. Cook. Illustr. t. 259, f. 1. Sporerna sferiskt elliptiska, 6—8 = 4—6 mmm. Tallstamm., m. r. (Helsingfors). 297. Ph. pinsitus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 92. Sporerna „äggrunda, 10 — 11 mmm. h\nga". Murkna stubb, och stamm. af löfträd, m. r. (Helsingfors). 298. Ph. septicus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 92. Syn. Pleurotus septicus Fr. Cook. Hkistr. t. 259, f. 2. Sporerna „elliptiskt sferiska, 8 — 10 = 6—7 mmm." Förmultn. grenar, löf, m. r. (Tammela). 299. Ph. Mustialensis Karst. Hattsv. I, p. 94. Syn. Agarims, Mustialensis Karst. Myc. III, p. 99. Sporerna elliptiska, 6—8=4 mmm. Basiderna klubb- lika, 30— 35=8 — 9 mmm. Cystider inga. Furustamm., m, r. (Mustiala). 113 300. Ph. applicatus (Batsch.) Karst. Hattsv. I, p. 94. Syn. Fleurotus applicatus Fr. Cook. Illustr. t. 244, f. 3. Pat. Tab. anal. 2:e ser. p. 11, f. 519. Sporerna klotrunna, släta, 4—6 ramm. i diam. Cysti- der inga. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Murken ved, helst af vide, h. o. d. i södra Fiul. 301. Ph. furvellus Karst. Hattsv. I, p. 94. Sporerna 6—9 = 4 — 5 mmm. Stamm. af rönn, björk, asp och vide, h. o. d. i södra Finland. 302. Ph. striatulus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 94. Sporerna klotrunda. Cystider inga. Murken ved, helst af barrträd, h. o. d. i södra Finl. 303. Ph. perpusillus (Fr.) Karst. Hattsv. 1, p. 95. Torra stammar och grenar, m. r. (Åbo). 304. Ph. subplicatus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1883, p. 58. Hatten hinnaktig, m. tunn, upp- och nedvänd, sittande^ n. kretsformig, vanl. hel, n. platt, strimmig, fint silkesluden, hvit, vid basen ullig eller luddig, 4—7 cm. bred. Lamellerna sammanlöpande i en excentrisk punkt, n. glesa, breda, hvita eller hvitaktiga, talrika. Sporerna äggrunda eller bredt ellip- tiska, G — 7 = 4 — 5 mmm. Albark, m. r. (Mustiala). 10. 8 114 Var. cinerellus Karst. Hatten ljust askgrå eller blågråaktig. Granbark, m. r, (Mustiala vid Saloisjärvi). XXXIII. Lactarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVI, 178. Mellanlagret (trama) lieteromorft, sammansatt af blås- lika och bandlika celler. Basiderna långa, 4-sporiga. Cysti- dema af varierande form och storlek eller föga anmärknings- värda. Sporerna mer eller mindre taggiga, rundade, hvita eller gulaktiga. Öfversigt af arterna. * Lamellerna till färgen oföränderliga, bara. t Mjölksaften i början hvit. A Hatten klibbig. a Hattens kant i början inrullad och filthårig. + Mjölksaften svafvelgul. O Hattens kant luden . . . resimus. OO Hattens kant skäggig . . scrobiculatus, 1+ Mjölksaften hvit eller slutl. lilafärgad. O Mjölksaften oföränderl. hvit. A Hattens kant luden eller skäggig. : Hatten slutligen ned- tryckt. a Hattens kant hvit- skäggig torminosus. 115 /S Hattens kant gullu- den necator. :: Hatten slutl. trattlik . controversus. A A Hattens kant finluden . pubescens. OO Mjölksaften slutligen ljust violett aspideus. b Hattens kant bar. + Mjölksaften oföränderlig. O Foten tät zonarius. OO Foten slutligen ihålig. A Lamellerna i brottet grå- aktiga musteus. AA Lamellerna vid brytning oföränderliga. : Hatten fuktig, knapt klibbig utilis. :: Hatten mycket klibbig. a Hatten i början brun- röd hysginus. (i Hatten i början bly- grå trivialis. ++ Mjölksaften till färgen förän- derlig. O Mjölksaften slutl. rodnande . luridus. OO Mjölksaften slutligen ljus- violett uvidus. B Hatten torr, hinnlös. a Hatten gråaktig. + Mjölksaften oföränderligt hvit. O Lamellerna tjocka .... flexuosus. OO Lamellerna temligen tunna, pyrogalus. ++ Mjölksaften slutl. rodnande . acris. 116 b Hatten hvit. + Mjölksaften ymnig. O Lamellerna fastväxta . . . pargamenus. OO Lamellerna nedlöpande . . piperatus. ++ Mjölksaften sparsam . . . vellereus. tt Mjölksaften gulröd deliciosus. ** Lamellerna med åldern ändrande färg, slut- ligen gul- eller hvitpudrade. t Hatten i förstone klibbig. A Hatten trubbig. a Hatten kanelfärgad qvietus. b Hatten brandgul, med kamformigt strimmig kant cremor. B Hatten i början pucklig. a Mjölksaften hvitaktig, slutl. grå . vietus. b Mjölksaften oföränderlig. . . . cyathula. tt Hatten torr. A Hatten fjällig, luden eller pudrad. a Mjölksaften ganska skarp . . . rufus. b Mjölksaften bitter eller n. söt. + Foten finluden. O Luktlösa eller svagtluktande. A Hatten på ytan upplöst i fjällgrynigt ludd . . helvus. AA Hatten betäckt med grått ludd mammosus. OO Starkluktande glyciosraus. ++ Foten stoftpudrad eller bar. o Mjölksaften n. söt. A Hatten vcckadt rynkig . lignyotus. AA Hatten slät azonites. oo Mjölksaften skarp . . . lateritioroseus. 117 B Hatten glatt och glansk. a Foten tät, hård volemus. b Foten fylld. + Luktlösa. O Hatten braudgulaktig . . . raitissimus. OO Hatten rödbrun .... subdulcis. ++ Doftande. o Hatten med otydligt bälte . camphoratus. OO Hatten utan bälte . . . subumbonatus. 305. L. resimus Fr. Icon. t. 169, f. 1. Karst. Hattsv. I, p. 178. Sporerna elliptiskt sferiska, 8 — 10 = 6 — 7 mmm. Berg. skog., r. (Tammela på flera st.). — Giftig. Utan giltigt skäl ansedd af Quélet att vara endast en varietet af följande. 306. L. scrobiculatus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 178. Pat. Tab. anal. V, p. 184, f. 409. Syn. Lactarius reprcesentaneus Britz. Hym. Siidb. IV, 136, f. 3. Sporerna elliptiskt sferiska, 11 — 12 = 8—9 mmm. Ba- siderna klubblika. Cystiderna föga anmärkningsvärda. Barrskog., på fukt. st., a. (Nyl. — Vasa). 307. L. torminosus (Schseff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 179. Vogl. Obs. anal. (Nuovo Giorn. Botan. Ital., vol. XIX, n:o 3, p. 240, t. VIII, f. 27). 118 Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam. Basidema spolformigt klubblika, 44—50 — 8 — 10 mmm. Öppna, gräsv. fält, skog., a. (Nyl. — Lapl.) 308. L. necator (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 179. Sporerna klotrunda, sträfva, 6 — 8 mmm. i diam. Fukt. löf- och blandskog., a. (Nyl.— Lapl. [Soukelo]). 309. L. controversus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 180. Sporerna elliptiska, fintaggiga, 7 — 8 = 6,5 mmm. Öppna, gräsbev. fält, helst i löfskogar och parker, m. r. (Åbo). 310. L. pubescens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 180. Lund., äng., m. r. (Mustiala?). 311. L. aspideus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 181. Sporerna klotrunda, 9—10 mmm. i diam. Fukt. st., helst i grannskapet af videbuskar, m. r. (Mus- tiala park). 312. L. zonarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 182. Skog., på gräsbev. st., m. r. (Åbo). 313. L. musteus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 182. Sporerna n. klotrunda, 6—9 = 6—7 mmm. Berg. barrskog., m. r. (Mustiala). 119 314. L utilis (Weinra.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 183. Blandskog., m. r. (Mustiala). 315. L. hysginus Fr. Icou. t. 169, f. 2. Karst. Hattsv. I, p. 183. Sporerna klotrunda, 6—8 mrani. i diam. Skogstr., på gräsbev. st., m. r. (Tammela). Varierar med i midten mörkare hatt och kort, slät och fast fot (var. discoideus Karst.). 316. L. trivialis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 184. Sporenia n. klotrunda, 6 — 10 mmm. i diam. Barrskog., på fukt., mossbev. st., a. i södra Finl. 317. L. luridus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 184. Sporerna n. klotrunda, 8 = 6 mmm. Fält, ljunghed., m. r. (Mustiala). 318. L. uvidus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 185. Pat. Tab. anal. III, p. 93, f. 209. Sporerna klotrunda, 8 — 10 mmm. i diam. Basiderna klubblika. Cystiderna klubblika, utskjutande. Fukt. lund., a. (Nyl.— Lapl. [Ruva]). Af denna art förekommer en varietet (var. suhsonarius Karst.) med gulaktig, äldre genomskinligt strimmig samt med otydliga bälten försedd hatt. 120 319. L. flexuosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 185. Sporerna n, klotrunda, fintaggiga, 6 — 8 mmrn. i diam. Gräsbev. st., helst vid väg., a. (NyL— Vasa). * L. roseozonatus Post, Fr. Icon. t. 169, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 185. Gräsbev. st., m. r. (Jomala socken). 8. 320. L. pyrogalus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 186. Pat. Tab. anal. II, p. 51, f. 121. Sporerna klotrunda, fintaggiga, 6 — 10 mmrn. i diam. Cystiderua spolformiga. Fukt. lund., r. (Nyl.— Vasa). 321. L. acris (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 186. Sporerna n. klotrunda, 8 — 10 mmm. i diam. Löfskog., lund., m. r. (Runsala). 322. L. pargamenus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 187. Vogl. Obs. anal. (Nuov. Giorn. Bot. Ital. vol. XIX, n:o 3, p. 241, t. VIII, f. 28). Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam. Basiderna klubblika, 55-60 = 10—12 mmm. Cystider inga. (Enligt Voglino). Skogstr., m. r. (Åbo). 323. L. piperatus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 187. Pat. Tab. anal. II, p. 51, f. 121. Sporerna n. klotrunda, icke taggiga, 6—8 mmm. i diam. ,,Cystiderna cylindriskt klubblika." Skog., h. o. d. i södra Finl. 121 324. L. vellereus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 188. Sporerna 9 = 7 mmm., knappast fintaggiga. Löfskog., h. o. cl. i södra Finl. 325. L. deliciosus (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 188. Vogl. Obs. anal. (Nuovo Giorn. Bot. Ital., vol. XIX, n:o 3, p. 241, t. VIII, f. 29.) Sporerna klotrunda, 7 — 8 mmm. i diam. Basiderna klubblika, 42—46 = 10 mmm. Barrskog., på gräsbev. st., a. (Nyl. — Lapl. [Ruva]). 326. L. qvietus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 189. Sporerna klotrunda, 9 — 11 mmm. i diam. eller 8 — 9 = 6 mmm. Löfskog., m. r. (Åbo). 327. L. cremor Karst. Hattsv. I, p. 191. * L, pauper Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn. 9: 1882, p. 58. Icon. f. XXV. Hatten köttig, mjuk, teml. glatt, i ytan fint punkterad, utan bälten, torr?, gulaktigt köttröd eller rödgulaktigt sämsk- färgad, torr n. ockragul, med hinnaktig, slutligen kammlikt fårad kant, 8—11 cm. bred. Foten ihålig, jemntjock, bar, glatt, af hattens färg, men blekare, omkring 4 cm. hög och 1,5 cm. tjock. Lamellerna fastväxta, n. glesa, tunna, mjuka, af hattens färg, 5 mm. breda. Köttet saftlöst, slutl. skarpt, hvitt. Sporerna 10 mmm. i diam. Granskog., på öppna pl., m. r. (Mustiala). 122 328. L. vietus Fr. Icoii. t. 170, f. 1. Karst. Hattsv. I, p. 191. Sporerna klotrunda, 7—8 mmm. i diam. Lund., på fukt. st., a. (Nyl.— Vasa). 329. L. cyathula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 191. Syn. Lactarius cupiilaris (Bull. t. 554) Quélet. Björkskog., m. r. (Åbo?). 330. L. rufus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 192. Sporerna klotrunda, n. fintaggiga, 6 — 8 mmm. i diam. Barrskog., a. (Nyl.— Lapl.) • 331. L helvus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 192. Sporerna klotrunda, 6 — 7 mmm. i diam. Barrskog., på fukt. st., a. (Nyl. — Lapl.) 332. L mammosus Fr. Icon. t. 170, f. 2. Karst. Hattsv. I, p. 193. Sporerna n. klotrunda. Barrskog., vid bäck. och väg., r. (Åbo; Mustiala; Tyrvis). 333. L. glyciosmus Fr. Icon. t. 170, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 19. Sporerna klotrunda, 6 — 8 mmm. i diam. eller 8 — 10 = 6—8 mmm. Skog., lund., a. (Nyl.— Vasa). Träffas tillsammans med Laccaria laccaia och Lactarius snhdulcis. 123 334. L. Ilgnyotus Fr. Icoii. t. 171, f. 1. Karst. Hattsv. I, p. 194. Sporerna klotrunda, 6—9 mmm. i diam. Granskog., m. r. (Vasa). 335. L. azonites (Bull. t. 567, f. 3) Quél. Ench. p. 130. Syn. Laciarius fuliginosus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 194. Pat. Tab. anal. IV. p. 147, f. 322. Sporerna klotrunda, 6 — 10 mmm. i diam. Skog., a. i södra Finl. 336. L. lateritioroseus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XXIV. Syn. Lactarius lilacinus Karst. Hattsv. I, p. 195. Hatten köttig, med ganska tunn kant, spröd, slutligen bugtbräddad, ofta oregelbunden, stundom med otydliga bälten, i ytan söndersprucken till små, grynlika, mot kanten större fjäll, tegelfärgadt rosenröd, ända till 1 cm. tjock. Foten fylld, understundom nedtill tilltjocknad och ihålig, krökt eller flerböjd, sällan spänd, m. fint flockullig, slutligen af hattens färg, men blekare, ända till 7 cm. lång och 2 cm. tjock. La- mellerna slutligen gulaktiga, n. glesa, ända till 5 mm. breda. Sporerna klotrundt clliptiska, taggiga, 6 — 9 mmm. i diam. Lund., a. i Tammela. 8 — 10. 337. L. volemus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 196. Sporerna klotrunda, 8 — 9 mmm. i diam. Cystiderna cylindriska, utskjutande, vågiga, spetsade. Skog., helst löfskog., m. r. (Runsala). 124 338. L. mitissimus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 197. Pat. Tab. anal. V, p. 184, f. 408. Sporerna 6—8 = 4 — 6 mmin. Cystider inga. (Enl. Pat.) Skog., ra. r. (Åbo?), 339. L. subdulcis (Biill.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 198. Sporerna n. klotrunda, 6—8 mmm. i diam. Skog., a. (Nyl. — Vasa). 340. L. camphoratus (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 198. Sporerna klotrnnda, 7 — 8 mmm. i diam. Skog., m. r. (Tyrvis). 341. L. subumbonatus Lindgr. Karst. Hattsv. I, p. 198, Sporerna klotrunda, 8 — 9 mmm, i diam. Löfskog,, m, r, (Runsala). 6 — 9, XXXIV. Russula Fr, Karst. Hattsv. I, p. 199. Mellanlagret (trama) heteromorft, sammansatt af blås- och bandlika celler. Basiderna långa, klubblika, 4-sporiga. Cystiderna af varierande form och storlek eller föga anmärk- ningsvärda. Sporerna rundade eller äggformiga, taggiga, livita eller af det gulaktiga innehållet guldskimrande. Öfversigt af arterna. * Hatten kompakt, slät (icke strimmig). t Hattens kart tjock, köttig. I 125 A Hatten slutligen svartnande. a Lamellerna tjocka, glesa. . . . nigricans. b Lamellerna tunna, tättsittande . . adusta. B Hatten oföränderligt livit .... delica. tt Hattens kant tunn. A Hatten icke skiftande i rödt . . . furcata. B Hattens färg stötande i rödt. a Hatten betäckt af en klibbig hud. rosacea. b Hatten hinnlös, torr. + Mycket skarp rubra. + f Mild xerampelina. ** Hattens kant tunn och fårad. t Hatten kompakt, hård. Lamellerna olika långa. A Luktlösa. a Mild heterophylla. b Skarp consobrina. B Stinkande . foetens. tt Hatten m. spröd. Lamellerna lika långa. A Lamellerna och sporerna hvita. a Skarpa. + Hattens kött närmast öfverhu- den Ijusrödt emetica. ++ Hattens kött öfverallt hvitt. O Hatten gul, med jemn kant. ochroleuca. oo Hattens kant knottrigt få- rad fragilis. b Mild seruginea. B Lamellerna och sporerna åtminstone slutl. gulaktiga. {Bussulina Karst.) a Lamellerna i början hvita. + Hatten köttig. 126 O Luktlösa. A Foten oföränderligt hvit . integra. AA Foten slutligen gråaktig . decolorans. OO Doftande nitida. -t-+ Hatten n. hinnaktig .... puellaris. b Lamellerna i början ockragula . alutacea. 342. R. nigricans (Bull.) Fr. Karst. p. Hattsv. 1, 199. „Sporerna klotrunda, prickiga, 8 — 9 = 6 — 7 eller 6 — 7 mmm. i diam." Skog., m. r. (Merimasku ?). 343. R. adusta (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 199. Sporerna klotrunda, 8 — 9 mmm. i diam. Skog., a. i södra Finl. 344. R. delica Fr. Karst. Hattsv. I, p. 200. Sporerna klotrunda, 7 — 12 mmm. i diam. Skog., a. i södra Finl. 345. R. furcata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 201. Sporerna klotrunda, fintaggiga, 7 — 8 mmm. i diam. Skog., på fukt. skugg. st., m. r. (Åbo). 346. R. rosacea (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 202. Sporerna klotrunda, prickiga, 8—9 = 6—7 eller 6 — 7 mmm. i diam. Barrskog., m. r. (Mustiala). 127 347. R. rubra (De C.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 204. Pat. Tab. anal. 2:e ser., p. 9, f. 512. Sporerna elliptiskt sferiska, 9 = 7 mmm. Cystiderna af- långa, trubbiga. Skog., på torra st., li. o. d. i södra Finl. 348. R. xerampelina (Schseif.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 205. Sporerna klotrunda, 7—10 mmm. i diam. Basiderna klubblika, 55—65 = 8—9 mmm. Skog., m. r. (Mustiala). 349. R. heterophylla Fr. Karst. Hattsv. I, p. 207. Sporerna sferiskt elliptiska, fintaggiga, 6—7=5 — 6 mmm. Mossbelupna skogsäng., buskm., m. r. (Åbo). 350. R. consobrina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 207. Spoterna klotrunda, 6—9 mmm. i diam. Berg. granskog., bland mossa, b. o. d. i södra Finl. 351. R. foetens (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 208.* Sporerna klotrunda, otydligt fintaggiga, 8 mmm. i diam. eller 9—10=7—8 mmm. Skog., a. (Nyl.— Vasa). * Russida simillima Peck. 24 Kep. St. Mus. p. 75 är troligen en luktlös varietet af denna art. Äfven af andra starkluktande arter, såsom t. ex. Cortinarius suillus förekomma luktlösa former. 128 352. R. emetica (Harz.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 290. Sporerna klotrunda, fintaggiga, 9—10 = 8 eller 8 — 10 mmm. i diam. Skog., på fukt, mossbev. st., h. o. d. (Nyl. — Lapl.) 353. R. ochroleuca (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 210. Sporerna äggrunda, prickiga, 7 mmm. i diam. Skog., lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 354. R. fragilis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 210. Sporerna n. klotrunda, 8—10=8 mmm. Skog., lund., på fukt. st., h. o. d. i södra Finl. 355. R. eeruginea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 210. Sporerna n. klotrunda, 8—10 mmm. i diam. Skog., m. r. (Åbo). 356. R. integra (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 211. Sporerna n. klotrunda, 10= 8 eller 7 — 9 mmm. i diam. Cystiderna kägellika, tillspetsade. Skog., a. (Nyl. — Vasa). 357. R. decolorans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 212. Sporerna klotrunda, ockragula, 7—10 mmm. i diam Barrskog., li. o. d. i södra Finl. 358. R. nitida (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 213. Sporerna n. klotrunda, 8— 10 = G— 8 mmm. Blandsk., m. r. (Åbo V). 129 359. R. puellaris Fr. Karst. Hattsv. I, p. 213. „Cystidenia spolformiga, 60 = 8 mmm. Sporerna n. klot- runda, fintaggiga, gulaktiga, 10 = 8 mmm." Skogstr., vid väg., kärr, m. r. (Åbo). 360. R. alutacea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 213. Vogl. Obs. anal. (Nuovo Giocorn. Bot. II., vol. XIX, p. 245, t. VIII, f. 20). Pat. Tab. anal. 2:e ser., p 9, f. 513. „Sporerna klotrunda, blekt ockragula, 6 — 8 mmm. i diam. Basiderna klubblika, 26 — 30 = 10—12 mmm. Cysti- der inga". Skog., m. r. (Åbo?) Af Saccardo uppgifves sporernas dimensioner till 11 — 14 = 8 — 10 mmm. XXXV. Hygrophorus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XVI, 216. Mellanlagret (trama) homomorft, med bandformiga, krökta hyfer. Basiderna 4-sporiga. Cystider merendels inga. Spo- rerna äggrunda eller elliptiska. Öfversigt af arterna. * Färgen hvit eller ljus och ren. t Färgen hvit. A Hattens kant luddig chrysodon. B Hattens kant först finluden, sedan glatt eburneus. 9 130 tt Gul- eller rödaktiga. A Välluktaiide raelizeus. B Luktlösa. a Foten upptill rödprickig .... erubesceiis. b Foten i toppen hvitprickig. + Hatten enfärgad pudorinus. ++ Hatten i midten mörkare . . discoideus. ** Brun- eller gråaktiga. t Hatten betäckt af ett lossnande slem- lager. • A Lamellerna snöhvita olivaceoalbus. B Lamellerna gula hypothejus. tt Hatten klibbig. A Lamellerna snöhvita. a Luktande agathosmus. b Luktlösa. + Hatten i midten brunaktig. O Hatten i midten vårtig . . pustulatus. OO Hatten fjällig eller fintrådig, tephroleucus. ++ Hatten enfärgad, blåaktigt gul- blek lividoalbus. B Lamellerna rosenröda calophyllus. 361. H. chrysodon (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 216. Sporerna elliptiska, 8—9 = 4—5 mmm. Barrskog., m. r. (Mustiala). 362. H. eburneus (Bull ) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 217. Sporerna n. klotrunda, 5 — 6 mmm. i diam. Äng., lund , skog., a. (Nyl.— Lapl.) 131 363. H. melizeus Fr. Icou. t. 165, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 218. Pat. Tab. anal. 2:e ser., p. 8, f. 509. Sporerna äggrunda. Cystider inga. Lund., m. r. (Åbo). 364. H. erubescens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 219. Syn. Hygrophorus russula Quél. Ench. p. 49. Sporerna elliptiska, 8 — 10 = 4—5 mmm. Barrskog., a. i södra Finl. 365. H. pudorinus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 219. Sporenia elliptiska, 8 = 4 mmm. Berg. granskog., m. r. (Tammela). 366. H. discoideus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 220, Sporerna 6—7 = 4 — 5 mmm. Barrskog., h. o. d. i södra Finl. 367. H. olivaceoalbus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 221. Sporerna elliptiska, 7 — 10 = 4 — 5 mmm. Barrskog., a. (Nyl. — Vasa). 368. H. hypothejus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 222. Pat. Tab. anal. 2.e ser., p. 8, f. 510. Sporerna elliptiska eller äggrunda, 8—9 = 4 — 5 mmm. Basiderna klubblika. Cystider inga. Skogstr., a. (Nyl.— Lapl.) 132 369. H. agathosmus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 222. Pat. Tal), anal. III, p. 94, f. 210. Sporerna elliptiskt sferiska, 8 — 9 = 5 mmm. Basiderna klubblika. Cystider inga. Granskog., a. (Nyl.— Lapl.) Tillsammans med H. oliva- ceoalhus. 370. H. pustulatus (Pers.) Fr. Icon. t. 16G, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 223. Sporerna elliptiska, 7—10 = 4—5 mmm. Barrskog., h. o. d. i södra Finl. — Växer tillsammans med följ. 371. H. tephroleucus (Pers) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 223. Sporerna elliptiska, 13 — 15 = 7 — 9 mmm. Barrskog., h. o. d. i södra Finl. Sporerna enligt Quélet (Bull. Soc. bot. Fran^. 1879, p. 228) äggrundt sferiska, 8 mmm. långa. 372. H. lividoalbus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 223. Sporerna ,,10—12=6 — 7 mmm." Skog., m. r. (Tammela). 373. H. calophyllus Karst. Hattsv. I, p. 224. Sporerna 6—8=4—5 mmm. Tallskog., på moar, m. r. (Tammela). Vidt skild från Camarophyllus caprinns (Scop.) 133 XXXVI. Camarophyllus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XVII, 224. Mellanlagret horaomorft, med baudlika, krökta hyfer. Basiderna 4-sporiga. Cystider oftast inga. Öfversigt af arterna. * Lamellerna långt nedlöpande. t Foten fintrådig capriniis. tt Foten glatt. A Hatten köttig. a Hatten i midten upphöjd . . . pratensis. b Hatten trubbig, slutligen nedtryckt. + Hatten hvit. o Lamellerna hvita .... virgineiis. OO Lamellerna gula .... bicolor. ++ Hatten grå cinereus. B Hatten n. hiunaktig, naflad . . . niveus. Lamellerna bukiga, urbugtade eller fast- växta. t Lamellerna urbugtade. A Foten tät fornicatus. B Foten ihålig streptopus. tt Lamellerna med en tand nedlöpande. A Luktande oviuus. B Luktlösa. a Hatten torr subradiatus. b Hatten ganska klibbig .... irrigatus. 374. C. caprinus (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 224. Sporerna 7—9 = 5—7 mram. Barrskog., a. (Södra Finl.) ** 134 Sporerna enligt Quélet (Cliamp. Normand. 1880, p. 17j 10 mmm. långa. 375. C. pratensis (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 225. Sporerna 6—10=4—5 raram. Gräs- eller mossbev. äng., back., a. (Nyl. — Vasa). 376. C. virgineus (Wulf.) Karst. Hattsv. I, p. 225. Sporerna elliptiska, 10 — 12 = 6 — 7. Basiderna aflångt klubblika, 41 — 50 = 7 mmm. Cystider inga. Gräsbev. st, a. (Nyl. — Lapl.) 377. C. bicolor Karst. Hattsv. I, p. 226. Icon. t. XIII. Syn. HygropJiorus pratensis (i silvaticiis Karst. Myc. Fenn. III, p. 198. H. bicolor Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IV (1878), p. 178. HygropJiorus Karstenii Sacc. et Cub. Syll. V, p. 401. Sporerna n. elliptiska, 10 = 6 mmm. Granskog. (Tammela, flerestädes). 378. C. cinereus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 226. Sporerna elliptiskt sferiska, 9 — 10 = 6—8 mmm. Skog., mosslupna äng., t. r. i södra Finl. 379. C. niveus (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 226. Sporerna 0—8 = 4 — 5 mmm. Sterila äng., bland mossa, m. r. (Mustiala). 135 380. C. fornicatus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 227. Äng., m. r. (Mustiala). 381. C. streptopus (Fr. Karst. Hattsv. I, p. 227. Pat. Tab. anal. III, p. 95, f. 213. Sporerna elliptiskt sferiska, 6 — 7 = 4—5 ramm. Cysti- cler inga. Gräsbev. backsluttn., r. (Tammela). 382. C. ovinus (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 228. Sporerna 5 = 3—4 mnim. Äng., skog., m. r. (Mustiala). 383. C. subradiatus (Schum.) Karst. Hattsv. I, p. 228. Sporerna 6—8 = 5 — 6 mmm. Ljunghed., bland mossa, r. i södra Finl. 384. C. irrigatus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 229. Sporerna 9 = 4 mmm. Syn. Hygropliorns irrigatus Fr. Icon. t. 168, f. 3. Skog., bland mossa, m. r. (Mustiala). XXXVII. Hygrocybe (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. XVII, 233. Syn. Hygrophorus Quél. Ench. p. 52. Basiderna 4-sporiga. Cystider saknas vanl. Sporerna äggrunda eller elliptiska. 136 Öfversigt af arterna. "^ Lamellerna nedlöpande. t Hatten till färgen oföränderlig. A Hatten och foten brandgula . . . laeta. B Hatten och foten vaxgula .... ceracea. tt Hatten urbleknande. A Hatten klibbig coccinea. B Hatten torr miniata. ** Lamellerna fastväxta. t Färgen ren och ljus. A Hatten klibbig eller n. torr. a Hatten klock- eller kägellik. + Lamellerna tjocka, O Foten strimmig, vid basen hvit punicea. oo Foten slät, vid basen brand- gulaktig obrussea. ++ Lamellerna teml. tunna . . conica. b Hatten kuUrig chlorophana. B Hatten slembeklädd psittacina. tt Brunaktiga. A Luktlös ungviuosa. B Starktluktande uitrata. 385. H. laeta (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 233. „Sporerna n. klotrunda, 9—10 = 6—8 mmm." Gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 386. H. ceracea (W ulf.) Karst. Hattsv. I, p. 234. Sporerna 7 = 4 mmm. Mosslupn. äng., betesm., a. (Nyl.— Lapl.) 137 387. H. coccinea (Schseff.) Karst. Hattsv. I, p. 234. Sporerna 6—8 = 4 — 5 mmm. Mossbelupna äng., back., a. i södra Finl. 388. H. miniata (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 234. Sporerna elliptiskt sferiska, 6 — 9 — 4—6 mmm. Fukt. gräsv. st., a. (Nyl.— Lapl.) 389. H. punicea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 235. Sporerna 10 — 4—5 mmm. Mossbelupna äng., m. r. (Åbo; Jomala). 390. H. obrussea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 236. Sporerna elliptiska, 7 = 3 mmm. Lund., m. r. (Mustiala; Åbo). Sporernas dimensioner uppgifvas oriktigt af Britzelmayr till 10—12 = 6-8 mmm. 391. H. conica (Scop.) Karst. Hattsv. I, p. 236. Sporerna 10 — 11=6 — 8 mmm. Högländta äng. och back., a. (Nyl. — Lapl.) 392. H. chiorophana (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 236. Pat. Tab. anal. 2:e ser. p. 9, f. 511. Syn. Hygrophorus chlorophanus Fr. Icon. t. 167, f. 4. Sporerna äggrunda, 8 mmm. långa. Cystider inga. Skogstr. gräsbev. st., r. i södra Finl. 138 393. H. psittacina (Scha3ff.) Karst. Hattsv. I, p. 237. Pat. Tab. anal. III, p. 95, f. 212. Sporerna 7—8 = 5—6 ramm. Cystider inga. Äng., betesm., skog., a. i södra Finl. 394. H. ungvinosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 237. Sporerna 9=6 — 7 mmm. Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 395. H. nitrata (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 237. Sporerna 7 — 8 = 5—6 mmm. Skog., lund., sandback., h. o. d. i södra Finl. XXXVIII. Lentinus (Fr.) Karst. Syn. Lentinus Qi Xm/meZ?M5 Karst. Hattsv. XVIII, 245, 246. Bssiderna 4-sporiga. Cystider inga eller rara. Sporerna klotrunda eller äggformiga. Öfversigt af arterna. * Hatten fjällig. t Lamellerna hvitaktiga lepideus. tt Lamellerna rostfärgade domesticus. ** Hatten glatt cochleatus. 396. L. lepideus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 245. Sporerna 2 — 3 mmm. i diam. Gammal furu ved, a. (Nyl. — Vasa). 139 397. L. domesticus Karst. Fung. nov. (Rev. Myc, 11:0 33, Janv. 1887, p. 9). Icon. f. XLIX. Hatten köttig, seg, i kanten tunn, n. trattlik, oregelbun- den, sned, rostfärgad, af mörkare, tilltryckta eller upputböjda fjäll, fläckig, med ljust, brunaktigt gulrödt kött, omkring 18 cm. bred. Foten excentrisk, nedåt afsmalnande, bågböjd, tät, rostgulaktig, besatt med fastväxta fjäll, vid basen livitaktig, omkring 9 cm. lång och 3 cm. tjock. Lamellerna långt ned- löpande, ljust gulaktigt brunröda, slutligen skiftande i n. kött- rödt, ända till 3 cm. breda. Sporerna äggrunda, färglösa, 3 — 5 1=2 — 3 mmm. Funnen på takpanelningen i Viksbergs färgeri i Sept. Medd. af brukspatron A. Borgström. Beslägtad med L. leon- topodius Schulz. 398. L. cochleatus Fr. Syn. Lentinellus cochleatus Karst. Hattsv. I, p. 247. Sporerna n. sferiska, 4— (3 mmm. i diam. Stamm. och ved af löfträd, h. a. (Nyl. — Lapl.) * L. omphalodes Fr. Syn. Lentinellus omphalodes Karst, Hattsv. I, p. 248. Lentmus dentatus (Pers.) Quél. Ench. p. 151. Barrskog., på jord m. r. (Mustiala). XXXIX. Hemieybe Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 248. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna rundade. Öfversigt af arterna. * Rödbruna eller sämskfärgade. t Hatten slät . . ursina. 140 tt Hatten vanl. skrynklig. A Hatten glatt castorea. B Hatten ttockullig eller filtluden. a Hatten hvitaktig tomentella. b Hatten brun vulpina. Hvit auricula. 399. H. ursina (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 248. Sporerna klotrunda, n. sträfva, 4 mmm. i diam. Murkna löfträdsstamm., m. r. (Tammela). 400. H. castorea (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 229. Syn. Lentinus castoreus Fr. Icon. t. 175, f. 3. Sporerna klotrunda, 3—5 mmm. i diam. Gamm, furu- och björkved, m. r. (Tammela). 401. H. tomentella Karst. Syn. Lentinus tomcnfcUus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII. (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 14: 1887, p. 79.) Nästan utan fot, tegellagdt tufvad, köttigt lilderartad. Hatten horisontel, tunglik eller omvändt äggformig, med otyd- liga åsar, hvitaktig, sedan blcikt rödbrunaktig, torr gulaktig, från basen ända utöfver midten betäckt af ett tunnt ludd, med bågböjd, helbräddad, inrullad kant, omkr. 8 cm. bred. Lamellerna m. tättsittande, smala, jemnbreda, finnaggade eller tandade, hvitaktiga, torra rödbrunaktiga, omkring 5 mm. breda. Utdöda björkar i djupa barrskog., m. r. (Tammela). 8. 141 402. H. vulpina (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 249. Syn. Lentmus vulpinus Fr. Icon. t. 176, f. 1. Sporerna n. klotrunda, 2 mmm. i diam. Gamla rönnar, m. r. (Runsala). 403. H. auricula (Fr.) Karst, Hattsv. I, p. 249. Syn. Lentinus auricula Fr. Icon. t. 175, f. 2. Sporerna omkr. 2 mmm. i diam. Löfträdsstamm., m. r. (Tammela). * H. robusta Karst. Hatten i torrt tillstånd ockragul, inböjd samt försedd med rynkiga åsar, vid basen 1 cm. tjock. Lamellerna 3 mm. breda. Sporerna omkr. 3 mmm. i diam. Gamla äpleträd, m. r. (Pojo). XL. Panus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIV, 92. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna klubblika, stundom föga anmärkningsvärda. 404. P. torulosus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 96. Sporerna 5 — 6=: 2— 3 mmm. Björkstubb., a. i södra Finl. XLL Panellus Karst. Hattsv. I, p. XIV, 96 405. P. stipticus (BuU.) Karst. Hattsv. I, p. 96. Sporerna 2 — 3 = 1 — 2 mmm. 142 Förmultn. stubb, och stamm. af löfträd, synnerligen ek, h. o. d. i södra Finl. XLII. Seytinotus Karst. Hattsv. I, p. XIV, 97. Basiderna 4-sporiga. Sporerna cylindriska. 406. Se. ringens (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 97. Syn. Paniis ringens Fr. Icon. t. 176, f. 2. Sporerna cylindriska, böjda, 5—6 = 1 mmm. Stamm., gren. af björk och al, h. o. d. (Nyl.— Lapl.) XLIII. Volvaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVIH, 250. Mellanlagret (trama) homomorft med parallela, lång- sträckta cellkedjor. Basiderna långa, 4-sporiga. Cystiderna talrika, oftast spolformiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda. Öfversigt af arterna. * Hatten torr virgata. ** Hatten klibbig. t Hattens kant slät speciosa. tt Hattens kant strimmig gloiocephala. 407. V. virgata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 250. Cook. II- lustr. t. 294. Syn. Ägaricus (Volvaria) vohaceus Pat. Tab. anal. IV, p. 151, f. 331. 143 Sporerna elliptiska, släta, 7 — 9 = 4—6 mmm. Basiderna klubblika. Cystiderna framskjutande, spolformiga, hvass- eller trubbspetsade. Feta, gödsl. pl., m. r. (Åbo; Paldamo). 408. V. speciosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 251. Cook. Illustr. t. t. 297. Sporerna elliptiska, släta, 12 — 18^=8 — 10 mmm. Basi- derna klubblika, teml. stora. Gödselhög., gödsl. plats., r. (Merimasku; Åbo; Mustiala). Växer tillsammans med ÄneUaria separata. 409. V. gloiocephala (De C.) Fr. Hym. Eur., p. 183. Cook. Illustr. t. 298. Fat. Tab. anal. III, p. 100, f. 224. Syn. Agaricus gloiocephalus De C. Flor. Fr. VI, p. 52. Hatten köttig, först klocklik, sedan plattad, pucklig, glatt, slemmig, sotbrun eller askgrå, i kanten strimmig. Fo- ten tät, glatt, vid basen med omkringskuren slida. Lamel- lerna fria, rödaktiga. Sporerna elliptiska, släta, regelbundna, 12 — 15 = 6—9 mmm. Gödsl. st., m. r. (Mustiala park). 8. Sporerna enligt Saccardo 19 = 9 mmm. XLIV. Pluteus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 252. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna till formen m. varie- rande. Sporerna äggrunda, elliptiska eller klotrunda. 1 144 Öfversigt af arterna. * Hattens öfverhiid snart upplöst i ludd, fjäll eller fibriller. t Hatten brun eller grå cervinus. tt Hatten slutligen gulaktig sororiatus. ** Hatten stoftbeströdd eller bar. t Hatten stoftpudrad nanus. tt Hatten bar plilebophorus. 410. Pl. cervinus (Schaeff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 252. Cook. Hlustr. t. 30l. Pat. Tab. anal. IV, p. 152, f. 335. Sporerna bredt elliptiska, 7 — 8 = 2 — 6 mmm. Cysti- derna spolformiga, med fyra korta utskott i toppen, 70 = 12 — 15 mmm. Murkna stubb., stamm., ved, halmtak, a. (Nyl.— Lapl.) * PI. petasatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 253. Cook. II- lustr. t. 303. Gödselhög., drifbänk., m. r. (Mustiala). -* Pl. umbrosus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 253. Cook. Hlustr, t. 304. Sporerna bredt elliptiska, G — 7=5—6 mmm. „Basiderna klubblika, 26 = 7 — 8 mmm. Cystiderna spolformiga, (55—80 =18—20 rnmrn.^' Murkna trädstamm., pa skugg. st., h. o. d. (Nyl. — Vasa). *** Pl. alandicus Karst. Hattsv. Il, p. 230. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 43. Stamui. af äpletriUl, in. r. (Joniala). i 145 411. Pl. sororiatus Karst. Hattsv. I, p. 254. Sporerna elliptiskt sferiska, släta, 7—8 = 6 mmm. Förkoln. och murkeii ved, m. r. (Mustiala). — God art. 412. Pl. nanus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 256. Cook. Illustr. t. 305. Sporerna „oregelbundna, fintaggiga, 5 — 6 mmm. i diam." Murkna stammar, m. r. (Mustiala). 413. Pl. phlebophorus (Ditm.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 257. Cook. Illustr. t. 422. Sporerna sferiska, 5—9 mmm. i diam. Murkna stammar af björk och sälg, m. r, (Mustiala). XLV. Entoloma Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 456. Basiderna 4-sporiga, Cystider saknas oftast. Sporerna kantiga. {Ent. qvisqviliarc har jemna sporer). Öfversigt af arterna. * Hatten i torr och fuktig väderlek af samma fä ro". t Hatten glatt. A Luktande af mjöl lividum. B Luktlösa eller illaluktande, a Luktlösa eller svagtluktande. + Foten svartaktigt brandgul . . qvisqviliare. ++ Foten stålblå ardosiacum. b Illaluktande madidum. 10 146 tt Htatten luden eller fjällig. A Lamellerna mörkt sotbruna . . . jubatum. B Lamellerna i början livitaktiga. a Hatten pucklig subrubens. b Hatten trubbig. + Hatten grå griseocyaneum. ++ Hatten snöhvit sericellum. ^* Hatten hygrofan. t Luktlösa. A Lamellerna släta. a Foten icke skr uf vriden. 4 Foten fintrådig clypeatum. ++ Foten glatt rhodopolius. b Foten skrufvriden majale. B Lamellerna på tvären ribbade . . . costatum. tt Luktande. A Luktande af mjöl sericeura. B Luktande af alkalier nidorosum. 414. Ent. lividum (Bull.) Fr. Icon., t. 90, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 258. Sporerna oregelbundna eller n. kantiga, 8—9 mnim. i diam. Skogstr., m. r. (Runsala). Tillsammans med Lactarius acris. 415. Ent. qvisqviliare Karst. Hattsv. I, p. 260. Sporerna elliptiska, släta, 9—10 = 4—5 mmni. Fukt. och skugg. st., på muUjord och förmultn. växter, m. r. (Vasa; Mustiala). Tillsammans med Laccaria laccata. 147 416. Ent. ardosiacum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 261. Sporerna klotrunda, kantiga eller taggiga, 6—8 mmm. i diam. Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 417. Ent. madidum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 261. Sporerna klotrunda, kantiga, 8 mmm. i diam. Bland mossa, löf, ra. r. (Helsingfors). 418. Ent. jubatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 263. Sporerna elliptiska, kantiga, 11 — 12 = 7 mmm. Mosslupn. äng., m. r. (Mustiala). * Ent. subrubens Karst. Hattsv. I, p! 263. Syn. Entijlonia juhatum Fr. * Ent. subrubens Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 8. Sporerna elliptiska, kantiga, 9—12=6—7 mmm. Skogstr., m. r. (Mustiala). Mycket nära beslägtad med föreg., möjligen endast en varietet af densamma. 419. Ent. griseocyaneum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 264. Sporerna kantiga, 8—9 mmm. i diam. Skogsback., betesmark., a. (Nyl. — Lapl.) 420. Ent. sericellum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 264. Cook. Illustr. t. 307. Sporerna kantiga, 8—10 mmm. i diam. eller 10 — 11 = 8 mmm. Gräsbev. st., a. i södra Finl. 148 421. Ent. clypeatum (Linn.) Fr. Karst, Hattsv. I, p. 265. Cook. Illustr. t. 319. Pat. Tab. anal. IV, p. 153, f. 337. Sporerna kantiga, 8—10 mnim. Cystider inga. Äng., odl. och grus. plats., m. r. (Åbo). 422. Ent. rhodopolium Fr. Karst. Hattsv. I, p. 265. Pat. Tab. anal. IX, p. 153, f. 338. Sporerna kantiga, 6—10 mmm. i diam. Cystider inga. Skog., på fukt. st., a. (Nyl. — Lapl.) 423. Ent. majale Fr. Karst. Hattsv. I, p. 267. Sporerna rundadt elliptiska, kantiga, 10—14 = 7 — 10. Granskog., m. r. (Mustiala). 424. Ent. costatum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 267. Sporerna kantiga, 6 — 9 mmm. i diam. Sump. äng., kärr, m. r. (Mustiala). Sporerna enligt Saccardo 12 — 14=8-10 mmm. * Ent. Cordae Karst. Synib. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 9. Sporerna 5 — 6 mmm. i diam. Ljungback., bland björnmossa, m. r. (Mustiala). 425. Ent. sericeum (lUill.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. '2C)S. Sporerna kantiga, 7 — 9 mmm. i diam. Äng., a. (Nyl.— Lapl.) 149 426. Ent. nidorosum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 268. Sporerna kiiutiga, omkr. 7 — 10 mmm. i diam. Lund., m. r. (Mustiala). XLVI. Clitopilus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 269. Öfversigt af arterna. ^ Lamellerna långt nedlöpande. t Luktande af mjöl. A Foten glatt prunulus. B Foten luden lentulus. tt Luktlösa, A Mörkt askgrå andatus. B Hvit, med dragning i rödt .... cancrinus. ^* Lamellerna fastväxta, med en tand ned- löpande vilis. 427. Cl. prunulus (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 269. Syn. Paxillus prunulus Quél. Ench. p. 92. Sporerna äggrundt elliptiska, 10—16 = 6 mmm. Skogstr., a. (Nyl.— Vasa). 428. Cl. lentulus Karst. Symb. ad Myc. Feim. IV (1878), p. 172. Hattsv. I, p. 270. Sporerna kantiga, 2—4 mmm. i diam. Granskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 150 429. Cl. undatus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 271. Sporerna kantiga, rostgula, 9=6 mmm. Torra st., a. (Nyl.— Lapl.) Af Quélet uppgifvas origtigt sporernas dimensioner till 10 — 12 mmm. i diam. 430. Cl. cancrinus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 271. Sporerna kantiga, 9—12=8 — 9 mmm. eller 8—9 mmm. i diam. Feta, gräsbev. st., vid väg., r. (Åbo; Mustiala). 431. Cl. vills Fr. Karst. Hattsv. I, p. 272. Cook. II- lustr. t. 487. Sporerna kantiga, 9 = 6 mmm. Barrskog., på öppna backar, bland mossa, m. r. (Mus- tiala). XLVH. Leptonia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 272. Basiderna 4-sporiga. Cystider oftast inga. Sporerna kantiga. Öfversigt af arterna. * Hatten i torr och fuktig väderlek af samma färg. t Lamellerna hvitaktiga. A Foten icke prickig. a Hatten i början kägellik, pucklig. anatina. b Hatten i början kullrig, trubbig . lampropoda. 151 B Foten upptill svartprickig .... athiops. (cliloropolia) tt Lamellerna i början blåa, gulbleka eller bleka. A Lamellerna i början blåa. a Foten upptill svartprickig. Lamel- lerna i eggen svarta och så- gade serrulata. b Foten icke prickig. + Hatten icke strimmig (slät), blå- svart clialybaea. ++ Hatten strimmig lazulina. B Lamellerna gulbleka eller bleka. a Foten gul formosa. a Foten grönaktig chloropolia. ** Hatten i regnig ocli torr väderlek af olika färg (hygrofau). t Lamellerna enfärgade. A Lamellerna afsmalnande mot hattens kant asprella. B Lamellerna bukiga. a Foten i toppen svartprickig. . . scabrosa. b Foten bar aemulans. tt Lamellerna i eggen n. svarta. . . . nefrens. 432. L. anatina (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 273. Sporerna „elliptiskt sferiska, kantiga, 10—12 = 7—8 mmm." Öppna, gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 152 433. L. lampropoda P>. Karst. Hattsv. I, p. 274. Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga eller taggiga, 9 — 12 ■ 6 — 8 mnim. Gräsbev. bank. och fält, h. o. d. i södra Finl. 434. L. aethiops (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 274. Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga, 10 — 13=7 — 8 mrara. Öppna, gräsbev. st. i södra Finl. 435. L. serulata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 275. Sporerna bredt elliptiska, kantiga, 9—10 = 7 — 8 mmm. Magra, högländta bergsback., fält, a. (Nyl. — Lapl.) 436. L. chalybaea (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 276. Sporerna elliptiska, kantiga, 9 — 11 = 6 — 7 mmm. Högländta, gräsbev. back., äng., ra. r. (Mustiala). 437. L lazulina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 276. Sporerna kantiga, 10—11=6 mmm. Gräsbev. fält och skog., m. r. (Åbo). 438. L. formosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 278. Sporerna kantiga, 9 — 12 = 8 mnim. Skog., företrädesvis barrskog., m. r. (Mustiala). 439. L. chioropolia Fr. Karst. Hattsv. I, p. 278. Sporerna elliptiskt sferiska, kantiga, 12 — 14 = 6 — 8 mrara. Skog., m, r. (Tamniela). 153 440. L. asprella Fr. Karst. Hattsv. I, p. 278. Sporerna bredt elliptiska eller n. klotrunda, kantij^a, 8— 9z::6— 7 mmm. Back., fält, a. i södra Fiul. 441. L. scabrosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 279. Barrskog., m. r. (Mustiala). 442. L. aemulans Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIII (1885), p. 3. Hatten n. hinnaktig, kiillrig och naflad, småfjällig, grå, opak, icke hygrofan, slät, 1—3 cm. bred. Foten fylld, jemn- tjock, slät, rak, glatt, i toppen n. bar, blåaktigt blekgul, vid basen blek, 3 — 5 cm cm. lång, 1,5 — 2 mm. tjock. Lamellerna fastväxta, lossnande, breda, m. bukiga, brunaktigt l)leka. Spo- rerna elliptiskt sferiska, kantiga, 7 — 9 — 6 mmm. Barrskog., på gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 8. Till utseende lik CUfopilus vilis. 443. L. nefrens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 279. Fukt. st., kärr, m. r. (Tammela). XL VIII. Nolanea Fr. Karst. Hattsv. I, p. XIX, 279. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna icke anmärkningsvärda. Sporerna kantiga. Öfversigt af arterna. * Hatten hygrofan. t Lamellerna gråa, stötande än i brunt, än i blekt. 154 A Foten strimmig, silkeshårig och tågig. pascua. B Foten slät, glatt. a Lamellerna bleka minuta. b Lamellerna gråa. + Doftande. o Foten bar limosa. oo Foten upptill hvitmjölig . mammosa. ++ Luktlös juneea. tt Lamellerna hvitaktiga eller hvita, A Lamellerna glesa. a Foten bar, gulaktig vinacea. b Foten finluden, rajölig, gröngulak- tig icterina. B Lamellerna m. tättsittandc .... infula. ** Hatten icke hygrofan exilis. 444. N. pascua (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 279. Cook. Illustr. t. 376. Sporerna stjernformigt kantiga, 8 — 9 mmm. i diam. Betesmark., äng., skog., h. o. d, (Nyl. — Lapl.) * N. pallescens Karst. Hattsv. I, p. 280. Barrskog., på fukt. st., r. (Mustiala). 445. N. minuta Karst. Hattsv. I, p. 28L Sporerna klotrunda, n. kantiga, 7 — 9 mmm. i diam. Förmultn. halmstråu, m. r. (Mustiala). 446. N. limosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 28L Kärr, på gyttja, m. r. (Torneå Lappmark). 155 447. N. mammosa (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 281. Cook. lUustr. t. 377, f. 2. Sporerna elliptiska, kantiga, 10 — 13 = 5 — 8 nimm. Öppna, gräsbev. st., backsluttningar, a. i södra Finl. 448. N. juncea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 282. Sporerna klotrunda, stjernformigt kantiga, 9 — 11 mmm. i diam. Kärr, bland livitmossa, m. r. (Mustiala). * N. virgatula Karst. Hattsv. I, p. 282. Torra st. Knappast funnen i Finl. 449. N. vinacea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 283. Var. sqv?mulosa Karst. Sporerna kantiga, 10—12=7—8 mmm. Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 450. N. icterina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 284. Sporerna kantiga, 6—9 mmm. i diam. Lund., trädgård., på jord, r. (Tammela). 451. N. infula Fr. Karst. Hattsv. I, p. 285. Skogstrakt., på gräsbev. eller brända marker, h. o. d. i södra Finl. 452. N. exilis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 286. Var. mar- ginella Karst, Barrskog., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 156 XLIX. Eeeilia Fr. Karst. Hattsv. I, p. XX, 287. Öfversigt af arterna. * Lamellerna tättsittande. t Foten blåaktigt gulblek eller blek. A Hatten hygrofan polita. B Hatten icke hygrofan nigrella. tt Foten brunaktig Parkensis. ** Lamellerna glesa griseorubella. 453. Ecc. polita Fr. Karst. Hattsv. I, p. 287. Kärr, m. r. (Mustiala). 454. Ecc. nigrella (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 288. Lund., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 455. Ecc. Parkensis Fr. Karst. Hattsv. I, p. 287. Sporerna kantiga, 6 — 9 mmm. i diam. Gräsbev. st., vid väg., äfven på fukt. naken jord, m. r. (Mustiala). 456. Ecc. griseorubella (Lascli.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 288. Sporerna kantiga, 7—9 mmm. i diam. Barrskog., m. r. (Mustiala). I 157 L. Claudopus W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. XX, 288. Sporerna kantiga. Cystider inga. Öfversigt af arterna. * Hatten n. silkesluden tlepluens. ** Hatten luden byssisedus. 457. Cl. depluens (Batsch.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 289. Pat. Tab. anal. V, f. 431. Sporerna kantiga, 9 — 11 = 6 — 8 mmm. Lund., på mossa och hvarjehanda affall, m. r. (Mustiala). 458. Cl. byssisedus (Pers.) W. Sm. Karst. Hattsv. I. p. 290. Sporerna kantiga, 10 = 8 eller 7 — 9 mmm. i diam. Murken björkved, h. o. d. i södra Finl. LI. Doehmiopus Pat. Hym. d'Eur. p. 113. Sporerna icke kantiga. Öfversigt af arterna. * Sporerna 9—14 = 5 — 8 mmm variabilis. ** Sporerna 6 = 3 — 4 mmm microsporus. 459. D. variabilis (Pers.) Pat. Hym. d'Kur. p. 113. Syn. Claudopus variahilis W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 289. Cook. lUustr. t. 344, f. 1. Pat. Tab. anal. III, p. 101, f. 225. 158 Cystiderna cylindriskt klubblika, irreguliera, få. Gnenar och stubb., företrädesvis af gran; äfven påjord, a. (Nyl.— Vasa). 460. D. microsporus Karst. Syn. Claudopus variabilis var. microsporus Karst. Hattsv. I, p. 289. Vogl. Obs. anal., p. 26, t. IV, f. 27. Mindre än föreg., men för öfrigt mycket lik denna. Gren. af sälg, m. r. (Åbo). LII. Rozites Karst. Hattsv. I, p. XX, 290. Sporerna rynkiga. Basiderna 4-sporiga. 461. R. caperata (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 290. Cook. Hlustr. t. 348. Sporerna äggrunda, vanligen oliksidiga, 11 — 32 = 8—9 mmm. Skog., a. (Nyl.— Lapl.). LHI. Pholiota Fr. Syn. Pholiota Karst. Hattsv. I, p. XX, 291 et Boumegiierites Karst. Hattsv. I,ip.lXXIV, 452. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna af varierande form, stundom inga. Sporerna oftast äggrunda eller elliptiska, ockra- gula eller rostfärgade. 159 Öfversigt af arterna. * På marken växande arter. (Ronmegnerites) t Icke hygrofana. A Sporerna rostfärgade. a Sporerna ljust rostfärgade. + Hatten fintrådig eller silkeslu- den terrigena. +4- Hatten glatt. O Hatten icke strimmig, blekt ockragul togularis. OO Hatten rostfärgad, med strimmig kant .... blattaria. b Sporerna mörkt rostbruna. + Hatten n. kompakt, slutl. ru- tigt sprickig dura. ++ Hatten mjuk, icke sprickig . praecox. B Sporerna lerfärgade elatella. tt Hygrofana. A Hatten öfverallt strimmig .... mycenoides. B Hatten slät (— icke strimmig) . . pumila. ** På stammar, ved, löf och barr växande arter. (Eu-PhoUota). t Hatten icke hygrofan. A Hatten fjällig. a Laiiiellerna i början hvita. + Hattens fjäll tilltryckta. o Hatten blek eller gulaktig. A Hatten helt och hållet köttig heteroclita. AA Hatten till sin yttre del vaxartadt gelatinös . . cerifera. 160 OO Hatten inörkl)run eller brandgul. A Foten mörkbrun . . . aurivella. AA Foten blekt rostgul . . subsqvarrosa. ++ Hatten besatt med uppböjda, spärrade fjäll sqvarrosa. b Lamellerna i början gula. + Hatten klibbig lucifera. ++ Hatten torr. o Lamellerna i början inten- sivt svafvelgula .... flammans. OO Lamellerna gulaktiga. A Foten vid basen knöllik . tuberculosa. AA Foten jemntjock. : Foten fintrådig . . . curvipes. :: Foten nedtill besatt med n. spärrade fjäll . Kolaensis. tt Hatten hygrofan. A Hatten fjällig eller fjällmjölig. a Hatten fjällig plialerata. b Hatten betäckt med fjällmjöligt ludd confragosa. B Hatten glatt, bar. a Foten fjällig mutabilis. b Foten fintrådig eller n. glatt. + Lamellerna smala marginata. ++ Lamellerna n. triangelformiga. unicolor. 462. Ph. terrigena Fr. Karst. Hattsv. I, p. 292. Kalchbr. Icon. Hungar. t. XIV. Cook. Illustr. t. 349. Sporerna elliptiska (dier äggrundt elliptiska, 5—8 = 2—3 nnnni. 161 Mull- och sandjord, m. r. (Mustiala i parken). 8. Britzelmayrs Agaricus terrigenus är icke identisk med Fries' art. 463. Ph. toguiaris (BiiU.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 293. Pat. Tab. anal. IV, p. 154, f. 339. Sporerna bredt elliptiska, 9— 10 = 6— 7 mmm. Trädgård., park., h. o. d. i södra Finl. Sporerna enligt Britz. 8=4 mmm. Förekommer tillsam- mans med. Inocyhe geophylla och In. trivialis. 464. Ph. blattaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 293. Odl. st., trädgård., m. r. (Mustiala). 465. Ph. dura (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 294. Cook. Illustr. t. 423. Sporerna 8—10 = 4—7 mmm. Gödsl. st., trädgård., drifbänkar, m. r. (Mustiala). 466. Ph. praecox (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 294. Cook. Illustr. t. 360. Pat. Tab. anal. II, p. 47, f. 112. Syn. Agaricus praecox Pers. var. minor Britz. Sporerna 8 — 13 = 5—7 mmm. Cystiderna kolfformiga, med vågig hals. Trädgård., vid vägar, på feta, gräsbev. platser, a. (Nyl. — Lapl.) 11 162 467. Ph. elatella Karst. Syn. Houmeguerites elatellus Karst. Hattsv. II, p. 232. Heheloma elatellum Sacc. Syll. V, p. 808. Sporerna elliptiska, 8 = 4—5 mmm. Basiderna klubb- lika, 21—25 = 7 mmra. Cystider inga. Tallskog., m. r. (Mustiala). 468. Ph. mycenoides Fr. Karst. Hattsv. I, p. 306. Cook. | Illiistr. t. 503, f. 2. Sporerna „elliptiska, 8—10 = 5—6 mmm." Torfmossar, m. r. (Tammela). 469. Ph. pumila (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 306. Sporerna „8 — 10 = 5—6 mmm." Mossbelupna fält, betesmarker, på möss., m. r. (Åbo). 470. Ph. heteroclita Fr. Karst. Hattsv. I, p. 296. Cook. Illustr. t. 366. Sporerna 8 — 10 = 5—6 mmm. Stammar af löfträd, synnerligen björk, h. o. d. i södra Finland. 471. Ph. cerifera Karst. Myc. Fenn. III, p. 169. Hattsv. I, p. 297. Sporerna 8—10 = 6—7 mmm. Lefvande stammar af jolster, m. r. (Mustiala). 163 472. Ph. aurivella (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 297. Cook. Illustr. t. 351. Sporerna elliptiska, 8 — 9=4 — 5 mmm. Basiderna klubb- lika, 18—20 = 6—7 mmm. Stammar af löfträd, synnerligen Salix-arter, h. o. d. i södra Finl. * Ph. filamentosa (Schaifr.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 297. Sporerna elliptiska, omkr. 6=3—4 mmm. Barrskog., på förmultn. ved, m. r. (Tammela; Åbo). 473. Ph. subsqvarrosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 298. Murkna trädstubb,, m. r. (Mustiala). 474. Ph. sqvarrosa (Miill.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 298. Cook. Illustr. t. 367. Pat. Tab. anal. IV, p. 154, f. 340. Sporerna elliptiska, 7 — 8=4 — 5 mmm. Cystiderna ut- skjutande, bukiga. På eller vid gamla löfträdsstamm., h. o. d. (Nyl. — Lapl.) 475. Ph. lucifera (Lasch.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 300. Sporerna elliptiska, 8 — 10 = 5—6 mmm. Stubb., förkoln. ved, m. r. (Mustiala). 476. Ph. flammans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 301. Sporerna elliptiska, 4 = 2 mmm. Berg. barrskogar, på stammar och ved af barrträd, a. (Nyl.-Lapl.) 164 477. Ph. tuberculosa(Sch8eff.)Fr.Karst. Hattsv. I, p. 301. Sporerna elliptiska, 7 — 10 = 4—5 mmm. Torra björkar, h. o. d. (Nyl.— Lapl.) 478. Ph. curvipes (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 302. Sporerna elliptiska, 6—7 = 2 — 4 mmm. Gamla aspar, h. o. cl. i södra Finl. (Tammela; Runsala; J Kalvola; Urdiala). ■ 479. Ph. Kolaensis Karst. Hattsv. I, p. 302. Torra videgrenar, m. r. (Kola). 480. Ph. phalerata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 303. Barrskog., på barr och ved, m. r. (Åbo). 481. confragosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 304. Sporerna elliptiska eller sferiskt elliptiska, 5 — 6 = 4 — 5 mmm. Murkna stubb., ni. r. (Mustiala). 482. Ph. mutabilis (Schaiff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 304. Sporerna äggrundt elliptiska, 7 — 13 = 4—6 mmm. Förmultn. stubbar ocli stammar af löfträd, synnerligen björk, a. (Nyl.— Lapl.) 483. Ph. marginata (Batscli.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 305. Cook. lUustr, t. 372. Sporerna 6—7 = 3 — 4 mmm. 165 Stamm., ved och barr af barrträd, a. (Nyl. — Vasa). Sporerna enligt Britzelmayr 10—14 = 4—6 mmm. 484. Ph. unicolor (Fl. Dan.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 305. Cook. Illiistr. t. 362, f. 2. Sporerna ,,9 — 10 = 5 mmm." Murkna stockar, m. r. (Lapl.) LIV. Flammula Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXI, 401. Syn. Gymnopilus Karst. Hattsv. I, p. XXI, 400 et Gymnocyhe Karst. Hattsv. I, p. XXII, 412. Basiderna 4-sporiga. Cystider anträffade hos flere arter. Sporerna äggrunda eller elliptiska, rostfärgade eller ockra- gula. Öf vers ig t af arterna. * Med hylle. {En-Flammula.) t Hatten hinntäckt A Hattens hinna afskiljbar, m. klibbig. a Hatten hvitaktig lenta. b Hatten brandgul eller gulaktig. + Sporerna rostfärgade. O Foten hvitaktig. Köttet hvitt. lubrica. OO Foten gulaktig. Köttet grön- gult spumosa. ++ Sporerna rostfärgade, med stark dragning åt kaffebrunt . . carbonaria. B Hattens hinna icke frånskilj bar. 166 a Hatten glatt eller i början silkes- liiden. + Slöjan tydlig, länge qvarsit- tande. O Foten blek, fjälligt fintrådig, astragalina. oo Foten gul, A Hatten slipprig. Lamel- lerna först gulbleka el- ler smutsigt bleka, slut- ligen rostfärgade . . alnicola. A A Hatten fuktig. Lameller- na först hvitaktiga, se- dan höggula, slutligen brandgult rostfärgade . flavida. ++ Slöjan kortvarig inopoda. b Hattens hinna silkesartad . . . scamba. tt Hatten hinnlös. A Lamellerna fläckiga penetrans. B Lamellerna utan fläckar. a Slöjan bildande en oegentlig ring. hybrida. b Slöjan otydlig. + Hatten fjälligt luddig. . . . sapinea. ++ Hatten besatt med papiller el- ler små spetsiga fjäll. . . limulata. * Utan hylle. {Gymnopilus Karst.) A Lamellerna fastväxta med n. nedlö- pande spets abrupta. B Lamellerna lossnande. a Lamellerna breda liqviritiae. b Lamellerna smala picrea. 167 485. Fl. lenta (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 401. Cook. Illustr. t. 439, 440. Sporerna elliptiska, 6 — 7 = 3—4 mmm. Basiderna klubb- lika, 20=6 mmm. Cystiderna utskjutande, 47— 54= 10 mmm. Bland spånor och löf, a. (Nyl. — Lapl.) Quélet far helt säkert vilse, då han till denna art hän- för Fr. Icon. t. 112, f. 1. 486. Fl. lubrica (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 402. Sporerna bredt elliptiska, 6— 7r=3— 4 mmm. Skog., på feta, gräsv. st., i närheten af stubb., h. o. d. i södra Finl. 487. Fl. spumosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 404. Sporerna n. elliptiska, 7 — 8 = 4 mmm. Barrskog., på gräsbev. st., sällan på stubb., h. o. d. i södra Finl. 488. Fl. carbonaria Fr. Karst. Hattsv. I, p. 404. Sporerna elliptiska, omkr. 6=4 mmm. Cystiderna spel- form iga. Brända mark., a. (Nyl. — Lapl.) Sporerna enligt Britzelmayr 10—11 = 5—6 mmm.! 489. Fl. astragalina Fr. Karst. Hattsv. I, p. 405. Murken gran- och tallved, m. r. (Åbo). 168 490. Fl. alnicola Fr. Karst. Hattsv. I, p. 406. Cook. Illustr. t. 443. Sporerna n. elliptiska, omkr. 8 = 5 mmm. Löfträdsstamm., li. o. d. i södra Finl. 491. Fl. flavida (Schseff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 406. Cook. Illustr. t. 444. Sporerna 6—8 = 3 — 5 mmm. Barrskog., på murkna stubb, och stamm., h. o. d. i sö- dra Finl. 492. Fl. inopoda Fr. Karst. Hattsv. I, p. 407. Sporerna n. elliptiska, smutsigt rostbruna, 6—8 = 4—6 mmm. Barrträdsstamm., m. r. (Mustiala). 493. Fl. scamba Fr. Obs. Myc. 2, p. 45. Syn. Ripartites scamhus Karst. Hattsv. I, p. 479. Paxillus scamhus Quél. Ench. p. 92. Sporerna elliptiska, 10 — 11 = 5 — 6 mmm. Barrskogar, på mulljord och förmultn. ved, h. o. d. i södra Finl. 494. Fl. penetrans Fr. Karst. Hattsv. I, p. 409. Sporerna elliptiska, ockragula, 7 — 8 = 4 mmm. Barrskog., på förmultn. ved, a. (Nyl. — Vasa). Sporerna enligt Britzelmayr 8 — 10 = 4—6 mmm. 169 495. Fl. hybrida Fr. Karst. Hattsv. I, p. 409. Cook. lUiistr. t. 615. Sporerna elliptiska, ockragula, 8 — 10=: 4 — 6 mmm. Spånhögar, fiiruved, h. o. d. i södra Fiul. (Åbo; Mus- tiala etc.) God art, icke, såsom Quélet äskar tro, en varietet till följ. 496. Fl. sapinea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 410. Sporerna n. elliptiska, ockragnla, orakr. 8 = 5 mmm. Berg. barrskog., på barrträdsstamm., gammal ved, sällan på jord, r. (Åbo; Mustiala). 497. Fl. limulata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 410. Sporerna elliptiska, rostbruna, 6—7 = 3—4 mmm. spån och ved af barrträd, h. o. d. i södra Finl. 498. Fl. abrupta Fr. Syn. Gymnocybe abrupta Karst. Hattsv. I, p. 412. Sporerna brandgula, 5 — 7 = 3—5 mmm. Skogstr., m. r. (Mustiala). 499. Fl. liqviritiae (Pers.) Fr. Syn. Gymnopilus liqviritice Karst. Hattsv. I, p. 400. Sporerna elliptiska. Murkna granstubbar, sällan tallstubbar, h. o. d. i sö- dra Finl. 170 500. Fl.picrea (Pers.) Fr. Syn. Gymnopilus picreus Karst. Hattsv. I, p. 400. Sporerna bredt elliptiska, rostbruna, 8=5 — 6 mmm. Tallstubb., a. (Nyl.— Vasa). LV. Ripartites Karst. Hattsv. I, p. XXIV, 477, pr. p. Sporerna taggiga. 501. R. tricholoma (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. I, p. 477. Syn. Paxillus tricholoma Quél. Ench. p. 92. Sporerna klotrunda, fintaggiga, omkr. 4 mmm. i diam. Skog., ra. r. (Tammela h. o. d.) LVI. Cortinarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXI, 306. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna af vexlande form. Spo- rerna sträfva eller släta, äggrunda, elliptiska eller rundade, ockragula. Öfversigt af arterna. * Hatten icke hygrofan. t Hatten klibbig. A Foten och hyllet torra. {Phlegma- cium Fr.) 171 a Slöjan ringformigt nedhängande från den n. jemntjocka eller klubb- lika fotens topp. + Lamellerna i början bleka, se- dan lerfärgade. o Foten fjällig. A Foten försedd med flere af fjäll bildade ringar, triumphans. AA Foten flockullig och fjäl- lig claricolor. OO Foten flockullig eller fin- trådig. A Foten hvitullig, äldre bar, valsformig turmalis. AA Foten fintrådig. : Hatten snart torr och flockullig .... balteatus. :: Hatten glatt .... sebaceus. ++ Lamellerna icke bleka. O Lamellerna i början blåak- tiga, violetta eller stötande i purpurrödt. A Foten hvit varius. AA Foten i början violett . cyanopus. OO Lamellerna i början gula eller olivfärgade. A Lamellerna gula . . . percomis. AA Lamellerna n. olivfärga- de. : Lamellerna krusiga . anfractus. :: Lamellerna icke krusi- ga subtortus. 172 b Slöjan uppstigande, utgående från fotens bas eller midt. + Foten vid basen uppsvälld till en kantad knöl. Slöjan ut- gående från fotknölens kant. O Lamellerna i början livitak- tiga. A Lamellerna sågade. . . multiformis AA Lamellerna lielbräddade. rapaceus. O O Lamellerna icke hvitaktiga. A Lamellerna i början blåa eller stötande i purpur- rödt. : Lamellerna i början blå- aktiga. a Hattens kött slutligen gulnande . . . glaucopus. /3 Hattens kött blått. 1 Lamellerna vid be- röring eller bryt- ning icke ändran- de färg .... coerulescens. 2 Lamellerna vid be- röring n. purpur- röda. .... purpurascens. :: Lamellerna i början stö- tande i purpurrödt . arqvatus. AA Lamellerna gula eller olivfärgade. : Lamellerna i början gu- la. 173 a Lamellerna helbräd- dade, slutligeii n. brandgiila . . . fulgens. /S Lamellerna finsågade, slutl. skiftande i olivgrönt . . . elegantior. :: Lamellerna olivfärga- de scaurus. ++ Slöjan utgående från fotens bas eller midt. Foten genast från början utdragen, n. jemn- tjock. o Lamellerna urbugtade eller vidfästade. A Foten hvit. : Lamerna i början hvit- aktiga eller blåakti- ga. a Hatten rödaktig . . serarius. (i Hatten lerfärgad el- ler brandgul. 1 Hatten lerfärgad. decoloratus. 2 Hatten brandgul, consobrinus. :: Lamellerna i början skiftande i purpur- rödt porphyropus. OO Lamellerna n. nedlöpande. A Hatten slät, icke gryn- prickig corruscans. AA Hatten i ytan sönder- sprucken till gryniga rutor papulosus. 174 B Foten och hyllet slemmiga. {Myxa- ciiim Fr.) a Hyllet flocköst. + Hatten köttig, slät .... collinitus. ++ Hatten åtminstone mot kan- ten hinnaktig, strimmig. O Hatten i början klocklik, i kanten strimmig . . . muciflnus. OO Hatten i början valslik, med veckadt skrynklig kant , elatior. b Hyllet slemartadt. + Lamellerna i början blåaktiga. o Foten glatt. A Lamellerna i eggen vio- letta salor. AA Lamellerna enfärgade . delibutus. OO Foten flockullig, med slem- miga hyllebälten . . . subglntinosus. ++ Lamellerna i början blekröda, ockragula eller kanelbruna. O Lamellerna i början blek- röda, tättsittande . . . illibatus. OO Lamellerna ockragula eller kanelbruna. A Smaklösa. : Lamellerna nedlöpan- de epipoleus. :: Lamellerna urnupna . stillatitius. AA Smakande af galla . . vibratilis. tt Hatten torr. A Hattens hud upplöst i ludd eller fibrillcr. Foten vanligen vid ba- 175 sen knöllikt uppsvälld. (Inoloma Fr.) a Lamellerna i början bleka. 4- Hatten opak, enfärgad. O Foten kort, vid basen afsmal- nande, n. vigglik . . . opimus. OO f^oten förlängd till en spet- sig rot argutus. ++ Hatten glänsande, mot kanten ljusviolett argentatus. b Lamellerna icke bleka. + Sporerna elliptiska. O Lamellerna i början blåak- tiga eller violetta. A Luktlösa. : Mörkblå violaceus. :: Blekt blåaktiga. (X Lamellerna i början gråaktigt blåa . albo violaceus. /S Lamellerna i början blekt purpurröd- aktiga .... malachius. AA Luktande. : Foten vid basen, syn- nerligen inuti, livit. camphoratus. :: Fotens bas gulaktig . hircinus. OO Lamellerna i början ockra- gula eller kanelbruna. A Foten åtminstone i toppen violett. : Fotens bas uppsvälld. 176 a Lamellerna i början ljust saffransgiila. traganus. ii Lamellerna kanelfär- gade suillus. :: Foten jemntjock eller nedåt afsmalnande . venustus. AA Foten gul callisteus. ++ Sporerna u. klotrunda . . . pholideus. B Hatten i början silkesluden, slutl. n. glatt. Foten vanligen jemntjock. {Dermocyhe Fr.) a Lamellerna i början bleka. + Lamellerna fastväxta .... riculatus. ++ Lamellerna uruupna. . . . tabularis. • b Lamellerna icke bleka. + Lamellerna i början violetta el- ler skiftande i purpurrödt. o Foten med ringlikt hyllebälte caninus. OO Foten utan bälte. A Hatten plattad, hvit . . albocyaneus. AA Hatten i midten hvälfd eller kullrig, brunaktig. : Foten hvittrådig eller n. fjällig .... anomalus. : Foten fläckig af röd- bruna fjäll . . . spilomeus. ++ Lamellerna gula, röda^ oliv- eller kanelfärgade. O Luktlösa. A Lamellerna utan fläckar. : Foten fjällig. a Foten blek . . . ochropbyllus. 177 jS Foten skiftande i piir- rödt calopus. :: Foten fintrådig. a Foten blodröd. 1 Hatten blodröd . sangvineus. 2 Hatten mörkt pur- purbrun . . . purpureobadius. /S Foten gulaktig eller brandgulaktig. 1 Hatten vanl. ka- nelbrun. . . cinnamomeus. 2 Hatten gul eller röd. rkved, m. r. (Mustiala). 241 725. H. cascum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 500. Cook. lUustr. t. 544. Trädgård., m. r. (Mustiala). 726. H. Candolleanum Fr. Karst. Hattsv. I, p. 501. Cook. Illustr. t. 546. Pat. Tab. anal. IV, p. 159, f. 350. Basiderna 4-sporiga, klubblika. Sporerna elliptiska, 8 = 4 mmra. På mulljord, äfven på murkna stubb., m. r. (Mustiala). 727. H. appendiculatum (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 502. Cook. Illustr. t. 547. Pat. tab. anal. IV, p. 159, f. 349. Cystiderna utskjutande, valsformiga, nedanom midten n. uppblåsta. Sporerna elliptiska, 6 — 8 = 3—4 mmm. Stubb, af löfträd, a. (Nyl.— Vasa). 728. H. chondrodermum Berk. et Br. Cook. Illustr. t. 606, f. 1. Syn. Hypholonia suhienfimi Karst. Symb. ad Myc. X (1882), p. 60. Hattsv. II, p. 233. Sporerna elliptiska, 8— 10 = 4—5 mmm. Bland spånor, m. r. (Mustiala). 729. H. piluliforme (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 502. Mossbekl. trädstamm., m. r. (Mustiala?). Enligt Quélet en form af följ. 16 242 730. H. hydrophilum (BuU.) Karst. Hattsv. I, p. 502. Cystiderna 54— 75 = 18 mmm. Basiderna 22 — 24=3—5 mram. Sporerna 7 — 8 = 3 — 4 mmm Bland löf, spånor, på trädstubb., m. r. (Runsala). LXIX. Naematoloma Karst. Hattsv. I, p. XXV, 495. Syn. Hypholoma Fr. pr. p. StropJiaria III Flammuloides Quél. Ench. p. 113. Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska eller aflånga, släta, violettbruna. Öfversigt af arterna. * Hatten jemn och slät. t Lamellerna smala. A Köttet hvitt. a Hatten i midten mörkare, fast . lateritium. b Hatten enfärgad, tunn .... capnoides. B Köttet gulaktigt. a Lamellerna slutl. gråaktiga . . . epixanthum. b Lamellerna slutl. grönaktiga . . fasciculare. tt Lamellerna breda marginatum. ** Hatten äldre rynkig udum. 731. N. lateritium (Schicff.) Karst. Cook. Illustr. t. 527, 558. Syn. N. suhlateritium Karst. Hattsv. I, p. 495. Sporerna elliptiska, 6 — 7 = 3—4 mmm. Torra stamm., synnerligen af ek och 1)jörk, m. r. (Run- sala; Tammela). 243 732. N. capnoides (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 495. Syn. Hypholoma capnoides Fr. Icon. t. 133, f. 1. Sporerna bredt elliptiska, 7 = 5 mmm. Gamla tallstamm., a. (Nyl. — Lapl.) Sporerna enligt Britzelmayr 8=4 mmm. 733. N. epixanthum (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 495. Syn. HypJioloma epixanthum Fr. Icon- t. 133. Sporerna elliptiska, 6 — 7 = 4 mmm. Gamla trädstamm., synnerl. af tall, m. r. (Mustiala). 734. N. fasciculare (Huds.) Karst. Hattsv. I, p. 496. Syn. Hypholoma fasciculare Cook. Illustr. t. 561. Sporerna elliptiska, 6 — 7 = 4 mmm. Cystiderna spol- formiga. Förmultn. löfträdsstamm., a. (Nyl.— Lapl.) * N. elaeodes (Fr.) Karst. Lamellerna först gröna, sedan olivfärgade. Trädstamm , m. r. (Mustiala). Föga skild från hufvudarten. Anses äfven af Quélet vara en varietet af denna. 735. N. marginatum (Pers.) Karst. Syn. Hypholoma dispersum Fr. Cook. Illustr. t. 586. Ncematoloma dispersum Karst. Hattsv. I, p. 496. Sporerna „elliptiska, 12 — 14 = 6 mmm." Barrskog., helst granskog., på stubbar och jord, m. r. (Mustiala). 244 736. N. udum (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 497. Syn. Psilocyhe uda Fr. Cook. Illustr. t. 569. Sporerna 16—20 = 7 — 9 mmm. Kärr, a. (Nyl— Lapl.) LXX. Psiloeybe Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXVI, 503. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna af varierande form. Sporerna elliptiska eller äggrunda, släta. Öfversigt af arterna. * Hatten köttig eller köttigt hinnaktig, t Hatten hinnlös. Foten styf. Hylle 0. Sporerna bruna {Homophron Britz.). A Lamellerna bleka, sedan köttröda, slutl. svartbruna spadicea. B Lamellerna först livita, sedan grå- svarta cernua. tt Hatten hinntäckt. Spoyerna vanl. vio- lettbruna (Eu-Psilocyhe Karst.) A Hatten i regnväder teml. klibbig . dichroa. B Hatten torr callosa. ** Hatten hinnaktig, pucklig. t Hatten blekt rostfärgad simulans. tt Hatten stötande i olivbrunt .... Gilletii. 737, Ps. spadicea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 506. Cook. Illustr. t. 610. Sporerna elliptiska, 8 — 9 = 4—5 mmm. 245 Tmdstamm., t. a. i södra Finl. Sporerna enligt Britzelmayr 6—7 =3 — 4 mmra. 738. Ps. cernua (Vahl.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 506. Cook. Illustr. t. 574. „Cystiderna spolformiga, 36 = 8—9 mmm. Sporerna 7—12 = 5—7 ramm." Trädstamm., murkeu ved, bland löf, m. r. (Miistiala). 739. Ps. dicroa (Pers.?) Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 17. Syn. Fsilocyhe ericaca * dichroa Karst. Hattsv. I, p. 504. Agaricus ericaeus var. minor Weinm. Hym. et Gast, Ross., p. 255. Hatten köttigt hinnaktig, först kägelformigt klocklik, sedan kullrig, n. pucklig, i kanten n. genomskinligt strimmig, glatt, n. klibbig, n. glansk, dadelbrun, i torr väderlek n. sämskfärgad, 2,5 — 3,5 cm. bred. Foten nedtill lindrigt till- tjocknande, pipig, silkesluden, först blek, sedan brunaktig, omkr. 7 cm. lång, upptill 2—3, nedtill 3—4 mm. tjock. La- mellerna vidfästade, bukiga, breda, bruna, stötande i purpur- rödt, i eggen livitaktiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda, 9 — 10^5—6 mmm. — Var. /3 tenuior. Hatten omkr. 1 cm. bred. Foten jemutjock, 5—6 cm. lång, 2 mm. tjock. La- mellerna kaifebruna. Torfjord, m. r. (Mustiala). 740. Ps. callosa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 505. Gräsbev. st, vid väg., r. (Helsingfors; Åbo; Lapl.) 246 741. Ps. simulans Karst. Hattsv. I, p. 508. Symb. ad Myc. Fenn. VII (1880), p. 5. Icon. f. XLVII. Basiderna 4-sporiga. Sporerna äggrunda, 4—6 = 3 mmm. Murkna, mossbev. trän på våta st., in. r. (Mustiala). 742. Ps. Gilletii Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (1879), p. 32. Hattsv. I, p. 509. Icon. f. XLVI. Basiderna klubblika, 4-sporiga, små. Sporerna elliptiska, 10—13=5 — 6 mmm., med 1 — 2 oljedroppar. Skogstr., vid väg., på fukt, st, m. r. (Mustiala). LXXI. Psathyra Fr. Syn. Psathyra Karst. Hattsv. I, p. XXVI, 509. Fannucia Karst. Hattsv. I, p. XXVI, 509. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna variabla. Sporerna el- liptiska eller äggrunda, släta, purpurbruna eller purpursvarta. Öfversigt af arterna. * Utan hylle (Eu-Psathyra). t Hatten slutl. klockformig eller hemi- sferisk. A Foten rak. a Lamellerna skiftande i purpurrödt eller violett. + Hatten slät, icke rynkig, blek . conopilea. ++ Hatten torr n. rynkig, vanl. skiftande i rosenrödt. La- mellerna stötande i violett . corrugis. b Lamellerna kaffebruna. f Foten hvit torpens. 247 ++ Foten blekt rödbrunaktig . . foenisecii. B Foten flerböjcl eller skriifvriden . . gyroflexa. tt Hatten slutl. plattad. A Lamellerna slutl. askgråa .... tenuicula. B Lamellerna svartbruna obtusata. ** Med liylle. {Pannucia Karst.) t Foten snart glatt fatua. tt Foten fintrådig eller fjällig. A Hatten m. snart glatt. a Lamellerna i början askgråa, sedan svartaktiga, med purpurröd an- strykning fibrillosa. b Lamellerna vattnigt kanelbruna . frustulenta. B Hatten fjälligt ullig, filtluden eller finluddig. a Hatten fjälligt ullig eller filtluden. + Hatten icke strimmig, fjälligt ullig peunata. ++ Hatten filtluden, i kanten strim- mig gossypina. b Hatten fjällmjöligt finluddig . . staminoides. 743. Ps. conopilea Fr. Karst. Hattsv. I, p. 509. Cook. Illustr. t. 575. Sporerna ,,14 = 7—8 mmm." Trädgård., på gräsbev. st, m. r. (Åbo; Mustiala). 744. Ps. corrugis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 510. Cook. Illustr. t. 576. Sporerna „elliptiska, 12—14 = 6—7 mmm." Trädgård., lund., på skugg. st., m. r. (Mustiala). 248 745. Ps. torpens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 510. Mulljord, m. r. (Merimasku). * Ps. subnuda Karst. Hattsv. II, p. 234. Symb. ad Myc. Fenn. X (1882), p. 60. Sporerna elliptiska, bruna, 8—9=4 mmm. Löfskog., på skugg. st., m. r. (Mustiala). Förekommer tillsammans med Coprmus micaceus, Lac- tarius fcetens^ Russula delica. 746. Ps. foenisecil (Pers.) Quél. Ench. p. 117. Syn. Psilocybe foenisccii Fr. Karst. Hattsv. I, p. 508. Sporerna ovala, 11 — 14 = 6—10 mmm. Feta, gräsbev. st., vid väg., i trädgård., a. i södra Finl. 747. Ps. gyroflexa Fr. Karst. Hattsv. I, p. 510. Sporerna „8 — 10 = 4—5 mmm." Mulljord, m. r. (Åbo). 748. Ps. tenuicula Karst. Hattsv. I, p. 511. Icon., f. XXVIII. Sporerna elliptiska, 5 — 6 = 3 mmm. Förmultn. örter, m. r. (Tammela). 749. Ps. obtusata (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 511. Cook. Illustr. t. 593. Sporerna elliptiska, 6—7 = 4 mmm. På eller i närheten af trädstannn., m. r. (Mustiala). 249 750. Ps. fatua Fr. Cook. Illustr. t. 595, f. 1. Syn. Pannucia fatua Karst. Hattsv. I, p. 512. Trädgård., lund., på feta, gräsbev. st., ra. r. (Merimasku; Tammela). 751. Ps. fibrillosa (Pers.) Fr. Cook. Illustr. t. 595, f. 2. Syn. Pannucia fibrillosa Karst. Hattsv. I, p. 513. Skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 752. Ps. frustulenta Fr. Syn. Pannucia frustulenta (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 513. Sporerna n. elliptiska, rostbruna, 5 — 7=3—4 mmra. Vid skogsväg., på grus- och sandbotten, m. r. (Tammela på Syrjä ås). 753. Ps. pennata Fr. Cook. Illustr. t. 508, f. 2. Syn. Pannucia pennata Karst. Hattsv. I, p. 514. Sporerna elliptiska, 5 — 6 = 3 mmm. Jord, synnerl. brända marker, bland spånor, h. o. d. i södra Finl. 754. Ps. gossyplna (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 612, f. 1. Syn. Pannucia pennata * gossypina Karst. Hattsv. I, p. 515. Sporerna ,,10—12 = 6 mmm." Jord, komposthög., m. r. (Mustiala). 250 755. Ps. staminoides Karst. n. sp. Syn. Fs. itrticiecola Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 48. Vix Berk. et Br. Cook. Illustr. t. 596, f. 2. Hatten hinnaktig, m. tunn, i början rundaclt äggformig, slät, slutl. klocklik och med striramig kant, hvitgrå, sedan mörkgrå, vid torkning antagande en brunaktig anstrykning, klimjöligt finluddig, 2 — 5 mm. bred. Foten n. glatt, hyalint hvit, 1 cm. hög. Lamellerna slutl. svarta. Sporerna bredt elliptiska, 6— 8 = 3,5 — 4,5 mmm. I blomkrukor, m. r. (Mustiala). 5. LXXII. Deeoniea W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. XXVI, 515. Sporerna äggrunda. Öfversigt af arterna. * Foten afsmalnande uppåt, först märgfylld. Lamellerna nedlöpande coprophila. ** Foten jemntjock, pipig. Lamellerna fast- växta. t Hatten klibbig, pucklig bullacea. tt Hatten torr, trubbig atrorufa. 756. D. coprophila (Bull.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 515. Cook. Illustr. t. 608, f. 1. Sporerna „13— 14 = 8 mmm." Gödselhög., vid väg., h. o. d. i södra Finl. 251 757. D. bullacea (Bull.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 516. Cook. Illustr. t. 608, f. 2. Sporerna rundadt elliptiska, 6—10 = 4 — 7 mmm. Gödselst., torra exkr., vid väg., h. o, d. i södra Finl. 758. D. atrorufa (Schaeff.) W. Sm. Karst. Hattsv. I, p. 517. Cook. Illustr. t. 571 ? Sporerna äggrunda, 6 — 8=4—6 mmm Öppna sandback. och fält, äfven skog., på gräsbev. st., a. i södra Finl. LXXIII. Anellaria Karst. Hattsv. I, p. XXVH, 517. Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska, svarta, släta. 759. An. separata (Linn.) Karst. Hattsv. I, p. 517. Cook. Illustr. t. 623. Pat. Tab. anal. IV, p. 160, f. 352. Sporerna elliptiska, svarta, 18 — 22 = 10 — 12 mmm. Gödselstad., exkrem., a. (Nyl.— Lapl.) LXXIV. PanaBolus (Fr.) Karst. Syn. Chalymmota et Panceolus Karst. Hattsv. I, p. XXVII, 518, 520. Basiderna 4-sporiga Sporerna ovala eller elliptiska. svarta, släta. 252 Öfversigt af arterna. * Hyllet vidhängande hattens kant, trasig . sphinctrinus. ** Hyllet m. kortvarigt eller 0. t Hatten vanligtvis utan bälte. A Foten rödbrunaktig campanulatus. B Foten hvitaktig papilionaceus. tt Hatten med ett cirkelformigt bälte . fimicola. 760. P. sphinctrinus Fr. Cook. Illustr. t. 628. Syn. Chahjmmota spMnctrina Karst. Hattsv. I, p. 518. Sporerna ovala, 12—16 = 7—10 mmm. Gödselstad., exkrem., h. o. d. i södra Finl. Väl skild från följ., för hvars varietet den hålles af Quélet. 761. P. campanulatus (Linn.) Fr. Cook. Illustr. t. 629. Pat. Tab. anal. III, p. 107, f. 239. Syn. Chalymmota campanulata Karst. Hattsv. I, p. 519. Sporerna elliptiska 12—14 = 8—10 mmm. Basiderna klubbformiga, 4-sporiga. 762. P. papilionaceus (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 630. Syn. Chalymmota papilionacca Karst. Hattsv. I, p. 519. Sporerna ovala, 12—17 = 8 — 11 mmm. Gödsl. jord, exkrem., vid väg., t. a. i södra Finl. 763. P. fimicola Fr. Karst. Hattsv. I, p. 520. Cook. Illustr. t. 632, f. 2. Sporerna elliptiska, 16 =8 — 10 mmm. Gödselstad., gödslad jord, exkrem., m. r. (Mustiala). 253 LXXV. Psathyrella Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXVII, 521. Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska eller äggrunda, svarta, släta. Cystider funna hos en del arter. Öfversigt af arterna. * Foten spänd, glatt. t Lamellerna i eggen röda gracilis. tt Lamellerna enfärgade. A Hatten genomskinligt strimmig . . sqvamifera. B Hatten fårad. a Foten svag, slutl. askgrå . . . impatiens. b Foten spröd, blek hiascens. ** Foten flerböjd, i toppen pudrad. t Foten med en rotlik förlängning . . . caudatus. tt Foten icke förlängd. A Hatten genomskinligt strimmig. a Lamellerna enfärgade atomata. a Lamellerna i eggen röda . . . subrosea. B Hatten fåradt veckad disseminata. 764. Ps. gracilis (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 52L Cook. Illustr. t. 634. Pat. Tab. anal. III, p. 106, f. 238. Sporerna elliptiska, 10—14 = 7—8 mmm. Basiderna klubblika. Cystiderna utskjutande, spolformiga eller n. vals- formiga, 50 = 10 mmm. Trädgård., lund., vid väg., h. o. d. i södra Finl. 765. Ps. sqvamifera Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (1882), p. 60. Icou. f. XLVIII. 254 Sporerna elliptiska, svarta, med dragning i brunt, ogenom- skinliga (under mikr.), 11 — 13 = 6 mmm. Cystiderna spol- formiga, 45 = 9 mmm. Förmultn. grenar i skog., på fukt. st., m. r. (Mustiala). 766. Ps. impatiens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 522. Sporerna elliptiska, svarta, 12—14 = 5-7 mmm. Lund., m. r. (Mustiala). 767. Ps. hiascens Fr. Karst. Hattsv. I, p. 522. Cook. Illustr. t. 635. Sporerna 10—12 = 7 — 11 mmm. Feta, gräsbev. st., h. o. d. i södra Finl. 768. Ps. caudata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 523. Cook. Illustr. t. 637. Sporerna elliptiska, kaflfebruna och ogenomskinliga (un- der mikr.), 12 — 15 — 6—9 mmm. Trädgård., åkr., gödsl. st. (Mustiala; Åbo). 769. Ps. atomata Fr. Karst. Hattsv. I, p. 524. Cook. Illustr. t. 638. Pat. Tab. anal. III, p. 105, f. 236. Sporerna elliptiska, svarta, 13—15 = 6 — 8 mmm. Ba- siderna utskjutande, äggrundt rundade, uppblåsta, 4-sporiga. Gräsbev. st., vid väg., a. i södra Finl. 770. Ps. subrosea Karst. Hattsv. I, p. 524. Sporerna elliptiska, svarta, 10—13 = 5—6 mmm. Förmultn. ved, m. r. (Mustiala). 255 771. Ps. disseminata (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 524. Cook. Illustr. t. 657, f. 2. Pat. Tab. anal. IV, p. 160, f. 351. Sporerna äggrundt elliptiska, purpurbrima, 6 — 8 = 3—4 mmm. Basiderna klubblika. Cystiderna spolformiga, 36—43 = 14—16 mmm.? Parafyserna kantigt äggrunda. Murkna löftriidsstubb., äfven på muUjord, h. o. d. i sö- dra Finl. LXXVI. Gomphidius Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXVII, 525. Basiderna 4-sporiga, bukigt klubbformiga. Cystiderna cylindriska, utskjutande. Sporerna aflånga, med oljedroppar, svartaktiga eller mörkgråa. Öfversigt af arterna: * Lamellerna gråaktiga. t Fosen vid basen gul glutinosus. tt Foten vid basen blekröd roseus. ** Lamellerna slutl. bruna, med dragning i purpurrödt viscidus. 772. G. glutinosus (Schaeff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 525. Sporerna spolformigt aflånga, 16 — 23 = 6 — 8 mmm. Barrskog., a. (Nyl.— Lapl.) 773. G. roseus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 525. Sporerna 20 — 23 = 6 — 7 mmm., spolformigt aflånga. Fält, back., h. o. d. i södra Finl. 256 774. 6, viscidus (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 526. Sporerna aflånga, 16—23 = 6—8 mmm. Cystiderna cy- lindriska, mot basen afsmalnande, 125 — 155 = 15 mmm. Skog., a. (Nyl.— Lapl.) LXXVII. Oneopus Karst. Hattsv. I, p. XXVIII, 526. 775. One. sterqvilinus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 527; II, p. 235. Syn. Coprinus sterqvilimis Fr. Cook. Illustr. t. 660. Pat. Tab. anal. V, p. 195, f. 437. Sporerna äggrnnda, svarta, ogenomskinliga (under mikr.), 17-21 = 11—13 mmm. Gödsl. st., m. r. (Mustiala park). 8. LXXVIII. Pselliophora Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 528. Öfversigt af arterna: * Hatten hinntäckt. t Hatten hvit. A Hatten i början cylindrisk .... comata. B Hatten i början äggrund .... ovata. tt Hatten gråaktig atramentaria. ** Hatten hinnlös ephemeroides. 257 776. Ps. comata (Muell.) Karst. Hattsv. I, p. 528. Syn. Coprinus comatus Fr. Pat. Tab. anal. V, p. 198, 448. Sporerna elliptiska, svarta, 11 — 13 = 6 — 8 mmm. På feta, gräsbcv. st. i städer och byar, h. o. d. i södra Finl. (Mustiala; Helsingfors; Åbo). 777. Ps. ovata (Schjeff.) Karst. Hattsv. I, p. 528. Syn. Coprinus ovatus (Schseff.) Cook. Illustr. t. 659. Pat. Tab. anal. V, p. 195, f. 439. Sporerna svartbruna, stötande n. i grönt, elliptiska, 10 — 12 = 7 — 8 mmm. Basiderna utskjutande, aflånga, mot basen afsraalnande. Parafyserna klubblika. Feta, gräsbev. st., helst vid byar, m. r. (kho). Kan på inga grunder anses vara endast en varietet af föregående. 778. Ps. atramentaria (BuU.) Karst. Hattsv. I, p. 529. Syn. Coprinus atramentarius (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 662. Pat. Tab. anal. p. 199, f. 452. Sporerna elliptiska eller rundadt elliptiska, svartbruna, 9—10=6 mmm. Parafyserna omvändt äggrunda. Cystiderna m. utskjutande, aflånga, med ett litet, smalt skaft, 80 — 90 = 18 — 27 mmm. Fet mulljord vid vägar, byar, a. (Nyl.— Vasa). 779. Ps. ephemeroides (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 530. Sporerna elliptiska, 10 — 14 = 6—7 mmm. Exkrem., h. o. d. i södra Finl. 17 258 * Ps. muscorum Karst. Hattsv. I, p. 531. Syn. Coprinus muscorum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 21 (Medd. af Soc. pro Faun. et, Flor. fcnii., 5: 1879). Sporerna äggrunda, 7 — 9 = 6—8 mmm. På mossor, m. r. (Mustiala). LXXIX. Coprinus (Fr.) Karst. Syn. Coprinus et Coprincllus Karst. Hattsv. I, p. XXVIII, 531, 542. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystiderna talrika, af varierande form, ofta m. stora. Parafyserna talrika. Spo- rerna af mångfalldig form, svarta eller bruna. Öfversigt af arterna: * Sporerna svarta eller svartbruna {Eu-Gopri- niis Karst.). t Med hylle {Coprinus Karst. Hattsv. I). A" Hatten fjcällig eller storkullig. a Hatten hinntäckt. + Hatten blåaktigt gulblek eller gråaktig. O Hatten besatt med spärrade, flockulliga fjäll .... fimetarius. oo Hatten luden eller filtluden. A Foten glatt cinereus. AA Foten sammetsliårig . . tomentosus. ++ Hatten snöhvit niveus. b Hatten hinnlös. + Foten flockullig eller silkeslu- den. 259 o Hatten i början flockuUig. A Sporerna elliptiska , . . lagopus. AA Sporerna n. klotrunda . lagopides. oo Hatten i början spindelväfs- liårig Spegazzinii. ++ Foten glatt. o Lamellerna kaffebruna . . mycenopsis. oo Lamellerna slutl. svarta. A Lamellerna talrika. : Sporerna elliptiska. a Hatten gråaktigt gul- blek sororius. /3 Hatten gråaktig . . nycthemerus. :: Sporerna pyramidfor- miga affinis. AA Lamellerna få .... radiatus, B Hatten betäckt af skimrande mjöl, korn eller småfjäll. a Hatten hinntäckt micaceus, b Hatten hinnlös. + Fotens topp icke uppsvälld. O Foten silkesluden eller i bör- jan pudrad. A Luktlösa. : Lamellerna slutl. brun- svarta domesticus. j: Lamellerna svarta . . stercorarius. AA Illaluktande .... inamoenus. oo Foten glatt, genomskinlig . epliemerus. ++ Foten i toppen uppsvälld. . plicatilis. tt Utan hylle {Copriniihs Karst. Hattsv. I). Hatten hinntäckt. 260 a Hatten i midteii prickig .... deliqvescens. b Hatten icke prickig. + Hatten klibbig congregatus. ++ Hatten torr tardus. B Hatten hinnlös. a Lamellerna sliitl. svartaktigt röd- lätta eller kaffebruna. + Sporerna turbanlika eller kan- tiga. o Sporerna turbanlika . . . Boudieri. OO Sporerna kantiga. . . . Schroeteri. ++ Sporerna elliptiska. O Foten i början finluden . . proximellus. OO Foten glatt pellucidus. b Lamellerna slutl. svarta. O Sporerna elliptiska . . . . phyllophilus OO Sporerna äggrundt kantiga . miser. ** Sporerna mörkbruna {Coprinopsis Karst Hym. fenn. p. 27 (Acta Soc. pro Faun et Flor. fenn., vol. H, 1881). t Foten bar phffiosporus. tt Foten pudrad Friesii. 780. C. fimetarius (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 532. Cook. Illustr. t. 669. Sporerna elliptiska, 15 — 18 = 9 — 12 mmm. Gödselstad., fet jord, drifbänk., a. (Nyl.— Lapl.) Var. macrorhizus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 533. Cook. Hlustr. t. 670. Drifbänk., m. r. (Mustiala). 261 781. C. cinereus (Schseff.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 533. Cook. lUustr. t. 672, f. 1. Sporerna breclt elliptiska, kaffebruna och ogenomskin- liga (under raikr.), 9—12 =: 7 — 9 mmm. Fet jord och gödselstad., tillsammans med föreg., m. r. (Mustiala). God art ; icke, såsom Quélet antager, en form af föreg. 782. C. tomentosus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 533. Skog. och trädgård., på gödsl. jord, m. r. (Mustiala). 783. C. niveus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 534. Cook. lUustr. t. 672, f. 2. Pat. Tab. anal. V, p. 196, f. 442. Sporerna äggrunda, oregelbundna, svarta, ogenomskin- liga (under mikr.) 14 — 17 = 8—14 mmm. Företrädesvis hästexkrera., h. o. d. i södra Finl. 784. C. lagopus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 534. Cook. Illustr. t. 681. Pat. Tab. anal. p. 197, f. 445. Sporerna elliptiska, svarta, ogenomskinliga (under mikr.), 11—13 = 6 mmm. Cystiderna m. utskjutande, aflångt ägg- formiga. Lund., på fukt. och skugg. st., h. o. d. i Tammela. * C. Albertinil Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 22 (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn. 5: 1879) Hattsv. I, p. 535. Sporerna elliptiska, ogenomskinliga (under mikr.), 10—19 = 6 mmm. Gräsbev. st., m. r. (Mustiala). 262 785. C. lagopides Karst. Symb. ad Myc. Fenii. VI, p. 23 (Mecldel. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5: 1879). Hattsv. I, p. 535, II, p. 235; Symb. ad Myc. Fenn. IX (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1882, p. 48). Icon. f. L. Hatten blekgrå, i midten blåaktigt gulblek, besatt med hvita fjäll. Foten i toppen flockulligt mjölig. Sporerna n. klotrunda, oregelbundna, svarta (under mikr.), 6—8 = 5—6 mmm. Mulljord, m. r. (Mustiala). 786. C. Spegazzinii Karst. Hattsv. I, p. 550. Symb. ad Myc. Fenn. VII (1880), p. 5. Icon. f. LI. Sporerna elliptiska, bruna och n. ogenomskinliga (under mikrosk.), 9—14 = 5 — 6 mmm. Cystiderua kolflika, 18 — 30 mmm. tjocka. I blomkrukor, m. r. (Mustiala). 787. C. mycenopsis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VII, p. 8 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor, fenn., 6: 1881). Hatten m. tunn, i början klockformig, sedan platt, kli- mjölig, snart bar, klufvet fårad, gråaktigt sotbrun, med livälfd, dadelbruu disk, 3 — 7 cm. bred. Foten pipig, uppåt lindrigt afsmalnande, glatt, upptill n. fint flockullig och strimmig, snö- hvit, ända till 14 cm. hög, vid basen ända till 0,5 cm. tjock. Lamellerna fastväxta, jemnsmala, purpurfärgadt bruna. Spo- rerna elliptiska eller äggrunda, bruna och n. genomskinliga (under mikr.), 7—8 — 4 mmm. Äng., m. r. (Mustiala). 9. 263 788. C. sororius Karst. Symb. ad Myc. Fenii. VII, p. 9 (Meckl. af Soc. pro Faun. et Flor. feun., 6: 1881). Lik fö reg.; men mindre. Hatten bar (från början'?), omkr. 2 cm. bred. Foten slät, otydligt flockullig, hvitaktig, genomskinlig, 5—6 cm. lång. Lamellerna först hvitaktiga eller gråaktiga, sedan svarta. Sporerna elliptiska, bruna och ogenomskinliga (under mikr.), 9 — 12 = 6 — 7 mmm. Äng., på gräs- och mossbev. st., m. r. (Mustiala). 9. 789. C. nycthemerus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 536. Symb. ad Myc. Fenn. IX (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 9: 1882, p. 48). Cook. Illustr. t. 682, f. 2. Hatten blåaktigt gulblek eller askgrå, stundom rökgrå, med liten, nedtryckt, rödbrunaktig disk, 0,5 — 2 cm. bred. Foten uppåt afsmalnande, n. glatt, hvitgrå, genomskinlig, torr glänsande hvit, 2—10 cm. hög, 1 — 3 mm. tjock. Sporerna elliptiska, under mikr. ogenomskinliga, 12—15=6—8 mmm. Gödsl. st., h. o. d. i Tammela. 790. C. affinis Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 21 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 5: 1879); Hattsv. I, p. 536. Icon., f. LII. Sporerna pyramidformiga, under mikr. ogenomskinliga, 6—8 = 5—7 mmm. Bar jord, äfven på ved, m. r. (Mustiala). 791. C. radiatus (Bolt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 536. Cook. Illustr. t. 683, f. 1. Pat. Tab. anal. V, p. 179, f. 450. 264 Sporerna elliptiska eller rundatlt elliptiska, svarta, 8 — 10 = 6 — 8 mram. Skogstr., på förtork, exkrem., a. i södra Finl. 792. C. micaceus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 537. Cook. Illiistr. t. 673. Sporerna äggrimdt elliptiska, brunsvarta, 6—10 = 4—6 inmm. Basiderna klubblika. Cystiderna aflångt klotformiga, 130—140 = 40-45 mmm. Trädgård., skog., äfven på murkua stubb., h. o. d. (Nyl. — Vasa). * C. marcescens Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 23. Hattsv. I, p. 537. Sporerna äggrundt elliptiska, ofta oliksidiga, bruna och genomskinliga (under mikr.), 6 — 9 = 4—6 mmm. Lund., bland löf, m. r. (Mustiala). 793. C. domesticus (Pers.) Fr. Icon. t. 140, f. 3. Karst. Hattsv. I, p. 539. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 22.' Sporerna sferiskt elliptiska, 8—9 = 5—6 mmm. Gator, triidgård., på fet jord, äfven på murken ved, m. r. (Mustiala). 7, 8. 794. C. stercorarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 539. Cook. lUustr. t. 685, f. 1. Sporerna elliptiska, 6—8 = 3 — 4 mmm. Gödsl. st., (ixkrem., vid väg., m. r. (Mustiala). 265 795. C. inamoenus Kaist. (Grevillea n:o 42, p. 63). Syinb. ad Myc. Fenn. VI, p. 22 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Feim., 5: 1879. Hattsv. I, p. 539. Icon f. IV. Sporerna elliptiska, bruna ocli ogenomskinliga (under mikr.), 7 — 11=4—6 mmm. Hög. af förmultn. löf, m. r. (Mustiala). 796. C. ephemerus (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 540. Cook. Illustr. t. 685, f. 2. Pat. Tab. anal. V, p. 198, f. 449. Sporerna elliptiska, svartbruna, 7 — 10 = 4 — 6 mmm. Cystiderna m. utskjutande, elliptiska, .50—70 = 25—30 nnnm. Parafyserna äggrundt rundade. Basiderna utskjutande, upp- svälldt klubblika. Fet och gödsl. jord, a. (Nyl.— Lapl.) 797. C. plicatilis (Curt.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 541. Cook. Illustr. t. 686, f. 1. Pat. Tab. anal. 2:e ser., p. 24, f. 556. Sporerna n. clliptiskt klotrunda, oregelbundna, brun- aktigt svarta, 10 — 14=6— 9 mmm. Basiderna klubblika. Cy- stiderna äggrundt klubbformiga, 40—50 = 18 — 25 mmm., ut- skjutande. Fält, trädgård., vid väg., t. a. i södra Finl. 798. C. deliqvescens (Bull.) Fr. Cook. Illustr. t. 678. Syn. Coprindlus deliqvescens Karst. Hattsv. I, p. 542. Skog., på stubb , bland löf och mossa, m. r. (Åbo). 266 799. C. congregatus (BuU.) Fr. Cook. Illustr. t. 679. Syn. Cojprincllus congregatus Karst. Hattsv. I, p. 543. Fet jord, m. r. (Åbo). 800. C. tardus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 20 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. 5: 1879). Icon. f. XIX. Cook. Illustr. t. 719. Syn. Goprinellus tardus Karst. Hattsv. I, p. 543. Sporerna äggrunda, u. kantiga, oregelbundna, 12—15 = 7 — 9 mmm. Bar jord, m. r. (Mustiala park). 801. C. Boudieri Qucl. Bull. Soc. Fram;. 1877, p. 321, t. 5, f. 4. Karst. Hattsv. I, p. 541. Sporerna kägellika, i båda ändarne afstyrapade, i den öfre derjämte försedd med en liten vårta, svarta, 10 — 12 = 6 — 7 mnim. Brända mark., li. o. d. i södra Finl. 802. C. SchroBteri Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 20 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 5: 1879). Hattsv. I, p. 543. Sporerna äggrunda, klotrunda eller elliptiska, kantiga, under mikr. bruna och genomskinliga, 13 — 15 = 8—12 mmm. Koexkrem., m. r. (Mustiala). 803. C. proximellus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 20. Syn. Coprinelkis proximellus Karst. Hattsv. I, p. 544. 267 Sporerna elliptiska, under mikr. n. genomskinliga, 10—13 6 — 7 mmm. Gödsl. st., m. r. (Mustiala). 804. C. pellucidus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 61 (1883). Syn. Coprhms äiaphanus Quél. Bull. Soc. Bot. Frang. 1877, t. V, f. 7. Coprinellus pellucidus Karst. Hattsv. II, p. 236. Sporerna elliptiska, under mikr. genomskinliga, 7—9=4 mmm. Koexkrem., m. r. (Mustiala). 805. C. phyllophilus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI, p. 21 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor, Fenn, 5: 1879). Syn. Coprinellus phylloplidus Karst. Hattsv. I, p. 544. Sporerna elliptiska, under mikr. ogenomskinliga, 10 — 13 = 5 — 7 mmm. På löf, m. r. (Mustiala). 806. C. miser Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 61 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. 9: 1883). Icon. f. XXIX. Syn. Coprinellus miser Karst. Hattsv. II, p. 236. Sporerna äggrunda, kantiga eller rundadt elliptiska, un- der mikr. ogenomskinliga, 7 — 9 =■ 6—8 mmm. Hästgöds., m. r. (Mustiala). 268 807. C. phaeosporus Karst. Ilattsv. II, \). 236. Symb. ad Myc. Feini. VIII, p. 9 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. FeniL, 6: 1881). Sporerna elliptiska, under mikrosk. ogenomskinliga och mörkbruna, 9—15 = 5—9 mmm. Gödsl. st., förmultn. strån, m. r. (Mustiala park). 808. C. Friesii Quél. Champ. Jura et Vosges p. 129, t. 23, f. 5. Karst. Hattsv. I, p. 540. Pat. Tab. anal. V, p. 198, f. 446. Sporerna äggrunda, n. kantiga, svartbruna. Basiderna utskjutande, klubblika. Cystiderna aflångt äggrunda. På gräs, m. r. (Mustiala). Växer tillsammans med föreg., Pholiota prcecox, Panceo- liis papilionaceus^ P. campanulatus, P. sphinctrinus, Psathy- rella disscminata, Ps. atomata^ Deconica huUacca. Underfam. 3. CantharcUciv Karst. Ilymen. Fenn. p. 37 (Acta Soc. pro Faun. et Flor. fenn., vol. II: 1881). Cystider inga. Öfvcrsigt af slägtcna: * Ilyllet Hocköst mjöligt. Lamellerna saft- fulla Nyctalis. ** Hylle saknas. Lamellerna icke saftfulla, t Lamellerna icke tuklufna. A Hatten med fot. a Foten central eller excentrisk. 269 + Fruktlagret tydligt och regel- bundet lamelligt .... Cantharellus. 4+ Fruktlagret otydligt och oregel- bundet ådrigt eller skrynk- ladt Craterellus. b Foten lateral Leptoglossum. B Hatten skållik, fotlös Leptotus. tt Lamellernas egg på längden djupt tu- klufven Schizophyllum. LXXX. Nyctalis Fr. Karst. Hattsv. I, p. XXV, 4S1. Basiderna 4-sporiga. Sporerna elliptiska, hyalina. 809. N. asterophora Fr. Epicr. p. 371. Syn. N. parasitica Karst. Hattsv. I, p. 481. Sporerna aflånga eller elliptiska, 3=1—1,5 inmm. Ruttn. svamp., synnerligen Hussula adusta, vissa regniga somrar, a. i södra Finl. LXXXI. Cantharellus Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVII, 238. Basiderna 4-, 5-, 6-, 8-sporiga. Cystider inga. Spo- rerna elliptiska eller äggrunda. Öfversigt af arterna. * Foten tät. t Hatten platt eller nedtryckt. i 270 A Hatten glatt. a Äggul cibarius. b Hatten köttröd, tunn. Foton och lamellerna gulaktiga . . . deflectens. B Hatten finluden. a Hatten nedtryckt aurantiacus. b Hatten i bfhjan pncklig . . . muscoides. tt Hatten trattformig albidus. * Foten pipig infundibuliformis. 810. C. cibarius Fr. Karst. Hattsv. I, p. 238. Gill. Chanip. FranQ. p. 352, f. Pat. Tab. anal. I, p. 12, f. 11. Sporerna äggrunda, 8 — 9 = 5 — C mmm. Basiderna m. långt skaftadc, 5 — 8, aldrig 4-sporiga. Skog., a. (Nyl. — Vasa). 811. C. deflectens Karst. Syn. Glitocyhe cantharelloides Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII, p. 150 (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 13: 1886). Hatten n. köttig, nedtryckt och naflad, glatt, köttröd eller gulröd, 1—2 cm. bred. Foten n. jemntjock, teml. glatt, gulaktig, 3—4 cm. hög. Lamellerna teml. långt nedlöpande, glesa, stundom förgrenade, ganska smala, gulaktiga. Blandskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 9. 812. C. aurantiacus (Wulf.) Fr. Karst. Ilattsv. I, p. 238. Gill. Cliamp. Fran^. p. 352, f. Sporerna elliptiska, 5- G = 3— 4 mmm. 271 Skog., äng., åkr., myrstack., spånhög., a. (Nyl.— Vasa). Af dess många varieteter må följande omnämnas: 1. fuscolutescens Karst. Fung. Fenn. cxs. 229. Hatten i midten briinaktig, mot kanten hvit- eller gulaktig. Foten brunaktig. Lamellerna hvit- eller gulaktiga. 2. lactcus Karst. Mjölkhvit. 3. flavcns Karst. Hatten gulaktig. Lamellerna hvita. 813. C. muscoides (Wulf.) Karst. Syn. Agarims muscoides Wulf. (Jacqv. Misc. II, t. 16, f. 1). Merulius unibonatiis Gmel (Linn. Syst. Nat. II, p. 1430). CanthareJlus umhonatus (Gmel.) Pers. Karst. Hattsv. I, p. 239. Cystider inga. Basiderna klubblika, långt skaftade, 40 — 45=6 — 7 mmm. Sporerna aflånga, med 1 — 2 oljedroppar, 6 — 9=2 — 3 mmm. Mossiga, högländta skogstr., h. o. d. (Nyl.— Lapl.) 814. C. albidus Fr. Karst. Hattsv. I, p. 239. Syn. Merulius undulatus Flor. Dan. t. 1293, f. 1. Cantharellus Frescottii Weinm. (Flora 1832, p. 452). Cantharellus parilis Weinm. Hym. Ross. p. 285. Äng., bland mossa, m. r. (Mustiala). 815. C, infundibuliformis (Scop.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 240. Sporerna 9—11=7—8 mmm., sferiskt elliptiska. Cysti- der inga. Skog., på fukt. st., a. (Nyl. — Lapl.) 27Ö LXXXII. Craterellus Fr. Karst. Ilattsv. II, p. XIV, 119. Basiderna 2- eller 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna elliptiska. Öfversigt af arterna, * Foten gul lutescens. ** Foten svartaktig cornucopioides. 816. Cr. lutescens (Pers) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 119. Sporerna elliptiska. Berg. barrskog., på fukt. st., m. r. (Åbo). 817. Cr. cornucopioides (Linn.) Fr.Karst.Hattsv.il, p. 119. Pat. Tab. anal. I, p. 13, f. 16. Basiderna 2-sporiga, klubblika. Sporerna elliptiska, 12 — 14 = 7—8 mnim. Skog., h. o. d. i södra Finl. LXXXIII. Leptog-lossum Karst. Hattsv. I, p. XVII, 242. Syn. Bictyolus Quél. Ench. p. 139 pr. p. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda. Öfversigt af arterna. * Hatten glatt, ukmI bälte muscigenum. ** Hatten silkcsludcn, utan bälte .... gbiuciun. 273 818. L. muscigenum (Bull.) Karst. Hattsv. I, p. 242. Syn. Agarims muscigenus Bull. Herb. t. 288. lielvella dimidiata Bull. Champ. I, p. 290, t. 498, f. 2. Mendius muscigenus Pers. Syn. p. 493. Mcndius serotinus Pers. Myc. Eur. II, p. 22. Cantharelhts muscigenus Fr. Syst. Myc. t. 323. Pat. Tab. anal. I, p. 12, f. 12. Sporerna äggrunda, små. Basiderna kiubblika. Cysti- der inga. På mossor, äfven på halmtak, m. r. (Åbo). 819. L. glaucum (Batsch) Karst. Hattsv. I, p. 242. Syn. Agaricus gJcmcus Batsch. Elench. Cont. I, p. 169. f. 123. Fezim foliacea Holmsk. Otia II, p, 42, t. 23. Mendius foUaccus Pers. Myc. Eur. II, p. 24. Cantharellus glaucus Fr. Epicr. p. 368. Cystider inga. Basiderna klubblika, 25—35 = 6—7 mmm. Sporerna äggrunda, 5-6 = 4 mmm. Sandjord, m. r. (Mustiala). LXXXIV. Leptotus Karst. Hattsv. I, p. XVII, 242. Syn. Bictyolus Quél. Ench. p. 139 pr. p. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda eller n. klotrunda. 18 274 Öfversigt af arterna: * Lamellerna iiätlikt förenade retirugus. ** Lamellerna sinsemellan fria lobatus. -^ 820. L. retirugus (Fr.) Karst. Hattsv. I, p. 243. Syn. MeruUus retimdatus G mel. (Linn. Sy st. Nat. II, p. 1401). Cystider inga. Basiderna skaftade, 6 mmm. tjocka. Spo- rerna äggrunda, sferiskt elliptiska eller n. klotrunda, 6 — 9= 5—6 mmm. På mossa, h. o. d. i Tammela socken och Åbotrakten. 821. L. lobatus (Pers.) Karst. Hattsv. I, p. 243. Syn. Cantharelliis lohatus Pat. Tab. anal. I, p. 12, f. B. Sporerna äggrunda eller n. klotrunda, 6—9 = 5—0 mmm, Cystider inga. Fukt. st., på mossa, r. (Åbo; Tammela). LXXXV. Schizophyllum Fr. Karst. Hattsv. I, p. XVIII, 245. Basiderna 4-sporiga. Sporerna cylindriska. 822. Sch. alneum (Linn.) II. Karst. (Deutsch. Flor. p. 99). Syn. Agaricus alnens Linn. Fl. Svec. 1242. Schisopliylhim commime Fr. Karst. Hattsv. I, p. 245. Sporerna cylindriska, krökta, 4 — 6 = 1 — 2,5 mmm. Löfträdsstamm., t. r. (Kalvola; Tammela; Åbo; Hel- singfors). 275 Af G. Winter (Pilze, p. 493) uppgifvas oriktigt sporerna vara klotrunda, 2,5 ramm. i diam. Fara. II. Polyporineae Fr. Öfversigt af underfamiljerna: Underfam. 1. Boletineae Karst. (Revue myc. janv. 1881, p. 16). Syn. Boleti Quél. Ench. p. 155. Fruktlagret pipigt, ofta olikartadt fruktkroppens sub- stans samt bestående af från denna och sinsemellan lätt skilda pipor. Underfam. 2. Polyporcae Karst. (Revue myc. janv. 1881, p. 17). Fruktlagret porigt, likartadt fruktkroppens substans samt med denna utgörande en sammanhängande massa. Underfam. 3. MeruJieae Karst. (Revue myc. janv. 1881, p. 19). Hy men. Fenn. p. 32. Fruktlagret vaxartadt, med hoptrasslade lameller, oregel- bundna fållar eller afbrutna veck. Underfam. 1. Boletineae Karst. Öfversigt af slägtena. * Piporna tätt sammanpackade, lätt lossnande. t Sporerna rosenröda Tylopilus. tt Sporerna brunaktigt lerfärgade. Pipor- na smutsigt hvita eller gråa . . . Krombholzia. 276 ttt Sporerna gula eller rostfärgade. A Piporna långa, i mynningen regel- bundna, a Foten försedd med ring .... Cricuuopus. b Foten utan ring. + Foten grof, nätådrig, nedtill uppsvälld Tubiporus. ++ Foten icke nätådrig, jcmntjock Boletus. B Piporna m. korta, i mynningen ore- gelbundna, veckade eller slingrande Gyrodon . ** Piporna fria, från hvarandra fullkomligt skilda, t Fruktkroppen köttig, hattlik .... Fistulina. tt Fruktkroppen skorplikt utbredd eller m. otydlig. A Fruktkroppen skorplikt utbredd, hinn- aktig Porothelium. B Fruktkroppen otydlig eller n. saknas Solenia. LXXXVI. T:ylopilus Karst. (Revue myc. janv. 1881, p. IG). Hattsv. II, p. V, 2. Syn. Didyopus Quél. Ench. p. 159 pr. p. 823. T. felleus (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 2. Sporerna spolformiga, under mikr. glasklara, 12— IG 4-G. Barr- och blandskog, r. (Helsingfors; Vasa; Mustiala). 277 LXXXVII. Krombholzia Karst. (Kevue myc. janv. 1881, p. 17). Ilattsv. II, p. VI, 17. Syn. Gyroporiis Quél, Eiicli. p. 161 pr. p. Öfversigt af arterna. * Hattens kant spiudclväfshårig. Köttet löst. scabra. ** Hatten med en tydlig hinna kring de yng- res kant. Köttet fast versipellis. 824. Kr. scabra (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 17. Pat. Tab. anal. I, p. 11, f. 10. Sporerna spolformiga, mörkt lerfärgade eller n. brun- gråa, 14 — 18 = 6 mmni., med. 2 — 3 oljedroppar. Basiderna kliibblika. Skogstr., björkskog., a. (Nyl.— Lapl. [Kola]). Den anmiirkningsvärdaste af dennas många varieteter är: niveus (Fr.) Karst. {Bolettis niveus Fr. Obs. I, p. III), livit med hattens disk, fotens bas och stundom köttet spansk- grönaktiga. 825. Kr. versipellis (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 17. Sporerna spolformiga, mörkt lerfärgade, 17 — 20=6—7,5 mmm. Skogsäng., a. (Nyl. — Lapl.) LXXXVIII. Crieunopus Karst. (Revue myc. janv. 1881, p. 16). Hattsv. II, p. V, 3. Syn. Pcplopus Quél. Ench. p. 155. 278 Öfversigt af arterna: * Piporna smala, trinda. t Hatten brun luteiis. tt Guld- eller brandgul elegans. ** Piporna vida, kantiga, sammansatta . . flavidus. 826. Cr. luteus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 3. Sporerna mörkt gulbruna, elliptiska eller aflånga, 6—8 = 3 mmm. Barrskog., på öppna pl., vid väg., a. (Nyl.— Lapl.) 827. Cr. elegans (Schum.) Karst. Hattsv. II, p. 4. Sporerna elliptiska eller aflånga, under mikr. glasklara, 7—9 = 3—4 mmm. I närheten af lärkträd, m. r. (Mustiala). Denna intressanta svamp har ännu aldrig blifvit sedd utom under planterade lärkträd. 828. Cr. flavidus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 4. Sporerna elliptiskt aflånga, 8 — 10 = 3,5—4 mmm. Kärrmark., h. o. d. (Nyl.— Lapl.) LXXXIX. Tubiporus (Paul.) Karst. (Revuc myc. janv. 1881, p. 16) Hattsv. II, p. V, 5. Syn. Didyopus Quél. Ench. p. 159 pr. p. Piplagret fastväxt vid eller insänkt omkring foten. Pi- porna gula, ofta i mynningen röda. Sporerna gula, spol- formiga. 279 Öfversigt af arterna: * Piporna enfärgade edulis. ** Piporna i mynningen röda. t Foten mönjaröd luridus. tt Foten hvit leucopus. 829. T. edulis (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 5. Pat. Tab. anal. I, p. 11, f. 9. Sporerna spolforraiga, gnla, 14 — 16 — 4 — 5,5 mmra. Skogstr., a. (Nyl. — Lapl.) 830. T. luridus (Schseff.) Karst. Hattsv. II, p. 8. Löfskog., m. r. (Kaita, nära Nådendal). 831. T. leucopus Karst. Hattsv. II, p. 9. Syn. Boletus leucopus Karst. Sydv. Finl. Polyp. p. 17. Fr. Hym. Eur. p. 512. Tallmoar, m. r. (Pisparisti skog vid Åbo, 1858). * XC. Boletus (Dill.) Karst. Hattsv. II, p. VI, 9 (pr. p.) Syn. Gymnopus Qiiél. Ench. p. 156 et VcrsipelUs Quél. Ench. p. 157 pr. p. Piplagret fastväxt eller nedlöpnande. Öfversigt af arterna: Hatten betäckt af en klibbig hinna {Gymno- pus Quél.) 280 t Smaken mild. A Foten upptill fingrynig granulatus. B Foten icke fingrynig. a Piplagret nedlöpande. Piporna sam- mansatta bovinus. b Piplagret fastväxt badius. tt Skarp och brännande piperatus. ** Hatten torr (VersipclUs Quél.) t Hatten filtluden subtomentosus. tt Hatten besatt med små, mörka fjäll . variegatus. 832. B. granulatus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 10. Pat. Tab. anal. IV, p. 162, f. 355. Sporerna ockragula, spolformiga eller aflånga, 8 — 10=3 mmm. Cystiderna utskjutande, klubblika. Basiderna ägg- runda, med ett cylindriskt skaft. Barrskog., der alfven är tallmosand, r. (Tammela; Åbo). 833. B. bovinus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 10. Sporerna aflånga, glasklara (under mikr.), 8—10=3 mmm. Barrskog., a. (Nyl.— Lapl.) 834. B. badius Fr. Karst. Hattsv. II, p. 11. Sporerna spolformiga, ockragula, 15 — 20 = 5 — 6 mmm. Barrskog., m. r. (Mustiala; Åbo). 835. B. piperatus (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 11. Sporerna aflångt elliptiska, 8 — 9 = 3—4 mmm. Skog., a. (Nyl.— Lapl.). 281 836. B. subtomentosus (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 13. Sporerna spolfonniga, 11 — 13::z:4 — 5 mmm. Skogstrakt., a. (Nyl.— Lapl.) 837. B. variegatus Swartz. Karst. Ilattsv. II, p. 12. Sporerna aflångt elliptiska, 8 — 11 = 3—4 mmm. Barrskog., a. (Nyl. — Lapl.) XCI. Gyrodon Opat. Karst. Hattsv. II, p. VI, 18. Syn. Uloporus Quél. Eneli. p. 162. Öfversigt af arterna: * Hatten kullrig, mörkt kaffebrun . G. lividus * labyrinthicus. ** Hatten å ömse sidor plattad, mörkt rödbrnn sistotrema. 838. G. lividus (Bull.) * labyrinthicus (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 19. Sporerna bredt elliptiska, 5 — 6 = 3—4 mmm. Sjöstrand., m. r. (Mustiala, vid Lammi). 839. G. sistot|;ema Fr. Karst. Hattsv. II, p. 19. Sporerna n. cylindriska, 10 — 15 mmm. långa enl. Quélet. Skog., på torra st. bland Vacciniumarter, m. r. (Åbo, 1858). 282 XCII. Fistulina Bull. Karst. Hattsv. II, p. VI, 20. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Sporerna äggrunda, släta, ljusröda. Hatten på sin öfra yta afsöndrande äggrunda ko- nidier. 840. F. hepatica (Sch£eff.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 20. Sporerna äggrunda, med sned spets, 4—6 = 3 mmm. Ekstubb., m. r. (Runsala). I XCm. Porothelium Fr. Karst. Hattsv. II, p. VII, 20. Sporerna elliptiska, hyalina. Basiderna klubblika. Cy- stider inga. 841. P. lacerum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 20. Fr. Icon. t. 192, f. 1. Sporerna bredt elliptiska, med en grönaktig oljedroppe, 4—6 = 3 mmm. Björkbark, m. r. (Taipalmaa vid Mustiala: Kand. K. Starbäck, 1887). 7. XCIV. Solenia Hoffm. Karst. Hattsv. II, p. VII, 21. Basiderna klubblika, 4-sporiga Cystider inga. Sporerna rundade eller cylindriska, hvita, släta. Detta egendomliga slägte torde kanske riktigare böra ställas i närheten af Thelephore-slågiet Cyphclla; vill man uppfatta hvarjc särskildt rör såsom en sjelfständig fruktkropp, skulle denna skilja sig från (7j/p/«c?/a-fruktkroppen endast ge- nom en trängre öppning» 283 Öfversigt af arterna: * Piporna hvita. t Piporna n. silkesludna fasciculata. tt Piporna glatta caudida. ** Piporna gula eller bruna. t Piporna skaftade eller päronformiga, gul- bruna ochracea. tt Piporna oskaftade. A Piporna gråbruna poriaeformis. B Piporna cylindriska, saffransgula . . crocea. 842. S. fasciculata (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 21. Syn. Peziza Solenia De C. Flor. Frang. II, p. 80. Sporerna 6—8 mmm. i diam., hyalina, med dragning i gröngult. Basiderna 20—25=6 — 7 mmm. Cystider inga. Förmultn. ved och bark, h. o. d. i södra Finl. 843. S. candida Hoffm. Flor. Germ. II, t. VIII, f. 1. Karst. Hattsv. II, p. 21. Förmultn. ved, m. r. (Åbo). 844. S. ochracea Hoffm. Karst. Hattsv. I, p. 22. Syn. Feziza ochracea Pers. Syn. p. 675. Peziza Hoffmanni Spreng. (Linn. Syst. veg. IV, p. 516). Peziza anomala Pers. Obs. I, p. 29. Peziza rugosa Sow. Engl. Fung. t. 369, f. 3. Peziza stipata Pers. Myc. Eur. I, p. 270. Tapesia anomala Fuck. Symb. myc. p. 300. 284 Solenia anomala Fuck. Symb. myc. Nachtr. 1, p. 2 Pat. Tab. anal. Solenia ochracea ''■ S. anomala Karst. Ilattsv. II, p. 22. Sporerna äggrunda, 6 = 4 mmm. Cystidcr inga. Torra grenar och stamm. af åtskilliga träd och buskar, a. (Nyl.-Lapl.) 845. S. poriaeformis (Pers.) Fuck. Symb. myc. Nachtr. I, p. 2. Syn. Pezisa anomala y poriaeformis Pers. Syn, p. 656. Feziza poriaeformis De C. Flor. Fran^. VI, p. 26. Peziza tephrosia Pers. Myc. Eur. I, p. 271. Tapesia poriaeformis Fuck. Symb. p. 301. Piporna m. tätt gyttrade, sammanflytande, oskaftade, cylindriska, filtludna, gråbruna, sittande på ett blekare fär- gadt, oregelmässigt utbredt, fibröst underlag (mycel). Spo- rerna cylindriska, 10—14=3 — 4 mmm. Sälgved, m. r. (Mustiala). 846. S. crocea Karst. Symb. ad myc. Fcnn. XVI (1884), p. 148. Piporna gyttrade, cylindriska, upprätta, filtludna, saff- ransfärgadc, omkr. 0,3 mmm, höga. Sporerna klubblika, i öfre ändan spetsade, 9 — 12 = 3 — 4 mmm. Torra blad af Struihiopteris cjcrmanica, m. r. (Sibbo vid Söderkulla). 7. I 285 Uiiderfam. 2. Fohjxioreae Karst. Öfvcrsigt af slägtena: * Sporerna hvita eller hvitgula. Fruktkrop- pen, åtminstone inuti, hvit, blek, ofta stötande mer eller mindre i gult, rödt eller blått, t Fruktkroppen hattlik. A Hatten köttig. a Hatten enkel Polyporus. b Hatten sammansatt Polypilus. B Hatten seg. a Hatten med fot Polyporellus. b Hatten utan fot. + Porlagret slutl. lossnande . . Piptoporus. ++ Porlagret icke lossnande, o Mellanväggarna tunna. A Hatten köttig, utan bälten. Bjerkandera. A A Hatten läderartad, med bälten Hansenia. oo Mellanväggarne tjocka. A Porerna trinda, stundom aflånga, helbräddade, små eller medelstora. : Hatten beklädd med en tjock skorpa. Poreraa lika djupa Fomitopsis. :: Hatten utan skorplik beklädnad. Porerna oli- ka djupa Pycnoporus. A A Porerna vida, ofta sling- rande. 28G : Porernas mellanväggar helbräddade. Frukt- lagret n. lamelligt . Lenzites. :: Porernas mellanväggar sargade eller delade. a Porernas mellanväg- gar slutl. sargade . Dsedalea. ^ Porernas mellanväg- gar helt och hållet delade Irpex. tt Fruktkroppen m. tunn, upp- och ner- vänd, skorplikt utbredd, ofta byssus- artad, stundom otydlig. A Porerna trinda eller kantiga, a Mellanväggarna tunna. + Fruktlagret sammanhängande med hymenoforet .... Physisporus. ++ Fruktlagret skildt från hyme- noforet Physisporinus. b Mellanväggarne tjocka .... Antrodia. B Porerna slingrande med helt och hål- let delade mellanväggar. . . . Xylodon. ** Fruktkroppen, åtminstone inuti, mörkfär- gad (rostfärgad, brun eller brandgul). Sporerna ockragula, understundom hvit- aktiga. t Fruktkroppen hattlik. A Med fot. a Hatten filtluden. + Fruktlagret icke besatt med borst Polystictus. 4+ Fruktlagret besatt med borst (cystider) Onnia. 287 b Fruktkroppen öfverdragen med en lackartad skorpa Ganoderma. B Utan fot. a Hatten i början saftfull och n. köttig Ischnoderma. b Hatten saftlös, torr, seg. + Fruktkroppens inre väfnad tå- gig. Porernas mellanväggar tunna, oftast "sargade . . . Inonotus. ++ Fruktkroppens inre väfnad bom- ullsartad eller flocköst fnösk- artad. Porernas mellanväg- gar tjocka eller teml. tunna, helbräddade. o Porerna trinda. A Hatten beklädd med en hornartad skorpa. : Sporerna n. färglösa . Fornes. :: Sporerna gulbrunaktiga Elfvingia. AA Hatten åtminstone i bör- jan filtluden. ! Porerna lika djupa . Phellinus. :: Porerna olika djupa . Trametes. oo Porerna m. vida. Frukt- lagret n. lamelligt . . . Lenzitina. tt Fruktkroppen m. tunn, upp- och ner- vänd, skorplikt utbredd Poria. XCV. Polyporus (Mich.) Karst. (Rev. myc. jan v. 1881, p. 17). Hattsv. II, p. VII, 22. Syn. Caloporus Quél. Ench. p. 164. Sporerna elliptiska, ägg- eller n. klotrunda. 288 Öfversigt af arterna; * Porerna hvitaktiga eller gråaktiga . . . leucomelas. ** Porerna gulaktiga ovinus. 847. P. leucomelas (Pers.) Fr. Karst. Ilattsv. II, ]). 23. Fr. Icon. t. 179, f. 1. Sporerna 5 — G = 4—5 mmm. Berg. barrskog., li. o. d. i Nyland och Tavastland. 848. P. ovinus (Schteff.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 23. Syn. Boletus fragilis Pers. Obs. I, p. 84. Boletus alhidus Pers. Syn. p. 515. Sporerna elliptiska eller n. klotrunda, 3 — 4 = 3 mmm. Berg. barrskog., mest på sandbotten, a. (Nyl.— Vasa). XCVI. Polypilus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 17). Hattsv. II, p. VII, 24. Syn. Gladomeris Quél. Ench. p. 1G7. Pat. Hym. d'Eur. p. 137. Basiderna 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda eller inga. Öfversiftt af arterna: * Hatten köttig, med fot. t Hatten sotfärgad frondosus. tt Hatten tegelröd eller mörkgul . . . contluens. ** Hatten ostartad caudicinus. 289 849. P. frondosus (Schrank) KaM. Hattsv. II, p. 25. Syn. Polyporus frondosus Rostk. Pilzc Deutschl. t. 18. Boletus frondosus Flor. Dan. t. 952. Sporerna 4 — 5 = 3 mram. P^kstubb., m. r. (Runsala). 850. P. confluens (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. II, p. 26. Syn. Polyporus confluens Fr. Syst. myc. I, p. 355. Polyporus Artrmidorus Lcnz. Schwämm. p. rkbrun, 1 — 4 cm. bred. Foten cen- tral, fl((rböjd, svartgrå, 2-— 4 cm. hög. Porerna hvitaktiga. Förmultn. algren,, m. r. (Mustiala). 8 (1880). 856. P. elegans (Bidl.) Karst. Hattsv. II, p. 32. Syn. Folyporus degans Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 59, f. 136. Rostk. t. 11. Sporerna aflånga, med tvenne oljedroppar, 8=2 mmm. På gamla stammar och grenar af löfträd. synnerligen Salix-M{m\ h. o. d. (Nyl.— Lapl.). 6, 7, 10, 11. 293 Var. inintlro mod n. rcgclbiiiideii hatt och jeimitjock, excentrisk fot (var. nummularius Fr. liostk, [Sturm Deutsch. Flor. t. 12). Karst. Hattsv. II, p. 33. 857. P. lepideus Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 27. Sporerna cylindriska, böjda, 3 — 5 = 0,5—1 mmni. Stamm. af löfträd, företrädesvis björk, h. o. d. (Nyl.— Kajana: K. P. Malmgren). Var. submurinus Karst. Ilattsv. II, p. 24. Förmultn. ved, m. r. (Mustiala). 858. P. brumalis (Pers.) Karst. Ilattsv. II, p, 28. Syn. Polyporus hmmalis Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 58, f. 135. Sporerna cylindriska, böjda, 3—4 = 0,5 — 1 mmm. Förmultn. stamm. af löfträd, helst björk, al och ek, a, (Nyl.-Lapl. LInari]). 859. P. Incendiarius (Weinm.) Karst. Hattsv. II, p. 29. Förkolade stubb,, m. r. (Mustiala). XCVIII. Piptoporus Karst. (Pvev. mycol. janv. 1881, p. 17). Ilattsv. II, p. IX, 44. Sporerna cylindriska, hvita. 294 860. P. betulinus (Bull.) Karst. Ilattsv. II, p. 44. Syn. Placodcs hetulinus Quél. Ench. p. 170. Sporerna n. krökta, 4 = 1 mmm. Gamla björkar, a. (Nyl.— Lapl.) XCIX. Bjerkandera Karst. Symb. ad Myc. Fcnn. VI, p. 38 (Meddcl. af Soc. pro Faiiu. et Flor. Feuu. 5: 1879). Syn. BjerJcandera Karst. Hattsv. II, p. VIII, 35.* Leptoporus Quél. P^ncli. p. 175 pr. p. Pat. Hyni. d'Eur. p. 139. Hatten hinnlös, utan bälten, fibrös, köttig, geléartad eller spongiös, stundom slutl. n. korkartad, inuti livit. Sporerna äggrunda, elliptiska, atlånga eller cylindriska. Basiderna 4- sporiga. Cystider inga. Öfversigt af arterna: 1. Eu-BjcrJccmdcra Karst. Hatten köttig, luden eller n. glatt. Sporerna cylindriska eller atiänga. * Porerna bvita. Icke öfvervintrandc. t Porerna runda. Mellanväggarne meren- dels helbräddade. A Porerna skilda från hymenoforet ge- nom ett tunnt, mörkbrunt lager . Ilolmiensis. B Porerna icke skilda från hymenoforet genom något färgadt lager. a Hattens kant icke hårbräddad. ^- Hatten luden eller silkeshårig. O Hatten luden, grå .... tephroleuca. 295 oo Hatten silkeshårig, hvit . subsericella. 4 f Hatten glatt. o Hatten giilaktig eller slutl. brun. A Hatten gulaktig. . . . pallescens. A A Hatten hvit, slutl. brun. sqvalens. oo Hatten blek eller livit. A Hatten blek eller blekgrå, chionea. A A Hatten hvit acricula. b Hattens kant hårbräddad . . . ciliatula. tt Porerna långsträckta, slingrande eller labyrinthformiga. Mellauväggarne merendels hvasskantadc och sar- gade. A Porerna slutligen labyrinthformiga, hvita lactea. B Porerna fierböjda. a Hatten vid beröring bruntiäckig . fragilis. b Hatten vid beröring till färgen oföränderlig. + Porerna vid tryckning rödtläcki- ga. Gult köttröd .... mollis. + f Porerna vid tryckning till fär- gen oförändrade. O Hatten blåfläckig .... ca3sia. OO Hatten icke fläckig. A Hatten hvit trabea. AA Hatten hvitaktig, stötan- de n. i brunt eller grått, destructor. ** Porerna färgade. Vanl. öfvervintrandc. t Porerna gråaktiga. 296 A Hatten tjock, fast, silkcsliuleii . . fuiiiosa. B Hatten tunn. kulen adusta. tt Porerna gula eller bruna. A Porerna bruna dichroa. B Porerna gula. a Porerna ljusgula serpula. b Porerna guldgula amorpha. II. Spongipellis Pat. Hyni. d'Eur. p. 14U. Hatten i början n. geléartad cdler spongiös, borst-, tilt- eller sträfliårig. Sporerna äggrunda eller cylindriska. * Hatten först spongiös. t Porerna vid beröring mörkt rödbruna . Veinmanni. tt Porerna vid beröring icke ändrande färg. A Hatten sträfliårig borealis. B Hatten tiltliårigt gropig nielina. ** Hatten i början n. geléartad niollusca. 861. Bj. Holmiensis (Fr.) Karst. Syn. Folyponcs salujnus Fr. * P. llulmicusi:^ Fr. Nov. Symb. p. 42. Hym. Fur. p. 544. Icon. t. 181, f. 1. BjerJcandcra pallescens (Fr.) * Bj. pura Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI, p. (39 (1882). Tufvatl. Hattarne korkartade, hårda, tegcllagda, lialfva, njurformiga eller halfcirkelformiga, vid basen nedlöpande, lielbräddade, släta, utan bälten, livita eller blekaktiga, 5—15 cm. breda. Porerna understundom sargade, små, livita, torra blekgulaktiua. 297 Gamla stauini. af alm och al, m. r. (Helsingfors i bo- taniska trädgården: W. Nyländer). Winter. 862. Bj. tephroleuca (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 35. Syn. Polijporus tephroleucus Rostk. Pilz. Deutsclil. t. 26. Förmiiltn. tvä, m. i-. (Åbo; Tammela). 863. Bj. subsericella Karst. Fung. Feun. atqve Sibir. (Mcdd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 11: 1884, p. 136). Hatten köttigt seg, tunn, half, af olika form, oregelbun- den, understundom afsmalnande mot basen, plattad, fint silkes- luden, mot basen stundom i början n. luden, med otydliga, koncentriska fåror, hvit, här och der (vid beröring) brunröd- tiäckig, med teml. hvass kant, omkr. 2 mm. bred. Porerna n. kantiga, grunda, likformiga, små, hvita, med tunna, hvass- kantade och fintandade mellanväggar. På gammal ved i växthusen i botaniska trädgården i Helsingfors: Edw. Wainio. Tufvad eller ensam. Smaken n. bitter. Beslägtad med Bj. alba (Huds.) 864. Bj. pallescens Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 36. Torra stamni. och gren. af löftr., h. o. d. (Nyl. — Lapl. [Soukelo]). Sporerna äggrundt atlånga, 6 mnnn. långa enligt Quélet Ass. Franc-. 1883, p. 5. 865. Bj. sqvalens Karst. Symb. ad myc. Fenn. XVIII (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14: 1887, p. 79). 298 Syn. Tramctcs sfjvalcns Karst. (G. Wint. Fung. Kur. et cxtraeur. exs. 11:0 3528). Ilattanie blårartadt korkartadc, teml. mjuka i fuktigt tillstånd, trcsidiga, långsträckta, radvis sammanflytande, utan bälten, glatta, blekaktiga, sedan rödbruna eller svartbruna, 2 mm. — 2 cm. tjocka, med teml. hvass kant, oftast likväl helt och hållet skorplikt utbredda. Porerna vanl. runda, n. likformiga, trubbiga, helbräddade, små, hvitaktiga, slutl. ofta brunaktiga. Berg. barrskog., på murkna tallstamm., 7, 8 m. r. (Mus- tiala i närheten af Salois-sjö). Påminner mycket om Tramctcs scrialis. 866. Bj. chionea (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 36. Sporerna attånga, livita, 3—5 = 1,5—2 mmm. Förnmltn. stamm. af löfträd, helst björk, h. o. d. i sö- dra Finl. * Bj. acricula Karst. n. subsp. Hvit. Hatten half, köttig, tunn, mjuk, n. slät, glatt, utan bälten, omkr. 3 cm. bred. Porerna teml. djupa, m. små, runda, med helbräddade mellanväggar. iSmaken bitter. Luk- ten stark. På granved, m. r. (Mustiala). 10 (1866). 867. Bj. ciliatula Karst. Öymb. ad Myc. Fenn. XVIII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14: 1887, p. 80). Icon. f. LIV. 299 Hatten köttigt seg, kretsforniig, kullrig, med afsnuiliiad bas och utstående, livass och härbräddad kaut, baktill fint gropigt borsthårig, hvitaktig, 1 — 1,5 cm. bred. Porerna plana, n. runda, slutligen stundom flerböjda, mera små, hvita, med trubbiga, helbräddade mellanväggar. Sporerna aflånga eller elliptiska, n. krökta, 4—5 = 1 mmm. Basiderna klubblika, 10 — 15 =: 4 — 5 mmm. Torra grenar af gråal, m. r. (Mustiala). 10. 868. Bj. lactea (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 36. Syn. Poli/ponts lackus Fr. Icou. t. 182, f. 1. Pat. Tab. anal. III, p. 109, f, 244. Rostk. Pilze Deutschl. t. 23. Sporerna cylindriska, krökta, hvita, små. Gamla trädstamm., m. r. (Mustiala). 869. Bj. fragilis (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 37. Syn. Folyporus frayilis Fr. Icon. t. 182, f. 2. Sporerna cylindriska, vanl. raka, 6—7 = 1 — 1,5 mmm. Murken gran- och tallved, h. o. d. i södra Finl. Sporerna elliptiska, 8 mmm. långa enligt Quélet (Ass. Frang. 1884. p. 6). 870. Bj. mollis (Pers.) Karst. Ilattsv. II, p. 37. Syn. Folyporus mollis (Pers.) Icon. t. 182, f. 3. Sporerna cylindriska, ofta n. krökta, 4 — 5 = 0,5 — 1 mmm. Gamla tall- och granstock., h. o. d. i södra Finl. 300 871. Bj. caesia (Sclinid.) Karst. Hattsv. II, p. 37. Sporerna cylindriska, vanl. n. krökta, 3—4 = 0,5—1,5 mmm. Förmultn. stockar, t. a. i södra Finl. 872. Bj. trabea (Rostk.) Karst. llattsv. II, p. 37. Syn. Polyporus träbens Rostk. Pilz. Dentsclil. t. 28. Förmultn. tall- och granstock., ni. r. (Mustiala; Tam- merfors). 873. Bj. destructor (Schrad.) Karst. llattsv. II, p. 38. Sporerna cylindriska, böjda, 3—5 = 0,5—1 mmm. Var. 1. undulata (Fr.) Karst. Syn. Bohius scbaceus Leys. Flor. Hälens. n:o 1250. Fruktkroppen vidt utbredd, kantad, hvitaktigt kastanje- brun. Var. 2. griseus (Wint. Pilze. Band 1. Lief. 7, p. 433). Syn. Folyporus ahUaccus Rostk. (Sturni, Deutschl. Flor. IV Band, p. 57, t. 27). Hatten glatt, grå. På gammal ved, synnerligen uti qvarndammar, fuktiga boningshus, källare, ni. r. (Mustiala: O. Karsten). — Angri- per träd och medverkar till dess förruttnelse. 874. Bj. fumosa (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 38. Syn. Folyporus fumosus Pers. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 42. Gamla pilstamm., ni. r. (Helsingfors i Kaisaniemi i)ark). 301 875. Bj. adusta (Wilkl.) Karst. Ilattsv. II, p. 39. Syn. Bolctus ffithcrosus Batsch, P'lonch. Cont. II, p. 119. Bolctus concentricus Schum. Eniim. II, p. 387. Poria argcntea Ehrenb. Silv. Ber. p. 17. Sporerna cylindriska, n. böjda, 3—5 = 1 — 2 mnim. Gamla löfträdsstamm., a. (Nyl.— Lapl.) Skiljer sig- från föreg. genom tunnare och mörkare^ hatt. 876. Bj. dichroa (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 39. Syn. Polypoms dichrous Fr. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 39. Sporerna cylindriska, vanl. n. böjda, 4—6=0,5—1 mmm. Björk- och alstamm., h. o. d. (Nyl. — Lapl.). 877. Bj. serpula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (Meddcl. af Soc. pro Faun. et Flor, Fenn., 14: 1887, p. 79). Hatten köttigt seg, utbredd och uppbcijd, teml. tunn, slät, n. ludeUj slutligen n. glatt, omkr. 3 cm. bred. Porerna olikformiga, h(iggula, små. Sporerna cylindriska, 3—5 = 0,5—1 mmm. Gråal, i barkspringor, äfven på Inoiwins radiafus, m. r. (Mustiala vid Särkjärvi sjö). 878. Bj. irregularis (Scop.) Karst. Syn. Bolctus nitidus All), et Schw, Consp. p. 258. Boletiis irregularis Sow. Engl. Fung. t. 423. Bohjporus roseoporis Rostk. Pilz. Deutschl. p. 23, t. 12. Bjcrkandcra amorpha (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 39. 302 Sporerna 3—4 = 1 — 1. s mmm. Fr»rmultn. tallstamm., a. (Nyl. — Lapl.) 879. Bj. Weinmanni (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 40. Tallstock., in. r. (Mustiala). 880. Bj. borealis (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 40. Syn. Polyporus horralis Fr. Syst. Myc. I, p. 306. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 40. Boletus albiis Scha^ff. Icon. t. 314? Bolehis Tjorcalis Wahl. Flor. Sv(^c. n:o 2000. Sporerna äggrunda, 4-5—3 mmm. Granar, h. o. d. i södra Finl. — Angriper äfven lef- vande granar och förstör dessa. 881. Bj. melina Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (1887), p. 80. Icon. t. LV. Hatten först köttigt spongiös, sedan seg, half, tresidig, utan yttre bälten, fllthårigt gropig, stundom slät, med ut- stående, hvass kant, hvitaktig, snart blekt rökfärgad, slutl. blek eller honungsgul, ända till G cm. lång och 2 cm. bred, vid basen ända till 4 cm. tjock. Porerna runda eller sling- rande, n. labyrinthformiga, plana, små, hvitaktiga, med tunna, helbräddade mellanväggar. Sporerna cylindriska, raka eller n. böjda, 4 = 0,5 mmm. Förmultn. björkstamm., m. r. (Mustiala). 10. Vanligen tegellagd, utbredd på tvilren, undertill platt, af tågig struktur. Lukten svag. 303 882. Bj. mollusca Karst. (Rev. myc. n:o 33, p. 9). Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (1887), p. 80. Ilvit. Hatten köttig, n. geléartad, utbredd och uppböjd, på längden utsträckt, jemn och slät, med hvass kant och strödda, temligen långa och tjocka hår. Porerna runda, för- längda eller slingrande, med mjuka, sargade mellanväggar. Sporerna aflånga, räta, med 1 — 2 oljedroppar, 3 — 4 = 1—1,5 mmm. Murken tallved, m. r. (Mustiala). C. Hansenia Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VI (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 5: 1879, p. 39). Syn. Bjcrkandcra Karst. Hattsv. II, p. VIII, 35.** Coriohs Quél. Ench. p. 175. Pat. Hym. d'Eur. p. 139. Hatten kork- eller läderartad, af torr beskaffenhet, lu- den eller sträfhårig, med bälten. Basiderna små, äggrundt klubbformiga, 4-sporiga. Cystider inga eller föga anmärk- ningsvärda. Sporerna äggrunda, aflånga eller n. cylindriska, små, hvita. Öfversigt af arterna. * Porerna i början hvitaktiga eller hvita. t Hatten borsthårig eller sträfluden . . hirsuta. tt Hatten sammctshårig. A Hatten kullrig. a Hatten vid basen hvJilfd och knö- 1ig, luden, opak zonata. 304 b Hatten vid bason föga hvälfd, icke knölig, finludon, hvit .... pubescons, B Hatten tillplattad. a Hatten hvit, opak, med otydliga bälten velutina. b Hatten glJlnsande, med olikfärgade bälten versicolor. Porerna i början violetta abic^tina. 883. H. hirsuta (Wiilf.) Karst. Syn. Bjcrkandcra hirsida (Wnlf.) Karst. Hattsv. H, p. 41. Sporerna äggrunda, oinkr. 3 mmni. i diam, Löfträds stubb, och stamm., h. o. d. (Nyl.— Lapl.) 884. H. zonata (Fr.) Karst. Syn. BjcrJiavdcra zonata (Fr.) Karst. Hattsv. H, p. 42. Sporerna 6—9 = 3 — 4 mmm. Stamm. af hifträd, synnerligen bir»rk och asp, a. (Nyl. —Lapl.) 885. H. pubescens (Schum.) Karst. Syn. Bjcrkandcra pidicsccns (Schum.) Karst. Hattsv. H, p. 41. Ilanscnia imitata Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII (188G), p. IGl. Volypoms pnhesccna Rostk. Pilz. Deutschl. t. 21. I)(»da stammar af björk, al och lind, h. o. d. i sr»dra Finl. 305 886. H. velutina (Pers.) Karst. Syn. BjerJcandera velutina (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 42. Sporerna 3 — 4 = 1 mmm. Trädstamm., h. o. d. (Nyl. — Lapl.) 887. H. versicolor (Linn.) Karst. Syn. BjerJcandera versicolor (Linn.) Karst. Hattsv. II, p. 42. Polyporus versicolor Fr. Pat. Tab. anal. II, p. 62, t. 143. Sporerna 6—8 = 2 — 3 mmm. Förmultn. stubb, af löfträd, m. r. (Tammela vid kyrkan). 888. H. abietina (Dicks.) Karst. Syn. BjerJcandera abietina (Dicks.) Karst. Hattsv. II, p. 43. Sporerna aflånga, raka eller n. böjda, 4—6 = 1,5 — 3 mmm. Gran-, sällan tallstock., a. (Nyl.— Lapl.). CL Fomitopsis Karst. Rev. myc. janv. 1881, p. 18 pr. p. Hymen. Fenn. p. 31. Hattsv. II, p. 46. Syn. Placodes Quél. Ench. p. 170 pr. p. Pat. Hym. d'Eur. p. 139 pr. p. Polyporus Fr, pr. p. 20 306 Hatten äldre beklädd med en mer eller mindre tjock, vanl. svartaktig skorpa. Porerna lika djupa. Sporerna klot- runda eller äggrunda, hvita. Öfversigt af arterna: * Hatten i början glatt. t Porerna i början gulaktiga pinicola. tt Porerna rödlätta ........ rosea. ** Hatten i början luden connata. 889. F. pinicola (Swartz.) Karst. Rev. myc. janv. 1881, p. 18. Syn. Boletus pinicola Swartz. (Vet. Akad. Handl. 1810, p. 88). Boletus fidvus et semiovatus Schseff. Icon. t. 262 o. 270. Boletus igniarius Flor. Dan. t. 593. Boletus marginatus Pers. Disp. p. 28. Polyporus pinicola Fr. Byst. myc. I, p. 372. Trametes Pini Fuck. Symb. Nachtr. I, p. 8. Trametes pinicola Karst. Hattsv. II, p. 46. Sporerna äggrunda, hvita. På gran-, mindre ofta tall-, björk- och alstammar och stubb., a. (Nyl. — Lapl.) 890. F. rosea (Alb. et Schw.) Karst. Rev. myc. janv. 1881, p. 18. Fr. Icon. t. 186, f. 1. Syn. Trametes rosea Karst. Hattsv. II, p. 47. Placodes rosea Quél. Ench. p. 171. Polyporus rufopallidus Trög? Fr. Icon. t. 186, f. 1. 307 Granstockar, h. o. d. (NyL— Lapl.) Sporerna äggrunda, fintaggiga, gulaktiga, 6 mmm. långa enligt Quélet (Ass. Fran^. 1884, p. 6). 891. F. connata (Weinm.? Fr.) Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 18). Syn. Trametes connata Karst. Hattsv. II, p. 47. Polyporus connaius Fr. Icon. t. 185, f. 2. Sporerna klotrunda, 3 — 4 mmm. i diam. Gamla löfträdsstamm., li. o. d. (NyL— Nerpes). CII. Pyenoporus Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro Faun. et Flor. fenn. II, p. 30). Syn. Trametes Fr. pr. p. Karst. Hattsv. II, p. IX, 46 pr. p. Hatten utan skorplik beklädnad. Porerna olika djupa. Öfversigt af arterna. Hvita. t Doftande odorus. tt Luktlösa. A Hatten tjock. Porerna hvita . . . serialis. B Hatten n. hinnaktig. Porerna gul- bleka Epilobii. * Cinnoberröd cinnabarinus. 892. P. odorus (Somm.) Karst. Syn. Trametes odora Fr. Karst. Hattsv. II, p. 50. 308 Sporerna „äggrunda, hyalina, 5—6 = 3 mmm." Gamla starara. af rönn och sälg, m. r. (Asikkala: J. P. Norrlin; Tammela). Sporerna äggrunda, skiftande i citrongult, 7 — 8 mmm. långa enligt Quélet (Bull. Soc. bot. FranQ. 1879, p. 229). 893. P. serialis (Fr.) Karst. Syn. Tramctes serialis Fr. Karst. Hattsv. II, p. .50. Fr. Icon. t. 191, f. 2. Sporerna elliptiskt cylindriska, 10—12 mmm. långa en- ligt Quélet? Gran- och tallstockar, h. o. d. (Nyl. — Vasa). 894. P. Epilobii Karst. Syn. Tranietes Epilohii Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. IX, p. 361) Hattsv. II, p. 51. Fr. Hym. Eur. p. 585. Torra stjelkar och videbark, ra. r. (Tammela; Kola). 895. P. cinnabarinus (Jacqv.) Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 18. Syn. Tranietes cinnaharina Fr. Karst. Hattsv. II, p. 51. Sporerna aflånga, 6—9 = 2—3 mmm. Förmultn. löfträd, företrädesvis björk, rönn och al, h. o. p. (Nyl. — Kuusamo). 309 cm. Lenzites (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. IX, 53. Basiclerna 4-sporiga. Cystiderna föga anmärkningsvärda^ eller inga. Öfversigt af arterna. * Hatten utan bälten. t Fruktlagret i början porigt qvercinus. tt Fruktlagret i början lamelligt. A Lamellerna sinsemellan nätlikt för- enade sorbinus. B Lamellerna greniga, m. breda. . . heteromorphus. ** Hatten med bälten. t Bälten otydliga, likafärgade .... betulinus. tt Bälten olikfärgade variegatus. 896. L. qvercina (Linn.) Quél. Karst. Hattsv. II, p. 54. Sporerna äggrunda. Stubb, af ek, sällan tall, r. (Runsala; Merimasku; Kyrk- slätt). 897. L. sorbina Karst. Hattsv. II, p. 54. Rönnstock., m. r. (Mustiala). 898. L. heteromorpha Fr. Icon. t. 177, f. 3. Karst. Hattsv. II, p. 55. Sporerna rundade, 3—5 mmm. i diam. Granstubb., m. r. (Vasa; Åland). 310 899. L. betulina (Linn.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 53. Sporerna klotrunda eller elliptiskt sferiska, 5—6 mmm. i diam. Förmultn. löfträd, helst björk, t. a. i södra Fiul. 900. L. variegata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 53. Aspstock., m. r. (Mustiala). CIV. Daedalea (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. IX, 51. Sporerna äggrunda. Öfversigt af arterna. * Hatten slutl. n. brun mollis. ** Hatten grå eller blek. t Hatten borsthårig med bälten .... uuicolor. tt Hatten n. utan bälten, med glatt känt. Oudemausii. 901. D. mollis Somm. Karst. Hattsv. II, p. 52. Sporerna 1 — 1,5 mmm. i diam. Torra stanira. af asp, björk, al och hägg, t. a. (Nyl. — Lapl.) 902. D. unicolor (Bull.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 52. Sporerna 6 — 9=:3— 5mmm. Förmultn. löfträd, helst al och björk, a. (Nyl.— Lapl.) 311 903. D. Oudemansii Fr. Hym. Eur. p. 588. Hatten kork- eller läderartad, med n. otydliga bälten, sammetshårig, askgrå, inuti hvit, med glatt, blekare kant. Porerna flerböjda, smala, tandade. Tallved, m. r. (Helsingfors' botaniska trädgård: Edw. Wainio). Var. fennica Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (1882), p. 69. Hatten köttigt korkartad, tunn, platt, nedlöpande och sammanväxande, borsthårigt luden, slutl. n. glatt, slät, utan bälten, blekaktig, med skarp, utstående, slutl. här och der svartaktig kant, inuti blek, omkr. 3 cm. bred. Porerna olik- formiga, sargade, bleka, slutligen smutsigt brunaktiga. Spo- rerna äggrunda, 4 = 3 mmm. Tallved, m. r. (Hollola: Edw. Wainio). CV. Irpex (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. IX, 55. Cystiderna små eller inga. Öfversigt af arterna. * Hatten baktill utdragen, hängande . . . pendulus. ** Hatten sittande eller utbredd och uppböjd, skarpt kantad, t Porerna hvita. A Hatten bredt njurlik, med koncentriska fåror lacteus. 312 B Hatten vidt utbredd, i öfre kanten n. uppböjd, slät sinuosus. tt Porerna violetta fuscoviolaceus. 904. Irp. pendulus (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 55. Sporerna 3 — 5 = 1,5 — 2 mmm. Tall- och granklabbar, m. r. (Mustiala). 905. Irp. lacteus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 56. Sporerna 4 — 5 = 2—3 mmm. Torra stamm. af rönn, björk, al och gran, h. o. d. (Nyl. —Vasa). . 906. Irp. sinuosus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 56. Torra björk- och algrenar, h. o. d. i södra Finl. 8—4. Var. purus Karst. Glänsande hvit. På förmultnade stamm. af Caragana arhorescens, m. r. (Mustiala). 907. Irp. fuscoviolaceus Fr. Karst. Hattsv. II, p. 55. Sporerna 3—5 = 1 mmm. Gamla stamm. af barrträd, sällan björk och al, a. (Nyl. — Lapl.). 313 CVI. Physisporus Chev. Karst. Hattsv. II, p. IX, 56. Syn. Polyporus Fr. pr. p. Poria Pers. Quél. Ench. p. 178 pr. p. Pat. Hym. d'Eur. p. 141 pr. p. Basiderna till formen varierande. Cystiderna äggrunda, oftast inga. Sporerna klotrunda, elliptiska, äggrunda, aflånga eller cylindriska. Öfversigt af arterna. * Mellanväggarne u. vaxartade {Caloporus Karst.). t Porerna n. runda, mörkröda eller svart- aktigt blodröda incamatus. tt Porerna vinkliga, gulaktiga eller brand- gula. A Porerna brandgulaktiga aneirinus. B Porerna hvita eller höggula . . . expallescens. ** Mellanväggarna sega. t Porerna runda eller vinkliga, med mer- endels tunna mellanväggar. A Porerna gula eller blåhvita. a Porerna äggula. + Porerna runda vitellinulus. ++ Porerna vinkliga aurantiacus. b Porerna ljusgula eller blåhvita. + Porerna ljusgulaktiga. O Porerna ljusgula. A Porerna runda, reguliera. euporus. AA Porerna kantiga, irregu- liera lacer. oo Porerna gulaktigt hvita . luteoalbus. 314 + f Porerna blåhvita caesioalbus. B Porerna åtminstone i början hvita. a Porerna sammanträngda, vanligen små, runda, likformiga. + Mångfärgad variecolor. ++ Enfärgade. O Porerna teml. små och fasta. A Porlagret hvarfvigt . . crassus. AA Porlagret icke hvarfvigt. : Fruktkroppen vågig. med bar kant . . medulla panis :: Fruktkroppen icke vå- gig- a I omkretsen n. fin- luddig lenis. § I omkretsen flock- ullig eller borst- hårig. 1 Fruktkropp, i om- kretsen flockullig. corticola. 2 Fruktkropp, i om- kretsen borsthå- rig Rostafinskii. OO Porerna m. små. A Fruktkroppen i omkretsen fransig molluscus. AA Fruktkropp, icke fransig. : Fruktkroppen fastväxt vid matrix, glatt . vulgaris. :: Fruktkropp, frånskilj- bar, vid beröring n. violett incoustaus. I 315 b Porerna teml. vida, vinkliga, olik- formiga. + Fruktkroppen med blodfärgade fläckar sangvinolentus. ++ Fruktkroppen utan flcäckar. O Porerna vid torkning gul- nande serenus. OO Porerna oföränderligt hvita. A Myceliet inväxt. Bleka. : Porerna medelstora. Mjuk mucidus. :: Porerna vida. Fast . vaporarius. AA Myceliet fritt. : Fruktkroppen hinnak- tig, med rhizomor- pha liknande åsar . Vaillantii. :: Fruktkroppen m. mjuk, utan åsar. a Porerna djupa . . bombycinoides. /S Porerna m. grunda, skålformiga, glesa . reticulatus. tt Porerna vida, bugtiga eller flerböjda, med teml. tjocka mellanväggar . . sinuosus. 908. Ph. Incarnatus (Alb. et Schw.) Gill. Champ. Frang. p. 699. Karst. Hattsv. II, p. 57. Koum. Fung. Gäll. exs. n:o 4305. Syn. Galoporus incarnatus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X, p. 62. Folyporus incarnatus Fr. Icon. t. 189, f. 1. 316 Fruktkroppen utbredd, okantad, understundom upptill med uppböjd, tjock kant, fastväxt, luddartadt hinnaktig, hvit, slutligen jemn och och slät, glatt, ljust köttröd samt, der den är tjockare, n. korkartad, ända till 30 cm. lång och 10 cm. bred. Porerna n. vaxartade, olikformiga, n. runda, vanligen sneda och gapande, trubbiga, kött- eller blodröda, stötande än i brunt än i svart. Basiderna n. klotrunda. Cystiderna äggrunda. Sporerna äggrunda. Förmultn. tallstubb, och stamm., h. o. d. (Ruovesi; Tyr- vis; Åbo; Tammela;' Kola). 909. Ph. aneirinus (Somm.) Gill. Champ. FranQ. p. 698. Karst. Hattsv. Il, p. 65. Förmultn. aspved, m. r. (Åbo). 910. Ph. expallescens Karst. Syn. Caloporus expallescens Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1883, p. 110). Fruktkroppen utbredd, tunn, fastväxt, glatt, hvit, vid torkning smutsigt blekbrun, i omkretsen likartad. Porerna vaxartade, kantiga, medelstora, ganska grunda, olikformiga. Sporerna klotrunda, 3—5 mmm. i diam. Murk. björkved, m. r. (Mustiala). Sept. 1867, Juli 1887. Var. flavidulus Karst. Fruktkroppen m. tunn, i omkretsen spindel väfshårig. Porerna medelstora, höggula. Förkol. ved, m. r. (Mustiala). Sept. 1868. 317 911. Ph. vitellinulus Karst. Symb. ad Myc. Fenn. YII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 6: 1881.) Syn. Physisporus nitidus (Alb. et Schw.) * Ph. vitelli- nulus Karst. Hattsv. II, p. 59. Fruktkroppen ända till 2 dm. lång och 5 cm. bred. Po- rerna hvarfviga, sammanträngda, m. små. Sporerna 2 — 3 = 1—2 mmm. Förmiiltn. stamm. af gråal, m. r. (Tammela vid Heinä- maa). 912. Ph. aurantiacus (Rostk.) Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (1886), p. 81. Syn. Polyporus aurantiacus Rostk. (Sturm. Deutsclil. Flor. III, 4 Band., p. 119, t. 58. Polyporus nidulans Fr. * P. spongiosus Fr. Hym. Eur. p. 548? Fruktkroppen utbredd, köttigt korkartad, helt och hållet pomeransgul, med trubbig, slät kant och vinkliga, trubbiga porer. Var. Saloisensis Karst. (Rev. myc. n:o 33, p. 10). Fruktkroppen utbredd, frånskiljbar, teml. tjock, i om- kretsen n. bar. Porerna tätt sammanträngda, köttiga, vink- liga, olikformiga, vanl. sneda, äggula, med tunna, fintandade mellanväggar. På gammal tallved, m. r. (Mustiala). Beslägtad med Physisporus placenta (Fr.). Antager slut- ligen, företrädesvis inuti, en brunaktig färg. 318 913. Ph. euporus Karst. Hattsv. II, p. 59. Syn. Polijporus euporus Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn., IX [1868], p. 360). Fr. Hym. Eur. p. 575. Sporerna 3 = 0,5 mmra. Torra vide- och aspgrenar, h. o. d. i Tammela. 914. Ph. lacer Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1882, p. 69). Fruktkroppen utbredd, liinnaktig, sammanflytande, tunn, mjuk, löst vidfästad, hvit, i omkretsen tunn, byssusartad och likafärgad. Porerna vinkliga eller n. runda, olikformiga, små, med m, tunna, slutl. m. sargade mellanväggar. Tallved, m. r. (Asikkala: J. P. Norrlin). 3. 915. Ph. luteoalbus Karst. (Rev. myc. janv. 1887, p. 2). Symb. ad myc. Fenn. XVIII, p. 82. Fruktkroppen utbredd, begränsad, frånskiljbar, glatt eller n. glatt, hvit, med skiftning i gult, med m. tunut, hinnaktigt underlag. Porerna rundade, sällan aflånga, med tunna, hel- bräddade, slutl. ofta sargade mellanväggar. Sporerna aflånga eller n. elliptiska, räta, 3—6 = 2 mmm. Murken eller förmultn. tallved, h. o. d. omkr. Mustiala. 916. Ph. caesioalbus Karst. (Hedw. 1883, p. 177). Symb. ad Myc. Fenn. XIII, p. 4. Icon. f. XXX. Fruktkroppen läderartadt hinnaktig, n. kretsformig, stund- om sammanflytande, frånskiljbar, hvit, med teml. bred, filt- artad, snöhvit kant. Porerna oregelbundna, runda, aflånga, vinkliga, m. små, låga, blekt blåhvita, vid torkning bleknande, 319 med m. tuuna, stundom sargade mellanväggar. Sporerna af- långa eller elliptiska, räta, oliksidiga eller n. krökta, hvita, 5 — 6 = 2 — 3 mmm. På torr granbark, m. r. (Mustiala på Syrjä ås). 11, 917. Ph. variecolor Karst. (Thym. Mycoth. univ.) Symb. ad Myc. Fenn. VIII (1880), p. 10. Hattsv. II, p. 59. Sporerna klotrunda, 3 — 6 mmm. i diam. Förmultn. alar, m. r. (Mustiala vid Salois sjö). 918. Ph. crassus Karst. n. sp. Syn. J^hysisporus obducens (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 61 pr. p. Fruktkroppen korkartad, omkr. 1 cm. tjock. Porerna m. små, vid torkning gulnande. Porlagret hvarfvigt, 3 — 4 mm. tjockt. Förmultn. tallstaram., r. (Tammela; Åbo; Helsingfors). Genom sitt tjocka underlag lätt skild från Physisporus obducens (Pers.) 919. Ph. medulla-panis (Fr.) Gill. Champ. Fran^-. 697. Karst. Hattsv. II, p. 60. Syn. Folyporus medulla-panis Fr. Icon. t. 190, f. 2. Sporerna rundadt elliptiska, 4 — 5 = 3 — 4 mmm. Murket trä, m. r. (Tammela; Helsingfors). 920. Ph. lenis Karst. (G. Wint. Fung. Eur. et extra- eur. exs. n:o 3527). Symb. ad Myc. Fenn. XVIII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14 : 1887, p. .82). 320 Fruktkroppen utbredd, teml. mjuk, vidfästad, med tunt, i veden inträngande mycelie, livit, i omkretsen obegränsad och n. byssusartad. Porerna runda, aflänga eller vinkliga, små, med helbräddade mellanväggar, 1 — 3 mmm. djupa. Spo- rerna klotrunda, omkr. 1 mmm. i diam. Murkna tallstockar i berg. barrskogar, m. r. (Mustiala vid Salois sjö). 8 — 10. 921. Ph. corticola (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 65. Fruktkroppen filtartadt hinnaktig, vidfästad, frånskiljbar, hvitaktig, stundom i fuktigt väder gråaktigt blek, med bom- ullsartad, n. fransad, hvit kant. Porerna först grunda, n. punktformiga, runda, sedan olikformiga, rundade eller vink- liga, mera små, bleka, med tunna, stundom sargade mellan- väggar. På aspbark, h. o. d. i Tammela. 922. Ph. Rostafinskli Karst. Hattsv. II, p. 60. Syn. Folyporus BostafinsJcii Karst. Myc. Fenn. III, p. 274. Sporerna rundade, 4 — 6 mmm. i diam. Albark, m. r. (Mustiala). 923. Ph. molluscus (Fr.) Gill. Champ. Fraug. p. 697. Karst. Hattsv. II, p. 62. Syn. Polyporus molluscus Fr. Rostk. Pilz. Deutschl. t. 64. Sporerna rundade eller äggrunda, 3 mmm. i diam.? Gammalt trä, förmultn. löf etc, b. o. d. i södra Finl. 1 321 924. Ph. vulgaris (Fr.) Gill. Champ. Frang. p. 697. Karst. Hattsv. II, p. 61. Sporerna äggrundt klotrunda, 3—5 mram. i diam. Förmultn. stamm. af barr- och löfträd, a. (Nyl. — Lapl.) * Ph. selectus Karst. Syn. Physisporus vulgaris (Fr.) var. flavus Karst. Hattsv. II, p. 62. Förmultn. stamm. af barrträd, t. a. 925. Ph. inconstans Karst, (Rev. myc. n:o 33, p. 10). Symb. ad myc. Fenn. XVIII (Meddel. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn., 14: 1887, p. 81). Fruktkroppen utbredd, frånskiljbar, ra. tunn, mjuk, bar, vid torkning i omkretsen tunt finluddigt klimjölig, hvit, äldre, ofta äfven vid beröring, antagande en ljust violettaktig färg. Porerna sammanträngda, runda, n. hela, m. små, i torrt till- stånd bleka eller gulaktiga. Sporerna n. krökta, 3—4 =: 0,5 — 1 mmm. På rutten aspved, m. r. (Mustiala). 7, 8. 926. Ph. sangvinolentus (Ålb. et Schw.) Gill. Champ. Fran^. p. 695. Karst. Hattsv. II, p. 62. Sporerna cylindriska, böjda, 3 — 6 = 0,5 — 1 mmm. Ruttet trä, fuktig jord, m. r. (Tammela h. o. d.) 927. Ph. serenus Karst. Hattsv. II, p. 60. Syn. Antrodia serena Karst. Symb. ad myc. Fenn. VII (1881). p. 10. 21 322 Sporerna cylindriska, vanl. n. böjda, omkr. 4=0,5 mmm. Aspstock., m. r. (Mustiala). 928. Ph. mucidus (Fr.) Gill. Champ. Frauilipes Flor. Dan. t. 1100. Eriocladus fistulosus Lev. (Ann. se. nat. 1846, V, p. 159). Sporerna bredt elliptiska, 14 — 16 = 6 — 7 mmm. Förmultn. ris och qvistar, löfhögar, jord, h. o. d. (Nyl. — Jakobstad). 1069. Cl. canaliculata Fr. Karst. Hattsv. II, p. 175. Gräsbev. fukt. st., m. r. (Mustiala?). 1070. Cl. mucida Pers. Karst. Hattsv. II, p. 176. Sporerna elliptiska, 5 — 6 = 2 — 3 mmm. Murken ved och jord, oftast på Pletirococcus, h. o. d. i södra Finl. 1071. Cl. muscigena Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868, p. 373). Hattsv. II, p. 179. På lefvande Climacium dendroides, m. r. (Mustiala), CXLIV. Pistillaria Fr. Syn. Clavaria ** Pistillaria Karst. Hattsv. II, p. 177. Fruktkroppen vaxartad, vid torkning hårdnande, enkel, sällan grenig, klubblik eller jemntjock, öfver allt beklädd med fruktlager eller med en kort, af styfva, slingrande, ända in 380 i klubban fortlöpande hyfer bildad fot. Basiderna 1-, 2- eller 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna äggrunda, elliptiska eller spolformiga. Utan sklerotier. Små, på torra stjelkar och blad växande svampar. Öfversigt af arterna: * Klubban rosenröd micans. ** Klubban hvitaktig. t Fruktkroppen omvändt äggrund. A Fruktkroppen glasklar, genomskinlig, culmigena. B Fruktkroppen hvitaktig, ogenomskin- lig. a Fruktkroppen n. hoptryckt. + Foten n. ingen qvisqviliaris. +4- Foten längre än klubban, kort sträfhårig puberula. b Frulitkroppen icke hoptryckt, trind. ovata. tt Fruktkroppen n. jemntjock. A Klubban rak pusilla. B Klubban skärformigt krökt. . . . subfalcata. 1072. P. micans (Pers.) Fr. Pat. Tab. anal. I, p. 22, f. 43. Syn. Clavaria micans Pers. Karst. Hattsv. II, p. 177. Sporerna äggrundt elliptiska, 9—10 = 5—6 mmm. Ba- siderna 2-sporiga. Torra örter, synnerl. gråbo och tistel, t. r. (Tammela; Merimasku). Var. Sedi Karst. Torra stjelkar af Scdum acre, m. r. (]\Iustiala). 381 1073. P. culmigena Fr. Pat. Tab. anal. III, p. 118, f. 265. Syn. Clavaria cidmigena Karst. Hattsv. II, p. 177. Sporerna n. spolformiga, 4 — 6 = 2 mmm. Torra grässtrån, t. r. (Mustiala; Åbo; Jakobstad). 1074. P. qvisqviliaris Fr. Syn. Clavaria qvisqviliaris Karst. Hattsv. II, p. 178. Sporerna elliptiskt aflånga, 15 mmm. långa. Torra blad af Tteris aqvilina, t. r. (Merimasku; Tam- mela; Helsingfors). Var. infläta Karst. Torra stjelkar af mjölkort, m. r. (Mustiala). 1075. P. puberula Berk. Outl. p. 286. Fr. Hym. Eur. p. 688. Fruktkroppen enkel, omvändt äggrund, bukig, livit, med kort, tågig, filtluden fot. Var. viscidula Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XVII (Med- del. af Soc. pro Faun. et Flor. fenn., 13: 1886, p. 161). Fruktkroppen enkel, med fot, 3—5 mm. hög. Klubban omvändt äggrund, torr hopplattad, n. gelatinös, n. klibbig, hvit, torr gulaktig. Foten kort sträfluden, genomskinlig eller hyalint hvitaktig, vanligen längre än klubban. Torra stjelkar af mjölkört, m. r. (Mustiala). 9. Innehåller i ymnigbet oxalsyrade kalkkristaller. 382 1076. P. ovata (Pers.) Fr. Syn. Clavaria ovata Pers. Karst. Hattsv. II, p. 178. Pat. Tab. anal. I, p. 25, f. 54. Vissn. blad af Rosa- och Ruhis-aYtev, m. r. (Mustiala). 1077. P. pusilla (Pers.) Fr. Pat. Tab. anal. I, p. 23, f. 49. Syn. Clavaria pusilla Pers. Karst. Hattsv. II, p. 179. Sporerna äggrunda. Basiderna 4-sporiga. Multn. björklöf, m. r. (Mustiala). 1078. P. subfalcata Karst. Syn. Typliula falcata Karst. Clavaria subfalcata Karst. Hattsv, II, p. 180. Sporerna elliptiska, 6 — 8 = 3 — 4 mmm. Torra stjelkar af mjölkört, m. r. (Mustiala). CXLV. Typhula Pers. Karst. Hattsv. II, p. XVII, 181. Fruktkroppen klubblik eller jenintjock, vaxartad, med oftast lång, tråd. smal, distinkt, fibrös fot. Fruktlagret be- klädande klubban. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Spo- rerna klotrunda, äggrunda elliptiska eller aflånga. — Meren- dels med sklerotier. Små, på torra stjelkar och blad, sällan på grenar af buskar växande svampar. 383 Öfversigt af arterna. * Med sklerotier. t Fruktkroppen hvit. A Fruktkroppen smalt syllik, med ål- dern gulnande Friesii. B Fruktkroppen klubblik. a Foten alldeles glatt, kort . . . ovata. b Foten luden eller n, luden, lång. + Foten småluden gyrans. ++ Foten n. luden. O Sklerotiet brandgult . . . graminum. oo Sklerotiet blekt .... caricina. tt Fruktkroppen åtminstone delvis stö- tande i rödt, brunt eller grått. A Fruktkroppen trådlik. a Fruktkroppen slutligen rödbrun- aktig juncea. b Fruktkroppen upptill blekt kött- röd (phacorrhiza filiformisj. . incarnata. B Fruktkroppen klubblik. a Klubban hvit. Foten svartröd . erytliropus. b Klubban grå eller grön .... variabilis. ** Utan tydliga sklerotier. t Klubban rosenröd elegantula. t Klubban hvit. A Klubban glatt. a Foten lång fruticum. b Foten kort candida. B Klubban af de framstickande sterig- merna fint borsthårig .... anceps. 384 1079. T. Friesii Karst. Hattsv. II, p. 182. Syn. Typhula sclerotioides (Pers.) Fr. Epicr. p. 585. Sporerna elliptiska eller aflånga, 6 — 9 = 3—4 mmm. Torra örtstjelkar, ra. r. (Mustiala). 1080. T. ovata Karst. Hattsv. II, p. 183. Sporerna elliptiska, 7 — 8 zzz 3,5 mmra. Torra aspblad, r. (Helsingfors; Mustiala; Jakobstad). Sklerotierna skifformiga, svartaktiga, oftast inga. 1081. T. gyrans (Batsch.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 183. Pat. Tab. anal. III, p. 116, f. 262. Sporerna elliptiska. Basiderna 4-sporiga. Förmultn. blad, li. o. d. i södra Fiul. Ofta med sklerotier, 1082. T. graminum Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn., 9: 1868, p. 373). Hattsv. II, p. 183. Vissn. gräsblad, ra. r. (Mustiala). Sklerotierna allmänna. Var. större (var. fdicina Karst.). 1083. T. caricina Karst. Hattsv. II, p. 184. Förmultn. blad af Carc.x-avtei\ m. r. (Mustiala). 1084. T. juncea (Alb. et Schw.) Karst. Hattsv. II, p. 181. Syn. Clavaria juncea Alb. et Scliw. Pat. Tab. anal. V, p. 205, f. 469. Clavaria complanata De B. Pilz. p. 44. Sporerna äggr. aflånga eller elliptiska, 10—12= 5 mmm. Löfhög., h. o. d. i södra Finl. Anträftas ofta utan sklerotier. I 385 1085. T. phacorrhiza (Reicli.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 182. Bland förmultn. löf, ni. r. (Åbo). 1086. T. filiformis (Biill.) Fr. Syn. Glavaria filiformis Bull. Karst. Hattsv. II, p. 180. Förmultn. l(>f, m. r. (Mustiala). 1087. T. incarnata Lasch. Karst. Hattsv. II, p. 182. Löf hög., m. r. (Åbo). 1088. T. erythropus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 182. Pat. Tab. anal. IV, p. 164, f. 360. Sporerna aflånga, 4—6 = 2 mmm. Förmultn. löf, b. o. d. i srxlra Finl. 1089. T. variabilis Ptiess. Karst. Hattsv. II, p. 183. Syn. T. scmcn Quél. Soc. Bot. FranQ. 1877. t. 6, f. 2. „Spororna spolformigt elliptiska, 10 — 15 mmm. långa." Bland förmultn. löf och stjelkar. I Finland icke an- träffad med frukt. 1090. T. elegantula Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. fenn. Förb., 9: 1871, p. 222). Myc. Fenn. III, p. 340. Fr. Hym. Fur. p. 706. Syn. Glavaria elegantula Karst. Hattsv. II, p. 179. Icon. f. VII. Sporerna elliptiska, 6—9 = 3 — 4 mmm. Torra rötter och strån af qvickrot, m. r. (Mustiala). 25 386 1091. T. fruticum Karst. Syn. Clavaria fruticum Karst. Hattsv. II, p. 179. Spoi'(!rna elliptiska, 6 = 3 mmm. Förnniltn. grenar af Rosa pimpinelUfolia, m. r. (Mns- tiala). 1092. T. longipes Karst. Syn. Clavaria longipes Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XI (1882), p. 70. Fruktkroppen hvit. Klubban aflångt äggrund, 0,2 mm. lång, 0,13 mm. tjock. Foten trådlik, jemnsmal, flerbujd, om- kring 2 mm. lång och 0,o65 mm. tjock. Torra blad i växthusen i Helsingfors' botaniska träd- gård: W. Nyländer. 1093. T. candida Fr. Monogr. II, p. 282. Ilym. Eur. p. 685. Icon. t. 200, f. 3. Syn. Clavaria candidula Karst. Hattsv. II, p. 180. Förmultn. vide- och bj(irkl(>f, m. r. (Mustiala). 1094. T. anceps Karst. n. sp. Syn. Clavaria gracilis Karst. Ilattsv. II, p. 181. Sporerna klotrunda, 8 — 10 mmm. i diam. Multn. löf, m. r. (Mustiala). CXLV. Sparassis Fr. Karst. Hattsv. II, p. XVII, 165. Cystider inga. Sporerna n. klotrunda eller äggrunda, n. jemna och släta, blekt citrongiila. 387 1095. Sp. crispa (Wiilf.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 165. Sporerna n. klotrunda eller ilggrunda, 5 — 7 mmm. i diam. Barrskog., helst nära gamla trädrötter, äfven i parker, m. r. (Runsala; Rimito; Fagervik: Fdw. Hisinger). CXLVI. Clavariella Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 21). Hattsv. II, p. XVII, 184. Basiderna klubblika, 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna klotrunda, äggrunda eller elliptiska, släta eller prickiga. Öfversigt af arterna. * På marken växande arter. t Gula, rödaktiga eller n. sotbruna. A Ockragula. a Bålen teml. tjock. + Grenarne trubbiga aurea. ++ Grenarne mot spetsen afsmal- nande eller spetsiga. o Bålen glatt eumorpha. oo Bålen filtluden .... abietina. b Bålen smal, spenslig. + Skrynklig corrugata. ++ Slät flaccida. B Grenarne n. sotbruna eller sämsk- färgade. a Grenarne gulaktigt sotbruna . . fennica. b Grenarne blekt sämskfärgade . . svecica. tt Blekaktiga eller hvita. 388 A Grenarne upptill utvidgade. Ilvit . cristata. B Grenarne uppåt afsmalnande, trinda. Blekaktig gracilis. ** På stubbar och stammar vilxande arter. t Grenarne upptill grönaktiga .... apiculata. tt Grenarne enfärgade. A Mycket grenig. a Grenarne spetsiga crispula. b Grenarne trubbiga soluta. B Fågrenig byssiseda. 1096. Cl. aurea (Schaiff.) Karst. Hattsv. II, p. 184. Sporerna aflånga, 8—11 = 4 mmm. Berg. barrskog., företrädesvis granskog., t. a. i Mustiala trakten, ilfvon kiind från Åbo. 1097. Cl. eumorpha Karst. Syn. CL spimiJosa (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 185. * Cl cumorplia Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 55. Hattsv. II, p. 185. Sporerna elliptiska, i)iickiga, ockragula, 7 == 4 mmm. Barrskog., jiå skugg., mossbev. st., ni. r. (Mustiala vid Salois sjö). 1098. Cl. abietina (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 185. Pat. Tab. anal. 2:e ser. p. 28, f. 5GG? Sporerna n. elliptiska, 7 — 10 = 4-0 mmm. Granskog., a. (Nyl.— Vasa). 38«J 1099. Cl. corrugala Kurst. Huttsv. II, p. 186. Syn. Clavaria eorrwjata Karst. (Notis, ur SiUIsk. pro Faun. et Flor. fonn. Förli., D: 1868, p. 371). Fr. Hym. Eur. p. 671. Sporerna onikr. 6 = 4 mnini. Blandskog., på sandjord, ni. r. (Mustiala på Syrjå ås). 1100. Cl. flaccida (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 186. Syn. Clavaria flaccida Fr. Icon., t. 199, f. 4. Pat. Tab. anal. I, p. 21, f. 39. Basiderna franistickande, 4-sporiga. Sporerna brcidt el~ liptiska, 4 — 5 :=: 3 nimni. Bland barr, a. i södra Finl. x\nses af Quélet vara identisk med Cl. ahictina (Pers.) ! 1101. Cl. fennica Karst. Ilattsv. II, p. 18G. Syn. Clavaria fennica Karst. (Not. ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fonn. Förh. 9: 1868, p. 372). Sporerna n. elliptiska, ockragula, 8=4 mnmi. Granskog., m. r. (Mustiala). 1102. Cl. svecica (Fr.) Karst. Ilattsv. II, p. 187. Barrskog., ni. r. (Mustiala). 1103. Cl. cristata (Pers.) Karst. Ilattsv. II, p. 187. Syn. Clavaria cristata Pers. Pat. Tab. anal. I, p. 20, t. 37. Sporerna äggrunda, hvita, med dragning i ockragult, med en oljedroppe, 5 — 7 = 3—4 mmm. Skog., på fukt. st. (Tammela). 390 1104. Cl. gracilis (Pers.) Kaist. Hcattsv. II, \). 188. Barrskog., bland mossa, m. r. (Mustiala). 1105. Cl. strida (Pers.) Karst. Hattsv. II, p. 188. Sporerna mörkt kanelbrima, „6 = 3—4 mmm." Gamla aspstiibb., m. r. (Åbo). 1106. Cl. apiculata (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 188. Sporerna elliptiska, 8— 9 = 4 — 5 mmm. Murkna granstubb., t. r. i södra Finl. (Tammela; Åbo). 1107. Cl. crispula (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 189. „Sporcrna 5—6 = 3 mmm." Trädstamm., nära marken, bland mossa, m. r. (Mustiala). 1108. Cl. soluta Karst. (v, Tliuem. Mycoth. univ. n:o 1308). Symb. ad Myc. Fenu. VI (1880), p. 44. Hattsv. II, p. 189. Sporerna klotrunda, omkr. 2 mmm. i diam. Torra granqvistar och kottar, m. r. (Tammela, på Syr- jä ås). 1109. Cl. byssiseda (Pers.) Karst. Hattsv. 11, p. 190. Pat. Tab. anal. 2:e ser. p. 28, f. 5G7. Sporerna äggrunda, gula, 8 mmm. långa. Förmultnadc stammar och ved af ek och bjiirk, ni. v. (liunsala). 391 Thdcphorcae Fr. Öfversigt af slägtoiia: * Sporerna livitaktiga. t Fruktkroppen hattlik, skålformig eller korallikt förgrenad, seg. A Hatten hel, med fot Craterella. B Hatten korallikt förgrenad, utbredd eller skålformig, a Hatten korallikt förgrenad . . . Polyozus. b Hatten utbredd med uppböjd kant eller skållik. 4 Hatten utbredd och uppböjd. o Fruktlagret borstlöst . . . Stereum. OO Fruktlagret borstbärande . Hymenochaetc. + 1 Hatten skållik, hinnaktig . . Cyphella. tt Fruktkroppen helt och hållet utbredd, upp- och ncrvänd. A Fruktkroppen kantad, a Cystider inga. + Fruktkroppen köttig .... Lomatia. ++ Fruktkroppen ved- eller läder- artad. O Fruktkroppen vedartad, träd- hård Xylobolus. OO Fruktkroppen broskaktigt läderartad Sterellum. b Med cystider. + Cystiderna spetsade, bruna, tjockväggiga, n. utskjutande. Chaetocarpus. + f Cystiderna gulaktiga., insänkta. 392 o Cystidernå trådlika, öfver- skjutando basiderua . . Tiicliocarpus. oo Cystidernå spolformiga, djupt insänkta .... Cryptochaete. B Fruktkroppen skorplikt utbredd, okau- tad. a Saprofyter. + Utan cystider. o Fruktlagret tydligt, distinkt. A Fruktlagret vaxartadt . Corticiuni. AA Fruktlagret torrt, grus- artadt Xerocarpus. O Fruktlagret otydligt. A Fruktkroppen grus- eller papperartad .... Lyomyces. AA Fruktkroppen bomullsar- tad. Sporerna små . Toraentella. ++ Med cystider. O Fruktlagret tydligt. A Cystidernå icke geléarta- de. : Cystidernå bleka eller gula. a Cystidernå icke fram- stickande . . . Peniopliora. (i Cystidernå framstic- kande. 1 Sporerna encelli- ga. Läderartade. Phanerochaete. 2 Sporerna tvåcelli- ga. Vaxartade . Peniopliorclla. '.(>•> :: Cystiderua bruna, spetsiga, tjockväggi- ga Hymenochaetella. AA Cystiderua åtminstone delvis geléartade . Gloeocystidium. OO Friiktlagret oiitvcckkidt. Diplonenia. b Biofyter Exobasidiuni. ** Sporerna bruna eller blåaktiga. t Fruktkroppen hattlik eller korallikt förgrenad. A Hatten hel, ined central fot . . Scyphopilus. B Hatten förgrenad eller utbredd och uppböjd. a Hatten upplöst i grenar . . . JMerisnia. b Hatten half eller utbredd och i öfre kanten uppböjd . . Thelcphora. tt Hatten skorplikt utbredd. A Sporerna brunaktiga. a Sporerna sliita, fruktlagret tyd- ligt, vaxartadt. 4 Utan cystider Coniophora. ++ Med cystider Coniophorella. b Sporerna taggiga eller vårtfuUa. Hypochnus. B Sporerna blåaktiga Hypochnopsis. CXLVH. Craterella Pers. Karst. Hattsv. H, p. XIV, 121. Symb. ad Myc. Fenn. VHI (1881), p. 10. Basiderna 4-sp()riga. Cystider 0. 394 1110. Cr. undulata (Pers.) Kavst. Hattsv. II, p. 121. Syn. Mcriilius imdulatus Pers. Syn. p. 492. Helvella crispa Bull. Champ. t, 465, f. 1. Cratcrclla crispa Pers. Obs. I, p. 30. McruUus crispus Pers. Icon. et descr. t. 8, f. 78. Gantharellus imdulatus Fr. Syst. myc. I, p, 321. ThclcpJiora imdidata Fr. Elench. I, p. 164. Gantharellus fimbriatus Weinm. Syll. II, p. 99. Sporerna elliptiska, 4 — 5 = 2 — 2,5 mniin. Tallmoar, företrädesvis på brända mark., bland mossa, h. o. d. (Nyland; Tavastland; Sataknnta; egentliga Finl.). Växer tillsammans med Pohjstictus perennis^ Boletus bovmus, Dcconica atrorufa. Frnktlagret uppgifves af Fries vara besatt med fina borst, men sädana har förf. icke, oak- tadt ifrigt efterletande, kunnat upptiicka. CXLVIII. Polyozus Karst. (Ilev. myc. janv. 1881, p. 22). Ilattsv. II, p. XIV, 122. Sporerna bvita, släta. Öfversigt af arterna. * Fruktkroppen blekt rostfärgad .... contortus. ** Fruktkroppen gulblek Hisingeri. 1111. P. contortus Karst. Ilattsv. 11, p. 122. Icon. f. VIII. Syn. Thdephora contorta Karst. Not. ur Sällsk. pro Faun. et Flor. fcnn. Förli. 9: 1868, p. 368. Myc. Fenn. IM, p. 304. Fr. llym. Fur. p. 635. 395 Sporerna 14—18 = 5 — 6 mmin. Tallskog., på saudjord, m. r. (Mustiala pä Runkomäki). Denua sällsynta och vackra svamp är till sitt yttre utseende ganska lik Thdepliora davularis Fr. Epicr. p. 537. Icon., t. 19G, f. 3. {Mcriswa davulare Fr. Obs. I, p. 156.) 1112. P. Hisingeri Karst. n. sp. Fruktkroppen spenslig, dichotomiskt förgrenad, gulaktigt blek, 2—3 cm. hög. Bålen smal, upprätt, n. bar. Grenarne plattade, n. spända, stoftpudrade, spetsiga. Sporerna n. klot- runda, 2 mmra. i diam. eller 3 = 2 mmm. På rötterna af Cijathea mediiUaris i orchidehuset på Fagervik: Edv. Hisinger. 7. Uppkallad efter Baron Edv. Hisinger. CXLIX. Stereum (Pers.) Karst. Syn. Stereum Karst. Hattsv. II, p. XIV, 123 pr. p. Fruktlagret glatt. Basiderna cylindriska, långa, 4-spo- riga. Cystider inga. Sporerna clliptiska eller aflånga, släta. Öfversigt af arterna. *- Fruktkroppen filt- eller striltluden. t Fruktlagret stötande i })urpurrödt . . purpureum. tt Fruktlagret gulaktigt hirsutum. *:i: Fruktkroppen silkesludcn eller n. luden, t Fruktlagret vid tryckning blodrödt. A Fruktlagrct brunaktigt grått, bart . sangvinolentum. B P^ruktlagret gulaktigt, stoftbeströdt . rugosum. 396 tt Fruktlagrct vid tryckning icke undran- de färg. A Fruktlagret hvitaktigt. a Fruktkroppen dadolbrun .... fuscuni. b Fruktkroppen livit subcostatuni. B Fruktlagret bruiuiktigt evolvens. 1113. St. purpiireum (I»ers.) Fr. Kaist. Ilattsv. II, p. 123. Sporerna aliångt äggrunda, G — 8=2—3 ninmi. Löfträd, a. (Nyl.— Lapl.). 1114. St. hirsutum (Willd.) Fr. Kanst. Ilattsv. II, p. 124. Sporerna G— 7:r::2 — 3 ninim. Gamla löfträd, a. (Nyl. — Lapl.). Uti G. Winters Pilze, 5 Lief., p. 345, uppgifves origtigt sporerna vara klotrunda och ni. små. 1115. St. sangvinolentum (Alb. et Schw.) Fr. Karst. Hatisv. II, p. 125. Syn. ThdcpJiora lursula ^ Pers. Syn. p. 570. ThdcpJtora sericea ^ Pers. Myc. Eur. I, p. 117. Sporerna aflånga, n. böjda, 4— G = 2 mnmi. Barrträdens bark, a.. (Nyl. — Lapl.). Uti G. Winters Pilze, 5 Lief., p. 345, uppgifvas sporer- nas dimensioner vara 8 — 10 = 3 ninini. * St. rigens Karst. Ilattsv. II, p. 243. Synd), ad myc. Fenn. X, p. G4. Sporerna clliptiska, G — 7 = .'J mnim. Granbark, m. r. (Mustiala). 397 1116. St. rugosum Pers. Karst. Hattsv. II, p. 128. Syn. T/idephora ruyosa Pers. Syn. p. 569. Tlidcpliora coryJea Pers. Syn. p. 569. Sfcrcum Coryll Pers. Obs. I, p. 35. Sporerna aflånga, 7 — 10 = 3 — 5 nmnn. Utdöda Kifträd, synnerligen al, ek, hassel, bjctrk och vide, sällan gran, a. (Nyl.— Lapl.). Var. ^ aurantiacum Karst. Hattsv. II, p. 243. Björkstubh.. ni. r. (Tanimela vid Klemelä). 1117. St. fuscum (Schrad.) Karst. Icon., t. IX. Syn. Stercum hicolor Fr. Icon., t. 107, f. 2. Karst. Hattsv. II, p. 125. Sporerna bredt elliptiska, med en oljedroppe, 3 — 4 = 2 — 3 mnim. Döda stammar af gråal och björk, m. r. (Mustiala i Haarankorpi skog). Sporerna enligt Qnélet (Ass. Franc. 1884, p. 7) klot- runda, korniga, gula, 10 mmm. i diam.! 1118. St. subcostatum Karst. (Hcdwigia, 1881, n:o 12). Hattsv. II, p. 124. Förmultn. grenar och stammar af löftrild, företrädesvis björk och vide, h. o. d. i Tammcla. Af denna svamp har förf., märkvärdigt nog, ej anträffat något exemplar, hvars fruktlager ej herbergerat en liten pa- rasitisk pyrenomycet, Nectridla Quéldii Karst., som meddelar detsamma en gulrödaktig färg. 398 1119. St. evolvens (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 120. 8yii. Gorticium evolvens Fr. Fpicr. p. 558. Corlidiim laeve Au(;tt. plur. Coiif. Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 62. Sporerna aflånga, raka, 3 — 7 = 1 — 2 iniiini. Basidorna 11. cylindriska, 3—4 mmm. tjocka. Löfträdsstammar och grenar med slät bark, a. (Nyl.— Lapl.). Närmast beslägtad med Stereimi fuscmn (Schrad.). CL. Hymenoehaete Lév. Syn. Stereum Auctt. Karst. Hattsv. II, p. XIV, 123 pr. p. Frnktlagret af de framstickande cystiderna l)orsthärigt. Cystiderna ganska talrika, förliingda, spetsiga, n. ntskjutande, tjockväggiga och färgade. Öfversigt af arterna. * Hattens mellanlager brandgult rostfärgadt. rubiginosa. ** Hattens mellanlager guhlgult tabacina. 1120. H. rubiginosa (Dicks.) Lév. Syn. HeJvella rubiginosa Dicks. Plant, crypt. Brit. I, p. 20 sec. Pers. Thelcphora rubiginosa Schrad. Spic. p. 185. Stereum rubiginosum Fr. Karst. Hattsv. II, p. 120. Sporerna cylindriska, biijda. Ekved, m. r. (Runsahi). 399 1121. H. tabacina (Sow.) Lév. Syn. Auricidaria tahacina Sow. Engl. Fung. t. 25. Auricularia nicotiana Bolt. Fung. t. 174. Thdephora variegata Sclirad. Spic. p. 185. Tlidcphora fcrriKjinea Pers. Syn. p. 5G9. ThdqyJiora tahacina Fr. Syst. I, p. 437. Sterciim tahacinum Fr. Epicr. p. 550. Karst. Hattsv. II, p. 126. Stercum Curtisii Berk. Eli. North American Fnngi 16. Sporerna cylindriska, böjda, 3 — 5 = 1 mmm. Torra grenar af löfträd, helst hassel, vide och rönn, h. o. d. (Nyl— Lapl). CLI. Cyphella Fr. Karst. Hattsv. II, p. XV, 128. Syn. Cyphella et Calyptella Qnél. Ench. p. 215 et 216. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna klotrunda, elliptiska eller aflånga. Öfversigt af arterna: * Fruktkroppen n. korkartad alboviolascens. ** Fruktkroppen hinnaktig. t Fruktkroppen klockformig, med fot. A Fruktlagret smårynkigt membranacea. B Fruktlagret sLätt capula. tt Fruktkroppen sittande, sällan med fot, skållik, sällan klocklik. A På lefvande mossor växande. a Fruktkroppen snöhvit muscigena. 400 b Fruktkroppen livitaktig. + Fruktlagret smårynkigt, röcl- brunaktigt galeata. ++ FruktLagret livitaktigt, gkitt . rauscicola. B På torra stjelkar, ved etc. växande. a Fruktkroppen gråblek griseopallida. b Fruktkroppen livit. + Fruktkroppen klocklik, liängan- de abieticola. ++ Fruktkroppen icke liiingande, undantagsvis valsformig. O Fruktkroppen sned , . . filicina. oo Fruktkroppen icke sned. A Fruktkroppen flikig . . Goldbachii. A A Fruktkropjten bel. : Fruktkroppen onikr. 1 mm. i diam. . . . villosa. :: Fruktkroppcni m. liten, kortvarig . . . . punctiformis. 1 122. C. alboviolascens ( Alb. et Sclnv.) Karst. Fung. Fenn. exs. 715. Myc. Fenn. III, p. o22. Hattsv. II, p. 133. Syn. Pcsisa alhoviolasccn^ Alb. et Scliw. Consp. Fung. Nisk. p. 322, t. 8, f. 4. Cypliclla Currcyi Berk. et Br. (Ann. and Mag. of Nat. Hist. 1861). Sporerna iiggrundt sferiska, oliksidiga, 11—10 = 9—12 mmm. r>ark och ved af biftrild ocli bifbuskar, t. a. (Nyl. — Vasa). 401 1122. C. membranacea (All), et Schw.) Karst. Myc. Fcnii. III, p. 324. Hattsv. II, p. 128. Syn. Gantharclhis fissilis Fr. Syst. Myc. I, p. 324. Teska lacera Pers. Myc. Eiir. I, p. 280. Cyphclla lacera Fr. Syst. Myc. II, p. 202. Torra (irtstjelkar och risqvistar, m. r. (Mustiala). 1123. C. capula (Ilolmsk.) Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 129. Pat. Tab. anal. I. p, 20, f. 35, 36. Sporerna äggrunda, 7—9 = 4 — 5 mmm. Ört- ocli gräsrötter, äfven stjelkar, m. r. (Mustiala). 1124. C. muscigena (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 130. Pat. Tab. anal. V, p. 203, f. 465. Syn. Thdephora muscigena Pers. Syn. p. 572. Cantharellus lams Fr. Syst. Myc. I, p. 324. Tliélephora vidgaris Pers. Myc. Eur. I, p. 115, t. VII, f. 6. Sporerna ovala eller elliptiska, 7 — 8=4 mmm. Större mossor, h. o. d. i södra Finl. 1125. C. galeata (Sclium.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. 130. Syn. Merulius galeatus Schum. Enum. II, p. 371. MeruUus miiscorum Somm, Flor. Lapp. p. 268. Mossor, m. r. (Miistiala). 1126. C. muscicola Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 131. Pat. Tab. anal. I, p. 19, f. 31. Sporerna klotrunda, 5 — 6 = 4 — 5 mmm. Mossor, h. o. d. i södra Finl. 26 402 1127. C. griseopallida Wcinin. Kaist. Ilattsv. II, p. V\\. Tat. Tab. anal. III, p. 114, f. 255. Var. ligno- rum Karst. n. var. Sporerna ii. klotrunda, 7 mmin. i diam. Förmultn. tallvod, äfven på fuktig jord, ni. r. (Mustiala). 1128. C. abieticola Karst. Fung. Fcnn. exs. 718. Myc. Fenn. III, p. 322. Ilattsv. II, p 131. Sporerna elliptiska eller aflånga, G — 8 = 2,5 — 3 mmm. Granbark, m. r. (Mustiala). Förenas af Quélet med CyphcUa infundibuliformis (Alb. et Schw.), men är vidt skild från denna. 1129. C. filicina Karst. Fung. Fenn. exs. 717. Myc. Fenn. III, p. 324. Hattsv. II, p. 131. Syn.? CyphcUa Fricsii Cr. Flor. Fin. f. 11. Sporerna elliptiska eller n. sferiska eller äggrunda, 4 — 7 = 2 — 3 mmm. Döda ormbunkar, h. o. d. i södra Finl. 1130. C. Goldbachii Weinm. Karst. Ilattsv. I, p. 132. Pat. Tab. anal. I, p. 19, f. 33. Sporerna bredt elliptiska, 4 = 2 — 3 mmm. Torra grässtrån, m. r. (Mustiala). 1131. C. villosa (Pcns. pr. p.) Karst. Fung. Fenn. exs. 719. Myc. Fenn. III, p. 325. Ilattsv. II, p. 132. Pat. Tab. anal. III, p. 115, f. 257. Spoi'erna äggiiinda eller elliiiti^^ka. 403 Toriii örtstjclkar, t. r. (Mustiala; Åbo; Helsingfors; Sö- derkulla). Sporerna enligt Quélet (Ass. Fran^. 1878, p. 290) ellip- tiska, 20 mram, långa! * C. solenioides Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn., 11: 1871, p. 221). Myc. Fenn. III, p. 325. Sporerna bredt elliptiska, omkr. 5 = 3 mmm. Torra stjelkar, m. r. (Mustiala). 1132. C. punctiformis (Fr.) Karst. Fung. Fenn. exs. 714. Myc. Fenn. III, p. 326. Hattsv. II, p. 132. Sporerna elliptiska eller aflånga, 5—8 = 2 — 4 mmm. Basiderna klubblika, 12 =: 5 — 6 mmm. F(irmultnnnde blad och stjelkar, h. o. d. i södra Finl. CLII. Lomatia (Fr.) Karst. n. gen. Fruktkroppen upp- och nedvänd, med endast sin cen- trala del fästad vid matrix, kantad, vanl. i början skållik, sedan utbredd, köttigt eller n. gelatinöst läderartad, samman- satt af fina, trådlika, sammanklibbade, guldgula eller färglösa hyfer. Fruktlagret tjockt. Basiderna klubblikt cylindriska, 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna cylindriska, böjda, färg- lösa. 404 1133. L. salicina (Fr.) Karst. Syn. ThclcpJiora salkina Fr. Syst. Myc. I, p. 442. Corficium salicinum Fr. Epicr. p. 558. Karst. Ilattsv. II, p. 140. Tliclcphora crucnta a. Alb. et Schw. Consp. p. 277 V Peziza sarcoidcs Wahl. Flor. Lapp. p. 538. Basiderna klubblikt cylindriska, ända till 90 mmm. långa, 6—9 mmm. tjocka. Sporerna cylindriska, böjda, 10 — 18 = 4—6 mmm. Bark af Salix- och Populus-nrter, a. (Nyl.— Lapl.) Coriicmm sarcoidcs Fr. Karst. Hattsv. II, p. 140 är icke med säkerhet känd från Finland. CLIII. Xylobolus Karst. Medd. af Soc. pro Faun. et Fior. fenn. 6: 1881. Ilym. Fenn. p. 40. Syn. Xcrocarpus * Xyloholus Karst. Ilattsv. II, p. 133. Stcrcum Auctt. ex. p. Fruktkroppen utbredd, upp- och nedvänd, kantad, ved- artad, hård. Fruktlagret läderartadt, i biirjan stoftbestriult, ofta hvarfvigt. Cystider inga. Sporerna färghisa, slilta, små. Öfversigt af arterna: * Fruktlagret kanelfärgadt, urbleknande . . frustulosus. ** Fruktlagret svartbrunt tumulosus. 1134. X. frustulosus (Pers.) Karst. Ilym. Fenn. p. 40. Syn. Thclipliora frvshdosa Pers. Syn. p. 577. Thchphora simtavs Pers. Myc. Fur. p. 128. 405 Stcrcum fniatulosum Vv. Epicr. p. 552. Xcrocarpus frustulosus Karst. Hattsv. II, p. 134. Sporerna bredt olliptiska, 3—5 = 3—4 mmm. Hårdnad ek- och aspved, ni. r. (Runsala; Susikais i Tam- niela). 1135. X. tumulosus Karst. Synib. ad Myc. Fcmi. VIII (188J), p. 11. Syn. Xcrocarpus violaccolivklus (Sonini.) var. tumulosus Karst. Hattsv. II, p. 134. Vissn. gren. af korgvide, m. r. (Miistiala). 4. CLIV. Sterelium Karst. n. gen. Fruktkroppen utbredd, upp- ocli nervänd, kantad, brosk- likt läderartad. Fruktlagret stoftbeströdt, oftast knöligt. Cy- stider inga. Sporerna cylindriska, färglösa, släta små. 1136. St. Pini (Schleicli.) Karst. Syn. Stcrcum Fini Fr. Epicr. p. 553. Karst. Myc. Fenn. III, p. 309. Tliclcphora Pini Sclileich. Fr. Obs. I, p. 154. Xcrocarpus Pini Karst. Hattsv. II, p. 135. Sporerna cylindriska, böjda, 6—7 = 2 mnini. Tallbark, li. o. d. (Nyl.— Vasa). 406 CLV. Chaetoearpus Kuist. n. gen. Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad, läder- artad. Cj^stiderna n. framstickande, cylindriska, trubbiga, tjockväggiga, bruna. Sporerna färglösa, släta, m. små. Öfversigt af arterna. * Fruktlagret i början n. sammetsludet, ofta med koncentriska bälten {Eu-Ghaeto- carpiis) abietinus. ** Fruktlagret beklädt med ett tjockt filtludd, med strållikt utlöpande bälten (Conio- phoropsis) centrifugus. 1137. Ch. abietinus (Pers.) Karst. Syn. ThcUphora ahietina Pers. Syn. p. 573. Stereum ahictinum Fr. Epicr. p. 553. Xerocarpus abietinus Karst. Hattsv. II, p. 136. Cystiderna cylindriska, trubbiga, släta, bara, bruna, ända till 160 mmm. långa, 6—12 mmm. tjocka (vid basen). Spo- rerna aflånga, 2 — 3 = 1 mmm. Förmultn. ved af tall och gran, t. a. (Nyl.— Lapl.). 1138. Ch.? centrifugus (Weinni.) Karst. Syn. Thdcphora centrifuya Weinm. Hym. et Gast. Ross. p. 392. Cortidum (Coniophora) ccntrifiujum Fr. Ilyni. Eur. p. 658. ConiopJiora ccntrifuga Karst. Ilattsv. II, p. 160. Hymenochaete ccntrifuga Karst. Synib. ad Myc. Fenn. XI (18S2), p. 70. 407 Fruktkroppen lädcnirtad, grå eller svart, brmiluden. Fruktlagret tätt filtludet. Gumm. trä, m. r. (Helsingfors: W. Nyländer), CLVI. Triehoearpus Karst. n. gen. Fruktkroi)pen utbredd, upp- och nervänd, kantad, kork- artad. Cystiderna icke framstickande, trädformiga, gulaktiga, tuunväggiga. Sporerna färglösa, släta, ni. små. 1139. Tr. ambiguus Karst. Syn. Xerocarpus anihirjuu.s Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. II, p. 38). Ilattsv. I, p. 135. Cystiderna trådformiga, upptill afsmalnande, med n. trub- big spets, sträfva, gulaktiga, omkr. 70 = 4—6 mmm. Spo- rerna n. klotrunda, 0,5—1 mmm. i diam. Granbark, m. r. (Åbo). CLVII. Cryptochaete Karst. u. gen. Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, kantad eller åtminstone tydligt begränsad, broskaktigt läder- eller grus- artad. Fruktlagret stoftpudradt. Cystiderna spol- eller klubb- lika, gulaktiga eller n. färglösa, djupt insänkta. Sporerna cylindriska eller aflånga, böjda, färglösa. Öfversigt af arterna. * Fruktlagret rödl^runt, gråpudradt . . . rufa. ** Fruktlagret köttrödt, hvitpudradt . . . polygonia. 408 1140. Cr. ruta (Fr.) Kaist. Syn. Ihelephora rufa Fr. Eleiich. I, p. 187. Äurkularia cincrca Sow. t. 388, f. 3 (scc. Fr.). Stereum rufiim Fr. Epicr. p. 552. Xerocarpus rufus Karst. Hattsv. II, p. 135. Cystiderna spol- eller borstlika, stundom oregelbundna, med grynigt innehåll, ljust gulaktiga, 30 — 70=18 — 20 nnnm. Sporerna cylindriska, böjda, 6—9 = 2—3 mmm. Torra grenar af asp och balsampoppel, t. r. (Tamniela llerstädes). 2, 3, i). 1141. Cr. polygonia (Pers.) Karst, Syn. Gorticium polyyonium Pers. Disp. p. 30. Xerocarpus polyyonius Karst. Hattsv. II, p. 136. Cystiderna uppblåst klubblika, djupt nedsänkta, med grynigt innehåll, gulaktiga, 45 — 50 = 10—20 mmm. Spo- rerna cylindriska, vanl. böjda, 8— 10=: 2— 3 mmm. Torra grenar af asp och vide, h. o. d. i södra Finl. CLVIII. Corticium Fr. pr. p. Karst. Hattsv. II, p. XV, 140. Fruktlagret vaxartadt. Basiderna 2— 4-sporiga. Cysti- der inga. Sporerna cylindriska, aflånga, äggrunda eller sfe- riska, släta, färglösa. Ofversigt af arterna. * Fruktkroi)pen åtminstone i förstone i omkret- sen och undertill fibrilhist byssusartad. 409 t Fiiiktkroi)peii undertill ocli i oiiikictscii hvit. A Sporerna klotrunda eller elliptiskt klotrunda, a Basiderna 2-si)onga. Sporerna spar- samma lieve. b Basiderna 4-sporiga. 4 P'ruktkroppen af tlockös struk- tur, toml, tjock, torr vanl. stötande i gult granulatum. + -I- Fruktkroppen liinnaktig, m. tunn, torr vanl. stötande i lergrått pellicula. B Sporerna elliptiska, atlånga eller cy- lindriska, a Hyferna oledade, tjockväggiga, sega. + l''ruktkroppen filtartad, med oregelbundna upphöjningar . rude. ++ Fruktkroppen liinnaktig, jeuni, i omkretsen löst ftbrillös . lacteum. b Hyferna ledade, tunnväggiga. 4 Fruktkroppen mjölklivit . . . myxosporum. + f Fruktkroppen brunaktig, sämskfärgad eller smutsigt hvitaktig. O Fruktlagret gliinsande . . nitidulum. OO Fruktlagret oi)akt. A Sporerna elliptiska eller atlånga, raka. . . . sordidum. AA Sporerna cylindriska, böj- da subalutaceum. tt Fruktkrojtpen blodröd sangvineum. 410 ** Fruktkroppon liistklibbad, i omkretsen glatt eller u. glatt, t Sporerna raka. A Fruktlagret med oregelbundna, knöl- lika upphöjningar. a Fruktlagret ockragult ocliraceum. b Fruktlagret smutsigt blek- eller brungult detiectens. B Fruktlagret utan knölar. a Fruktlagret klibbigt lividum. b Fruktlagret icke klibbigt. + Fruktlagret blåaktigt .... lividocoeruleum. ++ Fruktlagret livitaktigt, lerfär- gadt eller n. rosenrödt. O Fruktlagret bvitaktigt eller lerfärgadt. A Sporerna elliptiskt klot- runda, ymniga . . . contiguum. AA Sporerna aflånga. : Fruktkroppen livit . . acerinum. :: Fruktkroppen lerfär- gad caleeum. oo Fruktlagret blekt rosenrödt. roseolum. tt Sporerna böjda. A Fruktkroppen ytlig, blekt köttröd. urbleknande nudnm. 1» Fruktkroppen i början betäckt af värdväxtens bark coniedens. 1142. C. laeve IVns. Disp. p. :50. Karst. llattsv. II, p. 144. Syn. Tltvhphora [lapyrnrca Sciniul. SjjIc. p. ISO. 411 Thcicphora lacuis Pors. Syn. p. 575. Hypoclinus lacvis Bon. Handb. p. 160. Thdcphora alutacca Sclirad. Spic. p. 187. Thdcphora radiosa Fr. Obs. II, p. 277. Corticmm radiosum Fr, Epicr. p. 560. Karst. Hattsv. II, p. 144. Athelia ochracea Pers. M}'c. Eur. I, p. 84. Basidcrna kliibblika, 40—60 = 8—10 nimni. Si)orcrna klotrunda, stötande s. i gult, 6 — 9 mmm. i diam. Gamm. ved och bark, a. (Nyl. — Lapl.). * C. padineum Karst. Syn. C. contlucns Fr. * padiuum Karst. Hattsv. II, p. 149. Vissn. grenar af liägg, r. (Mustiala). ** C. caesioalbum Karst. Syn. C. coufiucm Fr. ** cwsioalbivm Karst. Hattsv. II, p. 149. Vissn. grenar af Caragana arhorcsccns, ni. r. (Mustiala). *** C. pelliciilare Karst. n. subsp. Fruktkroppen ni. tuini, mod m. tunnt, hinnaktigt, hvit- aktigt, vid torkning höggulaktigt fruktlager. Förmultn. björk- och alved, stenar, m. r. (Mustiala). **** C. laBvissinum Karst. Syn. Xcrocarpu^ Mvissimus Karst. Symb. ad Myc. Fcnn. XII (1883), p. 111. 412 Fruktkroppen utbredd, tunn, fustväxt, slät, saninianhän- gcinde, tydligt luddig, med bart, blekt sämskfiirgadt fruktlager Murken asp- och björkved, m. r. (Mustiala). 1143. C. granulatum (i5uu.) Karst. Ilattsv. 11, p. 244. Wint. Pilz. p. 329. Sporerna rundadt elliptiska, 5 — 12=6—8 nnnni. lly- lerna greniga, ledade, släta, glasklara (under mikr.), flerböjda, vid lederna ensidigt knöliga, 4 — 10 niimn. tjocka. Döda stamni. af videarter, rönn, Conmi> ^anfjvinva, a. (Nyl.-Lapl.). * C. molle Fr.? Karst. Ilattsv. II, p. 147. ISporerna äggrunda, 0 = 6-7 mmni. llyferna släta, grenade, ledade, vid lederna vanligen ensidigt knöliga, 5 — 6 nimni. tjocka. Ganda tallar, ni. r. (Mustiala). 1144. C. pellicula Fr.V Karst. ^ynib. ad myc. Fenn. XIII (18S5), p. 5. Fruktkrojipen kretsformig eller utbredd, n. fastväxt, vaxartadt liinnaktig, m. tunn, okantad, torr sprickfull, under- stundom besatt med små papiller, glatt, undcrtill fintrådig, i ondaetsen likartad eller otydligt Hocköst kliartad, livit, torr med dragning i lergrått eller brunt. Sporerna klotrunda, sällan elliptiskt klotrunda, släta, 6—8 = 6 mnini. eller 6 mmm. i diam. Granbark, m. r. (Mustiala). 11. llyferna ledade, utan sidoknölar, försvinnande, 5—6 iiiiiiin. Ijocka. 413 1145. C. rude Karst. Ilattsv. II, \^. 143. Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 53. Sporerna elliptiska, 4 = 2—3 mmm. Hyferna föga för- grenade, olcdade, tjockväggiga, vanligen spända, 2—3 mmm. tjocka. Granbark, m. r. (Mnstialn). 1146. C. lacteum Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 145. Sporerna aflånga ell(>r n. äggrunda, 3 — 4=1 — 2 mmm. Gammal ved och bark, synnerligen af barrtriid, t. a. i s(»dra Finl. 1147. C. myxosporum Karst. Ilattsv. II, p. 240. Symb. ad Myc. F(>nn. IX (1883), p. 53. Sporerna aflånga, vanl. böjda, 8 — 0=3 — 4 mmm. Tallbark, m. r. (Mustiala). 1148. C. nitidiilum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII (1881), p. 11. Ilattsv. II, p. 150. Sporerna 2 — 3 = 1 mmm. Hyferna föga anmärknings- värda, n, grönaktigt hyalina, greniga, 2—3 mmm. tjocka. Torra grenar af sälg, m. r. (Mustiala). 1149. C. sordidum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. X (1882), p. G5. Fruktkroppen utbredd, fastklibbad, okfintad, vaxartad, undertill n. flockullig, slät, torr sprickig, smutsigt hvitaktig, torr brungulaktig, i omkretsen luddigt kliartad. Sporerna elliptiska eller aflånga, 4—5 = 2—3 mmm. 414 Föniiultii. tallgrenar, m. r. (Mustiala). Ilyfcriia förgrenade, tätt ledade, utan kniilar vid lederna, 5—6 mmm. tjocka. 1150. C. subalutaceum Karst. Symb. ad Myc. Fc^nn. X (1882), p. 65. Fruktkroppen vidt utbredd, fastväxt, okantad, samman- hängande, luddigt kliartad, gulaktigt lerfärgad, i omkretsen likartad, med vaxartadt, tunnt, mörkare färgadt fruktlager. Sporerna cylindriska, biijda, 5—6 = 1 mmm. Murken tallvcMl, m. r. (Mustiala). 9. 1151. C. sangvineum Fr. Icon., t. 198, f. 2. Karst. Ilattsv. II, p. 146. Sporerna elliptiska, 2—4 = 1 — 2 mmm. Fiirmultn. tall- och en ved, a. (Nyl.— Lapl). 1152. C. ochraceum Fr. Karst. Ilattsv. II, p. 145. Sporerna elliptiskt sf(;riska, 4 — 6 = 3 — 4 mmm. Förmultn. ved och bark af såväl barr- som hifträd, h. o. (1. (Nyl.- Lapl. [Kola]). 1153. C. deflectens Karst. Syn. Grandinia dc/lcctcns Karst. Ilattsv. II, p. 239. Sportsrna brcdt elliptiska, 3 = 2 mmm. Ilyfenia fiiga anmärkningsvärda eller inga. Gamm. aspbark, li. o. d. i Mustialatrakten. 415 1154. C. lividum Purs. Karst. Ilattsv. II, p. 150. Sporerna cylindriska, 3—6 = 1 — 2 mmm. Hyforna snart försvinnande; eller n. inga, Förmultn. tallved, a. (Nyl.— Lapl.). 1155. C. lividocoeruleum Karst. (Notis, ur Sällsk. pro Faun. et Flor. Fenn. Förh. 9: 1868, p. .370). Myc. Fenn. III, p. 315. Ilattsv. II, p. 150. Fr. Hym. Fur. p. 652. Sporerna elliptiska eller aHånga, stundom oliksidiga, 7 — 10 = 4—6 mmm. Basidcrna klubblika, 5 mmm. tjocka. Hyferna föga anmärkningsvärda eller inga. Förmultn. tall- och björkved, r. (Mustiala; Ruva i ryska Lapm.). ' 1156. C. contiguun Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII (1881), p. 11. Ilattsv. II, p. 150. Sporerna äggrunda, 5—7 = 3—4 mmm. Enved, sälg- och aspbark, m. r. (Tammela). 1157. C. acerinum Ters. Obs. myc. 2, p. 37, 38. Syn. Tlielepliora accrina Pers. Syn. p. 581. Fr. Hym. Eur. p. 645. Xerocarpus accrinus Karst. Plattsv. II, p. 139. Basiderna cylindriskt klubblika, 30-45 = 7 — 10 mmm. Sporerna n. elliptiska, 2—4=1 — 2 mmm. Ilyfer inga. Gammal bark af lönn och pyramidpoppel, m. r. (Mus- tiala). 416 1158. C. calceum (Pors.) Karst. Ilattsv. II, p. 149. Pat. Tal), anal. 2:o sor. p. 27, f. 5G2? Spororna onikr. o — 1 nimm. Tall- och granved, a. (Nyl.— Lapl.). Var. caulicola Karst. Symb. ad Myc. Fonn. X (1S«2), p. G5. Torra hallonstjelkar, h. o. d. i sr»dra Finl. 1159. C. roseolum Karst. n. sp. Friiktkroppon vidt ntbredd, vaxartad, m. tunn, glatt, sammanhängande, i omkretsen likartad, blekt rosenröd eller violett. Sporerna (dliptiskt sferiska, merendels med en olje- droppe, 5 — 6 = 3—4 mmm. Björkbark, h. o. d. i Tammela. Ilyferna f(»i-grenade, ledade, utan kn("»lar, 2 — 4 mmm. tjocka. 1160. C. nudum Fi-. Karst. Ilattsv. II, p. 148. Fruktkroppen i början vaxartad, glatt och blekt kiitt- rr)d, af parenchymatisk struktur. Sporerna aflånga, br»jda, 12-18 = 3—4 mmm. Stubb, af bum, m. r. (Mustialn). 1161. C. comedens (Nees) Karst. Ilattsv. II, p. 151. Sporerna cylindriska, böjda, 17 — 21 = 0-9 mmm. Torra gren. af ek, hassel och al, t. a. (Nyl.— Lapl.). 417 CLIX. Xeroearpus Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 22). Hattsv. II, p. XV, 133 pr. p. Fruktkroppen utbredd, okantad, flocköst grusartad. Frukt- lagret distinkt, af torr beskaffenhet. Cystider 0. Sporerna aflånga, små. 1162. X. subsulphureus Karst. Ilattsv. II, p. 138. Roum. Fung. Gäll. exs. n:o 4307. Syn. Gorticium subsulpJiurcum Karst. Symb. ad Myc. Fenn. VIII (1881), p. 12. Sporerna aflånga, 3—6 = 1 — 3 mmm. Ilyferna 4—5 mnim. tjocka. Förmultn. stock,, h. o. d. i Taramela. B i h a n g. Sterila, ofullständigt kända arter. * Fruktkroppen mjöligt grusartad. t Mjölkhvit ■ . . farinellus. tt Grått brungul helvolus. ** Flocköst grusartad. Hyfernas grenar ut- spärrade, hvasspetsade ( Vararia Karst.) alutarius. 1163. X. farinellus Karst. Ilattsv. II, p. 139. Granbark, m. r. (Mustiala). 1164. X. helvolus Karst. Hattsv. II, p. 243. Bark af hagtorn, m. r. (Åbo). 27 418 1165. X. alutarius (Bcrk. et Cook.) Karst. Syii. Corticmm alutarium Bcrk. et Cook. Elli.s et Everh. North American Fimgi, n;o 517. Fruktkroppen utbredd, fastväxt, flocköst grusartad, blek- gulaktig eller blekt svafvelgul, i omkretsen vanl. byssusartad och stundom med strållikt utlöpande fibriller. Fruktlagret sammanhängande, slätt, tunnt, hvitaktigt silmskfärgadt. Gamm. tallvcMl, m. r. (Mustiala). CLX. Lyomyces Karst. Ilattsv. II, p. XV, 153. Fruktkroppen utbredd, okantad, grusartad eller papper- artad. Fruktlagret n. tnnnt, knappt distinkt. Sporerna ägg- runda eller n. klotrunda, hyalina, slilta, teml. stora. Basi- derna klubblika, 4-sporiga. Öfversigt af arterna. * Fruktkroppen rosenröd, slutl. m. rynkig, hinnaktig . . • roseus. ** Fruktkroppen grusartad, gulbhsk, betäckt af rosenrödatigt stoft polygonioides. 1166. L. roseus (Pers.) Karst. Ilattsv. II, i). 15;]. Syn. Corticmm roscum Pers. Disp. p. 31. Thdephora rosea Pers. Syn. p. 575. Sporerna elliptiskt eller äggrundt sferiska, 11 — 12 = 7—10 mmm. Basiderna klubblika, 9 mmm. tjocka. Hyferna tjockväggiga, sega, utan knölar, hist hoptofvade. Torra grenar af asp, björk och vide, a. (Nyl.— Lai)l.). f 419 1167. L. polygonioides Karst. Syn. Corticium polygonioides Karst. Synib. ad Myc. Fenn. VIII (1881), p. 12. , Xerocarpus polygonioides Karst. Hattsv. II, p. 138. Sporerna n. sferiska, 5 — 6=4— .5 mmm. Hyferna .3— 5 iiimni. tjocka. CLXI. Tomentella (Pers. 01)s. 2 pr. p.) Karst. Syn. Hypochnus (Fr. pr. p.) Pat. Hym. (PEur. p. 152. Fruktkroppen utbredd, okantad, bomulls- eller filtartad. Fruktlagret m. tunnt, bildadt af löst lioi)tofvade hyfer. Ba- siderna löst förenade. Cystidcu' inga. Sporerna klotrunda, färglösa, släta, små. Ofversigt af arterna: * Hyferna sträfva. t Lifligt svafvelgula. A Sporerna klotrunda. Hyferna sträfva . sulphurea. B Sporerna elliptiskt sfcuiska. Hyferna fint sträfva eller n. sliita . . . sulphurina. tt Snöhvit byssina. ** Hyferna icke sträfva obducens. 1168. T. sulphurea (Pers.) Karst. Syn. Corticium sidphureum Pers. Obs. I, p. 38. ThelepJiora sidplmrea Pers. Syn. p. 579. Lyomyccs sidphureus Karst. Hattsv. II, p. 241. Symb. ad Myc. Fenn. IX, p. 54. 420 Fruktlagret gråaktigt ollcr chokoladfärgadt. Sporerna klotrunda, färglösa, med en oljedroppe, 2 — 3 mmm. i diam. Ilyferna brandgula (under mikr.), sträfva, 2-4 jnmm. tjocka. Ruttet trä, a. i södra Finl. Var. leucophanes Karst. Fruktlagret hinnaktigt, tunnt, hvitt eller hvitaktigt. Tallbark, m. r. (Tammela). 1169. T. sulphurina Karst. n. sp. Fruktkroppen utbredd, fibrillöst byssusartad, fastväxt, lifligt n. orangegult svafvelgul, i omkretsen i början byssus- artad. Fruktlagret hinnaktigt, tunnt, m. sprödt, slätt, vid torkning sönderbristande, sämskfärgadt. Sporerna elliptiska eller sferiskt elliptiska, färglösa, 3— 4 = 2 mmm. Hyferna greniga, ledade, stundom anastomoserande, vid lederna en- sidigt uppsvällda, fint sträfva eller släta, färglösa eller hya- lint gulaktiga (under mikr.), 5 — 6 mmm. tjocka. Tallbark, m. r. (Jalasjärvi). 7. 1170. T. byssina Karst. Syn. Lyomyces hyssinus Karst. Fung. rar. Fcnn. atquc nonn. Sibir. (Medd. af Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. 11: 1884, p. 137). Fruktkroppen oregelbundet utbredd, byssusartad, löst vidfästad, n. mjuk, snöhvit, undertill spindelväfslikt byssus- artad, i omkretsen spindelväfslikt, med ett hinnaktigt, m. tunnt, m. sprödt, sammanhängande, slätt fruktlager. Sporerna klot- runda, färglösa, 2—4 mmm. i diam. Ilyferna stnifva, utan knölar, 2 — 3 mmm. tjocka. 421 Gaimii. tallved, m. v. (Mustiala; Helsingfors: Edw. Wai- iiio). 10. 1171. T. obducens Karst. n. sp. Fruktkroppen oregelbundet utbredd, iukrusteraude, bys- susartad, löst vidfästad, blekt svafvelgul, i omkretsen stundom ljusgrå, med inströdda orangegult svafvelgula fibriller. Frukt- lagret tunnt, slätt, torrt n. sprickigt, gråaktigt eller blekt cliokoladfärgadt. Sporerna sferiskt elliptiska, färglösa, med en stor, hyalint grön oljedroppe. Hyferna föga greniga, nå- got ledade, vid lederna ensidigt knöliga, släta, fasta. Förkol. ved, qvistar etc, m. r. (Mustiala). 11. CLXII. Peniophora Cook. (Grev. VIII, p. 20). Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, okantad, grus- artad, luddartad, broskartad, vaxartad eller n. köttig, med mer eller mindre distinkt fruktlager. Cystiderna kägellika eller tappformigxa, n. styfva, n. sträfva, föga eller icke fram- stickande, bleka eller gula. Sporerna n. klotrunda, elliptiska, aflånga eller cylindriska, färglösa. Öfversigt af arterna: * Fruktkroppen åtminstone i torrt tillstånd broskartadt binnaktig, slutl. lossnande. t Fruktkroppen i omkretsen borstliårig, hyalint hvit gigantea. tt Fruktkroppen glatt, svartaktig, med blekt köttrödt fruktlacer carnea. 422 ** Fruktkroppen icke broskartadt hinnaktig, t Fruktkroppen (eller åtminstone frukt- lagret) i början vaxartad. Sporerna cylindriska eller elliptiska. A Sporerna böjda. a Sporerna elliptiska. prsetermissa. b Sporerna cylindriska. + Fruktkroppen glatt, gråaktig . cinerea. ++ Fruktkroppen i omkretsen i början fibrillös, köttröd . . iucarnata. B Sporerna raka. a Fruktkroppen vaxartadt gelatinös, blek, med spridda, knöllika pa- piller a;mulans. tt Fruktkroppen grusartad, torr. A Sporerna n. klotrunda Syringai. B Sporerna atlånga laevigata. 1172. P. gigantea (Fr.) Karst. Syn. Corticiimi giganteum Fr. Icon. t. 197, 1'. o. Karst. Hattsv. II, p. 142. Cystiderna spolformiga, afsmalnande mot spetsen, spridda, knapt nående öfver basiderna, liyalina, vårtfulla. Sporerna elliptiska eller sferiskt elliptiska, 4 — 5 = o mmm. Gamla tallstamm., a. (Nyl. — Lapl.). 1173. P. carnea (Willd.) Karst. Syn. Lichen carncus Willd. Flor. Ber. p. 358. Auricularia cortkalis BuU. Clianip. t. 4oG, f. 1. 423 Thdephora qvcrcina Pers. Syn. p. 573. • Corticium qvercinum Fr. Epicr. p. 5G3. Pat. Tab. anal. III, 112, f. 253. PeniopJiora qvercina Cook. (Grcv. VIII, p. 20, t. 125, f. 13). Xerocarpiis carncus Karst. Ilattsv. II, p. 134. Cystiderna knapt eller icke öfvcrskjutande basiderna, syllikt kolfforniiga, tjockväggiga, hyalina eller gulaktigt hya- lina, sträfva, 30—50 = S— 14 mmm. Sporerna aflånga eller cylindriska, böjda, 7—9 — 2 — 3 mmm. Ek och lind, in. r. (Merimasku; Ptunsala). 1174. P. praetermissa Karst. n. sp. Fruktkroi)pen utbredd, fastklibbad, tunn, blekgrå, stund- om med svag dragning i rödbrunt, vid torkning livitnande eller gulnande, i omkretsen i början finluddig, slutl. bar, lik- artad. Basiderna cylindriskt klubblika, 30=6 — 8 mmm. Cy- stiderna spolformiga, oregelbundna, insänkta, gulaktiga, 70 — 80 = 9—10 mmm. Sporerna clliptiska, raka eller lindrigt böjda, trubbiga, utan eller med 1—2 oljedroppar, färglösa, 10 — 12 = 5— G mmm. Ilyfer inga. Gamm. ved af gråal, m. r. (Mustiala). 9, 10. 1175. P. cinerea (Fr.) Cook. (Grev. VIII, p. 20, t. 123, f. 8). Syn. Corticium cinereiim Fr. Icon. t. 198, f. 4. Karst. Ilattsv. II, p. 148 Pat. Tab. anal. III, p. 112, f. 251. Cystiderna spolformiga, trubbiga, tjockväggiga, hyalina eller gulaktigt hyalina, 20—38 = 7—10 mmm. Basiderna klubb- 424 lika, 4-sporiga, med böjda sterigiiier. Sporerna cylindriska eller atlånga, vanl. böjda, släta, 3—5 = 1 mmni. Bark och ved af löfträd, a. (Nyl, — Lapl.) Var. Piceae Karst. Symb. ad Myc. Fenn. XIII (1884), p. 4. Fruktkroppen utbredd, sammanflytande, fastväxt, torr, tunn, slät, sammanhängande, blåsvart, torr n. violettgrå jDch Kndrigt stoftbeströdd, i omkretsen likartad. Sporerna cylin- driska, böjda, 5 — 6 = 2 mmm. Cystiderna n. hyalina, 16—30 = 8—11 mmm. Torra grangren., m. r. (Mustiala). 11. 1176. P. incarnata (Pers.) Karst. Syn. Thelephora incarnata Pers. Syn. j). 573. Cortidum incarnatum Fr. Epicr. p. 564. Karst. Hattsv. II, p. 145. Cystiderna trubbigt tillspetsade, tjockväggiga, grönaktigt eller gulaktigt hyalina, sträfva eller gryniga, icke öfvernående basiderna, omkring 10 mmm. tjocka. Basidcrna klubblika, 4-sporiga. Sporerna elliptiskt atiånga eller cylindriska, raka eller n. böjda, 9—12 = 4 — 5 mmm. Gamm. ved och bark af löfträd, a. (Nyl. — Lapl.). Sporerna enligt Winter och Fuckel klotrunda, 4 mnnn. i diam.! Ilyferna trubbspetsade, hnladc, greniga, utan knö- lar vid lederna, ofta gryniga, hyalina, 3—4 mmm.. tjocka. 1177. P. convolvens Karst. Syn. Corticium cotivohcns Karst. llattsv. II, \). 148. Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 54. 425 Cystidorna cylindriska cllur spolforniigt cylindriska, tal- rika, tunnväggiga, stundom nående öfver basiderna, gulaktiga eller n. hyalina, 10—15 mnim. tjocka. Sporerna äggrundt sferiska, 3 — 5 = 2—3 mmm. Murkcn björkved, m. r. (Mustiala). 1178. P. aemulans Karst. n. sp. Fruktkroj^pon utbredd, kretsfonnigt begränsad eller af- lång, fastväxt, teml. tunn, n. vaxartad, vid torkning hård- nande, slät, sammanhängande, torr ofta sprickfull, stoftpudrad, i omkretsen likartad, blekt sämskfärgad, ofta med dragning i rosenrödt, slutl. stötande mer eller mindre i rostbrunt. Cy- stidcrna spolformiga eller kägellika, rynkiga, 40 = 12 mmm., hyalina eller gulaktigt hyalina. Sporerna aflånga eller ellip- tiskt atiånga, raka, ofta oliksidiga, hyalina, 5 — 9 = 3 — 3,5 mmm. Hyferna föga anmärkningsvärda. Torr ved af löftrild, företrädesvis asp, m. r. (Mustia- la). 11. Mycket lik en urblekt, mager form af Peniopliora in- carnaicL 1179. P. Syringae Karst. Syn. Xcrocarpus violaceo-lividus (Sonnn.). * X. Syringw Karst. Symb. ad Myc. Fenn. IX (1882), p. 52. Fruktkrop]K'n vidt utbredd, läderlikt grusartad, fastväxt, brunaktig, i omkretsen ofta i början hvit, med dragning i rödbrunt. P'ruktlagret knöligt, blåsvart, skiftande i purpur- rödt, äldre och torr styft, m. sprickigt och beströdt med ett teml. tjockt lager af Ijusgrått eller hvitaktaktigt stoft. Cy- 426 stidorna spolfonniga, gryiiigu eller sträfva, ända till 50 niniin. länga, 6 — 8 nimm. tjocka. Sporerna äggrunda, 3 = 2 mmm. eller 2 mmm. i diam. Hyfer inga. Lefvande och döda stamm. och grenar af syren, m. r. (Mustiala). Höst — vår. 1180. P. laevigata (Fr.) Karst. . Syn. Tkelephora Icevigata Fr. Elench. I, p. 224, Corticium Iwvigatum Fr. Epicr. p. 5G5. Xerocarpus Icevhjatus Karst. Hattsv. II, p. 139. Corticium jimipcri Karst. Xerocarpus juniperi Karst. Hattsv. II, p. 138. Cystiderna n. framstickande, cylindriskt spolformiga, gry- niga eller sträfva, hyalina, gulaktigt hyalina eller brungul- aktiga, 75—80 = 8—10 mmm. Sporerna afläiiga, raka, 7— 11 = 3—4 mmm. Enbark, t. r. (Tammerfors; Tammela). Veniophora juniperi Karst. är en äldre form af Ven. Icevigata (Fr.). CLXIII. Phanerochaete Karst. n. gen. PYuktkroppen utbredd, okantad, kork- eller liidiirartad, med tydligt fruktlager. Cystiderna framstickande, tunnväg- giga, bleka, cylindriska. Sporerna elliptiska, encelliga. Öfversigt af arterna: * Fruktlagret stoftpudradt, blekt rödgult. . alnea. ** Fruktlaaret bart, sämskfilroadt .... odorata. 427 1181. Ph. alnea (Fr.) Karst. Syii. Thelephora alnea Fr. Syst. Myc. I, p. 446. Stereum alnciim Fr. Epicr. p. 553. Xerocarpus ahiciis Karst. Hattsv. II, p. 137. Corticium decolorans Karst. Hattsv. II, p. 144. Cystiderna cylindriska, trubl)iga, grynbeklädda, hyalina, 120 = 9 — 12 mmm. Sporerna elliptiska, 4—6 = 2 — 3 mram. Al och tall, h. o. d. (Nyl.— Vasa). Ilyferna groniga, ledade, 6 — 7 mmni. tjocka. 1182. Ph. odorata (Fr.) Karst. Syn. Thelephora odorata Fr. Syst. Myc. I, p. 445. Stereum odoratuni Fr. Epicr. p. 553. Xerocarpus odoratus Karst. Hattsv. II, p. 137. Cystiderna cylindriska, trubbiga, n. bara, hyalina, 6—9 innini. tjocka. Sporerna elli])tiska, 4 — 6 = 3 mmm. Hyferna släta, utan knölar, 3 — 4 mmm. tjocka. Tallstamm., h. o. d. i södra Finl. Ilyferna ogrenade, oledade, flerböjda, med tjock mem- bran, hyalina, 3 — 5 nnnm. tjocka. CLXIV. Peniophorella Karst. n. gen. Fruktkroppen utbrcHld, vaxartad. Cystiderna m. fram- stickaniie, borstformiga, hyalina. Sporerna cylindriska, 2- celliga. 1183. P. pubera (Fr .V) Karst. Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, vaxartad, fast- växt, okantad, hvit eller lerfilrgad. Fruktlagret slätt, af de 428 framstickaiule cystiderna saminetsliårigt, i torrt tillstånd spric- kigt och stötande n. i brunt. Cystiderna borstlika, hyalina, långa. Sporerna cylindriska, trubbiga, raka, vanl. ensepte- rade, 6 — 8 = 2 mmm. CLXV. Hymenoehaetella Karst. n. gen. Fruktkroppen utbredd, upp- och nervänd, okantad, af torr beskaffenhet. Fruktlagret af de franistickande cystiderna borsthårigt. Cystiderna borstlika, spetsiga, tjockväggiga, bruna. Sporerna aflånga, färglösa. Öfversigt af arterna. * Fruktkroppen flocköst grusartad, gulaktigt kanelfilrgad arida. ** Fruktkroppen filtartad, rostbrunt kanel- färgad läxa. 1184. H. arida Karst. n. sp. Fruktkroppen utbredd, obegränsad, löst tiocköst grus- artad, tunn, fastvJixt, blekt brandgul. Fruktlagret slätt, sam- manhängande, torrt, sprödt, blekt kanelfärgadt. Cystiderna borstlika, spetsiga, tjockväggiga, rostbruna, 75—100 = 6—9 mmm. Basiderna cylindriskt klubblika, 2 — 4 mmm. tjocka. Sporerna utdraget aflånga, raka eller böjda, hyalina, 4—7 = 0,5 — 1,5 mmm. Hyferna greniga, ledade, utan knölar vid le- derna, hyalint gulaktiga (under niiki-.), o — 4 mmm. tjocka. IJark af löfträd, m. r. (Mustiala). 7. 429 1185. H. läxa Karst. ii. sp. Syn. Corticium? cinnamomcum Karst, Hattsv. II, p. 14G pr. p. Fruktkroppen utbredd, obegränsad, tunn, löst filtartad, fastväxt, rostbrunt kanelfärgad, i omkretsen likartad. Frukt- lagret torrt, slätt, sammanhängande. Cystidcrna borstlika, spetsiga, tjockväggiga, rostbruna (under mikr. bruna, guld- glänsande), 60—70 = 6 — 8 mmm. Hyferna greniga, ledade, hög- eller brandgulaktiga, 3—5 mmm. tjocka. Torra gren. af hassel, m. r. (Runsala). CLXVL GlcBOcystidium Karst. n. gen. Fruktkroppen utbredd, okantad, fastklibbad, n. hinnak- tig, tunn. Cystiderna framstickande, glesstående, grofva, kä- gelformiga, till större eller mindre del n. geléartade. Spo- rerna aflånga, vanl. böjda, färglösa. Öfversigt af arterna: * Cystiderna m. glesa, stora ...... exsudans, ** Cystiderna tcml. täta,, små guttuliferum. 1186. Gl. exsudans Karst. Syn. Grandinia exsudans Karst. Ilattsv. II, p. 239. Cystiderna glesstående, kägellika, n. geléartade, vid tork- ning gulnande, 0,2 — 0,3 mm. höga. Sporerna trinda, vanl. n. böjda, 4—6 = 1 — 2 mmm. Granved, m. r. (Mustiala). 430 1187. Gl. guttuliferum Karst. n. sp. Fruktkroppen vidt utbredd, obegränsad, fastväxt, sani- manbängande, sällan sprickig, i omkretsen i början fint flock()st pudrad. Fruktlagret torrt, slätt, smutsigt hvitaktigt, slutl. isabellfärgadt eller l»lekt gulbrunaktigt. Cystiderna fram- stående, temligen tättsittande, cylindriskt kägellika, trubbiga, vanl. i toppen försedda med en klotrund, brandgul, gulskim- rande slemdroppe, 20—35 mmm. tjocka. Sporerna aflånga, trubbiga, raka, sällan lindrigt böjda, färglösa, 10—12 = 3 — 4 mmm. Gamm. aspved, m. r. (Mustiala). 10. CLXVII. Diplonema Karst. n. gen. Fruktkroppen utbredd, byssusartad. Fruktlagret icke distinkt, bildadt af löst sammanställda, klubblika basider och trådformiga, fiirgliisa cystider. Sporerna äggrunda, n. färg- lösa eller färglösa. 1188. D. sordescens Karst. n. sp. Fruktkroppen oregelbundet utbredd, obegriinsad, spin- delväfsartadt hinnaktig, vidfästad, hvitaktig. Fruktlagret m. tunnt, löst, svafvelgult smutsblekt. Cystiderna cylindriska, trubbiga, här och der hopsnörda eller ledade, n. sträfva, n. framstickande, hyalina. Basiderna cylindriskt klubblika, 5 — 6 mmm. tjocka. Sporerna äggrunda, med en grönaktig olje- droppe, 3 — 5 =: 2 — 3 mmm. Ilyferna greniga, ledade, släta eller n. släta, vid lederna ensidigt knöliga, gulaktigt byalina. 431 3 mmm. tjocka (med iiil)landa(lo tjockare [ända till 10 mmin. tjocka]) och d. svafvelgula. Gamm. bark af Älmis incana m. r. (Mustiala). CLVIII. Exobasidium Vor. Kaist. Hattsv. II, p. XV, 152. Basiderna cylindriskt klubblika, 4-sporiga, sammanstälda till ett tunnt, värdväxtens kutikula genombrytande fruktlager. Sporerna spolformiga, fiirglösa. Mycelet endofytiskt. Öfversigt af arterna. * Mycelet förorsakar köttiga, köttröda svull- nader Vaccinii. ** Mycelet framkallar rtidaktiga eller gul- aktiga fläckar, t Fläckarne rödaktiga. A Flilckarne purpurröda Andromedae. B FliickariK^, köttrödaktiga Myrtilli. tt Fläckarne små, gulaktiga Ledi. 1189. Ex. Vaccinii (Fuck.) Vor. Karst. Hattsv. II, p. 1.52. Sporerna cylindriska eller spolformiga, 5—8 = 1—2 mmm. Blad, sällan stjelkar af lingonbuskar, a. (Nyl. — Lapl.). 1190. Ex. Andromeda9 Karst. (v. Thuem. Mycoth. univ. n:o 1110) Hym. Fenn. (Acta Soc. pro Faun. et Flor. Fenn. II, p. 39). Hattsv. II, p. 153. Blad och stamm, af Anclromeda polifolia och Ärctosta- phiilus Uva Ursi, a. (Nyl.— La )1.). 432 1191. Ex. Myrtilli Tliiicm. Karst. Hattsv. II, p. 152. Blad af Vaccinium uliginosum., h. o. d. i södra Finl. 1192. Ex. Ledi Karst. (Grov. 1879, n:o 42, p. 64). (v. Thuem. Myc. univ. n:o 1506). Hattsv. II, p. 15)]. Sporerna 4 — 6 = 1 mmm. Blad af Ledum palustre^ \\. o. d. i siulra Finl. På grund af de stora skiljaktighcter här ofvan upptagna formerna förete i sitt utseende och växtsätt anser förf. sig fortfarande vara berättigad att betrakta alla dessa såsom sjelfständiga arter. LCXIX. Seyphopilus Karst. Hym. Fenn. (Acta Soc. pro Faun. et Flor. fenn. II, p. 40). Hattsv. II, p. XVI, 155. Syn. Phylactcria Pat. Hym. d'Eur. p. 153 pr. p. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. — Motsvarar Cra- ierella. 1193. Se. caryophylleus (Schieff.) Karst. Hattsv. II, p. 155. Sporerna klotrunda eller kantiga, taggvårtiga, bruna, 8—10=7 mmm. Björkskog., m. r. (Runsala; Mustiala). 433 CLXX. Merisma Pers. Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 23). Hattsv. II, p. XVI, 156. Syn. Fhijlacteria Pat. Hym. (UEur. p. 153 pr. p. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna kantigt sferiska, vårtfnlla, bruna. — Motsvarar Polyoms. Öfversigt af arterna. * Luktlös anthocephalum. ** Illaluktande palmatum. 1194. M. anthocephalum (Bull.) Karst. Hattsv. II, p. 156. Sporerna klotrunda eller kantiga, taggvårtiga, bruna, 7—9 = 6 mmm. eller G— 8 mmm. i diam. Löfskog., m. r. (Mustiala). 1 195. M. palmatum (Scop.) Pers. Karst. Hattsv. II, p. 156. Sporerna klotrunda, vårtiga, bruna, 8— 12 mmm. i diam. Barrskog., t. a. (Nyl.— Vasa). * IVI. diffusum (Fr.) Karst. Hattsv. II, p. 157. Syn. Thdcphora diffusa Fr. Icon. t. 196, f. 4. Vid väg., m. r. (Mustiala). CLXXI. Thelephora (Ehrh.) Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 23). Hattsv. I, p. XVI, 157. Syn. Thylacteria Pat. Hym. d'f:ur. p. 153 pr. p. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna kantigt sferiska, vårtiga, bruna. — Motsvarar Stcreum. 28 484 1196. Th. laclniata Pers. Kaist. Hattsv. II, p. 157. Syn. Stereum laciniatum Pers. Obs. I, p. 36. Auricularia caryophyUea Sow. Engl. Fuiig. t. 213. Thelcphora intyhacea Fr. Syst. Myc. I, p. 431. Sporerna 6—9 mmm. i diam. Förmultn. stubb., rött., stjelk., jord, fcircträdesvis i barr- skog., a. (Nyl.— Lapl.). CLXXII. Coniophora P(!rs. Karst. (Rev. myc. janv. 1881, p. 23. Ilattsv. II, p. XVI, 159. Basiderna 4-sporiga. Cystider inga. Sporerna cäggrunda, elliptiska eller aflånga, släta, rostfärgade. — Motsvarar Cor- ticium. Öfversigt af arterna. * Fruktkroppen n. köttig. Fruktlagret vä- gigt, knöligt puteanea. ** Fruktkroppen hinnaktig eller grusartad. Fruktlagret slätt, t Fruktlagret i början stötande mer eller mindre i gult. A Fruktlagrct i början höggult eller svafvelgult. a Fruktkroppen i början byssusartad och hvit eller gulhvit. Frukt- lagret slutl. kompakt och hög- gult byssoidca. b Fruktlagret i början svafvelgult, sedan stötande; mer eller min- dre i brunt, tunnt arida. 435 B Fruktlagret safltransgult. Fruktkrop- pen n. korkartad. Sporerna af- långa, vanl. böjda, färglösa eller gulaktiga (under mikr.) .... laeticolor. tt Fruktlagret brunt eller brunaktigt, A Fruktkroppen i omkretsen fransad och hvitaktig subcinnamomea. B Fruktkroppen i omkretsen likartad, a Fruktkroppen liinnaktig. + Mörkbrun furva. ++ Gråbrun fumosa. b Fruktkroppen grusartad, tunn, kafte- brun raaera. 1197. C. puteanea (Schum.) Fr. Karst. Hattsv. I, p. 159. Pat. Tab. anal. III, p. 113, f. 253. Syn. Thelcpliora puteanea Schum. Enum. Saell. II, p. 397 (1801). ThcIepJiora ccreMla Ters. Syn. p. 580 (1801). Corticmm ( Coniophora) imteaneum Fr. Hym. Våw. p. 657. Hypoclmus confluens Bon. Handb. p. 159. Sporerna bredt elliptiska, gulbruna, 10 — 15=7 — 9 mmm. Förmultn., helst slöjdadt trä, a. (Nyl. — Lapl.). 1198. C. byssoidea (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. II, p. IGO. Syn. Thelephora byssoidea Pers. Syn, p. 577. Sporerna bredt elliptiska, 12 — 15 == 7—9 mmm. Bekläder mossor, på marken liggande qvistar, bark o. s. v., h. o. d. i södra Finl. 9 — 11. 436 1199. C. arida Fr. Icoii. t. 19tiiainiieii. Sid. Acia 361 Agaricus 233 Amanita 37 Amanitopsis 39 Androsaceus 109 Anellaria 251 Antrodia 323 Armillaria 44 Armillariella 45 Bjerkandera 294 Bolbitius 231 Boletus 279 Bovista 8 Bovistaria 9 Sid. Clypens 212 Coniophora 434 Coniophorella 438 Copriuus 258 Corticmm 408 Cortinarius 170 Craterella 393 Craterellus 272 Creolophus ....... 349 Crepidotus 232 Cricmiopus 277 Cnicibulum 24 Cryptocbaete 407 Cyathus 22 Cyphella 399 Calocera 454 Dacryomyces 450 Calodon 357 Daedalea 310 Camaropbylhas 133 Deconica 250 Cantbarellus 269 Diplonema 430 Ceracea 461 Ditaiigmm 447 Chaetocarpus 406 Ditiola 460 Claudopus 157 Docbmiopus 157 Clavaria 373 Dryodou 350 Clavariella 387 Climacodon 350 Eccilia 150 Clitocybe 59 Elfvingia 333 Clitopilus 149 Eutuloma 145 469 Exidia . . Exobasidium Sid. Sid. M7 KucifiieUa 371 431 Krombholzia 277 Fistuliua 282 Flammula 165 Fornes 332 Fomitopsis 305 Galera 226 Ganoderma 326 Gautieria 21 Geaster 6 Gloeocystidium 429 Gompliidius 255 Graudiuia 364 Gyrodou 281 Gyrophora 345 Laccaria 73 Lactarius 114 Lentiuus 138 Lenzites 308 Lenzitina 337 Lepiota 40 Lepista 30 Leptoglossum 272 Leptouia 150 Leptotus 273 Lomatia 403 Lycoperdon 12 Lyomyces 418 Lyophyllum 29 Hanseuia 303 Hebeloma 214 Hemicybe 139 Hydnaugium 20 Hyduum 351 Hygrocybe 135 Hygrophorus 129 Hymeuochaete 398 Hymenochaetella 428 Hymeuogaster 20 Hypboloma 239 Hypodmopsis 442 Hypochiius 438 Iiiocybe 205 Inouotus 328 Irpex 311 Ischuoderma 327 Kueiilia 366 Marasmius 96 Merisma 433 Muriilius 341 MiicroneUa 354 Myceua 79 Naematelia 445 Naematoloma 242 Naucoria 218 Nidularia 24 Nolauea 153 Nyctalis 269 Odontia 371 Oucopus 256 Ouuia 326 Omphalia 90 Pauaeolus 251 470 Sia. Panellus 141 Panus 141 PaxiUus 30 Peniopliora 421 Peniophorella 427 Phanerochaete 426 Phellimis 334 Phialocybe 232 Phlebia 346 Plioliota 158 Phyllotus 111 Physisporinus 324 Physisporus 312 Piptoporus 293 Pistillaria 379 Pleurodon 360 Pleurotus 74 Plicatiira 342 Pluteus ........ 143 Polyozus 394 Polypilus 288 Polyporellus 290 Polyporits 287 Polysaccum 17 Polystictus 325 Poria 338 Porotheliiira 282 Psatbyra 246 Psathyrella 253 Pselliopbora 256 Psilocybe 244 Pycuoporus 307 Radulum 362 Rbizopogon 18 Ripartites 170 Rozites 158 Sid. RussiUa 124 Sarcotlon 355 Schizopbyllum 274 Scleroderma 16 Sclerodon 360 Scyphopilus 432 Scytinotus 142 Sebacina 453 Serpula 343 Sistotrema 341 Solenia 282 Sparassis 386 Sphaerobolus 25 Stei-elhim 405 Stereum 395 Stropbaria 235 Tapinia 31 Tbelephora 433 Tomeutella 419 T rametes 335 Tremella 445 Tremellodou 444 Tricbocarpus 407 Tricboloraa 46 Tubaria 228 Tubiporus 278 Tylopilus 276 Typbula 382 Tyrodon 348 Volvaria 142 Xerocarpus 417 Xylobolus 404 Xylodou 324 rörtcckniiiö' på tiden, då de AUmjennaste tr» och buskar kring Åbo utslagit blad ocli blommor ålireu 1750, 51 och 52, enligeu Kongl. Vet. Acad. begserau utrönt af I. Leche*). 1750. Den 21 Apr. begynner sprida sina blad. D. 5 Maj. blomknopparna begynna blifva bara. D. 17 Maj. el sennu öpnar biomor. D. 19 Maj. begynner bloma. D. 31 Maj. i full bloma. 1751. Syringa. Den 18 Apr. Knoppen stor, men ei öpnar sig utan på få buskar. D. 24 Apr. hos Imberg öpnat knoppen. D. 28 Apr. knoppen ej aldeles skild. D. 16 Maj. Imberg: bla- den nsestan fserdiga, men ingen bloma öpnad. D. 29 Maj. begynna öpnas. D. 2 Juni. msesta blomor- na faerdiga. 1752. Den 18 Apr. begynner knoppen at spi'ida spit- sarna. D. 21 Apr. bladen något skilda på samma buskar. D. 29 Apr. blomklasarna utom bladen. D. 6 Maj. ingen bloma sennu nser öpning. D. 23 Maj. begyn. bloma hos Imberg. D. 28 Maj. msest i full bloma. Lonicera. 192 Xylosteum. Den 15 Apr. Runsala temmel. fullkomna blad. Den 6 Maj. i Muhcuri skog temmel. stora blad. D. 10 Maj. blomorna ei sennu utslagna. D. 23 Maj. fserdiga bio- mor. Den 18 Apr. Heikilse, bla- den utom knoppen, men ei skilda. D. 24 Apr. i Muhcuri te- mel. stora blad, ochru- dimenta florum synliga. D. 4 Maj. Vanhalinna stora blad, men inga biomor sennu utslagna. D. 11 Maj. på Runsala mse- sta blomorna utslagna. D. 20 Maj. Vid Vanhalin- na inga biomor sennu utslagna. *) Nedanstående anteckningar af prof. Joh. Leche anträffades af mig i Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademins bibliotek i Stockholm och lemnades välvilligt till offentliggörande. Vid den vigt, som numera fästes vid fenologi- ska undersökningar, torde dessa bidrag från en äldre tid icke sakna intresse. O. Hjelt. 472 Bihes 195. Krushoershuske. 1750. 1751. 1752. Den 27 Apr. blomorna til halfdelen utslagna. D. 5 Maj. blomorna be- gynna förfalla. Den O Apr. begyn. öpna knopp. D. 15 Apr, halföppen knopp hos Imberg. D. 18 Apr. begynn, sprida bladen. D. 24 Apr. temmel. stora blad, men blommorna synas ej ainnu. D. 28 Apr. blomknopparna synas, men små. D. 10 Maj. somliga blom- mor utslagna. Den 12 Apr. redan öpp- nat knoppen, D. 18 Apr. Blad utslagna och skilda. D. 29 Apr. några fa bio- mor utslagna. D. 6 Maj. msest alla ut- slagna. Bihes 197. Boda Vinhcershushe. Den 21) Mart. begyn. öpna knoppen hos Imberg. D. 5 Maij. msest alla blo' mor fperdiga. D, 12 Maj ajnnu uti full bloma. Den 14 Apr, begyn. öpna knoppen hos Imberg. D. 18 Apr. begyn. sprida bladen. D. 24 Apr. hos Schneider teml. stora blad, men hos Imberg knapt mer a;n öpnat knoppen på somliga buskar. D. 28 Apr. racemi flor. skilda från bladen. D. 2 Maj. en eller annan bloma utslagen hos Schneider i Lugnet, men ci annars. D. 10 Maj. ma^st alla bio- mor utslagne. D. 21 Maj. ajunu uti full bloma hos Imberg. Den 18 Apr. hos Imberg begynner knoppen spricka. Den 20 Apr. bladen sia ut på samma. NB. på svarta vinba-rs- buskarna teml. stora blad. D. 29 Apr. biomor utslagne på somliga buskar. D. 6 Maj. maist alla bio- mor fåordiga. 473 Hibes raceniis crecfis 108. Måhwr eller Deghwr. 1750. 1751. 1752. Deu 15 Apr. na3stan full komna blad med en el- ler annan bloma utsla- gen på Runsala öen. D. 23 Maj. blomorna al- dcles förfallna. Den 24 April hos Söder- berg, bladen skilda från hvart annat, och rudi- menta florum synliga. D. 10 Maj. V2 tlel af blo- morna på hvar racemus fserdiga vid Heikilaj och bladen msest aldeles upvicklade. D. 23 Maj. blomorna al- deles förfallna utan at förajndra sin Husa färg. Den 18 Apr. bladen titta fram. D. 24 Apr. i Muhcuri ra- cemi florum vuxit öfver de små bladen. D. 2 Maj. vid Vanhalinna msest alla biomor fser- diga. D. 11 Maj. i full bloma. Berberis. Den 17 Maj. visar blom- sterknopparna, men ej sennu najr öpning. Den 24 Apr. tyckes be- gynna öpna knoppen. D. 2 Maj. knoppen skiljes. D. 10 Maj. skild, blom- knopparna synas bara. D. 16 Maj. te mel. stora blad, racemi så långa at pedunculi synas. D. Ifl Maj. temnlel. full- komna blad, men blo- morna ej «;nnu mer öp- ning. Den 22 Apr. begynner öpna knoppen. D. 6 Maj. bladen teramel. stora, och klasarna titta fram. D. 28 Maj. begynner bloma. Arhutus 339. MjUlonris. Den 27 Apr. nsestan alla biomor färdiga. Den 6 Maj. blommorna ei ännu utslagna. Den 10 Maj. på Heikila? några tterdiga biomor. Den 30 Apr. några biomor fserdiga. Den 2 Maj. alla biomor fserdiga på Vanhalinna. 474 1750. 1751. Acer 303. Lönn. 1752. Den 16 Apr. hos Iiuberg iitspricka bladen. Den 27 Apr. bladen ajnnu hopvikna. Den 17 Maj. full bloma och fserdiga blad. Den 24 Apr. hos Imberg knoppen ci sen öpnad. Den 28 Apr. blomorna begynna öpnas. Den 10 Maj. bladen så stora at deras färg sy- nes pcå någon distance. Den 16 Maj. uijest alla blad upwicklade, och blomorna fullkoml. ut- slagne. Den 21. msest fullkomna blad. Den 18 Apr. öpnar sig ci ajn. Den 26 Apr. begynner visa blomorna. Den 29 Apr. temmel. mån- ga fåordiga biomor, men bladen el sennu skilda från hvart annat. Padus 306. Hcegg. Den 13 Maj. i full bloma, och då sås Linfrö i Fin-. land. Den 23 Maj. til haelfften slajpt petala och utblo- mat vid Heikilae. Den 24 Apr. bladen be- gynna krypa ut af knop- pen. Den 2 Maj. nsestan full- komna blad, och blom- klasarna skilda från bladen. Den 11 Maj. bladen tem- mel. stora, men de yt- terste ei aldeles up- wicklade, ingen bloma nser öpning. Den 16 Maj. begynner bloma. Den 19 Maj. halfdclen af blomorna utslagne. Den 18 Apr. Bladen titta ut af knoppen. Den 24 Apr. blomklasarna skylas ei mer af bladen. Den 4 Maj. blomklasarna långa, men ingen bloma njer öpning, ei heller den 6. Den 11 Maj. naästan i full bloma på Runsala. Den 20 Maj. I full bloma vid Vauhaliuna. 475 1750. 1751. 1752. Cerasus hortensis. Den 21 Apr. begynner litet sprida sina blad. Den 27 Apr. blomknop- porna titta fram. Den 5 Maj. blomorna skil- da från bladen, men ei öpnade. Den 12 — 17 Maj. begynna komma i bloma. Den 15 Apr. begynner litet öpna knoppen hos Imberg. Den 18 Apr. ei ?ennu öp- nat knoppen hos Syn- nerberg och Hvitfot. Den 24 Apr. ei heller jennu. Den 28 Apr. begynner. Den 10 Maj. blomorna skilda från bladen, men ei hos Synnerberg. Den 16 Maj. hos Imberg begyna fan-diga blad, och blomorna vilja öp- na sig, men ei så hos Synnerberg. Den 21 Maj. 'A af blo- morna hos Imberg ut- slagne. Den 29 Maj. V, förbi, '/a i bloma, Va ei »en ut- slagne ibd. Den 18 Api". hos Imberg knopparna svulna. Den 21 Apr. ei a'nnu öp- na sig. Den 29 Apr. rudiraenta florum visa sig utom bladen. Den 12 Maj. ingen bloma sennu öpnad på Caister- niemi. Den 14 Maj. ei heller hos Stålhanske, men hos Imberg många biomor. Den 19 Maj. beg. bloma hos Stålhans. Den 23 Maj. hos Imberg Va förfallna, 'A i full bloma och Va 6i sennu utslagna. Primus hortensis. Den 12 — 17 Maj begynner bloma. Den 16 Maj. bladen ei alla skilda uti knoppen, men blomknoppen skild från bladen. Den 29 Maj. msest alla biomor fserdijja. Den 6 Maj. bladen skiljas i somliga knoppar. Den 19 Maj. temmel. stora blad och en eller annan bloma vil öpna sig. Den 28 Maj. somliga bio- mor affalla, och somliga ei aennu utslagna. 47G 1751. Cratcegus. Oxel. 1752. begynner öp- Den 15 Apr. hos Imher na knopp. D. 24 Apr. rudiuicntaflorixm utom bladen. D 28 Apr. knopporna ei ainnu skilda. 1). 19 Maj. blomorna laga sig til öi)ning, och bladen raoest fullkomna. Den 29 Maj. några bloraor utslagna. 1750. 1751. Sorhus. Rönn. Den 24 Mart. begyn. öpna Den 9 Apr. öpnar knopp. Den 18 Apr. knapt begynt öpna knop- pen. D. 20 Apr. rudimenta florum utom bladen. D. 29 Apr. ingen bloma utslagen. D. 15 Maj. ei heller aennu. D. 23 Maj. några få biomor utslagna. 1752. knoppen. d. 15 Apr. något stora blad, men ei upvikna. d. 21 Apr. utvikna blad. d. 17 Maj. synas blomor- na, men ei ajnnu na!r öpning. d. 29 Maj. fullkomen blo- ma. Den 15 Apr. de röda blad- spitzarnc titta fram af knoppen i Runsalaskog. d. 21 Apr. i Abo skiljas bladen från hvarandra och rudimenta flor. sy- nas. d. 5 Maj. alla blad skilda och temel. öpnade. d. 12 Maj. begynt bloma. d. 17 Maj. ei fennu uti full bloma. d. 18 Apr. blomklasarna af bladen skylas ei mer. d. 2 Maj. bladen aldeles upvicklade och d. 11 Maj. fserdiga, dock fattas ajn litet i storleken, d. 19 Maj. Bloman ei neer öpning. d. 29 Maj. lagar sig til at slå ut. d. 2 Jun. i full bloma. j:Eppletrced. Den 15 Apr. begyn. litet öpna knoppen. d. 18 Apr. visar sina röda spitzar. d. 28 Apr. continuerar at öpna knoppen, men olika på serskilda traad. d. 10 Maj. blomorna skilda från bladen på somliga trajd. d. U) Maj. bladen påsoml. tra^l stora som en sex styfver, och blomknop- porna rodna, men på andra c i tennu. d. 21 Maj. biomor i)å som- liga tranl. d. 29 Maj. maist alla bio- mor färdiga. d. 2 Jun. soudiga biomor fadla petala. Den 18 Apr. bladen utom stipulis, såsom en klub- ba. d. 21 Apr. i solbad hos Schneider, blomklasen sticker fram. d. 29 Apr. bladen skilda åt, på somliga trren up- vicklade. d. 6 Maj. racemus S3'nc3 grenig. d. 28 Maj. i full bloma. Den 21 [Apr.] bladspit- zarna titta fram. d 29 Apr. bladen på soml. trted skilda, så at blom- knoppen skönjes. d. 4 Maj idem, d. 14 Mcij blomknopporna äro rckla. d. 19 Maj. på soml. träd några biomor fierdiga. d. 23 Maj. ma'st öfveralt i luUkomlig bloma. 477 1750. 1751. 1752. Rosenbusken. Den 21 Apr. merendels upvicklat sina blad. d. 5 Maj. bladen temmel. fullkomna. Den 15 Apr. begynner knapt öpna knoppen, d. 24 Apr. ei tennu öpnadc. d. 28 Apr. öpnas. d. 16 Maj. Vi '"^f antalet af gcramis penna ei aldeles öpnade. d. 21 Maj. mgest fullkomna blad. * Den 18 Apr. titta blad- spitzarna fram. d. 29 Apr. foliola på som- liga skilda från livar annan. d. 14 Maj. fullkomna blad. Betula. JBiUrli. Den 15 Apr. på Runsala begynner få mogna han- blomor, och löfven nt- slairna, fast a^nnu små. Den 28 Apr. temel. stora blad, och alla biomor utslagna i skogen, dock mer och mindre på ser- skilda tra^d. d. 3 Maj hos Schneider full och hsengande blo- ma och teml. stora blad. Den 18 Apr. Ileikilai blad- spitzarne titta knapt fram. d. 21 Apr. blomorna begyn- na haiuga hos Schneid. d. 22 Apr. bladen begynna skiljas på Hirvisalo. d. 29 Apr. na^stan alla biomor fferdiga och bla- den temel. planerade hos Schneider. Corylus. Hassel. Den 15 Apr. bladen synl. utom knoppen på Run- sala. d. 2 1 Apr. hos Hasselbohm skiljas bladen åt, men a;ro a^nnu helt små. Den 18 Apr. Hos Hassel- bohm fullkoml. biomor af baegge kön. d. 10 Maj. begyn. få blad vid Heikilse. d. 17 Maj. pen i bloma uti Muhcuri. Den 1 Apr. de röda pi- stillerna titta fram. d. 9 Apr. voro de fVerdiga. d. 22 Apr. bladen sprida sig på Hirvisalo. d. 24 Apr. pistillerna pennu högröda och bladen msest i alla knoppor skilda uti Muhcuri. d. 29 Apr. bladen stora som 6 styfrar. 478 1750. 1751. 1752. Den gröna Pilen. Den 23 Apr. bladen tem- mel. skilda, så at en hop af Juli voro synliga. d. 13 Maj. steppei' sina fullmogna. Den 14 Apr. blomklasarna nsestan bara. d. 2 Maj. soml. biomor fairdiga, bladen en fin- gersbred långa, men somliga juli a^nnu grå. d. 10 Maj. ma!st alla a- menta fserdiga biomor. d. 16 Maj. natest alla bio- mor förbi. d. 19 Maj . begj'nner slT^ppa amen ta. Den 25 Apr. bladen skilda och amenta temmel. stora. d. 4 Maj. i full bloma. Fraximus. Ask Den 27 Apr. begynner öpna knoppen på som- liga, som voro mera i skygd. d. 5 Maj. faerdiga biomor. d. 17 Maj. fserdiga blad. Den 24 Apr. aldcles intet j Den 27 Apr. i full bloma begynt öpna knoppen. och bladen vilja sprida d. 28 Apr. ei heller, men j sig. d. 10 Maj. begynna knop- porua svulua. d. 16 Maj. öpnas de yt- terste gemrafc. d. 21 Maj. blad på de grenar, som majst varit i skygd, aldeles spridda, och bloniorna redan lörbi. I 479 Förteckning på de (lagarna, då vårsjeden såddes omkring Åbo. 1750. 1751. Den 30 Martij sådde Öf- ! Den 13 Aj^r. såddes rertcr verst. Stackelbcrg serter på rieikil?e. på Custö, d. 7 och 9 Apr. såddes serter på Riraito af Öfverst. Lieutn. Gripenberg. d. 19 Apr. i na3sta sock- nerna kring Abo. d. 22 Apr. af Rådm. Im- berg. d. 6 Maj. Rådm. Edner och det effter Prof Laursei astrologiska Ifer- dom, men det lyckades ei. Retu eller gröna fert- lösscn skpemde dem. Grannarnes a3rter, som voro sådda 14 dagar fornt, smittade hans med Retu. 1752. Den 1 1 Apr. a;rter såddes på landet kring Åbo. d. 17 Apr. Rådm. Edner hvita och gröna. d. 18 & 20 på Heikite. d. 20 på Riraito af Öf.L. Gripenbei'g. d. 15 af hans grannar. d. 25 Apr. af D. Laurteus. Den K) Apr. korn och spelt af Imberg. d. 13 Apr. Himmelskorn. d. 16 Apr. Gumrikskorn af Rådm. Edner. d. 14 Apr. Korn och hafre af Bahr. d. 27 Apr. och 4 Maj korn af Garberg. Den 18 Apr. Ilafre på Heikilte. d. 20 & 22 Apr. korn ibd. d. 22 Apr. korn af Imberg. d. 23 Apr. Himmel-Gum- rikskorn och hafre af Rådm. Edner. fr. d. 19 til d. 20 Apr. korn, hafre i nsesta socknerna kring Abo. Den 23, 24 Apr. Hafre på Heikilae. d. 29 Apr. Hafre, korn och spelt af Rådm. Ed- ner. d. 28, 29, 30 Apr. korn hos Öfv. L. Gripenberg. d. 29 Apr. 6 & 8 Maj korn på Heikihe. 4S0 Förteckiiiug pä de (lagarna, då vårsseden npskars kring Åbo. 1750. 1751. 1752. ÖtV. Stackelberg beifetta- Den 12 Ang. iipsknros Den 29 & 30 Juli uptogos de at aerterna lyckats fast han sådt så bittida, men andra nekade det. oerterna på Ilcikite. anterna på Heikilae. Rådm. Edner. d. 20 Julii de hvita. d. 3 Ang. de gröna. I I Den 30 Jul. upskars kor- net af Rådm. Edner. d. 1 Aug. af Garberg, det som var sådt d. 27 Apr. var bsettre sen det som såddes d. 4 Maji. d. 2 Aug. skars kornet af Bahr. Den 10 Aug. korn och hafre upsk. af R. Ed- ner. d. 16 Aug. hafren på Ilei- kilae. d. 19 Aug. det kornet som såddes d. 20 Apr. ibd. d. 27 Aug. det kornet som såddes d. 22 Apr. ibd. Den 16 Jul. togs Rågen vid Heikilse. d, 18 Juli Råg och Hvete af Rådm. Edner. d. 28 Jul. korn, spelt och hafre af R. Edner. dito hafre på HeikilDe. d. 28 Jul., 3 och 4 Aug. skars kornet påHeikike. I 481 Tideu då de villa va>xterua kriiiff Abo utslagit sina biomor 1752. I Apr. Corylus begynte skjuta fram aina röda pistiller, d. 9 voro de faM'diga, likaledes raares. 9 „ Ilepatiea en eller annan utsla- gen bloma, d. 18 voro mänga färdiga, d. 22 i full bloma, d. 4 Maj faeller pctala. I I „ Salix pentandr. vid Skantzen har några få Iserdiga biomor. 15 „ Draba, d. 24 fennu i bloma. 19 „ Erapctrum. Tussilago, d. 4 Maj i full bloma. 20 „ Fctasites, d. 1 Maj tcnnu biomor. 18 „ Fumaria bidbosa radice non cava major ma^st fierdig, d. 24 i full bloma i Muhcuri. 22 „ Viola tric. arv. fl. lut. Equisetum arv. Osmunda lunaria visar fram sin racemus på Hirvisalo. Caltha några biomor, d. 24 half- delen af blomorna ffcrdiga. 24 „ Ornithogal. 270. temmel. i bloma i Muhcuri, d. 4 Maj på Vanha- linna i full bloma. Anemone alba begynn, d. 4 Maj i full bloma. Adoxa en bloma öpnar sig, d. 4 Maj i full bloma på Vanhaliuna. Salix 805 redan förbi i Muhcur. Leontodon l:m en bloma allenast på en backe mot solen, d. 4 Maj många blommor, der sol- badd var, d. 8 maj maist alla biomor utslagna. Juneus f. plan. pilos. panic. sparsa. Carex nigr. vem. vulg., najstan förbi. 20 Apr. Myosurus på de i höstas med americansk frö sådde sajngar. Acer begynner. 29 „ Pulmonaria. Bctula. 2 Maj. Viol. tricol. fl. coer. Viola martia. Viola palustris rotundif. Ribes racem. erect., halfva race- mus fserdig. Myosotis arv. Arbutus i full bloma. Vaccinium f. ov. serrat. decid. Primula temeligen i bloma. Orobus vernus. Potentilla adscendens. Arabis f. lanc. petiol integerrimis. Salix grå vide — Oxys. Anthoxanthum begynner. Glechoraa på Vanhal. begynn. Anemone lutea begynn. Gnaphalium purp. begyn. Juneus capitul. psyllii. Salix 807 Aboens. Gåsvide. 3 ,, Salix grön pil i full bloma. Ribes röda vinbaer half i bloma. fi „ Veronica fl. solitär, fol. pedun- culo lougioribus, cordatis. Isopyrum. 1 1 „ Cerastium viscosum begjain. Geum rubrum begynn. Orobus fol. ovatis. Cardamine prat. Padus begynner. Lonicera begynner. Mespilus cotoneaster begynn. Fragaria begynner. Convallaria, Sigillum Salomon. vill snart begynna. 31 482 Carex 758. Hvispstarr. Alchemilla f. palniatis. 12 Maj. Thlaspi siliquis latis. Laniium riibr. Thlaspi bnrsa pastoiis. Lcdiim vill begynna. Litliosperm. railice rubra. 14 „ Cucnbal. dioic. fl. rubr. 19 ,. Lamium album. Asperugo. Malus hört. Cerasus liort. Narcissus nect. rubr. Tulipa. — Juniperus. Eriophorum spicis pendulis. Alsine gramineo folio. Tormentilla begynn. Vaccinium Lingon begynn. Cherophyllum hundkex begyn. Chelidonium begyn. 20 24 26 Tyrritis pilosa. Trifol. prat. rubr. begyn. Menyanthes begynn. Ranuncul. f. rad. reniforni. il). Runiex acetosa maj. Phaca sibir. Lunaria fr. orbiculato. Cerastium Fl. Sv. 382. Ranuncul. 466. pedunc. tcretib. Ranunculus ficaria. Rubus fragaria fol. fl. rubr. Cheiranthus fl. luteo. Scandix chaerophyll. satir. Syringa. Arenaria multicaulis. Hyoseyamus. Cynoglossura. Sorbus begynn. Crsetsegus, Oxel, begynn. \ Pris: 4 Mark. 3 2044 106 182"405 ^ V^ 'i k I ■r- ; ■'■ , ' v^-''^ ^* ^ 'i I^H^ - ^s \ ^\ ' if^^ T" ^Bé^J^é^^Pi •v'« ,.-^ lé'.''!^*Jl !^-» 15c • % ~*/T > 'rf*' . A j'^ lU ^^ 1 :^"r" ^^ '.^-^i^^ L^'^iF^;t^. ^ m % :^« 9 ■€.» :å 'a h .11 .f .1. 1 L ■s.:^ ;'ii jf i» .MM m 1 m ' ''' Il 'fl '^'^ "■' '^^ till... .^. L ■\ tx '5*' ■*; § , n . '.;? ^1 #.,|i i