HARVARD UNIVERSITY.

Ull "

LIB R A R Y

MUSEUM OF COMPARATIVE ZOOLOGY.

TT

1

<fr— fi—jffl

H£?3

BIDRAG

KANNEDOM AY

FINLANDS NATUR och FOLK.

U t g i f n

Finska Vetenskaps-Societeten.

Sextiondeandra Häftet.

$>-

AL

Hö

BIDRAG

till

KÄNNEDOM AF

FINLANDS NATUR och FOLK.

U t 2' i f n a

Finska Vetenskaps-Societeten.

Sextiondeandra Häftet

■•

Helsingfors,

Finska Litteratur-Sällskapets tryckeri,

1903.

INNEHALL.

Åskvädren i Finland 1896. Af A. F. Sundett 1.

Kritisk öfversigt af Finlands basidsvampar. Tillägg III. Af P.

A. Karsten 65.

Finlands Leprosorier. II. I. Maria Magdalena?, Wiborgs hospital.

Af D:r L. W. Fagerlund 101.

Der Chlorcoefficient des Wassers vom Finnischen Meerbusen

und vom Bottnischen Meere. Von A. H. Petander . . . 157.

Åskvädren i Finland 1897. Af W. Öhquist 169.

Statistiska beräkningar angående Finska Ecklesiastikstatens

enke- och pupillkassa till utredande af dess ställning den

I Maj 1900. Af L. Lindelöf 211.

Åskvädren i Finland 1898. Af IF. Öhquist 311.

Åskvädren i Finland 1899. Af W. Öhquist 349.

Studier öfver de nordiska språkens primära nominalbildning.

Ordregister. Af T. E. Karsten 395.

ÅSKVÄDREN I FINLAND

1896.

AF

A. F. SUNPELL.

Under 1896 (tionde observationsåret) emottog Finska
Vetenskaps-Societeten dels från frivilliga observatörer dels
från Ofverstyrelsen för lots- och fyrinrättningen 2770 med-
delanden rörande under året observerade åskväder och med
dem sammanhängande företeelser inom landet. I detta obser-
vationsmaterial förefinnas notiser om 2973 åskutbrott, 88
fall af kornblixt och blixt utan dunder, 7 hagelfall utan åska
under åskdagar samt 11 hagelfall under annan dag, 4 regn-
byar, 4 stormbyar, 9 norrsken, 1 eldkula och 7 diverse.

1. Observationsorterna.

Nylands län.

Borgnäs, O. K. Englund.

Borgå Bosgård, A. V. Nordström.

Borgå Haiko, A. F, och Edit Sun-

dell.
Borgå Orrby, O. Fagerström.
Borgå, skärgård, A. Forsell.

* Borgå skärgård, G. Sundell.

* Borgå skärgård, E. Cederström.
Esbo, A. O. Kihlman.

Hangö fyr, K. F. Alcenius.
Helsinge. L. Forsman.

* Helsinge, H. B. Aström.

* Helsinge skärgård, A. F. Sun-
dell.

Helsingfors, A. F. Sundell.
Helsingfors, M. Brenner.
Helsingfors, G. Melander.

* Iittis, T. A. Seppälä.
Iittis, R. Lind,

Ingå Fagervik. E. Hisinger.
Kyrkslätt Tngels, M. Brenner.
Kyrkslätt Strömsby, V. Rosberg.
Liljendal. E. Menander.
Lovisa, K. G. Sagulin.
Lovisa, I. Lovenetzskij.
Nummis, O. Levänen.
• Orimattila, K. L. Sagulin.
Perno Fasarby, A. Forsell.
Perno Tervik, Appelroth.
Pernå Våtskär, W. Modig.
Pojo Brödtorp, E. Hisinger.
Porkkala fyr. I. Taueher.
Pusula, K. H. Lindfors.
Sibbo, H. B. Aström.
* Sibbo skärgård, G. Sundell.
Sjundeå, I. L. Degerth.
Söderskärs fyr. C. F. Liljeberg.

Åbo län.

Ahlais, K. Inberg.
Björneborg, R. Rinne.
Björneborg, B. Granit.
Bogskärs fyr, V. Montell och K..

Lindström.
Brandö, F. V. Sipilä.

* Ersta fjärd, A. F. Sandell.
Eura kapell, T. A. Seppälä.

* Finström, F. Mangelus.

* Föglö Degerby, G. E. Mattsson.
Gustafs kapell, J. Hollmén.

* Hammarlund, F. Mangelus.
Hiittis, E. Lilius.

Hiittis, J. G. Ahlroth.

Hvittis, V. Lindstedt.

Hvittis, K. Lydén.

Ikalis, E. Strömmer och A. Okko.

* Jomala, A. Dahl.
Karkku, H. Hjelt.
Kimito, Maria Hedberg.

* Kisko, O. Åkerman.
Korpo, E. Lilius.
Kumo, V. Ahlgren.

* Lemland, F. Mangelus.
Lundo, A. L. Ståhlberg.
Lågskärs fyr, G. Juselius.

Mariehamn, A. Dahl.
Mariehamn, I Bergroth.
Mariehamn, F. Mangelus.
Mariehamn, N. Hammarström.
Märkets fyr, P. T. Söderström

och J. V. Eriksson.
Nagu, J. J. Fogelberg.
Nagu, Colin Wulff,
Nådendal, G. I. Rothström.
Pargas, G. Mattsson.
Parkano, C. Bränder.
Pemar, A. Björk.

* Raumo, F. W. Sipilä.
Räfsö, K. Kroger.
Sagu, Selma Henricsson.
Salo, A. Zetterman.

* Saltvik, A. Dahl.
Skälkärs fyr, M. R, Vidlund.
Suomusjärvi, O. Åkerman.
Säbbskärs fyr, C. F. Ståhlbom.
Utö fyr, H. Korsström.
Yiljakkala, M. Manner.
Vårdö, K. Blomroos.

Åbo, A. Forsell.
Åbo, Colin Wulff.
Åbo, A. W. Nordström.

Tavastehus län.

Hausjärvi, H. Svanberg,
Hausjärvi Torhola, Ingrid Helan-
der och G. Melander.
Jokkis. L. Berndes.
Jämsä. H. Salonius.

Jämsä Jaokslahti, A. Hertzberg.
Kuhmois, K. Sahlberg.
* Kuru, A. O. Kihlman.
Messuby, B. Grahn.
Orivesi, J. X. Sainio.

6

Padasjoki, E. Bonsdorff.
* Riihimäki, E. Bengelsdorff.
Somero, P. Sörman.
Somero Långsjö, V. Sagulin.

* Turenki, K. K. TaMnen.
Urdiala Notsjö, K. A. Vesterberg

och M. Karström.
Valkiakoski kanal, J. Solin.

S:t Michels län.

Gustaf Adolfs, F. O. v. Schrowe.
Heinävesi, K. A. Markkula.
Heinävesi, A. Brofeldt.
Heinävesi, L. J. Hendell.
Hietanen, A. Liikanen.
Hirvensalmi, A. Tanttu.
Hirvensalmi, H. J. Stjernvall.
Jokkas, J. R. och K. V. Relander.

Jorois, X. H. Grotenfeldt.
Kangaslampi, A. V. Liukkonen.
Kangasniemi, H. J. Stjernvall.
Kerimäki, A. Hytänen.
Kristina, E. Weckman.
Savonranta, J. Friman.
Sulkava Tiittala, C. Ph. Lindfors.
Sysmä, B. J. Vallen.

Viborgs län.

Björkö, N. E. Stråhlman och F.

Laurell.
Björkö, K. K. Talvinen.
Davidstad, A. E. Borgström.
Fredrikshamn, A. A. Andersson.
Hanhipaasi fyr, E. V. Eriksson.
Jaakimvaara, E. Zinck.
Kaipiais, A. Strömberg.
Kouvola, A. Strömberg.
* Kouvola, J. N. Sainio.
Kronoborg, Bertha och O. V.

Löfman.
Miehikkälä, .1. E. Suellman och

L. J. Hendell.
Parikkala, T. Ahokas.
Pyhäjärvi, K. O. Mansnerus.
Ruskeala, Mathilda Dahlberg.
Räisälä, C. V. Glin.

Salmis, A. A. Borenius.
Savitaipale, B. Fagerström.
Suistamo, G. Melander.
Tali, O. Bränder.

* Valkeala, O. Bränder.
Valkeala Kannuskoski, D. Col-

liander.

Vehkalahti, F. K. E. Lindholm.

Verkkomatala fyrskepp. F. Lau-
rell, N. E. Stråhlman och U.
Holmberg.

Viborg, H. Backman.

Viborg, A. A. Borenius.

Viborg, Emil och Elis Cederström.

* Viborgs socken, E. Cederström.
Villmanstrand, A. Stahle.

•• Villmanstrand, A. W.Nordström.

Kuopio län.

Idensalmi, E. J. Elmgren.
Kaavi, K. A. Riberg.
* Keitele, A. O. Kililman.
Kuopio, B. Granit.
Leppävirta, M. Lindberg.
Nerkko kanal, J. F. Bäckström.
Pelkjärvi, Inez Karsten.

* Rääkkylä, L. J. Hendell.
Tohmajärvi, A. V. Gyldén.
Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.
Tuusniemi. J. L. Eriksson.
Tuusniemi, J. Miettinen.
Vesanto, M. Huttunen.

Vasa län.

Alajärvi, J. Jobansson.

Gamlakarleby, E. Bengelsdorff.

Halsua, T. Puhakka.

Helsingkallan (fyrskepp), K. Vabl-
berg.

Himanko, G. O. Aspelin.

Jakobstad, I. Lovenetzskij och
U. V. Lunden.

Jakobstads skärgård. U. V. Lun-
den och G. A. Hedberg.

Jalasjärvi, K. Leskinen.

Jyväskylä, J. V. Sablstein.

Karstula, J. I. Gummerus.

Kaubajoki, C. V. v. Schantz.

Kehiå. J. Ingman.

Kelviå, K. Loj änder.

Kivijärvi, P. Kränk.

Korsnäs, P. O. Sikström.

Kronoby, A. Jakobsson.

Lappajärvi, Anton Berger.

Lappfjärd, I. I. Hannelius.

Lobteå, O. Mellenius.

Malax, J. P. Sandelin.

* Multia, A. O. Kililman.

Munsala, R. P. Ranken.
Munsala, A. Vesterlund.
Mustasaari Korsholm, Anna Vahl-

beck.
Nerpes, K. I. Nordlund.
Norrskärs fyr, K. E. Holmberg.

* Nykarleby, A. Vesterlund.
Pihtipudas, A. Fredman och K.

E. Grönberg.
Pylkönmäki, O. M. Selin och J.

Hackzell.
Pörtom, Saima Sjöberg.
Saarijärvi, O. V. Slätis och H.

A. Bengs.

* Saarijärvi, A. O. Kililman.
Sideby, K. E. Hohenthal.
Skälgrunds fyr, S. Strömborg.
Snipan (fyrskepp), H. V. Gylan-

der.
Storkallegrund (fyrskepp), V. Au-

rén.
Storkyro, G. Durchman.

* Storkyro. R, F. Rancken
Stora, A. Stählhammar.

8

Sumiais, H. Salonen,

* Toby, H. A. Bengs.
Töysä, Arnold Berger.
Valsöarnes fyr, F. J. Eklund.

* Viitasaari, A. O. Kihlman.
Viitasaari, T. Rosberg.

Viitasaari, E. F. Landgren.
Viitasaari, J. Suomela.
Viitasaari Ilmolahti, S. Häkkinen.
Vxpila, E. Bengelsdorff.
öfvermark, V. Groop.
Östermyra, G. A. Hedberg.

Uleåborgs län.

Enare Thule, M. Wsenerberg.

* Enare, A. \V. Granit.
Enare, M. Hinkula.
Enontekis, M. Hinkula.
Enontekis, A. A. A. Laitinen.
Enontekis, Y. Halonen.
Frantsila. A. Haneli.
Haapajärvi, C. E. och Augusta

Ahnger.

* Haapavesi, M. Manner.
Ijo, O. Hägg.

Kajana, Maria Renfors.

* Kemijärvi, A. W. Granit.
Kittilä, E. Roo*.

Kittilä, A. Tötterman.
Kuhmoniemi, V. Pfaler.
Marjaniemi fyr, L. Lalin.
Outakoski, E. Eriksson.
Pudasjärvi, A. Suopanki.
Pybäjärvi, J. Simelius.

* Pyhäjärvi, M. Manner.
Simo, J. A. Keckman.

* Sodankylä, A. W. Granit.
Sodankylä, R. Mellenius.

* Sotkamo, A. O. Kihlman.
Tyrnävä, M. Manner.
Uleåborg, V. Nordström.
Utsjoki, A. Koivisto.

I observationerna hafva således deltagit 199 personer,
bland dem 12 vikarierande observatörer. De ined en stjerna
betecknade orterna äro tillfälliga observationsorter (under
resor).

2. Fördelning af åskutbrott (re) och fall af korn-
blixt eller blixt utan dunder (<0 på
årets särskilda dagar.

1896.

1 1

April.
Mars.

Juli.

Juni.
Maj.

>

00

c

CO

a"
5
c-

o

O*

C

CD

o

a>

B

c-

CD

r^ re

re <;'rel<i

re <^\ re K

re <£

re <k

rel-i

re ^

re

1

2
3
4

5

6

7

8

9

10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28-
29.
30
31

1

2

5
11

_

— 1
1 —

1 "

:h

2

— 5

— 23

3

9

7

1
5

3

3

46
3

1

16
3

4
4
57
27
79
95
86
10
15
17

12

17

15

1

63
21

146
64
77
54
87
31
38
13

164

1

3

1

1

1

1
2
1
3

1

1
1

183

202

77

14

28

2

14

8

1

8

12

36

96

2

8
89

8

1

25

135

3

21

15
o

3
1
1

5

3

4

o
1

29

73

181

56

4

1

1

20

12

7

3

13

24

2

1
5

4
7
4

9

-i

1
1

2
12
6'
1

3

2

i

2
2

1

3

1

1
5

21
3
1

1

9

ii

i

2

2

18

1

1
1

7

1

1

3
1

i

i

_

Summa

1

2

16

2 32

3

70

1

1264

18

1021

20

481

27

41

i

43

16

2

10

Aret var ganska åskdigert; åskdagarnas antal stiger till
113 med 2973 åskutbrott (ett större antal än under något
af de föregående nio åren). Under 6 dagar inträffade dess-
utom kornblixt eller blixt utan dunder. Högsta antalet åsk-
dagar äfvensom åskutbrott förekommer i Juni.

3. Askvädrens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarna.

Januari— April.

1) Januari 19. Aska kl. 6 f. m. i Wiborg, efter snöstormar
under tre dagar.

Januari 31. Hagel ulan åska a Utö kl. 2 e. m.r'
Februari 3. Hagel utan åska i Hirvensalmi.

2) Februari 4. Blixt med dunder åt NE i Ikalis kl. 5 e. m.
och åt SE i Parkano kl. 5.35 e. m.

Mars 5. Blixt utan åska kl. 7.30 e. m. åt SSE i Mariehamn.
Mars 19. Kl. 4 f. m. blixt utan åska at W i Påmark.

3) Mars 26. Minimum i norra Ryssland. Aska A) kl. 11.15—
11.45 f. m. vid Märket och i Mariehamn. B) Kl. 8.55 e. in. vid Utö.
C) Kl. 9.15—10.45 e. m. vid Bogskär och Utö.

4) Mars 27. Åska A) kl. 3.5—5.45 e. m. i Mariehamn (hagel),
ä Brandö och vid Skälskär. B) Kl. 8.30—10.45 f. m. vid Bogskär,
Utö och i Nagu. C) Kl. 2.50 e. m. å Brandö och i Gustafs. D) Kl.
3.45—4.10 e. m. öfver Nagu, Brandö och Gustafs.

5) April 2. Åska åt SW kl. 7—8 e. m. i Sideby.

6) April 27. Aflägset dunder at SW vid Skälskär kl. 4 e. m.

7) April 28. Minimum vid Haaparanta. Aska kl. 2.30 e. m.
\H Märket och kl. 7.15 e. m. i Tuusniemi.

8) April 29. Åska kl. 1 e. m. i Hirvensalmi och Kristina
(hagel), kl. 1.45 vid Valkiakoski (hagel), kl. 3 i Kerimäki och kl. 4.4"
e. m. i Stora. Hagel utan åska kl. 2.20 e. m. i Ruskeala.

11

9) April 30. Minimum öfver mellersta Sverige. Aska A) kl.
8.20—11 f. m. öfver Abo, Lundo, Kumo (hagel) och Parkano (hagel).
B) Kl. 4.20—6.45 e. m. öfver Hirvensalmi, Jämsä, Saarijärvi och
Sumiais. C) Kl. 4.25 e. m. i Wiitasaari och 5.45 e. m. vid Märket.
D) Kl. 5.45 e. m. i Kristina och Hirvensalmi (hagel). E) Kl. 5.40-1145
e. m. öfver Björkö. Miehikkälä, Viborg, Tali, Räisälä (hagel). Krono-
borg och Kerimäki; blixt utan dunder kl. 11—12 e. m. i Pyhäjärvi,
Sulkava och Kangaslampi. F) Kl. 8.10 e. m. vid Porkkala (hagel)
och Kyrkslätt.

Maj månad.

Under Maj förekommo endast 8 åskdagar med 70 åsk-
utbrottj under hvilka 1 åskslag och 1 hagelfall äro anmälda.

10) Maj 1. Aska A) (fortsättning af åskan E föregående
dag) kl. 1 f. m. i Savonranta; blixt utan dunder efter midnatt i
Kuhmois. B) Kl. 6.40 e. m. i Wehkalahti.

11) Maj 5. Åska A) kl. 3.25—7 e. m. öfver Björkö, Wehka-
lahti, Miehikkälä, Tali och Pyhäjärvi. B) Kl. 8.40—10 e. m. i Björkö
och Miehikkälä.

Maj 10. Hagel utan åska kl. 9.50 f. m., 11 f. m. och 1 e. m. i
Storkyro.

12) Maj 11. Aska pa aftonen i Storkyro.

13) Maj 12. Åska A) kl. 11.45—12 f. m. i Sideby, Nerpes
och Wiitasaari. B) Kl. 4.45 e. m. i Stora (sno) och Wiitasaari.
Hagel utan åska kl. 9 f. m. i Storkyro och kl. 2 e. m. i Wehkalahti.

Maj 17. Hagel utan åska kl. 10.15 f. m. i Kronoborg, 11.50 i
Helsingfors och 1.35 e. m. i Helsinge.

14) Maj 23. Åska kl. 11.30 f. m. i Sulkava, 12.30 e. m. i Frant-
sila och 6.40 e. m. i Pudasjärvi.

15) Maj 28. Åska kl. 8.25 f. m. i Pemar, kl. 11 f. m. i Ori-
vesi och kl. 6 e. m. i Sodankylä.

16) Maj 29. Minimum vid Vardö; 46 åskutbrott. Åska A) kl.
3.25 f. m. i Mariehamn och kl. 5.45 f. m. i Jorois. B) Kl. 7.5 f. m.
—12.35 e. m. öfver Hangö fyr. Kimito. Sagu, Lundo, Åbo (hagel),

12

Suomusjärvi och Hvittis. C) Kl. 10.40 f. m.— 12.5 e. m. öfver Gustaf
Adolfs, Kuhmois, Messuby, Jämsä och Sumiais. D) Kl. 12.10-4.30
e. ra. öfver Iittis, Kristina, Hirvensalmi, Sysmä, Gustaf Adolfs, Jo-
rois, Leppävirta, Sumiais, Kaavi och Tuusniemi. K) Kl. 12.20 f. m.
—1.35 e. m. öfver Hirvensalmi, Gustaf Adolfs, Sysmä och Kuhmois.
F) Kl. 1 e. m. vid Skälskär och Märket. G) Kl. 3.40 e. m. i Hirven-
salmi. H) Kl. 3.40—5.40 e. m. öfver Söderskär, Borgnäs och Hel-
singe. 1) Kl. 4.20 e. m. i Enare. J) Kl. 5.50—11.30 e. m. öfver
Stora, Jalasjärvi (ett åskslag i Wallinkylä Harjupää dödade en 17
års flicka i förstugan samt skadade personer i stugan), Töysä, Ala-
järvi, Lappajärvi, Himango och Frantsila. K) Kl. 6.55—7 e. m. öfver
Söderskär, Helsingfors och Kyrkslätt.

17) Maj 30. Aska kl. 12.25 f. m. vid Marjaniemi (fortsättning
af åskan J föregående dag\ kl. 2 e. m. i Lovisa och kl. 3.55 e. m.
vid Märket.

Maj 31. Hagel utuu åska kl. 11 f. m. i Helsingfors, 1.40 e. m.
å Tali och 3.55 e. m. i Hirvensalmi.

Juni månad.

Under Juni steg såväl antalet åskdagar (28) som anta-
let åskutbrott (1,264) till ett maximum, ett frän alla före-
gående observationsår afvikande förhållande, enär dessa maxima
plägat infalla under Juli eller Augusti. Askslagens antal (57)
är äfven ett maximum. Antalet hagelfall under åska ut-
gör 86.

18) Juni 1. Minimum i nordvestra Norge. Aska A) kl. 1.55
e. m. i Sumiais. B) Kl. 3—5.10 e. ra. öfver Leppävirta, Tuusniemi
och Wiitasaari. C) Kl. 4.45—6 e. m. öfver Sulkava (hund). Jokkas
(hagel), Jorois, Leppävirta, Heinävesi (ett åskslag söndrade ett stort
antal fönsterrutor i prestgården), ' Suonenjoki (ett åskslag ref tape-
terna i ett rum) och Sumiais. D) Kl. (i— 7.15 e. m. öfver Sulkava,
Kerimäki, huskeala, Tikkala och Pelkjärvi. Blixt utan dunder kl.
10.55—11.10 e. m. i Kemijärvi.

13

19) Juni 2. Äska kl. 1.30 f. m. vid Norrskär, kl. 9 f. m. i
Savitaipale och kl. 2.30 e. m. i Mimsala.

20) Juni 3. Aska kl. 3.15—4 f. m. öfver Brandö, Skälskär
och Märket samt kl. 9.35 f. m. — 12.50 e. m. vid Söderskär.

21) Juni 4. Aska kl. 8.40—10.15 e. m. öfver Korsholm, Pörtom,
Storkallegrund och Norrskär.

22) Juni 5. Tunga af lägre lufttryck frän mellersta Sverige
inåt mellersta Finland; 57 åskutbrott. Aska A) kl.. 3.50— 5.50 f. m. i
Mariehamn och vid Skälskär. B) Kl. 12.15 e. m. i Gustafs. C) Kl.
1.15—1.50 e. in. öfver Willmanstrand, Gustaf Adolfs, Jämsä (hagel)
och Orivesi. D) Kl. 1.30—6.20 e. m. öfver Hausjärvi, Kuhmois {ha-
gel, ett åskslag dödade en bonde i Ouninpohja by samt bedöfvade
en gosse), Jämsä, Korpilahti (ett åskslag dödade 2 kor å Puolaka
gård), Orivesi, Sumiais, Jalasjärvi, Töysä (ett åskslag dödade en ko
i fähuset å Keisala hemman samt bedöfvade värdinnan, som mjöl-
kade kon; fähuset antändes). Östermyra, Viitasaari, Alajärvi och
Lappajärvi. E) Kl. 1.45 — 3.45 e. m. öfver Fredrikshamn, Miehik-
kälä, Davidstad, Tali, Sysmä, Hirvensalmi och Sulkava. F) Kl. 2 —
2.30 e. m. öfver Hirvensalmi, Gustaf Adolfs och Sysmä. G) Kl. 2.5
—5.20 e. m. öfver Sibbo, Borgå socken, Borgnäs Liljendal, Iittis,
Miehikkälä, Fredrikshamn. Savitaipale, Kristina och Kerimäki. H)
Kl. 4.5—6.55 e. m. öfver Björkö, Viborg, Villmanstrand, Savitaipale,
Kristina och Sysmä. I) Kl. 5—5.50 öfver Gustaf Adolfs (ett åskslag
gick in genom fönstret i stugan på Kalho gård och brände ena
sängfoten samt antände kläder a löftet) och Sysmä (ett åskslag an-
tände två halmlador och dödade 6 kalfvar å Valittula). J) Kl. 6.50
— 10.15 e. m. öfver Jalasjärvi (ett åskslag skadade en telefonledning),
Sumiais, Östermyra, Saarijärvi, Kivijärvi och Halsua. K) Kl. 9.55
e. m. i Nådendal.

23) Juni 6. Lufttrycket är den 6—9 Juni temligen jemt för-
deladt, vindarna i Finland merendels svaga. Blixt utan dunder
kl. 12.20—2.20 f. m. vid Lågskär åt W och NW samt kl. 12.40 f. m.
åt NW å Brandö (Åland). Åska A) kl. 12.20—1.10 e. m. öfver Ka-
jana och Kuhmoniemi (hagel). B) Kl. 12.35—2.5 e. m. öfver Pyhä-
järvi, Räisälä (ett åskslag bedöfvade en gosse), Villmanstrand och
Kristina. C) Kl. 1.15—1.45 e. m. öfver Pihtipudas, Pyhäjärvi (hagel)
och Haapajärvi. D) Kl. 1.55 e. m. i Gustafs och Viitasaari, kl. 3.25

14

i Jalasjärvi. E) Kl. 2.15—3.45 e. m. öfver Orivesi, Suraiais och
Saarijärvi. F) Kl. 6—6.45 e. m. öfver Sumiais (ett åskslag åstad-
kom skogseld å Hakala gård, Konginkangas (ett åskslag dödade 2
kalfvar och kullstjelpte en häst), Leppävirta, Tuusniemi och Kaavi.
G) Kl. 6—8.30 e. m. öfver Jämsä, Saarijärvi (cyklon), Sumiais och
Viitasaari. H) Kl. 7.40 i Jämsä. Blixt utan dunder kl. 10.2'» e. m.
—2.20 f. m. vid Lågskär ät S och \V.

24) Juni 7. Askutbrottens antal 79. Aska A) under natten i
Leppävirta, 12.55 f. m. i Abo, 3.10 vid Marjaniemi och 3.20 f. m. i
Helsingfors. B) Kl. 8.30-11.10 f. m. öfver Tuusniemi, Värtsilä,
Pelkjärvi, Ruskeala (hagel) och Hanhipaasi. C) Kl. 9.5 f. m. — 4.4<»
e. m. öfver Brandö, Gustafs, Karkku, Messuby, Orivesi, Kuhmois,
Jämsä (hagel), Gustaf Adolfs, Hirvensalmi (hagel), Kristina, Kangas-
niemi, Jokkas, Sulkava och Kerimäki. D) Kl. 10 f. m. — 3.50 e. m.
öfver Björneborg, Ikalis, Jalasjärvi (hagel), Pylkönmäki, Saarijärvi,
Sumiais, Viitasaari och Haapajärvi. E) Kl. 10.10—10.25 f. m. öfver
Björkö och Verkkomatala. F) Kl. 11.40 f. m. — 2.20 e. m. öfver Ala-
järvi, Lappajärvi, Halsua, Kivijärvi (hagel), Viitasaari, Pihtipudas,
Haapajärvi och Kuhmoniemi. G) Kl. omkr. 12.15 e. m/ öfver Snipan,
Norrskär och Valsö. H) Kl. 12.55—3.10 e. m. öfver Viitasaari, Pihti-
pudas, Pyhäjärvi, Haapajärvi och Kajana. I) Kl. 1.10—3 e. m. öfver
Pyhäjärvi, Hanhipaasi och Salmis. J) Kl. 1.15 e. m. vid Verkko-
matala. K) Kl. 1.15—3.50 e. m. öfver Jyväskylä, Jorois, Leppävirta,
Heinävesi, Tuusniemi och Kaavi. L) Kl. 1.40 e. m. i Helsingfors.
M) Kl. 2.15—5.10 e. m. öfver Alajärvi, Lappajärvi (hagel), Kivijärvi,
Pyhäjärvi och Haapajärvi. N) Kl. 5.10 e. m. å Björkö. O) Kl. 6.45
e. m. i Pelkjärvi. P) Kl. 7.40—8.15 e. m. i Sumiais och Viitasaari
(hagel). Q) Kl. 8.15—9 e. m. öfver Sulkava, Kerimäki och Pelkjärvi.
R) Kl. 11.25 e. m. i Korpo (klofblixt).

25) Juni 8. Askutbrottens antal 95. Åska A) kl. 6 f. ni. i
Viitasaari, 7.30 f. m. vid Valsö. B) Kl. 6—7 f. m. vid Porkkala och
Hangö fyr. C) Kl. 9.20-10.50 f. m. öfver Porkkala, Kyrkslätt, Hel-
singfors, Helsinge och Tusby. D) Kl. 9.20 f. m.— ? c. m. öfver
Hangö fyr, Pojo, Kimito (ett åskslag antände en skog vid Strömma),
Sjundeå, Kyrkslätt, Borgnäs och Borgå skär. E) Kl. 10.45 f. m.—
3.50 e. m. öfver Borgå skär, Iittis, Valkeala (hagel), Davidstad, Savi-
taipale, Villmanstrand, Jääskis (ett åskslag dödade en qvinna i en

15

lada, der hon sökt skydd jerate dottren, som blef oskadad; ladan
brann upp), Räisälä, Parikkala, Kronoborg-, Hanhipaasi och Salmis.
F).K1. 12—5 e. m. öfver Sysmä (hagel), Gustaf Adolfs, Hirvensalmi,
Kristina, Sulkava, Kerimäki och Pelkjärvi. G) Kl. 12—4.40 e. m.
öfver Urdiala, Hvittis, Kumo (hagel), Karkku, Ikalis, Parkano, Stora
och Jalasjärvi. H) Kl. 12.35 e. m. i Varts ilä. I) Kl. 1.30—5.15 e. m.
öfver Urdiala (hagel), Akkas (ett åskslag dödade en dräng a Karl-
sund inne i en stuga; öfriga personer i huset blefvo icke skadade),
Knhmois, Messuby, Jämsä, Orivesi och Viitasaari. J) Kl. 2.30—2.40

e. m. i Gustaf Adolfs och Hirvensalmi. K) Kl. 4.10 e. m. i Nägu
och Åbo. L) Kl. 4.20—5.20 e. m. öfver Sysmä, Kuhmois, Messuby
och Orivesi. M) Kl. 4.30—10.15 e. m. öfver Somero, Notsjö, Kumo,
Hvittis, Karkku, Ikalis, Parkano, Sideby och Jalasjärvi. N) Kl. 4.55
—6.30 e. m. öfver Pyhäjärvi, Räisälä, Jaakimvaara, Parikkala,
Hanhipaasi och Salmis. O) Kl. 7.35 e. m. vid Verkkomatala. P)
Kl. 7.45—9.45 e. m. öfver Fagervik, Söderskär, Helsingfors och
Borgå skär. Q) Kl. 8—11.35 e. m. öfver littis, Sysmä, Gustaf Adolfs,
Hirvensalmi, Savitaipale och Villmanstrand. R) Kl. 9.25— 10.5 e. m.
öfver Sibbo, Söderskär och Borgå skär. S) Kl. 9.40—11.25 e. m.
öfver Utö, Hangö fyr, Salo, Hiittis och Nagu. Blixt utan dunder
kl. 10.25 e. m. åt NE i Pemar.

26) Juni 9. Åskutbrottens antal 86. Åska A) kl. 12—3.30

f. m. öfver Korpo, Abo, Pemar, Somero, Suomusjärvi, Fagervik,
Nummis, Pusula, Sjundeå och Porkkala. B) Kl. 12.10—2.5 f. m. öf-
ver Norrskär, Helsingkallan, Jakobstad, Gamlakarleby, Lohteå och
Himango. C) Kl. 3—3.10 f. m. öfver Räisälä och. Pyhäjärvi. D) Kl.
omkr. 5—6.45 f. m. öfver Lohteå, Himango och Marjaniemi. E) Kl.
6—7 f. m. öfver Jämsä, Sumiais, Kivijärvi och Viitasaari. F) Kl.
7'.30 f. m. — 12.45 e. m. öfver littis (ett åskslag antände ett fähus och
en lada i Sipikala by, hvarvid ett svin blef innebrändt), Davidstad,
Parikkala, Jaakimvaara, Kronoborg, Hanhipaasi och Salmis. G)
Kl. 11.10 f. m.— 1.5 e. m. öfver Sulkava, Kerimäki, Pelkjärvi och
Tohmajärvi. H) Kl. 11.55 f. m.— 2.15 e. m. öfver Parkano, Sumiais,
Saarijärvi (hagel), Viitasaari (hagel), Kivijärvi, Pyhäjärvi och Haapa-
järvi. I) Kl. 12—2.5 e. m. öfver .Hausjärvi, Sysmä, littis, Valkeala
och Villmanstrand. J) Kl. 12.30—3 e. m. öfver Borgå och Sibbo
skär, Borgnäs, Helsinge och Hausjärvi. K) Kl. 12.40 — omkr. 4 e. m.

öfver Räisälä, Pyhäjärvi och Salmis. L) Kl. omkr. 2-6.10 e. m öf-
ver Sumiais (hagel), Viitasaari, Kivijärvi, Pyhäjärvi, Haapajärvi (ha-
gel), Frantsila och Kuhmonieini. M) Kl. 3—5 e. m. öfver Leppävirta
och Tuusniemi. N) Kl. 4 e. m. i Viitasaari. O) Kl. 4.40—5 e. ni.
öfver Räisälä. Yillmanstrand och Parikkala. P) Kl. 5.15 e. m. vid
Storkallegrund och kl. 5.40 e. m. i Sumiais (hagel). Q) Kl. 6.45—
• »nikr. 9 e. m. öfver Jorois, Heinävesi och Leppävirta. R) Kl. 8.45
e. m. i Viitasaari. S) Kl. 9.5—10 e. m. öfver Kerimäki och Sul-
kava. T) Kl. 10.45 e. m. i Mariehamn. Blixt utan dunder kl. 10.30

e. m. åt S. i Eura kapell. Åska med hagel i Harjavalta (40 fönster-
rutor krossades å prestgården) ; svag åska åt E och NE större de-
len af dagen vid Utö.

27) Juni 10. Åska A) kl. 2—3 e. m. i Hausjärvi. B) Kl. 10.15

f. m. — 3 e. m. öfver Gustafs, Eura kapell, Kimito, Hangö fyr, Sjun-
deå och Kyrkslätt. C) Kl. 1.20 e. m. vid Verkkomatala och 5.35
e. m. i Pyhäjärvi.

28) Juni 11. Åska A) kl. 7.50 f. m. i Kyrkslätt, kl. 11.10 f. m.
i Gustafs. B) Kl. 1.30—4 e. m. öfver Eura kapell, Pargas, Lundo,
Åbo och Gustafs. C) Kl. 4.25—6 e. m. öfver Somero, Suomusjärvi,
Salo, Lundo, Pargas, Abo och Korpo.

29) Juni 12. Åska A) kl. 12.30—3.30 e. m. öfver Haapajärvi,
Pihtipudas, Pyhäjärvi, Viitasaari, [Nerkko, Kuopio och Tuusniemi.
B) Kl. 3.30 e. m. i Saarijärvi och Leppävirta. C) Kl. 3.40 e. m. i Marie-
hamn. D) Kl. 3.45—7 e. m. öfver Kivijärvi, Viitasaari. Saarijärvi.
Jämsä, Sysmä och Gustaf Adolfs. E) Kl. 9.30 e. m. i Tuusniemi (hagel).

30) Juni 15. Åska A) kl. 10 f. m. — 12.15 e. m. ä Norrskär
och Valsö. B) Kl. 1—2.5 e. m. öfver Korsholm, Norrskär, Snipan, Mun-
sala och Valsö. C) Kl. 4.30—7 e. m. i Enontekis och Kittilä. D)
Kl. 8.30 e. m. vid Norrskär. E) Kl. 11.30— 11.45 e. m. öfver Snipan
och Norrskär. Kornblixt kl. 9 e. m. — 1.15 f. m. vid Storkallegrund
at NW och NNE.

31) Juni 16. Åska A) kl. 12.30—4 f. m. (fortsättning af åskan
E twregående dag) öfver Valsö, Helsingkallan, Munsala, Jakobstad,

Töysä, Halsua, Kivijärvi, Saarijärvi, Viitasaari, Tuusniemi och Leppä-
virta. B) Kl. 3 f. m. vid Skälskär. C) Kl. 3.45—7 f. m. öfver Marja-
niemi, Tyrnävä och Frantsila, D) Kl. 4—5 e. m. i Somero (ett åsk-
slag dödade en dräng på åkern a Viluksela). E) Kl. 6.30 e. m. i Nagu.

17

32) Juni 17. Aska A) kl. 8.15-9.15 f. m. vid Utö. B) Kl. 3.20
—5 e. m. i Kumo, Hvittis. Karkku, Parkano, Åbo, Salo, S:t Bertils
(en karl dödades af ett åskslag), Suomusjärvi (hagel). Nummis. Pu-
sula, Tammela, Sjundeå och Kyrkslätt.

33) Juni 18. Åska kl. 1.20 e. m. i Töysä.

34) Juni 19. Hög temperatur, svagt minimum öfver Botniska
viken; 48 askutbrott. Aska A) kl. 8.45—9 f. m. i Pudasjärvi och
Simo. B; Kl. 12.30—9 e. m. öfver Märket. Skälskär, Mariehamn,
Brandö, Gustafs, Kumo, Säbbskär, Räfsö, Björneborg, Parkano och
Jalasjärvi. C) Kl. 1—1.30 e. m. öfver Pudasjärvi och Kuhmoniemi.
D) Kl. 1—3.45 e. m. öfver Karkku och Sideby. E) Kl. 1.15 vid
Storkallegrund. F) Kl. 1.20—1.40 e. m. öfver Lagskär, Mariehamn,
Hammarland (ett åskslag dödade en häst i Mörby och gjorde en
karl döf), Vardö och Gustafs. G) Kl. 2.15—6.30 e. m. öfver Bog-
skär, Utö, Korpo, Nagu. Pargas och Lundo (sammangående med
åskan B). H) Kl. 3.45-4 e. m. i Kittilä och Enontekis. I) Kl. 5.40-
8.50 e. m. öfver Sideby, Skälgrund, Storkallegrund. Valsö, Munsala
och Jakobstad. J) Kl. 7.30—10.50 e. m. öfver Korsholm, Helsing-
kallan. Jakobstad och Lappajärvi. K) Kl. 8—10.35 e. m. öfver Gu-
staf Adolfs, Jämsä och Orivesi; blixt utan <lun<h>r kl. 10—11 e. m.
at W i Kuhmois. L) Kl. 8 e. m. i Enontekis. M) Kl. 9.25—10 e. m.
öfver Marjaniemi, Ijo och Simo.

35) Juni 20. Temperatur öfver den normala: svagt minimum
öfver norra delen af Sverige och Finland; 63 åskutbrott. Åska A)
kl. 1—3 f. m. i Kittilä. vid Marjaniemi och i Frantsila. B) Kl. 4—
8.50 f. m. öfver Sumiais, Viitasaari (ett åskslag antände en badstuga
å Muikulahti gård), Pihtipudas och Ijo; blixt utan dunder i Pyhä-
järvi. C) Kl. 7 f. m. vid Lundo och 7.45 f. m. i Tuusniemi. D) Kl.
7.30—10.5 f. m. öfver Sulkava, Kerimäki (ett åskslag söndrade dörren
■och ugnen i en stuga samt bedöfvade fiere personer), Leppävirta,
Heinävesi, Kuopio och Tuusniemi. E) Kl. 8—11.20 f. m. öfver Pa-
rikkala, Hanhipaasi, Ruskeala och Sulkava. Fj Kl. 10.25 f. va. — 12.5
-e. m. öfver Pyhäjärvi (hagel). Räisälä (ett åskslag antände fähuset
å pastorsbolet, ett annat splittrade ett träd i Särkisalo), Kaukola
(ett åskslag skadade skorstenen, fönstren och golfplankorna i en
stuga i Kaukola by), Kronoborg och Jaakimvaara. G) Kl. 11.55
f. m.— 5.40 e. m. öfver Pyhäjärvi, Räisälä, Hanhipaasi, Parikkala

2

18

och Ruskeala (hagel). H) Kl. 12—1.50 e. m. öfver Frantsila och
Tyrnävä. I) Kl. 12.15—3 e. m. öfver Tyrnävä, Ijo och Simo. J)
Kl. 1.10—3.15 öfver Viitasaari, Nerkko, Idensalmi, Kaavi och Tuus-
niemi. K) Kl. 2.15—6.10 e. m. öfver Viitasaari, Kuopio, Nerkko,
Idensalmi och Kaavi. L) Kl. 4 — omkr. 6 e. m. öfver Haapajärvi,
Pyhäjärvi, Frantsila och Tyrnävä. M) Kl. 4.40 e. m. i Kronoby och
kl. 4,55 e. m. i Salo (Åbo län). N) Kl. 4.50—7 e. m. öfver Sumiais,
Viitataari, Nerkko, Idensalmi, Tuusniemi och Kaavi. O) Kl. 8.10—
11 e. m. i Villmanstrand och Jämsä. Aska i Karkku. Hagel utan
åska i Heinävesi kl. 6.20 e. m.

36) Juni 21. Åska A) kl. 6 f. m. i Tuusniemi, kl. 9 i Gustaf
Adolfs, 9.55 å Räfsö och 12.50 e. m. i Karkku. B) Kl. 12—2.35 e. m.
i Gustaf Adolfs (hagel), Hausjärvi och Borgnäs. C) Kl. 1.30 e. m. i
Uleåborg (ett åskslag antände en fabrik jemte magasiner). D) Kl.
5.10—10.5 e. m. öfver Ikalis, Parkano, Stora och Alajärvi. E) Kl.
5.30—7.40 e. m. öfver Skälskär, Björneborg och Räfsö. F) kl. 6.15
—9.30 e. m. öfver Ikalis och Parkano. G) Kl. 10.30—11.50 e. m. öf-
ver Värdö och Gustafs; hlixt utan dunder å Utö åt SE. E och NE.
H) Kl. 10.35—11.20 e. m. öfver Hangö fyr och Hiittis; bli.it utan
(länder i Korpo åt E. Hagel utan åska å Vidskärs fjärd, NE om Utö.

37) Juni 22. Svagt men omfångsrikt minimum öfver Sverige;
normal temperatur; 146 åskutbrott. Blixt utan dunder kl. 12.20 f. m.
a Lågskär åt NE och E. Åska A) kl. 12.2u-2.15 f. m. (fortsättning
af askan H föregående dag) öfver Pargas, Sagu, Kimito, Hangö
fyr, Porkkala, Suomusjärvi, Fagervik, Nummis och Pusula (ett åsk-
slag antände prestgårdens skog). B) Kl. 12.30 f. m. vid Storkalie-
grund och i Kaavi. C) Kl. 1—3.40 f. m. i Brandö, Hiittis och vid
Hangö fyr. D) Kl. 3.25—7.15 f. m. öfver Sideby, Skälgrund, Snipan
och Valsö. E) Kl. 5.50—7.10 f. m. öfver Hangö fyr, Kimito. Pargas
(hagel), Pusula, Sagu, Salo och Gustafs. F) Kl. 6.15—8.45 f. m. öf-
ver Stora, Storkallegrund, Töysä (hagel), Alajärvi och Lappajåivi
(hagel). G) Kl. 7.40—10.40 f. m. öfver Gustafs, Kumo. Räfsö, Par-
kano och Sideby. H) Kl. 7.20—10.45 f. m. öfver Hiittis. Korpo (ha-
gel), Brandö, Säbbskär och Räfsö. I) Kl. 8.10—9 f. m. öfver Salo
och Somero (ett åskslag dödade 3 kalfvar a Ruostela). J) Kl. 8.50
f. m. — 2.15 e. m. öfver Messuby, Orivesi, Storkyro, Korsholm, Pörtom,
Munsala (hagel), Nykarleby (åskslag i telefoncentralen), Helsingkallan,

19

Valsö och Norrskär. K) Kl. 9 — 11.35 f. m. öfver Kyrkslätt, Fager-
vik, Sjundeå, Pusula, Helsingfors, Helsinge, Sibbo, Borgå socken,
Perno och Lovisa. L) Kl. 9 — 10.25 f m. öfver Munsala, Jakobstad,
Helsingkallan och Gamlakarleby. M) Kl. 9.5 f. m. — 12.40 e. m. öf-
ver Norrskär, Storkallegrund, Korsnäs, Östermyra, Korsholm, Ala-
järvi, Lappajärvi, Kronoby (hagel), Kelviå och Himango. N) Kl.
9.30—11 f. m. öfver Kelviå, Jakobstad och Munsala. O) Kl. 9.30—
12 f. m. öfver Jorois, Leppävirta ocb Tuusniemi. P) Kl. 9.45—11
f. m. öfver Sysmä, Padasjoki och Jämsä. Q) Kl. 10.45 f. m. i Pyhä-
järvi (Viborgs län) och Kerimäki. R) Kl. 10.45—11.50 f. m. öfver
Sumiais, Kivijärvi, Halsua, Jakobstad, Kronoby (ett åskslag splitt-
rade tvä telegrafstolpar), Jakobstad och Kelviå. S) Kl. 11.15—11.40
f. m. i Sideby (hagel), Räfsö och Gustafs. T) Kl. 11.25 f. m. — 4.20
e. m. öfver Verkkomatala, Pyhäjärvi och Räisälä. U) Kl. 11.20 —
11.25 f. m. öfver Kristina (åskslag dödade en dräng under en tall och

6 får) och Sysmä. V) Kl. 12 — 1.5 e. m. öfver Alajärvi (ett åskslag
bedöfvade en gosse i Syrjälä, hagel), Vindala (hagel), Jakobstad och
Kelviå. W) Kl. 1—3.45 e. m. öfver Saarijärvi, Töysä, Pörtom, Kors-
holm, Storkallegrund. Munsala, Viitasaari, Kivijärvi, Lappajärvi
(hagel), Halsua, Jakobstad och Kelviå. X) Kl. 3—4.5 e. m. öfver
Sumiais, Viitasaari, Tuusniemi och Pihtipudas. Y) Kl. 4.15—4.45
e. m. öfver Kerimäki, Tuusniemi {åskslag i en gård i Ukonlahti, der
rummen fyldes med rök och tre personer bedöfvades, och i Hevon-
salo, der en fönsterruta söndrades) och Kaavi. Z) Kl. 4.45 e. m.
öfver Korsholm. A) Kl. 6 — 7.30 e. m. öfver Sulkava, Kerimäki,
Heinävesi (hagel) och Jorois. A) Kl. 7 — 10 e. m. i Ikalis (hagel),
Hausjärvi och Orivesi. Ö) Kl. 8.40—11 e. m. öfver Villmanstrand,
Kerimäki, Sulkava och Leppävirta. Aa) Kl. 11.10 e. m. i Hiittis.
Aska i Parikkala, Kuopio och Vesanto; ett åskslag antände en ria i
Esse; ett åskslag i Evijärvi brände en karl lifsfarligt samt skadade
lindrigt två barn.

38) Juni 23. Gårdagens minimum omfattar äfven Bottniska
viken och vestra Finland; 64 åskutbrott. Blixt utan dunder k\. 12.30
—1.15 f. m. åt E och SE vid Lågskär. Åska A) strax efter midnatt
i Hiittis (hagel), Töysä och Kaavi. B) Kl. 5.30 f. m. i Jakobstad och

7 f. m. i Tuusniemi. C) Kl. 7—8.20 f. m. öfver Ikalis och Sideby. D)
Kl. 7—10.20 f. m. öfver Alajärvi, Lappajärvi (hagel), Munsala och Ja-

20

kobstad (hagel). E) Kl. 8.25 f. m. i Xagu. F) Kl. 9.15-10 f. m. öfver
Pyhäjärvi, Kaukola (hagel) och Parikkala (hagel). G) Kl. 9.20—11.30
f. m. öfver Sulkava, Kerimäki, Leppävirta ochTuusniemi. H) Kl. 9.25
f. m. — 12.10 e. m. öfver Parkano, Töysä, Kaubajoki. Storkallegrund,
Pörtom, Östermyra, Storkyro och Korsholm. I) Kl. 10.15 — 11.30
f. m. öfver Kuhmois, Sumiais, Saarijärvi, Alajärvi (hagel), Lappa-
järvi och Jakobstad. J) Kl. 12—1 e. m. i Simo. K) Kl. omkr. 1 e.
m. i Leppävirta (hagel). Kuopio och Tuusniemi. L) Kl. 2.5—2.50 e.
m. öfver Alajärvi och Wiitasaari; blixt utan dunder kl. 2.50 e. m.
ät S i Munsala. M) Kl. 2.30 — 7.15 e. m. öfver Björneborg (hagel),
Jalasjärvi, Töysä, Viitasaari, Alajärvi (hagel, ett åskslag i Ojajärvi
by bedöfvade en karl, som sökt skydd i en lada, ett annat åskslag
i Syrjälä bedöfvade en gosse), Vindala (hagel), Lohteå och Hiraango.
N) Kl. 2.40-3.20 e. m. öfver Töysä och Alajärvi. O) Kl. 3.15-4 e.
m. öfver Söderskär (hagel) och Porkkala (hagel). P) Kl. 5.15 i Sul-
kava. Q) Kl. 6.30—7.5 e. m. öfver Sulkava, Kerimäki, Tuusniemi och
Kaavi. R) Kl. 7 e. m. i Kuhmois, 7.5 e. m. i Pyhäjärvi (Viborgs län).
S) Kl. 8.20—8.45 e. m. vid Söderskär och Borgå skär. T) Kl. 9.40
— 10.40 e. m. öfver Hangö fyr och Hiittis; blixt utan dunder M. 11.15
— 11.35 e. ni. i Pargas ät S och SE. Aska i Vesanto (hagel), Ner-
pes (hagel) och Korsnäs.

39) Juni 24. Minimet är fortfarande liggande öfver Bottniska
viken och Finland, med centrum ungefär vid Mariehamn: 77 askut-
brott. Åska A) kl. 2.25 f. m. i Hiittis (hagel). B) Kl. 8.35-10.55 f.
m. öfver Skälgrund, Storkallegrund (hagel). Norrskär, Munsala (ha-
gel). Helsingkallan och Jakodstad. C). kl. 9—11.30 f. m. öfver Viita-
saari, Halsua, Kelviå, Lohteå, Haapajärvi och Pyhäjärvi. D) Kl.
9.15—11.35 f. m. öfver Sulkava och Jokkas samt kl. 9.30 f. m. i
i Pyhäjärvi (Viborgs län). E) Kl. 9.30—10.30 f. m. öfver Kauhajoki.
Saarijärvi (hagel, åskslag dödade en qvinna i Valmari by samt ska-
dade en man ä Matasalmi), Sumiais och Viitasaari. F) Kl. 9.40—
10.45 f. m. öfver Jakobstad, Kronoby och Gamlakarleby (hagel).
G) Kl. 10.30 f. m. i Tuusniemi, 12.45 e. m. i Idensalmi (hagel) och
kl. 1.5 e. m. i Kuhmois (hagel). H) Kl. 11.20 f. m. — 12.25 e. m. öfver
Valsö, Helsingkallan och Jakobstad. I) Kl. 11.25 f. m.— 12.20 e. m.
öfver Lappajärvi, Halsua, Jakobstad och Himango. J) Kl. 11.40 f. m. i
Sideby, Nerpes (åskslag i åskledaren ä Nerpes kyrka), Pörtom och

21

Korsholm. K) Kl. 11.55 f. m. — omkr. 2 e. m. öfver Töysä, Sumiais
(hagel), Kivijärvi, Viitasaari, Halsua, Jakobstad, Gamlakarleby (hagel).
Kelviå och Lohtea (hagel). L) Kl. 12.45—5.55 e. m. öfver Gustafs,
Urdiala (ett åskslag träffade en ladugård, splittrande fönsterkarmen
och brädfordringen, gick till marken och der liggande spånor), Ika-
lis, Stora, Kauhajoki, Jalasjärvi, Storkallegruud, Norrskär, Kors-
holm och Lappajärvi (hagel). M) Kl. 1.15—1.30 e. m. öfver Pörtom
och Munsala. N) Kl. 2.15—3.45 e. m. öfver Kauhajoki, Norrskär,
Pörtom (hagel), Korsnäs (hagel), Töysä (hagel) och Korsholm. O)
Kl. 2.15—2.20 e. m. öfver Salo, Somero (hagel) och Jokkis. P) Kl.
4 e. m. i Frantsila, 6.40 vid Verkkomatala, 7.30 i Padasjoki och
7.40 e. m. i Heinävesi. Aska i Alajärvi, Leppävirta, Vesanto och
Solf (hagel, ett åskslag kom in genom skorstenen och gick ned i
källaren ä en gård; en man, som läste i en bok vid ett fönster,
bedöfvades).

40) Juni 25. Minimet fortfarande kvarliggande ; 54 åskut-
brott. Åska A) kl. 9.45 och 10.20 f. m. i Borgnäs B) Kl. 11 f. m.—
12.50 e. m. öfver Ikalis, Sideby, Lappfjärd (hagel, ett åskslag splitt-
rade en skorsten och ett fönster å Algars hemman), Kauhajoki (ett
åskslag antände en lada i Lylysalo by), Skälgrund, Nerpes, Stor-
kallegrund, Jakobstad och Gamlakarleby. C) Kl. 11 f. m. — 2.40 e.
m. öfver Saarijärvi, Kivijärvi, Lappajärvi och Halsua. D) Kl. 11
f. m. i Jämsä och Simo, 11.10 f. m. i Kajana. E) Kl. 11.25 f. m.—
1.5 e. m. öfver Sulkava, Heinävesi, Tuusniemi (hagel) och Kaavi.
F) Kl. 11.45 f. m. — 3.45 e. m. öfver Kelviå, Himango, Haapajärvi,
Kajana och Frantsila. G) Kl. 12.35—12.55 e. m. öfver Nerpes och
Pörtom. H) Kl. 1.30—5 e. m. öfver Stora, Nerpes och Pörtom. I)
Kl. 2.45-5.30 e. m i Kerimäki och Tuusniemi. J) Kl. 3.20-4.30 e. m.
öfver Pyhäjärvi, Kronoborg och Hanhipaasi. K) Kl. 4.50—6 e. m. i
Padasjoki och Sysmä. L) Kl. 4 e. m. i Simo. M) Kl. 4.55—6 e. m.
öfver Somero, Jokkis (ett åskslag splittrade 5 telefonstolpar och af-
brände telefontrådar), Urdiala, Ikalis och Parkano. N) kl. 5—7
e. m. öfver Kivijärvi, Halsua, Haapajärvi och Pudasjärvi. Aska i
Leppävirta, Vesanto, Munsala och Alajärvi.

41) Juni 26. Svagt minimum vid Hangö. 87 åskutbrott. Aska
A) kl. 8.25—9.50 f. m. öfver Iittis och Kouvola (hagel, ett åskslag
splittrade öfre delen af flere telefonstolpar utan att afsmälta trå-

22

den). B) Kl. 8.30 f. ni.— 2.45 e. ni. öfver Valkeakoski, Jämsä, Ori-
vesi, Saarijärvi, Kivijärvi, Halsua, Viitasaari, Haapajärvi, Frantsila
och Pudasjärvi. C) Kl. 9—10 f. m. öfver Fagervik (hagel), Hangö
fyr, Hiittis {hagel, ett åskslag i Kaxkela by slog ned mellan tva för
ett lass spända hästar och bedöfvade den ena). Pargas, Notsjö,
Åbo (ett åskslag gick in genom skorstenen i ett torp, antände en
handduk och tapeten samt bedöfvade en qvinna och en gosse) och
Lundo. D) Kl. 9.5—9.20 f. m. öfver Verkkomatala och Pyhäjärvi.
E) Kl. 9.50—10.5 f. m. öfver Sibbo, Hausjärvi och Somero. K) Kl.
10.35 f. m. — 3 e. m. öfver Pargas, Salo, Nummis (hagel). Pusula.
Hausjärvi, Sysmä och Gustaf Adolfs. G) Kl. 10.35 f. m. — omkr. 3

e. m. öfver Sibbo, Orimattila, Miehikkälä, Kouvola, Hirvensalmi.
Sulkava, Kerimäki, Heinävesi och Tuusniemi. H) Kl. 10.40—11.10

f. m. öfver Pyhäjärvi och Hanhipaasi. I) Kl. 11 f. m. — 2.30 e. m.
öfver Pylkönmäki, Karstula (blixten dödade 21 får i Pajala by samt
bedöfvade flere personer i ett torp), Töysä, Viitasaari (hagel). Pihti-
pudas, Haapajärvi, Halsua, Lappajärvi, Jakobstad, Gamlakarleby
och Kelvia. J) Kl. 11—12 f. m. öfver Tuusniemi, Idensalmi och
Kuhmoniemi. K) Kl. 12.35 — 1.30 e. m. öfver Pihtipudas, Kivijärvi,
Pylkönmäki, Saarijärvi (åskslag) och Viitasaari. L) Kl. 1— 1.35 e. m.
öfver Pojo, Hiittis, Nagu och Korpo. M) Kl. 2.15 och 3.25 e. m. a
Tali. N) Kl. 2.30-5 e. m. öfver Sibbo, Iittis, Sysmä och Gustaf
Adolfs (hagel). O) Kl. 3.45 e. m. i Alajärvi. P) Kl. 4-6 e. m. öfver
Pojo och Salo. Q) Kl. 5.45 i Pndasjärvi. R) Kl. omkr. 6 e. m. i
Viitasaari, Pyhäjärvi (hagel), Haapajärvi och Frantsila. S) Kl. omkr.
6.30 e. m. i Sysmä och Gustaf Adolfs. Aska i Leppävirta. Vesanto
och a Marjaniemi.

42) Juni 27. Svagt minimum öfver Finland och mellersta
Skandinavien. Aska A) kl. 12.35—1.20 f. m. i Himango och Gamla-
karleby. B) kl. 7.30 f. m. — 1.15 e. m. öfver Jämsä, Orivesi, Sumiais
(hagel), Pylkönmäki (hagel). Viitasaari, Pyhäjärvi, Haapajärvi, Frant-
sila och Tyrnävä (ett åskslag dödade fyra får, ett annat åskslag
träffade tre personer å mangärden af ett hemman, utan att skada
dem). C) Kl. 9.55-10.5 f. m. a Tali och Pyhäjärvi. D) Kl. 10.35
f. m. i Kimito, 11.5 Kerimäki och 12.20 e. m. i Kuhmoniemi. E)
Kl. 1 e. m. i Pudasjärvi och Simo. F) Kl. 2—8.20 e. m. öfver Kivi-
järvi, Halsua, Haapajärvi, Frantsila och Pudasjärvi. G) Kl. 5—6

23

e. ni. öfver Tuusniemi och Kuopio; blixt utan dunder kl. 6.50 e. m.
ät E i Kukmoniemi. H) Kl. 6 e. m. i Valkeakoski, kl. 10 e. m. i
Miehikkälä och Tuusniemi. Aska i Leppävirta och Vesanto.

43) Juni 28. Minimum vid Riga. Åska A) kl. 11.40 f. m.—
1.45 e. m. öfver Kouvola, Iittis oeh Sysmä. B) Kl. 12.40—430 e. m.
öfver Miehikkälä, Perno, Borgå socken och Kyrkslätt. C) Kl. 2.40
— 10 e. m. öfver Lovisa, Kouvola, Miehikkälä, Davidstad, Iittis,
Kristina, Hirvensalmi (ett åskslag i form af klotblixt slog ned genom
skorstenspipan i ett kök i kyrkobyn, ett annat åskslag genom en
skorsten å prestgården brände farligt en flicka), Hausjärvi, Gustaf
Adolfs, Sysmä, Padasjoki, Kuhmois och Ikalis. D) Kl. 3.30—4.30
öfver Hausjärvi, Jämsä, Sysmä och Gustaf Adolfs. E) Kl. 6—7.30
e. m. öfver Messuby, Ikalis, Orivesi och Kuru. F) Kl. 7.20—7.30

e. m. öfver Sibbo, Helsinge och Kyrkslätt. Aska i Leppävirta, Ve-
santo, Parkano och Munsala.

44) Juni 29. Minimum vid Karlstad. A) Blixt utan dunder
kl. 4.30—6.5 f. m. åt SE och S vid Helsingkallan; åska kl. 5-6

f. m. i Jakobstad. B) Kl. 10.10 och 11.50 f. m. i Kittilä. C) Kl.
Kl. 3.30 e. m. i Enare. D) Kl. 5.10 i Viborg. E) Kl. 8.50-9 e. m.
öfver Hanhipaasi, Ruskeala, Pelkjärvi (ett åskslag dödade en ko)
och Vartsilä. Aska å Fagervik, i Parkano och Leppävirta.

45) Juni 30. Gårdagens minimum har utbredt sig öfver södra
Sverige emot Östersjön och kringliggande kuster; temperaturen
hög; 164 åskutbrott. Aska A) kl. 1 f. m. i Kuhmoniemi (förebådad
af blixt utan dunder sedan kl. 11 föregående afton), 1.10 f. m. vid
Verkkomatala. B) Kl. 3.5—6.35 f. m. öfver Verkkomatala, Björkö,
Viborg, Tali, Vederlaks, Miehikkälä, Davidstad, Kouvola, Villman-
strand, Savitaipale, Iittis, Sulkava, Jokkas, Kristina (ett åskslag
bedöfvade en karl), Hirvensalmi, Gustaf Adolfs (ett åskslag splitt-
rade en björk) och Sysmä. C) Kl. 3.10 — 6 f. m. öfver Kerimäki
och Tuusniemi. D) Kl. 5.10—11.40 f. m. öfver Padasjoki, Jämsä, Jy-
väskylä, Saarijärvi, Vesanto, Viitasaari, Haapajärvi, Kivijärvi,
Alajärvi, Lappo och Halsua. E) Kl. 7.40 f. m. i Åbo och 7.45—9.55
f. m. öfver Björkö, Viborg och Tali. F) Kl. 8.10 f. m. —3.10 e. m.
öfver Pyhäjärvi, Hanhipaasi, Kronoborg, Tohmajärvi, Rääkkylä,
Tuusniemi, Kaavi, Nerkko och Idensalmi. G) Kl. 8.40—10.20 f. m.
öfver Verkkomatala, Viborg och Tali. H) Kl. 9.30 f. m— 1.45 e. m.

24

öfver Kristina, Sulkava, Kerimäki, Heinävesi oeh Tuusniemi (hagd).
1) Kl. 9.45 — 10.45 f. m. öfver Jakobstad, Kronoby, Gamlakarleby,
Kelviå, Lohteå och Hiraango. J) Kl. 9.55 f. m. i Pyhäjärvi (Viborgs

län) och omkr. kl. 10—12 f. m. öfver Jyväskylä och Saarijärvi. K)
Kl. 10.25—12 f. m. öfver Kyrkslätt, Borga och Perno skär samt
Hausjärvi. L) Kl. 10.30 f. m. — 1 e. m. öfver Kajana, Haapajärvi,
Frantsila, Tyrnävä, Marjaniemi och Simo {åskslag i hafvet och i sko-
gen samt i telegrafstolpar). M) Kl. 12.10—5 e. m. öfver Idensalmi,
Pyhäjärvi, Haapajärvi, Kajana, Tyrnävä, Pudasjärvi (orkan, hagd)
och Simo (hagel). X) Kl. 12.45—1.50 e. m. öfver Pelkjärvi. Värtsilä
och Heinävesi, kl. 1.5—3.15 öfver Pelkjärvi, Värtsilä och Tikkala
samt kl. 1.45 e. m. vid Hanhipaasi. O) Kl. 2—5.45 e, m. öfver Pyl-
könmäki och Halsua. P) Kl. 2.10—5.15 e. m. öfver Viborg, Veder-
laks, Miehikkälä, Kouvola och Davidstad. Q) Kl. 2.55—8 e. m. öfver
Jakobstad, Kelviå, Lohteå, Himango, Kajana och Pudasjärvi. R)
Kl. 3.5—4.15 e. m. öfver Verkkomatala, Björkö, Tali och Yillman-
strand samt kl. 3.55—6.10 e. m. öfver Verkkomatala, Björkö, Viborg
(hagel, orkan, som bröt träd och kullstjelpte båtar, åskslag), Tali
Villmanstrand (ett åskslag afbrände telegraftrådar å jernvägsstatio-
nen) och Savitaipale. S) Kl. 4 e. m. i Perno skär, 4.40—6.30 e. m. öf-
ver Hanhipaasi och Kronoborg samt kl. 6.50 i Kronoborg (ett åsk-
slag i Lapinlaks träffade ett boningshus, hvarvid ugnen splittrades
och en qvinna dödades samttva män bedöfvades). T) Kl. 4.55—10.40
e. m. öfver Vederlaks, Miehikkälä, Kouvola, Davidstad, Iittis, Haus-
järvi, Gustaf Adolf, Padasjoki, Orivesi, Jämsä, Jyväskylä. Multia,
Viitasaari, Alajärvi och Halsua. U) Kl. 5—5.40 e. m. öfver Verkko-
matala och Pyhäjärvi samt kl. 6 15—7.50 e. m. öfver Verkkomatala,
Björkö och Pyhäjärvi äfvensom kl. 7.45 e. m. öfver Verkkomatala
och Björkö. V) Kl. 5.30—6.30 e. m. öfver Kristina, Sulkava och Keri-
mäki. W) Kl. 8—8.30 e. m. öfver Hirvensalmi och Kristina. X) Kl.
8—9.20 e. m. öfver Hanhipaasi, Ruskeala (hagel), Pelkjärvi. Värtsilä
och Tikkala. Y) Kl. 8.20-10.25 e. m. öfver Pyhäjärvi, Hanhipaasi,
Kronoborg, Jaakimvaara, Ruskeala och Kerimäki. Z ) Kl. 8.25 e. m.
i Pargas och kl. 9.5 e. m. i Enare Tschuolisjaur. Aska i Parkano,
Leppävirta och Munsala. Aska med hagel stora som ripägg i Len-
tiira, i Säkkijärvi (ett åskslag dödade en man, som sökt skydd un-
der en fura) samt vid Saima kanal, Pälli (hagel, ett åskslag träffade

25

ett träd, rusade derifrån såsom en eldkula öfver byggningen mot
ett annat träd; dervid fick en q vin na kontusion samt en annan
qvinna svimmade). Blixt utan dunder kl. 10 e. m. åt NE i Miehik-
kälä. Åskslag genom skorstenen å kapellansbolet i Hirvensalmi,
hvarvid en person illa brändes.

Juli månad.

Askdagarnes antal under Juli var 26 (eller två mindre
än under Juni) med 1021 åskutbrott, under hvilka före-
kommo 40 åskslag och 21 hagelfall.

46) Juli 1. Svagt och något vidsträckt minimum med centrum
vid Nikolaistad, svaga vindar; ovanligt hög temperatur; 183 åsk-
utbrott. Åska A) kl. 12—1.5 f. m. öfver Heinävesi, Tuusniemi och
Kaavi. B) Kl. 12.45—1.30 t', m. (fortsättning af åskan T föregående
dag) öfver Kelviå, Lohteå, Himango, Gamlakarleby, Kronoby, Jakob-
stad och Helsingkallan. C) Kl. 9 f. m.— 4.30 e. m. öfver Davidstad,
Padasjoki, Sysmä, Gustaf Adolfs, Kuhmois, Messuby, Jämsä och Jy-
väskylä. D) Kl. 9.25— 1 1.50 f. m. öfver Ruskeala, Pelkjärvi och Tohma-
järvi. E) Kl. 11.40 f. m. — 1.30 e. m. öfver Hanhipaasi, Pelkjärvi (ha-
gel, orkan, som bröt trän) och Tohmajärvi (hayel). F) Kl. omkr. 12 — 6
e. m. öfver Davidstad, Hausjärvi, Padasjoki, Sysmä, Gustaf Adolfs,
Orivesi, Saarijärvi, Alajärvi (hagel) och Viitasaari. G) Kl. 12—6.20
e. m. öfver Simo, Enontekis, Utsjoki och Outakoski. H) Kl. 12.15
— 1.55 e. m. öfver Miehikkälä, Villmanstrand, Davidstad, Savitai-
pale och Kristina. I) Kl. 12.15 och 1.55 e. m. i Jakobstad, kl. 2 vid
Helsingkallan och 2.15 e. m. vid Valsö. J) Kl. 12.25—6.30 e. m. öf-
ver Perno, Borga skär, Hausjärvi, Somero, Salo, Pargas, Pemar,
Eura kapell (hagel), Lundo, Nådendal och Nagu. K) Kl. 1.5 e. m. i
Vesanto och Viitasaari samt kl. 1.35 e. m. i Vesanto. L) Kl. 2 —
3.30 e. m. öfver Iittis, Kouvola, Gustaf Adolfs och Sysmä. M) Kl. 2.5—
4.20 e. m. öfver Storkallegrund, Pörtom, Norrskär, Storkyro, Kors-
holm, Munsala, Jakobstad och Kronoby. N) Kl. 2.50 e. m. i Gustaf
Adolfs och kl. 3.20—3.50 e. m. öfver Vesanto, Pyhäjärvi, Kuhmoniemi
och Halsua. O) Kl. omkr. 4 — 6.20 e. m. öfver Villmanstrand, Kou-

26

vola, Gustaf Adolfs och Sysmä. P) Kl. 5 e. m. i Pyhäjärvi (Ulea-
borgs län) och kl. 5—8.15 e. m. öfver Simo, Enontekis, Enare och
Utsjoki. Q) Kl. 5.15—8.45 e. m. öfver Kauhajoki, Storkyro, Halsua,
Viitasaari, Jakobstad. Yxpila, Lohteå och Himango. R) Kl. 5.15 — 11
e. m. öfver Söderskär, Sibbo, Borgnäs, Helsinge, Porkkala, Kyrk-
slätt (ett åskslag dödade en ko ä Masaby), Fagervik, Nummis, Pusula
(ett åskslag i Hyönölä by splittrade foderbräder och söndrade fön-
ster i en stuga, der en karl ihjälslogs och fiere personer bedöf-
vades), Lojo (ett åskslag antände en ria jemte lada), Kisko, So-
mero, Jokkis (hagel), Urdiala, Hvittis, Kumo, Karkku, Björneborg,
Säbbskär och Ikalis. S) Kl. 5.30—6 e. m. öfver Hvittis och Kumo.
T) Kl. 5.35—7.10 e. m. öfver Perno, Verkkomatala, Björkö. Miehik-
kälä. Vehkalahti och Fredrikshamn (hagel). U) Kl. omkr. 6.40 e. m.
—9.15 e. m. öfver Pernå, Borgå socken, Borgnäs, Sibbo (åskslag i
Mårtensby), Helsingfors, Kyrkslätt, Porkkala, Hausjärvi, Yalkea-
koski, Padasjoki, Kuhmois, Sysmä (åskslag dödade en karl och be-
döfvade ett barn i en stuga i Vältimäki, dödade en häst och två
kalfvar å bete, skadade telefonstolpar och ledningar samt träffade
en qvarn i Valittula), Gustaf Adolfs, Hirvensalmi, Jämsä, Messuby,
Tammerfors (åskslag i ett hus, hvarvid kläder antändes pa vinden
och en man dödades i ett rum) och Orivesi. V) Kl. 7.20—7.35 e. m.
öfver Kouvola och Vehkalahti. W) Kl. 7.30—11.20 e. m. öfver Hiit-
tis, Utö, Kimito, Salo, Sagu, Pargas, Nagu, Pemar, Eura kapell,
Lundo, Nädendal, Gustafs och Skälskär. X) Kl. 7.45-10 e. m. öfver
Verkkomatala, Björkö, Pyhäjärvi, Viborgs socken, Tali (åskslag ;i
stationsplanen), Vehkalahti (åskslag splittrade en ria till grunden i
Kolsila by, dödade ett svin å Myllykylä samt bedöfvade a Mänty-
laks gärds äng fogden och fiere arbetare), Miehikkälä, Sippola (ett
åskslag dödade en häst i Ruorila by), Kouvola och Iittis. Y) Kl. 8.5
e. m. i Perno skär och kl. 9.15 e. m. i Pyhäjärvi, Viborg och ä Tali.
Z) Kl. 10.15 e. m. i Pudasjärvi. Aska i Leppävirta och Parkano.
Blixt utan dunder kl. 9.50—10.35 e. m. åt SE och SW i Kronoborg,
kl. 10 e. m. åt S i Kristina och kl. 11.15 e. m. — 1.25 f. m. åt NE
och NNE vid Söderskär.

47) Juli 2. Temligen lågt lufttryck, lägst i Viborg, svaga
vindar och hög temperatur; 202 äskutbrott (maximum för somma-
ren). Åska A) kl. 12-12.30 f. m. öfver Kristina, Gustaf Adolfs,

27

Jämsä och Orivesi (sannolikt fortsättning af askan X den 1 Juli)
samt kl. 1 f. m. i Mariehamn (åskan W den 1 Juli). B) Kl. 12.10—
4.45 f. m. öfver Jalasjärvi, Kauhajoki. Stora, Sideby, Nerpes, Pörtom,
Storkallegrund, Storkyro, Korsholm, Munsala, Snipan, Valsö, Helsing-
kallan och Jakobstad (åskan R den 1 Juli). C) Kl. 4.40-5.15 f. m.
öfver Munsala, Helsingkallan och Jakobstad, kl. 5.10—8 f. m. öfver
Sodankylä och Enontekis samt kl. 8 f. m. i Simo. D) Kl. 7.20—9.55
f. m. öfver Viitasaari och Munsala. E) Kl. 8.25—9.30 f. m. öfver
Helsingkallan, Jakobstad och Gamlakarleby. F) Kl. 9.25 f. m. i Kyrk-
slätt och kl. 11.5 f. m. i Orivesi. G) Kl. 11.40 f. m.— 1 e. m. öfver
Kouvola, iittis och Gustaf Adolfs. H) Kl. 11.50 f. m. — 12.35 e. m.
öfver Pelkjärvi och Värtsilä. I) Kl. 12—2.30 e. m. öfver Munsala,
Alajärvi, Jakobstad och Gamlakarleby. J) Kl. 12—4.35 e. m. öfver
Hausjärvi. Padasjoki, Kuhmois och Orivesi. K) Kl. 12.10— 1.40 e. m.
öfver Perno och Borgå skär, Borgnäs, Sibbo, Somero, Jokkis, Par-
gas, Lundo och Gustafs. L) Kl. 12.40—8 e. m. öfver Idensalmi, Ka-
jana, Frantsila, Uleåborg, Marjaniemi, Pudasjärvi, Simo (ett åskslag
skadade telegrafstolpar pa en sträcka af 2 km), Sodankylä och
Enontekis. M) Kl. 12.45-5 e. m. öfver Hanhipaasi, Ruskeala (hagel),
Kerimäki, Heinävesi (ett åskslag antände en badstuga vid Karvio
kanal). Leppävirta (hagel) och Tuusniemi. N) Kl. 12.50—1.35 e. m.
öfver Halsua och Kelvia samt kl. 12.50—2 e. m. öfver Alajärvi och
Korsholm. O) Kl. 1. 15*— 1.45 e. m. öfver Kumo, Säbbskär och Sideby.
P) Kl. 1.30 — omkr. 8 e. m. öfver Notsjö, Hvittis, Säbbskär, Messuby,
Ikalis (hagel), Parkano, Stora, Jalasjärvi, Kauhajoki, Lappfjärd, Ner-
pes, Skälgrund och Öfvermark. Q) Kl. 1.35 e. m. i Pudasjärvi. R)
Kl. 1.40—6 e. m. öfver Yerkkomatala, Björkö, Vehkalahti, Kaipiais
(hagel), Iittis och Kristina. S) Kl. 1.50—7 e. m. öfver Helsinge,
Sjundeå, Pusula, Hausjärvi och Padasjoki. T) Kl. 2.10—8 e. m. öf-
ver Somero, Jokkis, Notsjö, Valkiakoski, Messuby. Karkku, Ikalis
(åskslag skadade ett uthus vid Riitiala folkskola, dödade en ko, äf-
vensom en häst i Vahojärvi by) och Skälgrund. U) Kl. omkr. 3 e.
m. i Ruskeala och Värtsilä och kl. 3.15 — 4.45 e. m. öfver Kaavi och
Kuhmoniemi. V) Kl. 3.10—6 e. m. öfver Jalasjärvi, Kauhajoki,
Lappfjärd, Skälgrund, Nerpes. Öfvermark, Pörtom, Storkyro, Kors-
holm, Alajärvi, Norrskär, Munsala, Jakobstad, Helsingkallan, Valsö
och Snipan. W) Kl. 3.15—5 e. m. öfver Haapajärvi, Halsua och Hi-

28

mango. X) Kl. 3.30—6.15 e. m. öfver Parikkala, Sulkava, Hirven-
salmi, Sysmä och Kuhmois. Y) Kl. 3.40—7 e. m. öfver Hvittis, Kumo,
Säbbskär och Ikalis. Z) Kl. 4 — 7.40 e. m. öfver Frantsila och Pudas-
järvi. A) Kl 4.40—6.55 e. m. öfver Hanhipaasi, Pelkjärvi och Iden-
salmi. Ä) Kl. 4.50 — 7.20 e. m. öfver Xerpes (hagel), Öfvermark och
Korsholm. Ö) Kl. 5-8.50 e. m. öfver Björkö, Vehkalahti och Sysmä.
Aa) Kl. 5.35—6.30 e. m. öfver Sibbo, Borgnäs och Borga socken.
Bb) Kl. 6.45 — omkr. 8 e. m. öfver Björkö, Yiborg, Vehkalahti och
Iittis. Cc) Kl. 6 55—10.15 e. m. öfver Vesanto, Viitasaari, Kivijärvi,
Halsua, Jakobstad och Valsö. Dd) Kl. 7— S e. m. öfver Hangö och
Sjundeå. Ee) Kl. omkr. 7—7.40 e. m. öfver Pelkjärvi och Kerimäki.
Ff) Kl. 7—8.50 e. m. öfver Lovisa, Perno och Borgå skär, Borgnäs
Sibbo och Hausjärvi. Gg) Kl. 7.55 — omkr. 11 e. m. öfver Lappfjärd,
Xerpes, Storkallegrund, Öfvermark, Pörtom, Korsholm och Xorr-
skär. Hh) Kl. omkr. 8—10 e. m. öfver Hanhipaasi, Kronoborg, Pelk-
järvi och Parikkala. Ii) Kl. 9.25—10.15 e. m. öfver Yerkkomatala
och Viborg. Jj) Kl. 8.20 och 9.25 e. m. i Ikalis. Kornblixt på afto-
nen åt S i Hirvensalmi.

48) Juli 3. Temperaturen fortfarande hög; 77 askutbrott.
Blixt ulan dunder kl. 12.5 och 2.45 f. m. ät S och W i Jakobstad.
Aska A) kl. 1.30 f. m. i Munsala (ett åskslag i Yäxala by genom
skorstenen i en gärd förstörde två eldstäder och golfvet i en kam-
mare) och kl. 3.10 f. m. vid Verkkomatala. B) Kl. 4.55—5.15 f. m.
öfver Sulkava och Jokkas. C) Kl. 6.15—7 f. m. öfver Yehkalahti,
Iittis, Kristina och Hirvensalmi. D) Kl. 0.20 f. m. i Sjundeå och kl.
1().5 f. m. i Kronoby. E) Kl. 10.40 f. m. — omkr. 2.30 e. m. öfver
Ikalis, Parkano (ett åskslag bedöfvade en karl i Vuorijärvi by), Kauha-
joki (ett åskslag antände en lada), Pörtom, Xorrskär, Korsholm,
Munsala, Snipan, Helsingkallan, Jakobstad, Gamlakarleby och Hi-
mango. F) Kl. 11.30 f. m. — 12.10 e. m. öfver Sysmä, Gustaf Adolfs
och Hirvensalmi. G) Kl. 11.50 f. m. — 12.30 e. m. öfver Halsua, Ja-
kobstad, Valsö, Kronoby, Gamlakarleby, Kelvia och Lohteå. H) Kl.
12.5—3.10 e. m. öfver Viitasaari, Haapajärvi och Tyrnävä (hagel). I)
Kl. 12.25—4 e. m. öfver Kuhmoniemi, Pudasjärvi och Simo (hagel).
J) Kl. 1.10 e. m. i Pudasjärvi och kl. 1.45 e. m. vid Marjaniemi. K)
Kl. 1.30—4.40 e. m. öfver Storkallegrund, Xorrskär, Munsala, Hel-
singkallan, Snipan och Valsö. L) Kl. 2-4.40 e. m. öfver Tuusniemi,

29

Idensalmi, Haapajärvi (ett åskslag antände en lada och slungade en
karl jemte häst och plog åt sidan), Tyrnävä och Uleåborg (åskslag
på sju ställen, två personer sårades, telefonstolpar splittrades. No-
kila gård nära staden nedbrann). M) Kl. 2.30 — omkr. 5 e. m. öfver
Vesanto, Viitasaari. Halsua, Kelvia, Himango, Gamlakarleby, Kronoby
(åskslag dödade 6 kor och antände en ria), Jakobstad (åskslag splitt-
rade en flaggstång och telefonstolpar, afbrände en telefontråd och
dödade en häst pa betesmarken) och Lohteå. N) Kl. 4-.30— 7.25 e. m.
öfver Idensalmi, Vesanto och Viitasaari. O) Kl. omkr. 5—6 e. m.
öfver Sulkava, Kristina och Hirvensalmi. P) Kl. 5.15 e. m. i Björkö.
Q) Kl. omkr. 8—11 e. m. öfver Marjaniemi, Pudasjärvi och Simo.
R) Kl. 8.30—9.55 e. m. öfver Idensalmi och Kuhmoniemi. S) Kl. 11.15
e. m. i Björkö. Aska i Leppävirta och Jämsä.

4-9) Juli 4. Aska A) kl. 9 f. m. i Viitasaari. 11 f. m. i Simo
(åskslag i sjön), 11.15 i Parikkala, 11.50 vid Marjaniemi, kl. 12 mid-
dag i Tuusniemi. kl. 2 e. m. i Heinävesi och kl. 5.20 e. m. vid Hanhi-
paasi. B) Kl. 3.10—8 e. m. öfver Kuhmoniemi, Pudasjärvi och Enon-
tekis. C) Kl. omkr, 6—9 e. m. öfver Marjaniemi, Pudasjärvi och
och Simo. D) Kl. 11 e. m. i Vesanto (hagel).

50) Juli 5. Åska A) kl. 12.15 f. m. i Viitasaari, kl. 10 i Outa-
koski och kl. 11 f. m. i Enontekis. B) Kl. 12—3.30 e. m. öfver Kyrk-
slätt, Sibbo, Helsinge och Borgå skär, Söderskär och Lovisa. C)
Kl. 2-2.50 e. m. öfver Lovisa och Liljendal. D) Kl. 2.30-5.30 e. m.
öfver Utsjoki och Outakoski. E) Kl. 6.10 e. m. vid Söderskär och
kl. 8.30 e. m. i Pörtom. F) Kl. 8.25-11.15 e. m. öfver Orivesi.
Messuby, Karkku, Hvittis och Säbbskär. G) Kl. 9.25-10.25 e. m.
öfver Pargas, Nagu. Lundo, Gustafs, Uti) och Brandö.

51) Juli 6. Åska kl. 9 f. m. i Enontekis (åskslag antände
mossen pa två ställen) och kl. 7.40 e. m. vid Norrskär.

52) Juli 11. Åska A) kl. 2-5 f. m. öfver Skälskär och Låg-
skär. B) Kl. 11.35 f. m.— 1.50 e. m. öfver Lågskär, Mariehamn.
Jomala och Skälskär. C) Kl. 2— omkr. 5 e. m. öfver Bogskär. Låg-
skär, Utö, Jomala, Märket och Skälskär. D) Kl. 9.15 e. m. i Par-
gas och Hiittis.

53) Juli 12. Åska A) kl. 9.20 (f. m.?) i Hiittis och 1.15 e. m.
i Simo. B) Kl. 2.25—2.50 e. m. öfver Pargas, Sagu, Pemar och
Lundo. C) Kl. 5.10—5.35 e. m. öfver Idensalmi och Haapajärvi.

30

54) Juli 13. Aska A) kl. 2.5—3.55 e. m. öfver Pargas, Sagu,
Pemar och Nagu. B) Kl. 2.5—2.25 öfver Munsala och Haapajärvi.
C) Kl. 5.10—5.45 e. m. öfver Haapajärvi och Pyhäjärvi. D) Kl. 5—
5.25 e. m. öfver Nerpes, Skälgrund, Storkallegrund och Sideby. E)
Kl. 8. e. m. i Viitasaari.

55) Juli 14. Aska kl. 1.30 e. m. i Enontekis.

56) Juli 15. Åska kl. 2 f. m. i Vehkalahti, 10.50 f. m. vid Låg-
skär, 12.30 e. m. i Enontekis, 1.30 å Enare, 3.20 i Enontekis, 4.10 i
Sodankylä, 5.50 i Outakoski och kl. 8 e. m. i Enare Vainosjärvi.

57) Juli 16. Aska kl. 2 e. m. i Jaakimvaara, 2.30 i Sulkava,
2.55 i Haapajärvi, 3.40 i Enontekis, 4.15 och 5.10 i Kittilä, 5.20 i
Sodankylä, 5.30 i Suistamo, omkr. 6 i Haapajärvi, 6.15 i Enare
Vainosjärvi och kl. omkr. 8 e. m. i Enontekis. Åskslag å Kannus
station, der tapeterna i stationshuset antändes.

58) Juli 17. Åska A) kl. 9.20 f. ni. vid Lågskär. B) Kl. 1 —
omkr. 8 e. m. öfver Tuusniemi, Viitasaari, Jakobstad, Parkano och
Nerpes. C) Kl. 1.15—4.30 e. m. öfver Nerpes, Storkallegrund, Par-
kano och Ikalis. D) Kl. 1.30—2 e. m. öfver Helsingkallan och Ja-
kobstad. E) Kl. 1.30 e. m. i Frantsila och kl. 2 e. m i Pudasjärvi.
F) Kl. 1.50 — omkr. 6 e. m. öfver Suistamo, Pelkjärvi, Sulkava, Iden-
salmi, Vesanto, Keitele (i följd af åskslag nedbrann Mikkola gård i
Kumpuselkä by), Viitasaari {hagel, ett åskslag antände en tall) och

Alajärvi. G) Kl. 2.50 5.15 e. m. öfver Viitasaari, Alajärvi, Pörtom

och Sideby. H) Kl. 3.20—5.5 e. m. öfver Pargas och Somero. I) Kl.
3.40-4 55 e. m. öfver Suistamo och Hanhipaasi. J) Kl. 5—6.40 e. m.
öfver Kangaslampi, Tuusniemi, Kaavi och Vesanto.

59) Juli 18. Svagt minimum i Lappland; hög temperatur; 96
äskutbrott. Aska A) kl. 3.45 f. m. i Tohmajärvi, kl. 10 f. m. i Kronoby.
B) Kl. 10.10—10.35 f. m. i Kronoborg och Jaakimvaara. C) Kl. 11 f. m.
—6 e. m. öfver Sysmä, Gustaf Adolfs, Sulkava, Kangaslampi. Kerimäki
(hagel), Värtsilä och Suistamo. D) Kl. 11.25 f. m. — 12.15 e. m. öfver
Kristina, Sulkava och Jorois. E) kl. 12.10—1.40 e. m. öfver Kronoborg
och Suistamo. F) Kl. 12—2.30 e. m. öfver Himango, Lohteå. Halsua,
Alajärvi, Pylkönmäki (hagel) och Jämsä. G) Kl. 12.5 — 4.25 e. m. öfver
Borgå socken, Iittis, Davidstad och Miehikkälä. H) Kl. 1— 4.55 e. m.
öfver Tuusniemi. Heinävesi, Värtsilä, Pelkjärvi och Suistamo. I) Kl.
1.15—3.50 e. m. öfver Frantsila, Haapajärvi, Pyhäjärvi och Viitasaari

31

J) Kl. 1.40—4.20 e. m. öfver Pudasjärvi, Haapajärvi, Pyhäjärvi (ha
gel) och Sotkamo. K) Kl. 2.30—7.20 e. m. öfver Kronoby, Alajärvi
Viitasaari, Vesanto, Kangaslampi, Leppävirta, Heinävesi och Keri
mäki. L) Kl. 2.35—5 e. m. öfver Somero, Suomusjärvi, Nummis
Pusula (åskslag å en äng i Ikkalo by), Sjundeå, Kyrkslätt, Porkkala
Dickursby (hagel) och Sibbo. M) Kl. 3.10—4 e. m. öfver Sibbo
Borgnäs och Borgå socken. N) Kl. 3.40—6 e. m. öfver Ikalis, Karkku
Messuby och Gustaf Adolfs. O) Kl. 5—7.30 e. m. öfver Märket
Skälskär, Lågskär, Vårdö och Brandö; blixt utan dunder åt N i Jo
mala. P; Kl. 6.15—8.40 e. m. öfver Somero, Sysmä, Gustaf Adolfs
Jorois och Kristina. Q) Kl. 7.25—9.30 e. m. öfver Vesanto, Pylkön
mäki, Jämsä, Padasjoki och Iittis (ett åskslag antände skogen invid
kyrkobyn). R) Kl. omkr. 10 e. m. öfver Lågskär, Jomala, Hammar-
land (åskslag i ett torp), Utö, Nagu och Ersta fjärd. S) Kl. 11 —
11.35 e. m. öfver Gustaf Adolfs, Jämsä, Orivesi och Viitasaari. Ett
åskslag i Virdois, Toivesi by slungade en karl från ett byggnads-
arbete genom luften till ett stenröse, der han skadade sitthufvud;
en arbetskamrat blef bedöfvad. Blixt utan dunder kl. 10.45—11.15

e. m. ä Vårdö åt SW och S, i Brandö kl. 10.45 åt WSW, i Pargas
kl. 11.10—11.30 e. m. åt N och vid Hangö fyr kl. 11—12 e. m.
at NW.

60) Juli 19. Åska A) kl. 12—1 f. m. öfver Sysmä och Padas-
joki. B) Kl. 12.10—5.5 f. m. öfver Somero, Pusula, Dickursby, Sibbo,
Borgnäs, Borgå socken, Söderskär och Iittis. C) Kl. 1 — 5.40 f. m.
öfver Vesanto, Villmanstrand och Verkkomatala. D) Kl. 2.10—3

f. m. öfver Sysmä, Davidstad och Vehkalahti.

61) Juli 20. Åska kl. 2.25—3 e. m. öfver Kaavi och Tuus-
niemi.

62) Juli 22. Åska kl. 11.15 f. m. i Pudasjärvi, 1.5 e. m. i
Munsala, 2.50 vid Söderskär, 3.45 i Sodankylä, omkr. 4 i Hirven-
salmi, 5.15 och 6.10 i Sideby, 7.50 e. m. i Munsala.

63) Juli 23. Lågt lufttryck i Sverige; temperaturen öfver
den normala; 89 åskutbrott. Aska A) kl. 2.30 e. m. i Enontekis.
B) Kl. 11.10 f. m. — 8.30 e. m. öfver Ikalis, Karkku, Parkano, Ori-
vesi, Töysä, Alajärvi, Halsua, Kelviå, Lohteå (orkan öfver Ohta-
kaari lotsstation) och Himango (hagel). C) Kl. 11.40 f. m. — 1.30
e. m. öfver Skälskär och Märket. D) Kl. 11.55 f. m. öfver Lohteå

32

och Himango. E) Kl. 12.30—2.5 e. m. öfver Gustaf Adolfs och Kri-
stina. F) Kl. 12.30 — 4.10 e. m. öfver Halsua, Viitasaari, Vesanto
och Idensalmi. G) Kl. 1 — omkr. 7 e. m. öfver Jakobstad, Munsala,
Vesanto, Kelviå och Tyrnävä. H) Kl. 1.45-3.20 e. m. öfver Vesanto,
Viitasaari, Kuhmoniemi, Pyhäjärvi, Haapajärvi, Frantsila och Tyr-
nävä. I) Kl. 1.45—6.55 e. m. öfver Sysmä, Gustaf Adolfs, Sulkava,
Kerimäki och Pelkjärvi. J) Kl. 2—3 e. m. öfver Borgå skär. K)
Kl. 2.45—3.20 e. m. öfver Halsua, Kelvia, Lohteå och Himango. L)
Kl. 3—9.20 e. m. öfver Gustaf Adolfs, Jokkas, Kangaslampi, Leppä-
virta, Tuusniemi, Idensalmi och Kuhmoniemi. M) Kl. 3—6.45 e. m.
öfver Ikalis, Skälgrund, Nerpes, Storkallegrund, Korsnäs och Valsö.
N) Kl. 3.20 och omkr. 7 e. m. i Pudasjärvi. O) Kl. 4.20-11.45 e. m.
öfver Saarijärvi, Vesanto, Viitasaari, Pyhäjärvi, Haapajärvi, Pudas-
järvi och Simo. P) Kl. omkr. 6—8.45 e. m. öfver Ikalis, Nerpes,
Korsnäs, Pörtom, Munsala, Jakobstad (storm) och Kelviå. Q) Kl.
6.45—7. 20 e. m. öfver Borgå skär och Borgå socken. R) Kl. 7.2')
i Borgå skär (åskslag i hafvet vid Haxalö). S) Kl. 8.25 e. m. öfver
Verkkomatala och Björkö. T) Kl. 8.45—9.15 e. m. öfver Saarijärvi
och Vesanto. U) Kl. 9.55 e. m. i Enontekis, 10 i Kittilä och 10.20 e.
m. vid Marjaniemi. Aska i Jämsä.

64) Juli 24. Åska A) kl. 12-2.35 f. m. öfver Kittilä och
Enontekis. B) Kl. 1.15-2.20 f. m. öfver Outakoski och Utsjoki. C)
Kl. 2.45 e. m. i Enontekis, 2.50 i Lemland, 4 i Pylkönmäki och 6 50
e. m. i Utsjoki.

65) Juli 25. Åska kl. 11 f. m. vid Norrskär.

66) Juli 26. Åska A) kl. 2.30—4.35 e. m. öfver Hangö och
Kyrkslätt. B) Kl. 4.25—6.35 e. m. öfver Hangö, Hiittis, Sagu. Salo och
Somero. C) Kl. 8.50—11.20 e. m. öfver Porkkala, Dickursby, Sibbo.
Borgnäs, Borgå socken, Söderskär, Vehkalahti och Miehikkälä. D)
Kl. 9.25 e. m. vid Verkkomatala, 9.30 i Viitasaari och 10.45 e. m. i
Orivesi. E) Kl. 10.10— 10.40 e. m. öfver Pargas, Sagu, Pemar och
Brandö. Blixt utan dunder i Ikalis kl. 9 e. m. åt E, i Kyrkslätt kl.
9.25—10.30 e. m. åt SE och å Fagervik kl. 9.30-10.25 e. m. åt ESE
och E.

<i7) Juli 27. Lågt lufttryck i sydvestra Norge; hög tempera-
tur; 135 åskutbrott. Åska A) kl. 12.25—1 t', m. öfver Verkkomatala.
Björkö, Viborg och Vehkalahti. B) Kl. 3 50 f. m. öfver Verkko-

33

matala och Björkö. C) Kl. 4.10—5.20 f. m. öfver Porkkala, Sibbo,
Borgnäs, Borgå socken. Vehkalahti och Iittis. D) Kl. 5.50 — 8.20
f. m. öfver Bogskär, Utö, Vardö (hagel), Hiittis, Hangö. Nagu, Pargas,
Brandö, Sagu, Peniar och Åbo (åskslag i telefonledningen vid Run-
sala bro och i ett träd å Rnnsala). E) Kl. omkr. 7—10.4:5 f. m. öf-
ver Bogskär, Lägskär, Degerby, Utö, Nagu, Pargas, Hiittis och
Brandö. F) Kl. 8.5 f. m. i Sibbo. G) Kl. 10.15 f. m. — 1 e. m. öfver
Vehkalahti, Miehikkälä, Kouvola, Davidstad, Villmanstrand, Tali
och Viborg. H) Kl. 10.30 f. m.— 3.30 e. m. öfver Kumo, Säbbskär,
Räfsö, Sideby, Stora, Kauhajoki, Lappfjärd, Skälgrund, Nerpes, Of-
vermark, Pörtom, Korsnäs, Storkallegrund, Korsholm, Norrskär,
Snipan, Munsala, Helsingkallan, Valsö och Jakobstad. I) Kl. 11
f. m. — 12.10 e. m. öfver Halsua, Munsala, Valsö och Jakobstad. J)
kl. 11.25 f. m. — 12.10 e. m. vid Hanhipaasi och Pyhäjärvi. K) Kl.
12.5—2.30 e. m. öfver Pyhäjärvi (ett åskslag å Kiimajärvi gårds åker
dödade en person och bedöfvade två andra), Hanhipaasi, Krono-
borg och Jaakimvaara. L) Kl. 1.30 — 7.30 öfver Räfsö, Sideby, Stora,
Munsala, Halsua, Jakobstad och Himango. M) Kl. 2.35 — omkr. 6.30
e. m. öfver Björneborg {åskslag träffade flaggstången på en gård
och dödade en häst på betesmarken), Säbbskär, Räfsö (ett åskslag
träffade masten på en jala samt skadade två män), Sideby, Stora
{åskslag bedöfvade fem personer i en lada och en person på lands-
vägen), Parkano, Lappfjärd (åskslag skadade fönster, dörrar och mur
i en bondgård samt träffade en ria), Nerpes (ett åskslag antände en
vattenqvarn i Finnby och dödade en ko på en äng derstädes),
Kauhajoki (ett åskslag i kyrkobyn dödade i en lada en person och
bedöfvade nio, en blef oskadad), Östermark (senom ett åskslag upp-
brändes en bostadsbyggnad, ett fähus och en lada i Norrby), Öfver-
mark (ett åskslag splittrade en telegrafstolpe), Storkallegrund, Kors-
näs, Norrskär, Korsholm, Snipan och Valsö. N) Kl. 2.45 e. m. i
Vehkalahti. O) Kl. 2.50—4.15 e. m. öfver Dickursby, Sibbo och
Borgå skär. P) Kl. 3—7 e. m. öfver Kumo (hagel), Hvittis, Karkku.
Messuby, Jämsä (hagel), Jyväskylä (åskslag träffade skorstenen i en
gård och tände väggen, söndrade telefontrådar), Sysmä, Gustaf
Adolfs och Hirvensalmi. Q) Kl. 4.40—5 e. m. i Sulkava och Gustaf
Adolfs. R) Kl. 7—7.15 e. m. öfver Munsala, Helsingkallan och Jakob-
stad. S) Kl. 7—11 e. m. öfver Parkano. Korsholm, Munsala och

3

34

Jakobstad. T) Kl. 7.35—11 e. m. öfver Viitasaari, Kaavi. Tuusniemi
och Frantsila. U) Kl. 9 och 11 e. m. i Ikalis. V) Kl. 9.35—10.45
e. m. öfver Pelkjärvi, Ruskeala och Värtsilä och kl. 10.55 e. m. i
i Kerimäki. Ett åskslag i Kauhava dödade två gossar och antände
en lada, i hvilken de sökt skydd. Blixt utan dunder kl. 1.35—1.45

e. m. åt SE i Jakobstads skärgård, kl. 7.40—9.10 e. ni. åt SW och
W i Halsua, kl. 9.50—11.45 e. m. åt S och SE i Pyhäjärvi (Viborgs
län) och kl. 10.10—10.40 e. m. ät NW vid Hanhipaasi.

68) Juli 28. Åska kl. 3.50 e. m. i Halsua. Åska i Viitasaari
och Jämsä.

69) Juli 29. Åska A) kl. 12.35 f. m. i Munsala. B) Kl. 11.25

f. m. — 2.25 e. m. i Kittilä och Enare. C) Kl. 2.5-3.35 e. m. i Kit-
tilä och Enontekis. D) Kl. 4.35 och 7.20 e. m. i Kittilä. E) Kl. 4.55
—7.15 e. m. öfver Utö, Hiittis, Hangö fyr, Fagervik och Pargas.
P) Kl. 7.45—10.55 e. m. öfver Hangö fyr, Fagervik. Kyrkslätt, Pork-
kala, Pargas och Söderskär. Aska under dagen i Munsala och
Vesanto. Blixt utan dunder i Dickursby kl. 8.50 e. m. åt SE och
från kl. 10.30 e. m. nästan hela natten åt E i Sulkava.

70) Juli 30. Åska A) kl. 12.25—3.55 e. m. (fortsättning af
åskan F föregående dag) öfver Borgå socken, Vehkalahti och Verkko-
matala. B) Kl. 12.55 f. m. vid Verkkomatala. C) Kl. 1.35— omkr.
5 e. m. öfver Borgå skär och Vehkalahti. D) Kl. 11 f. m. i Björkö,
kl. 12.20 e. m. i Borgå socken och kl. 1.35 e. m. i Pyhäjärvi (Viborgs
län). E) Kl. 2.15—5.45 e. m. öfver Verkkomatala, Björkö och Pyhä-
järvi. Blixt utan dunder i Borgå skär kl. 9.45 e. m. åt E.

71) Juli 31. Åska kl. 6.10 e. m. i Korsholm och kl. 11.40 e. m.
vid Utö.

Augusti månad.

Under Augusti inträffade 23 åskdagar med 4S1 åskut-
brott. Askslagens antal var 20 och hagelfallens under åska 25.

72) Augusti 1. Aska A) tidigt på morgonen å Korsholm och
kl. 4 f. m. öfver Utö och Hiittis. B) Kl. 2-4 e. m. öfver Sideby,
Storkallegruud, Norrskär och Snipan. C) Kl. 4.45—7.5 e. m. öfver

35

Sideby, Nerpes, Öfvermark, Pörtom och Orisberg. D) Kl. 6.4-0—8
e. m. öfver Stora, Kauhajoki. Skälgrund, Norrskar, Snipan, Jakob-
stad och Valsö. E) Kl. 7.5 e. m. — efter midnatt öfver Parkano,
Sideby, Kauhajoki, Nerpes (hagel), Storkallegrund, Öfvermark (ett
åskslag splittrade några gärdesgårdsstörar), Pörtom, Nikolaistad
{åskslag genom skorstenen i en gård å Brandö, hvarvid fönster
krossades och dörrar rycktes upp), Norrskär och Snipan. Blixt
utan dunder efter kl. 9 e. m. åt N i Ikalis och efter kl. 11 e. m. åt
N och N\V i Parkano.

73) Augusti 2. Lågt lufttryck i nordvestra Norge; tempera-
turen öfver den normala; 73 åskutbrott. Aska A) kl. 12.25— omkr.
6 f. m. (fortsättning af åskan E föregående dag) öfver Valsö, Hel-
singkallan, Munsala, Jakobstad, Halsua, Kelviå, Himango, Haapa-
järvi (åskslag i ett fähus a Tiitto hemman), Pyhäjärvi och Iden-
salmi. B) Kl. 3.40 f. m. öfver Oravais (ett åskslag antände ett hö-
magasin, som uppbrann jemte omkring 40,000 kg hö) och Munsala.
C) Kl. 10.25 f. m. i Idensalmi och Pyhäjärvi (Uleåborgs län). D)
Kl. 10.45 f. m. vid Utö. E) Kl. 12.10 e. m. i Pudasjärvi och kl.
12.40 e. m. i Kuhmoniemi. F) Kl. 1.35-10.45 e. m. öfver Utö,
Värdö, Brandö, Pargas, Karkku, Riihimäki, Jämsä, Saarijärvi, Ve-
santo, Viitasaari, Pyhäjärvi och Haapavesi. G) Kl. 2.30 e. m. i
Kyrkslätt, 3.10 i Kaavi och 5 e. m. i Kittilä. H) Kl. 3.30—4.30 e. m.
öfver Kristina, Sysmä, Gustaf Adolfs, Lampis (åskslag i kyrkan ge-
nom ena gafvelväggen utan synnerlig skada, hagel), Kangasniemi
och Jyväskylä. I) Kl. 4— 7.30 e. m. öfver Sysmä (hagel, åskslag i
stugubyggnaden å Nordenlund), Gustaf Adolfs, Hirvensalmi, Leppä-
virta, Orivesi, Vesanto, Kuopio, Tuusniemi, Nerkko och Pyhäjärvi.
J) Kl. 5.45 e. m. i Sysmä och Gustaf Adolfs. K) Kl. 6.30 — omkr.
10 e. m. öfver Sysmä, Kangasniemi (hagel), Sulkava, Kangas-
lampi, Heinävesi, Leppävirta, Tuusniemi, Kaavi, Idensalmi och
Kuhmoniemi. L) Kl. 8.15 e. m. — sent emot natten öfver Sysmä
(hagel), Gustaf Adolfs, Kristina, Hirvensalmi, Kangasniemi, Leppä-
virta, Orivesi och Jyväskylä. M) Kl. 9.50—10.25 e. m. öfver Borgå
socken och skärgård. Blixt utan dunder i Parikkala kl. 9—11 e. m.
åt E, 9.20 at E i Halsua, från 9.30 åt \V i Vehkalahti, 9.55—10.15
e. m. åt E å Esbo Svinö, på aftonen i Borgnäs, 10.40 e. m. åt SE i
Parkano, 10.45 e. m.— 1.5 f. m. åt E i Pyhäjärvi (Viborgs län), från

36

kl. 11 at E i Sulkava samt till kl. 11.4-0 e. in. åt SE i Kerimäki,
äfvensom på aftonen i Kangasniemi at S.

74) Augusti 3. Svagt minimum i Lappland: hög temperatur;
]sl askutbrott. Åska A) kl. 1.30—3 f. m. öfver Lemland. Utö. Par-
kas, Hiittis, Sagu och Kyrkslätt. B) Kl. 2.10 1'. m. i Pudasjärvi. O)
Kl. 6.10— 10.40 f. m. öfver Brandö, Kumo. Hvittis, Notsjö (hagd),
Karkku, Messuby, Orivesi och Ikalis. D) Kl. 6.50 — omkr. 11.40 f. m.
öfver Skälskär. Saltvik, Utö, Brandö, Pemar, Pargas, Sagu, Salo,
Hvittis. Kumo, Karkku. Ikalis och Parkano. E) Kl. 7—10.10 f. m.
öfver Hangö, Pojo, Kyrkslätt, Hiittis, Pargas, Salo, Somero och Jok-
kis. F) Kl. 7.20 f. m. i Kuhmoniemi. G) Kl. 8 f. m —omkr. 1.30
e. m. öfver Ikalis, Parkano, Töysä, Pylkönmäki, Saarijärvi, Vesanto.
Viitasaari, Halsua, Haapajärvi, Pyhäjärvi. Nerkko (hagd), Idensalmi
och Kuhmoniemi (hagel). H) Kl. 12—2.50 e. m. öfver Jyväskylä,
Pylkönmäki, Saarijärvi (storm, hagel), Töysä, Korsholm. Vesanto,
Viitasaari (hagd) och Pihtipudas. I) Kl. 12.25—5.5 e. m. öfver Pyhä-
järvi, Kronoborg, Parikkala och Pelkjärvi. J) Kl. 12.30—3 e. m. öf-
ver Jämsä, Sysmä, Gustaf Adolfs (hagd), Kangasniemi (orkan), Leppä-
virta, Kerimäki (hagd, orkan)- Vesanto (hagel), Kuopio (flere åskslag,
en gardin antändes), Tuusniemi och Kaavi (orkan). K) Kl. 1—2 e. m.
öfver Pojo, Salo, Suomusjärvi, Somero (hagel) och Hausjärvi. L)K1.
1.45—3.30 e. m. öfver Karkku, Messuby. Orivesi och Ikalis. M) Kl. 2— 7
e. m. öfver Sysmä, Gustaf Adolfs, Kristina, Hirvensalmi, Sulkava.
Kangaslampi, Kerimäki, Heinävesi, Leppävirta, Kuopio. Tuusniemi
(storm) och Kaavi (hagel). N) Kl. 3.10 — omkr. 7 e. m. öfver Viborg,
Tali (orkan, åskslag i telefonapparat), Villmanstrand. Kronoborg och
Parikkala. O) Kl. 3.10— omkr. 6 e. m. öfver Viitasaari, Vesanto (ett
åskslag i Sankarijärvi sjö dödade ett stim muikor), Nerkko. Iden-
salmi och Kuhmoniemi. P) Kl. 3.30— omkr. 11 e. m. öfver Porkkala,
Somero, Sjundea, Kyrkslätt, Esbo, Helsinge (åskslag). Helsingfors
(åskslag splittrade träd och telefonstolpar), Söderskär. Sibbo, Borg-
näs, Borgå socken, Liljendal, Hausjärvi, Vehkalahti, Miehikkälä,
Viborg, Viborgs socken (åskslag a Leittomo dödade en ko och ska-
dade flere andra, antände höstackor), Tali, Jääskis (ett åskslag dö-
dade en häst), Taipalsaari (en orkan aflyfte öfra vaningen a en
byggnad i Peldois by, ett åskslag krossade ett fönster och tre stoc-
kar i en stuga), Villmanstrand, Kristina. Jokkas. Sulkava och Keri-

37

mäki. Q) Kl. 4.20—6 e. m. öfver Lågskär, Saltvik, Hiittis, Pargas,
Pemar, Somero och Ekenäs. R) Kl. 4.25 e. m. vid Verkkomatala,
4.55 i Kronoborg, 6.15 och 7.40 vid Verkkomatala och 8.35 e. m. i
Pyhäjärvi (Viborgs län). S) Kl. 5—7 e. ra. öfver Sysmä, Gustaf
Adolfs och Sulkava. T) kl. 5—6 e. m. öfver Hvittis, Karkku, Ikalis,
Notsjö, Messuby, Orivesi, Jyväskylä, Vesanto och Jämsä. U) Kl.
8.45—11.30 e. m. öfver Mariehamn. Saltvik, Skälgrund, Utö, Vårdö,
Brandö, Salo, Somero och Helsinge. V) Kl. omkr. 9 — in på natten
öfver Messuby, Orivesi, Jyväskylä, Leppävirta, Vesanto, Viitasaari,
Kuopio och Kaavi. W) Kl. 10.30 e. m. öfver Verkkomatala, Björkö och
Miehikkälä. Blixt utan dunder eller kornblixt kl. 10.20 e. m.— 1.10
f. m. i Pargas at \V, NW och SE, 10.20 e. m. at SE i Heinävesi,
10.30—11.30 at NW i Karkku, 11.20 e. m.— 12.5 f. m. åt N och W i
Suomusjärvi, 11.20 e. m.— 12.45 f. m. åt E i Pyhäjärvi (Viborgs län)
och till midnatt å Fagervik.

75) Augusti 4. Minimum öfver Östersjön; 56 åskutbrott. Aska
A) kl. 12.45 — omkr. 3 f. m. öfver Orivesi, Sysmä, Kristina och Leppä-
virta. B) Kl. 1.30—5.20 f. m. öfver Säbbskär, Parkano och Stora.
C) Kl. omkr. 4—5 e. m. öfver Brandö, Saltvik, Mariehamn och Låg-
skär. D) Kl. 8.30 f. m. i Kyrkslätt. E) Kl. 9.50 f. m. — 3 e. m. öf-
ver Bogskär, Lågskär, Brandö, Nagu (ett åskslag antände fähuset ä
Finnby Södergard, hvilket nedbrann jemte badstuga och lada), Rimito
(orkan), Kumo, Hvittis, Karkku och Ikalis. F) Kl. 11.30 f. m.— 2.30
e. m. öfver Valkeakoski (hagel), Jämsä och Pylkönmäki. G) Kl.
12.45—5.55 e. m. öfver Kristina, Sulkava. Jokkas, Kangaslampi,
Kerimäki, Leppävirta, Tuusniemi, Vesanto och Idensalmi. H) Kl.
1.15—2 e. m. i Nerpes och Stora. I) Kl. 1.30 e. m. i Viitasaari, Pihti-
pudas och Idensalmi. J) Kl. 3.25—6 e. m. öfver Karkku, Ikalis,
Pylkönmäki och Halsua. K) Kl. omkr. 4 e. m. vid Lågskär och kl.
4.50 e. m. i Kerimäki. L) Kl. omkr. 5—6 e. m. öfver Kumo, Karkku,
Ikalis, Parkano och Stora. M) Kl. omkr. 7—8 e. m. i Valkeakoski
och Parkano. N) Kl. 11.40 e. m. i Frantsila. Ett åskslag å Sirkkula
gård i Uskela dödade hästen för en forman, som sökt skydd under
ett träd. Aska i Kuhmoniemi. Blixt utan dunder efter kl. 10.30
e. m. i Kyrkslätt.

76) Augusti 5. Åska kl. 9.40 f. m. i Pudasjärvi, 1.10 e. m i
Idensalmi och kl. 2.30 e. m. i Jämsä. Åska i Kuhmoniemi.

38

77) Augusti 6. Aska i Kerimäki kl. 6.20 e. m.

78) Augusi 7. Åska i Halsua kl. 5 e. m.

79) Augusti 11. Åska A) kl. 4.55—8 f. m. öfver Märket, Skäl-
skär, Mariehamn, Saltvik, Nagu och Utö. B, Kl. 10 f. m.— 2.55 e. m.
öfver Lagskär, Utö, Nagu, Hangö fyr. Brandö och Raumo. C) Kl.
1 ^ — 2.45 e. m. öfver Skälskär, Mariehamn, Lagskär, Saltvik och
Utö. D) Kl. 1.25 e. m. i Viitasaari. E) Kl. 6.40-9.50 e. m. öfver
Mariehamn och Nagu (åskslag å Käldö i en tall och i Hankslaks,
der taket på ett fähus antändes). Blixt utan dunder kl. 3.40 e. m.
—1.40 f. m. åt N och NE vid Utö, till kl. 11 e. m. ät SE i Saltvik
och till midnatt ät NNE i Somero.

80) Augusti 12. Äska A) frän kl. 12 midnatt (fortsättning af
askan E föregående dag) öfver Utö, Pargas och Abo. Bi Kl. 12.20
e. m. i Haapajärvi. C) Kl. 3.30—4.10 e. m. i Jakobstad och Mun-
sala. D) Kl. 4.15 e. m. i Helsinge. E) Kl. 5.50—6.40 e. m. öfver
Söderskär, Helsingfors och Helsinge. F) Kl. 6.40 e. m. i Haapajärvi.

SI) Augusti 14. Åska A) kl. 1.30—3.40 e. m. öfver Frantsila,
Tyrnävä (hagel) och Simo. B) Kl. omkr. 2.30 e. m. i Frantsila och
Tyrnävä. C) Kl. 5—5.30 e. m. öfver Pyhäjärvi och Viitasaari.

82) Augusi 15. Åska kl. 1.10 e. m. ä Tali, 3.30 i Kittilä och
kl. 6 e. m. i Parkano.

83) Augusti 16. Åska A) kl. 2.4it— 3.55 e. m. öfver Somero,
Hausjärvi och Turenki. B) Kl. 2.40 e. m. i Karkku, 3.30 och 4.40

e. m. i Somero. C) Kl. 5—6.35 e. m. öfver Pargas. Sagu, Hvittis
och Ahlais samt kl. 7.50 e. m. i Ahlais. D> Kl. 8.25 e. m. vid Verkko-
matala och kl. 11 e m. i Helsinge.

s4) Augusti 17. Minimum i södra Sverige. Bitit utan dun-
der kl. 12.45—2.15 f. m. åt S vid Verkkomatala. Åska A) kl. 1.5—4

f. m. öfver Perno och Borgå skär, Borgå socken (åskslag i ett bo-
ningshus ä Fagersta, äfvensom i ladugården, der en ko och ett svin
dödades) och Kyrkslätt. B) Kl. K ».55 f. m. — 1 e. m. öfver Haapa-
järvi (hagel), Pyhäjärvi och Frantsila (hagel). C) Kl. 11.40 f. m.— 3.5
e. m. öfver Utö (hagel), Lagskär och Hiittis. D Kl. 11.40 f. m —
2.30 e. m. öfver Himango, Halsua (storm, hagel), Kelvin. Jakobstad
och Pörtom. E) Kl. 2.5— 2.2it e. m. öfver Gamlakarleby. Viitasaari,
Halsua och Himango. F) Kl. 5.25 — omkr. 7 e. m. öfver Nerkko.
Viitasaari och Haapajärvi. Skydrag kl. 5.4o e. m. at S vid Utö.

39

Blixt utan dunder kl. 1025—10.40 e. m. at W å Fagervik. Hagel
utan åska f. m. i Frantsila.

85) Augusti 18. Åska kl. 2.5 e. in. å Orisberg och 3.30 e. m.
å Korsholm.

86) Augusti 20. Åska kl. 6.20 e. m. vid Storkallegrund.

87) Augusti 21. Åska kl. 2.15 och 3.45 e. m. i Frantsila (ha-
gel) och Tyrnävä samt kl. 4.40 e. m. i Pudasjärvi.

88) Augusti 23. Åska kl. 2.20-2.30 e. m. öfver Pörtom. Toby,
Korsholm och Malaks.

89) Augusti 24. Åska A) kl. 3.15 f. m. vid Storkallegrund.
B) Kl. 1.10 e. m. i Munsala och kl. 2.5—2.10 e. m. öfver Munsala
och Storkyro (hagel). C) Kl. 2.55—4 e. m. öfver Borgå skär och
Kyrkslätt.

90) Augusti 25. Åska kl. 4—6.25 e. m. öfver Lågskär, Mär-
ket och Brandö och kl. 11 e. m. i Halsua.

91) Augusti 26. Åska A) kl. 9—11.30 f. m. i Somero och Ika-
lis. B) Kl. 1.40 e. m. i Pudasjärvi. C) Kl. 2—5.15 e. m. öfver Hal-
sua, Lohteå (hagel). Himango och Frantsila. D) Kl. 11.40—11.50 e. m.

e. m. öfver Porkkala och Kyrkslätt (ett åskslag dödade i ladugårds-
byggnaden å Bergstad en tjur samt skadade några kor).

92) Augusti 27. Minimum i södra Sverige. Aska A) kl. 12—3

f. m. (sammanhängande med åskan D föregående dag) öfver Fa-
gervik, Sjundeå och Hiittis; blixt utan dunder åt S och E vid Utö.
B) Kl. 12—2 f. m. (fortsättning af åskan D föregående dag) öfver
Helsingfors och Helsinge. C) Kl. 12.20—2.30 f. m. öfver Söderskär,
Borgnäs, Borgå skär och Iittis. D) Kl. omkr. 2 f. m. vid Porkkala
och i Kyrkslätt. E) Kl. omkr. 2—8.45 f. m. öfver Sysmä, Orivesi
och Töysä. F) Kl. 1.20 e. m. i Pudasjärvi. G) Kl. 1.35—5.5 e. m.
öfver Verkkomatala. Pyhäjärvi och Hanhipaasi. H) Kl. 2.40—4.35
e. m. öfver Ruskeala och Pelkjärvi. I) Kl. 3 och 7 e. m. i Ikalis
(hagel, storm).

93) Augusti 29. Åska kl. 7 e. m. i Frantsila.

94) Augusti 30. Åska kl. 4.20 f. m. i Halsua.

40

September — December.

Askdagarnes antal under dessa månader var 19 med 86
åskutbrott. Endast ett åskslag är bekant (under September);
under åska inträffade 10 liagelfall.

95) September 2. Aska å Marjaniemi kl. 1.10 f. m.

96) September 4. Åska å Utö kl. 5.40 f. m. och ä Marjaniemi
kl. 7. 45 e. m.

97) September 5. Åska efter midnatt i Ikalis och kl. 2 e. m.
i Kyrkslätt.

September 6. Hagel utan åska kl. 7.20 e. m. i Halsua och kl.
8 30 e. m. å Norrskar.

98) September 7. Åska med hagel kl. 2.20 f. m. i Finström.
(19) September 9. Åska kl. 10—11.5 f. m. öfver Hangö, Hiittis

och Kimito.

100) September 14. Åska kl. 11.20 f. m. å Lågskär.

101) September 16. Åska kl. 8.55 (?) i Ahlais.

102) September 17. Åska kl. 2.25 e. m. å Lågskär, kl. 4.5—
5.35 e. m. öfver Skälskär, Lagskär och Mariehamn (hagel) samt kl.
5.45 e. m. a Valsö. Blixt utan dunder a Skälskär till kl. 7.2m e.
m. at S.

103) September 20. Lagt lufttryck i vestra Norge. Åska A)
kl. 6.50—8.45 f. m. öfver Sagu, Salo, Suomusjärvi (hagel), Somero,
Pusula, Sjundeå, Kyrkslätt och Borga skär. B) Kl. 7.10—11.55 f. m.
öfver Pemar, Sagu, Kimito, Salo, Somero, Pusula (ett åskslag i Karis-
järvi by krossade flere fönsterrutor) och Orivesi. C) Kl. 8.10—9.40
f. m. öfver Åbo och Pemar. D) Kl. 1.15—6 e. m. öfver Nerpes,
Pörtom, Kauhajoki och Viljakkala.

104) September 21. Åska kl. 4.30— 8.20 e. m. i tre skof a
Brandö.

105) September 22. Åska a Märket kl. 4 e. m.
Oktober 3. Blixt ulan dunder i Åbo e. m. at WSW.

106) Oktober 5. Åska kl. 3.10-5.10 e. m. öfver Hangn fyr,
Sjundeå, Porkkala, Kyrkslätt (hagel), Helsingfors, Söderskär, Borg-
näs, Våtskär och Lovisa. Bli.rt utan dunder på aftonen i Alajärvi.

41

107) Oktober 6. Aska A) kl. 8.40-11 f. m. öfver Hangö fyr,
Porkkala, Kyrkslätt, Salo och Pemar (hagel). B) Kl. 5.40 e. m. öf-
ver Våtskär, Lappträsk och Helsingfors. C) Kl. 10.10—10.30 e. m.
öfver Hangö fyr, Porkkala (hagel) och Kyrkslätt; blixt utan dunder
ät SW i Helsingfors.

108) Oktober 7. BH.rt utan dunder kl. 1.15—2.40 f. m. å Söder-
skär at SW och SE. Åska med hagel kl. 6.20 e. m. å Storkalie-
grund; samtidigt blixt utan dunder å Norrskar, Snipan, Valsö och
Helsingkallan. Hagel utan åska på aftonen i Parkano. Blixt utan
dunder från kl. 8.10 e. m. in på natten i Parkano åt SW, kl. 8.20

e. m. i Alajärvi åt SW.

109) Oktober 9. Åska kl. 9.55 f. m. å Valsö och Snipan.
Oktober 20. Blixt utan dunder kl. 8.25—9.10 e. m. at S i Nå-

dendal.

Oktober 22. Blixt utan dunder kl. 4.40—5.10 f. m. åt SE
a Utö.

110) Oktober 27. Åska kl. 1.10—2.40 e. m. öfver Utö och
Hiittis.

111) Oktober 28. Blixt utan dunder kl. 4.10—6.25 f. m. åt SE
ä Utö och kl. 5.40—5.50 f. m. åt SE å Brandö. Åska A) kl. 6-7.30

f. m. öfver Kimito och Kyrkslätt. B) Kl. 3.25 e. m. i Björkö (ha-
gel). O) Kl. 5.30—10.15 e. m. öfver Mariehamn, Utö (hagel). Lundo.
Pemar, Kimito, Sagu, Salo, Hiittis, Hangö fyr och Kyrkslätt. D)
Kl. 7.20-11.10 e. m. öfver Porkkala, Kyrkslätt, Helsingfors, Söder-
skär och Lovisa; blixt utan dunder kl. 6.45—9.30 e. m. i Sibbo
åt SE.

Oktober 29. Kornblixt åt S på aftonen i Hirvensalmi.

112) December 17. Åska å Märket kl. 5 e. m.

113) December 21. Åska å Skälskär kl. 5.20 e. m.

4-2

4. Åskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

Jemte en bifogad grafisk framställning af askans ut-
bredning i h varje län under åskdagarne 23 Maj — 9 Okbtober
anföres här nedan åskans medelutbredniag under Maj — Sep-
tember för de särskilda länen och för hela landet. Hithö-
rande beräkningar stöda sig på talen i följande två tabeller.

43

1896.

9=

—

—

—

2,

C/3

>
—

g

«-,

>

C/3

se

~
-r

3

—

o
—

CO

71

-
-
-.
-
=
er
-

ce

ej

?

S»

3
P-

cc

9=:
3

Åskda- j" länet ....
gar för I stationerna
Askutbrott

-

-

—

1

2
2

14

2

9

19
16

89
116

20
12
95

135

19
10
51
57

14
3
6

7

14

3

21
2i i

-

47
272

352

>°
O"

o
3

Stationer

Åskda- ( länet ....
gar för 1 stationerna
Askutbrott

—

1

o
2

2
11
16

3

7

7

24

3

11

11

31

23

120

160

30

16

114

158

23

12

67

118

22

10
19

■2r,

22

3

12

13

2

2
2

75
365
512

9=

P: t/3

=* sr
c&

C/3

Askda- [ länet ....
gar fur \ stationerna
Askutbrott

—

—

2
3
3

8
2
4
5

13
21
77
94

12
11
42

67

10

7

21

41

8
1
2
3

8

-

44

149
213

CO

pr ^

3 O

• 3"

ct>

03

Askda- ( länet ....
gar för \ stationerna
Askutbrott

—

—

—

2

7
8

9
3

7
14

9

18

74

123

10
11
45

76

11
5

26

48

8

8

-

39
159
269

5-

o

i-S
CTC!

t/3

p:
3

Åskda- j länet ....
gar för ) stationerna
Askutbrott

1
1
1

—

—

1
6
6

15
2

6

8

20

18

98

168

17
13
67

108

14

4
19
29

13

13

1
1

1

-

40
198
321

w

o
o"

g:

Åskda- j länet ....
gar för \ stationerna

-

-

1
1

1

8
1
3

.;

10

18

73

114

9
12
46
69

9

6

22

45

8

8

—

38
145
232

95

CO

9=
3

Stationer

Askda- j länet ....
gar för \ stationerna

-

—

—

3

5
.")

2s

:;

12
14

37

24

241

381

34

19
146
291

29

17

72

101

24
2
4
4

24
2
3
3

-

70

483
799

ST

§=£

r o
crq

03

Åskda- [ länet ....
gar för [ stationerna

-

-

—

—

10

4
6

6

15

16

73
108

17

18

76

117

14
12
31
42

in
2
2
2

10

-

52

183
275

44

03

>

0>

O

t»"

c

e_

B

pr

1896.

cE2.

B

c

Cg

7

2

er

2

o

cr
2

Stationer .

116

8

154

28

149

26

129
23

107

11

107
6

>r c

Askdagar f<

I stationerna ....

57

815

631

3U9

33

37

Högsta antalet (75) åskdagar förekommer i Åbo län,
lägsta antalet (38) i Kuopio län.

Askans utbredning Maj — September i procent af arealen.

1896.

2;

po"

w

a1

0

<
1 — 1 M

co

CD

PS"

CO

<

o3

0

CfQ

0

"2.

0'

CO

P5

ST

g 5

r 0

S"

SÖ*

CL

»

Mai . . .

oq

15
17
24

25

28
32

26
46
41

20

27
30

37

41
43

14
27
23

15
30
25

6
20
16

?9

Juli

40

27

24

30

47

34

41

15

18

10

14

9

25

—

—

—

8

10

3

18

—

—

8

—

6

—

6

Om September och Oktober undantagas, är utbredningen
störst (47 °/o) under Augusti i St. Michels län, minst (14 ° 0)
under Maj i Vasa län. För hela landet är medelutbredningen
under Juni ovanligt hög (20 %).

45

Askutbrottens relativa talrikhet Maj — September.

>°

i-3

p

Ui

<
5*

w

<

C

35

<

o

3=

cc

35

1396.

3
03

gal

o
a

ST 3=

3 sr

CO

P o,

s

oT

03

3

o"

p:

3

3=

F o

03

sr

3
—

CD
er-

Maj

0.6

0.5

0.6

1.6

0.5

0.4

0.5

0.6

0.6

Juni

6.1

5.2

7.2

13.7

8.4

11.4

10.3

7.2

8.2

Juli. .

6.7

5.3

5.6

7.6

6.4

7.7

8.6

6.9

6.9

Augusti

3.o

5.1

4.1

4.4

2.1

5.0

3.5

3.0

3.7

September

0.5

1.1

0.4

—

—

—

0.2

0.2

0.4

Oktober

1.9

0.6

—

—

0.1

—

0.1

—

0.4

Summa

18.8

17.8

17.9

27.3

17.5

24.5

23.2

17.9

20.2

Åskfreqvensen är äfven denna sommar (likasom 1894
och 1895) synnerligen hög.

5. Askutbrottens dagliga period.

I följande tabeller äro antalen åskut brott under dygnets
särskilda timmar (lokal tid) anförda.

46

Askutbrottens dagliga period i olika län.

1896.

02

er
o

>-3
po

— -
P»: co

3 ST
cö

O)

el-

CD
CO

<^

c?

o
-:
crq

CO

S
o'

<

CO

po

z.: er

CO

—
»

3

Oj
CD

12 n.— 1 f. m.

11

10

4

3

2

1

16

2

49

1-2

8

7

2

1

5

2

14

3

42

2-3

11

9

1

3

3

—

10

4

41

3-4

8

7

—

1

7

1

9

3

36

4-5

3

6

—

—

7

2

8

1

27

5-6

4

9

2

5

5

1

6

1

33

6-7

8

12

2

4

3

2

4

4

39

7-8

7

22

4

4

—

3

6

o

48

8-9

6

25

9

2

5

2

20

2

71

9-10

12

23

9

6

13

1

30

5

99

10-11

20

21

5

3

17

4

34

7

111

11—12 d.

4

25

8

19

15

7

57

16

151

12 d.— 1 e. m.

19

15

9

21

21

18

63

22

188

1-2

8

35

20

15

21

21

75

29

224

2-3

31

34

20

23

20

13

69

2^

238

3-4

30

28

10

26

20

26

55

27

222

4-5

31

32

13

22

22

16

48

23

207

5-6

16

26

11

22

28

17

40

14

174

6-7

16

23

10

26

16

15

30

11

147

7-8

24

16

15

14

9

13

30

(i

130

8-9

22

19

4

13

19

4

29

6

116

9-10

11

18

8

3

13

9

14

4

80

10-11

10

24

5

4

8

6

14

8

70

11-12 n.

3

12

4

8

7

3

8

5

50

47

Askutbrottens dagliga period under olika månader.

1896.

"l

e_

^

>
ro

GG

T

o

o
o

cd

>

e-t- C

SL =

CD

12 n.— 1 f. m.

1

14

24

10

_

49

47.50

1-2

2

15

15

9

1

42

43.5 0

2-3

1

12

15

12

1

41

40.oo

3-4

o

23

7

4

—

36

35.oo

4-5

—

8

9

10

—

27

30.75

5-6

3

13

12

4

1

33

33.oo

6-7

1

20

9

4

5

39

39.7 5

7-8

3

24

7

10

4

48

51.50

8-9

7

39

9

11

5

71

72.25

9-10

3

66

13

11

6

99

95.oo

10—11

4

77

12

12

6

111

II8.00

11—12 d.

6

93

34

15

3

151

150.25

12 d.— 1 e. m.

9

92

69

18

—

188

187.75

1-2

6

101

78

36

3

224

218.50

2—3

7

101

88

39

3

238

230.5 0

3-4

8

78

91

39

6

222

222.25

4-5

12

79

71

38

7

207

202.5 0

5-6

11

57

63

32

11

174

175.5 0

6—7

8

55

53

29

2

147

149.50

7-8

4

49

56

13

8

130

130.75

8-9

6

37

54

15

4

116

110.50

9-10

3

27

39

10

1

80

88.75

10—11

3

24

38

11

3

79

72.00

11—12 n.

4

14

20

10

2

50

57.oo

Maximiantalet åskutbrott har inträffat kl. 2 — 3 e. m..
minimum kl. 4 — 5 f. m.

4s

6. Askutbrottens antal i olika väderstreck.

1896.

'I

Juni.

i-

Augusti.

t:

►a

T

o

X
51

S

22.5

241.0

162.0

111.0

14.5

551.0

sw

33.5

198.5

109.5

82.0

23.o

446.5

w

12.5

143.0

63.5

35.5

18.0

272.5

NW

4.o

72.5

53.0

25.5

6.5

161.5

N

4.0

46.5

44.0

19.o

2.5

116.0

NE

1.0

52.5

37.5

14.o

2.5

107.5

E

4.0

102.5

107.5

22.o

2.o

238.0

SE

11.5

187.5

174.0

63.0

5.0

441.0

Största antalet åskutbrott har inträffat i S, minsta an-
talet i NE.

7. Åskslag, hagelfall och andra med åskvädren
sammanhängande företeelser.

Följande tabell upptager antalen kända åskslag för
hvarje län och för olika månader.

49

Åskväder med askslag.

Z

*<

>°

- i

er

£n

<5

C

o_

rvv, V3 k

— — ^"

Cfi JO —

<

o

O

p

I

P

i" T3 X

1896.

3
fa-
en

£ö:

o

9=:
3

S=:cc

CD

pa; — <

3 o
" ET

Cfi

*3_

o"
SÖ:

fö:

3

• 2

5*
3
p.

al ask
på 10

utbrott

r3

(M

02

r

r1"

• _ ■

1

—

1

1.4

2

5

7

9

10

4

17

3

57

4.5

Juli

6

6

1

2

4

1

15

5

40

3.9

4

4

1

1

4

2

3

1

20

4.2

Sept.— Okt

1

1

1.2

Hela tiden ....

13

15

9

12

18

7

36

9

119

4.1

Antal åskslag på

100 åskutbrott

3.7

3.1

4.3

4.6

5.7

3.0

4.5

3.3

4.1

Relativa faran för åskslag öfverstiger i allmänhet betyd-
ligt medelvärdet; endast för Abo län äfvensom för Maj är
relativa antalet åskslag1 ovanligt litet.

1896.

GG

Dödade menniskor
Dödade kreatur . ,

Eldsvådor

Skogseldar . . . .

9

7

47

16

12

14

3

3

17
69
31

8

Antalen af blixten dödade menniskor och kreatur är
större än under något af de föregående nio åren. Likaså är
antalet af blixten förorsakade antändningar större än förut.

50

Hagelfall under aska.

X

er
c

p'
_ ^

■ a

CO

£§

rt>

z
j-

=
o
-=

c'

■

CO

et

X

a

Antal hagel-
fall pa 100

äskuthrott.

Maj

Juli

September ....
Oktober— April .

5
1

'i

1

11
4
o

3
5

6
1
4

1

8
1
5

2

9
3

2

6
3
3

35
5
6
1
2

6
3

5

1

36
21
25
4
1")

1.4
6.8

2.i

5.2

9.8

15. G

Hela tiden ....

9 26

12 16 14 12 49 14

152

5.1

Antal hagelfall pa
tskutbrott

2.6

5.1

5.0

5.9

4.4

5.2

6.1

5.1

.Yl

Hagelfreqvensen är för den varma årstiden öfver lmfvud
ovanligt låg, likasom ock medeltalet för hela landet.

Endast sju hagelfall utan, tiska under åskdagar äro an-
mälda.

Klotblixtar äro observerade den 7 Juni i Korpo. den 28
Juni i Hirvensalmi och den 30 Juni vid Saima kanal. Pälli sluss.

Skydrag förekom i Lappajärvi den 22 Juni. å Pörtö i
Borgå socken den 12 Augusti och vid Utö den 17 Augusti.

En eldkula observerades den 18 Augusti kl. 1.35 f. ni.
i Soniero; eldkulan var stor som ett barnlmfvud. rörde sig
långsamt at NE och syntes falla ned inom horisonten.

Norrsken. A Östermyra den 4 Januari kl. 1.30 e. m. så-
som båge, kl. 10 strålformigt. Den 6 Januari ä Ostermyra
kl. 10 e. m., blekgröna och röda flammor bildande en båge.
Don \) .Mars i Hirvensalmi kl. lo c ni. — 1 f. m., temligen
starkt. Den 2!) November på aftonen och den 2 December

51

kl. 6 e. m. i Hirvensalrni. Den 3 December kl. 9 — 12 e. m.
och den 4 December kl. 1 e. m. — 3 f. m. å Utö.

För femårsperioden 1892 — 1896 följa här särskilda me-
delvärden, hvilka sammanställas med motsvarande medelvärden
för perioden 1887 — 1891 1). De af samtliga tio observations-
åren resulterande medeltalen äro äfven anförda.

I. Askdagarnas antal.

Nombres des jour-- cPorage.

c_

CO

-

>

as

=r

1

>

5

C_

a>

'1

—

1892

F

4

13

20

27

29

13

4

110

1693

5

21

22

21

11

12

92

1894

3

12

25

24

29

12

3

108

1895

2

15

21

25

27

8

10

108

1896

9

8

28

26

23

11

8

' 113

1692—1896

3.6 '

10.6

23.o

24.8

25.8

11.0

7.4

106.2

1567-1691

3.o

14.6

18.4

26.6

25.0

7.2

4.6

99.4

1887—1696

3.3

12.0

20.7

25.7

25.4

9.1

6.0

102.8

Under den senare perioden har antalet åskdagar alltså
varit i stigande och medeltalet blir något större än under
den förra perioden. Tioårsmedeltalet är 102.s åskdagar för
året. Under tre af den senare periodens år är antalet åsk-

') Askvädren i Finland 1891 i; Bidrag till kännedom af Fin-
lands natur och folk, 51, sid. 324.

52

dagar störst i Augusti, på hvilken månad äfven maximum
faller för hela perioden, medan detta maximum under den
förra perioden faller på Juli. För hela tioårsperioden infaller
maximum på Juli.

II. Åskans medelutbredning i procent af
landets yta.

Étendue moyenne aVun orage, estimée en centiémes de la
superficie du pays.

zr.

>>

a

-3

Cf:

O

£3

3

■J.

a

1892

3

6

7

8

6

1893

3

7

11

11

3

1894

14

16

17

12

4

1895

10

9

13

14

14

1896

6

20

16

10

3

1892—1 896

1.2

11.6

12.8

11.0

6.o

1887—1891

9.8

3.6

9.6

8.0

3.8

1887—1896

8.5

10.1

11.2

9.5

4.9

Medelutbredningen har äfvenledes tilltagit något, utom
för Maj. samt är störst för Juli.

53

III. Askutbrottens relativa talrikhet.

Nombre des orages observés par an observateur.

A) För de särskilda länen.
Dans les différents gouvernements.

^

H

C/3

<*

w

3

Maj— Sep-

O-

O

jo

— P

é4-

o
TO

o

"2.

<

d

cT

tember.

CC

85:

- CD
X

■ ■=■

CD
CO

X

£f:

P O
CO

CD

1892

9.9

6.2

5.4

9.3

10.3

7.1

7.3

7.9

8.1

1893

8.6

5.9

6.8

9.4

10.1

7.7

8.7

10.2

8.4

1894

17.o

12.6

17.0

22.3

14.4

21.3

20.7

19.6

18.1

1895

16.0

14.1

13.o

25.4

20.8

21.2

14.2

12.5

16.5

1896

16.9

17.2

17.9

27.3

17.4

24.5

23.1

17.9

19.8

1892-1896

13.68

11.20

12.02

18.74

14.60

16.36

14.80

13.62

14.18

1887—1891

10.46

8.5 2

9.7 +

12.12

11.52

11.16

8.06

8.5 0

9.8 4

1887—1896

12.07

9.86

10.88

15.43

13.06

13.76

11.43

11.06

12.01

Medelfreqvensen för den senare perioden äfvensom för
alla tio åren är störst för S:t Michels län (likasom under den
förra perioden), minst för Abo län. Under aren 1894, 1895
och L896 är freqvensen i stigande, hvarför medeltalen för
alla län äfvensom för hela landet äro betydligt större än för
den förra perioden. För hela landet har freqvensen vuxit från
omkring 10 till omkring 14 åskutbrott för hvarje observatör.

54

B) För särskilda månader.
Pai mois.

g

i-

c_

Augusti.

September.

1892

0.4

1.2

2.6

3.0

0.!

1893

0.2

1.8

3.0

3.1

0.3

1894

2.i

5.6

5.3

4.4

0.7

1895

1.8

2.7

4.5

5.8

1.7

1896

0.6

8.2

6.9

3.7

0.4

1892—1896

1.02

3.90

4. 4 ti

4.oo

1887—1891

1.84

1.92

3.3 0

2.44

0.3 2

1887-1896

1.43

2.91

3.88

3.23

0.56

Maximum för samtliga perioder infaller i Juli.

55

IV. Askutbrottens dagliga period.

Nombre des orages suivant Vheur de la journée.

A) För de särskUda länen.
Dans les différents gouvemements.

1887—1891

3
P-

W

er

i-3
<

1.

00

Eg

CD
X

<5

er
o

f.

o
o'

<

95

w

o

•T: —
? O

er?

12 n.— 1 f. m.

34

28

8

10

17

7

36

10

1—2

37

24

5

9

12

5

23

11

2-3

2-3

19

5

12

14

9

32

13

3-4

28

15

6

8

14

8

20

6

4-.")

22

20

7

6

13

5

20

5

5-6

22

29

6

9

21

6

26

10

6-7

22

31

16

13

15

12

25

10

7-8

38

37

16

16

17

14

28

16

8-9

39

49

15

10

24

9

39

16

9-10

51

68

25

19

57

18

70

30

10-11

60

86

36

27

53

20

119

56

11-12 d.

61

119

42

70

83

43

23-1

84

12 d.— le. m.

105

112

56

82

100

71

213

99

1—2

132

130

82

81

135

95

291

106

2-3

131

114

66

91

101

76

237

102

3-4

108

125

47

103

111

103

187

108

4-5

104

103

43

93

100

83

169

114

5-6

98

91

35

74

95

71

123

81

6-7

81

76

34

76

83

54

98

71

7-8

76

58

34

50

78

43

95

47

8-9

69

66

16

37

76

23

84

24

9-10

52

53

29

22

54

31

52

23

10—11

29

40

12

15

33

18

34

24

11—12

22

20

12

15

30

11

28

15

56

B) För särskilda månader.

Par iiiais.

1&92—1896

'l

e_

c,

C

>

v.

00

e-f-

'l

X

OD

oc
er
-a

l

s

00

cc

00
CO

12 n.— 1 f. m.

3

17

48

67

15

150

100

250

1-2

6

21

44

50

10

131

57

188

2-3

8

14

43

51

14

130

82

212

3-4

5

25

28

38

9

105

86

191

4-5

3

17

32

38

8

98

83

181

5-6

9

19

50

42

(t

129

101

230

6-7

3

29

48

48

16

144

1 36

280

7—8

10

37

50

66

19

182

147

329

8-9

11

46

65

58

21

201

173

374

9-10

9

85

115

99

30

338

228

566

10—11

16

148

135

141

17

457

406

863

11-12 d.

48

239

228

181

40

736

760

1 496

12 d.— le.m.

73

281

269

193

22

838

912

1750

1-2

76

351

364

230

31

1052

977

2029

2-3

59

297

306

232

24

918

1025

1943

3-4

68

271

315

202

36

892

998

1890

4-5

74

224

269

211

31

809

902

1711

5-6

48

166

209

208

37

668

802

147ii

6—7

40

140

182

181

30

573

554

1127

7-8

10

121

150

159

41

481

399

880

8-9

19

63

116

163

34

395

307

702

9-10

15

48

90

145

is

316

230

546

10-11

6

33

69

b2

15

205

L75

380

11 — 12 n.

5

28

49

61

10

153

114

267

Maximum inträffar kl. 1—2 e. m. eller en timme tidi-
gare än under föregående period, emedan maxima för åbo,
Viborgs och Vasa län äfvensom för Maj och Juli framflyttats

57

en till två timmar. Maximum for S:t Michels, Kuopio och
Uleåborgs län inträffar något senare, likasom under den förra
perioden. Maximum för Augusti är deremot något försenadt.
Under hösten inträffar maximum för båda perioderna ganska
sent på eftermiddagen. Minimum förefinnes under den se-
nare perioden kl. 4 — 5 f. m. (under den förra kl. 1 — 2 f. ni.).
Maximum och minimum för hela tioårsperioden inträffa på
samma timmar som för den senare femårsperioden.

V. Askutbrottens antal i olika väderstreck.

Nombre des^ orages pour les azimuths differents.

1S92— 1896

P
1

ir

c_

>

•
|

02

CO

co
1

CO

co

-i?.

VI

-

?

t— '
cc

co

OS

S

127.0

492.5

618.0

683.0

81.o

2001.5

1745.0

3746.5

SW

165.5

3S5.5

656.5

672.0

122.5

2002.0

2045.0

4047.0

w

97.0

304.5

432.0

383.0

79.5

1296.0

1361.5

2657.5

NW

56.0

188.0

308.5

207.o

31.5

791.0

1027.5

1818.5

N

40.0

173 o

218.0

118.5

17.5

567.0

656.0

1223.0

NE

ll.o

230.0

164.5

114.5

17.5

567.5

594.0

1161.5

E

52.0

334.5

232.5

166.0

13.0

798.0

649.5

1447.5

SE

71.5

459.0

403.0

441.0

46.5

]42l.o

1129.5

2550.5

Antalen åskutbrott i S och SW äro nästan lika stora för
denna period. I anseende till det starka maximum för SW
under den förra perioden faller maximum för hela tioårsperio-
den på sistnämnda väderstreck. Minimum bestämmes likaså
af den förra perioden (i XE).

58

VI. Askväder med askslag.

Nombre des coaps de foudre.

A) För de särskilda länen.
Dans les différ&nts gottvernements.

2J

>°

SO

é4-

<

Pn

<-;

a

cc

S=

<;

O

o

80

o

E£

i — ^

er;

►ö_

So

p:|£

_

1892

03

eT:

• CD

C/2

oa

SK

v.

et-

5

3

3

2

2

1

5

3

24

1893

3

2

2

3

1

3

4

1

19

L894

10

3

1

6

2

4

17

9

57

1895

9

16

7

11

9

3.

15

1

71

1896

13

15

9

12

18

7

36

9

119

Summa . . .

-to

44

22

34

32

18

77

23

290

1887—1891

30

67

23

14

33

29

43

26

265

1887—189'i

70

111

45

48

65

47

120

49

555

För Nylands, S:t Michels och Vasa län är åskslagens
antal betydligt stegradt, för Abo och Kuopio län märkbart
förminskadt, så att maximum faller på Vasa län (18S7 — 1891
på Åbo län), minimum på Kuopio län (1887 — 1S91 på S:t
Michels län). Totalsumman är för den senare perioden något
större än för den förra. Under alla tio åren faller största
antalet på Vasa län. minsta på Tavastehus län.

59

B) För särskilda månader.
Par mois.

GO

t>

a>

C

2

'—

~

(B.

?r

'r

mbcr.

a-

CO

1892

4

6

10

4

1893

—

1

5

12

—

1

1894

*

12

15

23

—

-

1895

1

10

17

33

10

—

1896

1

57

40

20

1

Summa . . .

9

, 84

83

98

15

j

1887— 1891

51

23

114

70

o

3

1887-1896

60

107

197

170

17

4

Anmärkningsvärd är den starka minskningen i åsksla-
gens antal för Maj (från 51 under den förra perioden till en-
dast 9 under den senare). För den senare perioden inträffar
största antalet åskslag under Augusti (1SS7 — 1891 under Juli).
För alla tio åren är summan störst under Juli.

00

VII. Relativa faran för åskslag.

Norribre des coups de foudre par cent orages.

A) För de särskilda länen.
Dans les differenis gouvernements.

:z

-i

CO

<3

~

<<

>"

B»

er

<

a>

c

o

P

et

3
i/j

c

89: ot

? o

C/2

o'

8°

TT

p:

§

a

-:

P:

Ö

X

1892

=

m

v.

p

?

ct-

2.5

1.8

4.3

2.4

0.9

1.0

2.3

1.7

1.9

1893

1.2

1.0

2.1

2.9

0.4

2.4

1.4

0.4

1.2

1894

2.5

2.2

0.5

2.4

0.8

1.5

2.3

2.4

2.o

2 895

2.8

4.1

4.5

3.6

2.3

1.6

3.2

0.6

3.0

1896

3.7

3.1

4.3

4.6

5.7

3.0

4.5

3.3

4.1

1892—1896

2.54

2.44

3.14

3.18

2.02

1.90

2.7 4

1.68

2.4 4

1SS7 — 1891

2.38

4.36

2.12

1.82

1.92

3.6 0

3.18

2.14

2.66

1887—1896

2.46

3.40

2.6 3

2.5 0

1.97

2.7 5

2.96

1.91

2.5 5

Faran för åskslag har under denna femårsperiod visat
sig vara störst i S:t Michels län (der den var minst 1887 —
1891) samt minst i Cleåborgs län. Af ven för Tavastehus
län visar sig en märkbart tilltagande, för Abo och Knopio
län en betydligt aftagande fara för åskslag. För hela landet
håller sig talet temligen konstant under de tre perioderna.

61

B) För särskilda inanader.
Par mois.

C/2

-"

ct>

fe»

£_

c ,

p

^

.—

~

p

O

1892

F"1"

O.o

2.3

1.5

2.o

2.9 .

1893

O.o

0.3

C. '.)

2.o

1.5

1894

2.8

1.3

1.6

3.1

O.o

1S95

0.5

2.8

2.4

3.7

4.6

1896

1.4

4.5

3.9

4.2

1.2

1892-1896

0.94

2.2 +

2.06

3.oo

2.04

1887-1891

3.3 8

1.20

2.96

2.84

0.90

1887—1896

2.16

1.72

2.5 1

2.9 2

1.47

Denna tabell utvisar en stark tillökning för Juni och
Augusti (maximum) äfvensom för höstmånaderna, hvaremot
Maj företer en betydlig förminskning. För hela decenniet
är relativa faran för åskslag störst under Augusti.

I i -1

VIII. Af blixten förorsakade olycksfall.
Nombre des accidents occasionnés par la fcmdre.

1 892

X
i. r;

■ 06

en

a —
o »

Dödade
kreatur.

Bestiaux
tués.

Eldsvådor.

Incendies de
bätiment.

Skogseldar.

[ncendies de

forét,

1

16

2

3

4

9

i

—

1-94

9

13

7

6

-

11

62

14

3

1896

17

69

31

8

Summa

42

169

61

20

1887—1891

33

166

57

17

1887-1896

1 5

335

Ils

37

Den starka kontinuerliga stegringen i olycksfallens an-
tal under den senare femårsperioden är anmärkningsvärd. De
dödade menniskornas antal är betydligt större än under den
förra perioden, medan de öfriga olycksfallens antal icke äro
väsentligen olika. Enligt tioårsperioden dödas i medeltal
årligen af blixten 7.5 personer eller 3.7 för livar je million
innevånare (i Baden 8.8, i Preussen 4.4, i Sverige 3.o3 i Frank-
rike 3.1 för lwarje miljon l).

*) G. Hellmann, Zeitschrift des Königl. preussischen statistischen
Bureaus, 1886, s. 187.

63

IX. Relativa antalet hagelfall under åska.

Nombre des omges avec gréle par pent omges.

A) För de särskilda länen.
Dans les dijférents gouvernements.

1892
1893
1894
1895

1896

25

5.9
10.5

4.7
4.3
2.6

6,1
ll.o

7.5
5.6

5.1

_:

X

<

W

<1

P
<

r—

o

O

F3 o'

X

o'

CO

-

i—

,

fr— '

p:

ö

9s:

s*

E3

co

CO

?

'2.9
13.7
5.2
9.6
5.6

2.4

7.8

5.9

11.6

5.9

7.7

3.8

10.2

7.7
4.4

16.7

4.0
6.2
9.2
5.2

10.6

10.3

8.1
8.o
6.1

5.1

3.9
4.3
84

5.1

£0

7.4

8.0
6.7

7.7

5.1

1892—1896

5.60 /.06

7.40 6.72! 6.76

8.26

8.62 5.36

ii. 9;-

1887—1891

6.90 6.90

7.14 8.00 7.98 11.12

6.10 7.98

1887-1896

6.25 6.91

7.21

i .30 i 7.3:

9. C 9

7.36 6.67

7.33

Hagelfreqvensen 1892 — 1896 har varit störst i Vasa
än (1SS7 — 1891 i Kuopio län), minst i Uleäborgs län (ls^T
1891 i Vasa län), för tioårsperioden störst i Kuopio län, minst
i Nylands län.

H4

B) För särskilda månader.
I'nr tnois.

w

O

cc

—

S

.K

c_

Ch

era

-.

1

"3

1892

:

6.8

9.2

5.7

6.7

13.3

8.3

1893

3.2

11.5

7.9

5.9

11.4

16.0

1894

8.4

8.8

4.9

4.6

18. ;s

ll.i

1895

8.9

6.7

6.2

9.9

5.2

O.o

1896

1.4

6.8

2.1

5.2

9.8

15.6

1892—1896

5.74

8.60

5.:! 6

6.4 6

11.6 1!

10.20

1887—1891

9.14

10.52

6.14

7.46

11.26

11.04

1887-1896

7.44

9.56

Ö.T.-i

(i. 9 6

11.43

10.62

Såväl under de båda femårsperioderna som under de-
cenniet utmärker sig bland de tre •sommarmånaderna Juni
genom den största. Juli genom den minsta hagelfreqvensen.

iijiiujii:»!iiuiii!niiinnii'iiiyiimi«;:!!yiii;iim!H!

?

0

=

-

"^.

~" 1

-
__

•—

-

—

■
—

—

.........

—

r;

— . —

:::: ::::

•

in

: i

= |
__ j

— -

—

—

-

r

— —

i —

—

—

—

I

—

— ,

— ;

i

i

1 —

i

~

i

j —

].:.._

:

I :.

L j- :

L -

z

-Ur- - .

fM-f

1 .. L. . i
1 1 f-

; ; C

3 1 -
0 i

pr

5 -a

[0 CO

to =3
Co i— ..

o

n — * "=

3
C

G

-

C

it

hE

<

3

-

-.;;;■

: "r

- -

:

.. : ::::

1 1

tv- °
3 "

I

—

:".

0

5

f"

-i
=

—b-

u — I
j

-a

:::■

I

—

fe-

SJ

i j

H

: 1 '

1 :

V~ 1 "~-

;- ■;;;;;■•■ ■ — 1

."-' C
- J

■■■■.: ~ry-;-~ö
i -: °

:' . "
— i -

0

o i=3

o =-
^ cp

> CiD-
B GO

O-

-. P=

CD

C

KRITISK ÖFVERSIGT

AF

FINLANDS BASIDSVAMPAR

AF

P. A. KARSTEN.

TILLAGG III.

(Föredragen den IS Okt. 1897.)

I.

Buksvampar.

Fam. 1. Lycojjerdaceae.

IV. Lycoperdon (Tournef.) Karst.

* L. furfuraceum Fr. Syst. myc. III, p. 36.

Fruktkroppen rundad, omkring 6 cm. i diam. Hyllet
besatt med m. små, kliartade, lätt affallande fjäll, i början
grågult, derpå smutsgrått, olivbrunt eller gråbrunt. Peridiet
hinnaktigt, blekt guldgult. Sporerna klotrunda, fintaggiga, gula,
äldre bruna, 4 — 5 mmm. i diam.

Skogsback., park. (Mustiala).

IL

Hattsvampar.

Fam. 1, Agaricineae.

* Schulzeria Bres. Sacc. Syll. fung. V, p. 72.

Hattens kött skildt från fotens. Foten utan ring. La-
mellerna mot foten afrundade, fria, aflägsnade. Sporerna
omvändt äggrunda. — Skiljer sig från slägtet Lqriota nästan
endast genom saknaden af ring.

* Sch. septentrionalis Karst. (Hedwigia 1896, p. 43).

Hatten köttig, mjuk, i början kullrig, sedan utplattad,
vanligen med obetydlig puckel, slät, glatt, torr, hvitaktig,
omkring 10 cm. bred. Foten central, jemntjock, vid basen
n. löklikt tilltjocknad, glatt, hvitaktig, omkring 15 cm. hög.
Lamellerna n. tätt sittande, fria, breda, hvitaktiga.

Gammal ved (Haapakoski i Jyväskylä trakten: I. Lind-
roth).

XXXIV. Russula Fr.

:;: Russula pallida Karst. (Hedwigia 1896, p. 43).

Skarp. Hatten köttig, fast, styf, först kullrig, sedan
utplattad, oftast oregelbundet vågig, beklädd med en n. klibbig,

69

fastväxt hinna, konstant blekaktig, understundom ställvis svagt
rosenfärgadt blodröd, i kanten slät, ända till 9 cm. bred.
Foten jeinntjock, slät, ofta krökt, hvit, ända till 6 cm. hög,
omkring 2,5 cm. tjock. Lamellerna n. fria, tättsittande, alla
af samma längd, temligen smala (ända till 1 cm. breda),
hvita, i eggen svafvelgula, vid torkning gulnande. Sporerna
klotrunda, taggiga, 6 — 9 mmm. i diam. Cystiderna tappfor-
miga, 30 — 40 = 9 mmm.

Tallskog. (Mustala). Aug. 1895.

Närmast beslägtad med R. rosacea, ehuru mera påmin-
nande om R. pallescens.

R. aeruginea Fr. var rufa Karst. Krit. Öfvers. FinL
Basidsv. p. 462, är med hög grad af sannolikhet en egen,
sjelfständig art; från R. aeruginea, Fr., som af Romell (De
genere Russula p. 198 (1891) identifieras med R. hetero-
phylla Fr., är den vidt skiljd) och till R. vesca Fr. kan den
näppeligen hänföras.

R. intermedia Karst. (Finl. Basidsv. Till I, p. 20).

Skarp. Hatten köttig, fast, äldre spröd, utbredd, i
midten nedtryckt, vanligen oregelbunden, betäckt med en
klibbig hinna, under hvilken köttet hvitt, med tunn, slät, slut-
ligen knottrigt fårad kant, brandgul, i midten mörkare, stö-
tande n. i blodrödt, mot kanten blekare, urbleknande, 9 — 11
cm. bred. Foten jeinntjock eller upptill tilltjocknad, slät, hvit,
omkring 7 cm. hög, 2—3 cm. tjock. Lamellerna n. fria, tem-
ligen tätt sittande, af lika längd, hvita, äldre stötande i hög-
gult, ända till 1 cm. breda.

Björkskog. Ånyo funnen vid Harju i Tammela.

I hög grad lik R. integra, skiljande sig från denna
bland annat genom smaken och färgen.

70

XXXVII. Hygrocybe (Fr.) Karst.

* H. sciophana (Fr.) Karst. Hattsv. 1, p. 233.

Syn. Hy f/rophoras sciophanas Fr. Icon. t. 107, f. 1.

Var. sulcata Karst. (Hedwigia 1896, p. 44).

Hatten i början klocklikt kullrig, sedan utbredd, trubbig,
hinnaktig, i midten n. köttig, klibbig, till midten striinmigt
fårad, lifligt brandgul, glänsande, knappt urbleknande, omkring
2 cm. bred. Foten ihålig, jemntjock, n. rak, seg, slät, full-
komligt glatt, klibbig, gulaktig, i toppen svagt stötande^ i
sotbrunt eller blått, 4 — 6 cm. hög, 4 mm. tjock. Lamellerna
nedlöpande, glesa, sinsemellan fria, temligen tjocka, gulaktiga,
baktill n. stötande i rostbrunt.

Löfskog. (Mustiala: J. I. Lindroth). Aug. 1895.

Skiljer sig från hufvudformen med glänsande, icke hygro-
fan, fårad hatt och nedlöpande lameller. Är möjligen en
egen art.

Cortinarius foetidus Karst. (Hechvigia 1896, p. 44)
är en ovanligt stor form af C. vibratilis Fr.

LVIII. Clypeus Britz.

* Cl. curtus Karst. (Hedwigia 1895, p. 1).

Hatten n. köttig, tunn, kullrig, äldre utbredd, trubbig,
med längslöpande fina trådar, understundom sprickig, i midten
försedd med upprätta, temligen tjocka, korta taggar, först
blek, sedan brunaktig, 2 — 3 cm. bred. Foteu fylld, styf, kort
(oftast kortare än hattens bredd), fierböjd eller krökt, sällan
rak, beklädd med små luddiga fjäll, brunaktig. i toppen bar.

71

inuti hvitaktig. Lamellerna vidfästade, breda, bukiga, n. tätt-
sittande, bleka, slutligen stötande i brunt. Sporerna kantiga
eller knöliga, gulaktiga (under mikr.), 5 — 6 = 3 — 5 mmm.
Cystiderna spolforraiga.

Fuktig, bar torfjord. (Mustiala). Aug. 1894.

Till utseende lik Inocybae lacerae, men mindre och med
relativt kortare fot.

LVII. Inocybe Fr.

In. fastigiata (Schaeff.?) Karst.

Syn. Agarisus (Inocybe) fastigiatus Pat. Tab. anal. p.
156, f. 343.

Lik Clypens fastigiatus (Schaff.) Karst. Finl. Basidsv.
p. 212, men skiljer sig från denna bland annat genom en
stor, spetsigt konisk puckel på hatten och släta, elliptiska,
något mindre sporer (7 — 9 = 4—5 mmm.).

Kärrmark. (Mustiala: I. Lindroth).

LIX. Hebeloma Fr.

* H. latifolium Karst. n. sp.

Hatten n. köttig, först kullrig, sedan platt, understundom
i midten n. nedtryckt, slät, glatt, torr, blek, stötande n. i
lergrått, vid torkning blekt sämskfärgad, 3—4 cm. bred.
Foten jemntjock, krumböjd, knappt fintrådig, upptill hvit-
pudrad, blek, omkring 3 cm. hög. Lamellerna fastväxta, lätt
lossnande, tättsittande, breda, n. triangelformiga, blekt ler-

72

färgade, slutligen stötande i brunt, i eggen n. hvitnaggade.
Sporerna elliptiska, trubbiga, understundom oliksidiga, ljust
gulaktiga (under mikr.), omkring 8 — 4 mmm.

Gammal björkbark. (Mustiala: I. Lindroth). Aug. och
Sept. 1897.

* H. Lindrothii Karst. n. sp.

Hatten n. köttig, i kanten hinnaktig, kägellikt klock-
formig, trubbig, slät, glatt, brunaktig, torr, 3 — 3 cm. bred.
Foten tät, jemntjock, flerböjd, glatt, i toppen n. finpudrad,
omkring 9 cm. hög. Lamellerna vidfästade, tättsittande, ler-
färgadt bleka, slutligen bruna, i eggen fint hvitfjuniga. Spo-
rerna elliptiska, höggula (under mikr.), omkring 8 = 4 mmm.
Cystiderna (befintliga i lamellernas egg) fläsk-, syl- eller spol-
formiga, omkring 60 =18 mmm.

Skogsmark. (Mustiala: J. I. Lindroth). Sept. 1897.

LXVI. Agaricns (Linn.) Karst.

* Agaricus echinatus Roth. Karst. Hattsv. I, p. 487.

Syn. lnocybe echinata Cook. Illustr. Brit. Fung. t. 395
Sacc. Syll. V, p. 773.

Mulljord. (Mustiala invid orangeribyggnaden: J. I. Lind-
roth). Sept. 1897.

Sporerna äggrundt aflånga, släta, ljust rostbruua, 4 —
5 = 2—3 mmm.

73
LXIX. Naematoloina Karst.
* N. irroratum Karst. (Hedwigia 1896, p. 44).

Hatten köttig, tunn, först kullrig, sedan platt, i midten
upphöjd, slät, brandgult honungsfärgad, mot kanten öfver-
dragen med ett ytterst fint, silfverglänsande stoft, omkring
4 cm. bred. Foten seg, fintrådigt silkesluden, jemntjock, blek-
aktig, nedtill flerböjd, rostbrun och beklädd med ett tätt
lager ludd af samma färg, rotlikt förlängd, omkring 13 cm.
hög och 5 mm. tjock. Lamellerna fastväxta, tättsittande, n.
smala eller låga, i eggen tandade, bleka, med dragning i strå-
gult, slutligen något mörkare och stötande helt obetydligt i
grönt. Sporerna elliptiska, hyalina (under mikr.), med en
oljdroppe, 6 — 9 = 4—5 mmm.

Kärr, bland sphagnum. (Mustiala i Saloistrakten). Juli
1895.

Smaken mycket bitter och lukten ganska skarp. När-
mast beslägtad med N. dispersum (Fr.), men lätt skild från
denna genom hattens silkesglans och smaken.

LXXI. Psathyra Fr.

749. Ps. obtusata (Pers.) Karst var. subumbrina Karst.

Hatten kullrigt platt, jemn (icke rynkig), umbrabrun, i
torr väderlek sämskfärgad.
Björkbark. (Mustiala).
Mindre än hufvudformen.

74

Fam. II. Polyporineae.

XCIV. Solenia Hoffm.

S. stipata Fuck. * S. connivens Karst. Basidsv. Till
1, p. 41 är endast en form af S. ochracea Hoffm.

XCYII. Polyporellus Karst.

853. P. melanopus (Pers.) Karst. * P. Hisingeri Karst.
(Hedwigia 1896, p. 173).

Skiljd från hufvudformen genom glatt, blekare (blekt
sämskfärgad), större och tjockaro hatt (13 cm. bred, 2,5 cm.
tjock), jemntjock, blekare (mörkbrun), 3 cm. lång och 2 cm.
tjock fot samt n. större, bleka, vid torkning gula porer. Spo-
rerna 6 — 8 = 3 — 4 mmm.

Jord. (Fagervik i Karis socken: Baron E. Hisinger).

* P. albulus Karst. (Hedwigia 1894, p. 15).

Hvit. Hatten seg, äldre läderartad, kretsformig, kullrigt
platt, djupt naflad, tunn, glatt, med otydliga bälten, omkring
3,5 cm. bred. Foten central, kort, vid basen knöllikt till-
tjocknad, n. filtluden, 2 cm. hög. Porerna nedlöpande nästan
till fotens bas, runda, mycket små.

Gammal ved i orangerier. (Helsingfors: A. Thesleff).

75
XCIX. Bj er kandera Karst.
* Bj. pellita Karst. (Heclvigia 1895, p. 7).

Hatten köttig, njurlikt utbredd, kullrig, slät, glatt, be-
klädd ined en tunn hinna, utan bälten, ofta baktill utsträckt,
med tunn, inböjd kant, hvitaktig, 5 — 7 cm. bred, omkring
1 cm. tjock. Porerna runda, hvita, ganska små, med tunn,
helbräddad mellanvägg. Sporerna långsträckta, räta eller n.
böjda, med två oljdroppar, 2 — 3 = 1 — 2 mmm.

Björk ock gran. (Mustiala).

Lukten svagt syrlig. Påminner i hög grad om Bj. chio-
nea, men skiljes lätt från denna med sin hinntäckta hatt.

Cl. Fomitopsis Karst.
Porerna hvarfvigt lagrade.

889. F. pinicola (Schwartz) Karst. är redan 1762 be-
skrifven i Ic. Bav. af Schaeffer under namn af Boletus ungu-
latus och bör på grund deraf benämnas F. ungulata (Schaeff.)
Karst.

F. obducens (Pers.) Karst. Basidsv. Till. I,p. 43 (= F.
connata (Weinra.) Karst. Basidsv. p. 307) identifieras af
Bresadola med Polyporus popidinus (Schum.) Fr. Hym. Eur.
p. 564.

„Cystiderna omvändt äggrunda".

Exs. Mvc. univ. 407.

76

(TI. Pycnoporus Karst.

Porerna icke hvarfvigt lagrade. Hatten understundom
beklädd med en distinkt hud.

P. annosus (Fr.) Karst.

Syn. Polyporus annosus Fr. Hym. Eur. p. 544. Icon.
sel. t. 186.

P resinosus Rostk. 4, t. 29.

P. serpentarius Pers. Myc. Eur. 11, p. 82.

P. subplileatus Weinm. Hym. Ross. p. 332.

Trametes annosa Karst. Hattsv. 11 p. 48.

Tr. radicicperda Hart.

Sporerna ^äggrunda eller aflångt äggrunda, 5—4 mmm."

Endast den resupinata formen (Polyporus scoticus) Klotzsch
är anträffad i Finland.

CIV. Daedalea (Pers.) Karst.

901. D. mollis Somm.

Sporerna långsträckta, 9 — 11=4 — 4,5 mmm. Förenas
af Bresadola med Polyporus stereoides Fr. men med orätt.

Caloporia Karst. Basidsv. Till. 11 p. 23.

C. incarnata (Fr.) Karst. (Hedwigia 1896, p. 44).

Syn. Physisporus incarnatus Karst. Basidsvamp. p. 315.

Fruktkroppen utbredd, utan tydligt markerad gräns,

hinnaktig, löst vidfästad, i omkretsen hvitluddig. Porerna

77

långsträckta eller n. flerböjda, sällan runda, oftast sneda,
ganska små, grunda, med vaxartade, temligen tjocka, blekt
köttröda, slutligen n. rödbruna mellanväggar. Cystider inga.
Tallstubb. (Södra Finl.).

C. expallescens Karst, (Hedwigia 1896, p. 44).

Syn. Physisporus expallescens Karst. Basidsv. p. 316.

Fruktkroppen longitudinelt utbredd, utan tydligt mar-
kerad gräns, n. hinnaktig, mjuk, löst vidfästad, i omkretsen
filtluden, snöhvit. Porerna vaxartade, vinkliga eller runda,
små, grunda, med ganska tunna, helbräddade, hvitaktiga,
snart brandgulaktiga mellanväggar. Cystider inga.

Förmultn. björkved. (Återfunnen vid Mustiala i Okt.
1895).

C. aneirina (Somm.) Karst.

Syn. Physisporus aneirinus Karst. Basidsv. p. 316.
Med denna art torde Physisporus serenus böra förenas,
men ingalunda Physiporus corticola (Fr.)

Chaetoporus Karst. Basidsv. Till 11, p. 25.
Ch. euporus Karst.

Syn. Physisporus euponis Karst. Basidsv. p. 318.

Sporerna omvändt äggrunda, 3 — 4 = 1 — 2 mmm. Cysti-
derna klubblika, 50—56 = 8—6 mmm., vårtfulla.

Är en god, från Poria Blyttii, livaraf Bresadola anser
den utgöra en varietet, vidt skild art.

78

I sitt nyligen (1897) utgifna arbete Hyraenomycetes
Hungarici Kmetiani identifierar Bresadola Poria Blyttii Fr.,
P. collabens Fr., P. emollita Fr. och P. (CJiaetoporus) euporus.
Karst.! Något giftigt skäl härtill kan förf. icke finna.

CVI. Physisporus Chev. Karst.
Cystider inga.

923. Ph. molluscus (Pers.) Gill, Karst.

Syn. Boletus molluscus Pers. Syn. p. 547.

Polyporus molluscus Fr. Hyra. Eur. p. 578.

Polyporus vulgaris Fr. pr. p.

Poria mollusca Bres. Hym. Hung. p. 22.

Såväl af Persoon som Fries uppges denna art vara till
färgen i början hvit, derpå blek. En sådan beständigt blek-
aktig form torde vara ytterst sällsynt, emedan alla de exx.
af denna, hvilka förf. varit i tillfälle att iakttaga, hafva varit
hvita, derpå vid torkning stötande mer eller mindre i hög-
gult, stundom helt höggula, såsom ock Bresadola på anf. ställe
anmärker. Förf. har funnit den växande på björk-, al-, rönn-
och tallved. Apr.— Nov.

924. Ph. vulgaris (Fr. pr. p.) Karst. Basidsv. p 321.
pr. p.

Gammal vedaflöftr. (Mustiala på rönnved). Aug. 1 <;»>").
Porerna vid torkning gulnande. Sporerna omvändt ägg-
runda, 3,5—4 = 2—2,5 mmm. enligt Bresadola.

19
Ph. calceus (Fr.) Karst.

SyQ. Polyporus vulgaris var. calcea Fr. Hym. Eur .
p. 577.^

Physisporus vulgaris Karst. Basidsv. p. 321 pr. p. Exs.
Myc. un i v. 1503.

Förekommer endast på tall- och granstammar samt är
i skogiga bergstrakter den allmännaste Physisporusarten. Fär-
gen är oföränderligt kalkhvit eller (hos var. selecta) gul.
Anses af Bresadola vara en form af föreg.

Physisporus luteoalbns Karst., är lätt skild från denna
och föreg. genom sin hvita, obetydligt i gult stötande färg,
som vid torkning antager en höggulaktig anstrykning och sitt
tydligt utvecklade underlager.

* Ph. flavicans Karst. (Hedvigia 1896, p. 44).

Fruktkroppen utbredd, begränsad, fastväxt, tunn, i om-
kretsen n. bomullsartad, hvit. Porerna grunda, runda eller
kantiga, helbräddade, ofta sneda och sargade, små, höggul-
aktiga. Cystider inga.

Tallstubb och ved. (Mustiala). Okt. 1866 och Aug.
1895.

En vacker art, med oföränderligt höggulaktiga porer.
Närmast beslägtad med Physisporus molluscus. Anträffats
engång med en korkartad, trattlik, hängande, hvit hatt, på-
minnande om Irpex pendulus.

* Ph. fragillimus Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, utan markerad gräns, vidfästad,
n. tunn och mjuk, i omkretsen byssusartäd eller spindelväfs-

80

hårig, stundom strålformigt hatrådig, slutligen bar, hvit.
Porerna grunda, kantiga, sällan runda, helbräddade, stundom
sneda och sargade, n. spröda, krämfärgade, med svag drag-
ning i rosenrödt, eller gulaktiga. Sporerna klotrunda eller
elliptiskt klotrunda, 3 = 2 mmm. eller 2 mmm i diam. Hy-
ferna omkring 2 mmm. tjocka.

Murken tall-, sällan björkved. (Mustiala). Aug. — Nov.

921. Ph. corticola (Fr.) Karst. är en fullt utvecklad form
af Polyporus corticola Fr. samt har intet gemensamt med Calo-
poria aneirina, hvarmed den af Bresadola förenas.

928. Ph. mucidus Karst. är Ph. bombycinus (Fr.)

929. Ph. vaporarius (Fr.) sammanflyter högst sanno-
likt med Ph. sinuosus (Fr.).

Var. macer Somm. Lapp. p. 279.

Aspstubb. (Mustiala). Apr. 1871 och Sept. 1878.

925. Physisporus inconstans Karst. är möjligen en
varietet af Poria viridans Berk. Bres. Hym. Hung. Kmet. p.
19). Författarens art har frånskiljbar, hvit, äldre fläckvis
ljust violettaktig, torr höggulaktig, aldrig i grönt stötande färg
och n. runda porer, Berkeleys uppges vara i början äfven hvit,
men slutligen blekt grön med kantiga porer.

924. Physisporus vulgaris (Fr.) Gill.

Den typiska formen, som enligt Bresadola, förekommer
endast på löfträd och har omvändt äggrunda, 3 — 4 mmm.
långa, 2 — 2,5 mmm tjocka sporer, är ej funnen i Finland;
deremot är varieteten calceus Fr., som växer endast på barrträd

81

och har äggrundt klotrunda sporer den allmännaste Physi-
sporusart i bergiga skogstrakter. Något giltigt skäl att hän-
föra Physisporus hdeoalbus Karst. till Ph. vulgaris ens som
varietet förefinnes icke.

929. Ph. Vaillantii (De C.) Karst. Exsicc. Fung.
Eur. 3,333.

Sporerna 4—6 = 2—3 mmm. Oföränderligt hvit. Un-
derlagret bildar en lätt från matrix frånskiljbar hinna.

Tall- och granstubbar i djupa skog. (Mustiala; Hel-
singfors i växthus).

932. Ph. reticulatus (Pers.) Karst.

Sporerna långsträckta eller aflånga, ofta böjda, 6 — 7
= 2 mmm. Hyferna 3 mmm. tjocka.

Ruttet trä af björk, al och asp, (Merimasku; Tyrvis;
Mustiala). Sept. o. Okt.

Står på gränsen till Caloporia.

CVII. Åntrodia Karst.

Porerna ofta hvarfvigt lagrade, korkartade.

Antr. tuber Karst.

Syn. Antr. serpens (Fr.) var. tuber Karst. Basidsv.
p. 324.

82

Porerna hvarfvigt lagrade, runda, med tjocka hellräd-
dade mellanväggar.

Öfverensstämmer i hög grad med Poria mediala panis
Per-, (nec.) Fr. sådan den beskrifves i Hym. Hung., p. 20, men
har vidare porer än denna, att döma af exx., hvilka Bresa-
dola benäget tillsändt förf.

Sarcoporia Karst. (Hedwigia 1894, p. 15).

Fruktkroppen upp- och nervänd, utbredd, geléartadt
hinnaktig, af ljus färg. Fruktlagret porigt. Porerna n. köt-
tiga, mjuka, af ljus färg. Cystider inga. Sporerna elliptiskt
sferiska, släta.

S. polyspora Karst. 1. c.

Hvit, vid beröring rödbrunaktig. Fruktkroppen tunn,
vidfästad, slät, aflång eller kretsformig, glatt. Porerna run-
dade, af n. samma storlek, hvita, vid beröring antagande en
mörkbrunaktig färg, 2 — 3 mm. djupa, med vaxartadt köttiga,
m. tunna, snart sargade mellanväggar. Sporerna talrika, 3—
4 — 2 — 2,5 mmm.

Granqvist. (Fagervik i Orchidéhuset: Baron E. Hisinger).

CXIY. Inonotus Karst.

947. In. fulvus (Fr.) Karst. (= In levis Karst. Plant.
Turcom. I Fung. p. 2, t. 11). Är icke anträffad i Finland.

953. In. nidulans (Fr.) Karst. är enligt Bresadola iden-
tisk med In. rutilans (Pers.) Karst. Hattsv. 2, p. 71.

83

In. nodulosus (Fr.) Karst. Hattsv. 11, p. 73. Fr. Icon.

sel. t. 187, f. 2.

Förenas af Bresadola med In. radiatus (Sow.) Karst,
med hvilken den i sjelfva verket är beslägtad.

CXYII. Phellinus Quel.

958. Ph. salicinus (Pers.) Quél. är identisk med Fornes
conchatus (Pers.) Fr. Karst. Hattsv. 2, p. 78.

Cystiderna bnkiga, brandgnla, 20 — 40 = 7 — 9 mmm.:
Bresadola.

959. Ph. Ribis (Schum.) Quél.

Sporerna n. klotrunda, gulaktiga, 3 — 4=3 mmm. Cysti-
der inga: Bresadola.

CXX. Poria (Hill.) Karst.

Cystiderna syllika, höggula eller brandgula.

967. P. obliqva (Pers.) Karst.

Cystiderna syllika, höggula, 15 — 30 = 4—6 mmm., rara.
.Sporerna elliptiska, 9 — 11 = 6 — 8 mmm."

968. P. unita (Pers., Fr.) Karst.

Cystiderna syllika, brandgula, ända till 75 mmm. långa
och 7 mmm. tjocka, talrika.

84

972. P. rixosa Karst.

Exs. Myc. univ. 1204.

Porerna först rostbrunaktigt bleka, sedan kanelfärgade,
slutligen ofta mörkt rostbruna, små. Underlagret i synner-
het i omkretsen filtartad och blekgul. Cystiderna spetsiga.

Ifrån P. colldbens Fr., med hvilken den af Bresadola
förenas, skiljer den sig bland annat, så vidt man kan sluta
af Fries' beskrifning, gerom större (icke mikroskopiska), i
torrt tillstånd icke insjunkna porer, under hvilka finnes ett
mer eller mindre tydligt underlager samt färgen.

970. P. ferruginosa (Fr.) Karst. är sannolikt en resu-
pinatform af Trametes tennis Karst. (Tr. contigua Karst.
Basidsv. Till. 1, p. 44).

973. P. laevigata (Fr.) Karst.

Sporerna klotrunda, oliksidiga, 5 — 6 = 4,5 — 5 mmm.
Cystiderna brandgula, 15 — 26 = 5 — 6 mmm.: Bresadola.

Är enligt Bresadolas förmenande en resupinat form äf
den i Finland hittills icke anträffade Fornes fulvus (Scop.,
nec Fr.).

974. P. canescens Karst. bör såsom saknande cysti-
der öfverföras till Physisporus.

85
CXXII. Merulius Han.
* M. corium Fr. Karst. Hattsv. 11, p. 85.

Sporerna aflånga, ofta oliksidiga, 7 — 8 = 3 mmra.

Torra grenar af björk, vide, syren och Spiraea. (Mus-
tiala).

Förvexlas lätt i torrt tillstånd med Peniophora in-
camata.

CXXIV. Serpula Karst.

984. S. serpens (Tod.) Karst. var. pinicola. Karst.
(Hedwigia 1896, p. 45).

Fruktkroppen hinnaktig, m. tunn, skorpartadt fastväxt,
hvit. Fruktlagret köttigt mjukt, höggult med dragning i
köttrödt, med likformiga porer.

Tallved. (Mustiala).

* S. ceracella (Berk.) Karst.

Syn. Merulius ceracellus Berk. North Amer. Fung. n:o
168. Sacc. Syll. VI. p. 418.

Fruktkroppen utbredd, fastväxt, utan markerad gräns.
Fruktlagret vaxartadt, nätådrigt porigt, sämskfärgadt.

Björkbark. (Mustiala).

86

CXXV1. Phlebia F.

988. Phl. centrifuga Karst.

Fruktkroppen utbredd, ofta med ena sidan uppböjd och
i midten nätlikt veckad, påminnande om Merulius tremellosus.
Återfunnen i Mustiala trakten 1897 af I. Lindroth.

Fam. III. Hydnaceae Fr.

CXXXI. Hydiium (Linn.) Quél.

* 1004. H. fallax Fr. * H. fungicolum Karst.

Taggarne mera tättsittande, oregelbundna och inskurna
är hos hufvudformen.

Polyporus-arter. (Mustiala).

CXXXVIII. Raduluin Fr.

1027. R. orbiculare Fr.

Sporerna långsträckta, n. böjda, 6 — 8 = 2 mmm. (9—
11 = 3—4 mmm. enligt Bres.)

* R. qvercinum (Pers.) Fr. Karst. llattsv. II, p. 113.

Sporerna omvändt äggrundt elliptiska, 6 — 8 = 4 mmm.
(Bresadola).

Ekbark. (Merimasku).

87

1028. R. molare Fr.

Sporerna elliptiska, 9 — 13 = 6—8 mmm.: Bresadola.
Knölarne strödda, stundom gyttrade, i början glatta, slutligen
i toppen fransade. Fruktkroppen n. hinnaktig, icke skorplik
såsom hos föreg. Färgen blek, n. gulaktig eller blekt köttröd.

Ekstubb. (Runsala).

CXXXIX. Grandinia Fr.

1035. Gr. Bresadolae Karst.

Syn. Or. crustosa Fr. Karst. (nec Pers. enligt Bresa-
dola).

* Gr. fugax Karst. (Hedwigia 1896, p. 173.

Fruktkroppen utbredd, kretsformig eller långsträckt,
hinnaktig, ganska tunn, lätt frånskiljbar, snöhvit, med rosen-
röda fläckar, i omkretsen finfransad, vattenfärgad. Vårtorna
tättsittande, ofta m. tättsittande. Sporerna elliptiska, hvit-
aktiga, 4—8 = 3 — 4 mmm. Hyferna greniga, fåledade, vid
lederna ensidigt knöllikt uppsvällda, hvitaktiga, 2 — 5 mmm.
tjocka.

Förmultn. granved. (Mustiala). Nov. 1895.

* Gr. vaga (Fr.) Karst.

Syn. Phlebia vaga Fr. Karst. Hattsv. 11, p. 89.
Odontia fusca C. & Eli. Grev. IX, p. 103. Exs. Ellis
North. Amer. Fung. 500.

Icke rar i södra Finl., men alltid steril.

* Grandiiiiella Karst. Hedwigia 1895, p.

Fruktlagret i fuktig väderlek n. gelatinöst vaxartadt, i
torr rynkigt eller sprickigt, besatt med grynlika vårtor. Vår-
torna hemisferiska, mjuka. Sporerna elliptiska eller aflånga.
Cystiderna syllika.

* Gr. livescens Karst. Hedwigia 1895, p. 8).

Fruktkroppen vaxartadt mjuk, vidt utbredd, tunn, lätt
frånskiljbar, n. blåaktig gulblå, torr blek, i omkretsen be-
gränsad och likartad. Fruktlagret sammanhängande, helt, i
torr väderlek sprickadt. Vårtorna temligen tätt sittande,
hemisferiska, olikformiga, mjuka, temligen stora. Sporerna
räta, stundom oliksidiga, utan oljdroppar, hvitaktiga, 6—7
= 3 mmm. Basiderna klubbikt cylindriska 4—5 mmm. tjocka.
Cystiderna syllika, i den tilltjocknade spetsen småvårtiga,
hvitaktiga, 60 — 70 = 10 mmm.

Murken lindved. (Mustiala). Sept. 1894.

CXL. Kneilfia (Fr.) Karst.

* Kn. nivea Karst. (Hedwigia 1896, p. 173).

Fruktkroppen utbredd, kretsformig, fjunigt hinnaktig,
fastväxt, tunn, utan markerad gräns, snnöhvit. Fruktlagret
besatt med tättsittande, korta, olikformiga, kägel- eller borst-
lika, upptill hårbräddade vårtor. Sporerna klotrunda eller
elliptiskt klotrunda, med en oljdroppe, 5 = 4 mmm. eller 2 — 4
mmm. i diam. Hyferna greniga, ledade, ensidigt knöliga,
2—4 mmm. tjocka.

Björkbark, (Mustiala).

89

* Hvdnelluni Karst. (Hedwigia 1896, p, 173).
Sporerna taggiga; för ufrigt som Kneiffia.

H. subtile Karst.

Syn. Kneiffia subtilis Karst. Basidsv. p. 369.

CXLII. Kiieiffiella Karst.

* Kn. bombycina Karst. (Acta Soc. pro Faun. et Flor.
Fenn. XI, n:o 5 p. 2).

Syn. Kn. barbo, Jovis (Bull.) Karst. Basidsv. p. 371.

Fam. VI. Thelephoraceae.

* Cristella Pat. Les Hymen. d'Eur. p. 151.

Fruktkroppen läder- eller korkartad, fibrös, utbredd,
förgrenad, inkrusterande, af varierande form. Sporerna ägg-
eller n. klotrunda, småtaggiga, hvita. Basiderna klubblika,
med 4 sterigmer.

* Cr. laciniata (Bull.) Karst.

Syn. Clavaria laciniata Bull. tab. 415, f. 1.
Merisma cristatum Pers. syn. p. 583.
TJielephora cristata Fr. Syst. Myc. t., p. 434. Pat. tab.
anal, f. 559.

Corticiwn cristatum Karst. Hattsv. 11, p. 141.

90

Cristélla cristata Par. Les Hym. d'Eur. p. 151.

Sporerna sferiskt elliptiska, G — 7 = 4—5 mmm.

Mossbeväxt jord. (Mustiala).

I Bresadolas arbete Hymen. Hung. Kmet. p. 33 (1897)
förenas denna med Sebacina incrustans (Pers.) Tul., som af
Tulasne, Patouillard m. fl. räknas till Tremellineae.

CXLIX. Stereum (Pers.) Karst.
St. alneum Fr. Hym. Eur. p. (544.

Syn. Xerocarpus alnens Karst. Hattsv. 11 p. 137 pr. p.

Phanerochaete alnea Karst. Basidsv. p. 427 pr. p.

Fruktkroppen vidt utbredd, läderartad, fast, seg, glatt,
blekt rödgul. Fruktlagret glatt, stoftpudradt. Sporerna klot-
runda, 6 — 7 mmm. i diam.

Alved. (Vasa).

CL. Hymenochaete Lév.

1120. H. rubiginosa (Schrad.) Lév.

Sporerna n. cylindriska, n. böjda, hvitaktiga, 5 — 6 = 2
— 3 mmm. Cystiderna smalspetsade, vid basen tilltjocknade,
„45— 75 = 7 — 9 mmm.", brandgula.

1121. H. tabacina (Sow.) Lév.

Sporerna cylindriska, böjda 4 — 6 = 2 mmm.
Cystiderna smalspetsade, vid basen uppsvällda, ,.75—
120 = 9—14 mmm*"

91

CLI. Cyphella Fr.

* C, parasitica Berk. * C. tenerrima Karst. (Hed-
wigia 1895, p. 8).

Fruktkroppen skålformig, ständigt öppen, m. lös och
tunn, snöhvit, med luddigt sargad kant, 0, 1 — 0, 2 mm. bred.
Fruktlagret slutligen blekt. Sporerna elliptiska, 4 — 6 = 2
—3 mram. Basiderna klubblikt äggrunda.

Diatrype stigma. (Mustiala).

Lik hufvudformen, men mindre, med utstående, icke
inböjd kant.

CLYI. Trichocarpus Karst.

1139. Fr, ambiguus Karst.

Denna art, hvaraf endast ett resupinat exemplar blifvit
funnet i Finland, identifieras numera af Bresadola med Ste-
reum Chailletii (Pers.) Fr. Bres. Hym. Hung. p. 42, som
uppges hafva elliptiska, 6 — 7,5 mmm. länga, 3 — 4 mmm.
tjocka sporer, spollika, gulaktiga, klimjöliga cystider, af va-
rierande storlek och en i början utbredd, derpå hattlik, filt-
luden fruktkropp.

CL VIII. Corticium (Pers.) Karst.

C. alutaceum (Schrad.) Karst. Basidsv. Till. II, p. 30.
Bres. Hym. Hung. p. 46.

Syn. Corticium radiosum Fr. Epicr. p. 560 pr. p. Karst.
Hattsv. p. 11, 144, pr. p.

92

C. laeve Fr. Hym. Eur. p. 649 pr, p. Karst. Basidsv.
p. 410 pr. p.

Exsicc. Rab. Wint. Fung. Eur. 3736.

Fruktkroppen vidt utbredd, tunn, sämskfärgad, i om-
kretsen med ofta långt utlöpande strållikt förgrenade, hvita
fibriller.

Tall- och granved.

C. confluens Fr. Karst. Hattsv. 11, p. 149.

Syn. Corticiam radiosum Fr. Epier. p. 560 pr. p. Icon.
sel t. 198, f. 1. Karst. Hattsv. 11, p. 144 pr. min. parte.

C. laeve Fr. Hym. Eur. p. 649 pr. p. Karst. Basidsv.
p. 410, pr. p.

Exs. Myc. univ. 2013.

Bark och ved af löfträd.

Exemplar af denna art, afsända af förf. till Fries, hafva
af honom blifvit bestämda till C. radiosum. Bresadola der-
emot uppgifver att i Fries' efterlemnade herbarium icke fin-
nes någon art med detta namn, men väl exemplar öfveren-
stämmande med författarens jemte ett otal närstående former
under benämningen C. confluens. Det torde fördenskull ofta
möta stora svårigheter att med säkerhet afgöra, hvilka exx.
i ett äldre herbarium äro authentiska, hvilka icke.

C. peiliculare Karst. (Hedwigia 1896, p. 46).

Syn. Corticiam laeve. * C. peiliculare Karst. Basidsv.
p. 411.

Fruktkroppen ntbredd, utan markerad gräns, fastväxt,

m. tunn. Fruktlagret vaxartadt hinnaktigt, ytterst tunnt,

93

hvitt eller hvitaktigt, lindrigt stötande i gult, torrt vanligen
sprickadt, i omkretsen likartadt. Sporerna elliptiska 6 — 8 —
3—4 mmm. Basiderna 18—24 = 5—8 mmm.
Bark och ved af al och björk. (Mustiala).

* C. tuberculatum Karst. (Hedwigia 1896, p. 45).

Fruktkroppen longitudinelt utbredd eller kretsformig,
med markerad gräns, fastväxt, temligen tjock. Fruktlagret
tjockt, företrädesvis i fuktig väderlek besatt med större eller
mindre knölar, hvitaktigt, snart sämskfärgadt. Omkretsen
strålformigt fintrådig eller bar. Sporerna elliptiska eller sfe-
riskt elliptiska, 6—8 = 3—4,5 mmm.

Gammal, grof aspbark. (Mustiala). Okt. 1895.

Närmast beslägtad med C. confluens Fr.

* C. rimincolum Karst. Hedwigia 1896, p. 45).

Fruktkroppen longitudinelt utbredd, utan markerad
gräns, vaxartad, m. tunn, fastklibbad, i omkretsen likartad,
gäddblå eller grönblå, i torrt tillstånd af lossnande sporer
hvitpudrad. Sporerna klotrunda eller n. elliptiska, färglösa
(under mikr.), 7 — 11 = 7 — 9 mmm.

Gröfre förmultn. aspbark, företrädesvis i remmorna.
(Mustiala). Okt. 1895.

* C. crustaceum Karst. (Hedwigia 2896, p. 43 (Xero-
carpus).

Syn. Corticiam acerinum Karst. Basidsv. p. 415. pr. p.

Fruktkroppen utbredd, ytterst tunn, n. grusartad, utan
markerad gräns, fast vidväxt, slät och jemn, torr något spric-
kig, hvitblek, glanslös, i omkretsen likartad.

94

Sporerna sferiskt elliptiska eller n. klotrunda, 4 — 7 =
3 — 5 mmm.

Bark af asp och svartpoppel. (Mustiala).

C. mutabile Karst. n. sp.

Syn. Corticium nudum Karst. Basidsv. p. 416.

Fruktkroppen utbredd, fullkomligt vaxartad, begränsad,
fastväxt, ofta liksom sammansatt af mer eller mindre spridda,
oregelbundna, platta knölar, i förstone blekt köttfärgad, der-
efter i synnerhet vid torkning blekt sämskfärgad eller mörkt,
stundom n. svartaktigt kanelfärgad, torr något sprickig, i
omkretsen likartad, bar. Sporerna långsträckta eller n. cylin-
driska, n. böjda, 12—20 = 3—5 mmm.

Stubb, af lönn (Mustiala). Okt. 1888.

* C. aurantioroseum Karst. n. sp.

Fruktkroppen utbredd, vidfästad, vaxartad, begränsad,
pomeransfärgadt, rosenrödt, vanligtvis ojemn af små oregel-
bundna papiller, torr icke sprickig samt lätt lossnande, i om-
krets en likartad. Sporerna äggrunda, 15 — 25 = 16 mmm.

Torra ekgrenar. (Mustiala; Åland: I. Lindroth).

Till utseende lik C. incarnatum, men färgen mycket
lifligare.

C. serum (Pers.) Bres. Ilyin. llung. p. 4*.

Syn. TJwlephora sera Pers. Syn. p. 580.
Tli. Sambuci Pers. Syn. p. 481 enl. Bres.
Corticium Sambuci Fr. Hym. Eur. p. 6G0.

95

Lyomyces Sambuci Karst. Hattsv. 11, p. 153.

Corticium serum (Pers.) var. sphaerincolum Karst. (Hed-
wigia 1896 p. 22).

Fruktkroppen utbredd, utan markerad gräns, n. tunn,
lös, löst fastväxt, i början snöhvit, derpå hvitaktig, i omkret-
sen likartad. Fruktlagret rynkigt eller småknöligt. Spo-
rerna n. klotrunda, med en oljdroppe, hvitaktiga, 5—6 — 4
—5 mmm. Hyferna ledade, ensidigt knöliga, 3—4 mmm.
tjocka.

Torra gren. af Caragana, föredrädesvis på den derstädes
förekommande Cucurbitaria Caraganae. (Mustiala). Nov. 1895.

Corticium serum Fr. Hym. P2ur. p. 659 innefattar
Kneiffia sera Karst. och Corticium bombycinum (Somm.).

* Prototremella Pat. Journ. Bot. 1888. Corticium IL
Pachysterigma Bref. Sacc. Syll. Suppl. 1, p. 236.

Fruktkroppen utbredd, n, gelatinös. Sterigmerna 4,
tjocka. Sporerna n. klotrunda.

* Pr. Tulasnei Pat. 1. c. Karst. (Hedwigia 1896, p. 45).

Fruktkroppen utbredd, ofta jemnbred, vaxartadt gela-
tinös, ytterst tunn, fastklibbad, bar, gäddblå, vid torkning-
svartnande, i omkretsen likartad. Basiderna omvändt ägg-
runda, omkring 12 = 8 mmm. Sporerna först klotrunda,
derpå omvändt äggrunda, grynfyllda, färglösa (under mikr.),
5 — 8 mmm. i diam. eller 10 = 8 mmm: Hyferna ledade, en
del uppblåsta och uppfyllda med ett brandgulaktigt plasma.

Gammal videbark. (Mustiala). Ökt. 1895.

96

* Vararia Karst. (Xerocarims) Bihang Karst. Basidsv.
p. 417.

Fruktkroppen upp och nedvänd, utbredd, flocköst grus-
artad, af ljus färg. Fruktlagret tunnt. ..Sporerna rhomboi-
diskt spolformiga, på båda sidor tilltryckta, med långspetsad
bas och sammantryckt spets. Basiderna 4-sporiga". Hyferna
gaffelgreniga.

* V. investiens (Schw.) Karst.

Syn. Radulum investiens Schw.

Corticium dlutarium Berk. & Cook.

Ellis et Everh. North. Amer. Fung. n:o. 517.

Xerocarpus alutarius Karst. 1. c.

Fruktkroppen fastväxt, blekgulaktig eller blekt svafvel-
gul, i omkretsen vanl. byssusartad och stundom med strål-
likt utlöpande fibriller. Fruktlagret sammanhängande, slätt,
hvitaktigt sämskfärgadt. „Sporerna 7 — 15 = 3,5—4 mmm.
Basiderna klubblika, med 4 sterigmer, i toppen 4—4,5 mmm.
tjocka. Basidbätande hyferna hyalina, 2 mmm. tjocka, väf-
nadens greniga, gula, i toppen gaffelgreniga 1,5—3 mmm.
tjocka".

Synonymin efter Bresadola.

CLXI. Tomentella (Pers.) Karst.

1170. T. byssina Karst.

Syn. Corticium byssinum Bres. Hym. Hung. p. 47.
Fruktkroppen långt och vidt utbredd, utan markerad
gräns, vidfästad, byssusartad, m. tunn, i omkretsen likartad.

97

Fruktlagret m. tunnt, vaxartadt, sammanhängande, slätt, hvitt,
med dragning i gädd blått. Sporerna sferiska, utan oljdrop-
par, (med en oljdroppe: Bres.), 4 mmm. i diam.

Tallved och granbark. (Mustiala; Helsingfors). 10, 11.

CLX1T. Peniophora Cook.
1175. P. cinerea (Fr.) Cook.
Sporerna 4—7 = 1 — 2 mmm.

CLXIII. Plianerocliaete Karst.
Ph. velutina (Dec.) Karst.

Syn. Plianerocliaete alnea Karst. Basidsv. p. 427 pr. p.

Corticium velutinum Fr. Karst. Hattsv. p. 146. Exsicc.
Rab.-Wint. Fung. eur. 3221.

Sporerna elliptiska, 4—6 = 2—3,5 mmm. Basiderna
klubblika. Cystiderna cylindriska („spolformiga"), hyalina,
grynbeklädda, m. utskjutande, omkring 120 = 12 mmm.

Al och björk. (Södra och mellersta Finl.).

1182. Ph. odorata (Fr.) Karst. anses af Bresadola icke
vara identisk med Stereum odorahim Fr. och benämnes af
honom Stereum Karstenii Bres. Hvad som förvaras i Fries'
herbarium under namn af Stereum odoratum uppgifves af
honom vara endast ett mycket tjockt, hvarfvigt mycelium.

98

CLXV. Hymenochaetella Karst.

* H. ruclis Karst. (Hedwigia 189G, p. 173).

Fruktkroppen longitudinelt utbredd, fastväxt, samt flock-
öst grusartad, torr, tjock, i ytan ojemn, med markerad gräns,
mörkt rostbrun, slutligen sönderbristande i rutor. Cystiderna
spända, spetsiga rostbruna, ända till 100 mmm. långa.

Bark af gråal. (Mustiala).

Beslägtad med H. unicolor Berk., möjligen endasi en
varietet af denna.

* H. corrugata (Fr.) Karst. * H. fusca Karst. (Hed-
wigia 1896, p. 174).

Fruktkroppen longitudinelt utbredd, fastväxt, grusartad,
af torr beskaffenhet, med markerad gräns, sammanhängande
(icke sprickfull), slät och jemn, kaffebrun. Cystiderna sträckta,
spetsiga, rostbruna, omkr. 90 mmm. långa och 8 mmm. tjocka
(vid basen).

Gammal ved. (Mustiala: I. Lindroth.)

Skild från hufvudformen med mörkare färg och icke
sprickigt fruktlager.

CLXXII. Coniophora Pers.

* C. betulae Karst. (Hedwigia 1896, p. 174).

Fruktkroppen utbredd, tunn, utan markerad gräns, filt-
artad, i omkretsen n. likartad, dadelbrim, med dragning i
svafvelgult. Sporerna elliptiska, med en oljdroppe, höggula,

99

släta, 11 — 13 = 7 — 9 mmra. Hyferna fina, späda, färglösa
(under mikr.), 2—3 mmra. tjocka.
Björkbark. (Mustiala).

CLXXIV. Hypochnus (Fr.) Karst.

: H. obscuratus Karst, (Hedwigia 1896 p. 46).

Fruktkroppgn utbredd, fiocköst hinnaktig, utan marke-
rad gräns, tunn, lätt frånskiljbar, blekt rökgrå, understundom
besatt med m. små papiller, i omkretsen likartad. Sporerna
sferiska, taggiga, höggulaktiga (under mikr., 8—10 mmm. i
diam. Hyferna greniga, ledade, vid lederna ensidigt knöliga,
mer eller mindre höggulaktiga (under mikr.), 4—8 mmm.
tjocka.

Gammal lindved. (Mustiala). Sept. 1894.

H. nigrescens Karst, Basidsv. Till. 1, p. 52 är iden-
tisk med H. crustaceus (Schum.).

H. microsporus Karst. (Hedwigia 1896, p. 174).

Fruktkroppen utbredd, fastväxt, filtartadt hinnaktig,
mjuk, utan markerad gräns, kanelfärgad, med dragning i ler-
grått eller rostbrunt, i omkretsen och undertill byssusartad
och hvitaktig, beströdd med spridda papiller. Sporerna sfe-
riska, fint småtaggiga, blekt gulbruna (under mikr.) 4—7
mmm. i diam. Basiderna klubblika, 6—10 mmm. tjocka
Hyferna greniga, ledade, ensidigt knöliga, 4—8 mmm. tjocka.

Bark af gråal. (Mustala).

100

CLXXV. Hypochnopsis Karst.

12 K). H. Mustialensis Karst. förenas, af Bresadola
med Hydnum viride (Alb. & Schw.) Fr. ocli H. Sobolewslai
Weinm.! Förf. kan ej finna någon likhet mellan dessa.

CLXXXIV. Difiola F.

1254. D. conformis Karst. hör till slägtet Guepinia
Fr. Karst, Hattsv. 11, p. 193.

XLV. Entoloma Fr.

Ent. praecox Karst. Finl. Basidsv. Till. 11, p. 9 är en
form af Ent. clypeatum (Linn.).

Finlands Leprosorier.

ii.

1. MARIA MAGDALENAE, WIBORGS HOSPITAL

AF

D:r L. W. FAGERLUND.

Maria Magdalenae, Wiborgs hospital.

I bref af den 29 mars 1475 anmodar påfven Sixtus IV
ärkebiskopen i Upsala att stadfästa den af d. v. ståthål-
laren på Wiborgs slott Erik Axelsson Tott grundlagda,
med tillräckliga inkomster, flera gods och andra egodelar
försedda, i närheten af och utanför murarna af Wiborgs slott
belägna och för personer lidande af spetälska afsedda inrätt-
ning, vid hvars kyrka Tott tillika anhållit om att G prester
skulle anställas 1). Af detta bref skulle sålunda framgå,

') Detta påfvebref finnes tidigast tryckt i de af A. I. Ar -
widsson utgifna Handlingar till upplysning af Finlands häfder
Bd. I sid. 42—45, Stockholm 18-16, enligt Åbo-biskopen Magnus
Stiernkors' kopiebok, hvarest det förekommer med öfverskrift „Pri-
vilegium capelie beate Marie Magdalenae in Wiburgh'. — Vida
fullständigare ingår samma påfvebref i Historiallinen Arkisto Bd.
II sid. 28, Helsingfors 1868 enligt en af professor C. Munch i Vati-
kanska arkivet i Rom gjord afskrifc. Här nedan införes det enligt
en af statsarkivarien d:r R. Hausen till statsarkivet anskaffad af-
skrift af samma bref, hvilken benäget blifvit mig meddelad. Öfver-
sättningen är gjord af den sistnämnde.

Sixtus episcopus servus servo-
rum dei venerabili fratri arcliie-
piscopo Vpsalensi salutem et apo-
stolicam benedictionem. Hiis, que
pro divini cultus augmento ac no-
bis et apostolice sedi deuotarum
nec non pauperum et aliarum mi-
serabilium personarum presertim

Biskop Sixtus, Guds tjenares tje-
nare, [sänder] vördade brodern
ärkebiskopen i Upsala sin hels-
nitig och apostoliska välsignelse.
På det att åtgärder vidtagna för
att forkofra gudstjensten och till
gagn för fattiga och andra nöd-
ställda, i synnerhet de af spetälska

morbo lepre detentarum, commo- lidande, hvilka äro oss och den
ditatibus prouide facfa sunt, ut i apostoliska stolen underlagda, må
firma perpetuo et illabata persi- ; varda fasta, beståndande och oför-
ställt, cum a nobis petitur, aposto- kränkta, uppdraga vi. på därom

104

att ett leprosorium jämte ett kapell kort tid förut af Erik
Axelsson Tott, hvilken i egenskap af ståthållare innehade
Wiborgs slott 1457 — 1481,blifvit grundlagdt ett stycke utanför

lici mandamus adjici muniminis
firmitatem. Exhibita siqvidem no-
bis nuper pro parte dilecti filij no-
l)ilis viri Erici Absalonis militis
castellani Wiborgensis Aboensis
diocesis petitio continebat, qvod,
cum alias ipse pestiferum et con-
tagiosum morbum lepre in parti-
bus illis, ubi dominium obtinet
temporale, adeo augeri vidisset,
ut nisi (de) opportuno remedio
provideretur posset tota patria
illa, ut veresirailiter creditur, illo
morbo respergi, nec aliquod hos-
pitale pro hujusmodi recolligen-
dis infirmis in decem dietis lega-
libus ab illa domo fundatum erat,
ipse volens publice hujusmodi uti-
litati succurrere ac sue suorum-
que progenitorum animarum pro-
videre saluti diemque ultionis ex-
treme pietatis operibus preuenire,
quadam domum ad usum leproso-
rum hujusmodi prope et extra
muros dicti castri unacum quadam
solemni capella, in qua sex pro-
bros ipsius capelle capellanos in-
stituere proponit, cum sufficienti-
bus redditibus, pluribus praediis
et aliis possessionibus erexit et
fundauit, volens etiam, accedente
eorum, quorum interest, consen-
su, ut coloni et reddituarij, qui pns-
scssiones et predia huiusmodi pro
tempore obtinerent, indecimispre-
dialibus universaliter, qui vero
infra limites parrochie parrochia-
lis ecclesie, in qva domus ipsa
sita est, residerent tam in predia- i
libus quarn personalibus, rectori

framställd begäran, [åt dig] att
skänka dem apostolisk bekräftel-
se. En nyligen oss företedd ansö-
kan af var käre son välborne man-
nen Erik Axelsson, befälhafvare
på Wiborgs slott inom Åbo stift,
innehöll, att, sedan han själf erfa-
rit, att den pestartade och smit-
tosamma spetälskan till den grad
tilltager i de landsdelar, där han
för tillfället har styrelsen, att he-
la landet, i fall man icke sörjer
för lämpliga botemedel, sannolikt
kunde blifva besmittadt af sjuk-
domen, och emedan intet hospital
vore grundlagdt inom tio lagliga
dagsresor (dieta legalis = dags-
resa om 20 italienska mil) från
nämnda hus (d. ä. slottet), han
själf, för att gagna det allmänna
bästa och befordra sin egen och
sina efterkommandes salighet
samt genom fromma verk före
komma den yttersta hämdens dag,
i närheten af och utanför murar-
na af nämnda slott upprättat och
med tillräckliga inkomster samt
flera gods och andra egodelar för-
sett ett hus, att begagnas af så-
dana spetälska, jämte en öflig kyr-
ka vid hvilken, såsom han föreslår,
skulle tillsättas 6 prester såsom
kapellaner, jämte det han önskar,
att med vederbörandes bifall bön-
der och förpaktare, In ilka för det
närvarande innehafva dessa gods
och lägenheter, samtliga i fråga
om tionde, men de. som bo inom
gränserna af don socken, där hu-
set (leprosoriet) är beläget i fråga

105

Wiborg. Da omsorgen om de sjuka under medeltiden när-
mast tillkom kyrkan, är det förklarligt, hvarföre Tott vände
sig till påfven med anhållan om sauktion icke blott å de

dicte capelle et nulli alteri res- j
pondere deberent et tenerentur,
ipsique residentes in dicta capella
ecclesiastica sacramenta percipe-
re deberent et inibi, si velien t, ecc-
lesiasticam sepulturam eligere
possent; Quare pro parte dicti Eri-
ci nobis fuitbumiliter supplicatum.
ut erectioni, fundationi et volun-
tati prefatis pro illarum subsi-
stentia llrmiori robur apostolice
confirmationis adijcere aliasque
in premissis oportune providere
de benignitate apostolica dignare-
nmr. Nos itaque, de premissis
certam notitiam non habentes, hu-
jusmodj supplieationibus inclinati
fraternitati tue per apostolica
scripta mandamus, quatinus. si et
postquam de erectione, fundatione
et voluntate predictis tibi legi-
time constiterit, illas auctoritate
nostra, sine tamen alicuius preju-
dicio, approbes et conflrmes sup-
plendo omnes et singulos defec-
tus, si qui forsan intervenerint in
eisdem. Nos enim, si approbatio-
nem et conflrmationem bujusmodi
vigore precentium per te fleri con-
tigerit, venerabili fratri nostro mo-
derno et pro tempore existenti
episcopo Aboensi, sub suspensio-
nis, et aliis, cujuscunque status
gradus ordinis uel conditionis exi-
stant aut quacunque prefulgeant
dignitate, ne bona mobilia aut im-
mobilia dicte domus leprosorum
vendere, alienare aut distrahere,
sub excommunicationis penis.quo-
cunque ingenio vel colore presu-

om skatter såväl frän gods som
för personer, böra ansvara inför
styresmannen af nämnda kapell
och ingen annan, och att de där
boende själfva böra i sagda kapell
emottaga de heliga sakramenten
och jämväl där, i händelse de så
vilja, kunna utvälja åt sig kyrklig
lägerstad; hvarföre pådenofvan
nämnde Eriks vägnar en ödmjuk
anhållan hos oss blifvit gjord, att
vi, för fastare varaktighet af
den afsedda stiftelsen, af aposto-
lisk välvilja värdigades till den-
samma foga styrkan af en apo-
stolisk bekräftelse samt i öfrigt
vidtaga lämpliga åtgärder i fråga
om det förenämnda. Då vi icke
ega säker kännedom om ofvan-
stående, öfverlemna vi, benägna
som vi äro att lyssna till denna
anhållan, genom denna aposto-
liska skrifvelse åt din broder-
lighet att, om och sedan du i
vederbörlig ordning erhållit viss-
het om sagda stiftelse och af-
sigten därmed, gilla och be-
kräfta den med vår myndighet
dock utan någons förfång, och
afhjälpa alla brister i händelse
du däri anträffar några sådana.
Om ett godkännande och en stad-
fästelse af sådant slag i kraft
af denna skrifvelse genom dig
korame till stånd, förbjuda vi
nämligen i själfva verket med
detta brefs apostoliska myndig-
het vår vördige broder, den nu-
varande biskopen i Åbo, vid strån'
af suspension, äfvensom andra,

106

anordningar, han afsett att, för upprätthållande af gudstjen-

sten i den af honom uppförda och såsom det synes i likhet
med själfva hospitalet åt Maria Magdalena helgade kyrkan,
skulle komma till utförande, utan ock å de åtgärder, han

mänt, quam ipsos et eorum quem-
libet, si contra fecerint, absque ali-
cujus judicis declaratione incurre-
re volumus ipso facto tenore ea-
rum presentium auctoritate apo-
stolica inhibemus, non obstantibus
constitutionibus et ordinationibus
apostolicis, au t si eidem episcopo
v el qvibusuis aliis communiter vel
divicim ab apostolica [sede] sit ser-
te indultum, quod interdici, suspen-
di vel excommunicari non possint,
per litteras apostolicas non faci-
entes plenara et expressam ac de
verbo ad verbum de indulto hu-
iusmodi mentionem, ceterisque
contrariis quibuscunque. Datum
Rome apud sanctum Petrum anno
incarnationis dominice millesi-
mo quadrigentesimo septuagesimo
qninto, quarto kalendas Aprilis
pontiflcatus nostri anno quarto.

x

x

X
X

mar B. de Maffers

p. de Spinosis
p. de Monte p[ro] comput.

af livad stund, samhällsställ-
ning eller vilkor de än vara mån-
de, eller med hvilken värdig-
het de än må stata, vid straff af
bannlysning att i någon afsigt
eller under någon förevändning
taga sig till att sälja, afsöndra
eller bortföra nämnda de spetäl-
skes hus tillhöriga rörliga och
orörliga egodelar, mot hvilka [per-
soner] samt och synnerliga, om de
skulle bryta häremot, vi vilja in-
skrida, utan [afvaktan på] nå-
got domstolsutslag och utan nå-
got hinder af påfliga stadgar och
förordningar eller [hänsyn till]
att åt nämnde biskop eller några
andra, i allmänhet eller särskildt,
af den apostoliska stolen må haf-
va blifvit förunnadt, att de icke
skulle kunna beläggas med inter-
dikt, suspenderas eller excommu-
niceras medels påflige bref, som
icke fullständigt, uttryckligen och
ordagrannt omnämna denna med-
gift äfvensom allt öfrigt, som
härtill står i motsägelse. Gifvel
i Rom hos den helige Petrus, det
tusende fyrahundrade sjuttionde
femte året af Herrens mennisko
blifvande, den 29 mars, [och] det
fjärde aret af värt pontifikat.

x

x

x B. de Maffers

x

P. de Spinosis

P. de Monte, tor räkenskaperna.

107

vidtagit för upprättandet och underhållet af det i samband
härmed för värden af personer lidande af spetälska upp-
byggda hospitalet.

Emellertid förefanns redan därförinnan ett hospital i
Wiborg. Genom ett af kyrkoherden i Äyräpää Henrik Ma-
kerland den 17 oktober 1445 upprättadt testamente tillde-
lades nämligen „spitalen j wiborgh" en ko och 4 far l). Det
hospital, som härvid afsågs, var sannolikt ett inom Wiborgs
stad beläget, i likhet med Helge-Ands-huset i Abo afsedt
för fattiga, ålderstigna och bräckliga personer närmast för
sådana frän Wiborgs stad. På samma sätt som Helge-Ands-
huset i Abo emellanåt äfven benämndes Abo hospital,
tilldelas äfven nyssnämnda inrättning inom Wiborgs stad
någon gång namn af „spetal", ehuru den meräudels går under
namn af „siukstufvu". Leprosoriet utanför staden tillägges
däremot nästan aldrig annan benämning än »spetal", »hospi-
tal". Hvilken omfattning sjukstugan i Wiborg under 1400-
och början af 1500-talen egde, därom saknas hvarje under-
rättelse. Likaså finnes icke något närmare meddelande om
huru stort antal sjuka det af Tott inrättade hospitalet ur-
sprungligen var afsedt att inrymma samt huruvida det i
förening därmed inrättade kapellet verkligen blef försedt
med sex prester. Vid Gustaf 1 kröning 1523 gafs „Spe~
talen weth wiborgh" i förläning åt „her Eskil" 2), hvilken
förläning bekräftades genom ett af Gustaf I i Stockholm
den 12 maj 1526 utfärdadt bref, hvarigenom „her Eskil
Michelsson" erhöll „sancte marie magdalene hospital uthau-
för Wiborgh j fiulandh med sanghanime gotz alle yxeielkar

!) Arwidsson A. I. Handlingar till upplysning af Finlands
häfder, Bd. Ill pag. 65. Stockholm 1849.

-) Granlund, V. Konung Gustaf den forstes registratur.
Bd. 1 nas- 170. Stockholm 1861.

lus

och roedh alle andher landtboor som ther wthaff aldher wnd-
lier legat haffuer" 1). I bref af deu 12 juli 1538 förklarar
Gustaf I vidare sig- hafva förnummit „hurulunde the fatige,
siwke och forlame menniskior, ther ligge vdij Spettalen j
Wyborgh, lide stor nödh och trong, både i ene mötte och
andre Huilkit mesth ther wtaff kommer, ath tlie icke haffue
en godh förståndig man, som them förestår och skaffer thom
then dell them behöffuer. Och forthen skull haffue wij, aff
wår synnerliig gunst och nåde unth och förlänt som wij ock
n\v, mett thetta wortt öpne brelf, thenne oss elskeliig hederliig
man her Laurens Joannis fÖrbe[mäl]de Spetall vtij wij.borgh,
mett all tess Avanlige tiliggelse rente och rettigheter. Dock
mett slig förordh skiell och wilkor, ath hau skall holle sama
fatige menniskior ther jnne äre, eller komendes worde theres
redeligit och vstraffeligit vppehelle, mett matt, bil, cläder och
annet huad thom behöffuer, Tesligiste ath holle theres gård
och sziukestuffu widh magt, och sedan vtij alle mötte, så
skicke siig vtij same befattningh emott the fatige, som han
for gud, oss och huar Christen man will bekendh wara" 2).
Och slutligen bifaller Gustaf I i bref af den 30 april 1547
till ;,att then Hospitale och siuckestuifwe, som ther ligger
sa när wijdt Stadenn [Wiborg], mötte blifwe dedenn beflytte
uågett lengere vtt, ther lägligest ware kuudhe" 3). Huruvi-
da denna flyttning verkligen blef utförd, därom saknas när-
mare underrättelse, men det vill synas, som om den icke

J) Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur.
Bd. III, pag. 139. Stockholm 1865.

2) Granlund. V. Konung Gustaf den förstes registratur,
Bd. XII, pag. 72. Stockholm 1891. — Ingår äfven i Handlingar till
Sveriges Reformations och Kyrkohistoria under Konung Gustaf I.
Bd. II, pag. 101; samt i Arwidsson, A. I. Handlingar till upp
lysning af Finlands häfder. Bd. V, pag. 370. Stockholm 1871.

3) Arwidsson, A. I. Handlingar till upplysning af Finlands
häfder. lid. VII, pag. 208. Stockholm 1854.

109

blifvit verkställd. I slutet af 1600-talet anträffas leprosoriet
å den plats i Pantsarlax, bifogade karta utvisar l), och san-
nolikt är att denna plats jämväl varit dess ursprungliga.

De förnämsta handlingar rörande bägge dessa inrätt-
ningar, hvilka numera finnas i behåll, äro deras räkenskaper.
Sådana finnas från 1551 och sträcka sig till och med 1712,
hvarvid likväl flera luckor förekomma 2). Alla dessa räken-
skaper omfatta bägge inrättningarnas inkomster och utgifter,
hvarvid ingen skillnad i afseende å inkomsterna göres emel-
lan de bägge hospitalen, utan äro de fullkomligt gemen-
samma; i afseende a utgifterna angifva räkenskaperna där-
emot merändels hvad som åtgått för leprosoriet och hvad
som erfordrats för sjukstugan. Redan från första året räken-
skaperna omfatta (1551) och så länge dessa inrättningar
egde bestånd voro de förenade under en gemensam förestån-
dare och äfven själasörjaren var gemensam för dem båda.
Tidpunkten för denna förening är icke känd, men möjligt
är att leprosoriet redan genast vid sin stiftelse förenades
med sjukstugan. Sannolikt är ock, att det anförda kongl.
brefvet af den 12 juli 153S, ehuru närmast hänförande sig
till sjukstugan i Wiborg, äfven gällde leprosoriet utanför
stadeu. Däremot gäller det kongl. brefvet af den 30 april

') Originalet till denna karta linnes i krigsarkivet i Stock-
holm och å densamma finnes antecknadt, att den „war innesluten
uthj Landshöfdingens Anders Lindhielms bref af den Nov. A:o
1698". — Den är för öfrigt lik en å samma ställe förvarad karta
öfver Wiborg från 1642, utom att stadens omgifningar ä denna se
nare karta icke finnas upptagna i samma utsträckning, som å den
förra, hvarför läget af hospitalet icke heller anträffas å den.

-) Räkenskaper finnas för åren 1551, 1552, 1559, 1560, 1562,
1563 (endast de 5 första månaderna), 1572 — 1601, (för 1604 endast
utspisningsregistret), 1605—1607, 1621—1625, 1632, 1633, 1638, 1641
—1650, 1654, 1665-1674, 1689—1691, 1693—1712. De äro förvarade
i Finlands statsarkiv

110

1547 uteslutande leprosoriet. Sjukstugan omnämnes nämli-
gen ännu 1551 och 1552 uttryckligen såsom belägen inne i
staden ')• Senare blef visserligen också den flyttad atom
staden i närheten af leprosoriet. När detta skedde kan emel-
lertid ej med visshet utrönas, möjligen redan 1576, men åt-
minstone före 1581.

För underhållet af dessa bägge inrättningar uppburos
s. k. „spetalspenningar", hvilka utgingo med 6 penningar
af livarje rök i Wiborgs, Borgå och Tavastehus län 2), hvar-
jämte från h varje fjärding i Nyslotts län 4 spann korn „spe-
talskorn" tillfullo hospitalet3). Vidare erlade 40 (är 1552
47) „Marie Magdalene prebende landbönder-' en årlig ränta
i penningar, spanmäl, smör, lax och ved4), hvarjämte hospi-

M Förestånderskan i siukstugun i stadenn. Finl statsark.
N:o 281 fol. 12 v., Biritta Larsdotter the fathiges fiorestånderska
Jn J staden. N:o 282 fol. 7, 7 v., 10 v., 11, 12, 13 v. - Förstån-
derskan j Siuckstugun vtj Staden. N:o 283 fol. 11 v.

2) Dessa „spetalspenningar" inflöto ganska ojämnt och från
Tavastehus län sista gången 1576, då de utgjorde 153 ij£ 4 öre;
1573 och 1574 inflöt intet från Tavastehus län och 1575 endast 49 i&.
Emellan 1551 — 1572 varierade spetalspenningarna från Tavaste-
hus län enligt de i behåll varande räkenskaperna emellan 127 ra
3 '/3 öre (1559) och 68 ^ 3 5/s öre (1560). — Äfven för Borga län
visa „spetalspenningarna" stora variationer. Högsta beloppet in-
flöt 1576 och 1577. då de för hvardera aret utgjorde 227 ra 4 öre.
Därnäst kommer året 1573, då frän Borgå län inflöt 80 ^ Men
dessa ar utgjorde lysande undantag; under många år inflöt ingen-
ting och under de öfriga utgjorde beloppen merändels endast 14, 20
å 22 $£. — Mest regelbundet inflöto spetalspenningarna från Wiborgs
län, men äfven här förete summorna stora fluktuationer. Under
1576 inflöto 778 i$. 5 öre, 157."' 785 ff »/* öre, 1578 363 m 3 74 öre,
1581 288 M. 5 öre, 1562 och 1563 227 i>. 102/3 öre, 1551 173 m 1 '/,
öre. Emellan 1582—1590 variera spetalspenningarna frän Wiborgs
län emellan 39 U 6 '/, öre (1590) och 83 i$ 2 öre (1584) 0. s. v.

3) Spetalskornet frän Nyslotts län inflöt tämligen regelbundet
och uppgick merändels till 14 pund 4 spen per ar.

') Af dessa 4(i prebende landbönder voro 26 (27) bosatta i
Wiborgs socken, 1 i Jääskis socken, 5 i Äyräpää socken, l i We

111

talet uppbar en andel i det fiske, en del af landbönderna
idkade och hvilket åtminstone delvis tyckes hafva bedrifvits
i hospitalets fiskevatten och delvis med hospitalet tillhörig-
not 1). Dessutom erhöll hospitalet något slaktboskap af land-
bönderna 2).

En stadig* inkomst egde hospitalet vidare af de under
detsamma lydande jordagodsen. Hvad dessa vidkommer gifva
Wiborgs stads riksdagsfnllmäktige på 1540-talet H. K. M:t
„tilkenne huru hans N: hög:tt synes: om the tw klösther-
gaådz fiborr wndher munkerne logho och wore strax epther
theres atf Färdh lagt them arme lemlestigiie och ffatighe till
ftödhe och wphelle är alle wndhan rappade wpå tw neer
som hans Hög:tt vell tförnimmer i registred. Att the fatighe
epther the are moughe kunde sigh icke holla med the tw,
med mijndhre hans N: Konng:tt M: wille wärdiges milleligh

derlaks socken, 3 i Weckelaks socken, 9 i Pyttis socken och l i

Borgå socken. De erlade årligen tillsamman:

Penningar 21 ^l 12 dh:r

Råg 2 lester 3 pund 5 spen.

Malt 10 V2 pund.

Hafra 1 '/, lest 2 spen.

Smör 18 '/, LU \

Ko-smör , . . . 44 '/, LS / 63 hU

j Lax . 4 t:nor.

Stadga ( Ved 22 famnar

Se Finl. Statsark. N:o 281 fol. 2, 2 v., 4. N:o 282 fol. 2,
2 v., 3, 3 v. N:o 283 fol. 1 v., 2, 2 v. N:o 5151 fol. 12. N:o 5326
fol. 4, 4 v , 7.

') Finl. Statsark. N:o 282 fol. 4. N:o 283 fol. 6. N:o 284
fol. 6 v., 14 v., 22, 30. N:o 285 fol. 5, 13, 13 v. N:o 286 fol. 3.
N:o 289 fol. 5 v., 15, 16 v., 17. N:o 290 fol. 3 v., 5, 6 v , 10, 13 v.
N:o 291 fol. 6, 9 v., 14, 18, 24, 28 v., 34, 38, 42. N:o 300 fol. 79 v.
N:o 301 fol. 6, 8 v, 58 v., 60, 61—112 v. — 1560 bedrefs fiske för
hospitalets räkning vid Rasalax, 1624 och 1625 vid Pitkäpaasi.
N:o 301 fol 109. — Äfven en del af fångsten frän stadens fiske synes
hafva tillfallit hospitalet. N:o 286 fol. 3, 6. N:o 288 fol. 4. N:o 289
fol. 5, 10.

2) Finl. Statsark. N:o 282 fol. 5.

112

se till theris eleudheett sa the mötte iiijuthe alle godzen
ighen wndher numkerne logho och theris ffrijhett" l). Denna
framställning synes dock icke hafva ledt till någon åtgärd.
De tvenne f. d. klostergods, underlagda hospitalet, hvilka i
det föregående afses, voro Eikkoila enstaka hemman i
Wiborgs socken och Alasomes-äng i Alasomes by af Wi-
borgs socken 2). Dessutom egde hospitalet ett f. d. krono-
gods, nämligen Savolais hemman i Alasomesby af nämnda
socken, hvilket sannolikt tillfallit hospitalet tidigare än de
två förutnämnda f. d. klostergodsen 3).

Genom ett Kongl. b ref af den 19 juni 1591 erhöll
hospitalet ytterligare ett hemman sig tilldeladt, I detta bref
förklarar nämligen Johan III „Att \vi aff synnerlig- Nådhe
och beuågenhet haffue till ewerdeligh ägho undtt och effter-
latedt, som wij och här med vnne och effterlathe the fattiga
vdi Wijborgs Hospitall ett Hemmen benempd Laiharanda
vdi Wiborgs Socken med all thes räntte och lägenheter vdi
Matt och Tarre, Ther ware Cammarerere Befalningsmänn
fougder och alle andre haffue sigh effter rätte Jcke görendes
för[bemäl]de fattige här emoth något meen eller förfång"' 4).

') Wiborgs stads acta i Kongl svenska riksarkivet.

2) Pinl. Statsark. N:o 5281 fol. 10 v., 38; N:o 5304 fol. 11;
N:o 5657 fol. 27 v. Rikkoila beskrifves pa följande sätt: Sår råg
6 spen, korn 3 spen, hafra -t spen, eng till 35 lass. — Inventarium:
Kor 3, oxer 1, stuth 4 års '/2. får 3. — Utgjör ärligen : Stadga råg 5 spen.
gingerds rag '/•.> spen, gingerds malt 2 spen, afvelssmör 3 LS, ,i;ingerds
smör ' 3 h'U, gingerds får 1, afvelsull ti jfjjk, stadga ved l famn.

Alasomes-äng rantade 18 pärmar hö.

3) Savolais beskrifves på följande salt: Sår råg 5 spen,
korn 2 spen, hafra :> spen. Äng till 40 lass. Inventarium:
Kor 2, oxe 2, stuth •'> ars 1, qwiga •'> ars ]. får 4. - Utgjör årligen:
Stadga råg l spen, gingerds råg ',., spen. gingerds malt 2 spen,
stadga hafra 2 spen, afvelssmör 2 L7S, gingerds smör ' '■, l.il. gin-
gerds far 1, afvelsull 8 ijjL, stadga vedh 1 famn. — Finl. statsark
N ... 5281 fol. 10, 37 v.

4) Finl. Statsark. N:o 202 fol 81

113

Detta hemman Laiharanda, emellanåt äfven benämndt Räisä,
utgjorde ett f. d. domkyrkogods och hade härintills inne-
hafts på arrende af borgmästaren i Wiborg Bertil Jonsson
emot en ärlig ränta af 6 1/2 daler. Denne hade någon tid
förr än donationen gjordes aflidit. Då emellertid hans broder
Jören Jonsson, slottsfogde på Kexholm, önskade för sin del
öfvertaga Laiharanda, inledde han underhandlingar med
hospitalet om att få utbyta Laiharanda emot Wehkasalo gods
i samma socken, hvilket gods Jören Jonsson erhållit genom
ett af Johan III den 30 augusti 1591 utfärdadt bref 1), och
sedan han jämväl utverkat sig tillstånd till bytet af konun-
gen, egde egobytet rum den 12 mars 1592, hvarvid hospi-
talet representerades af de bägge borgmästarene i Wiborg
Henrik Henriksson och Matts Andersson samt hospitalets
prest her Knut och föreståndare Matts Tal po. Wehkasalo
gods rantade årligen 8 1/2 daler. Då Jören Jonsson „hadhe
wälbördig Hendrik Mattzsons Secreters bref ifro Suerige till
oss", heter det i bytesurkunden, „att wij upå Konung:e
Mai:tts Nådige behagh och vpå the fatiges wegne wäl mötte
bytte med honom, efter thet är the fatige till förbättring
och icke till nogon skadhe, Så efter thet att Laiharanda
gods är nw aff fienden Rysse slätt ödhe giortt och wpbränt
Sa att icke gärdzgordh ähr quar blifuin, mykin minder na-
get hws, och will mykit koste för en the blifuer upbydtt,
och Wekazalo godz är behollidh, Therföre hafue wij upå
Konung:e M: nådige behagh giortt ett fulkomlig bytte medh
honom, Men som så är att för[bemäl]de Wekasalo godz blifuer
her efter Reuocerat och igenkallat wndlier Cronan igen, thå
skolla the fatige bekomma aff Laiharanda godz thenn Tax
och Rente som dher aff bör åhrligen uthgöres sosom och aff

M Finl. Statsark. N:o 5658 fol. 02.

114

reclina huadh som Jören Jonson upå för[bemäljde godz på;h\vs
ocli annedli kostadlit hafuer" x). Från 1592 till och med 1600
uppbär hospitalet sålunda räntan frän Wehkasalo gods, men
1001 har Laiharanda återgått till hospitalet och H. F. X.
Hertig Carl „med sitt förseglade bref" stadfäst denna åter-
gång2). Ännu för 1601 erlägger „ Jören Jonssons effterlefda
hustru Margreta" den hospitalet tillfallande räntan från Lai-
haranda, men därefter synes hemmanet öfvertagits af annan
landbo.

I ett bref till „Mester Påual Justen" dateradt Elfsborg
den 27 augusti 1561 underrättar konung Erik XIV biskopen
om att han „eifterlatidh och wndt the siucke och förlamedhe
personer som ähre J Wijborgz hospitall eller Siukestuffve
till åhrlighitt wnderhåldh Tije punde lester Tijonde spanne-
måll bådhe Rogh och Korn, hvilken the fatighes förmyndere
måghe auname widh the kyrcker wdij Wijborgz länu, thär
Tijeude tilförende wförländt ähr etc. Och ähr wår wilie
och gunstighe begeren atth J halfue medh the fatiges för
myndere och förstondere Ett noghe och flitigtt inseende, sa
att the fatighe icke J någhen måtte, måghe blilfue försnel-
ladhe wdhij then deell, wij them gunstelighen halfue eifter-
latidt" 3). Och 1563 förklarar Kongl. M:t sig vara „tillfridz
att the fatighe ther i Siukstuffwun wthi Wijborgh måtte
behålle the spetalspenningar aff Wijborgh och Tauasthussz
länu etfther the tillförende them hafiftt halfue" 4). Emellertid
synas de för hospitalets underhall anslagna förnödenheterna
icke regelbundet influtit, hvarför konung Johan 111 i bref
af den 15 oktober 1569 till Anders Nilsson (Sabelfana, stat-

') Finl. Statsark. N:o 5671 fol. (35 v.

2) Finl. Statsark. N:o 297 fol. 1 8.

'i Finl. Statsark. N:o 5275 fol 46 v.

4) Finl. Statsark. N:o Ö275 fol. 41».

115

hållare på Wiborgs slott) förklarar sig liafva förnummit „att
the Fattige och siwke personer som ähre vdi Wijborghs
Hospital, icke ähre nödhtorfftteligen försörgde medh alle
hände vnderhaldh, vthenn att them schall fattes någre Fet-
talie partzeler som the icke wethe sigh någen rådh till att
bekomme, Szå see wij icke gärne atth them schall gå någenn
nödh vpå aff Hungher, Thy wele Wij tig-h haffwe befalett,
att tim schall rätteligen ransake_ huad them fattas, Förskaf-
f an des sedhenn medh Ridfougterne vdi Wijborgs Lähnn att
the lathe förberörde Fattige bekomme, så mykitt aff åhrlige
ränttenn, vdi the partzeler the Haff[ue]r behoff, som the
nödhtorftUeligen sigh kunne behielpe medh" :).

Erik XIV:s donation af tio ,,punde lester" spanmål be-
kräftades sedan af Johan III, som i bref af den 7 augusti
1587 bestämmer, att denna spanmål såsom förut skall utgå
med 5 läster från Jääskis socken i Kexholms län och med
5 läster från Lappvesi socken i Wiborgs län 2). Då emeller-
tid de till hospitalets underhåll anslagna medlen och förnö-
denheterna för hvarje år endast delvis och allt knappare in-
ilöto och då slutligen 1590 „then deell the siwke hade bort
till Wijborgz hospital bekomma aff heredz fougter j YVij-
borgz lhän" blifvit använd till „krigzsakeru 3), begaf sig
15',) i dåvarande presten vid hospitalet Knut Nilsson, som
tillika under några år handhaft föreståndareskapet och som
själf icke sedan sitt tillträde till presttjensten vid hospitalet
1584 kunnat utbekomma sin lön, till Stockholm för att per-
sonligen hos konuugeu anföra klagomål öfver dessa förhål-
landen, hvarjämte han synes hafva anhållit om att blifva
befriad från föreståndareskapet och att en särskild hospitals-

1) Finl. Statsark N:o 5475 fol. 69.

2) Finl. Statsark. N:o 292 fol. 53 v.

3) Finl. Statsark. N:o 292 fol. 07.

116

föreståndare såsom tillförene skulle tillsättas. Följden häraf
var ock att konung- Johan III genom bref af den 11 juni
1591 tillsatte en ny föreståndare, Matts Talpo, „och på det
han", heter det i nämnda kongl. bref, „thes fliteligare the-
res [d. ä. de fattiges och sjukes] bästa wetha och fordra
schall vdi alla måtto eliter then edh och trohet, som han
Gud och oss der vdinnan plichtig är, Derföre haöue wij
vndt och effterlåted honom till årlig lön och vnderhald siu
Itund spanmål" 1). För de hospitalet auslagna medel och
förnödenheter, hvilka i följd af „krigzfolks och Fiendernas
Jnfall- icke kunde utbekommas af fogdarna förärade konun-
gen hospitalet 200 Daler, hvilka medel Herr Knut kontant
fick uppbära i Stockholm och förde med sig till Wiborg2).
Genom ett bref af den 20 juli s. å. förklarar Johau III vi-
dare „att oss är tilkienna gifwin, det någre Fougter, som
hafwe hälft betalningen uthi Wijborgz och Nyeslåts lähn
hafwa vthi någre förlidin åhr icke tillfyllest lefwererat eller
låtit thee fattiga uthi förbemende Wijborgz Hospital bekomma
dedh Underhåld, som Wij dehem nådigest Unt och effterlåtit
hafwe, Som är Clemet Larsson som Befalniugen hade uthi
Jäskiss Thesslikes Hanss Hermansson Jtem Hanss Olufsson
Fougte ther sammastedes, Christer Pärsson som war Fougte
j loppis, Peer Olufsson Fougte vthi Saufwolax och Mårten
Thomasson Fougte uthi Randasalmj, Sammaledes hafwe och
wåra Undersåter uthi eifter[följan]de Sochnar och lierader,
som är Perno, Borgo, Saxmeckj, Hattulas och Hollola liera-
der icke låtit förbe[mäl]de thee fattige bekomma thee Hos-
pitalh penningar som dem utgiöra bordhe, Men eliter thet
Wij uthj Borgo welle hafwa een Siukestugu, derföre mage
thee penningar som ther af utgiöres skall, blifwa wende till

') Finl. Statsark. N:o 292 ful 80.
-) Pinl Statsark. N:o 292 fol. 56, 67.

117

deras förordningh der sammastedes Jtem thee frijboDde bön-
der som äro lagde under förbe[mäl]de Hospital ståå til-
baka med någon weed, som them bordhe för deem giöra så på
thess offta be[mäl]te Hospitals Meniskor icke skole lida någon
nödh, uthan nödtorffteligen blifva försörgde, icke allenast
med födho uthan och anuan dehl som thee behöfwe, derföre
hafwer Wij befalt denna brefwisare H:r Knut Nicolaj thee
fattigas Predikant, at han samme återståender utskrefia och
opbera skal. Biude för den skuld och her medh befalle för-
benemde Fougtar eller theras arfwingar, samt andre wåre
Uudersåther, Såsom uthi så måtto något hafwe inne med sigh
af det Wij ofta be[mäl]te fattige af Nådhe och Warkund-
samheet undt och effterlåtit hafwe att thee owegerligen uthan
all untskyllan låthe förbenemde H:r Knut Xikolaj thedt be-
komma, Såsom wij och her med uthi lika måtto welle hafwe
befallet, först Matz Larsson och sedan andre wåre Fouter at
ther till förhielpa, at thenne Wår Kongl. befalningh måtte såle-
des fullbordat blifwe, at thee fattige bekomma den dehl dem
hafwa bör. Så frampt annars skeer, skole dee som her emot
giöra eller med ondsko sådant förhålla Tillbörligen straffade
blifwe och wara fallen uthi wår onådhe" x). 1592 bestäm-
mer konung Johan III ytterligare att „af den igenkallade
Prestewnderhåldz span[må]lenu de fattiga i Wiborgs hospital
skola bekomma 400 tunnor, af hvilkeu spanmål likväl
endast en ringa del verkligen synes hafva kommit hospitalet
till godo, oaktadt hospitalets föreståndare 1593 företog två
resor till Abo för att hos Clas Fleming yrka på deras
utbetalning 2).

*) Kongl. svenska Riksarkivet. Handlingar rörande hospitalen.
Hospitalen i Finland. — Dessa handlingar torde numera finnas i
Domänstyrelsens arkiv i Stockholm.

a) Finl. Statsark. N o 292 fol. 82, 86 v., 89 v.

118

I bref af den 30 juni 1594 bekräftar konung- Sigis-
mund i sin tur de hospitalet tidigare förlänade förmånerna
förklarande „att the fattighe vdi Wijborgs Hospitall sa här
effter som härtill schole bekomme sigh till ährligh vnderhåld
och födlie Tije punde lester Spannemall, halflparten vdi
Jeschis Sochnn, som är lagdtt till Kexholm, och then andre
halffpartt vdi Lapuesi och Wijborgs Sochnn vdi lijke mötte
skole the och ninthe och beholle the tu hemman vdi Alasomes
och ett vdi Laiharanda i för[bemäl]de Wijborgs Sochnn, som
the här till haiftt och nntidt hatfue. Wijdare effter thet faller
wäre vndersåther pä för[bemäl]de hemman boo försnärdt att
göra thett arbethe som behöffnes till the fattighas behoff
vthi een deell och annan Derföre wele wij att wäre Fougtter
vdi Wijborgs Sochnn, theslijkes Lapuesi Jeskis och Eurepä
häreder skaffe hwardere ther till tije dagxuercker åhrligen
aff deres befalningh'' 1).

Sedan konung Sigismund den 24 juli 1599 blifvit afsatt
och hertig Carl begifvit sig till Finland för att därifrån för-
drifva Sigismunds anhängare, utfärdade han i Wiborg den
10 oktober 1599 ett bref, hvarigenom hospitalet icke blott
tillförsäkrades sina förra inkomster, utan älven erhöll en för-
bättring af desamma sålunda, att det ärligen skulle fa upp-
bära: „af Jäskis och Lappwes Rägh tu Hundrade Een och
en half t:na Maltt Hundrade t:or 1 1'2 spän. Bönor 15 Cap:r.
Desse efftersch[ref]ne Partsseler skole Fougdterne j Kyni-
mene gårdss lähn Enräpä och Wjborgz Häreder åhrligen
lefwerera Humble 40 JM G ^.. Smör Sextio JM 9 ty. Saltt
GO JM 9 ty. Oxar tjugu st:r. Fåhr 121 st:r. T[orr] Fisk
241 JM G ty. S[alt] Fisk 41 y4 t:na. Thesslikest och Liuss
till Sex Månader 5 hU Uthj lika matte hafwe wj och ther

'i l'inl. Statsark. N:o 296 fol. 30.

119

hooss gunsteligen bewilliet och effterlåtit dem the tre Hemman
frie och quitte att behålla som dem tilforeue ähr effterlåtidt i).

Denna stat bekräftades därefter af Gustaf II Adolf
genom ett bref, dateradt Wiborgs slott den 31 maj 1614 samt
fortfor sedan att vara gällande, sa länge hospitalet egde
bestand 2).

Allt fortfarande hade emellertid hospitalet att kämpa
med svårigheten att i behörig tid och till fullt belopp utbe-
komma de för detsamma anslagna förnödenheterna. Sålunda
nödgas Nils Bjelke, president i Åbo hofrätt och generalgu-
vernör öfver Finland, i bref dateradt Wiborgs slott den
28 februari 1627 gifva fogdarna en allvarlig påminnelse om
att, alldeustund de fattiga i Wiborgs hospital genom sin före-
ståndare gifvit tillkänna, att levereringen af deras förnöden-
heter „går fast låughsamligen till, så att esom oiftast een
godh deel altijdh hoos fougderne resterar och icke uthgå i
rattan tijdh, som det sig bör lmarigenom dee lijda stoor
nödh, uppå deres Nödhtorfftiga uppehelle", fogdarna böra
låta de fattiga „tideligen utbekomma" det som till deras
uppehälle förordnat är „så att det icke blifue lefuererat
till Profuiantet, utan genast deras Föreståndare tillsända,
uthi alla de Partzeler, som uthi brefvet formehles oppå det
han strax effter som det blifuer inlefuereradt, må kunna

») Finl. Statsark. Finlands Copiebok N:o 4 1451—1681
pag. 433. Finlands Copiebok 1556—1638 pag. 285 N:o 296 fol. 36.
N:o 5785 fol. 62. N:o 5886 fol. 73. - Kongl. svenska Riksarkivet.
Handlingar rörande Hospitalen. Hospitalen i Finland (hvilka hand-
lingar numera torde vara öfverflyttade till Domänstyrelsens arkiv
i Stockholm).

2) Finl. Statsark. Finlands Copiebok N:o 4 1451—1681 pag. 407.
Wiborgs Copiebok 1562—1671 pag 121. N:o 5987 fol 13 v. — Kongl.
svenska Riksarkivet. Handlingar rörande Hospitalen. Hospitalen i
Finland (hvilka handlingar numera torde vara öfverflyttade till Do-
mänstyrelsens arkiv i Stockholm).

120

iblandh dhem uthdela .... alldeles förbiudeth att göra der
opå nogon förbytning, uthan låta dett uthi alle Partzeler
eftter förordniiiger och brefs lydelse till sin ordt komma" x).
Och särskildt rörande hospitalets tre hemman tillägges. att
de skola vara »förskonat med uthskrifningar, skintzfärdher
och gästningar. Biude för den skull Stothollarne her sam-
mastädes att the holla hand uthöfuer. att dee icke måtte här
emot i någon måtto oplatzadt eller betungade blifua" '-).

1644 anför biskopen i Wiborg Petrus Bjugg i sina
till riksdagen »inlagde puncter och ährender", att hospitalet i
Wiborg icke erhåller det som är anslaget till dess under-
håll, h vårföre tillståndet därsam mastades är mycket bekym-
mersamt. I resolution af den 4 juli 1644 förklarar drott-
ning Christina att „alldeustundh Hennes Kongl. Maij:t för-
nimmer at medh hospitalet vthj Wijborgh icke skall wara
något wäl beställt, och sådant förnämbligast igenom thet
tilfälle, at dess åhrlige Deputat ickie warder fullgiorde och
prästerat. Ty är Henues Kongl. Maij:ts nådige willie, at
Landzhöfdingerne vthj det Stifftet, hålle theröfwer alfwar-
ligh handh, at huadh som Hennes Kongl. Maijrts förfäder,
framfarne Sweriges Chonunger, höglåflig vthj aminnelsse.
hafwe förordnat bem[äl]de hospital till vnderhåldh, må effter
der åå gifne brefs lijdelse vthj Pertzeler göras honom godt
och lefreras, eifter som befallningzmannens plicht enkanner-

') Kongl. svenska Riksarkivet. Presterskapets besvär. Wiborgs
stift.

2) Kongl. svenska Riksarkivet. Presterskapets besvär. Wiborgs
stift. — Denna hospitalsböndernes frihet frän utskrifning, skjutsfär-
der och gästning erkännes sedan af ståthållarens på Wiborgs slott
Erik Cryllenstjerna den 17 juni 1638, Johan Rosenhane den in maj
l<>54, Anders Koskull den 24 februari 1657 och Erik Kruse den 24
mars 1658. — Kongl. svenska Riksarkivet. Handlingar rörande
hospitalen. Hospitalen i Finland (hvilka handlingar numera torde
vara öfverflyttade till Domänstyrelsens arkiv i Stockholm i.

121

ligen skall wara, dee samme tijdigt at vthfordra och fram-
skaffa till hospitalet" *).

1669 beklaga sig" hospitalets invånare i en till lands-
bokhållaren ställd skrift, att de icke kunnat utbekomma af
fogden i Stranda härad det deputat „Gudh och Cronau oss
förundt hafwer", utan „haf\ver han oss vphollit heela Ahret,
weku ifrån weka. Al tid lofwat det wij skolle fåå. men till
Dato icke det Ringaste [bekommit], ähr wij nu vthj så Stoor
Nödh, att wij icke det Ringaste hafwa att uppeholla oss
medh .... Sammaledes ähre wij aldra Ussligaste Menni-
skior på Jordenne, Spetelske, som icke slippa Vth till gått
falk att komma och klaga wår Nödh, om En betha Brödh,
hwar om icke wij nu fåå wårt Deputat, försmechtass wij
vthj hungers Nödh". I bref af deu 9 november 1669, under
landshöfdingens frånvaro uudertecknadt af landssekreteraren
och landsbokhällaren, anmodas räute- och proviantmästaren
på Wiborgs slott att i afräkning på deras underhåll för
nämnde år „ till dess Underhåldz Spannemåhlen med första
Akeföret kan ifrån Häraderna inkomma" till dem utgifva
80 tunnor spanmål 2).

1675 är tillståndet i hospitalet åter mycket dåligt. Då
hade hospitalet hos fogdarna innestående 120 tunnor spanmål
och öfver 1000 Daler silfvermynt i penningar, i följd hvaraf
hospitalets invånare voro bragta därhän, att de, om ej hjälp
skulle erhållas, blefve tvungna att „medelst tiggande i Stad-
hen och å landet söka dheres föda och underhåll", hvarigenom
tära för smittas kringspridande kunde uppstå. På grund
häraf anmodar KamrnarcolleRiuni i Stockholm i bref af deu

1) Leinberg, K. G. Finska prästerskapets besvär och Kongl.
Majestäts därpå gifna resolutioner. Skrifter utgifna af Svenska
Literatursällskapet i Finland XXH pag. 61. Helsingfors 1892.

2) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1669 fol. 26, 26 v.

122

5 maj 1675 vice landshöfdingen Johan Creutz att noga ran-
saka hvarpå nämnda förhållanden bero och söka afhjälpa
desamma. „Och som Wij jempte detta finna nödigt", till-
lägger Colleginm, „också at låta dem få dheras Anordningar
för Jnnewarande Ahr, och Wij dem derpå hafwe ibland
annat, och föruthan dhe 96 D:r 18 öre S. M:t som Hospi-
talet j hemmans ränta innehafwer, också bevvilliat af detta
ährs ordinarie Ränte i Wiborgs Lähn 330 Tunnor Spanmahl,
och af Boskapspenningarne dersammastädes 732 D:r 22 öre
S:r M:t. Altså wille H. Landshöfdingen jembwäl gjöra den
förordningen, at dhe mage dhermedh ju förr ju heller blifwa
accomoderade och hulpna, så at dheres nödh må i tijdh före-
kommas och wij icke hafwe wijdare derom at förnimma
några klagomåhl" 1).

Vid riksdagen i Stockholm 1680 anföra emellertid Borg-
mästare och Råd i Wiborg, att predikanten vid hospitalet under
åren 1675, 1676, 1677, 1678 och 1679 i stället för 530 Dal.
koppar m:t, som han undfå borde, i många års tid erhållit
endast 77 Dal. k. m:t och de fattige i hospitalet „iuge
Peninge til Sofvel bekomma kunnat" -). Vid riksdagen 1693
klaga hospitalets invånare och deras prest å nyo sin nöd och
auhålla om, att de af ålder till deras underhåll och prestens
lön deputerade medel icke må till annat än deras uppehälle
och nödtorft användas3).

Utom de ofvannämnda stadiga s. k. ordinarie inkom-
sterna tillföllo hospitalet dessutom särskilda tillfälliga s. k.
extra ordinarie inkomster. De betydligaste af dessa utgjor-
des af kollektmedel, uppburna i ^'iborgs stads kyrkor samt
af föräringar, gjorda till hospitalet. Insamlingen af kollekt-

J) Kongl. svenska Riksarkivet. Prästerskapets besvär. Wiborgs
stift.

2) Kongl. svenska Riksarkivet. Städernas besvär. Wiborg.
:t) Kongl. svenska Riksarkivet. Städernas acta. Wiborg.

123

medel vidtog 1572. I hospitalsräkenskaperna för nämnda år
anfores härom, att under 7 månader uppbars »hattepennin-
gar" 127 ijjjL „aff kyrken och Clostret" .... „ty tilförende
war inthet waant att gå medh Hatten om kyrken" 1). Sista
gängen tinnas sådana kollektmedel upptagna i räkenska-
perna år 1625, då de utgjorde 33 daler2).

Gåfvor tillföllo hospitalet nästan årligen. Bland gif-
varene förekomma Gustaf Baner (4 kor 1572), Pontus De la
Gardie (2 tunnor hering 1581), Clas Åkesson (4 pund råg
och 2 spän kom), Arvid Hendersson till Wisunda (3 ijijl 1 öre
15s4), Karstinn barberare ifrån Kexholm (5 tunnor korn
1588), tyske skolmästaren frän Narva Joachim Brascke
(11 Daler 1697) o. s. v. Merändels var det borgare i Wiborg
och en eller annan gång sådana från andra städer (Abo,
Kexholm), hvilka ihågkommo hospitalet med gåfvor. Äfven

') Finl.

Statsark

N

0

287

fol. 2 v

2) För

de

öfriga

åren

inflöto kollektmedel:

1573

32

m

1

öre

14

penn

1592

98

M-

—

öre

- penn.

1575

395

„

1

„

—

71

1593

88

„

6

77

—

1576

516

77

—

„

—

„

1594

44

„

3 V,

71

n

1577

444

„

o

„

—

„

1595

24

„

6

71

n

1578

600

„

—

„

—

77

1596

96

„

—

17

— „

1579

104

n

—

„

—

„

1597

73

»

1

77

—

1580

112

n

—

„

—

71

1598

108

9

—

77

—

1581

126

77

—

„

—

1599

100

„

2

— „

1582

88

77

—

—

7;

1600

102

„

—

»

— n

1583

112

7)

—

—

1601

79

71

4

77

— „

1584

68

„

2

1, ,

—

.,

1605

93

71

—

„

—

1585

76

„

—

„

—

1606

84

n

—

„

—

1586

64

„

4

77

—

1607

124

n

4

17

1587

68

„

—

„

—

„

1622

36

Daler 12

öre s:mt. (1 Dal

1588

56

„

4

„

—

„

=

4 ^ --

-- 32

öre).

15S«l

54

„

4

—

1623

25

Daler

1590

53

77

2

—

1624

28

1591

66

—

—

1625

33

Dessutom erhölls 1623 kollektmedel från Pernå kyrka 15 Daler
samt 1624 och 1625 för ringning med de fattiges klocka det förra
året 1 Dal. 4 öre och det senare 4 Daler.

124

frän Wiborgs slott och af borg-mästare och rad i Wiborgs
stad får hospitalet gäng efter annan mottaga gafvor dels
penningar, dels spanmål, dels tegel och kalk. Tidt och ofta
förärade därjämte både holländska och tyska köpmän och
fart3Tg till hospitalet en eller annan tunna salt 1).

') Genom dessa föräringar
i behåll varande räkenskaperna

1572 4 kor och 20 ^.

1573 1 t:na salt.

1574 8 7, t:na salt och 160 $.

1575 124 #.

1576 48 ^ 3 öre.

1577 8 t:r salt och 12 L& humla.

1578 4 t:r 2 pund malt och 400 ^L
(testamentspenningar).

1580 2 t:r salt.

1581 5 t:r salt, 2 t:r hering (sill)
och 21 t£. 5 öre.

1582 1 ko, 4 pund råg," 2 spän
korn, 2 t:r hering och
1 t:na salt.

1583 2 t:r salt.

1584 3 $> 1 öre.

1585 1 pund korn och 6 t:r salt.

1586 4 t:r salt.

1587 1 7a t:a salt.

1588 5 t:r korn och 6 t:r salt.

1589 10 t:r korn, 1 ko, 1 LS
kött och 6 t:r salt.

1590 2 t:r korn, 3 L& bernefisk
och 8 t:r salt.

1591 1 qviga och 3 t:r salt.

1592 3 72 t:a salt.

1593 18 %l (testamentspennin-
gar).

1594 6 t:r salt.

1595 26 t:r korn, 5 t:r råg, 4 t:r
10 LS salt, 4400 tegel, 12
t:r kalk, 150 timmerstoc-
kar och 36 ty.

1596 1 ko, 2 t:r salt, 1 72 LS

stångjärn.

tillfördes hospitalet, sa vidt af de
framgår:

1597 1 häst, ] t:a bönor och

1 LB kött.

1598 400 st. tegel, 5 t:r kalk
och ] t:a salt.

1600 4 t:r salt, 2 t:r korn, 15 LS
torrt kött, 28 Dal. 7 öre.

1601 1 stut, 2 t:r korn, 2 t:r salt
fisk, 4 fat matöl och 4 ' 2 1 a
malt.

1605 60 st. tegel, lf2 t:a kalk
och 7-2 L£ humla.

1606 3 V2 t:a salt.

1607 2 t r spanmål, 25 st. tegel
och 1 t:a kalk.

1621 4 t:r salt, 1 t:a kalk,

2 Dal. 11 öre.

1K2U— 1 622 En silfverkalk med pa-
tén, en mässingskalk med
förgyld silfverpatén. arm-
kläde medsömmadt löfverk
af guldtråd och rödt silke,
d:o af grönt taft med kors
af guldtråd, en mäss-skjor-
ta, en cassula eller mäss-
hake af blommigt gult taft
med guldtradskors samt
bälte därtill af samma tyg,
bröstkläde, 3 72 aln rödt
görlesk „vthslagitt på wäg-
gen för alttaredt", 3 ' , aln
svart görlesk „som bru-
kas till Båårklädhe på lik",
„Sänghkläder 2 st , det ena
är slagit om alttaredt och
dett andra om Predikstol-,

125

Tillfälliga inkomster utgjorde vidare de sakören *), som
enligt särskilda påbud borde tillfalla hospitalen i riket, äfven-
som konfiskerade varor eller deras värde 2).

Hvad hospitalets byggnader vidkommer, äro de upp-
gifter, som om dem anträffas i räkenskaperna, tämligen
knapphändiga och summariska. 1551 och 1552 namnes en-

16

16 „

*) Genom Kongl. resolution af den 4 juli 1644 på presterska-
pets i Wiborgs stift besvär (Se Kongl. riksarkivet och Leinberg,
K. G., Finska prästerskapets besvär. Helsingfors 1892 pag. 64) till-
erkändes särskildt hospitalet och domkyrkan i Wiborg halfparten
hvardera af de sakören, till h vilka sådana ryska köpmän och bön-
der, hvilka resa till Ryssland, merändels Nowgorod, och där låta
ordinera sig till prester i Kexholms län, ådömas. Så vidt af räken-
skaperna framgår synas några medel icke inilutit till hospitalet af
denna anledning. Sådana erhöllos däremot flera gånger för „mans-
bof, för „vid mantalsskrifningen undandolde personer", för lands-
köp", för „miinbrukning"* o. s. v. och utgjorde:

2 aln blått lärft, en klocka,

1 701

31 Dal.

10

43/* t:a salt.

1702

41 „

2

1673

50 Dal.

1703

34 „

21

1697

51 „ 4 öre.

1704

65 „

8

1698

42 „ 29 „ 8 den.

1705

37 „

29

1699

40 „ - „ - „

1706

48 „

30

1700

73 Dal. 6 öre 16 den.

och

1707

44 „

12

en ko.

1709

27 „

4

1573

102 $.

1605

4 Dal. och 3 t:r salt.

1574

100 „

1625

20

1575

100 .

1690

6

„ 21 öre 3 den.

1576

6 V» » och 1 LB salt.

1691

20

» » »

1584

9 t:r l/2 spän råg, 12 t:r

1695

4

„ 5 „ 8 „

salt.

1697

50

» » »

1586

2 t-.r korn.

1703

60

» « »

1590

16 £.

1709

10

„ — » — »

2) 1622 Förbrutna varor vid ,.Lapp\vesstrands" marknad 5 st.
bockar och 7 st. getter.

1624 Förbrutna varor vid Lappwesstrands marknad 4t:rsalt.
1694 Tobakskonfiskationsmedel 58 Dal. 10 öre s. m:t.

1697 Tobakskonfiskationsmedel 25 Dal. s. m:t.

1698 Tobakskonfiskationsmedel vid store sjötullen 45 Dal.
30 öre s m:t och för till Narva utpraktiseradt beck 60: 19: 8 s. m:t.

1 700 Tobakskonfiskationsmedel vid stora sjötullen 4 Dal. s. m:t.
1703 Tobakskonfiskationsmedel 1 Dal. 10 '/2 öre s. m:t.

126

dast „spetalet" och „siukstugun i stadenn" *). Under 1574
— 1576 blef en byggnad, inrymmande en stuga, en kam-
mare och en förstuga, upptimrad vid hospitalet 2), och 1581
byggdes „plankuerket omkring bådhe siukstuffuurna" 3). 1592
upptaga räkenskaperna för hospitalet och sjukstugan en ut-
gift af 65 Daler och 1/2 tunna råg „för eun gärdh som
köptes till the fattigas behof in i staden, vtaff Leinonen för
Ryssens infall" *). Någon uppgift om att hospitalsbyggna-
derna vid ryssarnes härjningståg nyssnämnda år verkligen
skulle hafva blifvit förstörda, anträffas emellertid icke, hvar-
före det är sannolikt, att de spetälske allt fortfarande bott
i sin stuga utanför staden, under det att sjukstugans invå-
nare, d. ä. Wiborgs stads fattige, bebott den för dem in-
köpta gården i staden ända till dess den genom den stora
brand, som den 3 och 4 september 1594 ödelade Wiborg,
helt och hållet förstördes. På ståthållaren Matts Larssons
befallning blef i stället under 1595 „med Landzkuechtarnes
tillhjelp" en stuga „till de fattigas beholf" uppförd utom
staden vid hospitalet 5) och 1598 uppfördes ytterligare där-
städes en byggnad med stuga, kammare och förstuga 6). 1605
omnämnas två „siukstuft'uur", af hvilka den ena benämnes
„storre siukstufuun" 7). 1606 uppfördes dessutom ett „Fanga
Hwss för nagre rasande personer i sjuckstugun" 8) och 1607

') Finl. Statsark. N:o 281 f'ol. 12 v. N:o 282 fol. 7, 7 v., 10 v.,
11, 12, 13 v.

2i Finl. Statsark. N:o 288 fol. 21 v. N:o 289 fol. 5 v., 16 v.

:1) Finl. Statsark. N:o 291 fol. 28 v.

4) Finl. Statsark. N:o 292 fol. 7(t. För särskilda reparationer,
som detta ar verkställdes i denna de »Fattiges gårdb" blefvo gamla te-
gelstenar upphemtade „aff the fattiges gamble gård". N:o 292 fol. 7- v.

B) Finl. Statsark. N:o 294 fol. 19 v.. 20.

6) Finl. Statsark. N:o 295 fol. 9 v. N;o 296 fol. 40.

7) Finl. Statsark. N:o 298 fol. 7 v., 8, 8 v.

8) Finl. Statsark. N:o 298 fol. 28.

127

omtalas „gamble spetalsstngun" 1). Det synes därför som om
de 47 hospitalshjonen vid denna tid varit inhysta i tre stugor,
af hvilka en inneslöt sinnessjuke, en de 10 spetälske och en
de fattige. Under 1610 och 1611 uppfördes nya stugor åt de
fattige och de spetälske2). Emellau 1621 — 1632 omnämnes
endast „siukstuifuu och spitalsstuffwun", emellau 1632 — 1654
„store stufuun" och „spitaall stufuun", först emellan 1654 —
1658 hafva dessa blifvit ökade med en „nystugu", som sist-
nämnda år inneslöt 19 personer under det „gamble stugun"
hyste 18 personer och „ lille eller spetelske stufwun" 6 per-
soner3). 1689 gjordes af hospitalets gamla kyrka en stuga4).
1694 iusattes nya stockar i lille stugans vägg5), 1702 val-
en \'ågg i gamla stugan så rutten, att om den icke nu blifvit
lagad väggarna hade infallit 6) och 1 704 lagades uya stu-
gans gafvelvägg, på hvilken „allt ifrån fönstret till golfvet
var stockar afruttnat" 7). Alla dessa hus blefvo jämte kyr-
kan och hospitalets öfriga byggnader i oktober 1706 upp-
brände „enär staden [Wiborg] af den grymme fienden Ryssen
blef belägrat" 8).

Såsom redan antyddes var hospitalsområdet omgifvet
med ett plank, men dessutom var det för de spetälska upp-
låtna området afstäugdt från de fattigas, de renas område.
Planket kring det sistnämnda onirådet var försedt med „een

J) Finl. Statsark. N:o 299 fol. 8 v.

-) Finl. Statsark. N:o 5923 fol. 77. N:o 5936 fol. 79.

3) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns verifikationsbok
för 1658 fol. 175 samt afkortningsbok för 1665 fol. 1892, 1898, 1899.

*) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1689 fol. 144.

5) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1694.

6) Finl Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1702 fol. 48.

7) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1704.

8) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1706. Wiborgs hospitals räkenskaper för 1706 fol. 10.

128

stor portt såsom och dertill lithen millanportt med dess
offvertäcke" *) och sannolikt var „porthen j spetalgården" af
enahanda utseende. 1673 blef „Fattiggårdsporten" 2) och
1690 „begge Hospitals portarna af stormen sönderhuggue" 3),
men reparerades. 1691 uppsattes dessutom „een lijten siö-
port wedh hospitalet" 4). I såväl de fattiges som de spe-
tälskes stugor fanns en spisel med bakugn samt bord, vägg-
fasta bänkar samt sängar. Redan 1573 omnämnas glasrutor
i sjukstuguföustren 5), hvarjämte kakelugnar, sannolikt upp-
ställda i kamrarna innanför själfva stugan, omtalas 1689 6).
I hvarje stuga fanns dessutom på en afskild plats en haud-
qvarn uppställd, hvilka qvarnar voro flitigt anlitade, så att
de åtminstone en gång, emellanåt ända till tre gånger om
året behöfdes hackas.

En ny kyrka för de fattige och spetälske uppsattes i
Pautsarlax under sommaren 1610 7). 1620 eller måhända
redan något år tidigare hade den såsom gåfva af ståthål-
laren på Wiborgs slott Arvid Tönnes o u (W i Ideman), död
1620, erhållit en klocka 8), för hvilken en klockstapel upp-
fördes. 1625 blåste emellertid klockstapeln omkull „atf för-
ferlig höststorm och yhvedher" och „h\var gudh elliest icke
hadhe beuaradh klockan" hade den härvid slagits sönder 9).

Vid riksdagen 1664 supplicera „dee fattige uthi Hospi-

') Finl. Statsark. N:o 301 fol. 172.

2) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för ]f>7.'*.

3) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts lans landsbok för 1688
fol. 145 (ny följd).

4) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1691:
B) Finl. Statsark. N:o 288 fol. 4.

") Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1689 fol. 145.

7) Finl. Statsark. N:o 5923 fol. 77. 92.

8) Finl. Statsark. N:o 300 fol. 64.
») Finl. Statsark. N:o 301 fol. 171.

129

talet i Wijborgh" att de „medh een nyy Kyrkio och Nyie
hus, aldenstundh dhe gamble äro så luutande at ingen tors
mehra våga sigh uthi dem gåå, allernådigast försörias kunde".
Den 1 september 1664 resolverar Kongl. Maj:t, att denna
deras anhållan „vill H:s K. M:tt till Landzhöffdiugen nådigst
remitterat haffva, att han söker medell och uthvägar huru
det uthi samma dess åstuudan må kunna blifva förhulpet" x).
1671 uppfördes en ny kyrka af stock jämte sakerstia, dess
väggar målades med röd färg, ett kors uppsattes öfverst
på densamma2) och den gamla kyrkan ombyggdes 1689 till
en „hospitalsstugu" 3). Kyrkogården omgafs med ett nytt
plank, försedt med en „port med tak opå" 4). Vid en stark
storm 1690 blef också denna port „söuderkrossat", men blef
„igen oprettat" 5). 1697 aubragtes galler för sakerstians
fönster och en järnbom för kyrkans stora dörr, sedan ett
inbrott d. å. blifvit föröfvadt i kyrkans kista, „som tyfven
sönderslogh" 6). Att kyrkan jämväl egde en altartafla, som
1673 synes hafva behöft en upputsning, framgår däraf, att
hospitalsföreståndaren under nämnda år „på borgmästar
Menskefvers befallningh" lät „dre[n]garna bera en 1 altar-
tafla till måhlaren" 7). De spetälske synas hafva haft sina

1) Leinberg, K. G. Finska prästerskapets besvär och Kongl.
Majestäts därpå gifna resolutioner. Helsingfors 1892 pag. 141 och 163.

2) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns slutne landsbok
för 1671 fol. 1130 och Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1672.

3) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1689 fol 141.

*) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns slutne landsbok
för 1671 fol. 1124.

5) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1688 fol. 143 (ny följd).

6) Finl. Statsark. Wiborgs hospitals räkning för 1697 fol 50.
- Redan 1607 finnes omnämndt, att „offerkistan som af tiufwen

sönderslagen war" blef botad. Finl. statsark. N:o 299 fol. 8.

7) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1673.

130

platser i en skild del af kyrkan, hvilken sannolikt genom ett
„pistvärke", ett stakett, var afskild från den öfriga delen
af kyrkan, där „de rene" hade sina platser1). 1697 förfär-
digades „en oblatzskedh till spetelske stugan" och „ett patén
på spetelskstugans kalck" 2).

För hospitalets prest synes tidigare icke någon särskild
byggnad hafva funnits. Sålunda uppbar en borgare i Wiborg.
Per Purtaia, 1559 „stuffwu lego för then stuffua the fattigas
kapellan haff[ve]r" 3). Först 1624 finner man att ett »prä-
stehus" blef uppfördt ute vid hospitalet, året därpå murades
en kakelugn „vdi Predicantens stutfvva" och gräfdes „een
brunn vdi predicantens gårdh" 4). Detta sistanförda uttryck
äfvensom uttrycket „Prestegården" (1647) tyder på. att äfven
predikanten hade ett inhägnadt område omkring sin stuga,
men att denna för öfrigt var af anspråkslösaste slag fram-
går däraf, att den 1625 också omtalas under namn af „fat-

') Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1698 fol. 145.

2) Finl. Statsark. Wiborgs hospitals räkenskaper för 1697.
K>2+ utgjordes kyrkans inventarium af:

1 Sölfuer kalck medh pateen.

1 Mesings kalck medh pateen af sölf förgyltt.

1 Messesärk i af blåmeret taft, gult medh gulltradh kårss

1 Messehaka / opa.

1 Bälte af samma materia medh lärft Fodrat.

1 Ährmkläde af grant lerft sömadh medh gultrådh och rött
silke med löfuerk omkringh.

1 Ähn af gröntt Taft medh gulltradh kårss opa.

i kött görlesk om 3 V2 al[na]r, henger på weggen för alttaret.

1 Svart görlesk om 3 V2 al[na]r, brukas till Båårklädhe.

2 Sängklädher det ena om altaret och andra om Predicostolen.
2 alner blått lerftt.

1 Kläcka.

1 1'redicostol.

1 Altar. — Finl. Statsark. N:o 301 fol. 8.

') Finl. Statsark. N:o 284 fol. 19 v.

*) Finl. Statsark. N:o 301 fol. 113.

131

tig-as prestcammaren widh hospitalet" 1). Huru länge denna
stuga användes af hospitalspresten framgår ej af räkenska-
perna. Vid 1672 års riksdag auhålles visserligen om, att
något hemman måtte anslås åt hospitalspredikanten, men i
Kongl. Maj:ts resolution och förklaring öfver ridderskapet
och adelns besvär, gifven den 10 december IG 72 an föres, att
„Hospitals kyrckioherden må fnller blifva maintinerad wid
förra andfången resolution; men att niuta der hoos något
hemman till Prästebohl, kan Kongl. Maij:t honom icke be-
willja". Vid den inspektion, som ståthållaren på Wiborgs slott
Anders Lindehielm tillsamman med biskopen och „någre
af magistraten" 1691 förrättade i hospitalet, ansågs det
emellertid nödvändigt, att för kyrkoherden vid hospitalet
„som här till varit utan boställe och deraf funnit sig n^cket
incommoderat", inlösa „förre Kyrkoherdens sahl[ig] Hr Mat-
thiae Pabiani gård uti Pantzerlax" 2). Den inköptes jämväl
den 31 augusti 1691 för 170 Daler kopparmynt, efter det
Fabiani enka tidigare sålt en till gården hörande strandbod
och en annan gammal bod åt skarprättaren. ,,1699 blef
pastorens byguing i Panzarlax å nyo opsatt".

För de spetälske och för de fattiga i sjukstugorna
funnos skilda badstugor. Dessutom förefanns ett visthus eller
bod till förvaring af hospitalets spanmål. Ännu 1595 befann
sig detta „vuder Klostret", d. ä. var en gammal kloster-
källare 3). Vid den stora eldsvådan 1594 synes dörren till
visthuset och en del af förråden i detsamma hafva skadats
af elden. 1598 upptimras ett visthus ute vid hospitalet4) och
1621 omnämnes de fattiges visthus „widh Munkeportteu"

J) Finl. Statsark. N:o 301 fol. 142.

2) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns lanclsbok för
1688 fol. 154 (ny följd).

3) Finl. Statsark. N:o 294 fol. 19 v.

4) Finl. Statsark. N:o 295 fol. 9.

132

och ett vid hospitalet i Pantsarlax x). 1625 köptes ett vist-
hus till hospitalet och 1691 gjordes ett „stockläs" för „dhe
spetelskes bodh". 1704 finnes anfördt att „för Fiendens
infall spanmåhl[en] ej har kunnat förvaras i hospitals bodan
der den förr inom två lås och nycklar legat förvarat uthan
nu legadt på slottet" 2). Äfven de följande åren förvarades
hospitalets spamnålsförråd på Wiborgs slott.

Af byggnader hörande till hospitalet omnämnas slut-
ligen 1632 och 1633 ett „stegerhus" 3) och 1576— 1607'en
lada vid hospitalet och en lada „på de fattiges äng" i
Alasomesby 4). 1695 omtalas de „spetelskes källare" 5).

De flesta af hospitalets byggnader voro täckta med
näfver under takved, endast en eller annan med torf på
näfret. Under flera särskilda år omnämnes, att taken blifvit
af storm och oväder fördärfvade.

Bland hospitalets tillhörigheter omnämnes slutligen en
båt 6).

Högsta uppsikten öfver hospitalet och sjukstugan utöf-
vades tidigare af ståthållaren på Wiborgs slott i förening
med biskopen samt borgmästare och råd i Wiborg. Genom
Kongl. Majits nådiga förklaring uppå Borgmästare och Råds

x) Finl. Statsark. N:o 300 fol. 14 v.

a) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1704 fol. 1873.

3) Finl. Statsark. N.o 302 fol. 4 v. N:o 303 fol. 4 v.

*) Finl. Statsark. N:o 289 fol 16 v. N:o 297 fol. 6, 22 N:o 299 fol. 8 v.

5) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för 1695.

B) En sådan köptes 1559 och betecknas såsom notbåt. l.~>7ti
omnämnes en fembördingsbat, hvilken 1583 synes hafva blifvit ersatt
med en ny, som 1585 sönderslogs „af storm och owäder". En trebör-
dingsbåt köptes 1586, men 1590 har också den „bortkommit af storm
och owäder". 1594 anskaffades en trebördingsbåt, om hvilken det
redan 1596 anmärkes att den „sundergått". 1601 uppköptes en fyr-
bördingsbåt, 1622 gjordes en fembördingsbat med 12 vrenger och
året därpå köptes ytterligare en trebördingsbåt. L638 namnes en gam-
mal båt och 1667 eger hospitalet en bat. „trebördings och uthgammal".

133

samt menige Borgerskapets uti Wiborg underdånigst inleve-
rerade petita af den 8 november 1650 stadgas, att „ dispo-
sitionen öfwer Hospitalet i Wijborg bewiljas Borgmästare
och Rådh tillika med Biskoppen och Consistorio, hvilka för-
nämbligen skole ther om draga bekymmer och åhåga at med
Hospitalets saker måtte ordenteligen tillgåå och dess intrader
redeligen och richtigt andministrerade blifwa" l). Vid riksdagen
1686 anför emellertid presterskapet i Wiborgs stift, att kon-
sistorium och Rådstugun obligeras af åthskilliga Kongl. reso-
lutioner at hafva inspectiou öfver Hospitalet, Men H:r Landz
Höfdingen Carl Falckenberg, förändrade denna Förordnin-
gen, de dato 2 Jan. 1684" 2). I Kougl. Maj:ts nådiga resolu-
tion härå af den 20 oktober 1686 stadgas: „Huruledes med
Jnspectionen ofwer Hospitalet här effter förhållas skall,
dherom är jämbwäll utj den nya Kyrckordningen infördt:
och som dhet berättas att Landshöfdm Carl Falkenberg
haf:r A:o 1684 betagit Consistorio och Råd Stugun dhen
samme, så kommer answahret på honom, om något otillbör-
ligit i medlertijd dherwijdh förelöper" 3).

Hospitalets ekonomiska förvaltning handhades af en före-
ståndare, som tillika hade uppsikten öfver hospitalets invånare.
De tidigast kände föreståndarene voro tillika prester vid hospi-
talet. Under senare hälften af 1500-talet handhades förestån-
darskapet af borgmästaren eller någon af rådmännen i Wiborg.
Emellan 1581 — 1591 förestod hospitalspresten å nyo tillika
föreståndaretjensten, men därefter fanns åter skild förestån-
dare tillsatt. Frän 1695 innehade räntmästaren i Wiborg
föreståndarskapet vid hospitalet, så länge det egde bestånd.

') Finl. Statsark. Wiborgs stads privilegiebok pag. 244. —
Kongl. svenska Riksarkivet. Christinas registratur 1(350. B:d III fol.
364 v. — 368.

2) Le inb er g, K. G. Finska prästerskapets besvär. Helsing-
fors 1892 pag. 280 och 296.

3

134

Hospitalsföreståndaren1) var i allmänhet bosatt i
Wiborgs stad och synes liafva besökt hospitalet endast da
hans personliga närvaro därstädes kräfdes, såsom vid den en
gång i månaden i närvaro af hospitalets prest skeende utdel-
ningen af spanmål och öfriga för hospitalsh jonens underhall
erforderliga förnödenheter. 1642 köptes „ till hospitals gårdh
en liten stugn, som Föreståndaren är inne medan han hafuer
der till att beställa" 2). En förteckning öfver föreståndarene
vid hospitalet ingår i Bilagan I.

Sig till biträde hade föreståndaren en skaffare3),

:) Föreståndarens lön utgick 1551 och 1552 med 50 i$. hvar-
dera året. 1577 och 1578 uppbar han i årslön och till kläde 100 M
om året Emellan 1592 — 1601 upptaga räkenskaperna till årskost
åt förmyndaren endast 7 pund korn. 1605 uppbär „the fattighes
Föreståndare till sin lönn och årskost 15 taior spanmål, 1 LS
smör och 2 par skor. 1607 uppbär han lika mycket, men härom
anmärkes att „skall han vara predicanten till hielp så skall han
icke mera bekomma än 12 t:nor spannemål, 2 paar d[ubbel]skoor".
1624 uppbär han till sitt underhåll hvarje månad 1 1/2 t:na spanmål.
5 t£ humla, 3$. smör, 5 $$. salt, 18 $$. torrt kött, 10 $£ salt fisk och
5 $$. torr fisk. 1632 utgör hans årslön 20 Daler s:mt penningar,
39 t:nor spanmål, 3 hU humla, 5 IM salt, 1 st. ko, 1 \M talg, 6 får,
2 lass hö och 1 t:a salt fisk. 1642 uppbär han 20 Dal. s:mt pennin-
gar, 39 t:nor spanmål, 3 \M humla, 5 \M salt, 12 \M kött, 10 m
talg, 1 \M smör, 4 parmer hö, 4 famnar ved och 2 par skor. Denna
aflöning förblir därefter i det närmaste oförändrad, så länge hospi-
talet egde bestånd.

2) Finl. Statsark. Räkning för Wiborgs hospital 1641 och
1642 fol. 66 i Wiborgs och Nyslotts läns landsbok.

3) Skaftaren namnes första gången 1575 och upptages hans
årslön då till 20 $£., hvarjämte han till kust för aret uppbar 2 pund

2 spen råg, 2 pund malt och 1 IM salt. 1577 och 1578 uppbär han
för hvardcra året till årslön och kläde 68 $£; 1579 och 1580 endast
4 i£ årligen; 1581, 1582 och 1583 13 ^. per ar samt frän 1584

3 Daler sant, 1 IM smör. 1 L© salt och 2 par skor samt kost i likhet
med de fattige, ehuru han är bosatt utom hospitalet. 1605—1607
erhåller lian 3 Daler, 6 t:nor spanmål, 1 fjärding salt fisk, 2 par
skor, men sistnämnda år anmärkes. att han ..skall icke niere be-
komma härefter för kläde och penning[a]r än 7 Daler och 3 par
skor". 1638 upptaga räkenskaperna „een skaffare hvilken sin ma-

135

som åtminstone efter 1638 synes hafva utgjorts af en af de
i sjukstugan intagna fattige.

Den närmaste uppsikten öfver de spetälske utöfvades
af en „försijare", som hade uppsikt öfver männen och en
„försijerska" x) för qvinnorna. hvilka bägge voro behäf-
tade med spetälska. Afven de fattige i sjukstugan stodo
under uppsikt af en „försijare" och en „försijerska". Försi-
jerskorna, som äfven benämnas „de fattiges rededeijor",
synas tillika hafva förestått de fattiges och de spetälskes
hushåll, mjölkat och skött deras kor, de tider de egde sådana,
samt öfver hufvud egnat de andra hospitalsinvånarene en
husmoderlio- omvårdnad.

nadskost hafuer iblandh fattiga i store stufun haf[ue]r till förbätt-
ringh och till ahrs Löhn 72 spän om månan". Han kallas stundom
också syssloman. Efter 1650 anträffas icke mera någon skaffa re
omnämnd.

]) Försijerskan i „spetalet" uppbar utöfver det underhåll hon
i likhet med de öfriga hospitalsinvånarene åtnjöt emellan 1551 —
1562 årligen 4 ij£ och 4 par skor, under det försijerskan i sjukstu-
gan 1551 och 1552 uppbar 2 rf och 4 par skor, men därefter är
deras afiöning lika stor och utgår 1572 med 6 t£ och 3 par skor,
1573 — 1575 med 12 ij£ och 3 par skor samt 1577 och 1578 med 16 ^
och 10 alnar lärft. Emellan 1579 — 1583 uppbär hvardera endast
1 V2 !$. 1 å 2 par skor, par fårskinn och 10 å 12 alnar lärft. 1584
utgår lönen med V2 Daler och 2 par skor samt från 1591 med
3/4 Daler och 2 par skor. Från 1621 erhålla de hvar sin daler om året
samt från 1624 dessutom „allt thett smör och miölk som målkes
öffuer heele såmmaren", V2 fjärding salt fisk och 2 kalfskinn till
handskar att dela sinsemellan och med de tvä försijarene. 1638
uppbär „försijerskan i store stuffun, samt försijaren och försijer-
skan j spetalls stuffun" tillsammans 2 1/2 t:na spanmål. Från 1665
uppbär hvardera försijerskan x/2 t:na spanmål om året. — „Försi-
jare" eller „fattiges tillsy ningsmän", såsom de ock stundom benäm-
nas, anträffas först 1621. Deras afiöning är i allmänhet densamma
som försijerskornas. 1648 uppbar emellertid „Michel Kuka för dhet
han hafwer hafft waakerij öfwer dhe spetelska" 16 kappar råg och
16 kappar korn samt 1650 „ årligen öfwer sin manadhskost för thet
han haller vatuwaak öpen för dhe spetelske stugu folket om wint-
tren" 1 t:na råg. Härefter omtalas icke vidare några „försijareu.

136

Äfven hospitalets prest1), som tidtals tillika var före-
ståndare och tidigare benämnes kapellan, senare kyrkoherde,
uraktlåt väl icke heller, i synnerhet efter det han erhöll sin
bostad i hospitalets närmaste grannskap, att halva ett vak-

x) Förutom fri bostad utgjorde prestens aflöning 1551 och
L552 20 n> i lön, 12 if för ..barkläde'-' och 8 spän räg. 2 pund koin,
2 IM humla, 2 L& smör, 2 L© groft salt. .; fjärdingar tönt nöt-
kött, 1 fjärding lax, 2 t:nor strömming, 6 alnar kläde. 1559-1562
uppbär han i årslön 30 i$. och i stället för 7 alnar kläde 14 m.
samt jämte sin dräng månatligen 1 spän räg, 1 Va spän malt, 6 $'.
humla, 5 kappar gryn, 6 Hf smör, 8 ij£ fläsk, 15 tyL torrt kött, 6 ^L
salt, 1 fjärding salt fisk, Va LS pundfisk. 2 knippor torr fisk och
penningar till färsk fisk 2 öre. 1572 har årslönen stigit till 50 t&
och penningarna för kläde till 30 if, hvarjämte han, själf 3:dje,
erhåller till kost under hela året 3 pund 4 spen råg, 5 L© fläsk,
5 pund 1 spän malt, 2 spän korn till gryn, 1 spän bönor, 2 lefvande
kor, 9 lefvande får, 5 L® humla, 5 L& salt, 5 L& smör, 1 fjärding
lax, V2 t:na sik, 3 t:nor 1 fjärding strömming, 5 l/2 LU torr pund-
fisk, 26 knippor krampe sill (knippen 8 ^ löper 10 L© 8 tja), 1 LB
talg till ljus och 9 ^ penningar tiil färsk fisk. — 1573 uppbär han
i lön och för kläde tillsammans 100 -$. samt 2 kohudar till skor,
1574 116 ■& samt 1 kohud; 1575 150 £; 1577 och 1578 286 m.: 1579
nedgår detta belopp plötsligt till 44 ij£ och förblir därvid till och
med 1583, hvarefter beloppet för lön och kläde utgår med 11 daler
s:mt. Dessutom erhåller han 2 par skor och till sin månadskost i
13 månader (månaden räknad till jämnt 4 veckor) 4 pund 4 spän
råg, 1 pund 3 Va spän 3 V-, kappar korn och 5 L& salt. Frän 1600
uppbär han förutom 11 daler i penningar 2 par skor och 5 LtE salt
för aret, hvarje manad 3 t:nor råg. Härtill kommer 1605 1 Lit
talg och 1 \JU> humla per ar. 1607 anmärkes i räkenskaperna:
„Den som the fatigas predicant ähr skall wara theres förståndare och
bekomma till lhön thesse partzeler — Ehr giffuidt Dfomijno Paulo
Predicanten till ahrs lönn penningar 11 Daler, Dfubbel] skor 2 par,
talgh 1 LS, humbla 1 \M. Men skall han haffwje till help een före-
stondere sa skall han icke haff[w]e mera än 8 Daler och "2 paar
skoo". — 1621 finna vi sålunda den kontanta penningelönen nedsatt
till 8 Daler och dessutom 1624) till kost 39 t:nor spanmål, 3 \M
humla, 1 LS smör, V2 Ij# talg- :» L8 salt, 2 LS kött, 6 st. får, 2 par
skor och 4 famnar ved, hvilka persedlar därefter utgå till i det
närmaste samma belopp, sa länge hospitalet eger hestand. Det
kontanta penningbeloppet ökas likväl 1632 till 12 daler, Hill till
16 daler och utgår efter 1665 med 20 daler. Från denna t:d var pre

137

samt öga på hospitalets invånare. Tvärtom är det sannolikt
att presteu i föreståndarens frånvaro representerade den
högsta ordningsmakten vid hospitalet. En förteckning öfver
presterna vid hospitalet ingår i Bilagan II.

Om också de presterliga förrättningarna vid hospitalet
och sjukstugan tillkommo presten därstädes, upptaga räken-
skaperna för 1624 och 1625 en utgift af 1/i tunna spanmål
hvardera aret ät „en af de eldsta fatiga, som plägar läsa
morgon- och aftonböner för de andra fatige".

Vidare omtalas en klockare, hvilkeu icke blott ledde
sangen i hospitalskyrkan och sannolikt äfveu vid morgon- och
aftonbönerna, utan därjämte hade att ombesörja ringningen
med kyrkans klocka. Han var intagen i sjukstugan och
åtnjöt kost som de öfriga fattige, men uppbar dessutom en
liten ersättning för sin klockaresyssla1). 1649 och 1650
omtalas han som gift, hvarvid äfven hans hustru befann sig
bland de i sjukstugan intagna fattige. 1671 insattes bänkar
i den s. k. nya stugan „dher klockaren inne ähr". — 1551
voro två drängar anställde i hospitalets tjenst, men därefter
synas sådana icke hafva varit af behof för inrättningen 2).

Hvad kosten för hospitalets iuvånare vidkommer erhöll
livar person såväl i hospitalet som sjukstugan nmnatligen i
underhåll l/4 spän råg, 7* spän korn, 1 ijjjL smör, 1 ijjfL salt, 3 ijijl
torrt kött, 8 %L salt fisk, 5 ^ torr fisk. Härvid räknades
månaden till jämnt 4 veckor, hvarför hospitalets räkenskaper

stens och föreståndarens lön ganska lika. — 1072 åtnjöt „den unge
presten" (d. ä. sannolikt nådårspredikanten) lika mycket som två
kospitalshjon.

J) Klockaren uppbar 1559—1562 i årslön 3$, 1665—1672 årli-
gen '/2 t:na spanmål samt erhöll 1689 3 daler 16 öre s:mt för
det han „uppehallit Ringningen effter Högst Sahl. Kongl. Maiptt"
(Carl XI).

2) Drängarna voro hvardera aflönade med 10 $..

138

upptaga utspisuingen för l-'! månader om aret1). Dessutom
erhöllo hospitalshjonen till särskilda högtider en förbättring af

sin vanliga kost bestående däri, att de dä bekommo bröd af
skrädt rågmjöl äfveusom ett extra tillskott af färskt kött (van-

') I en till biskop Petrus Bång af hospitalsförestandaren
Johan Molijn a samtlige hospitalsinvånares vägnar ställd skrif-
velse, daterad den 30 december 1688, klagas, att hospitalets invånare
under 1687 och 1688 och hospitalets prest och föreståndare under de
8 senaste åren icke fatt uppbära „den trettonde månadz underhaldh
(livilken dem för alla andra staater allernädigst och af urminnes
warit förundt)". Oaktadt klagomål häröfver liera gängar af dem
gjorts hos öfverheten på orten „så är Hospitalet medh desse orden
afvist, att Kongl. staten består intet mehr för Hospitalet än Tålff
Månadz Underhaldh". — Kongl. svenska riksarkivet. Presterskapets
besvär. Wiborgs stift. — Häröfver anförde biskop Bång besvär
vid riksdagen. I den resolution af den 13 mars 1689, som följde
härpå, heter det att „effter som uti denna Punckten intet för-
mähles hwem som betager Wijborgz Hospitalet med Predikanten
och Föreståndaren dhe tillförende åthniutne 13 Månader om Ahret,
eller för livad orsak skull spanmähl summan blifwer förminskat,
sampt dess bönder dheras förre ehrhåldne frijheet förmeent, iempte
dhen disposition Hospitalet hafft öfwer dhe Extraord[inarie] ränt-
tornes upbörd: Så finner Kl. M:tt bäst att remittera denna dheras
klagan till Landzhöfdingens undersökiande, — — — da Kl. M:tt
sig till ett wist i Nåder resolverandes warder, huru hermed hädan-
effter förhållas skall". — Leinberg, K. (i. Finska prästerskapets
besvär. Helsingfors 1892 pag. 342. — I bref till landslföfdingen
Anders Lindehielm af den 9 september 1690 resolverar Kongl.
Maj:t: „Sä all den stundh wij uthur Eder Vnderdänige bärettelse
förnimme att hvarken någon. Kongl. resolution el[le]r skiehl skall
finnas till att afskiera de fattige med Prädickanten och Föreståndaren
den 13:de Månaden vthi deras Vnderhåldh. För den skull förklare vvij
har medh i Nådher att bemelte fattige medh Predickanten och Före-
ståndaren hädan elfter allt framgent för den samme äfven som för
dhe andre 12 månaderne skulle åtniuta deras tillförordnade Vnder-
håldh, livilcket i uthi behörig Fxecution haffve]r att stella, willian-
des wij eij heller tillåta att dhe fattige skole Lijda någon nöd
genom den förminskningen, som för dem ähr skiedt uthi spanmåhl,
uthan i Lijka måtto oafkårtadt haf[ve]r att åthniuta deras til! Ord-
nade Spanmähl till goda; till hwilcken ända I och dhe för Hospita-
let afdragne tiugu tunnor spanmähl på förslagen till nästkommande
åhrs stat hafwen att opföhra för uthan detta, wehle wij af gunst

139

ligen får, emellanåt harar), litet fläsk samt öl, livarvid öl,
brygdt på en tunna malt, beräknades för 8 personer af sjukstu-
gufolket, men för 6 personer i „spetalet". Till jul och påsk
erhöllo de dessutom något mjöd samt 4 öre per persou till att
köpa sig färsk fisk. De högtider, till hvilka sådan extra kost
erhölls, voro tidigare: „Alle qvinnz Helgons högtid" (d. ä.
första söndagen i november), „Saucte Morttius högtid", jul-
och nyårshögtid, fastlags-, påsk- och pingsthögtid samt
„S[auct]ae Mariae Magdaleuae högtid". 1572 firas endast jul-,
fastelags-, påsk-, pingst och Mariae Magdalenae högtider med
skild högtidskost, men redan från 1573 och allt framgent är
Mariae Magdaleuae högtid utmönstrad och i dess ställe Jo-
hannes döparens högtid upptagen bland dem, som för hospi-
talshjonen kännetecknades genom en rikligare utspisning än
den vanliga. Till jul och påsk erhöll dessutom enhvar af
de i hospitalet iutagua ett par skor och de, som icke hade
användning för sådana, utan synas hafva gått på sina knän
eller på träben, s. k. kuäläder. — Tidigare synes hospitalet
hafva hållit kor J) hela året om, men senare blef det van-
ligt, att enhvar af hospitalsinvåuarene i maj månad erhöll
12 öre k. m:t „att köpa sigh mjölck öfver heele sommaren".
Antalet af de i hospitalet intagna spetälska personerna
utgjorde:

och nådhe förskohna Hospitals bönderne för Tijondens sampt Bo-
skaps-och Skiutzfärdzpenningarnes ehrläggiande, aldenstundh dheras
willkor bärettes wara mycket slätta, dhe och des uthan för detta
derföre warit exempte. Men mantalls, lagmans och Domarepennin-
garne samt Rickzdagsbewillningarne matte de så hädan effter som
her tills ährläggia och betalda". Från 1691 utdelas a nyo kost beräk-
nad efter 13 månader.

*) Ännu 1625 upptager hospitalsinventariet 7 kor, 1 tjur, 2
ungnöt och 2 kalfvar, men redan 1624 anföres, att försijarene och
försijerskorna delade sig emellan för sitt omak „allt smör och miöllk
som målkes oftuer heela såmmaren".

1552

7

» 9

1559

3

„ 3

1560

4

„ 4

1572

utg

jorde de

1573

» «

1574

M J?

1575

» . W

1576

L)

j) ^

140

1551 7 män, 9 qvinnor, summa 16 personer.

16

„ 6

„ 8

20
20
17
18
13

Emellan 1577 och 15«4 kunna skilda uppgifter rörande
antalet spetälske och fattige icke erhållas, ntan endast sum-
man af hospitalets och sjukstugans invånareantal tillsamman.

1576 utgjorde detta antal 49 (13 spetälska och 30 fattiga).

1577 utgj. ant. spetälske o. fattige tills. 51 pers. i 13 mån.

lo < o „ „ „ „ „

10 / J „ „ „ ,. „
lOol) ,. „ „ „ „

1581
1582
1583

(51

»

„ 9

) 45

n

n 4

51

»

„ 13

i 5?

n

„ 5

} 54

n

n 8

1 V1

»

n 11

i 52

»

2

| 52

"

„ 10

{ 50

»

„ 3

,57

"

n 3

} 54

»

„ io

2) Antalet af de i sjukstugan intagne fattige och bräcklige,
men från spetälska fria personerna utgjorde:

1551 2 män 6 qvinnor = 8 personer.

1552 2 „ 6 „ =8

1559 4 „ 8 „ =12

1560 7 „ 15 „ = 22

1572 utgjorde de 30 personer: i slutet af l">7.! hafva de upp-
gått till 37 personer, under l.">74 äro de jämväl 37, under 1575 38
och 1576 36 personer.

L584 utgj. ant. spetälske o. fattige tills.

47
43
41
42
44

141

49 pers. i 1 ni;

ni.

Den 21 oktober 1584 funnos i hospitalet 7 spetälske
män och 11 spetälska qvinnor eller tillsamman 18 personer
och vid årets slut 4 mäu och 11 qvinnor eller 15 spetälske.

1585 qvarstodo
„ inkommo
afledo .

från 1584 . . .

Spetälske i
hospitalet

Fattige i TU
sjukstugan

samnian

g

2.

5'
-

o

-.

3

•>

<
o

5

5'

--
<

o

B

3
P

4

1
1

11
2

2

15 6

3 2
3 2

23
5

29

7
2

10
3
3

34
7
2

44

10

5

1586 qvarstodo
„ inkommo .
„ afledo

från 1585 . . .

4
4

11
1

2

15 6 28

5 1 1 2
2 || — | 2

34 10

3 5
2 -

39 49

3 8

4 4

1587 qvarstodo

„ inkommo .

afledo . .

från 1586 . . .

8
1
2

10
4
3

18 7
5 —
5||-

28
3
1

35 15

3 1
1 2

38 53

7 8

4 6

1588 qvarstodo
„ inkommo .
„ afledo . .

från 1587 . . .

7
5
2

11
2
3

18
7
5

7
3

30
1
2

37 ! 14
4 8

2 1| 2

41 55

3 11

5 7

1589 qvarstodo

„ inkommo ,

afledo . .

frän 1588 . . .

10
5

10

i

20
4

7

10
2

9

29
3
3

39

5
5

20
2

7

39 59
7 9
5 12

1590 qvarstodo
„ inkommo
„ afledo . .

från 1589 . . .

5

12
5
4

17 10
5 5
4 2

29
7
4

39
12

6

15
5
9,

41
12

s

56
17
10

1591 qvarstodo
„ inkommo
„ afledo . .

frän 1590 . . .

5

1

13
2

18 13 32

— 4 1

3 11 14

45 18

5 4

25 12

45 03
1 5

16 28

1592 qvarstodo
inkommo
„ afledo . .

frän 1591 . . .

4
1

11 15 i 6 19

11 2 7

25 10

9 2

30 40
8 10

1

1

2

3

2

2

4

142

1593 qvarstodo
inkommo.

„ afledo . .

frän 1592 . .

ispetälskc i Fattige i ,„.,,

, .. , , . , rillsaiuman

hospitalet sjukstugan

S

<©

B
o

7.

5

o

Summa
Qvinnor

Män
Summa

3
1

12

1

L5

2

7

24
2
2

31 10 36
2—2
2 1 3

46
2
4

1594 qvarstodo
„ inkommo .
„ afledo . .

1595 qvarstodo
inkommo .

„ afledo . .

frun 1593 . . .

2
3
1

1]
1

2

13 7 24
4 17

31 9 35

S 4- S

41
12

frän 1594 . . .

3 1 2 3 2 4

4

3

10
3

14 7 29 36 11 39 50

- 2 13 2 1 3
6 1 ! 6 7 4 9 13

1596 qvarstodo
inkommo .
afledo . .

1597 qvarstodo
„ inkommo .
„ afledo . .

frän 1595 . . .

1

7
3

8 8 ! 24 ; 32 9 1 31 40

3 2 4 6 2 7 9

4 3 7 4 3 7

frän 1596 . . .

1
2

10
1

11 6

2 1

1 —

25
6
2

31 7 35 42

7 3 6 9

2—3

3

1598 qvarstodo
inkommo.
afledo .

från 1597 . . .

3
1
1

9 1 12 7 | 29 36 10 38

12 2 7 9 3 8

1 2 - - 10 10 1 11

is
11
12

1599 qvarstodo
„ inkommo.
„ afledo . .

frän 1598 . . .

3
o

9 12 9 26 35 12 | 35
3 5 5 7 12 7 in
3 3 1| — | 3 1 3 1| - 6

;;

17

6

—

1600 qvarstodo
„ inkommo.
„ afledo . .

från 1599 . . .

5

9 14 14; 30 44 19 39

114 15 4 2

58
6

11 2 i 3 1 5 2 4 6

1601 qvarstodo från 1600 . . .
„ inkommo till den 26 sept. .
„ afledo till den 26 sept. . .

1604 den 14 sept. funnos . . .

1605 „ 13 „ . . .

1606 „ 12 „ . . .

1607 „ 11 (?) „ „ . . .

1621 den 28 juli funnos ....
„ inkommo till den 31 decemb.

„ afledo „ „ 31

1622 qvarstodo frän 1621 . . .
„ inkommo

„ afledo

i

9 14 16 28 44 21
1 1 2 3 ' - 3 4
1 | 2 1| l|- 12

37 I 58
1 5
1 3

4
4
5
5

8 12 6
8 12 6
5 10 6
5 10 6

31 37 ID
31 M Ii)

30 36 11

31 | 37 11

39
39
35
36

4!)
49
46

17

6
1

7 13 10
1 3

20
1

30 16
4 4

27
1

4:;
5

5
9

1

7 12

2! *
3 4

7 1 19

1 —

— 2

26 12
1 3

•> 1

-

26

2

5

3S
5
6

143

162:5

qvarstodo

frän

1622 . . .

Spetiilskc i
hospitalet

Fattige i
sjukstugan

Tillsaui

nan

»

B

■■)_

B

O
-i

00 II

3 g

5 b

» !l

<

5"
B

O

1

CO

B

B

3
p

8*

3

£>

2.

3"

B

o

6

6

12 8

17

25

14

23

37

"
1624

inkommo .

afledo . .

qvarstodo

3
1

4
1

7 3

2 II i

3

6
1

6

2

7
1

13

3

från

1623 . . .

8

9 17 j| 10

20

30

18 29 47

inkommo.

—

2

2 -

2

2

1 4 *

1625

afledo .
qvarstodo

från

1624 . . .

1

1

2 1

1 2

2 2 | 4

7

10

17 : 9

21 1 30 II 16

31 47

»

inkommo.

2

—

2 i —

— — 2

2

1626

1

1

2|! —

11 1

2 3

qvarstodo

från

1625 . . .

8

9 17 9

20 29 : 17

29 46

„

inkommo

[ill den 24 juni .

2

3 5|| 1

12 3

4 7

„

afledo till

den

24 juni. . .

—

2 2 1

1 2 1

3! 4

Utom de i sjukstugan intagna, kunde äfven personer,
bosatta utom hospitalsinrättningen, ' komma i åtnjutande af
understöd från densamma. Såsom sådana uuderstödstagare
omtalas 1559 gamle herr Frans Svensson och hans hustru
Margrett Andersdotter. Emellan 1592 och 1623 uppbar gamle
kapellanen i Taipall (Taipalsaari?) Olaus Mathiae jämte sin
hustru understöd från hospitalet, ehuru under alla dessa år
bosatte i nämnda kapell. Förutom dessa var antalet utom
hospitalet vistande understödstagare 1552 5 stycken och
emellan 1584 och 1601 varierar antalet af dem emellan 1 — 4.
1604 hade deras autal stigit till 11 och utgjordes de då
utom af redan nämnde herr Olaus med hustru af 9 gamla
„siuke och förlammadhe krouones tieuare". Sammanräknas
dessas antal med de under sistnämnda år i hospitalet och
sjukstugan intagna 49 personerna, blir summan af alla dem
som 1604 af hospitalet uppburo understöd 60. 1605 utgjorde
antalet af kronans gamle tjeuare likaledes 9, 1606 12 och

144

1 607 11. 1621 har deras antal stigit till 22. men dessutom
uppbära ytterligare >S personer s. k. 72 månadskost från
hospitalet. 1022 nedgår antalet af kronans gamle tjenare
till 19, under det samtidigt deras antal, som uppbära 1/2
månadskost, stiger till 15. 1623 vexlar antalet af kronans
gamle tjenare emellan 19 och 25; antalet personer med l/2
månadskost minskas däremot småningom från 15 till 2, hvar-
efter under 1624 inga sådana förekomma. Antalet af kro-
nans gamle tjenare stiger emellertid under detta år frän
25 till 27, under 1625 till 29, under 1626 vexlar antalet
emellan 27 och 29, hvarjämte under detta år 1 — 3 personer
åtnjuta y2 månadskost. Sammanräknas antalet af dem. hvilka
inom och utom hospitalet under sistnämnda ar åtnjöto under-
stöd från detsamma, blir summan 80.

Frän 1632 — 1639 finnas endast summariska uppgifter
rörande antalet spetälska personer, sådana intagna i sjuk-
stugan och sådana som- njuta underhäll frän hospitalet, men
äro bosatta utom detsamma. Deras antal vexlar på följande
sätt:

1 < > : i 12 den lo september funnos . . .

„ tillkom mo

afledo ... .

— w

•a g
1 "■

2- ffl

Fattige i sjuk-
stugan

Utom hospitals-
inrättningen

boende

Summa

8
2

1

28
1
2

25
3

1

61
6
4

1633 qvarstodo från 1632 . ...

9

6

27
1
6

27
2
5

63

9

11

„ tillkom till den 11 augusti . . .
„ afledo „ ., 11 „ . . .

12
1

22
1

2-1
1
1

58
1
3

145

1638 den 9 september funnos ....

tillkommo

afled

— 03

s ~%

£ %

*4

»

r* de'
C O
TO

ej

3*2

=ti

o g"

O)

1

11

2

22
1

2(1

53
2

1

1639 qvarstodo från 1638

tillkom till den 5 augusti . . .
„ afledo „ „ 5 . . . .

13
1

21

1
l

20

54

1
2

Emellan 1641 och 1G54 finnas inga uppgifter angående
antalet af personer inom de olika kategorierna, utan endast
totalantalet understödstagare inom hospitalsinrättnigen och
utom densamma.

1641 i april funnos . .
tillkommo ....
afledo

1642 qvarstodo från 1641
tillkommo ....

„ afledo

1644 qvarstodo från 1643
tillkommo ....
afledo

1645 qvarstodo från 1644
tillkommo ....
afledo

1646 qvarstodo från 1645
tillkommo ....
afledo

54

24

5

74
5

4

75

3

13

65
3

9

2.3

12

14

77

85

88

18 93

25 s) 90

*) Bland dem som under 1646, ehuru bosatta utom hospitalet
uppburo understöd från detsamma, upptages äfven en herr Johan-

146

Ej B

5 5

5' "3
oq g;

c;
|'l

EK

— =r
s o

oa -•

5

„ tillkom

66

1

4

24

90

„ afledo . . .

16+8 qvarstodo från 1647

tillkomnio

63
7
5

28

91

„ afledo

„ tillkommo

65
9
6

36

101

„ afledo

1650 qvarstodo från 1649 ........

„ tillkommo

afledo

68
12

7

41

109

„ tillkommo

61
4

40

101

„ afledo

Från 1658 erhållas a nyo mera detaljerade uppgifter

Spetäl-

ske

F

a t t i $.

e

Summa

I lilla stu-
gan

_,

■g B
P a,

7

I gamla stu-
gan

Utom hospi-
talet

1658 funnos

6

19

18

25

68

1665 i januari funnos ....

tillkommo

„ afledo

12

2

20

1

14

15

61

3

1666 qvarstodo från 1665 . .

tillkommo

afledo

10
4

19
1
1

14

1

15
5

4

58

11

5

nes Bartholdi. Denne var en son till kapellanen i Jääskis Bar-
tholdus Kettunius och hade tidigare varit kollega superior i
Wiborg, senare pastorsadjunkt i .lääskis, men biel' blind och erhöll
från l64(i understöd från hospitalet, hvilket understöd han uppbar

147

Spetäl-
ske

F

a t t i g

e

Summa

I lilla stu-
gan

a a

<ra

a
era S

M sr

c!
o

re S"
ef O

1667 qvarstodo från 1666 . .

14

19

15

16

64

—

—

—

31)

3

5

2

1

7

15

1671 i januari funnos ....

4

15

14

9

42

2

—

—

—

2

1

—

1

—

2

1672 qvarstodo från 1671 . .

5

15

13

9

42

tillkommo ......

_

1

2

—

3

—

3

—

1

4

1673 qvarstodo från 1672 . .

5

13

15

8

i 41

5

2

2

9

1

32)

2

—

6

1674 qvarstodo från 1673 . .

9

12

13

10

44

tillkommo

2

1

3

1

7

2

—

—

—

2

1689 i januari funnos ....

2

9

10

15

36

tillkommo

1

1

2

1

5

„ afledo

-

1

7

8

1690 qvarstodo från 1689 . .

3

10

11

9

33

1

3

2

—

6

—

o

6

—

8

till 1667, då han genom ett bref af generalguvernören, dateradt
Wiborgs slott den 1 februari 1667, erhöll 6 tunnor spanmål årligen
af Jääskis sockens kyrkoherberge. Hans hustru, Kristina Matts-
dotter, som också hade blifvit blind, skulle på grund af samma
bref årligen, så länge hon lefde, få uppbära 4 tunnor spanmål frän
hospitalet. Ännu 1691 uppbär hon detta understöd. — Wiborgs
och Nyslotts läns landsbok för 1668 fol. 955.

') En af dessa var »biskopens dotter Maria Nilsdotter, blindh".
Sannolikt en dotter till biskopen i Wiborg Nicolaus Nykopensis, som
dog 1664.

2) Tre hustrur flngo efter sina män uppbära understöd i
tre ar.

148

1691 qvarstodo
tillkommo
afledo . .

från

L690 . .

Spetäl-

skc

F

a t t i 3

e

Summa

|»

1 nya stu-
gan

1 gamla Btu-
gan

o

~ •=

— z

4
3

1

11
2>)

7
4

0

-

9
1

31

7
6

1693 qvarstodo
tillkommo

169-1 qvarstodo
„ tillkommo

1695 qvarstodo
tillkommo
afledo . .

1697 qvarstodo
„ tillkommo
„ afledo .

1698 qvarstodo
tillkommo

1699 qvarstodo
„ tillkommo

afledo .

från

1692 . .

2

1

8
2

9
o

9
4
2

28
7
4

från
från

1693 . .
169+ . .

3

2

6

11

1

11

2

4

31
4
5

5
2

6
3
2

10

1

9
2

30

5
5

frän

1696 . .

■ 6

2

7
1

8
1

8
7
5

29

7
9

från

1697 . .

4

6
3

1

7

10
4
3

27
7
4

från

1698 . .

4
2

8

7
1

11
2
5

30

2
8

1700 qvarstodo
„ tillkommo

17( t] qvarstodo
„ tillkommo
„ afled . .

1702 qvarstodo

från
från

1699 . .

17(10 . .

2

8

6
3

8
4

24

:\
4

2

8
1

9

4
1
1

23
2

1

från

17(11 . .

2

1

9

1

9
2

4

1

24

1
5

') En man utskrets och öfverfördes ..att undfå halfmånads

sålld fillika med sin moor effter dhe intet kunnat komma öfverens".

) En gammal gymnasist, Reinhold Thomae, hvilken såsom

varande „mycket miserabel" sedan 1699 åtnjutit underhåll från

hospitalet, s. k. '/, månadskost, intogs 1702 som spetälsk och afled

14!»

1703

1704
1705

1706

1707

1 708

1709

1710
1711

1712

1702 . .

Spetäl-
ske

F

a t t i g

e

Summa

1 lilla stu-
gan

- »

»5

P

09 3

» —

p P

G

o !

» 3 .

"1

qvarstodo från

2

1

8
4

7
1

3
2

20

4
4

1703 . .

qvarstodo från

1

1

1

12
12

6
6
4

1

20

19

4

1

qvarstodo från
tillkommo

1705 . .

—

12

2

10
1
1

1

22

afledo ....

1706 . .

qvarstodo från
tillkommo

—

■

0

1

2

1
1

21
2
2

1707 . .

i qvarstodo från
tillkommo

—

19
3

2

21
3

l qvarstodo från
tillkommo

1708 . .

—

16
2

2
2

18
2
2

1709 . .

) qvarstodo från
funnos .

-

14

2
2

4

2

-

18

11

4

2

tillkommo . ....

1711 . .

! qvarstodo från

—

1

1
1

1

2

13

1
1

afled. . . .

Uppgift om hemorten anträffas för endast 36 af de i
hospitalsräkenskaperna nämnda 229 spetälska personerna.
Af dem voro 13 hemma från Björkö socken, 11 frän Wiborgs

1703 den 11 maj. Efter honom fanns i hospitalet endast en spe-
tälsk qvinna, som afled den 30 mars 1705, hvarefter inga spetälska
personer vidare inkommo.

150

socken. 3 från Wederlaks, 2 frän Aspö samt 1 frän enhvar
af Äyräpää, Joutseno, Lappvesi, Räisälä, Säkkijärvi och
Taipalsaari socknar. För en angifves hemorten generelt
Savolax. 109(5 intogs en man på grund af en af stadsfält-
skären i Wiborg J. C. Botin utfärdad attest „dasz er unrein
und mit den aussatz behafftet", meu detta är också den enda
gäng intyg rörande sjukdomens beskaffenhet fordrats och
presterats. Likaledes anträffas endast en gäng (1025) en
utgift åt en barberare „för det han haffuer läktt en af
fatige".

Af de i sjukstugan intagna voro de flesta ålderstigna,
fattiga och bräckliga personer. Likväl förekom bland dem
äfven en och annan blind, stum och döfstum äfvensoni så-
dana lidande af fallandesot och sinnessjuka personer, hvilka
sistnämnda emellanåt synas hafva varit ganska svara att
herbergera. Under de valdsamma utbrotten af sin sjukdom
voro de belagda med bojor af järn.

Bland understödstagarene funnos endast undantagsvis
barn, hvilka då på grund af alldeles särskilda orsaker tingo
åtnjuta understöd. 1594 åtnjöt sålunda „ett lithet spädh
barn såsom bleff in hijt frå gatan till siuckstuifun" intaget,
underhåll i 2 månader. Enligt anordningar af den 27 och
29 januari 1034 tilldelades tvä späda barn, hvilkas mödrar
blefvo afrättade, understöd af hospitalsmedlen. Den K)
augusti 1038 utanordnas 4 t:nor spanmål ärligen at „een
löös kanas späde barn, huilkens moder sitter på lijfvet".
„Sedan denne sedelwijserskan Maria Eskelsdotter", heter det
vidare i ett af ståthållaren på ^'iborgs slott Erik Gyl-
leustierna den 27 augusti 1.638 utfärdadt bref, Jiafuer
till sigh tagit att åpfostra och syta den tango kanans Kaisa
Markusdåtters, som i förgåår bleff justifierad quarlemnadhe
barn; Hwarföre opA Hennes Konung. Maij:tz sa och drag-

151

hände kall och ämbetes Weghua, befales her medh Vpsynes-
man offer Hospitalet i Pantzarlax Håckon Byrielsson, att
hau låter denne Zedelwijserskan effter sedhwahnlig ordning
till be[mäl]te barns Vppehälle ovägerlighen bekomma den
månetzkost, som andra plage fåå deer i Hospitalet nembligen
fyra tunnor offer hela åhret" 1). — 1641 utanordnas underhall
åt ett barn. hvars moder (lösa konan, fordom tunnbindaren
lians Wulffs hustru) blett affrättadt för hordoms skuldh". —
1064 den 0 juli blef ytterligare ett barn mottaget till hospi-
talet, om hvilket det anmärkes „samma dato modren justi-
fierat".

Rörande lifvet inom själfva hospitalsinrättningen för-
tälja urkunderna så godt som intet. På grund af den då
och då förekommande utgiften för inköp af kålfrö framstår
det emellertid som ganska sannolikt, att till hospitalsinvå-
narenes sysselsättningar hörde arbete med jorden för odling
af kål och, såsom det synes, äfven af humla. Om också
lifvet inom inrättningen i allmänhet torde gestaltat sig gan-
ska stilla, är det likväl icke att vänta, att slitningar helt
och hållet skulle uteblifvit. En drastisk skildring af en
sådan händelse, hvilken blef föremål för rättslig- undersök-
ning, finnes bevarad i Wiborgs stads dombok den 22 novem-
ber 1647 och omtalas där på följande sätt: „Då klaghadhe
Syslomannen Peter Strållman opå een af dee hospitals fat-
tighe Thomas Thomasson Hakulj benämbdh, at när han för
otta dagar sedhan hadhe låtet slachta någhra nööth, hafuer
han kötet låtit insalta, och räntan som ähr sylta och andra
inelfuor deela dem emellan, så ähr be[mäl]te Thomas Tho-
masson framkommin fuller och drucken, och honom medh
neeslighe och förtreetelighe ordh förolempat seyandes, tu

') Pinl. Statsark. Wiborgs hospitalsräkning pro Anno 1638
fol. 19.

] 52

padda, kyss på eeu (medh reverentz at fatta j pennan)
wärefotz. Ty syslomannen fråghat huadh honom fattadhes,
han skole gifua sigh tillfredz, der medh han eij wiste vthaf,
för än han slogh honom öfuer enda, så at syslomannen föll
baklängs på nackan och der uthaf bekom så myckit som
han hadhe nogh uthaf j heela sijn lijfztijdh. — Thomas
Thomasson suaradhe, at han war intet tillstedes först som
syltan gafs uth till deels, men sedhan kom han in, och med-
han syltan war j köket till at rensas, kom han i mangell
med syslomannen, af orsak at han intet tillförenne af Syltan,
när någhot war slachtat, skule bekommit hafue, och j det-
samma hadhe syslomannen slagit med sijn kiäp uth honom
öfuer hufuudet, så at när han satte armen emellan, wardt
han slagin på wänstra tummel fingren till blodz. Hvaremoth
Syslomannen gaf tillkenna at han hadhe gifuit sådant sijn
skafiäre Lars Olufsson Kähärä, syltan belangandhe till at
deela dem emellan, men för deres måhnkost af kötet, brödh
och mehra sådant ordinarie giordhe syslomannen sielf räken-
skap efter deelninghen. Thomas nekadhe at han honom slagit
hadhe, elmruwäl han slogh honom nedher på mareken". —

„Peter Strålman sadhe at han hadhe hållit honom fast
i skiegget och wiste intet annat än at han honom strypa
welle, eij wetandes om han hadhe tagit till knijf eller icke.
Då Thomas badh honom om förlåtelse, och at hau eij strängt
skole klagha på honom".

„Lars Kähärä berättadhe sigh intet weta mehr af denne
saken, vthan det een hustro hadhe ropat på gårdheu, ty
lupit uth och blefuet warse Thomas Thomasson liggia på
syslomannen, hållandes honom fast j håret och skiägget och
altså fattat Thomas i axlarna och dragit honom bort ifrån
syslomannen, seijandes det syslomannen också hölt Thomas
last i håret".

158

„Een hospitals fattigh qiiinna Cicilia Larsdotter be-
[nämn]d berättadhe, at Thomas Thomasson hadhe brukat
onyttigh mun om Syltan, förthy Syslomannen frågat, hvar-
före han uötla wille, seijaudes kyss på et caetera: Thomas
suarat, kyss du dubbelt etc. Syslomannen sagt huadh seg-
her tu, slåendes honom på munnen, doch så at han huarken
blåa eller blodig-h wardt, medh det samma hadhe Thomas
slagit syslomannen omkull och fattat honom fast medh knä-
trän, som han gick opå, hållandes honom i håret fast till
dess skafaren af syslomannens roop kom uth, och skildhe
honom ifrån syslomannen".

„Margretha Sigfredzdotter sadhe, at Thomas hadhe
slagit syslomannen tva reesor omkull och tredie gånghon
hadhe skafaren dragit honom bort uthaf syslomannen, berät-
tandes derhoos at han hadhe bedit syslomannen settia honom
i kistan men syslomannen suarat, at öfwerheeten skole åth-
skilia dem".

„Thomas Thomasson sadhe sigh hafua warit krijgzman
tillforenne, och hans fötter bortfrusne, så att han af suedha
och wercken han lijd.it hadhe. Vndertijdhen blifue hufuud-
will, och kan intet styra sigh".

„Haquiuus Schmidt l) trädde här medh jempte parterne
till H:s Ehre\vyrdigh[e]t Kyrckioheerden och bådhe Acter
och domen las op för honom medhan i Biscopens franwaro
hans Ähre\vyrd[ig]h[e]t som Probst ähr thetta weta bordlie,
huilken domen samtyckte, allenast Thomas 8 daghar och
iutet läughre incarcereras matte. Siju kost kunde han här
näst genom böner och förböner ighen tiggia. förmanaudes
honom till bettringh".

Såsom redan tidigare nämndes blefvo alla till hospi-

*) Stadssekreteraren.

154

talsinrättningen hörande byggnader i oktober 1706 upp-
brända ..enär staden [Wiborg] af den grymme fienden Ryssen
blef belägret", hvarefter hospitalshjonen, bland hvilka nu-
mera inga spetälska befunno sig, inkvarterades i Wiborgs
stad. För beredande af nödiga rum för den mängd militär,
som under dessa oroliga fäjdetider hulls i Wiborg, befanns
det emellertid redan följande år nödvändigt att transportera
hospitalshjonen till Willmanstrand '). därifrån de på grund
af generalen och landshöfdingens G. Ly be ek ers order af
den 4 augusti 1711 öfverflyttades till Kangasniemi och däri-
från till S:t Michel, hvarest uppsikten öfver dem anförtrod-
des åt domprosten, mag. Georg Helsingius. Ännu föl-
jande år synas hospitalshjonen hafva åtnjutit understöd af
hospitalsmedlen, men därefter tyckes allt hafva rakat i upp-
lösning. Föreståndaren, landträntmästaren Barthold G.
Jthimaeus flydde öfver till Sverige, där han i Norberghden
8 november 1719 afslutade hospitalsräkenskaperna för 1712,
de sista som finuas.

Sedan Gamla Finland 1811 åter blifvit förenadt med
det öfriga Finland, bestämdes genom ett Kejs. bref af den
5 november 1816, att räntorna af de i Wiborgs län befint-
liga hospitalshemman jämte arrendet för Alasomes äng skola
tillfalla fonden för Sjählö hospital, emot villkor att. så vidl
utrymmet medgåfve, sinnessvaga personer äfven frän Wiborgs
län intagas i hospitalet. Såväl Savolais som Rikkoila hem-

!) Ordern härom, utfärdad den 4 september 1707 af landshöf-
dingen Georg Lybecker, biskop David Lund, och borgmästaren
P. Théslef är af följande lydelse: Såsom man måste för Militä-
rens inqvartering och bättre rum skull transportera hospitahls
fattige härifrån till Lappstrand alltså wille föreståndaren till deras
och prestens fortskaffande och dijtförande leija 23 st. bestar och
dom emot qvitt[en]s betala af Hospitals medlen för 43/t swänska
mijhl.

155

man och Alasomes äng voro fortfarande under kronans för-
valtning-, hvarföre ocksä räntorna från dem synas hafva
kommit Sjählö hospital tillgodo. I bref af den 27 oktober
1817 från laudshöfdingeembetet i Wiborg till Sjählö hospi-
tals direktion anmäles, att Räisä eller Laiharanda hemman
„blifvit framledne grefve Sclmvalov till evärdelig tid do-
neradt".

Bilaga I.

Föreståndare för Maria Magdalenae, Wiborgs hospital.

Eskil Michelsson erhöll genom ett kongl. bref af den 22
oktober 1523 „Spetalen weth wiborgh" i förläning x),
hvilken förläning bekräftades genom ett af Gustaf I i
Stockholm den 12 maj 1526 utfärdad t bref, hvarigenom
her Eskil Michelson erhöll „sancte marie magdalene
hospital wthanför Wiborg j finlandh medh sanghanime
gotz alle yxeielkar och medh alle andher landtboor, som
ther wtaff aldher wndher legat haffuer" 2). Fungerade
sannolikt samtidigt som prest vid hospitalet.

Laurens Joannis förordnades genom ett bref af Gustaf I,
dateradt Westerås den 12 juli 1538, att förestå hospitalet
i Wiborg „mett all tess wanliga tiliggelse, rente och
rettigheter, Dock mett slig forordh skiell och wilkor,
ath han skall holle same fatige menniskior ther jnne äre,
eller komendes warde, theres redeligit och ostraffeligit
uppehelle, mett matt, öll, cläder och annat huad thom
behöffuer. Tesligiste ath holle theres gårdh och sziuke-
stuffu widh magt, och sedan vtij alle mötte, så skicke

') Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur.
Bd. I pag. 170. Stockholm 1861.

2) Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur.
Bd. III pag. 139. Stockholm 1865.

II

siig vtij same befatning emott the fatige. som han for
gud, oss och huar Christen man will bekendh wara" l).
S3rnes hafva allidit 1541, då efter honom uppbars till
kronan „en messekalk och en lödig mark ogiort solff" 2).
Fungerade sannolikt samtidigt som prest vid hospitalet.
Peder, skrifvare, var föreståndare till 1547 3). Om hans fög-
deri lemnar följande bref från Gustaf I till Måns Nilsson
och Borgmästare och Råd i Wiborg, dateradt Stockholm
den :23 oktober 1551, en god föreställning : Oss är tilkenne
giffwett .... Att thenn Peder Schriffware, som war för-
standere för Hospitalett vdj för[schreffjne Wijborgh näst
för Ambrosio Giorutz, haffwer fast otilbörlige och ochri-
stelige handlett emott the fatige och siuke både vdj en
måtte och annen, synnerligen att han haffwer ifrå them
alle Partzeler, som opå thetta her jnneluchte register an-
technade ähre och honom bordt hade leffwerere ifrå sich
för[schreffjne Ambrosio tilhande pro Jnuentario & c. Szå
haffwe wij til förende varidt besöchte om samme ärende
och för någon tijd för[schreffjne Peder tilschriffwe och
alfwarligen förmane latid, att han skulle leffwerere ifrå
sigh hwad han hade, som Hospitalet tillhörde. Förnim-
mer Doch att han inthet thertill giortt haffwer, Hwarföre
är wår alffwarlige willie och befalning att i samptligen
wele seije olfte bemelde Peder alffwarligen till, att han
vthen all förhalning medt thet ålder förste, lather thenn

') Arwidsson, A. I. Handlingar till upplysning af Finlands
häfder. IM. V pag. 370 samt Handlingar till Sveriges reformations
och kyrkohistoria under konung 'lustal' T. Bd. 11 pag- 101.

2) Granlund, V. Konung Gustaf den förstes registratur.
lid XIII. pag. 328. Benämnes da Her Lårens, spetalsmestaren i
Wijborg.

') Arwidsson, A. 1. Handlingar till upplysning af Finlands
häfder. Bd. VII pag 208. Stockholm 1851.

ni

deel komrne till Hospitalett igen, som hann them haffwer
i I ra, så frampt wij icke skole bliffwe förwrsakede att latlie
straffen till tbet högste4'.

Ambrosius Gentz, borgmästare i Wiborg, var föreståndare
för hospitalet och sjukstugan från 1547 till 155!). Erhöll
genom bref af den 11 maj 1561) af konung Johan III
•l lester spanmål årligen för den „långeliga trotjenst"
han bevisat „ Konung Gröstaff och Sueries Rike och här-
effter oss Thesliges wår Elskelige Kiäre Hus Frw Sue-
rigis Drotningh och boreri Furstinna till påland och wåre
Liffsarffuingar".

Joen Olsson omnämnes 1559 och 1560.

Olof Mattsson och Henrik Kostian, borgare i Wiborg,
voro åtminstone 1561, 1562 och 1563 samtidigt före-
ståndare.

Henrik Thomasson och Mårthen Kembenär voro „the
fattiges förståndare j Wijborghs hwosspetal och siwk-
stuffv" 1565 och 1566.

Jonas Larsson 1568.

Olof Mattsson 157 I.

Matts Andersson och Per Nilsson, borgare i Wiborg,
voro samtidigt föreståndare 157 -i 22/ix — 1573 20/ix.

Henrik Andersson och Matts Poualsson (Pelikka),
borgare i Wiborg, voro samtidigt föreståndare under
1573 20/ix- 1574.

Matts Karialan har uppgjort och undertecknat räkenska-
perna för 1574.

Bertil Jönsson har uppgjort och undertecknat räkenska-
perna för 1575 och 1576.

Måns Månsson och Staffan Hansson hafva uppgjort och
undertecknat räkenskaperna för 1577, men för 1578
Måns Månsson ensam.

I\

.Jakob Andersson var föreståndare 1579 och 1580.

Henricus Johannis var föreståndare 1581 — 1583. Var sam-
tidigt prest vid hospitalet.

Canutus Nicolai från 1584 till början af 1591. Namnes
merändels Her Knut. Var samtidigt prest vid hospitalet.
Gjorde under 1591 en resa till Stockholm i hospitalets
ärenden.

Matts Mårtensson Tal po, blef förordnad till föreståndare
för Wiborgs hospital genom ett Kongl. bref af den 1 1
juni 1591 och erhöll genom samma bref, på det han desto
flitigare de fattiges bästa veta och fordra skall, till årlig
lön och underhåll 7 pund spanraål. Omnämnes som
föreståndare ännu i september 1607. Var 1600 och 1607
för hospitalets angelägenheter rest till Stockholm.

Mårten Jönsson 1617.

Lars Nilsson 1620.

Tönne (Antonius) Knutsson öfvertog hospitalsföreståndare-
skapet den 23 juni 1621. Afled i augusti 1633 och
emedan „så ringa förrådh effter honom linnes att han
Näppeligen kan dhärmädh till Jordhen komma", blef
hans begrafning bekostad med hospitalets medel. Hans
enka Karin Andersdotter tillerkändes understöd från
hospitalet 1641 och åtnjöt sådant ännu 1654. En son
Matts Tönnesson namnes 1633.

Hakon B öri elsson (Birgersson) tillträdde föreståndarbe-
lättningen den 9 september 1633. Har afslutat och under-
tecknat hospitalsräkenskaperna för 1632 10 ix — 1633 9/lX
•och qvarstod som föreståndare till 1640, under hvilket år
han afled. — Giftmed Birgitta Persdotter.

Petter Strålmau tillrådde föreståndarbefattningen 1641 och
qvarstod däri ännu 1651.

Johan Johansson omnämnes som hospitalslöreståudare 1 65!-

- v

och qvarstod i denna egenskap ännu 1682. Skall där-
förinnan hafva varit tullskrifvare i Wiborg. — Gift l:o
med Margretha Hansdotter, som den 18 augusti 1672
begrofs i domkyrkan i Wiborg; 2:o med „sahlig mester
Christer Winters enka" den 6 maj 1673.

Johan Molijn anträffas som hospitalsföreståndare 1688 och
qvarstod till sin död 1695. Begrofs den 6 augusti 1695
i domkyrkan i Wiborg. Gift 1 :o med en dotter tillvin-
skänken Johan Martin, 2:o 1693 med Brita Green,
som öfverlefde honom och vai dotter till handlanden i
Wiborg Johan Petersson Green.

Reinhold Witting, räntmästai*e i Wiborg, var hospitalsföre-
ståndare från 1695 t. o. m. 1709. Hans „kiereste Brita
Brunera" förärade 1707 3 Dal. 24 öre k. mt. till hospi-
talet; hon omtalas 1712 som enka efter hospitalsförestån-
daren Witting.

Barthold G. Ithimaeus, räntmästare i Wiborg, var hospi-
talsföreståndare 1710 — 1712. Räkenskaperna för det
sistnämnda året äro uppgjorda, afslutade och daterade
i Norbergh den 8 november 1719.

VI

Bilaga II.

Prester vid Maria Masfdaleiiae, Wiborgs hospital.

Eskil Michelsson omnämnes 1523 och 1526. Var sannolikt
på en gång både prest och föreståndare vid hospitalet.
(Se närmare under föreståndarene).

Laurens Joannis förordnades genom ett kongl. bref af den
12 juli 1538 att förestå hospitalet i Wiborg. Synes
hafva aflidit 1541. Var tillika föreståndare (spetalsme-
stare) för hospitalet. (Se närmare under föreståndarene).

Michel, de fattiges kapellan, omnämnes 1551 och 1552.

Andreas Jacobi Undranck, 1553 — 1570. Kallas än kapel-
lan, än predikant för de fattige i Wiborgs hospital. Drog
1560 „till Reffle met K. M. krigzfolk". Erhöll genom
ett kongl. bref af den 6 juli 1566 som tillskott till den
lön, han tidigare uppburit, årligen „en halff punde lesth
Spanmåll badhe Rogh och Korn eller Maltt att' then
s]iannioll som falla kan I Wijborgs Sochn" l).

HeDricus Johannis, de fattiges predikan! 1572 1583. Var
från 1581 tillika föreståndare för hospitalet. Genom ett

't Pinl. Statsark. N o .r.27;> fol. 120 v.

VII

kongl. bref af den 5 juli 1575 erhöll han i likhet med
sin företrädare såsom förbättring af sina löneförmåner
sex pund spanmål *•).
Canutus Nicolai (Knut Nilsson) var tidigare krigsprest
under Pontus de la Gardie, därefter hospitalspredikant
1584 — 1G01 med konungens sanktion af den 27 augusti
1586 2). Var tillika från 1584 till början af 1591 före-
ståndare för hospitalet. Erhöll genom kongl. bref af den
29 juli 1591 till behaglig tid frihet på en half skatt jord
i Hapenensaari by af Wiborgs socken för gärden, dags-
verken, och ovisse persedlar; men årliga räntan bör han
„så well som andre vvåre skattskyldige bönder tillfyllest
wthgöre". Tillika förklarades han fri för gästning och
stadens tunga så länge han låter sig bruka uti de fatti-
ges tjenst. Denna donation bekräftas af konung Sigis-
mund i bref af den 12 juli 15943). Blef kyrkoherde i
Jääskis socken 1602; afied därstädes 1611. Erhöll vid
lagmanstinget den 1 mars 1604 ett öde hemman Sunila
om en hel skatt i vederlag för Kilola och Pellilä ödes-
hemman. — Gift med Lisbeta 4).

') Finl. Statsark. N:o 5427 fol. 65.

2) Finl. Statsark N:o 5557 fol. 47. Enligt denna skulle han
„wara förplichtat med all flijtt att lare och förkunne för[bemäl]de
fatiga Guds Helge ordh, renth, klart och oförfalschat, såsom och elliest
bewisa för[bemäl]de the fattige then tilbörlig tjenst, och sä förestå
tbein såsom hans embethe kräft\ue]r, effter theth Christéliga sätth,
som nu bådhe aff oss ock Bisperne samptt the förnempste aff prä-
sterskapet är samtyckt och bewilligit. ock elliest vthi sitt leffuerne
ock vmgenge ther samme städz sigh sä stelln ock förhålle, som han
thet för Gudh. oss och hwar Christen man vill och kan tryggeligen
wara till swars medh".

») Finl. Statsark. N:o 5658 fol 63 v. N:o 296 fol. 30 v.

') A k i änder, Matthias. Herdaminne för fordna Wiborgs
och nuvarande Borgå stift. il. Helsingfors 1869.

vm

Mårten, 1003 och 1604. Afled under sistnämnda år. Under
1602 synes kyrkoherden på Siikaniemi, Wiborgs förstad,
hafva förestått tjensten.

Paulus Johan n is, 1005 — 1010, då han blef pastor i Mohla
socken.

Andreas Henrici, 1011 — 1020.

Matthias Laurentii Mononius, 1032 — 1072. Tecknar sig
merändels med titeln nosocomianus. Begrofs den 10
juli 1072 i Pantzarlax. Hade en son, som den 15 no-
vember 1009 å sin faders vägnar inför borgmästare och
råd i Wiborg anklagar skarprättaren Peter Petersen, som
„hans fader medh olydige och grofva skällsord öfverfallit''.

Matthias Johannis, 1072 och 1073. Var måhända redan
1071 anställd vid hospitalet den gamle kyrkoherden Mat-
thias Laurentii till biträde, emedan under nämnda år lönen
utanordnas åt „hospitalspresterna". 1082 utanordnas lönen
iit „her Matthias", men ovisst är, huruvida härmed afses
denne eller efterträdaren.

Matthias Fabiani, död före 1091, då hans enka. gift med
efterträdaren och hans dotter Margareta försälja hans
gård i Pantsarlax till prostgård för hospitalspresten.

Kristiern Winter, apologist vid Wiborgs skola 1075 — 1688,
predikant vid hospitalet 1688 1), qvarstod i denna egen-
skap till 1092, då han blef collega superior vid Wiborgs
skola. — Gift med sin företrädares, Matthias Fabiani
enka.

Jacobus Thomae Angermannus uppbär lön från hospitalet-
redan 1689 2). Anträffas därefter som hospitalspredikant

') Akiander, Matthias. Herdaminne för fordna Wiborgs
och nuvarande Borga stift. II. Helsingfors 1869,

-) Finl. Statsark. Wiborgs och Nyslotts läns landsbok för
1688 fol. 15(5 (ny följd).

IX

från 1694 — 1704, då han afled. Hans enka Anna Matts-
dotter qvitterar hans lön för 1704, 1705 och till den 1
maj 1706. Hans dotter var gift med Barthollus Erici
Matthaenius, hvilken tjenstgjorde som sin svärfaders
adjunkt redan 1694, kallar sig coadjutor in Pantsaidax
och anträffas såsom sådan ännu 1704 samt bestyrker ännu
den 30 december 1709 å de fattiges vägnar hospitalets
utspisningslängd. 1698 den 3 januari omnämnes ännu
en tredje prest ,,i Pantzarlax", nämligen Mat thias Brun-
nerus. Barthollus Erici skall 1710 hafva flyttat till
Willmanstrand.

Simon Kristierni Huss, tidigare bataljonspredikant, utnämn-
des den 22 mars 1705 till predikant vid Wiborgs hospital;
tillträdde tjensten den 1 maj 1706. Vårdöd 1 709, för hvil-
ket år hans enka ChristinaWilland qvitterar hans årslön.

Mårthen Lång, son till kapellanen i Pieksämäki, senare
kyrkoherden i Jorois, Nils Lån g och Susanna Curno-
via. Student 1703. Förordnades den 19 september 171 i
till predikant vid Wiborgs hospital, tillträdde tjensten
den 1 oktober s. å. Åtnjöt för 1712 och 1713 endast
half lön (enligt resolution af landshöfdingeu och biskopen,
hospitalets efori) „ emedan antalet af fättiga i Hospitalet
ganska ringa är". Flyttade med hospitalshjonen 1711
öfver Lappstrand (Willmanstrand) till Kangasniemi och
därifrån till S:t Michel. Vid flyttningen tog han af kyr-
kans egendom med sig messkalken, patenet, af 40 lods
vikt och en silfverkanna af 38 lods vikt. För sin fat-
tigdom pantsatte han kalken och patenet i Kides kyrka
och kannan hos prostinnan Wittstock i Tohmajärvi och
de inlöstes sedan till hospitalskyrkan i Helsingfors !).

') Jämför A k i and er, Matthias. Herdaminne för fordna
Wiborgs och nuvarande Borgå stift. II. Helsingfors 1869.

X

Blef 1726 kapellan i Libelits socken. Erh(")ll för sin
skröplighets och blindhets skull 1740 till substitut Henr.
Alopaeus, som året därpå visserligen blef kapellan i
Kontiolaks, men 1743 ordinarie kapellan i Libelits, eme-
dan Lång af blindhet hindrades att sköta tjensten. Lång
aiied 1759.

DER CHLORCOEEEICIENT

DES WASSERS

VOM FINNISCHEN MEEOUSEN UND VOM BOTTNISCHEN MEERE.

Von

A. H. PETANDER.

Der Chlorcoefficient des Wassers vom Finnischen Meer-
busen und vom Bottnischen Meere.

Zahlreiche und sorgtalt.ige Untersuchungen, besonders
die von Bibra, Marcet, Forchliammer, Ekman, Schmelck u.
A. iiber die Zusammensetzung des Wassers in den offeuen
Oceanen habeu uns belehrt, dass es zwischen der Salzmeuge
des Meerwassers und den in dieser Zalzmenge eingehenden
Bestandtheilen ein bestimmtes gegenseitiges Verhältniss exis-
tiert, so dass wir ans der Menge des einen den Gehalt des
anderen ableiten könuen. Dank sei diesen Arbeiten sind
wir nunmehr im Stande, unter der Voraussetzung, dass das
Verhältniss zwischen den einzelnen Bestandtheilen des Meer-
wassers constant ist, und mit Benutzung geeigneter Coeffi-
cienteu den Salzgehalt aus dem Gehalt an Chlor zu berech-
nen, und vice versa den Chlorgehalt aus der Salzmenge.

Bezeichnen wir den Chlorcoefficienten mit K. den Salz-
gehalt mit S und den Chlorgehalt mit Cl, so habeu wir:

r S

Den fhlorcoefticieuten faud:

Forchliammer = L.807 — l.su
Ekman = l.sos — l.sw

Tornoe = 1.805 — I.813

Auf Veranlassung von Herrn Prof. Th. Homén habe ich
einige Bestimmungen ausgefiihrt uin den Chlor- und Volumge-

160

wichts-Coefficienten för die Finland umschliessenden Meeres-
theile Bottnisches Meer und Finnischer Meerbnsen — zn
ermitteln.

Im folgeuden soll uber das dabei eingeschlagene Ver-
fahren knrz berichtet werden, mit der Vorbemerkung, dass
ich die von mir jetzt erhaltenen Resultate soweit sie sich
anf den Chlorcoefflcenten beziehen, ans später zn erörternden
Grunden, uicht als eudgiiltig betrachte.

Behufs Ermitteluug des Volumgewichts-Coefficienten
wurde das specitische Gewicht des Wassers bei 0° und 15°
C mittelst Spreugels Pyknoraeter bestimmt. Es gewogeu:

Pykuom., leer — 5.749*

„ -f dest. Wasser bei 15" C - 16. 1231
„ -(- „ bei 0° C — 16.1285

Finnischer Meerbusen :
bei 15° C Pykuom. + Wasser — I6.1738
bei 0n C „ -f- „ — I6.1812

Bottnisches Meer:
bei l.r>° C Pykuom. -J- Wasser — 16.1683
bei 0° C „ + „ — 16.1754

Aus diesen Zahlen berechuet sich das specitische Gewicht
folgendermaassen:

Finnischer Meerbusen: Bottnischer Meer:

bei 0° C -- l.oosi bei 0° C L.ooås

„ 15° C — 1.0049 „ 1")0 C — 1.0044

Nach dem Formel:

Vol. Gew. Coeff. =

Salzsrehalt

Specif. Gewicht — 1

erhalten wir:

161
Finnischi r Meerbust n .
Vol. Gew. Cöeff. bei 0° C: + b"~"4 = 1-220.4

1.0051 1

Vol. Gew. Cosff. bei 15° C: + ?'224 =1270.2

1 .004!! 1

Bottnisches Meer:
Vol. Gew. Coeff. bei 0° C:-|- - """i3 — = 1236.6

1 .(10 + 5 — 1

Vol. Gew. Coeff. bei 15° c : + ' "''"'' = 1204.3

1 .004+ 1

Es wurde zunächst der Chlorgehalt des Wassers titri-
metriscli ermittelt. 25 cm3 unverdunntes Meerwasser erfor-
derten zur Sättigung folg. Mengen l 5-normal Silbernitrat-
lösung:

Fin nischer Meerbusen :

12.08 cm3.
12.12 .
M = 12.10 cm3 entsprechend 3. +30 gr Cl pr 1000 cm3.

Bottnisches Meer:
10.7.-, cm3.

10,75 ..

M = lo.:.-, cm3 entspr. 3.053 gr Cl pr 1000 cm3.

Zur gewichtsanalytischen Bestimmung des Chlors wurde
öO cm3 Wasser abgemessen. Bei möglichst genauer Beach-
tung von den in ublichen Handbfichern augegebeuen Vor-
sichtsmaassregeln wurde dabei folgende Werthe fur Chlor
erbalten:

162

Finnischer Meerbusen .
I) Ag Cl = 0.69i gr. — 3.417 gr. Cl pr 1000 cm3.

II) Ag Cl = C..91 ,. = 8.417 , ,. „ 1000 „

M = 3.417 gr. Cl pr 1000 cm3.

Bottnisches Meer:

I) Ag Cl = 0.616 gr. = 3.046 gr. Cl pr 1000 cm3.
II) Ag Cl = 0.616 „ = 3.046 ,. ,. „ 1000 „
M =3.046 gr. Cl pr 1000 cm3.

Der Salzgehalt wurde in folgender Weise ennittelt.
Auf dem Wasserbade wurde in einer Platinschale 100 cm:i
abgedampft und der Ruckstand im gewöhnlichen Trocken-
schrank bei 180 — 190° C bis zum constanten Gewicht erhitzt.
Die Gewichtsconstauz liess sich — autfälliger Weise — erst
nach cirka 60-stiindigem Erhitzen erzielen. Hierbei wurde
gefunden :

Finnischer Meerbusen :
I) 6.216 gr. pr 1000 cm3.

II) 6.232 „ r, 1000 ,,

M = 6. 224 gr. pr lOOn cm3.

Bottnisches Meer:
I) 5.566 gr. pr 1000 cm;i.

II) 5.560 „ „ looi > „

M = 5.563 gr. pr 1000 cm3.

Diese so erhaltenen Ruckstände vvurden in stark verdiinn-
ter Salpetersäure (1: 20) gelöst und mit destilliertem Wassei
auf 2oo cm;! verdunnt.

163

I )ie Gewichtsanalytische Bestimmung des Chlors in L00
cm3 (— 50 cm:! unverdunntes Meenvasser) dieser Lösungen

gab folgende Zahlen:

Finnischer Meerbusen .
I) Ag Cl = 0.630 = 3.U5 gr. Cl pr 1000 cm3.

II) Ag Cl = 0.02!) = S.iio , 1000 ..

.Al = 3.U3 gr. Cl pr L000 cm3.

Bottnisches Meer:
1) Ag Cl = 0.56.5 = 2.794 gr. Cl pr 1000 cm3.

II) Ag Cl = 0.566 = 2.799 ,. ,. ,. 1000 ..

M = 2.797 gr. Cl pr 1000 cm3.

Den Chlorgehalt haben vvir somit gefunden:

Finnischer Meerbusen:

•a) titrimetrisch, direkte 3.436

b) gewichtsanalytisch, direkte im Wasser 3. -ti:

c) im Residuum, gewichtsanal 3.113

Bottnisches Meer:

a) titrimetrisch, direkte 3.<

b) gewichtsanalytisch. direkte im Wasser 3.046

c) im Residuum, gewichtsanal 2.:!»:

Die Differeuz zwischen a nnd b beträgt O.019 (Finn.
Meerb.) resp. O.007 (Bottn. Meer) nnd leitet sich aller Wahr-
scheinlichkeit nach davon ab, dass das Meerwasser, wie schon
Bibra. Telles, Guig.net 11. Tornöe (Den Norske Nordhavs-
Expedition, 1 Bind. Chemi pag. 27) nachgewiesen haben. eine
alkalische Fltissisrkeit ist.

164

Als Theilnehmer an den finnischen hydrographischen

Expeditionen habe ich selbst mehrmals Gelegenheit gehabt.
diese Angaben zu bestätigen.

Die Reaction des Meerwassers habe ich tast immer
deutlich, wenn auch schwach alkalisch gefunden. Die Aut-
fassung Tornöes (1. c. pag. 40), dass die Alkalinität des Meer-
wassers von dem Vorhandensein der Alkalicarbonate herruhrt,
ist wohl als richtig hinznstellen.

Als Mittelwerth fur den Salzgehalt im Finnischen Meer-
busen tanden wir:

'3.224

Hiernach berechnet sich, wenn wir von den im Residuum
erhaltenen Zahlen absehen. der Chlorcoefficient folgender-

maasseu :

6.224 , 6.224

- = 1.8ii und . = 1.82i

0.436 0. 417

oder im Mittel = 1.82

Im Bottnischen Meere erhielten wir Salze:

5.563

Der Chlorcoefficient ist somit:

.').:,(;:{ „ , 5.503

- = 1.822 Ulld — = 1.823
Ö.0.")3 0. 046

oder im Mittel = 1.82.

Die Differenzen zwischen b und c betragen O.304 (Finn.
Meerb.) resp. O.249 (Bottn. Meer.) und sind wohl zu gross,
um eine Verwerthung von den im Residuum erhaltenen
Zahlen behufs Ermittelung des Ohlorcoefficieuten zu gestat-
ten. Unter der Voraussetzung dass die oben angefiihrten
Analysen richtig ausgefuhrt sind, bleibt uns bei der Erklä-
rung dieser Differenzen nur die Annahme öbrig dass das Resi-
duum nicht die im Meerwasser ursprunglich vorhandene Chlor-
menge enthalten hat.

165

Vod den Chloriden des Meerwassers ist in erster Linie

das Magnesiumchlorid dasjenige, welches als die am leich-
testen zersetzliche Yerbindung zu betrachten ist. Es ist
schon längst festgestellt. dass sich das beim Eindampfen
entstehende Chlorid Mg (112 + *> H2 O nicht ohne Zersetzung
erhitzen lässt: es entweicht Salzsänre imd Magnesia entsteht:

Mg ( !l2 + H2 O = Mg O + 2 H Cl.

Das gesagte gilt natiirlicherweise in erster Hand nnr
solclie Abdampfriickstände, die keine andere Salze als Chlor-
niagnesiiim enthalten.

Leider sind in der mir ziigäugligen Litteratur die An-
sichten iiber das Verhalten des Chlormagnesiums im Meer-
wasser wenig iibereiustiinmend.

Während Tornöe in dem Bericht iiber die Resultate
der norwegischen Nordmeer- Expedition 1876 — 187s Bd. I,
pag. o7, gestiitzt auf Angaben von Jacobsen und niehreren
anderen Forschern, es als festgestellt haben will, dass JMeer-
wasser bis zur Trockne verdampft und der Abdampfriickstand
sogar bei 180° C. erhitzt werdeu könue, ohne dass bemerk-
bare Mengen Chlor sich dabei verfliichtige, linden wir bei
demselbem Verfasser Auesseruugen (1. c. pagg. 55 und 56)
welche den Gegensatz wahrscheinlich machen.

Tornöe tindet (1. c. p. 56) das bisher iibliche Verfahren
zur Bestiminuug des Gehalts au Salzen, das Abdainpfen in
oftener Platinschale — nicht richtig, und schlägt vor, das Ab-
dampfen und Erhitzen in einem mit dicht schliessendem
Deckel versehenen rorzellantiegel zu bewerkstelligen.

Um die Richtigkeit seiner Methode zu priifen hat Tor-
nöe Schwefelsäure und Magnesia sowohl in \\'asser als im
Residuum bestimmt und, was auch zu erwarten war (vergl.
z. B. Oraham-Otto: Lehrb. der Chemi 5:te Aufl. Bd. 3,

166

Seite 735), keinen Verlust an diesen gefunden. aber den
Chlorgehalt hat er weder im einen noeh in dem anderen er-
mittelt.

Die von Tornöe vorgeschlagene Abänderung scheint mir
nicht im Stande sein, bessere Resultate zu liefern als das
bisher iibliche Verfahren.

Die leichte Zersetzbarkeit des im Meerwasser befiud-
lichen Chlormagnesiums iinden wir (1. c. Bd. 3, S. 317) her-
vorgehoben, \vo es, bei der Besprechung von der Verwert-
thuiig der Mutterlaugen des Meerwassers, heisst:

„Auch die letzten Mutterlaugen können noch verwer-
thet werden. Man weiss, dass Chlormagnesium bei einer ho-
hen Temperatur durcli Wasserdampf zersetzbar ist. das Mag-
nesia ensteht und Salzsaure entweicht; es leuchtet daher ein.
dass sich diese Mutterlaugen in geeigueten Apparaten auf
Salzsaure verarbeiten lassen".

Es schien mir deshalb augemessen das Verhalten der
Salze des Meerwassers durch direkte Versuche etwas näher
zu prfifen.

Beim Abdestillieren iiber freien Feuer von cirka 500
cm3 Wasser bis auf cirka 50 cm3 fand noch keine Abschei-
dung von Chlorsilber in vorgelegter Silbernitratlösung statt.

Zweitens wurde cirka 1000 cm3 in eine Porzellanschale
auf dem Wasserbade langsam eingedampft und die noch
feuchte Salzmasse in einem Erlenmeyer-Kolben von c. 250 cm3
Inhalt eingeschuttet. Der Kolben wurde mit eiuem doppelt
durchbortem Kautschukstöpsel verschlossen. Durch die eine
Bohrung des Stupsels wurde ein Thermometer tief bis an dem
Boden des Kolbens hiiieingeschoben und durch die andere
stånd der Kolben in Verbindung mit einem als Vorlage
dieneudem Peligot-Rohr, welches Silbernitratlösung- enthielt.
Der Kolben wurde so tief wie möglich in einem Paratfinbad

167

hineingesenkt und das Bad allinählich erhitzt. Bei c. 180°
<\ tand eine reichliche Abscheidung von Chlorsilber in der
Vorlage statt.

Ans dem Gesagten dtirfte es liervorgehen dass das Ver-
halten der Chloride des Meerwassers bei den Manipulationen
behufs Ermittelung des Residuums noch nicht geniigend nn-
tersucht ist, und dass das bisher iibliche Verfahren behufs
Bestimmung der ini Meerwasser gelösten Salze — das ein-
fache Abdampfen und Erhitzen - - nicht im Stande ist uns
absolut zuverlässige Daten zu liefern.

Es ist mein Absicht ein Verfahren. durch welche die
jetzt erwähnten Fehlerquellen könnten vermieden werden,
auszufinden.

Helsingfors. Maj 1900.

ÅSKVÄDREN I FINLAND

1897.

AF

W. ÖHQUIST.

Med den år 1897 utgifna redogörelsen öfver åsk-
vädren i Finland af slutades en observationsperiod a£ tio
år, omfattande åren 1887 — 1896. Sedan prof. A. F. Sun-
dell, på livars initiativ undersökningar öfver åskvädren i
Finland föranstaltats och som under den omnämda tioårs-
perioden omhänderhaft bearbetningen .af det insamlade
materialet och utgifvandet af de årliga redogörelserna,
ofvannämda år förklarat sig icke vidare vara i tillfälle att
fortsätta därmed, anförtroddes de med dessa undersök-
ningar förenade göromålen åt Meteorologiska Centralan-
stalten. Det från och med år 1897 insamlade materialet
har emellertid i följd af andra, mera brådskande arbeten,
först under senaste tiden kunnat undergå vederbörlig
granskning och bearbetning, hvars första resultat utgöres
af den nu föreliggande redogörelsen.

Denna redogörelse är till alla delar utarbetad i största
möjliga öfverensstämmelse med de tidigare redogörelserna
och är det förf. en angenäm plikt att här fa uttrycka sitt
varmt kända tack till prof. A. F. Sundell för de ingående
rad och upplysningar, förf. erhållit beträffande materialets
bearbetning.

Under ar 1897 (det elfte observationsåret) har Finska
Yetenskapssocieteten emottagit dels frän frivilliga obser-
vatörer dels från Ofverstyrelsen för lots- och fyrinrätt-
ningen inalles 1494 meddelanden om under årei inom

172

landet observerade åskväder och med dem sammanhän-
gande företeelser. Dessa meddelanden hafva befunnits
innehålla uppgifter öfver 1504 åskutbrott, 74 fall af korn-
blixt eller blixt utan dunder, 7 hagelfall, 3 regnbyar och
1 snöfall utan åska under åskdagar, 1 hagelfall och 1
regnby under annan dag, 2 meteorer, 2 norrsken samt 2
fall af ovanligt högt vattenstånd.

I. Observationsorterna.

Ni/lands län.

Borguäs, 0. K. Englund.
Borgå Haiko, A. V. Sundeli.
Borgå Orrby, A. Forsell.
Bangö fyr, K. V. Alcenius.
Helsingfors, M. Brenner.
Helsingfors, A. F. Sundell.
Ingå Fagervik, E. Hisinger.
Kyrkslätt Strömsby, V. Rosberg.
Luvisa, I. Lovenetzskij.
Xummis, 0. Levänen.
Xunnijärvi, A. Tötterman.
* Pernå Fasarby, A. Forsell.

Pernå Våtskär, W. Modig.
Porkkala fyr, I. Taucher.
Pusula, K. H. Lindfors.
Sibbo Tallrno, H. B. Åström.
Sibbo Mårtensby, H. B. Åström.

* Sibbo Östersundom, H. B.

Åström.
Söderskärs fyr, 0. F. Liljeberg.
Tusby Gammelby, A. Donner.

* Tusby Johannisberg, H. B.

Åström.

Aho län.

Alastaro, A. Tötterman.
Björneborg, R. Einne.
Bogskärs fyr, \ . Montell och K.

Lindström.
Brandö, F. W. Sipilä.
Eckerö, E A. Lundkvist.
iliittis, J. G-. Ahlrotb.
lliittis, E. Lilius.

* Hvittis, J. G. Ahlroth.
Hvittis, V. och L. Lindstedt.
Hvittis, K. Lydén.
Hvittisbofjärd, K. Inberg.
Ikalis, A. Okko.
Ikalis, E. Strömmer.
Karkku Järvuntaka, H. och G.
Hjelt.

174

KiinitM. Maria Hedberg.
■■- K isko, J. Wallén.

* Kobbaklintar, E. G. Mattsson.

* Korpo, E. Lilius.
Kumo, V. Ablgren.

:| Kumlinge, F. W. Sipilä

* Lemströms kanal, F. Mangelus.
Loimijoki, A. Tötterman.
Lundo, A. L. Ståhlberg.
Långskärs fyr, G. Juselius.
Mariehamn, I. Bergroth.
Mariehamn, F. Mangelus.

:i' Mouhijärvi, G. Hjelt.
Märkets fyr, P. T. Söderström.

Nådendal, Colin Wulff.

Pargas Bläsnäs, E. G. Mattsson.

Parkano, C. Bränder.

Pemar, A. Björk.

Raumo, E. A. Nordman.

Sagu, Selma Henriksson.

Salo, A. Zetterman.

* Sund, F. W. Sipilä.
Skalskärs fyr, F. F. A. Grön

lund.
Säbbskärs fyr, C. F. Ståhlbom.
Utö fyr, H. Korsström.

* Åbo, A. Forsell.
Abo, E. G. Mattsson.

Tavastehus län.

Hansjärvi, H. Svanberg.
Hausjärvi Harajoki, M. Brenner.

* Hausjärvi Eiihimäki, M. Bren-

ner.
Hausjärvi Torhola, G. Melander.
Jokkis, L. Berndes.
Jämsä, H. Salonius och E. Ungern.

* Jämsä, A. Hertzberg.

Messuby, B. Grahn.
Orivesi, J. N. Sainio.
Padasjoki, E. Bonsdorff.
Somero, P. Sörman.
Somero Långsjö, V. Sagulin.
Urdiala Notsjö, M. Karström.
Valkiakoski kanal, J. Solin.

8:t Michels län.

G-ustaf Adolfs, F. O. v. Schrowe.

Iliinävesi, K. K. Aalto.

:;: Ilirveiisahni, H. J. Stjernvall.

Ilirvcnsalmi, A. Tanttu.

Jokkas, J. R. Helander.

•■' Jorois, N. H. Grotenfeldt.

Kerimäki, A. Hytänen.

S:t Michel, A. W. Nordström.
s:t Michel, X. H. Grotenfeldt.
S:t Michel, H. J. Stjernvall.
Sulkava, C. Pli. Lindfors.
Sysmä, •). Wallén.

175

Viborgs län.

Björkö, K. K. Talvinen.
Davidstad, A. E. Borgström.

Fredrikshainn, II. Ilelniinen.
I Lanhipaasi Fyr, E. V. Eriksson och

M. Piiparinen.
Jaakimvaara, E. Xinck.
:; Jääskis, A. Fabritius.
* Kouvola. E. G-. Mattsson.
Kronoborg, O. V. Löfman.
Miehikkälä, J. E. Snellman och

L. J. Hendell.
Parikkala, 0. Hannikainen.
Pyhäjärvi, K. 0. Mansnerus.
Ruskeala. M. Dahlberg.
Savitaipale, E. Fagerström.
Sordavala, A. A. Borenius.

* Suojärvi, A. A. Borenius.
Suojärvi, *;. E. Wasastjerna.
Suojärvi. A. K. Wickstrand.
Tali, 0. Bränder.

'■■■ Uttis, E. Cederström.

Vekkelaks, II. Helminen.

Vekkelaks, F. K E. Lindholm.

Verkkomatala Fyrskepp, U. Holm-
berg, F. Laurell och X. E.
Stråhlman.

Viborg, A. A. Borenius.

Viborg, E. Cederström.

:i: Viborgs socken, H. Backman.

* Viborgs socken, L. Hendell.
Villmanstrand. A. VY. Nordström.
Villmanstrand, A. Ståhle.

Kuopio län.

Idensalmi, E. J. Elmgren.

Kaavi, K. A. Biberg.

Kides Puhos, J. Laine.

:i: Kontiolaks Lehmo, A. A. Bo-

renius.
Bluopio Taivalharju, B. Granit.
Kuopio Julkula. A. Dahl.
Kuopio Koivumäki, E. Biese.
:: Kuopio TelkistenlahtijE. Biese. i Tuusniemi, J. Miettinen.
Leppävirta, M. Lindberg. Tuusniemi, J. L. Eriksson

Nerkko kanal. J. F. Bäckström.

Pelkjärvi, Inez Karsten.

Tohmajärvi Onkamo, A. VY. Gyl-
dén.

* Tohmajärvi Tikkula, A. W.
Gyldén.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.

Vasa län.

Alajärvi. J. Johansson.
Gamlakarleby, E. Bengelsdorff.

Gamlakarleb}' Puotiniemi, -J. I".

Sandelin.

17H

Helsingkallan fyrskepp, K. Vahl-

berg.
ffimango, t;, o. Aspelin.
.Jakobstad Östanpå, *!. Hedberg.
Jyväskylä, J. V. Sahlstein.
Kannus, M. Manner.
Kaskö (Skälgrunds) fyr, S. Ström

borg.
Kaistula, J. I. Gummerus.
Kauhajoki, C. V. v. Schantz.
Kivijärvi, P. Kränk.
Korsholm, Anna Vahlbeck.
Kveflaks Petsmo, G. Lindholm.
Lohteå. O. Mellenius.
Munsala, A. Vesterlund.
Norrskärs fyr, K. E. Holmberg.
Nerpes, K. I. Nordlund.
Pihtipudas, K. E. Grönberg.

* Pedersö Pirilö, <;. Hedberg.
Pörtom Alholma, Saima Sjöberg.
Sideby, K. E. Hohenthal.
Snipan (fyrskepp i.H.V.I lylander.
Storkallegrund (fyrskepp), V. Au-

rén.
Storkyro, G. Durchman.
Storkyro Orisberg, 1!. I-'. Rancken.
Stora, A. Stählhammar.
Sumiais, H. Salonen.
Töysä, Arnold Berger.
Valsöarnas fyr, F. J. Eklund.
Viitasaari Ilmolahti, S. Hiikkinen.
:|: Viitasaari Haapaniemi, S. Häk-

kinen.
Viitasaari, E. F. Landgren.
Viitasaari, J. Suomela.
Östermyra, G. A. Hedberg

Uleåborgs län.

Enare, M. Hinkula.
Enare, J. Eossander.
Enare Thule, M. Waenerberg.
Enontekis, Y. Halonen.
Frantsila, A. Hanell.
Haapajärvi, C. E. Abnger.
Kajana, Maria Renfors.
Kuhmoniemi, V. Pfaler.
Marjaniemi fyr, L. Lalin.

Pudasjärvi, A. Suopanki.
Pybäjärvi, J. Simelius.
Simo. J. A. Keckman.
Sodankylä, R. Mellenius.
* Sotkamo, K. A. Riberg
Uleåborg, R. F. Raucken.
Uleåborg, A. Dahl.
Utsjoki, A. Koivisto.
yiivieska, 0. Hägg.

I observationerna halva således deltagit 158 personer,
bland dem 9 vikarierande. De med en stjerna betecknade
orterna äro tillfälliga observationsorter (under resor).

177 ,

Fördelningen af åskutbrott (r) och fall af kornblixt
eller blixt utan dunder (^) pä årets
särskilda dagar.

L897.

■Ji

>

-3

K

■—

g

>

-■

v.

s

zr
et

z
—

o

c*
a

ö

re
o

2

o"

-.

rl

Fl Fl

Fl <x

Fl

Fl ^

rs <i

Fl | ^ F£

Fl <^

i

1

K)

12

3

2

—

11

—

35

5

—

—

11

1

—

—

—

3

4
5

—

9

9

—

31

13

—

8

29

1

—

21

4

35

1

—

—

2

9

9

2

1

8

6

—

— .

17

1

1

— -

3

—

—

1

—

—

—

7

—

—

12

—

2

21

—

7

1

—

—

—

—

—

8

—

—

—

—

o

2li

—

1.".

—

2

—

—

—

—

9

—

— .

12

2

1

18

—

60

5

1

2

—

—

—

LO

—

—

57

2

11

5

—

95

10

2

—

—

—

—

11

—

—

15

—

4

37

—

31

—

—

—

—

—

—

12
13
14

—

—

26
34
29

4

1

—

1

--

1
3

1

5

5

1

—

15

—

—

15

—

125

8

—

—

—

—

—

—

—

—

16

—

—

21

1

5

16

—

1

—

—

—

—

—

—

17
18
19

—

—

8

—

2

72

1
1

1

1
40

8

—

-

—

-

—

-

z

12

I

1

20

—

—

—

—

1

5

-

17

o

—

—

—

21

—

—

—

—

25

2

—

1

1

—

—

—

22

—

—

2

5

16

2

">4

11

1

—

—

—

23

—

—

10

—

5

38

1

54

1

1

—

—

—

—

2+

—

—

-

—

26

9

—

4

—

2

—

—

-

—

2.".

—

—

—

—

1

1

—

—

22

—

—

-

-

26

—

-

—

—

4

1

—

—

—

—

—

—

27

—

—

—

—

—

19

1

—

—

—

—

—

—

28

—

—

-

—

11

1

—

—

-

-

-

1

1

29

30

1

—

—

1
2

]

—

—

1

—

—

—

1

31

1

—

—

—

—

1

1

—

-

—

—

Summa

2

10

296

11

278

368

12

433

33

115

16

1

1

2

178

Askdagarnas antal (104) är något större än medel-
talet för tioårsperioden 1887—1896, som är 102.8, men
antalet åskutbrott (1504) är jämförelsevis litet och öfver-
stiger endast de motsvarande talen för åren 1891 och 92,
då detsamma utgjorde 1495 resp. 1251. Emellertid bör
året betraktas såsom ganska åskdigert, enär åskfrekvensen
(se sid. 36) är något större än tioårsmedeltalet. Att anta-
let anmälda åskutbrott det oaktadt är relatift litet torde
främst hafva sin grund i det ovanligt ringa antal obser-
vatörer, som insändt åskvädersuppgifter under förelig-
gande är, det minsta som under de förflutna elfva aren
öfverhufvudtaget förekommit under ett observations;ir.

Den åskdigraste månaden var Augusti manad, da 4->5
åskutbrott anmälts. Under fem dagar har observerats
endast kornblixt eller blixt utan dunder, hvaraf 74 fall
inalles anmälts under året.

3. Åskvädrens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarna.

Nedanföljande framställning af åskvädrens förlopp är
utarbetad efter samma plan, som de tidigare redogörel-
serna. Klockslagen (Helsingfors ful) angifva tiden för det
första dundret (eller den första blixten utan dunder). Åsk-
utbrott, som ansetts stå i samband med livarand ra. äro
sammanförda i grupper, betecknade med stora bokstäfver.
Uppgifterna om atmosfeivns tillstånd äro tagna ur Mete-
orologiska Centralanstaltens väderlekskartor.

L79

Mars April.

1) Mars 29. A-flägsen aska vid Lågskär kl. 2 — 3 e. m. rikligt
snöfall samtidigt.

2) Mars 31. Åska kl. 2.30—3 e. in. i N i Hirvensalmi; kort
förut under några minuter \ cnnigt snöfall.

3) April 3. Stark depression öfver östersjöprovinserna. Aska
kl. 8.30 — 11.50 f. m. i Viborg, Viborgs sucken, Tali, Björkö, Jääskis,
Kcriiniiki, Etuskeala, Värtsilä och Suojärvi. A samtliga orter föll
snöhlandadt regn och hagel. 1 Hirvensalmi hela dagen häftiga
stormbyar från E och ymnig, hagelblandad snö våan åska.

4) April 14. Kl. 4.40— 7.10 e. m. aska öfver Kimito.

Maj månad.

Antalet åskdagar under Maj utgjorde 18 med 296
askutbrott. Största delen af dem faller inom den första
hälften af månaden. Under de flesta af de åskdigrare
dagarna förefunnos mer eller mindre utpräglade minima.
Hagelfall förekommo under 21 åskutbrott, hvarjämte in-
träffat 2 hagelfall utan aska under åskdagar. Ett åskslag
har anmälts samt ett fall af klotblixt.

5) Maj 1. Minimum i nordvästra Norge. Temperaturen öfver
det normala. Åska kl. 3.25-4.20 e. m. i Kerimäki och Ruskeala,
kl. 3.5o e. m. i Björkö samt kl. 7 e. m. i Tuusniemi.

6) Maj 2. Minimum vid Norges västkust. A) Kl. 2 e. m.
åska i Tuusniemi. B) Kl. 2.30-4.30 e. m. aska öfver Helsingfors,
Söderskär, Sibbo, Borgå Haiko, Lovisa och Våtskär. C) Kl. 4 e. m.
åska i Sumiais. B) Kl. 6—7.35 e. m. aska öfver Söderskär, Borga
Haiko och Våtskär.

7 Maj 3. Ai Aska kl. 3—5 e. m. (".Iver Viitasaari (hagd),
Pihtipudas (hagel), Kivijärvi, Pyhäjärvi och Baapajärvi. B) Aska
kl. 5 6.30 e. m. öfver Frantsila och Pudasjärvi. C) Aska kl. 4.35
e. m. vid Söderskär.

ISO

8) Maj 5. Aska kl. 3.30 e. m. i Pyhäjärvi (Vib. län) och kl.
5 e. ni. vid Utö.

9) Maj 6. Aska kl. 12 på dagen i Hirvonsalnii. Ii) Aska kl.
2.10 e. m. vid Porkkala. < ') Aska kl. 2.55 e. m. i [densalmi (hagel)
D) Aska kl. 3 — 6.45 e. m. öfver Soinero (hagel), Ordiala (hagel),
Messuby, Orivesi, Parkano och [kalis. K: Aska kl. 5.10-6.40 e. in.
öfver Björneborg (hagel), Sideby och Stora (hagel). F) Aska kl.
5. 30 e. m. vid Söderskär. Gr) Kl. 6—8 e. m. äska vid Norrskärs fvr.
Korsholm och Valsöarna. Blixt utan dunder kl. 1.20 e. ni. i S i Viita-
saari (regn och hagel).

10) Maj 7. Minimum utanför nordvästra .Norge. Tempera-
turen hög (Viborg-f- 16°). A) Kl. 12.15—3.5 e. m. åska öfver Björkö,
Viborg, Pyhäjärvi, Hanhipaasi och Kronoborg. B) Kl. 2.10- 4 e. m.
äska vid Söderskär och Våtskär. C) Kl. 2.35—5 e. m. aska i Viborg
och Pyhäjärvi. D) Kl. 4.20—7.20 e. m. åska i Kerimäki. Sulkava
och Tuusniemi (sannolikt en fortsättning af askvädret A)

11) Maj 9. A) Kl. 2 e. m. aska i Våtskär (hagel). B) Kl.
7 — 12 e. m. aska öfver Björkö, Viborgs socken (hagel). Viborg (kht-
blixt), Tali, Miehikkälä och Davidstad; i Vekkelaks hördes samti-
digt ytterst svagt dunder i NE. C) Kl. 8.30—8.55 e. m. a ska öfver
Somero oeh Pusula. D) Kl. 9.5 e. in. aska öfver Lovisa. Kl Kl.
10 e. m. aska i S:t Michel. Blixt utan dunder kl. 9.5 — 10.35 e. m. i
SW och W i Viborg samt kl. 11 «•. m. i S i Gustaf Adolfs.

12 i Maj 10. Minimum i södra Sverge. Temperaturen hög
(Viborg -j- 16°); 56 askutbrott, maximum för Maj manad. A) Kl.
11.45 f. m.-5 e. m. aska i Marjaniemi och Simo. B) Kl. 11.55 f. m.
— 3.20 e. m. åska öfver Sumiais, Viitasaari, Alajärvi, Töysä, Kivi-
järvi, Pyhäjärvi och Haapajärvi. C) Kl. 12.15-5 e. in. aska öfver
Helsingfors, Söderskär (hagel), Porkkala, Nunnijärvi och Hausjärvi.
D) Kl. 12.45 e. m. aska i Pudasjärvi. K. Kl. 12.45 e. m. aska i
Leppävirta och Sulkava. V) Kl. 1—3.25 e. m. aska öfver Björkö,
Viborg, 'Tali (hagel) och Pyhäjärvi. (i Kl. 1.20 e. m. aska i Sodan-
kylä. Ii) Kl. 1.30 e. m. aska i Kaj ana. h Kl. 145 — 7 e. m. aska
öfver Gamlakarleby (hagel), Himango (hagel) och Lohteå. K) Kl.
2.30-7.45 e. in. aska öfver Vekkelaks (hagel), Lovisa, Miehikkälä
(hagel) och Davidstad. K) Kl. 2.35 'vi" e. m. aska mIvt Sulkava,

Kerimäki (åskslag i Sääminge genom en telefonledning i ett mm,

1S1

där några klädesplagg jämte tapeten antändes). Mi Kl. 2.40 e. m.
åska i Pudasjärvi. N) Kl. 3.5 — 8.50 c. in. åska öfver Sulkava (ha-
gél), S:i Michel, Gustaf Adolfs, Jämsä (hagel), Sumiais och Viita
Saari. O) Kl. 4.0»— ii. 10 e. m. aska i ricalt-n- / hagrh. Simo och
Frantsila. P) Kl. 4.45 och 5.15 e. m. åska i Enare. Blixt utan dun
der i Viborg kl. 5.20—5.55 e. m i W och X\V samt i Hirvensalini
kl. 11 e. m. — 1 på natten i S och E.

13) Maj 11. Enstaka utbrott: kl. 7.55 I', m. i Uleåborg; kl.
11.20—1.55 e. in. i Enare och Sodankylä (hagel); kl. 12 ]>a da^cn
i Eirvensalmi; kl. 12.5—1.45 e. m. i Kronoborg och Hanhipaasi ; kl.
12.2H c. ni. i Uleåborg; kl. 12.50 — 3.15 e. m. i Kajana och Pudas-
järvi; kl. 2.30—3 e. ni. öfver Hanhipaasi och Pyhäjärvi; kl. 6.20 —
8 e. m. öfver Björkö, Pyhäjärvi och Miehikkälä. På aftonen starkt
åskregn till långt in på natten i S:t Michel.

14i Maj 12. Minimum i södra Sverge. A) Kl. 1.20—2.30 e.
in. aska i Sulkava och Kerimäki. B) Kl. 1.45—3.50 e. ni. aska i
Viborg-, Tali och Pyhäjärvi. C) Kl. 1.50—4.55 e. m. åska öfver
Tuusniemi, Idensalmi och Kajana. D) Aska kl. 3.15 e. m. vid Sö-
derskär. E) Kl. 4 — 5 e in. åska i Sulkava och Kerimäki. F) Kl.
4.15 e. in. aska i Pyhäjärvi (Viborgs län). G) Kl. 4.40 e. m. åska
i Viitasaari. H) Kl. 5.10 — 7.30 e. m. åska i Lovisa och Vekkelaks.
Ii Kl. 6—9.10 e. m. åska öfver Sumiais, Viitasaari, Kivijärvi, Frant-
sila och Haapajärvi. Blixt utan dunder kl. 7 e. m. i \V i Viitasaari,
kl. 7.20 e. in. i SE i S:t Michel, kl. 10 e. m. iE vid Söderskär samt
på aftonen utan angifvet klockslag i W i Tali.

15) Maj 13. Högt lufttryck i östra Finland, under det nor-
mala i traktenia af Östersjön. Temperaturen hög (Viborg -4- 20°).
Dagen är någorlunda åskdiger, 34 äskutbrott. A) Kl. 1.20-5.20 e
in. åska öfver Hangö fyi\ Porkkala, Helsingfors, Söderskär, Nurmi-
järvi, Nummis, Pusula och Somero. B) Kl. 1.40—3.55 e. m. åska
öfver Kimito, Brandö -Åland, Salo och Abo (hagel). C) Kl. 1.50 —
4.55 e. m. aska i Enare och Sodankylä. D) Kl. 2.35- 3 e. m. aska
i Munsala och Gamlakarleby. E) Kl. 2.35 e. m. åska i Viitasaari.
F) Kl. 4.15 e. m. åska vid Säbbskär. G) Kl. 4.35—8 e. m. aska öfver
Sumiais, Viitasaari, Kivijärvi och Pyhäjärvi. H) Kl. 4.35 e. m. åska
vid Valsöarna. I) Kl. 5—6.40 e. m. åska öfver Sidebv, Kaskö fyr
och Stora. K) Kl. 6.20 e. m. äska vid Norrskärs fyr. L) Kl. 6.55

182

— 11.35 e. ra. aska i Lovisa och Våtskär. Blixt utan dunder i Viita-
saari kl. 8.20 e. m. i W.

16) Maj 14. A) Kl. 12.30—7.40 f. m. aska öfver Porkkala,
Helsingfors, Nurmijärvi, Hausjärvi, Söderskär ocli Våtskär. B) Kl.
L0.25 f. m. åska i Sysmä. C) Kl. 10.25 f. m. åska vid Söderskär.

D) Kl. 2.45 — 8 e. m. åska öfver Säbbskär, Hvittisbofjärd och Kumo.

E) Aska kl. 3.35 e. m. i Sysmä. F) Kl. 3.50 e. m. aska vid Utö.
G-) Kl. 4.15 — 11 e. m. åska öfver Lundo, Pemar, Salo, Somero och
Pusula. H) Kl. 5 e. rn. åska vid Hangö fyr. Ii Kl. 5.50 e. m. åska
i Korsholm. K) Kl. 6.40 e. m. åska i Utsjoki. L» Kl. 7.25—9.40
e. m. äska öfver Sideby, Stora och Pörtom. M) Kl. 8.20 e. m. äska
vid Norrskärs fyr. N) Kl. 9.10 e. m. åska vid Hangö fyr.

17) Maj 15. Tämligen jämt fördeladt, högt lufttryck; vin-
darna merendels svaga samt temperaturen hög. Åskvädren hafva
mest karaktären af lokala utbrott. Aska kl. 12.5 — 2 f. m. öfver
Pusula och Somero; kl. 4 f. m. i Kumo; kl. 6.30-10.45 f. m. öfver
Säbbskär och Hvittisbofjärd; kl. 7 f. m. i Brandö- Åland ; kl. 12.30
—1.20 e. m. i Utsjoki (två skof); kl. 12.45 e. m. i Björkö: kl. 1.25
— 5.45 e. m. i Utsjoki och Ena re samt kl. 2.45 e. m. i Björkö.

18) Maj 16. Åska kl. 8.5 f. m. i Enare; kl. 12 på dagen i
Somero; kl. 12.5 — 1.50 e. m. öfver Lovisa och Vekkelaks; kl. 1.40
— 3 e. m. i Kuopio, Kaavi och Tuusniemi; kl. 2.25 e. ni. i Sysmä;
kl. 2.50 — 3 e. in. i Viborg och Tali; kl. 3.55 e. m. i Sumiais: kl. 4.45—
6.5 e. m. aska öfver Björkö, Verkkomatala, Viborg och Tali ( hagel)',
kl. 6 e. m. i Kerimäki; kl. 8.10 e. m. i Enare. Blixt utan dunder
kl. 5.20 e. m. i E i Viitasaari.

19) Maj 17. Aska omkr. kl. 5 f. m. i Kontiolaks; kl. (».45
i', in. i Värtsilä; kl, 11.30 f. ni.— 2.30 e. m. i Kerimäki och Sulkava;
kl. 11.55 f. m. i Nurmijärvi; kl. 1.50 — 3.35 e. ni. i Enare samt omkr.
kl. 5 e. m. i Kontiolaks.

20) Maj 19. Högt lufttryck och hög temperatur. Enstaka
utbrott: kl. 10.40 f. m. i Nurmijärvi; kl. 11.50 i', m. i Kronoborg;
kl. 12.5 på dagen i Salu; kl. :;.|u e, m. i Pemar; kl. 4.10 <■. ni. i
llviuis; kl. 4.4ii c in. i Lovisa; kl. 5 e. m. i Brändö-Aland; kl.
5.45 e. ni. öfver Säbbskär; kl. S.20 e. m.— omkr. kl. 12 på natten
öfver Lågskär (hagel), Mariehamn, Qtö.och Brändö-Aland. Kl. 11.20
e ni. häftigt regn i Äbo utan aska.

183

21) Maj 22, Aska kl. 1 f. m. vid Utö sami utan angifvet
klockslag i Kivijärvi.

22) Maj 23. A) Kl. 9.15—10.50 f. m. aska öfver Pelkjarvi,
Vartsilä "di Kerimäki. B) Kl. 11.55 t', m. — 1 e. m. åska öfver
Sumiais (hagel), Kivijärvi och Viitasaari. O Enstaka utbrott kl.
J."'11 e. in. i Tuusniemi, kl. 5.20 e. m. i Pyhäjärvi (Uleåborgs län)
och kl. 6.50 e. m. i Kerimäki. Hagel utan aska vid Norrskars fyr
kl. 12.20 på i lagen.

Juni månad.

Antalet åskdagar i Juni steg till 21 med 278 åsk-
utbrott. Största antalet askutbrott anmäldes den 15 Juni,
da detsamma utgjorde 125 — ett maximum såväl fur Juni
manad som för sommaren. Under åskväder ha inträffat
29 hagelfal] och 8 åskslag; antalet bagelfall utan åska
var 6.

23) Juni 2. Högt, tämligen jämt fördeladt lufttryck och hög
temperatur; 35 askutbrott. A) Kl. 3.35 f. m. äska i Alajärvi och
kl. 7 f. m. i Haapajärvi. B) Kl. 9.15 f. m. — 1.10 e. m. äska öfver
Marjaniemi, Uleåborg, Frantsila och Pudasjärvi (ett åskslag dödade
t va människor). C) Kl. 10.30 f. m.— 3 e. ni. äska öfver Korsholm,
Munsala, Helsingkallan, Storkyro (åskslag i en halmlada, som ned-
brann till grunden jämte 100 härfvar halm) och Kvarken. D) Kl.
10.45 t', in. åska i Alajärvi. E) Kl. 11.5 f. m.— 2.55 e. m. åska öfver
Stora, Sidebj och Nerpes. F) Kl. 12—2.20 e. m. åska öfver Kors-
holm och Storkallegrund. G) Kl. 2 — 4 e. m. aska öfver Storkyro,
Korsholm och Munsala. H) Kl. 2.5 c. in. aska i Viitasaari. I) Kl.
2—7.25 e. ai. åska i Frantsila och Kajana. K) Kl. 3.10—7.30 e. m.
aska öfver Haapajärvi, Viitasaari, Idensalmi och Pyhäjärvi. L) Kl.
Ö.10 e. m. till midnatt aska i Viitasaari i flere skof. M) Kl. (j.30 —
7 45 c in. aska i llvittis och Kumo.

24) Juni 3. A) Enstaka utbrott: kl. 12—2.25 f. m. i Viita-
saari: kl. 9.55—11.10 f. m. i Tuusniemi och Kaavi; kl. 11.5 f. m. vid
Qtö och kl. 1 1 So f. ni. i Pörtom. P>> Kl. 1—5 c. m. aska öfver

184

Hvittis, Kumo, Karkku, Urdiala och Björneborg. C Kl. 2 -8 e. m.
åska öfver Lundo (hagel), Abo, Pemar (hagd), Salo, Xummis, Pusula,
Porkkala, Ingå, Kisko och Nurmijärvi. T>) Kl. 2.10 e. m. åska i
Kaavi E) Kl. 4 — 3.25 e. m. åska öfver Hausjärvi, Nurmijärvi, Hel-
singfors och Söderskär. F) Kl. 5.35 — 8.15 e. m. aska öfver Vekkelaks,
Våtskär och Borgå Haiko. Gr) Kl. 5.40—7.15 e. m. aska i Lundo
och Åbo.

25) Juni 5. Aska kl. 8 f. ni. i Tuusniemi: kl. 10 f. in. i Vii-
tasaari ; kl 3.35-4.50 e. m. öfver Värtsilä, Pelkjärvi och Buskeala ;
kl. 6.20 e. m. vid Lågskär; kl. 6.20 e. m. i Tuusniemi; kl. 9.35 —
—9.55 e. m. vid Utö och Bogskär. Kl. 9 e. ni. föll något hagel utan
åska i Haapajärvi.

26) Juni 6. Åska kl. 2.20 f. m. vid Utö.

27) Juni 7. Aska kl. 10.55 f. ra. i Sumiais och kl. 5 e. m. i
Hausjärvi.

28) Juni 8. Minimum i Dorpat. Åska kl. 11.25 f. m. i Su-
miais (hagel) och i Viitasaari.

29) Juni 9. Minimum har förflyttat sig till trakten af Peters-
burg. Temperaturen under det normala. Aska kl. 2.55 e. m. i
Sumiais; något tidigare, eller kl. 11.35 f. m. hagel utan åska i Vii-
tasaari.

30) Juni 10. Gårdagens minimum befinner sig i norra Ryss-
land. Åskutbrotten hafva lokal karaktär. Aska kl. 11 f. in i Ala-
järvi; kl. 12 25-2.30 e. m. i Loimijoki (hagel) och Urdiala (hagel):
kl. 1.5 e. ni. vid Söderskär; kl. 3.25—3.45 e. m. öfver Helsingfors
och Söderskär t hagel); kl. 5—6 e. m. öfver Gustaf-Adolfs och Sysmä;
kl. 5 e. m. i Sumiais; kl. 7.15 e. m. i Sysmä. Hagel utan åska kl.
11.10 f. m. i Karkku och 10.20 e. m. i Viitasaari.

31) Juni 11. Åska kl. 10.50 f. ni. i Pudasjärvi; kl. 11.30 f.
m. -12.45 e. m. i Björkö (hagel) och Pyliäjärvi (hagel); kl. 1 e. m.
i Vekkelaks.

32) Juni 14. Enstaka utbrott: kl. 6.5 f. m. vid Storkalle-
grund; kl. 11.45 f. m. vid Hanhipaasi och i Kerimäki; kl. 7.25 e.
in. vid Hanhipaasi och i Sod.ankvl;i.

33) Juni 15. Ett svagt minimum befinner sig i mellersta
Sverge. Temperaturen är hög i nordöstra Finland; för öfrigt mer-
endels normal. Dagen är mycket åskdiger; antalet åskutbrott är

1 85

125 och utgör maximum för sommaren. A.) Kl. L-.15— 7.55 f. m.
äska öfver Valsöarna, Kvarken odi Norrskärs fyr. B) Kl. 4.20 — 7
l. ni. åska öfver Söderskär, Eelsingfors och Eausjärvi. C) Kl. 7.10
i', m. — •'! e. ni. äska öfver Nerpes, Pörtom, östermyra (hagel; åskalag
i belegrafledningerj å stationskontoret), Storkyro, Alajärvi < * ■ 1 1 åsk-
slag dödade en karl, som räfsade sitt potatisland), Norrskärs fyr,
Korsholm, Munsala, Eelsingkallan och Himango. D) Kl. 9.5 f. m.
— 1.25 e in. aska i Björkö, Verkkomatala och Pyhäjärvi. E) Kl. LO
t', m.- 3.10 e. in. aska öfver Eaapajärvi, Pyhäjärvi, Pihtipudas (hagel;
iii åskslag genom taket af en byggnad träffade en kvinna, dock
utan lifsfara), Viitasaari (åskslag i kyrktornets åskledare) och Sumi-
ais. F) Kl. in. 30 f. m. — 2.20 e. m. aska ("»Iver Korsholm, Munsala
och Storkyro (hagel, storm). Gr) Kl. 11.20 i', m. — 8 e. m. åska i Tuus-
niemi, Kuopio, Leppävirta, Nerkko och Idensalmi. H) Kl. 11.50 f.
m. — 2.55 e. in. aska vid Lågskär, Skälskär, Mariehamn och Sund.
Ii Kl. 12..") — 8.20 e. m. åska i Himango, Frantsila, Kajana och Sot-
kauui. K) Kl. 1.20—6 e. m. äska öfver Hiittis, Hangö fyr (hagel),
»Salo (i Bjärno antände ett åskslag ett boningshus, ramponerade
skorstenen och träffade tre människor, t lock icke lifsfarligt), Pusula
(hagel, häftig storm). Ingå, Tusby, Hyvinge (hagel, stora som duf-
»gg), Hausjärvi (hagel; ett åskslag splittrade en telefonstolpe) och
Sysrriä. L) Kl. 1.40 — 2.30 e. m. aska i Loimijoki och Urdiala. M)
Kl. 2 — "). 5.") e. m. åska i Jämsä (hagel), G-ustaf Adolfs (orkanlik
storm aflyftade tak och kullstjälpte trän», Sysmä (hagel, storm}, Jy-
väskylä (hagel, storm) och Birvensalmi (hagel, orkanlik storm kull-
stjälpte en väderkvarn, söndrade tak, bröt af trän m. m.). N) Kl.
2.4i > e. m. aska öfver Kvarken. O) Kl. 2.50 e. m. aska i Alajärvi.
P) Kl. 3.20 — 4.20 e. m. aska i Hvittisbofjärd (storm) och Björne-
borg (storm). Q) Kl. 3.30 — 8 e. m. äska öfver Viitasaari, Pihtipudas,
östermyra, Parkano, Pyhäjärvi och Haapajärvi. R) Kl. 4.15—8.25
e. m. aska öfver Sibbo, Våtskär, \'ekkelaks, Björkö, Viborg (hagel),
Tali, Verkkomala och Pyhäjärvi. S) Kl. 4.25 e. m. aska i Himango.
T) Kl. 4.30 — 9 e. m. aska öfver Kerimäki (hagel), Sulkava (orkan),
Parikkala, Pelkjärvi och Värtsilä. U) Kl. j — 12 o. m. aska i Simo
och Marjaniemi. V) Kl. 5.5 e. m. — efter midnatt i Alajärvi (hagel),
Viitasaari, Pihtipudas, Kivijävi (ett askslag dödade två kor: orkan,
som aflyftade tak. kullstjälpte trän m. m.) och Haapajärvi. YV i Kl

186

5.10—6.50 e. ni. aska öfver Buskeala, Pelkjärvi och Värtsilä. X
Kl. 5.30^-9.35 e. m. aska ("»iver Davidstad, Villmanstrand, Viborg
(hagel), Kronoborg, Jaakimvaara, Sordavala, Ruskeala (hagel) och
Pelkjärvi. Y) Kl. 9.50 e. m. åska i Viitasaari. Z) Kl. 10.4.") e. m.
aska öfver Kvarken.

34) Juni 16. Gårdagens minimum har förflyttat sig a t nord-
ost och befinner sig öfver norra delarna af Sverge och Finland.
Enstaka utbrott: strax efter kl. 12 på natten mellan den 15:de och
I6:de Juni i Kajana och Brändö-Äland ; kl. 2.30—4.30 e. ni. i Padas-
joki (hagel) och kl. 4.5 e. m. i Tuusniemi (ett åskslag träffade en
tjänsteflicka, som afsvimmade).

35) Juni is. Minimum utanför sydvästra Norge. Aska kl.
3.20 e. m. i Viitasaari och kl. 3.25 e. m. i Munsala.

36) Juni 20. Aska kl. 12.20 e. m. i Fredrikshamn.

37) Juni 22. Aska kl. 8.10 f. m. i Helsingfors; kl. '.MO— 12
på dagen i Pyhäjärvi (Uleåborgs län) och Haapajärvi samt kl. 3-

1 1 e. m. i Simo och Marjaniemi.

38) Juni 23. Äska kl. 10.15—11.55 f. m. öfver Parikkala, Kro-
noborg, Jaakimvaara, Hanhipaasi och Sordavala.

39) Juni 24. Ett minimum synes vara i antågande från nord-
ost. A) Kl. 3.20—4 e. m. aska vid Skälskär, Märket (hagel) och
Lågskär. B) Kl. 4,55 — 7.45 e. m. aska i Ikalis och Parkano. C)
Kl. 5.30—9 e. m. aska öfver Säbbskär, Björneborg, Sideby, Hvittis-
bofjärd, Kumo, Hvittis och Karkku. D) Kl. 7— S.30 e. m. åska
Öfver Märket, Mariehamn, Utö och Kumlinge. E) Kl. 8.5—9.30

e. m. åska öfver Lundo, Pemar, Sagu, Pargas, Somero och Jokkis.
F) Kl. 10.35-11.10 e. m. aska öfver Sysmä, Hirvensalmi och S:i
Michel.

40) Juni 25. Minimum nordost om Finland. Aska kl. 5 e. in.
i Tohmajävi Onkamo (hagel, orkan). Orka// med hagelfall utan åska
i Värtsilä kl. 4.5 e. m.

41) Juni 26. Minimum i norra Ryssland. Aska kl. 4.30 s I

f. ni. öfver Mariehamn, Utö (Imgrl) och Hiittis: kl. 3.35 e. m. i
Viitasaari (groft hagel, som söndrade Fönsterrutor, storm). Kägel
utan åska i Viitasaari kl. 1.25 e. m.

42) Juni 29. Aska i Bnare kl. 5.50 e. m.

187

13) Juni 30. Åska kl. 7.10 f. m. i Sagu och kl. 9.50 c m. i
Sordavala.

Juli månad.

Under Juli manad äro anmälda 368 åskutbrott med
10 hagelfaU och 11 åskslag samt 4 fall af hage] utan
aska. Antalet åskdagar var lika stort som änder Juli
1896. nämligen 26 och är ett maximum för sommaren.

44) Juli 1. Ktt svagt minimum befinner sig i trakten af
Ålands hal'. Aska kl. 3. 20 — 7.50 f. m. öfver ötö, Bogskär, Pemar
(hagel, åskslag] Karuna, som dödade tre kreatur»; kl. 12.30— 2e.m. i
Kyrkslätt, [ngå och Forkkala samt kl. 12.45 e. ni. i Sordavala.
Senare på altenen aska äter i Sordavala, kl. I" och 11.20 e. ni.

15 -lidi 2. Minimum i trakten af Kvarken. Enstaka utbrott:
strax efter midnatt (den 1 Juli) vid Porkkala; kl. 11 f. ni. i Sideln ;
kl. 12.15 och 2.10 e. m. i Parkano samt kl. 8 e. m. i Viborg.

lfii Juli :3. A) Kl. 9.20 f. ni. aska i Yillmanstrand. B, Kl.
9.40 f. m. aska öfver Kuopio socken. C1) Kl. 11.20 f. m.— 2.15 e. m.
aska i Kajana och Kuhmoniemi. D) Kl. 11.30 f. m. — 1.10 e. m. åska
öfver Kerimäki, Kronoborg (hagel), Parikkala och Pyhäjärvi. E)
Kl. 12 på dagen aska i Tuusniemi. F) Kl. 1.5—4.25 e. m. aska i
Kronoborg, Hanhipaasi och Jaakimvaara. Senare på eftermiddagen
ytterligare ett utbrott i Kronoborg utan angifvet klockslag.

47) Juli •"». Minimum öfver Bottenhafvet och närgränsande
länder. A) Kl. 4.40 — S.2o f. m. aska öfver Pargas, Sagu och Lundo ;
blixt utan dunder i NK vid Kobbaklintarna. B) Kl. 9.15 f. m. åska
i Bvittis (hund). C) Kl. 9.45—ll.ln f. m. äska öfver Storkyro och
Kveflaks. D) Enstaka utbrott: kl. 12 på dagen öfver Lemströms
kanal: kl. ■ >.'>■> e. ni. i Parkano: kl. .7.15 e. m. i Helsingfors (hagel .
Kägel utan åska i Eelsingfors kl. 2.35 e. m. Bli.rl ulan åska i Hel-
singfors kl. 1 1 e. ni. i AV.

48) Juli 7. Lä»-t lufttryck vid Norges västkust. A) Kl. 11.20
f. m. — 2.20 e. m. aska öfver Kivijärvi, Viitasaari (hagel) och Haapa-
järvi samt kl. 2.50—5.50 e. m. i Kajana. B) Kl. 1.5 e. m. aska i
Sysmä. C i Kl. 2.25 och :$.:>o e. m. aska i Viitasaari. D) Kl. 4.45 —

188

7.20 e. ni. åska öfver Kuopio socken (hagel), Leppävirta (ett åskslag
dödade tre kreatur) och Tuusniemi. E) Kl. 5—7.20 e. m. aska i
Efrantsila och Haapajärvi. F) Enstaka utbrott: kl. 7.5 e. m. vid
Märket; kl. 7.30 e. m. i Simo; kl. 11.10 e. m. i Puskeala.

40) Juli 8. Lågt lufttryck öfver nordvästra Norge; kall och
mulen väderlek. Aska kl. 1.40 f. in. i Lundo; kl. 8 f. ni. i 1'rant-
sila; kl. 10.25 f. ni. i Himan^o; kl. 10.35 f. in. — 4. in e. m. i Haapa-
järvi och Kajana {åskslag i ett boningshus; ett annat åskslag a te-
legrafkontoret); kl. 10.50 f. m. — 2.10 e. m. i Kerimäki, Euskeala och
Pelkjärvi: kl. 11.55 f. m. i Savitaipale: kl. 1.5 — 4.55 e. m. öfver
Kuopio socken och Tuusniemi (SW-storm); kl. 3.20— 5.40 e. m. öf-
ver Sordavala, Puskeala (storm) och Pelkjärvi: kl. 4.30 e. m. i
Sodankylä; kl. 5.5 e. m. i Kajana. Hagel utan åska i Kyrkslätt
kl. 7.45 e. m. äfvensom i Pyhäjärvi (Uleaborgs län) utan angifvet
klockslag.

50) Juli 9. Lagt lufttryck öfver nordligaste Norge. Fort-
farande kall och mulen väderlek. Ett vidsträktare svagt åskväder
urladdade sig öfver mellersta Österbotten: för öfrigt sannolikt lo-
kala utbrott. Kl. 4 f. ni. äska i Tali (starkt hagelfall); kl. 8.55 f. m.
— 1.40 e. in. aska i Munsala. Jakobstad, Alajärvi, Kivijarvi, Yiita-
saari, Haapajärvi och Kajana; kl. 12 på dagen i Kides (hagel); kl.
12.15 e. m. i Sulkava och Parikkala; kl. 12.30 e. m. i Heinävesi ;
kl. 1.5 e. m-. i Kivijarvi; kl. 1.45 i Kides; kl. 1.55—3.25 e. m. i Tuus-
niemi och Kuopio socken; kl. (120 e. m. i Kajana och kl. '».:>() <•. m.
i Heinävesi (hagel).

51) Juli 10. Enstaka utbrott: kl. 11 f. in. i Sibbo; kl. 11.10
f. in. i Parkano: kl. 11. K» f. m. i Miehikkälä; kl. 5.5.") e. ni. i Tuus-
niemi; kl. 7.15 e. m. i Pelkjärvi. Hagel "tan aska kl. 11.10 f. m. i
Sordavala.

52) Juli 11. Tämligen jämt fördeladt lufttryck. Askvädren
halva mest karaktären af lokala utbrott. Aska kl. 9 f. m. i Kuopio
(äfven senare på dagen och på eftermiddagen utan angifvet klock-

lag : kl. 9.50 I', m. — 12.10 e. m. i Kronoborg (hagel), Sordavala och
Pyhäjärvi; kl. 10.25 f. m— 12.30 e. m. i JokMs och .Mastan-: kl.
10.55—11.20 f. in. i Viitasaari; kl. 11.1.". E m. i Sysmä; kl. 11.35 f. m.
i Parkano (hagel); kl. 11.45 f. m. i Leppävirta (ett åskslag dödade tre
kreatur); kl. 12 på dagen -1.45 e. m. i Miehikkälä, Villmanstrand

IS'. I

och Viborg; kl. 12.25—2.55 e. m. i Hausjärvi, Tusby och Sibbo; kl.
L2.30— 2.40 e. m. i Sulkava och Kerimäki; kl. 12.35 2.10 e. m. i
Pyhäjärvi, Banhipaasi och Sordavala; kl. 1.10—2.30 e. m. i Pemar,
Salo, Kimito och Pargas; kl. 2.15 4.20 e. m. i Hausjärvi (flere
skof): kl. 2.30 e. in. i Kides; kl. 3—4.50 e. m i Kumo och llvitti^:
kl. 3.55 e. m. i Sordavala: kl. 7.") e. ni. i Jokkis.

53) Juli 12. Aska kl. 12.40 e. m. i Ingå.

5-1) Juli 1-4. Högt lufttryck och ovanligt hög temperatur
(2(1 ä 23°). Enstaka utbrott: kl. 2.10 e. m. i Nummis; kl. 6.45 c. m.
i Alajärvi; kl. 7.50 e. ni. i Tuusniemi; kl. 8 e. ni. i Korsholm och
kl. 9,10 e. m. i Pörtom.

55) Juli 15. Aska kl. 3.50 f. m. i Tuusniemi; kl. 9 f. ni. i
Kyrkslätt; kl. 1 c m. i Sinn.; kl. 2 c m. i Frantsila; kl. 2.20 <■. ni. i
Sodankylä; kl. 3.10 e. m. i Pudasjärvi; kl. 5.45 e. m. i Kides och
kl. (t. 3(1 e. ni. i Enontekis.

56 4111; 16. Aska kl. 1.10 e. ni. i Sodankylä (ett åskslag dö-
dade en karl i: kl. 3.50 e. ni. i Villmanstrand; kl. 4.50 — 7.20 e. ni. i
Etaumo, Björneborg, Kumo och Sähbskär; kl. 5.15 och 6.50 e. m. i
Sysmä; kl. 8.35 e. m. vid Storkallegrund; kl. 9.50 och 11.20 e. m.
i Utsjoki; kl. in — 11.50 e. ni. i Villmanstrand, Tali, Verkkomatala
och Hanhipaasi.

57) Juli 17. Lufttrycket är tämligen jämt fördeladt och tem-
peraturen fortfarande mycket hög (20 a 25 °). Dagen är mycket
askdiger; antalet åskutbrott (72) är ett maximum för Juli månad.
De flesta åskutbrott hafva inträffat vid daggryningen ooh tidigt
pa morgonen. A) Natten mellan den 16 och 17 Juli utan angifvet
klockslag i Sulkava. Bi Kl. 12.5—1.20 f. m. äska i Miehikkälä, Da-
vidstad och Villmanstrand; blixten syntes i Kouvola. C) Kl. 12.30
— 2.10 f. m. åska i Kides och Sordavala. D) Kl. 2 f. m. åska i
Sysmä. E) Kl. 2.30—9 f. m. äska i Lovisa, Borgå Orrby, Haus-
järvi, Söderskär, Porkkala, Kyrkslätt, Nummis och Pusula. F)
Kl. 2.50 — 7.55 f. m. aska i Viborg, Davidstad, Hanhipaasi och Suo-
järvi. G) Kl. 3.20 f. m. — 2.15 e. ni. aska öfver Storkallegrund,
Sideb}' (hagel), Pörtom och Kaskö fyr. H) Kl. 6 f. m.— 12.30 c. m. aska
öfver Messuby, Mouhijärvi, Ikalis, Parkano, Stora, Sideby och Kauha-
joki. I) Kl. 7 f. ra.— 1.45 e. m. åska öfver Hvittis, Ivumo, Björne-
borg, Raumo, Sähbskär och Hvittisbofjärd. K) Kl. 7.40 — 8.50 f. m.

190

åska öfver Hangö fyr och ETiittis. L Kl. 7.45—10.50 f. m. åska i
Leppävirta, Heinävesi, Kuopio och Tuusniemi. M) Kl. 7.50 i', m.
;iska vid Utö. N) Kl. 9.5 I', m. — 2.50 e. m. åska öfver Töysä, Ala-
järvi, Pörtom, Storkyro, Korsholm, Kveflaks, Munsala och Jakob-
stad. O) Kl. <>.40 i', m. åska i Lundo. P) Kl. 10.10 !'. m. 2. in >■. m.
åska i Tushy, Hyvinge och Iiausjärvi. Q) Kl. 10.45 !'. in. — 4 e. m.
;tsk;i i Ylivieska, Frantsila och Pudasjärvi. R) Kl. il. lo f. m. åska
i Sysmä. S) Kl. 1.40—5 c m. aska i Leppävirta (hagel) och Kuo-
pio. T) Kl. 1.45 e. m. aska i Viitasaari. U) Kl. 4.50 — 8.5 e. in. aska
i Hirvensalmi och Jokkas. V) Kl. 5.30 e. ni. aska i Nerkko. W)
Kl. 7.55 och 9.5 e. in. aska i Viitasaari. Blixt nian dunder i Pelk-
järvi kl. 9.50 e. m. i X.

58) Juli 18. Aska kl. 3.15 c. m. i Frantsila.

59) Juli 19. Aska kl. 3 c. in. Villmanstrand. Kornblixt i
Pyhäjärvi Vih. län kl. 10.55 e. m. i S.

(io) Juli 2o. Aska kl. 12.25-3 e. in. i Miehikkälä, Villman-
strand och Davidstad samt kl. 6.15 — 7. 35. c. m. i Borgå Haiko och
Borgå Orrby.

filt Juli 21. A) Kl. 9.55 f. m.— 4 e. m. åska öfver Ikalis,
Parkano, Sideby, Stora, Pörtom och Storkallegrund. B) Kl. 11 f. m.
—3.30 e. m. aska öfver Kumo, Hvittis och Messnby. C) Kl. 11.20
f. m.- -12 på dagen åska i Lundo och Pemar (ett åskslag dödade
en karl). D) Kl. 1.20—7.30 e. m. aska öfver Somero, Urdiala, Kumo,
Hvittis, Messuby, Ikalis, Parkano och Sidebj'. E) Enstaka utbrott:
kl. 1.20 e. m. i Pyhäjärvi Vib. län; kl. 4 e. in. i Sysniä: kl. 9.20
c m. i Mariehamn samt kl. 10.35 — efter midnatt vid Söderskär och
Borgå Orrby. Blixten syntes i Tusby och Kvrkslätt,

62) Juli 22. Aska natten mellan den 21 och 22 Juli utan
angifvet klockslag i Kuopio; kl. 8—8.40 f. m. öfver Fredrikshamn,
Miehikkälä och Lovisa; kl. 1 — 2.55 e. ni. i Somero, 1'nliala och
Nadendal; kl. 3.30 e. m. i Raumo (ett åskslag i Sastmola dödade
tre nötkreatur); kl. S.25 — efter midnatt öfver Utö, Bogskär, Låg-
skär och Eckerö; kl. 8.50—9.10 e. m. vid Söderskär och i Kvrkslätt.
Blixt nian dunder kl. 10.10-11.25 e. m. i YV i lliittis och i SW
i Pemar.

63) Juli 23. A) Kl. 4 i. m. aska i Kvrkslätt. B) Kl. L0.50
f. m. -3.55 c m. aska öfver Borgå Orrby, Borgnäs, Sibbo, Tusbi

191

och Bausjärvi. C) Kl. L0.55 E. m. 2.20 e. m. aska i Viitasaari och
Kivijärvi. D) Kl. 11 f. m.— 3.10 e. m. aska öfver Evittis, Kumo
och Raumo. E) Kl. 11.30 I'. m.-4.30 e. m. aska öfver Nummis,
Pusula, Somero ii Sommarnäs kapell dödade * - 1 1 åskslag redan nå-
got tidigare, eller omkr. kl. 9 på f. m. två gossar på en äng), Jok-
kis och Drdiala. P) Kl. 12.15 och 1.35 e. m. ask;, i Töysä. G) Kl.
2.20—3.40 e. m. aska öfver Kivijärvi och Viitasaari. H) Kl. 3.5 e. m.
aska i Raumo. [) Kl. 3.55- 5.50 e. na. aska öfver Pargas, Pemar
och Lundo. K) Kl. 4.50 e. ni. åska i Kivijärvi. L) Kl. 5.20—7.40
e. ni. aska i Villmanstrand, Davidstad, Tali och Miehikkälä. M
Kl. 5.4o e. ni. aska i Messuby. N) Kl. 6.40 e. m. aska i Borgå
Orrby. Blixt utan dunder i Lovisa i SW kl. 8.55—9.40 e. m.

fil) Juli 24. Aska kl. 11..") 1. ni. i Pyhäjärvi (Vih. län) och
kl. 11.4.") I', in. vid Verkkomatala; kl. 1—3 e. m. öfver Bor^å Orrby,
Eelsingfors, Porkkala, Kyrkslätt och Ingå; kl. 3.30 e. m. i Ikalis
saml kl. 3.55 c. m. i Hiittis.

(■"o Juli 25. Aska kl. 4.40 c m. i Enontekis.

66) Juli 26. Aska kl. 1.40 c. ni. i Pudasjärvi.

67) Juh' 27. Lokala, för det mesta kortvariga åskväder. Kl.
10.20 I. ni. aska i Sodankylä; kl. 10—11.30 i', m. i Kumo och
Björneborg; kl. 11 f. m. — 2.10 e. m. öfver Stora och Storkyro; kl.
12 på dagen i Ikalis; kl. 12.45—1.20 c m. i Ikalis ocb Karkku; kl.
L.45 e. ni. i Orivesi ; kl. 1.50—3.10 e. m. i Jakobstad och Ganila-
karleby; kl. 3.45 — 6 e. m. i Orivesi och Jämsä; kl. 4 e. in. i Frant-
sila; kl. 4.5 e. in. i Jakobstad: kl. 4.55 e. ni. i Våtskär; kl. 7.20
e. ni. i Viitasaari; kl. 7.55-9.15 e. m. öfver Björkö och Verkko-
matala. Kornblixt i S:t Michel kl. 10.30 e. m. i NNW.

68) Juli 28. Ett svagt minimum befinner sig västerom Bott-
niska viken. Ai Aska natten mellan den 27 och 28 Juli i Sulkava.
B) Kl. in. 15 1. m. — 8.30 c. m. åska i Frantsila (hagel, ett åskslag
dödade ett svin). Kannns [hagel) och Pudasjärvi. C) Kl. 11.5 f. m.
- 12.50 c. m. aska i Himango (ett åskslag dödade en ko pä bete),
Lohtea, Kamins, Haapajärvi (ett åskslag antände en gård, som
brann ned) och Frantsila. D) Kl. 12.55 e. m. aska i Alajärvi. E)
Kl. 1.20 e. in. åska i Karkku. Blixt utan (hinder vid Utö kl. 1.50
i m. i S.

192

69) .Juli 30. Aska kl. 3.40 e. m. i Sodankylä.

Juli 31. BUxi utan dunder vid Utö kl. 10 e. m. i S.

Augusti månad.

Antalet åskutbrott under denna manad (433) är ett
maximum och fördelas på 20 dagar. Den åskdigraste
dagen är den 10 Augusti, då antalet anmälda åskutbrott
steg till 95. Inalles kafva anmälts 18 hagelfall under
aska, 14 askslag, ett tall af klotblixt samt ett hagelfall
utan åska.

Augusti 1. Starkt regn i Hausjärvi kl. 2.50 e. ni.: tydligen
åskregn, ehuru något dunder icke hörts.

7<i) Augusti 3. Ett isoleradt utbrott i Kuopio kl. 10 f. m.
samt ett vidsträktare åskväder öfver Vasa trakten, kl. 4..">— 9.15
e. m., vid Norrskars fyr, öfver Kvarken, Kveflaks, Korsholm, Pe-
dersö, Storkallegrund och Pörtoin.

71) Augusti 4. Svagt minimum i norra Finland. Tempera-
turen är något under det normala. A) Kl. 2 — 9.15 f. in. aska i
Simo och Pudasjärvi. B) Kl. 10 f. m. — 5.50 e. m. aska öfver Haapa-
järvi och Viitasaari. C) Kl. 11.20 f. m. — 4.25 e. m. åska öfver
Sysmä, S:t Michel, Sulkava, Kerimäki, Davidstad och Villmanstrand.
D) Kl. 11.20 f. m.— 2.50 e. m. åska öfver Kuopio socken, Leppä-
virta, Tuusniemi och Heinävesi. E) Kl. 11.30 f. m. åska i Tusby.
F) Kl. 12.55—1.55 e. m. åska öfver Kajana och Kuhmoniemi. (>)
Kl. 2 e. m. äska i Suojärvi. H) Kl. 3.15 e. ni. aska öfver Kuopio
socken. 1) Kl. 3.30—7.30 e. m. åska öfver Sulkava, Jokkas (hagel),
S:t Michel (hagel) och Villmanstrand (sannolikt en fortsättning af
åskan D). K) Enstaka utbrott: kl. 1.15 e. ro. i Suojärvi; kl. 6.35
e. m. i Kuopio och kl. 5.3o c in. i Kajana, Hcu/cl /'tan åska på
eftermiddagen utan angifvet klockslag i Leppävirta.

72) Augusti 5. Aska kl. 8.40 e. m. vid Lågskär. Blixt utan
dunder i S kl. 9.40 o. m. vid Verkkomatala.

73) Augusti ti. Aska kl. 11.50 I', m. i Enare och kl. 1.50-2.20
e. in. öfver Uuskeala och Pelkjärvi.

L93

7li Augusti 7. Åska kl. 1.15 I', ni. vid Utö; 1<I. 5.5—9.35 f. m.
vid Skälskär, Märket, Mariehamn, Lågskär och Bogskär; kl. 7 e. m.
i S:1 Michel. Blixt utan dunder kl. L2.20 på morgonen vid Stor
kallegrund.

75) Augusti s. Högt och tämligen jämt fördeladt Lufttryck.
A) Kl. 5.20 I', in. åska i Sagu. B) Kl. 8.50 f. m. — 1.5 e. m. aska öf-
ver Karstula, Viitasaari och Baapajärvi. C) Kl. 11. 20 f. m. aska i
Tuusniemi. I)) Kl. 2.15—3.30 c. in. åska öfver Jakobstad, Munsala
och Helsingkallan. K) Enstaka utbrott: kl. 2.20 c. in. vid Lågskär,
2.45 e. in. i Brandö, 5.40 e. ni. i Karstula och 6.30 e. m. i Marie-
hamn.

7(ii Augusti 0. Ett minimum befinner sig i södra Norge.
Temperaturen mest något under det normala; 50 askutbrott. Ai
Kl. omkring 12 — 2.35 f. m. aska öfver Karkku och Messuby; i Ika-
li-- "hserverades blixt utan dunder. B) Kl. 12.30 i', m. aska i llaus-
järvi; blixt utan dunder observerades i Söderskär. C) Kl. 2.45—3.25
!'. no aska i Sysmä och Hirvensalmi. D) Kl. 5 f. in. — 1.55 e. m.
aska öfver Salo, Somero, Pusula, BEausjärvi, Sibbo, Borgnäs, Borgå
Eaiko, Lovisa, Vekkelaks, Björkö, Verkkomatala och Tali. E) Kl.
7 i', in. aska i S:t Michel. P) Kl. 11.45 f. m.— 6 e. in. aska öfver
Somero (hagel K ett åskslag söndersplittrade en gammal björk och
skailade en torpstuga; ett annat åskslag dödade ett föl), Jokkis.
Pusula, Hausjärvi, Borgnäs och Sibbo. G) Kl. 1 — 6.55 e. m. aska
öfver Karkku, Ikalis, Messuby, Orivesi, Sysmä (starkt hagelfall, som
skadade vårsäden och potatisblasten) och Jämsä. H) Kl. 2.15-5
e. rn. äska öfver Brandö och Baumo. I) Kl. 2.25 — 8 e. m. aska öf-
ver Yiborg, Tali, Björkö, Verkkomatala, Villmanstrand och Pyhä-
järvi. K) Kl. 3.5-6.41) e. m. åska öfver S:t Michel (åskslag i en
flaggstång och i en telefonledning, hvarvid en person kullslogs och
hos en annan sveddes fötterna), Sulkava och Jokkas. L) Kl. 4.5
9 e. m. åska öfver Alajärvi, Töysä och Viitasaari. M) Kl. 7.30 e. m.
aska i Heinävesi samt utan angifvet klockslag i Leppävirta. Blixt
ulan il under kl. 8.15 — 9.25 e. m. i E och S vid Verkkomatala, kl. 9
e. m. i S i Björkö och kl. 11.30 e. m. i SSW vid Utö.

77) Augusti It». Normalt, tämligen jämt fördeladt lufttryck,
Svaga vindar och normal eller hög temperatur. Antalet askutbrott
[S\\\ är ett maximum för Augusti manad. A) Enstaka utbrott:

194

kl. 5.40 f. ni. i Viitasaari och kl. 9.5 f. in. i Karstula. B) Kl. 9.40
I', in. — 1.30 e. m. aska öfver Ikalis, Parkano, Sideby, Hvittisbo-
Fjärd och Björneborg. C) Kl. 0.55 f. m. aska i Sysmä. I») Kl. 10
F. ni, 2.15 e. m. aska i Leppävirta, Kuopio, Tuusniemi, Heinävesi
och Vartsilä. E) Kl. 10.50 — 11.5 i', ni. aska '"'Iver Pelkjärvi och
Ruskeala. F) Kl. 11 f. ni. — 7.45 e. m. aska öfver Sysmä, Hirven-
salmi (ett åskslag genom ugnen i en byggnad, hvarvid en karl dö-
dades), S:t Michel, Jokkas, Leppävirta, Heinävesi, Sulkava, Keri-
niiiki, Vartsilä och Pelkjärvi. Gr) Kl. 11.30 f. in. aska i Alajärvi.
H) Kl. 11.50- f. in. aska vid Lågskär. I) Kl. 11.55 f. ni.— 8.30 e. m.
aska i två skof; först till ornkr. kl. 3 e. m. öfver Somero (ett åskslag
dödade en kali), Jokkis, Hausjärvi, Urdiala, Karkku, Kumo, Valkia-
koski (åskslag i telefonledningen på tvänne särskilda ställen) och
Messuby samt efter kl. 3 e. ni. till 8.30 e. ni. öfver Urdiala, Val-
kiakoski, Messuby, Karkku och Ikalis. K) Kl. 1.25 c. m. aska i
Viitasaari. L) Kl. 1.30 — 2.15 e. m. aska öfver Lovisa och Våtskär.
M) Kl. 2.10 — 4.20 e. m. aska öfver Raumo, Björneborg (ett åskslag
antände en höstack) och Hvittisboljärd. N) Kl. 2.30— 4.55 c. m. åska
öfver Alajärvi, Karstula. Töysä och Viitasaari. O) Kl. 3— 10.30 e. m.
äska i Jämsä och Sysmä. P) Kl. 3.5 aska vid Verkkomatala. Q
Kl. 3.55 e. m. aska i Våtskär. R) Kl. 4.5—8 e. m. aska i Kuopio,
Kuöpio socken och Tuusniemi. S) Kl. 4.30 — 11 e. ni. aska öfver
Sysmä (ett åsklag skadade nere telefonstolpar och ledningen'. S:t
Michel, Sulkava, Kerirnäki, Vartsilä (axislag i telegrafledningen)
och Pelkjärvi. T) Kl. 4.45 — 10.20 c. m. aska vid Hanhipaasi, i Pa-
rikkala, Jaakimvaara och Ruskeala. O) Kl. (i. 15 — in på natten aska
i Pyhäjärvi Vih. län och Suojärvi. V) Kl. 6.20—7.40 e. m. aska öf-
ver Björkö och Verkkomatala. W) Kl. 7 — 9. 15 e. m. aska i Hiittis,

Kiniito, Sagu, Pemar, Abo, Nådendal och Lundo; i Kor] bser-

verades en blixt ulan dunder. X) Kl. 7.50 e. ni. — in på natten aska
i Parikkala, Jaakimvaara och Hanhipaasi. V) Kl. 8.10 c. m. in på
natten aska vid Söderskär och Porkkala. i Sibbo, Kvrkslätt och i
Pusula. Z) Kl. 8.55 — 10.25 e. m. aska i Lovisa och Fredrikshamn.
A) Kl. 10.5 e. in. — in på natten aska i Yillmanstrand och S:1 Mic-
hel. Kornblixt och blixt utan dunder omkr. kl. 9 e. m. i Somero i

alla Väderstreck, mest, i X och S, i Sulkava i SK och i Tali i X
och s, mest i S\V: kl. 9—11 e. m. i Hausjärvi i S och X: kl. 9.15

L95

10.15 e. in. i Pyhäjärvi Vib. län i \\V och NE; kl. 9.30 e. m.
1.40 i', ni. (11 Augusti vid Verkkomatala i N och NNW; kl. 10.30
e. in. i lkali> i E: kl. L1.20 e. m.— 2.20 I. m. -11 Augusti) vid Låg-
skär i SE; kl. 11.35 '•. ni. i Jokkas i S och SW.

7^i Augusti 11. Minimum i södra Sverge. A) Kl. 12 — 1.30
I. in. ;iska i Tali. B) Kl. V). 15 f. m.— 2.30 e. m. aska i Tuusniemi,
Leppävirta, Beinävesi, S:1 Michel, Pelkjärvi och Värtsilä (ett åsk-
slag splittrade ett träd; klotblixt, kom in genom dörren i en far-
stugukvist). C) Kl. 12—7.30 e. in. aska i Sysmä, Hirvensalmi, S:t
Michel, Jokkas, Sulkava, Villmanstrand, Kerimäki, Euskeala (hagel),
Värtsilä och Pelkjärvi. D) Kl. 12.30—9 ,.. m. aska i Qrdiala (antag-
bgen i flere skof). K) Kl. 1.10—6.20 e. m. aska öfver Jaakimvaara,
Buskeal (hagel), Parikkala, Värtsilä och Pelkjärvi. K' Kl. 4— 5 e. m.
aska i Kumo och Björneborg. <'. | Kl. 4.15 e. m. aska i Sysmä. 11-
Kl. 6.20 -7.15 c. ni. aska vid Söderskär, i Borgå Haiko och i Sibbo
1 1 Kl. 8 c in. aska vid Utö.

7!M Augusti 12. Aska kl. LO e. m. i Leppävirta.

80) Augusti 13. Åska kl. 4.55—7.45 e. ni. vid Utö och Hangö
Fyr äfvensom i Hiittis. Ovanligt starkt regn (skyfall?) nian åska kl.
9 e in. vid Lågskär.

sk Augusti 16. Aska kl. 5.20 e. m. vid Utö.

82) Augusti 17. Minimum i mellersta Skandinavien. Aska.
kl. 3.25 c. m. i Orivesi.

83 Augusti 18. Minimum utanför Norges västkust. Tempe-
raturen i allmänhet något öfver det normala. A) Kl. 7.15 f. m.
aska i Karkku. B) Kl. 12 — omkr. 3 e. m. aska öfver Viitasaari,
Kuopio socken. Leppävirta, Heinävesi, Tuusniemi, Jorois (hagel)
och Kaavi. 0) Kl. 12—4.15 e. m. aska öfver S:t Michel, Sulkava.
Jokkas (storm\ Kerimäki (hagel, storm), Värtsilä och Pelkjärvi. D)
Kl. 12.30—2.30 e. ni. aska öfver [kalis, Karkku, Orivesi och Sysmä
(hagel). E) Kl. 3.5 e. m. aska i Orivesi. F) Kl. 3.25— 7. in e. ni.
aska öfver Eeinävesi, Sulkava och Kerimäki. (!) Kl. 4.10— 4.50 e. m.
aska vid Skälskär och Märket. H) Kl. 4.30 e. in. aska i Enare. 1)
Kl. 5.30—6.45 e. m. aska öfver Kuopio socken, Tuusniemi. Heinä-
pesi, .Jorois, Leppävirta och Kerimäki. K) Kl. 6.10 e. ni. åska i
Pudasjärvi. L) Kl. 9.40—11.55 e. in. aska i S:t Michel. Sulkava och
Kerimäki. M) Kl. 10.30 — 11.50 e- m. åska öfver Pusula och Hausjärvi.

L96

34) Augusti M*. Gårdagens minimum har förflyttal sig till
[shafvet. A) Enstaka utbrott: kl. 12 — 2.30 f. m. i Kuhmoniemi, Kuo-
pio socken, Kerimäki, V ärts i lä, »Sjrsmä och Hausjärvi (sannolikt en
fortsättning ai' askvädren L och M föregående dag). B) Lokala ut-
brott: kl. 2.30 e. m. i Kuhmoniemi och 5.10 e. m. i Enare.

85) Augusti 2(). Lågt lufttryck, svaga vindar och normal
eller hög temperatur. A) Kl. 5.20 f. m. aska vid Verkkoinatala. B)
Kl. 7 — 9.50 f. m. aska i Pörtom, Jakobstad och Gamlakarleby. C)
Kl. 4.45 e. ni. aska i Karkku. D) Kl. 5.25 — 6.35 e. m. åskaöfver l\ var-
ken. Norrskärs fyr och Storkallegrund. E) Enstaka utbrott: kl. 5.45
e. m. i Orivesi, 7.5 i Viitasaari, 8.15 äter i Orivesi. F) Kl. 10.20
e. m. — in på natten aska öfver Leppävirta, Kuopio socken, Kaavi
och Tuusniemi (hagel), G) Kl. 11 e. ni. aska i Viitasaari. Blixt utan
dunder kl. 9 — 9.30 e. m. i W i Sysmä. samt Icornblixt kl. 1<i e. m.—
in pa natten i NE i Kerimäki.

A.ugusti 21. Kornblixt kl. 12.20—1.10 f. ni. i N vid Hanhi-
paasi.

86) Augusti 22. Minimum utanför Norges kust. Äskdiger
dag, 54 askutbrott. A) Kl. 4 f. m. — 12.50 e. m. aska öfver Pork-
kala, Söderskär, Borga Haiko, Pernå Fasarbv och Lovisa. B) Kl.
8.20—11 f. ni. aska i Vekkelaks, Fredrikshanm, Björkö, Verkko-
matala och Viborg. C) Kl. 10.25 t', ni. — 3.30 e. m. aska öfver Pork-
kala, Söderskär, Borgå Haiko, Pernå Fasarbv och Lovisa. D) Kl.
11.30 f. ni. aska i Kronoborg. E) Kl. 11.40 f. m.— 2.5 c. ta., aska i
Björkö, Verkkoinatala, Viborg och Pyhäjärvi. F) Kl. 12.50 ••. ni.
aska vid Verkkomatala. G) Kl. 1.30 — 3.25 e. ni. aska öfver Krono-
borg (ett åskslag afbrände en telefontråd, bedöfvade en tjänsteflicka
och antände en hölada) och Hanhipaasi. H) Kl. 3.50 e. ni. åska i
Sysmä. 1) Kl. 3.50 — 12 på natten aska öfver Vekkelaks. Fredriks-
hamn, Davidstad, Villmanstrand, S:t Michel, Hirvensalmi. Jokkas,
Sulkava, Kerimäki (storm, ett åskslag antände en stuga), Heinävesi,
Tuusniemi och Kaavi. K) Kl. 4.10 — "i e. m. aska i Ruskeala och
Pelkjärvi. L) Kl. 5.40 e. ni aska i Björk.".. M) Kl. 6.30 e. m. aska
vid Marjaniemi. N) Kl. 7.5—7.50 e. m. aska öfver Lovisa. Villnian-
strand (hagel) och S:t Michel. O) Kl. 7.45 — 8.35 e. m. aska i Vill-
manstrand och S:< Michel. P) Kl. 8 e. m. — in på nattm aska i
Ruskeala (hagel), Pelkjärvi och Suojärvi. Q) Enstaka utbrott: kl-

197

8.30 e. ni. i Villmanstrand, 8.50 vid Söderskär, 10.30 i Viitasaari,
Kornblixt och blixt utan dunder observerades kl. 6.10 e. m.— in på
natten i E vid Eanhipaasi; kl. 8.5 10.30 e. ni. i E och NK i Lo-
visa; kl. s.m ii c.,,,, i NK i Pyhäjärvi Vib. län; kl. 8.20- 9.30 e. m.
i E och NE i Kronoborg; kl. 9—10.30 e. m. i E i Ikalis; kl. 10.20
i s\v vid Utö och samma tid vid Lågskär; kl. omkr. 11.30 e. tn.
i Kuopio socken: kl. 10—11.30 e. ni. i Töysä i N; kl. 12.20 e. m.—
l.io i', ni. (2:i Augusti i X vid Eanhipaasi; utan angifvet klockslag
på kvällen i X i Somero.

^7) Augusti 23. Minimum vid Eernösand. Temperaturen
normal eller hög. A) Enstaka utbrott: kl. 12.45 f. m. vid Verkko-
matala, omkr. kl. 1 i', ni. i Biittis och i Nådendal, kl. 5.5 I', ni. vid
Storkallegrund och kl. 5.30 t', m. i Suojärvi. B) Kl. 6.15—8.35 f. in.
urladdade sig etl åskväder öfver norra delen af Östersjön, vid Bog-
skär, Lågskär och Utö (hagel), som sedan synes ha delat si»- i två
grenar, af livilka den östra drog kl. 045 f. m. — 1.55 e. m. öfver
Eangö fyr, Biittis (hagel), Salo, Nummis, Pusula, Eausjärvi och
Sysmä; den västra åter utsträckte sig kl. 10.40 f. m.— 3.50 e. in.
öfver Brandö, Kumo, Karkku, Ikalis, Kauhajoki, Tö_ysä, Sideby,
Alajärvi (hagel) och Storkyro, ända till Munsala och Gamlakarleby.
C) Enstaka utbrott: kl. 8 f. m. i Pemar, kl. lo f. m. i Tuusniemi,
kl. 12.5H e. ni. vid Märket och kl. 1.10 e. m. i Hiittis. D) Kl. 1.35
— 5.20 e. m. äska i Somero, Karkkn oeh Ikalis. E) Kl. 3—5.50 e. m.
äska i S-.t .Michel, Hirvensalmi, Sulkava, Heinävesi och Tuusniemi.
F) Kl. 2.15 e. m. aska i Sagu (hagel). G) Kl. 3.10—6 e. m. aska i
Kyrkslätt (hagel), Nnmmis, Pusula och Hausjärvi. H) Enstaka ut-
brott: kl. 3.0' e. m. i Björkö, 3.35 i Villmanstrand och 4.5 i Pörtom.
1) Kl. 5.4U — 9 e. m. aska i Sysmä, S:t Michel, Sulkava, Leppävirta
och Heinävesi. Kornblixt kl. 8.55— omkr. K' e. m. i SE och X\Y i
Kuopio socken.

88) Augusti 24. Gårdagens minimum befinner sig i Lapp-
Land. Temperaturen är i allmänhet normal. Aska kl. 11.30 f. m. i
Inhala, kl. 2.40 e. m. i Viitasaari och kl. 4 e. m. i Tuusniemi.

Augusti 29. Kornblixt i Knontekis kl. 11.5 e. m. i X.

89) Augusti 31. Aska vid Lågskär kl. 1.45 e. m.

l'.)S

September — December.

Denna period omfattar 15 askdagar med 117 åsk-
i it I »rott, 2 dagar med endast kornblixt eller blixt utan
dunder samt en dag med hagel utan åska. Antalet hagel-
fall under aska utgjorde 14 och utan åska 3, hvarjämte
tv;i askslag anmälts.

90) September 1. Minimum i södra Skandinavien. A) Kl.
».20 -6.35 f. m. aska vid Lågskär, Bogskär, i Mariehamn och Brandö.

B) Kl. 4—5 e. ni. aska i Ikalis och Parkano. C) Kl. 4.50—6.15
e. m. äska i Björkö och Verkkomatala. D) Enstaka utbrott: kl. 5.35
e. ni. i Sysmä, 9.35 vid Utö och 10.55 vid Verkkomatala. Blixt utan
dunder kl. 7.20 e. m.— 12.35 på natten i WSW, K och SW vid Sö-
derskär, kl. 7.40— 10 e. m. i SE i Helsingfors samt kl. s.25 — 1 1 e. m.
i s och NE i Hiittis.

91) September 2. Denna dag befann sig ett minimum i Syd-
östra Finland och ett öfver Nordsjön. Aska kl. 1.30—4 f. m. öfver
Utö, Hiittis och Kimito; kl. 2.40 e. m. i Parkano, kl. 4 e. m. i
Tuusniemi, kl. 5.45 e. m. i Björkö, kl. 6 e. m. i Tuusniemi, kl. 7 —
11.30 e. m. öfver Hiittis och Kimito samt kl. 8.30 — lo e. m. i Ika-
lis och Parkano. Blixt utan dunder i E kl. 9 — 11 e. m. vid [Jtö.

!»2) September 3. A) Enstaka utbrott: kl. 3.30 f. m. i Vekke-
laks, 9 f. m. i Tuusniemi och 10.5 f. m. i Lovisa. B) Kl. 12.25 —
3.55 e. m. aska i Kronoborg, Hanhipaasi, Buskeala och Pelkjärvi.

C) Kl. 12.3.") — 2 e. m. aska i Tali, Viborg (hagel) och Villmanstrand.

D) Kl. 1.25-2.41» e. m. aska i Sulkava och Kerimäki. E) Kl. 2.1.".
— 6.10 e. m. åska i Sysmä, S:t Michel, Jokkas och Sulkava. V) Yt-
terligare enstaka utbrott kl. 3.45 e. m. i Sibbo, 3.55 i ELeinävesi
och 5 e. ni. i Villmanstrand. Blixt utan dunder under natten mel-
lan den 2 och 3 September i S i Somero.

93) September 4. Aska kl. 6.15- 11 I. ni. vid Norrskärs fyi
och Helsingkallan samt kl. 4.20—6.10 e. m. i Kajana och Kuhmo-
uienii.

i»4) Sebtember ■"». Minimum i trakten af EEernösand; 35 åsk-
utbrott — maximum för September manad. A i Isolerade utbrott

L99

kl. 12.35] f. in. viil Utö, 1 I', in. i Simo och II I', in. i Leppävirta
Ii) Kl. L.40— 2.50 e. m. åska öfver lliittis och Salo. C) Kl. 2.55—
3.35 f. in. åska öfver Nummis, Pusula (hagel, storm, ett åskslag dö-
dade en ko), Somero och Jokkis; i Somero föregicks åskan af storm
och hagelfall. IM Kl. 3.35—5.5 e. m. åska öfver Söderskär (hagel),
Lovisa, Sibbo, Fredrikshamn och Vekkelaks. E) Kl. 5.2.J 6.30e.m,
åska i Tal i och Viborg. i-') Kl. 4.40 -11.45 e. m. åska öfver Eiittis,
Kimito, Salo och Pusula. <;) Kl. 6.10—11.15 e. m. åska vid Pork-
kala, Söderskär och Sibbo (hagel, åskslag i telefon). B) Kl. 6.15
7.5 e. in. åska öfver Kronoborg och Jaakimvaara samt kl. 7 . 1 r> e. tn.
i Kerimäki. I) Kl. 7- 8. 10 e. m. aska vid Storkallegrund, i Pörtoin,
Sidebj och vid Norrskär; askan åtföljdes § samtliga orter af storm
(S, SW och SE). K) Kl. omkr. 8 9 e. m. aska i Tali (hagel), och
Viborg. L) Kl. 9.30 e. m. aska i Hiittis. Kornblixt och blixt utan
dunder kl. 5 e. m. i Simo (samtidigt med orkanlik storm, som sön-
drade fönster, dörrar och tak), kl. 6 — 8 s. m. i E vid Utö: kl. 7.25
—10.15 c m. i E i Pyhäjärvi Vib. län och i W och NW vid Hanhi-
paasi, sannolikt stående i samhand med askan 11: kl. 8.40 — LÖ e. m.
i S och E i Somero, kl. 9.15—10.45 e. m. i S och E vid Helsing-
kallan samt kl. 9.15—9.30 e. m. i W i Sysmä,

September 6. Minimum i trakten af Kuopio. Natten mellan
den 5 och 6 September stark västlig storm i Björkö, orkan i Vek-
kelaks; mycket högt vattenstånd å bada orterna. Blixt utan dundel
i s och SSE vid Utö.

September 7. Gårdagens minimum befinner sig i trakten al'
S:t Petersburg. Hagel utan åska kl. 3.50 e. m. vid Utö.

95 September s. Minimum i trakten af Åland. Aska kl.
8.30 f. m.—3.4o e. m. i Alajärvi.

96) September 9. Gårdagens minimum har förflyttat sig- till
Västra Finland. Aska kl. 10.15 e. m. i Brandö. Blixt utan dunder
i SSE vid Söderskär och i SW och SE i Lovisa kl. 7.45—9 e. m.

97) September 10. Tämligen jämt fördeladt lufttryck. Aska
kl. 1 e. m. i Sulkava och kl. 1.30 e. m. i Sysmä. Regn med lutad ulan
åska föregående natt vid Utö.

98) September 21. Minimum i södra Norge. Aska kl. 7.45
e. m. vid Låsrskär.

200

99) September '22. Gårdagens minimum befinner sin- i trak-
ten af Kristiansund. Aska kl. 11 i', m. — 12 på dagen i Tali.

100) September 23. Minimum har förflyttat sig till nord-
västra Norge. Aska kl. 1.50 e. m. i Parkano.

lnl) September 24. Ett nytt minimum vid Norges västkust.
Aska kl. 12 — 4 t', m. vid Porkkala och Söderskär.

102 September 25. Föregående dags minimum är utanför
nordvästra Norge. Temperaturen normal eller hög. A) Enstaka
utbrott kl. 1.4."> e. m. i Hvittis (hagel). 2.15 i Urdiala, 2.40 i Jyväs-
kylä, 4.1") i Yiitasaari. B, Kl. 4.1H— 7.20 e. m. aska i Hirvensalmi
(storm), S:t Michel (hagel), Sulkava, Kerimäki (hagel), Tohmajärvi
Tikkala. Värtsilä (hagel) ech Pelkjärvi. C) Kl. 4.1") -5.5 e. m. a -ka i
Leppävirta, Heinävesi och Tuusniemi (hagel). D) Enstaka utbrott :
kl. 4.45 e. m. i Somero, 5.40 i (Jttis och 5.55 e. m. i Yiitasaari. E)
Kl. 6 — 6.55 e. m. aska öfver Kvarken (hagel, storm), i Pörtom f ha-
gel) och vid Norrskärs fyr. F) Kl. 6.20 — 7.15 e. m. aska i Jaakim-
vaara (hagel, storm) och Euskeala (hagel).

103) Oktober 14. Minimum i trakten af Kvarken. Åska kl.
it. 2(1 e. m. i Viborg.

104) December Ils. Starkt minimum öfver Ishafvet. Tempe-
raturen öfver det normala. Aska kl. 7 tiden pä morgonen äfven-
som kornblixt kl. 4.15 — 5 e. m. i Viborg.

December 30. Minimum utanför nordvästra Norge. Hög
temperatur. Kornblixt kl. 7.10 e. m. i AV i Viborg.

4. Åskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

En bifogad gransk framställning åskådliggör åsk-
vädrens utbredning i de olika länen under tiden 1 Maj
— 30 September. Utbredningen är angifven i procent af
länets yta sålunda, att de tjocka lodräta linjernas längd
motsvarar procenttalen. Utbredningen har erhållits genom
division af antalet stationer med åska med hela antalel

•2d|

stationer i värksamhet. Såväl denna uträkning som be-
räkningen af askans medelutbredning i hvarje län och i
hela Landel änder de olika månaderna stöder sig på
tal, anförda i efterföljande tabell. Beträffande denna och
de följande tabellerna hänvisas för öfrigl till A. F. Sun-
dell »Åskvädren i Finland" L887 sid. 45, 47- I'.' och isss
sid. .'il och 33.

202

1 391

5 z

= 9f

Stationer ....
Askda- | länet. .
gar för! stationerna
Askutbrott . . .

K) 10

13 4

42 21

55 26

14 14

15 6
-il 27
44 42 1

Stationer ....

Askda- | länet . .

nar För | stationerna
Askutbrott . . .

—

—

20

23 25 23

21

1

1

7

10 15 12

7

1

1 2U

50 63 55

20

1

1

33

56 75 69

27

Stationer ....
Askda- | länet. .
gar för | stationerna
Askutbrott . . .

_

5

6 8

10 6

._ _

7

6 6

9 2

— —

12

10 18

24 4

14

13 26

42 4

Stationer ....
Åskda- j länet. .
gar för I stationerna
Askutbrott . . .

(i 6

71 7 7

—

11 4

9 9 5

—

18 11

16 4S 15

—

27 15

19 83 16

O

Stationer ....
Askda- j länet. .
gar för] stationerna

Askutbrott . . .

13 17

1 1«» 8

1 38 26

1 53 38

17 15 14 -
17 8

49 43

(in 69

6

1 1

20

I 1

27

1 1

Stationer ....
\-Uda- | länet . •
gar för) stationerna

Askutbrott . . .

—

9

—

9

■—

15

16

9

8

6

10

14

4

28

36

9

35

56

10

Stationer ....
Askda- | länet. .
gar för] stationerm
Askutbrott . . .

25 25

10 12

45 14

53 7s

22 20

10 4

46 13

58 14

'

=«3

Stationer ....

Askda- j länei . .

gar För 1 stationerna

Askutbrott . . . .

—

13

—

- lo

—

34

—

i:.

121 8

8

—

13 (i 2

—

3 1 1 2

3

37 14

3

I 3 9 7.

Stati< »ner

Äjskdagar för

I Landet . .
i stationerna

203

/

CD

—

101

107

n <;

18

21

26

i 233

199

296 !

107

20
201

92

13
94

Största antalet åskdagar (53) uppvisar ÄJbo län, minsta
antaiVt (.-JO) Tavastehus län. Ar 181)<i har största antale!
(7-")) förekommit äfven i Äbo Län, men minsta antalel (-">si
i Kuopio län.

Åskans utbredning Maj— September i procent
af arealen.

1 89

-

Oj

—

f.

<1

BB

Q"1

<

O

T* P

T- *>

IT?

7:

CO

—

0

CD

'-■

I-

x

r

o"

-

d

-

, n

~

53: -

-

'SO

CD

.

26

13

28

11

20

10

25

14

19

8

Maj .
'Inni .
Juli .
A ugust i
September

32
53
20
24
33

21
22
17
20
14

34

27

29

28

46

19

35

25

17

27

76

36

33

43

24

20
28
31
32
38

18
15

16
21
16

September manad undantagen, synes medelutbred-
ningen för hela landet nafsa varit någorlunda lika under
de olika månaderna (10 ä 14 °/0). För de olika länen
har dmi däremot varierat ganska betydligt. Särskildt
märkes en abnormt hög utbredning i St. MIchels län i
Augusti (7b' %). Minst har utbredningen varit i Septem-
ber i Alm län ( L4. %). För hela landet har utbredningen
varit störst i Augusti och minst i September.

204

Åskutbrottens relativa talrikhet Maj— September.

2

-5

K

<

w

=

>

9

<

1— £D

o3

0

3

-

X

3

_ -

2L

p

189 7.

■j-

o

8« X

(5

P 5*

JO

X

o"

P

5' &

|f

grc

p

2

i

^jt

H:

ö

;:

—

F

X

T

'Z

P

~

Maj ....

5.5

1.5

2.s

4.5

A,

1.8

2.i

3.5

2.9

Juni ....

2.6

2.4

2.2

2.5

2.2

2.6

3.i

2.6

2.6

Juli ....

3.i

3.0

3.3

2.7

3.5

3.9

3.o

3.i

3.2

Augusti . .

3.o

3.o

4.2

11.9

4.6

7.o

2.6

1.8

4.i

September

1.4

1.3

0.7

2.3

1,1

1.7

0.7

0.4

1.3

Summa

15.6

11.2

13.2

23.9

16.2

17.o

11.5

13.4

14.i

1896 ....

16.9

17.2

17.o

27.3

17.i

24.5

23.i

17.9

19.s

1887-1896 .

12.07

9.36

10.SS

15.43

13.06

13.76

11.43

11.06

IL'. .

A sk frekvensen är denna sommar mindre än före-
gående sommar, men är ända ganska hög i jämförelse
med tioårsmedeltalet. Störst är frekvensen i Sr. Miehels
län i Augusti (äfven den största utbredningen), mins! åter
i September i Uleåborgs län. St. Miehels län uppvisar
äfven den största frekvensen för hela sommaren: minst är
den i Abo län.

5. Åskutbrottens dagliga period.

Askutbrottens antal under dygnets olika timmar
framgår ur efterföljande två tabeller. Timmarna beteckna
den lokala liden för första dundret. Angående tabellernas
uppställning och de ..afrundade talen" jämför A. V. Sun-
deli »Åskvädren i Finland" 1887 sid. 53 — 56 och is^s
sid. 36,

205

Åskutbrottens dagliga period i olika län.

1 8 9 7.

1

v.

o

<

— S3

- = X

~ T
■

st. Michels
län.

Viborgs län.

-
z

o'

Vasa län.

= r

■n.
■j.

l

12 q.—] 1 m.

3

4

2

1

4

4

1

i

20

1-2

1

5

2

1

1

1

i

12

2-3

2

2

—

'2

1

—

—

i

8

3-4

4

6

—

1

2

—

2

—

15

4—5

7

5

1

3

1

4

—

21

5-6

4

6

1

-

2

—

5

i

19

6—7

4

7

2

—

1

—

5

—

19

7-8

4

9

2

2

1

—

7

o

27

8—9

3

4

—

—

7

3

8

4

29

9—10

3

8

—

—

6

8

6

2

33

10—11

8

12

4

5

7

7

26

10

79

il 12 d.

9

16

7

8

19

7

27

12

103

12 <l.-l e. in.

12

13

11

22

21

11

22

7

119

1-2

13

21

13

17

27

7

23

11

132

2-3

17

19

13

11

21

15

24

17

137

3 4

18

25

10

15

14

9

17

12

120

4-5

18

18

8

22

13

14

23

11

127

5 6

13

23

7

13

27

15

17

12

127

6-7

12

18

4

11

21

14

14

9

103

7—8

5

14

1

12

22

6

17

3

80

8-9

4

7

4

4

14

2

8

3

46

9—10

5

K)

—

4

4

4

1

3

31

10—11

3

3

—

1

10

6

4

2

29

Il 12 ii-

3

1

1

5

5

-

2

2

19

206

Åskutbrottens dagliga period under olika månader.

I 89 7.

1

< — i

eS.

Juni.

Juli.

Augusti.

X

cc

tn-
|

O
—

o

c-

'l

b

2

w

p"

c*
CD

12 n. - 1 i', m.

1

3

4

10

2

20

17.75

1—2

—

2

1

2

4

3

—

12

13.oo

2-3

—

—

1

4

2

1

—

8

10.75

3—4

—

3

1

6

1

4

—

15

14.75

4—5

—

2

4

10

4

1

—

21

l9.oo

5-6

—

2

2

3

11

1

—

19

19.50

6-7

—

2

3

4

8

2

—

19

2l.oo

7-8

—

3

6

8

9

—

1

27

25.50

8-9

o

2

5

14

5

1

—

29

29.50

9—10

3

3

4

12

9

1

1

33

43.5 1

10-11

2

5

21

28

21

2

—

79

74.D'i

11—12 (1.

1

8

21

47

26

o

105

102.00

12 d.— 1 e. m.

1

21

13

41

41

2

119

118.75 1

1-2

—

27

18

41

36

10

—

132

130.oo

2-3

2

45

23

25

33

9

—

137

131.50

3 4

—

33

24

23

32

8

—

120

126.oo

4-5

—

32

29

17

31

is

—

127

125.25

5-6

1

36

29

17

26

18

—

127

121

6-7

—

23

27

12

28

13

—

103

103.25

7-8

—

17

19

9

28

7

—

80

77.25

8-9

—

12

>s

11

13

2

—

46

51). 75

9-10

—

5

7

3

13

3

—

31

34.25

Hl -11

—

o

5

8

12

2

—

29

27.

11-12 n.

—

—

3

(i

9

1

19

21.73

De flesta åskutbrotten hafva inträffa! mellan kl. "_'
och •"> på dagen; minst var deras antal kl. 2 — 3 på natten.

6. Askutbrottens antal i olika väderstreck.

20'

^

,

v.

-

=

L89 7.

/

I

%

—

il

—
'l

•^

7

b

CD

BI
-

T-"

^

p

s

69.o

54,

63 r,

78.5

21.u

286.5

s\V

6l.o

67.0

63.5

94.5

34.5

320.0

W

17.0

51.o

46.o

96.0

29.o

239.o

\\v

9.5

38.5

27.5

40.5

6.o

122.o

\

9.o

19.5

30.o

24.0

3.o

85.5

X E

24.5

12.5

26.o

6.o

3.0

72.o

E

29.n

8.o

30.o

11.0

4.o

82.0

SE

68.o

15.o

46.5

37.o

5.5

172.o

I motsats till föregående år, då största antalet åsk-
utbroti inträffat i S, uppvisar detta år ett maximum i
SW; minsta antalet åskutbrott har. liksom år 1896, in-
träffal i Xlv

Åskslag, hagelfall och andra med åskvädren
sammanhängande företeelser.

I nedanf oljande tabell äro anförda de anmälda åsk-
slagen, anordnade efter olika månader och län.

208

Åskväder med åskslag.

1 8 9

-

2

—

<

er

o

SK

Michel
län.

rastehu
län.

o
i/.

v-

o
o'

OK

J

x ; o»

p

i* i

Maj . .
Juni . .
Juli . .
A ugusti .
September

1

—

I
1

3

1

9

1 6

1 1

2 -

1

O.s

10

3.6

1]

3.n

1 +

3.2

o

1.7

Hela tiden

5

I

::^

2.5

Antal åskslag på
100 åskutbrott l.i 1.9 7.i 3.7 0.4 2.

2.5 4.

Relativa faran för åskslag är i allmänhet icke sär-
deles hög; för hela landet öfverensstämmer <len ganska
nära med tioårsmedeltalet (2,55) 1). En större afvikelse vi-
sar' Tavastehus län, där den relativa faran är ovanligt
hög (7,i). Minst är den i Viborgs län (0,4).

£

/-

~s.

g

!— 1

T .

ti

r-t.

—

189 7.

g

Z-

"j:

-

-

/.

a

F

1 >ödade människor.

3

4

1

8

Dödade kreatur ....

2

11

2

1

16

Eldsvådor

1

2

1

3

—

7

Antalet af blixten förorsakade olycksfall är ieke be-
tydligt och är mycket mindre än föregående ar. Under
..eldsvådor" äro sammanförda alla tall af antändning efenom

') Jfr. A. !•'. Sundell »Åskvädren i Finland- 1896 sid. 60.

20! t

blixten. Något fall af genom åskslag förorsakad skogs-
eld har Loke anmälts.

Hagelfall under åska.

189 7.

>

1-3

f.

ar

<^

-

c-

— -J

— g

z

o

■j.

*

'-■ r.

Jo.

-: g3

=

c sr

■
7.

B re

j.

o

'"

B O
X

/ gjLP

9=

Maj . .
.Inni . .
Juli . .
Augusti.
September.
Oktob.— April

2

2

3

1

5

1

4

5

4

3

5

1

1

3

—

]

3

3

1

3

1

6

4

1

3

1

—

2

4

2

-

—

l

7

1

22

29
16
18
14
9

7.4
10.4

6.n

4.2
12.2

64.3

Hela tiden 1 1

Antal hagelfall
på 100 åskut-
brott ....

11

15

7

14

28 9

2u

4

G.i

5.7

7.i

8.6

10.9 6-4

7.3

3.i

108

/.2

Med undantag af tiden Oktober — April företer ha-
gelfrekvensen detta år icke något särskildt anmärknings-
värdt och synes i allmänhet varit normal, d. v. s. föga
afvikande från tioårsmedeltalet. l) Att frekvensen för
Oktober — April är så abnormt hög är anmärkningsvärdt
och förklaras genom det häftiga askväder, som den 4
April urladdade sig öfver Östra Finland, då å samtliga
orter därifrån åskan anmälts (9) äfven inträffat hagelfall.

Liksom är 1896 hafva äfven i år blott sju hagelfall
ulan aska under åskdagar anmälts.

!) Jfr loe. cit. sid. 63 och 64.

210

Klotblixtar hafva observerats: den 9 Maj i Viborg,
då en klotblixt af en knytnäfves storlek tvänne gånger
visade sig i S; den rörde sig nära horisonten uppåt,
med medelmåttig hastighet och spridde ett starkt hvitr
sken, samt exploderade. Den 11 Augusti visade sig en
klotblixt i en farstukvist i Värtsilä, närmare uppgifter
om fenomenet saknas.

Meteorer observerades: den 23 Mars i Suojärvi; me-
teoren rörde sig i riktningen trän öster mot väster ock
exploderade, sedan den passerat omkring 2/3 af himla-
kvalfvet. I Korpo sägs en eldkula den 9 Augusti om-
kring kl. 11 e. m. rörande sig västerifrån mot sydost.

Xorrshen. I Borgå upplystes kimlakvalfvet den 2
Januari strax efter mörkrets inbrott af ett praktfullt norr-
sken; bland annat sågs en mindre norrskensbåge i S kl.
8 på kvällen. I St. Michel observerades natten mellan
den 23 och 24 April ett svagt norrsken.

s

■
c

—

~:;r

1
-

i

j.

-I :

'

r —
i "

•
ii—

-]- —

•
r:

" ■

;- ....

SS

- \ _ ;
, — |

i

.: i : "

.:■;
::.

::::::::

= —

H

i

■

—

—

p

•

t — ~

...
:::::::■

r—

: . ■

. .. ..

...
t

1

:

EE

\~. ■::

E
=-

«»- — -

— -
—

■
—

i ■
i

—

Mm

i

J L_

; i
'■ \

^

i

:::r.:::

\

0

L.
•

|

0

to :

0

==■

- .

■ ' ■

:-d:::::::::

■ i ~

—

r-

— i

—

— -1
-

—

■

■
z^r-—-

— —

F~

:.. . :..

:■:::■£._

—

:::::::::

- ';

::

::::::.

1

■

; ■

1

..

—

fe.

:v::::
i

......

■

•—

:

v

.

0

CG

C

-J-

:__j

. _-j

|

--:•- ;

-

r

— j

: | ' :

■■-i' ■•

=:|:::!i

:. -

...

[

(B.

W

p

-a

ö

<

aq

fcT

ca
5

■t

►3

<

[DS P

ta"

0

3

a

B

~<

Statistiska beräkningar

angående

Fä Ecklesiastikstatens enke- och mlassa

till utredande af dess ställning
don 1 Maj 1900.

Al

L. Linde löf.

Inledning.

Vid den undersökning rörande ecklesiastikstatens enke-
bch pnpillkassa, som af mig utfördes för 17 år sedan1) och

som hänförde sig- till kassans ställning- den 1 maj 1884,
framgick såsom resultat att anstalten då arbetade med en
kapitalbrist af något öfver en miljon mark. d. v. s. att en
så stor förstärkning af kapitalet hade varit nödig för att
anstalten skulle halva omedelbart kunnat skrida till utgif-
vande af fulla pensioner åt sterbhusen. I verkligheten
skulle bristen hafva tett sig ännu större, om ej vid beräk-
ningen användts en sa hög räntefot som 5 %, livarvid dock
a annan sida ej bör förbises att det statistiska underlagd
för beräkningen var i särskilda delar ofullständigt och brist-
fälligt, hvarför en synnerlig noggranhet i de derur härledda
resultaten ej var att påräkna.

De partiela förändringar i kassans reglemente, som
sedermera vidtagits genom nådiga kungörelserna af den 15
oktober 1895 och den 31 maj 1899, hafva icke medförl
någon väsentlig förbättring i detta sakläge. Anstalten har
derför fortfarit att utbetala endast 3 4 pension till sterb-

i Statistisk undersökning af ställningen i Finska Ecklesiastik-
statens enke- och pupillkassa <lrn I maj ls^4, införd i A.cta Societatås
Scientiarum Fennicse, tom. XV.

214

husen. Genom en sådan inskränkning af pensionsutgiften,

har anstaltens kapital visserligen efterhand ökats med ett
belopp, som numera till och med öfverstiger omförmälda
brist; men häraf följer dock ej omedelbart att kassan nn
måste anses vara solvent. emedan man ju ej kan antaga,
att dess ställning- i öfrigt nu är densamma som 1884. och
möjligt är att exempelvis kapitalvärdet af dess förbindelser
gent emot sterbhusen sedan dess ansenligt ökats. För att
kunna med säkerhet bedöma, huru härmed förhaller sig. är
en ny undersökning påkallad.

En särskild anledning härtill har gifvits genom H. K.
M:s nådiga bref till Direktionen för ecklesiastikstatens enke-
och pupillkassa af den 26 september 1900, hvari kassan
tillförsäkrats ett statsunderstöd af 50,000 mark om aret att
utgå i tio ars tid. räknadt från den 1 januari 1900. med
vilkor bl. a. att direktionen före utgång-en af ar 1904 in-
förskaffar fullständig och pä noggranna statistiska uppgifter
grundad utredning om kassans förmåga att utgifva pen-
sioner till fullt belopp.

Sedan jag af direktionen under hösten 1900 behedrats
med uppdraget att verkställa den sålunda anbefalda nya
utredningen, har jag deråt egnat den tid och omsorg, som
uppgiftens omfattande beskaffenhet kraft. Genom direktio-
nens förmedling har det härför nödiga statistiska materialet
insamlats och ordnats enligt af mig meddelad anvisning.
Detta förberedande arbete har, da det verkställts på annan
ort, varit förenadt med åtskilliga omgångar och tagit mycken
tid i anspråk. Bland dem. hvilka utom kassans kamrerare
deltagit i detta arbete, står jag i särskild förbindelse till
ledamoten i direktionen hr Th. von Pfaler för det verk-
samma biträde och de upplysningar jag al' honom under
arbetets gäng erhållit.

215

1 de beräkningar, som på grund af sagda förarbeten
af mig utförts, har jag sökl atl ernå all den noggrannhet,
som med uppgiftens arl och materialets beskaffenhet varit
förenlig, bl. a. genom att egna mortaliteten bland delega-
rene en särskild undersökning. Vid uppskattningen af kas-
sans framtida inkomster och utgifter bar jag denna gång
ansett lämpligt använda en räntefol af 4 ' 2° o? såsom enligt
min tanke bäst öfverensstämmande med penningeställningen
och dess vexlingar i vart kind. I det följande skall i kort-
het redogöras för undersökningens gäng och resultat.

I, Mortal iteten bland delegare,

Är 1884. då en matematisk undersökning af ställningen

i Ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa första gången
skulle verkställas, fanns någon dödlighetsstatistik för del-
egarene i kassan ännu icke att tillgå, hvarför jag då åtnöjde
mig- med att i stället använda en för Allmänna enke- och
pupillkassan i Sverige utarbetad mortalitetstabell. livilken
äfven hade begagnats vid mina tidigare beräkningar rörande
Civilstatens enke- och pupillkassa. Då en utredning af mor-
taliteten bland delegarene i förstnämnda kassa och särskildt
inom presteståndet i vårt land emellertid är önskvärd, icke
blott med hänsyn till behofvet deraf för ett säkrare bedö-
mande af kassans ställning, utan äfven för dess allmänt
sociala intresse, har jag denna gäng i främsta rummet tagit
sagda uppgift till behandling-.

Till en början gällde det att samla och ordna det för
ändamålet erforderliga statistiska materialet. Den källa,
som härvid närmast erbjöd sig. bestod i de hos direktionen
befintliga anteckningarna rörande delegarene i anstalten allt
sedan dess stiftelse. Men i särskilda fall. der dessa anteck-
ningar voro bristfälliga, måste till komplettering af dem
äfven herdaminnen och andra biografiska arbeten anlitas.

Under den tid af 08 ar. som förflutit frän den 1 maj
1842, då anstalten trädde i verksamhet, till samma dag

217

1900. halva inalles 2988 personer, dels prester, dels skollä-
rare, varit inskrifne såsom delegare i kassan i dess fyra
högsta klasser, till hvilka förevarande mortalitetsundersök-
oing inskränker sig. Af dem hafva inom sagda tid 1595
personer aflidit; 485 hafva utträdt ar kassan under lifs-
tidon och de öMga 908 qvarstodo såsom delegare den 1
maj 1900. Dessa tre grupper, som måste särskiljas från
hvarandra, betecknas i det följande med resp. I), A och Q.
För h varje delegare utskrefs ett särskildt kort. liva ra
fnnnos tern tryckta rubriker att ifyllas. De fyra första a t
dem voro lika a alla kort. nemligen:

Kl. Afd.

Namn :

Född 18 -

Inträdt i kassan ... 18 -

Den femte rubriken å kortet var olika affattad för de
skilda grupperna och lydde

för gruppen D:

Död . .

. 18-

A:

Utträdt: .

. 18 —

Q:

Lefde . .

. 19V500.

Ur dessa primära uppgifter härleddes för hvarje del-
egare och antecknades likaledes a kortet åldern å första
födelsedagen efter inträdet i kassan samt för dem. hvilka
aflidit eller annars afgått, åldern å sista födelsedagen före
utträdet, men för dem. hvilka qvarstodo såsom delegare i
kassan den 1 maj 1900. åldern a nästföregående födelse-
dag. För större beqvämlighet och för att kunna undvara
godtyckliga antaganden angående åldersfördelningen begrän-
sades nemligen observationstiden tur hvarje medlem till hela
åldersår. sa att den begynte a första födelsedagen efter

218

inträdet och i hvarje fall afslutades a sista födelsedagen
före 19 75 00. I följd häraf uteslötos ur gruppen D 41
och ur gruppen A 12 medlemmar, hvilka inträdt och aflidit
eller utträdt under samma åldersår samt ur gruppen Q 29
personer, för hvilka början och slutet af observationstiden
likaledes sammanföllo, hvarutom 8 personer, hvilka lefde å
sin närmaste födelsedag- efter l/5 1899, men dogo före Vs 1900,
öfverfördes från gruppen D till gruppen Q. För 8 personer
som inträdt vid kassans stiftelse och af hvilka 3 sedermera
aflidit samt 5 utträdt vid lif, saknades uppgift om födelse-
ar, hvarför de måste helt och hållet uteslutas nr räknin-
gen. Samma brist förefanns visserligen äfven beträffande
69 andra personer, hvilka inträdt efter kassans stiftelse;
men för att ej behöfva kassera en så betydlig- del af det
statistiska materialet gjordes här det antagande, att inträ-
desåldern utgjort 26 ar för prester och 28 är för skollä-
rare, och i enlighet härmed uppskattades födelseåret för
nämnda personer. I de fall slutligen, der kalenderåret var
kändt, men datum saknades för vare sig födelse, inträde
eller afgång, ansågs tilldragelsen halva egt rum midt i aret.
d. ä. den 1 juli.

Efter omförmälda utgallring och beredning af det sta-
tistiska materialet återstodo 2898 kort, af hvilka till de
skilda grupperna D, A och Q hörde resp. 1543, 468 och
887. Detta material ordnades nu med hänsyn till delega-
renes ålder dels vid inträdet, dels vid utträdet, pa sätt
efterföljande tablå utvisar. Här betecknar
x åldersåret;

Jx antalet delegare, som inträdt vid åldern .' :
Dx antalet af dem, som dött i åldern x x + 1 :
Ax antalet frivilligt afgangne (resp. afsatte) i åldern
x | x + 1 ;

219

Qa antalet af dem, som qvarstodo såsom delegare i
kassan a sin sista födelsedag före ' '.-, 1900 och då
fyllde x år;
/. antalet lefvande under observation i början ai ål-

dersåret x x -f- 1 .
Hvad de under rubriken Ax upptagna personerna be-
träffar, antogs att halfva antalet af dem afgått i början och
andra hälften i slutet af det åldersår x\x-{-l, hvarunder
utträdet egt rum. Med beaktande häraf erhölls Lx genom
successiv tillämpning- af formeln

A .+A

.c x — 1 ' x jo — 1 O x '

hvarvid utgicks frän värdet L19 = O .

220

Delegare i kl. 1 IV under åren 1842-1900.

X

J*

Dx

4.

Q*

Lx

X

J*

Dx

K.

V,

^,

20

3

3

60

17

M

5

3

799.5

21

6

—

—

—

9

61

14

37

1

10

766.5

22

28

—

—

—

37

62

12

38

7

4

733.5

23

J32

3

—

i

168

63

9

32

4

4

695

24

191

3

5

3

350.5

64

7

43

1

3

664.5

25

265

3

3

605.5

65

5

33

1

9

616.5

26

275

7

8

8

867

66

5

34

3

8

578.5

27

240

5

7

12

1080.5

67

7

29

1

5

544.5

28

208

9

13

16

1257.5

68

4

32

1

10

508.5

29

248

9

16

30

1452

69

4

27

2

9

470

30

136

14

24

35

1524

70

6

44

8

440

31

110

12

26

14

1581

71

3

42

3

7

390 5

32

94

19

15

18

1624.5

72

3

36

2

-t

345

33

83

22

15

30

1043.5

73

6

42

3

3

309.5

3+

68

11

17

22

1651.5

74

3

34

—

2

267

35

52

16

14

33

1644

75

4

26

1

5

231.5

36

58

17

11

30

1643.5

76

4

20

—

4

205

37

56

22

16

30

1639

77

1

26

—

5

181

38

46

14

20

25

1620

78

3

21

— .

4

154

39

54

27

20

29

1611

79

3

22

—

1

135

40

34

24

13

30

1571.5

80

2

24

2

113

41

43

25

11

30

1548.5

81

2

13

—

1

90

42

28

23

15

25

1513.5

82

3

18

—

1

79

43

21

24

10

21

1478

83

—

8

—

2

59

44

20

19

16

27

1434

84

2

6

—

]

52

45

28

25

14

26

1402

85

16

. .

1

45

46

33

34

8

32

1367

86

—

6

—

2

27

47

25

28

9

27

1322.5

87

—

6

. —

1

20

48

23

26

13

23

1283.5

88

2

—

—

14

49

14

21

10

24

1236

89

—

5

—

—

12

50

11

28

13

33

1181.5

90

3

7

51

18

18

13

16

1142.5

91

—

2

—

—

4

52

11

33

11

27

1096.5

92

—

—

—

—

2

53

18

36

5

16

1057.5

93

—

1

— .

—

2

54

11

22

5

24

1003.5

94

—

—

~~~

1

55

16

38

15

11

976.5

95

_

1

56

7

40

5

14

921.5

96

—

—

—

—

1

57

20

38

7

12

s^;.;,

97

—

—

—

—

1

58

21

31

6

7

853

98

—

1

—

—

1

59

14

37

4

4

827

99

2898

1543

468

887

0

221

Genom atl jemfora antalet döde under hvarje Lefnadsår
med motsvarande antal lcfvande under observation kan nian
härur härleda sannolikheten for en sc-åring att dö inom etl
ar. Betecknas denna sannolikhet, eller den s. k. mortali-
tetskoefficienten, med mx, har man nemligen

D

X

III = -t-~

L

X

hen serie af värden för mxi som sålunda omedelbart
erhålles nr föreg-ående tabell, företer dock en mängd till-
fälliga oregelbundenheter. Fru- att göras brukbar vid pen-
sionsberäkningar, måste den derför utjemnas, livarvid bör
iakttagas att det beräknade antalet dödsfall såväl i dess
helhet som för vissa icke alltför stora åldersperioder så
nära som möjligt öfverensstämmer med det observerade.
En sådan utjemning. utförd pa grafisk väg, gaf följande
resultat.

222

A. Dödlighet bland samtlige delegare i kl. I — IV (prester
och skollärare) under åren 1842—1900.

Ålder

X

Mört. koefi.
m

mx

.<■ m

./

'" ,

20

0.0064

40

0.0139

60

0.0437

80

0.1613

21

65

41

147

61

468

81

1709

22

66

42

155

62

501

82

1811

23

67

43

163

63

537

83

1920

24

68

44

172

64

576

84

2040

25

70

45

181

65

618

85

2168

26

72

46

191

66

663

S6

2307

27

74

47

201

67

711

87

2458

28

77

48

212

68

762

88

2623

29

80

49

224

69

816

89

2804

30

84

50

236

70

872

90

3003

31

88

51

251»

71

931

91

i K323

32

92

52

265

72

993

92

347

33

97

53

281

73

0.1058

93

373

34

0.0102

54

298

74

1126

94

401

35

107

55

318

75

1198

95

432

36

113

56

336

76

1273

96

466

37

119

57

358

77

1352

97

503

38

125

58

382

78

1435

98

543

39

132

59

408

79

1522

99

587

I livad mon denna utjenmade tabell återger den obser-
verade dödligheten inom skilda åldersklasser, framgår af
följande jemförelse.

223

Ålder.

Antalet
änder period

dödsfall

in L842 L900.

0 -B

( >bserveradt.

Beräknadt.

20-2:.

6

3.83

+ 2.17

25—30

30

39.78

— 9.78

30 -35

78

74.45

+ 3.55

35- 4i '

96

97.18

— 1.18

40 45

115

116.81

— 1.81

45—50

134

132.97

+ 1.03

50—55

137

145.12

8.12

55—60

184

159.77

+ 24.23

60—65

184

183.15

+ 0.85

65—7(1

155

192.27

- 37.27

70—75

198

171.80

+ 26.20

75—80

115

120.94

5.94

80—85

69

69.84

— 0.84

85—90

35

27.94

-f- 7.06

90—99

7

7.18

• 0.18

2( »—99

1543

1543,03

— 0.03

Med ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa var äfven
skolstatens förenad ända till den 1 maj 1879, då en del-
ning egde rum och skolstatens pensionskassa inrättades
såsom en skild anstalt. Föregående mortalitetsundersök-
ning omfattar derför ej blott prestmän utan äfven de skol-
lärare sinn varit delaktiga i kassan under åren 1842— 1879.
I);i det emellertid ej kan förutsättas k priori att dödlig-
heten bland skollärare och prester vore fullt lika, ha vi
ansett det vara skäl att särskildt undersöka dödligheten
bland de sistnämnde.

Till den ändan frånskilde vi af de ofvan beskrifua
korten alla dem. som hänförde sig till skollärare och hvilkas
antal var 498, deraf 126 hörande till gruppen D och 372
till gruppen A. Det öfverbliiha materialet, hvilket alltså

224

gällde uteslutande för prester, ordnades och behandlades i
öfrigt pa samma sätt, som med det oskiftade materialet egt
rum. Utan att ingå i några detaljer anföra vi här endast
del dervid erhållna resultatet.

B. Dödligheten bland prester under åren 1842 1900.

Ålder

X

Mört. koeff.
mx

X

mr

X

mx

X

mx

20

0.0056

40

0.0137

60

0.0-143

80

0.1613

21

57

41

145

61

474

81

1709

22

58

42

153

62

507

82

1811

23

59

43

162

63

543

83

1920

24

61

44

171

64

581

84

2040

25

63

45

180

65

622

85

2168

26

65

46

190

66

666

86

2307

27

67

47

201

67

713

87

2458

28

69

48

212

68

763

88

2623

29

72

49

224

69

816

89

2804

30

76

50

237

70

872

90

0.300

31

80

51

251

71

931

91

323

32

85

52

266

72

993

92

347

33

90

53

282

73

0.1058

93

373

34

96

54

299

74

1126

94

401

35

0.0102

55

318

75

1198

95

432

36

108

56

339

76

1272

96

466

37

115

57

362

77

1352

97

503

38

122

58

387

78

1435

98

543

39

129

59

414

79

1522

90

587

Såsom prof pa utjemningens noggrannhet tillägges
följande summariska jemförelse mellan den observerade och
den enligt ofvanstående tabell beräknade dödligheten.

225

Lider

Antalet dödsfall bland prester
under perioden 1842—1900.

0 B

Observeradt. Beräknadt.

20—30

31

33.94

2.94

30—45

233

231.97

+ 1.03

45—60

405

395.78

+ 9.22

60—75

525

532.09

— 7.09

75—99

223

223.20

- 0.20

20 -99

1417

1416.98

+ 0.02

En jemförelse mellan tabellerna A och B synes utvisa
att dödligheten för prester under perioden 1842—1879 varit
intill 50 års ålder i någon mon lägre, men mellan 50 och
Tu år aågot högre än för skollärare. Skilnaden är dock i
båda tallen obetydlig och knappast större, än att den kan
bero |>;i tilltalliga omständigheter. För den kassautredning-,
vi för närvarande ha i sigte. är det sjelffallet endast morta-
liteteD bland prester. som är af betydelse, och i sådant afse-
ende voro således den senare tabellen att föredraga framför
den förra. Dä det emellertid är möjligt och äfven sannolikt
att förändrade ekonomiska och sociala förhållanden nnder
den langa tid. som förflutit sedan kassans stiftelse, kunnat
i någon mon inverka på dödligheten äfven bland prester,
har det synts vara af nöden att utföra ännu en tredje
niortalitetsboräkning, grundad pa iakttagelser inom eckle-
siastikstatens enke- och pupillkassa endast under de två
sista decennierna, eller sedan skolstatens pensionskassa der-
i tiit ii åtskilts.

Det härtill nödiga statistiska materialet erhölls åter,
.la frän de anteckningskort. som bildade underlaget för tab.
B ytterligare åtskildes alla de. hvilka hänförde sig till döde

226

och afgångne före l/5 1879. Dessa voro till antalet 1015.
af hvilka 963 hörde till den förra (D) och 52 till den senare
gruppen (A). Då iakttagelserna angående dödligheten nu
skulle begynna vid sistnämnda epok. måste för h varje del-
egare. som inträdt tidigare och då qvarlelde, såsom tid-
punkt för inträdet antecknas 18 l/5 79. Det sålunda redu-
cerade och delvis ändrade materialet underkastades åter
samma behandling som förut. Vi sammanställa i efterföl-
jande tablå såväl sjelfva det statistiska materialet som de
derur härledda samt grafiskt utjemnade mortalitetskoeffici-
enterna.

227

C. Dödligheten bland prester under åren 1879 1900.

' ■', ", -', Q' K »<,,

x\Jx ", -', Qx t*

20
21
22
23

24

11
41
59

30! 66
31 50

32
33
34

35
36
37
38
39

40
41
42
43
44

45
46
47
48
49

50
51
52
53
54

55
56

57
58
59

54

30
41

16
17
15
11

9
16
10

15
14
15
17
22

95 -

26 126 3

i ioo i

28 75 4

>9 90 3

15 8
17! 3
15) 5

16 10

15j 4

15 9
11 9

16 4

12

11

51
105

193.5
310
392.5
18 446
29 i 501.5

34

14
18
30

527.5
554.5
584
577.5

22 589.5

33
30
HO
25
29

30
30
25

21
1 ' 27

27
31
27
23
24

33
16
27
16
24

11
14
12

7
4

569

553

530.5

510.5

481.5

449.5

426

409.5

391

366.5

349
327

307.5
297.5
292

271

264

249

243.5

224

224

2)2
207
215
212

0.0062
63
63
64
64

65
66
67
68
69

70
71
72
73
75

77
80
83
86
90

95

0.0101

107

114

122

152
164
177

192
208
226
245
265

286
308
331
356
383

131 85
141 86

87

88

is

4

_

Ifl

8

—

17

13

—

in

9

—

18

17

—

12

13

13

13

—

12

15

—

11

14

—

7

6

—

3 —

ti —
3 —
4
1
2

1

3 223
10 225

4 230

223
229

215
207

201
187
171

164
148
137
130
117

104
91
79
65
59

50
39
34
26
23

21
14
10

0.0413
445
479
516
555

596
639

685
735
788

844

904

967

0.1033

1102

1175
1252
1333
1418
1 508

1603
1703
1809
1922
2042

2172
2313
2466
2631
2809

0.300
321
344
369
396

426
459
495
534
576

1385 454 44 887

228

Jemförelsen mellan den observerade och den beräk-
nade dödligheten utfaller i detta fall sålunda:

Sammandrag af dödligheten bland prester 1879—1900.

Antal cl

ö d s f a 1 1 .

Ålder.

O—B.

Observerad t.

Beräknadt.

22—30

14

13.50

+ 0.50

30—35

19

20.47

- 1.47

35-40

23

21.92

+ 1.08

40—45

21

21.88

- 0.88

45-50

21

23.90

— 2.90

50—55

30

28.23

+ 1.77

55—60

37

35.56

-j- 1.44

60-65

51

54.46

- 3.46

65—70

61

67.08

- 6.08

70—75

75

66.79

+ 8.21

75—80

53

52.26

+ 0.74

80—85

29

3051

- 1.51

85-90

16

13.25

+ 2.75

90—99

4

4.22

- 0.22

22—99

454

454.03

- 0.03 |

Såsom det var att förutse, utvisar tab. C i sjelfva
verket en märkbart mindre dödligltet än tab. B och detta
inom de flesta åldersklasser, såsom synes af följande jem-
förelse.

Mortalitetske-efficient

Ålder.

enl. tab.

B C

30

0.0076

0.0071 1

40

0.0137

0.0095

50

0.0237

0.0192

60

0.0443

0.0413

70

0.0872

0.0844

80

D.1613

0.1603

229

Ehuru den statistik, som ligger till grund för deD senare
tabellen, är mindre omfattande — den liar uemligen att
uppvisa endast 454 dödsfall - är den dock tillräcklig för
att öfvertyga om att den här framträdande skilnaden i död-
lighet under perioderna 1842—1900 och 1879—1900 (såle-
des äfven före och efter 1879) är verklig och ej blott till-
fällig. Vi ha derfor ansett de för den senare perioden
beräknade i tab. C upptagna mortalitetskoefficienterna före-
trädesvis: kunna betraktas såsom representerande den san-
nolika dödligheten bland prester äfven under den närmaste
framtiden.

På grundvalen af dessa koefficienter mx utarbetades
nu en fullständig mortalitetstabell för prester (tab. I), utvi-
sande å ena sidan antalet öfverlefvande lx för hvarje ålders-
är x af en antagen generation jemnårige män (10000 20-
a ringar) samt å den andra dödlighetsstyrkan fix . Antalet
öfverlefvande beräknades genom successiv användning af
formeln

l , , = w l ,

X -f- 1 XX'

der w = 1 — m betecknar sannolikheten för en a>årig man

XX ~

att upplefva åldern x -J- 1 .

Den hastighet, hvarmed antalet öfverlefvande vid en
viss ålder x aftager, benämnes dödlighetsstyrka och beteck-
nas vanligen med px . Matematiskt uttryckt definieras den-
samma genom formeln

dl ,i

u, — — ,--*- = -- nep. log / .
^x l dx dx v '

X

Om man i allmänhet för tabellvärdena af en funktion
/'(./) och dess successiva differenser fi-f-i-h'" antager
följande schema:

230

I diff. II diff. III diff. IV diff.

f (* - 2)

/•(.r-l) f%(x—l)

/'(*) /i (a?) A 0*0

/;(*+2) />,(*+})

/•(rr+2)

så gäller för den deriverade funktiouen f (x) uttrycket

rw = fi(x+ {)- 2/2(^+0+3/3(^ + 1)--^,^ + 2) +
-/1(^-2)+~/2(^-i) + J/;{(^-{)+j/u^-2)+

Sättes

A(--i)+M-+l)
/i(*)=- -2 — -»

/■(*— D + Zi^ + y)
o. s. v., erhålles häråt' utan svårighet

23 1

För att tillämpa denna formel på beräkningen af f*x har
man att sätta f(x) = — nep. loglx, då px blifver = f (x) .
Observeras härvid att

/i ( ■'• + ! ) = i°g ', — i<)^' h+ 1 = - io£ wx = — ios (i — mJ

.1 , . I 3 .

= '", + g m* + ;>, m* + ' " '

så erhålles för små värden af mx , clä nian inskränker sig
till första termen i ofvanstående uttryck för f (x) ,

t*x = 2 ^log" h-i — lo§' h+d = - ä (lo- ""- - i + lo£ w*>

-C — J" i^ X — 1 ' JO i

2 "t" ~ 4 " i

För större värden af m , således för högre åldersklasser,
måste dock äfven den andra och i extrema fall dertill ännu
den tredje termen i uttrycket för f (x) tagas i betraktande.

232

I. Mortalitetstabell för prester.

Log lx

'.

"x

X

Log lx

*.

(*x

20

4.00000

10000

0.0062

60

3.75731

5719

0.0406

21

3.99730

9938

63

61

73899 i

5483

438

22

99456

9876

63

62

71922

5239

472

23

99182

9813

64

63

69790

4988

509

24

98903

9751

64

64

67489

4730

550

25

98624

9688

65

65

65009

4468

593

26

98341

9625

66

66

62340

4202

638

27

98053

9562

67

67

59472

3933

685

28

97761

9498

68

68

56390

3663

736

29

97465

9433

69

69

53075

3394

791

30

97164

9368

70

70

49510

3127

851

31

96859

9302

71

71

45681

2863

914

32

96550

9236

72

72

41566

2604

982

33

96236

9170

73

73

37149

2352

0.1053

34

95918

9103

74

74

32414

2109

1128

35

95591

9035

76

75

27343

1877

1208

36

95255

8965

78

76

21914

1656

1293

37

94906

8893

81

77

16105

1449

1384

38

94544

8819

84

78

09892

1256

1479

39

94169

8744

88

79

03251

1078

1581

40

93776

8665

92

80

2.96152

915

1690

41

93361

8582

98

81

88564

769

1806

42

92920

8496

0.0105

82

80456

638

1930

43

92453

8405

112

83

71790

522

2062

44

91955

8309

119

84

62520

422

2206

45

91422

8208

127

85

52600

336

2364

46

90849

8100

137

86

41965

263

2537

47

90232

7986

147

87

30541

202

2727

48

89567

7864

159

88

18244

152

2938

49

88849

7735

172

89

04985

112

3172

50

88073

7598

186

90

1.90664

81

0.343

51

87231

7453

202

91

75174

56

372

52

86318

7298

219

92.

58361

38

404

53

85325

7133

238

93

40051

25

440

54

84248

6958

258

94

20054

16

481

55

83082

6774

280

95

0.98158

10

528

56

81822

6580

302

96

74049

6

583

57

80463

6377

325

97

47369

3

647

58

79001

6166

349

98

1769S

2

721

59

77427

5947

376

99

9.84537

1

806

100

47274

0

903

233

Det torde ej sakna intresse att jemföra den nn funna
mortaliteten för prester med den som enligt förf:s tidigare
undersökningar1) befunnits gälla dels för landets manliga
befolkning öfverhufvud, dels för civila tjenstemän i Finland.
Vi angifva liar dödlighetsprocenten, som är = 100 m .

Ålder.

Död

ighetsprocenten för

prester.

civila tjenste-
män.

mani. befolkn.
i Finland

1878—1886.

25

0.65

0.69

0.75

30

0.70

0.92

0.77

35

0.77

1.21

0.87

40

0.95

1.57

1.04

45

1.31

2.04

1.27

50

1.92

2.69

1.66

55

2.86

3.55

2.25

60

4.13

4.82

3.21

65

5.96

6.35

4.80

70

8.44

8.26

7.38

75

1 1 .75

11.02

11.30

80

16.03

15.37

16.58

För yngre åldersklasser skiljer sig dödligheten inom
presterskapet föga från den allmänna; för åldern 50 — 65 år
är den märkbart större än den allmänna dödligheten för män
samt faller emellan denna och dödligheten för civila tjen-
stemän: från 70 år framåt (der dock statistiken är osäker)
är den t. o. m. i någon mon större än den sistnämnda.

I sammanhang härmed må antecknas att medelåldern
för de prester, som aflidit under hela perioden 1842—1900,

») Jemf. Mortaltteten i Finland 1878—1886, införd i F. Vet.
Soc:s Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 49:de h., äfven-
som Ställningen i Finska civilstatens enke- och 2»tpillkassa vid 1895
års ingång, Helsingfors 189b.

234

varit 59.4 år och för dem, som dött under aren 1879 — 1900,
62.1 år. Denna medelålder är ej att förvexla med återstå-
ende medellifslängden, hvilken varierar med åldern och
erhålles, då den af .samtliga öfverlefvande efter en viss
ålder enligt mortalitetstabellen tillsammans genomlefda tiden
divideras med antalet lefvande vid samma ålder. För en
ic-årig person kan återstående medellifslängden i allmänhet
sättas lika med

1 • 1 ,7

K 4- 2 + ■ \~ L) ■

Huru densamma utfaller vid skilda åldersår enligt den af
oss antagna mortalitetstabellen för prester, framgår af föl-
jande tablå.

Ålder.

Äterst. medel-
lifslängd.

Ålder.

Återst. medel-
lifslängd.

Ålder.

Äterst. medel-
1 it" slängd.

21

39.7

41

24.3

61

11.4

22

38.9

42

23.5

62

10.9

23

38.2

43

22.8

63

10.4

24

37.4

44

22.0

64

9.9

25

36.6

45

21.3

65

9.5

26

35.9

46

20.6

66

9.1

27

35.1

47

19.9

67

8.6

28

34.3

48

19.2

68

8.2

29

33.6

49

18.5

69

7.8

30

32.8

50

17.8

70

75

31

32.0

51

17.1

71

7.1

32

31.3

52

16.5

72

6.8

33

30.5

53

15.9

73

6.4

34

29.7

54

15.2

74

6.1

35

28.9

55

14.6

75

5.8

36

28.1

56

14.1

76

5.5

37

27.4

57

13.5

77

5.3

38

26.6

58

12.9

78

5.0

39

25.8

59

12.4

79

4.7

40

25.1

60

11.9

80

4.5

235

För utredning af pensionskassans ställning har dock
hvarken medelåldern vid döden (dier återstående medellife-
längdeD aågon betydelse. Deremot erfordras för sagda
ändamål beräkning- af vissa andra qvantiteter, hvilka bero
såväl af mortaliteten som af räntefoten och som vi sam-
manställt i tab. II.

Vi liafva här liksom i det följande vid diskonteringen
af kassans inkomster och utgifter lagt till grund en ränte-
fot af 4 ! 2 °/0 och i enlighet dermed satt

v — - , ö = nep. log (1.045) = 0.044017

1.045' J ^V '

samt

D = l vx ,

X X

der o) är den yttersta åldern (= 100) . Vidare beteckna vi,
enligt vedertaget bruk. med

ax närvarande värdet af en lifränta (= 1) för en a>årig
person, som utbetalas i slutet af hvarje år, sä länge
personen lefver; med
ä u. värdet af en kontinuerlig lifränta, d. ä. eu sådan
som tankes utbetald i oändligt många oändligt små
rater, samt med
.1 , litiörsäkringsvärdet för en a?-årig person, d. ä, när-
varande värdet af en summa 1 , som utfaller vid
personens död.
Man har da

X

2=1 — dä .

X X

Enligt dessa formler är följande tabell beräknad.

236

II. Lifräntetabell för prester.

X

LogD,

Log Nx

i

a r

ä

K

20

4.00000

5.25859

17.138

17.634

0.2238

21

3.97818

23396

17.021

17.517

2290

22

95633

20917

16.899

1 7.395

2343

23

93447 •

1842(i

16.772

17.268

2399

24

91256

15995

16.640

17.136

2457

25

89066

13370

16.500

16.996

2519

26

86871

10815

16.356

16.852

2582

27

84671

08238

16.206

16.702

2648

28

82468

05638

16.049

16.545

2717

29

80260

03013

15.888

16.384

2788

30

78047

00366

15.718

16.214

2863

31

75831

4.97687

15.541

16.037

2941

32

73610

94979

15.356

15.852

3022

33

71384

92239

15.164

15.660

3107

34

69155

89466

14.963

1 5.459

3195

35

66916

86656

14.754

15.250

3287

36

64668

83808

14.538

15.034

3382

37

62408

80919

14.315

14.811

3481

38

60134

77986

1 4.084

14.580

3582

39

57847

75007

13.846

J 4.342

3687

40

55543

71978

13.600

1 4.096

3795

41

53216

68897

13.349

13.845

3906

42

50863 •

65760

13.092

13.587

4019

43

48485

62563

12.829

13.324

4135

44

46075

59303

12.561

13.056

4253

45

43630

55976

1 2.288

12.783

4373

46

41146

52578

12.011

12.506

4495

47

38617

49105

11.731

12.226

4618

48

36040

45552

11.449

11.944

4743

49

33411

41915

11.163

11.658

4868

50

30723

38189

10.876

11.371

4995

51

27969

34369

10.588

11.083

5122

52

25145

30450

10.299

10.794

5249

53

2224(1

26426

10.012

10.506

5376

54

19251

22291

9.725

10.219

5502

55

16174

18040

9.439

9.933

5628

56

13002

13667

9.154

9.648

5753

57

09731

09164

8.870

9.364

5878

58

06358

04525

8.587

9.080

6(10.3

59

02872

3.99741

8.304

8.797

6128

Tab. II. (Fortsättning).

237

Log D.

Los N,

60
61
62
63
64

65
66
67
68
69

70
71
72
73
7+

75
76
77
78

79

80
81
82
83

84

85
86

87
88
89

9(1
91
92
93
94

95
96
97
98

99

100

2.99264
95521
91632

87588
83376

78984
74403
69624
64630
59403

53927
48186
42159
35S31
29184

22201
14861
07140
1.99015
90463

81452
71952
61933
51355
40173

28342
15795
02459

0.88251
73080

56847
39446
20721
00499
9.78591

54783
28762
00171
8.68588
33515

7.94341

3.94803
89702
84429

78974
73326

67475

61410
55118
48585
41797

34740
27397
19753
11791
03492

2.94837
85805
76370
66511
56198

45401
34087
22218
09751
1.96636

82819
68234
52808
36459
19096

1.00614

0.80889

59770

37082

12617

9.86111
57199
25363

8.89723
48305

7.94341

8.024
7.746
7.472
7.201
6.934

6.672
6.414
6.160
5.911
5.667

5.430
5.196
4.970
4.749
4.534

4.326
4.122
3.924
3.731
3.543

3.360
3.182
3.007
2.837
2.670

2.506
2.345

2.188
2.034
1.885

1.739
1.597
1 .458
1.322
1.189

1.057
0.925
0.786
0.627
0.406

0.000

8.517
8.239
7.964
7.693
7.426

7.163
6.905
6.651
6.401
6.157

5.919
5.685
5.458
5.237
5.021

4.812
4.608
4.409
4.215
4.026

3.842
3.663
3.487
3.316
3.148

2.983
2.820
2.662
2.506
2.355

2.207
2.062
1.921
1.782
1.645

1.509
1.373
1.228
1.063
0.835

0.420

0.6251
6373
6494
6614
6731

6847
6961

7(172
7182
7290

7395

7498
7598
7695
7790

7882
7972
8059
8145
8228

8309
8388
8465
8540
8614

8687
8759
8828
8897
8963

9029
9092
9154
9216
9276

9336
9396
9459
9532
9632

9815

II. Statistiska uppgifter angående nuvarande
delegare i pensionskassan.

För att erhålla nödiga uppgifter om nuvarande del-
egare i anstalten och deras familjer utsändes genom direk-
tionens försorg under hösten 1900 tryckta frågeblanketter
till samtliga delegare med anmodan till enhvar af dem att
dera anteckna: 1) namn och tjenstebefattning, 2) födelseår
och dag, 3) tiden för inträdet i kassan samt i nuvarande
klass och afdelning, 4) om och när ingått äktenskap, äfven-
som 5) pensionsberättigade familjemedlemmar vid tiden
V5 1900 samt födelseår och dag för enhvar af dem. Sedan
dessa blanketter, eller åtminstone största delen af dem. till
direktionen återkommit, upprättades ett sammandrag af det
sålunda insamlade statistiska materialet i form af en för-
teckning öfver nuvarande delegare och deras familjer, upp-
tagande i skilda kolumner delegarens namn, afruudade ål-
dersår för delegaren, hustrun, oförsörjda döttrar och söner
under 22 är, äfvensom mannens ålder vid törsta inträdet i
kassan, vid befordran till nuvarande klass och afdelning
samt vid ingåendet af äktenskap. Förteckningen komplet-
terades ytterligare med anteckning om den klass och afdel-
ning, frän hvilken delegaren bli t vit till sin nu iunehafvande
tjenst befordrad, samt om det antal arsafgifter (beräknadt

239

för nuvarande tjenst), som af honom intill ' s 1900 erlagts.
[nsamlingen och ordnandet af alla dessa uppgifter tog en
ganska lång tid i anspråk. För ett mindre antal delegare,
från hvilka personliga meddelanden nteblifvit, fylldes bristen,
såvidt möjligt var. på annan väg.

Enligt hvad sålunda utrönts, uppgick hela antalet del-
egare i ecklesiastikstatens enke- och pupillkassa vid ifråga-
varande tidpunkt till 1412. Dertill komma 124 ecklesiastika
tjenster, som vid sagda tid voro obesatta. Med hänsyn till
pensionsklasser och afdelningar fördelade sig- dolegarena
äfvensom vakanserna på följande sätt:

Klass

Udeln

Pension

A rsafgift

A n

t a 1

Hela an-
talet

•fmf.

Shtf

delegare.

vakanser.

tjenster.

I

1600

240

3

1

4

II

1

1000

150

314

24

338

2

600

90

30

7

37

III

1

560

84

236

26

262

2

320

48

70

37

107

IV

—

160

24

245

—

245

V

1

120

18

273

20

293

n

2

60

9

241

9

250

1412

124

1536

Då man härmed jemför motsvarande uppgifter i vår
undersökning' om kassans ställning 1884 (sid. 6). finner man
att delegarenes hela antal, som då uppgick till 1525, sedan
dess icke väsentligen förändrats, men att en förskjutning
egt rum. sa att vissa högre klasser nu äro relativt starkare
besatta än förut. Sålunda har antalet tjenster ökats i kl.
ELI med 55. i kl. II.2 med 14 samt i kl. III.l med 49.
hvaremot antalet minskats i kl. III.2 med 68 och kl. III.3

240

(pension 2ou mark), som 1884 räknade 19 medlemmar, helt
och hållet indragits. Att en dylik förskjutning varit för
kassans finansiela ställning ofördelaktig-, enär genom den-
samma ansvarigheten gent emot framtida sterbhus ökats,
ligger för öppen dag-.

Emellertid har en icke oväsentlig förändring i den för
kassan gällande klassiflkationen af tjenster vidtagits genom
nådiga kungörelserna af den 15 okt. 1895 och den 31 maj
1899, i det att minimiaflöningen för de kyrkoherdeembeten,
som skola räknas till andra klassens första afdelning, höjts
frän 2500 till 5000 mark samt för kapellanstjenster. som
skola hänföras till tredje klassens första afdelning. likaledes
ökats från 1200 till 2500 mark. En följd häraf är att inom
hvardera klassen ett antal tjenster. som förut hört till den
högre afdelningen, framdeles komma att räknas till den
lägre. Denna verkan framträder dock icke med ens, utan
efterhand i mon af de nu lefvande delegarenes afgång,
emedan innehafvare af tjenst, som af anförd orsak komme
att flyttas frän högre afdelning till lägre inom någondera
af dessa klasser, bibehållits vid sin rätt att fortfarande till-
höra den högre pensionsafdelningen.

En motsatt verkan pa tjensternas framtida fördelning
utöfvas i viss mon af den är 1886 påbjudna, efterhand ske-
ende regleringen af presterskapets aflöning i landets evan-
gelisk-lutherska församlingar, enär denna reglering i inånga
fall synes leda till en ökning af löneförmonerna, isynnerhet
i kl. ill.

Hvad vi här antydt, belyses bäst af följande tablå,
hvilken grundar sig på en af domkapitlen under aren 1899
—1901 verkstäld uppskatt ning af löneförmonerna vid samt-
liga kyrkoherde- och kapellanstjenster i landet och utvisar
huru dessa tjenster koninie att fördela sig efter genonifö-

241

randet af 1895 och L899 ars klassitikation, med atseendc
fastadt jemval å den nya löneregleringen.

Fördelning af tjensterna inom kl. II och III enligt den
senaste löneuppskattningen.

Klass.

Antal

tjenster med

gammal

un. reglerad lön.

U.l

168

127

295

1 1.2

50

26

76

III.l

131

83

214

III.2

136

32

168

485

268

753 •')

Vi se häraf att af tjenster med gammal lön 77 % i kl.
Il och 490/0 i kl. III enligt domkapitlens senaste löneupp-
skattning koinme att hänföras till den högre afdelningen.
medan i fråga om tjenster med reglerad lön motsvarande
procenttal äro 83 och 72.

Om sistnämnda procenttal antagas blifva gällande i
framtiden, då säväl löneregleringen som den nya klassifika-
tionen blifvit genomförda, så skulle af nuvarande 375 tjen-
ster inom kl. II 311 komma att höra till den högre och 64
till den lägre afdelningen samt af 369 tjenster i kl. III 266
till den högre och 103 till den lägre afdelningen. Hela
förändringen bestode således deruti, att 27 tjenster flyttades

') Enligt denna tablå vore hela antalet tjenster i kl. II 371
och i kl. III 382, medan förteckningen öfver nuvarande delegare
och vakanser i samma klasser upptager resp. 375 och 369 tjenster.
Skilnaden, som till någon del kan bero derpå, att uppgifterna icke
gälla för alldeles samma tidpunkt, är dock af underordnad bety-
delse.

242

från don högre afdelningen till den lägre i kl. II. men der-
emot 4 tjenster från den lägre till den högre i kl. III.
Totalverkan häraf blefve en liten minskning af pensions-
belastningen; men då denna verkan framträder långsamt
och de slutsatser, man derom kan draga af hittills vunnen
erfarenhet, ännu äro ganska osäkra, hafva vi leinnat den-
samma utan afseende.

Kör den åsyftade tillämpningen af förenämnda stati-
stiska material måste det ordnas under vissa speciela syn-
punkter. Vi meddela i sådant afseende främst följande
sammanställningar I)1 , D2 , EXi E2, h vilka hänföra sig till
delegarene sjelfva samt åskådliggöra deras fördelning med
hänsyn dels till deras nuvarande ålder, dels till åldern vid
inträdet i nuvarande tjenst.

243

D[ . Nuvarande delegare i kl. I— IT, ordnade efter
ålder och klass.

(x = ålder J/5 1900, afrundad till hela a\r).

Antal delegare

i klass

CO

Antal delegare i klass

CO

,.

~

X

B

I

II.l

II.2

III 1

III.2J IV

P

I

II.l

II.2

III.l III.2

IV

p

24

4

4

60

2

2

61

—

1

—

2

2

1

6

25

8

8

62

1

4

—

1

1

—

7

26

11

11

63

—

5

—

2

—

—

7

27

16

16

64

—

3

—

—

—

—

3

2s

12

12

29

—

—

. —

—

1

27

28

65

—

1

1

—

1

3

66

—

9

1

—

—

10

30

—

—

1

4

1

29

35

67

—

3

2

1

—

—

6

31

—

—

—

4

—

20

24

68

—

8

—

—

—

1

9

32

—

—

1

6

2

9

18

69

—

8

— ■

1

—

■ —

9

33

—

—

—

5

3

22

30

34

—

—

■ —

—

5

11

16

70
71

—

4
4

—

4

1

1

—

9
5

35

—

5

2

9

3

11

30

72

—

6

1

1

—

—

8

36

—

3

—

14

4

9

30

73

1

1

HT

—

5

—

18

3

8

34

74

—

1

—

—

1

—

2

33

—

2

1

11

1

8

23

39

— 5

6

8

5

4

28

75

—

4

—

1

—

—

5

76

—

1

—

1

—

—

2

40

—

5

1

13

5

3

27

77

—

4

—

1

—

—

5

41

—

9

2

16

3

6

36

78

—

3

—

—

— ■

1

4

42

—

9

1

10

1

3

24

79

—

2

—

—

—

—

2

43

—

14

—

10

1

2

27

44

—

8

—

9

2

2

21

80
81

2

2

45

—

10

—

9

6

1

26

82

—

1

—

—

—

—

1

46

—

16

—

12

2

1

31

83

47

—

15

2

10

1

—

28

84 ■

2

— ■

—

—

—

2

48

—

12

1

7

3

2

25

49

—

10

1

4

2

1

18

85
86

—

1

—

—

—

1

50

—

18

1

8

2

4

33

87

—

3 -

—

—

3

51

—

13

2

7

—

—

22

88

—

— —

—

—

—

52
53

54

1

9
16

17

—

2
8
3

5

1

2

1

18
'26
21

89

1

—

3 314 30

236 70

245 893

55

- 8

2

3

2

15

56

1 7

—

4

—

—

12

57

— 9

1

3

—

—

13

58

— 4

—

1

2

—

7

59

—

3

—

2

1

1

7

244

D, . Nuvarande aelegare i kl. V, ordnade efter ålder.

(a? = ålder Vs 1900, afrundad till hela år).

Antal delegare i kl.

Antal delegare i kl.

X

Su uini a

X

Summa

V.l

V.2

V.l

V.2

20

1

1

60

11 6

17

21

—

1

1

61

6 9

15

22

—

—

—

62

6

5

11

23

1

—

1

63

3

6

9

24

1

—

1

64

1

4

5

25

1

1

65

9

3

12

26

4

1

5

66

3 10

13

27

1

2

3

67

1 7

8

28

3

1

4

68

1

3

4

29

2

2

4

69

6

5

11

30

6

1

7

70

2

2

4

31

5

3

8

71

2

5

7

32

5

2

7

72

3

2

5

33

9

4

13

73

3

4

7

34

6

7

13

74

1

1

2

35

6

4

10

75

5

5

36

6

4

10

76

1

4

5

37

6

5

11

77

2

—

2

38

5

6

11

78

—

2

2

39

9

3

12

79

2

1

3

40

6

7

13

80

2

o

41

5

5

10

81

2

1

3

42

2

5

7

82

—

3

3

43

9

4

13

83

2

—

2

44

7

4

11

84

1

1

o

45
46
47

3
8
5

5
5
3

8

13

8

85

—

1

1

273 241

514

48

11

4

15

49

5

7

12

50

4

5

9

51

6

9

15

52

10

—

10

53

6

11

17

54

3

4

7

55

8

7

15

56

8

5

13

57

6

4

10

58

9

7

16

59

6

3

9

245

E, . Delegare i kl. I— IV, fördelade efter ålder vid inträ-
det i nuvarande klass och afdelning.

g. f>«
ej- qZ

Antal dele

gare i klass

Antal

dele

gare i klass

il

I

II.l

II.2

III.l III.2

IV

I

II.l

tl.2

111.1 [11.2 IV

22

5

50

5

1

1

23

—

—

—

—

—

12

51

—

6

—

1

1

—

24

—

—

—

—

—

21

52
53

—

4
6

1

1

—

—

25

—

—

—

—

_

42

54

—

2

2

—

—

—

26

—

—

—

—

3

39

27

—

1

—

5

2

31

55

—

6

—

—

—

—

28

— .

—

—

7

2

21

56

1

2

—

1

—

—

29

—

4

2

12

4

17

57

58

—

1
5

—

—

1

—

30

—

1

1

12

5

10

59

—

—

—

2

—

— ■

31

7

11

5

6

32

15

1

22

5

4

60

—

1

—

—

—

—

33

—

10

2

20

6

5

61

—

1

—

—

—

—

34

19

1

18

5

4

62
63

64

1

35

15

2

20

4

1

36

—

16

—

14

7

—

37

—

8

3

17

5

2

65

1

—

—

—

—

38

—

21

1

14

—

—

66

1

—

1

—

—

39

—

27

4

6

4

—

67
68

40

—

23

1

14

1

—

69

— •

41

1

16

—

8

—

—

42

—

12

2

6

—

—

70

—

—

—

— ■

—

—

43

—

16

2

5

3

—

73

44

—

11

—

3

—

—

72

—

—

—

—

—

—

45
46

—

9

7

2

2
3

~2

-

73

—

—

1

—

3 311

30

229 | 68 | 220

47

—

8

1

1

1

—

48

—

11

1

—

1

—

49

1

12

—

2

—

—

246

Delegare i kl. V.l och V. 2, fördelade efter ålder vid
inträdet i nuvarande klass och afdelning.

Ålder vid
inträdet.

Antal delegare i kl.

Älder vid
inträdet.

Antal delegare i kl.

V.l

V.2

V.l

V.2

16

1

40

3

4

17

1

1

41

7

4

18

—

2

42

]

3

19

—

2

43
44

1

1

3
2

20

3

7

21

5

5

45

3

2

22

13

12

46

—

1

23

12

10

47

2

—

24

12

13

48

—

—

49

1

—

25

11

10

26

24

13

50

1

1

27

27

14

51

—

1

28

19

18

52

—

2

29

15

10

53

—

—

54

—

—

30

16

13

31

10

13

55

—

—

32

10

9

56

1

—

33

6

13

57

1

—

34

14

7

58

—

—

59

—

—

35

12

10

36

4

10

74

1

—

37

38

l

5
3

256 224

39

6

—

247

Enligt nästföregående tvänne tablåer Et och E2 var
medelåldern för delegare vid inträdet i klassen

I 48.33 år

II. 1 41.35 „

II.2 40.00 „

111.1 35.84 „

111.2 35.41 „
IV 26.80 „

V.l 30.26 „
V.2 29.83 „

Det kan anmärkas att dessa tablåer icke omfatta
samma antal delegare som forteckningarna D. Skilnaden
beror dels på en ofullständighet i det statistiska materialet,
dels derpå att några sent inkomna uppgifter här ej kom-
mit i användning. Då sagda tablåer endast tjena för be-
räkning af vissa medelvärden, är denna omständighet emel-
lertid af underordnad vigt. Detsamma gäller om följande
sammanställning, som utvisar antalet delegare a) med och
h) utan pensionsberättigad familj inom hvarje åldersklass.
Härvid äro pensionsklasserna I— IV sammanslagna och hän-
syn tagen endast till medlemmarne inom dessa klasser eller
egentliga prestmän. såsom bildande den mest betydande
gruppen af kassans delegare.

248

Nuvarande delegare inom klasserna I— IV, a) med och b)
utan pensionsberättigad familj.

Ålder

X

Antal

Summa

n

Ålder

X

Antal

Summa
n

a

b

a

b

24

2

2

4

60
61

2
6

—

2
6

25

4

3

7

62

6

—

6

26

3

5

8

63

7

—

7

27

5

7

12

64

3

—

3

28

4

4

8

29

13

14

27

65

3

—

3

66

10

—

10

30

22

12

34

67

5

1

6

31

16

5

21

68

8

1

9

32

14

4

18

69

8

1

9

33

17

10

27

34

12

4

16

70

9

—

9

71

5

—

5

35

25

3

28

72

7

1

8

36

25

4

29

73

1

—

1

37

28

4

32

74

2

—

2

38

20

3

23

39

21

5

26

75

4

1

5

76

2

—

2

40

27

—

27

77

4

1

5

41

36

—

36

78

3

1

4

42

22

1

23

79

o

—

2

43

22

3

25

44

20

1

21

80

—

—

—

81

2

—

2

45

21

5

26

82

1

—

1

46

27

2

29

83

—

— .

—

47

25

2

27

84

2

—

2

48

23

2

25

49

15

3

18

85
86

1

—

1

50

31

2

33

87

2

1

3

51
52

21
16

2

21

18

736 125

861

53

26

—

26

54

19

2

21

55

15

15

56

9

1

10

57

12

1

13

58

7

—

7

59

6

1

7

249

Genom jemförelso af talen i andra och fjerde kolum-
nerna af förestående tablå härleddes nr densamma en serie
värden för relativa antalet delegäre med pensionsberättigad

familj, yx = — , iuom h varje åldersklass x. Efter verkstäld

grafisk atjemning, livars detaljer här förbigås, framställde
sig denna serie slutligen under följande gestalt.

III. Yx = Relativa antalet delegäre af åldern x med pen-
sionsberättigad familj.

X

Vx

X

Yx

X

Yx

X

Yx

21

0.000

41

0.912

61

0.946

81

0.884

22

023

42

919

62

946

82

879

23

123

43

925

63

946

83

873

24

215

44

930

64

946

84

867

25

300

45

934

65

945

85

861

26

378

46

937

66

944

86

855

27

449

47

939

67

943

87

849

28

513

48

941

68

941

88

843

29

572

49

942

69

939

89

837

30

626

50

943

70

936

90

831

31

675

51

944

71

933

91

824

32

719

52

945

72

929

92

817

33

758

53

946

73

925

93

809

34

792

54

946

74

920

94

800

35

821

55

946

75

915

95

790

36

845

56

946

76

910

96

780

37

865

57

946

77

904

97

770

38

881

58

946

78

899

98

760

39

894

59

946

79

894

99

750

40

904

60

946

80

889

100

740

För att belysa åldersskilnaden mellan man och hustru
inom skilda åldersgrupper bifogas följande sammanställning
af hithörande uppgifter beträffande kl. I— IV.

250

Mannens

Antal nu bestå-

Huru många år i
medeltal mannen

ålder.

ende hjonelag.

är äldre än
hustrun.

24—29

32

1.1

30—34

79

2.9

35—39

116

4.6

40-44

125

4.7

45—49

108

4.6

50—54

109

5.0

55—59

48

7.2

60—64

20

7.9

65—69

31

10.0

70—74

20

12.0

75—87

16

13.2

Vi meddela här slutligen ett sammandrag af de an-
teckningar rörande transport från tjenst till annan inom
samma klass och afdelning samt om befordringar från klass
(eller afdelning) till annan, som funnits att tillgå beträf-
fande nuvarande delegare i kassan och hvilka i brist på
andra mera direkta uppgifter kunna tjena till utredning af
de förhållanden, som i fråga om besättandet af lediga tjen-
ster inom ecklesiastikstaten i allmänhet ega rum. För den
fåtaliga första klassen hafva härvid dock älven äldre iakt-
tagelser lagts till grund.

251

Transporter inom samma klass och afdelning.

Af dom har till sin nu

Antal del-

innehaf vande tjenst

Klass.

egare.

t ransporterats

antal °/0

[

(10)

(2)

20.0

II.l

306

99

32.3

11.2

29

1

3.4

01.1

225

32

14.2

III.2

67

11

16.4

IV

216

—

0.0

VI

245

9

3.7

V.2

241

—

0.0

Befordringar från klass till annan.

(För person som ej förut tillhört kassan, antecknas här att befor-
dran skett från kl. 0).

Från

befordrade till klass

[

II.l

II.2

III.l

III.2

IV

klass

c*-

%

> 1

?>- 1 /o

>

c*-

p

lo

>

n-
P

%

>

ti

r*-

P

°l
lo

t> 1

C o/

c*- i 10

p^

II.l

5

50

II.2

—

—

24 7

—

—

— .

—

—

—

—

III.l

—

—

131 43

9

31

III.2

—

—

68

22

9

31

68 30

—

—

IV

—

75

25

10

34

156 70

67 | 100

—

—

0

5

50

8 3

1 1

1 0

—

216

100

10

100

306

100

29

99

225

100

67

100

216

100

252

Från klass

befordrade till
klass V.l

Antal

lo

V.2
0

52
193

2\
79

245

100

För de statistiska uppgifterna rörande delegarenes
familjer redogöres i följande afdelning.

Ill, Det statistiska och matematiska underlaget för
beräkning af pensionsbelastningen.

För att kunna göra någon beräkning' angående kapi-
talvärdet af kassans förbindelser gentemot nuvarande eller
framtida sterbhus, erfordras i främsta rummet kännedom
af de statistiska medelförhållanden, som i fråga om sterb-
husmedlemmarnas åtgång genom död eller giftermål göra
sig gällande. Vid 1884 års undersökning användes i sådant
afseende en afgångstabell för enkor och ogifta döttrar, till
grund för hvilken, i brist på direktare statistiskt material.
Lagts dels den för Allmänna enke- och pupillkassan i Sverige
antagna mortaliteten för qvinnor, dels den inom finska adeln
observerade giftermålsfreqvensen för enkor och döttrar.
Vid tillämpningen af sagda tabell, som ursprungligen upp-
gjorts för en undersökning af ställningen i Finska civilsta-
tens enke- och pupillkassa, visade sig emellertid redan då.
att den antagna giftermålsfreqvensen sannolikt var. åtmin-
stone för ecklesiastikstaten, något för hög, hvarför det be-
fanns nödigt att med afseende härpå anbringa en korrek-
tion till de beräknade pensionsvärdena. Sedermera har jag-
varit i tillta lie att verkställa en utförlig undersökning af
såväl dödligheten som giftermålsfreqvensen hos qvinliga
medlemmar af de sterbhus, som varit pensionerade ur civil-

254

statens enke- och pupillkassa och på grund deraf utarbetal
en afgångstabell för enkor, incl. ogifta döttrar, som finnes
intagen i „ Statistisk undersökning af ställningen i Finska
skolstatens enke- och pupillkassa vid 1892 ars ingång",
sistnämnda tabell, enligt hvilken sterbhusens afgång i sjelfva
verket försiggår något långsammare än enligt det förra
antagandet, tj enade till underlag för konstruktionen af de
utförliga pensionstabeller II— VI, som ingå i samma arbete.
Då det med skäl synes kunna förutsättas, att någon
väsentligare olikhet mellan civil- och ecklesiastikstaten be-
träffande de qvinliga sterbhusmedlemmarnes afgång icke
eger rum, och då å andra sidan samma bestämningar angå-
ende pensionsrätten för enkor och barn gälla för eckle-
siastik- som för skolstatens enke- och pupillkassa, har jag
ej tvekat att i det följande tillämpa de i nyss åberopade
arbete meddelade pensionstabellerna. Ur dem erhålles ome-
delbart det till närvarande tid diskonterade värdet af en
pension, hvars årliga belopp är 1, för ett sterbhus bestå-
ende af endast qvinliga medlemmar, då man känner med-
lemmarnes antal och ålder. De skilda tabellernas innehall
angifves af följande öfverskrifter: II. Värdet af (komplett)
pension, betalbar i slutet af hvarje år för sterbhus bestå-
ende af endast döttrar; III. Pension för enka utan barn;
IV. Pension för enka med en dotter; V. Pension för enka
med två döttrar; VI. Pension för enka med tre eller fyra
barn, då skilnaden mellan enkans ålder och barnens medel-
ålder = 31 år J). Sönernas pensionsrätt, hvilken utöfvar

'» 1 tab. IV och V är enkans ålder angifven endast tian
fem till fem år. För att göra dem beqvämare för användning, här-
leddes nr dem genom sammansatt interpolation (resp. extrapola-
tion) andra utförligare tabeller (som dock ej äro publicerade), i
livilka skilnaden mellan enkans ålder och barnens medelålder fort-

20.")

endast ett ringa inflytande på resultatet, är härvid till en
början Lemnad utan afseende. Huru den sedermera införes
i räkningen, skall längre fram förklaras.

Nämnda tabeller halva omedelbar tillämpning på nu-
varande sterbhus. Men när det gäller att uppskatta vär-
det af kassans förbindelser gent emot framtida sterbhus,
har man att ytterligare beakta icke blott dödligheten bland
delegarene. hvaroin i föregående afdelning redan varit fråga,
utan älven de inträdande sterbhusens sannolika bestånd.
A priori kan antagas att detta bestånd eller, närmare pre-
ciseradt, pensionsvärdet för ett inträdande sterbhus är i
medeltal beroende af delegarens ålder vid frånfället, och
den uppgift, som närmast föreligger, är att utreda huru-
dant detta beroende är. d. ä. huru pensionsvärdet varierar
med sagda ålder. Det naturligaste underlaget för en sådan
undersökning vore tvifvelsutan en lämpligt affattad statistik

skred år för år från 21 till 40 eller 45 år. I de få fall, der dött-
rarnas antal var större än fyra, användes jemväl, vid tillämpning
af tab. II och Yl, extrapolation, livarvid differenserna mellan pen-
sionsvärdena för 3, 4, 5, 6, • • • barn helt enkelt antogos gradvis
af taga med lj~ af sitt belopp för hvarje gång.

I tab. VI är skilnaden mellan enkans ålder (t) och barnens
medelålder (in) antagen till 31 år. För att i möjligaste mon minska
det fel, som vid tillämpningen af tabellen kunde uppkomma i det
fall då t är större eller mindre än 31 + >«, är det lämpligt att i
stället för t använda ett korrigeradt argument t' , så beskaff adt att
den enligt tabellen häremot svarande medelåldern för familjen i
dess helhet sammanfaller med den verkliga. Emedan pensions-
värdet i något högre grad beror af enkans lif än af hvarje barns,
i ty att ensam enka åtnjuter hel, men ensamt barn blott 3/s pension,
bör dock vid denna medeltalsberäkning enkans ålder tillmätas en
något större vigt än barnets. Låter man dessa vigter förhålla sig
som 5 ; 3 , finner man

,, _ 5 t + 3 a (31 i- m)

5 ■ ::,/ _'

der n betecknar barnens antal.

•256

öfver aflidne delegare och deras efterlemnade sterbhus.
Men då en så beskaffad statistik är svår att åstadkomma
med erforderlig noggrannhet och fullständighet och den-
samma dessutom komme att sträcka sig öfver en lång tid-
rymd, under hvilken det sökta förhållandet kunnat märk-
bart förändras, har jag föredragit att stöda beräkningen
på uppgifter om nuvarande delegare och deras familjer, en
metod hvars tillförlitlighet jag vid en annan liknande un-
dersökning varit i tillfälle att konstatera x).

I den förteckning öfver nuvarande delegare, för hvil-
ken i senaste afdelning redogjorts, ingår jemväl, såsom redan
nämndes, lör enhvar af dem uppgift om såväl hustruns som
pensionsberättigade söners och döttrars ålder (afrundad till
helt år) den 1 maj 1900. På grund af dessa uppgifter
kalkylerades för hvarje familj (dervid dock utom de q vin-
liga medlemmarne endast sjukliga söner togos i betraktande),
med tillhjelp af de i det föregående omnämnda pensions-
tabellerna, kapitalvärdet af en genast begynnande pension,
d. ä. af den pension hvartill familjen vore berättigad, om
delegaren omedelbart aflede. Härifrån måste dock afdragas
närvarande värdet af den pension, som skulle belöpa sig på
tjenste- och nådårstiden, h varunder någon pensionsutbetal-
ning till sterbhuset icke eger rum, eller i medeltal för 1 J .,
år inom kl. I — IV och lör 1 ar inom kl. V, i hvilken en-
dast nådar men icke tjensteår beräknas 2).

'i .lemf. „Ställningen i Finska civilstatens enke- och pupill-
kassa vid 1895 års ingång" sid. 51 o. f.

2) Enligt det för kassan gällande betalningssättet utgör ifrå-
gavarande afdrag i kl. I—IV för en f-årig enka, da helpension tages
till enhet, i medeltal

, \v~ I 1. , .. dz -t- v1 \ 1, di .

257

De sålunda reducerade pensionsvärdena för familjerna
grupperades efter delegarens ålder, hvarvid för delegare
utan qvinlig familj (eller sjuklig son) pensionsvärdet sattes
= 0. Räkningen utfördes särskildt för kl. I — IV och för
kl. V och resultaten deraf äro sammanstälda i följande
tvrnne tablåer.

eller i det närmaste

( ., — s ) r- (1 - mt) v2 - 1.425 - 1 058 m( ,

der mt = 1 -, — betecknar afgångskoefficienden för enkor och

't
ogifta döttrar.

För enka (t) med en dotter (a?) är afdraget

(l "oK" : (1_5 ^)«¥ = l-425-0.423m<;

för ensam dotter (x) 0.855 — 0.635 mx, för två döttrar (x,y) 1.425
— 0.423 (mx + m ) samt för sterbhus, bestående af flere än två med-
lemmar, i allmänhet 1.425.

I kl. V åter är afdraget för pension under nådårstiden för en
ensam <-årig enka

lt + g dz =• v (1 - -=-') = 0.957 - 0.478 mt .

För enka med en dotter är afdraget i detta fall 0.957 — 0.191 mt ,
för ensam dotter (x) 0.574 — 0.287 mx , för två döttrar (x , y) 0.957 —
0.191 (mx + m ) samt för familj, bestående af flere än två medlem-
mar, helt enkelt 0.957.

258

F,. Pensionsvärden för nuvarande delegares familjer
i kl. I— IV.

Delegarenes

Summa pen-
sionsvärden
för famil-
jerna.

Delegarenes

Summa pen-
sionsvärden
för famil-
jerna.

ålder.

antal.

ålder.

antal.

24

4

23.09

56

10

142.20

25

7

27.09

57

13

186.33

26

8

39.33

58

7

96.43

27

12

62.02

59 7

95.57

28

8

47.08

60 2

31.16

29

27

169.58

61

6

90.36

30

33

270.70

62

6

78.11

31

20

185.35

63

7

85.76

32

17

166.32

64

3

36.85

33

26

221.82

65

3

38.47

34

16

161.75

66

10

132.76

35

26

305.12

67

6

76.05

36

28

360.71

68

9

105.89

37

32

413.17

69

9

101.87

38

23

304.33

70

9

111.50

39

25

314.25

71

5

61.98

40

27

393.55

72

8

73.10

41

36

537.13

73

1

7.40

42

20

270.76

74

2

28.10

43

25

337.48

75

50.31

44

21

303.56

76 2

12.28

45

26

313.91

77 5

33.17

46

29

406.01

78 4

40.99

47

27

363.65

79 2

2.3.04

48

24

337.77

80

—

—

49

18

220.83

81

2

15.23

50

32

463.29

82

1

10.26

51

20

301.03

83

—

—

52

18

237.08

84

2

26.17

53

26

384.04

85

1

7.79

54

20

250.92

86

—

—

55

15

218.14

87

3

18.04

846

259

F2. Pensionsvärden för nuvarande delegares familjer

i kl. V.

Del eg

IP'IM->

Summa pen-
sionsvärden

för famil-
jerna.

Delegarenes

Summa pen-
sions värden

för famil-
jerna.

ålder.

antal.

ålder.

antal.

20

1

0.00

53

15

211.07

21

1

0.00

54

6

63.94

22

—

—

55

13

182.14

23

1

0.00

56

11

157.21

24

1

0.00

57

8

110.20

25

1

0.00

58

13

136.43

26

5

10.63

59

9

1 25.50

27

3

39.23

60

17

217.54

28

4

40.01

61

12

127.91

29

4

47.05

62

10

139.13

30

7

77.82

63

8

92.36

31

8

73.60

64

5

72.45

32

6

66.09

65

8

99.15

33

12

131.25

66

12

125.30

34

10

132.66

67

8

84.59

35

10

129.37

68

4

53.67

36

9

141.83

69

9

74.69

37

9

86.82

70

4

50.31

38

10

143.81

71

5

64.39

39

11

151.88

72

4

40.76

40

13

159.41

73

7

62.99

41

10

146.70

74

2

24.44

42

7

102.95

75

5

52.04

43

12

163.94

76

5

39.86

44

"

159.76

77

2

20.54

45

8

118.78

78

1

0.00

46

13

207.54

79

3

13.96

47

8

109.71

80

2

15.78

48

15

229.06

81

3

12.08

49

10

151.46

82

3

21.50

50

8

124.85

83

2

0.00

51

13

] 82.86

84

0

24.42

52

9

135.95

85

1

0.00

469

260

Om man nu i hvardera af dessa tablåer dividerar den
mot en viss ålder x svarande summa 2p af familjepensio-
nerna med delegarenes antal n i samma åldersklass, kan

den dervid erhållna qvoten — - anses utvisa kapital väl-
det af den pension, som i medeltal tillkommer sterbhuset
efter en vid x-års ålder afliden delegare, hvilket värde vi
beteckna med <px . Den sålunda omedelbart kalkylerade
värdeserien för <f företer dock en mängd oregelbund en-
heter, hvilka genom lämpligen anbragta korrektioner måste
afiägsnas utan att rubba seriens allmänna gång. Vi anföra
här de på grafisk väg utjemnade värdena af sagda funktion
främst för delegare i de fyra högsta klasserna.

261

IV. Medelvärdet <px af pensionen för en vid x-års ålder

afliden, gift eller ogift, delegares sterbhus

i kl. I-IV.

X

«.

X

fx

X

Vx

<Pr

20

0.00

40

13.23

60

13.73

80

8.65

21

0.00

41

13.44

61

13.59

81

8.40

22

1.26

42

13.62

62

13.42

82

8.15

23

2.26

43

13.77

63

13.22

83

7.90

24

3.14

44

13.89

64

13.00

84

7.66

25

3.98

45

13.98

65

12.76

85

7.42

26

4.81

46

14.04

66

12.50

86

7.18

27

5.64

47

14.08

67

12.23

87

6.95

28

6.46

48

14.10

68

11.95

88

6.72

29

7.27

49

14.11

69

11.67

89

6.49

30

8.07

50

14.11

70

1 1 .39

90

6.26

31

8.85

51

14.11

71

11.11

91

6.04

32

9.60

52

14.10

72

10.83

92

5.82

33

10.29

53

14.09

73

10.55

93

5.61

34

10.91

54

14.07

74

30.27

94

5.40

35

11.46

55

14.05

75

9.99

95

5.20

36

11.94

56

14.02

76

9.71

96

5.00

37

12.35

57

13.98

77

9.44

97

4.80

38

12.70

58

13.92

78

9.17

98

4.60

39
!

12.99

59

13.84

79

8.91

99
100

4.40
4.20

Huru nära värdena af (px i denna tabell ansluta sig
till de iakttagelser (tab. F^, ur hvilka de framgått, ses af
följande jemförelse mellan de gifna och de beräknade pen-

sionssummorna.

262

Delegarenes

Summan af familjernas pen-
sionsvärden,

Differens
O — B

ålder.

antal.

direkt härledd, i beräknad enligt
tab. 1\ a.

0 B

24—29

66

368.19

394.55

— 26.36

30—34

112

1005.94

1048.61

— 42.67

35-39

134

1697.58

1644.33

+ 53.25

40—44

129

1842.48

1749.39

4- 93.09

45—49

124

1642.17

1743.18

— 101.01

50—54

116

1636.36

1635.26

+ 1.10

55—59

52

738.67

727.01

+ 11.66

60—64

24

322.24

321.06

+ 1-18

65—69

37

455.04

449.24

+ 5.80

70—74

25

282.08

275.79

+ 6.29

75—79

18

159.79

171.07

— 11.28

80—84

5

51.66

40.27

+ 11.39

85—87

4

25.83 28.27

2.44

24—87

846

10228.03

10228.03

0.00

Genom enahanda förfarande härleddes ur uppgifter i
tab. F2 nedanstående grafiskt utjemnade värden af pension
för inträdande sterbhus i kl. V.

263

IVb.

Medelvärdet <px af pensionen för en vid ce-års ålder
afliden, gift eller ogift, delegares sterbhus
i kl. V.

1

X

<P*

X

<PX

X

9x

X

<P*

20

0.00

40

14.01

60

12.79

80

7.03

21

0.00

41

14.19

61

12.54

81

6.74

22

1.48

42

14.34

62

12.28

82

6.46

23

2.84

43

14.46

63

12.01

83

6.18

24

4.10

44 ,

14.55

64

11.74

84

5.91

25

5.26

45

14.61

65

11.46

85

5.64

26

6.34

46

14.64

66

11.18

86

5.38

27

7.32

47

14.65

67

10.89

87

5.12

28

8.21

48

14.63

68

10.60

88

4.87

29

9.02

49

14.59

69

10.31

89

4.62

30

9.76

50

14.53

70

10.01

90

4.38

31

10.44

51

14.44

71

9.71

91

4.14

32

11.05

52

14.33

72

9.41

92

3.91

33

11.60

53

14.20

73

9.11

93

3.68

34

12.09

54

14.05

74

8.81

94

3.46

35

12.53

55

13.88

75

8.51

95

3.24

36

12.92

56

13.69

76

8.21

96

3.02

37

13.26

57

13.48

77

7.91

97

2.81

38

13.55

58

13.26

78

7.61

98

2.60

39

13.80

59

13.03

79

7.32

99
100

2.40
2.20

Utjemningen qvarlemnade följande differenser mellan
observation och beräkning.

264

Deleg.

irenes

Summan af familjernas pen-
sionsvärden,

Differens
O — B

ålder.

antal.

r i a t, •• i -\a 1 beräknad enligt
direkt härledd. , , yyb °

0 B

20—29

21

136.92

134.78

4- 2.14

30—34

43

481.42

478.24

+ 3.18

35—39

49

653.71

648.22

4- 5.49

40—44

53

732.76 757.98

— 25.22

45—49

54

816.55 789.75

+ 26.80

50—54

51

718.67 730.23

— 11.56

55—59

54

711.48 728.52

— 17.04

60—64

52

649.39

645.49

+ 3.90

65—69

41

437.40

448.15

— 10.75

70—74

22

242.89

207.62

+ 35.27

75—79

16

126.40 128.99

2.59

80—85

13

73.78 83.48

9.70

20-85

469

5781.37

5781.45

■ 0.08

Tabellerna IVa och IVb gifva en åskådlig bild af det
förhållande hvari pensionsvärdet för ett inträdande sterb-
hus i medeltal står till delegarens ålder vid frånfället. Då
detta förhållande sammanställes med den redan kända mor-
taliteten bland delegarene (tab. I och II), kan man härur
beräkna det till närvarande tid diskonterade värdet af kas-
sans förbindelse gent emot en nu lefvande x-krig delegares
framtida sterbhus, hvilket värde vi beteckna med ipx . Man
har nemligen

'/'.

CO

= -=r I D u w dx .

der Dx och p hänföra sig till mortaliteten för män och
förty erhållas ur tab. I och II. Sättes här för korthetens
skull

och

265
H = D a w

X X ' X ' X

H H , . — H ,

7 X | X + X —

2 ' 24

har man approximativt

CO CO

J DxlAx(fxdX = ZJHx + K^
X X

och följaktligen

■ x

De sålunda härledda värdena af \px jemte några andra
hnfvnddata af beräkningen meddelas i följande tvenne
tablåer.

266

Va. Närvarande värdet (ipx) af pensionen för en nu lef-

vande se-årig (gift eller ogift) delegares framtida

sterbhus i kl. I — IV.

CO

(0

X

£*

2>.

X

llx Vx

X

£*

X

*,

V*

20

0.0 23359.8

0.0

2.34

60 548.1

7325.6

— 274.8

7.17

21

0.0 23359.8

4- 3.0

2.46

611536.9

6777.5

— 269.5

7.21

22

71.8

23359.8

- 30.5

2.58

62522.4

6240.6

— 262.5

7.25

23

124.4

23288.0

— 58.3

2.70

63 505.6

5718.2

— 254.2

7.27

24

164.3

23163.6

- 78.5

2.82

64

487.6

5212.6

— 245.4

7.28

25

201.1

22999.3

— 97.6

2.95

65

466.4

4725.0

— 235.1

7.29

26

234.6: 22798.2

— 114.6

3.07

66

442.3

4258.6

— 223.2

7.28

27

265.5 22563.6

— 130.3

3.19

67

416.3

3816.3

— 210.4

7.26

28

293.41 22298.1

— 144.5

3.32

68

389.5

3400.0

— 197.0

7.23

29

318.4

22004.7

— 157.2

3.44

69

362.5

3010.5

— 183.5

7.20

30

340.8

21686.3

— 168.7

3.57

70

335.5

2648.0

— 170.0

7.16

31

360.2

21345.5

— 178.6

3.69

71

308.0

2312.5

— 156.3

7.11

32

376.4

20985.3

— 187.0

3.82

72

280.8

2004.5

— 142.7

7.05

33

388.7 20608.9

— 193.5

3.95

73

253.5

1723.7

— 129.0

6.99

34

396.8

20220.2

— 197.7

4.07

74

226.8

1470.2

— 115.6

6.92

35

406.6

19823.4

— 202.6

4.20

75

201.2

1243.4

— 102.7

6.84

31 i

412.8

19416.8

— 205.8

4.33

76

176.8

1042.2

— 90.4

6.76

37

421.0

19004.0

— 210.0

4.47

77

154.0

865.4

— 78.8

6.67

38

426.0 18583.0

— 212.5

4.60

78

132.6

711.4

— 68.0

6.58

39

433.1

18157.0

— 216.1

4.73

79

113.1

578.8

— 58.1

6.49

40

437.3

17723.9

— 218.0

4.87

80

95.37

465.74

— 49.08

6.39

41

448.5

17286.6

— 223.2

5.01

81

79.53

370.37

— 41.01

6.28

42

461.3

16838.1

— 229.7

5.15

82

65.47

290.84

— 33.83

6.17

43

471.0

16376.8

- 234.8

5.29

83

53.15

225.37

— 27.53

6.06

44

477.5

15905.8

— 238.2

5.42

84 42.61

172.22

— 22.12

5.95

45

484.9

15428.3

— 241.7

5.56

85 33.69

129.61

— 17.53

5.84

46

496.1

14943.4

— 247.3

5.70

861 26.21

95.92

— 13.67

5.72

47

503.6

14447.3

— 251.0

5.83

87 20.06

69.71

- 10.49

5.60

48

514.1

13943.7

— 256.2

5.97

88 15.06

49.65

— 7.90

5.47

49

523.8

13429.6

— 261.1

6.10

89

11.08

34.59

5.84

5.34

50

532.4

12905.8

— 265.4

6.23

90

7.949

23.511

— 4.204

5.21

51

542.7

12373.4

— 270.6

6.36

91

5.572

15.562

— 2.959

5.0S

52

551.0

11830.7

— 274.8

6.48

92

3.789

9.990

— 2.023

4.95

;,:;

559.6

11279.7

— 279.2

6.59

93 2.497

6.201

— 1.340

4.81

54

565.5

10720.1

— 282.3

6.70

94

1.587

3.704

— 0.857

4.66

55

570.9

10154.6

— 285.2

6.80

95

0.9693

2.1173

— 0.5272

4.50

56

571.2

9583.7

— 285.7

6.89

96

0.5653

1.1480

— 0.3100

4.32

57

568.5

9012.5

- 284.6

6.98

97

0.3118

0.5827

— 0.1727

4.08

58

562.4

8444.0

— 281.7

7.05

98

0.1609

0.2709

— 0.0902

3.72

59

556.0

7881.6

- 278.6

7.12

99

0.0767

0.1100

— 0.0437

3.06

100

0.0333

0.0333

— 0.0198

1.54

267

Närvarande värdet (</>x) af pensionen för en nu lef-
vande a?-årig (gift eller ogift) delegares framtida
sterbhus i kl. V.

CO

ro

*. H*

X

b

<P

X

Hx

X

K

<P*

20

0.0 23581.6

0.0

2.36

60

510.6

6471.1

— 256.5

6.32

21

0.0! 23581.6

+ 3.5

2.48

61

495.4

5960.5

-249.1

6.33

22

84.3 23581.6

- 35.6

2.60

62

478.0

5465.1

— 240.5

6.34

23

156.3 23497.3

72.7

2.72

63

459.3

4987.1

— 231.2

6.33

24

214.3 23341.0

- 102.7

2~84

64

440.3

4527.8

— 221.8

6.31

25

265.8 23126.5

-129.0

2.96

65

418.9

4087.5

-211.3

6.29

26

309.3! 22860.7

-151.4

3.07

66

395.6

3668.6

— 199.8

6.25

27

344.6 22551.4

— 169.7

3.19

67

370.6

3273.0

— 187.4

6.21

28 i 372.8

22206.8

— 184.3

3.30

68

345.5

2902.4

— 1 74.5

6.16

29 395.1

21834.0

-195.9 3.41

69

320.2

2556.9

— 162.2

6.10

30 412.1

21438.9

— 204.8

3.52

70

294.9

2236.7

— 149.6

6.03

31

424.9

21026.8

— 211.6

3.63

71

269.2

1941.8

— 136.7

5.95

32

433.3

20601 .9

— 216.1

3.74

72

243.9

1672.6

— 124.0

5.87

33

438.2

20168.6

— 218.8

3.86

73

218.9

1428.7

— 111.5

5.77

34

439.8

19730.4

— 219.6

3.97

74

144.6

1209.8

- 99.3

5.67

35

444.6

19290.6

— 222.0

4.08

75

171.4

1015.2

— 87.6

5.56

36 446.7 18346.0

— 223.0

4.20

76

149.5

843.8

- 76.5

5.45

37

452.0

18399.3

- 225.7

4.32

77

129.0

694.3

— 66.1

5.33

38

454.')

17947.3

- 226.9

4.44

78

110.0

565.3

— 56.5

5.21

39

460.1

17492.8

— 229.7

4.56

79

92.91

455.28

— 47.81

5.08

40

463.1

17032.7

— 231.0 4.68

80 77.51

362.37

- 39.97

4.94

41 473.6

16569.6

— 235.7

4.80

81

63.81

284.86

— 32.97

4.81

42 1 485.7

16096.0

— 242.0

4.91

82

51.90

221.05

— 26.88

4.67

43 t 494.8

15610.3

— 246.8

5.03

83

41.58

169.15

— 21.58

4.52

44 | 500.2

15115.5

- 249.6

5.15

84

32.88

127.57

- 17.11

4.38

45 506.7

14615.3

— 252.6

5.26

85

25.61

94.69

— 13.44

4.23

46 517.3

14108.6

— 257.9

5.37

86

1964

69.08

— 10.19

4.09

47 524.0 13591.3

— 261.3

5.48

87

14.78

49.44

7.75

3.94

48 533.4

13067.3

- 266.0

5.58

88

10.92

34.66

— 5.75

3.79

49 541.6

12533.9

— 270.2

5.68

89

7.884

23.743

— 4.165

3.64

50 548.3

11992.3

— 273.6

5.78

90

5.562

15.859

— 2.950

3.49

51 555.4

11444.0

— 277.2

5.87

91

3.819

10.297

— 2.035

3.33

52 559.9

10888.6

-279.6

5.95

92

2.545

6.478

— 1.363

3.17

53 564.0

10328.7

— 281.8

6.02

93

1 .638

3.933

— 0.883

3.01

54 564.7

9764.7

— 282.4

6.09

94

1.017

2.285

— 0.552

2.85

55 564.0

9200.0

— 282.3

6.14

95

0.6040

1.2781

— 0.3302

2.69

56 557.7

8636.0

- 279.5

6.19

96

0.3414

0.6741

— 0.1883

2.51

57 548.1

8078.3

— 275.0

6.24

97

0.1825

0.3327

— 0.1017

2.30

58 535.7

7530.2

— 268.9

6.27

98

0.0909

0.1502

— 0.0513

2.04

59 523.4

6994.5

— 262.7

6,30

99

0.0419

0.0593

— 0.0246

1.60

100

0.0174

0.0174

0.0104

0.80

IV, Nuvarande sterbhus och deras pensionsvärden,

Enligt en af direktionen meddelad förteckning öfver
sterbhus, som den 1 maj 1900 åtnjöto pension ur eckle-
siastikstatens enke- och pupillkassa, uppgick hela antalet
af dem till 954. Till jemförelse härmed må nämnas, att
ar 1884 vid tiden för vår föregående undersökning af kas-
sans ställning funnos inalles 851 sterbhus. Under det att
delegarenes antal förblifvit nära nog konstant, har sålunda
sterbhusens antal ansenligt ökats, hvilket tyder på att, oak-
tadt den långa tid anstalten redan egt bestånd, något jem-
vigtstillstånd i fråga om förhållandet mellan sterbhusens
och delegarenes antal ännu ej är ens närmelsevis uppnå dt.
Påfallande är isynnerhet tillvexten inom kl. II. 1, der sterb-
husens antal ökats från 220 till 300, hvartill dock orsaken
till väsentlig del är att söka i den mängd nya pastorat,
som i senare tid blifvit inrättade.

Med hänsyn till familjebeståndet fördela sig de nuva-
rande sterbhusen i följande grupper:

269

Sterbhus bestående af:

Antal

%

Enka med eller utan barD

515

54.0

2 döttrar med eller utan andra syskon.

154

16.2

1 dotter jemte en eller fiere bröder . .

3

0.8

1 ensam dotter

279

29.2

Endast söner: 2 eller flere

—

0.0

,. .. i ensam

3

0.3

951

100.0

Enligt gällande reglemente utgår pensionen till lika
belopp, om delegaren efterlemnar både enka och barn eller
endast enka, hvaremot sterbhus, som utgöres af ett ensamt
barn, erhåller 3/s af det pensionsbelopp, som för tiden utgår.
Vidare är stadgadt att enka åtnjuter pension så länge hon
lefver samt ej trädt i annat gifte, och likaså dotter, sa
länge hon ogift är, men son endast till fylda 18 eller, om
han idkar studier, till 22 år; dock fortfar son att åtnjuta
pension till dödedag, om han är afvita eller så lytt och
vanför, att han ej kan sig sjelf försörja.

Med hänsyn till sistnämnda stadgande äro för sjuk-
lighet pensionerade söner i föregående tablå sammanförda
med döttrar.

I enlighet med dessa bestämningar äro af samtliga nu-
varande sterbhus 672 berättigade till hel och 282 till 3/5 pen-
sion och skulle således, om fulla pensionsbeloppet utbetala-
des, antalet utgående helpensioner uppgå till 672 -f- Vs * 2^2
= 841.2. Om sönernas pensionsrätt (med undantag fol-
dern, som pensionerats för sjuklighet) lemnades utan afse-
ende. skulle denna utgift minskas med 2 '-, • 3 -(- 3 , -3 = 3
helpensioner och alltså nedgå till 838.2, hvilket ger vid

270

handen att sönernas pensionering betingar en ökning af
3

endast sös~^ e^er °-^6 procent af pensionsutgiften for enkor
800.2

och döttrar.

För jemförelse härmed hafva vi anställt en dylik beräk-
ning beträffande nuvarande delegares familjer och funnit
att, om de genast blefve pensionerade, antalet af helpen-
sioner för dem skulle uppgå till 1148.2, men att detta antal
skalle minskas med 4 och sålunda reduceras till 1144.2,
ifall söner (med undantag af vanföra och af vita) uteslötes
ur beräkningen. Det procenttal, hvarmed sönernas pensio-
nering ökar pensionsutgiften, vore alltså i detta fall 114ji 9
= 0.35.

Det ringa inflytande, sönernas pensionsrätt sålunda
utöfvar på hela pensionsbelastningen, möjliggör en förenk-
ling vid beräkningen af densamma, bestående deri att sö-
nerna till en början lemnas utan afseende, men att slut-
summan i stället ökas med ett visst procenttal af sitt belopp.
1 betraktande af de nära nog identiska värden (0.36 och
0.35), som genom två olika metoder ofvan erhållits för ifrå-
gavarande procenttal, kan detsamma utan fara för märk-
bart fel antagas till 0.36 eller för jemnare räkning till 0.4.

Då det nu gäller att beräkna kapitalvärdet af de pen-
sioner kassan härefter (d. ä. från den 1 maj 1900) ännu
har att utbetala till de nuvarande sterbhusen, så länge de
qvarstå, har man följaktligen endast att för hvarje sterb-
hus ur de förut omnämnda tabellerna II— VI i ..Statistisk
undersökniug af linska skolstatens pensionskassa" af år
1892 uttaga det pensionsvärde, som svarar mot de qvinliga
sterbhusmedlemmarnes antal och ålder, samt summera dessa
värden fin' hvarje pensionsklass särskildt, Med ledning af
den omförmälda förteckningen öfver sterbhusen, i hvilken

271

jemväl de skilda medlemmarnes ålder var angifven, erhölls
sålunda följande resultat.

Nuvarande sterbhus.

dass.

Antal sterb-
hus.

Ärlig hel-
pension.

Kapitalvärdet af återstå-
ende pensioner ut tive k t i

helpension så-
som enhet.

®hf

I

5

1600

44.96

71 936

II. 1

300

1000

3198.01

3 198010

II.2

20

600

182.49

109 494

III.l

185

560

1884.87

1 055 527

III.2

99

320

998.05

319376

III 3

29

200

264.08

52 816

IV

52

160

563.57

90 171

V.l

144

120

1489.15

1 78 698

V.2

120

60

1063.11

63 787

954

5 139 815

Då sistanförda summa, med hänsyn till sönernas pen-
sionsrätt, ökas med 0.4% af sitt belopp, d. ä. med Smf
20 559, erhålles såsom värde af det kapital, som tages i
anspråk för den fortsatta pensionering-en af nuvarande

sterbhus.

Tmf 5160374,

allt under förutsättning att fulla pensioner utbetalas från
och med ecklesiastikåret 1900 — 1901. Men härtill komma
ännu de pensioner, som belöpa sig på det nästföregående
ecklesiastikåret och som voro förfallna den 1 maj 1900.
men utbetalas först senare och derför ej ingå i bokslutet
för sistnämnda år. De för sagda tid utanordnade pensio-
nerna utgöra inalles &m f 337 888; när denna utgift tages
med i beräkningen, stiger pensionsbelastningen för nuva-
rande sterbhus slutligen till 9mf 5 498 262.

V. Framtida sterbhus.

Såsom redan anmärkts, har de ecklesiastika sterbhu-
sens antal fortfarande ökats och den årliga pensionsutgiften
kommer tvifvelsutan ännu att tillvexa åtminstone någon tid
framåt. I hvilket förhållande detta skall ske, är omöjligt
att förutse, och den nuvarande pensionsutgiften lemnar der-
för icke heller någon säker ledning för uppskattningen af
det kapital, som för ifrågavarande utgift tages i anspråk.

Med något större sannolikhet, än beträffande sterb-
husen, kunde antagas att ett visst jemvigtstillstånd alla-
redan inträdt i fråga om delegarenes antal inom de skilda
klasserna samt deras åldersfördelning och familjeförhållan-
den. Utgående från hithörande uppgifter angående de nu-
varande delegarena skulle man under nämnda förutsättning
ganska enkelt kunna beräkna den belastning för kassan,
som genom tillkomsten af nya sterbhus årligen är att för-
vänta, Om nx betecknar antalet delegare af åldern x i en
viss pensionsklass och vi antaga att denna åldersgrupp för-
blir stationär, d. v. s. att hvarje medlem, som utträder ur
gruppen, omedelbart ersattes af en ny inträdande medlem,
så är nx [ix sannolika antalet af dödsfall inom denna grupp
under ett års tid och således nxtlx(fx den belastning kas-
san härigenom vidkännes, då (ix betecknar dödlighetsstyr-

273

kan för en x-årig man och tpx medelvärdet af familjepen-
sionen vid samma ålder. Vi ha då endast att bilda uttryc-
ken fxx <pr för successiva åldersår och multiplicera dem med
motsvarande antal delegare (enl. tab. Dx och D2, sid. 243
och 244) samt att addera produkterna. Denna räkning' bör
utföras skildt för hvarje klass och afdelning och har man
dervid att för (px använda de värden, som angifvas i tab.
IVa eller IVb (sid. 261 och 263), allt eftersom frågan gäller
kl. 1 — IV eller kl. V. Den så utförda räkningen har lemnat
följande resultat.

Ärlig belastning genom nva

Antal del-

sterbhus uttryckt i

egare.

helpensioner.

I

3

1 .365 2 1 84

IT.l

31 -t

141.800 141 800

1 1.2

30

8.867 5 320

III.l

236

52.806 29 571

III.2

70

15.204

4 865

IV

245

24.006

3 841

V.l

273

97.704 11 724

V.2

241

105.478

6 329

1412

205 634

Enligt denna beräkning vore det kapital, som erfor-
dras för pensioneringen af framtida sterbhus, då tillkomsten
af dem antages försiggå kontinuerligen,

205634

0.044017

= 4 671695 5^:

hvartill dock för sönernas pensionering ytterligare bör läg-
gas 0.4 % af beloppet eller 9mf 18 687, då summan stiger
till ®nfi 4 690 382.

274

Denna kalkyl hvilar på antagandet att den årliga
belastningen genom nya sterbhus framdeles förblir den-
samma som i närvarande tid. Då de faktorer, som inverka
på sagda belastning, främst delegarenes antal och ålders-
fördelning, endast långsamt förändras, och afvikelserna vid
diskontering till närvarande tid ha så mycket mindre infly-
tande ju längre fram i tiden de ega rum, kan det sålunda
erhållna resultatet betraktas åtminstone såsom ett första
närmevärde.

Emellertid är berörda antagande i viss mon godtyck-
ligt. Vill man behandla frågan oberoende af dylika mer
eller mindre osäkra hypoteser, återstår ej annat än att,
såvidt möjligt är, taga hänsyn till den ordning, i hvilken
nya delegare framdeles inträda i kassan och med ledning
deraf söka noggrannare bestämma närvarande värdet af
pensionerna för deras sterbhus.

I det föregående hafva vi redan kalkylerat det till
närvarande tid diskonterade medelvärdet ipx af den pension
(= 1), kassan framdeles har att utbetala till en nu lefvande
;r-årig delegares sterbhus. Tabellerna Va och Vb (sid. 266
och 267), som innehålla dessa värden, hafva omedelbar till-
lämpning, när det gäller att beräkna pensionsbelastningen
för nuvarande delegares sterbhus. Man har då, om befor-
dringar från klass till annan till en början lemnas utan af-
seende, endast att ur sagde tabeller uttaga det värde för
\px , som motsvarar h varje delegares ålder, samt att för
hvarje klass särskildt bilda summan 2ipx af de sålunda er-
hållna talen för samtliga till klassen hörande delegare.

Om vi åter med A beteckna diskonterade antalet af

c

framdeles inträdande delegare i en viss klass c eller, nog-
grannare uttryckt, närvarande värdet af en summa 1, som
utfaller hvarje gång en ny medlem framdeles inträder i denna

275

klass, samt mod |</'| medelvärdet af ip{, då i är åldern vid
inträdet i samma klass, sa kan pensionsbelastningen med
hänsyn till framtida delegares sterbhus inom klassen c, dä
möjligheteD af befordringar från densamma till högre klass
fortfarande lemnas åsido, .helt enkelt uttryckas genom pro-
dukten At | \p\ .

Ilcla pensionsbelastningen för framtida sterbhus i kl.
c vore alltså - )'> 4- A [(/'] , der den med 2 betecknade
summan hänför si"- till ifrågavarande klass. Men hvarje
gång en befordran frän klassen c till en högre klass <■'
eger rum, åtskiljes från detta uttryck en term, hvars då-
varande värde kan sättas lika med [</']r, . d. ä. med medel-
värdet af ip. för en i kl. c' inträdande ny medlem. Om
nu Ac, är diskonterade antalet af framtida delegare i kl. c'
och pc , det proportionstal, som utvisar i hvilket förhållande
sagda klass rekryteras genom befordringar från kl. c, så
är det till närvarande tid diskonterade sammanlagda värdet
af alla dylika termer tydligen pcc, Ar, [ip]r, . Förekomma
befordringar från kl. c. utom till kl. c\ jemväl till någon
annan klass c", erhålles ett analogt uttryck (icc„ Ac„ [ip]c„
för det belopp, hvarmed föregående pensionssumma i följd
deraf ytterligare minskas, o. s. v. Den rest, som då åter-
står och som framställer sig under formen

(1) 2 ipx + Ac [ipl - 0 Ar, [_W]c, - ,*.,„ Ac„ [ipl„ .

uttrycker alltså närvarande värdet af de pensioner kassan
har att utbetala till framtida sterbhus inom kl. c.

Innan vi kunna göra bruk af denna formel, måste vi
främst söka att bestämma qyantiteterna A . För sådant
ändamål hafva vi att taga i närmare skärskådande de olika
sätt. pa hvilka tjenster inom ecklesiastikstaten kunna be-

•276

sättas och som i det föregående betecknats genom uttrycken
I, -a 1 1 sporter och befordringar.

I fråga om pensionsbelastningen hafva transporterna
eller de förflyttningar, som ega rum trån tjenst till annan
inom samma pensionsklass, blott en sekundär betydelse, i
det att inträdet af ny medlem i klassen derigenom fördrö-
jes. I hvad mon detta eger rum, framgår af följande be-
traktelse.

Om en tjenst A inom en viss klass c blir ledig och
skall ånyo besättas, sker detta sålunda att på den lediga
platsen inträder antingen en för klassen ny medlem (d. ä.
en person, so ju förut ej tillhört samma, men möjligen en
lägre klass, eller alls icke varit delegare i kassan) eller
ock en transportsökande frän en annan till samma klass
hörande tjenst B. I senare fallet kan åter den härigenom
ledig vordna tjensten B besättas antingeu med en för an-
stalten ny medlem eller genom transport från en tredje
tjenst C inom samma klass o. s. v. Med andra ord: den
nya medlem, som slutligen fyller den genom en delegares
bortgång uppkomna ledigheten inom en klass, kan inträda
antingen omedelbart eller efter en eller flere inom klassen
försiggångna transporter. Antager man att i allmänhet r
år förgå innan ledigvorden tjenst hinner ånyo besättas, kan
man sålunda såga att den nya medlemmens inträde eger
rum efter r, 2r, 3r,--- år, allt eftersom det föregås af
resp. O, 1, 2, • • • transporter. De häremot svarande diskon-
teringsfaktorerne äro resp. vT , v~T , v',r , • • • Beteckna vi nn
med a och (i relativa antalet af de fall, da en ledig tjenst
inom den klass, hvarom fråga är, besattes genom transport
och när det sker med ny medlem, livarvid a + (i = 1 . ut-
tryckes sannolikheten för att den nya medlemmens inträde
sker efter tiden t , 2<r , 3<r , • • • genom 0 . ct(l . a (i . • • • och

277

medelvärdet af den diskonteringsfaktor, som motsvarar tiden
från en delegares afgång till ny medlems inträde etter
honom, är alltså

1 — av'

Sättes detta uttryck = v° och dess inversa värde v~° = k.
sa är 0 den tid, efter hvars förlopp afgången delegare i
medeltal kan anses blifva ersatt med ny medlem.

Vi föresätta oss nu att beräkna det till närvarande
tid diskonterade antalet af framdeles inträdande nya med-
lemmar i kl. c, hvilket antal vi beteckna med Ac . Dervid
lenina vi till en början å sido möjligheten af befordran Iran
c till högre klass och undersöka huru förhällandet blefve.
om samtliga medlemmar qvarstannade i klassen intill sin död.

Begynnande med ett individuelt fall, tänka vi oss en
nu lefvande a;-årig delegare N; 0 år efter hans död inträ-
der en ny medlem i klassen och 0 år efter dennes bortgång
äter en annan medlem o. s. v. i obegränsad följd. Det
diskonterade antalet Xx af samtliga dessa nya medlemmar,
hvilka i framtiden successivt efterträda N, är såsom man
lätt finner

(2) >.x = Äy (i + [).}),

der Ax betecknar det i tab. II (sid. 236) angifna liiförsäk-
ringsvärdet för en #-årig delegare, d. ä. närvarande värdet
af en summa 1, som utfaller vid dennes död, och [l\ är
medelvärdet af l. för en i kl. c inträdande medlem. Till-
lämpa vi denna formel på en grupp inträdande medlemmar,
t. ex. alla dem som iuträdt under en viss period, i det vi
lata ./• successivt beteckna inträdesåldern för enhvar af dem.
samt taga medeltalet af de sålunda erhållna uttrycken, fas

278

[X]c=[I)y{i + [X]),

der [A j åter är medelvärde af A. vid inträdet i kl. c. Häraf

följer

ffi,.«" (Mc

och

J'-~l-

[A]cv

<e /,• -

r^]c

i + V-l

1

1 -

- fflr ^°

5

hvilket, insatt i formeln (2). ger
A =

' 1 - [A\ v° Jc - [A]c

Låter nian x successivt hänföra sig- till hvarje nuvarande
delegare inom kl. c och adderar till hvarandra de härvid
framträdande skilda värdena af Xx . uttrycker den sålunda
erhållna summan

SÄ

* - lMe

diskonterade antalet af alla de nya medlemmar, som i fram-
tiden successivt efterträda de nu lefvande delegarene i
nämnde klass.

Vi antaga vidare att inom klassen finnas m tjenster.
som för närvarande äro vakanta, och att ledigheten i me-
deltal redan varat ' 2 ar. Hvarje sådan vakans föranleder,

i medeltal efter tiden O - - . inträdet af en ny medlem i

klassen och del diskonterade antalet af alla dessa medlem-
mar jemte deras efterträdare är tydligen

27!)

ll)

ill v

i

2

m'

l

Wc

k

[I]

III'

= mv~

1

'2

e-1

ni r 2

der

Om vi ännu för kort lift ens skull sätta

8 = 2l + m'

och genom vid lbgande af index c utmärka den klass till
nvilken ifrågavarande summa hänför sig-, vore följaktligen
hela antalet inträdande nya medlemmar i kl. c, diskonte-
radt till närvarande tid,

(3)

om ingen befordran till högre klass egde rum. Men genom
befordringarna rubbas förhållandet och det återstår att ut-
röna, hvilket inflytande desamma utöfva på det sökta talet.
Hvarje gäng en delegare från kl. c befordras till en
viss högre kl. c', bortfaller från uttrycket (3) en term, som
uttrycker diskonterade antalet af hans samtliga efterträdare
och livars dåvarande värde kan anses vara

[AL

*-[A\'

der [A]c, är medelvärdet af A. vid inträdet i kl. c'; men
denna ersattes 0 år derefter, i följd af ny medlems inträde,
men termen

^k-[Al l -[Al

280

Hela förändringen, uppskattad vid tiden för befordran, är
förty

* e ffi, \-[A],

t"

k — [AL k-[A]c l-[A[.

Denna korrektion, lrvilken sålunda tillkommer vid hvarje
befordran från klass c till c', är konstant, och då diskon-
terade antalet af sjelfva befordringarna kan uppskattas till
j3cc, Ac, (jemf. sid. 275), följer häraf att den tilläggsterm, som
bör fogas till expressionen (3), då hänsyn tages till alla
dessa befordringar, är

1 - [I],

(3 ,A, =?-.

"" c *-[A]e

Analoga termer tillkomma, om befordringar ega rum till
andra högre klasser än c'. Tagas alla dessa termer i be-
traktande, kan det diskonterade antalet af framtida inträ-
den i kl. c, hvilket antal vi betecknat med A r . slutligen
uttryckas genom formeln

„, J se + /» ^, (i - ffi,) + Pec., A<-> (i - 3U + • • •

(4) Ar =

Formlerna (1) och (4) innehålla den teoretiska lösnia-
gen af det föreliggande problemet, För den praktiska till:
lämpningen af dessa formler har man närmast att beräkna
de i dem ingående konstanterna a, jff.c, , • •• 0, le, [A], [ifj]
särskildt för hvarje klass. I fråga om transporter och
befordringar begagna vi oss härvid af de uppgifter beträf-
fande nuvarande delegare, som finnas anförda sid. 251,
dock sålunda att vi i stället för procenttalen införa mot-
svarande proportionstal eller sannolikhetsvärden, hvilka

281

erhållas ur de förra genom att dividera dem med 100. l'r
procenttalen för transporter finna vi då till en början de
med u och [i betecknade sannolikheterna för att en tjensl
besattes genom transport eller befordran och härur erhållas
vidare (jmf. sid. 277) nedanstående värden för 0 och Te.

Klass.

a

0

LogV

0

k

1

0.200

0.800

9.96457

1.85

1.0850

II. 1

0.323

0.677

9.95843

2.17

1.1005

11.2

0.034

0.966

9.97046

1.54

1 .0704

nr.i

0.142

0.858

9.96688

1.73

1.0792

III.2

0.164

0.836

9.96604

1.78

1.0813

IV

0.000

1.000

9.97132

1.50

1.0683

VI

0.037

0.963

9.98017

1.04

1 .0467

V.2

0.000

1.000

9.98088

1.00

1.0450

Sannolikhetsvärdena ficc, , Pec„ , • • • framgå likaså omedelbart
nr procenttalen för befordringar (sid. 251 och 252). När dessa
värden insättas och formeln (4) tillämpas på de skilda pen-
sionsklasserna, erhålles följande system af eqvationer:

A, =

S

AUA =

1.0850 - \A\

1 1

i '

./

II.2

^III.l =

=— [S„ . + 0.50 A. (1 — [AU] .

1.1005 — [A]UÅ\ H1 lV l,\

1 - \SU , -f 0.07 An . (1 - [2].. .)] .
1.0704 — [A]U2\ n-2 IIlV IL1'j

X - - Un i + O-43 An i (l ~ ffln i)

1.0792 -[A]mi I IH1 IIlV IM'

+ o.3i^IL2(i-[2]IL2)J}

282

+ 0.31 An2(l - [I]„ j + 0.30 ^IIU ( 1 - [I]I1LJ) .
+ 0.34 ,/I]2(l - [!]„,) + 0.70 ./m , (1 - [I]mJ

+ i.oo,/I1I2(i-[I]I112)[,
, L 9

V1 " 1.0467 -[I]v, V1'

^V.2 = ln ^ rll~ U.8 + °-21 A.l (1 - fflv.l) l •

1.0450 — [A]V2 [ I

För beräkning af de med [A\, [A]ni, ••• [t/>]j,
[«/>]H1, ••• betecknade medelvärdena af A. och </>. . som
gälla för delegare vid inträdet i klasserna I, II. 1. • • • . an-
vändes de i tab. ^ och E2 meddelade åldersuppgifterna
för nuvarande delegare vid deras inträde i de resp. klas-
serna, sålunda att för livarje delegare uttogos de mot in-
trädesåldern svarande värdena af A och ip ur tabellerna

X ' X

II (sid. 236) samt Va eller Vb (sid. 266 och 267) och medeltal
af den härleddes skildt för livarje klass. Dervid erhölls
följande resultat:

283

Klass

Antal inträ-
dande

1 A

Medelvärde

M: " '

2* t

Medelvärde

[}p] =

1

3

1.4402

|'.48()1

17.91

5.97d

II. l

311

1 24.3874

0.4(li)it

1567.71

5.041

[1.2

30

1 1 .5672

0.3856

1 46.35

4.878

III.l

229

78.1938

H.3415

989.19

4.320

II 1.2

68

23.0421

0.3389

288.16

4.238

IV

220

58.2065

0.2646

697.53

3.171

V.l

256

74.8345

0.2923

900.34

3.517

V. 2

22+

65.4428

0.2922

784.29

3.501

1341

I våra formler (1) och (4) förekomma ännu kvantite-
terna Sw .-A och m', hvilka måste särskildt beräknas
for hvarje klass. 2ipx erhålles, då man för hvarje nuva-
rande delegare enligt förteckningen \\ eller D2 (sid. 243 och
244) i den klass, hvarom fråga är, ur tab. Va eller Vb utta-
ger det värde for tpx, som motsvarar hans ålder, samt bil-
dar summan af alla dylika värden. Likaså erhålles - Ax
genom att bilda summan af Ax enligt tab. II för samma
delegare med hänsyn till deras nuvarande ålder. Hvad
slutligen m' beträffar, har man att tillämpa formeln

m = mv

der m är antalet vakanser enl. sid. 239.
här alla de sålunda erhållna värdena.

Vi sammanställa

284

Antal nuva-

Klass.

rande del-
egare.

2**

*K

ni'

S=2Aje + m'

I

3

20.62

1.75

1.02

2.77

11.1

314

1948.64

171.40

24.53

195.93

II.2

30

168.21

14.06

7.16

21.22

III.1

236

1262.68

102.62

26.58

129.20

IH.2

70

368.91

29.96

37.82

67.78

IV

245

983.29

79.42

—

79.42

V.l

273

1436.67

137.14

20.45

157.59

V.2

241

1310.72

130.97

9.20

140.17

När ofvanstående siffervärden för [A] och S insättas
i eqvationssystemet å sid. 281 och 282. kan man derur suc-
cessivt härleda följande värden för det diskonterade antalet
framdeles inträdande nya medlemmar i hvarje klass:

2 77
^=06049 = 4'58'

197.12
"005

a„ ;vr. =28i.4o.

ii. i o.7C

A = 33-°i = 48 25
11-> 0.6848

210.99 nnnM
-*.....= Ö7877 = S86-01'

^=S = 516.96,

^,=^ = -80.

171.21 „_, ,.,
-*« = 07528 = 22743'

285

Sedan den ordning, i hvilken nya medlemmars inträde
i de skilda pensionsklasserna är att motse, härinod blifvil
utredd, återkomma vi till frågan om pensionsbelastningen
genom framtida sterbhus. Denna kan nu beräknas genom
formeln (1), der första termen uttrycker livad belastningen
vore för nuvarande och andra termen hvad den vore för
framtida delegares sterbhus, om hvarje delegare, som nu
befinner sig eller framdeles inträder i en viss klass, qvar-
stannade i densamma intill sin död. Taga vi till en bör-
jan endast dessa termer i betraktande, erhålles med använd-
ning af de redan funna värdena för 2ipx, A och [W] föl-
jande preliminära resultat.

Pensionsbelastning, beräknad utan hänsyn till
befordringar.

Klass.

Pensionsbelastning för sterb-
hus efter

Summa belast-
ning.

nuvarande del- framtida del-

egare egare

2* A-M,.

I

20.62 27.3-1

47.96

II.l

1948.64

1418.54

3367.18

11.2

168.21

235.36

403.57

III.1

1262.68

1235.56

2498.24

III.2

368.91

973.98

1342.89

IV

983.29

1639.28

2622.57

V.l

1436.67

734.67

2171.34

V.2

1310.72

796.23

2106.95

Den sålunda funna belastningen, hvilken kalkylerats
under förutsättning att hvarje n}T medlem, som inträdt i en
klass, qyarstannar i densamma intill sin död, är dock i all-
mänhet för stor. emedan de personer, som successivt till-

-

286

höra olika pensionsklasser, ingå i diskonterade antalet nya
medlemmar för hvarje af dem och sålunda förekomma upp-
repad! Detta förhållande korrigeras genom tredje och föl-
jande termerna i formeln (1), hvilka alla äro negativa och
hänföra sig till befordringar frän klass till annan. Nämnda
termer gifva, när man i dem insätter de numeriska vär-
dena först för befordringskoefflcienterna #.,, samt derefter
för A och [</'], nedanstående korrektioner att anbringas
till ifrågavarande belastning :

Korrektion för befordringar

11.1 -0.50, 1 [>]

11.2 -0.07^ [ib]

II.l L^Jn.l

111.1 -0.43yi [ib] -OM A [ib]

n.i LVai.i ii.2 L ■ hi.2

111.2 -0.22.1 [ip] -OM A [jf] -0.30.1 [ib]

II.llrJII.l II.2L^JII.2 III.l' 'ill. 1

IV - 0.25 ,lni [#]ili - 0.34 Ant [#]1U - 0.70 A^ [^ - 1.00 ^1^
V.2 -021JT1MW '

För kl. I och V.l kommer någon tilläggsterm ej i fråga.
När dessa korrektioner, hvad öfriga klasser beträffar, an-
bringas till talen i sista kolumnen af föregående tablå,
erhållas nedanstående definitiva värden på den belastning
kassan tillskyndas genom framdeles inträdande sterbhus (d.
ä, sterbhus efter såväl nuvarande som framtida delegare).

287

Pensionsbelastiiing för framtida sterbhus.

Klass.

Kassans belastning genom pen-
sioner till framtida sterbhus,
uttryckt i

helpensioner. ~mf

I

47.96

76 736

III

.i355.30

3 355 300

11.2

301.27

1 82 562

111.1

1815.31

1 016 574

III.2

587.18

1 87 898

IV

349.04

55 846

V.l

2171.34

260 561

V. 2

1952.67

117 160

5 252 637

Den sålunda beräknade pensionsbelastningen, 5 252 637
mark, gäller för sterbhuseus qvinliga medlemmar (mel. van-
föra söner) ocli bör med hänsyn till sönernas pensionering
ytterligare ökas med 0.4% af beloppet eller 21011 mark.
da summan stiger till J/ny. 5 273 648.

Sist anförda summa uttrycker alltså det till närva-
rande tid diskonterade värdet af de pensioner kassan har
att utbetala till samtliga framdeles inträdande sterbhus.
•Femföra vi härmed det värde 3mf. 4 690 382, som erhölls
sid. 273 under antagande att den ärliga belastningen genom
tillströmningen af nya sterbhus förblifver konstant, finna vi
att sistnämnda värde understiger det verkliga med 3hf
583 266 eller 12.44 % af sitt belopp.

VI. Pensionsbidrag af delegare och sterbhus.

Angående de pensionsbidrag, som skola erläggas dels
af delegarene, dels af sterbhusen, innehåller kassans regle-
mente följande hnfvndsakliga bestämningar :

Delegare erlägger under lifstiden samt enka och barn
under tjenste- och nådar en efter ecklesiastikär beräknad
afgift, svarande mot 15 procent af den blifvande pensionen.
Enahanda afgift till kassan erlägges under tjenste- och
nådar äfvensom ledighet af den eller dem, som lönen upp-
bära, ehvad de äro delegare i pensionsinrättningen eller
icke.

Skall enka eller barn efter alliden delegare komma i
åtnjutande af den för tiden faststälda pensionsförmånen
oafkortad, bör sammanlagda beloppet af de för sterbhuset
gjorda inbetalningarna motsvara afgiften i den klass och
afdelning, der pensionen tages: a) för 25 är till erhållande
af tre fjerdedels och b) för 35 år till erhållande af hel
pension. Hvad häri brister, godtgöres af pensionstagaren
derigenom att till kassans förmån innehålles, till dess 25
ars afgifter gnidits, hvad som öfverstiger halt* pension, samt
derefter, tills kassan erhållit 35 års afgifter, en fjerdedel
af hel pension.

Då kassans ställning hittills icke medgifvit utbetalning
af mer än : , af den faststälda pensionen, har något pen-

289

sionsafdrag ej heller ifrågakommit för de sterbhus, för
hvilka 25 ars afgifter redan äro erlagda.

Délegarenes afgift&r. - De af delegarene sjelfva äfven-
som af vikarier vid lediga tjenster inbetalda afgifterna liatva
under de fem senaste ecklesiastikaren uppgått till nedan-
stående belopp:

Ar

9mf

1895

92 347

1896

91 335

1897

93 354

1898

94 730

1899

89 523

Ärligt medeltal 92 258.

Taga vi äter i betraktande de ecklesiastika tjenster.
som enligt förteckningen å sid. 239 fuunos den 1 maj 1900.
samt beräkna de afgifter, som från dem, antingen de äro
besatta eller lediga, böra komma kassan till godo, ställer
sig räkningen sålunda:

Klass.

Antal tjen-
ster.

Ärsafgift

9mf

Summa års-

afgifter

9mfi

I

4

240

960

11.1

338

150

50 700

II.2

37

90

3 330

III.l

262

84

22 008

III.2

107

48

5136

IV

245

24

5 880

V.l

293

18

5 274

V.2

250

9

2 250

1536

95 538

290

Slutsumman, 3inp 95 538, är i någon mön större än
del ofVan angifna medeltalet för de fem senaste åren. Om
111,111 afser frän möjliga förändringar beträffande tjensternas
antal och klassifikation, kan sagda summa anses för fram-
tiden representera den ärliga inkomsten af de för sjelfVa
tjensterna inflytande pensionsafgifterna och kapitalvärdet
för dessa afgifter förty uppskattas till

95538 =2123067 mark

(U)45

Resterande afgifter för nuvarande sterbhus. — Frågan
om sterbhusens pensionsbidrag erfordrar en något mera ingå-
ende utredning. Hvad de nuvarande sterbhusen beträffar,
innehåller förteckningen öfver dem jemväl uppgift om det
antal årsafgifter, som för hvarje sterbhus erlagts intill den
L maj 1900. För att härur härleda närvarande värdet af
de pensionsafdrag sterbhuset ännu far vidkännas, innan 35
års afgiften blifvit till fullo betalda, måste sättet för likvi-
dationen samt tiden, inom hvilken den försiggår, tagas i
betraktande och de återstående afgifternas belopp i enlighet
dermed diskonteras. Härvid är att märka att för sterbhus.
som är berättigad! till hel pension, hälften deraf motsvarar

10 5

— och ijerdedelen — årsafgifter samt att för sterbhus, som

o o

åtnjuter endast :i 5 pension, hälften och fjerdedelen deraf
motsvara afgifter för resp. 2 och 1 ar.

Vid den diskontering, hvarom fråga är, togs äfven
hänsyn till dödligheten i de fall. da sterbhuset bestod af
blott en medlem (antingen enka eller dotter). Om r är
antalet resterande årsafgifter och dessa skola gäldas inom
tiden T sålunda, att hälften af pensionen innehålles under
/ och fjerdedelen änder f ar. livarvid T = t + P, är när-

291

varande värdet af dessa pensionsafdrag, uttryckt i årsaf-
gifter, hvilket värde vi beteckna med q.

för. ensam enka: Q=~ö ( A "i" A)

och för ensam dotter: £ = Tac -f"A . ,

då man med /ir. såsom vanligt är, betecknar värdet af en
efter / år upphörande årlig, efterbetald iifränta för en
jc-årig person.

I fråga om sterbhus med två eller flere medlemmar
lemnades deremot möjligheten af sterbhusets utgång eller
reduktion under betalningstiden utan afseende; med andra
ord : det antogs att samtliga resterande afgifter komme att
regelbundet inflyta och deras närvarande värde beräknades
genom enkel diskontering. Dervid användes nedanstående
tabell, som är uppgjord i enlighet med den för kassan gäl-
lande bestämningen angående pensionsafdragen.

292

Diskonteringstabell.

>' = antalet resterande årsafgifter.

Q = diskonterade värdet af motsvarande pensionsafdrag, uttryckt i
årsafgifter.

r

Q

r Q

1

1.0

19

16.0

2

1.9

20

16.7

3

2.8

21

17.6

4

3.7

22

18.3

5

4.6

23

19.0

6

5.4

24

19.9

7

6.2

25

20.5

8

7.0

26

21.1

9

7.8

27

22.0

10

8.6

28

22.6

11

• 9.7

29

23.2

12

10.4

30

23.8

13

11.2

31

24.6

14

12.2

32

25.2

15

12.9

33

25.8

16

13.6

34

26.6

17

14.6

35

27.2

18

15.3

Då antalet resterande årsafgifter var kändt. beräk-
nades i enlighet härmed närvarande värdet af pensionsaf-
dragen för hvarje sterbhus särskildt och dessa värden sum-
merades sedan klassvis. Vi sammanställa här i korthet
hufvud dragen af denna räkning och dess resultat.

293

Resterande afgifter för nuvarande sterbhus.

Klass.

Antal reste-
rande årsaf-
gifter
Zr

Disk. anta]
rande
afgifter

S Q

Ärsaf giftens

Inlopp

77n/.

Narv. värdet

af resterande

afgifter

1

■15

32.8

240

7 872

11.1

2766

2174.1

löd

326 115

II.2

179

134.7

90

12 123

lll.l

1 762

1345.6

84

1 13 030

01.2

913

708.2

48

33 994

1 11. 3

290

220.9

3n

6 627

IV

587

460.9

24

11062

V.l

1234

953.0

18

17 154

V.2

962

700.9

9

6 308

-7>

6731.1

534 285

Den härvid erhållna slutsumman. 9mf 534 285, anger
kapitalvärdet af de pensionsafdrag, som de nuvarande sterb-
husen ännu ha att vidkännas till gäldande af de för dem
resterande årsafgifterna.

Resterande afgifter för framtida sterbhus. — Den upp-
gift, som nu möter oss. synes lämpligast kunna behandlas
sålunda, att man tager i betraktande de årligen inträdande
grupperna af nya sterbhus och söker bestämma värdet af
jpensionsafdragen för en sådan grupp, diskonteradt till tiden
för dess inträde. Härvid kan man lägga till grund antin-
gen direkta uppgifter om de under de senaste aren till-
komna sterbhusen eller ock förteckningen öfver nuvarande
delegare och deras familjer samt derur härledda sannolik-
hetsvärden beträffande framtida sterbhus. För jemförelse
skull hafva vi i det följande successivt användt hvardera
metoden.

Under de tern senaste år hafva inalles L39 nya sterb-
hus blifvit pensionerade. Då man för hvarje af dem känner

294

det resterande antalet årsafgifter vid inträdet, är det lätt
att genom diskontering häraf beräkna kapitalvärdet af sagda
afgifter, eller af de motsvarande pensionsafdragen, för samt-
liga under femårsperioden tillkomna sterbhus äfvensom dess
ärliga medeltal. Vid tillämpning-en af detta förfarande se
vi oss dock föranlåtna att för den fätaliga första klassen,
der något nytt sterbhus under nämnda period ej tillkommit,
utsträcka observationstiden till de 15 sista åren för att
erhålla ett i någon mon säkrare resultat. Räkningen har
utfallit sålunda:

Klass.

Antal nya
sterbhus,

som tillkom-
mit under
de 5 (resp.

15) senaste
åren.

.Resterande a rsa fgif t er
vid sterbhusens in-
träde.

Medelvärdet af reste-
rande afgifter för en
årsgrupp af sterbhus,
uttryckt i

Hela anta-
let.

Disk. an-
tal.

årsafgifter. Vmf

1

(4)

(57)

(48.4»

3.2

768

II. 1

56

564

493.6

98.7

14 805

II.2

2

10

8.9

1.8

162

III.l

22

268

225.5

45.1

3 788

III.2

10

126

104.5

20.9

1003

IV

5

104 83.1

16.6

398

VI

27

327 270.1

54.0 972

V.2

17

130

106.5

21.3 192

143

261.6

22 088

Den inkomst, som tillskyndas kassan genom innehållna
pensionsbidrag- för en årskontingent af nya sterbhus. upp-
ginge alltså enligt ofvanstående räkning inalles till ffinf
22 088.

Vill man äter till grund för undersökningen lägga de
nuvaraude delegarenes åldersfördelning och mortalitet samt
familjeförhållanden, da man tillika känner det antal årsaf-

295

gifter enhvar at dem hittills erlagt, beräknadt för den klass
han tillhör, så har man atl för hvarje delegare med pen-
sionsberättigad familj utreda det diskonterade värdet o af
de årsafgifter, som för honom ännu återstå att erlägga tiUs
antalet af dem nppgår till 35. När summan af dessa vär-
den o för hvarje årsgrupp af delegare multipliceras med
den mot deras ålder ./• svarande dödlighetsstyrkan fix och
produkterna adderas, erhälles saunolika värdet at* den in-
komst kassan har att påräkna genom pensionsafdrag för
sterbhusen efter de delegare, som aflida inom förloppet af
ett år. Denna räkning, som sjelffallet måste utföras för
hvarje pensiousklass särskildt, ledde till följande resultat:

Klass.

Antal delegare
med pensions-
berättigad
familj .

N. värdet af resterande af gifter

för en årskontingent af sterb-

hus uttryckt i

årsafgifter (= Z/j,q)

$mf

I

3

2.1

504

11.1

298

92.5

13 875

II.2

28

7.3

657

III.l

•221

51.1

4 292

111.2

55

10.9

523

!V

168

25.5

612

V.I

235

45.3

815

V.2

220

45.6

410

1228

- 21 688

Totalvärdet af de pensionsafdrag, som för resterande
årsafgifter belöpa sig på en årskontingent af nya sterbhus,
utfaller enligt den senare räkningen något mindre än enligt
den förra; men skilnaden är obetydlig, endast 400 mark,
hvarför dessa på helt olika data grundade kalkyler kunna
anses i hufvudsak kontrollera liva rand ra, Då det senare

296

resultatet emellertid är i mindre grad än del förra beroende
af tillfälliga variationer i afseende å dödligheten, anse vi
detsamma böra ega företräde och fastställa förty den in-
komstpost, hvarom fråga är. till 9mf 21 688. Under anta-
gande att densamma förblifver oförändrad samt att tillström-
ningen af nya sterbhus eger rum kontinuerligen, skulle mot
sagda årsinkomst svara ett kapital af

= 492 719 mark.

0.044017

I sjelfva verket är dock. såsom ofvanföre i afd. V
ådagalagts, tillståndet inom kassan i fråga om årskontin-
genten af nya sterbhus ännu icke stationärt, utan har man
att deri motse en fortfarande tillvext. Det visade sig nem-
ligen (sid. 287). att den under antydda förutsättning kalky-
lerade pensionsbelastningen för framtida sterbhus understi-
ger den verkliga med 12.44 ° 0 af sitt belopp. Antages
samma förhållande ega rum i fråga om resterande pensions-
afgifter, bör ofvanstäende summa $mf. 492 719 alltså äfven
ökas med 12.44% eller med 3mf 61 294, hvarigenom kapi-
talvärdet af resterande afgifter för alla framtida sterbhus
slutligen uppgår till

ffinf 554 013.

VII. Befordringsafgifter.

Enligt n. kungörelsen af den L5 okt. 1895 skall en-
hvar, som vinner befordran eller transport till ordinarie
tjenst inom någon af klasserna I— III, erlägga en befor-
dringsafgift, motsvarande 5 procent af löneförmonerna vid

297

den nya tjensten, hvilken afgiffc tillgodoräknas sterbhuset

vid bestämmandet af pensionsafdragen för resterande års-
afgifter. Vid upprepade befordringar eger någon ersättning
för förut erlagda befordringsafgifter icke rum.

För att beräkna närvarande värdet af de befordrings-
afgifter, som af nuvarande eller framtida delegare inom en
viss klass härefter komma att erläggas, har man sålunda
helt enkelt att multiplicera diskonterade antalet af framtida
befordringar, incl. transporter, till och inom klassen med
medelvärdet af befordringsafgiften för tjenst inom samma
klass.

()m / är diskonterade antalet af framdeles inträdande
nya medlemmar inom den klass, livarom fråga är, och a
transportkoefficienten, d. v. s. det tal, som utvisar i hvilken
proportion lediga tjenster inom klassen besättas genom
transporter, sa är diskonterade antalet af samtliga befor-
dringar, incl. transporter, tydligen — : — . Betecknas me-
delvärdet af befordringsafgiften med B, sä är förty det till
närvarande tid diskonterade värdet af framtida befordrings-
afgifter inom berörda klass

(1) i - B

1 — a

Hela detta belopp kommer dock ej kassan tillgodo.
Om delegaren vid sin död efterlemnar pensionsberättigadt
sterbhus och de af honom erlagda pensionsbidragen icke
motsvara 35 ars afgifter i den klass han senast tillhörde,
får sterbhuset, såsom redan antyddes, tillgodoräkna sig de
af honom tilläfventyrs inbetalade befordringsafgifterna till
fyllande af bristen. Faktorn B i föregående produkt bör
sålunda rätteligen minskas med det till tiden för delegarens

298

inträde diskonterade värdet af det belopp, som af befor-
dringsafgiften framdeles tillgodokommer sterbhuset. sist-
nämnda afdrag kan approximativt kalkyleras på följande
sätt.

Vi beteckna med i medelåldern vid inträdet i den klass.
h varom fråga år, och med z den ålder då 35 års afgifter
i den klass, delegaren vid sin död innehar, i allmänhet blifvit
af honom erlagda, eller noggrannare uttryckt: vi antaga att
sterbhuset, der sådant tinnes, får tillgodoräkna sig de af
delegaren inbetalda befordringsafgifterna om denne aflidit
före z års ålder, men deremot icke om han före sin död
uppnatt sagda ålder. Då befordringsafgiften i allmänhet ej
är större än att den motsvarar omkring tvä årsafgifter, är
ett dylikt betraktelsesätt tillräckligt noggrannt. Äldem z
är ntan tvifvel något olika för skilda klasser; men för att
ej onödigtvis komplicera räkningen antaga vi här för den-
samma ett medelvärde af 70 är, hvilket ungefärligen mot-
svarar förhällandet inom kl. II. 1, eller den klass och afdel-
ning som i fråga om befordringsafgifterna, lika som i öfriga
hänseenden, är predominerande. Tager man i betraktande
den för delegarene gällande dödlighetsstyrkan (ix (tab. I)
och giftermålsfreqvensen yx (tab. III) samt ytterligare den
omständigheten, att pensioneringen och således äfven inne-
hållandet af pensionsbidragen för sterbhuset vidtager i
medeltal 1 l/2 år efter delegarens död, finner man ntan
svårighet följande uttryck för den till tidpunkten för del-
egarens inträde i tjensten diskonterade andelen af befor-
dringsafgiften B, som kominer sterbhuset tillgodo,

1.6 /»70

D. J i *^*'*

299

i följd hvaraf alltså kassans behållning å hvarje sådan af-
gift reduceras i medeltal till

(2) B' = B(l-vl'°j),

der vi f«"n- korthetens skull satt

1 r°n

i «' i

70

Kapitalvärdet af hela den netto-inkomst, kassan har att
l>;i räkna af ifrågavarande afgift för framtida befordringar
till och inom den klass vi betrakta, kan i enlighet härmed
uttryckas genom formeln

(3) - A—B'.

1 — a

För att kunna göra bruk af denna formel var det
nödigt att först uppgöra en tabell öfver qvantiteten J.
hvilken kan sägas representera värdet af en alkortad öfver-
lefvelseförsäkring till förmon för sterbhuset. För sådant
ändamål kalkylerades produkten Dx^ryr för samtliga hela
värden af x från 35 till 70 och deraf härleddes sedan iute-

/»70

grälen \ Dx[xxyxdx genom vanlig mekanisk qvadratur,

*) X

hvarefter densamma dividerades med D . Vi intaga här

X o

endast de dervid erhållna slutvärdena för J .

300

./

./,.

./

./,

./

35

0.2543

47

0.3369

59

0.3525

36

2618

48

3427

60

3445

37

2688

49

3481

61

3338

38

2759

50

3529

62

32ol

39

2830

51

3579

63

3027

40

2901

52

3606

64

2810

41

2972

53

3632

65

2541

42

3042

54

3648

66

2211

43

3110

55

3653

67

1809

44

3178

56

3644

68

1319

45

3244

57

3621

69

1 »723

46

3308

58

3582

70

0000

Med de värden för medelåldern vid inträdet i enhvar
af klasserna I— III, äfvensoin för « och A, som äro angifna
i det föregående (sid. 246, 281 och 284), ställer sig nu, med
anlitande af ofvanstående tabell den numeriska beräkningen
af de i uttrycken (2) och (3) ingående koefficienterna till
B och B' sålunda:

Medelåldern

Klass.

vid inträdet

i

J

VlMJ 1 v1 ■'./

A

A

(C

1 -a

I

48.33

0.3445 0.3225

0.6775

4.58 0.200 5.72

11.1

41 .35

0.2996 0.2805

0.7195

281.40 0.323 415.66

11.2

40.00

0.2901 0.2716

0.7284

48.25 1 1.1 »34 49.95

1II.1

35.84

0.2606 0.2439

0.7561

286.01 0.142 333.34

III.2

35.41

0.2574

0.2410

0.7590

229.82

0.164 | 274.90

För fastställande af befordringsafgiften i hvarje fall

tillkommer det domkapitlen att livar inom sin stift upp-

301

skatta löneförmonerna vid de skilda ordinarie Lägenheterna.
Enligl den uppskattning, som i sådanl afseende egt rum
under åren 1899— 1901, är aedanstående beräkning af
medellönen saml af befordringsafgiften B utförd, hvartill
fogats der enligt formeln (2) kalkylerad»' nettovärdet B' af
samma afgift.

Medelvärde

Netto-

Klass.

Antal
tjenster.

Summa lön

9mf

Medellön
3mf

af befor-
dringsafgif-
ten
B

värde
deraf

B'

I

4

77 200

19 300

965

654

II.l

295

2 345 562

7 951

398

286

II.2

76

292 700

3 851

193

141

III.]

214

823 355

3 847

192

145

11 1. 2

168

280 430

1669

83

63

Den kapitalbehållning, kassan har att påräkna af ifrå-
gavarande af gifter inom h varje klass, erhålles nu genom
form. (3), der man endast har att insätta de ofvan angifna
d

1 — a

värdena för B' och
hållning- utgör

för klass

I

11.1

II.2

1II.1

III.2

Man finner då att denna be-

.illlf
3 74:1

L18879

7 043
48 334
17319

eller in summa $mf 195 316.

302

Sistnämnda summa anger alltså det till närvarande
tid diskonterade värdet af alla framtida befordringsafgifter
med undantag' af den del af sagda afgifter, som kommer
sterbhusen tillgodo.

Uuder de tre senaste ecklesiastika aren (1897—1899)
liatva de inflytande befordringsafgifterna uppgått i medeltal
till 9 042 mark, en årsinkomst, hvaremot skulle svara ett
kapital af Smf 200 933. Hårat' komme dock. efter afdrag
af sterbhusens andel, endast omkring- 72 ° 0 (enligt förhål-
landet i kl. II. 1) kassan till godo, hvarigenom behållningen
skulle nedgå till $mf 144 672. Denna summa uderstiger ej
så litet det värde 9mf. 195 316 vi ofvanför funnit för samma
inkomstpost. Ett sådant resultat var dock att förutse på
grund af den år 1899 delvis förändrade klassiflkationen och
den fortgående löneregleringen, som föranledt en högre
uppskattning än förut af lönerna för en mängd tjenster i
synnerhet i kl. III. Jemförelsen med de hittills gjorda
direkta iakttagelserna tjenar sålunda i sjelfva verket endast
till att gifva ytterligare stöd åt det först erhållna resultatet.

VIII. Sammanställning af kassans inkomster och
utgifter. Öfversigt af dess ställning.

SedaD vi i det föregående egnat en särskild under-
sökning- at några af de viktigaste inkomst- och utgifts-
posterna i syfte att utröna deras kapitalvården, g-a vi nu
att sammanställa de dervid erhållna resultaten och att i
sammanhang dermed äfven uppmärksamma öfriga poster,
som äro af någon betydenhet för kassans ställning.

Enligt bokslutet för ecklesiastikåret 1899—1900 upp-
gick anstaltens kapital vid årets slut, eller den 1 maj 1900,
till ®nf. 5 494 359:38.

Kassans mest betydarde inkomst är räntan å dess
kapital. Huru denna utfallit under de senaste tio åren
synes af nedanstående tablå :

304

Eckl. år.

Kapital vid
arets början

1 fnder aret in-
tiutna räntor

Medelränta

0/

/o

%:

9mf

1890—91

4 628 447

218 721

4.73

1891—92

4 691047

241475

5.15

1892—93

4 768 278

235 273

4.93

1893—94

4 856 840

239 140

4.92

1894—95

4 959 772

275 532

5.56

1895—96

4 994 1 70

263 910

5.28

1896—97

5 078 579

266 474

5.25

1897—98

5 153 587

237 550

4.61

1898—99

5 244 (341

264 928

5.05

1899—1900

5 346 539

249 648

4.'i7

49 721900

2 492 651

5.01

Såsom häråt' framgår, har den effektiva räntan under
decenniet varierat mellan 4.61 och 5.56 samt i medeltal för
hela tiden uppgått till 5.01 %• ^ed afseende härpå synes
den af oss till grund för förevarande undersökning lagda
räntefoten af 4 l 2 %, såsom antagen att gälla för kassans
placeringar i framtiden, icke vara för högt tilltagen.

Ränteinkomsten ingår emellertid ej såsom en särskild
post i kalkylen, utan har densamma tagits i betraktande
derigenom, att både inkomster och utgifter diskonterats
till närvarande tid och deras kapitalvärden jemförts med
hvarandra.

Kassans inkomster utgöras i öfrigt af följande poster:

l:o. Delegarenes årsafgifter. ■ — Enligt livad i a hl.
VI (sid. 29(1) redan utredts, kan kapitalvärdet af dem upp-
skattas till %: 2 123 067.

2:o. Pensionsbidrag af sterbhusen till gäldande af
resterande afgifter. - Det till närvarande tid diskonterade
värdet af dessa bidrag liar i det föregående (sid. 293 och
296) kalkylerats

305

för nuvarande sterbhus till
för framtida d:o till
eller inalles till . . . .

$mf.

534 285
554 013

3mf 1088 298.

3:o. Befordringsaf gifter. — Älven denna post har
allaredan i afd. VI] gjorts till föremål för en särskild un-
dersökning och har dervid framgått (sid. 301). att den del
af ifrågavarande afgifter, som i verkligheten kommer kas-
san till godo. kan anses lemna en behållning af inalles dmf
L95316.

4:o. Lönebesparingar frän lediga pastorat. — Dessa
uppgingo under de fem senaste aren till följande belopp:

1895

. . 52 692

1896

. . 47 437

1897

. . 57 346

1898

. . 72 000

1899

. . 93 513

322 988,

eller i medeltal till Smf 64 598 om aret. Sannolikt är att
denna inkomst i framtiden snarare ökas än minskas. Antaga
vi emellertid att den forblifver konstant och lika med nyss
anförda medeltal, är dess kapitalvärde Sfmf 1435 511.

5:o. Statsanslag. — Genom nådigt beslut af den 26
september 1900 har åt anstalten beviljats ett ärligt anslag
ur allmänna medel af 50 000 mark att utgå i tio års tid,
räknadt frän den 1 januari 1900. Diskonterade till närva-
rande tid motsvara dessa årliga bidrag en summa i ett för
allt af 9mf. 414 440.

Bland utgifter är att märka:

1:0. Pensioner ät sterbhusen. — Utredningen af det
kapital, som tages i anspråk för den fortsatta pensionerna-

306

gen af sterbhusen, har upptagit en väsentlig del af före-
varande arbete. Vi behöfva derför nu endast erinra om
de dervid erhållna resultaten. För de 954 sterbhus, som
den 1 maj 1900 åtnjöto pension ur kassan, funno vi (sid.
■271) kapitalvärdet af de pensioner, samma sterbhus efter
denna tid ännu kunde påräkna, uppgå till 9mf 5 498 262

Kapitalvärdet af pensioner för fram-
deles inträdande sterbhus har äter (sid.
287) kalkylerats till 5 273 648

Inalles erfordras således för pensio-
neringen af såväl nuvarande som framtida
sterbhus ett kapital af „ 10 771910.

2:o. Aflöningar och omkostnader. - Under de tre
senaste åren har denna utgiftspost uppgått i medeltal till
15 453 mark. Antages densamma för framtiden till 16 200
mark, är dess kapitalvärde alltså 9mf. 360 000.

Sammanställas de i det föregående kalkylerade till-
gångarna och utgifterna enligt deras nuvarande kapital-
värden, erhålles följande öfversigt af kassans ställning.

Enke- och pupillkassans ställning den 1 maj 1900.

Aktiva. Kapitalvärde.

3inf.

Kapitalbehållning 5 494 359

Delegarenes afgifter 2 123 067

Resterande afgifter för nuvarande sterbhus. . 534285

I):o för framdeles inträdande d:o . . 554 013

Befordringsafgifter 195 316

Lönebesparingar 1435 511

statsanslag • ■ ■ 414 44Q

Summa 10 750 991

307
Passiva. Kapitalvärde

3nif

Pensioner åt nuvarande sterbhus 5 498 262

D:o åt framdeles inträdande sterbhus .... 5273648

Aflöningar och omkostnader .... . . . 360000

Summa 11 131 9 lo.

Skilnaden mellan passiva och aktiva utvi-
sar en kapitalbrist af 9mf. 380 919

Det resultat, hvartill vi nu kommit, ger vid handen
att kassans ställning den 1 maj 1900 ännu icke medgaf
utbetalning af fulla pensioner åt sterbhusen. För att möj-
liggöra en sådan utbetalning hade erfordrats ett tillskott i
ett för allt. motsvarande kapitalbristen, d. ä. i rundt tal
381000 mark, eller årligen omkring 17 000 mark.

Vill man "härmed jemföra det resultat, som framgick
af vår tidigare undersökning beträffande ställningen den 1
maj 1884, bör olikheten i de vid beräkningarna dä och nu
använda räntesatserna, i ena fallet 5 0/0 i det andra 4 1/2 %,
främst tagas i betraktande. I sådant afseende meddelas
här följande summariska öf verslag *). Vi hade funnit att
anstalten, hvars kapital vid nämnda tidpunkt uppgick till

4 miljoner mark, då hade en brist 1 039 000 mk, cl. v. s. att
för anstaltens jemvigt hade erfordrats ett kapital af inalles

5 039 000 mark. bärande ränta efter 5°/0. För ernående af
samma ränteinkomst efter 41'2°/0 hade kapitalet bort ytter-
ligare ökas med l/9 af sitt belopp eller till 3mf. 5 599 000.

') En exakt utredning af den inverkan, som en förändring i
räntesatsen utöfvar på resultatet af undersökningen, skulle erfordra
vn fullständig omräkning af det hela.

7

308

Om förhållandena inom anstalten sedan dess hade förblifvit
oförändrade, borde en lika stor summa äfven nu vara för
ändamålet tillräcklig-, och då kassans kapital den 1 maj 1900
uppgick till 5 494 000 mark, skulle under sådan förutsätt-
ning alltså en brist af omkring- 105 000 mark hafva qvar-
stått vid nämnda tidpunkt. Att bristen i sjelfva verket
är, såsom vi ofvan funnit, något större, förklaras tillfyllest
genom de förändring-ar, som efter år 1884 inträffat i såväl
sterbhusens som delegarenas antal och fördelning.

Emellertid behöfver denna brist ej ingifva några be-
kymmer för framtiden, enär densamma älven utan särskilda
tillgöranden inom kort skall varda fyld. I den af oss upp-
stälda tablån öfver anstaltens aktiva och passiva förutsattes
nemligen att kassan från och med den 1 maj 1900 komine
att utbetala fulla pensioner till sterbhusen. Sedan dess
hafva emellertid redan två år förgått, under hvilken tid
sterbhusen uppburit endast 3/4 af den i utsigt stälda pen-
sionen, och det torde få antagas att samma förhållande
fortfar åtminstone till den 1 maj 1904. Derigenom att en
fjerdedel af samtliga pensioner innehållas, skall kassan vid
sistnämnda tidpunkt hafva inbesparat omkring 450 000 mark.
hvilken summa icke blott fullt täcker den ofvan kalkyle-
rade bristen 381000 mark. utan derutöfver lemnar en be-
hållning af 69 000 mark.

Såsom slutresultat af hela denna undersökning tro vi
oss derföre kunna uttala den öfvertygelsen att kassans
ställning genom antydda förtärande skall till den 1 maj
1904 hafva ernått en sådan stadga, att densamma derefter
med trygghet kan skrida till utbetalande af fulla pensioner
åt sterbhusen utan att vara i behof af vidare statsunder-
stöd än det, som allaredan beviljats för en tid af lo år.

309

Vi göra det med sa mycket större tillförsikt, som det är
att förutse, att ränteinkomsten åtminstone en tid framåt
skall i någon mon öfverstiga den i våra beräkningar an-
tagna och derigenom bidraga att ytterligare förbättra kas-
sans ställning.

RÄTTELSE.

Sid. 245 uppgifves 1 delegare hafva inträdt i kl. I vid 56 års
ålder. Bör vara vid 55 år.

ÅSKVÄDREN I FINLAND

1898.

AF

W. ÖHQUIST.

Till Finska Vetenskaps-Societeten har under år 1898
(tolfte observationsåret) insändts dels af frivilliga observa-
törer dels genom Öfverstyrelsen för lots- och fyrinrätt-
ningen 1,110 meddelanden rörande åskväder och med dem
sammanhängande företeelser. I dessa meddelanden om-
förmälas 1,182 åskutbrott, 52 fall af kornblixt eller blixt
utan dunder, 15 hagelfall och 7 regnbyar utan åska under
askdagar, 4 hagelfall under annan dag, 2 skydrag, 4 norr-
sken och 1 jordskalf.

I. Observationsorterna.

Nylands län.

Borgnäs, 0. K. Englund.

Borgå Bosgård, A. V. Nordström.

Borgå Orrby, A. Forsell.

* Borgå Rönnskärs sund, A. For-
sell.

* Borgå Varlaxvik. A. Forsell.
Ekenäs Gullö, P. Aschan.
Ekenäs landskommun, F. Collin.
Hangö fyr, K. F. Alcenius.
Iittis Perheniemi, A. V. Nordström.
Ingå Fagervik, C. Allan Hisinger.
Jngå Svartbäck, M. Brenner.
Ingå Västankvarn, K. T. Oljemark.
Karis Sigga, C. M. Wikström.
Kausala, T. A. Seppälä.

* Kyrkslätt Mickelskär, Axel
Heinrichs.

Kyrkslätt Obbnäs, Axel Heinricbs.
Kyrkslätt Strömsby, V. Rosberg.
Lovisa, I. Lovenetzskij.

* Pernå Fasarby. A. Forsell.
Pernå Våtskär, J. W. Modig.
Porkkala fyr, I. Taucber.
Pusula, K. H. Lindfors.

* Sibbo Hindsby, H. B. Åström.
Sibbo Mårtensby, H. B. Åström.
Sibbo Tallmo, H. B. Åström.
Söderskär, C. F. Liljefors.
Tusby Gammelby, A. Donner.

Aho /Un.

Björneborg, R. Rinne.
Bogskärs fyr. V. Montell. K. Lind-
ström och J. A. Rönnberg.
Brandö, F. V. Sipilä.
Enskär, M. Nyström.
Hiittis, J. G. Ahlroth.

Hvittis, K. Lydén.

Hvittis, V. och L. Lindstedt.

Ilvittisbofjärd, K. J. Inberg.

[kalis, E. Strömmer och A. Okko.

Karkku. H. Hjelt.

Kimito, Maria Hedberg.

315

Kunm. V. Ahlgren.
Kuustö sund Auvaisberg, E. G.
Mattsson.

* Lappi Kinnala, A. Tötterman.

* Loimijoki, K. Lydén.

* Lumparn, G. Juselius.
Lundo, A. L. Ståhlberg.
Lägskärs fyr, G. Juselius.
Mariehamn, F. Mangelus.
Märkets fyr, J. V. Eriksson och

J. A. Dahlbom.
Nagu Vikom, J. J. Fogelberg.

* Nykyrko Sannais by, A. Tötter-
man.

Pemar, A. Björk.

Raumo, E. A. Nordman.

Sagu, Selma Henriksson.

Salo, A. Zetterman.

Säbbskärs fyr, C. F. Stählbom.

Utö fyr, H. Korsström och J. A.
Sjöblom.

Åbo, A. Forsell.

Åbo, E. G. Mattsson.

Åbo, Collin Wulff.

Tavastehus län.

Evois, K. Lojander.
Hausjärvi, H. Svanberg.
Hausjärvi Torhola, I. Melander.
Jämsä, H. Salonius.
Messuby, B. Grahn.

Orivesi, J. N. Sainio.
Somero, P. Sörman.
Somero Långsjö, V. Sagulin.
Urdiala Notsjö, M. Karström.
Valkiakoski kanal, J. Solin.

S:t Michéls län.

Hirvensalmi, A. Tanttu.
Hirvensalmi, A. Siikanen.
Jokkas, J. R. Relander.
Jorois, K. O. Grotenfeldt.
Kerimäki, A. Hytänen.

Savonranta, G. Hendulin.
Sulkava, C. Ph. Lindfors.
Sysmä, J. Wallén.
S:t Michel, A. V. Nordström.

Yiborgs län.

Björkö, K. K. Talvinen.
Davidstad, A. E. Borgström.
Hanhipaasi fyr, M. Piiparinen och
E. V. Eriksson.

Jaakimvaara, E. Zinck.
Kronoborg, O. V. Löfman.
Miehikkälä, L. J. Hendell.
Pyhäjärvi, K. O. Mansnerus.

316

Ruskeala, Maria Dahlberg.
Savitaipale, Ebba Fagerström.
Sippola Savero, E. Cederström.
Suojärvi, A. R. Wickstrand.
Säkkijärvi, M. Heinonen.
Tali, O. Bränder.
Vekkelaks Braxby, F. K. E. Lind-
holm.

Verkkomatala fyrskepp, F. Lau-
rell, N. E. Strahlman och U.
Holmberg.

Viborg, H. Backman.

* Viborg, E. Cederström.

Villmanstrand, F. Gallén.

Villmanstrand, A. V. Nordström.

Villmanstrand, A. Stahle.

Kuopio län.

Idensalmi, E. J. Elmgren.
Ilomants, G. E. R, Wasastjerna.
Kaavi, K. A. Riberg.
Karttula, R. Pitta.
Kides Puhos, J Laine.
Kuopio, B. Granit,
Kuopio Koivumäki, E. Biese.
Leppävirta, M. Lindberg.
Libelits Taipale, U. V. Lunden.

Nerkko kanal, J. F. Bäckström.

Pelkjärvi, Inez Karsten.

Tohmajärvi Onkamo, A. V. Gyl-
dén.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.

Tuusniemi, J. L. Eriksson.

Tuusniemi. J. Miettinen.

Vasa län.

Alajärvi, J. Johansson.
Gamlakarleby, E. Bengelsdorft'.
Helsingkallan (fyrskepp), K. Vabl-

berg.
Himango, G. O. Aspelin.
Jakobstad, Nanny Lovenetzkij.
* Jakobstads hamn, G. Hedberg
Jakobstad Östanpa, G. Hedberg.
Jyväskylä, J. V. Sahlstein.
Kannus, M. Manner.
Karstula, J. I. Gummerus.
Kauhajoki, C. V. v. Schantz.

Kivijärvi, P. Kränk.
Korsholm, Anna Vahlbeck.
Kronoby, A. Jakobsson.

* Laukas. H. Salonen.

* Laukas Äänekoski, J. V. Sahl-
stein.

Lohteå, O. Mellenius.
Malax Bergö, J. F. Sandelin.
Munsala, A. V. Vesterlund.
Nerpes, K. I. Nordlund.
Norrskärs fyr, J. V. Uggla.
Pihtipudas. K. E. Grönberg.

317

Pylkönmäki, J. Hackzell.
Pörtom Alholma, Saima Sjöberg.
Sideby, K. E. Hohenthal.
Snipan (fyrskepp), H. V. Gylan-

der.
Storkallegrund (fyrskepp), V. Au-

rén.
Storkyro, G. Durchman.
Storkyro Orisberg, R. Y. Rancken.
Stora, A. Stahlbammar.
Sumiais, H. Salonen.

Tankar fyr, C. Emele.
Töysä, Arnold Berger.
Valsöarnes fyr, F. J. Eklund.
Viitasaari, E. F. Landgren.
Viitasaari, J. Suomela.
Viitasaari Ilmolahti, S. Häkkinen.

* Vindala, G. Hedberg.

* Ylistaro, G. A. Hedberg.
Yxpila, E. Bengelsdortf.
Östermyra, G. A. Hedberg.

Uleåborgs //in.

Brabestad, Alfr. Heinrichs.
Enontekis, Y. Halonen.
Frantsila, A. Haneli.
Haapajärvi, Cb. Em. Abnger.
Kajana, Maria Renfors.
Kubmoniemi, V. Pfaler.
Marjaniemi fyr, L. Lalin.

* Nivala, Cb. Em. Abnger.
Nivala, K. E. Hohentbal.
Pudasjärvi, A. Suopanki.
Sodankylä, R. Mellenius.
Uleåborg, Väinö Nordström.
Ulkokalla fyr, E. Björklöf

I observationerna deltogo således 152 personer, bland
hvilka 7 voro vikarierande observatörer. De med en
st j erna betecknade orterna äro tillfälliga observationsorter
(under resor).

318

2. Fördelning af åskutbrott (pj) och fall af kornblixt

eller blixt utan dunder (<0 på arets

särskilda dagar.

1898.

e-i

c

CO

s

Juli.
Juni.

September.
Augusti.

o

TT

O

O

o
<
o

B
a

a

5

kK

re

HL

K

*lf5k

jk kl k k

re

f?kl rek

1
2

3

4
5
6

7
8

—

—

—

-

2
2

—

33
5
1
2

1

1
1

1

6

6

1

12

5

66

44

—

1

1

13

1

4

—

1

—

—

—

1

16
1

6

—

1

K)
_

—

—

■*"

—

-

9
10

—

_ _

—

6

1

—

2
5

—

48
72

9
2

15

:

z

:

—

1

2

11
12
13

1

—

1

—

31
74
64

1
1

5

—

1

—

5

—

—

—

—

—

—

4

1

14
15

—

—

—

—

5

1

1

43
25

_

2

1

_

1

16
17

—

—

—

1
4

—

37
12

—

2

9

—

—

—

—

—

—

:

18
19
20

1
1

19

1

8

—

—

13

—

19
31
37

-

1

14

—

—

—

—

2

2

—

—

1

_

—

_

21
22

3
2

12
15

,

23
24
25

26
27

—

2

11
11
12
27
46

—

4
10
19
22

1
1

"

1

"

1

1
1

5

—

—

-

1

-

-

-

-

—

-

28
29

2

—

—

—

2

—

2

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

30

-

—

—

—

79

•1

3

1

1

1

—

—

2

—

—

—

-

31

—

—

— 1 —

—

—

32

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

25

11

1

32

397

»i

387

4

290

22

44

4

2

3

2

i

3

319

Aret har varit relatift askfattigt. Antalet åskdagar
understiger märkbart tioårsmedeltalet (97 mot 102,s) och
antalet åskutbrott (1,182) är det minsta, som öfverhufvudt
hittills anmälts under ett år. Den sistnämda omständig-
heten har delvis sin förklaring i observatörernas ringa
antal. Anmärkningsvärdt är, att i Januari månad före-
kommit 6 åskdagar, emot 1 ä 3 under tidigare år. Maj
och Augusti hade blott 7 resp. 17 åskdagar (tioårsmedel-
talen äro 12,6 resp. 25, -t), däremot var antalet åskdagar
i Juli ovanligt högt (29). Under 4 dagar förekom endast
kornblixt eller blixt utan dunder.

3. Åskvädrens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarne.

Januari månad.

Januari manad uppvisar ett för denna månad ovan-
ligt högt antal åskdagar, nämligen 6, jämte en dag med
endast blixt utan dunder. Den höga temperatur, som tid-
tals varit rådande under denna månad, i förening med
barometriska minima, synes i hög grad hafva främjat
uppkomsten af åskväder, som ju i allmänhet äro sällsynta
under denna årstid. Antalet åskutbrott var 25 med 2
hagelfall och ett åskslag.

1) Januari 11. Minimum i Ishafvet; hög temperatur. Aska
kl. 1 t', m. i Tuusniemi.

2) Januari 18. Lågt lufttryck i trakten af Ishafvet; tempe-
raturen öfver fryspunkten. Stark åska i Ruskeala kl. 10.15 e. m.

3) Januari 19. En stark barometrisk depression har utbildat
sig i trakten af Ishafvet; temperaturen är hög. Aska under före-

\

320

gående natt i Valkiakoski samt blixt utan dunder kl. 4 — 5 f. m. i
SW i Sulkava.

4) Januari 20. Föregående dags minimum har förflyttat sig
till Lappland och nordöstra Finland; temperaturen är fortfarande
öfver fryspunkten. Ett för årstiden anmärkningsvärdt vidsträkt
och våldsamt åskväder urladdade sig öfver södra Finland. Som
vanligt för vinteråskväder utbröt detsamma om natten (mot den
20 januari), strax efter midnatt och räkte till omkring kl. 6 pa
morgonen. Det fortplantade sig med eminent hastighet från väster
mot öster, åtföljd af en häftig storm, som på flere orter urartade
till full orkan. Askutbrott hade anmälts från Hvittisbofjärd. Pörtom,
Ikalis, Pemar, Pusula, Somero, Urdiala, Messuby, Valkiakoski (ha-
gel), Jämsä, Evois, Hirvensalmi (hagel, orkan), Davidstad. Yillman-
strand, Uttis, Kausala, Säkkijärvi, Björkö och Viborg (åskslag ge-
nom telefon å Pero bruk). Blixt utan dunder iakttogs samtidigt i
Kauhajoki (orkan) och Sideby (orkan) i E, Björneborg i NE, Töysä
i NW, Hvittis och S:t Michel (hagel, orkan) i W samt Sulkava (or-
kan) och Kaavi i SW. Hagel utan åska kl. 1.25 e. m. i Hirvensalmi.

5) Januari 26. Minimum i Ishafvet: temperaturen ställvis
öfver det normala. Åska kl. 11 f. m. i Hirvensalmi (snö). /.'/<>/
utan dunder i W kl. 9 e. m. i Viborg.

Januari 27. Starkt minimum i Lappland. Hagel utan åska i
Viborg kl. 2 e. m. Blixt utan dunder i W i Viborg kl. 9 e. m.

6) Januari 28. Minimum i nordligaste Ryssland. Aska kl.
1.10 f. m. i Jakobstad (orkan) och kl. 11.15 e. m. i Ruskeala (orkan).

Murs manat/.
7) Mars 11. Åska kl. 2.10 f. m. i Kronoby.

Maj månad.

Endast 7 åskdagar förekommo under denna månad,
med 32 åskutbrott, 3 hagelfall och 1 askslag.

321

8) Maj 5. Svagt minimum i norra Finland. Aska kl. 5.35
e. m. i Libelits.

9) Maj 6. Minimum vid Norges västkust. A) KL 1.10-3.20

e. m. aska öfver Alajärvi, Viitasaari, Kronoby, Gamlakarleby, Hi-
mango, Kannus (hagel, åskslag i telefonledningen), ocb Haapajärvi.
B) Kl. 2.30—5 e. m. äska öfver Tuusniemi (hagel), Kaavi. Leppä-
virta, Savonranta, Sulkava, Jokkas och Kerimäki.

10) Maj 7. Åska i Vätskär kl. 3.25 f. m.

11) Maj 10. Minimum i mellersta Sverge. Aska kl. 11.45

f. m. i Tohmajärvi Onkamo, kl. 2.45 e. m. i Pyhäjärvi, kl. 3.15—4 45
e. m. i Savonranta, Kerimäki och Libelits samt kl. 6.40 e. m. åter
i Pyhäjärvi.

12) Maj 13. Åska kl. 11.10 f. m.— 7 e. m. i Nagu, antagligen
i flere skof.

Maj 15. Hagel utan åska i Kannus kl. 12.25 e. m.

13) Maj 23. Åska kl. 2.40—4.5 e. m. i Värtsilä (hagel) och
Pelkjärvi.

14) Maj 27. Svagt minimum i södra Sverge. Åska kl. 1.15
—4.35 f. m. öfver Hangö fyr, Porkkala, Söderskär och Kyrkslätt
Strömsby.

Juni månad.

Antalet askdagar i Juni månad utgjorde 21 med 397
askutbrott, 8 åskslag och 23 hagelfall; dessutom förekom
1 dag med endast blixt utan dunder. Såväl antalet ask-
utbrott som hagelfall är ett maximum för sommaren.

15) Juni 1. Minimum i Nordsjön. Aska kl. 7.45—8.30 e. m.
öfver Söderskär och Kyrkslätt Strömsby.

16) Juni 3. Åska kl. 2.45 e. m. öfver Sibbo Mårtensby och
utan angifven timme i Kaukola (ett åskslag antände ett bonings-
hus, som nedbrann till grunden).

17) Juni 8. Jämt fördeladt lufttryck och merendels hög tem-
peratur. Åska kl. 12.40 e. m. i Sulkava, 1.55 i Haapajärvi, 2.15

322

äfver Idensalmi (hagel), 4.10 i Viitasaari, 4.40 öfver Kvarken och
kl. 7 e. m. i Sumiainen.

18) Juni 10. Aska kl. 4.45 e. m. öfver Kvarken.

19) Juni 11. Åska kl. 11.35 f. m. i Lovisa, 12.15-12.35 e. m.
i Hvittis och Kumo, 12.20 — 2 i Uttis, Villmanstrand och Hirven-
salmi, 12.25 i Somero, 12.55—3.25 öfver Sibbo, Borgnäs, Våtskär
och Lovisa, 1 i Jyväskylä, 2 i Urdiala (åskslag), 2—7.30 i Jorois,
Sulkava, Leppävirta, Tuusniemi, Kuopio, Kaavi och Libelits, 2.30 i
Sysmä, 3.45 — 6.30 i Hausjärvi, Sibbo och Lovisa, 4.10 i Salo, 5.15 i
Kides, 4.45 i Mariehamn och kl. 7.30 e. m. i Pelkjärvi äfvensom
utan angifven timme i Lappträsk Norrby (åskslag genom skorste-
nen i en stuga, hvarvid fyra personer bedöfvades). Starkt åskregn-
utan dunder i Hausjärvi kl. 10.15 e. m.

20) Juni 12. A) Kl. 10.55 f. m.— 12.55 e. m. åska i Viitasaari.
B) Kl. 11.20 f. m.— 2.15 e. m. åska i Kides och Pelkjärvi. C) Kl.
11.25 f. m. åska i littis och 11.45 f. m. i Sysmä. D) Kl. 11.40 f. m.
—3.55 e. m. åska, i Hirvensalmi (hagel), Jokkas, Sulkava (hagel)
och Kerimäki. E) Kl. 11.55 f. m.— 3.45 e. m. aska i Töysä, Alajärvi,
Kivijärvi, Pylkönmäki, Pihtipudas, Viitasaari och Sumiais äfvensom
i Nivala, där den räkte till kl. 5 e. m. F) Kl. 12.10-2.25 e. m.
åska öfvér Våtskär och Söderskär. G) Kl. 12.45-2.10 e. m. aska i
Villmanstrand (hagel) och Savitaipale (hagel). H) Kl. 12.45 e. m.
åska vid Verkkomatala. I) Kl. 1.30—5.30 e. m. aska i Pörtom,
Ylistaro, Östermyra, Töysä (hagel), Alajärvi (hagel), Kivijärvi och
Pylkönmäki och kl. 6—9.30 e. m. i Viitasaari, Sumiais och Jyväs-
kylä. K) Enstaka utbrott kl. 1.55 e. m. öfver Kuustö sund och kl.
2.10 e. m. i Munsala. L) Kl. 2.35—5.45 e. m. åska i Kronoborg,
Hanhipaasi, Jaakimvaara, Ruskeala (hagel), Kides (hagel) och Pelk-
järvi (hagel). M) Kl. 3—5.30 e. m. äska i Kuopio, Leppävirta (hagel
i Mustinmäki m. fl. byar), Kaavi (hagel) och Tuusniemi (sannolikt
en fortsättning af åskvädret E). N) Enstaka utbrott: kl. 3.35 e. m.
i Hausjärvi, 4 i littis, 4.10 i Pyhäjärvi (hagel i Konnitsa by), 5 åter
i Pyhäjärvi och kl. 5.35 e. m. i Brandö. O) Kl. 5.45-7.55 e. m. aska
i Sulkava, Kides, Pelkjärvi och Ruskeala. P) Kl. 6-8.50 e. m. aska
i Kuopio, Leppävirta, Kaavi och Tuusniemi. Q) Kl. 6.30 e. m. åska
i Töysä. R) Kl. 11 e. m. aska i Pusula. I Tuusniemi bedöfvade

323

ett åskslag en kvinna. Blixt utan dunder vid Verkkomatala kl. 940
— 12 på natten i S och SE.

21) Juni 13. Svagt minimum öfver Finska viken; temperaturen
mest under det normala. A) Aska kl. 6 f. m. i Brandö. B) Kl.
9.45 f. m.— 1 e. m. aska öfver Iittis, Uttis (hagel), Davidsstad och
Savitaipale. C) Kl. 9.55 f. m.— 1.45 e. m. åska öfver Lovisa, Våt-
skär, Borgnäs (hagel). Sibbo, Söderskär, Hausjärvi och Iittis. D)
Kl. 11.15 f. m. — 2.40 e. m. aska öfver Åbo. Brandö, Piikkis (étt åsk-
slag antände en gran), Lundo, Sagu, Pemar (ett åskslag antände en
badstuga i Askola by), Salo, Kimito, Utö och Hiittis. E) Kl. 11.30
f. m.— 3 e. m. åska i Viborg, Tali och Villmanstrand samt öfver
Kronoborg, Hanhipaasi, Jaakimvaara och Ruskeala. F) Kl. 11.30
f. m. åska i Urdiala. G) Kl. 12.50—4.35 e. m. åska öfver Pnsula
och Somero. H) Kl. 12.55—2.10 e. m. åska öfver Pelkjärvi och
Värtsilä. 1) Kl. 2.25 — 3 e. m. åska Öfver Ekenäs och Kyrkslätt
Strömsby. K) Kl. 2.55—7.40 e. m. åska öfver Salo, Lundo, Sagu.
Kimito (hagel) och Brandö. L) Kl. 3—7.30 e. m. åska öfver Lovisa,
Våtskär, Pernå Nykulla (åskslag i ett boningshus, som antändes),
Iittis, Sibbo och Söderskär. M) Enstaka utbrott: kl. 3.5 e. m. i Värt-
silä, 3.30 och 4.20 i Sysmä samt kl. 5 50 e. m. i Kronoborg. N)
Kl. 9—11.55 e. m. åska öfver Ingå, Kyrkslätt och Hiittis. Blixt
utan dunder kl. 9.15 e. m — 1.10 f. ni. (14 Juni) i SE och S\V vid
Söderskär.

22) Juni 14. Åska kl. 1—3.45 f. m. öfver Bogskär (hagel) och
Ingå Svartbäck, kl. 1.10 e. m. och 3.25 e. m. i Sysmä samt kl. 10
e. m. öfver Porkkala. Blixt utan dunder kl. 11 e. m.— 1 f. m. (15
Juni) i E och SW vid Utö.

Juni 15. Blixt utan dunder föregående natt till kl. 3 f. m. vid
Porkkala.

23) Juni 16. Åska kl. 11.15 f. m.— 5 e. m. i S\V vid Lågskär
(troligen flere skof).

24) Juni 17. Aska kl. 8 f. m. i Tuusniemi, kl. 4 e. m. i Krono-
borg samt kl. 4.45 e. m. i Miehikkälä och i Pyhäjärvi.

25) Juni 18. Minimum i trakten af Archangelsk; tempera-
turen under det normala. A) Åska kl. 10.55 f. m. i Tuusniemi och
12.50 e. m. i Savitaipale. B) Aska kl. 1.15 e. m. i Pyhäjärvi, 1.40
i Miehikkälä och 2.5 i Björkö. C) Kl. 2—3.45 e. m. åska i Sulkava,

324

Kerimäki och Pelkjärvi (troligen en fortsättning af åskan A); detta
askväder sammanträffade med följande, söderifrån kommande ask-
väder. D) Kl. 3.5—4.5 e. m. aska öfver Kronoborg (hagel), Hanhi-
paasi och Ruskeala (hagel). E) Aska kl. 5.20 e. m. vid Lagskär
och 5.30 e. m. i Pyhäjärvi.

Juni 19. Minimum i trakten af Visby. Hagel utan åska i
Nerpes kl. 2.55 e. m.

26) Juni 20. Åska kl. 10.35 f. m. i Haapajärvi.

27) Juni 21. Åska kl. 12.50 e. m. i Tuusniemi, 5.25 vid Våt-
skär och kl. 6.55 e. m. i Tali.

28) Juni 22. Minimum utanför Norges västkust. Åska kl.
2—4.30 e. m. i Kyrkslätt Strömsby och Inga Svartbäck.

29) Juni 23. Minimet befinner sig i mellersta Skandinavien.
A) Kl. 2.40 e. m. åska i Idensalmi. B) Kl. 3.20-4.30 e. m. aska vid
Porkkala, öfver Sibbo Mårtensby och Kyrkslätt Mickelskär: i Ekenäs
trakten störtregn utan dunder. C) Kl. 3.40—5.45 e. m. åska i Uleå-
borg och Pudasjärvi. D) Kl. 4.35 e. m. aska i Idensalmi och 5.40

e. m. öfver Viitasaari. E) Kl. 10—11.30 e. m. åska öfver Björkö,
Viborg och Tali.

30) Juni 24. Minimet har förflyttat sig till norra Skandina-
vien; ett annat minimum har utbildat sig i trakten af Dorpat. A)
Kl. 1.10-3.25 e. m. aska i Jaakimvaara, Hanhipaasi, Pyhäjärvi,
Ruskeala och Pelkjärvi. B) Kl. 2.30 e. m. äska i Kyrkslätt. C) Kl.
6 45—10.45 e. m. åska i Sumiais, Viitasaari, Kuopio socken och
Sulkava äfvensom utan angifven timme på kvällen i Jyväskylä.

31) Juni 25. Minimum i nordvästra Finland; temperaturen
under det normala. Aska kl. 10.25 f. m. i Idensalmi (hagel), 10.45

f. m.— 12 på dagen i Jämsä (hagel) och Jyväskylä, 12.50—3 e. m. i
Tuusniemi, Kuopio socken och Leppävirta (åskslag invid kyrko-
väggen, hvarvid fönsterrutor splittrades och telefontrådar smältes),
12.55 i Sumiais, 1.10 i Töysä, 2.20 i Libelits, 2.25 och 4.10 i Kides
samt kl. 7.15 e. m. i Nerkko. Hagel utan äska kl. 11.30 f. m. i
Nivala

32) Juni 26. Minimet befinner sig i Ishafvet. A) Kl. 1.20—
2.10 e. m. äska i Himango och Nivala. B) Kl. 1.55—3.45 e. m. aska
i Hirvensalmi och Sulkava. C) Kl. 3.10—5.30 e. m. åska öfver
Kuopio socken, Tuusniemi, Idensalmi och Leppävirta. D) Kl. 4.40

325

e. m. aska i Kajana (hagel j. E) Kl. 4.55—7 e. ni. aska i Laukas,
Libelits och Leppävirta. F) Kl. 5.5—6.20 e. m. aska i Storkyro och
Munsala. G) Kl. 6 e. m. aska i Hirvensalmi. H) Kl. 6.25—7 e. m.
aska i Alajärvi och Vindala. I) Kl. 7.35—8.50 e. m. åska i Kides,
Pelkjärvi och Värtsilä. K) Kl. 7.40 — 9.15 e. m. aska i Sulkava,
Kerimäki, Kides och Pelkjärvi. L) Kl. 9.5 e. m. aska i Frantsila.
M) Kl. 9.45 e. m. aska i Kides. N) Kl. 11.10 e. m. åska i Sumiais.

33) Juni 27. Ett nytt, svagt minimum har uppkommit i södra
Sverge. A) Fortsättning af foregående dags askväder N till kl. 2

f. m. i Viitasaari och Alajärvi. B) Kl. 9 f. m. aska i ingå Svart-
bäck. C) Kl. 10.15 f. m.— 2 e. m. aska öfver Frantsila, Brahestad,
Lohteå, vid Ulkokalla och Tankar fyr. D) Kl. 12 tiden pa dagen
åska i SE vid Utö. E) Kl. 12.30—1.50 e. m. åska i Jakobstad,
Munsala, Himango och Nivala. F) Kl. 2—4.20 e. m. åska i Sibbo
Tallmo och Borga Bosgard. G) Kl. 2.15 e. m. åska i Sumiais. H)
Kl. 3.20 — 4.35 e. m. åska vid Söderskär, Ingå Svartbäck och Pork-
kala. I) Aska kl. 4—945 e. m. öfver Porkkala och Hangö fyrar,
Ingå Svartbäck, Fagervik, Västankvarn, Kyrkslätt Strömsby, Karis,
Salo, Pusula och Somero; i Porkkala Obbnäs störtregn utan dunder.
Kl. 4 50-10.15 e. m. åska öfver Bogskär, Utö, Brandö, Hangö fyr,
Sagu, Pemar, Lundo och Loimijoki. K) Kl. 5.25—6.40 e. m. åska
öfver Borgå Bosgård, Borgnäs och Lovisa (en sidogren af före-
nämda åskväder). L) Enstaka utbrott: 5 tiden på e. m. i Frant-
sila, 5.40 i Åbo, 7.50 i Sibbo Tallmo och kl. 9.15 e. m. i Tohmajärvi
Onkamo.

34) Juni 28. Gårdagens minimum kvarligger i södra Sverge.
Åska föregående natt till kl. 2.35 f. m. vid Storkallegrund och kl.
9.15 e. m. i Kaavi.

35) Juni 30. Lufttrycket ojämt fördeladt, aftagande mot norr;
temperaturen öfver det normala. Antalet åskutbrott (79) är maxi-
mum för Juni månad och för sommaren. A) Kl. 8.25 — 11.20 f. m.
åska öfver Ingå Svartbäck. Karis (hagel), Lundo, Salo, Pemar, So-
mero och Pusula. B; Kl. 10.30 f. m. äska i Jakobstad Östanpa.
C) Kl. 10.45 f. m. åska i Hvittis. D) Kl. 11.35 f. m.— 2.15 e. m. åska
i Töysä, Alajärvi, Östermyra och Storkyro. E) Kl. 11.50 f. m.— 3.10
e. m. aska öfver Inga, Kyrkslätt, Porkkala, Somero, Salo och Pu-
sula. F) Kl. 11.50 f. rn.-3.10 e. m. aska öfver Sumiais, Viitasaari

326

och Kivijärvi. G) Kl. 12 pä dagen åska i Sysmä. H) Kl. 12.40—
3.45 e. m. åska i Kumo, Raumo, Ikalis. Parkano (åskslag ä Alas-
kylä mejeri), Hvittisbofjärd, Stora och vid Säbbskär (en gren af
åskvädret E). I) Kl. 12.40 e. m. åska i Kuhmoniemi. K) Kl. 2.10—
4.50 e. m. åska öfver Storkyro, Alajärvi, Östermyra och Kivijärvi.
L) Kl. 2.15—6.25 e. m. aska i Munsala, Jakobstad, Nivala, Gamla-
karleby, Yxpila, Valsöarna. Tankar fyr, Lohtea, Himango, Ulko-
kalla, Frantsila och Brahestad. M) Kl. 2.50—5.35 e. m. åska öfver
Kyrkslätt, Ingå, Porkkala och Söderskär. N) Kl. 3.20—4.30 e. m.
åska i Tuusnierni och Idensalmi. O) Kl. 3.25—5.5 e. m. åska i Lundo
och Raumo. P) Kl. 5—6.30 e. m. åska i Viitasaari och Alajärvi.
Q) Kl. 6—7.20 e m. åska i Frantsila och Kajana (en gren af askan
L). R) Kl. 9.45 e. m. åska i Ingå Svartbäck, kl. 11.30 e. m.— in på
natten åska öfver Kyrkslätt Obbnäs, Sibbo och Tusby. Starkt åsk-
regn utan dunder i Kyrkslätt Obbnäs kl. 8 5 e. m. äfvensom utan
angifven timme på kvällen i Ikalis. Blixt utan dunder kl. 4.3<t
e. m. i W vid Porkkala och kl. 11.5—11.15 e. m. i SE vid Söderskär.

Juli månad.

Juli månad uppvisar ett maximum af åskdagar, näm-
ligen 29, som för öfrigt är det största, som hittills före-
kommit under denna månad. Antalet åskutbrott (387)
var däremot icke betydligt och något mindre än under
Juni månad. Under åska inträffade 14 hagelfall och 5
åskslag.

36) Juli 1. Minimum i sydvästra Finland; temperaturen nor-
mal eller hög. A) Aska föregående natt till kl. 1.15 f. m. öfver
Borgå Bosgård, Sibbo, Kyrkslätt Strömsby och Pusula, lUxt utan
dunder i E vid Porkkala. B) Kl. 2.15 f. m. aska vid Storkallegrund.
C) Kl. 3.20 f. m. åska i Sysmä. D) Kl. 3.30—7.35 f. m. aska öfver
Ingå, Söderskär, Borgå Bosgård (stark W-storm efter askan), Sibbo
och Lovisa. E) Kl. 4 — 5.15 f. m. åska i Lohtea och öfver Ulko-
kalla. F) Kl. 5 — 5.30 f. m. åska öfver Jakobstad Östanpa och i

327

Munsala. G) Kl. 5-8.30 f. m. aska i Jyväskylä, Sumiais och Leppä-
virta. H) Kl. 6.45 f. m. aska i Björkö. I) Kl. 6.50 f. m. åska i
Tuusniemi. K) Kl. 6.55 — 8 25 f. m. åska i Sulkava, Kerimäki, Rus-
keala, Pelkjärvi och Värtsilä. L) Kl. 7.30 — 9.5 f. m. aska i Libelits
(ett åskslag dödade 13 kor pa bete i skogen), Tuusniemi och Leppä-
virta. M) Kl. 8.5—11.55 f. m. aska i Viitasaari och Sumiais. Ni
Kl. 10.15 f. m. aska i Kuhmoniemi. O) Kl. 5 och 7 e. m. åska i
Enontekis.

37) Juli 2. Åska kl. 12.10 e. m. i Munsala, 1.25 i Kides. 3—7
i Enontekis (troligen i flere skof) samt kl. 4.30-5.30 e. m. i Brahe-
stad och Frantsila.

38) Juli 3. Åska kl. 3.10 e. m. i Kides

39) Juli 4. Minimum i södra Sverge. Åska kl. 10.20 f. m. i
Ingå Svartbäck och kl. 3.10 e. m. i Kuhmoniemi

40) Juli 5. Åska kl. 12.10 e. m. i Enontekis (hagelj.

41) Juli 7. Svag aska kl. 4.20 e. m. äfvensom blixt utan
dunder kl. 8.40 e. m.— in på natten i S och E i Inga Svartbäck.
Åskregn utan dunder i Kyrkslätt Strömsby kl 9.25 e. m.

42) Juli 8. Svaga minima i Ishafvet och södra Sverge. Obe-
tydlig äska i E på eftermiddagen i Pörtom.

43) Juli 9. Svag åska kl. 2 e. m. i Kides och 4.45 e. m. i
Ilomants.

44) Juli 10. Aska kl. 6.25 e. m. i Pyhäjärvi och kl. 8 e. m.
—2.20 f. m. (11 Juli) öfver Viborg, Tali, Kronoborg och Pelkjärvi
(hagel).

45) Juli 11. Minimum i Östersjöprovinserna. Åska kl. 1.50
—4.35 f. m. i Värtsilä, Kides och Ilomants (en fortsättning af går-
dagens åskväder), kl. J2.10 e. m. i Kides och på eftermiddagen,
utan angifven timme, i Leppävirta.

46) Juli 12. Minima i Skandinavien och i södra delen af
Östersjöprovinserna. Aska kl. 5 e. m. i Jämsä och kl. 5.50 e. m. i
Tuusniemi.

47) Juli 13. Minimum i norra delen af Bottniska viken. Åska
kl. 8.45 f. m. i Östermyra. 3 e. m. i Alajärvi, 5.25 i Orivesi och
6.20 e. m. i Pudasjärvi.

48) Juli 14. Minimet befinner sig i södra Sverge. A) En-
staka utbrott: kl. 9 5 f. m. i Kajana, 10 i Viitasaari och kl. 11.45

2

328

f. m i Idensalmi. B) Kl. 1.30 e. m. aska i Pudasjärvi. C) Kl. 2.5
—3.45 e. m. åska i Nivala, Haapajärvi och Frantsila. D» Kl. 2.45
—3.40 e. m. åska i Pelkjärvi och Värtsilä. E) Kl 2.50-5 35 e. m.
aska i Ruskeala. Värtsilä och Pelkjärvi. F) Kl. 3 e. m. isolerade
utbrott i Pudasjärvi och Viitasaari. G) Kl. 3.20-6.10 e. m. åska i
Korsholm och Pörtom. H) Aska kl. 5 e. m. i Ilomants och kl. 5.40
e. m. i Kuhmoniemi och i Haapajärvi äfvensom kl. 5.45 e. m. i Ala-
järvi. I) Kl. 5.45—7.15 e. m. åska i Jakobstad, Munsala och Yxpila.
K) Kl. 6.10 e. m. åska i Pudasjärvi och 7 e. m. öfver Ulkokalla.
L) Kl. 8 e. m.-in på natten åska öfver Jakobstad, Helsingkallan.
Yxpila. Lohteå, Himango (åskslag) och Tankar fyr. M) Kl. 9—11

e. m. aska i Haapajärvi och Nivala. X) Kl. 11 e. m. isolerade ut-
brott öfver Kvarken och i Kyrkslätt samt kl. 11.15 e. m. i Ulkokalla

49) Juli 15. Minimet har förflyttat sig till norra delen af
Östersjön. A) Aska kl. 2 40 f. m. öfver Kvarken. B) Kl. 5 f. m
aska i Kuhmoniemi och 6 f. m. i Pudasjärvi C) Kl. 10 f. m. för-
nyadt utbrott i Pudasjärvi. D) Kl. 10.45 f. m.— 5.10 e. m. äska i
Himango, Lohteå, Ulkokalla, Brahestad, Frantsila. Marjaniemi och
Uleåborg (åskslag invid Toppila sund). E) Kl. 3.15 e. m. åska i
Ruskeala. F) Kl. 4—6.10 e. m. åska i Jakobstad, Himango, Yxpila,
Lohteå och Brahestad. G) Kl. 5 e. m. åska i Pudasjärvi. H) Kl
5.10—5.30 e. m. åska vid Enskär och i Nykyrko (Abo län). I) Kl.
5.30 e. m. åska i Nivala. K) Kl. 7 e. in. åska öfver Hvittisbofjärd.
L) Kl. 10.50 e. m. äska i Tuusniemi.

50) Juli 16. Gårdagens minimum i Finska viken. A) Kl. 10.10

f. m. åska i Munsala. B) Kl. 12 tiden på dagen enstaka dunder i
Kyrkslätt Strömsby. C) Kl. 1.35—2.10 e. m. aska i Himango och
Lohteå. D) Kl. 2 — 5.45 e. m. åska i Nerpes, öfver Korsholm (hagel),
Norrskärs fyr och vid Storkallegrund. E) Kl. 2.30—5.15 e. m. åska
i Östermyra, Alajärvi och Karstula. F) Kl. 2.50—5.35 e. m. aska i
Munsala, Jakobstad, Yxpila, Himango, Lohteå, Ulkokalla och Brahe-
stad. G) Kl. 3.20—4 25 e. m. äska i Hvittisbofjärd (hagel) och
Kumo. H) Kl. 3.35—3.50 e. m. åska i Viborg och Tali (hagel), 1)
Kl. 3.40 e. m. aska i Brahestad. K) Kl. 3.50—7.5 e m. aska i Ja-
kobstad, Munsala, Gamlakarleby, Himango (ett åskslag skadade några
telefonstolpar), Korsholm och vid Helsingkallan. L) Kl. 5.15 e. m.
aska i Jokkas. M) Kl. 5.15—7.25 e m. aska i Nivala och Himango

329

(en gren af åskvädret E). N) Kl. 6.40 e. in. svag aska i Karstula.
O) Kl. 11 e. m. åska i Raumo. Hagel utan åska i Haapajärvi kl. 3.5

e. m. samt en svar regnbg utan dunder i Tuusby kl. 6.20 e. m.

51) Juli 17. Svag och vidsträkt depression öfver västligaste
Finland och Kvarken. A) Aska föregående natt till kl. 1 f. m. vid
Säbbskär (fortsättning af föregående dags aska O). B) Kl. 4.40

f. m. aska i Libelits. C) Kl. 10.30 f. m. åska i Frantsila. D) Kl.
10.55 f m.— 2.10 e. m. åska vid Storkallegrund, i Korsholm, Mun-
sala (hagel) och öfver Helsingkallan. E) Kl. 12 på dagen äska i
Jyväskylä. F) Kl. 3.30—4.55 e. m. åska i Enontekis och Sodankylä
(hagel). G) Kl. 5.30 e. m. åska i Jokkas. H) Kl. 9.55 e. m. åska i
Sodankylä.

52) Juli 18. Minima i norra Ryssland och Finska viken.
Åska kl. 10.45 f. m.— 12 pa dagen i Kivijärvi och Viitasaari, 10.50
t', m. i Haapajärvi, 1.55 e. m. i Viitasaari, 2.20 i Tuusniemi, 2.40—
'•(.15 i Jakobstad Östanpå och Gamlakarleby, 3.25—5 i Nivala och
Frantsila, 3.30—4.30 öfver KyrkslätL Söderskär, Sibbo och Borgå
Orrby, 4.10 i Libelits, 5.15 i Värtsilä och kl. 6.25 e. m. i Sulkava.

53) Juli 19. Minima förefinnas i Lappland och i södra Sverge.
Talrika, synbarligen isolerade utbrott: kl. 7.40 f. m. i Kuhmoniemi,
9.30 i Kronoborg, 11 i Pudasjärvi, 10.5 i Pelkjärvi, 10.10 i Kivijärvi,
10.55 i Värtsilä, 11.30 i Haapajärvi och i Sippola Savero (hagel
jämte slagregn, som nedslog rågen), 1 e. m. i Ruskeala, 1.10 i Iden-
salmi (hagel), 1.50 i Mariehamn, 2 i Östermyra, 2.10 i Viitasaari,
2.35 i Pelkjärvi, 3.40 åter i Viitasaari, 4—7 i Gamlakarleby, Mun-
sala, Jakobstad Östanpå och Himango, 4.30 förnyadt utbrott i
Östermyra, 4.40 i Pyhäjärvi, 4.55 i Hirvensalmi, 5.35 i Frantsila
5.45 i Leppävirta, 6.50 i Lappi, 7.10 öfver Säbbskär, 8 i Sysmä,
8.50—9.55 i Våtskär, Pernå Fasarby och öfver Söderskär samt kl.
10.10 e. m. i Ilomants.

54) Juli 20. Minimum i trakten af Åland. A) Kl. 9.5 f. m.—
1 e. m. åska i Libelits, Ilomants, Tuusniemi, Kaavi (hagel) och
Nerkko. B) Kl. 9.15—10 45 f. m. åska öfver Viitasaari och Kivi-
järvi. C) Kl. 9.4U f. m. åska i Nerkko (hagel). D) Kl. 10.30 f. m.—
12.30 e. m. åska i Viitasaari, Karstula och Kivijärvi. E) Kl. 11.25
f. m.— 4.20 e. m. åska öfver Kuhmoniemi (hagel någon timme före
åskans utbrott). Kajana och Frantsila. F) Kl. 11.30 f. m. åska vid

330

Storkallegrund. G) Kl. 11.45 f. m— 12.55 e. m. åska öfver Jakob-
stad och Yxpila. H) Kl. 12.30 e. m. aska i Xivala. I) Kl. 12.30—
2.30 e. m. åska öfver Stora, Östermyra, Malaks och vid Storkalle-
grund. K) Kl. 1.50—4 e. m åska i Jakobstad, Munsala, Yxpila.
Himango och Ulkokalla. L) Kl. 1.55 e. m. åska i Pyhäjärvi. M)
Kl. 2.55 e m. åska i Sysmä. N) Kl. 5.25 e. ni. åska i Hvittisbo-
fjärd och kl. 5.35 e. m. i Storkyro. Hage! utan åska i Yiitasaari
kl. 2.55 e m.

55) Juli 21. Minimet kvarligger i trakten af Åland. Aska
kl. 4.20 f. m. vid Storkallegrund, 9.50 f. m.— 1.45 e. m. öfver Brahe-
stad och Marjaniemi, 11 f. m. i Sodankylä, 12.45—2.10 e. m. i Lundo
och Åbo, 1.45 i Frantsila, 1.50 i Tuusniemi, 3.30 i Storkyro, 6.15 i
Malaks och kl. 7.50 e. m åter i Tuusniemi.

56) Juli 22. Åska kl. 9.45 f. m. i Kaavi, 10.10 i Frantsila,
11.15 f. m.— 2.40 e. m. i Laukas, Yiitasaari, Karttula, Leppävirta
(hagel) och Kaavi, 12.10—1.25 e. m. i Orivesi och Messuby, 12.45 i
Lovisa, 1.45—2.10 i St. Michel och Hirvensalmi, 4.55 åter i St Michel
samt under dagens lopp utan angifven timme svag åska i Keri-
mäki.

57) Juli 24. Minimum i södra Sverge. Aska omkring kl. 5.30
e. m. i Tuusniemi, 6.30 öfver Marjaniemi samt kl. 10—11.15 e. m.
öfver Björkö och Verkkomatala.

58) Juli 25. Svagt minimum norr om Åland. Enstaka ut-
brott föregående natt till kl. 3.25 f. m. i Hvittisbofjärd, Messuby,
Sysmä, Hirvensalmi och Kronoborg, kl. 8.10 f. m. åska i Kaavi, 2.15
e. m. vid Hanhipaasi, 4.25 i Kronoby, 7 i Sulkava och kl. 7.5 e. m.
i Tuusniemi.

. 59) Juli 26. Gårdagens minimum har förflyttat sig österut
till trakten kring Ladoga. Åska kl. 7.40 f. m. i Kubmoniemi, 10.30
i Tuusniemi, 10.55 i Yiitasaari, 12—1.30 e. m. i Karttula och Leppä-
virta, 12.30 i Orivesi, 12.55-1 i St. Micbel och Sulkava, 1.10 i Kart-
tula, 1.30 i Sysmä, 1.38—2.35 i Karstula, Yiitasaari och Sumiais,
2.10 i Miehikkälä, 2.15 vid Norrskars fyr, 4.30-6.55 äter i Yiita-
saari och Sumiais och kl. 6.30 e. m. i Kivijärvi. Hagel utan åska
kl. 10.40 f. m. i Kuhmoniemi och 12.30 e. m. i Tuusniemi.

60) Juli 27. A) Kl. 10.35 f. m— 12.10 e. m. aska i Sippola
Savero och Miehikkälä. 1!) Kl. 11.30 f. m. aska i Karstula. C) Kl.

331

12.25 e. m. åska i Messuby. D) Kl. 12.55—3.35 e. m. åska öfver
Hausjärvi, Sibbo, Söderskär ocb Borga Orrby äfvensom i Lovisa,
där åskan räkte till kl. 5.25 e. m. B) Kl. 1.20-2.15 e. m. aska i
Tali och Viborg. F) Kl. 2.10 e. m. åska i Sysmä. G) Kl. 2.15—3
e. m. aska i Jokkas, St. Michel och Sysmä. H) Enstaka utbrott:
kl. 5 e. m. i Ekenäs trakten (hagel), 5.30 i Borgå Orrby och kl.
5.45 e. m. vid Norrskär. I) Kl. 7.40 e. m åska i Miehikkälä.

61) Juli 28. Aska kl. 1.40 e. m. Miehikkälä och 3.30 e. m. i
Hirvensalini.

62) Juli 29. Åska kl. 11.45 f. m. i Frantsila och kl. 4 e. m.
i Viborg.

63) Juli 30. Åska kl. 5.25 e. m. i Pemar, 6.55 i Ruskeala (ha-
gel) och kl. 10.20 e. m. — in pa natten i Hiittis; blixt utan dunder
observerades samtidigt i N och N\V vid Hangö fyr.

64) Juli 31. Ett vidsträkt, svagt minimum ligger i Östersjön.
A) Åska föregående natt till kl. 8.30 f. m. öfver Kuustö sund, Raumo,
Enskär, Brandö, Lundo, Utö, Bogskär, Hautskär (åskslag i karak-
tärsbyggnaden å Näsby, hvarvid skorstenen ramponerades och ett
fönster jämte en spegel krossades) och Mariehamn; blixt utan dun-
der i ESE och NE vid Lagskär (en fortsättning af föregående dags
senare åskväder). B) Kl. 2—5.20 e. m. åska i Sulkava, St. Michel,
Leppävirta och Tuusniemi. C) Kl. 2.15—3 e. m. åska i Kyrkslätt
Strömsby och vid Söderskär. D) Kl. 2.45 e. m. åska i Kronoborg.
E) Kl. 3.45—8 e. m. äska öfver Björkö, Verkkomatala, Viborg, Tali
(ett skydrag aflyftade taken å brädstaplarna). Villmanstrand, St. Mic-
hel, Hirvensalmi, Sulkava, Kerimäki och Leppävirta. F) Kl. 4.20—
6.10 e. m. åska i Salo och Lundo. G) Enstaka utbrott: kl. 6.25 e. m.
i Karttula, 10.35 e. m. öfver Söderskär och utan angifven timme i
Kuhmoniemi.

Augusti månad.

I motsatts till Juli manad var antalet åskdagar un-
der Augusti mycket litet, nämligen blott 17. De flesta af
dem inträffade under den första hälften af månaden och
karaktäriserades af mer eller mindre utpräglade baromet-

332

riska mininia. Antalet askutbrott var 290 med 15 åskslag
(maximum) och 22 hagelfall.

65) Augusti 1. Minimum i trakten af Vasa. Aska kl. 11.50
f. m— 5.20 e. m. öfver Himango, Frantsila, Ulkokalla. Uleåborg och
Pudasjärvi.

66) Augusti 3. Svag, vidsträkt depression öfver västra Norge.
Åska kl. 1.30 e. m. i Alajärvi, 5.35—6.30 e. m. vid Tankar fyr, i
Himango, Gamlakarleby och Yxpila samt kl. 5.45 e. ra. i Kerimäki.

67) Augusti 4. Minimum i norra Skandinavien. Åska kl.
5.30 e. m. i Enontekis.

68) Augusti 5. Minimet kvarligger i norra Skandinavien med
centrum i trakten af Haaparanda. A) Kl. 7.20 f. m. åska i Uleåborg.
B) Kl. 10.45-11.55 f. m. åska öfver Verkkomatala och Tali. C) Kl.
12.30—2.5 e. m. åska i Ruskeala, Värtsilä och Kerimäki. D) Kl.
12.35—1.25 e. m. åska i Libelits och Kuhmoniemi. E) Kl. 2.10-2.40
e. m. aska öfver Hanhipaasi, i Värtsilä och Pelkjärvi. F) Kl. 8.30
e. m. åska i Korsholm.

69) Augusti 6. Starkt minimum utanför nordvästra Norge
Aska kl. 1.20 e. m. i Ilomants och kl. 8 35 e m. — midnatt öfver
Storkallegrund, Malaks (åskslag i telefon), Storkyro och Munsala-

70) Augusti 7. Minimum i norra Finland. A) Aska före-
gående natt till kl. 3.5 f. m. i Jakobstad, Gamlakarleby, Himango,
Tankar fyr och Ulkokalla: blixtarna syntes till Munsala. B) Kl.
11.20 f. m.— 3.20 e. m. äska vid Lågskär, Utö, i Hiittis. Hangö fyr,
Ekenäs och Kyrkslätt. C) Kl. 12.50 e. m. åska i Enontekis (hagel).
D) Kl. 4.15 — omkr. 6 e. m. äska i Vatskär. öfver Söderskär, Pork-
kala och Helsingfors (åskslag i Lenngrenska väderkvarnen i Brunns-
parken, hvarvid en kvinna afsvimmade). E) Kl. 5—6 e. m. aska i
Raumo och Kumo. F) Kl. 6.15 e. m. åska vid Verkkomatala. <ii
Kl. 6.25 e. m. åska i Sysmä. H) Kl. 7.20—10.45 e. m. aska vid
Verkkomatala och i Pyhäjärvi. I) Kl. 7.45 e. m. — in på natten aska
öfver Porkkala, Söderskär, Kyrkslätt. Sibbo (hagel), Borgå Orrby
(hagel, stora som tumända), Lovisa (hagel), Perna (åskslag i en hö-
lada, som nedbrann), Våtskär, Sippola Savero (ett åskslag antände
en gärd i Hirvelä by), Vekkelaks, Miehikkälä, Davidstad /hagel.
flere klotblixtar), Villmanstrand (hagel) och Tali: blixtarna syntes

333

till Hangö f\r. foga Västankvarn, Karis, Ekenäs, Somero och Haus-
järvi. I Ingerois inträffade tvänne åskslag; det ena genom telefo-
nen å stationskontoret, hvarvid tapeterna antändes, det andra i en
hölada, som nedbrann. K) Kl. 8.30—11.40 e. in. aska i Jyväskylä,
Sumiais, Viitasaari, Kivijärvi och Leppävirta. L) Kl. 9.50—11.50
e. m. aska i Tunsniemi och Libelits. M) Kl. 9.50 e. m.— in p;i ii.u
ten åska i Kronoborg (starkt hagelfall a Tervus egendom, hvarvid
rågen och hafran skadades), Tali, St. Michel, Hanhipaasi, Sulkava,
Kerimäki, Jaakimvaara (hagel, ett åskslag i Perkjärvi by dödade en
karl och antände en badstug"a), Ruskeala (hagel) och Pelkjäryi
(åskslag i ett torp hvarvid två personer bedöfvades), Värtsilä, Li-
belits och Suqjärvi; blixtarna observerades i Viborg, Pyhäjärvi och
tian Wikkomatala.

71) Augusti 8. En svag, vidsträkt depression ligger öfver
största delen af Finland och norra Skandinavien med centrum i
Kajana trakten. A) Kl. 4.15—6.50 f. m. åska i Pelkjärvi, Värtsilä
och Ruskeala. B) Aska pa förmiddagen i Kyrkslätt Strömsby. C)
Kl. 1.55—7 e m. åska vid Verkkomatala, Viborg, Tali, Pyhäjärvi,
Kronoborg (åskslag i en höhäsja, som antändes), Hanhipaasi, Jaa-
kimvaara. Ruskeala, Pelkjärvi och Suojärvi. D) Kl. omkr. 2 — 5
e. m. aska öfver Kyrkslätt, Lovisa, Vätskär, Verkkomatala och
Miehikkälä. E) Kl. 5.15 — 5.45 e. m. åska i Vekkelaks och Miehik-
kälä. F) Kl. 5.35-8.10 e. m. åska i Tali, Kronoborg, Hanhipaasi,
Jaakimvaara och Pelkjärvi. G) Kl. 6.35—9.10 e. m åska i Kyrk-
slätt, Lovisa, Våtskär, Vekkelaks och Miehikkälä. H) Kl. 8-11.15

e. m. aska i Miehikkälä, Verkkomatala, Tali, Pyhäjärvi, Kronoborg,
Hanhipaasi, Jaakimvaara och Kerimäki. I) Åska i Tuusniemi. 1
Miehikkälä antände ett åskslag en rågstack.

72) Augusti 9. Minimum i södra Östersjön. A) Kl. 11.5 f. m.
—1.20 e. m. åska i Sippola Savero och i Miehikkälä. B) Kl. 11.20

f. m. åska vid Märket och 1.45 e. m. öfver Mariehamn. C) Kl. 12.45
— 5.25 e. m. åska öfver Säbbskär (hagel), Hvittisbofjärd, Kauhajoki.
Östermyra och Töysä. D) Kl. 1.40 e. m. aska vid Storkallegrund
och 2.45 e. m. i Munsala. E) Kl. 4.15 e. m. aska i Munsala och
4.4n e. m. öfver Korsholm. F) Kl. omkr. 5—6 30 e. m. åska i Vi-
borg (tvä åskslag; det ena antände fiere telefonstolpar, det andra
träffade ett skjul, som också antändes och nedbrann). G) Kl. 5.45

334

e. m. aska vid Valsöarna. H) Kl. 6.15-7.50 e. m. åska i Yxpila,
vid Tankar fyr och i Jakobstad. i) Kl. 7.15—10.20 e. m. aska öfver
Helsingkallan, i Munsala, Jakobstad, vid Tankar fyr, Ulkokalla och
Marjaniemi. K) Kl. 7.30—11 e. m. åska vid Utö (åskslag), Brandö,
Kuustö sund, Kimito, Lundo, Enskär, Säbbskär, Hvittisbofjärd, Kumo
och Hvittis. L) Kl. 8.5 e. m.— 1.30 f. m. åska vid Utö, öfver Brandö,
Kuustö sund, Enskär och Säbbskär; blixtarna syntes till Hangö fyr
och i Pemar. M) Kl. 9.50 e. m. åska i Messuby. N) Kl. 11.5 e. m.
äska i Jakobstad och kl. 1030 e. m. i Malaks. O) Kl. 10.25-11.35
e. m. åska öfver Kvarken och Valsöarna. P) Kl. 11.50 e. m. aska
i Viitasaari. Blixt utan dunder kl. 8.40 e. m.— 12 n. i NE och E
vid Storkallegrund, i V vid Snipan och i N och SSW vid Helsing-
kallan, kl. 8.45—9.50 e. m. i S\V och \V i Nivala och i Östermyra.
kl. 11 e. m.— 2.15 f. m. i S i Frantsila samt sent på aftonen till
omkring kl. 3 f. m. i N vid Tankar fyr och Ulkokalla.

73) Augusti 10. Minimum i mellersta Sverge; temperaturen
hög. Antalet åskutbrott (72) är maximum för månaden. Aska före-
gående natt till kl. 4.30 f. m. öfver Nivala (hagel), Frantsila, Brahe-
stad, Marjaniemi och Pudasjärvi. B) Kl. 12.25—1.10 f. m. åska öf-
ver Mariehamn och Bogskär. C) Kl. 2.25—2.55 f. m. aska öfver
Storkallegrund och Korsholm. D) Kl. 3.30—7.10 f. m. aska öfver
Storkallegrund, Korsholm, Jakobstad, Helsingkallan, Ulkokalla och
Brahestad. E) Kl. 10.10 f. m.— 12.45 e. m. äska öfver Hiittis, Hangö
fyr, Ingå, Salo, Sagu, Pemar och Lundo. F) Kl. 1.5 och 2.5 e. m.
äska i Pudasjärvi. G) Kl. 3—5.40 e. m. åska i Ingå, Borgå socken
(i Orrby söndersplittrade ett åskslag en vinge och axeln hos en
väderkvarn), Våtskär och Lovisa. H) Kl. 3.25— omkring 6 e. m.
åska i Sumiais, Viitasaari (hagel), Kivijärvi, Pihtipudas, Nivala och
Frantsila. I) Kl. 3.30 e. m. åska vid Ulkokalla. K) Kl. 4—5.45 e. m.
åska i Kivijärvi och Pihtipudas. L) Kl. 4.30 e. m. åska i Sysmä.
M) Kl. 4.40 — 10.50 e. m. åska i Sysmä, Jyväskylä, Sumiais, Viita-
saari, Karttula, Leppävirta, Tuusniemi och Libelits. Ni Kl. 4.45
e. m. aska i Pudasjärvi. 0) Kl. 5.15 e. m. åska i Sysmä. P) Kl.
5 30 e. m. åska i Hirvensalmi. Q) Kl. 5.45 e. m. åska i Borgå sok-
ken och Lovisa. R) Kl. 5.50—8 e. m. åska i Kivijärvi. Pihtipudas
(hagel), Nivala och Frantsila. S) Kl. 6.25—7.55 e. m. aska öfver
Borgå socken, Våtskär, Lovisa och Sippola Savero. T) Kl. 6.35—

335

— 7.15 e. m. åska i Sysmä, Hirvensalmi och St. Michel. U) Kl. 6.45
e. ra. ovanligt stark åska i Kivijärvi V) Kl. 7—8.10 e. m. åska i
Kajana: i Kuhmoniemi observerades blixt utan dunder i \Y och N
under samtidigt rådande orkanlik storm, som afbröt träd, aflyftade
tak ra. ra. I Katerraa by dödade ett åskslag en ko. W) Kl. 8.40 —
9.20 e. ra. aska i Lovisa och Sippola Savero. X) Kl. 8.50 — 11.30
e. m. aska i Hirvensalmi. .lokkas och Sulkava. V) Kl. 9 25 e. ni.
åska i Sippola Savero. Blixt utan dunder vid Verkkomatala kl.
9.10—11 e. m. i W och S\V.

74i Augusti 11. Åska kl. 11.20 f. m. vid Lagskär.

75) Augusti 16. Svag aska kl. 10.15 f. m. öfver Mariehamn
och Malaks.

76) Augusti 17. Åska kl. 6.20—9.35 f. m. vid Bogskär och
Utö, kl. 11.20 f. ra. — 1.55 e. m. vid Lågskär, Utö, i Sagu och öfver
Kuustö sund samt kl. 4 50—5.50 e. m. öfver Hiittis, Porkkala och
Hängt") fyr.

77) Augusti 19. Aska kl. 8.30 e m. öfver Frantsila.

78) Augusti 20. En barometrisk depression befinner sig i
trakten norr om Hvita hafvet; terperaturen under det normala.
Åska kl. 7.30-8.15 f. m. i Pelkjärvi och Värtsilä, 8.45 i Pyhä-
järvi, 9.10 i Pelkjärvi (hagel), 9.15—11.50 i Pyhäjärvi (hagel), Jaa-
kimvaara (hagel), Ruskeala (hagel), Pelkjärvi och Värtsilä (hagel
strax efter åskan), 12.10—2.30 e. m. i Jaakimvaara (hagel), Ruskeala
(hagel) och Pelkjärvi (hagel) samt kl. 1.30 e. m. vid Verkkomatala
(hagel). Hagel utan äska kl. 1.10 och 2.10 e. m. Ruskeala. 2.20 i
Tuusniemi, 2.55 äter i Ruskeala och kl. 5.5 e. m. i Värtsilä.

79) Augusti 23. Åska kl. 1.50 e. m. vid Lågskär.

80) Augusti 25. Minimum i Ishafvet. Åska kl. 6.30 f. m. i
Pelkjärvi.

81) Augusti 30. Minimum utanför sydvästra Norge. Åska
kl. 2.50 f. m. vid Storkallegrund; blixtarna syntes till Helsingkallan.

September — December.

Under September — December förekommo 16 åsk-
dagar med 50 askutbrott, 1 åskslag (i September) och 8
hagelfall samt 3 dagar med endast blixt utan dunder.

336

82) September 1. Minimum i trakten af Åland. Aska kl. 4
e. m. vid Hangö fyr. Hagel utan åska kl. 8.50 e. m. i Ruskeala.

83) September 2. Åska kl. 8.50 e. m. i Messuby.

84) September 3. Aska kl. 1—6.45 f. m. öfver Leppävirta
(ett åskslag dödade en ko i Haapamäki by), Tuusniemi, Vekkelaks
(storm), Sippola Savero (hagel), Villmanstrand, Viborg ( hagel). Björkö,
Verkkomatala, Pyhäjärvi och Hanbipaasi samt kl. 7.50—9 e. m. i
Mariehamn (hagel) och Brandö; samtidigt blixt utan dunder i Åbo,
Kuustö snnd. Utö (hagel) och Märkets fyr. Hagel utan åska kl. 2.55
e. m. i Ruskeala.

85) September 4. Hagel utan åska kl. 12.50 e. m. samt aska
kl. 1.45 e. m. i Vekkelaks.

86) September 10. Minimum i mellersta Sverge. Aska kl.
4.40 f m. vid Märkets fyr, 7.10-9.35 f. m. öfver Märkets fyr. Ma-
riehamn, Lägskär, Bogskär, Utö och Brandö samt kl. 10.10 f. m. —
12.15 e. m. öfver Lundo, Salo, Somero, Urdiala, Karis, Hiittis. Hangö
fyr och Porkkala.

87) September 11. Minimum i nordvästra Norge. Åska om-
kring kl. ] f. m. i Sysmä, 8.50 — 9 35 f. m. i Lohteå och vid Tankar
fyr, kl. 140 e m. i Ruskeala (hagel) samt kl. 4.20 e. m. i Sulkava.
Hagel utan åska i Sj^smä kl. 2 f. m.

88) September 12. Åska kl. 1.20—4.5 e. m. i Tuusniemi och
Leppävirta.

89) September 13. Minimum i Lappland. Åska kl. 7.5 f. m.
i Vekkelaks.

90) September 14. Åska kl. 5 f. m. öfver Marjaniemi och 3.20

e. m. i Tuusniemi.

91) September 15. Minimum i norra Finland. Aska kl. 5.45

f. m i Ruskeala (hagel, senare pä morgonen häftig ston»/.

92) September 23. Minima i norra Sverge ocb Östersjöpro-
vinserna. Åska kl. 1.20 e. m. i Tuusniemi.

93) September 26. Svagt minimum i trakten af Kvarken.
Aska kl. 2 e. m i Tuusniemi (hagel).

94) Oktober 30. Minimum i Nordsjön. Aska kl. 2.15 f. m. i
Nivala samt midnattstiden i Tuusniemi

oktober 31. Minima i norra Finland och utanför sydvästra
Norge Hagel utan <ish;i i Tuusniemi kl. 5.50 f. m.

337

95) November 4. Minimum i norra Ryssland. Åska kl. 2
e. m. i Sulkava (hagel).

96) November 18. Åska kl. 2.20 f. m. i Tuusniemi (orkan,
liagel kl. 6 f. m.. strax efter askans slut) och 3 f. m. vid Marja-
niemi (hagel, storm). Blixt utan dunder samtidigt i Frantsila (ha-
gel, orkan) och ricaborg (hagel, som söndrade fönsterrutor, sl<>nin.

97) December 9. Minima utanför sydvästra Norge och i
Hvita hafvet Stark åska kl. 1.10 £ m. i Ruskeala (orkan).

December 10 Minima utanför Norges västkust och i norra
Ryssland. Blixt utan dunder 7 tiden på e. m. i Tuusniemi i NE
och i Sulkava i SE.

December 15. Blixt ulan dunder kl. 2 tiden på eftermidda-
gen (?) i Tuusniemi.

4. Åskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

Ur den bilagda grafiska framställningen framgår
åskans utbredning i hvarje län under tiden 5 Maj — 26
September. Denna framställning jämte uppgifterna öfver
åskans medelutbredning och relativa talrikhet i de olika
länen är utarbetad med stöd af i efterföljande två tabel-
ler anförda tal.

338

1898.

3
B

£.

—

3_

>

c
ro

a

~j

o

3
er
o

-

o

or

o"

er
2

o

<B

cr
z

a
i

-
t

3

-

G

Stationer

—

12

19

17

15

13

—

-\

—

—

CO

Askda- 1 länet . .

1

—

2

12

10

4

2

—

—

—

21

Ö
cS

gar för J stationerna

2

—

5

52

28

19

4

—

—

—

110

Askutbrott ....

1

—

6

83

33

41

4

—

168'

Stationer

—

—

17

22

22

21

17

—

—

—

1

:cé

Askda- 1 länet . .

1

-

1

8

9

7

2

—

—

—

28

O

gar för J stationerna

3 -

1

36

25

33

11

—

—

109i

0^

Askutbrott ....

3 -

1

56

27

43 12

—

-

142

CO

CD .

+= G

Stationer

—

-i 7

8

9

8

6 -

Askda- | länet . .

2

—

—

6

6

1

2

—

—

—

17

gar för J stationerna

7

—

—

12

8

1

3

—

—

—

31

EH

Askutbrott ....

7

—

—

14

8

1

31-

—

—

33

CO

Stationer

7

6

6

6

6 —

1

°, ri

Askda- 1 länet . .

2

2

8

12

5

1 -

1

31

SS

gar för J stationerna

2

—

6

16

26

12

2

—

1

—

65,

+3

C»

Askutbrott ....

2

—

6

24

30

17

2

—

1

S2

d

Stationer

—

12

15

14 15

14

— —

—

—

CO

Askda- | länet . .

3

—

1

9

15 6

5

~ l~

1

40

O

gar för J stationerna

8

—

1

41

33 36

12

1

132

Askutbrott ....

9

—

o

48

37 69

12

— "

1

178

d

—

—

11

14

11

10

9

—

—

—

O

Askda- 1 länet . .

1

4

14

19

7

5

1

1

—

52

O

gar för J stationerna

1

—

8

42

47 10

7

1

1

—

127

M

Åskutbrott ....

1

—

9

63

58 30

8

1

1

171

g

Stationer

—

—

27

33

33

32

30

1 —

-

:eS

Askda- 1 länet . .

2

1

]

11

15

9

1

— —

40

CO

c3

gar för J stationerna

2

1

6

58

92

44

2

—

—

205

>

Askutbrott ....

2

1

7

89 126 59

2

—

—

—

286

CO

Stationer

—

—

9

13

12

IL'

12

—

—

—

.8 o

Åskda- 1 länet . .
gar för / stationerna

—

—

1

7

18

7

1

1

1

36

ort sri

CD"

—

—

1

18

r»l

20

1

1

1

93

u>

Askutbrott . . .

—

—

1

20

68

30

1

1

1

1 22

339

189 8.

2

5_

>
c

et;

C*

03

S

er
o>

Stationer

o ( landet ....
Askdagar lör;

l stationerna . .

102

7
28

130

21

275

124

29
310

119
17

185

107
12
42

Största antalet åskdagar uppvisar Kuopio län (52 af
årets 97), hvilket är anmärkningsvärda såtillvida, att de
inre belägna länen hittills i allmänhet haft ett relatift
lagt antal åskdagar. Minsta antalet åskdagar förekom i
Tavastehus län (17); under Maj månad hafva från detta
län öfverhufvudt inga åskväder anmälts.

Åskans utbredning Maj— September i procent af arealen.

S

H-3

u:

<

W

'■<

>'

p

et-

cr

c

<:

c|

Cd

1898.

t/3

ga:

o

SK

<

~ -
— s.

P et-
* 03

CO

~ —

g.

sr
©

o
a;

ga:

o
o*

gä:

3

s?

t/3

1— <!>

Er 'i
2
'si

Ti

B
et-

Maj ....

21

6

43

8

18

22

11

4

Juni ....

23

20

25

33

30

21

16

20

10

Juli . . . .

16

13

15

36

16

22

19

24

9

Augusti . . .

35

22

13

40

40

29

15

24

9

September . .

15

32

25

33

17

16

7

8

3

En relatift stor utbredning har åskan haft i St. Mic-
hels län, med maximum i Maj (43 °/0); minst var den i
Åbo län, likaledes i Maj (6 %). För hela landet uppnådde
utbredningen den jämförelsevis höga siffran af 10 % i
Juni, i motsatts härtill var utbredningen i Maj och Sep-
tember mycker ringa (4. resp. 3 %).

340

Åskutbrottens relativa talrikhet Maj— September.

1 8 9 8.

p-
C
P-

a4

O

!»:
P

p

<

1—1 p
8j: W

CD

t»

CO
et-

? S'

sr

CD

o

O

o"

8*

<1

p
p

pT
ö

n

--■■ '-

— .

c-»- |

Maj ... .

0.5

O.t

0.9

0.2

0.S

0.3

O.i

0.3

Juni ....

4.4

2.5

1.9

4.o

3.2

4.5

2.7

1.5

3.i

Juli ....

1.9

1.2

0.9

5.o

2.4

5.3

3.9

5.7

3.i

Augusti . .

2.7

2.o

0.1

2.8

4.6

3.o

l.s

2.5

2.4

September .

0.3

0.7

0.5

0.3

0.9

0.9

O.t

O.i

0.4

Summa

9.3

6.5

3.3

13.o

11.3

14.5

8.7

9.9

9.3

Åskfrekvensen var öfverhufvudtaget låg, med maxi-
mum i Juli i Uleåborgs län (5.7). För kela året var fre-
kvensen störst i St. Michels län (13. o) och minst i Ta-
vastehus län (3.3).

5. Åskutbrottens dagliga period.

Åskutbrotten under dygnets särskilda timmar (lokal
tid) är o sammanförda i de tvä efterföljande tabellerna.

341

Åskutbrottens dagliga period i olika län.

1898.

1

B

er
o

P

Tavastehus

län.

02
c«-

P ©

=r
©

CO

<J

er
o

-i
CTQ

00

SK

ö

-

c
o

o'

as:

<3

p

-

Ba:
B

C
__ ST

as: go
►i

crq

CO

©.
p~

p"

3
O. 1

© 1

12 n.-l f. ui.

2

4

2

2

1

1

3

15

1-2

3

2

1

1

1

2

3

2

15

2—3

2

2

—

—

1

2

6

3

16

3-4

5

2

1

1

2

3

2

1

17

4—5

1

1

2

—

3

2

4

1

14

5—6

2

1

—

1

6

1

3

2

16

6—7

—

2

—

1

4

2

1

2

12

7—8

—

2

—

1

3

3

—

1

10

8—9

1

1

—

—

—

6

4

2

14

9—10

3

5

1

—

4

3

3

2

21

10—11

6

i

3

—

6

7

13

10

52

11 — 12 d.

9

11

2

3

6

10

17

8

66

12 d.— 1 e. m.

9

10

6

4

8

5

16

6

64

1-2

9

16

3

6

17

16

28

13

108

2—3

16

3

2

13

12

18

41

7

112

3—4

13

5

2

8

14

20

31

14

107

4—5

21

8

—

11

15

11

25

7

98

5-6

15

12

2

8

9

12

21

10

89

6-7

6

4

—

5

7

10

20

9

61

7—8

6

9

1

4

6

7

9

3

45

8—9

8

4

1

3

6

6

9

2

39

9—10

5

4

1

3

9

8

4

2

36

10—11

4

4

1

2

9

5

4

5

34

Il—I2n.

3

7

-

1

4

4

4

2

25

342

Åskutbrottens dagliga period under olika månader.

189 8.

p
i

—

•~-

>

0B3

v.
et-

Sept. — De-
cemb.

-

CD

t>

12 n.-l f. m.

1

6

4

o

15

17.50

1—2

5

3

2

3

2

15

15.25

2-3

3

—

6

5

2

16

I6.00

3—4

3

1

8

1

4

17

I6.00

4—5

3

—

5

3

3

14

1 5.25

5—6

3

—

6

3

4

16

14.50

6-7

2

—

4

3

3

12

12.50 ■

7-8

—

—

5

2

3

10

11.50

8-9

—

2

9

1

2

14

14.75

9—10

—

6

7

5

3

21

27.oo

10-11

—

17

25

5

5

52

47.75

11—12 d.

2

25

22

14

3

66

62.oo

12 d.— 1 e. m.

1

31

22

10

64

75.50

1-2

3

54

31

17

3

108

98.oo

2-3

4

51

44

9

4

112

109.75

3-4

7

46

41

12

1

107

105.75

4-5

7

33

33

23

2

98

98.oo

5-6

1

28

41

19

—

89

84.oo

6-7

—

20

23

18

—

61

64.oo

7—8

1

14

10

18

2

45

47.50

8-9

—

8

7

24

—

39

39.75

9-10

—

11

5

20

—

36

36.25

10-11

1

7

8

17

1

34

32.25

11 — 12 n.

1

7

5

12

—

25

24.75

I följd af åskutbrottens fåtalighet företer den dag-
liga perioden icke samma regelbundenhet, som under ti-
digare år, särskildt gäller det den första hälften af dyg-
net där tre minima kunna skönjas, af hvilka det mest

343

utpräglade faller pä den ovanliga timmen 7 — 8 f. m. Ma-
ximum framträder dock tydligt och inträffade på samma
tid som under de tre nästföregående åren, nämligen kl.
2—3 e. m.

6. Åskutbrottens antal i olika väderstreck.

i

>

CD

Ti

2-

r-

:_

.-

z

(T*-

p"

1898.

1

5_

"jg

'\

r*-_

(2

T.

a

~~

&.

9

g

S

8.o

62.5

93 o

71.5

4.5

239.5

sw

10.0

67.5

37.o

78.o

9.5

202.o

w

12.5

78.'.

31.5

38.o

11.0

171.o

NW

4.5

30.5

32.o

16.5

9.5

93.o

N

1.0

27.o

26.5

7.o

1.0

62.5

X E

2.o

15.5

32.5

5.o

1.5

56.5

E

2.o

24.o

45.5

7.5

1.5

80.5

SE

5.o

49.o

48.o

22.5

4.5

129.0

Denna sommar har största antalet åskutbrott inträf-
fat i S, minsta åter, som vanligt i NE.

r. Åskslag, hagelfall och andra med åskvädren
sammanhängande företeelser.

De kända askslagen äro anförda i nedanföljande

tabell.

344

Åskväder med åskslag.

S2j

H

W

<5

HrJ

^

>~

SO

en-

o4

<J

CT

<!

o

O

P

h

O

-: 7

S?K

Oro

►ö

P

w

p

p
0

ty

c»

P S"

CO

CO

o

fä?

p

»:

F2

K

p^^j

K pr

pOKJ 5.

Januari
Maj .
Juni .
Juli .
Augusti
September

—

—

1

2

3
1
1

1

1

1
1
1

. i 3

—

—

8

^er

. —

—

—

—

1

Hela tiden : 5

Antal åskslag på !
100 askutbrott . 3.o

1 -

3.5 3.0 ;

10

5.6 2.3

1.4 1.6

31

2.6

4.o
3.i
2_0

1.3
5.2

2.o

2.6

Antalet kända åskslag är icke särdeles högt. Ett
påfallande maximum visar Augusti månad (15). Talrikast
förekommo åskslag i Viborgs län, Tavastehus län saknar
däremot dylika helt och hållet. Den relativa faran för
åskslag är ovanligt hög under Augusti manad (5.2) samt
i Viborgs län (5.6). För hela landet var den nära lika
med tio år smedeltalet (2.55).

QD

>

-

J.

=H

c_

c

<Tf

0

1898.

CfQ

02

emb

3

c

Dödade människor . . .

1

1

Dödade kreatur ....

—

13

1

1

15

Eldsvådor

3

—

9

—

12

Skogseldar

1

—

—

—

l

345

Blott ett dödsfall i följd af askslag har anmälts;
antalet dödade kreatur är icke häller stort. Anmärknings-
värdt är det relatift stora antal genom blixten förorsakade
antändninuar.

Hagel under åska.

&S

H

öd! <

W

ej

_ (D

K: Z.

00.
v.

K

B.H.H

18 98.

s

v.

P?
p

cr
o

P
B

p
<

— --
g? w

0 sr

tr

c

c*

S —

P S"
t?
a>

sr

0-

0

öq

X

f

0

0'

<

p

en

P

pt

CD

g*

c»-

ntal hagel-
all på 100

skutbrott

Maj

-

2

1

3

9.3

2

2

1

2

7

6

2

1

23

5.9

Juli

1

1

—

—

3

5

2

2

14

3.6

Augusti. . . .

3

1

—

11

3

2

2

22

7.6

September. . .

—

1

— 4

1

—

—

6

13.6

Oktober — Apr. .

—

—

1

2

—

—

1

4

12.9

Hela tiden

6

5

2

4

25

17

7

6

72

6.1

Antal hagelfall

på 100 åskut-

brott ....

3.5

0. 5

6.o

4.9

14.i

9.9

2.4

4.9

6.1

—

Hagelfrekvensen har varit ovanligt stor i Viborgs
län (14.i) och minst i Vasa län (2.4), För hela landet var
den störst i September och minst i Juli.

Ur nedanf oljande tabell framgår fördelningen af ha-
gelfall utan åska under åskdagar.

346

1898.

p"
fr.

BK
B

Tavastehus
län.

Åbo län.

e-t-

p? ^

P o

p-

(T
•Jl

Knopio län.
Viborgs län.

< ' cl
p Sr"

x i— Sc

rr r 5
p Ifc

X

o

I

p

CD1

Januari . . .
Juni ....
Juli ....
Augusti . . .
September . .
November . .

—

—

-

1
1

3 2
3

1

1

1 3

1
4
5
4
1

Hela tiden

—

—

—

2

6 3

1 4

16

Dessutom förekommo hagelfall uied blixt utan dun-
der: 1 i Januari, 1 i September och 2 i November.

Följande Motblixtar äro anmälda: under åskvädret
den 20 Januari i Hirvensalmi inkom blixten i form af en
eldkula i rummet a en gård; någon explosion inträffade
icke; i Davidstad observerades nere klotblixtar den 7 Au-
gusti, tvänne af dem exploderade.

Slet/drag. Utom det i redogörelsen redan omförmälda
sky draget i Tali den 31 Juli har anmälts ett sky drag,
observeradt i Kyrkslätt Obbnäs den 15 Juli mellan kl. 1
och 2 e. m. ; hösåtor upplyftades och fördes öfver hög-
skog in på en annan äng.

Norrsken. Den 11 Mars kl. 10 e. m. upplystes i
Kronoby hela norra himlahvalfvet af ett klart, flammande
norrsken. Den 15 Mars observerades i St. Michel kl. 8
e. m. — 12 n. ett starkt, flammande norrsken öfver hela
norra himlahvalfvet, dels i strålar från nordvästra, norra
och nordöstra horisonten mot zenit, dels i breda bälten,
gående öfver zenit från WSW ät NNE. A samma ort

347

observerades ett norrsken den 9 September. Därom me d
delades följande: ett storartadt, praktfullt norrsken syntes
härstädes mellan 9 och 11.30 e. m. Från zenit utgingo
elektriska flammor at alla väderstreck, endast SE hori-
sonten var elektricitetsiri ; ett bredt ljusgult, delvis lysande
bälte sträkte sig från nordöstra horisonten öfver zenit till
den sydvästra. I nord-nordost syntes ett cirkelsegment,
hvars konkava sida vid horisonten var elektricitetsfri, men
konvexa sida prydd med otaliga, från bågen uppåt paral-
lelt stigande, i intensitet och utsträkning synnerligen om-
växlande strålar. I Somero observerades norrsken pä
kvällen den 8 och 10 September.

Jordska/f. Frän Nivala meddelades, att därstädes
iakttagits ett jordskalf den 5 November, strax efter mid-
natt. Husen darrade, dånet som aflägsen åska.

po
CTC3

ÅSKVÄDREN I FINLAND

1899.

AF

W. ÖHQUIST.

Finska Vetenskaps-Societeten har under år 1899
(trettonde observationsåret) emottagit dels från frivilliga
observatörer dels från Ofverstyrelsen för lots- och fyrin-
rättningen 1634 meddelanden rörande åskväder och med
dem sammanhängande fenomen. Vid bearbetningen af
detta material hafva antecknats 1695 åskutbrott, 50 fall af
kornblixt och blixt utan dunder, 31 hagelfall och 9 regn-
byar utan aska under åskdagar, 36 hagelfall, 1 snöfall, 1
regnby, 1 stormby, 1 snöstorm och 1 orkan under annan
dag. '2 meteorer, 2 jordskalf och 4 skydrag.

Observationsorterna.

Nylands län.

Borgnäs, 0. K. Englund.
Borgå, A. H. Heikkilä.
Borgå Orrby, A. Forsell.
Ekenäs, K. Elgh.
Ekenäs Gullö, P. Aschan.
Ekenäs landskommun, F. Collin.
Hangö fyr, K. F. Alcenius.
Helsingfors, Meteorologiska Cen-
tralanstalten.
Helsingfors, M. Brenner.
Helsinge Malm, A. Dahl.
Helsinge Malm, J. Kajander.
Helsinge Rastböle, C. Wulff.
Ingå P'agervik, E. Hisinger.
Karis Sigga, C. M. Wikström.

Kyrkslätt Strömsby, V. Kosberg.
Lojo, F. W. Leman och K. Aarnio.
Lovisa, I. Lovenetzskij.
Mörskom Backböle, E. Johansson.
Mörskom Grefnäs, P. Back.
Nurmijärvi, A. Tötterman.

* Nurmijärvi, H. B. Aström. •

* Nurmijärvi Uotila, H. B. Åström.
Pernå Våtskär. J. W. Modig.
Pqjo Brödtorp, E. <i. Borg.
Porkkala, I. Taucher.

Pusula, K H. Lindfors.
Sibbo Tallmo, H. B. Åström.
Tusby Gammelby, A. Donner.

* Tusby Jokela, H. B. Aström.

A ho län.

* Alastaro, A. Björk.
Alastaro, M. Havia.
Björneborg, R. Rinne.
Bogskärs fyr, V. Montell och K.

Lindström.
Brandö. Fr. W. Sipilä.
Enskärs tyr. K. A. Karlsson.

Finström Tärnebolstad, Fr. Man-

gelus.
Hinnerjoki, H. Miettinen.
Hiittis. J. G. Ahlroth.
Hvittis, Karl Lydén.
Hvittis, V. Lindstedt.
Hvittisbofjärd, K. J. Inberg.

353

lkalis, W. Korhonen.
Ikalis, A. Okko.
[kalis, E. Strömmer.
Kakskerta, A. E. Helin.
Karkku, Hj. Hjelt.

* Karkku, A. W. Nordström.
Kimito. Maria Hedberg.

Kisko Toija, Sofi Roseli och G.

M. Johansson.
Kumo, V. Ahlgren.

* Lemland, G. E. Lindberg.

* Lemströms kanal, Fr. Mangelus.
Lundo, A. L. Stablberg.

• Lökö, F. A. Söderholm.
Mariehamn, Fr. Mangelus.
Mouhijärvi, A. Hildén.

Märkets fyr, J. A. Dahlbom.
Nagu, J. J. Fogelberg.
Nykyrko, F. A. Söderholm.
Nystad, F. H. Lundelin.
Pargas, Elis Cederström.
Pargas Piukala, A. Stenvall.
Pemar, A. Björk.
Raumo, E. A. Nordman.
Sagu, A. Vilenius.
Sagu, Selma Henriksson.
Salo, J. N. Sainio.
Salo, A. Zetterman.
Skälskärs fyr, K. E. Holmberg.
* Sund, Fr. Mangelus.
Säbbskär, J. E. Mannfolk.
Utö fyr, M. Nyström.

Tavastehus län.

* Pirkkala, Thekla Molin.
Hausjärvi Torhola, I. Melander.
Jämsä, H. Salonius.
Messuby, B. Grahn.
Mustiala, Landtbruksinstitutet.
Padasjoki, E. Bonsdorff.
Parola Nihattula, Karvonen och
Kupila.

Somero, P. Sörman
Somero Långsjö, V. Sagulin.
Tammerfors, "Widbom.
Tammerfors, Thekla Molin.
Irdiala Notsjö, J. N. Järvinen.
Valkiakoski. J. Solin.

S:t Michels län.

Gustaf- Adolfs, B. Hassinen.
Hirvensalmi, A. Tanttu.
Jokkas, K. V. Helander.
Jorois Vättilä, K. Swartz.
St. Michel, A. W. Nordström.

Kristina, Juho Eikka.
Savonranta, O. Hendulin.
Sulkava, C. Ph. Lindfors.
Sysmä, J. Wallén.

354

Viborgs län.

Björkö, K. K. Talvinen.
Davidstad, A. E. Borgström.
Hanhipaasi fyr, E. V. Eriksson.
Jaakimvaara, E. Zinck.
Impilaks Ala Savota, O. Meurman.
Kronoborg, A. Matilainen.
Kronoborg, O. V. Löfman.
Luumäki, E. v. Hertzen.
Miehikkälä, L. J. Hendell.
Nykyrka Kanneljärvi, J. Hurma-

lainen och Matti Kurppa.
Pyhäjärvi, K. O. Mansnerus.
Pyttis Svartbäck, N. A. Holländer.
* Ruokolaks Tainionkoski, A. Dahl.
Ruskeala, Mathilda Dahlberg.
Savitaipale, Ebba Fagerström.
Sordavala, G. Lindberg.
Sordavala, A. A. Borenius.

j Sordavala, Hilma Pirinen.
| Tali, O. Bränder.

Valkjärvi, B. W. Ahlfors.

Vederlaks Harju. E. Nyman.

Vekkelaks Braxby, F. K. E. Lind-
holm.

Verkkomatala (fyrskepp), F. Lau-
rell, N. E. Strahlman och W.
Wahlberg.

Viborg, H. Backman.

Viborg, K. T. Försten.

* Viborg Juustila, L. Lindstedt.

* Viborg Saarela, Elis Ceder-
ström.

Villmanstrand, A. Ståhle.

* Villmanstrand. A. \Y. Nord-
ström.

Kuopio län.

Idensalmi, E. J. Elmgren.
Idensalmi, V. Walldén.
ilomants, H. B. Strömmer.
llomants, G. E. R. Wasastjerna,
Juuka, K. K. Alcenius.
Kides Puhos, J. Laine.
Kuopio, Milma Malmberg.
Kuopio Julkula, A. Dahl.
Kuopio Koivumäki, E. Biese.
• Kuopio Sorsasalo, K. Killinen.
Kuopio Vehmersalmi, O. H. Berg-
ström.
Leppävirta. M. Lindberg.
Libelits Taipale. U. W. Lunden.

Nerkko kanal, -I. F. Bäckström.
Nerkko kanal, K. Killinen.
Pelkjärvi, Inez Karsten.
Rautalampi. G. Dahlgren.

* Tohmajärvi Akkula, J. Laine.

* Tohmajärvi Kemie, J. Laine.
Tohmajärvi Onkamo, A. W. Gyl-

dén.

* Tohmajärvi Tikkala. A. W. Gyl-
dén.

Tohmajärvi Värtsilä, Nina Kar-
sten.
Tuusniemi, J. Miettinen.

355

Vasa län.

Alajärvi, J. Johansson.
Gamlakarleby. E. Bengelsdorff.

* Gamla Vasa, V. Walldén.
Helsingkallan (fyrskepp), K. Wahl-
berg.

Himango, G. 0. Aspelin.
Jakobstad, Nanny Lovenetzskij.
Jakobstad Björnholmen, G. Hed-
berg.

* Jakobstad Östanpå, G. Hedberg.
Jyväskylä, A. Martin.
Jyväskylä, E. Mansnerus.
Jyväskylä, J. Y. Sahlstein.
Karstula. J. I. Gummerus.
Kaskö, E. A. Nordman.
Kauhajoki, C. W. v. Schantz.
Korsholm, Anna Wahlbeck.
Kivijärvi. P. Kränk

Kronoby, A. Jakobsson.

Laukas Horhola. A. Tötterman.
Lohteä, O. Mellenius.
Munsala. A. Westerlund.

Nerpes, E. V. Hannas
Norrskärs fyr, A. Uppman.
Pylkönmäki. J. Lehtinen.

Pörtom, Saima Sjöberg.
Skälgrunds fyr, S. Strömborg.
Snipan (fyrskepp). H. V. Gylander.
Storkallegrund (fyrskepp), V. Au-

rén.
Storkyro, G. Durchman.
Stora. A. Stahlhammar.
* Sumiais, A. Tötterman.
Sumiais, H. Salonen.
Tankar fyr, Carl Emelé.
Töysä, Arnold Berger.
Valsöarnes fyr, F. J. Eklund.
Vasa, Ida Pomelin.
Viitasaari, E. F. Landgren.
Viitasaari Ilmolahti. S. Häkkinen.
Viitasaari. J. Suomela.
Yxpila, E. Bengelsdorff.
Östermyra, G, Hedberg.

Uleäborgs (än.
Enare Thule, M. W. Waenerberg. Pudasjärvi, A. Suopanki.

Enontekis, Y. Halonen.
Frantsila, A. Hanell.
Haapajärvi, Ch. Em. Ahnger.
Hyrynsalmi, O. G. Waenerberg.
Kajana, Maria Renfors,
* Kemi Karihaara. O. H Petäjistö.
Kemi, Frans Tiura.
Kuhmoniemi, V. Pfaler.
Marjaniemi fyr. L. Lalin.
Nivala. A. Hulkkonen.
Nivala, K. E. Hohenthal.

Simo. J. A. Keckman.
Sodankylä. K. Mellenius.
Sotkamo, N. P. Juselius.
Suomussalmi, A. Sandström.
Taivalkoski, J. Barkman.
Torneå Torpet, K. Em. Castrén.
Uleaborg, A. Dahl.
1'leaborg, O. H. Petäjistö.
Ulkokalla fyr. E. Björklöf.
* Utsjoki, M. W. Waenerberg.
Vaala. K. J. Björklund.

Observationsorter utom landet.
* Finska viken, A. Forsell.

I observationerna hafva således deltagit 190 observa-
törer, bland dem 7 vikarierande. De med en stjerna be-
tecknade orterna äro tillfälliga observatiosorter (under
resor).

357

2. Fördelning af åskutbrott (re) och fall af kornblixt

eller blixt utan dunder (<0 på årets

särskilda dagar.

1899.

5

2.

■9

Juni.

Maj.

Augusti.

September.

Oktober.

o

B

—

n

o

a
s
5

c
s

re

<;

re

P£ <k\ re .<*. JT5 K

rei^

re <;

re <k

re

reK

1

o

3
4
5
6
7
8

9
10

11

12

13

14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31

—

1

i

i

i

i

—

3

15

1
1

4

]
6

2

1

1

12
2

2

i
2

2

1

1

2

73

39

1

32
43
23
25

48
105

8

54

21

1

8

11

58

28

59

72

127

291

56

104

23

36

24

29

7

13
1

1
1
8
9
3

*

1
1
1
3

18

2

15

4

4

2

4

4

1

19
35

6

4

1

_

1

_

i

7
1

2

9
2

47
1
2

1

2
1

3

4
13

1

1

5
2

-

i

3
i

i
i

Summa

1

i

6

30

2

139

1

1307

30

119

1

72

4

20

9

i

i

i

85 S

Under aret bafva altsa förekommit 78 askdagar och
7 dagar med endast kornblixt eller blixt utan dunder : inal-
les hafva 50 fall däraf anmälts.

Året företer i tlere afseenden anmärkningsvärda ano-
malier. Askdagarnas antal är betydligt mindre än under
något af de föregående åren (det minsta var 93, år 1891),
och deras fördelning på de särskilda månaderna är mycket
ojämn. Askutbrottenas fördelning är likaså abnorm. Så
godt som alla åskutbrott hafva inträffat under Juli manad
(1307 af arets 1695); de andra månaderna uppvisa ett jäm-
förelsevis försvinnande litet antal åskutbrott. Detta är tyd-
ligen en följd af de säregna väderleks förhållanden, som
varit rådande under våren och sommaren. Såväl Maj som
Juni månad utmärkte sig genom ovanligt låg temperatur.
Under Maj månad sjönk temperaturen som oftast under
fryspunkten och till och med så sent, som den 9 Juni har
snöfall observerats i landet. Först i slutet af Juni började
temperaturen att stiga och under Juli inträffade en längre
värmeperiod, som hade till följd de talrika askutbrotten
under denna månad. Under Augusti var temperaturen
äter mest under det normala och talrika nattfroster före-
lä o nuno.

3. Åskutbrottens förlopp under de särskilda
åskvädersdagarna.

Efterföljande redogörelse är uppgjord etter samma
plan, som de tidigare redogörelserna.

359

Januari — April.

1) Januari 22. Starkt minimum öfver västra Finland. Aska
i Tohmajärvi Onkamo kl. 1.20 e. m.

Februari 7. Blixt utan dunder i \V kl. oinkr. 6 e. in. i Kristina
(St. Mich. län).

Mars 12.') Blixt utan dunder (?) i Lundo kl. 9!30 e. m. (sanno-
likt skenet från ..Bjurböle"-meteoren).

2) April 3. .Minimum öfver östra Finland. Aska kl. 4.25 e. m.
i Haapajärvi.

3) April 9. Minimum i trakten af Danmark och sydligaste
Sverge. Åska i Sibbo Talmo kl. 7.55 e. m.

April 14. Hagel utan åska vid Utö kl. 12. 45 e. m.

4) April 17. Svagt dunder kl. 3. 30 e. m. i Tuusniemi.

5) April 30. Åska kl. 2.15 e. m. öfver Porkkala, Kotka och
Fredrikshamn. Hagel nian anka i Abo.

Maj månad.

Endast 7 åskdagar med 30 åskutbrott hafva före-
kommit under denna månad. Ett hagelfall under aska
och ett utan åska under askdag har anmälts äfvensoin
ett askslag. Under de första dagarna af månaden samt
omkr. den 12:te och 22:dra har temperaturen flerstädes
i landet varit under fryspunkten. Väderleken öfverhuf-
vudtaget kylig och regnig.

6) Maj 16. Minimum i södra Skandinavien. Åska A) kl. 3—6
f. m. i Våtskär och Björkö. B) Kl. 11 f. m.— 3.25 e. m. i Kauha-
joki. Xerpes (åskslag genom skorstenen i en byggnad), Ikalis, Oster-

'•) Den 12 Mars kl. '.'.:'." e. m. nedföll i närheten af Bjurböle hemman i Borga
socken en ovanligt st<ir s. k. „ineteor?ten" : fenomenet observerades vida omkring i lan-
det och äfven utom landet> gränser samt vakte stort upp>eende. Boliden erhåll namnet
efter orten där den nedfallit.

360

myra och Alajärvi. C) Kl. 7.5 e. m. — in på natten i Vekkelaks,
Björkö, Sulkava, Villmanstrand, Kides, Pyhäjärvi och Ruskeala.

7) Maj 18. Åska kl. 4.20 e. m. i Tuusniemi, efter askan storm.
Kornblixt kl. 10.30—11 e. m. i Björneborg.

8) Maj 19. Aska i Tuusniemi kl. 3.50 e. m. Blixt ulan dun-
der i S\V i Ekenäs kl. 9.30 e. m.

9) Maj 21. Minimum i trakten af Visby. Åska kl. 3.20—4.45

e. m. öfver Björkö, Verkkomatala, Viborg Saarela och Tali.

Maj 23. Hagel utan åska vid Bogskär.

10) Maj 27. Minimum öfver nordöstra Tyskland. Aska i
Pyttis Svartbäck kl. 6.10 e. m.

11) Maj 28. Minimum i trakten af Riga. Åska kl. 4.20—
omkr. 5 f. m. i Helsingfors, Sysmä och Hirvensalmi, kl. 5.45 — 6.30

f. m. i Nurmijärvi och Pusula samt kl. 2.10 e. m. i Savonranta.

12) Maj 31. Ett minimum har under dagens lopp utbildat sig
i Kajana trakten. Aska kl. 4.20 e. m. i Tuusniemi och 4.50 e. m.
i Pyttis Svartbäck (hagel). Hagelskurar utan aska om natten i
Tuusniemi.

Juni månad.

Väderleken var, i synnerhet i första hälften af må-
naden, anmärkningsvärdt kylig och regnig och flere snö-
oc-h hagelfall utan åska hafva förekommit. Antalet äsk-
dagar var 12 (det minsta som hittills observerats under
Juni månad) med 139 åskutbrott (hvaraf 15 med hagel-
fall), 13 hagelfall utan åska och ett åskslag (klotblixt);
dessutom förekom en dag med endast blixt utan dunder.

13) Juni 1. Åska kl. 12 m.— 2 e. m. öfver Viborg < hagel) och
Tali (hagel i tvä skof); kl. 12.5—2.50 e. m. öfver Kuopio Sorsasalo
och Tuusniemi (mö); kl. 12.45—2 e. m. i Våtskär (hagel) och Mör-
skom (hagel); kl. 2—5.20 e. m. öfver Ikalis (hagel). Karkku (hagd)
och Mouhijärvi (hagel): kl. 3.5 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi (hagd).
Hagel nian åska omkr. kl. 11 f. m. i Valkjårvi (i två skof). kl. 11.50

361

t', m. i Nykyrka Kanneljärvi, kl. 12.10—1.5 e. m. i Viitasaari (i två
skof), kl. 2.30 e.m. i Torneå, kl. 3 e. m. i Tammerfors, kl. 4.45 e. m.
i Helsingfors, kl. 4.55 e. m. i Helsinge Rastböle, kl. 5.45 e. in. i
Mörskom, kl. 6.5 e. m. åter i Helsinge Rastböle, kl. 4.50 e. m. i
Tuusniemi och kl. 5 e. m. i Viborg.

•Inni 3. Hagel utan åska kl. 11.5 f. m. i Ruskeala, kl. 10.40
f. m. och 1.10 e. m. i Sordavala. äfvensom snö, hagel och stormbyar
under dagens lopp i Tuusniemi.

14) Juni 6. Svagt minimum i norra delen af Östersjön. Aska
kl. 4.Ki f. m. vid Hanhipaasi och kl. 2.5 e. m. i Lovisa.

Juni 8. Minimum i mellersta Ryssland. Hagel utan åska kl.
3.50 e. m. i Uleaborg. Snö och stormby i Lapinlahti kl. 4.45 e. m.
och häftigt hagel fall med stormby i Ruskeala kl. 8.10 e. m. Snö och
hagel utan åska under dagens lopp i Enare Thule.

Juni 9. Hela dagen skoftals snö och hagel i Knare Thule och
Tuusniemi (storan.

Juni 12. Svagt minimum i norra Östersjön. Hagel utan aska
i Kyrkslätt Strömsby kl. 12.30 e. m.

15) Juni 13. Minimum i nordöstra Tyskland. Aska kl. 10—
11.50 f. m. öfver Porkkala och Kyrkslätt Strömsby.

16) Juni 14. Åska kl. 2.50 e. m. öfver Porkkala.

17) Juni 15. Åska kl. 11.45 f. m. i Kuhmoniemi och kl. 6.20
e. m. i Tuusniemi.

18) Juni 17. Åska kl. 5.50 e. m. i Tuusniemi och kl. 9 e. in.
i Ikalis.

19) Juni 18. Aska kl. 3.45—5.20 e. m. i Alastaro och Kumo.

20) Juni 19. Åska i Kakskerta kl. 3.40 e. m.
Juni 22. Hagel utan åska kl. 5 e. m. i Tuusniemi.

Juni 23. Kornblixt kl. 10.15 e. m. i S\V i Helsinge Rastböle.

21) Juni 27. Åska kl. 2.25 e. m. i Sotkamo.

22) Juni 28. Åska kl. 6.30 e. m. i Hvittisbofjärd och kl. 9.55
e. m. i Viitasaari.

23) Juni 29. Högt och jämt fördeladt lufttryck öfver hela
landet; temperaturen normal eller något däröfver. 73 åskutbrott,
maximum för Juni månad. A) Åska omkring kl. 6 f. m. i Kides.
B) Kl. 11.10 f. m.— 2.45 e. m. öfver Hanhipaasi, Impilaks, Ilomants,
Pelkjärvi. Ruskeala, Tohmajärvi, Kides < hagel). Savonranta. Libelits

362

och Tuusniemi. C) Kl. 11.45 t', m.— 2.30 e. m. i Luumäki, Davids
stad, Vederlaks, Vekkelaks, Miehikkälä, Villmanstrand och Savi-
taipale. D) Kl. 12.30—4.30 e. m. i Sulkava, Hirvensalmi och Sysmä.
K) Kl. 1—6.35 e. i Jyväskylä, Laukas, Sumiais, Viitasaari och Kivi-
järvi. F) Kl. 1.20-5.5 e. m. öfver Verkkomatala, Viborg, Tali, Vek-
kelaks, Miehikkälä, Luumäki, Villmanstrand och Savitaipale. G)
Kl. 2.20 e. m. i Nivala. H) Kl. 3—755 e. m. öfver Rautalampi,
Sumiais och Viitasaari. I) Kl. 3.10—4 50 e. m. i Nivala, Himango
och Lohtea. K) Kl. 4—6.20 e m. i Jorois, Leppävirta och Rauta-
lampi. L) Kl. 4.15-6 e. m. i Savitaipale och Villmanstrand. M)
Kl. 4.45—8.15 e. m. öfver Verkkomatala, Vederlaks (hagel), Vekke
läks, Miehikkälä, Vätskär och Lovisa. N) Kl. 5.45—7.5 e. i Nivala
(två skof). O) Kl. 5.20—10 e. m. äter i Nivala, Himango, Lohteå,
Kronoby, Jakobstad, Tankar fyr, Gamlakarleby och Ulkokalla.

24) Juni 30. Åska A) Kl. 1 1 f. m.— 2.55 e. m. öfver Himango,
Lohtea (hagel), Kronoby (hagel), Gamlakarleby. Jakobstad, Tankar
fyr och Ulkokalla. B) Kl. 12.30 e. m. i Kivijärvi. C) Kl. 1.15—3.45
f. m. i Jyväskylä, Laukas, Sumiais, Rautalampi, Viitasaari och
Kivijärvi. D) Kl. 1.30-2 30 e. m. i Jakobstad, Yxpila och vid Ulko-
kalla. E) Kl. 2—5.15 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi (två skof).

F) Kl. 2.5 e. m. i Alajärvi (klotblixt; två eldkulor kommo in genom
fönstret i drängstugan å prästgården och gingo ut genom spiseln).

G) Kl. 3—4.5 e. m. i Savitaipale och Hirvensalmi samt kl 4—8 e. m.
i Leppävirta, Kuopio Julkula, Rautalampi, Sumiais och Viitasaari.
H) Kl. 5 e. m. i Himango, Lohteå, Jakobstad och Ulkokalla. I) Kl.
6 e. m. (?) i Borgnäs.

Juli månad.

Efter den kalla och regniga väderlek, som varit ra-
dande under de två nästföregående månaderna, började
med Juli månads ingång en period af hög sommarvärme.
Med undantag af tiden mellan den (> oeh 11 Juli och
några dagar i slutet af månaden har temperaturen varit
genomgående synnerligen hög, hvilket, i förening med
för det mesta jämt fördeladt lufttryck eller svaga depres-

363

sioner, var myckel gynsamt för uppkomsten af s. k.
värmeåskväder, som äfven varit särdeles talrika. Så god!
som alla åskväder synas därför hafva koncentrerat sig på
denna manad. Endast under fyra dagar har icke någoi

åskväder anmälts och antalet askutbrott steg till det
enorma talet 1807, det högsta som hittills öfverhufvud-
taget anmälts under en manad. Under askväder hafva
inträffat 54 askslag och 92 hagelfall hvarjämte 4 hagelfall
utan aska under äskdagar anmälts.

25) Juli 1. Temligen jämt fördeladt lufttryck och hög tem-
peratur. A) Enstaka utbrott kl. 8 f. m. i Karis och 9.50 t', m. i
Enontekis. B) Kl. 10 f. m. — 2 e. m. åska öfver Yxpila och Vals-
öarna, i Xivala, Jakobstad, Himango, Lohtea, Tankar fyr och Kro-
noby. C) Kl. 10.30 f. m. åska i Xivala. D) Kl. 11.30 f. m.— 7 e. m.
aska i Rautalampi, Kuopio Julkula (hagel), Idensalmi, Kajana, Sot-
kamo, Hyrynsalmi och Pudasjärvi. E) Kl. 1.40—4 e. m. vid Ulko-
kalla och i Frantsila. F) Enstaka utbrott kl. 2.30 e. m — sent på
natten öfver Porkkala (sannolikt llere utbrott), kl. 2.30 e. m. i Pu-
dasjärvi, kl. 3 e. m i Tuusniemi, kl. 3.15 e. m. i Viitasaari, kl. 3.20

e. m. i Enontekis, kl. 4 e. m. äter i Viitasaari (hagel, stonit) samt
kl. 5.50 e. m. i Kuhmoniemi. <i) Kl. 6—6.25 e. m. åska i Jakobstad
och Munsala. H) Kl. 10.20 e. m. åska i Hyrynsalmi. I) Kl. 10.55—
midnatt åska öfver Valsöarna och Kvarken.

26) Juli 2. Ett minimum befinner sig öfver Nordsjön. Luft-
trycket i Finland är högt och temligen jämt fördeladt; temperatu-
ren hög. Åska A) kl. 2—8.15 f. m. i Kemi, Marjaniemi, Simo och
Pudasjärvi. B) Kl. 2.40—3.40 f. m. i Sotkamo och Kuhmoniemi. C)
Enstaka utbrott kl. 5.45 f. m. i Sysmä, 6.15 i Leppävirta och 10.50

f. m. i Enontekis. D) Kl. 10.55 f. m.— 2.30 e. m. i Hyrynsalmi, Suo-
.mussalmi, Pudasjärvi och Taivalkoski. E) Kl. 1.1.20 f m. i Tuus-
niemi. F) Kl. 11.30 f m.— 3 e. m. öfver Alastaro, Karkku, Mouhi-
järvi. lkalis och Tammerfors. G) Kl. 12.50 e. m. i Tuusniemi. H)
Kl. 2—5.25 e. m. i Töysä och Viitasaari (stormby). I) Kl. 2.30-6.40
e. m. i Hvittisbofjärd, Xerpes. Pörtom. Korsholm, Vasa och Jakob-
stad. K) Kl. 2.40 e. m. i Viitasaari. L) Kl. 2.50 -6.30 e. na. i So-

364

mero, Urdiala, Alastaro, Karkku och Ikalis. M) Kl. 4—4.4; e. in. i
Kajana, Kuopio Julkula och Idensalmi. N) Kl. 6 e. ni. i Frantsila.

27) Juli 3. Miminum i norra Tyskland: temperaturen ovan-
ligt hög. Åska A) Kl. 11.30 f. m.— 4.25 e. m. i Vasa, Korsholm
(hagel), Pörtom, Storkyro och Jakobstad. B) Kl. 11.30 f. m. — 1.50
e. m. i Viitasaari och Kivijärvi. C) Kl. 12.10 e. m. i Yxpila. D)
Kl. 1.5—5.5 e. m. i Suomussalmi, Hyrynsalmi och Taivalkoski. E)
Kl. 1.10-4.20 e. m. i Juuka (hagel) och Libelits. F) Kl. 2.20—5.45
e. m. öfver Kvarken, vid Tankar fyr. i Lohtea, Kronoby, Jakobstad
och Munsala (hagel, stormby). G) Kl. 5.45 e. in. i Viitasaari.

28) Juli 4. Högt, något växlande lufttryck (761 a 765 mm.)
och ovanligt hög temperatur. Aska A) Kl. 11.30 f. m.— 2 e. m. i
Rautalampi, Laukas, Sumiais. Kivijärvi och Viitasaari (hagel, som
söndrade fönsterrutor och skadade svårt sädesfälten; ett åskslag
dödade en ko). B) Kl. 11.45 f. m.— 4.45 e. m. i Lohteå. Jakobstad.
Nivala, Frantsila (hagel i Temmes), Pudasjärvi, Tornea och LTeå-
borg. C) KL 2.20—4.55 e. m. i Jyväskylä, Laukas och Sumiais. D)
Enstaka utbrott kl. 2.40 e. m. i Idensalmi, kl. 4.10 e. m. i Lohtea,
kl. 5 e. m. i Pörtom och kl. 7.55 och 10.45 e. m. i Kemi.

29) Juli 5. Ett svagt minimum befinner sig i nordöstra Tysk-
land. Denna och följande dag var temperaturen fortsättningsvis
mycket hög. A) Åska kl. 1.30 f. m. i Pudasjärvi. B) Kl. 12.3J —
3.25 e. m. i Simo och Kemi. C) Kl. 12.50 i Kivijärvi. D) Kl. 1—
3.25 e. m. i Ikalis, Stora (hagel) Nerpes och Pörtom. E) Kl. 1.20—
4.15 e. i Viitasaari (grof hagel). Kivijärvi och Sumiais. F) Kl. 1.30
— 5.15 e. m. i Juuka, Tuusniemi, Kuopio Vehmersalmi, Kuopio Jul-
kula, Idensalmi (hagel) och Nerkko. V) Kl. 3.30 — 5.40 e. m. i Karkku,
Björneborg, Raumo, Hinnerjoki, Nykyrko, Nystad och Ikalis. H)
Kl. 2.50 e. m. i Kuhmoniemi. I) Kl. 3.15—8 e. m. i Pudasjärvi ( ha-
gel, stora som trastägg, söndrade fönsterrutor) och Taivalkoski.
K) Kl. 4.40—7.15 e. m. åska i Rautalampi, Juuka, Sumiais, Viita-
saari och Töysä. L) Kl. 5.55 e. m. i Hyrynsalmi och kl. 6.45 e. m.
i Sysmä. M) Kl. 7.55—10.15 e. m. i Kemi och Marjaniemi. N) Kl.
10.15 e. m.— 2.30 f. m. (6 Juli) Öfver Kvarken, Valsöarna, Helsing-
kallan och Jakobstad.

30) Juli 6. Temligen jämt fördeladt lufttryck. Mycket ask-
diger dag, 105 åskutbrott. A) Föregående natt aska till omkr. kl.

365

2 f. m vid Tankar fyr och Ulkokalla. B) Kl. 12.10—5.50 f. m. åska
vid Helsingkallan. i Yxpila och Frantsila (fortsättning af åskvädret
N föregående dag). C) Tidigt pa morgonen— 6.25 f. m. aska i Sor-
davala, Impilaks och Iloraants. D) Enstaka utbrott kl. 1.5 f. in. i
Enontekis, kl. 6 f. m. i Tuusniemi, kl. 8 f. m. i Pojo Brödtorp och
kl. 10.50 f. m. i Hyrynsalmi. B) Ett vidsträktare askvader började
på förmiddagen i Abo trakten och drog i tre grenar öfver sydvästra
Finland. Den ena grenen urladdade sig kl. 11.40 f. m.— 3.40 e. m.
öfver Kakskerta, St. Mårtens (orkan, häftigt hagel fall, som förstörde
rågen och hafrebrodden i tre byar; åskslag genom telefonledningen
i ett mejeri, som antändes, men blef släkt: en häst dödades . Pemar,
Salu. Somero Langsjö och Kisko. Den andra grenen drog kl. 12.10
—4.20 e. m. öfver Somero (hagel), Somero Längsjö (hagel), Pusula
(hagel), Lojo och Kyrkslätt (hagel), och den tredje grenen kl. 12.25
—4.30 e. m. öfver Alastaro, Urdiala, Valkiakoski, Parola (hagel),
Mustiala, Sysmä, Hausjärvi, Orimattila (starkt hagelfall förstörde
växtligheten i fem byar; åskslag, som dödade två arbetare, anstälda
vid Lovisa — Vesijärvi banbyggnad), Tusby Gammelby, Borgnäs,
Borgå Orrby, Borgå och Helsingfors. P) Kl. 12.30 e. in. aska i Sul-
kava. G) Kl. 12.45 — 12.55 e. m. åska i Tusby Gammelby och Borg-
näs. H) Kl. 1 — 5.25 e. m. aska öfver Luumäki. Villmanstrand, Krono-
borg, Hanhipaasi, Jaakimvaara, Sordavala och Ruskeala. I; Kl.
1.20—3.50 e. m. åska i Idensalmi (hagel). Viitasaari (ett åskslag dö-
dade 4 nötkreatur). Kuopio Julkula och Tuusniemi. K) Kl. 2.35 —
9.45 e. m. aska öfver Sysmä. Padasjoki (hagel), Hirvensalmi (hagel),
Jokkas, Sulkava (hagel) och Xyslott (hagel, orkan). L) Kl. 3—4.10
e. m. aska i Sulkava ( hagel) och Jokkas. M) Kl. 3.40 — 7.50 e. m.
aska i Luumäki, Villmanstrand, Tali, Viborg, Pyhäjärvi, Kronoborg,
Hanhipaasi, Jaakimvaara, Sordavala och Impilaks. N) Kl. omkr. 4
e. m.— 8.15 e. m. åska i Messuby < hagel). Tammerfors, Karkku. Ur-
diala (åskslag genom skorstenen i en stuga, livarvid kläderna hos
en kvinna sveddes, utan vidare skada), Valkiakoski (hagel) och
Sysmä. O) Kl. 4.15—6.20 e. m. aska i Kides, Pelkjärvi och Sorda-
vala. P) Kl. 6.20 e. m.— midnatt aska öfver Tuusniemi, Libelits,
Kides, Ruskeala, Pelkjärvi, Sordavala och Impilaks. Q) Kl. 7.30
e. m. aska i Kisko. R) Kl. s.5— 9.45 e. m. aska öfver Kides, Värt-
silä och Pelkjärvi. Si Kl. 9—10.40 e. m. aska öfver Ruskeala, Värt-

366

sila, Pelkjärvi och Sordavala. T) Aska på eftermiddagen till kl. 9
pa kvällen i Hyrynsalmi.

31) Juli 9. Högt, tämligen jämt fördeladt lufttryck. Aska kl.
2.10 e. m. i Enontekis samt kl. 2.30 — 6.35 e. m. vid Märkets fyr,
öfver Mariehamn, Skälskär och Lemland, äfvensom kl. 9 e. m.—
sent pa natten vid Märkets fyr, Skälskär och i Nystad.

32) Juli 10. A) Kl. 12.10—8.35 f. m. aska öfver Lemland. Ma-
riehamn, Kakskerta, Nykyrko, Enskär, Nystad, Hangö fyr, Ekenäs,
Pojo och Porkkala. B) Enstaka uthrott: på förmiddagen utan an-
gifvet klockslag i Borgå Orrby och kl. 11.20 f. m. i Taivalkoski.
C) Kl. 11.45 f. m.— 3.30 e. m. åska i Ikalis, Tammerfors, Messuby,
Valkiakoski (hagel). Parola (ett åskslaij antände en ria), Padasjoki
och Sysmä. D) Kl. 12.45—3 e. m. åska i Hyrynsalmi och Kuhmo-
niemi. E) Kl. 1.30—7.50 e. m. äska öfver Hvittis (hagel), Karkku.
Urdiala, Valkiakoski, Mustiala, Parola, Padasjoki, Sysmä och Hir-
vensalmi. F) Kl. 3—4.25 e. m. åska i Hausjärvi och Lovisa. G)
Kl. 4.15 — 7.25 e. m. åska öfver Somero (hagel), Pusula, Lojo, Kisko,
Tusby, Sibbo, Hausjärvi och Lovisa. H) Isoleradt utbrott kl. 4.30
e. m. i Davidstad. I) Kl. 7.30—8 e. m. åska öfver Helsingfors, Borg-
näs, Borgå och Borgå Orrby. K) Åska kl. 11.10 e. m. vid Stor-
kallegrund.

33) Juli 11. Lufttrycket och temperaturen äro höga. De två
närmast följande dagarna steg lufttrycket ytterligare och var ända
till den 20:de ovanligt hög och temligen jämt fördeladt öfver hela
landet. Äfven temperaturen höll sig synnerligen hög, i följd hvaraf
uppkomsten af s. k. värmeåskväder mycket främjades. Den 13:de
började äfven en åskvädersperiod, som nådde sin kulmen den 20:de,
då antalet anmälda askutbrott steg till det ansenliga talet 291,
maximum för sommaren och tillika det största antal åskutbrott
som öfverhufvud hittills anmälts under en dag. A) Kl. 12.15—2.45 e. m.
äska i Östermyra och Töysä. B) Kl. 12.15—2.50 e. m. aska i Veder-
laks, Lovisa och Borgå Orrby. C) Kl. 1 e. m. äska i Sysmä. D)
Kl. 1.55—4.55 e. m. äska öfver Haiko tjärd, Lovisa och Våtskär
(hagel). E) Kl. 3.15—3.50 e. m. aska öfver Mnnsala oeh Helsing-
kallan. F) Kl. 4.30—6.20 e. m. äska öfver Helsingfors, Tusby Gam-
melby, Sibbo och Borgnäs. <i) Kl. 5.5 e. m. äska i Tali. H) Kl. 6 —

367

7.55 e. m. äska i Tus by Gammelby, sibbo och Borgå Orrby. I) Kl

l).55 e. m. aska i Knontekis.

34) .Juli 12. Aska kl. 8.45 e. m. i Enontekis.

35 ) -Juli 13. A) Enstaka utbrott kl. 3.5 e. m. i Ilomants, kl.
. m. i Hyrynsalmi. 1!» Kl. 3.55—7 e. m. aska i Haapajärvi

(skydrag) och Xivala. C) Kl. 7.20—10 e. m. aska i Kuhmoniemi,
Sotkamo och Juuka.

36) Juli 14. A) Aska kl. 3.45 I', m. i .Juuka och kl. 6.30—7.15
t', m. i Pelkjärvi, Värtsilä, Kides och Ruskeala. B) Kl. 2—4 e. m.
äska i Viborg, Tali och Villmanstrand. C) Enstaka utbrott kl. 4.20
e. m. i Impilaks, 4.45 e. m. i Kuhmoniemi samt utan angifven timme
i Enare Thule.

37) Juli 15. A) Kl. 11.45 f. m.— 3.55 e. m. äska öfver Ny-
kyrka Kanneljärvi, Verkkomatala, Björkö (åskslag i en stuga i Kuo-
lemajärvi och Vekkelaks. B) Kl. 11.50 f. m.— 2.20 e. m. äska i Ki-
des, Pelkjärvi, Värtsilä, Libelits och Tuusniemi. C) Kl. 12 m. —
omkr. kl. 4 e. m. äska i Sysmä, Parola och Messuby. D) Kl. 12 m.
— 5 e. m. äska i Sibbo (4 åskslag, hvaraf ett söndrade 15 telefon-
stolpar och ett dödade en ko), Kervo (ett åskslag ramponerade tlere
telefonstolpar), Borgnäs (hagel), Borga, Borga Orrby, Lovisa och
Vatskär. E) Kl. 12 m. — 5 e. m. åska öfver Vekkelaks och Luumäki.
F) Kl. 2.10—4.55 e. m. åska öfver Hanhipaasi och Impilaks. G) Kl.
12.20—1.40 e. m. aska i Nurmijärvi och Hausjärvi. H) Kl. 1—4.35
e. m. aska öfver Viborg, Tali, Vederlaks och Villmanstrand. I)
Enstaka utbrott kl. 1.40 e. m. i Somero, kl. 2 e. m. i Sulkava, kl.
2.20 e. m. i Lojo och kl. 2.30 e. m. i Enskär. K) Kl. 2.35— 7.20 e. m.
åska i Sysmä, Parola, Valkiakoski, Messuby, Tammerfors, Urdiala,
Mustiala, Somero, Karkku och Ikalis. L) Kl. 2.45—4.10 e. m. aska
i Värtsilä, Tohmajärvi Kemie och Pelkjärvi. M) Enstaka utbrott
kl. 4 e. m. i Kyrkslätt. kl. 4.15 e. m. i Viitasaari, kl. 5 e. m. i
Korsholm, kl. 6.15—7.30 e. m. i Töysä och Viitasaari, kl. 9.20 e. m.
i Impilaks och kl. 10 e. m. i Enontekis samt utan angifvet klock-
slag i Enare Thule. Störtregn utan »ska i Borga Orrby kl. 7.25 f. m.

38) Juli 16. A) Kl. 10.45 f. m.— 4.45 e. m. äska öfver Tali,
Viborg, Björkö, Verkkomatala och Villmanstrand. B) Kl. 11 f. ra.
äska i Kuhmoniemi samt kl. 12.35—6 e. m. i Juuka. Kuopio Jul-

368

kula, Kuopio Vehmersalmi, Tuusniemi och Leppävirta. C) Kl. 12.30
—3.5 e. m. åska i Borgå Orrby, Sibbo och Hausjärvi. D) Aska kl.
2.30 e. m. i Sysmä och kl. 2.55 e. m. i Sulkava. E) Kl. 3.30—5.30

e. m. aska öfver Davidstad, Luumäki 'åskslag, som söndrade tVin-
sterrutor och skadade ett par människor, dock icke lifsfarligt),
Villmanstrand (ett åskslag antände en gård, som nedbrann) och
Tali. F) Enstaka utbrott kl. 3.55 e. m. i Sumiais, kl. 4.15 e. ni. i
Enontekis, kl. 5.10 e. m. i Hausjärvi, kl. 5.50 e. m. i Sulkava samt
utan angifvet klockslag i Utsjoki (hagel) och Enare Tnule (våld-
samt hagel fall. som söndrade fönsterrutor och förstörde växtlig-
heten).

39) Juli 17. A) Kl. 10 f. m— 4.35 e. m. åska öfver Karis.
Pojo, Ekenäs och Ekenäs landskommun, Tenala, Kisko, Salo, Par-
gas (hagel), Pemar och Lundo. B) Kl. 10.20 f. m.— 1.45 e. m. aska
öfver Ruskeala, Värtsilä, Tohmajärvi Akkula och Pelkjärvi. C) KL
11 f. m. åska vid Bogskär. D) Kl. 11 f. m. — 4.20 e. m. aska öfver
Sordavala, Jaakimvaara, Kronoborg och Hanhipaasi. E) Kl. 11 f . m
åska i Sysmä. F) Kl. 11.30 f. m.— 3.50 e. m. åska i Leppävirta.
Tuusniemi och Kuopio Vehmersalmi. G) Enstaka utbrott kl. 11.40

f. m. i Kuopio Julkula, kl. 11.50 f. m. i Sulkava och kl. 11.55 f. m.
i Sodankylä (hagel, som i tvänne byar skadade korn och potatis-
växter). H) Kl. 11.55 f. m.— 3.10 e. m. aska i Sordavala och Rus-
keala. 1) Isolerade utbrott kl. 12 m. i llomants, kl. 12.35 e. m. i
Villmanstrand, 1.10 i Sibbo och 1.30 e. m. i Kumo. K) Kl. 2.15—5

e. m. äska i Somero, Kisko, Urdiala, Mustiala och Parola. L) Kl.
3—5.55 e. m. åska i Gamlakarleby, Lohteå och Jakobstad. M> En-
staka utbrott kl. 3.40 e. m. i Lojo, 3.50 — 4.30 e. ra. i Libelits och
llomants samt kl. 4 e. m. i Hyrynsalmi. N) Kl. 4.45—6.15 e. m.
äska i Värtsilä och Kides. O) Enstaka utbrott kl. 4.50 e. m. i Hin-
nerjoki, 5.5 e. m. i Libelits, 6.50 i Sulkava samt kl. 10.20 e. m.— in
på natten i Enontekis. Blixt nian dunder kl. 1O5O—11.40 e. m. vid
Helsingkallan i WNW och N\V.

40) Juli 18. Ganska askdiger dag, 72 askutbrott. A) Kl. 10

f. m.— 2.15 e. m. äska i llomants (hagel), Libelits, Juuka, Kuopio
(hagel, stormby), Sorsasalo. Vehmersalmi, Koivumäki, Pitkälahti (ha-
gel) och Tuusniemi. B) Kl. 10.10 f. m.— 1.55 e. m. aska i Pargas,
vid Enskär, öfver Nystad, Nykyrko i hagel). Hinnerjoki, Säbbskär,

369

llvittis och Karkku. C) Kl. 10.25 t', m.— 2.40 e. m. aska öfver Su-
miais (hagel, ett åskslag dödade 4 nötkreatur a ett torp, a ett an-
nat ställe dödades genom åskslag en ko), Viitasaari < hagel), Kauta-
lampi och Karstula. In Kl. 12—12.15 e. ni. aska öfver Skälskär
och Finström. E) Kl. 12 m.— omkr. 4 e. m. aska vid Storkallegrund
och i Storkyro. P) Kl. 2—3.25 e. m. aska öfver Kvarken och Hel-
singkallan. <i) Kl. 2.20—6.30 e. m. äska öfver Kuopio Koivumäki,
Kuopio Julkula och .luuka (hagel). H) Aska kl. 3.10 e. m. i Urdiala
och 3.30 e. m. i Ikalis. I) Kl. :>.40— 5.5 e. m. aska i Sumiais och
Viitasaari. K) Kl. 3.40 — 10.55 e. m. äska öfver Pargas, Nykyrko,
Hinnerjoki. Säbbskär, Stora (hagel), Kaskö, Nerpes, Kauhajoki,
Pörtom, Storkyro, Korsholm, Östermyra, Alajärvi och Munsala. L)
Aska kl. 4 e. m. i Vaala, samt kl. 4.30—7.10 e. m. i Sotkamo och
Knhmoniemi (hagel). M) Kl. 4.40 — 12 pä natten äska vid Storkalle-
grund, i Korsholm, Vasa, Storkyro, Munsala, Jakobstad med kring-
liggande trakt, Helsingkallan, Tankar fyr och Himango. I Yxpila
observerades blixt utan dunder i S kl. 10 e. m. N) Kl. 5.25— in på
natten åska i Sumiais och Laukas (ett åskslag dödade 7 kor!) O)
Kl. 11.5 e. m. aska i Hyrynsalmi. P) Aska i Finström äfvensom i
Enare Thule under dagens lopp.

41) Juli 19. Mycket askdiger dag, 127 askutbrott. A) Kl.
12—4 f. m. aska öfver Ulkokalla, Frantsila och Helsingkallan. Blixt
utan dunder kl. 1—3 f. m. i E vid Tankar fyr oeh i W i Haapavesi
äfvensom starkt åskregn utan aska i Yxpila. B) Kl. 8 f. m.— 1.15
e. m. aska i Pudasjärvi, Taivalkoski, Vaala (hagel), Hyrynsalmi och
Knhmoniemi. C) Kl. 8—11.15 f. m. aska i Karis (askslag i en björk),
Pojo och Porkkala. D) Kl. 9.45-11.45 f. m. aska öfver Tali och
Viborg. E) Kl. 10 f. m.— 1.10 e. m. åska öfver Pargas, Pemar,
Lundo och Alastaro. Fi Enstaka utbrott kl. 10.45 f. m. öfver Kvar-
ken, kl. 10.50 f. ni. i Pyhäjärvi (Vih. län.), kl. 10.50 f. m. i Frdiala.
(i) Kl. 10.55 f. m.— omkr. kl. 12 på dagen åska vid Märkets fyr.
öfver Skälskär och i Finström. H) Kl. 10.55 f. m.— 3.40 e. m. aska
öfver Säbbskär, Hvittisbofjärd, Stora, Kauhajoki. Pörtom, Korsholm
och Vasa. 1) Kl. 11.10 f. m— 4.25 e. m. äska i Pemar och Lundo.
K) Kl. 11.40 f. in.-12.25 e. m. aska i Nystad (i Lokala och i Pitkä-
luoto antändes skogen genom dsk*la<j), Xykyrko och Hinnerjoki.
Li Kl. n.4i» f. m.-2.55 e m. åska i Pyhäjärvi, Kronoborg och Hanhi-

••570

paasi. M) Kl. 11.45 f. m.— 2.30 e. m. aska i Nykyrka Kanneljärvi,
Verkkomatala, Björkö (hagel och åskslag i Humaloja by, där två
hästar på bete dödades), Tali (åskslag i en telegrafstolpe: a Rapu-
koski säg blef genom ett åskslag en ko, som mjölkades, oskadd
flyttad en meter (!) åt sidan, den som mjölkade erhöll en lindrig
kontusion i ena axeln) och Viborg (åskslag i Savolais by i Viborgs
socken i ett boningshus utan särskild skada). N) Kl. 11.50 f. m. —
1 e. m. åska öfver Töysä, Östermyra och Alajärvi (hagel). O) Kl.
11.55 f. m.— 3.20 e. m. åska öfver Jakobstad, Björnholmen, Gamla-
karleby, Himango, Lohteå och Ulkokalla; öfver sistnämda ort dröjde
askan till kl. 6.25 e. m. och sammanträffade med askan W. 1 Yx-
pila föll åskregn utan dunder. P) Kl. 12.10—1.45 e. m. åska i Pemar
och Lundo. Q) Kl. 12.30-4.25 e. m. åska öfver Frantsila (hagel)
och Marjaniemi. R) Kl. 12.55 e. m. åska i Brandö. S) Kl. 12.55 — 6
e. m, åska i Fredrikshamn (ett åskslag förstörde alla apparater a
telefoncentralen), Villmanstrand, Savitaipale, Luumäki, Davidstad,
Sulkava och Sysmä. T) Åska kl. 1 e. m. i Nykyrka Kanneljärvi.
U) Kl. 1—3 e. m. åska öfver Töysä, Östermyra och Alajärvi. Vi
Kl. 1.25 — 4.25 e. m. åska i Kimito. Pemar och Salo, jämte en annan
åska kl. 2.10 — 4.25 e. m. öfver Kimito och Pargas. W) Kl. 1.50—
7.45 e. m. åska i Hyrynsalmi, Frantsila, Pudasjärvi. Vaala och
Kuhmoniemi. X) Kl. 2.5—5.25 e. m. aska öfver Märkets fyr. Skäl-
skär, Mariehamn, Finström och Saltvik (åskslag antände i Ödkarby
tre ladugårdar med stall och lider äfvensom ett boningshus, som
nedbrunno till grunden; en häst blef dödad af blixten och en karl
bedöfvades). Y) Åska kl. 2.10 e. m. i Karkku och Ikalis. Zi Kl.
2.20-4 e. m. åska vid Verkkomatala och Tali. Å) Kl. 2 30—7.45
e. m. åska öfver Stora, Kauhajoki (hagel, storm; mycket våldsamt
askväder), Pörtom, Korsholm, Munsala och Jakobstad. A.) Enstaka
utbrott kl. 3.20 e. m. i Sodankylä, kl. 3.30—5 e. m. i Enskär och i
Brandö samt kl. 4 e. m. i Kisko. <») Kl. 4—9 e. m. aska i Töysä,
Karstula och Östermyra. Aa) Kl. 4.25—6 e. m. aska öfver Kuopio,
Vehmersalmi, Koivumäki, Pitkälahti (hagel), Julkula, Tuusniemi,
Leppäviita och Juuka. Bb) Kl. 5.30 e. m. aska i Laukas. Cc Kl.
8.45 e. m. aska i Vaala. Dd) Åska under dagens lopp utan angif-
ven timme i Ikalis. Mustiala och Enare Thule. Blixt ut a» dunder
kl. 8.25-9.55 e. m. i SW och SE i Lovisa, kl. 11.10 e. m —3.10 f.m.

37 J

(20 juli) vid Hangö i S samt nästan samtidigt vid Verkkom åtala i
SW och W och i Porkkala i SE och ESE äfvensom kl. 10— 11 e. in.
i Tali i N och kl. ii 30 e. m. till in på natten vid Bogskär.

42) Juli 20. Bn svag depression befinner befinner sig öfvei
större delen af Skandinavien, Bottniska viken och västra Finland;
temperaturen är fortfarande mycket hög och vindarna svaga eller
måttliga. Antalet åskutbrott steg till 291 (maximum för somma-
ren). Ai Enstaka utbrott kl. i f. m. i Porkkala (förebådadt af blixtar
föregående afton) och kl. 1.20 f. m. i Lojo (blixten observerades i
Ekenäs), och Jokkas (ett åskslag dödade i kyrkobyn en häst), samt
kl. 2.35 f. m. i Kides. B) Kl. 3.45-6.35 f. m. äska i Rautalampi,
Sumiais och Viitasaari. C) Aska föregående natt till omkr. kl. 4
f. m. öfver Brandö, Sagu och Hiittis: blixten syntes till Hangö fyr
och Urdiala. D) Kl. 5.35 f. m.— 12.20 e. m. aska öfver Nagu, Hiittis.
Brandö, Hangö fyr (skyd/rag?), Ekenäs, Ekenäs landskommun, Tvär-
minne. Kimito (ett åskslag dödade en kalf), Pargas, Pemar, Kisko,
Salo, Somero och Somero Långsjö. E) Aska kl. 5.50—9.30 f. m. i
Tuusniemi och Juuka. F) Kl. 6.45 — 11.5 f. in. aska i Sumiais och
\ 'iitasaari. G) Isolerade utbrott kl. 7.15 f. m. i Hyrynsalmi och kl.
8 f. m. i Pörtum. H) Aska kl. 8 — 11 f. m. öfver Lojo, Kyrkslätt.
Tusby Jokela, Tusby Gammelby, Hausjärvi och Parola. I) Kl. 8.20
f. m. — 2.4u e. m. aska öfver Kajana, Vaala, Frantsila. Marjaniemi,
Pudasjärvi. Sotkamo, Kuhmoniemi och Hyrynsalmi. K) Kl. 9 f. m.
— 1.15 e. m. äska i Villmanstrand, Davidstad och Savitaipale. L)
Aska kl. 9.5 f. m. i Jakobstad och kl. 9.15 f. m. i Sulkava. M) Kl.
9.15 f. m.— 1.45 e. m. aska i Nykyrko, Hinnerjoki, Kumo, Hvittis,
Alastaro, Urdiala. Karkku (hagel), Mouhijärvi, Birkkala. Mustiala,
Tammerfors och Messuby. N) Kl. 9.20 f. m. aska i Tusby Jokela
och Tusby Gammelby. O) Kl. 9.40 f. m. — 12.5 e. m. aska i Töysä,
Karstula, Alajärvi och Kivijärvi. P) Kl. 9.40 f. m.— 1.30 e. m. åska
i Sumiais och Viitasaari. Q) Kl. 9.50 f. m.— ]2.5 e. m. åska i Värt-
silä, Tohmajärvi Tikkala. Kides, Libelits och Ilomants (hagel). R)
Kl. 10 f. m. aska i Hyrynsalmi. S) Kl. 10.25 f. m.— 2,55 e. m. aska
i Sysmä, Hirvensalmi, Sulkava (ett åskslag splittrade ett tiotal te-
lefonstolpar; och Jokkas. T) Kl. 10,30 f. in. aska i Brandö. U) Kl.
L0.45 f. m. — 2.55 e. m. äska i Jorois, Leppävirta (hagel), Kuopio,
\'ehmersalmi, Julkula, Koivumäki, Tuusniemi, Juuka och [densalmi.

372

V) K!. 10.55 f. m. aska i Vederlaks. W) Kl. 11.5 f. m.— 3.10 e. m.
åska i Rautalampi, Sumiais (hagel), Viitasaari och Uurais (åskslag,
som dödade 8 kor och 3 får). X) Kl. 11.10 f. m. — 3.50 e. m. aska i
Kronoborg, Jaakimvaara, Pelkjärvi, Värtsilä, Kides, Ilomants, Li-
belits. Tuusniemi (ett åskslag dödade en 14 årig flicka), Kuopio Veh-
mersalmi och Kuopio Julkula samt Juuka, där askan räkte till kl.
6.30 e. m. Y) Kl. 11.15 f. m.— 2.45 e. m. aska i Tali, Viborg, Vill-
manstrand och Pyhäjärvi. Z) Kl. 11.20 f. m. — omkr. 2 e. m. aska
i Töysä, Pörtom och Östermyra. A) Enstaka utbrott kl. 11.50 f. m.
i Impilaks, kl. 12 på dagen i Enontekis Muonio (hagel), kl. 12.15
e. m. i Villmanstrand. Å) Kl. 12.15—2.45 e. m. åska i Birkkala,
Tammerfors, Messuby, Valkiakoski och Parola. Ö) Kl. 12.20—4.30
e. m. aska i Jakobstad, Helsingkallan, Gamlakarleby, Tankar fyr,
Lohteå, Himango och Ulkokalla. Aa) Kl. 1—3.45 e. m. åska i
Brändi) och Enskär samt kl. 5—8.5 e. m. i Nystad (åskslag i för-
masten å en i hamnen liggande skonert), Nykyrko (ett åskslag träf-
fade en asp och ett annat söndrade väggen af ett boningshus),
Hinnerjoki, Säbbskär, Hvittis, Alastaro (slagregn, som skadade sä
desfälten), Karkku och Urdiala. Bb) Kl. 1.40—5.45 e. m. aska i
Nagu, Pargas, Lundo och Pemar. Cc) Kl. 2—2.30 e. m. aska öfver
Helsingfors, Helsinge Malm och Sibbo. Dd) Kl. 2-3.10 e. m. åska
i Sordavala och Ruskeala. Ee) Kl. 2.10—4 e. m. åska i Kauhajoki
och Nerpes. Ffj Kl. 2.15—7.15 e. m. aska öfver Kumo, Hvittis,
Karkku, Mouhijärvi, Birkkala (hagel), Tammerfors och Messuby.
Gg) Kl. 2.15—7.20 e. m. åska vid Verkkomatala, Nykyrka Kannél-
järvi, Pyhäjärvi, Hanhipaasi och Impilaks. Hh) Kl. 2.15—5 e. m.
äska i Yxpila, Tankar fyr, Munsala och Jakobstad- Ii) Kl. 2.25
e. m. åska i Sodankylä. Kk) Kl. 2.30—4.10 e. m. åska i Korsholm
och Munsala. Ll) Aska kl. 2.55 e. m. äter i Munsala, kl. 3 e. m. i
Alajärvi och Ostermyra. Mm) Kl. 3.5—4.55 e. m. äska i Kronoborgi
Jaakimvaara, Sordavala, Ruskeala, Pelkjärvi och Värtsilä. Nn) Kl.
3.10—3.35 e. m. äska vid Märkets fyr och öfver Hjortö Sund. Oo)
Kl. 3.50 e. m. åska i Pyhäjärvi Vib. län. Pp) Kl. 4.10 — 6 e. m. aska
öfver Vaala, Marjaniemi, Frantsila och Pudasjärvi. Qq) Kl. 4.2m
e. m. aska i Brandö. Rr) Kl. 4.20— 5. 50 e. m. aska i Somero och
Urdiala. Ss) Kl. 4.30—6 e. m. äska i Helsingfors, Borgå Orrby och
Sibbo (åskslag). Tt) Enstaka utbrott kl. 5.40 e. m. i Parola och i

373

Kuhmoniemi, kl. 5.50 i Brandö och i Nivala samt kl. 5.55 e. m. i
Karkku. l"u) Kl. 6.15—8.45 e. m. åska i Rautalampi och Sumiais
(hagel). Vv) Aska kl. 6.25 e. m. öfver K varken och 6.30 e. m. i Vi-
borg. \V\\) Kl. 6.40—10 e. m. äska i Munsala (hagel), Jakobstad,
Björnholmen, Yxpila och Tankar fyr. Xx) Kl. 6.50—8 e. m. aska
öfver Märkets fyr, Skälskär och Hjortö Sund (en svar N\V by stjälpte
en jakt, h varvid en kvinna blef dödad). Yy) Kl. 7— omkr. 10 e. m.
åska i Lundo, Pemar, Sagu, Salo, Kisko, Tenala och Somero (hagel)
samt i Urdiala, Mustiala och Parola, där åskan räkte till långt in
pä natten. Zz) Enstaka utbrott kl. 7.10 e. m. i Nivala och 7.30 i
Karkku. Åå) Kl. 7.30—11.5 e. m. äska i Brandö, Enskär, Nystad
och Nykyrko; i Hinnerjoki observerades blixt utan dunder i S. Ää)
Kl. 7.50—11.20 e. m. åska öfver Våtskär och Sibbo. Öö) Kl. 8.25—
11.35 e. m. äska i Hvittis och Karkku. Aaa) Aska kl. 8.35 e. m. i
Sulkava. Bbb) Kl. 9.15 — 11. 10 e. m. åska vid Kaskö fyr, i K asko,
Kauhajoki och Pörtom. Ccc) Kl. 9.15 e. m.— 2 f. m. (21 juli) åska
i Lundo, Pemar, Sagu, Pargas (åskslag i Bläsnäs i en al, hvars
bark spiralformigt afskalades frän toppen till rötterna), Kimito,
Nagu (åskslag a Smeds hemman och å prästgården), Hiittis, Salo
(hagel). Uskela (åskslag i en ria, som nedbrann), Kisko, Tenala,
Eiskars, Skuru, Ekenäs, Snappertuna (åskslag i ett boningshus), Eke-
näs landskommun, Somero (åskslag i Härkölä i en vindmotor, som,
jämte tillhörande vattenledning förstördes; i Hirsjärvi ask-slag ge-
nom telefonledningen i ett boningsrum, där tapeten antändes; i
Lautela sveddes genom ett åskslag håret hos en karl) och Lojo.
Ddd) Kl. 9.20—11.5 e. m. åska vid Storkallegrund, Pörtom, Vasa
och Korsholm. 'Eee) Kl. 9.25 e. m.— omkr. kl. 11 e. m. åska i Kuo-
pio Koivumäki och Kuopio Julkula. Fff) Kl. 9.30 e. m. åska vid
Ulkokalla. Ggg) Kl. 10.10 e. m.— in på natten åska öfver Kvarken,
vid Valsöarna och öfver Norrskär; blixten syntes till Helsingkallan.
Hhh) Kl. 11.45 e. m. åska i Tali. iii) Aska under dagens lopp i
Enare Thule. Blixt utan dunder i Sotkamo kl. 9.10 f. m. i SK. vid
Hangö fyr kl. 10 e. m. i S, vid Porkkala kl. 10.30 e. m. i W samt
kornblixt i Lovisa kl. 10.40 e. m. i S.

43) Juli 21. Minimum i norra Finland; 56 åskutbrott. af
hvilka de flesta inträffade vid daggryningen och synas utgöra en
fortsättning af föregående dags talrika ask väder. A) Enstaka ut

:574

brott: föregående natt utan angifvet klockslag i Tuusniemi. kl. 12.10
f. ni. vid Helsingkallan. kl. 12.15 i Messuby, 1.45 i Sysmä (stark
storm i början af askvädret) och kl. 230 f. ni. i Davidstad. B) Kl.
12-3.15 f. m. åska öfver Pqjo, Karis, Ingå (hagel), Lojo, Pusula.
Kyrkslätt (hagel). Porkkala, Helsingfors, Tusby, Sibbo, Borgnäs,
Borgå Orrby (hagel, stora som dufägg), Borga Storgård (hagel),
Våtskär och Lovisa (åskslag a telegrafkontoret). A samtliga orter
var åskan mycket våldsam: den utgör en fortsättning af föregående
dags vidsträkta åskväder Ccc. C) Kl. 12.35-5 f. m. blixt utan
dunder i NW och X vid Verkkomatala, aska i Björkö, Viborg och
Tali. D) Kl. 4.30 f. m. åska i Sulkava. E) Kl. 5.45—8.55 f. m. aska
i Kronoborg, Ruskeala (hagel). Pelkjärvi och Värtsilä. F) Kl. 6.2u

— 9 f. m. åska i Tuusniemi och Juuka. G) Kl. 11.15 f. m. aska i
Kides samt kl. 12.45 e. m. i Nerkko. H) Kl. 3.15 — 5.35 e. m. a -ka
öfver Lemströms kanal, Skälskär och Mariehamn. I) Kl. 5 e. m.

— in pa natten aska öfver Bogskär, Brandö. Hiittis, Hangö fyr.
Ekenäs, Ekenäs landskommun, Inga, Salo, Kisko, Sagu, Pargas,
Lundo, Nystad och Alastaro (åskslag i en hölada, som nedbrann1.
K) Kl. omkr. S e. m. aska i Nystad och Alastaro. L) Kl. 10.30— in
pa natten aska i Brandö samt pa kvällen i Enare Thule. äfvensom
under dagens lopp utan närmare angifven tid, antagligen i flere
skof, i Viitasaari. Blixt utan dunder kl. 10.30 e. m. i SW i Lqjo
samt kl. 10 e. m. — 2 f. m. (22 juli) vid Bogskär.

44) Juli 22. A) Åska föregående natt till kl. 6.25 f. m. i Ny-
kyrko, Ekenäs landskommun, Ekenäs, Barösund (hagel). Pusula.
Somero, Kisko, Lojo och Kyrkslätt. Blixt utan dunder observera-
des kl. 1.10 f. m. i NW i Hiittis och kl. 1 f. m. i'S i Urdiala. B)
Kl. 5—8.50 f. m. åska öfver Nykyrko, Pargas, Kimito, Lundo, Salo
(åskslag i askledaren ä Uskela kyrka), Kisko (hagel), [ngå, Pojo
( hagel). Hangö (tre särskilda askslag. af hvilka det ena splittrade
två telegrafstolpar, det andra svedde tapeterna a telegrafkontnivt
och det tredje slo^ ned a sågen, hvarvid en karl afsvimmade),
Ekenäs och Ekenäs landskommun. •') Kl. 6.55-9.20 f. m. åska i
Borgnäs, Hausjärvi och Parola. I»1 Kl. 7.5— lo f. m. aska i Sysmä
och Gustaf-Adolfs. E) Kl. 7.30 f. m.— 12 på dagen aska öfver Ki-
mito, Hiittis, Lundo, Salo, Pusula (hagel). Somero (hagel, ett askslag
svedde ansiktet hos en karl utan vidare skada,, Somero Långsjö,

375

Urdiala, Eisko (hagel), [ngå, Pojo och Lojo. P) Kl. 9.20 t', m. åska
vid Verkkomatala. G) Kl. 9.25 f. m.— 3.35 e. m. åska vid Hanhipaasi,
i Sordavala och i lmpilaks. H) Kl. 9.30 f. m.— 1.30 e. m. åska i
Hirvensalmi, Jokkas, Sulkava och Jorois. h Kl. 9.3o t', m.— 2 e ni.
aska i Sihbo, Borgnäs (hagel), Hausjärvi, Mustiala. Parola och Ur-
diala (hagel). K) Kl. 10.15 f. m. aska i Lovisa och Villmanstrand.
L) Kl. 11.45 f. m.— 6.10 e. m. aska öfver Björkö, Verkkomatala (ha-
gel), Pyhäjärvi, Viborg, rl'ali. Villmanstrand. Kronoborg'. Sordavala
(hagel), Ruskeala, Pelkjärvi och Kides. M) Kl. 12 — 2 e. m. aska i
Helsinge. Lojo (hagel), Sibbo och Borga Storgård. X) Kl. 12 — 4.4^
e. ni. aska i Leppävirta, Sulkava, Kuopio Vehmersalmi, Julkula.
Koivumäki. Tuusniemi och Libelits. O) Isolerade utbrott kl. 1.1.")

e. m. i Sysmä och kl. 2.15 e. m. i Björkö. P) Kl 3.15-6.40 e. m.
åska i Sordavala, Ruskeala (hagel), Pelkjärvi. Värtsilä, Tohmajärvj
Tikkala, Kides och lmpilaks (åskslag i en badstuga, som nedbrann,
hvarvid två personer blefvo dödade (innebrändes .') och en tredje
afsvimmade). Q) Kl. 4—5 e. m. aska i Jämsä (hagel) och Laukas.
R) Kl. 4.45—8 e. m. aska i Libelits. Tuusniemi och Juuka. S) En-
staka utbrott kl. 3.55 och 5.5 e. m. i Villmanstrand, kl. 7 e. m. i
Jyväskylä, 7.10 i Sulkava, 7.30 e. m. i Karis (hagel) samt på efter-
middagen utan angifvet klockslag i Mariehamn. Hagel ulan aska kl.
2.20 e. m. i Ekenäs landskommun och å Krogdärd i Pojo.

45) Juli 23. Ett svagt minimum befinner sig i Finland, nord-
väst om Ladoga. Tidigt pa morgonen till kl. 9 f. m. åska i Juuka
(fortsättning af askvädret K föregående dag). Aska kl. 8 f. m. i
Viborg, 11.35 f. m. i Laukas. 12-2.30 e. m. i Sysmä, Gustaf-Adolfs
och Hirvensalmi. 12.5 e. m. i Laukas och Viitasaari, 12.10 i Kuhmo-
niemi, 1.30 i Davidstad, 2.10—3.40 i Viborg, Verkkomatala och
Björkö, 3.40—5 e. m. i Leppävirta, Kuopio Koivumäki, Sulkava, Jo-
rois och Tuusniemi. 4.15 i Pudasjärvi. 4.4m i Davidstad, 8.35 i Haa-
pajärvi samt kl. 11.25 e. m. i Viitasaari.

46) Juli 24. En svag depression i Kajana trakten. A) Aska
föregående natt till kl. 7.15 f. m. i Viitasaari. B) Kl. 9 15— 10.30

f. m. aska i Sordavala och Pelkjärvi. C) Kl. 9.40—11.25 f. m. åska
i Kronoborg, Jaakimvaara, Hanhipaasi. Sulkava och Sordavala.
D) Kl. 11.35 f. m. aska i Vaala. E) Kl. 12.10—2.45 e. m. aska i
Urdiala, Valkiakoski och Tammerfors. F) Kl. 12.15—2.45 e. m. aska

376

i Kronoborg, Hanhipaasi, Pelkjärvi, Värtsilä och Libelits. G) Kl.
1 — 3.30 e. m. åska i Viitasaari och Idensalmi. H) Kl. ] tiden aska
i ( i ustaf- Adolfs. I) Kl. 1.30-3.50 e. m. åska i Karkku, Hvittis, [ka-
lis och Urdiala. K) Enstaka utbrott kl. 1.50 e. ni. i Tali. 2.10 i
Ruskeala, 3 35 åter i Ruskeala (hagel). L) Kl. 3.35 — 5.25 e. ra. aska
i Hausjärvi och Borga Orrby. M) Aska kl. 3.45 e. m. i Pudasjärvi.
N> Kl. 4.20—4.50 e. m. aska i Kuopio Julkula och Juuka. O) Kl.
5.20—5.30 e. m. åska i Sysmä och Gustaf-Adolfs. Hagel utan åska
i Vaala kl. 5.30 e. ni.

47) Juli 25. Gårdagens minimum befinner sig i nordligaste
Finland. Aska kl. 9.55 f. ni. i Sumiais och 10.50 f. m. i Vaala, kl.
12.10 — 1.50 e. m. i Töysä och Alajärvi, 12.5—1 e. ni. i Hyrynsalmi
och Sotkamo, 12.15 i Vaala, 1.55 — 7 e. m. i Karkku och Ikalis, 2.20
—3.20 vid Märket och Skälskär, 2.40 i Viitasaari, 3.45 i Alajärvi.
3.40—5.40 i Rautalampi, Kuopio Koivumäki, Kuopio Julkula och
Tuusniemi, 6—8.20 i Gustaf-Adolfs, Sysmä och Valkiakoski, 6.55 —
9.55 öfver Våtskär och Finska viken samt kl. 11 e. ra. i Hirven
salmi, blixt utan dunder observerades samtidigt i Villmanstrand.

48) Juli 26. Ett nytt minimum befinner sig i trakten af
Kristiansund. Aska kl. 5 — 6.30 f. m. i Kuopio Koivumäki och Iden-
salmi, kl. 6 f. m. öfver Säbbskär och 7.35 i Karkku, 8.20 i Sulkava,
8.45 i Kuhmoniemi, 9.50 f. m.— 12.30 e. ni. i Kides. Värtsilä och
Pelkjärvi, 9.55 f. m. i Sumiais, 10.5 i Taivalkoski, 11.50 f. m.— 12.45
e. m. i Kronoborg och Kides, 12.15 e. m. vid Verkkomatala. 12.25
—1 i Hyrynsalmi och Kuhmoniemi, 1—5.10 i Pudasjärvi och Taival-
koski, 1.30 i Enontekis, 1.50 i Hirvensalmi, 3 e. m. i Tuusniemi, 3.35
i Pudasjärvi, 5.5 i Enontekis och Vaala, 9.30— 10. 40 vid säbbskär
och i Karkku, 10.10—10.50 e. m. i Pörtom och Korsholm. Blixt
ulan dunder i SE observerades samtidigt frän Snipan (fyrskepp),
där ett häftigt nyu föll ulan aska. Dessutom aska under dagens
lopp utan angifven timme i Gnare Thule.

49) Juli 27. Gårdagens minimum har förflyttat siu- till norra
delen af Bottniska viken. Kortvarig aska under föregående natt
(12—1 f. in.) i Östermyra och Jakobstad; blixt utan dunder i SR
vid Helsingkallan. Isolerade utbrott kl. 10.25 f. m. i Taivalkoski,
12.20 e. m. i dy väskyla, 1.30 äter i Taivalkoski (hagel), 9 e. m. i
Nerpes samt under dagens lopp i Enare Thule. Häftig storm med
åskregn utan aska i Leppävirta.

877

-luli 28. Minimet befinner sig i trakten af Ishafvet. Korn
blixtar i S och SE kl. 10 e. m. — in pa natten i Miehikkälä, Pyhä-
järvi och Verkkomatala.

ÖO) Juli 29. Stigande lufttryck och lag temperatur. A) Kl.
9 f. m. aska i Ikalis. B) Kl. 10 f. m.— 12.10 e. m. åska i Idensalmi.
Kuhmoniemi och Hyrynsalmi: a samtliga orter föll hagel. C) Kl.
10.40 — 11.20 f. m. aska i Gamlakarleby (hai/el) och Jakobstad: kl.
11.10 f. m. föll hagel utan aska i Yxpila. D) Kl. 10.55 f. m.— 1.40
e. ni. aska i Sumiais och Rautalampi. E) Kl. 1 e. m. aska i Nivala.
V) Kl. 1.50 — 3 e. m. aska i Tuusniemi. Kuopio Vehmersalmi (hagel,
som jämte ett starkt regn nedslog rågen). Leppävirta och Kuopio
Koivumäki.

51) Juli 30. Minimum utanför nordvästra Norge. Åska kl.
4.10 e. m. i Ruskeala.

Augusti månad.

Juli månads ovanligt varma väderlek bytte med Au-
gusti månads början plötsligt om till regnig och kylig.
Barometriska depressioner förekommo ofta, medförande
mer eller mindre riklig nederbörd, temperaturen var ge-
nomgående under det normala och nattfroster förekommo
under månadens lopp flerstädes i landet, särskildt under
den första hälften af månaden.1) I följd af de förändrade

M Natten mot den 1 Augusti i Jorois. Ikalis och Tavastkyro;
natten mot den 2 Augusti i Länkas, Keuru och Petäjävesi: mot den
5 Aug. i Tammela: mot den 6 i Asikkala, Kankaanpää, Honkajoki
Sotkamo och Karvia; mot den 7 Augusti i Siikajoki. i Jyväskylä
trakten, Alavo, Kintaus. Bromarf. Bjärna, Tammerfors, Nummis
och Pusula, i Uleåborg, Frantsila, Muhos. Oulais, Haapavesi. i Vasa
trakten. Munsala, Vorå, Maksmo, Kveflaks, Mustasaari, Forssa,
Saarijärvi. Idensalmi, Pyhäjärvi Ul. 1., Laukas. Aänekoski m. ti.;
växtligheten led större eller mindre skada, förnämligast potatis-
blasten.

378

väderleksförhållanden minskades älven åskfrekvensen be-
tydligt. Såväl äskdagarnas som askutbrottens antal (14
resp. 119) var mindre än under något af de föregående
12 observationsåren; 9 hageltäll under aska hafva anteck-
nats och lika mänga hagelfall utan aska under askdagar,
äfvensom 6 åskslag.

52) Augusti 2. Minimum i Lappland. A) Kl. 12.30—4.40 e. m.
åska öfver Sulkava, Villmanstrand (storm), Davidstad < hagel ), Luu-
mäki, Miehikkälä, Juustila, Ruokolaks, Viborg, St. Johannes (ett
åskslag dödade 6 kor), Tali och Pyhäjärvi. B) Kl. 1.10 e. m. åska
i Hausjärvi. C) Kl. 2.25— 5.5 e. m. aska i Kides, Ruskeala (hagel),
Ihala (åskslag å stationshuset, hvarvid en häst kullslogs, ett annat
askslag söndersplittrade flere telefonstolpar), Sordavala och Hanhi-
paasi.

Augusti 3. Minimet befinner sig i trakten af Hvita hafvet.
Hagel utan aska kl. 1 1 f. m. i Tuusniemi.

53) Augusti 4. Åska kl. 10.50 f. m. i Tuusniemi och 11.45
f. m. öfver Enskär.

54) Augusti 5. A) Kl. 11 f. m.— 4 e. m. aska i Porkkala,
Kyrkslätt, Kisko ( hagel), Karis, Lojo, Pusula, Somero och Somero
Långsjö. B) Kl. 12.55 — 2 e. m. åska vid Märket, öfver Mariehamn
och i Brandö. C) Enstaka utbrott kl. 2.15 e. m. vid Märket, 2.45
vid Borgå Orrby. 3.45 äter vid Märket samt kl. 8 e. m. öfver
Bogskär.

55) Augusti 6. Åska kl. ti f. m. öfver Bogskär, 8.25 i Hyryn-
salmi, 9.30 i Viitasaari, 11.25 i Kajana (hagel). Snö och hagel utan
äska under dagens lopp i Sotkamo, kl. 1 e. m. hagel ulan aska i
Tornea och 4.5 e. m. i Tuusniemi (storm).

56) Augusti 7. Åska kl. 5.50 f. m. i Brandö < hagel), 2.15 c. m.
i Lökö (Nystad), 4.25 öfver Mariehamn och Finström (åskslag).
Hagel ulan aska kl. 11.15 f. m. i Bor.uä Orrby.

57) Augusti 9. Aska kl. 12.30 e. m. i Pojo Brödtorp och 9
e m. i Nerpes (åskslag i en byggnad, hvars tak antändes).

58) Augusti 11. Aska kl. 9 f. m. i Viitasaari (hagel) och kl.
2.35-3.10 e. m. i Helsingfors, Helsinge Malm och Borgå Orrby.

379

59) Augusti 12. Svagt minimum i norra Finland. Aska kl.
12.30—2.40 e. m. öfver Porkkala, Kyrkslätt, Borgå Orrby och Kisko.

Augusti 15. Kl. 9.45 e. m. kornblixt (.'i i Qrdiala i W (möjli-
gen en meteor).

tit») Augusti 16. Någorlunda jämt fördeladt lufttryck. Kort
före midnatt svagt dunder jämte blixtar i S i Kisko.

tii> Augusti 17. Ett minimum utbildade sig under dagens lopp
i Skandinavien (Oxö 746 mm.); ett annat minimum befinner sig i
Ural trakten. Temperaturen merendels normal. A) Aska före-
gående natt i Pargas ocli Karis Sigga samt kl. 2.20 f. m. i Marja-
niemi (åskalag i fyrtornets askledare). B) Kl. 2 — 6 e. m. aska i
Kisko, Karis och Kyrkslätt. C) Kl. 2.10 e. m. åska i Helsinge Malm.
D) Kl. 6.15-8.30 e. m. Aska öfver Munsala, Jakobstad, Björnholmen,
Gamlakarleby och Tankar fyr. E) Kl. 6.55 — 8.55 e. m. aska i Su-
miais och Viitasaari. F) Kl. 10 e. m.— 12 n. åska öfver Viborg och
Luumäki. Dessutom åska utan närmare angifven timme under da-
gens lopp i Kyrkslätt och Viitasaari. Kornblixtar i Kisko i S mel
lan kl. 11 och 12 e. m.

62) Augusti 18. Minimum i trakten af Ålands haf; 35 åsk-
utbrott, maximum för augusti månad. A) Kl. 1.20—3 f. m. åska
vid Hangö fyr, öfver Porkkala, Helsingfors, Helsinge Malm och Kyrk-
slätt samt kl. 1.30 f. m. i St. Michel. B) Kl. 3.10—5 40 f. m. äska
i Töysä, Alajärvi och Saarijärvi (möjligen en fortsättning af åskan
A). C) Enstaka utbrott kl. 7.25 f. m. vid Storkallegrund, 11 f. m.
i Leppävirta, 11.20 i Sulkava, 12.45 e. m. i Borgå Orrby (föregicks*
af störtregn utan dunder kl. 11 f. m.), 1.25 i Kides och 1.30 e. m. i
Helsinge Malm. Di Kl. 1.45—4 e. m. aska i Björkö (hagel), Verkko-
matala, Nykyrka Kanneljärvi (hagel, som något skadade rågen),
Viborg (hagel). Tali (storm) och Luumäki. samt kl. 4.35 — 7.25 e. m.
öfver Hanhipaasi och Impilaks. E) Kl. 1.50—5.20 e. m. åska i Tuus-
niemi, Leppävirta, Kuopio och Kuopio Koivumäki. F) Enstaka ut-
brott kl. 2 5 e. m. i Alajärvi, 3.50 i Saarijärvi, 4.15 i Karkku, 5.5 i
Sulkava och i Kides, 5.15 i Björkö, (3.5u i Munsala och 7.50 e. m. i
Tuusniemi.

63) Augusti 20. Svag depression öfver östersjöprovinserna.
Aska kl. 11.50 f. m. i Tuusniemi. 1.25 — 1.50 e. m. i Viborg och Tali,
3 e. m. äter i Tali samt kl. 5.5 — 5.30 e. m. i Jokkas och Sulkava.

380

64) Augusti 24. Aska kl. 11.45 f. m.— 12.50 e. in. i Värtsilä,
Pelkjärvi och Ruskeala och kl. 7.35 e. ra. öfver Verkkomatala. Ha-
gel /dan åska kl. 9.40 f. m. i Urdiala, kl. 10.25 t', m.— 4 20 e. m. i
Gamlakarleby (tre särskilda skof) samt kl. 1.30 e. m. i Tammerfors.

65) Augusti 25. Nytt minimum i Östersjöprovinserna. Aska
kl. 2.35 f. m. öfver Verkkomatala.

Augusti 26. Frost i Pudasjärvi ( — 5° C vid soluppgången);
■snöyra i Savolaks; stark NJZ-storm i Tuusniemi.

September — December.

Askdagarnas antal utgjorde 13 med 93 åskutbrott.
Under åska inträffade 5 åskslag och 16 hagelfall, utan
åska under åskdagar 4 hagelfall; dessutom förekommo 5
dagar med enbart kornblixt (2 däraf med hagelfall) och
10 dagar med endast hagel utan aska.

66) September 2. Mimimum i södra Skandinavien. Aska kl.
11.5 f. ra. vid Utö.

67) September 3. Åska kl. 2.10 e. m. i Hvittis. 12.50 i Ikalis.
3.35—4.50 e. m. öfver Urdiala. Tammerfors, Somero och Sysmä.

68) September 4. En tunga af lägre lufttryck sträcker sig
tvärs öfver Finland från SE mot XYY. Aska kl. 2.30 e. m. i Pyhä-
järvi Vib. län.

69) September 6. Åska kl. 3.55— omkr. 5.30 e. m. i Pargas
och Kimito.

70) September 19. Minimum utanför Norges västkust. Aska
kl. 11.55 f. m. i Lojo, 2.35 e. m. i Ekenäs, 5.25 i Pelkjärvi, 6—8.20
e. m. i St. Michel och Sulkava samt kl. 9.5—10.10 e. m. öfver Björkö.
Viborg (hagel), Juustila och Kronoborg. Blixten syntes till Verkko-
matala och Luumäki.

September 20. Blirt ul<n> dunder föregående natt i Luumäki
(regn och dimma). Hagel utan åska på morgonen i Mariehamn.

71) September 21. Minima befinna sig i södra delen af Bott-
niska viken och utanför nordvästra Norse. Åska kl. 1.40—1.55 e. m.

381

i Luumäki (hagd) och Davidstad. I Tuusniemi S-ttorm med regn
utan åska.

72) September 23. Minimum vid Norges västkust: -17 ask-
utbrott, maximum för September manad. A) Kl. 9.10 t', m.— 12.5
e. m. åska i Karis, Kisko, Pemar, Salo (hagel), Somen», Urdiala
(hagel), Mustiala, Messuby och Orivesi (hagel); samtidigt hagelutan
åska i Tammerfors. B) Kl. 9.25 f. rn.-l.10 e. m. aska i Kimito,
Pemar, Sagu, Salo, Karis, Inga Fagervik, Pojo Brödtorp, Fiskars
(hagel), Ekenäs landskommun, Lundo och Urdiala. C) Kl. 1.30—4
e. m. aska vid Kaskö fyr. öfver Pörtom, Vasa, Gamla Vasa < hagel)
och Vörå tltagd; åskslag i Jörala by, som antände en hölada; ett
annat åskslag i Rekipelto by splittrade en björk och ett tredje åsk-
slag trallade det s. k. „Storbärget", så att stenskärfvor haglade
omkring). D) Kl. 2 e. m. aska i Nerpes. E) Kl. 2—4.30 e. m. åska
i Pargas, Pemar (ett åskslag söndersplittrade en asp), Sagu, Lundo,
Kimito, Kisko, Karis, Ekenäs landskommun, Pojo (hagel) och Ur-
diala; hagel utan aska i Tammerfors. F) Kl. 2.45—5.40 e. m. åska
öfver Kvarken, Valsöarna (hagel, stora som sparfägg), Helsingkal-
lan, Kronoby (hagel), Gamlakarleby och Tankar fyr; hagel nian åska
i Gamlakarleby kl. 3 20 e. m. G) Kl. 5.40 e. m. åska i Borgnäs och
kl. 6.15 e. m. i Kisko. Hagel utan aska under dagens lopp då och
då i Pargas.

september 24. Åska kl. 3 f. m. i Alajärvi.

74» September 25. Svag depression i Visby trakten. Äska
kl. 5.25—6.45 f. m. vid Utö och i Brandö.

75) Oktober 1. Minima befinna sig vid Frankrikes nordvästra
kust och i trakten af Fanö. Äska kl. 7.45 e. m. i Nykyrka Kannel-
järvi, 9.30 e. m. i St. Michel (frost föregående natt) och kl. 10.15

e. m. Vid Verkkomatala.

Oktober 2. Minima öfver Nordsjön och i norra delen af Bott-
niska viken; temperaturen delvis öfver det normala Kornblixt i
Sulkava kl. 5 f. m. i NW. I Tuusniemi storm med regn utan aska.

76) Oktober 3. Minimum i nordöstra Norge. Aska kl. 6.35

f. m. vid Verkkomatala, kl. 1.15-1.50 e. m. i Uleåborg och Pudas-
järvi samt kl. 7.55 e. m. i Ruskeala. I Tuusniemi fortsättningsvis
storm och regnbyar utan aska.

382

77) Oktober 4. Minimet kvarligger utanför nord västra Norge;
temperaturen ställvis hög. A) Kl. 12.30 e. m. äska i Saarijärvi
(hagel); i Viitasaari stark SW-storrn med åskregn ulan dunder. B)
Kl. 4.40—6.15 e. m. åska i Pudasjärvi och Taivalkoski (hagel). C)
Kl. 6.40-7.10 e. m. åska i Frantsila (storm) och Haapajärvi (hagel,
åskslag å Pörhölä gård, hvarvid en kvinna blef dödad; gården an-
tändes och nedbrann). D) Kl. 6.40 — 7.50 e. m. åska i Saarijärvi
(efter åskan storm), Viitasaari (storm) och Tuusniemi (storm). E)
Kl. 7.25—7.55 e. m. åska i Sotkamo (hagel, som söndrade fönster-
rutor) och Kuhmoniemi (hagel, storm hela dagen). F) Kl. 7.45 e. m.
åska i Saarijärvi och 10 e. m. i Juuka. Blixt utan dunder kl. 6.55
e. m. i E vid Kvarken, 7 e. m. i E i Alajärvi, 7.30 e. m. i E vid
Storkallegrund och i Rautalampi utan angifvet väderstreck samt
på kvällen utan angifven timme i N i Kides.

Oktober 5. Blixt utan dunder kl. 7 e. m i NT i St. Michel
och 8.45 e. m. i SE vid Kvarken. Hagel utan aska i Tammerfors
kl. 2 e. m.

Oktober 6. Hagel utan åska vid Skälskär kl. 3 f. m. och i
Uleåborg kl. 4.30 e. m.

Oktober 7. Hagel utan äska kl. 1 och kl. 2.30 e. m. i Tam-
merfors och utan angifvet klockslag i Abo.

Oktober 8. Hagel utan åska kl. 7 f. m. vid Skälskär.

Oktober 21. Minimum i norra Finland. Orkan kl. 4-8 f. m.
i Gamlakarleby (i Yxpila hamn steg vattnet 1 Vs meter). Hagel
utan åska i Gamlakarleby kl. 11.50 f. m. och i Vasa kl. 4.10 e. m.
samt i Mariehamn utan angifven timme på eftermiddagen.

Oktober 25. Hagel utan åska vid Skälskär kl. 1 e. m.

Oktober 26. Hagel utan åska vid Skälskär kl. 1 e. ni. samt
utan angifven timme i Åbo.

November 7. Lagt lufttryck i norra Skandinavien: tempera-
turen hög (5 å 9°). Blixt utan dunder i Si Juuka.

November 18. Hagel utan åska på morgonen i Mustiala.

November 20. Hagel utan aska kl. 10 f. m. vid Skälskär, kl.
12—9 e. m. skoftals vid Bogskär samt under dagens lopp i två
skof i Mariehamn.

383

November 21. Minima utanför nordvästra Norge och österom
Hvita hafvet; temperaturen under fryspunkten ( — 3å — 13°). Hagel
utan åska i Vekkelaks kl. 7.50 e. m.

November 22. Hagel utan aska kl. 6 f. m. vid Bogskär.

78) December 25. Åska kl. 2 f. m. i Kuhmoniemi.

December 29. Bliv. utan dunder kl. 11.15 e. m. i Jakobstad.

4. Åskvädrens utbredning och talrikhet i de
olika länen.

En öfverskådlig bild beträffande åskans utbredning
i hvarje län under tiden 16 Maj — 4 Oktober lämnas af
en bifogad gransk framställning. Askans medelutbredning
under Maj — Oktober är angifven i efterföljande tabeller
och de härtill hörande beräkningarna äro utförda med
stöd af i vidstående tabell anförda tal.

384

1899.

w

r>

s

B

B
P

>

g

Cm

=H

05

a

o

.-

r

r-

C
X

o-

T3
fl
tö

Stationer ....
Askda- T länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . .

—

- 1 12

20 2o|l8

15

15

—

2 2

6 13 i 6

3

—

—

2 4

10 ' 102 22 8

—

—

2 4

10 155 25

13

—

Stationer ....
Askda- ( länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . .

—

—

24

29 35

25

24

24

— —

1

5 16

8

5

-

—

—

1

8 126

16

14

—

—

—

1

8 235

18

22

+-> c

ro »—i
>

H

Stationer ....
Askda- ( länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . .

—

7

9

12

10

7

—

—

—

13

2

2

—

•-

—

61

3

7

—

—

—

101

3

10

X

§3

Stationer . . . "
Askda- ( länet
gar för ( stationerna
Ask utbrott . . .

16
43
65

Cfj

>

Stationer ....
Askda- ( länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . .

21

20

4

15

19

101

35

168

15 14 -

3 2 -

7 4 ■

7 4

Stationer ....
Askda- ( länet
gar för \ stationerna
Askutbrott . . .

—

11

13

18

13

12

12

1

4

5

21

5

1

1

1

4

15

129

10

1

2

1

i

18

182 13

1 2

03
>

Stationer ....
Askda- ( länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . .

—

24

30

32

34

25

_ _

1

3

22

5

2

—

—

4

28 161 15

11'

—

—

4

49

245

19

16

25

11 —
2 -
5

Stationer ....

Iskda- ( länet
gar för ( stationerna
Askutbrott . . . .

—

—

14

16

20

20

18

16

1

—

4

25

2

2

1

—

5

109

3

8

—

1

—

13

156

3

—

8

.;s;,

Ur tabellen framgår, ritt största antalet åskdagar
förekommit i Kuopio län (39 af 78 för hela sommaren);
minsta antalet i Tavastelms Län (17).

Åskans utbredning Maj Oktober i procent af arealen.

18 99.

HT
s

'-

>0

er

o

1-3

~

-: /
(B

c

CO

CQ
c*

P O

sr

o

ca

Viborgs Län.

O

5'

Vasa län.

_ X
-: -

w

p~

Maj ....

17

4

50

17

9

17

4

Juni ....

8

5

—

60

23

23

31

8

5

Juli ....

39

23

39

45

34

34

23

22

19

Augusti . .

20

8

15

24

24

15

9

8

5

September .

18

12

50

38

16

8

24

—

5

Oktober . .

—

—

—

25

14

17

8

25

5

Störst Kar utbredningen varit under Juni månad i
St. Michels län (60 °0); minst åter i Maj i Åbo län (4 " ,,).
Under den åskdigraste månaden, Juli, har utbredningen
varit störst likaledes i St. Michels län (45 ° 0) och minst
i Uleåborgs län (20 %).

Åskans relativa talrikhet Maj— Oktober.

^

u3

X

<

W

■~<

J>0

gJ

c+

er

<

C~\

*

a1

<!

o

O

p

U"

~

1899.

nds lä

o

-: 7.

• <X>

c

H7^

--■■

o'
5:

■-. -
ii

5

r

i.

yj

p

P

tr»-

Maj ....

0.3

(0.04)

1.0

0.8

0.4

0.2

0.3

Juni ....

0.5

0.3

—

1.2

1,

1.4

1.6

0.9

1.0

Juli ....

7,

6.7

8.4

10.9

8.4

10.1

7.7

7.>

8.o

Augusti . .

1.4

O.c

0.3

1.1

1.7

1.0

0.6

0.2

0.9

September .

0.9

0.9

1.4

O.s

0.5

O.i

0.6

—

0.6

Oktober . .

—

—

—

0.3

0.3

0.2

- 0.2

0.5

0.2

Summa

10.o

8.5

10.i

15.2

13.4

13.2

10.9

9.3

In.,

386

Älven i afseende å åskfrekvensen intager St. Michels
län detta år främsta rummet, med ett maximum i Juli
(10. s). Ehuru frekvensen under Juli månad såväl för de
särskilda länen som för hela landet varit särdeles hög,
understiger den totala frekvensen dock något tioårsmedel-
talet (12.oi för hela landet) i följd af den låga frekvensen
under de öfriga månaderna.

Vid beräkningen af de resp. värden för hela landet
halva här nedan anförda tal begagnats.

1899.

C-l

Juli.

Augusti.

C+-

CD

3

O

TT

<r»-
O

a1

\ , i ,.. ( landet ....
Askdagar ror '

l stationerna . .

112

7
28

143
12
91

163

27

832

146

14

101

120

9

52

117

3

17

5. Åskutbrottens dagliga period.

Den dagliga perioden för åskutbrotten framgår ur
de två efterföljande tabellerna. De särskilda timmarna
anuifva den lokala tiden.

:*,s7

Åskutbrottens dagliga period i olika län.

1 8 9 9.

3

c-

C/3
B

£>0

er
o

3

Tavastelms
län.

St. Michels
län.

<

er
o
~t
ort?

|k

B

w

o

o'
5?

B

<

-

v.

p

d

— ~
r z

j.

CO

ST
B

£^

o>
c*

12 n.-l f. m.

7

4

1

1

5

1

19

1-2

10

—

—

3

—

—

—

2

15

2-3

5

1

—

—

1

1

1

3

12

3-4

2

*

—

—

2

1

4

2

15

4—5

3

3

—

2

2

—

5

3

18

5-6

6

8

1

2

1

2

—

1

21

6—7

2

3

1

—

3

10

1

—

20

7-8

2

5

3

1

1

1

2

1

16 i

8—9

15

4

3

2

4

2

2

4

36

9-10

4

8

1

2

3

4

6

3

31

10—11

5

18

8

4

10

5

15

10

75

11— 12 m.

4

15

i

4

15

24

26

12

107

12 m. — 1 e. m.

24

21

12

10

37

25

31

15

175

1—2

14

24

14

6

28

18

34

19

157

2—3

17

30

8

?

33

29

36

12

172

3—4

8

20

12

5

28

19

23

15

130

4—5

6

13

10

4

23

29

31

11

127

5—6

8

13

6

7

13

12

19

13

91

6-7

7

8

2

8

10

8

24

6

73

7—8

9

9

2

5

4

3

17

6

55

8—9

3

12

2

2

4

4

5

8

40

9—10

—

9

1

2

4

7

11

2

36

10—11

2

8

—

—

8

2

13

4

37

11— 12 n.

5

1

1

1

3

1

4

2

18

388

Åskutbrottens dagliga period under olika månader.

18 9 9.

p
I

2-1

%

Augusti.

CO

a>

c*-

i

(V

p

CD
c*-

>

SS

12 n— 1 f. m.

18

1

19

17.75

1—2

—

—

11

4

—

15

15.25

0 _ Q

—

—

7

3

2

12

13.50

3-4

1

—

13

1

—

15

15. io

4—5

3

1

12

2

—

18

18.00

5-6

o

16

1

2

21

19.75

6-7

1

—

17

1

1

20

19.25

7-8

—

—

15

1

—

16

21.75

8-9

—

—

35

1

—

36

29.-5

9—10

—

—

25

2

4

31

43.25

10-11

1

3

64

—

7

75

71.75

11—12 m.

—

8

87

7

5

107

116.00

12 m. — 1 e. m.

2

16

139

14

4

175

153.25

1-2

2

17

118

12

8

157

11)."). 25

2-3

2

16

123

20

11

172

157.75

3-4

4

18

84

14

10

130

139.75

4-5

6

9

101

5

6

127

118.50

5-6

1

15

65

6

4

91

95.50

6-7

1

15

46

6

5

73

72.75

7-8

2

5

39

4

5

55

55.50

8-9

2

5

29

1

3

40

42.75

9-10

2

1

29

1

3

36

37.oo

10-11

1

1

30

1

4

37

32.oo

11—12 n.

o

—

16

—

—

18

23.i

389

Öfverhufvud förmärkas tvänne maxima: kl. 12 — 1
på dagen och kl. 2 — 3 e. m.; i de afrundade talen .sam-
mansmälta de dock till ett enda maximum kl. 1 — 2 ••. m.,
som öfverensstämmer med maximet för tioårsperioden
(1887—1896). Minimum inträffade kl. 2—3 f. m.

6. Äskutbrottens antal i olika väderstreck.

18 99.

.lan.— Maj.

Juni.

Juli.

Augusti.

GC
o

c-t-

"l

—

(C

s

9."

31.o

182

27.o

28.5

■211.1

SW

2.o

10.o

194.5

16.o

14.o

236.5

W

4.5

9.o

201.0

14.o

9.o

237.5

NW

0.5

7.o

141.o

18.5

4.o

171.o

N

2.o

8.o

87.o

7.5

3.o

107.5

XE

3.o

9.0

64.o

4.o

1.0

Sl.o

E

1.0

27.5

82.o

1.5

3.5

115.5

SE

7.n

26.5

124.5

12.5

14.o

184.5

Talrikast kaiva åskutbrotten varit i S, minst talrika

i NE.

390

7. Åskslag, hagelfall och andra med åskvädren
sammanhängande företeelser.

Åskväder med åskslag.

18 9 9.

g

CO
P

>°
c
o

P

P o

ty

ce

CO <1

-^ 2

f O ce

CD | g»

5^| C

P

o
o"

P=

P

<^

P
CO

p

p?
p

C3

■-&

p: ^

C °^

2

■x

td

CD

P

P*
P

c"

ert-

-• i .
■r. rr --

g-* =

Maj

Juni

Juli

Augusti. . . .
Sept. — Oktober .

13

17
1
4

6

2

9
3

1

1
1

6

1

1
1

1
1

54
6
5

3.3

0.7

4.1

5.n

5.4

Hela tiden

Antal åskslag på
100 askutbrott.

13

6.3

22

7.7

6

5.3

2

2.4

12

4.6

1

0.5

9

2.7

2
l.i

67
4.0

4.0

Relativa faran för åskslag är abnormt hög och upp-
når för tiden Sept. — Oktober (5.4) och för Åbo län (7.7)
sitt högsta hittills ernådda värde. Minst var faran för
åskslag i Juni månad, samt för hela tiden i Kuopio län.
De flesta åskslag hafva inträffat under den exceptionelt
åskdigra Juli månaden.

CO

Ch

>
P

CD
c*

O
5*

y.

18 9 9.

£

QfQ

C

CO

CD

3

o"

o

o*

CD

B

B

c

'

Dödade människor . . .

5

1

6

Dödade kreatur ....

35

6

—

—

41

Eldsvador

12

1

1

1

15

Skogseldar

2

—

-

—

2

391

Älven så godt som alla af blixten förorsakade olycks-
fall hafva inträffat nnder Juli månad; för öfrigt företer
aret i detta afseende icke något särskildt anmärknings-
värdt.

Hagelfall under åska.

1 S 9 9.

-

co

ef
o

p

-3
P

<

i— p

»■ CO

3 sr

■ CD

ty

0
CO

c*-

pT£
P o

CD
CO

<!
5-
o

CfQ

CO

p

w

c
o

o'

pt
p

<
p

CO
P

pt

►_*aT
-: ii-
P o

09

|JL|

CD
P*

p-

~
c-

Antal hagel-
fall på 100

åskntbrott

Maj

1

1

3.3

Juni

4

3

—

5

1

2

—

15

10.8

Juli

19

10

12

4

6

13

15

13

92

7.o

Augusti ....

—

2

—

—

5

—

1

1

9

7.6

September . .

2

2

2

—

2

—

3

—

11

15.3

Oktober . .

—

—

1

4

5

25.o

Bela tiden

25

17

14

4

19

14

22

18

133

7.9

Antal hagelfall

pä 100 åskut-

brott ....

I2.i

6.o

12.3

4.7

7.3

6..

6.5

9.9

7.9

—

Hagelfrekvenseii var särdeles hög. Störst var den
i Oktober och minst i Maj. Den askdigraste månaden.
Juli. uppvisar dock en jämförelsevis måttlig frekvens (7. o).
Relatift talrikast voro hagelfallen i Tavastehus län, minst
talrika i St. Michels län.

Hagelfall utan aska under askdagar voro jämförelse-
vis talrika och fördela sig på följande sätt:

392

!2j

^3

X

<J

-

cc

18 9 9.

p ,

>°

er
o

a

<

£?P
C' co
C c-
• CD

Sf

C
w

et-

? o'

—

O
*-i
S-.

xn

p:
3

uopio län.

Vasa län.

• z
ii

P*
P~

Z-
CD
et-

Maj ....

1

1

Juni ....

4

—

1

—

4

1

2

1

13

Juli ....

2

1

1

4

Augusti . .

1

—

2

—

—

1

3

2

9

Sept. — April .

2

2

—

—

1

—

5

Hela tiden

7

2

5

—

4

3

7

4

32

Dessutom har observerats ett hagelfall utan aska i
September ocli ett i Oktober under en dag dä endast
blixt utan dunder förekommit.

Endast ett fall af liothlixt har anmälts under aret,
nämligen i Alajärvi den 30 Juni (omnämdt i redogörelsen
öfver åskvädren denna dag).

Följande meteorer hafva anmälts: den 26 juli sägs i
Sotkamo omkr. kl. 8.30 e. m. en i rödt skiftande meteor,
som rörde sig nära horisonten från väster mot öster och
exploderade med en stark knall; den 16 Augusti på afto-
nen observerades i Tuusniemi en eldkula röra sig i rikt-
ningen N-)NE-)SE, ungefär samtidigt sågs i Leppä-
virta en mindre klar meteor i E; sannolikt samma fe-
nomen.

Jordskalf. I Viitasaari tormärktes tvänne svaga och
korta jordstötar i Oktober, nämligen den 20:de kl. 12.4.0
e. m. och den 21:sta kl. 11.35 e. m.

Skydrag. Den 29 Juni kl. 5 e. m. sägs från Verkko-
matala fyrskepp ett mindre sky drag gå öfver Björkölan-

393

det. Den 13 Juli observerades i Haapajärvi under etl

åskväder kl. 4 tiden på e. m. tvänne mindre skydrag c:a

2 kilometer Iran hvarandra. Den 20 Juli förekom etl
skydrag i Hangö kl. ' 29 tiden på morgonen.

STUDIER

DE NORDISKA SPRÅKENS

D

RIMÄRA N0MINALBILDN1NG.

AF

T. E. KARSTEN.

DOCENT VII) QNIVERSITETET I HELSINGFORS.

ORDREGISTER.

Förord.

Till de L895 och L900 utgifna tvänne delarna af i
frågavarande »Studier" fogar jag omsider, för alt under-
lätta arbetets användning, ett ordregister och tillmötesgår
härmed ett ;i olika hall privatim och offentligt (senast
i Jahresbericht iiber clie Erscheinungen auf dem Gebiete
der germ. Phil. för ar 1900 samt i Zeitschrift fur deutsches
Altertum Bd XI, VI. H. 3) — i detta afseende uttaladt
önskningsmål. Ordförteckningen upptar icke blott det skan-
dinaviska ordmaterialet, hvilket gifvetvis är det öfvervä-
gande, utan oek dettas motsvarigheter i öfriga germanska
språk, i don mån sådana kunnat uppvisas. För de hår un-
dersökta suffixens vidkommande (med den inskränkning miu
plan afsett) torde mitt arbete — trots sin titel — i själfva
värkct fa gälla som den onda någorlunda fullständiga sam-
manställning af hithörande samgermanska bildningar. Efter
ordregistret följer ett större antal Tilläg-g och beriktigan-
den', hvilka befunnits nödiga för bägge delarna, icke minst
for I delen, ett för snart åtta ar sedan utkommet förstlings-
arbete.

Helsingfors i oktober 1902.

T. E. Karsten.

Öfversikt af innehållet:

Finsk-lappska lånord. — Nordiska runinskrifter. - Västnor-

diska språk : a) fornvästnordiska, b) nyisländska, c) nynorska. — Ostnor-
diska språk: a) fornsvenska, b) nysvenska, c) forn- (o. äldre) danska.
d) nydanska. — Gotiska. — Fornhögtyska. — Medelhögtyska. - Ny-
iiögtyska. -- Fornsaksiska. - Medellågtyska. — Nylågtyska. — Kri-
siska. — Anglosaksiska. — Medelengelska. - Tillägg och berikti-
ganden.

Ordregister.

An ra. Fornnordiska bildningar, som förekomma i såväl öst-
som västnordiska språk, upptagas endast från de sistnämda. De nv-
norska bildningarna II 103 — 07 äro icke här anförda. Uteslutna äro
äfven yngre former af ord, hvilka uppvisats i fornspråken.

Finsk-lappska lånord.

(De finska obetecknade).

La. ajras II 238

ankea . Ordreg. : Tillägg t. II 231

arka. . I 49

armas . Ordreg. : Tillägg t. II 68

la. ärvas II 237

asnaan Ordreg.: Tillägg t. II 56

autia II 212

la. awdas II 212

la. divtes II 271

la. faiges Ordreg.: Tillägg t. II 268

la. garves II 239

la. gjelas II 238

la. gruonas Ordreg. : Tillägg t. II 6
la. haitis „ „ I 59

barras .... 11 189, 195, 212

bartio Il 185, 197

buojis . Ordreg.: Tillägg t. II 221
huokia „ „ „

barskas II 118

kallas (kalta) . . . . . II 156

kaltio II 156

karvas II 70

la. karvet Il 240

kaunis 11 212

kernas Ordreg.: Tillägg t. II 43
kilu (kila) Ordreg.: Tillägg t. II 226
kilta „ „ II 145

kilti (killi) „ „ I 92, 93

kiiras-tuli „ „ II 271

kiris-tuorstai „ „ II 271

kukko II 37

kulta . Ordreg. : Tillägg t. II 138
lama „ „ II 276

lamio . „ „ „

lattia II 196

multa . . . • II 139

murha . Ordreg.: Tillägg t. II 132
raaka „ „ I 24

sairas II 83, 207

la slaieve II 242

la. smavva II 204

la. suotas Ordreg. : Tillägg t. 11 1 87

tanhus II 199

tihtiä II 271

tiuris 11 209

la. valas II 238

Nordiska runinskrifter,
faigian .11 268

bite

1 is

400

karuR II 240

Kuj.fastar II 197

mariR, II 190

saulva, sulfa II 20

tuiskilan I 92

Uifostr II 197

Västnordiska språk.

a) Fornvästnordiska
(= f no. -isl.).

åbyrgr I 91

aöal- II 99, 194

afr II 79, 281

afrhendr II 79

al- I 47

allr II 50

åmunnr 19

angr II 84

annr II 56, 219

apr II 80

argr I 49

armr II 68

atall II 98

auö- 'lätt' II 214

aw)r 'tom' II 211

auBr 'rikedom' II 215

aurnka II 92

aumr II 68, 71

Baldr * . . . II 155

baldridi II 155

ballr II 155

barn II 51

barr I 42

beiöull II 110

beiskr II 120

-beitr I 77

ber I 106

bilr II 88

bingr II 193

bitr II 78

-bitr E38

bitull Il 108

biartr 11 148

biugr II 226

blakkr I 52, II 250

blår II 15

blaufir Il 215

blautr I 62

bleikr I 58

-blendr I 111

bliör II 267

bligr I 11

blindr I 27

blotna . I 19 o. Ordreg.: Tillägg

-blétr I 118

bokkr II 32

bod II 19

bohia II 19

bråfir II 154

brattr II 53

breiSr I 58

brig5r 1 93

-brigöull Il 111

Erokkr II 41

brunn Il 28

brunvolr II 186

brynn II 65

-broytr I 109

bulki II 39

Bywger II 226

baerr. I 93

dapr II 81

dar 1 72

dau3r II 157

daufr 1 62

deigr I 58

dettr I 37

digr El .78

dimmr 11 44

diarfr 1 32

diupr I 29

doöe II 146, 281

dofe 112

dogg Il 13, 279

-drekkr 1 37

driugr I 40

driupr 14"

drépr L 103

401

drégr I 116

dugall II 102

dulr I 14, II 65

dumbr I 15

dyggr II 268

dyrr 11 209

d;MI II 229

dokkr II 253

doy<)r II 10

eöla II 99

eisa II 166

elle II 155

Erpr II 44

fagr II 76

-faldr I 47

-fallr I 79

falr I 66

far I 43

ftir 'paucus' II 116

-får 'jtouälog 1 45

fastr II 197

feigr II 268

feikn II 273

feitr I 59

-feldr II 9, 279

-fell II 42

-fellr I 111

-fengr . I 111 o. Ordreg. : Tillägg

fikr II 268

fimr II 267

fita . .1 18 o. Ordreg.: Tillägg

-fialgr II 114

-fiall II 42

fiol- II 184

flår I 59

flatr II 196

tiiötr II 225

flogall II 100

-flogull II 110

flokkr II 38

flor II 247

flotte II 146

floy I 108

-floytr I 109

fold II 192

fvlr II 18

forn II 34

förr I 16

fonill II 110

iramr II 266

frånn II 274

frekr I 27

lYiur II 126

f röör I 65

frost II 143

frégr I 99

frsér (friör) II 282

frökn Il 273

full II 87

fullr II 30

-fundull II 108

fuss II 167, 227

-fyndr I 91

ftélenn 1 102

férr I 112

gaddr II 171

gaghals I 70

gallr I 74

gandr II 159

geldr . Il 200 o. Ordreg. : Tillägg

gengr I 106

Geri I 24

gerr I 24

gestr II 268

-getall II 102

gildr. . I 92 o. Ordreg.: Tillägg

gilia II 227

gilmacir II 226 o. Ordreg.: Tillags

-giafall II 102

giallr I 24

giarn II 43

-giofull II 110

gioldungr. Ordreg.: Tillägg t. II200

gion- II 17, 241,279

glaor I 57

gleiör I 78

gloggr II 251

gluggr II 253

gloymska II 122

gnögr (= nögr) .... I 65

402

gn&fr II 268

gneepr II 268

gnégr 1114

gnoypr II 268

gQfugr II 123

goll II 138

gQndull II 159

gQngull II 110

gQvr (gorr) II 17, 238

graör I 6, II 227

gråör 16

gramr II 276

grannr II 144, 159

grår II 243

greipr . Ordreg.: Tillägg t. II 267

grima II 62

griöt II 169

grööe II 164

grunnr II 144, 281

grffefr I 104

giV.fr I 117

grénn II 6

-gn'tr I 119

groy II 245

groypr II 268

gulr I 3, II 138

gunnr II 132

gréfr I 98

gfiétr 1 100

hagall II 102

hagr I 10

-haldr 1 80

halfr I 48

håll II 204

haltr I 41

hamla II 57

liaiie II 38

hangr I 80

haptr II 130

hår 1 63

harcir II 185, 259

harmr II 69

hårr II 82

håss II 205

heiör II 83, 273

heill II 90

heilsa II 90

heitr I 59

herstr II 274

heskr II 274

hite . . I 18 o. Ordreg.: Tillägg

hlåka II 245

hlåna II 245

hlass II 169

hlé II 248

hliöBr II 147

hlöa II 248

HloÖuér II 133

hlyr II 246

hleér II 245

hneppr II 209

hniss II 166

hnoss II 170

hrmgghent II 13, 203, 279

hnoggr II 13, 202

hoddr II 171

hgfugr II 123

-hQggr 1 80

hold II 143

holkr I 2, II 4ii

hollr II 138

holr 12

hör 1 62

hörr I 46

horskr II 118

hrabr I 57, II 1 is

hrår . Ordreg.: Tillägg t. 1 24

hraustr II 1<>3

hreinn II 5

hress II 167

hrifr 18

hriönn Il 47, 66

hriufr I 23

hrösa 11 16(i

hross 11 1()7

hrufa I 15

hrumr II 66

hryggr H 268

lnigall II 101

-huffull II 109

403

hulda Il 143

humr II 63

huass II 168

huatr I 56

huellr LE 43

huerfr I 24

huerfull Q 110

huikr [I 97

huikull II 97

huitr II 29

hafettr . II 9 o. Ordreg.: Tillägg
hégr (hög-) Ordreg.: Till. t. Il 221

iafn II 35

iarpr II 44

itr U 282

kaldr II 156

karskr II 273

kåtr II 160

kelda II 156

ktf II 278

kiuklingr II 37

kleiss II 276

knappr II 52, 279

knär II 17

kokkr II 37

kolsugr, II 123

knjioull II 161

kortr II 27

kostall II 102

krammr II 276

krangr 1 69

krappr I 51

krepphendr 1 26

kringla II 96

kringr I 33, II 96

kroppr II 39

krama 1 17

krypplingr II 95

kulde II 144

-kumall Il 102

kundr II 140

kunnr bekant' 11 139

-knnnr 'besläktad'. . . . II 140

kueikr II 235

kuikr .... II 233, 259, 281

kuirr II 191

kuséör 1 98

kusémr I '."i

kuokua II 235

kynne II 7

kyrr Il 191

kyrtell 11 27

kserr Il 269

kinnr I 115

knnn I 113

lagr I 45

lågr II 204, 259

lakr 16

lami . II 276 o. Ordreg.: Tillag»

langr I 44

latr I 57

-låtr I 31, 40

lauss I 63

-leitr . . I 78 o. Ordreg. : Tillägg

lekr I 27

léttr II 269

likprår . I 64 o. Ordreg. : Tillägg

litell II 94

liöme II 280

liöss I 30

liötr II 277

liufr I 23

-liugr I 30

lokkr II 31

los I 20

loskr II 18

luör II 130

higvitne Ordreg. : Tillagg t. I 29

lunga II 193

lutr 13

lygn II 261, 280

magr II 75

makr II 277

maltr I 42

mår (mor) II 272

meinn II 49, 137

meiss II 17n

mél LI 150

metr I 38

migr 1 3b

404

mildr IL 269

milkr II 153

minnask II 150

minne II 8

mis- II 135

missa II 134

mialtr II 153

miol II 14

miölkr II 153

mioil II 45

miorkue II 249

miukr I 33

möflr, m II 159

möör, adj II 216

mold II 139

morö II 132

mund 'hand' II 141

mundr 'hemgift' .... II 141

munnr 'mun' II 140

myrkr II 249

msér II 269

mserr Il 190

maétr I 100

moyrr II 227

nauma II 71

naumr II 71

nyr II 194

nyt I 91

nsémr I 96

noytr I 110

olmr II 64, 117, 122

ongr (ongr) II 231

onn II 56, 219

opinskårr Il 272

qit II 18, 236, 240

ötte II 165

otull II 107

rakr I 71

rak kr I 53

raramr II 54

rami* I 67

råmr II 67

Rån II 55, 279

raskr II 120

rauör 146

reidr (= greior) I 107

reidr 'vred' ...... I 59

reikall II 102

reimr II 70

-rennr I 110

réttr II 151

rifr . . I 39 o. Ordreg.: Tillägg

-risull II 108

riöör I 31

ro (rör) II 21

ro3e I 12

r^skr . II 120 o. Ordreg.: Tillägg

rQSt II 158

rumr II 61, 280

runi 16

ryrr II 271

räkr . . I 103 o. Ordreg. : Tillägg

-röör (haf-) II 10

-réör (ti-) I 114 o. Ordreg.: Tillägg

rékr 1 115

så5 II 151

saBr II 130

sagr I 70

saltr I 48

samr II 277

samtengr II 199

sårr II 83

såttr II 155

seigr II 269

seinn II 189

sekr II 266

sess II 147

siör II 127

-siåll II H)2

-siar I 38

siöör 11 128

siukr I 31

skaga II 161

skakkr I 44

skammr II 56, 280

skapt II 158

-skår(opin-, upp-) . I 63o. Ordreg. :

Tillägg

-skär (folk-, ner- etc.) . . I 72

skaror 11 157

405

skåri Il 272

skarpr I 67, Il 52

skass Il 166

skelfr I 35

skemta II 57

skeifr I 60

skialgr II 115

skiallr I 35

skiarr Il 78

sMör ........ II 272

skiötr II 277

skirr .II 271 o. Ordreg.: Tillägg
skolbeinn . . . . I 4, II 116

skörta II 27

-skotull II 109

-skreiör . I 79 o. Ordreg. : Tillägg

skriöall II 100

skrin pr II 47

skyrr II 272

-skserr (skera) I 102

skaferr 'klar' II 271

-skéör I 115

-skofr I 117

-skoytr I 110

slakr 12

slåtta II 159

sleipr I 60

sleppr I 37

sléttr II 142

sliår (sliör) Ordreg.: Tillägg 1. 1 18,
II 259

sliör II 272

slikr I 28

slyngr II 278

slyppr II 278

slsfer II 241

sliigr I 117

-slongr Ordreg.: Tillägg t. I 109

smalr II 90

smår II 75, 204

smeltr I 36

smiQrr II 14

smugall II 100

suarpr 1 75

snarr I 49

snauör II 219

sneis II 170

snille II 195

sniallr II 195

snocienn II 220

snoggr II 221

snotr II 77

suuör II 131

sméfr II 272

snéfr II 272

-SQgull II 109

Söte II 187

spakr I 71,11267

spår II 209

sparkr I 81

spärr I 50

spreekr II 270

spurall II 101

staör II 126

stakr II 267

stakkr II 26

stammr I 52, II 54

stamr I 51

starr I 50, II 82

sterkr II 200

stinnr II 152

stirör II 270

stiarfr I 32

stopall II 101

stopull (nisl.) II 109

störr Il 75

strangr II 201

stura II 74

stuttr . . I 13 o. Ordreg.: Tillägg

styggr II 270

styrkr II 201, 259

strékr II 270

-stéär 11 K)

sumr II 277

suud Il 142

surr 'sur' II 275

surr 'fuktig' II 74, 281

sualr I 66

suangr I 69

suårr II 188

406

sueigr I 79

-sueipr I 112

suellr I 36

suikall II 100

suikull (nisl.) II 108

suime II 63

suipall II 101

suipull II 109

-sugfefr . • I 105

sykn II 35

syndr II 7, 278

svnn II 3

sséll II 269

-ssér I 103

sétr I 101

stikn II 5

solr II 20

sémr I 113

S01T I 1 16

sétr II 187

tå II 199

teitr I 61

tilr II 88

tita I 61

tollr II 32

tömr II 281

traustr II 158

tregr 1 38, II 46

tmr 1 82

tryggr II 95, 270

tékr I 118

ull II 31

vafr I 77

vakr II 82

valr IT 186

våla . II 91, 96 o. Ordreg.: Tillägg

valdr I 74

valtr , . 1 75

vandr II 162, 163

vanr I 69, II 57

varmr II 69

vari- 1 51

v;, skr 11 121

våtr 1 31

Vé 1 28

veikr 1*61

veill II 90

veitall II 102

-veitull II 111

véle II 97

-veldr I 112

veptr II 154

ver3r 'dignus' II 149

veror 'måltid' II 149

veykr II 279

viör II 128

vildr II 7

vilhallr Il 156

vindr I 27

-vinnr I 37, I 93 o. Ordr.: Tillägg
-virkr Ordreg.: Tillägg t. I 92

viss II 133

viss Il 166

vitne II 3

vitr II 271

VQkull II 110

volr Il 186

vsegr I 100

vada . . II 96 o. Ordreg.: Tillägg
vsénn . I 97 o. Ordreg.: Tillägg

vsferr . I 102

vokr I 33

vmiss II 136

-yrkr 191

[jagall Il 101

parfr I 51

pekkr Il 270

péttr Il 271

pifcr t8

piarfr 1 25

pi63 [1151

piokkr II 235

pogull II 109

poll 11 33, 55

pollr U 33

|>olr [10

potte II 142

prgngr (prongr) . . . -II 2:52
prår . . I 73 o. Ordreg.: Tillägg
brautr 1 65

407

-prifu] Il 109

priötr T 64

[>riözkr I 64

[>roskr II 119

-j>rota I 23

|.röttr II 143

|.i iitt-nn II 119

|>ungr I 17

Jrannr II 184, 231

|«urr II 184

[>ucrr 1 25

jmorr 15

|»ynr , . n 271

£8Bgr I 104

rétr I 95

éör I 118

égr 1115

nll I 116

oycila II 108

oykr I 105

b ) Ny isländsk a.

bliugr II 114

bloti I 20

dreifur I 78

flår I 44

hastr II 274

hliia U 246

-huolfr I 41

lamr II 277

seyrna II 278

stammr I 76

-stigr I 39

söggr II 281

upiålgr II 116

upiåll II 116

vålgr II 117

I>rår I 64

c) N y n o r s k a.

berg I 36

bjerk n 46

blika II 262

briönn II 46

bung II 192

butt II 36, 279

boyg I 109

dä] II 229

dokk II 253

dras Ill

dugg II 12, 279

fors I 16

froyn II 4

glistent I 22

gliip 18

gloyp I 109

gnell I 35

gris I 22

grus II 169

hse(r)se II 206

kloyv I 109, 110

kriik I 11

krupp I 13

krypel II 95

kur I 11

kvar U 191

kvav I 72

kvil II 87

läk I 35

lum Il 66, 280

lygneld U 263

lama II 245

-log I 117

loyn II 5

miell II 45

mBl I H6

royv I 110

sker , II 272

skranta II 146

skrapp I 76

skreid I 79

skrell I 24

skrinna II 146

skyver U 191

slakk I 54

slapp I 76

sluk 13

slöt 19

smider Il 77

408

snak I 10

snerp I 36

sogg II 281

stånd I 74

stauphovd I 64

stråk I 56

strank I 69

strunk I 17

svank I 55

soyr II 278

tag II 198

treisk II 120

tvär I 67

ulsk II 122

vak 17

väla II 92

valg II 117

vank I 55

velt I 36

-vik I 39

Östnordiska språk.

a) Forns v en sk a.

alda Il 154

amper II 80

anger II 84

bar I 42

bitul II 108

blotter II 37

blfdigher II 114

braker I 55

brusa II 169

Bynxsta II 226

dal (d»l) II 229

doJ>er II 146

dulsker II 121

durligba II 209

•■läker 16

enstiker II 267

falaska II 18

falder I 80

fiél- II 185

fikia II 268

asell II 42

forsumol II 1 1 2

framber (frfember) ... II 266

(il-)funder I 21

fadder II 42

-fsester II 197

galder II 200

gånger 1 106

-gangol II 111

giol- (gisel-) II 226

gior II 17, 241

gluggotter II 251

glsegger II 251

grima II 62

Gund- H 132

gömel II 97

gömol II 98, 111

Hämunder I 63

harmber II 69

hés II 206

-hughul II 98, 109

humi II 64

hverfögder I 24

hwil II 87

-hyggil IL 97

häésse II 205

högher I 63

kamber I 75

kingxa II 161

-korrol II 111

kryplinger II 95

kwar (kwser) II 191

Liker I 35

lamber II 277, 281

liör II 247

liugnelder II 264

(rset-)losa . I 20

lughn . . . . . TI 261, 280

lyghnelder II 263

lytter II 277

mista II 135

möper II 217

Munbygh Il 226

munder II 141

napper II 210

under 11 1<>3

409

qvaver I 72

ropu] II 111

(bod-)rudher Ordreg.: Till. t. I 12

-sädher II 151

sak. t (sseker) II 267

skinter ........ II 277

smittol II 112

smula 14

snilder II 195

Söthe II 187

späker (spseker) ... II 267

stakker II 27

stangol II 111

stärker (stserk) II 200

strunker I 17

strsenger II 201

Sture II 74

saker II 278

(ful-)taker 17

fcragher I 38

-vaktol n 112

vänder . , H 162

vank I 55

varsker II 122

vitra II 271

temfrökin II 273

r.dmiuk II 214

Bpi II 211

presker II 120

prizker II 120

pvar I 67

pycclse (piklaj II 235

por (pir) II 184

b) Nysvenska.

aber II 80

adall H 98

(hem-)alsk II 122

(ill-)alug II 123

annt II 56, 219

arma se(g) II 92

atall II 98

atoll II 107

(tal-)barg I 75

_ bere- ... . . I 36

binge II 192

bitsk K 122

bjark II 46

blek II 262

blika II 264

brus II 169

balk II 46

bser I 33

daig I 58

dofvarm I 12

dolk dum' . I 14 o. Ordreg.: Till.

dugg II 13, 279

dunken II 254

elu (serla) II 99

erakker I 54

femmer II 267

flår I 44

flyt II 225

(mat-)frå I 77

från (frän) II 274

fröin II 4

farna II 42

gager I 70

gail I 46, U 146

gain I 78

gallskrika I 74

giller . II 145 o. Ordreg.: Tillägg

glänt I 76

glapp I 76

glupsk II 122

glömsk II 122

grodd II 164

grus II 169

gryta II 169

gvald 1 42

hvater I 56

hvekall II 97

hväll II 43

hås (häs) II 205

härsken II 274

inbillsk II 122

järpe II 44

kangla II 161

kéta sig II 160

kingla U 161

410

klauv I 79

knapp II 210

kokk(e) II 37

kram II 276

kramp I 51

kuster II 134

känger I 68, II 160

kärf I 25

lomhörd II 282

låsk II 118

lygn II 261, 280

läna II 245

malt I 42

meen II 49

mjäll . II 45 o. Ordreg. : Tillägg

munna II 150

modder II 217

nagg (nägg) . . . II 13, 203, 281

njugg II 203, 281

nugger II 13

napp II 210

os II 170

rank I 54

röda 113

ron 16

ruda I 13

råm Il 67

sagga II 281

sank . Ordreg. : Tillägg t. I 74
sick „ „ I 35

skakk I 45

skarp I 67

skef I 60

skinka 'halta" II 162

skjarra II 78

skräll I 75

skramp I 76

skranker I 76

skranten II 146

skrinn Il 145

skronta Il 146

skryper II 47

skräll I 24

skröplig II 48

Skulryggad . . 14

skygg II 270

slak 12

slank I 54

slant I 76

slapp I 76

släpp I 37

slink I 37

smait I 78

smali II 91

smolk II 40

smultron II 77

snagger II 221

snarp I 75

sneg I 79

snoter II 281

snugga II 221

snygg II 221

snärt I 36

sogall II 101

sprant . Ordreg. : Tillägg t. I 74

sprinsk II 122

spräker II 270

straker I 56

strank I 69

stumm I 21

stup 19

stur Il 74

surögder II 74

sveg I 79

svär Il 188

sögg II 281

sör II 278

tall II 34, 55

tull(e) II 33

ton II 184

vak 17

valt I 75

vind I 27

ang II 231

c) Forn- (o. äldre) danska.

angermoclig II 84

bar I 42

blöt II 37

blue 11 114

411

bulk. . .
dej ....
dolsk . . .
drug . . .
eng ....
enstig . . .
-far (adel- etc. I
flyg ....
fors ....
(ild-) 1'undig .
glid. . . •

o-hl ....

II 39

I 58

11 121

I 7

II 231

II 267

Sold . .
gram
gsel . .
hamt
hes . .
(ild-)hum
hveg
hvegel .
hvd . .
hås . .
krap
kringel
kropper
krobel .
Uu . .
liugnild
lä . .
lim . .
lovneld
mod

ryg • ■ • •
Sdtge . . .
stark (stserk)
strag . . .
tynd . . .
ftdmiuk . .

I 21

I 14
II 251
II 200
II 276
II 226

II 57
II 206
II 64
II 97
II 97

II 87
II 206

I 51
H 96

I 13

II 95
II 247
II 264
II 245

II 4
II 263
II 217
II 268
II 187
II 200

I 56
II 184
II 214

d) N y d a n s k a.

blikstille II 262

brus II 169

dol II 229

fimmer II 267

gilde . Ordreg.: Tillagg t. II 20

glubsk II 122

grim II 62

gruus II 169

harsk II 274

hses Il 206

kok II 37

neppe U 210

oes II 170

(kuld-) skieerr II 78

skrante II 146

skrap I 76

skred I 79

svei rygget I 79

svaer H '88

vind I 27

Gotiska.

abrs II 79

aggwus II 84, 231

agls H 93

ala- I 47

aljis II 194

alls H 50

alpeis II 154, 194

and-augjo (-augiba) . . II 236

arwjo II 236

asans II 56

aujvja- Il 212

bairhts II 148

baitrs II 120

bahva(-wesei) Il 19

balpaba II 155

bara II 51

(weina-)basi ..... II 106

baups II 36

blaupjan II 216

bleips II 267

blinds I 27

braips I 58

daufs • I 62

daups II 157

digrei II 78

dumbs I 15

dwals II 65, 121

fa-rs II 76

412

(filu-)faihs I 45

fafrneis II 34, 194

-falj>s I 48

fastan II 198

fawai II 117

filu II 185

fraiw II 282

freidjan II 126

freis I 90, II 227

(faihu-)friks I 27

fröps I 65

fulls Il 30

fuls II 87

gabigs II 123

gailjan I 46,11145

(faihu-)gairns Il 43

gazds II 171

glaggwuba (-aba, -o) . . II 251

gredus 16

gulp II 138

hafts II 130

-hafts (auda-) II 130

hails II 90

hais II 83

(wilja-)halpei II 156

håna II 38

hardus II 185

hauhs I 62

hawi I 108

hliup II 147

hnasqus II 232

hörs I 47

hrains II 5

(and-)hruskan II 118

hulps II 138

-hus II 166

huzd II 171

hwassaba II 168

-hwairbs I 24

(un-)hweils Il 87

hweits II 29

ibns II 35

kalds II 156

-kunds II 140

kun|.ja II 7

kunps II 139

läggs I 44

lats I 57

(ana-)laugns II 5

laus I 63

leihts II 269

leitils II 99

(fra-)léts I 31

liufs I 23

(ga-)liug I 30

liuts Il 277

maipnis Il 50

mawi II 205

(waila-)mers II 190

midjis II 194

mildeis II 269

(ga-)minpja II 8

missa(-déds) . . . . II 50, 135

missa(-leiks) . . . . II 50, 136

möps II 159

mulda II 139

munps II 140

(anda-)nems I 97

niu(-klahs) II 194

niujis II 194

(ga-)nöhs I 66

(un-)nuts I 91

(haim-)öpli II 99

qairrus II 191

(un-)qéts I 99

qius II 234

qrammipa II 276

(ga-)raids I 107

raihts II 151

rasta II 158

raups I 46

raps II 120

(ga-)riuds I 31

rims II 271

rums II 62

sainjan II 189

sair II 83

salt I 48

sama II 277

saps II 130

418

sela II 269

(anda-).setja I 101

(mana-)séps II 151

sinks I 31

(ana-)siuniba II 3

skadus II 232

skauns II 2

(as- iskavs I 64 o. Ordreg. : Tillägg

skapis II 166

skeirs II 271

slaihts II 142

sleips II 272

smals II 91

smilhwi II 41

sniwan II 131, 224

snutrs II 77, 189

(unand-)söks II 278

starams . II 55

sums • • II 277

suts II 187

swérs II 188, 195

swikns II 35

(ga-)tils II 88

triggwaba II 195,270

(and-)\vair{>s I 26

wairps II 149

wans II 58

war I 51

warmjan II 69

weihs I 28

(ga-)weison II 166

(in->winds I 27

wis II 262

-wiss II 133

(waila-)wizns II 150

wöds II 93, 189, 195

wulands II 117

parbs I 51

paursus II 184

piuda II 151

|»iu|> II 271

(us-)I»riutan II 119

priitsfill I 64, II 42

(hauh-)pnhts II 142

pahtus II 142

pwafrhs I 5, 25

Fornhögtyska.

adal II 99, 194

ala- I 47

all II 50

Aloher ....... I 47

alt II 154

ampfaro II 80

angi II 231

äran II 56

arg I 49

arowingun II 236

arwun II 236

as II 166

bald II 155

balo U 20

bar I 43

-bäri I 95

barn II 51

beraht II 148

beri I 106

bittar II 78

blah I 53

bläo II 15

blidi II 267

blint I 27

blödi II 216

bingo . II 114

boc II 32

breit I 58

brun II 28

bungo II 192

dérp I 25

dihhi (dicki) II 235

diota II 151

(gi-)duht II 142

dunni II 184,231

durri II 184

dwérah I 5, 25

éban II 35

edili II 194

erpf II 44

414

ézzal Il 102

fägar II 76

falo II 19

falt I 48

fao II 117

fasti II 197

feh I 45

feigi II 268

1'eihan II 273

fel II 42

filu II 185

firni II 34, 194

rlazzi II 196

föll II 30

förhåna II 43

fora II 34

freh I 27

fri I 90

frihals I 90

fritlich II 127

Frohnolf II 273

frost II 143

fröt I 65

ful II 87

funs II 167

(gi-)fuori I 113

galt II 200

garo II 239

gart II 171

geil ...*.. . L 46, II 145

gélo II 138

gengi I 107

ger I 24

gérn II 43

glat I 57

glimo II 280

glou II 252

golt II 138

gram II 276

gräo II 243

grim I 26

grioz Il 169

gruoni 116

gund (-fano) II 132

haft II 130

halb I 48

hald II 156

häli II 204

halz I 41

hamal II 57

hammér" II 57

hano II 38

haram II 69

harsta II 274

harti II 185

hasan 11 22

hebig II 123

heil II 90

heilison II 90

heisi II 207

heitar II 83, 273

hel II 43

hér II 82

Hlod-hari II 133

hlut II 147

höh I 62

hol 12

hold II 139

horsc II 118

houc I 63

houwi I 108

hrad I 57

hriuwa II 269

hus II 166

hwas II 168

hwaz I 56

hwel II 43

hwlz II 29

ital II 99

kalt II 156

-kidi II 278

kranipf I 51

kropf II 39

krumpf I 13

kuoni I 113

lam II 277

läng I 44

L<> II 245

laz I 57

leid II 157

415

Liehsen

liliti

liob

Loc

Lös

I ii li-uii

luniiii I )rdreg.: Tillägg t.

In/il

magar

(gi-) mah

mal/

märi

maro TI

marawi

ma/i

mein II

meissa

melo

milti

niindil

minna . . .
missen . . .
molta . . .
mord . . . .
mund . . . .
miint . . . .
muodi . . .
muot . . . .
mnrg(färi) . .
muruwi . .
(gi-)nämi . .
nanwigo . .
(gi-)nuog .
nnzzi . . .
ödi 'öde1 . .
ödi 'lätt' . .
(heim-)odili
öt ....
Pérahta . .
quämi. . .
queh (queck)
ram . . .
rasc . . .
rasta . . .
ivht . . .

I 30

II 269

1 23

II 31

I 63

Il 193

II 276

II 95

11 75

II 277

I 42
Il 190

228, 259
II 259

I 101
49, 137

II 170

II 14
II 269
II 150

II 8
Il 135
II 139
II 132
11 140
II 141
II 216
II 159
Il 227
II 259

I 97
II 203

I 65
1 91

II 211
Il 214
II 99
II 215
II 14')
I 96
II 234

II 54
I! 12(i

. 11 158
. II 151

reini

i bi-)reiti

IVIVll

riob

im . ( >rdreg. : Tillägg t.

(gi-)rob

ros

rot

Salig

sal/

salo

samo

sat

sat

(ana-)seigi

ser

sioh

sita

scaft

scarf

scart

scéhan

scélah

scéri

scintan

scrintan

scurz

slach

slahta

slebt

sléo

slulic

(blint-)slihho

sluch

smähi II

smal

sméhhar

smelaha

sméro

snél

snottar

söri n

son

spähi

spar

II 5

I 107

II 70
I 23
1 24

I 15
Il 167

1 46
IT 270

I 48
Il 20

II 227
II 130
II 151
II 269

II 83

I 31
II 127
II 158

II 52
II 157
II 161
Il 115
II 272
II 152
II 145

II 27
I 2

II 159
II 142
II 241
II 272

I 28
1 3

75, 205

II 91
II 77
II 41
II 14

II 195

II 77
II 278
11 281
II 209

I 50

ii 6

stamal II 55

stamer I 52

stämmer II 55

starablint I 50

stare II 200

stecchal II 93

strach I 56

strengi II 202

(un-gi-)stuomi II 55

sturi II 74

sum II 277

suozi II 187

sur II 275

surougi II 74

tapfar II 81

timber II 45

tiof I 29

tol 1 14, Il 66

töt II 157

tou II 13

toup I 62

(gi-)triuwi II 195, 270

trust II 158

tumb 1 15

tunchal II 254

tuniwengi II 184

(un-)turlicho II 209

twalm II 65

twer I 5, 25

uodal II 99

wachal II U0

wackar II 82

wadal (wädal?) 'egens' II 91 o.

Ordreg. : Tillägg

walm II 117

\v;m II 57

-wäni 1 97

war I 51

wedil H 97

weih 1 61

(sma-)wrl II 186

wérd II 14!»

Iii > nv * * 1 1 I 26

wili I 28

wllön Ll 87

(gi-)wis !1 133

wist [I 150

wit II 128

wolla U 31

zähi II 198

zam [52

zeiz I 61

/il ... , II 89

zol II 33

-zuomi II 281

zurdel . Ordreg.: Tillägg t. I 10

Medelhögtyska.

bliuc .

blöz . .

brieschen

brus

butze

dihte

dranc

dröz

var .

veiz

-venge

garst

gel .

glit .

gruot

gsebe

harsten

(ge-)bei

here (hei

hurt

krimpf

krinc .

krol .

kiiippel

kiirre .

luze. .

läege .

cnisse .

nuiiw e

ge rum
schief .
seine .

di

Or

: Tilläs

Tillä
I 99

II 114
I 62
II 169
II 168
U 36
II 271
II 233

r 65

I 43

I 59

;t. 1111

Il 268

1 24

I 14

11 165

I 98

II 274

II 83

11 69

11 Ils

1 27

11 96

II 93

II 95

II 191

g t. I 3

II 2(i4

II 135

II 202

1! 62

I (ii)

II IS!»

-117

sim II 128

slanc 1 54

sleif I 60

smélhe II 41

snoede [I 220

sterre II 82

strotzen II 119

sunt II 142

swanc I 55

>\\ eim II 63

-ssBze I 101

teic 1 58

tigere DL 78

(un-)töre II 209

walgen II 117

wanc I 55

wedelen II 97

wsege 1 100

( wurm-)seze I 95

Nyhögtyska.

blutt 11 37

dulle II 33

flau II 247

gelt II 200

harsch II 274

heiser (heischer) .... II 207

karsch 11 273

lasch II 119

leck I 27

mundsen II 150

starr II 82

stuntz I 13

täuschen 11 137

Fornsaksiska.

aöal II 99, 194

ala- I 47

ald II 154

alo-hel 1 47

arm II 68

aru II 18,236

bar 1 4:1

balu 11 2()

barn 11 »I

beri I 106

bitar II 78

bbtbi II 267

blöSi Il 216

bred 1 .cjS

diop I 29

död II 157

dol I 14, Il 66

dunkar II. 254

durlik II 209

dwalm II 65

eban II 35

eöeli Il 194

lagar II 76

falu Il 19

fast II 197

fégi II 268

fécni II 273

fem II 34, 194

filu II 185

fletti II 196

folda II 192

forn II 34

(gi-)frägi 1 99

fröd I 65

fröcni II 273

frost II 143

ful(l) II 30

fus Il 167

garu II 239

gél 1 46, II 145

gélo II 136

gérn II 43

glau Il 252

glimo Il 280

gold 11 138

grim I 26

griot 11 169

gröni II 6

gubhamo 11 132

haft II 130

halt' [48

härd II 185

harm II 69

Ils

hedar Il 83, 273

hel II 90

her II 82

hliodh II 147

hlötha II 169

höh I 62

hold II 139

hord II 171

houwi I 108

hrä . . Ordreg.: Tillägg t. I 24

hréni II 5

hross 11 167

hwit (hwitt) U 29

klth II 278

kuth II 139

lamo . II 277, o. Ordreg.: Tillägg

läng I 44

leth II 157

liomo II 280

logna II 265

lös I 63

luttil II 95

märi II 190

mel II 14

men II 49, 137

mildi II 269

mirki II 249

mishc II 136

möd II 159

morth II 133

muö II 140

naru Il 71

(gi-)nog I 65

öd II 215

ödi II 214

öBil U 99

quik II 234

rasta (resta) II 158

röht II 151

röd E46

sad II 130

säd II 151

ser H 83

sess H 147

siok ' 31

skaft Il 158

skard II K) 7

skarp II 52

skiri II 271

slak 12

sleu II 241

shthi II 272

smal II 91

snel II 195

sömi I 113

spähi II 209

stark II 201

sträng II 202

sum II 277

swäri II 188

swöti II 187

(bi-)tengi II 199

tilian II 89

tol II 33

tömi II 281

triuwi II 195. 27ii

thioda II 151

thristi II 81

war I 51

warm II 69

wek I 61

werth ........ II 149

wid II 128

wih 128

wréd 1 6"

Medellägtyska.

arck
black
blank
blöt .

1 1 ra k

I 4^1
I 53
1 52
I 62
1 56

breschen H 169

brusen H l*5'1

buck [132

but(t) I' 36

degere 11 78

déch I :'^

dolle ll :VA

U9

dunn e II 184

dure 11 208

gelte II 200

glöp . . Ordreg.: Tillägg t. I 8

kukrn Ll 38

lége (léch) Ordreg.: Tillägg 1. 11204

mager II 75

uouwe II 202

rank I 54

nvr. . Ordreg.: Tillägg t. 1 39

snarligen 1 49

sör II 278

sm- II 275

täje II 198

Nylägtyska.

amper IT 80

duff. . I 12

knapp II 210

kriippel II 95

quer (quir) II 191

schreU I 24

Frisiska.

blät [62

hnm II 29

derf I 25

diunk II 253

fel II 185

först II 143

fröd I 65

ful II 185

gold II 138

häg I 63

Ii.m'1, 1 62

herd II 185

hol 12

liwitt II 29

legh . Ordreg.: Tillägg t. 11 204

licht Il 269

lom (lam) II 277

muntl (mond 11 141

quer 11 191

quik II 234

skerde II 157

kslre II 271

sliucht El 142

thiade II 151

walg II 117

walubéra II 186

wial L 31

Anglosaksiska.

abal LI 80

angsum [I 227

atol II 107

beald II 155

bealdor II 155

bealu Il H»

beam II 51

beorht II 148

berie I 106

bitter II 78

bläw II 16

bléaö II 216

bléat I 62

bliäe II 267

blind I 27

blsec I 53

blsewen II 16

bråd I 58

brant (bront) II 53

bréosa ■ . II 169

brun II 2b

bry san 11 169

brséä II 154

bucca 11 32

byden II 36

bser (bar-) I 43

-bsere I 95

déad II 157

déaf I 62

déaw Il 13

déop I 29

dim II 44

dol I 14, II 66

dumb I 15

rad II 215

eald II 154

Eal-here I 47

42ii

eall Q 50

earh [49

earm II 68

earp El 44

earu Il 18, 236

earwunga II 236

éaSe II 214

efn . . . • II 35

enge II 227

esne II 56

etol II 102

éöel II 99

fåcen Il 273

fäh . . I 45 o. Ordreg.: Tillägg

-feald 1 48

fealo II 19

féawe II 117

féll Il 42

-fenge . Ordreg. : Tillägg t. I 111

feolu (fealo; II 185

-fére I 113

flåh . . I 59 o. Ordreg.: Tillägg

flett II 196

flocc II 38

flugol II 100

folde II 192

först II 143

frec I 27

frécne II 273

freme II 266

fréo

I 90

frid II 127

fröd I 65

-frsége I 99

ful II 87

-full II 30

lus 11 167

éaö-fynde t 91

Esege 11 268

fseger II 76

fsecne II 273

l;.st 11 197

gäl 1 46. II 145

-gangol II 110

gearo II 239

gefol U110

genge [107

geolo II 138

georn II 43

-géte [100

-gildc . . Ordreg.: Tillägg t. 192

gléaw II 252

glid I 14

gleed I 57

gold II 138

gram 11 276

gréne II 6

gréol Il 169

grim I 26

grima II 62

grség II 243

-grsépe. Ordreg.: Tillägg t. 11267

gu9 II 132

hådor II 83, 273

hål U 90

hår II 82

hås II 207

hat 1 59

héah (héag) I 62

heald 11 156

healf I 48

healt I 41

heard 11 185

hearm II 69

heasu U 22

-héfe I 113

hég I 108

hlec [27

hléowe II 248

Hlocthere Il 133

hluö U 147

hnéaw 11 202

hnésc (hnesce) .... 11 232

hol 12

hold II 139

holh [2

hona II 38

hord II 171

hors II 167

horsc II 118

421

hréaw . Ordreg.: Tillägg t. 1 24

bréof 123

brseB (hrsed) [57

hwealf 1 42

hweall 11 43

hwit Il 29

hwses II 168

hwset I 56

hyrstan Il 274

ie3e 'desolate' II 21 1

ceald II 156

céne [113

chi II 278

enaepp II 52

cocc I! 37

cost Il 134

cropp II 39

crypel II 95

(god-)cund II 140

c\i3 II 139

(ge-)cwéme I 96

cwicu II 234

cyrtel II 27

lama . II 277 o. Ordreg.: Tillägg

låd II 157

léas I 63

léof I 23

léoht II 269

léoma II 280

(ån-)liepe I 108

lixan I 30

Locc II 31

long I 44

Lungen II 193

lyte! II 95

laet I 57

man Il 49, 137

mealt I 42

mearo II 228, 259

melu II 14

méöe II 216

milde II 269

miss II 135

mini II 150

mod .11 159

molde .
morö .

munil .
mu5 . .
myrge .
mseger .
(;^e- iniii-c
msere .
ru^éte ,

nearu . .

(ge-)nöh .

nyt . . .

ompre . .
ram (rom)

ranc . .

rärian . .

réad . .
réod
rif
riht .

Ord re a:. : Tilläars

ro\v .
rum .
rséde

rsest
sa^ol
salu .
sår .

sealt .
séar

(ge-)séaw
séoc. .
sess
sid . .
scåf. .

sceaft

sceard

scearp

sceolh

sceort

scir

slåw (slaew)

sliöe

slsek . .Ordreg.: Tilläg|

smeoro

smicer

Il 139
Il 133
II 141
II 140
II 227

n 7.")

11 277
11 190

I 101

II 71
I 65
I 91

II 80

11 54

I 54

II 7( t

I 46

I 31

t. 139

II 151

II 21

II 62

I 107
Il 158
II 109

II 20
II 83

I 48

II 278

II 281

I 31

II 147

II 127

I 60

II 158

Il 157

II 52

II 115

II 27

II 271

II 241

II 272

t. 1 2

Il 15

II 77

422

smoltlice (smylte) ... II 227

smael II 91

snås II 170

snear I 49

snel II 195

snotor (snytre) ... II 77, 189

smid II 131, 224

spser I 50

stamov II 55

stéap 1 64

stearc II 201

stö II 152

strong II 200

strsec I 56

stimt 1 13

stserblmd I 50

sund II 142

sur ......... II 275

suréaged II 74

swéte (swöt-) ... II 187. 227

swicol II 108

swima II 63

swsére Il 188

saed II 130

ssfed II 131

(on-)s8bge II 269

sréne II 189

-saate I 101

sselra II 270

tät I 61

(^e-jtenge 11 199

tilian II 89

töh II 198

toll II 33

tom I 52

töm Il 281

(ge-)tréowe . . . . II 195, 270

wåc L61

wacol [I 110

svacor 1 1 82

walu II 186

waclol (wäöol?) . . . . Il 93

wealg Il 117

(sine-)wealt II 186

(tö-)weard I 26

weorr) II 14d

wid II 128

wist It 150

wod (wéde) II 189

wråd I 60

wull II 31

wser 1 51

wafet I 31

wsfedla II 93

5éod II 151

5eorf I 25

Sicce Il 235

clol II 33

ciréa 1 65

?)réat I 65

-Bréotan II 119

öriste II 81

öroht . , II 143

(ge-)bron§ II 233

tn-féstan II 81

(ge-) nuht II 142

o\\ eorh I 5, 25

rlynne II 184

öyrre II IM

eel- I 47

seBelu II 99, 194

ges II 166

Medelengelska.

daper (ne. dapper) ... Il 81

hleuke (hlewe) .... 11 246

hörse (höse) Il 2i>7

leie . . Ordreg : Tillägg II 204

sliffht II 142

Tillägg ocli beriktiganden.

Del i.

Jfr författarens inlägg- i hithörande detaljfrågor Ar-
kiv f. nord. fil. XIII 382 ff., XIV 205. — P. 2, urg. sloka-:
Ags. uppvisar jämte sledk formen slcelc (Sweet, Stud.-
Dict.). — P. 3, urg. Inta-: Huruvida fno.-isl. lutr o. s. v.
varit samgermanskt, är osäkert; i stället för mht. Inzer
stm. 'laurer* läse man mht. luz, luze stf. 'versteck, lauer'.

- P. 8, anm. 2: I stället för nit, gluper 'der heimtiickisch
blickt' läse man mit. glup 'tiickisch, lauernd'. — P. 10: Jfr
till isl. fiolr 'otålig' fht. (Notker) zur-del 'impatiens' < Huz-
fiol (Kluge P. Grdr. I2 480). -- P. 12, urg. ruöa-: Till-
foga fsv. blod-rudhan ack. sg. m. (Söderwall: Ordb., 1 gg).

- P. 13, urg. stunta-: Jfr min skrift 'Beiträge zur germ.
Wort kunde' p. 24 f. (Mémoires de la soc. néoph. å H:fors
III). — P. 14, anm. 2: Med dolk bör afses ett nsv. dial.
adj. i bet, 'dum'. P. 18 f., urg. fita-, hita-, blota-:
Adjektivabstrakten fno.-isl. fsv. fita f., hite m., fsv. hita 1'..
nisl. blott m. synas mig göra det sannolikt, att till adjekti-
ven feitr, heitr, blautr i ieur. och väl ännu urgerm. tid. gif-
vits sidoformer med svagt rotafljud, hvilka i adjektivisk
funktion sedermera gått förlorade: jfr det runristade h/fr
(ilat. sing. af en o-stam) samt att vid sidan af fno.-isl. roöe
m.. nsv. (dial.) röda m. förekomma mht. röt och fsv.-rudher
(se of van) jämte mht. röt, fno.-isl. rauör, att vid sidan af
fno.-isl. dofe m.. fsv. dovi ni. uppvisats adjektivet It. diiff.

424

ndl. cl of. doff (gr. tvcfo-yågoov -C *dhubho-) jämte got.
(hmhs. isl. daufr. Verben fitna. hitna, hlotna kunua dock
icke tolkas som adjektivaf ledningar. — Adjektiven midr
miör och sliär sliör (p. 18, 19) af ljuda icke med mér resp.
slér; man jämföre numera Hultman, Arkiv XVII 209 ff.
Kock, Arkiv XVII 355 samt v. Friesen, Till den nord.
språkhistorien p. 30 ff. (skrifter utg\ af K. Human. Ve-
tenskapssamfundet i Uppsala VII. 2). — P. 20 f.: No. dial.
burg, sv. d. borger och fsv. hel-brugdlier äro förmodligen
ombildningar af resp. fno.-isl. birgr och fsv. hll-brigder. Msv.
il-funder o. s. v. kan vara en bahuvrihi -bildning på msv.
fund 'påfund, påhitt, anslag' (Karsten, Ark. XIII 384). Nno.
Muklc sammanhänger med nht. glucken Muchen, onomatopoie-
tiskt ord (Falk, Ark. XIII, 198). — P. 22: 1 bit-hundr och Ut-
sått fattades förra ledet antagligen som substantiv: bit n.
'bett' (jfr Falk, Arkiv XIII 202) — . P. 24: Ett samgerm.
a-stamsadj. med e-vokalism är möjligen äfven fno-isl. (Fr. 2.)
hrär 1) 'gjennemtrukken af Fugtighed, raa, mods. skarpr
(o: tor)', 2) 'raa, om dyrisk Fude (kjod, Fisk) som aedes i
sin naturlige Tilstand' ; fsv. (Schyter, Södervv.) rar 'rå, tuk-
tig, okokt', da. raa cl. s. Germanska paralleller: flit. rö (fl.
rmer *hräwa-), mht. rö (rawer), is. hrä «hräwa-, Holthau-
sen, As. Elementarb. § 167 anm. 1), ndl. raauw, ags. hréaw
'roh, uugekocht'. De nordiska formerna kunna i och för sig
representera antingen urg. hrcewa- el. hrawa-; jfr dock ti. lån-
ordet radka < *räwa 'rå' (Thomsen, Einfl. p. 78). Ordet är
sannolikt a- (icke wa-) stam: jfr lind. leravis 'rohes fleisch,
as', Jcrilra- 'blutig, roh, grausam', gr. x^éac xqvsqöc, lat. cruor
o. s. v., se t. ex. Schade, Wbch I 422, Zupitza. Grutt. p.
124. — P. 29: vigia tvingar icke till antagandet af ett
1113a- = iiiha i got. weihs (Kluge, Literaturbi. f. germ. u.
rom. Phil., år 1896 Nr. 1). - - P. 29: 1 Mg-eidr 0. s. v.
kan förra ledet ha uppfattats verbalt (liuga), kanske äfven i
lug-vitne I 7. -- P. 34: Se angående njugg dol 11 281. -
P. 35: Till ordgruppen 11 1. a, hör ännu nsv. d. (dalmål:
Noreen, Sv. Ldsm. [V. 2, 154) sick 'sank', jfr \1>. siekna
'sjunka' i Finland (Freudenthal, Vöråmålel p. 177) - P.

425

39: Fno.-isl. nfr o. s. v. är icke nord. nybildning: jfr mit.
rive 'verschwenderisch, freigebig, reichlich', adv.: 'gehörig,
sehr, stark": ans. rif 'fierce' (möjl. ^'a-stam : Falk, Ark. XIII
196). - I>. 40: Angående fno.-isl. lågr jfr del 11 204. -
P. 45: Ags. fåh "bunt" är = germ. fafåa- (Kluge, Litera-
turblatt fur germ. u. rom. Phil.. 1896. Nr. 1). — P. 59, urg.
plaiha-: Läs ags. flläh (pro flär); urg. haita-: tillfoga la. Hai-
tis 'calidus' (Thoiiison. Einfl. p. 134). - • P. 63: Tillfoga:
opin-skår = opin-skärr (se II 272); jfr till' got. uskaws gr.
i>vo-ox6oc 'opferschauer' (Uhlenbeck, Et. Wb. d. got. spr.)
— P. 64: Angående fno.-isl. lik-firar nisl. firar o. s. v. sr
mina „Beiträge znr germ. Wortkunde" p. 8. — P. 68: Adj.
Mnger, jfr del II 160 f. — P. 73, urg. firay.a-\ Jfr an-
gående fno.-isl. firar annorlunda Hellquist. Arkiv f. nord.
fil. XI 348 ff; XIV 175: firar < *firanh(y)-: got. fireihan
etc; jfr äfveu ags. firöh 'rancidus, bitter', firöh 'rancour, in-
vidia, odiuni1 (Björkman, Scandin. Loanwords I 107); be-
träffande isl. fireyia, nsv. dial. trä "lysten efter' se Karsten
Beitr. z. germ. Wortkunde p. 5 f. — P. 74: Till ordgrup-
pen b) kunna ännu fogas nsv. sank 'sumpig': dial. sinka
"sjunka* Rietz 567 a. (jfr nsv. subst. sank 'sjunket tillstånd".
dial. i Österbotten (Finnl.) sänkko f. 'sank mark', nno. sokk
in. 'Indssenkning') och nsv. d. sprant 'ytterst liflig, skygg.
om hästar': dial. sprinta "springa' (Pdetz 661 a). -- P. 77:
firpngr, jfr del II 232 f. — P. 78: Sammansättningarna pä
-leitr äro enl. Falk, Ark. XIII 200, bahuvrihi till ett förlo-
radt subst, leit 'ansigte' (jfr isl. leit. f. 'a search, exploration",
got. wlaitön 'umherblicken'). Nsv. rud-lett o. s. v. == isl.
rauö-leitr el. rauö-litr o. s. v. (litr m.). — P. 79: Läs gr-
skreidr (pro er-skreidr): adj. grr 'rask' (Falk, Ark. XIII
202). — P. 85: I den här gifna öfversikten af de urgerm.
betoningsförhållandena ha upptagits äfven bildningar, hvilka
blott skenbart höra hit. i det de — såsom af den föreg. un-
dersökningen framgår — till sitt ursprung sannolikt äro
särspråkliga. Dessa formationer värka i detta sammanhang
störande och böra afsöndras; de äro: frå (77). greis (78),
siar (38). drus (11). glis (22). gris (22), hagr (10) bligr (11),

426

-funder (21), -haldr (80), hangr (80), sa^r C70) 5Vf^ (79). -
P. 92, urg\ mrkia-: Läs vir&r (för 2/rifcr). — Urg. $ilöia-:
Jfr ags. é-^ilde 'without compensation' (= isl. ugildr med
annat prefix), sannolikt ett bahuvnlii till ags. $ield stn.
(Karsten, Ark. XIV 202). — Jag- tror mig- numera kunna
uppvisa adj. som lånord i finskan; jfr fi. MIM, gen. killin,
'giltig, gällande, duglig, god, munter, rask, stolt' (Lönnrot),
hvilket kan ha framgått ur ackusativformen af $U8ia-.
Därjämte anför Lönnrot (med?) ett (dial.) adj. hiltis
(— Ailti), som kunde representera nominativen (jfr leaunis:
got. sTcauns), en analog växling möter t. ex. i fi. kallas, gen.
-Itaan, = hata, gen. -lian (:isl. hallr << halpa-). Det hos
Lönnrot jämväl upptagna Tcilli yster, munter, strålande',
men äfven 'god, duglig', kunde tänkas återspegla (den vis-
serligen något tvifvelaktiga) sidoformen -gillan « silji-) a
Forsaringen (jfr dock det relativt unga fi. lånordet pelli =
pelti af isl. speld, nsv. spjäll, Thomsen: Einfl. p. 59, 61).
Fi. Jciltti 'god' återgår förmodligen på nsv. giltig. — P. 93:
Adj. -vinnr hör blott skenbart hit (på grund af betydelsen):
det är nybildadt på präsens af vinna liksom adj. -vinnr]).
37. - P. 97, urg. ucenia-: Adj. vénn är enl. Falk, Ar-
kiv XIII 200 ett bahuvrlhi på vän, f. — P. 103, wréhia-:
Jfr till réhr i aktiv meuing mht: lanc-rceche, mort-rceche,
miuchel-rceche, se Heusler, I). Litz. Jahrg. XVII, Nr. 10 sp.
296. — P. 109: Hit hör kanske äfven fuo. isl. tui-sl&ngr lgg
(Fr2 med?), enligt Falk, Ark. XIII 199 = 'som kan dreies,
aabnes til to kanter, om glugge' (:stv. slyngua, styng). —
P. 111: Adj. på -feldr, se del II 279. - - Läs pr-fengr (pro
or-), Falk Ark. XIII 202. — Till fengr jfr mht. rmgr ge-
venge 'umfassend', ags. and-fen^e 'acceptable'. P. 114.
urg. födia-: figl-rétt och viö-rétt höra väl till vb. réöa (Heus-
ler, D. Litz. XVII. Jahrg. Nr. 10 sp. 296). P.
120 f. : Bland här upptagna urgerm. paroxytona och oxytona
bortfalla följande adjektiv, hvilka såsom särspråkliga blott
skenbart höra hit: -sår (103), vérr (102). -fengr (111).
högg (109), -l»g (117). slégr (117).

u.

Del II

I', 5 (l raden): Läs got. ana-laugns. — P. 6, urg.
Srönia-: Tillfoga la. gruonas 'grön' (Thomsen, Einfl. p. 167).
P. 8: Artikeln arg. frce-sdia- bortfaller. - P. 9, urg-
hahtia-: Tillfoga hétfr 4) 'saa syg al man er i Dodsfare'.
— P. 11 (sista stycket): hdnhtia- och frä$diä- bortfalla.
P. 26 anm. 2: Läs ung s-lös biform (i stället för urgam-
mal). - ■- P. 43, urg. serna-: Tillfoga finska lånordet Teernas
'promptus' (Thomson, Einfl. p. 143). P. 45, urg. mella-:
Kock. [dg. Forsch. X 110 f. förutsätter på grund af yngre
nord. former ett fornvestn. adj. miollr miallr 'weiss, glän-
zend' ('vielleicht w-stamm'). — P. 48: Artikeln urg-. shemma-
bortfaller. — P. 56, urg-. aznå-\ Jfr ii. lånordet asnaan,
-nota 'mereri' (Thomsen, Einfluss p. 130). - - P. 74, ieu.
siuro-: Tillfoga mit. stur 'steif, strenge, ernst'. -- P. 91,
(.)6: Pno-isl. vdla "jämra sig* (jfr våladr "nödlidande") åter-
går sannolikt på urg. *%öé])lön, jfr ags. wédlian 'be poor',
hvars dl = urg. pl enl. Sievers, Ags. Gr.2 § 201, 3 (jfr
ags. wédl f. = wéöelnes (angl.) "poverty', ivd-dla = wédla
(angl.) m. "pauper*. wédlung 'poverty'). Sannolikt böräfven
fht. wadal 'egens" ansättas med läng stamvokal (jfr Klug-e.
Nom. Stammb. 2 § 142 flit. wädal 'armut' och § 191 fht.
wädal "arm"). Steinmeyer-Sievers Ahd. (11. I 118 29 upptaga
utan kvantitetsbeteckning: egentes Pa. uuadale, Gl. K.
uuathale, R. uuafle = zaadlonte (jfr Braune, Ahd. Gr. - § 8
Anm. 1). Mht. wadelic 'wandelbar, arm. diirftig" (1 gg:
in disem wadligen ellente, Lexer) är en afledning till wadel
'schweifend. unstät', som rimmar med mht. mit. tadal =
fht. zådal mht. zädel, Kluge Et. Wb.; jfr vidare ags. wdd
f. 'wandering. travelling". ira^ol [å?] 1 gg: 'wandering(?),
of the moon* och mht. wadel stm. n. 'ab-u. zunehmen des
mondes, vollmond". wadelen wedelen "in den zunehmenden
mond eintreten (monat)', Lexer: Mhd. Wb. III, 628). Jämte
hvarandra bestodo således afljudsformerna germ. wce$- (jfr
gr. äFijvyc lit. vetra 'sturmwind') och wajr. ahd. wedil "tl;i-
bellum". fvn. véle o. s. v. Mhd. wadelic 'arm, diirftig': wadel
'schweifend, unstät' är upplysande för betydelseutvecklin-

428

gen. Fno.-isl. vb. vela p. (J7 {=. våld) återför jag på

urg\ * nCefiljan (i och för sig- kunde vela äfven förklaras ur
*uapljan, jfr. fvn. méla = got. ma/Ajan). Den 1 gg mö-
tande präsensformen uelar (Flateyjarbék II p. 364) kan
bero på felskrifning för valar (jfr Flat. II p. 408: ualon
ok ueinari) eller på förväxling med isl. vela (= vela) "be-
draga', vela um (= vela um) 'sysselsätta sig med', i hvilka
ord ljudöfvergäugen é >> é är ljudlagsenlig (se Kock. Ark.
XI, 140 f . : é > é mellan w och suprad. 1, r). Jämte valan
f. 'Jämren, Vehklage' (se ofvan) ange Ygf. och Fr. 2 en
form vélan, som dock icke är uppvisbar. För prat. af vb.
vcela {*wäjpljan) väntade man sig en form vélda, som äl-
ven angifves af Vgf. men icke är bevarad i lit. (det af
Vgf. cit. stället i Föstbroeörasaga 212 är identiskt med
Flat. II p. 364 med präs. uelar). Det i Heilagra manna
sogur I 104 s förekommande prat. vélaöi vore då en yngre
form, tillkommen förmodligen genom pävärkan från sido-
formen vdla (vdlaör). Beträffande tiexionsväxlingen i vdla:
vcéla (1. och 3. sv. konj.) hänvisar jag till följande paralle-
lism: fht. avalön (afalön) *viel zu schaffen haben, sich riih-
ren, arbeiten', fornvestn. afia (-aöa) 1) 'udfore, udrette', 2)
'tillveiebringe": fvn. efia. -Ida 'berede, istandbringe m. in.'.
till hvilket sistnämda verb äfven ett prat. efiadi är uppvi-
sadt (se Fr. 2) ; dubbelbilduingar af denna art. äro för öf-
rigt ganska vanliga i germ. språk: jfr got. hatjan: ahd.
hazzön, got. niapljati ahd. mahalen, fvn. méla: fht. maha-
lön (jfr ags. meeölan, madelian), got. rignjan: ahd. régonön
0. il. a. (se Wilmanns, D. Gr. II p. 65). Till denna ord-
grupp hör äfven fvn. Tcviövélinde n. 'smerte i Haven' (Heil.
manna sog. I 381), hvari -vélinde är ett denominativum.
bildadt sannolikt på ett adj. *véll < * iväplla- {= fht.
wädal 'pauper*), analogt med det stora flertalet bland de
fvn. abstrakten på -ende, -inde (om hvilka se Hellquist,
Ark. VII 20); jfr subst. véll n. 'a wailiug" (med val ok vei-
nan, Orkn. saga: Vgf.). Med anl. af den p. 91 berörda be-
tydelseutvecklingen i vdla, vdla 'jämra sig' hänvisar jag
ännu till fvn. veilan f. 'Jämren' at ett vb. *veila 'jämra

129

sig-*: veill (ve-heillj 'svag, sjuk. usel' (häraf veilende n. =
-vélinde ofvan). Ofvan berörda vb. veéZa tolkas annor-
lunda, men enligt mening oriktigt, af Björkman Scandina-
vian Loanwords I 52, som utgår från ett *waimlön. Kocks
Ark. XVII, 367 häremot gjorda invändning, att sidoformen
vela, som Kock anser vara den ursprunghgare, med Björk-
mans etymologi blefve oförklarad, är enligt hvad jag- ofvan
framhållit ohållbar. Afgjordt emot Björkmans tydning- ta-
lar endast, att någon /-afledning af subst. fvn. va, ahd.
wewo, ags. wåva (fl. vaivä) veterligen icke är uppvisad. —
P. 99. rad 12 uppifr: Läs ags. eeöélu (pro cedelu). — P.
120: Adj. roskr sammanhänger med fvn. Eoshiia fem. och
roskenn part. (got. wrisqan 'Frucht bringen', se M. Kristen-
sen, Arkiv XVII 86 f.). — P. 135: Fht. glosan farmisseru
uuntun är upptagen i Ahd. 01. I 276 33 (Ib, Rd), glosan
farmisseru i Ahd. Gl. I 408 m (Rf), jfr Kögel, Beitr. VII
173. — P. 145: Den af mig för nsv. gill(er) antagna stam-
formen $Uöa- (-Ipa-) bevisas som riktig genom fl. Tälta, gen.
fcillan "brunst (hundars), löpskhet, djurs löptid', Jciltainen
'brunstig', hilta-lcoira ?löpsk hund', hvilka jag betraktar som
germ. lån. — P. 151, 8 raden nedifrån: Läs fs. sad (pro
fsv.). — P. 187: Tillfoga lappska suotas 'söt' (enl. la. ljud-
utveckling = urn. *sötiz 1. *sötuz). — P. 200: urg. galöu-:
Enl. Tamm. Et. sv. ordb. p. 262 vore fsv. galder o. isl.
géldr af ljudsformer (jfr da, gilde = isl. gelda, ä. da. gcelde
'kastrera'). Jag kan numera själf hänvisa till fno.-isl. giol-
dungr = géldingr 1) 'Eunuck', 2) "(TJeldoxe", gialding, 1'..
= gelding f., 'Gilden, Kastreren" Fr. 2. - P. 204, urg.
/<':)"-■ Tillfoga mit. lech lege nit. leeg, ifris legh nfris. leeg
liig, mndl. laegh leegli, ndl. laag 'niedrig' äfvensom meng.
leie > isl. *légr = Idgr (Kluge Pauls Grdr. 2 p. 939, 1030).
- P. 221: Till gruppen b) hör sannolikt ännu fno.-isl. hégr
1) 'let, saadan son ikke volder nogen Vanskelighed', 2)
'medgjorlig' ; därjämte förekommer en icke-omljudd sidoform
i ett flertal sammansättningar: högbérr 'let, som uden Moie
kan baeres eller taales', högférr "let i sine Bevaegelser (om
Hest', högindi, högyndi n. pl. hégindi 1) 'livad som tjener

430

til at gjore Stillingen lettere', högla = högliga ( hégliga),
högligr = hégligr, hoglåtr, högleiki in., hoglifi n. (== héglifi),
höglifismadr, höglyndi n., höglyndr, hSgräör jfr hogrédi),
högsamr (= hégsamr), högsemd f.. högseta t'., högstyrdr,
högsétr, högviTcinn, hogvérast (— hégvérasf), högvcerdarandi
m., hogvceri f. o. n. (hdgv4ri n.), hogvérismaör, hogvérleikr
hogvérliga, hogvérligr, högvérr — hégvérr. Denna form-
växling- låter osökt förklara sig ur ett paradigm *högu-
*hÖ5!,ö-: M-stammen har bevarats endast i komposition (ett
analogt förhållande i fråga om några vestgerm. (o. nord.)
M-adjektiv har påpekats II p. 227). Pörevarande adj. är,
enligt en tvifvelsutan riktig (mig muntligen meddelad) för-
slagsmening af Fil. mag. E. A. Ekman (Tunkelo), bevaradl
som lånord i finskan: jfr huokea, -ia 'lätt lindrig' « hlgia-,
jfr ti. aiitia = got. auj)ja-)\ därjämte reflekteras ^"a-stam-
mens nominativ (fvn. hégr < *hö3iz) af ti. huojis [gen.
huoläin) = huohia, jfr häraf haojistan 'fälla priset' huojis-
tua 'lindras, lättas", medan w-stammen*Aöött- föreligger i en
tredje finsk variant: huojas 'lätt att bära eller göra", be-
handlad i finskan som a-stam (jfr ti. harms (gen. hartaan)
= got. hart/ as. — P. 226. urg. $elu- 3U1Ö-: Härmed för-
binder jag förslagsvis följande finska ordgrupp, som sålunda
voro germ. längods: kila (— leild) 'brunst; testikel". Tciluta
'www löpsk' samt möjligen ollähéla-lla 'hålla fri måndag' (=
?roa sig'), heljailla 'väsnas' af ett grundord * Tcélja- : jfr nsv.
dial. gél, gäl, giäl 'yr, glad, munter, liflig. brunstig' (kelja-
pro kilja- [jfr fvn. gilmadr, nsv. d. gil 'brunstig'] liksom ti.
téljo = fvn. fiilja, ti. rengas = hringr). — P. 231, urg.
angua-: ^'a-stammen angja- (flit. angi, engi, ags. en$e, isl.
orif/r) återspeglas af fi. lånordet arikea 'träng' (Thomsen,
Beroringer mellem de tinske og baltiske sprog p. 116 n. 3).
■ P. 243. urg. ^rmtfa-: Tillfoga la. graves 'canus' (Thom-
sen, Kinll. ]). 145). - I'. 259: Beträffande fvn. slår, sliör
se ofvan (Tillägg t. 1 p. 18). - P. 267: Till de under 1»)
upptagna adjektiven hör älven isl. greipr 'rapax' (poet.: Eg,):
gripa; jfr ags. cet-^répe (poet.) 'seizing, aggressivt»': suttix-
bildningen osäker: ja- el. //-slam. — P. 268: Beträffande feigr

i etyinologiskl afseeade se Bugge, Beitr. \.\1\ 405: till-
foga la. faiges 'vicinus morti' (Thomsen, Einfl. p. 133). —
I'. 271: Adj. got. skeirs o. s. v. föreligger som lånord i
finskan: kiiras = kiira 'ren, blank' (häraf kiirastaa 'blanka',
kiirastua 'bli ren och blank'), jfr kiiras-tuli =Mris-tuli 'skärs-
eld', kiiras- {Jciris-) ualhea id.. kiiras-tuorstai = kiris-tuors-
tai 'skärtorsdag', återgående på fvn. slcir-dagr (= sMripörs-
dagr) 'skärtorsdag'. Anmärkningsvärd är kvantitetsväxlingen
i kiiras-: Jciris-; Korsmän. Valvoja, årg. 1891 s. 8 och Setäläib.
arg. 1897 s. 381 förmoda i Jciris-tuli folketymologisk ombild-
ning efter fi. kiristää 'bringa att kvida". Pormen kiiras af germ.
*sklri2 är analogiskt ombildad, jfr ti. han-as: got. hardus. — P.
276: Till fno. isl. lame ags. lama, t's. loma jämföre man
följ. finska ordgrupp, som enligt min mening är af germ.
ursprung: lama adj. 'utmager, orklös, förfallen, sjunken';
subst, lama 'förfallet tillstånd, boskaps svaghet (lamhet) om
våren": lamata 'nedslå', lami "dålig häst" (ett yngre lån)-
— a-stammen isl. lamr, fsv. lamber, äda. lam, flit. mht.
lam o. s. v. var kanske ursprungl. en ja-stam (jfr afljuds-
forinen fht. luomi "svag"): därpå häntyder ti. lamio "matt-
svag, sned' (jfr ti. adj. aatio = autia: got. aupja-), hvilkel
väl äfven hör hit.

Pris: 5 Mark.

il'illlillillll!llllll!|||,

3 2044 TÖ6 1fF™39