DL1002 .B5 # Bed 47, UR | — | FOR THE PESPLE | FOR EDVCATION | FOR SCIENCE LIBRARY OF THE AMERICAN MUSEUM OF NATURAL HISTORY H 4 7 N ‘ babi f ” VN + HONTE Ait UT Arts Zr i" IN { (ay? Hd MT on " f Bey ira à | | | ; KYL à Å he (M. 4 | i rity jey | U | | ie A AS JA OME dr a A i 1 (PA | | 5 F fg ui : a | | | Pach me qi AN I (OM ; BIDRAG till KANNEDOM AF F INLANDS NATUR ocx FOLK. {> 47 ObLY Utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten. Attionde Häftet. HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI A.B. 1928 us TH à ; MAU TEATS CIE FRA « m Sp — | > + i eos SARA. VAN OU MAIRE | yon win AUT AV equa M 1 29-115 1JO-@ak 3, te vn Eh. UA VS Sei TA 5 V4 sr As 14h LUS INNEHALL: Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1914, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. 1921. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1915, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. 1921. Studier över föroreningens inflytande på strändernas vegetation och flora i Helsingfors hamnområde, av Ernst Häyren. 1921. Pflanzenphanologische Beobachtungen in Finland 1916, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. 1925. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1917, zusammen- gestellt von V. F. Brotherus. 1925. Undersökningar av finskt terpentin av Ossian Aschan. VII. Iso- dipren, ett nytt till sylvestrengruppen hörande terpen. 1926. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1918, 1919 und 1920, zusammengestellt von Märta Pipping. 1927. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1921, 1922 und 1923, zusammengestellt von Märta Pipping. 1927. Pflanzenphänologische Beobachtungen in Finland 1924, 1925 und 1926, zusammengestellt von Märta Reuter. 1928. BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, UTGIFNA AF a ne PFLANZENPHÄNDLOGISCHE BEOBACHTUNGEN FINLAND 1914. ZUSAMMENGESTELLT V. F. BROTHERUS. — Hee HELSINGFORS HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG. MA TTL AO HA MD (LA AE AE UN v Po AR | Pi m 4 : I ‘4 4 j gr ' TL TÉ SON SEM ALU S Mov BUSARTORH TV Abkürzungen. b. erste Blüten offen. f. erste normale Früchte reif. BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar; Laub- entfaltung. LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt. Die Ziffern den Tag und Monat. Siidwestliches Finland. — Abo. — Lector D:r phil. 60° 27m, Br Acer plat. b. 8.5. » BO. 16.5. | Aese. BO. 14.5. » B5:6: Aln. glut. b. 29.3. AY ane? D. 22.3. An2m. hep. b. 7.4. A.nem. b. 21.4. Betula BO. 6.5. » b. 6.5. Caltha b. 6.5. Chrys. leuc. b. 22.6. Conv. maj. b. 24.5. | Th. Renvall. Corylus b. 7.4. Frag. v. by 19.5 » f. 26.6: Myrt. nigra b. 6.5. » f. 4.7. | Narciss.‘poët. b. 23.5. Piramal: 426: Plat. bits bb: 2056: Pop. Rib. rubr. b. 17.5. Rub. id. b. 24.6. trem. b. 18.4. | Prun. cer. b. 29.5. | Prun. pad. b. 23.5. 22° 16’ 6. Gr. | Sal. capr. b. 22.4. | Syringa v. b. 2.6. | Tussilago h. 28.3. | Avena SLT » Ernte 20.7 | Hordeum Ernte 18.7. | Secale Aehr. 3.6. » Ernte 16.7. » S. 18.8. one » Ernte 21.9. | Mahen d.Wies. 28.6. Sagu, Osmalahti. — Fräulein Selma Henricsson. 60221 ne Bre Acer plat. b. 16.5. » BO. 18.5. » LV. 20.9. Achill. m. b. 21.6. Aln. glut b. 24.4. A. ine. b. 19.4. Anem. hep. b. 15.4. A. nem. b. 23.4. Betula BO. 10.5. » [oy Be » LV. 14.10. Calluna b. 16.7. Caltha b. 25.4. Chrys. leuc. b. 17 6. Conv. maj. b. 30.5. Corylus b. 24.4. Prag. v. b. 21.5. » f. 24.6. Ledum b. 2.6. Linnaea b. 20.6. Myrt. nigra b. 18.5. » 1 745766 Narciss. poét. b.19.5. Pin. silv. b. 12.6. Pir. mal. b. 3.6. Plat. bif. b. 5.6. Pop. trem. b. 23.4. » BO. 30.5. » LY. 10.10. Prun. cer. b. 31.5. Prun. pad. b. 22.5. » LUS: Quercus BO. 1.6. » LV. 24.10. Rib. rubr. b. 20.5. » fe OTe Rub. arct. b. 15.5 Rub ad ba 6 » in, CADE Sal. capr. b. 24.4. Sorb. auc. b. 12.6. » it, Leh Syringa v. b. 8.6. Tilia sept. BO. 30.5. » be 18.7. » LV. 18.9. Trientalis b. 1.6. 22° 35. 0. Gr. Tussilago b. 18.4. | Ulmaria b. 4.7. Vacc. v.—i. b. 5.6. » £2358: Avena 8. 7.2. » Aehr. 5.7. » Ernte 1.8. Hordeum S. 18.5. » Aehr. 7.7. » Ernte 15.8. | Lin. usit. 8. 29.5. » b. Sak » Ernte 27.7. | Secale Aehr. 24.5. 517868 » Ernte 23.7. D HS PN ären Solan. tub. S. 9.5. » Ernte 23.1C. Trit. sat. Ernte 31.7. » S. 26.8. Mähen d. Wiss. 6.7. Bidrag t. känned. af Finl. Sagu, Päisterpää. — Student Th. W. Dammert. Acer plat. b. 18.5. » BO. 24.5. Achill. m. b. 17.6. Aesc. BO. 21.5. » b. 6.6. Aln. glut. b. 18.4. A. inc. b. 16.4. Anem. hep. k. 18.4. A. nem. b. 22.4. Betula BO. 15.5. » ob. 17.5: Caltha b. 10.5. Chrys. leuc. b. 19.6. Conv. maj. b. 5.6. Corylus b. 18.4. Frag. v. b. 1925. Arctost. uv.-urs.26. 5. Bet. verr. 17.5. Camp. rot. 17.6. Cardam. prat. 30.5. Cent. cyan. 25.6. Chelid. maj. 26.5. Dianth. d. 25.6. Drab. vern. 8.5. Euphr. off. 10.6. Frax. exc. 2.6. Gag. min. 28.4. Ledum b. 8.6. Myrt. nigra b. 17.5. Narciss. poét. b. 7.6. Picea exc. b. 8.6. Pin. silv. b. 10.6. Pir. mal. b. 5.6. Plat. bif. b. 24.6. Pop. trem. b. 26.4. » BO. 27.5. Prun. cer. b. 30.5. Prun. pad. b. 30.5. Quercus BO. 30.5. Rib. rubr. b. 24.5. Rub. arct. b. 24.5. Rub. cham. b. 30.5. Anfang d. Blüte. Junip. com. 10.6. Lar. sib. 27.5. Luz. pil. 9.5. Lychn. vise. 31.5. Oxal. acet. 20.5. Philad. cor. 27.6. Pir. com. 2.6. Prim. off. 25.5. Prun. dom. 1.6. Ran. acr. 6. 6. R. aur. 4.6. Rub. id. b. 23.6. Sal. capr. b. 24.4. Sorb. auc. b. 10.6. Syringa v. b. 10.6. Trientalis b. 29.5. Tussilago b. 17.4. Vace. v.—i. b. 5.6. Viburn. op. b. 5.7. Avena 8. 25.4. Hordeum S&S. 8.5. Secale Aehr. 31.5. » b. 23.6. Solan. tub. S. 22.5. Mähen d. Wies. 8.7. Rib. alp. 26.5. R. gross. 19.5. R. nigr. 25.5. Rub. arct. 27.5. R. sax. 4.6. Sed. acr. 20.6. Stell. gram. 10.6. Tarax. off. 14.5. Trif. prat. 16.6. T. rep. 19.6. Vacc. ulig. 8.6. Finnby, Hakkala. — Volkschullehrer A. Salovaara. 60° 8’ n. Br.; 23° 2’ 6. Gr.; 15 m. ü. d. M. Acer plat. b. 15.5. » BO. 19.5. » LV. 1.10. Achiil. m. b. 26.6. Anem. hep. b. 20.4. A. nem. b. 24.4. Betula BO. 12.5. » ob. 13.5. » — LV. 28.19. Calluna b. 30.7. Caltha b. 4.5. Chrys. leuc. b. 20.6. Conv. maj. b. 31.5. Corylus b. 22.4. Frag. v. b. 18.5. » f. 30.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Ledum b. 8.6. Linnaea b. 27.6. Myrt. nigra b. 17.5. » is (Os Ze Picea exc. b. 26.5. 6 Pir. mal. b. 1.6. Pop. trem. b. 27.4. » BO. 29.5. » LV. 19.10. Prun. cer. b. 23.5. Prun. pad. b. 12.5. Quereus BO. 29.5. » LV. 22.10. Rib. rubr. b. 19.5. » f. 10.7. Rub. arct. b. 1.6. Rub. id. b. 17.6. » f. 16.7. Sal. capr. b. 25.4. Sorb. auc. b. 11.6. Syringa v. b. 8.6. Tilia sept. LV. 14.10. Trientalis b. 30.5. Tussilago b. 15.4. Vace. v.—i. b. 7.6. » f. 13.8. Avena S. 30.4. » Aehr. 3.7. » Ernte 30.7. 6 » Aehr. 5.7. » Ernte 22.7. | Lin. usit. S. 20.5. » Ernte 27.7. Hordeum §. 25.5. | Secale Aehr. 29.5. » ib, 15.6. » Ernte 21.7. HA USL 178: Solan. tub. S. 13.5. ı Mähen d. Ernte 21.9. | Solan. tub. | Trit. sat. Ernte 27.7. » S. 19.8. Wies. 6.7. Nyland — Ekenäs. — Provinzial-Arzt. R. Fabritius. 59° 58’ n. Br.; Acer plat. b. 13.5. » BO. 18.5. Aesc. BO. 21.5. Aln. glut. b. 18.4. Anem. nem. b. 2.5. Caltha b. 8.5. Conv. maj. b. 29.5. Ekenäs. Acer plat. b. 10.5. Aesc. BO. 1.6. Aln. glut. b. 19.4. Anem. hep. b. 16.4. A. nem. b. 23.4. Betula b. 6.5. Caltha b. 26.4. Corylus b. 15.4. Arct. uv.-urs. 18.5. | Carag. arb. 1.6. Coryd. sol. 19.4. Erioph. ang. 18.5. E. vag. 19.4. Gag. min. 24.4. Corylus b. 15.4. Frag. v. b. 19.5. Myrt. nigra b. 17.5. Pir. mal. b. 29.5. Pop. trem. BO. 27.5. Prun. cer. b. 27.5. Frag. v. b. 15.4. Ledum b. 6.6. Menyanth. b. 1.6. Myrt. nigra b. 16.5. Pin. silv. b. 8.6.(einz.) Pop. trem. b. 30.4. Pron. cer. b. 17.5. Prun. pad. b. 20.5. Anfang d. Bliite. Geum. riv. 17.5. Glech. hed. 16.5. Luz. pil. 30.4. chn. dioic. 18.5. Me gal. 2.5. OL acet. 11.5. 23° 27 0. Gr. Prun. pad. b. 29.5. Quercus BO. 24.5. Rib. rubr. b. 15.5. Tussilago b. 4.5. Solan. tub. S. 22.5. — Lector H. Kranck. Quercus BO. 2.6. Rub. cham. b. 8.6. Sal. capr. b. 21.4. Syringa v. b. 8.6. Trientalis b. 30.6. Tussilago b. 16.4. Avena b. 16.4. Ran. acr. 16.5. Rib. alp. 15.5. Tarax. off. 11.5. Ulm. mont. 1.5. Vie. sep. 31.5. Viol. Riv. 16.5. Esbo, Mäkkylä. — Dr juris A. W. Gadolin. 60° 13’ n. Br.; 24° 0' 5 à. Gr. Acer plat. b. 19.5. » BO. 19.5. Achill. m. b. 22.6. Aln. ine. b. 16.4. Anem. hep. b. 18.4. Betula b. 8.5. Caltha b. 14.5. Chrys. leuc. b. 20.6. Conv. maj. b. 30.5. Frag. v. b. 20.5. » of. 26.6. Ledum b. 14.6. Linnaea b.14.6.(einz.) Menyanth. b. 14.6. Myrt. nigra b. 16.5. Narciss. poét. b. 19.5. Picea exc. b. 24.5. Pin. silv. b. 11.6. Pir. mal. b. 5.6. Pcp. trem. b. 22.4. » BO. 24.5. Prun. cer. b. 27.5. Prun. pad. b. 23.5. Quercus BO. 28.5. Rub. aret. b. 21. Sal. capr. b. 23. Sorb. auc. b. dE Syringa v. b. Trientalis b. 56 Tussilago b. 13. Ulmaria b. 3.7. Vacc. v.—i. b. 14.6. Viburn. op. b. 24.6. Secale b. 24.6. Mähen d. Wies. 4.7. Bidrag t. känned. af Finl. Agrost. vulg. 4.7. Ajug. pyr. 30.5. Alop. gen. 7.6. A. prat. 1.6. Anem. ran. 17.5. Anthox. od. 31.5. Arab. perfol. 16.6. A. thalian. 16.5. Arctost. uv.-urs.21.5. Barb. vulg. 21.5. Calla pal. 14.6. Camp. pat. 20.6. C. rot. 4.7. Caps. burs.-past.16.5. Carag. arb. 1.6. Card. prat. 9.6. Carex dig. 18.5. Carum carv. 24.6. Cent. cyan. 24.6. Chelid. maj. 1.6. Chrysospl. alt. 17.5. Conv. polyg. 21.5. Croe. vern. 28.4. Dact. glom. 26.6. Dianth. delt. 6.7. Dicentr. spect. 2.6. Drab. vern.-28.4. Epil. ang. 28.6. Gag. min. 28.4. Anfang d. Bliite. Geum riv. 23.5. Hierochl. bor. 30.5. Hyac. orient. 10.5. Iris pseud. 24.6. Lam. alb. 20.5. Lath. prat. 20.6. Lonic. capr. 18.6. Lychn. fl.-cue. 20.6. L. vise. 2.6. Lysim. thyrsifl. 28.6. Majanth. bif. 10.6. Melamp. prat. 14.6. Merc. per. 21.5. Myosot. strict. 19.5. Myosur. min. 21.5. Myrrh. odor. 14.6. Orch. mac. 27.6. Orob. vern. 18.5. Oxycoce. pal. 14.6. Philad. cor. 1.7. Phleum prat. 3.7. Pimp. sax. 2.7. Pir. com. 28.5. Potent. ans. 17.6. B. arg. 17.6. P. torm. 31-5. Prim. off. 19.5. Prun. dom. 26.5. Pyrol. rot. 6.7. Ran. acr. 7.6. R. aur. 16. 5. R. rep. 15.6. Rhamn. frang. 2 Rhinanth. min. 2 Rib. alp. 16.5. Ros. can. 25.6. Rub. sax. 14.6. Samb. rae. 1.6. Sed. acr. 21.6. Solid. virg. 14.6. Sperg. Moris. 17.5. Stell. hol. 29.5. S. med. 21.5. Tarax. off. 15:5. Tragop. prat. 14.6. Trif. med. 3.7. T. prat. 20.6. T. rep. 14.6. Vace. ulig. 14.6. Veron. cham. 28.5. We serp. 19.5. Vic. cracc. 20.6. Tragop. prat. 14.6. V. sep. 16.6. Viol. pal. 18.5. V. Rivin. 18.5. 0.6. 0.6 Helsingfors. — Professor Dr Th. Saelan. 60° 10’ n. Br.; 24° 57’ 6. Acer plat. b. 17-20.5. » BO. 23.5. » LV. 17.9. Achill. m. b. 2.7. Aesc. BO. 23.5. >» I. 1220: IW WE Aln, glut. b. 21-22. 4. » BO. 18.5. » LY. 9.10. Betula LV. 20.9. Conv. maj. b. 6.6. Frag. v. b. 7.6. yeeros Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Lonie. tat. b. 11.6. » TANTE, Myrt. nigra b. 25.5. Picea exc. b. 10.6. Pin. silv. b. 14.6. Pir. mal. b. 6.6. » BO 24.5. Pop. trem. b. 28.4- 8.5. » LV. 26.9. Prun. cer. b. 3.6. Prun. pad. b. 4.6. Quercus BO. 7.6. » b. 10.6. Gr. Rib. rubr. b. 23-24.5. » f. 22.7. Rub. id. b. 18-21.6. » Pp re Sal. capr. b. 29.4. Sorb. auc. b. 12.6. » BO. 14.5. » f. 13.9. Syringa v. b. 10.6. » BO. 24.5. 'Trollius b. 10.6. Tussilago b. 11.5. Vacc.v.—i. b. 8-10.6. Acer pseudopl. 10.7. | Achill. ptarm. 10.7. Amel. canad. 10.6. Anem. ran. 22.5. Arab. suec. 25.5. A. thalian. 25.5. Bart. vulg. 7.6. Berter. inc. 16.7. Bet. odor. 22.5. B. verr. 17.5. Camp. rot. 21.6. Caps.burs.-past.25.5. Carag. arb. 14.6. Coryd. nob. 22.5. Crat. cocc. 15.6. C. monog. 25.6. Dicentr. spect. 15. Drab. vern. 23-28. Epil. ang. 16.7. Gag. lut. 11.5. I | 6. | 5. | || | Lath. Lychn. fl.-cuc. 22.6. Anfang d. Blite. G. min. 9.5. Gal. ver. 10.7. Lam. alb. 31.5. Lapp. tom. 14.7. prat. 22.6. Matr. cham. 28.6. Myosur. min. 18.5. Phleum prat. 2.7. Pir. com. 3.6. Pop. bals. 14.5. P. laurif. 17.5 Pot. torm. 14.6. | Ran. acr. 22.6. | R. aur. 15.6. | R. fie. 20.5. R. rep. 14.6. Rib. alp. 15-17.5. | R. aur. 12.6. | R. gross. 24.5. | Sal. purp. 22.5. Samb. rac. 5.6. Scill. sib. 11.5. | Sed. acr. 25.7. S. teleph. 8. 8. | Silen. rup. 23.6. S. venosa 10.7. Solid. virg. 2.7. Sorb. aria 15.6. S. fenn. 16.6.{reichl.) S.scand.15.6.(reichl.) Syring. jos. 26.6. Tanac. vulg. 21.7. Tarax off. 21.5. Tilia vulg. 18.7. Trif. prat. 21.6. T. rep. 23.6. ; Ulm. mont. 11-13.5. | Veron. serp. 14.6. Viburn. lant. 10.6. Anfang d. Fruchtreife. Corn. alb. 15.9. | Rib. alp. 12.8. | | Samb. rac. 8.8. Sorb. aria 21.9. (spärl.) | Sorb. fenn. 21.9. (reicAl.) | S.scand.21.9.(spärl.) Helsinge, Äggelby. — Fräulein Kerttu Stenberg. 60° 13) ns Be; 24° Acer plat. b. 15.5. > BO. 30.5. Achill. m. b. 23.6. Aln. ine. b. 10.4. Anem. hep. b. 19.4. A. nem. b. 28.4. | Betula b. 13.5. Caltha b. 4.5. Chrys. leue. b. 27.6. | Cony. maj. b. 31.5. Corylus b. 12.4. Linnaea b. 24.6. | nigra b. 13.5. | £77572 = Naren poét. b.31.5. | | Picea exe. b. 1.6. | Pin. silv. b. 12.6. Pir. mal. b. 10.6. Plat. bif. b. 24.6. Pop. trem. b. 22.4. » BO. Prun. cer. b. 1.6. | Prun. pad. b. 26.5. Rib. rubr. b. 20.5. » € 12.7. | Rub. cham. b. 30.5. » ae N | Rub. id. b. 26. 6. » f. 20.7. Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. b. 10.6. Syringa v. b. 9.6. 19.6. | Tilia sept. BO.8. 58’ 6. Gr. » b. 18. Trientalis b. 28. OÙ =1 © | Trollius b. 19.4. | Vace. en ie 3.6. Viburn. op. b. 25.6. Avena S. 2.5. » Aehr. 8.7. Hordeum Aehr. 8.7. Lin. usit. b. 9. 7. Secale Aehr. 2.6. » b. 24.6. Solan. tub. S.15-20.5. Mähen d. Wies. 1.7. Bidrag t. känned. af Fin]. Adox. mosch. 11.5. Alchem. vulg. 22.5. Camp. pat. 23.6. C. rot. 26.6. Chrys. leuc. 1.5. Coryd. sol. 2.5. Gag. lut. 8.5. Anfang d. Bliite. G. min. 8.5. Geum. riv. 20.5. G. urb. 26.6. Luz. pil. 2.5. Oxal. aur. 20.5. Ran. acet. 13.5. R. fic. 10.5. Stell. hol. 29.5. Tanac. vulg. 9.7. Tarax. off. 20.5. Ulm. mont. 9.5. Viol. can. 25.5. V. pal. 20.5. Nurmijärvi, Kirchdorf. — Arzt. P. Z. Collan. 60° 27’n. Br.; 24° 49’ 6. Acer plat. b. 16.5. » BO. 21.5. » LV. 12.10. Achill. m. b. 30.6. Anem. hep. b. 19.4. A. nem. 30.4. Betula BO. 18.5. » b. 18.5. » LV. 7-14.10. Calluna b. 23.7. Caltha b. 13.5. Chrys. leuc. b. 28.6. Conv. maj. b. 24.5. Frag. v. b. 24.5. » f. 39.6. Ledum b. 17.6. Linnaea b. 23.6. Myrt. nigra b. 17.5. Epil. ang. 5.7. Myrt. nigra f. 2.7. Nuph. lut. b. 1.7. Pir. mal. b. 7-9.6. Pop. trem. b. 25.4. » BO. 25.5. » LY.7-14.10. Prun. cer. b. 25-26.5. Prun. pad. b. 22-25.5. Quercus BO. 23.5. Rib. rubr. b.17-20.5. » 1 él Rub. id. b. 27.6. » if 14 7, Sorb. auc. b. 14.6. Syringa v. b. 11.6. Trientalis b. 8.6. Trollius b. 25.5. Tussilago b. 13.5. Anfang d. Bliite. | Oxal. acet. 21.5. Gr. Ulmaria b. 7.7. Vace. v.—i. b. 12.6. » f. 9.8. Avena 8. 4-6.5. » Aehr. 4.7. » Ernte 6.8. Hordeum 8. 23.5. » Aehr. 7.7. » Ernte 29.7. Secale Aehr. 6.6. » b. 18-24.6. » Ernte 21-25.7. » S. 11.8. Solan. tub. S.15-16.5. » Ernte 15.9. Trit. sat. Ernte 39.7 Mähen d. Wies. 6.7. | Tarax. off. 10-17.5. Nurmijarvi, Rajaniemi. — Lector A. W. Nordstrém. Achill. m. b. 16.6. Calluna b. 19.7. Chrys. leuc. b. 19.6. Frag. v. f. 30.6. Linnaea b. 26.6. Lonic. tat. b. 12.6. » 1.3.8 Menyanth. b. 13.6. Myrt. nigra f. 8.7. Nuph. lut. b. 30.6. Pin. silv. h. 10.6. Plat. bif. b. 27.6. Prun. cer. b. 8.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Rib. rubr. f. 25.7. Rub. arct. b. 8.6. Rub. id. b. 24.6. » f. 28.7. Sorb. auc. b. 11.6. » ig) alla Syringa v. b. 14.6. Triental. b.8.6.(einz.) » b 12.6. (reichl.) Tussilago f. 11.6. Ulmaria bh. 5.7. Vace. v.—i. b. 13.6. Vace. v.—i. f. 17.8. Viburn. op. b. 30.6. Avena Aehr. 1.7. » Ernte 6.8. Hordeum Aehr. 8.7. » Ernte 3.8. Lin. usit. b. 28.6. » Ernte 25.7. Secale b. 19.6. » Ernte 22.7. » S. 14-15.8. Mähen d. Wies. 7.7. 10 Achill. ptarm. 23.7. Aegop. pod. 21.6. Agrost. vulg. 1.7. Air. caesp. 26.6. A. flex. 26.6. Alop. gen. 16.6. A. prat. 9.6. Andr. polif. 8.6. Anthem. arv. 19.6. Anthox. od. 12.6. Bidens trip. 1.8. Brass. camp. 2.7. Calam. epig. 12.7. Calla pal. 13.6. Camp. glom. 9.7. C. pat. 24.6. GI Pers. 4077: C. rot. 26.6. Cardam. prat. 10.6. Carex can. 12.6. C. flav. 26.6. C. Hornsch. 19.6. C. lep. 26.6. C. pall. 12.6. C. vesic. 19.6. C. vulg. 12.6. Carum carv. 11.6. Cent. cyan. 19.6. C. jac. 25.7. Cerast. arv. 15.6. Ceref. silv. 11.6. Chenop. alb. 17.7. Cicuta vir. 12.7. Cirs. arv. 11.7. C. het. 5.7. C. lane. 25.7. C. pal. 3.7. Comar. pal. 30.6. Dianth. delt. 26.6. Dros. rot. 8.7. Epil. ang. 8.7. E. pal. 26.6. Euphr. off. 25.7. Fest. elat. 23.6. F. rubr. 26.6. Sperg. arv. 1.7. Stach. pai. 25.7. Stell. gram. 13.6. Succ. prat. 2.8. Syring. jap. 18.6. Thym. serp. 3.7. Trich. arv. 3.7. Anfang d. Blüte. Frag. coll. 8.6. Fum. off. 1.7. Galeops. tetr. 22.7. Galium bor. 25.6. G. pal. 19.6. G. trifid. 19.6. Geran. silv. 13.6. Geum riv. 8.6. Gymn. conops. 1.7. Hier. aur. 12.6. lal, aa, ee) H. pilos. 15.6. H. umb. 25.6. Hierochl. bor. 12.6. Hyper. quadr. 8.7. Hypoch. mac. 30.6. Iris pseud. 1.7. Junc. art. 8.7. J Cons 17.7, J). plate yl Junip. comm. 10.6. Lam. purp. 14.7. Lapp. min. 29.7. Lath. prat. 15.6. Leont. aut. 26.6. Lepig. rubr. 4.7. Lin. rubr. 25.6. Lob. dortm. 21.7. ols penal. Luz. camp. 12.6. Lychn. fl.-cuc. 19.6. L. vise. 26.6. Lysim. thyrsifl. 2.7. Majanth. bif. 13.6. Matr. disc. 8.7. M. inod. 23.7. M. silv. 16.6. Melica nut. 13.6. Myos. arv. 16.6. M. pal. 16.6. Nymph. alo. 29.6. Odont. rubr. 28.7. Oxye. pal. 16.6. Paeon. rubr. 23.6. Trif. hybr. 26.6. T. med. 19.6. T. prat. 15.6. T. rep. 15.6. T. spad. 25.6. Urt. dioic. 2.7. Veron. becc. 9.6. Melamp. prat. 19.6. Papav. somn. 26.6. Par. quadr. 12.6. Pedic. pal. 13.6. Peuced. pal. 25.7. Philad. cor. 5.7. Phleum prat. 2.7. Phragm. comm. 4.8. Pimp. sax. 3.7. Pis. arv. 28.6. Plant. lanc. 3.7. P. maj. 25.6. Poa annua 12.6. P. prat. 26.6. Polyg. avic. 12.6. P. lapath. 11.7. P. pers. I P. vivip. 19.6. Potent. ans. 1.7. P. arg. 15.6. P. frut. 14-17.6. P. torm. 12.6. Prunell. vulg. 25.6. Pyrol. rot. 3.7. Ran. acr. 19.6. R. rep. 11.6. Rharnn. frang. 2.7. Rhaph. rhaph. 30.6. Rheum Rhap. 29.6. Rhinanth. maj. 7.7. Rh. min. 26.6. Ros. can. 23.6. Rub. sax. 12.6. Rum. acetosa 12.6. R. acetosella 12.6. R. dom. 19.6. Sag. proc. 15.6. Scirp. lac. 3.7. S. pal. 13.6. Sed. acr. 26.6. Sen. vulg. 26.6. Sil infl. 7.7. Sisymbr. soph. 2.7. Solan. nigr. 1.9. S. tub. 8.7. Solid. virg. 7.7. V. cham. 11.6. V. off. 25.6. Vic. cracc. 24.6. V. sep. 13.6. V. vill. 19.6. Viol. can. 8.6. V. pal. 8.6. ° Bidrag t. känned. af Finl. 11 Anfang d. Fruchtreife. Epil. ang. 15.8. Erioph. vag. 9.6. Rib. aur. 29.7. R. gross. 12.7. R. nigr. 4.8. Samb. rac. 24.7. Tarax. off. 12.6. Sibbo, Östersundom. — Agronom W. Stenberg. COM me Bre Zo NAO. (Ch Acer plat. b. 15.5. » BO. 24.5. Anem. nem. b. 24.4. Betula BO. 13.5. » b. 18.5. Caltha b. 15.5. Chrys. leuc. b. 20.6. Conv. maj. b. 28.5. Frag. v. b. 27.5. » f. 30.6. Linnaea b. 23.6. Myrt. nigra b. 26.5. » ie WAT Narciss. poét. b. 4.6. Pir. mal. b. 4.6. Gag. min. 9.5. Lar. sib. 12.5. Pop. trem. b. 24.4. » BO. 27.5. Prun. cer. b. 26.5. Prun. pad. b. 25.5. Quercus BO. 27.5. Rib. rubr. b. 23.5. » ey Tete Rub. aret. b. 30.5. Ile Wl 11 2207 Sal. capr. b. 25.4. Syringa v. b. 12.6. Tilia sept. BO. 26.5. » b. 20.7. Trientalis b. 31.5. Trollius b. 28.5. Anfang d. Blüte. Majanth. bif. Oxal. acet. 25.5. Tussilago b. 1.5. Ulmaria b. 9.7. Vace. v.—i. b. 8.6. Avena 8. 1-11.5. » Aehr. 9.7. Hordeum S. 18.5. Secale Aehr. 5.6. » b. 19.6. » Ernte 23.7. » S. 20.8. Solan. tub. S. 6-16.5. Trit. sat. Ernte 30.7. Mähen d. Wies. 8.7. Viol. Rivin. 20.5. V. tric. 25.5. Borgä, Weckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman. 60° 24’ n. Br.; 25° 44’ 6. Gr. Acer plat. b. 16.5. » BO. 24.5. » ENEMIO Or Aln. inc. b. 16.4. Anem. hep. b. 16.4. A. nem. h. 23.4. Betula BO. 10.5. » b. 21.5. » LV. 6.9. Calluna b. 20.7. Caltha b. 10.5. Chrys. leuc. b. 18.6. Conv. maj. b. 23.5. Frag. v. b. 16.5. » f. 25.6. Ledum b. 15.6. Myrt. nigra b. 26.5. » f. 30.6. Pir. mal. b. 3.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Plat. bif. b. 16.6. Pop. trem. b. 6.5. » BO. 24.5. » ING ME Prun. cer. b. 30.5. Prun. pad. b. 25.5. Rib. rubr. b. 14.5. » fee 348% Rub. arct. b. 2.6. Rub. cham. b. 3.6. » 1.108. Rub. id. b. 31.5. » f. 19.7. Sal. capr. b. 10.5. Sorb. auc. b. 11.6. Syringa v. b. 11.6. Tilia sept. LV. 20.9. Trientalis b. 30.5. Trollius b. 20.5. Ulmaria b. 23.6. Vacc. v.—i. b. 29.5. » f. 25.8. Avena SS. 20.4. » Aehr. 5.7. | » Ernte 8.8. | Hordeum Aehr. 4.7. | » Ernte 5.8. | Lin. usit. Ernte 8.8. Secale Aehr. 29.5. » b. 15.6. » Ernte 18.7. » D. 13.8. ' Solan. tub. S. 9.5. » Ernte 18.9. Mähen d. Wies. 2.7. 12 Borgnäs (Pornainen), Kirveskoski. — Volkschullehrer H. J. Pekkola. 60° 28’ n. Br: 25° 23’ 6. Gr. Acer plat. b. 22.5. Pop. trem. b. 10.5. Ulmaria b. 7.7. » BO. 26.5. » BO. 20.5. | Vacc. v.—i. b. 27.6. » LV. 4-9.10. » LV. 4-9.10. Achill. m. b. 7.7. Prun. cer. b. 30.2. Avena §. 5.5. Anem. hep. b. 28.4. | Prun. pad. b. 24.5. ».+% Aebr. 7.7. A. nem. b. 4.5. Quercus BO. 26.5. » Ernte 6.8. Betula BO. 15.5. » b. 18.5. Calluna b. 27.7. Caltha b. 8.5. Chrys. leuc. b. 29.6. Conv. maj. b. 8.6. Frag. v. b. 23.5. > EZONG: Myrt. nigra b. 24.5. » CARLO Narciss. poét. b. 24.5 Nuph. lut. b. 11.7. Pir. mal. b. 1.6. Lowisa. 60” 27' n. bre Acer plat. b. 26.5. » BO. 4.6. Achill. m. b. 18.7. Aesc. b. 14.6. Aln. glut. b. 6.5. A. ine. b. 29.4. Anem. hep. b. 18.4. A. nem. b. 2.5. Betula BO. 16.5. » b. 20.5. Calluna b. 22.7. Caltha b. 20.5. Chrys. leuc. b. 30.6. Conv. maj. b. 6.6. Frag. v. b. 8.6. » f. 28.6. Linnaea b. 8.6. Lonie. tat. f. 28.7. » LV 4-9.10. Rib. rubr. b. 19.5. » iy PALATE Rub. arct. b. 6.6. Rub. id. b. 22.6. » fö 2.7. Sal. capr. b. 8.5. Sorb. auc. b. 15.6. Syringa v. b. 12.6. Tilia sept. b. 23.5. » LV. 29.9. Trientalis b. 5.6. Tussilago b. 20.4. Myrt. nigra b. 31. » TON Picea exc. b. 9. Pin. silv. b. 16. Pir. mal. b. 8.6. Plat. bif. b. 2.7. Pop. trem. b. 30.4, » BO.15.6. Prun. cer. b. 10.6. Prun. pad. v. 31.5. Rib. rubr. b. 26.5. » AMD ONE Rub. arct. b. 6.6. Rub. cham. f. 10.7. Rub. id. b. 10.6. » Us a le Sal. capr. b. 26.4. Hordeum Ernte 31.7. Lin. usit. S. 26.5. » b. 115% » Ernte 5.8. Secale Aehr. 26.5. » b. 20.6. » Ernte 22.7. » S. 10.8. Solan. tub. S. 2-9.6. » Ernte 14.9. Trit. sat. Ernte 3.8. Mähen d. Wies. 8.7. — Herr J. Iverus. 26° 13’ 6. Gr. Sorb. auc. b. 9.6. Tilia sept. BO. 10.6. » b: 187: Trientalis b. 8.6. Trollius b. 4.6. Tussilago b. 30.4. Ulmaria b. 6.7. Vacc. v.—ı. b. 8.6. Avena $. 1.5. » Ernte 29.7. Secale Aehr. 6.6. » b. 14.6. » Ernte 27.7. Solan. tub. S. 23.5. Mähen d. Wies. 2.7. Bidrag t. känned. af Finl. Air. caesp. 8.7. Berb. vulg. 16.6. Bet. od. 20.5. Card. prat. 20.6. Cent. cyan. 26.6. Corn. suec. 3.7. Coryd. sol. 15.5. Crat. cocc. 17.6. Croe. vern. 1.5. Dianth. delt. 19.7. Drab. nem. 16.5. D. vern. 12.5. Epil. ang. 1.7. E. mont. 29.6. Galanth. niv. 36.4. Lar. sib. 20.5. Anfang d. Blüte. Lil. bulb. 22.6. L. tigr. 5.7. Oxal. acet. 25.5. Philad. cor. 2.7. Pimp. sax. 28.6. Pir. comm. 1.6. Prim. off. 29.5. Prun. dom. 9.7. Pulm. off. 16.5. Ran. acr. 8.6. R. aur. 29.5. R. fie. 25.5. Rib. gross. 27.5. R. nigr. 4.6. Samb. rac. 20.5. Seill. sib. 16.5. 13 Sed. aer. 3.7. Solan. dulc. 5.7. Senior MIE Te Solid. virg. 24.6. S. canad. 6.8. Sorb. hybr. 15.6. Symphorie. rac. 1.7. Tanac. vulg. 15.7. Tarax. off. 16.5. Tilia, vulg. 8.7. Trif. med. 13.7. Ge jprat. 1107: T. rep. 30.6. Ulm. mont. 20.5. Süd-Karelen. — Antrea, Ikävalkola. — Volkschullehrer W. Pylkkönen. 607538 n. Br.; 29” 7' ö. Gr. Acer plat. b. 18.5. » BO. 23.5. » LV. 4.10. Achill. m. b. 18.6. Aln. glut. b. 25.4. A. ine. b. 21.4. Anem. hep. b. 21.4. A. nem. b. 9.5. Betula BO. 16.5. » b. 20.5. » LV. 12.10. Calluna b. 23.7. Chrys. leuc. b. 25.6. Conv. maj. b. 4.6. Frag. v. b. 24.5. » f. 26.6. Menyanth. b. 8.6. Myrt. nigra b. 21.5. » i Do Nuph. lut. b. 2.7. Pin. silv. b. 11.6. Air. caesp. 2.7. Alism. plant. 4.7. Bet. od. 20.5. B. verr. 21.5. Camp persh. 4.7. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Pir. mal. b. 2.6. Pop. trem. b. 5.5. » BO. 24.5. » LV. 20.10. Prun. pad. b. 23.5. Rib. rubr. b. 24.5. » 22637. Rub. arct. b. 9.6. Rub. cham. f. 7.7 Rub. id. b. 19.6. » ZUNE Sal. capr. hp. 12.5. Sorb. auc. b. 9.6. Syringa v. b. 9.6. Trientalis b. 4.6. Trollius b. 29.5. Tussilago b. 20.5. Ulmaria b. 4.7. Vacc. v.—i. b. 14.6. » f. 8.8. "ON Anfang d. Blite. Cent. cyan. 29.6. Cirs. het. 2.7. Dianth. delt. 1.7. Epil. ang. 28.6. Geran. silv. 7.6. Avena S. 4.5. » Aehr. 6.7. (Lehmboden). » » 29.6. (Sandboden). » Ernte 1.8. Fagop. 8. 27.5. » b. 4.7. » Ernte 4.9. Hordeum 8. 20.5. » Aehr. 5.7. » Ernte 30.7. Lin. usit. S. 28.5. » Ernte 31.7. Seeale Aehr. 1.6. » b. 20.6. » Ernte 22.7. » §. 18.8. Solan. tub. S. 2.6. » Erntel9.5. Mähen d. Wies. 8.7. Junip. comm. 11.6. Luz. pil. 9.5. Lychn. visc.15.6. Majanth. bif. 7.6. Nymph. alb. 4.7. 14 Orch. mac. 24.6. Oxal. acet. 17.5. Pedic. pal. 21.6. Pgragm. comm. 10.8. | Pimp. sax. 6.7. | Potam. nat. 1.7. | Pyrol. min. 22.6. EP. rot. 216. Ran. acr. 9.6. R. aur. 30.5. Rhamn. frang. 6.24. Rib. gross. 24.5. R. nigr. 21.5. Rub. sax. 6.6. Sal. pent. 5.6. Samb. rac. 4.6. Sed. acr. 23.6. Solid. virg. 1.8. Succ. prat. 2.8. Tarax. off. 21.5. Trich. arv. 1.7. Trif. prat. 17.6. T. rep. 20.6. | Vacc. ulig. 14.6. Satakunta. — Björneborg (Pori) — Lector E. V. Suomalainen. 61° 29"'n. Bey 2174778. Gr. Acer plat. b. 16.5. » BO. 20.5. Aln. glut. b. 1.5. A. inc. b. 21.4. | Anem. hep. b. 21.4. | A.nem. b.21.4.(einz.) » b. 15.5. (reichl.) Coryd. sol. 30.5. Betula b. 19.5. | Caltha b. 6.5. | Frag. v. b. 20.5. | Myrt. nigra b. 14.5. Pop. trem. b. 8.5. Rib. rubr. b. 15.5. Rub. aret. b. 27.5. Sal. capr. b. 25.4. Anfang d. Blüte. | Rib. gross. 10.5. Tussilago b. 16.4. Avena S. 20.4. Hordeum S. 18.5. Solan. tub. S. 25.5. | Ulm. camp. 9.5. Karkku, Linnais — Lector D:r phil. Hj. Hjelt. 617923 in. Bre 22> 5926 Gr: Achill. m. b. 24.6. | Aesc. keine BI. | Anem. hep. 11.4. Betula BO. 14.3. obs 91S: Calluna b. 23.7. Caltha b. 19.5. | (reichl.) | Chrys. leuc. b. 24.6. | Conv. maj. b. 27.5. | (einz.) | > b: 2:6. (reichl.) | Frag. v.b.21.5.(einz. » £. 23.6. (einz.) | . » £. 30.6. (reichl.) | Ledum b. 8.6. Linnaea b. 23.6. Lonie. tat. b. 14.6. 2:7. 1 » £42 | Pir. mal. b. 7.6. Menyanth. b. 8.6. Myrt. nigra b. 18.5. » £. 10.7. (einz.) | Narciss. poét. b. 25.5 Nuph. lut. b.23-30.6. Pin. silv. b. 14.6. Plat. bif. b. 20.6. TE Prun. cer.b.28.5.-2.6. | Prun. pad. b. 24.5. » 9% Babs tubr, pte. » À. 22.7. (cult.) | Rub. aret. f. 17.7. ‘Rub. id. b. 22.6: » ts DOT Sorb. auc. b. 10.6. | Syringa v. b. 13.6. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 8.6. Ulmaria b. 30.6. | Vace. v.—i. b. 9.6. (einz. ) » TE Viburn. op. b. 24.6. AvenaS. 6.5. » Aehr. 8.7. | endl | Lin. usit. b. 11.7. » Ernte 3-5.8. Hordeum S. 14.5. » Aehr. 8.7. Ernte 13.8. Secale Aehr. 7.6. 9» D-122;:6 » Ernte 24.7. III | Trit. sat. Ernte 5.8. | Mähen d. Wies. 8.7. Bidrag t. känned. af Finl. Air. caesp. 2.7. Alism. plant. 8.7. Berk. vulg. 16.6. Camp. pers. 2.7. Cardam. prat. 16.6. Cent. cyan. 27.6. Cirs. het. 26.6. Crat. cocc. 12.6. Daphn. mez. 24.4. Dianth. delt. 2.7. Epil. ang. 26.6. Geran. silv. 7.6. Junip. commi. 14.6. Lil. bulb. 28.6. Lon. xyl. 4.6. Luz. pil. 13.5. Lychn. vise. 13.6. Anfang d. Fruchtreif Air. caesp. 19.7. Daphn. mez. 23.7. Dianth. delt. 27.7. Epil. ang. 26.7. Geran. silv. 13.7. Junip. comm. 26.7. Anfang d. Blüte. Majanth. bif. 14.6. Nymph. cand. 1.7. Orch. mac. 27.6. Orcb. vern. 22.5. Oxal. acet. 17.5. Oxye. pal. 10.6. Pedic. pal. 25.6. Philad. cor. 2.7. Pimp. sax. 3.7. Pir. comm. 4.6. Potam. nat. 8.7. Prim. off. 8.5.(einz.) Prun. dom. 9.6. Pyrol. min. 4.7. P. rot. 25.6. Ran. acr. 10.6. R. aur. 19.5. Lonic. xyl. 21.7. Orob. vern. 23.7. Ran. acr. 16.7. R. aur. 3.7. (einz.) Rib. nigr. 24.7. Samb. rac. 21.7. e Rhamn. frang. 21.6. Rib. gross. 21.5. R. nigr. 21.5. Rub. sax. 2.6. Sal. pent. 10.6. Samb. rac. 2.6. Sed. acr. 21.7. Solan. dule. 25.6. Solid. virg. 17.7. Suce. prat. 27.7. Symphoric. rac. 8.7. Tanac. vulg. 21.7. Tarax. off. 19.5. (einz.) Trif. prat. 24.6. T. rep. 24.6. Verb. thpas. 3.7. Sed. acr. 16.7. Trif. prat. 16.7. T. rep. 16.7. Vace. ulig. 23.7. Huittis, Kirchdorf. — Beamter K. Lyden. 61° 11’n. Br.; 22° 37’ 5. Gr. Acer. plat. b. 15.5. » BO. 25.5. Achill. m. b. 15.6. Aesc. b. 10.6. Aln. glut. b. 20.4. A. ine. b. 16.4. Anem. hep. b. 20.4. A. nem. b. 10.5. Betula BO. 18.5. » b. 16.5. Calluna b. 10.8. Caltha b. 15.5. Chrys. leuc. b. 15.7. Conv. maj. b. 12.6. Frag. v. b. 24.5. » f. 25.6. Ledum b. 15.6. Linnaea b. 2.7. Menyanth. b. 14.6. Myrt. nigra b. 15.5. » fe Vor. Narciss. poét. b.10.6. Nuph. lut. b. 25.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Picea exe. b. 14.6. Pin. silv. b. 15.6. Pir. mal. b. 5.6. Plat. bif. b. 27.6. Pop. trem. b. 22.4. » BO. 14.6. Prun. cer. b. 3.6. Prun. pad. b. 29.5. » f. 3.8. Quercus BO. 15.6. Rib. rubr. b. 12.5. » if, PADS Te Rub. arct. b. 24.5. Rub. cham. b. 14.5. » ie AGT Rub. id. b. 23.6. » f. 15.7. Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. h. 13.6. Syringa v.‘b. 8.6. Tilia sept. BO. 12.7. » b. 10.7. Trientalis b. 2.7. Tussilago b. 20.4. Ulmaria b. 5.7. Vace. v.—i. f. 29.8. Viburn. op. b. 25.6. Avena S. 24.4. » Aehr. 3.7. » Ernte 14.8. Hordeum S. 25.5. » Aehr. 3.7. » Ernte 15.9. Lin. usit. S. 26.5. » b. 10.7. » Ernte 24.7. Secale Aehr. 4.6. » ob. 18.6. » Ernte 16.7. DS 12s: Solan. tub. S. 25.5. » Ernte 24.9. Trit. sat. Ernte 15.9. » S. 10.8. Mähen. d. Wies. 3.7. 16 Tyrvää, Vammala. — Arzt H. 61° 20° n. Br’; Acer plat. b. 26.5. Aln. inc. b. 15.4. Anem. hep. b. 20.4. A. nem. 2.5. Betula b. 20.5. Caltha b. 16.5. Chrys. leuc. b. 28.6. Conv. maj. b. 14.6. Frag. v. b. 1.6. » f. Dab, Linnaea b. 27.6. Menyanth. b. 4.6. Myrt. nigra b. 26.5. Myrt. nigra f. 15.7. Narciss. poét. b. 2.6. Nuph. lut. b. 29.6. Pin. silv. b. 14.6. ° Pir. mal. b. 10.6. Prun. cer. b. 8.6. Prun. pad. b. 2.6. Rib. rubr. b. 28.5. Rub. arct. b. 4.6. Rub. id. b. 26.6. » ee Sorb. auc. b. 16.6. Syringa v. b. 16.6. 23° 0’ 6 Stählberg. . Gr. Tilia sept. b. 19.7. Trientalis b. 9.6. Vacc. v.—i. b. 16.6. Avena S. 20.4. » Ernte 7.6. | Hordeum S. 19.5. » 1:8. Secale Aehr. 5.6. > «D. 26 » S. 15.8. | Solan. tub. S. 8.6. Mähen d. Wies. 6.7. Tammerfors (Tampere). — Stadtgärtner O. Karsten. 60° 30’ n. Br.; 23° 46’ 6. Gr. Acer plat. b. 16.5. » BO. 25.5. » LV. 13.9. Aesc. BO. 27.5 » 44b:39:6: + (AVE 19,9 Aln. inc. b. 15.4. Anem. hep. b. 19.4. A. nem. b. 8.5. Betula BO. 16.5. » 0b, 9:5: Dee EV. 15.9 Conv. maj. 6.6. Frag. v. b. 27. Adon. vern. 23.5. Berb. vulg. 11.6. Bet. verr. 9.5. Camp. pers. 8.7. Chrysospl. alt. 23.4. Colch. aut. 2.9. Crat. cocc. 19.6. Croc. vern. 16.4. Epil. ang. 8.7. Geran. silv. 9.6. | Frag! vof. 17. | Lonie. tat. b. 12.6. | Myrt. nigra f. 10.7. | Rib. rubr. Narciss. poét. b. 2.6. Pin. silv. b. 12.6. Pir. mal. b. 4.6. Pop. trem. b. 22.4. » BO fh: Prun. pad. b. 27.5. Quercus BO. 28.5. b. 20.5. Rub. id. b. 28.6. Sal. capr. b. 23.4. | Sorb. auc. b. 9.6. Anfang d. Blüte. Lil. bulb. 1.7. Lon. xyl. 10.6. Luz. pil. 20.4. Majanth. bif. 17.6. Nymph. alb. 2.7. Oxal. acet. 16.5. Philad. cor. 2.7. Pir. comm. 1.6. | Prim. off. 12.5. | Prun. dom. 3.6. Syringa v. b. 9.6. Tilia sept. BO. 30.5. » LV. 1.10. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 2.6. Tussilago b. 18.4. Ulmaria b. 10.7. Vace. v.—i. f. 2 8. - Viburn. op. b. 2.7. Secale b. 20.6. Solan. tub. S. 27.5. » Ernte 1.9, Ran. fic. 4.5. Rib. aur. 25.5. Rib. gross. 16.4. Sed. acr. 2.7. Tarax. off. 4.5. Tilia vulg. 10.7. Verb. thaps. 9.7 Viol. can. 16.5. Bidrag t. känned. af Finl. 17 Tammerfors (Tampere), Hatanpää. — Lyzeist E. A. Salo. Acer plat. b. 22.5. Aln. inc. b. 18.4. Anem. hep. b. 20.4. A. nem. b. 30.4. (einz.) » b. 3.5. (reichl.) Betula BO. 19.5. Caltha b. 10.5.(einz.) » b. 16.5. (reichl.) Myrt. nigra b. 19.5. Pop. trem. b. 30.4. Rib. rubr. b. 20.5. Sal. capr. b. 24.4. Tussilago b. 10.4. (einz.) » b. 16.4. (reichl. ) Avena S. 4-12.5. Hordeum S. 22-25.5. Vesilahti, Mustisten kylä. — Lyzeist E. A. Salo. 61? 16” n. Br.; 23” 41” ö. Gr. Acer plat. b. 19.5. Anem. nem. b. 6.5. Betula BO. 19.5. Caltha b. 17.5. Chrys. leuc. b. 26.6. Conv. maj. b. 14.6. Frag. v. b. 29.5. » f. 24.6. Ledum b. 17.6. Linnaea b. 21.6. Myrt. nigra b. 19.5. Nuph. lut. b. 23.6. Pir. mal. b. 12.6. Plat. bif. b. 26.6. . b. Prun. pad. b. Rib. rubr.. b. 1 Rub. arct. b. 30.5. Ruk. cham. b. 31.5. Rub. id. b. 29.6. Sorb. auc. b. 14.6. Syringa v. b. 13.6. Trientalis b. 5.6. Trollius b. 5.6. Ulmaria b. 3.7. Vace. v.—i. b. 13.6. 3.5. 1.6. 8.5. Vacc. v.—i. f. 26.5. Viburn. op. b. 27.6. Avena S. 8.5. » Aehr. 9.7. » Ernte 10.8. Hordeum $. 18-22.5. » Aehr. 11.7. » Ernte 6.8. Secale Aehr. 10.6. » b. 22.6. » Ernte 20.7. Mähend. Wies.8-15.7, Siid-Tavastland. — Tavastehus (Hämeenlinna). — Kanzlist K. W. Kockstrom. 61° 0’ n. Br.; Acer plat. b. 15.5. » BO. 22.5. » LV. 13.9. Achill. m. b. 24.6. Aese. BO. 21.5. » ob. 10.6. » £. 28.9. Aln. ine. b. 20.4. Anem hep. b. 14.4. A. nem. b. 4.5. Betula BO. 13.5. DD Sn DEN 25.9. Chrys. leuc. b. 24.6. Conv. maj. b. 6.6. Frag. v. b. 28.5. ey 30.6. Linnaea b. 25.6. Myrt. nigra b. 25.5. » f. 10.7. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Nuph. lut. b. 25.6. Pir. mal. b. 3.6. Plat. bif. b. 25.6. Pop. trem. b. 24.4. Prun. cer. b. 28-29.5. Prun. pad. b. 24.5. > f. 24.7. Quercus BO. 28.5. Rib. rubr. b. 24.5. » f. 24-26.7. Rub. aret. b. 5.6. Rub. cham. f. 20.7. Rub. id. b. 20.6. » f. 3.8. Sal. capr. b. 28.4. Sorb. auc. b. 10.6. » f. 10.9. Syringa v. b. 10.6. Trollius b. 29.5. Tussilago b. 18.4. 24? 28' 6. Gr. Ulmaria b. 7.7. Vacc. v.—i. f. 14.8. Viburn. op. b. 16.6. Avena 8. 10-18.5. » Aehr. 6-8. » Ernte 6-1 Hordeum S. » Ernte 10- 1 Lin. usit. b. 6.7. Secale Aehr. 9.5. lo, RAG. » Ernte 25-27.7. » §. 21-26.8. Solan. tub. S. 6.6. » Ernte 18-25.9. Mähen d. Wies.8-10.7 2 18 Achill. ptarm. 1.7. Anem. ran. 16.5. Antenn. dioic. 6.6. Anthem. tinct. 30.6. | Butom. umb. 3.7. Camp. glom. 5.7. C. pat. 19.6. C. rot. 22.6. Comar. pal. 24.6. Conv. polyg. 10.6. Gag. min. 4.5. Gal. ver. 7.7. Anfang d. Bliite. | Geum. riv. 4.6. Hyper. quadr. 8.7. Iris pseud. 19.6. Linar. vulg. 30.6. Lot. corn. 10.6. Lychn. fl.-cue. > 6. Lysim. thyrsifl. 2 L. vulg. 8.7. Nasturt. amph. 23. Potent. ans. 12-13. P. torm. 7.6. Puls. pat. 24.4. 3.6. 5. 6 Ros. can. 21-22.6. Scut. galer. 3.7. Succ. prat. 28.6. Tarax. off. 17.5. Thalictr. flav. 24.6. Tragop. prat. 21.6. Verb. thaps. 8.7. Veron. cham. 10.6. Viol. Riv. 30.5. V. tric. 27.5. Hattula, Pelkola. — Fräulein Emma Wegelius. 61° 5 ners Acer plat. b. 15.5. » BO. 24.5. Ain. ine. b. 17.4. Anem. hep. b. 17.4. A. nem. b. 24.4. Betula BO. 13.5. DRM lp: » LV. 28.10. Calluna b. 23.7. Caltha b. 11.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Conv. maj. b. 31.5. Frag. v. b. 20.5. ye ete 22 876: Ledum pb. 11.6. Linnaea b. 21.6. Myrt. nigra b. 21.5. Coryd. sol. 22.4. Hausjärvi, Acer plat. b. 19.5. Kara. 60° 48’ n. Br.; Myrt. nigra f. 11.7. Nuph. lut. b. 25.6. Pin. silv. b. 12.6. Pir. mal. b. 1.6. Plat. bif. b. 22.6. Pop. trem. b. 23.4. Prun. cer. b. 26.5. Prun. pad. b. 23.5. Quercus BO. 30.5. Rib. rubr. b. 21.5. » Nig PAU Ts Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. b. 10.6. Syringa v. b. 9.6. Trientalis b. 7.6. Tussilago b. 18.4. Anfang d. Bliite. Gag. min. 1.5. “A. nem. b. 1.5. » BO. 25.5. | Betula b. 19.5. » EVa22.9. Achill. m. b. 15.6. Aln. ine. b. 15.4. Anem. hep. b. 21.4. » LY. 14.10. Calluna b. 26.7. Caltha b. 10.5. Chrys. leuc. b. 22.6. » BO. 26.5. 24° 27’ 6. Gr. Vacc. v.—i. b. 12.6. Avena S. 12.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 12 Hordeum S. 29. » Aehr. 9. 7. » Ernte 5.8. Secale Aehr. 8.6. » b. 20.6. » Ernte 23.7. » S. 19.8. Solan. tub. S. 5.6. » Ernte 24.9. Trit. sat. S. 19.8. Mähen d. Wies. De 6.7. — Volkschullehrer J. Arho. 24° 50’ à. Gr. Conv. maj. b. 7.6. Corylus b. 20.4. Frag. v. b. 24.5. » neg alaze Linnaea b. 22.6. Lonic. tat. b. 23.6. Bidrag t. kinned. af Finl. Lonie. tat. f. 5.8. Syringa v. b. 10.6. Menyanth. b. 8.5. Myrt. nigra b. 21.5. » BRD. Nareiss. poét. b. 6.6. Nuph. lut. b. 1. Picea exc. b. Pin. silv. b. 1 Pir. mal. b. 6. Plat. bif. b. 25. Pop. trem. » LV: 1 Prun. pad. b. 25. Rib. rubr. b. 18.5. Alism. plant. 1.7. Arctost. uv.-urs.17.5. Bet. verr. 18.5. B. odor. 20.5. Camp. pat. 22.6. C. pers. 4.7. Card. prat. 20.6. Cent. cyan. 21.6. Cirs. het. 15.7. Corn. suec. 14.6. Cirs. het. 15.7. Dianth. delt. 1.7. Epil. ang. 1.7. Erioph. vag. 20.4. Gag. min. 3.5. Geran. silv. 22.6. Lar. sib. 15.5. Rib. rub.r. f. 15-7. Rub. arct. b. 26.5. Rub. id. b. 27.6. » fs 2057. Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. b. 12.6. Syringa v. b. 10.6. Trientalis b. 5.6. Trollius b. 1.6. Tussilago b. 19.4. » f. 20.5. Ulmaria b. 1.7. Vace. v. —1. b. 10.6. » 13.2038 Anfang d. Blüte. Lil. bulb. 28.6. Luz. pil. 27.4. Lychn. vise. 22.6. Majanth. bif. 15.6. Nymph. alb. 4.7. Orch. mac. 1.7. Orob. vern. 6.6. Pedic. pal. 1.7. Philad. cor. 4.7. Pimp. sax. 4.7. Pis. arv. 4.7. Potent. vern. 30.5. Prim. off. 25.5. Prun. dom. 8.6. Pyrol. min. 20.6. rots 2246: Ran. acr. 25.5. 19 Avena S. 4.5. » Aehr. 1.7. » Ernte 10.8. Hordeum S&S. 25.5. » Aehr. 4,7. in’ usit. bs. 3.7. » Ernte 6.8, Secale Aehr. 2.6. » b. 20.6. » Ernte 20.7. > SE er Solan tub. S. 20.5. » Ernte 14.9. Trit. sat. Ernte 1.8. Mähen d. Wies. 29.6. R. aur. 19.5. Rib. aur. 20.5. R. gross. 20.5. R. nigr. 25.5. Samb. nigr. 24.6. Sed. acr. 28.6. Symphorie. rac. 1.7. Tanac. vulg. 10.7. Tarax. off. 15.5. Trif. prat. 22.6. T. rep. 24.6. Ulm. mont. 9.5. Viol. can. 25.5. V. pal. 19.5. V. tric. 24.5. Anfang d. Fruchtreife. Erioph. vag. 2.6. Pis. arv. 3.8. Rib. aur. 25.7. R. gross. 25.7. Symphorice. rac. 10.9. Tarax. off. 5.6. Ulm. mont. 2.6. Jokioinen, Kirchdorf. — Cand. phil. 8. Salmenlinna. 61° 48’ n. Br.; Achill. m. b. 23.6. Aln. inc. b.etwa 15.4. Caltha b. 15-17.5. Chrys.leuc.b.24-25.6. Conv. maj. b. 4-5.6. Linnaea b. 22.6. Myrt.nigra b.21-23.5. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Pir. mal. b. 5.6. Plat. bif. b. 19.6. Pop. trem. BO. 31.5. Prun. pad. b.29-30.5. Quercus BO. 1.6. Rub. arct. b. 27.5. 23° 30’ ö. Gr. Pin. silv. b. 11-12.6. Rub. id. b. 21-22.6. Syringa v. b. 12.6. Trientalis b. 4-6.6. Vacc. v.—i. b. 7-9.6. Secale Aehr. 8-9.6. Pe Eb: Palla Bet. odor. 24.5. B. verr. 15-17.5. Cardam. prat. 1.6. Cent. cyan: 23-24.6. Crat. coce. 10.6. Dianth. delt. 27.6. Gal. bor. 24.6. Anfang d. Blüte. Geran. silv. 1-2.6. Geum. riv. 25.5. Junip. comm. 13.6. Lychn. vise. 15.6. Majanth. bif. 13.6. Ran. acr. 10.6. | R. aur. 25.5. Rhamn. frang. 22.6. Rib. gross. 17.5. Rub. sax. 2.6. Samb. rac. 30.6. Trif. rep. 18-19.6. Verb. thaps. 22.6. Kuhmoinen, Hämepohja. — Volkschullehrer K. Jämsänen. 61°45 n. Br 24” 54 ö. Gr. Anem. hep. b. 22.4. Caltha b. 17.5. Frag. v. b. 28.5. Frag. v. f. 28.6. Pin. silv. b. 16.6. Vace. v. ib: 12.0; Solan. tub. S. 30.5. Kuhmoinen, Päijälä. — Probst M. A. Levander. 61° 34’ n. Br.; 25° 10’ 6. Gr. Frag. v. f. 30.6. Avena 8. 7.5. Avena NS. 7.5. Secale Ernte 25-27.7. » S. 13-14.8. Solan. tub. Ernte 14- 15.9. Mähen d. Wies. 9.7. Sysmä, Kirchdorf. — Arzt K. Niskanen. 617027.n. Br: 252520. Gr. Acer plat. BO. 20.5. » LV. 21.9. Achill. m. b. 30.6. Aln. ine. b. 24.4. Anem. hep. b. 3.5. Betula LV. 12.10. Calluna b. 26.7. Caltha b. 19.5. Chrys. leuc. b. 23.6. Conv. maj. b. 12.6. Frag. v. b. 30.5. » ie Gh le Linnaea b. 28.6. Myrt. nigra b. 4.6. » f. 16.7. Nuph. lut. b. 19.6. Pir. mal. b. 8.6. Plat. bif. b. 5.7. Pop. trem. b. 1.5. Pop. trem. LY. 5.10. Prun. pad. b. 29.5. » keine Früchte. Rib. rubr. b. 25.5. » f. 27.7. Rub. id. b. 23.6. ey iy PALL Za Sal. capr. b. 3.5. Sorb. auc. b. 14.6. » f. 16.9. Syringa v. b. 16.6. Tilia sept. b. 13.7. » LV. 29.9. Trollius b. 12.6. Tussilago b. 22.4. Ulmaria b. 7.7. Vace. v.—ı. b. 19.6. » f. 16.8. Avena S. 1.5. » Aehr. 4.7. » Ernte 31.7. Hordeum S&S. 16.5. » Aehr. 4.7. » Ernte 28.7. Lin. usit. S. 6.6. » B. 10.7. » Ernte 17.8. Secale Aehr. 3.6. » b. 18.6. » Ernte 20.7. Solan. tub. S. 2.6. » Ernte 14.9. Trit. sat. Ernte 3.8. » S. 10.8. Mähen d. Wies. 2.7. Bidrag t. känned. af Finl. Antenn. dioic. 30.5. Cent. cyan. 29.6. | Epil. ang. 6.7. Gag. min. 10.5. | Gymnad. con. 5.7. Anfang d. Blüte. Nymph. alb. 29.6. Orch. mae. 5.7. Pyrol. rot. 5.7. Ran. acr. 24.5. Tarax. off. 25.5. 21 Trif. prat. 21.6. | T. rep. 24.6. Viol. can. 19.5. | V. trie. 21.5. Heinola, Marjoniemi. — Volkschullehrer J. Pekkola. 61° 16’ n. Br.; 25° 58’ 6. Gr. Acer plat. b. 24.5. (reichl. ) Aln. glut. b. 19.4. (reichl. ) A. ine. b. 19.4. (reichl.) Anem. hep. b. 20.4. Betula b. 10.5. DEN PAC IR Caltha b. 11.5. Conv. maj. b. 8.6. (reichl.) Frag. v. b. 17.5. Linnaea b. 22.6. Myrt. nigra b. 16.5. » 1.5.7: Pin. silv. b. 13.6. Pir. mal. b. 4.6. Plat. bif. b. 24.6. Pop trem. b. 1.5. (reichl.) Pop. trem. BO. 2.6. Prun. pad. b. 24.5. (reichl.) » f. 12.8. Rib. rubr. b. 16.5. » f. 20.7. Rub. id. f. 17.7. Sal. capr. b. 7.5. (reichl.) Sorb. auc. b. 20.6. (reichl.) Syringa v. b. 16.6. (reichl. ) Tilia sept. BO. 1.6. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 27.5. Tussilago b. 24.4. Ulmaria b. 8.7. | Viburn. op. b. 21.6. Vace. v.—i. b. 13.6. Avena S. 4.5. » Aehr. 5.7. » Ernte 20.8. Hordeum S. 18-23.5. » Aehr. 3.7. » Ernte 27.7. Lin. usit. S. 2-5.6. » b. 11.7. (reichl.) » Ernte 3.8. Secale Aehr. 31.5. » b. 15.6. » Ernte 21.7. DAS MIA AS: Solan. tub. S. 2.6. » Ernte 21.9. Mähen d. Wies. 6.7. Siid-Savo. — S:t Michel (Mikkeli). — Lehrerin Ingeborg Ehnberg. 61” 41” n. Br.; 27” 15" ö. Gr. Acer plat. b. 20.5. » BO. 28.5. Anem. hep. b. 22.4. Betula BO 16.5. » ob; 20.5. Calluna b. 22.7. Caltha b. 13.5. Chrys. leuc. b. 22.6. Conv. maj. b. 5.6. Frag. v. b. 2.6. ihe le 27. Ledum b. 16.6. Linnaea b. 20.6. Myrt. nigra f. 10.7. Narciss. poét. b. 5.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Pin. silv. b. 14.6. Pir. mal. b. 6.6. Plat. bif. b. 24.6. Pop. trem. b. 26.4. Prun. cer. b. 1.6. Prun. pad. b. 25.5. Quercus BO. 30.5. Rib. rubr. b. 24.5. » Te Rub. cham. f. 10.7. Rub. id. b. 16.6. » 1 24.7. Sal. capr. b. 12.5. Sorb. auc. b. 12.6. Syringa v. b. 10.6. Trollius b., 5.6. Vace. v.—-i. b. 10.6. » f. 11.8. Viburn op. b. 24.6. Avena S. 9.5. » Ernte 3.8. Secale Aehr. 7.6. » b. 15.6. » Ernte 27.7. Solan. tub. 8. 22.5. » Ernte 14.9. Trit. sat. Ernte 3.8. Mähen d. Wies. 6.7. 22 Drab. vern. 13.5. Oxal. acet. 13.5. S:t Michel (Mikkeli). 61° Acer plat. b. 18.5. » BO. 20.5. » LV. 18.9. Aln. glut. b. 29.4. A. ine. b. 22.4. Anem. hep. b. 18.4. (einz.) » b. 20.4. (reichl.) | A. nem. b. 3.5. (einz.) » b.12.5. (reichl.) | Betula BO. 15-18.5. 9 = DD. 19-195, Caltha b. 16.5. Cony. maj. b. 6.6. Alchem. vulg. 7.6. Androm. cal. 9.5. Antenn. dioic. 7.6. Aron. amel. 30.5. Barb. vulg. 28.5. Bell. per. 15.4. Caps. b.-past. 24.5. Car. eric. 8.5. Corn. sangu. Croc. vern. Drab. vern. 9.5. Emp. nigr. 12.5. Equis. arv. 25.4. E. hiem. 28.4. Erys. cheir. 22.5. Frax. exe. 20.5. 7.6. 25.4. Anfang d. Bliite. Puls. vern. 27.4. AL’ u Be 27” | Corylus b. 23-28.4. Frag. v. b. 24.5. Ledum b. 7.6. | Lonic. tat. b. 12.6. | » f. 3.8. | Myrt. nigra b. 4.6. Narciss. poét. b. 4.6. | | Pir. mal. b. 7.6. » BO. 20.5. | Pop. trem. b. 8.5. | Prun. pad. b. 26.5. | Quereus BO. 27.5. | Rib. rubr. b. 21.5. | Rub. cham. b. 7.6. Anfang d. Bliite. Gag. lut. 11.5. Galanth. niv. 28.4. | Lam. alb. 31.5. | Lar. sib. 9.5. Leuc. vern. 22.4. | Luz. pil. 8.5. | Muse. botr. 16.5. | Myr. gal. 14.5. Oxal. acet. 16.5. | Pop. bals. 9.5. Prim. aur. 16.5. | P. off. 13.5. (einz.) » 24.5. (reichL ) Puls. vern. 25.4. Ran. aur. 36.5. » BO. 26.5. Tarax. off. 20.5. — Mag. phil. A. W. Nordstrém. 15’ 6. Gr. | Sal. capr. b. 3.5. » E 0 Tilia sept. LV. 18.9. | Trollius b. 5.6. | Tussilago b. 23-28.4. Viburn. op. f. 1.9. | | Avena S. 11.5. | Hordeum §. 22.5. | Lin. usit. S. 22.5. | Secale Aehr. 5.6. | Solan. tub. S. 22.5. » Ernte 12.9. Rib. alp. 21.5. R. aur. 21.5. R. gross. 19.5. | Rib. nigr. 5.6. | Sal. frag. 21.5. S. vim. 19.5. Samb. rac. 29.5. Seill. vern. 25.4. Spir. ulmif. 4.6. Tarax. off. 17.5. Thlasp. alp. 4.5. T. arv. 5.6. Ulm. mont. 21.5. Vace. ulig. 7.6. Viol. aren. 29.5. V. trie. arv. 24.5. Ladoga-Karelien. — Sortavala. Lector K. H. Hällström. 61° Acer plat. b. 20.5. Aln. inc. b. 21.4. Anem. hep. b. 20.4. A. nem. b. 12.5. Betula b. 20.5. AP ne IBE: | Caltha b. 19.5. | Corylus b. 24.4. | Frag. v. f. 29.5. Myrt. nigra b. 20.5. Prun. pad. b. 1.6. 30° 42’ 6. Gr. | Sal. capr. b. 1.5. | Tussilago b. 5.5. | Solan. tub. S. 30.4- 4.6. Bidrag t. känned. af Finl. 23 Suojärwi, Leppäniemi. — Förster E. Mantyvaara. 62, 141 Br 2 37. 25. 0.Gr: Acer plat. BO. 30.5. Aln. ine. b. 4.5. Betula b. 24.5. » BO. 31.5. 5 gall verte Ds Calluna b. 12.7. Chrys. leuc. b. 28.6. Caltha b. 18.5. Conv. maj. b. 6.6. Frag. v. b. 31.5. » f. 4.7. Ledum b. 13.6. Linnaea b. 29.6. Menyanth. b. 6.6. Myrt. nigra b. 23.5. » 1 BL Nuph. lut. b. 29.6. Pin. silv. b. 17.6. Pir. mal. b. 12.6. Plat. bif. b. 17.6. Pop. trem. b. 17.5. » BO. 30.5. » LV. 12.10. Prun. cer. b. 13.6. Prun. pad. b. 31.5. » ity SUL Rib. rubr. b. 31.5. | » te LV Rub. arct. b. 31.5. Rub. cham. b. 10.6. » EEE Rub. id. b. 21.6. » f. 10.8. Sal. capr. b. 5.8. Sorb. auc. b. 13.6. Syringa v. b. 24.6. Trientalis b. 7.6. Trollius b. 8.6. : | (reichl.) | Ulmaria b. 3.7. | Vacc. v.—i. b. 9.6. » LS: Viburn. op. b. 2.7. (reichl.) Avena S. 11.5. » Aehr. 1.7. » Ernte 10.8. Hordeum §. 30.5. » Aehr. 1.7. » Ernte 15.8. Lin. usit. S. 4.6. » b. 8.7. Secale Aehr. 12.6. » b. 23.6. » Ernte 30.7. » S. 10.8. Sol. tub. S. 24.5.-6.6. » Ernte 14.9. Mähen d. Wies. 6.7. Pälkjärwi, Kirchdorf. — Fraulein Inez Karsten. 6273) ne Br.; 30” 42" ö. Gr. Acer plat. b. 29.5. » BO. 6.6. » LV. 19.9. Achill. m. b. 25.6. Anem. nem. b. 15.5. Betula BO 25.5. » b. 24.5. » LY. 24.9. Calluna b. 27.7. Caltha b. 21.5. Chrys. leuc. b. Conv. maj. b. 1 Frag. v. b. 7.6. » TASTE Ledum b. 18.6. Linnaea b. 27.6. Lonie. tat. b. 25.6. : » i 8.8. Menyanth. b. 11.6. Myrt. nigra b. 28.5. » 122157: Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Bed. 0.6. | Narciss. poét. b. 9.6. | Nuph. lut. b. 3.7. Picea exc. b. 6.6. Pop. trem. b. 14.5. » BO. 31.5. » LV. 28.9. Prun. pad. b. 30.5. » f. 28.8 Rib. rubr. b. 27.5. » Ta CARTE Rub. arct. b. 6.6. Rub. cham. b. 13.6. » te 1727: Rub. id. b. 25.6. » ie ils 7le Sal. capr. b. 15.5. » Te TE Sorb. auc. b. 14.6. » f. 29.8. Syringa v. b. 16.6. Tilia sept. BO. 9.6. Tilia sept. b. 21.7. » LV. 24.9. Trientalis b. 10.6. Trollius b. 4.6. Ulmaria b. 10.7. Vace. v.—-i. b. 25.6. » f. 25.8. Avena 8. 8.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 18.8. Hordeum S. 27.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 14.8. Secale Aehr. 12.6. » b. 25.6. » Ernte 3.8. VS. DAS Solan. tub. S. 30.5. » Ernte 14.9. Mähen d. Wies. 8.7. 24 Androm. polif. 30.5. Bet. od. 25.5. Cent. cyan. 26.6. Cirs. het. 12.7. Croc. vern. 7.5. Dianth. delt. 26.6. Epil. ang. 9.7. Geran. silv. 14.6. Lil. bulb. 25.6. | Anfang d. Bliite. Majanth. bif. 19.6. Nymph. alb. 8.7. Orch. mac. 29.6. Oxal. acet. 25.5. Bis. av: Pride Ori Ws: Pyrol.,min. 7.7. P! Tot. 87. Ran. acr. 26.5. Rhamn. frang. 30.6. Rib. gross. 25.5. R. nigr. 26.5. Samb. rac. 2.6. Solid. virg. 15.7. Tarax. off. 27.5. Trif. prat. 2.7. T. rep: 2.7. Käkisalmi (Kexholm). — Student T. Levander. 6120. Br: 20% WSIGT. Acer plat. b. 18.5. » BO. 24.5. » LV. 15.9. Achill. m. b. 16.6. Aln. ine. b. 19.4. Anem. hep. b. 20.4. Betula BO. 18.5. » los 176% Calluna b. 16.7. Caltha b. 12.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Cony. maj. b. 30.5. Frag. v. b. 26.5. Se AOLGS Linnaea b. 20.6. Arctost. uv.-urs.23.5. | Batrach. pelt. 10.6. Drab. nem. 17.5. | D. vern. 15.5. Lonic. tat. b. 10.6. Myrt. nigra b. 19.5. Narciss. poét. b. 22.5. Pin. silv. b. 4.6. Pir. mal. b. 2.6. Plat. bif. b. 13.6. Pop. trem. b. 30.4. » BO. 20.5. » IE 9), Prun. cer. b. 2.6. Prun. pad. b. 25.5. Rib. rubr. b. 20.5. » fe, 2A0) 7/6 Rub. cham. f. 18.7. Rub. id. f. 19.7. Anfang d. Blüte. Lychn. visc. 15.6. Majanth. bif. 8.6. Par. quadr. 12.6. Potent. ans. 10.6. Sal. capr. b. 24.4. Sorb. auc. b. 3.6. » f. 18.8. Syringa v. b. 6.6. Tilia sept. LV. 15.9. Trientalis b. 25.5. Trollius b. 24.5. Tussilago b. 22.4. Vacec. v.—i. b. 8.6. » 1. 1288 Solan. tub. S. 20.5. » Ernte 19.9. Prim. off. 20.5. Stell. hol. 26.5. Tarax. off. 19.5. Viol. tric. 23.5. Siid-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Feld- messer N. Molander. 62° 14’ n. Br.; 21° 36’ 6. Gr. Acer plat. b. 26.5. » BO. 6.6. Aln. ine. b. 12.4. Anem. hep. b. 4.5. Betula BO. 18.5. » sabe rl Sis. Calluna b. 25.7. Caltha b. 17.5. Conv. maj. b. 8.6. Frag. v. b. 15.6. Ledum b. 16.6. Linnaea b. 27.7. | Myrt. nigra b. 21.5. | Nuph. lut. b. 6.7. Pin. silv. b. 18.6. Pir. mal. b. 14.6. Plat. bif. b. 27.7. Pop. trem. b. 30.4. Bidrag t. känned. af Finl. Prun. pad. b. 7.6. Rib. rubr. b. 21.5. » f. 25.7. Rub. arct. b. 7.6. Rub. cham. b. 15.6. » f. 25.7. Rub. id. b. 27.6. Air. caesp. 3.7. Arctost.uv.-urs.21.5. Bet. verr. 18.5. Cardam. prat. 12.6. Cirs. het. 28.6. Daphn. mez. 4.5. Epil. ang. 7.7. Erioph. ang. 21.5. Sal. capr. b. 27.4. Sorb. auc. b. 17.6. Syringa v. b. 17.6. Trientalis b. 15.6. Vace. v.—i. b. 17.6. Avena S. 12.5. Anfang d. Blüte. E. vag. 25.5. Geran. silv. 23.6. Luz. pil. 29.4. Orch. mac. 25.6. Oxycoce. pal. 26.6. Parnass. pal. 3.7. Pedic. pal. 3.6. Potam. nat. 25.6. 25 Hordeum S. 27.5. Secale Aehr. 10.6. » ob. 26.6. » Ernte 25.7. nf rss be sth Solan. tub. S. 25.5. Mähen d. Wies. 4.7. Pyrol. rot. 28.6. Ran. acr. 10.6. Rib. alp. 25.5. R. gross. 21.5. R. nigr. 21.3. Tarax. off. 19.5. Trif. prat. 23.6. Ulm. mont. 25.5. Replot, Norra Vallgrund. — Feldmesser N. Molander. 63” 13' n. Br.; 21” 19' ö. Acer plat. LV. 22.9. Betula LV. 30.9. Chrys. leuc. b. 6.7. Frag. v. f. 12.7. Myrt. nigra f. 8.7. Nuph. lut. b. 6.7. Prun. pad. f. 24.8. Rub. id. f. 5.8. ‘Ulmaria bh. 6.7. Vacc. v.—i. f. 24.8. Avena Aehr. 9.7. » Ernte 10.8. Hordeum Aehr. 7.7. | Gr. Hordeum Ernte 6.8. Secale Ernte 3.8. » §. 24.8. Solan. tub. Ernte 14.9. Mähen d. Wies. 13.7. Wasa. — Pfarrer A. Ingman. 63” 5'n. Br.; 21? Swe ö. Acer. plat. b. 28.5. » BO. 7.6. Aln. glut. b. 24.4. A. ine. b. 17.4. Betula b. 25.5. Cony. maj. b. 14.6. Frag. v. f. 4.7. Linnaea b. 28.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Pir. mal. b. 16.6. Prun. cer. b. 5.6. Prun. pad. b. 4.6. Rub. rubr. b. 30.5. » ty Bile Rub. cham. f. 25.7. Rub. id. f. 25.7. Sal. capr. h. 3.5. Gr. Sorb. aue. b. 20.6. Syringa v. b. 20.6. Trientalis b. 7.6. Secale Aehr. 8.6. Mähen d. Wies. 8- 10.7. 26 Wasa. — Lector Dr. phil. Hj. Hjelt. Acer plat. b. 22.5. » BO. 1.6. » LV. 22.9. Aesc. BO. 1.6. s Se Ts Aln. glut. b. 26.4. Anem. hep. b. 19.4. (cult.) A. nem. b. 9.5. (einz., eult.) Croc. vern. 19.4. Frax. exc. 4.6. Lar. sıb. 12.5. Luz. pil. 10.5. | Betula BO. 19.5. » b. 21.6. » LV. 25.10: Corylus b. 25.4. | Frag. v. b. 28.5. Myrt. nigra b. 23.5. Narciss. poét. b. 2.6. Pop. trem. b. 29.4. » L. V. 29.10. Anfang d. Bliite. Oxal. acet. 23.5. Prim. off. 23.5. Ran. fic. 18.5. Prun. pad. b. 5.6. Quercus LV. 25.10. Rib. rubr. b. 25.5. Sal. capr. b. 23.4. Sorb. auc. LV: 9.9. Tilia sept. BO.3.6. > LV. 13.10. Solan. tub. Ernte 27.9. Rib. gross. 21.5. Tarax. off. 22.5. Ulm. mont. 16.5. Nord-Tawastland. — Karstula, Kirchdorf. — Agent 62 AD en. br: Acer plat. b. 28.5. » BO. 28.5. Achill. m. b. 16.6. Aln. ine. b. 3.5. J. W. Sahlstein. Prun. pad. f. 20.7. » LAVE Rib. rubr. b. 26.5. » f. 29.7. 24.9. 24° 46’ 6. Gr. Avena S. 6.5. » Achr. 8.7. » Ernte 10.8. Hordeum S. 14.5. Betula BO 18.5. Rub. arct. b. 2.6. » Aehr. 2.7. » b. 25.5. Rub. cham. b. 10.6. | » _ Ernte 27.7. » LV. 5.9-24.10. | > f. 20.7. | Secale Aehr. 9.6. Caltha b. 21.5. Rub. id. b. 23.6. | 2, Be 25 Frag. v. b. 2.6. SOS 124.7: » Ernte 27.7. > 7 7.02%. Sal. capr. b. 19.5. » 8. i. 8. Myrt. nigra b. 28.5. | Sorb. auc. b. 15.6. | Solan. tub. S. 25.5. » £. 167. | Syringa v. b. 19.6. | » Frode. 11-20.9. Pir. mal. b. 10.6. Trollius b. 27.5. Mähen d. Wies. 10- Plat. bif. 20.6. | Vace. v.—1. b. 15.6. 13.7. Pop. trem. b. 15.5. » f. 29.8. » BO. 3.6. rast » LV. 2.10. Fe Saarijärwi, Pajuniemi. — Disponent A. A. Lilius. 62742 n° Br; 251640. Gr Achill. m. b. 25.6. Calluna b. 15.5. | Ledum b. 9.6. Aln. glut. b. 26.4 | Caltha b. 15.5. | Linnaea b. 23.6. A. inc. b. 22.4. | Chrys. leuc. b. 26.6. | Menyanth. b. 9.6. Betula BO. 17.5. | Conv. maj. b. 10.6. | eee nigra b. 22.5. sb, 2025: | Frag. v. b. 31.5. | £. 22.7. » LV. 24.9. | PAM ANTE | up hut. b. 25.6. Bidrag t. känned. af Finl. 27 Pir. mal. b. 10.6. Sal. capr. b. 9.5. Hordeum 8. 22.5. Plat. bif. b. 26.6. Sorb. auc. b. 14.6. » Aehr. 6.7. Pop. trem. b. 8.5. Sorb. auc. f. 16.8. » Ernte 31.7. » BO. 29.5. | Syringa v. b. 14.6. Lin. usit. S. 8.6. » LV. 25.9. Trientalis b. 8.6. » Ernte 3.8. Prun. cer. b. 9.6. Ulmaria b. 7.7. Secale Aehr. 10.6. Prun. pad. b. 4.6. Vace. v.—i. b. 15.6. » b. 24.6. Rib. rubr. b. 30.5. » f. 18.8. » Ernte 27.7. DEZE Viburn. op. b. 23.6. Dors ren PACE Rub. arct. b. 27.5. Solan. tub. $. 25.5. Rub. cham. b. 1.6. Avena $. 9.5. » Ernte 16-25.9. » lis a Te » Aehr. 7.7. Mähen d. Wies. 9.7. Rub. id. b. 24.6. » Ernte 7.8. Saarijärwi, Rahkola. — Frau A. Nordenstreng. 62° 42’ n. Br.; 25° 20’ 6. Gr. Achill. m. b. 24.6. Aln. ine. b. 20.4. Calluna b. 24.7. Caltha b. 19.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Conv. maj. b. 10.6. Frag. v. b. 30.5. Det Au Ledum b. 17.6. Linnaea b. 26.6. Lonic. tat. f. 5.8. Menyanth. b. 6.6. Myrt. nigra b. 23.5. » £ 807: Pir. mal. b. 8.6. Plat. bif. b. 26.6. Pop. trem. b. 8.5 Saarijarwi, Kirchdorf. 62442 En Br.; Acer plat. b. 22.5. » BO. 29.5. Achill. m. b. 23.6. Aln. glut. b. 27.4. A. ine. b. 17.4. Anem. hep. b. 25.4. A. nem. b. 19.5. Betula BO. 20.5. » ob. 22.5. » LV. 24.9. Nat. o. Folk, H. &0, N:o 1. Prun. cer. b. 14.6. Prun. pad. b. 1.6. Quercus BO. 6.6. Rib. rubr. b. 31.5. » f. 3.8. Rub. arct. b. 25.5. Rub. » f. 16.7. Rub. id. b. 27.6. » f. 26.7. Sal. capr. b. 15.5. Sorb. auc. 14.6. Syringa v. b. 16.6. Tilia sept. b. 24.7. Trientalis b. 13.6. Trollius b. 7.6. Tussilago b. 26.5. Calluna b. 19.7. Caltha b. 20.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Conv. maj. b. 12.6. Corylus b. 23.4. Frag. v. b. 24.5. » f. 30.6. Ledum b. 12.6. Linnaea b. 24.6. ‘Menyanth. b. 7.6. cham. b. 31.5. Ulmaria b. 7.7. Vace. v.—i. b. 10.6. » f. 20.8. Viburn. op. b. 25.6. Avena S. 8.6. » Aehr. 10.7. » Ernte 5.8. Hordeum S. 18.5. » Aehr. 6.7. Secale Aehr. 5-10.6. » b. 25.6. » Ernte 24.7. » §. 10.8. Solan. tub. 8. 25-28. 5. » Ernte 20.9. Mähen d. Wies. 7.7. — Förster K. Brander. 25° 16 ö. Gr. Myrt. nigra b. 23.5. » f. 19.7. Narciss. poét. b. 15.6. Picea exe. b. 2.6. Pin. silv. b. 14.6. Pir. mal. b. 11.6. Plat. bif. b. 28.6. Pop. trem. b. 6.5. » BO. 31.5. Prun. cer. b. 11.6. 28 Prun. pad. b. 29.5. Quercus BO. 11.6. Rib. rubr. b. 18.5. Rub. arct. b. 23.5. Rub. cham. b. 9.6. » 7342097. Rub. id. b. 27.6. » É 2747: | Sal. capr. b. 9.5. | Sorb. auc. b. 15.6. | Syringa v. b. 14.6. | Trientalis b. 13.6. Trollius b. 9.6. Tussilago b. 10.5. | Vace. v.—i. b. 13.6. | Avena S. 1.5. | Hordeum Ernte 31.7. Secale Aehr. 12.6. a 523.6) » Ernte 27.7. Solan. tub. S. 5.6. » Ernte 15.9. Nord-Savo. — Karttula, Kirchdorf. — Volkschullehrer E. Saastamoinen. 62° 54 nn. Pr-1027 070. Gr. Aln. ine. b. 24.4. Calluna b. 4.8. Caltha b. 25.5. Chrys. leuc. b. 29.6. Cony. maj. b. 14.6. Frag. v. f. 4.7. Myrt. nigra b. 28.5. » ak Nuph. lut. b. 17.7. Pin. silv. b. 14.6. Pir. mal. b. 14.6. Prun. pad. b. 4.6. Androm. cal. 17.5. Carag. arb. 14.6. | Rib. rubr. b. 31.5. » 12428: Rub. arct. b. 3.6. | Rub. cham. f. 2.8. Rip dues Sal. capr. b. 6.5. | Sorb. auc. b. 18.6. Syringa v. b. 21.6. | Tussilago b. 15.5. | Vacc. v.—i. f. 2.9. Anfang d. Blüte. | Erioph. vag. 7.5. | Oxal. acet. 26.5. Avena N. 6.5. Hordeum S. 26.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 10.8. | Secale b. 25.6. » Ernte 27.7. ~ | Solan. tub. S. 30.5. » 6.227: » Ernte 16.9. Mähen d. Wies. 8.7. | Tarax. off. 3.6. Kuopio. — Lector B. Stahlberg. 62° 54’ n. Br.; 27° 40’ 6. Acer plat. b. 21.5. » BO. 26.5. » INS SER Achill. m. b. 22.6. Aln. glut. b. 23.4. A. ine. b. 20.4. » BO. 23.2: Anem. hep. b. 20.4. (eult.) Betula BO. 16.5. » b: 11165. >> play. 16310. | Calluna b. 19.7. | Caltha b. 15.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Conv. maj. b. 12.6. Frag. v. b. 2.6. » Tene leere Ledum b. 15.6. Linnaea b. 26.6. Tonie. tat. b: 23.6. Te 838% » Myrt. nigra b. 20.5. t. » £. 7.7. (off.St.) | | 1 Gr. Myrt. nigra f. 13.7. (Wald.) | Narciss. poét. b.21.5. Nuph. lut. b. 26.6. Pin. silv. b. 16.6. Pir. mal. b. 11.6. Plat. bif. b. 21.6. Pop. trem. b. 26.4. » BO. 27.5. Der LV. 24.8. Prun. cer. b. 11.6. Prun. pad. b. 30.5. Bidrag t. känned. af Finl. Pop. trem. BO. 16.5. Rib. rubr. b. 23.5. » RESTE Rub. arct. b. 3.6. Rub. cham. f. 20.7. Rub. id. b. 23.6. » its Poller Sal. capr. b. 1.5. Sorb. auc. b. 15.6. » BO. 17.5. » f. 30.8. Syringa v. b. 14.6. Androm. cal. 11.5. Arab. suec. 16.5. Daphn. mez. 10.5. Emp. nigr. 7.5. | | | Tilia sept. BO. 26.5. » LV. 23.9. Trientalis b. 3.6. Trollius b. 2.6. Tussilago b. 21.4. Ulmaria b. 3.7. Vacc. v.—i. b. 10.6. » f. 8.8. Avena S. 6.5. » Aehr. 3.7. Anfang d. Blüte. Galanth. niv. 19.4. Junip. comm. 15.6. Oxal. acet. 14.5. | | Kuopio, Haminanlahti. — Lector E. Acer plat. b. 3.6. » BO. 6.6. Achill. m. b. 16.6. Calluna b. 13.7. Chrys. leuc. b. 30.6. Cony. maj. b. 10.6. Brag. v. f£. 3.7. Ledum b. 12.6. Linnaea b. 20.6. Myrt. nigra b. N 6. » f. Nuph. lut. b. Picea exe. b. 8.7. Hot 3.6. Pin. silv. b. 12.6. Pir. mai. b. 12.6. Plat. bif. b. 27.6. Prun. pad. b. 3.6. Rib. rubr. b. 3.6. » is PADS TS Rub. arct. b. 5.6. Rub. cham. f. 10.7. Rub. id. b. 21.6. » 1 OAM TG Sorb. auc. b. 14.6. Syringa v. b. 12.6. Tila sept. b. 18.7. Trientalis b. 7.6. Trollius b. 10.6. | 29 Avena Ernte 8.8. Hordeum S. 18.5. » Aehr. 2.7. » Ernte 29.7. Secale Aehr. 8.6. yo Ploy, Bae » Eirnte 25.7. 858 Solan. tub. S. 2.6. » Ernte 14.9. Mähen d. Wies. 6.7. Tarax. off. 12.5. Thlasp. arv. 15.5. Viola umbr. 14.5. W. Suomalainen. Ulmaris bh. 5.7. Vace. v.—i. b. 13.6. » f. 15.8. Viburn. op. b. 30.6. Avena Aehr. 1.7. » -Eirrnte 12.8. Hordeum Aehr. 1.7. Secale b. 25.6. » Ernte 3.8. » §. 10.8. Solan. tub. S. 6.6. Mähen d. Wies. 1.7. Suonnejoki, Kirchdorf. — Provinzial-Arzt J. E. Rahm, 62° 38’ n. Br.; Acer plat. b. 2.6. Achill. m. b. 23.6. Aln. glut. b. 22.4 A. ine. b. 18.4. Betula BO. 20.5. » ob. 16.5. Calluna b. 13.7. Caltha b. 18.5. Chrys. leuc. b. 25.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. | | | Conv. maj. b. 10.6. Frag. v. b. 2.6. » TEA Ledum b. 11.6. Linnaea b. 26.6. Lonic. tat. b. 20.6. Menyanth. b. 9.6. Myrt. nigra b. 22.5. » Polos ds 27° 8’ ö. Gr. Nuph. lut. b. 28.6. Pir. mal. b. 12.6. Pop. trem. b. 30.4. Prun. cer. b. 9.6. Prun. pad. b. 1.6. Rib. rubr. b. 31.2. Rub. cham. b. 4.6. » rer Rub. id. b. 25.6. 30 Bub. ost. 2847. Sal. capr. b. Sorb. auc. Be Syringa v. b. Trientalis b. Trollius b. 10. 6° Tussilago b. 9. Ulmaria b. 5.7. Vace. v. Androm. cal. 16.5. Arctost.uv.-urs.20.5. Camp. pat. 23.6. Cent. cyan. 30.6. Crat. coce. 19.6. Nord-Karelien. Acer plat. b. 20.5. » BO. 30.5. » LV. 24.9. Achill. m. b. 1.7. Aln. ine. b. 29.4. Betula BO. 24.5. » b. 24.5. » LV. 24.9. Calluna b. 24-7. Caltha b. 31.5. Chrys. leuc. b. 25.6, Conv. maj. b. 12.6. Frag. v. b. 26.5. » Lode. Ledum b. 17.6. Linnaea b. 27.6. Lonic. tat. b. 19. » i Menyanth. b. Myrt. nigra b. » Hi Narciss. poét. Nuph. lut. b. 3. 7. Da Alism. pl. 5.7. Androm. cal. 17.5. A. polif. 30.5. Arctost. uv.-urs.17.5. Bet. od. 24.5. ga) Oe A — Wärtsilä. 62°10 0 Br. Viburn. op. b. 28.6. we (eult.) | Avena S. 8-16.5. » Achr. Oa. Hordeum S. 25-30.5. | » Aehr. 11.7. | » Ernte 2.8. | Secale Aehr. 11.6. Anfang d. Blüte. Epil. ang. 2.7. Lon. xyl. 13.6.(cult.) Nymph. cand. 27.6. Oxal. acet. 20.5. 30° 39’ Picea exc. b. 7.6. Pin. silv. b. 16.6. Pir. mal. b. 12.6. Plat. bif. b. 23.6. Pop. trem. b. 14.5. » BO 2.6. » LV. 28.9. Prun. cer. b. 12.6. Prun. pad. b. 1.6. » 1.2268: Quercus BO. 4.6. » LV. 28.9. Rib. rubr. b. 2.6. » if. See | Rub. aret: b: 25:5. » ft. ASTA Rub. cham. b. 8.6. » i PAST Rub; id. b. 1.7: » 10277: Sal. capr. b. 12.5. Sorb. auc. b. 15.6. » f. 28.8. Anfang d. Blüte. Cent. cyan. 26.6. Cirs. het. 6.7. Crat. cocc. 16.6. Daphn. mez. 1.5. Dianth. delt. 9.7. Secale b. 23.6. » Ernte 22.7. » §. 10.8. | Solan tub. S. 11-30.5. (Garten). » S. 2-10.6. (Acker.) » Ernte 9.9, Mähen d. Wies. 6.7. | Rib. gross. 2.6. Trif. prat. 23.6. T. rep. 26.6. Vic. cracc. 26.6. — Frau Nina Karsten. ö. Gr. Syringa v. b. 16.6. Trientalis b. 8.6. Trollius b. 4.6. Tussilago b. 5.5. » f. 16.6; Ulmaria b. 4.7. Vace. v.—i. b. 13:6. » f. 19.8. Viburn. op. b. 18.6. Avena 8S. 14.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 11.8. Hordeum S. 21.5. » Ernte 10.8. Secale Aehr. 12.6. > bs 24:6: » Ernte 27.7. Dull: LOS: Solan. tub. S. 28.5. » Ernte 14.9. Mähen d. Wies. 8.7. Epil. ang. 4.7. Erioph. vag. 5.5. Geran. silv. 12.6. Lychn. vise. 24.6. Majanth. bif. 19.6. Bidrag t. känned. af Finl, Nymph. alb. 8.7. Orch. mac. 29.6. Orob. vern. 19.5. Oxal. acet. 24.5. Parn. pal. 8.8. Pedic. pal. 24.6. Pis. arv. 2.7. Potam. nat. 17.7. Ran. acr. 23.5. Rib. aur. 2.6. R. gross. 2.6. R. nigr. 1.6. Rub. sax. 30.6. Sal. pent. 22.5. Samb. rac. 4.6. Solid. virg. 15.7. 31 Succ. prat. 30.7. Tan. vulg. 31.7. Tarax. off. 24.5. Trich. arv. 14.7. Trif. prat. 23.6. T. rep. 24.6. Verb. thaps. 19.7. Anfang d. Fruchtreife. Daphn. mez. 30.7. Erioph. vag. 6.6. Rib. nigr. 29.7. Rub. sax. 10.8. Samb. rac. 20.7. Tarax. off. 14.6. Liperi, Käsämä. — Landwirt J. Puhakka. 62° 20’n. Br.; 29° 30’ 6. Gr. Acer plat. LV. 29.9. Achill. m. b. 18.6. Betula BO. 16.5. » LV. 3.10. Calluna b. 25.7. Chrys. leuc. b. 27.6. Conv. maj. b. 6.6. Frag. v. b. 3.6. » f. 6.7. Ledum b. 18.6. Myrt. nigra b. 20.5. » ts Te Nuph. lut. b. 30.6. Pir. mal. b. 13.6. Pop. trem. BO. 18.5. » LV. 5.10. Prun. pad. b. 3.6. Prun. pad. f. 10.9. Rib. rubr. b. 27.5. » io Allee Rub. cham. f. 23.7. Rub. id. b. 23.6. » f. 26.7. Sorb. auc. b. 13.6. » f. 15.9. Syringa v. b. 15.6. Tilia sept. LV. 4.10. Trientalis b. 12.6. Vacc. v.—i. b. 20.6. » f. 3.9. Viburn. op. b. 4.7. Avena S. 23.5. » Aehr. 18.7. ÿ Ernte 3.9. Fagop. b. 9.7. Hordeum S. 28.5. » Achr. 16.7. » Ernte 20.8. Lin. usit. S. 16.6. » B. 20.7. » Ernte 1.9. Secale Aehr. 10.6. » ob. 25.6. » Ernte 27.7. » S. 18.8. Solan. tub. S. 28.5. » Ernte 16-18.9. Mähen d. Wies. 10.7. Mittel-Ostrobothnien. — Esse, Öfveresse. — Volkschullehrer J. Finnäs. 64° 35’ n. Br.; 23° 11’ 6. Gr. Achili. m. b. 25.6. Betula BO. 23.5. » Ve 12.10. Calluna b. 25.7. Caltha b. 18.5. Chrys. leuc. b. 27.6. Conv. maj. b. 15.6. Frag. v. b. 27.5. Da UO Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Ledum b. 14.6. Linnaea b. 20.6. Menyanth. b. 11.6. Myrt. nigra b. 25.5. » f. 15.7. Nuph. lut. b. 23.6. Picea exe. b. 10.6. Pin. silv. b. 19.6. Pir. mal. b. 15.6. Pop. trem. b. 10.5. ». BO. 10.6. » LV. 14.10. Prun. pad. b. 9.6. » f. 5.8 Rib. rubr. b. » Bie Rub. arct. b. 25.5. Rub. cham. b. 5.6. 24.5. 26.7. 32 Rub. cham. f. 18.7. | Vacc. v.—i.f. 17.8. | Secale Aehr. 12.6. Rub. id. b. 22.6. = » _b. 26.6. » 7307: Avena §. 11.5. » Ernte 3.8. Sorb. auc. b. 18.6. » AGENT: 7.7. | y Serge » f. 25.8. » Ernte 14.8. | Solan. tub. S. 28.5. Syringa v. b. 18.6. Hordeum §. 25.5. » Ernte 13.9. Trientalis b. 9.6. » Aehr. 5.7. | Mähen d. Wies. 20.7. Vacc. v.—i. b. 17.6. » Ernte 6.8. | Kajanisch-Ostrobothnien. — Puolanko, Kivarijärvi. — Polizeibeamter R. Alliniemi. 64752 tay Bi; 27° 4810407 Betula BO. 2-8.6. Rub. cham. f. 2.8. Hordeum S. 5-8.6. Myrt. nigra b. af 6. Rub. id. f. 12-23.8. » Ernte 12.8. » f. 8.8. Sal. capr. b. 7.6. Secale Erntel6-26.8. Pop. trem. b. 2-6.6. | Sorb. aue. f. 16-18.9. » 8. 16-28.8. » BO. 7-11.6. | Vace. v.—i. f. 26.8. | Solan. tub. 8. 5-8.6. » LV. 15-18.9. » Ernte 12-16.9. Avena S. 24-29.5. Ernte 24.8. Rib. rubr. f. 16.8. Rub. cham. b. 4-10.6. » Nord-Ostrobothnien. — Uleaborg (Oulu). — Provinzial- Artzt S. W. Liljeblom. Colon BG 25 Al Ms CHA Acer plat. b. 3.6. Achill. m. b. 30.6. Aln. ine. b. 3.5. Betula BO. 26.5. » kb. 5.6. py AGW allo) Caltha b. 25.5. Chrys. leuc. b. 8.7. Conv. maj. b. 15.6. Frag. v. b. 8.6. Ledum b. 23.6. Menyanth. b. 10.6. Myrt. nigra b. 6.6. » 18278 Nuph. lut. b. 5.7. Pin. silv. b. 23.6. Pir. mal. b. 21.6. | Rib. rubr. Pop. trem. b. 18.5. Prun. pad. b. 12 » f. 30. b. 8 Rub. arct. b. Rub. cham. b. » EM: Rub. id. b. 3.7. » f. 3.8. Sal. capr. b. 19.5. Sorb. auc. b. 25.6. » f. 5.9. Syringa v. b. 26.6. Trientalis b. 14.6. Trollius b. 11.6. Tussilago b. 16.5. Ulmaria b. 9.7. Vacc. v.—1. b. » f. 3.6. 7.8 Avena 8. 16.5. » Aehr. 8.7. » Ernte 17.8. Hordeum S. 26.5. » Aehr. 5.7. » Ernte 13.8. Seeale Aehr. 13.6. elas alse » Ernte 1.8. » §. 11.8. Solan. tub. 8. 28.5. » Ernte 7.9. Mähen d. Wies. 13.7. Bidrag t. känned. af Finl. Haapajarvi, Aln. ine. b. 25.4 Betula b. 25.5. Caltha b. 18.5. Conv. maj. b. 10.6. Ledum b. 10.6. Menyanth. b. 10.6. Myrt. nigra b. 15.6. » 119 ee Trientalis b. 10.6. Lappland. Kemijarvi, Kirchdorf. K. W. Heikinheimo. (BÖTA Mi. SER DI Achill. m. b. 30.6. Betula BO. 8.6. » pe TITLE » LV. 24.9. Caltha b. 15.6. Chrys. leuc. b. 9.7. Conv. maj. b. 5.7. Ledum b. 22.6. Linnaea b. 29.6. Menyanth. b. 23.6. Myrt. nigra b. 11.6. » f. 5.8. Kirchdorf. — 692-45; n. Br.; Pin. silv. b. 20.6. Pop. trem. b. 10.5. » BO. 10.6. Rub. arct. b. 10.6. Rub. cham. f. 2.8. | Sorb. auc. b. 20.6. | Syringa v. b. 10.6. Pop. trem. b. 3.6. » BO. 16.6. | » LV. 24.9. | Prun. pad. b. 18.6. | Rub. arct. b. 25.6. _ Rub. cham. b. 15.6. » 1 RE ı Bub. id. b. 3:7. Ese Sorb. auc. pb. 24.6. Trientalis b. 21.6 ns Ip, TAGE. 33 Förster S. Czarnecki. 2541976. Gr: Vacc. v.—t. b. 15.6. » f. 30.8. | Secale Aehr. 12.6. DD ST » Ernte 15.8. —- Postverwalter 6. Gr. VERS, Woah Io, BHR » f. 5.9. Avena 8. 26.4. Hordeum S. 22-29.5. » Ernte 17.8. Secale Aehr. 24.6. SR OT Merl Solan. tub. S. 26.5. Mähen d. Wies. 7.7. Inari, Muddusjärvi, Thule. — Förster M. W. Waenerberg. 69° 6’ n. Br.; Betula BO. 3.6. TEAS PAG) Calluna b. 10.7. Menyanth. b. 23. Myrt. nigra f. 27. Nuph. lut. b. 2.7. Pop. trem. BO. me » Veo Prun. pad. b. 22. a » NOUS Nat. o. Folk, H. 80, N:o 1. Rib. rubr. f. 18.8 Rub. arct. b. 22.6. Rub. cham. b. 20.6. » f. 28.8. Sorb. aue. f. 10.9. Trientalis b. 23.6. Vace. v.— i. b. 10.7. » f. 3.9. AT WO, (GaP. Avena 8. 29.5. » Ernte 3-4.9. Hordeum S. 30.5. » Ernte 4.9. » Dane ‘8-10. h Mähen d. Wies. 24. MS 1 hse Eu at : EN i Rat étui 4 ae 13 AM A je maire EU A Mini diet Å A à sh >. QD var INTO EV srl i y é a: eo | en | ry, ae | | | - ROUE Wo A | å ee oe EE on AE if? ‘Le (UE =" j LA OÙ 10e, dé a. a} sunt el D A ied ne ea où Led [ Ale rt + | a phe dog ered BR) #1 AIT spel Og, Tau toa Mee AA Ab Ander a Rh, à ( ff OF oa, hr tnt pie am “ils A ola BE a AN d v SE he) Fe He: A aut i ale 6h 3 ® AIT As goal DAS 4 AA DA 2 7 : io; A rys ı\robotbukun 3 FE ih CU Away ; j #] Mi tte te || > L 7 ER y brome tt N Män lin DH (TK || vg nnd Båt Frau AE sta NA Pot em har Fl i, 2 tireurs Mm ae ae ae du ALA hr % eae 7 + LU Fr 4 ANN ay jas io A) 1 ie ru Lana 4 ES aa TE mis TL! | Pi où Bae hy wider te W Pom 41 | “ # awn | a er - | id | : & — ee eu à zz 17 A i 6 f | nt Ver € 7 6 Na SÅ 7 i ' V } va 5 NE D k € Pe HG : ar + Be pire in sa | AR i aie Ane * dd Apis A Bar? ze ET: i \ oi ae aaa LEUR] Mr - LE br Rés AT TR | La 2 k . % eu. JV (4 CET BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK, H. 80, N:o 2. PFLANZENPHÄNOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN FINLAND 1915. ZUSAMMENGESTELLT V. FE BROTHER US. HELSINGFORS HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG, py { 4 ater |. TIJSTéADMAMMAROX “ov AURIATOAR ay BEN. M op. Ar a chi a LUN Kd R à ane | fa es N A dla oe | TE ee MR dt nd Abkürzungen. b. erste Blüten offen. f. erste normale Früchte reif. BO. erste normale Blattoberflächen sichtbar ; Laub- entfaltung. LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte ‘sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt. Die Ziffern den Tag und Monat. Aland. — Mariehamn. — Lector H. Kranck. Acer plat. b. 27.5. Aesc. b. 30.6. Aln. glut. b. 22.4. Anem. hep. b. 17.4. A. nem. b. 4.5. Betula b. 25.5. Calluna b. 6.8. Caltha b. 22.4. Conv. maj. b. 11.6. Corylus b. 22.4. Frag. v. b. 6.6. Acer pseudopl. 20.6. | Adox. mosch. 16.5. (reichl. ) Agrim. eup. 25.7. Alchem. vulg. 27.5. Allium schoen. 1.7. Alop. prat. 13.6. (reichl.) Anem. ran. 16.5. Antenn. dioic. 5.6. Anthox. od. 3.6. Anthyll. vuln. 1.7. Arab. thalian. 18.5. (reichl.) Barb. vulg. 3.6. Brass. camp. 3.6. Camp. trach. 6.8. Card. hirs. 18.5. (reichl.) C. prat. 17.6. (reichl.) Carex. vern. 20.5. (reichl.) Carlin. vulg. 6.8. Chaeroph. silv. 2.6. Chelid. maj. 22.6. (reichl.) Conv. polygon. 11.6. Coryd. sol. 30.4. Coton. vulg. 12.6. Ledum b. 19.6. Menyanth. b. 16.6. Myrt. nigra b. 30.5. Picea exc. b. 8.6. Pin. silv. b. 1.7. Pir. mal. b. 17.6. Plat. bif. b. 1.7. Pop. trem. b. 26.4. Prun. cer. b. 10.6. Prun. pad. b. 8.6. Rub. cham. b. 9.6. Anfang d. Blüte. Drab. vern. 18.5. (reichl.) Rib. alp. 7.6. Rub. sax. 16.6. Rum. acetosa 20.6. (reichl. ) Sal. frag. 7.6. S. rep. 30.5. (reichl.) Sax. gran. 4.6. S. tridact. 6.6. Sed. ann. 27.6. Emp. nigr. 3.5. Erioph. vag. 6.5. Frax. exc. 1.6. Gag. lut. 25.4. Geran. moll. 2.6. G. sangu. 27.6. G. silv. 7.6. Geum. riv. 26.5. Glaux mar. 22.6. Glech. heder. 24.5. (einz.) Helianth. vulg. 1.7. Hierochl. bor. 7.6. Hippoph.rhamn. 7.6. Junip. com. 1.7. Laserp. latif. 13.7. (reichl.) Lathr. squam. 11.5. Sal. capr. b. 27.4. Sorb. auc. b. 24.6. Syringa v. b. 23.6. Tilia sept. b. 13.8. Trientalis b. 16.6. Tussilago b. 10.4. Ulmaria b. 13.7. Vacc. v.—i. b. 19.6. Secale Aehr. 13.6. » 105 27 List. ovat. 19.6. Lithosp. arv. 27.5. Lonic. xyl. 1.7. Lot. corn. 7.6. Luz. camp. 30.5. (reichl. ) L. pil. 3.5. Lychn. vise. 20.6. Sesl. coer. 23.5. Sorb. fenn. 1.7. (reichl. ) Spir. filip. 1.7. Tarax. off. 18.5. Thlasp. alp. 26.5. Trif. prat. 12.6. Ulm. mont. 21.5. Vace. ulig. 12.6. Valer. off. 10.7. (reichl.) Valerianella 8.6. Majanth. bif. 27.6. Medie. lup. 27.5. Melamp. nem. 20.6. Mercur. per. 3.6. (reichl.) Myosot. pal. 22.6. Myosur. min. 22.5. Orch. samb. 27.5. Orob. vern. 27.5. Bidrag t. känned. af Finl. Oxal. acet. 23.5. Polyg. amar. 27.5. R. fie. 30.4. (reichl.) | Potent. vern. 6.6. Veron. bece. 7.7. Par. quadr. 8.6. Prim. far. 23.5. (reichl. ) (einz. ) (einz.) | V. cham. 12.6. Pedic. pal. 19.6. P. off. 13.5. V. hederif. 9.5. Petas. off. 7.5. Prun. spin. 20.6. (reichl. ) Pingu. vulg. 20.6. Ran. aqu. 16.6. V. Rivin. 26.5. (reichl.) (reichl.) (reichl.) Plant. lane. 27.5. R. auric. 26.5. V. tric. arv. 11.5. P. media 12.6. R. bulb. 6.6. (reichl.) Sagu, Osmalahti. — Fräulein Selma Henricsson. 60° 21’ n. Br.; 22° 35’ 6. Gr. Acer plat. b. 26.5. » BO. 29.5. > LV. 27.9. Achill. m. b. 1.7. Aln. glut. b. 25.4. Anem. hep. b. 25.4. A. nem. b. 13.5. Betula BO. 22.5. » b. 23.5. Ye LV. 19.10. Calluna b. 31.7. Caltha b. 11.5. Chrys. leuc. b. 13.6. Conv. maj. b. 10.6. Corylus b. 2.5. Frag. v. b. 29.5. » ET. Ledum b. 22.6. Linnaea b. 8.7. Myrt. nigra b. 28.5. » f. 15.7. Narciss. poét. b. 30.5. Picea exe. b. 5.6. Pir. mal. b. 10.6. Plat. bif. b. 11.6. Pop. trem. b. 7.5. » BO. 10.6. » LV. 10.10. Prun. cer. b. 10.6. Prun. pad. b. 8.6. » f. 22.8. Quercus BO. 9.6. » LV. 27.10. Rib. rubr. b. 30.5. » f. 3.8. Rub. arct. b. 3.6. Rub. id. b. 4.7. » f. 3.8. Sal. capr. b. 17.5. Sorb. auc. b. 17.6. » f. 30.8. Syringa v. b. 20.6. Tilia sept. BO. 10.6. » b. 6.8. » LV. 9.10. Trientalis b. 11.6. | Tussilago b. 2.5. Ulmaria b. 7.7. Vacc. v.—i. b. 15.6. » f. 21.8. Avena $. 10.5. » Aehr. 14.7. » Ernte 28.8. Hordeum S. 26.5. » Aehr. 12.7. » Ernte 19.8. Lin. usit. S. 29.5. » b. 14.7. » Ernte 26.8. Secale Aehr. 8.6. » b. 1.7. » Ernte 10.8. » S. 21.8. Solan. tub. S. 5.5. » Ernte 23.9. Trit. sat. Ernte 26.8. » S. 25.8. Mähen d. Wies. 14.7. Finby. — Hakkala. — Volkschullehrer A. Salovaara. 60° 8’ n. Br.; 23° 2’ 6. Gr.; 15 m. ü. d. M. Acer plat. b. 25.5. » BO. 1.6. » LV. 10.10. Achill. m. b. 30.6. Aln. glut. b. 27.4. Anem. hep. b. 28.4. A. nem. b. 7.5. Betula b. 21.5. » LY. 27.10. Calluna b. 1.8. Nat. o. Folk H. 80, N:o 2. Caltha b. 20.5. Chrys. leuc. b. 27.6. Conv.maj. b. 12.6. Corylus b. 26.4. Frag. v. b. 2.6. » te SZ Ledum b. 18. Linnaea b. 6. Myrt. nigra b. 27.5. » ENT: 6. 7. Picea exc. b. 7.6. Pir. mal. b. 13.6. Plat. bif. b. 29.6. Pop. trem. b. 13.5. » BO.9.6. » LV. 14.10. Prun. cer. b. 4:6. » pad. b. 6.6. Quercus BO. 5.6. » LV. 29.10. 6 Rib. rubr. b. 25.5. » fiw Os Rub. id. b. 30.6. » 112837, (cult. ) Sal. capr. b. 29.4. Sorb. auc. b. 18.6. Syringa v. b. 20.6. Tilia sept. LV. 25.10. Trientalis b. 8.6. Tussilago b. 24.4. Vace. v.—i. b. 13.6. » f. 20:58; Avena S. 11.5. » Aehr. 11.7. » Ernte 23.8, Hordeum S. 15.5. Hordeum Aehr. 9.7. » Ernte 16.8. Lin. usit. S. 21.5. » b. 10.7. Lin. usit. Ernte 12.8, Secale Aehr. 5.6. » b. 28.6. Secale Ernte 30.7. » DSB: Solan. tub. 8. 3.6. » Ernte 21.9. Trit. sat. Ernte 24.8. » S. 20.8. Mähen d. Wies. 12.7. Nyland. — Ekenäs. — Provinzial-Arzt R. Fabritius. 59° 58’ n. Br.; Acer plat. b. 23.5. | Anem. hep. b. 26.4. A. nem. b. 6.5. | Caltha b. 8.5. 23° 27’ 6. Gr.; Corylus b. 26.4 Pop. trem. b. 8 Rib. rubr. b. Pv Sal. capr. b. 6.5 5m. ü. d. M: Tussilago b. 27.4. | Solan. tub. 8. 22-28.5. Karis, Eisenbahnstation. — Apotekar B. Adler. Acer plat. b. 26.5. » BO. 3.6. Achill. m. b. 13.6. Aesc. BO. 29.5. Aln. inc. b. 20.4. Anem. hep. b. 26.4. A. nem. b. 5.5. Betula BO. 20.5. » b. 22.5. Caltha b. 28.4. Chrys. leuc. b. 28.6. Conv. maj. b. 10.6. Frag. v. b. 22.5 Ledum ip, 12. 6. Linnaea b. 1.7. Myrt. nigra b. 3.6. » 187. Nareiss. poöt. b. 8.6. Nuph. lut. b. 21.6. Pir. mal. b. 11.6. Plat. bif. b. 1. Pop. trem. Prun. cer. » Rub. cham. Rub. id. f. or Sal. capr. b. 4 Sorb. auc. b. oa Syringa v. b. 18.6. Trientalis b. 10.6. Tussilago b. 6.5. Ulmaria b. 17.7. Vace. v.—i. b. 21.6. Viburn. op. b.30.6. Avena S. 12.5. » Aehr. 18.7. Hordeum S&S. 23.5. Secale Aehr. 17.6. » based: » Ernte 4.8. Solan. tub. 8. 21-25.5. Mähen d. Wies. 9.7. Esbo, Mäkkylä. — Doctor Juris A. W. Gadolin. 60” 13' n. Br.; Aln. glut. b. 28.4 A. ine. b. 22.4. Anem. hep. b. 25.4. | A. nem. b. 29.4. Betula BO. 22.5. | Acer plat. b. 27.5. | Betula BO. 24.5. Caltha b. 16.5. Corylus b. 6.5. Myrt. nigra b. 24.5. Narciss. poöt.b. 26.5. Pop.trem. b.1.5.(G"). 24° 50’ 6. Gr. Prun. pad. b. 6.6. Sal. capr. b. 6.5. Tussilago b. 27.4. Secale b. 6.7. Bidrag t. känned. af Finl. Alchem. vulg. 29.5. Arctost.uv.-urs. 30.5. Capsella 22.5. Coryd. sol. 1.5. Croc. vern. 24.4. Anfang d. Bliite. Tris. pseud. 6.7. Luz. pil. 9.5. Myosot. strict. 24.5. Myrrh. od. 30.5. Oxal. acet. 19.5. Rib. alp. 30.5. R. gross. 30.5. Tarax. off. 22.5. Veron. serp. 7.6. Viol. pal. 26.5. Drab. vern. 1.5. Ran. aur. 30.5. V. tric. 21.5. Gag. min. 6.5. R. fie: 625. V. tric. arv. 13.5. Helsingfors. — Professor Th. Saelan. 60” 10” n. Br 242578 Gr: 10 m. ä. d. M. Acer plat. b. 25.5. » BO. 30.5-1.6. » LY. 29.9. Aesc. BO. 31.5. » - b. 25-29.6. » LY. 20.10. Aln. glut. b. 25-30.4. » BO. 25.5. Anem. nem. 27.4. (Aggelby). Betula LV. 6-9.10. Caltha b. 29.5. Conv. maj. b. 11.6. Frag. v. b. 15.6. Acer pseudopl. 19- 20.6. Alop. prat. 1-4.7. Anthrisc. silv. 16.6. Barb. vulg. 16.6. Berter. inc. 4.7. Bet. odor. 4.6. B. verr. 25.5. Carag. arb. 19.6. Corn. alb. 30.6. Crat. cocc. 30.6. Crep. tect. 6.7. Dicentr. spect. 18.6. Ledum b. 23.6. Lonie. tat.b. 23-30.6. Picea exc. b. 3.6. Pin. silv. b. 16.6. Pir. mal. b. 18-23.6. Pop. trem. b. 7-11. » BO. 6.6. » LV. 16.10. Prun. cer. b. 10-13.6. Prun. pad. b. 10.6. 5. » BO. 23.5. Quercus BO. 10.6. » LY. 4.11. Rib. rubr. b. 4.6. Anfang d. Blüte. Drab. vern. 11.5. Gag. min. 26.5. Lar. eur. 23-25.5. Lath. prat. 4.7. Matr. cham. 1.7. M. dise. 6.7. Myosot. hisp. 1.7. Pap. nudic. 4.6. (cult. ) Pav. rubr. 30.6. Pop. laurif. 30.5. Prun. virgin. 30.6. Rub. id. b.10.7. Sal. capr. b. 23.5. Sorb. auc. b. 18-23.6. » f. 25.9. Syringa v. b. 21-23.6. » LY. 20.10. Trientalis b. 11.6. Trollius b. 11.6. Vace. v.—ı. b. 17.6. Viburn. op. b. 30. 6-8.7. Secale Aehr. 11.6. (Aggelby). Rib. alp. 30.5. R. gross. 31.5. R. nigr. 30.5. Sorb. aria 30.6. Sal. nigr. 30.5. S. fenn. 28.6. S. suec. 30.6. Sperg. vern. 15.6. Tarax. off. 26.5. Trif. prat. 1-4.7. T. rep. 2.7. Ulm. mont. 22.5. Nurmijärvi, Kirchdorf. — Arzt P. Z. Collan. Acer plat. b. 22.5. » BO. 5-6.6. Achill. m. b. 9.7. Aln. glut. b. 25.4. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. A. ine. b. 16.4. Anem. hep. b. 22.4. A. nem. b. 3-4.5. Betula BO. 26.5. Betula b. 27.5. » LY. 30.10. Calluna b. 5.8. Caltha b. 20.5. Chrys. leuc. b. 12.7. Conv. maj. b. 6.6. Corylus b. 1.5. Frag. v. b. 4.6. Linnaea b. 9. Menyanth. b. 12.6. Myrt. nigra b. 22.5. » ig AURA Nuph. lut. b. 9.7. Picea exc. b. 10.6. Pir. mal. b. 14.6. Pop. trem. b. 7.5. » BO. 6.6. Prun. pad. b. 2-3.6. » f. 29.8. Sorb. auc. b. Quercus B Rib. rubr. » Rub. arct. Rub. cham. Rub. id. f. 27. Sal. capr. b. O. b. “3 b. » fi: 31. Syringa v. b. 21.6. Tilia sept. b. 28.7. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 6.6. Tussilago b. 22.5. Ulmaria b. 20.7. Vacc. v.—i. b. 20.6. Vacc. v.—i. f. 21.8. Avena S. 11.5. | PS Aehr. 15.7. » Ernte 27.8. Hordeum Aehr. 18.7. » Ernte 20.8. Lin. usit. Ernte 27.8. Secale Aehr. 13.6. » D. 727: » Ernte 11.8. » S. 18.8. Solan. tub. 8. 31.5- 5.6. » Ernte 15-20.9. Mähen d. Wies. 9- 10.7. Borgä, Weckjärvi. — Forstwärter H. E. Heiman. 60° 24/ n. Br.; 25” 44' ö. Gr 15 m. ä. d. M. Acer plat. b. 26.5. Pin. silv. b. 21.6. Tussilago b. 11.5. D BO. 5.6. Pir. mal. b. 14.6. Ulmaria b. 8.7. » LV. 16.9. | Pop. trem. b. 19.5. Vace. v.—i. b. 10.6. Aln. glut. b. 10.5. » BO. 3.6. » fies: A. ine. b. 26.4. » LV. 2.10. Anem. hep. b. 24.4. | Prun. cer. b. 13.6 Avena S. 8.5. A. nem. 30.4. Prun. pad. b. 5 5.6. » Aehr. 15.7. Betula BO. 17.5. Quercus BO. 9.6. » Ernte 24.8. » ob. 19.5. » LV. 3.10. Hordeum $. 15.5. 22, FA VA FC Rib. rubr. b. 21.5. » Aehr. 14.7. Calluna b. 26.7. » f. 5.8. » Ernte 25.8. Caltha b. 20.5. Rub. arct. b. 9.6. Lin. usit. S. 27.5. Chrys. leuc. b. 25.6. | Rub. cham. b. 8.6. » b. 17.7. Conv. maj. b. 1.6. » f. 10.8. » Ernte 26.8. Frag. v. b. 20.5. Rub. id. b. 12.6 Secale Aehr. 2.6. » f. 6.7. Sal. capr. b. 18. 5. » b. 1.7. Ledum b. 20.6. Sorb. auc. b. 22.6. » Ernte 4.8. Linnaea b. 13.6. Syringa v. b. 13.6. » S. 23.8. Myrt. nigra b. 19.5. Tilia sept. LV. 28.9. | Solan. tub. S. 22.5. » f. 15.7. Trientalis b. 6.6. » Ernte 15.9. Nuph. lut. b. 13.7. Trollius b. 4.6. Mähen d. Wies. 13.7. Picea exe. b. 9.6. Borgnäs (Pornainen), Kirveskoski. — Volkschullehrer 60°28’n. Br.; Acer plat. b. 30.5. » LV. 6-10.10. Achill. m. b. 16.7. H. J. Pekkola. 95° 23" Anne DEN Anem. hep. b. 30.4. A. nem. b. 11.5. 6. Gr. Betula b. 26.5. » LV. 23.10. Calluna b. 5.8. Bidrag t. kinned. af Finl. Caltha b. 21.5. Chrys. leuc. b. 3.7. Conv. maj. b. 14.6. Frag. v. b. 12.6. Linnaea b. 4.7. Myrt. nigra b. 23. » f. 28. Narciss. poét. b. 4. Nuph. lut. b. 16.7. Picea exc. b. 7.6. Pir. mal. b. 14.6. Pop. trem. b. 11.5. » BO. 9.6. 5. 7. 6. » LV. 6-10.10. Prun. cer. b. 11.6. Prun. pad. b. 5.6. Süd-Karelen. — Antrea, Ikävalkola. 60° 58’ n. Br.; Acer plat. b. 25.5. » BO. 30.5. Achill. m. b. 7.7. Aln. glut. b. 25.4. A. inc. b. 21.4. - Anem. nem. b. 9.5. Betula BO. 19.5. » hb. 23.5. » LV. 14.10. Calluna b. 26.7. Caltha b. 16.5. Chrys. leuc. b. 2.7. Conv. maj. b. 12.6. Ledum b. 15.6. Linnaea b. 8.7. Menyanth. b. 23.6. aoe” nigra b. 25.5. f. 13.7. Nuph. lut. b. 6.7 Aira caesp. 9.7. Arctos. uv.-urs. 23.5. Bet. odor. 25.5. B. verr. 23.5. Camp. pers. 11.7. Card. prat. 14.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. Prun. .pad. f. 10.9. Quercus BO. 9.6. » LV. 30.10. Rib. rubr. b. 3.6. » f. 5.8. Rub. id. b. 15.7. Sal. capr. b. 13.5. Sorb. auc. b. 25.6. » f. 6-11.9. Syringa v. b. 25.6. Tilia sept. BO. 11.6. » b. 31.7. » LV. 6.10. Tussilago b. 27.4. Ulmaria b. 16.7. Vacc. v.—i. b. 26.6. W. Pylkkänen. 29° 7° Pin. silv. b. 15.6. Pir. mal. b. 14.6. Plat. bif. b. 13.7. Pop. trem. b. 7.5. » BO. 5.6. Prun. cer. b. 10.6. Prun. pad. b. 1.6. » f. 12.9. Quercus BO. 7.6. Rib. rubr. b. 30.5. » 1 loo Rub. arct. b. 20.6. Rub. cham. f. 24.7. Rub. id. b. 8.7. » f. 6.8. Sal. capr. b. 7.5. Sorb. auc. b. 14.6. Syringa v. b. 20.6. Trientalis b. 10.6. Trollius b. 14.6. Tussilago b. 26.4. Anfang d. Bliite. Cent. cyan. 4.7. Cirs. het. 11.7. Dianth. delt. 14.7. Epil. ang. 12.7. Geran. silv. 15.6. Junip. com. 17.6. Vacc. v. 1. f. 6-11.9. Avena S. 8.5. » Aehr. 17.7. » Ernte 24.8. Hordeum Aehr. 16.7 Lin. usit. b. 17.7. » Ernte 6.8. Secale Aehr. 12.6. » DAME » Ernte 6.8. » S. 16.8. Solan. tub. S. 27.5. » Ernte 20.9. Trit. sat. Ernte 25.8. Mähen d. Wies. 13.7. — Volkschullehrer 6. Gr. Ulmaria b. 16.7. Vacc. v.—i. b. 16.6. » f. 31.8. Viburn. op. b. 5.7. Avena 8. 7.5. » Aehr. 11.7. » Ernte 16.8. » Fagop. b. 9.7. Hordeum S. 28.5. » Aehr. 18.7. » Ernte 24.8. Lin. usit. b. 14.7. » Ernte 6.8. Secale Aehr. 14.6. > len Baz » Ernte 6.8 » S. 18.8. Solan. tub. S. 2.6. » Ernte 27.9. Mähen d. Wies. 14.7. Luz. pil. 22.5. Lychn. vise. 22.6. Majanth. bif. 13.6. Nymph. alb. 12.7. Orch. mac. 3.7. Oxal. acet. 19.5. 10 Oxycocc. pal. 28.6. Pedic. pal. 13.6. Phragm. com. 20.8. Pimp. sax. 13.7. Pir. com. 14.6. Pis. arv. 22.7. Potam. nat. 13.7. Pyrol. min. 4.7. P. rot. 24.6. Ran. acr. 13.6. R. auric. 6.6. Rhamn. frang. 4.7. Rib. alp. 30.5. R. aur. 30.5. R. nigr. 30.5. Rub. arct. 20.6. Sal. pent. 16.6. Samb. rac. 12.6. Sed. acr. 6.7. Solid. virg. 2.8. Suce. prat. 15.8. Tarax. off. 24.5. Trich. arv. 13.7. Trif. prat. 28.6. T.rep. 28.6. Björneborg (Pori). — Lector E. W. Suomalainen. | Sal. capr. b. 13.5. Tussilago b. 3.5. 61° 2 MABERNDL” 47’ 0,6% Acer plat. b. 27.5. | A. nem. b. 1.5. Aln. glut. b. 26.4. Betula b. 26.5. A. inc. b. 24.4. | Caltha b. 14.5. | Anem. hep. b. 25.4. | Pop. trem. b. 6.5. | Avena S. 3.5. Satakunta. — Karkku, Järventaka, Linnais. — Dr. phil. Hj. Hjelt, Frau Hedwig Hjelt und Mag. phil. Ester Hjelt. 61° 25m" Br: Acer plat. BO. 10.6. Achill. m. b. 28.6. (einz. ) Aesc. BO. 12.6. Anem. hep. b. 22.4. A. nem. 15.5. Betula b. 23.5. Calluna b. 30.7. Chrys. leuc. b. Conv. maj. b. 1 Frag. v. b. 13.6. » 3.3047. Ledum b. 23.6. Linnaea b. 3.7. | Lonie. tat. b. 29.6. | » f. 9.8. | | I 4.7. 0.6. Myrt. nigra b. 24.5. (einz.) | » £ 16.7. (einz.) | Berk. vulg. 1.7. Camp. pers. 13. de Cent. cyan. 12.7. 23° 14’ 6. Gr.; Narciss. poét. b. 31.5. (einz. ) | Nuph. lut. b. 10.7. Picea exe. b. 11.6. | Pin. silv. b. 25.6. Pir. mal. b. 18.6. | Plat. bif. b. 28.6. (einz. ) Pop. trem. BO. 9.6. | Prun. cer. b. 12.6. Prun. pad. b. 12.6. » f. 15.8: ! Quercus BO. 13.6. Rib. rubr. f. 7.8. Rub. id. b. 7.7. » £1728: (cult.) | Sorb. auc. b. 21.6. Syringa v. b. 26.6. Anfang d. Blüte. Cirs. het. 15.7. Crat. coce. 20.6. Daphn. mez. 19.5. Dianth. delt. 11.7. Epil. ang. 14.7. (eult.) | | 60° ü. d. M. | Tilia sept. BO. 10.6. » b. 9.8. Trientalis b. 12.6. Trollius b. 24.6. Ulmaria b. 15.7. Vace. v.—t b. 23:6. Viburn. op. b. 9.7. | Avena Aehr. 14.7. | » Ernte 24.8. | Hordeum Aehr. 15.7. Lin. usit. Ernte 25.8. Secale Aehr. 12.6. » bä Lagg » Ernte 7.8. » Sis: Solan. tub. S. 31.5. | » Ernte 22.9. | Mähen d. Wies. 21.7. Geran. silv. 10.6. Lil. bulb. 6.7. Lon. xyl. 20.6. | Lychn. vise. 16.6. (einz. ) Bidrag t. känned. af Finl. Lychn. visc. 25.6. Majanth. bif. 14.6. (einz.) Majanth. bif. 20.6. Nymph. cand. 10.7. Orch. mac. 9.7. Orob. vern. 26.5. (einz. ) Oxye. pal. 3.7. Pedic. pal. 23.6. Philad. cor. 15.7. Pimp. sax. 15.7. Pir. com. 12.6. Pis. arv. 7.7. ' Pot. nat. 13.7. Prun. dom. 18.6. Pyrol. min. 6.7. P. rot. 3.7. Ran. acr. 17.6. Rhamn. frang. 30.6. Rib. gross. 31.5. (einz. ) » .6. Rib. nigr. 7.6. (einz.) Rib. nigr. 13.6. Rub. sax. 8.6. (einz.) » 15.6. Sal. pent. 12.6. 11 Samb. rac. 12.6. Sed. acr. 30.6. Solan. dulce. 15.7. Solid. virg. 24.7. Suce. prat. 10.8. Symphoric. rac. 23.7. Tanac. vulg. 27.7. Trif. prat. 21.6.(einz.) » 30.6. T. rep. 17. 6. (einz.) » 30.6. Vacc. ulig. 21.6. Verb.thaps. 17.7. Anfang d. Fruchtreife. Air. caesp. 10.8. Bet. verr. 8.8. Camp. pers. 14.8. Cirs. het. 19.8. Daphn. mez. 9.8. Dianth. delt. 9.8. Epil. ang. 17.8. (reichl.) Tyrvää, Wammala. — Arzt H. Geran. silv. 16.7. Luz. pil. 2.7. Lychn. vise. 25.7. Ped. pal. 24.7. Ran. acr. 10.8. R. aurie. 10.7. Rib. gross. 24.8. Rib. nigr. 7.8. (cult.) Rub. sax. 1.8. Samb. rac. 8.8. Tarax. off. 10.6. (einz. ) » 14.6. Trif. rep. 19.8. Ulm. mont. 8.7. Ståhlberg. 61° 20’ n. Br.; 23° 0’ 6. Gr.; 60 m. ü. d. M. Acer plat. b. 3.6. Achill. m. b. 17.7. Aln. glut. b. 5.5. A. ine. b. 24.4. Anem. nem. 16.5. Betula b. 31.5. Calluna b. 10.8. Caltha b. 23.5. Chrys. leuc. b. 10.7. Frag. v. b. 14.6. » f. 20.7. Ledum b. 5.7. Linnaeab. 6.7. Myrt. nigra b. 8.6. Myrt. nigra b. 28.7. Narciss. poét. b. 4.6. Nuph. lut. b. 16.7. Picea exe. b. 8.6. Pin. silv. b. 1.7. Pir. mal. b. 23.6. Plat. bif: b. 17.7. | Prun. cer. b. 19.6. Prun. pad. b. 12.6. Rib. rubr. b. 6.6. » f. 20.8. Rub. arct. b. 14.6. Rub. id. b. 14.7. yO TAS: Sorb. aue. b. 28.6. Syringa v. b. 2.7. Tilia sept. b. 1.8. Trientalis b. 12.6. Vacc. v.—ı. b. 27.6. Avena Ernte 26.8. Hordeum Ernt:23.8. Secale Aehr. 12.6. » b. 4.7. » Ernte 9.8. Solan. tub. S. 1.6. Trit. sat. Ernte 26.8. Mähen d. Wies. 19.7. Tammerfors (Tampere). — Stadtgärtner O. Karsten. 61°30’ n. Br.; 23° 4676. Gr.; 90 m.ü.d!M, Acer plat. b. 25.5. » BO. 4.6. » LV. 8.10. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. Aesc. BO. 4.6. » b. 26.6. » LV. 8.10. Aln. inc. b. 22.4. Anem. hep. b. 17.4. A. nem. b. 5.5. 12 Betula BO. 24. 5. 8. 10. Caltha b. 15. 5. Chrys. leuc. b. Frag. v. b. 7.6. » f. 57. Ledum b. 21.6. Linnaea b. 4.7. Lonic. tat. b. 28.6. Lonic. tat. f. 25.8. Myrt. nigra b. 4.6. » f 19:7. Narciss. poét. b. 8.6. Nuph. lut. b. 6.7. Pin. silv. b. 28.6. Alism. pl. 9.7. Berb. vulg. 21.6. Bet. verr. 21.5. Camp. pers. 11.7. Card. prat. 22.6. Cirs. het. 25.7. Colch. aut. 12.9. Crat. cocc. 23.6. Croc. vern. 20.4. Daphn. mez. 7.5. Dianth. delt. 10.7. Geran. silv. 21.6. Hämeenkyrö, Heinijärvi. — Student Betula BO. 25.5. Calluna b. 7.8. Caltha b. 25.5. Chrys. leuc. b. 2.7. Frag. v. f. 16.7. Linnaea b. 10.7. Myrt. nigra f. 20.7. | | | I Pir. mal. b. 9.6. Pop. trem. b. 26.4. » BO. 8.6. > LV. 18.10. Prun. cer. b. 9.6. Prun. pad. b. 7.6. > 5.8. Quercus B ie rubr. i Rub. id. b. 7.7. » £. 10.8. (cult.) Sal. capr. b. 30.4. Sorb. auc. BO. 23.5. > b. 19.6. » i 69. Syringa v. b. 19.6. D & O. b. 4. 7. Anfang d. Bliite. | Lar. sib. 10.5. | Lil. bulb. 5.7. Lonic. coer. 26.6. L. xyl. 1.7. Majanth. bif. 28.6. | Nymph. cand. 10.7. Oxal. acet. 28.5. Philad. cor. 10.7. Pimp. sax. 1.8. Pir. com. 11.6. Pot. nat. 21.7. ' Prim. off. 21.5. Sal. capr. b. 1 | Ulmaria b. 15 | Vi iburn. op. D. 8. Trollius b. 9.6. Tussilago b. 25.4. | Ulmaria b. 17.7. | Vacc. v.—ı.b. 26.6. » f. 29.8. | Viburn. op. b. 5.7. Avena Aehr. 14.7. » Ernte 1.9. Lin. usit. Ernte 1.9. | Secale Aehr. 11.6. » 6:47: » §. 26.8. | Solan. tub. Ernte 20.9. Trit. sat. Ernte 1.9. | Mähen d. Wies. 17.7. Pyrol. rot. 5.7. Ran. acr. 11.6. R. fie. 13.5. | Rib. alp. 24.5. R. gross. 3.6. Samb. rac. 11.6. Sed. acr. 5.7. Symph. rac. 3.8. Tarax. off. 24.5. Til. vulg. 18.7. Trif. rep. 1.7. Verb. thaps. 18.7. F. E. Sillanpää. Avena S. 8-10.5. » Aehr. 15.7. | Hordeum. S. 4.6. (cult.) » Aehr. 17.7. Lin. usit. b. 24.7. Secale Aehr. 3.6. » Vb at » Ernte 9.8. SHIT Mähen d. Wies. 19.7, Bidrag t. känned. af Finl, 13 Süd-Tawastland. — Tawastehus (Hämeenlinna). — Kanzlist K. W. Kockström. 61” 0' n. Bre: Acer plat. b. 26.5. » BO. 31.5. » LV. 8.10. Achill. m. b. 3.7. Aesc. BO. 3-4.5. » ob. 23.6. » LV. 8.10. Aln. inc. b. 19-20.4. Anem. hep. b. 16.4. A. nem. b. 6.5. Betula BO. 23.5. » b. 28.5. » LV. 8.10. Calluna b. 1-2.8. Caltha b. 21.5. Chrys. leuc. b. 4.7. Conv. maj. b. 15.6. Frag. v. b. 5.6. » fy a7 Menyanth. b. 5.7. Myrt. nigra f. 20.7. Achill. ptarm. 10.7. Anth. tinct. 10.7. Barb. vulg. 31.5. Berb. vulg. 3.6. Camp. glom. 16.7. C. pat. 2.7. C. pers. 15.7. C. rot. 10.7. Chrysospl. alt. 21.5. Dianth. delt. 13.7. Epil. ang. 11.7. 24° 28’ 6. Gr.; Nuph. lut. b. 25.7. Picea exc. b. 25.5. Pir. mal. b. 15.6. Plat. bif. b. 4.7. Pop. trem. b. 5.5. » BO. 7.6. Prun. pad. b. 7.6. Quercus. BO. 9.6. Rib. rubr. b. 1. 6. » til (D) Rub. cham. f. Rub. id. f. 2-3. Sal. capr. b. 8. Sorb. aue. b. 17.6. » f. 15.9. Syringa v. b. 21.6. Trollius b. 3.6. Tussilago b. 23.4. Ulmaria b. 12.7. Vace. v.—i. f. 28.8. 8. 2-3.8. 8. 5. Anfang d. Blüte. E. mont. 6.7. Equ. prat. 18.5. Geran. silv. 12.6. Geum. riv. 6.6. Hyper. quadr. 20.7. Iris. pseud. 8-9.7. Lath. prat. 3.7. L. silv. 24.7. Lot. corn. 22.6. Lychn. fl.-cuc. 2.7. L. visc. 20.6. 85 m. ti. d. M. Viburn. op. b. 2.7. Avena. S. 19.5. » Aehr. 18-19.7. » Ernte 8-9.9. Hordeum $. 26.5. » Aehr. 15.7 » Ernte 23- 24.8. Secale Aehr. 11-12.6. De Los cba » Erntel0-16.8, tle. JUG fells ey Solan. tub. S. 8.6. » Ernte 25-9. Trit. sat. Ernte 17- 18.8. Mähen d. Wies. 15- Wish: Lysim. vulg. 29.7. Menth. arv. 8.6. Pot. ans. 23.6. Sed. acr. 30.6. Suce. prat. 4.8. Tarax. off. 23.5. Trif. prat. 3.7. Verb. nigr. 20.7. V. thaps. 20.7. Viol. tric. 28.5. Hausjarvi, Kara. — Volkschullehrer J. Arho. 60° 48’ n. Br.; Acer plat. b. 30.5. » BO. 13.6. » LV. 5.10. Achill. m. b. 6.7. Aesc. LV. 5.10. Aln. glut. b. 25.4. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. A. inc. b. 20.4. Anem. hep. b. 1.5. A. nem. b. 13.5. Betula b. 28.5. » LY. 5.10 Calluna b. 5.8. 24° 50’ 6. Gr. Caltha b. 15.5. Chrys. leuc. b. 6.7. Conv. maj. b. 12.6. Corylus b. 9.5. Frag. v. b. 10.6. » te 154% a tat. b. f. My anth. b. 1 a nigra b. f. 20 Nazi poét. b. 1 Nuph. lut. b. 15.7. Picea exc. b. 10.6. Pin. silv. b. 6.6. Pir. mal. b. 13.6. Plat. bif. b. 3.7. Pop. trem. b. 15.5. 6 Linnaea b. 2.7. 20. 1 5.6 30.5 Ay i 12. » BO. 12.6. Prun. cer. b. 10.6. Prun. pad. b. 10.6. Arctost.uv.-urs. 30.5. Bet. odor. 28.5. B. verr. 24.5. Camp. pers. 22.7. Card. prat. 20.6. Cent. cyan. 8.7. Cirs. het. 15.7. Corn. suec. 25.6. Dianth. delt. 9.7. Epil. ang. 25.7. Erioph. vag. 10.5. Frax. exc. 30.5. Frit. imp. 12.7. 6. | Pimp. sax. 26.7. | Pir. com. 19.6. | Pis. arv. 20.7. Quercus BO. 16.6. Avena S. 20-25.5. Rib. rubr. b. 1.6. » Aehr. 18.7. > f. 5.8. ’ Ernte 20.8. Rub. arct. b. 14.6. Hordeum S. 24-28.5. Rub. id. b. 11.7. > Aehr. 15.7. , f. 8.8.(cult.) » Ernte 4.9. Sal. capr. b. 15.5. Lin. usit. b. 1.8. Sorb. auc. b. 25.6. » Ernte 25.8. » f. 15.9. Secale Aehr. 12.6. Syringa v. b. 25.6. > b. 3.7. Trientalis b. 13.6. » Ernte 20.9 Trollius b. 20.6 > S. 10.8. Tussilago b. 6.5. Solan. tub. S. 26.5. Ulmaria b. 24.7. » Ernte 20.9. Vace. v.—i. b. 17.6 Mähen d. Wies. 14.7. » f. 28.8 Anfang d. Blüte. Geran. silv. 18.6. Rib. aur. 6.6. . | Junip. com. 18.6. R. gross. 10.6. Lonic. xyl. 4.7 R. nigr. 20.6. Luz. pil. 12 5. Rub. arct. 10.6. R. sax. 2.7. Solid. virg. 25.7. Suce. prat. 25.8. | Symphoric. rac.26.7. Tanac. vulg. 5.8. | Tarax. off. 24.5. Majanth. bif. 25. 6. Orch. mac. 5.7. Prim. off. 28.5. Trif. prat. 2.7. Pyrol min. 3.7. T. rep. 4.7. | P.rot. 30.6. Ulm. mont. 15.5. Ran. acr. 10.6. Vace. ulig. 23.6. R. auric. 12.6. | Verb. thaps. 10.7. Hattula, Pelkola. — Fräulein E. Wegelius. 615554. Dr: Acer plat. b. 26.5. > BO. 4.6. Aln. ine. b. 22.4. Anem. hep. b. 23.4. A. nem. b. 7.5 » b. 22.5. i » LV. 27.10. Calluna b. 28.7 Caltha b. 23.5. | Picea exc. b. 9.6. | Pir. mal. b. 11.6. 24° 27’ 6. Gr.; 90 m. i. d. M. Chrys. leuc. b. 8.7. | Plat. bif. b. 2.7. Conv. maj. b. 7.6. | Pop. trem. b. 2.5. Frag. v. b. 29.5. | » BO. 14.6. pet. Os, Prun. cer. b. 10.6. Ledum b. 24.6. Prun. pad. b. 7.6. Linnaea b. 29.6. | Rib. rubr. b. 29.5 Myrt. nigra. b. 28.5. » f: 18:7: | Sal. capr. b. 6.5. | Sorb. auc. b. 23.6. | Syringa v. b. 20.6. Trientalis b. 14.6. Bidrag till känned. af Finl. Tussilago b. 21.4. Vace. v.—i. b. 24.6. Hordeum S&S. 28.5. » Aehr.17.7. » Ernte27.8. 15 Secale Ernte 13.8. » S. 20.8. Solan. tub. S. 8.6. Avena 8. 14.5. Secale Aehr. 15.6. » Ernte25.9. » Ernte 3.9. » b.5.7. Mähen. d. Wies .12.7. Jokioinen, Kirchdorf. — Cand. phil. S. Salmenlinna. 61° 48’ n. Br.; 23° 30’ 6. Acer plat. b. 28-30.5. » BO. 5-6.6. Achill. m. b. 26-30.6. Aln. ine. b. 20.4. Anem. hep. b. 28.4- 1.5. A. nem. b. 8.5. Betula BO. 22-24.5. Calluna b. 28-30.7. Caltha b. 21-23.5. Chrys. leuc. b.26.6.- 5.7. Conv. maj. b.9-12.6. Frag. v. b. 3.6. NEO TE Linnaea b. 27.6. Menyanth. b. 7-8.6. Myrt. nigra. b. 31.5.- 2.6. Barb. vulg. 31.5. Cardam. amar. 15.6. C. prat. 9.6. Carum. carv. 14.6. Chrysospl. alt. 13.5. Geran. silv. 9-11.6. Geum. riv.8-9.6. Hyper.quadr.16-20.7. Myrt. nigra. f. 20.7. Narciss. poët. b. 8.6. Nuph. lut. b. 12-13.7. Picea exc. b. 9.6. Pin. silv. b. 20.6. Pir. mal. b. 12.6. Plat. bif. b. 2.7. Pop. trem. b. 11.5. » BO. 10-11.6. » LV. 15.10. Prun. pad. b. 7-8.6. Quercus BO. 7-10.6. Rib. rubr. b. 3 4. 7. 7 » AGE Sal. capr. b. 10.5. Anfang d. Blüte. Luz. pil. 7.5. Majanth. bif. 25.6. Orch. mac. 5-7.7. Potent. ans. 26.6. Ran. acr. 13-14.6. R. auric. 30-31.5. R. rep. 20.6. Gr. Sorb. auc. b. 19-20.6. Syringa v. b. 21.6. Tilia sept. b. 31.7. Trientalis b. 11-12.6. Tussilago b. 1.5. Ulmaria b.13-14.7. Vacc. v.—i. b.20.6. Avena Aehr. 22.7. » Ernte 1.9. Hordeum Aehr.23.7. » Ernte 1.9. Secale Aehr. 14.6. » 673.2: » Ernte 11.8. » S. 17.8. Solan. tub. S. 1-12.6. Mähen d. Wies. 17.7. Rhamn. frang. 2-3.7. Rib. gross. 30-31.5. Ros. pimp. 3-4.7. Sal. bic. 2.5. Samb.rac. 10-11.6. Trif. rep. 27.6. Veron. cham. 9-11.6. Kuhmoinen, Hämepohja. — Volkschullehrer K. Jämsänen. 61° 45’ n. Br.; 24° 54’ 6. Gr. Anem. hep. b. 27.4. Caltha b. 22.5. Frag. v. b. 13.6.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. Frag. v. b. 13.6. Vacc. v.—i. b. 17.6. Avena S. 18.5. Solan. tub. S. 4.6. 16 Heinola, Marjoniemi. — Dorfschullehrer J. Pekkola. 61°: 16%n;Br.:125° 58’ 6. Gr. Acer plat. b. 26.5. » BO. 25.5. » LV. 11.10. Achill. m. b. 10.7. Aln. glut. b. 4.5. A. inc. b. 20.4. » » 24.4.(reichl.) Anem. hep. b. 25.4. » 29.5. (reichl.) Betula b. 21.5. » » 26.5.(reichl.) DE VEN AO Calluna b. 25.7. Caltha b. 10.5. » 15.5. (reichl. ) Chrys. leuc. b. 3.7. Conv. maj. b. 9.6. Frag. v. b. 24.5. » » 2.6.(reichl.) De etic lol baie Ledum b. 25.6. Linnaea b. 4.7. Lonic. tat. b. 27.6. » f. 14.8. Air. caesp. 12.7. Androm. polif. 10.6. Arctost.uv.-urs. 31.5. Bet. verr. 26.5. Camp. pers. 21.7. Card. prat. 19.6. Cent. cyan. 7.7. Cirs. het. 26.7. Corn. suec. 1.7. Crat. cocc. 24.6. Daphn. mez. 10.5. Dianth. delt. 4.7. Epil. ang. 11.7. Erioph. vag. 27.5. Frax. exc. 18.6. Geran. silv. 22.6. Junip. com. 21.6. Lil. bulk. 13.7. Menyanth. b. 12.6. Myrt. nigra b. 24.5. » f. 20.7. Nuph. lut. b. 2.7. Picea exc. b. 31.5. Pin. silv. b. 16.6. Pir. mal. b. 16.6. (reichl.) Plat. bif. b. 9.7. Pop. trem. b. 8.5. » LV. 9.10. Prun. pad. b. 1.6. (reichl. ) » f. 24.8. Rib. rubr. b. 28.5. » 1. 1283 Rub. cham. b. » f. Rub. id. b. 2.7. » f. 6.8. Sorb. auc. b. 24.6. (reichl. ) Syringa v. b. 27.6. (reichl. ) Tilia sept. b. 29.7. » LY. 17.10. 6.6. 3.8. Anfang d. Bliite. Lonic. xyl. 6.6. Luz. pil. 26.5. Lychn. visc. 26.6. Majanth. bif. 28.6. Nymph. cand. 2.7. Orch. mac. 11.7. Orob. vern. 30.5. Oxal. acet. 6.6. Oxyl. pal. 1.7. Parn. pal. 16.8. Pedic. pal. 2.7. Pimp. sax. 6.7. Pis. arv. 12.7. Puls. vern. 12.5. Pyrol. min. 28.6. P. rot. 6.7. Ran. acr. 28.5. R. aur. 26.5. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 8.6. Tussilago b. 1.5. Ulmaria b. 20.7. Vace. v.—i. b. 26.6. » f. 27.8, Viburn. op. b. 6.7. (reichl. ) Avena 8. 14.5. » Aehr. 19.7. » Ernte 26.8. Hordeum $. 27.5. » Aehr. 16.7. » Ernte 18.8. Lin. usit. S. 11.6. » D. 73m » Ernte 16.8. Secale Aehr. 5.6. » Da: » Ernte 5.8. » S. 19.8. Solan. tub. 8. 4.6. » Ernte 24.9. Mähen d. Wies. 19.7. Rhamn. frang. 27.6. Rib. aur. 14.6. R. gross. 4.6. R. nigr. 3.6. Rub. sax. 5.7. Sal. pent. 18.6. Samb. rac. 3.6. Sed. acr. 29.6. Solan. dule. 6.7. Solid. virg. 10.7. Succ. prat. 12.8. Tanac. vulg. 25.7. Tarax. off. 24.5. Trich. arv. 14.7. Trif. prat. 13.7. T. rep. 18.7. Vacc. ulig. 21.6. Verb. thaps. 13.7. Bidrag till känned. af Finl. 17 Siid-Savo. — S:t Michel (Mikkeli). — Lehrerin I. Ehnberg. 641 Bre Acer plat. b. 30.5. » BO. 9.6. » LV. 6.10. Aln. ine. b. 18.4. Betula BO. 25.5. » kb. 20.5. » LV. 10.10. Calluna b. 22.7. Caltha b. 22.5. Chrys. leuc. b. 8.7. Conv. maj. b. 10.6. Frag. v. b. 7.6. » f. 14.7. Ledum b. 26.6. Linnaea b. 8.7. Myrt. nigra b. 27.5. » £2037. Narciss. poét. b. 10.6. Oxal. acet. 25.5. Tarax. off. 20.5. 27” 15 oF Cr.; | Nuph. lut. b. 19.7. | Pir. mal. b. 13.6. Plat. bif. b. 12.7. | Pop. trem. b. 3.5. | Prun. cer. b. 12.6. | Prun. pad. b. 5.6. Quercus BO. 14.6. » Env. 21710: Rib. rubr. b. 20.5. -» FRA | Rub. cham. f. 22.7. | Rub. id. f. 11.8. | Sal. capr. b. 3.5. | Sorb. auc. b. 24.6. | » f. 22.8. Syringa v. b. 21.6. | Tilia sept. b. 29.7. » ~LV. 15.10. | Anfang d. Bliite. | Puls. vern. 5.5. | Thlasp. alp. 20.5. 90 m. ti. d. M. | Trientalis b. 13.6. Trollius b. 10.6. | Vaee. v.—1. b. 23.6. » f. 20.8. Avena S. 8.5. » Aehr. 12.7. » : Ernte 10.8. Hordeum Aehr. 12.7. » Ernte 9.8. Secale Aehr. 15.6. » Ernte 7.8. » S. 16.8. | Solan. tub. S. 24.5. » Ernte 6.9. Mähen d. Wies. 2.7. Viol. aren. 20.5. S:t Michel (Mikkeli). — Lector A. W. Nordström. Acer plat. b. 25.5. » BO. 31.5-4.6. » LV. 8.10. Achill. m. b. 1.7. Aln. glut. b. 7.5. A. ine. b. 21.4. Anem. hep. b. 22.4. A. nem. b. 9.5. Betula b. 13-16.5. » LV. 16.10. Calluna b. 24.7. Caltha b. 19.5. Chrys. leuc. b. 4.7. Conv. maj. b. 7.6. Meyanth. b. 11. Myrt. nigra b. 2. 6. Myrt. nigra. f. 18.7. on Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. Narciss. poét. b. 19.5. Nuph. lut. b. 5.7. Picea exc. b. 3.6. Pin. silv. b. 13.6. Pir. mal. b. 9.6. Pop. trem. b. 9-11.5 | » LV. 14.10. Prun. cer. b. 12.6. Prun. pad. b. 30.5. » f. 14.8. Quercus BO. 6.6. Rib. rubr. b. 27.5. | » f. 2.8. | Rub. arct. b. 13.6. Rub. cham. f. 25.7. Rub. id. b. 4.7. | » Ta 9.8. Sal. capr. b. 14.5. Sorb. auc. b. 18.6. | » ses LI Syringa v. b. 14.6. Trientalis b. 11.6. » BO. 25.5. | Hordeum S. Trollius b. 8.6. Tussilago b. 22.4. Ulmaria b. 11.7. Vacc. v.—i. b. 20.6. i » f LORS: | Viburn. op. b. 28.6. Avena S. 10-12.5. » Ernte 13.8. Fagop. b. 21.7. 26.5. » Ernte 10.8. Lin. usit. S. 8.6. » Ernte 23.8. Secale Aehr. 13.6. » [sy ue Sie » Ernte 5-9.8. » S. 16.8. Solan. tub. 8. 19-22.5. » Ernte 23-25.9. Mähen d. Wies. 14- 19.7. 2 18 Achill. millef. 1.7. Aegop. pod. 17.7. | Agrost. vulg. 6.7. Air. caesp. 7.7. A. flex. 21.7. Alchem. vulg. 2.6. Alism. pl. 13.7. Alop. gen. 26.6. Andom. cal. 29.4. A. polif. 5.6. Antenn. dioic. 2.6. Anthox. od. 13.6. Aquil. vulg. 16.6. Arab. suec. 29.4. Arctost. uv.-urs. 2.6. Artenn. vulg. 30.7. Barb. vulg. 26.6. (reichl.) Bell. per. 22.4. Berb. vulg. 29.6. Berter. inc. 13.7. Bet. od. 16.5. (reichl.) B. verr. 16.5.(reichl.) Brass. camp. 11-30.6. Calamagr. arund. 21. 7. C. striet. 17.7. Calla pal. 11.6. Camp. glom. 21.7. C. pat. 6.7. C. pers. 21.7. C. rot. 4.7. Capsella 27.4. Carag. arb. 15.6. Carex can. 15.7. C. dig. 29.6. C. eric. 2.6. C. Hornsch. 1.7. C. pallesc. 29.6. C. vesic. 26.6. C. vulg. 24.6. Car. carv. 21.6. Cent. cyan. 3.7. Cerast. vulg. 29.6. Ceref. silv. 11.6. Chenop. alb. 17.7. Cieut. vir. 11.7. Cirs. het. 11.7. C. pal. 11.7. Comar. pal. 11.7. | Corn. sangu. 27.6. Anfang d. Blite. (reichl.) Crat. cocc. 4.6. Croc. vern. 25.4. Dact. glom. 7.7. Daphn. mez. 6.5. Dianth. aren. 9.7. D. delt. 8.7. Drab. vern. 29.4. Epil. ang. 21.7. E. mont. 5.7. Equ. arv. 27.5. E. fluv. 1.7. Erig. acr. 24.6. Erys. cheir. 29.4. Fest. elat. 10.7. F. ovin. 21.7. F. rubr. 17.7. Frax. exc. 24.5. | Fum. off. 11.7. Gag. lut 10.5. Gal. niv. 20.4. | Galeops. tetr. pall. | 15.7. G. vers. 11.7. Gal. moll. 11.7. G. pal. 1.7. G. trif. 26.6. Gui 17 G. ver. 15.7. Geran. silv. 14.6. Geum. riv. 11.6. | Glech. hed. 11.6. Glyc. fluit. 13.7. | Heleoch. unigl. 26.6. Hierac. aur. 29.6. H. mur. 29.6. H. umb. 29.6. Hierochl. bor. 2.6. Hyose. nigr. 17.7. Hyper. quadr. 21.7. Iris pseud. 7.7. June. filif. 15.7. Lam. purp. 12.6. Lar. sib. 20.5. Lath. prat. 6.7. Leonth. aut. 7.7. Leuc. vern. 23.4. | Lepig. rubr. 3.7. | Lil. bulb. 6.7. | Linar. vulg. 10.7. List. ov. 31.7. Lob. dortm. 2.7. | Lol. per. 17.7. Lon. xyl. 3-6.6. Luz. camp. 24.6. L. pil. 25.5. Lychn. visc. 24.6. | Lysim. thyrs. 1.7. | Lythr. sal. 17.7. | Majanth. bif. 16.6. Matr. disc. 4.7. | M. inod. 19.6. | Melandr. prat. 8.7. Mel. nut. 24.6. Morchella 28.5. (reichl. ) Mulg. sib. 18.7. Muse. botr. 5.5. Myos. arv. 10.6. M. hisp. 10.6. Myr. gal. 29.4. Nymph. cand. 28.6. Onocl. struth. 3.9. Orch. mac. 1.7. Oxal. acet. 24.5. Oxyc. pal. 4.6. Pap. somn. 6.7. Pedic. pal. 23.6. Phleum prat. 11.7. Pimp. sax. 5.7. Pir. com. 15-20.6. Pis. arv. 6.7. Poa nem. 6.7. Polem. coer. 13.7. Polyg. conv. 12.7. P. vivip. 11.7. Pop. bals. 18.5. Pot. norv. 26.6. P. torm. 4.7. Prim. aur. 27.4. P. off. 18.5. Prunell. vulg. 10.7. Prun. dom. 20.6. Pyrol. min. 12.7. P'ArTOG AIT P sec. 12.7. P. unifl. 29.6. Ran. acr. 5.7. R. aqu. 28.6. Bidrag till känned. af Finl. RB. aur. 3.6. R. lingu. 13.7. R. rep. 1.7. Rhamn. frang. 2137: Rhin. min. 4.7. Rib. alp. 2.6. R. aur. 3.6. R. gross. 26.5. R. nigr. 4.6. Ros. can. 28.6. Rub. arct. 13.6. R. sax. 1.7. x Rum. acetosa 26.6. R. acetosella 5.7. R. crisp. 7.7. Samb. rac. 6.6. Scill. sib. 4.5. Scler. ann. 24.6. Senec. vulg. 4.7. Sil. infl. 8.7. Sinap. arv. 2.7. Solid. virg. 21.7. Spir. salic. 17.7. S. ulmif.12.6. Stell. gram. 13.6. S. media 4.7. S. pal. 13.7. Symphor. rac. 21.7. Syring. jap. 28.6. Tarax. off. 20.5. Thalictr. flav. 21.7. Thlasp. alp. 27.4. Thym. serp. 27.7. 19 Til. vulg. 27.7. Frag. prat. 4.7. Trich. arv. 11.7. Trif. hybr.30.6. T. prat. 21.6. T. rep.23.6. T. spad. 9.7. Trit. rep. 17.7. T. sativ. 2.8. Tulip. silv. 9.6. Ulm. mont. 27.5. Ver. cham. 12.6. V. serp. 11-29.6. Vic. eracc. 29.6. V.sep. 25.6. Viol. trie. 22.4. V. tric. arv. 22.4. Anfang d. Fruchtreife. Bet. od, 6.8. Rib. aur. 3.8. Ruokolaks, Imatra. Acer plat. b. 3.6. Aln. inc. b. 18.4. Anem. hep. b. 23.4. Betula BO. 21.5. Caltha b. 19.5. Chrys. leuc. b. 29.6. Conv. maj. b. 2.6. Frag. v. b. 26.5. Achill. millet. 29.6. Alchem. vulg. 26.5. Androm. cal. 16.5. Antenn. dioic. 8.6. Arctost. uv.-urs.27.5. Barb. vulg. 26.5. Camp. pat. 27.6. Carag. arb. 21.6. Cent. cyan. 4.7. Ceref. silv. 14.6. Chrysospl. alt. 22.5. Comar. p. 8.7. Coryd. sol. 2.5. Crat. ox. 7.6. Dianth. delt.9.7. Epil. mont. 14.7. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. R. nigr. 5.8. Rub. arct. 25.7. Frag. v. f. 6.7. Pir. mal. b. 12.6. Prun. cer. b. 13.6. Prun. pad. b. 1.6. Rib. rubr. b. 25.5. Rub. arct. b.6.6. Rub. id. b. 5. 7: | Sorb. auc. b. 6.6. Anfang d. Blüte. Erig. acr. 29.6. Fum. off. 12.7. Gag. min. 10.5. Galeops. vers. 9.7. Gal. bor. 28.6. G. ulig 28.6. Geran. silv. 13.6. Geum. riv. 30.5. Hier. pil. 18.6. Lonic. xyl. 5.6. Luz. pil. 10.5. Majanth. bif. 19.6. Matr. disc. 15.6. Melamp. prat. 14.6. Myos. arv. 3.6. Myrt. nigr. 30.5. Samb. rac. 13.8. Pharmazeut E. Jääskeläinen. Trientalis b. 6.6. Tussilago b. 23.4. Ulmaria b. 9.7. Viburn. op. b. 14.7. Avena S. 12-14.5. Solan. tub. S. 28.5- 5.6. Nast. pal. 30.5. Nymph. cand. 3.7. Orch. mac. 9.7. Orob. vern. 3.6. Oxal. acet. 21.5. Pedic. pal. 29.6. Pimp. sax. 14.6. Polyg. amar. 7.6. Polygon. vivip. 29.6. Pot. torm. 4.6. Prunell. vulg. 9.7. Pyrol. rot. 25.6. Ran. acr. 26.5. R. aquat. 24.6. Rhin. maj. 8.7. Rib. gross. 25.5. 20 Samb. rac. 14.6. Stell. med. 27.6. S. nem. 4.6. Tarax. off, 23.5. Thym. serp. 3.7. Trif. prat. 21.6. Willmanstrand. Calluna b. 28.7. Frag. v. f. 13.7. Myrt. nigra. f. 17.7. Prun. cer. f. 12-16.8. Prun. pad. f. 20.8. = G cod. rep. 25.7. Hyper. quadr. 17.7 T. rep. 21.6. T. spad. 27.6. Ulm. mont. 8.5. Valer. off. 16.7. Veron. cham. 7.6. V. off. 21.6. Rib. rubr. f. 3.8. | Rub. id. f. 7-9.8. | Vacc. v.—i. f. 20.8. | Avena Ernte 16.8, Anfang d. Blüte. | Lysim. vulg. 22.7. Tanac. vulg. 24.7. — Professor Th. | Hordeum Ernte 12.8. | Secale Ernte 7.8. | Mähen d. Wies.14.- | Vic. crace. 20.6. Viol. can. 26.5. | V. pal. 29.5. V. trie 21.5. Saelan. 16.7. Til. vulg. 2.8. Trich. arv. 16.7. Anfang d. Fruchtreife. Rib. gross. 26.8. R. nigr. 15.8. | Rub. arct. 23.7. | Samb. rac. 9.8. Ladoga-Karelien. — Sortawala. — Lector K. H. Hällström 61°42"n. Pr; Acer plat. b. 28.5. » BO. 7.6 Aln. inc. b. 23.4. Anem. hep. b. 24.4. A. nem. b. 12.5. Betula BO. 30.5. > £ b. 2625: Caltha b. 23.5. Coryd. sol. 6.5. Sortavala, Hakala, Chrys. leuc. b. 7.7. Conv. maj. b. 13.6. Frag. v. b. 11.6. » FIT Myrt. nigra f. 21.7. Pin. silv. b. 1.7. Plat. bif. b. 1.7. Pop. trem. BO. 13.6. » f. 2.7. 30° 42’ 6. Gr.; | Conv. maj. b. 5.6. Myrt. nigra b. 3.6. Picea. exc. b. 8.6. Pir. mal. b. 15.6. Pop. trem. b. 12.5. Prun. cer. b. 13.6. Prun. pad. b. 7.6. Rib. rubr. b. 5.6. Anfang d. Bliite. | Gag. min. 7.5. Prun. pad. b. 13.6. | Rub. id. b. 12.7. » f. 13.8. | Sal. capr. f. 23.6. | Sorb. auc. b. 24.6. | Trientalis b. 15.6. ! Trollius b. 11.6. | Vace. v.—ı:b. 23.6. Tuohtinlahti. K. H. Hällström. 10 m. ü. d. M. | Sal. capr. b. 8.5. Syringa v. b. 22.6. Tussilago b. 6.5. Avena S. 14.5. Hordeum S. 25.5. Solan. tub. S. 7.6. — Lector | Vace. v.—i. f. 22:8. | Avena Ernte 27.8. Hordeum Ernte 23.8. Lin. usit. Ernte 18.8. | Secale Aehr. 16.6. » 5: 16.7: | » Ernte 9.8. | Mähen. d.Wies. 15.7. Bidrag t. känned. af Finl. Achill. millef. 11.7. Aegop. pod. 13.7. Camp. cerv. 23.7. C. glom. 15.7. C. pat. 8.7. C. pers. 20.7. C. rot. 19.7. Card. prat. 21.6. Carex. acut. 23.6. C. pallese. 23.6. . Cent. austr. 19.7. C. cyan. 8.7. Cerast. vulg. 22.6. Cirs. arv. 22.7. Conv. polyg. 16.6. Dianth. delt. 16.7. Erig. acr. 28.6. Geran. silv. 17.6. Anfang d. Blüte. ı Hier. pil. 22.6. Hyper. quadr. 23.7. Lath. prat. 8.7. Leont. aut. 20.7. Linar. vulg. 22.7. List. ovat. 3.7. Luz. camp. 20.6. Lychn. vise. 30.6. Majanth. bif. 15.6. Melamp. nem. 28.6. M. prat. 28.6. Myos. pal. 29.6. Orch. mac. 6.7. Pedic. pal. 26.6. Pimp. sax. 20.7. Polem. coer. 5.7. Polyg. amar. 11.6. Pot. Goldb. 28.6. 21 Pyrol. rot. 3.7. Ran. acr. 21.6. R. aqu. pelt. 12.7. R. pol. 28.6. R. rep. 20.6. Rhin. maj. 30.6. Rh. min. 29.6. Rib. nigr. 21.6. (cult. ) Rub. sax. 23.6. Solid. virg. 1.8. Stach. pal. 19.7. Thalictr. flav. 12.7. Thym. serp. 4.7. Trich. arv. 12.7. Trif. prat. 27.6. Veron. longif. 17.7. V. off. 12.7. V. serp. 17.6. Geum. riv. 15.6. P. torm. 22.6. Vic. eracc. 1.1. Gymn. conops. 6.7. Suojärvi, Leppäniemi. — Forstwärter E. Mäntyvaara. 62° 14’ n. Br.; 32° 25’ 6. Gr. Acer plat. BO. 5.6. Pir. mal. b. 13.6. Vacc. v.—i. b. 13.6. Achill. m. b. 8.7. Plat. bif. b. 11.7. » f. 29.8. Aln. glut. b. 9.5. Pop. trem. b. 16.5. Viburn. op. b. 15.7. A. ine. b. 23.4. » BO. 7.6. Betula BO. 21.5. Prun. pad. b. 6.6. Avena S. 8-14.5. » b. 27.5. » f. 29.8. » Aehr. 17.7. Calluna b. 25.7. Rib. rubr. b. 7.6. » Ernte 23.8. Caltha b. 16.5. » f. 5.8. Hordeum S. 29.5. Chrys. leuc. b. 8.7. Rub. arct. b. 6.6. » Aehr. 13.7. Conv. maj. b. 6.6. Rub. cham. b. 11.6. » Ernte 20.8. Frag. v. b. 9.6. (reichl.) | Lim. usit. S. 10.6. ints Oats Rub. cham. f. 24.7. » b. 24.7. Ledum b. 13.6. Rub. id. b. 4.7. Secale Aehr. 12.6. Linnaea b. 13.7. » f. 13.8. Secale b. 7.6. Lonic. tat. f. 31.8. Sal. capr. 9.5. » Ernte 18.8. Menyanth. b. 29.6. Sorb. auc. b. 23.6. » S. 12.8. Myrt. nigra b. 27.5. Syringa v. b. 2.7. Solan. tub. 8.127.5. » f. 15.7. Trientalis b.13.6. » Ernte 24. Picea exe. b. 11.6. Pin. silv. b. 27.6. Alism. pl. 30.7. Androm. eal. 18.5. A. polif. 14.6. Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2. Trollius b. 9.6. Anfang d. Bliite. Cent. cyan. 6.7. Corn. suec. 20.6. Daphn. mez. 17.5. Mähen. d. Wies. 15.7. Dianth. delt. 15.7. Epil. ang. 17.7. Erioph. vag. 18.5. 22 Geran. silv. 21.6. Junip. com. 25.6. Lonic. xyl. 6.6. Luz. pil. 21.5. Majanth. bif. 24.6. Nymph. cand. 30.7. Orch. mac. 7.7. Oxal. acet. 27.5. Pedic. pal. 29.6. Pis. arv. 9.7. Prim. off. 13.6. Ran. acr. 11.6. Rhamn. frang. 17.7. Rib. gross. 8.6. R. nigr. 7.6. | Rub. arct. 6.6. R. saxat. 13.6. | Solid. virg. 18.7. | Tarax. off. 3.6. | Trif. prat. 8.7. | T. re Vace. ulig. 20.6. Anfang d. Fruchtreife. Bet. odor. 27.8. Epil. ang. 28.8. Geran. silv. 28.8. Majanth. bif. 11.9. Rib. gross. 29.8. | R. nigr. 13.8. Rub. arct. 25.7. Tarax. off. 19.6. Vacc. ulig.6.8. Kexholm (Käkisalmi). — Student Toini Levander. 61° 2’ n. Br.; 30° 7’ 6. Gr. Acer plat. b. 20.5. » BO. 27.5. Achill. m. b. 29.6. Aln. ine. b. 19.4. Anem. hep. b. 21.4. A. nem. b. 8.5. Betula BO. 10.5. Calluna. b. 27.7. Caltha. b. 18.5. Chrys. leuc. b. 3.7. Conv. maj. b. 7.6. Frag. v. b. 6.6. » 218.7 Air. caesp. 8.7. Alism. pl. 8.7. Arctost. uv.-urs. 22.5. Berb. vulg. 20.6. Cent. cyan. 4.7. Crat. coce. 15.6. Dianth. delt. 5.7. Epil. ang. 9.7. Frax. exc. 21.5. Geran. silv. 12.6. Lar. sib. 26.5. Lonic. tat. b. 14.6. 20. Pir. mal. b. 12.6. Plat. bif. b. 26.6. Pop. trem. b. 1.5. » BO. 3.6. Prun. cer. b. 5.6. Prun. pad. b. 29.5. Rib. rubr. b. 25.5. » 1. 5.8. Rub. id. b. 28.6. » TANT Anfang d. Blüte. Lychn. vise. 16.6. Majanth. bif. 12.6. Orch. mace. 1.7. Orob. vern. 22.5. Oxal. acet. 20.5. Philad. cor. 12.7. Prim. off. 25.5. Pyrol. min. 26.6. P. rot. 25.6. Ran. acr. 26.5. Sal. capr. b. 2 Sorb. auc. b. Syringa v. b. 13.6 Tilia sept. b. 4.8. Trientalis b. 6.6. Trollius b. 29.5 Tussilago b. 1.5 Ulmaria. b. 8. 7. Vacc. v.—i. f. 20.8. Avena Aehr. 18.7. Solan. tub. S. 28.5. Mähen d. Wies. 10.7. | Rib. alp. 25.5. R. aur. 1.6. R. gross. 25.5. Samb. rae. 2.6. Sed. acr. 2.7. Tarax. off. 21.5. Tilia vulg. 26.7. Trif. prat. 20.6. T. rep. 26.6. Vace. ulig. 5.6. Pälkjärvi, Alahovi. -— Fräulein Inez Karsten. 62° 3a Bri: Acer plat. b. 29.5. » BO. 8.6. » LV. 3.10. Achill. m. b. 5.7. Aln. inc. b. 24.4. A. nem. b. 16.5. 30° 40’ 6. Gr. | Betula BO. 29.5. » ba » LV. 28.9. Bidrag t. känned, af Finl. Calluna b. 30.7. Caltha b. 28.5. Chrys. leuc. b. 11.7. Conv. maj. b. 10.6. Frag. v. b. 8.6. » 10207 Ledum b. 26.6. Linnaea b. 12.7. Lonic. tat. b. 27. » f. 18. Menyanth. b. 9. Myrt. nigra b. 3 » fod Narciss. poét. b. Nuph. lut. b. 15.7 Picea exc. b. 9.6. Pin. silv. b. 1.7. Pop. trem. b. 15.5. » BO. 9.6. 6. 1.5. 4.7. 10.6. Cent. cyan. 6.7. Cirs. het. 17.7. Croc. vern. 16.5. Dianth. delt. 16.7. Epil. ang. 17.7. Geran. silv. 15.6. Lil. bulb. 5.7. Lychn. vise. 23.6. | 0 Rub. arct. b. 9. 28. Pop. trem. LV. 2.10. Prun. pad. b. 7.6. » f. 4. Rib. rubr. b. 5. f. » Rub. cham. b. få » f. 15.8. Sal. capr. b. 14.5. Sorb. auc. b. 21.6. » f. 8.9. Syringa v. b. 28.6. Tila sept. BO. 10.6. Tilia sept. b. 5.8. » LV. 2.10. Trientalis b. 15.6. Anfang d. Blüte. Majanth. bif. 2.7. Nymph. cand. 25.7. Orch. mac. 6.7. Oxal. acet. 5.6. Pedic. pal. 5.7. Pis. arv. 20.7. Prim. otf. 27.5. Pyrol. min. 18.7. 23 Trollius b. 9.6. Ulmaria b. 22.7. Vace. v.—i. b. 22.6. » f DHS? Avena S. 15.5. » Aehr. 18.7. » Ernte 2.9. Hordeum S. 29.5. » Aehr. 17.7. » S. 24.8. Secale Aehr. 19.6. » b26:7: » Ernte 16.8. » S. 16.8. Solan. tub. S. 28.5. » Ernte 21.9. Mähen d. Wies. 15.7. Pirot. owe Ran. acr. 8.6 Rub. arct. 9.6. Samb. rac. J0.6. Solid. virg. 10.8. Tarax. off. 28.5. Trif. prat. 30.6. | TT: rep. 8.7. Siid-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Feldmesser 62, 14°n Bris Acer plat. BO. 1.6. Achill. m. b. 12.7. Anem. hep. b. 12.5. Betula BO. 8.6. » be 1876: » LV. 4.10. Calluna b. 4.8. Caltha b. 26.5. Chrys. leuc. b. 7.7. Conv. maj. b. 17.6. Brag. v.f. 15.7. Ledum b. 8.7. Linnaea b. 16.7. Myrt. nigra f. 7. Nuph. lut. b. 11 80 Nat. o. Folk, H. 8. Vote , N:o 2. N. Molander. 21° 36’ 6. Gr.; iPiremal abs owe Pop. trem. b. 11.5. » LY. 4.10. Prun. pad. b. 18.6. Rib. rubr. b. 8.6. » f. 16.8. Rub. cham. f. 4.8. Rub. id. b. 15.7. » f. 19.8. Sal. capr. b. 10.5. Trientalis b. 15.6. Ulmaria b. 18.7. Vacc. v.—. b. 8.7. » f. 28.8. 5m. ü. d. M. Avena. Aehr. 17.7. » Ernte. 4.9. Hordeum. S. 22.5. » Aehr. 15.7. » Ernte 16.9. Lin. usit. b. 27.7. » Ernte 14.8. Secale Aehr. 18.6. D D T2 7e » Ernte 19.8. » §. 23.8. Solan. tub. S. 1.6. » Ernte 11.9, Mähen d. Wies. 17.7. 24 Anfang d. Bliite. Camp. pers. 4.8. | Lath. prat. 15.7. | Oxycoce. pal. 14.7. Comar. pal. 20.7. Lychn. fl.-cuc. 17.7. | Parnass. pai. 4.8. Epil. ang. 18.7. | Majanth. bif. 13.7. | Pyrol. min. 17.7. Glaux. mar. 4.8. Orch. mac. 20.7. | P. rot. Kristinestad. — Mag. phil. Vera Martens. Acer plat. b. 5.6. | Linnaea b.1.7. | Rub. id. b. 20.6. 0. Achill. m. b. 20.6. | Menyanth. b. 27.6. | Sal. capr. b. 28.5. Aln. glut. b. 25-28.4. | Myrt. nigra b. 7.6. Sorb. auc. b. ¥ 7. A. ine. b. 27.4. | » f. 24.7. Syringa v. b. 7.7. Betula BO. 2.6. Picea exc. b. 21.6. Trientalis b. 25.6. Caltha b. 27.5. | Pop. trem. b. 30.5. Vacc. v.—i. b. 20.6. Chrys. leuc. b. 3.7. | Prun. cer. b. 24.2. Conv. maj. b. 17.6. | Prun. pad. b. 19.6. | Solan. tub. b. 9.6. Frag. v. b. 6.6. Rib. rubr. b. 5.6. | Mähen d. Wies. 19- » 1.487. Rub. arct. b. 6.6. 20.7. Ledum b. 29.6. Wasa. — Pfarrer A. Ingman. 63° 5’ n.:Br.; 21°32’ ö. Gr; e.10 m. ti. d. M. Acer plat. b. 5.6. | Myrt. nigraf. 24.7. | Rib. rubr. f. 14.8. » BO. 10-12.6. | Pir. mal. b. 27.6. | (cult. ) Achill. m. b. 8.7. Prun. cer. b. 26.6. | Rub. cham. f. 28.7. Aln. glut. b. 1.5. Prun. pad. b. 17.6. | Rub. id. f. 11.8. A. ine. b. 24.4. | Rib. rubr. b. 9.6. | Sal. capr. b. 13.5. Conv. maj. b. 23.6. (eult.) | Syringa v. b. 3.7. Frag. v. f. 24.7. | | Vacc. v.—i. f. 28.8. Wasa. — Dr. phil. Hj. Hjelt. Acer plat. b. 4.6. | Anem. hep. b. 25.4. | Betula b. 3.6. Aln. glut. b. 6.5. (cult.) | Corylus b. 6-10.5. A, ine. b. 25.4. | A.nem. b. 13.5.(cult.)| Pop. trem. b. 9.5. | Betula BO. 2.6. Sal. capr. b. 11.5. Anfang d. Bliite. Croce. vern. 25.4. Oxal. acet. 30.5. | Ran. fic. 24.5. Galanth. niv. 21.4. | Phragm. com. 29.8. | Tarax. off. 31.5. Lar. sib. 28.5. | Prim. off. 27.5. Ulm. mont. 23.5. Luz. pil. 24.5. | Nord-Tawastland. — Karstula, Kirchdorf. — Agent J. W. Sahlstein. 62° 42’ n. Br.: 25° 16’ 6. Gr.; 120 m. ü. d. M. Acer plat. b. 9.6. | Aln. ine. b. 16.5. Calluna b. 11.8. » BO. 12.6. Betula BO. 26.5. Caltha b. 31.5. Achill. m. b. 2.7. » b. 28-5. | Conv. maj. b. 19.6. Bidrag t. känned. af Fin). Frag. v. b. 18.6. y £. 29.7. Ledum b. 20.6. Linnaea b. 18.6. Myrt. nigra b. 9.6. » i 2927. Nuph. lut. b. 18.7. Pir. mal. b. 29.6. Pop. trem. b. 20.5. Pop. trem. BO. 16.6. Prun. cer. b. 15.6. Prun. pad. b. 11.6. » f. 19.8. Rib. rubr. b. 11.6. » f. 16.8. Rub. arct. b. 6.6. | Rub. cham. b. 17.6. | Rub. id. b. 12.7. | » f.u 13:8; | Sal. capr. b. 18.5. | Sorb. auc. b. 1.7. | » 1.624189) | Syringa v. b. He | Tilia sept. BO. 2 Trientalis b. 6. 6. | Trollius b. 5.6. Ulmaria b. 20.7. | Vace. v.—i. b. 29.6. » 7729: Viburn. op. b. 10.7. 25 | Avena S. 27.5. | »o . Aehr. 16.7. re Ernte 30.8. | Hordeum §. 22.5. » Aehr. 13.7. » Ernte 13.8. | Secale Aehr. 13.6. » joy. Wt » Ernte 17.8. » S. 16.8. | Solan tub. S. 1.6. | » Ernte 20. | 9. Mähen d. Wies. 26.7. | Saarijärvi, Rahkola. — Frau A. Nordenstreng. 62°42) n. Br925° Acer plat. b. 5.6. » BO. 10.6. Achill. m. b. 5.7. Aln. ine. b. 22.4. Calluna b. 18.7. Caltha b. 22.5. Chrys. leuc. b. 8.7. Conv. maj. b. 16.6. Frag v. b. 5.6. y Fet 747. Ledum b. 21.6. Linnaea b. 8.7. Lonic. tat. f. 15.8. Menyanth. b. 16.6. Myrt. nigra b. 5.6. » 197. Nuph. lut. b. 22.7. Pir. mal. b. 27.6. 20’ ö. Gr; Plat: bif. b. 5.7. | Pop. trem. b. 1-2.5 | Prun. pad. b. 10.6. | Quercus BO. 12.6. Rib. rubr. b. 10.6. » f. 10.8. Rub. arct. b. 30.5. £5758: | Rub id. b. 15.7. | » f. 10.8. Sal. capr. b. 17.5. Sorb. auc. b. 27.6. Syringa v. b. 30.6. Trientalis b. 11.6. Trollius b. 9.6. | Tussilago b. 21.5. Rub. cham. b. 23.6. 120 m. ü. d. M. Ulmaria b. 19.7. Vacc. v.—i. b. 18.6. » f. 2.9. Viburn. op. b. 15.7. Avena 8. 15.5. |
» Ernte 37.8
Caltha b. 5.6. | Rub. cham. b. 11.6. | Hordeum S. 20.5.
Chrys. leuc. b. 16.7. | Rub. id. b. 10.7 |» Aehr. 12.7.
Frag. v. b. 19.6. | > f. 24.8. | » Ernte 9.8.
Be PTS. | Sorb. auc. b. 30.7. Secale Aehr. 19.6.
Ledum b. 19.7 | Syringav.b. 27. | » ba.
Linnaea b. 15. 7. | Trientalis b. 4.7 CN Ernte 4.8.
Myrt. nigra b. 9.6. | Tussilago b. 22.5. | » S. 12.8.
» £22227. Vacc. v.—i. b. 1.7. | Solan. tub. S. 8.6.
Pir. mal. b. 19.6. » FGI So » Ernte 18.
Prun. cer. b. 19.6.
Prun. pad. b. 12.6.
Viburn. op. b. 12.7.
9:
Mähen d. Wies. 20.7.
Kuopio. — Lector B. Stahlberg.
62258 n. Bez
Acer plat. b. 27.5.
» BO. 5.6.
» LV.1-7.10.
Achill. m. b. 24.6.
Aln. glut. b. 27.4.
» BO. 2.6.
A. inc. b. 23.4.
» BO. 29.5.
Anem. hep. b. 2.5.
» LV. 7-23.10.
° 40’ ©. Gr.;
Calluna b. 26.7.
Caltha b. 22.5.
Chrys. leuc. b. 5.7.
Conv. maj. b. 13.6.
| Frag. v. b. 5.6.
» foul
Ledum b. 15.6.
Linnaea b. 11.7.
Lonic. tat. b. 3.7.
» £1 9:8:
Menyanth. kb. 12.6.
Myrt. nigra. b. 27.5.
» £54 7:7.
Narciss. poét. b. 7.6.
100 m. ii. d. M.
| Nuph. lut. b. 9.7.
| Picea exc. b. 10.6.
; Pin. silv. 6.
| Pir. mal. 6.
| Plat. bif.
| Pop. trem.
b.
b.
b.
o>
ot Go
| Rib. rubr. = 28.
» f. 5.8.
Bidrag t. känned. af Fini.
Rub. arct. b.
Rub. id. b. 5.
» . 6.
Sal. capr. D.
Sorb. auc. b.
f.
b.
B
Hög
»
Syringa v.
Tilia sept.
Alop. prat. 22.6.
Arab. suec. 12.5.
Arctost. uv.-urs.27.5.
Capsella b.-p. 23.5.
Carex vag. 24.5.
Ceref. silv. 16.6.
Equus. silv. 23.5.
Trientalis b. 11.6.
Trollius b. 13.6.
Tussilago b. 1.5.
Ulmaria b. 15.7.
Vacc. v.—i. b. 10.6.
» f. 15.8.
Avena. 8. 6.5.
» Aehr. 16.7.
» Ernte 25.8.
Anfang d. Blüte.
Erys. cheir. 23.5.
Galanth. niv. 25.4.
Geran. silv. 14.6.
Luz. pil. 19.5.
Majanth. bif. 19.6.
Pyrol. unifl. 20.6.
Ros. cinn. 8.7.
27
Hordeum S. 22.5.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 10.8.
Secale Aehr. 13.6.
» los Gerke
» Ernte 7.8.
» S. 9.9.
Solan. tub. 22.5.-7.6.
» Ernte 20.9.
Mähen d. Wies. 14.7.
R. pimp. 10.7.
Rub. od. 19.7.
Scill. sib. 10.5.
Tarax. off. 24.5.
Thlasp. arv. 27.5.
Viol. aren. 16.5.
V. tric. arv. 275.
Suonnejoki, Kirchdorf. — Arzt J. E. Rahm.
62” 38' n. Br.; 27” 8' ö. Gr.
Acer plat. b. 6.6.
» BO. 10.6.
Achill. m. b. 2.7.
Aln. glut. b. 29.4.
A. ine. b. 22.4.
Anem. hep. b. 14.5.
(cult. )
Betula BO. 24.5.
» b 22.5.
Calluna b. 27.7.
Caltha b. 22.5.
Chrys. leuc. b. 9.7.
Conv. maj. b. 19.6.
Frag. v. b. 9.
» 215.
Ledum b. 16.
Linnaea b. 4.
Lonic. tat. b. 30.6.
» f. 1.9.
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigra b. 2.6.
» 14 25.7.
6.
7.
6.
7.
3
Narciss. poét. b. 10.6
Nuph. lut. b. 8.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2.
Picea exc. b. 11.6.
Pin. silv. b. 26.6.
Pir. mal. b. 19.6.
Plat. bif. b. 8.7.
Pop. trem. b. 7.5.
» > BO. 10.6.
Prun. cer. b. 17.6.
Prun. pad. b. 8.6.
» f. 16.8.
Rib. rubr. b. 5.6.
(cult. )
» f. 12.8.
Rub. arct. b. 7.6.
» fl. TA
Rub. cham. b. 8.6.
Rub. id. b. 6.7.
» f. 4.8
Sal. capr. b. 8.5.
Sorb. auc. b. 24.6.
Syringa v. b. 28.6.
Trientalis b. 15.6.
Trollius b. 16.6.
Tussilago b. 7.5.
» f. 14.6.
Ulmaria. b. 16.7.
Vacc. v.—i. b. 19.6.
» fl. 3.9.
Viburn. op. b. 8.7.
Avena 8. 10-22.5.
» Aehr. 16.7.
» Ernte 23.8.
Fagop. 7-19.6.
» b. 10.7.
Hordeum S. 25.5.
» Aehr. 15.7.
» Ernte 7.8.
Lin. usit. S. 11.6.
» b. 29.7.
Secale Aehr. 16.6.
» lon eel
» Ernte 8.8.
» S. 9.8.
Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 20.
9
Mähen d. Wies. 19-
23,7.
Air. caesp. 7.7.
Alism. pl. 18.7.
Androm. cal. 17.5.
A. polif 10.6.
Arctost. uv.-urs.23.5.
Bet. nan. 29.5.
B. odor. 22.5.
B. verr. 22.5.
Card. prat. 8.6.
Cent. austr. 25.7.
C. eyan. 5.7.
Cirs. het. 10.7.
Crat. cocc. 2.7.
C. oxyac. 3.7.
Dianth. delt. 7.7.
Elaeagn. arg. 8.7.
Epil. ang. 17.7.
Erig. acr. 25.6.
Erioph. vag. 7.5.
Geran. silv. 21.6.
Anfang d. Bliite.
Geum. riv. 18.6.
Hierochl. bor. 10.6.
Junip. com. 21.6.
Lonic. xyl. 21.6.
Lychn. alb. 3.7.
L. dioic. 16.6.
Majanth. bif. 19.6.
Mel. nut. 22.6.
Nymph. cand. 1.7.
Orch. mac. 5.7.
Oxal. acet. 28.5.
_ Oxycocc. pal. 29.6.
Parn. pal. 26.7.
Pedic. pal. 11.7.
Philad. cor. 28.7.
Pis. arv. 17.7.
Pimp. sax. 13.7.
Potam. nat. 6.7.
Prim. aur. 27.5.
P. off. 10.6.
Pyrol. min. 8.7.
P'TOP 62
P. unifl. 30.6.
Ran. acr. 13.6.
R. auric. 8.6.
R. polyanth. 3.7.
Rhamn. fr. 7.7.
| Rib. gross. 8.6.
| R. nigr. 11.6. (cult.)
Rub. arct. 7.6.
R. saxat. 21.6.
Samb. rac. 15.6.
Solid. virg. 18.7.
| Tarax off. 31.5.
Til. vulg. 10.8.
Trich. arv. 12.7.
| Trif. prat. 30.6.
T. rep. 29.6.
| Vacc. ulig. 15.6.
| Viol. aren. 23.5.
Anfang d. Fruchtreife.
Erioph. vag. 12.6. |
Lon. xyl. 29.8.
Rib. nigr. 12.8. (cult.) |
Buk. arct. 25.7.
R. saxat. 9.8.
| Tarax. off. 20.6.
| Vacc. ulig. 14.8.
Nord-Karelien. — Wärtsilä. — Frau Nina Karsten.
62° 10’ n. Br.; 30° 39’ 6. Gr.; 85 m. ü. d. M.
Acer plat. b. 2.6.
» BO. 7.6.
» LV. 27.9.
Achill. m. b. 9.7.
Aln. ine. b. 23.4.
Betula BO. 28—30.5
» b. 26.5.
» LV. 20.9.
Calluna b. 31.7.
Caltha b. 28.5.
Chrys. leuc. b. 9.7.
Conv. maj. b. 13.6.
Frag. v. b. 7.6.
YM UGS
Ledum b. 25.6.
Linnaea b. 15.7. |
Lonic. tat. b. 1.7.
» 18:8
Menyanth. b. 9.6.
Myrt. nigra b. 6.6.
» f. 22.7.
Narciss. poét. b. 12.6.
Nuph. lut. b. 14.7.
Picea exc. b. 7.6.
| Pim silv. b. 197%
Pir. mal. b. 16.6.
Plat. bif. b. 10.7.
Pop. trem. b. 13.5.
» BO. 9.6.
» LV. 27.9.
| Prun. cer. b. 16.6.
Prun. pad. b. 7.6.
» 9!
Quercus BO. 11.6.
» LV. 2.10.
| Rib. rubr. b. 5.6.
» TOUTES.
Rub. arct. b. 6.6.
Rub. cham. b. 6.6.
» £928. (73
Rub. id. b. 9.7.
» f. 18.8.
| Sal. capr. b. 14.5.
Sorb. auc. b. 25.6.
» f. 5.9.
Syringa v. b. 30.6.
| Trientalis b. 17.6.
Trollius b. 9.6.
Tussilago b. 6.5.
» f. .5.6:
Ulmaria b. 22.7.
Vace. v.—i. b. 28.6.
» f. 26.8.
Viburn. op. b. 10.7.
Avena §. 14.5.
» Aehr. 22.7.
» Ernte 27.8.
Hordeum S&S. 29.5.
» Aehr. 21.7.
» Ernte 23.8.
Secale Aehr. 16.6.
» b. 6.7.
» S. 10.8.
Solan. tub. S. 26.5.
» Ernte 16.9.
Mähen d. Wies. 16.7.
Bidrag till känned. af Finl.
Androm. cal. 22.5.
Arctost. uv.-urs. 22.5
Bet. odor. 26.5.
Cent. eyan. 5.7.
Cirs. het. 21.7.
Crat. cocc. 30.6.
Daphn. mez. 12.5.
Dianth. delt. 18.7.
Epil. ang. 20.7.
Geran. silv.
Lil. bulb. 5.7.
Lychn. vise. 23.6.
Majanth. bif. 2.7.
Anfang d. Bliite.
Nymph. cand. 25.7.
Orch. mac. 6.7.
Orob. vern. 4.6.
Oxal. acet. 27.5.
Parn. pal. 5.8.
Pedic. pal. 5.7.
| Pimp. sax. 16.7.
Pis. arv. 20.7.
| Pyrol. min. 12.7.
Prot. 2:7.
Edit 2272
| Ran. acr. 31.5.
Rib. aur. 10.6.
29
R. gross. 9.6.
R. nigr. 6.6.
Rub. arct. 6.6.
Sal. pent. 14.5.
Samb. rac. 10.6.
. Solid. virg. 22.7.
Tanac. vulg. 2.8.
Tarax. off. 26.5.
| Trich. arv. 11.7.
| Trif. prat. 30.6.
T. rep. 8.7.
Verb. thaps. 22.7.
Anfang d. Fruchtreife.
Daphn. mez. 26.8.
Erioph. vag. 7.6.
Rib. nigr. 15.8.
Rub. arct. 21.7.
| Samb. rac. 9.8.
Liperi, Käsämä. — Landwirt J. Puhakka.
02720 nb: .29220" 0. Gr.
Acer plat. LV. 1.10.
Betula BO. 20—28.5.
» LV. 5.10.
Calluna b. 26.7.
Chrys. leuc. b. 9.7.
Frag. v. b. 6.6.
» tig IS
Myrt. nigra b. 2.6.
» raten!
Nuph. lut. b. 15.7.
Pir. mal. b. 18.6. |
Plat: bif. b. 11.7.
Pop. trem. LV. 6.10.
Prun. cer. b. 9.6.
Prun. pad. b. 7.6.
» f. 10.9.
Rib. rubr. b. 3.6.
| Rib. rubr. f. 27.7.
| Rub. arct. b. 10.6.
' Rub. cham. b. 14.6.
| » f. 30.7.
Rub. id. b. 10.7.
| » f. 9.8.
Sorb. auc. b. 19.6.
| » 16850!
Syringa v. b. 24.6.
| Trientalis b. 13.6.
| Vaec. v.—i. b. 22.6.
| » 1 2978
Viburn. op. b. 16.7.
| Avena S. 15—27.5.
» Aehr. 25.7.
» Ernte 27.8.
Hordeum §. 5.6.
» Aehr. 20.7.
» Ernte 12.8.
| Lin. usit. S. 15.6.
| » DE TE
» Ernte 25.8.
| Secale Aehr. 14.6.
» bs 8.7.
» Ernte 10.8.
» S. 12—21.8.
Solan. tub. S. 28.5.
| » Ernte 29.9.
Trit. sat. Ernte 10.9.
» S. 12.8.
| Mähen d. 15.7. Wies.
Joensuu. — Arzt O. A. Kosonen.
Acer plat. b. 1.6.
» BO. 4.6.
» LV. 10.10.
Achill. m. b. 30.7.
Aln. ine. b. 24.4.
Betula BO. 20.5.
» b. 27.5.
> LV. 7.10.
Calluna b. 23.7.
Nut. o. Folk, H. 80, N:o 2.
Caltha b. 28.5.
_Chrys. leuc. b. 8.7.
Cony. maj. b. 6.6.
Frag. v. b. 8.6.
» £ INST:
Ledum b. 23.6.
Myrt. nigra b. 20.6.
» 1 G7
Pin. silv. b.°24.6.
Pir. mal. b. 18.6.
| Plat. bif. b. 1.7.
| Pop. trem. b. 7.5.
| » BO. 10.6
Prun. cer. b. 24.6.
Prun. pad. b. 7.6.
| Rib. rubr. b. 31.5.
| » 597.8:
| Rub. arct. b. 9.6.
30
Rub. cham. f. 5.8.
Rub. id. b. 6.7.
» f. 6.8.
Sorb. auc. b. 1
Syringa v. b. 24.
Tilia sept. b. 4.
Trientalis b. 2
Trollius b. 10.
8.5.
6.
Mittel-Ostrobothnien.
Aln. ine. b. 24.4.
Betula BO. 5.6.
» b. 3.6.
Nae ONG.
Calluna b. 14.8.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 6.7.
Conv. maj. b. 16.6.
Frag. v. b. 15.6.
DR NE
Ledum b. 19.6.
Linnaea b. 29.6.
Menyanth. b. 19.6.
Myrt. nigra b. 4.6.
» f. 28.7.
Nuph. lut. b. 11.7.
Picea exc. b. 1.6.
Tussilago n. 9.5. (En
Vacc. v.—i. b. 24.6.
» f. 24.8.
Avena 8. 14.5.
» Aehr. 20.7.
» Ernte 14.8.
Hordeum Ernte 17.8.
lehrer J. Finnäs.
| Pir. mal. b. 30.6.
Pop. trem. b. 12.5.
» BO. 17.6.
» LV. 12.10.
Prun. pad. b. 15.6.
» f. 8.10.
Rib. rubr. b. 5.6.
» 1. 15.8.
Rub. arct. b. 10.
Rub. cham. b.
»
Rub. id. b.
6
6.
fe 7.
5.
» f. 16
b.
f.
8.
20.
Sorb. auc. 7.
» 12.10.
Syringa v. b. 1.7.
Trientalis b. 15.6.
— Esse, Ofveresse.
Secale Aehr. 12.6.
» De ae
» Ernte 9.8
» S. 14. 8.
Solan. tub. S. 22.5.
» Ernte 25.9.
Mähen d. Wies. 12.7.
— Dorfschul-
Vacc. v.—i. b. 25.6.
» T:.1L1.9}
Avena 8. 12.5.
» Aher. 15.7.
» Ernte 10.9.
Hordeum S. 25.5.
3.7
» Ernte 19.8.
Secale Aehr. 18.6.
» b. 10.7.
» Ernte 17.8
» S. 20.8.
Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 16.9.
Mähen d. Wies. 20.7.
Gamla Karleby. — Lector G. Herpman.
Conv. maj. b. 19.6.
Linnaea b. 5.7.
Myrt. nigra b. 13.6.
Corn. suec. b. 19.6.
Dianth. delt. b. 14.6.
Perho, Möttönen.
Achill. m. b. 4.7.
Aln. ine. b. 17.5.
Betula BO. 30.5.
» b. 27.5.
Calluna b. 12.8.
Caltha b. 29.5
Chrys. leuc. b. 26.6.
Conv. maj. b. 18.6.
Frag. v. b. 20.6.
» — £ 30.7.
Prun. pad. b. 14.6.
Rib. rubr. b. 12.6.
Rub. cham. b. 12.6.
Anfang d. Blite.
Majanth. bif. 2.7.
Oxal. acet. 13.6.
Ledum b. 22.6.
Linnaea b. 20.6.
Menyanth. b.20-28.6.
Myrt. nigra b. 12.6.
» f. 1.8.
Nuph. lut. b. 10.7.
Picea exc. b. 14-22.6.
Pin. silv. b. 28.6.
Pop. trem. b. 22.5.
» BO. 8.6.
Trientalis b. 14.6.
Vace. v.—i. b. 2.7.
| Vacc. ulig. 27.6.
— Volkschullehrer S. Salotie.
| Prun. pad. b. 12-20.6.
» f. 20.8.
Rib. rubr. b. 12.6.
» f. 17.8.
Rub. arct. b. 4.6.
Rub. cham. b.16-24.6.
» f. 16.8.
Rub. id. b. 14.7.
» f. 16.8.
Sal. capr. b. 19.5.
Bidrag till känned. af Finl.
Sorb. auc. b. 3.7.
» f. 23.9.
Trientalis b. 8.6.
Ulmaria b. 23.7.
Vacc. v.—i. b. 30.6.
» f. 3.9.
Viburn. op. b. 10.7.
Kajanisch-Ostrobothnien.
Avena S. 20.5.
» Aehr. 19.7.
» Ernte 2.9.
Hordeum S. 23.5.
» Aehr. 16.7.
Secale Aehr. 19.6.
Puolanko,
31
Secale Ernte 19.8.
» S. 20-28.8.
Solan. tub. $S.3-5.6.
» Ernte 21.9.
Mahen d. Wies. 28.7.
Kirchdorf.
Polizeibeamter R. Alliniemi.
64° 54’ n. Br.; 27°
Betula BO. 26-28.5.
Caltha b. 14.6.
Myrt. nigrab. 12-14.6.
» f. 8.7.
Nuph. lut. b. 8-12.7.
Prun. pad. b. 30.6-
2.7
Rub. arct. b. 16.6. :
Rub. cham. b. 8-11.6.
Rub. id. f. 31.8-7.9.
Sorb. auc. b. 30.6.
Vacc. v.—i. f. 30.8-
7.9.
Avena S. 11.5.
» Aehr. 8-15.7.
» Ernte 2-7.9.
Hordeum S. 11-18.5.
43’ 6.
Gr.
Hordeum Aehr.28.6.-
ee
Secale Aehr. 26-27.6.
» Ernte 2.9.
» 8. 18-24.7.
Solan. tub. S. 28.5
2. 6.
» Ernte 8-14.9.
Mähen d. Wies. 6.7.
Nord-Ostrobothnien. — Uleaborg (Oulu). — Arzt
65° 1’n. Br.;
Acer plat. b. 8.6.
» BO. 17.6.
Achill. m. b. 7.7.
Aln. inc. b. 27.4.
Anem. hep. b. 13.5.
Betula BO. 31.5.
» b. 8.6.
Calluna b. 3.8.
Caltha b. 3.6.
Chrys. leuc. b. 12.7.
Conv. maj. b. 21.6.
Frag. v. b. 4.6.
» of. 26.7.
Ledum b. 3.7.
Linnaea b. 12.7.
Menyanth. b. 17.6.
Myrt. nigra b. 6.6.
» f. 30.7.
Nuph. lut. b. 16.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 2.
S. W. Liljeblom.
Picea exc. b. 11.6.
Pin. silv. b. 1.7.
Pir. mal. b. 1.7.
Pop. trem. k. 21.5.
» BO. 18.6.
Prun. pad. b. 18.6.
» f. 31.8.
Rib. rubr. f. 10.8.
Rub. arct. b. 5.6.
Rub. cham. b. 6.6.
» f. 29.7.
Rub. id. b. 10.7.
» f. 15.8.
Sal. capr. b. 20.5.
Sorb. auc. b. 3.7.
» f. 31.
Syringa v. b. 6.
Trientalis b. 20.6
Sn:
25° 27’ 6. Gr.; 10 m. ü. d. M.
Trollius b. 19.6.
Tussilago b. 18.5.
Ulmaria b. 18.7.
Vacc. v.—i. b. 6.7.
» f. 31.8.
Avena S. 16.5.
» Aehr. 18.7.
» Ernte. 15.8.
Hordeum $. 24.5.
» Aehr. 14.7.
» Ernte 11.8.
Secale Aehr. 22.6.
oh b. 14. 7.
» Ernte 12.8.
» NS. 10.8.
Solan. tub. S. 1.6.
Mähen d. Wies. 20.7.
32
Haapajärvi, Kirchdorf. — Forster 8. Czarnecki.
63° 45’ n. Br.; 25° 19’ 6. Gr.
Aln. ine. b. 2.5. Ledum b. 15.6. Rib. rubr. b. 4.6.
Betula b. 5.6. | Menyanth. b. 15.6. Rub. arct. b. 10.6.
Caltha b. 2.6. Picea exc. b. 10.6. |
Conv. maj. b. 15.6. | Pop. trem. b. 18.5. | Secale Aehr. 15.6.
Frag. v. b. 10.6. Prun. pad. b. 16.6. |
Lappland. — Kemijärvi, Kirchdorf. — Postverwalter
K. W. Heikinheimo.
66° 43’ n. Br.; 27° 27’ 6. Gr.; 140 m. ti. d.M.
Achill. m. b. 14.7. Pop. trem. b. 5.6. | Trollius b. 17.6.
Betula BO. 10.6. » LV. 5.10. | Vacc. v.—i. b. 5.7.
A Prun. pad. b. 26.6. » f. 8.9.
FER VE DEA. Rib. rubr. b. 17.6.
Caltha b. 11.6. Rub. arct. b. 17.6. Avena S. 20.5.
Krag. v.b. 3.7. Rub. cham. b. 14.6. | Hordeum S. 17.5.
pean nS » f. 28.7. » Aehr. 16.7.
Ledum b. 3.7. Rub. id. b. 16.7. » Ernte 12.8.
Linnaea b. 9.7. » f. 20.8. Solan. tub. S. 21.5.
Menyanth. b. 7.7. Sorb. auc. b. 9.7. » Ernte 8.9.
Myrt. nigra b. 15.6. Trientalis b. 17.6. Mähen d. Wies. 19.7.
» NDS: |
Inari, Thule. — Förster M. W. Waenerberg.
69° 6' n. Br.; 27° 12' 6. Gr.; 150 m. ü. d. M.
Betula BO. 10.6. | Pop. trem. LV. 5.10. | Trientalis b. 2.7.
pe IVA Bbl Prun. pad. b. 8.7. Ulmaria b. 2.7.
Calluna b. 13.7. | » f. 28.9. | Vacc. v.—i. b. 13.7.
Chrys. leuc. b. 7.7. Rib. rubr. b. 7.7. » f. 28.9.
Frag. v. f. 19.6.(cult.) » f. 20.8.
Ledum b. 7.7. Rub. arct. b. 7.7. Avena S. 7.6.
Linnaea b. 13.7. Rub. cham. b. 19-23. » Ernte 28.8.
Menyanth. b. 2.7. 6. ! Hordeum S. 8.6.
Myrt. nigra b. 8.7. DREH 27T. » Ernte 23-27.8.
» 213.8: Rub. id. b. 13.7. Solan. tub. S. 4-8.€.
Nuph. lut. b. 15.7. Sorb. auc. b. 23.7. » Ernte 11.9.
Pop. trem. BO. 5.7. | » keine Früchte. | Mähen d. Wies. 26.7.
BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK,
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN.
H. 80, N:o 3.
Studier Over f6roreningens inily-
tande pä strändernas vegetation och
flora i Helsingiors hamnomräde
Ernst Häyren
Frän Finska Vetenskaps-Societetens Vattenbiologiska Undersökning
Mit einer deutschen Zusammenfassung
ee
HELSINGFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG.
1921.
u A A L | | ; 5 \ { | f |
oi TER | Ki a ae TÅ + Gui a mi;
Au 200 KULAN. 200 ÄR TOUTE
ro eas | CE fire Caen LAS is
: VEN d'au FM rea i re. MN meet
LA
1 re j WETTEN
: ia ve Me ny 1 R : Ian
, { ey 8 >
k N 5 TL Le
' rer ae
2 ; | s à usé & ite, \
ie! em. J A
Th | In; art u ' ( Kar u
he i i Ae Nr
u x Pew te . '
OS | || LJ
3, 4]
mV
oor?
EC
we
—
LE
ut
=:
wi
=;
ru
Ww
=
=
' Lo :
m L
LIEN IQ ak bial
F L
1 k 4 LU
1 |
tog Ate A] Ri: N ov L
x “ u nr ner # on, > #
"SEN TH LE” SMS 2
5 UGL IM | f aaa PAS
iu i y ‘ i
I
Ad "| ir = x
ñ à ? FE m‘ '
4 y À L ”
af Bere? rye I arr till;
LE \ AN kurs) Ca à er, pak Atak ah
We i \
i '
Qi a \
Ts #
Cree ye me
2 KM) H 45
No = Pr
| a
. ‘ v Y | } ry
AT | l fate) | 1H ah } Fi À LIN kr
ink ers rural Ne, citron ro vald
N |
I
en L
'
PPT Spee j 4 4 | |
(OVI Hy
Pt: LE
ATR NA am MOY LATE. RCA
ie :
| ete
iu ai
L i
‘ x
Rt
nl 4 À : Lie,
is
ET.
HEL.
INNEHÅLL.
INLEDNING . eee
ALLMAN ÖVERSIKT . RARES PR
Skargardszoner, s. 5. eine: S. 7. ten
peratur och salthalt, s. 8. — Indelning i bäcken, s. 10. —
Föroreningen och dess inflytande pa växterna, s. 11. — För-
oreningens intensitet i olika delar av omradet, s. 18. — Strand-
regioner, s. 20.
NA Co UATE @INGBUING oo. ER eee
1. Översikt av associationerna .......
a. Bolysaproba associationer -.......:....2....-
Bacterietum compactum, s. 25.
b. Starkt mesosaproba associationer .........................
Oscillatorietum benthonicum, s. 26. — N
albidum, s. 26. — Ulothricetum albidum, s. 27. —
Cladophoretum albidum, Ss. 27. — Potamogetonetum
(P. perfoliatus) saprobicum, s. 28. — Phragmitetum
saprobicum, s. 28.
Svagt mesosaproba associationer .... ee eee
Oscillatorietum planctonicum, s. 28. — rase
tum jfluitans, s. 28. — Schizophycetum balticum, s. 29.
— Ulothricetum improvisum, s. 30. — Ileetum fulvo-
viride, s. 31. — Phormidietum membranaceum, s. 31.
— Enteromorphetum obscure-viride, s. 32. — Cladopho-
retum dilute-fuscum, s. 33. — Vaucherietum arenicolum,
s. 34. — Percursarietum arenicolum, s. 34. — Squamarie-
tum nitrophilum, s. 34.
Oligosaproba associationer b à ee
Scenedesmetum culturae, s. 35. Ba ee.
s. 35. — Lemnetum submersum, s. 35. — Cladophore-
tum fluitans, s. 36. — Vaucherietum fluitans, s. 36. —
Diziomacetum fuscum, s. 36. — Enicromorphetum
pallide-viride, s. 37. — Enteromorphetum scopulinum,
s. 37. — Potamogetonetum (P. filiformis) saprobicum,
Ss. ilo
Sid.
Oo =
bo
(wo)
IV
IV.
Citerad litteratur 7"...
Zusammenfassung ......onnn echec
e. Katliaroba associationer
Calothricetum lubricum, s. 38. — on sat
num, Ss. 38. — Fucetum balticum, s. 38. — Potamogeto-
netum (P. perfoliatus) purum, s. 39. — Charetum areni-
colum, s. 39. — Phragmitetum purum, s. 39. — Grandi-
scirpeta, Ss. 39. — Havsstrandängarnas associationer,
s. 39. — Klippfördjupningarna, s. 41. — Klippsprin-
gorna, s. 41. — Elymetum arenarium, s. 41. — Verru-
carietum nigrum, s. 41. — Caloplacetum flavum, s. 41.
— Rhizocarpetum fuscum, s. 41.
2. Vegetationen och de yttre faktorerna . 80
Ärstidernas växlingar, s. 42. — Avständet frän allen.
ytan, s. 45. — Underlagets keskaffenhet, s. 46. — Dyning
och vägsvall, s. 48. — Vattenständets växlingar, s. 49.
— Strömdrag, s. 50. — Seloken, s. 51. — Fororenings-
eraden, s. 52.
3. Associationernas ones för praktisk bedömning av
föroreningsgraden . ;
SPECIALBESKRIVNINGAR . ee 3
Fiskartorpet, s. 57. Se ee ees S. BS. ee. Ss. 58.
— Sandudden, s. 60. — Lappviken, s. 60. — Lappudden, s. 61.
— Grasviken, s. 62. — Busholmen och Sandholmen, s. 62. —
Sandviken, s. 64. — Munkholmen, s. 65. — Södra strand-
vägen, Helsingfors siminrättning, Havshamnen, s. 66. —
Brunnsparken, s. 67. — Salutorget, Skatudden, s. 68. — Norra
kajen, s. 69. — Brobergskajen, s. 70. — Kaisaniemiviken, s. 71.
— Djurgärdsviken, s. 73. — Tölöviken, s. 73. — Hagnäskajen,
Näckens gränd, Sörnäs strandväg, s. 75. — Sörnäs hamn, s. 76.
— Fran Sörnäs hamnudde till Majstad, s. 76. — Brando, s. 79.
— Rovholmen och Brändö-gärd, s. 82. — Högholmen, s. 83.
— Sveaborg, s. 84. — Drumsö, s. 84.
ABRIRORTEICKNIENG ee N re de
1. Schizomycetes .......... 81 9. Rhodophyceae ..
2., Schizophyceae .......... 90 10. Fungi ......
Bs LLAGCUOTO) =. Eee CANON 11. Lichenes .
4. Diatomaceae...... eu... 91 12. Muse. re
5. Conjugaiae "ee 98 13. M rte nes Po pe
6. Chlorophyceae.......... 99 14. Dicotyledones ..
US Characene 305 Ste ed 15. Floristisk Perot sal
8. Phaeophyceae .......... 109
Sid.
38
55
57
87
. 110
Bose IL)
seen LIAN
. 114
115
LIL 7
118
120
112
I. INLEDNING.
I Hälsovärdsnämndens i Helsingfors berättelse for ar 1904,
sid. 186, nämner ZILLIACUS, som sagda ar i hygieniskt avseende
undersökte vattnet i olika delar av stadens hamnomräde, att
vattnet i Kaisaniemi- och Tölövikarna innehöll rikligt med
alger, sa att det tidtals var alldeles grönfärgat. Denna före-
teelse studerades närmare i augusti 1907 av LEVANDER, som
ien artikel i Luonnon Ystävä i april 1908 meddelar, att vatt-
nets grönfärgning i Tölöviken berodde av den massvisa före-
komsten av tvenne alger: Anabacna spiroides och Oscillatoria
Agardhii, den senare uppträdande i slutet av manaden. Sagda
Anabaena-art hade han observerat i viken redan 1901.
Sommaren 1908 företog BERGMAN, assisterad av KLINGSTEDT
sasom botanisk fackman, omfattande undersökningar av Hel-
singfors affallsvattens inverkan pa vattnen kring staden. I redo-
sörelsen för arbetet, som publicerades i slutet av samma ar,
lämnas mälande skildringar av Tölövikens rabarberkrämartade
ytvatten och gasbubblornas uppstigning under vackra sommar-
dagar, en del smutsvattenorganismer omnämnas, och talrika
analysdata meddelas, bl.a. även av bakteriologisk art. Den
17 juli uppträdde massvis Osc. Agardhii, den 1 augusti var
Anabaena spiroides i övervikt.
I en uppsats av ar 1910 tillämpar förf. av dessa rader den
av KOLKWITZ och Marsson genomförda indelningen av smuts-
vattnets växter i poly-, meso- och oligosaproba arter pa forhal-
landena i Helsingfors och framhaller, att bland brack- och salt-
vattnets arter i synnerhet former av släktet Hnteromorpha
känneteckna förorenat vatten.
Nat. o. Folk, H. &0, N:o 3.
Ar 1913 redogör LEVANDER närmare for planktonbeskaffen-
heten (vaxt- och djurplankton) i Helsingfors inre hamnar. Det
i hamnvattnet levande plankton karakteriseras sasom ett brack-
vattenplankton, hyphalmyroplankton, som i högre grad än
Finska vikens plankton närmar sig artbeskaffenheten av söt-
vattenplankton. Sasom kännetecknande för detsamma fram-
hälles därjämte rikligheten av saprobier, vilka fördelas i grup-
per i enlighet med KoLKwITz-MARssons system. — I ett med-
delande av ar 1918 redogör samme författare for nagra invid
Södra strandvägen företagna planktonhavningar, varvid bl. a.
erhöllos ägg av människans breda bandmask, ett nog sa kraftigt
exempel pa graden av hamnvattnets förorening.
Är 1911 hade emellertid Drätselkammarens i Helsingfors
dävarande ordförande, statsrädet A. GRIPENBERG, hos kam-
maren framställt om vidtagande av åtgärder för avlägsnande —
av de olägenheter, som uppsta genom att kloakvattnet avledes «
i de staden omgivande vattnen alldeles invid stränderna. Fra-
gan behandlades av Hälsovårdsnämnden, Byggnadskontoret
dr de
och Styrelsen för stadens allmänna arbeten, varjämte utlåtande «
inbegärdes av experter. I juli 1915 ingick Drätselkammaren
till Stadsfullmäktige med framställning i ärendet och föreslog
tillsättandet av en kommitté med uppdrag att införskaffa när-
Day
mare utredning rörande de ifrågavarande missförhällandena «
samt avgiva utlatande jämte preliminärt förslag i fragan om
reglering av stadens avloppsförhällanden (Drätselkammarens
betänkande N:o 1 i fraga om reglering av stadens avlopps-
förhällanden, utgörande Helsingfors Stadsfullmäktiges handlin-
- = ° -
gar N:o 41 för är 1915).
Due
Den sedermera tillsatta kommitten utförde en del under- ;
sökningar rörande föroreningen invid de nuvarande kloak-
mynningarna och kring förlängda sådana vid havsbottnen
utmynnande. För belysning av hithörande frågor var emeller-
tid en mer omfattande undersökning rörande vattenomsättnin-
gen i hamnområdet nödig, och för åstadkommande av en sådan
—] 6
vände sig kommittén till Havsforskningsinstitutet. Under aren —
1919 och 1920 företog institutet i fjärdarna kring Helsingfors
mätningar för utrönande av temperatur, salthalt och syrehalt
samt gjorde bestämningar rörande syretäringen och ammoniak-
Bidrag t. känned. af Finl.
mängden, varigenom material sammanbragtes för en allsidig
utredning av vattenomsättningsförhällandena (man jämföre
hos WITTING i Havsforskningsinstitutets skrift N:o 1, sid.
3425, och N:o 7, sid. 21). Materialet ar publicerat i Havs-
forskningsinstitutets skrift N:o 8.
Da det var önskvärt, att tillfället utnyttjades i och för en
samtidig undersökning i zoologiskt-botaniskt avseende, pä-
begynte professor K. M. LEVANDER, i samarbete med Havsforsk-
ningsinstitutet och med bidrag av Finska Vetenskaps-Societeten,
vären 1919 inom Helsingfors-omradet en serie hithörande under-
sökningar, vilka fran och med ar 1920 övertagits och fortsatts
av den vid Societeten detta ar inrättade Vattenbiologiska Under-
sökningen, där professor LEVANDER fungerar såsom ledare.
Undersökningarna hava omfattat planktonbeskaffenheten samt
strändernas djur- och växtbestånd inom områdets olika delar
under särskilt beaktande av föroreningsgraden. De plankto-
logiska undersökningarna ha utförts av magister I. VÄLIKANGAS,
de zoologiska strandundersökningarna av prof. LEVANDER och
de botaniska, - för vilka i denna publikation redogöres, av för-
fattaren (jfr. berättelsen i F. Vet.-Soc. Övers., Bd. 63, Avd. C,
N:o 3).
Det botaniska materialet har sammanbragts under inalles
39 strandexkursioner, vartill komma talrika iakttagelser och
provtagningar av mer tillfällig natur. Härvid har växtligheten
undersökts saval nere i vattnet till c. 0.5 à 1 m djup vid medel-
vattenstånd som ovan detta till 0.5 à 2m. Däremot har plank-
ton, bottenvegetationen pa större djup och den supramarina
vegetationen i allmanhet icke beaktats. Under exkursionerna
ha forts anteckningar, som kompletterats genom undersökning
pa laboratoriet av dels medférda färska prov, dels for vinter-
studium upplagt algmaterial. Undersökningarna ha i huvud-
sak omfattat stadens strandlinje fran Humleviken i W till
Majstad i E, Brändö, Högholmen och en del av Drumsö, sam-
manlagt c. 28 km strandlinje.
Under arbetets fortgang har jag bistatts med rad och dad
av professor K. M. LEVANDER, som även personligen deltagit
i några av exkursionerna. Härför samt för det livliga intresse,
som städse kommit arbetet till del fran professor LEVANDERS
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
4
sida, far jag framföra uttrycken av min varma tacksamhet.
Vidare far jag uttala min synnerliga erkänsla till läroverks-
adjunkten, dr. Davıp E. Hyımö i Varberg, som pa det mest
förekommande sätt ställt till disposition ett rikhaltigt Ulvaceae-
material och uppoffrat tid pa en omfattande skriftväxling |
rörande en del hithörande, kritiska former. Jämväl far jag
tacka professor N. WILLE i Kristiania, som välvilligt bestämt
tvenne alger, lektor C. W. FoNTELL i Åbo. som bestämt en del
diatomaceer, doktor HARALD LINDBERG, vilken godhetsfullt
biträtt vid avfattandet av de latinska diagnoserna, ävensom
direktorn för Havsforskningsinstitutet, professor ROLF WITTING,
som utlånat klichéerna till figg. 2—4.
rn
Bidrag t. känned. af Finl.
II. ALLMAN ÖVERSIKT.
Skärgärdszoner. I Helsingforstrakten, där skärgärden har
relativt ringa utsträckning, äro de med kustlinjen parallela
skärgärdszonerna: havsbandet, yttre och inre skärgärden samt
kusten (i inskränkt bemärkelse), icke alldeles iôgonenfallande.
Havsbandet med dess större salthalt, kala klippor och starka
dyning sträcker sig ända fram till Drumsö och Märrholmen,
Uttern, de numera genom utfyllning förenade Sand- och Bus-
holmarna, Munkholmen, Södra strandvägen, Flisholmen och
övriga holmar utanför Havshamnen, och österut gär gränsen
längs yttre stranden av Sveaborgsöarna och Sandhamn.
Det yttre skärgärdsomrädet omfattar vattnen N om Drumsö
till Granö, Fölisön och Räholmen ävensom E om staden Kron-
bergsfjärden in till Brändö, Södra och Norra hamnen med Kaisa-
niemi- och Djurgärdsvikarna. Med dess inre gräns samman-
faller nagorlunda utbredningen av nägra halofila strandväxter:
Allium schoenoprasum, Juncus Gerardi, Triglochin maritimum,
Glaux och Plantago maritima förekomma pa de yttre strän-
derna fran Sandudden till Brunnsparken, pa Högholmen och pa
Brändö i SE och t. o. m. längre inåt, ungefär till Härtonäsbron.
Liknande utbredning ha Phalaris, Puccinellia retroflexa och Ely-
mus, vilka dock icke anträffats pa Brando.
Inom det yttre skärgärdsomrädet faller största delen av sta-
dens hamnar, och man är här i tillfälle att iakttaga, hurusom
den i Nylands yttre skärgärd vanliga vegetationen ersatts med
en det förorenade vattnets och de förorenade strändernas vege-
tation. Yttre skärgärdens förnämsta karaktärsväxt, Fucus
vesiculosus, ar antecknad blott fran Lappudden och Drumsö
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
: Lappuike
Ke
Fig. 1. Karta över Helsingfors hamnomräde. De streckade partierna voro
1919—1920 bebyggda. Skala 1:75,000. — 1 Fölisön, 2 Räholmen, 3 Edes-
holmen, 4 Bruden, 5 Märrholmen, 6 Skällarn, 7 Fiskarviken, 8 Uttern, 9 Inre
Sandvikshamnen, 10 Munkholmen, 11 S. strandvägen, 12 Flisholmen, 13 Hays-
hamnen, 14 Harakka, 15 Ulrikasborgs badhus, 16 Blekholmen, 17 Salutorget,
18 Elisabetstorg, 19 Brobergshamnen, 20 Kaisaniemiviken, 21 Djurgärdsviken,
22 Sörnäs strandväg, 23 Sörnäs hamn, 24 Stora Nätholmen, 25 Sörnäs fän-
gelseomräde, 26 Byholmen, 27 Kasinoudden, 28 Rovholmen, 29 Stora och Lilla
Bässen, 30 Pilviken, 31 Paloholmen, 32 Vrakholmen.
(samt den i yttersta zonen belägna Busholmens S-strand) och
saknas helt och hället i stadens hamnar. Likasä saknas i om-
radets mera förorenade delar flere av den övre sublitoralregionens
vanliga arter, såsom Ectocarpus-arterna och Pylaiella litoralis,
Cladophora erystallina och Chorda filum, eller äro de tvinande
och besatta med diatomaceer och till följd härav för ögat brun-
Bidrag t. känned. af Finl.
färgade, sasom mycket ofta ar fallet med Cladophora glomerata.
I stället ser man en rik och t. o. m. luxurierande Hnteromorpha-
vegetation, vilken sasom ett grönt band stracker sig kring strän-
derna och i synnerhet vid lågvatten om hösten tilldrager sig
uppmärksamhet. Ovanom denna, alltsa vid högt och vid medel-
vattenstånd i vattenbrynet, träffas likaså smutsvattenarter,
såsom Ulothrix subflaccida, Ilea fulvescens m.fl., vilka upp-
träda i stället för den på ifrågavarande nivå sedvanliga Calo-
thrix scopulorum. Ännu högre uppåt på klippor och stenar
finner man endast fragment av de rena skärgärdsvattnens lav-
bälten; eller ock saknas lavvegetation, likasom ingenstädes lavar
iakttagits på de utfyllda strändernas stenar eller på stenkajerna.
Till det inre skärgårdsområdet hänföras Bredviken, Tölö-
viken (i inskränkt bemärkelse, innanför järnvägsbanken), vatt-
nen mellan Brändö och Brändö-gård samt större delen av
Gammelstadsfjärden. På nordvästra stranden av Brändö samt
nedanför Sörnäs fängelse och Hermanstad utmynna kloaker,
och här träffas smutsvattenvegetation av redan antydd beskaf-
fenhet. Tölöviken hör till undersökningsomrädets mest för-
orenade partier med kringflytande smutsalgtofsar och tydligt
inslag av saprofila organismer i strandängarnas och helofyt-
samfundens bottenskikt. Sasom en karaktärsväxt för det inre
skärgärdsomrädet kan anges Lemna trisulca, vilken dock skyr
de av affallsvatten fororenade delarna. Till följd av vattnets
mindre salthalt finnas en del sötvattenarter i riklig mängd.
Den innersta zonen är i Helsingforstrakten alldeles frag-
mentarisk. Hit höra Lill-Hoplaksviken och de innersta, vass-
bevuxna delarna av Gammelstadsfjärden. Dessa platser hava
icke ingått i undersökningen.
Rörande luftklimatet, såsom varande av sekundärt intresse
för denna undersökning, meddelas icke några uppgifter, utan
hänvisas till förefintliga tabeller och sammanställningar. Där-
emot skola här lämnas sammanträngda översikter av djup-
förhållanden, vattentemperatur och salthalt, alltså faktorer
som stå i närmaste samband med vattenvegetationen.
" Djupförhållanden. Djupförhållandena, som äro av betydelse
för vattenomsättningen och därigenom även för strandområdet,
framstå tydligt på den av Havsforskningsinstitutet över Helsing-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
forstrakten uppgjorda kartan i skalan 1 : 50000, redigerad av
mag. Risto Jurva (jfr. fig. 2). Den djupaste rännan sträcker
sig i S—N riktning in emot Gustavsvärd, där den delar sig i
en östlig gren mellan sagda halvö och Alexandersön samt en
västlig genom Längörnsundet. Den förra när in vidpass till
mitten av Kronbergsfjärden, den senare till vattnet strax S om
Skatudden. Djupet har smäningom avtagit. Strax utanför
Alexandersön är det över 30 m, i rännornas inre delar 15—20 m.
Större delen av Kronbergsfjärden är 10—15 m djup, med rän-
nor in iS och N hamnarna samt ett stycke förbi SE-udden av
Brändö. Södra hamnen är vid Skatuddskajen 8—10 m, i övrigt
6—8 m djup, Norra hamnen vid kajerna i allmänhet blott 2—4m,
vid Skatudden dock 4—6 m. Vikarna innanför Långa bron äro
under 4m. Vid Sörnäs hamnudde nås ställvis ända till 2 m djup.
Gammelstadsfjärden uppvisar ett djup av 4—6 m endast
på ett litet område strax W om udden vid Brändö-gård. I
övrigt är djupet 2—4 m och i den allra största och hela inre delen
under 2m. Något bättre äro djupförhållandena i viken Som
Härtonäs, E om Brändö; här går 4-meterskurvan rätt nära
den nuvarande strandlinjen.
Västerut når 6-meterskurvan in till kajerna i Sandviken
och stryker tätt förbi Sand- och Busholmarna, ett stycke in
i Gräsvikens mitt och bra nog långt in i Lappviken samt tätt
intill Sandudden. Även det 10—15 m djupa vattnet når helt
nära udden och ännu ett stycke längre in. Edesviken och
Humleviken äro grunda, under 4 m.
Vattentemperatur och salthalt. Läsaren hänvisas till det av
GRANQVIST och Bucu i Havsforskningsinstitutets skrift N:o 8
publicerade primärmaterialet ävensom till den översikt WITTING
i samma skriftserie N:o 11 meddelar (icke utkommen när detta
tryckes). Materialet omfattar observationer från april 1919
till maj 1920 å 19 fjärdstationer jämte 8 extra stationer i Tölö-
viken samt 15 strandstationer. Närmast intressera oss i detta
sammanhang strandstationerna; hithörande observationer finner
man i det förstnämnda arbetet sid. 27—38 och dessutom sam-
manställda i en tabell (sid. 13), utvisande månadsmedeltalen.
Högst stiger strandtemperatureni de inre vikarna
om sommaren, i medlet av juli 1919 vid Botaniska trädgården
Bidrag t. känned. af Finl.
och vid Djurgårdsvägen till 23° à 24°, t. o. m. 25°C, medan
den samtidigt uti Skatuddskanalen och vid Brunnsparken var
20° a 22°, någon gang 23° och ute vid Grahara 18°—20°. I au-
gusti avtager den tämligen raskt till 11° a 13° resp. 7° a 8°.
I september häller den sig ungefär vid samma gradtal. I medlet
av oktober sker omsvängningen; vattnet i de inre vikarna har
avkylts och ar nu kallare 4n ute i havet. Den 8 november pa-
begynnes isläggningen invid Botaniska tradgarden, medan tem-
peraturen vid. Grahara haller sig vid 4° a 5° och isbildning in-
triffar forst den 20 december.
I slutet av mars 1920 försiggär islossningen, och redan i
början av april finner man strandvattnet starkare uppvärmt i
Tölöviken än vid Grahara. Den 1—10 maj visa observationerna
vid Botaniska trädgärden 8° a 10°, vid Grahara blott 2° a 4°.
Vattenvegetationen i de inre vikarna gynnas salunda av
en betydligt högre temperatur under den allra största delen av
vegetationsperioden, nämligen april—oktober.
Salthalten uppvisar inom omrädet stora variationer,
vilka vad strandvattnet vidkommer i sina huvuddrag framga
ur tabellen i det citerade arbetet sid. 13. I hög grad utsötande
verkar tilloppet av vatten fran Vanda a; utanför Arabia i Gam-
melstadsfjärden var salthalten i augusti och september 1919,
de månader den över huvud var störst, endast 2.66 resp. 2.44 9/59.
Samtidigt var den i Djurgards- och Kaisaniemivikarna omkr.
4.90 resp. 5.16 /,,; således en betydande skillnad. Vid Grahara
var medeltalet för salthalten samma månader 5.51 och 5.69 %/oo-
Den största salthalten inom observationstiden mättes a Gra-
hara 24. 10.19 och uppgick till 5.95 °/)).
Under de sena höstmänaderna och i synnerhet under vin-
tern, da istäcket ligger, avtager salthalten 1 strandvattnet i
betydande grad. Medeltalen för Botaniska trädgärden äro:
nov. 3.39, dec. 1.97, jan. 2.43, febr. 2.06, mars 0.71 och april
0.80 9/10; övriga stationer uppvisa liknande serier, med mindre
hastigt avtagande salthalt ju längre utåt mot havet de äro
belägna. Efter islossningen ökas salthalten ånyo.
Den låga salthalten under vintern har ringa inflytande på
vegetationen, som denna årstid i de inre vikarna över huvud
befinner sig i vila.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
10
Indelning i bäcken. På grund av olikheter i avseende à
djup, vattentemperatur och salthalt samt med hänsyn tagen
till naturliga gränser (ôbarriärer, sund) kan vattenområdet
kring Helsingfors uppdelas i ett antal naturliga bäcken eller
bassänger, vilka, med användning av samma benämningar som
Fig. 2. Ga Gammelstadsfjärden, Su Sunden, No Norra hamnen,
Tö Tölöviken (i vidsträckt bemärkelse), Sö Södra hamnen, Kr
Kronbergsfjärden, Tu Turholmsfjärden, Ta Tavelfjärden, Dr Drumsö-
fjärden, Fö Fölisöfjärden, Ho Hoplaksviken, Br Bredviken, Lö
Lövöfjärden. — Skala 1: 150,000. — Klichen benäget utlånad från
Havsforskningsinstitutet.
hos WITTING, äro följande (fig. 2): 1) Gammelstadsfjärden med
sitt grunda, utsötade vatten, sträckande sig söderut till bron
mellan Sörnäs och Brändö och med en mot SE inskjutande vik
till bron mellan Brändö och Härtonäs; 2) Sunden mellan Brändö,
Blabergslandet och Sörnäs hamnomräde; 3) Norra hamnen,
med djupare rännor och mestadels djupare strandvatten samt
större salthalt, sträckande sig mellan Bläbergslandet, Höghol-
men och Skatudden 4 ena sidan samt Sörnäs och staden a den
Bidrag t. känned. af Finl.
ST EET
11
andra; 4) den från Norra hamnen västerut inskjutande, grunda
Tölöviken med starka årsamplituder i avseende å vattentempe-
ratur och salthalt; 5) Södra hamnen mellan Skatudden, Salu-
torget och Blekholmen, egentligen utgörande en vik av 6) Kron-
bergsfjärden, som utbreder sig mellan staden, Skatudden och
Högholmen i W, Brändö i N, Degerö i E och Sveaborg i S, med
betydligare djup och avsevärd salthalt, utsändande mot NE
7) Turholmsfjärden, mellan Brändö, Härtonäs och Degerö;
8) Tavelfjärden, vattenområdet S om staden ut till djuprännorna
och de yttre klipporna; 9) Drumsöfjärden, SW om staden till
Rönnskär, Melkö och Drumsö, i N till sundet mellan Drumsö
och Märrholmen; 10) hamnarna och vikarna i S och SW: den
grunda Havshamnen, den djupa Sandvikshamnen, den grunda
Gräsviken och den åter djupare Lappviken, en rätt heterogen
grupp, men alla tämligen avstängda och därför påverkade av
land-faktorer; 11) Fölisöfjärden från sundet vid Märrholmen
norrut till Granö och fastlandet, med ett djupare avsnitt i S
och i N ett grundare, delat genom Fölisön i två hälfter, och
med de i avseende a naturbeskaffenhet något avvikande, grunda
Edesviken och Humleviken i N innanför Raholmen; 12) den
grunda och fran saltsjön nästan avstängda Hoplaksviken;
13) längst i NW den relativt grunda Bredviken samt 14) Lövö-
fjärden S därom, vilken likasom de tvä föregäende icke med-
tagits vid föreliggande undersökning.
Fororeningen och dess inflytande pa vaxterna. Hamnvatt-
net i Helsingfors förorenas i främsta rummet genom tillförsel
fran stadens 45 kloaker, vilka äro tämligen jämnt fördelade
längs stränderna och alla utmynna tätt invid dessa. Manga
av dem tömma sitt innehall i bottnen av vikarna, vilka själv-
fallet härigenom i langt högre grad förorenas än om spillvattnet
leddes ut till uddar och öppna stränder eller genom särskilda
ledningar längs bottnen längre ut till havs (sasom är fallet
t. ex. i Köpenhamn). Varje vik och varje hamnparti har
sin kloak (fig. 3). Den västligaste (N:o 1) mynnar ut i en
liten bukt av Humleviken, där, sannolikt till följd av ström-
förhällanden, vattnet mer än pä andra ställen stagnerar och
ger upphov till en mycket iögonenfallande förorening. I
bottnen av Lappviken utmynnar en betydande kloak (N:o
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3,
12
5), astadkommande en massutveckling av kringflytande Ente-
romorpha, som i den lugna viken med dess ringa bättrafik
j synnerhet sommartid blir mycket pafallande. Följande
större kloak (N:o 8) utmynnar i Sandvikshamnen och ästad-
kommer betydande förorening i synnerhet längst i NW,
dit vattnet fran densamma gärna söker sig. Vattnet uti inre
Lokaviemärien suut.
Kloakmynningarna.
O 13-120cm.
© 75-90 »
o 15-60 »
Putkijoht Oo
Rörledrning
else
Helsingfors
Fig. 3. Helsingfors stads kloakmynningar. Skala
1: 75.000. — Klichén från Havsforskningsinstitutet.
delen av hamnen, innanför järnvägsbanken, ar betydligt
renare. Vid Södra strandvägen träffas åter en större kloak
(N:o 11), men då röret dragits 75 m ut i sjön och läget är öppet
är föroreningen icke påfallande. Detta kan däremot ej sägas
om N:o 12, som jämte den mindre N:o 13 förorenar hela
Havshamnen. En stor kloak (N:o 18) finner man vidare vid
Salutorget, där vattnet i E är grågrumligt och orent, men tack
vare den öppna kommunikationen med Kronbergsfjärden dock
hålles någorlunda luktfritt.
Bidrag t. känned. af Finl.
13
Komma vi sa till kloakerna N:ris 29 och 37, bada hörande
till stadens största och utmynnande pa var sin sida om Bro-
bergshamnen, dar vattnet blir starkt fororenat, men pa grund
av den öppna vägen österut röner rätt snabb omsättning.
I Tölöviken utmynna numera endast en medelstor och två
mindre kloaker, men föroreningen härstädes likasom i Djurgårds-
och Kaisaniemivikarna blir dock betydande, till stor del beroende
på det förorenade vattnet i Brobergshamnen, som vid stigande
vattenstånd drager sig åt W under Långa bron, in i de sist-
nämnda vikarna. Vid Sörnäs strandväg utmynna fyra mindre
och en mycket stor kloak (N:o 42), alla med öppet läge, vari-
genom föroreningen icke blir alltför påfallande. Slutligen finnas
tre mindre kloaker i viken mellan Hermanstad och Majstad.
En mindre del av det förorenade vattnet härrör från kloa-
kerna på Brändö och Sveaborg, från öppna diken (t. ex. i bott-
nen av Tölöviken, i Sörnäs och på Drumsö), från avfallsrännor
och vid vattnet uppförda avträden (t. ex. vid början av bron
till Brändö år 1919) samt i någon mån från Vanda å, som flyter
genom bl. a. Baggböle och Åggelby samhällen och här emotta-
ger gödselvatten från åkerdikena jämte annat avfallsvatten.
Härtill kommer den orenlighet, som direkte genom regnvattnet
nedspolas från torg och gator, kajer och stränder, ävensom av-
fallet från talrika i hamnarna liggande fartyg m. m.
Med hänsyn till föroreningens omfattning hänvisas till Havs-
forskningsinstitutets skrift N:o 11, sid. 27, där spillvattenkvan-
titeten för ar 1915 beräknas till 0.35 m® per sekund, vilket mot-
svarar c. 30,000 m? per dygn och c. 11 millioner m? per år.
Vidare framgår ur i manuskript föreliggande kemiska under-
sökningar av kloakvattnet, som utförts av BERGMAN åren
1916—1919, att mängden föroreningar i kloakvattnet (avdunst-
ningsaterstoden) utgör 1 kg per m?, därav 0.43 kg organiska
ämnen. Detta blir c. 4.7 millioner kg organiska ämnen per år.
I en avhandling av ar 1920 framhåller K. BucH (sid. 12),
att den normala ammoniakhalten i öppna havet ungefärligen
ligger mellan 0.01 och 0.05 mg per liter. Högre värden förekomma
blott undantagsvis, och värden över 0.1 tyda med säkerhet pa
lokal förorening. Upplysande äro hans studier över Helsingfors-
omrädet, dar vardena i allmänhet voro laga som i öppna havet
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
14
och högre blott i närheten av kloakmynningar och andra för-
oreningskällor, t. ex. i Brobergshamnen 0.18 i början av sept.
1919 och 0.24 den 27 okt. Detta gäller emellertid blott sa länge
vattnet är isfritt. Under vintern finner man för ytvattnet strax
under isen höga värden nästan överallt i området, ända ut till
närheten av iskanten. Härav drages slutsatsen, att det saltfattiga,
förorenade smutsvattnet under vintern breder ut sig såsom ett
tunnt ytlager under isen över hamnområdet i dess helhet.
Denna rikliga tillförsel av främst organiska, i sönderdelning
stadda ämnen måste självfallet utöva ett stort inflytande på
vattnets vegetation och djurbestånd. Det fritt svävande plank-
ton uppvisar en annan sammansättning än på ställen med rent
vatten, och såväl botten- som strandvegetationen förändras.
På grundvalen av växternas egenskap att i olika grad tåla
eller tilltalas av förorenat vatten utarbetade KoLKkwIitz och
MARSSON (1908) sin bekanta, numera allmänt använda upp-
delning av smutsvattenväxterna eller de s. k. saproba växterna
i fyra grupper: de polysaproba, de starkt och svagt mesosaproba
samt de oligosaproba arterna. Därtill fogade nämnda författare
ännu en kategori, de katharoba arterna, vilka sky förorenade
ställen eller utträngas därifrån av andra arter och därför huvud-
sakligen finnas på rena platser. Systemet gäller sötvattenfor-
mer. Genom jämförande iakttagelser i naturen kunna emeller-
tid, såsom redan tidigare antytts (HÄYREN 1910), brack- och
saltvattenformer här lätt inordnas. På så sätt erhålles följande
översikt över Helsingforstraktens strandarter. Vid förtecknin-
gens uppgörande ha främst de i större mängd eller allmänt före-
kommande arterna beaktats.
1. Polysaproba arter: talrika arter småbakterier,
Spirillum tenue, Zoogloea ramigera, Beggiatoa alba, B. leptomiti-
formis, Phragmidiothrix multiseptata, Spirulina Nordstedti och
Sp. subsalsa (vid massuppträdande), Huglena viridis (coll.; vid
massuppträdande).
2. Starkt mesosaproba arter: Sphaerotilus natans,
Cladothrix dichotoma (hos K. et M. svagt mesosaprob, men före-
kommer i Helsingforsomrädet städse tillsammans med andra träd-
bakterier och bör därför här föras till samma grupp som dessa),
Thiothrix nivea, Chromatium bipolare, Lamprocystis roseopersicina,
Bidrag t. känned. af Finl.
15
Thiospirillum sanguineum, Spirochaete plicatilis, Oscillatoria cha-
lybea, O. formosa, O. tenuis, Spirulina N ordstedtii och Sp. sub-
salsa (vid sparsam förekomst), Phormidium auctummale, Euglena
viridis (coll.; vid sparsam förekomst), Mucor sp.
3. Svagt mesosaproba arter: Oscillatoria Agar-
dhu (av K. o. M. ar 1908 förd till de oligosaproba arterna, år
1909 vid massvis forekomst till denna grupp), Anabaena baltica
(ifall massvis), Nodularia spumigena (massv.), Aphanizomenon
flos-aquae (massv.), Enteromorpha crinita med dess talrika for-
mer, E. tubulosa, E. flexuosa, Percursaria percursa, Ilea ful-
vescens, Ulothrix subflaccida (svagt utpräglad), Stigeoclonium
tenue (av K. o. M. räknad närmast till foregaende grupp),
Vaucheria sphaerocarpa, Lagenidium Rabenhorstü, Rhizophi-
dium sp.
4. Oligosaproba arter: Gomphosphaeria litoralis,
Phormidium tenue, Ph. corium, Cyanomonas americana, Bacilla-
ria paradoxa, Gomphonema olivacea, Rhoicosphaenia curvata
(K. o. M. hänföra de två sistnämnda arterna till föregående
grupp, vilket dock icke stär i överensstämmelse med förhällan-
dena i Helsingfors-omradets brackvatten), Scenedesmus acumi-
natus, Sc. bijugatus, Sc. quadricauda (de tre senaste arterna
föras av K. o. M. till föregående grupp, dock med vissa för-
behall), Enteromorpha clathrata, E. Hopkirkii, E. intestinalis
(s. str.), Ulothrix pseudoflacca, Rhizoclonium riparium, Cladophora
marina (svagt utpräglad), Lemna trisulca (maturlig» förorening).
5. Mer eller mindre indifferenta arter: Potamo-
geton-arterna, Phragmites communis, Scirpus maritimus, Sc.
Tabernaemontant.
6 Katharoba arter: Calothrix scopulorum, Rivula-
ria atra, R. biasolettiana, R. nitida, Cladophora crystallina, Cl.
glomerata (tal nagorlunda smutsvatten, men avtynar och ut-
tränges lätt av andra arter; fores av K. o. M., således för söt-
vattnets vidkommande, till de oligosaproba arterna), Chara
aspera, Fucus vesiculosus, Ectocarpus confervoides och E. silicu-
losus, Pylaiella litoralis, Ceramium diaphanum, Myriophyllum
spicatum (med lutning at föregående grupp).
Fördelas arterna pa olika systematiska grupper, erhalles
följande tabellariska översikt:
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
| Pol. | Mes. | Mes. | oie. | Indiff.! Kath. |
| el | | | |
. KE
| | | |
Schixomycetes Kalbe 7 = — a Bi,
SOINADDRDCEde er 2 6 | 4 3 LE LL |
| Flagellata 1 1 | — | i 2 AA
Diatomaceae. ee | — | — | == | 3 at 18
Chilarophgceae P.M PHL ORIENTAL SERIE NIE | RE 2
ChaPatede “OF RER, au pS gape SE -— a
Phaeophyceae . . . . . os | — | — | u | — 4 |
Rhodophycede nee Re = | = = re
Phixcomycetes IN LO APRES RON 2 | — SV
Monocotyledones . . . . . .| — freak | 1 6 | nés |
Dicotyledones 2. AR — — | <2 dé S06) ee
Summa] 8 | 15 | 14 | 17 | 6 | 13 |
Tabellen utvisar, att bakterierna i fraga finnas i de mest för-
orenade områdena; att de blågröna algerna förekomma inom fler-
talet grupper, men med tydlig kulmen inom de mesosaproba; att
diatomaceerna vinna terräng pa svagt förorenade ställen; att
chlorophyceerna i betydande antal äro representerade uti vat-
ten av de tva svagast förorenade kategorierna; att vatten-
svampar trivas vid medelstark förorening; att rätt manga mo-
nocotyledoner äro indifferenta; att områdets characeer, bruna
och röda alger sky förorening. — Hela antalet inom områdets
litorala vegetation mer framträdande saproba arter är 51 (tre
arter förekomma inom tvenne grupper).
Det förorenade hamnvattnet inverkar även på regionen
ovanför vattenlinjen, ända till stänkbältets övre gräns. Vid
högvatten genomdränkas de långsluttande strändernas lägre
partier, och saproba arter inkomma, såsom Phormidium
auctumnale och Vaucheria. Pa för vågsvall utsatta ställen nar
vid starkare vind det av förorenade vattenpartiklar bestaende
stänket högt upp pa stranden. Särskilt tydligt sag man
detta försommaren 1919, da i Helsingforstrakten masutolja
i betydande kvantiteter drev omkring pa vattenytan och
ot. ex. i Brunnsparken kastades flere meter upp pa klip-
Bidrag till känned. af Finl.
17
porna, dar man fann oljiga fläckar och kände en intensiv
petroleumlukt.
Genom vinden föres fran staden damm och avfall även till
stränderna. Mängenstädes pågå utfyllningsarbeten, som för-
orsaka stark förorening, och ofta tillföres stranden kvävegöd-
ning direkte genom människan.
Vegetationen paverkas i hög grad av denna omfattande för-
orening. Pa klipporna ser man tvinande, delvis söndersmulade
lavar eller rester av lavkolonier och ofta toma ytor, i synnerhet
närmast vattnet. Pa klipporna vid Djurgardsviken vaxte ännu
i slutet av 1890-talet Lecanora prosechoidiza, vilken nu, c. 23
ar senare, förgäves har eftersôkes. Pa kajmurarnas och de
utfyllda strändernas stenar har ingenstädes inom hamnomrädet
anträffats lavar; först borta pa en oberörd del av Drumsö ha
sadana iakttagits pa tidigare vegetationsfria ytor pa stenar,
som erhällits genom sprängning (beskr. 113). Endast tva av
de iakttagna strandlavarna gynnas av föroreningen: Squama-
ria saxicola och 8. *albomarginata, vilka kunna betraktas såsom
svagt mesosaproba.
Pa stränder med löst material växa Sonchus arvensis och i
själva strandbranten Tanacetum vulgare, vilka bada trivas även
pa avstand fran stranden, den förra pa odlingar och avskrädes-
hogar, den senare pa gardsplaner, etc. — Flere indifferenta arter
torde finnas i strandängarna, vilka dock icke närmare under-
sokts.
Det ligger nara till hands att betrakta omradets arter icke
endast i avseende à deras förhällande till föroreningen, utan
även ur en annan synpunkt, med hänsyn till den mänskliga
kulturens betydelse för deras förekomst och utbredning. Med
tillämpning av den terminologi, som LINKOLA (sid. 238 o. följ.)
för undersökningar i samma syfte utarbetat i anslutning till
. SIMMONS, THELLUNG och RIKLI, finner man, att flertalet av
ovan uppräknade saproba arter utgöres av apofyter, arter
som finnas ute i skärgärden pa »naturligt» fororenade ställen
och i Helsingfors-omradet tack vare de gynnsamma förhällan-
den den mänskliga bosättningen skapat fa tillfälle till mass-
utveckling. Anthropochora äro möjligen några smabakterier
och Mucor sp.; om vars utbredning man ej vet något.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 2
18
Hemeradiafora äro alla de indifferenta arterna. Hemerofoba
slutligen äro alla har såsom katharoba upptagna arter även-
som, vilket är av ett visst intresse, den oligosaproba Lemna
trisulca, vilken saknas t.ex. i Kaisaniemi-, Djurgards- och
Tölövikarna, där den, frånsett föroreningen, borde finna lämp-
liga villkor för sin utveckling. En särställning intaga Entero-
morpha crinita (med talrika former) och Ent. tubulosa, vilka i
Finland och enligt vad man efter litteraturen kan döma även
i Sverige och annorstädes uppträda blott i närheten av bosätt-
ningscentra; de synas vara icke endast anthropochora, av
människan eller till följd av hennes verksamhet införda, utan
därjämte anthropurga, av kulturen frambragta, skapade
arter. Bada vore da utvecklade ur den systematiskt nära-
staende och i naturen allmänna Ent. Hopkirkii, eller ock Ent.
crinita utbildad ur denna och Ent. tubulosa ur Ent. crinita.
(Aven bland högre vaxter finnas arter och former, som höra
till denna grupp, dels alla genom odling frambragta former av
kulturväxter, dels utan människans direkta tillgörande upp-
komna former, sasom Stachys palustris f. agrestis, Mentha
Arrhenii, Odontites rubra *serotina samt en del Taraxaca och
Hieracia.)
Föroreningens intensitet i olika delar av området. Exkursio-
nerna längs omradets stränder giva vid handen, att fororenings-
grad och vegetation betydligt variera beroende pa olikartad
tillforsel fran de oregelbundet placerade kloakerna och andra
smutskällor. Ute i vattenbassingerna utjämnas dock ojämn-
heterna, och iakttagelserna tillata delvis en uppdelning av hamn-
omradet i större, nagorlunda enhetliga partier med olika för-
oreningsgrad (fig. 4). De polysaproba, starkt förorenade parti-
erna äro inskränkta till kloak- och dikesmynningarna och na
blott någon m? i vidd. Såsom starkt mesosaproba kunna beteck-
nas ett par ställen i Humleviken, de innersta delarna av Edes-
viken, Lappviken, Gräsviken och Sandviken (dock icke bassän-
gen innanför järnvägen, vilken är svagt mesosaprob), Havs-
hamnen (likväl något renare än de förra) samt stränderna vid
Brobergshamnen och Tölöviken (i vidsträckt bemärkelse).
Svagt mesosaproba äro de yttre delarna av de förenämnda,
i W belägna vikarna, Brunnsparken, Södra hamnen, Skat-
Bidrag t. känned. af Finl.
19
[9]
8 td/
x
1 K 2
Helsinki
o %009 IS
0 “ys Helsingfors )
D (FO x
L + En So
< 7 \ I Re Q
2 30808 à 0 9 N N
: AT x 00 à Ke N d
+ 05, N of
+8 > 5 |
) J + He >
6°6 x
pe a Er + 090 ©
Fig. 4 Karta utvisande föroreningens intensitet i Helsingfors hamnområde
hösten 1919 och 1920. @ polysaproba omräden; © starkt, + svagt, \/ ytterst
svagt mesosaproba; | oligosaproba omräden; med strandkonturen parallell linje
ostörda omräden. — Skala 1 : 62,500. — Klichén fran Havsforskningsinstitutet.
udden och Norra hamnen. Stränderna i Sörnäs förete en mycket
växlande bild, omfattande samtliga kategorier. Vaxlande aro
även stranderna pa Brändö, men huvudsakligen i lägre för-
oreningsgrader och med en lang ostörd sträcka vid de mindre
tatt eller alls icke bebyggda (1919) delarna i öster och norr.
Högholmen visar en karakteristisk bild: de mot Kronbergs-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
20
fjärden vettande stränderna äro oligosaproba, de mot Norra
hamnen vettande mesosaproba, varav med beaktande av förhäl-
landena vid stadsstranden framgär, att Norra hamnen säsom
helhet betraktad är i högre grad förorenad än Kronbergsfjärden.
Strandregioner. Med strandomrädet eller stranden förstäs
här hela det omräde, som är underkastat inflytande av läg-
och högvatten, vagsvall och vägstänk, såväl under som över
vattenytan. Det är enbart inom detta omräde, som förelig-
gande undersökning utförts, och speciellt inom dess mellersta
delar, amfibieregionen, som tidtals ligger under, tidtals ovanför
vattenlinjen.
Inom strandomrädet sker 6vergangen fran vatten till luft
sasom medium med ätföljande vittgaende förändringar i vill-
koren för växternas liv. Har finnas flere, fran varandra av-
vikande topografiska balten i tat foljd i vertikal riktning. For
motsvarande bälten pa skilda ställen och 1 skilda trakter kan
med fördel användas en gemensam terminologi, som emellertid,
för ernäende av en enhetlig grundval för jämförelser, bör hän-
foras till avstandet fran vattenytan, medan övriga faktorer i
hög grad växla.
Även växtarter och associationer ordna sig i bälten, men
icke enbart med hänsyn till avstandet fran vattenytan, utan
samtidigt i anslutning till övriga villkor. Härav följer, att
samma art eller association icke alltid behöver uppträda inom
samma topografiska bälte, nagot som ständigt bekräftas av
den empiriska undersökningen. Saken synes självklar, men
icke desto mindre ha flere författare, i synnerhet tidigare algo-
loger, dragit, sasom de trott, topografiska gränser pa grund av
växtassociationernas utbredning och i olika trakter förlagt
gränserna på olika djup allteftersom ifrågavarande associatio-
ner uppträtt. Tidigast torde denna inkonsekvens framhållits
av SVEDELIUS i hans »Studier öfver Östersjöns hafsalgflora»
(Akad. afh., Upsala 1907), senare har den påpekats av SER-
NANDER och nyligen med eftertryck av SJÖSTEDT.
Närmast i anslutning till SERNANDER särskiljas här den
sublitorala, litorala, supralitorala och supramarina regionen.
Den litorala regionen definieras av SERNANDER (1917 sid. 109)
såsom »den periodiskt blottlagda havsbottnen, från vilken vatt-
Bidrag t. känned. af Finl.
21
net viker tillbaka, i världshaven genom ebben vid dödtid, i
inhaven pa grund av en genom utvatten eller vagsugning fram-
kallad sänkning under normalvattenstandet». Upptill begrän-
sas omrädet av den normala högvattenslinjen (sid. 91). Defi-
nitionen innebär en inskränkning med hänsyn till tidigare
(SERNANDERS egen och andra författares) begränsning av lito-
ralen i Östersjön, men är ägnad att bidraga till större konfor-
mitet i uppfattning och terminologi. Jag har därför här upp-
tagit densamma, om än med en viss tvekan med tanke pä den
förbistring en sadan förändring medför med hänsyn till jäm-
förelser med tidigare författares arbeten. Definitionen har i
huvudsak omfattats även av KYLIN (1918 s. 84—85) och SJö-
STEDT, och nedre gränsen för den pa detta sätt definierade
litoralen sammanfaller därjämte med samma gräns för BREN-
NERS litoral. Östersjö-litoralen, bestämd pa detta sätt, mot-
svarar jämväl i det närmaste KJELLMANS ursprungliga defini-
tion pa litoralen vid kuster med tidvatten sasom omrädet mel-
lan lägsta ebb och högsta flod. — Rörande förhållandena i
Helsingfors bör påpekas, att Enteromorpha-bältet, karakteristiskt
för de förorenade partierna av hamnområdet, till större delen
ligger inom litoralen sådan den nu uppställts, men nedtill når
in i sublitoralen, d. v.s. icke till hela sin vidd vid lågvatten
blottlägges. Litoralens nedre gräns går således här genom
Enteromorpha-vegetationen. Detta förhållande bör dock icke,
i enlighet med vad ovan sagts, tillmätas avgörande betydelse
med hänsyn till den topografiska gränsens dragning.
Den sublitorala regionen indelas provisoriskt i en nedre del
med rödalgvegetation och en övre med tvenne bälten: Fucus-
och Cladophora-bältena. Den supralitorala regionen omfattar
svallbältet, stänkbältet och gränsbältet; den är på skyddade
ställen i hög grad reducerad.
En dylik regional fördelning har förf. tidigare (1914, sid.
29—30) omnämnt från Tvärminne i västra Nyland. Uppdel-
ningen var här delvis en annan, närmast genomförd i anslut-
ning till REINKE och SERNANDERS tidigare ståndpunkt: litora- _
len, nu inskränkt till Calothrix-bältet, omfattade då även
Cladophora- och Fucus-bältena, och till sublitoralen hänfördes
endast rödalgvegetationen.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
Uti Inga socken, likaledes i W Nyland, har BRENNER (1916
och 1921) iakttagit motsvarande regioner. Han har emellertid
indragit supralitoralen i sin litoral, vilken han uppdelar i tre
bälten: subsalin, salin (pa exponerad kust lika med svallbäitet)
och suprasalin (stänkbältet och en del av gränsbältet). Vad
där ovan är kallar han supralitoral, vilken är liktydig med nedre
delen av SERNANDERS och författarens supramarina region
(i sitt arbete av är 1917 har SERNANDER belagt denna del med
ett särskilt namn, epilitoralen). Tydligt framstär denna BREN-
NERS indelning a fig. sid. 182 i Bot. Notiser 1916.
Sitt förslag till omställning och ny namngivning stöder
BRENNER pa antagandet av en uppat kontinuerligt förminskad,
städse likartad inverkan av havsvattnet, en regelbundenhet,
som icke torde i verkligheten förefinnas, ty dels torde den
intensitet med vilken faktorerna verka förändras mer spräng-
vis, och dels är man väl icke berättigad att utan vidare likställa
den under längre tidsperioder verkande submersionen med vag-
svallets och stänkets intermittenta inverkan. Eller, med andra
ord, övre gränsen för BRENNERS litoral är knappast mera,
snarare mindre utpräglad än den inom denna liggande grän-
sen mellan övriga författares litoral och supralitoral, om vilken
gräns t.o.m. BRENNER själv säger (1916 sid. 175), att den
mestadels ar skarp. Närmare undersökningar rörande själva
faktorerna vore för ett säkert avgörande av nöden; för när-
varande kan jag icke finna nägot företräde hos den föreslagna
omställningen.
Bidrag t. känned. af Finl.
III. VEGETATIONEN.
Vid studiet av vegetationen har förf. städse utgatt fran de
enskilda växtgrupperingarna och därvid dragit granserna till-
räckligt trånga, sa att vegetationen varit homogen pa det ställe
som för tillfället undersökts. Provytorna hava härvid, sasom
naturligt är, blivit smala i vertikal, men utsträckta i horisontal
riktning parallellt med stranden. De hava omfattat 1 à 2 m?,
men icke för varje gang uppmätts. Med undersökningens ända-
mal för ögonen: att utröna föroreningens inflytande pa vegeta-
tionen, har det synts tillfyllest att för angivande av ymnighe-
ten använda termerna: mycket ymnig (cpp), ymnig 1. riklig
(cp), tamligen ymnig (st cp), spridd (sparsim, sp), tamligen
sparsam (st pc), sparsam (parce, pc), mycket sparsam (pce);
se HJALMAR HJELT, Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 35, n:o 1, sid. IV.
Någon gang ha NORRLINS täthetssiffror (se t.ex. HÄYREN
1914, sid. 105) kommit till användning. För större omräden
ha begagnats sedvanliga frekvensbeteckningar (HAYREN |. c.
sid. 137). De ursprungliga anteckningarna hava samman-
dragits.
Pa grundvalen av de enskilda beskrivningarna hava de
växtgrupperingar, som med hänsyn till sammansättning varit
lika eller likartade, sammanförts till högre enheter, associatio-
ner, för vilka i det följande redogöres.
Förf. har därutöver sökt utröna de yttre faktorernas betydelse
för associationerna i den män sädant kunnat ske utan instru-
ment och mätningar. I detta hänseende hava beaktats ärstider-
nas växlingar, avständet frän vattenytan, underlagets beskaf-
fenhet, dyning och vägsvall, strömdrag, salthalten samt i främsta
Nat. o. Folk, H. €0, N:0 3.
24
rummet föroreningsgraden. Förfaringssättet har ater varit
induktivt. Samma association har pa olika platser förhällit
sig lika (eller olika) med hänsyn till en viss faktor, och pa
grund härav har en mer eller mindre säker slutsats kunnat
dragas.
Vad särskilt fororeningsgraden beträffar, ma framhallas, att
den ju ar störst tätt invid kloakmynningarna och rätt hastigt
avtager när man avlägsnar sig därifrån. Nar man alltså finner,
att vissa arter och associationer regelbundet forekomma närmast
mynningen, andra ater pa langre avstand fran denna, under i
övrigt likartade forhallanden, maste man vara berättigad att
draga slutsatsen, att de förra i den trakt undersökningen gäller
angiva mera, de senare mindre förorenat vatten. Och där
kloakerna ligga isolerade, åtskilda av renare strandpartier,
erhåller man genom jämförelse en serie associationer från
mycket förorenat ända till rent vatten. Sådana gynnsamma
studietillfällen erbjuda t. ex. Lappviken och den stora kloak-
mynningen nära kröken av Pilviksvägen på Brändö.
För vinnande av korthet och överskådlighet hava associatio-
nerna belagts med binära namn, enligt den förebild redan
LORENZ lämnat i sitt arbete om Quarnerogolfen. Dock har förf.
sökt välja det senare namnet så att det anger någon karakte-
ristisk egenskap hos associationen, medan det första hänsyftar
på den eller de viktigaste i associationen ingående arterna.
1. Översikt av associationerna.
På förenämnt sätt erhåller man en med hänsyn till för-
oreningen fortskridande serie av associationer: polysaproba,
starkt och svagt mesosaproba, oligosaproba samt katharoba
associationer. Enligt denna princip äro associationerna i det
följande ordnade i grupper. Inom varje grupp har sedermera
underlaget gällt såsom indelningsprincip; först behandlas de
vid vattenytan kringdrivande eller i vattnet eller på bottnen
löst liggande associationerna, därpå de på fast och slutligen
de på löst underlag förekommande. Som andra. indelnings-
princip inom resp. grupper har använts avståndet från vatten-
ytan: först upptagas i vattenbrynet förekommande associatio-
Bidrag t. känned. af Finl.
25
ner och därpä i ordningsföljd sadana pa allt större djup samt
till sist associationerna ovan vattenlinjen, likasa i ordningsföljd
fran denna. Grupperingen gör icke anspråk pa att vara något
vid associationsgrupperingar i allmänhet användbart system,
därtill äro undersökningarna utsträckta över ett i vertikal rikt-
ning alltför litet område; den har genomförts uteslutande med
hänsyn till ernåendet av en överskådlig sammanställning av
associationerna inom undersökningsområdet, en sammanställ-
ning, som därjämte vill framhäva föroreningsgradens betydelse.
a. Polysaproba associationer.
1. Den rena bakterieassociationen (Bacte-
rietum compactum). Sammansatt av ett otal bakterier, dels för
blotta ögat osynliga, orörliga kokker, bakterier och baciller,
större rörliga baciller, den ytterst smala, flexila Spirochete
plicatilis och rörliga spiriller, såsom Spirillum tenue, flertalet
massvis uppträdande. Dels ser man lösa, slemartade klumpar
av organiska ämnen i förruttnelse och innehållande riklig
Zoogloea ramigera, vilka hållas uppe nära vattenytan tack vare
talrika gasblåsor (beskr. 75), från bottnen uppstigande, vita
flagor av Phragmidiothrix multiseptata, bäst utvecklad på sen-
hösten, på bottnen utbredda, vita, florsliknande överdrag av
Beggiatoa alba och mera sällan B. leptomitiformis, eller, stundom,
en mera fast, vit beläggning av Sphaerotilus natans eller Cla-
dothrix dichotoma. Associationen förekommer invid kloakernas
mynningar, någon gång vid utflödet ur öppna diken (beskr. 42),
i det grågrumliga, med hamnvatten uppblandade kloakvattnet,
som kringsprider illaluktande gaser, främst svavelväte. Den
kan uppdelas i tvenne subassociationer: a) de för ögat osynliga
bakteriekoloniernas subassociation uti själva kloakerna och
omedelbart invid mynningen, samt b) de vita bakteriekolonier-
nas subassociation i närmaste omnejd av kloakerna. Den förra
har observerats bäst utbildad invid kloakerna 5, 29 och 44,
den senare vid kloak 31 (nedanför Tallbacken i Djurgården)
och i den lilla viken N om kloak 23 på Skatudden.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
26
b. Starkt mesosaproba associationer.
2. Bottnens Oscillatoria-association
(Oscillatorietum benthonicum). Sammansatt av främst nägra
Oscillatoria-arter, som bilda en sammetsartad, ofta svartgrön,
skimrande beläggning pa det svarta bottenmuddret pa grunt
vatten. Mest karakteristisk ar Osc. chalybea, därnäst Ose.
formosa, vilka dels envar för sig, dels tillsammans bilda huvud-
massan av beläggningen. Inmängda förekomma, cp eller st cp,
Spirulina Nordstedtii och Sp. subsalsa samt de pa blott ett
ställe (Humleviken, kloak n:o 1) iakttagna Thiospirillum san-
guineum och Chromatium bipolare. I vattnet ovanför botten-
mattan kan man finna Euglena viridis i stor mängd (Tölöviken,
kloak n:o 31). I viss man främmande element, antydande över-
gang till en svagare mesosaprob typ, äro Osc. tenuis, Lyngbya
aestuarii, Phormidium auctumnale, m. fl. (beskr. 72). Talrika
bakterier samt stundom inblandade Beggiatoa alba och Sphaero-
tilus hänvisa ater pa den rena bakterieassociationen, vilken kan
fläckvis omväxla med denna eller uppträda i dess omedelbara
närhet. — Associationen är relativt sällsynt. Bast utbildad
har den observerats i Humleviken vid kloak n:o 1 (beskr. 3),
därnäst i Tölöviken nedanför Tallbacken (beskr. 34), slutligen
i ringa utsträckning vid Elisabetstorg (beskr. 45) och upp-
blandad i Sörnäs vid en kloakmynning (utan nummer) nära
Stora Nätholmen (beskr. 72).
3. Associationen av vitbelagd Entero-
morpha crinita (Enteromorphetum albidum). Bestär av
1—3 dm lang Ent. crinita i dess olika former med för blotta
ögat synlig vit beläggning av i första rummet Thiothrix nivea,
som uppträder allmänt och rikligt, och i andra rummet Sphaero-
tilus natans (allm. och spars. till rikl.) samt mera sällsynt Clado-
thrix dichotoma och någon gang Phragmidiothrix multiseptata.
Dels ar Enteromorpha tynande, i övre ändan bortdüende och
mangen gang déd och gravit, dels ar den livligt vegeterande,
vilket frapperande visar sig efter storm och hart vader, da pa
lovartstränderna all Thiothrix är bortsköljd (upplöst i stavko-
nidier?) och algerna framträda djupt mörkgröna (i mikroskopet
rätt talrika Sphaerotilus-tradar och en och annan Thiothrix).
Bidrag t. känned. af Finl.
bo
~I
Stundom är beläggningen ljusgrön av talrikt inmängd Oscillato-
ria Agardhii, som fastnat och trasslat in sig i tradbakterierna och
de fingreniga algbuskarna. Pa de tynande algerna ses ställvis '
diatomaceer i riklig mängd: Melosira, Bacillaria paradoxa,
m. fl. (beskr. 42). Självfallet finnas mellan denna och den
svagt mesosaproba Ent. crinita-associationen alla övergångar:
gränsen bör sättas där makroskopiskt synlig beläggning vid-
tager, ty ses ingen sådan saknas Thiothrix och uppträder Sphaero-
tilus i kortare, mer eller mindre spridda trådar eller saknas även
den. Ofta förnimmes tydlig H,S-lukt; vattnet är mer eller
mindre gragrumligt. — Associationen uppträder på platser
som rikligt matas av kloakvatten, nämligen innerst i Humle-
viken och Edesviken, i de inre delarna av Lappviken, Gräs-
viken och Sandviken, i Havshamnen (svagare utbildad), vid
ändan av Brovägen i Brunnsparken, ställvis på Skatudden,
längs Långbrokajen och stränderna av Kaisaniemi-, Djurgårds-
och Tölövikarna, längs Hagnäskajen och på åtskilliga ställen
vid Sörnäs strandväg, h. och d. utanför Sörnäs straffängelse
och Hermanstad samt undantagsvis på Brändö och Högholmen
(se främst beskr. 37, 42, 47, 48, 59, 63). Associationen är en
av de viktigaste vid praktisk bedömning av strändernas förore-
ningsgrad.
4. Associationen av vitbelagd Ulothrix
(Ulothricetum albidum). Bestar av Ulothrix subflaccida av en
ljust vitgrön färgton, fororsakad av ymnigt päsittande Sphaero-
tilus natans eller Cladothrix dichotoma ävensom Thiothrix nivea
i mindre mängd. Inblandad kan Oscillatoria Agardhw fore-
komma, och jämte Ulothrix vaxer ofta i vattenbrynet i mindre
mängd Phormidium auctumnale. Denna association ar jäm-
förelsevis sällsynt; den har iakttagits i Sandvikshamnen mellan
kloak n:o 8 och inloppet till hamnens innersta del (beskr. 22)
ävensom längs Brobergskajen (beskr. 47).
5. Associationen av vitbelagd Clado-
phora (Cladophoretum albidum). Bestar av tynande Clado-
phora glomerata med vit beläggning av Thiothrix nivea och
Sphaerotilus natans. Associationen är sällsynt och har anteck-
nats fran Norra hamnen innanför vedbryggan (beskr. 44) samt
fran Sörnäs strandväg i trakten av kloak 42 (beskr. 63).
Nat. o. Folk, H. &0, N:o 3.
6. Den förorenade gäddnate-associatio-
nen, Potamogetonetum (P. perfoliatus) saprobicum. Denna
association har anträffats i Sörnäs i en fran havet nästan ay-
stängd bassäng nära Stora Nätholmen. Pa de ruttnande bladen
av Pot. perfoliatus (cp) funnos Cladothrix dichotoma, Thiothria
nivea och Lamprocystis roseopersicina (beskr. 71).
7. Den förorenade Phragmitesassocia-
tionen (Phragmitetum saprobicum). Bestar av normal Phrag-
mites communis med täth. 6—8; men vattnet mellan och invid |
vass-strana är ofta täckt av bakteriehinnor och rikt pa Huglena
viridis, som om våren i encysterat tillstånd täcker stora fläckar —
av det svarta bottenmuddret med ett grönt överdrag. Phyco-
och hyphomyceter uppträda (i mindre mängd). Denna associa- —
tion har närmare undersökts blott i bottnen av Tölöviken
(beskr. 53). Den torde, delvis mähända i avvikande form, |
finnas även nedanför Hesperia-parken och järnvägsområdet i
Tölöviken, i Djurgårdsviken och i viken mellan Hermanstad :
och Majstad. En variant torde representeras av Phragmites-
bestånden nedanför Tölö sockerbruk, där Ent. crinita ses i mängd
intrasslad kring vass-stammarna (beskr. 55). 2
c. Svagt mesosaproba associationer.
8. Vattnets och vattenytans Oscillato-
ria-association (Oscillatoriztum planctonicum). Bestar
av ide Oscillatoria Agardhii, som under hög- och sensommaren
och ännu pa hösten massvis uppträder i Tölö-, Djurgards- och
Kaisaniemivikarna samt i Brobergshamnen (längre ut blott i
mindre mängd), färgande vattnet grönt. Tidtals samlas denna
alg i mängd vid vattenytan och drives da av vinden emot
lovartstranden, där den kan betäcka ytan med en tät hinna
och vid inträffande lagvatten jämväl kvarstanna sasom ett
ljusgrönt lager över strandstenarna. Man jämföre den floristiska
delen och beskr. 50.
9. Den kringdrivande Enteromorpha-as- |
sociationen (Enteromorphetum fluitans). Mest karakte-
ristisk ar Ent. tubulosa, som uppträder rikligt och i flere former:
huvudformen jämte f. crispata, var. prolifera och dennas for-
Bidrag t. kinned. af Finl.
— TN
29
mer crinitoides och crispata. Ofta finnes Ent. crinita i olika
former och sällsynt Ent. flexuosa. I Lappviken uppträder rik-
list en storvuxen, ännu icke närmare bestämd form. Känne-
tecknande för dessa kringdrivande algmassor äro crispata-
formerna av olika arter: uppblästa, krusiga och ofta vridna for-
mer, vilka av allt att döma icke hava systematiskt värde, utan
snarare böra uppfattas såsom biologiska anpassningsformer.
Inblandade ha antecknats i Lappviken sterila Mesocarpus,
Spirogyra och Ulothrix och i Norra hamnen spars. Pylaiella,
Fucus-bitar och riklig Cladophora marina, vilken sistnämnda
visar att associationen i N. hamnen närmast är att uppfatta
såsom en övergång till motsvarande Cladophora-association
(se nedan). De ofta ansenliga algmassorna hällas uppe vid vat-
tenytan tack vare riklig gasanhopning dels inne i de ihaliga
Enteromorpha-individerna, dels emellan de tatt hopade algerna.
De bebos av talrika djur, t.o.m. Limnaea ovata. De drivas
av vinden av och an, fran den ena stranden till den andra. —
Associationen finnes främst i omradets mer förorenade inre
delar i avstängda vikar och lugna bukter utan nämnvärd bat-
trafik, framför allt motorbättrafik, och där vinden har endast
ringa spelrum. Den är antecknad fran Lappviken, där den
sommaren 1919 nadde en storartad utveckling och betäckte
flere tiotal m? av vattenytan, fran Havshamnen innanför klapp-
bryggan, Norra hamnen innanför vedbryggan och inne mellan
batarna vid motorbatsbryggan samt fran Tölöviken (beskr.
18, 33, 44, 46, 55).
10. Associationen av ymniga Östersjö-
Schizophyceer (Schizophycetum balticum). Bestar av de
massvis uppträdande, för Östersjöns plankton karakteristiska
blågröna algerna: Nodularia spumigena, Aphanizomenon flos
aquae och Anabaena baltica, vilka pa lugna, för vägsvall skyd-
dade ställen bilda en ljusgrön hinna på vattenytan och vid
fallande vattenstånd en ljusgrön beläggning på stranden, på
nedfallna allöv, uppkastad tång, etc. Denna association obser-
verades vid rådande SW-vind i sept. 1921 i Humleviken och
‚Edesviken. Den synes uppkomma genom att havsvatten vid
svag eller måttlig vind driver in på ytan och vid stranden upp-
blandas med näringsrikt avfalls- eller landvatten, varvid plank-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
|
i
30
tonalgerna fa tillfalle till livlig fordkning, utan att vattnet vore
för dem alltför orent. Vid nägra dagar senare inträffat hög-
vatten och starkare pälandvind var associationen förstörd —
(man jämföre beskr. 4 och 7). För uppkomsten av denna asso-
ciation synes det sälunda vara av nöden, att vissa gynnsamma
omständigheter sammanstöta, varför densamma måste betrak-
tas såsom varande av mer tillfällig natur. Den har tidigare av
mig skildrats från Tvärminne (Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. —
47, sid. 82—84).
11. Ulothrixassociationen (Ulothricetum im-
provisum), som bildas av rikligt uppträdande, klargrön, 1—3 cm
lang Ulothrix subflaceida, gör vid full utbildning intryck av ett
tätt, nagot vajande ludd och framträder vid lagvatten ovan
vattenlinjen såsom en päsmetad beläggning. Såsom inblandade
uppträda diatomaceer och kortvuxen Ent. crinita (beskr. 83),
och ställvis omväxlar associationen med mörkare Ilea-fläckar
(beskr. 74 och 76). Jämte Ulothrix antecknades pa Humle-
vikens klappbrygga Phormidium fragile, kort Sphazrotilus (på
underlaget) och Calothrix (beskr. 4), alltså en blandningsassocia=
tion. Ulothriz-associationen utbildas inom loppet av några
dygn under hela vegetationsperioden, fran våren till sent på
hösten, pa de vegetationslösa partier av strändernas kajer,
klippor och stenar, som vid stigande vattenstand raka under
vattenytan; vackrast blir den pa längsluttande ställen. Asso-
ciationen förekommer sålunda högt uppe i vattenbrynet och
utsättes, då vattnet faller, för uttorkning och förstöres. Vid |
ihållande lågvatten torrlägges och förstöres även en större eller
mindre del av den därunder förefintliga Ent. crinita-associatio-
nen, och när vattnet åter stiger, utbildas i dess ställe Ulothrix-
association. Emellertid invandrar ater pa platsen, likasom vid
långvarigt hégvattenstand i högre upp belägen Ulothrix-vegeta- |
tion, Ent. crinita och undantränger Ulothrix. Associationen av
|
den sistnämnda arten är alltså i stora delar av området, eller
överallt där Ent. crinita förekommer, av mer eller mindre efemär
natur. Ulothrix subflaccida är emellertid mycket svagt meso-
saprob, svagare än Ent. crinita, och uppträder associations-
bildande även längre ut, i renare vatten än ifrågavarande
Enteromorpha-art. och därvid på samma nivå som denna, lika- |
Bidrag t. känned. af Finl. |
31
som självfallet även högre uppat, anda till vattenbrynet. Ulo-
thria-associationens utsträckning i vertikal riktning blir pa detta
sätt mängenstädes betydande, så att stranden vid lågvatten
redan på avstånd lyser grön, och associationen blir en god
indikator på den relativt svaga föroreningsgraden och härigenom
av betydelse för den praktiska undersökningen av hamnområdet.
Sålunda var associationen hösten 1919 vackert utbildad på
Skällarn, Märrholmen och ett par ställen på Drumsö, på By-
holmen och vid några punkter på Brändö.
Såsom en variant eller subassociation kan man betrakta
de samhällen, där jämte Ulothrix subflaccida även U. pseudo-
flacca uppträder (Ulothricetum mixtum). Den sistnämnda arten
är den större och kraftigare och är vanligen rikligare för handen.
Även här kan ung Ent. crinita uppträda inblandad, antydande en
utveckling till Enteromorpha-association. Subassociationen är an-
tecknad från mera utåt liggande delar av området: Brunnsparkens
SE-strand, Skatuddskanalen, Högholmen (beskr. 36, 39, 97).
12. Ilea-associationen (Ileetum fulvo-viride). Be-
star av vanligen brunaktigt grön, men även mörkgrön eller gul-
grön, riklig [lea fulvescens, som uppträder fläckvis i högsta
vattenbrynet, omväxlande med Ulothrix subflaccida. Den sist-
nämnda kan vara inblandad, likaså Ent. crinita och mera sällan
diatomaceer eller Phormidium-arter. I Kaisaniemiviken anteck-
nades /lea med pasittande Thiothrix och Sphaerotilus (beskr. 48),
dock icke i sådan mängd att algen skulle synts vitbelagd. Asso-
Gationen utsättes lätt för torrläggning och förstöring. Den
uppträder städse pä tydligt förorenade ställen och är antecknad
fran Havshamnens klappbrygga (här mycket uppblandad),
Kaisaniemiviken, flere ställen av stränderna vid Gammelstads-
fjärden och Brändö SW-strand. De närmare villkoren för dess
uppträdande hava icke kunnat utrönas. Enligt COLLINS (sid.
30) trives Ilea fulvescens bäst på platser med omväxlande sött
och salthaltigt vatten vid flodmynningarna. Om en sådan
växling förekommer vid alla dess växplatser i Helsingfors synes
dock tvivelaktigt, ehuruväl vattenombyte och delvis även
strömdrag vid dem äger rum.
13. Phormidiumassociationen (Phormidietum
membranaceum). Karakteriseras av Phormidium auctumnale,
‚Nat. 0. Folk, H. 80, N:o 3.
|
32
Ph. corium och Ph. tenue, vilka var för sig eller tvä tillsammans
uppträda i stor ymnighet och bilda en tät och seg, i torka mera
spröd, ett par tre mm tjock, hudartad skorpa eller överdrag
pa jordpartiklarna i klippspringor, mellan strändernas stenar,
pa öppna fläckar i havsstrandängens yttre delar eller nagon
gang pa själva stenarna, vanligtvis i svall- eller stänkbältet.
Någon gang ar Calothrix scopulorum inblandad, såväl pa sten
som pa jord. Associationen intager relativt sma fläckar; den
air antecknad fran Gräsviken, Brändö, klippa mellan Brändö
och Härtonäs, stranden av Djurgårdsviken (okt. 1921), Hög-
holmen (beskr. 17, 82, 93, 97). Det är samma association
förf. tidigare beskrivit (1914 sid. 63—64) från havsbandets
klippor i Tvärminne, blott med den skillnad, att Phorm. auc-
tumnale i Helsingfors-området är allmännare och rikligare, ty-
dande på en högre föroreningsgrad, alltså en mesosaprob variant
av associationen 1 fråga.
14. Associationen av Enteromorpha cri
nita utan beläggning (Enteromorphetum obscure-
viride). Består av 1—5 dm lång, mättat mörkgrön Ent. crinita,
såväl den fingreniga huvudformen som den något grövre p
procea-rramulifera och den ogrenade y linzaeformis, den först-
nämnda närmast vattenbrynet, de båda senare regelbundet på
något större djup och ofta t. o. m. gruppvis på c. 0.5 m avstånd
från vattenbrynets Hnteromorpha-rand (Langbrokajen), alla i
täta (7—8), dels rena bestånd, dels med sparsam inblandning
av kortvuxen och relativt fagrenig Cladophora glomerata och
sällsynt Ent. tubulosa eller lös, vinddriven och intrasslad Ecto-
carpus. Det for hamnomradet i hög grad kannetecknande övre
Enteromorpha-baltet nar en vertikal utsträckning av 2—6 dm
och utbreder sig i betydande grad i horisontal riktning pa mer
langsluttande ställen, vilket speciellt tydligt kan iakttagas bl. a.
pa Munkholmens jämnslipade klippstränder. Pa langgrunda,
steniga ställen förekommer Ent. crinita massvis, lösrives lätt
vid starkare vind och kastas upp på stranden, där den kan
bilda ansenliga, snart nog till följd av inträdande förruttnelse
illaluktande bäddar. Den största bädden har anträffats nedan-
för Vilhelmsberg i Sörnäs och nådde ett omfång av c. 6m?
med en största tjocklek av 1 dm (sept. 1919, beskr. 63). Ar
Bidrag t. känned. af Finl. |
33
1919 led Ent. crinita-vegetationen genom den masutolja, som
pa varen i stor mängd rakade i hamnvattnet och med vägsvall
och vindar kringspriddes speciellt i Brunnsparken och: längs
stränderna västerut till Sandholmen. Den 4 juni antecknades,
att masuten vid Ulrikasborgs badhus sasom en oljig hinna lag
pa vattnet och till följd av vagsvallet stänktes upp pa klippor-
nas lägre delar, och under hela förra hälften av juni kändes
petroleumlukt längs de nämnda stränderna och konstaterades
oljedroppar i hemförda vatten- och algprov. Mängenstädes
dogo de uppe i vattenbrynet växande Enteromorpha-individerna
(Sandholmen, klipporna vid Södra strandvägen, Brunnsparken),
och man fann ett brunt, kort ludd av déd eller nagon gang
avtynande Enteromorpha, fullbesatt med diatomaceer (vilka
salunda stodo ut med masuten) och med inmängda talrika
oljedroppar samt ställvis en och annan Ulothrix-träd ävensom
sparsamma Cladothrix och Sphaerotilus. — Associationen, som
i praktiskt avseende är av allra största betydelse, förekommer
ställvis i Humleviken, i de mellersta och yttre delarna av Edes-
viken, Lappviken, Gräsviken och Sandviken, runt Munkholmen,
vid Södra strandvägen och ställvis i Havshamnen, längs strän-
derna i Brunnsparken, i Södra hamnen, på Skatudden och i
Norra hamnen, mångenstädes i Sörnäs, ställvis på nordvästra,
sydvästra och södra stränderna av Brändö samt vid de mot
Norra hamnen vettande stränderna av Högholmen. |
Sasom en variant bôr anses det fall, att Ent. tubulosa blir
frodig och övervägande, förlänande associationen en mer i
sulsrönt gående fargnyans. En sådan variant har iakttagits
endast i Havshamnen nedanför Jungfrustigen (beskr. 30).
Ent. tubulosa var här 3—5 dm läng, nädde upp till vattenytan
och var dominerande. De visserligen rikligt inblandade Ent.
crinita och Clad. glomerata voro blott 0.5—1 dm länga och
sjorde sig därför föga gällande.
15. Associationen av brunfärgad Clado-
phora glomerata (Cladophoretum dilute-fuscum). Bestar
av 0.5—1 dm lang, tynande eller död, tätvuxen Cladophora
glomerata, brunfärgad av massvis pasittande diatomaceer: rikliga
Gomphonema olivacea och Rhoicosphaenia curvata samt atskilliga
andra. Nagon gang finnas inblandade sparsamma Ulothrix-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 3
34
trådar eller Sphaerotilus och Cladothrix (övergång till Clado-
phoretum albidum). Päsittande djur cp till cpp. Associationen
förekommer allmänt inom omradets mera förorenade delar,
ännu inne i Kaisaniemiviken, men ar föga framträdande, sna-
rare undanskymd av den strax ovanför befintliga, yppigt utveck-
lade Ent. crinita, vilken jämväl synes vara i stand att vid lägre
vattenstand i nagon man tränga in i densamma.
16. Vaucheria-associationen pa sand-
strand (Vaucherietum arenicolum). Bestar av ymnig,
vanligen steril Vaucheria, som fläckvis uppträder pa sand eller
gyttjeblandad sand såpass nära vattenlinjen, att vegetationen
hålles fuktig och redan vid medelvattenstånd befinner sig under
vatten. På stranden av Edesviken anträffades i sept. 1921 på
ett par ställen rikligt fertil V. sphaerocarpa var. dioica. Inblan-
dade ha antecknats bitar av Ent. crinita, Lyngbya aestuarii,
steril Spirogyra, Phormidium auctumnale, alla mer eller mindre
sparsamma, samt en gang Bacillaria paradoxa st cp resp.
diatomeer cp ävensom pa och mellan sandkornen i Edesviken
Beggiatoa alba och B. leptomitiformis, bada st ep, samt Spi-
rulina subsalsa och Sp. Nordstedtii. Associationen förekommer
h.o.d. pa förorenade sandstränder: Edesviken, Sörnäs nara
ändan av Brädgärdsgatan, viken innanför Kasinoudden pa
Brändö.
17. Percursaria-associationen (Percursarie-
tum arenicolum). Bestar av ymnig Percursaria percursa, som av
vagsvallet delvis inbäddats i strandens sand. Inblandade sma
bitar av Ent. crinita. Av denna vegetation, som mähända sna-
rast ar att betrakta sasom ett associationsfragment, har iaktta-
gits en enda fläck i Edesviken, om ett par dm.
18. Squamaria-associationen (Squamarietum
nitrophilum). Bildas av frodiga Squamaria saxicola och S. *albo-
marginata, som uppträda allenaradande pa betydande fläckar,
medan övriga lavar vantrivas och synas slitna till följd av
att de oupphörligt patrampas. Associationen förekommer
har och där inom stänkbältet, ofta pa platser som förorenats
av besökande. Den är för övrigt icke bunden vid strand-
bergen.
Bidrag t. känned. af Fin].
d. Oligosaproba associationer.
19. Scenedesmus-associationen (Scenedesme-
tum culturae). Är en konstprodukt, uppkommen ä laboratoriet
i en provflaska med slam fran stranden vid Fiskartorpet, vilken
fått sta över 1 månad (beskr. 1). Associationen utmärkes genom
talrika Scenedesmus bijugatus, Sc. acuminatus och Sc. quadri-
cauda, Gomphosphaeria litoralis och Aphanothece castagnei samt
andra arter i-mindre mängd ävensom ymniga diatomaceer och
spiriller. |
20. Associationen av pa bottnen nära
stränderna lösliggande alger (Algetum conge-
stum). Utgör en brokig blandning av lösryckta och döda eller
fortsättningsvis vegeterande alger och algbitar samt däremel-
lan levande smärre alger, vilka drivits samman till skyddade
ställen i vikar, innanför vassbestanden, i bottenfördjupningar,
ete. Främst märkas Cladophora glomerata och Ectocarpus-
arterna. Intrasslade och mellan dessa leva Melosira-arter, ofta
i mycket stor mängd, vidare steril Spirogyra, Lyngbya aestuarii,
m. fl. Associationen befinner sig pa 2—6dm djup. Den före-
kommer i omrädets minst förorenade delar och är bland
annat antecknad fran viken N om Sörnäs hamnudde (beskr.
66) ock frän ett par ställen vid östra stranden av Brändö
(S4 och 85).
Sasom en variant av denna association kan man anse de
betydande algmassor, som pa ett par ställen (Byholmen och
Pilviken pa Brändö) invid Gammelstadsfjärden ligga dels
uppkastade pa den langgrunda stranden, dels i det grunda
strandvattnet. Huvudmassan utgöres av två former Clado-
phora (cpp) och täml. riklig Rhizoclonium riparium, alla fort-
sättningsvis vegeterande.
21. Associationen av Lemna trisulca.
(Lemnetum submersum). Utgöres av massvis förekommande
Lemna trisulca, som ligger löst anhopad pa bottnen. Sasom
inblandade ha antecknats Lamprocystis roseopersicina, Oscillato-
ria tenuis och Lyngbya aestuarii (beskr. 70). Associationen, som
icke närmare undersökts, forekommer flerstädes i pa »naturlig
vag» svagt förorenade partier av omrädets inre delar.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
36
22. Den kringdrivande Cladophora-asso-
ciationen (Cladophoretum fluitans). Karaktärsart ar Clado-
phora marina; inblandade förekomma Ent. clathrata och Ent.
Hopkirkii, steril Spirogyra, Nodularia spumigena, Lyngbya
aestuarii, Anabaena sp. samt fästa pa en del av dessa talrika
diatomaceer och i ringa mängd Sphaerotilus. Det hela bildar
en tät massa, som tack vare rikliga gasblasor hälles flytande
och fläckvis betäcker vattenytan i stor utsträckning. Associa-
tionen är antecknad fran Lappvikens yttre del (beskr. 12).
Tidigare har omnämnts den rikliga förekomsten av Cl. marina
i Norra hamnen i 6vergangsassociation till Enteromorphetum
fluitans (sid. 29).
23. Den kringdrivande Vaucheria-asso-
ciationen (Vaucherietum fluitans). Utmärkes av steril
Vaucheria i täta, hoptrasslade massor av till 2dm i diam.,
vilka hällas uppe vid vattenytan genom rätt talrika, stora
gasansamlingar. Inblandade ha antecknats sparsamma Baeilla-
ria paradoxa och Oscillatoria tenuis. Associationen ar iakttagen
pa tva ställen: i Sörnäs hamn i en fran saltvattnet närapä
avstängd bassing och invid Byholmen i Gammelstadsfjärden
pa öppna fläckar i vassbestand (beskr. 64 och 75).
24. Diatomacé-associationen (Diatomacetum
fuscum). Associationen utgöres, da den ar vackrast utvecklad,
av en några mm tjock, brun, slemmig beläggning av synnerli-
gen rikligt forekommande diatomaceer, främst de med upprepat
dikotomiskt förgrenade slemskaft forsedda Gomphonema oliva-
cea och Rhoicosphaenia curvata. Ratt talrika aro de koloni-
bildande Diatoma tenue, D. vulgare och Synedra affinis och mer
spridda flere andra arter. Ställvis finnas sparsamt inblandade
Ent. crinita och Ulothrix subflaccida, och har och dar ha i slem-
beläggningen fastnat spridda trådar av Lyngbya aestuarw och
steril Spirogyra. Pa mer förorenade platser ingar Sphaerotilus.
Associationen förekommer pa klippor och stenar i litoralregio-
nen och nar en vertikal utstrackning av 4—5dm. Bast utbil-
dad ar den om senhösten och pa för vagsvall utsatta platser
med tydlig, ehuru någorlunda svag förorening (ex. Kasinoudden
på Brändö, udden strax W om färjans landningsvik på Drumsö,
beskr. 83 och 109). I övrigt anträffas den allmänt i områdets
Bidrag t. känned. af Finl.
37
svagt förorenade yttre och ställvis även i de mer förorenade
inre (ex. Gräsviken, beskr. 17) delarna.
25. Associationenav Enteromorpha Hop-
kirkii, E. clathrata m. fl. (Enteromorphetum pallide-
viride). Karaktärsarter äro de i benämningen anförda, i motsats
till E. crinita ljusgröna eller nästan vitgröna HL. Hopkirkw och
E. clathrata, den förra allmännare än den senare, båda rikliga.
Dessutom kunna ingå den mörkare gröna E. intestinalis och
den djupt mörkgröna E. crinita, vidare Clad. crystallina och
Cl. glomerata ävensom Pylaiella litoralis, in i mindre mängd,
ain mera rikligt, sa att man erhaller blandade associationer,
utgörande övergängar till Enteromorphetum obscure-viride resp.
Cladophoretum salınum. Pa endel ställen omvaxla tre eller tva
av dessa associationer fläckvis med varandra. Hnteromorphetum
pallide-viride förekommer i övre sublitoralregionen, pa 2—5 dm
djup vid medelvattenständ, och nar alltsa icke sa högt som
E. obscure-viride, vilken gar upp till vattenbrynet och vid lag-
vatten utsättes for luftens direkta inverkan. E. pallide-viride
kännetecknar omrädets yttre, svagt förorenade delar: Lapp-
vikens yttre och mellersta del, Busholmens W-, SW- och S-
stränder, Munkholmens S-udde, Högholmens E-stränder.
26. Enteromorpha-associationen i klip-
pornas permanenta saltvattenputtar (En-
teromorphetum scopulinum). Kännetecknas av Ent. intestinalis,
som har förekommer i typisk utbildning och ofta i rent bestånd.
Associationen, som är utmärkande för havsbandets klippor
(HÄYREN 1914, sid. 79), är inom området antecknad på blott
ett ställe, nämligen S-udden av Munkholmen.
27. Den förorenade tradnate-associatio-
nen, Potamogetonetum (P. filiformis) saprobicum. Denna
association anträffades i oktober 1919 vid klippudden strax
W om ängfärjans landningsplats pa Drumsö, dar pa grusbotten
pa 0.5—1 m djup växte strödd Pot. filiformis. Pa tradnatens
stjalkar och i synnerhet pa de äldre bladen funnos talrika slem-
skaftförsedda diatomaceer, Ectocarpus confervoides, sparsam
Ceramium, ung Ent. crinita och Stigeoclonium tenue st cp (beskr.
109).
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
C2
v2)
e. Katharoba associationer.
28. Calothrix-associationen (Calothricetum lu-
bricum). Karaktärsart ar Calothrix scopulorum, som i vatten-
brynet pa klippor och stenar bildar en hal, slemmig beläggning,
dar foten ohjalpligt glider ned. Ofta saknas inblandning av
andra arter, i andra fall ses Rivularia atra eller R. Biasolettiana.
Och vid gränsen till de förorenade omradena inträda nya arter,
varvid blandningsassociationer uppstå: Ulothrix subflaccida,
Phormidium corium och Ph. auctumnale, Ent. Hopkirkii och
Ent. crinita (av vardera kortvuxna, unga exx.). Associationen
hör till de mest karakteristiska i havsbandets rena och salta
vatten (HAYREN 1914, sid. 41—43). Den är inom området
iakttagen i de yttre delarna pa rena eller (uppblandad)
pa svagt förorenade platser; vackert utbildad ar den pa
berget vid Humlevikens simhus, Sanduddsberget, Lappudden,
Busholmens yttre stränder, ställvis på Högholmen och
Drumsö.
29. Skargardens vanliga Cladophora-
association (Cladophoretum salınum). Karakteriseras av
ymnigt uppträdande, livligt grön Cl. glomerata och ställvis den
ljus- eller nästan vitgröna Cl. crystallina (Busholmen). Har
och dir finnes inblandad Pylazella litoralis, och ofta aro algerna
spars. eller rikl. besatta med diatomeer. Pa gränsen mot de för-
orenade områdena uppträder Ent. Hopkirkw, senare pa som-
maren diatomeer i allt större mängd och t. 0. m. Sphaerotilus.
Associationen uppträder i övre sublitoralregionen och är inom
omradet antecknad fran berget vid Humlevikens simhus, fran
Lappudden, Busholmens yttre delar, Högholmens SE-strand
och Drumsö. Pa Havshamnens klappbrygga iakttogos i maj
1919 Cl. glomerata jämte Pylaiella, i sept. samma at däremot
övervägande Ent. crinita (beskr. 33).
30. Skärgärdensvanligatängassociation
(Fucetum balticum). Karaktärsväxten ar Fucus vesiculosus, som
uppträder i mer eller mindre omfattande bestand pa sten- och
klippgrund i övre sublitoralregionen. Associationen, som inom
omrädet icke närmare undersökts, är antecknad frän Lapp-
udden och Busholmens S-strand.
Bidrag t. känned. af Finl.
39
31. Den ickefôrorenade giddnate-associa-
tionen, Potamogetonetum (P. perfoliatus) purum. Kring de
mer eller mindre talrika standen av Pot. perfoliatus aro vanligen
vinddrivna alger intrasslade: Cladophora, Ectocarpus siliculosus,
steril Spirogyra, Lyngbya aestuarii. Associationen är antecknad
fran viken pa yttre sidan Sandudden och fran Happyikens
yttre del; är sannolikt allmännare.
32. Svavelgräsassociationen pa sand-
botten (Charetum arenicolum). Pa sand eller gyttjeblandad
sand, som bör vara tämligen fast, uppträder pa ett djup av
0.5—5 dm i vikar och längs langgrunda stränder Chara aspera
7—8, ofta i utbredda mattor. Intrasslad kan man finna vind-
driven Ectocarpus, och ofta ar Chara mer eller mindre rikligt
besatt med diatomeer, främst Gomphonema olivacea och Rhoico-
sphaenia curvata. Associationen är antecknad fran Fiskartorpet
och fran Drumsö.
33. Denicke-förorenade Phragmites-asso-
ciationen (Phragmitetum purum). Karakteriseras av Phrag-
mites communis, som uppträder med täth. 6—7. Associationen,
som icke närmare undersökts, har antecknats fran Lappvikens
yttre del, yttre bukten vid Skällarn, N om Sörnäs hamnudde,
mellan Brändö och Brändö-gärd och vid NW-stranden av
Brando.
34. Associationerna av vattensävarter
(Grandiscirpeta). Association av Scirpus maritimus har
antecknats vid stranden av Fiskartorpet och vid Munksnäs,
association av Sc. Tabernaemontani pa yttre sidan Sandudden.
35. Havsstrandängarnas associationer.
Dar stranden är langsluttande anda till vattenbrynet träffas
angst ute en association av Triglochin maritimum, därpå följer
inat land en association av Scirpus uniglumis, vidare av Agrostis
alba och Juncus Gerardi, av Carex vulgaris och slutligen av
Festuca rubra. I en eller flere av de tre sistnämnda associatio-
nerna kunna några örter uppträda: Glaux, Leontodon auctumnalis,
Lotus, Plantago major och Pl. maritima, Potentilla anserina,
Trifolum repens, än den ena, än den andra arten rikligare eller
sparsammare eller helt utesluten, beroende pa mer eller mindre
riklig tånggödning, inblandning av gyttja etc. Detta är regeln;
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
40
alltså samma succession och sammansättning som tidigare av
mig konstaterats i Tvärminne (1913 sid. 72; 1914 sid. 98). Vid
starkare lutning aro associationsbältena smalare, och tvä av
dem kunna sammansmälta. Aven kunna Triglochin-randen
och uniglumis-associationen, vara upplösta i en rad fläckar eller
saknas. Säsom kännetecknande för havsstrandängarna bör
vidare framhällas, att ett bottenskikt ofta är för handen, bildat
av Rivularia Biasolettiana och i Helsingfors-trakten an oftare
R. nitida, ställvis därjämte spridd Nostoc och Bryum. Ju
glesare de högre växterna uppträda, desto mer framträda de
blägröna algerna, i synnerhet pä gyttjeblandad mark och i
ängarnas yttre delar. Algerna bidraga till jordpartiklarnas sam-
mankittande och giva ökad stadga och fasthet ät vegetations-
täcket. Denna deras stora ekologiska betydelse har av växt-
geograferna vanligen förbisetts.
Inom omrädet anträffas ofta eroderade havsstrandängar,
d.v.s. ängen sluttar icke småningom ned emot vattnet, utan
avslutas med ett lodrätt, 0.5—2, ställvis kanske 3 dm högt
stup, och ofta är därtill ängens tätt sammanfiltade vegetations-
täcke i sin yttersta del underminerat av vattnet (Drumsö).
En viktig orsak till detta förhållande torde stå att söka i den
livliga trafiken med såväl motorbåtar och ångslupar, de där
flere gånger dagligen röra sig förbi stränderna, som ock större
fartyg, de sistnämnda huvudsakligen i Sandvikshamnen, Norra
och Södra hamnen, alla åstadkommande utsugning av vattnet
och svallvågor. Även isen torde medverka, när den jämte fast-
frusen jord lösryckes, likaså issörja, som höst och var i våg-
svallet slår emot stranden. Vid de eroderade strandpartierna
antingen saknas de yttre associationerna, eller ser man dem
fläckvis uppträda utanför erosionsbranten, där de uppkommit
på grunt vatten oberoende av den gamla strandängen och nu
inleda en ny utveckling.
De blottade partierna av erosionsbranten kunna under
gynnsamma förhållanden, speciellt under längre tid rå-
dande högvatten, tagas i beslag av strandängens Rivularia-
arter, som har finna tillfälle till obehindrad utveckling och
stundom fläckvis bilda rena bestånd, Rivularieta (Höghol-
men, beskr. 102). — På andra erosionsbranter, på mer sandig
Bidrag t. känned. af Finl.
41
jordman, iakttages rikl. Rhizoclonium riparıum (Busholmen,
Majstad).
| 36. Klippfordjupningarnas ängar, om vilka
några anteckningar gjordes på Sandudden, Lappudden och Bus-
holmen, paminna pa bergens lägre delar mycket om havsstrand-
ängarna. Här växa Festuca rubra, Juncus Gerardi och Scirpus
uniglumis,. Glaux, Lotus, Plantago maritima och Triglochin
maritimum, dessutom såsom speciella karaktärsväxter Allium
schoenoprasum och Cerastium triviale.
a7. Klippspringornas associationer be-
aktades i någon mån endast à bergens lägre delar. Närmast
vattnet, 1 svallbältet, är mångenstädes antecknad Puccinellia
retroflexa. — I stänkbältets springor växa Festuca rubra f.
| arenaria, Juncus Gerardi, Poa serotina, Allium, C'erastium triviale,
Leontodon auctumnalis, Plantago maritima. I större springor
växte på Busholmen Elymus och Phalaris.
| 38 Strandrägassociationen (Hlymetum are-
narium ). Karakteriserad av Elymus arenarius, som växer
eruppvis i täta bestånd. Associationen förekommer inom om-
radet pa ett enda ställe: den sandiga SW-stranden pa Hôghol-
‚men.
E39. Associationen av Verrucaria maura
(Verrucarietum nigrum). Bildas av den svarta Verrucaria maura,
som mer eller mindre rikligt uppträder i svallbältet (jfr. rörande
denna och följande lavassociationer HAYREN 1914). Associatio-
‚nen hör till de för förorening mest ömtäliga och saknas pa langa
strackor, dir man med hänsyn till salthalt etc. kunde vänta
att finna den. Mest ses blott rester av densamma.
40. ' Associationen av Caloplaca muro-
cum (Caloplacetum flavum). Bildas av den gula Caloplaca
murorum (coll.) i stänkbältets nedre del. Om associationen gäller
vad som sagts om féregaende.
41. Associationen av Rhizocarpon-arter
Im. fl. (Rhizocarpetum fuscum). Karakteriserad av de bruna,
ymnigt uppträdande Rhizocarpon geminatum och Rh. polycar-
pum. I mindre mängd förekomma en eller flere av följande
Arter: Aspicilia aquatica, Buellia coniops, Rinodina milvina,
m. fl. Associationen finnes inom övre stänkbältet och är bäst
“Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
42
bevarad pa lodräta och branta ytor, som icke kunnat av männi-
skor betradas.
2. Vegetationen och de yttre faktorern@
I detta kapitel skall i den man de föreliggande iakttagelserna
söra det möjligt framhällas nägra synpunkter rörande de i det
föregående omnämnda associationernas förhållande till en del
yttre omständigheter. Början göres med en översikt av utveck-
lingen under de olika arstiderna, varefter redogöres för betydel-
sen av särskilda edafiska faktorer.
Ärstidernas växlingar. De av klimatet föranledda växlin-
garna omfatta flere olika moment, sasom vattentemperatur
jamte isläggning och islossning samt förändringar i salthalt och
föroreningsgrad, men da vegetationen tills vidare icke ingaende
studerats med hänsyn till dessa växlingar, skall har blott med-
delas nagra allmänna drag av förhällandena under vegetations-
perioden, april till november, i den man iakttagelser föreligga
fran tiden juni 1919 till okt. 1921. Nar isen gar upp i april,
är hamnvattnet gragrumligt samt i hög grad och i stor utsträck-
ning förorenat. Länge sta klippor och kajer utan vegetation i
vattenbrynet, medan man lägre ned finner mer eller mindre gles
Enteromorpha och diatomacé-besatt Cladophora, vilka med all
sannolikhet övervintrat. Först de sista dagarna i manaden och
i forra hälften av maj, da vattnets yttemperatur nar upp till
5—7° C (Havsforskningsinstitutets skrift N:o 8), framtrader
omedelbart under vattenlinjen en svagt grön rand av Ulothrix
subflaccida, dar färgen tilltager i intensitet efterhand som tiden
fortskrider.
Dock aro förhållandena pa olika ställen rätt olika. Oriente-
rande är en exkursion, som med dessa omständigheter för ögo-
nen företogs från Södra hamnen till trakten av Långa bron den
i3 maj 1921. Vid Södra hamnen, där alla kajarmar äro lodräta,
sågs intet grönt. I Skatuddskanalen konstaterades en tydlig,
grön Ulothrix-rand på såväl de sluttande, stenbelagda kanal-
sidorna som på den lodräta kajmursbiten längst i N på kanalens
östra sida (med exposition åt NW); man jämföre beskr. 39.
I hela Norra hamnen saknades den gröna randen, på såväl sten-
Bidrag t. känned. af Finl,
43
kajer som palar och träbryggor, vilka alla har aro lodräta.
Ställvis fanns visserligen överst pa bropalar en grön vegetation,
men denna bestod av övervintrande algstadier (jfr. framställ-
ningen om underlagets betydelse). Langs Brobergskajens sten-
stränder var Ulothrix-randen ôverallt utvecklad, ehuru nagot
ojämn med hänsyn till intensitet, vilket 1 exkursionsprotokollet
tillskrives stenarnas olika lige och det mellan dem, invid vat-
tenbrynet, varierande djupet.
På de lodräta kajerna närmast Langa bron saknades randen,
likaså på västra sidan om bron, medan den åter uppträdde på
denna sida något mera åt W, nämligen på sluttande kajmur
och på stenar E om Botaniska trädgårdens område (exposition
at norr). Av dessa iakttagelser framgår, att Ulothrix-randens
framträdande och tilltagande i intensitet icke så mycket beror
av expositionen, utan fastmera av djupet tätt invid stranden,
och får man måhända tänka sig en lokal uppvärmning av det
på sluttande strand grundare vattnet, likasom den gröna ran-
dens framträdande om våren över huvud står i samband med
vattentemperaturens stigning.
I slutet av maj, under juni och juli står Ulothrix-vegetatio-
nen i sitt flor. Vegetationen av Enteromorpha crinita tätnar och
rycker i juni uppåt i Ulothrix-bältet (se sid. 30), men blir först
senare i större mängd synlig även å de lodräta kajmurarna.
De vita trådbakterierna, som här och där bilda beläggning på
algerna redan i medlet av maj, få allt större utbredning och nå
i mitten av sommaren sitt ända till september bestående maxi-
mum. Oscillatoria Agardhii, som kan vara i fullt flor i medlet
av maj, uppträder massvis i Kaisaniemi-, Djurgårds- och Tölö-
vikarna sommaren igenom och når sitt maximum i juli och
augusti. Mot slutet av sommaren och ännu i september bildar
arten hinna på vattenytan och beläggning på stränderna.
I början av juni uppväxa i de inre vikarna vass och säv, först
i juli däremot längre utåt. I slutet av juni och än mer i juli
och augusti, rikligast när temperaturen står högst, uppträda i
de inre vikarna de kringflytande Enteromorpha- och Cladophora-
associationerna. Ännu i början av september ser man dem
ställvis på grunt vatten, ehuru de för det mesta då redan åter
sjunkit till botten. Mot slutet av sommaren når Oscillatorietum
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
+4
benthonicum sin fulla utveckling, som fortvarar under hela
september.
I augusti excellera i områdets yttre delar det renare och dju-
pare vattnets Enteromorphetum pallide-viride och Cladophoretum
salinum, vilka tidigare hållits tillbaka genom den lägre tempe-
raturen.
Under sommarens lopp nå Ulothrix och Enteromorpha crinita
allt längre mot områdets yttre delar för att i slutet av augusti
eller i september finna gränsen för sin horisontala utbredning.
Sålunda hyste Gräsvikens N-strand den 15 juni 1919 ivatten-
brynet allenarådande Enteromorpha-vegetation blott pa en
sträcka av c. 200 m från vikbottnen W-ut, medan längst i W
Cladophora var övervägande; vid en exkursion den 26 okt.
befanns Enteromorpha vid samma strand vara rikligt forhanden
ända ut till udden mitt emot Skällarn. I september äro jämväl
Diatomacetum fuscum och Calothricetum lubricum avgjort vack-
rast och tydligast utbildade. Da salunda i denna manad (nogare
sagt: under perioden fran slutet av augusti till början av okto-
ber, ifall olika ar och olika väderleksförhällanden tagas 1 betrak-
tande) flere associationer na maximum av utbredning och ut-
veckling och även flere av hégsommarassociationerna alltfort
sta pa sin höjdpunkt, ar tiden den lämpligaste för ernaende av
en god föreställning av associationernas, erkannerligen smuts-
vattenassociationernas utbredning. Det är även till förhällan-
dena i september den tidigare meddelade kartskissen (sid. 19)
ansluter sig.
I oktober inträder ett stilleständ. Visserligen fortgär t. ex.
växlingen mellan Ulothrix- och Enteromorpha-associationerna,
och alldeles unga plantor av Ent. crinita anträffades ännu den
19 december 1920 (beskr. 52), men nägon massutveckling eller
för ögat förnimbar kulmen i resp. associationers liv kan icke
mera förmärkas. Tvärtom äro de kringflytande algmassorna
försvunna, Ilea-associationen genom uttorkning merendels för-
störd, Oscillatoria Agardhii pa retur, vass och sav sta vissnade
och flere mera sällsynt uppträdande associationer äro knappast
mera märkbara, såsom Vaucheria-associationerna och Schizo-
phycetum balticum. — Detta stillestånd i vegetationens utveck-
ling fortfar in 1 november.
Bidrag t. känned. af Finl.
45
Under isläggningstiden, som inträffar i november eller de-
cember, förstöres vegetationen inom litoralregionen. Under
vattenständsväxlingarna och under inverkan av vägsvallet
skava isstyckena mot stränderna, lösryckande och söndersmu-
lande algerna. Nägon rekonstruktion är pa grund av den läga
temperaturen icke mera möjlig. Den enda association, som inom
detta bälte ätminstone delvis bibehälles under vintern, är
Bacterietum compactum. Vid utloppet av kloaken nedanför Tall-
backen (N:o 31) fanns en rik bakterievegetation i medlet av
nov. 1919, vid en lufttemperatur av —18°C och medan Tölö-
viken var täckt av gångbar is och c. 2 dm snö (beskr. 54). Till-
läggas bor, att vattnet fran denna kloak städse uppvisar en i
förhållande till omgivningen hög värmegrad och vid tillfället
i fråga mätte + 16 a + 15°C. Av den under sommaren pa
samma ställe iakttagna Oscillatoria-associationen sags emeller-
tid ej ett spar. Det förefaller i övrigt sannolikt, att flere bakte-
rier under vintern leva under istäcket invid kloakmynningarna,
där dem städse erbjudes riklig tillgång pa näring.
Huru områdets alger övervintra är ännu outrett. Levande
bitar av Enteromorpha crinita finner man ofta i bottenmuddret,
och på lägre nivå ses redan tidigt på våren fastsittande exemplar
av denna art, varför den åtminstone delvis synes övervintra i
vegetativt tillstånd. De flesta av algbitarna i Algetum congestum
leva och växa och torde kunna vegetera vintern igenom. Ulothrix
subflaccida bildar akineter, och ett slags fragmentering har av
forf. iakttagits hos Percursaria percursa.
Avstandet fran vattenytan jämte harmed foljande olikheter
med hänsyn till belysnings- och fuktighetsförhällanden, salt-
halt, vagsvall och vattenstänk, m. m., à ena sidan mot djupet,
a andra sidan uppät ovanför vattenlinjen, spelar en avgörande
roll med hänsyn till associationernas vertikala fördelning. Den
undre sublitorala regionen har icke varit föremäl för undersök-
ning och lämnas därför har à sido. Den övre sublitoralregionen
karakteriseras nedtill av Fucus- och Potamogeton-associatio-
nerna. Inom dess översta bälte falla Bacterietum compactum
(åtminstone till största delen), Oscillatorietum benthonicum
(likaså), Cladophoretum albidum, Ol. dilute-fuscum och CT. sali-
num, Algetum congestum, Lemnetum submersum, Enteromorphe-
Nat. o. Folk, H. €0, N:o 3
46
tum pallide-viride, Charetum arenicolum, ivensom de yttre par-
tierna av Phragmites- och de högvuxna Scirpus- (Sc. mariti-
mus och Sc. Tabernaemontani) samhällena.
Till litoralregionen, där vatten resp. luft, beroende pä vat-
tenständets växlingar, under utsträckta tidsintervaller utgör
det växterna omgivande mediet, böra först och främst föras
Ulothricetum albidum och U. improvisum, Ileetum och Phormi-
dietum, Vaucherietum arenicolum och Percursarietum, Calothrice-
tum och en del partier av Phragmites- och Scirpus-associatio-
nerna samt havsstrandängarna (Triglochin maritimum- och
Scirpus uniglumis-associationerna). Hit höra vidare Entero-
morphetum albidum och E. obscure-viride samt Diatomacetum
fuscum, vilka med sina nedersta partier na ned i det underlig-
gande bältet av sublitoralregionen. Slutligen kunna hit lämpli-
gen hänföras de associationer, som besta av pa vattenytan lös-
liggande arter, vilka ju städse till större eller mindre del komma
i beröring med fria luften: Oscillatorietum planctonicum, Schizo-
phycetum balticum, Enteromorphetum fluitans, Cladophoretum
fluitans och Vaucherietum fluitans.
Till svallbältet hora Enteromorphetum scopulinum, Verruca-
rietum nigrum och pa havsstrandängarna Agrostis-Juncus- samt
Carex vulgaris-associationerna.
Stänkbältet kännetecknas pa klipporna i sin nedre del av
Caloplaca- och 1 sin övre del av Rhizocarpon-associationen, var-
till kommer den förorenade ställen uppsökande Squamaria-
associationen, pa sandstranden av Elymus-associationen och
pa strandängen av Festuca rubra-associationen. De tidigare
omtalade klippängarna befinna sig dels i stänkbältet, dels uppe
i den supramarina regionen. Klippspringornas vegetation hän-
för sig till svall- och stänkbältena.
Underlagets beskaffenhet. Med hänsyn till underlaget för-
delas associationerna inom omradet lämpligen pa följande
grupper:
1). Fritt svävande i vattnet dels plankton, som vid denna
undersökning i allmänhet icke berörts, men dit väl närmast
måste föras tvenne av de behandlade associationerna: Oscillato-
rietum planctonicum och Schizophycetum balticum; dels pleuston,
inom området representerat av Lemna trisulca (och sannolikt
Bidrag t. känned. af Finl,
47
i Edesviken Ceratophyllum) samt det likaledes submersa Alge-
‚tum congestum ävensom av pa skyddade platser vid vattenytan
"kringdrivande lösa algmassor: Enteromorphetum, Cladophoretum
‘och Vaucherietum fluitans, vilka tre associationer måhända för-
tjänade att uppställas såsom en skild formation.
| 2). Pa fast underlag i vattnet de litofila algernas formation
‚med ett flertal associationer: de fyra återstående Enteromorpha-
lassociationerna, de tre återstående Cladophora-associationerna,
de två Ulothrix-associationerna, Ileetum, Diatomacetum, Ca-
Jothricetum och Fucetum. Ett mellanstadium representeras av
‚Phormidietum membranaceum, som uppträder pa säväl löst
lunderlag som strandklippor och -stenar.
3). Pä löst underlag i vattnet pa mudder mikrofytassocia-
tioner: Bacterietum och Oscillatorietum benthonicum; pa sand
algassociationer dels i vattenbrynet (Vaucherietum arenicolum
och Percursarietum) och dels pa grunt vatten (Charetum) ;
samt samfund av vattenfanerogamer: olika slag av Potamo-
yetonetum.
| 4). Pa löst underlag dels ute i vattnet och dels i amfibie-
bältet helofyternas formation: Phragmiteta och Grandiscirpeta.
_ 5). Pa fast underlag övervägande ovanför vattnet alla
jlavassociationer.
| 6). Pa löst underlag övervägande ovan vattnet pa torrare
sand och grus Elymus-associationen och på fuktig, mer eller
‚nindre gyttjeblandad sand havsstrandängarnas, klippängarnas
och klippspringornas associationer.
| Ett särskilt slag av underlag utgör trävirket i stadens
hamnar: bropalar och plankor, landningstrappor, sköljhus och
slappbryggor. Närmast förhåller sig trävirket såsom klippor
och stenar; på trävirket förekommer flertalet litofila associatio-
her. Man saknar endast Enteromorphetum scopulinum, som
självfallet ej finner samma villkor som i saltvattenputtarna och
ju ej heller uppträder pa klipporna utanför dessa, ävensom
Pucus-associationen, vilken dock ej utestiinges av underlaget
såsom sådant, utan av det förorenade vattnet, såsom framgår
rid en jämförelse med t. ex. Grahara, där Fucus växer på land-
ningsbryggan. Sparsamma äro Enteromorphetum pallide-viride
ch Cladophoretum salinum (Fiskarviken på Busholmen, klapp-
Jat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
48
bryggan i Brunnsparken om vären), vilket förklaras av att bryg-
gor m.m. till övervägande del finnas i omrädets mera för-
orenade partier, framför allt inne i hamnarna. Endast högt
uppe i vattenbrynet förmärkes en olikhet mellan trävirke och
stenunderlag. Calothrix- och Ulothrix-associationerna aro nämli-
gen ofta (icke alltid) klent utvecklade pä trävirke, där man i
stället ser talrika, avrundade eller i korta, oregelbundna trädar
uppträdande alger och algstadier i riklig mängd (gärna pä
bropälar). Mähända star förhällandet i samband med att trä-
virket uppsuger vatten och därför häller sig fuktigt ett stycke
ovanom vattenlinjen, särskilt även vid nedgäende vattenständ.
Även pä bätar och fartyg, som länge stätt obegagnade i
hamnvattnet, utvecklar sig trots bestrykning med tjära eller
färg en riklig vegetation av Enteromorpha crinita. I vattnet
nedsjunkna gamla batar ses fullbesatta med sagda art pa saval
yttre som inre sidan (Elisabetstorg 1919, Edesviken 1921).
Dyning och vagsvall. Havsdyning förmärkes inom det om-
rade undersökningen denna gang omfattat vid Södra strand-
vagen och vid de yttre stranderna av Sand- och Busholmarna.
Dess inverkan pa vegetationen skönjes i en större vertikal ut-
sträckning av Ulothriz-baltet — tyvarr föreligga icke siffror.
Företeelsen är analog med vad som tidigare konstaterats i
avseende a det i motsvarande höjdläge befintliga Calothrix-
bältet pa klipporna utanför Tvärminne (HAYREN 1914, sid. 42
upptill).
Pa vattnen N om Drumsö, vid stränderna av Kronbergs-
fjärden och Gammelstadsfjärden verkar vägsvallet rätt likartat,
i mindre grad bakom skyddande uddar och vattengräsbeständ,
med större kraft på mer utsatta stränder, dar ställvis bety-
dande algmassor anhopas, sasom lössliten Enteromorpha crinita
vid norra delen av Sörnäs strandväg (sid. 32) och lössliten
Cladophora och Rhizoclonium riparium vid Byhoïmen och uti
Pilviken pa Brändö (sid. 35). I de innersta vikarna och buk-
terna ar vägsvallet svagt, vilket jämte avsaknaden av ström-
drag möjliggör uppkomsten av pa bottnen löslisgande vaxt-
samhällen och vattenytans langsamt kringdrivande algassocia-
tioner: Lemnetum submersum, Enteromorphetum fluitans, Clado-
phoretum fluitans, Vaucherietum fluitans.
Bidrag t. känned. af Finl.
49
En speciell inverkan av vagsvallet bestar dari, att vid
starkare vind den vita beläggningen pa strandvegetationen pa
lovartstränderna bortspolas. Algerna erhalla for nagra dagar
tillfälle till ostörd utveckling, innan de ånyo tätare överdragas
med trådbakterier.
Den av trafiken förorsakade vattensugningens, svallvågor-
nas och issörjans eroderande inverkan på rene har
tidigare omtalats (sid. 40).
Vattenstandets växlingar inverka närmast pa litoralregio-
nens associationer, som vid inträffande lägvatten till stôrre
eller mindre del blottläggas. Ifrägavarande associationer för-
halla sig härvid olika. Minst motstandskraftiga aro associatio-
nerna av Ulothrix, Ilea och Enteromorpha. Nar vattnet drager
sig tillbaka, tryckas nämnda alger ned mot underlaget och för-
ryckas salunda fran sitt naturliga lage; inom fa dygn torka de
och smulas sönder av vinden. Endast vid stark dimma och
vid regn bibehällas de, Ulothrix endast en kort tid, Enteromorpha
den längsta tiden. Det beror alltså pa om regn inträffar och
på lågvattenperiodens omfattning, huruvida associationerna i
fråga skola fortvara eller helt eller delvis förstöras.
Sandstrandens Vaucherietum och Percursarietum ligga såpass
lågt nere, att även vid lågvatten sanden hålles fuktig, atmin-
stone strax under ytan, där talrika slingor av algerna löpa fram.
De i luften befintliga algtrådarna sjunka ihop och bilda på
underlaget ett livskraftigt, vegeterande täcke.
Diatomacetum fuscum har uti nu ifrågavarande avseende icke
närmare undersökts, men förefaller det, som om denna asso-
ciation icke skulle i högre grad lida av uttorkningen. — Schizo-
phycetum balticum bildar vid inträdande lågvatten på stranden
och där befintliga föremål en ljusgrön beläggning. Huruvida
algerna här hållas vid liv har icke i större utsträckning under-
sökts, men synes detta, åtminstone vad tvenne av associatio-
nens arter angår, icke vara fallet.
Mest resistenta äro Calothrix scopulorum och Phormidium-
arterna, vilka tack vare sina slemskidor länge hållas fuktiga
och även i övrigt under lång tid uthärda uttorkning. Speciellt
Phormidium-associationen förekommer även högre upp, utom
havsvattnets inverkan, bl. a. i klippspringor och på förorenade
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 4
50
bergvaggar, där alghinnan endast under regnig väderlek är
uppblött och mjuk och algerna leva vidare, medan densamma
vid torrtid är spröd och algerna tydligen ligga i vila.
Beroende på huru lågt vattnet faller, bliva de ifrågavarande
associationerna helt eller delvis blottlagda, med undantag lik-
väl for Enteromorpha-associationerna ( Enteromorphetum obscure-
viride och E. albidum), vilkas nedersta parti under de år under-
sökningarna varat (1919—21) städse legat under vattenytan.
När vattnet stiger leva algerna upp, och platsen återfår sitt
tidigare utseende. Där likväl Ulothrix och Enteromorpha bort-
torkat och utplånats, infinner sig inom några dygn ny Ulothrix
och efter någon tid eventuellt ny Enteromorpha crinita, på sätt
som tidigare beskrivits (sid. 30).
Indirekte inverka vattenståndets växlingar jämväl på de
lägre ned befintliga associationer, som sammansättas av på
hårt underlag vidfästa alger, alltså de tre Cladophora-associatio-
nerna och Enteromorphetum pallide-viride. Ljusförhällandena
bliva andra, vagsvallets inverkan större, och speciellt bör
papekas, att förorenat ytvatten eventuellt kommer i direkt
beröring med algerna.
Strömdrag. Strömförhällandenas betydelse för vegetationen
är icke ringa. I ett sund med strömdrag är vattnet i rörelse,
borttransporterande jordpartiklar och lösrivna växtdelar m. m.,
näs ingstillförseln ar rik och sedimentationen obetydlig, medan
i en avstängd vik gyttje- och dybildning ostört fortgär och
slammet i ro kan avsätta sig. I anslutning härtill är vegetatio-
nen i sundet mestadels inskränkt till strandbräddarna, medan
man i viken finner vidsträckta vass- och sävbeständ, en riklig
vegetation av egentliga vattenväxter och associationer av lös-
liggande eller i viken langsamt kringdrivande arter.
Men därutöver hava strömförhällandena inom undersök-
ningsomradet den största betydelse med hänsyn till kloakvatt-
nets fördelning. Man kunde förmoda, att detta vatten vid
utträdet ur kloakmynningen skulle jämnt och solfjaderformigt
sprida sig at alla hall. Att sa icke alltid och t. o. m. rätt sällan
är fallet, finner man vid ett närmare studium av förhällandena
vid t. ex. den stora kloaken N:o 29. Författaren har icke varit
i tillfälle att under en tillräckligt lang tid oavbrutet observera
Bidrag t. känned, af Finl.
~
a
platsen for att kunna säga, huruvida kloakvattnet, sasom
antagligt är, tidtals sprider sig pa antytt sätt. Men däremot
är det säkert, att mycket ofta sa icke sker. Tvärtom konstate-
rar man en smutsvattenström, som från kloakens mynning rör
sig mot NE och E utåt Norra hamnen eller mera mot SE längs
Brobergskajen. Detta vid utvatten (d.v.s. sjunkande vatten-
stånd). Vid invatten rör sig kloakvattnet västerut längs södra
stranden av Kaisaniemiviken. I genomsnitt alltså bli stränderna
på ömse sidor kloaken utsatta för kraftig förorening, vilket även
ger sig till känna i den vita beläggningen pa Enteromorpha-
vegetationen. Det är ut- eller inströmmen i den trånga passa-
gen under Långa bron, som härvid verkar dirigerande på kloak-
vattnet.
Utvattenströmmen blir vidare orsaken till en annan före-
teelse. Med densamma följer, såsom direkte kan iakttagas,
talrika mängder Oscillatoria Agardhii från denna arts alstrings-
härd i Kaisaniemi-, Djurgårds- och Tölövikarna. En del av
algerna fastnar i den vita beläggningen på Enteromorpha-
vegetationen längs Brobergskajen (och redan längs Långbro-
kajen), givande denna en grön skiftning (jämf. sid. 27), en
annan del föres ut i Norra hamnen och längre, bildande en mer
eller mindre framträdande beståndsdel i hamnvattnets plankton.
All sannolikhet talar ju för, att liknande strömförhållanden
förekomma även 1 andra delar av området, om än i mindre
skala till följd av mindre spillvattenmängder, varför de, då forf.
ej haft sin uppmärksamhet särskilt fäst vid denna fråga, ej bli-
vit beaktade och konstaterade. Så mycket är likväl på grund
av det anförda tydligt, att strömförhållandena spela en större
eller mindre och en i bestämd riktning gående roll vid växt-
samhällenas utveckling och fördelning.
Salthalten är av avgörande betydelse. Helsingfors-vattnets
salthalt (se sid. 9) är ringa i jämförelse med världshavens,
men är det oaktat en av huvudbetingelserna för förekomsten
inom området av det övervägande flertalet av dess associatio-
ner, vilket synes därav att dessa saknas uti inlandet. Icke
halofila äro endast Oscillatorietum planctonicum, Phormidietum
membranaceum, Squamarietum nitrophilum och Rhizocarpetum
fuscum. Därjämte finnas atta associationer, vilkas viktigaste
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
Jå
arter uppträda såsom konstituenter även i associationer uti
eller invid sött vatten, medan en eller flere av arterna av sekun-
där betydelse där äro uteslutna eller ersatta av andra. Dessa
associationer äro: Bacterietum compactum med Phragmidiothrix
multipunctata såsom saltvattenart, Oscillatorietum benthonicum
(Spirulina subsalsa m. fl.), de rena och förorenade associatio-
nerna av Potamogeton perfoliatus och av Phragmites (alla med
halofila alger) samt strandängarnas Caricetum och Festucetum
(båda med salina örter). Inom områdets övriga associationer
äro de halofila arterna övervägande eller allenarådande.
Oaktat områdets ringa utsträckning i riktning från havet
inåt mot land kan man påvisa även en zonal inverkan av salt-
halten. Sålunda anträffas associationerna av Fucus och Chara
aspera, av Verrucaria och Caloplaca samt havsstrandängarnas
salina växtsamhällen uteslutande eller övervägande i områdets
yttre delar; lämpliga, relativt oberörda och rena stränder finnas
dock bl. a. på norra Brändö.
Föroreningsgraden. I det föregående har flerfaldiga gånger
varit fråga om föroreningens betydelse för vegetationen, och
associationernas fördelning på grupper: poly-, meso- och oligo-
saproba samt katharoba associationer, grundar sig på förorenin-
gens omfattning i de särskilda fallen. Här återstår att lämna
en allmän översikt över hithörande företeelser.
De inom området urskilda associationerna äro till antalet
45 (de högvuxna säv-associationerna 2, havsstrandängarnas
associationer 6 till antalet, medan klippängarnas och klipp-
springornas associationer endast i förbigående beaktats och
därför här utelämnas). Av dessa 45 associationer är en poly-
saprob, 17 äro mesosaproba, 9 oligosaproba, summa 27 saproba
associationer, medan de återstående 18 äro katharoba. Att de
saproba associationerna äro betydligt flere är naturligt, då
undersökningen närmast avsett dem och av ostörda stränder
blott kortare sträckor besökts (Brändö, Högholmen, Drumsö,
Sand- och Busholmarnas yttre stränder, Lappudden, Sand-
uddens yttre strand, Edesholmen, Humlevikens W-strand).
Dock bör framhållas, att de katharoba lavassociationerna, ehuru
illa medfarna, segt hålla sig kvar, och likaså ser man länge nog
rester av ofördärvad havsstrandäng (t.ex. i Brunnsparken).
Bidrag t. känned. af Finl.
53
A andra sidan finnas saproba associationer, som ännu icke när-
mare undersökts och av denna anledning icke medtagits, bl. a.
a de förorenade strandängarna vid Djurgards- och Tölövikarna.
De meddelade siffrorna lida därför av en viss osäkerhet.
Vad särskilt de saproba associationerna vidkommer, sa kunna
de med avseende a sin uppkomst fördelas pa fem skilda katego-
rier: 1) associationer dar alla eller en eller flere av de viktigaste
arterna saknas pa närliggande, genom människan icke förore-
nade skärgårdsplatser: Bacterietum, Oscillatorietum benthonicum
och Osc. plänctonicum, Enteromorphetum fluitans, Ent. obscure-
viride och Ent. pallide-viride, Ulothricetum improvisum (efter
hittills föreliggande iakttagelser att döma), Ileetum, Vaucherie-
tum arenicolum (enligt hittills gjorda iakttagelser) och Scenedes-
metum. Dessa associationer, 10 till antalet, skulle icke existera
utan människan; de äro helt igenom kulturprodukter, verkliga
ruderat-associationer. — 2) Associationer som förhålla sig såsom
de under första punkten uppräknade, men uppkomma genom
ytterligare förorening av någon av dessa av svagare saprobisk
karaktär. Hit höra Hnteromorphetum, Ulothricetum och Clado-
phoretum albidum, samtliga starkt mesosaproba och uppkomna
ur motsvarande svagt mesosaproba associationer till följd av
tilltagande förorening, som förorsakat vit beläggning av tråd-
alger. — 3) Associationer uppkomna genom förorening och om-
vandling av tidigare förefintliga katharoba dylika, vilkas huvud-
arter kvarstått. Dels äro huvudarterna indifferenta: de båda
saproba Potamogeton-associationerna och Phragmitetum sapro-
bicum (och närmast även Percursaria-associationen, vilken dock
ute i skärgården är oligosaprob), dels avtynar karaktärsarten,
som emellertid fortsättningsvis bildar associationens huvud-
massa: Cladophoretum dilute-fuscum, dels slutligen uppblomstra
huvudarterna till följd av föroreningen: Schizophycetum balti-
cum och Vaucherietum fluitans, den sistnämnda sannolikt ut-
vecklad ur den Vaucheria-association, som icke sällsynt antraf-
fas uti innersta skärgårdszonen på bottnen utanför och mellan
de yttersta Phragmites-bestanden. Summa sex a sju associatio-
ner, av vilka de två senast nämnda närma sig följande grupp.
Härtill komma de ännu icke undersökta saproba strandäng- och
högsäv-associationerna. — 4) Associationer, som förekomma
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
54
även utanför omradet för kulturens inverkan, pa sa att säga
naturligt förorenade ställen, men som uppblomstra och na
rikare utveckling genom den ökade föroreningen i närheten av
människans boplatser. Hit hör den oligosaproba Diatomacetum
fuscum, som utom omrädet uppträder langt svagare utbildad.
Vidare Phormidietum membranaceum, som inom omrädet är
svagt mesosaprob, men ute i skärgärden oligosaprob. Dess
sammansättning ar samtidigt nagot olika, i det inom Helsing-
fors-omrädet den starkare förorening kännetecknande Phormi-
dium auctumnale oftast ingar sasom en viktig beständsdel, medan
denna art i skärgärdens bergspringor saknas eller träder tillbaka
för Ph. corium m. fl. Slutligen Squamarietum nitrophilum, som
är en sötvattenassociation och regelbundet förekommer uti
gränsbältet pa insjöarnas klipp- och stenstränder (HAYREN
1914 sid. 103) och & andra sidan uppträder pä stenunderlag pä
gärdsplaner och i närheten av människoboningar. Denna
association när stor frodighet i Helsingfors till följd av stadens
starkare grad av förorening jämväl ovanför vattenlinjen pä
klipporna, där en betydande kvävetillförsel genom människan
äger rum. Redan SERNANDER framhåller den nitrofila karaktä-
ren hos Squamaria saxicola (Svensk Bot. Tidskr., Bd. 6, 1912,
sid. 822, 872). — 5) Associationer, som likaledes finnas bade
utom och inom omradet, men i det senare fallet vid tilltagande
förorening skulle omvandlas och därför här anträffas blott pa
svagt och merendels pa »naturlig» väg förorenade ställen: Alge-
tum congestum, Lemnetum, Cladophoretum fluitans och Entero-
morphetum scopulinum.
Aven med hänsyn till de katharoba associationerna kunna
gradationer uppställas: 1) associationer som vid förorening om-
bildas med kvarstaende av karaktärsarterna: Cladophoretum
salinum samt de rena Potamogeton-, Scirpus- och Phragmites-
associationerna. Gruppen star alltsa i motsatsförhällande till
den tredje kategorin inom de saproba associationerna. — 2)
Associationer, dar vid inträffande förorening arterna langsamt
uttrangas eller förtvina. Hit höra dels associationer, där sam-
tidigt nya, av föroreningen gynnade arter inkomma, varvid
blandnings- eller övergängsassociationer kunna påvisas: Calo-
thricetum lubricum. Dels andra associationer, där några nya
Bidrag t. känned. af Finl,
55
arter icke invandra, utan underlaget blir vegetationslöst: Calo-
placa- och Rhizocarpon-associationerna, efter vilkas förstöring
bergets ytor ligga blottade. Förhällandet synes tydligt t. ex.
vid Djurgärdsvägens början i E, dar pa strandklipporna icke
mera nagra lavar existera. — 3) Känsliga katharoba associatio-
ner, som vid förorening hastigt förstöras: Fucetum balticum,
Charetum arenicolum och Verrucarietum nigrum. Det ar päfal-
lande, hurusom Verrucaria maura redan vid svag förorening av
vattnet försvinner; vid Högholmen t. ex., där dock i SE relativt
rena stränder finnas, ses arten icke mera; den har inom omrädet
anträffats endast i sterilt tillständ.
Vid en undersökning sadan som den ovan utförda rörande
associationernas förhällande till den av kultur och bosättning
beroende föroreningen kan man även tillämpa den klassificie-
ring, som LiNKOLA begagnat vid undersökningar rörande olika
vaxtarters forhallande till kulturen (jfr. tidigare, sid. 17—18). De
tre första kategorierna av saproba associationer äro anthro-
pochora, eller närmast, efter förf:s terminologi, anthropurga,
kulturberoende och av kulturen skapade, den fjärde kategorin
ar apofyt, kulturgynnad, den femte ävensom de katharoba
associationerna aro hemerofoba, kulturflyende. Nagra hemera-
diafora, mot kulturen indifferenta associationer finnas däremot
icke bland de nu undersökta.
3. Associationernas användning för prak-
tisk bedömning av föroreningsgraden.
Dä det visat sig görligt att ordna omrädets associationer i
serier 1 enlighet med avtagande föroreningsgrad och det salunda
icke finnes nagon association med mer omfattande amplitud i
detta avseende, bör man tvärtom kunna, utan att hava vetskap
om kloaker eller andra föroreningskällor, pa grund av före-
komsten av en viss association sluta sig till den ungefärliga
graden av förorening hos vattnet eller stranden. For praktiskt
ändamål fordras likväl, att de associationer som härvid komma
i fråga äro få till antalet och lätt falla i ögonen vid vandring
längs stranden.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
Dessa tva villkor uppfyllas i själva verket. I övervägande
grad utgöras nämligen stränderna inom hamnområdet, där
praktisk bedömning av vattnet främst kommer i fråga, av sten-
uch bergstränder samt kajer, varigenom de på löst underlag
uppträdande associationerna elimineras. Tillika äro de närmast
vattenlinjen förekommande associationerna de med hänsyn till
föroreningsgraden mest karakteristiska och kunna på grund
av färg m. m. av vandraren lätt urskiljas. Det är endast fem
associationer, som behöva komma i användning, nämligen föl-
jande, ordnade i stigande renhetsgrad: 1) den polysaproba
Bacterietum compactum, gråaktig välling eller vita beläggningar
och tofsar, illaluktande; 2) den starkt mesosaproba Entero-
morphetum albidum, grön med vit beläggning: 3) den svagt
mesosaproba Enteromorphetum obscure-viride, mörkgrön och
bestående av 1—5 dm långa alger; 4) den mycket svagt meso-
saproba Ulothricetum improvisum, klargrön, bestående av
1—3 cm långt, fint algludd (icke så behövlig som de övriga):
5) den oligosaproba Enteromorphetum pellide-viride, ljusgrön,
på djupare vatten, bestående av 0.5—2dm långa alger. Där
dessa associationer saknas är vattnet ostört och praktiskt taget
rent (för inrättande av simhus, sköljhus och klappbryggor).
Dessa sex kategorier äro utsatta på den tidigare meddelade
kartskissen (sid. 19).
Ytterligare böra tvenne omständigheter iakttagas. Bedöm-
ningen bör ske i juli, augusti eller september, då vegetationen
nått sin höjdpunkt, och den bör företagas vid lugnt väder och
först några dagar efter eventuell starkare vind, emedan genom
vågsvallet de vita beläggningarna lätt avlägsnas och resultatet
sålunda kan bliva missvisande.
Bidrag t. känned. af Finl.
x
IV. SPECIALBESKRIVNINGAR.
Fiskartorpet.
1. Den 17 april 1921. Lägvatten. Pa strandbrädden Scirpus uni-
glumis, Juncus Gerardi, Agrostis alba, m.fl., och däremellan Bryum
sp., fläckvis bildande sma mattor, jämte steril Nostoc st cp!), Toly-
pothrix tenuis spridd, Rhizoclonium riparium f. implexa spridd; nemato-
der pc; Limnaea palustris spridd. — I grunt vatten Scirpus maritimus
m. fl. Pa plankbitar i säven ett par arter protococcaceer st cp; steril
Anabaena h. o. d. st ep; Synechocystis spec. h. o. d. st ep, dels ensamma
celler, dels klumpvis samlade. — Pa stenar i vattenbrynet och i grunt
vatten ofta belaggning av slam och diatomeer cp jämte nematoder pe
och plantor av Vaucheria och Cladophora samt ställvis Chironomus-
larver; pa andra stenar beläggning av Calothrix scopulorum eller kolo-
nier av Rivularia Biasolettiana eller båda dessa arter i blandning. —
Pa gamla vassträn i vattenbrynet R. Biasolettiana, ofta cp; pa ett ställe
pa vassträn forgrenat, brunt mycelium (celler 7—15 x 4.5—6 u). —
Pa 1—2 dm djup pa gyttjeblandad sand Chara aspera med mycket tatt
ludd av diatomeer: Gomphonema olivacea, Rhoicosphaenia curvata,
Synedra, Diatoma, Melosira, etc.
Ett prov bottenslam jämte vatten, taget vid havsstranden, under-
söktes den 20 maj, efter att sälunda ha stätt nagot Over en mänad pa
laboratoriet. I provet spiriller cp och diatomeer cp, Aphanothece castagnei
st ep, Gomphosphaeria litoralis st cp, Scenedesmus bijugatus st cp, Sc.
acuminatus spridd, Sc. quadricauda spridd, Gomphosphaeria compacta
spridd, Chroococcus minutus pc, Merismopedia glauca pe jamte f. minor
pe, Sphaerotilus natans pe.
1) Angäende ymnighetsgraderna hänvisas till sid. 23.
Nat. o. Folk, H. 60, N:o 3.
Humleviken.
2. D. 19 sept. 1921. Vid Humlevikens simhus var vattnet rent.
Pa berget Clad. glomerata cp; Calothrix scopulorum ställvis tydlig; likaså
Verrucaria maura. Stänkbältet, med langsamt sluttande hällar, till
stor del förorenat; lavarna slitna, förutom Squamaria saxicola och S. albo-
marginata, som frodas pa betydande flackar; bl. a. Buellia coniops. Pa
lodräta ytor strax ovan stänkbältet dominerande Gyrophora hirsuta
(delvis fertil).
3. D. 19 sept. 1921. Viken vid kloak n:o 1, nedanför ändan av
Stenbocksgatan, i hög grad förorenad. Vattnet invid stranden gra-
grumligt, ställvis nästan ogenomskinligt på 0.5m djup. Synbarligen
blir kloakvattnet till stor del instängt i den lilla viken, bl. a. vid SW-
vind. Tydlig H2S-lukt. I vattenbrynet på landdriven Fucus, Myrio-
phyllum och Potam. perfoliatus vit beläggning. På bottnen omväxlande
vit beläggning av Beggiatoa alba cp och B. leptomitiformis pc samt svart-
grön beläggning av Oscillatoria chalybea cpp; i synnerhet den sistnämnda
upptog stora fläckar. Inblandade: Spirulina Nordstedtii och Sp. subsalsa,
båda st cp, Chromatium bipolare cp och Thiospirillum sanguineum cp.
4, D. 19 sept. 1921. Vid kloak n:o 2, utmynnande mellan två bryg-
gor, ses på stenar och trävirke Enteromorpha crinita, delvis med vit
beläggning. Samma art åt vardera sidan till ett avstånd av några tiotal
m på klippa, stenar och träpålar. På bottnen fläckar med vit beläggning.
I vattenbrynet i grund strandvik ljusgrön hinna av Nodularia spumigena,
Aphanizomenon flos aquae och Anabaena baltica, likaså delvis pa det
torra pa uppkastad Fucus.
Den ena bryggan leder till en öppen klappbrygga och ett sköljhus.
Pa klappbryggans sidor i vattenbrynet Ent. crinita st ep och därunder
Clad. glomerata cp, dels grön, dels brun av diatomaceer cpp, bl. a. Gom-
phonema olivacea och Rhoicosphaenia curvata. Stallvis högst uppe i
vattenbrynet en slemmig, delvis luddartad belaggning av Phormidium
fragile cp, Ulothrix subflaccida st ep—ep och en obestämd art av samma
slakte st cp, korta tradar av Sphaerotilus natans st cp (direkte pa tra-
virket), Calothrix scopulorum h. o.d.; nematoder st cp.
Edesviken.
5. D. 18 sept. 1921. Vid lastningsbryggan i vikens W del Ent.
crinita (fingrenig) st ep—cp pa stenar, bropalar och bat samt flerstädes
Bidrag till känned. af Finl.
Pe
59
i vattenbrynet Ulothrix subflaccida ep (iettprov med intrasslad Melosira
st ep). Vattnet grumligt och smutsgrätt.
6. Närmare slaktinrättningen, vid bryggorna för smärre farkoster,
sags samma dag Ent. crinita massvis växande pa bätar, bl.a. pa en
sjunken bät, ävensom driven till stranden.
Innerst i vikbottnen Ent. crinita med vit beläggring av Thiothrix
nivea cp. I ett hemfort prov dessutom: Phormidium fragile cp pa botten-
mudder, Sphaerotilus natans st cp, Spirulina subsalsa flerstädes, Sp.
Nordstedtii pe, Phorm. auctumnale pe, Ulothrix subflaccida pc, Beggiatoa
alba nagra tradar, Merismopedia glauca 2 exx.
7. D. 18 sept. 1921. Nedanfor ryska begravningsplatsen flere korta
sandstrander, flackvis klädda strax ovan vattenlinjen med tat, steril
Vaucheria. I den fuktiga, hoptovade Vaucheria-mattan voro inblandade:
sma bitar Ent. crinita sp, Lyngbya aestuarii ställvis och st ep, steril
Spirogyra pe, Phormidium auctumnale pe; och bland sandkornen: Beg-
giatoa alba st cp, B. leptomitiformis st ep, Spirulina subsalsa och Sp.
Nordstedtii, nematoder st cp. — Ett vackert beständ Atriplex hastata ;
landdriven Ceratophyllum pe. — Flerstädes pa stranden ljusgrôn belägg-
ning och pa för vagsvall skyddade ställen pa vattenytan ljusgrôn hinna
av Nodularia spumigena ep (spiraler och i mindre mängd raka tradar,
diam. 12 u, steril), Aphanizomenon flos aquae cp (rikligt fertil) och Ana-
baena baltica st cp (ofta fertil); h.o.d. någon trad av Spirulina Nord-
stedtit.
D. 23 sept., da samma ställen besöktes, radde högt vattenstand.
Vaucheria-vegetationen lag under vatten, och pa ett par ställen anträf-
fades rikligt fertil V. sphaerocarpa var. dioica. Därjämte pa sandstrand
en flack om ett par dm? med tat Percursaria percursa cp jamte inblandade
småbitar av Ent. crinita st cp. Den ljusgröna beläggningen pa stranden
var förstörd, och av hinnan pa vattnet sagos nagra fa rester, bestaende
av vackra Nodularia-spiraler i riklig mängd, nagra Aphanizomenon-
flak, rikliga bitar och fran varandra lossnade celler av samma art samt
ett fatal Anabaena-bagar.
8. D. 18 sept. 1921. I viken vid vägen till Edesholmen Ent. crinita
st cp, småningom avtagande utåt. Ute i viken invid brygga Cordylo-
phora på Potamogeton perfoliatus (leg. K. M. LEVANDER).
9. D. 18 sept. 1921. Vid Edesholmsudden pa yttre sidan pa klipp-
strand Clad. glomerata cp och Ent. Hopkirkii spridd. I vattenbrynet
välutvecklad Calothrix scopulorum. En flack Lecanora prosechoidiza cp.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
60
Sandudden.
10. D. 2 juli 1919. Den breda, länggrunda viken pa uddens södra
sida. I det klara vattnet pa lerblandad sand Scirpus Tabernaemontani
st pe och Pot. perfoliatus, den sistnamnda med talrika intrasslade, vind-
drivna alger (Cladophora spec., Ectocarpus siliculosus, steril Spirogyra,
Lyngbya aestuarii). — I vikbottnen havsstrandäng med Agrostis alba,
sterila Carices, Festuca rubra f. arenaria; vacker Glaux maritima, Juncus
Gerardi, Lotus corniculatus (några fa stand), Plantago major f. scopulo-
rum, Pl. maritima, Potentilla anserina cp, Trifolium repens, Triglochin
maritimum. — 1 strandbranten ovanför angen, nedanför klibbalarna,
bland stenar och delvis 1 sand, Elymus arenarius pc, Silene injlata i.
litoralis, Spergularia canina, Tanacetum vulgare cp, strandform av Tri-
ticum repens.
11. D. 2 juli 1919. Vid det stora och branta berget öster om viken
pa stenarna i övre sublitorala bältet Cladophora crystallina st cp; vidare
Enteromorpha Hopkirkii st pe och Ent. clathrata. — Calothrix-bältet
rätt väl utvecklat. I svallbältet Verrucaria maura över huvud klen,
ställvis tydlig. I springorna Puccinellia retrofiexa. — I stänkbältet
Caloplaca murorum ställvis rätt väl utv., ställvis Xanthoria parietina
var. aureola; Rhizocarpon-associationen väl utv. med RB. geminatum,
Rinodina spec.. etc.; Squamaria saxicola st cp, även Squam. *albomargi-
nata. I springor och fördjupningar: Festuca rubra f. arenaria, Poa
serotina; Allium schoenoprasum, Cerastium triviale, Juncus Gerardi, Leon-
todon auctumnalis, Planiago maritima, Sedum acre och S. maximum, etc.
(Högst uppe pa berget pa en sten vacker fagelsittplats med Xantho-
ria lychnea och Physcia caesia.)
Lappviken.
12, D. 30 juni 1919. Vid norra stranden narmast Sanduddens fa-
briksomrade ett glest bestand av Phragmites communis och dessutom
Pot. perfoliatus. Såväl har som över huvud i vikens yttre del i det klara
vattnet pa bottnen Ent. clathrata och Ent. crinita (i mindre mängd) samt
Cladophora spec. i blandning. Pa vattenytan, ställvis i stor utstrack-
ning, lösa, tilltrasslade, rikligt med glasblasor bemängda hopar av Clad.
marina med inblandning av Ent. clathrata och Ent. Hopkirkii (ställvis
cp), Spirogyra varians (?) och en annan Spirogyra-art (steril), Nodularia
Bidrag till känned. af Finl.
61
spumigena (spridd, steril), Lyngbya aestuarii pc, Anabaena spec. (pc,
steril), Sphaerotilus natans (spridd) och diatomaceer cp.
te MD: “30 juni 1919. I vikens inre del med fortfarande ratt klart
vatten pa bottnen pa sma stenar Ent. clathrata och Ent. crinita med
sparsam inblandning av Cladophora. Pa ytan drevo stora algmassor:
Ent. crinita i olika former, Ent. tubulosa jämte var. prolifera samt en
ännu obestamd, till samma grupp hörande form. Flere tiotal m? av
vattenytan, särskilt inat mot vikbottnen, tacktes av de stora, till 0.5
meter langa och nara 1 dm breda algindividerna, som upptradde dels
enstaka, dels och övervägande i intrasslade hopar. Pa bottnen löslig-
gande Enteromorpha cp, m. m. Inblandade steril Spirogyra och steril
Mesocarpus. I vikens mellersta del sma flockar finare alger: Spirogyra
sp. (steril, cp), sparsamt angripen av Lagenidium Rabenhorstii, och
Ulothrix sp. (step) samt Hnteromorpha-bitar st cp. Dessutom gamla
Fucus-bitar och stycken av Potam. perfoliatus, bark- och träbitar,
vass-stänglar, etc.
Innerst i vikbottnen (kloak n:o 5) var vattnet illaluktande och grum-
ligt. Bottenvegetation saknades. Pä ytan stranddriven tät Entero-
morpha-vegetation.
Lappudden.
14 D. 15 juni 1919. Lappvikens S-strand intill holmen Bruden
undersöktes icke. Härifrän söderut till SW-udden i huvudsak klipp-
och stenstrand. Vattnet rent och klart; i sunden synes strömdrag räda.
Langs stranden lägre ned Fucus vesiculosus och högre upp Cladophora
och Pylaiella litoralis. I vattenbrynet Calothrix scopulorum. Verrucaria
. maura saknas eller klen och pc. I springor närmast vattnet Puccinellia
retroflexa. Pa ett par ställen vacker Caloplaca murorum, pa ett ställe
därjämte Rinodina cacuminum. Rhizocarpon-vegetationen ställvis vacker;
ställvis Rinodina milvina. Pa strandklipporna ängsfläckar med Poa
irrigata och Scirpus uniglumis, Allium schoenoprasum, Glaux maritima,
Juncus Gerardi, Lotus corniculatus (vackra bestand), Matricaria, Plan-
tago maritima, Triglochin maritimum, etc.
Bukten vid södra stranden, mittemot Skällarn, är långgrund med
tämligen ren Phragmites. Därinnanför klibbalslundar med frodig
vegetation. I sin helhet ter sig Lappuddens område såsom en orörd,
fridlyst fläck idyllisk skärgårdsnatur.
Nat. o. Folk, H. N:o 3.
62
Vid en exkursion till Drumsö d. 26 okt. lyste de mot färdvägen
vettande, södra klippstränderna pa Skällarn och Märrholmen gröna
av Ulothrix.
Gräsviken.
15. D. 15 juni 1919 utmärktes norra stranden längst i W av ôver-
vägande Cladophora, vid de yttersta batbryggorna var Cladophora
nästan lika riklig som Enteromorpha; c. 200m fran vikbottnen var
Ent. crinita allenaradande i vattenbrynet, medan Cladophora fanns först
nagot djupare ned. Inne i vikbottnen, anda till tilläggsbryggan för
Drumsö-färjan, vacker och enaradande Enteromorpha-vegetation; den
saknades dock närmast nödfallsutloppets mynning, där man sag vit
belaggning pa allehanda foremal pa bottnen. Vid de lodräta kajerna
pa Busholmssidan kunde Enteromorpha ej iakttagas; först i viken strax
bortom kajändan riklig Ent. crinita. Vid viken pa klippans nordsida
Verrucaria maura pe. Härifrän och till det branta Busholmsberget var
Cladophora dominerande.
16. D. 3 juli 1919 dominerade fingrenig Ent. crinita anda till de
yttersta batbryggornai NW. I vattenbrynet ljusgrön Ulothrix subflaceida.
Ställvis vit keläggning pa Enteromorpha och pa föremäl pa bottnen.
17. D. 26 okt. vid lagt vattenstand pa de branta stenkajerna pa
Busholmssidan och pa Busholmsberget frodig Enteromorpha-vegetation.
Langs vikens N-strand Enteromorpha cp anda ut pa den mitt emot
Skällarn belagna udden, dar havsstrandängens lagre partier voro täckta,
ställvis av en tät och seg skorpa av Calothrix scopulorum och Phormidium
tenue, ställvis av en glesare belaggning lagvaxt Enteromorpha crinita f.
ramosissima. Pa uddens stenar nagra flackar Verrucaria maura. Pa
uppdragna batar och en stör Balanus cp. I ett prov, taget c. 30m NW
om vikbottnen ett par dm under vattenytan, konstaterades diatomeer
cp och Sphaerotilus ep; stenarna i närheten till stor del överdragna
med en ofta slemmig diatomé-belaggning.
Busholmen och Sandholmen.
18. Busholmens strander i NW och W. D. 14—15 juni 1919. Över-
allt bade Cladophora och Enteromorpha st cp. Vid bukten längst i S
var Cladophora crystallina övervägande; intrasslade i kringdrivande
Bidrag t. känned. af Fin).
63
Fucus togos Ceramium och Pylaiella. Strax N om bukten en stenbrygga
och landningsställe for fiskarbatar: Fiskarviken. Har voro pa strand-
klipporna skötar upphängda till torkning; i vattnet strömmingsfjäll cp
och Cl. crystallina st cp, Ent. Hopkirkii st cp, Ent. clathrata pe och Py-
laiella litoralis; i vattenbrynet Ulothrix och Calothrix scopulorum; pa
ur vattnet uppdragna stockar Balanus cp. Nagra tiotal m NE om
Fiskarviken pa längsluttande klippa vacker Calothrix-vegetation; pa
stranding i erosionsbrant Rhizoclonium riparium cp och Phormidium
auctumnale st pc.
Pa nägra spridda ställen Verrucaria maura pc, bl. a. pa nordsidan
av ett par storre strandblock. Ett stycke NE om Fiskarviken flere
strandstenar med gronaktig och tynande Lecanora prosechoidiza. Pa
havsstrandäng Glaux maritima och Triglochin maritimum.
19. D. 14 juni 1919. Vid Busholmens S-strand stenar och klippor.
Nedtill Fucus vesiculosus med frodig epifytvegetation, därovan ôver-
vagande Clad. crystallina med inblandad Ent. Hopkirkii och Ent. cla-
thrata; dessa fläckvis dominerande. I vattenbrynet merendels slemmig
beläggning, dels grönaktig av fruktificerande Ulothrix subflaccida, dels
brunaktig av död Cladophora med massor av päsittande diatomeer.
I strandskvalpet lés Ceramium och Furcellaria. Strax ovanför vatten-
brynet ställvis en mörk, slipprig och ofta tamligen tjock beläggning av
Calothrix scopulorum. Man kunde se och med luktsinnet tydligt för-
nimma den masutolja, som pa varen till följd av en olyckshändelse a
Sveaborg i betydande kvantitet räkat i vattnet och spritts Over nejden.
Av Verrucaria maura intet spar. Caloplaca- och Rhizocarpon-asso-
ciationerna ställvis val utvecklade. I klippspringor bl. a. Elymus are-
narius, Phalaris arundinacea, Allium schoenoprasum och Plantago mari-
tima. I klippfordjupningar sma ängsfläckar med bl. a. Scirpus uniglu-
mis, Juncus Gerardi, Triglochin maritimum och pa tva ställen Lotus
corniculatus.
20. Sandholmens yttre strand i SE och 8. D. 10 juni 1919. Naturlig
stenstrand, öppen mot havet. I vattenbrynet dels ingen vegetation,
dels ett brunt ludd av död Enteromorpha med diatomeer cp och talrika
oljedroppar samt levande Ulothrix-trädar pe. Pa ett landdrivet bräde
Balanus.
Av Verrucaria maura intet spar. Caloplaca murorum ställvis vacker
pa stenar och block samt pa berget längst i S. Pa samma berg Rhizo-
carpon geminatum och Rh. polycarpum, Rinodina milvina (päfallande
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
64
riklig), Physcèa caesia, Xanthoria parietina f. aureola m. fl.; i gräns-
bältet Aspicilia aquatica och A. gibbosa, Lecidea lapicida och L. tene-
brosa, Parmelia prolixa. I klippspringor (pa olika höjd) Bryum lapponi-
cum, Elymus arenarius och Allium schoenoprasum. Pa den langgrunda
stenstranden mot SE Scirpus uniglumis, Juncus Gerardi, Glaux och
Triglochin maritimum.
Sandviken.
21. D. 10 juni 1919. Vid längst utät belägen, naturlig stenstrand
(innanför fyrlyktan) vacker Ent. crinita, dels a ramosa, dels mellanform
till 6 procera-ramulifera. Atskilliga Enteromorpha-individer hade lösryekts
och av vågorna kastats upp pa mer långgrunda ställen. Ställvis Ulothrix-
association. Allmänt en rätt tät, brunfärgad vegetation av döda alger
(bl. a. Cladophora) med diatomeer cp och spridda trädar levande Ulothriz.
Nära fyrlyktan ett block med Xanthoria parietina f. aureola och Buellia
coniops. På stenstranden Festuca rubra f. arenaria, Phalaris arundinacea
(stora beständ), Potentilla anserina, Sonchus maritimus, Vicia cracca.
Vid kajerna langre inat kunde icke iakttagas nagon vegetation (dock
radde högt vattenständ). i
22. Sandvikens norra och nordöstra strand (yttre Sandvikshamnen).
Den 9—10 juni 1919 ingen vegetation längst i W, mellan Busholms-
bron och kloak n:o 8, ur vilken gragrumligt, illaluktande vatten ström-
made västerut längs kajen och stranden. Mellan samma kloak och
inloppet till bassängen innanfôr hamnbanan i vattenbrynet vacker
Ulothrix subflaccida-vegetation, beklädande alla stenar med ett tätt,
slemmigt lager, närmare kloakmynningen av en betydligt ljusare grön
farg, härrörande av päsittande Sphaerotilus natans och Cladothrix dicho-
toma (båda cpp) ävensom Thiothrix nivea (st pe). Pa stenar i BE, när-
mast inloppet, Ulothrix cp, Sphaerotilus cp, Lyngbya aestuarii pe och
Enteromorpha.
D. 3 juli var lukten kanske mera kännbar, och ställvis sökte sig
gasbubblor upp genom vattnet. Enteromorpha saknades. I vattenbrynet
Ulothrix cp med långa, svärmsporbildande trådar. En del celler tomma;
i andra hade svärmsporerna lagt sig till ro, i det de ej förmådde bana
sig väg genom det omgivande, tjocka slemhöljet, bildat av Cladothria
dichotoma cpp. På några ställen hade svärmsporerna stannat inne i
slemmet och grott, bildande en kort början till ny trad. Talrika kokker.
Bidrag t. känned. af Fini,
65
Pa bastbitar, spanor etc. pa bottnen mellan stenarna vit belaggning
av Beggiatoa alba st cp och Cladothrix dichotoma st pe; dessutom Epistylis
st cp och nematoder.
23. Inre Sandvikshamnen (bassängen innanför hamnbanan). D. 9
juni 1919 ingen Enteromorpha. I ett prov fran det i vattenbrynet grön-
skimrande brovirket närmast Sandvikstorget iakttogs Ulothrix, delvis
bildande svärmsporer, vidare diatomeer cp, Phormidium auctumnale
och en knubbcellig, tills vidare icke identifierad grönalg. D. 14 juni pa
en av strandpälarna strax W om inloppet decimeterlang Enteromorpha;
d. 3 juli pa saval trävirket som kajstenarna, vackrare närmare inloppet,
Ent. crinita cp och Ent. tubulosa pc. Dessutom 3. 7. Calothrix scopulorum
och Ulothrix subflaccida, Sphaerotilus pc, diatomeer och Cladophora pc.
24. I vikbottnen mellan Skeppsdockan och Munkholmen sökte sig
den 9 juni 1919 illaluktande gasbubblor upp genom det smutsiga vattnet.
Först i vikens yttre del fingrenig Ent. crinita och Ent. tubulosa samt
sparsam Pylaiella. På Munkholmens NE-strand några exx. Lotus
corniculatus.
Munkholmen.
25. D. 9 juni 1919. Längs de branta bergen i NW en vacker, tät
Enteromorpha-bärd (troligen Ent. crinita), bredare pa mer längsluttande
ställen. Verrucaria maura syntes icke. Caloplaca murorum pe har och
dar. Rhizocarpon-bältet tydligt med bl. a. Aspicilia aquatica, Buellia
coniops, Physcia caesia, Ph. lithotea, Ph. tribacia, Rinodina milvina,
Xanthoria parietina f. aureola och Schistidium maritimum. Hôgre upp
i springor och fördjupningar Allium schoenoprasum och Matricaria
maritima, Solidogo virgaurea cp, Phalaris arundinacea ep och en rönn-
buske.
26. D. 9 juni 1919. Bergen i SW och S mindre branta. Fortfarande
Enieromorpha-bärd, pa udden bestående av HE. crinita och E. clathrata
i blandning. I vattenbrynet dels Ulothrix, dels tvinande, med diatomeer
besatta grönalger. Verrucaria maura (steril) endast ytterst pa udden
i en flack om c. 1m?. I närheten en mindre saltvattenputt med Ent.
intestinalis. Flerstades i springorna Puccinellia retroflexa. Lavvegetatio-
nen hogre upp nagorlunda bibehallen. Vackra bestand ay Allium schoe-
noprasum, Matricaria maritima, Sonchus maritimus och Triglochin
maritimum.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 2
66
I viken mellan Munkholmens södra del och Södra strandvägen fort-
farande Enteromorpha-vegetation. I vattenbrynet tynande och döda,
med diatomeer besatta grönalger (Enteromorpha och Cladophora) i rik-
lig mängd. Högre upp bl.a. Allium och Lotus.
Södra strandvägen, Helsingfors siminrättning,
Havshamnen.
27. Langs den utfyllda stenstranden utanför Södra strandvägen
d. 9 juni 1919 Ent. crinita cp i merendels spridda fläckar och yngre
kolonier. I vattenbrynet Ulothrix cp.
Pa klipporna W om Helsingfors siminrättning Enteromorpha i tata
mattor; här och där i vattenbrynet Ulothrix subflaccida cp. Lavvege-
tationen förstörd, nedtill av smutsvattnet, högre upp av stenkols-
upplag. Pa en lodrät vägg nagra exx. av Buellia coniops pc, Caloplaca
murorum pec, Physcia tribacia, Rinodina spec. st cp och Xanthoria
parietina f. aureola. I klippspringa tre Elymus-stand. I manga springor
och fördjupningar blott stenkolsstybb, i andra en gles vegetation av
Festuca rubra var. arenaria, Phalaris arundinacea, unga Bidens-plantor,
Leontodon auctumnalis, Matricaria, Nasturtium palustre, Potentilla
anserina, Sagina procumbens, Sedum acre, Senecio vulgaris, Sonchus
maritimus, Vicia cracca och allehanda groddplantor.
28. D. 8 juni 1919. Pa udden mot Flisholmen E. crinita, pa yttre
sidan cp, pa den inre pe jamte kortvuxen Ent. tubulosa och spridd
Sphaerotilus natans. I vattenbrynet och till ett par dm djup vacker
Ulothrix och pa yttre sidan brunfärgat algludd cp bestaende av död
Enteromorpha fullsatt med diatomeer jämte Ulothrix pe och Cladothriz pe.
29. D. 8 juni 1919. I viken E om udden Enteromorpha pe (kloak
n:o 12). Pa mete i det grumliga vattnet hade erhällits tvenne decimeter-
langa braxnar samt flere exx. Gasterosteus aculeatus.
30. I Havshamnen i övrigt (d. 8 juni 1919) rik och frodig E. crinita,
i alla de fall da mikroskopisk undersökning företogs med spridda tradar
av Sphaerotilus natans. — T viken mittför Jungfrustigen ovanligt fro-
dig, 3—5 dm lang Ent. tubulosa 7 växande pa bottnen i rätt stora grup-
per V—VI. Inblandade voro dess var. prolifera samt i större mängd
0.5—1.5 dm lang E. crinita och Cladophora glomerata (0.5—1 dm).
31. Ungefär halvvägs österut emot sköljhusen d. 2% maj 192] pa
stenar vid stranden i vattenbrynet Ulothrix subflaccida cp jämte Phor-
Bidrag t. känned. af Fin I
67
midium auctumnale pe, vilken sistnämnda pa längre ut belägna bropälar
bildade vacker beläggning.
32. Inne i sköljhusen i Havshamnens östra del d. 4 juni 1919 ingen
växtlighet. D. 5 sept. på golvstockarna Ectocarpus siliculosus pe (även
löst kringdrivande) och Cordylophora lacustris cp med Sphaerotilus
natans cp.
38. Pa öppna klappbryggan strax i E växte intet d. 25 maj 1919.
D. 4 juni i vattenbrynet kortvuxen Clad. glomerata, Pylaiella litoralis
och Ulothrix pe. D. 5 sept. E. crinita ep, E. tubulosa pe, Clad. glomerata
st cp (vanligen med diatomeer cp och ställvis med korta Sphaerotilus-
trådar), Pylazella st ep. Innanför bryggan d. 4 juni pa stenar vacker
E. crinita ep och d. 5 sept. dessutom lösliggande, intrasslade, delvis
ruttnande hopar av E. crinita och E. tubulosa samt spiggyngel cp.
D. 22 maj 1921 pa yttre sidan av klappbryggan i vattenbrynet Clad.
glomerata cp, Ent. crinita pe och Pylaiella litoralis st cp (spars. fertil).
Pa den del av bryggans övre, plana yta, som vättes av genom springorna
uppsipprande vatten da bryggan beträddes: Jlea fulvescens cp, till
c. I em lang Clad. glomerata st ep—cp, till 1 em lang Ent. crinita st cp,
klen Phormidium spec. st cp, Ent. intestinalis och Ent. Hopkirkii, bada
st pe och till 1 em långa, Calothrix scopulorum pe.
Brunnsparken.
34. Klipporna mellan Havshamnen och Ulrikasborgs badhus (4. 6.
1919) med spridda rester av havslavvegetation, och i fördjupningar och
springor närmare stranden smä fläckar havsstrandäng. Bakom västra
simhusbyggnaden pä ett ställe Squamaria cartilaginea st cp och närmare
stranden Elymus, Scirpus uniglumis, Glaux, Juncus Gerardi och Tri-
glochin maritimum. Mellan bada simhusbyggnaderna vackra kolonier
Squamaria saxicola ; i nedsipprande vatten Physcia caesia och Ph. lithotea ;
pa klippvägg Squam. *albomarginata. Ovanför östra simhusbyggnaden
Buellia coniops, Physcia tribacia och Lecanora prosechoidiza (på en
lodrät stenyta), Agrostis alba st cp, blommande Seirpus uniglumis,
Allium schoenoprasum (ett bestånd), Glaux st cp, Plantago maritima
och Triglochin maritimum samt pa en uppskjutande bergsknall Biatora
sulphurea och högst uppe Xanthoria lychnea pc, etc. Strax E om samma
byggnad pä lodrät vägg rätt väl bibehällen Rhizocarpon-association med
R. geminatum, R. geographicum, Aspicilia aquatica m. fl.; i gränsbältet
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
68
pa samma vägg Parmelia prolixa och P. conspersa, Lecanora atra, Gyro-
phora flocculosa och @. polyphylla.
35. I viken strax W om bryggan vid Ulrikasborgs badhus hösten
1898 pa stenar gles Enteromorpha-vegetation; vid stranden anhopade
alger: Enteromorpha cp, Cladophora, Ceramium, Polysiphonia, bitar av
Fucus vesiculosus; i ett fran stället medfört vattenprov utvecklades pä
laboratoriet Saprolegnia dioica. Ären 1908 och 1909 var Enteromorpha-
vegetationen i viken mycket frodig. D. 25 maj 1919 Enteromorpha cp;
d. 4 juni pa grund av högt vattenständ svär att iakttaga, och masut
flöt sasom en oljig hinna pä vattnet och stänktes upp medels vägsvallet.
D. 5 sept. ingen olja; Enteromorpha endast ytterst pa bryggan i ett
vackert balte; i viken dominerade blek, tynande Cladophora med dia-
tomeer cp, djur och steril Spirogyra pe; i mindre mangd Pylaiella. Sanno-
likt hade saledes varens Enteromorpha-vegetation förstörts av masuten.
— Pa en sten rester av Verrucaria maura. I vikbottnen Phragmites pe,
Juncus filiformis, Glaux etc.
+ 36. Oster om Ulrikasborgs badhus d. 5 sept. 1919 Cladophora cp,
ofta med diatomeer cp, Enteromorpha pe och steril Spirogyra pe. Först
invid det yttersta villaområdet, längst i E, E. crinita cp; därjämte Clad.
glomerata st cp, ställvis med Rhoicosphaenia curvata cp och Gomphonema
olivacea st ep—st pe; ställvis i vattenbrynet Ulothrix subflaccida cp och
U. pseudoflacca (i svärmsporbildning).
Klipporna E om badhuset utan havslavar. Pa havsstrandäng längst
utåt gles Triglochin maritimum jämte tätare Scirpus uniglumis, därovan
Agrostis alba ep, Juncus Gerardi cp, Leontodon auctumnalis, ete. samt
slutligen Phalaris arundinacea cp. Längst i E ett vackert Elymus-
beständ.
37. Vid ändan av Brovägen i östra Brunnsparken 6. 9. 1919 frodig
Ent. crinita ep, vid kloakmynningen (n:o 15) med vit beläggning av
Thiothrix nivea cp och Sphaerotilus natans. Pa bryggans yttre del
E. crinita cp med Sphaerotilus pe.
Salutorget, Skatudden.
38. D. 14 sept. 1919 längs kajerna vid Salutorget frodig Ent. crinita cp.
39. Skatuddskanalen. D. 14 sept. 1919. Ute i vattnet spridd Po-
tamogeton perfoliatus. Vid stränderna: överst tät och vacker bard av
Ent. erinita, därunder tät Cladophora med diatomeer cpp.
Bidrag t. känned. af Finl.
69
D. 13 maj 1921. I hela kanalen i vattenbrynet grön Ulothrix-rand. I
ett prov, taget vid trappan 5 om bron, U. pseudoflacca cp (bredd 12—16 y;
cellängd 9—10 y, vid börjande gametbildning 4.5—6 u), U. subflaccida
st ep och ogrenade plantor av Ent. crinita av c. 2 cm längd. Pa samma
ställe likasom flerstades pa 1—2 dm djup fingrenig, till 1 dm lang Ent.
crinita «a ramosa cp med inbl. av y linzaeformis st pe.
40. Langs Skatuddens SW-strand d. 14 sept. 1919 vid såväl färdiga
kajer som utfylld och naturlig stenstrand Ent. crinita ep i olika former.
Mot E steril Æctocarpus inblandad.
41. Skatudden, SE-udden, d. 14 sept. 1919 frodig Enteromorpha-
vegetation, bestående till ungefär lika delar av E. crinita B procera-ramuli-
fera och fingrenig, typisk E. crinita, den förra främst pa nagot större
djup, den senare främst i vattenbrynet och delvis ovan vattenytan;
spars. inblandad kortvuxen E. Hopkirkii. Nagra steg norrut, vid kloak
n:o 25, vit beläggning pa Hnteromorpha-vegetationen.
42. Den pa Skatuddens E-strand strax S om det militära omrädet
inskjutande lilla viken bestar av tva delar: en vidare, trattlik yttre del
och en inre, mycket grund, mer avstängd del, som mottager avlopps-
vatten fran ett öppet dike. Vid stranden av den djupare yttre delen
d. 14 sept. 1919 tät vegetation av Ent. crinita, pa en sträcka av c. 20 m
med vit beläggning av Thiothrix nivea cp och Sphaerotilus natans cp
och pa djupare ställen därjämte diatomeer cp (Melosira spec. ep, Bacilla-
ria paradoxa st cp, m. fl.); vattnet grumligt och svartgrätt. I vikens
inre del saknades Hnteromorpha; stark HsS-lukt; bottnen av svart mud-
der med ett tunnt vitt överdrag av Beggiatoa alba cp och Sphaerotilus
natans cp, Phragmidiothrix multiseptata cp och en Annu icke identifierad
art av samma grupp st pc; Melosira pe, Bacillaria paradoxa pe och ett
otal smäbakterier.
43. Langs Skatuddens N-strand d. 14 sept. 1919 E. crinita cp. Vid
bryggorna vid Norra skatuddskajen i vattnet längsam gasbildning.
Norra kajen.
44, Fran Kanaltorget i S till kasernen i N rik Enteromorpha-vegeta-
tion pa kajer och bryggor, frodigast utvecklad pa motorbatsbryggorna
vid Elisabetstorg. D. 8 sept. 1919 innanför vedbryggans norra arm i
vattenytan kringdrivande algmassor: delvis ruttnande E. crinita a ra-
mosa cp, Cladophora marina cp (ofta med diatomeer), E. crinita f. erispata
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
70
cp och 8 procera-ramulifera st cp, E. flexuosa st cp, Pylaiella pe, Fucus-
bitar, nedblasta blomstallningar och blad av kajens lindar, mygglarver
pe (en larv inne i ett Enteromorpha-stycke), Limnaea ovata (sens. lat.).
Den ratt glesa bottenvegetationen i vikens inre, grundare del utgjordes
framst av Cladophora, i vars buskiga grenverk d. 11 sept. antraffades
Spirogyra pe (steril) och Spirulina subsalsa pe. Mellan de frodigare alg-
grupperna pa lägvuxen, tvinade Cladophora vit beläggning av Thiothrix
nivea (grövre och finare trädar cp), Sphaerotilus natans st pe och Phrag-
midiothriz multiseptata pe.
45. Vid Elisabetstorg var den 8 sept. 1919 en liten, grund och smutsig
vik avskild fran fjärden medels den ännu icke slutligt iordningställda
kajbarriären av sten, genom vars springor vattnet kunde spola ut och in.
I viken lösa, flytande stycken av Ent. crinita med Sphaerotilus natans
cp, pa en sten i vattenbrynet Ulothrix pc och på bottnen en sammetslen
matta av Oscillatoria formosa jamte nematoder cp och Notommata
torulosa st cp (det. K. M. LEVANDER).
46. Vid Elisabetstorg runt motorbätsbryggorna, pä pälar och pä
flere av de förtöjda båtarna 8 sept. 1919 E. crinita cp—cpp, ofta med
Sphaerotilus natans (rikligare närmare stranden). Emellan bätarna
hopar st cp av lös, kringflytande Enteromorpha. Överallt uppstego gas-
bubblor.
Brobergskajen.
47. D. 11 sept. 1919 längs hela kajen rik vegetation av Ent. crinita.
Längst i E, nedanför Mauritsgatan, nägorlunda klart vatten, men nägra
steg längre fram en ström av allt grumligare smutsvatten frän kloaken
n:o 29, en av stadens största kloaker. Jämte E. crinita a ramosa (cp,
2—3 dm lang) nedanför Mauritsgatan E. crinita i. ramosissima (2—10
em lang), pa strandstenarna Ulothrix pe och brunfärgat algludd, utgö-
rande död eller tynande Enteromorpha med diatomeer cpp och inblan-
dade Sphaerotilus natans sp, Spirulina subsalsa sp, Oscillatoria Agardhii
pe samt Cladothriz dichotoma pc. Ungefär fran och med Brobergsgatans
W-anda pa Enteromorpha-vegetationen vit beläggning av Thiothrix
nivea och Sphaerotilus i ungefär lika mangder. Strax invid kloaken, dar
H2S-lukt gjorde sig gällande, var den vita beläggningen mycket tjock
och iögonenfallande samt utgjordes av Thiothrix nivea ep med inbland-
ning av Phragmidiothriz multiseptata och Sphaerotilus natans. Thiothriz-
Bidrag t. känned. af Finl.
71
trådarna fyllda av svavelkorn; på de äldre trådarna ofta stjärnformiga
knippen av unga trådar; Enteromorpha ofta döende i bålens övre ända.
Vid bryggorna strax E om Långa bron var beläggningen till färgen grön-
vit till följd av Oscillatoria Agardhii cp, som medförts av det från Djur-
gårds- och Kaisaniemivikarna för tillfället utströmmande vattnet.
D. 8 nov. 1920 nära kloak n:o 29 på stenar och avfall i och strax
under vattenbrynet Ulothrix subflaccida cp, Phormidium auctumnale st pe
(c. 6—7 u jock) jämte inbl. Phorm. ambiguum v. major (c. 9 u tjock),
Thiothrix nivea st cp och ung Phragmidiothrix multiseptata.
D. 13 maj 1921 överallt längs Brobergskajen pa stenar i vatten-
brynet vacker Ulothrix subflaccida cp, ställvis ljusare grön av intrasslad
Oscillatoria Agardhii, som massvis föres ut av vattenströmmen under
Langa bron. Inblandad var Phorm. auctumnale. I ett prov, taget närmare
stora kloaken (n:o 29), ungefar vid mitten av kajen, Ulothrix subflaccida
cp jämte Sphaerotilus cp, ung Thiothrix nivea sp samt Osc. Agardhii sp.
Fran stora kloaken sträckte sig ett flertal m österut ett tydligt smuts-
vattenband.
Kaisaniemiviken.
48. D. 11 sept. 1919 langs den under byggnad varande kajen pa
S sidan av Kaisaniemiviken Ent. crinita cp.
D. 5 dec. 1920. Nedanför Botaniska trädgärden, narmare Langa bron.
Mycket lagt vattenstand. Flackvis pa vattenytan oljedroppar och olje-
skum. Väl utbildat Ulothrix-bälte till c. 0.5m ovan vattenytan. I vat-
tenbrynet Balanus cp pa stenar; Ulothrix subflaccida ep; Ent. crinita
flerstädes och st cp—cp, mest klena och sönderrivna ex., ofta unga,
ogrenade plantor av 0.5—0.8 mm längd (jfr systematiska delen); [lea
fulvescens flerstädes och cp, vikarierande för föregående, ställvis uttorkad
ovan vattenlinjen, h. o. d. rikl. besatt med Rhizophidium spec.; Phormi-
dium auctumnale spridd; Phorm. fragile i mikroskopiska kolonier om
5 till några tiotal trådar av 13.5—27 u längd, pa detritus pa sten st cp;
korta tradar av Sphaerotilus st cp pa Enteromorpha; Cladothrix dichotoma
spridd; Spirulina subsalsa pe; Cladospor:um herbarum enst. koloni. —
Längre västerut, nedanför Botaniska trädgärden, föllo Ulothrix sub-
flaccida och Ent. crinita i ögonen, bildande ett grönfärgat bälte.
D. 10 maj 1921 pa södra sidan av Kaisaniemiviken, invid Langa bron
pa sluttande kajstrand (vettande at N), tydligt grön rand av Ulothrix
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
—]
bo
subflaccida cp, till stor del ovan vattenlinjen. Därjämte smä fläckar
Phormidium auctumnale och nere i vattnet Ent. crinita med intrasslad
Oscillatoria Agardhii st ep. — Den 13 maj ingen dylik rand pä den
lodräta kajmuren, varken strax invid i söder eller mittemot på norra
sidan.
D. 8 sept. 1921 på samma plats, på den ännu icke färdiga delen av
kajen, på strandstenarna i vattenranden och delvis strax ovanför vatt-
net, som nyss fallit, Ilea fulvescens cp med Thiothrix nivea st cp och
ung Sphaerotilus st cp. Inne i vattnet, under Ilea-bältet, Ent. crinita cp,
i rätt stor omfattning död och gråvit, med beläggning av Thiothrix nivea
cp och Sphaerotilus cp.
49. D. 26 april 1921. Kaisaniemi park, mellan båthuset och bryggan.
I ett strandprov, taget av mag. I. VÄLIKANGAS, fanns småsten med
grön beläggning av unga plantor av Ent. crinita ep, Ulothrix subflaccida
st cp, cyster av Euglena viridis st cp, Spirulina Nordstedtii pe, Oscillato-
ria tenuis a natans pe, Phorm. auctumnale pe ävensom Cladothrix dicho-
toma cp och Oscillatoria Agardhii spridd.
50. Langs Langbrokajen 11 sept. 1919 vacker Enteromorpha-vege-
tation, bestående övervägande av E. crinita «a ramosa, som växer högre
upp pa kajen eller (i W) pa de närmaste strandstenarna, och riklig
E. crinita y linzaeformis, som växer lagre ned pa kajen eller pa nagot
langre avstand fran stranden. Har och dar kringdrivande smarre hopar
av nämnda former; inblandad iakttogs Spirulina subsalsa. På morgonen
d. 10 sept. hade vid rådande SW-vind mot Långbrokajen drivits massor
av Oscillatoria Agardkii, som för tiden uppträdde associationsbildande i
vattnet i Djurgårds- och Kaisaniemivikarna. På morgonen och för-
middagen d. 11 sept. förekom arten ställvis på vattenytan vid kajen så-
som en ljusgrön hinna i fläckar om några cm? och kunde bortskummas
med tillhjälp av ett lämpligt kärl; kl. 1-tiden hade större delen till följd
av starkare vind drivits ut genom-sundet under Långa bron. I ett mikro-
skopiskt preparet av skumprovet en Stentor coeruleus (det. K. M. LE-
VANDER) med sma stycken Oscill. Agardhii och obestämbara runda
gronalger i sitt inre; dessutom formlösa zoogloeor med runda och stav-
formiga bakterier st pc.
Överallt pa Enteromorpha-vegetationen, alltsa nere i vattnet, en
ljusgrön beläggning av Oscillatoria Agardhii; synbarligen hade Entero-
morpha verkat sasom en sil i vattenströmmen. I belägeningen bakterie-
klumpar, diatomeer cp och djur cp.
Bidrag till känned. af Finl.
73
Dyurgardsviken.
51. D. 12 sept. 1919 frodig Ent. crinita cp längs Sparbankskajen och
norra stranden av Djurgärdsviken.
52. Djurgärdsvägen, vid gamla avstjälpningsplatsen, 19 dec. 1920.
Vattenständet omkr. 1 m under det normala; vattnet nyss sjunkit c.
1 dm, sa den nybildade, vackert mörkgröna Enteromorpha-vegetationen
blottats: omkr. 0.5—1 dın läng, 0.5—2 mm bred, plattad, tätt växande
Ent. crinita y linzaeformis ep med diatomeer cp (mest av Diatoma-typen)
och Sphaerotilus natans st cp samt inblandad, fin (till blott 0.1 mm i
diam.), mer grenig Ent. erinita «ai till c. 0.5 dm långa ex. Flerstädes
pa stenar Lyngbya lutea i sma tofsar jämte diatomeer cp och alldeles
unga Enteromorpha-plantor. Flerstädes sma tofsar av Clad. glomerata,
blott 2—3 cm lang, tätt besatt med diatomeer, Sphaerotilus och nagon
gang Cladothrix dichotoma.
Tölöviken.
53. D. 18 maj 1919 i bottnen av Tölöviken i E Phragmites 6—7 med
spirande, 2—3 dm långa arsskott och 2—4 cm långa bladskivor. Vid
rådande lågt vattenstånd intet vatten. Det inuti svarta muddret på
ytan dels bart och brunt, dels täckt av gamla vass-strån och -blad,
alblad, trä- och pappersavfall, dels med grönt överdrag av inkapslad
Euglena viridis. De vissna fjolarsstammarna i bestandets yttre del på
3:dje dm från marken med sirapsartat, brunt överdrag (avfall fran
Tölö sockerbruk?). Vattnet fran Josafatsbäcken mycket orent och delvis
täckt av bakteriehinnor. — Vid mynningen av ett närbeläget täckdike
marken dels sandblandad, dels svart mudder med grönaktigt överdrag,
som på fuktigare ställen var jämnt och livligt grönt samt utgjordes av
inkapslad Huglena viridis ep; sparsamt förekom Oscillatoria chalybea,
och i ett medfört prov hade den 3 juni i laboratoriet under glasbetack-
ning utvecklats Mucor sp och Diplosporium alboroseum. I när-
heten ett litet bestånd Scirpus Tabernaemontani 7 med 1 dm långa ärs-
skott pa den mot viken vettande sidan.
Vid utflodet fran Djurgardsdammarna ingen vaxtlighet. Daromkring
stora bestånd Phragmites 6--8, med arsskott såsom tidigare. Utanför
vassen i grunt vatten ett par tiotal små bestånd Scirpus Tabernae-
montani med talrika, c. 1 dm långa, ljusgröna arsskott. Marken delvis
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
74
gyttja, delvis sandblandad, bar eller på fuktigare ställen med grönt
överdrag. — Ett stycke mot W på c. 30 m torr, sprucken lerstrand utan
växtlighet. I skvalpranden slemmigt, illaluktande, mörkbrunt avfall
(från sockerbruket?).
54. D. 3 juli 1919 fran kloaken n:o 31 avfallsvatten med en tempera-
tur betydligt över 30°C. På några meters omkrets kring mynningen
var det svarta bottenmuddret överdraget med en sammetslen växt-
matta i gråvitt, ljust och mörkt blågrönt ända till nästan svartgrönt,
bestående främst av Beggiatoa alba cp och Oscillatoria chalybea cp. Dess-
utom Spirulina subsalsa cp, Euglena viridis ep, en ännu obestämd Oscilla-
toria-art av sekt. Terebriformis st cp, Spirochaete plicatilis st cp, Spiril-
lum tenue pe och talrika mindre bakterier. Pa längre avständ fran
kloaken Enteromorpha-vegetation pa strandstenarna.
Samma ställe besöktes d. 16 nov., da pa Tölöviken lag stark, gangbar
is med c. 2 dm snötäcke. Lufttemperaturen var kl. 9 på morgonen
— 10°C. Vid kloakutloppet i isen en öppen ränna av c. 50 meters längd.
Följande dag, den 17 nov., var lufttemperaturen kl. 9 f. m. — 18° C och
vattnets temperatur i den öppna rännan 2 och 7 m frän kloakmynningen
+ 16° till + 15°C. Stark H,S-lukt. Med blotta ögat iakttogs en rik
vit belaggning pa bottnen, pa blad och spanor, etc., däremot icke nägon
fargad matta. I ett prov taget 2 m utanför mynningen fanns Sphaerotilus
natans cpp, bildande tjocka, tilltrasslade härvor; trädarna böjda och
krokiga, mer oregelbundet formade än hos samma art sommartid.
Dessutom Phragmidiothrix multiseptata cp, långa trådar av 4—5 u bredd,
indelta sasom a ENGLERS figg. 23 och 24, orörliga, vidväxta, utan
svavel; Beggiatoa alba pc, smalare trädar med svavelkorn, fria, rörliga;
sma stavbakterier och kokker cpp, härsträn, bomullsträdar, nematoder,
enstaka Euglena viridis. — I ett annat prov, taget c. 7 m utanför myn-
ningen, likaledes Sphaerotilus natans cpp, smabakterier av olika slag epp
och Beggiatoa alba pe; Phragmidiothrix multiseptata cp, delvis med
ojämna kantkonturer sasom à ENGLERS fig. 26 samt darvid 4.5—6.7 u
bred; Cladothrix dichotoma spridd och Euglena viridis enst.
55. D. 4 juli 1919 nedanfor sockerbruket frodig vegetation av Entero-
morpha crinita cp, även uppkastad pa stranden och i mängd intrasslad
i Phragmites-beständ. Ute i vattnet rätt talrika hopar av lös Ent. tubulosa
jämte var. prolifera ävensom dennas f. crinitoides och f. crispataay vardera.
56. Hösten 1904 fangades pa längrev, lagd fran stranden av Djur-
gardsvillan 12 tvärs över Tölöviken emot bangardens omrade, talrika
Bidrag t. känned. af Finl.
75
girsar, talrika alar och i mindre mängd sma abborrar, de sistnämnda
av sötaktig smak. Langreven var vid upptagandet klibbig och ljusgrön
av Oscillatoria Agardhii m. m.
Hagnaskajen Nackens grand, Sornas strandvag,.
57. Langs Hagnäskajen 18 sept. 1919 Ent. crinita ep.
58. Ändan av Nackens grand, kloak n:o 38, 18 sept. 1919; Ent.
erinita cp, delvis med vit beläggning; Ulothrix ep.
59. Sörnäs strandväg, NE om Aspnäsgatan, strax efter det man
passerat Maskin- och brobyggnadsaktiebolagets strandtomt, 18 sept.
Riklig vegetation av Ent. crinita, dels med vit beläggning av Sphaerotilus
natans cp och Thiothrix nivea cp, dels för blotta ögat ren, ehuru besatt
- med Sphaerotilus st pe och diatomeer.
60. Sörnäs strandväg. Vid klappbryggan NE om ändan av Aspnäs-
gatan, 28 nov. 1920. Pa strandstenar: Ent. crinita st cp, Ulothrix sub-
flaccida st cp, Lamprocystis roseopersicina st cp, Sphaerotilus spridd,
Phragmidiothrix multiseptata pc (unga trådar), Cladothrix dichotoma pe,
bomullstradar st cp. Den 3 dec. fanns i kulturflaskan pa slammet en
tunn hinna av bl. a. Clad. dichotoma och talrika fläckar röda bakterier:
a) Lamprocystis, b) klotrunda S-fria, orörliga purpurbakterier st pe
(9—11 pi diam.); Spirulina subsalsa pe. — På bryggans travirke i vat-
tenbrynet c. 1 dm lang Ent. crinita, darunder tynande exx. av samma
art, fullbesatta med Sphaerotilus cpp och Lyngbya lutea pe, ställvis
sistnämnda art i vackra kolonier; ännu längre ned brun beläggning
av c. 1 em tjocklek, bestäende av 3 à 4 arter diatomeer cp, Lyngbya
lutea st cp, Sphaerotilus st cp samt bitar av Ent. crinita. — Ovanpå
bryggan längst utåt, där den ofta överspolas av vagsvall, 2—4 cm hog
Ent. crinita st cp jämte Ulothrix subflaccida (bredd 7.8—9u) och en
encellig protococcacé (bada fläckvis cp). Ulothrix jamval längre in pa
bryggan under ett tvättbord.
61. Sörnäs strandväg, ändan av Ekogatan, vid kloak n:o 40, vattnet
18 sept. 1919 ogenomskinligt och grätt, talrika uppstigande gasbubblor.
Först pa 10 m avständ frän kloakmynningen Ent. crinita.
62. Sörnäs strandväg, c. 100 m fran n:o 61, mellan kloakerna 40
och 41, emellan bryggorna, relativt klart vatten 18 sept. Vackert grön
och tät vegetation av Ent. crinita « ep och y linzaeformis st pe; lägre
ned brunaktig Cladophora med diatomeer cp, Sphaerotilus pc, Cladothrix
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
76
dichotoma cp, Oscillatoria Agardhii pe, Osc. tenuis a natans pe, Ose.
nigroviridis pe och Spirulina subsalsa pe. — Nära kloak n:o 41 båtar
med Balanus.
63. Sörnäs strandväg, nedanför Vilhelmsberg. Ungefär mittför
ändan av Gökgränd 28 sept. 1919 pä smästenig strand en av väg-
svallet uppkastad, till 1 dm djup badd av idel Enteromorpha om c. 6 m°.
Vacker vegetation av Ent. crinita. Pa bätar riklig Balanus.
Nagra tiotal steg langre fram mot NE var vattnet grumligt, synbarli-
gen till följd av tillflöde fran kloak n:o 42. Bade Enteromorpha och
Cladophora med vit beläggning av Sphaerotilus natans och Thiothrix
nivea. Dessutom Zoogloea pe, diatomeer pc, nematoder pc, bitar av
bomullstradar etc.
Sörnäs hamn.
64. Vid S-stranden i W innanför bryggan nägra ännu icke utfyllda
bassänger, tidigare vikar av saltvattnet. Riklig Phragmites. Den längst
i W belägna bassängen syntes helt avstängd; pa vattenytan talrika
barkbitar och emellan dem en ljust gulbrun oljeemulsion jamte organisk
detritus; inga organismer (5 oktober 1919).
En följande bassäng i trang kommunikation med saltvattnet. Pa
vattenytan 5 okt. lösflytande, hoptrasslad, tat algmassa, ett par dm i
diam., med stora gasbubblor: steril Vaucheria med Bacillaria paradoxa
pe och Oscillatoria tenuis a natans pe (tjocklek 7—8 u). Vaucheria i
riklig mangd uppkastad pa stranden.
Den östligaste bassängen i bred förbindelse med saltvattnet; Ent.
crinita st cp och Ectocarpus confervoides.
Pa pram vid bryggan och pa bropalar Enteromorpha-vegetation. Ett
prov fran bropäle (4 okt. 1919): E. crinita « och 5 procera-ramulifera,
Sphaerotilus natans cp; i vattenbrynet pa palen livligt grön, svarmspor-
bildande Ulothriz.
65. I viken 5 okt. mellan mellersta och östra kajbryggan Vaucheria
samt pa stenar och kajmuren at E Ent. crinita cp och i vattenbrynet
Ulothriz. Pa algerna Sphaerotilus st ep.
Fran Söınäs hamnudde till Majstad.
66. Vid viken N om Sörnäs hamnudde vidsträckta Phragmites-
bestand. Pa strandens Agrostis alba vid radande högt vattenständ
Bidrag t. känned. af Finl.
77
(5 okt. 1919) anhopning av alger. I ett prov av dessa och jämväl
fran bottnen iakttogos: Melosira ep—cpp, Hctocarpus confervoides cp,
steril Spirogyra st cp, Cladophora spridd, Bacillaria paradoxa spridd,
Lyngbya aestuarii spridd, Ulothrix pe och Vaucheria pe. Pa bottnen
förmultnande blad av Potam. perfoliatus med pasittande diatomeer
och sparsam Phormidium auctumnale. I vattnet Cyanomonas ame-
ricana pe.
67. Fran vikbottnen emot Brändö-bron i N ett rätt vidsträckt,
nyligen utfyllt strandomrade, dar 5 okt. 1919 antecknades Atriplex
hastatum, A. oblongifolium och A. patulum, Polygonum lapathifolium
samt Spergula arvensis, alla cpp och synnerligen frodiga, delvis i jätte-
exemplar.
Omedelbart S om Brändö-bron Balanus cpp pa ur vattnet delvis
upphalade stockar samt pa en uppdragen bat.
68. Strax N om Brändö-bron invid ett avträde, så uppfört att
uttömningaına hamna direkte i vattnet, 5 okt. 1919 Ent. crinita, steril
Vaucheria, Ulothrix subflaccida och Ilsa fulvescens, alla st cp. I ett
hemfört flaskprov därtill steril Spirogyra pe, Cyanomonas americana cp
och diatomeer cp. D. 12 okt., da vattnet efter ihällande regn var grä-
grumligt och ogenomskinligt av uppslammade jordpartiklar, togs pä
samma plats med flaska ett nytt prov: Spirogyra cp, Sphaerotilus pc,
Cyanomonas saknades.
69. Vid yttre sidan av Brädgärdsgatan 12 okt. 1919 vid stranden,
pa sand och smästen mellan stockar, Vaucheriu st cp (steril). I ett prov
darjamte: Bacillaria paradoxa st cp, Lyngbya aestuarii spridd, Cyano-
monas spridd, steril Spirogyra pe, Sphaerotilus natans pe; rorliga, kort
avlanga, färglösa svavelbakterier cp, med starkt ljusbrytande S-korn
(5—7 u långa, 3 u breda); 1 ind. Paulinella chromatophora (det. K. M.
LEVANDER). Pa stockarna Balanus. — Ovan vattenlinjen pa när-
belägen, längsluttande lersandstrand spridd Vaucheria.
70. Mellan ändan av Brädgärdsgatan och späret till Stora Näthol-
men en bassäng, avstängd medels en vall av säg- och hyvelspän, genom
vilken vatten dock syntes silas. I det täml. klara vattnet (12 okt. 1919)
Phragmites cp; vid kanterna Agrostis alba, Triglochin palustre, m. fl.; pa
bottnen Lemna trisulca cpp, Myriophyllum spicatum cp i vinterstadium,
Limnaea stagnalis ep (med spetsigt utdragen spindel) och Lamprocystis
roseopersicina st cp. Dessutom Lyngbya aestuarii spridd, Oscillatoria
tenuis B tergestina st cp, vedtrakeider och bomuilstradar pe.
Nat. o. Folk, H 80, N:o 3.
78
71. Pa norra sidan späret till Stora Nätholmen en närapä avstangd
bassäng med smutsigt vatten; 12 okt. 1919 Potam. perfoliatus (ett ställe
cp), P. pectinatus (nagra exx.) och Alisma plantago. Pa de delvis rutt-
nande bladen av P. perfoliatus Cladothrix dichotoma st cp, spridda
Spirogyra och Mesocarpus (sterila) samt Nais ävensom Thiothrix nivea
pe och Lamprocystis roseopersicina pe.
72. NW om spåret till Stora Natholmen, nära en liten kloak (utan
nummer), pa yttre sidan om banken, 12 okt. 1919 i det grumliga vatt-
net: sparsamma Vaucheria och Ulothrix, taml. rikliga Beggiatoa alba,
Sphaerotilus natans, Lyngbya aestuarii och Oscillatoria formosa, spridd
Phormidium auctumnale samt sparsamma Bacillaria paradoxa, Oscillato-
ria chalybea och Osc. tenuis a natans. -
73. Viken vid ändan av Bryggaregatan bassängartad, med ett gott
utlopp genom banken. Langs stranden under fangelseomradet atta
vackra, aldriga exx. av Salix fragilis. Vattnet 12 okt. 1919 grumligt,
orent. Pa en utskjutande klippa saknas makroskopisk algvegetation;
Squamaria saxicola st ep. Pa en stock i vattnet Cladophora gracilis ep.
diatomaceer cp, däribland Bacillaria paradoxa st ep och Melosira sp,
Spirulina subsalsa sp, Sphaerotilus natans pe, Scenedesmus quadricauda
samt en stor, makroskopisk, brunaktig bakteriezoogloea med diatomeer cp.
74. Utanför fängelseomrädet vidtager stenkaj och utfylld sten-
strand, som fortsätter anda till ByhoJmsbron. Langs kajen 12 okt. 1919
i vattenbrynet och till 1 dm därovan ett bälte av Ulothrix subflaceida,
vanligen vackert ljusgrönt, nedanför fangelseomradet med mörkgröna
fläckar av Ilea fulvescens. Lägre ned Enteromorpha crinita, fläckvis ep.
sasom vid liten vik i söder, vid träbrygga och närmast Byholmsbron,
inåt mot Byholmen med vit beläggning (kloak n:o 43). Nara viken iS
Ent. Hopkirkii pe och ett Gammarus-exemplar.
75. N om Byholmsbron stora Phragmites-bestand, som stracka sig
bortåt Majstad. Däremellan öppna vattenflackar, där närmast Byhol-
men 12 okt. 1919 syntes flytande Vaucheria-hopar. Ungefär vid mitten
av bron, på dess norra sida vid kajbankens t.v. provisoriska fortsatt-
ning vid en kloakrörsmynning (n:o 44) illaluktande gaser (främst svavel-
väte) och i vattenytan mudderklumpar, som höllos uppe tack vare rik-
liga gasbläsor och vid beröring genast föllo sönder och sjönko. Muddret
innehöll Zoogloea ramigera st cp med små baciller, såväl den kompakta
formen (rikligare) som den smalgreniga, och därjämte stora rörliga
baciller samt monadiner.
Bidrag t. känned. af Fin).
79
76. Pa Byholmen (12 okt. 1919) stora klibbalar. I S på sandstrand
uppkastad Cladophora cp, Rhizoclonium riparium st ep, Lemna trisulca”
pe, Enteromorpha pee. Pa udden i SE vacker Ulothrix subflaccida-vege-
tation i vattenbrynet och därovan. Pa klippstrand pa N-sidan Ulothrix
subflaccida cp och brunaktig Ilea fulvescens st cp.
76a. D. 28 okt. 1921 iviken mellan Hermanstad och Majstad innan-
för vassen fast is. Längre fram, där vass saknades, hade isen av rådande
pålandvind sönderbråkats och slog jämte vågorna mot stranden. Vatt-
net ogenomskinligt av bottenslam. — På Majstad klappbrygga i vat-
tenbrynet 1—3 cm lang Clad. glomerata ep, delvis vackert grön, delvis
brunaktig av diatomeer, några cm lang Ent. crinita pe och på trävirket
Sphaerctilus st pe. Strax ovan vattenbrynet på tratrappa Ulothrix sub-
flaccida st cp.
Ett stycke framät en utskjutande klippa med Ulothrix pc. I närheten
på grässtrandens erosionsbrant fläckvis Rhizoclonium riparium cp med
strödd Enioderma (steril), Vaucheria st pe och diatomeer st cp.
Brando.
77. Vid Sörnäsbron öppen klappbrygga med Enteromorpha cp. —-
Öster om bron sandstrand med smästen, utan makroskopisk algvegeta-
tion (16 okt. 1919). Omkr. 100 m frän bron Phragmites med alger tvin-
nade kring strana: Cladophora (tvä arter), dels vackert grön utan dia-
tomeer, dels for blotta ögat brun, i mikroskopet livligt grön och med
diatomeer cpp, bl. a. de med slemskaft försedda Gomphonema olivacea
och Rhoicosphaenia curvata samt Melosira, vidare Hctocarpus con-
fervoides (ofta fertil, med diatomeer cp), Ent. erinita och E. Hopkirkii.
78. Vid SW-stranden längre at E, omkr. 200 m fran bron, nara
mynningen av liten kloak 16 okt. Ent. crinita cp. Ett ex. Limnaea
ovata.
79. Längre fram pa SW-stranden, invid allmän ängbätsbrygga liten
strandäng (16 okt. 1919) med Agrostis alba, Poa pratensis f., Glaux mari-
tuma, Juncus Gerardi, Plantago major. Pa vassrotstockar, stock och bat
Balanus ep. Pa bryggan Ulothrix st pe.
80. Nagra steg langre fram öppen klappbrygga med Ent. crinita
f. ramosissima pc; innanför på strandstenar E. crinita ep. Pa en mault-
nande stock: E. crinita, Cladophora dels ren dels med utomordentligt
tät beläggning av diatomeer, framför allt de i 77 nämnda slemskaft-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
80
försedda arterna, Calothrix scopulorum cp, diatomeer cp och spridd
lothrix (16 okt. 1919).
81. SW-stranden, andan av Tallhoimsbrinken, 16 okt. 1919 pa
strandstenar i W vacker och utbredd vegetation av E. crinita. I vat-
tenbrynet Ulothrix cp, Ilea fulvescens st cp och diatomeer cp.
82. SW-stranden, viken innanför Kasinoudden, tätt beständ av
Phragmites (16 okt. 1919). Inne i vassen E. crinita cp. Innanför denna
pa klippa: #. crinita jämte f. ramigera, Ilea fulvescens cp, Ulothrix sub-
flaccida st pc. I klippspringor beläggning av Phormidium auctumnale.
Pa narbelagen stenstrand landdriven Enteromorpha cp, Triglochin
maritimum, Juncus Gerardi, m. fl.; emellan stenarna fläckvis belagg-
ning av Phormidium corium cpp och Phorm. tenue cp med diatomeer
sp och Lyngbya aestuarii sp. — Pa gyttjeblandad sand stranding
med Juncus Gerardi och fläckvis i vattenbrynet steril Vaucheria med
diatomeer cp.
83. Pa Kasinoudden stallvis 16 okt. 1919 Ent. crinita pe, framst i
klippspringor och emellan stenar pa för vagsvall skyddade ställen.
Overallt en brun, nagra mm tjock, slemmig belaggning av diatomeer
cpp, framst de med upprepat dikotomiskt forgrenade slemskaft forsedda
Gomphonema olivacea och Rhoicosphaenia curvata (båda cpp); vidare st cp
de kolonibildande Diatoma tenue, D. vulgare och Synedra affinis aven-
som spridda Epithemia sorex, Rhopalodia gibba var. ventricosa, m. fl.
(alla diatomeer godhetsfullt bestämda av lektor C. W. FoNTELL),
dessutom spridda Ulothrix-trädar. — Fran omkr. 1 dm under till c. 2 dm
över vattenlinjen grannt grön vegetation av i huvudsak Ulothrix sub-
flaccida epp, vackrast utbildad pa längsluttande klippytor, ställvis med
gles inblandning av kortvuxen Ent. crinita f. ramosissima och diatomeer.
— Verrucaria maura saknas, Caloplaca murorum pe, Physcia caesia pc,
Xanthoria parietina f. aureola pe (dock ep pa fägelsittplats pa sten ute
i vattnet), pa ett stalle Lecanora prosechoidiza st cp. i klippspringa Schi-
stidium maritimum.
Pa insidan av udden riklig och frodig Enteromorpha-vegetation pa
klippor, bropälar och brygga.
84. E-stranden, ändan av Brändöuddsvägen, sandstrand med rela-
tivt rent vatten, 16 okt. 1919. Lösliggande, stranddrivna alger, i syn-
nerhet samlade i en fördjupning & bottnen: död och levande Cladophora
med och utan diatomeer, död Vaucheria med diatomeer, spridda Lyngbya
aestuarii, Spirogyra (steril) och Melosira, Bacillaria paradoxa, Mesocarpus,
Bidrag t. känned. af Finl.
81
Ectocarpus (steril), ett stycke Ent. crinita med Sphaerotilus, en stor
Gammarus-individ.
85. E-stranden, nara Turholmsvägen, ändan av en sidovag vid all-
man brygga, 19 okt. 1919, losliggande alger under issörja, högt vatten-
stand: Cladophora cp, sterila Spirogyra och Mesocarpus st cp, diatomeer
st ep (däribland Melosira st cp), steril Ectocarpus pe, Ilea fulvescens pc,
Lyngbya aestuarii pe.
86. E-stranden, stenig udde c. 300 m fore Härtonäs-bron, 19 okt.
1919: Agrostis alba, Calam. neglecta, Juncus Gerardi, Triglochin mari-
timum, uppkastade alger pc.
87. Nordöstra stranden, N om N:o 86, S om villatomten närmast
bron, 19 okt. 1919. Pa de rätt branta klipphällarna i svallbältet en till
Verrucariaceae hörande, icke närmare undersökt art med brun bäl jämte
Lecidea spec.; ställvis Ulothrix pc. I stänkbältet bl. a. Trentepohlia jolithus.
88. I sundet mellan Brändö och Rovholmen vidsträckta Phragmites-
bestand. Pa Brändö-udden längst i NE pa klippstrand 19 okt. 1919
i vattenbrynet brunaktig, slamartad beläggning av diatomeer st cp med
spridda trådar av Lyngbya aestuarii, Ulothrix och steril Spirogyra jämte
Cladophora pe; nagra nematoder. Därovan brun Verrucaria och högre
upp bl. a. Acarospora discreta.
89. Langs N-stranden fran udden i N:o 88 till holmarna Stora Bässen
och Lilla Bässen 19 okt. 1919 vidsträckta Phragmites-bestand samt
litet Scirpus Tabernaemontani. Pa alla lämpliga ställen pa stranden
hade uppkastats stammar av vass samt Lemna trisulca. Pa en löshuggen
alrot i vattnet: Cladophora cpp, diatomeer cp, Tolypothrix tenuis spridd,
Lemna trisulca pe, Betula-frukter pc, bitar av Potam. perfoliatus pe,
Hypnum fluitans (ett stand). Ovan stranden skog.
90. Vid den breda viken S om Stora Bässen vid NW-stranden (19
okt. 1919) vidstrackta och delvis mycket tata Phragmites-bestand och
därinnanför gamla stammar av vass och säv i stor mängd pa stranden
och i vattnet ofta till ytan. Därunder pa bottnen till övervägande del
organisk detritus, sasom förmultnande stänglar, gräs- och mossblad;
vattnet brunaktigt, men icke illaluktande. Har och dar Hypnum fluitans
pe, Anabaena sp (steril), desmidiaceer pc, diatomeer pc, svampsporer
och hyfer, Ulothrix pe. Strandang med Agrostis alba och Calamagrostis
neglecta, m.fl. Ovan stranden skog.
91. NW-stranden, kloakmynning rära Pilviksvagens nordvästra krök,
13 okt. 1919. Kloaken utbyggd c. 20 m i öppna sjön, emot Gammel-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3, 6
82
stadsfjarden. Pa en omkrets av 5—i0 m kring mynningen på kloak-
stenarna och kloakrännan frodig och riklig vegetation av E. crinita,
närmare vattenytan på rännan även f. ramosissima, i vattenbrynet på
trävirket dels Ulothria subflaccida pe, dels frodig Ilea fulvescens (både
äldre och yngre samt några döda trådar; en av de större trådarna c. 2,5 em
lång och 0.3 mm tjock), delvis med diatomeer och Sphaerotilus natans.
På c. 20—30 m avstånd från kloakmynningen på klippa frodig vege-
tation av Ilea och Ulothrix, på c. 45 m avstånd på klipp- och stenstrand
först vacker, så allt mindre riklig och slutligen knappt märkbar Ulothrix
(icke alls Ilea).
92. NW-stranden, Pilviken, 19 okt. 1919. Vid mynningen av liten
kloak, utbyggd ett stycke i viken, Enteromorpha pe och däromkring
på stenarna Ulothrix subflaccida. — I vikbottnen till 1 dm tjockt lager
landdrivna alger: Cladophora cpp, Rhizoclonium riparium st cp, Ent.
erinita sp, Tolypothrix tenuis sp, Melosira sp, steril Entoderma spec.
st cp pa Cladophora och pe pa Rhizoclonium.
Rovholmen och Brando-gard.
93. Vid övergängen fran Brando till Rovholmen pa S sidan en lag
klippa, dar 19 okt. 1919 i skrevor och fördjupningar antecknades Allium
schoenoprasum, Juncus Gerardi, Plantago maritima och Sedum maximum
samt närmare vattnet blagron algkrusta, delvis angripen av frosten,
av Phormidium auctumnale och Phorm. corium med sparsam inbland-
ning av Lyngbya aestuarii och Anabaena spec., de båda sistnämnda san-
nolikt tillförda genom vägsvallet under rådande högvatten. Utanför
klippan Phragmites cp.
94. Pa Rovholmens inre, langsluttande klipp- och stenstränder
19 okt. 1919 i riklig mängd uppkastade stammar av vass, Lemna trisulca,
stycken av Potam. perfoliatus, etc. Stallvis Ulothrix-vegetation (foga
framtradande). I vattnet vidstrackta Phragmites-beständ.
95. Pa Rovholmens inre sida pa brant klippstrand nära Härtonäs-
bron 25 okt. 1919 i vattenbrynet och djupare ned Calothrix scopulorum
cp, Rivularia atra st cp, spridda Hydrocoryne spongiosa, Lyngbya aestuarii,
Microcoleus spec. (jfr artförteckningen), Phormidium corium och Ph.
tenue, sparsam Mesocarpus, stor Gammarus-individ. Därovan Ulothrix
subflaccida st cp, blottlagd vid radande lagvatten. Brun Verrucaria-art;
Rhizocarpon geminatum, Aspicitia aquatica, Rinodina milvina, m. fl.
Bidrag t. känned. af Finl.
83
96. Vid stranden nedanför Brändö-gärd vidsträckta Phragmites-
beständ och innanför dessa i riklig mängd anhopat material (19. 10. 19):
delar ay stammar, blad och vippor av Phragmites cp, Lemna trisulca ep,
blad av Potam. filiformis st cp, spridda sävstambitar och diverse frön
samt tallbarr; Cladophora cp med diatomeer cp, Tolypothrix tenuis en
liten tofs, Anabaena inströdd, Cladothrix dichotoma pe, Corixa 1 ex.
I närheten ett Jris-beständ och pa lag klippa Rinodina milvina och
Squamaria saxicola.
Högholmen.
97. D. 10 sept. 1921 (likasom alla följande beskrivningar frän Hög-
holmen). I viken strax N om landningsbryggan pa konstgjord sten-
strand högst uppe vackert utbildad vegetation av Calothrix scopulorum
och Phormidium corium. 1 vattenbrynet död Ent. crinita med Sphaeroti-
lus ep, några levande trådar av samma alg, [lea pc, Ulothrix pseudoflacca
st ep, U. subflaccida inblandad. Nere i vattnet frodig Ent. crinita, dver-
vägande a ramosa, dels även Bb procera-ramulifera.
98. Norr om isbjörnsburen klarare vatten. Omkr. 200m N om
kuren pa längsluttande berg Calothrix scopulorum cp, Ulothrix subflac-
cida st ep—cp och små exx. Ent. Hopkirkii sp. I vattnet på c. 1 dm djup
strödd över sandbotten los Æctocarpus (steril, till 4 dm längd), ställvis
med Gomphonema olivacea och Rhoicosphaenia curvata.
99. Langst i NW och N, emot Blabergslandet, flere sandstrander
med baddar av uppkastade alger: Cladophora cp, Ectocarpus pc, Pylaiella
pe, Enteromorpha pe. Den ansenligaste bädden c. 20 m lang, pa mitten
c. 1 m bred och till 1 dm tjock.
100. Strax NW om simfägelinhägraden pa liten bergfläck Cal. sco-
pulorum cp jamte Ulothrix pe. Därutanför pa stenar pa 2—3 dm djup
övervägande Clad. glomerata, vanligen brun av päsittande diatomeer,
med h. och d. inblandade Pylaiella samt Ent. Hopkirkiioch E. intestinalis.
101. Vid sundet mot Paloholmen, pa östra udden och vidare mot
SW, vackert grön Clad. glomerata ep och Ent. Hopkirkii pe—st cp. Pa
strandklipporna vacker Calothrix och ofta väl utbildat övre stänkbälte
med Rinodina milvina cp, m. fl. Ställvis Squamaria saxicola st cp och
rand av Parmelia prolixa.
102. Invid sundet mot Vrakholmen havsstrandäng med Agrostis
alba, Juncus Gerardi, Glaux st cp, Leontodon auctumnalis st cp, Plantago
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
84
maritima st cp, Trigl. maritimun st ep och i vattenbrynet, dar angen
eroderas, mycket vacker Rivularia nitida (flackvis i rena beständ, utan
inblandning av högre växter, täckande marken). — Stort beständ av
Alopecurus nigricans.
103. Vid samma sund längst i S sandstrand med nägra Elymus-
bestand och Phalaris arundinacea.
104, Vid bergudden i SW Ent. crinita ep, på öppna ställen Calothriz-
matta, tvinande Clad. glomerata. I springor nara vattnet Puccinellia
retroflexa; lav-vegetationen förstörd.
105. SW-stranden, nedanför det branta berget, bestär av sand och
smästen. Elymus st cp; Tanacetum cp bland klibbalarna och i bergs-
branten. I vattnet främst Clad. glomerata, övervägande brun och brun-
gul. Här och där Ent. crinita.
106. Fran och med den lilla klippan i W ar Ent. crinita riklig, även
närmast vattenlinjen pa helt sma stenar.
Sveaborg.
107. D. 9 maj 1921. Pa inre sidan, ett stycke at E fran angbats-
bryggan, i vattenbrynet Ulothrix cp (tradarnas tjocklek 9.5—14.5 u)
och nere uti vattnet Pylaiella litoralis. Föroreningen lindrig; närmast
bryggan olja i riklig mängd pa vattenytan. — Ulothriz-vegetation jäm-
val pa stenar och klippor invid östra stranden av Gustavssvärd.
Drumsö.
108. Ängfärjans landningsvik 26 okt. 1919 med spridd Ent. crinita;
pa bryggans travirke Balanus cpp.
109. Vid klippudden strax W om viken 26 okt. 1919 vid lagt vatten-
stand pa c. 0.5 m djup mellan större och mindre stenar pa grusbotten
Potam. filiformis st cp, delvis med vackra, gröna nyskott; de äldre
stam- och i synnerhet bladpartierna ofta med Gomphonema olivacea
cp och Rhoicosphaenia curvata cp, dels även med Ectocarpus confervoides
(delvis fertil), sparsam Ceramium, ung Enteromorpha crinita och (pa
bladen) Stigeoclonium tenue st cp (forma ad St. longipilum). Pastenarna
Cladophora glomerata st cp och Enteromorpha crinita st cp, atminstone
den senare ställvis med grupper av de nämnda diatomeerna; ett litet
Bidrag t. känned. af Finl.
85
Gammarus-ex. Pa själva klippan nederst täml. rikliga Rivularia atra
och Balanus samt diatomeer till en höjd av 1—2 dm. Därovan ett bälte
av c. 2 dm höjd med kortvuxen Cladophora, ymnigt besatt med diato-
meer, framför allt Gomphonema olivacea och Rhoicosphaenia curvata ;
diatomeer även pa klippan. Vidare omkr. 4 dm med jämn och tjock be-
laggning av diatomeer, dels de nämnda arterna, dels flere andra, och
ställvis med inblandning av Ent. crinita f. ramosissima samt Ulothrix
subflaccida. Slutligen ett klargrönt, nu blottat bälte av c. 2 dm höjd
med Ulothrix subflaccida cp. Denna vegetation sträckte sig c. 100 m
at W och igenfanns även E om viken.
110. Omkr. 200 m W om ängfärjans landningsvik längsluttande
bergudde (26 okt. 1919) med enstaka Enteromorpha, vacker Calothrix
scopulorum cp och klen Cladophora pe med diatomeer cp; i böljeranden
ett löst Fucus-stycke med levande Balanus och ett uppryckt ex. av
Chara aspera med intrasslad Ectocarpus, Cladophora-tradar, steril Spiro-
gyra och diatomeer. Pä klippan och närbelägna stenar Balanus cp.
Högre upp gles Ulothrix subflaccida.
111. I närliggande liten vik med sandbotten och smästen 26 okt.
1919 Chara aspera cp med intrasslad, steril och diatomacébesatt Ecto-
carpus, Cladophora med diatomeer cp, daribland de bada med slem-
skaft försedda arterna, Chironomus-larver st cp och nematoder st cp.
Pa vikbottnens sandstrand uppkastad Cladophora cp i en till 1 dm
tjock badd, Fucus pe, delar av Phragmites och Myriophyllum, blad av
bjork och al. Därovan at ena sidan havsstrandäng med Rivularia nitida
(flere exx.), diatomeer st cp, Nostoc punctiforme sp, mossprotonemata
och mossblad.
112. Längre västerut pa taml. brant berg tydlig Verrucaria maura.
I vikbotten vid utloppet av ett öppet, mindre dike några tofsar Entero-
morpha och granngrön Ulothrix. I vik pa lerblandad sand steril Zanne-
chellia. Ställvis Calothrix scopulorum och Rivularia, båda st cp—cp; pa
ett ställe pa klippa och stranding RB. Biasolettiana cp (flere thalli under-
sökta) och pa klippan därjämte Calothrix scopulorum st ep, några trådar
Cladophora och sparsam Ulothrix.
113. Vassvik W om den vid branta berget i n:o 112 belägna udden,
26 okt. 1919. Vid vikens mynning pa utbyggd stenbarriär Cladophora
med diatomeer cp och steril Æctocarpus; pa stenarna Balanus cp. Där-
ovan Calothrix scopulorum cp och Rivularia Biasolettiana st cp och därpå
i följd sparsamma Ulothrix subflaccida, Verrucaria maura och Caloplaca
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
86
murorum; jämte den sistnämnda vacker Lecanora prosechoidiza och
Physciae, däribland vil utvecklad Ph. caesia.
Innanför stenbarriären i vattnet närmast stranden anhopning av
bitar av Fucus, Batrachium marinum och Potam. perfoliatus; diatomeer
cpp, Lyngbya aestuarii st cp, spridda Bacillaria paradoxa, Beggiatoa alba,
Mesocarpus (steril), Spcrogyra (ster.), Tolypothrix tenuis och Zygnema
(ster.) samt 2 exx. Limnaea stagnalis (bred form med kort spindel).
Bidrag t. känned. af Finl.
V. ARTFORTECKNING.
Fran efterfoljande förteckning ha utelämnats nägra till
arten obestämda former eller sadana av mindre intresse. Där-
emot ha medtagits även flere allmänna arter, vilka äga betydelse
i växtgeografiskt eller ekologiskt avseende. Med hänsyn till
undersökningens art ha främst de pa grund av storlek eller
massförekomst för blotta ögat synliga strandarterna beaktats,
medan botten- och planktonformer mer undantagsvis blivit
iakttagna och i förteckningen införda.
1. Schizomycetes.
1. Zoogloea ramigera Itzigsohn. Hermanstad vid Byholms-
bron, kloakmynning, st cp (jfr. sid. 78), såväl den kompakta
som den smalgreniga formen (KoLKwitTz, 1915 sid. 150). — Mer
formlösa zoogloeor ha iakttagits flerstädes pa mycket förorenade
ställen (Langbrokajen, Sörnäs strandväg, etc.).
2. Spirillum tenue Ehrenb. Tölöviken vid kloaken nedanför
Tallbacken, sparsam i juli, försvunnen i november (sid. 74). —
Även pä andra ställen ha färglösa spiriller iakttagits i närheten
av kloakmynningar, ehuru de icke blivit till arten bestämda.
BERGMAN (1908 sid. 28) omnämner stora spiriller fran davarande
kloakmynningen utanför Kaisaniemi värdshus.
3. Spirochaete plicatilis Ehrenb. Tölöviken vid Eileen ne-
danför Tallbacken, rätt talrik i juli, försvunnen i november
(sid. 74).
Nat. o. Folk, H. &0, N:o 3.
88
4. Sphaerotilus natans Kütz. Allmän och pc—cpp i de
inre delarna av stadens hamnar, ymnigare närmare kloakerna,
pa Brändö vid Pilviksvägens kloak, pa Högholmen i viken vid
landningsbryggan, icke iakttagen pa Drumsö. Maj—december.
Främst pa Enteromorpha och Ulothrix, men även pa Cladophora,
Vaucheria och Ilea, ofta utgörande en viktig beståndsdel i den
vita beläggningen pa algerna. Jämväl pa foremal pa bottnen,
pa trävirke (Humlevikens klappbrygga, klappbryggan vid Sör-
näs strandväg) och i bottenslammet i ett prov som stätt en
mänad (Fiskartorpet).
5. Cladothrix dichotoma Cohn. Har och dar, pc—cp, före-
trädesvis 1 de inre delarna av stadens hamnar. April—december.
Ofta ingäende i den vita beläggningen pa Enteromorpha, Ulothria,
Cladophora; även funnen i muddret pa strandstenarna (Kaisa-
niemi- och Djurgärdsvikarna, Sörnäs strandväg). Bör mähända
uppfattas sasom en förgrenad form av Sphaerotilus natans (jfr.
Korkwiırz 1914 sid. 93, 1915 sid. 148), men förtjänar i ekologiskt
avseende att särskilt upptagas.
6. Phragmidiothrix multiseptata Engler. Iakttagen pa fem
ställen: Skatudden uti inre delen av viken i SE, Norra kajen
innanför vedbryggan, Brobergskajen kloak N:o 29, Tölöviken
kloaken vid Tallbacken, Sörnäs strandväg nara klappbryggan.
Pc—cp; senhösten till in pa vintern (sept.—nov.). Pa Entero-
morpha, bottenmudder och strandstenar.
7. Beggiatoa alba (Vauch.) Trev. Taml. allmän och pe—cp,
företrädesvis i de inre delarna av stadens hamnar och gärna i
närheten av kloaker. Icke iakttagen pa Brändö och Hégholmen,
men val pa Drumsö (sid. 86). Pa mudder och föremäl pa bott-
nen, ofta bildande vit beläggning. Tidigare har BERGMAN
(1908 sid. 28) omnämnt Beggiatoa fran dävarande kloakmyn-
ningen utanför Kaisaniemi vardshus.
8. B. leptomitiformis (Menegh.) Trev. Funnen i Humle-
viken vid kloak N:o 1, spars. i vita fläckar pa bottnen, och i
Edesviken, st cp pa förorenad sand bland Vaucheria.
9. Thiothrix nivea (Rabenh.) Winogr. Tamligen allman och
pc—cp, företrädesvis i närheten av kloakerna i stadens inre
hamnar. Maj till november. Pa Enteromorpha, Cladophora och
Ulothrix, utgörande en viktig beståndsdel i den vita beläggnin-
Bidrag t. känned. af Finl.
89
gen pa algerna; aven pa lösa alghopar pa bottnen. — Skiljes
fran Sphaerotilus genom närvaron av talrika S-korn, fran
Beggiatoa genom att den är vidfäst och orörlig och fran ung
Crenothrix polyspora, med vilken den lätt sammanblandas,
genom att traden nagot avsmalnar mot basen och vanligen
även mot spetsen, dar dessutom vid hunger (om t. ex. kultur-
glaset statt nagon dag och svavelvätet förflyktigats, sa att
traden innehäller blott ett fatal S-korn) likasom med tillhjälp
av reagens de stavformiga konidierna kunna varseblivas.
10. Lamprocystis roseopersicina (Kiitz.) Schröt. Sörnäs
strandväg nära klappbryggan pa strandstenar st cp (sid. 75);
ändan av Brädgärdsgatan 1 tva avstängda bassänger (sid. 77 o.
78); Brändö NW strand i vikbotten bland landdrivna alger.
11. Chromatium bipolare n. f. ad interim. Celler blekréda,
smalt elliptiska, 5—8.4 u langa och 3—3.6 u tjocka, livligt
kringsvärmande, med S-korn tätt hopade i vardera ändan och
1 övrigt utan dylika. Kort före tvärdelningen, da cellen ar
utvuxen och hopsnöres i mitten, uppstär ett nytt anhopnings-
ställe för S-korn, i det dessa samla sig i ett allt tätare skikt
vid delningsstället. Efter fullbordad delning har salunda var-
dera dotterindividen S-korn i bada ändarna. Färgen och S-kor-
nens anordning överensstämmer med bilden hos WARMING
1875, pl. VIII, fig. 6, individen strax vänster om D (= Monas
Warmingii Cohn sid. 167 och pl. VI, fig. 11, där dock S-kornen
erhållit en alltför grannröd färg), men Helsingfors-formen är
i förhällande till sin längd betydligt smalare och i övrigt till
storleken mindre. Med hänsyn till dimensionerna star Helsing-
fors-formen närmast Chr. minus Winogr., som likväl ar nagot
mindre och dessutom avviker genom mörkare färg och S-kornens
läge i cellens mitt (WINOGRADSKY, pl. IV, fig. 5). Att Helsingfors-
formen ej utgör nagot S-hungerstadium framgär av den starka
H,S-lukten pa fyndplatsen och i provkärlet, varjämte de tal-
rikt förefintliga tradarna av Beggiatoa alba voro tätt fyllda av
S-korn. Tvärtom torde S-kornens konstant polära anordning
med stor sannolikhet böra uppfattas såsom en systematisk
karaktär. I detta avseende förtjänar påpekas, att WINOGRADSKY,
som länge odlat ett antal Chromatium-former, speciellt framhål-
ler såsom för sina former mycket karakteristiskt, att S-kornen
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
90
stiidse avlagrades i mitten av cellen och anträffades i de perife-
riska delarna blott när cellerna voro överfyllda med svavel
(sid. 89). Då jag emellertid icke hållit Helsingfors-formen i
kultur eller studerat den under en längre tidrymd, torde det
vara lämpligt att tills vidare blott interimistiskt beteckna den-
samma med ett särskilt namn, till åtskillnad från närastående
former.
Chromatium bipolare är iakttagen i Humleviken vid kloak
N:o 1, ep i bottenbeläggningen av Oscillatoria chalybea (sid. 58).
Den har icke observerats 1 västra Nyland i Tvärminne och
Hangö, där Chromatium-former ofta förekomma bland rutt-
nande tång, allmännast Chr. vinosum (Ehrenb.) Winogr.
12. Thiospirillum sanguineum (Ehrenb.) Winogr. Humle-
viken vid kloak N:o 1, cp i bottenbeläggningen av Oscillatoria
chalybea, tillsammans med föregående, sept. 1921 (sid. 58).
Färgen blekröd, ofta så pass svag, att den uppfattas endast
vid viss belysning (dagsljus) och i jämförelse med de färglösa
Beggiatoa-trådarna. Längden var på ett tiotal uppmätta exemplar
38.5—55 u, tjockleken 3—3.s u, skruvgängans höjd 28—29 u
och dess diameter 20—22 u. Måtten överensstämma således
på ett slående sätt med WARMINGS iakttagelser i salt- och brack-
vatten på Själland (1. c. sid. 327), däremot mindre väl med
EHRENBERGS spädare form (se t. ex. KOLKWwITZ 1915 sid. 162).
Huruvida tva systematiskt skilda former föreligga kan dock
forst genom mer ingaende studium avgöras.
13. Svavelfri purpurbakterie. Sörnäs strandväg pa strand-
stenar invid klappbryggan, i mindre mängd. Iakttogs i kultur-
kärlet fem dygn efter det provet tagits (sid. 75). Bakterierna
voro S-fria, orörliga, klotrunda, 9—11 u i diam. (således rela-
tivt stora), rätt intensivt rödfärgade, icke samlade till kolonier.
Undersöktes icke närmare; är dock ej identisk med någon av
de arter MoLiscH beskrivit.
2. Schizophyceae.
1. Synechocystis sp. Fiskartorpet på plankbitar bland
Scirpus maritimus, h. o.d. samt step (sid. 57). Celler dels
ensamma, dels klumpvis samlade, 4.5—10 u i diameter, efter
Bidrag t. känned. af Finl.
91
delningen ofta bredare än långa. Större än den tidigare kända
S. aquatilis, som är blott 5—6 u i diam.
2. Chroococcus minutus (Kiitz.) Nag. Fiskartorpet i bot-
tenslam vid stranden. Celler utan hylle (3.5—4.5) x 2.5 u, med
hylle 5—6 u långa.
3. Aphanothece Castagnei (Bréb.) Rabenh. Fiskartorpet i
bottenslam.
4. Gomphosphaeria litoralis n. sp. Kolonierna tämligen klot-
formiga, 15—30 u i diam., med tydliga gelé-skaft, som framträda
redan utan färgning eller koloniernas sönderkrossande. Cellerna
periferiskt anordnade, delande sig enbart i radiär riktning, ljust
blågröna, da kolonin ses fran ytan runda eller något lang-
sträckta (= stadda i delning), da kolonin ses i optisk genomskär-
ning städse runda, 2.4—3 u i diam., ensamma eller parvis när-
made, på ett avstånd från varandra lika med eller 2 ggr cell-
diametern.
En uppexaminering av ifrågavarande form enligt t. ex.
LEMMERMANN (sid. 78 och 79) för till G. lacustris Chodat. Under
detta namn har emellertid i litteraturen sammanförts olika ting.
I sin beskrivning i Bull. de Herbier Boissier, T. VI, 1898,
p. 180—182, framhåller CHoDAT cellernas äggrunda, i radiens
riktning utdragna form med smaländan mot koloniens centrum
ävensom deras rosa-färg sasom artens mest utmärkande egen-
skaper, och speciellt nämnes att färgen ar mycket konstant.
Da nämnde auktor varit 1 tillfälle att studera algen och dess
uppträdande i icke mindre än tio sjöar, där den ofta förekom-
mit massvis, kan man knappast betvivla de ifrågavarande
karaktärernas systematiska värde. Emellertid ha senare för-
fattare använt CHODATS artnamn även för former med ljust
blågröna och med delvis klotrunda celler. Så säger LEMMERMANN
(1. c. s. 79), att cellerna äro blekt blågröna eller rosenröda. I ett
arbete om irländskt sjöplankton (1906, sid. 112) säga G. S.
West och W. WEST, att cellernas diameter är 2—2.2 u, vilket
ju snarast tyder på klotformiga celler; dock bör ej förtigas,
att pa den bifogade figuren (pl. XI, fig. 24—25) flertalet i om-
kretsen belägna celler, vilka alltsa ses i optisk genomskärning
av kolonin, äro något långsträckta, några fa likväl runda.
Och G. M. Smiru framhåller (sid. 36), att cellerna hos den form
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3,
92
han belagt med namnet i fråga äro sfäriska eller kort elliptiska,
1.5—2.5 u breda, 1.3—4 u långa; a figuren (pl. 4, fig. 5, förstor.
825 ggr), även i dess omkrets, ser man idel runda, blågröna
celler. Det är sålunda tydligt, att några närsläktade eller må-
hända identiska blågröna Gomphospkaeria-former ha såväl
klotrunda som i radiens riktning utdragna celler, eller att cel-
lerna på olika utvecklingsstadium äro till formen olika. Men
knappast torde man vara berättigad att identifiera dessa for-
mer med G. lacustris Chodat eller med Helsingfors-formen, som
framstar genom sina i radiens riktning icke ens vid delning
utdragna celler. Lika litet torde man kunna likställa de tva
sistnämnda, och jag har därför sett mig föranlåten att belägga
Helsingfors-formen med ett eget namn, G. litoralis. Att den
är en Gomphosphaeria framgar otvetydigt av förefintligheten
av gelé-skaft, en karaktär som mäste anses sasom släktets vikti-
gaste kännemärke.
lakttagen st cp i bottenslam vid Fiskartorpet i april 1921.
5. Gomphosphaeria compacta (Lemm.). Fiskartorpet i april
1921, h. o. d. uti bottenslam.
6. Merismopedia glauca (Ehrenb.) Nag. lakttagen vid Fiskar-
torpet i bottenslam i april (spars.) och innerst i Edesviken 1
september (2 exx.). Dessutom fanns i provet fran Fiskartorpet
en f. minor: celler 3.5—4.s u långa och 2.4—3.5 u breda, i grup-
per om 4ivarje pa c. 1 u avstånd; grupperna pa 2.4—3 u avstånd
fran varandra.
7. Microcoleus sp. Slidor mjuka, hänflytande, färglösa.
Trikomer ljust blågröna, tätt samlade, ce. 5—6 inom slidan,
insnörda, 2.25—3.5 u tjocka; skiljoväggar otydliga, utan korn.
Celler ungefär dubbelt så långa som breda. Andceller icke
tillspetsade, m ed calyptra. (M. chthonoplastes (Hofman-Bang)
Thuret var.?) — Rovholmens inre sida nara Härtonäs-bron,
brant klippstrand, spridd i övre litoralregionen bland andra
alger, oktober (sid. 82).
8. Lyngbya cestuarii (Mert.) Liebman. Allman och pe—sp,
nägon gang st cp i inre och delvis yttre skärgärdszonen, helst
pa i mindre grad eller alls icke förorenade ställen, bland andra
alger (ofta lösliggande), juni till oktober.
9. Lyngbya lutea (Ag.) Gom. Funnen vid Djurgardsvagen
Bidrag t. känned. af Finl.
93
pa strandstenar och vid Sörnäs strandväg pa klappbryggans
trävirke, st cp, nov. och dec. 1920 (sid. 73 och 75).
10. Phormidium fragile (Menegh.) Gom. De iakttagna exx.
överensstämma närmast med fig. 15 à pl. 4 hos Gomont, Monogr.
d. Oscillariées, d. v. s. cellerna äro relativt korta (längden ofta
2/3 av bredder). Uppträder i vattenbrynet pa detritus, på stenar
och på trävirke, ofta 1 mikroskopiska kolonier på 5 till några
tiotal trådar av 13—27 u längd, stundom såsom för blotta
ögat synlig beläggning med inblandning av andra arter. Anteck-
nad från Humlevikens klappbrygga, Edesvikens innersta del
och Kaisaniemiviken, sept. till dec.
11. Phormidium tenue (Menegh.) Gom. Funnen på tre
ställen: Gräsviken, udden emot Skällarn; Brändö, viken innan-
för Kasino-udden; Rovholmen, inre sidan. Ingär som beständs-
del i algkrustan pa strandäng, pa stenstrand mellan stenarna
och pa klippstrand.
12. Phormidium corium (Ag.) Gom. Brändö vid Kasino-
udden, klippa mellan Brändö och Rovholmen, inre sidan av
Rovholmen, Hégholmen nära landningsbryggan. I vattenbry-
net i algkrustan pa stenar och klippor, mellan stenarna och i
klippspringor, spridd till cpp. — Tidigare omnämnd fran Djur-
garden av KLINGSTEDT (1907 sid. 115).
13. Phormidium ambiguum Gom. var. major Lemm. Fun-
nen vid Brobergskajen i vattenbrynet bland Ph. auctumnale
i november 1920 (sid. 71).
14. Phormidium auctumnale (Ag.) Schmidt. Allman och
pe—cp i de förorenade delarna av omradet. Klippspringor
ovan vattnet och i vattenbrynet, klippvaggar med nedsipp-
rande vatten, brovirke och bropalar, utfylld stenstrand, strand-
äng, multnande nateblad. — Tidigare omnämnd av KLINGSTEDT
fran flere ställen i Helsingfors-omradet.
15. Oscillatoria Agardhii Gom. Typiskt utbildad. Trikomer
5.5—6.5 u tjocka, med tydlig calyptra (3.3 u bred) och gasvaknoler.
Calyptra ej synlig dar tråden nyss gått av, vilket rätt ofta intraffar.
Mycket litet avsmalnande mot ändarna, t. ex. fran en bredd av
6.5 u till 5.5 u. Cellernas längd ungefär hälften av bredden.
Antecknad fran april till december. I september 1919 mass-
vis i Djurgards- och Kaisaniemi-vikarna, därifrån den med
Nat. o. Folk, H 80, N:o 3.
94
strömmen driver ut genom sundet under Langa bron. Langs
stränderna mot E och NE till östra ändan av Brobergskajen och
till trakten av kloakerna 40 och 41 vid Sörnäs strandväg, pä
bada ställena sparsam och icke mera synlig för blotta ögat.
Bildar dar den uppträder i mängd ljusgrön beläggning pa En-
teromorpha och Ulothrix och färgar tidigare vit bakteriebelägg-
ning ljusgrön; ställvis hinna pa vattenytan. Ar 1920 redan den
30 maj i for blotta ögat synlig mängd i Djurgards- och Tölö-
vikarna; massvis i synnerhet innerst i Tölöviken längs E-stran-
den, dit den drivit med vinden, här uppfyllande vattnet och
bildande ljusgrön beläggning längs och uppå strandstenarna,
vass-strån etc. Synes lätt adherera vid de oljedroppar, som i
riklig mängd uppstå på vattenytan till följd av den livliga motor-
båtstrafiken m. m. Ofta bildas på detta sätt kring båtbryggorna
en tät, oljig hinna, vilken kan såsom grädde avskummas t. ex.
med tillhjälp av en glasflaska med vid mynning; och fläckvis
uppstår en tjockare massa med smörartad konsistens. I ett
den 11 september 1920 hemfört prov (från närheten av bryggorna
vid Djurgårdsvägens början) bestod »smöret» av talrika, mikro-
skopiskt små oljekroppar, där mellanrummen voro fyllda med
Oscillatoria-trådar, så tätt lagrade invid, över och under var-
andra, att de icke kunde räknas i mikroskopet. I »grädden»
åter voro oljedropparna på större avstånd från varandra, och
med tillhjälp av ett i rutor om 0.25 mm? indelat täckglas räkna-
des pa 10 mm? 696 Oscillatoria-tradar. Nedtill följde relativt
klart vatten med ett fåtal oljedroppar och alger i vanlig täthet.
Den 24 september visade det under alghinnan i provburken
befintliga vattnet vacker fluorescens: 1 påfallande ljus var det
rödviolett, i genomfallande blågrönt. Algerna voro nu till större
delen döda och hade avgivit sitt färgämne åt vattnet. De föllo
lätt sönder i stycken, t.o.m. i enskilda celler, och sådana
sönderfallande trådar voro i mikroskopet ljusgula eller brun-
aktiga med en svag skiftning i grönt.
Artens betydelse såsom viktig plankton-organism har icke
här varit föremål för undersökning. Tidigare har dess mass-
visa uppträdande vid Helsingfors omnämnts av LEVANDER
(1908), BERGMAN (1908 sid. 30, det. KLINGSTEDT) och författaren
(1910 sid. 160).
Bidrag t. kärned. af Finl.
Y5
16. Oscillatoria tenuis Agardh var. a natans Gom. Kaisa-
niemiviken pa strandstenar, Sörnäs strandväg mellan kloakerna
40 och 41, Sörnäs hamn i bassäng i W, nara späret till Stora
Nätholmen i närheten av kloak. Iakttagen i april, september
och oktober. Sparsam bland andra alger. — var. ß tergestina
Rabenhorst. Sörnäs 1 bassäng vid N-ändan av Brädgärdsgatan,
st cp, oktober. — Arten omnämnes fran Kaisaniemiviken av
BERGMAN (s. 28) och bada formerna fran Tölöviken av KLING-
STEDT (1907.sid. 117).
17. Oscillatoria chalybea Mertens. Humleviken vid kloak
N:o 1 cpp sept. 1921, bildande stora, svartgröna fläckar pa
bottenmuddret invid stranden; Tölöviken i vikbottnen 1 maj
spars.; vid kloaken nedanför Tallbacken i juli rikl., bildande
for blotta ögat synlig beläggning; Sörnäs NW om späret till
Stora Nätholmen nära kloak, i okt. 1919 spars. — Omnämnes
fran Kaisaniemiviken av BERGMAN (s. 28) och av KLINGSTEDT
l.c. fran Tölöviken.
18. Oscillatoria formosa Bory. Elisabetstorg, liten avskild
vik, riklig i september (tradarnas tjocklek 6.75 u, cellernas langd
3.8 u); Sörnäs, NW om spåret till St. Natholmen, nära kloak,
step 12. 10. 1919.
19. Oscillatoria nigroviridis Thwaites. Sörnäs strandväg,
mellan kloakerna 40 och 41, sparsam 18. 9. 1919 (bredd 5.6—7 u).
20. Spirulina Nordstedtii Gomont. Humleviken vid kloak
N:o 1 st cp, Edesvikens inre del spridd, Kaisaniemistranden
spars. Iakttagen i april och september 1921 (icke 1919 eller
1920). Pa och uti bottenmudder, i detritus pa strandstenar.
— Omnämnes fran Tölöviken av KLINGSTEDT (1907 sid. 117).
21. Spirulina subsalsa Örsted. Humleviken vid kloak N:o 1,
innerst i Edesviken, Norra kajen, Brobergskajen, Kaisaniemi-
viken vid bada stränderna, Tölöviken, Sörnäs strandväg, viken
vid ändan av Bryggaregatan. Sparsam till spridd, nagon gang
st cp (kloak N:o 1) eller cp (nedanför Tallbacken). Juli till
december. Pa och uti bottenmudder; intrasslad bland andra alger.
22. Nostoc punctiforme (Kütz.) Hariot. Drumsö norra
strand, c. 200 m W om ängfärjans landningsvik, spridd a havs-
strandäng i okt. 1919; sannolikt samma art vid Fiskartorpet
st cp i Brywm-matta pa havsstranden i april 1921.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
96
23. Anabaena baltica J. Schmidt. Uppträdde i september
1921 st cp i Humleviken i en liten bukt invid kloak N:o 2 även-
som vid sydvästra stranden av Edesviken uti ljusgrön belägg-
ning pa sandstrand och pa uppkastad tang samt i hinnor pa
vattenytan närmast stranden. Ofta fertil.
24. Nodularia spumigena Mertens. I sept. 1921cp i Humle-
viken och Edesviken i ljusgrön beläggning och hinna till-
sammans med föregående; övervägande spiraler, sparsamt raka
trådar; steril, trikomer 12 u tjocka. I juni 1919 tagen i Lapp-
vikens yttre del, h. o. d. inblandad i kringflytande hopar av
Enteromorpha clathrata och E. Hopkirkii; trikomer 11 u och tra-
dar c. 15 u breda, steril. Exemplaren höra synbarligen till
5 litorea Born. et Flah., som tidigare i Helsingfors iakttagits
av ELFVING (sid. 59) och härifrån uppgives jämväl av BoRNET
och FLAHAULT, enligt exx. av NYLANDER i Mus. Par. (IV p.
247: »ad littora maritima et in aquis subsalsis maris Baltici
ad Helsingfors»). — En spiralböjd, steril form av a genuina
iakttogs av VÄLIKANGAS 1 februari 1920 under isen sparsamt
i plankton. — Enligt ScHMIDT (sid. 375) äro de båda formerna
icke systematiskt skilda.
25. Aphanizomenon flos-aquae (L.) Ralfs. I september 1921
cp i Humleviken och Edesviken i ljusgröna hinnor pa vatten-
ytan och beläggning pa stranden tillsammans med de tva före-
gående arterna. Rikligt fertil; sporernas längd 55—89 u och
bredd 7—7.5 u.
26. Tolypothrix tenuis (Kütz.) Schmidt. Fiskartorpet,
Brändö, Brändö-gärd, Drumsö. Bland i grunt vatten anhopat
växtmaterial pa vassbevuxna ställen; havsstrandäng. April,
oktober; mer eller mindre sparsam. — Tidigare för Helsingfors
angiven av ELFVING (sid. 58).
27. Hydrocoryne spongiosa Schwabe. Rovholmens inre
sida, brant klippstrand, spridd 25. 10. 1919.
28. Calothrix scopulorum (Weber et Mohr) Schmidt. Tämli-
gen allmän och sp—cp i yttre skärgärdszonen i renare vatten,
sällsynt i mer förorenat vatten (Inre Sandvikshamnen 3. 7. 1919):
klippstränder, havsstrandäng, trävirke.
29. Calothrix parietina (Näg.) Thuret. Broberget, klipp-
springa och närbelägna delar av den lodräta klippväggen (vet-
Bidrag t. känned. af Finl.
tande mot Brobergskajen), i nedsipprande vatten, tillsammans
med Phormidium auctumnale, cp 18.4. 1920.
30. Rivularia atra Roth. Rovholmens inre sida, brant
klippstrand, st cp 25.10.1919; Drumsö, udden W om äng-
färjans landningsvik, nederst pa klippan st cp 26. 10. 1919;
troligen flerstädes. — Enligt ELrvinG (sid. 55) funnen i Hel-
singfors pa Fucus vesiculosus av W. NYLANDER.
31. Rivularia Biasolettiana Menegh. Fiskartorpet, pa grunt
vatten pa stenar och pa gamla vasstran i vattenbrynet, april
1921; Drumsö norra strand cp pa klippa och strandäng okt.
1919 samt vassvik pa stenar st cp okt. 1919; troligen flerstades.
— Tidigare angiven av Ervine (sid. 55) fran Helsingfors,
växande pa tidtals av vattnet överspolad. strandjord.
32. Rivularia nitida Agardh. Drumsö norra strand pa
havsstrandäng okt. 1919; Hégholmen vid sundet mot Vrak-
holmen pa havsstrandäng sept. 1921, fläckvis i rena, mycket
frodiga bestand med uppblasta lober av till 1 cm diam., täckande
marken. — Av ELFVvING (s. 56) funnen i Helsingfors pa klipp-
strand vid havet.
3. Flagellata.-
1. Huglena viridis Ehrenb. (coll.). Tölöviken, vikbottnen,
uti och invid vassbestanden pa fuktig, vid lagvatten blottlagd
jord, inkapslad och bildande ett grönt överdrag 18. 5. 19; under
sommaren och hösten ymnig 1 Tölövikens plankton; vid kloak-
mynningen nedanför Tallbacken ymnig 3.7.19, enstaka 16.
11.19. Kaisaniemi, cyster pa strandstenarna 26. 4. 1921.
2. Cyanomonas americana (Davis) Oltmanns. Det. K. M.
LEVANDER. Viken N om Sörnäs hamnudde spars., strax N om
Brändö-bron vid ett avträde cp, vik invid Brädgärdsgatan spridd
bland steril Vaucheria; 5—12 okt. 1919.
4. Diatomaceae !).
1. Melosira-arter. Fiskartorpet, Edesvikens lastningsbrygga,
Skatuddens östra strand, viken N om Sörnäs hamnudde, vik
1 Diatomaceerna i ett prov från Kasino-udden på Brändö ha godhetsfullt
bestämts av lektor C. W. Fonrett.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 7
98
vid ändan ay Bryggaregatan, flerstädes vid stränderna av
Brändö. Bland andra alger, särskilt lösryckta, även pa botten-
mudder; spars. till epp, april, september och oktober.
2. Diatoma vulgare Bory. Brändö, Kasino-udden, yttre
sidan pa klippstrand i litoralregionen, st cp 16. 10. 19 (sid. 80).
3. Diatoma tenue Grun. Som föregående.
4. Synedra affinis Kitz. Samma fyndort som Diatoma-
arterna, spridd 16. 10. 19.
5. Gomphonema olivacea Lyngb. Allmän och pe—cpp i
omradets yttre delar, april till oktober. Pa Cladophora, Entero-
morpha, Chara aspera, Ectocarpus, Potamogeton filiformis; pa
klippstränder, om hösten cpp (Brändö, Drumsö).
6. Rhoicosphaenia curvata (Kütz.) Grun. Allmän och pe—
cpp 1 omradets yttre delar, april till oktober. Pa trävirke, klipp-
stränder och samma växtarter som föregående, mycket ofta
tillsammans med denna.
7. Epithemia sorex Kiitz. Brändö, Kasino-udden pa klipp-
strand, spridd.
8. Rhopalodia ventricosa (Grun.) O. Mill. Som föregående.
9. Bacillaria paradoxa Gmel. Skatuddens östra strand,
Sörnäs hamn i en avstängd bassäng, viken N om Sörnäs hamn-
udde, flerstädes nära norra ändan av Brädgärdsgatan, Brändö
vid ändan av Brändöuddsvägen, Drumsö i vassvik pa norra
stranden. Pa Enteromorpha, Vaucheria och Cladophora; bland
landdrivna alger i grunt och tämligen rent vatten; pa botten-
mudder; pe—st cp; september och oktober.
5. Conjugatae.
1. Zygnema sp. Drumsö, vassvik vid norra stranden, spridd
bland lôsliggande alger 26. 10. 1919.
2. Spirogyra varians (Hass.) Kütz. (?). Lappvikens yttre
del, i pa ytan kringflytande Enteromorpha-hopar 30. 6. 1919.
Det föreliggande materialet tillåter icke säker bestämning.
3. Spirogyra sp. Allmänt anträffas i områdets svagt eller
alls icke förorenade delar sterila Spirogyra-trådar, pc—st cp
bland andra alger, dessutom i Lappviken cp i små flockar utan
inblandning av andra arter.
Bidrag t. känned. af Finl.
99
4. Mesocarpus sp. Här och där i de svagt eller alls icke
förorenade delarna av området: bland lösliggande alger, etc.:
spars. till spridd: steril.
6. Chlorophyceae.
l. Scenedesmus acuminatus (Lagerh.) Chodat. Fiskartorpet
i bottenslam. Representeras av en f. minor: cellernas längd
17—20 u, bredd e. 5 u.
2. Scenedesmus quadricauda (Turp.) Bréb. Fiskartorpet i
bottenslam i april 1921; Sörnäs i en vik vid ändan av Bryggare-
gatan, bland Cladophora gracilis i okt. 1919.
3. Scenedesmus bijugatus (Turp.) Kitz. a seriatus Chodat.
Fiskartorpet i bottenslam i april 1921.
4. Enteromorpha intestinalis (L.) Link, sens. str. Tämligen
sällsynt; forekommer i omrädets svagast förorenade delar:
södra udden av Munkholmen i bergsputt med salthaltigt vatten
step 9.6.19, klappbryggan i Havshamnen spars. 22. 5. 21,
Högholmen vid simfägelinhägnaden h. o. d. sept. 1921. Munk-
holmsexemplaren, som närmare undersökts, tillhöra f. genuina
Ahlner: bålen enkel, 6—11 cm lang och upptill 2—5 mm bred,
skrynkligt uppblast, 1 övre ändan vanligen öppen och ljusare
grön eller urblekt och stadd i upplösning; celler sedda fran
ytan alldeles oregelbundet placerade, avrundade, med i synner-
het i hörnen tjocka vaggar, i tvärsnitt nagot nedanför bälens
mitt langstrackta i riktning vinkelrätt mot ytan, med förtjockad
ytter- och i synnerhet innervagg.
5. Enteromorpha flexuosa (Wulf.) J. G. Ag. Sällsynt; iakt-
tagen 1919 i Norra hamnen, bland kringflytande algmassor
(jfr. sid. 69— 70). Balen enkel. Cellerna i ytbilden dels i tydliga,
dels i nagot oregelbundna langsrader, rundat kvadratiska eller
avlanga, med en största diam. av 9—13.5 u, med rätt tjocka
mellanvaggar (2.2—3.5 u) och tydlig mittellamell; i tvärsnittet
c. 11 u höga, med ungefär lika tjocka: 4—4.5 u, ytter- och inner-
väggar. |
6. Enteromorpha tubulosa Kütz. Flerstädes, särskilt i de
inre delarna av omradet: Lappviken, inre Sandvikshamnen,
mellan Skeppsdockan och Munkholmen, Havshamnen, Tölö-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
100
viken: pa stenar, kajmurar, travirke, klipphall, pa skyddade
ställen löst kringflytande; sparsam till ymnig. Balen ljusgrön,
ofta gulaktigt grön, hos huvudformen enkel, 4—50 cm lang och
med en största bredd av 0.1—2.6 mm, fran den smala basen
uppat smaningom bredare och slutligen ater avsmalnande mot
övra ändan, hos lösflytande exx. nagorlunda jämnbred. Celler
i ytbilden ordnade i regelbundna-rader, med tunn och blek-
grön kromatofor, i tvärsnitt isodiametriska eller något högre
än breda, överallt med tunna väggar.
Där arten når större dimensioner och finnes i rikligare
mängd anträffas jämte huvudformen f. prolifera (F1. Dan.):
Lappviken, löst kringflytande 30. 6. 19; Havshamnen, mittför
Jungfrustigen, vidfäst, sparsam 8. 6. 19: Tölöviken, nedanför
Sockerbruket, lösa hopar, step 4.7.19; insamlad av förf. i
Helsingfors redan den 19 sept. 1896, utan närmare lokaluppgift.
Utmärkt genom sin grenighet, i övrigt överensstämmande med
huvudformen; dels ett fatal, dels flere eller rikliga grenar, som
pa Helsingfors-exemplaren bli 0.5—20 cm långa och 27—340 u
i diam. samt i större delen av sin längd äro jämntjocka, i det
de först nära spetsen avsmalna till en enkel cellrad. Gör intryck
av en luxurierande, under goda näringsvillkor uppträdande
modifikation och har därför har, likasom hos AHLNER (sid. 50)
och HYLMÖ (sid. 9) subordinerats under den ogrenade formen,
vilken i Helsingforstrakten är den tidigast pa försommaren
och senare allmännast uppträdande och därför synes represen-
tera huvudformen. REINBOLD och COLLINS (sid. 22) upptaga
prolifera sasom huvudform, och J. AGARDH uppställer bada for-
merna sasom arter, i vilket avseende hänvisas till den utred-
ning som lämnas av HYLMÖ l.c.
I Tölöviken iakttogos 4. 7. 1919 talrika prolifera-individer
med smägrenar av andra ordningen: Ent. tubulosa Kütz. f.
prolifera (Fl. Dan.) subf. erinitoides n. subf. biol.: libere
fluitans, ‘ra nru lits se c'un daTirs FIR
ramuli a cellulis uniseriatis. vel interdum
ad basinbiseriatis compositi, 60—770 u longi,
11—20 u crassi Vanligen räknades 3 à 4 smagrenar pa
1 mm längd. Av uppgifter i litteraturen att döma, förekomma
dylika smagrenar även hos huvudformen: ifall tubulosa-formerna,
Bidrag t. känned. af Finl.
101
såsom deras uppträdande i naturen synes giva vid handen, äro
av biologisk och icke systematisk art, äro sådana individer
med all sannolikhet att uppfatta såsom tidiga utvecklings-
stadier av f. prolifera.
Jämväl förekommo 1 Tölöviken i juli 1919 talrika prolifera-
individer, som voro uppblasta, krusiga och ofta vridna: Ent.
tubulosa Kätz. f. prolifera (Fl. Dan.) subf. crispata n. subf.
biol: libere fluitans, thallus buliatus, cris-
patus et saepe tortuosus, 4—15cmlongus et
2—4 mm crassus, pallide flavo-virens, ramis
ad apicem attenuatis, —2 dm longis et
01—0.4 mm crassis, non crispatis. Hos denna
form iakttogos icke nagra smagrenar av andra ordningen. En
enda gang sags en dikotomiskt förgrenad primärgren (strax
ovan basen 52 u, under förgreningsstället 34 u, vardera grenen
25 u tjock).
Nedan lämnas en sammanställning rörande nägra storleks-
förhällanden hos Ent. tubulosa. N:ris 1 och 2 hade insamlats
i Havshamnen den 4 resp. den 8 juni 1919 (bada vidfästa),
N:o 3 i Munkholmssundet den 9 juni, N:o 41 Lappviken den 30
juni 1919 (lösflytande), N:o 5 i Helsingfors utan närmare lokal-
uppgift 19. 9. 1896 och N:o 6 i Tölöviken den 4 juli 1919. Ur
sammanställningen framgår en anmärkningsvärd överensstäm-
melse med hänsyn till celldimensionerna hos de skilda tubulosa-
formerna.
Bälens Bälens Innervägg, Cell-lu- Yttervagg.
N:o Namn längd i bredd i = tjocklek, men, höjd, tjocklek,
em mm u U u
1. Huvudformen 4-5 0.1—03 2 14 2
2. » 30—50 12.6 1.5 12 1-5
3. » 6—14 0.—13 2 11 2
4. » 10—30 2—2.5 2 14—16 2
5. £. prolifera s—10 O.5—l6 2—2.5 11 2—2.5
6. subf. crispata 4—15 2—4 1.5 12 1.5
7. Enteromorpha crinita (Roth) J. G. Ag. Den i omrädet
allmännaste, ymnigaste och mest varierande arten av släktet,
utgörande huvudmassan av den yppiga Enteromorpha-vegetatio-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
102
nen i stadens hamnar och vikar; vid stränderna av Brändö
och Drumsö likasa pa av kloakvatten m. m. förorenade ställen.
Pa stenar och klippor, bryggors och kajers sten- och trävirke,
pälar, batar och fartyg som en tid stätt obegagnade, pa marken
i stranding, ymnigast kring medelvattenlinjen, ofta lösflytande.
Bälen mörkgrön. Celler i ytbilden i regelbundna längsrader,
kvadratiska eller nagot utdragna i balens längdriktning eller
ofta nagot kortare an breda, i tvarsnitt isodiametriska eller
nagot utdragna i endera riktningen. Kromatoforen stor, upp-
tagande större delen av cellen och i ytbilden vanligen täckande
hela cellrummet.
De talrika formerna kunna, ehuru förbundna med alla över-
gangar, for Helsingfors-traktens vidkommande uppdelas pa tre
grupper: a ramosa, (5 procera-ramulifera och ; linzaeformis.
a. ramosa, huvudformen och samtidigt den allmännaste och
ymnigaste formen. Balen upprepat fingrenig; de finaste gre-
narna i sin helhet eller till avsevärd del uppbyggda av en enda
cellrad (= monosifona) med celler ofta kortare än breda; celler-
nas väggar överallt tunna, c. 2 u, mellanväggarna ofta ännu
tunnare: 1—1.5 u.
Ratt allmänt anträffas exemplar med tjockare huvudstam,
1—3.5 eller nära 4 mm i diam., och med huvudgrenarna 1 mm
i diam. eller vanligen därunder. Dessa exemplar utgöra üver-
gangsformer till 5-gruppen.
I Kaisaniemiviken, nedanför Botaniska trädgärden, iaktto-
gos 5. 12. 1920 unga, ogrenade plantor av 0.5—0.s mm längd
(jfr. sid. 71). I spetsen en enda, i mitten till 3 a 4, vid basen
1 a 2 cellrader. Cellnätet typiskt. Cellerna i regelbundna rader,
något utdragna i bälens längdriktning, c. (7.5—9) X (5.5—7) u;
mellanväggar (i ytbilden) mycket tunna, c. 1 u, ytterväggar
D 2—2.3 u.
Bland ramosa-formerna ha inom området iakttagits några
modifikationer, vilka, ehuru tydligen utan systematiskt värde,
äro av ett visst ekologiskt intresse, då de synas betingade av
avvikande yttre villkor. Sådana äro:
Ent. crinita (Roth) J. G. Ag. a ramosa mihi f. ramosis-
sima n. f. biol.: thallus tenuis, 1—10 (—12) cm
longus, 2—3:plex ramosus ramuli numero-
Bidrag t. känned. af Finl.
103
sissimi, vulgo a cellulis uniseriatis com-
positi, usque ad 1 mm longi (e. g. in th alli
parte 77 mm longa 132 ramuli). Est forma
parva auctumnalis. — Pa ett par uppmätta exx. av
medellängd var huvudstammen vid basen 60—100 u och vid
det bredaste stället 200—300 u i diam, de sekundära grenarna
vid basen 7—100 u och smagrenarna 11—18 u i diam. — Insam-
lades hésten 1919 pa Drumsö pa klippstrand och pa Potam. fili-
formis 26 okt., i Gräsviken mittemot Skällarn pa havsstrand-
äng vid lagvatten 26 okt., vid E ändan av Brobergskajen 19
sept., vid Näckens grand 18 sept. och pa Brändö pa klappbrygga
och pa klippstrand pa Kasino-udden 16 okt. samt vid Pilviks-
vägens kloak pä rännans trävirke 19 okt.
Ent. crinita (Roth) J. G. Ag. « ramosa f. ramigera n. f.
biol: thallus 2-6 cm longus, caulis prima-
rius ad apicem sensim latior (ad 0.5—1.5 mm).
Rami primarii tenues—subtenues (etiam
ad basin)! ramulis numerosis instruct i
Denna form, som anträffas nara vattenbrynet och ovanför
vattenlinjen, synes uppsta vid lämpligt lagvattenstand av till-
racklig tidsutdräkt med päföljande högvatten. Lägvattnet
vore dä hinderligt för längdtillväxten hos algen, vilken dä den
när vattenytan i toppen lätt skadas, varefter vid inträffande
högvattenständ grenarna utväxa. — Formen har antecknats
fran Havshamnen 12. 9.09 och fran Brändö i viken vid Ka-
sinoudden innanför vassen pa klippstrand 16. 10. 19.
Ent. crinita (Roth) J. G. Ag. a ramosa f. crispata n. f.
biol: libere fluitans, thallus bullatus et
crispatus, 1.5—22 em longus et 2—3 mm cras-
sus, fragilis, obscure viridis, ramulis nu-
merosis, ad 3 cmlongis, ramosis instructis.
paries internus cellularum paullo incras
satus (3—4.5 u).
Denna form forekom inblandad med andra alger i Norra
hamnen i september 1919. — Genom den bredare huvudstam-
men visar den, likasom föregående form, hän emot (-gruppen.
6. procera-ramulifera (Ahlner) Hylmö p. 18. Stammens
tjocklek betydligt större än grenarnas, 6ver 4mm, inom Hel-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
104
singfors-omradet 4—10 mm; grenar av första ordningen ofta
över 2 mm tjocka. Fingrenig likasom «, men förgreningen allt
mindre riklig och smagrenarna allt färre i den man tjockleken
tilltager. De bredare formerna hava vanligen hoptryckt, kolla-
berande bal. I de bredaste balpartierna äro cellerna ställvis
förskjutna, men ligga i övrigt städse i regelbundna längsrader.
I tvärsnitt äro cellerna isodiametriska eller i endera riktningen
något utsträckta (i ett fall c. 11 u höga och 6.7—11 u breda,
i ett annat fall lika höga och 4.5—13.5 u breda). Cellväggar
tunna och av samma dimensioner som hos «, eller innerväggen
stundom nagot förtjockad (till 4 u).
Iakttagen här och dar inom det förorenade området, rikligt
t. ex. vid Skatudden.
y. linzaeformisn. subsp.: thallus simplex, 28—53cm
longus, 0.3—2 cm latus, arcte compressus,
obscure viridis, cellulae + regulariber.di
spositae, parietibus tenuibus instructae,
in sectione transversali elongatae, 7—18 u
longae, 35-9 u latae, paries exsternus
2.0—4.5 u, paries internus 25-11 u. Ab HE. linza
cellulis minoribus, in seriebus longitudi-
naliter dispositis differt.
Liknar till yttre habitus i hög grad Ent. linza, fran vilken
den dock vid mikroskopisk undersökning skiljes genom de
mindre, i regelbundna längsrader förekommande cellerna.
Förekommer här och där inom det förorenade området,
gärna på något djupare vatten: Skatuddskanalen rikl. maj
1921, Långbrokajen 1919, Sörnäs strandväg 1919.
Vid Djurgårdsvägen, nära f.d. avstjälpningsplatsen, iakt-
togos 19. 12. 20 unga plantor, som närmast tillhöra nu ifråga-
varande form. Balen 0.5—1 dm lang, 0.:—2 mm bred, plattad
med ofta kollaberande membraner, dels ogrenad, dels sparsamt
grenad (ad 8 procera-ramuliferam vergens), utan eller med några
få monosifona smägrenar. Celler sma, uppfyllda av den starkt
mörkgröna kromatoforen, uti + ordnade längsrader, i tvär-
snitt 12—14.5 u höga och 7—9.5 u breda; ytterväggen 2.4 u,
innerväggen 2.4—3.6 u.
8. Enteromorpha Hopkirkii (M’Calla) J. G. Ag. Utmärkande
Bidrag t. känned. af Fin].
105
för de svagast förorenade delarna av området, där den före-
kommer pc—st cp: Edesholmudden pa yttre sidan, Sandudds-
berget, Lappvikens yttre del, Busholmen fran Fiskarviken
söderut, Havshamnens klappbrygga maj 1921 pc, Skatudden
SE udden pc, Sörnäs nedanför fängelseomrädet, Brändö SW-
strand, Högholmen i NE och E. Pa stenar och klippor, nagon
gang fritt kringflytande (Lappviken).
9. Enteromorpha clathrata (Roth) J. G. Ag. Tamligen säll-
synt, forekommande endast i omradets yttre, svagt förorenade
delar. Antecknad fran Sanduddsberget, Lappvikens yttre och
mellersta del, Busholmen i Fiskarviken och Munkholmens
S-udde. Pa klippor och stenar, sällan lösflytande (Lappviken),
mest pc, någon gang st cp.
Grenändarna äro något olika pa olika exemplar, dels enbart
eller övervägande polysifona, dels i lika stort antal monosifona,
men i så fall med den monosifona delen bestående av blott
3—5—9 celler.
10. Percursaria percursa (Ag.) Rosenv. Funnen endast i
Edesviken på sandstrand på en mindre fläck cp, intrasslad i
sanden, sept. 1921.
11. Ilea fulvescens (Ag.) J. G. Ag. Här och dar, företrädes-
vis i områdets måttligt förorenade delar, på klippor och stenar
uppe i vattenbrynet, pc—cp, maj till december. Antecknad
från klappbryggan i Havshamnen maj 1921; Kaisaniemiviken
mellan Botaniska trädgården och Långa bron dec. 1920 och
sept. 1921; Sörnäs strax N om Brändö-bron vid ett avträde
okt. 1919; nedanför fängelseområdet okt. 1919; Byholmen okt.
1919; Brändö ändan av Tallholmsbrinken, viken vid Kasino-
udden innanför vassen, ändan av Turholmsvägen (bland lös-
liggande alger spars.), Pilviksvägens kloak, allt i okt. 1919;
Högholmen viken vid landningsbryggan sept. 1921.
12. Ulothrix subflaccida Wille. Mycket allmän och pc—cpp,
framträdande i synnerhet i områdets måttligt och svagt för-
orenade delar, mindre i de mest förorenade partierna. Högst
uppe i vattenbrynet på klippor och stenar, bropålar, bryggor
och trävirke, maj till december. Svärmsporbildning iakttagen
från 9 juni till 3 juli (på laboratoriet även andra tider av året),
gametbildning endast en gång: 14. 6. 1919 på sydstranden av
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
106
Busholmen. Akinetbildning iakttagen pa laboratoriet. Tradar-
nas bredd, som antecknats for sex skilda tillfällen och varje
gang uppmätts pa ett tiotal exemplar, uppgår till 5.6—13.5 u,
mest 6—9 u. Cellerna isodiametriska eller något kortare eller
längre än breda, 4.s—20 u långa. Kromatoforer tydligt skiv-
lika, omslutande hälften eller ?/, av cellomkretsen, med en tydlig
pyrenoid, och här förtjockade in emot cellrummet. — Ett prov
av arten har godhetsfullt bestämts av professor N. WILLE.
13. Ulothrix pseudoflacca Wille. Här och där i områdets
måttligt förorenade yttre delar: Brunnsparken i SE, Skatudds-
kanalen, Högholmen i viken vid landningsbryggan (troligen
något förbisedd, enär Ulothrix-arterna i början av undersök-
ningarna icke höllos i sär). Uppe i vattenbrynet på klippor
och stenar, maj till september. Svärmsporbildning iakttagen
13.5. 21 och 5.9.19. Trådarnas tjocklek pa Högholmen
9.6—12 u (celler isodiametriska eller till hälften kortare än
breda), i Skatuddskanalen 12—16 u (cellernas längd 9—10 u,
vid börjande svärmsporbildning 4.5—6 wu), i Brunnsparken
c. 35 u (cell. 1. 18—30 u). Kromatoforen manschettformig,
tryckt till celleylinderns mantelyta, städse dock betydligt smal-
nande på ena sidan, så tvenne rätt stora delar av mantelytan
bli obetäckta (ungefär som i Wırres fig. 10, Taf. I, t.v. om
den hoptryckta cellen, Nyt Mag. f. Naturvidensk., Bd 48, 1910),
med 1 eller stundom 2 tydliga pyrenoider.
14. Stigeoclonium tenue Kiitz., forma ad St. longipilum
Kiitz. vergens. Grenar dels utan, dels med har. Sterila celler
9—11.3 widiam. Togs pa Drumsö, vid udden W om farjans
landningsställe, 26.10.19 pa Potam. filiformis st ep. — Hölls
i kultur pa laboratoriet, dar riklig svarmsporbildning pågick
31 okt. och 1 nov. Den 5 nov. endast fa svärmsporer; svärm-
spormodercellerna svällde till, erhöllo en relativt tjock vägg
(blevo akineter) och delade sig, varpa den ena dottercellen kunde
utväxa till en ny sidogren.
I detta sammanhang förtjänar nämnas, att nedersta loppet
av bäcken fran reningsstationen i Djurgarden hösten 1920
utmärkte sig för riklig vegetation av Stigeoclonium tenue.
15. Entoderma sp. Brändö NW-strand, i bottnen av Pil-
viken, bland landdrivna alger, 19. 10. 1919, pa Cladophora
Bidrag t. känned. af Finl.
° 107
st cp och spars. pa Rhizoclonium riparium; Majstad 28. 10. 21,
spridd pa Rhizocloniwm. Steril, varför arten icke kunnat fast-
slås. Förgreningen egenartad. Bestämningen gjord av pro-
fessor N. WILLE.
16. Trentepohlia jolithus Ag. Brändö NE strand, S om
sista villan, i stänkbältet pa rätt brant klippstrand, hösten 1919.
17. Rhizoclonium riparium (Roth) Harv. Fiskartorpet pe
pa sandstrand april 1921, Busholmen W-stranden juni 1919,
Byholmen okt. 1919 bland landdrivna alger, Brändö Pilviken
likasa, Majstad i erosionsbranten pa ängsstrand cp okt. 1921.
Med sparsamma rhizoider av 13.5—112 u längd, ofta krumböjda
och ojämna pa ytan, häftande vid sandkorn, eller ock utan
rhizoider (Fiskartorpet, Brändö; f. implexa Dillw., Rosenv.).
Cellerna 22.5—77 u länga och 18—23 u breda, yttre cellväggar
2—2.5 u tjocka. |
18. Cladophora rupestris (L.) Kütz. I september 1896
insamlad i Brunnsparken, dar den av vägorna uppkastats längs
stranden i S; senare icke där återfunnen. Tagen av VALIKANGAS
vid Grahara i oktober 1920, växande på bryggan på 1—1.5 m
djup.
19. Cladophora gracilis (Griff.) Kütz. Sörnäs i en vik vid
ändan av Bryggaregatan pa en stock 12. 10. 19 cp.
20. Cladophora glomerata (L.) Kitz. Allman till täml.
allmän i hela området, i de yttre delarna allmännare och cp
eller cpp, men sparsammare längre inat och mycket spars.
ide innersta vikarna. Förekommer ofta + sparsamt inblandad
i Enteromorpha-vegetationen, ehuru i klena, 2—10 cm langa
exemplar, som man varseblir först vid närmare granskning.
Uppträder därjämte pa nagot lägre niva, stundom i ett skilt
bälte (Skatuddskanalen), därvid inom omradets förorenade
delar merendels tvinande, tätt besatt med diatomaceer (Gom-
phonema olivacea, Rhoicosphaenia curvata, m. fl.) och till följd
därav brun till färgen. Klippor och stenar, klappbryggor; maj
till december.
21. Cladophora crystallina (Roth) Kitz. Tämligen sällsynt;
endast i rent eller svagt förorenat vatten. Sanduddsberget,
Busholmen i Fiskarviken och längre söderut samt längs södra
stranden. Klippor och stenar.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
108
22. Cladophora marina Roth, Hylmö p. 36. (Clad. patens
Kiitz., Sjöstedt p. 22). Tämligen sällsynt: Lappvikens
yttre del cp juni 1919, Norra kajen innanför vedbryggans
norra arm cp sept. 1919. Kringflytande, intrasslad med andra
alger.
23. Vaucheria sphaerocarpa Nordst. var. dioica Rosenv.
Bot. Notiser 1879 p. 190. Edesviken nedanför ryska militärens
begravningsplats, ett par fläckar pa sandstrand pa grunt vat-
ten 23. 9. 21, rikligt fertil (sid. 59). Tämligen stark förorening.
Den 18 sept., när samma plats besöktes vid lagvattenstand,
lag all Vaucheria-vegetation ovanför vattenlinjen och var steril;
översköljningen vid högre vattenstand hade salunda givit anled-
ning till utvecklingen av oogonier och antheridier. Dessa kunna
dock aven utbildas i luft, sasom framgar av NORDSTEDTS skild-
ring om hans fynd ar 1878 av formen vid Lomma vid Oresund
(Bot. Not. 1. c.): »Denna form tog jag i okt. förlidet ar vid
Lomma, dar den pa en större yta bildade ett nästan samman-
hängande täcke pa ruttnande tang och var inblandad med
Enteromorphaarter. Detta ställe stod icke da och tycktes
icke pa länge hava stått under vatten. — — Citatet visar
därjämte, att formen även på detta fyndställe växte på ett
täml. förorenat ställe.
Helsingfors-exemplaren överensstämma med KOLDERUP-
ROSENVINGES beskrivning förutom däruti, att oogonier och
antheridier voro långskaftade. Antheridierna kunde jämväl
förekomma tre och någon gång fyra på samma skaft. Deras
uttömningsöppningar voro 2—4. Oosporer klotrunda, 99—118 u
i diam. (5 mätningar), eller mycket brett ovala, 110120 u.
Trådar 34—48 u i diam.
24. Vaucheria spp. Sterila trådar eller bestånd flerstädes
på rena eller svagt resp. måttligt förorenade, naturliga sand-
stränder med eller utan inblandad gyttja: Fiskartorpet i
april, Edesviken i okt., några ställen mellan Sörnäs hamn-
udde och fängelseområdet i okt., Brändö i viken vid Kasino-
udden i okt. Även lösflytande, ofta i mäktiga massor: Sörnäs
hamn i avstängda bassänger, Byholmens insida i öppna
fläckar i vassbestanden, oktober. Synes utgöras av två eller
flere arter.
Bidrag t. känned. af Finl.
109
7. Characeae.
1. Chara aspera Willd. Endast i rent vatten och därför
inom omrädet sällsynt: Fiskartorpet, Drumsö. Pa 1—2 dm
djup pa svagt eller mattligt med gyttja blandad, fast sand-
botten. April till okt., pe—cp. — Ar en av karaktärsarterna
i inre och framför allt yttre skargarden i Nyland.
8. Phaeophyceae.
1. Ectocarpus confervoides (Roth) Le Jol. Har och dar i
omradets renaste delar, med plurilokulära sporangier: Sörnäs
hamn i avstängd bassäng st cp 5 okt., viken N om Sörnäs
hamnudde stcp 5 okt., Brändö SW-strand i algtofsar kring
vasstran 16 okt., Drumsö pa Potam. filiformis 26 okt., allt 1919.
Längd 1—5 cm.
2. Ectocarpus siliculosus (Dillw.) Lyngb. Torde vara täml.
allmän i omrädets rena och svagast förorenade delar. Med
plurilokulära sporangier antecknad fran Sanduddens yttre sida
intrasslad kring Potamogeton perfoliatus 2 juli, Gräsvikens norra
strand lös bland Enterom. crinita 3 juli, sköljhusen uti Havs-
hamnen pa golvstockarna spars. 5 sept., allt 1919. Längd
1—4 dm.
Sterila exemplar anträffas oftare an fertila och stundom i
rätt talrik mängd (t. ex. vid Högholmens N stränder strödda
pa sandbotten och uppkastade i sept. 1921). Torde oftare till-
höra denna an föregående art.
3. Pylaiella litoralis (L.) Kjellm. Tämligen allman 1 om-
radets rena och svagast förorenade delar, ofta med plurilokulara
sporangier (maj till sept.), sällan med unilokulära (14. 6. 19 vid
W-stranden av Busholmen). Lappudden, Busholmens yttre
stränder flerstädes, Munkholmens inre strand, klappbryggan i
Havshamnen, Ulrikasborgs badhus, N. Kajen, Högholmens NE
och E stränder, Sveaborg. Klippor och stenar, klappbrygga,
maj till september. Ofta steril. — Tagen med unilokulära
sporangier av I. VÄLIKANGAS pa Grahara i okt. 1920, växande
pa Fucus pa bryggan pa 1—1.5m djup.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
110
4. Fucus vesiculosus L. Endast i rent vatten och därför
inom det undersökta omradet rätt sällsynt: Lappudden längs
västra stranden cp, Busholmens SW- och S-strand, Drumsö.
Uppkastad i Humleviken och Edesviken samt i vikar pa Drumsö.
— De förekommande formerna ha icke närmare undersökts.
9. Rhodophyceae.
1. Ceramium diaphanum Hary. Ar 1896 uppkastad pa
stranden invid Ulrikasborgs badhus i Brunnsparken, bl. a.
växande pa bitar av Furcellaria; numera icke därstädes iaktta-
gen. Busholmen: viken i SW intrasslad i kringdrivande Fucus,
sydstranden kringflytande i strandskvalpet. Drumsö vid udden
W om ångfärjans landningsplats växande spars. på Potam.
filiformis 26. 10. 1919. Tagen med tetrasporangier på Grahara
av I. VÄLIKANGAS 12. 10. 20, växande på Fucus på bryggan
på 1—1.5m djup.
2. Furcellaria fastigiata (Huds.) Lamour. Endast tagen
uppkastad på stranden: i trakten av Ulrikasborgs badhus 1893
och 1896, Busholmens S-strand 1919.
10. Fungi.
1. Lagenidium Rabenhorstii Zopf. Lappvikens mellersta del,
spars. pa steril, kringdrivande Spirogyra 30 juni 1919.
2. Rhizophidium sp. Kaisaniemivikens N-strand nära
Langa bron har och dar rikl. pa Ilea fulvescens 5 dec. 1920.
Unga sporangier 6—7 ui diam. Svärmsporer ejiakttagna. Till
synes en enda fin, ogrenad mycelträd.
3. Mucor sp. Sporer brett ovala, (8.2—9.6) x (6.s—8.2) u.
Arten, som tyvärr icke blivit närmare undersökt, hör till Sectio
III, Cymo-Mucor, Fischer i Rabenhorsts Kryptogamenflora,
Zweite Aufl., IV. Abt., Phycomycetes p. 186.
Utvecklades inom ce. 2 veckor pa mudder, som tagits i
bottnen av Tölöviken 18.5. 1919 vid utflödet fran ett täck-
dike och hällits fuktigt under glasbetäckning.
Bidrag t. känned. af Finl.
111
4. Saprolegnia dioica de Bary. Infängades hösten 1898 i
havsvattnet 1 viken strax W om Ulrikasborgs badhus : Brunns-
parken (jfr. Medd. Soc. Fauna et Flora Fenn. 29, 1904, p. 165).
5. Diplosporium alboroseum Karst., Meddelanden Soc.
Fauna et Flora Fenn. 16, 1888, p. 44. Utvecklades i laboratoriet
pa mudder fran Tölövikens botten samtidigt som Mucor (se
ovan).
Konidierna voro äggrunt avlänga, med smalare ändan
medels ett helt litet tappformigt utspräng fästa vid utbuktnin-
gar a hyfändarna, vid mitten nagot insnörda, tvacelliga, utan
oljedroppar, färglösa, 25—28 u langa och 13—14 u breda.
6. Cladosporium herbarum (Pers.) Link. Kaisaniemivikens
N-strand nära Länga bron i vattenbrynet 5. 12. 1920; en enda,
mikroskopisk koloni i ett hemfört prov. Hyferna voro oregel-
bundet greniga, blek—mörkbruna, c. 5 u tjocka. Konidierna
mest ensamma, avlanga |. oftare äggrunda, bruna, 2-celliga och
vid tvärväggen insnörda, 11—17 u langa och 6.5—7 u tjocka.
Vid Fiskartorpet iakttogs i april 1921 pa fjolarets vasstran
i vattenbrynet ett sterilt, brunfärgat mycelium, som mähända
tillhör denna eller någon närastäende art. Celler 7—15 u långa
och 4.5—6 u tjocka.
11. Lichenes.
1. Verrucaria maura Wahlenb. Har och där i områdets
svagast fororenade delar, vanligen spars., steril och klent utveck-
lad. Humleviken berget vid simhuset, Sanduddens yttre sida
pa det branta berget, Lappuddens västra strand, Gräsviken pa
udden mittemot Skällarn och vid ändan av Busholmskajen pa
nordsidan av klippa, Busholmens W-strand pa spridda ställen,
Munkholmens yttersta S-udde i en flick om 1 m?, vid Ulrikas-
borgs badhus nagra rester pa en strandsten, Drums6 N-strand
vid: brant berg och pa stenbarriär vid vassvik i NW.
2. Biatora sulphurea (Hoffm.). Ar enligt benäget medde-
lande av dr E. A. WAINIO synonym med Lecidea circumdiluta
Nyl. i Flora 1874 p. 11, vilken beskrivits enligt av dr WAINIO
pa Mjölö utanför Helsingfors insamlade exemplar. Föres av
Tu. Fries Lich. Scand. p. 258 till Lecanora, men saknar, såsom
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
112
vid företagen undersökning framgick, gonidier i det av hyalina
tätt ställda hyfer uppbyggda excipulum. — Funnen 1919 i
Brunnsparken ovanför östra simhusbyggnaden pa en upp-
skjutande bergknall.
3. Rhizocarpon polycarpum (Hepp) Th. Fr. Sandholmen,
yttre stranden, pa berget i stänkbältet.
4. Rhizocarpon geminatum (Fw.) Korb. I områdets yttre,
alls icke eller lindrigt förorenade delar i stänkbältet. Berget
pa Sanduddens yttre sida, Sandholmens yttre strand, Brunns-
parken nara simhusen, Rovholmens inre sida pa brant klipp-
strand.
5. Gyrophora hirsuta (Ach.) Fw. Denna art har en anmärk-
ningsvärd förekomst vid Humleviken, där den pa berget W om
simhuset ar alldeles dominerande pa vidstrackta, lodräta vaggar
strax ovan stänkbältet. Läget öppet mot S. Aven fertil.
6. Acarospora discreta (Ach.) Th. Fr. Brändö, udden längst
i NE.
7. Aspicilia gibbosa (Ach.) Körb. Sandholmens yttre strand,
pa berget i gränsbältet.
8. Aspicilia aquatica (Fr.) Korb. Har och dar i områdets
svagt förorenade delar: Sandholmens yttre strand i gränsbältet,
Munkholmen i övre stänkbältet, Brunnsparken vid simhusen,
Rovholmens inre sida pa brant klippstrand.
9. Lecanora prosechoidiza Nyl. Har och där i områdets
rena och svagast förorenade delar, spars. till st ep, pa orena
ställen tynande. Edesholmsudden pa yttre sidan, Busholmen
NE om Fiskarviken, Brunnsparken ovanför östra simhusbryg-
gan, Brändö Kasinoudden pa yttre sidan, Drumsö pa sten-
barriär vid vassvik i NW. Ar utdelad fran Helsingfors-trakten
i det av NORRLIN & NYLANDER utgivna exsiccatverket Her-
barium Lichenum Fenniae, Fasc. VI, under N:o 278: »Ad
Helsingforsiam, supra scopulos marinos (a) et saxa littoralia
sinus Tölöensis (b)». Vid »Tölöviken» (Djurgardsviken) fanns
arten ännu i slutet av 1890-talet, men är numera utgången.
10. Squamaric saxicola (Poll.) Nyl. Har och där i områdets
måttligt förorenade delar 1 stänk- och gränsbältena, vanligen st
cp, alltid frodig och välutvecklad. Humleviken på berget W om
simhuset, Sanduddsherget, Brunnsparken vid simhusen, Sörnäs
Bidrag t. känned. af Finl.
113
vid ändan av Bryggaregatan, stranden nedanför Brändö-gärd,
Högholmen vid sundet emot Paloholmen.
11. Squamaria *albomarginata Nyl. Tämligen sällsynt; i
stänk- och gränsbältena eller supramarint. Städse välutveck-
lad, vanligen riklig. Humleviken pa berget W om simhuset,
Sanduddsberget, Brunnsparken nära simhusen, Broberget.
12. Squamaria cartilaginea (Ach.) Nyl. Brunnsparken
bakom västra simhuset en fläck st cp, Högholmen berget i SW
mycket spars.
13. Parmelia prolixa Ach. Framträdande i gränsbältet a
följande ställen: Sandholmens yttre strand, Brunnsparken vid
simhusen, Högholmen vid sundet emot Paloholmen.
14. Caloplaca murorum (Hoffm.) Th. Fr. Flerstädes i omra-
dets yttre och minst förorenade delar, i stänkbältet, spars. till
st cp, ofta blott nagra fa eller ett par kolonier, välutvecklad
pa mer undangömda ställen. Sanduddsberget, Lappuddens
W-strand, Busholmens S-strand, Sandholmens yttre strand,
Munkholmen, W om Helsingfors siminrättning pa ett enda
ställe och mycket spars., Brändö Kasinoudden, Drumsö vid
vassviken i NE.
15. Xanthoria parietina (L.) Th. Fr. var. aureola (Ach.).
Här och där i omrädets yttre och minst förorenade delar, i
stänkbältet, spars. till rikl., pa tva st. antecknad pa fägelsitt-
platser. Sanduddsberget, Sandholmens yttre strand, Sandvikens
W-strand nara yttre udden pa flyttblock (troligen fagelsitt-
plats), Munkholmen, klippa W om H:fors siminrättning, Brändö
Kasinoudden yttre sidan spars. och fagelsittplats rikl.
16. Xanthoria lychnea (Ach.) Th. Fr. Antecknad pa tva
ställen i supramarina bältet: högst uppe pa Sanduddsberget pa
en sten pa fägelsittplats, Brunnsparken ovanför östra simhuset
högst uppe pa en bergknall spars. (troligen övergiven fägelsitt-
plats).
17. Buellia coniops (Wahlenb.) Th. Fr. Tämligen sällsynt
och spars. i omrädets yttre och minst förorenade delar, i övre
stänkbältet. Humleviken pa berget W om simhuset, Sand-
vikens W-strand nara yttre udden pa flyttblock, Munkholmen;
klippa W om H:fors siminrättning, Brunnsparken ovanför östra
simhuset, Högholmen 1907 (sägs icke 1921).
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3. 5
114
18. Rinodina cacuminum (Th. Fr.) Malme. Lappuddens
W-strand pa ett ställe tillsammans med Caloplaca murorum.
19. Rinodina milvina (Wahlenb.) Th. Fr. Här och där i
omrädets yttre och minst fororenade delar, i stänkbältet, spars.
till rikl. Lappuddens W-strand, Sandholmens yttre strand.
Munkholmen, Rovholmens inre sida pa brant klippstrand,
stranden nedanför Brändö-gärd pa lag klippa (vacker), Hög-
holmen vid sundet mot Paloholmen.
20. Physcia aquila (Ach.) Nyl. Iakttogs omkr. ar 1900
eller nagot ar tidigare pa havssidan av berget vid »Vallarna» i
Brunnsparken av lektor ©. W. FONTELL och förf. Har senare
förgäves eftersökts.
21. Physcia caesia (Hoffm.) Nyl. Tämligen allmän; dels i
övre stänkbältet, dels supramarint på ställen med nedsipprande
vatten, på fågelsittplatser, etc., ofta långt från stranden. Föl-
jande fyndställen ha vid nu ifrågavarande undersökningar
antecknats: högst uppe på Sanduddsberget på sten (fågelsitt-
plats), Sandholmens yttre strand i övre stänkbältet, Munkhol-
men d:o, Brunnsparken vid simhusen i nedsipprande vatten,
Brändö Kasinouddens yttre sida spars., Drumsö på stenbarriär
vid vassvik i NW.
22. Physcia tribacia (Ach.) Wain. Munkholmen i övre
stänkbältet, klippa W om H:fors siminrättning, Brunnsparken
ovanför östra simhuset.
23. Physcia lithotea (Ach.) Nyl. Munkholmen i övre stänk-
bältet, Brunnsparken vid simhusen i nedsipprande vatten.
12. Musei.
1. Bryum lapponicum Kaur. Sandholmens yttre strand i
springor i berget.
2. Schistidium maritimum (Turn.) Bryol. eur. Munkholmen
i övre stänkbältet, Brändö Kasinoudden pa yttre sidan i klipp-
springa.
3. Hypnum fluitans (Dill.) L. Brändö N-strand närmare
holmarna i NW spars. har och dar i vattnet innanför vassen
langs stranden.
Bidrag t. känned. af Finl.
13. Monocotyledones.
1. Allium schoenoprasum L. Har och dar i områdets yttre
delar. Klippspringor, klippfördjupningar; spars. till st cp.
Sanduddsberget, Lappudden nagra ställen, Busholmen S-stran-
den, Sandholmens yttre strand, Munkholmen flerstädes, Brunns-
parken ovanför östra simhusbyggnaden ett beständ, mellan
Brändö och Rovholmen pä läg klippa.
2. Juncus Gerardi Lois. Täml. allmän i områdets yttre
delar. Havsstrandängar, stenstränder, klippspringor, klipp-
fördjupningar; spars. till cp. De innersta fyndställena äro:
Fiskartorpet, Sanduddens yttre sida, Lappudden, Busholmens
S-strand, Sandholmens SE-strand, Brunnsparken vid simhusen
och Ulrikasborgs badhus, Högholmen vid sundet mot Vrak-
holmen, Brändö SW-strand samt vid Kasinoudden och upp
emot Härtonäsbron, mellan Brändö och Rovholmen pä läg
klippa.
3. Iris pseudacorus L. Ett beständ vid stranden nedanför
Brändö-gärd innanför vassen.
4. Lemna trisulca L. Har och där i områdets inre delar
pa svagt förorenade ställen. Langgrunda vikar och stränder,
ofta innanför vattengräsbeständen; st cp till cp. Munksnäs,
Sörnäs ändan av Brädgärdsgatan i avstängd bassäng, Byhol-
mens S-strand, Brändö längs stränderna i N, Rovholmens inre
sida, Brändö-gärd.
5. Scirpus maritimus L. Fiskartorpet i grunt vatten vid
stranden st cp, Munksnäs längs stranden ytterom bron st cp.
6. Scirpus Tabernaemontani Gmel. I viken Som Sandudden
spars., bottnen av Tölöviken ett par tiotal sma bestand.
7. Scirpus uniglumis Link. Har och dar i områdets yttre
delar. Havsstrandängar, stenstrander, klippfördjupningar; st cp.
Fiskartorpet, Lappudden, Busholmens och Sandholmens yttre
stränder, Brunnsparken vid simhusen och Ulrikasborgs badhus.
8. Phalaris arundinacea L. Täml. allman i omrädets yttre
delar. Stenstränder, sandstränder, klippspringor; spars. till cp.
Busholmens och Sandholmens yttre stränder, Munkholmen,
W om Helsingfors siminrättning, Brunnsparken S om Ulrikas-
borgs badhus, Högholmen vid sundet mot Vrakholmen.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
116
9. Alopecurus nigricans Horn. Högholmen vid sundet mot
Vrakholmen ett vackert beständ pa havsstrandäng 1921.
10. Phragmites communis Trin. Bildar vidsträckta be-
stand i omradets inre delar: Humleviken, Tölöviken, viken mel-
lan Majstad och Hermanstad, mellan Brändö och Brändö-gärd;
i de yttre delarna glesare bestånd av mindre omfång.
11. Poa irrigata Lindm. Lappudden uti ängsfläckar i
klippfördjupningarna.
12. Puccinellia retroflexa (Curt.) Holmb. H. och d. i omra-
dets yttre delar i svallbältet; bergspringor; sparsam. Sandudds-
berget, Lappuddens västra strand, Munkholmens S-udde, Hög-
holmen udden i SW.
13. Puccinellia distans (L.) Parl. På strandängar vid Tölö-
viken.
14. Festuca rubra L. subvar. arenaria Fr. H. o. d. uti
omrädets yttre delar. Havsstrandängar, stenstränder, klipp-
springor, klippfördjupningar; spars. till st cp. Sanduddens yttre
sida, Sandvikens W-strand längst utät, klipporna W om H:fors
siminrättning, Brunnsparken.
15. Elymus arenarws L. Flerstädes uti områdets yttre
delar. Sandstränder, stenstränder, strandbranter, klippspringor;
mest spars. Sanduddens yttre sida, Busholmens och Sandhol-
mens yttre stränder, klippa W om Helsingfors siminrättning,
Brunnsparken vid simhusen och S-stranden längst i öster, Hög-
holmen vid sundet mot Vrakholmen och längs SW-stranden
(st cp).
16. Triglochin palustre L. Sörnäs vid ändan av Brädgärds-
gatan i avstängd bassäng.
17. Triglochin marıtimum L. Täml. allman i områdets yttre
delar. Havsstrandängar, stenstränder, klippfördjupningar; spars.
till st cp. Sanduddens yttre sida, Lappudden, Busholmen nara
Fiskarviken och S-stranden, Sandholmens SE-strand, Munkhol-
men S-udden, Brunnsparken vid simhusen och E om Ulrikas-
borgs badhus, Högholmen vid sundet mot Vrakholmen, Brändö
viken vid Kasinoudden och E-stranden pä udde nära Härtonäs-
bron.
18. Potamogeton perfoliatus L. Täml. allmän i omrädets
yttre, sällsynt i dess inre förorenade delar. Vikar och andra
Bidrag t. känned. af Finl.
117
skyddade ställen; st cp till cp. Sanduddens yttre sida, Lapp-
vikens yttersta del, Skatuddskanalen, Sörnäs vid ändan av
Brädgärdsgatan uti avstängd bassäng, vattnen mellan Brändö
och Brändö-gärd innanför Rovholmen, Drumsö vassvik i NW.
19. Potamogeton pectinatus L. Sörnäs vid ändan av Bräd-
gardsgatan uti avstängd bassäng nägra exx.
20. Potamogeton filiformis Nolte. Stranden nedanför Brändö-
gard, Drumsö vid udden W om ängfärjans landningsvik.
14. Dicotyledones.
1. Salıx fragilis L. Langbrokajen sju gamla exx.; Sörnäs
viken vid ändan av Bryggaregatan längs stranden under fängel-
seomrädet 1919 atta vackra, aldriga exx. Sannolikt pa bäda
ställena planterad.
2. Silene inflata Sm. f. litoralis (Rupr.). Sanduddens S-strand
i strandbranten.
3. Spergularia canina Leffl. Sanduddens S-strand i strand-
branten.
4. Atriplex hastatum L. Edesviken pa sandstrand sept. 1921
ett vackert bestand; Tölöviken; Sörnäs mellan hamnudden och
Brändö-bron okt. 1919 pa utfyllt strandomrade massvis jämte
A. patulum L. och A. oblongifolium W. et K.
5. Myriophyllum spicatum L. Sörnäs ändan av Brädgärds-
gatan i avstängd bassäng pa bottnen, med vinterknoppar 12 okt.
1919; Drumsö N-strand uppkastad.
6. Ceratophyllum demersum L. Edesviken nedanför ryska
begravningsplatsen, spars., landdriven, 18. 9. 1921.
7. Sorbus aucuparia L. Munkholmen i klippfördjupning ett
buskartat exemplar.
8. Potentilla anserina L. Viken S om Sandudden pa havs-
stranding cp, längst utåt vid Sandviken pa stenstrand, klipporna
W om H:fors siminrättning.
9. Lotus corniculatus L. H. och d. med den för averkan
skyddade Lappudden såsom centrum. Havsstrandängar, klipp-
fördjupningar; spars. till st cp. Viken S om Sandudden nägra
exx., Lappudden flere vackra bestand, Busholmens S-strand
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
118
pa tva stallen, Munkholmen (pa ruderatplatser) i NE nagra
exx. och i SE nagra exx., allt ar 1919.
10. Glaux maritima L. Täml. allmän i områdets yttre delar.
Havsstrandängar, klippfördjupningar, stenstränder; vanligen
step. Sanduddens yttre sida, Lappudden, Busholmen nära
Fiskarviken, Sandholmens SE-strand, Brunnsparken vid sim-
husen och viken W om Ulrikasborgs badhus, Högholmen vid
sundet mot Vrakholmen, Brändö SW-strand.
11. Plantago maritima L. Tämligen allmän i omrädets yttre
delar. Havsstrandängar, klippspringor och -fördjupningar;
spars. till stcp. Sanduddens yttre sida, Lappudden, Bushol-
mens S-strand, Brunnsparken vid simhusen, Högholmen vid
sundet emot Vrakholmen, klippa mellan Brändö och Rov-
holmen.
12. Tanacetum vulgare L. Sanduddens yttre sida rikl. i
strandbrant, Högholmens SW-strand cp bland klibbalarna och
i bergsbranten.
13. Sonchus arvensis L. var. maritimus Wahlenb. Här och
dar i omrädets yttre delar. Stenstränder, klippspringor. Yttre
delen av Sandvikens W-strand, Munkholmens S-udde vackra
bestand, klipporna W om H:fors siminrättning.
15. Floristisk översikt.
Nedan lämnas en översikt av antalet arter, som av de olika
huvudgrupperna i artförteckningen upptagits. Härvid bör fram-
hållas, att av schizomyceter endast de största och mest iögonen-
fallande arterna uppmärksammats, samt att diatomaceer och
flagellater blott tillfälligtvis till arten bestämts, varjämte de rena
stränderna i relativt mindre grad beaktats och av lavar, mossor
och kärlväxter blott de i växtgeografiskt och smutsekologiskt
avseende betydelsefulla medtagits. De meddelade siffrorna giva
emellertid en föreställning om i vilken grad olika systematiska
grupper lämnat bidrag till områdets litorala land- och vatten-
flora samt utvisa med önskvärd tydlighet, att antalet litorala
växtformer över huvud icke är så alldeles ringa.
Bidrag t. känned. af Finl.
. Schizomycetes......
. Schizophyceae .....
. Flagellata ..........
. Diatomaceae .......
. Conjugatae .........
. Chlorophyceae .....
MOhonaceaer... 0.
aD RB OO ND HH
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
119
. Phaeophyceae ..... 4 arter
. Rhodophyceae .... 2 »
Runge... ren. ö »
„ LUCHENES) „m. +... 2 >
AUS COs: hs Mer SE
. Monocotyledones . 20 »
. Dicotyledones ..... i9 2»
Summa 157 arter
CITERAD LITTERATUR.
AHLNER, KLaAs. Bidrag till kännedomen om de svenska formerna af
algslägtet Enteromorpha. — Akad. afh. Upsala. Stockholm 1877.
BERGMAN, K. G. Studier öfver inverkan af Helsingfors affallsvatten
p2 vattnen kring staden sommaren 1908. — Hälsovärdsnämndens
i Helsingfors ärsberättelse för ar 1907. Helsingfors 1908.
BoRNET, ED. et FLAHAULT, CH. Revision des Nostocacées hétérocystées.
— Ann. d. Sc. nat., VIl:e Sér., tomes III, IV, V et VII, 1886—1888.
BRENNER, WIDAR. Strandzoner i Nylands skargard. — Botaniska Noti-
ser för ar 1916, sid. 173—191.
Växtgeografiska studier 1 Barösunds skärgärd. I. Allman del och
floran. — Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 49, N:o 5, 1921.
Bucx, Kurt. Ammoniakstudien an Meer- und Hafenwasserproben. —
Havsforskningsinstitutets skrift n:o 2. Helsingfors 1920.
COHN, FERDINAND. Untersuchungen über Bacterien II. — Beitr. zur
Biologie der Pflanzen. Erster Band. Drittes Heft. 1875.
COLLINS, F. S. The Ulvaceae of North America. — Rhodora, Vol. 5,
N:o 1, 1903.
ELFVING, FREDR. Anteckningar om Finlands Nostocaceae heterocysteae.
— Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 21, 1895, sid. 54—59.
ENGLER, ADOLF. Ueker die Pilz-Vegetation des weissen oder todten
Grundes in der Kieler Bucht. — Vierter Bericht d. Kommission z.
wissenschaftl. Unters. d. Deutschen Meere in Kiel, für die Jahre
1877 bis 1881. VII. bis IX. Jahrgang. S. 185—194.
GOMONT, MAURICE. Monographie des Oscillariées. — Ann. d. Sc. nat.,
VII:e Sér., tomes 15 et 16, 1892.
GRANQVIST, GUNNAR och BucH, Kurt. Talassologiska iakttagelser i
fjardarna kring Helsingfors. —- Havsforskningsinstitutets skrift
N:o 8. Helsingfors 1921.
HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE. Drätselkammarens betänkande
N:o 1 i fråga om reglering, af stadens afloppsförhållanden. — Hel-
singfors Stadsfullmäktiges Handlingar N:o 41 för år 1915.
Bidrag t. känned. af Finl.
121
Hyımö, D. E. Studien über die marinen Grünalgen der Gegend von
Malmö. — Arkiv för botanik utg. af K. Sv. Vet.-Akad., Bd. 14,
N:o 15. Stockholm 1916.
HAYREN, ERNST. Uber den Saprophytismus einiger Enteromorpha-
Formen. — Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 36, 1910, sid. 157—161.
—— Om växtgeografiska gränslinjer i Finland. — Geogr. Foren. Tidskr.
(Terra) 25, 1913, sid. 53—75.
—— Uber die Landvegetation und Flora der Meeresfelsen ven Tvär-
minne. — Acta Soc. F. Fl. Fenn. 39, N:o 1. Helsingfors 1914.
KLINGSTEDT, F. W. Beiträge zur Kenntnis der Oscillatoriaceen Fin-
lands. — Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 33, 1907, s. 113—117.
Korkwıtz, R. Über die Planktonproduktion der Gewässer, erläutert
an Oscillatoria Agardhii Gom. — Landw. Jahrb., Erg.-Bd. V,
1909, s. 449—472. (Efter referat i Hedwigia.)
—— Pflanzenphysiologie. Jena 1914.
Schizomycetes. I »Pilze I, Kryptogamenflora der Mark Branden-
burg und angr. Gebiete hrsg. v. d. Bot. Verein d. Prov. Branden-
burg». Band V. Leipzig 1915.
KOLKWITZ , R. und Marsson, M. Ökologie der pflanzlichen Saprobien. —
Ber. Deutsch. Bot. Ges., Bd. 26 a, H. 7, sid. 505—519. Berlin 1908.
KYLIN, HARALD. Svenska västkustens algregioner. — Svensk Botanisk
Tidskrift. Bd. 12, 1918, sid. 65— 90.
LEMMERMANN, E. Algen I, uti: Kryptogamenflora der Mark Branden-
burg und angrenzender Gebiete, herausg. v. d. Botan. Ver. d.
Prov. Brandenburg. Leipzig 1910. :
LEVANDER, K. M. Muutamia havaintoja Töölönlahden veden »viheriöimi-
sestä). — Luonnon Ystävä 12, 1908, sid. 114—118.
—— Till kännedom om planktonbeskaffenheten i Helsingfors inre ham-
nar. — Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 39, 1913, sid. 26—36.
—— Meddelande om Helsingfors hamnplankton. — Ibid. 44, 1918,
sid. 217—219.
— Finska Vetenskaps-Societetens Vattenbiologiska Undersökning ar
1920. — Overs. F. Vet.-Soc. Förh., Bd. 63, Avd. C, N:o 3. Hel-
singfors 1921.
LINKOLA, K. Studien tiber den Einfluss der Kultur auf die Flora in den
Gegenden nördlich vom Ladogasee. I. Allgemeiner Teil. — Acta
Soc. F. Fl. Fenn. 45, N:o 1, 1916.
LORENZ, J. R. Physicalische Verhältnisse und Vertheilung der Organis-
men im Quarnerischen Golfe. — Wien 1863.
SCHMIDT, JOHS. Danmarks blaagrönne Alger (Cyanophyceae Daniae).
— Botanisk lidsskrift udg. af den Bot. Forening i Kjöbenhavn.
Bd. 22, 1899, s. 283—418.
SERNANDER, RUTGER. De nordeuropeiska hafvens växtregioner. —
Svensk Botanisk Tidskrift, Bd. 11, 1917, sid. 72—124.
SJÖSTEJT, GUNNAR. Algologiska studier vid Skanes södra och östra kust.—
Lunds Universitets Arsskrift, N. F., Avd. 2, Bd 16, Nr 7, Lund 1920.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
122
SMITH, GILBERT MORGAN. Phytoplankton of the Inland Lakes of Wis-
consin. Madison 1920.
WARMING, EUG. Om nogle ved Danmarks Kyster levende Bakterier. —
Vidensk. Medd. fra den naturhist. Forening i Kjöbenhavn. 1875,
sid. 307—420.
West, G. S., and West, W. A comparative study of the Plankton of
some Irish lakes. — Trans. Irish Acad. 33, 1906.
WILLE, N. Algologische Notizen XVI— XXI. — Nyt Magazin f. Natur-
vidensk., Bd. 48. Kristiania 1910.
WINOGRADSKY, S. Beiträge zur Morphologie und Physiologie der Bacte-
rien. Heft I. Zur Morphologie und Physiologie der Schwefel-
bacterien. Leipzig 1888.
WITTING, RoLr. Havsforskningsinstitutets varksamhet under ar 1919.
Havsforskningsinstitutets skrift N:o 1, Helsingfors 1920. — D:o
under ar 1920. Ibid. N:o 7, Helsingfors 1921.
—— Fjärdarna kring Helsingfors med hänsyn till vattenomsättningen
och föroreningen. — Havsforskningsinstitutets skrift n:o 11.
Helsingfors 1922.
ZILLIACUS, A. Berättelse öfver värksamheten vid Helsingfors stads
laboratorium för sanitära undersökningar år 1904. — Hälsovårds-
nämndens i Helsingfors årsberättelse för 1904. Helsingfors 1975.
Bidrag t. känned. af Finl.
ZUSAMMENFASSUNG.
Uber die Einwirkung der Verunreinigung auf die Vegetation und die Flora
der Ufer im Hafengebiet von Helsingfors.
I. Einleitung (S. 1—4). Die Studien sind im Auftrage der Wasser-
biologischen Untersuchungen der Societat der Wissenschaften in Finn-
land, im Anschluss an physikalische und chemische Wasseruntersuchun-
gen des Instituts für Meeresforschung, in den Jahren 1919—1921 aus-
geführt worden. Bei 39 Exkursionen längs einer Uferlinie von etwa
28 km ist das Material zusammengebracht und durch Beobachtungen
und Entnahme von Proben an einzelnen Stellen zu anderen Zeiten
ergänzt worden.
II. Allgemeine Übersicht (S. 5—22). Im verunreinigten Hafengebiet
von Helsingfors werden mehrere Arten und Associationen des reinen
Salz- und Brackwassers vermisst. Statt dessen findet man zahlreiche
andere Arten und Pflanzengeselischaften. Am hervortretendsten ist die
Vegetation von Enteromorpha erinita, die als ein grünes Band entiang
_ den Felsen und Steinen der Ufer und der Kaie der Stadt an der Wasser-
oberfläche dahinzieht. Charakteristisch sind ferner Ulothrix subflaccida,
Ilea fulvescens, die weissen Fadenbakterien, einige Oscillatoria: Arten
u.s. w. — Vgl. die Karte des untersuchten Gebietes S. 6, wo die bebauten
Partieen gestrichelt sind. Tiefeverhältnisse S. 7—8. Temperatur und
Salzgehalt des Wassers S. 8—9. Einteilung des Gebietes in Wasser.
becken S. 10—11, nebst einer Karte S. 10.
Die Verunreinigung und ihre Einwirkung auf die Verteilung der Arten,
S. 11—18. Die Lage der 45 Kloakenmündungen der Stadt geht aus ler
Karte S. 12 hervor; die Mündungen sind durch Kreise dargestellt, deren
Grösse mit dem Rohrdiameter zunimmt (siehe die Figurenerklärung). Die
Menge des Abwassers ist zu 0.35 m? in der Sekunde berechnet worden;
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
124
die Schmutzmenge. d.h. der Abdampfriickstand des Kloakenwassers
beträgt nach BERGMAN etwa 1 kg pro m?, davon organische Sub-
stanzen 0.43 kg pro m*. — Im Anschluss an das System von KoLk-
wıtz und Marsson (1908) sind die in der Gegend reichlicher auf-
tretenden Arten auf 6 Gruppen verteilt worden (S. 14—15): polysaprobe,
stark mesosaprobe, schwach mesosaprobe, oligosaprobe, indifferente und
katharobe Arten. Hierbei werden die Arten des reinen Meerwassers als
katharob betrachtet. Eine Übersicht dieser Arten nach systematischen
Sruppen findet man in der Tabelle S.16. Die Anzahl der in höherem
Grade hervortretenden saproben Arten ist 51. Die weissen Fadenbakte-
rien sind polysaprob; die Schizophyceen erreichen ihren Höhepunkt in
den mesosaproben Gruppen; die Diatomaceen treten besonders anschwach
verunreinigten Stellen hervor; die Chlorophyceen sind in bedeutender
Anzahl oligo- und B-mesosaprob; die Wasserpilze gedeihen bei mittlerer
Verunreinigung; mehrere Monocotyledonen sind indifferent; die Chara-
ceen, Braun- und Rotalgen sind katharob. — Auch in der supralitoralen
Region sind die Pflanzen von der Verunreinigung beeinflusst; z. B. sei
erwähnt, dass die Strandflechten, mit Ausnahme der Squamaria-Formen,
langsam absterben. Zuletzt (S. 17—-18) werden die Strandarten in ihrer
Beziehung zur Kultur betrachtet. Als anthropurg sind dabei solche
anthropochore Formen aufgefasst, die von der Kultur nicht nur bedingt,
sondern aller Wahrscheinlichkeit nach auch hervorgebracht, geschaffen
worden sind: Enteromorpha crinita und E. tubulosa (auch werden Bei-
spiele aus der Gruppe der Phanerogamen genannt).
Die Intensität der Verunreinigung in den verschiedenen Teilen des
Gebietes wird durch die Kartenskizze S. 19 erläutert: @ polysaprobe,
O stark, + schwach, \/ äusserst schwach mesosaprobe, | oligosaprobe
Gebiete; mit der Strandkontur parallele Linie ungestörtes Gebiet; Ufer
ohne Zeichen nicht besucht.
Unter den Uferregionen (S. 20—22) wird jetzt an den Küsten
der Ostsee die litorale Region mit SERNANDER (1917), KYLIN und
SJÖSTEDT als der periodisch blossgelegte Meeresboden definiert, wo
das Wasser durch Auswasser oder Wellensaugen zur Senkung unter den
Normalvasserstand gebracht wird. Somit eine Beschränkung der frühe-
ren Auffassung. Demgemäss wird die sublitorale Region nach oben aus-
gedehnt und in einen oberen Teil mit Grün- und Braunalgen und einen
unteren mit Rotalgen geteilt.
III. Die Vegetation (S. 23—56). Beim Studium der Vegetation ist
Bidrag t. känned. af Finl.
125
der Verf. von den einzelnen Pflanzengruppierungen ausgegangen und hat
auf Grund der in der Natur gemachten Aufzeichnungen die Associationen
aufgestellt und beschrieben. Ferner war der Einfluss der äusseren Fakto-
ren auf die Vegetation Gegenstand der Untersuchung. Was speziell den
Grad der Verunreinigung betrifft, sei hervorgehoben, dass ja jener in
der Nähe der Kloakenmündungen am grössten ist und mit dem Abstand
von denselben abnimmt. Wenn also die Associationen in regelmässiger
Reihenfolge nach einander von der Kloakenmündung nach den Seiten
hin auftreten, so ist man berechtigt zu folgern, dass die in der Nähe der
Mündung auftretenden Associationen an mehr, die in grösserem Ab-
stand auftretenden an weniger verunreinigtes Wasser gebunden sind.
In dieser Weise erhält man Serien von Associationen mit immer geringe-
rem Verunreinigungsgrad im Wasser:
a). Polyseprobe Associationen: die reine Bakterienassociation (Bacte-
rietum compactum).
b). Stark mesosaprobe Associationen: die Oscillatoria-Association des
Bodens (Oscillatorietum benthonicum), die Ass. von weissbelegter Entero-
morpha crinita (Enteromorpketum albidum), von weissbelegter Ulothrix
( Ulothricetum albidum), von weissbelegter Cladophora {Cladophoretum
albidum), die verunreinigte Ass. von Potamogeton perfoliatus (Pota-
mogetonetum saprobicum), die verunreinigte Ass. von Phragmites (Phrag-
mitelum saprobicum We
e). Schwach mesosaprobe Assoeiationen: die Oscillatoria-Association
des Wassers und der Wasserfläche (Oscillatorietum planctonicum), die
umhertreibende Enteromorpha-Ass. (Hnteromorphetum fluitans), die
Ass. von reichlichen Ostsee-Schizophyceen (Schizophycetum balticum),
die Ulothrix- (Ulothricetum improvisum ), Tlea- (Ileetum fulvo-viride) und
Phormidium- (Phormidietum membranaceum) Associationen, die Ass. von
E. crinita ohne weissen Belag (EHnteromorphetum obscure-viride), die Ass.
von braungefärbter Cladophora glomerata (Cladophoretum dilute-fuscum ),
die Vaucheria-Ass. der Sandufer (Vaucherietum arenicolum), die Percur-
saria-Ass. (Percursarietum arenicolum), die Squamaria-Ass. (Squamarie-
tum nitrophilum).
d). Oligosaprobe Associationen: die Scenedesmus-Ass. (Scenedesme-
tum culturae), die Ass. von am Boden in der Nähe der Ufer loseliegenden
Algen (Algetum congestum), die Ass. von Lemna trisulca (Lemnetum
submersum ), die umhertreibenden Ass. von Cladophora (Cladophoretum
fluitans) und von Vaucheria (Vaucherietum fluitans JE die Ass. der
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
126
Diatomaceen (Diatomacetum fuscum), die Ass. von hellgriinen Entero-
morphen (Enteromorphetum pallide-viride), die Ent.-Ass. der permanen-
ten Salzwassertümpeln der Felsen (Enteromorphetum scopulinum), die
verunreinigte Ass. von Potamogeton filiformis.
e). Katharobe Associationen: die Calothrix-Ass. (Calothricetum lubri-
cum), die Cladophora-Ass. der nicht verunreinigten Schären (Clado-
phoretum salinum), die Tangassociation (Fucetum baltieum), die nicht
verunreinigte Potamogeton-Ass. (Potamogetonetum purum), die Chara-
Ass. des Sandbodens (Charetum arenicolum), die reine Phragmites- Ass.
(Phragmitetum purum), die reinen Scirpus-Ass. (Grandiscirpeta), die
Associationen der Meereswiesen, der Felsenvertiefungen und Felsen-
spalten am Salzwasserufer, die Elymus-Ass. (Elymetum arenarium),
die Flechtenassociationen der Meeresfelsen (Verrucarietum nigrum, Calo-
placetum flavum und Rhizocarpetum fuscum).
Demnächst wird die Bedeutung einiger äusseren Faktoren für die
Vegetation erörtert. Die Entwicklung der Vegetation vom Eisgang
(April) bis zur Zeit der Eisbildung (Nov. oder Dez.) wird geschildert
(S. 42—45); auf der Höhe ihrer Entfaltung steht die Vegetation im August
und September. — In Bezug auf den Abstand von der Wasseroberfläche
sind die Associationen auf die verschiedenen Ufer-Regionen verteilt
worden: die sublitorale, die litorale und die supralitorale Region (S-
45—46). — Die Beschaffenheit des Bodens giebt Anlass zur Verteilung
der Ass. in sechs Gruppen (S. 46—48): 1) im Wasser frei schwebendes
Plankton und Pleuston, 2) auf fester Unterlage im Wasser die Jithophilen
Algen-Associationen, 3) auf weichem Boden im Wasser die Mikrophyten-
Ass. sowie einige Algen- und Phanerogamen-Ass., 4) auf weichem Boden
zum Teil im Wasser und zum Teil im Amphibiengürtel die Helophyten,
5) auf fester Unterlage überwiegend oberhalb des Wassers die Flechten-
associationen, 6) d:o auf weichem Boden die Ass. der Ufer- und Felsen-
wiesen und der Felsenspalten. Das Holz (der Brücken etc.) im Wasser
verhält sich in der Hauptsache wie Felsengrund; nur eben an der Wasser-
oberfläche findet man eine kleine Zone verschiedenartiger Vegetation.
— Der Einfluss der Brandung, die im untersuchten Gebiet nur auf einer
kurzen Uferstrecke zur Geltung kommt, wird in der grösseren vertikalen
Ausdehnung des Ulothrix-Gürtels bemerkbar. Durch den Wellenschlag
werden steilenweise losgerissene Algen (Hnteromorpha crinita, Clado-
phora glomerata, Rhizoclonium riparium, ete.) zusammengeschoben und
ausgeworfen. In den geschützten Buchten werden wieder die umher-
Bidrag t. känned. af Finl.
127
treibenden Algenassociationen ausgebildet. S. 48—49. — Die Verände-
rungen des Wasserstandes (S. 49—50) wirken vor allem auf das Æntero-
morphetum obscure-viride, Ileetum und Ulothricetum improvisum ein. Bei
sinkendem Wasser werden diese Associationen der austrocknenden Ein-
wirkung der Luft ausgesetzt; in wenigen Tagen sind die Algen, bei trocke-
ner Witterung, zerstört und die Überbleibsel vom Winde fortgeführt.
Bei eintretendem höherem Wasserstande wird die Ulothrix- Association
wieder rasch ausgebildet, und hier wandert dann Ent. crinita ein. Es
herrscht also .ein stetiger Wechsel zwischen diesen zwei Associationen,
dem Wechsel des Wasserstandes schnell folgend., Resistenter ist dagegen
z. B. die Phormidium-Association, die eine längere Trockenzeit gut aus-
hält. — Die Strömungsverhältnisse (S. 50—51) üben grossen Einfluss
aus, z.B. auf die Ausbildung der weissbelegten Associationen und auf
die hellgrüne Färbung des weissen Bakterienbelags durch Osc.llatoria
Agardhii. — Der Salzgehalt (S. 51—-52), wenn auch niedrig (S. 9), ist
von entscheidender Bedeutung. Garnicht halophil sind nur vier Ass.;
die wichtigsten Arten von 8 Ass. treten auch in oder an süssem Wasser
auf; in den übrigen 33 Ass. sind die halophilen Arten überwiegend oder
alleinherrschend. — Auf den Grad der Verunreinigung (S. 52—55) rea-
giert die Vegetation sehr fein und oft auch schnell. Unter den 45 näher
studierten Ass. ist 1 polysaprob, 17 sind mesosaprob, 9 oligosaprob,
zusammen 27 saprobe Ass., und 18 sind katharob. Die saproben Asso-
ciationen sind auf Grund der Art ihrer Entstehung auf 5 Kategorien
verteilt worden: 1) Associationen, deren Hauptarten in nahegelegenen,
nicht verunreinigten Gebieten vermisst werden; die hierher gehörenden
10 Ass. sind Kulturprodukte, wahre Ruderat-Associationen; 2) wie die
erstgenannten, aber durch weiter gehende Verunreinigung derselben
entstanden; hierher die drei stark mesosaproben Ass. mit weissem Belag
von Fadenbakterien auf den Algen; 3) Associationen, die aus katha-
roben Ass. entstanden, deren Hauptarten zurückgeblieben sind; die
Hauptarten können indifferent sein (drei Associationen), oder die Charak-
terart gedeiht nicht gut, bildet aber immer noch die Hauptmasse
der Vegetation (eine Association), oder die Hauptarten nehmen dank
der Verunreinigung zu (zwei Associationen); 4) Associationen, die auch
ausserhalb des Gebietes vorkommen, und zwar an in »natürlicher» Weise
verunreinigten Plätzen, die aber dank der Verunreinigung der Stadt zur
reicheren Entwicklung gelangen (drei Associationen); 5) ebenfalls ausser-
halb des Gebietes auftretende Associationen, die aber bei zunehmender
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 3.
128
Verunreinigung zerstort werden und deshalb im Gebiete nur an schwach
und meistens in »natürlicher» Weise verunreinigten Plätzen zu beobach-
ten sind (vier Associationen).
Weil die saproben Associationen Exponenten des Verunreinigungs-
grades sind, lassen sie sich für praktische Beurteilung des Wassers gut
anwenden (S. 55—56,. Für diesen Zweck sind nur fünf Ass. nötig, die
in der Nähe der Oberfläche des Wassers auftreten und schon dem blossen
Auge bei einer Wanderung Strande entlang leicht kenntlich sind: 1) das
polvsaprobe Bacterietum compactum, mit grauem Wasser und mit einer
Unzahl von Kleinbakterien und Zoogloea ramigera, oder weisse Boden-
schleier von Beggiatoa alba und B. leptomitiformis, weisse schopfförmige
Massen von Phragmidiothrix multiseptata und weisse, festere Uberziige
von Sphaerotilus natans oder Cladothrix dichotoma; übelriechend; 2) das
stark mesosaprobe Enteromorphetum albidum, von grüner Ent. crinita
mit weissem Belag von Thiothrix nivea, Sphaerotilus natans u. a.; 3) das
schwach mesosaprobe Enteromorphetum obscure-viride, von dunkelgrüner,
1—5 dm langer Ent. crinita (ohne Belag); 4) das ganz schwach mesosa-
probe Ulothricetum improvisum, von klargrüner, nur 1—3 cm langer
Ulothrix subflaccida; und 5) das oligosaprobe Enteromorphetum pallide-
vyride, in der oberen Sublitoralregion, von hellgrünen, 0.5—2 dm langen
Ent. Hopkirkii, Ent. clathrata, u.a. Die nächste Stufe stellt praktisch
reines Wasser dar.
IV. Spezialbeschreibungen (S. 57—86). Exkursionsberichte über die
Zusammensetzung der Vegetation an 113 Punkten an den Ufern des
Gebietes.
V. Verzeichnis der Arten (S. 87—119). Angaben über Fundplätze,
Häufigkeit, Biologie u. s. w., nebst einigen systematischen Bemerkungen
über 157 Uferarten. Tabelle der Arten S. 119, nach systematischen
Gruppen verteilt: Schizomycetes 13, Schizophyceae 32, Flagellata 2,
Diatomaceae 9, Conjugstae 4, Chlorophyceae 25, Characeae 1, Phaeo-
phyceae 4, Rhodophyceae 2, Fungi 6, Lichenes 23, Musci 3, Monocotyledo-
nes 20, Dicotyledones 13 Arten.
Bidrag t. känned. af Finl.
Er" TILL KÄNNEDOM a JERS eu OCH FOLK,
~~, H. 80, N:o 4.
D. :
N LANAENPHÅNOLOGISCIHE BEODACHTENGEN
TIN IL vey IN ID)
1916
ZUSAMMENGESTELLT
V. EF. BROTHERUS
HELSINGFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG
| CAE ET
> 2 [
x.
>
ad
of 3
i
Vv vr
8 , m
a t PERS 4
3 |
és ae
: Br 4 if Å
; | p
j
3 ee |
ais
a ee, :
eae dE
= %
af ) fe
: 5
4 te t
À
2 CIS 0 >
: pes
à
. aN i
i i perk be
u - | Fr ÅA
ie a
x
E ss CR
YES RMP ER
: 4
DAS 4
> En is
7 f nd
aut 1
ah 41 A rasta
ee 2
i
ft À
os"
À ’
= Lin Cu |
vie
ai
ere ur
“
ISIR
ff
if
Di N CE,
1071 4 3
ee" CU
ERP TE
AUTRE
A NE
unt MPT RL
CRD mer Gyn ele RR”
\
I Taj
A
H
Fria
Hé
: 2
a
À \
dant re
FEW:
Abkürzungen.
b. erste normale Blüten offen.
f. erste normale Früchte reif.
BO. erste normale Blattoberfläche sichtbar; Laub-
entfaltung.
LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte
sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt.
Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat.
Aland.
6025 ne Bre 1925870.
| Corylus b. 28.4.
Acer plat. b. 6.6.
Aese. b. 24.6.
Aln. glut. b. 28.4.
(einz.).
Anem. hep. b. 15.4.
(einz.).
» b. 22.4.
(reichl.).
A. nem. b. 30.4.
Caltha b. 6.5.
(reichl.).
Conv. maj. b. 14.6.
Adox. mosch. 14.5.
Alchem. vulg.
Alop. prat. 18.6.
Anem. ran. 7.5.
Bell. per. 4.4.
Bet. verr. 14.5.
Camp. pat. 4.7.
Carag. arb. 18.6.
(einz.).
Card. hirs. 7.5.
Carex vern. 9.5.
Cephal. ensif. 27.6.
(Järsö).
Ceref. silv. 5.6.
Conv. polyg. 6.6.
Coryd. sol. 28.4.
Cynanch. vincet. 27.
6.
Dent. bulbif. 14.6.
Galeops. lad. 22.7.
(Järsö).
Geran. moll. 5.6.
17.5.
H. Kranck.
Krag. vp 5.7102.
(einz.).
Myrt. nigra b. 14. 5.
Picea exc. b. 14.6.
Pir. mal. b. 13.6.
Plat. bif. b. 24.6.
Pop. trem. b. 7.5.
Prun. cer. b. 6.6.
Prun. pad. b. 6.6.
Rib. rubr. b. 30.5.
Rub. cham. b. 20.6.
Anfang d. Blüte.
G. sangu. 27.6.
(Järsö).
Hippoph. rhamn. 5.6.
| Junip. comm. 27.6.
(Järsö).
Lathr. squam. 30.4.
List. ovat. 24.6.
Lonic. caprif. 29.6.
Lot. corn. 6.6.
Luz. pil. 4.5.
Lychn. dioic. 5.6.
L. vise. 24.6.
Melamp. crist. 3.7.
(Järsö).
M. nemor. 18.6.
Myos. strict. 15.5.
Oreh. samb. 11.5.
Orig. vulg. 22.7.
(Järsö).
Orob. vern. 25.5.
Oxal. acet. 10.5.
Pingu. vulg. 18.6.
Mariehamn mit Umgebung. — Lektor
Gr.
Sal. capr. b. 2.5.
(reichl.),
Sorb. auc. b. 24.6.
Syringa v. b. 24.6.
Tussilago b. 3.4.
(einz.).
» b. 26.4.
(reichl.).
Viburn. op. b. 1.7.
Secale Aehr. 11.6.
Plant. lanc. 4.6.
Polyg. amar. 17.5.
Pop. bals. 10.5.
Prim stars lao:
IP int, Sy
Prun. av. 6.6.
Pyr. comm. 12.6.
(einz.).
Ran. fic. 28.4.
Rhamn. cath. 3.7.
(Järsö).
| Rib. alp. 25.5.
Ros. moll. 29.6.
(Järsö).
BSR
(Järsö).
R. sax. 18.6.
Sal. pent. 9.6.
Saxifr. gran. 1.6.
S. tridact. 4.6.
Sed. alb. 22.7.
(Järsö).
Rub. caes.
Bidrag t. känned. af Fin].
Sesl. coer. 25.5. Tarax. off. 14.5. | Viol. odor. 7.5.
Sorb. fenn. 24.6. | Thlasp. alp. 9.5. | V. pal. 13.5.
Spir. filip. 3.7. Ulm. mont. 11.5. V. Riv. 6.5.
(Jarso). | Valer. olit. 1.6. V. tric. arv. 17.4.
Siidwestliches Finland. — Sagu, Osmalahti. — Fraulein
Selma Henricsson.
GOA ine Bra BW as” Os (Cre,
Acer plat. b. 9.5. Pin. silv. b. 12.6. Vace. v.-i. b. 12.6.
» BO. 15.5. | Pir. mal. b. 5.6. » f. 18.8.
» 11% 180 alas Joris Lo, 14.0. Niburngops paar
Achill. m. b. 27.6. Pop. trem b. 1.3. —
Aln. glut. b. 3.5. » BO. 27.5.
A. ine. b. 25.4. » LV.12.10. | Avena 8. 3.5.
Anem. hep. b. 20.4. | Prun. cer. b. 4.5. ) M AGNE 13.7.
A. nem. b. 28.4. Prun. pad. b. 29.5. » Ernte 19.8.
Betula BO. 7.5. » f. 20.8. Hordeum S. 25.5.
» b. 9.5. Quercus BO. 2.6. » Aehr. 14.7.
» LV. 15.10. » LV. 30.10. » Erntel 9.8.
Calluna b. 30.7. Rib. rubr. b. 26.5. Lin. usit. S. 8.6.
Caltha b. 29.4. » f. 24.7. » bay 20.7.
Chrys. leuc. b. 20.6. | Rub. arct. b. 28.5. Secale Aehr. 4.6.
Corylus b. 2.5. R. id. b. 25.6. » b. 27.6.
Frag. v. b. 27.5. » tg Ab do » Ernte 7.8.
» f. 4.7. Sal. capr. b. 2.5. » Mo 228:
Ledum b. 6.6. Sorb. auc. b. 14.6. Solan. tub. S. 31.5.
Linnaea b. 1.7. Syringa v. b. 18.6. » Ernte 19.9.
Myrt. nigra b. 9.5. | Tilia sept. BO. 8.5. | Trit. sat. Ernte 18.8.
» f. 14.7. | Trientalis b. 8.6. » S. 24.8.
Narciss. poét. b. 5.5. |. Tussilago b. 21.4. Mähen d. Wies. 10.7.
Picea exe. b. 28.5. Ulmaria b. 14.7. |
Finnby, Hakkala. — Volkschullehrer A. Salovaara.
608800 Br; 236 20 ©. GT.
Acer plat. b. 9.5. Conv. maj. b. 18.6. | Pop. trem. b. 7.5.
» BO. 21.5. | Corylus b. 24.4. » B082285:
» LV. 24.9 | Frag. v. b. 18.5 | » LV. 3.10.
— 9110, » ler | Prun. cer. b. 2.6.
Achill. m. b. 4.7. Ledum b. 13.6. | P. pad. b. 24.5.
Anem. hep. b. 22.4. | Linnaea b. 6.7. | Quereus BO. 2.6.
A. nem. b. 23.4. Myxt. nigra b. 7.5. | » LV. 22.10.
Betula BO. 7.5. » f. 12.7. | Rib. rubr. b. 25.5.
Doc LOR Nuph. lut. b. 30.6. | » FD ON
» LV. 23.10. | Picea exc. b. 26.5. | vb arct. b. 8.6.
Calluna b. 7.8. | Pin. silv. b. 25.6. R. id. b. 30.6.
Caltha b. 4.5. Pir. mal. b. 6.6. | (eult.).
Chrys. leuc. b. 26.6. | Plat. bif. b. 28.6. D Ares tie
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Sal. capr. b. 25.4 | Vacc. v.—i. f. 22.8.
Sorb. auc. b. 19.6.
Syringa v. b. 17.6. | Avena 8. Be 5.
Tilia’sept. BO. 1.6. | » Aehr. 15.7.
» EVENE TO0 A » Ernte 22.8.
Trientalis b. 2.6. | Hordeum $. 1—10.5.
Tussilago b. 24.4. » Aehr. 10.7.
Ulmaria b. 7.7. | » Ernte 18.8.
Vacc. v.—i. b. 12.6. | Lin. usit. 8. 26.5.
| » lay BEI
Nyland. — Ekenäs.
59° DS nn. Br 237 2780.
Acer plat. b. 10.5. Corylus b. 26.4.
» BO. 22.5.
Aesc. BO. 21.5.
Aln. glut. b. 18.4.
Anem. hep. b. 23.4.
Anem. nem. b. 25.4
— 5,5
Betula b. 6.5.
Caltha b. 4.5.
Conv. maj. b. 4.6.
Frag. v. b. 30.5.
Myrt. nigra b. 18.5.
Narciss. poét. b. 5.6.
Pir. mal. b. 5.6.
Pop. trem. BO. 27.5.
einen (OG 1082702
Prun. pad. b. 31.5.
Quercus BO. 2.6.
Rib. rubr. b. 18.5.
| Solan. tub. S.
Secale Aehr. 4.6.
» b. 24.6.
» Ernte 31.7—5.8.
» S. 18.8.
Solan. tub. S. 5—6.5.
» Ernte 17.9.
Trit. sat. Ernte 18.8.
» S. 19.8.
| Mähen d. Wies. 10.7.
— Provinzial-Arzt R. Fabritius.
Gr.
Sal. capr. b. 30.4.
Tilia sept. BO. 3.6.
Tussilago b. 25.4.
Vace. v.—i. b. 5.6.
Avena 8. 28.4—2.5
Secale Aehr. 4.6.
29.5.
Esbo, Mäkkylä. — D:r juris A. W. Gadolin.
60” 13” n. Br.;
Aln. ine. b. 20.4.
Anem. hep. b. 20.4.
A. nem. b. 27.4.
Betula b. 7.5.
) LEWES 6.10:
Caltha b. 7.5.
Conv. maj. b. 5.6.
Frag. v. b. 30.5.
Alchem. vulg.
Ceref. silv. 7.6.
Coryd. sol. 27.4.
Croc. vern. 25.4.
Drab. vern. 29.4.
Gag. min. 29.4.
Luz Du
25.5.
Caps. burs. past. 17.5.
Frag. v. f. 26.6.
Myrt. nigra b. 10.5.
Narciss. poét. b. me
Pop. trem. b. 1. 2 |
Prun. pad. b. 30.5.
Rib. rubr. b. 25.5.
Sal. capr. b. 30.4.
Anfang d. Blüte.
Majanth. bif. 8.6.
Myosot. strict. 25.5.
Myosur. min. 16.5.
Myrrh. od. 1.6.
Oxal. acet. 10.5.
Poa ann. 10.5.
Prim. off. 19.5.
24° 50’ à.
Ran. aur. 25.5.
Gr.
Sorb. auc. keine Fr.
Trientalis b. 6.6.
Tussilago b. 27.4.
Vace. v.—i. f. 30.8.
Solan. tub. Ernte
27.9.
BR. fies 3.8
Rib. alp. 10.5.
Tarax. off. 10.5.
Tulip. 9.5.
Veron. serp. 24.5.
Viol. can. 24.5.
V. pal. 15.5.
V. tric. arv. 10.5.
Bidrag t. känned. af Finl.
Helsingfors. — Professor D:r Th. Saelan.
COLO ns Bra 21497000;
Acer plat. b.24—30.5.
» BO. 1.6.
» IDG PL
— 1.10.
Achill. m. b. 6.7.
Aesc. BO. 2.6.
» b. 19.6.
» LV. 19.10—
26.10.
Aln. glut. BO. 15.5.
» LV. 12.10.
Anem. hep. b. 5—6.5.
Alliar. off. 6.6.
Alop. prat. 2.7.
Antenn. dioic. 9.6.
Aren. trinerv. 23.6.
Bet. odor. 24.5.
B. verr. 13—15.5.
Camp. pat. 28.6.
Cerast. arv. 24.6.
Conv. polyg. 9.6.
Crat. coce. 27.6.
Drab. vern. 29.4—
EE,
Epil. ang. 7.7.
Acer plat. BO. 30
A. nem. b. 6.5.
Betula LV. 9.10.
Chrys. leuc. b. 28.6.
ras var be 41.6:
Ledum b. 24.6.
Myrt. nigra b. 16.5.
Pins sılya 522336:
ı Pine, mal, los 1760;
Pop. trem. b. 1—5.5.
» BO. 3.6.
» LV. 12.10.
INErun cer bis}:
Anfang d. Blüte.
Frag. elat. 24.6.
ı Gag. min. 28.5.
Lam. alb. 11.6.
Lychn. visc. 24.6.
Majanth. bif. 23.6.
Matr. inod. 6.7.
Prun. dom. 25.6.
Ran. acr. 25.6.
| Samb. rac.
Gr.
Quercus BO. 3.6.
Rib. rubr. b. 6.6.
IROL tel Jo, CIS
Sal. capr. b. 8—9.5.
» BO. 29.5.
Sorb. auc. b.
Syringa v. b.
24.6.
Trientalis b. 20.6.
Tussilago b. 10.5.
Vacc. v.—i. b. 24.6.
618.6.
Sed. acr. 27—30.6.
Solid. virg. 9.7.
Sorb. fenn. 27.6.
(spärl.).
Stell. holost. 23.6.
Tarax. off. 24.5.
Trif. prat. 26.6.
R. aur. 24.6. AP TOD NEC
Rib. alp. 6.6. Ulm. mont. 15.5.
R. aur. 24.6. Veron. cham. 24.6.
R. gross. 11.6. V.: off. 26.6.
| R. nigr. 6.6. | Viol. Riv. 23.6.
Nurmijärvi, Kirchdorf. — Arzt P. Z. Collan.
GO Ba im, Byes DAS aero, (Ene
Myrt. nigra b. 14.5. | Rub. id. b. 4.7.
» 1907. » f. 4.8.
— 31.5.
Achill. m. b. 4.7.
Aln. glut. b. 21.4.
Anem. hep. b. 25.4.
A. nem. 29—30.4.
Betula BO. 7.5.
» b. 8.5.
» LV. 10.10.
Calluna b. 15.8.
Caltha b. 7.5.
Chrys. leuc. b. 4.7.
Conv. maj. b. 10.6.
Frag. v. b. 30.5.
=D i MOS
Linnaea b. 1.7.
Pir. mal. b. 8.6.
Plat. bif. b. 8.7.
Prun. pad. b. 22—
25.5.
» f. spärl.
Quereus BO. 10.6.
Rib. rubr. b. 17—
20555
» tts RT.
Rub. aret. b. 6.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Pop. trem. b. 30.4
| —5.5.
» BOSSE
Prun. cer. b. 16.6.
| Viburn. op. b. 1—
| Avena S.
Sal. capr. b. 5.5.
Sorb. auc. b. 12.6.
» keine
Früchte.
Syringa v. b. 20.6.
Trientalis b. 10.6.
Trollius b. 3.6.
Tussilago b. 27.4.
Ulmaria b. 10.7.
Vacc. v.—i. b. 10.6.
» FRAIS:
Us
4
2
8.5.
Avena Aehr. 17.7.
» Ernte 28.8.
Hordeum §. 29.5.
» Aehr. 18.7.
» Ernte
Nurmijärvi, Rajaniemi.
Achill m.pr 347:
Calluna b. 19.7.
Chrys. leuc. b.
Conv. maj. b.
Frag. v. b. 8.6.
» ity) “6c
Ledum b. 10.6.
Linnaea b. 3.7.
Menyanth. b. 8.6.
Myrt. nigra b. 1.6.
» EZ.
Narciss. poét. b. 1.6.
Nuph. lut. b. 9.7.
Pin. silv. b. 13.6.
Achill. mill. 3.7.
A. ptarm. 27.7.
Aegop. pod. 12.7.
Agrost. vulg. 7.7.
Aira caesp. 12.7.
Alex 8.7.
Alchem. vulg. 2.6.
Alop. prat. 29.6.
Antenn. dioic. 8.6.
Anth. arv. 30.6.
Anthox. od. 13.6.
Aron. amel. 1.6.
Barb. vulg. 1.6.
Brass. camp. 1
Camp. glom. 8.7.
C. pat. 30.6.
(Ch joes WALT
C. rot. 7.7.
Carag. arb. 27.6.
Carex. vulg. 13.6.
Carum. carv. 13.6.
Cent. cyan. 7.7.
Cy jac. 958.
Cerast. arv. 1.7.
Ceref. silv. 27.6.
Chenop. alb. 22.7.
16—19.8.
Oh Ze
14.6.
Ma Zhe
Calamagr.strict. 18.7.
Secale Aehr. 12.6.
Wears 59337
» Ernte 7.8.
» S. 12—19.8.
Pir. mal. b. 20.6.
Plat Dit Joy A576
Prun. cer. b. 20.6.
Rib. rubr. b. 2.6.
| » 12297:
Rub. cham. b. 25.6.
lise, Ina Te
» f MONS:
Sorb. auc. b. 13.6.
» he eS
Syringa v. b. 17.6.
Trientalis b. 9.6.
Ulmaria b. 11.7.
Vace. v.—i.
Anfang d. Blüte.
Cirs. arv. 14.8.
Cher 17:
C. lane. 23.8.
Comar. pal. 17.7.
Corn. sangu. 28.6.
Dianth. delt. 5.7.
Drab. vern. 18.5.
Epil. ang. 14.7.
E. pal. 12.7.
Equis. arv. 8.6.
Erig. acr. 9.7.
Fest. ovin. 7.7.
Fum. off. 7.7.
Galeops. vers.
Galium bor. 7.7.
Gu pale waar
(Ch MAN ond.
G. ulig. 4.7.
Geran. silv. 26.6.
Geum riv. 13.6.
Gnaph. silv. 14.8.
Gymn. conops. 8.7.
Hier. aur. 30.6.
H. mur. 6.7.
H. pilos. 13.6.
H. umb. 14.6.
Hyper. quadr. 12.7.
— Mag. phil.
b. 13.6.
12,7%
|
| Solan. tub. S. 25.5.
» Ernte 16
—19.9.
Mähen d. Wies. 12
| -—17.7.
A. W. Nordström.
Vacc. v.—i. f. 14.8.
Viburn. op. b. 23.6.
Avena Aehr. 21.7.
» Ernte 6.8.
| Hordeum Aehr. 21.7.
» Ernte 3.8.
Lin. usit. S. 8—9.6.
» Ernte 19.7.
Secale Aehr. 18.6.
» b. 24.6.
» Ernte 7.8.
» S. 10.8.
| Mähen d. Wies. 15.7.
Hypoch. mac. 8.7.
Tris pseud. 11.7.
Junip. comm. 20.6.
Lam. alb. 12.6.
L. purp. 1.8.
Laps. comm. 10.8.
Lath. prat. 1.7.
Leont. aut. 1.7.
Lob. dortm. 27.7.
Lol. perenn. 14.7.
Lonic. tat. 24.6.
Luz. camp. 8.6.
Majanth. bif. 13.6.
Matr. disc. 27.7.
M. inod. 19.7.
Melamp. prat. 29.6.
M. silv. 29.6.
Myosot. arv. 1.7.
Nasturt. armor. 1.7.
Nymph. cand. 2.7.
Odont. rubr. 12.8.
Orch. mac. 15.7.
Paeon. rubr. 30.6.
Pedic. pal. 30.6.
Philad. cor. 11.7.
| Phleum prat. 14.7.
Pimp. sax. 13.8.
Bidrag t. känned. af Finl.
Pis. arv. 20.7.
Plant. lane. 13.8.
P. maj. 4.7.
Poa. ann. 1.7.
P. nemor. 3.7.
P. prat. 5.7.
Polyg. avic. 26.7.
P. vivip. 1.7.
Potam. perf. 15.7.
Potent. arg. 28.6.
P. fruticosa 29.6.
12, moe lesz
P. torm. 8.6.
Prunell. vulg: 5.7.
Byrolzsec- 8337.
Ran. acr. 8.6.
R. rep. 13.6.
Rib.
Ros.
Rum.
R. acetosell. 13.6.
ep cLommen HOT
Sag. proc. 15.7.
Sill a 1037:
Sinap. arv. 9.7.
Solid. virg. 10.7.
Sperg. arv. 30.7.
Stell. gram. 27.6.
S. med. 28.6.
Succ. prat. 8.8.
Syring. jap. 26.6.
Dh seivon Ale
Tale 8-1
nigr. 2.6.
glauc. 4.7.
acetosa 11.6.
AU
9
nie caste tole
T. hybr. 4.7.
med. 5.7.
T. prat. 30.6.
i tep: 28:6.
dspace 327.
Urt. dioic. 18.7.
Vace. ulig. 10.6.
| Veron. becc. 2.7.
V. cham. 13.6.
V. serp. 13.6.
V. vern. 13.6.
Vie. cracc. 3.7.
| Ve Ber LES,
| Viol. can. 8.6.
| Va ae 876:
Anfang d. Fruchtreife.
Lon. xyl. 23.8.
Rib. aur. 22.7.
| Rib.
nigr. 14.8.
Samb. rac. 23.8.
| Tarax. off. 8.6.
Vace. ulig. 11.8.
Borga, Veckjarvi. — Forstwarter H. E. Heiman.
60?” 24' n. Br
Acer plat. b. 24.5.
» BO. 28.5.
» JLo w ISL
Aln. glut. b. 10.5.
A. ine. b. 1.5.
Anem. hep. b. 12.4.
A. nem. b. 26.4.
Betula BO. 3.5.
» lou Ona:
» LV. 19.9.
Calluna b. 31.7.
Caltha b. 15.5.
Chrys. leuc. b. 19.6.
Conv. maj. b. 3.6.
Corylus b. 7.5.
ee v. k. 21.5
TR
aus b. 16.6.
Linnaea b. 17.6.
Myrt. nigra b. 13.5.
» f. 10.7.
Nuph. lut. b. 1.7.
Picea exe. b. 15.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Pop. trem. b.
Rub.
Pin. silv. b. 15.6.
Pir. mal. b. 10.6.
»
» LV.25
Prun. cer. 3
Prun- pad. b.
) f.
Quereus BO. 1
» EVANS 1
Rib. rubr. b. 25.5.
» f. 10.8.
Rub. aret. b. :
Rub. cham.
(up)
©
2 bo
=
OR Ol
id. b. 28.6.
» ES:
Sal. capr. b. 15.5.
sorb. auc. b. 11.6.
| Syringa v. b. 13.6.
Tilia sept. LV. 25.9.
| Trientalis b. 12.6.
| Trollius b.
125:
10.5.
b. 13.6.
» 1 PART
200440 GT.
Tussilago ba:
Ulmaria b. 23.6.
Vacc. v.—1. b. 6.6.
» fy aba fe
Viburn. op. b. 28.6.
Avena NS. 1.5
» Aehr. 12 DHL
‘» Ernte 30.8.
Hordeum S. 2.6.
» Aehr. 10.7.
SIL Se 20.
» D'AMIENS
» Ernte 24.8.
Secale Aehr. 9.6.
Lin.
» b. 24.6.
» Ernte 3.8.
S. 16.8.
Sl tub. S. 3.5
» Ernte 18.9.
Mahen d. Wies. 10.7
10
Lovisa. — Herr J. Iverus.
605,27 wns Br 2612 5 "Cr
Acer plat. BO. 2.
Achill. m. b. 5.7.
Aesc. BO. 2.6.
Aln. glut. b. 21.4.
Anem. hep. b. 22.4.
A. nem. b. 26.4.
Betula BO. 8.5.
» b. 14.5.
Caltha b. 7.5. |
Chrys. leue. b. 30.6. |
Conv. maj. b. 8.6.
Corylus b. 19.4.
Frag. v. b. 24.5.
» TA.
Linnaea b. 3.7.
Lonic. tat. b. 23.6.
Myrt. nigra b. 7.5.
(einz.). |
6.
Achill. ptarm. 3.7.
Alism. pl. 8.7.
Anem. ran. 26.4.
Arab. suec. 8.5.
Camp. pat. 30.6.
C. pers. 30.6.
Card. prat. 1.6.
Cent. cyan. 2.7.
Coryd. sol. 22.4.
Dianth. delt. 8.7.
Drab. nem. 31.5.
D. vern. 20.5.
Epil. ang. 5.7.
E. mont. 26.6.
Erioph. vag. 8.5.
Galanth. niv. 26.5.
Hyose. nig. 26.6.
Iris squal. 1.7.
Junip. comm. 22.6.
Myrt. nigra b. 18.5.
(reichl.).
» Dune.
| Nareiss. poét. b. 28.5.
Picea exc. b. 10.6.
Pin #sıly.b2 3026:
| Pir. mal. b. 10.6.
Pop. trem. b. 2.5.
» BONG:
Prun. cer. b. 16.6.
Prun. pad. b. 31.5.
Quercus BO. 10.6.
Ribs zubr: ibs 28:5:
» ee
Rub. id. b. 20.6.
» 1.558:
Sal. capr. b. 22—
26.4.
Anfang d. Bliite.
Lar. sib. 20.6.
| Lil. bulb. 1.7.
LL: Mart. 10.7:
Lupin. alb. 29.6.
Luz. pil. 7.5.
Orch. mac. 14.7.
Orob. vern. 27.5.
Oxal. acet. 25.5.
Philad. cor. 13.7.
Pimp. sax. 3.7.
Pir. comm. 10.6.
Polem. coer. 27.6.
Prime Ont, Loe
| Prunell. vulg. 31.5.
| Prun. dom.
14.6.
125 Sjöns 29.6.
| Pulm, off. 30.
Pyrol. rot. 6.7.
Ran. acr. 3.6.
Sorb. auc. b. 18.6.
Syringa v. b. 16.6.
| Tilia sept. BO. 1.6.
Trientalis b. 26.6.
| Trollius b. 4.6.
| Tussilago b. 22.4.
| Ulmaria b. 10.7.
Vacc. v.—i. b. 26.6.
Viburn. op. b. 30.6.
Avena 8. 10.5.
» Aehr 14%
Hordeum 8. 22.5.
Secale Aehr. 12.6.
» b2 laff
Solan. tub. S. 25—
| » bs 82%:
Mahen d. Wies. 10.7.
R. aur. 29.5.
R. rep. 5.6.
| Rib. gross. 27.5.
| R. nigr. 8.6.
Ros. pimp. 30.6.
Sal. alb. 28.5.
S. frag. 26.5.
Samb. nigr. 20.7.
Scill. sib. 30.4.
Scorz. hisp. 28.6.
Spir. salicif. 5.7.
S. sorbif. 4.7.
S. ulmif. 4.7.
Tanac. vulg. 8.7.
Tarax. off. 25.5.
| Trif. prat. 25.6.
I pte. 328.0:
Vace. ulig. 13.5.
Verb. thaps. 8.7.
Anfang d. Fruchtreife.
Cent. cyan. 5.8. |
Epil. mont. 1.8. . |
Frag. elat. 8.7. |
Lupin. alb. 1.8. |
Polem. coer. 18.7. |
Pung ni, Soe
Rub. arct. 6.8.
Scorz. hisp. 5.7
Sed. acr. 3.8.
| Tarax. off. 18.6.
| Trif. med. 6.7.
| T. prat. 1.8.
II: step: 22057:
|
Bidrag t. känned. af Finl.
TA
Siid-Karelen. — Antrea, Ikävalkola. — Volkschullehrer
V. Pylkkänen.
60° SET 29> 76. Gr.
Acer plat. b. 1.6.
» BO. 31.5.
Aln. inc. b. 24.4.
Anem. hep. b. 28.4.
A. nem. b. 1.3.
Caltha b. 5.5.
Frag. v: b. 5.6.
Myrt. nigra-b. 30.5.
Pin. silv. b. 18.6.
Pir. mal. b. 10.6.
Pop. trem. b. 2.5.
Arctost. uv.-urs. 1.6.
Cardam. prat. 21.6.
Geran. silv. 20.6.
Junip. comm. 10.6.
Lychn. vise. 19.6.
| Vacc. v.
Bruns pad. b. 2.6.
Rub. id. 1.2 25.7.
Sal. capr. b.
Sorb. auc. b.
Syringa v. b. 12.6.
Trientalis b. 12.6.
Tussilago b. 26.4.
1. b. 16.6.
» f. 28.8.
Anfang d. Bliite.
Majanth. bif. 20.6.
Orch. mac. 27.6.
Pyrol. rot. 25.6.
| Ran. acr. 8.6.
| Rib. nigr. 3.6.
Avena S. 3.5.
» Ernte 14.8.
Hordeum 8. 24.5.
» Ernte 10.8.
Secale Aehr. 10.6.
» b. 29.6.
» Ernte 27.7.
» S. 18.8.
Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 23.9.
Mähen d. Wies. 11.7.
| Samb. rac. 12.6.
Sed. acr. 28.6.
Maraxı | Ott) 23.2.
| Trif. prat. 23.6.
| T. rep. 26.6.
Satakunta. — Karkku, Linnais. — Lektor D:r phil.
Hj. Hjelt.
6122360 Bras 2259768. Gr
Acer plat. BO. 7.6.
Achill. m. b. 27.6.
Aesc. BO. 10.6.
Chrys. leuc. b. 28.6.
Conve maj. b. 7.6.
INTAG. Yo ale 0:
Ledum b. 20.6.
Menyanth. b. 11.6.
Narciss. poét. b. 11.6.
Air. caesp. 5.7.
Alism. pl. 16.7.
Berb. vulg. 28.6.
Camp. pers. 7.7.
Cent. cyan. 28.6.
Cirs. het. 5.7.
Crat. coce. 15.6.
Croe. vern. 26.4.
(einz.).
Daphn. mez. 29.4.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Pin. sılv. b. 12.6.
Pir. mal. b. 11.6.
Plat lei, lo, BALG.
Prun. cer. b. 11.6.
Quercus BO. 10.6.
Rub. id. b. 29.6.
Sorb. auc. b. 19.6.
Syringa v. b. 19.6.
Tilia sept. BO. 9.6.
Anfang d. Blüte.
Dianth. delt. 4.7.
Epil ang. 257.2) -
Geran. silv. 8.6.
Lil. bulb. 5.7.
Lon. tat. 18.6.
IL. xyl. 8:6. (Shave)
Luz. pil. 28.4. (einz.).
Lyehn. vise. 17.6.
Majanth. bif. 19.6.
Nymph. cand. 11.7.
Trientalis b. 10.6.
Trollius b. 7.6. (cult.).
Tussilago b. 10.6.
Vacc. v.—i. b. 8.6.
Secale Aehr. 8.6.
Secale b. 28.6.
Solan. tub. S. 6.6.
Orob. vern. 25.5.
Ped. pal; UT:
Pir. comm. 10.6.
| Pimp. sax. 12.7.
| Potam. nat. 12.7.
Prim. off. 25.5.
Pyrol. min. 4.7.
Prot 2926:
Inga, exer, 41220:
ING Sue, 7/0.
12
Rhamn. frang. 24.6.
Rub. sax. 10.6.
Sal. pent. 10.6.
Samb. rac. 7.6.
Hämeenkyrö, Heinijärvi. —
Sed. acr. 26.6.
Solan. dule. 7.7.
Symphoric. rac. 13.7.
| Tarax.
off: 22525:
Trif. prat. 27.6.
T. rep. 23.6.
Vace. ulig. 20.6.
Verb. thaps. 8.7.
Student F. E. Sillanpää.
Litteratör (Schriftsteller, Journalist).
61730. mn! Bri:
Myrt. nigra f. 20.7.
(spärl.).
Narciss. poét. b. 24.5.
Acer plat. b. 30.5.
» BO. 30.5.
Achill. m. b. 29.6.
Alm ames. 25:4.
Anem. hep. b. 23.4.
A. nem. b. 6.5.
Betula BO. 10.5.
Calluna b. 29.7. Prun. pad. b. 30.5. | Avena S. 10.5.
Caltha b. 25.5. Rib. rubr. b. 20.5. » Aehr. 14.7.
(reichl.). » f., 24:7. Hordeum 8. 29.5.
Chrys. leuc. b. 30.6. | Rub arct. b. 17.6. » Aehr. 13.7.
Conv. maj. b. 15.6. | Rub. cham. f. 25.7. | Lin. usit. S. 2.6.
Frag. v. b. 8.6. Rub, 14062237. » br 12%
> £.. 10.7. » k 338: Secale Aehr. 10.6.
Ledum b. 14.6. Sal. capr. b. 6.5. » b. 27.6.
Linnaea b. 2.7. Sorb. auc. b. 21.6. » Ernte 31.7.
Myrt. nigra b. 28.5— | Syringa v. b. 12.6. Solan. tub. S. 3.6.
1.6. | Trientalis b. 9.6. Mähen d. Wies. 12.7.
Anfang d. Blüte.
Carag. arb. 7.6. Daphn. 26.4. | Lonie. xyl. 11.6.
Chrysospl. 3.5. Gag. min. 30.4. | Tarax. off. 23.5.
Tammerfors (Tampere). — Stadtgärtner O. Karsten.
612 3050. Pr: 23246 84Gr.
Acer plat. b. 21.5. Chrys. leuc. b. 29.6. | Quercus BO. 31.5.
» BO. 28.5. | Conv. maj. b. 10.6. | Rib. rubr. b. 27.5.
» LV. 10.9. | Frag. v. b. 21.5. » f. 25.7
Achill. m. b. 24.6. | » el Lag À Rub. arct. b. pees
Aese. BO. 28.5. | Linnaea b. 1.7. Rub. cham. f. 27.
DCE TAG" | Lonic. tat. b. 27.6. | Rub. id. b. 30.6.
pV SO. | Myrt. nigra f. 20.7. » fot
Aln. ine. b. 23.4. | Narciss. poét. b. 1.6. | Sal. capr. b. 1.5.
Anem. hep. b. 8.4.
A. nem. b. 26.4.
Betula BO. 9.5.
» b. 8.5.
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 6.5.
Pin: sıly. ib; WEG:
Pr onl joy lie 6:
Pop. trem. BO. 29.5.
Prun. cer. b. 18.6.
Nuph. lut. b. 11.7.
Pin’ silv. b> 23:6.
Pir. mal. b. 9.6.
Pop. trem. b. 28.4.
» LV. 13.10.
30.5.
Prun. pad. b.
23° 20° 6. Gr.
Trollius b. 1.6.
| Tussilago b. 26.4.
Ulmaria b. 8.7.
Vacc. v.—i. b. 16.6.
Viburn. op. b. 29.6.
(eult.).
Sorb. auc. b. 21.6.
Syringa v. b. 11.6.
» LV. 13.10:
Tilia sept. b. 18.7.
Trientalis b. 10.6.
Trollius b. 3.6.
Bidrag t. känned. af Finl.
Tussilago b. 25.4.
Ulmaria b. 11.7.
Vacc. v.—i. b. 23.6.
» f. 28.8.
Alchem. vulg. 5.6.
Alism. pl. 8.7.
Androm. polif. 10.6.
Anth. arv. 24.6.
Berb. vulg.’ 26.6.
Bet. verr. 8.5.
Camp. pers. 10.7.
Car. carv. 10.6.
Cent. cyan. 8.7.
Chrysospl. alt. 3.5.
Colch. aut. 27.8.
Coryd. nob. 9.5.
Epil. ang. 10.7.
Viburn. op. b. 28.6.
Lin. usit. b. 28.7.
Seeale Aehr. 19.6.
Anfang d. Blüte.
Erythr. dens can.
4.5.
Geran. silv. 16.6.
Lil. bulb. 29.6.
Lon. xyl. 2.6.
Luz. pil. 5.5.
Lychn. vise. 24.6.
Majanth. bif. 22.6.
Oxal. acet. 17.5.
Philad. cor. 8.7.
Pimp. sax. 19.7.
Pop. bals. 5.5.
Potam. nat. 18.7.
|
|
| Mahen d. Wies. 11.7.
Secale b. 27.6.
» Ernte 31.7.
Solan. tub. S. 26.5.
» Ernte 21.9.
Prim. off. 30.4.
Pyr. comm: 10.6.
Ran. aur. 1.6.
R. fie. 9.5.
Rib. aur. 8.6.
R. gross. 29.5.
Samb. rac. 8.6.
Sed. acr. 30.6.
Solan. dule. 20.7.
Solid. virg. 28.7.
Tarax. off. 1.5.
Abril, ale LET
Trif. prat. 24.6.
Süd-Tavastland. — Tavastehus (Hämeenlinna). —
Kanzlist K. W. Kockström.
61° 0’ n. Bri; 24° 287 ©.
Acer plat. b. 22.5.
» LV. 25.9.
Aesc. b. 20.6.
» LV. 28.9.
Aln. ine. b. 19.4.
Anem. hep. b. 18.4.
A. nem. b. 30.4.
Betula BO. 1.5.
» b. 10.5.
» LV. 22.9.
Chrys. leuc. b. 24.6.
Conv. maj. b. 10.6.
Frag. v. b. 30.5.
» f. 6.7.
Myrt. nigra f. 27.7.
Pir. mal. b. 12.6.
Pop. trem. BO. 2—
3.6.
Achill. ptarm. 17.7.
Camp. pat. 29.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
| Prun. pad. b. 27.5.
Quercus BO. 12.6.
Rib. rubr. f. 15.8.
| Rub. aret. b. 1.6.
Rub. cham. f. 3.8.
Rub.
Sal. capr. b. 1.5.
Sorb. auc. b. 10.6.
| » keine Fr.
Syringa v. b. 12.6.
Tussilago b. 12.4.
Ulmaria b. 8.7.
Vacc. v.—i. b. 15.6.
» of. 26—27.8.
Avena 8. 10.5.
» Aehr. 20.7.
Anfang d. Blüte.
C. rot. 8.7.
Cent. austr. 18.7.
id. f. 6—8.8.
|
|
Gr.
Avena Ernte 6.9.
Hordeum 8. 26—
Delf
» Aehr. 15.7.
» Ernte 29.
8.
Secale Aehr. 10—11.
6
Dr SEE Et
» Ernte 3—4.8.
» See Wats
Solan. tub. S. 26.5
1,6
» Ernte
20.9.
Trit. sat. Ernte 20.8.
Mahen d. Wies. 11—
1 Ff
C. cyan. 28.6.
Chrys. leuc. 24.6.
14
Geran. silv. 10.6.
Lath. prat. 29.6.
L. silv. 10.7.
Lyehn. fl.
euc. 25.6.
L. vise. 24.6.
Lysim. vulg. 18.7
Pyrol. nn 24.6.
Sed. acr. 27.6.
Solan. dulc. 15
| Trif.
_Thalictr. fl.
off. 22.5.
16.7.
Tragop. prat. 21.6.
rep. 20.6.
Tarax.
Hattula, Pelkola. — Fräulein E. Wegelius.
Biss’ .n. "Br:
Acer plat. b. 28.5.
» BO. 31.5
Aln. ine. b. 20.4.
Anem. hep. b. 21.4.
A. nem. b. 27.4.
Betula BO. 7.5.
» b278:5:
» LV 16.10:
Calluna b. 4.8.
Caltha b. 23.5.
Chrys. leuc. b. 3.7.
Conv. maj. b. 10.6.
Frag. v. b. 30.5.
» 171087:
Coryd.
| Pir. mal. b. 7.
ı Plat. bif. b. 2
| Pop. trem. b.
sol.
Nuph. lut. b. 3.7
6.
7.6.
» BO.
Prun. cer. b. 5.6.
Prun. pad. b. 27.5.
Rib. rubr. b. 28.5.
» +. 30.7.
Sal. capr. b. 27.4.
Sorb. auc. keine Bl.
| Syringa v.
De 1226;
Trientalis b. 15.6.
| Tussilago b. 20.4.
Anfang d. Blüte.
25.4.
24° 27° 6
30.4.
1.6
Gr.
Vacc. v.—i. b. 12.6.
Avena S. 9.5.
» Aehr. 13.7.
» Ernte 29.8.
Hordeum S. 30.5.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 25.8.
Secale Aehr. 11.6.
» b. 29.6.
> Ernte 8.8.
» S. 15.8.
Solan. tub. S. 7.6.
Mahen d. Wies. 10.7.
Gag. min. 1.5.
Hausjarvi, Kara. — Volkschullehrer J. Arho.
60° 48’ n. Br.;
Acer plat. BO. 5.6.
Achill. m. b. 5.7.
Aln. glut. b. 28.4.
Aln. ine. b. 26.4.
Anem. hep. b. 20.4.
A. nem. b. 29.4.
Betula b. 8.5.
» LV. 14.10.
Calluna b. 5.8.
Caltha b. 2.5.
Chrys.
Cony. maj. b.
Frag. v. b. 4.6.
» Nahe
Ledum b. 13.6.
Linnaea b. 31. x
Lonic. tat. f. 2.9.
Myrt. nigra b. 10.
7-12:
»
| Rib. rubr. b. 2
5.
leuc. b. 25.6.
20.6
2 a
Nuph. lut. b. 15.7.
Pret *sily. “bile:
Pir. mal. b. 11.6.
_ Pop. trem. BO. 10.6.
Prun. pad. b. 1.6.
Quereus BO. 12.6.
2.9
» = 8.
Rub. arct. b. 5.6.
Rub. cham. f. 25.7
Rub. 10516. 5,7
gir FOND AR
Sal. capr. b. 2.5.
Sorb. auc. keine Fr.
| Syringa v. b. 18.6.
' Trientalis b. 18.6.
Trollius b. 5.6.
| Tussilago b. 3.5.
24°50’ ©. Gr.
Nareiss. poét. b. 8.6.
Tussilago f. 20.5.
Ulmaria b. 25.7.
Vace. v.—3. b:
»
1
f. 20.
Viburn. op. b. 1:
Avena S. 5.5.
» Aehr. 18.7.
» Ernte 6.9.
Hordeum Aehr. 20.7.
» Ernte 30.8.
Tin. usit: "b "157:
Secale Aehr. 9.6.
§ Ob? 30.8
» Ernte 2.8.
N
Solan. tub. S. 5.6.
» Ernte 8.9.
Naben d. Wies. 10.7.
Bidrag t. känned. af Finl.
15
Jokioinen, Kirchdorf. — Mag. phil. S. Salmenlinna u.
Schüler O. Tähtinen.
68” 48” n. Br.; 2323020. Gr.
Achill. m. b. 29.6.
Calluna b. 20.7.
Chrys. leuc. b. 3.7.
Conv. maj. b. 15.6.
Frag. v. f. 7.7.
Linnaea b. 2.7.
Menyanth. b. 5—6.6.
Myrt. nigra. f. 15.7.
Nuph. lut. b. 6.7.
Alism. pl. 9.7.
Androm. polif. 26.5.
Camp. pat. 25.6.
€. pers. 8.7.
Cent. cyan. 25.6.
Cirs. het. 7.7.
Junip. comm. 3.7.
Lil. bulb. 3.7.
Lychn. vise. 24.6.
Pir. mal. b. 9.6.
Prun. cer. b. 7—
8.6.
Rib. rubr. f. 19.7.
Rub. aret. b. 7.6.
Rub. id. b. 1.7.
Syringa v. b. 14.6.
Trientalis b. 11.6.
Ulmaria b. 5.7.
Anfang d. Bliite.
| Majanth. bif. 16.6.
Nymph. cand. 5.7.
Pimp. sax. 10.7.
Pis. arv. 10.7.
Prunella vulg. 6.7.
Pyrol. min. 6.7.
P. rot. 3.7.
Rhamn. frang. 30.6.
Rhinanth. maj. 11.7.
|
I
Vace. vi. b. 12.6.
Viburn. op. b. 30.6.
Avena Aehr. 14.7.
Hordeum Aehr. 10.7.
Secale Aehr. 18.6.
Do Io. B70.
Mahen d. Wies. 11.7.
Ribs nigr. 27.5.
Rub. sax. 3.7.
Solan. dulce. 5.7.
Solid. virg. 13.7.
Suce. prat. 24.7.
Symphoric. rac. 9.7.
| Trif. prat. 26.6.
T. rep. 27.6.
Verb. thaps. 11.7.
Kuhmoinen, Hämepohja. — Volkschullehrer
K. Jämsänen.
QI aay n. Br.; 24” 54" ö. Gr.
Anem. hep. b. 26.4.
Caltha b. 17.5.
| Frag. VEND 860%
| Avena 8. 23.5.
| Avena Ernte 2.9.
|
|
Solan. tub. S. 31.5.
Tammela, Forssa. — Mag. phil. S. Salmenlinna u.
Schüler ©. Tähtinen.
60” 49” n. Br.; 2320208. Gr.
Acer plat. b. 7.5.
» BO. 13.5.
Aln. ine. b. 27.4.
Anem. hep. b. 18.4.
A. nem. b. 23.4.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Betula BO. 3.5.
» b. 6
Caltha b. 2.5.
Frag. v. b. 21.5.
Picea exe. b.
2.6.
Pop. trem. b. 30.4.
|
|
|
Pop. trem. BO. 28.5.
Prun. pad. b. 19—
20.5.
Sal. capr. b. 28.4.
Tussilago b. 5—8.4.
16
Lahti. — Apoteker B. Adler.
60° 59’ n. Br.; 25°39’ 6. Gr.
Acer plat. b. 11.5. Pop. trem. b.
» BO. 14.5. » BO.
27.4. | Vacc. v.—i. b. 8.6.
31.5.
Aln. glut. b. 2.5. Prun. cer. b. 18.6,
2
» f. 4328.
A. ine. 6b. 21.4. | Prun. pad. b. 27.5 —
Anem. hep. b. 20.4. | Rib. rubr. b. 20.5.
A. nem. b. 27.4. | » 15,237, Avena S&S. 9.5.
Betula BO. 6.5. | Rub: cham. b. 17.6. » Ernte 16.8.
» b. 8.5. | » f. 26.7. | Hordeum S. 3.5.
Caltha b. 27.4. | Rub. id. f. 31.7. Secale Aehr. 12.6.
Conv. maj. b. 16.6. | Sal. capr. b. 28.4. » Ernte 31.7.
Frag. v. b. 22.5. Syringa v. b. 14.6. » 8. 14.8.
Myrt. nigra b. 10.5. | Trientalis b. 17.6. Solan. tub. S. 21.5.
» Up LSB | Trollius b. 3.6. » Ernte 8.9.
Pir. mal. b. 9.6. | Tussilago b. 18.5. Trit. sat. Ernte 24.8.
Sysmä, Rapala. — Mag. phil. V. J. Musikka.
ily 27 “i. ote 5 Oe AGE.
Acer plat. LV. 26.9. | Avena 8. 18—19.5. Secale Aehr. b. 30.6.
Betula LV. 28.9. » Aehr. 11.7. » Ernte 5.8.
Brag. x. + 9.1. » Ernte 1.9. > 8. 10:8
Myrt. nigra b. 28.5. Hordeum S. 20.5. Solan. tub. S. 15.6.
» ied ENTE » Aehr. 10.7. » b: 21%
Picea exe. b. 5.6. » Ernte 17.8. » Ernte 22.9.
Prun. pad. b. 28.5. | Lin. usit. S. 25.5. Trit. sat. b. 21.7.
Rub. id. f. 2.8. » be 16.7: » Ernte 5.9.
Tilia sept. LV. 1.10. » Ernte 20.8. » 5.1958.
Vacc. v.—i. f. 30.8. | Secale Aehr. 5.6. Mähen d. Wies. 10.7.
Heinola, Marjoniemi. — Volkschullehrer J. Pekkola.
6116 Br; (2595 Gr
Aln. glut. b. 28.4. Betula BO. 6.5. Tussilago b. 30.4.
A. inc. b. 20.4. » [Dy ode
Anem. hep. b. 27.4. | Caltha b. 7.5. Avena S. 1.5.
Anfang d. Blüte.
Puls. vern. 27.4.
Bidrag t. känned. af Fin].
17
Süd-Savo, — S:t Michel (Mikkeli). — Lehrerin
GEAR ES 27000 0:
Acer plat. b. 2.6.
» BO. 7.6.
Aln. inc. b. 20.4.
Anem. hep. b. 26.4.
A. nem. b. 12.5.
Betula BO. 20.5.
» b 22.5.
Calluna b. .26.7.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 28.6.
Conv. maj. b. 12.6.
Frag. v. b. 5.6.
» f.
Linnaea b.
3.7
26.6.
Puls. vern.
I. Ehnberg.
| Myrt. nigra b. 27.5.
» ty Wo 7e
Narciss. poét. b. 8.6.
Nuph. lut. b. 28.6.
Pir. mal. b. 17.6.
Plat. bif. b. 28.6.
Prun. pad. b. 6.6.
Quereus BO. 13.6.
Rub. cham. f. 25.7. |
Rub. id. f. 1.8.
Sal. capr. b. 27.4.
Syringa v. b. 20.6.
Tilia sept. BO. 8.6.
» lo. BOLT
Anfang d. Bliite.
28.4.
Gr.
Trollius b. 12.6.
Tussilago b. 15.5.
Vacc. v.—i. b. 25.6.
» 118-8.
Viburn. op. b. 2.7.
Avena Ernte 8.8.
Hordeum Ernte 15.8.
Secale b. 26.6.
» Ernte 1.8.
Solan. tub. S. 29.5.
Mähen d. Wies. 3.7.
| Thlasp. alp. 12.5.
S:t Michel (Mikkeli). — Lektor A. W. Nordström.
Acer plat. b. 31.5.
» BO. 1.6.
Aln. ine. b. 25.4.
» BO. 2.6.
Anem. hep. b. 25.4.
A. nem. b. 8.5.
» b: 27.3.
(reichl. ).
Betula BO. 10.5.
» b. 9—10.5.
Caltha b. 27.5.
Frag. v. b. 4.6.
Myrt. nigr. b. 4.6.
Androm. cal. 8.5.
Caps.burs. past. 28.4
Croc. vern. 26.4.
Gag. min. 1.5.
Erioph. vag. 30.4.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
|
|
Narciss. poét. b. 4.6.
Pir. mal. b. 10.6.
Pop. trem. b. 29.4.
» BO. 2.6.
Prun. pad. b. 30.5.
Rub. aret. b. 30.5—
8.6.
Sal. capr. b. 18.5.
Sorb. auc. b. 12.6.
Syringa v. b. 15.6.
Tussilago b. 19.5.
Anfang d. Bliite.
Muse. botr. 26.4.
Oxal. acet. 27.5.
Prim. aur. 14.5.
P. off. 14.5.
Puls. vern. 5.5.
Avena S. 12.5.
» Ernte 16.8.
Hordeum S. 31.5—
3.6.
» Aehr. 16.7.
Secale Aehr. 11.6.
» Ernte 8.8.
Saas:
Solan. tub. S. 30.5
—8. 6.
» Ernte19.9.
Mähen d. Wies. 12.7.
| Rib. gross. 29.5.
| Scill. vern. 6.5.
Tarax. off. 27.5.
| Thlasp. arv. 20.5.
Tuss. farf. 19.5.
bo
Willmanstrand.
61° 29° n@Br:
Calluna b. 5.8.
— Professor D:r Th. Sælan.
39° 23’ ©: Gr.
Rib. rubr. f. 29.7. Sorb. auc. f. 3.8.
Rub. id. f. 28.7. (spärl.).
Ulmaria b. 17.7.
Anfang d. Blüte.
Alop. prat. 18.7. Gal. ver. 19.7. Tanac. vulg. 31.7.
Ladoga-Karelien. — Sortavala, Rautua. — Volkschul-
lehrer J. Pellinen.
61-42 Br; 2064270: Gr.
Alm. inc. b. 28.4. Betula BO. 22.5 Tussilago b. 30.4.
Anem. hep. b. 26.4 » b. 24.5. Avena S. 30.4.
A. nem. b. 4.5. Caltha b. 26.5. Hordeum S. 19.5.
Sal capr. b. 9.4.
Pälkjärvi, Alahovi. —
62
Acer plat. b. 6.6.
» BO. 10.6.
» 17V2723:9:
Achill. m. b. 25.6.
Aln. ıne. b. 30.4.
A. nem. b. 20.5.
Betula BO. 30.5.
> b. 2.6.
» LV. 22.9
Calluna b. 1.8.
Caltha b. 29.5.
Chrys. leuc. b. 5.7.
Conv. maj. b. 12.6.
Frag. v. b. 11.6.
» N Be
Ledum b. 23.6.
Linnaea b. 5.7.
Lonie. tat. b. 30.6.
» & 1428:
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigra b. 8.6.
Androm. polif. 19.6.
Cent. cyan. 14.7.
Fräulein Inez Karsten.
Anfang d. Blüte.
Croc. vern. 1.5.
| Dianth. delt. 2.7.
3. n. Br: 30°40" 0. Gr.
Myrt. nigra f. 20.7. | Tilia sept. LV. 25.9
Narciss. poét.b.10.6. Trientalis b. 15.6.
Nuph. lut. b. 17.7. Trollius b. 9.6.
Pop. trem. b. 10.5. | Ulmaria b. 15.7.
> BO.12.6. | Vacc. v.—i. b. 18.6.
| » LV. 26.9. » f. 28.8.
| Prun. pad. b. 7.6.
| > f. 30.8.
| Rib. rubr. b. 7.6. Avena S. 15.5.
| » f. 8.8. » Achr. 17.7.
| Rub. arct. b. 13.6. » Ernte 2.9.
| Rub. cham. b. 11.6. Hordeum S. 29.5.
| » E 2177 » Aehr. 14.7.
| Rub. id. b. 3.7 » Ernte 21.8.
| » FISTS: Secale Aehr. 18.6.
| Sal. capr. b. 8.5. Be |
| Sorb. auc. b. 26.6. » Ernte 15.8
| » £ 10.9: » S. 15.8.
| Syringa v. b. 23.6. Solan. tub. S. 30.5
| Tilia sept. BO. 11.6. » Ernte 28.9
| » pb. 13.8: Mähen d. Wies. 11.7
Epil. ang. 20.7.
Geran. silv. 23.6.
Bidrag t. känned. af Finl.
Til. bulb. 3.7.
Majanth. bif. 29.6.
Nymph. cand. 14.7.
Orch. mac. 17.7. |
Oxal. acet. 27.5. |
Pälkjärvi, Kirchdorf. — Pfarrer E. RB.
627 380% Br.) 3054070:
Achill. m. b. 2.7.
Aln. inc. b. 23.4.
Anem. nem. b. 1.
Betula BO. 3.6.
» b. 6.6.
» LV. 28.9.
Calluna b. 19.7.
Caltha b. 24.5.
Chrys. leuc. b. 6.7.
Conv. maj. b. 12.6.
~
J.
Pedic. pal. 18.7.
Pis. arv. 19.7.
Prim. off. 27.5.
Ran. acr. 11.6.
Rhamn. frang. 9.6.
Pop. trem. b. 2.5.
» BO. 9:6:
},
Prun. cer. b. 14.6.
Prun. pad. b. 8.6.
» f. 28.8.
Rib. rubr. b. 7.6.
» 12. 1958:
Rub. arct. b. 10.6.
Rub. cham. b. 12.6. |
Frag. v. b. 8.6. | » FOIS
» f. 10.7. Rub. id. b. 6.7.
Ledum b. 12.6. » f. 20.8.
Linnaea b. 28.6.
Myrt. nigra b. 4.6.
» fig. LHe
Narciss. poét. b. 16.6.
Nuph. lut. b. 28.6.
Picea exc. b. 10.6.
Pin. silv. b. 17.6.
Sal. capr. b. 2.5.
Sorb. auc. b. 18.6.
» f. 20.9.
Syringa v. b. 19.6.
Trientalis b. 12.6.
Trollius b. 10.6.
Tussilago b. 8.5.
Pir. mal. b. 18.6.
Androm. polif. 16.6. |
Camp. pers. 19.7.
Cent. cyan. 3.7.
Dianth. delt. 8.7.
Epil. ang. 21.7.
Erioph. vag. 8.6.
Geran. silv. 18.6.
Lar. sib. 8.6.
uly bulk 337.
| Ulmaria b. 10.7.
Anfang d. Blüte.
Majanth. bif. 25.6.
Nymph. cand. 5.7.
Orch. mac. 4.7.
Oxal. acet. 27.5.
Oxye. pal. 12.7.
Byron de.
P. rot. 4.7.
| Ran. acr. 8.6.
| Rib. gross. 6.6.
EV. 510,
19
Samb. rac. 12.6.
Solid. virg. 16.7.
| Tarax. off. 30.5.
Ele prat-e 127.
| Abe tee3, Were
Siimes.
Gr.
| WVEYges va lo Be.
» 1 1619;
Avena 8. 9.5.
» Aehr, 18.7.
| » Ernte 25.8.
| Fagop. S. 5.6.
Hordeum S. 5.6.
» Aehr. 18.7.
» Ernte 20.8.
| Lin. usit. S. 26.5.
| » los 27
» Ernte 17.8.
| Secale Aehr. 15.6.
| De ilo RNE
» Ernte 16.8.
PSs IE
Solan. tub. S. 4.6.
| » Ernte 17.9.
Mahen. d. Wies. 11.7.
R. nigr. 9.6.
Rub. arct. 10.6.
1% see 25.
Sed. acr. 10.7.
Haras Ont, AS
Trif. prat. 28.5.
T. rep. 30.6.
Vacc. ulig. 18.6.
Anfang d. Fruchtreife.
Rib. gross. 20.8.
R. nigr. 21.8.
Rub. arct. 18.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
| R. sax. 15.8.
| Trif. prat. 5.8.
I Ereps 9.8:
Vacc. ulig. 17.8.
20
Kexholm (Käkisalmi). — Student Toini Levander.
6192 n. Br; 30° We. Gr:
Acer plat. b. 20.5. | Myrt. nigra b. 22.5. | Syringa v. b. 15.6.
D BO. 6.6. » f. 20.7. | Tilia sept. b. 4.8:
Achill. m. b. 25.6. Pins silv. Io, 25:6: Trientalis b. 10.6.
Aln. ine. b. 18.4. Pir. mal. b. 12.6. Trollius b. 1.6.
Anem. hep. b. 21.4.
A. nem. b. 30.4.
Betula BO. 20.5.
» 2025:
Calluna b. 27.7.
Caltha b. 16.5.
Chrys. leuc. b. 30.6.
10.6.
Cony. maj. b.
Krag. v. by 8.6:
» Ra] Li HE
Lonic. tat. b. 14.6.
Aretost. off. 1.6.
Camp. pers. 5.6.
Crat. coce. 22.6.
Croc. vern. 18.4.
Epil. ang. 8.6.
Geran. silv. 14.6.
Luz. pil. 12.5
Salmi, Uuksu.
61°30’ n. Br.;
Aln. ine. b. 25.4.
Anem. hep. b. 18.5.
A. nem. b. 12.5.
Betula BO. 28.5.
Calluna b. 30.7.
Caltha b. 15.5.
Conv. maj. b.
Krag: v. b. 10.6.
yy otk IO
Ledum b. 18.6.
Linnaea b. 5.7.
Myrt. nigra b. 13.5.
» DENT
Nuph. lut. b. 20.7.
11.6.
‘Plat. bif. b. 26.6.
30.4.
» BO. 3.6.
Pop. trem. b.
Prun. cer. b. 10.6.
Prun. pad. b. 5.6.
Rib. rubr. b. 31.
» f. 5.8.
Rub. ıd. b. 22.6.
» f. a
Sal. capr. b. 8.5.
2
Sorb. auc. b. 12.6.
Anfang d. Bliite.
Lychn. vise. 20.6.
Majanth. bif. 12.6.
Orob. vern. 1.6.
Prim. off. 9.5.
Ran. acr. 1.6.
Rib. gross. 1.6.
R. nigr. 5.6.
| Tussilago b. 8.5.'
Ulmaria b. 8.7.
Vacc. v.—i. b. 16.6.
» f. 20.8.
| Avena Aehr. 18.7.
| Secale Ernte 2.8.
| Solan. tub. S. 1.6.
ı Mähen d. Wies. 10.7.
Rub. sax. 12.6.
Samb. rac. 6.6.
Tarax. off. 18.5.
Trif. prat. 16.6.
Dareps 20.6:
| Ulm. mont. 14.5
— Volkschullehrer J. Krochin.
Pin. silv. b. 2.7.
Pir. mal. b. 6.7.
Pop. trem. BO. 4.6.
Prun. pad. b. 9.6.
» f. 16.8.
Rib. rubr. b. 11.6.
) f. 10.8.
Rub. cham. b. 15.6.
» f. 29.7.
Rub. id. b. 26.6.
» f. 13.8.
Sal. capr. b. 8.5.
Sorb. auc. b. 20.6.
Trientalis b. 11.6.
31738 ö. Gr.
Trollius b. 5.6.
Vacc. v.—i. b. 21.6.
yh ORS:
Avena S. 25.5.
» Aehr. 15.7.
» Ernte 9.8.
Lin. usit. Ernte 3.8.
Secale Aehr. 20.6.
» b. 28.6.
» Ernte 10.8.
» §. 10.8.
Solan. tub. S. 30.5.
Mähen d. Wies. 11.7.
Bidrag t. känned. af Finl.
Süd-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. —
Feldmesser N. Molander.
625 14' n. Br.; PIS CR ö. Gr.
Acer plat. BO. 1.6. | Myrt. nigra f. 17.7. | Vace. v.—i. b. 22.6.
Achill. m. b. 28.6: | Nuph. lut. b. 3.7. » tle Als
Aln. glut. b. 2.5. | Pin. silv. b. 26.6.
A. ine. b. 26.4. Bir mal. 605.7. | Avena S. 15.5.
Anem. hep. b. 2.5. | Pop. trem. b. 8.5. | yo Aehr 11377.
Als nem. b. 8.5. » LV. 4.10. » Ernte 21.8.
Betula BO. 8.6. Prun. pad. b. 8.6. Fagop. b. 15.7.
» b. 1.6. | Rib. rubr. b. 30.5. Hordeum 8. 23.5.
-) LV. 4.10. » DAS! Dy AES Dole
Calluna b. 27.7. Rub. arct. b. 8.6. » Ernte 10.8.
Caltha ‘b. 15.5. Rub. cham. b. 2.6. | Lin. usit. b. 27.7.
Chrys. leuc. b. 30.6. » f. 4.8. » Ernte 14.8.
Conv. maj. b. 13.6. | Rub. id. b. 4.7. Secale Aehr. 15.6.
Frag. v. b. 15.6. » f. 6.8. ee
» f. 12.7. Sal. capr. b. 8.5. » Ernte 7.8.
Ledum b. 19.6. | Sorb. auc. b. 24.6. » 8. 14—21.8.
Linnaea b. 6.7. | Syringa v. b. 24.6. | Solan. tub. S. 30.5.
Menyanth. b. 17.6. | Trientalis b. 14.6. | » Ernte 11.9.
Myrt. nigra b. 31.5. | Ulmaria.b. 8.7. Mähen d. Wies. 10.7.
Anfang d. Blüte.
Androm. polif. 3.6. | Erioph. ang. 27.5. | Pedic. pal. 22.6.
Antenn. dioic. 14.6. | E. vag. 8.5. Pyrol. rot. 3.7.
Arctost. off. 27.5. Geum riv. 4.6. | P. unifl. 28.6.
Bet. nan. 2.6. | Glaux. mar. 10.7. Ros. glauc. 4.7.
Butom. umb. 25.7. | Junip. comm. 26.6. Samb. nigr. 14.6.
Calla 17.6. List. cord. 14.6. Sed. acr. 4.7.
Camp. pat. 1.7. | Luz. pil. 1.5. Tarax. off. 26.5.
C. rot. 1.7.
Car. dig. 9.5.
Cent. cyan. 3.7.
Comar. pal. 6.7. Oxal. acet. 23.5.
Epil. ang. 12.7. Oxycocc. pal. 1.7.
Majanth. bif. 29.6. Trif. prat. 27.6.
Nymph. cand. 3.7. T. rep. 27.6.
Orob. vern. 22.6. Veron. longif. 12.7.
Viol. pal. 23.5.
Vasa. — Lektor D:r phil. Hj. Hjelt.
GS)” Bye tag br UI BA CON Cr
Acer. plat. bs 3.6. | A. nem. b. 18.5. Myrt. nigra b. 30.5.
» BO. 6.6. (cult. ). | Rib. rubr. b. 1.6.
Aln. glut. b. 7.5. Betula BO. 29.5. (cult. ).
Anem. hep. b. 25.4. » b. 31.5. | Sal. capr. b. 8.5.
(cult. ).
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
No
bo
Antang d. Bliite.
Bet. verr. 31.5. Prim. off. 26—30.5. | Rib. gross. 3.6.
Croc. vern. 25.4. Ran. fie. 17.5. | Tarax. off. 28.5.
Oxal. acet. 28.5. | (cult.). | Ulm. mont. 26.5
Vasa. — Pfarrer A. Ingman.
Acer plat. b. 7.6. Prun. pad. b. 10.6. Sorb. auc. b. 30.6.
» LV. 25— | Rib. rubr. b. 6.6. (spärl.).
30.9. | (cult.). | » fast. keine
Betula LV. 18.10. » 507: Fr.
Frag.y- ib: 11.6. (eult.). | Syringa v. b. 27.6.
» 2107. Rub. cham. f. 29.7. | Trientalis b. 14.6.
Myrt. nigra f. 29.7. | Rub. id. f. 5.8. | Vacc. v.—i. b. 22.6.
Nuph. lut. b. 25.6. | Sal. capr. b. 8.5. » f.. 1.9;
Pir. mal. b. 26.6. Rib. gross. 3.6.
Nord-Tavastland. — Karstula, Kirchdorf. — Direktör
J. W. Sahlstein.
624492 sn. Bre 2521640) Gr
Acer plat. b. 7.6.
» BO. 8.6.
» LV. 9.10.
Achill. m. b. 4.7.
Betula BO. 29—
30.5.
Frag. v. b. 14.6.
» 1921526:
Myrt. nigra b. 12.6.
» FO TE
Pir. mal. b. 26.6.
Pop. trem) ib: 49%)
» BO. 5.6.
» ING 12210:
Prun. cer. b. 22.6.
Prun. pad. b. 9.6.
Rib. rubr. b. 11.6.
Rib. rubr. f. 8.8.
Rub. arct. b. 10.6.
! Rub. cham. b. 12.6.
» i, PST
Rub. id. b. 14.6.
» Hig. IMR
Balgeapr-yp 1.5:
Sorb. auc. b. 25.6.
Syringa v. b. 27.6.
Tilia sept. BO. 10.6.
Trollius b. 3.6.
Vace. v.—i. b. 20.6.
» tis DT
| Viburn. op. b. 1.7.
| Avena 8. 11.5.
» LV. 5.10.
Avena Aehr. 13.7.
» Ernte 13.9.
: Hordeum 8. 26.5.
| » Aehr. 8.7.
| » Erntel 6.8.
| Lin. usit. S. 30.5.
| » 9 307.
» Ernte 27.8.
Secale Aehr. 12.6.
ye low Bh
| » Ernte 17.8.
D S. 10.8.
Solan. tub. S. 30.5.
» Ernte
22593
Mähen d. Wies. 17
Sie
Saarijarvi, Kirchdorf. — Forster K. Brander.
62-42) in. Br: 95216403 Gr
Acer plat. 'b.728.5. | Aln.vglut., b. 625.
» BO. 7.6. A. inc. b. 26.4.
» TEMA 23095 | yy BOB: |
Achill. m. b. 26.6. | Anem. hep. b. 28.4. |
| A. nem. b. 10.5.
| Betula BO. 20.5.
» 692225:
» LiVe 1910:
Bidrag t. känned. af Finl.
Calluna b. 1.8.
Caltha b. 25.5.
Chrys. leuc. b. 6.7.
Conv. maj. b. 26.6.
Corylus b. 1.5.
Frag. v. b. 7.6.
» fel Sis
Ledum b. 20.6.
Linnaea b. 4.7.
Menyanth. b. 22.6.
Myrt. nigra b. 30.5.
» Sale.
Nareiss. poét. b. 24.6.
Nuph. lut. b. 9.7.
Pin. silv. b. 25.6.
Pir. mal. b. 25.6.
Plat. bif. b. 6.7.
Pop. trem. b. 12.5.
Prun. pad. b. 8.6.
» 19.1939:
Quercus BO. 18.6.
» LV. 15.10.
Rib. rubr. b. 26.5. |
Rub. arct. b. 11.6.
| Rub. cham. b. 10.6.
» f.
Rub. id. b. 2.7.
Sal. capr. b. 12.5.
Sorb. auc. b. 26.6.
» keine Früchte,
Syringa v. b. 26.6.
Tilia sept. BO. 9.6.
Trientalis b. 18.6.
Trollius b. 12.6.
Tussilago b. 20.5.
Ulmaria b. 19.7.
3.8.
Anfang d. Bliite.
bo
SS
Vacc. v.—i. b. 28.6.
» to Bibel
Viburn. op. b 11.7.
Avena 8. 13.5.
» Aehr. 18.7.
» Ernte 1.9.
Hordeum $. 26.5.
» Aehr. 16.7.
» Ernte 18.8.
Secale Aehr. 17.6.
» 19), te
» Ernte 11.8.
Solan. tub. S. 4.6.
» Ernte 17.9.
Trit. sat. Aehr. 20.7.
Mähen d. Wies. 18.7.
Androm. cal. 16.5. | Junip. comm. 28.6. | Oxal. acet. 31.5.
Calla pal. 27.6. Majanth. bif. 23.6. Tarax. off. 30.5.
Cent. cyan. 6.7. | Nymph. cand. 9.7.
Saarijärvi, Rahkola. —- Frau Alma Nordenstreng.
62° 42’ n. Br.; 25° 20’ à. Gr.
Acer plat. BO. 10.6.
Achill. m. b. 3.7.
Aln. inc. b. 27.4.
Anem. hep. b. 1.5.
Betula BO. 11.5.
» b. 18.5.
Calluna b. 23.7.
Caltha b. 28.5.
Chrys. leuc. b. 2.7.
Conv. maj. b. 14.6.
Frag. v. b. 8.6.
» ty dS Te
Ledum b. 18.6.
Linnaea b. 30.6.
Lonic. tat. f. 20.8.
Menyanth. b. 14.6.
Myrt. nigra f. 20.7.
Nuph. lut. b. 15.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
|
Pin. silv. b. 23.6.
Pir. mal. b. 23.6.
Plat. bif. b. 30.6.
Pop. trem. b. 7.
Prun. pad. b. 9.
Quercus BO. 23.6.
Rib. rubr. b. 7.6.
) f. 14.8. |
Rub. cham. b.
» :
Rub. id. b. 14.7.
» Sg. 12.8.
Sal. capr. b. 10.5.
Sorb. auc. b. 26.6.
Syringa v. b. 26.6.
Tilia sept. b. 25.7.
Trientalis b. 17.6.
Trollius b. 13.6.
5.
6.
Ulmaria b. 15.7.
Vacc. v.—i. b. 19.6.
) f. 4.9.
Viburn. op. b. 4.7.
| Avena 8. 25— 28.5.
Aehr. 18.7.
Ernte 5.9.
»
»
| Hordeum 8. 29.5.
» Aehr. 13.7.
» Ernte 16.8.
Lin. usit. b. 24.7.
| Secale Aehr. 18.6.
» b. 30.6— 13.7.
» Ernte 7.8.
> Ss 10
| Solan. tub. S. 3.6.
| Mähen d. Wies. 17.7.
24
Prun. cer. b. 28.6.
Androm. polif. 3.6.
Erioph. vag. 25.4.
. Nord-Savo. — Karttula, Kirchdorf. Volkschullehrer
E. Saastamoinen.
62° am Br’; 2979008: GE
Aln. inc. b.28.4. Prun. pad. b. 9.6. Viburn. op. b. 9.7.
Betula BO. 10.6. » f. 14.8.
Calluna b. 8.8. Rib. rubr. b. 10.6.
Caltha b. 5.6. » f. 12.8. Avena S&S. 4.5.
Conv. maj. b. 11.6. | Rub. cham. b. 9.6. | » Aehr. 14.7.
Frag. v. f. 14.7. Rub. id. f. 21.8. Hordeum §. 26.5.
Ledum b. 30.6. Sorb. auc. b. 28.6. » Aehr. 14.7.
Linnaea b. 7.7. Syringa v. b. 30.6. » Ernte 10.8.
Menyanth. b. 20.6. (fl. viol.). | Secale Aehr. 23.6.
Myrt. nigra b. 9.6. | » b. 5.7. y “Sb. *3.7
» 122972 (fl. alb.). » Ernte 8.8.
Nuph. lut. b. 14.7. | Trientalis b. 30.6. 1.8 108
Pin. silv. b. 30.6. | Tussilago b. 9.5. Solan. tub. S. 3.6.
Pir. mal. b. 28.6. | Vace. v.—i. b. 30.6. > b: 26.7:
Pop. trem. BO. 28.6. » SR TAGE » Ernte 19.9.
Mähen. d Wies. 17.7.
Anfang d. Bliite.
Junip. comm. 19.6.
Suonnejoki, Kirchdorf. — Arzt J. E. Rahm.
62° 384 n. Bere 27°
Achill. m. b. 30.6.
Aln. glut. b. 1.5.
A. ine. b. 21.4.
Anem. hep. b. 26.5. |
(cult.).
Betula BO. 4.6.
Calluna b. 26.7.
Caltha b. 12—17.5.
Chrys. leuc. b. 4.7.
Conv. maj.
Frag. v. b. 9.6.
» RAR
Ledum b. 18.6.
Linnaea b. 5.7.
Lonic. tat. b. 30.6.
» f. 13.8.
Menyanth. b. 8.6.
Myrt. nigra b. 3.6.
» 2 ICT:
Narciss. poét. b. 10.6.
Nuph. lut. b. 10.7.
b. °15:6-
s Gr:
Pin. silv. b. 24.6. Viburn. op. b. 6.7.
Pir. mal. b. 18.6.
Pop. trem. b. 8.5.
» LV. 4.10. | Avena S. 8.5.
Prun. pad. b. 8.6. | » Aehr. 12.7.
» f:19.8.| 9» Emte 31.¢=
| Rib. rubr. b. 6.5. 23.9.
» f. 8.8. Fagop. S. 2.6.
Rub. arct. b. 6.6. » 52119372
Rub. cham. b. 9.6. | Hordeum S. 29.5.
» SON » . Aehr. 13.7.
Bub: ad. 16.177: » Ernte 18.8.
» f. 4.8. ‚ Lin. usit. S. 9.6.
Sal. capr. b. 8.5. » Ernte 11.9.
Sorb. auc. b. 24.6. Secale Aehr. 12.6.
Syringa v. b. 24.6. pO ee IE
Trientalis b. 12.6. » Ernte 7.8
Trollius b. 16.6. AUS. 4888:
Tussilago b. 27.4. Solan. tub. S. 30.5.
Ulmaria b. 10.7. | » Ernte 17.9.
Vacc. v.—i. b. 20.6. | Mähen d. Wies. 14.7.
Bidrag t. känned. af Finl.
Air. caesp. 7.7.
Alism. pl. 12.7.
Androm. cal. 10.5.
A. polif. 9.6.
Arctost. uv.-urs.30.5.
Bet. verr. 26.5.
Card. prat. 7.6.
Cent. cyan. 5.7.
Cirs. het. 7.7.
Dianth. delt. 10.7.
Epil. ang. 7.7.
Erioph. vag. 9.5.
Geran. silv. 30.6.
Pielavesi, Kirchdorf.
632 147 n° Bri;
Syringa v. b. 30.6.
Trollius b. 7.6
Nord-Karelien.
62 10%n: Br
Acer plat. b. 8.6.
» BO. 8.6.
» LV. 25.9
Aehill. m. b. 2.7
ine. b. 25.4
Anem. nem. b. 2
Calluna De
Caltha b. 5.6.
Chrys. leuc. b. 6.7.
Cony. maj. b. 1
Frag. v. b.
» ib TE
Ledum b. 19.6.
Linnaea b. 10.7.
Lonie. tat. b. 27.6.
; f. 18.8. |
Menyanth. b. 11.6.
Myrt. nigra b. 10.6.
» f. 24.7.
Narciss. poét. b. 11.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
9.5.
1—3.6.
— Värtsilä.
Anfang d. Blüte.
Junip. comm. 22.6.
Lonic. xy]. 21.6.
Majanth. bif. 22.6.
Nymph. cand. 1.7.
Orch. mac. 3.7.
Oxal. acet. 30.5.
Oxye. pal. 3.7.
Philad. cor. 26.7.
Pimp. sax. 11.7.
Potam. nat. 3.7.
Pyrol. rot. 3.7.
P. unifl. 24.6.
Ran. polyanth. 1.7.
Avena S. 11—19.5.
Secale b. 5.7.
END eut D MIT
THE
| Rub. arct. b.
Bas cham. b.
f
Picea exc. b. 8.
Pin. silv. b. 2
Firma bat
Plat bit, bs 2%
Pop. trem.
» ER
Quercus BO.
» LV.
Rib.
»
3
1
F2
rubr. b. 8.6.
3
9
» f. 30. {Je
Sal. capr. b. 9.5.
D
Sorb. auc. b. 23.6.
; 9
— Probst M.
26° 45° 6. Gr.
| Syringa v.
bo
ot
Rhamn. frang. 30.6.
Rib. gross. 9.6.
R. nigr. 8.6.
Rub. arct. 6.6.
R. sax. 26.6.
Samb. rac. 18.6.
Solid. virg. 18.7.
Tarax. off. 30.5.
Trich. arv. 6.7.
Trif. prat. 26.6.
T. rep. 30.6.
Vacc. ulig. 14.6.
A. Levander.
Solan. tub. S. 8.6.
— Frau Nina Karsten.
30° 39’ 6. Gr.
b. 26.6.
| Trientalis b. 13.6.
Trollius b. 7.6.
| Tussilago b. 7.5.
| Ulmaria joel CD
Vace. v.—i. b. 29.6.
» 12 25.8
Viburn. op. b. 8.7
Avena S. 8.5.
» Aehr. 18.7.
» Ernte 3.9.
‚ Hordeum S226!
» Aehr. 9. IE
» Ernte 21.8.
Secale Aehr. 18.6.
py #637.
» Ernte 7.8.
» 8. 10.8.
Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 18.9.
Mähen d. Wies. 10.7.
Alism. pl. 27.7.
Bet. odor. 9.6.
Cent. cyan. 6.7.
Cirs. het. 22.7.
Crat. coce. 29.6.
Anfang d. Bliite.
| Majanth. bif. 26.6.
Nymph. cand. 15.7. |
Orch. mac. 7.7.
Orob. vern. 2.6.
Oxal. acet. 29.5.
R. gross. 8.6.
R. nigr. 8.6.
Rub. aret. 9.6.
Samb. rac. 12.6.
Solid. virg. 16.7.
Daphn. mez. 6.5. Pedic. pal. 4.7. Tanac. vulg. 29.7
Dianth. delt. 18.7. Pis. arv. 10.7. Tarax off. 3.5
Epil. ang. 19.7. Pyrol. min. 11.7. Trich. arv. 10.8.
Erioph. vag. 26.5. P-,206:53-7: Trif. prat. 30.6.
Geran. silv. 1.7. Ba unit) gage T. rep..127
Lil. bulb. 7.7. Ran. acr. 28.5. Verb. thaps. 22.7.
Lychn. visc. 28.6. Rib. aur. 9.6.
Anfang d. Fruchtreife.
Erioph. vag. 5.6. | Rub. arct. 23.7. | Tarax. off. 4.6.
Rib. nigr. 8.8.
Liperi, Käsämä. — Landwirt J. Puhakka.
62° 20.0, Br 295307 KD (ER
Aln. glut. b. 4.6. | Prun. pad. f. 27.8. | Hordeum Aehr. 12.7.
AS ine: jb, 3:6: | Rib. rubr. b. 8.6. » Ernte 25.8.
Betula BO. 24.5— | » i, 2657, | suse ss 2076:
5.6. | Rub. id. b. 6.7. | » b. 25.7.
» DV 100 » f. 2.8. | » Ernte 26.8.
Calluna b. 10.8. | Sorb. auc. b. 16.6. | Secale Aehr. 13.6.
Chrys. leuc. b. 6.7. | Syringa v. b. 26.6. | de Bor.
rag: vr b.410:6: | Vacc. v.—i. b. 24.6. | » Ernte 3.8.
» 14.7. | » 130: » §. 12.8.
Myrt. nigra b. 7.6. | | Solan. tub. 8S. 3.6.
» do! | » Ernte 20.9.
Nuph. lut. b. 20.7. | Avena S. 22—26.5. | Trit. sat. Aehr. 10.7.
Pir. mal. b. 23.6. | » Aehr. 18.7. | Mähen d. Wies. 10—
Pop. trem. LV. 5.10. | » Ernte 20.8. | 13.7.
Brun: pad. b. 10.6. | Hordeum S. 23.5. |
Joensuu. — Arzt O. A. Kosonen.
62407 ma Bra; 476435, O. (Ck.
Acer plat. BO. 8.6. | Calluna b. 4.8.
» LV. 29.9. | Caltha b. 26.5.
Achill. m. b. 12.7. | Chrys. leuc. b. 10.7.
Aln. inc. b. 29.4. ı Conv. maj. b. 14.6.
Betula BO. 3.6. | Frag. v. b. 8.6.
Loy, ALG. | » ty WT
> SLAY | Linnaea b. 30.6.
Myrt. nigra b. 13.6.
» iy eal yrs
Nuph. lut. b. 12.7.
Pin. silv. b. 22.6.
| Pir. mal. b. 25.6.
Plat. bif. b. 1.7.
| Pop. trem: b. 8.3.
Bidrag t. känned. af Finl.
11.10.
Pop. trem. BO. 10.6.
» LV. 3.10.
Prun. pad. b. 8.6.
Quereus BO. 18.6.
Rib. rubr. b.
» f.
ad bil
» if (Gh
Sorb. auc. b.
Syringa v. b.
5.6.
3.8.
0.7.
8.
20.6.
20.6.
ID
1
Tilia sept. BO. 14.6. | Avena Achr. 13.7.
» b. 1.8.
Trientalis b. 11.6.
Trollius b. 17.6.
Tussilago b. 7.5.
Vacc. v.—1.
b. 15.6.
Hordeum Aehr. 15.7.
» Ernte 8.8.
Secale Aehr. 15.6.
Nor. {Hk
» Ernte 3.8.
DE So ee
Solan. tub. S. 2.6.
» Ernte 23.9.
Mähen d. Wies. 10.7.
Onega-Karelien. — Suojärvi, Leppäniemi. —
Forstwärter E. Mäntyvaara.
62° 14m: Bri;
Achill. lon Gaye
Aln. ine. tsi 27.4.
Betula b. 29.5.
Calluna b. 23.7.
Chrys. leuc. b.
Conv. maj. b.
Frag. v. b. 9.6.
» tig UO) 7%
Ledum b. 23.6.
Menyanth. b. 13.6.
Myrt. nigra f. 20.7.
Pin. silv. b. 24.6.
Bir malssb23:6:
Fl.
13.6.
| » f. 20.8.
| Rib. rubr. b. 9.6.
» f. 5.8.
Rub. arct. b. 13.6.
Rub. cham. b. 13.6.
» ig BL Te
Rüb' mek pr 437:
» f. 6.8.
Sal. capr. b. 7.5.
Sorb. auc. b. 25.6.
Syringa v. b. 28.6.
Trientalis b. 13.6.
320 2500:
| Prun. pad. b. 8.6.
Gr.
| Avena 8. 30.4.
|
|
| Solan. tub. $.
» Ernte 28.8.
| Hordeum 8. 27.5.
» Ernte 14.8.
An. usit. b. 20.7.
» Ernte 10.8.
| Secale Aehr. 13.6.
ye bs AG:
» Ernte 10.8.
Sh HOSS.
l7—
ale:
» Ernte 25.9.
Op. tremp.7 2.9. Vace. v.—i. b. 24.6. | Mähen d. Wies.
» BO. 9.6. » f. 28.8. 17.7
Mittel-Ostrobothnien. — Esse, Öfveresse. — Volk-
schullehrer J. Finnäs.
645357 ne Br 23.1717 0, Gr
Achill. m. b. 28.6. | Linnaea b. 2.7. Prune cer. bs) 29/6.
Betula BO. 30.5. | Menyanth. b. 14.6. | Prun. pad. b. 12.6.
» b. 10.6. | Myrt. nigra b. 8.6. | » 2700;
» JUNG UA, ni » 20.42 Mb erubr br 27.6.
Calluna b. 28.7. | Nuph. lut. b. 5.7. » f. 3.8.
Caltha b. 15.5. | Picea exe.’ b. 20:6: Rub. aret. b. 13.6.
Chrys. leuc. b. 4.7. | Pin. silv. b. 27.6. Rub. cham. b. 5.6.
Conv. maj. b. 11.6. | Pir. mal. b. 26.6. » 1s BS Te
Frag. v. b. 12.6. | Pop. trem. b: 26.5. | Rub. id. b. 1.7.
» float: » BO. 8.6. » 115, (Oe
Ledum b. 20.6. » LV. 14.10. | Sorb. auc. b. 24.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
28
Sorb. auc. f. 6.10.
Syringa v. b. 26.6.
Trientalis b. 15.6.
Ulmaria b. 8.7.
Vacc.
Perho, Möttönen.
63° 12’ m
Achill. am: bl 9.7.
Aln. glut. b. 8.5.
Betula BO. 12—
20.5.
» b. 8.5.
Caltha b. 11.5.
Frag. v. b. 12.6.
» fe CEST:
Ledum b. 10.6.
Myrt. nigra b. 12.6.
» f, 207.
Pind Sivar Al 8 RE |
Pop. trem. b. 10.5.
» BO. 10.6.
Prun. pad. b. 7.6.
Kajanisch-Ostrobothnien. — Puolanka,
Polizeibeamter R.
59%. n. BES 97°
| Rub.
| Sorb. auc. f.
| Vacc. v.—i. f. 4.9.
64°
Calluna b. 24—29.7.
Caltha b. 14.6.
Myrt. nigra b. 11.6.
» f. 14.7. |
18.6. |
| Avena S. 15—17.5.
Prun. pad. b.
Rib. rubr. f. 4.9.
Rub. arct. b. 30.6.
Rub. cham. b. 16.6.
» i A 7
v.—i. b. 25.6.
5.9
Lin.
| Rub. arct.
Avena S. 15.5.
» Aehr. 16.7.
» Ernte 22.8.
Hordeum §. 24.5.
» Aehr. 10.7.
» Ernte 17.8.
usit. b. 20.7.
Bri 249
Rib. rubr. b. 9.6.
» f. 5583
b. 11.
Rub. cham. b. 3
£02
Rub. 2
» TA 16.8.
| Sal. capr. b. 1—3.5.
Sorb. auc. b. 27.6.
Syringa v. b. 29.6.
Trollius > 3. 6.
Vaece x: b: 21.6.
» 7 26.8.
Viburn. op. b. 15.7.
id. f. 14.8.
17.8.
» Ernte 4.9.
| Hordeum S. Pi
30:3
| Hordeum S.
Secale Aehr. 17.6.
> BI 2:7
» Ernte 12.8.
75,0
Solan. tub. S. 31.5.
» Ernte 17.9.
Mähen d. Wies. 18.7.
— Volkschullehrer S. Salotie.
6. Gr.
| Avena b. 16—20.5.
» Ernte 28.8.
22 —
26.5.
» Aehr. 14.7
Lin. usit. S. 6.6.
» b. 30.7.
Secale Aehr. 23.6.
>» IE 107%
» Ernte 8.8.
» DS. 12.8.
Solan. tub. S. 29—
31.6.
» Ernte 15.9.
Mahen d. Wies. 18.7.
Kivarinjärvi. —
Alliniemi.
43’ 6. Gr.
Hordeum Aehr. 28—
30.6.
| » Ernte 28.8.
| Secale Aehr. 26.6.
| » Ernte 2—6.9.
» 8. 20—28.7
| Solan. tub. S. 2.6.
| Mahen d. Wies.
18.7.
Sotkamo, Yli-Sotkamo. — Agronom H. B. Äström.
64° TBE:
Achill.
Aln.
m. b. 28.6.
me. b28275
Betula BO. 1.6.
» b. 5.6.
289780:
Gr.
Calluna b. 5.8.
Caltha b. 4.6.
Bidrag t. känned. af Finl.
“
Chrys: leuc. b. 8.7. | Rib. rubr. f. 11.8.
Conv. maj. b. 20.6. | Rub. arct. b. 24.6.
Frag. v. b. 12.6. | Rub. cham. b. 15.6.
» 1123 METER » f. 28.7
Ledum b. 26.6. Rub. id. b. 2.7
Linnaea b. 1.7. » PARTONS:
Menyanth. b. 18.6. | Sal. capr. b. 8.5.
Myrt. nigra b. 10.6. | Sorb. auc. b. 26.6.
» 17223057. » f. 15.9.
Nuph. lut. b. 9.7. Syringa v. b. 25.6.
Pin. silv. b. 24.6. Trientalis b. 23.6.
Plat. bif. b. 9.7. Trollius b. 19.6.
Pop. trem. b. 13.5. | Ulmaria b. 20.7.
» BO. 31.5. | Vacc. v.—i. b. 30.6.
Prun. pad. b. 9.6. » f. 28.8.
» f. 25.8. | Valourm op. b. 15.7.
Rib. rubr. b. 12.6.
Nord-Ostrobothnien.
Avena 5. 16.5.
» Aehr. 16.7.
» Ernte 2.9.
| Hordeum S. 26.5.
» Aehr. 14.7.
» Ernte 15.8.
usit. S. 19.6.
» lop DST
» Ernte
10.9.
20.6.
Lin.
Secale Aehr.
>» Jos SL.
» Ernte 15.8.
SOEs:
| Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 18.9.
— Uleaborg (Oulu).
| Mähen d. Wies. 17.7.
Provinzial-
Arzt 8. W. Liljeblom.
GH? 14 in, Br:
Acer plat. b. 11.6.
Nuph. lut. b. 7.7.
» BO. 13.6. | Pin. silv. b. 30.6.
Achill. m. b. 4.7. | Pir. mal. b. 25.6.
Aln. inc. b. 6.5. Pop. trem. b. 10.5. |
Betula BO. 28.5. | » BO. 12.6.
» b. 4.6. Prun. pad. b. 14.6.
Calluna b. 3.8.
Caltha b. 29.5.
Chrys. leuc. b. 10.7.
Rib. rubr. f. 7.8.
Rub. arct. b. 15.6.
Conv. maj. b. 15.6. » 227.
Frag. v. b. 16.6. Rub. id. b. 5.7.
Ledum b. 1.7. » f. 16.8.
Linnaea b. 4.7.
Menyanth. b. 31.5.
Myrt. nigra b. 10.6.
Sal. capr. b. 12.5.
Sorb. auc. b. 26.6.
Syringa v. b. 1.7.
Rub. cham. b. 13.6.
25? 27" ö. Gr:
Trollius b. 14.6.
| NEG. vi 10. IST
» f. 25.8.
| Avena 8. 16.5.
| » Ernte 21.8.
Hordeum S. 30.5.
» Ernte 14.8.
Secale Aehr. 24.6.
Demi de
» Ernte 12.8.
» §. 12.8.
| Solan. tub. S. 3.6.
» Ernte 12.9. -
» f. 22.7. | Trientalis b. 18.6. | Mähen d. Wies. 13.7.
Tornio. — Lektor V. Ollila.
ÖS Bil" ta, [ee DA II &, Che
Acer plat. BO. 18.6. | Conv. maj. b. 24.6. | Prun. Au b. 23.6.
Achill. m. b. 2.7. INTAG Wo to, Kole f. 18.7.
Aln. ine. b. 9.5. Ledum b. 27.6. Rib. rubr. b. 11.6.
Betula BO. 12.6. | Myrt. nigra BS a .6. | te BUT.
Caltha b. 28.5. | » a ia Rub. ee b. 7.6.
Chrys. leuc. b. 30.6. | Pop. trem. © 0,
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
Rub. cham. b. 20.6.
2
y
0
Rub. cham. f. 19.7. |
Sal. capr. b. 21.5. |
Syringa v. b. 10.7. |
Trientalis b. 21.6.
Vacc. v.—i. b. 15.6.
Lappland. — Kemijärvi,
Secale Aehr. 26.6.
» Ernte 18.8.
Solan. tub. S. 9.6.
» Ernte 19.9.
| Mähen d. Wies. 14.7.
Avena 98. 23.5.
» Aehr. 15.7.
» Ernte 8.9.
Hordeum $. 2.6.
» Ernte 12.8.
Kirchdorf. Postverwalter
K. W. Heikinheimo.
66° 43’ ns Bris 299276! Gr.
Achill. m. b. 10.7.
Betula BO. 10.6.
» LV. 30.9.
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 9.6.
Chrys. leuc. b. 10.7.
Conv. maj. b. 5.7.
Frag. v. b. 130.6:
» 1, PASS Tc
Ledum b. 26.6.
Linnaea b. 4.7.
Myrt. nigra b. 10.6.
Inari, Muddusjärvi
69°
Betula BO. 12.6.
» LV. 28.9.
Calluna b. 1.7.
Chrys. leuc. b. 2.7.
Ledum b. 2.7.
Menyanth. b. 3.7.
Myrt. nigra b. 30.6.
» ifs SER
Nuph. lut. b. 10.7.
Pop. trem. BO. 27.6. |
ING 2158)
»
eed Ds Xo) bu =n) o nl a
Myrt. nigra f. 3.8. Ulmaria b. 13.7.
Nuph. lut. b. 11.7. | Vace. v.—i. b. 28.6.
Pin. silv. b. 29.6. » 1.4820.
Pop. trem. LV. 30.9.
Prun. pad. b. 25.6. Hordeum S. 24.5.
Rub. arct. b. 17.6. » Aehr. 11.7.
Rub. cham. b. 11.6. | » Ernte 14.8.
» f. 25.7. | Secale Aehr. 30.6.
(evo, wel 195 (7 » Mb: 167:
Solan. tub. S. 26.5.
» Ernte 12.9.
Mahen d. Wies. 27.7.
» tose:
Sorb. auc. b. 5.7.
, Thule. — Forster M. W. Waenerberg.
61 Br 272127790 (Cae,
Trollius b. 28.6.
Prun. pad. b. 30.6.
» keine Früchte. | Ulmaria b. 20.7.
| Bibr rübr>3p730%6.. ı Vaee nz lök Zl
| » f. 10.8. » ale:
| Rub. arct. b. 26.6.
Rub. cham. b. 26.6.
» f. 26.7. | Solan. tub. S. 8—
Rub. id. b. 10.7. 14.6.
Sorb. auc. b. 3.7. » Ernte 9—
» keine Früchte. 1289:
| Trientalis b. 2.7. Mahen d. Wies. 26.7.
BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN.
PPLANZENPHANOLOGISCHE BEOBACHTUNGEN
FINLAND
1917
ZUSAMMENGESTELLT
V. F. BROTHERUS
— Mer
ee GFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG
RTM," =a
wh aaa. Tr 79,7 se
Zul Sut 2 TAC +, nr
"Syraga vw. 5, Ti ’ |
LÄ
gr
jefristiw b, 21.4 Halden 8, 20
Vers, vt b tet + 1. Bote MAR,
) Lappland 4 Ivar hijärvi, Kirch
-
Mis: ur, Mert. hiera fi ME . maria bo 13%
; 4 Nay de, be 14.7 Ving Se. 7 = 4
mii 4 ” in T1 %. 20 ts
en um, K =i Vita a. on Pay
rh, 10,7. Vi: » obe IR
‘4 7: 1 ein ah ar Ab. 1 §. 2 Emteil
Un « 6 301 Pe Avhe. 4
AMEN RE TT prit Le RM
oh 26.6 : “8. Solan. tur: "5
Be me Sol by fine. N Erne I
Merk, wig 10.0, | Trot tet à Mahon d, WW $7
RE IREUFCHLET AU Ur cner ee
5 h : É EAU fi
so ih, “Mare ANAL © (re
\ A f 7 LA TT
ds BO. 1216: BERO | Trois ty Es |
2 BP. ti LA i - a Winns Fe ne L tr u ria ke ae
alles h 4. EU pit Fi 7
A ar | 7 4 ice £ u ER Rs +
PET ÿ 1 Rub, et, E90 I —
VE FE ; Rab, ob NME | | +
ae Saree | er te ET, | Sul, th, ue
se ok BE 2.5 Ral: il : ser T, | pe ME h
pie Pit bh FO. 5 | Seh, wre cy a A PRE: Bos ov Ernts we
Pon. ot, BO: 37 6 ine Beute | 13
ig ri. Pr ET : Wa em yh, des |
e 2HÖNDRI2.EH
BASORETEA VRAI OO URS RITA ARTARO exovonsaan
OOF
Abkürzungen.
b. erste normale Blüten offen.
f. erste normale Früchte reif.
BO. erste normale Blattoberfläche sichtbar; Laub-
entfaltung.
LV. allgemeine Laubverfärbung; über die Hälfte
sämmtlicher Blätter an der Station verfärbt.
Die Ziffern bezeichnen Tag und Monat.
Siidwestliches Finland. — Sagu, Osmalahti. — Fraulein
»
ste
Ra 22
Anem. hep. b. 27.4.
A. nem. b. 5.5.
Betula BO. 23.5.
» D. 31.5;
$ tive 20-10.
Calluna b. 23.7.
Caltha b. 20.5.
Chrys. leuc. b. 14.6.
Cony. maj. b. 7.6.
Corylus b. 22.4.
Frag. v. b. 25.5.
ÿ f. 24.6.
Ledum b. 10.6.
Linnaea b. 24.6.
Myrt. nigra b. 30.5 » b: 237:
» ENST. » LV. 18.10.
Narciss. poét. b.29.5. | Trientalis b. 7.6.
Pin. silv. b. 14.6. | Trollius b. 14.6.
Finby. — Hakkala. — Dorfschullehrer A.
60° 8’ n. Br.:
| Calluna b. 27.7.
| Caltha b. 22.5.
| Chrys. leuc. b. 21.6.
Acer plat. b. 31.5.
» BO. 30.5.
» LV. 16.10.
Achill. m. b. 24.6.
Aln. glut. b. 12.5.
Anem. hep. b. 22.4.
A. nem. b. 12.5.
‘Betula b. 25.5.
» LV. 24.10.
Selma Henricsson.
60° a, m Pr:
| Pir. mal. b.
10.6.
Plat. bif. b. 16.6.
Pop. trem. b. 22.5.
» BO. 2.6.
22.10.
» LV.
Prun. cer. b. 5.6.
Prun. pad. b. 7.6.
» fs Ase
| Quercus BO. 3.6.
» LV.
Re bio ME
» wre
| Rub. aret. b. 29.5.
Rub. id. b. 20.6.
» 2: 237:
| Sal. capr. b. 22.5.
| Tilia sept. BO. 1.6.
Sorb. auc. b. 12.6.
» £19:
Syringa v. b. 13.6.
23° 2. 6 Ges
Cony. maj. b. 4.6.
Frag. v. b. 27.5.
» f. 24.6.
Ledum b. 6.6.
Linnaea b. 20.6.
Myrt. nigra b. 27.5
26.10.
22° 35’ ©. Gr.
Tussilago b. 29.4.
Ulmaria b. 4.7.
Vacc. v.—i. b. 12.6.
» f. 25.8.
Viburn. op. b. 25.6.
Avena S. 11.5.
» Aehr. 2.7.
» Ernte 13.8.
Hordeum S. 31.5.
» Aehr.. 2.7.
» Ernte 10.8.
Lin. usit. S. 29.5.
» 6.19%
» Ernte 14.8.
Secale Aehr. 3.6.
» 5.7176:
» Ernte 2.8.
» S. 20.8.
Solan. tub. S. 29.5.
» Ernte25.9.
| Trit. sat. Ernte 10.8.
» S: 21.8:
Mähen d. Wies. 10.7.
Salovaara.
15m.ü.d.M.
| Myrt. nigra. f. 14.7.
i Nuph. lut. b. 18.6.
Picea exc. b. 2.6.
Pin. silv. b. 16.6.
Bir. mal br 108:
Plat. bif. b. 17.6.
Pop. trem. b. 23.5.
» BO. 2.6.
» LV. 1810;
Bidr. t. kinne d. af Finl.
Prun. cer. b. 7.6.
Prun. pad. b. 1.6.
Quercus BO. 7.6.
» LV, 20.10.
Rib) rubr: be 2725.
» ig eee
Rub. arct. b. 3.6.
Rub. id. b. 22.6.
(cult. ).
» 1.295274
Sal. capr. b. 21.5.
Sorb. auc. b. 14.6.
Syringa v. b. 12.6.
Tilia sept. b. 20.7.
» LV. 14.10.
Trientalis b. 1.6.
Tussilago b. 19.4.
Vace. v.—i.
» td:
| Avena S. 7.5.
» Aehr. 2.7.
» Ernte 13.8.
| Hordeum $. 18.5.
» Aehr, 1.7.
ISO
| »
| Solan. tub. S. 21.5.
Hordeum Ernte 8.8.
hin’ usıt 8, 25.5:
) Daas
| Secale Aehr.
) b. 1736;
» Ernte 23.7.
S. 14.8.
—4.6.
» Ernte 24.9.
Trit. sat. Ernte 10.8.
» S. 15.8.
Mähen d. Wies. 2.7
Nyland. — Ekenäs. — Provinzial-Arzt R. Fabritius.
59° 58’ n. Br.;
Acer plat. b.
>|
Aln. glut. b.
3) |
(einz.).
A. nem. b. 14.5.
(zieml. Be
Betula B.O. 23.5
» baie bs
Caltha b. 23.5.
239 21.10. Gr:
Myrt. nigra b. 26.5.
Pop. trem. b. 5.5.
Rib. rubr. b. 27.5.
Sal. capr. b. 20.5.
| Tussilago b. 2.5.
Esbo, Mäkkylä. — Doctor Juris A. W. Gadolin.
| Prun. pad. b. 2.6.
| Sal. capr. b. 20.5.
. | Sorb. aue. b. 13.6.
| Syringa v. b. 13.6.
. | Tussilago b. 3.5.
| Ulmaria b. 30.6.
| Philad. cor. 5. ae
Prim Moflf2 22)
60° 13’ n. Br.; 24° 50’ 6. Gr.
Acer plat. BO. 3.6. | Betula LV. 26.10.
» LV. 178407 | Bras! v. b:030.5:
Anem. hep. b. 22.4. | Myrt. nigr. b. 28.5
A. nem. b. 4.5. Narciss. poét. b.
Betula BO. 23.5. 29.5
EP mals bte
Anfang d. Blüte.
Achill. ptarm. 5.7. | Drab. vern. 23.5.
Alop. prat. 8.6. | Epil. ang. 14.7.
Anem. ran. 14.5. | Gag. min. 11.5.
Barb. vulg. 3.6.
Capsella 26.5. |
Chrysospl. alt. 8.5. | 1
Coryd. sol. 8.5. | à
Croc. vern. ee a |
Dact. glom.
Dicentr. an ne 6.
Nat. o. Folk, H. 80, N
| Iris pseud. 22.6.
| Merc. per. 29.5.
Myosurus 26.5.
Narciss. pseudon.
14.5.
Orob. vern. 29.5.
Oxal. acet. 23.5.
Ran. fic. 13. 5
Stell. med. 26.5.
marax. off. 2525.
Veron. cham. 14.6.
Wie-terace: 11.7.
Viol. pal. 24.5.
VIELLIEH2 RD.
Helsingfors. — Professor Dr Th. Saelan.
60° 10’ m. Bri 2495716; Gr.
Acer plat. b. 30.5.
» BOT 146:
» LV.
Achill. m. b. 28.6.
Aesc. BO. 8.6.
» b. 19.6. (spärl.).
Aln. glut. b. 14.5.
» BO. 1-9.6.
A. nem. b. 22.5.
Betula BO. 25.5.
» b. 29.5.
» LV.
Acer tat. 22.6.
Alliar. off. 9.6.
Alop. prat. 13.6.
Antenn. dioic.
Anthox. od. 13.6.
Aquil. vulg. 18.6.
Barb. vulg. 10.6.
Berb. vulg. 19.6.
Camp. rot. 28.6.
Carag. arb. 3.6.
C. frutesc. 16.6.
Conv. Polyg. 10.6.
Corn. alb. 19.6.
Crat. cocc. 15.6.
Drab. vern. 17-22.5.
Epil. ang. 5.7.
13.10.
15—21.
10.
13.6.
Caltha b. 28.5.
Chrys. leuc. b. 26.6.
Frag. v. b. 1.6.
Lonic. tat. b.
Myrt. nigra b. 31.5
Piny sily,)( be 13.6.
Pir. mal. b. 12.6.
Pop. trem. b.
» LV.
Quercus BO. 4.6.
Rib-rubr bs 1456;
Anfang d. Bliite.
Frax. exc. 6.6.
Gag. min. 25.5.
Geum. urb. 3.7.
Junip. com. 19.6.
Lam. alb. 6.6.
Lath. prat. 20.6.
Lychn. dioic. 14.6.
Majanth. bif. 18.6.
Myosur. min. 28.5.
Oxal. acet. 26.5.
Phleum prat. 2.7.
Ran. acr. 14.6.
R. auric. 13.6.
Rib. gross. 4.6.
R. nigr. 9.6.
Sal. aur. 3.6.
177.8.
18.5.
» BO. 6.6. |
15.10. |
Prun. cer. b. 8—9.6.
Rub. id. b. 26.6.
Sal. capr. b. 26.5.
|Sorb. auc. b. 12—
| 14.6,
» fö. 1029:
| Trientalis b. 14.6.
Tussilago b. 17.5.
| Ulmaria b. 8.7.
| Vace. v.—i.
‘Solan. tub. 8. 6.6.
Mahen d. Wies. 8.7.
S. phylicif. 24.5.
Samb. rac. 8.6.
Sed. acr. 27.6.
Sil. infl. 2.7.
Solid. virg. 5.7.
Sorb. ar. 19.6.
S. fenn. 15.6.
S. scand. 17.6.
Syring. jos. 27.6.
Tarax. off. 28.5.
Trif. prat. 16.6.
T. rep: 2026,
Ulm. mont. 25.5.
Veron. cham. 17.6.
Viol. can. 13.6.
Nurmijärvi, Kirchdorf. — Arzt. P. Z. Collan.
60° 27’ n. Br.;
Caltha b. 24—25.5.
Acer plat. b. 30.5.
» BO. 2.6.
Aln. glut. b. 23.4.
Anem. hep. b. 27.4.
(einz.).
» 193 Wi
(reichl.).
A. nem. b. 13.5.
Betula b. 28—30.5.
Calluna b. 28.7.
24° 49’ 6. Gr.
Pir. mal. b. 11.6.
Chrys. leuc. b. 27.6. | Plat. bif. b. 25.6.
Cony. maj.
Frag. v. b. 30.5.
Ledum b. 15.6.
Linnea b. 2.7.
Myrt. nigra b. 28.5.
» flat
Nuph. lut. b. 24.6.
b. 6.6.
(einz.).
Pop. trem. b. 15.5.
» BO:7246:
b. 1-2.6.
£78
Quercus BO. 4.6.
Rub. arct. b. 30.5
Rub? id. bal 6:
» fe" Dios ihe
Bidrag t. känned. af Finl.
b. 13.6.
LÄ
Sal. capr. b. 16.5.
| Vaee. v.—i. f. 26.8.
—]
Secale Aehr. 11.6.
Sorb. auc. b. 12.6. — » b. 20.6.
Syringa v. b. 11.6. | Avena Aehr. 6.7. » Ernte 28-30.7
Trientalis b. 11.6. » Ernte 13— !Solan. tub. S. 29.5
Trollius b. 3.6. (einz.). | 19.8. —2.6.
Tussilago b. 12.5. Hordeum S. 20.5. » Ernte 19.9.
Ulmaria b. 10.7. » Aehr. 5.7. | Trit. sat. Ernte 6.8
Vace: v.—i. b» 11.6. » Ernte 14.8. | Mähen d. Wies. 3.7
Nurmijarvi, Rajaniemi. — Lektor A. W. Nordström.
Acer plat. b. 31.5.
Achill. m. b. 20.6.
Anem. hep. b. 3.5.
Calluna b. 21.7
Chrys. leuc. b. 24.6.
Conv. maj. b. 8.6.
Frag." v. b. 6.6.
» f. 24.6.
Ledum b. 10.6.
Linnaea b. 21.6.
Lonic. tat. b. 20.6. |
Menyanth. b. 8.6.
Myrt. nigra b. 31.5.
» Lst SKE
Narciss. poét. b. 3.6.
Nuph. lut. b. 20.6.
Pin. silv. b. 8.6.
Bir: mal. be 1.6:
Plat. bif. b. 23.6.
Pop. trem. BO. 31.5. |
Achill. ptarm. 12.7.
Aegop. podagr. 24.6.
Agrostis vulg. 3.7.
Air. caesp. 20.6.
A. flex.
Alchem.
Antenn.
Anthem. arv.
Anthox. od. 17.6.
Arab. aren. 15.6.
Aron. amel. 8.6.
Artem. abs. 4.8.
Barb. vulg. 8.6.
Brass. camp. 20.6.
" Calamagr. lanc. 19.7.
Calla pal. 28.6.
Camp. cerv. 19.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Prun. cer. b. 1.6.
Prun. pad. b. 3.6.
Ribs furs bs 5:56:
» Dee
| Rub. arct. b. 6.6.
I Rub. cham. b. 6.6.
| » FRONT
MR To el br 216:
| » fe 2.8.
| Sorb. auc. b. 5.6.
» 78.15.98
Syringa v. b. 11.6.
Trientalis b. 8.6.
Trollius b. 11.6.
Ulmaria b. 6.7.
Vace. v.—1i.
» TT:S:
Viburn. op. b. 1.7.
I
|
|
|
||
Anfang d. Bliite.
C. glom. 25.6.
C. pat. 17.6.
C. persicif. 7.7.
C. rot. 26.6.
| Carag. arb. 10.6.
i Carum carv. 16.6.
Cent. cyan. 20.6.
Cerast. arv. 21.6.
Ceref. silv. 12.6.
Chenop. alb. 12.7.
| Cirs. het. 30.6.
| C. lane. 2.8.
Comar. pal. 28.6.
Corn. sangu. 19.6.
Dact. glom. 20.6.
Dianth. delt. 25.6.
| Epil. ang. 25.6.
b. 10.6.
| Avena Aehr. 6.7.
» Ernte 7.8.
Hordeum S&S. 29.5.
| » Aehr. 1.7.
» Ernte 11.8.
usit. S. 29.5.
» bs hose
» Ernte
18.8.
Secale Aehr. 12.6.
» b. 20.6.
» Ernte 30.7.
» S. 16.8.
Solan. tub. Ernte 14.
Q-
Trit. sat. Ernte 10.8.
» IS TE
28.8.
TETE
Lin.
Weaken de Wies.
|Erig. acr. 27.6.
| Erioph. vag. 6.6.
|Erys. cheir. 10.6.
| Euphr. off. 30.7
ı Fest. ov. 20.6.
Frag. coll. 18.7.
Fumar. off. 3.7.
Galeops. tetr. 20.7.
G. versic. 20.7.
Galium bor. 22.6.
G. trif. 20.6.
Geran. silv.
Geum riv.
Gnaph. silv. 29.7.
Gymn. con. 30.6.
Hier. aur. 23.6.
H. glom. 17—24.6.
10.6.
11.6.
8
H. mur. 22.6.
H. Pil, 49.6:
Hyp. quadr. 6.7.
Hypoch. mac. 25.6.
Iris pseud. 25.6.
Lam. alb. 11.6.
Lath. pal. 7.7.
L. prat. 18.6.
Leont. aut. 10.7.
Levist. off. 8.7.
Lil. bulb. 6.7.
Luz. camp. 18.6.
Lychn. fl.-cuc. 22.6.
Majanth. bif. 16.6.
Matr. inod. 22.6.
Melamp. silv. 18.6.
Molin. coer. 30.7.
Myosot. arv. 20.6.
Nymph. cand. 20.6.
Orch. mac. 23.6.
Oxycocc. pal. 12.6.
Paeon. rubr. 20.6.
Peuc. pal. 4.8.
Phleum prat. 3.7.
Pimp. sax. 13.7.
Pis. arv. 10.7.
Plant. maj. 10.7.
Poa nem. 20.6.
P. prat. 20.6.
| P. triv. 20.6.
| Polyg. avic. 27.7.
| P. vivip. 26.6.
| Potent. arg. 23.6.
| P. frut. 20.6.
P. norv. 5.7.
P. torm. 17.6.
Prunell. vulg. 29.6.
|Pyrol. min. 27.6.
P. rot. 29.6.
Ran. acr. 18.6.
R. aur. 5.6.
R. rep. 20.6.
| Rheum rhap. 16.6.
Rinanth. maj.
| Rib. aur. 5.6.
Ros. can. 20.6.
| Rub. sax. 11.6.
|Sinap. arv. 21.6.
Solid. virg. 2.7.
|Sonch. arv. 29.7.
Sperg. arv. 20.7.
Stell. gram. 20.6.
S. med. 9.7.
Syring. jap. 18.6.
Tanac. vulg. 26.7.
|Thym. serp. 1.7.
Trich. arv. 25.6.
| Trif. hybr. 20.6.
IT. med. 20.6.
T. prat. 11.6.
T.,rep. 17.6,
| T. spad. 24.6.
Trit. rep. 17.6.
Urt. dioic. 8.7.
24.6. | Veron. becc. 1.7.
V. cham. 11.6.
V. serp. 11.6.
Vic. cracc. 18.6.
Rum. acetosell. 20.6. V. saep. 9.6.
IR. crisp. 24.6.
| Sagin. proc. 28.7.
| | Sed. acr. 8.7.
| Sil. infl. 27.6.
Vii sat a1 7:
Viol. can. 8.6.
V. tric. 10.6.
| V. tric. arv. 10.6.
Borga, Weckjärvi. — Forstwarter H. E. Heiman.
602 24° Rn. Be 25°
Acer plat. b. 2.6.
» BO272X6.
» Ve 22029:
Aln. glut. b. 10.5.
AS ine: Vo. 425:
Anem. hep. b. 22.4. |
A. mem. äss.
Betula BO. 24.5
» b. 30.5.
» LVs1539.
Calluna b. 27.7.
Caltha b. 23.5.
Chrys. leuc. b. 20.6.
Conv. maj. b. 1.6.
Corylus b. 14.5.
Frag. v. b. 1.6.
» f. 23.6.
Ledum b. 15.6.
Linnaea b. 12.6.
Myrt. nigra b. 30.5.
» f. 4.7.
44’ 6. Gr.
| Narciss. poét. b. 13.6. | Sal. capr. b. 30.5.
‚Nuph. ut: "BD o.d.
| Picea exc. b. 15.6.
ı Pin. silv. b. 18.6.
| Pir.. mal tb: 73/6.
I Plat. bif. b. 30.6.
| Pop. trem. b. 26.5.
» BO. 30.5.
» EN. 259.
Prun. cer. b. 15.6.
Prun. pad. b. 4.6.
Quercus BO. 11.6.
» LV. 26.9:
| Rib. Fubr!nb:u25:3%
| » f. 20.7.
| Rub. arct. b. 10.6.
| » és. CE G17:
'Rub. cham. b. 2.6.
» f. DE. 75
Rub.
i » "TE 23:7.
Sorb. auc. b. 15.6.
» f. 29°59:
Syringa v. b. 10.6.
Tilia sept. LV. 25.9.
Trientalis b. 5.6.
Trollius b. 1.6.
Tussilago b. 20.5.
Ulmaria b. 21.6.
Vace. v.—i. b. 10.6.
» £.115.8.
Avena S. 15.5.
Aehr. 10.7.
» Ernte 13.8.
Hordeum Ss 1:6:
» Aehr. 4. 2.
» Ernte 9.8.
Lin. usit. S. 31.5.
Bidrag t. känned. af Finl.
|
RER
|
i
Lin. usit. Ernte 4.8.
Secale Aehr. 2.6.
» b. 19.6.
Secale Ernte 28.7.
) 8. Moss:
| Solan. tub. S. 26.5.
Solan. tub. Ernte 2).
9.
Mähen d. Wies. 7.7.
Borga. — Lektor H. Kranck.
Aln. glut. b. 1.5.
Anem. hep. b. 24.4.
Gag. min. 13.5.
Lar. eur. 23.5.
Anem.
Betula b. 24.5.
nem. b. 1.5.
Anfang d. Bliite.
Ulm.
Tarax. off. 13.5.
mont. 22.5.
Sal. capr. b. 16.5.
Tussilago b. 2.5.
Borgnäs (Pornainen), Kirveskoski. — Volkschullehrer
4 | 60° 28’ n. Br.;
Aln. inc. b. 25.4.
Anem. nem. b. 14.5.
Betula BO. 27.5.
Calluna b. 26.7.
Caltha b. 28.5.
Chrys. leuc. b. 23.6.
Conv. maj. b. 7.6.
Frag. v. b. 7.6.
» he Deo
Linnaea b. 21.6.
Myrt. nigr. b. 30.5.
» f. 16.7.
Narciss. poét. b. 30.5.
Pin. silv. b. 21.6.
Pir. mal. b. 13.6.
Plat. bif. b. 21.6.
Lovisa.
60° 27’ n. Br;
Acer plat. b. 29.5.
» BO. 31.5.
Achill. m. b. 21.6.
Aln. glut. b. 6.5.
A. ine. b. 25.4.
Anem. hep. b. 24.4.
A. nem. b. 15.5.
Betula BO. 25.5.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
|
|
H. J. Pekkola.
Pop. trem. BO. 31.5
Prun. pad. b. 8.6.
Quercus BO. 2.6.
» LV. 9.10.
Rib. rubr. b. 2.6.
» is ZAR
Rub. aret. b. 9.6.
R. cham. f. 28.7.
Re deeb 21365
) 1.218.778
Sorb. auc.
Syringa v. b. 13.6.
Trientalis b. 9.6.
Trollius b. 9.6.
Ulmaria b. 15.7.
Vace. v.—i. b. 20.6.
Betula b. 27.5.
» f. 30.7.
Caltha b. 21.5.
Chrys. leuc. b. 21.6.
Conv. maj. b. 8.6.
Corylus b. 1.5.
Frag. v. b. 31.5.
» f102/7:6:
252-230. Gr.
Viburn. op. b. 23.6.
Avena 8. 11.5.
» Aehr. 4.7.
» Ernte 13.8.
Hordeum Aehr. 4.7.
» Ernte 11.8.
Linum $S. 24.5.
» Ernte 1.8.
Secale Aehr. 7.6.
» be 2146:
» Ernte 23.7.
» S. 10.8.
Solan. tub. S. 24.5.
» Ernte 20.9.
Mähen d. Wies. 7.7.
— Herr J. Iverus.
26918940.
Gr.
Linnaea b. 18.6.
Lonic. tat. b. 16.6.
ye dor
Myrt. nigra b. 3.6.
» Tepe SST AG
Narciss. poét. b. 31.5.
Picea exe. b. 6.6.
Pin. silv. b. 10.6.
10
Bir. mal 5340:6!
Plat. bif. "b.'26.6.
Pop. trem. b. 1
» BO.
Prun. cer. b. 14
Prun. pad. b. 3.
1
Rib. rubr. b. 29.5.
) eee
Rub. cham. f. 26.7.
Fub avol |e), 2156:
» DT.
Allıum schoen. 15.6.
Alop. prat. 12.6.
Anem. alp. 14.6.
Alfram. 15:50.
Arab. suec. 25.5.
Bell. per. 5.5.
Bunias or. 14.6.
Camp. latif. 18.7.
C. pat. 22.6.
Capsella 1.6.
Carag. arb. 14.6.
Card. prat. 14.6.
Carum carv. 15.6.
Cent. cyan. 26.6.
Ceref. silv. 10.6.
Chelid. maj. 5.6.
Con. mac. 14.6.
Corn. strict. 17.6.
Crat. coce. 15.6.
C. ox. 19.6.
Crep. tect. 26.6.
Croc. lut. 25.4.
C. vern. 5.5.
Dianth. delt. 29.6.
Drab. vern. 23.6.
Epil. ang. 30.6.
E. mont. 17.6.
Erys. cheir. 11.6.
Frax. exc. 29—31.5.
Galanth. niv. 21.4.
Galium moll. 2.7.
Glech. hed. 5.6.
| Sal. capr. b. 17.5.
Sorb. auc. b. 12.6.
. | Syringa v. b. 11.6.
3.6.
Tilia sept. BO.
| » joy, Alba
Trollius b. 10.6.
|
i
Tussilago b. 17.5.
» f. 5.6.
Ulmaria b. 16.7.
Vacc. v.—i. b. 11.6.
» fix, DRS:
Viburn. op. b. 17.6.
Anfang d. Bliite.
Hesp. matr. 19.6.
Hyosc. nig. 12.6.
Iris germ. 28.6.
I. squal. 12.6.
Lam. alb. 5.6.
L. purp. 15.6.
Lath. prat. 21.6.
Lepid. rud. 14.6.
Lil. bulb. 24.6.
L. Mart. 4.7.
Nymph. cand. 23.7.
Philad. cor. 1.7.
Pimp. sax. 24.6.
Pir. com. 12.6.
Pis. arv. 24.6.
Poa ann. 39.5.
Polem. coer. 24.6.
Pot. frut. 21.6.
Prim. aur. 31.5.
P. chin. 29.5.
P. off. 30.5.
Prun. dom. 12.6.
P. insit. 10.6.
Pulm. off. 24.4.
Pyrol. rot. 30.6.
Ran. acr. 12.6.
R. aur. 6.6.
Rheum rap. 6.6.
Rib. alp. 20.5.
R. gross. 31.5.
R. nigr. 6.6.
Sal. alb. 31.5.
| Avena 8. 7.5.
» Ernte 16.8.
Hordeum 8. $9.5.
Secale b. 21.6.
» Ernte 25.7.
» S. 6.8.
Solan. tub. S. 21.5.
» Ernte 17.9.
Trit, sat. S.: 17.5.
» DA
» Ernte 3.8.
Mähen d. Wies. 5.7.
S. daphn. 12.5.
Samb. rac. 7.6.
Scill. sib. 13.5.
Scler. per. 8.6.
Scorz. hisp. 24.6.
Sed. acr. 20.6. »
Sil. infl. 2.7.
Solan. dulc. 19.6.
Solid. can. 1.8.
Sorb. hybr. 15.6.
Spir. arunc. 29.6.
S. salicif. 29.6.
S. sorbif. 3.7.
S. ulmif. 16.6.
Succ. prat. 30.6.
Symphoric.rac. 21.7.
Syring. chin. 15.6.
S. jos. 26.6.
S. pers. 18.6.
Tanac. vulg. 8.7.
Tarax. off. 24.5.
Til. vulg. 11.8.
Tragop. prat. 18.6.
Trif. hybr. 24.6.
T. prat. 13.6.
‘trep. 16.6:
T. spad. 24.6.
Tulip. Gesn. 31.5.
Ulm. mont. 24.5.
Verb. thaps. 30.6.
Viol. od. 22.5.
V. tric. arv. 24.5.
Anfang d. Fruchtreife.
Arab. suec. 20.6.
Capsella 30.6.
| Carum carv. 24.7.
| Cent. cyan. 18.7.
Drab. vern. 20.6.
Epil. mont. 15.7.
Bidrag t. känned. af Finl.
Lepid. rur. 20.7.
Rheum rap. 21.7.
Rib. gross. 18.7.
R. nigr. 18.7.
Rub. arct. 16.7.
R. cham. 19.7.
Scorz. hisp. 28.7.
Sed. acr. 22.7.
Suce. prat. 4.8.
Tarax. off. 8.6.
Tragop. prat. 22.7.
Trif. hybr. 27.7.
Ik!
| T. prat. 22.7.
©. repee25.7;
Ulm. mont. 30.6.
Viol. trie. arv. 16.6.
Süd-Karelen. — Antrea, Ikävalkola. — Volkschullehrer
W. Pylkkönen.
60” 58' n. Br.; 29” 7' ö. Gr.
Acer plat. b. 2.6.
» BO. 4.6.
Aln. glut. b. 17.5.
A. ine. b. 24.4.
Anem. hep. b. 3.5,
A. nem. b. 17.5.
Betula BO. 28.5.
» los 30.5.
Caltha b. 17.5.
Chrys. leuc. b. 24.6.
Conv. maj. b. 10.6.
Frag. v. b. 5.6.
Myrt. nigr. b. 31.5.
Pir. mal. b. 14.6.
Pop. trem. b. 22.5.
» BO. 4.6.
Prun. pad. b. 7.6:
Rub. id. b. 23.6.
Sorb. auc. b. 13.6.
Trientalis b. 12.6.
Trollius b. 10.6.
Tussilago b. 10.5.
Vace. v.— i. b. 146;
Avena 8. 18.5.
Hordeum S&S. 30.5.
Secale Aehr. 11.6.
> Io, 2210:
Solan. tub. 8S. 7.6.
Satakunta. — Karkku, Järventaka, Linnais. — Dr. phil.
Hj. Hjelt.
61” 25" n. Br.; 23” 14' ö. Gr.
Lonic. tat. b. 17.6.
» ty DOT.
Air. caesp. 26.6.
Alism. pl. 1.7.
Berb. vulg. 20.6.
Camp. pers. 26.6.
Cardam. prat. 9.6.
Cent. cyan. 19.6.
(einz.).
» 26.6.
(reichl. ).
Cirs. het. 1.7.
Colehicum 14.10.
Crat. coce. 12.6.
Croc. vern. 15.5.
Daphn. mez. 21.5.
(eult.).
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
| Vace. v.—1.
f. 29.8.
(spärl.).
Avena Ernte 8.8.
Hordeum Ernte 13.8.
Anfang d. Bliite.
Dianth. delt. 28.6.
Epil. ang. 4.6.
(einz. ).
» 1.7.
(reichl.).
Geran. silv. 8.6.
Junip. com. 17.6.
Lil. bulb. 28.6.
Lonie. xyl. 12.6.
Luz. pil. 17.5:
Lyehn. visc. 15.6.
Majanth. bif. 14.6.
Nymph. cand. 2.7.
Orch. mac. 23.6.
Orob. vern. 29.5.
Secale S. 14—15.8.
Trit. sat. Ernte 6.8.
» S. 15.8.
| Oxal. acet. 28.5.
Pedic. pal. 23.6.
Philad. cor: 4.7.
Pimp. sax. 10.7.
(einz.).
» körde
(reichl.).
Pir. com. 12.6.
Pisa any 941:
Potam. nat. 4.7.
Prim. off. 26.5.
Prun. dom. 12.6.
Pyrol min. 1.7.
P. rot. 22.6.
Ran. aur. 28.5.
12
Tarax. off. 30.5.
Trif. prat. 20.6.
T. rep. 21.6.
Sed. acr. 19.6.
Solid. virg. 19.7.
Succ. prat. 7.8.
Rhamn. frang. 17.6.
Rib. alp. 28.5.
R. gross. 31.5.
R. nigr. 2.6. Symphoric. rac. Ulm. mont. 23.6.
Rub. sax. 9.6. 9.7. (einz.).| Vace. ulig. 9.6.
Sal. pent. 8.6. | » 15.7. | Verb. thaps. 1.7.
Samb. rac. 9.6. | (reichl.). |
Anfang d. Fruchtreife.
Rub. arct. 15.7.
(einz.).
R. sax. 24.7.
| Samb. rac. 1.8.
Sed. acr. 20.7.
Oxal. acet. 20.7.
Pimp. sax. 19.8.
Potam. nat. 1.9.
Prim. off. 10.8.
| Ran. acr. 15.7.
Bet. verr. 24.7.
Crat. coce. 13.10.
Epil. ang. 2.8.
Geran. silv. 12.7.
Junip. com. 16.9.
Lon. xyl. 3.8. | R. auric. 28.6. | Solid. virg. 4.8.
Luz. pil. 20.6. | Rhamn. frang. 10.8. | Succe. prat. 5.9.
Lychn. vise. 14.7. | Rib. alp. 18.7. | Symphoric rac. 14.9.
Orob. vern. 20.7. | R. gross. 8.8. | Tarax. off. 13.6.
| R. nigr. 30.7. | Ulm. mont. 23.6.
Tammerfors (Tampere). — Stadtgärtner O. Karsten.
61° 30’ n. Br.; 23° 46’ 6. Gr.
Acer plat. b. 28.5. |
BO
» Lael PC
Acie tm: 2923-6:
Aese. b. 9.6.
» LY. 6.10.
Aln. ine. b. 244 |
Anem. hep. b. 25.4.
AS nem: MD tie:
Betula BO. 27.5.
» ips 2455:
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 26.5.
Chrys. leuc. b. 2
Conv. maj. b.
Frag. v. b. 7.6.
» 127:6:
Linnaea b. 24.6.
Lonie: “tat: b. 13.6.
» f. 5.8.
2.6.
6.6.
Adon. vern. 1.6.
Alism. pl. 26.6.
Arab. aip. 24.5.
Myrt. nigra b. 24.5.
» lea ORT
Pin. silv. b. 12.6.
Pir. mal. b. 9.6.
| Pop. trem. b. 15.5.
» BONE:
» LV. 17.10.
Prun. pad. b. 3.6.
Quercus BO. 7.6.
» LV. 25.10.
Rib. rubr. b. 30.5.
» te LTE
Rub. cham. f. 17.7.
Rub. id. b. 24.6.
» TFT:
Sal. capr. b. 16.5.
Sorb. auc. b. 11.6.
» £1.59!
Syringa v. b. 11.6.
Anfang d. Bliite.
Berb. vulg. 20.6.
Bet. od. 26.5.
B. verr: 24.5:
Trollius b. 6.6.
Tussilago b. 4.5.
Ulmaria b. 12.7.
Vacc. v.—i. b. 16.6.
» f. 18.8.
Viburn. op. b. 20.6.
Avena Aehr. 10.7.
Hordeum Aehr. 1.7.
» Ernte 23.8.
Tan. usit: br FF
Secale Aehr. 8.6.
vas b194.6:
» Ernte 26.7.
Solan. tub. Ernte 7.9.
» Ss? 46.
Mähen d. Wies. 10.7.
Camp. pers. 8.7.
Cent. cyan. 24.6.
| Chrysospl. alt. 18.5.
Bidrag t. kanned. af Finl.
Coryd. nob. 25.5.
Crat. cocc. 16.6.
Croc. vern. 4.5.
Daphn. mez. 17.5.
Dianth. delt. 8.7.
Epil. ang. 28.6.
Erythron. D.-can.
17.5. |
Frax. exc. 5.6.
Galanth. niv. 23.4.
Geran. silv. 10.6.
Geum. riv. 7.6.
Lar. sib. 27.5.
Lil. bulb. 24.6.
Lon. coer. 5.6.
Psyk 1856}
Lychn. visc. 24.6.
Majanth. bif. 17.6.
Nymph. cand. 20.7.
Oxal. acet. 28.5.
Paeon. chin. 27.6.
Philod. cor. 2.7.
Pimp. sax. 10.7.
Pir. comm. 11.6.
Prim. cashm. 13.5.
P. off: 24.5.
Pulm. off. 15.5.
Ran. acr. 14.6.
R. fie. 10.5.
Rhamn. frang. 19.6.
Rib. alp. 30.5.
13
R. gross. 30.5.
R. nigr. 3.6.
Ros. pimp. 19.6.
Sal. alb. sib. 3.6.
Sed. acr. 26.6.
Solid. virg. 18.7.
Spir. arunc. 28.6.
Syr: jos. 19:6.
Tanac. vulg. 18.7.
Tarax-, offs) 17.5:
it vale: 18.7.
Trif. prat. 19.6.
Ulm. mont. 23.5.
Verb. thaps. 18.7.
Veron. cham. 13.6.
Orivesi, Kirchdorf. — Cand. phil. E. Karki.
61° 49’ n. Br.; 24° 22’ 6. Gr.
Aln. ine. b. 1.5.
Anem. hep. b. 7.5.
Bet. BO. 26.5.
» b. 26.5.
) Wo 15510),
Calluna b. 20.7.
Caltha b. 25.5.
Chrys. leuc. b. 27.6.
Conv. maj. b. 9.6.
Frag. v. b.
» ln 70:
» 1.5.7
Ledum b. 15.6.
Linnaea b. 19.6.
Myrt. nigr. b. 29.5.
» 1g gets Ze
Pin. silv. b. 12.6.
Pir. mal. b. 11.6.
Pop. trem. b. 23.5.
» BO. 8.6.
Prun. pad. b. 7.6.
» is ES:
Rub. cham. f. 13.7.
R. id. f. 26.7.
Sal. capr. b. 17.5.
Sorb. auc. b. 12.6.
Syringa v. b. 13.6.
Trientalis b. 10.6.
Tussilago b. 12.5.
Vace. v.—i. b. 13.6.
Vacc. v.—ı. f. 18.8.
Avena S. 16—19.5.
» Ernte 13.8.
Wits, wien, På PLZ
Secale Aehr. 11.6.
os ONG:
» Ernte 30.7—
1.8.
Ny Ser beer
Solan. tub. S. 6—
8.6.
» Ernte 20.9.
Mähen d. Wies. 14.
— 19,7.
Hämeenkyrö, Heinijärvi. — Schriftsteller F. E. Sillanpää.
61°36’ n. Br.; 23° 20’ 6.
Acer plat. BO. 13.6.
Achill. m. b. 19.6.
Aln. ine. b. 1.5.
Anem. hep. b. 24.4.
A. nem. b. 18.5.
Betula BO. 28.5.
Calluna b. 1.8.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Caltha b. 27.5.
Chrys. leuc. b. 24.6.
Frag. v. b. 3.6.
» f. 27.6.
Myrt. nigr. f. 18.7.
Nareiss. poét. b. 4.6.
Bir.# mal. .b912.6:
2
| Prun: cer: b. 12.
9
Gr.
Pop. trem. b.
P. pad. b. 3.6.
Rib. rubr. b. 9.
» te oO:
Rub. arct. b. 11.6.
RARE AS:
14
Sorb. auc. b. 14.6. Avena Aehr. 17.7. Secale Ernte 29.7.
Syringa v. b. 13.6. » Ernte 21.8. » 8. 11.8.
Vace. v.—i. b. 14.6. | Hordeum S. 4.6. Solan. S. 8.6.
Viburn. op. b. 20.6. » Ernte 20.8. Trit. sat. Ernte 7.8.
| Secale Aehr. 10.6. » 8. 8.8
Avena S. 18.5. » ~ bi 20.6. Mahen d. Wies. 10.7.
Süd-Tavastland. — Tavastehus (Hämeenlinna). —
Kanzlist K. W. Kockström.
61° On, Br: 242 28.0. Gr.
Aesc. LV. 20—22.9. |
Brun. pad. b. 3.6. |
Anem. hep. b. 23.4. |
Rib. rubr. b. 3.6.
A. nem. b. 18.5. | Rub. cham. f. 16—
Bet. BO. 24.5. 471:
Ped: 62625: | Reid 26—27.7. 7
» LV. 25—26.9.
Calluna b. 27—28.7. |
Caltha b. 28.5. |
Chrys. leuc. b. 20.6.
Conv. maj. b. 9.6.
Frag. v. b. 4.6.
» fe 121.6.
Myrt. nigr. f. 7—8.7.
Pir. mal. b. 10.6.
| Sal. capr. b. 24.5.
Sorb. auc. b. 10.6.
Syringa v. b. 13.6. |
Trollius b. 1.6.
| Tussilago b. 24.4.
Ulmaria b. 14—15.7.
Viburn. op. b. 20.6.
Anfang d. Blüte.
Gag. min. 23.5.
Samb. nigr. 10.6.
| Trag. prat. 22.6.
Camp. pat. 20.6.
C. pers. 30.6.
C. rot. 28.6.
Avena Aehr. 16.7.
Fagop. esc. b. 30.6.
Hordeum §. 24.5.
» . Aehr. 15.7.
» Ernte 13.8.
Secale Aehr. 14.6.
eee) are ys
» Ernte 31.7—
2.8.
» 0.14.8:
Solan. tub. S. 6.6.
» Ernte 23.9.
Mähen d. Wies. 4.7.
Trif. prat. 20.6.
T. rep. 28.6;
Hattula, Pelkola. — Fräulein Emma Wegelius.
61° 5) nf Be.-24P/ 208 Gr:
Acer plat. b.
» BO
Aj aine: bz 325.
Anem. hep. b. 4.5.
A. nem. b. 13.5.
Betula BO. 25.5.
31.5. | Linnaea b. 19.6.
. 2.6.) Menyanth. b. 9.6.
| Myrt. nigra b. 30.5.
Pin. silv. b. 12.6.
| Pir. mal. b. 10.6.
Plat. bif. b. 18.6.
> b. 27.5. | Pop. trem. b. 15.5.
»1 "V0 3084107 | » BO. 4.6.
Caltha b. 27.5. | Prun. cer. b. 10.6.
Chrys. leuc. b. 25.6. Prun. pad. b. 2.6.
Conv. maj. b. 4.6. | Rib. rubr. b. 30.5.
Frag. v. b. 31.5. | » f. 25.7.
» f. 26.6. | Sal. capr. b. 14.5.
| Sorb. auc. b. 12.6.
Syringa v. b. 11.6.
Trientalis b. 8.6.
Trollius b. 8.6.
| Tussilago b. 21.4.
| Ulmaria b. 3.7.
| Vacc. v.—i. b. 15.6.
Avena S. 14.5.
» Ernte 13.8.
Hordeum S&S. 26.5.
» Aehr. 7.7.
Bidrag t. kanned. af Finl.
15
Hordeum Ernte11.8.| Secale Ernte 30.7. Solan tub. Ernte
Secale Aehr. 12.6. ES Babee 17.9.
Do LOG: Solan. tub. S. 1.6. Mähen d. Wies. 10.7.
Kuhmoinen, Päijälä. — Volkschullehrer K. Jämsänen.
61” 34) n. Br.; 25” 10' ö. Gr:
Anem. hep. b. 6.5. | Avena S. 23.5.
Caltha b. 1.6.
Frag. v..b. 3.6.
» Ernte 20.8.
Solan. tub. S. 4.6.
» Ernte 22.9. |
Mähen d. Wies, 19.7.
Lahti. — Herr B. Adler.
60° 53’ n. Br.; 25° 396. Gr.
Acer plat. b. 29.5.
Achill. m. b. 26.6.
Anem. hep. b. 26.4.
A. nem. b. 10.5.
Betula BO. 28.5.
20:
Chrys. leuc. b. 27.6.
Conv. maj. b. 5.6.
Frag. v. b. 31.5.
Yai 21.6:
Linnaea b. 22.6.
Myrt. nigr. b. 30.5.
» 1. 5.7. (einz.).|
Pir. mal. b. 10.6.
Plat. bif. b. 26.6.
Prun. pad. b. 1.6.
Ribs sobre! ten 6%7%
(einz.).
» fae US. Te
(reichl.).
Rub. cham. f. 14.7.
iB, TCL los BOG
aoe
Sal. capr. b. 16.5.
Sorb. auc. b. 12.6.
Syringa v. b. 10.6.
Trientalis b. 4.6.
Trollius b. 5.6.
Tussilago b. 26.5.
Ulmaria b. 5.7.
Vaee. v.— 0b 1216.
» f. 26.8.
Avena 8. 21.5.
» Aehr. 5.7.
» Ernte 16.8.
| Hordeum Ernte 14.8.
| Secale b. 18.6.
D Ernte 30.7.
SS Oz
Solan. tub. S. 22.5.
Mähen d. Wies. 8.7.
Sysmä, Rapala. — Mag. phil. V. J. Musikka.
61° 2 ni. Br. 25°:5 40. Gr.
Acer plat. b. 4.6.
» BO. 1.6.
Aln. glut. b. 20.4.
A. ine. b. 16.4.
Anem. hep. b. 24.4.
A. nem. b. 30.5.
Betula BO. 24.5.
» b. 20.5.
Caltha b. 24.5.
Chrys. leuc. b. 17.6.
Conv. maj. b. 6.6.
Brag. -v. b. 5.6.
» fe, DIE
Myrt. nigr. b. 3.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
| Sorb. auc. b. 8.
| Trientalis b.
Myrt. nigr. f. 18.7.
Bir: mal. bi 9.6.
Pop. trem. b. 21.5.
Prun. pad. b. 5.6.
Rub. cham. f. 14.7. |
Rod) £. 2627.
Sal. capr. b. 20.5.
Syringa v. b. 12.6.
Tilia BO. 2.6.
10.6.
Trollius b. 6.6.
Tussilago b. 17.5.
Vacc. v.—i. b. 15.6
Avena §. 18.5.
» Aehr. 5.7.
Fagop. esc. 8. 6.6.
Hordeum 8. 29.5.
» Aehr. 7.7.
Lin. usit. S. 3.6.
Secale Aehr. 7.6.
> 100
» Ernte 26.7.
Solan. tub. S. 4.6.
Mähen d. Wies. 12.7.
16
Heinola, Marjoniemi. — Volkschullehrer J. Pekkola.
61° 16’ n. Br; 25° 58’ 6.
Achill. m. b. 26.6.
Aln. glut. b. 6.5.
A. ine. b. 24.4.
Anem. hep. b. 2.5.
(einz.).
» b:.2953:
(reichl.).
Betula BO. 20.5.
» lon USE
Calluna b. 2.8.
Caltha b. 21.5.
Chrys. leuc. b. 6.7.
Conv. maj. b. 25.6.
Frag. v. b. 24.5.
» T2 Te
Ledum b. 21.6.
Linnaea b. 3.7.
Menyanth. b. 24.6.
» Pas 7,
Picea exc. b. 7.6.
; Pir. mal. b. 20.6.
Myrt. nigra b. 25.5.
~
Plat. bif. b. 10.7.
Pop. trem. b. 16.5.
» BO. 9.6. |
Prun. pad. b. 2.6.
Rib. rubr. b. 27.5.
» 125.8:
Rub. cham. b. 5.6.
Rub. id. b. 1.7.
» tes:
Sal. capr. b. 15.5.
Syringa b. 23.6.
Tilia sept. BO. 10.6.
Trientalis b. 13.6.
Trollius b. 22.6.
Gr.
Tussilago b. 13.5.
| Vacc. v.—i. b. 21.6.
» f. 26.8.
Viburn. op. b. 9.7.
| Avena S. 12.5.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 22.8.
| Hordeum §. 24.5.
| » Aehr. 11.7.
» Ernte 5.8.
in. rusıt. 85:0:
Secale Aehr. 4.6.
» b. 28.6.
» Ernte 2.8.
> 45. 688.
Solan. tub. 8. 30.5
» Ernte 18.9
Siid-Savo. — S:t Michel (Mikkeli). — Lehrerin Ingeborg
Ehnberg.
61° 41i nt Br.;27541520: Gr.
Acer plat. b. 1.6.
» BO. 4.6.
» LY. 2.10.
Aln. ine. b. 5.5.
Anem. hep. b. 15.5.
Betula BO. 26.5.
» bs 2925:
yea = 310,10:
Calluna b. 20.7.
Chrys. leuc. b. 25.6.
Conv. maj. b. 12.6.
Frag. v. b. 10.6.
» f. 25.6.
Linnaea b. 25.6.
Oxal. acet. 8.6.
Myrt. nigr. f. 20.7.
Narciss. poét. b. 4.6.
Pop: ‘trem. ib} 225.
Prun. pad. b. 6.6.
Quercus BO. 11.6.
» Vs RI):
Rib. rubr. b. 1.6.
» Ty RL.
Rub. cham. b. 15.6. |
» ifs aE
Rib 10> 1836:
» of 2947.
Sorb. auc. b. 15.6.
» FAO. 9
Anfang d. Bliite.
Syringa v. b. 14.6.
Trollius b. 4.6.
Vacc. v.—i. b. 12.6.
» i. Ques.
Avena S. 19.5.
» Ernte 8.8.
Secale Aehr. 8.6.
» Ernte 2.8.
| Solan. tub. S. 28.5.
» Ernte 15.9.
Mähen d. Wies. 27.6.
| Puls. vern. 2.5.
Bidrag t. känned. af Finl.
17
S:t Michel (Mikkeli). — Lektor A. W. Nordström.
Aln. ine. b. 16.5.
Anem. hep. b. 5.5.
A. nem. b. 24.5.
(einz. ).
» b. 28.5.
(reichl.).
Betula BO. 28.5.
» b. 29.5.
Caltha b. 28.5.
Frag. v..b. 6.6.
Myrt. nigra b. 10.6.
Narciss. poét. b. 9.6.
Pir. mal. b. 10.6.
Pop. trem. BO. 31.5.
Prun. pad. b. 3.6.
Sal. capr. b. 21.5.
Sorb. auc. b. 2.6.
Syringa v. b. 12.6.
Trollius b. 10.6.
Tussilago b. 3.5.
» b. 16.5.
(reichl.).
Anfang d. Blüte.
Vace, v.—. b. 13.6.
Avena 8. 22.5.
Hordeum 8. 29.5.
Lin. usit. S. 29.5.
Secale Aehr. 11.6.
EEG:
» Ernte 30.7.
Solan. tub. S. 29.5,
Androm. polif. 28.5.| Gag. min. 28.5. Scill. sib. 21.5.
Arctost. uv.-urs. Leucoj. vern. 5.5. Tarax. off. 23.5.
31.5. | Luz. pil. 24.5. Thlasp. alp. 21.5.
Bellis per. 14.5. Pop. bals. 28.5. Vace. ulig. 1.6.
Carag. arb. 8.6. Prim. aur. 30.5. Viol. aren. 28.5.
Daphn. mez. 2.6. Puls. vern. 3—21.5.| V. can. 8.6.
Drab. vern. 31.5. Rib. gross. 2.6. V. tric. 28.5.
Empetr. nigr. 30.5. | R. nigr. 31.5—8.6.
Willmanstrand. — Professor Th. Saelan.
61° 29’ n. Br.; 39° 23’ 6. Gr.
Acer plat. f. 18.8.
Calluna b. 25.7.
Myrt. nigr. f.
Prun. cer. f. 13.8.
Dianth. delt. 9.7.
25
Rib. rubr. f.
Rub. arct. f.
25.7.| R. cham. f. 1
| BR. id. 5—12.8.
18—
P. pad. f. 25.
8.
8.7.
15.7.
3.7
Anfang d. Bliite.
ESV Qe:
Tilia vulg. b. 21.7.
Hordeum Ernte 18.8.
Mähen d. Wies. 9.7.
| NEG arv. 2277.
Anfang d. Fruchtreife.
Bet. verr. 5.8.
Rib. gross. 6.8.
R. nigr. 25.7.
Rub. arct. 15.7.
Trich. arv. 22.7.
Nyslott (Savonlinna). — Schüler H. Broms.
61° 52’ n. Br.; 28° 52’ 6. Gr.
Calluna b. 4.8.
Myrt. nigr. f. 2—9.8.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Pop. trem. LV. 30.9.
Prun. pad. b. 5.6.
WCC, WS 11 =
20.8.
2
18
Avena S. 20—23.5.
» Aehr. 29—
Se. |
» Ernte 21—
29.8. |
Fagopyrum Ernte
10-1229)
Hordeum S. 5—6.6.
Hordeum Aehr. 23—
26.7.
» Ernte
Lin. usit. S. 7—10.6.
» Ernte 14—
17:8.
17—
20.6.
Secale Aehr.
22.8. |
Secale Ernte 3-11.8.
» §. 20—23.8.
Solan. tub. S. 3—5.6.
Ernte 19—
21.9.
Trit. sat. Ernte 20.8.
Mähen d. Wies. 20
—26.7.
Ladoga-Karelien. — Sortavala. Lektor K. H. Hällström.
61°42) n..Br-:
Acer plat. b. 2.6.
Anime lop 2334:
Anem. hep. b. 23.4.
A. nem. b. 15.5.
Betula b. 30.5.
Coryd. sol. 6.5.
Betula BO. 2.6.
Myrt. nigra b. 27
Pop. trem. b. 2
Prun. padiib. 8:
Sal. capr. b. 4.5.
49.
5.5.
6.
Anfang d. Blüte.
30° 42’ 6. Gr.
Tussilago b. 23.4.
| Solan. tub. S. 5—6.
| Mähen d. Wies. 9.7.
| Gag. min. 22.5.
Kexholm (Käkisalmi). — Arzt G. V. Levander.
617 2 ne br 204700 Gr
Acer plat. b. 5.6.
Aln. glut. b. 12.5.
A. ine. b. 5.5.
Anem. hep. b. 5.5.
A. nem. b. 24.5.
|
Betula BO. 30.5.
Caltha b. 27.5.
Myrt. nigr. b. 5.6.
Pop. trem. b. 27.5.
Prun. pad. b. 5.6.
Sal. capr. b. 24.5.
Tussilago b. 12.5.
Avena S. 14.5.
Hordeum S. 5.6.
Solan. tub. S. I
536:
Pälkjärvi, Iljala. -— Pfarrer E. Rich. Siimes.
62 3°n= bre
Achill. m. b. 18.6.
Aln. ine. b. 6.5.
Anem. nem. b. 15.5.
Betula BO. 5.6.
» b. 18.6.
» LV. 15.9.
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 3.6.
Chrys. leuc. b. 25.6.
Conv. maj. b. 14.6.
Frag. v. b. 8.6.
» TS Te
Ledum b. 14.6.
Linnaea b. 20.6.
Myrt. nigr. b. 7.6.
» DET
Nareiss. poét. b. 13.6.
Nuph. lut. b. 28.6.
Picea exe. b. 15.6.
em, sulky, 19% 1766
Birma b'416:6:
Pop. trem. b. 20.5.
» BO. 11.6.
» LV. 24.9.
30° 42° 6. Gr:
Prun. cer. b. 15.6.
P. pad *b/#76:
» 1491682
Rib: rubr: b. 10:6:
» Es 828"
Rub. arct. b. 9.6.
» fl ze
R. cham. b. 10.6.
) CE MAL
Salix capr. b. 23.5.
Bidrag t. kanned af Finl.
Sorb. auc. b. 15.6.
» f. 24.8.
Syringa v. b. 17.6.
Trientalis b. 10.6.
Trollius b. 8.6.
Tussilago b. 21.5.
Ulmaria b. 15.7.
Vace. v.—i. b. 17.6.
» f= 28.8:
Andr. polif. 12.6.
Camp. pers. 19.7.
Cent. cyan. 26.6.
Crat. cocc. 12.6.
Dianth. delt. 2.7.
Epil. ang. 5.7.
Erioph. vag. 2.6.
Geran. silv. 17.6.
Junip. comm. 27.6.
Lil. bulb. 26.6.
Luz. pil. 20.6.
Avena 8. 22.5.
» Aehr. 10.7.
» Ernte 20.8.
' Hordeum $. 4.6.
» Aehr. 11.7.
» Ernte 10.8.
usit. S. 4.6.
» b. 15.7.
» Ernte 18.8.
Lin.
Anfang d. Blüte.
Lychn. vise. 24.6.
Nymph. cand. 4.7.
Orch. mac. 17.6.
Oxal. acet. 2.6.
|) Bis. arv. 29356:
| Pot. torm. 17.6.
Prim. off. 4.6.
Pyr. min. 26.6.
P. rot. 28.6.
Ran. acr. 5.6.
R. auric. 6.6.
19
Secale Aehr. 18.6.
Sb tas Ase
» Ernte 6.8.
ARS MISES:
Solan. tub. S. 5.6.
» Ernte 10.9,
Mähen d. Wies. 4.7.
Rib. gross. 6.6.
R. nigr. 8.6.
Rub. sax. 22.6.
Samb. rac. 5.6.
Sed. acr. 27.6.
Wares, On, 1.06%
Trif. prat. 8.6.
deérep. 1.956:
Verb. thaps. 27.6.
Veron. cham. 15.6.
V. off. 14.6.
Anfang d. Fruchtreife.
Crat. cocc. 24.8.
Pis. arv. 20.8.
Rib. nigr. 17.8.
Tarax. off. 20.6.
Trif. prat. 25.8.
Vace. ulig. 18.8.
Siid-Ostrobothnien. — Lappfjärd, Kirchdorf. — Feld-
Acer plat. b. 7.6.
» BO. 11.6.
» LV. 28.9.
Achill. m. b. 25.6.
Aln. inc. b. 13.5.
Anem. hep. b 17.5.
A. nem. b. 30.5.
Betula BO. 3.6.
» b. 28.5.
De PV A (TE
Calluna b. 31.7.
Caltha b. 29.5.
Chrys. leuc. b. 25.6.
Conv. maj. b. 15.6.
messer N. Molander.
62°14’ n. Br; 21° 36’ 6.
EFrag. v. b. 21.6.
» 1 IST
Ledum b. 22.6.
Menyanth. b. 11.6.
Myrt. nigr. b. 8.6.
» to WS.
Nuph. lut. b. 21.6.
Pin. silv. b. 18.6.
Pop. trem. b. 25.5.
» BO. 20.6.
» LV. 3.10.
Pron pad? b. 11.6.
» f. 16.8.
Rib. rubr. b. 7.6.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Gr.
Rib. rubr. f. 8.8.
Rub. aret. b. 8.6.
R. cham. b. 11.6.
» ale
Reid. bs 25.6:
De tees:
Sal. capr. b. 27.5.
» f.
Syringa v. b. 18.6.
Trientalis b. 11.6.
Ulmaria b. 12.7.
Vace. v.—i. b. 21.6.
20
Avena S. 22.5.
Hordeum Ernte 4.8.
Secale Ernte 3.8.
» Aehr. 15.7. | Lin. usit. b. 16.7. | o? 2 SL. 17.0
» Ernte 8.8. » Ernte 15.8. | Solan. tub. S. 1.6.
Hordeum S. 25.5. Secale Aehr. 11.6. » Ernte 7.9.
» Aehr. 9.7. » > :b129:6: Mahen d. Wies. 12.7.
Anfang d. Blüte.
Androm. polif. 11.6.| Cirs. het. 9.7.
Antenn. dioic. 11.6. | Epil. ang. 15.7.
Arctost. uv-urs. 10.6. | Erioph. ang. 5.6.
Calla pal. 21.6. | Geran. silv. 11.6.
Camp. pat. 21.6. | Geum. riv. 11.6.
Cardam. prat. 11.6.| Lath. prat. 21.6.
List. cord. 21.6.
Majanth. bif. 22.6.
Oxyc. pal. 22.6.
Pedic. pal. 21.6.
Rib. gross. 7.6.
Rub. sax. 21.6.
Nord-Tavastland. — Saarijärvi, Rahkola. — Frau A.
62° 42’ n. Br.;
Achill. m. b. 25.6.
Betula BO. 27.5.
» b. 29.5.
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 30.5.
Chrys. leuc. b. 24.6. |
Cony. maj. b. 19.6.
Frag. v. b. 4.6.
» ga 19372
Ledum b. 25.6.
Linnaea b. 24.6.
Menyanth. b. 16.6.
Myrt. nigr.-b. 3.6.
» 167:
Nuph. lut. b. 15.7.
Pin. silv. b. 24.6.
Picea exc. b. 17.6.
Nordenstreng.
Plat. bif. b. 24.6.
Pop. trem. b. 24.5.
Prun. pad. b. 6.6.
| Quercus BO. 19.6.
Rib. rubr. b. 8.6.
Rub. arct. b. 6.6.
| R. cham. b. 13.6.
7:
» £2222:
Radar bs “suse
Pe. ER eS:
Sal. capr. b. 27.
Sorb. auc. b. 1
| Trientalis = 12. 6.
Trollius b. 5.6.
| Tussilago b. 27.5.
5.
.6.
Er
25° 20’ 6. Gr.
| Ulmaria b. 15.7.
Vacc. v.—i. b. 17.6.
Viburn. op. b. 25.6.
Avena S. 15—20.5.
» Aehr. 14-7.
» Ernte 16.8.
| Hordeum S. 21.5.
» Aehr. 8.7.
» Ernte 14.8.
| Lin. usit. b. 23.7.
Secale Aehr. 17.6.
» b. 24.6—4.7.
» Ernte 2.8.
» §. 10—20.8.
Solan. S. 4—9.6.
| Mähen d. Wies. 12.7.
Saarijärvi, Kirchdorf. — Förster K. Brander.
62? 42m: Bre
Achill. m. b. 20.6.
Aln. glut. b. 16.5.
Aline bl 723:
Anem. hep. b. 13.5. |
A. nem. b. 28.5.
Betula BO. 28.5.
> bP 2:6:
» VE: 33410;
Calluna b. 23.7.
Caltha b. 30.5.
| Chrys. leuc. b. 30.6.
| Conv. maj. b. 11.6.
| Frag. vB. 7:6:
» £59. Fe
| Ledum b. 17.6.
| Linnaea b2025%6:
25° 16’ 6. Gr.
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigra b. 4.6.
» f. 20.7.
Nuph. lut. b. 25.6.
Pin. silv. b. 18.6.
| Pir. mal. b. 16.6.
Plat. bif. b. 25.6.
| Pop. trem. b. 24.5.
Bidrag t. känned. af Finl.
Pop. trem. BO. 4.6. |
Prun. cer. b. 10.6.
Prun. pad. b. 8.6.
Quercus BO. 11.6.
Rib. rubr: b. 31.5.
» 10328:
Rub. arct. b. 8.6.
Rub. cham. b. 9.6.
» iy CT
Rub. id. b. 24.6.
» far 2282
Sal. capr. b. 26.5.
Androm. calyc. 24.5.
Calla pal. 26.6.
Nord-Savo.
62°
Aln. ine. b. 19.5.
Betula b. 5.6.
DAV 0241 02
Caltha b. 4.6.
Chrys. leuc. b. 5.7.
Ledum 16.6.
Myrt. nigr. b. 8.6.
Nuph. lut. b. 10.7.
Pir. mal. b. 17.6.
Pielavesi, Ranta.
Sorb. auc. b. 15.
» f. 28.
Syringa v. b. 18.
Tilia sept. b. 2.8.
: Trientalis b. 14.6.
Trollius b. 18.6.
Tussilago b. 26.5.
| Ulmaria b. 16.7.
| Vacc. v.—i.
| Avena 8. 19.5.
6.
8.
6.
Anfang d. Blüte.
| Oxal. acet. 16.6.
Oxyc. pal. 25.6.
— Karttula, Kirchdorf.
E. Saastamoinen.
| Hordeum 8.
f. 26.8.
21
| Avena Aehr. 17.7.
» Ernte 19.8.
30.5.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 11.8.
| Secale Aehr. 16.6.
E25
» Ernte 6.8.
iar s. 10:8.
Solan. tub. S. 5.6.
» Ernte 20.8.
Mahen d. Wies. 16.7.
Tarax. off. 30.5.
Volkschullehrer
Sen Br. 2720: 02.Gr:
| Prun. pad. b. 10.6. | Viburn. op. b. 1.7.
» f. 18.8.
Rub. arct. b. 13.6.| Avena S. 16.5.
R. cham. b. 13.6. Hordeum 8. 25.5.
» f= 26.7. Secale b. 28.6.
Sal. capr. b. 31.5. » Ernte 4.8.
Sorb. auc. b. 17.6. ae ORS:
| Syringa v. b. 22.6. | Solan. tub. 8S. 5.6.
| Tussilago 62.186: » Ernte 17.9.
Vacc. v.—ı. b. 24.6.
14m Br
| Rub. aret. b. 16.6.
Sorb. auc. b. 17.6.
| Vacc. v.—i.
| Avena S. 19—26.5.
63°
Betula BO. 29.5.
Frag. v. b. 18.6.
(reichl.). |
Picea b. 26.6.
Prun. pad. b. 9.6.
(einz.).
» b. 11— |
12.6.
(reichl.). |
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 4.
» Ernte 18.8.
£...10.9.
Mähen d. Wies. 16.7.
— Probst M. A. Levander.
26° 45’ 6. Gr.
| Rib. rubr. f. 6—10.8.
VT
18.6.
» b. 28—29.6.
» Ernte 6—9.8.
Nye tS hs TE SE
Solan. tub. S. 6.6.
» Ernte 12.9
| Walkie di Wies. 12—
14.7
Secale Aehr.
bo
bo
Suonnejoki, Kirchdorf. — Arzt J. E. Rahm.
62? 38%.n. Br.:/27°, 8%. Gra
Achill. m. b. 25.6.
Aln. glut. b. 9.5.
A. ine. b. 24.4.
Anem. hep. b. 30.5.
(eult.). |
Betula BO. 5.6. |
Calluna b. 27.7.
Caltha b. 30.3.
Chrys. leuc. b. 28.6.
Conv. maj. b. 14.6.
Frag. vese. b. 10.6.
» He tele
Ledum b. 16.6.
Linnaea b. 24.6.
Menyanth. b. 12.6.
Myrt. nigra b. 5.6.
» 11657.
Nuph. lut. b. 29.6.
Picea exc. b. 12.6.
Aegopod. 10.7.
Agrost. Spic. Vent. |
13:7.
Alchem. vulg. 12.6.
Angel. silv. 20.7.
Anth. tinct. 9.7.
Anthox. od. 15.6.
Arab. suec. 5.6.
Barb. vulg. 6.6.
Calla pal. 21.6.
Camp. glom. 14.7.
C. pat. 21.6.
Card. am. 16.6.
Carum carv. 27.6.
Cent. phryg. 20.7.
Ceref. silv. 22.6.
Coelogl. vir. 23.6.
Corallorhiza 16.6.
Emp. nigr. 2.6.
Epil. mont. 12.7.
Nord-Karelien.
Acer plat. b. 2.6. |
» BO. 8.6.
— Wärtsilä.
627 10’. Br:
| Achill. m.
| Pin. silv. b. 15.6.
Plat. bif. b. 27.6.
Pop. trem. b. 24.
» LV. 9.1
Prun. pad. -b. 9.6.
» 4.8.
Rib. rubr. b. 8.6.
» f. 9.8.
Rub. arct. b. 5.6.
R. cham. b. 9.6.
» 1. 184
Rd pb: 2426:
ARE OUT
Sal. capr. b. 26.5.
Sorb. auc. b. 16.6.
Syringa v. b. 16.6.
Trientalis b. 12.6.
Trollius b. 12.6.
Tussilago b. 12.5.
Anfang d. Blüte.
Erig. acr. 25.6.
Erys. cheir. 8.6.
Euphorb. es. 28.6.
Euphr. off. 21.6.
Galeops. tetr. 13.7.
' Geum riv. 14.6.
| Glechom. hed. 29.6.
Gymnad. con. 29.6.
| Hierochl. od. 13.6.
Hyper. quadr. 12.7.
Lath. prat. 22.6.
Listvov. "17:
| Lob. dortm. 29.7.
Lysim. thyrsifl. 25.6.
| Melamp. prat. 25.6.
Melandr. prat. 25.6. |
| Par. quadrif. 16.6.
| Peuced. pal.
23.7.
Polyg. vivip. 27.6.
Potent. arg. 29.6.
| Ulmaria b. 5.7.
Vace. v.—i. b. 15.6.
Viburn. op. b. 22.6.
Avena S. 24.5.
» Aehr. 16.7.
Fagop. S. 7—12.6.
eee 7373
| Hordeum §. 31.5.
| Lin. usit. BS.
» Aehr. 13.7.
13:6.
» bare
Secale Aehr. 15.6.
» Ernte 30.7.
> 8.1038
| Solan. tub. S. 26.5.
Trit. sat. Ernte 21.8.
| Mähen d. Wies. 9.7.
| Veron. cham.
Acer plat LV. 26.9. |
b. 26.9.
P. torm. 16.6.
Pyrol. chlor. 27.6.
| P. secunda 30.6.
P, unifl. 22.6.
Ran. aquat. 29.6.
R. polyanth. 23.6.
R. rep. 23.6.
Rhinanth. min. 27.6.
Ros. cinnam. 27.6.
Silene infl. 5.7.
Stell. gram. 17.6.
Thym. serp. 25.6.
Turr. glabr. 22.6.
18.6.
Vic. cracc. 23.6.
V. sep. 18.6.
V. silv. 25.6.
| Viol. can. 5.6.
| V. pale 5:6;
V. rup. 2.6.
— Frau Nina Karsten.
30° 39’ 6. Gr.
Aln.
| Betula BO. 31.5.
Bidrag t. kanned. af Finl.
ine? “Dp: “Aes
cye
23
Betula b. 31.5. | Pop. trem b. 28.5. Tussilago b. 21.5.
» VE 26398 || » BO. 5.0. » Re ET
Calluna b. 31.7. » LV. 27.9.| Ulmaria b. 17.7.
Caltha b. 4.6. Prun. cer. b. 15.6. ! Vacc. v.—i. b. 23.6.
Chrys. leuc. b. 27.6.| Prun. pad. b. 8.6. » f. 220: 8.
Conv. maj. b. 15.6. » f. 22.8. | Viburn. b. 1.7.
Frag. v. b. 8.6. Quercus BO. 15.6:
» is DATE | » LV. 3.10.
Ledum b. 18.6. Rib: rubr. b. 5.6. Avena S. 21.5.
Linnaea b. 16.7. » i. 2.8. »- 0. Aehr. 16.7.
Lon. tat. b. 23.6. | Bub: aret. bs 4:6. » Ernte 20.8.
my 5 | » ere | Hordeum.S. 26:5.
Menyanth. b. 10.6. | R. Paul b. 4.6. » Aehr. 14.7.
Myrt. nigr. b. 4.6. | Fe de ; » Ernte 13.8.
» E: Oats || SEX id. b. 30.6. Secale Aehr. 17.6.
Narciss. poét. b. 12.6. | yy £5458: » - be i256.
Nuph. lut. b. 16.7. | Sorb. auc. b. 16.6. » Ernte 4.8.
Picea exc. b. 8.6. | » a) » §. 10.8.
Pin. silv. b. 15.6. | Syringa v. b. 19.6. | Solan. tub. 8. 4.6.
Pir. mal. b. 18.6. | Trientalis b. 12.6. » Ernte 17.9.
Plat. bif. b. 23.6. | Trollius b. 12.6. Mähen d. Wies. 10.7
Anfang d. Bliite.
Alism. pl. 17.7. | Lychn. vise. 19.6. R. gross. 10.6.
Cent. cyan. 12.7. Majanth. bif. 16.6. | R. nigr. 5.6.
Cirs. het. 22.7. Nymph. cand. 24.7. Rub. sax. 20.6.
Crat. cocc. 22.6. Orch. mac. 2.7. Samb. rac. 11.6.
Daphn. mez. 25.5. | Orob. vern. 1.6. | Solid. virg. 18.7.
Dianth. delt. 2.7. Parnassia 26.7. | Tanac. vulg. 22.7.
Epil. ang. 4.7. Pedic. pal. 27.6. Tarax. off. 3.6.
Erioph. vag. 3.6. Pyrol. min. 2.7. | Trich. arv. 9.7.
Geran. silv. 15.6. Br roty 24. Trif. prat. 25.6.
Junip. com. 15.6. P. unifl. 29.6. JET ETES
Lil. bulb. 26.6. | Ran. acr. 5.6. Verb. thaps. 6.7.
Lon. xyl. 15.6. Rib. aur. 11.6. |
Anfang d. Fruchtreife.
Erioph. vag. 11.6. Rub. sax. 31.7. | Tarax. off. 16.6.
Rib. nigr. 28.7. Samb. rac. 4.8.
Liperi, Käsämä. — Landwirt J. Puhakka.
62° 207 nt BE; 2982070. Gr.
Acer plat. LV.15.10.| Frag. v. b. 14.6. Pirymal’eb: 18.6.
Betula BO. 27.5. » PAUSE Pop. trem. LV.14.10.
Calluna b. 23.7. | » ANT » IST.
|
» LV. 13.10. | Myrt. nigr. b. eet | Prun. pad. b. 10.6.
|
Chrys. leuc. b. 17.6. | Nuph. lut. b. 6.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:0 5.
Sorb. auc. b. 14.6.
24
Sorb. auc. f. 30.8.
Syringa b. 21.6.
AMIE, Jon Poller:
Trientalis b. 15.6.
Vacc. v.—i. b: 20.6.
» 1207
Viburn. b. 8.7.
Avena 8S. 24.5—2.6.
Avena Aehr. 16.7.
» Ernte 19.8.
Hordeum $. 7—14.6. |
» Aehr. 15.7.
» Ernte 13.8. |
Fagop. S. 6.6.
» lope WOR 7
» Ernte 29.8.
Linum $. 9.6.
» br 204
Linum Ernte 10.8.
Secale Aehr. 14.6.
»~ tb. 2546:
» Ernte 30.7.
» S. 13—15.8.
| Solan. tub. 8.. 5—
| 9.6.
» Ernte 26.8.
» SÅ 758;
Mähen d. Wies. 10.7,
Joensuu. — Arzt O. A. Kosonen.
62° 40’ n. Br.; 47° 35’ 6. Gr.
Acer plat. b. 7.6.
» BO. 12.6.
» LV. 8.10.
Aln. ine. b. 27.4.
Betula b. 31.5.
» BO. 5.6.
» AY, 118,10),
Calluna b. 25.7.
Caltha b. 10.6.
Chrys. ‘leuc. b. 3.7.
Conv. maj. b. 11.6.
Frag. v. b. 15.6.
» 1 47e
Ledum b. 17.6.
Linnaea b. 26.6.
Myrt. nigr. b. 18.7.
Narciss. poét. b. 9.6.
Picea exc. b. 11.6.
Pin. silv. b. 15.6.
Pirtumnat. [oy IL
Plat. bit. b. 28:6:
Pop. trem. b. 25.5.
» BOWMsG6:
» 1%, ll);
Prun. pad. b. 8.6.
» f. 19.8.
Quercus BO. 23.6.
Rib. rubr. b. 7.6.
» tis, BOs Ze
Rub. cham. f. 20.7.
1B 1Cl, los BO
Del SE
Sorb. auc. b. 16.6.
Syringa v. b. 17.6.
Tilia sept. BO. 14.6.
» b. 1.8.
Tilia sept. LV. 18.10.
Trientalis b. 10.6.
Tussilago b. 26.5.
Vacc. v.—i. b. 23.6.
» (2528:
Avena 8. 23.5.
» Ernte 15.8.
Hordeum $. 10.6.
Secale Aehr. 15.6.
VND 726:
» Ernte 1.8.
ELSE
Solan. tub. S. 4.6.
» Ernte 23.9.
Mähen d. Wies. 5.7.
Onega-Karelien. — Suojärwi, Leppäniemi. — Förster
E. Mäntyvaara.
625 NA ne Bre HA VA Oo (EK
Acer plat. BO. 14.6.
Achill. m. b. 1.7.
Aln. ine. b. 4.5.
Betula b. 2.6.
» LV. 14.10.
Calluna b. 25.7.
(einz.).
» 6.2297:
(reichl.).
Caltha b. 28.5.
» Id Bile
(reichl. ).
Chrys. leuc. b. 23.6.
Conv. maj. b. 9.6.
Frag. v. b. 13.6.
» 2.
Ledum b. 15.6.
Menyanth. b. 10.6.
Myrt. nigr. b. 4.6.
» i 11,7%
Nuph. lut. b. 4.7.
Picea exe: b: 10.6:
Pin. silv. b. 16.6.
Pir. mal. b. 17.6.
Plat. bif. b. 30.6.
Pop. trem. b. 28.
Prun. pad. b. 8.6.
Rib. rubr. b. 8.6.
Rub. arct. b. 6.6.
R. id. b. 22.6.
) at, lo do
Sal. capr. b. 28.5.
Sorb. auc. b. 16.6.
(einz.).
» b. 22.6.
(reichl.).
Bidrag t. känned. af Finl.
5.
Ulmaria b. 3.7.
Trientalis b. 10.6.
Trollius b. 10.6.
Vacc. v.—i. b. 17.6.
Viburn. op. b. 26.6.
Mittel-Ostrobothnien. — Esse,
Avena 8. 18.5.
» » 2126.35.
» Aehr. 8.7.
» Ernte 13.8.
Hordeum §8. 2.6.
» Ernte 6.8.
Lin. usit. b. 13.7.
lehrer J. Finnäs.
ID
Qt
Secale Aehr. 17.6.
ye Ds 25.6%
» Ernte 6.8.
Solan. tub. S. 29.5.
» Ernte 24.9.
Mähen d. Wies. 9.7.
Ofveresse. — Volkschul-
64? 35' n. Br.; 23” 11" ö. Cr.
Achill. m. b. 23.6.
Betula BO. 2.6.
» b. 3.6.
» Vee 710):
Calluna b. 28.7.
Caltha b. 29.5.
Chrys. leuc. b. 26.6.
Conv. maj. b. 12.6.
rage vent. elie’.
Ledum b. 15.6.
Linnaea b. 28.6.
Menyanth. b. 14.6.
Myrt. nigr. b. 6.6.
» f. 24.7.
Nuph. lut. b. 20.6.
Picea exe. b. 13.6.
Pin. silv. b. 17.6.
Pir. mal. b. 17.6.
Pop. trem. b. 23.5.
Pop. trem. BO. 9.6.
» LV. 19.10.
Prun. pad. b. 12.6.
» 1. 07.8:
Rib. rubr. b. 10.6.
» fir 8.
Rub. arct. b. 6.6.
R. cham. b. 4.6.
» ity PAO) Ze
id. b. 29.6.
» 2 8.8.
Sorb. auc. b. 19.6.
» f. 28.9.
Syringa v. b. 18.6.
Trientalis b. 11.6.
Ulmaria b. 10.7.
Vace. v.—i. b. 19.6.
» f. 9.9.
R.
Avena S. 21.5.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 28.8.
Hordeum $S. 29.5.
» Aehr. 7.7.
» Ernte 16.8.
Lin. usit. S. 13.6.
» HW23T7%
» Ernte 16.8.
Secale Aehr. 16.6.
» Ernte 7.8.
ye Sa I
Solan. S. 3.6.
» Ernte 16.9.
Trit. sat. Ernte 20.8.
Mähen d. Wies. 16.7.
Perho, Möttönen. — Volkschullehrer S. Salotie.
632 10204 Br: 24? 25 ö. Gr.
Aln. ine. b. 25.5.
Betula BO. 10.6.
» b. 30.5.
» LV. 12.10.
Calluna b. 15.8.
Caltha b. 31.5.
Frag. v. b. 16.6.
» f. 18.7.
Ledum b. 28.5.
Linnaea b. 20.6.
Menyanth. b. 15.6.
Myrt. nigr. b. 2.6.
» it PAF Te
Nuph. lut. b. 12.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Picea exc. b. 12.6.
Pin. silv. b. 17.6.
Pop. trem. b. 26.5.
» BO. 6.6.
Prun. pad. b. 11.6.
» li Toler
Rib. rubr. b. 31.5.
» f. 15.8.
Rub. aret. b. 9.6.
R. cham. b. 5.6.
» f. 4.8.
Sorb. auc. b. 20.6.
» f. 1.11.
Syringa v. b. 23.6.
Vace. v.—i. b. 19.6.
» f. 3.9.
Viburn. op. b. 16.7.
Avena S. 21—26.5.
» Aehr. 19.7.
» Ernte 29.8 —
6.9.
Hordeum S. 29—
31.9.
» Aehr. 14.7.
» Ernte 26—
31.8.
Lin. usit. S. 14.6. Secale Aehr. 21.6. | Solan. tub. S. 28—
» b. 26.7. » b. 28.6. 31.5,
» Ernte | » Ernte 26— » Ernte 17.9,
29.8. 31.8.
Kajanisch-Ostrobothnien. — Sotkamo, Kirchdorf.
— Agronom H. B. Äström.
64° 7 ne Bre 28.727 0.08%
Achill. m. b. 30.6. | Pop. trem. b. 15.5. | Vace. v.—i. b. 25.6.
Aln. inc. b. 45. | » CS BOR 496.01 » f. 5.9.
Betula BO. 5.6. | » LV. 25.9. | Viburn. op. b. 2.7.
». Abe 76. | Prun. pad. b. 12.6. |
oS! WNA20: | » f. 8.9. | Avena §. 20.5.
Calluna b. 8.8. | Rib. rubr. b. 9.6. | » Aehr. 18.7.
Caltha b. 5.6. | » ft; eee | » Ernte 20.8.
Chrys. leuc. 10.7. | Rub. arct. b. 21.6. | Hordeum §S. 29.5.
Conv. maj. b. 23.6.) R. cham. b. 11.6. » Aehr. 8.7.
Frag. v. b. 18.6. | » 120207: » Ernte 20.8.
» % 1697. | R. id. b. 3.7. Lin. usit. S. 18.6.
Ledum b. 14.6. | PEA UGS: » b. 2.8.
Linnaea b. 10.7. | Sal. capr. b. 21.5. > Ernte 5.9.
Menyanth. b. 16.6. | Sorb. auc. b. 20.6. | Secale Aehr. 20.6.
Myrt. nigr. b. 8.6.
» 12-.1997%
Nuph. lut. b. 10.7.
Pin. silv. b. 16.6.
Plat; bit.’ b: 117.
| Trientalis b. 21.6.
| Trollius b. 25.6.
| Ulmaria b. 24.7.
» 141749:
Syringa v. b. 2.6.
yl 5! 3016:
» Ernte 10.8.
Solan. tub. S. 6.6.
» Ernte 17.9.
Mähen d. Wies. 9.7.
Nord-Ostrobothnien. — Uleaborg (Oulu). — Arzt
S. W. Liljeblom.
65° nr; 25 DT:
Acer plat. b. 12.6.
Achill. m. b. 30.6.
Aln. inc. b. 20.5.
Calluna b. 1.8.
Caltha b. 2.6.
Chrys. leuc. b. 8.7.
Frag. v. b. 15.6.
Ledum b. 22.6.
Linnaea b. 5.7.
Menyanth. b. 15.6.
Myrt. nigr. b. 15.6.
» i.
Nuph. lut. b.
Pin. silv. b. 2
1.8.
5.7.
3.6
Pop. trem. b. 31.5.
Pop. trem. BO. 15.6. |
Prun. pad. b. 15.6.
» f. 28.8.
Rib. rubr. f. 16.8.
| Rub. arct. b. 14.6.
R. cham. b. 15.6.
» Peake
IR gad ba tare
De 1 t-216.8:
Sal. capr. b. 1.6.
Sorb. auc. b. 22.6.
| Syringa v. b. 30.6.
Trientalis b. 16.6.
Tussilago b. 31.5.
| Ulmaria b. 16.7.
Vace. v.—i. b. 29.6.
» £., 2158!
Avena S. 26.5.
» » Aehr. 20.7.
» Ernte 20.8.
Hordeum S. 1.6.
» Aehr. 12.7.
» Ernte 11.8.
Secale Aehr. 16.6.
git ib? Lei.
» Ernte 10.8.
ge S. 11.8
Mahen d. Wies. 16.7.
Bidrag t. känned. af Finl.
Lappland. — Kemijärvi,
Kirchdorf.
K. W. Heikinheimo.
EC
=]
Postverwalter
(GÖ? 48) 10. Bre 275 27 0. Gr.
Achill. m. b. 2.7.
Betula BO. 10.6.
) lös 126
Calluna b. 5.8.
Caltha b. 17.6.
Frag. v. b. 2.8.
Ledum b. 26.6.
Linnaea b. 27.6.
Menyanth. b. 28.6.
Myrt. nigr. b. 12.6.
» f. 6.8.
Nuph. lut. b. 9.8.
Pop trem, b. 3.6.
Prun. pad. b. 16.6.
Rib. rubr. f. 15.8.
Rub. aret. b. 27.6.
R. cham. b. 16.6.
» is lol
Sorb. auc. b. 27.6.
Trientalis b. 27.6.
Trollius b. 21.6.
Mace: Vb |, 270:
Hordeum S. 30.5—
12.6.
» Ernte 20.8.
Solan. tub. S. 30.6.
Inari, Muddusjärvi, Thule. — Förster M. W. Waenerberg.
| 69° 6 n. Br: 27° 1276. Gr.
Aln. ine. b. 9.6.
Betula BO. 14.6.
» LV. 24—30.9.
Calluna b. 16.7.
Chrys. leue. b. 6.7.
Ledum b. 6.7.
Linnaea b. 6.7.
Menyanth. b. 29.6.
Myrt. nigr. b. 7.7.
Nymph. lut. b. 29.6.
Pop. trem. BO. 16.6.
» LV. 24—
Prun. pad. b. 28.6.
» keine
Früchte.
ll mio (7e
» f. 10.8.
Rubarct bs 847:
1k, Glogaa, Jo AT
» f. 14.8. (spärl.).
IB, 10h it, IG.
(sparl.).
Sorb. auc. b. 3.7.
» keine Früchte.
30.9. | Trientalis b. 3.7.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
Trollius b. 3.7.
| Ulmaria b. 6.7.
Vace. v.—i. b. 6.7.
» 1721089:
(spärl.).
Avena NS. 14.6.
Solan. tub. S. 9—
14.6.
» Ernte 10—
12.9.
Mähen d. Wies. 21.7.
» ©
2 es
utile NT À
aes ie 3 per, + SE
en er "Les Er
FÖRS À ape jes
ed D Les eee ino re
aa DAR oh kulor Pa Se: | Det 4 >
E Be al —.7 oe’? | DE à ATT at ' LE
A teen yy A MER Bla ds pe my Br
j ine - ae el PULLS
Far oir; ye ER MeL ? Sey JE
: uf nat ae ‘2 wi AN à 0 te |
; ad lt TE Vor Flu es
| y 4 Pro! AO PA EL 32 j >
TT US i f, Å (twee 3
| TE #0 7 a W Me paar. he tn bic Fraiteriol
4 u he 7: ; 5 Seer
i 3 ie ate: EM 150) | oe oar Ww N AR im ‘ 0 ET TU a
+ | ar ae », kee
- pen OF Am A Per lon} as 64 batt nv 7 vi Era
ca Kur I; 21 u 4 (4 vu Sob. OT Jo
en | i Aye AL pee x St her sith 16.85 4.086268 ae oe
Subst u. jan. +) Sal Tad neers tt 50€ Xe me
aber) it 1, EMI =} SE À | ER Adte tools
bre Wer À 31 TS 4 Less : LS sal Gers a
, By SP af te SL 1 VID
på Al ef ts gh) Ppheiendin Stk ialla it ARE RC
SE ter dina Hel Mo Sat FLE TA awe
OA EE AE +, ea Ne Sao | bit ft
OL war ) te df aoe Mik D Bf Off stent
As ait: TE € wre br A | q
is À wk i i Aye MAS: tr 5 4 ab TA TEA {4 “4144 _ Aret | 4
> La ka
h lad I ' Un 1 ( \ ’
CP gt ls | 4 i HR CR
A ' | >» 4 —
. Leur +] L, ; L + uber. À 14.4 3
| Chere, lean, HE i iuytz, Da aoe i Anlızı Te =
ee b. 418, L SE. Horie Bho
aduin hh, LLC À Ms te Levy i H rdeun 3 Er
Léna. ts BT - t. 16 | PE
5 More, D: 15.0. Sal Bart b-.3,0 21 , Era 30 %
4 x Muri. niger bu TAD; Bock, mu M HE LR | Sosals Acht, a
< ns i= I tik Bien ob 39.8. ï dl
LS us Mon Ivars u ER, Teinutelis b. LE | “4 :
à Eu ave 23,6 Tusrilasé 6, X10 he Me |
; Pe: im. & Shh | Tone ba 10, 4 Mira dr Wide
- DUR
€
En.
a = 3
BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK,
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN,
H. 80, N:o 6.
Undersökningar av finskt terpentin
av
Ossian Aschan.
VII. a ett nytt till sylvestrengruppen
hörande terpen.
RÉ —
HELSINGFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG.
1926.
ae sang uran otteovive na rt 133
N, A Wall coe er
ne | u
LA 4 i ih vy 1
7 ; oo) NN
à j (Game, | vl
eu BEALE
La 4 Es ; LA R «
it à LE 287 N |
à RE \ | 1
21
[| i 1 4 = | 2 je
N ; a : Kr
ee SOS ra 18 VMA i +
| )
he i 1
N
i
i
i
|
i n ?
ö
i) SER | }
h th
1
I
| ;
” nl 1;
\
I
i tl ne
N I
i
oe &
: | u A
i
$ 4 '
À
N ‚nosduieaun ln
“anor | Tsavo hin ALA LAT en
VII’). Isodipren, ett nytt till sylvestrengruppen
hörande terpen.
(Anmalt vid Finska Vetenskaps-Societetens sammanträde den 17 maj 1926.)
I. Nya bidrag till teorin fér sylvestrengruppen.
1. Inledning.
Inom föreliggande serie arbeten har jag tidigare upprepade
ganger framhallit, att de fraktioner av det finska terpentinet,
vilka övergå mellan gradtalen 160—170° vid vanligt tryck,
aro synnerligt stora och pa grund härav förmodligen innehälla
hittills obekanta terpener. Följande tabell, som innehaller
destillationsresultatet av wgnsterpentin under användning av
en verksam perlkolonn av FAGERLIND-typen, nämligen efter
3:dje varvet, kan anföras för att åskådliggöra detta:
| | | [|
(Nr Fraktion | Vikt i g | Procent | di dé}; ni | MR
| | | || |
| | E | || | |
od | _155| 20,9 3,48 | Li Lotus pere Do": are
| 2. |155—156| 18,5 3,08 || 0,8584 | 0,8567 |1,46642 | 43,91
| 3. |156—159| 183,1 | 30,52 | 8630 | 8613 | 46701 | 4381 |
| 4. 1159—162°| 76,5 1275 | 8590 8573 46799 | 43,82 |
15. [162-166] 112,0 | 18,67 | 8590 | 8610 | 47009 | 44,04
| 6. |166—169| 60,0 | 10,00 | 8582 8565 | 47134 | 4441
| 7. |169~172"} 1090 | 1817 | 8573 8556 | 47291 | 44,58 |
ee ei ao) aaa |
*) Hithörande tidigare publikationer i Vet. Soc:s Bidrag: bd. 54, 459
(1894) (tills. med Env. Herr); 64, 233 (1905); 66, 177 (1906); 76, N:o 4 (1914);
77, N:o 1 (1915); 77, N:o 2 (1916).
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
Sulfatterpentinet, som erhälles som biprodukt vid sulfat-
cellulosaprocessen, ävensom det finska medels vattenänga ur
käda isolerade balsamterpentinet förhälla sig lika med ovan-
stående ugnsterpentin, vilket hade övergått ur tjärugnen till
först medels de destillerade rötternas egen vattenhalt och pä
denna grund icke genom inverkan av hög temperatur om-
lagrats och blivit bemängt med produkter av själva träsubstan-
sens pyrogena sönderdelning.
Mina hittills under ärens förlopp i flere repriser utförda
försök att ur fraktionerna med ovanstäende intervall för kok-
ningstemperaturen erhälla individuella terpenkolväten hava
först nu lett till mera positiva resultat, vilka tillsvidare hän-
fora sig till fraktionerna c. 163—167° och den därpå följande
fraktionen 167—170°. Undersökningen av förstnämda frak-
tion är ännu icke mogen för en definitiv formulering, ehuru
mycket talar för att även har föreligger ett enhetligt ter-
pen, som jag pa förrhand benämner pinonen, genom omkast-
ning av stavelserna 1 namnet pa det tidigare ur amerikanskt
terpentin fran samma fraktion erhällna, pinenliknande terpenet
nopinen, som emellertid felas i vara nordiska Pinus-arters kada.
Däremot har jag påvisat ett nytt terpen i den andra nyss-
nämda fraktionen 167—170°. Tillsvidare har detta skett
endast uti sulfatterpentinet, men är jag övertygad om att
även de vid högre temperatur överdestillerande, orenare sor-
terna av vår inhemska produkt innehålla detta terpen, som jag
på grund av dess nära släktskap med det av mig tidigare
genom kondensation av isopren erhållna syntetiska terpenet
dipren !) kallar isodipren. På grund av sitt kemiska för-
hållande höra dessa båda terpener till sylvestrengruppen, vil-
ken hittills varit representerad av det vanliga, i tallkåda ingå-
ende egentliga sylvestrenet (ATTERBERG ?) och dess d,l-modi-
fikation karvestren, vars syntes redan för en längre tid sedan
utfördes av BAEYER ?), och vidare av tvänne under senare
tid av PERKIN J:R ?) likaledes syntetiserade nya terpener, näm-
1) Ann. 439, 221 (1924); Ber. 57, 1959 (1924) *) Ber. 10, 1206 (1877). ?) Ber.
27, 3485 (1894); Paryer och VIiLLIGER, 31, 1402, 1405 (1898). *) Perkin och
TATTERSALL, Journ. chem. Soc. 91, 408 (1907); samt P. och FısHer, ibid. 93,
1876 (1908).
Bidrag t. känned. af Finl.
)
ligen s. k. A'®®-m-mentadien och A°*%-m-mentadien, det
sistnämda berämnt isokarvestren. Till dessa ansluta sig för-
närvarande vart dipren och nu till sist saledes isodipren, var-
vid ar att märka, att det nyligen blivit utrett att dipren >?)
emot förmodan är identiskt med BAEYER’s karvestren, fram-
stallt utgäende fran ketonen karvon, en av huvudbestands-
delarna i den eteriska oljan av Carum carvi. Och nämnas kunde
ytterligare tvä av SIMONSEN ur tvänne indiska växters (Pinus
longifolia Boxb. resp. Andropogon Ivarancusa Jones) eteriska
olja isolerade terpener /AV- och /A\4-karen, vilka dock intaga
undantagsställningen att vara dicykliska med kombinerad
cyklopropanring, vars läge i förhållande till cyklohexanringen
gör att de även kunna anses utgöra dipenten-derivat. Men
sammanför man dem till sylvestrengruppen på grund av att
deras monocykliska spjälkningsprodukter med acetanhydrid
och en ringa mängd konc. svavelsyra ge samma vackra blå-
färgning, som till först av WALLACH observerats hos sylvestren,
så skulle man således numera känna 6 representanter av ter-
penerna tillhörande sylvestrengruppen. Den strukturella olik-
heten mellan denna och dipentengruppen, vartill likaledes
höra flere inom växtvärlden mycket utbredda terpener, när-
mast d- och /-limonen, vilka bl. a. också alstras av Pinus-arterna,
samt terpinen, terpinolen och tvänne strukturisomera fellan-
drener, beror som bekant pa att sylvestrengruppens terpener
innehålla meta-cymolkarnan (II), medan para-cymolskelettet (1)
ingår i dipentengruppens enligt följande för sylvestren all-
mänt antagna och för dipenten säkert fastställda formler:
dipenten sylvestren
C. CH; C. CH,
me
‘ ay os In, on CE cu,
DEREN CEE ELON VCE
VA A CH
CH CH; \
| CH
CH.<
CH;
1) AscHax och Irmarı Kronn, Meddelande vid Finska Kemistsamfundets
aprilmöte 1926.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
Ett icke ringa intresse i växtbiologiskt hänseende erbjuder
det faktum, att bada dessa typiska terpeners syntes inom väx-
ternas organism, dar en massproduktion av desamma eger
rum särskilt i Pinus-arterna, kan tänkas ske genom samman-
fogande av tvänne molekyler isopren pa följande sätt, såsom
för dipenten !) tidigare och nyligen för sylvestren ?) blivit fram-
hållet:
2 moler isopren 2 moler isopren
vid diptenten-syntesen vid sylvestren-syntesen
C-CH, C-CH,
ER ip
HO” \cH, Bo;a SE:
| | „CH;
H.C CH, H.C CH 4 GC € |
WA VA CH,
CH CH,
C
ZEN
CH, CH,
Huru syntesen av dipren kan tänkas forsigga inom växt-
kroppen, har jag redan i förstnämda publikation utförligt sökt
klargöra.
2. Till frågan om sylvestrens konstitution.
Särskilda under mina terpentinundersökningar observerade
omständigheter påkalla frågan, om sylvestren i själva verket,
såsom man fortfarande antager, alltid finnes färdigbildat i naturen.
Efter upptäckten av sylvestrenets ovannämda blå färgreaktion
har WALLACH påpekat att denna blott inträder, om till-
hörande terpentinfraktioner äro relativt rika på detta terpen.
Härtill kommer att reaktionen endast uppträder hos det terpen,
som blivit regenererat av den ur naturprodukten erhållna di-
hydrokloriden. WaALLACH yttrar sig på följande sätt: »Die
Gegenwart von jenen (anderen) Terpenen in Sylvestren be-
1) AscHAN, 17 Skandinaviska naturforskarmötet 1923, pag. 70. *) Finska
Kemistsamf:s Medd. 1926 pag. 1.
Bidrag t. känned. af Finl.
eintrachtigt mehr oder weniger das Eintreten der Reaktion.
Schwedisches Terpentinöl z. B. zeigt sie nicht ohne weiteres;
man muss die Sylvestren-reichen Anteile sehr sorgfältig heraus-
fraktionieren, um die Erscheinung beobachten zu können, die
mit dem aus dem reinen Chlorid regenerierten Kohlenwasser-
stoff stets sofort eintritt.»
Vidare har jag funnit att det ovannämda av mig ur isopren
erhällna terpenet dipren, vars dihydroklorid samt dihydro-
bromid, liksom det inaktiva sylvestrenets eller karvestrenets
motsvarande föreningar, smälta vid 51—52° resp. 47—48°,
icke direkt giver sylvestrenreaktionen. Den framträder där-
emot briljant hos det högre kokande terpenkolväte, som rege-
nererats ur dihydrokloriden, vilket utgör beviset för att även
dipren innehäller metacymolskelettet. Härav följer emeller-
tid icke att dipren och karvestren äro identiska, nägot som
för övrigt framgår ur kokpunkten, som för dipren ligger vid
171°.5 och hos karvestren vid 178°. Därvid är att märka, att
sistnämda kokpunkt icke hänför sig till det av BAEYER direkt
vid syntesen erhållna kolvätet, utan det som »renats» över
dihydrobromiden.
För sylvestren diskuterar WaArLAcH !) följande tvänne
formler:
CH, CH;
| |
I. ml och 11. un
utan att giva företräde at nagondera. Däremot ger BAEYER ?),
dock utan experimentellt underlag, ät sitt genom syntes fram-
ställda karvestren (inaktivt sylvestren) formeln I. Man kunde
därför förmoda, att frägan om strukturen hos dessa isomera
terpener fortfarande vore öppen. Sa ar emellertid icke fallet,
sedan en av samtidens förnämsta syntetiker W. H. PERKIN JUN.,
jämte sina ovannämda medarbetare, TATTERSALL och FISHER 8),
genom sina exakta undersökningar avgjort fragan, savitt det
galler de ur sylvestren- och karvestren-hydroklorid resp. hydro-
1) Terpene und Campher. 2 Aufl., p. 490 (1914). ?) Loc. cit. *) Loe. cit.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
bromid regenererade sa benämda terpenerna, desamma som
karaktäriseras av den bla färgreaktionen. Av sagda under-
sökningar framgar nämligen oförtydbart, att dessa terpener
aro sammansatta enligt formeln I ovan. PERKIN och TATTERSALL
erhöllo nämligen genom sin mödosamma, genom flere stadier
förlöpande syntes, varvid dubbelbindningarnas läge från bör-
jan otvetydigt blev fixerat såsom i formeln I, ett kolväte (A’*“-
meta-mentadien), som visar sylvestrenreaktionen -och tillika
ger samma, dihydroklorid och dihydrobromid som BAEYER'S
karvestren, varjämte samma läge för dubbelbindningen pa-
visades däri som enligt formeln I. Beviset förstärkes yttermera
genom att PERKIN och FISHER i ett senare arbete syntetiserat
ett annat terpen (A%® ®-meta-mentadien eller iso-karvestren),
vilket sannolikt eger formeln II. Detta saknar icke allenast
sylvestrenreaktionen utan visar även vad additionsförmågan
vidkommer intressanta olikheter med terpenet av PERKIN
och TATTERSALL, som är identiskt med karvestren. Vi måste
emellertid här, på grund av sakens komplicerade beskaffen-
het, avstå från en utförligare utläggning av bevisen, och således
endast konstatera att formlerna I och II i meta-mentadien-
serien hava sina kända företrädare. Detta är nämligen av
“ intresse icke allenast för sylvestrenfrågan, utan också på den
grund, att numera vissa slutsatser även kunna dragas angå-
ende flere allmänt förekommande komplicerade naturproduk-
ters strukturella byggnad, såsom hartssyrornas, kolesterinets
m. fl., vilka liksom sylvestren med ättiksyreanhydrid och konc.
svavelsyra giva den om sylvestrenets färgreaktion starkt på-
minnande s.k. kolestol-reaktionen. Enligt min mening beror
CH,
denna viktiga reaktion på att isopropylengruppen T chien
an
befinner sig i ett bestämt läge till vissa eykliskt”orienterade
dubbelbindningar.
Av ovanstäende framställning framgär säledes följande för
sylvestrengruppens terpener viktiga slutsatser:
Dessa terpener kunna uppdelas i trenne grupper, nämli-
gen följande:
Bidrag t. känned. af Finl.
1) Terpener som direkt med WALLACH’s reagens (ättiksyre-
anhydrid och en ringa mangd konc. svavelsyra) giva en inten-
siv bläfärgning; hit höra sylvestren jämte karvestren och det
syntetiska A?’ “-meta-mentadienet (PERKIN och TATTERSALL),
vilka äro identiska och till sin konstitution ega strukturformeln:
CH;
|
Lac ae
PC ce
2) Terpener som äro meta-mentadiener men icke visa bla-
färgning med WALLACH’s reagens, utan en mer eller mindre
tydlig violett färgning. Hit hora 2sokarvestren (PERKIN och
FISHER), vart genom självkondensation av isopren vid vanlig
temperatur erhållna dipren, det i finskt balsamterpentin och
sulfatterpentin ingående vid 167—170° kokande isodiprenet,
som utgör föremål för föreliggande arbete, och möjligen ännu
ett i fraktionen 170—175° av samma råmaterial förefintligt,
något högre kokande terpen !), emedan en svag violett farg-
ning även uppträder med denna fraktion.
Denna grupps terpener utmärka sig kemiskt genom att
de endast med svårighet under addition upptaga mera än 1
mol klorväte.
3) De av SIMONSEN isolerade terpenerna /N- och A*-karen,
såvida det bekräftar sig att dessa äro dicykliska och innehålla
samma dubbelring som karon, bestående av en cyklohexan-
och en cyklopropanring, av vilka den sistnämda uppspjälkes
med klorväte, så att derivat av sylvestren och dipenten samtidigt
bildas, varför karenerna skulle förmedla sambandet mellan syl-
vestren- och dipentengruppen. Enligt uppgifterna i litteratu-
ren likna dessa karener till sitt förhållande ganska mycket
vårt isodipren. Då det indiska terpentinet liksom vårt här i
norden alltid innehålla dipenten, så kunde de av SIMONSEN
jämte sylvestrenderivat ur karen påvisade dipentenadditions-
produkterna lika gott härleda sig från det sistnämda.
*) Denna uppgift meddelas med behörig reservation, ty det voro möjligt
att isodiprenet också skulle ingå i fraktionen 170—175° på grund ay ofull-
ständig fraktionering; detta skall undersökas senare.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
II. Experimentella erfarenheter om isodipren.
3. Det nya terpenets isolering.
Sedan förberedande försök lett till uppfattningen, att ett
tidigare okänt terpen föreligger i fraktionen 167—170° av det
finska sulfatterpentinet 1), utfördes en fullständigare fraktio-
nering med följande kvantiteter därav.
Tabell 1. Använt terpentin 5 kg; fraktionerna angivna i g.
Fraktion |1-sta varvet | 2-dra varvet | 3-dje varvet | 4-de varvet talen ee
varve
75—157° 44,7 637,4 1345,7 1548,5 31,0
157—159° 183,0 576,0 494,1 387,3 7
159—161° 953,4 698,4 293,5 153,5 3,1
161— 163° 784,0 559,8 425,3 353,8 7,2
163—167° 1411,9 603,4 402,1 363,6 7,3
167—170° 304,6 316,6 328,0 474,4 9,5
170—175° 195,5 731,4 922 4 986,4 19,7
175—178? 711,5 274,1 248,8 138,0 RAT
över 178° 208,8 235,5 272,0 318,0 6,3
Äterstod 156,2 164,9 167,1 169,5 3,4
See ee 65,4 97,5 101,0 106,9 2,1
Summa | 5,000,0 g. | 5,000,0 g. | 5,000,0 g. | 5,0000 g. [100,0 "10
En annan portion å 4 kg fraktionerades likaledes 3 ggr
medels samma c:a 70 cm höga pärldeflegmator (system FAGER-
1) Ramaterialet erhölls från Gutzeitska fabriken i Kotka genom vänlig
förmedling av ingeniör ALFONS HÄLLSTRÖM.
Bidrag t. känned. af Finl.
11
LIND), med den skillnad att de före 156° övergående fraktio-
nerna bortlämnades. Efter sista varvet (se tab. 2) bestamdes för
fraktionerna mellan 156—175° spec. vikten, brytningsexponen-
ten och molrefraktionen:
Tabell 2. (4 kg terpentin).
N:o | Fraktion Gramvikt | Procent | d”/, np MR
1 —150° 25,7 0.6 = = ne
2. 150—154° 11,5 0,3 = = =
längs: 154—156° 33,3 0,8 = = —
4 156—158° 1156,3 28,9 0,8568 | 1,46878 | 44,23
5 158—160° 703,5 17,6 8551 1,46868 | 44,30
6 160—163° 181,4 45 8574 | 146926 | 44,15
7. | 163—167° 233,0 5,8 8567 1,47114 44,42
8 167—170° 303,7 7,6 8553 1,47536 | 44,84
3 170 —175° 1050,6 26,3 8534 | 1,47807 | 45,10
10. Äterstod 197,2 4,9 — — —
De Förlust 103,8 2,7 — — —
Resultatet av destillationen och undersökningen av frak-
tionernas fysikaliska konstanter kan sammanfattas pa föl-
jande sätt: Den vid första varvet stora pinonen-fraktionen
163—167° avtager rätt betydligt i de följande varven. Frak-
tionen 167—170° bibehaller däremot i stort sett sin ursprung-
liga mängd t.o. m. vid 4 fraktioneringar. Likväl borde enligt
vara senare erfarenheter det isodipren benämda terpenet upp-
tagas vid 168—171°, i vilket fall motsvarande fraktion skulle
utfallit nagot större, ty dess kokpunkt torde egentligen ligga
vid 169—171°. Därigenom skulle även den päföljande mycket
stora fraktionen (nu 170—175°) minskas.
Isodipren visar följande fysikaliska egenskaper: d?°/,=0.8561,
medeltal av 2 nära överenstämmande bestämningar; (oa) =
+5.37; Np=1.47536, varav MR=44.84.
Terpenets lukt ar icke utpraglad men eger en mandelartad
nyans. Det är omättat: 1 droppe avfargar, visserligen icke
genast, men inom 2—3 min., BAEYERS permanganatlösning,
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
12
nagot som aven tillkommer en del andra terpener, t. ex. kam-
fen, som med nagra droppar benzol bragts i flytande form.
För att utröna kolestol-reaktionen (här 4 cm? ättiksyre-
anhydrid, 4 droppar av det med perlkolonn över natrium änyo
destillerade terpenet (140 g) och 2 droppar konc. svavelsyra),
upptogos följande fraktioner, vilkas färgning antecknades:
1) före 167° 7.6 g svagt violett färgning
2) 167—170° 115.6 » rödaktigt » »
3) 170—172° 15.2 » gulaktigt » »
Hos de föreliggande ursprungliga fraktioner 167—170°,
vilka ej destillerats över natrium, är färgningen ocksa röd-
aktigt violett sasom hos 2), men svagare 4n om natrium an-
vandts. Denna föga framträdande färgreaktion är således
karakteristisk för isodiprenfraktionen. Den kan ingalunda
förväxlas med den rent djupblå sylvestrenfärgning, som till-
kommer det terpen (se längre fram), vilket regenererats ur
monohydrokloriden av isodipren.
Ur tabell 2 framgår att specifika vikten för fraktionerna
6—8, med resp. tal 0.8574, 0.8567 och 0.8553, endast obetydligt
avviker fran fr. 4 och 5 (de s.k. isopinenfraktionerna) och ej
heller fran den för det vanliga pinenet, vars aktiva former i
rent tillstånd uppvisa värdet d?°/,—0.8586. Däremot erhölls
för fr. 170—175°, på grund av dess halt av monocykliskt ter-
pen, talet 0.8534. Detta kan betraktas som en om ock osäker
diagnos pa att alla mellan 160—170° kokande terpener, ävensom
pinen och isopinen, vilka tillsammans utgéra de mellan 154°
och 160° kokande fraktionerna, äro bicykliska med en dubbel-
bindning i kärnan; för isodipren kan dock även en mono-
cyklisk terpenform med 2 dubbelbindningar diskuteras. Samma
intryck far man vid en blick pa den sista kolumnen i tabell 2,
for molrefraktionen hos fraktionerna 4 t.o.m. 9. Anda t. 0. m.
kokpunkten 163° visar denna konstant icke synnerligt större
avvikelser än försöksfelen representera. Den för pinenformeln
Bidrag t. känned. af Finl.
13
beräknade utgör 43.91, och detta tal har av mig även erhållits
för den rena pinenfraktionen 154—156°. Härav synes framga
att det terpen i sulfatterpentinet, vars kokp. ligger högre än
163°, visserligen ar dicykliskt men innehäller, icke en cyklo-
butan- utan en cyklopropanring, vars inkrement 0.72 Over-
stiger cyklobutanringens 0.40 med 0.32. Det teoretiska vär-
det for MR med trering utgör därför 44.21, och harmed 6veren-
stämmer bäst den nämda fraktionen 7 i tabell 2, som visar 44.42;
isodiprenfraktionen 8 (167—170°) företer 44.84. Aven vid
en annan destillation erhölls ett harmed noga överenstämmande
resultat (med d?°/,=0.8569 och n,—1.47643 resp. MR=44.84),
sa att nagot tvivel om att här föreligger ett terpen, sa enhetligt
som det medels fraktionering kan vinnas, icke synes kunna
ifragakomma.
Att emellertid refraktionsvärden erhällits liggande mellan
inkrementerna för C,)H,, med en dubbelbindning och trering
(ber. MR=44.23) och tva dubbelbindningar (ber. 45.24) kunde
bero antingen av vissa obekanta, pa konjugation mellan
dubbelbindning och trering härrörande förhållanden, eller ock
på att vi här ha att göra med ett monocykliskt terpen,
som av samma outredda konjugationsförhållanden visade ett
till 0.40 uppgående mindre inkrement (med metylenbindning?).
För att belysa detta var kännedomen om isodiprens kemiska
förhållande nödig.
a) Inverkan av klorväte på fraktionen 167—170°.
Till först inleddes 1 mol torrt HCl (80 g) i det med c. 10%
absolut eter (30 g) försatta terpenet (298 g); på denna mängd
beräknas 79.7 g klorväte. Den därvid erhållna och med vatten
tvättade vätskan omskakades med 1-proc. sodalösning, så
länge denna neutraliserades, och den med kalciumklorid tor-
kade oljan (325 g) destillerades 4 ggr i vakuum vid i medeltal
7.5—8.5 mm tryck. Härvid avskiljdes en del både lägre och
högre kokande fraktioner. T.ex. vid 3:dje och 4:de varvet
erhölls ur ena hälften av produkten följande (vid 4:de varvet
destillerades endast 3:dje varvets fraktioner mellan 75° och 90°):
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 5.
14
3:dje fraktioneringen: 4:de fraktioneringen:
frakt. 50—60° 21.7g;frakt. 85—90° 33.6g; | frakt. 70—75° 27.48
» 60—65° 21.2» » 90—95° 7.0» » 85—80° 25.1»
» 65—70° 12.4» » 95—100° 5.1» » 80—85° 79.4»
„70-754 » 100—107° 14.3 » » 85—90° 44.3 »
» 75—80° 40.3» ». över 107° 8.7» » 90—95° 9.4»
» 80—85° 101.6 » » 95—100° 7.7»
Härav framgår att en huvudprodukt kokar vid 80—85°;
en utförd analys (Cl=20.54%; teoretiskt 20.59°%) visade att
en monohydroklorid föreligger. Den raa klorföreningen ut-
gjorde, som en analys för övrigt visade, liksom i dylika ana-
loga fall, en blandning av ursprungligt terpen, monohydro-
kloriden samt vissa mängder av en över 100° kokande del
(dihydroklorid). Att monokloriden icke består av dipentens
isomera monohydroklorid framgår med full säkerhet av att
denna, vilken till jämförelse framställdes, kokar vida högre
(94—96°) vid ovanstående tryck av 8 mm.
Ovanangivna monoklorid av vår fraktion 167—170°, såle-
des isodipren-monohydroklorid, kokar vid vanligt tryck under
ringa sönderdelning. Kokp. är följaktligen icke fullt konstant;
d20/,—0.9775; np—1.48175, varur MR??—50.57 (vid en annan
fr amställning erhölls 50.31); beräknat för C,,H,,Cl med en dub-
belbindning: MR=50.58.
I själva verket visar sig föreningen vara omättad, eme-
dan en droppe vid omskakning med det utspädda BAEYER’ska
reagenset, liksom det ursprungliga terpenet, avfärgas inom
2 à 3 min. Förekomsten av den sålunda påvisade dubbelbind-
ningen lämnar emellertid frågan öppen, om detta terpen inne-
håller 2 dubbelbindningar eller en sådan och en trering. I förra
fallet måste då förutsättas att en grupp av 2 konjugerade etylen-
bindningar = föreligga, vilken ställning BAEYER!) anser
framkalla försvårad addition, likasom hos terpinen och kar-
vestren, vilka upptaga 1 mol HCl resp. HBr endast långsamt;
i själva verket adderar även isodipren endast långsamt halogen-
väte. I det senare fallet måste man, då monokloriden är omättad,
1) Ber. 27, 3493 (1894).
Bidrag t. känned. af Finl.
15
antaga att klorvätet begärligare skulle uppspjälka 3-ringen,
medan dubbelbindningen bleve intakt. Detta är visserligen
principiellt taget icke alldeles omöjligt och har av SIMONSEN
angivits som ett karaktaristikum för det i Pinus longifolia pa-
visade /A-karenet (se ovan sid. 7), som han tillägger formeln I.
4 PC 7C(CH;):
CH. CH < | OH CEK |
I. CH, CC CER IE HL CR
CH—CH, CH,-CH,
Detta paminner, sasom redan antyddes, i manga avseenden
om vårt isodipren: kp 168—169° (705 mm), d®°/,,—0.8586,
svag högervridning, MR—44.23 (teoretiskt 44.21); endast kokp.
(171—172° vid 760 mm) samt spec. vikten äro något avvikande.
Huruvida identitet föreligger är vid var närvarande känne-
dom omöjligt att säga.
Det andra av SIMONSEN ur Andropogon Iwarancusa Jones
isolerade indiska terpenet /\4-karen (formeln II ovan) liknar
ännu mera vårt isodipren, emedan dess kokp. vid normaltryck
borde ligga vid 168.5—170° (d?°/,,=0.8552; np(30°)—1.474;
MR=44.69 resp. 44.58 och med relativt hög exaltation. Reak-
tionen med attiksyreanhydrid och konc. svavelsyra ger en »svagt
rod» fargreaktion, förmodligen lik den vi funnit för de raa vid
c. 170° av sulfatterpentinet kokande fraktionerna.
b) Sylvestrenbildning vid klorväteavspjälk-
ningenurmonohydrokloriden av isodipren.
Härvid avgjorde WALLACH'8' bla fargreaktion omedelbart
vilken kolkärna detta terpen innehåller.
Monohydrokloriden visade sig olika lätt avgiva klorväte
vid inverkan av hithörande reagenser. Med alkoholiskt kali
samt kaliumacetat och isättika erhölls efter längre kokning en
starkt klorhaltig produkt. Kokande kinolin i överskott visade
benägenhet att förhartsa produkten. Mest verksamt visade sig
anilin, som redan vid vattenbadstemperatur begynte av-
spjälka klorväte; reaktionen kunde nästan slutföras vid kok-
ningstemperatur. Då också i detta fall en del klor kvar-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 6.
16
bliver i produkten, synes detta antyda forekomsten av en rela-
tivt ringa förorening C, )H,,Cl, där kloratomen är fastare bun-
den än i den egentliga additionsprodukten.
De vid de olika additionsförsöken med isodipren erhållna
vakuumfraktionerna av monohydrokloriden indelades i 3 grup-
per kokande vid c. 8 mm: 1) intill 80°, 2) vid 80—85° och
3) över 85”. De upphettades sedan i tur och ordning med
anilin och destillationen stegrades ända upp till dess kokpunkt,
destillaten befriades från anilin, sammanslogos och destillera-
des ånyo över natrium för att avlägsna kvarblivande klor. Så-
lunda erhölls 3 fraktioner, nämligen intill 170°, 170—175°
och 175—180°. För angivande av terpenmängderna kan an-
föras ett exempel: ur 35 g ursprunglig vid 80—85° under
8 mm kokande monohydroklorid erhölls 15.5 g råterpen, varav
den vid 170—179° kokande delen utgjorde 10.8 g med föl-
jande konstanter:
d?°/,—0.8505; [a]/#2=+4.61; n,=1.4748; MR=45.04 (för
ett monocykliskt terpen med 2 dubbelbindningar beräknas 45.24.
Härefter destillerades fraktionen 170—179° ånyo fraktione-
rat över natrium, varvid erhölls:
1) intill 174? 1.3 g;
a tae.
Såväl den första stora fraktionen 170—179° som ovan-
stående fraktioner 1) och 2) visade en briljant och djupt blå
sylvestrenfärgning. På grund av kokpunkten utgjordes
således fraktionen 174—177° av sylvestren.
Analysen ledde till de för terpenerna erforderliga talen:
0.1247 g substans gav 0.4034 g CO, och 0.1300 g H,O.
Beräknat för Calles C=88.23 %, H=11.77 %. Funnet C=
88.23%: H=-11.59.%,
For att ytterligare säkert faststalla det för isodiprens konsti-
tution viktiga faktum, att dess monohydroklorid vid avspjalk-
ning av klorvate giver sylvestren, överfördes fraktionen 174—
177° i sin hydroklorid enligt Wattacu?). Klorväte inleddes
i terpenets eterlösning, varpa vätskan fick sta 48 h. Efter
») Ann. 239, 25 (1887).
Bidrag t. känned. af Finl.
17
avdunstning av etern erhölls vid avkylning en kristallmassa,
som vid omkristallisering ur metylalkohol gav fettglänsande
blad med smp. 71°. Denna förändrades ej vid smältning av ett
blandprov med ett äldre, ur ugnsterpentin (töreolja) framställt
sylvestrendihydroklorid med smp. 71°).
Av teoretiskt intresse var även att jämföra smp. (51.5—52°)
av dihydrokloriden av dipren, som jag tillsammans med stud.
IrmARrı KROHN visat vara identiskt med karvestren, i bland-
ning med sylvestrendihydrokloriden (smp. 71°)?). Denna bland-
ning smalt vid 52.5°, varav ocksa framgar dessa dihydroklori-
ders natur av optiskt isomera föreningar. Jag har nämligen
tidigare i nagra andra fall funnit, att smältp. for liknande
blandningar av en aktiv form och motsvarande d,/-form ligger
emellan varderas smältpunkter och icke understiger smält-
punkten av den lägre smältande komponenten i blandningen..
c) Forsok att framställa en dihydroklo-
rid av isodipren klargjorde att denna förvandling sker
mycket langsamt och ofullstandigt, sa att detta terpen visade
nästan samma förhållande som jag funnit hos dibutadien, C,H, >,
vilket kolväte 3) blivit mig tillsänt fran Badische Anilin- und
Sodafabrik, dar det erhallits som biprodukt vid framställnin-
gen av butadien-kautschuk. Följande försöksresultat biläggas
här för isodipren.
Da 50 g isodipren (frakt. 167—170°) efter tillsats av 5 g
eter mättades med | mol klorväte och produkten, sedan etern
avlägsnats, försattes med 2 cm? kone. saltsyra och klorväte
ånyo inleddes, sa upptogs endast 67 %, eller 2/3 av den andra
klorvätemolekylen. Sedan produkten behandlats med:
isvatten och 1/2-proc. sodalösning och torkats, befanns den
innehälla endast 23.26 %, klor. En större del av det för andra
gangen inledda klorvätet hade saledes varit blott mekaniskt
upplöst, ty endast c. 20 94 hade blivit bundet till dihydroklorid.
För att utröna naturen hos denna dihydroklorid destillerades
produkten åter i 8 mm vakuum. Härvid befanns det emeller-
!) Detta var samma av mig erhållna präparat, varav Barver [Ber. 31,
2067 (1898)] framställde det sylvestren, för vilket han fastställde dess m-dihydro-
cymolkärna. ?) Kemistsamf:s Meddel. 1926. >?) AscHan Ber. 57, 1959 (1924).
Nat. o, Folk, H. 80, N:o 6.
LS
tid ater, att i densamma förelåg en blandning av oklorerat ter-
pen, dess monohydroklorid (kp. 80—85°) samt dessutom över
100° kokande bestandsdelar. Ur de sistnamda avskiljde sig i en
köldblandning kristallerirelativt ringa mängd, vilka omkristalli-
serades ur alkohol efter tillsats av nägra droppar vatten samt
pressning mellan filtrerpapper (smp. 45—48°). Efter ett dygns
evakuering och ny kristallisering ur metylalkohol steg smp. till
63—65°, vid ytterligare upprepning härav visade produkten syl-
vestrendihydrokloridens smp. 70—71°. Hos ett blandningsprov
med ett tidigare framstallt praparat av den sistnämda inträdde
smältning vid samma temperatur.
Härav framgär att isodipren, ehuru med stor svärighet,
ger upphov ät sylvestrendihydroklorid. Detta kompletterar
ovannämda observation att terpenets monohydroklorid kan
ge upphov ät sylvestren. Genom bäda dessa reaktioner är det
således fastställt, att isodipren innehåller meta-cymolkärnan.
d) Inverkan av klorvätegas pasulfatterpen-
tinfraktionen 170—175°. Ett med fraktionen 167—170°
jämförande försök utfördes i denna riktning. Vid inledning
av klorväte i fraktionen 170—175°, sedan den blivit försatt
med några droppar konc. saltsyra. erhölls, utan att det sam-
tidigt lyckades påvisa bildning av sylvestrendihydroklorid, den
i glänsande blad kristalliserande dipentendihydrokloriden.
Utbytet var likväl mycket ringa.
Emellertid utgör icke detta något säkert bevis på att icke
sylvestrendihydroklorid skulle ha bildats, på den grund, att
trots fortsatt långvarig klorvätebehandling på angivet sätt,
större delen av terpenerna i fraktionen 170—175° endast mät-
tades till monohydrokloridstadiet. Detta tyder på att någon
större dipentenmängd icke torde förefinnas i sistnämda
fraktion av det undersökta sulfatterpentinet. ty då hade utan
tvivel ett betydligare utbyte av dipentenhydroklorid vunnits.
Denna och andra fraktioner av sulfatterpentinet, nämligen
isopinen- (157—160°), pinonen- (163—167°) och Aven
den enhetligare isodiprenfraktionen (169—171°) skola utgöra
föremål för ett följande meddelande. |
Bidrag t. känned. af Finl.
BIDRAG TILL KANNEDOM AF FINLANDS NATUR OCH FOLK,
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN,
PLANAENPHANO LOIS DEODACHTENGEN
E U N.E-ASNED
1918, 1919 und 1920
ZUSAMMENGESTELLT
MÄRTA PIPPING
— if} —
HELSINGFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG
ane "par ©
aa!
wire nt ff i
| LIE. mi N A VER
a
4 NAN UM
{ i I i | hi; \ xy 1 nuit 7 j wart ban
Cr VE ROME AU TE k 4
ARR RE), UE
(opal En
{ 1821 sut. 3
Red tidy Mu LA , s
ge I UKN
VU by ith NT. ‘ari utt
Me OR tai kn Mn ie mn
hei BAR Ae lb hs
t M ra
i LUE i 5 >
N h
ou | LUE Ne ’
\ ini Br
MAR. N Sa ‘
; bade Pema ER AT N jr
fun | big I
. hy
4
‘à
a i
rs 5 |
ig 1 IM
|
ae i d ‘ fat
ie x v
| a y x th Gh i
| : \ Ÿ var MÅ
| ar
2 1 LL
; d 4 ‘ie bs [4 i
4
ar} {i
5 | 1 | x DIES
ee ys BAUEN. CP TE f
a EEE än s
1 V Tala de i à {
ENS LR CNET DMA A Pe TM Pro,
Einleitung.
Bei der Redaktion der Jahrgange 1918, 1919 und 1920
der von der Finnischen Sozietät der Wissenschaften
eingesammelten pflanzenphänologischen Beobachtungen
wurde das eingesandte Material, dem Beschluss der Sozietät
gemäss, etwas anders gruppiert als früher.
Ein besserer Überblick ist dadurch erstrebt worden,
dass die Notizen, welche Beobachter in verschiedenen
Teilen des Landes in die von der Sozietät herausgesandten,
gedruckten Fragebogen eingetragen haben, tabellarisch
zusammengestellt wurden. Die Tabellen sind so einge-
richtet, dass der Leser, wenn er den wagerechten Kolum-
nen folgt, die verschiedenen Zeitpunkte der Blüte, Frucht-
reife u.s. w. der verschiedenen Pflanzen an demselben
Orte ablesen kann. Der Name des Ortes findet sich in
der linksstehenden, breiten, senkrechten Kolumne. Wenn
er aber den senkrechten Kolumnen folgt, kann er die
verschiedenen Zeitpunkte der Blüte, Fruchtreife u. s. w.
derselben Pflanze an allen verschiedenen Beobachtungs-
orten aklesen. Der Name der Pflanze steht in jeder Ko-
lumne obenan.
Viele Beobachter haben ein derartiges Interesse für
ihre Aufgabe an den Tag gelegt, dass sie Fragen beant-
wortet haben, welche in den Frageformulären der Sozietät
nicht gestellt werden. Die Pflanzen, von welchen solche
Notizen gegeben wurden, sind nach den Tabellen in alpha-
4
betischer Reihenfolge verzeichnet worden, und alle in
die Tabellen nicht gehörenden Notizen von den betreffen-
den Pflanzen wurden hier zusammengestellt.
Jedem Ort, von welchem Notizen während der Jahre
1918, 1919 und 1920 eingegangen sind, ist eine in dem
Örterverzeichnis angegebene Nummer zuerteilt worden,
welche auch in den Tabellen aufgefunden wird und zwar
in den senkrechten Randkolumnen links und rechts. Aus-
serdem ist die Nummer auf der beigefügten Karte (Seite 9)
angegeben worden, was dem Leser eine rasche Orientierung
ermöglicht. Die Form der Ortsnamen richtet sich nach
der im Druck befindlicher neuen Auflage des Werkes
»Atlas över Finland». Wenn es in demselben Kirchspiele
zwei oder mehrere Beobachtungsstationen giebt, werden
sie in den Tabellen dadurch gekennzeichnet, dass der
Anfangsbuchsstabe des Dorfes dem Namen des Kirch-
spiels hinzugefügt wird.
Eine zweite sehr wichtige Veränderung der Aufstellung
bezieht sich auf die Bezeichnung des Datums. Die Monate
werden nicht angegeben, und statt dessen werden die
Tage des Jahres durch fortlaufende Nummern bezeichnet,
so dass der 1. Januar die Nummer 1, der 31. Dez. die
Nummer 365 erhalten hat, und die dazwischenliegenden
Tage ihre bezüglichen Nummern. Die Datumtabelle, (Seite
10) setzt jeden Leser in den Stand, mit diesem neuen, sehr
anschaulichen System der Datumbezeichnung vertraut zu
werden. Um grössere Einheitlichkeit der Bezeichnung
zu erziehen, haben wir die Störungen des Schaltjahres
nicht berücksichtigt. Der geneigte Leser wird verzeihen
wollen, dass in den Angaben für das Jahr 1920 z. B. der
1. Mai mit der Nummer 121 bezeichnet wurde — ganz
wie in den vorhergehenden Jahren — obgleich der be-
treffende Tag faktisch der 122:ste war.
Bidrag t. känned. af Finl.
Verzeichnis der Beobachtungsstationen in den Jahren
1918, 1919 und 1920.
71
Ol & CO
21
22
Nat.
|
|
|
Beobachtungs- | Observations
stationen. Jahren.
Pargas — Parainen,
Blindsund 1920
Turku — Abo,
Runsalaleas | 1919,-—20
Turku— À bo, Kulho 1920
Turku — Abo.. .| 1920
Sauvo — Sagu, Os-|
MARINES 6 6 5 0c 1918,—19.—20
Finby, Hakkala .11918,—19,—20
| Kyrkslatt — Kirk-
konummi, K6k- |
JAKT ter RE 1918,—19
Esbo — Espoo,
Mäkkylar är. sc 1918,—19
Helsingfors — Hel-
SnkIn SE PTE 1918,—19
Helsinge — Helsin-
ki, Kirchdorf... 1920
Nurmijärvi, Raja-
MUTA ee 1918,—19
Borgå — Porvoo,
misalowe re 1918
Borgå — Porvoo .|1918,—19,—20|
Borgå — Porvoo,
Weckjärvi .11918,—19, 20
KONITSA 2%. EEE 1918,—19,_20
| Kymi - Kymmene,
Ylänummi .... 1919
Anjala, Muhniemil 1919, --20
Uusikirkko — Ny-
kyrka, Witikkala 1920
Uusikirkko — Ny-
kyrka, Kanneljiirvi 1919
Antrea— S:t Ex]
Ikävalkola . . . .11918,—19, 20
Vammala...... 1918,—19,—20
Karkku (alo at en 1918,—19,—20
o. Folk, H. 80, N:o 7.
Breite.
3
=
He)
Z
60° 18’
60° 26’
60° 34’
60° 27’
60°21’
60°8'
60° 12’
| 60°13
| 60° 107
160 18
| 60° 31
| 60° 16’
60° 24’
| 60° 24”
60° 27
| 60935
60° 42
| 60° 10"
| 60° 21’
60° 58"
| 61° 20"
61°23’
Greenw.
Ostl. L. v.
22° 18’
22°9'
21°58’
22° 16’
299 35/|
23007
249 307
249 50"
2057)
24°58"
24°38)
250 37'|
25° 40!
25° 44’
26° 13’
26° 58’
26° 41"| ¢
29° 16| 4
29° 26’
AU
230
22° 59"|
10
10
15
30
20
60
60
Hohe in m.
Beobachter. |
| A.W. Gadolin.
E. Hollo; A.
W. Gadolin.
A.W. Gadolin.|
A.W. Gadolin.
S. Henricsson.
| A. Salovaara.
| Th. Sælan.
| A.W.Gadolin.
Th. Sælan.
| O.Meurman.
A. V. Nord-
strom.
| H. Kranck.
H. Kranck.
H.E. Heiman.
J. Iverus.
K. Stenberg. |
E. Blomqvist. |
|
|
| K. Jämsänen.|
J. Hurma-
lainen. |
W.Pylkkiinen.|
H. Stählberg.
Hj. Hjelt.
= Beobachtungs- | Observations EZ 3 : 7 Beobackter
Eu] stationen. Jabren. AISÉE (Sd
23 | Pirkkala — Birkka-
TVADINEON 3 ke 1920 61°28" 23°20’ 60) E. Larson.
| 24 | Tampere — Tam-| | |
| merfors ...... '1918,—19,—20! 61°30" 23°46’ 90) O. Karsten.
25 | Hameenkyré, Va-
| TA ae EEE 1918,—19,—20| 61°36’ 23°14’ 70) F.E.Sillanpää.
26 | Loimaa — Loimi-
| joki, Vesikoski. . 1919 | 60° 52"| 23°3’ | 85) E. Hollo.
| 27 | Hausjärvi, Kara . .11918,—19,—20| 60° 48'| 24°50", 70; J. Arho.
28 | Hämeenlinna — | |
Tavastehus ... .| 1919 61° 0’ | 24°28’) 85! J. Arho.
29 | Hattula, Pelkola . .1918,—19,—20| 61°5’ | 24°27’ 90) E. Wegelius. |
30 Orihvesi, Kirchdorf 1919 | 619491 24°22" 90), E Karki.
31 ; Kuhmoinen — Kub- | |
| mois, Harmoinen| 1919 | 61°30'| 25°10", 90 H. W. Kario.
32 | Kuhmoinen — Kuh-) |
| mois, Hämepohja 1918,—19 |61945'|24?54' 90, K. Jämsänen.
J3ololahtutt > il. CALE | 1918 | 60°53'| 25°39" 95| B. Adler.
34 | Heinola, Marjoniemi|1918,—19,—20 61° 16'| 25°58’ 105) J. Pekkola.
Sa EHemola ete 1919 61° 12"| 2692’ 105) L. Luotola. |
36 | Mikkeli — | | |
| S:t Michel . . . .|1918,-19,—20 61°41") 27°15’ 90) J. Ehnberg. |
37 | Mikkeli — S:t |
| | Michel, Rouhiala 1919 |62°4 |28°6° | 90; H. Nyberg. |
38 | Taipalsaari, Kirch- | | | |
dote z Mer: 1919,—20 |61°10'/28°3' 85 H. Rikkonen.|
39 |Sääminki — Sää- | | |
| minge, Varparanta 1920 62°1’ | 28°43’ 85! H. Salovaara.|
40 |Savonlinna—Nyslott 1920 61°52"28°52” 85| H. Salovaara.|
41 | Kikisalmi — Kex- | GY Sheen
MG (4952 Brat 1918,—19 | 61°2’ |30°7’ | 10| der. |
A24Sortavala =... =. 1918,—19,—20 61° 42’ 30°42’ 10) K. H. Hallstrom.)
43 | Sortavala, Hakala 1918,—19,—20 61° 41'| 30°43’ 10) K. H Hallstrom.)
44 | Pälkjärvi, Iljala . .1918,—19,—20) 62°3’ | 30°42’ 80| E. R. Siimes.
45 | Lappfjard,Kirchdorf 1919,—20 | 62°14" 21°36" 5 N. Molander. |
46 | Virrat — Virdois, | | | |
Kusinkoski .... 1919 | 629 14" 23" 46' 110) J. J. Seppä.
47 | Saarijärvi, Kirch- | |
dorfiri “Bass 1918,—19,—20| 62° 42! 25°16’ 120, K. Brander. |
Bidrag t. känned. af Finl.
(=)
2
Beobachtungs-
stationen.
|
|
48 | Saarijärvi, Rahkola
49 | Suonnejoki,
Kireh-
dorf
ORG OO FO ©
50 | Karttula, Kirchdorf
51 Kuopio,
53
54
55
56
59
60
73
57 |
58 |
|
| Joensuu
| Pedersöre — Pietar-
Hamina-
IE dies tone eee ANS
IAE sige: tt ie ose. ne |
Pielavesi, Kirchdorf
Tisalmi, Ulmola
lisalmi, Luuniemi .
Iisalmi .
Wartsilaes. sc yas
Liperi — Libelits,
Kasia. eae se
saari, Forsby. . .
Perho, Môüttônen . .
Haapajärvi, Kuu-
saankyläund Veh-
kapuho
Oulainen, Kirchdorf
Sotkamo, Ylisot-
kamo
8 oo 006
5 | Sotkamo, Petäjä-
koskid „ars.
Oulu — Uleäborg
Haukipudas
Pudasjärvi, Kirch-
dorfirs es dur
Rovaniemi. . . . ..
Kemijärvi — Kemi-
träsk, Kirchdorf .
Kittilä, Kirchdorf .
| Inari, Thule. 5 ..
| Observations
Jahren.
1918,—19,—20
1918,19, 20
1918,19, 20
1919
1918,19, 20
1918,19, 20
1920
1919,—20
1919,—20
11918,—19,—20
1918,19, —20
(1918, 19,20
1918.—19,—20)
1918
1919,—20
1919,—20
1918,—19
1920
ONS 1920
1920
1919, —20
1920
1918,—19, —20
1920
1918,—19
62° 42”
62° 38'|
62° 54’
62°54’
63° 13’
63° 14’
63°28’
63° 30’
63° 33’
62° 10'
62°20!
62° 40’
63° 40
63° 12"
632331
64° 16’
64° 7’
64° 8’
65° 1’
65° 10
65°21’
66° 30”!
66° 43’
| 67° 40’
69° 6’
28°97"
|
|
|
|
|
| 25°27"
Greenw.
Östl. I. V.
Höhe in m.
25°20" 120
105
115
2708 |
27°0 |
27° 40" 100
26° 43"
26° 45"
27014
27° 19)
27°10!
30° 39'|
29220;
217° 35°
22° 42!
24925"
25° 34’
24° 48’
|
280 24°
25°21"
100
100
ato
25° 45"
27° 271150
24° 53/190
| M. A. Levander.|
| W. Gyllenbégel.,
27° 12" 150)
Beobachter. |
A. Nordenstreng.
J. E. Rahm.
E. Saastamoinen.
|
M.Karppanen.
E. Kokkonen.
C. Munsterhjelm.|
C. Munsterhjelm
_E. Riihiaho.
N. Karsten.
J. Puhakka.
|
O.A. Kosonen.
T. E. Finnäs. |
S. Salotie.
E. Mäntyvaara.
A. A. Parvela.
H. B. Äström.
C. Munsterhjelm.
A. Dahl. S. W.
Liljeblom.
A. Dahl.
R. Alliniemi.
E. Hjelt.
K. W. Heikin-
heimo.
E. Hjelt.
M. W. Wener-
berg.
Ausserdem wurden in Kirkenes in Süd-Varanger, Norwegen Beob-
achtungen von Herrn Distrikt-Arzt A. B. Wessel angestellt und dem
Sozietät freundlichst eingesandt.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 7.
Verzeichnis der Beobachter in den Jahren
1918, 1919 und 1920.
Adler, B., Apotheker.
Alliniemi, R., Polizeibeamter
aD);
Arho, J., Volkschullehrer.
Blomgvist, E., Landwirt.
Brander, K., Förster.
Dahl, A., Lektor.
Ehnberg, Ingeborg, Fräulein.
Finnäs, T. E., Volkschullehrer.
Gadolin, A. W., Professor.
Gyllenbôgel, W., Pharmaceut.
+ Heikinheimo, W.,
walter.
Heiman, H. E., Forstwärter.
Henriesson, Selma, Fräulein.
Hjelt, Ester, Mag. Phil.
Hjelt, Hedvig, Frau.
1 Hjelt, Hj., Dr. Phil.
Hollo, E., Mag. Phil.
Hurmalainen, J., Rektor.
Hällström, K. H., Lektor.
t Iverus, J., Herr.
+ Jämsänen,
lehrer.
Kario, H. W., Arzt.
Karppanen, M., Künstler.
Karsten, Nina, Frau.
Karsten, O., Stadtgärtner.
Kokkonen, E., Schüler.
Kosonen, O. A., Arzt.
Kranck, H., Lektor.
Karki, E., Mag. Phil.
Larson, Edith, Frau.
K., Volkschul-
| Levander, G. V., Arzt.
Levander, M. A. Pfarrer.
Liljeblom, S. W., Arzt.
| Luotola, L., Lektor.
| Meurman, O., Mag. Phil.
Molander, N., Feldmesser.
| Munsterhjelm, C., Schiiler.
| Mäntyvaara, E., Forster.
| Nordenstreng, Alma, Frau.
f Nordstrom, A. V., Mag. Phil.
| Nyberg, H., Schüler.
Postver- |
| Pekkola, J., Volkschullehrer.
| Puhakka, J., Landwirt.
Parvela, A. A. Lektor.
Pylkkänen, W., Volkschullehrer.
| Rahm, J. E., Arzt.
| Riihiaho, E., Lektor.
| Rikkonen, Helmi, Mag. Phil.
Saastamoinen, E.. Volkschul-
lehrer.
+ Selan, Th., Professor.
Salotie, S., Volkschullehrer.
Salovaara, A., Volkschullehrer.
Salovaara, H., Lektor.
Seppä, J. J., Herr.
Siimes, E. Rich., Pfarrer.
Sillanpää, F. E., Schriftsteller.
Stenberg, Kerttu, Frau.
Stählberg, H., Arzt.
T Wenerberg, M. W., Förster.
Wegelius, Emma, Fräulein.
Äström, H. B., Agronom.
Bidrag t. känned. af Finl.
Die Verteilung der Beobachtungsstationen
N
Ÿ Sa a oh .
N & PES N
Ta
N
| Sh
10
D a
Nat. o. Folk. H. 80, N:o 7.
10
Datum-Tabelle.
‘ A LA = | =
= | 3 pH 158 | —
|33 | Joensuu ............ ‚149 161
[344] Pedersöretr-e. de dike SR 1152| —
SÖN] HaAPAACVI 27. 220 ee “152 =
362. Oulamenns. tn Here | 153 | =
37 | Oulu — Uleäborg ...... 155 | 167
39 | Kemiarı A: 30. 2.22 (171, —
Sn
©
w
= | = — — =
167 | 158 | 160 188 | 199
161| — |152 201 | 201
| — | — |156/191 | 191
ONE | 159 205 | 212
— | — |166 | 207 | 201
| — | 166| 165] — | —
|
| — | — | 165] 197 |213
— | — | 163} 208 | 214
6S ee
169 | — | 164] 207 | 206
FS — | 222
Bidrag t. känned. af Finl.
normale Früchte. Laubverfärbung.
= NERE PIRE elle £
El, slag l/Ssls8len(eHl32l. | n|2.2\/2 a\28
Re MSS Ss Sean ssa ses bs elo ses
3 ae SE =
Ba jen) hao m EUR CE ES er m 1
— | 211/213] — | 238] — |247| — | 271 |294| — | 274] 285/297) 2
202 | 205| — | — |244| — | — | — | 307 |309| NE 300/310] 3
ee peed eri Pea ey Ome | ae eT
ee Wve ot BR |e ei
201 | 213 }216| — |233 |251 1275 | — | 281/293] — | — | 298] —
— | 219 219 | 219 | 235 | 225 | 263 | — | 293 | 282 | 293 | 290 | 285 | 298
200 | 211 |217 | 218 | 244 | — | 248] — | 276/268] — | 253 | 276 | 280
201 | 215 |217 [221 230 | — | 261) — | 270/271) — | — | = | —
MD Re PE Us, | ek Ve a ee ene ee
207! 223 1216 | — | 937/|232!237| — | 279/281! — |ara| 278 | 301
207 2a lea 939) — 1953) 22 | — |o771 — | egal
191 | 189 |213 | — | 240| 237/257] — | 279 |272| — |280|283 | 283
191 | 222 |222| — |241 | — |253 | — | 283 | 283] — | 300 | 300/300
208 | 211 |215| — | 2381241 240 | — | — 1259] — | = | 263! —
206| — 226 | — |247 ie | = |980) = sogen
209| 237 |223| — | — | — |o30| | — |a54| — | — lo] —
237,227 a 240) tele | — |.) ses
een EN US RS D ee | |
209| 227 |224 | — |248| — |248| — | 293/293] - | —| — | —
206 | 224 | 225 | 232 | 251 | 242/253) — | 273 | 266 | — | — | 269] 289
316 er 0 1816247255 1293) = | 2 | 2 | ae
— | 223|224| — |944| — | — | — | 292/286) — | 298 | 299 | 301
P0 924 (997 one | | — 960 — | arg
ae ee | es | ogi | = [282
214| 225 |228 | 234 |253 |227 | — | — | — |263| — | — J273 | —
204 | 225 |228 | — |245 | 255 | 258 | — | 2761277] — | = |277 | —
Kae Bolsa | | == | — jez ne
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
12
1924
© Beobachtungs-
4 stationen
i | Tunn Abo en.
2 MS ALIVION San. oe « DER: EI
Sanya. A rye Bae ve
Giieelsinge< 2 4 ane 4 ede
7 Al ee Nunmijärva.. = I echt
JO Am treat: | ne. me A Eee
Lie Vammalars co ss mer Ju
122 MRarkkır HR. AR. BER. PR
13 | Tampere — Tammerfors. .
Ay aBlausjaryie- ir el STR DEE
Dh) sElattula u. sr AGE
169 HRadasjokiTk, „2 In. Dr
187 EKuhmoinen.; „= I 20) er
195, SEleinola aß! I:
20 | Mikkeli -— S:t Michel ...
OO al sBalkjärvis. J sn.) SR eee
24 | Lappijard2. =. PORN
SU» SaaEljarvlK.. CHENE
28, || SaamjarvyiaR. „u. are er
205 4 Karttula. ud. Ama Ar
30 | Bilayer Bi al ame of oe
Bielavesi.K.!.-. 5 fe. Bee:
SL 8 Martsıla 2e 2) ccs | OOS Eee
Be Wi luipert. 4245 2 oe TOR
Sa. EJoensuu SE Hel over | SAS) See.
34. WPedersöre. sj sucks ARS ete
DDRM AAPAIATVIS ses Spend en:
SpA uQulamen. ae a
37 | Oulu — Uleäborg .....
BO) le Kemiarvise (oat Aa oer
Alnus
Tab. II. Erste
incana
Corylus
avellana
Alnus
glutinosa
Anemone
la
tremu
Salix
Anemone
hepatica
Tussilago
farfara
nemorosa
Populus
|
=
Qt
Oo
Bidrag t. känned. af Finl.
13
Bliiten offen.
A a | É un IC
A = Ss ENSE AE Se) CRE
a à | =
4) ee = EN SEE
146 | 140 | 146 | 146 | 149 | 149 | 149} — | 157 | 151 | 162 | 150. | — | 162] 2
139 | 149 | 146 | 147 | 151 | 143 | 155 | — | 156 | 155 | 158 | —| —|162| 3
|) =] ey |) = as) =) = jy) =) =) =) =) &
138 | 138 | 136 | 152 | 149 | 151 | — | 152 | 153 | 159. | — 157 | — |163 | 7
138 | 145 | 145 | 148 | 153 | 151 | 163 | —|153/155| — | — | 177 1165 | 10
142 | 155 | 150 | 152 | 157 | 158 | 161 | 160 | 161 | 158 | 170 | 166 | — | 169 | 11
150 | 149 | 147 | 151 | 151 | 151 | 156 | — | 158 | 158 | 173 | 156 | 169 | 168 | 12
135| —|152| TAGER —| —|159| — |167|153| —|166| 13
141 | 144 | 150 | 148 | 152 | 151 | 151 | — | 156 | 152 | —| 156) — |173| 14
143 | — | 146 | 147 | 142/147) —| —|154]159/165| = — |160| 15
146 | 147 | 155 | 152 | 155 | 161 | — | 159 | 159 | 158 | 170 | — | 170 | 165 | 16
145 | 144 | 146 | 156 | 159 | 157 | 159 | 170 | 158 | 155 | —| — | 173 | 174 | 18
144 | 139 | 145 | 147 | 150 | 148 | 155 | 174 | 156 | 150 | 169 | 166 | 166 | 155 | 19
146 | 150 | 154 | 153 | 150 | 161; --| —)154 | — | --|160| — | 165 | 20
146 | — | 149 | — | 161 | 160 | 162 | 163 | 160 | — | 163 | 167 | — | 169 | 22
142 | 150 | 154 | 161 | 154 | 161 | 161 | 157 | 165 | 166 | — | —|163|170 | 24
144 | 153 | 158 | 157 | 154 | 166 | 163 | 165 | 164 | 167 | —| — | —| 174 | 27
149 | 148 | 149 | — 1162 | 159 | 159 | 158 | 162 | —| —| —/168]|169| 28
152) =) 60) a = el =) 55
= le 1) a.
161 | 161 | 163 | — | 161 | 177 | 166 | 166 | 167 | — | — | 175 | 176 | 180 |S
145 | 152 | 131 | 152 | 153 | 161 | 161 | 161 | 162 | — | 168 | 159 | — | 170 | 31
154 | 161 | 154 | — | 161 | 164 | 161 | 161 | 162 | 163 | —| — | 169 | 170 | 32
156 | 154 | 159 | 154 | 157 | 159 | 167 | 166 | 161 | 162 | — | 167 | — 1169 | 33
150 | 161 | 165 | — | 163 | 167 | 160 | 168 | 168 | 169 | —| — | 170 | 169 | 34
148 | — | 139) — | 159 | 171 | 161 | 163 | 171 | —| — | — [169 171 | 35
158 11631161! —|163} — | 162 11691 168 | --| —! — | 184 "172 | 36
155 SG a= | 2 14168 11681170 | — =) = 178 TS
IG) 169 | Re =S mas =S= =S = =
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
14
1924
N:o
JI & © NH
Bevbachtungs-
stationen
OGC APs) M do role
INEM Avie me,
ANTE Gales fesse vest he ye do ema te te
Tampere — Tammerfors . .
ÉAUS) Atay A wate be ne Ku:
Elattulat fetes LE LEERE
Rad asks Ke, house: ican hele.
Kuhmeient. ss yee ee ne:
IELELNOVAY: ue sö ke EE he Ke meme:
Mikkeli — S:t Michel... .
PAlkTAEvI Nt. pO EN
Dapptjarde CEE EEE
SARA VITRO orda on ere EEE
SAaLijaiivas kis Let PME
Karttülal 722.120: ehe race
BPedersorktT. nee
IHaapajarvir.... 72.1200 LME
Oulamen it... ker dela eee
Oulu — Uleäborg ......
Kemijarvate. LAS SENS NE
Tab. II (Forts.). Erste
| J}
HP AE IP:
HAE EEE
HSE © “PPI Eta)” ES =
—| —| - /18| —|161| —| —
161 | 160 | 162 | 168 | 165 | — |168 | 169
— | 155 | 162 | 167 | 161} —|170 | 169
156 | 160 | 165 | 170 | 160 | — |171| —
160 | 163 | 161 | 165 | 164 | — | 164 | 168
— | 175 | 10) 174 | 175 173 | 171
162 | 169 | 168 | 170 | 169 | 182 | 169 | 171
157 | 166 | 167 | 171 | 174 | — | 168) 168
169 | 171 | 166 | 169 | 169 | — 1172| —
— | 165 | 165 | 167 1165 | — |169| —
167 | 166 | 169 | 171) 171} — |170| 171
129) MO ATS IAT | A za jure
154 | 155 | 168 | 169 | 165 | — | 164| 157
160 | 169 | 169 | 171 | 171 | —|173| —
166 | 167/171 177 1178| — 172 | 171
— | 165) 173 174 |170|) — |175| 169
169,7 — litar ag Ba —
162 | 165); —| 188/172) — |170|18
—| - 113| —| — | — |17| —
=) =) =S) =), =) =
—|174| —|179|178| —|179| —
160 | 162 | 169 | 175 | 183} — |173| —
— | 171 | 174 | 176 | 177 | — 1175| 178
Gl #175: 71,772 91:66) PAS
— | 167 | 178 | 181) 180} — | 176 | 175
171/167 | — 187 |178| — |170| 176
— | 182 | — [159 | 155 | — | 181 | 179
161 | 167 | — aie — | 182 | 183
1761 —| — | —|185| — |185| —
Bidrag t. känned. af Finl.
15
Blüten offen.
O:N
ST]BUOLIY
-u93dos BI
2
3
12
15
16
18
22
27
32
34
36
39
209
STIBB[NA
gun]
"SSIJUJISn
wınurf
— | 218
— | 196 | 19
— | 213
214
— | 217 | 216 | 33
— | 215 | 218 | 37
epegodeyuad
BLEU]
— | 205 | 216
205 | 209 | 206
203
— | 213 | 215
tunjuajnasa
wnildoseq
snpndo
wnumarA
wnaymf
aeydnn
BIOFG
vIOYIULYRT
— | 200
— | 191 | 210 | 209 | 209
— | 187 | 193 | 207
= 198
— | 197 | 206 | 201 | 201 | 13
= (eal
— | 206 | 209 | 211
— | 204
— | 195 | 211) 212
— | 199 | 199 | 211
— | 200
— | 199 211 | 216
— | 201
— | 185
189
— | 207 | 201
215
— | 193
— | 192/195
— | 193 | 189
wnwey}ueonoT
wnueyguesÄuyg
9[U9199
ILVES
— | 180 | 173
SI[U910q
eeuury
— | 181 | 181 | 177
snepr
snqny
Boj |
aaysnyped
wnp9T |
— | 187
161 | 175 | 180 | 176 | 175 | 174 | 175
— | 190 | 173
186 | 188 | 187
— | 194 | 177 | 195 | 199 | 191 | 199 | 195
161175 | 177 | 173 | 172 | 175 | 173
163
163 | 195 | 178 | 180 | 181 | 177 | 173 | 194
169 | 183 | 182 | 179 | 183 | 188 | 176 | 194 | 189
— | 183 | 191 | 182 | 183 | 192 | 178 | 198 | 190
171 | 186 | 177 | 186 | 182 | 186
162 | 191 | 186 | 181 | 184 | 192 | 185 | 201
171
174 | 179 | 176 | 186 | 182 | 185 | 175 | 191 | 180 | 196 | 191 | 199
— | 189 | 193 | 197 | 186 | 192
— | 190 | 191 | 191 | 185 | 199 | 196
— 194 193
— /191
186 | 190 | 192
176 | 174 | 172 | 187 | 187 | 184 | 189 | 196
172 | 172
177 | 201 | 191 | 189 | 196 | 200
— | 183 | 191 | 190 | 191 | 189 | 190 | 202 | 201
176 | 177 | 181 | 191 | 194 | 189 | 193 | 206 | 204
175
172 | 186 | 191 | 186 | 190 | 184
171 | 182
185 | 193 | 197 | 190 | 193 194
185 | 191 | 195 | 194 | 192 | 196
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
16
1924
© Beobachtungs-
2 stationen
SEN BER less loc
SE MEI pret ne lo here ec:
LORD AMETER fos tecken a Pee ee So
D Vammala tt ts sele
1271. Karkkaur. 2 ote were . PE
13 | Tampere — Tammerfors. . .
147 | FANS AVE mh la a
15 Batman pret. Ar
1621, Padasjoki Kt ner... Ka
181 =Kaıhmemen bar. 2 ena
LO Hieinolab ened uc. etic OR Bag
20 | Mikkeli — S:t Michel .....
22 | WBAlKJaryliar. Seren:
2A, apphärd, PPT
AC || SAAEIAT Vly KO ara. once
28, Saanijarvi Re a Glos do
29. art tulle... een 2.2 0022 CEE
I Pielayesiy Beine. =< lem:
30
Wi Pielavesi Kr. GAL EEE
SIM Vartsilag,. ode CES PRE
SA lar DI PET kos lame hc Mar
33 1 Joensu Le pute. Pape
342) Pedersöreru..- sic och ep
SD) ||aHaapajäryi > A.) less er.
361, Oulaipenser. Apr. ch hc Smee
37 | Oulu — Uleåborg .......
39) | Kemijärvi. ae‘ «oc dore
Tab. III. Saat, erste Ähren
Avena
sativa
Hordeum
vulgare
Ss. | À.
134
132
135
Bidrag t. känned. af Finl.
und Ernte.
Solanum |Fagopyrum| Linum Secale Triticum
tuberosum | esculentum] usitatiss. cereale sativum
À D Nese all LS Binh i lta pS val as
157 | 277 | — | — | 162] 242 | 156 | 221) 266 | 230 | 266
154 | 265 | — | — | 146} 230 | 152 | 214) 232 | 228| 232
157 | 265 | — | — —| — | 162 | 219] 2311| —| —
161 | —| — | — — | — [163 | 219] 229] —| —
156 | 272 | — | — | 156 | 248 | 169 | 223 | 233 | 225 | 239
158 | 259 | — | — —| — | 158 | 216 —| —
— | 258 | — | — | 157| 228 | 169 | 215 | 224] —| —
153 | 282 | — | — NU) More PE za) = —
W274 1 — — | 161 | 235 | 162 | 217} 242 — | 225
156 | 273 | — | — | 166 | 230 | 175 | 221| 2281 —| —
137 | 258 | — | — | 156) 238 | 166 | 222| 227 | — | —
153) al ES | 2003 or LE
153 | 256 | — | — | 159| 235 | 169 | 224) 232 | —| —
155 — | — — —| — | 165 | 221| 230 —| —
ia | fee) = = —| -- | 173 | 2251 232 | —| —
157 | 263 | — | — | 161} 257 | 165 | 21] 222 | —| —
161 | 258 | — — — | — I-171 | 223) — =| =
1 2 = —| - 115 | 222; — | —| —
167 | 253 | — | — —| —|177 , 223] 224 | —| —
150 | 261 | — | — —| — | 166 | 26 238] —| —
157 | 283 | — | — | 171] 232 | 174 | 222 | 219 | 253| —
151 | 268 | — | —- —| — | 167 | 224 | 224] —| —
151 | 258 | — | 1 161) 240 | 170 | 226| 232 | = —
154 | 265 | — | — —| — | 170 | 22212221 —| —
158 — | — — |157| — | 173 | 225 | 227 —| —
151 | 258 | — | — —| — 1170 | 223| 224 | —| —
147 | 258 | — | — | —} —!| -| —] —| —
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
Miihen
der
Wiesen
17
N:o
18
18
Andere Beobachtungen.
1924
Aira cæspitosa. b. Karkku 189,
Oulainen 199.
Alchemilla vulgaris. b. Turku
154, Lappfjard 166, Saari-
jarvi K. 165.
Alisma plantago. b. Karkku
195, Värtsilä 202. — f.
Karkku 247.
Alopecurus pratensis. b. Turku
159.
Amelanchier canadensis. b. Saa-
rijärvi K. 169.
Andromeda calyculata. b. Kart-
tula 148.
Andromeda polifolia. b. Karkku
169, Saarijärvi K. 167.
Anemone ranunculoides. b. Tur-
ku 138, Nurmijärvi 136.
Antennaria dioica. b. Turku
159.
Arctostaphylos uva ursi. b. Nur-
mijärvi 155, Karkku 151,
Heinola 140, Lappfjärd 148.
—- f. Karkku 225.
Berberis vulgaris. b. Karkku
179, Tampere 171. — f.
Karkku 273.
Betula odorata. b. Värtsilä 152.
Betula verrucosa. b. Tampere
145, Oulainen 163.
Calla palustris. b. Lappfjärd
166, Saarijärvi K. 181.
Campanula persicifolia. b. Nur-
mijärvi 196, Pirkkala 198.
Tampere 201.
Campanula rapunculoides. bd.
Turku 205. f
Campanula rotundifolia. b. Tur-
ku 190.
Caragana arborescens. b. Turku
162, Saarijarvi K. 173.
Cardamine pratensis. b. Pirk-
kala 162, Tampere 171.
Carex vulgaris. b. Lappfjärd
164.
Carum carvi. b. Turku 157 (auf
giinstigem Platze).
Centaurea cyanus. b. Nurmi-
järvi 180, Karkku 192, Tam-
pere 188, Lappfjärd 181, Saa-
rijärvi K. 193, Värtsilä 194,
Oulainen 190.
Chelidonium majus. b. Turku
158.
Cirsium heterophyllum. b. Nur-
mijärvi 19, Pirkkala 189,
Tampere 197, Värtsilä 211,
Oulainen 201.
Colchicum. b. Karkku 296, Tam-
pere 246.
Convallaria polygonatum. bd.
Heinola 155.
Cornus suecica. b. Hausjärvi
171, Oulainen 173.
Corydalis nobilis. b. Turku 141.
Corydalis solida. b. Turku 124.
Cratægus coccinea. b. Turku
171, Karkku 172, Vartsila
184, Oulainen 188.
Crataegus oxyacantha. b. Turku
176.
Crocus vernus. b. Nurmijärvi
125, Karkku 136.
Daphne mezereum. b. Nurmi-
Bidrag t. känned. af Finl.
järvi 125, Karkku 135, Tam-
pere 130, Heinola 133, Lapp-
fjärd 139. — f. Karkku 228,
Tampere 244.
Dianthus deltoides. b. Nurmi-
jarvi 190, Karkku 200, Saari-
jarvi K. 204, Värtsilä 210.
Draba verna. b. Turku 136.
Epilobium angustifolium. Dd.
Turku 199, Nurmijärvi 193,
Karkku 198, Tampere 192,
Värtsilä 206. — f. Karkku
225.
Equisetum sp. b. Hausjärvi 134.
Eriophorum angustifolium. b.
Lappfjard 157.
Hvonymus europ@us. b. Turku
181.
Fragaria elatior. f. Tampere 202.
Fraxinus excelsior. BO. Turku
162. — b. Karkku steril. —
LV. Hausjärvi 279.
Gagea lutea. b. Turku 138.
Gagea minima. b. Turku 138,
Hausjärvi 131, Heinola 135.
Galanthus nivalis. b. Nurmi-
järvi 126, Mikkeli 127.
Geranium silvaticum. b. Nurmi-
jarvi 166, Karkku 164, Tam-
pere 173, Lappfiärd 182,
Saarijärvi K. 173, Värtsilä
168, Oulainen 189. — f.
Karkku 211.
Geum rivale. b. Lappfjärd 166,
Saarijärvi K. 173.
Glechoma hederacea. b. Turku
155.
Gymnadenia conopsea. b. Tam-
pere 180.
Hemerocallis flava. b. Turku 186.
Hypericum quadrangulum. b.
Turku 200.
Juniperus communis. b. Karkku
171, Tampere 170, Oulainen
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
19
184, Kemijarvi 191. — f.
Karkku 270.
Lamium album. b. Turku 153.
Lamium purpureum. b. Turku
156.
Larix sibirica. b. Tampere 143.
Lathyrus pratensis. b. Turku
187, Saarijärvi K. 194.
Leucojum vernum. b. Nurmi-
järvi 123.
Ligustrum
202.
Lilium bulbiferum. b. Turku
188, Nurmijärvi 181, Karkku
188, Tampere 182, Värtsilä
184.
Lilium martagon. b. Turku 198.
Lonicera tatarica. b. Turku 163,
Karkku 175, Tampere 176,
Hausjärvi 171, Värtsilä 181,
Oulainen 188. — f. Karkku
219, Värtsilä 232.
Lenicera xylosteum. b. Nurmi-
järvi 163, Karkku 171, Värt-
sila 157. — f. Karkku 224.
Luzula pilosa. b. Turku 131,
Nurmijärvi 134, Karkku 133,
Tampere 140, Lappfjärd 123.
Lychnis viscaria. b. Nurmijärvi
176, Karkku 174, Tampere
172. — f. Karkku 207.
Majanthemum bifolium. b. Nur-
mijärvi 170, Karkku 173,
Lappfjärd 189, Värtsilä 176,
Oulainen 184.
Muscari botrysides. b. Nurini-
jarvi 148.
Myosurus minimus. bd.
fjard 173.
Nymphea alba. b. Karkku 189,
Tampere 192, Saarijärvi K.
198, Värtsilä 210, Oulainen
195.
Orchis
vulgare. b. Turk
Napp
maculata. b. Nurmi-
20
järvi 180, Karkku 195, Tam-
pere 186, Lappfjärd 189,
Värtsilä 190.
Orobus vernus.b.Nurmijärvi 147,
Karkku 152, Tampere 151,
Lappfjärd 170, Värtsilä 154.
Oxalis acetosella. b. Nurmijärvi
149, Karkku 150, Tampere
152, Hausjärvi 150, Heinola
145, Mikkeli 146, Lappfjärd
148, Saarijärvi K. 152, Kart-
tula 160, Vartsila 147.
Oxycoccus palustris. b. Karkku
179, Lappfjärd 189.
Parnassia palustris. b. Vartsila
223.
Pedicularis palustris. b. Oulai-
nen. 191. — f. Karkku 235.
Philadzlphus coronarius. b.
Karkku steril, Tampere 197.
Phragmites communis. b. Karkku
273.
Pimpinella saxifraga. b. Karkku
204, Tampere 203.
Pirus communis. b. Finby 158,
Karkku 166, Tampere 167. —
f. Karkku 270.
Pisum arvense. b. Karkku 202,
Oulainen 202.
Populus balsamifera.
nola 138.
Potamogeton natans. b. Karkku
203.
Potentilla anserina.
pere 173.
Potentilla verna. b. Turku 158.
Primula officinalis. b. Turku
144, Nurmijärvi 142, Karkku
147, Tampere 134, Hausjärvi
157, Värtsilä 150, Liperi 149.
— f. Karkku 242.
Prunus domestica. b. Karkku
166, Tampere 174. — f.
Karkku 266.
b. Hei-
b. Tam-
Prunus
270.
Pulmonaria officinalis. b. Nur-
mijärvi 131.
Pulsatilla vernalis. b. Nurmi-
järvi 132, Heinola 132, Mik-
keli 132.
Pyrola minor. b. Karkku 184,
Tampere 191, Värtsilä 19.
Pyrola rotundifolia. b. Nurmi-
järvi 187, Karkku 183, Tam-
pere 192, Saarijärvi K. 176,
Värtsilä 183.
Pyrola uniflora. b. Nurmijärvi
padus. LV. Karttula
170, Lappfjärd 182, Saari-
järvi K. 170.
Ranunculus acris. b. Nurmi-
järvi 152, Karkku 173, Saari-
järvi K. 170, Värtsilä 153,
Oulainen 160, Kemijärvi 184.
— f. Karkku 210.
Ranunculus auricomus. b. Tur-
ku 158, Karkku 159, Tam-
pere 159, Oulainen 157.
Ranunculus ficaria. b. Nurmi-
järvi 152, Tampere 136.
Rhamnus frangula. b. Karkku
178. — f. Karkku 240.
Ribes alpinum. b. Turku 151,
Nurmijärvi 148, Karkku 151,
Tampere 150. — f. Karkku
218.
Ribes aureum. b. Tampere 159.
Ribes grossularia. b. Turku 142,
Nurmijärvi 148, Karkku 159,
Tampere 148. — f. Karkku
235:
Ribes nigrum. b. Nurmijärvi
149, Karkku 156, Värtsilä
160, Oulainen 163. — f.
Karkku 215, Värtsilä 225.
Ribes rubrum. BO. Saarijärvi
K. 153.
Bidrag t. känned. af F inl.
Rosa pimpinellifolia. b. Tam-
pere 179.
Rosa sp. b. Karttula 200.
Rubus arcticus. f. Karkku 204,
Värtsilä 206.
Rubus saxatilis. b. Nurmijärvi
173, Karkku 167, l.apptjärd
182, Värtsilä 189, Oulainen
189. — f. Karkku 226.
Salix pentandra. b. Karkku 163,
Oulainen 169. — f. Karkku
273.
Sambucus nigra. b. Hausjärvi
197.
Sambucus racemosa. b. Turku
154, Karkku 159, Tampere
158, Värtsilä 159, Oulainen
180. — f. Karkku 224, Värt-
sila 229.
Sedum acre. b. Turku 177,
Karkku 181, Tampere 191.
— f. Karkku 219.
Solanum dulcamara. b. Nurmi-
järvi 187, Karkku 199. —
f. Karkku 239.
Solidago virgaurea. b. Nurmi-
jarvi 198, Karkku 208, Tam-
pere 201, Värtsilä 213, Oulai-
nen 206. — f. Karkku 248.
Sorbus aucuparia. BO. Tampere
145.
Sorbus fennica. b. Turku 165.
Succisa pratensis. b. Karkku
222. — f. Karkku 244.
Symphoricarpus racemosa. ob.
Nurmijärvi 213, Karkku 202,
— f. Karkku 265.
Tanacetum vulgare. b. Nurmi-
jarvi 239, Karkku 213, Vart-
sila 215, Oulainen 210.
Taraxacum officinale. b. Turku
141, Nurmijärvi 149, Karkku
150, Tampere 140, Mikkeli
155, Lappfjärd 154, Saari-
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
21
jarvi K. 155, Pielavesi K.
163, Värtsilä 149, Oulainen
158, Kemijärvi 178. — f,
Karkku 168.
Thymus chamedrys. b. Turku
192.
Tilia vulgaris. BO. Tampere
152. — b. Karkku 211, Tam-
pere 201.
Trichera arvensis. b. Nurmi-
jarvi 193, Värtsilä 206.
Trifolium medium. b. Lappfjärd
182.
Trifolium pratense. b. Karkku
183, Lappfjärd 182, Värtsilä
182, Oulainen 187.
Trifolium repens. b. Karkku
179, Lappfjärd 182, Värtsilä
183, Oulainen 184. — f.
Karkku 229.
Tussilago farfara. (auf günsti-
gem Platze.) b. Karkku 113.
— f. Karkku 146.
Ulmus montana. b. Turku 136,
Karkku 142, Tampere 140,
Hausjärvi 140. — f. Karkku
185.
Vaccinium uliginosum. b. Nur-
mijärvi 170, Karkku 179,
Oulainen 175. — f. Oulainen
222.
Verbascum thapsus. b. Nurmi-
järvi 198, Pirkkala 189, Värt-
sila 211.
Veronica chamedrys. b. Saari-
Jari eels:
Viburnum lantana. b. Turku
165.
Viola palustris. Lappfjärd 148,
Saarijärvi K. 159.
Viola tricolor. b. Mikkeli 146.
Viola tricolor var. arvensis. b.
Turku 138.
1925 Tab. T. Laubentfaltung. Erste
D -| Sie |
3 282222. |2
E Beobachtungs- ER 5215 25 ealZelE SSE
stationen RS <8 8 8153 ae al EEE:
| -FZEF HF |A
HF
1% Minka Abo ‚Nm. Seer 128/134 |132|143| —| — a =
QRESavor . ae EESK EN 127 1134 | —|147 | 138 | 146 | 172 | 185
ATEN ere outs Pt zor cae 129/138} —|146| —| 148] 182 | 186
5 | Helsinki — Helsingfors . .|129; — | — | — | — | — | —| —
74 AN UTILE ee, 128) — | — | — 146] 142 |191 | 191
8 | Borgå — Porvoo....... 128; —| —ı —| —| —| —| —
TOM Antreaas siger ell 3 ar AGE: 129 1138) —| —| — | 141184! 201
Tore Karkku occas 00.40 805 136 | 140 | 149 | 157 | 148 155 | 184 | —
13 | Tampere — Tammerfors . . | 130/ 136/137} — | — 140179 180 |
Ar Hausjarvi, coal). £4 he 132] 138; — | — | — | 140]182/ 191
15,1. Hattulaucnen Mr RT 129/137; —] — | — | 1401182 | 191
TOR #Padasjokiı Ken Summe: 129 | 142) — | 143 | 145 | 146 | 187 | 189
184 %Kuhmoinent ee au: 136|141| — | — | — | 145 | 189 | 196
LOM em Olay mr ren: 133 | 1388] — | 154 | 145 | 141 | 181 | 192
20 | Mikkeli — S:t Michel... .| 132/140] — |149 | 153 | 153 | 185 | 191
222. Bälkgärva ey. see. 1327| =) — | — | —- 166 [171[202
24 | Lapptjärde. 2 u usage 140 |143| —| —, —|161|188|193
PAW MSA AI AVI TRS 85 5 6 56 eo oo e 146 | 157 | — \161| —|152]197 [201
284 N SaanjawadRAUT I. Ko ov 135) — | —|151| —| — 1189| 195
so! Pielavesi A RE POSES! 132} — | —| —| —| — [200 | 197
labre Rone, oa 30% | fa fe ANNE En
3) „VAntsıla a cue encase a 135 | 141| —|154| — | 149] 190 | 207
32, uläiperis. is. che Ep ME —[157| —| — | — | —]189| 205
33ula.Joensuuwe-n.nsr ae 152 | 152 | — 1572/1591585] — | —
SA MRedersorem sad PP 137| —| —| — | — 1154| 193 | 196
SON) MHaapajarvıalan me 135} — | — | —| — | 1527191) 201
3021, Oulamen.. Zn. ee 143|155| — | — | — | 157 | 196 | 200
37 | Oulu — Uleåborg ...... 140 | 154; —/153|} —| 154] 198 | 200
39, | ARemijäuya 2 a er 153; —| —| —| — 155 [213 | 212
Bidrag t. känned. af Finl.
Rubus
chamæmorus
23
normale Früchte. Laubverfärbung.
= 3 Es Silas öd D 45 ES, n 1
= > stal à Fet ie 2
og ll = | ey | SES PE a
201/199] — | 228 | 213 | 232 | —|2681293| — |270|283|289| 2
108 | SOP) | ES O7 | al) RG Ga 8
ES PTS PER VS PR EAN ET RL PS ET
ne RS CS NES ES FES ESS RES AT
= = es: = == — a = = + = — er 8
DA) 220 AA ST 207) 270) SIT = 0
le EN NN Me ge
205 | 205 | 209 | 236 | — |238 | — | 265 | 253 | 274 | 268 | 269 | 298 | 13
206 | 207 | 211 | 251) — |259| —]262|270| —| — |278| —| 14
NO = |e RES eee) =) = —1 18
208|202| —|237| = 1228) —]270|273| —|263| —|293] 16
20 as) 2271 222 Bus] — 1288, ee
201 201 224] 2281 22312361102] 51.206 |) =, 10
199 | 201 | —|240| —]|251| — 12621262] — |289 |289 | 291 | 20
202 =) =E) 0351| 23810 | = 1253) „u — (2 >
DO ae ad) 251274277, — 23020) — 28
229 9224 C249) ET EN 288 2741 2ss sea ai
lee ou) sibel) En nos
eee ele) Sn
207 |211| —|244)238|247| — | 978 288 | = —|283| —
214 | 211 | 220 | 247 | 227 | 248| _—|268|265| —| —|273 | 286 | 31
207 ae 3/2401) 240) OAS) DS ees se
= eS = —=l2z0)22|) SEL — ee
POS) a sl SRE SE ES
208) Bea 50) | me = 3
216 | 219| 215 |248|218/234| —|268|273), —| —|278| —| 36
212 |214| —|239|236/244| —|276|277| =) —|276| —| 37
DEP Me le er lien
Nat. o.
Folk, H. 80, N:o 9.
lus
Beobachtungs-
yl
avellana
N:o
Alnus
incana
Cor
1 O1 W Ww =
bi
oOo 0
bet
m
IE EI N I PERL
bei bel
OT N
sois a. af Nues. ni
Reel aTn. oh Ia net
einen wi
ele = | |
[5 ND mw WB bd bed HS eS eH
PeRSSebarnt
el
= s/ulin-e, alu au
ea)
D D
7 ae © oc ata fu asie
eo ele. © se) a ets) = = ‘all
a) sn a we, tha een m
a ole ete) of Se! elie te
sis. (sie) hs set
Valises ets ne — =
Tab. II. Erste Blüten
z 2125 Le
I BI SI
RSS ASE
LA
—| 95| 84
106| 96| 94
102) 95| 93
100} 97| 98
100 | 101 | 102
— 1113] 110
—|104| 113
105 | 104 | —
—| 96/102
— | 93) 104
— | 107 | 109
— | 99| 99
112 | 103 | 111
— |101| 112
104 | 103 | 105
et =
TE 134
joue) oe
—|110| 134 |
—| —}137
ee 4351
— | — [122
113 | 130 |133
| |
= | ve
|
| EN —
Anemone
‚112)100|
| —|154
tremula
nemorosa
Populus
109; —
115 |
103 |
108] —
104 |
121 | 114
12| —|
119 | 119 |
113. 113
112 | —] 115 |
114 | 111 | 112
5 | 127
| 117
110
1132
| 148
110
124
150
156
| 123 | 122
‚135
130 | 137
| —1138| —
Bidrag t. känned. af Fin].
Caltha
palustris
Myrtillus
133 | 138
130 | 146
129 | 135
135 | 135
143 | 138
130 | 136
135 | 139
140 | 150
— | 140
140 | 152
137 | 139
— | 156
145 | 156
139 | 147
150 | 150
142 | 150
146 | 152
— 1197
nigra
Acer
platanoides
150
Ribes
rubrum
Fragaria
161
Folk, H. 80, N:o 9.
vesca
Rubus
arcticus
Rubus
chamæmorus
Prunus
padus
Prunus
cerasus
Narcissus
poéticus
Menyanthes
trifoliata
Convallaria
majalis
N:o
1925 Tab. II (Forts.). Erste Bliiten
in |. LIKE a hemes | =| ©
© Beobachtungs- ERIE 2182 Se eels 3/2 2185
Sj 9 | PETS el =
| 1.
1 | Turku — Äbo ........ — | 151/146 | 150 | — |148|154| —
Bulsanve..) ge: Obs oe Feet! 157 147 | 147 | 156 | 157 — | 157] 161
Bl My. Lun Dur IBer} — |147 | 150 | 157 | 157 | — | 160| 157
5 | Helsinki — Helsingfors. . .| 147 | — | — | —|—|—|—|—
7 Norm! 2...) | 140 | 150 | 149 | 157 | 158; — | — | —
ls Borgä — Porvoo.......| - — -|-|/-|- — | —
10 | Antrea .............|149|152 | 150} 158| 159} — |159 | 160
| 34 | gezasncaateoys | ar | apa bene! — 1156| 156 | 161 | 161 | — | 160| 157
12 || andar 5er!) ORT 150 | 152 | 151 | 156 | 156 | 158 | 157 | 157
13 | Tampere — Tammerfors . .| 146 | 153 150 | 154 | 164 | 151 | 151 | 150
14 | Hansjärvitäl. «cd oc loi 1152 | 136 | 153 | 159 | 157 | — |157| —
15 | Hattula |». (übt! 2 i per | 145 | 148 | 150 | 151 | 150 | — |158| 160
16 | Padasjoki K. ......... 1152 | 153 | 151 | 155 | 161 | — |161| —
18 | Kuhmoinen .......... | 152 | 150 | 156 | 160 | 158 | 165 | 162 | 159
19 | enola | get) S31. sarl eur} | 160 | 158 | 149 | 159 | 155 | — | 155 | 148
20 | Mikkeli — S:t Michel... .|153| — |157 159) — | — |166| —
22 | Pälkjarıı EL) 60 1. Pape 148 | 163 | 166 | 163 | 179 | — | — | —
23 | Merikarvia........... | — | 150} 153 | 161} 161 | — [160 | —
24 | Lappfärd .........-.| — |152|154|165 |163 | — | 162 | 261 |
27 | Saarijirvi K. ......... | 156 | 155 | 156 | 165 | 170 | — | 163| 163
28 | Saarijärvi-Bi | 421! ov sekt. 149 | 153 | 155 | 160 | 162 | — |163| —
305 Bielayesi B. 2 LV PRESS — | — | — | 165| — | — 1164] —
|| Pielavesi K. .......... — 165 |159 | 161 |169| — |173| —
| Bi | SVartsilä! ser. Ser) oer. der} 157 | 153 | 159 | 169 | 168 | — 166 163
33 | Eipeni I. dem mar Mel 162 | 163 | 161 | 161 | 164 | — | 161] 165
33 | Ioensun | aut! I. laut 154 157 |158|165| 161 ar. 165 170
34 | Redersnre- I ! 1462 BR — | 149 | 156 | 161 | 169 | — | 164 | 162 |
| 95 | Haapajirvi..... 2.2... 159 | 156 | 167 165 | 168 | — | 168] 163
36 | @ulamen .. .— 2 Tels Gees 1163 | 154 | — 1165 | 167 | — | 168) — |
| 37 | Oulu — Uleåborg . ..... 157 | 156 | 165 | 170 | — | — |170 169 |
3 | Kemisaryin. vm, 1. 18. 163 126.6 He 1174 hess lags
Bidrag till känned. af Finl.
27
offen.
= Eile 8 |gs2|,8 3 3
oO] a n ay = | a 5 m S
Ma SSe= (5s 3: 2222258: 55 Se) 8
=) 52H ig Bein 5 7
ass = = 2 (re Le. As = ESA EES en — CER 1
148 | 176 | 166 | 163 | 159 | 161] 168| —|166| — |183| —|201|195] 2
149 | 164| 163 |163 | 169 | 169] 167; —| —| — | —|179/205| —| 3
ar — = — a se Le 25 = = =o= = — — 5
136) ee ee | ER
a5 == 2 pees ze. = = er „Be Fe — = eS 8
1 LESAN he Gt Ess TSG) 2084 sau 110
224 170; 7469 ze ee | ee, ES ea ee et
150) Lanz az VG?) zz za) an Eee
— | 176 | 171 | 168 | 164 | 167 | 165 | — | 163 | — | 190 | 196 | 206 | 191 | 13
156|177|174| —|169| 176] —J|196|182) — |193| —|201| — | 14
Bala 167 aren Laga |) GO| tee aa Sf ee
163 | 172 | 175\ 171 |169| 126 | 177) —|184| — |189|198/171| —| 16
161 | 181 | 169 | 176 | 175 | 176 | 170 | 180 | 181 | — | 185| 199 | 211 | 203 | 18
159 | 179 | 170 | 179 | 164 | 166 | 177 | 189 | 166 | — |186 | 198 | 196 | —| 19
ze Be |) 185.1) 186 | || shirt 218 | e196) 199) 20
167 | 169 | 173|177|176| 177| —]183| —| — |193|200|209| — | 22
tg a pel Vo i eS
162 | 163 | 174 | 181 | 173 | 180| 180 | 158 | 173 | — |184|196|196| —| 24
163 171 | 182 \182 |183 | 183 | 188| —|176| — |190| —| =| = | 27
— 183167 |171\180| 179| 178] — 184 — |189| —|204| —| 28
ee el
166 | 182 | 170 | 187 1183| 186 | — 191 | — | — |194| — 1209| — jf
— | 168 | 176 | 188 | 166 | 181 | 183 | 186 | 185 | — |188| —|208| —| 31
166 | 168 | 166 | 170 | 175 | 178 | 176 | 180 | 184 | — | — | 206 |210| —| 32
Tegal at GOH eI SOs pp ägs A EEE EN SR ga
161: 162. 183.173 | 177/177 —| —| —| — 1861198204 =| 34
162) 179) 1844| 183 17 ale) ee S| 1) oR) =
166 | 171 | 191 | 197 | 180 | 179 | 197 | 170 | 180 | — |196|199 | 207 | — | 36
IGN | see) Tes Eee ip) =) |) =
173 | 185 | 1871176|186| 1841 —|196! —| — |197| —|203| —| 39
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
1925 Tab. III. Saat, erste Ahren
| | Avena Hordeum
S Beobachtungs- Etes it sativa vulgare
7 stationen |
Ohl Gave ck. sic eta ellos bee | 124 | 180 | 214 | 133 Er EB eee 179 | 224
Sy bby seine. L'on en | 114 | 181 | 211 | 121 | 178 | 210
5 | Helsinki — Helsingfors . . .. | | -| -I —| — | —
HO} Pires USE Less Lot be hms | 128 | 186 | 219 | 134 | 183 | 220
11: \AVammala MEME En ee | PSG DIS BA
fo) Mena. (OEL the | aay los 1522 Het = ee
13 | Tampere — Tammerfors ... | SS OR
14) Saba (I en ee | 124 | 193 | 220 | 132 | 191 | 220
15: |VHattilal-. ke Lo lee | 118 | 187 | 224 | 133 | 186 | 228
16 | Padasjoki K. .......... | 111 | 182 | 216 | 134 | 185 | 216
18 | Kuhmoinen’ N... | 114 | 191 | 223 | 142 | 192 | 224
19! Heinôtal.—. EL Len. LOL Tete ir ero) > ye | ee
20 | Mikkeli — S:t Michel .... . isi res escorte
22 |Palkqanviey L „WIR en RTS 135 | 194 | 227 | 147 | 191 | 227
23) *Merikaryıar. 16052. EEE 124 | = RER ee —
34: | bapphard Al 106s). ae ae 127 | 188 | 226 | 136 | 184 ; 239
2% SaarTar vi RER EEE 124 | 189 | 232 | 138 | 186 | 232
| 28 | Saarijarvi R............ 132 | = | 237 11133") 190") 2%
| Pielavesi. Le. Len fe 190 PATATE
| 20! Pielavesi (KS \221. |. 1 130 | 196 | 226 | 143 | 191 | 220
Si: Wavartalla ee | OL: vn. OVE 125 | 191 | 232 | 147 | 189 | 218
35) Mbiperné Me. 1 BRL L'on. LARMES 132 | 204 | 237 | 156 | 201 | 224
334 PA oensuuken Imre ee — | == 11224 [ba EST ES
Sa \liPedersorer.. P21 I an. lee. IM | 133 | 189 | 225 | 140 | 187 | 219
35 | Haapajärvi. ........... 125 | 189 | 224 | 138 | 182 | 209
26 @ulainen 008 ee Let Een 130 | 190 | 225 | 137 | 186 | 215
| 37 | Oulu — Uleåborg ....... 126 | 188 | — | 134 | 185 | 215
Poo |PRennyarviee! LUSKA nn ee — | — | — [142 | 188 | 217
Bidrag t. känned. af Finl.
und Ernte.
Solanum |Fagopyrum| Linum Secale Triticum
tuberosum |Jesculentum | usitatiss. cereale sativum
SRE Shela SE AR sense
142 | 268 | — | — | — | 141 | 208 | 241] 209 | 248
138 | 258 | — | — | 130) 213 | 138) 205 | 2311 215 | 230
137 — — — —| — 147; —| —] — —
145 | 258 | — | — | —| 222 | 1521 208 | 230] — | —
- | —| — | — | — | — [ 147 | 205) 222] — | —
139 | — I — | — [1590| —|151| —| —| — | —
130 | 250 | — | — | — —] 1531 2051 —I — | —
145 | 264 | — — | — | 222 | 150 | 208| 2227 — | —
188 | 2 =S NS = 0 BS |) BBO!) Bl —
129 | 261 | — | — | 153} 226 | 147 | 206 | 230] 224 | —
148 | 2691 — | — | —| 231 | 149 208) 222) — | —
— | 253 | — | — | 139) 229 | 154 | 203 | 230} — | —
143 | 253 | — | —] —| — | 153] 208) 230] — | —
152 | — | — — 1670228 | 161 | 227) 232) — | —
46); — | =! | — —] 150; —| —| — | —
143 | 253; —| — 4, — — |149| 206; 231) — | —
149 | 264 = = —| — | 158] 217 | 2221 —
149 | 296 | — | — }150| — | 152| 1991 226) — | —
153 | 2581 — | -| —-| — | -| —| —| — | —
156 | 251 | — | — | —| — I 161] 215 | 2247; — | —
154 | 260) ON I 149) 212°) 223 10 TT =
149 | 258 | — | — | 164] 232 | 165 | 215 | 2237, — | —
149 — = — =| | O6) =) = =
147 — — — | 150 | 231 | 154 | 211 | 236| — RT
146 | 257 | — | — | —| —] 1601 215}; —| — | —
145 | 255 — — | 157) 231 | 160 | 220; 231] — | 224
143 | 256 fp | 158) 215) 223] — | —
139 | 2581 — | -|I —| —-| —| —| -1 — | —
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
ee St mn — =
Mähen der
Wiesen
30
Andere Beobachtungen.
1925
Aira c@spitosa. b. Karkku 178,
Oulainen 196.
Alchemilla vulgaris. b. Turku
141.
Alisma plantago. b. Tampere
196, Oulainen 196.
Alopecurus pratensis. b. Turku
149.
Andromeda calyculata. b. Tam-
pere 154, Oulainen 141.
Andromeda polifolia. b. Hel-
sinki 135, Hausjärvi 142,
Oulainen 150.
Anemone ranunculoides. b.
Turku 118.
Aquilegia vulgaris. b. Turku
157.
Arctostaphylos uva ursi. b. Tur-
ku 140, Nurmijärvi 137,
Karkku 135.
Barbarea vulgaris. b. Turku
141.
Berberis vulgaris. b. Turku 155,
Karkku 161, Tampere 147.
Betula odorata. b. Merikarvia
134, Vartsila 137.
Betula verrucosa. b. Tampere
125.
Campanula persicifolia. b. Nur-
mijärvi 186, Karkku 178,
Tampere 188.
Campanula rotundifolia bp.
Lappfjard 169.
Caragana arborescens. b. Turku
146.
Cardamine pratensis. b. Karkku
154, Merikarvia 153, Oulai-
nen 164.
Centaurea cyanus. b. Karkku
171, Tampere 174, Lappfjard
174, Oulainen 184.
Chaerophyllum silvestre. b. Tur-
ku 150.
Chelidonium majus. b. Turku
147.
Chrysosplenium alternifolium. b.
Kuhmoinen 122.
Cirsium heterophyllum. b. Nur-
mijärvi 185, Värtsilä 201,
Oulainen 197.
Colchicum. b. Tampere 243.
Cornus suecica. b. Lappfjärd
170, Oulainen 170.
Corydalis nobilis. b. Turku 125.
Corydalis solida. b. Turku 109.
Cratagus coccinea. b. Turku
154, Karkku 156, Tampere
161, Värtsilä 169, Oulainen
175.
Crategus oxyacantha. b. Turku
158.
Crocus vernus. b. Nurmijärvi
117, Karkku 111.
Daphne mezereum. bh. Nurmi-
järvi 101, Karkku 103, Tam-
pere 106, Heinola 133.
Dianthus deltoides. b. Värtsilä
196.
Draba verna.
Heinola 128.
Epilobium angustifolium. Db.
Nurmijärvi 189, Karkku 179,
Tampere 180, Värtsilä 188,
Oulainen 189. i
Equisetum arvense.
järvi 122.
Bidrag t. känned. af Finl.
h.2 Eurkur 117;
b. Haus-
Eriophorum angustifolium. b.
Lappfjard 130.
Eriophorum vaginatum. b. Ou-
lainen 146.
Erythronium Dens Canis. Dd.
Tampere 117.
Fraxinus excelsior. b. Karkku
138.
Gagea lutea. b. Turku 109,
Nurmijärvi 129.
Gagea minima. b. Turku 109,
Borga 116, Kuhmoinen 114,
Mikkeli 123.
Galanthus nivalis. b. Turku 100,
Nurmijärvi 97.
Geranium silvaticum. b. Nurmi-
järvi 157, Karkku 148, Tam-
pere 165, Värtsilä 167, Ou-
lainen 157.
Glechoma hederacea. b. Turku
141.
Hierochloa borealis. b. Lapp-
fjard 147.
Juniperus communis b. Karkku
160, Tampere 161, Kuhmoi-
nen 159, Lappfjärd 160,
Oulainen 167.
Lamium album. b. Turku 139.
Lamium purpureum. b. Turku
109.
Larix sibirica. b. Tampere 124.
Lathyrus pratensis. b. Lapp-
fjärd 181.
Leucojum vernum. b. Nurmijarvi
102.
Lilium bulbiferum. b. Nurmi-
jarvi 177, Karkku 178, Tam-
pere 171, Vartsila 179.
Listera cordata. b. Lappfiärd
170.
Lonicera tatarica. b. Turku 150,
Karkku, 168, Tampere 157,
Värtsilä 171, Oulainen 173.
— f. Värtsilä 231.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
31
Lonicera xylosteum. b. Nurmi-
jarvi 152, Karkku 154, Tam-
pere 159.
Luzula pilosa. b. Turku 109,
Nurmijärvi 123, Borgä 115,
Karkku 120, Merikarvia 116,
Lappfjard 116. — f. Karkku
159.
Lychnis viscaria. b. Nurmijärvi
167, Karkku 162, Tampere
165.
Majanthemum bifolium. b. Nur-
mijärvi 159, Karkku 157,
Tampere 173, Hausjärvi 158,
Värtsilä 174, Oulainen 155.
Muscari botryoides. b. Nurmi-
järvi 127.
Myosotis stricta. b. Turku 140.
Myosurus minimus. b. Meri-
karvia 130.
Nymphea alba. b. Tampere 161,
Lappfjärd 161, Värtsilä 195,
Oulainen 196.
Orchis maculata.
165.
Orobus vernus. b. Nurmijärvi
135, Karkku 136, Tampere
140, Värtsilä 148.
Oxalis acetosella. b. Nurmi-
järvi 130, Karkku 134, Tam-
pere 131, Mikkeli 131, Meri-
karvia 131, Lappfjärd 136,
Värtsilä 135, Oulainen 159.
Oxycoccus palustris. b. Nurmi-
jarvi 165, Karkku 173, Lapp-
fjard 170.
Pceonia. b. Nurmijärvi 171.
Pedicularis palustris. b. Lapp-
fjärd 174, Oulainen 169.
Philadelphus coronarius. ob.
Tampere 174.
Pirus communis. b. Finby 140,
Karkku 150, Tampere 145.
b. Tampere
32
Pisum arvense. b. Tampere 186,
Oulainen 201.
Potamogeton natans. b. Oulai-
nen 199.
Primula acaulis. b. Nurmijarvi |
6 (spärlich) und 102.
Primula officinalis. b. Turku
109, Nurmijärvi 127, Karkku |
132, Tampere 130, Hausjärvi
135, Lappfjärd 144, Vartsila
149, Liperi 129.
Prunus domestica. b. Karkku
145.
J
|
|
Pulmonaria officinalis. b. Tur- |
ku 109.
Pulsatilla vernalis.
115.
Pyrola media. b. Lappträsk 181.
Pyrola minor. b. Värtsilä 179.
Pyrola rotundifolia. b. Tam-
pere 168, Lappfjärd 181,
Värtsilä 178, Oulainen 191.
b. Heinola |
Pyrola secunda. b. Lappträsk |
181.
Quercus pedunculata. b. Finby
154.
Ranunculus acris. b. Nurmi-
järvi 157, Karkku 156, Meri-
karvia 145, Lappfjärd 144,
Vartsila 147, Oulainen 122.
Ranunculus auricomus. b. Tur-
ku 141, Karkku 142, Oulai-
nen 148.
Ranunculus ficaria. b. Turku
128, Tampere 138.
Rhamnus frangula. b. Karkku
166.
Ribes alpinum. b. Turku 130,
Nurmijärvi 130, Karkku 139,
Merikarvia 136.
Ribes aureum b. Tampere 137.
Ribes grossularia. b. Turku 125,
Finby 133, Nurmijärvi 136,
Karkku 138, Tampere 130,
Hausjärvi 136, Oulainen 155.
Ribes nigrum. b. Finby 137,
Nurmijärvi 135, Karkku 139,
Tampere 138, Värtsilä 147,
Oulainen 153. — f. Värtsilä
213.
Ribes rubrum var. fr. albo. b.
Finby 135.
Rubus arcticus. f. Värtsilä 200.
Rubus saxatilis. b. Nurmijärvi
157, Karkku 152, Merikarvia
161, Oulainen 173.
Saliz acutifolia. b. Tampere 107.
Salix pentandra. b. Karkku 152,
Oulainen 156.
Sambucus racemosa. b. Turku
139, Nurmijärvi 142, Karkku
139, Tampere 145, Värtsilä
147. — f. Värtsilä 211.
Scilla sibirica. b. Mikkeli 118.
Sedum acre. b. Nurmijarvi 183,
Karkku 174, Tampere 166.
Solanum tuberosum. b. Lapp-
fıärd 186.
Solidago virgaurea. b. Nurmi-
jarvi 188, Tampere 194, Ou-
lainen 199.
Sorbus aucuparia. LV. Lapp-
trask 253.
Symphoricarpus racemosa. b.
Nurmijärvi 195, Tampere
188, Oulainen 199.
Tanacetum vulgare. b. Tam-
pere 196, Oulainen 203.
Taraxacum officinale. b. Turku
126, Finby 109 (auf giinsti-
gem Platze), Nurmijarvi 133,
Karkku 135, Tampere 130,
Hausjärvi 138, Lappfjärd
134, Värtsilä 135, Oulainen
140, Kemijärvi 164. — f
Karkku 150, Värtsilä 159.
Bidrag t. känned. af Finl.
Thlaspi olpestre. b. Mikkeli 128. |
BO. Tampere |
Tilia vulgaris.
139. — b. Tampere 190.
Trichera arvensis. b. Nurmi-
jarvi 190.
Trifolium pratense. b. Karkku |
171, Värtsilä 172, Oulainen
168.
Trifolium repens. b. Karkku |
167, Värtsilä 173, Oulainen
168.
Triticum sativum. À. Finby 172,
Tampere 168.
Tulipa. b. Nurmijärvi 136.
Tussilago jarfara (auf giinsti-
gem Platze). b. Karkku 99,
Merikarvia 132. — f. Karkku |
141, Vartsila 157.
Ulmus montana. b. Turku 120,
Nat. o. Folk, H. 80. N:o 9.
33
Karkku 128, Tampere 124,
Hausjärvi 122, Merikarvia
129, Joensuu 152. — f. Kark-
ku 169.
Vaccinium uliginosum. b. Lapp-
fjärd 162, Oulainen 156.
Verbascum nigrum. b. Nurmi-
järvi 185.
Verbascum thapsus. b. Tampere
186, Värtsilä 201.
Veronica chamedrys. b. Turku
144.
Viburnum lantana.
152.
Vicia cracca. b. Lappfjard 181.
Viola palustris. b. Hausjarvi
136, Lappfjärd 136.
Viola silvestris. b. Lappfjärd
139.
b. Turku
34
Laubentfaltung.
1926 Tab. I.
© Beobachtungs-
7 stationen
1 | turkey = Aboees a
ZEN OALIVO en SNS TRE |
3 | Binbys)s METRE aes à
4 | Ekenäs — Tammisaari. . .
. { Helsinki — Helsingfors [F]
| Helsinki — Helsingfors [S]
Gr |“ Helsinge! Rn A
7 SeNprmayaryil: var.
OuleJohanties EME.
101 Ambre tes een GES.
1e Vammals Swen.
13 | Tampere — Tammerfors. .
AR 0 -Tanısjaryle ee
TRANS ETAT RE ee:
1622 BAGAS| Okie Kerns ory eee
ai Padasjoks" JAP ner. |
182 ÉKuMDOMEN sv sv ss do |
197 VEeinola.2 oars cn rea.
20 | Mikkeli — S:t Michel ...
Die Sortavalay ecu Se
DOM BAI ATV an. a eee ce
249 SBapphjardEe ee eee
25 | Kristinestad — Kristiina .
202 "Waasa Han IE ee
DANS TA Re See 0e 4 9 0 3
DSAMÉRATIANVIIR oc ee. |
QO mle Karttular sun ee
SON MPa es Re EE
St AAD SR. ac CR
33a. OCIS: 2-0. Cie
aul PIRE 206 0500: os |
35,1, Haapajarvic. or... 2:
30... Oulainena.. er... emo
37 | Oulu — Uleåborg .....
385 IRAN EE 5556000050
Betula
alba
Erste
n : CAE | |
3|3%|28|S52loal& |3 |
Gillet BER EE Be
Rd
ee
Je EE
|
1143! —|147 145 | 143] 179 | 186 |
144| —|147| 143 | 175 | 182 |
5 = —
148| —| —|150| —| —| —|
läg ES Sn
lly al | AO PE .—
—|143| —| 154] 152] 186 | 193 |
149| —|149| —|144]181 | 207
152 | 153 | 152 | — [151] —|200
148 | 152 | 150 | — | 146 | 179 | 211
151 |) —|154| = 7810983
154 | — | 154 | 154 | 153 | 185 | 192
1571 —| —! —|1571181|185
153 | —| — |155 | 156 | 179 | 196
145 | —\158| — | 149] 180 | 183
SD —)161 | —ı. es
|, Ne ee
—| —| —| — | 161] 197199
154| — | — | — 162] 194 | 190
156| —| — | - 1159| — | —
160| —| = — | 157] 186 | 204
— | —|166| — | 154 [201 | 201
156,12 .1157 | | — HERA
le | a
Gr 25:
156| —| —| —|158]197| 199
155 | —| —|155 | 156 [191 | —
—| —| — | 154 | 194 | 201
| a AO
163) —| =| — 101] 27
1158] —|156| —|156| = |206
Bidrag t. känned. af Finl.
normale Früchte. Laubverfar bung.
28533 521892588: 28|5|23 22°8 2888
MEME) ES SE Se use) à) 3 LAS
el be) | A Se Se =
=> | 201/204] — | 255; — |240| = [265 1294| — | 277 |280 | 294 |
SE Moe eee se OST 298i = 1297
— | Ae Rk Ee OT to oad === | eee (Gn,
—|195| — | — | 245 | 249 | 281 | — |283 |276| —|276|288| —
— Sy ue Bl Da OED | ose 223 —
|, Se UE Le a | ae | ee ESA
—|206|214| —| —|235|237| — |264 |266|278 | 266 |269| —
— le el el = ==
202211 211) —|239| — 241) — |271\285| — |273 | 270 | 292
= RO ORNE 2632 = ass =
191 | 209|210| — | 24319242 |258| — | —| __| — |279 | 289 | 285
— | 201 | —|210| 241 |213\)242| — |262|253| — | 261 |263 | 298
201|203!207| —! 238} —!245| — l278 | 281! —| 285! 285 | 288
—|201|206| — 216] —| —| — | —}| —| —| —
202 |A TO == 945, ong) 251 | — = =
228 2385| = ee EE ii —
—| —| —| - |) 251; — —| -| —| -| —| —| —| —
061 222g 123559310 (247 2559| = =
— 224) |) —) SEDO ISO) 12931097 een) =
205 | DIL 28 SP sty) — = ey = = = =
217) —| —| —| —| ~—| -| —] | | —| —| —| -
Lo) 248) |e Oe —) —
210 215 216) | 237 (1938 |236| — | 290 288i) —— =
==) elle er op = = —
108 [217 |228) =) 232 =) = =) =) =
— | 205/216) NBA | ae = | —
= (22) |) =) = 1/226) = ose SP) LL
200 LG | SAB Saigo =E = ===
Nat. o. Folk, H. 80 N:o 9.
36
1926 Tab. II. Erste Blüten
Ei al, Vv © x S
S Ia D | © - Sim =
° Beobachtungs- = 25 Se SE 2s sles 3
> 4 ey Sea el = ‘oe = Slas
Z stationen = SEIEHERIERIE EI: 4
smal A = | | 5
|) ited) ho. Armen —| —| —| -/11| —| —| —
Ay || Sein) Gls co ee 115/117) — | 115 | 117 | 119 | 128 | 137
BW MIT pu Dee ee PA OT OS P= BE |
AL || (ois) —= “einen 5 5 5 )) Weal 01322 129 et ie | = =
{ Helsinki — Helsingfors [F]|110 | 116 | 116 | 115 | 116 | 118 | —|119
5\| Helsinki — Helsingfors [S]|113 128/121 —|132|197;| —| —
6 | Helsinge . . ««csccc cc AN ya Ps, See
TO | SKODA ob a 5030 2 1115| —| — 115 | 108 | 120 | — | 127
ga Johannes a. By 122 | 125 | 125 | — | 137 | 136 | 135 | 138
LOM mAmtredy ee. re & 121 | —| —| 133) 133 | 135 | 140 | 135
ul) Weim, 5000 2000006 115) — |124|123| —|134|12| —
13 | Tampere — Tammerfors . .| 113 124] —|113/120/130) — 120
149 | IBA ee 115| — | — | 118 | 130 | 124 | 136 | 121
SIMILAIRE 1141115] — 115 | 116 | 131 | 135 | 132
1G (| Padasjokeker ran — | — 1136 | 116 | — | 134 | 131 | 134
A | FACES dl 2. er NE 3991101, NE er
18 | Kuhmoinen ........-. —| — | — /118|132| — | 136 | 134
ON) Arleinolar za ge 117 | 123 | 122 | 116/117; — |131|131
20 | Mikkeli — S:t Michel... .|127) — | — |117| — | — [135132
BW Sortayalara 0 Ne 122| —| — | 120 | 124 | 134 | 134 | 134
22 | Pälkjärvi. . . «2 «ec. - ~ | 122) =) —| —!126|1321 10155
DR BAD DAT vo oc 9 09 oo 6 113 | — | —] 133] 152 | 148 | 133 | 119 |
95 | Kristinestad — Kristiina .. 130) —| —| —/142} — | — | —
D ON WEBREI cite de er ceed tuo oto 115| — | 123 | 125) 117 | 140 | 132 | 136
27 NS ART AVI I) RE NEC 135} —| —| —]|139| —] 136/134
280 | Smebeipiam 185 6 G60 6b 5 oo 120} —| —/ 133] 144 | 133 | 133 | 131
AG). | JKGHARAIIEY oo oo oo Go Lie 6 0 = = SS nl) =S =
30 | Pielavest KR Vs She | —| =
Bo) Mperin Sr succes ER 144 | — | 145 | 146 | 148 | 152 | 156 | 158
Se) || UOSM ee 128} —| —| —/129| — |134 | 135
34. WiBedersöre, „0... ara er 118| —| —| = —| — 131136
20 | ABER OIA oc PEN PAR 126; —| —| —| — | — | 137/136
36 || Ollie d sono oaeo ous 130} —| —| —| —| —/136] —
37. | Oulu — Uleåborg ...... 129; —| —| —| —| — | 140 | 142
SON MR OVATNIEMI 559565004 6006 133! — | —| —| —| — |140 | 139
Bidrag t. känned. af Finl.
37
offen.
sul, 2 3 | ON
SE à A PSIPEICHIPRIERISRIFRIER esse)
32) 3 (Bas slob soars sss ss satz ffa >
33 2 BEMSESIS SB SiG st Sale
= So) = S|) SA ss Oz ASE >
jan) = = = BS)
| |
=) NB) ho) — = 19 = =) = I
136 | 138 | 142 | 141 | 145 | 146 | 146 | — | 150) 147 | 152 | 142 | — | 154 | 2
135 | 140 | 140 | 241 | 146 | 143 | 141 | — | 148 | 153 | 152 | 152 | — | 155 | 3
1328 VON TEEN TE) =) =| tO} = =) =] =) =) 2
180 | RON el le la | — =
ACH VÄ) 7) ee NES =
TO | EN en a 0
An 6139| 149,144 = hag) AS AS AG = er
148 | 138 | 143 | — | 144 | 156 | 149 | — | 154 | 151 | 154 | 146 | —|158| 9
140 | 143 | 144 | 145 | 152 | 150 | 157 | — |149| — | 157 | 161 | 165 | 157 | 10
138 | 138 | 148 |146 |153|160| — | — 1154| — 1155 154) — 155 | 11
140 | 140 | 144 | 142 | 145/156] — | — [152] — |158 | 147 | 155 | 155 | 13
139 | 144 | 149 | 145 | 149 | 152 | 152 | 156 | 149 | 158 | — | 154 | 156 | 156 | 14
140) 7140144 4D 5 IN ME = ES 1
139 | 143 | 148 11481149 | 156 | — 158/152 | — | — | — 158 155 | 16
142 | 140 | 150 | 154 | 152 | 156 | 161 11571152| — 158/157 | — 158 | 17
142 | 138 149 | 146 | 156 | 157 | 157 | 161 | 154 | — | 165 | 161 | 161 | 160 | 18
143 | 130 | 139 | 142 | 144 | 145 | — | 144 | 150 | — | 150 | 151 | 153 | 152 | 19
140| 137 | 146 | 142 | 144 |ı61 | — | — 150) —|163 | 161] — |159| 20
138 | 136 | 143 | 145 | 151 | 154 | 156 146 | —|159|143| — 153 21
140! —|149| It) RRD OR —|1581163| —|164! 22
145 | 143 | 152 | 147 | 147 | 157 | 154 | 158 | 154 | 154 | 162 | — | 160 | 160 | 24
1497 6145, 044 5155. = ISS = =) = = = 158) 25
144 | 149 | 150 | 151 | 165 | 155 | 154 | 152 | 154 | 155 | 161 | 154 | 165 | 163 | 26
152 | 147 | 157 | 157 157| 157 |159| — 157 | — | —|166|158|167| 27
147 | 141 | 151 | 160 [153 | 154 | 157 | — | 156 | 159 | 169 | 156 | 159 | 162 | 28
40) le el ee Sas ele) — 29
150) — IA =1159) 108) 1870) = | GO 20
— | 161] 151 | 153 | 152 | 161 | 158 | 157| 156|161| — | — | —| 162} 32
139 | 139 | 148 | 149 | 152 | 156 | 156 | —|153/ 156 | 161 | — | 153 | 156 | 33
142 | 149 | 153 | — | 155 | 161 | 156 | 155 | 156 | 158) — | — |157 | 163 | 34
140 | 150 | 155 | — | 156 | 159 | 159 | 156 | 157 | 158 | — | — | — | 163 | 35
147 | 146 |166| --|155 | 165 | 165 | 164 1157 |A —| — | 1172 | 36
149 | 151 | 155 | 154 | 151 | 156 | 156 | 159 | 158 | 161 | — | — |163 | 165 | 37
a en) — RE
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
1926 Tab. II (Forts.). Erste Blüten
als 4 ose le
© Beobachtungs- = 8/8 ë| à veltesla Sle alas
A stationen PTE a |FV8 2 EEE
Sslhs| E WE Se oo als
= |
il | man ANT goes — 7 #156 72 neo
2 HSAUVO! RE SUR: dept tacks 157 | 148 | 151 | 157 | 162 | — | 157 | 157
Ot PMD? Le is. mens Kae — | 151 | 152 | 157 | 157 | — | 157
4 | Ekenäs — Tammisaari . . .| — 151 | 156 |157 145 | 157
af Helsinki — Helsingfors [F] 150 | 154 | —| 159) — 159/161) —
| Helsinki — Helsingfors [S]| -—| —|158) — |164| —|160| —
Ch PElelsinvegr. PE VIKON |" —}| —| —| —| — | —| —
RBNUEMIALVIOR PE APCE NT: 149 | — 11561157 | 164 | —|158| —
ÖL JOHANNES Fobo zu sker ol Se a 156 | 158 | 156 | 156 | 151 | 169 | 156 | 158
10,1 Antreae.: 201 2.08 er. Su: 166 | 155 | 156 | 157 | 160 | — | 157 | 158
AUN) LAV AMMAlA 5.95" 5" Gentoo 16 — 1155 | 157 | 161 | 169 | — | 162 | 159
13 | Tampere — Tammerfors . . 154 | 162 | 157 | 158 | 165 | 159 | 159 | 172
IE) JBWERE OS EEE 156 | 156 | 158 | 156 | 157 | — | 159 | 159
15, DE ETAIENT MER cubs 155 | 154 | 155 | 157 1158| — [157158
GE WRadasjokieKe u. arrestee 156 | 156 | 156 | 158 | 166 | — | 159 | 157
la WRadasjokiade sov ord obs 153 | 157! 159 | 159 1163 | — | 159 | 155
18 | Kuhmoinen .......... 158 | 166 | 159 | 160 | 174 | — | 168 | 160
19% PEleinolar «fole seal are. 152 | 154 | 154 | 157 | 156 | — | 157 | 155
20 | Mikkeli — S:t Michel. . . .|157|161|160 |1611164| — [161] —
210 7Sortayalager are re: 154 | 161 | 169 | 162 | — | — |162 | 169
220) NEAlkjärva ra. SSG orre ack 155 | 156 | 169168 1171| — |164| —
24, | NEapphjärd®: .. UL. LI 2082 — | 158 | 160 | 161 | 160 | — | 162 | 157
25 | Kristinestad — Kristina . .| —|161| — | — | — | — | — 167
2 0) MViaasalı eh. SO PAU 182 | 155 | 165 | 161 | 163 | 162 | 170 | 158
AG 0 Saarıjazvaakk. oro. re Goo 158/158} — | 168 | 169 | — | 166 | 167
DONS AAA VIN oc 0 Kao Yo o 158 | 160 | 165 | 169 | 166) — | 165 | 170
PON earttulay ee. | ps. Scent ees — | 162 | 165 | 172 | 172 | —/165} —
30) IPrelayeski Ke § 0. LME — | 165 | 167 | 169 | 169| — |171| —
320 | Seip erie: Me dir UM 163 | 163 | 164 | 163 | 166 | — | 164 | 169
33. Woensuui 3 Al. Md Laas 155 | 156 | 161) 164) — | — |170| —
34 | Pedersöre ........... — | 155 | 163 | 167 | 171 | — | 166 | 166
30% HElaapajäryın to sen. 164} — | — |167 1176, — | 166 | 169
9051 1Oulamenwer. ze ee MY | 164 170) 17107 — 117227167
37 | Oulu — Uleñborg ...... 157 | 163 | 168 | 175 | 177 | — | 174 | 165
382 Rovaniemi = sees eee KY I a | —| -| -| -| —| —| —
Bidrag t. känned. af Finl.
offen.
Ledum
palustre
Achillea
: millefolium
Linnæa
borealis
Secale
cereale
Chrysanth.
Nat. o. Folk, H. 80, N:0 9.
leucanth.
Platanthera
bifolia
Nuphar
luteum
Viburnum
opulus
Fagopyrum
esculentum
|
Ulmaria
pentapetala
vulgaris
Tilia septen-
Linum
Calluna
usitatissim.
trionalis
39
N:o
1926 Tab. III. Saat, erste Ahren
Avena Hordeum |
> Beobachtungs- sativa vulgare |
A| stationen Hu We =
| & | A [ES | A] EY
DAP ISATVOOR. coche. Ad ce, 140 | 188 | 221 | 140 | 188 | 221
AMEE NW it. Berl. 128 | 193 | 223 | 132 | — | 222
4 | Ekenäs — Tammisaari 12 | — | —|148 | —| —
9 | Johannes Bram ter — — — | .— N =
LOT Antreas. RABBIT 139 | 204 | 226 | 155 | 200 | 227
11.1 Vanımala, 2 PER ee lo) =P = =S Bel
14. Elansjärvis |: | me Amer. 137 | 193 | 236 | 146 | 193 | 237
15a TEA fula 33 SOLA 10 ae 134 | 190 | 232 | 142 | 192 | 222
Toy MB ASK Ky Olas are RI 128 | 186 | 219 | 139 | 186 | 217
17 Bao dere 135 | 191 | 221 | — | 189 | 222
18), Kuhnomen so te ee oe 132 | 196 | 243 | 154 | 191 | 230
ONE HEinola ac PB Inn eae 134 | 190 | 220 | 146 | 188 | 228
20 | Mikkeli — S:t Michel . .... 137.122 11332211521 | RER
HN Sortayalaar er Sn Reese 139-| 191 | 236 | — | 187 —
22) PARENT LS DRE 140 | 198 | 238 | 156 | 199 | 232
SAN Tappyard Me EE TUE 136 | — | 224 I 147 | 190 | 220
29 | raser ET" zen | 140 | — | 233
DOM AASANS Ein eee Lens ENTER = = = | = — +
DA Saararyirk. vase 2. dei lie 145 | 204 | 232 | 157 | 202 | 232
381 Saargaryi ih. = Akute, ae = MGR = | 153 | 195 | 224
209 MR ATEUIA PANNE EEE = — — | 148 | — ==
301. Bielavesi-R, 1984... 281298: 139 | 197 | 235 | 156 | 191 —
394 EE Des In. ee a 145 | 204 | 230 | 154 | 192 | 224
ONT Joensuuf sec rs LE ee | 2 ks — — — —
SAIT Pedersöre PF Lg. LE | 138 | 194 | 235 | 142 | 188 | 230
35113 Haapajauvk td. 2: ce 2 Aue 149 | 193 | 226 | 148 | 188 | 218
361 || .Oulamengs | sn: !.... | gs ae: 135 | 197 | 234 | 147 | 189 | 225
37 | Oulu — Uleäborg ....... 134 ! 195 ! 227 | 145 ' 194 ! 224
Bidrag t. känned. af Finl.
und Ernte.
Solanum |Fagopyrum| Linum Secale Triticum -
tuberosum Jesculentum | usitatiss. cereale sativum
153 | 261 | — | —| —| — | 154} 216| 231] 225 | 232
151 | 265 | — | — | 142) 222 | 153) 209| 236) 223 | 237
156 | 260 | — | — | —| — | 156 | 214) 230; — | —
| | —| —] —| —] 155] 214; —| —| —
154; — | —| —| —| —] 161] 212) 222] — | —
151 | 263 | — | — | —| — | 158] 214 | 231] — | —
139 | 256 | — | — | 154| 224 | 155 | 212 | 224| — | 224
156 | 256 | — | — | — | 224 | 159| 208| 2211 — | —
156 | 263 | — | = | — | 229 | 171| 218| 226) — | —
134 7257.17 — I 149) 217 | 157 I 208) 23247 — I —
154258 = | — | 163) 214 2 | —
= LL ner PEN Sa aaa | —
LOL | 267 =) =) 150) 230 21637 7220 228) =S =
142 | 2491 — = ml SO ML OZ 7220) 237 N RSS
156 | 268 | — | — | —| — | —| 233} —] — | 233
145 | 258; — | I = —- |18| =| —| — | —
157 | 2491 — | — | — | 245 | 163 | 222| 283] — | —
156 | — | — | — | —| — |161| 218 | 224] — | —
— | 267} — | -| —| —- [1023| —| — | —
161 | 253] — | — | —| — [169| 230) 2321] — | —
151 | 263 | — | — [161] — | 165| 216 | 227; — | —
154; -I —}| | -| — -| —| —| —
151 | —| --| — | 152) 237 | 163 | 228) 232); — | —
154 | 256 | — | — | — 256 I 167| 218; —| — | —
— | 2581 — | .— | 155] 230 | 168) 229; — | — | —
— 12581 —! —* —! —1 164! 223! 2201 — —
Nat. o. Folk, H. 80 N:o 9.
41
N:o
Wiesen
en
Cc ©
ID ©
Hu
op a
Mähen der
© Pe w IN
200
Andere Beobachtungen.
1926
Acer pseudoplatanus. BO. Jo-
hannes 154.
Adoxa moschatellina. b. Haus-
jarvi 138.
Aira cespitosa. b. Heinola 178,
Lappfjärd 186. — f. Heinola |
215.
Alchemilla vulgaris. b. Ekenäs |
151, Padasjoki J. 157.
Alisma plantago. b. Johannes
195, Heinola 170, Lappfjard
197, Oulainen 196. — f. Hei-
nola 207.
Alopecurus geniculatus. b. Eke-
nas 153.
Andromeda calyculata. b. Hei-
nola 142. — f. Heinola 196.
Andromeda polifolia. b. Hel-
sinki [S.] 155,
148, Padasjoki J. 160, Hei-
nola 157, Lappfjärd 154, Ou-
lainen 163. — f. Heinola 210.
Anemone ranunculoides. b. Eke-
nas 140.
Antennaria dioica. b. Ekenäs |
145.
Anthoxanthum odoratum.b. Eke-
nas 151, Padasjoki J. 157.
Arctostaphylos uva ursi. b. Jo-
hannes 137, Heinola 144. —
f. Heinola 232.
Berberis vulgaris. b. Tampere
173, Heinola 155, Lappfjärd
176. — f. Heinola 227.
Betula odorata. b. Padasjoki
J. 140.
Betula verrucosa. b. Tampere
140, Padasjoki J. 140.
Nurmijärvi |
Campanula persicifolia. b. Nur-
mijärvi 187, Tampere 191,
Padasjoki J. 187, Heinola
183, Mikkeli 203.
Campanula rotundifolia. Dd.
Lappfjard 177.
Capsella bursa pastoris. b. Eke-
nas 153.
Caragana arborescens. b. Turku
152.
Cardamine pratensis. b. Johan-
nes 164, Padasjoki J. 166,
Heinola 153, Lappfjard 163.
Centaurea cyanus. b. Nurmi-
jarvi 169, Johannes 185,
Tampere 186, Heinola 176,
Lappfjärd 181, Oulainen 188.
— f. Heinola 219.
Cherophyllum silvestre. b. Tur-
ku 150.
Chrysosplenium alternifolium. b.
Ekenäs 121, Tampere 129.
Cirsium heterophyllum. b. Hei-
nola 175, Lappfjärd 189, Ou-
lainen 196.
Colchicum. b. Tampere 241.
Cornus suecica. b. Lappfjärd
166.
Corydalis nobilis. b. Turku 140.
Crategus coccinea. b. Nurmi-
jarvi 163, Johannes 166,
Heinola 159, Mikkeli 161,
Oulainen 182. — f. Hei-
nola 245.
Crategus sp. b. Karttula 167.
Crocus vernus. b. Nurmijarvi
121, Mikkeli 137.
Bidrag t. känned. af Finl.
Daphne mezereum. b. Nurmi-
jarvi 123, Tampere 125, Hei-
nola 122, Lappfjärd 133. —
f. Heinola 206.
Dianthus deltoides. b. Johannes
184, Tampere 198, Heinola
178, Lappfjärd 176.
Draba verna. b. Ekenäs 136.
Elæagnus argentea. b. Karttula
176.
Empetrum nigrum. b. Ekenäs
132.
Epilobium angustifolium. bd.
Nurmijärvi 184, Johannes
183, Tampere 187, Padasjoki
J. 191, Heinola 178, Mikkeli
191. — f. Heinola 213.
Epilobium montanum. b. Eke-
näs 172.
Equisetum arvense. b. Ekenäs
137, Hausjärvi 134.
Eriophorum vaginatum. b. Nur-
mijärvi 111, Johannes 134,
Hausjärvi 130, Heinola 132,
Lappfjärd 142. — f. Heinola
170, Oulainen 159.
Erythronium Dens Canis. b.
Tampere 135.
Fragaria elatior. f. Tampere 190.
Fraxinus excelsior. b, Ekenäs
142.
Gagea lutea. b. Ekenäs 139.
Gagea minima. b. Tampere 120,
Hausjärvi 132, Kuhmoinen
130, Mikkeli 137.
Galanthus nivalis.
järvi 119.
Geranium pratense. b. Johannes
186.
Geranium silvaticum. b. Nurmi-
jarvi 159, Tampere 157, Pa-
dasjoki J. 157, Heinola 157,
Lappfjard 163, Oulainen 161.
Geum rivale. b. Ekenäs 149,
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
b. Nurmi-
43
Padasjoki J. 157, Lappfjard
158.
Glechoma hederacea. b. Ekenäs
151.
Juniperus communis. b. Pa-
dasjoki J. 167, Heinola 157,
Lappfjard 160, Vaasa 167.
Lamium purpureum. b. Eke-
näs 152.
Larix sibirica. b. Johannes 132,
Tampere 141, Heinola 137.
Lathyrus pratensis. b. Padas-
joki J. 171.
Lilium bulbiferum. b. Nurmi-
järvi 175, Johannes 179,
Tampere 177, Padasjoki J.
191, Heinola 174, Mikkeli
188,
Lonicera Alberti. b. Padasjoki
J. 159.
Lonicera caprifolium. b. Turku
166.
Lonicera cœrulea.
152.
Lonicera tatarica. b. Tampere
168, Padasjoki J. 171, Hei-
nola 162, Lappfjärd 171.
— f. Heinola 210.
Lonicera xylosteum. b. Nurmi-
järvi 158, Tampere 170, Pa-
dasjoki J. 159, Heinola 150.
— f. Heinola 197.
Luzula pilosa. b. Ekenäs 125,
Nurmijärvi 140, Johannes
129, Tampere 140, Padas-
joki J. 142, Heinola 136,
Lappfjärd 142. — f. Johan-
nes 149, Heinola 168.
Lychnis dioica. b. Turku 150,
Ekenäs 148, Lappfjärd 160.
Lychnis viscaria. b. Nurmijärvi ’
168, Tampere 171, Padas-
joki J. 167, Heinola 163,
Lappfjärd 177.
b. Tampere
44
Majanthemum bifolium. b.
Ekenäs 165, Helsinki [S.]
164, Nurmijärvi 161, Johan-
nes 167, Tampere 173, Pa-
dasjoki J. 167, Heinola 161,
Mikkeli 161, Lappfjärd 166.
— f. Heinola 215.
Mycsurus minimus. b. Ekenäs
143.
Nymphea alba. b. Nurmijärvi |
188, Johannes 191, Tampere
187, Padasjoki J. 173, Hei-
nola 177, Lappfjärd 197,
Oulainen 189.
Orchis maculata. b. Heinola 177,
Lappfjärd 186. — f. Heinola |
223.
Orobus tuberosus. b. Turku 150,
Padasjoki J. 157.
Orobus vernus. b. Turku 143,
Johannes 157, Tampere 147,
Padasjoki J. 156, Heinola
145. — f. Heinola 195.
Oxalis acetosella. b. Ekenäs 140,
Helsinki [S.] 142, Nurmi-
järvi 141, Johannes 142,
Tampere 140, Hausjärvi 149,
Padasjoki J. 143, Heinola
142, Mikkeli 154, Lappfjärd
150, Karttula 151, Oulainen
156.
Oxycoccus palustris. b. Heinola
169, Lappfjärd 171.
Paris quadrifolia. b. Ekenäs
150.
Parnassia palustris. b. Heinola
217.
Pedicularis palustris. b. Heinola
171, Lappfjärd 166. — f.
Heinola 207.
Philadelphus coronarius. b. Jo-
hannes 186, Tampere 183,
Heinola 187, Mikkeli 187,
Lappfjard 203.
Phragmites communis. b. Hei-
nola 190.
Pimpinella saxifraga. b. Hei-
nola 191, Oulainen 188. —
f. Heinola 218.
Pisum arvense. b. Padasjoki
J. 188, Heinola 181, Oulai-
nen 196. — f. Heinola 206.
Populus balsamifera. b. Ekenäs
143.
Primula acaulis. b. Nurmijarvi
121.
Primula officinalis. b. Nurmi-
jarvi 142, Tampere 135,
Hausjärvi 149, Padasjoki
J. 15l(cult.), Mikkeli 154.
Prunus padus. LV. Karttula
281.
Prunus virginiana. b. Padas-
joki J. 157.
Pulmonaria officinalis. b. Tam-
pere 136.
Pulsatilla vernalis. b. Heinola
119.
Pyrola minor. b. Heinola 171,
Mikkeli 188. — f. Heinola
229%
Pyrola rotundifolia. b. Tampere
176, Heinola 168, Lappfjärd
190. — f. Heinola 216.
Pyrola secunda.
186.
Pyrola uniflora. b. Lappfjärd
186.
Pyrus communis. b. Tampere
158, Heinola 153.
Ranunculus acris. b. Ekenäs
151, Johannes 156, Tampere
158, Padasjoki J. 156, Lapp-
fjard 154, Oulainen 159.
Ranunculus auricomus. b. Tur-
ku 141, Tampere 155, Haus-
järvi 151, Heinola 150, Lapp-
Bidrag t. känned. af Finl.
b. Lappfjard
fjard 154, Oulainen 156. —
f. Heinola 175.
Ranunculus cassubicus. b. Nur-
mijärvi 143.
Ranunculus ficaria. b. Turku
150, Ekenäs 139, Helsinki
[S.] 148, Johannes 145, Tam-
pere 137.
Rhamnus frangula. b. Johan-
nes 164, Heinola 177. — f.
Heinola 244.
Ribes alpinum. b. Turku 143,
Nurmijärvi 143, Tampere
148, Lappfjärd 147.
Ribes aureum. b. Tampere 154,
Padasjoki J. 156.
Ribes grossularia. b. Helsinki
[S.] 156, Johannes 145, Tam-
pere 145, Padasjoki J. 158,
Heinola 144, Mikkeli 154,
Lappfjärd 150. — f. Heinola
213, Mikkeli 215.
Ribes nigrum. b. Helsinki [S. ]
152, Nurmijärvi 143, Johan-
nes 144, Tampere 158, Pa-
dasjoki J. 154, Heinola 144,
Mikkeli 154, Lappfjärd 152,
Oulainen 159. — f. Padas-
joki J. 207, Heinola 201,
Mikkeli 210.
Rosa pimpinellifolia. b. Tam-
pere 173.
Rubus saxatilis. b. Ekenäs 167,
Nurmijärvi 159, Tampere
171, Heinola 160, Lappfjärd
163. — f. Heinola 218.
Sagittaria sagittifolia. b. Lapp-
fjard 197.
Salix lapponum. b. Rovaniemi
140.
Salix nigricans. b. Rovaniemi
153.
Salix pentandra. f.
175.
Nat. o. Folk, H. 80, N:o 9.
Oulainen
45
Salix phylicifolia. b. Rovaniemi
144.
Salix viminalis. b. Ekenäs 130.
Sambucus racemosa. b. Nurmi-
jarvi 151, Johannes 154. Tam-
pere 157, Heinola 155, Mik-
keli 155, Lappfjard 155. —
f. Heinola 206, Mikkeli 210.
Saxifraga granulata. b. Turku
150.
Sedum acre. b. Nurmijärvi 179,
Johannes 166, Tampere 172,
Heinola 169, Mikkeli 188,
Lappfjärd 182.
Solanum dulcamara. b. Nurmi-
järvi 177, Lappfjärd 192.
Solidago virgaurea. b. Nurmi-
järvi 180, Heinola 199, Oulai-
nen 211. — f. Heinola 229.
Sorbus aucuparia. BO. Tampere
139.
Succisa pratensis. b. Heinola
187, Lappfjärd 213. — f.
Heinola 228.
Symphoricarpus racemosa. Db.
Heinola 189. f. Heinola 222.
Tanacetum vulgare. b. Johan-
nes 205, Tampere 211, Pa-
dasjoki J. 207, Heinola 193,
Lappfjard 213. — f. Heinola
236.
Taraxacum officinale. b. Eke-
näs 143, Helsinki [S.] 142,
Johannes 145, Tampere 135,
Hausjarvi 149, Padasjoki J.
154, Heinola 143, Mikkeli
154, Lappfjard 155, Oulainen
163. — f. Johannes 159, Hei-
nola 161, Lappfjärd 173, Ou-
lainen 178.
Thlaspi sp. b. Ekenäs 139.
Tilia vulgaris. BO. Tampere
151. — b. Tampere 200, Hei-
nola 199, Lappfjärd 215.
46
Trichera arvensis. b. Heinola
185. — f. Heinola 228.
Trifolium pratense. b. Johan-
nes 156, Padasjoki J. 186,
Heinola 165, Mikkeli 189,
Lappfjard 166, Oulainen 187.
— f. Heinola 221.
Trifolium repens. b. Johannes |
161, Tampere 182, Hei-
nola 171, Mikkeli 189, Lapp-
fjard 177, Oulainen 185. —
f. Heinola 233.
Tussilago farfara (auf giinsti-
gem Platze). b. Johannes 133,
Heinola 117. — f. Johannes
158, Heinola 146.
Ulmus effusa. b. Hausjärvi 140.
Ulmus montana. b. Ekenäs 13€,
Johannes 132, Tampere 140,
Heinola 147, — f. Heinola
169.
Vaccinium uliginosum. b. Jo-
hannes 161, Heinola 163,
Lappfjärd 157, Oulainen 163.
— f. Heinola 201.
Verbascum thapsus. b. Heinola
191.
Veronica chameedrys. b. Padas- .
joki J. 168.
Vicia cracca. b. Ekenäs 169.
Vicia sepium. b. Ekenäs 172.
Viola canina. b. Hausjarvi 149,
Padasjoki J. 157.
Viola palustris. b. Ekenäs 143,
Hausjarvi 151, Padasjoki J.
156, Rovaniemi 154.
Viola silvatica. b. Ekenäs 125.
Viola tricolor var. arvensis. hb.
Padasjoki J. 171.
Viola umbrosa. b. Hausjärvi
hel;
TAG Aa EEE,
BIDRAG TILL RÄNNEDON AR FINLANDS. NATUR OCH FOLK,
UTGIFNA AF FINSKA YETHNSRAPS- 4SocreT#rEN.
H. 80, N:o 1.
PFLANDENPHÄNOLOGISCE. BEOBACHTUNGEN
F | \ LAN D |
1914.
ZUSAMMENGESTELLT
VON
V. F. BROTHERUS.
HELSINGFORS
YCKERI OCH B
1921.
4
ws
TOR ver
PC N
4 ;
:
#
Ve
: DT TILL KÄNNEDOM AR FILS M NATUR OCH FOLK,
UTGIFNA AF FIN SEA, VETENSEAPS-S0
H. 80, N:o 2.
> PRLANZENPHÄNOLOGISCHR BEOBACHTUNGEN
FINLAND
1915.
ZUSAMMENGESTELLT
V. F. BROTHER US.
HELSINGFORS
_HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG.
1921,
AE OS
{
ulm,
2 É ONE He) By
am m TLL | KÄNNEDOM AP PINLANDS NATUR OCH FOLK,
ig 0 UTGIFNA AF FINSKA VRTENSICHPS-FOCIETETEN.
Ra ; H. 80, N:o 3.
Studier över föroreningens infly-
tande på strandernas vegetation och
flora i Helsingfors hamnområde
Ernst Häyrén
| Från Finska Vetenskaps-Societetens ah Undersökning |
Mit einer deutschen Zusammenfassung -
=
|
| 3
——— lace a _—
4
À
| HELSINGFORS
5
; HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG,
1921.
SER STARTA Gr SAL
BIDRAG TL L KÄNNEDOM | AR PLANS NATUR OCH FOLK
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKA
ma In ana
FINLAND
1916
ZUSAMMENGESTELLT
V. F. BROTHERUS _
HELSINGFORS
HELSINGFORS OENTRALTRYOKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG
1925
ny
|
BRENNER. PAR EU a BI So NT SRA BUS BN
SU MMA BR UF REN Lt fl
FOU Ss Uae Gali: RN GRC AMUSE UN
y WARNE SO! EY
DT TILL KÄNNEDOM AP FINLANDS NATUR OCH POLK
UTGIFNA AF FINSKA VETENSKAPS-SOCIETETEN,
4 -H, 80, N:o 5,
PRLANIRNPIÄNOLOISCHR. BEOBACHTUNGEN
nn. lan
1917
ZUSAMMENGESTELLT
VON
V: F. BROTHERUS
"HELSINGFORS
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AKTIEBOLAG
1925
AR
BIDRAG qu | KÄNNEDOK AF FINLANDS NATUR OCH FOLK,
~ UTGIFNA AF FINSKA VETRNSKAPS- SOCIETETEN,
H. 80, N:o 6,
Undersökningar av finskt terpentin
- Ossian Aschan. . SUR ON ge
PNR ER Ne A ts
N FO D CAL LA TB
VIL. Isodipren, ett nytt till sylvestrengruppen
hörande terpen.
HELSINGFORS för
HELSINGFORS CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERL AKTIEBOLAG.
&
mm a TILL KÄNNEDOM Ar FINLANDS NATUR OCH FOLK,
NSKA VETENSKA
te N:0 =
PLANZENPÄNDLOISCHE. BRODACHTONGEN
3 FINLAND
1918, 1919 und 1920
_ MARTA PIPPING —
— —
HELSINGFORS
_ CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AB.
EA
jär
i
JEU
4
| BIDRAG TILL KÄNNEDOM AR FINLANDS ul, OCH FOLK, —
FNA AF PINSKA VETENSKAPS-SOCIETETE
H. 80, N:o 8,
LAIEN BEOBACHTUNGEN
FPN: L AND
1921, 1922 und 1923 |
ZUSAMMENGESTELLT
MARTA PIPPING
HELSINGFORS
pe és
wre
cy.
5 BIDRAG TILL KÄNNEDOM ST al OCH FOLK,
H. 80, N:o 9,
| PAE BLUBACHTUNGEN
FINLAND
1994, 1925 und 1926
ZUSAMMENGESTELLT
MÄRTA REUTER
CENTRALTRYCKERI OCH BOKBINDERI AB,
2
en
REX oy à
HN ee er
Nas M
LE +
I)
‘
D ‘y
wen’
ite En
1 À ‘ #%
ix
io)
"OU ae) |
ibaa
f
ny
—- ~ OLTSTT=62
~ 08 ALOT yoo JINJBN FPUSTU
| oH YOO ange spur
= ee
IN
100090649