BOTANISKA NOTISER ■ för år 1845, med biträde af H:rr Blytt, Fries, Hartman, Holmström, Lagerheim, Lindeberg, Lindgren, Nyman och Sjögren, utgifna af sed* i- • ■ 5 ■ 4' . i- fr- Vi'.. r •• O. r . LUND, IIOS C. AV. K. GLEERUP. i TRYCKTA CJTI LUNDBERGSKA BOKTRYCKERIET, 1845. i > k -.v I \ 2^ 4» *r V i lf > ’ ' . i , .V V. \ \ - ' 'k. ■■ ,1 . ■ ' • » BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 1. Januari. 1845. ? i I. Original-Afhandling. Botaniske Reisebemærktiinger i Sotnmeren 1839; af M. N. B 1 y 1 1. I den Hensigt al anstille botaniske Iagttagelser i Valde ft $ reisle jeg, underslotlet af det naturhistoriske Reisefond, <1.118 Juli 1839 fra Christiania over Ringerike, Jevnager, Gran Sogn och Land liL Torpen Annex, hvor del var min Beslæmmelse at begynde de botaniske Undersögelser paa Söndfjeld, et gr&srigt Fjeld, der stiger benved 1000 — 1500 Fod opover Granens Grænd- se. Ved Finden, en skjön stor Gaard nederst i Torpen, hvor Terrainet er kalkagtigt, troede jeg det vilde lönne Umagen at opholde sig et Par Dage for al botanisere. Indtil dette Sted havde jeg kun gjort dygtige Bemærkninger langs Vejen over de hist og hær forekommende* Planter. Ved Hornskleven imel¬ lem Gran og Sand i Land saaes Thymus Chamædrys for sidste Gang paa denne Reise, Campannla Cervicaria voxte i störste Mængde overalt paa Skovengene og Braaler langs Randsfjorden i en betydlig Strækning langs Veien. Imellem Smedshammer og Sand bemærkede min Reisecompagnon, Garlnersvend Moe, paa et Sted ved Veien Mal axis monophyllos spærsoml; jeg fandt den siden paa Skovbakkerne ovenfor Lands Præslgaard i stor Mængde. Ved Randsfjorden voxle Calamagrostis phragmi - toides Htn, der ligner meget den i Reichenbachs Agrostogra- phie afbildede C . litorea DC. Ligeledes saae jeg paa Reisen langs Randsfjorden hist og her en Brachypodium , som fore¬ kom mig forskjellig fra Br. pinnatum og gracile , og som sand- synligen er B. rupes/re Reichb. Agr. Jeg fandt den senere paa Engbakkerne ovenfor Gaarden Reien i Valders. Ved Bred¬ derne af Fjorden saaes Til læa aquatica , Limosella , Subularia i 2 - og Scirpus acicularis. Imellem Jevnager og Gran bemærkede jeg ved en Elv enkelle Træer af Salix viridis Fr. aldeles vildl- voxende; den forekommer sjelden som saadan i Norge, hvor den især i den sydlige Deel af Landel er den almindeligst plantede Pileart. Imellem Lands Præslgaard og Tonvolden findes nedenfor Gaarden Kronborg, omtrent' J mil fra Præsle- Æ gaarden, den vakkre Salix daphuoides . Den danner smaa Lun¬ de paa Bredderne af Söen; i dess Skygge trives Pedicularis Sceptrum Carof intim som del seer ud meget god; den stod her skjön og frodig; udenlvivl er den herlill , nedskyllet fra de höjere Dele af Torpen ved en her i Randsfjorden nedlöbende Elv. — Imellem Tonvolden og Finden passerar man igjennem / höitliggende Skove, hvor en og anden Plantes Forekomst anty¬ der den begyndende Alpeve'getalion. Man seer saaledes hist og her ved Veien Coeloglossum viride , Saxifraga stellaris , Lu¬ xui a spicata , Alchemilla alpina , Phleum alp Gnaphal. nor- vegicum , Sonchus alp Stellaria alpeslris , Spergnla sagi - no ides m. fl. Paa Forsleningskalken ved Findeo oplegnede jeg alie de der forekommende Planler, hvis Antal belöb sig til omtrent V # * j 250 Arler. Af disse var ej en eneste, som synles udelukkende at tilhore Kalklerrainet, men alle findes hertillands tillige paa Skifere og Urformalionen. Nedenstaaende Fortegnelse over de paa Kalkhakkerne her bemærkede fuldkomnere Planter inde¬ holder kun saadanne som overalt i Norge findes paa Terrain af höist ulige Beskaffenhed *). Udenfor den egenlliga Kalkforma- *) Paa Forsteningskalken led Finden i Torpen: Hippuris vulg., Veronica serpyllifolia, V. seuteilata, V. Beccabunga, V. Chainædr., V. officinalis, V. agrestis, Pinguicula vulg, Circæu alpina, Valeri- ana off., Scirpus pauciflorus, S. silvaticus, Ålopecurus geniculatus, Phleum pratense /?. nodosum, Phalaris arund,. Agrostis can., vulgaris, Spica venti, Calamagr. silvatica, Anthoxanih, odorat., Avena pubescens, Aira cæspitosa, flexuosa d et $ Melica nu¬ tans, Briza media, Molinia cærulea, Poa annua, alpina d et var. eenisia, P. pratensis d et humilis et y angustifolia, P, nemoralis d et var. montana, Dactylis glomerata, Festuca ovina, rubra, pra- I tion ved Finden, paa Skiforklipperne nede ved Dokkaelven, hvor der er en intressant Kryptogam Flora og tillige nogle Al¬ tensis, Triticum repens, caninum, Montia fontana, Scabiosa arven¬ sis, Alchem, vulgaris, Plantago major, media, Majanth. bifolium, Galium boreale, palustre, uliginosum, verum, Aparine, Echino- sporm. deflexum, Myosotis cæspitosa, arvensis, Lysimachia thyrsi- flora, Menyanthes trifoliata, Gentiana campestris, Verbascum ni¬ grum, Hyo scyamus niger, Campanula rotundifoli», persicæfolia, latifolia, Viola hirta, palustris, mirabilis, tricolor, canina varr. pu¬ mila, silvestris, montana. Impatiens noli tangere, Rhamnus Frangu- la, Ribes rubrum, Chenopod. album, Heracleum Sphondylium, Ca- ruin Carvi, Pimpinetla Saxifraga, Anthriscus silvestris, Viburnum Opulus, Parnassia palustris, Convallaria majalis, verticillata, Jun¬ cus filiformis, Luzula camp. Cl et fi pallescens et y multiflora, Rumex Acetosa, Acetosella, domesticus, Triglochin palustre, Daph¬ ne Mezeieum, Vaccinium Vitis idea, Myrtillus, Calluua Erica, Epilob» angustifol., montanum, palustre, Polygonum Persiearia, viviparum, aviculare, Paris quadrifolia, Pyrola »ecunda, minor, Dianthtis deltoidea, Silene inflata, Arenaria serpyllifolia, Stellaria nemorum, media, Agrostemma Githago, Lychnis silvestris, praten¬ sis, Cerast. ovale, vulgatum, Spergula arvensis, Saginoides, Sagina, Sedum Telephium, acre, annuum, Agrimonia Eupatoria, Euphorbia Helioscopia, Prunus Padus, Sorbus Aucuparia, Spiræa Ulmaria, Geum rivale, Aconit, septentr., Thalictrum simplex, Anemone He¬ patica, Ranunc. acris ct et fi silvaticus, repens, Trollius europøe- iis, Caltha pal., Mentha arvensis, Glechonta hederae., Ajuga pyra¬ midali», Stachys palustris. Lamium purp,, Galeops. Tetrahit, can¬ nabina, Origanum vulg», Thymus Acinos, Euphraaia offic., Rhinan- thus minor, >Melampyr. pratense, silvaticum, Pedicularis palustris, Linnæa borealis, Linaria vulg., Capsella Bursa, Thlaspi arvense, Camelina sativa, Erysim, cheii anthoides, hierucifulium, Turritis glabra, Arabis hirsuta, Curdamine antara, Sinapis arvensis, Erodi- uin Cicutarium, Geran. silvaticum, Oxalis Acetosella, Fumaria of¬ fic., Polygala uliginosa, Anthyilis vulneraria, Orubus vernus, La* thyrus prat., Vicia sepium, silvatica, Cracca, Trifolium repens, medium, pratense, Lotus cornic,, Hypericum quadrang., IJypochoe- ris maculata, Apargia autumnalis, Leontodon Taraxacum, Sonchus arvensis, oleraceus, Ilieracium Pilosella, auricula, glomeratum DC. (H. cymosum Fl. Dan.), H. radiocaule DC? (H. dubium FI. Dan.?), H. praemorsum, paludosum, boreale fi angustifolium Fr., umbella X peplanler, der nedskyllede ved Elven have fæslet Bolig hert fin¬ des flere Planler, af hvilke nogle paa andre Steder i Norge hyppigen forekomme paa Kalken, som her syntes at skye detle Slags Terrain og derimod foretrak Skiferen. De i nedenslaaen- de Fortegnelse med kursiv Si il anförte Planter ere andensteds bemærkede paa Kalk *). Jeg har overalt i Norge haft anled¬ ning til at gjöre den Bemærkning: at Vegetationen paa den egentlige Kalkformalion, uagtet vel riig med Hensyn till Mæng¬ den af Individer, dog ingenlunde er det med Hensyn til Arter, som udelukkende forekomme paa delle Terrain. Ved at gjen¬ turn, Crepis tectorum, Lapsana communis, Saussurea alpina, Cir- i t sium lanceolat», palustre, arvense, heterophyllum, Carduus crispus, Centaurea Jacea, Tanacetun» vulgi, Artemisia vulg., Gnaphalium silvaticum, norvegicum, uliginosum, dioicum, Tussilago Farfara, Erigeron acris, Senecio vulg., Solidago Virgaurea, Achillea Mille- fol., Pyrethrum inodorum, Chrysanth. Leucanth., Orchis maculata, bifolia, Gymnadenia conopsea, Coeloglossunt viride, Listera ovata, Carex dioica, canescens, panicea, limosa, capillaris, pallescens, Ur¬ tica urens, dioica, Alnus incana, Betula alba, Salix pentandra, phylicæfolia, caprea, cinerea, limosa, aurita, Empetrun» nigrum, Populus tremula, Juniperus communis, Polypod. vulg., Phegopteris, Dryopteris, Aspid. Filix Mas, spinulosum, filix femina, fragile, Woodsia hyperborea, Asplenium Trichomahes, Pteris aquilina, Bo- trychium Lunaria, Lycopodium clavatum, Selaginoides. » *) Paa Skifer ved Finden : Eriophorum alpinum, Scirpus cæ«pitosus, Alopecurus fulvus , Calamagrostis lanceolata, Halleridna , Poa glauca Vahl, Lonicera Xylost eum, Viola umbrosa, arenaria, Ribes uva crispa, Angelica silvestris, Drosera rotundifolia, Juncus bufo - nius, Tofjeldia borealis, Epiloh. origanifol., nutans Horn., Chry- sospl. alternifol., Polygonum Convolvulus, Andromeda polifolia, Pyrola rotundifolia, Silene rupestris, Stellaria alpestris, Friesia- na, Cotoneaster vulg., Acta a spicata, Thalictrum flavum , Ranunc , polyanthemos, auricomus, Bartsia alpina, Geran . robertianum, Sonchus alpinus, Centaurea Scabiosa, Gnaphalium supinum, Eri¬ geron glabratus, Achillea Ptarmica, Listera cordata, Cypripedium Calceolus , Carex capitata, leporina , atrata, alpina, flava , ornit/io- poda, digitata, Salix Myrsinite», hastata, glauca, lanata, Aspidi- um montanum, Woodsia ilvensis , Asplenium viride, Equisetum ar¬ vense, silvaticum, reptans. 5 nemsee Lisler paa bemærkede Planler, antegnede paa flere Ste¬ der, hvor Kalken er den herskende, finder jeg meget faa, som herlillands kunne betragtes som egentlige Kalkplanter. Saalc- des findes blandt de ved Skien, Porsgrund, Brevig og Lange¬ sund oplegnede Væxler, hvis Antal, de kryplogame fraregnede, belober sig til omtrent 630, neppe mere end 6, som synesvære eiendommelige for Kalklerrainet. Disse ere: Lysimachia num¬ mularia, Sorbus scandica , Carduus nu/ans, Inula Helenium , Kup al orium cannabinum og Ophrys my odes; dog maa jeg til¬ lige bemærke, at af disse faa kun den sidste med Sikkerhed kan antages for Kalkplanle. Den er i Norge sjælden, kun fun¬ den paa 4 forskjellige Steder, nemlig ved Sneaasens Præstegaard (Gunnerus) paa Urkalk, paa Langöe ved Holmestrand, ved Bre- vig og Langesund, alle tre Steder paa den yngre Kalk. Forre¬ sten ere, saavidl jeg veed, kun Monotropa hypopil hys, Atha¬ mani ha Libanotis, Anemone ranunculo ides, Trifolium mon¬ tanum, Sfachys arvensis, Carduus Aeanthoides, Neottia Nidus Avis og Malaxis Ldselii her i Norge fundne udelukkende paa Kalk. Af Lichcner har jeg bemærket kun paa Kalk: Parmelia murorum a, P. circinata et, P. cervina, P. aurantiaca y calva, P. calcarea et, Biaiora lurida, Endocarpon pusillum, Verrucaria rupestris, og af Lovmosser kun: Encafypta slrep- tocarpa , Gymnosl. ovatum og Tortula muralis ; Sommer¬ felt fandt i Saltdalen paa samme Terrain Weissia calcarea ocb trislicha. Der gives alligevel el större antal phanerogame Planter, som, uagtet de ogsaa forekomme paa saavel Leer- og Glim¬ mer-sk iferen som paa de granitiska formationer, dog synes især at ynde Kalklerrainet, i det at de der findes hyppigere og i större Mængde end paa de andre Bjergarter. Blandt disse' ere især folgende de mærkeligste: Veronica spicata (denne har jeg aldrig bemærket uden paa Kalk og Leerskifer, varieteten me¬ dia derimod ogsaa paa Gneis og Granit); Phleum pratense nodosum paa Kalk, Leerskifer og Granit; Phleum phaluroides paa Kalk og Leerskifer; Poa alpina cenisia helst paa Kalk, dog ogsaa undertiden paa Leerskifer; Poa compressa paa Kalk, Leerskifer og Granit; Gahum Mollugo ligeledes; Cornus san - 6 guinea sjælden paa Granil; Lithosperm . officina le og arvense kun paa Kalk og Leerskifer. Efterfølgende iflæng paa Kalk og Skifere, dog hyppigst paa Kalk, de med kursiv Stil ogsaa undertiden paa Granit: Alyosdl is collina, stricta, Anchusa offic., Androsace septentrionalis, Convolvulus arvensis , Campanula Tracheitum , Rhamnus calharlicus, Laserpit ium latifolium , Se¬ lin um carvifolia , Convallaria multiflora , Tyrol a chlorantha , Silene nutans (undertiden paa Sand), Sedum album, Agrimonia Eupatoria , Spiræa Filipendula , Fragaria collina, Ballota nigra, Nepeta Cal aria, Leonurus Cardiaca , Thymus chamædrys , Li¬ naria minor , Bunias orient alis, Lepidium campestre. Orobus niger, Melilolus ollicinalis, Medicago Lnpulina, Carlina vulga¬ ris, Gnaphalium arvense, Inula salicina , Anthemis lincloria, Orchis mascula, latifolia, Goodyera repens, Epipactis latifolia,' Cypripedium Calceolus, Asplenium Ruta muraria. Professor Unger har i sin afhandling: Uber den Einfluss des Bodens auf die Verlheilung der Gewächse Wien 1836 p. 172—173 anfört en Deel Planter', som han ved Kitzbiihel i Ti- rol kun bar fundet paa Kalk og som han derfor kalder » Kalk - stele Pflanzem'). Blandt disse forekomme en heel Deel, som i Norge ogsaa tage liltakke med Terrain af anden Beskaffenhed, saasom Brachypodium gracile , der vel ved Brevig, Langesund og Porsgrund findes paa Kalk, men som paa Kysterne af Chri- stiansands og Bergens stift ere almindelige paa Urformationen. Calamagrostis silvatica , der uagtet den vel ogsaa forekommer paa Kalk, dog igjennem hele Norge er meget mere almindelig paa andre Bjergarter. Convallaria majalis, Polygonat um og verticillo ta ere almindelige ogsaa paa Skiferne og Graniten. Taxus baccata findes ogsaa paa Syenil-, Profyr- og Granit-for¬ mationen i Norge. Fagus silvatica findes ingensteds i Norge paa Kalk; paa Laurvigs Syenitlerrain ophorer den netop der hvor Skiensfjordens sydligene beliggende Kalkfoi mation begyn¬ der. Asperula odorata findes saavel paa Skifere, som paa Por- fyr-, Syenit- og Granit-foj;ma tionen, ja den er paa dessc ikke mindre hyppig end paa Kalken. Pyrola rotundifolia folger de samme Love, som den foregaaende. Jeg har i Norge, hvor T Aret ost a phy f os alpina paa Fjeldene er meget almindelig og hvor den tager lil takke med ethvert Terrain, kun en eneste Gang seel den paa Kalk, nemlig ved Sneaasens Præstegaard. Saxifraga oppost! i folia, uagtet meget almindelig paa Fjeldene og i den vestlige og nordlige lavere Deel af Landet, er den al¬ drig bemærket paa Kalk. C ory da l is fabacea findes i Norge paa Syenil, Porfyr, Granit, Leer- og Glimmer-skifer og ligesaa hyppig paa disse Bjergarter som paa Kalk. Astragahts glycy- plty/los er paa mange Steder i Christiansands Stift og i Smaale- nenc ligesaa almindelig paa Urformationsklipperne som paa Kalken og Leerskiferen ved Christiania og ved Skiensfjorden. Anemone Hepatica er ogsaa hyppig paa Skiferne, uagtet den synes al ynde meget Kalken. Dryas oclopetala har jeg kun ved Langesund seel paa Kalk og der i skjön Udvikling og i största Mængde; paa Fjeldene forekommer den saavel paa Glim¬ mer- och Leer-Skifere, som paa den ældre Formation, dog paa sidste udentvivl sparsommere. Rubus saxatilis over hele Nor¬ ge paa al slags Terrain. Cotoneaster vulgaris paa Kalk, Leer- skifer, Glimmerskifer og granitagtige Bjergarter. Sorbus Aria ogsaa paa Skifere og Granit. Hypnum Ha-lleri ogsaa paa Leer- og Glimmer-skifer. Grimmia apocarpa paa Skifere. Echi/to- milrion pubescens ogsaa paa Skiferklipper. Colfema melænum og nigrum paa Skifere. Lecidea vesicularis og candida paa Skifere. Gya/ecta cupularis paa Glimmerskifer. Unger anförer 1. c. p. 174 en Deel Planter, som uagtet de ei bestandig folge Kalkbunden og tillige findes paa andre Bjergarter dog alligevel synes altid at vise en Forkjærlighed for sistnævnle 'Stenart. Han benævner dissc^Kalkholde Pflanzen* i modsætning af de ’K al katete*. Ogsaa blandt disse ‘Kalkholde’ findes nogle, som hos os synes tildeels al lyde andre Love. Saa- ledes see vi for Exempel den af Unger anförte Endocarpon miniatum i Norge ligesaa almindelig paa Skiferarierne som paa Kalken; Parmel ia ccrsia er om ikke hyppigere saa dog ikke sjeldnere paa Glimmerskifer end paa Kalk; Carex digitata og capillaris ere sikkerligen lige saa almindelige paa skifrige Bjerg¬ arter, ja de forekomme endogsaa paa Graniten og Gneisen ikke s sjælden; Daphne Mezereum findes, i del mindste ved Christia¬ nia, ligesaa almindelig paa Urforrnations bjergene som paa Kal¬ ken og Leerskiferen. Luzula maxima har jeg aldrig i Norge seel paa Kalk, men overall, hvor den forekommer, paa Granil- og Gneis-lenainet ; ( hamærepe s alpina findes heller ikke hos os paa l\alk, men paa Græsbakker med underlag af Skifer; /' _ r Hippophae forekommer i Tiondhjems Stifl, hvor den voxer, ikke paa Kalk men paa Ui formationen ; Primula veris er lige¬ saa hyppig paa Skiferarierne som paa Kalken, ja findes endog- saa paa Gneisen og Graniten; Gentiana nivalis , der er almin¬ delig paa flere af vore Fjelde, har jeg aldrig hos os seel paa Kalk, ligesaalidt Veronica saxatilis , der her allid viser sig saavel paa Skiferarlernc som paa Urbjergarterne. Polygala amara (P. uliginosa Reichb?) hvis den er den af mig formodede, da forekommer den i Norge ligesaa hyppig paa Skiferne som paa Kalken. Del samme er Tilfældet med Anthyllis vufnera- ria der heller ei er sjelden paa Urbjergarlerne. Sedum album ligesaa hyppig paa Leer- og Glimmer-skifer som paa KaJk. Al- chemilla alpina har jeg ei i Norge seet paa Kalk men paa en stor Mængde and.re Bjergarier. — Ved de af Unger p. 181 anförte saakaldte ’schieferslele Pllanzen” har jeg at bemærke at Gyrophora deusta , Urceolaria cinerea , scruposa , Lecidea contigua , atroalba , badioalra , armeniaca , afboccerulescens , Lecanora glaucoma , atra , intricata , ventosa , chlorophana , \ Parmelia fahlunensis , stygia , encausta , conspersa , saxatilis og Bæomyces rupestris hos os ere almindelige ogsaa paa Gneisen, Graniten og andre Bjergarter, modens en Deel af dem, f. Ex. Lecanora ventosa , Lecidea armeniaca m. fl. synes al skye Skiferarterne ikke mindre end Kalken. Blechnum boreale er i Norge sjelden paa Skiferarierne i Aggershus Stifl, men meget almindelig i Chi isliansands og Bergens Slifler paa Urformalioncn. Juncus triglumis og trifidus , Oxyria reniformis , Sedum an - / nuum , Rhodiola rosea , Azalea procumbens , Stellaria Cera¬ si oides, Siba I dia procumbens , Phaca ast ragal ina ere i Norge aldeles ikke bundne til Skiferlerrainet ; de findes overall almin¬ delige», ja endogsaa i stor Mængde paa Urbjergai lerne. 9 Foruden de ovenfor opregnede Planler, som fandtes om¬ kring Finden, var en Ranunculus mig paafaldende. Den adskille sig fra den almindelige R. acris ved Stængelen nedentil og de lange Rodbladstilke tæl besatte med retudslaaende Haar og Bla¬ dene mere brcdlappede paa Underfladen lillrykt silkehaarede. Del er udeolvivl den samme som Sommerfelt i Mag. f. Nat. Vid* 9 B. pag. 9 omtaler og som han anseer for R. acris (3 sil¬ vaticus DC. Jeg bemærkede den senere ved Naustelien, hvor den ligesom ved Finden især holdt sig i Gaardsrummet. Af Slæglen Hieracium fandies her en Mængde udmærkede Former. — For- uden en hel Deel almindeligere Mosser oplegnedes som voxende nede ved Broen over Dokkaelv: Jungermannia attenuata og trilobala i Selskab med J. t rier enata , ligsom Hypnum apicula- tum voxende i smaae Tuer tillige med //. moniliforme , Didy - mod on loiigirostris (steril) og Mnium hymenophyfloides (sieril som andensleds hvor jeg har fundet den); Leshea rufescens (sieril), m. fl. Fra Finden forlsalles Reisen op igjennem Dalen til Huge- lien, en liden Gaard, der ligger lige ved Foden af Söndfjeld om- trenl 6—800 Fod nedenfor Granens Grændse, eller henved 1800 Fod over Havet. Grangrændsen er paa Fjeldsiderne ved den nærliggende Etnedal 2900 Fod efter v. Buchs Maaling; denne Angivelse er dog nok lidt för höjt ansat, med Hensyn til Yal- ders og de tilgrændsende Dele af Land. Man kommer udentvivl Sandheden nærmere ved at nedsætte Granens Grændse her el par hundrede Fod, en Formodning der synes al sladfæsles ved at Birken paa disse Fjelde sliger op lil 3300 — 3100 Fod over Havet. — Hugelien er den oversle Korngaard i Dalen. Bygget er den Kornsort man dyrker og delle siod i Aar fortræffeligt ; i de Ire foregaaende var del her som paa flere Gaarder i Tor¬ pen aldeles borlfrossel; i gode Aar avler man almindeligvis S — 12-fold. Rug og Graaerter lykkes ogsaa her i gode Aar; af Havevæxler trives Gulerødderne ret vel; de naa en Længde af 4 — 5 Tommer; Persillen og Kaalen, der dog sjelden sæller slore faste Hoveder, lykkes ogsaa temmelig godt, hvorimod Palslinakker, Sillerien og Sukkererler ikke ville löne Dyrkniu- 10 gen. Den almindelige Saatjd i Torpen er den förste halve Deel af Maj; Rugen saaes i midlen af Juli Maaned. Vegetationen omkring Hugelien er i Forhold til Stedets höje Beliggenhed meget frodig og afvexlende, hvilket vel især har sin Grund i Terrainels Beskaffenhed. Delle bestaaer nemlig af let oplöselig Skifere og udentvivl en Deel Kalk, dog bemær¬ kedes ei her som ved Finden Forsteninger. Den vilde Mark er læt besat med gode Foderurter og skulde med liden Kunst kunne forvandles til de herligste Engsletler; jeg har sjelden i Norge seet Planter af den Frodighed som her. Anthoxanlhum stod i tætte Hobe voxet op til en Alens höjd ; den sces i Al¬ mindelighed fra — 1 Fod höi. Vicia Cracca og Trifolium pt at ense stod paa enkelte Pletter, ?om om den var dyrket; overordentlig frodig var ogsaa Alchemilla vulgaris o. s. v. 1 de 5 — 6 Dage jeg opholdt mig i Hugelien gjorde jeg i Selskab med min Reisecompagnon et par Exkursioner til det höieste af Söndfjeld og engang hestege vi den saakaldte Hög¬ kampen, der vel stiger op til omtrent 4000 F. o. H. fra Vege¬ tationen at dömme. Jeg havde del Uheld al mit medbragte Rei- sebaromeler var bleven bragt i den Tilstand al jeg ei havde nogen Nytte af samme; jeg kunde allsaa ikke heller med Sik¬ kerhed bestemme Hugeliens og Högkampens sande Höide over Havet, dog antager jeg at de af mig formodede komme Sandhe¬ den lemligen nær. Paa Söndfjeld var Vegetationen 1 det hele taget mindre rig og afvexlende end i Lierne ved Foden af samme, som vel især hidrörer fra den store Mængde Krealure, der hele / . 'Sommeren fra forskjellige Kanter samles her og som afgnave Planterne. Paa Toppen af Högkampen viste sig nogle Höi fjelds- planter, saasom Poa minor , Lnzula hyperborea , Andromeda l iypnpJdes , Cardamine bellidifolia , og nedenfor henover Fjel¬ det hist og her nogle almindelige Fjeldplanler, saasom Veronica alpina, Eriophorum capitatum, Aira al ropurpurea, Alchem. * al pina. Gentiana nivalis , Azalea procumbens, Viola biflora (sparsomt ved en Bæk), Archangel ica officina l is , Sibbaldia procumbens , Juncus trifidus, castaneus , Lnzula spicata , Oxy- ria reniformis, Tofjeldia borea/is (sparsomt), Epilobium alpi- / 11 num, origanifölium , nutans Horn., Arbutus alpina* Menziesia xcerulea, Saxifraga stellaris , Slellaria af pestris , cerastoides, Lychnis alpina, Cerasi, alp., Spergula Saginoides , Thalictrum alp Ranunculus platanifofius , Bart sia alpina , Pedicularis Sceptrum , lapponica, Sonchus alp ., Hieracinm alp prenan- thoides , Sunssurea alvina , Gnaphal . supinum , norvegicum , Tussilago frigida , Erigeron qlpiuus , Cælogf ossum viride , Carex Jagopina, atrata , alpina , rigida, Betula nana, Salix Myr- sinites, glauca , lanata , herbacea , reticulata , Rhodiola rosea, Blechnum crispum, Lycopodium alpinum, selaginoides. (De med kursiv Stil anförte Planter slege ned lige til Hugelien). — Den intressanleste Vegetation forekom paa Sætervoldene og paa Skov¬ engene ved Hugelien. Blandet mellem en Mængde almindeli¬ gere Væxler, som nedenfore ere opregnede saaes ber i slör- *) Veronica serpyllifolia, Chamædrys, officinalis, arvensis ; Pinguicu¬ la vulgaris; Cireæa alpina; Valeriana officinalis; Eriophorum an- gusiifol., latifol., vaginatum, alpinum; Scirpus pauciflorus, cæspi- tosus ; Nardus stricta; Phalaris arundinacea; Alopecurus genicula¬ tus, fulvus; Phleum pratense, alpinum; Milium effusum; Agrostis vulg., canina; Calamagrostis ' lanceolata, Halleriana, stricta; An- „ thox. odor.; Hierochlua horealis; Avena pubescens; Aira cæspito- sa, flexuosa; Melica nutans ;- Kriza media; Molinia cærulea, aqua¬ tica; Glyeeiia fluitans; Poa annua, alpina cum var. cenisia, pra¬ tensis, nemoralis cum varr., sudetica var.; Dactylis glomerata; Festuca ovina, rubra; Triticum repens, caninum; Montia font.; Scabiosa arvensis; Alchemilla vulg. ;' Plantago major, media; Ma- janth. bifolium; Galium bo reale, palustre, uligin,, Aparine ; Cornus svecica ; Myosotis sil* ut., arvensis; Asperugo procumb. ;“ iVlenyan- thes trifoliata; Gentiana camp., Amarella; Campati, rotundifol., latifolia ; Viola hirta, mirabilis, canina silvestris, montana, trico- lor; Kibes rubrum; Chenouod. alb.; Heracleum Sphondylium ; An¬ gelica silvestris; Carum Curvi; Pimpinella Saxifraga; CbærophylL i silvestre : Parnassi a^ial. ; Linum catharticum ; Drosera rotundifol ia longifol.?; Convallaria majalis, verticillata ; Juncus filiformis, ustula¬ tus, bufoni us ; Luzula camp. sudetica, pilosa; Rumex atetosa, areto- sella, domesticus; Triglochin pal.; Trientalis; Daphne Mezerenm; Vaccinium vitis idæa, ulig., Myrtillus, Oxycoccos; Erica' vulg.; Epilob. angustifo!., montanum, palustre; Polygon, vivyiarum, avi- / s 1 12 sle Mængde den skjönne Campannla barbata , som ingensledes i Norge ellers er‘ bemærket. Den saaes sparsommere hist og her henover Fjeldel. I Selskab med den voxtc paa Sælervol¬ den ved Hugelisæleren en sl&r bredbladet Hieracium , som jeg culare, Convolvulus; Arbutus uva ursi; Andromeda polifol. ; Pyru- la uniflora, secunda, minor, rotundif. ; Dianthus deltoidea; Silene inflata, rupestris; Arenaria trinervia, serpyllif, ; Stellaria nemorum, media, uliginosa, Friesiana, graminea 5 Lychnis silvat., prat., vi¬ scaria; Cerast. vulg.; Spergula arv., sagina; Sedum annuum; Prunus Padus; Sorbus Aucup. ; Spiræa Ulm.; Hubus chamæmorus, saxatilis, idæus ; Fragaria vesca; Potentilla maculata, norveg., Torment.; Comarum pal.; Geum rivale; Actæa spir,; Nymphæa alba 5 Aconit. septentr. ; Thalictr. -simplex ; Anemone hepatica, ne- mor, ; Ramme, acris, polyanthemos, auric., repens; Trollius europ. ; Caltha pal,; Ajuga pyram.; Stachys silv. ; Galeopsis tetrahit, can¬ nabina; Prunella vulg.; Euphrasia offic, ; Hhinanthus minor; Me- lamp. prat., silvat. ; Pedicularis pal.; Linnæa ; Capsella v bursa; Thlaspi arv,; Camelina sativa; Erysim. cheiranthoides ; Turritis glabra; Arabis hirsuta; Cardam, amara; Sinapis arv,; Raphan. Ka- phanistr. ; Geran, silv.; Oxalis Acetosella; Fumaria offic.; Lathyrus prat. ; Vicia cracca., silvat,, sepium ; Trifol. repens, medium, prat. ; Lo- _ tus cornic. ; Hyperic. quadrang. ; Hypochoeris mac. ; Apargia autumn. et fi Taraxaci ; Taraxacum offic. ; Hierae, pilosella, auricula, palu- dos,, murorum, preuanthoides var. ; Cirsium pal., arv., heterophyl- lum ; Carduus crispus; Centaurea Jacea, Scabiosa; Tanacet, vulg.; Artemisia vulgaris; Gnaphal. silvat., dioicum 1 Tussilago Farfara ; Erigeron acris; Solidago virganrea; Achillea Millefol»; Pyrethrum inodorum; Chrysanth. Leucanth.; Orchis maculata, conopsea ; Coelogloss* albidum; Listera ovata, cordata; Corallorhiza innata (Naustelien) ; Callitriche verna fi; Carex dioica, pauciflora, chor- dorhiza, leporina, stellulata, loliacea, canescens, elongata, Gebhar- di, cæspitosa, flava, panicea, limosa, capillaris, pallescens, filifor- mis, ampullacea, vesicaria, pilulifera, ornithopodu; Urtica dioica, urens; Alnus incana; Betula alba; Pinus silvestri*, . Abies (prædo- ininerende); Salix pentandra, hastata, phy lieæfolia, majalis, arbu¬ scula, caprea, limosa; Empetrum nigrum ;' Populus tremula; Junip. communis; Polypod, vulg., phegopteris, dryopt. ; Aspid. filix mas, spinulosum, filix femina, fragile; Lycopod, Selago, annotinum cum var. fi Hartm., clavatum ; Equiset. urvense, silvaticum, limo- * \ N sum, hiemale» ikke formaaer at adskille fra den virkelige H. sabaudurn All. Ped. — Her fandtes ogsaa i Mængde en Form af H . al pinum , som ligner mest den hos Decandolle givne Beskrivelse af H. Irisle Wil Id. — Paa samme Sætervold voxte videre en Deel mærkelige Former af H. murorum,' vulgatum og af de H. cy¬ mosum nærstaaende Arter. — Paa Sumpengene ved Hugelien fandtes den ægte H. collinum Fr.x fuldkommen liig de mig af Prof. Fries meddelte Exemplarer; ligeledes forekom paa sam¬ me Sled //. sphærocephalum Moesl. et Rchb., DC., aldeles i enhver Henseende svarende til Beskrivelsen hos Decandolle og fuldkommen liig H. fur catum Hoppe exs.; i de botaniske Haver i Kjöbenhavn og Christiania dyrkes den samme Form under H. bifurcum Bieb. Den er nok specifik forskjellig fra den ved Christiania voxende frodigere form af H. Filose/la aied lo Blomslerhoveder ( H . PiloseUa var . bifidum DC.). — Paa de sumpige Skovenge ved Hugelien fandtes endvidere den i Norge sjældne Cirsium olercceum, der her voxte i Selskab med C, heterophyllum a DC. (C. Helenioides All.) og var. ft DC. (C. heterophyllum All.). Erigeron elongalus Ledeb. (Er. acris ft glabralus i min Fortegnelse over Dovrefjelds Planter i Mag. for Naturvidensk.) fandtes her i Mængde. ] Valders og paa Fillefjeld saaes en lignende Form, dog noget haaret; en saadan har jeg fra NordAmerika under Navn af Erig. glabra - ////// Hook. EpUobium lineare Miihlenb., Hook. (E. nutans Horn,, Somft Suppf. El. Lapp .) forekom ved Hugelien udmærket stor i og frodig. Jeg har ingensteds i Norge seel Listera ovala i saadan Mængde som her; andensteds forekommer den spredt og temmelig sparsomt, men her var den overalt paa Sumpengene en af de almindeligst forekommende Planter. (Forts.) II. Hvarjehanda. 1. Uli N:r 118—119 (för d. 28 Juni 1841) af den af Pro- fessor Schouw i Köpenhamn ulgifna ”Dansk Ugeskrift" före¬ kommer under titel ”våren* elt föredrag som H:r E. Petit hal- 14 iit i den naturhistoriske Forening d. 4 Maj 1844, och bvari han meddelar åtskilliga bidrag till kunskapen om vårens utveckling i trakten af Köpenhamn och Helsingör, till grund h varför ligga observationer anställda dels af honom sjelf under 5 år i Köpenhamn, dels af Apotekare Steenberg under en längre period i Helsingör. — Han antager de af Linné upslalida tren- ne perioder: islossningen, såningstiden och löfsprickningen, men han anser den första lämpligare kunna kallas vårförebudens , och den andra vårblommornas period. — Den förstnämnda sträc¬ ker sig från midten af Mars till de första dagarne af April, och förebudas genom Lärkan, som efter medium af 12 års iakttagel¬ ser ankommer d. 30 Januari (tidigast 11 Jan., senast 12 Febr). Mera egentligen karakteristika för denna period äro Vipan , som efter 6 års observationer infinner sig d. 17 Mars (tidigast 4 Mars, senast 30 Mars), samt Siaren och Mot a c illa alba, h vil¬ ka komma några dagar senare. Snokarna1 börja i denna period visa sig, äfvensom Grodorna, samt mot slutet Papilio nrticæ . Af fanerogama vexter är Snöklockan den enda, som utvecklar blommor. — Den andra perioden eller Vårblommornas kan * räknas från första dagarne af April till första dagarna af Maj. N Storkens ankomst (d. 6 April efter 6 års observationer) beteck¬ nar dess början. I följande ordning utvecklas blommorna: Tus¬ silago Farjara 6 April (7 års observ. med en skilnad af 12 dagar), Viola hirta 7 April (9 års obs., 22 dagars skilnad), He¬ patica triloba 8 April (8 års obs., 14 dagars skiln.), Gagea lutea 9 A pr. (7 års obs., 16 d. skiln.). Pulmonaria officinal is 11 Apr. (8 års obs., 16 d. skiln.), Corydales , JMercur, peren¬ nis, Picaria Ranunculoid. JO Apr. (6 års obs., 18 d. skiln.), samt Chrysospl, afternifol. och Equisetum arvense. — Ane¬ mone nemorosa 16 April (8 års obs., 21 d. skiln.). Viola ca¬ nina 20 Apr., Primula veris, 23 April (6 års obs., 14 d. skiln.). — Hasseln, Alen, Poppel- och Pil-arterna utveckla sina hän¬ gen, och slutligen framte Almen och Asken sina blomknippen, hvarjemte åtskilliga buskar och träd börja ur de svällande knop- parne utveckla sina blad. — Oxal is acetosella blommar d. 1 Maj och Pulsalilla pratensis d. 4' s. m. — Något medel-datum 15 för såningstiden är Förf. ej i slåud alt upgifva, ebura han an¬ ser de bästa resultater deri från kunna härledas. — Vårens tredje period eller Lof\ spricka ingens förkunnas af Sva/ans ankomst d. 30 Apri! (11 å-rs observ.), byarefler i joken och Näktergalen infinna sig. Denna period sträcker sig till slutet af Maj; huf- vudmomenlet är Bokens (Fagus silvat.) löfsprickning 6— T Maj (efter 14 års obs., tidigast 28 April, senast 22 Maj, således 24 dagars skilnad). Några' grenar på enskildta träd med gynnande läge utslå sina löf redan den 30 April (L6 års obs., tidigast 24 Apr., senast 13 Maj, således 19 dagars skilnad); det är följakl- — » ligen 6^ dagars skilnad mellan enskildta träds och den allmän¬ na löfsprick ningen. — Björken och Lärkel rädet grönska och blomstra vanligen elt par dagar efter bokens löfsprickning; äf- venså Lönnen , bvaremol Linden först ännu några dagar senare blir grön. De träd, som senast utslå blad, äro några arter af Pil, Poppel och Ask; detta sista först i sista tredjedelen af Maj och kan således anses sluta serien. 2. 1 n:r 49 och 50 af JM oh/s och Sch/echl enda/s Pol a- nische Zeiiung för 1841 har Fr. Schultz från Zweibrueken på ett myckel lofordande sätt anmält Fries Novit iar um Fl. Suec. Mani. 2 — 3, ehuru han förklarar sig ej i allo kunna dela Förf. åsigler. Rummet tillåter här blott nämna följande: Blyllia anses som ett mycket väl grundadt slägte. — Hvad Ref. från de meSt olika trakter af Tyskland och Frankrike erhållit under namn af Agrostis rubra L. tillhör A. canina , vulgaris och stofonifera , hvarföre han anser den förstnämnda tillhöra endast den högre norden. — Dr oser a obovala anses för skild art. — Cerastium glut inosuin Fr. är för Ref. obekant; dit hör h varken C. 'pallens Sch. eller C. obscurum Chaub. — Po/yga- \ la depressa anses som god art. — Valeriana sambucifolia deremot blott som form af V. officinal is. — Att Po a dist ichophyl- 1a och flexuosa hänföras under P. cenisia godkännes. — I ställe för det opassande namnet Thaliclrum minus föreslås Th. vul¬ gatum och Ref. vill derunder förena Th. minus Koch, Th. flexuosum Bernh. och Th. Kochii Fr. — Th. Kemense Fr. erkännes deremot som god art. — Ranunculus nemorosus för- 16 klaras för en form af B. pofyantfiemos . — Ref., som ogillar alt arterna af Orobanche benämnds efter de vexter, hvarpå de som parasiter iefva, föreslår derföre i stället för O. Cirsii nam¬ net O. Malhesii (efter upläckaren, som dock af Ref. falskt kal¬ las Mathenius). — Viola pumila Chaix et Vill. förklaras vara identisk med V, pratensis Koch, men skiljd från V. lanctfolia. — Ref. förmår ej åtskilja Epilobium virgatum och palustre. 3. I n:r 51 af ofvannämnda tidsskrift redogör Sch lec li¬ te nd al i korthet för innehållet af J. Agardhs afhandling: in systemata Algarum hodierna adversaria. 4. Professor Kiel meyer, som hade högsta upsiglen öf- ver botaniska trädgården i Stuttgart, dog derslädes d. 24 Sept. 1844 i dess 19 år. 5. Prof. Kiitzings monografi öfver de kiselskalade Bacilla- rierne eller Dialomeæ , med 30 tabeller afbildningar, är utkom¬ men, och han arbetar nu på en Phycologia germanica. Botaniska Notiser med dertill hörande Lite- RATURBiHANG fortsättas under år 1845 efter samma plan som hittills. Prenumerationspriset å tidsskrif¬ ten jemte bihang blir 1 : 32 b:ko och kan erläggas hos Pierrar Bokhandlare eller ock direkte insändas till Herr C.' TV. K. Gleerups Bokhandel i Lund , som benäget ombesörjer utdelningen och till hvil¬ ken således alla reqvisitioner böra insändas. — På postkontoren tillägges postförvaltarearvode. — Up- satser och notiser såsom bidrag till tidsskriften mottagas med största tacksamhet, och böra sådana adresseras till Akad. Adjunkten Al. Ed. Lindblom i Lund. LUND, tryckt uti Lundbergska Boktryckeriet 1815. BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 2. Februari. ■ 1. Original-Afhandling. Botaniske Beisebemærkn inger i Sommeren 1839; af_ M. N. (Foris, fr. N:r 1). B I y U. Fra Hugelien gaaer on Fjeldvei omtrent 1^ Miil over Sæ¬ leregne (il Aelnedalen. Man skildrede denne Trak l som meget lovende for Botanikeren; men daa jeg paa Finden havde forladt den störste Deel af mil Töi Tnaalte jeg renoncere paa denne Tur og reiste derfor igjen tilbage til Tonvolden i Land og fortsatte fra denne Station Reisen opefter Hoveddalen. Ved Tomle vold saae vi atter Cirsium oleraceum og for sidste Gang paa Reisen ✓ Artemisia campestris og Ervum hirsutum ; B litum virgatum stod som Ukrud i Haven. Paa en tör sandig Mark ved Bred¬ derne af Elven viste Astragalus q/pinus sig i störste Mængde, nu allerede forlængst afblomstret og med næsten modne Frö; den voxle her i Selskab med Ranunculus polyanthemos . I x Elven saaes Ranunc . aquatilis a og Myriophyllum spicatum med Callit riche autumnalis . — Imellem Tomlevold og Bru- fladl er Vegetationen, paa Grund af et sterilt sandigt Terrain, temmelig fattig og ensformig. Pedicularis Sceptrum og Sal ix Daphnoides saaes hist og her; Tro/lius europæus , Viola hir- ta , Achillea Ptarmica , Arundo Ph r a gm it es, Myosotis silva¬ tica, Tlialiclrum simplex. Lychnis Viscaria vare endnu almin¬ delige og ved Brufladt bemærkedes Cerastium ovale og Lami¬ um incisum. — Brufladt. ligger ved Foden af Tonsaasen paa en Höide over Havet af 830 Fod. Her siode endnu i en liden Have ved Huset fölgende Planter, skjönt blomstrende: Calen- dula pluvialis, Tagetes patula, Clarkia pulchella, Cynoglos- sum linifolium, Chrysant hemum coronarium, Lathyrus odora¬ tus, Lupinus luteus og villosus, Amar ant hus caudatus t Ueli- H * 18 ' \ antlias annuus , Catliopsis bicolor , Delphinium Ajacis, Talpis barbata m. fl. Hvor Sommeren er lang nok lil al bringe disse enaarige Væxter lili Modenhed (de blomstrede den 2 Angusl), maalte ogsaa andre nyttigere Kjökkenurler kunne lykkes tilli¬ gemed Moreller og Kirsebær; andre Frngtarler vilde det neppe löne Möien at dyrke i denne Höide, uanseet Stedets heldige Beliggenhed i Lye af den höie Aas. Veien fra Brufladl stiger brat op ad Tonsaasen indtil en i " / Höjde af 2800 Fod, og endda er man ei her over Granens Grænd- se. Ved Gaarden Hestekind (1900’ enl. von Buch) stod endnu , " # frodige Bygagre och græsrige Enge. Vegetationen vedligeholdt lige. lil del höjeste af Veien omtrent de nedenfor liggende Eg¬ nes Character. De paa Vandringen opefter antegnede Planter i \ vore fölgende: Gatium veram (lige lil del Höjeste), Scleran- tfms annuus , perennis , Arenaria serpylHJolia , Aj ug a pyr., Trifol. medium , Centaurea jacea , Carex leporina , Hyperi- cum qnadrang Festuca pratensis , Pot enl illa norvegica , ar¬ gentea, Cfinopod.-vntg., Turr it is glabra, Arbutus uva ursi, Thymus Acinos, Crepis tectorum, Gnaphaf. silvat., Dactylis glomerata , Linaria vulgaris, Chrysan fh. Leucant h., Scabiosa arvensis , Achillea - AI il/efol., Rosa annamomea, Alo linia coe¬ rulea, Pyrola minor, secunda, JSas/ urt ium terrestre (lil det höjeste), Pyrola uni/lora, Rosa villosa m. fl.; hvortil kommer som antydende Alpenatur: Gnaphal. norvegicum og supinum, Alchemilla utpina , Phleum alp., Coeloglossum viride, Tha- liclrum alp., Viola biflora, Saussurea alp.. Kp Hob. alp. (3. og E. origan'ij o l ium, Stellaria al pes tris, S p er gu la Sag in o i- des , Kriophorum capit at um. — Nymphæa pumila stod nu i den skjonnesle Flor i det lille Vand man har lil venstre Side • / omtrent paa del Höjeste af Veien. — Imellem Frydenlund, den næste Station paa den anden Side af Tonsaasen, og Reien reiser man paa en Höide af 1000 — 1200 Fod over Havel. Terrainet er Skiferformalionen og med derr sees en lil det bedre foran¬ dret Vegetation. Langs Veien blomstrede: Echinosperm. Lap- pula og deflexum, An c busa ojflc., Androsace sepi entr., Po¬ lemon. cærul., Verbascum ' Thapsus og nigrum, Lonicera Xy - 19 1 mt e unt) Sedum Tefeph acre 5 a //rum. Thal id r. flavum. Gle - choma hederae Galeopsis Ladanum, Origan. vulg., Draco - e e pli. I iuyschian Sisymbr. Sophia , Erysim. hieracifof ., ^ r<7- bis hirsuta, Thalia na. Geran. pral énse, Ani hyll is vulneraria. Vicia silva/., IVoodsia Uvens is, S/ruf hiopl eris ger manica rn. fl. — Stationen Koien i Sliure ligger efler v. Bucb 1036’ over Havel og Slrandefjorden der nedenfor 1031’. Denne Maaliog er ikke aldeles nöjaglig. Hansteen angiver Slrandefjordens Höjde 1121’ og daa Söen sikkerligen er 50 om ikke 100 Fod lavere end Gaarden, lorde denne sidsle rigligere ansees for al ligge paa en Höide af 1150 — 1200’ o. H. Den 3 August foreloge vi en Exkursion opad Lierne, der ligge ovenfor Reien. Jeg optegnede omtrent 320 phanerogame og brægneartede Planter. Af disse kunne fulgende vel ansees for her al have naaet deres Hoiuegrændser : Veronica verna (6 — 800’ over Gaarden), Scirpus palus/ ris (ved Fjor 'den), Agro- sf is Spica venti (Rugagrene), Rriza media (6 — 800’ o. G.), _ Glycerin fluitans (ved Fjorden), Dactylis glomerata og Ee- i stuen pra! ensis (6 — 800’ o. G.), Anchusa officinal is (langs ved Veien og paa Agerrenene), Lysimachia l hyrs iföra (ved Fjor¬ den), Verbascum Thapsus ved Veien, Campanula latifolia og Viola hirta 6 — 800’ o. G., Impatiens Ao/i longere Imellem Gaarden og Fjorden, Ribes uva crispa ved Fjorden sparsomt, Linum catharlicum 6 — 800’ o. G., ' Convaflaria po/ygona/nm omlrenl' l il samme Höjde, Polygona m Pers icar ia i Agrene 3 — 100’ o. G., ligesaa P. Convolvulus; Scierant hus, perennis. Dian/hus delloides og Arenaria xerpyfl ifolia 1000’ o. G. ne¬ denfor Granens Grændse ; Sedum ' Tefephium 1—000’ o. G.; Mentha arvensis ; Lamium incisum • Galeopsis Ladanum ; Origanum vulgare 4 — 000’ o. G.; Dracocephalum Ruyschiana 800” o. G.; Turritis glabra; Arabis hirsuta og Thaliana 4— 000’ o. G.; Geranium pratense; Trifolium agrarium ved Fjorden; Pleris aquilina; Strui hiopl eris german ico. — Som H nedstigende fra Fjeldene have fölgende Væxler her deres lave¬ ste Grændser: Veronica so.rafifis 6 — 800’ over Gaarden neden¬ for Espens og Granens Grændser; Eriophorum capitatum ved Bækkene næslen lige ned lil Gaarden; Poa glauca V ahl almin¬ delig især paa Husenes Torvelage; Gentiana nivalis næslen lige ned lil Gaarden; S ib bal dia procumbens ved Veien imel¬ lem Reien og Lommens Kapellansgaard ; Epifobium origanifo •• Hum ved Bækkene ovenfor Ga arden ; Slel/aria al pest ris lige ned ved Gaarden; Spe r g ula Sagino ides ligeledes; Graba hir/a (rupeslris a) paa Klipperne nede ved Fjorden; Dr. incana over- a lil paa de lörre Enge lige ned lil Gaarden; Hieracium af pi¬ num var . multiflorum nigr ovi/ /osum (II. Irislc Willd?) 800’ o. G. nedenfor Granens Grændse; Saussurea alpina; Gnapha- liutn norvegicum ; Tussilago frigida 3 — 100’ o. , G.; Erigeron alpinus omiren l 100’ o. G.; Coelog/ossurn viride . Den mærkeligsle Planle, som forekom her, var den forom¬ talte Brachypodium , som her voxle i Mængde hisi og her imellem I - * Kraltel opad Lien lil en Höide af maaske 600’ over Gaarden. Den i August reisle vi fra Reien lil Lommens Kapellans¬ gaard. Paa Slidre Exercisplads lidt over Fjordens Vandspeil voxke Salix herbacea , det laveste Voxesled jeg har bemær¬ ket for denne Planle i Aggershuus Slifl. Ved Veien saaes hist og her Parmel ia caperal a (sjælden i Norge), Parm. chlo- rophana og Dip/iy scium foliosum . Ved Lommens Kapellans¬ gaard 1205’ o\er Havet voxle Scrophularia nodosa og Lami¬ um ampfexicaule , vel noget nær den höiesle Punkt, lil hvil¬ ken disse lo Planler forekomme i Norge. Veronica Beccabun- ga (som andensteds vel sliger noget höiere) var ligeledes her at see, ligesom Centaurea Cyånus sparsomt i Agrene endog — ^ ^ höil over Gaarden, maaske 11 — 1600’. o.' H. Jeg har aldrig bemærket denne Uki udsplanle voxende saa höil op; den pleier i Almindelighed al forsvinde lilligemed Agrost ernma Githago i Agre, der ligge omlrenl 800 — 1000’ ov. H. Der gives Ukruds- planler, der ledsage Agerdyrkningen lige lil sammes höiesle Grændse, saasom Trilicum repens , Galium aparine , Asperugo procumb ., Anchusa arvensis , Viola tricolor , Chenopod. viri¬ de, Rumex domest. , Epilob . august (f ol., Polygonum Convolv Silene inflata , Euphorbia helioscopia , Stochys pal., Lamium purp ., Galeopsis l et r ahil, cannabina. Linaria vulgaris, Th laspi arv.. Camelina saliva* Ery sim. che ira nt höides. Brassica camp.) Sinapis arv ., Sonchus arvrnsis , Cirsium arvense , Pyrelhr. inodor. Andre forsvinde för de naae Kornels Grændse, og man kan med lemmelig Sikkerhed anlage en Deel af disse som til¬ kendegivende Egnenes fortrinlige Beqvemhed for Agerdyrknin¬ gen. Saaledes kan man i Norge anlage, at denne Industri er _ / sikker og lönneode, hvor man i Agrene bemærker Veronica agrestis, Lolium- arterne, Bromus- arierne, Mentha arvensis, . / Lamium incisum , amplexicaule , Galeopsis Ladanum , Vicia sativa , Ervum hirsutum) GnaphaL uligin A ut h emis arv.. Chamomilla) Chrysanl hem. segetum , Lapsana communis Ac. Agre, der ikke ligge over den Höide, paa hvilken disse Væxter lade sig see, ere neppe ofte udsalle for Nattefrostens skadelige Indflydelse. — Kun i de allermest begunstigede Kornegne, hvor vel meget sjelden eller aldrig Nattekulden gjör skade, sees i Agrene folgende Ukrudsvæxter : Fedia olitoria) Set aria viri¬ dis , Sherardia arvensis (sjæiden), Chenopod. polysperm ., Po¬ lygon. talaricum Scierant hus annuus Silene noclifiora , S. anglica (sjælden), Euphorbia Peplus, Pajtaver- arierne, Stachys arvensis , Lamium album , Linaria minor , Rapistrum panicu- latum ) Bunias orientalis , Geran . dissectum) Vicia angustifo- lid) Hypochoeris glabra , Cichorium Intybus og Pyrethrum Parthenium. Fra Lommens Kapollansgaard gjorde vi en Sidelur over Regnsladaason og Hegge Annex lil en af de höiesl liggende Fjeldgaarde, Eikjerbakken, der ligger lidt nedenfor Granens Grændse omtrent' el par Mile fra Lommen.,, Op imod det höie- sle af Regnsladaasen vel hen ved 600’ over Kapellansgaarden lod Campanula persicæjol ia sig igjen lilsyne; jeg havde ikke seet denne Planle fra den Tid jeg forlod Ringerike; paa Aasen synles den ogsaa at være over dens Hoidgrændse, thi den inlog her kun en ganske indskrænket Areal. Veronica saxatilis gik ned omtrent til samme Sled. Noget höiere op ved Veien viste sig Sedum album , villosum , Saxifraga aizoides (meget spar¬ somt), Menziesia coerulea , Juncus castaneus. — Paa Jamnber- get ved Eikjerbakken bemærkedes lige indtil og lidt over Gra- 22 nens Grændse: Scirpus Roeolhryon, Phalari* arund., Veronica alp Air a alropurp FW nemoralis montana , Dactylis glo¬ merata. Festuca ovina vivipara , Gatium verum (forsvindende), s , , Asperugo procumb. (vt'(l Gaarden), Viola hirta , V. arenaria (lil Gi a nens Grændse), l < rfwscum nigrum , Tojjeldia bore alis, Pyrola. unifiora , Saxifraga nivalis , Dianlhus del toides, Stel¬ laria alpestris , $/. Friesiana, Lychnis Viscaria, Sedum al¬ bum, S. acre, Coloneas/ er vulgaris, L os a cinnamorn,, Fraga- ria vesca, Ajuga pyramid., Origanum rvilg, (til Granens Grændse), Dracoceph. Ruyschiana (ei over Granen), Thymus acinos og Clinopod. vulgare (begge li! Grauens Grændse), Erysim. hieracifof., E. cheirant holdes (ved Gaarden), Arabis (haliana, A . hirsuta, Sinapis alba (alie 3 \od Gaarden), An- fhyl/is vulneraria (lib Grangrændsen), Lathyrus prat . (ligesaa), Hypochceris maculata (sparsomt over Granen), Hierae. Pre- nanthoides cc, H . subandum i (foliis angustioribus), H. glome¬ ratum DC. (H. cymosum FI. Dan.), H. a urant iacum, i hvis t Selskab igjen viste sig den för under Navnet //. sphærocepha- fum DC. anförte ved Hugelien fundne Form (paa Engene om¬ kring Gaarden), Tanacetum vulgare, ( hrysan/hem. Lene. (alm. til Granens Grændse), Orchis maculata, bfo/ia,conopsea,Coe- /oglossum viride. Listera cordata , Carex pi/u/ifera (til og over Granens Grændse), Rhodio! a rosea (over Granens omtrent lidt nedenfor Birkens Grændse). / \ Den 6 August foretoge vi en meget besværlig Exkursion fra Eikjerbakken lil de smaae Fjeldgaarde, som samlede kaldes Beitogaardene, der ligge ved Öjangon Söe, et* lidet Fjeldvand, paa hvis Bredder endnu nogle vantrevne Grantræer \oxe. Ved Beitogaardene, omtrent f Miil fra Eikjerbakken, stege vi op over Bii kegrændsen i en Strækning af omtrent. J Miil til den saa kaldte Hodnsæler, lige ved Foden af del, efter Prof. Boecks ' Maaling, 5200 Fod höie Bitihodn. 1 el herligt Uarl Veir be- slege vi dette Fjeld og havde „fra dels spidse Top en meget vid og intressant Udsigt til den store vilde Fjeldegn, i hvis Udkant det ligger. Matt seer her det 1J Mile lange Vinslervand (3419 F. o. H. efter Boeck) og en Deel af det med samme i Förbin- I - 23 delse slaaende 4 — 6 Mile -1 a uge over al Trævegetation liggende Bygdinvand; höi t op i Snei egionen ragende hæve sig over dets Bredder utallige og vel liideels endnu ubenævnte Fjeldtinder, der imod Vest begrændses af Hurungtinderne og imod Nord af de höieste Fjelde i Lom og Vaage i Gudbrandsdalen *). I Ud¬ kanterne af denne höitliggende Fjeldegn, der endnu ei er til- slrækkeligen undersögl i nogen Henseende, have Valdriserne, Gudbrandsdölerne og Sognværingerné herlige Sælerhavne; det indre af Egnen benyttes til * Fælægre, hvor de til Christiania om Efleraaret neddrevne Slagteqvæg ledes i Sommermaanederne; forresten er denne Fjeld Irn k l overladt til Rensdyrene, som her opholde sig i störste Mængde, undertiden i Flokke af 4—500 Dyr. — Bygdin og del med samme parallellöbende Gjendinvand skulle være fiskerige og ved Bredderne af det sidstnævnte, der ligger noget dybere end Bygelin, skal findes lidt Birkeskov og Fyr (”Tun furru*). Ved Gjendin skal være herlige græsrige Sæ¬ tere. Saalangl Gjcl kunde naae ned imellem Fjeldene, saaes livligt grønne Lier nedenfor dæ evige Snebræer; en af de nær- \ mest liggende höie hvælvede Kolosser, de foran den saakaldte TorCndlinden liggende Fjeldhöider, Kalehögde eller Mugnefjeld, saae især meget tillokkende ud for Botanikeren. Dens Fod var gronklædt lige op til Snegrændsen. Del er af Mangel paa no- #• geniedes beqvemme Sæterboliger umuligt at opholde sig længe¬ re i disse Egne og for den, der önskede botanisere her, vardet nødvendigt at medbringe Telt og Proviant for flere Uger: det er den Deel af Norge, hvor man lorde finde mangen endnu ei hos os opdaget grönländsk og spelsbergensk Plante. Professor Smilh vandrede i Selskab med Rensdyrskytler i Aaret 1812 igjennem disse Fjelde lill Gudbrandsdalen, men dog, som detsy- *) Fa denna höga platå resa sig Skandinaviens högsta fjälltoppar, bland hvilka, såvidt man hittills vet, Stora Galdhöppingen eller Ymesfjeld är den allrahögsta, nående åtminstone 8300 fot öfver hafvet och således betydligt högre Un SkagastÖlstind bland Hur- ungerne, som förut ansetts för högst. IVTen sannolikt förekomma här ännu högre hittills ouptäckta och omätta fjälltinder. Utg. Anm. 24 nes, mrgel flygtigt; thi han kunde forsi begynde for Alvor al botanisere paa Fjeldene i Vaage, hvor der vare Sælerhytter. R o e c k , der med Keilhau senere besögle Egnen, skjænkede Planlerne sin Opmærksomhed og fandt iblandt andre sjældne en liden Ranunculus , som jeg anseer for forskjellig fra R. pyg- mæus , og en Luzula , som er enten en varietet af L. arcuata eller en Form, der ligesom forbinder denne Art med den syd¬ europeiske L. spadice a. Paa Bitihodn saae man allerede Spor af en intressant Fjeld- vegetation, der gik op lige til Toppen. I denne Höide, omtrent 400 Fod nedenfor Snegrændsen, som den af Bocck angives for - disse Egne, fandies endnu: JSardus stricta , Anthox. odorat. , Aira flexuosa /3 (næslen lige lil Toppen), Roa minor (fra det Sled paa Fjeldet, hvor Luzula hyperborea först viser sig lige indtil Toppen), P. alpina (ikke fuldt saa höil som foregaaen- de), Festuca ovina ct (lige lil Toppen), Fest. ov. (3 vivipara (lidi lavere), Sibba/dia procumb ., Juncus trifidus , Ijuzula spi¬ cata, L. hyperborea , L. arcuata var.? (den för anförle af Boeck fundne Form, voxende lidi lavere imellem de to för- anförle, der ligeledes her syntes al smelle sammen), Rurnex acetosa (næsten lige til Toppen), Vaccinium Vitis idma (steril), Andromeda hypnoides , Ranunc. glacialis og pygmæus, Car - a i damine beUidifol ia , Hierac. alp., Salix herbacea, Lycopodi - nm Selago og alpinum, foruden fölgende Lichener og Mosser : Ledden at rov ir en s, L. contigua, L. air oalba. Parmelia ven¬ tosa, P. lanata, P. ochroleuca, P. divergens, Cetraria niva¬ lis, C. cucculat a, C. is/audica, Gyrophora glabra, G. cylin¬ drica, Sjihærophoron coralloides, Peltidea crocea, Parmelia saxatilis, P. citrina, P. s ly gia, Cladonia pyxidata , Lecidea air oruf a, L. sabuletorum, Cladonia grad! is. Cl. vermicularis, Parmelia encausta, Pann. tarlarea, Cladon . rangiferina, C. uncialis. — Andre æa rupest ris, Dicranum falcatum, Junger- mannia byssacea, J. julacea, J. concinnata, Cal harinea her- cynica, Polylrich. sepi entr., Rryi spec., Racomilrium lanugi¬ nosum, IVeissia acula, Didymodon purpureus, Sp/achnum mnioides (kun denne frucliticerende, alle de övrige Mosser sle- I 25 rile). — Till en Höide af 4900 eller 5000 Fod, saaledes 2 — 300 Fod nedenfor den höieste skarpe spidse, fandies paa de med lidt Muldjord bedækkede Heldinger foruden de ovenanföi te fölgende : . , v Aira snbspicala, A . alpina , Juncus bighimis , Menziesia cæ- s ' — 4 '* s . rulea , Saxifraga stellaris , cernua , «S. cæspit osa, Alsinel- la biflora. Ly c fin is alpina. Potent illa maculata, Thalictr. alpin., Pellicularis ' versicolor , Draba lapponica, Taraxac. offic., Saussurea alpina, G naphal. alp., Kriger o n uniflorus. So I idag o virgaur.. Carex lagopina. Af de her anförle saaes Aira subspicala, Pedicul. versicolor , Draba lapp.. Krig. unifl. og Carex lagopina meget sparsomt længere nede paa Fjeldet. — Fra denne Höide og ned til Hodnslölen (3923 F. o. H. all- saa 600 Fod over Bit kegrændsen, der efter Boecks Maaling her er 3300 Fod) optegnedes under Nedstigningen: Milium ef¬ fusum (6 — 800 F. over Sæteren), Calamagr. Halleriana (lige- saa), Aira alpina, A. cæspit osa, A. atropurp., Molinia cæ- rulea, Poa nemoralis var.?, Myosotis silvatica, Cawpan . ro¬ lund i f otia (1. unico, Viola biflora, Archangelica, Lnzn/a sa¬ del ica, L. pilosa, Oxyria reniformis , Tojjeldia borea/is, E- rica valg., Arbul us alp., A. uva ursi, Py rola minor. Saxi¬ fraga nivalis, S. Cotyledon, S. opposilifo/., S. rivularis, Ce¬ rasi. alni/i., C. trigyuum, Spergu/a sagino ides , Anemone ver¬ nalis, Panunc. platauifolius, Ajttga pyramidalis a et g la- brala (mihi), Bartsia alpina. Draba incana, Geran. silvat A par gia Ta taxa c i, Sonchus alp., G napha f. norveg.. Gu. su¬ pinum, G. dioicum. Krigeren a! pinus. Carex Gebhardi, C. alpina, C. al rata, C. pu/ la. Betula nana, Salix glauca, S. Lapponum, S. lanata, Rhodiola rosea, Aspidium Lonchitis. — Isamme Slrög af Fjeldet fandtes en Mængde af de almindelige FjeldRryplogamer og deriblandt Gyrophora alropruinosa og en udmærket sot tegrön Dryplodon, lig Dr. ellipticus, men sandsyn- ligen en ny Art som jeg indtil videre benævnt Dr nigricans *). ♦) Denne saavelsom en Deel andre dubdöse Lövemosser fra Norge ere meddelte H:r W, P. Schimper, der har lovet at nöiere granske og bestemme dem. (Bol. Not. 1845 N:r 2). 26 Imellem Hodnstöleu og Beilogaardene lidi ovenfor Granens G nend se (2800’?) anlegnedcs: Avena pubescens lige lil Birke- grændsen, Scabiosa arvensis omtrent ligeledes, G alium verum forsvinder lidt ovenfor Beilogaardene nedenfor Birkegrændsen, Viola tricolor omtrent lil Birkegrændsen, Convallaria majalis over Birkegrændsen, Gentiana campestris , G. amare/la, G. ni¬ valis, Heracleum Sj>hon dy Hum omir. till Birkegr., Juncus ca¬ staneus, Rumex ( lomest . noget nedenfor Beilogaardene, Paris quadrifoUa sögende Skjul under de næsten nedliggeude Ene- buske over Birkegrændsen, Andromeda poHfoliu, Pyrofa ro- tundifolia over Birken, men ei saa höil som. P. minor ; Dian- thus delloides over Granens Grændse forsvindende lidi ovenfor Beilogaardene nedenfor Birkegr., SHene rupest ris over Birkegr., Rhinunlhus minor höil over Birkegr., Ale lampy rum si/val. over Birkegrændsen, Pedicularis Sceptrum ogsaa ovenfor Bir¬ ken, Pedicularis lapponica næsten lige ned til Beilogaardene, Fed. palustris over Birkegr., Linneea bor. forsvinder lidi ne¬ denfor Birkegrændsen, Linaria vulg . næsten lige lil Birkegr., Cardamine amara, An t hyl Tis vulneraria forsvinder nedenfor Birkens Grændse, Lalhyrus pratensis omtrent lil samme Höide som den foregaaende, Hypochoeris maculata lige lil Birkegrænd- sen, Hierac . boreale (foliis angustioribus), H. a uvant iacum, H . cymosum (forma) holde sig helst i Birkens Region hvis Grænd¬ se de sjældnere overskride, Carex putla sees först omtrent ved Birkegrændsen. — Lige op til Beilogaardene stege: Phalaris arundinacea, Verbascum nigrum, Erysim. cheiranl hoides, Si¬ napis alba (da man i .(Iere Aar her og paa andre Sleder i Val- m * ders har kjöbl Sædeskorn i Byerne paa Grund af Misvæxl, er det sandsynligt al denne Planle, der ellers er sjælden i Norge og kun forekommer i de lavere liggende Egne, paa denne Maa- de er indfort og vil udentvivl igjen forsvinde),. ( repis ledo¬ rum, Tanacel um vufg., Artemisia vulgaris, Chrysan! h. Leu- can/hemum . Jeg har med Flid anföll disse Höideforhold, fordi de lil- deels slemme overens med tidligere gjorte Iagl lageiser, medens de paa den anden Side vise at en Deel Væxler udentvivl af n lokale j^arsager her synes al slige nogel höiere end som sedvanli- gen er Tilfældet, l. Ex. Phalaris , Gaf. verum , Verbasc. nigrum, Convall . ff/ffj., Paris, Ajuga, Linaria vulg., Hypochoeris cfec. Den, efler Angivelse i Flora Danica, ved Beito fundne Pe¬ dicularis hirsuta vare vi ei saa heldige al gjen finde. Den er formodentlig i denne lign megel sjælden. Smil h og Boeck ' have heller ikke her scel den. Da der i Hodnslölen var en megel snever Hylle og ingen anden Sæter i Nærheden, hvor vi kunde lage vort Nalleherber- ge, ligesaalidt som Anledning lil i Reilo, Lien eller nogen af de andre usle Gaarde al faae el nogenledes beqvemt Logie, hvorfra vi kunde exkurrere i nogle Dage, saae vi os nödsagede (il om Aflonen al forlade denne i botaniskl Henseende reL in¬ tressante Fjefdegn. Vi rede over en ubanet megel moradsig Strækning af rnaaske 1 Miils Længde för vi kom tilbage til Eikjerbakkcn, som vi forsi naaede RI. 2 om nalten. Da del den paafölgende Dag var megel slygt og koldt Regnveir og vi ei kunde gjöre os Haab om al botanisere med synderlig Nytte omkring Eikjerbakken, reisle vi tilbage lil Lommens Kapellans- gaard, hvorfra Reisen forisattes op efler Hoveddalen till Vang. Ved Foden af den imellem 3 — 4000’ höie Hugakolle lig- ger Stationen Ojlo vel henved '50 — 100* over Lillemjösens Vand¬ spejl, som efter Roecks Maaling ligger 1452’ ov. Havel. Her passeres den intressante Quamsklev, fra hvis höiesle Funkl man \ y - faaer en herlig Udsigl lil de höie Fjelde, der begrændsc Vangs Præstegjæld. Ei saa megel paa Grund af Höiden over Havel, som formedelst Nærheden af de höie Fjelde antager Vegetalio- •• nen en forandret Karakter allerede ved Oilo og i den nedersle Deel af Quamsk leven. Her sees lige ved Veien en heel Deel * Alpeplanler: Azalea proc ., Sibba/dia procutnb ., Juncus bi - g/umis, Luzufa spicatu , Tofjeldia lorea fis. Kp Hob. af pinum , i 4 r origan ijolium, Arbutus alpina, JJenziesia cærulea, Saxifra¬ ga nivalis, stellaris, Cotyledon, aizoides, oppdsilifol., cernua, ccespitosa; Silene acaulis , Stellaria alpestris, Cerasi, alpin., Spergnla sagino ides, Sedum villosum, Part sia alp.. Pedicu¬ laris Sceptrum, lJrala rupestris, incana, Arabis alpina; A- i 28 i st raga/us a f pinus; Sonchus a/p., Hierae . a/ pinum, Gnaphal. norveg., supinum, Kriger on alpinns; Coeloglossum viride; Carex afra/a; Betula nana; Salix lanata, hastata, Lappo- num, herbacea, reticulata; Bliodiola rosea. Derimod vil man paa den anden Side af Kleven, efler al have passeret Yangs Præstegaard, finde flere af Lavlandsplanlerne successive al for¬ svinde. Saadanne ere: Scirpus palustris. Avena fatua. Agro¬ stis spica venti, Dactylis glomerata, Festuca prat., Giyceria fluitans. Lolium perenne; Scabiosa succisa, Anchusa off.. Viola hirta , Verbasc. nigrum, Polygon. Persicaria , Convol¬ vulus; Scierant h. perennis, Dianthus deltoides, Arenaria serpyll ifol ., Cerasi, ovale , Spergula arvensis; Ruphorb. He- lioscop.; Potent illa anserina, argentea, norvegicu. Geum urban.; Banunc. sceleratus ; Glechoma hederae., Stachys sil- vat., palustris, Lamium purp. Galeopsis cannabina, 'thymus acinos Origanum vufg., Clinopod. vulg., Scropliularia nodo-, sa; Subularia aquatica, Sisymbr. Sophia, Krysim. che irati - thoides. Sinapis alba; Erod. cicutar.; Pn maria off.. Vicia silv. Hypericum quadrang. ; Hierae, umbell ., Cirsium arv., Carduus crispus, Gnapha/. silvat ., Senecio vufg. ; 3/yriophyl/. spicatum ; Carex leporina, st ellulala. Pinus Abies, Salix, pent andra, caprea; Asp/en. ruta muraria, Pleris aquilina. Yed Skogstad (omtrent 1800’ ov. H.), der ligger ved Foden af Fil lefjeld, sees de ikke længere. Man kan med temmelig Sik¬ kerhed antage, al den störste Deel af de sidstnævnte Væxler her have naaet deres Höidegi ændser, medens man derimod ei lör antage, at alle de ved Quamskleven voxende Alpeplanler der forekomme paa deres virkelige og naturlige laveste statio¬ ner. Del er a( lokale Åarsager al de lindes der; de ere ned¬ forle dels fra Hugakollen, dels ved Elvedraget, og del indeslut¬ tede skyggefulde fugtige Terrain begunstiger her deres fortsatte Yegeleren. — Quamskleven, saavelsom de skiferagtige klippe¬ styrtninger langs Lillemjösens Bredder omtrent ^ Miil vestenfor Vangs Præstegaard ere meget indbydende for den der inlresserer sig for Löv- og Lever-mosserne. Saavel paa Reisen til som til¬ bage fra Fil lefjeld samlede vi langs Veien mange og deriblant V 20 "sjældne Arler, f. Ex. Gynmostom. lapp., ersfhwm, rup estre, Schist idium ciliatum, Grimmia cribrosa , atpicola, apocarpa med flere vårr., affinis var.? elongala; Drypt odon incurvus, pulvinatus ; Ra co in il r. microcarpum, fascicufare; En co ly pl a vulgaris, ciliata ; Spfachnnm mn io id es, sphæricunt, angusta¬ tum; Ort hot r. Hu/cl/insiæ, cupulatum, pumilum; W eissia acula, c irr licto, crispulo, cnrvirostra ; Dirren, po ly carpum, crispum, falcatum, viretis, strumiferum, scoparium m. fl.; Didymodon capillaceus, glancescens ; Tortula tortuosa; Bry- 11 m j ul a ceu m, Zierii , m. m. fl.; Barlramia crispa, pomiformis , fontana, Ffa/feriana, ilder iana; Meesia uliginosa ; Bl eroga¬ ti ium filiforme ; Leucodon sciuroides (paa Stene sortladen af Farve); Leskea t richomanoides, atrovirens Hl:n; Hypnum rugosum, moniliforme, palustre, præcox tilligemed' en slor Deel almindeligere Arler; Jungerman nia se fif or mis med et par Varioleler, pumila, hyclina (forhen her funden af Sommer- f e 1 1), platyphytla (udentvivl dens Hoidegrændse), Tamarisci, concinnata, undulata, emarginat a, nemoroso, minuta, incisa, complanata, saxicola , Floerkii. Som nye for vor Flora vare Grimmia cernua Bryol. Germ. tilligemed var. f 1. c. (Gr. spi¬ ralis Hookl). Dier otium fulve Hum Dicks., der forhen kun een- , gang er funden i Christiansands slifl 1826 af de Herrer A h n- fell og Lind blom, voxle paa Stene ved Veien i Qua msk le¬ ven i lemlig Mamgde. Sparsommere bemærkedes en Dryp/odon s v af et for mig fremmed Udseende; den bder sig maaske forene med Dr. pulvinatus, men synes dog ved flere karakterer al fjerne sig fra den. — Fremdeles bemærkede jeg en Gymnast o- mum, som muligens er en ny Art. — Af Lichener bemærkedes i Quamskleven, foruden en slor- Deel almindeligere, Rarmefia speciosa og hadia samt Boeomyces placophyllus med Frugtr — / Udentvivl vilde den, der i flere Dage gav sig Tid til al under- söge Quamskleven og Hugakollen, finde sig rigt belönnel især med Hensyn til kryplogame Planter, paa hvilke Egnen synes at være meget riig. Fra Vangs Præslegaard foreloge vi Exkursioner til Bcrgs- fjeld och Grindefjeld, men Uveir og Storm hindrede os fra at .10 sætte over Lillemjösen for al botanisere paa del meget lovende höie vidludslrakle Svennæsfjeld, der laae ligeover for Præslegaar- den, ogiden mörke Dal, der adskiller delle Fjeld fra Skudshorn. Vi beslege Bergsfjeld ad en besværlig Opgang fra Stove- dalen. yegetalionen paa delle Fjeld udmærkede sig ikke ved Forekomslen af nogen for disse Egne sjælden phanerogam Alpe- plante. Drqba rupest ris cc laxo , som er den almindeligste Form af Draba- slægten i disse Trakle, forekom ogsaa ber. Lige til Birkegrændsen stege her: Ga/ium verum, Campati, latifo¬ lia , Chenopod . album , Conva/laria majalis endogsaa lidt over denne Grændse, Coioneuster vu/g., Bosa cinnamumea , Coma¬ rum palustre lidt höiere, Ajuga pyramidal is ligesaa, Stachys s ilval., ffierac ♦ auran t iacum lidt over Birkegrændsen, Tana ce¬ tum vulg~, Empelrum nigrum med fuldmodne Bær höil over Birkens Grændse; denne Plante er næst Arbutus alpina den af vore nordiske Bærarier som modnes hoiesl over Havet ; Saxi¬ fraga Cotyledon kaldtes af vor Furer Bergebreie, el Navn der skal være almindeligt hér i Egnen. Af kryplogame Planter be¬ mærkedes ber Dryplodon palens og en anden Art af denne Slægt nær Dr. ovatus, men fra denne forskjellig ved mindre Væxl, mere cylindrisk Kapsel og især ved Bladene som i fugtig Tilstand ei ere lilbageböiede men næsten oprel-lillrykkede, Di¬ dy modon pH fer H:ln, W eis sia zonala steril, Jungermannia undulata , acula, julacea eum var. (J. laxifolia Auct.?), illar- chanlia alpina Myrin. Uagtedt et meget ugunstig!. Veir de Dage vi opholdt os i Vang, lykkedes det1 os dog en Dag at bestige Foden af Grinde- fjeld (Grindadden) paa den mod Helinslranden vendende Side, hvor vi botaniserede omtrent indtil 1000 Fod over Birkegrænd¬ sen. Efter Boecks Maaling ligger Helinfjorden 2742’ ov. H. og Birkens Grændse for denne -Egn ansættes af ham til 3200 — 3400’ ov. H. Hugakollen antages af v. Buch til 3400’, som temmelig torde nærme sig Sandheden, thi Toppen af delte Fjeld hæver sig ei betydligen over Birkegrændsen. Grindefjeld er meget höiere og sandsynligen over 5000’ ov. H. Uagtedt vi havde el koldt, lildeels taaget Veier med Sneilinger kunde vi ikke .forlade Fjeldet för henimod Aftonen, fordi Vegetationen fandtes riig og afvexlende. Under de höie bratte Fjeldvægge-, der dannede et Lyc mod Nordanvindcn, vare liere Planter, saa- som Aconitum septentr., Banuncul. p/at anifol., Sonchus al- pinus, Archangelica af en kjæmpemæssig Stön else. 4 det Strög vi især botaniserede, om l rent fra Birkegrændsen till omtrent 1000’ höiere eller fra 3200 till 4200’ ov. H., oplegnede jeg folgende phanerogame Planter; Veronica serpyUifol ., alpina, saxat His, chamædr/y's , ofjic,. Pinguicula vulg.; Valeriana °ffc- indtil del höieste ; Eriophor. lalifol., vaginal um, capita¬ tum, a/pinum; Scirpus ca spil osus ; i\ardus stricta ; Phltum * 31 alp .; Milium effusum og C al am a gr o s (is Haller iana til det höieslc; Anthoxanthum ; Avena pubescens , Av. subspicata lader sig först see op imod det höiesle; Aira alpina omtrent fra Birkegrændsen, A. c.æspilosa, flexuosa, alropurpurea ; Me¬ lica nutans til del höiesle; Mol inia cærulea ; Poa annua, al¬ pina, prat., nemoralis var., glauca ; Festuca ovina cum var . vivipara , rubra ; Monlia; AlchemiUa vulg ., alpina; Majdn- themum; G alium borea te; Cornus suecica ; Myosotis silvati¬ ca var.; Gentiana nivalis, campestris, amarella; Azalea proc. ; Campati, rotundifolia ; Viola palustris, biflora sparsomt, mon¬ tana til del höiesle; Chenopod. album til Birkegrændsen; Ca¬ rum Carvi, Pimpinella Saxifraga; Parnassia pal. lil det Höie¬ sle ; Sibba/dia proc.; Convall. maj.; Juncus filiformis, ustu¬ latus, trifidus, bigi umis, t rigl., castaneus ; Luzu/a spicata, sudet ica, pilosa ; Oxyria; Rumex Acelosa, domesticus ; To- fjeldia borealis ; Trig/och. pal.; Trientalis; Polygon, vivi¬ parum; Arbutus alp., uva ursi; Vaccin, vitis ideea^ myri illus, uligin., oxycoccus; Erica vulg.; Epilob. august if of., lineare, palustre; Andromeda polifo/ia; Menziesia ; Pyrofa secunda, minor, rotundifolia; Saxifraga nivalis , stellaris. Cotyledon , aizoides (3 aurant iaca, opposit ifof., cernua, rivu lanis, ccespi- tosa , adscendens; Silene inflata, rupestris, acaufis; A/sinella biflora ; Stellaria nemorum til del Höiesle, media, alpeslris, graminea; Lychnis silvatica, viscaria lil det Höiesle, alp.; Cerasi ium vulgatum, al pinum , trigynum; Spergula Saginoides, Sagina; Sedum annuum; Rubus chamæmorus, saxatilis lil del Höiesle; Potent illa maculata. Tormentilla; Comarum paf.; Geum rivale; Thalictr. alpin., Ranunc. reptans, glacialis, acris, repens; Caltha pal.; Ajuga pyramidalis; Euphras. offl; Bart sia alp.; Rhinanlhus minor; Melampyr. silva/.; Pedicu¬ laris fappon., palustris; Linncea; Capsella bursa; Draba ru¬ pestris laxa, incana; Arabis alp., petræå op imod det Höie¬ sle; Cardam, bellidifolia; Geran. silva/.; Ani hy Ilis vulnera¬ ria; Astragalus alp.; Lotus cornic. lil det Höjeste; Hypo- chæris maculata sparsomt indtil det Höiesle; Apargia Taraxa- ci; Taraxacum off. lil del Höiesle; Hierac. alpinum c. varr ., paludos., vulgatum, pre nant höides; Saussurea alp.; Cirsium helerophyll.; Gnaphal. norveg., supinum, dioicum , alpinum; Tussilago frigida. Farfara; Erigeron uniflorus, alpinns, acris; Sol ida ir o vtrgaurea lil del Höieste; Achillea Millefolium; Orchis maculata, conopsea til det Höiesle; Coeloglossum vi¬ ride; Listera cordata omli enl lil Birkegrændsen; Calfilriche verna (3; Carex dioica, lagopina, canescens (3 alpico/a, atra¬ ta, a/pina, cæspilosa, saxatilis , pulla, panicea, limosa, capil¬ laris; Betula humilis, nana; Salix glauca, Lappon., lanata, herbacea, reticulata, phy/ iccefolia ; Rmpelrum nigr .; Bhodi- ola. — Aspid . Lonchitis, filix femina, Blechnum crispum; Bolryehium Lunaria lil det Höiesle; Lycopod ♦ Selago , sela- 32 g inoides , ai pinum. — Af Mosser bemærk odes : Eremodon Splach- n o ides, IV eis sia crispula , Grim mia oblusa , Dicrannm virens, , Didy modo n pi/i/er H:tn. — Hieracium al pinu in luxurierede her omtrent een Fod höi med 5— 6-bladede Stengier og el el¬ ler flere Blomsterhoveder, succesive gaaende over i //. nigre¬ scens Wil ld. Som Representant for den paa lavere Steder voxende IL 'vulgatum Fr. viste sig her, som overalt i de höiere Fjeldegne, Formen H. pallescens', af H. prenanlhoides en grovl- tandet bredbladet Form, tilligemed en fra Grunden af grenet smalbladet Form af H. boreale Fr.? udmærket med mere hjer- teformig-omfaltende Blade; den synes ligesom at danne Forbindel¬ sen imellem H. boreale og H. umbeffat urn, der, saadan som den¬ ne sidste viser sig paa lavere Steder, savnedes paa Griudefjeld. (Forts.) II. Hwarjehanda* 1. Rörande vara resande landsmän hafva några underrät¬ telser ankommit, enligt hvilka Mag:r Eberhard Munck af Rosenschöld, hvilken såsom läkare åtföljde deu beryktade Oxehufvudska expeditionen 1810 och efter dess snöpliga t»1uL qvarstadnade för alt göra naturhistoriska exkursioner i S. Ame¬ rika, för omkring 2 år sedan reste upåt Plala-lloden men måste' stadna i Corrienles, emedan han ej tick inträde i Paraguay och - till följe af del utbrutna kriget oj heller kunde återvända till Monlevideo. Sedan dol förra hindret uphörl, hoppas han kunna begifva sig till Ascencion. Han har insamlat en stor massa in¬ sekter, foglar, och älven ett betydligt antal vexler. Han ämnar ej återvända lill Sverge åtminstone förrän instundande sommar. — Bref från Gap berätta om H:r J. Wahlberg, att denne i sisll. September ännu vistades på andra sidan om Drakebergen, hvaresl han sysslosatle sig med elefantjagt för att dymedelst blifva i tillfälle alt mot elfenben til I by ta sig nya dragare, sedan han totalt förlorat dem han förut hade. 2. r> Ärsberiit l eiser om Botaniska arbeten och uptäckter för åren 1S39--42 ofgijna aj J. E. IV ikslromrt äro nu ändl- ligen från trycket utkomna och kosta 3 R:dr 21 sk. b:ko. 3. Under sednare hälften af Dec. 1811 dog i Prag i dess 11 års ålder Johan Christian Mikan, Professor emeritus i Bo¬ tanik vid Prags universitet. Han deltog, jomle Pohl, i den naturhistoriska expedition, som Österrikiska regeringen 1811 sände till Brasilien, hvarifrån han dock efter ett års förlopp återvände, dertill föranledd af den menliga inverkan som kli¬ matet ulöfvade på hans helsa. — Han har utom annat ulgifvit: Delectus F/oræ el Eau næ Brasil iens is, 4 häften in folio med plancher, Wien 1821 — 22. LUND, tryckt uti Lundbergska Boktryckeriet 1815. BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 5. Mars. 1845. — M i. 1. Original-Afhandlingar. Botaniske Reisebemærhtiinger i Sommeren 1839; af M. N. Blytt. (Foris. o. slut fr. N:r 2). Den fölgende Dag reisle vi i stærkt Snefog til Fillefjeld, /fät ;-v hvor vi ved Ankomsten til Nystuen fandt fuld Vinter. Hele Fjeldet var bedækket med nyfalden Snee, der i de förste Pär e åH Dage af vort Ophold her hindrede os fra at foretage Exkursioner. Ved en Vandring senere hen bolaniserede vi til Foden af Sulutind, der endnu efter det sidste Snelald var sne- bedækket. Vi fandt Vegetationen temmelig fattig paa denne Kant af Fjeldet, men mere afvexlende og riig i de bratte Lier nedenfor Slaavcnaasen i Nærheden af Nystuen. — Sammenligner man Fillefjelds Flora med Dovrefjelds, da er den i det hele ta¬ get mindre intressant. En stor Deel af de paa Dovre alminde¬ lige Fjeldplanler, saasonK Phacct -, O xy tro-pis - og Draba- arterne, savnes, og flere paa Dovre i Mængde voxende lindes på Fille¬ fjeld meget sparsomt. De eneste Planter, som her forekomme i Mængde, ere Sedum ril /osum og Arabis pelræa , af hvilke den förste savnes aldeles og den sidste kun findes sparsomt i de til Dovrefjeld i nordvest nærmest grændsende Smaadale. — Efter den tidligere af mig lagte Reiseplan skulde vi fra Fillefjeld have gjoft Sidelurer til Aardalsfjeldene og Huj ungerne; men dette gik overstyr, da det for en Botaniker saa höisl ubehagelige Uheld indtraf, at jeg fik Inflamalion i en Taa, der under vort tre Ugers Ophold paa Fjeldet fængslede mig ved Stuen. Ved de, för delle Tilfælde inlraf, foretagne Exkursioner og de senere af min Rei* secompagnon i forskjellige Relniuger anstillede Undersögelser fik jeg imellerlid, som jeg formoder, temmelig fuldstændig Oversigt over Fjeldets Flora, som fölgende Fortegnelse vil vise : 31 Hippuris vulgaris i Smeddalselven o. (1. Sl. omtreul lil Birkegrændsen; Veronica serpyUifolia sliger op over Birke¬ grændsen; V. alpina bliver lorsl almindelig noget nedenfor og omtrent ved Birkens Grændse og stiger derfra op næsten lige til Toppen af den 5600’ höie Sululind; V. saxatilis hist og her over hele Fjeldet; V, c hum ædry s overskrider B ir k eg ræ ud¬ sen, ligesaa V, officinal is ; Pinguicula vulgaris til Foden af Sulutind over 4000’ ov. H. ; Valeriana officinal is höi t opover Birkegrændsen i Salix-lierne ; Eriophorum august ifol lalifol vaginaln/n og capitatum slige alle op over Birken; Er. alpi - num sparsomt omtrent ved Birkegrændsen; Scirpus palustris og pauciflorus omtrent lil Birkegrændsen, S. cæspilosus over samme; Nardus stricta næsten lige til toppen af Sulutind; Ålopecurus fulvus næsten til Foden af dette fjeld; Phleum alpinum ; Milium effusum over Birkegrændsen; Phalaris arun¬ dinacea ved Bredderne af Utravand ikke blomstrende i Slutnin¬ gen af August 3000’ ov. H.; Agrostis canina og vulgaris orm trenl til Birkegrændsen; Calamagrostis Halleriana o\ev sam¬ me; An/koxanth. odoratum er med Nardus stricta og Festu¬ ca ovina en haardför Græsart, der paa Sulutind stiger höil op over sammes nederste Afsats, der efter Boecks Maaling hæver sig til 4278’ ov. H.; Avena subspicala lader sig först se om¬ trent ved Birkegrændsen, bliver först almindelig tilligemed Carex pulla over denne Grændse og stiger op paa Sululind, hvis Top. den dog ikke naaer; Aira alpina næsten til Toppen af Sululind; A. cæspitosa og flexuosa höit' op over Birke¬ grændsen til Foden af Sululind, neppe saa höit som foregaaen- de; A* alropnrpurea især almindelig paa sumpige Steder og iil Foden af Sululind; Melica nutans over Birkegrændsen i de större Salixarlers Skygge i Lierne; Molinia cærulea over Bir¬ ken ; Poa annua overskrider Birkegrændsen, men er i denne Höide sparsomt voxende; P. minor i slor Mængde paa Staa- venaasen lige op for Nystuen, forresten hist og her over Fjel- s V det lige til den höiesle Spidse af Sululind, hvor den med Lu¬ zulu hyperborea er den sidste phanerogame Plante; den saaes sjældnere, f. Ex. ved Ulraelveus Udspring, paa lavere Steder 35 omtrent ved Birkegrændsen; den synes at ynde samme Lokali¬ teter som P, flexuosa, hvis Grændse den, i det mindste paa Fillefjeld, dog overskrider; P. alpinaa et ft vivipara höil op paa Sululind dog ei lige til Toppen ; P . pratensis a et ft humilis til og over Birkegrændsen; P. flexuosa Wahlenb. i Mængde paa Slaa- venaasen, paa Sulutind o. 11. St.; P. glatten Vahl Fl. Dan.; P • nemoralis c, vårr, til og over Birkens Grændse ; Fest 'uca, ovina a et ft vivipara; F\ rubra overskrider Birkegr.; Trilicum re - / pens og caninum begge over Birken; Montia fontana ligele¬ des; Scabiosa arvensis lidt over Birkegr.; Alchemilla vnlg, og alpina til Foden af Sululind; Plantago major' og media til Nystuen; Majanth. bifolium höil op over Birken; Gatium bo¬ reale over Birken i Græslierne; G, trifidum i Myrerne ved Præstesæleren nær Nystuen sparsomt, efter Fl. Dan. ved Mari- sluen; G, uliginos, lidt over Birkegrændsen; Gi verum i en dvergagtig Tilstand forsvindende paä Bredderne af Utravand; Cornus snecica til og over Birkegrændsen, dog sparsomt paa Fjeldet; Kchinosperm, deflexum nær Stiftsdelel omlrenl 3500’ ov. H.; Myosotis silvatica höil over Birkegrændsen i Lierne; Meny anihes trifolia benved 1000’ over Birkens Grændse ; Gen¬ tiana nivalis og campestris ; Azalea procumb . ; Polemonium cæruleum til og over Birkegrændsen ved Nystuen hist og her i Lierne; Campanula rolundifolia paa de höiesle Steder, .som sædvanlig paa Fjeldene, enblomslrel; Viola palustris til Foden af Sululind; V, mirabilis lidt over Birkegrændsen i Lierne; V, biflora hist og her men sparsomt; V, montana over Birke¬ grændsen i Lierne; V . iricolor ligeledes; Chenopod. viride til Nystuen; Heracleum Sphond. omtrent til Birkegrændsen; Angelica silvestris i Lierne over Birken; Archangelica bliver först almindelig ovenfor Birken og stiger op til Foden af Sulu¬ tind; Carum Carvi og Pimpinella Saxifraga omtrent til Bir¬ kegrændsen eller lidt höiere j Lierne; Chærophyllum silvestre til Nystuen; Parnassia palustris til Foden af Sululind; Sibbal- dia procumb. sammeledes; JMyosurus minimus ved Brækkesto¬ len i Klipperiflerne lidt over Birkegrændsen; Convallaria ma¬ jalis i Lierne over Birkegrændsen; ligesaa C, verticillala ; Al- i 36 Hum oleraceum omtrent til Birkens Grændsc i Lierne ved Ny¬ stuen; Juncus filiformis og J. ustulatus over Birken; J. bu - fortins til Nystuen; J. bigi umis bliver först almindelig ovenfor Birkegrændsen i Selskab med Carex pulla og stiger op til Fo¬ den af Sululind; J. i rig lunt is lavere end foregaaende ; J . c«- staneus hist og her sparsomt; Lnzula spicata næsten til Top- pen af Sululind; L. campestris /3 pallescens og y sudetica i Lierne ved Nystuen og den sidste tillige over hele Fjeldet til Foden af Sululind; L. hyperborea bliver först almindelig over Birkegrændsen paa samme Höide som Poa minor og flexuosa og stiger op lige til Toppen af Sululind; L . parvifiora hist og her over Birkegrændsen, ei nedenfor samme, f.. Ex. indenfor Kirkeskaret i Nærheden af et lidet Vand kaldet Gröna, ved Skavesnæsset og Brækkesltilen; L. pilosa i Salix-arlernes Skygge lidt over Birkegræpdsen ; O xy ria reniformis næsten til Toppen af Sulutinden; Rumex Acetosa er her, som overalt paa Fjel¬ dene, en af de haardföreslc Planter; den stiger paa Sululind op over sammes nedersle Afsats og er her en af de sidst forsvin¬ dende Phanerogamer; R, acet osella stiger over Birkegrændsen i Lierne; R. domesticus ved Nysluen og ved Sæterhytterne end- ogsaa over Birkegrændsen; Tofjeldia boreal is til Foden af Su- lutind; Trientalis eur op . paa de höiere Stationer over Birke¬ grændsen her, som paa Dovre, dvergaglig med blegt rosenfarve¬ de Blomster; Vaccin . vitis idæa over Birkegrændsen blom¬ strende i Midlen af August Maaned; paa de höiesle Punkter, f. ex. mod Toppen af Sululind, steril; Bærrene modnes ei over Birkegrændsen ; Vucc ♦ Myr lili ns med halvmodne Bær i Mid¬ ten af August omkring Nysluen, i Lierne paa Solsiden næsten moden; den stiger ei saa höil op som den foregaaende; V.nii- ginos. stiger op lidt over Birkegrændsen og bærer aarligen modne Bær; V. oxycoccos sparsomt hist og her i Myrerne om¬ trent til og lidt höiere end pirken; modnes neppe i denne Höide; Erica vulgaris stiger höil op over Birkegrændsen; Epilob . angustifol. .overskrider Birkegrændsen i Græslierne; Ep . montanum i Lierne over Birken sparsomt; E. alpin . a næsten til Toppen af Sulutind; E> alp . fl majus paa lavere 31 Sleder; E. origanifoliim almindelig ogsaa over Birken; E. palustre over Birkegrændsen; Chry sospien. all ernifol. omtrent ved Birkegrændsen i Nærheden af Nystuen; Polyg. viviparum til Foden af . Sul ulind ; P. aviculare liil Nystuen; Paris qua - i trifolia lidi over Birken i Salix-arternes Skygge; Arbutus alp.; A. nva ursi over Birkegrændsen; Andromeda hypnoides (il de höieste Punkter af Fjeldet ei nedenfor Birkens Grændse; A. polifolia over Birken; Menziesia cærulea næsten lige til Toppen af Sulutind; Pyrola minor over Birkegrændsen næsten til Foden af Sulutind; Saxifraga nivalis og stellaris næsten til Toppen af Sululinden; S. Cotyledon lavere; S. aizoides , opposilifoiia , cernua , rivularis , cæspitosa næsten till Sululin- dens Top; S. adscendens stiger over Birkegrændsen, men ei saa höil som de foregaaende; Silene inflata i Lierne over Bir¬ ken; S. rupeslris stiger noget höiere och & acaulis næsten til Toppen af Sulutind; Alsinella biflora næsten till Toppen af Sulutind fra den Region, hvori Luzula hyperborea, Poa mi¬ nor og flexuosa blive almindelige; Stellaria nemorum temme¬ lig hoil op over Birkegrændsen i Fjeldlierne; & media omkring \ Sæterhytterne ogsaa over Birkegrændsen; S. alpestris ; S. uli¬ ginosa omtrent till Birkens Grændse; & Friesiana over sam¬ me; S. graminea ligeledes; Lychnis apetala sparsomt imellem Nystuen og Sulutind; L . silvatica næsten lige til Toppen af Sulutind; L. alpina ; L. viscaria forsvinder omtrent ved Bir¬ kegrændsen i Lierne ved Nystuen; Cerastium alp . næsten til Toppen af Sulutind; C. trigynum ; C. vulgatum over Birken; Spergula Sagino ides; S . Sagina op over Birkens Grændse; Sedum villosum i Mængde omkring Nystuen ved Veien ; S. acre sparsomt i Lierne omtrent til Birkegrændsen; »S. annuum höit over samme; Prunus Padus i Lierne ved Nystuen med næsten modne Frugter i de siste Dage af August; Coloneaster vu/g. omtrent til Birkegrændsen i Lierne ved Nystuen; Sorbus aucu - paria buskaglig steril ved og lidt over Birkegrændsen i Lierne ; Spiræa Ulmaria i Lierne ved Nystuen blomstrende i Slutnin¬ gen éf August; Rosa cinnamomea som foregaande; Rubus cha- mæmoms stiger flere 100 Fod op over Birkegrændsen; omkring V 38 * • . Nystuen saaes den med halvmoden Frugt i Slutningen af Au¬ gust; kun i varme Sommere skal den her modnes fuldkommen; R. saxatilis i Lierne endog o vef Birkegrændsen med moden Frugt i Slutningen af August; R. idæus i Lierne ved Nystuen steril ; Pragaria vesca sammesteds blomstrende i Slutningen af August; Potent illa maculata Tormentilla næsten til Top¬ pen af Sulutind; Comarum palustre omtrent til og lidt over Birkegrændsen; Geutn rivale höit over samme sikkert til 4000’ ov. H.; Aconitum sept entr. höit over Birken i Lierne; Tha - lictrum alpinum næsten til Foden af Sulutind; Ranunculus i reptans ved Aaen ved Præslesæleren; R. panlolhrix samme¬ steds og i et litet Vand ved Foden af Sulutind (4000’ ov. H.?); R. plalanifolius i Lierne höit over Birkegrændsen; R. glacia¬ lis og R. pygmæus næsten til Toppen af Sulutind; R. acris a i Lierne ved Nystuen; R. acr. fi uniflorus meget höit op over Foden af Sulutind; R. repens ved Nystuen; Caltha pal. over¬ skrider Birkegrændsen; Ajugu pyramidalis a et ($ glabrat a til og over Birkegrændsen i Lierne; Galeopsis tetrahit ved Sæterhytterne endog noget ovenfor Birken; Prunella vulgaris i Lierne ved Nystuen omtrent til Birkens Grændse eller lidt over samme; Euphrasia ofjic. höit over den; Rartsia alpina næsten lige til Toppen af Sulutind; Rkinanthus crista galli ved Nystuen; /?//. minor i Lierne, hvor den stiger op over Bir¬ ken; Melampyrum pratense og silvaticum i Lierne ved Ny¬ stuen; Pedicularis /apponica; P. palustris over Birken; Lin- ncea borealis over Birkegrændsen i de större Salix-arters Skyg¬ ge blomstrende i, de sidste Dage af August; Capsella Bursa og JThlaspi arvense omkring Nystuen og ved Sæterhytterne; Draba rupeslris a laxa næsten op til Toppen af Sulutind; Dr. incana over Birkens Grændse; Rrysim. hieracifol. og Ara bis hirsuta i Lierne ved Nystuen; Arab. alpina næsten til Toppen af Sulutind; A. petræa almindelig i Lierne ved Nystuen; Ar. Thaliana ogsaa i Lierne ved Nystuen; Cardamine bellidifofia næsten til Toppen af Sulutind; C. amara kring Nystuen; C. pratensis fi. albo temmelig höit op over Birkegrændsen i et lidet Kjærn næsten ved Foden af Sulutind og ellers hist og her' 39 over hele Fjeldel; Brassica campestris ved Nystuen; Gerani¬ um silvaticum stiger op over Foden af Sulutind; Oxalis Ace- tosel/a omtrent til Birkegrændsen; Anlhyllis vulneraria i Li¬ erne ved Nystuen; Astragalus alpinus til Foden af Sulutind; Lal hy rus pratensis sparsomt i Lierne ved Nvstuen, hvor den tilligemed Anlhyllis , Trifol . prat,, Scabiosa arvensis og flere inferalpinske Planter har naael sin Hoidegrændse; Vicia sepi¬ um, V, cracca, Trifolium repens i Lierne til og' over Birke¬ grændsen; T. medium höiere end foregaaende og Trif. praten¬ se ; Lotus corniculatus overskrider Birkens Grændse; Hypo- ' choeris maculata viser sig endnu sparsomt hist og her i Lierne omtrent ved Birkegrændsen, som den vel sjelden overskrider; Apar gia autumnatis «til og over Birkegrændsen, hvor den tydligen gaaer over i Ap, Taraxaci, der stiger op over Foden af Sulutind og er paa dens höiere Stationer meget udmærket ved sine sortlaadne Bægere; Taraxacum officinate næsten til Toppen af Sulutind; Sonchus alpinus ; Hieracium alpinum med vårr.; H. Pilosel fa ce i Lierne ved Nystuen med H . au- rantiaeum og H. cymosi former ; FL paludosum til og over Birken; Crepis lectorum i Lierne til Birkegrændsen; Saussu- rea alpina næsten til Toppen af Sulutind; Tanacet um vttfg. i i Lierne ved Nystuen omtrent til Birkens Grændse; Artemisia \ vulg. som foregaaende; Gnapha/ium norvegicnm ; G ti. supi¬ num næsten til Toppen af Sulutind; Gn. dioicum stiger höil op over Birkegrændsen og forsvinder först aldeles hvor Gn. alpinum bliver meget almindelig; den sidstnævnte sees sparsomt omtrent ved Birkens Grændse og stiger i Höiden næsten til Top¬ pen af Sulutind; Tussilago farfara overskrider Birkegrændsen; T. frigida til Foden af Sulutind; Erigeron uniftorus kun paa de höiere Punk I er af Fjeldet hist og her næslen op imod Top¬ pen af Sulutind; Er. alpinus a et ft : E. acris i Lierne ved Nystuen; E. elonga/us der og andensteds paa Fjeldet op til Foden af Sulutind; Solidago virgaurea til Foden af Sulutind; Achillea Millefolium til og over Birkegrændsen; Pyrethrum inodorum i Lierne ved Nystuen og ved Sætrene; Chrysanthe- mum Leucanth. sparsomt paa Bredderne af Ulravand, hvor den ■I 40 . har naaet sin Hoidegrændse; Gymnadenia Conopsea overskri¬ der Birkegrændsen; Coelogløssum viride stiger höiere end den foregaaende næsten til Foden af Sululind; Calfilricke verna cc et den sidste höiere over Birken; Carex dioica næsten til Foden af Sululind; C. pancif ora omtrent ved eller lidt over Birkegrændsen; C. virens i Lierne ved Nystuen sparsomt om¬ trent til Birkegrændsen; C. / agopina næsten til Höiden af Su¬ lulind: Carex catiescens cc el den sidste höit opover Birken til Foden af Sululind; C, Bu xbaumii hist og her næsten til samme Höide; C . alral a höit op over Birkegrændsen; C. al¬ pina hist og her; C. cæspilosa ; C. rigida næsten op til Top¬ pen af Sululind; C. pul/a; C. flava i Lierne; C. panicea og C, vaginala höit over Birkegrændsen; C. limosa a\ C. ustulata sparsomt paa sumpige Steder i Lierne ved Nystuen; C. capil¬ laris i Lierne, C, pallescens sparsomt i Lierne; C. ampullacea næsten till Foden af Sululind; C. vesicaria ved Præstesæteren omtrent i samme Höide som Nystuen eller Ulravand; Sparga- nium Jiatans i Aaen ved Præstesæteren: Urtica dioica og urens ved Nystuen og omkring Sæterhytterne hist og her; Alnus in¬ cana i Lierne; Pinus silvestris en enkelt liden Busk i Smed¬ dalen, hvor man opgraver Rödder' og Stammer af denne Art, hvilket viser at den her er udryddet i ældre Tider; Salix myr- sinjtes til Foden af Sulutind; S. hastata over Birken; S. phy- iicæfolia , S. glauca a et /?, 5. lanala , -S. Lapponum : alle disse flere hundrede Fod op over Birkegrændsen; & herbacea ' næsten op til Toppen af Sulutinden; S. reticulata til henimod Foden af samme Fjeld; Empetrum nigrum med modne Bær höit over Birkegrændsen; Pojailns tremula meget sparsomt og buskaglig hist og her nedenfor Birkens Grændse; Ithodiola rosea næsten til Toppen af Sulutind; Juniperus communis overskrider Birkegrændsen og gaaer successive over i varieteten /3 alpina. Ogsaa her paa Fjeldet vise Hieracia sig meget variable i Former. Af de H . cymosum nærslaaonde saaes en Form, der ' ligner mest H . collinum Fr„ men som fra denne adskiller sig med brede mere elliptiske Blade og en meget mörk Haarbe- klædning; af den egentlige H. cymosum , saaden som denne Art 41 viser sig paa inferalpinska Sieder, saaes ingen fuldkommen lig¬ nende Form; men derimod Irende andre, der i Habitus og Haar- beklædning ere fra samme mere eller mindre afvigende. Af H, au ran l /acum forekommer en större Form med mörk-orangefar- vede Blomsterhoveder med og uden Rodskud, og en spædere mere lysblomstret Form. Af H. murorum savnes den paa in- feralpinske Steder almindelige Form, men denne saavelsom H . vulgatum og boreale repræsenteres af andre mere eller mindre afvigende Former. Af H. pr enant ho ide s lindes den egentlige Hovedform og en anden forhen af mig ved Finden i Torpen bemærket med glat Stængel og bölgerandet-tandede Blade. Slæg¬ ten Erigeron optræder ligeledes her med de sædvanlige Arter. i — I Nærheden af Sulutind saaes en dvergeagtig Form af Salix myrsinites , som bragte mig paa den Tanke, at den af mig i Trondhjems Stift fundne Form, som Professor Fries har opstil¬ let under Navn af S. pyrenaica norvegrca , vel nærmest horer til S. myrsinites , hvortil ogsaa S. retusa sarment osa Fr. maa- ske bliver at henföre. Af kryplogame Planter havde Fillefjeld de almindelige i , / Brægner og Brægneartede: Polypod . vulgare , Phegopteris , Dry opteris ; Aspidium Lonchitis , Eilix mas , spinal osum, Ei- lix femina, fragile ; Woodsia i/vensis, hyperborea ; Asplen . viride , septentrionale ; Blechnum crispum; Bot ry chiam Lu¬ naria a et (j ; Lycopodium Se fago, Selaginoides, annotinum . v /3, a/pinum ; Equisetum arvense, silvaticum limosum . Mær¬ keligt forekom det mig, at Jsoetes lacustris steg op lige til den höilliggende Fjeldsöe Ulravand, hvor den endogsaa voxle i betydelig Mængde. — Af Mosser og Lichener fandtes her de, \ for det meste almindelig paa Fjeldene forekommende arter saa- som : Sphagnum cymbtfol ium, compactum, acut ifolium ; Schi- stidium ciliatum; Gymnast o mum æstivum, lapponieum ; Te- traphis pellucida; Spfachnum sphæricun , ovatum, vasculosum, mnioides, Erulichianum, angustatum ; Ercmodon splachnoides ; . Tayloria splachnoides (sparsomt) ; Conoslomum boreale ; Euca- lypta ciliata; Grimmia apocarpa, alpicola, ovala, obtu sa, api¬ cula/ a, lorta ; Drypt odon patens ; Weissia acula , crispula, cirr- t 42 hata, denticulata , zonal a (steril); iHdymodon homon nallus,ca- pif tacens, purpureus , glaucescens, pif tf er Wbg; Tremat odon ambiguus ; Fissidens adiant hoides ; Dicranum strumiferurn, vi¬ rens, falcatum, Stur mil , Schraderi, scoparium, fusce scens, lon- girostrum, Sphagni, suhulatum,Julvellum,polycarpon ; Racomi- irium microcarpon , lanuginosum, canescens, fasciculare ; Poly- trichum piliferum, juniper inum, alpeslre, commune, arclicum, af pinum, septentrionale , urnigerum, hercynicum; Bartramia \ fontana, ithyphylla; Mnium turgidum, palustre ; Bry nm punc¬ tatum, hymenophylloides (steril), affine, crudum, pseudotrique- trum, afpinum, nutans, intermedium, ccespilicium, Zierii et alia i _ species mihi dubia (Ludwig ii forsan), argenteum ;* Balndellu squarrosa; Meesid uliginosa a et fi; Climacium dendro ide s ; Hypnum denticulatum , pulchellum, Schreberi, splendens, cu¬ spidatum, molle, rutabulum, populeum, stellatum, Hali eri, aduncum, revolvens . cupressiforme, reflexum, d*c.; Dichely - tna falcatum i Jökelaaen ved Foden af Sulutind omtrent 4000’ ov. H.; Fontinalis antipyretica, squamosa ; Andrcæa nivalis , rupest ris, alpina ; Jungermannia trichophylla, julacea, cilia¬ ris, undulata, saxicola, emarginat a, concinnata, acula, con- nivetis, byssacea, attenuata, quin que dentata, 'pinguis; Mar¬ ch ant ia polymorpha, hemisphaerica, alpina; Ricciæ sp . — Ever¬ ti ia jubata, divergens, ochroleuca ; Ha malina cal icaris ; Cetra- ria tristis , aculeata, islandicct , cuculluta, nivalis, juniperina ; Belligera arctica, resupinata, aphthosa , canina, polydactyla, venosa, crocea; Parmefia saxatilis, physodes a et fi encau¬ sta, olivacea, stygia, centrifuga, parietina, ambigua, speciosa, cæsia, brunnea , gelida, saxicola, elegans, chlorophana, lar- / area, oculata, subfusca, frustulosa, atra, cinerea, badia, ven¬ tosa, feptacina, vilellina, sordida, cenisia, plcobotrya, scru¬ posa ; Stereocaulon Sp. plur.; C/adonia pyxidata, gracilis, amaurochrcea, degenerans, fuscata, cornucopioides, bellidiflo- ra, deformis, rangiferina, uncialis; Biatora globifera, alro- rufa, placophylfa, icmadophila, vernalis fi sanguiheo-atra, cuprea, decolorans ; Lecidea squalida, IVahlenbergii, conti¬ gua, atroalba, panceola , morio, armeniaca, aglcea, geographi- 43 ca, sabuletorum, arclica , citrinella et var.? scabrosa (semper in Crusta Bialoræ placophyllæ); Umbilicaria alropruinosa , hy - perborea, erosa , proboscidea c ♦ arclica , cylindrica , vellea a et y hirsuta ; Sphærophoron coralloides , fragile ; Endocar- pon miniatum 6. complicatum ; Sagedia cinerea . — Collema saturninum el alia sp. mihi dubia. Af Alger visle sig i denue Höide: Balrachospermum mo¬ niliforme, Draparna/dia plumosa, Bangia a/rovirens. Cera - mium aureum, Zygtiema nitidum , Fragillar iæ spee., Confervæ species piures, c£c. 2. Fytografiska anmärkningar, af Ulgifvaren. Under denna rubrik ämnar jag lid efter annau meddela åt¬ skilliga äldre och nyare anteckningar, som jag gjort dels under exkursioner dels under granskning af min vextsamling. De fram¬ träda utan någon egentlig inbördes ordning och utan alla an¬ språk; kunna de föranleda forskarne alt på en eller annan i allmänhet förbisedd omständighet rikta sin upmärksamhet, så vore ändamålet med deras framställande vunnet. i ' - 1. Arabis hirsuta L. Bland de flera former, som af L i n n é sammanfattades under detta namn, men i sednare tider blifvit skiljda såsom egna arter, vill - jag här allenast nämna en, hvilken jag under förliden sommar samlade på Kinnekulle, der den ingalunda sällsynt vexte bland Draba incana , Thaliclrum simplex m. fl. kring kalkslensbrollen på den stora slätt, som • • utbreder sig mellan Ornekulla och Marlorp. Jag ansåg den ge¬ nast vara Turritis glasl ifolia Reichb., Fr., men vid noggranna¬ re granskning och jemnföreise med Reichenbachs figur (Te- tradyn. Gg. 4343 c) befanns den med hänseende till fröns be¬ skaffenhet alldeles afvika derifrån och öfverensstämma med Ara¬ bis sagittata DC., Kochs Synops. p. 42, Reichb. Tetrad. fig. 4343 b. Frön äro nomligen aflånga, fint punkterade, omgifna af en smal kant, som är något bredare vid spetsen och basen, och icke, såsom de af Reichenbach beskrifvas och afbildas bos A . glaslifolia, saknande helt och hållet hinnkant, saml i spetsen försedda med ett smalt spetsigt appendix, hvilket sisla 44 äfvensom all hinnkant saknas på de i Herb. norm. X lernnade exemplar. Det end 3', hvari exemplaren från Kinnekulle icke öfverensslämma med den i Kocbs Synops. lemnade diaguos på Ar. sagil lata, är alt skidornas ryggnerv hos dem är tydlig äl¬ ven på de fullkomligt mogna skidorna. — Huruvida hinnkan¬ tens när- eller från-varo samt större eller mindre utsträckning kan få anses såsom tillräckligt till arters skiljande, vill jag ej här undersöka; man bör imellerlid egna upmärksamheten ål de former, som vanligen gå och gälla för Ar. hirsuta , och hvari- bland efter all sannolikhet äfven hos oss förekomma åtminstone tvenne beslämdt skiljda arter. 2. ' Cardamine parviflora L. Den form af denna art, som vexer vid stränderna af Venern mellan Marieslad och Veners- borg på dera ställen ymnigt och hvaraf H:r Lindgren benä¬ get meddelat mig exemplar, utmärker sig genom rak liprätt styf oftast purpurfärgad stjelk, som är enkel, eller ända från basen, eller blott uptill grenig; skidorna äro dubbelt längre än skaften; kronbladen något större än på de flera specimina jag eger från andra ställen. I allmänhet äro de från Venerslrakten robustare oeh bladbyggnaden fastare; de nedra bladens småblad ej sällan försedda med en eller par trubbiga länder, uddbladet ofta vinkligt tretandadt; öfra bladens småblad jemnbreda mot spetsen försedda med några små hvila styfva hår eller borst. Jemnförd med den i Vel. Akad. Handl. 1822 lab. IV lemnade figur visar denna form sig visserligen ganska afvikande, men olikheten bör säkerligen, såsom Wahl enberg 1. c. sid. 293 antager, tillskrifvas sjelfva lokalen; imellerlid förtjenar denna form att anmärkas; mången såsom varietet allmänt upförd afvi- / - kelse företer mindre skiljaktighet från hufvudformen. 3. Dr osera obova/a Koch (Dr. longifol. (3 obovala Koch. Sym ed. 2) är säkerligen icke så sällsynt i Norden, som man hit¬ tills antagil, då man förblandat den än med Dr. lougifolia a än (mindre exemplar) med Dr. intermedia. Under sistliden sommar samlade jag den i sällskap med Prof. Bly 1 1 i ett kärr på Bokstad¬ åsen vid Kristiania; förut har jag tagit den på flera ställen i vesl- liga Norge. Vexande bland sina såmsläglingar ser den utmärkt ut. / / 45 4. Geranium silvaticum L. Af denna arl anträffade jag under sistlidue sommar på Norefjeld i Norge en anmärknings¬ värd form, hvilken torde förljena upföras som var. parvifto- rtttn : petalis calycem et stamina haud aequantibus apice integer¬ rimis 1. subcrenulatis. — Denna form, som yexle i lierna unge- "fär vid björkens öfra gräns nära Sorlebergssætern på Norefjeld i Krydsherred, var till alla delar mindre och liksom vekare än - * ' ’V I den vanliga formen, hvarmed den vexle blandad. Stjelken l — fot hög nedtill klädd med glesa nedåt riktade hår, uptil äfven- _som blomskaft, foder och rostrum med rakt utslående dels enkla dels glandelbärandc bår; kronbladen smala aflånga eller om- vändt-äggrunda afsmalnande till klo, kortare än foder och slån- darslängor, hvila eller blekt rosenfärgade, ådriga, i spetsen all¬ deles hela eller föga krenulerade. — Frijklvalvlerna och fröen alldeles som på den vanliga.. — Någon lokal anledning till den¬ na formförändring kunde så mycket mindre uptäckas, som den vanliga slorblommiga formen frodades tält utmed och blandad ✓ med denna, ulan all några mellanformer förefunnos. — Arlen varierar ofta till blommornas färg; vid Ronneby, äfvensom i vestra Norge, har jag träffat den med hvita blekt purpurslrim- miga kronblad men af vanlig storlek och form; varieteten fa- stigiatum är ej sällsynt vid Ronneby; den har mindre kron¬ blad men som dock äro åtminstone lika långa med fodret och af en intensivare mörkare färg. — Stjelkens hårighet varierar betydligt; än är stjelken nästan ända till basen tällbeklädd med utslående bår, än — och del är -vanliga fallet — nedra hälf¬ ten besatt med mer eller mindre glesa nedåt böjdq hår, än mot basen nästan alldeles glatt; formen fasligialum är knapt mera slräfhårig ån hufvudformen. % t 5. /{«f6?i*-släglels hislora kan icke ännu anses som afslu- tad. Sjelfva lokalen t. ex. ulöfvar påtagligen mycket inflytande pa detsamma. Vexande i skugga få arterna tunnare blad med glesare och grönare hårbeklädnad; då de deremol vexa på sol- öppna ställen, erhålla de tjocka nästan pergamenlarlade blad, hvilka särdeles på undra sidan betäckas med en tjock tät mor eller mindre hvilaklig hårbeklädnad. — I Arrhenii monografi 46 äro dylika former urskiljda under R. nemorosus och R. cæsius ; från samma grund böra säkerligen de båda under R. horridus uplagna former härledas. — Jag har i trakten af Ronneby i Ble¬ king observerat motsvarande former af /?. corylifolius ; och nära Lund har jag tagil en form af R. suberectus med ovan¬ ligt tjocka mera än vanligt håriga blad, hvaremot den vanliga i skugga vexande har dem tunna gleshåriga. Hos sjelfva R. fru¬ ticosus har jag varseblifvit något liknande; och Rubus Radula och thyrsoideus , som regelrätt hafva på undra sidan med hvitt ludd beklädda blad, modifiera delta ej obetydligt allt efter som de vexa på mera eller mindre öppna ställen. — Måhända ut- öfva lokaliteterna betydlig inverkan äfven i andra hänseenden, hvilket borde med upmärksamhel följas, för att sålunda få oj blott arterna utan äfven* de särskilda formerna noga bestämda. Det bästa medlet vore visserligen i detta, som i andra dylika fall, arternas odlande; men såsom buskvexter skulle detta med¬ taga en lång följd af år innan man kom till definitivt resultat. Hafsluftens och hafsvindarnes inverkan skulle särdeles vara in¬ tressant att erfara. 6. Till noggrann undersökning får jag rekommendera en, åtminstone i hafvet mellan öarne ulanföre Ronneby i Bleking allmän, vanligen bland Batrachium marinum Fr. vexande form af Myriophyllum spicatum L. med kortare slyfva blad, hvars _ / ’ sEBL f • flikar, i synnerhet mot den ofta mycket långa och greniga stjel- kens lopp, äro bredare än på den vanliga formen. Som jag under flera år föga vistats i Bleking, har jag ej haft tillfälle med vederbörlig upmärksamhel följa densamma. II. HvarjeHanda. 1. Prof. Wikströms botaniska årsberättelser för åren 1839 — 1842, hvilka nu kommit Ulg. tillhanda, äro ganska in¬ tressanta, och delta intresse skulle varit ännu högre om deras publicerande ej blifvit så länge fördröjdt. — Bland de flera der¬ uti meddelade underrättelser, hvilka bordt i sin tid lemnas i Bot. Notiser, men af dessas ulg. blifvit förbisedda, -vill han nu, ehuru sent det än sker, här anföra följande: Förste Expeditions- » 47 Sekreteraren, Kammarherren Baron Fredrik Anton Wr an¬ gel, af hvilken åtskilliga botaniska afhandlingar i Vetenskaps Akademiens Handlingar tinnas införda, såsom i årgangen 1822 en rörande Cardamine parviflora L. och i årg. 1823 Irenne öf- ver Byssus Jol il hus L., afled i Stockholm d. 1 Febr. 1812; • • han var född på Nynäs i Osmo sokn i Södermanland d. 13 Juni 1786. — Bland ulgifna arbeten uplages en » tableau de la ve¬ getation de Snee hætten sur le Dovrefiehl et de ses environs» af Hisinger, tryckt hos Gjöthström et Magnusson i Stockholm 1841. Denna karta, hvilken framställer en teckning af Snöhäl- tan med dess och Dovres vegetationsregioner och med utsatta namn på de arter, som förekomma i hvarje bland dessa, har säkerligen aldrig utlemnals i bokhandeln, åtminstone kan Ulg. icke erinra sig att han sett den annonserad. ^ — Slutligen anser Ulg. sig böra reservera sig mol den tydning, som lät 1 1 igen skulle kunna inläggas i det, som i Årsberättelserna (sid. 555 följ.) yt- , Iras med anledning af recensionerna öfver Prof. Wikströms Siock- holmsflora, som om allt det, som räknas dessa till last, hufvud- sakligasl vore all söka i den af Ulg. i Notiserna lemnade recen¬ sion af nämnde arbete; något som ingalunda är förhållandet och ej heller kan varit J?rof. Wikströms mening. 2. I Vetenskaps Akademiens Handlingar för 1843 före¬ kommer (sid. 273—302) en botanisk afhandling; »Botaniska iakttagelser under en resa genom ndgra af rikets mellersta och nordliga landskap ur 1843; af B. J . Beurling .» De om- o fatta hufvudsakligen Jemtland och företrädesvis Areskulan, öfver 1 hvars fanerogama och ormbunkarlade vexter en särskild för¬ teckning meddelas. — Vid annat tillfälle skall Ulg. återkomma till denna ai handling. v ' 3. Filos. Magistern Baron G usl. Wilhelm von D ii ben har i egenskap af Naturforskare åtföljt det fartyg, som från Stockholm afgått till Kina och andra delar af södra hemisferen; iuslruklion har blifvit honom lemnad af Vetenskaps Akademien, som äfven lärer bidragit till resekostnaderna. 4. Kammarrättsrådet Riddaren G. J. Bill berg, hvilken under flera år uigaf det numera afbrutna arbetet Svensk Bota - 48 nik, förrän Velenskaps Akademien öfverlog dess utgifvande, af¬ led i Stockholm d. 26 November 1844. t 5. nOfversigt af Kong/. Velenskaps Akademiens för¬ handlingan') fortsattes äfven under innevarande år; årgången, utgörande 10 numror, kostar i prenumeraliön hos förläggaren P. A. Nordstedt et Söner i Stockholm 1 R:dr 16 sk. banko. 6. Andra delen af den nya uplagan af Kochs Synopsis Floræ germanicæ el helveticce utkom mot slutet af förlidna året och kostar 2f Thlr. — Äfvenledes har Sch 1 eiden ulgif- vit första delen af en ny omarbetad uplaga af »Grundziige der wissenschaft/ichen Botanikn; den kostar 2 Thlr. 7. Efter förslag af Biskopen t. f. Kansleren för Lunds Uni- versisel Faxe och under dess ordförandeskap har här i Lund organiserat sig ett Sä/skap for utgifvande af Skånes historia och beskrijning . — Af detta arbete, som sönderfaller i följande fem hufvudafdelningar : Skånes geografi, naturalhisloria, allmänna historia, konsthistoria och statistik, inom hvardera af hvilka åter särskildla ämnen komma alt bearbetas af särskilda författare, kan man under loppet af nästkommande år vänta alt få se åtskilliga afdclningar publicerade. — Bearbetandet af den botaniska delen af Skånes Naturalhisloria har blifvit updraget åt Utgifvaren af närva¬ rande tidsskrift, som härmedelst vågar anmoda alla, hvilka hafva uplysningar all lemna rörande Skånes vegelatioris-förhållander och de momenter, som dermed slå i sammmanhang, alt benäget deraf gilva honom del, hvaremol han förbinder sig att vid be¬ gagnandet samvelsgrannl upgifva en hvar, som sålunda lemnat bidrag til arbetets fullständigande. 8. Nästan alltsedan början af December förlidel år har i bär herskat köld, som dock var lindrig ända till närmare slutet af Januari, hvarefter den varit ganska sträng (några gånger 18° G. och deröfver). Detta liar gjort att kommunikationen med utlandet varit och är hämmad, och man således varit ur stånd alt derifrån erhålla några botaniska arbeten, hvilket är orsaken all icke något literaturbihang ännu ulgifvits. LUND, tryckt uti Lundbergska Boktryckeriet 1845. BOTANISKA NOTISER UTGIFNK AF AL. ED. LINDBLOM. . ' I N:o 4. April. 1845» « I. Original-Afhandlingar. 1. Om Grenna-irak/ens Vegetation ; af C. J. Lindeberg. Den trakt, som är föremål för denna upsalls, är belägen i nordveslra delen af Småland, och utgör en landssträcka vid Wellern af 2 mils längd och | mils bredd, i norr begränsad • • af Östergötland. — Strax söder om Omberg upskjuler en bergs¬ kedja, som följer Welterns strand till Jönköping, hvarifrån den löper ål öster mol hafvet, bildande vallengränsen för norra Små¬ lands strömmar. I början är denna bergskedja obetydlig, men tilltager i höjd mol Smålands-gränsen, inom hvilken hon ofla upsliger liil 300 — 400 fol, med lodrätta väggar ål sjön. Sådan framträder hon isynnerhet inom Grenna socken, der hon båglikt afvikor från Welterns strand, tills hon vid socknens södra gräns åler nedstiger till densamma. Del härigenom upkomna låglandet mellan berget och sjön, liknande ett cirkel-segment af 1 mils bas och nära J mils höjd, hvilar på ett mäktigt lager af ler- och sandstens-skiffer, som än omedelbart utskjuter i sjön med väggar af 8 — 20 fots höjd, än lemnar rum för en låg strand, beläckt af kisel-slenar. Genomskuren af Rötlle-ån och några bäckar, och vattnad af talrika källor från bergets fot, utmärker sig denna terrass, hvarpå Staden, Wrelaholm och några byar ligga, för sin fruktbarhet och sill sköna läge, samt för elt mildt och friskt luftstreck med tidiga vårar, särdeles de år, då Wet- tern icke tillfrusit. Den här rådande jordmånen är lera. — Förutnämnda bergskedja tillhör ui formationen och beslår af grofkornig granit och gneis, stundom blandad med glimmer¬ skiffer, svafvelkis (vid Reaby) och större massor af ren qvartz (vid Asa). Östra sidan af bergskedjan slutar ej, såsom den ve¬ stra ål Weltern liggande, med tvärbranla väggar, ulan uplöser Ær Mp ' 9 i 50 i sig i en mängd spridda, löfrika kullar med mellanliggande od¬ lade fält, sköna ängar, betesmarker och uråldriga skogar. 1 däl- derna ligga talrika gölar och sjöar, som ulgjuta sitt vatten i Wellern och, genom Svartån, i Roxen. Denna östra del, som hvilar på urberget, hvilket i allmänhet är tunnl hetäckl af en med grus och sand blandad svartmylla, har, i jemförelse med Grenna-terrassen, en torftig och enformig vegetation samt fat¬ tigdom på vår-vexter, orsakad af dess för stormarna öppna läge och talrika kärr, som med sin is länge fördröja vår-värmen. Hela denna trakt har en betydlig höjd öfver Wellern och höjer sig ännu mer mot öster och sydost, så alt trakten kring Eksjö är en af de högsta i södra Sverge. Till följe af delta läge och den underliggande grundens beskaflenhet bildar denna trakt öf- vergången mellan tvänne olika vegelalions-gebiler, det Östgöt¬ ska och Småländska, hvadan flere vexter, sonr äro rätt allmän-' „ • t. . na i det angränsande Östergötland, här antingen saknas eller * / äro blott advenlilier, t. ex. Sherardia , As perula tinet. , Ann - gallis arv., Daucus, Melandrium noet ijtorum, Neslia och åt¬ skilliga Orchidev, hvarpå Grenna-lraklen, i saknad af kalk¬ grund, har stor hrist. Vid upräknandet af här anmärkta vexter, anse vi ej nödigt uptaga andra, än sällsyntare och för trakten mera egendomliga, hvilka vi, för alt mera åskådliggöra traktens fysionomi, anföra under särskilda vexelokaler. Antalet af genera och species inom hvarje familj torde vi framdeles, efter noggrannare undersök¬ ningar, få tillfälle meddela. Sk o g ar na äro upfyllde af berg, kärF och moras, och hestå mest af Gran, blandad med Tall, En, Sälg, Al och Bet fi¬ la glutinosa. Allmännare förekomma här: Circcea alp., Cki- maphila uniflora, Linncea, Senecio silvat ., Goodijera, List era cordata. Sällsyntare: Pyrola ck/oranlha, Chimaphila u/nbell. (Skeppak ullen). Stellaria longifol. (Poltemålen, m. fl. st.). På backar och beteshagar; Veronica spicata, Sche - donor us tector.. Triodia, Carex mont.. Viola arenar.. Saxi¬ fraga Ir idaety I., Cralægi, Viburnum, Kuphrasia gracil. (Hö¬ gemålen), Geranium lucidum (flereslädes), dissectum (Långli- 51 ilen), Trifolium procumbens (flereslädes på Grenna-åsen lill Omberg), Apargia hispida , Leont odon lævigat ., Cirsium a c au¬ le (allmän mellan Omberg och Grenna; föröfrigt sällsynt i nor¬ ra Småland). •• ** Ängarna äro steniga och kärrupfyllda saml lält bcvexta _ af de flesta våra vanliga löflräd. Här förekomma: Pinguicula vulg., Valeriana off., som på lös fuktig mark vid bäckar van¬ ligen har bladbärande rotskott, Primula farinosa , Gentiana lingulata , Campanula Trachel ., latifolia (Långliden), Cervi - caria (Tuggarp), Chrysospfenium , .Stellaria ulig in., Melan- ' drium diurnum , Silene inflata, Pyrus Malus, Trollius (ali- » män), 31 el ampy rum cristat., Pedicularis si/v. (Hägna), An- Ih pl I is, Astragalus glyvyphyll., Orobus vernus. Lät hyr us silv. • • (Ingefrearp, Oslanå), Vicia silv., Scorzonera, Serratula, Ar - nica , Platanlhera chlorantha (Reaby qvarn), Listera ovata. Betula glutinosa v. miorophylla (Wendelstorp). I åkrarna, som till större delen bestå af små irregulära, med klappersten beläckla legar, förekomma: Avena inf ermedia (yttre kronskalets rygg fullkomligt glatt!), Lolium temulent . (Långliden, m. fl. st.), arvense (Weslanå), Myosotis versicolor (Södra Jordslorp), Papaver dub.. Lamium incisum (trädgårdar i Röltle), Galeopsis Ladanum, Bart sia odoni it es, Melampyrum arvense , Camelina silv. (Westanå), Raphanus (allmän), Vicia villosa (allm.), angustifol. (Långliden, m. 11. st.)« Vid gårdar och vägar: Asperugo, Verbascum nigrum. Cerastium glomeratum (allmän), Sempervivum (Uppgrenna, m. fl. st.). Malva boreal., vulg.. Marrubium, Myrrhis odorata (trädgårdar i Grenna). I k-ärr och polar : Utricularia vulg., Schoenus alb. (Skeppakollen), Scirpus uniglum., Alopecurus fulv. (Långliden), Molinia aquat.. Peucedanum palustre. Cicuta, Rub. chamcem ., Carex pulicaris, paucifl., cordorrhiza (Skareda), teret iuscula / «• v. crassior (Oslanå), elongat a, vulgaris v. juncea (Tuggarp), speirostachya. % Vid stränder samt i sjöar och bäckar: Iris Pseud- ac.. Scirpus caricis , Potamogelon lucens, crispus (Brossvik), 52 compressus (Hullsjö), Se/inum carvifol. (Slensjon), Lobelia, Cardam ine amara (flerestädes vid häckar), Typ/ta anguslifol. (Bunn), Carex slricla, acula v . fluvia I il. (Bunn), riparia (Skarrda), filiformis , Myrica , S/ralioles, Pilulae ia globuli- •• fera (i mängd på ell öfversvämmadl näs mellan Bunn och Or). Den vestra åt Wellern sluitande sidan af Gi enna-åsen samt lundarne och ängarna nedanföre hafva, såsom vi redan anlydl, rn från den öfriga Iraklens långl afvikande vegetation, som me¬ ra öfverensstämmer med Ombergs och den på öfvergångsforma- • • tion hvilande Oslgöta-slältens än det öfriga Smålands, hvarföre vi här särskildt uplaga dess ulmärktare vexter: Milium , Hol¬ cus lanat, (Grenna), Avena elat,, Melica uniflora (Klefven), Poa pralensis v. angustifol., Festuca gigantea, Bruc/nj podi¬ um gracile (Westanå), Triticum cantu., Lithospermum off. (Gelingaryd), Myosotis si/vat. (Klefven), Impatiens (Köttle, Östanå, Långliden), Hedera (flerestädes på Grenna-åsens vestra sluttning), Sanicula, Convalluria mull flora, Allium ursinum (Nahlbeck), Allium olerac . v. complanat.. Berberis, Fjiitobi- um roseum (Grenna), Stellaria nemorum (Sandviks hergen), Rubus ccesius. Geum inter med. (Grenna), Aclæa, Aquilegia, Anemone ranunculoides (allmän i ängarna umler Grenna-åsen från Smålands-gränsen till Jönköping)« Fry sinam kieracifol. (allmän på söndervittrad ler-skifler vid Wetterns sirand), Curda- tnine impatiens. Dentaria, Hypericum monlan. (vid Järabäc- ken, äfven vid Husqvarna), Hamulus (slrandbackar vid Köllle- åu), Tilia parvifol ., Alnus incana (i hela norra Småland mel¬ lan Wellern och Sömmen, vid hvilka sjöar den isynnerhet är myckel allmän). Fagus (Westanå bergen), Carex remota (Nahlbeck), silval. (Boeryd, m. fl. st.). Af Hieracium förekommer äfven inom Grenna-floran en stor mängd former, isynnerhet af H. vulgatum . Dessa förbigå vi nu, för att blott uplaga dem, hvilka vi med säkerhet kun- , k nat urskilja: H. Ja f fax (Godebrunn), præaltum (Högemålen), Pilosella v. stoloniflorum (Holkaberg), Lawsonii (Holkaberg), rigidum (K ax torp, Långliden). s 53 9 ^ • Gränserna for na gra V exter ulv idgade delade af C. J. H art man *). i Sverge; med - Mot A orden: Lemna polyrhiza L. Helsl. Dclsbo socken i Långbo-ån: Stud. C. Berg. * Veronica hederifolia L. Gcfle på åkrar vid Hemlingby, ymnig: Slud. G. Longberg och R o b. Ha ri man. Asperula odorata L. Jämtl. Kall s:n vid sjönAnjen: H:rr BeurlingtfeLagerheim. •• Allium arenarium L. Östhammars skärgård på Söderön: G. Longberg. ■ , Polygonum mile Scbrank. Geshik 1. tält vid vägen nära Trödjemurens södra gräns: Slud. C. Hartman. P, dumetorum L. Gefle på hafsslranden vid Fiskarlägct Bönan: C. 6c R. Il a rim an. Butomus nmbeflatus L. Helsl. Delsbo s:n, vid Långbo-åns utlopp: C. Berg. Ranunculus marinus Fr. Gefle skärgård. e Mentha aqvatica L. (p vei licillala). Angml. Gådeå-ån i Säbrå: Leet. P. Engman. Sculellaria hast ifoliä L. Rosl. i Hargs s:n: G. Longberg. o Raphanus Raphanistrum L. Angml. Leet. Engman. Geranium molle L. Östhammars skärgård, Söderön vid Yderby: G. Longberg. Potygula comosa Schk. Gefle, söder om staden. Lalhyrus sylveslris L. Gefle vid Hemlingberget. • • Mel il olus officinal is Lam. Osth. på Söderöns stränder bär oeh der. Trol. fullkomligt vild: G. Longberg. o •• M alax is monophyl/os Sw. Angml. Bjertrå s:n Oslerstrinns fäbodar: P. Engman **). *) Såsom tillägg till Handb. i Skandinaviens Flora, Bd. 4. 1843. **) Går mot vestern äfven till Vg. hvarest den finnes på eller i grann¬ skapet af Kinnekulle. Förf. fann nämligen vid Råbäck ett exem¬ plar deraf inblandadt i en bnkett af lefwinde Desmansblonunor (Herm. Monorchis ). / 51 • • Carex f u/va Good. Jämtl. Östersund: H:rr Be ur I ing cfc Lagerhcim. • • C. dislans L. Oregrunds skärgård, nära Kafverö-skaie. v Hydrocharis Morsus Rance L. Helsi. Delsbo s:n i Låugbo- ån: C. Berg. Mol Södern : Aira flexuosa mon/ ana. Helsl. Arbrå s:n: H:rr Beur- ling & Lager heim. Rubus casloreus Læst. Helsl. Norrbo s:n på prestbordets egor, norr om södra Dellen: C. Berg. Carex glareosa Wg. Rosi. Harg: H:r Lund från Christi¬ ania. — Vid Grislehamn: Kabd. P. C. Afzelius. C. lenuifiora Wg. Helsl. Jrrfsö s:n: B curling & La¬ ge rheim. C. Vahlii Schk. Herjed. Öfver-Hogdal : Beurling & Lag er heim. ? , ■ i ■ v i r •• Salix phyiicifolia L. Herjedalen O. Hogdal: Beurling cfc L a g e r h e i in. \ Hypnum calenulatum Brid. Bleking vid Ronneby: Lind¬ blom. II. Literatur. i. Herbarium normale Sueciæ. Curante R. (10 r:dr b:ko). pi aularum rariorum el er il icarum Fries. Fase ir. X. Ujtsa/a 18-13. Fol. o » Askil liga omständigheter, hvaribland förnämligast svårighe¬ ten all ulan betydliga utgifter här i Sverge kunna från ett ställe få en större paket forslad till en aflägsnaie belägen landsort, haf- va gjort, att Ref., oakladl flerfaldiga försök och påminnelser, först i början af innevarande år fick mottaga 9 och 10 fasciklarne af detta intressanta och vigliga arbete. Redan i Bot. Not. för 1843 n:r 1 är meddelad en förteckning på innehållet af 9:de V I 55 fascikeln, hvarföre Ref. dervid ej vill sig nu uppehålla, ulan blott redogöra för de i den 10:de fasc. lemnade vexter. Dessa båda häfleu halva, om möjligt, vunnit ett ökadt värde genom de flerfaldiga fylografiska anmärkningar, hvarmed en stor del af de deri meddelade vexter äro beledsagade; hade utrymmet tillåtit, skulle Ref. önskat alt här reproducera desamma; men han måste inskränka sig (ill en blott upgift af vextnamnen och stället, der de lemnade exemplaren äro samlade. — Begagnan-' del af Herb. norm. skulle myckel underlättats, om hvarje hal f- ark eller åtminstone hvarje etikett hade försetts med ordnings¬ nummer, motsvarande del, hvai under vexten på den åtföljande conspectus äi> uplagen; äfvensom om ett allmänt register öfver alla hittills ulgifna häften åtföljt. — Väl skulle man med hän¬ seende till angifvandet af lokaliteterna en eller annan gång kunnat önska noggrannare upgifler för de i särskildta exemplar lemuade specimina (l. ex. n:r 21, 26, 41, 69, 85 i 10 fasc.)* men då arbetets hufvudsakliga syftemål är att stadga synony¬ mien och lemna en kommenlarie (ill Förf. arbeten, så får man ej fästa afseende på nämnde omständighet. — I närvarande häfte lemnas afven åtskilliga danska och finska vexter, tjenande alt sprida ljus öfver skandiuaviska floran. — Tionde fascikeln in¬ nehåller följande: 1 Cineraria alpina L. Jmaudra i ryska Finmarken; 2 Gna- p/tal. pi/ulare Wahlenb. Norrbotten och * Lappland ; 3 Trago - pu"on porrif olins L. Varberg i Halland; 4 flierac. Prenan- ihoidi ajfne Recnö vid Tromsö i norska Finmarken; 5 r>Hier. silvaf i( uwr> Relz. Upsala; 6 H. Lowsonii Brittan. (H. Halleri Hook. Load.} Kristiania Norge; ,7 H. a/pinum L. Areskulan Jemtland, Dovre Norge; 8 H. nigrescens Wil ld. Tromsdalstind i norska Finm.; 9 H. auranl uictim k. Snarum i östra Norge; 10 II. glomeratum Fröl. Hugelien i mellersta Norge; 11 Catn- pan. u ni flora L. Qvickjock i Luleå Lappm.; 12 C. bononien- sis L. Upsala förvildad; 13 Myosotis arvensis L. di Hoffm; Upsala; 14 M. sparsifiora Mik. Keret i ryska Lappland; 15 Teucrium Scorodonia L. Flekkefjord Norge; 16 Lamium in¬ cisum Wil Id. var. Degeberg Veslergötland; 1? Ilex aquifolium 56 L. Mandal Norge; 18 Digitalis purpurea L. Flekkefjord Norge ; 19 Rhinanthus major v. apterus Fr. Varbcrg Halland; 20 Pe¬ dicularis hirsuta L. Lappland; 21 St at ice Limonium L. Fr. Hvellinge Skåne och Seland Danmark; 22 Chærophytlum Pre - scotii DG. Keret ryska Lappi.; 23 Archangelica litoralis Fr. Halland och Bohuslän; 24 Thaliclrum simplex? s. horeule Nyl. Torne-, Kemi-elf Lappland; 25 Ranu n c. polyanthemos L. Upsala ; 26 R. lanuginosus L. Sleswig och Fyen Danmark; 27 R. reptans L. Upsala; 28 Batrach. aqvatile v. Petiveri Fr. Lund Skåne; 29 Glancinm luteum Scop. Tistelholmarne Bohus¬ län, Hvalöarne Norge; 30 Corydalis fabacea Pers. Upsala; 31 ' y Brassica campestris biennis Grislehamn Upland; 32 Br. IS apus L. var. Upsala; 33 Arabis glast i folia Reich. (Skåne, Gollland) — - de lemnade exemplaren odlade; 34 Arabis suecica Fr. v. biennis (A. Thal. p IV aldenb ., Fr. j\ov. Alant, 3) Slrengnäs Södermani.; 35 Cochlearia ang/ica v. parvifora Fr. (C. fene¬ strata Br .) ryska Finmarken; 36 Fiola canina v. montana Fr. Qvickjock Lui. Lappm.; 37 Malva moschat a L. albiflora : Gau- them Gollland; rubriftora : Tanum Bohuslän; 38 Geranium bohemicum L. Stockholm; 39 Silene Armeria L. Öslerö Hal¬ land (adventitia); 40 Cerasi, vulgatum Curt., Wahl., Fr., d* var. pent andrum Stockholm; 41 Arenaria cilafa L. Kistrand norska Fihm.; Kipinä ryska Finm.; 42 Sagina strida, v. ma¬ ritima Fr. Varberg Halland; 43 Epilob. lineare Miihlenb. Luleå Lappm., Jemtland, nordliga Norge; 44 Ononis campestris Koch Köpenhamn; 45 0, arvensis L. Sm. Falkenberg Halland; 46 On, arv, v, repens Sm. Westervik Småland; 47 O. hircina Jacqu. (O. arvensis Re/z .) Varberg Halland; 48 AnthylUs vul¬ neraria c. var. Gollland och Kristiania Norge; 49 Mehlolus ' •• dentata Pers. danska stranden af Öresund; 50 Oxy/ropis cam¬ pestris v. sordida Koch Tana i Finmarken; 51 Rosa inodora Fr. Skårby Halland; 52 /L pimpinellafolia L. Julland och od¬ lad; 53 Rubus Sprengelii Weihc Kullaberg Skåne; 54 San- guisorba polygama N)land. Imandra i ryska Lappl.; 55 Eu¬ phorbia Cyparisstas L. Raflunda Skåne; 56 Rumex oblusifo- lius L. Varberg Halland ; 57 Polygonum Persicaria v. biforme Fr. Varberg Halland; 58 Salicurnia herbacea L. var. Gellerö Halland; 59 Salix hippophaefolia Thuill. odlad; 60 S. rubra Huds. 61 Orchis militaris L. Lärbro GoUland; 62 Ani her icum Lilia go L. öslra Skåne; 63 Juncum botlnicus Wablenb. Var¬ berg Halland; 64 J. trifidus L. Oviksfjällcn JemlJand; 65 Lu¬ xui a hyperborea Br. Dovre Norge; 66 Zannichellia polycarpa Nolle Falkenberg Halland; 67 Polamogelon densus L. Bibe Julland Danmark; 68 Scirpus parvulus Röm. Slien Slesvig; 69 Carex lepidocarpa Tausch Öslra Småland; Norge; Danmark; 70 C, sparsifiora Fr. Klockrike Oslergöll.; 71 C. limosa L. Upsala; 72 C. capillaris L. Vinnerslad Oslergöll.; 73 C. am¬ pullacea Good. Lappland oeh Upsala; 74 C. prolixa Fr. Upsala ; 75 C. Iricoslala v. pralicola Fr. Upsala; 76 C. vulgaris v. / ' juncella Fr. Billingen Veslergöll.; 77 C. elytroides Fr. Upsala; % 78 C. cæspilosa v. retorta Fr. Upsala; 79 C, lurf osa Fr. Up¬ sala; 80 C. subspathacea Wormsk. norska och ryska Finmar¬ ken; 81 C. pcniculata L. Vinnerslad Oslergöll.; 82 C. axilla¬ ris * Bunninghausiana Fr. Köpenhamn; 83 C. elonguta L. Vinnerslad Oslergöll.; 84 C. stellu/ala Good. Upsala; 85 C. tenella Schk. Holmeslrand Norge och i ryska Lappland; 86 C, dioica L. Upsala; 87 Coleanthus subtilis Seid. Nilledalselv vid Skydsmo Norge; 88 Alopecurus pratensis v. nigrescens Fr. Upsala; 89 Alop . geniculatus L. Upsala och var. salina Fr. Gellerö Halland; 90 A. fulvus Sm. Värö Halland; 91 Ca- lamagrost is phragmit oides Hin Qvickjock Lul. Lappm. och Norge; 92 C. tanceolala Audi. s. diffusa Upsala; 93 C. lan- ceola/a Rolh. ? s. rigens Degeberg Veslergöll.; 94 C. Halleri- ana r. mutica Koch Kristiania; 95 C. Hartmanniana ¥r. Fors * \ Södermani.; 96 C. acut ifiora Schrad. Kristiania; 97 H ieroch/oa australis Bom. el Schull. Walamo Finland; 98 Asplenium Adi- anthum nigrum L. Rullaberg Skåne; 99 Scolopendrium Phyl- litis Rolh Lilla Carlsö vid Gotlland; 100 Bolrychium virgini- eum Sw. Tåssjöberg Ångermanland. — Hvarjemle äfven Kpilo- bium virgatum Fr. från Hvalinge i Halland lemnas såsom sup¬ plement lili 2:a fascikelu. 58 <• 2. Synopsis Hepaticarum. Conjunctis studiis scripserunt et edi curaverunt C.~M. Goltsche , J. B. G. Lindenberg et C. G. Nees ab Esenbeck. Hamburg , M eissner , 1844. /W. I />. JT/F c/ 1 — 144. 8.0 (1 Th!r). BlanJ de vextgrupper, livilka under de sednare decennier¬ na utgjort föremal för en särdeles upmärksamhet och såsom följd deraf blifvil icke blott med hänseende till arternas ulan äfven till släglenas antal myckel förökade, böra Hepaticae med allt skäl hänföras. De få Linneanska hithörande släglena hafva / ' blifvil uplösla i en mängd nybildade, hvilket isynnerhet är för¬ hållandet med Jungerrnannia och Marchantia ; genom nyare iorskningar hafva mångfaldiga nya arter uptätkls eller blifvil särskiijda från de äldre. Denna vextgrupp har också speciell bearbetats af flera bland nyare tidens utmärklaste Botanister, såsom Nees von Esenbeck, Hook er, Lindenberg, H ii fa¬ ner, Ta y lor, Mon tagne, Corda, m. fl., af hvilka några gjort den till föremål för egna vidlyftiga monografiska bearbet¬ ningar och planchverk, andra åter i lärda sällskapers handlin¬ gar eller i tidsskrifter nedlagt sina observationer. Det var så¬ ledes ett tidsenligt och af behofvet påkalladl företag att på ett ställe samla och till en lätt öfversigt ordna och framställa hvad som hitintills vidgjorls med afseende på den systematiska och deskriptiva delen af denna yexlfamiljs historia. En borgen för arbetets gedigenhet innebålles redan i ulgifvarues namn, hvilka \ ' gjort sig genom flera arbeten kända såsom de, hvilka i närva¬ rande tid ulan motsägelse mest sysslosatt sig med och bäst kän¬ na hithörande vexler. . Närvarande arbete, hvaraf allenast första häftet ännu ut¬ kommit, är dediceradl till Hooker, Lehmann och Mon- tagne, hvilka upmanal till och hufvudsakligen understödt det¬ samma. 1 föreialet, som är förfaltadl af Nees von Esen¬ beck, redogöres så väl för arbetets plan, som för den del der¬ af, som hufvudsakligen tillkommer hvardera af de trenne ulgif- varne. Förf. säger alt han länge ämnat utgifva en sådan synop¬ sis, som han äfven för delta ändamål haft till största delen ut¬ arbetad, men omständigheter hafva fördröjt publicerandet ända 59 tills de bådii andra ulgifvarne nu med honom förenat sig och % så fördelat arbetet, all Lindenberg ensam ombesörjt släglet Plagiochila , öfver hvilket han ulgifvil en särskild monografi; äfvensom han på sin lott lagil sublribus Trich o m an o ideæ hvar- öfver han och Gotlschc gemensamt utarbeta en monografi, som snart skall utgifvas; slutligen hafva Linden berg och Gollsche tillsammans åtagit sig sublribus Jubuleæ; det öf- riga har Nees von Esenbeck utarbelat. — Vidare redogöres i företalet för dem, som genom meddelande al exemplar bidra- % gil till arbetets fulisländigande, hvaribland från Skandinavien o upgifvas Hartman, Liebmann och Ångström, samt för de vexlsamlingar, som isynnerhet äro rika på hithörande vexter. Delta häfte innefattar af tribus: 1: Jungermannieæ och dess bemicyclum 1 : foliosæ (foliis distinctis caulem vestienti- \ ** bus) följande subtribus och genera: subtr. 1 Gymnomilrta ; gen. 1 Haplomilrtum med 1 art från Skottland och Tyskland; gen. 2 Gymnomilrium med 8 arter, hvaraf tre europeiska; gen. 3 Acrobolbus med en art från Irland; gen. 4 Sarcoscyphus med 1 arter, alla, utom en tvifvelaktig, europeiska; gen. 5 A/icula- % ria med 5 arter, hvaraf 2 hafva hemma i Europa. — Sublribus 2 Coe/ocaufes med endast gen. 6 Gottschea med IT arter, alla extraeuropeiska och tillhörande södra hemisferen. — Sublribus 3 Jungermannidece med gen. T Plagiochila med 100 arter, deriblaud allenast 4 förekomma i Europa; gen. 8 Scapa/ua med 21 arter, hvaraf 13 europeiska; gen. 9 Jutigermaunia med 131 arter, hvaribland 85 tillhöra Europa; hela delta slagte afhand- las ej i närvarande häfte, som afbryles med 131 arten (J.scla- cea). — Hvad sjelfva behandlingen beträffar äro vid släglena* lemnade så väl diagnos, som en kort habiluel karakteristik samt vanligen en redogörelse för arternas geografiska förhållander och vid de större äf\cu en öfversigl af underafdelningarne. Arterna äro försedda med diagnoser, som sjnas vara väl träffade och „ hålla en lycklig medelväg mellan de alltför långa, som mera närma sig bcskrifuingar, och de alltför korta, som lemna föga eller ingen ledning ; synonymer äro anförda ur de vigtigare ar¬ betena; former och varieteter, stundom i stort antal, uptagna ; 60 korla anmärkningar oj sällan bifogade, men egentliga beskrif- ningar allenast vid nyupställda arter; vid habilalionen äro un¬ der hvarje art uptagna de länder, hvarest don, såvidt FörtF. veta, förekommer; härvid har Skandinaviska geografien, såsom ofta händer hos utländska författare (ja någon gång till och med hos inländska), fått åtskilliga stötar; så l. ex. har Trondhjem på ett ställe blifvit hänfördt till Sverge; Eskilstuna förlagdt till Lappland, som vid ett tillfälle äfven erhållit sig lillräknad Herjedalen, hvilken deremot på ett annat ställe blifvit förlagd till Tellemarken i Norge!! — Vid Jungermannia saxicola an- föres p. 119, alt denna art första gången fanns med perianlhier 1835 af Thedenius i Gestrikland; delja bör rättas derhän, att Lindgren förut neml. redan 1833 fann den med frukt vid Kölfva gäslgifvaregård vid Upsaja, hvarom se Myrins Coro/l. Fl. Upsal. p. 111. — Thedenii och Sillens Jlusci Sueciee o exsiccati äro citerade vid de der lemnade arter; Ångströms dispositio muscorum synes ej för FörfT. varit känd. Hvad det yttre angår är arbetet ganska vackert; del ty¬ pografiska redigt och väl anordnadl. Förläggaren har låfvat, att de 2 återstående häftena oförtöfvadt skola följa; en hvar, som intresserar sig för de små, men utmärkt nätta hepaticæ , längtar efter afslutandel af denna synopsis, hvilken kommer att i högsta grad underlätta och utbreda kännedomen om denna vextgrupp. .3. Anleitung zum Studium der Botanik oder Gr undr iss dieser Wissenschaft . Nach dem Französisc/ieti von A/ph. de Candolle nen bearbeilel von Dr. Alexander v. B unse. o Zweile sc/ir vermehrle Aufuge. Mil 8 Kupferlufein. Leipz., Köh/er, 1844. XXI], 792 Sei/., 8 Tn/e/ti 8.-o (3£ Thaier). , - i % ' , afl Antalet af läroböcker och handledningar till Botanikens studium har under de sista åren i ovanlig grad tilltagit, och delta kan ej anses annorlunda än som ett godt tidens tecken, helst då det är män med utmärkta namn inom vetenskapen, hvilka utarbeta desamma. Närvarande arbete intager bland des- 61 sa läroböcker obestridligen ell vigtigl rum; icke någol af de hufvudsakligare momenter, som i en sådan lärobok böra Sfram- slällas, är förbigånget, och allestädes är afseende fäsladl på de nyaste forskningarne och iakttagelserna, så snart dessa äro till¬ räckligt konstaterade. , Arbetet sönderfaller i 7 hufvudafdelningar eller böcker : 1: Organografi (sid. 1 — 152) och äro Schleidens 'Grundzuge* här lagda till grund för framställningen af elementarorganerna. — 2: Fysiologi (s. 155—314). — 3: Metodologi (s. 317 — 634), hvari äfven uptages en framställning af naturliga systemet efter De Ca n dolles upslällning med utförliga karakterer på klas¬ ser, underklasser och alla de hufvudsakliga familjerna, vid h vil¬ ka äfven deras förvandlskap, geografiska utbredning och egen- 'Skaper i korthet äro uptagna, äfvonsom i de större familjerna dilhörande underordningar äro karakteriserade och alltid under hvardera några vigligare af dilhörande slägten namngifna. — 4: Vextgeografi (s. 637 — 684). — 5 : Om fossila vexler (s. 687 — 706). — 6: Medicinsk botanik (s. 709 — 714). — 7. Botanikens historia (s. 717 — 736). — Derefter följa förklaring öfvor plau- chcrna (s. 737 — 752), och register (s. 753 — 792). — Femte, sjette och sjunde afdelningarne upgifva allenast sjelfva hufvud- momenlerna ulan alt ingå i några egentliga specialiteter, hvil¬ ket ock, ehuru i vida mindre grad, är förhållandet med 4:e af- delningen. — Plancherna framställa: den första elementarorga¬ nerna; 2:a stjelkens byggnad; 3:e och 4:e blomdelarne; 5:e pol¬ len och embryo; 6:e frukten; 7;c embryo, frö och groning; \ 8;e afser kryptogamerna/ Ref. kan ej annat än rekommendera detta arbete såsom en förberedelse till ett djupare och allvarligare studium af botani¬ ken. — Papperet år vackert, trycket redigt och korrekt. 111. Hvarjehanda* 1. Herr C. F. Nyman, hvilken de första dagarne af 1844 afresle från Sverge till Sicilien i afsigt all, sa framl ell af ho¬ nom sökt reseunderslöd beviljades, dels undersöka vegetationen 62 på denna ö, dels ulslräcka sina forskningar till Grekland o. s. v., nödgades alt, sedan nämnda understöd ej kunde vinnas, öfver Neapel, Paris, Hamburg begifva sig tillbaka. Han är nu sysslo- salt med ordnandet af de utmärkt rikhaltiga samlingar han un¬ der nära ett års vistande på Sicilien gjort och 'ämnar han pub¬ licera de under resan gjorda iakttagelserna. 2. Andra delen af Prof. Wikströms Stockholmsflora är nu under tryckning, äfvensom ett af H:r N. J. Anderson up- rättadt fyrfaldigt register öfver de Botaniska årsberättelserna ifrån år 1820. 3. H:r Arrhenius utgifver en ny uplaga af sin termi¬ nologi öfver vextriket, som blir tillökad med vexlfysiologi. — Han ämnar äfven företaga cn utrikes resa. 4. H:r N. Lund, hvilken med ett af Kristiania Universi¬ tet lemnadt större stipendium längre tid vistats i Upsala för att under Prof. Fries studera Botanik, isynnerhet Mykologi, har återvändt till Kristiania, der han börjat låta trycka en ncon- s/teclns Htjmenomijcetum circa Hohniam nascentium »>. — Han har för afsigt att äfven oförtöfvadt ulgifva en utförlig Flora öfver Kristiania-trakten efter Fries’ naturliga metod och funde¬ rar också på all mot hösten anträda en utrikes resa. 5. Kontraktsprosten Teol. Doktor G. S t e n h a m m a r , hvil¬ ken förra året erhöll ett anslag af 600 r:dr b:ko för att före¬ taga en vetenskaplig resa till Gottland, men af riksdagen hin¬ drades härifrån, ämnar under insttmdande sommar i stället ut¬ föra detta besök. Väl har II:r Sten hammar under de sed- nare åren från botaniken till zoologien öfverflyltat sin kärlek, men det oaktadi kommer han alt äfven åt vextriket egna sin upmärksamhet; skada allenast att Gottland är så ofta berest och undersökt af Botanister på deras egen bekostnad, alt man eger föga hopp att derifrån kunna bringa någon skörd af det värde all den ens på långt när motsvarar hälften af det för en resa inom vårt egel iand ovanligt betydliga publika anslag, som blifvit Hrr Slen hammar beviljadt. 6. Prof. P. F. Wahlberg ämnar under sommarens lopp företaga en resa ål Lappland, och ehuru äfven han företrädes- f ' 63 vis egnar sina forskningar åt entomologien, lemnar han dock ingalunda Botaniken å sido. T. Del årliga anslag af 10,000 r:dr b:ko, som Hiks. Slän¬ der beviljat till vetenskapliga arbeten och resor, har nu blifvil för innevarande år fördeladt; en mindre del deraf var redan förut disponerad, och af återstoden har Bolaniken fått obetyd¬ lig andel. Baron G. W. v. Diiben har till understöd för sin resa (se föregående n:r) erhållit 800 r:dr b:ko, hvaraf hälften kan räknas botaniken till fördel och den andra hälften hänföras till zoologien, hvilken vetenskap, med inberäknande häraf, er¬ hållit på sin lott 2200 r:dr, Medicinen 2200, Filosofien 900, Orienlalspråken 650, Anliqvilelerna 400, hvarjemle ett under¬ stöd af 400 r:dr, allt b:ko, tilldelats Magr. Vidgren Ull företa¬ gande af en vetenskaplig resa, hvars föremåi är för Ulg. obe¬ kant. — Utg. hade ansökt, all för delta liksom för förra året erhålla ett anslag af 200 r:dr b:ko såsom understöd till ulgif- vande af närvarande tidsskrift; men ansökningen, ehuru af Kongl. Vetenskaps Akademien förordad, vann icke afseende; till följe hvaraf U|tg., ehuru påkostande det för honom är, nödgas i det ' hänseende ändra tidsskriftens plan, alt lilcralurbihangel uphör, och anmälan af utkommande arbeten inskränkas för alt kunna inflyta i sjelfva tidsskriften, hvaraf Utg. dock hoppas kunna un¬ der årets lopp lemna ett eller annat dubbelark. 8. Professor J. A. Schultes’ (Römers medarbetare i Sy¬ stema Vegetabilium) stora herbarium, beslående af J 9—20,000 • • arter, annonseras till salu; det finnes i Munchen. — Afvenledcs är det herbarium, som statsrådet Prof. Kielmeyer i Stutt¬ gart eflerlemnat och som består af ungefär 3000 till stor del eu¬ ropeiska arter, falt. — Fr. G. S. Luders i Hamburg erbjuder till salu åtskilliga af honom i Wisconsin och sydvestra delen af Missouri gjorda insamlingar af vexter i väl konserverade exem¬ plar; h varje centuria kostar 4 å 5 Thal. Pr. C. — I Schlech- t enda h Is och Mohls Botanische Zeilung finnas närmare un¬ derrättelser om alla dessa vexlsamlingar. 9. H:r Lilja har lillkännagifvil, all han från och med April ämnar under sommarmånaderna innevarande år fortsätta utgi f vande l af Tidning j ör Irädgärdssköfsel och allmän vexl- hullJir, som någon lid' varit afbrulen; ett n:r skall ulkomma Ijvarje månad och tidningen kostar för nämnde lid hos utgifva- ren 40 sk. h:ko. IV. Anmälan. Nedanstående samlingar af Sicilianska vexter , insamlade af undertecknad under förlidet års resa, äro till salu. Uti desam¬ ma äro äfven intagna några få arter från Malta och Neapel. i Vexlerna äro alla noggrannl bestämda och exemplaren vackra, och tager jag rnig i sammanhang härmed friheten nämna, att de H:rr Botanister, hvilka såsom aktieägare eller köpare erhållit del af mina samlingar, fördelaktigt yttrat sig äfven öfver dessas utseende. Förteckningen uptager endast farierogamer, men dess¬ utom kunna, för den som sådant önskar, tilläggas 20 moss-ar ler äfven från Sicilien. — Samlingarna äro följande: N:r 1, innehållande 625 arter, kostar 66 R:dr 32 sk. B:ko. N:r 2, \ ' ' 540 " * — 60 — — — — N:r 3, — 475 1 _ — 50 — — — — . ' N:r 4, — 3T5 • — 40 — — — — N:r 5, — 320 — y — 33 — - 16 — — N:r 6, — 21Q \ , — 30 — — — — N:r 4, — 154 r , — 20 — — — — N:r 8, — 110 , — 13 — 16 — — N:r 9, — 77 — , — 10 — — — N:r 10, — , 74 , — 10 — — — — Reqvisilioner torde benäget insändas till undertecknad un¬ der nedanstående adress, hvarvid motsvarande penningvärde bör medfölja. Jag besörjer då genast, efter upgifven adress, för¬ sändningen, hvilken bekostas af resp. reqvirenler sjelfva. Up- lysningsvis får jag nämna alt N:r 1 är såld. C. F. Nyman. (Adr. Stockholm, Ladugårdslands Skeppargata N:r 8). LUND, tryckt uti Lund bergska Boktryckeriet 1815. V BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 5. Maj. 1845. J. Original-Afhandling. Fytograjiska anmärkningar ; aj Ulgifvaren. (Se n:r 3.) T. Alsine rubella Wahlenb. Till denna arl hänförer K och i sin *Taschenbuch der Deulschen Flora* den förut af honom ' (Synopsis ed. 2 p. 124) under namnet Als. sedoides Fröi. up- tagnaart,dil Sagina decandra Reicbenb. Iconogr. 7. Cg. 875 fö¬ res såsom synonym. Väl har jag ej tillgång till specimina af denna art; men nämnda Cgur, h vartill man, med hänseende till Reichenbachs erkända noggranhet, väl hör kunna trygga sig, helst Koch icke mot den i sin helhet har något all anmärka, visar en så olika ha bifus från både lappländska exemplar at Als. rubella Wahl. (meddelade Af Læsladius) och Dovrensi- ska af Aren. hirla Fl. Dan. (af mig sjelf i mängd och i alla utvecklingsgrader samlade}, att den svårligen kan hänföras till någon af dessa former, ehuru den dermed torde vara nära *be- slägtad. Äfven afvika beskrifuingarne hös Reichenbach och Koch i flera delar från A. rubella. Als. rubella 1. hirta, va¬ rierar visserligen ofta i samma lufva med 3, 4, 5 slyli och * tillfölje deraf med 3, 4, 5 kapselväggar, så att härpå ej förlje- nar läggas någon vigt, äfvensom den af Wah lenberg i Fl. Lapp. t. 6 lemnade Cgur på kronbladen är deri oriktig, att des¬ sa ej äro mot basen så afsmalnande, som de föreställas, ulan af- rundade med en mycket kort klo, ett fel som Koch anmärker äfven mot Reichenbachs figur af Sag . decandra ; men kron¬ bladen hos den nordiska arten äro konstant kortare än foder¬ bladen, och h varken "calyce longiores* såsom Koch karakte¬ riserar dem hos A. sedoides i Synops. 1. c., ej heller *so lang oder ein wcnig langer als der Kelch* såsom karakteren i Taschenbuch « 66 1. c. blifvit modifierad. Vidare äro pedunculi hos den nordiska \ arten förlängda, vanligen många ganger längre än calyx, ofta ända till H tum med 2 — 3 lemligen långt ålskiljda bladpar, och ej ”calycem subæquanles brevissimi” såsom K o c h i Synopsis . yttrar och Reichenbach afbildar dem. Det är just de lätt med blad nästan ända till blomman betäckta grenarne, som gifva fi- guren hos Re ichenba c h ett så främmande utseende afvikan- de från Als. rubella 1. hirta , som har visserligen än kortare än längre men dock alltid tydliga blomskaft försedda med l — 3 bladpar; äfven äro de outslagna blommorna hos denna sednare af en mera aflång form än på Re i c h e n b Jfc h s figur, som vi¬ sar dem fullkomligt äggrunda. — Huruvida Arenaria quadri - valvis R. Rr. (Verm. Schr. 1 p. 382) bör hänföras till någondera af dessa 3rler eller den utgör ett eget species kan jag ej yttra mig -Öfver, enär jag deraf sett h varken exemplar eller figur} åtskilligt förekommer dock i beskrifningen, som åtminstone icke fullt instämmer med A. hirta. — Rörande denna sistnämnda får jag slutligen hänvisa till den eflei lefvande exemplar gjorda be- skrifning som jag lemnal i Fysiograf. Sällsk. tidsskrift 1 sid. 331. 8. Sagiila nivalis Fr. (Nov. Mani. 3. 31), Lindbl. (Spergula Saginoides (} S. nivalis Lindbl. Fys. Sull sk. Tidsskr. \ s . 328). Af denna kan man, liksom af de de fiesta fjellvexler, särskilja ? . •# 2 former: 4 * s a. congesta; densissime cæspitosa, abbreviata, erecta, foliis densis. (Hil hör Arenaria cæspitosa Vabl Fl. Dan. t. 2289). b. laxa : caulibus laxioribus elongatis procumbentibus, foliis magis distantibus. , Dessa båda former bero af lokalen; den förra fann jag vexande i , hård tält packad jord mellan stenar och de i sjelfva jordytan krypande slammarne af Salix polaris högt öfver björk¬ gränsen på Knudshö vid Kongsvold på Dovre (Sept. 1837); den sednare deremot i lös sandblandad jord långt nedom björkens gräns vid Nyslubäckens förening med Drivelfven på Dovre (Sept. 1839) blandad med Cerastium latifolium laxum , Sagina saxa¬ tilis laxa , Artemisia norvegica , Papaver nudicaule , m. fi. Så länge jag endast funnit den förra formen, tvekade jag hvart den horde hänföras* men sedan jag vid milt sednare besök på -Dovre (som tyvärr var så sent på året att arten äfven nu var i frukt) också ehuru sparsamt fann den andra formen, som i allt / det väsendlliga öfverensstämmer med den först upläckta, var ' jag förvissad om vextens arträtt. S. nivaiis laxa har 3 — 5 tum långa utbredda men ej rotslående stjelkar med glesare blad och <\i så tjocka men längre blomskaft (dock ej §å förlängda som på den motsvarande fruktbärande formen af S.~ saxatilis). Det som genast karakteriserar denna art från S. saxatilis «år dess mörkare färg, saftigare utseende och kortare mera rundade kaps- I ler. Den laxa formen återkallar omedelbart i tanken Sag. stri¬ da Fr. och jag vore frestad tro att Sag. strida frän fjällen rättligen hörer till närvarande art. 9. Polenlilla Tormentilla Siblh. Af denna art s.atnlade jag under förlidna årets höst vid Ronneby i Bleking några V exemplar, som vid första anblicken syntes ganska utmärkta. De voro ovanligt frodiga med alla småbladen omvändt-äggrunda, rotblaaens nästan rhomboidiska ; blommorna större än de vanli¬ gen förekomma. Bladen liknade nästan fullkomligt dem hos en form, som under eget artnamn (hvijkel jag dock nu glömt) är lemnad i Reichenbachs flora germanica exsiccata . Nu ifrå¬ gavarande form förtjenar dock ej anföras som varietet, emedan den ensamt har att tacka lokalen för sim tillkomst; den vexle nemligen på ett ställe der skogen var nedbränd och jorden så¬ ledes genom askan blifvit fetare; strax bredvid på magrare stäl¬ len förekom den vanliga formen med hvilken den genom mel¬ lanlänkar fullkomligt sammanflöt; och jag skulle ej här nämnt den förra, om ej dess åsyn i milt minne återkallat den nyss¬ nämnda i Fl. germ. exsicc. lemnade nyfabriserade arlen, som måste nedsjunka till en blott lokal-form. — Utom de hos Förff. upgifna skiljemärken mellan P. Tor/n. och P. procumbens Siblh. erbjuder fruktens beskatfenhel och blomfodret sådana, i det all detta efter kronbladens fällande hos den ena slutar sig omkring och sålunda liksom öfverläcker karpellerna, men hos den andra förblir öppet. 68 \ 10. Då Prof. Fries i Nov. Mant. 3 p. 109 hänförer Erige- ron Drobachense Miill. in TI. Dan. t. 8T4 såsom en form till E. elongatus Ledeb. kan jag ej häri dela hans åsigt, utan må¬ ste med Blytt (Fl. Christian, p. 29) anse den derifrån skiljd och närmare E . acris L., hvaraf den synes mig vara en varietet. I Valders i Norge, en trakt som särdeles kring Vang hyser en stor rikedom på former af slägtel Erigeron , samlade jag åtskil¬ liga specimina, som nästan till punkt och prtcka öfverensstämde med nämnde figur, men ej kunde förenas med E. elongatus , utan tvärtom medelst en series af mellanformer tydligen öfver- gick i E. acris , som här var särdeles ymnig och mångformig. Af Blytt har jag erhållit exemplar från Kristiania, hvilka han jemfört och funnit alldeles öfverensslämmande med den form som förekommer på det ställe, hvarifrån E. Drobachense leder sitt ursprung, nemligen Håaöen utanför Dröback; på dessa pas¬ sar fig. i Fl. Dan. fullkomligt,' men från E. elongatus , sådan i den beskrifves och af Ledebour afbildas, äro' de alldeles skilj- da. — I milt ex. af Herb. Norm. VIII saknas tyvärr den der lemnade v> E. Dröbachensis», så alt jag ej kan yttra mig om dess förhållande till de af mig anmärkta former. — E. Dröba- chensis har både enligt figuren och i verkligheten hårbräddade blad; sådana har visserligen äfven E. elongatus , men håren äro här glesare och omärkligare; den förra har stundom- fullt ut li¬ kaså laxa och breda blad, som den sedhare, men saknar alldeles del nitida utseende, som utmärker E. elongatus både i Lede- bours planchverk och sådan den förekommer på Dovre, och hvarigenom den genast ådrager sig upmärksamhelen. 11. Bland den mängd former af slagtet Hieracium , hvarpå trakten kring Kristiania är så rik,, förljenar den af Blytt i Fl. Christian, såsom H. rigidum y longe-dentatum uptagna en särskild upmärksamhet, såsom sannolikt utgörande en distinkt art. Den vexer på skuggiga ställer) vid en bäck nära Bokstad, der jag i sällskap med Bly ll insamlade den, ehuru ännu ej blom- * mande. Lindgren, för hvilken jag visade exemplar, förkla¬ rade att han observerat alldelGS densamma vid Sjlockholm, der den för några år sedan tilldrog sig hans upmärksamhet. — H. 69 rigidum Htn, som är allmän kring Kristiania, pä Kinnekulle i Yeslergölland o. s. v., har jag ej mod säkerhet anmärkt kring Ronneby i Bleking, “hvarest deremot H. vulgatum Fr. är all¬ män, äfvensom H. murorum L. och H. Schmidt ii Tausch, Koch ( H . diaphanum var. Fr. Mant. 2), hvilken sistnämnda vexer öfverallt i bergssprickorna. H. 'cymosum L. och var. fallax förekomma äfven i samma trakt, hvarest jag dock ej observerat någon fullt motsvarande var. echtoides , som jag deremot pä Öland sett särdeles utmärkt. 12. Pinguicula vulgaris L. Denna art varierar, särdeles i fjälltrakter, ej obetydligt. I Norska fjällen har jag anmärkt följande trenne afvikande former: a. micrantha: corolla duplo minore quam in forma vulga¬ ri, calcare recto angusto corolla parum breviori. / b. macrantha : cor. duplo 1. triplo majore quam in forma vulg., pulchre caerulea, fauce ampla inflata, calcare recliusculo conico-cy lindraceo, dimidiam corollam vix æquanle. c. hrevicalcarala : cor. ut in forma vulg. sed paululum / . ampliore, calcare brevissimo subincurvo. ' , Den första bland dessa former visade sig isynnerhet i syd- veslra Norge 1826; den andra var särdeles präktig i buskregio¬ nen på Norefjeld i Krydsherred ofvaniore Sorleberg, der jag, i sällskap med D:r Harim an, samlade den sisllidne sommar; den tredje formen såg jag 1826 på några ställen på Häck fjeld, t. ex. vid Vallendal. Denna sisla har snarlikhel med P. alpina , men utom sporren öfverstämmer den i alla delar med P.' vul¬ garis. Formen macfanlha är af alla den vackraste och närmar sig P. gratidiflora Lam., men såväl från beskrifningarne pa denna, som från fig. i Reichb. Iconogr. 1 tab. 83 fig. 1T4 afvi- ker den genom kortare sporre, något mindre blommor och sak¬ naden af de två hvita fläckar i svalget, som tilläggas P. gran - diflora; hos denna form var nedra läppen icke sällan 5-flikig. Till formen micrantha torde P. vulgaris /3 tenuior Wahl. Lapp. böra hänföras. — Af hufvudformcn af P. vulgaris , hvil- 70 ken i fjälltrakterna är den allmännasle, anmärkte jag 1839 på Fil lefjeld en form med floribus roseis. 13. Ajuga pyramida! is L. Denna arl torde enligt flera anledningar vara mångårig, såsom K och antager, och ej blott \ tvåårig, såsom Svenska och en del andra Författare anföra. — Från roten utgår antingen en enda uprält sljelk, eller ock flere sidosljelkar — jag har sett «ända till 7 från samma rot — , h vil¬ ka då äro vid basen upsligande. — Sljelken är ej sällan för¬ längd ; sålunda har :ag samlat exemplar, som varit öfver en fot långa; de nedra bladparen äro då längre, stundom 1 — H tum åtskiljda och det nedersta oftast ulan blommar. — En dylik för- i längd form är den som Fries -i Nov. ed. 2 p. 174 anmärker såsom var. a/pestris; den tillhör dock ej ensamt fjälltrakter; jag har samlat den ännu större kring Ronneby i Bleking. Hit hörer icke A. pyramid, alpeslris Gaud. Helv. 4. p. 11, M. K. Deutschl. Fl. 4. p. 219, enär denna form är mindre än den vanliga. — Då Fries 1. c. säger "verticilli singuli triflori", bör detta så förslås, att i hvarje bladveck äro omkring 3 blommor, således hela verlicillen 6-blommig; delta är dock minsta anta¬ let; ofta är den 10-12-blommig. — Blommorna variera helt och * bållet hvila, sådana jag anmärkt t. ex. i Kirvedalen i östra de¬ len af Tinds socken i Tellemarken. 14. Avena e/alior L. 1 sällskap med Ahnfell samlade jag i Sept. 1826 vid Hjelmeland i Ryefylke i vestra Norge af denna arl trenne former vexande tillhopa, neml. 1 : den vanliga, tvåblommig, ena blomman försedd med en nedom blomskalels midt fästad lång knäböjd utslående borst, den andra med en kort rak nära spetsen fästad borst nående föga öfver blomska¬ let; 2: tvåblommig med båda blommorna försedda med hvar sin lång knäböjd borst, som dock på den öfra var fästad något högre opp på blomskaiets rygg än på den undra blomman; bå¬ da borsten voro dock alldeles liklånga och lika bildade; 3: treblommig, de två yttre blommorna med hvar sin lång knäböjd borst, den mellersta deremol med en mycket kort och rak; denna form utgör således en förening af de båda förra. Hvar- Ti ken i mina egna eller i Ahnfells under vandringen gjorda anleckningar är anmärk l någol om könsförhållanderna hos dessa former; all döma af de lorra exemplaren lyckas icke alla blom¬ morna hos någondera formen vara hermafrodila. Den andra hland ofvan upräknadc former öfverensslämmer fullkomligt med den af Afzelius (Noviliæ Floræ Golllandicæ, Upsala 1844, p. T) lemnade beskrifning på forma typica , hvaresl äfven yttras ”parles femiueæ floris inferioris plus minus evolulæ*. — De spe- ciniina, som lemnals i miil exemplar af Heri). Norm. 9. n:r 88, hafva inga blommor med lika ulbildade borsi och höra lill deR förslå bland ofvan uptagna former; hvaremot den, som Lind¬ gren beskrifvil i Bol. Not. 1843 sid. 4, tillhörer den tredje formen. — Den af mig främst uplagna form synes vara den vanligast förekommande af denna arl; ly både i beskrifningar och afbildningar framslälles den öfra blomman såsom hafvände en kort rak borsi; jfr. Knuth Agrosl ogr. 1. 307, 2. 259; Dreyer Fl . Bavn . exe. p. 30; Reich . leon. Gram. t. 104; del är således orikligt all helt enkelt upgifva den såsom varan¬ de "ulan borst”; del är på denna form, som Afzelius hänsy f- tar, då han 1. c. y Urar: ”Non raro occurrit alia forma, arista floris superioris brevi roeliuseula, inter var. b. vulgarem Fr. et noslram (a typicam ) intermedia, quam cum Irae notabiliori commulalam nolimus." (Foris.) II. Utd rag ur Skandinaviska arbeten* 1. Väderlekens inflytande pä vext kulturen 1 844,' af E. Fries. (Ur »Svenska , , Trädgårdsföreningens årsskrift 1845. Stocklt. 1845?? Sid. 120 — 127 *). Värme och fuktighet, under ljusets lifvande herravälde, äro vextlifvels makligaste drifkrafler; båda i förening frambrin- *) Denna tipsats, som egentligen är ett föredrag, son*» Prof. bries höll vid Trädgårdsföreningens sammankomst d. 31 Juli 1844, synes Utg. vara af ett sådant intresse att den förtjenar här sin plats i sin helhet med uteslutande allenast af några få anmärkningar, som mera specielt afse hortikulturen. Utg. anm. 12 ga clcn högsfa vegetativa yppighet och ihångfald, hvaraf del tropiska Amerikas urskogar, med stam vid stam ända till kro- ✓ nan klädd af de herrligaste Loranlher, Orchidéer och Liljeväx¬ ter, i utbyte mot våra laf- och moss-beväxta, lemna den yppi-v gaste bild. Men uphäfves jemnviglen dem imellan, så förtvi¬ nar åler vegetationen; i Sahara, den stora öknen, se vi hvad värmen, under vår kulna höslhirnmel hvad fuktighelep ensamt förmå. Afven denna sommars utomordentliga nederbörd, visst icke jemförlig med tropikernas^ men vunnen på värmens bekost¬ nad, måste menligt inverka på den vegetativa produktionsförmå¬ gan; om än skott och blad nu syn'as ovanligt frodiga, så är denna yppighet menlig för deras egentliga utbildning. * Luftens fuktighet och den deraf beroende nederbörden in¬ verka företrädesvis på växternas vegetativa system, d. v. s. slam och bladbildning. Deraf luxuriera dessa företrädesvis regnfulla år, deraf denna öfvervägande rolskollsbildning i kustländer, der¬ af denna yppiga grönska i fjälldalar och under Englands kulna bimpel. Men om än denna ökade nederbörd, lik ett rus, synes stegfa den vegetativa kraften, verkar den för det följande mera skadligt för alla växlalsler, som äro barn af en klarare och torrare himmel. De nya skotten framdrifvas till en längd och saftighet, som hindrar dem hinna tillräcklig stadga före vinter- ' *> köldens inträde, af hvilken de derföre vanligen dödas eller sön¬ dersprängas. Detta blir - så myckel skadligare, som regnfulla somrar och höstar vanligen efterfölja kalla, snöfattiga vintrar, då, som bekant, snöbetäckningen skyddar de ömtåligare växter¬ na för kölden. Derjemte framdrifvas af den fuktiga väderle¬ ken en mängd vatlenskott, som afleda näringen från de ädlare delarna. Härtill kommer, alt på träden och de mångåriga växterna nästan endast blad- och blott få frukt-knoppar utbildas. Så är bekant, att Boken hos oss endast gifver ållon efter mycket var¬ ma somrar. Till och med på växternas qvaliteler verkar den fuktiga väderleken menligt, emedan den rika vattenhalten gör dem mera saft- och kraft-lösa (liksom foder från sidlända ängar alltid är krafllösare än på torra), synnerligen för medicinska 73 behof, efler den gamla regeln: Kraften bor på bergen och höj¬ derna, rikedomen och fullhelen i dalarna. Afven vissa ,växler, t. ex. Heracleum Sphondylium , som i torra år äro goda foder¬ växter, blifva i särdeles våla år skadliga, nästan giftiga, efler samma lag som Umbellaler, vuxna på våla ställen, blifva giftiga. Endast för växter med typiskt yppig slolonbildning eller från ett kulet insularkliniaf under kallare zon kan innevarande som¬ mar vara gynnande, liksom för växters fortplantning genom af- läggare och sticklingar. . Ljus och värme lillflöda växterna ur samma källa och bö¬ ra derföre betraktas gemensamt, fast ljuset mer inverkar på blommorna, värmen på frukten. Värmen kan konsten härma, men ej de tropiska högländernas klara ljus, hvarföre deras blom¬ mor hos oss aldrig erhålla den oförlikneliga färgprakt som i hemlandet; äfven fjällarnes Genlianer förlora sin azur i våra trädgårdar. — 1 samma mån vegetativa systemet genom omålt- lig fuktighet luxurierar, aftager, fruklifikation, blom- och frukt¬ bildning. Denna lag är så allmän, alt man redan af urverldens kolossala slambildning, med outbildade blommor och frukter (de ilesla äro ännu kryptogamer), kan sluta till en ojemförligt högre luftens fuktighet under denna oläljbara verldsålder. Annu i dag blomma växterna rikare och skönare torra, klara årgångar än kulna och regnfulla; det är en allom bekant erfarenhet, att de bästa fröu mogna i solen. Deraf ordspråken: *Soleri gör al¬ drig ofrötr, 'Solen ger smått, men stridt korn*. Fuktig luft är särdeles menlig för växternas befruktning, så alt frön både blif¬ va färre och sämre. En af sällskapets erfarnaste Ledamöter, Herr Roman, har meddelat mig den intressanta iakttagelsen, t alt alla dess försök alt hybridisera Pelargonier delta år miss¬ lyckats för den fuktiga väderleken. 'Derlill kommer, att frön, insamlade våta somrar, ojemförligt svårare förvaras; i starkare värme förtorka de och fröhvilan blir hornarlad; utan artificiel torkning mögla de lälleligen. Så vidt jag erfarit, lida de frön, som sakna fröhvita, såsom Lcguminosers, Synanlherers o. s. v. minst. 14 Het synes egentligen vara Mälar-dalen, som varit medel¬ punkten för detta års öfverflödiga nederbörd. Så väl i våra sydligaste som norra provinser, äfven vesterleds, har man min- dre lidit deraf. Denna nederbörds olika fördelning, som icke är något ovanligt eller tillfälligt, ulan beroende af allmänna meteorologiska lagar, är grunden til! den olika vegetativa pro- » duklionsförmåga vi finna, uti östra och vestra Sverge, imellan » 7 N v Skåne och Upland. Del är mindre hela årets medeltemperatur, än sommarmånadernas, som bestämmer denna, och den sednare är nästan lika för Upsala och Lund. Der före trifvas ock nästan samma örter under fri himmel i Skåne och Upland; men på träd och buskar märker man en högst betydlig skilnad, emedan dessa xmera lida af vinterkölden, som i Upsala är . belydligen högre. Men Skåne har ock blidare vintrar än Berlin, och norra Tyskland har knappt någon ort nordligare än Wien, der man ej tillfälligtvis observerat högre köldgrad än i Lund. Upsala åler har en vinterköld något lägre än Nordkap; Nordkaps vin¬ ter är dubbelt blidare än Petersburgs; huru mycket herrligare är likväl ej Petersburgs och Upsalas vegetation för den högre sommarvärman? Orternas utbredning och acclimalisering sker företrädesvis efter orternas isotherer (lika sommarvarma), ty frön skadas icke af köld, trädens åter företrädesvis efter isochi- merna (lika vinterköld). Endast folkslagen synas utbreda sig efter isolhermerna (medeltemperaturen); man jemföre Arabernas vandringar, våra stamfaders (hvilken efter traditionen samman¬ faller med den östligt till Svarta hafvels norra kust sjunkande isolhermen för södra Sverge!), och alla Lill Amerika utvandrande kolonister bosätta sig väl der sydligare, men af dunkel instinkt under sin hembygds isotherm. Grunden för nederbördens olika fördelning inom Sverge synes mig- böra sökas i de trenne olika hafsbassiner, 'af h vilka Sverge omgifves: Kattegat, Östersjön och Bottniska viken. Jag bar annorstädes utförligare sökt framställa huru låglandet der¬ efter fördelas i tvenne större vexlgeografiska regioner, huru Wetlern antyder granslinien mellan Östersjöns och Vesterhaf- vels regngebit. De olika årgångar herrskande vindar bestämma 75 nederbörden; del är inom bvarje af dessa regioner hafsvinden, som vanligen medför nederbörd och fuklig luft, således i öslra Sverge öslliga, i veslra Sverge, likasom öfvcr hela Danmark, sydveslliga vindar. Skåne ligger äfven under del sydvcslliga regngebilel; uslanvinden är der så sällsynt, alt den -i medel¬ tal blåser Llotl 9 dagar om året, då de véstliga blåsa 180 da¬ gar. Nu ligger Mälardalen på gränsen mellan Östersjöns ocb Bottenhafvcts regngebil; della ,år synes bådas förråd öfver den¬ samma bliTyi t utgjutet, hvarföre vi, mera än andra, innevarande år blifvil vattnade. 7 __ 7 I • f Hvad som tillika gör, att den ökade nederbörden och de v \ deraf följande öfversvämningar verka mera förstörande i Svea¬ land än Göta rike, äfvensom detsamma eger det mest afgöran- de inflytande på deras vegetativa produktionsförmåga, är båda dessa landets hufvuddclars olika bildning. Göta rike liknar en omhvälfd skål* Småländska höglandet är dess botten, derifrån utgå strömmar strål vis i alla riktningar. , All fetma och frodig- € hel afsköljes och nedflyler från höglandet och afsälter sig på periferien. Endast der träffa vi yngre bildningar och upslam- • • ** madt, bördigt land, såsom Skåne, Blekinge (Oland), Ostgöta och Vestgöla slättland. Men liksom Göta rike sänker sig i periferien, höjer sig Svea rike emot densamma, och alt skogs- åsarne, som åtskilja båda, tillhöra Svea och ej Göta rikes bild¬ ning, bevittnas såväl af deras oryklognosliska bildning, som af * deras vegetation, t. ex. saknaden af Scirpus cæspii osus m. fl., som tillhöra alla skogsmossor i Göta rik e. Svea rike liknar således en konkav skål, Mälardalen är dess botten ocb från de uphöjda kanterna ncdslrömmar dil all fuktigheten, hvarföre' har finnas i midlen öfvergångsbildoingar och del bördigaste upslam- made landet. Häraf lider Mälardalen mer af öl vcrsvämningar än någon annan del af riket. t Genom dessa öfversvämningar underhålles visserligen lan¬ dets fruktbarhet, om än de för året verka förstörande. Vi haf- va i det föregående redan anfört exempel på den inverkan ett föregående års väderlek har på del efterföljande, flera voro alt tillägga, men liden tillåter endast anföra ett i fysiologiskt hän¬ seende synnerligen anmärkningsvärd!. Del är numera ett af* gjordt factum, alt växter med skilda kön kunna under tillfälli¬ ga förhållanden ombyta delsamma. Det var af ell sådant för¬ hållande som Sch el ver framställde sin teori emot hela be- fruktningsleorien bland växterna, emedan en honväxt i ett orangeri, der ej hanplanlan fanns, gaf groende frän. Nu veta vi, alt hanblommor tillfälligtvis utbildats jemle honblommorna. Del är vidare kändl, att af vissa växter, såsom Slratiotes , Sa¬ gittaria m. fl., i Norden endast finnas honplantor, i mellersta Europa både han- ocfi hon-plantor, i sydliga åter endast hanplan¬ tor. I de länder, der eltdera könet blott finnes, förökas de en¬ dast genom rotskott; blott i medelregionen fortplantas de tillika genom frön. Vi se således, att växternas hankön utbildas af den högre, honkön af den lägre temperaturen. Hos Pilsläglet har man ofta tillfälle se, huru, efter varma somrar, honträdet följande året frambringar äfven hanblommor, efter våla och kalla somrar åter hanlrädel honblommor. Endast derigenom kan förklaras, alt i Skåne af alla odlade Pilarter, som härstam¬ ma från Södern, finnas endast honbuskar; af alla, som härstam¬ ma från Norden, endast hanbuskar* Ett högst märkvärdigt exem¬ pel hafva vi i Upsala. Af Sa/i& Croiceana har hittills endast hanbusken varit känd; den har i flera decennier varit odlad i Lund, ulan alt visa några honblommor. Flyttad för nagra ar sedan hit till Upsala i större parti, hafva der flera grenar öf- vergått till honbärande. Delta är ell motsatt factum till det bekanta öm Salicis babijlonicæ , af hvilken norr om Italien en¬ dast honträd förekomma, öfvergående 182T i Carlsruhe till han- qvistar. Herr Kammarherren Baron G yllens tjerna, som först anmärkte nämnde förhållande med *S. Crotceana , har ob¬ serverat samma öfvergång på Populus candicans , samt medde¬ lat ax af tvåradigt korn, som under delta års våta och kalla väderlek blifvit sexradigl, derigenom alt de sterila sidohanblom- morna äfven erhöllo pistiller.. ' 5 77 , 2. Vegetat ions-f örhät/ander i Norge. (Ur n Norges Stati¬ stik, bearbeidet af A. Schtveigaard. Kristiania 1830.» Sid. 20—27 * *). Kornets höjdgräns på olika ställen: Vid Bardalen mellan Sætersdal och Moe i Tellemarken odlas korn ungefär vid ’ fure- gränsen; likaledes mellan Totak och Mos-stranden i Tellemar¬ ken; vid Mösevandet, som ligger 2763 fot öfver hafvel, odlas ännu korn och potales. Skogstad, beläget i Valders vid folen af Fillefield 1795 f. ö. h., är på denna sida nämnda fjällsträcka den öfversla korngården, ehuru- delta sädesslag äfven odlas på några högre opp mot fjället, ungefär 2157 f. ö. h., belägna torpställen. Korn och potatis odJas på Heslekind på Thonsåsen i Valders omkr. 2000 f. ö. h. På gården Beito i Valders är kornodling, ehuru mycket osäker, ungefär vid furens öfra gräns; h varje år måste man dock här köpa sädeskorn. Bækken, 2268 franska f. ö. hi, är i Fodvang i Gudbrandsdalen den öfversla o kornodlande gård. Asen, elt torp i Quickne i Gudbrandsdalen, 2566 f. ö. h. frambringar moget korn i goda somrar. l)e nedra Skabo-gårdarne i samma socken 2401 f. ö. h. äro goda korn¬ gårdar; vid Lia, som är öfversla gården i samma trakt 2758 f. ö. h. med små björkar och några strödda sjukliga furer,' od¬ las något korn, som under varma somrar mognar. Likaledes har man på torpet Ultonga i Sæl i Vaage i Gudbrandsdal 2502 fr. f. ö. h. försökt odla delta sädesslag, som i goda somrar mog¬ nar. Tofte, Bergsgårdarne, Lie m. £L gårdar vid södra foten af Dovrefield, omkr. 1800 — 2000 f. ö. h., äro goda korngårdar; äfvenså i allmänhet Bise vid norra foten af Dovre 1741 fr. f. ö. h.' (på gården Amusdal, belägen v. om Drivdalen i en liten sidodal och betydligt högre än Rise, mognar kornet, men detta * _ — ■■ i ■ »i, . - / *) Denna öfversigt, hvilken här meddelas i ett så mycket som möj¬ ligt sammanträngd t utdrag, grundar sig, enligt Författarens lill- kännagifvande, hufvudsakligen på upgifter, som Prof. B lytt lem- nat. — Utg. förbigår har dc meddelade upgifterna rörande Gra¬ nens, Furens och Björkens vextgränser öfver hafvet, enär dessa fullständigare förekomma i ”llornemanns Dansk ekonomisk Plante¬ lære” 2:a del. sid. 331 följ. Utg. anm. T8 måsle til Iskrifvas slä ilels belägenhet öppen för sydvinden och i skydd för de nordliga och vestliga kalla vindarne). Ty holt är det öfVersla kornodlande torpet under gården Fossen i Störda- len 1080 fr. fot ö. h. Höa 1038 fr. f. ö. b. är öfversta korn¬ gården i Augedalen i Sparboen, och Kjærlia 135 f. ö. h. i Snaa- sen (båda i Inderoens fogderi norr om Trondhjem). — Kring Allenfjord (10° n. lat.) har korn odlats vid pass 130 år, i det¬ ta hänseende den nordligaste punkt påy jorden. I Senjen (omkr. 69°) odlas allmännare köksvexler och un¬ der varma somrar hinna här äfven morötter, palslernackor m. fl. till någorlunda fullkomlighet; kålen knyter i goda år fasta hufvuden; försök alt odla lin ha lyckats; inga andra frukt- eller här-buskar än röda och svarta vinbär (Rib. rubrum et nigrum) forlkomma i trädgårdarne ; röda vinbär, hallon och * smultron vexa vilda; kornodlingen har fattat fast fot och man har börjat något med råg, men hafren mognar ej. — 1 Lofotens sydligare belägna fogden är klimatet, till följe af de kalla och fuktiga hafsvindarne, ofördelaktigare för vextriket än i Senjen. — 1 Salten (61°) är odling af hampa försökt; asp, rönn, hägg, hvilal ( Alnus incana) och sälg förekomma här blandade med björk; rågen är någorlunda allmän, hafre odlas nästan alldeles icke. — 1 Helgeland (mellan 65 — 6T°) visar sig klimatet myc¬ ket bättre, särdeles i det inre af fjordarne; humlens odling bör¬ jar här; gran vexer frodig i Vefsen och Hanen vid 66°; hassel och alm visa sig i skogarne. — 1 Nummedalens fogderi, beläget till allraslörsta delen söder om 65°, är hafren det allmännaste sädesslaget; några pastoraler hafva korn till afsalu; i Overhal- den är linodlingen mera utbredd än i någon annan del af Trond- hjems slift ^ äfven humlen odlas här allmänt; körsebär mogna knappast nordligare än Tid Bedstad vid det innersta af Trond- hjemsfjorden (vid 64° i Inderoens Fogderi); ännu ses ingen ek. — I Stör- och Vær-dalens fogderi, som går långt nedom 61°, har man försökt alt så hvele; ärter inträda bland sädesslagen; man har här i Lexvig,, på Frosten och Tullerö de första körs- bärsplanteringar af någon betydenhet; äpjelrädet deremot vill ännu icke lyckas; i närmsla omgifningen af Trondhjem updrif- ves det som espalier, men gifver sällan fullkomlig frukt; ströd¬ da ek- och ask-träd förekomma, men utan tvifvel planterade; i vildt tillstånd gro dessa trädslag först något nordligare än Molde vid 63°. — 1 Nordfjord (62°) har eken ett säkert hem ; lind förekommer i skogarna och äpplcpkrnleringar anläggas af bönderna. De under samma latitud belägna delar af Gudbrands- och Ösler-dalarne ligga alltför högt för att vara i åtnjutande af lika fördelar; i Lessjö pastorat i Gudbi andsdal (omkr. 62°) 1200 — 2000’ ö. h. är kornskörden osäker, rågen mognar sällan^ potatis vilja ej trifvas, granen har uphört att vexa. 1 Tolgens • • pastorat i Oslerdalen ungefär under samma bredd öfver 1500’ ö. h. finnas väf spridda dvärgartade granar, men kornet höstas ' t grönt och den söndermalila halmen biandas till brödloda bland mjöl af köpt säd. — Vid de inre stränderna af Sognefjorden (mellan 61° och 61° 30’) frodas körsebärslrädet i mängd (ja förekommer till och med för vildad t), förträffliga äpleträdgårdar finnas, plommon och päron trifvas, alm och lind visa sig i stör¬ re mängd. I Ringebo och Froen i; Gudbrandsdalen ungefär vid samma bredd hafva körsebären svårt alt mogna och äpleträdel gifver icke någon frukt. 1 Aamot och Elverum i Østerdalen, något sydligare än Sognefjorden, trifvas icke en gång körsebär, ulan allenast vinbär och krusbär. — I de inre pastoraterna vid Hardangerfjorden särdeles vid Söeljorden nedanför Folgefonden (något norr om 60°) finnas de bästa fruktträdgårdar i Norge, dock ej till större höjd än 600’ ö. b.; här liksom på Söndmör förekomma vilda eller förvildade äplelräd, som lemna frukt . tjenlig till menniskprnas behof. Eken gifver stora stammar, men är nästan uthuggen; asken har här funnit sill rätta hem; valnötträd äro planterade och trifvas i Rosendals baroni (60°) ehuru fruklen ej mognar; granen dercmol Irifves här likaså lilet som i allmänhet i Rergens stift. — De motsvarande delar- no af Agershus stift anda ned lill Kristiania/ ehuru blott obe¬ tydligt höjda öfver hafvels nivå, kunna dock i fråga om klima¬ tet icke mäta sig^ med' trakterna kring de inre fjordarne i Ber¬ gens stift. Eken vexer icke längre än till Näs på Hedemarken och asken till Ringsager äfven på Hedemarken; här vid slrän- 80 N i derna af den stora Mjösen lyckas frukl trädsodling bättre än i det sydligare Romerige. — - De delar af vestkusten, som söder om Hardanger sträcka sig till Lindesnas, hafva deremot icke för vextlighelcn så gynnande klimat, som motsvarande delar af ku¬ sten öster om Lindesnäs, emedan de förra sakna skydd mot det öppna hafvels inflytande; visserligen är sädesskörden säker och missvextår äro ingenstädes mindre kända än på Jedderen; men trädvegetationen slår långt tillbaka, ja man lider till och med brist på den för husbehof nödiga skogen, som dock genom träd- i • « planteringar säkerligen skulle kunna afhjelpas. Ostkusten åler har mera lä för hafsluften, hvadan här ock förekommer en ve¬ getation, som man atonars först skulle anträffa några grader syd¬ ligare. — I Botne socken något söder,, om Holmestrand, under 59° 30’, tinnes norrut den första bok på östsidan och hela sko¬ gar af detta trädslag förekomma i de sydliga pasloraterna af Jarls- bergs amt i Laurvigs fögderi; på vestra sidan vexer boken vild nästan en grad längre i norr, 4 mil norr om Bergen, men annorstädes på vestkusten finnes den ej. Mellan Holmestrand och Kristian¬ sand har Norge också sina egentliga ekeskogar; Valnölträdel odlas icke sällsynt i denna trakt; persikor och aprikoser mogna, med något skydd, under fri himmel. I Mandal, något öster om Lin¬ desnäs, har man till och med i goda somrar fått mogna Mandlar. * * % j I de från hafvet mera aflägsnade trånga fjälldalarna under- - slödjes den koria sommarens verksamhet på sädesslagens och fruktens mognad af den snart sagdt tropiska hetta, som under den varmaste sommartiden här ulvepklar sig genom solslrålarnes återstudsning mot de branta fjäll väggarne ; dessa dalar kunna af denna orsak på visst sätt betraktas som naturliga drifhus. I de nordligaste trakterna herrskar under högsommaren en be¬ ständig eller nästan beständig dag, hvarigenom vegetationen på¬ skyndas. — Härigenom blir del förklarligt, all kornet, som på Jedderen i allmänhet ligger i jorden 16 till 18 veckor, i de trånga fjälldalarne Moe, Laurdal och Tind i öfra Tellemarken lärer vara höstadt moget på åkern 9 veckor efter såendet, och i Valle pastorat öfverst i Sætersdalen under varma somrar kom¬ mer till fullkomlig mognad i 10 — 12 veckor. Längre lid for- I dras 1 81 dras ej heller i Senjen under 69°, hvarest solen under 3 må¬ nader knapl är under horisonten. 1 Leirdal i Indre Sogn (något n. om 61°) inhöstas säden stundom midt i Juli. — Kring Sör- fiord i Hardanger sås kornet omkring d. 12 Maj, hlornmar 24 Juni, är moget samt höstas 1 Aug., stundom i sednare hälften af Juli (se Grisebach iiber den Veget at iotischaract er vott Hardan¬ ger: uti Erichsons Archiv f iir JSaturgeschichle 10:r B:d 1844). ~ v 'tiJJ III* Litcratur* 1. De Candolle , Prodromus systematis naturalis regni ve - , gelabitis ; editore et pro parte auctore Alphonso De Candolle . Pars 8 et 9. Paris , Forlin , Masson et C:pi. 1844 — 45.- 681, 573 pag. 8.*o h. (Hvarje del kostar 16 francs). Det är i hög gfad fägnande, alt delta vigliga och klassiska arbete, efter det afbrolt som var en nödvändig följd af den äl¬ dre De Candolles död, nu åter rastlöst fortsattes under sam¬ ma form ocb, om möjligt, erhåller ökadt värde derigenom alt den yngre De Candolle med sig associerat nutidens ulmärk- tasle Botanister, hvilka bearbeta särskilda familjer, så att arbe- , V let kan anses utgöras af en samling synoptiska monografier. I Den äldre De Candolle hade efterlemnal flera familjer full¬ ständigt utarbetade, hvilka i dessa delar äro uptagna, med de genom sednare upläckler nödvändiga tillägg af sonen, hvilka äro. särskildi och under dennes namnchifler anförda, liksom i allmänhet vid hvarje familj är anmärkt hvem som utarbetat den deröfver intagna framställning. Rummet tillåter icke att här särskildi anföra, hvad som i dessa delar innehål les af specielt intresse för Skandinaviens Flora, och det är äfven öfverflödigt, enär svårligen någon, som med allvar vill egna sig åt botani¬ ken, kan undvara delta arbete. Ref. vill således inskränka sig till upräknande af de familjer, som i dessa båda delar afhand- , las, dervid upgifvande den, som bearbetat hvarje bland dem. n Altonde delen, som är dedicerad lill "memoriæ suavissimae Parentis optimi’, börjar framställningen af Coroltijtoræ och up- tager af dem följande familjer: Lentibularieæ af Alphons De Candolle, Primu/acece af Du by, Myrsineaceæ , Aegi- s - ' ' 2 82 ceraceæ , Theophrasl aceas , Sapolaceæ, Ebenaceæ , Styracaceæ alla af Alph. De Ca ndo Ile, Oleacees och Jasmineæ af A u g. Pyr. De Gan Jolle, Apocynacece af Alph. De Candolle, Asclepiadeae af Decaisne. — Nionde bandet innefallar Loga- niaceas af Au g. Pyr. De Candolle, Geni ianaceæ af Gri¬ se b a c h , Bignoniaceæ , Sesameæ , Cyrlandrucece af A u g. Pyr. De Candolle, Hydroplujllacece af Alp. De Candolle, Po- lemoniaceæ af Bentham, Convolvulaceæ af C h o i s y , Ery- cibece och Borragineæ af Au g. Pyr. De Candolle; af den¬ na sisla familj framställas i närvarande del allenast Iribus Cor - dieæ , Rhretieæ oeh' Heliolropeæ. — 1 slutet af hvarje del in¬ nehållas rättelser och tillägg tillkomna under tryckningen, äf~ vensom register öfver familjer och släglen. Förlagshandeln har gifvil tillkänna dels alt hvarje band v ifrån och med det åttonde kommer atl, kosta 16 francs, dels ock all tionde delen är under tryckning. 2. Icones Floræ Germanicæ. Auct. Lud. Reichenbach. Lips. Hof meisler. 1844 — 45. Cent. VII I)ec. 3 — 8. Tab. I—L1X. pag. 1 — 34. 4/o. Afven delta för europeiska vexternas kännedom vigliga arbete forlsältes oafbrulet och synes alltjemnl vinna i intresse och utförlighet. De dekader Ref. nu anmäler utmärka sig fram- före de föregående derigenom alt texten för hvarje slägle och art meddelar diagnos, synonymer, vexlslälle och uplysande an- % märkningar, hvarvid älven de hufvudsakligare varielelerna och afvikande formerna anföras. Dessa äro också ofla jemle huf- s vudformen afbildade på plancherna, som äfven lemna analys af frukten och fruklifikalionsdelarne ; allt framsläldt på det rediga och noggranna sätt, som alllid utmärker de af denne Förfatlare ulgifna planchverk. Nu ifrågavarande dekader innehålla af ordningen 'i?//izoco- leophyla första serien Limnobice med familjerna Isoeleæ med det enda släglet och arten Isoetes lacuslris L. ; Zosleracece : sl. Zostera med arterna: Z. minor Nolle: fol. linearibus uni- nervibus, pedunculis filiformibus spadice paucifloro sublongiori- 83 bus, nucularum oblongarum in apicem attenuatarum retinaculis alternis; Z. august (folia FI. Dan. fol. linearibus uninervibus, pedunculis superne incrassatis spadices multifloros subæqvanti- bus, ligulis vaginanlibus bifidis; Z. marina L. fol. linearibus plurinervibus, pedunculis spadice brevioribus. SI. Posidonia med arten P. Caufini Konig (Caulinia oceanica DG.). — Fam. Aroideæ med si. Biarurn Scholt och en art B. lenuifolium Scholt (Arum L.) ; si. Arisarum Tourn. med arten A. vulgare Targ. Tozz.; si. Arum L. med 4 arter, hvaribland A. macula¬ tum L. ; si. Dracunculus Tourn. med arten Dr . pofyphyllus (Arum drac. L.); si. Calla L. med arten C . palustris L. — Andra serien Helobiæ med fam. Potamogetoneæ , som sönder¬ faller i A. Lemneæ med slagtet Lemna L., hvaraf framställas 6 arter — och B: Polameæ med si. Zannichellia , hvaraf 5 arter uplagas, utan att Förf. synes positivt vilja påstå dem vara specifikt skiljda; si. Buppia L. med 2 arter; samt slagtet Po- lamogelon L. med 30 arter. Vid valtenvexlerna i allmänhet och vid Potamogetones isynnerhet är Nolles erfarenhet åbe- i ropad och hans yllrander ofta citerade. De flesta arterna, sär¬ deles af slägtet Potamogeton , äro beledsagade af kritiska an¬ märkningar, som äro af intresse såväl för bestämmande af syno¬ nymien som för utredande af arternas och formernas inbördes förhållande; på plancherna äro merändels flera former af en och samma art afbildade, äfvensom frukterna och deras analys särskild L framställda. De här afhandlade och afbildade arterna äro: P. marinus All. (Förf. anser visserligen Linnés art böra hitföras, men i anseendcv till auktorernas olika åsigter härom, anser han rättare alt citera A llione såsom säkraste auklor för namnet); P. pectinatus L. med de trenne ' af Wall ro th an¬ tagna varielelerna ; P. zosleraceus Fr.; P. jrichoides Gham. med var. tuberculosus ; P. condylocarpus Tausch (slår mycket nära näst föregående) ; P. Bercfitoldi Fieb. med flera former, hvaribland fl. acuminatus , dit P. pusillus Fl. Dan. t. 1451 och P . pusillus cc major M. K. Deulschl. Fl. 1 p. 857 hänföras; ar¬ ten slår mycket nära P. pusi/lus och kan blott med svårighet derifrån särskiljas; P. pusillus L.; P. tenuissimus (P. pusillus 84 tenuissimus M. K. I. c. p. 857, P. gracilis Fr. Nov.) ; P. ru¬ tilus Wolfg. (Wilna, Holstein, Mecklenburg); P. compressus L., Sm. Engl. Bol. t. 418, FI. Dan. 203 (*P. pusillus a major Fr. Nov . 48 planla nostra esse dicitur, sed specimen in Herb. FI. Scand. norm. V. n:r 81 certe, quod ego accepi, idem est ac n:r 80 nempe P. obtusifolius , quod nervuli coslæ aggregati nu¬ merosi testantur. Quod Chamisso, Fri.es, Koch, Hooker hanc , speciem pro P. pus. majore sumunt, minus videtur natura confirmari, cum ejus cliaraclercs tam distincti sint, quam ha- Jbilus diversus*). P. obtusifolius M. K. med två former (*P. gramineum L. Lapp. p. 44 et ‘ed. Smith. p. 46 certo cerliu3 huc referendum est*; men härom jemför Fr. Nov. p. 37); P. acui if ‘olitis Link; P. zosleræf ollus Schum. (P. compressus Pr. Nov. p. 44) ; P. densus L. med 2 former ; P. crispus L. med 3 former; P. perfof intus L. äfven med 3 former; P. lanceo - lalus Sm. (P. salicifolius YVolfg.) P~ rufescens Schrad. med 2 varieteter; P. prcelongus Wulf.; P. nitens Weber; P. deci¬ piens Nolte ("foliis omnibus submersis membranaceis, basi lata sessilibus, ovali-oblongis,, margine planis integerrimisque, breve acuminalo-rolundatis; pedunculis æqualibus spica cylindrica den- siflora longioribus, sepalis spalhulalis obtuse triangulari-rotunda- tis. — E characteribus P. praelongo affinis, habitu cum P. lu¬ cente comparandus. — Fructus ignoti*). P. lucens L. med 4 former. P. Zizii M. K. (P. lucens fi heterophyllus Fr. Nov. p. 34); Förf. är böjd för alt anse den som var. af P. lucens ; 2 former uplagas. P. longfolius Gay (P. macrophyllus Wolfg.) v v star nära P. lucens acuminatus. P. hel er o pfi yl lus Schreb. (P. gramineus Fr. Nov. p. 36) med 2 varieteter och flera for¬ mer. P. polygon if olins Pourrel (P. oblongus Viv., P. plantago Bast., P. coloratus Hornem., P. parnassifolius Schrad., P. lan- \ ceolalus Duval/, P. Horuemanni IV. Meyer ); vid denna an- märkes: *In Fl. Scand. herb. normali IX. 73, loco P. nigrescen¬ tis Fr. in indice indicati, specimina dantur inscripta *P. colora¬ tus Horn. var. forte,* pr. Harplinge in Hallandia lecta, quibus additur *specimina Drej er i salis recedunt*. Eliam ejusdem collectionis specimina V. 74 »P. oblongus » et 75 »P. Horne- 85 manni valde recedunl et illa IX. 73 propter pedunculos incras¬ satos P. het erophyllo accedere videnlur quod etiam folia con¬ firmant*. P. piant agineus Ducroz och var.? pachyslachyus subspaihaceus. P. spatulalus Schrad. — P. fluitans Roth med var. /3. stagnat ilis Koch. — P.natans L. hvaraf h enne for¬ mer anföras. — Härefter följer familjen Alismaceæ med släg- tena Trigfochin L. med 4 arter (2 från södra Europa), Sagit¬ taria L. en art, Al is ma L. 4 arter med sina former, och Buto - * mus L. med en art. — Familjen HydrocharJdeæ , hvarvid fram¬ ställas anmärkningar mot dem, som härifrän vilja afskilja Nym - phæaceæ. Följande slägten uplagas i^ Udora Nult. med arten U. pomeranica Rchb.; (för jemnförelses skull äro äfven U. ver - ticillata Nult., U . lithuanica Bess. och U. (Elodea) grana - tensis H. B. afbildade). Vallisneria L. med en art; Stratio - tes L. och Hydrocharis L. likaledes med hvar sin art. Nuphar Siblh. med 4 arter, neml. N. Iuleum Sm., A. sericeum Lang, N. pumilum Sm., N . Spenherianum Gaud.; samt Nymphæa L. med de fyra arterna N. alba L., (hvarunder uplagas JV. inter¬ media Weicker: sligm. 9-12-radialo flavo aut puniceo-slrialo: och Ar. minor Rchb. sligm. 9-12- radiato, flore dimidio minore, habitu gracili), N. biradtata Sommerauer, N, candida Presl samt A. thermulis DG. På de plancher, som höra till dessa i dekader, äro till och med Udorce afbildade; de återstående af- leckningarne meddelas i nästföljande dekader. tY * ,, ( | ' ; * • v 3. Supplement e der Biedgräser zu Chr. Schkuhrs Monograj>hier herausgjegeben von Dr Gustav Kunze. l:r B:d 4:e Liej . Leipz . Fleischer. 1844. Tab. 31 — 40. Pag. 123 — 162. 8;o. 1 närvarande häfte af delta arbete, hvars tredje häfte utkom 1842, äro följande arter beskrifna och afbildade. Tab. 31 fig. 1 Carex gynucrates Wormskj. från Grönland och Lappland; fig. 2 C. UeduiDshyana C. A. Meyer från Karnlsehalka och Baikal ; T. 32 C. crus corvi Shulllew. från New-Orleans (besläglad med C. vulpina ); T. 33 C. disperma Dow. fr. Norra Amerika (när¬ mast C. loliacea L., C. t rispe)' ma Dew. och C. rosta Schk.); T. 31 C. Hochstetteriana Gay Azoriska öariie (nära C. lævi- 86 gala Sm.) ; T. 35 C. planost achys Kzc fr. Mexiko (nära C . a/pestris All. och C. peduucnlata Miihlenb.); T. 36 C. ma - crolepis DC. från Apenninerna och Abruzzerna (närmast C. ericetorhm Poll.); T. 37 C. 3Iairii Coss. et Germ. från Paris (nära C. fulva Good.); T. 32 C. Durieui Sleud. från Asturicn (i habitus närmast C. flava L. och C. exleusa Good., men ut¬ märkt skiljd från båda); T. 39 C. lucorum Willd. från Nord¬ amerika (närmast C. marginata Miihlenb.); T. 40 C. subulala Michaux från norra delen af Nordamerika (närmar sig C. pau- ciflora och C. microglochin , men har 2 — 4 ax). — Ref. vill här anföra diagnosen af C. Mairii: spica mase. sol ilaria obion- ' go-clavata; femin. 2 (rarius 1 1. 3 — 6) subapproximatis, ellipsoi- deo-oviformibus densifloris bracteatis suberectis, suprema subses- sili, inferioribus plus minus exserte pedunculalis ; sligm. 3; utriculis oviformibus basi attenuatis, plano-convexis breviter rostralis ore albido erecto-bidenlalis, glauco-virescentibus obso¬ lete nervosis glabris margine superius seloso-cilialis, erecto-pa- tentibus, squama oVala nervo scabro arislala longioribus; squa¬ mis masculis oblusis; culmo triangulari apice scabriusculo; fol. planis margine versus apicem scabris culmo brevioribus; caudice repente ramoso cæspitoso. # ' ~ 4. Archiv skandinavisclier Betlruge zur Na/nrgeschic hle Herausgegeben von C. F. Horuschuch . l:r Th. I :s Heft . Greifswald ♦ Koctu 1844. 180 pag. 2 lilogr. Taf. 8:o h. Sedan våren ändtligen åter öppnat kommunikationen med utlandet, har Ref. mottagit närvarande häfte af del arbete, hvars titel här ofvan är uplagen, och hvars afsigt är alt för tyska publiken göra de i Skandinavien utkommande och på Skandi¬ naviens språk författade intressantare upsalser och afhandlingar i naturhistorien mera tillgängliga. Den stora förbindelse, hvari Skandinaviens naturforskare redan så länge stått till Prof. Ho rn- schuch, har i hög grad ökats genom delta företag, för hvilket en hvar är skyldig honom den största tacksamhet, helst känne¬ dom i skandinaviska språken ännu tyvärr är så föga spridd äf- ven blaud Utlandets Naturforskare, all de på något af dessa språk författade afhandlingar för större delen bland dem bli otillgängliga. Målte derföre delta förelag röna den upmunlran och understöd, hvarlill detsamma är så väl förljent! Dessa ”Beilräge* ulgifvas häflevis på obestämda lider; tren- ne häflen, tillsamman ulgörande omkring 30 ark, bilda ett band. Deri komma alt inflyta, dels hela afhandlingar i fullständig öf- versältning, dels utdrag ur slörr^ arbeten, dels ock öfversigter af Vetenskaps Akademiernas i Stockholm och Köpenhamn förhand¬ lingar, anmäianden, kriliker, notiser och lileralur-öfversigler inom hela omfånget af naturhistorien med undantag af Oryklognosien. Delta häfte innehåller: 1: Det tal, hvarmed Baron Ber- zelius öpnade Nalurforskarnes sammanträde i Stockholm 1842, öfversalt af Prof. H ornsch u ch (s. 1 — 5); 2: Fries grunddra¬ gen af Aristotelis vextlära, öfversalt af Dr C r e p 1 i n (s. 6 — 40); " 4: Fries öfver vcxlernas namn, öfversatl af Dr Beilschmied (s. 41 — 98); 4: Utdrag ur Lunds resa genom Nordlanden och i • » Veslfinmarken, af Hornschuch (s. 99 — 133); 5 : Ofversällnin- • e gar och utdrag ur Ofversigten af Kongl. Vetenskaps Akademi¬ ens i Stockholm förhandlingar, dels af Prof. Hornschuch dels af I)r Creplin (s. 134 — 180); hit höra äfven de 2 bifo¬ gade litografierade plancherna. Af denna korta öfversigt inhämtas alt Ulgifvaren användt godt urval och efter hvad Bef. vid hastigt genomögnande kun¬ nat finna, är öfversältningen gjord med mycken omsorg. Det yttre är ganska vackert, så alt företaget i alla hänseenden för- tjenar beröm och upmunlran. Första bandet kostar 24 Thlr. IV. H varjehanda. 1. H.*r J. F. Vahlnerg har från Kap öfyersändt bref in¬ nehållande en någorlunda fullständig beskrifning på dess resa i del inre af södra Afrika och alla de besvärligheter han derun¬ der lidit. — Äfvcnledes har underrättelse ankommit all H:rEb. Munck a f R os en s c h ö I d var färdig all från Asuncion begif- va sig till del inre af Paraguay. — Dr Regnell, som är bo¬ satt i Caldos i provinsen Minas Geraés i Brasilen, har under d. 12 Januari delta år skrifvit att han, jemle Hr Widgren, 88 hvilken sedan November 18-11 vistas hos honom och der qvar- „ sladnar till instundande höst, oafbrulet fortsätter sina forskningar. x -2. Prosten Dr Stenhammar, som ofördröjligen begifver sig till Gollland, lager i sill sällskap Kand. Afzelius. — Prof. P. F. Vabl berg, hvilken d. 28 dennes anträder sin resa åt Lappland i sällskap med Kandidaterne N. J. Anderson och C. G. Lövenhjelm, ämnar laga kosan genom Lycksele, Sorse- le, Arjeplog, Löfmock, Peuraur och Qvickjock samt derifrån vida¬ re norr ut i högfjällen; medgifver tiden besökesock Salten i Norge. 3. Under de veckor Ulg. sislliden hösl lillbragte i Ronne¬ by i Bleking, samlade han, utom andra, följande för Bleking icke förr anmärkta mossor: Poltia cavifolia Br. el Sch. (Gymn- ost. ovatum Hedvv.), Grimmia. commutata Hiibn. (Dryplodon ovalis Hln), Gr. rugulosa Lindgr. (båda utmed Kalleberga fors), Trichosf omum horno ma! tum Br. et Sch.. (Didymodon Hedw.), Ortholrichum rupestre Schwægr., O. speciosum N. ab Esenb., O. fastigiulum Bruch, Hypnurn albicans Neck., H. striatum Schreb., H. palustre L., H. catenulatum Brid., Junger mannia irrigua Esenb., Hln., barbata Schmid. 4. Utur en i 12 institut för Juni och Juli 1844 införd af Morren författad biografi öfver A. P. de Candolle torde följande notiser ej sakna intresse. Han gifte sig 1802 i Paris med Detnoiselle Torras; af 3 barn öfverlefde honom endast so¬ nen Alphonse, född i Paris 1806, och som öfvertagit fadrens lärostol i Geneve. A. P. de Candolle testamenterade sitt bibliotek och herbarium till sin sonson, på det att Botanikens studium fortfarande skulle odlas inom hans familj; dupletlerna af boksamlingen skänkte han till Prof. Dunal, ål hvilken han äfven updrog utarbetandet af nya uplagor af Flore francaise och Kssai sur fes propriet és med. des plantes ; enahanda up- drag med hänseende till Theorie élémentaire och Orgaitogra - phie végétale lemnade han Prof. Guillemin, som dock dog kort derefter. Till naturvetenskapliga societeten i Geneve an¬ slog han ett pris af 2400 francs all tilldelas den bästa monogra¬ fiska afhandling inom botanikens gebil. — Anläggandet af en botanisk trädgård i Geneve bör till den hufvudsakligasle delen tillskrifvas det intresse för botanik, som De Candolle förstod ingjuta hos alla klasser af medborgare. Såsom ett bevis härpå kan äfven följande tjena. Han hade fått låna Cessé Mocinos och Cervantes mexikanska flora i manuskript med rättighet, att, .om han så ville, låta kopiera de 1000 färglagda vexlafbildnin- gar, hvaraf delta arbete pryddes; men han fick ej behålla det längre än 8 dagar; han vände sig då till damerna i Geneve och 110 bland dessa lemnade honom inom förloppet af nämnda lid trogna kopior af alla plancherna. LUND, tryckt uti Lund bergska Boktryckeriet 1845. BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF A L. ED. LINDBLOM. Juni I. Original-Afhaudlingar och öfVersättningar. !*i}pw 1 WP' . * * 1. Om e/i sällsynt och märkvärdig förgre» ing hos Yncca nio if o! ia /v., af An! o n i o Pr est au dre a i lMessino . i Sept. 1844 af Prof. Pariatore. — Öfversältning i sam¬ mandrag från författarens manuskript af C. F. Nyman. “Norr om Messina, på vägen till Faro, ej längre bort än en mil (ilal.), är en trakt, som troligen för del behagliga i lä- lill venster om vägen en individ af Yncca aloifulia />., som genom sitt majestätiska utseende och sin egna ve\l ådrager sig botanistens upmärksamhet. Stammen hos denna Yncca håller i längd 41 sicilianska palmi (spann eller J fot) och i omkrets vid basen 16 dilo;härvid bör anmärkas att dess bas bar nästan formen af en halfcirkel och att trenne individer synas förenade under del alt i sjelfva verket der är blott en enda. Stammen aftager småningom i tjocklek från basen mot spetsen, der den slutligen får blott ou tum i diameter, och företer sålunda en konisk form, som helt och hållet tillhör dikolyledonerna ocb greniga monokolyledoner, så mycket mer som den från den nå- ✓ got hoptryckta basen vid fyra spanns (palmi) höjd öfver jor¬ den blir fullkomligt rund, der den ock för första gången delar sig i tvenne grenar. Från denna punkt ser man en beständig och regelbunden multiplikation af grenar — en fullkomlig och — \ fortsatt dikotomi, uprepad väl fem gånger! — och mig synes densamma ännu fortsättas, åtminstone tror jag så efter under¬ sökning af de yttersta smågrenarna. — Jag bör dessutom på förhand anmärka alt denna stam ej eger några märken efter gamla blad, ulan har barken (skalet) till och med något sprickig i 90 v j- likson) en gammal dikoty ledon, sä all den vid forsla' påseende synes vara slammen af Cupressus sempervirens ; — dess ålder är omkring 50 år. Bekant är den sanning, som Baco ullalade, all nemligen lifvets fenomener och lagar högeligen uplysas af oiganismens' anomalier *), bland hvilka olvanbeskrifne efter mili omdöme är af störsla vigt och intresse. — Dikotomien i denna förgre¬ ning synes mig värd mycken upmärksamhel. — Del är ej säil- synt all några arter af Palmernas och Liljcvexternas familjer grena sig, och Yuccan från Norra Amerika blir ofla grenig i Brasilien och Mexiko, der den äfv^en ernår gigantiska former; ej sällan upkommer denna grenighet också på Sicilien, men, så vidt jag vet, har den egna ofvan omtalade dikotomien ännu ej blifvit observerad hos andra individer. Den teori, som De Candolle framställt för att förklara den \ • * L reguliera dikotomien hos Hyphteue cucifera , Caslunea vesca , Syringa vulgaris , m. fl., kan efler min tanke ej lämpas på närvarande fall. Bladen äro nemligen hos Yucca i spiral, och ej motsatta eller kransvisa i egentlig mening, hvilket fordras för nämnde teori. Ej heller kan del i något hänseende inrymmas bland antalet af de falska dikotomier, som Saint Hil a i r e så väl beskrifvit. Hvad som isynnerhet skiljer den verkliga dikotomien i \ från den falska är just att hos den förstnämnda de två grenar som bilda klynnedelningen tillhöra samma vegelalions-grad, då motsatsen eger rum hos den sednare. Nu äro Yuccans klybne-' della grenar samtida och höra naturligtvis till samma vegeta- lions-grad. Då man påminner sig hvad som är kändt om orsa¬ ken till grenighelen hos Yuccæ , Dracænæ dc. är jag öfverly- • • gad att giltigheten af milt skäl skall erkännas. Ar det säkert alt blomman är stjelkens eller dess representanters organiska gräns (terminazione) ? är det äfvenledes säkert, all, då hos nämn¬ de monokotyledoner blomman förtorkar, stammen ej skulle kun- *) Qui enim vias naturæ noverit is deviationes etiam facilius obser¬ vabit; at rursus qui deviationes noverit, is accuratius vias descri¬ bet. Bacon. Nov. org, li b. 11. § 39. 9i na forlfara all förlängas, all ej don för densamma bestämda saft flyler tillbaka lor all befordra lif och lill vexl af de knoppar som förulsältas dolda i bladens veck? Derföre då jag ser t vå gré- > nar vid samma punkl, hvarest slammen af sagde orsak sladnat i förlängningen, så måsle anlagas all de mottagil ulvecklingens impuls på samma gång, alt de genomgått samma phaser af lill- vexl, slutligen all de äro samtida, så mycket mer' som de bibe¬ hålla en lika diameter och nästan samma längd. Denna obser¬ vation uteslular vår casus från de falska dikolomiernas aulal, y»'$ .. Kjl ^ / likasom vi visal den ej kunna förklaras enligt teoriem för de sanna. För närvarande vågar jag ingenting säga l ill förklaring af delta fenomen, men skulle det anses vara af den vigt alt det ’ förljenar botanisternas upmärksamhet, skall sådant upjnunlra mig alt anatomice och morphologice närmare undersöka delsarn- 2. En botanisk exkursion i ös! ra Peru; ur Ed v. Pöppigs Reise in Chile, Peru und auf dem Amazonenslrome 1821 j — 1832 (Leipz. 1835 — 36), öfversatt af C. J. Hartman*). Rundt om bergen är allt beläckt med en evig skog; ty delta namn förljenar väl en sådan, som för det mesfa beslår af Iräd, hvilka, sedan hufvudstamrnen med yxan blifvil fälld, ge¬ nast från rolen upskjula med ny kraft. Endast på de få släl- * ^ it len, der en mer sandig jordmån erbjuder vexlerna en mindre rik näring, och solen Uttorkar fukten, utvecklar sig i inskränk¬ ta slreck en egendomlig vegetation (Pajonalernas), hvilken i det mellersta Huallaga i full glans och sällsamhet uplräder på de stensalllagren beläckande bergen Pilluana, Sapuosoa och Lamas. Höga och kraftiga upslräfva, djupast i dalen, träden med den aldrig rörda Urskogens hela. majestät, och endast här saknas det *) F’örf. befinner sig nu i Pampayaco, en plantage 10 ä 12 mil från Huauucu. — Det kan vara angenämt för Nordens Botanister att kasta en blick in i Amerikas herrliga Urskogar, som de ej ega hopp att på nära håll få beskåda. Öfvers. anm. i . * \ . 92 af' träden förqväfda, ogenomträngliga buskaget. Högre upp på bergen smalna slammarne, men de häda så myckel tälare till¬ hopa och Irolsa derigenom slormarne, hvil ka endast ell friy slående träd, en rese i Vexlverlden, B o m u 1 1 s l r ä de t ( Bombax) förmår molslå med en slam af 12 eller flera fol i diameler, underslödd af en mängd grofva slödpelare, och hvars plalla pa- rasoll-lika, alll annal öfverskuggande krona skyddar en omkrels af mer än hundra sieg mol middags-solens lodrälla slrålar. Ett tält buskverk upfyller denna region, och det är här som Orm bunk ar ne och k 1 ä n g v e x l e r n a företrädesvis trifvas. Närmare bergens loppar får småskogen en egen karakler, i det den ulgöres af yllerst greniga buskar, me*d små mörkgröna blad och blommor i slora lysande qvaslar. Vexler af ell helt främmande utseende intaga de högsla klipporna och erinra om dé / torra Andernas flora, ej om Urskogarnes evigt fuktiga region. Skildringen af en enda exkursion i dessa berg torde måhända gifva läsaren en mera lefvande bild af denna natur, än alla aforistiska framställningar, äfvcnsom den bäst målar del egna / sätt, hvarpå botanisten här måste företaga sina vandringar, samt de dermed förenade mödor. Mot östern sänker sig Pampayacos däld brådstört ned, för att öppna sig i Huallagas floddal ; men under hvad gestalt dellasker, kände ingen af inbyggarne, då de korta gångsligarne omkring stället endast föra lill Co c a p I a n t e r i n g a r n e *), och b varken nyfi¬ kenhet eller behof gifva någon anledning till vildmarkens ut¬ forskande. Då del är omöjligt alt vinna en fri ulsigt, är, oak- tadt de omslutande bergens utomordentliga höjd, vilsegående så mycket lättare, som man nästan vid hvart steg frestas att af- vika från den föresatta riktningen genom den öfverraokande och omolståndliga lockelsen af nya blommor, den ena skönare än den andra, och del steg för steg, tills man vid den oändliga mängden af intressanta föremål förlorar all upmärksamhel på lokalerna och slutligen ej vet hvar man är. Det är derföre *) Erythroxylon Cuca , hvars blad hafva ungefär samma rusgifyande verkan som opium och mycket brukas i Peru. N 93 rådligast all välja en bäck- eller ström-lära till ledning, sä myc¬ kel hellre som den mindre besväras af den för hvarl enda sleg hinderliga vegetationen. Tidigt pä morgonen gjorde jag upbrotl, säsom vanligt alldeles ensam, men beväpnad med den nödvän¬ diga skogsknifven (facon ), sådan den peruvianska landlmannen brukar den; ett verktyg tjenligt till vapen, starkt nog all der¬ med fälla ett träd, samt lämpadt att både bäras som sidogevär och i hast förvandlas till ett spjut, i händelse det skulle behöf- vas till försvar mot någon Onze (Amerikansk Panther). Efter ett par hundra steg var slutet redan hunnet af det med A ra¬ ca ch a *) och Tobak planterade fältet, och de täta snåren af trädlika Solarier , Cellis och /x7///ffwer,sträfbladiga Pe ppa r-arler buskaktiga dock icke brännande nässlor, del hela öfverspun- net med Serjanier och Partlinier , förkunna att lokalen förut varit odlad, ty dessa vexler äro de första förelöparne till den på nytt framträngande urskogen, och med hvilka landlman- ' nen ligger i en evig fejd. Sjelfva skogsbrynel omgifva', såsom in förmur, de parasollhladiga Car/udovikernas sega häckar blan¬ dade med de herrligasle Melasl omer, hvilka skimra af purpur N \ - och blått. Icke ulan möda banar man sig väg mellan de präk¬ tigt blommande Coslus -, Marantu - och ^//iørø?m-vexlerna, hvilka älska fukt men ej skugga och derföre uteslutande upla- ga stränderna af bäckar och friliggande vattensamlingar, der de uttränga allt annat. Sedan man med knifven besegrat dessa följer ett bvnrf af sådana kärrväxter, som älska skugga, nemli- gen rörformiga, bredbladiga Sancfteziæ , jättelika 3 famnar hö¬ ga Kqvisela , balflk langande P e p pa r s 1 a g , trädlika O r m b u n- kar ( Pleris ) och Aroideer med bar, träda k lig slam. Har man ändleligen framträngt till bäcken, så hoppar man från slen till sten, eller går man på sandbottnen i det grunda vattnet, oför¬ hindrad af de nedhängande grenarne af den rödblommiga Hip- polis , Lcpiia , Cestrum , Pspcftol ria , Hamel ia och oräkneliga andra buskar, som ej äro så lätta all igenkänna, då de vissa li- *) Conium moichalum , hvars rot till smaken liknar 4’utatoes med lukt .af Selleri. 94 der sakna blommor. Hvad skogsträden å ömse sidor om de branta, djupt klufna stränderna erbjuda, undandrager sig mer- ändels vandrarens blickar, så ofta de affallna, omkringslrödda blommorna icke fästa hans upmärksamhel och formå honom att fälla de smalare slammarne. Ofta draga sig festoner af Bnu- hinier och B ig no nier i de underbaraste skepnader öfver hans våta stig och sammanbinda träden på båda stränderna med si¬ na högt i luften sväfvande bryggor. Dock blir bäckens bädd icke alltid så lätt att bevandra, ty ju längre ulföre och ju mer bergväggen sänker sig, ju ömnigare blifva stenblocken och de tvära branterna, som vinlerfioden vållat och som icke utan svå¬ righet kunna kringgås.. Men just der möter man de trädstora Orm bunk ar nes herrliga former i den yppigaste vegetation; ty ej sällan lyfta sig deras slammar tio till tolf alnar öfver den oändligt fruktbara marken. Vid första anblicken af dessa i san- s _ ning kungliga vexter, känner sig botanisten genomträngd af en förut icke spord entusiasm, ty sjelfva Palmerna göra icke på den nyss ankomne Europeen ett dylikt intryck; förmodligen e- medan han vid 'annalkandet till kusterna redan på långt håll med kikaren och sedan så småningom gör sig med dem bekant, då Ormbunklräden i sina mindre tillgängliga bostäder på en gång öfverraska honom *). Omkring Cuchero äro de trädlika Ormbunjiarne utomordentligt ömniga och beslå af liera arter, af hvilka några äro beväpnade med fruktansvärda, ehuru korta, taggar, som förorsaka smärtsamma skråmor, då man mer ned- halkande än gående utför de branta hällarna, råkar in bland de lältstående slammarne. — Längre ulföre blef trädvegetationen kraftigare, men strömbädden allt svårare, tills en tvärt öfver / löpande dam af nedrasade klippstycken hindrade vidare fram¬ trängande. Genom en grolllik kanal, som bäcken under regnti¬ den ulgräfl i den hårda stenens lösare mellanhvarf och som var *) Ovanan att tänka sig de i Europa små oeti oansenliga vexterna såsom höga träd, då man snarare med öfverdrift i inbillningen må¬ lar sig palmerna, trädens furstar, som Linné kallar dem, bidrager väl äfven härtill. Öfvers. anm. 95 rymlig nog alt låla en menniska hänga sig igenom, framlyste dagsljuset nedifrån. Sedan del lyckais alt genomtränga öpp¬ ningen befinner man sig vid foten af nämnde damm. Oxidider med sensitivblad, som föllo tillsammans vid minsta vidrörande, och andra späda vexler stodo i skuggan af de skönt bildade träden och med h varje steg tilltog mängden af de smärre ör¬ terna, tills en ny lodrätt stupa förbjöd allt vidare nedstigande i dalen. Tröttsam var återvägen till det ställe, hvarest den un¬ derjordiska färden gjordes, och icke mindre var bestörtningen, all oakladl det sorglalligasle letande i de mångfaldiga klyfterna och bålen, omöjligen kunna återfinna det, som fört den oför- siglige ned i denna afgrund på tre sidor innesluten af höga nästan lodräta klippväggar och på den fjerde stängd af en tvär- hrulen bergsstupa. En ond trollmakt tycktes beherrska stället och göra all återgång omöjlig, om ej genom ett raskt bestigan¬ de af den branta sidoväggen. Händernas fria bruk var så nöd¬ vändigt på den farliga vägen, all de med så mycken möda till¬ kämpade vextskalterna måste med tungt hjerta såsom hinderliga bortkastas, ty under de första 500 foten fordrade hvarje steg på den vittrade kalkväggen, den sorgfälligaste undersökning med händerna, för att finna lag i den sönderfallande hällen och de lossnande småbuskarna. Nästan en timme förflöt under dessa 1 * / " ofta misslyckade försök tills en större och starkare vegetation tryggade mot missödet all ramla ned; men här spunno sig en hop lörniga Sm i laxrank or genom det täta buskaget jemte den (rädformiga Nässlan ( Urtica baccifera L.J , hvars blotta vidrörande väcker feber hos den mindre härdade. Myror af de modigaste och skarpast bitande slag hade der upfört sina talrika byggnader, såsom i ett hittills obestridt territorium, och försvarade del med verkelig blodtörst, och buskarne aldeles o- synliga under perukformiga lager af Sclerier , hvilkas blad äro skarpa som knifvar, afskaka vid minsta beröring härar af icke mindre förbittrade fiender af samma familj, eller ock elt groft stoft, som beständigt samlar sig mellan de tropiska häckarnes hoptrasslade grenar och som, af dels vegetabiliskt, dels anima- liskl ursprung, förorsakar en odräglig bränning i huden, stun- 96 dom ell slags utslag. De underbara Aclinophyl/erna , träd med kolossala, mångflikiga blad, men med slammar, som stödda på andra utbreda sig horisontalt, öka väl jemte de armtjocka Bnu- hinie - och /i/gv/o/z/e-rankorna svårigheterna, men äfven slöd- \ - punkterna. Sådana Irakter af den mest utomordentliga förvir¬ ring och savmnanvexning härröra för del mesla af skogseldar, och innehålla nästan öfveralll en likformig, men icke derföre mindre märkvärdig vegetation. Del gifves ställen, hvaresl dessa huskar, rankvexler och klängande gräs så sammanflätas, att sjeif- va knifven, förd af den outtröttligaste arm, icke förmår bana väg genom den outtömmeliga mängden af spänstiga qvistar, ulau måste den oangenäma utvägen försökas all, med fara af kollision med myror och ormar, krypa fram under denna oulredliga malla. Försl då man upnåll de mera långslutlaude regionerna eller Cuchillas skarpa rygg, kommer man i en högre och mera luf¬ tig skogstrakt, hvarifrån man med lältadl och gladt sinne ser / ned på den vådliga stigen, betecknad genom ett streck ulföre bergväggen af sönderbrutna och nedmejade buskar. — På den här skildrade exkursionen lyckades det all från sydsidan bestiga de höga bergen, hvarpå Cuchero ligger, ett förelag som väl ingen ännu försökt och h vartill endast den yttersta nödvändighet kun¬ de förmå. Toppen prydes af gladare skogsdungar bestående af Chinaträd, välluklande Citrosmer , slorblommiga j)Iyrtnar , Aralier , Croloncr och hundradelals smärre örter, i dessas skugga framlefvande sill obemärkta lif. Vill man göra sig mödan all bana sig väg upp på de ännu högre omgilvande bergen, äro några få hundra fot tillräckliga alt försätta vandraren i en helt olika zon af vexlverldcn. De underbara v4r/////-vexterna hafva äfven här sina representanter, ty om än de heta dalarnes rutt' nande trädstammar felas dem, så upträda de här såsom arter, hvilka förmå vegetera på sjelfva hårda stenen. All vexler ur familjer, hvilka annorstädes innehålla endast saftiga örter af lös byggnad och ringa höjd, här kunna visa sig under former, hvil¬ ka till och med afskräcka menniskor beväpnade med skärande verklyg, skall knapt någon oberest kunna föreställa sig. Sacka - pinian ( Car/udovica august ifolia /?. penicillum stipatis, habitu maxime peculiari, quod probe inqui¬ rendum utrum constans an potius monslrosa* progenies. 123 3. Of ver Iris Germanica Bol an. Scand (tf E. Fries. Efter den under sednare decennierna företagna noggranna¬ re examen af Tyska svärdsliljorna har Iris germanica ur det egentliga Tyskland nästan försvunnit och finnes först i Österri¬ ke. Hvad -man tagit för J. germanica har befunnits tillhöra flera olika arter. Man kan deraf redan a priori sluta, att allt hvad man under detta namn, dels som vildt, dels förvildadt, anfört i Skandinaviens floror icke tillhörer Iris germanica, som äfven mycket fällan odlas, ulan någon af de förvandla arterne. Hedan Kylling anförer Iris germanica såsom vild vexan¬ de i Danmark,, och efter honom uptages den ^f Linné och Hornemann som Dansk, med tillägg af den sednare, att han sett äldre vilda exemplar från Lolland. Vexten är icke i sedna¬ re tider återfunnen; troligen har den varit förvildad, möjligen har den, liksom flera praklvexler, som vild der alldeles försvun¬ nit. I äldre Svenska Floror f. e. Liljeblads uptages den och som sådan har den äfven fått plats i Svensk Botanik. Alt alla dessa ställen afse någon annan art är intet tvifvel; och fig. i Svensk Botanik föreställer Iris squalens (ehuru färgen mera liknar, den ytterst affina I. sambucina vittna dock märkena och lukten att den är /. squalens ). Då det är denna som vanligast förekommer i gamla trädgårdar, och förvildad flerastädes på kyrkogårdar och jordvallar, tror jag mig med visshet kunna antaga alt i flesta fall Iris squalens bör förstås under I. ger¬ manica *), och att endast den förra men ej I. germanica ge¬ nom urgammal kultur kan anses väl ej inhemsk, men hos oss naluraliserad. Den andra .arlen, som allmännare odlas i alla bondtäppor i vissa trakter f. e. V. Småland, der ingen annan af Irides barbatae kultiveras, är I . variegata , men den visar in¬ tet anlag att naturalisera sig, utan bortdör då den kommer ur *kryddlanden\ " ♦) Äfven i den händelse någon af Irides barbata fordon» rnöjl. varik vild i Danmark blir af vextgeografiska" skäl sannolikast att den varit I. squalens , son» på de flesta ställen vild gör Iris spuria sällskap. 124 Det ligger stort historiskt intresse vid våra urgamla kul- turvexter, som snart sagdt i sekler följde oförändrade slagte från slägte. Först i stfdnare tider har häruti en större rörlig¬ het börjat; de gamla Jcullurvexlerna odlas icke mer, men en del hafva så naturaliseret sig alt de icke mera utdö. Man mar¬ ker tydligen, alt i olika provinser eller kanske snarare bland de olika folkstammar, som befolkat Skandinavien, olika kultur- vexler gjort sig gällande (se Stirpes Agr. Fems.). Delta och mycket mera både historiskt och vexlgeografiskt intressant har helt och hållet blifvit förbiscdt, sedan man ville försöka det omöjliga eller att urskilja landets ursprungliga vegetation sedan anno mundi 1. Ursprungligen sedan den tiden är visserligen in¬ gen af våra vexter; för 100 år sedan fanns ej Bunias och nu är den lusendefalll mera inhemsk än många elt och annat se¬ kel äldre f. e. Sa/via pratensis. Icke halfparten af Upsalaflo- rans vilda vexter funnos här sannolikt för 1000 år sedan — och huru såg dess vegetation väl ut för 10,000 år? *) Vi haf¬ va endast alt tilise hvad som är verkligen naturaliseradt (eljest blifva ej ens Svenskarne sjelfve inhemske i Sverge), utesluta hvad som under tidernas lopp borldör, frånskilja allt hvad som är tillfälligt och icke verkligt och för beständigt är bosatt i landet. Efter denna digression återvända vi till några nyare upgif- ter öfver Iris germanica. Som både Dr. Har t man och Herr Lilja beskrifva Iris germanica blåblomraig bör den närmare undersökas; isynnerhet hoppas vi att den sednare lemnar oss närmare upgift hvilken af de i nyare tider från I. germanica skiljda arterne på det angifna vexlslället, Borlunda, förekommer. Som verkligen vild anglfves en Iris germanica? vid Skörje-å i Blekinge af Aspegren. Hvad månde det vara? af det tillsat¬ ta frågetecknet synes som Herr Aspegren ej funnit den blom¬ mande. Så fann Herr Nyman en Iris med svärdformiga blad, *) Man erinre sig att man nu antager Danmark för det land der Bo¬ ken vinner sin högsta utbildning och likväl veta vi att under nu¬ varande verldsålder under flera olika perioder helt olik5* skogsträd der herskat sedan den nu utgångna tallen betäckte landet. 125 men aldrig blommande på Gottland, hvilken (Iroligen af för- vexling med Iris siberica) upgafs hafva blå blommor. Af den¬ na hemförde Herr Afzelius rotslockar, som han meddelade mig till plantering. Dessa hafva frodats alla år och de bredare svärd- formiga bladen än hos Iris siberica gjorde mig länge förvissad all den kunde vara Iris spuria , tills den i år skjutit blommor, hvilka till min förvåning blefvo gulal Jag trodde då mig hafva någon ny art för ögonen, men jernförande den noga med I. Pseud-Acorus erböd den ingen enda verklig karakter, ehuru blommorna voro nära tre ganger mindre (mindre än I. siberi- cæ), af mera brandgul färg, yttre kronbladen icke nedböjda och bladen längre och smalare. Denna förmodade I. gennanica befanns således vara I. Pseud-Acorus [3 citrinn Hook. 4. Några anteckningar till Reichenbachs Flora Germanica exsiccat a ; af E. Frie s. Genom förbättrande af arldiagnosen och arternas noggran¬ nare urskiljande äro vi ändtljgen hunna så långt, att vi vanli¬ gen icke med säkerhet kunna bestämma någon vext utan tra¬ ditionelt d. v. s. efter jernförande med original-exemplar. För min under hand varande redaktion af Skandinaviens flora har jag genomgått de flesta tillgängliga original-samlingar af europei¬ ska vexter och derunder vunnit många i min tauka vigtiga up- lysningar. Några anteckningar gjorda under granskandet af i den samling Reichenbach utgifvit meddelas här nedan, må¬ hända af mera intresse för Tyska och Svenska Bolanisterne, ehu¬ ru här endast sådant beröres, som för dagern är kritiskt i Sver¬ ge. Jag måste blott beklaga alt jag requirerade Men så sent, alt uplagan var nära , medtagen, så att milt exemplar är icke blott inkomplelt (flera vexter saknas alldeles), utan ock af åt¬ skilliga finnas allenast små fragmenter, ehuru jag likväl af egen erfarenhet känner alt Hr Reichenbach sjelf meddelar både fullständiga och sköna' exemplar. — Hvad denna gång anföres är endast ett utdrag, som lättligen kunde flerfaldigas, Centaurea phrygia n. 216 är ej den finska eller nordiska arten. — Euphrasia micranlha n. 212 fullkomligen skiljd från " v 126 / 1 E. officinal is. — » Veronica opaca » n. 24? är i mitt exem¬ plar ej denna, ulan en af jord, regn Æ c. nedsmulsad V. polita. — Carex divulsa n. 410 öfverensstämmer fullkomligt med C. panicula t a var. simplex Herb. norm. Då. den hänfördes lill C. panicula/ a såsom varielet togs hos oss C. virens för C, divul¬ sa , och har jag redan förut -funnit alt den ar den verkliga C. divulsa . — Agropyrum pungens n. 402 = Trit. laxum Fr. (är dock icke Kochs Trit. pungens , som jcmte T. rigidum och glaucum utgör en från all Tr. repens och junceum alldeles skiljd sektion : glumis spicula duplo brevioribus). — Agr. affi- ne n. 403 = Tr. laxum macrosf ac/ryum H. N.l — Agr. acutum n. 509 klarligen skiljd från de båda föregående men ock olik vår spiculis condensatis imbricatis. — Alsine marina n. 47?, samlad af Wallroth, är Lepigonum medium Nov. Mant. III. — Als. marginata n. 478 är Lep . salinum 1. c. — Poa hybrida n. 526 är den äkta Gaudinska, förhållande sig till P. pratensis som P. sudetica till P. trivialis ; för den äktasle P. sudetica lemnas äfven här exakt vår P. sudetica (3 ! — Allium carina¬ tum n. 559 fullkomligt lika med vår. — Erigeron serotinus Weihe n. 587 är den form af E. acris, som vexer på alla sand¬ backar kring Upsala. — Viola uliginosa n. 688 afviker från den i Plantæ critico afbildade, af oss i Herb. norm. lemnade ; den är snarast V. scanica = V. fennica Nyl., en från V. epi- psila väl .skiljd art. — Thalictrum flexuosum n. 690 synes, alt döma efter det ofullständiga exemplaret, vara Th. sibericum L., men Th. collinum Wallr. n. 691 är exakt vår Th. flexuosum a. collinum J ^ ) — V eronica alt ernifolia n. 754 är den i nor- *) Våra svenska Thalictra anordnar jag på följande sätt: \. Tripterium: Sp. 1. Th. aquile gif otium L., tl. Norm. 1>. Eilthalictrum: — a. floribus porrectis. Sp. 2. Th. Kemense Herb. norm. — majus et minus. 3. Th. rarijlorum Fr. — a. majus: e Norrlandia. b .-minus = T.# simplex borealc Herb. Norm. X. 4. Th. flavum L. — Herb. Norm. 5. Th. angustifolium. — a.? Fl. germ. exsice. n. 692 (nigri- cans). — b.? Bauhini Reich. Icon. — Fl. germ. exs. N. 1387. \ / . b. Floribus cernuis : 127 ra Halland vexande formen al V . longifol ia* * — Hierncinm furcalum Hoppe n. 977 är visserligen lios oss inhemsk, men dock ej vår H. aur iculæj orme (= auriculo-pilosella), utan slår H. pilosel/a ännu närmare. Men om Hieracierna särskildt utförligare, då af dera skola framläggas många högst oväntade lillskolt till Skandinaviska floran. - — Poa minor n. 915 så ab¬ solut lik Bly Ils norska, som tvenne ting in rerum natura kun¬ na vara. — Calamagrostis pulchella n. 905; denna till C. Hall er iana hänförda mycket utmärkta form tillhör ock Upsala- floran. — Mentha pubescens Willd. n. 1447 = M. hirsuta L.l • / (ex specim. inv. Os beck et luculentissima descriptione) = M. nepetoides J^ej. = M/ aquatica verlicillalo-spicata Fr. Nov., bör skiljas som egen art. — Lamium hybridum n. 1446 = L. incisum (scanicum). — Odont ites verna Balb. n. 1450 = Eu- phrasia Odontites simplex Suecorum! — Frigeron angulosus n. 1654 en af de glatta former, som slå E. acris närmast; både från Sweitz och Skandinavien ligga framför oss den mest frap- panla sammanhängande series, som förenar den med E. elonga - tus Ledeb. — Hieracium glanduliferum n. 1662 fullkomligt lik vår. — Chenopodium rhombifolium n. 1740 är den äkta Ch. urbicum L., och för Ch . urbicum lem nas n. vår Ch. 6. Th. simplex L. — vulgare et Th. tenuifoliom Sw. * Th. Galioides (fullkomligt äkta från Öland). 7. Th. Kochii Herb. N.J caule lævi inani phyllopodo, foliolis stipeilatis, carpellis parvis ovatis basi obtusis nec aequa¬ libus. — Distinctissimum a sequentibus. / 8. Th. flexuosum Herb. _N. caule phyllopodo epruinoso, pa¬ nicula erecta, carpellis ancipitibus a sequente certe differt. — Var. elatior est Th. capillare Reichenb. 9. Th. minus L , Herb. Norm. caule aphyllopodo inferne striati», panic. divaricata, carp. fusiformibus utrinque acu¬ tis duplo longioribus etc.a præcedeutibus distinctissimum. Forma maxima tripedalis est Th. majus Jacqu ! — Forjna virens Koch e Hven etc. plerrsque fucum præbet, quo con¬ funditur cum praecedentibus ! C. Homothalictrum: 10. Th. nlpinum L., Herb. Norm. 128 urb. r ho mb if o Hum, — Arahis glast ifolia n. 1762 (ej fullstän¬ dig) afviker från vår i Herb. norm. och Reichb. lc. Crucif. = A. sagittata var . glabrat a Bot. Not. 1842. — Kry simum durum n. 1964 lili vår, men synes verkligen tillhöra Er. virgatum , som ock är funnen i Sverge. — Carex eryl krost achys n. 1833, en kring Upsala vanlig form af C . glauca . — »Potamogeton coloratus Horn.” n. 3102 = P. oblongus! detta förklarar den för oss annars obegripliga synonymien i Iconographia. — Agro - pyrum b iflor um n. 2104 = Trit. violaceum Horn.: — Festu¬ ca guestphalica n. 2113 = F. ovina ipsissima. — »Carex cæspitosa » n. 2126 och 2128 är h varken C. vulgaris eller C. cæspitosa L.I, utan den ännu obestämda art, som jag omnämner under C. cæspitosa i en foregående upsats i delta nummer af Bot. Not. (s. 117), och förmodas vara C. cæspitosa Good. och C. Gibsoni Babington. Endast med C. strida är den beslägtad (vaginæ, obsolete quidem, tamen evidenter fibrillosæ!) — ” Carex pacifica Drej.” n. 2128 är ingalunda denna eller C. cæspitosa L., ulan C. turf osa! — Bromus stenophyllus Link är samma som B. subrectus Aov. Mant. Ill och säkert egen art ehuru den vexer blandad med Br. erectus , som ock i stor mängd finnes på det i Nov. Mani. HI angifna vexlslälle. Denna Br. stenophyllus blef mig först meddelad för Br. asper Fl. Stockholm ., men från det af. Prof. W i k s t rö m anförda vextslälle har Stud. Eneroth endast meddelat mig Br. erectus , som i hast blifvit en temligt allmän art. — Betula humilis Schrank n. 2146 (som jag ock eger från Ladogalrakten i Finland), är alldeles skiljd från vår svenska, som ock i sednare uplagor af Herb. norm. uplagessom B. alpestris , B. intermedia Thom.? — Bet. glutinosa nostra gifves under namn af B. carpathica n. och B. ambigua Hampe n. 1635 är väl den typiska formen af B. pubescens ve¬ ra. — Camelina dentata n. 2258 = C saliva v. dentata Nov. Mant. III. — Sorbus oblongifolia n. 2252 = *8. aria var. sålicifolia Myrinl — Silene alpina n. 2286 = & inflata v. petrcea Nob. — Ilieracium Lycopifoiium n. 2351 en skön acquisition, jemte flera, för Skandinaviens flora. — Solanum Dillenii n. 2375 insamlades af A r r h e n i u s m. fl. flera år å 129 rad vid Upsala hospital; är jemte S. vil/osum den utmärklaslc bland de från S. nigrum skiljda former.. — Crepis tlicæensis n. 2350 alldeles lik vår svenska Cr. agrestis , men glatt. — Pol a moget on planta» ineus n. 2301 är den äkta P . coloratus Vabl!, Drejer!, söm orätt ofvan blifvit gifven för P. ob/ongus. Detta blott till ett litet prof på den skalt af uplysningar som vinnas genom exsikkalsamlingar. — Genom dessas citerande vid hvarje kritisk art, såsom i Prof. Bly Ils lärorika förteck¬ ning öfver Kristiania- vexterna, vet man ock genast hvarom är fråga, då ett blott namn blir ett caput mortuum och hvarje de¬ skription lemnar tvifvel. II. Literatur.^ 1. Synopsis Floræ G er manices et Helve/ ices. Auctore t). Guil. I). J. Ii och. Ed. secunda. Pars secunda. Pag. ^ o 451 — 964. Lipsiæ. Gebhardt et Reisland 1844. 8:o h. — (Kostar 2| Thl:r). Redan långt förut skulle Ref. anmält närvarande afdel ning af delta klassiska arbete, om icke långsamhelen i erhållandet af utländska arbeten förorsakat all den först för kort lid sedan kom Ref. tillhanda; och som säkerligen de allraflesta af Botanikens dyrkare inom landet redan erhållit och begagnat densamma, be- höfver Ref. icke vara vidlyftig vid dess slutliga anmälan. — Lik¬ som öfriga arbeten af denne u-lmärkle Författare, vittnar äfven delta om den oafbrulna omsorg och stora npggranhel, hvanned \ han går tillväga, och huruledcs han icke ulan noga pröfning, men dock ulan att slafviskt vidhänga sina förra yltrander och åsigter, uplager nyare uptäckler samt begagnar egna och andras forskningar. Visserligen är del mesta nya, hvarigenom denna uplaga utmärker sig framför den första, redan uplaget i samma Författares ungefär ett år förut utgifna r>Taschenbuchr> ; men vid närmare jemförelse skall man dock finna alt flerfaldiga lill- lägg, rättelser och ändringar vid det der anförda i närva¬ rande arbete lorefinnas; att ej lala derom, all till följe af sjelf- j \ va den olika planen för båda dessa verk, det sista är utförliga- 130 re än det förra. — Det är ej Ref. afsigl all här särskildi redo¬ göra för de olikheter, som ega rum mellan nu ifrågavarande afdelning och den del af Taschenbuch”, som afhandlar samma familjer; della skulle dels uptaga alltför mycken plats, dels ock vara öfverflödigl, helst enhvar, som med allvar egnar sig åt vexternas studium, icke lärer underlåta att förskaffa sig denna nya up! aga af ”Synopsis’’, som utgör ett hufvudverk öfver mel¬ lersta Europas flora och följaktligen för Nordens Botanister är af högsta vigt och snart sagdt oundgängligt. Närvarande del börjar med tribus Cynareæ bland Cyna- rocephafce och fortgår till och med Gramineæ . Enligt lillkän- nagifvande skall en tredje del utkomma, 'innefattande plantæ cryptogamæ vasculares och fullständigt register; äfvensom vid slutet af slagtet Cirsium nämnes, alt en särskild af Nägeli utarbetad synopsis öfver de såsom hybrida ansedda former af nyssnämnda slägle, skall bifogas delta arbete, hvadan alla såda¬ na former, ehuru i ”Taschenbuch” uptagna, här äro helt och hållet förbigångna. 2. Conspectus Hymenomycelum circa Holmiam crescent tum, quem supplementum Epicriseos Elice Ertes scripsit Ni- ' colnus Lund. Christianias, Malling. 1845. F, 118 pg. 8:o h . Under sednare tider har inom Skandinavien nästan icke någon annan än Fries egnat särskild upmärksamhet åt Svam- parne eller rörande denna vidsträckta och intressanta familj pu¬ blicerat något arbete. Det är således desto mera angenämt alt nu få anmäla ett sådant. Författaren, hvilken af Universitetet i Kristiania erhållit ett ej obetydligt -stipendium för att under loppet af par år begagna Prof. Fries’ ledning vid studerandet af de lägre vexlerna, och deribland specielt Svamparne, har ge¬ nom detta arbete ådagalagt alt han med nytta och framgång an- vändt det honom beviljade understöd och Ref. hyser det säkra hopp alt H:r Lund skall med oförlrulen verksamhet egna sig åt studerande af Norges svampar, helst denna familj är den inom Norska fiorån .minst undersökta och minst kända. — När¬ varande arbete är en frukt deraf att Förf. från midten af Juli till midlen af Oktober 1844 (ej 1845 som det genom ett tryck¬ fel heter i det korta förordet) vistades i Stockholm jemte Prof. Fries, till hvars råd och uplysningar han allljemnt egde till¬ gång och på hvars inrådan han (i förordet) säger sig hafva publi¬ cerat detta arbete, äfvensom alt Fries godkänt såväl de af Förf. här upslällda nya arier, som ock de omflyttningar i arter¬ nas systematiska anordning,, som Förf. stundom gjort . — Väl skulle någon kunna tycka, att den tid Förf. vistades i Stock¬ holm ej var tillräcklig för att inhämta en fullständig kännedom om de deromkring förekommande Hymenomyceler, i synnerhet 131 # ' då man tager i betraktande den långa tidrymd som åtgått innan Prof. Wikström blifvit färdig med sin Stockholmska fanero- gamflora; men då man väl använder tiden, kan man äfven på 3 månader medhinna ganska mycket, och huru länge och huru väl man än må undersöka en trakt, blir dock alltid en eflerskörd för andra att göra. — Orsaken, hvarföre Förf, vill ha sitt arbe¬ te belraktadt som ett supplement till Fries’ 'Epicrisis, framstår ej klar. — Hvad sjelfva den speciela behandlingen angår, så börjas arbetet (hvilket är dediceradt till del Kongl. Norska Ve- tenskaps-Sällskäpel) af en ”conspectus vegetationis (p. I — V), hvarefter följa de kring Stockholm anmärkta 518 Hymenomyce- terna fördelade, i enlighet med den alleslädescilerade Epicrisis, i 6 ordningar och 38 slägten. Vid många arter äro diagnoser framställda och vid ännu flera mer eller mindre vidlyftiga an¬ märkningar och beskrifningar, vid alla speciela vextställen ut¬ satta. Följande nya arter beskrifvas : Agaricus imperialis (främst bland Clilocybæ anttulalæ i tribus Ar mill aria ), A. sliparo- phyllus (bland Tricholomola serice! la mellan A. b?/ f oa tus och A. lascivus ), A. irruf alus (mellan A. opiparus och A» Trogii i trib. Clilocybe ), A. Agardhii (mellan A. he/omor- phus och A. Scambus i trib. f lammula), Cortinarius Friesii (mellan C. duracinus och C. candelaris i trib. Hydrocybe)x hvarjemte några underarter upställas. Derefter följa i en Ap¬ pendix Discomyceles (n. 519 — 569 pag. 111 — 117), hvilka i stor korthet afhandlas och.hvarvid Förf. hufvudsak ligen tyckes hafva följt Swartz’ i Vel. Akad. Hand), införda förteckning som Vid alla deri uptagna arter citeras. Slutligen upräknas (p. 118) 13 svampar hörande till de lägre ordningarna med deras vexeställen. — 1 yttre hänseende är arbetel ganska snyggt; åt¬ skilliga tryckfel hafva insmygt sig. III. Anmälan* Vid Naturforskarnes sammanträde i Kristiania förlidet år framställdes från Doc. Lange i Köpenhamn ett förslag till en för de tre nordiska rikena gemensam bylesanslalt af Skandina¬ viska vexter (se Bot. Not. 1814 sid. 101). Ulg. af denna tids¬ skrift hade lått löfte om erhållande af detta förslag till publi¬ cerande i Notiserna, men oaktadt påminnelser liar han ej afhört detsamma förrän han för kort lid sedan erhöll från Köpenhamn på samma gång underrättelse alt en sådan bylesförening i Dån- mark organiserats och de för densamma antagna reglemenlari- ska stadgar, hvilka äro tryckta jemle en lista på Danska och Holsleinska fanerogajna och kryplogama vexter, som utgöra fö¬ remålet för utbytet. Ulg. skyndar all här aflrycka dessa stad¬ gar i det hopp att äfven Sverges Botanister måtte förena sig om en sådan anstalt, hvilken saltes i samband med den Danska, s 132 så alt sålunda ett tillfälle måtte beredas äfven de yngre Köla- nisterna att utan betydligare kostnad och möda förskaffa sig kännedom om grannrikets vexlalsier, något som hitintills icke utan mycken svårighet kunnat vinnas af den, som saknat per¬ sonlig bekantskap med någon Botanist, på andra sidan sundet. Visserligen bildade sig för flera år tillbaka en Bytesförening i Upsala, men den var af kort varaktighet och, troligen till följe af något fel i den första organisationen, blef densamma icke af den utsträckning och nytta eller ledde till det resultat, som dermed åsyftades. — Ulg., af egen erfarenhet kännande de. svå¬ righeter, hvilka för den yngre Naturforskaren lägga sig i vägen för erhållandet af vexler från de aflägsnare delarne af landet och således ännu mera från grannrikena, är öfvertygad om den stora fördel och nytta, som genom, en på, någorlunda liberala grunder baserad Skandinavisk Bytesförening kan åstadkommas, och han erbjuder sig alt i livad på honom kan ankomma biträ¬ da vid dess realiserande. — Här följer ett aflryck af de stad¬ gar som antagits af den Danska afdelningen, hvilken till leda¬ möter af sin direktion utsett Docenterne Liebmann, Lange och Kamphövener. • ”Den skandinavisk-bolaniske Bylteforening. Da Foreningens Formaal ikke blot beslaaer i at tilveiebrin¬ ge for de enkelte Medlemmer en saa fuldkommen Samling af nordiske Planter som muligt, men ogsaa i at virke krafligen til Opnaaelsen af en fuldstændigere Kundskab om de nordiske Plan¬ ters geographiske Fordeling, og altsaa bidrage til Tilveiebringel¬ sen af Materiale for tilkommende plantegeographiske Arbeider i de tre Riger, er det af ligesaa höi intresse for de danske Bota¬ nikere i Rigets forskjellige Provindser at træde i en umiddelbar Forbindelse igjennem Selskabet med hverandre, som al knytte en saadan med Broderrigernes Botanikere. Foreningens Virk¬ somhed vil saaletjes blive af dobbelt Art, en national og en u- denlandsk (norsk-svensk). Den danske Afdeling af Foreningen har sin Bestyrelse i Kjöbenhavn, og dennes Pligt er det at sörge for Forbindelsens Vedligeholdelse saavel med de danske Botanikere paa den ene Side, som med de svenske og norske paa den anden. Fölgende reglementariske Bestemmelser ere vedtagne forden danske Afdeling af den skandinavisk-botaniske Bytteforening: 1. Medlemmerne forpligte sig til aarlig al indsende til Be¬ styrelsen (fra October til l:sle Decbr.) et Gatalog over de Plan¬ ter, som de önske at bortluske, samt Exemplarantalet af hver Art. 2. Directionen besörger et General-Catalog forfattet over det hele Planteantal, hvorover der ved Medlemmernes Sammen¬ skud kan disponeres; og dette tilstil les dernæst ethvert Medlem (saavel dansk, som norsk og svensk) af Foreningen. 133 3. Directionen sorger for, al lignende General-Cataloger indkomme fra de norsk-svenske Afdelinger af Foreningen, hvil¬ ken dernæsl paa samme Maade besörges fordeelle til de danske Medlemmer. 4. Medlemmerne indsende inden Marts Maaneds Udgang deres Desideral-Lisler efter disse GeneraJ-Calaloger, og kunne da efter Omstændighederne vente sig et fuldkomment Æquiva- ’lent i Planter remitteret for det til Selskabet ydede. Hvor det requirerede Antal af enkelte Arter overskrider det, hvorover der kan disponeres, maa det være Directionen overladt al fyl- deslgjöre Desideranlerne efter bedste Skjön. 5. De til Direclionens Disposition stillede Planteexemplarer niaa være fuldstændige og vel conservcrede, hvert Exemplar forsynet med Eliquelle, hvorpaa Arts-Navn, nöiaglig Lokalitet og Indsamlingslid, samt Indsenderens Navn. 6. Medlemmerne franquere deres Breve og Pakker, som sendes til Selskabets kjöbenhavnske Direclion. Directionen sender ufrankerede Breve; dog haaber den at kunne træffe en saadan Foranstaltning, al Medlemmerne i de fleste Tilfælde kunne for¬ vente Portofrihed. 7. Til Bestridelse af Administrations-Omkostninger bestem¬ mes et aarligt Contingent af 1 Sp., som erlægges forlods ved Indtrædelsen i Selskabet. A n m. Hvis Udgiflsbelöbet overskrider Indtægten, da for¬ delso dette ved Aarels Slutning paa hver enkelt Medlem. 8. Direelionen beslaaer af 3 Medlemmer, som vælges paa en aarlig Generalforsamling, der afholdes i October Maaned. Direclionens Medlemmer fordele efter Overeenskomst Forretnin¬ gerne imellem sig. Paa den aarlige Generalforsamling forelægges Regnskab, som derpaa revideres.” IV. H varj eh an d a. 1. "Under milt vistande vid riksdagen i Stockholm inköp¬ te jag till Upsala bibliotek det ryktbara, men försvunna, länge ifrigt efterspanade manuskriptet — Linnés Nemesis divina , hvars öden varit föremål för så mycken undran ech fruktlös ef¬ terforskning både i Sverge och England. Det återfans förra året i Dr Acrells sterbhus, och således är den gängse förmodan grundad, alt Prof. AcrelJ, som var utredningsman efter den yngre Linné, undantagit detsamma; en åtgärd, som visserligen var berömvärd, på det alt dessa "en skön själs bekännelser’ ej måtte falla i profana händer. — Det mesta är af den art att det ej egnar sig åt publiciteten; spridda och vårdslöst på pap¬ peret kastade tankar, ögonblickets utgjutelser af Linnés my- 131 stiskt-religiösa oller rättare religiöst-fa ta listisk a verldsåsigt, hvars lifvande princip är en moralisk verldsordning (nemesis) lika oböjlig som den fysiska. - — Uplräder Linné i sina »egenhän- diga anteckningar')') i stalsdrägt, visar han sig deremot i nyss¬ nämnda manuskript i fullkomlig negligé; men menniskan blir dervid icke mindre älskvärd än vetenskapsmannen. Så snart en del under min långa frånvaro vid riksdagembopade göromål tillå¬ ta, skall jag besörja en redogörelse för 'delsammas innehåll samt meddela det som deraf lämpar sig för publicitet". 2. "Bland märkvärdigare vexter, som jag i år erhållit för svenska floran, vill jag nu endast nämna Nymphæa biradiata Soinmerauer, hittills endast funnen i tvenne sjöar i södra Tysk¬ land, men hvartill all N. alba jag hittills sett i Upsalalrakten hörer; min upmärksamhet pä den lastades först genom några lefvande exemplar, hvilka Stud. Fl oderus meddelade från en liten skogssjö i Funho socken. Den är insamlad för Herb. Nor¬ male. — /V. candida Presl bör i Sverge eftersökas. — Apropos om fynd kring Upsala, är Se rapias palustris Myrin Coroll. Fl. Ups. p. 22 val fortjent att omtalas. Redan vid genomläsningen af beskrifningen finner man strax alt frågan är om något helt annat än den vanliga Epipactis palustris; den är lika skiljd från denna och - Ept latifolia , som dessa från hvarandra. Utse¬ endet är af en frodig E. latifolia , men nerverna äro alldeles glatta. Denna sköna Epipactis har dock liksom Kellgrens ^skö¬ na Lydia det felet att ej vara till”, åtminstone ej på det up- gifna vexeställel. Den blef der genast upgrafven och inlemnad till Rylesforeningen i cn mängd exemplar samt har i sednare åren förgäfves eftersökts. Jag har efter liera torkade specimina beskrifvit den under namn af E. speciosa , i hopp att den an¬ norstädes måtte återfinnas. — Epipactis media har jag nu flore roseo (Fl. Dan., Herb. norm.), purpureo-variegalo (E.purpurala Smith), rubiginoso(i£. rubiginosa Gaud.,Koch,frånStyggfossen i Da¬ larne), fusco-viridi-rubenle (Serapias atrorubéns Hotfm.), vires¬ cente (S. viridiftora Hotfm.), al bo (S. latifolia albens Wahlbg). Så länge man här behåller något af färgen hämladt namn, blir arten säkerligen icke klar! — Rörande Erysimum virgatum Roth och några andra för Sverges flora nya arter skall framde¬ les närmare oplysning meddelas. För närvarande vill jag här blott fästa upmärksamheten på de tvenne arter, hvari Utricu¬ laria minor L. blifvit delad, på det dessa må vidare undersökas. Utric . Bremii Heer et Koch eller Utr. pulchella Lehm. (hvil¬ ket sednare namn jag önskade kunde lemnas företräde) har jag tagit vid Målen i Hagshult socken i Småland; vid Femsjö vexte endast U. minor Koch.'’ (Liksom föregående ur bref från Prof. Fries). 3. Från Danmark har Korvetten Galathea företagit en re¬ sa kring jorden, hvarunder den kommer att anlöpa flera orter t 135 v « / och någon lid uppehålla sig vid de Nikobariska öarne. Docent Kamphö ve ner och Med. et Chirurg. Kand. Didrichsen äro som Botanister densamma följakliga. 4. Gartner Moe i Kristiania, hvilket förut varit Prof. Bly tt följaklig på flera af dess fjällresor och med mycken if- ver studerat fjällvegetationen, bereser i sommar den vidsträckta - fjäll platåen mellan Valders och Gudbrandsdalen i Norge, med understöd dels af Norske Videnskabernes Selskab, dels af den Botaniske Have. Med houom bar förenat sig Studeranden Printz, som af den såkallade ”Storlhingsfonden’’ erhållit reseunderstöd; (denne sistnämnde är samme som i Fries Nov. Mant. 3 p. 20Ö genom elt tryckfel benämnes Pointz). fr. Från Herr J. Vahlberg har till Kongl. Velenskaps Akademien ankommit en sändning af vexler från Port Natal och Kafferlandel; deribland äro Gräsen och Ormbunkarne särdeles utmärkta och flera af dem synas vara obeskrifne. — Enligt bref skrifvet i Kap i April rustade Hr Vahlberg sig till återresan till fäderneslandet med resten af sina rika samlingar. Kort före brefvels afgång hade han i Kap träffat Baron C. v. D ii ben på dess resa till Kina; denne hade redan gjort vackra samlingar af hafsprodukler. 6. Likaledes har Vetenskaps Akademien från Mag. Wid- gren mottagit en ny betydlig remiss af Brasilianska vexler och frukter; bland de förra äro Gräs, Syngenesister-och Ormbunkar i synnerhet talrika. 7. Enligt af Magr Ringstrand benäget lemnad under¬ rättelse utgjorde sammanräknade antalet af de arter, hvilka lär- jungarne i de 2 öfversla ordningarne på Slrengnäs Gymnasium under förra årets sommar insamlat, 5772, hvaribland utom an¬ dra anmärkningsvärda äfven var Lalbyrus tuberosus , ny för Södermanlands flora. — Hr Ringstrand omnämner vidare, alt han i nämnde provins funnit en Salix cuspidata med aldrig färre än 6 ståndare/ hvilket antal är konstant från hängenas bas till ungefärligen midlen, hvarefter hvarje blomma innehåller oftast T, någon' gång 8, sällan 9 ståndare. — 1 Veslmanland har Hr Ringstrand f unnit en Lönn, som Prof. Fries kallar Acer platanoides micropbyl/a , ehuru den med hänseende till såväl bladens som fruktens form och beskaffenhet betydligt afviker från denna art. Den förljenar noga undersökas. — Sedan ordi¬ narie Läraren i Naturvetenskaperna vid Slrengnäs Gymnasium Med. Dr Brann i us under loppet af sisllidne April allidit, kom¬ mer beklagligtvis Hr Ringstra nd alt lemna den plats han un¬ der åtskilliga år såsom dennes vikarie bestridt med så mycket^ nit och framgång, att Botanikens studium här updrifvils till en ' vid våra Gymnasier ovanlig höjd, i hvilket afseende detta läro¬ verk nu någon tid med skäl kunnat framställas såsom en före- i 136 # i \ ' . syn för öfriga Gymnasier. Som det är föreskrifvet att Läraren i Naturvetenskaperna vid Strengnäs Gymnasium skall vara medi¬ cine doktor, är det tyvärr icke något hopp, att Hr R i n g s tr a n d skall blifva såsom ordinarie lärare bibehållen vid det läroverk, för hvars ungdom han hittills varit så gagnande. 8. Uti andra afdelningen af Synopsis floræ germanicce etc. uplager K och pag. 917 en Avena hybrida Pelermann ap. Reichenb. fl. Sax., som pålagligen är densamma med Avena in¬ termedia Lindgren Q Bot. Not. Augusti 1811 s. 151), hvilket synonym af K och icke citeras och således synes af honom va¬ ra förbisedt, helst han annars säkerligen ej underlåtit att lemna detsamma företräde, såsom varande förr publiceradt än Pe ter¬ ma nns namn; Flora Saxonica ulgafs nemligen 1812, hvare- mot Lindgren, såsom ofvan nämndt är, redan år 1811 beskref och publicerade sin art.. Dessutom är namnet intermedia i alla Hänseenden vida mera passande än hybrida ; ty att denna art står midt imellan A. sativa och fatua är ej tvifvel underka- sladl; men om dess hybrida ursprung kunna deremot tankarna med skäl vara delade. — Till dess öfriga svenska vexlställen bör äfven tilläggas Lund, hvaromkring Ulg. flereslädes i åkrarne observerat densamma. , 9. I en anmärkning vid den i Archiv skandinavischer Bei- ttdige införda öfversättning af Fries’ reservation etc. har öfver- sältaren Pr Beilschraied vid Ulmus-arlerna (2:a häftet sid. 256) begått misstag, i det han yttrar att Fries i Nov. Mani. 3. p. 18 kallar Ulmus effusa Willd. för U. campestris. Detta misstag af den annars så noggranne öfversällaren är så mycket besynnerligare, som Fries på anförda stället så väl i' diagnosen på U. campestris uttryckligen säger ”fructibus gla¬ bris», som ock i den bifogade -anmärkningen uptager en från blomningstiden hämtad biologisk karakter alt åtskilja de tre ar¬ terna U. montana , U. effusa och U . campestris, hvilka alla tre Fries betraktar som skiljda, hvilken åsigt han just genom den i ”reservationen’’ införda anmärkningen velat ytterligare styrka. Troligen har misstaget härledis derifrån alt i våra Sven¬ ska floror ha hittills allenast U. effusa och U. montana Sm. (U. campestris Suecorum) uplagits, och det är först i sednare lider, som man hos oss blifvit upmärksam på en. tredje art. Alt Fries i Mänt. 3 ej särskildt uptager U. effusa har sin grund deri, att den redan var beskrifven i sjelfva Novilierna. — Sam¬ ma misstag har, säkerligen af' enahanda anledning, insmygt sig i en anmärkning sid. 82 af l:a b. af nämnde archiv vid öfver- sätl ningen af Fries’ afhandling öfver vexlernas namn. — U. effusa Willd. är icke funnen på Gollland, der U. campestris Sm., Fr. vexer, hvilken också jemle den förra förekommer på Oland. LUND, tryckt uti Lund bergska Boktryckeriet 1815. BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 9 — 10- September— Oktober 1845* I. Original-Afhandling. Anmärkningar vid Prof \ Fries* » Reservation mot en del an¬ tagna äsigter ofver åtskilliga Svenska vexter », i Bot . Not. 1844 n:r 1, 2; af G. J. Har t man *). Audiatur et altera pars. Ehuru Prof. Fries i denna Reservation icke uttryckligen angifver den eller de författare, mot hvilkas åsigter han vindi- cerar sina egna, är del af anmärkningarnes ordning och innehåll uppenbart, att den nästan uteslutande är riktad mot min fram- g? ställning af Svenska vexterna i 4:de upplagan af min Flora; f fWfc- ” ? fv > ftä Och då H:r Prof. tillika hänskjuter de Ivistiga sakerna till fram- ’*'**.«■ -’lJlr* lidens eller det yngre släglels afgörande, torde det äfven vara •r«3KTt> nödvändigt alt motiverna för mina åtgärder föreläggas denna domstol. Jag anser detta så mycket rättvisare, som man af to¬ nen i denna Reservation måste sluta, att Florans författare an¬ tingen lättsinnigt behandlat sitt ämne och, som man säger, farit fram utan rim och räson, eller ock är en af de der ”antique- rade och petrificerade" vetenskapsidkarne, hvilka vilja sätta en damm för framskridandet. Det, ar hufvudsakligen mot ^det förra alternativet jag anser nödigt att i min ordning reservera mig genom framställandet af de motiver, som i de anmärkta »punk- *) Dessa anmärkningar nedskrefvos redan förra året, men en längre resa och andra göromål hindrade deras fulländande till tryck. Troligen hade de ock stadnat dervid, sedan första intryfcket af det oväntade anfallet (efterföljdt af ett dylikt af Reservantens vapen- dragare A. i Bot. Zeit. 1844 d. 28 Jan.) hunnit skingras; men då jag erfarit att denna skrift blifvit intagen i en tysk tidsskrift och således fått en större publik, har jag ansett skäligt att äfven andra parten höres, förvissad att de tidsskrifter, som uptagit anfallet äfven publicera försvaret. (Bot. Not. 1845 n:r 9). 138 (erna föranledt mina åtgärder; om de ej tillfredsställa den blif- vande dornaren skall denne dock finna alt grunder för tvifvcl icke alldeles saknats, om än stundom härrörande af missförstånd i följd af andras oklara framställningssätt, eller af andra orsa¬ ker. Hvad anliqueringen angår, torde den af en opartisk do¬ mare befinnas hvarken större eller mindre än hvad bokens plan föreskrifver, då denna såsom läro- eller skol-bok endast bör och kan upplaga det hittills kända, på det hittills allmännast vedertagna sätt. Den vetenskapens regene¬ ration, för hvilken Fries och flere, hvar på sitt sätt, slå i spet- ' sen, lärer väl ännu hafva många hinder att öfvervinna, innan dess problem kan anse& löst. Hvad vi hittills erhållit synes mig endast vara theoremer, som till sin bevisning ännu för det mesta sakna allmännt erkända axiomer, då det, som för sådane angifvils, hvila på lika, ja vida mer subjektiv grund än den äl¬ dre vetenskapens. Om än denna slår på gränsen till ett nytt utvecklingsstadium, hvilket ej kan förnekas, tillhör det knapt de underordnade, att på en gång hoppa med båda fotterna, in i den ännu nästan okända rymden, och ej heller lärer det skada att ål geniet; som breder ut vingarne till den djerfva - flyglen, ropa ett varnande feslina lenlel Det nya så i stort som smått segrar först och blir besländande genom sin sanning, derföre böra äfven tviflen och inkasten med tacksamhet, ej bit¬ terhet, upplagas, ty sanningen Jiknar metallen, hvilken blir så myckel renare, ju lugnare man efterforskar och afskiljer ^ / slagghalten. Då ingressen är en följd, ett slags sens moral, af reserva- tions-punklerna, torde några anmärkningar dervid icke vara obehöriga. Reservanten *), som framställer vådan af att tvifla på allt, eller, i motsatts deraf, positivt bedöma allt, synes på ett annat ställe finna mig skyldig till det förra; likväl bör han medgifva, att del hvarpå jag tvifiar är ganska litet mot hvad jag, äfven efter Honom, antager; — och der jag tvifiar, *) För korthetens skull må detta ord tillåtas. 139 fanns, då min bok skrefs, verkeligen Ivifvcl, såsom snart kom¬ mer alt visas, ehuru ringa och Ialt undanröjda de af en större forskare än må anses. Då jag, hvilket ej torde förnekas, i det närmasle sett så många af de i min Flora upptagna vexler vildt ' ' vexande, som Hes., lorde påminnelsen om Kunlh icke röra mig. Månne för öfrigt Res. sjelf all lid så lyckligt lofverat förbi of- vannämnda klippor, särdeles del positivas? *) Då Res. nö¬ jer sig med Kochs ursägt, alt denne förändrar så litet som möj¬ ligt, bör han vara fullt ut så belåten med milt handlingssätt i följd af bokens i förorden angifna plan ocb ändamål, i händelse han velat "försätta sig i min idékrets;" — och om med det progressiva menas antagandet af nyare åsigter och arter, lorde de 4 upplagorna, jemnförelsevis med den vidsträckta s. k. Tyska Floran, visa en lika stor progression som den berömde Kochs arbeten. Till och med nämnandet af Pclamogeton hade, i stället för att gifva anledning till klander, bort påminna Res. \ ' huru villigt jag, med öfvergifvande af egna äldre åsigter, anta¬ git hans, då sannolika skäl blifvit anförda; och hvad gissnin¬ gen om P. marinus angår, hade äfven den utgått, om Prof. i Fries nöjaktigt förklarat den märkliga olikheten i Linnés dia¬ gnoser, som beskrifva P. pectinatus : foliis setaceis och P,. ma¬ rinus : fot. linearibus , hvilket hos Linné antyder smalare och bredare blad och gifvit mig och Wahlenberg anledning att lika varaktigheten. 29. Arenar. norveg . har jag ej kunnat skilja från A. ci¬ liata med så lydliga karakterer, som ett arbete såsom mitt fordrar. Då Prof. Fries i Mant. 2 äfven försäkrar att A. cili - ala , norveg . A humifusa » seriem tam contiguam efficiunt ut de identitate haud liceat dubitare» , skulle jag väl blifvit lika mycket klandrad, om jag skiljt dessa, neml. i händelse Res. ej sedermera erhållit de omlalta massorna af ex. *). — Som¬ merfelt kan väl knapt bestämdare förklara A . ciliata från Sal¬ ten annuel, än med orden »hcec annua , saltem cum deflorue¬ rit , periit n: alldeles samma dubium, som i motsatt mening skulle kunna yttras om A. gothica . 30. Rosæ. Då Res. anser ”framställningens form vara min- dre vigtig1’ för sig sjelf, torde detta äfven få gälla för mig, så myckel mera som jag ej pretenderat vara någon reformator i vetenskapen. Om jag lyckas alt lära de yngre känna Rosa rubig . /? inodora9 R. canina S dumetorum etc., är det för milt *) Jag nödgas uptaga äfven de punkter af Reservationen, deri Res. korrigerar sig sjelf, emedan framställningssättet öfverallt är så¬ dant såsom det endast gällde mig. Anledning är att tro det Res. ej alltid menar så illa, men hvarföre icke framställa de nya åsig- terna eller försvaret mot andra antagonister på ett annat ställe, der jag icke behöfver synas vara syndabocken? Vid Cerastia hade Res. bort klandra de flere stora Vetenskaps¬ män, som bestämma arterna tvärtemot Hans mening. Om Koch nekar C. brachypetalum Persoon (Desportes) vara C. strigosum Fr., måste det skett annorstädes än i dess Synopsis och Taschenbuch, hans sista arbeten, så vidt jag vet. De stå der utan alla reflexio¬ ner som synonyma. 153 äudamål til Iiäckligl ; gerna må de sedan kalla dem R . inodora Fr., R. dumetorum Fr. el 1. Thuill. o. s. v. Dessa namn Unnas några rader längre ned, och dessutom stadna de blifvande bo- fanislerna ej länge vid min Handbok. I cll ännu sq imtredt och nybegynnaren lätt förvillande slägle anser jag så \få arter v :> * . :t t böra antagas som möjligt. Efter mina på fylogr. karakterer grundade åsigler måste R. inodora , betraktad som afart, föras till R. rubiginosa , ej (ill canina , hvilken jag aldrig sett med dubbclsågade, ännu mindre på samma gång glandulösa, blad.,_ Äfven saknar /?. rubiginosa (l. ex. vid Gefle) ej sällan de fiiiä- re taggarne, får l. o. m. blomskaften glatta, och blir dä vn|got svår alt med tydliga karakterer åtskilja. — En R. collfyiii med tir' Jr** enkelt sågade blad kan svårligen bli annat än en Irivtäl catf£) jgl nina . Derföre tror jag att vår s. k. collina' är något anffift^. '' Jacquins hos Koch. 31. R. lomentosa blir för mig, som har den af Res., som det synes, tillåtna olika uppfattningen af species-begrcppet, en \ kollektiv art till dess de subsumerade hunnit redas och allmän- nare antagas. Annu synes ej delta vara i ordning, då de ofta åberopade Koch, Ledebour m. fl. ännu envisas alt föra R. mol¬ lissima Willd. till tornent osa. Alt Kochs R. c il ial o-p et al a (hvilken af Ledebour föres till R. pomifera eller villosa) är enl. synonymet R. mollissima Fries vågar jag belvifla. Eget vore det dessutom om den öfver hela södra Sverge ymnigaste arlen skulle hoppa öfver hela Tyskland till Krains och Tyro- % • • lens fjällar, och den i östra och södra Östersjöländerna, som det synes, lika allmänna /?. lomentosa icke, ulan på ett så problematiskt sätt som Prof. Fr. i Mant. 3 uppgifver, finnas i Sverge. Således lärer väl saken ännu få anses outredd tills de större bolanislerne hunnit förlikas. 32. Rotenlilla Guntheri . Här måste meningen vara alt Pr. Fries’ namn, sordida , bort bibehållas framför Pohls? Meii detta är ju äldre och allmänt anlaget, tills Koch nu dermed förenat collina , med antagande af detta ännu äldre namn? ett anlagande, som skulle föranleda elt nytt at P. collina Fr., i (fiol. Not. 1845 n:r 10 a). 154 / fall den är skiljd, såsom jag ännu tror. Dessutom yrkar Res. ofta i sina skrifter alt den mest utbildade formen bör anses för den normala; nu är del ej så likasom den i Nov. 2 så vigtig ansedda biologiska karakteren af caules laterales och medio pronascentes , alt den stadfästes med ett (!), icke nume¬ ra håller stånd. När skall man då, såsom det förut yrkats, våga lita på någon auktoritet? 33. Thalictrum minus bebandjas i Floran tills vidare kol¬ lektivt, då jag, af deri anförda skäl, ej förmått på 'ett tillfreds¬ ställande sätt diagnosticera hithörande former. Att det ej skett af någon antagonism mot Pr. Fries bör väl slutas deraf, att jag antagit hans egen föga utmärkta art Th. Kem ense , då de flera af Th . minus för det mesta tillhöra utländningarne, hvilka nä¬ stan i hvarje nytt arbete på olika sålt framställa dem *). 34. Menlha silvestris . Linnés och Willd:s hufvudkarakter på denna art ligger onekligen i bladformen, hvarföre jag der¬ efter rättat mig, såsom synes af tillägget. Har ett misstag skett, må gerna för mig namnet nemorosa förvandlas till latifolia eller något annat, och Willd:s synonym utslrykas. Alt, om de ej äro skiljda, förkasta artnamnet silvestris , är väl ej meningen? eller anser Res. dem, emot Kochs och de fleste nyare förf:s tanke, verkeligen skiljda? I alla fall böra lokalerna bättre be¬ stämmas än jag kunnat. — M. viridis B . har i mitt exemplar af Herb. Norm. inga blommor öch då Mentha ? viridis enda tyd¬ liga karakter beslår i glattheten, har jag måst föra- den ludna till silvestris. Funnes andra karakterer af vigt borde ju arlen skiljas? 35. Mentha gentilis har i skriftligt meddelande af H:r Lektor Wallman (citerad) blifvil uppgifven för Slaka, utan att jag deraf erhållit exemplar. Jag måste dock lita på en så ut- *) De i diagnoserna alltid upptagna stipellerna har jag ieke ens på lefvande ex. af Th. Kuchii, benäget meddelade af Prof. Fries, kun- t nat upptäcka; troligen finnas de stundom; Han sjeif sager dem stundom saknas» De gifna ex. med nära mogna karpeller visa dock att Th. Kochii (Th. Jacquin ian um Kuch?) och Th. minus kunna skiljas som arter. 155 märkt Botanists uppgifl, hvilken ock nu af Prof. Fries stadfä¬ stes. Väl undrade jag på exemplaret i H. N. kalladl: Mentha sativa ? s. Agardhiana Nov. såsom mera likt M. gentilis än hvad jag fordom erhållit som M. Agardhiana , men tryggade mig liil Prof. Fries’ uppgift »exacte intermedia », såsom den ock synes vara, hvarföre jag helst citerade den som en var, af sativa. All Prof. Fries i Mant. 3 skulle förklara M, Agardhi - ana (som i Nov. 2 ansågs identisk med saliva ) för den typiska formen af M, gentilis , var så otroligt, alt jag ej kunde annat än hänföra orden "hujus status typicus" till saliva , hvilken sist nämnes. — Hvad Mentha agrestis Sole angår, har jag, så¬ som mer utmärkt från arvensis än gentilis , sativa och aqua¬ tica från hvarandra, upfört den förslagsvis såsom synes af framställningen. — Namnförändringen af M, arv. ripana till glahrata ansåg jag nödig derföre att M. arvensis sjelf på strän¬ derna förekommer vida ymnigare och allmännare än den s. k. riparia , hvilken på flera trakter alldeles saknas. 36. Ajuga alpina. Prof. Fries jemnförde ännu i Mant. 3 denna nybeslämda art, både Baron Diibens och Prof. Blytts for-, mer, med A. pyramidalis (» propius accedit»): att den nu fö¬ ga skiljer sig från A. reptans är något nytt. Borttagas stolo- nerna torde likväl lika liten skilnad från A. pyramid, återstå, och minst från den norrska, hvilken är lika glatt och stundom har korta sloloner. 37. Lamium purp. fl incisum i Floran är Prof. Fries’ egen L. incisum , beskrifven efter dess skånska exemplar, och är så¬ ledes ej den triviala form, som nästan alltid lemnas under detta namn och finnes högt upp i Sverge. Skälen hvarföre jag ej framställt L. incisum W Uld. som art, äro aLl den ej har de karakterer jag ansett erforderliga för mitt arbetes plan, och att medelformer ofta anträffas; alt den hårkrans, som i en del blomkronor är så tydlig hos purpureum , stundom är reducerad till några få hår; — alt incisum ej är utan dessa hår; att den¬ na art har, såsom den ock af Lindgren i Bot. Not. 1841 p. 243 beskrifves, precist som L. purpureum , 2 krontänder, den öfra syllik; att jag ej kunnat finna kronorna rakare vid basen hos V 156 \ , ► - * L. incisum, ålminslone hos den nordligare formen, än hos nyss¬ nämnde; skul. alt flere förf. anse dem icke eller föga skiljda. 38. G af e op sis Telrahit och bifida skiljas afKoch hufvud- sakligen med läppens mellanflik, som hos den förra är ”nästan qvadralisk", hos den sednare 'aflang"; likväl kan man lält öf- verlyga sig all dessa former variera på samma -exemplar, äfven- så naggniog, urnjupning m. m. — Någon mjnkhårig ("mit wei- chem Flaume bedecht") G. pubescens Fess. och Koch har jag, oaktadt fli lig eflersökning, aldrig sett i Sverge. En dylik för- Ijenar säkert arlrällighet. — G. versicolor är en'af de arier, som jag enligt förordet behåller så länge pluraliteten ansedda Vetenskapsmän göra del. Detta kan ej sägas om G. bifida , som Wimmer anser som en oväsendllig var. och Koch som osäker art, då han räknar »G. versicolor bland goda arter”. 39. Oröbanche . Då man ser Reichenb., Wimmer och Koch, alla lämmeligen nya och af Prof. Fries berömda författare, i beskrifningen upplaga för en del arter ”sepala antice connata”, måste man tro att der detta ej skett äro de fria eller mer till¬ fälligt sammanhängande, hvilket ej är händelsen med O. major ' 1 Fr. Nästan säkert skall en, som undersöker vexten, blifva mer tillfredsställd af min beskrifning på fodret än af Prof. Fries’: » sepala duo», hvilka en med den nya theorien obekant fåfängt skall söka hos denna art. 40. Cochlearia^ angl ica (j eller den lilla C. anglica från Tromsödalen i 3:dje ed. förer Prof. Fries sjelf i Mant 3 till C . arctica. Afven skall hvar och en som jemnför Læstadii ex. med diagnoserna i Mant. 3 göra detsamma, ty hvarken äro sljelkbladen sinnat o-dentat a eller skidorna alltid veuoso-re- ticulata; jag har ex. med fullkomligt släta. Sljelkbladen fin¬ nas både sessilia och omfattande. Troligen innan Prof. Fries, undersökt vexten, ansåg jag den för C. fenestrata , emedan , / t j \ septum verkeligen s l u n d o m är fenestratum. 41. C arne linæ. Om Prof. Fries’ framställningar af dessa i / „ Nov., H. N., Mant. och nu i Reservat, jemnföras, torde man finna alt missförstånd, lindrigast sagdt, måste inträffa. I Mant. föras H. N. 7 n:r 20 saliva och 21 dentata båda till C. föe- 151 tida. Då jag behåller namnet dentata , måsle jag vål äfvon låla dem följas ål lill denna arl. Då nu Professorn i Reserva¬ tionen torer n:r 21 till sativa korrigerar han ju sig sjelf egent¬ ligen, ehuru i ”tysthet", och lå ler felet synas drabba mig. lmellerlid höra de beslämdt tillhopa och kunna aldrig föras lill olika arler, hvarom man kan öfverlyga sig så väl af exempla¬ ren som i hvarje linåker, der man skall finna bladformen vari¬ era från djupt pinnlandad genom alla slags landningar ända till helbräddade, allt med samma blommor, skidor och frön. Är C. dentata Herb. N. n:r 21 ej dentata (ellei foetida Mant .), så återstår väl ingen sådan art för oss. Hvad Koch angår, fin¬ ner jag n:r 21 fullt instämmande med dess diagnoser i Syn. och Taschenb. på C. dentata , så all jag ännu är öfvertygad att dennes, i linåkrarne i Tyskland vexånde art, är aldeles en och samma med vår. ' , 42. Barbaren vulg. y. Jag finner ingen annan fylografisk skillnad mellan den bittra skånska och deii södermanländska osmakliga, än något längre och mindre utslående skidor; således felas, så vidt jag kan se, de karakterer som för rnitt syfte till artskillnad fordras. Hvad tvisten om den rätta B. prcecox an¬ går, lärer väl den få afgöras med Rcichcnbach och Koch. Det förrå gäller äfvcn om Barb. vulg. fi eiler arcuata , hvilken åtminstone en lämmeligen ny och af Prof. Fries berömd förf., , Wimmer, kallar, i motsägelse till Koch; ”nur eine varietet". 43. Arabis hirsuta. Dennas frön finnas äfven ofta rundt¬ orn »anguste alata », ej endast i spetsen, och då Ledebour, som anmärkt detsamma/ och ingalunda spar på arter, ej ens utmär¬ ker A. sagittata som varietet, så torde ursäglas alt jag ansett ytterligare bekräftelse ej kunna skada. 44. A. arenosa. Hur Prof. Fries här kunnat missförstå mig är obegripligt, i fall den förvillande framställningen blott är missförstånd. Den sydländska A. arenosa är i flera afseen- den, särdeles bärigheten, olik vår, hvarföre denna af Prof. Fries blifvit anförd som var. borea/is. (På Möen såg jag för min del endast den starkt slräfhåriga). Då första ed. af Floran skrefs hade jag endast sett torra éx. af den Norrländska, och? 158 såsom dessa hiltilis visat sig, endast af den magra lill A. Tha- liana gränsande formen, hvarföre jag ej kunde anse den för A. arenoso . I både 2 och 3 uppl. uppger jag likväl A. are¬ nosa L. Fl. Su. såsom elt bestämdt synonym lill A. Thal. fl i urbicola förmodande denna vara skiljd art, sedan jag sett ett från Fredrikshamn af Prytz meddeladt ex. och vexten lefvande i Strängnäs. Alt den ej genast framställdes som egen art härrör¬ de deraf, alt jag ej var säker alt den vore den utländska, af Linné i Sp. PI. 2 och af Ulländningarne antagna, ‘starkt stjern- håriga arenosa , äfvensom jag här såsom alltid hellre upptog en osäker vext som var. än som art. Sedan Prof. Fries framställt den som sådan och jag erhållit fullt karakteristiska ex. såväl från Norrköping som Strängnäs, följde jag med nöje Prof. Fries. Men alt A. arenosa från Norrköping är 'absolute sjiiljd” från den s. k. Arabis Thaiiana vär. lyrala från Strängnäs är hvad jag bestrider; jag anser dem tvärtom för så identiska som 2 vexler kunna ^vara. Hvad sedan de öfriga lpca angår, skall man finna magra Norrköpings- och Slrängnäs-exemplar fullt öf- verensslämmande med Smedjebackens, Helsingska från Norrbo, o det Prylziska och slutligen Kandid. Ångströms, troligen af Prof. Fries approberade, båda sista från Fredrikshamn. , Mina Umeå- oxemplar äro ännu magrare och kunna lika väl läggas under A. Thaiiana , men äro för unga att bestämmas af -fröen. Ve- sterås-exemplar har jag aldrig sett, ulan efter gammal uppgift, såsom icke osannolik, då vexten å ömse sidor förekommer, in¬ fört stället. ' 45. Sinapis arvensis fl. Både denna och hufv udformen (med hela blad) hafva ofta ända till 12fröiga skidor, så all ski¬ dor och blad slå icke i något förhållande till hvarandra; åter¬ står således, så vidt jag kan se, endast hårighelen. 46. Fumaria capreol. Den rödblom. från Norge har bal¬ jorna lika trubbiga som den hvit- eller gul-blommiga och fo¬ derbladen nära hälften så långa som kronan; Kochs karakterer gifva således ingen för mig tillfredsställande grund till art- skilnad; imellerlid är jag ledsen alt ej hafva särskildt upptagit båda formerna, på den af Prof. Fries anmärkta olikheten alt 159 fr ii k l sk aften hos den gulblommiga aro lillbakaböjda, då den röd¬ blommiga har dem endast mer och mindre utslående. 4 1. Corydaiis. Den motsägelse H:r Prof. här 'anmärker kommer stundom af olika erfarenhet, då den ena botanisten är mer i tillfälle att i naturen se en vext, än den andre; oftast kommer del hos mig deraf alt jag för mi ti ändamål anser det definitiva bestämmandet af svå rsk i 1 jda arter mindre makt- påliggande, då bokens hufvudändamål är nybörjarens handledning till kännedomen af vexlernas namn. Jag respekterar ock gamla arter, ehuru jag kan antyda öfvergångar; mer misstänkta be¬ håller jag, då de för den examinerande hafva i ögat fallande karakterer, lemnande den djupare kritiken åt bolanislerne ex professo. — Hvad Corydales angår, är det ingen tvifvel under- kasladt att de ju påkalla en ännu strängare granskning i natu¬ ren än den skedda, då ännu nästan endast biologiska karakterer åberopas. Af en sådan motser jag en ännu större reduktion än jag gjort; sjelfva den så utmärkta geniculalionen hos C. solidce stift torde behöfva kontrolleras. Af pedicellernas längd kan ingen säker diagnos göras, hvilket är lätt att visa; racemus är både hos C . laxa och Lohelii nutans; således måste jag draga laxa till sistnämnda, så långe -jag erkänner den som art. Der C, fabacea vexer ensam, såsom vid Eskilstuna och Gefle, finnas inga tvätydiga former. Hvar och en som i Sverge ser C . Lo - \ befri ofta så stor som solida , skall finna namnet pumila förvil¬ lande, ännu mer i jemnförelse med fabacea. Alt jag anger det såsom yngre i släglet var ett misstag, föranledi af Sleudel, som. till C. Lobelii citerar Fumaria pumila (Host och) Reichen - bac/i , hvilken sednare, som först lärer infört namnet i Coryda- lisslägtet, jag derföre underlät att rådfråga. 48. Ononides. I dessa har jag vid bestämningen och namn- gifuingeö följt mina svenske föregångare och hufvudsakligen Fries i Fl. Scan. der samma namn finnas och O. spinosa L. up- gifves för den allmännaste och ymnigaste i Skåne. Jag fann ingen annan i Skåne än O. repens , och skulle ovillkorligt för¬ enat båda, om jag ej denna gången, i brist af tillfälle till egna iakttagelser, nödgats följa en annans auktoritet. Imellerlid har 160 jag för många år sedan lagil en form vid Carlholms bruk i Upp¬ land (ed. 1) på en skogvexl äng (nu mera ly värr odlad lill åker), hvilken med sin upprätta träakliga vext, smärre blommor och olika pubescens tyckts mig vara skiljd och den rälla 0. spinosa . 49. Tragopogon minor. Här förslår jag ej Res.; är då ej denna i 2:dra och alla Uppl. enl. dess önskan upptagen som varielet?, som arl i Fr. Nov. ed. 2, som underart i Fl.Scanica? Och denna sisla åsigt har jag ju tillkännagifvil? Således är den nu en lika simpel varietet som Scorzonera plant aginea?! Piken förande Sc. planlaginea afficierar mig ingalunda, ty om Res. en gång citerar Sc. plant aginea Hn. ed. 3, skall jag anse det fullkomligt rätt! Någon så ytterlig Noli me tangere är jag ej, all påpekanded af ett misslag, deladt af berömdare botanister, och som jag, efter tillfälle lill granskning i naturen, sjelf rättat, skulle såra mig. Har då aldrig Res. begåll något dylikt fel? 50. Hieracia. Reflexionerna öfver dessa torde icke angå mig, hvars enda syfte varit alt göra de hittills antagna arterna för nybegynnaren igenkänliga. 51. Senecio barbar eæf olivs. Alt dennes förande lill S. aquaticus af Koch var elt skriffel, kunde ännu ej så lätt inses, då Koch i ed. 2 säger sig nu vara af Wimmer och Ruek \ V upplyst alt den hörer till *S. erraticus ; man anger icke skrif- fel på delta sätt. Men jag bekänner all jag öfversell denna korrektion, så mycket lättare, som han äfven i ed. 2 till S. aquaticus citerar & barb. Reichenb. 1 annat fall hade jag troligen fått ett bättre begrepp om arlen än af diagnosen i Mani. .3, som med undanlag af corymbus divergens (längre fram modifierad till idobis (ramis?) fere divergentibus noga beskrifver *$. aquaticus , sådan jag har den från Rohus. 52. Molricaria inodora , sådan den vexer vid h varje knut, har folia sessilia, emedan flikarne börja lätt vid sljelken; bla¬ den äro lika mycket eller lika litet bipinnalifida som på. 31. maritima i H/Norm. då flikarne bos delta ex. ej äro bestämdare ”motsatta’’ än hos 31. inodora ; lacin. filiformi-compressæ gäller väl ock om denna? äfvenså squamæ oblongæ margine scarioso saml ligulafum striæ el apex rotundatus? (eller är rotundatus 161 ej oblusus?); apex är ej hel på exemplaret och angifves nu landad i Frankrike, således lik inodora; squamarum margo är, hos Dubenska ex. af 31. in od. salina , i samma involucrum hos olika fjäll, än rent färglös, än brunaklig, ålerslår således blott margo squam . integerrimus , sådane man kan leta ut dem bland ^ / de färglösa på sistnämnda. Del är uppenbart alt en så defini¬ erad ej kunde uppställas som art i min bok. Jag hör , tyvärr i ej till dem, på hvilka kan lämpas H:r Prof:s salls: ”schwächere Naturen folgen immer der Mode des Tages”, t. ex. model all bygga nya arter på hvar småsak. Det är godt alt dela för alt sedan en gång kunna reducera, ty nrian kommer derigenom san¬ ningen förr eller sednare på spåren, men nog hade Aeharius bättre försvarat sill en gång stora namn, om han ej sett arter i hvar form. Slutligen torde få anmärkas all den vilda, som få synas hafva selt i Sverge, enl. H:r Res:s egen antydan behöf- ver ytterligare granskas och således måste vara ej fullt säker. 53. Malricaria suaveolens har jag icke kunnat upptaga ens som afart, då ex. af 31. Chain, kunna utletas som hafva få och nedböjda strålblommor (Fl. Scanica). Alt Res. sedermera funnit en ny karakter af mera vigt blir godt för del tillkommande. 54. Orchis latifol. Nöjd med medgifvandet all den i H. N. lemnadc O. latifolia är ^betydligt afvikande från den rätta”, be¬ strider jag ingalunda all den sällsynta Skånska är den utländska, såsom jag ock i Floran nngifvil den; eller är den från Segeholrn ännu bättre? Hvarföre ej heller åberopa exemplar från Upsala, 'der den enl. Mant. 2 äfveq vexer och oftare kan granskas? Alt denna elatior är närmare O. maculata än august {folia torde ej många gå in på, som sett alla dennas former och i detta fall förljenar den väl såsom många andra sin egen nummer. > 55. O. cordigera.. ”Duo ad hanc omnino ut videtur re¬ ferenda specimina” etc. kan jag ej öfversälla annorlunda än med ”förmodas vara”; eller skall man endasl fästa sig vid det konlradikloriska omnino? ”Närma sig” antyder ej heller full identitet. Hvad jag för min del i detta finner uttryckligt är all H:r Prof. ännu i fjol, 1843, ej var ulan alla skrupler. 56. Epip actis at rorub. För denna af Res., och K och så- / 162 som Hoffmans erkända afart, har jag bibehållit äldsta namnet i enlighel med egna och Prof. Fries’ grundsalser (l. ex. Carex sparstfflora, Zannich . pedicellal a IV ahl. elc.). Särdeles falskt är det ej, då färgen är mer och mindre mörkröd enl. mina ob¬ servationer vid Eskilstuna, hvarest jag dessutom fann den hvila helt tillfällig, såsom vexande bland den röda i förhållande som ett till 20. Skulle alla artnamn ändras med afseende på varie- teterna, så skulle, omdöpningen blifva nog slark. I afseende på färgen, såsom här, skulle väl Viola tricolor , Polemonium cæruleum m. fl. snart få stryka på folen. Imellertid vill jag minnas alt Prof. fordom förkastat sådana namn som medius etc., och h vartill denna skulle vara media inser jag ej rätt, om ej till den utländska, väl skiljda, E. microphylla. 57. Carices . Här medgifves all jag begått elt fel då jag vid C. tenuiflora ej utfört hela synonymet C. Blyttii # maci¬ lenta Er. och vid C. Perso on ti : C. Bly UH # vil His. Men som del var en enkel hänvisning till exemplaren tycktes det sagda vara tillräckligt alt ej misstaga dem. Någon kritik har jag ej tillåtit mig och en citation kan väl ej få delta namn? Huru H:r Prof. nu vill anse dem är mig fullkomligt likgiltigt, men helt säkert skall han en gång öfverlyga sig att namnet Blyttii var förhastadl och missledande, och att arterna förut voro väl kända, hvilket jag i bref strax efter fascikelns mot¬ tagande tog mig friheten meddela. Af sättet för namnens fram¬ ställning kunde väl omöjligen annan slutsats dragas, än alt vi skulle få en C. Blyttii som art, med de mest heterogena un¬ derarter. — Kunna frögöm. hos C. Blyttii macil. i H. N. kal¬ las djupt tuklufna, så är ej underligt om Lang och Koch kunna säga detsamma om C. Persoonii ! Imellertid behöfver man en¬ dast kasta en blick på Hoppes figur för att finna identiteten med C.' vitilis, äfven -i afseende på frukten, som han riktigt framställer, men de förre, som citera honom, orätt beskrifva. En så djupt klufven frukt i denna fiock torde knapt vara möj¬ lig, men hos C. Persoonii finnes en spricka på fruktens ryggsida som sträcker sig från mynningen långt ned på sprölet, hvilken t. o. m. stundom är genomskinlig, ehuru icke genomträngande, 163 af hvilken omständighet uppgiften kan förklaras. — Kyrkoher¬ den Læstadius har lill mig lemnat en »C. acuta fi ripensis från Kätkesuando 1838", som har fullkomligt slätt strå och allt annat gemensamt med Vahls ex. af hyperborea *). En annan med samma namn från Karesuando 1831, ansåg Drejer för ny och ville kalla Lcesladtana; hvilkendera jag menade vid cita¬ tionen synes af vextslället. Ingendera är den under C. aqua¬ tilis upptagna, såsom Prof. Fries, jag vel ej af hvad grund, på- , står. Denna ansåg Drejer äfven för ny och kallade den "ad in¬ terim C. vacillans». 58. Betula pubescens är äldsta namnet, hvar till Koch m. fl. föra Wallrolhs med ett ingalunda lyckligare namn be- laggda art, såsom variation. Kan Prof. Fries framdeles efter Reicbenbach bestämma 2 arter häraf, har jag ingenting all in- ' # » vända; med biologiska karakterer, t. ex. buskformen, blir det föga svårt. Hvad loca angår har jag ingenting bestämt om Nor- •*» ge, och kan ej berömma mig att af Lappska hafva 1 fått mer än ^ dussin från Karesuando, visserligen alla tillhörande B. pu* bescens , men kan derföre ej B. alba finnas i del ända till Ångermanland gränsande Lappland? Hvar upphör då B. alba i 59. Salia i cuspidata Schullz erkänner jag, enligt Kochs endast sterila ex., vara nog olika till bladen och troligen skiljd ärt, så att delta namn ej bort upptagas. Den säkerhet, hvarmed Prof. Fries upptog det som synonym till sin skulle då säkert afståll namnet pahidosa. Delta kam jag \ i ej göra med Læstadiana mot det af Prof. sjelf som borlblan- dadl angifna canescens ; neml. så länge denna form, emot Læ- sladii eget påstående, qvarslår som art. — Meningen med det *som anföres om S. plicata är ej lätt all inse, då Prof. Fries enligt Bot. Not. 1812 ”icke längre tvekar alt benämna den (S: angust ifolia Wulf.) incubacean , men nu tyckes vilja vin- dicera namnet för plicata. Hvarföre ej helt enkelt behålla namnet plicata och lemna både ambigua och incubdcea Fl. Sv. ål sitt öde? Svårligen kan något bevisas med påslåendet alt Linné skrifvit ur minnet; att han i ungdomen sett en med- * S. angust ifolia mycket lika form af plicata (en i sanning märkvärdig form om den linnes!), all han i Frutetum Suec. för S. incubacea uppger ^sandiga ”Hafsslränder" (jag kan omöjligen, bvarken i Diss. eller Amcenil. se annan uppgift för denna än: t r> proscipue in arena v!) o. s. v. Alt S. plicata, som jag både sjelf tillräckligt tagit och fått af Prof. Fries sjelf, bör uppföras som art har jag icke förnekat, då jag med min återhållsamhet redan / , gjort del; om Koch, som äfven är en monograf af släglet, än i denna stund påstår alt del är Ehrharls ambigua , måsle jag väl tills vidare tro honom, som företrädesvis bör känna Ehrh:s N 165 vexler, och behålla della vida äldre namn. — Då Prof. Fries granskade Kochs mig meddelade Salices lärer han väl öfverselt . i del särskildla ex. af S. sile sio cm med påskrift >? specimen sylve- slre-e Silesia hvilket jag i Floran beskrifvil, och hvaremot svarande jag icke sett något svenskt. — S. sphace/olce namn, i såsom var. af caprea , ändrades' redan i 2:dra ed., emedan jag fruktade alt förblandning kunde inträffa med Smiths och Willd:s sphacelata , hvilka ingendera, äfven om de äro skiljda, jag tror höra till denna varietet. 60. Equisetum riparium. Ati E. prostratum tillhör E. palustre , må gerna medgifvas, ehuru de 2 gifna ex. i delta hänseende äro sådana alt de lika väl kunna hänföras till um¬ brosum ; ej heller har jag påstått den vara samma som ripari¬ um . tvärtom; men noten infördes för all fästa Botanisternas uppmärksamhet derpå, alt en annan art kan på den sterila höst- sljelkens rot (i Aug.) äfven få en ny axsljelk, alldeles i likhet med riparium i Herb. Norm. Om genom denna not, rörande en vext, som äfven jag uppfört som art, en noggrannare un¬ dersökning, huruvida den verkligen är sk i Ijd från E. arvense (från Ej. umbrosum är intet tvifvel), kan åstadkommas, skadar det väl ej? — All jag frågat hvad meningen här var med cau¬ lis vascularis el snbvascularis härrörde deraf, alt jag aldrig sett fytotomiska karakterer åberopade i vexlbeskrifningar ; och som just i delta slagte'stjelkens olika pipighel är en vigtig ka¬ rakter misstänkte jag något skriffel eller en ny term för fistu¬ losus. Imellerlid förutsätter det en, mer än hos oss vanligt, trägen sysselsättning med knifven, för alt kunna, såsom afgjord karakter, åberopa dylika nuancer i fytotomiska förhållanden. Reichcnb. har, såsom jag sedermera sett, endast vascularis & noti vascularis ; i fråga om E. arvense gör han likväl 2 ganger det märkliga tillägget ”in scapo” (evascularis), som ej nämnes hos den näst fö rul omtalade Te/mal eja (vasis spiralibus carens), hvaraf lätt kan dragas den slutsatsen alt de gre niga sljelkarne hafva * dessa vasa, och således att äfven denna art kan kallas subva - scalaris^ i fall detta är Reserv:s mening. 166 il. Utdrag ur utländska arbeten. 1. Epilobium Lamyi och Asp lenium cuneatum , Ivenne nya arter framställda af J):r F. W. Schuttz i Bitsch. (Se Flora oder Bolanische Zeilung 1844 n. 47, sid. 806 — 807). Epilobium Lamyi: fol. laneeolatis e basi rolundala sen¬ sim angustatis remole denticulatis breviter petiolatis, inferiori¬ bus oppositis, caule subpubescente lineis 2 1. 4 elevatis decur¬ rentibus, floribus semper erectis, stigmatibus in clavam coalitis, radice ramosa, stolonibus brevissimis rosulanlibus. Differt ab Ep. hirsuto L., E. parviiloro Schreb,, E. montano L. et E. liypericifolio Tausch caule lineis elevatis notato, stig¬ matibus in clavam coalitis etc.; ab E, palustri L. caule lineis elevatis notato, stolonibus brevissimis rosulanlibus, radice non re¬ pente; ab E. virgato Fr. fol. omnibus breviter petiolatis, stigma¬ tibus semper in clavam coalitis, stolonibus et radice ; ab E, tetra¬ gono L. foliis omnibus breviter petiolatis, intermediis non basi foliacea decurrenti adnalis; ab E. roseo Schreb., E. origanifolio Lam. el E. alpino L. forma foliorum, petiolis etc. diversissimum. Habitat solo argilloso in arvis humidis prope Limoges Galliae. Asplenium cuneatum: fronde lanceolala bipinnata, pinnis cuneatis margine integerrimis apice latissimis truncato-rotunda- lis, soris centrum pinnarum fugientibus oblongis maturitate sub- rotundis, stipite glabro viridi basi lalereque inferiori fusco. Differt ab Aspl. Adianto nigro segmentis frond. cuneatis, sorisque centrum segment, frondis fugientibus; ab A. lanceofa- to segmentis cuneatis et non ovalo-lanceolalis etc.; ab A. fon¬ tano tam frondis forma quam sororum positione longe recedit. Hab. cum A. Ad. nigro in rupium (Vogesen-Sandstein) fissuris in silvis magnis Vogesorum inferiorum prope Steinbach inter urbes Bitche et Weissenburg. 2. Dovrefjeld i botaniskt och särdeles biy ologiskt hänseende : af IV. P. Schimper. (Se Flora oder Bot. Zeit. 1815 n. 8, sid. 113 — 128). Före slutet af naturforskarnes möte i Kristiania 1844 be- gaf sig H:r Schimper, i sällskap med Med. D:r Petit från 161 Köpenhamn och Gymnasii Adjunkten Hardin från Karlstad s. Ull Dovrefjeld för alt under några dagar undersöka företrädes¬ vis dess bryologiska skatter; och del är resultalerna af detta besök som i nu ifrågavarande upsals framställas. — Efter en kort karakteristik af Dovrefjeld och dess från Sweilziska fjällen alldeles skiljaktiga fysiognomi, lemnas en teckning af vegeta- lions-förhållanderne, med speciell hänseende till Mossorna, ord¬ nad efter de tre ”fjeldsluerne" Fogsluen, Jerkin och Kongsvold, såvidt som Förf. under ett uppehåll af allenast 8 dagar på fjäl¬ let kunde upfatla dessa förhållander. Denna bild öfverenssläm- mer, äfven hvad det speciela angår, T fiufvudsaken med de med¬ delanden, som Va biberg, Blytl och Ref. lemnal, hvarföre det torde vara öfverflödigl alt här närmare referera densamma. Deremot bör nämnas, alt H:r Sch i m per observerade flera, dels alldeles nya mossarter, dels för Norges och hela Skandina¬ viens flora förut ej anmärkta. Bland de förra upräknas,' dock utan bifogande af diagnos, följande: Bryum (fVebera) rutilans (från Gederyggen vid Jerkin), Br. microstegium (Kongsvold); Mnium hymenophyllum (mellan Jerkin och Kongsvold), Mn. Blytl ii , som slår nära Mn. stellare (ofvanför Vårslien), Mn. (Cinclidium) arcticum , som skiljer sig från Cincl. slygium genom diöciska blommor, långhalsad kapsel och faslare blad¬ byggnad (vid foten af Knudshö vid Kongsvold) ; Dicranum Blyt- tianum (mellan Jerkin och Kongsvold) lik /). Starkii , förut af H:r Schimper funnen på Simplon och i Salsburgska fjällen. — Mnium pseudopunclatum Schimp., förut känd från Nordameri¬ ka och England, fanns vid Sprenbäcken nära Vårslien; Mn . ly - copodioides Schwägr. förut af Förf. funnen vid Gaslein, åter¬ fanns äfven på Dovre; denna art var ditintills endast känd från Indiens berg. Polilia bryoules och purpurascens R. Br., förut allenast kända från arktiska Amerika, ålerfunnos vid Fogsluen, den sednare äfven vid Jerkin, der också Bryum cirrhatum Hornsch. förekommer. Den på fuktiga klippväggar nära Vårsti- en vexande och af Hartman såsom Weissia zonata uptagna mossa, är Mielichhoferia nilida var. compacta. — Vid Zygo- don torquatus nämnes, att donna aldrig är funnen med frukt; 168. väl liar Liebmann upgifvil sig hafva erhållit sådan från Is¬ land, men Sch i m per har vid noggran undersökning funnit att kapslerna tillhöra Z. lapponicus , som vexer tillhopa ach i sam¬ ma tufva som förstnämnda. Vid anförandet af de fanerogama vexterna hafva i upsatsen insmygl sig åtskilliga skrif- eller tryck-fel; sålunda anföres en » Sene cio» uniflorus i ställe för Erigeron ; Tussilago »nivea» i ställe för T. frigida (T. nivea är ej funnen i Skandinavien); Pedicularis » vulgaris » för P. palustris ; Betula »canescens» på ett eller par ställen för B. pubescens. — Äfvenledes anfö¬ ras Carex »fusca» och C. »pedata»; h vilka arter Förf. här¬ med menar, är ref. ej i tillfälle nu uplysa, helst C. ustulata och C. pulla särskildt nämnas jemle C. fusca, och C., pedata Wall- ' . i lenb. icke af någon anmärkts på Dovrefjeld och säkerligen der icke förefinnes. Ref. gissar dock att med endera menas C. lagopina. Förf. slutar sin upsals med uttalande af sin fasta föresats att snart återvända till Dovrefjeld för alt någon längre lid der - uppehålla sig, och Ref., som önskar att denna föresats ju förr ju helre må blifva realiserad, är öfvertygad att H:r Schimpcr skall då blifva i tillfälle all göra ännu flera bryologiska upläck- ter i denna märkvärdiga och intressanta fjälltrakt. I sammanhang med föregående vill Ref. utur några af H:r Sch i m per i u. 10 af Flora oder Rot. Zeitung införda anmärk¬ ningar till Bryologia europcea anföra följande upgifler, som för skandinaviska floran hafva intresse. I Gudbrandsdalen (stäl¬ let ej närmare angifvet) fann han Desmat odon Systylium en ny art, hvars perislom-tänder äro mycket korta och hvars lock förhåller sig alldeles, som hos Fot tia Heimii. — Encalypta bre- vicolta , som är specifikt skiljd från E. fongicolla , fann Förf. så väl i Gudbrandsdalen, som på Polläksbacken vid Upsala. — Den i Bryol. europ. under Bryum elongat um uptagna var. al pinum utgör bestämdt en egen art Br. longicollum äfven samlad vid Fogstuen på Dovre. — Från Dalärne har Förf. hemfört en ny fon¬ tinalis dal ekarlica , som slår nära F. squamosa. — Hypnum ru¬ gosum är af Sommerfelt funnen med frukt i Gudbrandsdalen. 169 4. Bidrag t Hl kännedom om Salix-arterna, of D:r W immer i Breslau . (Se Flora o. Botan. Zeit. 1845 n. 28, sid. 433 — 439). Denna upsats innefattar hufvudsakligen en förteckning på de, enligt Författarens åsigl, hybrida former af J&lix-s\5^fc'. hvilka blifvil anmärkta i Slesicn. Som bekant är, hörer uFörfi ^ lili dem, som antaga många vextformer såsom hybridi tete r, och j livad Pilslägtet.särskildt angår, har han i sina foregående skrif-/ ler framställt flera dylika, hvilkas antal dels genom hansl^ria dels genom andras forskningar linder de sednaste åren ännu mera ökats. Vid närvarande förlecknhig bifogas kortare an¬ märkningar, vexlslällen och synonymer vid de särskilda hybrid¬ formerna, hvilka Ref. bär vill upräkna jemle de anförda syno¬ nymerna : Salix purpur eo-v im inalis = S. rubra Huds., 5. fissa Hoffm.; de former, som slå närmast S. viminalis uptagas af K och såsom enligt D:r Hart mans upgifl, vara betydligt högre än Aresku- ^ \ lans, och till följe af landets höjning mot riksgränsen eger äf- * ' o ven dess fot en högre belägenhet än Areskutans, så att vid Sna- ** *) På Aveskutun trätiude \i af denna blott nå«na få exemular. O • I 184 sahögens basis träffas redan Chaniorc/iis alpina Rich., Rhodio la rosea L., Arabis alpina L., Saxifraga ste/laris L., Juncus castaneus Sm., m. fl. vexler, hvilka egenlligen tillhöra högre fjälltrakter. II. Utdrag ur utländska arbeteH. Undersökningar rörande ant her idier och sporer hos några Fucus-arter , af J . Decaisne och G. Thuret. (Se Annales des Sciences naturelles: Botanique. Troisiéme Serie. 11 année. Janvier— Mars 1815, pag. 5 — 15). Fucaceernas conceptacula äro antingen 2könade, som inne¬ hålla både anlheridier och sporer (t. ex. Fucus canaliculatus , tuber cui atus , Hal idry s siliquosq ), eller enkö nåde med blolt ettdera af dessa organer, hvarvid två fall äro möjliga, nemligen att manliga och qvinliga conceptacula förekomma på en och samma stam, då arlen är monoecisk (så t. ex. är stundom F. nodosus), eller ock alt hvarje stam eger allenast ettdera slaget, då följaktligen arten blir dioecisk (t. ex. F. serratus, vesiculo¬ sus). Icke så sällan finner man hos de till sistnämnde arter x: ..-I : '• n«, y ?.i* r f * * * hörande individer hermafrodila conceptacula, hvilket Förff. dock förmoda kunna häntyda på en specifik skiljaktighet mellan fle¬ ra af de under F. vesiculosus uptagna varieteter. — Hos de enkönade arterna igenkännas de manliga conceptacula med lätt¬ het genom den orangefärg, som tilldelas dem af anlheridierna; dessa sistnämnda utgöras af äggformiga blåsor innehållande en hvitaktig massa med deri tält inblandade röda korn och de hvi¬ la på greniga ledade hår, som upfylla nästan hela conceptacu¬ lum. Då frons någon lid varit i beröring med luften finner man anlheridierna, som i mängd utstötts ur conceptaculi myn¬ ning, på ytan af frons bilda små orangefärgade hopar. Utur ändan på dessa anlheridier framkomma talrika, genomskinliga, flaskformiga kroppar, hvilka med mycken liflighet röra sig me¬ delst två mycket fina, oliklånga cilier; dessa små kroppar inne¬ hålla hvardera ett rödt korn; sättas de i beröring med ammo¬ niak sönderflyla de, så all allenast del röda kornel eller kär- I nan ålerslår. Dessa kroppar erinra dels om åtskilliga infusorier, dels ock om spermalozoerna hos charer, blad- och lefver-mossor, hos hvilka T hu ret äfven upläckt närvaron af tvenne rörelse åstadkommande cilier.' All dessa hos Fucus förekommande små kroppar icke äro sporidier kan man sluta så väl af deras ut¬ omordentliga litenhet, som ock af deras bildning. I ställel alt förenas till bildande af en groddknopp, tyckas de lemligen snart uplösa sig och formera då i bottnen af det kärl, hvari inan samlat dem, ett lager af tomma korn, som snart helt och hål¬ let försvinner; icke heller kunde hos dem observeras någon slags groning. På dessa skäl tro Förff. sig berättigade att an¬ se dessa blåsor såsom fullkomligt analoga med anlheridierna hos andra kryptogamer. De qvinliga conceptacula urskiljas genom olivartad färg. Vid undersökning i del ögonblick ebben försätter vexlen på del torra ser man sporerna hastigt framkomma ur conceptacula j ' j‘ . . 4 och vid dessas mynning bilda små hopar, som snart nedfalla och fastna på närstående föremål, och i sjelfva conceptaculum finner man då ett större eller mindre antal lomma sporhylsor. Sporan är i denna epok ännu enkel, men visar dock tydliga sporr till en sednare delning;- dess till en början fina och sma¬ la membran utvidgar sig snart till en genomskinlig med cilier öfverallt betäckl sporbeklädnad, alldeles som hos Vancheria , ulan att dock Förff. någonsin kunde varseblifva någon rörelse hos dessa sporer. De antydningar till delning, som förekomma hos sporerna af F. serratus och vesiculosus , blifva allt tydli¬ gare, så att de bilda verkliga skiljoväggar och sporan visar sig delad i 8 massor, som småningom isolera sig och bilda lika så många glatta klotrunda sporuler. Sporbeklädnaden förslöres snart derpå och hvarje sporlila börjar gro. Sjelfva groningsaklcn sker hos F. serratus på följande satt. Ungefär 24 limmar efter delningen i 8 massor märkes på en punkt hos sporulan en obetydlig vårta, som efter 48 limmar förlängts till ett cylindriskt med olivgula korn fylldl rör; en tvärvägg har bildat sig i sporulan och delar den i 2 halfklol. Efter tre dagar visar sig ännu en tvärvägg vid rörets början; 186 på fjerde dagen tillkommer en ny skiljovägg, hvarigenom såle¬ des massan är delad i 4 lika delar, i hvarje bland hvilka en tätare kärna nu varseblifves. På femte dagen har delningen så fortgått alt sporulan är delad i 6 särskilda delar. Under liden förlänges röret alltjemnt ulan alt deri bildas några skiljoväggar. Hos F. nodosus delar sig sporan i 4 sporuler ; denna art bar derjemte det egna att den är än monoecisk än dioecisk. F* canaliculalns och tuber cui atus äro deremot hermafroditer. Hos | den förra bland dessa hafva antheridierna en vattenklar färg och de i dem inneslutna kroppar sakna det röda korn, som Förff. iakttagit hos alla andra Fuci. Sporerna hos denna art dela sig allenast i 2 sporuler. — Hos F. tnberculatus äro conceptacu¬ la snart sagdt delade i 2 afdelningar; den öfra hälften, som är närmast mynningen, är full af anlheridier; den andra, som bil¬ dar basen, innehåller sporer, hvilka tyckas förblifva odelade och ej, som hos öfriga 'Fuci, skilja sig i sporuier; ett förhållande, som äfven synes ega rum hos den hermafrodita Halidrys sili - quosa . På grund af dessa iakttagelser (för hvilka Ref. här redo¬ gjort i enlighet med det i Flora 1845 N:o 25 lemnade utdrag, enär det häfte af Annales des Sc. nat., hvari afhandlingen är intagen, icke för tillfället är tillgängligt) anse sig Förff. böra tillerkänna Fucaceerna en sexualitet, analog med den, som man antager hos Charce , Musci frondosi och hepatici , äfvensom upslälla följande nya slägten: Cymaduse : hermaphrodita; receptacula terminalia teretia, cum fronde continua; conceptacula anlheridia porum versus sita / sporas vero inferne affixas includentia; sporæ simplices; epispo- rium tenue ciliatum. (Fucus tuberculatus). / * , N Pelvefia: hermaphrodita; receptacula terminalia, cum fronde continua, oblusa 1. emarginala rugulosa ; conceptacula antheridiis sporisque intermixtis, filamentis articulatis stipatis, repleta; sporæ primo simplices, dein in sporulas 2 divisæ; epi- sporium tenue ciliatum. (Fucus canaliculatus L.) Ozothallia: di- 1. mon-oica; receptacula distincta lateralia siliquæformia ; conceptacula antheridiis 1. sporis, filamentis arti- 187 culatis stipatis, repleta; sporæ primo simplices, dein in sporulas 4 divisæ. Episporium tenue ciliatum. (Fucus nodosus L.). .Fucus: dioicus 1. Jiermaphroditus; receptacula terminalia, cum fronde continua, turgida; conceptacula anlheridiis l.sporis, filamentis articulatis stipatis, repleta; sporæ primo simplices, dein in sporulas 8 divisæ; episporium tenue ciliatum. (F. serra¬ tus L., F. vesiculosus L.). ni. i Jteratur. 1. Synopsis Floræ G er manices et Helvelicæ. Auctore D. G. D . J. Koch. Ed. secunda . Pars tertia . Lipsiæ . Geb- hardt et Reisland, 1845. Pag. 963 — 1164. 8.*o h . Närvarande afdelning, hvarmed delta klassiska verk nu är afslutadt, innehåller först Endogeneæ cryptogamæ (s. 963 — 986), derefter » dispositio speciérum generis C ir s ii, tam genuinarum, quam hybridarum, quee ditionem floræ nostree et terrarum adjacentium inhabitant , auctore Carolo JSægelio» (s. 989 — 1012); vidare »Addenda et corrigenda » (s. 1015 — 1030), samt slutligen »Index ordinum, generum, specierum et synonymo - rum» (s. 1033 — 1164). Utur den här lemnade framställningen af Endog, cryplo- gamæ vill ref. anmärka följande: Equisetum campestre Schullz hänföres enligt originalexemplar till E. arvense såsom forma serotina, E. limosum och fluviatile förenas, h varemot E. scir¬ po ides Mich. (ännu ej funnen inom florans gebit) anses Beslämdt skiljd från E. variegatum Schleich.; E. trachyodon Alex. Braun antages. — Lycopodium chamæcyp ur issus Braun och L. com¬ planatum L. upställas som skiljda. — Botrychium Lunaria /3 rutaceum Wahlenb., Fr., framslålles under namnet /?. malrica - ricefolium Braun såsom egen art för alt vidare observeras. B. mulricarioides Willd. (B. rutaceum Wahlenb.) har namnet B. rulcpfolium Braun. — Polypodium calcareum Sm. kallas P. robertianum Hoflm. — P. rhcelicum DG., Schkuhr, m. fl. föres som synonym till P. alpestre Hoppe. — Woodsia ilven- sis Br. föres som var. (3 rufldula lill W. hyperborea. — As- pidium aculeatum Döll innefattar tre varieteter, hvaraf den / 188 forsla utgör A. lobulum Sw., den «andrn A. aculeatum Sw., hvarifrån A. angulare Kil. oj ens som varielel anses kunna skiljas, och den Iredje A. Braunii Spenner. — Släglet Po/y- stichum Koth antages. — Åfvenså Cysloj/t eris Bernh. Af Cyst. fragi/ is framställas många former, till en bland hvilka Polypod. rhæticum Dicks., Aspid. rheel. Willd. excl. syn, saml Cyathea regia Roth nec Smith hänföras; Polypod. al pinum Wulf. fram- slälles som var. af Cyst. regia. — Aspid. filix fem . Sw. hänföres efler Ber n bardi till Aspleniam , och af den fram¬ ställas flera former, hvaribland Athyrinm rhæticum Rolh. I sin upsats om Cirsia uptager Nägeli 15 genuina arier och 27 hybrida. Ulur lilläggen och rällelserna torde följande böra anföras: Tha/iclrum majus Synops. är blolt en modifikation af Th.Jac- quinianum , hvilken art då den har stipeller, enligl Dol liners observalion, utgör Th. minus Jacqu. och då den saknar dessa är Th. flexuosum Reich.; Dol liner anser slipellerna i detta släg- le vara ulan all vigt. — Den verkliga Fumaria Petteri är ej funnen inom Florans gebit; den vid Hamburg vexande framsläl- les som ny art, F. mura/is Sonder; en ny upställning och di¬ agnostik öfver Tyska arterna af Fumaria meddelas med några nyare tillkomna. — ~ Cochlearia pyrenaica är en forrii af C. officinalis. — Den i Syn. såsom Posa cilia/o-petala uptagna art hör ej till den; Bessers art är en form af /?. pomifera med bredare blad. Förf. vill anställa ytterligare undersöknin¬ gar rörande den af honom uptagna art. — En Epilobium lati- ceolatmn Sebast. et Maur. (närmast E. monl aniim) framställes till noggrannare observalion. — E. virgatum Fr. är ej funnen i Tyskland; alla derföre der tagna ex. tillhöra E. tetragonum , från hvijken Förf. ej med någon lydlig karakter kan skilja det af Fries meddelade éx. af E. virgatum. — Anmärkningen i Synops. vid Malricaria chamomilla rörande M. suaveolens har tillkommit genom misstag och bör ulslrykas. J/. maritima L., odlad af frön lemnade af Fries, uplages som distinkt art. — En med Hieracium rigidum närsläglad art, H. virescens Sen¬ der, funnen i trakten af Hamburg, upställes — Vid Pof amoge- 189 ton tilläggas åtskilliga anmärkningar. — Slutligen tillägger Förf. alt han rörande ålskilligl ämnar anställa ytterligare undersök¬ ningar, hvars resultater, äfvensom hvad vidare kan tillkomma, han vill publicera i ett särskildt supplement. Ref. vill till slut endast uttala den innerliga önskan, hvil¬ ken han är öfvertygad delas af Ha Botanikens dyrkare, att den om en noggrann kännedom af mellersta Europas vexler så högt fortjente Författaren ännu under många år må kunna med oför¬ minskade krafter egna sin verksamhet och nit åt Floras om¬ råde och sprida okadl ljus öfver dess skatter. 2. Synopsis Hepaticarum , auctoribus C. 31. GoHsche , J. B. G. Lintlenberg el C, G. Nees ab Esenbeck. lascic, * 2.*$. Hamburg. Meisner. 1 845. P, 145 — 304. 8 :o h . (ko¬ star 1 Thl:r.) I detta häfte, som till anordning och behandling i allo öf- verensslämmer med det första af Ref. redan anmäldla, afslulas slägtet Jungermannia , hvarefter följande genera framställas: Genus 10 Sphagnoccetis N. ab E. med en säkert känd europe¬ isk art och 2 mindre säkra extraeuropeiska ; gen. 11 ijioebicena N. ab E. med en art hemma i Europa; g. 12 Lophocofea N. ab E. af hvars 40 uplagna arter 10 förekomma i Europa; g. 13 Harpant bus N. ab E. med en art hemma i Europa (bland andra vexlslällen upgifves "Herjedalen in Tellemarken" !!); g. 14 Cbi/oscypbus Cord. med 36 arter, hvaraf allenast 3 äro funna i Europa; g. 15 Gymnoscyphus Corda med 1 art blott funnen på Radsladter Tauern. — Sublribus4 Geocalyceæ : g. 16 Gymn - anthe Tayl. med 4 arter, hvaraf den enda europeiska ( G. Wil- sonii) i l:a häftet hänförts till slägtet Acrobolbus ; g. 1? Sac- cogyna Dum. med en art som har hemma i Europa; g. 18 Ge- oca/yx N. a b E. med en säker art från Europa och en mindre känd från Vestindien; g. 19 Gongylantbus N. ab E. med 2 ar¬ ter hemma i Italien. — Sublribus 5 Trichomanoidece ; g. 20 Cafypogeia Raddi med 5 arter, hvaraf 2 europeiska; g. 21 Le- pidoziu N. ab E. hvars 38 arter alla äro extraeuropeiska utom 2; g. 22 31asligobryum N. ab E. med 54 arter äfvenledes samt- 190 / ligen extraeuropeiska med undanlag af två; g. 23 Microptery * g tum Lindbg. med 2 species från Amerika; g. 24 Physiotium N. ab E. af hvars Irenne species 1 lins i Europa ( Ph . cochlea - riforme ad Lyse in Nörvegia, et ”Ahusæ" (?)) — Sublribus 6 Plilidieee: g. 25 Trichocolea Dum. med 3 arter, deraf en eu¬ ropeisk ; g. 26 Sendlnera Endl. har 12 arter hvaribland 4 i Europa; g. 27 Polyotus Goltsche, hvars 8 arter alla äro extra¬ europeiska; g. 28 Ptilidium N. ab E. med 4 arter deraf en europeisk. ■ — Sublribus 7 PlatyphyUæ: g. 29 Radula N. ab E. med 24 arter, hvaribland blot t en är funnen i Europa^ g. 30 Madotheca Dum. 36 species hvaraf 6 i Europa. — Subtrib. 8 Jubuleæ ; g. 31 Bry opieris Lindenbg. 4 extraeuropeiska arter; g. 32 Thysananthus Lindbg. likaledes med 4 arter som före¬ komma utom Europa; g. 33 Plychanlhus N. ab E. med 6 spe¬ cies från Ostindien; g. 34 Phragmicoma Dum. af hvars 23 ar¬ ter allenast en vexer i Europa; g. 35 Omphalanthus Lindbg. af hvars 8, samlligen utom Europa vexande, arler blolt 2 i när¬ varande häfte diagnosticeras; de återstående skola följa i det tredje, hvilket äfvensom det fjerde och sista låfvas färdiga inom årets slut. 3. Archiv skandinavischer Beilräge zur Nat u rgesch ichte. Herausgegeben von C hr. Fr. Hornschuch. 1 :r Th. 3.*j? Heft. Greifswald. Koch. 1845. *S. I — XII , 319 — 462, 7 — 14 und 2 Steindrucklafeln . 8.*o h. 1 likhet med hvad som skedt vid de tvenne föregående häftena, vill Ref. äfven angifva innehållet af delta sist ulkom- na, hvilket åtföljes af allmänt titelblad för det nu fulländade första bandet af denna tidsskrift, som dedicerats till Friherre • • Berzelius. Afvcn meddelas ett kort förord samt innehålls- förleckiwng för alla tre häftena ordnad efter vetenskaperna. Af följande botaniska afhaadlingar lemnas i närvarande häfte* öf- versättningar: 11. Om vexlernas hemland , af Fries, öfver- satt af Hornschuch (sid. 319 — 343); 12. Om skandinaviska Pil-arlerna af Fries öfvers. af B e i 1 sc h mi ed (s. 341— 374) ; 13. Några ord om Rumex acutus L. och B. aquaticus L. af \ 191 samme Författare och Öfversättare (s. 375 — 382); 14. Om bla¬ dens och knoppar nes divergens af Si 1 fversträhle, äfvenle- des öfversatl af Beilschmied (s. 382 — 390); 15. Om pom¬ pejanska vexter , af Schoiiw, öfvers. af Horns chuch (s, 391 — 396); samt, bland kortare meddelanden, om väderlekens inflytande pä vegetat tonen, af Fries, likaledes öfvers. af • • Hornschuch (s. 454 — 461). — Ofriga upsatser och medde¬ landen afse zoologien. — Till slut följa rättelser. — Den i 2:a häftet började redogörelse för lileraturen fortsattes (sid. 7 — 14), så alt först afslulas den, som angår Sverge, hvarefler den dan- S- / ska och norska meddelas. Ulg., hvilken alltsedan han blef anställd vid Greifswalds Universitet utgjort en föreningslänk mellan Skandinaviens och Tysklands Botanister och med den mest förekommande bered¬ villighet sökt upfylla alla deras önskningar, h vilka vändt sig till honom, har genom ulgifvandet af detta Archiv i hög grad ökat de störa förbindelser, hvari särdeles Sverges Naturforskare redan länge stått till honom; måtte allenast detta, ulan påräk¬ nande af någon pekuniär fördel eller andra bihänsigter, blott af kärlek för vetenskapen och norden, gjorda företag mötas af ett sådant upmuntrande dellagande* att icke någon större direkt för¬ lust må drabba Utgifvaren och Förläggaren och dessa deraf af- skräckas från fortsättandet af ett arbete, hvilket af Nordens Na¬ turforskare måste betraktas med största intresse såsom, mera än något annat, bidragande att göra deras på modersmålet författade afhandlingar tillgängliga för en större vetenskaplig publik I ' . ' ' - 4. Genera plantarum force germanicæ auctore Th, Fr. L . Nees ab Ksenbeck. Opus post auctoris mortem ab A. Put leri ick et St. Kndlichpr continuatum. Fasciculus XXI V-. Bonn , Henry et Cohen. 1845. S:o. Närvarande häfte innehåller beskrilhingar och figurer öfver följande släglen: Nicoliana L, DaluraL., Hyoscyamus Tournef., Physalis L., Capsicum Tournef., Solanum L„ Lycopersicum ■ Tournef., Lycium L., ConvolvulusL., Calystegia R. Br. (på 2 blad), Cuscuta L., Plumbago Tournef., Armeria Willd., Sta- 192 t ice Willd., Er ig er on Less., Phagnalon Gass., Xanthium Tournef., Anthemis DG., M ärula Gass. — Behandlingen är i allo lika med den i de förut utgifna fasciklarne. Närvarande häfle åtföljes af titelblad och register till första afdelningen af Gamopetalæ , utgörande femte delen af hela verket. IV. H varjehanda. * * 1. Under titel: »Anvisning till n Ö d b ro dstim nen. t :a häftet: om användandet af Lnfvar till föda» Upsala 1845: har H:r G. Torssell utgifvit en liten brochyr af 16 sidor, htfäVi, efter en inledning, i korthet först handlas om lafvarnas insamling och beredning i allmänhet och sedau särskildt med hänseende till de olika sätt, hvarpå de kunna begagnas, hvaref- ter lemnas korta beskrifningar på Islandslaf (Celraria is/andi - ca) , Renlaf (C ladonia rang ferina), Snölaf (Celraria nivalis) och Asklaf (Ramalina calicaris), af hvilka 4 arter äfven up- klistrade exemplar äro meddelade. Häftet kostar 12 sk. b:ko. 2. Af Links »Vor fesungen uber die Kräut erknnde» är andra afdelningen utkommen; den innehåjler 15 — 25 föreläs¬ ningen, som afhandla stammen, dess struktur, olika slag och funktioner. — Afvenledes är Kiilzings Phpcolog ia ger manica (340 sid. 8:o) från trycket ulgifven och kostar 3jJ[ Thi:r. 3. Enligt underrättelser från Hr Lindgren, som nu lem- nat sin lärarebefattning vid Degebergs landlbruksinstitut och öf- ver vintern vistas i Lidköping, är han nu sysslosatt att till snart di¬ stribuerande bereda såväl åtskilliga fasciklar af Musci exsiccati som ock en ny ti plaga af sina Fodervexter. Derjemte' egnar han mycken Lid åt Svamparnes studium, öfver hvilka vexler han utarbetat figurer på omkring 50 dels alldeles nya, dels un¬ der sedhare åren utredda och upställda arter bland Hymeno- myceternä; dessa figurer ämnar hän framdeles, om tillfälle gif- ves, publicera. En till Utg. benäget öfversänd afhandling med beskrifningar öfver åtskilliga bland nyssnämnda nya arter skall oförd röj Ii gen i denna tidsskrift blifva intagen. 4. Så väl i Taschenbuch (sid. 530) som i andra uplagan af Sx/nopsis (p. 851) uplager K och Scir/xus pungens Vahl un¬ der namnet Sc. Rolhii Hoppe, emedan han anser delta sedna- re namn (gifvet 1814) såsom äldre än det förra, hvilket före¬ kommer i Va-h Is enumeratio plant. 2. p. 255, ett arbete som ' K och upgifver vara tryckt 1821, en upgifl, som dock grundar sig på misstag eller tryckfel, enär nämnde del i sjelfva verket, enligt titelbladet och företalet, utkom 1805, kort efter Författa¬ rens död. Det af Va hl gifna namn eger således obestridlig priorilelsräll och bör följaktligen bibehållas. LUND, tryckt uti Lund bergska Boktryckeriet 1845. BOTANISKA NOTISER UTGIFNE AF AL. ED. LINDBLOM. N:o 12. December 1843. jV * 1. Original-Afhandlingar. . _ 1. Notiser frun Wenern^meddelade af Sv. Joh. Lindgrem' • ' Det för sina olika jordbildningar utmärkta Veslergötland, som till en del också i följd deraf erbjuder mångfaldigade ve- getationsföreteelser på de olika lokalerna, har derföre län gl& lemnat ett vidsträckt fäll för betraktaren af de otaliga typéj hvarunder lifvet uplräder i vexlformerna. — Mycket eget od utmärkt är här observeradt, ifrån Kalm och Linné intill när%^ varande lid, ifrån Polentilla n/pest ris, Orobanche JMathesii , ket bladen, särskiljer dem uppenbart. Herr Borgström har observerat vexlen lika allmän omkring Karlstad. — Ännu en för Vestergölland och Sverge ny mossart kunna vi nämna: Bar- tramia calcarea Br. et Schimp. förekommer ymnig och utmärkt på Kinnekulle i bäcken ofvan Ruslsäter. Många fruktbärande stånd funnos väl ej der, men perigonialbladcn lemna ensamt en tillförlitlig skiljekarakter mellan denna vext och Barlramia fontana « Också förefanns Barlram . calcarea i Juli alldeles öfversållad med hanblommor. 195 Inom Mykologien, som de sednasle båda höslarne fastal min synnerligarc upmarksamhet, har äfven „ Vestergölland alt visa flere saker af värde. Ulan all nu uplaga en utförligare förteckning af del ännu, i förhållande lill andra orter, ringa x som här blifvit observerad t, näslan uleslulande bland Hymeno- myoeterna, nämnes blolt alt den slolla A g ariens imperialis Lund Consp. Fung. Holm. under förflutna sommar äfven fanns i Krouoparken Råda-ås ujom Lidköping. Alt en så skön och yppig Agaricus skulle förekomma i Sverge hade jag aldrig anat. — En annan sällsynt och märkvärdig svamp är Boletus para¬ siticus. , som i den i .Rackeby $:n nära Wenern belägna blanda¬ de Björk- och Gran-skogen flere år å rad på fl. st. anträffats som parasil på Scleroderma vulgare, Vexlen är förr blott be- kant som Amerikansk. Anda till 20 — 30 Boleti på och om¬ kring en Scleroderma är en egen företeelse! Men alla de 20 — 30 komma ej till utveckling utan en större mängd slå för¬ trängda och öfvervexla af de färre fullt utvecklade exemplaren. Släglel Boletus är häromkring representerad L af talrika arter, och följande äro redan anmärkta: Boletus luteus , ele¬ gans (ubi Larix ibi Bolet, elegans), flavidus, granulattis (unico loco in rudera pr. Jarlehus in Rackeby), bovinns, badius, san¬ guineus cum varielate pileo fusco-maculato, piperatus , parasi¬ ticus!, variegatus , chrysen/ heron !, subi ornent osus, spadiceus , radicans!, pachypns, och en skön art, närmast forvandt med föregående, soni förmodeligen är Boletus amarus Persoon, och hvarpå i del följande lemnas en nödig ulförligare beskrilning. Vidare förekomma här Boletus luridus, eryl hr opus, regius! i Råda- ås fiereslädes, edulis, scaber, s. d. versipellis copiose, samt B, felleus. En i sanning rik samling af delta slägle, alla funna vid Wenern, och härtill hafva vi ytterligare all lägga 3:ne distinkta men ännu icke fullt iilredda arter. Alt Bolet, chrys¬ entheron och radicans äro skiljda, så väl sinsimellan som från Bolet, subt omentosus, ville vi gerna med fullt allvar påstå. Vi hafva på mångfaldiga ställen studerat dem och aldrig funnit något närmande från den ena till den andra. En egenhet för Bolet, radicans är, att den visserligen måste vara betingad af 196 egna förhållanden i temperatur och nederbörd; ly efter ett häf¬ tigt meteorregn under högsommaren 1843 visade den sig i mängd på många ställen, högst yppig och väl utvecklad, men under de sednast förflutna tvenne åren har af denna art ej visat sig ett enda exemplar. Många omständigheter göra påtagligt, att en del svampar, för alt fullt utvecklas, bero af en viss temperatur och andra gifna förhållanden. Slagtet Cortinarius visar äfven hår flera utmärkta former. Så förekomma Cortin. caperatus , triumphans , claricolor , tur¬ malis, haltealns, varius, cyanopus, /argus, Riederi! , perco¬ mis !, sulphureus n. sp .,flavicans n. sp., anfractus , multifor¬ mis, rapaceus !, Levcosporus n. sp., glaucopus, pansa, coeru - lescens, purpurascens, fulgens, fulmineus?, elegant ior, mul¬ ticolor n. sp., orichalceus, elatior, mucifluus, coflinitus , deli¬ butus, decoloratus, m. fl. bland de med en pellicula viscosa försedda inom slagtet; dessutom ulmärklare äro: Cortin . cya- nites , malachius, camphoratus, hircinus, truganus, tofacei var. * C. redimitus Fr. Epicr. p. 281, callisteus, pholideus, tabularis, spilomeus, laniger, helvelloides, torvus, impennis! m. fl. — Rebeloma är äfven en tribus som synes värd den största upmärksamhet. Många nya fynd torde ännu der vara att erhålla. Vi öfvergå till framställningen af några nya arter, samt uptaga äfven något utförligare beskrifningar af Cortinarius tofa¬ ceus * redimitus samt den förmodade Boletus amarus Persoon. 1. Cortinarius sulphureus, pileo carnoso c convexo ex¬ planato inæquali glabro viscido fulvo-sulphureo fusco-purpureo tenuissime virgato veri iceque purpur eo fusco punctato de¬ mum late gibbo margine undulalo-repando, stipile inæquali N farcto 1. cavo librilloso exlus inlusque sulphureo apiceque prui¬ noso, lamellis primitus crispis subdislanlibus dentatis emargina¬ tis sulphureis demum cinnamomeis. Kinnekulle in sylva abietina supra stratum schistosum su¬ perius infra Högkullen, orient, versus, Aug. 1844, el in sylva Kåda “cis extra LiclKöpin^ Au^« XS4o« 197 Tolus primitus inlus extusque sulphureus, disco excepto punclalo virgatoque. Slip. sæpc curlus el cavus, sed in sylvis inler muscos elongatus, 5 unc. cl ullra, et inlerdum farclus, ' 1 \ semper plus minus inaequalis. Odor fortior et colores intensio¬ res quam in Cori . percomi proximo. Cortin. percomis e con¬ trario odore peculiari minime iuamoeno distinctissimus. Ad Phlegmacia tf Cliduchii *** in Fr. Epicrisi pertinet. 2. Cortinarius flavicans , flavidus, pileo carnoso e con¬ vexo depresso subumbonalo subæquali glabro viscido, stipite solido subbulboso fibrilloso-strialo pallidiori intus albido-flavido, lamellis emarginatis venlricosis distantibus e sordide-luleo lu- leo-cinnamomeis. , Ad caud. emort. Alni glutinosos in paræc. Rackeby in Ve- clrogothia Aug. 1845. Gregarius et cæspitosus. Lenius fere. Margine et disco pallido distinctus. Stipes interdum subæqualis inlus albido-fla- vidus. Pileus subæqualis, demum interdum undulato-repandus et rimosus, 3 — 5 unc. latus. Caro pilei tenuior, demum obscu- „ rior lutescens. Lamellae crassiusculæ postice demum praesertim usque ad 7 lin. latæ, antice vero angustiores, demum seceden¬ tes et evidentius crenalo-denliculalæ. Fere inodorus. In Cor¬ tin. percomi Fr. lamellæ sunt antice eximie obtusæ, sed in Cort. sulphureo et jl avie ani e semper magis antice attenuatae. Cori in. sulphureus Cortin. percomi obscurior est; Cortin. fla¬ vicans potius pallidior. Species tres proximae, sed distinctissimae. Ad Phlegmacia ft Cliduchii *** in Fr. Epicr. perlinet. 3. Cortinarius Leucosporus, pileo carnoso convexo ex¬ panso aequali lævi glabro viscido margine primo e velo albo floccoso-fibrilloso, stipite solido sursum deorsumque subincrassalo superne floccoso-fibrilloso carneque albo basi marginato-bulboso, lamellis emarginatis inlegris subconfertis e candido flavo-palli- dis postice Jfoccoso-connexisy sporidiis candidis. In sylva abietina Råda-ås extra Lidköping, Sept 1845. Bulbus plus minus depressus. Pileus subcompactus colore fere Hygrophori erubescentis quamquam pallidior, lotus uni¬ color inuatoque virgatus. Stipes intus carne molliori farclus, 198 sed tamen solidus dicendus. Caro pilei ftt stipitis alba vix sor¬ dida, hyalinis maculis guttata, sub lameilis linea cornea pallida lutescente. Margo pilei primitus et stipes superne evidenter floccoso-fibrillosi. Sporidia candida! — Ab omnibus sui generis colore pii. peculiari Hygrophori erubescentis , margine primi¬ tus floecoso-fibrilloso sporidiisque candidis dignoscitur. Inter Phlegmac. ftf Scauri * Fr. Epicr. locandus. 4. Cori inarius muli icolor, pileo compacto convexo-plano lævi glabro viscido fui vescente margine primo infracto, itipilc solido crasso librilloso coerulescenle marginato-bulboso, cortina pallida, lamellis adnexis conferiis luteis olivascentibus. Supra radices Fraxini excelsioris in Kinnekulle infra stra¬ tum arenarium Hesslinge-Kyrka versus, Sept. 1844. Stipes primitus pallide coerulescens, minime flavescens. Pileus junior (disco submarginato) fulvescens maculis minutis purpurascentibus adspersus. Velum universale fulvum in bul¬ bum marginatum diu persistit. Caro candida in medio piiei lanium levissime flavescens, sed stipitis in ambitu coerulescens, et bulbus intus purpurascens. Inter Phlegmac. ttt Scauri *** Fr. Epicrisis inserendus. 5. Cori inorius tofaceus * C. redimitus Fr. Epicr. p. 281, pileo sordide luteo carnoso convexo obtuso demum late gibbo verticeque depresso fibrillis innatis subfasciculalis villoso-seri- ceo margine demum undulalo-repando, stipite clavalo-bulboso spongioso luteo peronalo-annulalo squamosoque superne flbr il¬ ioso cortinaque pallidioribus, lamellis confertis crassis votundato- ij adnexis acie (sub lente) tomenlosis posticeque fioccoso-con - nexis luteis. In prato Råbäcks Munkäng in monte Kinnekulle, supra i radices Corylorum, Aug. 1843 — 1845. Gregarius subeæspitosus. Vertex pilei demum depressus. Margo pii. demum plus minus undulalo-repandus. Iulus lute- i scens. Caro pilei cenlrique stipitis pallidior demum albida.' Lamellæ venosæ, et lamellæ breviores illis longioribus sæpe, stipitem versus, lota latitudine connexæ. Bulbus stipitis semper deorsum subito suballenualus, sed vix radicatus dicendus. Acies i 199 lamellarum lomenlosa diu eleganter Iulea. Lamellæ aciem ver¬ sus tenuiores, Iiymenophorum/ versus e contrario crassæ; et pri¬ mo intuitu distantes videntur, quamquam sunt in fundo con- fertæ. Sporidia eleganter rubro-cinnamomea. — Corlmario ■ caliisleo lamellis floccoso-connexis refert; sed Cori in. toface¬ us # redimitus semper primitus compactus et curtus immo ob¬ scurior, et vetustus tantum 2 A unc. altus. Cortin. callis lens semper gracilior, latior ac plerumque altior, ut reliquas nolas omittam. 6. Agaricus (Hebeloma) glutinosus , pileo carnoso con- vexo-plano discoideo glutine tenaci viscoso squamulisque albis superficialibus fidsperso , stipite farcto subbulboso albo-squa- muloso fibrillosoque apiceque farinoso, lamellis sinuatis 1. adna- to-subdecurrenlibus conferiis latis e pallido-flavescentibus argil- laceo-cinnamomeis. Loc. silveslr. ad ramenta lignea elc. prope lacum Wenern in paroecia Rackeby extra Lidköping, Oclob. et Nov. 1814 et Oclob. 1845, copiose. 1 Pileus luleo-albus disco obscuriori, muco jove pluvio cras¬ so obductus. Adsunt etiam squamulæ distinctae superficiales albæ supra mucum, ut in Agarico eeruginoso juniori videri licet. Velum partiale primitus manifeste corlinalum. Caro pi¬ lei albida flavescens. Stipes basi sæpe strigosus, intus deorsum præser lim subferrugineus. Odor peculiaris. Ad Hebelom. fi. Hymenocybe V. Indusiati Fr. Epicr. inter Agar. Binum et punctatum inserendus. 7. Agaricus ( Hebeloma ) decoratus , pileo subviscoso carnoso convexo undulato-repando expanso umbone pallidiori primitus velo lanoso lulescente-patlido peronata dein con¬ centrice squamoso , stipite subflexuoso annutato fistuloso fusi- formi-radicalo striato e pallido lulescente-ligneo apice pruinoso, lamellis emarginalo-adnexis epunclatis ex albido pallide cin- namomeis. Inter gramina in prato sylvestri elevato Svarte Gärdet di¬ cto in paroecia Råda extra Lidköping, copiose Sept. seriori 1845. 200 Pil. 2 unc. el ultra lat. Slip. 3 — 4 unc. long. 4 — 6 lin. crassus. — Species Hebelomat. cximiat Pileus junior e velo margine primitus dense peronatus, in modum fere Cortinario - rum turmalis et lanigeri. Pileus maturus e velo concentrice squamosus, et junior et demum, etiam jove pluvio, levissime tantum, sæpe inconspicue,' viscosus, plus minus undulato-repan- dus, junior præserlim fuscescens, sed disco semper lutescente pallidiori. Stipes e pallido lulescente-ligneo demum magis magis¬ que fusccscenti-strialus, plerumque oblique annulatus (sæpe, di¬ stincte biannulalus). Lamellæ prorsus epunclalæ sub lente tan¬ tum tenuissime ciliatulæ. Odor Hebelomalum debilis. / Ad Hebeloma B. Hymenocybc V. Indusiati Fr. Epicr. pertinet. 8. Agaricus (Hebeloma) sulcatusy pileo carnoso convexo glabro viscoso primitus involuto margineque sulcatoy stipite solido nitido squamuloso deorsum incrassato apice farinaceo candido, lamellis crassis rigidis subdistanlibus e candido argil¬ laceis guttatis. In prato Österplana-^WaH in KinnekuIIe, Jul., Aug. 1844. Jove pluvio eximie viscosus. Junior lotus exlus intusque candidus margine involuto e lamellis sulcato, demum obsolete flavo discoideus, disco submarginato. Stipes ima basi demum cavus. Lamellæ parcius sed distincte gullatæ. Odor Hebelo¬ malum distincta. Cortina nulla. Ad Hebelom. B. Hymenocybe VI. Denudati Fr. Epicr. locandus. 9. Lactarius subumbonatus, pileo fragili ruguloso vegeto joveque pluvio demum glabriusculo tenui convexo demum un- dulato-repando disco carnoso demum depresso (acute) umbonu - lato nmbrino-fusco, stipite deorsum attenuato intus ochraceo farcto subcavo exlus (sub lente) tomentoso deorsum ochraceo- pallido sursum cervino-fuligineo, lamellis decurrentibus distanti¬ bus angustis vilellinis, lacte miti dilute albo. In prato Kringelängen in paroec. Rackeby extra Lidköping, Jun., Jul., Aug. el Sept. 1844 et 1845, quam copiosissime. Odor fungi vegeti fere sebaceus, ut Laciar, serifluus, fun¬ gi exsiccati e contrario peculiaris foriis exacte porcorum, sed, quantillum sit, ad Glycyrrbizam trahens. Etiam de Ligislico Le- \ 201 vistjco memorat. Pilens demum ex tenuitate marginis rugoso- st ria tus iramo plicalo-repandus. Uml>o interdum in umbilico demum evanescit. Stipes plerumque adscendens rarius subæqua- lis. Lamellæ demum pruinosæ. In Trib. III. Russulares *** Fr. Epicr. post Lactarium ob¬ scuratum inserendus. 10. Bo/etus amarus Persoon? cæspitosus et solitarius, pileo convexo pulvinato compacto alutaceo pallido marginem versus dilutiori primo tomento tenui albo vestito, margine pri¬ mitus lævi purpureo roseo , stipite primitus ovalo-bulboso minutissime reticulato purpur eo-fiavescent e , tubulis demum elongatis et circa stipitem abbreviatis subliberis minutis rotundis et angulatis compositis sulphureo-flavis. In prato Kringelängen in paroecia Rackeby extnyLidkoping, Aug. 1843 et 1845. Pileus primitus tomento adhuc intacto albidus, dein magis magisque pallide ligneo-alutaceus, denique etiam superne rimo¬ sus. Vulgo vertex pilei ligneo-alutaceus ambitus vero margi¬ nem versus albidus pallidior et evidentius pubescenti-toqnentosus. Margo pilei in exemplaribus junioribus eleganter purpureo-ro- seus. Stipes primitus in fundo lutescente deorsum praecipue eleganter purpureo-maculatus et variegatus, tactus mox eceru- lescens, denique, quantillum sit, exsertus, plus minus evidenter reticulatus. Caro secla et fracta e lutescente mox coerulea. Sed caro immediate infra cuticulam pilei posita semper eviden¬ ter, etiam in fungo intacto, albo-pallida. Caro stipitis deorsum vero obscurior et praesertim in exemplaribus vetustis basi pur- pureo-fuscescenli variegata. Tubuli tacti mox coerulescunt. Totus stipes interdum lutescenti-reliculatus; interdum tantum apex stipitis reticulatus; et rcliculatio etiam obscurior purpurascens evadit. Odor nullus nisi acidus, minime ingratus. Sapor mitis. - Boleto pachypod . certe proximus sed eximie diversus. Differt vero, primo intuitu, statura persislenler curta, pileo pal¬ lidiore primitus e lomento albo, margine in exemplarib. junio- rib. levi roseoque, stipite loto crassiore certo persislenler bulboso i lutescente, purpureo-punclato et minutissime reticulato. Reti- 202 cula lio nempe slipil is in exemplaribus junioribus distincta, quam¬ quam oh tenuitatem 'facile prælervisa, in speciminibus vetustis interdum inconspicua. Descriptio Persoonii plane incompleta. Con f. Fr. Epicr. p. 417 e Krombh. figg. — Numquam pileum vidi planiusculum vix in fungo vetusto, numquam stipitem al¬ bum. — Planta mea carne gaudet in vegetis evidentissime lu¬ tea, quamquam fracta 1. secla mox intense coerulea. In aere iterum lutescit, demumque pallescit. 2. En exkursion i Mälaren Sommaren 1845; aJC. J. Lindeberg I början af Juni delta år företog jag tillsammans med Stud. J. P. Ber^endal en botanisk ulflygl genom en del af Måla¬ rens intressantare trakter, Svartsjölandet, hvarifrån vi icke åter¬ vände förrän i slutet af Augusti, då de börjande hösl-slormarna (i år vid denna tid sårdeles häftiga) erinrade derom, alt obser¬ vationens tid nu snart måsle lemna rum ål reflexionens. Då nämnde trakt hittills varit i botaniskt hanseende nä¬ stan okänd • — elt öde, som den ingalunda förtjenar — , har jag ansett mig böra meddela ett sammandrag af de iakttagelser, h vilka vi under nämnde tid hade tillfälle alt göra. Svarlsjölandet ar beläget i östra delen af Mälaren mellan ITpland och Södermanland, 2 mil vesler om Stockholm, och be¬ slår af några större och mindre öar samt en mängd holmar. De förnämsta öarna äro: Eäringsön (vanligen kallad Svarlsjö¬ landet) ulgprande 4 socknar: Skå, Sånga, Hillershög och Fären- tuna, — EkerÖn * **)), Mun sön, AlnsÖn Björkön , EU garn, m. fl. af tillsammans omkring 3 qv. mils yla. Alla dessa öar äro utmärkta så väl för sin fruktbarhet, som för ell särdeles skönt läge. Öfverallt äro stränderna sönderdelade af större och *) Ingenstädes på ön hör man namnet ” skrifver det i sina Run-Urkundér och sin Runen-Wörterbud». Akerun ”, såsom Liljegren efter honom D i e t e r i c h i **) Numera uttalar foiket namnet Adelsön. 203 / mindre, ofta djupt inträngande, vikar och omgifna af löfbevexla holmar och skär, hvilket ger åt trakten en högst angenäm om- vexling. Men så omvexlande dessa öar äro i det yltre, så myc¬ kel enformigare är den på dem rådande bergsformationen. På de flesta finns icke spår till annan formation, än den primära, utgörande en omvexling af lägre berg och kullar, utan sam¬ manhang och bestämd utsträckning, mellan hvilka ligga väl up- odlade och stenfria fällt. Blott > Munsön och Alnson göra un¬ dantag från denna bildning. Här äro bergskullarna mindre framstående och beläckas ofta af sand, som på Munsön bildar en mäktig ås, hvilken löper utefter hela ön från norr till söder. Anmärkningsvärdt är, att alla dessa öar ligga parallell, med längdslräekningen i n. och s. På deras norra sidor och på hol¬ marna utanför äro bergen rundade och afslipade sarnf ofta im¬ pregnerade af qvartersbreda och djupgående gångar af svart uråldrig grönsten eller af lät hornblände, såsom på Wänt hol¬ men och Tnna-holmarna . Stundom märkas på bergen tydliga rullslens-räfllor, t. ex. på norra sidan af Alnsö. Öfverallt är lera, stundom mergelblandad, den rådande jordmånen, utom på Munsön och Alnsö n , hvarosl, såsom förut är nämndt, äfven sandfällt förekomma. Barrskog finns ingenstädes af större vidd, utom på EkerÖn och AinsÖn. Äfven löfskogen är gles och obetydlig, utom vid stränderna och på holmarna, der den ofta bildar sköna, vexlrika lunder. Rinnande vallen finnas få: blott en liten bäck mellan Igclviken och Svartsjöviken och en min¬ dre å mellan denna och Hillershögsviken. Mindre insjöar och träsk äro: Igclviken, Snurran, Kosunde l, M ofjärd, Nora träsk och Wäntholnrslräskel. Kärren äro få och obetydliga. Bland de 020 fanerogamer, hvilka vi inom denna trakt antecknat, förtjena följande, för orten sällsyntare eller mera egendomliga, alt särskildt nämnas: Pinguicula vulgaris p. Svartsjö, Hillershögsviken, Björkön. Erio\)horum al pinum r. Mofjärd. Scirpus uuiglumis p. stränder och kärr på Färingsön, m.fl. st. S. glaucus r. Mofjärd. Alopecurus fulvus p. Svarsjöpark, Edeby. 204 Calamagrostis Haller iana r. Edeby (C. F. Ny man). Hierocloa borea/is Wanlholmen (Sch agers tröm), Mofjärd. Glyceria aquatica r. Wäsby. G. distans r. Edeby. Festuca gigant ea p. Svartsjöpark, Tunsbolmarna, m. fl. st. Schedonorus asper r. Svartsjö park. Brachyp odium pinnatum r. ib. ; Wänth. (Sch ag er s trom). Lolium arvense r. Björkö. Asperula Unctoria r. Wäntb. (Sch ag.) G alium trifidum p. Svartsjöviken, Nora träsk, Kosundel. G. spurium r. Björkö. Potamogeton fluitans r. Ett floddike v. om Norrskog på Wänth.; öfverensstämmer noga med den i H. N. lemnade; V sedd och gillad af Prof. Fries. P. crispus r. Igel viken. P. compressus L. r. Hillershögsviken. P. obtusifolius r. ib., Wänth. Echium vulgare p. Lithospermum officinale p. Tuna h., Ekholmen, m. fl. st. Androsace septentrionalis r. mellan Hillershög och Liselby. Convolvulus sepium p. Solanum humile r. Säby i Sånga s:n. Campunula patula r. Aleby. C . glomerata r. Svartsjö (J. P. Bergendal). C, latifolia r. Svartsjö park. Lobelia Dori manna p. Viola stricta humilis r. Kalfudden. F. persicæfolia p. Anm. Kochs beskrifning på V, collina: 'stipulis mar¬ gine fimbriisque hispidulis” öfvercnslämmer all¬ deles med den här vexande F. hirta Suecor. Så lär ock förhållandet vara med den vid Upsala. Kanske äro dessa vexler identiska ? Bibes nigrum r. Svartsjö äng, Kalfuddsholmen. R. rubrum r. Tunaholmarna. 4 Conium maculatum p. 205 Dauctis Carota p. Svarlsjö, Munsön. Slatice Armeria p. Björkön, Alnsön. Convallaria multiflora p. Allium ursinum r. Svarlsjö park. A, scorodoprasum p. Svarlsjö, Wäntholmen, ro. fl. st. A. arenarium r. Edeby (Nyman), Tingstaden (T. Ber¬ gendal), Bromma. Eritillaria Mele a gris r. södra ängen vid Kalfudden. Lilium 3] ar l agon r. ymnig i Svartsjö park. Rumex Hydrolapathum r. Svartsjöviken. R, maximus r. Nora träsk. /?. Rippolapatkum ff. t - Triglochin maritimum allestädes lika allmän, som T. palustre. Epilobium parviflorum r. Wänlh., Säby i Sånga s:n. E, roseum i trädgårdar i Björköby. Polygonum mite r. Räfsholmen. Adoxa Moschatellina p. Elaline Hydropiper p. Säluna. Pyrola chlorantha r. Alnsön. Monotropa Hypopithys r. ib., Sånga; Melandrium noctiflorum r. Björkön. Stellaria longifolia Fr. r. Kullabro kärr på Sätra egor, Alnsön. Sedum sexangulare p. & album p. Cratægus monogyna p. Sånga, Edeby, Wäntholmen, m. fl. st. Rosa cinnamomea r. Tuna h. 4 Eragaria elatior r. ymnig i Svarlsjö park. Papaver Argemone r. Svarlsjö Ladugård, Wänlh. Tilia vulgaris r. holmar i Gorväln och Brofjärden. JS iymphæa alba r. Törnby viken. N. biradiata p. ib., Snurran, Kosundet. Anm . Färgen och radiernas antal hos stigmat variera betydligt. Bladen erbjuda säkrare kännetecken! Aquilegia vulgaris p. Thaliclrum simplex r. mellan Kumla och Svarlsjö (J. P. ♦ Bergendal). \ 206 Balrachium peltatum r. Säby h. B. circinnalum r. Svartsjöviken, Igelviken. Nepeta Cal aria r. Säby i Sånga s:n. Lamium intermedium Fr. r. Ellgarn. Marrubium vulgare p. Scut ellaria hastifolia r. Kumla h., Säby h., L. Gunnarn. 31elampyrum arvense r. Tuna i Skå s:n, vid Igelviken (J. P. B e r g e n d a 1). 31. nemorosum ff. Limosella aquatica r. Hillershögsviken, Sätra på Alnsön, Sä tuna. Bunias orientalis ff. Camelina silvestris f. C. foetida r. Björkön, Munsön. Subalaria aquatica p. Draba muralis r. Kalfuddsholmen, Landholmen i Skå s:n. Nasturtium silvestre p. N. anceps p. N. amphibium p. N. Armoracia r. Jordkulan på Wänth. Barbaren parviflora Fr. p. Cardam ine hirsuta r. i mängd på s. sidan af Kalfuddsholmen. Dentaria bulbifera p. Tuna h. m. fl. si. Lav al er a thuringiaea r. Svarlsjö. AJalva vulgaris Fr. p. YYänlh., Bona nära Munsö kyrka. Boly gala uliginosa p. Ononis repens r. Ölslad i Färentuna s:n. O. arvensis p. 3Jelilolus alba r. Svarlsjö (fordom odlad). Trifolium procumbens ft humile r. Igelviken och s. sidan af Färingsön. T. frugiferum r. vid Igelviken. Medicago saliva p. (förvildad). 31. maculala! Af denna vext fanns ett exemplar (omstän¬ digheter hindrade en allvarligare eflersökning) med rik frukt på den aldrig odlade, sleniga vestra udden af 207 Björkön, nära Ansgarii monument; Om denna vcxl vid kommande undersökningar befunnes liemmaslad på denna ö, egde man i en sådan tusenårig lefvande minnesvård en naturhistorisk grund för antagandet af en vigtig ur¬ gammal handelsplats derstädes, som stått i gemenskap med långt sydligare läuder. Hypericum hirsutum p. på de flesta holmar. Scorzonera humilis r. Nihhle i Sånga s:n (Wernberg). Hieracium Echioides a setigerurn r. Mörby holmar. H. collinum Fr. r. Ättehögarna vid Hillershögs kyrka. H. rigidum r. Ekholmen i Görväln. Crepis tectorum v. stigmatibus plantæ vivæ luteis! Svart¬ sjö Ladugård. Arctium majus r. Menhamra på Ekerön. Eupatoriam cannabinum p. holmar i Görväln. Tussilago Pel asil es r. Östansand på Munsön. Inula salicina r. Kungsberga äng, Rastaborg på Ekerön. Orchis angustifolia p. Svartsjö äng, m. fl. st. Het minium monorchis r. Nora träsk (T. Bergend.). Epipact is palustris r. ib. Carex paradoxa r. kärr ö. om Kalfudden. C. prolixa Fr. r. Svartsjö, Mofjärd, Edeby. C. turfosa Fr. r. Mofjärd. C . capillaris r. Söderberga i Skå s:n. C . Pseudocyperus p. Svartsjöviken, lgelvik., Kosundet, m.fl.st. C . riparia r. Svartsjö park, Sälra på Munsön. C, montana r. Svartsjö (J. P. Bergend.). Typha latifolia r. Mofjärd, Snurran. V rtica dioica ft holosericea r. norra Tuna h. Eilorella lacustris r. Hillershögsviken, Lullehof. Pol erium Sajiguisot'ba ! bland enbuskar på alla backar mellan Skå och Sånga kyrkor samt Svartsjö Ladugård. Ilar veterligen aldrig varit odlad på orten. Denna lo¬ kal synes vara den enda för Poterium såsom fullkomligt vild i Sverge, hvilket vill synas af vexlens utmärkta glaucescens och hårighet — karakterer, hvilka den i 208 ringare grad eger från vexeställena vid Malmö och Wisby, der den ock troligen varit odlad. Ceratophyllum demersum p, Svarlsjöviken, Igelviken, Törnbyviken. Myriophyllum vertici/lalnm r. Nora träsk (T. Bergend.), Svartsjö park. Salix cuspidata Schullz r. Kumla holmen. Viscum album r. Ellgarn. Humulus Lupulus r. Kumla h., Björkön. Chara tomentosa fi. ceratophy/la r. Wänlh. trasket, Snurran. Dessutom får jag tillägga lokaler för några sällsyntare vexler utom Svarlsjö-Floran, hvilka dels iaktlogos under en särskild exkursion utmed Mälaren från Svartsjö till Sigtuna, i sällskap med Mag. Schagerslröm och Stud. Nordhammar, dels blifvit antecknade under några föregående somrar, hvilka jag lillbragt i trakten af nämnde stad. Blitum virgatum Thorsätra i v. Ryd. Calamagrostis Halleriana vid Mälaren i v. Ryd. Schedonorus erectus och subrectus Fr. Granhamfnars äng. Bromus arvensis patulus Släkesön och Lenarlsnäs. Brachypodium pinnatum Granhammar och Sundby kohage. Ecfiium vulgare Granhammar, Warka qvarn. Symphytum officinale Sundby i v. Ryd. orientale L. Löfsta i Eds s:n. Lysimachia Au mularia Rosersberg. Campanula patula Lilla Härfva i Eds s:n. C. glomerata Granhammar, Runsa. C. rapuneuloides Släket. / Viola epipsila Oxkärret vid Sundby. Viola stricta elatior Sandvik vid Rosersberg. Impatiens noli tangere vid Lejöndalssjön. Sanicula europæa Lungnhamn i Ed. Lilium bulbiferum på en holme i Lej omfals sjön. Juncus atratus vid lergropar i Sundby Kohage. Alisma plantago y. graminifol. Wängarnsviken (Provis. Ohl sson), Sigtuna. V .v»*l 4? /t fe* Epilobium tetragonum Sigtuna (Ohlsson). Allium urenarium Sigtuna (Ohlsson). Oenothera biennis Sigtuna. > Pyrola media Thor sälva skog. P, chlorantha t skogarna fiereslädes. jP. umbellata Thor sä t ra och Sundby skogar. Gypsophila muralis Sigtuna på håda sidorna om östra Färjestaden. Melandrinm noctiflornm flores lä des. Rosa rubiginosa Sigtuna och Teljebyäng. Geum intermedium Altnare Stäke i parken. Nymphæa biradiata Oxunda sjön (Sch a g.). Euphrasia m ierant ha Reich. Näs s:n. Linaria minor Rosersberg (Ohlsson). Neslia panicula t a Bonäs vid Staket, SL Härfva i Ed. Draba incana Wängarn (Ohlsson). Raphanus Raphanistrum Sigtuna. Geranium bohemieum Gällöfsia vid gångvägen åt Thorsätra (Fröken Rå lam b). v. ■& . Geranium pratense Sundby hage vid Granhammars viken. Malva vulgaris Fr. SläkeL Fumaria Vaillantii allmän mellan Sigtuna och Staket. « v Pelygala comosa Släkets ruiner. Vicia august ifolia Njursla i Eds s:n. , Medicago falcata Släkets ruiner. • \ Hypericum hirsutum flerestädes. Hieracium Echioides a setigerum Sundby. i/. rigidum august ifolium Thorsätra skog. \ Crepis bietmis Wallby nära Sigtuna. Achillea Ptarmica en holme vid Sundby. Epipactis latifolia Töfvalidshagen vid Sundby. Neotlia Nidus avis Thorsätra skog vid vägen nära Gällöfsia* Bryonia alba i trädgården vid Granhammar. Carex m/ilis i Ryd 1842. C, Pseudocyperus Lejondalssjön. (Bot. Not. 1845 n:r 12). I 210 * ♦ Ophioni ossum vulgatum Grynstsylsäng (Apotekare Gran¬ ström). •• Equisetum silvaticum /3. capillare Brunna skog och Or- näs i v. Ryd. I Skarfven vid Ujorden n. om Staket vexer en Zannichel- lia, som efter karakteren af stiftet hörer lill Z. polycarpa , men i öfrigt öfverensstärnmer med Z. palustris • Det är, enligt Prof. Fries, denna medelform, som af Herr Sieurin blifvit insamlad för Herb. Normale. En bättre diagnostik mellan dessa arter blir af nöden. 3. Almanachs- Adnotationer för är 1735 af Carl v. Linné. Meddelade af Joh. Au g. Holmström. Parva hæc quippe, et quamquam paucis fe percontantibus adorata, tamen ignoranti» bos transcursa. Apuleius. Florid. Hvarje, äfven ett ringare, minnesmärke af en verkligt och för alla lider stor man, eger sin dyrbarhet, och förtjenar att ifrån glömskan och förgängelsen bevaras. — Det är derföre jag ansett mig böra alimängöra dessa anteckningar af "Princeps Bo¬ tanicorum", hvilka tillfälligtvis råkat i mina händer. De inne¬ hålla väl icke något egentligen okändt af större värde, men lemna dock flera ej ovigtiga data under det lörhända märkvär¬ digaste året af Linnés lefnad, och framvisa på åtskilliga stäl¬ len spår af den honom egna naivitet i uttrycket, samt äro så¬ ledes, äfven i karakteristiskt hänseende, ej utan intresse. Dessa anteckningar äro skrifna på tio blad, interfolierade i f en Almanach, med följande titel: ”Almanach på Ahrel efter Jesu Christi nåderika Födelse 1135. Til Skara Horizont. etc. Ut- reknad och sleld af Birger Vassenio , samt vidare fortsätljande af underrettelsen til Retla Tanckar om thenna Synliga Werl- dennes Systemate, eller Sammanhang. — Skara, Herm. Arnold Möller”. 16:o. Exemplaret, alldeles komplett och ganska väl bibehållet, synes, redan under Linnés lifslid, hafva kommit i andras ego, 211 blifvit fördt lill landsbygden och der, i brist af ny Almanach, under flera år begagnats. På trenne ställen finnas nämligen an¬ teckningar om h varjehanda af bondhustrur. En af dess sednare egare eller egarinnor har äfven med bläck ändrat det på titel¬ bladet tryckta årtalet till 1T65. Det lilla häftet har sålunda tillhört flera personer, utan all någon synes hafva haft kunskap om, eller frågat efter af hvem de många adnotationerna vore. Dessa äro talrikast och utgöra ett nästan fullständigt diarium under årets första månader, men blifva sedermera allt glesare och glesare, och saknas alldeles under Oktober och November. Hvad A. Afzelius (Linnés Eg. Ant. pl. loc.) klagar öfver svå¬ righeten att tyda Linnés handstil, inträffar äfven flerstädes här. Dock tror jag mig, vid de flesta ställen, hafva funnit den rätta meningen. Vid några af de svåraste har Herr Prof. J. H. Schröder, med sin öfvade blick, lernnal mig upplysning. Med möjligaste noggranhet, såväl till stafning som skrifsätt, ålergifvas, i det följande, anteckningarna. De af mig till för¬ klaring tillsatta ord äro inneslutna inom unciner [ ]. Kursiven i texten utmärker uplösta abbreviaturer. Några få noter äro bifogade. ^ : ’ (Januarius.) O! Ens entium miserere mei! [Den] 1. i juhlgiäslbud hoos Bådm. Dan. Moræas. 2. hälsade på Sar« Lisa *) i lappkläder. 3. likaledes abscntibas parentibus. 4. giorde ny edition af Syslema Mineral. * 2) 5. hälsade Ass. Benzelslierna och Kolmeler 3) på mig. 6. juhlgiästbud hsos Bådm. Anders Jers. T. spisade hoos Ass. Kolmeler. 8. begynte skrifwa Sponsalia plantaraw. 4). ») Sedermera gift med Linné d. 26 Junii 1738. Dotter af Stads- physicus Johan Moræus, den ofvannämndes broder. a) Förmodligen en omarbetning i handskrift. 3) Linnés blifvande svåger, gift med J. Moræi yngre dotter, An¬ na Christina. 4) Utgifven såsom Disput, i Upsala, 1746. 4:o. 212 9. conlinuerade. 10. halsad« på S ara Lisa M oræa med liten lek. 11. proberade Anders Jers brun». 12. spisade middag på Morbygden boos B. Forsling. 13. hälsade på hoos S ara Lisa M oræa och [på] Kongs¬ gård» O och hoos mig Assess. Moræus. 14. i juhlgiästbud hoos Bergmäst. Troilli. 15. — — — Probsten i Fahlun med Sar« Lisa M oræa. 16. Middag hoos Secret. Neuman. NB. en odödelig hugkomrøelse dag af godt slut [hoos] Sara Lisa M oræa. 17. skref till Baron Koskul, probs/e» Sandel, Mag. Linder. 18. spisade hoos landshöfde»ge». 19. spisade Lars Petter 2) i gästbod hoos Konstmfø/ar Trygg, upsalte 2 kø»»ør Renskt w in om ej barnsöl på 4 åhr. -qq® l i*| &| J 20. skref till J. Mor æo S. S. 3) om Sara Lisa M oræa* Klart begiärte [henne]. 21. skref till Sara Lisa M oræa. 22. hälsade på — . gaf annulum. 23. reciproc. af Swärmor. . 24. skref till sodet el en cum lac hesi Lappomca. 25. war stilla. 26. middag [hoos] Rådm. Lundström [med] Contrø//ør Näs¬ mans, Anders och Jöns Willamsons. 27. fick af J. Mor^ø R esp o /i sio om 3 O 5) secundum abitum, siu frestelser! 28. hälsade på Berg miistar Troilli, Contrø//ør Strömberg, Tl7gS- *) Nor, eller Fahlu-Kongsgåri. 2) quis? 3) S ocero S uo? 4) Vetenskaps Societeten i Upsala, som bekostat Linnés då nyligen skedda Lappländska resa. #) år. Detta vilkor är bekant. Jmfr Hedin , Minne af Linné 1, p. 47. 213 29. hälsade på Sara L isa Moræa . fulskref Floram Dale- karlicffrø. *) 30. spisade hoos Landshöfdingew. 31. skref till D oclor Celsius, Spelin och Neander om conditto#. (Februarius.) 1. war hoos en födande hustru. 2. spisade hoos Probslen i Fahlu middag; afton [hoos] Bokh«//ør Schultze. 3. på kongs gården och [hoos] Sara Lisa M oræa. Gaf obliga/ib scripta fidei. 4. war på Morbygden hoos en siuk. 6. fick bref af Celsius, Spelin, Neander, Liungwal, [och] Sophia Liltorin. 7. skref till Spelin, Liungwal, Tegnelin. 8. . . . aftonen [hoos] Sara Lisa M oræa, 9. war äftermiddag?» på lek i morbygden. 10. . . . aftonen [hoos] S«r« Lisa Moræa. V / 11. war hoos Sara Lisa Moræa lili kl. X om aftonen. 12. giorde visiter med Browallif/s. 2) 13. giorde visile hoos F. Ehrenholm absente Sara Lisa M oræa. fick bref af Spelin, Osængius, Ahlgren. ' 14. skref till Probsfe« Sandel [och] Anna Maria Linnæa *). 16. spisade hoos Bergmäst. Troil 1 och Svärföräldrarne. 17. hälsade på mig Bergmäst. Borgenstrøøi [och] Svaben. 4) 18. tog afsked af Swärfar. 1 19. tog afsked af Sara Lisa M oræa, som skref eden. 5). 20. kl. 10 reste från Fahlun med Clas Sohlberg. ■ • »t*-? hq obselsd *) Ej utgifven. *) ”Då Huspräst och Informator hos Landshofdingen Reuterholm , o sedermera Professor och Biskop i Abo.” Linnes Eg. Ant. p. 22. 3) Linnés syster; gift med sederm. Probsten G. Hök i YYiresta. *) Bergmästaren Anton Soab. — Derefter följa tvenne oläsliga ord. 5) Jfr. den 3. Detta ömsesidiga skrifteliga edsförpligligande är ej förut kändt. 214 21. spisade hoos Svedenslierna [på] Högfors, ankom lill Nya E^sborg. 22. spisade hoos Bergm ästar Lybecker, ankom lill Nora. 23. ) ' > lågo öfver i Knutsby hoos Bergmäst. Chrisliernin. J 25. war wid Dylla swafrelbruk, ankom till Örebro. •• 26. reste från Örebro. 27. reste genom Askersund, middag hoos Pasb Tiseliws. 28. genom schenninge, ankom till Wislena. (Martius.) 1. reste till schenninge, hälsajle [på] Menlös, pastor loci. 2. reste — — i kyrkia#, spisade i Wislena. 3. hälsade på Mag. Knop. Middag hoos Bisk. BenzeliV/s. 4. reste till Wislena, hälsade på Prof. Hermens. 5. lågo öfver. 6. reste geno»i Schenninge och Wastena, besågo kyrkian. • * 7. genom Omberg till slutet af Oslergiötland. 8. i Småland genom grenna, Skierslad till Jönkiöping. 9. war i Jönkiopings kyrkia. 10. Spisade hoos probsten junbeck. 11. reste bort, blefvo i Wrekslad. 12. JiomzHO till Wexiö. ^ j 13. spisade hoos Assess. Rolhman. 14. — — General Koskul. 15. — — Höken J). 16. — — Camerer Bergman. 17. — — Assess. Rolhman. 18. spisade hoos Camerer Bergman. 19. reste till slenbrohult. 23. ankom Browalli bref daterat af 7 Martii. 24. skref till Inspec/or Sohlberg, Brovall och Sara Lisa M orcea, 26. woro wij på möckelsnäs. 0 Linnés svåger. 215 30. ankom Browalli bref af 21 Martii. 31. hälsade Døc/or Rolhman på mig i slenbrohult. (Aprilis.) 3. reste Rothman bort, war i Diö. 6. traderades på Möcklanäs med Ekelund [och] Hök. 7. traderades i slenbrohult med svåger [och] Tömquist. 8. traderades i Diö med svåger. i 9. — Dito — och Unner. 13. reste Mag. Hök ifrån oss i stenbrohult. 15. valedicerade stenbrohult med anhörige, kom till Ry jernbruk till Unner. 16. middag i giotteryd, [kom] till Markary g äslgifvaregärd. 17. anlände till Helsingborg* *. 18. Böndag; reste äfter aflonsånge/j öfver sundet. 22. gick ombord från Helsingör. 24. seglade förbi Seland [och] Kiöpenhamn. 25. fick tyska botn i ögonsichle. 26. Saræ Lisæ Morææ födelsedag . 1716. *) 26. ankom till Lybeck. 27. i Lybecks kyrkia. 28. reste till Hamburg. 29. Besåg staden Hamburg. 30. hälsade på Prof. Koul. (Majus.) 1. hälsade Prof. Koul på mig. besågo Sprekelsons Hortn/n. 2. sågo Nators cabbinel och Hydram. 3. woro hoos residenten och Sprekelson. 4. Spisade hoos Schöning och traderade Kohl [samt] Jenes. 2) *) Genom ett eget infall (. . . ”quam sunt lusus pueriles amoris”!) har Linné här skrifvit sin fästmös namn och födelseår med bak¬ vända bokstäfver och ziffior. — Stamträdet i Eg. Ant. uppgifver dagen olika, neml. d. 28 Apr. *) Kättare Jänitsch, Gottfr. Jav.; Läkare. Jemf. Eg. Ant. p. 23 och 83. Hedin , 1, p. 50. 216 5. [gick] omkring med Sprekelson in hort?>. 1 ducat. 12. i giäslbud boos Sprekelson. 13. Carl Linnæi födelse dag» *) „ 13. Bröllopp boos Schöning. 14. 35 daler 7 öre silfwermyni var mig skyldig * 2). 15. besåg Andersons cabbinelt, drack 75 åhrs renskt win. 16. valedicerade Hamburg till Allona. 17. kl. 9 j 3 4) gick om bord. 18. kom till stören, låg öfver i wefwelsflyl. 19. war i wäfvelsflyts kyrkia, låg öfvcr i contra A *). 26. fick groeninge tracten i ögonsichte. 27. sågo gröningen. 28. fick Wäslfrisland i ögonsichte. förfriskades i Stiernkoog. 5) 29. låg öfver milt för Stiernkoogs. 30. reste öfver hafwet, sågo omerland 6) en 3 mils öe. ' woro på helt när förgångne. - 31. kl. 5 om morgonen reste förbi Harlem T) en liten sjöstad; middag [förbi] Yorge. afton [vid] Enkhysen, hvilken låg på wänsler. Middagslijden kom en faselig orkan med regn, blåst, åskdunder, blixt. Haddervik låg i öster den wi eij se kunne. Enkhysen war den första (wackra fläck 8) i Holland. (Junius.) 1. måste ligga för Enkhysen till middagen för storm och motvind, sedan på höger sågo Horn, en stad. 2. kom helt bittida till Asterdam, där jag äftermiddagen såg Hortum Medicum. 3. hälsade på Prof.Botflnaces Burman och dess Bibliotheqne. 4. Besåg Sebas oförlikliga Apotheqwe. 5. Spisade boos Burman, [om] aftonen reste till Hadderwik. . i: -i .b r r *) Äfven denna anteckning är gjord med större, baklänges skrifna bokstäfver. *) quisl 3) 5= om dagen. 4) A *= vind. 5) = Schiermonigkoog. 6) = Ameland. 7) = Har¬ lingen. 8) Dessa särdeles otydliga ord äro gissiiingsvi* återgifna. 217 6. ankom kl. 3 till Hadderwik om morgoni/;. besåg Aca- demien. Hörde Prof. Loms introductio;?. 7. post Examen creatus fui Candidat?/; medie«;/«. 8. Recepi a Promolore Disser/ al ionem *) meam censura- tam et typographo tradidi imprimendam. 9. ) I audivi Lectiones privatas Professori; de Gorter. 12. Linnæus Doclor Creatus fuit Harderovici * 2). 13. reste om aftonen frå/i Haddenvik. 14. ankom till Amsterdam. 15. war på planlagerna och såg det myckna folket. 16. log 7 ducater, summa 8 ducaler 3 4). 18. reste till Leyden. 19. såg Hortum academicw/w. 20. hälsade på Prof. \an Royen. 21. såg Bibliotequet. 27. ankom Artedi till Leiden. såg Boerhaaves Arboretum. 30. gaf på trycket Systema Naturæ *). 'V* '-j: JSSSofiNlSRi - IBvÄWvÄ (Julius.) 14. (3. g. si. 5) var wid hafsslrandew och botanicerade. 6. resle till Amsterdam. 8. reste till Leiden. 15. - absolverade Syslema na/?/rale 6). 16. skref till Rolhman och min far. 17. reste till Ytrecht. besåg Horti/rø Acad etnievm. 18. resle till Leiden med Gronovii/; och Mouschenbroe£. 22. resle till Amsterdam, bodde hoos Pr of. Burman. 1? * ■ ISKOf ; .‘1 i-' '* V. éq »€ - ■■ ' : 'y j ilt ii lölo *) Nova hypothesis de Febrium intermittentium natura. Diss. grad. Harderovici, 1735. 4;o. 2) d. 13 enl. Eg. Ant. p. 24. *) Jeinf. d. 5 Maji. 4) Tryckningen börjades; se vidare d. 15 Julii och d. 2 (13) Dee. 5) Denna, samt några af de följande anterkningames ziflfror, åro efter nya stylen , som i Vassenii Al m. finnes anförd i en sarskild column. När detta inträffar är den gamla stylens dato af mig bifogadt inom parenthes. — 6) Manuscriptet fullbordades. 218 28. litcræ ad uxorem *)• 29. gaf på trycket Bibliotheca Botanica 2). (Augustus.) 12. (1. g. st.) fick vexel på 200 D aler Silfvermynt af Sohlberg*. 13. (2. g. st.) reste till Cliffort. 14. (3. g. st.) kom hem. IT. (6. g. st.) reste till Leiden. 19. (8. g. st.) kom till Amsterdam. [18.] Antages till Præfec/ws Horti Cliffortiani. 19. skref till los pector Sohlberg, Browall [och] Sara Lisa M orcea» (September.) 13. emoltog præfecturcr»i horti ClifTorUø/W. 21. 1 og K*® — g« sl0 hora 1 noctis druknade Artedius ul Møouoa 1.940 Amsterdam. - » ■ - ' & .i-7a A i:- 1 h \ ■■ • (December.) 13. (2. g. st.) Promotio cum Kappa Lugduni 3). Absolve¬ rat Systema natøræ att tryckas 4). *) Jocose ita dixit. Cic. *) Utkom färdigtryckt först Åmst. 1736. 8:o min. s) = Cappa, (medelt. latin): Doctors-mantel. Se du Fresne , Gloss. lat. 1, p. 856 Gloss. Græc. p . 584. Sperling, ad Testam. Ab - solonis, p. 105. 4) Tryckningen slutades. — Denna editio princeps, som i Sverge är ganska sällsynt, har följande titel: Carali Linntei Systema Naturæ, sive Regna tria Naturæ, systematice proposita per Classes, Ordi¬ nes, Genera, et Species. Lugd. Bat. ap. Haak 1735. — fol. maj. 14 ss. — Ori ginal-manuscriptet dertill förvaras på Carolinska Instit. i Stockholm. Jemf. Beckman , Minnen, p. 112. 219 IV. Hvarjohanda* • : . f. t >y • 1. Den åldrige, om Botaniken i så många hänseenden högt fortjente Prof. D:r Day. Hein r. Hoppe i Regensburg har er¬ hållit titel och rang af Kongl. Bajersk t Hofråd. — E. O. Prof., Direktorn för Bot. trädgården i Leipzig D:r Gust. Kunze har blifvit utnämnd till ord. Bolanices Professor derstädes* 2. Bland Botanikens idkare och gynnare, hvilka under loppet af förra och delta år ailidit utan att deras frånfallc re¬ dan i dessa blad omnämnts, böra följande anföras: Grefve Frans Josef von Hohenwart, förut Gubernialråd i Laibach, om hvars naturhistoriska museum han gjort sig mycket fortjent, afled d. 29 Aug. 1844 på sill slott Ruckenstein vid Sau; (efter bonom är Saxifraga Hohenwartii upkallad). — I Laibach dog d. 25 Nov. 1844 Bolanicos Professorn derstädes Frans Hlad- nik, född i Idira 29 Mars 1773; han har riktat Krains flora med många upläckter, hvarföre ock ett (ehuru sedermera redu- ceradl) slägte bland Umbellaterne efter honom upnämnts. — Förre Tulldireklören Jul. Armand Vilh. Bouch er de Cre- vecoeur, författare till en ”Flore d’Abbeville’ och flera smärre upsalser, dog i Abbeville d. 24 Nov. 1844 i sitt 88 års ålder. , — Frans Vilhelm Sieber, född i Prag 1785, afled derslä- des (i dårhuset) d. 17 December 1844. Han är bekant för sina vidsträckta naturhistoriska, särdeles botaniska, resor (till Greki¬ ska arkipelagen 1817, till Orienten och Egypten 1818, kring jorden 1820 och följ. år), äfvensom han på sin bekostnad utsän¬ de andra all i de aflägsnaste länder insamla vexter, hvilka se¬ dan i centurier blefvo försålda; han har också ulgifvit några botaniska afhandlingar. Hans namn fortlefver såväl i ett vext- slägte som i många efter honom upkallade arter. — Regerings- direklorn Grefve von Mönster, som genom sina paläonlolo- giska forskningar, hvilka äfven sträckte sig till fornverldens vexlalsler, förvärfvat ett utmärkt namn, dog d. 23 Dec. 1844 i Bayreuth, 69 år gammal. — William Griffith, Esqu., hvil¬ ken 1829 begaf sig (ill Ostindien, der han företog många resor och slutligen under D:r Wallichs frånvaro hade öfverupsig- 220 ten vid botaniska trädgården i Kalkulla, afled i Malakka d. 9 Febr. detta år; ban efterlemnar mycket pika samlingar och har äfven ulgifvit ålskilPga botaniska afhandlingar. Ett vextslägte är efter honom upkalladt. — John Leonard Knapp, förfat¬ tare till "Fungi Britanici" 5 vol., "Gramina brilanica’ (2 u plagor, den sista 1842), "the journal of a Naturalist", m. fl., dog i Al- veslon i Gloucestershire d. 29 April; han var född i Little Lia- ford i Buckinghamsbire d. 9 Maj 1767. — Professorn i Heidel¬ berg D:r Joh. Heinr. Dierbach, författare till flera botani¬ ska arbeten, dog i Heidelberg d. 9 Maj. — Professorn i Frei¬ burg i Breisgau Hofrådet Karl Julius Perleb, äfvenledes känd genom sina botaniska skrifter, afled derstädes d. 8 Juni. — Efter båda dessa hafva vextslägten blifvit benämnda. — Den utmärkte Entomologen J. W. M e i g e n , som äfven författat en ingalunda utmärkt "Deutschlands Flora* (1836 — 42), afsomnade i dess 82 år d. 11 Juli i Stolberg nära Aachen. 3. Af Bruch et Schimpers Bryologia europcea hafva 25 — 28 haft., innehållande Grimmiaceæy från trycket utgifvils, ehuru de ännu icke hit ankommit. 4. 1 de sist utkomna 4 — 5 häftena af Kröyers Naturhi - storisk Tidsskrift (ny Hække l:e Bind) finnes (sid. 428 — 452) intagen en afhandling af Lange: Bemærkninger om Vegeta¬ tionen paa Loilat td/ og Falster , hvari för särskilda lokaler meddelas en teckning öfver dem utmärkande vegetation, hvar- vid afseende allljemnl fästes på en förut i samma . tidsskrift af Petit lemnad teckning af vegetationen i sydliga Sjælland. Framdeles torde Utg. återkomma till denna afhandling. 5. En utförlig instruktion för de Naturforskare, som äro följakliga Danska korvetten Galalhea på dess resa kring jorden (se Bot. Not. för detta år sid. 135), är intagen i n:r 6 af "Over¬ sigt over del Kongl. danske Videnskabers Selskabs Forhandlin¬ ger 184&%> GS .* m .8 — .bioTHgiioJl hiv frøtetoq g«h4 6. Under titel »Synopsis plantarum Floræ classicae » (Miincben, Fleischmanu, 1845 8;o; kostar 1 Thlr. 10 Gr.) har 221 D:r C. Fraas utgifvit en på autoptiska undersökningar i flor- gebiten grundad framställning och nomenklatur öfver de hos grekiska och romerska klassiska författare omtalade vexler, r -fi hvilket arbete i utländska jurnaler låfordas. T. Enligt bref från Frih. Gust. Wilh. v. D ii ben, dat. Aden 29 Juni (se Kongl. Vet. Akad. Förhandi. 1845 n:r 7), hade denne från 14 Febr. till 9 Mars vistats i Kap och derom- kring gjort_ flera utfärder; derefter hade han kortare tider up¬ pehållit sig i Algoa Bai, vid Port Natal och i Mozambik, från hvilket sistnämnde ställe fartyget afseglade d. 1 Maj till Ma¬ junga på Madagaskar; efter något uppehåll härstädes fortsat¬ tes resan till Zanzibar, dit ankomsten skedde d. 22 och afre- san till Aden d. 29 Maj. — På dessa ställen hade, såvidt den regniga väderleken tillät, exkursioner företagits och na¬ turalster insamlalSrf^A : :i,.r ic k ^ \ 8 ‘3 V; :> T A • ;7 ©-—'*• SflCXIOSlJM . &ir, h • «S* Anmärkta rättelser . __ \ v ^ Sid. 25 rad. 3 nedifrån läs dubiose. — S. 45 r. 13 opifr. !. stån- darsträngar. — S. 45 r. 8 nedifr* I. Un. — S. 108 r. 9 nedifr. I. karak¬ terer. — S. 119 r. 17 nedifr. står sidor: las slidor. — S. 131 r. 22 opifr. 1. Hygrocybe. — S. 133 r. 9 nedifr. 1. och. — S. 135 r. 19 opifr. star C. läs G. — S. 168 r. 15 opifr ån vid slutet tillagges. Denna art, som ingenstädes af Förf. omnämnes, är allmän i de högre trakterna af Dovrefjeld och särdeles ymnig kring Kalvillaelv, der Förf. säger sig funnit C\ pedata ; att härmed icke torde menas C. pedata All., Schk. (C. ornithopoda Willd.) anser Ref. säkert; åtminstone har han vid sina under Juni— September mångfaldiga gånger företagna vandrin¬ gar i denna trakt aldrig mellan Kalvillaelv och Svanå varseblifvit den¬ na art, som deremot förekommer på flera ställen lägre ned i björkre¬ gionen kring Drivelven vid Kongsvold. — S. 192 r. 29 opifr. läs han. Register öfvcr Botaniska Notiser för år 1845. Af han dlingar. Bly It, botaniske Reisebemærkninger i Sommeren 1839 1, 17, 33* A, Fries, Balrachium confervoides . ♦ ♦ ~ ♦ 121. — , några anteckningar till Reichenbachs flora germ. exsiccata .*.... 125. H — , Studier till Synopsis Caricum distigmatiearum spicis sexu distinctis ..... 105. * — , öfver Iris germanica Suecorum . . . 123. Hartman, anmärkningar vid Pr. Fries’ reservation etc. 137. — , gränserna för några vexter i Sverge utvidgade 53. Holmström, Almanachs-adnotationer för år 1735 af Carl v. Linné . . . . . . 210. Lagerheim och Sjögren, botaniska anteckningar un¬ der en resa från Stockholm till fjället Snasahög i Jemtland 1844 . 177. Lindblom, fytograOska anmärkningar . • • 43, 65. Lindeberg, en exkursion i Mälaren sommaren 1845 202. — , om Grenna-traktens vegetation . ♦ 49. Lindgren, notiser från Venern .... 193. Nyman, om en märkvärdig förgrening hos Yucca aloifolia af Prestandrea, öfversatl . ♦ . 89. Sjögren, se Lagerheim ...... Anmäl dt a arbeten . Anderson, Plantæ vasculares circa Quickjock 172. Bunge, Anleitung zum Studium der Botanik 60. DeCandolle Prodromus systematis regui vegetab. Vol. 8, 9 . .81. Fries, Herbarium normale fascic. 10 ♦ . ♦ 54. Goltsche, Lindenberg et Nees ab Esenbeck Syn¬ opsis Hepaticarum . ♦ . ♦ .58, 189. Hampe, Icones Muscorum 1 — 3. ♦ ♦ ♦ 99. Harzer, Abbildungen der Pilze 14 — 16 . . 98. Hornschuch, Archiv skandinavischer Beiträge zur Nalurgeschichte ...... 86, 102, 190. Koch, Synopsis FloræGermanicæ et Hel velicæ ed. 2 129, 187. Kunze, Supplement der Riedgräser . . . 85. Ledebour, Flora Rossica fase. VI 170. Lund, conspectus Hymenomycetum circa Holmiam 130. Nees ab Esenbeck, genera plantarum floræ Ger¬ manicae fase. 24 . . . . . . 191. Reichenbach, Icones floræ Germanicae ♦ ♦ 82. Röper, zur Flora Mecklenburgs, 2:r Tb. . . 100. Schleiden, Grundziige der wissenschaftl. Botanik, 2:e Ausg. l:r Tb. o . 102. Schnizlein, Iconographia familiarum naturalium regni vegetabilis . 99. 223 Befordringar och heder sbevisningar. D. H. Hoppe 219. — G. Kunze 219. Dödsfall. G. J. Billberg 47. — J. A. Boucher de Crevecoeur 219. — J. H. Dierkach 220. — M. W. von Diiben 174. — W. Griflilh 219. — Fr. Hladnik 219. — Fr. J. von Hohenwart 219. — Kielmeyer 16. — J. L. Knapp 220. — FY. Körle 103. — J. W* Meigen 220. — J. C. Mikan 32. — von Miinster 219. — K. J. Perleb 220. — Fr. W. Sieber 219. — F. A. Wrangel 47. Resande naturforskare. P. C Afzelius 88. — N. J. Anderson 88, 174. — Didrich- sen 135. — G. W. v. Diiben 47* 135, 221. — B. Kamphövener 135. — GG. Löfvenhjelm 88, 174. — Moe 135. — C. F. Ny¬ man 61. — Prinlz 135. — Regnell 87. — - E. Munck af Rosen- schöld 32, 87, 104. — J. Sieurin 174. — C Slenhammar 62, 88. — J. F. Vabiberg 32, 87, 104, 135, 174. — P. F. Vahlberg 62, 88, 174. — Vidgren 87, 135. . Smärre upsatser och notiser. Anmälan om en ”skandinavisk-botanisk Bylte- forening0 . . . . . . 131. Anmärkning om Avena bybrida Peterm., Kocb 136. — om Scirpus Rolhii Hoppe, Koch 192* — om svenska arter af Ulmus . . 136. Anslag beviljadl D:r Sieurin för en resa lill Brasilien 174. Arrhenii elemenlar-kurs i Botanik ulgifven . 176. Beilschmieds öfversältning af Wikströms Bot. årsberättelser 1839 — 42 . . . . 176. Beurlings botaniska iakttagelser under en resa i mellersta och nordliga Sverge . . . 47. Biografiska notiser om A. P. de Candolle ♦ . 88. — — om några äldre Svenska botanister 104. Botanikens tillstånd vid Slrengnäs gymnasium 135. Bruch et Schimpers Bryologia europæa fase. 25 — 28 utkomna . . . ♦ 220. Fraas, Synopsis plantarum floræ classicae utgifven 220. Herbarier till salu . 63. Hornschuchs Archiv skandinav. Beiträge etc. 3 h. ulgifvet ....... 176. Instruktion för naturforskare, som åtfölja danska korvetten Galalhea, lemnad ♦ . . 220. Kochs Synopsis ed. 2 . 48. Kiilzings monografi ofver Diatomeæ utgifven . 16. — phycologia germanica utkommen ♦ 192. Langes Bemærkninger om Vegetationen paa Lol¬ land og Falster . 220. Liljas Tidning för trädgårdsskötsel fortsatt ♦ 63. Links Vorlesungen iiber die Kräuterkunde 2:e Abtb. utgifven . 192. 224 Linnés Nemesis divina återfunnen . * * 133» Lunds Conspectus Hymenomycetum circa Holmi- am och andra arbeten . 62» Mossor anmärkta i Bleking * 88. Nyman erbjuder Sicilianska vexter till salu . 64. Om fördelningen af anslaget till vetenskapliga arbeten och resor för 1845. . . . 63, 104. Petit om vårens utveckling kring Köpenhamn 13. Köpers yttrande om den påstådda förvandlingen af vissa grässlag ..... 104. Schlecnlendals anmälan af Agardhs adversaria in systemata Algarum .... 16« Schleidens Grundzuge etc. ny uplaga ♦ . 48. Schullz’ anmälan af Fries’s Nov. Mantissa 2, 3 15. Synopsis Hepaticarum 2:a häftet utgifvet . ♦ 116. Sällskap för utgifvande af Skånes historia och beskrifning sliftadt ..... 48. Torssells anvisning till nödbrödsämnen l:a h. utgifven ♦ . . . . . . 192. Underrättelser från H:r Lindgren . . . 192. — om Mag:r Ringstrand . • • 135. Wikströms botaniska årsberättelser för 1839 — 42 utkomna . 32, 46. — Stockholms Flora 2:a delen under tryckning 62. Vexter funna i särskilda delar af Sverge • • 103, 134, 135. Väderleken under vintern 1844 — 45 . . 48. • » ”Ofversigt af Kongl. Vetenskaps Akademiens för¬ handlingar" forlsälles ..... 48. Utdrag ur arbeten. Decaisne och Thuret, undersökningar förande antheridier och sporer hos några Fucus-arter . ♦ . ' • 164. Fries, väderlekens inflytande på vextkulturen 1844 . . 11. Schimper, anmärkningar till Bryologia europæa . . 108. — , Dovrefield i botaniskt särdeles bryologiskt hänseende 166. Schullz, om Epilobium Lamyi och Asplenium cuneatum ♦ 166. Utdrag ur Pöppigs resa i Chili och Peru .... 91. Wimmer, bidrag till kännedomen om Salix-arterne . . 169. Vegelationsförhållander i Norge .... * 14. Utmärkt are rextnamn. Acer platanoides var. 126. — Agarici 131. — Agaricus decoratus 199. — Ag. glutinosus 199. — A. sulcatus 200. — Agropyra 126, 128. — Agroslis rubra L. 15. — Aira flexuosa montana 54. — Ajuga alpina 155. — A. pyramidalis 10. — Alchemilla fissa 145. — Allium arenarium 53. — A. carinatum 126. — A. sebænoprasum et sibiricum 148. — Alnus pubescens Tausch 113. — • Alopecurus nigricans et pratensis 141. — Al- sine marina et marginata Reich. 126. — A. rubella Wahlenb. et A. sedoides Fröl. 65. — Arabis arenosa 151. — A. hirsuta 225 cl aff. 43, 128, 157. — Arenar iæ 152. — Asperula odorala 53. — Aspidia 187. — Aspidium lilix femina 188. — Asplenium Adianlhum nigrum 103. — A. cunealum 106. — Alrichum te- nellum et undulaluin 191. — Avena elatior 70. — A. interme¬ dia Lindgr. el A. hybrida Pelerni. 136. Barbareæ 157. — Barlramia calcarea 191. — Balrachium confervoides et tripartitum 121. — Betulæ 128, 162. — Boleti 195. — Boletus amarus Pers. 201. — B. parasiticus 195. — Bolrychia 187. — Brachypodium rupeslre 1. — Bi ornus erectus el aff. 128. — Br. racemosus 145. — Brya 167, 193. — Bry- um longicollum 168. — Bulomus umbellatus 53. Galaraagroslis phragmiloides 1. — G. pulchella 127. — Gamelinæ 156. — Gampanula barbata 12. — Cardamine parvi- flora 44. — - Carex divulsa 126. — C. Mairii 86. — Carices 54, 128, 162. — Carices distigmalicæ spicis sexu distinctis 105 följ. — Cerastium brachypetalum el strigosum 152. — G. gluti¬ nosum 15. — Ghenopodia 127. — Cinci idia 167. — Cirsia 13. — Cochlearia anglica 156. — C. pyrenaica 188. — Cortinarii 196 följ. — Corydales 159. — Crepis nicæensis el agrestis Suecor. 129. — Cymaduse 186. — Cystopteris 188. Desmatodon Systylium 168. — Dicranum Blyllianum 167. — D. fulvellum 129. — Brosera obovala 15, 44. — Dryplodon 25, 29. Encalypta brevicolla 168. — Epilobia 149, 188. — Epilo- bium Lamyi 166. — Ep. virgatum 16, 188. — Epipaclides 134. — Epipactis alroiubens 161.,— Equiseta 187. — Equise¬ tum riparium 165, 193. — Erigeron 171. — E. amgulosus 127. — Er. elongalus 13. — E. dröbachensis 68. — E. serotinus 126. — Erysimum durum 128. — Euphrasia micranlha 125. Festuca guestphalica 128. — F. ovina et aff. 145. — Fon¬ tinalis dalekarlica 168. — Fucabeæ 184 följ. — Fucus 187. — Fumaria capreolala 158. — F. muralis 188. Gagea pratensis 148. — Galium spurium 146. — Gentiana obtusifolia 146. — Geranium molle 53. — G. silvaticum var. 45. Heracleum Sphondylium 147. — Herminium monorchis 53. — Hieracia 12 följ., 40, 68. — Hieracium furca tum Hoppe 127. — H. glanduliferum 127. — H. Lycopifolium 128. — H. virescens 188. — Hydrocharis morsus ranæ 54. — Hypoum catenulatum 54. — H. rugosum 168. Irides 123 följ. Juncus nigrilellus 148. — Jungermannia saxicola 60. Lactarius subumbonalus 200. — Lamium hvbridum Reich. 127. — L. incisum 155. — Lalhyrus silvestris 53. — L. tube¬ rosus 135. — Lemna polyrrhiza 53. — Lepigona 151. — Lu- zula spadicea 149. — Lycopodia 187. Malaxis monophyllos 53. — Matricariæ 160 följ., 171, 188. — Medicago maculata 206. — Melitotus officinalis 53. — Menthæ 154 följ. — Mentha aquatica 53. — M. pubescens WiUd. 127. — Mie- lichhoferia nitida 167. — Mnia 167. — Myriophyllum spicatum 46. (Bot. Not. 1845 n:r 12). 226 Nymphææ 85. — Nymphæa biradiata 134, 205. Odonliles verna 127. — Ononides 159. — Orchides 161. — Orobanche 156. — Ozolballia 186. Pelvelia 186. — Physcomiliium tetragonum 103. — Pin¬ guicula vulgaris 69. — Poæ 15. — Poa depauperala et cæsia 141. — P. hybrida 126, 143.,— P. minor 127. — Pohliæ 167. — Polygala comosa 53. — P. depressa 15. — Polygona 53, 150 följ. — Polypodia 187 följ. — Polamogetones 83, 128, 129, 139. - — Polamog. ttuilans 204. — Polentilla Giinlheri 153. — P. Tormentilla 67. — Polerium Sanguisorba 207. Ranunculus aciis var. 9. — R. marinus 53. — R. nemoro¬ sus 15. — Raphanus Raphanislrum 53. — Rosæ 152 följ., 188. . — Ru bi 45. — Ru bus casloreus 54. — Rumices hydrolapatha 107. Sagina dccandra 65. — S. nivalis 66. — Salices 76, 163 följ., 169. - — Salix cuspidala 135. — S. daphnoides et viridis 2. — S. myrsiniles var. 41. — S. phylicælblia 54. — Saxifraga hirculus 103. — Scirpus pungens Vahl et Sc. Rothii Hoppe 192. — Seulellaria haslifolia 53. — Senecio barbareælblius 160. — Silene maritima 151. — Sinapis arvensis 8 158. — Solanum I)i 1 ienii 128/ — Sorbus oblongifolia 128 - Statice Limonium 148. — Symphytum orientale 116. Thaliclra 15, 126, 154, 188. — Tragopogon minor 160. — Tritica 12S, 145. Ulmi 136, 147. — Ulriculariæ 134. Woodsiæ 187. Yalerianæ 143. — Veronicæ 126. — Y. hederæfolia 53. — Violæ 16, 126, 204. — Viol-a stricta 146. Yucca aloi folia 89 följ. Zannichelliæ 210. — Zosleræ 82. — Zygodon torquatus' 167. Botaniska Notiser fortsättas under år 1846 och, i fall det sökta understödet till deras utgifvan- de Nådigst beviljas, b lif va de till omfånget utvid¬ gade; prenumerationspriset blir dock fortfarande i : 32 b:ko och kan erläggas hos Herrar Bokhand¬ lare eller ock direkte insändas till Herr C. TV. K. Gleerups Bokhandel i Lund, som benäget ombe¬ sörjer utdelningen och till hvilken således alla reqvisitioner böra insändas. — På postkontoren tillägges post förvaltarearvode. — Opsatser och notiser såsom bidrag til! tidsskriften mottagas med största tacksamhet, och böra sådana adresse¬ ras till Ahad. Adjunkten Al. Ed. Lindblom i Lund. LUND, tryckt uti Lund bergs k a Boktryckeriet, 1815. *JÉi i Botaniska Notiser 1845 N:r 12. Då della nummer redan var färdigtryckt erhöll Utg. nedan¬ stående anmälan sig tillsänd under anhållan all få densamma genom införande i denna tidsskrift ännu mera allmängjord. Af inlresse för del åsyftade gagneliga ändamålet har Utg. ansetl sig böra genast tillmötesgå denna begäran medelst alt i ett särskildi bihang meddela samma anmälan så lydande: r. \ » j t *' * " ... CPSALA BOTANISKA FÖRENim Föreningens ändamål är, alt, dels genom öppnadt tillfälle (ill ett lättare utbyte af växlalsler, dels genom samlandet af växlgeografiska och andra den inhemska vegetationen rörande iakttagelser, befrämja en allmännare och fullständigare känne¬ dom af den Skandinaviska Floran. Till vinnande af detta mål vill Föreningen träda i förbindelse så väl med enskilde botani¬ ster i Fäderneslandets särskildta landskaper, som ock med "Den skandinavisk-bolaniske Bylleforening” i Köpenhamn och andra likartade föreningar, som inom den Skandinaviska Florans om¬ råde kunna uppslå. Föreningens Stadgar är o följande : Sällskapet sammanträder under iäselerminerna en gång i hvarje månad, då tillfälle lemnas hvar och en af dess ledamö¬ ter alt föredraga smärre uppsatser, framställa frågor till diskus¬ sion, meddela notiser från frånvarande medlemmar, o. s. v. m.- \ * Växlbyte sker dels enskildt mellan Föreningens medlemmar på nyssnämnda månatliga sammankomster, dels genom Direk¬ tionen; och bör hvar och en, som genom Direktionen önskar utbyte af växter, meddela densamma i Okt. eller Nov. månad uppgift på hvad han har alt aflåla, samt exemplarens antal af hvarje art eller varietet. §. 3. Enligt dessa uppgifter upprättar Direktionen en förteck¬ ning på alla de växter Föreningen under året eger till utbyte, hvilken förteckning, till hvars och ens kännedom, i någon bo- (Bot. Not. 1815 n:r 12). • • tanisk tidsskrift införes. Afvenså må Direktionen foga anstalt all de likartade förteckningar, som från andra botaniska före¬ ningar insändas, blifva Föreningens medlemmar bekantgjord. t §. 4. De som, på sätt i §. 2 omnämndt är, erbjudit växter till utbyte, böra före Mars månads utgång insända desidera llistor,' upprättade efter ofvannämnda förteckningar, bvarefler Direktio¬ nen reqvirerar ett så stort antal af de erbjudna växterna, som enligt desiderallislorna behöfves, och ombesörjer en samvets¬ grann fördelning af desamma. Skulle del åslundade antalet af enskilda växter öfversLrida de förhanden varande lillgångarne, må det vara Direktionen öfverlåtet att lämpa utdelningen efter omständigheterna. §. 5. De växter, som till Direktionen insändas, böra vara full¬ ständiga och väl konserverade, hvarje exemplar försedl med etikett, upptagande växtens namn, tid och ställe för dess insam¬ ling, samt insamlarens namn. §*6* - É llfl Till bestridande af nödvändiga utgifter erlägges af hvarje medlem i Oktober månad en viss årlig afgift, som tills vidare bestämmes till 1 Rdr Rgs. §. 7. På sammankomsten i Oktober väljes årligen en Direktion af fem medlemmar, som besörja Föreningens angelägenheter och sins imellan efter öfverenskommelse de särskildla bestyren fördela. Vid samma tillfälle anslälles äfven granskning af Före¬ ningens räkenskaper. §. 8. Anmälan till inträde i Föreningen sker hos Direktionen, och erlägges vid inskrifningen den vanliga afgiften för det löpande året. Obs. Bref till Föreningen adresseras: (Jpsafa Botaniska Förenings Direktion .” Till följe af särskild af Direktionens Ledamöter lemnad underrättelse bör Utg meddela, dels att vextbytel afser ej blott fanerogama utan äfven kryplogama vexler, dels oek alt den i § 2 bestämda tiden ”Oktober eller November månad" för inneva¬ rande år blifvit utsträckt till den 10 nästkommande Januari , för att derigenom bereda de utom Föreningen varande Botani¬ ster, som det åslunda, lid all insända de i samma § nämnda upgifter. LUND, tryckt uti Lund bergs k a Boktryckeriet 1815. 1