Untv. op 
TORONTO 
LIBRARY 


BREF OCH SKRIFVELSER 
; AF OCH TILL 
SC CART 10 
MED UNDERSTÖD AF SVENSKA S 
| UTGIFNA AF | | 


STOCKHOLM ; 
AKTIEBOLAGET LJUS - 
19107 


BREF OCH SKRIFVELSER 


AF OCH TILL 


CARL VON LINNE 


FÖRSTA AFDELNINGEN 


DEL IV 


BREF TILL OCH FRÅN ABRAHAM BÄCK 
1741—55 


UTGIFNA OCH MED UPPLYSANDE NOTER FÖRSEDDA 


AF 


TH. M. FRIES 


Cal 
STOCKHOLM 4 


AKTIEBOLAGET LJUS r 
1910 


AKADEMIS 


” 
bl 


NN 
É 
d 
MH 
S 


RR ACT dd 


Vå 


Bland den stora mängd af personer, med hvilka LInnÉ brefvexlade, 
intager ABRAHAM BäcK en dominerande ställning. Deras första samman- 
träffande egde förmodligen rum i början af 1730-talet, då de begge vista- 
des i Upsala såsom medicine studerande. Närmare förenade med hvar- 
andra blefvo de dock antagligen ej förr än 1740 eller 1741, under den 
tid då intriger i Upsala pågingo för att hindra LINNÉS professorsutnämning, 
på det att J. G. WALLERIUS måtte erhålla den efter O. RUDBECK D. Y. 
lediga tjänsten. Såsom sökande till densamma anmälde sig då äfven 
den nyss promoverade medicine doktorn Bäck. Ehuru han sålunda 


blef LInnÉs konkurrent, var det så långt ifrån att därigenom alstrades 


någon ovilja, att det tvärtom knöts ett år efter år allt fastare vänskaps- 
band, som slets först genom döden. 
Ett talande bevis härpå är den trägna och förtroliga brefvexling, 


som dem emellan fortgick nästan hela tiden från 1741 till och med 


1776. Af de bref, som härunder af LInnéÉ skrefvos till BäcK, har uppen- 
barligen ett ej ringa antal gått förloradt, men det oaktadt äro för när- 
varande kända ej mindre än 523, eller om härtill lägges det redan 
under n:r 149 meddelade, 524. Helt annat är däremot förhållandet 
med de af BäcK skrifna, i det att endast 15 sådana numer finnas i be- 
håll. Förklaringen härtill torde vara den, att då Vetenskapsakademien 
efter LINNÉs död uppdrog åt hans äldste och förtrognaste vän att hålla 
åminnelsetalet, fick denne — såsom framgår af brefvexlingen med den 
yngre LInnÉ — till begagnande låna fadrens hela brefsamling, och för- 
modligen erhöll han då ock tillåtelse att behålla sina egna bref, hvarvid 
endast ett fåtal af äldre datum händelsevis blefvo kvarlemnade. Att ett 
liknande förhållande egt rum med brefven från Vetenskapsakademiens 
sekreterare P. ErLvius och P. W. WARGENTIN har i förtalet till del II redan 
omtalats. 


In 


Lätt förklarligt är, att LINNÉ till följd af sin rent af oförklarligt in- 
tensiva, nästan febrila verksamhet på flera olikartade områden — veten- 
skapligt författarskap, föreläsningar och annan undervisning, vidlyftig korre- 
spondens till personer inom hela den civiliserade verlden, tidsödande del- 
tagande i universitetets angelägenheter m. m. — icke ansåg sig ega råd 
att offra mycken tid och möda på författande af bref till sin förtrognaste 
vän. Korrespondensen med denne utgjorde uppenbarligen en välbehöflig 
rekreation, men detta vållade ock, att brefven mycket väl kunde på 1e- 
diga stunder nedskrifvas i största hast, currente calamo, utan att på 
minsta sätt göra anspråk på att vara några stilistiska mästerverk. De kunna 
därför till en stor del snarast förliknas vid ett slags snabba dagboks- 
anteckningar, hvari redogöres för de vetenskapliga arbetena på skilda tider 
samt för allt det öfriga brokigt mångahanda, som för stunden väckte 
glädje eller oro samt lade beslag på tankar och omsorger. Vid läsandet 
af dessa bref tycker man sig skåda LInnÉ helt och hållet i hvardagsdräkt, 
i full och brådskande verksamhet; vid brefskrifvandet var det uppenbar- 
ligen fjärran från honom att söka tillämpa den bekanta satsen, att »or- 
den äro till för att dölja tankarne>. : 

Brefven till BäcK böra emellertid icke anses för LINNÉ hafva varit en- 
dast ett kärt förströelse-medel. Vid studiet af desamma finner man lätt be- 
vis på det varma intresse, hvarmed han omfattade talrika frågor, som 
rörde naturalhistoriens och medicinens förkofran i vårt land. Flera vigtiga 
sådana hafva säkerligen i ej ringa mån vunnit sin lösning genom dessa 
anspråkslösa bref, liksom ock flera sagda vetenskapers idkare hade dem 
att tacka för sina planers realiserande och sina förhoppningars uppfyllelse. 

Lifligast egde brefvexlingen rum 1751—55. Under denna tid synas 
de begge korrespondenterna börjat realisera en önskan att förena nyttigt 
med nöjsarnt; brefven skulle ej uteslutande utgöra förtroliga samtal om 
allehanda ting, utan tillika skulle vinnas ökad färdighet i latinska språkets 
 begagnande. Under andra år vexlades endast ett fåtal latinska bref; an- 
talet af de nu kända sådana är emellertid ej mindre än 131. 

Detta förhållande har i viss mån nödvändiggjort en förändring be- 
träffande de brefven bifogade noterna. Af de i de svenska brefven in- 
strödda, längre eller kortare latinska meningarne eller citaten hafva för 


läsningens underlättande, då så ansetts behöfligt, meddelats svensk öfver- 


III 


; sättning ; att så gå till väga med de latinska brefven i deras helhet har 
däremot, med hänsyn till det ökade krafvet på utrymme, befunnits olämp- 
ligt. Det har därför ansetts vara tillfyllest, om i noter lemnas endast referat 
eller kortare öfversättninger af sådant, som af en eller annan orsak an- 
setts böra särskildt påpekas. 

Med få" undantag befinna sig de af LInsÉ till BäcK skrifna brefven 


i Kungl. Vetenskaps-akademiens ego, dit de kommit dels genom inköp af 
den s. k. Swartziska samlingen, dels denom gåfva af BäcKs dotterson, 
Excellensen EL. IHrE. Beträffande den förstnämnda upplyser Akademiens 
dagbok för 1829, att Revisorn OLOF CARL SWARTZ, son till den fram- 
stående botanisten Professor OLOF SWARTZ, genom en den 22 Septem- 
ber daterad skrifvelse »hembjöd ödmjukligen Kungl. Vetenskaps-akademien 
till Inköp, emot en Summa af 350 Rdr Banco»... »en Större Samling 
af Kongl. Archiatern m. m. C. VON LINNÉSs Egenhändiga Bref samt åt- 
skilliga Anteckningar, tillsammans 355 ?/4 St., hvilka dels blifvit samlade 
af min framledne Sal. Fader, dels af mig». 
Vid Akademiens sammanträde den 2 December företogs till behand- 
ling detta ärende, sedan Inspectura erarii »på anförda grunder afstyrkande 
sig utlåtit>. Lyckligtvis var d. v. Professor C. A. AGARDH närvarande, 
och denne anförde, att ehuru ifrågavarande samling icke egentligen 
innehåller något för Vetenskapen vigtigt. men likväl i åtskilligt anvisar 
författarens åsigter deraf, och denna, med enskilda personer förda för- 
troliga brefvexling vore intressant såsom lemnande bidrag till författarens 
— Caracteristik, kunde Herr Agardh icke underlåta tillstyrka Academien att 
söka förekomma Samlingens skingring. — Uti denna mening instämde 
H. E. m. m. Herr Grefve FLEMING med erinran, att visserligen vore 
obehagligt, i händelse samlingen komme att afyttras utom Fäderneslandet». 
Resultatet blef, att Akademien beslöt, att »målet skulle återgå till Inspec- 
tura eerarii för att dels höra Revisorn Swartz, huruvida ej den önskade 
summan må kunna nedsättas, dels ock, med föranledande af hvad som 
under öfverläggningarne hos Academien förekommit, vidare utlåtande 
meddela». Egendomligt nog finnes härom i Academiens protokoll intet 
vidare omtaladt, förutom att i en bifogad öfversigt af räkningarna för 
Januari och Februari 1730 bland utgifterna finnes upptaget: »Revisor 
Swartz för en samling af Linnés bref och anteckningar . 0100: 32 


IV 


d. v. s. i nuvarande mynt 250 kronor. Antalet af bref till Bäck torde 
hafva varit 224 stycken. 

Det andra stora förvärfvet skedde, såsom framgår af Akademiens proto- 
koll för den 12 September 1855, därigenom att dess ledamot, Excellensen 
EL. IrHE »förärat 315 bref af LINNÉ jemte 5 kortare uppsatser af hans hand>. 
Akademien beslöt, att »särskild skrifvelse skulle afsändas till H. Exc. med 
tacksägelse för den dyrbara gåfvan», äfvensom att »Manuscripterne skulle - 
till Biblioteket aflemnas samt på lämpligt sätt inbindas». Så skedde ock, 
men genom våldsam pressning vid inbindningen blefvo beklagligtvis sigil- 


len till en betydande del mer eller mindre krossade. I senare tid hafva = 


dessa bref åter frigjorts från hvarandra, och nu äro de begge samlingarne 
med hvarandra förenade och kronologiskt ordnade. i 

Utom dessa Vetenskapsakademien tillhöriga originalbref egas dylika 
af löjtnant JoH. IHrE (2 st.) samt Upsala universitets-bibliotek, Linnean So- 
ciety i London och Bibliotheque Impérial publique i Petersburg (hvardera 
ett). Ett är kändt endast i afskrift (>ex originali>) (Bergianska brefsam- 
lingen B. XVIII); ett annat finnes bevaradt blott genom aftryck i Hand- 
lingar rörande Skandinaviens historia del. 8. 

De kända 15 brefven från BäcK till LInnNÉ Dp. Ä. (jämte ett till den- 
nes son) finnas alla i Linnean Societys bibliotek. Vetenskapsakademien 
däremot eger ej mindre än 51 originalbref till Bäck från LINNÉ D. Y., 
skrifna under faderns sista sjukdomsår och efter hans död. Flera andra 
sådana bref finnas i Bäckska brefsamlingen, som förvaras å Karolinska 
institutets bibliotek. Naturligtvis innehålla dessa åtskilligt, som belyser 
dåtida förhållanden inom Linnéiska familjen. 

Beträffande den vid utgifvandet följda planen, förkortningar, sigill 
m. m. hänvisas till det i förorden till föregående delar meddelade. 

Upsala i Juni 1910. 

Th. M. FRIES. 


kr 
KING 
ka 


BÄCK, ABRAHAM. 


Född i Gefle 1713, student i Upsala 1730, medicine doktor 1740, assessor 
i Collegium medicum 1745, tjänstgörande hofmedicus 1748 och följande år kgl. 
lifmedicus, arkiater och preses i Collegium medicum 1752, död 1795. Leda- 
mot af Vetenskaps-akademien 1743 och trenne gånger (1746, 1764 och 1793) 
dess preses. 


623. 


Högädle och Widtberömde Herr 
Doctor och Professor. 


Hwar Postdag hafwer jag nu sedan Maji månads början wäntat de 
angenäma tidender, at Profession wore bortgifwen til den, som jag mäst 
önskade. At likwel Herr Doctorn måtte se hwilken thet månde wara, 
och huru öfwertygad jag är om justitia causse, samt wiss på lyckelig 
utgång, så hafwer jag tagit mig frihet, at bruka ny titel. Jag wäntar 
nästa Post få min önskan upfyld, och önskar å nyo samt förut lycka 
och welmåga, afläggandes min ödmiukaste gratulation!. 

Jag undrar om Herr Professorn efter sin lofwen får tid at giöra 
sin Introduction för bortresan til Gothland!; derefter kommer jag at skynda 
mig til Stockholm, när jag tror förslaget til Adjuncturen gått öfwer. 
Gunstige Herr Professor, glöm eij at wara mig behjelpelig, så wid för- 
slagets upsättjande, som sedan hos Hans H. Gr. Exellence Riks-Rådet 
och Cancellairen?. Så mycket de andre råda, så wille de hafwa mig 
jemwel utaf jorden, för det jag eij hafwer giordt et med dem. 

I dag sänder jag til Upsala min suppliqve om förslaget til Adjunc- 
turen”, af hwilken här innelyckt följer copia. Jag anhåller ödmiukast 
at få några rader tilbaka, och Hr Professorens mening, både huru snart 
jag borde wara i Stockholm, samt hwad det lider med ofta omtalta för- 
slaget, och äntå, som eij mindre rörer mig, huru snart Gothlands-resan 
går för sig. 

Tag eij illa up min dristighet, och glöm eij at gynna mig, som lef:r 

Högädle och Widtberömde Hr Professorns 


Söderhamn d. 6 Maji Ödmjukaste tjenare 
1741. j Abraham Beck. 
Linnés brefväxling. IV. 1 


| 


bå 


Linn. Soc. Vol. II: 238—39. 


! Linnés utnämning till professor skedde tisdagen den 5 Maj 1741. Den 
15 s. m. anträdde han sin färd till Öland och Gotland, hvadan installationen 
måste uppskjutas till hösten, då den egde rum den 27 oktober. 

2 Grefve CARL GYLLENBORG. 

3 Angående denna befordringsfråga se bref. 14. 


624, 


Edle och Höglärde Hr Doctor. 


Nu är tid at betecka adjuncturen, i Tisdags bortgafs Profes- 
sionen till den Eder unnar bäst. 

Wallerius sökte i dag af Hans Excellence at han måtte få ad- 
juncturen, men jag war tillstäds; då bad han honom söka facul- 
tatem medicam. jag tviflar på han får tiensten; är nog wid godt 
hopp för Hr Doctoren. 


förbl. Edle och Höglärde 

. Hr Doctorens 
stockholm ödmiuke tienare 
1741 maj 7. Carl Linngeus. 


Utanskrift afrifven; återstoden: 


Edle och Högl 
Hr Doctor B 


Sigill III, rödt lack.' 


625. 


Edel och Widtberömde Herr Professor 
Högtärade Gynnare. 


För Hr Professorns gunstiga och angenäma, hade jag den äran at 
aflägga min skyldiga tacksäijelse i et bref härifrån under Herr Baron 
Höpkens! Couvert. Jag twiflar eij, at thet ju richtigt framkommit”. 
Härinnelycht sänder jag Herr Professorn nu wår Rectoris Magnifici bref. 


SSF EEPYESESTEST SPETS ESV IS ENOYSEENP SIE 


Ne 4 
To 
R 
4 
| 
| 


3 


The begärta fröen får jag nästk. fredag, tå jag promt sänder dem til 
Amsterdam Herrar Grillarna? tilhanda, med begiäran at The låta dem 
följa med första fartyg til Stockholm och Theras Broder, hwarest Herr 
Professorn them kan efterfråga låta. Framdeles får jag ock en kista 
med alleh. stirpes, såsom han lofwade, then jag på samma sätt will 
öfwerstyra, och bedja Hr Grillarna at the draga försorg om någon af 
Skieppsfolket, som emot skiälig -wedergällning wattnar dem. 

Hr Professor Royen? giör mig mångfaldig grace thermed at jag 
intet allenast har fritt at gå i Academieträgården, när mig behagar, 
utan ock i Hybernaculis bese hwad mig hälst lyster. Om han wet, at 
thermed Herr Professorn, såsom min gynnare, nöije skier, så tror han 
sin henägenhet intet wara illa anwänd. 

Dr. van Switens Commentaria in Aphorismos. Boerhaavii Pars 1:a? ' 
är nu utkommen; kostar 6 !/2 fl. Holl. Man wäntar än 2 delar. Eusta- 
chii Fabul& edente B. S. Albino” äro ock färdige och utgifwas, så snart 
Prefation blif:r tryckt. 

För öfrigit mår jag här i Leijden rätt väl, och har mit stora nöje 
på alt sätt, i synnerhet uti Collegiis Anatomicis och Chemicis. 

Jag beder Herr Professorn anmäla min ödmiuka respect til alla mina 
Gynnare, Hr Doctorn? och Professorn Celsii,? Hr Professor Beronius? 
i synnerhet. Jag framhärdar med wördnad 

: Edel och Widtberömde Herr Professorns 
ödmiuke tjenare 

Leyden d. 13 febr. 1742. Abraham Beck. 


Utanskrift: 
Monsieur 
Mons. Charles Linneus 
celebre Professeur dans la 
Botanique 
å Upsale. 


Linn. Soc. Vol. II: 240. 


! ÅNDERS JOHAN VON HÖPKEN, född 1712, andre expeditions-sekreterare i 
utrikes-expeditionen 1741, slutligen riksråd, kanslipresident och Upsala univer- 
sitets kansler, död 1789. 

2 Detta bref finnes ej i behåll. 

3 Antoni och JoHAN GRILL, svenska köpmän i Amsterdam. 

$ ÅDRIAN VAN ROYEN, Se bref. 356 not. 5. 

5 GERHARD VAN SWIETEN, Se bref. 533 not. 1. Bland hans utgifna skrifter 
är ock Commentaria in H. BoErHAaavii aphorismos de cognoscendis et cu- 
randis morbis (Leyd. 1741—42). 


2 


6 BERNHARD SIEGFRIED ÅLBINUS, Se bref. 556 not. 4. Hans här omnämnda 
arbete är den mycket värdefulla FEzxplicatio tabularum anatomicarum B. 


EvsrtacHir (Leyd. 1744). 
7 OroF CerLsivs D. Ä., se bref. 198 not. 2. 
8 ANDERS CELSIUS, Se bref. 199 not. 3. 
2 MaGnus OLair BERONIUS, se bref. 220 not. 2. 


626. 


Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Efter min ankomst til London hafwer jag hafft den äran at skrifwa 
Hr Professorn et bref til, d. 16 Aug. sistl.t Jag wet eij om det är 
framkommit. Til et prof af min tacksamhet för Herr Professorns mång- 
falldiga gunst emot mig, skrifwer jag så ofta til Herr Professorn som til 
min mor. Jag hoppas at Herr Professorn far fort til at gynna mig, och 
jag utbeder mig at få hädanefter, så wäl som härtils, hugna mig af för- 
troende och förswar emot mina owänner. 

Snart i twå månader hafwer jag wistats i England. En wicka war 
jag i Oxfort. Dr Dillenius? fägnade sig deröfwer, at Herr Professorn 
bekommit så beqwäm station til at upodla sina stora Pund med lika flit 
och accuratess för Botaniquen. Önskade at han hade Herr Professorn 
til hielp i sina arbeten. Ser eij frisk ut och lät höra sig trött och led- 
sen wid Oxfort. Sedan har jag uppehållit mig i Chelsea en månad, 
både til at öfwa mig mer i ritande hos Mr Ehret?, en gammal Herr 
Professorns tjenare, såsom ock at hafwa bättre tilfälle til Hortum Chel- 
seanum och Sir Hansest Museum. Mr Miller? har warit rätt artig 
emot mig, gifwit mig frihet at taga hwad specimina jag welat. Han har 
fått Herr Professorns bref och lofwat sända frön. Om the blifwa fär- 
diga, medan jag är i London, så skal jag draga försorg therom, at de 
richtigt komma til Hrr Clason och Spalding?, som alltid hafwa tilfälle 
at sända dem öfwer. Collinson? har giordt mig mycken tjenst; Ca- 
tesby? har jag hafft nöije af och nu logerar jag i samma hus med Doctor 
Lawson”. För öfrigit, uti hwad stånd Historia Naturalis är i England, 
wet Herr Professorn bäst. Ingen går öfwer dem, at leta up af alla 
winklar och wrår i Virginia och Carolina örter, samt planta dem här, 
cetera nihil. Om Herr Professorn wore i England et helt åhr öfwer, 
hwad mycket wackra Planter skulle orbis Botanicus få kundskap och 
characteres af. Jag har hällsat på Dr Martyn!?, Herr Professorns goda 


wänn. Han talar med mycken heder om Herr Professorn i sin Virgilii 
Georgicis, och citerar en hel passage af Flora Lapponica. Nästa som- 
mar will han continuera sina Decades. ”Thet säijes at Dillenius har en 
samling af rara plantor, som kan blifwa så stor som Hortus Elthamen- 
sis?! then han ärnar utgifwa, när han får subscriptioner. Thet war : 
roligt at höra Dillenius säija efter många preambler och seqvivocationer, 
thet Herr Professorns method war den bästa til at betjena sig af, at 
finna namn til specimina sicca. Han swarade intet, när jag sade, thet 
sådan method måste wara jemwel den bästa til at kiänna crescentes 
plantas. Jag har examinerat många Americanas plantas, som jag här 
funnit i bloma, och med högsta satisfaction confererat Herr Professorns 
Genera, en bok som jag intet wille mista för alla andra Auctores i Bo- 
taniquen. Herr Professorns nomina specifica, huru wel äro de icke in- 
rättade? Jag önskar, at Herr Professorns Philosophia Botanica wore ut- 
gifwen, eller at imedlertid någon explicatio terminorum, som i funda- 
mentis Botanicis äro upräknade, wore at tilgå för Begynnare i Herr Pro- 
fessorns method. 

Jag hade lycka at komma öfwer en frisk bloma af en Buska, som 
Catesby fått nyligen ifrån Clayton'!?, och under wägen begynt blomstras. 
Thet är utan twifwel Hamamelis Gronov. Linn. Gen. Gronovius?? lärer 
allenast hafft specimen siccum. Jag fant således: — — —" 

I Gronovii specimine lära de warit förlorade foliola perianthii. Thet 
jag kallar Involuerum, har han tagit för Perianthium. När jag får se, 
huru blomstren fortfara, så kan jag determinera, hwilken af oss har rätt. 

' Hura har jag sedt i bloma. Then har utom det petalum infundi- 
buliforme, hwilket Herr Professorn sedt, understundom en strobilum coni- 
formem, å hwilken såsom i sqvamulis sittja apices staminum ; förmodeli- 
gen är nämnda petalum pistillum eller något likt pistillo. ”Thet är wist, 
at det affaller, utan at något kommer up, som kan kallas stamen. Jag 
hoppas at bättre observera detta. 

Ingenting särdeles nytt kom denna gången ifrån Virginia, utom spe- 
cimen af en ört, then Clayton kallar Magnolie affinis. Jag har eij fått 
den om hand, så att jag kunnat examinera den. — — —" 

Herr Professorn är så gunstig och anmäler min ödmiuka respect 
til Doctor och Professor Celsius, Hr Professor Beronius samt flera gyn- 
nare och wänner. Jag lefwer med nöije 

HögEdle och widtberömde Herr Professorns 
; ödmiuke tjenare 

London d. 30 Sept. 1742. Abraham Beck. 


Jag beder ödmiukeligen at innelychta recommenderas utan dröijsmåhl. 


Linn. Soc. Vol. II: 241—42. 


! Detta bref är bortkommet. 

2? JOHAN JACOB DILLENIUS, se bref. 507 not. 3. 

3 GEorG Dionysivs EmreTt, se bref. 367 not. 3. 

+ Sir Hans SLoaneE, född 1660, lifmedicus hos GEorG II, död 1733. Hans 
storartade naturalie-samlingar inköptes af engelska staten och bilda grund- 
valen till British Museum. 

5 PuiuiP MinLer, se bref. 422 not. 4. 

6 CLASON & SPALDING. svensk handelsfirma i London. 

7 PETER COLLINSON, Se bref. 571 not. 6. 

2 Marcus CaATtesBY, se bref. 265 not. 4. 

? Isaac LAWson, se bref. 238 not. 8. 

10 JoHn MARTYN, född 1699, botanices professor i Cambridge, död 1768. Hans 
här omtalade arbeten äro Vrreirir Maronis Georgica (London 1741) och Hi- 
storia plantarum rariorum. Centurie prime decades I—V (London 1723; 
mera häraf utkom ej). 

" Hortus Elthamensis (London 1732; 2 volum. fol. med 324 planscher). 

12 JoHn CLAYTON, se bref. 563 not. 2. . 

13 JoHAN FREDRIK GRONOVIUS, född 1690, medicine doktor, död 1762. Linnés 
nitiskejoch frikostige gynnare under hans vistelse i Holland. 

's Beskrifningarne på Hamamelis och »Magnolie affinis» hafva här ute- 
emnats. 


627. 


Högädle och widtberömde Herr Professor. 


Efter min ankomst til Paris, har jag en gång hafft den ähran at 
skrifwa Herr Professorn et bref til. Jag hoppas at det är richtigt fram- 
kommit”. . 

Af Magister Klingenberg?, som följer Grefwinnan De la Gardie”, har 
jag med nöije hördt Herr Professorns wälmågo, then jag af hiertat önskar 
länge måtte continuera. 

"Thet har lyckats bättre för mig med fröns öfwerskaffande til Herr 
Professorn denna gången än ifrån London. Ther war mig omöijeligit 
at wänta ut den sena och långsama Master Miller, ehuru jag böd til på 
alla maner at få honom til at hålla sin ord. Theremot har jag allenast 
behöfft at påminna Dr Bernhard Jussieu?, som med nöije dragit försorg 
om them och gifwit nödiga ordres. En ung Doctor ifrån Caen i Nor- 
mandie, eléve af Mr Bernhard och snäller i Historia naturali, kiär i Sy- 
stema Botanicum Sexuale, och önskande at få bekantskap med Herr 


7 


Professorn, har tillika med mig lagt fröna tillsamman, som jag nu har 
den äran at i et pacqvet öfwersända med Herr Adlercrants?. The äro 
uttagne efter Herr Professorns bref och memorial til Hr Bernhard för 
et åbr sedan. Jag har fådt til skiänks några 30 Aloes, Cactus, Mesem- 
bryanthemum &c. med flera sådana semperviventes i sina pottor; om jag 
wiste at Herr Professorn hade någon brist på sådana, och jag tordes så 
sent på åhret, så skulle jag sända dem öfwer och giöra present deraf 
til Hortus Botanicus. Jag berättade för Mr Reaumur', thet Hr Professorn 
skrifwit, efter wanligheten nytt och wackert, om Myran uti Actis Acad. 
scient. stockholmensis”. Han önskade at få se det, förr än han gifwer 
ut den Volumen, som skal handla om Myran. Jag önskar at kunna 
tjena honom med någon öfwersättning, om Herr Professorn wille sända 
honom den tomen, efter ingenting finnes här, utom en eller twå, som 
blifwit skänckta til Mr Bernhard Jussieu. Mr Reaumur låter anmäla 
mycken hälsning til Herr Professorn. Han är ganska höflig och benägen 
emot mig, och har gifwit mig frihet at se sit Cabinett när jag behagar. 
Både han och Mr Bernhard Jussieu äro nu i Provincierna wid hafsstran- 
derna at leta något nytt. Jag hade rest med Mr Jussieu, om jag den 
tiden hade hafft lof af min mor, at blifwa i Paris hela detta åhret, så- 
som jag nu sedermera har fådt. 

På begäran har jag öfwersatt i Latin Herr Professorns oration om 
Märkwärdighet i Insecterna?. Alla Herrar curieusa, som sedt henne, 
tycka ganska wel om henna, och Mr Bernhard will låta trycka henna 
med något annat Herr Professorns. En hokhandlare har för lång tid 
publicerat at [han skall utgifwa] Hr Professorns Systema Nature med 
fransöska namn i stället för Swenska. Jag wet eij hwilken påtager sig 
det arbetet. En Monnier, Bror med Astronomen och nyligen membre 
de VF'Academie des Sciences”, will öfwersättja Regnum Vegetabile. 

Nyligen är hitkommen en bok, under Titel: Museum Richterianum 
continens fossilia, animalia, vegetabilia marina illustrata observationibus 
et iconibus cura Hebenstreitii!? Lipsie 1743, in folio; kostar 50 &. Jag 
. märckte at han eij har observerat leges Systematicas, eij brukat andra 
Auctorers namn, åtminstone intet nämnt eller citerat dem. Synonoma äro 
likwel nödiga i et så stort wärck. 

Här har warit et stort buller mellan Medicos och Chirurgos. En 
Kungl. förordning utgafs för några månader, som befallte, at ingen skulle 
antagas Chirurgien de St. Cosme, som icke war maitre &s arts. Derpå 
wille  Chirurgi förmena Medici at wara närwarande och assistera wid 
Chirurgor. . asperantium Examen; hwaröfwer medici beswärade sig hos 
Parlamentet, som efter många förhör och advocaternas discurser pro & 
contra slöt saken til medicorum faveur. 


Jag täncker blifwa i Paris til först på wåhren nästa åhret, och der- 
efter anträda resan til tyskland, om Gud behagar. Herr Professorn be- 
hagar anmäla min ödmiuka respect til förnäma familien, och flera mina 
Gynnare och wänner. Jag lefwer med all uprichtighet 

Högädle och Widtberömde Herr Professorns 
Paris d. 5 Octob. n. st. ödmiuke tjenare 
1743. Abraham Beck. 


Linn. Soc. Vol. II: 243—44, 


1 Detta bref finnes ej i behåll. 

2 CARL KLINGENBERG, Se bref. 220 not. 5. 

3 MaGnus Junius DE La GarpbIE (född 1668, generallöjtnant, riksråd, öfverste- 
marskalk m. m., död 1741) var gift med HepvicG CATHARINA LILLJE, född 1695. 
Efter mannens död bosatte hon sig i Paris, öfvergick till katolska teligionen 
och dog där 1745. 

t BERNHARD DE Jussiev, se bref. 486 not. 3. 

5 CARL FREDRIK ÅDELCRANTZ, född 1716, hofintendent, slutligen friherre och 
öfverintendent, död 1796. 

$ ANTOINE FERCHAULT RÉNÉ DE REAUMUR, Se bref. 91 not. 2. 

7 Anmärkning om wisen hos myrorne (Vet. Acad:s Handl. 1741 s. 37—49). 

> Tal, om märkwärdigheter uti insecterne, hållit för Wettenskaps 
Academien uti Auditorio illustri, då första presidiiskapet aflades 1739 d. 
3 October (Stockh. 1739). 

9 Louis GUILLAUME ÅEMONNIER, född 1717, botanices professor vid Jardin 
des plantes i Paris, död 1799. — Hans bror PiERRE CHARLES LEMONNIER, född 
(715, framstående astronom i Paris, död 1799. E 

!0 JOHANN ErnNsr HEBENSTREIT, född 1703, anatom, naturvetenskaplig forsk- 
ningsresande i norra Afrika, medicine professor i Leipzig, död 1757. 


628. 


Edle och Höglärde Hr Doctor, 
gamble och förtrogne wän. 


Nu är et helt åhr sedan jag skref senast; har och ej sedan 
haft något bref af Hr Doctoren; men kan ej underlåta at åter 
oroa en god wän. i 

Lund är ännu ej bortgifwit. Rothman!, Leche? och unge 
Rosen”? stå på förslaget. Doct. Lundberg? är död och äfwen Koulas, ? 
stadsphysicus i malmö. | 


$ 


Hur snart få wij wänta Eder hem till oss. jag begynner 
längta at få råka Eder. Hoppas då få se månge inlagde örter. 

Kiäre Hr Doctor, war så from gå till Hr Professor Bernh. 
Jussieu, laga at hån skänker oss några frön till wår trägård, och 
skicka dem öfwer med posten, at wij få dem senast till d. 1 april. 
jag wäntar något af Hr Doctoren till wår trägård, som skall wisa 
sig på alt sätt tacksam, då han får den lyckan engång emot taga 
Eder lyckel:n hemkomen. : 

Apothekaren Ziervogel med hans fru” äro döda. D. Walle- 
rius” är gift, läs intet annat än prober konsten. 

Prof. Spöring” sade sig ifrån förslagit i Lund, och Lundberg 
dog ifrån det. Winbom”? står på förslagit till westergiötlands Bi- 
skops döme. och Jacob Benzelius lärer blifwa Archiepiscopus effter 
sin Bror?9, 

Hwad nytt i den lärde werlden. rescribe. jag är 
Edle och Höglärde Hr Doctorens 


Upsala 1744 ödmiuke tienare 
d. 16 jan. C. Linneus. 
Utanskrift: 


Medicine Doctoren 
Edle och Högtförfarne 
Hr Abr. Back 


Sigillet III, rödt lack. 


Paris. 


! JOHAN STENSSON ROTHMAN. född 1684, provincial-medicus och tillika logi 
ces et physices leetor i Vexiö, Linnés lärare och välgörare under skolåren, 
död 1763. Uppfördes 1744 å första förslagsrummet till den lediga medicinska 
professuren i Lund, men afsade sig utnämningen. 

2 JoHAN LeEcCHE, se bref. 203 not. 3. 

3 EBERHARD RosÉN (sedan adlad ROSENBLAD), född 1714. medicine doktor i 
Upsala 1740, assessor i Collegium medicum 1743, medicine professor i Lund d. 
26 Sept. 1744, död 1796. 

4 PETER LUNDBERG, student i Upsala 1730 och medicine doktor 1742, as- 
sessor i Collegium medicum 1742, amiralitetsläkare i Stockholm 1743, död s. å. 
af fläckfeber, som han ådrog sig under tjänstgöring på ett sjukhus för solda- 
ter, som återkommit från Finland smittade af denna sjukdom. 

5 DaviDp SamveL Kouras, född 1699 i Lauban i Ober-Lausitz, studerade 
först juridik från 1719 i Köpenhamn och Lund, hvarefter han 1728 öfvergick 
till medicinska studier. Till lärare häruti hade han KiL. StoBzeus, i hvilkens 
hus han äfven bodde. Härigenom blef han i tillfälle att hjälpa den unge stu- 
denten Linszvus att få låna böcker ur SrtoBar bibliotek, hvilket äter gaf anled- 
ning till att LinsÉ vann den berömde medicine professorns bekantskap och be- 
vågenhet (jfr TH. M. Fries, LInnÉ, lefvernesbeskrifning I s. 30). Åren 1729 


10 


och 1730 studerade Kouras i Upsala, blef 1731 medicine doktor i Halle, åter- 
vände följande år till Sverige och blef 1733 stadsphysicus i Malmö, där han 
dog 1743. 

$ AEGIDIUS ZIERVOGEL, född 1697, hofapotekare i Stockholm, död 1743, 
gift med MARGARETHA ELisaABETH RiBE (dotter till Öfverdirektören i kirurgiska 
societeten EwaLp RiBE), född 1706, död 1743. 

7 Jon. GortscH. WaLLErius blef den 14 Juli 1743 sammanvigd med MARr- 
GARETHA CHRISTINA UBsTtRÖM, hvilken den 17 Maj 1747 »begrofs uti Rådman 
Upströms ' [rättare Ubströms] graf på stora gången uti kyrkan». I samtliga lef- 
nadsteckningar uppgifves han varit gift blott en gång, nämligen 1756 med 
ANNA JUDITH LEYONMARK, 

2 HERMAN DiDRICH SPÖRING, se bref. 126 not. 3 och 196 not. 2. 

? ANDERS WiNBOM, se bref. 211 not. 4. 

10 JacoB BENzZELIUS, se bref. 198 not. 4. — Brodern EnriK, se bref. 230 
not. 1 och del. III s. 109: 


629. 


Edle och Widtberömde Herr Professor. 


Några dagar efter thet jag öfwersändt mitt sista til Herr Professorn, 
hade jag den äran at ärhålla Herr Professorns gunstiga bref, för hwilket 
jag aflägger min ödmiukasta tacksäijelse. | 

Mr Bernhard Jussieu ber mig hälsa Hr Professorn mångfalldigt. 
Han will swara på angenäma brefwet med det första. Sänder i medler- 
tid härjemte en liten packa med fröen. ' Har lofwat gifwa mig en sådan 
hwar wicka at öfwerstyra vil Herr Professorn. Jag will draga försorg, 
at de richtigt komma til Hr Grefwen och Ministern Ekeblad!. 

Bokför. David hafwer gifwit i mina händer et Exemplar af nova 
ed. Gener. Plantar., med et bref, at sända til H:r Professorn. brefwet 
följer härinnelycht. Boken will jag sända wid tilfälle. Hwaraf kommer 
det at Hr Professorn eij satt ut pistillum på Justicia Houst. Den nya 
Edition har så wel copierat den senare Hollendska, at de jemwel kallat 
denna Editio secunda. Ceterum opus est desideratissimum omnibus Bo- 
tanices studiosis Parisiis. Jag wet eij huru det hänger hop, at H:r Pro- 
fessorn intet fått bref af mig på et åhr. Jag lefwer med utwaldt nöije 

HögEdle och Widtberömde Hr Professorns 


ödmiukaste tjenare 


Paris d...27- Föbre-n. ost. Abrah. Beck. 
1744. 


11 


Här wankas nu intet andra noveller än om fransosernas descente i 
England. Huru det lyckas, wet man eij ännu hittills. 


Utanskrift: 


I 


A. Monsieur 
Mons:r Charles 
Linneus Professeur 
vå «en Medecine a Upsal. 
Linn. Soc. Vol. II: 245. 


! CLaAs EKEBLAD bref. 35 not. 2. 


630. 


HögEdle och Widtberömde Hr Professor. 


Herr Professorn har eij aldeles glömt bort mig, såg jag af Des ange- 

näma til Hr Mag. Klingenberg. Jag fruchtade mig för Missgynnare, och 
trodde, att de jemwel kunnat minska Herr Professorns goda opinion om 
mig, efter jag snart på twå åhr intet hafft den ähran at höra något om 
Herr Professorns tilstånd. 
Herr Professorn kan wara försäkrad therom, at jag förer fröen med 
mig til Herr Professorns tjenst, när jag äntel. får komma hem. Jag skal 
med nöije anhålla hos Mr Bernhard Jussieu om samma sak för Hr Pro- 
fessorn. Men jag wet intet tillfälle at få några fram til d. 1 April. Herr 
Professorn skrifwer intet, om det fröe pacqvetet, som jag sände med Hr 
Adlerkrants, är framkommet. ”Ther woro en myckenhet skiöna fröen, 
utsökta efter Hr Professorns gifna lista til Mr Bernhard. 

Mr Antoine Jussieu? har fallit och brutit en fot, hwaraf han ligger 
til sängs rätt illa siuk. Mr Monnier, ung Academicien och bror til 
'Mathematicus af samma namn, har låtit uplägga Genera Plantarum med 
fransöska namn på örterna? och något af Fundam. Botanicis eller Classis 
Naturalis Fragmentis?. Jag har sagt förläggarn Mr David”, at det wore 
billigt skrifwa Herr Professorn til derom, förrän boken utgifwes. Han 
lofwade, men jag wet eij, om han bhollit ord. 

Mr Reaumur önskar se Hr Professorns memoir om Myrorna. Po- 
lyp-historien? ökas dagel. Mr Bernhard har upptäckt i många andra Li- 
thophytis det samma, som Hr Professorn sett af hans bref, nu i sista 
resan til Normandie och Bretagne. 


Jag arbetar dagel. i Anatomien.' Mina Camerader hema hafwa gag- 
net. Hade jag wetat om Professionen i Lund, så hade jag sökt komma 
på förslaget. Men mitt fel är, at jag wistas utomlands. 

I Junio elr sist i October reser jag härifrån, om Gud will, genom 
Holland til Tyskland. När jag kommer derifrån, wet jag intet. 

En bedröfwelig händelse förl. Mardy gras. Mr Le Professeur We- 
lin 6, wår landsman, tillika med twå elr tre andra resande spelte et par- 
tie qvadrille hos en god wän. Emedlertid hade elden kommit lös i 
wåningen under, och giordt sådant ravage, at golfwet, der de woro, föl 
ned, förr än de wiste ordet af, och de alla jemmerligen förgingos och 
upbrunno. 

Herr Professorn är så gunstig och hälsar med min ödmiuka respect 
Hrr Hr Professorerne Celsius” och Hr Professor Beronius med alla för- 
näma anhöriga, och flera som fråga efter mig. Jag lefwer 

HögEdle Herr Professorns 
ödmiuke tjenare 
Abrah. Beck. 


Utan datum, men säkerligen skrifvet i Paris under våren 1744. 
Utanskrift: söt 
4 Monsieur 
Mons:r Charles Linneus 


Celebre Professeur en Medecine 
å Upsale. 


Linn. Soc. Vol. II: 247 —48. 


! ANTOINE DE JussIEvV, född 1686, läkare och intendent för Jardin des plan- 
tes i Paris, död 1758. 
? Genera plantarum ... Authore Caroro LINN€0 .... Hditio se- 


cunda, nominibus plantarum gallicis locupletata. — Parisiis, sumptibus 
MIiCHAELIS ANTONII DaviD ... 1743. 
> Fundamenta botanica. — D'apreés Carort LInner Systema na- 


ture. Ed. 4. Paris 1744, 

+ MicH. Ant. Davip, född 1714, bokförläggare och »imprimeur ordinaire 
du roi» i Paris, död 1787. 

> ABRAHAM TREMBLEY, en schweizisk, i Haag bosatt naturforskare, upp- 
täckte (troligen 1740), huruledes, då ett visst litet vattendjur sönderskäres i 
två eller flera delar, hvardera af dessa utvecklas till ett nytt individ. Närmare 
beskref han delta i sin 1744 utgifna skrift Memoire pour servir å Uhistoire 
d'un genre de polypes d'eau douce, som väckte den största upp märksamhet. 
Redan förut hade han meddelat sina iakttagelser till naturforskare i Frankrike, 
Holland och England samt därigenom gifvit impuls till ifriga, härmed i samband 
stående forskningar. Bland de flitigaste arbetarne på detta fält voro bröderna 


13 


Jussiev, och som Bäck hos dem fick tillfälle att taga närmare kännedom om 
de vunna resultaten, kände han sig manad att på egen hand forska på detta 
område. De härigenom vunna resultaten meddelade han sedan i en Kort 
Berättelse om Vatn-Polyper, i anledning af dem som funnos om- 
kring Stockholm, och upvistes för Kongl. Vetensk. Academ. förleden Julii 
månad, införd i Vet. Acad:s Handl. 1746. 

$ JoHAN WELIN, se bref. 560 not. 3. 

7 OtoF och Anpers Cersius, se bref. 555 not. 4 och 199 not. 3. 


631. 
Edle och Höglärde Hr Doctor Beck. 


Upsala 1744 
Mart. 2. C. Linne&us. 


I förrgårs fick jag twänne Hr Doctorens bref på en dag, näml. 
det förra af d. 5 october; det senare utan datum, i hk:t undras, 
om jag ej fåt fröna med Hr Adelcrantz, och samma dag fick jag 
Hr Adelcrantz bref, som berättar sig hafwa et pacquet för mig. 
Hade jag fått detta senare pacquetet, hade jag aldrig wågat åter 
beswära Hr Doctoren med fröen, ej häller bedia Hr Professor 
Jussieu åter om hielp. 

Hans Kongl. Höghet war hoos oss i januari månad, war uti 
orangeriet och besökte mig i min Cammar, såg min lilla sambling 
af naturalier. då blef och Magister Belter! tagen till Hans Hof- 
predicant. 

Professionen i Lund lärer omögl. bortgifwas för midsomars- 
tiden. Sedan Spöringen afsade sig förslagit, och sedan Doctor Lund- 
berg blef död, står nu Rothman på förslagit. Doct. Leche i Lund 
och Doct. Rosen den yngre söker; men bägge skola disputera wid 
pingest tiden, förn de komma på förslagit. jag är säker, om Hr 
Doctoren woro hema, at han fick både förslagit och Professionen. 

Ingen anatomie har warit i Upsala sedan 1735; ty lifm. Rosen 
är aldeles ej mehr därföre, fast han har sielf anatomiska profes- 
sionen. Man giör här wist folk ganska ont i magan, då man talar 
om Hr Doctorens stora progresser där uti. 


14 


Det war artigt få wetta, om det de utgifwit i Paris af mine 
små piecer; war. så god låt mig wetta hwad det kostar, så skall 
jag styra om pgr genom wår tillkomande Minister Baron Scheffer? 
ty jag har lust :se'det. jag undrar om genera äro uplagde efter 
senaste editionen? 

Om systemet skall tryckas och jag får det wetta, will jag com- 
municera nye characteres på alla insecter, som jag tro[r] knapt 
skola slå felt och aldeles nye. 

Samma tid som Professor Doebel? dog, skref jag Hr Doctoren 
där om till på paris, undrar at det ej framkommit; att det afgått, 
kan ses af Societetens brefbok. 

Så snart som Hr Doctoren kommer hem, skall wij söka ho- 
nom till ledamot af wår societate Scientiar. Upsaliensi”. 

Physices Professionen i Åbo blifwer och nu ledig. Professor 
Browallius,? som nu blifw:r theologus, har fått braf pg:r i Åbo. 
kunde meritera at söka den, tills man fick bättre. 

jag må ej tro annat än at Hr Prof. Bernh. Jussieu fått på 
posten Societatis Reg. Upsal. kallelse bref at wara ledamot, hwar 
till han blief antagen för et par månader sedan på min proposition. 

I brefwet af 5 october giör Hr Doctoren Hortum Botanicum 
present af 30 succulente wäxter; hade jag fåt brefwet i höstas, räds 
jag at jag skickat expre till Paris äfter dem, men nu torde de ej 
wara till in rerum natura. Om de äro än i lifwe, kunna de wähl 
inpakas i wår uti en liten kista, och genom Roen" gå på stock- 
holm, ty de succulente tola ganska länge hetta, utan at watnas, 
allenast en trägårdsmästare lade in dem. af succulente har jag 
fölliande intet uti trägården, ty jag har ej kunnat få dem på 
något sätt; är ibland Hr Doctorens någon öfrig af dessa nedan före 
upsatte äfter Hortum cliffortianum, så må Hr Doctorn wara säker, 
at wij dem ej hafwa: 

Kleinia 1, 2, 3, 4 nobis nulla. 

 Crassula här af hafwa wij ingen. 

Aloé 3, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14 -desunt. 

Cotyledon nullus nobis. 

Cactus 1,72;:5, 12, 138; 14, 16 desunt: 

Euphorbia 1, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11 desunt. 

succulenta rötter, som länge ligga bewarade, hafwa 

Podophyllum, Kempferia, Tetragonia, Sanguinaria, 

Fumaria scapo nudo Hort. cliff. Vanilla. Calla ethiopica. 


15 


Narcissus 5. Amaryllis 4, 5. Colchicum 2. Bulbocodium. Pan- 
eratium 1, 2. Polianthes 2. Bulbine 1, 2. Uvularia. Gloriosa. 
Erythronium. Iris 4, 11, 12. . 
Numeri ex horto eliffortiano. 
Alla dessa kunna ligga hela 2 månader i torka. 


Kan Hr Doctoren få någon af dessa, och kistan gofwes till 
wår Minister Baron Scheffer, är jag säker det komme fram. -Kommer 
H:r Doctoren till någon academie älr succederar mig, skall han 
sielf hafwa där af gagnet. 


Hr Doctor, laga at I får accurat beskrifning på fruchten af 
Anthospermum. 

jag har hört at Hr Jussieu skolat gifwit uht en hehl hop 
nova genera”, giör Eder om dem bekant. 

K. Hr Doctor, förgiät ej at lära känna deras Polypus, om hkn 
de giöra et sådant wäsende. jag kiänner honom intet; om det är 
möjligt, skaffa honom inlagd i bränwin. men jag har funnit en på 
Ruder, som ser ungefär således uth? och har samma 
egenskap, at då et öra klippes af, wäxer det igen; 


men mehr försök har jag ej fått giöra. 
Hälsa Hr Monnier, säg honom at jag söker hans 
bekantskap mehr än han min. 

förläggaren David har ej skrifwit mig till; om de det giorde, 


giorde de wähl; man kan i detta altid rätta och tillägga. 
Capellmästaren Roman”? sägs drunknat wid Norkiöping. 


Just nu fick jag pacquetet ifrån stockholm. Hr Doctoren altererade 
mig så, at jag räds, det jag måste öpna ådran; bloden giäser i mig. 
Gud gifwe jag här af ej fastnade i någon siukdom. jag skulle biuda 
till att tacka Hr Doctoren, men jag finner inga ord at betyga min 
tacksamhet. där war så mycket och så rart, at om alt det wille 
wäxa i trägården, borde jag aldrig önska mehr här i werlden. alt 
hwad rart, kiärt och angenämt gifs i Europa och af mig kunnat 
önskas war där uti en bunt. min obligation är hos Prof. Bernh. 
Jussieu!? och Hr Doctoren större, än jag kan den uttala. Ninsi! 
Morina! Neurada, Petiveria et omnia! o bone Deus! Gud gifwe 
at Hr Adlercerans ej låtit dem uptorkas. hoppas doch at de mäste 
slå an. Herre, gå de fort, så skall jag årligen i åminnelse här af 
högtidel. celebrera d. 17 augusti in memoriam optimi D. Bernh. 
Jussieu, och hwart åhr tractera på Hr Doctorens födelsedag. 


16 


K. Hr Doctor, skaffa mig anting. Hr Monnier älr någon annor, 
som nästa åhr samblar af desse de frön, som nu ej wäxa up, at 
jag må få äga så mycken lycka, som jag mig conciperar. 

jag wet mig i all min dar altid! blefwit mer altererad af 
glädie än i dag. 

Om myrorne skall jag beställa. 


Utanskrift: | 
a Monsieur 


Monsieur Abrah. Beck 
Docteur en medecine 
aupreés le ministre de Svede 
frijbr. Paris. 


Sigill IV, rödt lack. 


' SvEn BaeLtER, född 1713, hofpredikant 1744, s. å. utsedd att såsom lega- 
tionspredikant åtfölja riksrådet H. CEDERCRANTZ på en beskickning till Ryssland, 
domprost i Wexiö 1750, död 1760. 

> CARL FREDRIK SCHEFFER, född 1715, svensk minister i Paris 1743, sedan 
riksråd, död 1786. 

>? JOHAN JACOB DöÖBELIUS, adlad von DöBELN, född 1674, medicine professor 
i Lund, död d. 14 Januari 1743. 

4 Bäck valdes dock ej till ledamot af Vetenskaps-societeten förrän i slutet 
af December 1748. 

5 JOHAN BRoWALLIUs, se del. III s. 325. 

$ Roen = Rouen. 

7 Härmed afses säkerligen Apr. pE Jussieus Monographie des Malpighia- 
cées ou exposition de caractére de cette famille des plantes, des genres et 
espeees qui la composent (Paris 1743). 

>'Denna »polyp» kallades sedan af LinsÉ i Syst. nat. ed. X p. 816 och 
Faun. svec. ed. II p. 542 Hydra Polypus. Den af LinsÉ funna och i detta 
bref afbildade omtalas deremot, egendomligt nog, icke i något af hans arbeten. 

? JoHAnN HeLMICK Roman, född 1691, hofintendent och kungl. kapellmästare, 
»den svenska musikens fader», 1740 ledamot af Vet.Akademien, i hvars Hand- 
lingar han införde uppsatserna Sätt at bleka Linne (1741) och Om Svenska 
språkets böjlighet till kyrkomusik (1747). Ryktet om hans drunkning befanns 
vara ogrundadt; han dog först 1756 på sin egendom Lilla Haradsmåla vid 
Kalmar. 

10 Då LInsÉ i den 1745 utgifna disputationen Hortus Upsaliensis upp- 
räknar alla dem, som skänkt lefvande växter och frön till botaniska trädgården, 
sätter han främst BERNH. DE JussiEv, såsom varande »reliquis facile hac in 
parte preferendus>. 

1 Felskrifning i st. f. aldrig. 


17 


632. 


I 


Min gambla ärlige wän. 


Hr Doctoren sätter mig i så stor obligation för frön, at jag 
har intet några ord öfrige, nog wärdige at bemöta Hr Doctorens 
gunst; Gud gifwe några wärklige effecter af tacksamhet kunne 
preesteras, jag wille kiöpa dem tämel. dyrt. 

Nu är unge Rosen och Lechen farne ned till Lund at dispu- 
tere pro munere professorio obtinendo; Doct. Wallerius begynner 
och söka, ! som nu will hafwa det utan att behöfwa disputera; så 
at om de nu disputera, lärer förslaget ske hastigt nog. 

Tack för Bokförarens bref. Gud gifwe han låtit mig wetta i 
tide om nya editionen af generibus,” så hade jag fått insätta någre 
nye genera, men nu är det försent. 

Om han intet begynt trycka systemet, så är här innelycht hela 
reformations wärket, som är nog drygt. ”Tordes jag bedia Hr 
Doctoren om obstetricias manus, kunne wärket blifwa godt; älliest 
är det omögligt. 

Har Bokföraren begynt trycka, så beder jag endast at Hr 
Doctoren ej låter honom få något ord, at sättia wid slutet, ty det 
confunderar alt. 

När characteres äro ändrade, war då så god i ordning nu- 
merera alla genera i Zoologien, at numerus blifwer richtigt, som 
nu totalt ändras sedan så många genera gå uht, och andre 
komma igen. 

Hela classen af insecter har Hr Doctoren förbytt; [jag] tror 
och at han nu skall wara så säker, som någonsin genera plan- 
tarum hoos Botanicos. 

Species af fiskarne distribueras under sina genera; blefwo ej 
posten för dyr, hade jag skolat skickat öfwer et helt exemplar af 
mig sielf rättat, men det lärer knapt gå an. 

Kommer Systemet uht äffter desse noter, lärer det blifwa långt 
nyttigare. 

Nu äntel:n har jag Floram svecanum färdig, med synonymis, 
: locis natalibus, nominibus vulgi s. incolar. &c.? 

Äfwen är och den tractaten om alla Swenska diur, foglar, fiskar, 
ormar, insecter, vermes? absolverad med alla sina synonymis, de- 
seriptionibus, locis natalibus, som jag tycker sielf lärer blifwa 

Linnés brefväxling. IV. 2 


18 


ett wärk för den curieuxe werlden. så snart jag får dessa ren- 
skrefne, skall jag låta dem tryckas i Holland. 
Hofpredicanten Beter reset med legationen till Rysland. 
Baron Scheffer tager med sig wettenskaps academiens handlingar. 


jag förbl. oafl. | 
Min Hr Doctors och Gynnnares 


Upsala d. 13 martii | lydige dräng : 
1744. = — Carl Linngeus. 
Utanskrift: 


a Monsieur 
Monsieur Abraham Beck 
Le Docteur Svedois 

Paris. 


Sigill III, rödt lack. 


! EBERHARD RoséÉns disputation var De cortice Peruviano vulgo China 
dieto ejusque amplissimo in medicina usu (Lund 1744). Hans medsökande 
JoHAN LecHE (född 1704, sedan professor i Åbo, död 1764) utgaf Primitie 


Flore suecice (Lund 1744). Äfven medicine adjunkten i Upsala J. G. WaL- 
LERIUS sökte den lediga professuren, men kom ej upp på förslaget. 

3 Genera plantarum ed. IT, sumtibus MicH. Ant. Davip (Paris 1743). 
Angående däri gjorda tillägg se HurtH, Bibliographia Linneana p. 24. 

3 Flora svecica exhibens plantas per regnum Svecie crescentes. Ed. I. 


(Stockh. 1745). 
4 Fauna svecica sistens animalia Svecie regni. Ed. 1 (Stockh. 1746). 


633. 


Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Herr ' Professorns tu angenäma och gunstiga bref, det ena för tre 
wickor sedan, det andra för 14 dagar, har jag med fägnad ärhållit, 
afläggandes härmedelst min ödmiuka tacksäijelse för den godhet, Herr 
Professorn behagar betyga mig, och utbeder mig framdeles samma grace 
och bewågenhet. 

Herr ,Professorn tackar för fröna med krafftigare ord, än jag kan, 
ehuru jag gierna wille försäkra, at ingen ting är heller skal wara mig 
kärare, än at tjena Herr Professorn, i synnerhet til en Inrättnings be- 
fordrande, som länder Swerige til nytta och heder, samt giör Herr Pro- 


TO LE ME SV a DS 


pt 


NET ENT 


MEESE TT 


åldras 20 nd a RN 


19 


fessorns nöije och ro. Jag. hoppas få igen de 30 succulente wäxter, som 
jag i et bref har nämndt om, men nödgades lemna qwar öfwer wintern 


i jardin du Roy, och at öfwerstyra dem tillika med de begiärta och up- 


räknade i Herr Professorns bref, om hwilka Herr Professorn kan giöra 
sig försäkrad, största ; delen åtminstone, som redan Gref Ekeblad har 
lofwat mig skal få komma med hans saker. War god och lät mig weta 
hwad andra fröen elr träwäxter, som Herr Professorn än skulle åstunda, 
medan jag är här, så skal det intet stutsa. Thet är wist, at den ärliga 
och . genomgoda wännen Prof. Bernhard Jussieu blifwer ständigt qwar; 
likwel går det qwickare och lättare, när någon manar på och tager på 
sig mödan. Prof. Bernhard har lofwat mig än et pacqvet fröen. Han 
låter anmäla så mycken kiär hällsning och tacksäijelse för kallelsen til 
societ. liter. Upsal. Han skrifwer sielf med det första. 

Hwad Polypen widkommer, som jag hafwer hela detta åhret roat 
mig med, och kiänner så wel som någon i Paris, ärnade jag med detta 
öfwersända fullkomlig beskrifning om; men jag finner, at det blifwer 
denna gången för drygt; derföre 8 elr 14 dagar til, aldrasist. Hvwar- 
med jag förmodar Herr Professorn skal wel få sit nöije och kunna finna 
både i sött och salt watn. 

Thet är eij många nya Genera, som, Prof. B. Jussieu hafwer at 
gifwa ut. Han arbetar at completera fragmenta methodi Naturalis, ther 
Herr Professorn såwäl som annorstädes har Hans approbation; utom dess 
hafwer han i förråd en myckenhet Characteres generum, som man intet 
hafft tillfälle at wel obserwera annorstädes. Det liknar sig eij, at han 
sjelf ärnar gifwa ut mycket af sina saker. Jag kan alldrig nog be- 
röma den Mannen för höflighet, tjenstachtighet, ärlighet och öppenhjert- 
lighet, samt kundskap och lärdom. Herr Professorn har wänner på alla 
orter, men ingen större och bättre än B. Jussieu är. 

Nu i anseende til Herr Professorns senare bref med inneslutne Cor- 
rectionerna och påökningarna til Systema nature, så tackar jag härme- 
delst af hjertat för det förtroende, som Herr Professorn behagar hafwa 
för mig; Herr Professorn skall finna i wärcket, at jag har welat giöra 
til wiljes. Hwarken Fundamenta elr Systema Nature är ännu tryckt, 
så at alt kan deri ökas och ändras efter Herr Professorns manuscript. 
Jag gaf Bokföraren version af brefwet. Han fick piller, som war honom 
tjenliga. Och Mr Monnier skiämmes ock på sitt sätt. De ha ökat tryck- 
felen, som funnos i Leydiska sista Editionen; det är alt det de gjordt 
godt med denna. Han önskar få Characteres til de nya Genera, så 
will han lägga dem til, efter intet så många än äro sålda. 


20 


Systema Nature skulle redan wara tryckt och til en stor del bort- 
såldt, sådan frågan och wäntan är efter det, om jag icke hade trodt 
mig böra först förfråga om et och annat smått. Intet i den meningen, 
at jag tror det meritera at ändra något efter mina påminnelser. Herr 
Professorn har sina raisoner, som lättel. öfwertygade mig, om jag hade 
nöjet at wara närwarande; utan 1:o för min informations skull, at hafwa 
tilfälle höra Herr Professorns tankar, och weta, hwad jag må swara, 
der någon giorde mig sådant elr dylikt inkast; 2:o At låta Herr Pro- 
fessorn se några af Prof. B. Jussieus observationer angående Ruppia, 
Anthospermum &c. &c. Af hwilka han framdeles har lofwat mig com- 
plette beskrifning. Och i synnerhet 3:0o at communicera med Hr Pro- 
fessorn samma wår goda Jussieus decouverter circa vermes, och angå- 
ende det som i synnerhet rörer Lithophyta och Polyper, som sannerl. 
är musten af des 4 resor til Custerna af Normandie. När jag berät- 
tade om nya Edition af Systema, så gingo wi igenom altsammans, då 
jag ock satte på Papper Hans observationer, som jag sedan rangerade, 
och tillade af det, som han förr talat med mig angående Insecta och 
Vermes. 

Jag beder, att Herr Professorn intet illa uptager, det jag understår 
mig proponera!, om icke wärcket skulle blifwa behageligare: 

1:o Om Herr Professorn wille sättja frammanför Systema Contenta 
af det, som är i Observation. in III Regna Nature p. 67. Heller samma 
observationes ord ifrån ord a $:o 6, inclus: Si universa intueamur &c. 
emedan de äro nu här prevenierade emot de första paragrapherna, 
sedan det blef bekant, at la puceron föder sin lika utan coitu, och 
Polypen propageras såsom wäxterna genom knoppar och afskurna stycken. 

2:o Frammanför Regnum lapideum sättja Observ. in Regn. lapi- 
deum p. 69 och utsluta 8 13, eller sättja, at om man bör tro de nyaste 
observationerna, så gå nu dessa kropparna til Regn. animale. 

3:0 Observat. in Regn. Veget. p. 71 sättja framför Regn. Vegetabile. 

4:0 likaledes Obs. in Regn. animale p. 75 frammanför Animalia. 
Och efter .som en uti et memoir, publice upläst i la Societé Royale, gjorde 
sig myndig intet längesedan at tala förachtl. om systema och method, 
i synnerhet at rangera foglarna efter näfwet och fötterna, likwel före- 
drog Listers Method i Snäckorna, så önskar Prof. B. Jussieu, at Hr Prof. 
wille tillägga i $ 3:0 eller der”lägligit finnes prof dertil at indelningen alldra- 
bäst tages i foglarna af näfwet och fötterna, samt at ibland Methoder 
öfwer Snäckor är Listers? den sämsta, dogande allenast för figurerna 
&c. &c. Thet är Mr Buffon”, Intendent de Jardin du Roy, som giör 
wäsende och Gasconader af Listers Method, hwarefter han skal gifwa 


Se SRF NE SR 
5 g FET - in å 


21 


ut Snäckorna i Cabinettet dersammastädes — och de andra Natural. 
efter sit egit spitsfund-hufvud. 

p. 3. Marmor fugar, opacum — Gypsum. annon Gypsum potius 
spatis annumerandum; habet enim figuram propriam, constantem, cry- 
stallisatio. V[ide] memoires de L'Acad. de Mr Anth. Jussieu. 

p. 14. 15. Jag menar, at Hr Professorn will, at alt detta om- 
bytes efter Clavis Classium uti Genera Plant. sista Edition, dock deriva- 
tionerna utsättjas. E 

p. 15. ad calcem Monogamia constat multis nuptiis. Här måste 
wara tryckfel, och Polygamia ceqvalis är ju utsluten. Jag har corri- 
gerat i mitt Exemplar, efter Character Classium &c. in Gener. Plant. 

p- 16. äntel. wore wel, at Explicatio nominum auctorum kortel. 
utsattes. I Enumeratione Plantar. räknas Morus up twå gånger. 

följande har Mr B. Jussieu communicerat. Anthospermum est ex 
Tetrandria Monogynia debetque inseri $:o, in qvo Rubia, nempe Rubia, 
Anthospermum, Phyllis, vel etiam post Valantiam inseri. Si Pistillum 5- 
fidum sit, qvod observatur non raro, tune stamina quinque ex lege naturae 
observantur. Nihilominus tamen Phyllis et Anthospermum non debent 
sejungi a ceteris Generibus, que florem monopetalum gerunt supra Ger- 
men didymium, seu ex 2 seminibus vel capsulis Monospermis conflatum. 
Preterea Phyllis habet corollam sepius qvadrifidam, sicuti Anthosper- 
mum & qvandoque flores adsunt masculi hermaphroditis mixti. 

Ruppia. Flos calyce et petalis destituitur, sed gaudet 4 antheris to- 
tidemque Embryonibus, qvorum qvisque suo instruitur stigmate; singulos Em- 
bryones, cum maturescunt, suus portat pediculus, qvi prout ad maturi- 
tatem perveniant Embryones, magis magisque longitudine erescunt. Verum 
esset Potamogeton, si calyce instructa foret; singuli pedunculi s: spa- 
dices communiter duos tantum flores sustinent. 

Si Ruppia locum meret. in Gynandria, cur non Potamogeton, Acorus 
& Triglochin?. 

Sisyrinchium Bermudiana ”T. Stamina non insident Pistillo, eorum 
vero filamenta formant vaginam, qvam pertransit stylus. Adeoque ad 
Monadelphiam relegandum. Alias tota fere Monadelphia Gynandrige in- 
serenda. 

Grewia ordinanda esset sub Polyandria, nisi etiam Nigella & Aco- 
nitum &c. &c. ad Gynandriam amandande. | 

Najas destituitur petalis, unico gaudet stamine. Flores masculini re- 
periuntur semper in distincta planta. Ergo ad Dioeciam. 

Ficus potius inserenda Monoecie: Ficus, Urtica, Morus. 


29 


Isis, Lithoxylon, Millepora, Tubipora, Madrepora, Cellepora, Acetab. & 
Corallinge Membranac. marine dent. oppos. bijugis &c. Raji sunt pro- 
ducta animalium 'pertinentque ad ordinem Zoophytorum. Vide vermes. 

Subdivisiones ordinum conservabunturne? an Fragmenta in Gener. 
adponenda? 

Annon Cetacei possunt inseri' Classi qvadrupedum, aut in particu- 
larem cogi Classem, qvippe pariunt vivos, lactant, pene instructi, inter- 
dum mammis, preterquam qvod Anatomia aperte ostendat Qvadrup. esse? 

Anhon Rayarum familia amandanda ad Ampbhibia? id dentes, coetus, 
ova glutine coherentia ut ova ranar., respiratio &c. &c. probat. 

följer Mr B. Jussieus methode öfwer Vermes, elr rättare project til 
Method, i hastighet utkastad, som jag tror at Hr Professorn lärer finna 
sitt nöijje uti. — — — — — —! 

Om detta projectet är eij så fullkomligit, at Herr Professorn kan 
draga någon nytta deraf i anseende til Classis vermium, efter Herr Pro- 
fessorn will hafwa sielf sedt, eller hafwa af första handen; så kan dock 
Herr Professorn wara wiss om, att Scolopendria intet höra til Julos, at 
Coralline intet höra til Vegetabilia, at animal Cypree är Limax &c.; 
hwarest ungefär Lithophyta böra komma och rätta stället för Corallinee. 
Om Herr Professorn skulle finna nödigt, at derefter ändra något 1 sitt, 
så kunde det utsättjas, at Hr Professorn grundar sig på Hr Bernh. Jus- 
sieus observationer, då jag will draga försorg, at Hr Bernhard ännu no- 
gare efterser altsamman i sina papper, om minnet i detta kunnat fela 
honom. Åtminstone wore det nödigt, att Hr Professorn läte höra anten 
i observationerna, som sättjas förut, eller i sielfwa wärcket, at Hr Pro- 
fessorn wet deraf, men lemnar det til framtiden. i 

Låt mig weta, om jag skulle få lof at corrigera annat smått, som 
kunde förekomma i synnerhet i Fundam. Botanica, anten tryckfel eller 
som kan wara för mycket Laconice, efter de här äro mindre för stylus 
brevis och laconismer. Om Hr Professorn, när han får detta brefwet, 
finner eij af nöden at ändra något, så lät wetat med några rader, så 
skal det wara tryckt innom 8 dagar efter undfångit swar. Ke 

Jag tackar Hr Professorn ödmiukeligen för des goda tancka för mig, 
at recommendera mig til societas Literaria. GE 

Jag såg af Hr Professorns bref, at förslaget til Lund war eij' ännu 
opsatt; derföre skref jag för 8 dagar sedan til Consistor. Academ. och 
til H:s Excellence, Gref. Jan. Gyllenborg. Jag wet eij, om det kan komma 
fram, förrän förslaget är redan upsatt; likwäl trodde jag det war nödigt: 
at låta höra, det jag lefde än. Det är i Swerige såsom hos de G:la 
Romare, nunquam habetur ratio absentis." Lägg til de wänskaps stycken, 


SETS UTEN S 


23 


som Hr Professorn har giordt mig, et godt ord hos Hr Excellence, och 
giör hwad ' möjeligit är genom wår Cancellair. påminn Hr Baron Höp- 
ken, at han lofwat hjelpa mig en annan gång, om det eij skulle gå för 
sig med förslaget til Upsala. Berätta dem, at jag är bättre i stånd at 
tjena och hedra Academien än någon af de andra; det hörer mig til 
at hwarken Hr Professorn eller någon af Herrarna skal ångra sig hafwa 
hulpit mig. Lät mig weta, när förslaget kommer til stockholm, hwilka 
kommit derpå. Lef wel, min Gunstige Herr Professor, och tro at jag 
räknar det för min heder och mitt största nöije at framhärda 
Högädle och widtberömde Herr Professorns 
Paris d. 1 Maij n. st. ödmiukaste tjenare 
1744. Abraham Beeck. 


P. S. Hjertans Hr Professor, är det eij giörligit at öfwersända til 
Hr B. Jussieu Betula nana, åkerbär och Hjortron med rötter samt Subu- 
larice semina. Frere Philip, trägårds-M. hos Chartreusna, och Chirurgen 
La Serre 5 hälsa mycket &c. &c. 


Utanskrift : 
A Monsieur 


Mr Charles Linneus 
Celebre Professeur en Medicine 
å Upsal. 


Linn. Soc, Vol, II: 249—54. 


! De förslag till ändringar, som i detta bref gjordes af Bäck och B. pe 
Jussiev, blefvo till stor del af LinsÉé godkända och vidtogos i Pariser-upp- 
lagan af Systema nature. Beträffande Vermes gjordes dock ingen ändring 
med anledning af Jussievs »i hastighet utkastade project til Method». . Denna, 
på latin affattad och ganska vidlyftig, har här uteslutits och kommer i stället 
att intagas bland de mellan LinsÉ och Jussieu vexlade brefven. $& 

? MarTtIS Lister, född 1638, engelsk naturforskare, lifmedicus hos drott- 
ning ANNA, död 1712. Hans här afsedda arbeten äro Historia sive Synopsis 
Conchyliorum (Lond. 1685) och De Cochleis (Lond. 1694). 

> GEoRGE Louwis LECLERC DE BuFFON, se bref. 486 not. 4. 

+ Till frånvarande tages aldrig hänsyn. 

5 En läkare och naturforskare, som var förtrogen vän i Jussieuska fa- 
miljen och som visade LinsÉ stor välvilja under dennes vistande i Paris. Han 
var ock hans ciceron under den flera dagars resa till Fontainebleau, som B. pe 
Jussiev »anstälde på sin depence> och under hvilken LinséÉ fick se »alla de ra- 
raste wäxter i Frankrike», hvaribland >nästan alle Vauants 'orchidéer i full 
blommas. Ake 


634. 


Ädel och Högtförfarne Hr Doctor. 


Hr Doctoren föröker dagel. uti mig den affection och estime 
jag altid burit för Eder som en trogen wän; at få så många ut- 
walde frön på en gång, at få så månge observationer på en gång, 
har ingen thera skedt mig för uht i all min tid. Säll och lyckelig 
är Hr Doctoren, som wett giöra sig nytta af så mycket och som 
kommit till de sällas boningar på rätte tiden. 

Alt hwad wij få för decouverter äro alla bedröflige. At Magister 
Beelter skall resa med' ambassadeuren till Rysland straxt han blifwit 
Hans Kongl. Höghets Hofprsdikant; at Profess. Anders Celsius 
quitterat sit observatorium med denna werlden;! at Hr Doct. blifwit 
moderlös,” och ej fåt komma hem först och fägnat sin mor med sin 
närwarelse, äro alt bedröfwelige saker. 

Hr Doctoren gifwer mig lof påminna om örter, som ej up- 
wuxit älr som fattas. 


Basella. Othonna. 
Phyllis. Arctotis. 
Anthospermum. Papaya. 
Tamarindus. Jatropha. 
Morina. Liquidambar. 
Hydrophyllum. | Veratrum. 
Coffea. Plumieria. 
Panax Ninsi. Hura. 
Aralia. ; Parkinsonia. 
Corrigiola. Guanabanus. 
Neurada. Guajacum. 
Sanguinaria. Arapabaca. 
Papaver orient. hirsutiss. Arachnida. 
Mitella. Gleditsia. 
 Dodartia. Kraftas arab. 
Chelone. . Corrigiola. 
Indigo. 


ej upkomne. 


dra NE a Sn 


25 


Monarda. Cassie. Asteres. 
Rubia. Tetragonia. Phyllanthus. 
Mollugo. Phlomides. Coix. 
Ludwigia. ' Teucrium. Parthenium. 
Ammania. Cunila. Boabab. 
Rivina. Molucca. Karatas. 
Atropa. ; Scutellarie. Poinciana. 
Phyteuma. Lantane. Triumfetta. 
Trachelium. Cymbalaria. Abrus. 
Heliotropium. Celsia. Volkameria. 
Coris. Ruellia. Grewia. 
Diervilla. Digitalis can. Aeschynomene. 
Ammi. Anastatica. Melissa altiss. 
Bubon. Crambe. Guajava. 
Petiveria. Hermannia. Jalappa. 
Bauhinia 1. Amorpha. Kethmiae. 
Zygophyllum. Robinia. Emerus. 
Fagonia. Psoralea. Corallodendr. 
Garidella. Crotalaria. Convolvuli 1. 2. 3. 
Malpighia. Clitoria. Cytisus spinosus. 
Euphorbia. Elephantopus. Cephalanthus. 
Corchori. Chrysocoma. 

Mimose. Sigesbeckia. 


alla dessa wäxa wackert. 


aldrig kan jag till fyllest tacka Hr Doctoren, som will taga sig 
på beswäret af Systemate. Hade Bokföraren anlit mig om de nye 
genera i tida, hade han fått de nye genera, som jag redan insatt 
uti act. Societ. Upsal. Hr Doctoren har lagt i sista bref ostridiga 
prof på den innersta ömhet Hr D. hyser om mig; jag will nu 
swara specielt till alt. 

Observationes in 3 regna nature p. 67 är wähl och tror jag 
artigare at de sättas för wärket; doch uteslutas ej 8 1—5, utan 
hela capitlet insättes. ty fast än Hr Reaumur håller före at de 
ej paras, torde doch finnas framdeles at de paras, då de ännu äro 
helt små såsom Panorpa, och hwad polypen angår, så hoppas jag, 
at han lärer propageras ex ovis såsom andre diur, fast han äfwen 
som wäxterne kan propageras per ramos; ty fast än wäxter krypa 
och så förökas, hafwa de doch sit frö. 


26 


Observationes in regnum lapideum sättas kanske näst äfter 
regnum lapideum, obs. in reg. veg. äfter vegetabilibus och in ani- 
male äfter animalibus, älr och för hwar sit rike, om så tyckes; 
är indifferente saker. 

$ 13 in obs. ad regn. ltapid. törde så sättas: Lithophyta 
ex consistentia, pondere, substantia calcarea, conceretione cum terris, 
vi petrificante veteres amandarunt ad regnum Lapideum. Eadem 
ex figura, structura, analogia, fructificatione a Marsilio detecta Re- 
. centiores retulerunt ad regnum vegetabile. Eadem ex fida autopsia 
Clarissimi' Bernh. Jussiei nihil nisi vermium testas esse docuere 
recentissimi, ideoque promovenda ad rPegnum Animale. Noluimus 
in hac editione locum mutare, usque dum Doctiss. Jussiei observata 
lucem adspiciant, cum Madrepora, Androsace, Corallina, Conferva 
et Millepora, Spongia ut et Keratophyton Titanokeratophyton vix 
limites admittunt. 

pag. 77. $ 11. Vermium testaceorum a Zoophyto inhabitante 
hae verba excludantur. | 

adde $ 13. Vermium testaceorum icones pulcherrimas dedere 
BONANNUS, LISTERUS, RUMPFIUS, ÅRGENVILLEUS, GUALTIERIUS; et hi plu- 
rimi propria methodo superbiunt, que quamvis in museis primo 
intuitu speciosa satis appareat, fucata tamen et spuria habenda, 
quamdiu inhabitans Zoophyton incognitum, a quo genuina metho- 
dus absolute desumenda sit, confirmante hoc Limace cum Cochlea, 
Sepia cum Nautilo; BERNH. Jussier proin inventa et deteeta Ostro- 
codermatum generibus veris fundamenta sternant. 

p. 3. Marmor fugax opacum. wår Gips, som wij några åhr 
gipsat med, är ingl. spath; eij heller den jag såg med Prof. Jussieu 
emot fontaineblau. 

p. 14. 15. Classium characteres. är mig lika om det i syste- 
met älr generibus tagas. 

p. 15. ad caleem Monogamia omnino male; lege POLYGA MIA 
AEQVALIS constat multis nuptiis conjugia in eodem thalamo com- 
muni contrahentibus i. e. multis flosculis, singulis stamine et 
pistillo instructis, combinatis intra eundem calycem communem. 

POLTBANIR (INAEQVALIS addatur), ubi thalami &c: 


p 16. Authores T. Tournefort. & Roy. Royen. 
L. ': Linneus s. Author.  'M. ' Michelius. 
Pl. Plitmiér: & RR Vv: Vaillantius: 


D. Dillenius. Rv. - Rivinus. 


Fägl I sn 


27 


B. Boerhaave. Pun. Pontedera. 
Gr. Gronovius. Rp. Ruppius. 

H. Houstonius. H. - Hallerus. 

Is. Isnardus. ; i 
N. Nissole. äfter alphabet. 


Morus bör stå uti Monoecia, uteslutas uti Polygamia. 

Anthospermum moste stå där det nu är; jag näkar ej, at uti 
elassi naturali både det, Valantia och kanske Phyllis höra till 
verticillatas. Anthospermi flores millies vidi, licet omnes masculos, 
semper quadrifidos; uti et Phyllidis fere semper 5fidos, sed nu- 
merus nil facit; men dehiscentia seminum in phyllide på 2 trådar 


AvVO så som in umbellatis är nogot mehr. 


Ruppia. bloman har jag aldrig haft tillfälle at se, där före in 
generibus satt et +; jag tycker at Michelius kunnat sedt stamina, 
som märkt stamina in muscis. war så god stryk uht henne på sitt 
ställe och för henne till Tetrand. gr äfter ters och 
haf tack för observationen. -: 

Sisyrinechium måste wähl stå på sit ställe. jag har fordötb noga 
sedt bloman, fast jag nu ej hafwer henne. 

Grewia måste wähl och blifwa stående på sit ställe, som 
hon står. 

Najas. petala cum toto charactere e Michelio hausi; proin 
T adjeci in generibus. Kiäre Hr Doctor, war så god och stryk 
uht henne uti Monoecia, och giör uti Dioecia första ordinem så 

MONANDRIA. 

Najas, Fluvialis V. M. 

Ficus bör aldeles stå på sitt ställe; där till har jag fullaste 
skiähl i werlden. in classi naturali heter det Ficus, Dorstenia, 
Parietaria, Urtica, Morus. ' Ficus alia hermaphrodita, alia Monoica, 
alia Dioica, alia Polygama. . 

Subdivisiones ordinum wille jag wähl skulle conserveras. 

Fragmenta giöra intet uti systemet. 

Cetacei må tacka Gud, at de få stå uti egen ordo; aldrig få de egen 
class af mig, mycket mindre få de af mig lof stå bland oxar och kor. 

Raja d&. föras till Amphibia? torde ej wara så galet; tack 
för observationen; behöfwer et par åhr at rumineras, emedlertid 
törde hon få stå bland pisces; ty jag är ej IREGER så ENS 
finna characterem piscis, om den ändrades: 

Odödelig tack både till Prof. Jussieu och till: Hr Dectdidn för 
så mycket nytt och ohört, som jag fåt wid methoden af vermes. 


28 


det kommer mig före, som hade jag warit 100 åhr död, och kom- 
mit åter i werlden. Till at taga an alt detta behöfwades at få 
med Hr Jussieu och Eder uti privatissimo collegio gå et helt åhr; 
eller se det I sedt; eller åhtminstone se widlyftiga beskrifningar 
och ritningar. Emedlertid blifwer det wisst, at Hr Jussieu har giort 
det som secula seculor. förgiätit och bort giöra, som blifwer grun- 
den till hela denna classens reformation. jag måste wänta, till jag 
får se det widlyftigare för mig, at jag det förstår, och till des en 
annor edition kommer, då jag emedlertid få råka Hr Doctoren. 

om jag får lof af Hr Jussieu på ett par ställen inflicka något. 
där jag ej sjelf sedt, är det wähl, såsom 

186. Tethrys (corpus plicatum, tentacula nulla excludantur) 
lege Organa 2 protensa tubulosa spirantia. Tentacula nulla. 

187. pro specie Limacis på andra linien sätt 


Limax Lepus marinus. 


193. Cyprea. animal (adde Limax) testa &c. 

194.  Haliotis. animal (adde Limax) testa. 

190. Medusa corpus orbiculatum, tentacula plurima, plicee 
centrales. 

Non intelligo, quid velis per Scolopendram, Polypum et animal 
urticeforme, ty ingen beskrifning är på Scolopendra. ingalunda 
måste Eder Scolopendra wara den jag menar, af hkn wij hafwa 
flere species terrestres. ej häller måste Eder wara en vermis. alltså 
står jag där. Det är wist at animal Nautili är en sepia. men 
Animal Balani, conche anatifere och verrucee: testudinarie äro 
säkert Meduswe; ty dem har jag sedt. 

 K. Hr Doctor, giör Eder wähl underrättad om denna nya [oläs- 
ligt]. at Androsace är till stielken en Corallina och till sin orbi- 
culus en Madrepora, lärer ingen näka mig. at Corallina och Con- 
ferva articulata differera allenast med crusta lapidea, tyckes wara 
klart. at ”Titanokeratophyton Boerhaavi ej är något productum 
insecti, 'menar' jag wara säkert. Men at Tubularia är et insectbo 
är ingen tvifvel. 

Laga äntel. at jag får weta, hwad med Eder Scolopendra för- 
stås, antingen någon Vermis älr Insectum. 

Om fundamenta Botanica tryckas på Latin, sågo jag gierna, 
at ej något ändrades utom errata typographica; men verteras de 
på fransöska, är det mig aldeles lika, hwad Hr Doctoren tänkt här 
uti sluta ut till mitt bästa. 


TT IF TR TNE RA SV 


”ENESPESTYTE FS OCCTREIERSKUSTE SE NIETTS SP EST YSSNS ESRI IE WEE 0 BETE TN PR a 


|) 


29 


förslaget till Lund är ej ännu upsatt; ty Doct. Leche har ej 
än disputerat. Höpken kan intet giöra här wid. nog giör jag hwad 
jag kan; men försent, räds jag. 

Prof. Winbom lärer koma till Westergiötland, Wallin till 
Göteborg, Ulén till Calmar;? Jacob Benzelius blef Archi biskop 
äffter sin Bror; Biskopen i Calmar dog. Hydrén" blef Poeseos 
professor; Burman”? tog afsked från vice Bibliothekariatet, Olof 
Celsius” kiöpte det, som skall och snart gifta sig med rådm. Kyronii 
äldsta dotter. Hiorter? lärer knapt komma på förslaget äffter Celsius. 

frö af Betula nana, Åckerbär och Hiortron skola i somar 
skickas. 

Hr Le Serres, Disnard? och obriet? hälsas. 

Hr Gref ExeBLAD tackas med Jussieu som Gudar och Flore för 
så många frön. 


Upsala d. 12 maj 1744. 


C. Linneus 
i hast ty posten går. 


Utanskrift : 
rbr. | 
f a Monsieur 
Monsieur Abrah. Beck 
adresse Docteur in medicine 
Le Minister du Roy Paris 
de Suede. 


Tillskrifvet af BÄcK: recue le 12 Jwin. 
Sigill III, svart lack. 


! AnpbeErRs CeLsius afled den 25 April 1744. 

2? Bäcks föräldrar voro Handlanden i Gefle CarL OLsson Bäck och MARGARETA 
Bro, sedan omgift med Handlanden HatLew HEDENBERG. 

3 Kalmar biskopsstol var ledig efter HERMAN SCHRÖDER, som afled 1744, 

4 Lars HYpDrRÉN, se bref 419 not. 8. : 

5 ÖLOF ÅBRAHAM BURMAN, född 1709, vice bibliotekarie med professors titel, 
sedan kyrkoherde i Offerdal, död 1759. 

$ OrcoF CeLsius p. v. och hans hustru CATHARINA CHARLOTTA KYRONIA, Se 
bref. 555 not. 4. 

7 Otor Petrus Hiorter, se bref. 203 not. 5. 

2? ANTOINE TRISTAN DaANTY D'IssARD, professor vid botaniska trädgården i 
Paris, död 1743. 

9? CLauDE ÅuBrRIET, född 1651, Tournerorts följeslagare under färderna i 
Orienten, död 1743. 


30 


635. 
Högädle och widtberömde Herr Professor. 


Jag hoppas snart hafwa den äran at emottaga Herr Professorns 
gunstiga bref och swar på det, som jag tog mig frihet at öfwersända d. 
1 Maji sistledne. Thet är ingen här, som icke önskar med mig at snart. 
få se nya Editionen af Systema Nature. Herr Professorn giör alla äll- 
skare af Historia Naturalis et särdeles nöije med det arbetet, hwaraf 
sannerligen intet öfwer 3 Exemplaires finnas i Paris, ther dock hwar 
och en känner bokens wärde och Auctorns meriter. - 

Med Herr Grefwen Ekeblads saker sänder jag til Herr Professorn en 
liten kista af Plantes grasses, wel inlagde och packade i Mossa. Thet äro 
fåå af dem, som Herr Professorn begiärte i sitt förra Gunstiga bref, som 
icke äro deruti inlagde. Utom des allehanda andra Aloöwäxter, Mesem- 
bryanthema &c. &c. som jag för et åhr sedan skref om, och beder nu 
härmedelst Herr Professorn håller til goda. ”Thet är en ringa presente, 
men som Herr Professorn kan giöra något wärde af. Jag kan eij lemna 
dem til någon med större nöije, än til Herr Professorn, som med så 
stor fägnad emottager främmande vegetabilia och så ömt och sorgfälligt 
upföder och fostrar dem. Skulle jag en gång antingen för någon pu- 
blic trägård eller för eget nöije begära någon branche af en eller annan, 
så wet jag wisst, at Herr Professorn håller sin ord och gier mig deraf, 
hwad som kan mistas. 

Herr Professorn är så gunstig och anten uti bref til Mr Bernhard 
Jussieu, heller till mig genom några ord låter förstå, at denna sändningen 
är welkommen; Herr Professorn behagar eij bortglöma at ihogkomma 
Doctor Blot!, som bor denna tiden uti Prof. Jussieus rum i jardin du 
Roy, och hafwer hafft mödan ospard at inpacka nämnda kista. | 

I en bokkista hafwer Herr secret. Berck” lagt det Exemplaret af 
Genera Pl. som bokhandlaren skiänckt til Hr Professorn, hwartil jag haf- 
wer fogat en Prof. Jussieus thesis, hwarest la famille de Coffé? är om- 
talad, och Herr Bernh. Jussieu ber Hr Professorn hålla till godo. Begge 
kistorna, både den, som örterna äro i, och den, som boken ligger uti, 
sändas til Herr Grefwen och Cansleren Gyllenborg. 

Mr Bernh. Jussieu beder mig hälsa oändeligen, och säijer at Han 
söker tilfälle at tjena Herr Professorn och i wärcket betyga sit estime. 

Jag hade för några wickor sedan de beklageliga tidenderne om min 
mors död, hwaraf jag alldeles warit öfwerhopad alt sedan, så at jag intet 


31 


kan denna gången öfwersända Poilyphistorien, som jag gierna önskade. 
Huru går det med Professoratet i Lund? 
Professor Oelreich" är nu rester til ER men wäntas tillbaka. 
I går drucko wi alla i'herborisation til St. Maur Herr Professorns skål. 
Må wel, min Gunstige Herr Professor, och gynna mig, som lef:r 
- Högädle och widtberömde Herr Professorns 
Paris d. 9 Junii 1744. ; ödmiuke tjenare 


Abrah. Beck. 


> 


Utanskrift: 
Monsieur 
Mr Charles Linneus 
Professeur en Medicine 
å Upsal. 
Linn. Soc. Vol. II: 255—56. 


1 NATALIS SEBASTIAN BLor, medecine doktor, anstäld vid botaniska träd- 
gården i Paris. 

? CarL ReHoLD BercH, se del. III s. 112; utnämndes 1739 till kommis- 
sions-sekreterare i Paris. 

? ANT. DE Jussiev utgaf »descriptio et icon Coffee prima et bona anno 
1713> (Hall. Bibl. bot. II p. 109). 

4 Nictas ÖELREICH (adlad von ÖELREICH), född 1699, professor i teoretisk filo- 
sofie. i Lund, sedan statssekreterare och president i Kommerse-kollegiet, död 1770 


; 636. 
| Ädel och Högterfaren Hr Doctor, 
ä förtrogne Wän. 


Nu i dag fick jag Hr Doctorens bref, wet icke hwar ifrån älr 
af hwem skickat, daterat Paris d. 9 jul.! 

Swaret på Hr Doctorens högtärade af d. 1 Maji, expedierade 
jag nästa postdag ifrån det jag fick Hr Doctorens bref. tro ej at 
jag skulle åsido sätta at swara en wän, som i sielfwa wärket 
wisat, huru fast han är. om Hr Doctoren ej fått ännu brefwet, torde 
det sökas i Paris ibland de bref, som afgingo här ifrån d. 11 
Maji. brefwet war ganska widlöfftigt af 2 ark compresst skrifne, 
med ganska stor reformation. 

just i dag fick jag ifrån Gref Ekeblad i stockholm den nya 
editionen af generibus med disputationen de coffe. tack för bägge. 
Exemplaret war rätt nitide tryckt. 

Att skeppet, som har succulente wäxterne, redan passerat sun- 
det, har jag hört för 8 dagar sedan, wäntar det ofördrögel:n hit. ' 


32 


Hur mycket jag för dem är Hr Doctoren förbunden, will jag hälst 
specificera, då jag får se samblingen. emedlertid tusende falt tack 
af et uprichtigt hierta. mehr har Hr Doctoren tienat mig än jag 
någonsin kan utsäga. 

Skulle Hr Doctoren tro mig wara så otacksam, at om Hr 
Doctoren will en gång hafwa af dem tillbakars, at jag då skulle 
näka det, som sielf haft lika förmon däraf, då jag fått propagera 
speciem? Nej tro aldrig at jag går så långt; ej häller har jag 
hört något sådant exempel, mehr än endast af Sigesbeck,? som 
näkar Gmelin? at se de örter. han skickat från Sibirien till Pe- 
tersburg. 

Så snart jag får sakerne, skall jag skrifwa [till] Hr Prof. Jus- 
sieu tillika med Hr Doct. Blot och tacka dem för alt godt och 
wähl bestält. 

Bernh. Jussieu giör mig så mycket godt, at jag blyges där 
wid; kan Hr Doctoren gifwa mig plan at tiena honom tillbakars? 

Lund är ännu ej besatt; sedan senaste voteringen afluppet, 
blef 1 Rothman, 2 unge Rosen; 3 D. Leche och Wallerius fingo 
paria vota, som det sägs. sic absentes carent'”. 

jag beklagade i förra brefwet Hr Doct. Sal. Moders död. 

Tack för skåhlen, jag skall om lördag dricka Eder skåhl till- 
bakars, då societeten komer tillsammans hoos mig. 

Utom allt det förra jag raffinerade på systemet uti förra 
brefwet, beder jag nu tillägges än et genus inter insecta diptera. 


Hippobosca os rostro cylindrico obtuso bifido, lingua se- 
tacea. 
Musca Equina Hästfluga. 

Hr Doctoren skrifwer ej när han kommer hem. 

Det war skada och obotelig skada, at ej Hura, Ninsi och 
Morina kommo upp, det jag aldrig kan reparera äfter Hr Docto- 
rens afskeds dag ifrån Paris. 

- Orangeriet står redan så härligt af Hr Prof. Jussieu och Hr 
Doctorens grace i flor, at jag tors wåga det at täfla med alla tyska 
trägårdar wid academier. 

Fråga Hr Professor Jussieu, cujus generis sit Bahobab. Det 
har nu folia digitata quina in singulo petiolo; först hade det soli- 
taria, sedan terna. 

Fråga, huru /AEschynomene bör cultiveras, som ej will fort här 
älr hos Cliffordt olim. 

Petiveria kommer snart i blomm. 


33 


Convolvulus pentaphyllus och heptaphyllus förgör orangeriet, 
men blommar ej ännu. 

Ptelea, Gleditsia, Aralia, Apabaca, Aristolochia scandens, Plu- 
mieria, Tamarindus, Cassine, Hydrophyllum, Neurada, Sanguinaria, 
Dodartia, Chelone, Amorpha, Papaja, Liquidambar, Collinsonia äro 
de jag aldra mäst beklagar at [de] ej framkommit. kan frön råkas 
af någon thera [af] dessa, giör Hr Doctoren oss en tienst, som om 
ej wij kunna betalat, doch Gud i himelen lärer wedergiälla. 

ju mehr jag tänker på corallernes analogie med andre wäx- 
ter, besynnerl. wid Keratophyta och Titanokeratophyta, ju mehr 
stannar jag i diupt bry öfwer hwad Hr Prof. Jussieu observerat. 
Mon det icke kunne wara mögligt, at wissa Vermes söka sig boen 
uti stellis och poris af corallerne, så wähl som [uti] andra cavite- 
ter? mon åter de äro Calx såsom Ostracodermata ? 

åter då man ser ramificationerne, porerne utom stellis, tycks 
man se vegetationer; så at jag stannar i Robergs slutsatser: Gud 
wet. kanske jag wet intet. Lyckelig den som får se så många 
slags diur, som wij hafwom coraller till; corallium rubrum offici- 
nar. sällan med  stellis; corallium album officinar. mirum artifi- 
cium vermis, si quidem vermis. 

Kiära laga äntel. att ej systemet går uht, för än alt det blifwet 
observerat, som jag skref i [mitt] sista bref; är det ej framkommit, 
så ligger det på posten. 

förbl. oafl., näst millioners hälsning till Prof. Bernhard Jussigu, 
och 100falt hälsning till Prof. Anton Jussieu, Disnard, Obriet, 
Pater Serres, Dr Blot, 

Hr Doctorens 
Upsala d. 27 jul. lydige och tacksamme 


1744. dräng 
C. Linneus. 


NB. utanskrifften wid swaret war på Hr Doctorens egit namn. 


Utanskrift: 
a Monsieur 


Monsieur Abrah. Beck 
Docteur en Medicine 
Paris. 

Sigill III, rödt lack. 
! Felskrifning i st. f. juni. 
? JOHANN GEORG SIEGESBECK, Se bref. 504 not. 4. 
3 JoHANN GEORG GMELIN, se bref. 197 not. 7. 
+ Så blifva bortavarande lottlösa. 
Linnés brefväxling. IV. g 


34 


637. 


HögÄdel och widtberömde Herr Professor. 


Herr Professorns angenäma ärhölt jag förl. d. 1 Sept. ”Thet war 
daterat d. 27 Julii. Jag har richtigt bekommit thet widlöfftiga, hwari 
swarades til observationerna angående Systema Nature. Jag tackar Herr 
Professorn intet mindre för det senare än för det förra. Af bägge finner 
jag Herr Professorns bewågenhet emot mig, hwartil jag än widare re- 
commenderar mig. 

Jag har corrigerat Systema Nature efter förra anmärkningarna och 
brefwet. Redan har jag infördt Hippobosca i sit ställe. Om Mag. 
Klingenberg hade ankommit til Stockholm, så hade han kunnat berätta 
Herr Professorn, at alt war richtigt, och färdigt til trycket, såsom jag i 
et bref til honom på Hambourg bad honom munteligen låta Herr Pro- 
fessorn weta. 

Jag wäntar första Corre turen af Systema Nature i dag el:r i morgon. 
Thet har gått något på tiden, så wäl för de Fransöska namnen, som jag 
welat hafwa så fullkomliga som möjeligit warit, och derföre derom an- 
hållit hos M:r Bernh. Jussieu; så i anseende til Boktryckarens resor på 
landet och dichtade ursächter. Professor Bernhard Jussieu har gifwit 
Fransöska namnen, och jag har, så mycket som jag förmådt, hulpit tik 
at ”explicera de swänska, på det at man eij måtte fela om meningen. 
Jag hoppas, at Herr Professorn skal wara nögd dermed. Om jag kunde 
pina af Boktryckaren 2 dussin exemplair för Herr Professorn, så såge 
jag gierna, emedan thet tyckes wara en niding, som intet hafwer 
wett eller hof. Jag har hafft häfftiga disputer med honom angående 
characterer och format; får se hwad jag kunnat uträtta. Thet är sant, 
at Genera Plantarum är nitide tryckt, men at så många tryckfel inkommit 
genom M:r Davids och M:r Monniers försumelse är oförswarligit. De 
skämmas bägge. Den förre har begiärdt af mig en upsats på tryckfelen, 
som jag will gie honom, om han är beskiedlig karl. Han säljer sig wilja 
trycka om alla blad, som de swåraste finnas på. 

Nu är succulenta wäxterna i Academie-trägården; hwad tycker Herr 
Professorn om dem? Der är litet af hwart, men många slag. Herr 
Professorn wet sielf bäst, at alla dessa kunna propageras af sådana af- 
skurna stumpar el:r boutures. Jag hoppas, at de ej skiämts på wägen. 

M:r Bernh. Jussieu är god i bottn. Han tjenar gierna Herr Pro- 
fessorn. Blot giorde på Bernh. Jussieus och min anmodan och begäran. 


IH 


35 


Thet är en snäll ungkarl och tjenstwillig. Han är glad at kunna hafwa 
warit til tjenst. 

Angående at Hura, Ninsi och Morina eij hafwa kommit up, så är 
til wetandes, det dessa intet alltid wisa sig första åhret. Likasåsom andra 
Americanska, i synnerhet Umbellifere. Morina kommer intet här i jardin 
du Roy ibland på 15 månaders tid. Pottorna böra städse ansas och 
hållas. Man får äntel. se örterna, när man alldeles begynner misströsta. 

Jag skal se til at skaffa Herr Professorn fröen af alla, som intet 
upkommit och blifwit omskrifna i detta och förra brefwet, förr än jag 
lemnar Paris. Jag täncker resa i slutet af denna månaden. Om Herr 
Professorn skrifwer, så kan likwel brefwet addresseras til Herr Secreter. 
Berck, och jag får det wisserligen. 

AEschynomene L. hålles "här i samma serre som Ananas, wäxer 
härligen och gifwer fröen. 

Det fägnar mig af hjertät, att Orangeriet står så härligit; det borde 
stå denna inscriptionen: Deo & Linnweo. 

Huru är det möjijeligit, at samma slags maskar skulle så af en hän- 
delse krypa i alla Coraller, som man får se. Och at andra, i andra 
Lithophyta. Man bör gå ifrån de små til de stora. Se på Fucos, Co- 
rallinas, och far sedan til Gottland at begrunda Corallbergen. 

Isnard är död redan för 3 åhr wid pass. Aubriet likaledes. Isnards 
skiöna Bibliotheque har blifwit auctionerat dessa två månader. Hans 
stora Herbarium vivum såldt för 600 francs. Nog har jag wetat, hwad 
jag bordt giöra, om jag trodt mig få i framtiden giöra Botaniquen til 
mitt studium. Thet låter eij så ifrån Lund. Jag hoppas en gång at 
eij bedja dem. ; 

Alla, alla hälsa Herr Professorn. Glöm eij at anmäla min skyldiga 
respect til Högwördige Herr Doctor Celsius, Herr Professor Beronius, fru 
Beronia.' Jag grämer mig öfwer wår berömda och GenomäÄärliga Prof. 
Anders Celsii bedröfweliga bortgång. 

Må wel, min hjertans Hr Professor, med sin förnäma familia och 
tro at jag i wärcket städse will framhärda 


Högädle och Widtberömde Herr Professorns 
Paris d. 3 Sept. n. st. ödmiuke tjenare 
1744. Abrah,. Beck. 


s 


A propos om Scolopendren, som Herr Professorn begiärte weta, 
hwilken wi mente i öfwersända Methodo vermium, så följa här Synonoma: 


36 


Vermiculus Swammerdamii Opus magnum p. 182. Tab. IX. F. 16,17. — 
Ejus alia species, vocata Physalus p. 902. T. X. F.8 — 16. — 
Jonstoni T. XXVII. — Scolopendre marine Aldrovandi. 


Utanskrift: 


A Monsieur 
Mr Charles Linneus 
Professeur en Botanique 
å Upsal. 


Linn. Soc. Vol. II: 257—38. 


! Matheseos professorn JoHAN WALLERII dotter CATHARINA ELISABETH, död 
1745; stammoder till slägten BJÖRNSTJERNA. 


638. 


Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Nu befinner jag mig i Leipsig, sedan jag för tre wickor sedan skil- 
des ifrån Paris, så tilsäijandes med wålld, ty eljest hade ock tilstundande 
åhret gått med i den behageliga orten. Min brådska giorde, at jag eij 
fick berätta Herr Professoren om Systema Naturg, som jag änteligen 
hade det nöijet at se färdigt tryckt och säljas med stor afgång, fast än 
thet ännu intet war affigerat. Bokföraren den Nidingen lade eij af för 
Hr Professorns rächning mer än 18 Exemplar, hwaraf jag tog tre, et 
til Gronovius och et til Prof. van Royen. Han hade låtit binda några 
i GullPaper, men genom Bokbindarens förseende, så står Fundamenta 
Botanica frammanför Systema. Bokföraren lofwade at sielf skrifwa Herr 
Professorn til, och aflägga sin taksäijelse. ”Thet är en snål karl, och 
glör eij annat än hwad unga Monnier inblåser honom såsom et oracle. 
Skulle Herr Professorn låta omtrycka heller uplägga något i Paris, så är 
det bäst at bedja Hr Bern. Jussieu wälja en boktryckare och accordera 
med honom om alt hwad nödigt är. Jag twiflar eij, det David ligger 
som Igeln efter alt hwad Hr Professorn utgifwer, at omtrycka. Ty när 
Auctorn gifwer honom sina addenda och corrigenda för intet, så winner 
Han otroligt. Prof. B. Jussieu är Herr Professorns uprichtiga wänn, 
och hjelper heller andras födsel, än sjelf föder. Han har gjordt sig mer 
möda med de fransöska namnen, än jag kan säija. Wi ha tilsamman 
genomgått af hwart ark tre correcturer; Alt thet har han giordt af wän- 


SS I fos 


u 


37 


skap för Hr Professorn. Han räknar det et nöije och ära, at wara til 


tjenst wid sådana tillfällen. 


Bokföraren säljer systema natur& Exemplaret till 40 sols, är åtmin- 
stone 3 dl. 24 s. Swenska. Thet är af alla applauderat. Jag lemnade 
wid min afresa de omnämnda Exemplaren til Secreter Berk, som lof- 
wade mig wid första tilfälle sända dem til Swerrige. Hwad Editionen 
beträffar, så har jag | | 

1:o intet kunnat numerera regnum vegetabile efter sista Editionen 
af Genera plantarum, som Hr Professorn hade gierna sedt, efter genom 
de 7 nova genera, som infiuto denna gången, ordningen och antalet i 
Genera Plantarum blef rubbad. Heller man skulle eij hafwa räknat de 
nyss influtne, som hade warit orimeligit. Dessutan så lärer Hr Profes- 
sorn wid en ny Edition af Gen. Plant. ändra ordning och antal förmo- 
deligen. 

2:o Så lärer Hr Professorn med nöije se, thet alla Errata Typogr. 
i förra Editionen blifwit ändrade, och att inga nya insmygit sig. Jag 
lät bokföraren corrigera med penna i alla Exemplaren, Ferrum .... 
apyros, och sattes um i stället. Likaledes et annat, som dock i hälften 
intet kommit, Thaspidium, i stället för Thlaspidium. I de Exemplaren 
som til Hr Professorn sändas, äro eij dessa felen rättade. 

3:o Äro Synonoma tilsatte i myckenhet. Stylen wacker. Pap- 
peret hade kunnat tagas bättre, om tryckaren warit honet karl och 
mindre nisk. 

4:o Så är efter Hr Professorns expressa wilja och bref, uti Funda- 
mentis Botanicis intet ord, utom tryckfelen, ändrat. Men Hr Bern. Jus- 
sieu är orsaken, thet några ord blifwit ombytte uti System. Nature. 
Han har lofwat taga det på sit answar, efter jag wille aldeles intet 
samtycka dertill. Jag tror at Hr Professorn finner dem nyttiga. Likwel 
hade Hr Professorn derom först bordt rådfrågas. Men thet är min 


skuld, at $ i Observ. ad Regnum animale om Listeri, d'Argenvilles & 


methodotum insufficientia, och B. Jussieus methodi ex animali inhabi- 
tante prestantia, blef eij inryckt. ”Tryckaren hade tappat det interfol. 
bladet, hwarpå jag hade efter Hr Professorns bref skrifwit denna $. 
Jag blef eij warse det, förr än jag war rest ifrån Paris. 

Jag kom hit i qwällst eller Juldagsafton. I dag har jag redan talt 
med Prof. Ludwig', Hr Professorns genomärliga wänn, som låter mång- 
faldigt hälsa. Han beklagar sig för jordarter, och jag har swarat ho- 
nom, thet wi äro fattige i Swerige på den waran. Det tycks wara en 
man, som är wärd, at man giör sig någon möda före. Han säijer sig 


38 


wara owänn med Heister?, för det han sagt honom det Heisters dubia 
contra Methodum sexualem woro af intet wärde. 

Jag hade aldrig wetat af Ludwigs Programma emot samma metho d 
för än i dag, och ingen har någonsin hördt deraf i Paris. Jag har eij 
ännu sedt det. Kleins” såg jag wid genomresan i Strasbourg. De 2 elr 
3 observationer, som kunde hafwa någen grund, äro i denna Editionen 
af Hr Professorn corrigerade. Det andra är strunt. Jag wet en som 
redan har färdigt swar till Klein, som han torde låta trycka här i 
Leipzig.” Jag önskade weta Hr Professorns mening härom omstän- 
deligen. 

Jag blifwer wisst en månad här i Leipsig. Sedan går jag til ef- 
wentyrs öfwer Dresden till Berlin, men först likwel ärnar jag uppehålla 
mig någon tid i Halle, om Gud will. Jag hoppas wara i Swerige i 
höst. Fick unga Rosén Professoratet? Om Hr Professorn skrifwer mig 
något bref, så kan det til Febr. månads slut adresseras till Prof. Lud- 
wig, sedan til Berlin til Swenska Ministern [eller] Dr Lieberkuhn.? Kan 
Jag tjena Hr Professorn här i något måhl? Jag gratulerar til Secreterar 
sysslan.? Jag torde öfwersända til Societeten en observation de renibus 
connatis, som jag såg in cadavere Mauri i Paris, med en Ritning.” 

Lef wel, Min Gunstige Hr Professor, och gynna mig, som lefwer 
med utwaldt nöije 


HögÄdle och Widtberömde Hr Professorns 
Leipsig d. 26 Dec. n. st. ödmiuke tjenare 
1744. Abr. Beck. 


Jag beder om förlåtelse, thet jag understår mig komma til beswär 
och depense med innelychta bref. Thet är mig ganska angeläget ; ther- 
före anhåller jag om des recommendation. Gud gifwe Hr Professorn 
och Des förnäma familia welsignadt nytt åhr med många påföljande. 
Hälsa, hälsa, beder jag, alla mina wänner i Högw. Hr Doctor Celsii och 
Hr Prof. Beronii hus. Så mångfaldiga och ödmiuka hälsningar til alla 
andra wänner och bekanta. 

Nu har ock Hr Profess. Hebenstreit warit hos mig. Han kan ei 
nog exprimera sig hwad estim han bär för Hr Professorn. 


Linn. Soc. Vol. II: 239 —60. 


!' CHRISTIAN GOTTLIEB LupwiG, se bref. 484 not. 2. Hans program bar ti- 
teln: Observationes in Methodum plantarum sexualem celeb. Linnar (Lips. 
1739). 

? Lorenz Heister, född 1683, professor i medicin, kirurgi och botanik vid 
universitetet i Helmstedt, död 1758. Titeln på hans här omnämnda arbete är 


39 


Meditationes et animadversiones in novum systema botanicum sexuale 
LINN£I (Helmstedt 1741). 

3 JacoB THEopor Kreis, född 1685, direktör för Danziger Naturforscher 
Gesellschaft, död 1759. Han utgaf 1743 Summa dubiorum circa classes Qua- 
drupedum et Amphibiorum in celebris domini Caror! LiInner Systemata 
nature. 

+ Det framgår häraf, att Bäck hade för afsigt att uppträda mot KLein, 
hvilket dock icke skedde. 

5 JOHANN NATHANAÉL LÅIEBERKÖHN, född 1711, framstående anatom och lä- 
kare, död 1756. : 

€ LInsÉ blef den 10 Oktober 1744 vald till sekreterare i Vetenskaps-socie- 
teten, hvilken plats han sedan innehade till den 13 Mars 1765. 

7 BäcKs afhandling Renes connati spineque dorsi incumbentes finnes 
intagen i Nova Acta Sc. Ups. vol. III p. 32. 


639. 


Ädle och Höglärde Hr Doctor. 


Welkomen till Leipsig. I går fick jag Hr Doctorens bref; i 
morgon wäntar wij Rådman Bro! hit till distingen, då wij få lef- 
werera brefwet i egna händer. Tack och ewig tack för alt be- 
swäret af Systema nature, som jag ser måste nu wara wackert. 

Mon ingen är i Leipsig, som will uplägga min bok de animali- 
bus regni Svecie,” den jag arbetat på i 14 åhr. alla äfter classes, 
genera, nomina specifica, synonyma, loca natalia, descriptiones stälde. 

uti insecterne har jag oändeligen mycket, nästan alla syno- 
nyma, så at jag tror det så wara stäldt, at långt lättare är uptaga 
ett det minsta insect, än den största ört. sådant hafwom wij ej 
föruth. jag har där ibland wähl 800 nya species insectorum ; 
Aves nye helt månge; conchilia äfwen så. 

nu är Hamnerin” blefwit characteriserad lifmedicus; äfwen 
så en fältskärsgesäll och en charlatan Engelsman wid namn Black- 
well.+ Rosén är Professor i Lund, sedan Lifm. Rosen” liggat !/4 
åhr i stockholm och arbetat där på. Kolmeter är Doct. efter 
min Swärfader och fått min Swägerska.'" 

Melander? ligger för döden. Beronius står först på förslaget 
till Calmar. ingen wet ännu hwem komer till Hernoesand? älr 
Gotland; Wallin är Biskop i Giöteborg.? Beelter är nu i Rysland. 
Beronii fru har hectiquen. 


40 


Ludwigs programma har jag ej sedt; ej häller Kleins, doch 
hört talas om detta. Tack för observationen de Renibus connatis, 
ju för hon komer, ju bättre; jag skall laga att Hr Doctoren blif:r 
ledamot. 

Helsa Hr Prof. Hebenstreit oändelig; äfwen så Prof. Ludwig. 
jag beklagar att hans bref komma så sent och gå så lång tid ifrån 
Leipsig hit. Sök förmå Herrarne i Leipsig at skicka mig nägra 
frön till academic trägården. 

Ullén!? och Aspen?! hafwa bägg e speculation på Hernesand. 

Om Hr Doctoren skrif:r mig till, lägg couvert till societeten i 
Upsala. 

Tag äntelig:in ett exemplar med Eder hö af Hallers Flora 
jenensi. "? 

Hr Doct. måste blifwa Hans Kongl. Höghets medicus. drög ej 
för länge ute. jag skulle hafwa lust äga Prof. Hebenstreits corre- 
spondence. Hurudan är Prof. Walthers Hortus. !? 

Gisler är Doctor, Lector och Practicus i Hernösand.!? 

Westman är vice Provincial medicus i Westerås.?? 

Troillius är pastor i Clara!5, Hausvolff i Riddarholmen"? äffter 
honom. 

Factoren Kreelius!? skall gifta sig med Borgmästar Arnells 
änka mot påsk. 

I dag fick jag tillfälle gifwa Hr Rådm. Bro brefwet i egna 
händer, som fölliande sida utwisar.!? 

Är det mögligt skaffa någre fröen utur Hr Professors Walthers 
Hortum, beder jag Hr Doctoren är så gunstig, nu som altid, och 
har mig i minnet. 

Kan Paradisus Batavus Hermanni?? älr Barrelieri rariores 
stirpes 4:to?! öfwerkomas, så försuma ej at kiöpa dem; de äro ej 
tillförene i Sverige. om jag kan få lösa dem sedermera, betalar 
jag dem gierna dyrt. 

Lef wähl. jag längtar oändel. äffter Hr Doctorens hemkomst. 


förbl. Ädle och Höglärde Hr Doctorens 
Upsala d. 8 febr. | wördsame tienare 
174422, | C. Linneeus. | 


Professor Jussieu har hafft mycket omak för mitt Systeme, 
men än mångfaldigt mehr Hr Doctoren. 

Societeten här har hafft Leipsiger gelerte Zeitung och nu fått räch- 
ning af Hr Joh. Carl Bohn, näml. mk 9 — st. nu är Anders 


SÄS 


Kl LA ork SS 4 


41 


Celsius död : ingen förstår sig på rächningen, ej häller wet, hur 
älr hwar hon skal betalas; laga at jag får weta tydeligen huru 


mycket det är, så skall jag skaffa wäxel och sända uht. 


När Hr Doctoren skrifwer, så sändt det under wettenskaps 


; ; academiens couvert, ty jag uptager alla brefwen. 


Hr Professor Ludwig skrif:r rätt sent; jag har ej hafft swar på 
mitt senaste. 
Sa Utanskrift; 
Viro clarissimo 
DD. Abrah. Beck 
Med. Doct. Sveco 
Lipsie. 
Sigill III (sönderbrutet). rödt lack. 


1 ÅNDERS ÅBRAHAMSSON Bro, rådman och handelsman i Söderhamn, säker- 
ligen en nära slägting, morbror eller kanske kusin, till Bäckr. 

? Någon dylik upplaga utkom icke. 

3 PETER HAMNERIN, född 1712, den förste i Upsala promoverade medicine 
doktorn (1738), provincialmedicus i Värmland s. ä., kungl. lifmedicus, död 
1766. År 1741 ingaf han till Kungl. Maj:t en skrift, hvari han uttalade sin 
»oförgripliga tanke», att »en doctor medicine ... bör oumgängeligen wara en 


 -god chirurgus, så wida han skall wara förswarlig att anförtros någon provin- 


ecial medici beställning». Därför förslog han, att undervisning i kirurgi skulle 
meddelas vid universiteten, hvilket hittills ej varit förhållandet. Som det den 
tiden ansågs förefinnas en hardt när oöfverstiglig klyfta mellan medicin och 
kirurgi, så att det betraktades som nästan otillständigt, om en läkare företog några 
operationer, enär dessa borde förbehållas åt fältskärerna eller barberarne, så 
väckte HAmMnERINS skrift stor ovilja eller rent af förbittring. Upsala medicinska 
fakultet (d. v. s. Rosén och Linné) afgåfvo 1746 ett af den förre författadt, 
mycket snäft och förnämt afvisande utlåtande. Collegium medicum, som först 
mot slutet af 1747 blef färdigt med sitt betänkande, skredde däri icke på or- 
den; det uttalade visserligen sin förmodan, att HAMNERINS »grofwa insinuatio- 
ner» härflöto -från »pur enfaldighet och icke af argt uppsåt», men ansåg sig 
ock kunna »wisa, huru litet förenämnda, så widlyftiga och dierfwa, som ogrun- 
dade 'och enfaldigt författade skrift förtienar namn af et wälment förslag». 
Det vore nämligen omöjligt »att i begge delarne [medicin och kirurgi] excel- 
lera»; sysslade en medicus med kirurgi, blefve detta »dens fördärf, som hielp 
söker». Collegium yrkade därför, att man »måtte foga den eftertryckeliga an- 
stalt, att medicinalförordningarne måge framdeles blifwa i det nogaste efterlefda 
och icke, såsom nu beklagligen tillgår ... dierft och utan försyn uppenbar- 
ligen öfwerträdas». — Att emellertid LisséÉ snart nog insåg vigten af läkarnes 
inhemtande af kirurgiska kunskaper, framgår af hans uppträdande vid flera 
tillfällen. Bland annat förslog han 1757, att på universitetets Nosocomium skulle 
blifva så »inrättadt, att äfwen Chirurgien kunde der demonstreras och practi- 


42 


ceras för Medicine alumnis» samt angaf, huru man för detta ändamål skulle 
kunna bilda .>en ny Profession utan erarii minsta gravation». Hans förslag 
strandade visserligen på hans medbroders, Professor S. Aurivinuu, häftiga pro- 
tester, men LIinnÉ hade dock på sin ålderdom den glädjen att se sin lärjunge 
Abp. Murray 1774 tillträda en nyinrättad professur i kirurgi och anatomi. 

4 ALEXANDER BLACKWELL, född i Aberdeen 1700, en läkare, »som gjort sig 
namnkunnig genom en Oeconomisk Tractat om Lerbränning, tjänlig för gödsel 
til åkren; kom för några år sedan [1742] til Swerige, och just då, när natio- 
nen med all ifwer begynte tänka på Oeconomiens upkomst i Riket. Han, som 
lät sig förmärka äga en ogemen kunskap uti Oeconomien, blef med många 
förmoner begåfwad [bland annat med titel af kungl. lifmedicus], och fick därtil 
Kongs-Säteriet Ållestad at bebo, där göra försök, och at wisa de lärgirige sina 
många arcana oeconomica, hwarom han lät afgå en widlyftig specification til 
alla Landshöfdingedömen i Riket», Under sin Västgötaresa 1746 besökte LinséÉ 
Ållestad »för at se och lära de högstönskeliga rön, som kunde gagna både oss 
och publicum>, och »BLACKWELL war ej obenägen at wisa strax alt han här- 
tils uträttat>. Den af LInsÉ lemnade ironiska specifikationen (Wästgöta-Resa 
s. 105—6) lyder sålunda: »1) På Caracters byggningen hade han midt emot 
dörren åt sjösidan låtit uthugga en lustdörr. 2) Några hundrade famnars gär- 
desgård hade han låtit upresa på denna skoglösa ort, och hämtat gärdslet ifrån 
en annan by, sådant, som han det kunnat fåt. 3) Wid gården hade han begynt 
anlägga en trägård, i hwilken, utom Kökssaker, han hade sått några stånd 
Galium album 117, Lotus sylvestris 609, Melilotus luteus 619, Trifolium 
bituminosum, Phaseolus humilis, hwilka stodo hwar på sin säng. 4) Til 
Humlegård hade han låtit upgrafwa en hop sängar wäl 1 alns höge, och något 
mera brede, uti hwilka han tänkte plantera Humle; men i medlertid uti åtskil- 
liga satt Potatos och bönor. 5) Åkren, som war fattig på swartmylla, hade 
han låtit plöga til 17 tumms djup, med 4 par oxar, hwarigenom alfwen eller 
sanden blifwit blandad med myllan, hwilken sand han förmente efter 3 år 
skulle witra sönder til swartmylla; war altså ej underligit, at han desse första 
åren måste tola misswäxt, at rågen här såg sämre ut, än på något annat ställe? 
men denna förlust lärer hundradefalt betalas, om Sand någonsin skulle förwändas 
i Swartmylla. 6) Emellan en myra, som låg öster om gården, nära intil sjön, 
hade han låtit slå et litet dike af några famnars längd, til watnets afledande, 
Detta alt hafwer han hittills uträttat, mycket mera hoppas man framdeles». 
Detta blef dock ej förhållandet; redan följande år hade han nämligen så inlå- 
tit sig på politiska intriger, at han den 27 Juli blef halshuggen i Stockholm. 
I sina anteckningar om Nemesis divina berättar Linné åtskilligt om honom, 
som skulle tjäna till bevis för att han »hade ganska wäl förtjent sitt öde». 

> Nins RosÉn (von ROsENsTEIN), äldre bror till EBERHARD ROSÉN (ROSENBLAD), 

6 OroF KALMETER, född 1712, gruf- och' provincialmedicus i Falun 1743, 
gift 1745 med LIinnÉs svägerska ANNA CHRISTINA MORZA, död 1766. | 

7 ERIK MELANDER, född 1682, teologie professor i Upsala, död den 13 Fe 
bruari 1745. EO 

? Biskopsstolen i Härnösand var ledig efter NiLs NILSson STERNELL (död 
1744). Till hans efterträdare utnämndes 1746 kyrkoherden i Stockholm Or. 
KJÖRNING. 


43 


? GEoRG WaLuis, född 1686, bibliotekarie i Upsala 1726, teologie profes- 
sor 1726, superintendent i Wisby 17385, biskop i Göteborg 1744, död 1760. 
Hans efterträdare på Gotland blef teologie adjunkten i Upsala Martin KaAm- 

—  MECKER. ; 

19 Petrus ULtÉs, först logices et physices, sedan theologie professor i Up- 
sala, död 1747. 

11 Mattelias Asp, född 1696, först poöseos, sedan theologie professor och 
domprost i Upsala; död 1763. 

1 HeisricH BERSHARD RurpP utgaf Flora jenensis, första upplagan 1718 
och den andra 1726. Den tredje, omarbetad och tillökad af ALB. von HALLER, 
utkom 1745. 

!3 AvGustIN FriepRIcH WaLctHeR, född 1688, professor i Leipzig, död 1746; 
hans här afsedda arbete är Designatio plantarum, quas hortus ÅuvGUSTINI 
FriveriCI WaArrmerRi complectitur (Leipz. 1735). 

14 Nirs GisstLEr, se bref. 232 not. 3. 

15 JOHAN WESTMAN, född 1714, amiralitets-medicus i Stockholm 1749, pro- 
vincialmedicus i Westerås 1749, stadsphysicus i Göteborg 1754; skänkte 1763 
2000 dir kpmt till löningsfond för en adjunkt vid Wästerås gymnasium med 
vilkor, att han själf skulle erhålla platsen, hvilket ock skedde följande år; lek- 
tor i matematik 1766—381 och tillika praktiserande läkare, död 1785. 

16 SAmvueL TrRoiuvs, född 1706, kyrkoherde i St. Clare församling 1743, 
biskop i Wästeräs 1751, erkebiskop 1757, död 1764. 

; 17 Justus CHRISTOPHER HauswoLFfF, född 1708, kyrkoherde först i Kongl 
Riddarholms och Bromma, sedan i St. Clar& församling, död 1773. 

18 Antagligen Anbvers Öreuvs, faktor vid gewärsfaktoriet i Söderhamn. 

2 Öfverst på denna sida finnas några rader, säkerligen af Bro, att han 
»fåt fägnat mig utaf Min Gunstige Högter. Kiäraste Broders bref». 

20 PaurL HERMANN, född 1646, någon tid läkare på Ceylon och Goda hopps- 
udden, sedan professor i Leyden, död 1695. Hans arbete Paradisus Batavus 
—  continens plus centum plantas affabre eri incisas etc. utgafs efter hans död 
(1698 och 1705) af WiLLiamM SHERARD. Detta innehåller dock endast en del af 
de på Ceylon samlade växterna, och det blef LinsÉ beskärdt att undersöka och 
— heskrifva de öfriga. Han meddelar härom i Egenh. Ant. s. 45: »Professor 
HERMANN i Leyden hade i förra seculo blifwit sänd till Ostindien af Hollän- 
darne att på deras Zeylon beskrifwa alla där wäxande örter och specerier. 
Han återkom lyckligen, men fullbordade icke arbetet, och äfter hans död för- 
swan det för den lärda wärlden, till dess det änteligen stante uti Apothekarens 
GöntRERs händer i Köpenhamn. Han fick lust att weta desse upptorkade ör- 
ters namn, och därföre skickade dem till Holland, men fick till swars, att 
ingen Botanist wore i stånd att dem nämna, förutan Linnzus i Swerige; hwar 
före han sände dem till Upsala, och då Linsevs igenkände HERMANNS samling, 
— fägnade han sig, att han skulle ifrån förgängligheten få rädda denna Thesau- 
rus, som hitintills förswunnit. Han anwänder altså dagar och nätter på detta 
É Herculis arbete, att examinera så länge torkade blomster, och skrifwer sin 
Flora Zeylanica, som nu i år [1747] blifwer tryckt», 

21 Jacques BARRELIER, född 1606, dominikanermunk, död 1673. ANTON DE 
Jussiev utgaf i Paris 1714 hans efterlemnade arbete Plante per Galliam. 
Hispaniam et Italiam observatce. 

22 Skriffel i st. f. 1745. 


FRE 


44 


640. 


Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Ifrån Leipsig hade jag den äran at skrifwa et bref til Hr Profes- 
sorn, som jag förmodar är framkommit. Nu har jag warit 14 dagar i 
Halle, och will med detta aflägga hälsningar ifrån Herr Professor Lang.! 

Jag hörde i Leipsig af Dr Ludwig, at Herr Professorn welat låta 
trycka der sina wärck, Pan svecanus? och Flora Svecana &c., men at 
han eij kan få något wisst swar af wederbörande bokhandlare. Profess. 
Lang har bedt mig berätta, det alt detta kunde så wel blifwa uplagt 
här i Orphanotrophoeo och Auctoris möda förskyllas, som i Leipsig. Han 
will föranstalta at detta trycktes så wackert som Auctores minores La- 
tini, hwilka de nyligen uplagt, och som jag sett trossa Leipsig och Hol- 
land.  Sielf Professor Lang will påtaga sig answaret och mödan med 
Correctionerna. Jag har hördt, at här betalas en Auctors arbete, som är 
berömd, med 1 Rdr, ibland med 1 Ducat arket; kanskie Herr Professorn 
torde eij bringat så högt i Holland; och derföre har jag trodt, at detta 
förslaget förtjente öfwerwägas. I synnerhet som Herr Professor Lang 
glör sig et nöije at recommendera saken och til efwentyrs både will och 
talar bättre för det hos bokhandlaren än Doctor Ludwig, som är annars 
Hr Professorns goda wänn, men synes hafwa alt för mycket at syssla 
med. Om Herr Professorn skrifwer några rader til Prof: Lang, samt 
berättar honom om wärckens ' storlek, nödiga kopparstycken &c. samt 
willkohren, så accorderar denne promt och swarar med nöije. Han will 
ock sända til Herr Professorn et utdrag af förslaget til en ny Edition af 
Systema Nature? med sina observationer och explicationer, at Herr Pro- 
fessorn ser det igenom och säijer sin mening. Jag har lofwat honom 
at tagat med mig til Berlin at derifrån genom wår Minister skaffat fort 
til Swerige. Det är en brafwer och ärlig Man, förstår wel Methodum 
Regni mineralis Linnganam, har sit Cabinet derefter rangerat och wär- 
keligen är den raisonablaste, hwad methode och sådant angår, efter B. 
Jussieu, af alla dem, som jag kiändt på mina resor. 

Prof. Hebenstreit"” är en genomgod och ärlig man, men har kom- 
mit så djupt med de gamlas confusa notioner, at han eij annat will än 
tala om dem. En Notarius, som heter Lotsch? i Leipsig, har en com- 
plet. samling af alla häromkring befintliga insecter. Thet är hans me- 
thodus Insectorum, som står i Muszeo Richteriano, utgifwit af Prof. He- 


FYSPEES FOBI PST AS 


USE YSVETT 


AE PREVENT ge=Te TE 


45 


benstreit. Här i Tyskland tror jag, at ingen hittils sedt Polyper; dock 
wilja de redan explicera phenomena, och Hr Cancellairen Wolff har 
låtit trycka et bref derom, som Trembley lärer le åt, och Herrarna i 
Paris mocqvera sig öfwer. Det kommer derpå ut, at med hwart stycke, 
som Polypen skiäres uti, så följer en vermiculus spermaticus, som sedan 
wäxer i et: nytt creatur. Här talas nu intet annat än om Electricitet, 
och exempel anföras här och der, huru en blifwit derigenom curerad 
för tandwärk, en annan för en rowärk, och den tredie för borttagenhet, 

Nu kommer jag med en egen angelägenhet. Gunstige Herr Pro- 
fessor, lät efterfråga hos Högwördige Doctor Celsius, om mina saker 


— ännu stå i godt förwahr, som jag lät föra up på winden i hans hus. 


Det war böcker och kläder uti 2 tunnor, och annat smått uti 1 Skåp 
samt 2 lådor. Det kan så snart komma i förgätenhet, efter Högw. Hr 
Doctorn sjelf war i Stockholm, Bror Magnus Celsius” allena tilstädes, 
och des ena fru Syster. Bror Sven Beter bör hafwa derom underrät- 
telse, om han är i Swerige. 

Efter 8 dagar reser jag härifrån til Berlin, ther jag tänker hwila 


ut och widare berätta Hr Professorn något som förefaller. Om Herr 


Professorn ährar mig med något bref, så kan det ställas till Professor 
Gleditsch. ” 

Jag beder om min ödmiuka hälsnings anmälan til Hr Professorns 
förnäma anhöriga, til Högwördige Hr Doctor Celsius, Prof. Beronius och 
des K. fru, Prof. Klingenstierna? och alla Gynnare. Jag lefwer med 
wördnad 

HögEdle och Widtberömde Hr Professorns 
Halle d. 23 Febr. n. st. ödmiuke tjenare 
1745. Abrah. Beck. 


Herr Magistern och Adjuncten Dalman”?, som reser med Hr Gref 
Gyllenstierna !? låter anmäla så mycken hälsning och respect. Wi bedja 
bägge, at Herr Professorn hälsar Herr Mag. Klingenberg. 


Utanskrift : 
A Monsieur 


Mons:r Charles Linneus 
Professeur en Medicine, le Secretaire de 
Pacademie Royale des Sciences å Upsal 

Upsal 
en Suede. 


Linn. Soc. Vol. II: 261—2. 


! JOHANN JOACHIM LANGE, född 1698, matematiker och mineralog, professor 
i Halle, död 1765. 


46 


2 Disputationen Pan svecicus utkom först 1749. 

3? Ett aftryck af Systema nature editio X med företal af J. J. LANGE 
uppgifves hafva utkommit i Halle, tom. I—II 1760 (och III 1770 efter ed. XII). 

4 JoHANN Ernst HEBENSTREIT, Se bref. 627 not. 10.: Hans här omtalade ar- 
bete är Museum Richterianum, continens fossilia, animalia, vegetabilia, 
marina etc. (Leipz. 1743). 

3 JoHANN CHRISTOPHER LoTscH, entomolog i Leipzig. 


& MaGnus CeLsius (adlad von CELsE), född 1709, slutligen rikshistoriograf 
och kansliråd, död 1784. 

7 JOHANN GOTTLIEB GLEDITSCH, Se bref. 238 not. 6. 

8 SAMUEL KLINGENSTIERNA, Se bref. 204 not. 2. 

? LARS DALMAN, född 1701, adjunkt i Lund 1736 och i Upsala 1741, moral. 
professor 1748, död 1763. Beledsagade nästföljande på en längre utländsk resa. 

19 (GÖRAN GYLLENSTIERNA, född 1724, auskultant i Svea hofrätt, kammar- 
herre 1742, slutligen riksråd och riksmarskalk, död 1799. 


6441. 
Ädel och Högtförfarne Hr Doctor. 


Så kiäck som Hr Doctoren är i alt annat, så kiäck är Hr 
Doctoren att skrifwa. oförtruten, förtrogen, kiär och uprichtig. 

Hortum cliffortianum ett exemplar har jag noch oinbundet, 
men utan figurerne; kan det stå Hr Doctoren till tienst är mig 
kiärt, och giör jag här med en liten gåfwa där af. Det sällies 
intet till sådant folk. Gud nåde mig, om jag skulle betala Eder 
all möda för mig. 

jag hörde af Rådm. Bro att Hr Doctoren har pgr nog, elliest 
skulle jag wara rädd att beswära Hr Doctoren med böckers up. 
kiöpande, ty jag wet sielf att pgr behöfwas på Resan. Kiäre 
kiöp för mig Helwing Flora quasi modo genita Gedan. 1712 quarto 
och des supplementum Gedan. 1726 och des Flor&e campana!l! jag 
skall betala dem richtigt. Gud gifwe jag fingo allenast se Kleins 
objectioner emot mig fore middsomars tiden, då en ny edition af 
mitt systema nature komer att upläggas i stockholm. jag har re- 
solverat att skicka min Flora Svecica och Animalia till Holland? 
att där tryckas, så wet jag de komma straxt uht. 

jag har nu en disputation för mig de corallis Balthicis? med 
30 figurer, där jag rangerar de mäste Bromels” coraller till variete- 
ter och beskrifwer många nya. 


den GE) a I REN a RA 


SYV ES 


EEFI ET ROTSEE ONE QS AK ENA 


47 


Till mig är skickad Hermanni Herbarium Zeylanicum, alla ör- 


 terne wähl inlagde. hade Burmannus hafft det, hade han ej behöft 


så confundera sitt werk; jag har fått där en stor hop nya genera, 
som lära blifwa artige. 

Hälsa Hr Lieberkhun, lär änteligen af honom att giuta blommor 
i silfwer; -jag har ångrat 1000 gånger at jag war siuk i Holland, 
då han giorde det för oss. 

jag är just kiär i Prof. Gleditsch och beklagar at jag så sällan 
får hans bref; jag önskade intet mehr än han en gång wille be- 
söka oss i Sverige, at jag honom fingo se, äller kunna wisa honom 
någon tienst. Hans tractat om Fuco globoso? har jag fått, och 
örten funnit uti Mälaren. 

Om han har frön af fölliande, så kiäre tigg af honom för mig, 
såsom Gratiola, Chamelxea, ”Tamarindus, Centunculus, Tribulus 
aquaticus, Soldanella, Hydrophyllum, Lychnidea, Quamoclit, Phy- 
teuma, Plumbago europea, Mandragora, Diosma, Illecebrum, Heu- 
chera, Phyllis, Astrantia, Artedia, Bunium, Athamanta, Peuceda- 
num, Cachrys, Ferula, Sison, Cuminum, Seseli, Thapsia, Smyrnium, 
Rhus pinnat., Cotinus, Cassine, Staphylea, Turnera, Aralia, Cras- 
sule, Erythronium, Oryza, Moehringia, Galenia, Rhabarbarum ve- 


rum, Melia, Mitella, Sanguinaria, Anacampseros, Bixa, Polium, 


Chameedrys, Masticheria, Dictamnus verus, Origani species, Stoechas 
arabica, Dracephalum vulg., Cedronella, Bignonia, Vitex, Alyssi 
species, Crotalaria, Tragacantha, Arachnida, Emerus, Kleinia, Do- 
ronicum, Parthenium, Ambrosia, Poterium spinosum, Osyris, Dio- 
scorea, Aruncus, Clutia, Anthospermum 

äller allenast något frö af dem alla. 

Sedan Strömer" blef Professor effter Celsius, arbetas nu på 
Theologus efter Melanders död. 

Kiäre blif ej länge borta; Printzen war för 14 dagar sedan 
litet siuk på en dag, då Rosen sig infant, men ännu är ingen 
hans medicus. kommer Hr Doctoren i tida hem, kan jag ej se att 
det slår felt. 

jag tackade i ett mitt förra för Hr Doctorens succulente, dem 
jag fick alla, men fatalt sent; dock lefwa mehr än hälfften. Kleinize 
dogo alla för mig. 

Belter är nu i Rysland, wäntas hem till pingest, har skickat 
mig åtskilligt där ifrån. 

Doct. Celsius berättar att alla Hr Doctorens saker äro i gott 
behåll. 

Beronia ligger nu på sit yttersta. 


48 


De befordrade äro Hamnerin, Ahlström och Engelsmannen. 
Hr Doct: lärer sielf wara så curieux att skaffa sig Commercia 
litt. Noribergica, wij hafwom aldrig sedt af dem mehr än ifrån 


1748 hebd. 32 till 1744 hebd. 13. jag undrar hwad det skulle 


kosta att årlig. tå dem till societeten. 
Mag. Klingenberg är här vice secreterare, Aspen adjunetus 


philosophie; Probst Kamecker adj. theol. komer säkert till Gotland ; 


effter Wallin; Woltemat” och Frondin? äro docentes philosophize; 
Dahlman Docens oeconomiee.” | 
Baron Scheffer doger ingen ting, han har ej skickat mig ett 
enda frö, sedan han dit kom. Hebenetreit skrifwer jag straxt till. 
Collinsons !? frö, äro alla gamble. Hr Doctorens bref af d. 2 april 
hade jag här el. 5 styl. veteri, men ifrån Leipsig altid 6 weckor 
gamble. wet ej hwarföre. jag har tillförene swarat Ludwig bett 
ampelt, aldrig sedt hans Programa älr Kleins dubia. 
Jag förbl. 
Hr: Doctorens lydige dräng | 
Ups::.d. 7 mart: 1745: C. Linneus. 
Hisce litteris exaratis moritur uxor D. Episcopi Beronii.!! 


Utanskrift: 
Viro Clarissimo 
DD Abr. Bock 
Medic. Doctori Sveco 
Berolini. 
Sigill IV, rödt lack. 


1 GEORG ÅNDREAS HELWING, född 1663, pastor i Angerberg i Preussen, död 


1748. Hans förnämsta arbeten äro Flora quasimodogenita sive enumeratio 
aliquot plantarum indigenarum in Prussia (Danzig 1712), Supplementum 


Flore Prussice (1726) och Flore campana seu Pulsatilla cum swis specie- 


bus et varietatibus methodice considerata et interspersis variis observatio- 
nibus oculis curiosorum exposita (Leipz. 1719). 
? Af Systema nature utkom editio sexta, emendata et aucta 1748 i 


Stockholm på G. KirsewettErs förlag. — Aftryck (eller endast med nytryckt 


titelblad) utkommo i Leyden af Flora suecica 1745 och Fauna suecica 1746. 
> Disputationen Corallia baltica ventilerades i Upsala den 8 juni 1745. 
£ MacGnus Bromerius (adlad von BRrRomMELL), född 1679, anatom. professor i 


Stockholm, kgl. archiater, död 1731; var den förste, som beskref svenska petri- 


fikat i sitt arbete Lithographie Suecane specimen secundum, telluris Sue- 
cani petrifacta lapidesque figuratos varios exhibens (Ups. 1727). 
5 Jon. GorrtL. GLEDiTscH, Lucubratiuncula de Fuco globoso, sessili et 
molli (Berl. 1743). LIisnÉ ger sedan denna växt namnet Conferva egagropila. 
6 MARTIN STRÖMER, Se bref. 46 not. 2. 


4.9 


7 Hesrik Juuiws Worrtemart, född 1723, fil. docent 1745, sedan titul. pro- 

fessor och lagman (den senare titeln honom tilldelad af ständerna), prins CARLS 
informator, slutligen kammarråd, död 1765. 

3 BerGE FRonpDin, född 1718, fil. docent 1745, e. o. universitetsbibliotekarie 
1747, ordinarie dito 1767, död 1783. 

? Lars DALMAN, se föregående bref not. 9. På grund af sin 1741 utgifna 
disputation De Conservatione silvarum in Patria ansågs han lämplig att 
företrädesvis undervisa i ekonomi. 

190 PETER COLLINSON, Se bref. 571 not. 6. ; 

H Sedan detta bref färdigskrifvits, har erkebiskop Beronsn hustru aflidit. 


642. 
Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Nu kommer jag ifrån Herr Professor Gleditsch, som gifwit mig ”et 
bref ifrån Dr Ludwig, ther jag hade nöijet at se et Herr Professorns 
innelyckt. Jag tackar af bjertat för det, och fägnar mig öfwer Hr Pro- 
fessorns wälmåga. I siu weckor har jag dröijt i Halle, och under 
den tiden roat mig med Hrne Stahlianerna!? och Prof. Junker.? De 
ha en mnarrisk Theorie, men en beqwäm practique i synnerhet för en 
slug Medicus. - I går ankom jag hit til Berlin ; här will jag lägga ma- 
num ultimam på Anatomico studio, och i synnerhet skaffa mig Prepa- 
rata. Derföre torde jag dröija här några månader. Jemwel i andra 
saker, såsom uti Chymicis, lärer wel ock wara at profitera hos Prof. 
Pott? och Marggraf.+ Jag skal hälsa Dr Lieberkähn ifrån Herr Professorn. 
Gleditsch will rangera Hortum Berolin. efter systema Sexuale. Han har 
'betygat mig sin affection och estime för Hr Professorn med hand och 
mund. Jag skulle tro at han kunde communicerå mer frön än någon 
annan här i Tyskland. Om HoffR. Walthers Hortus har jag eij stor 
opinion. I några stycken har Bosianus Hortus”? förträde i det målet, at 
han örter föder, i tilräcklig myckenhet til at deraf få nog frön. Prof 
Hebenstreits correspondence kunde i det wara nyttig, ty han har inspec- 
tion öfwer Hortus Bosianus, och är begirig på brefwäxling med Hr Pro- 
fessorn. Utom des tjenstwilligare än någon annans i Leipsig. Skada 
war det at jag eij fick Hr Professorns bref i Leipsig. Dock skal jag 
skrifwa Pr. Hebenstreit til, och bedja honom om frön, så mycket han 
kan få ihop, til dess jag reser, eller förr. Jag inbillar mig, at Prof. 
Bern. Jussieu är instar omnium, och kan i det stycket mer giöra än 

Linnés brefväxling IV. 20 


50 


hela Tyskland tilsamman. Men Hr Prof. måtte skrifwa offta, och dock 
hafwa en af wåra Landsmän 1 Paris, som går til honom med brefwet, 
påminner, och afhämta låter fröna. Hr Baron Scheffer lofwade at hälsa 
på Jussieu och tacka honom på Hr Professorns wägnar. Men Gud nåde 
den, som 'skal lita på Ministerord. Det blef eij af, medan jag war der, 
och aldrig heller tror jag det blir. Först upskiutit, sedan glömt. Hr 
Berck, om han tilskrifwes, är bästa Commissionairen. Item [?] Collinson 
i Engeland. Hr Professorn kan dock af honom skiöna saker hafwa. 

Huru kommer det sig, at Dr Ludwigs bref komma långsammare 
fram än andra. Han berättar mig i detta sista, at han intet swar fått 
på sitt sista bref til Hr Professorn, och tycker underligit, at blotta cou- 
vertet war til honom ställt, men skickar likwel inneliggande. Jag mins 
det han war missnöijd med det at Hr Professorn intet skickat honom 
nog terras, samt at han blifwit anwister til at skaffa sig en Commissio- 
nair i Stockholm. Han sade sig hafwa skickat sit Programma och Kleins 
dubia til Hr Professorn. Prof. Lang wil sända sit Msk. öfwer det, som 
han will publicera in Systema nature. Det är intet courage eller tiltag- 
senhet hos Halliska Boktryckarna at uplägga en främmandes wärck. Jag 
tror knapt at heller det skulle gå an, som jag skref om i det sista. Jag 
skall fråga efter hos Berolinenses. Thet fägnar mig hjerteligen öfwer Hr 
Professorns Animalia Svecie. Men jag måste le, när jag tänker på de 
bägge LifMedici. I synnerhet den ena, som i England — — — — 
vereor dicere. Jag missunnar en ting Dr Kahlmeter. Är ingen hjelp 
för fru Beronia? Hon lofwade bli min Swärmor. 

Hallers Flora Jenensis skal jag skaffa öfwer, förr än jag sielf kom- 
mer, om det skie kan. Hermanni och Barrelieri will jag fråga efter. 
Den sista torde fås snarare i Paris, om Mr Bernard derom anmodas. 
Kommer Hortus Cliffortianus före på någon Auction, tag den för mig, 
Herr Professor, och tro at jag betalar med tacksamhet. Kan än et 
Exemplar hafwas, så wet jag en indefessus & bonus Vir, i frankrike, 
som örter och frön warder sändandes til myckenhet, om han för Pgr 
får den boken. Huru gick det med örtekistan, som kom med Gref 
Ekeblads saker? Gick något up? Hwad bokförarens Reckning widkom- 
mer til Sal. Prof. Celsius, så tror jag, at jag måste derom skrifwa til 
Leipsig. Något af Berliner-nouveller en annan gång. 

ÅA propos. Det wore eij oäfwit, Prinsens medicus. Men skulle eij 
någon af Lifmedici komma emellan? Är det unga Schätser', som har 
den hedern at ifrån fältskärsgesäll stiga til Lifmedicus? 


Fr FE > 
sn nn a Tant 0 Se 


'5l 


Må wel, Min Gunstiga Herr Professor, och -war så gunstig hälsa 
alla bekanta och Gynnare, samt tro at jag lef:r 


Högädle och Widtberömde Hr Professorns 
ödmiuke tjenare 
A. Beck. 
Linn. Soc. Vol. II: 263. 


! GEorG Ersst StanL, född 1660, professor i Halle, död 1734; genom sin 
lära om »animismen> eller själskraftens betydelse inom medicinen bildade han 
en skola, som ifrigt opponerade sig mot de af BoErmaaveE m. fl. uttalade åsig- 
terna. 

>? JOHANNES JUNKER, född 1679, professor i Halle, död 1759, den föregåen- 
des mest ifrige och framstående lärjunge. 

3 JOHANN HeinrICH Port, se bref. 564 not. 6. 

+ ÄNDREAS SIGISMUND MARGGRAF, född 1709, framstående tysk kemist, genom 
sin upptäckt af hvitbetans sockerhalt upphofsman till bitsocker-fabrikationen, 
död 1782. 

> Antagligen tillhörande Ernst GorrueB Bose, född 1724, professor i Leip- 
zig, död 1788 eller GeorG Martrnias Bose, född 1710, assessor i filosofiska fa” 
kulteten i Leipzig, sedan professor i Wittenberg, död 1760. 

$ HERMAN ScHÖTZER, född 1713, student 1732 i Upsala, där han dock ej 
tog någon examen, stadsfältskär i Stockholm 1735, kungl. lifkirurg 1743, arkia- 
ter 1753, adlad under namn von SCcHÖTZERCRANTZ, död 1802. 


643. 
Högädle och widtberömde Herr Professor. 


At detta måtte finna Herr Professorn i önskelig welmåga, är min 
bjerteliga önskan och anhållan. Jag har hållit nödigt wara, at berätta 


"Herr Professorn en liten historia. En kiöpman ifrån Berlin, som jag 


kiändt i Paris, kommer dessa dagar af sin Pariser-resa. Der hade han 
af Hr ÖfwerHoflntendenten Horleman hördt berättas, thet jag skulle 
wara wiss om LifMedici-Sysslan hos Cron-Prinsen. 'Wid sin ankomst 
berättade han det hos änkedrottningens fruntimber; de hade hördt orätt, 
och saken kommer så till Änkedrottningen, at samma kiöpman skulle 
hafwa rest ända til Leipsig i följe med en Doctor ifrån Paris, fransos til 
Nation, som Öflnt. Horleman hade beställt til Swerige för Hans Kungel. 
Höghet. Jag råkte sedan samma kiöpman, och med mycken möda kunde 
öfwertala honom, at eij löpa omkring med nouvellen, thet jag war dertil 
ätnad: Så wisst hade talet gått i Paris, at ingen twiflade derom. I dag 
war jag hos Hr Envoyén Rudenskiöld,!? som begynner fråga mig, om 


D2 

jag wiste, hwilken den franska Doctorn war, och huru Änkedrottningen 
blifwit illa til mods, när hon hördt en fransos blifwit kallad, huru hon 
förl. Lögerdag skrifwit til Prinsessan at afråda henna förlita sig på en 
fransk Doctor, som gemenl. äro så begifna på åderlåtning; Och huru han 
jemwel förl. Lögerdag skrifwit til sin Bror, att fråga efter sakens samman- 
hang. Jag berättade honom, thet samma kiöpman sagt, det jag skulle 
wara föreslagen, och at det måtte wara orätt hördt af fruentimren. Lade 
jemwel til, at jag intet wet något ytterligare deraf, och at jag intet sökt 
derefter, men trodde mig i all händelse wara i stånd, at så wel tjena 
Hans Kongel. Höghet, som någon af dem här föreslagna. Dr Muzelius,” 
til Exempel, til hwilkens öfwersändande allenast felade Kungens lof för 
honom at resa. Jag kiänner mannen. At jag eij sträfwade efter den 
sysslan. Men efter som jag wet, at hennes Kungel. Höghet har önskat 
hafwa en: Accoucheur, åtminstone en som har någon insicht deruti, på 
det man eij måtte wara förbunden at wid förefallande måhl låta komma 
en ifrån främmande orter. Om jag finge LifMedici lönen, elr en Pension 
at resa til Strasbourg och på !/2 åhr eller mehr ytterligare öfwa mig 
deruti, thet är alt hwad jag önskar och åstundar. At i den händelsen 
en annan skulle blifwa Lifmedicus, så wore dock en, som är kunnig i 
accouchement, jemwel nödig. Jag wäntar Herr Professorns goda råd, 
och anhåller ödmiukast, at Herr Professorn giör häraf nytta wid före- 
fallande hos höga wederbörande. Jag twiflar eij, thet ju brefwen med 
sista Posten hafwa giordt buller, och olagat anläggningarna. 

Jag wet, hwad det är för et capricieust djur fortuna medici apud 
magnates, i synnerhet om jag skulle den påtwingas, eij hafwande med 
mig såsom Marckskrijare en bok. af deras namn full, som blifwit cure- 
rade, i synnerhet när jag hafwer owänner, som bara wänta tilfälle at 
störta mig. I så fatta omständigheter, min Gunstige Herr Professor, tror 
jag är bättre hafwa i början giöra med smått folk, och genom dem såsom 
den rätta gången, komma småningom up til de stora. Så har man 
stadig grundwal at bygga på. 

Bokhandlaren Haude skulle hafwa lust, tror jag, at uplägga Herr 
Professorns Swenska djur och örter. Han begiärar weta, huru mycket 
det är, hwad papper och tryck, huru många figurer &c., &c.; med et 
ord omständigheterna af uplagan. s 

Jag får sällan se Prof. Gleditsch, så occuperad är han med sin 
horto. Dr Lieberkähn har wist mig vegetationem seu palingenesiam 
putatam Euphrasie.” Will man hielpa inbillnings krafften, så tror man 
sig se något, som liknar Euphrasie. Eljest är han rätt missnögd med 
Preussen, för några ledsamheter, som han hafft sedan en dog, som han 


HH 


rn EN S 


MAETCESPIORESE EYE FY EMOIIESK ONT DOSAN EYES 


fa 


SEEN 


33 


skurit för sten. Låt mig weta, om jag kan tjena Herr Professorn här 
på något sätt. framhärdar för öfrigit ; 


Högädle och Widtberömde Herr 
Berlin d. 3 Maji 1745. Professorns 
ödmiuke tjenare 
Abrah. Beck. 


Nu på stunden wisar mig Envoyén Rudenskiöld sit bref, som han 
skrifwit til Baron Horn? denna saken angående, och huru Dr Eller? war 
ombeden at föreslå LifMedicus, at jag hade önskat få gå til strasbourg 
at perfectionera mig i en branche de la medicine, som wore för en Prin- 
sessans medicus nödwändig. 

Nu är andra Tomen af van Svietens Commentarier färdig, och för- 
säljes til 5 Rdr här i Berlin. van Svieten är Botanomedicus och Biblio- 
thecarius hos Drottningen af Ungern. Han har eij hunnit genom alla 
morbos til Chronicos. Will continuera. Dr Lieberkähn låter trycka i 
Leyden en Dissertatio de villis intestinorum,” som han wist mig Con- 
ceptet af; blifwer wacker. En god bok, Cartheuseri? Elementa Pharmacia 
säljes nu på Leipsiger Marcht. Jag fruchtar, at man har swårt hos oss 
til at få stuckna 3 stora figurer öfwer Renes connatos, som jag eljest 


-hade redan sändt. 


Utanskrift: 


A La Societé Royale 
des sciences å Upsal. 
Upsal .en Suede. 


Linn. Soe. Vol. II: 264—5, 268. 


! CARL RupDÉn, adlad och friherre RuDEnsKöÖLD, född 1698, envoyé extra- 
ordinaire vid preussiska hofvet, sedan riksråd och Upsala universitets kansler, 
död 1783. 

2 FRieDRICH HERMANN Lovis MuzeL, född 1715, medicine doktor, slutligen 
preussiskt geheimerath och medlem af Obermedizinalcollegium i Berlin. 

3 Om s. k. palimgenesis se bref. 343. Det har ej kunnat utletas, hvilken 
det var, som trodde sig hafva lyckats »återuppväcka» FEuphrasia — antagligen 
så till vida, att ur en vätska, hvari aska af denna växt blifvit upplöst, bildat sig 
(eller utkristalliserat) något, som liknade densamma. 

< Gustar JacoB Horns AF RANTZIEN, född 1706, hofmarskalk hos kronprin- 
sessan Lovisa ULriKA 1744, halshuggen 1756. 

5 JOHANN THEODOR ELLER, född 1689, geheimerath, direktör för Collegium 
medico-chirurgicum och för Charité-Krankenhaus, död 1760. 


54 


6 JOHANN NATHANAEL LIEBERKUHN. Se bref. 638 not. 5. Hans här omnämnda 
skrift är De fabrica et actione villorum et intestinorum tenwium (Lugd. 1745). 

7 JOHANN FRIEDRICH CARTHEUSER, född 1704, professor i medicin, botanik och 
farmakognosi i Frankfurt a/O, död 1777. 


644. 
Ädel och Högterfarne Hr Assessor. 


Sent kommer jag att tacka för sista nöje och wälfägnad: or- 
saken är att sedan min hemkomst har jag warit uppehållen af en 
giäst, som kallas Angina, den där hade när qwäfft mig, jag will ej 
säga snart swält mig ihähl; nu begynner jag gå uppe och qwickna 
wid; få se om det står bij. : 

Jag har offta drömt om Edert Herbarium Monpeliense, som 
war rätt härligt, allenast man finge Hr Assessoren at bo här och 
då tillfälle att gå igenom hwart enda species. Tack emedlertid 
för de rariteter jag fick af. 3 

Är ännu det Parisiska Herbarium ankommit? det meriterade 
at giöra en resa till stockholm endast för det, fast incognito, då 
man kommer bätre till bälsan. 

Kiäre hör äffter hoos Hr Förman huru wida det avangerar med 
medallien,! och lät mig det wetta? 

Nu är Flora Zeylanica aldeles färdig. af Plantis officinalibus 
äro i henne: Zingiber, Galanga, Zedoaria, Cardamomum, Costus, 
Curcuma, Piper alb.nigr., longum, Betle, Tamarindus, Anacardium 
orientale, Gum. Lacca, Turbit, nux vomica, Jujube, Alcanna, 
Cinnamomum, Cassia lignea, Cassia fistula, Anacard. occident., Behen 
oleum, Lign. nephriticum, Lign. brasilicum, Gum. gutta, Euphorbium 
Gossypium, Acmella, Myrobal. emblica, Lign. colubrinum. 

Huru mår wår nådige Canceller; lät mig wetta om hans 
paroxysmus är öfwer; om han warit så sträng som tillförene.” 

War god och skrif flitigt. jag är 

Hr Assessorens 
Upsala d. 31 Mart. (underskrift saknas). 
1746. 


FRESEESERE Pr ENE SPE EIA SE fp TEN AE SEVEN IRS ERS Te 'å Fa 
7 a : VE AE NE EN 


AR 


NN 


IE 


Utanskrift: 


Assessoren 
Ädel och Högtförfaren 
Hr Doctor Abr. Beck 
i Stockholm. 


Sigill II, rödt lack. 


1 Härmed afses den medalj öfver LinsÉ, som 1746 bekostades af CL. EKE- 
BLAD, ÅND. HörKen, N. PALMSTJERNA «och C. Hårtemas. Den är förfärdigad af 
DawsiEL FEHRRMAN, född 1710, kungl. medaljgravör, död 1780. å 

? Universitetskanslern Cart GYLLESBORG, hvilkens helsotillstånd då var 
mycket oroveckande. 


645. 
Edel och Högtförfarne Hr Assessor. 


Tack för det kiära brefwet; nu nytt beswär. 
War så god och gå till Hr Salvius, som lärer inbundit 6 


exemplar af Fauna Svecica, tag emot dem och distribuera på 


fölliande sätt. 

1. ett till: Hans Excellence Illustrissimum Cancellarium, anmäla 
min wördnad, bed honom taga nådigt up ett litet arbete, som kostat 
mycken möda och knapt lärer i det genere hafwa något original; 
säg det är för mig en synnerlig upmuntran, om jag hörer min 
nådige Canceller med blida ögon anse det på hkt jag anvent en 
stor dehl af mitt lif. 

2. till Hans Excellence Gref Tessin, bed att ett exemplar må 
få rum i hans lustre bibliotheque, och om tillfälle gifwes orda 
något till mitt faveur om faunse wärde. 

3. til Hr ÖfwerIntendenten Horleman, bed honom benäget 
uptaga. denna lilla wälmening, ty hwar gifwer sådant offer som 
han kan. 

4. till Hr Öfwersten Palmstierna,! för honom tala något om 
wärkets wicht. 

3. till Hr Gref Ekeblad] som täckas benägit uptaga den lilla 

6. till Hr Baron Höpken | ärkientslo jag åstadkomma kan. 

War så god och lefwerera i egna händer, wid tillfälle och då 
Hr Assessoren går förbij; jag har ingen, som jag tror giör det för 
mig med bättre sinne. och större uprichtighet än Hr Assessoren. 


sek 


56 


Så snart jag begynner gå up i min lilla bokCammar skall jag 
se effter ett exemplar af Horto Cliffortian. ; 

jag hade bref här om dagen ifrån von Swieten, som på mitt 
rådh har fått en ung medicus att resa Botanice, där fordom Clu- 
sius ” färdades. 

jag lefwer och dör 


Edel och högactad Hr Assessorens 
Upsala 1746 ; lydige dräng 
d. 8. April. Carl Linn&eus. 


Utanskrift och sigill såsom å följande bref. 


! NiLs PALMSTJERNA, född 1696, ledamot af Vetenskaps-akademien, öfverste, 
svensk minister i Köpenhamn, slutligen friherre och riksråd, död 1766. 

? CHARLES DE I'EcLusE, mest känd under namnet Cuusius, född 1525, fram- 
stående fransk botaniker, professor först i Wien, sedan i Leyden, död 1609. Före- 
tog vidsträckta botaniska forskningsresor i södra och västra Euröpa. /' 


646. 
Högädle och Widtberömde Hr Assessor. 


Tag ej hårt wid Eder, Hr Assessor, att jag bannades för det 
Hr Assessorén ej exequeradt det jag begiärade om i ett bref, som 
jag wiste Hr Assessoren ej fått. trodde jag ej Hr Assessoren så 
hiertans wähl, woro jag ej så öfwerdådig; men rätt att säga, jag 
wet ej någon annor att lita på i hela stockholm. 

Kiäre lät mig wid tillfälle weta hur Hans Excellence mår, jag 
är så rädd sedan jag hört, att Rosen berättat honom wara utan 
hopp, som Prof. Berch! mig sade; Herren Gud hielpe den fromme 
herren; med honom miste wij mehr än wij töroms. tänka. 

Om Hr Assessoren råkar Hans Excellence Gref Tessin, så 
fråga på mine wägnar om han fått den Fauna af Hr Salvius, som 
jag understod mig honom att tillsända. 

Må wähl och trotna aldrig wid mig. 

jag förbl. oafl. | 

Höglärde Hr Assessorens 
Upsala ödmiuke och trogne 
1746 d. 22 April. dräng 


C. Linneus. 


57 


kan Hr Assessoren, så tala ett ord redeliga för Biskop Be- 
ronii måg,” att ej Mag. Fr.? penningar få giöra all... (bortrifvet). 


Utanskrift: i 


Assessoren 
Edel och Höglärde 
Hr Doctor Abr. Beck 
stockholm. 


Sigillet III, rödt lack. 


Y AnpDeErRs BercH, se bref. 58 not. 1. 
>? JOHAN ÅMNELL, född 1718, filosofie adjunkt 1746, grece lingur professor 
1747, theologixe professor 1761, död 1789; var antagligen redan vid detta brefs 
niedskrifvande förlofvad med CATHARINA MARGARETHA BERONIA, med hvilken han 
blef gift 1749. ROTE 
3 Härmed afses tvifvelsutan BerGE FRONnDIN (se bref. 641 not. 8), hvilkens 
far var akademieräntmästare. Han torde varit AMNELLS medsökande till ad. 


junktur i filosofiska fakulteten, men då han ej erhöll densamma, sökte och vann 
han sin befordran såsom biblioteks-tjänsteman. 


647. 


Edel och Högactad Hr Assessor 
President af Kongl. Wettenskaps societeten.! 


Nog går det wähl med Wettenskaps academien, så länge hon 
äger en sådan Preses, men där emot blifwer hon framdels så 
mycket sämbre, som hon får sämbre Preesides. 

jag hörer att Hr Assessoren är dagelig. hoos hans Excellence, 
min egen Apollo; jag har med mycken sorg sport, att hans grufwe- 
liga passion ännu dagel:n plågar hans Excellence; jag har i som- 
mar tänkt på den passionen mehr än mycket; det lärer ofelbart 
wara något ulcus internum. Är nu så, lärer näppel. något medel 
wara tillrächeligit i denna passionen om icke Radix Herbe Bri- 
tannice,” den jag beder för all ting att Hr Assessoren intet för- 
giäter. jag wågar recommendera den samma så högt att jag aldrig 
kan dö med godt samwete, om jag skulle höra att hans Excellence 
aflede utan att [hafwa] försökt detta medel; jag wet det prof som 


38 


denna -giort, uti ett ulcere interno, där sielfwa ossa woro angripne, 
det aldrig något annat medel kunnat prestera. Men det måste 
hållas uti någon tid, pulveret till 3j pro dosi hwar dag. Kiäre mssr 
Preses, om i-älskar mig, profwa alt och om intet annat är mög- 
ligt, åhtminstone utdrag hans tid. ty när han lägger sina ögon till- 
sammans, då öpna andra fata ögonen: wid academien. Lät mig 
wetta och blifwa öfwertygad at Hr Asséssoren brukar radicem 
brittannice; hon wäxer wid kongsholmen jemte långa broen, wid 
Gref Horns hus älr trägård. 

Nu drifwer Wallerius på med sitt Laboratorium chemicum,? 
och Hamnerin med sitt Laboratorium chirurgicuom; bägge 2 nästan 
lika lärde och beläfne män. Herre Gud gifwe wij hade Hr Assesso- 
ren här i stället, sannerl. för Gud giorde I uti bägge 100 gånger 
mehr än de, och det utan att säga Eder det i synen. då woro wår. 
academie så lyckelig, som hon af andre blifwer olyckelig; igno- 
ranter förqwäfja alt godt, äfwen det de minst förstå; andre där 
emot äro resonable i alt. 

Om jag hade tid, wille jag alt förgierna komma till Eder att 
se Edert wackra Herbarium, det jag nu hoppas är i stånd, äller 
wille jag få lof att rangera det samma. men jag håller på med min 
westgiöta resa at utgifwa och Flora Zeylanica, som hindra mig; 
blifwer det ej förr, så sker det wid juhl. : 

Under resan har jag hälsat på Archiater Hamnerin, som up- 
funnit mitt i Carlstads gata en surbrun," af hwilken han destillerat 
ett sal volatile martis. o bene Deus! jag har och hälsat på Ar- 
chiater Blackwell och sedt hwad han litet uträttat älr mycket. 

jag har besichtigat Locha kiälla, den jag tror att ingen till- 
förene förslådt sig på.? 

Åtskilliga örter har jag funnit; jag har warit den förste som 
funnit fruchten på Alga vitrior.? många fiskar, insecter och myc- 
ket i oeconomien beskrifwit. 

Lef wähl och achta hans Excellence. 


jag är 
Högtförfarne Hr Assessorens och 
Priesidis 
Upsala d. 5 sept. | ödmiuke tienare 
1746. Carl Linneus. 


7 KORSA INSE VV Sig riert. 0 PESSET US 


59 


Utanskrift: 
| Preses af Kongl. 
Wettenskaps academien 
Edel och Högtförfarne 
Hr Doctor Abr. Beck 
Stockholm. 


Sigill "IV, rödt lack. 


rr ! Felskrifning i st. f. Wetenskaps-academien, hvars preses Bäck var under 
1746 års tredje kvartal. 

> Herba Britannica var äldre botånisters namn på Rumex aquaticus L. 
FL. su. ed. II p. 117 (B. Hydrolapathum Huds.). I Materia medica uppgifver Linsé 
dess rot vara »eximia» och i F1. su. säges den lofprisas såsom enda osvik- 
liga medlet mot rötartade sårnader både in- och utvärtes. 

3 J. G. WaLierius föreslog 1746 inrättande af ett laboratorium chemicum 
vid Upsala universitet, där de obetydliga kemiska experiment, som dittills någon 
enstaka gång förekommit, anställts på akademi-apoteket. Medicinska fakulteten 
yttrade sig afstyrkande, emedan »>»Academie staten tohl ej så många utgifter 
på extra stat; Metallurgien, kort och ej dyrbara processer, bör betalas af colle- 
ganter; Laboratorium magnum hörer till oeconomiam regni, ej hit; hwad publi- 
cum där till kan gifwa, bör af laboratore med tiden betalas; curieuxe observa- 
tiones chemice böra anställas uti Laboratorio chemico holmiensi; det, som rörer 
- Manufacturs contoiret, hörer ej hit; Pharmaceutica chemia, woro godt, at litet 
hus "där till, ej dyrt, betalas af colleganter>» (Med. fak:s protokoll d. 30 April 
1746, skrifwet af LinséÉ). Consistorium förklarade, alt >aldeles ingén tilgång 
finnes», men att »så framt genom god hushällning serarium framdeles kan 
komma i bättre stånd, will Consistorium Academicum tilse, at någon utwäg til 
thenna nyttiga inrättning framdeles må kunna finnas» (Cons. ac. protokoll d. 
22/6 1747). i : 

4 Denna omtalas i Lissés Wästgöta-resa s. 243 sålunda: »Hälso- 
brunnen låg midt uti en Korsgata, in i Staden, och besöktes nu af många 
Stadsens inwånare; han war djupt grafwen och murad, aldeles som en allmän 
brunn, utan något synnerligit aflopp, ty watnet måste djupt ifrån. updragas. 
Watnet war klart, stötte något på gult, utan mineral smak eller lukt; det gul- 
aktiga watnet hade förorsakats af något litet jord-salt eller jern-victriol, som 
brutits af dy eller lerwatten; det hade altså föga någon styrkande mineralisk 
kraft, såsom andra surbrunnars watten, och hwad det gjorde, kom af det mykna 
och kalla watnet, som skölade och kylde Bloden>. 

3 På hemvägen från Västgöta-resan besökte LinsÉé Loka källa för att 
undersöka densamma, emedan, »jag wet ingen, som intil denna dag känt detta 
watnet, och jag har sjelf aldrig förståt det samma, ehuru jag ofta druckit det, 
som warit fördt härifrån uti bouteiller». I stället för att »alle wåre Swenske 
Surbrunnar . . . äga jernwatten, med bläcksmak, blåflygtig hinna och gul Ockra 
samt alla agera på enahanda sätt, med det de corroborera af sin martialiska 
kraft och differera endast til starkleken>, så är »Loka källa af hel annan art; 
och äger hwarken Smak, Lukt, Hinna eller Ockra; har altså hel annan kraft, 
ty den corroborerar : icke, diluerar mera och relaxerar mera, giör: altså god, 


60 


effect uti slag, gikt och wärk, samt hwad som helst förorsakas af skarphet i 
blodet». LINNÉ gjorde sina undersökningar, och »ut vidi, obstupuwi [då jag såg 
det, häpnade jag], ty jag hår sedt öfwer 100:de källor med Loka watten, utan 
at weta dess werkan; jag har mången 100:de gång läskat min matta kropp 
med sådant watten, då jag warit swett af Flor&e tjänst; jag har warit den, som 
nogast beskrifwit Loka källor (Flor. Lapp. 414) utan att weta om Loka... 
Med ett ord: Loka källa är ej annat, än en Kall-Källa... Lappen dricker 
och utwäljer deras watten framför alt annat, då han kan det hafwa, fast han 
icke wet, att Kall-Källornas watten, druckit på Surbruns sätt, giort så härliga 
Curer. Men det kan jag försäkra, at de, som hafwa Kall-Källor på sina ägor 
ej behöfwa resa hela 30 milen öfwer Ån efter watten». 

S Zostera marina L., hvilkens blomningssätt förut var så godt som all- 
deles okändt. 


648. 
Högädle och Widtberömde Hr President. 


Det war mig alt för kiärt, att Herr Assessoren hade tid lämna 
mig några ord om försäkran af des gamble wänskap och nu för 
tiden önskeliga wälstånd. 

Jardin du Roy! kan jag nu lämna, när det woro. 

Kleinii eritique lärer knapt komma någonsin tillbakars, emädan 
jag den så ärligen fått af en god wän.? 

jag måste lägga i ordning örterna, ty jag tror jag kan blanda 
de korten, såsom wand där wid, på kortare tid.? 

R:d. Hb. Britannice effect är att mycket corroborera, därföre 
hon och framför alt annat brukas til dentifricier; äfwen uti denti- 
bus cariosis tycks hon förtaga cariem; om hon det giör med det 
hon corroborerar tandkiöttet och förtar putredinem, wet jag ej. 
lärer man altså få taga det in i hwad man will, som ej är emol- 
liens elr mycket relaxerande. 

 Auscultanten Alstrin? kienner jag icke; woro artigt, om han 
woro hemma i Historia naturali. 

jag har hållit på med unga Rosen, att han skulle taga på sig 
Botaniquen och trägården i Lund, men han will ej, ty det är omak 
utan betallning; han får ej då bewaka practiquen, som är mehr 
födande. men jag hade hierta att taga botaniquen, att wåga där på 
både tid och hälsa, att sättia afsides alt, att arbeta mehr än de 
andre, att äfwen se med nöje de commodaste få premium därföre, 
och de trägnaste intet. 


61 


Tänk, nu är Doctor Harmens? präst, och säges Pastor wid ett 
skiönt pastorat; owanliga saker! men hwarföre icke han så wähl 
som en större idiot? 

Det giör mig ont att jag ej så ofta, som jag gierna äälle får 

tala med Hr Assessoren. jag håller på med species plantarum och 
arbetar från morgon till affton, att jag nästan där af grånar. 


or AM Ön Ge Se 


Fortsättningen och slutet af brefvet hafva bortklippts, hvarvid antagligen 
den på bladets baksida befintliga utanskriften medföljt. — Säkerligen skrifvet i 
början af September 1746. 


Sigill III, rödt lack. 


! Någon annan bok med denna fitel finnes ej, än de tvänne af PiERRE 
VaLLtet, »brodeur ordinaire du roi», utgifna Le jardin du Roy tres chrestien 
Henri IV (Paris 1608) och . . . Lovis XIII (Paris 1723). 

2 Se bref. 638 not. 3. Antagligen hade Bäck sändt LinsÉ såsom gåfva 
KLEiss arbete. 

3 Äfven sina under resorna insamlade växter hade Bäck skickat till 
LissÉ för att granskas, och dessa blefvo ej blott bestämda, utan ock systema- 
tiskt ordnade. 

4 Se bref. 224 not. 8 och 240 not. 7. 

3 Härmed kan näppeligen afses någon annan än GustaAF HARMENS, född 1699, 

j promoverad medicine doktor i Harderwijk 1731, medicin&e et physices professor 
0 i Lund 1735, död 1774; någon annan »doctor» (= läkare) med detta namn 
. fanns nämligen på denna tid ej i Sverige. Men i sådant fall var Linnés uppgift 
om hans prästvigning oriktig, antagligen stödjande sig på ett vilseledande rykte. 
Att professorer i andra fakulteter (särskildt den filosofiska) sökte transport till 
den teologiska och läto prästviga sig, var under den tiden ej ovanligt, då bättre 
inkomster därigenom erhöllos. 


649. 


Min gunstige Herr Assessor och Prséses. 


Hr Alstrin har warit här; aldrig förstår han ett enda ord 
mehr i Historia naturali än jag Hottentotska. 

jag må aldrig tro att han blifwer tagen af en så lärd societet. 
Gud låte aldrig Hr Assessoren älr mig lefwa den dag wij skulle 
se detta bortgifwas till odugelige, och som endast hade annor 
afsicht. Detta är den brillianteste förmon academien fått. nog 
äro här ämnen, allenast de få wetta det. Tänk huru alla natio- 
ner skola undra, huru wår blefwit så unicus, fådt så mycket rart 


62 


&c. Om detta går bort till någor odugelig, så woro det en altför stor 
otak mot den som skaffat det academien; Hr Przeses och Pro- 
preses, den. förnuftige och Swänske Horleman, skola swara mig 
inför Pandora. Tack emedlertid, min Hr Preeses, som lät mig höras 
här uti. 
Lef wähl och gynna 
Eder 
Upsala d. 12 sept. 1746. egen 


Linneeus. 
Utanskrift: 
Presidi BRegie academie 
scientiarum” 
Celeberrimo Viro 
D:ori A. Beck 
stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


650. 
Min Hr President. 


Lycka till ett wackert tahl.! Lätt se att Hr Assessoren ibland 
annat ej glömer att beskrifwa den nytta ett Nosocomium kan 
hafwa i det man där får anställa experiencer med simplicibus och 
at utforska deras kraft. 

Gunstige Hr President, lätt mig wetta hwem som kommer att 
gå på ostindien såsom naturalist? älr hur Academien där med 
glör? Senaste post skickade jag till Kzernander? min intygelse om 
honom till Medicus på ett skepp, som war tillräckelig nog. will 
han hafwa henne amplare skall han och den få; men till att gå 
som Naturalist, kunne jag på mitt samwete intet gifwa. 

Nu lärer man i stockholm få dageliga noveller att roa älr 
oroa sig med. i 

Gud 'ske lof min herre mår wäl, hur det går med de andrez 
Gud gifwe allenast beständigheten. det torde wähl intet skada att 
med infuso juniperi -determinera mera Rd Britt. krafft åht vias 
urinarias, allenast det ej tages förstarkt, som det har annor krafft 
än Rd Britt. war ej förgsparsam i dosi och tiden att continuera 
med ett: medicament, som så aldeles ingen fara äger; och kom hog 


se na RnB RASEN 


63 
att medicastri giöra offta största curer med sufficienti dosi och 


diuturno usu. 


kief och må så wäl som jag unnar Eder. 
Min kiäre Gynnares 


; Upsala d. 19 sept. ödmiuke tienare 
1746: Carl Linneus. 
— Utanskrift: : 


Presidenten af Kongl. 
Wettenskaps Academien 
Edel ock HögErfarne 


rn Hr Doct. Abr. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 
; ! Bäcks tal vid nedläggande af presidiet i Vetenskaps-akademien den 11 
November 1746 handlade Om nyttan, som tillflyter Läkarekonsten af et väl 
inrättadt Lazarett eller Sjukhus i Stockholm. 


2 Jonas KJERNANDER; Se bref. 21 not. 2. Han var 1749—535 provincial- 
medicus i Västergötland. 


651. 
Högädle och Widtberömde Herr Professor. 


Haf heder och ödmiuk tacksäijelse för det angenäma brefwet, som 
jag hade äran at emottaga förl. Lögerdags Påsten. Ingen ting är mig 
angenämare, än at se Min K:ste och Gunstige Herr Professors bewå- 
genhet emot mig. 

huru thet med resan til Bengalen! föreweter;? at thet är owisst, 
om detta skieppet går [der] til eller til Canton; at den, som reser med, 
skal nödwändigt wara i Göteborg i slutet på ingående fiorton dagarna, 
eller ' åtminstone swar till Direction, om någon kommer at resa på Aca- 
demiens recommendation ; at Hr Lidbeck,” som jag i dag presenterade 
hos Hr Grill, kan eij än wisst sälja, om han får lof at resa af sina 
föräldrar; at han har swårt före til at wara så snart färdig, och skulle 
häldre önska få preparera sig til nästa åhr, och at då wisserligen et 
skiepp kommer at gå til Bengalen; thetta alt lärer Hr Secreterar Elvius 
i dag ha berättat med Påsten. Efter resan är så owiss, skulle man 
spara med beskickningen på Bengalen til nästa åhr, om intet något godt 
ämne kan i hastighet ärhållas. Tuo hec omnia subjicimus arbitrio.? 

Jag har at berätta något angenämt nytt. Envoyén Carleson? är 
hemkommen ifrån Constantinopel. Säijer at han kan skaffa ifrån de 


64 


orterna alt det Hr Professorn kan önska. Har mycket bomullsträsfrö, 


som han här will försöka at plantera, såsom han sjelf giordt der ute, 
och har hopp at det skall wäxa åtminstone i Skåne. Har med sig alle- 
handa annat curieust. Lofwar att hjelpa en til at få resa i de orterna 
genom recommendation hos sina wänner utan omkostnad både i Egyp- 
ten och flerestädes. Han sänder här innelycht addressen til en Docter 
Medicine? och mycket curieux i Historia Naturali — som bedt honom 
at skaffa sig connoissance med någon Swensk lärd man, hwilken han 
will tiena och gifwa del af alt det han begiärar, örter, djur, insecter, 
&c. &c. &c. Envoyén beder, at Herr Professorn begynner correspon- 
dence och skrifwer honom til på Latin, thet han genom Hr Envoyén 
Carleson fätt anledning til at skrifwa och bedja honom om underrättelse 
— — — — om örter inlagda — — — — om — — — —" til- 
biuda honom af det, som hos oss kunde wara rart &c. &c., som Herr 
Professorn aldra bäst wet sjelf. 
Jag hoppas at med det första få öfwer til at lefwerera Hr Envoyén 
et sådant bref. 


Hwad för en landtMarschalk wi fått, > wet Hr Professorn. The” 


welsinnade äro äntå intet modfälte. 


Jag framhärdar 
HögEdle och Widtberömde Hr Professorns 
Stockholm d. 28 ödmiuke dräng 


Sept. 1746. Abrah.: Beck. 


Linn. Soc. Vol. II: 266—S8, 


! Se bref. 224 och 225. 
> Förevetta = förhålla sig. 
> Erik GustaAF LIDBECK, se bref. 220 not. 9. 
+ Allt detta underställes edert afgörande. 
> EbpvarpD CARLESON, se bref. 243 not. 7; han var 1734—238 chargé d'affai- 
res och 1738—45 envoyé extraordinaire et ministre plénipotentiaire i Gonstan- 
tinopel. 
? Denna adress, som LInnÉ själf afskrifvit på en ledig plats i brefvets 
början, var: ; 
Mr Mordach Mackenzie 
Docteur de Medicine 


a 
Constantinople. 


7 Förstördt i originalet. 

> Friherre MATHIAS ALEXANDER UNGERN-STERNBERG, född 1689, öfverste, se- 
dan fältmarskalk, död 1763. Vid val till landtmarskalk i September 1746 be- 
segrade han (mössornas kandidat) med några få rösters majoritet C. G. Marr 
hörande till hattpartiet. 


YT SES EYE TIS ERNER Fat ”: 


652. 


Min gunstige Hr Preses. 


| Tack för det kiära brefwet, och alt godt där uti; tack som 
altid tänker på mig till det bästa. 

innelychte bref recommenderas; bed Hr Envoyen Carlsson 
benäget adressera det samma; bed honom skänka mig någre Bom- 
ulls frön; bed honom komma ihog mig med någon raritet för cab- 
— binettet; kanske hans Excellence intercederar för mig med ett nå- 
digt ord. 

Lätt icke detta åhret gå fåfängt för academien, hwad resan 
angår till ostindien. 

Hr Wahlbom som disputerade om Spons. plant.! är nu re- 
solverad att gå hwar dett giäller. Will Kongl. Academien antaga 
honom? han är den ibland alla mina disciplar, som warit på kort 
tid den idogaste samblaren, så af örter som Insecter; och giort 
anseliga profecter. 

jag kan föreslå honom på mitt samwete. 

1. Blifwer han antagen, så lätt mig wetta den ultimataste ter- 
minen för honom alt wara i Giötheborg. 

2, laga att den terminen ej blifwer så stäld, att han där långe 
får wänta och lida nöd, ty han har af sig sielf intet. 

3. Lätt weta om academien kan hielpa honom till Giötheborg 
på sin omkostnad? ; 

4. War så from och afgiör detta så, att om det blif:r re- 
solverat, han då ej behöfwer gå tillbakas, sedan han destinerat där 
till sina saker. 

Hr secr: Elfwius har intet skrifwit [mig] till här om. för 
Guds skull lät mig wetta om föregående ett ultimat swar med 
nästa post. 

Hr Alstrin blif:r qwar till nästa åhr att informera sig och giöra 
sig tienlig till Ostindiska resan. 

Herre Gud, om Doct. Celsius skulle resa? till des någor kommo 
at gå till Terra sancta för Botaniquens skull, han dogo säkert af 
glädie. 

Lef och war min muntre Gynnare. 
Min Hr Presidis , | 
Upsala d. 29 sept. lydigste 
1746. C. Linneus. 


Linnés brefväxling TV. 5 


66 


Utanskrift: 
Presidenten wid Kongl. 
Wettenskaps academien 
HögEdle Hr Doct. Beck 
Assess. Reg. Coll. Med. 
a Stockholm. 
Sigill bortklippt. 


' JOHAN GustTAF WAHLBOM; se bref. 26 not. 2. Den utmärkta disputatio- 
nen Sponsalia plantarum, hvari han sammanställt, hvad LInsÉ i sina skrif- 
ter:c-eller under föreläsningar anfört till stöd för befruktning hos växterna 
(>blomstrens ”biläger»), ventilerades i Upsala den 11 Juni 1746. 

> Säkerligen felskrifning i st. f. lefva. 


6A3,. 
Min Hr President. 


Tack åter för brefwet. 


jag fick i dag bref af secr. Elwius, som lät mig wetta rätta 
sammanhanget af resorne till ostindien, 

at man får ej hwart åhr, utan då skickelige ämnen äro, ut- 
skicka. 


Det har ej hast med Walbom; hälst han nu fåt ett annat 


hwilkor, at han knapt går på resan. 

hwad Ternström! angår, som redan är i china, så må man 
wetta att om 2:ne fara en wäg på olika tider, finna bägge diffe- 
rente saker. | 

jag beklagar at academien skall så snart mista Edert anfö- 
rande; war så god och laga för uht at något giörs till Hr Kalms 
americaniska resa, som är så angelägen för academien och riket. 

jag beklagar at Hns Excellence aldrig kan hålla uti med ett 
någon tid, utan stadigt byter om och blifwer prof. Doch Gud nåde 
den som är i nöden. | 

jag har sedt specificationen på secr. utsk., och i andanom frög- 
dat mig. : 

Hälsa Hr Hofpred. Beter, och säg att det han befalt skall 
ske och som han befalt, och at jag längtar att få godset. 


67 


jag har ingen Peloria? inlagt mehr än en, fast hon funnits i 
åhr både i Roslagen wid löfstad och i Tyskland. 


må wäl. Hr Preesidis 

Upsala 1746 3 oct. : lydige Linneéus. 
Utanskrift : 
a hb Assessoren 


Edel och Höglärde 
Hr Doctor Beck 
President vid Kong. W. societ. 
Stockholms 
Sigill III, rödt lack. 


! CHRISTOPHER TERNSTRÖM, Se bref. 198 not. 1. 

? Dissertatio botanica de Peloria utgafs 1744. Däri beskrifves den 
förr okända form af Linaria vulgaris med regelbundna blommor, som af en 
student ZiöBErG 1742 anträffats på en liten ö i Roslagen och som LInnÉ ansåg 
vara något så märkvärdigt, att »alla kunniga botaniker med full rätt skola i 
densamma skåda ett naturens häpnadsväckande alster» 


654. 
HögEdle och Widtberömde Hr Assessor. 


Tack för härligt Presidio till allas wår heder. 

jag längtar att få orationen tryckt. 

dagl. håller jag på att renskrifwa Wgiötresan. allenast Sal- 
vius blif:r färdig att trycka henne, nog skall jag wara till reds. 

Hans Excellences skänk genom Norrelius? har jag fått, men ej 
wågat skrifwa för hans Excellences siukdom skull. 

Scolopendren hade man och för uht ibland hans Excellences 
ödlor, war intryckt i ormen, som sågs af halsen. 

Fick Hr Assesoren brefwet till turkiske Doctoren, älr kom det 
öfwer genom Cancellie Rådet Carlson? 

Rosen kom igår; jag har ej talt med honom, altså ej än sedt 
cornu Rhinocerotis. 

Apothekaren lofwade sig öfwerskicka Rökpulveret. 

Lätt mig wetta hwad frön Hr Assessoren åstundar. 

Mannercrantzes? inlaga om china farten woro artig att se. 


68 


gifwa.? 
Lef länge och säll. förbl. 
HögEdel och Widtberömde Hr Assöslborsilg' 
Upsala 1746 d. 6 nov. ödmiuke dräng 
Carl Linneus. 


Utanskrift: 
Assessoren 
ÅS HögEdle och Widtberömde 
Hr Doctor Abr. Beck 


Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! AnbpeERs NORRELIUS, universitets-bibliotekarie, död 1749. 


? Troligen SvEn KELLANDER, adlad MANNERSKANTZ, född 1727, adjutant vid - 


Fortifikations-brigaden i Stockholm 1747, slutligen öfverstelöjtnant, död 1801. — 
I Vet. Akad:s protokoll för den 6 December 1746 omtalas, att Bäck från en 
person med detta tillnamn inlemnat ett memorial »angående den Ost-Indiska 
resan, tilbjudandes sig at vara Academien til tienst i hwad mål, som hon 
kunde önska uplysning eller "hvad dervid vore at tagas i ackt». Akademien 
beslöt »betyga sin tacksamhet emot des goda vilja och anmoda honom at gifva 
vid handen, hvad han sielf kunne finna nödigt.>» Något vidare är om denna 
tilltänkta färd icke bekant. 


> Nova plantarum genera, hvars respondens var Carr. MacGnus DAssow, 
ventilerades den 15 Juni 1747. 


655. 
HögEdle och Widtberömde Hr Assessor, 


I dag fick jag Cornu rhinocerotis! af Arch. Rosen; kiäre stig 
till hans Excellence och tacka honom därföre på bästa sättet; jag 
tors intet skrifftel. aflägga min tacksamhet, som jag hörer hans 
Excellence är ganska mat. Den högste Guden hielpe den ärlige 
gubben, som giort alla meniskor så mycket godt. när wår acade- 
mie blifwer änka, nog blifwer hon gift, men aldrig får hon Gref 
Carl i wår tid, och knapt i wåra barns. Den tid komer at wi 
gierna skulle willia gnaga up hans aska ur des grift med wåra 
tänder, och få honom dock aldrig mehr. 


En disputation om 40 nova pl. genera håller jag på att ut- 


p-fed 


ER TS EASIT BUSA 


ATA 


E 
E 
3 
dT 
Fe 
3 
K Z 
: 


3 Ve 


SANTE 


69 


Om Dulcamara har jag en hehl observation, som jag skref 
för lång tid sedan och ärnat insättia i actis. uti usu quotidiano 
wet jag ej något synnerl. mehr än det at hon intet bekommer 
synnerl]. wähl för magen. 

Agrimonia kan intet wara skadelig, som är så nära slächt 
med Rubus, fragaria, Caryophyllata &c. 

Hr secret. Elfwius skref mig till om Verbascum,? säger mig att 
der om är question, begiär mitt utlåtande, det jag skiekat med 
posten i dag; men den skalken will ej säga emellan hwem. Är 
Hr Assessorn där uti, så gå till honom för än det upläses i aca- 
demien, ty jag will ej hafwa Eder till owän; må gå huru det kan 
med andra, ty wij böra lefwa ett och arbeta på ett. Men har Hr 
Assessoren intet där med, så låt honom upläsa det först. 

Mycken tack för tractaten om the och coffe ifrån Kongl. Col- 
legium,” jag kan se att Hr Assessoren haft sin fot där uti. 


Må wähl. jag lefwer 
HögEdel och Höglärde Hr Assessorens 


Upsala 1746 lydige 
d. 18 Nov. C. Linneus. 


Den i Hr Assessorens bref omnämde relation ifrån Hr Cancelli- 
Rådet Carlsson war icke i brefwet utan ofelbart förgäten. 


Utanskrift : 
Assessoren 


HögEdle och Högtförfarne 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


138. 7. Berättade Archiater Rosén, at Hans Excellence Cancellern Kongl, 
Academien nyligen förärat et Rhinoceros horn, — Resolutio: thetta lemnas till 
Professor Linneus at förwaras wid the andre af Hans Excellence hit skänkte. 
naturalier» (Cons. acad. protok. d. 8 Nov. 1746). 

> Jfr bref. 227 not. 4. 

3 Se bref. 145. 


70 


656. 
HögEdle och Widtberömde Hr Assessor. 


Tack åter för brefwet och äfwen för fröen som äro på wägen. 

jag swarade senaste post att Dulcamara är genom rön funnen 
serdeles (specifique) uti Lochiis retentis, Arthritide vaga, Rheuma- 
tismis. endaste swårighet är att hon graverar magen och giör 
äckel, litet laxerar och något förtar appetiten, besynnerl. i förstone, 
för än man blifwer wand; med miölk drucken graverar mindre. 

Ett helt rön har jag där om skrifwet, men kan ej få i pa. det 
igen, skall med första upsöka det. 

Om Azgrimonia wet jag ej mehr än hwad Auctores hafwa; 
hon är corroborans, men aldrig tror jag att hon in statu naturali 
kan wara skadelig; Hr Kalm har endast att hon ej ätes af hästar 
men bladen ätas af alla andra phytivora,: 

jag blef rätt bestört af novellen, så att jag ej mera orkar 
skrifwa. o tempora, o mores. 


jag förbl. oafl. 
Min Synnerl. Wäns 


Upsala d. 21 Nov. | ; : | lydige 
1746. Linneus. 
Utanskrift: 
Åssessoren 


Högädle och Widtberömde 
Hr Abrah. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


657. 


HögEdle och Widtberömde Hr Doctor och Assessor. 


Äntel. kunne jag få det 3:die quartalet ifrån stockholm, ut- 
gifwit sub Tuo presidio. 

utan att flattera behagade Hr Assessorens observation! mäst; 
det behageliga brefwet, det nya species och fröen uti Polyper. 


71 


altså faller alt hwad Muschenbroek? sig mocquerat öfwer omne vivum 
ex ovo, demonstrerat med polyper. det är artigt att desse polypi 
lefwa vitam vegetabilem. de föröka sig med frö, såsom wäxterna; 
de föröka sig med'stammen älr roten såsom Salices; kunna för- 
delas som Salices. Herre Gud, huru gräntsa icke Regnum Animale” 
och Vegetabile nära intill hwar andra, att wi måste snart hafwa 
nye landtmätare, som giöra gräntseskilnaden. 
Men när skola: Corallerne en gång blifwa afgiorde. frantsmän- 
nerne arbeta där med otroligen; ännu wet man ej hwad blifwer 
af. en dehl tro att corallerne äro polypernes föda. Gud wet hwad 
man skall tro. jag kan intet finna mig uti Keratophytis och Titano- 
keratophytis Boerhaavii, som inuti äro substantise lignee. jag wet 
intet huru polyper kunna giöra det ligneusa. 
. jag ser af Hr Assessorens [bref] att Swammerdam”? har en 
polyp, kiära citera paginam et tabulam om han är till hands. 

Tack för fröen af Gossypium; anmäla min wördnad hoos Hr 
Cancellie Rådet Carlsson, men jag beklagar att hwarken han älr 
jag kunna fägna oss af någon skiörd på Bomull, ty intet frö wäxer 
upp af desse, det wet jag helt wist; ty fröen äro omogne och flyta 
.alle samans, som är säkert och olyckeligt tekn. 

Kiäre tröttas ej wid mine månge commissioner. 

Kiäre trosta mig något uti desse tiders conjuncturer, som här 
se uht så förbistrade, att man mister både hog och lust. här höres 
ej annat än ondt; och enda hoppet är att alt ondt giörs här wärre 
och det goda förtiges. ; : 

Lätt mig wetta, hwar om och hwem emällan disputen war 
om Verbascum och den andre. 


Vale. Tui addictissimus 
Upsala 1746 servus 
d. 25 Nov. C: Linneus. 


Utanskrift och sigill såsom på bref. 654. 


1 Se bref. 628 not. 5. 

2 PETRUS VAN MuSSCHENBROEK, född 1692, professor vid Leydens universitet 
omvexlande i medicin, filosofi, matematik och astronomi, ansedd som >»le réno- 
vateur de la physique expérimentale>, död 1761. 

> JAN SwAMMERDAM, 'se bref. 204 not. 3. 


638. 
Min Gamble och trogne wän. 


Med den Store Cancelleren! har jag mistat alt för mycket; ont 
jag kunne önska Hans manes nogot godt, jag wet ej hwad skulle 
hålla mig där ifrån. 

Efter juhl will Gud skall jag komma till stockholm, på det jag 
med beskedd må se Hr Assessorens herbarium, och se om jag får 
läggat i den ordning jag will. får jag blanda korten, kan jag en 
annor gång snart få igen hwad jag will. 

så snart juhl dagarne och nyåhrs dagen äro förbij, skall jag 
wara hoos Eder. 

så war det Baron Bielke? som giorde så wäsindé?t så hade 
han så när kunnat skillia. mig ifrån en wän, som jag älskar högt. 


jag förbl. 
Widtberömde Hr Assessorens 
Upsala d. 16 Dec. lydige 
1746. Linneus. 
Utanskrift: 


Assessoren 
Edel och Widtberömde 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


1 Grefve CARL GYLLENBORG afled den 9 December 1746. 
2 STEN CARL BJELKE, se del. III s. 187, 


659. 


Edel och Widtberömde Hr Assessor. 


Så skulle Hr Assessoren wara den endasta af alla bekanta, 
som togo dehl i hwad mig troddes fägna. skall Edert hierta ännu 
gå kyrkjungfru och ej bräckas af den enwisa invidia Svecana. 


jag tackar ödmiukast för Hr Assessorens kiärlek och uprich- 
tiga wänskap. 


, :T3 


jag hoppas att mitt blod skall så länge jag lefwer fägna sig 
af Hr Assessorens wälstånd. jag har fått det Hr Assessoren för- 
tienat;' den dag är ej långt borta, på hwilken jag får giöra reci- 
proque gratulation. ' 

Om söndag under högmässan älr där omkring hoppas jag få 
omfamna en uprichtig wän i stockholm.? 

Lef säll. jag är ; 
Hr Assessorens 


Upsala 1747 lydige tienare 
d. 13 Jan. Carl Linneeus. 
.  Utanskrift: 
Assessoren 


Edel och Widtberömde 
Hr Abrah. Beck 


Stockholm. 
Sigill III, rödt lack. 


1 Afser LissÉs utnämning till arkiater. 

? Under detta Stockholmsbesök sammanträffade LinsÉ, antagligen för första 
gången efter studenttiden, med Bäck, och härunder blefvo de officiella titlarne 
utbytta mot den förtroliga benämningen »>broder>. 


660. 
Edel och Höglärde Hr Assessor. 


Mycken tack för brefwet. 
' Hast! och Hagström? lära nu wara i stockholm at bewaka 
sina fatalier och fataliteter. 
Med presten, som för 3 weckor reste till Pensylvanien,? skic- 
kade jag Hr Collinson både många frön och många små pieser. 
Tusen tack för den wackra Perdix; hälsa Hr Le Febure" och 
tacka honom som en hurtig herre för skänken. Gud låte mig få 
något tillfälle at snart afhämta fogelen, hwar om jag natt och dag 
skall wara sorgfällig.. 
jag lefwer och dör 
Min ärlige Broders 
Upsala 1747 lydige dräng 
d. 11 Sept. C. Linneus. 


T4 


Utanskrift: 
Assessoren uti Kongl. 
Collegio Medico 
Edel och Höglärde 
Hr Doctor Beck | 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 REisHOLD Hasrt, se bref. 240 not. 6. 

2? JoHAN OTTO HaGstrRöÖM, se bref. 21 not. 2. 

3 JOHAN SANDIN, utskickad såsom pastor vid de svenska församlingarne i 
Pennsylvanien; »hans resa anstäldes på wärsta tiden af året, i de farligaste 
krigstider, och warade 18 weckor med Hustru, Dräng och Piga». Efter hans 
1748 inträffade död, åtog sig KaLm att under ett par vintrar, då han hvilade 
från sina naturvetenskapliga forskningsresor, att predika och sköta andra prester- 
liga förrättningar. Sedan han 1750 gift sig med enkan, återkom han föl- 
jande år till Sverige. 

+ Jean HeskY LE FeBurRE, född 1708, hufvudman för Ostindiska kompaniet, 
ledamot af borgareståndet, direktör i järnkontoret m. m., död 1767. 


661. 
Högädle Hr Doctor. 


Om torsdag effter middagen v. D. kommer jag till stockholm 
med min hustru. 


war gunstig och kulmen låna mig sielf älr skaffa nära rum 


på 2 högst 3 dagar, då wij om nätter och afftnar få examinera 
örterna. 


plura in verbis. posten låter mig ej mehr tid. vale. dabam 
-Upsal 1748 d. 9 febr. 
; ; C. Linneus. 
Utanskrift: ; 
" Assessoren 
Edel och Högtförfarne 
Hr Abrah. Beck | 
frijbr. OR SR. isen > Stockholm. 


Sigill III,. rödt lack, : PE 


662. 


Min gamble och ärlige Wän och Bror. 


Min Bror begynner sitt bref om änglar och slutar med dief- 


 welskap. 


Om det är sant att Hr Schröder! kommer till Upsala med en 


É sådan post, så lärer han ej komma från Engeland utan ifrån Ängla- 


land älr Paradis. jag längtar äffter den herren, som en söt flicka 
äffter sin brudgumme och bröllops dagen. jag wille önska att jag 


å kunne Bose? wisa; jag skulle giöra att han ej fingo någon timme 
— mera ro än jag, för än han kommo till Upsala stad; kiäre Bror 


drif på med alla excitanptia, stimulantia och pellentia uti högsta 


I -dosi; ty jag får ej sömn i hufwudet för än Hr Schröder ses i 


Upsala. jag skall kiössa honom, jag skall klappa och omfamna 


honom, om han kommer snart. Om han warit så mild att han 


fört alt detta med sig, så lärer han aldrig kunna wara så hård, att 


Er han skulle nu dröja. K. Bror, giör alt hwad M. B. hoos honom 


kan, och det af kiärlek för mig, för Flora, för wettenskapen, för 
dygd och ähra, ja för Guds skull. 

oo M. B. undra icke på den andra saken; nog wet M. Br. att den 
som wredgas förlåter aldrig. omne trinum perfectum.? här hörde 


: jag att det war honom!" lika hwilken af Eder 2 fingo hwardera, 


och att bägge wunno där igenom lika. o Bone Deus que secula, 
qui Mores! hwad hielper solid erudition; hwad kostsamma resor! 
hwad alt man med flit samblat. nog will jag giöra det M. Bror 
befaller, men hwad wärkan det får wet jag icke. jag tillstår det 
kostar på att se ett sådant exempel. hwad proportion emällan Bror 
och Br. competitor? que qualis quanta.? 

Materia medica skickas med första resande till Salvius att 
tryckas." 

Tzernströms död oroar mig oändeligen; hans hustru anklagar 
mig inför himmelen att jag låckat bort hennes man och giort 
henne till wärnlös änka. Om ej Kongl. Academien will låta någon 
-conservera henne, genom det att hon gifwer någon sökande sin 
recommendation, så är jag olyckelig för hennes tårar. | 

Jag är så öfwerhopad af arbete denna tiden, att jag rätt nu 
-ej wet hwart jag mig wända skall. 

förbl. Min uprichtigaste Broders 
Upsala d. 3 junii : "> lydige dräng 

1748. 2 Co Linngeus. 


76 


Utanskrift: 
Assessoren uti Kongl. Collegio 
Medico 
Widtberömde Herren 
Hr Abrah. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, svart lack. 


! Antagligen RoLtLaAnp (HENRIKSSON) ScHRÖDER, född 1713, död som gross- 


handlare i Stockholm 1773, gift med Brrra MARIA VON ScHOoTING, född 1720, 
död 1771. 


? Bose = Hin onde (småländsk provinsialism, enligt Rietz, Ordbok öfver 
Svenska allmogespråket). 


3 Latinskt ordspråk, som torde kunna öfversättas med »tredje gången 
gildt> eller tredje gången lyckas allt. Detta torde afse BäcKks tvenne mot- 
gängar, nämligen de misslyckade ansökningarne till akademi-adjunkturen i Up- 


sala och stadsphysici-sysslan i Stockholm, och innebära en förutsägelse om bättre 
lycka nästa gång. 


+ Jfr bref. 665 not. 1. Med »>honom» menas antagligen Z. J. STRANDBERG. 
3 Hvilken, hurudan, huru stor är ej denna (ironiskt)! 
$ Materia medica. Lib. I. De Plantis (Stockh. 1749), 


663. 
Min Kiäre Bror. 


hwar timma och hwar minut har jag wäntat de föräringar: 
Min Bror hugnade mig senast med, men förgäfwes. 

Om den önskade och efterlängtade Herren ej snart kommer, 
så war så gunstig och skicka det med en expresse till mig, jag 
betalar promt omkostnaden. M. Bror wett huru ömt sådant är. 


Giör detta för min, för Flor&e och för scientiarum och Patriz- 
skuld. 


jag förbl. Min Hr Broders 
Upsala d. 7 junii lydigste 
1748. Linneeus. 
Utanskrift afsliten; återstod: 
Assessoren 
Edel och högtförf 
frijbr. ; Hr Doctor B 


Sigill IV, svart lack. 


PSN 
TR 


RARE 


on I NR nt ARN ti RA bn rn MG jla in RAA 
i 


PSUR PRE RESTS =E 


7 


664. 


I 


Wälborne Hr Assessor. 
Min Kiäre och trogne Bror. 


Det war wähl att min Bror- wächte upp mig uhr sömnen; jag 


 tillstår att jag nu på en lång tid älskat stillheten och lugnet; har 


ej häller lust att segla mera om jag kan hålla mig i hamnen. jag 
spar och mycket all correspondence, ty jag ser nu först fåfängan 
där af; doch skall wara mig ett hiertans nöje att få äga 2 å 3 
goda wänner, sådane som min Bror är. 

Om ”Teenia! har jag icke giort något wäsende, tänker det ej 
häller giöra hemma i Landet, ty här äro få på insecter begifne; 
om 10 högst i sverige förstå observationen, så lärer det ej wara 
flere. i den beskrifning jag gifwer, har jag mycket att tala om min 
Bror; Gud wet om jag sedt det jag sedt, där icke Bror med ett 
helt aflegse rön öpnat mig ögonen. 

Intet tänker jag i min tid komma till stockholm, om ej stor- 
men drifwer mig dit; men nog kunne min Bror resa utom staden 
at taga luft i Upsala. 

Mr Missa? lärer nästa weckas slut resa till stockholm, på någre 
dagar med Leutenant Rebau;?” Missa är passabelt snäll, har otrolig 
hog, men är fattig; intet giör han oss någon båtnad, men man 
bör speculera, at om han komer tillbakas sådan som han bör, då 
andra torde komma äfter. han blifwer här säkert ett helt åhr. jag 
har gifwit honom kosten, det jag håller åtminstone 600 dir, och 
des utom försträker honom per, så mycket jag har råd till; utom 
det jag ej skall spara at instruera honom helt troget; willia mine 
Landsmän, som warit i frankrike och nutit godt, giöra lika i pro- 
portion, skall han ej hafwa nöd. 

Han har stor lust att resa med mig öfwer Skåne i nästa som- 
mar, det woro och en stor exercice, allenast jag hade respgr åht 
honom, som blifwa knappa för mig sielf. 

Med Olof Celsius,t som reser om tisdag, skickar jag Mr Guet- 
tards wackra bok? till min Bror, som sändt den under mitt cou- 
wert, och jag fick henne denna wecka. 

likaledes har jag ett exemplar för Hr de Geer. 

Matskar på barn i koppor? äro de apoda, så äro de aldrig de 
rätte; men äro de Acari, så giör för guds skull och beskrif dem; 


18 


kiäre se flitigt på barnen i koppor med goda microscoper. de ordi-- 
naire matskar 1 rutit kiöt, äro larvae erucarum. | 
Min Brors observation” återsänder jag i dag. 
pag. 2. ett enda slag, viper-ormen näml. &c. 
adde hos oss i sverige. 
pag. 5. Mon Aspis är icke Anguis scutis abd. 150. caud. 34. 
denna är helt säkert giftig och har dentem mobilem. 


jag förbl. 
Min K. Brors 
Upsala 1748 lydigste dräng 
d. 23 sept. C. Linneeus. 


för alt hwad heligt giör Hr Baron Hårleman snart frisk. 
har Br. sedt Schelhamers? wärk, jag tycker det är rätt wackert.. 


Utanskrift: 
a Monsieur 
Mons:r Abr. Back 
Docteur & Assesseur 


Stockholm. 
Sigill IV, svart lack. 


! Disputationen De Tenia försvarades offentligen den 9 December 1748. 

? Hewrr Missa, se bref. 505 not. 2. 

> GASPARD RaAIBAUD, Se bref. 281 not. 2. 

+ Oror CeLsws, se bref. 555 not. 4. 

> JEAN ETIENNE GUETTARD, Se bref. 584 not. 11; hans här antydda skrift är- 
tvifvelsutan Observations sur les plantes (Paris 1747). 

& Rön om Ormars bett, som äro mindre eller mer farliga af A. Bäck 
(Vet. Akad:s Handl. 1748). | 

7 GUNTHER CHRISTOPH. SCHELHAMMER, född 1649, professor i botanik i Helm-- 
stedt, sedan i anatomi, kirurgi och botanik i Jena, slutligen i praktisk medicin 
i Kiel, död 1716. Hvilken af hans medicinska eller botaniska skrifter här afses,. 
är osäkert. | 


Min upriktige wänn. 


Undra ej at Dr Strandberg? fått Physicatet ; Han har mera me- ; 
rit än Min Bror. Då Bror lopp i Paris äfter Lärdom, meritera- | 
de han i stockholm mången artig riksdaler. fata nostra fatua sunt.” 
non est volentis, nec currentis, sed miserentis Dei.” Det är fåfängt 
bittida att stiga upp och sent gå till hwila och äta sit bröd med 
sorg, ty gud gifwer oss det medan wij sofwa.t Gud gifwer wähl = — 


179 


min Bror sit bröd. bättre är en hand full i rolighet, än båda fulla 
i armod och jämmer. Bror har sedt tillförene huru det gått på 
jordene. at man är snar hielper ej i loppet, at man är stark hiel- 


per ej i striden, at man är snäll hielper ej till bergning, at man 


är klok hielper ej till rikedom, at man har ynnest hielper ej at 
man sin tienst wähl förestår, 
utan alt står till tiden och lyckan. 
man arbete så mycket man will, så kan man inte mer uträtta. 
hwad uträttar en wis mer än en dåre. 
Min Bror gratulerar mig till systema nature, som Min Bror 


 sielf haft så mycken möda före. jag beklagar at jag ej haft något 


nyttigare att fägna med; jag gratulerar mig at jag sluppit det. 
Slipper jag materia medica, så hoppas jag få ro och tid at lefwa - 
äller dö. 

Den korta posttiden förhindrar mig med collegia privata at 
skrifwa som jag gierna wille; jag har haft ifrån hela wärden inom 
14 dagar bref, men ej från Holland; mycket nytt; jag undrar hwar- 
före Gronovius ej swarar mig. mon ödet gått öfwer honom. 

Min Brors största tröst lärer wara at alla ärliga beklaga, det 
alla andra mysa åht. Men det är och fåfänga. De dagar som 
M. Bror kan wara nögdare, än den andra, dem hafwer min Bror 
wunnit för honom. 

Då jag lefwer, fägnar mig min Brors wählstånd och Eder mot- 
gång pedröfwar mig. 


Min uptige [!] wäns 


Upsala 1748 oförfalskade tienare 
d. 28 oct. C. Linneus. 
Utanskrift: 
Assessoren 


Edel och Högtförfarne 
Hr Doctor Bäck 
Adress saknas. 


Sigill IV, rödt lack. 


I ZACHARIAS JOHAN STRANDBERG, Se bref. 335 not. 3. Både han och BäcK 
sökte att blifva stadsphysicus i Stockholm och den 10 Oktober blef STRANDBERG 
därtill utsedd, antagligen emedan han flera år under företrädarens sjukdom 
skött befattningen. 

2 Förnuft bestämmer ej våra öden. 

3 Det beror ej af någons vilja eller löpande, utan af Guds barmhertighet 
(Rom. bref. 9: 16). 

€ Psalt, 127: 2 


80 


666. 
Min Bror. 


Då jag i mitt obscuro har intet at fägna min Bror med, måste 
jag sända andras noveller. 

jag fick brefwet med förra posten; hwarföre ligger Elfwen"' 
så länge ute? hwarföre friar ej Assessor Bäck? skall Arch. Rosen 
'komma hem någor gång? will intet Ass. Beck tänka om sig? 

jag wille gifwa ett par nätter, om jag fingo tala ett par ord 
med Hr Assessor Beck om conjuncturerne. Te 

Wettenskaps societeten hade lust att se om uti en canal, som 
.går ifrån stallet till slottet äller hwart det länder neder åht staden, 
:om där finnas några stalactiter, antiquiteter äller något dylikt, ty 
under jorden är en gång, som några för 10 åhr sedan sedt, och 
warit nedre uti. En Borgare, som sedt honom, hade lust att gå där 
in, om han fingo lof; hwar om i dag bref gådt till Hr Öfwer- 
hofintendenten. Kan min Bror promovera denna saken så giör 
det. jag wet intet hwad det skulle skada, at man såg hwart holet 
gick, ty dör nu Borgaren som wet af canalen, så torde ingen. finna 
honom sedermera. gången skall wara walf, så stor att man med 
möda kan komma igenom honom. 


Far wähl min ärlige wän. jag är 


Min Brors 
Upsala 1748 uprichtige dräng 
d. 6 Dec. | C. Linneus. 


Utanskrift: 
Assessoren uti Kongl. 
Collegio Medico 
HögEdle och Högtförfarne 
Hr Doctor Beck 
: Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Erik ErFr, se bref. 572 not. 3. Såsom medicine kandidat företog han 
1745 en utrikes resa, från hvilken han återkom 1749, hvarefter han s. å. i 
Upsala promoverades till medicine doktor. 


Kål 


667. 


HögEdle Hr Åssessor 
Högtärade Broder. 


At Strandberg blifwer stadsphysicus och Beck får intet, 

at Wallerius blifwer Adjunctus och en Beck ej wärd at komma 
på förslaget, T 

Kostar wähl på, ogräs må gro. 

Men at en Beck, som i 10 åhr med heder warit Doctor och 
excellent Doctor, skall kiöpa sig till en hotMedici beställning för 
14,000 dr,' det kostar på för mycket; det grämer mig och hela 
ärbara werlden. å accordera med Rosen straxt, och lägg några 
plåtar till, så har Min Wän något lägligare. 

Binnike matsken är nu tryckt, jag bad Dubois? skicka honom 
öfwer till min Bror. 

i dag fick jag från italien ett nytt genus Plantar. kallad 
Aldrowanda och Parum nidum suspendentem;? helt prächtigt ritat. 
jag wille gifwa academien en ritning, men kan i hela staden ej få 
henne ritad. 

Gud wet hur dett står till med Gronovius, som ej låter höra 
af sig det minsta; jag räds han dödt af harm, sedan han blifwit 
afsatt.! | 

Prof. Gmelin håller på at gifta sig, och Prof. Sauvages i Mont- 
pellier är nyl. gift; här näst bör det Hr Assessor Beeck. 

Intet står felet hos mig; så snart Salvius kan trycka, så har 
han materia; registret af materia medica är nu under pressen. Det 
skulle wara mig kiärt, om severiores practici approberade mitt lilla 
wärk, fast det endast är ämnat mine studenter. 

anmäla min ouphörliga wördnad hos Öfwerintendenten. tack 
för richtigt bestält om det jag skref sist. lägg nu till att den ca- 
nalen, som är under jorden, icke kommer på några famnar när 
någon mur, mycket mindre skadar; ty walvet synes, och sedan 
man kommer in, behöfwes icke röra det minsta, utan går canalen 
antingen åht biskops huset, äller 'kyrkian, äller slottet, äller åt alla 
desse delar, på alla sidor hel och walf. 


förbl. Min Brors 
Upsala 1748 uprichtige dräng 
d. 13 Decemb. C. Linneus. 


6 


82 


sist fick jag andra dödsslaget, då Cancellie collegium resol- 
verat at ingen må låta ut något exemplar at tryckas utom lands; 
denna förordning rörer allenast mig, ty jag wet ingen annor, som 
där i tager dehl.? | 

jag ärhindrade mig straxt Baron Hollbergs profetie om wåre 
swänske wettenskaper, som begynna med sådan ifwer at florera . .. 


Utanskrift: 
Assessoren 
HögEdle och Höglärde 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Bäck blef 1749 utnämnd till Kungl. Lifmedicus. Det vill synas, som om 
han — såsom den tiden ej var ovanligt — »accorderat» -med platsens förre 
innehafvare (CARL ÅNSTRIN), d. v. s. öfverenskommit med honom om en gan- 
ska betydlig summa, för att han skulle taga afsked. Förslaget, att Bäck skulle 
söka tillhandla sig RostÉns plats såsom de kungligas arkiater, var säkerligen 
icke allvarligt menadt. ; 

? GorttFRID DuBois, se bref. 21 not. 2; respondens för disputationen De 
Tema. 

3 Parus pendulinus L. 

+ JOHAN FREDRIK GRONONIUS, se bref. 238 not. 5. Hvad som menas med 
hans »afsättning», är ej fullt klart; han valdes nämligen i Leyden för åren 
1729, 1730 och 1742 till medlem af de fyratios råd samt för 1725, 1727 och 
1747 Vill »schepen» (ungefär motsvarande rådman), men att han ej omvaldes 
följande år, kan näppeligen betraktas som en afsättning. Tio år därefter 
(1737) valdes han till borgmästare. 

5 Kungl. Cancellie-Collegiet utfärdade den 6 September 1748 en kungörelse, 
hvari det bland annat heter: »Althenstund man kommit i erfarenhet, thet en 
och annan tagit sig före, at på främmande orter endels uplägga, endels om- 
trycka sådana Manuscripter och Böcker, som förut blifwit här i landet antingen 
utarbetade eller uplagde, och thesse sedan til försäljande hit införa, Boktrycke- 
rierna i Riket til ej ringa förfång och afsaknad>, så förbjudes »eho han wara 
må, wid Ett tusende Daler Silfwermynts wite och alla exemplarens confisca- 
tion», att härtill framdeles göra sig skyldig. LInsÉ ansåg detta vara ute- 
slutande riktadt mot sig och sin verksamhet, »emedan ingen annor gaf ut något 
utomlands, och således -blefwo händren och lusten på honom bundne. Häraf 
hade Linnavs ärrat att förswära det han aldrig mer skulle utgifwa någon trac- 
tat. om icke några disputationer.» Denna sin plan öfvergaf han dock snart; 
antagligen fann han ock, att den nya förordningen ej kunde vara afsedd att 
drabba endast eller förnämligast honom, ty den var undertecknad af C. G. 
TessIN, CL. EKEBLAD och andra hans förnämsta gynnare och beundrare. 


3 ; , ÖRA 
Eat ING TROS PE 


É 
5 
fom 
Br 
i 
Kör 
& 
: 
FE: 
| 
: 


NI KE Ur OPEL REISE UA St PER ESR FEVER BINPR a en I 


83 


668. 
Min K. Bror. 


jag har föreslagit M. Br. till ledamot af wår wettenskaps so- 
cietet; Min Bror har och där på fått allas röster. hoppas M.B. up- 
tager det så wähl, som jag ment. 

Det är wärkel. få som doga at skrifwa sådane rön, som kunna 
tiena för dem, som äro hemma i wettenskaperne, at där uti giöra 
något reelt augment. Min Bror som har så wackra partier blifwer 
otwiflachtigt oss ganska nyttig. 

jag förbl. 

Min K. Broders 
Upsala 1748 trogne dräng 
d. 21 Dec. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill såsom på närmast föregående bref. 


669. 
HögEdle och Höglärde Hr Assessor. 


Kongl. Wettenskaps Societeten här i Upsala har warit ange- 
lägen at förskaffa sig en wärdig Ledamot, som kunne biträda 
Kongl. Societeten at tiena det allmänna med nyttige Rön. 

Wid detta tillfälle har Kongl. W. Societetens ledamöter med 
enhälligt wahl funnit sig föranlåtne at kalla Hr Assessoren, som 
redan för sin wida erudition giort sig namkunnig, så in- som utom 
fäderneslandet, och därföre se ingen annor som bättre kunne tiena 
till Societetens ändamåhl. 

Hwarföre äfwen Kongl. W. Societeten befalt mig såsom des 
Secreterare at här med invitera och kalla H. H. Assessoren at wara 
Ledamot af Societate Regia Scientiarum Upsaliensi. 


Upsala 1748 nomine Societatis R. S. Ups. 
d. 21 December. Carol. Linneeus. 
secr. ppt. 


Utanskrift och sigill saknas. 


84 


670. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för det jag fick om Polygala,' fast det war kort; jag skall 
införa det till åminnelse af Min K. Wän. jag betalar det med ij 
radicis. mera lofwade jag wähl intet, får se om jag kan gifwa 
några, det jag har swårt wid, ty jag måste betala 3 ducater spe- 
cie för Hj som jag fick; och en stor dehl är redan upgången: 
på prof. 

jag wet intet hur Herrar Medici i stockholm gåt åht Mr Missa. 
han kom hit til oss hehl annor än han reste bort. han säger at 
Botaniquen skall intet länge uppehålla honom, sedan filius prasi- 
dis har succederat fadren, och han får föllia franska Ministren hem 
till frankrike som des Medicus: 

Uti en discurs, som han förde icke långt där äfter, angrep 
han mig helt hårt, emot sitt förra sinne; sedan spisade han hos 
mig 2 dagar, sedan har jag ej sedt honom. 

Han skickade mig där äfter de pgr jag försträkt honom, utan 
at jag dem någonsin åstundat äller tänkt att återfå, äller någon- 
sin åstundat. 

han gick således bort utan at tacka mig för det jag födt ho- 
nom så lång tid, och wist honom alt det jag kunnat giort en Bro- 
der och det jag aldrig kunnat giort en swensk. 

adde, nu liuger han på mig skändeligen, det en och annor 
berättar. 

så har jag födt i min barm en orm, den jag ej känt. Min 
Bror, si så lönas wählgierningar. 

Men kommer han till mig, så skall jag detta alt oachtat wisa 
honom all höflighet och tienst och information, här äfter som här 
tills, utan at han skall det minsta se på mig förändrat. 

jag undrar högeligen hwarföre hwarken Hr B. Jussieu äller 
Hr Robbe swarat ett ord på det jag skref dem till, straxt Hr Missa 
kom. jag gissar att han lika lönt dem. 

Hwad tycker min Bror at jag skal giöra mera. 

jag lofvade honom frij resa genom Schåne; ja jag har giort 
honom alt det goda som jag kunnat uptänka. 


85 


säg min Bror, hwad jag mer skall göra; alt skall blifwa be- 
stält för min Brors och wåra wänners skull. vale. 


Min kiäreste Broders 


Upsala 1749 lydige tienare 
d. 6 mart. C. Linngeus. 
Utanskrift: 


Assessoren i Kongl. Collegio Medico 
K. Hofmedicus 
HögEdle och Höglärde 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Polygala Senega L., som LInsé ansåg vara ett förträffligt medel mot 
ormbett och om hvilken han 1749 utgaf disputationen Radix Senega. 
oo > Frasgors RoBee, »religieux feuillant> i Paris. 


671. 


Wälborne Hr Archiater 
Min trogne Broder. 


Lyckelige wij, när wij kunna få en glants af Hofwet och då 
de, som äro närmast phoebi wagn, bewärdiga oss med en stråle. 

Aldrig kunne academien bättre wällia successor äfter Hr 
5 Elfwius.! 
; På de torre öfwersände bladen har jag sändt wissa namn. 
3 i Skånska resan skall jag gifwa så tydelig character på Na- 
— sturt. V offic. at aldrig någon skall taga miste. Hon wäxer skräc- 
keligen mycket i skåne wid diken; man borde låta komma frön 
där ifrån hit, och planteras af apothekare, ty hon är emot de andre 
Sv antiscorbutice oförliknelig; som jag märkte i sommars på sma- 
— ken.? alla wåra apothekare taga Cardamine antingen vulgare Fl. 
— suec. 559 äller de slugare Cardamine FI. suec. 560.3 

det är mig ej mögligt få Nasturt. aquat. öfwersänt i dag, ty 
det ligger inter non adglutinatas; jag har fått ett helt Herbarium 
från Monpelier, och en hop från andra orter i åhr. alla ligga sam- 
mans oklistrade. Men M. Brors blad är helt säkert det rätta. 


86 


saponaria skickas sådan hon nu wäxer in Horto. 

i apothequen hafwa de för Solani herba Folia Dulcamare, 
som är aldeles falskt, och giör aldrig det som Solanum officina- 
rum Flor. 188, mat. med. 94." Dulcamaram hafwa altså apothe-' 
quen, men bara Herbam, i. e. folia, uti hwilka ingen kraft är. alt 
residerar in caule. 

Solani Herba? blifwer aldrig lignosa, utan är planta ommino 
diversissima species a Dulcamara, que frutex, diversissima sapore 
et odore. 

Angelica tages ifrån Spanien, at de må få henne ex alpibus 
Pyreneis. men Hollandske drogisterne fingo, då jag war i Am- 
sterdam, all sin från Norrige, och i Norrige wäxer hon endast i 
wår fiell. 

Rosens Flora? har 5 a 6 species; de andre äro alla variete- 
ter, dem ingen denna tiden giör sig möda at söka äller beskrifwa. 
det är artigt att han will se äfter så mycket han förstår; men 
intet är han Botanicus, utan tänker giöra sig meriterad, om jag 
skulle falla snart undan, at han hade då skrifwit något i Botani- 
cis; då han straxt skulle blifwa den störste Botanist. 

om jag håller lofwen at skicka Böckerne till stockholm, det 
twiflar jag. men wähl om min Bror först hälsar på oss här, och 
ser igenom dem, som min Bror lofwade mig. jag hade nog möda 
at få dem hem; jag har hälsat så ofta på Eder i stockholm ; hwar- 
före ej min gynnare en gång på oss? | 

Lätt mig se at min Bror ställer sina örter i det skick min 
Bror bör och kan giöra. det är sannerl. en sambling af stor con- 
sideration. 

Callitriche är nytt genus." 

Nog har jag en stor hop dupletter; men M. Bror har och 
många som jag ej äger; wij få byta; först will jag gifwa min Bror 
så många han gifwit mig; sedan aldrig en utan byte på westgiö- 
tiskt sätt. 

jag begynner aldeles slå Species plantar. utur tankarne, jag 
har sedan i fiohl ej fått tid at se på dem. jag kiörde då åstad alt 
til Polyandria;" det är mig omögligt på ett helt åhrs ständiga ar- 
bete expediera dem; jag har lust lämna det giorde till ett inven- 
tarium äfter mig, at äfterwärden kan se at jag kunnat giort det, 
om jag haft tid och welat. Men skall jag arbeta mig till döds; 
skall jag aldrig få se äller smaka wärlden? hwad winner jag där 
med? man blifwer ej slug för än på slutet. 


VE ER SIST MI OT SS TS (ESA Sr HAGA NATET NN FKA: 


87 


till Montin” skall jag säga straxt om Lappske örterne. 
woro M. Brors örter inklistrade hwardera på !/2 ark, så woro 
de snart med namn utarbetade; i hast går det icke at sätta no- 


mina specifica, om jag icke en gång skulle få hog att skrifwa spe- 


cies. men det är mera arbete än jag har tid till. 
Nytt woro - åtskilligt, det jag sparar till näst, ty posten går 
straxt, och jag har privata collegier. 
Vale et ter vale. 
Tuus 
Upsala 1749 corde et animo 


d. 6 Octob. C. Linneus. 


jag har ifrån hela werlden fått en otrolig myckenhet frön; en 
hop wäxa dageligen up. 

Stapelia, que Fritillaria capitis b. spei, blomstrar nu in Horto 
academico, första gången i sverige. mera nytt här näst. s 


Utanskrift och sigill saknas. 


! Till P. Ervu efterträdare såsom Kgl. Vetenskaps-akademiens sekreterare 
valdes den 2 Oktober 1749 Perr WiLHELmM WARGENTIN; se bref. 262 not. 1. 

? Nasturtium aquaticum ... wäxte norr om Östarpa Torp, och inwid 
landswägen, helt tätt och stor, som en hampåker, halfannan aln hög, jämte 


- wattnet, der det öfverflödar då det rägnar. Denna örten är uti alla tider räk- 


nad såsom den förnämsta emot Skörbjugg, hwarföre hon ock dageligen före- 
skrifwes af Medicis; men som Apothekarne up i landet sällan kunna skaffa 
henne, taga de i stället Ängkrassan (FI. 559) eller någon annor ört, som 
smakar likt krassa, och det med patientens mindre fördel, och läkarens föga 
heder. Apothekarne kunna här få tilräckeligt frö, och mycket lätt så den på 
sanka ställen i tillräckelig quantitet, om de wilja göra sig mödan .... Bladen 


äro lösa, smaka som krassa eller Cochlearia, men mildare, at man kunde äta 


dem som Sallat> (Skånska resan s. 278). 

> Cardamine pratensis L. och amara L. 

t Solanum nigrum L. 

> EBERH. Rosén, Observationes botanice circa plantas quasdam Scu- 
nie non ubivis obvias, et partim quidem in Svecia hucusque non detectas 
(Lund 1749). 

$ Callitriche fördes förr (t. ex. i FI. Lapp. och Suec. ed. I) till slägtet 
Corispermum. 

7 Detta första utkast till Species plantarum, som LInsÉ nu nödgades öf- 
vergifva, finnes bland manuskripten i Linnean Societys bibliotek. Det utgöres 
af 103 folio-blad och slutar med 3 arter af slägtet Aizoon. Anmärkas må, att 
däri icke angifvas några egna species-namn. 

3 Lars Monrin, se bref. 364 not. 2; företog 1749 en imycket besvärlig resa 
i Lappland, hvarifrån han efter fem månaders frånvaro återkom till Upsala med 
rika samlingar af prässade och lefvande växter. 


88 


672. 


Min gunstiga Broder. 


Nasturtium WVcum är veritabel och ächta. Gud gifwe alla 
apothekarne hade här af !/4 land. 

Bön till wettenskaps academien lofwade jag Hans Excellence 
Höpken. Där till ärnade jag en liten blycrystall, som jag för 5 å 
6 weckor [sedan] gaf till Ritmästaren, men ännu har jag ej kun- 
nat få honom afritad; han [före]föll nästan omöglig at träffas. 

sedan gaf jag en ny orm till Ritmästaren, med begiäran at 


få den straxt aftagen emot betalning; för ett par dagar sedan war 


jag hos nya Ritmästaren begiärade då at få copian; han sade sig 
begynt, men ej ännu fått honom färdig på så lång lid; jag be- 


glärte se det begynta, men som han då tillstod sig ej begynt, altså 


måste jag taga min orm tillbakas.! 
Min Bror wet hwad litet observationer willia säga i natur- 
kunnogheten utan figurer. jag har mistat både Alstrin och Hall- 


man,” som föruht hulpo mig med figurer; nu har jag ingen som 


kan wara mig till tienst; jag har äntelig. fått en student, som af- 


ritar ormen men så älendigt, at jag blyges wisa honom för aca- 


demien; dock måste han nästa post marchera på Academien. 


Min resejournal? renskrifwer jag hwar onsdags och lördags: 


morgon; men hwar jag nu skall få figurer, wet jag rätt aldeles 


intet; om jag will at wår Ritare skall giöra dem, så sker det ej 


på 10 åhr. 
det liknade Crocodils hufwudet är ofelbart hufwudet af nogon 
hw alfisk slächting. ; 


Hr secr. Gother? skall få Passiflora, när han där om gifwer 


ordres; doch woro bäst om han wäntade till inemot wårtiden- 
men will han hafwa henne straxt, skali han henne få. 

war gunstig skrif mig till när decembris går in, så skall M 
Br. få frön så många han will. nu ligger arbetet på mig öf- 
wer axel. 


 Plantas Lapponicas får M. K. Bror af Montin, som han nu på 


stunden lofwade mig. 


É FS q sö. 
SA - 2 an 2 3 YC 0 2 
3 Je FIFA SAND Sö [ESSIN Iaf eg bög ng La UT Eee KR AE SVEN REINE A ria se AG RA 
SBR FR FA TNA & 2 FE PS re SA WWE Tr 2 FPA UTV ag SA Tr AN 
PEETER EN Pr SARA RENEE FINLRT SN GERT LIRAT Gear o AL Ro RK IT 
ATT FROSES RAP BTM VE ST YES OR SEE SAS NP AE RN SKE BES KAU AE Tik 1 or, a RER en G 


äö 


wid juhltiden skall jag hålla, will gud, inklistrings öhl med 
mitt Herbarium, då alt öfwerlops manskap skall få ordres at för- 
foga sig i M. Br:s tienst. 

Gud ske lof wår Meecenas arbetar med sin skånska resa;? jag 
är säker att den blifwer lik sin mästare. anmäla hos honom min 
oändeliga - wördhad; så och hos andra, om någon gifwes af lika 
smak för wettenskaperne. 

så är nu Kuhn” emeritus. procul a jove procul a fulmine. qui 
latuit bene vixit. 

Ter vale. Min Broders 

Upsala d. 13 octobr. lydigste dräng 
1749. C. Linneus. 


Den som kunne få ett par ord ifrån Hr Baron Hårleman till 
wår Ritmästare, at han blefwo litet hastigare, så blefwo och Rit- 
mästare 100 procento bättre, och jag skulle mer uträtta. 


Utanskrift: 
i Kongl. Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Abr. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


ot PHiuiP JoHAn TuHeEcorr, artilleri-löjtnant, blef akademie-ritmästare 1734 
och var under sin krafts dagar en mycket dugande tecknare. I Februari 1749 
blef han emellertid af rektor uppmanad att taga afsked »i anseende til thes 
tiltagande ålder, som giort honom oförmögen at, som wederbör, sin sysla för- 
rätta», hvartill han ock var villig »med thet wilkor at under thes lifstid njuta 
lönen til godo». På grund häraf beviljades honom afsked den 15 Mars, och 
samma dag utnämnde kanslern till hans efterträdare Conducteuren vid Fortifi- 
kationen CarL GustAF REIMERS. 

2 Se bref. 224 not. 8 och 255 not. 3. i 

3 CarL Linser Skånska resa, på Höga Öfwerhetens Befallning för- 
rättad År 1749. 

$ ENGELBRECHT GOTHER, Se bref. 344 not. 9. 

3 Se bref. 280 not. 3. 

$+ Hvilken denne var, har ej kunnat utredas. 


EIRIYSKRS STAL 


aa ARSA 


20 


673. 


Min Kiäreste Broder. 


Innelychte ört är säkert Oreoselinum FL suec. 228," som kan 
synas af des petiolis foliorum divaricatis. Intet tror jag at örten 
har någon rätt synnerlig kraft i Medicinen, ty både smak och lucht 
äro ganska swage. ”Tonica hafwom wij des utom nog månge. 
Men om hon skall änteligen brukas, så lätt oss förskrifwa den- 
samma ifrån Skåne. ; 

fins något apotheque i Stockholm jemte collegium Medicum, 
som har den rätta scabiosa? och icke i des ställe Centaurea; fins 
någor städs den rätta Calaminta? och icke i des ställe Clinopo- 
dium, som så galet är verterat i apothekare taxan," som det är 
illa tagit af Apothekaren. 

orätt, me judice, skrifwes i Apothek. Taxan fölliande med 
cursiv styhl.? 

Hb Asari Hb s. Folia. 
Hb Geranium Moschatum. 
Rd Dentaria, som fins intet i något apothek. 
Tussilaginis. 
Ononidis, specifica in Febr. ungarica. 
3 äller ändrat kiöp äfter tiden" är tillsatt på 

Chameepithys,” som wäxer i alla wåra trägårdar helt lätt. 

Scolopendrium,? som wäxer i Skåne wildt. 

Angelice sat. Rd, som är vulgatissima i wåra fiellar. 

Anthora Rd,? som i trägårdar wäxer som ålandsrot.!? 

Doronici!! Rd, som wäxer lika så lätt. 

| detta förstår jag icke. 


Wi kunne mycket wähl ombära i wåra apothequer fölliande: 


Rd Doronici. Hb Atriplic. Hb Hepatice alb. 
Pastinacee. Borraginis. Meliss. turcie. 
Saxifr. alb. Burse pastoris. Pentaphylli. 

> rubr: Caryophyllati. Perfoliatze. 

Hb Adianthi. Centumnodize. Ptarmice. 
Agerati. Cicutarize. | Pulsatillee. 
Beccabunge. Endivize. Roris solis. 
Anserinee. Euphrasie. Tormentille. 


Antirrhini. Galegee. Verbene. 


TT RE UAE 


Nye 


rä aln ra Tr SR SA 
RE SRET Rd HET 


sä FRE SYRE 
FE : : 


a 


dun i GG 


ÄN 


id 


91 


Hb = Virge aurege? Flor. Scabiose. Semina Milii. 

Flor. Bellid. minor. Tussilag. Nasturt. hort. 
Endiviee.  Semina Brassicee. . Perfol. 
Hepaticee alb. Calend. Phalaridis. 

> nobil. .Canariens. Plantaginis. 
Gnaphal. Cerefol. Saturejee. 
Petasitid. Hyssopi. Spinaciee. 
Salviee. Malv. arb. Thymi. 
Saxifr. alb. » — comm. 


borde intet Edra Gummata separerasin Gummata, Resinas &c.? 

borde intet Edra Resinee kallas Magisteria? 

borde icke R aquose, vinose & spirituose skillias? 

Min Broder, som är den endaste i Collegio Medico som något 
kan giöra, borde raffinera pharmacopeam. 

Mentha piperitis Anglorum är icke så god som wår mentha 
crispa, den de icke hafwa i Engeland. doch menar jag at wår 
mentha erispa är endast varietet af Anglorum mentha piperitis; se 
figuren på mentha piperitis uti Raj. syn. 3 wid slutet, så at wår 
mentha crispa differerar ifrån Engelska såsom Tanacetum vulgare 
ifrån crispum. 

Hr Montin war en af dem jag recommenderade, och det då 
han aldrig där om sökte, med de störste elogier. jag kan intet 
mera där wid giöra. 

Här ligga Lectionerne på mig emällan kl. 2 och 3, då posten 
kommer, hwilket giör at jag måste skrifwa helt hastigt. 

" Lef säll, och altid trogen wän. jag är 
| Min K. Broders 
Upsala 1749 lydige dräng 
d. 23 Octob. CL 

nog är det wist at örterne redigt hanteras, mindre spillas, bättre 
conserveras, och artigare inom sine genera qvarhållas inklistrade 
än lösa. skulle mine ligga löse, skulle de länge sedan warit confun- 
derade, och tagit in hela Camaren. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Abr. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV. rödt lack. 


! >Oreoselinum (FI. 228) är: en ört, som jag aldrig: sjelf tilförene fått 
plåcka i Swerige, den jag fant här ofwan på detta berg och i denna lund 
[Korndale-lund] såsom den allmännaste ... Örten luktade och smakade som 
morot och åts af får och hästar, men korna wille icke smaka henne. Desse 
blader hafwa nyligen begynt brukas i Tyskland kring Leipzig och andra orter 
i stället för Thée; skulle wår nation smittas af samma smak, så stå bladen til 
tjenst i landet« (Skånska resan s. 134). 

? Scabiosa vulgaris L. (ej Centaurea Scabiosa L.) 

> Melissa Calamintha L. 

+ Catalogus et Valor medicamentorum in officinis pharmaceuticis 
regni Svecie prostantium. Taxa, Iwarefter alla Medicamenter och Wah- 
ror på Apotheken i Sweriges Rijke befindtelige böra försäljas. Faststäld 
wid RBiks-Dagen åhr 1739. — Bäck ansåg, såsom Preses GCollegii Medici, 
att en revision af denna taxa var af nöden, och rådfrågade härom Linné, 
hvilken ock meddelade åtskilliga upplysningar, men tillika påyrkade en grund- 
lig omarbetning, särskildt bestående i uteslutande af en massa odugliga droger, 
hvaraf den gamla taxan var uppfyld. Detta vidlyftiga arbete medhanns dock 
ej nu, utan Collegium Medicum åtnöjde sig med att 1755 utgifva en Kund- 
giörelse Imwarefter samtelige Apothekare i Riket hafwa sig att rätta, hvari 
prisen på en del droger ändrades. Arbetet på den nya farmakopén fick hvila 
eller bedrefs åtminstone mycket lamt, så att den synnerligen välbehöfliga Phar- 
macopea suecica utkom först 1775. Jfr bref. 154 not. 1. 

> »Med finare cursive eller snelöpande styl tryckte» äro »mindre nödiga» 
(Apoth.-taxan). 

> »Som de utländske Materialier undarsbmdöre till priset ansenligen stiga 
eller falla, så äro de jemwäl i denne Taxa utmärkte med föresatta wedertagna 
Mercurii & tekn .... at dymedelst tilkänna gifwa ostadigheten> (Apoth.-taxan). 

? Teucrium Chamepithys L. 

> Asplenium Scolopendrium L. (Scolopendrium vulgare Sym.) anträffa- 
des ej af LinséÉ i Skåne, men väl af J. LeEcnreE vid Öfvidskloster. 

9? Aconitum Anthora L. 

0 Tnula Helenium L. 

" Doronicum Pardalianches L. 


674. 
Min Kiäreste Broder. 

Giör för Guds skull -mig den tiensten och lätt mig med nästa 
post få adressen till Hr Collinson i London, nembl. huru titulen 
skall skrifwas med adressen till huset, så formeligen som min 
Broder det plägar giöra, ty jag kan intet skrifwa engelska. Detta 
är mig nu så mycket angelägnare och hastigare, som jag måste 
till honom nästa postdag skicka en wäxel per posto. Kiäre swara 
mig nästa postdag. 


93 


Nytt ifrån Göttingen är det at Hr Aurivillius, som säges skola 
blifwa Arch. Rosens måg,' nu skall där promovera; han reste ut 
nu för ett åhr sedan; hade tillförene litet studerat chemien, men 
intet älliest i medicihen. 

si så drifwa utlänska warme climater rå karlar till frucht. 
hwar will ett. sådant misbruk taga wägen? jag undrar att intet 

hwar en Medicine studiosus reser uht at promovera straxt. Där 
på kommer min Hr Doctor hem och blifwer genast Professor, Ar- 
chiater med mera. 

Lef säll. jag är min K. Broders 

Upsala 1749 lydige dräng 

28 october. C. Linneus. 


Si så reser man med wagn till högsta lärdoms spitsen. 


Utanskrift: 
Arcliatren 


Wälborne Herren 
Hr Abr. Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! SAMVEL ÅURIVILLIUS, Se sid. 97; gift 1753 med NiLs Roséns (von ROsEN- 
STEINS) dotter ANNA MARGARETHA, född 1736, död 1772. 


675. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för addressen till H. Collinson. 

Innelychte bref har liggat här wid pas en månad, stäl det till 
Hr Candidat Elf. war försäkrad at jag skall giöra alt i werlden at 
tiena honom här, så att om jag woro här allena, skulle han wara 
på 8 dagar promotus. | 

Historien om en wagn är denna: at Mademoiselle Elfwia ! be- 
giärade at låna min wagn; jag swarade at jag giort ed där på at 
jag henne icke utlånar, doch will jag bryta min Ed och låna hä- 
starne, om min dräng får kiöra dem; men som hon ej fant sig där 
uti, lofwade jag doch wagnen, ehuru jag skulle blifwa mene- 
dare, men då war det för sent för mig at få den nåden låna ho- 


94 


nom. Hwad talas om mig, bryr mig ej, ty jag är nu så wand. 
men at så scabieuxt talas öfwer en stor herre om ett papper, som 
ham begiärt, och den afbön han giort, den är långt styggare. Där 
likwähl samme Herre warit mer än hans fader. wagnen skulle ej 
till Landshöfdingens, utan till at invitera sorgfolket; men lik myc- 
ket. jag har aldrig gådt så långt i min tid, att jag wille bryta min 
Ed, och Gud låte mig aldrig giöra det mer. 

Hwad apothekaren i Christianstad? angår, bryr mig ingen ting; 
jag giorde nödigt visitationen, ty hwad angår det mig. Ingen apo- 
thekare i skåne kunne hafwa bättre åtgång än han, som har alt 
härskapet om kring sig och längsta peripherien; aldrig har jag 
sedt sådan confusion. Gud nåde honom om jag welat warit noga, 
Ett original af visitationen gaf jag till Landshöfdingen ; om han 
gifwet copier wet jag ej. jag hade ej tid där med mig uppehålla. 
Men om Min Broder så tycker, så will jag i resan gifwa hela visi- 
tationen; doch woro det för Medicinska faculteten ej hederligt. 

Rd Dentarie? är helt annor än den wij tänker, om M. Br. 
behagar upslå min materia medica. hon är den starkaste i flusser 
och tandwärk. 

Om man tager Adianthum, Trichomanes, Ruta muraria äller 
Ceterach kan wara lika mycket. då jag igenom går lukt, smak ob- 
servationer, fins ej minsta difference. hela vis är exsiccans et cor- 
roborans, nästan som Tamarisci. altså hålles hon för visceralis och 
splenica. om dem woro widlöfligt att demonstrera. | 

just stora formule äro de, som skämt hela medicinen. jag 
undrar huru så månge utan hielp af simplicium effectu kunna me- 
dicinera andre. 

jag läs nu denna saken, och menar med nytta, för mine stu- 
diosis; at de skola få wetta hwad är demonstrerat, och hwad är icke. 

Hälsa Hr Candidat Elf och säg honom, at nog är Upsala orten 
den sällasta i riket för raller och squaller, men nog skall han wara 
trygg för mig. 

jag förblifwer med oafl. uprichtig tro och redlighet 

Min Kiäreste Broders 


Upsala d. 30 october lydige dräng 
1749. Carl Linneeus. 


! ANNA Maria Ervi, se bref. 220 not. 3. 

2 Se del. I s. 251. 

> Plumbago europea L. Kallades Dentaria, emedan hon ansågs vara ett 
förträffligt botemedel mot tandvärk. 


ERT (eg EE BT ET SS 


SM : 93 


676. 


| 


Min Kiäreste Broder. 


Min "Broder har sig bekant, at jag ifrån åhr 1738 arbetat på 
Zoologien; at alt hwad de gamble Gesnerus,! Aldrovandus,? Jon- 
stonus? hafwa, är upfylt med fabler; och tänkt en gång utkomma 
med en fulkomligare historia animalium, hälst Hr de Geer lättat 

mig ifrån Insecterne, dem han sig påtagit. | 

At här utinnan uträtta mera, läste jag förra åhret Historia 
animalium för mine disciplar, på det at de måtte wara i stånd at 
hwar på sin ort giöra mig biträde, då nogot rart förekom. jag 
sade för dem en hop af mine artigaste rön, men at giöra det så 
fulkomligit och tillräckeligit som sig borde, wet M. Br. ej låter sig 
practicera i sådan korthet. Nu begynner boktryckaren Märkel att 
uplägga detta," som han fått af ett par mine disciplar. Om M. 
Br. kan detta förekomma så giör; så snart som jag giort af med 
skånska resan, skall jag, där så åstundas, taga detta för mig at 
utgifwa; i Fauna har jag gifwit prodromum. annors kommer det 
hackat ut och ej hälften; och förbannat ware jag den dag någon 
lapp af det mera mig auctore skall utgifwas. 

Tänk hwad detta betyder för academierne; om detta får ske 
skulle aldrig någon professor läsa mer än endast auctorum placita. 
hwarföre egne rön när de på det sättet få hanteras? Kongl. Wet- 
tenskaps academien kunne och taga i detta. vale. 


Detta bref, som finnes på baksidan af det föregåendes sista blad, utgör 
egentligen ett postscriptum till detta. 


! (CIoNRAD GESNER, Se bref. 238 not. 3 och 260 not. 5. 

2? ULYssEs ÅLDROVANDI, se bref. 260 not. 6. 

3 JOHANNES JONSTON, Se bref. 260 not. 7. 

t Om den Historia animalium, som sedan utgafs af boktryckaren JAKoB 
MERCKELL, se bref. 260, 263 och 265 not. 5. 


26 


Min Kiäreste Broder. 


jag fick här om dagen se Kleins Missus V,' hos Dr Wallerius 
Boken är wacker till figurer och tryck. Men auctor är ganska 
slät. Min Herre Gud, huru M. Bror kunne gifwa honom risbad- 
stuga, om min Bror wille. Han som sätter sig före att raffinera 
hela ichtyologien, kiänner intet wår Nors; han ritar af en Siklöja 
och en Nors, menandes at de äro et; undrar at ingen kient Norsen 
sedan Gesnerus. 

Han upritar wår siärknif,? som är en Hwitfisk och ett species 
af Cyprino; han kallar honom giedda, ty han håller membrana 
branchiostega för giähl, och tänder bry honom icke; i watnet äro 
giedderne wargar, och cyprini Lamb, utan tänder. om jag förkastar 
tänderne och hornen, hwarföre skulle jag ej få kalla et Lamb en 
warg. så glör min auctor. Han tager den lilla gulfisken, som jag 
beskrifwit in actis, ifrån China;? håller honom före att wara ett 
misfoster af Braxen. uttyder Gesneri ord på honom, at Braxen då 
de blifwa gamble, blifwa krokuge i stierten; där aldrig Gesnerus 
drömde om denna fisk. så blandar han hela wärden tillsamans, 
rörer himmel och jord tillhopas, och begrinar Artedius, mig och 
wår hederswärda Bäck, wänder upp och neder på alla stolarne 
i huset, och säger sedan at så bör se uht. alla andra se där på, 
gapa och grina, tala där om; och wij stå förwånade för mannen. 

Om Min Bror som har eld, och icke är alt för mycket dämpad 
af en sur werld, har lust at skrifwa, är här intet swårt at få argu- 
. menter; jag will på en dag tro mig till framdraga flere än Min 
Bror kan skrifwa på ett åhr, ty auctor är en stor narr, och duger 
intet hos honom annat än det, som fattas hos oss, näml. figurerne. 
jag förtryter at han på så gammalt sätt will mästra min Broder, 
som är en gammal poik mot en ung karl. 

Lef säll. jag är 

Min Broders 
Upsala 1749 : hörsamste tienare 
d.-3 NOV: Carl Linneus. 


Utanskrift som på brefvet 673; sigillet bortklippt. 


et ST 


lf ER 


VARM 
FR 


GA fä MER 
TTT MSN 


97 


! Kieiss förnämsta arbete var Historie Piscium naturalis promovende 
missus, som i fem delar utkom i Danzig 1740, 1741, 1742, 1744 och 1749. 

? Cyprinus cultratus L. »Skärknif är en fisk, som wid denna tiden 
på äret [Maj] fångas utan för Christianstad i Helge-å, men eljest fås den icke... 
Fisken är så sällsynt och så rar, at jag honom aldrig tilförene sedt, och ofel- 
bart en af de raraste fiskar i Europa... Af första påseendet skulle man lätte- 
ligen hålla denna fisken före, at wara af Sillslägtet, emedan hans buk är hwass 
och hans rygg rak; men Secreter KLeis håller honom före en art af Gädda, 
emedan han har 7 fenor, och Rygg-fenan långt bårta på ryggen. Jag skulle 
gerna följa denna nyaste Auctorn, om allenast fisken hade tänder i Käken, och 
wore en Rof-fisk, men som man icke må kalla et Får någon Räf, derföre, at 
det har en lång och tjock swantz, så törs jag icke föra denna till Gäddorna» 
(Skånska resan sid. 81—82, der ock lemnas en utförlig beskrifning, åtföljd af 
en vacker figur). Sedermera har denna fisk ej anträffats i Sverige. 

3 Beskrifning om guldfisken och silfwerfisken (Vet. Akad:s Handl. 
1740). 


M. K. Br. 


Min Br. beder mig skrifwa ofta och widlyftigare; men hwar 
om skall jag skrifwa? skall jag skrifwa om Upsala och wårt aca- 
demiska wäsende, som nu aldeles är förändrat, at M. Br. ej skulle 
kienna det, utinam in meliora.' Herrarne i stockholm hafwa altid 
sagt at Professorerne i Upsala arbeta intet, de nämligen som ej för- 
stådt at det woro annat läsa än en timma, än sitta en förmiddag 
Åssessor. De som ment at lärdom skakas utur armen som et cornu 
copie. En Professor utan ambition kan wähl läsa en timma, ja 
en hel termin, utan arbete; men Lectionerne och nyttan för de stu- 
derande blifwer där äfter; en Professor, som ej kan allestädes mäta 
diupet af wettenskapen, och wisa huru mycket där uti är upfunnit, 
han har intet giordt discipelen lärd. 

Ifrån Upsala academie tror jag at wij fått flere lärde karlar 
än ifrån någon ort och academie i Europa. jag har aldrig sedt 
någon åsna komma där ifrån annor än den, som antingen intet 
haft något hufwud, äller och ej gifwit sig tid at mogna, utan på 
3 å 4 åhr welat lärt sig alt på tyska foten. Men en 8 åhra å 10 
åhra student har aldrig gierna slagit felt. 

Lätt oss se på de 20 sista åhren huru oförlikneligen hog stegit 
för wettenskaper hos nationen; så at vulgus nu länge sedan be- 
gynt [att icke] förachta lärdom af böcker och academiska inrätt-. 

Linnés brefväxling. IV. T 


98 


ningarne. Ingen nation har på några åhr så högt och hastigt stegit 
som wår. lätt oss gå igenom alla. delar; mon det icke då finnes så? 
Men hwad är orsak till detta? mon något twång af öfwerheten? 
nej ingalunda. utan här upkommo några på en gång, som begynte 
estimera wettenskaper och deras idkare; at hedra dem, at prisa 
och berömma dem, at upmuntra dem; en Tessin, en Horleman. 
en Carl Gyllenborg och ibland småfolket en Triewald? och andra. 
Det är wist at wettenskaperne stigit nu på 20 åhr, mehr än för 
uht på 200 åhr; och så fort at i aldrig något rike fortare. Men 
Hollberg säger at det är wähl wist, at wettenskaperne stigit för- 
träffeligen och hastigt i Sverige, men tror och at de så snart lära 
falla igen, såsom det sker med alla wäxter, som hastigt uprinna, 
och säger at där är en hållhake i giötiska blodet, som snart nog 
lärer taga mot; jag har altid undrat hwad denna hållhaken wille 
säga. om det skulle wara ifwer i religionen, äller invidia suecana, 
äller hwad, kunne jag aldrig begripa. 

Wår academie är nu så förändrad at jag knapt wet om det 
är den samma, äller om den nu är förwandlad uti ett illustre 
Gymnasium. ty nu äro desse lagar oss gifne 

1. får ingen resa en mihl utom staden, utom venia Cancellarii. 

2. om någor förhindras en dag, skall han betala 6 plåtar. 

3. om någor begynner en dag senare än terminen är utsatt, 
plichte ett !/2 quartals lön. 

4. continuera lectionerne ifrån jan. 28 till jun. 23, från sept. 1 
till dec. 20. 

3. uprächna studiosos, notera absentes. 

.6. examinera auditores. | 

7. gifwa hwar månad specification på hwad man läsit hwario 
månad. 

8. ej utgifwa någon tractat utom lands wid 1,000 dir Sölf:ms 
böter.” É 

således blifwer mera swårt at mera få respirera, utan måste 
bogen wara spänd hela åhret. det som förut skedde med nöje, 
fruchtar jag framdeles lärer ske med mera twång; straxt är den rätta 
finis bruten. Blifwer en ohuga för Professoren, är han sedermera ej 
wärd en styfwer. genom hog och &emulation kunna Näktergalarne 
quittra sig till döds, si Plinio eredas." En märr, som skall med 
dagelig stryk twingas at gå, wandslächtas oändeligen ifrån en flin- 
gande häst. Intet har man drifwit Boerhaven till den högd han 
gick med stut äller plicht för hwar gång han absenterade sig, utan 


99 


med dubbelt lön, för det han war flitig; sedan när han det fick, 
blef han flitigare, och fick tredubbel lön: har icke skedt lika med 
Haller i Göttingen? 

Men tro intet at jag säger detta för min skull, äller at treskas 
emot höga öfwerheten; nej, min öfwerhet skall jag troget och 
underdånigt lyda, så länge en warm bloddroppe är uti mig. fråga 
alla upsalienses, om någor warit flitigare än jag... jag tråtsar här 
uti alla mine collegas. så at jag här äfter, subjectus poena,” kom- 
mer aldrig at läsa så ofta, som jag giorde det tillförene. föruht 
hade jag en inwärtes påle i kiöttet; nu en utwärtes. förut har det 
hetat oderant peccare boni virtutis amore,” jag fruchtar nu oderunt 
peccare mali formidine poene.' 

När wij togo oss e. gr. wid Matsmesso? ett par dagar ferier, 
war wij redan trotte ifrån Augusti månads arbete; och igenom 2 
dagars hwila uträttade sedermera långt bättre alt till auditorum 
förmon. Lät. wara at min Bror skulle blifwa twungen at läsa en 
hehl dag; mon det ej om morgonen går muntert, och mot aftonen 
trott, med ringa profit. 

En Professor, som om morgonen läsit publice en hehl timma, 
han blifwer där af trott, så at han hela förmiddagen ej kan komma 
i stånd at arbeta mera för sig; äftermiddagen går lika med private. 
Lördag i consistorio hela förmiddagen, kanske om onsdagen i mi- 
nori, äller rationalia, äller inspiciendi;? så at han intet mycket 
kan uträtta för sig sielf. åtminstone ser jag mig här äfter ej kuhna 
wara i stånd at giöra rön och skrifwa som jag giort för uht. 

Det war stor skada at ingen academicus kom at sitta i Scholze 
deputationen, som fick lägga för ögonen rätta beskaffenheten af 
en Professors arbete. 

när wij fått wår lön förökt,! om Hans Kongl. Höghet, för 
hwilken hwar redelig swänsk hyser den största kiärlek, hade sagt 
oss, at wij nu skulle täfla med de mäste academier; och at den, 
som woro flitigast, skulle äga Herrens specielle nåd, hade man fått 
sedt en annor drift. nu pusta de mäste, at intet stånd i riket är 
mera twunget än wij, som måste giöra räckenskap för hwar dag, 
nästan hela åhret. om jag intet ser alt för windt på objectet, så 
tror jag at först detta blifwer det som förqwäfjer wettenskaperne. 
tempus dabit.!! wij läsom nu i distingen, då folk från alla orter be- 
söka oss. wij läsom 2 dagar äfter Rectoratets ombytning. när skola 
examina stipendiariorum ske? sat multa si sat bene.!?? all stimulus 
till emulation är borta. Hade det warit mig ett twång, det jag 


100 


arbetat med Hortum, jag hade länge sedan satt upp näsan. jag 
tror min owän ej skall näka mig, at jag warit flitigare än någor 
af mine camerader. hwad har jag därföre. jo jag har blifwit be- 
nådad med archiaters character, man måste därföre mista 360 dir 
årligen, ! som andra få niuta. jag har sökt innocent at upmuntra 
ungdomen, och det har lyckats; men det har jag måst betala så 
dyrt, at ingen ting i min lefnad kostat på mig mera; jag undrar 
sielf at det ej brutit mig nacken. Hade jag ej familie, hade jag 
länge sedan resolverat mig at emottaga engelska tillbudet, ehuru 
litet jag älskar den nationen. men Oxford står mig än i dag öppet.!? 
patria ubicumque bene, sed natale dulce.!? 

Nu gifwa mina disciplar uht mitt;!$ jag tror jag resolverar 
mig at tola det. transeat cum ceteris, at äfterwärden må se hwad 


jag uthärdat. 


Detta bref, som anträffats bland oordnade Linneanska papper i Linnean 
Societys bibliotek, blef hvarken afslutadt eller afsändt, såsom framgår däraf, 
att i nästföljande bref samma akademiska förhållanden omtalas och kritiseras, 
om än mindre utförligt. Otvifvelaktigt är det skrifvet i slutet af Oktober eller 
början af November 1749. 


! Gifve Gud till det bättre. 

2 MÅRTEN TrIEWALD, en af Vetenskaps-akademiens stiftare; se bref. 345 
lt Se 

3 Det sista af dessa påbud, hvilket ej direkt eller uteslutande gälde universi- 
tetslärare, hade utfärdats af Kgl. Cancellie-Collegium (se bref. 667 not. 5), men 
alla de andra härledde sig från den på 1740-talet existerande Kgl. Uppfostrings- 
Commissionen, hvilken genom stränga och minutiösa stadganden trodde sig 
kunna tvinga såväl professorer som studenter till ökad flit och ordentlighet- 
hvarigenom äfven kortare studietid skulle vinnas. Dessa stadganden voro emel, 
lertid i själfva verket icke nya, utan t. o. m. mycket gamla, men, fastän upp- 
repade gånger förnyade, hade de blifvit ,alltmer åsidosatta och till sist alldeles 
bortglömda. Nu blefvo de åter upplifvade och delvis skärpta. 

Sålunda finner man i Carr XI:s bref till kanslern den 28 Febr. 1694 ett 
eftertryckligt förbud för en professor att »resa ifrån Academien och sina Em- 
betes beställningar med mindre han gifwit Cantzleren och Procantzleren till- 
känna och GCantzlerens tillåtelse erhållit.» Detta negligerade stadgande erhöll 
nu åter gällande kraft. Den, som häraf företrädesvis eller så godt som ute- 
slutande drabbades, var LiInnÉ, hvarom hans bland kanslers-handlingarne i Riks- 
arkivet bevarade ansökningar bära vittne. Dylikt tillstånd måste han äfven 
utverka sig hvarje gång han på befallning af konungen eller drottningen skulle 
infinna sig på Ulriksdal eller Drottningholm för att ordna och bestämma deras 
naturalie-samlingar. 

Likaledes voro de stadganden, som påbjödo föreläsningars ordentliga hål- 
lande, inga nyheter; sådana hade i långliga tider funnits, men lika länge blifvit 


FIRE SID SPEN SE SMI r EAT EINER SNI ff Pe TRES ELE = 


i] 


101 


öfverträdda. Upprepade gånger gjordes, såsom särskildt Consistorii-protokollen 
under 1600-talet visa, kraftiga försök att förmå professorerna att härutinnan 
fullgöra sin skyldighet, men -—- som det vill synas — med kortvarig framgång. 
Det hjälpte hvarken, att rektor ålades tillse, att professorerna måtte »in puncto 
wara tillstädes wid leetionen>, eller att »cursorerne skulle observera om leection 
försummas>. Lika litet hjälpte den plikt, som redan då tidtals af försum- 
lige erlades; påbud härom upprepades sedan gång efter annan, men — som 
det vill synas — fortfarande med ringa påföljd. Sådana plikter blefvo nu åter 
lagstadgade, men, af allt att döma, blefvo de näppeligen någonsin utkräfda. 
Hvad Linwé beträffar, voro alla dylika hotelser om straff fullständigt obehöfliga, 
ty under hela sin professorstid meddelade han under offentliga föreläsningar, 
collegia privata och privatissima, demonstrationer i trädgården och på museum 
samt botaniska exkursioner (de berömda »herbationes Upsalienses») under- 
visning i en utsträckning, som är rent af häpnadsväckande. 

Ett annat påbud, som LIinsÉ uppenbarligen ansåg vara ett nytt och onö- 
digt påhitt, var afgifvande af månadtliga föreläsnings-diarier. I sjölfva verket 
funnos sådana påbjudna redan i förra hälften af 1600-talet. Om detta under 
årens lopp helt och hållet bortglömts, skulle varit förklarligt, såvida ej på- 
minnelser därom flera gånger blifvit gjorda, t. o. m. så sent som i kanslersbref 
den 27 Oktober 1720 och 16 Juli 1726; i de månadtliga diarierna skulle pro- 
fessorerna uppgifva, »huru mycket man läsit och förklarat eller huru långt 
man hwarie termin hindt». De af LinsÉ regelbundet afgifna diarierna finnas i 
Riksarkivet och lemna ej ovigtiga upplysningar om hans föreläsningsverksamhet 
och hans lärjungar. 

De ordinarie universitetsferierna voro enligt 1653 års constitutioner trenne, 
nämligen a) natales Christi (julferier) från Thomé dag till Trettondag jul 
(festum Epiphanice), b) paschales (påskferier) från palmsöndagen under 14 
dagar, och ec) caniculares (sommarferier) under 30 dagar. Någon ändring här- 
utinnan skedde ej officielt, men professorer och studenter hjälptes åt att egen- 
mäktigt förlänga dem, hvilket framgår däraf, att kanslern den 11 Februari 1738 
i Consistorium framhöll, att »ferierne ej måge förlängas, utan att lectionerne 
derefter straxt skola anställas; och om ungdomen sig ei infinner, hölt Hans 
Excellence wärdeligast, at et programma anslås, hwarutinnan förkunnas, det 
lectionerne utan uppehäll skola fortsältias på de anbefalte tider, men skulle 
ungdomen ändå efter itereradt anslag ei inställa sig, utan lemna auditoria vacua, 
så äro likwäl Professores då ursächtade.> Härtill beslöt Consistorium: »Detta 
skall så skie>» — men detta skedde uppenbarligen icke. — Vid jämförelse mellan 
detta gamla lagstadgande och Kgl. resolutionen af den 29 Augusti 1749, som här 
af LinséÉ relaterats (dock med utlemnande af 14 dagars ferier vid påsk och 
pingst), finner man, att i själfva verket ferierna blifvit ej oväsentligt förlängda; 
däremot blefvo de själftagna ledigheterna förbjudna. 

Påbudet om kontroll öfver åhörarnes ordentliga bevistande af föreläs- 
ningarna var likaledes ett gammalt nytt; redan i Carr XI:s bref den 19 Decem- 
ber 1695 påbjudes, att hvarje nyår skulle insändas »förteckning på the Studen- 
ter, som uti hwart Facultet mäst signalera sig genom idkesam studering och et 
dygdigt comportement.»> Det nya, något modifierade stadgandet vållade Linné 
föga besvär. Hans åhörares antal var nämligen ej sällan så stort, att hela 


102 


sföreläsningstimmar skulle hafva upptagits om upprop blifvit verkstäldt; gagn- 
slösheten däraf visade sig ock vara uppenbar, då talrika åhörare underläto att 
teckna sina namn på de utlagda listorna — och därför ansåg han sig äga full- 
giltigt skäl för att bryta mot påbudet. Liknande var ock förhållandet med de 
anbefalda förhören, hvilka borde anställas vid terminens slut i tvenne profes- 
sorers närvaro. Han åtnöjde sig med att någon gång på åhörarelistorna med 
en ” framför namnet utmärka dem, som »giort en ogemen progresse i desse 
scienser» eller under privata samtal »befunnits wara besynnerligen qwicke i de 
stycken, jag publice föreläst». 

+ Om man får tro Puisws. Denna uppgift om näkterpslaria finnes i GC. 
PLINtU SECUNDI MAJORIS Historia naturalis X: 83 

5 Underkastad straff. 

6 De afsky lagbrott af kärlek till dygd och rätt. 

7 De afsky lagbrott af fruktan för det ondas bestraffande. 

> Matsmessa.= den 25 Februari. 

> Bationalia = räntekammare-göromål; inspicienda = inspektioner, såsom 
t. ex. brandsyn, besigtning och inventering af vetenskapliga institutioner, aka- 
demistallet o. s. Vv. 

9 Professorernas penninge-lön utgjorde i början af 1700-talet 700 daler 
s:mt,' hvartill kom för några af de äldre inkomsterna af ett prebende-hemman. 
Då emellertid denna lön, »som i början warit tämmeligen tillräckelig, seder- 
mera genom myntets förhögning samt den der uppå under förra långwariga 
kriget följande ansenliga stegring i priset på wahrorne fallit till nästan !/s-dels 
mindre wärde», beviljades 1731 ett tillskott, motsvarande 50 tunnor spannmål. 
Det dröjde emellertid ej länge, innan samtliga professorerna i Upsala hos den 
nyblifne kanslern, kronprinsen Aponr FREDRIK, gjorde hemställan om ytterligare 
löneförhöjning, emedan »de icke allenast icke kunna hafwa sin nödtorfftiga ut- 
komst, utan ock blifwit föranlåtne at fördiupa sig i gäld.» Dessutom uppgafs, 
»det Academiens inkomster äro med then sorgfällighet blefne förwaltade, at icke 
allenast wackra och nyttiga inrättningar till studiers befordran blifwit i desse 
senare tider gjorde, utan ock nog ansenlige besparingar i Academiens Ränte- 
Cammar förwarade, hwilka då de med god hushållning handhafwas, kunna 
sätta Academien i det tillstånd, at Staten kan gjöra sig underdånigt hopp om 
något sine wilkors förbättrande», och att «Academiens inkomster således kunna 
medgifwa en sådan af Professorerne sökt benådning» — en uppgift, som bjärt 
strider mot Consistoriets samtidigt afgifna förklaring, att »i anseende til Ränt- 
kammarens i thessa senare åren hafde ganska stora utgifter, aldeles ingen til- 
gång finnes til inrättande af ett Laboratorium Chemicum> (se bref. 647 not. 3). 
Som emellertid kansleren fann, att »det synes billigt, at de som sittia wid et så 
mödosamt och answarigt Embete, som underwisnings wärket är, måtte derwid 
hafwa sin nödtorftiga utkomst», ingick han den 9 Februari 1748 till Kgl. Maj:t 
med hemställan, att professorerna, bibliotekarien och räntmästaren måtte be- 
komma en ytterligare tillökning i årslönen af 30 tunnor spannmål. Härtill 
lemnade Kel. Maj:t den 10 Maj s. å. sitt bifall, emedan »Wi med särdeles 
attention altid befrämja det som kan lända Eder Kongl. Höghet till nöje», och 
emedan nu »sådant kan skie utan at betunga Rikets ordinarie inkomster eller 
Academiens egen stat derigenom kommer till korta.» 


2, RE Pr ÅT dn REA 


EHN TRA 


de RR 


!1 "Tiden kommer att utvisa det. 

!2 Tillräckligt mycket, om tillräckligt godt? 

3 I Januari 1747 öfverraskades Linsé af underrättelsen, att han erhållit 
titel af kgl. arkiater. Den belåtenhet härmed, som han näppeligen undgick att 
känna, förminskades i ej ringa mån af den årliga afgift för »characteren>, som 
han var skyldig att erlägga. På därom gjord ansökan blef han dock härifrån 
befriad och redan betalda afgifter till honom återstälda. 

4 Efter Dizeesu död erbjöds åt LinsÉ botanices professuren i Oxford. 

!s Fädernesland kan man ha, hvarhelst man har det godt, men fäderne- 
bygden är ljuflig. : 

16 Afser Linnés misstankar beträffande det bebådade utgifvandet af en 
Historia animalium (jfr bref. 260, 263 och 265 not. 5). 


679. 
Min Kiäreste Broder. 


Jag hade Kleins missus af Dr Wallerius, nu håller han på at 
låta inbinda den samma; så snart han får honom från Bokbindaren; 
skall jag genomläsa med betänkande hans owett; hade jag det 
M. Br. satt uti Act. Nat. Cur.,! så kunne jag lättare dömma; men 
jag mins, at alt det Klein har i sin missu är endast pikar. 

I förgårs blef Hr EIf Licentiatus; och det gick wähl och lätt. 
han lärer skynda med promotionen så mycket mögligit är. 

Wij hafwom nyligen fått ett compelle intrare? ifrån Scholze 
Comissionen som lärer oss läsa mycket, och skrifwa litet; få nu se 
hwad effect det har. gissar jag rätt, tror jag at just det sätter bom 
för wettenskaperne, som så anseligen stigit i Swerige på några åhr. 
jag har läsit så mycket för uht hwar termin, som nu äfter lag på- 
lägges. men för uht äfter den lagen oderunt peccare boni virtutis 
amore; nu få wij läsa odiunt peccare mali formidine poene. nog 
kan man änteligen läsa hwar dag, men at läsa wähl är en sak, som 
ej låter twinga sig; den discipel är lyckelig som får höra diupet 
och bredden af en wettenskap, och får wetta hwad som är up- 
täckt i konsten; det måste Professoren läsa sig till sielf och hafwa 
tid till. stackars disciplar, då de ej få denna underwisningen wid 
en academie. Men jag ser intet annat än ändamålet moste wara 
at förbyta academierne i gymnasier. Intet har hwarken Haller 
äller Boerhaven updrifwits til deras högd med stryk, utan med 
premier på premier. nog blifwa de Herrarne i historierne, nisi 


104 


me ommia fallant,” som detta hopsatt, odödelige. jag tror mig skola 
giöra publicum mera tienst, om jag intet läste en erda dag i åhret, 
än om jag läste hwar dag. Skånska resan och Fund. Botanica? 
skola wähl fram, sedan jag redan begynt med dem; men om Sy- 
stema morborum, Species plantarum och de andre wärken någon- 
sin framkomma, det ser jag aldeles intet. 

jag hade i dag bref från Gronovius och von Royen, och fått 
af dem mera flatesser för Materia Medica, än jag någonsin hoppats 
» få af hela werlden. Hermodactylus har Gronovius sig påtagit at 
af Rauwolfii? skrifter utreda, hwilken är den rätta.s 

Så snart Kleins [Missus] blifwer inbundet, skall jag anmoda 
Wallerius at skicka det till min Broder. 


interim vale et felix vivas. 
Min Broders 
Upsala 1749 lydige dräng 
d. 10 Nov. C. Linneus. 


Kom hog Wettenskaps societeten med något rön. 


Utanskrift: 
Archuatren 
Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck. 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1] Acta Acad. Cesar. Nat. Curios. 1748 p. 199 finnes införd BäcKs af- 
handling: De Cornu piscis plane singulari carin&e navis impacto, jämte 
afbildning uppenbarligen af ett stort afbrutet svärdfisk->svärd», som anträffats 
på en däraf genomborrad skeppsköl. I en till Missus V fogad Epistola ad 
Dominum Petrum Collinsonium uppträder KLEin mot Bäck och förklarar 
sagda »horn» omöjligt kunna tillhört en svärdfisk, utan i stället en narhval med 
rakt, ej spiralvridet »horn». Detta hans påståendes oriktighet är emellertid 
påtaglig. 

? Befallning att »mota in» professorerna på föreläsningssalarne på lag- 
stadgade tider. 

> Om jag ej alldeles misstar mig. 

t Philosophia botanica. 

3 LEONARD RaAUWoLF, se bref. 243 not. 3. 

5 Iris tuberosa L. 


An, 


105 


680. 


I 


Min Kiäreste Broder. 


Här har jag den ähran öfwersända en disputation! som i mor-' 
gon skall ventileras. Hon är ny till tryck och rön. Ingen har 
tillförene betrachtat gemmas arborum, mer än Malpighius,?- som 7 
stycken sedt med Microscope; doch till helt annat ändamåhl. 

Tänk alla blommor, som skola komma fram 17450[!], woro redan 
1748 om wåren färdige fast i mignateur. och alla de blommor, som 
komma nästa åhr, kunna synas redan wid pingest tiden med 
blotta ögon. 

Än mer tänk alla blommor äro intet annat än at calycis folia 
blifwa, då folia rami hänga tillsammans och spricker så apex rami. 

än mer alla blommor komma 1 åhr förän de borde komma; 
så at om samma gemma gofwo blader, skulle de komma et åhr 
senare än blomman nu kommer, hwilket jag lät skulle demonstrera 
på en quist, om jag woro närwarande; det är en phenomenon af 
stor påfölg. 

Tänk all träd wexer in infinitum (ceteris paribus), men när 
blomma kommer, då cesserar all vegetation på den quisten, som 
sprungit ulur samma gemma. så slutas lifwet med copula, där et 
nytt begynnas. | 

Nu kommer blomman och fructificatio et åhr för sin ordinarie 
tid (äfter vegetations lagarne med de andre delar af wäxten). altså 
när fröet fölliande åhr gror, kommer stielken af fröet lika fort med 
stielken af knoppen, som är en förunderlig sak. 

Alla knoppar äro endast giorde at bewara de små blader och 
blommor, som nästa åhr skola gro, ifrån kiölden. 

Men tänk, en ohörd sak, at alla träd under linien hafwa al- 
deles inga gemmas äller hybernacula, utan komma de små blader 
fram hehl nakne som hundungar på det stället; altså är aldrig 
mögligt at de kunna wänias wid wårt climat. 

Alla knoppar hålla blommor och blader till reserv för näst- 
kommande åhr; plåckas bladen bort om sommaren, slå de knop- 
par, som skulle nästa åhr bära blad och blomor, ut sine blader 
och nya knoppar till nästa åhr. 

Med mera. jag skickar detta till M. Br. som den endaste, den 
där i swerige har smak för wettenskaper. 


106 


Jag giorde senast äfter M. Brors råd, skref till Academien,? 
det jag ångrar så länge jag lefwer. jag dömmer som mig tyckes 
om deras insict och nit för wettenskaper. vincenda est ommis for- 
tuna ferendo.? jag seglar i hamn; och skall aldrig någon få höra 
knäp af mig, allenast jag giort från mig skånska resan. jag skall 
ock blifwa mätt. jag skall läsa men aldrig skall någon mer få 
mitt. M 

När jag kom hit i brefwet, fick jag min Brors skrefna i går. 
will Hastswerd? utgifwa något, det skall wara mig rätt kiärt. och 
hwem annor, allenast det icke purt tages mitt, och gifwes ut i en 
annors namn. ty det kan jag ej tola som där på arbetat i 20 åhr; 
nog kan och jag älliest läsa för studenter more majorum, at de 
ej skola få et ord redigt. så giöra andra; skulle älliest jag plichta 
för min ärlighet, jag som wågar mig säga warit den endaste ärlige 
informator. 

R:d salep. slå upp materia Medica min $ 412. j 

R:d salep persar. turcar. E. Nat. Curios. I. app. & Cent. 4 
Obs. 62. R:d compressa oblonga rugosa pellucida inodora, sapore 
tragacanthe. här af giöres en drick more cocholate med honung 
och ingefära, drickes warm. ett det starkaste aphrodisiacum. 

Wallerius har jag för detta talt med; han lofwade at med 
första bud skicka henne” till stockholm till m. B. 

Att upmuntra hans M:t torde wara artigt nog bruka folia Mari 
veri ss. uti electuario; jag är säker at de skulle giöra mer än 
något som än brukats. 

Argumentet om lectionerne war helt artigt, men aldrig till-- 
räckeligit. det är utan exempel. wisa mig någon literat twungits 
at wara lärd; alla regenter hafwa sökt upmunta dem, men ej 
twinga; wähl sätta af dem som ej giöra godt, men ej stuta. am- 
bition kan drifwa dem dit, som ej canoneskott. lägg ihop alt wårt, 
som nyligen blifwit, se om något stånd är mera twungit i Europa. 
jag wett helt wist at detta skadar mer sciencerne, än all lätia till- 
förene. Men här om wille jag häldre tala än skrifwa. 

får jag en gång tid på mig, woro på några dagar giort at 
refutera Klein, så at han aldrig skulle rätta sig. nog kan M. Br. se 
at han ej är i stånd skrifwa en enda rad sine errore. det fodrar 
mera till at gå tillian rätt; han kan ju intet prima principia. Men 
så länge lectionerne wara är det mig omögligt. jag har aldrig för- 
summat mig; jag komer allenast at läsa 8 gånger mer än älliest; 


107 


men om jag giör det twungit, kostar det mera på at läsa en gång, 
än 8 dagar tillförene. jag ser min gosse hela dagen leka på går- 
den, utan at trotna; men då jag twingar honom at giöra något, är 
han genomswet och uttrottat inom !/2 timma. 

Ursächta mig som skrifwer så hastigt, ty timmarne äro oss 


korte och månge. 


jag förbl. Min Kiäreste Broders 
Upsala den 18 Nov. lydige dräng 
1749. C. Linneus. 


Men hwarföre låter ej Min Broder mig wetta, huru Baron 
Hårleman mår; han är den endaste, som jag sedt med allware och 
af hiertat wårdat sig om wettenskaper; de andre tala wähl och 
torde wähl hafwa lust, men jag wet ej hwad jag saknar. 


Utanskrift och sigill saknas. 


' Gemma arborum, hvilkens respondent och (till väsentligaste delen) för- 
fattare var Petrus LÖFLING. 

? MARCELLO MaALPiIGHI, född 1628, medicine professor företrädesvis i Bologna, 
sedan påflig lifmedicus, död 1691; framstående anatom och fysiolog, växt- 
analomiens grundläggare. 

> Bref 260. 

+ All motgång kan öfvervinnas genom att fördragas. 

3 Torde afse FREDRIK WILHELM HasTtFEHR, född 1722, löjtnant vid Västgöta- 
Dals regemente, död 1762. Han synes hafva haft för afsigt att utgifva någon 
skrift af zoologiskt eller ekonomiskt innehåll, måhända hans Underrättelse om 
fullgoda fårs ans och skötsel, som utkom 1752 och sedan öfversattes på 
danska, tyska och franska. é 

+ Kuess Missus V. 


681. 


Min Hurtige Broder. 


Men huru kan M. Br. hinna med at skrifwa så ofta? 

Min Broders store allegorier skulle giöra mig försagd at skrifwa, 
om jag ej wiste så wähl, at de härflöto af en så wählmenande wän. 

Alla träd wäxa endast utur gemmis foliorum. sätter man ett 
träd, som skulle bära blommor, uti ett warmt orangerie, som är 
hetare än naturligen fodras, då bär det inga blommor, utan utwexa 


108 


de tilf blader, och stielkarna blifwa stora, långa; bladerne dubbelt 
större än ordinairt; men aldrig en blomma, men där igenom blifwa 
de hastigt drifne stielkar så lösa och froje,! at trädet på flere åhr 
ej kan bära blomma äller frucht. 

jag tror helt säkert det, at om någor hade lust en enda som- 
mar äller några dagar om sommaren observera, det man skulle 
få hela hundradet med artiga consectaria, sedan man först fått, så 
här, lagt grunden till denna nya wettenskapen. Hade jag den 
lyckan at wara när Min Broder, så skulle jag utlägga mitt gifne 
probleme för min Broders ögon, at Mina Bror där af skulle hafwa 
nöje. 

Hwarföre obligeras icke wåra apothekare at plantera Cycla- 
men? i sine trägårdar? de wäxa där lätt i skugga, allenast de 
höllias. Men Cyclamen siccum och årgammal, har merendels mistat 
all kraft. Ungu. Arthanite skall ju förfärdigas af färska roten. 
en rot som liggat 1 åhr i apothequet har icke stor kraft quar. 

Min Bror, i som får doch tid at tänka, lät mig wetta något 
nytt ifrån den widlöftiga werlden, som kan hugna oss som här 
krypa uti pulvere scholastico. 

Licentiaten Elf ligger nu ständigt inne och kläcker sin disputa- 
tion;” så snart han fått ägget utkläckt, lära wij få honom fram. 


Hälsa dem som unna mig godt. 


jag är 
Min Kiäraste Broders 
Upsala d. 21 Nov. ; lydige 
1749. 
Utanskrift och sigill som på bref. 679. — Namnet saknas i underskriften. 


1 Jfr frog = saftrik (RBierz, Ordbok öfver Svenska allmogespråket 
s. 162). i 

? Cyclamen europeuwm L. 

3 Dissertatio medica de Hamorrhagiis uteri sub statu graviditatis, 
hvilken ventilerades den 6 December 1749. 


RR ERS IE AE 


TR ån ändå odd öra 2 NN NTE ht hr AE RAT AN a 


; 109 


682. 


I 


Min trogneste K. Broder. 


Det war er ewig osanning at jag skrifwet till min Bror ärli- 
gare än till Hr Baron Hårleman; men det är wist at jag skrifwit 
friare. Man tors intet lika språka med Fader och Broder.! ”Tordes 
jag så skrifwa, som jag ofta hade lust, så sparkade han mig för 
änden at jag stupade ned för alla trapporne. 

Kiäre Bror tro på Gud och ej på Moro.? Gud har giort 


naturen så lik sig; sådan i dag som i går; såsom Gotland wäxte 


i går, så wäxer det i dag; fordom war det allenast 2 öar; Tors- 


-burgen och Hoburgen. K. Bror huru skulle underjordisk Eld föra 


snäcker ifrån America hit till wåra strander; underjordisk eld 
gilwes ej så mycken, som wij tro; han kan aldrig döllia sig, utan 
måste altid ryka wid Eldsprutande berg. jag hade lust språka 
med M. Br. en hehl natt och dag här om, där jag fingo så myc- 
ken tid at tala med M. Br. här i werlden. wij bo tillsamans, få 


doch aldrig råkas. 


jag tror knapt jag har några ärter,” ty träden äro små, men 
en half tjog små träd skall han med första wårwatn af dem få 
till skänks. 

Cyclamen har jag ej mer än 2 rötter. 

jag tror wist här woro mycket att få för apothekare. Gud 
beware oss. ja mer än mycket. 

Lär honom at giöra opium; han får det hos oss så godt som 
i Turkiet skulle jag tro. 

en area så stor som mitt hus i Upsala, skulle kunna på 2 
åhrs tid gifwa för 3000 plåtar Marum verum. 

Intet glömer jag M. Br. när örterne inklistras, om älliest de 
någonsin blifwa inclistrade.” 

Hälsa mine Gynnare. Lef min uprichtige wän. 


jag är 
Min Broders 
Ups. d. 24 Nov. lydigste tienare 
1745.” C. Linneeus. 


Nr FR 


TSE öre vrR NR GSE 


ANIMALIUM partes ex Ph. Holmens. SR 


Sieca Axungia > Succi 
Ossa humana. : Human. - sang. hominis. 
Cranii. : Ursi. S Cervi. 
Leporis tali. Cati sylv. hiret. 000 
Cervi cordis. Canis. s Fel Lucii. 
Lucii mand. Lupi. | Tauri. 
sepie. : Vulpis. Ursi. 

Dentes Eboris. Taxi. Urina humana. 
Rosmarini. Leporis. Stercora Columbee. 
Hippopoth. Cuniculi. Ovis. 

Lupi. | Porci. Alb. grec. 

Cornua Cervi. jr Apri. Bovis. 

Alcis. ; Anseris. Pavonis. 
Rhangif. ; ENTER SL Eqvi. 
Scarabeei. Gallin&e. Secreta 
Teste Alcis ung. Caponis. Castorea. 
> Strution. ova. serpentis. Moschus. | 
Gall. ova. viperee. Zibeth. 2 
Conch. Lucii. | Ranar. sperm. T 
Ostrea. SOV Sa. Mel. ; a 
Matr. perl. | CEN a HL 
Cochl. Hirci. propolis. 
Ung. odor. - >> Heddi. Lacca. 
Entali. Ovis. | 
Dentali. Medulla 
Lapid. Perce. Cervi. 
i Carpionis. Bovis. 
Vituli. 
Ceti sperm. + 


jag har understrukit? dem jag wille bewara. 
; mon icke alla de andre kunne utmönstras? 
quantum est in rebus inane.? posttiden twingar 
collegia. ör 


Utanskrift: 
= Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Abr. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


it 


! Jfr bref. 271 not. 4. 
er ? ÅNTONIO LAzzaARO Moro, präst i Verona, utgaf 1740 en, för att vara af en 
AP dåtida katolsk andlig, anmärkningsvärd skrift, De Crostacei e degli altri Ma- 
— rini corpi che si trovano sw monti, hvari han framlägger sina åsigter rörande 
 jordklotets förändringar efter verldens skapelse, bergens uppkomst, de i dem 
inbäddade lemningar efter hafsdjur m. m. En öfversättning däraf utkom 1751 
i Leipzig med titel, Neue Untersuchung der Veränderungen des Erdbodens. 
; 3 Se bref. 690 not. 1. ; 
S + De till herbarier afsedda pressade växterna blefvo den tiden fastklistrade 
SR på hvita pappersblad. 
23 Felskrifning i st. f. 1749. 
$ Dessa äro här tryckta med kursiv stil. 
7 Gode Gud, huru mycket onödigt finnes ej häribland. 


ARN 683. 
Min Kiäreste Broder. 


E Det war wähl at Archiater Rosen fick sin kista. Det gjorde 
— mig rätt ondt, då han sade at han skulle stämma mig, som fått 
—— pacquet, om jag ej låte honom få sina böcker; äller alis verbis idem. 
jag fick älliest i dag kistan ifrån Witten;! men den war ifrån 
> frankrike och hörde ej till Arch. Rosen. hälsa honom ifrån mig 
rätt mycket. | 
Det är swårt för mig at språka med Eder, som ej wet hwad 
ooobok det är Dispensatorium pauperum Lusitan. gentis. hwem är 
— Auctor? hwilket åhr utkomen. 
Lignum campechiense.? den rätta tages ifrån ostindien (se mat. 

med. 203), men engelsmänerne taga Heematoxylon i des ställe; 

hwar om sista kriget blef med Spanioren. Sauvages[?] ammomum 
| är i min materia Medica 225. trädet är ej Laurus, utan Myrtus,” 
fast de smaka och luchta bägge aromatiske. 

Det rätta Amomum, som är Elettari 1 Hort. Mal. föres nu 
mera ej in på wåra swänske apothequer, sedan wij hafwom Carda- 
 momum och Grana paradisi af samma art.t 
Men Eder Cortex Amarus är icke Costus amarus.? Costus 
——  Aamarus differerar a dulci tantum eetate. 
pe. Cortex Thymiamatis är Cortex Rose Mallos ifrån Ostindien, 
hwilken tyckes wara en Hibisci species; men den som föres till oss 
är adultererad med cortice Liquidambre, som somlige mena. 

Bals. divi thomee kiänner jag intet; om den ej är en kåda 
af Arbore st. Thome, som är ett species Bauhiniee.” 


112 


Koolsat och Rapsat äro nogsamt bekante. De sås i skåne i 
myckenhet; borde sås 100 gånger mer. de wäxa will på Gotland. 
Terra Lusitanica kiänner jag icke. 
I dag fick jag en otrolig myckenhet rariteter af inlagde örter, ” 
i V förwarade diur, stenar och Coraller ifrån China.” 


jag förbl. | 
Min wärdigaste Broders 
Upsala d. 15 Decembr. lydigste son 
1749. Carl Linneus. 
Utanskrift: 


Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Abrah. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Notarien eller »extra ordinarie skrifvaren wid tullarrende-societeten» N. 
WirttE, hvilken antagligen hjälpte LinnÉ med från utlandet ankommande sänd- 
ningars förtullning och expedition. 

> Cesalpinia Sappan L. 

> Myrtus caryophyllata L. 

t Amomum Cardamomum L. och A. grana paradisi L. 

Costus arabicus L. 

Bauhinia variegata L. i 
Säkerligen skänkta af M. LacGErstRöm och sedan (1754) beskrifna i disputa- 
tionen Chinensia Lagerströmiana. 


2 SS I” 


684. 


Min Kiäraste Broder. 


Lyckelig juhl och nyåhr med alla de sällheter som i det kunna 
infalla. 

Senaste postdagen kommo så många beställningar ifrån Herr- 
gården," at jag ej hinte swara. 

Bror talar om Linnei tid, af den är endast namnet quart. 
olim Achilles eram. det war och stor fåfänga. 

Eluteria är nomen Petiverii på Casianthea, som är rätt en 
Cilutia.? | 


Pharmacopea pauperum har jag ej sedt. 


113 


ibland de Chinesiske coraller, ormar, fiskar, örter fägnade 
mig mäst Oscabrion Petiveri,” den jag aldrig tillförene sedt och 
aldrig underligare. 

Intet skall jag glöma min Bror wid örtmönstringen, när den. 
tiden skall dagas i min werld. 

M. Br. får af mig alla de frön i wår, som kunna salva virgi- 
nitate rapi. , 

Cortex ligni Brasiliensis torde wara Heematoxyli, men nyttan 
wet jag ej. i 

Hälsa Hr Arch. Rosen, säg honom at jag har för hans räck- 
ning hos Hofintendenten Julin" insat 225 dir koppm:t och upwist 
rächning för det andra. 

Min wördnad hos min Broders förloffwade Brud.? 

i dag 14 dagar sedan kom promotion, Barsöhl, Rectorat" och 
alt i werlden hufwudstupa på mig. 

jag förbl. 


1749 Min K. Broders 
d. 26 Decembr. lydige dräng 
Upsala. C. Linneus. 
Utanskrift: 


Kongl. LifMedicus 
Wälborne Hr Abrah. Beck 
frijbr. stockholm. 


Sigillet bortklippt. 


1 Säkerligen afses härmed förfrågningar af Bäck rörande droger. 
2 Clutia Eluteria L. 
3 Tetraodon hispidus L. Syst. nat. ed. X p. 333. 
4 PETER JuLIN (adl. JUtLINsKÖLD), se bref. 132 not. 1. 
3 Jfr bref. 708 not. 1. 
"$ ErFfs doktorspromotion var den 12 och Linwés tillträdande af rektoratet 
den 14 December. 


685. 
Min K. Broder. 


At ej profanera literas, wågar jag mig ej i dag skrifwa annat 
än idel nyåhrs bref; altså upskiuter med alla cortices och gum- 
mata till en mindre helig tid. 

Linnés brefväxling. IV. 8 


114 


ocLycka till godt nyåhr. Lycka till pgrne." jag wet nu ingen 
mer lycka at önska min K. Broder än endast at få en kiär make, 
som kan hielpa Min Broder at med glädie afsätta nogot af alt det 
goda och myckna, som min Broder inwärtes oroar. 

Jag hade bref här om dagen af den beskedeliga Prof. Gmelin? 
uti Tubingen; som oroar sig där öfwer at jag fordom skrefwit at 
han warit Ledamot af stockholms Academie, men sedermera ej 
blefwit intagen. Detta rörer mig wähl intet, fast han blef antagen 
af Elfwius, åtminstone så för mig berättat; men mannen är så god 
at han ej borde stötas, utan hållas wärdig. en stor hop med frön 
har han sänt mig. Hans andre tomus Flore sibirice är utkomen. 

Lef så säll i detta åhr, at jag ej skall önska det bättre; så 
blifwer M. Broder: säll nog. jag är 

| Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 2 Jan. - hörsamste tienare: 


1730. Carl Linneus. 


Utanskrift : 
Kongl. M:ts LifMedicus 
Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
stockholm. 


Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


! Afser BäckKs utnämning till Kgl. Lifmedicus. 
? JOHANN GEORG GMELIN, Se bref. 197 not. 7. År 1749 lemnade han Ryss- 
land och blef professor i medicin, botanik och kemi vid universitetet i Ti- 
bingen. | 


686. 
Min Kiäreste Broder. 


Det war hedersamt af Min K. Broder, som lade sig ut för 
den wärdiga Profess. Gmelin; jag skall giöra Min Broders rätmä- 
. tiga character hos honom. 

Nog ser jag at penningar blifwa gifte; jag.;önskar lycka at de 
må populera sig i werlden. 

...jag har i dag sedt Historia' 'änimalium, men i det arket war 
author :'oskyldig för :plågium;'-jag har Re et Röse ora at Es 
minna. 


115 


; — Studenter, skulds. utfodringar, örfilar, slagsmål,  Frisendorfar; 
Norrelii sterbhus,! berättelser om LifMedicos, Bibliotheearier,? Cel- 
sier, Prästmöte, Marknad, orationer, Programer,” barnsöhlsvisiter? 
ageras wid wåra comoedier, at wij gapa bort detta och förgiätom 
det angelägnare; så spelar werlden sin roll, och wij saknom ej 
tiden, förr än hon är sin wäg. 

Nu sedan Historia animalium förswan utur min caprise, skall 
jag straxt skrifwa modigt, det jag icke giort för uht. 

Wallerius har tänkt desse dagar resa till stockholm och taga 
Klein med sig sielf. 


jag är 
Min endaste trogne wäns 
Upsala 1750... lydige tienare. 
d. 16 jan. C. Linneus. 
Utanskrift sönderrifven; återstod: 
Kongl. A' 
HögEdle Hr 


Sigill IV, rödt lack. 


+ Universitetsbibliotekarien AnpReEas Norreuiws afled 1749. Han var först 
gift med Ärkebiskop Erik Benzeun pb. y:s dotter Greta, från hvilken han skil- 
des för hennes liderliga lefverne, sedan med löjtnanten vid Österbottens rege- 
mente CarL MaGnus FRIESENDORFFS dotter ANNA CHRISTINA, död 1760. 

å 2? NorreLu efterträdare såsom bibliotekarie blef 1749 SAMUuEL ÅURIVILLIUS 
: hvilken genom byte med sin svärfar NiLs ROosÉny von RosEnstEIN 1756 blef me- 
dicine professor. 

3 Under det halfår, som LInsÉ denna gång var universitetets rektor, utgaf 
han ej mindre än fem latinska och ett svenskt program. 

«+ S-LInsÉs dotter Lovisa föddes julafton 1749. 


687. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för brefvet. 

Wallerius är nu i stockholm; jag befalte honom att taga boken 
med sig, det han ock säkert lofwade. 

at 'Narwal skall gifwas med cornu non spirali, det tror jag 
aldeles intet mer, än att kräfta skall gifwas cornu non articulato. 

Kiäre, tänk ej på hufwud question med den, som lärer knapt 
ägt nogot. utan lär honom wetta hut att angripa honett och lärdt 


116 


folk, som sielf ej kan räkna radios på en enda fisk, och doch will 
wara ichthyologus. 
jag misunner intet wår nya Zoologus sin merite. jag will 
komma en annor gång. han är intet plagiarius af mig.! 
Balsamum ”Thomseum, Balsamum viride, Oleum Marie är ett 
och samma; men af hwad träd det kommer är oss än obekant. 
Lyckelig restitution från frossan. 
Vale. nu har jag inclistrat 700 nya örter, som jag fått förledit 
åhr utifrån. 
Min K. Broders 
trogne 
Ci I. 
Ej dateradt, men antagligen skrifvet i Februari 1750. 


Utanskrift sönderrifven; återstod: 
Kongl. Lif 
Wälborne H 
Hr Doctor 
frbr. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Författaren till den ofvan omtalade Historia Animalium. 


688. 


Min Kiäreste Broder. : 


Tack Min Bror som hulpit stackars Hasselquist. Det blifwer 
roligt at se huru månge af wåra hafwa hierta at hielpa wettenska- 
perne af ren kiärlek för wettenskap, utan någon annor afsicht.! 

Skrif mig till i begynnelsen på april, så skola fröen promt 
komma. 

Gud gifwe jag fingo några dagars tid, så skulle jag gripa ihop 
med Kleyniana. nog woro där tillfälle at wisa en hop saker. 

Örterne har jag ej haft tid at tänka på, nu på hela 14 dagar 

Vale et fave. 

Min Brors 
1750 T/g8, lydige dräng 
Cao 
. Om Archiatern Ribe? dör, så önskar jag lycka; en sådan be- 
höfwes nu med allwaro. 


1 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
frijbr. ; stockholm. 


Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


1! »Nu kommer bref ifrån HasserQvisr, hwaruti han beklagar sin nöd för 
pänningar. Linneus gifwer honom 100 daler, och sänder till Wettenskaps- 
Akademien, att alla som älskade dygd och wettenskaper, skulle contribuera, 
och då samlas 4000 Daler Silfwerm:t af wettenskaps-älskade män i Stockholm> 
(Linn. egenh. ant. s. 49). Se ock slutet af bref. 265. 

2 EvanpD Rier, se bref. 345 not. 7. 


689. 


Min Kiäreste Broder. 


i dag har jag utgifwit ordres till trägårds mästaren att till 
dag 8 dagar hafwa fröne färdige at med posten afgå. 

Kan jag få bref till Hagström,! skall jag expediera det för 
honom lyckeliga tillfälle.  Emedlertid tackas M. K. Br. som will 
wara en fader för de unge Medicis; jag wet wist at han det emot- 
tager med uprächte händer. Hagström kan hela Chirurgien wähl. 

Stackars Baron Hårleman. gud hielpe honom. jag hade doch 
bref i dag, och Herren klagar sig intet. 

M. Br. frågar, om icke det war jag som skref nyåhrs önskan 
i Torpranäs namn till hans fru? hwad M. Br. will där med säga, 
förstår jag intet; jag har aldrig hört i min lifstid nämnas Torpra- 
näs. förklara mig gåtan. 

Missa. om honom skrifwer Gronovius at han war i leyden, 
och non salutato hospite hastigt där förswan. mer wet jag intet. 

Nova literaria. uti Italien är tryckt en bok, som utkommit i 
jannuarii månad, där auctor beskrifwer endast det liuset som lyser i 
watnet som eld, då skeppet går, äller wågorne häfwa sig. han be- 
wisar at detta är hwarken electrix, elementarisk äller gast Eld, 
utan kommer af insecter, som i myckenhet hålla sig på watnet 
och lysa i morkret. han har silat dem från watnet och afritat dem; 
men han skrifwer på italienska, at jag haft swårt at förstå honom. 
Det war rätt nytt? 


118 


jag håller på afrita den gula foglen som Hr Wargentin sände 
mig, och at beskrifwa den, som skall sedan komma till Wetten- 
skaps academien, ty han meriterar. Han fins i Bengalen.? 

wij hafwom och haf[t] den lyckan at här i Tipsa se e Lager- 

Hälsa. Br. Rosen. Lätt mig welis något ny ott af Eder sköra 
werld, ty jag sitter i obscuro. och gapar .på Eder lystre. 


Fr j ; M. Bs | i PED 
' Ej dateradt, men troligen skrifvet i Mars 1750. | egen: fare 
jie ; 3 ; ij kr 4 

Utanskrift: i; : C. L. 


Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Back 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! JOHAN Otto HaGstTRÖM, se bref. 21 not. 2. 

> Se bref. 267. É 1 

> I Vet. Akad:s Handl. 1750 finnes tvenne LIssÉs uppsatser om honom 
tillsända foglar, nämligen Sommar-Guling (s. 127) från Finland, men äfven 
förekommande i Indien (Oriolus Galbula L.), och En Indianisk Sparf (s. 270), 
»som har de skönaste färgor af Blått, Brandgult, Grönt, Gul-grönt, Grön-gult 
och Svart» (Emberiza Ciris L.) 

+ Hofintendenten JoHAn Gustar LAGERTWisT, som öfverassignerat 694154 dir 
kmt på banken och genom »brottslig connivence» med vissa banktjänstemän fått 
assignationerna 'godkända, rymde 1730, men ertappades och häktades. Som 
det emellertid ansågs för bankens kredit skadligt, om tjänstemännens hand- 
lingssätt blefve allmänt kändt, frigafs Lacertwist mot borgen, stäldes till an- 
svar endast för öfverassignering och dömdes att böta 3 ?/, af den öfverassig- 


neråde summan (enligt FR. SiLFVERSTOLPES anleckningar om riksbanken). 
y t 


690. 
M; K. Broder. 5 


Fröen äro nu tillsamanslagde. de blifwa förtunga till posten; 
föllia med ordres af Hr Broder gifne; äller : med nästa tillfälle der 
för mig yppas. a | 

At den Monodon, som gifwer oss unicornu, skall gifvend jatån 
spiralt horn, det tror jag så mycket, som at Rhinoceros skäll 
gifwas med spiralt..:.horn. Om jag fick en' gång så mycken tidj som 
1 dag, håde jag lust: depencera den på: Hr Kleyn. -: rida RA 

Min Br. bör begynna med nec Cacalia, nec 'Cacaliastrum ! an 
Tithymaloides. 


119 


jag kan le åt gratulationen, at de tagit mig såsom quid pro 
quo. men kiära säg mig hwad war då rådet? för Hr B. Hårleman. 

jag tackar för :Mulbärsfrön. Men det: war med dem som: med, 
kräfweterne, hwilka stodo och lågo i brefwet, men ej i korgen; 
intet fick jag någre Mulbärsfrön.: Det woro: artigt at: få dem, 
näml. at se om de tola bättre wintrar än wåre: 

Huru det är med -S06ME, kan M. Br. se af: den beskrifning 
jag gaf. 

Helsa Archiater Rosen och lef lyckelig. jag laborerar med en 
quotidian som heter Skånska resan, at jag sitter som en fånge i 
hächte. vale: 

Min Broders 
Upsala 1750 hörsamste tienare. 
d. 13 Martii. C: Linneeus. 


NR böra ärteträdet s. Aspalathus! afhämtas; kiära giör LL 
at någon tager emot dem, transporterar dem på jachten, och gif- 
wer addressen till stockholm. vale. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Abr. Beck 
frijbr. stockholm. 


> Vigil IV fölndarlitntet), rödt ne 


! Det sibiriska ärtträdet (Robinia Caragana L.), se bref. 565 not.'5. 


691. 


Min Kiäreste Broder. 


i går skickade jag med Hr Swan,! en studiosus Chirurgie et 
Medicinee, som lärt hos Boltenhagen? och reste till stockholm, en 
bunt af 100de slags frön. 

i Är nu M. Br. intet nögd, så rår ej jag, utan faller. M. Br. 
aldeles utur hopp at få mera, ty det har warit nog möda al lägga 
dem tillsamans. 

Tack för Mulbärs fröen. 

"jag är i 1000de ångest för Hr Gothers träd, som börde' ihnan 
kort flyttas till sit rum. | 


120 


Om acterne” håller jag mig wid det säkraste. tack M. Br. 
som will contribuera. 

Det är märkwärdigt at M. Br. kunnat bärga sig 2 gånger 
längre än M. Brs Camerad. 

jag har profwat Mullbärs fröen, och kan försäkra at aldrig ett 
enda är befrödrat; utan antingen af lång tid, äller mycket het 
rumm, äller och af absentia maris sterile. 

Skånska resan fruchtar jag lärer icke hafwa ett enda ord, 
som kan behaga M. K. Broder; utan agerar jag där endast de re 
rustica, så att jag sielf blifwer rusticus. 

Hans M:st blifwer ofelbart podagricus. blifwer och det, så går 
wähl mäste passionen öfwer. Gud hielpe honom. 


förbl. M. K. Br. 
1750 Hl, hörsamste tienare 
CE 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Abrah. Beck 
stockholm. 


Sigill (säkerligen lånadt): ett hvilande lejön, hållande en sköld, hvarå 
bokstäfverne LDS äro anbringade. 


! GEORG SWAHN, student i Upsala, hvarunder han ifrigt studerade medicin 
och naturalhistoria; begaf sig 1752 till Berlin och Paris för kirurgiska studier, 
blef sedan preussisk regements-fältskär, dog 1756 under ett tillfälligt besök i 
Stockholm. 

? GERARD BOLTENHAGEN, född 1692, mycket anlitad kirurg i Stockholm (äf- 
ven af FrepriK I), förste fältskärs-assistent i kirurgiska societeten, tvenne gån- 
ger vald till dess öfverdirektör, hvilken plats han dock undanbad sig, död 1756. 

3 Vetenskaps-Societetens Acta. 


Min Kiäreste Broder. 


Det fägnar mig at M. Br. är nögd med fröen ; jag tyckte sielf 
'ag hedrade mig. Det war altför godt at få tillfälle till Marseille, 
Holland, Engeland; just till alla de orter har jag af nöden at 
skicka saker. Kiära nämn barnet och hwad han heter. 

M. Br. behagar skrifwa, at Hans M:t fått tertian. Det måste 
wara swårt för H. M:t at tola, som det är en penibel siukdom 


gå 


SA 
= 
; 
É 
a 
| - | 


SÅ 
EN 
EE 


He 


121 


för en gemen karl, fast han woro i sin bästa ålder, men Kiära 
achta Eder at dämpa denna feber. nog wet I M. Br. at om någon 
Medicus kunnat upwäcka denna feber med konst för et åhr sedan, 
han hade giort sig oförliknelig stor; hälst frossan är det endaste i 
werlden, som skulle kunna hielpa Hans M:t till fulkomlig restitu- 
tion; jag är säker at I bägge läsit detta hos de gamble, och sedt 
detta bekräftat af de nyaste. Tänk äfter om febren nu dämpas, 
som kunne giöra total hälsa, utan at han får giöra sin fulla effect, 
huru kan I swara för en rättwis Gud och ett kiärt fädernesland. 
En annor gång kan I icke excitera en frossa, om I fingo tunnor 
guld; nu är den endaste och säkraste apparence i werlden; bruka 
den at giöra Eder stora, at conservera Eder Konung, at hugna 
edert fädernesland. M. Br. säger, at paroxysmerne uttrotta hans 
Maj:t, men tänk då andra siukdomar inställa [sig] äller den förre, 
drifwen änteligen till sin högd af tid och åhr, då möta först rege- 
mente af krämper, som med frossan nu torde häfwas. Hans M:t 
kan ju intet se det sielf; I som detta förstån, böra det föreställa. 
woro det en Quartan, borde siukdomen straxt hämmas, såsom wid 
de åhren farlig, men tertianen kunnen I altid assecurera. Quoti- 
dianen skulle och matta alt för mycket. 
' nog wille jag hielpa den M. Br. omtalt; men upsatsen är ej 
så snart giord, som hon är conciperad. 
Den sälsynta citronen måste wara 
Citreum digitatum s. multiforme Ferrar. hesp. 75. 
Cedro a ditela 0 multiforme Hesp. norib. I. p. 116. 
är altså nogsamt bekant och wäxer på aparte träden. 


Hälsa Hr Archiater Rosen. Lef säll. 


jag är 
M. K. Broders 
Upsala 1750 hörsamste tienare 
d. 22 martii. C. Linneeus. 
Utanskrift : 
Kongl. LifMedicus 
Wälborne Herren 
Hr Abrah. Back 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


693. st ot 


Min Kiäreste Hr Broder, et Partus hybridus 
af kyrkan och /Esculapius; 


som altid får stå inför Jovis egen stohl, utan till at någonsin 
komma i sälskap med homuncionibus hujus orbis; dock wårdar 
M. Br. se på oss, som ligga bakom buskarne och bärgen. 

Huru har min Br. tid at läsa disputationer, aldrig brukas de 
i hofwen, och komma de dit, wet jag wähl deras grufweliga och 
försmädeliga öde. älliest kunne de komma  hästlass fulla; men 
alla fasa för detta. Men huru will M. Br. gifta sig, som måste 
ständigt lefwa på hofwet; jag räds fruen eij blifwer där med nögd. 

Wählkomen till mig wid missomarstiden äller i rötemåna- 
den. lätt mig wetta 8 dagar för uht, at Jag är hemma, så torde 
wij få roa oss rätt wähl. 

Kiära, tala med Hr Cancellirådet Carlson at han skickar 
Hasselqvist i tida det sammansköot hamn fått; och äfwen med Ht 
secret. Wargentin at Kalmen får per, om han ej fått dett han 
skrifwer om. 

Hr B. Juselan har i Dalibards namn utgifwit en rätt artig 
flora parisina.! C- | 

jag har intet tid nu att tänka på siukdomar, Flora kommer 
strykande "med hela sin skiöna arme, jag måste mönstra henne, 
och ändoch skiöta academiske sakerne. | vu 

will M. Br. swäria, at ingen Hofman skall få se disputåtionen,? 
så will jag skicka flere exemplar; ty jag wet huru abgesmacht detta 
faller. Här i Sverige får jag liksom här endast spe åt mina rön; 
de säga at jag tänker här näst uptäcka, at flugorne hafwa et hår 
mer på kroppen, än de förre sedt. hec premia laborum nostratum,? 
då wij trodt oss giort det bästa. men transeat et hec cum ceteris 
erroribus.? AN | 

lef säll, min söta gubbe, och$ jag wil: äfren skatta mig lycke- 
lig emot mången annan: jag är 

SN Min K. Broders 
Upsala 1750 lydigste dräng 
d. 1 Maji. C. Linneus. 


Utanskrift: 
Kongl. LifMedicus 
Wälborne Hr Abr. Beck 
frijbr. SN Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! THomas FRANGOIS. DALIBARD, fransk naturforskare, född 1703, död 1779. 
Författare till Flore Parisiensis prodromus, ou catalogue des plantes qui 
naissent dans les environs de Paris, som utkom 1749 och är det första i 
— Frankrike utgifna arbete, hvari LinsÉs sexualsystem blifvit användt. 

? Den här afsedda disputationen kan näppeligen vara någon annan än 
Semina muscorum, hvilken ventilerades den 25 April och till respondens hade 
PeEtER Jonas BERGIUS. 

3 Detta är här i landet mödornas lön. 
t Må liksom öfriga villfarelser äfven denna hafva en öfvergång. 


694. 


Min Kiäreste Broder. 


M. K. B. undrar, hwarföre jag ej är så höflig och swarar folk, 
då de tala mig till, men jag wet allenast. ett enda at förebära, 
näml. at jag ej är mer än en. 

Gud gilwe hälsan, huru skall man då kunna få angenämare 
sälskap, än den ärliga och artiga Arch. Beck; huru kan man få 
större nöje öfwer Rötemånaden. men jag är rädd, at M. Br. här 
swälter till döds, som är wand wid Kongl. mat. 

Min K. Br. äger ju Flora oeconomica, både på latin och 
swänska, där står om Bomullen; den första salix. 

war så god och se på arken hos Kiesewetter,” sedan de fått 
min Correcetur, och förr än de afdragas, at jag får correct funda- 
menta, så will jag lära M. K. Br. i rötemånaden, at förstå hwad 
jag menar. där äro få ord, som mena mera. 


Lef säll min såte wän. 
1750 ; Sa er 


LJ 


Utanskrift och sigill som på närmast föregående bref. 


1 Salix pentandra L., hvars fröull ansågs kunna användas till spånads- 
material. Jfr bref. 247 not. 5. 

2 (GOTTFRIED KIESEWETTER, akademibokhandlare 1735—5357, förläggare till 
Philosophia botanica, hvilket arbete då var under tryckning i Stockholm. 


M. EK. Br. 


iag sade M. K. Br. det 2 gånger, at Hasselquists bref woro 
sedt i awisorne. 

Här föllia några andra stycken.! : 

Har M. Br. mycket at giöra i stockholm nu; äller res till oss 
öfwer pingest hälgen at botanicera med oss en otta dagar. Min 
Bror har hwarken hustru äller barn, som sysselsätta. | 

säg mig något om stora wärlden, åt hwilken wi gapa som 
koen åt ladudörren. 

far wähl. lef min wän. 

Heister har åter hedrat mig med ett nytt seriptum. han har 
giort ett helt nytt genus, som han kallar Burchardia, och är af ett 
träd som ingen sedt äller nämt, det och Haller confirmerar uti sin 
recension. ståtelige Botanici; det heter älliest och är inom 10 åhr 
4 gånger nämt och beskrefwit 

Frutex foliis amplis subrotundis acuminatis Gron. virg. 138. 

Callicarpa Catesb. carol. 2. 

Linn. in act. Upsal. 

Sphondylococcus Mitch. act. Nat. cur. 

Vale. 
Din 


När M. Br. läst dem,! täcktes han sända dem åter. 


Ej dateradt, men förmodligen skrifvet i Maj eller Juni 1750. 


Utanskrift : 


Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill HI, 2:ne (skadade), svart lack. 


! Bref från HasseLQvist till LINsÉ. 


696. 


I 


Min K. Broder. | : 


Det är mig en synnerlig fägnad, så ofta jag får språka med 
K. Bror, genom bref, fast jag icke det får coram. 

Det woro just tid för mig at resa nu till stockholm, för än 
Rectoratet woro expedierat, medan mine colleganter inundera mig, 
medan jag skall dageligen skrifwa på fundamentis. 

det kommer mig före som tyska soldaten, då han kastade sin 
lusiga råck i strömmen at dränka dem alla, men mintes ej at han 
blefwo naken: 

Nu woro tid för min Broder at skrifwa en observation till 
wåra acter. | 

jag fägnar mig åt den tiden, då jag lärer få mången nöjsam 
stund med M. K. Br., om M. Br. reser till Upsala i rötemånaden. 
Kan M. Br. taga hit då sine örter, som inga namn äro widhängde, 
skall jag biuda till at sätta namn på dem; det är långt lättare 
än taga mig till stockholm, där jag borde hafwa bibliothequet med 
mig esomoftast i swåra örter, men jag tror det är bäst, om M. Br. 
låter både örter och grähl och praxis och bekymber blifwa i stock- 
holm, om M. Br. skall profitera af Upsala. 

Tack M. K. B. som då och då ser på correcturen;! det 4:de 
arket war det angelägnaste i hela wärket. 

Nog får M. K. B. lonter[?], allenast M. K. B. kommer hit. 

Sof nu sött några dagar och hwila Eder trotta kropp från hof- 
lefwernet, at M. B. kommer hit med den glada minen. 

Lef säll. jag är 

M. K. Broders 
Upsala 1750 lydige tienare 
d. 8 junii. C. Linneus. 
Utanskrift och sigill såsom på bref. 692. 


' Bäck biträdde vid korrekturläsningen af Philosophia botanica. 


Min kiäre Broder. 


? 


Nu går rötemånaden in, och blomstren bögjlng? ko Nn 
fägring. : S i NE 
När kommer Min ka Brodin ifrån himlen bd till 

bo på jorden? "Men då måste M. Br. icke taga Guda mi 
sig, utan lefwa tarfweligit med strömming och wälling. 
med nästa post få wetta, när M. k. Br. kommer. vale. 
SR i NEAR M:K;.Br. hedda 
Upsala: 1750:::-- ön ae | lydigste 
d. 27 junii. C. Linns 


Utanskrift: 
a Monsieur 
Mons:r Le Docteur Beck 
SHE > Medecin du Roy : 
bugs STOL RA Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. a 


2 698; 
otok jo Min Ki Broder. 5: ; I IE JG 


Wählkommen om söndag till middagen. 
wij wänta ej med maten öfwer half ett. | 
Ty bör M. Br. ej sorra förlänge i Märstad. 
hwad mera få wij tala coram. 


Säg mig: hirnrölet Grefwe Hesnibg Gyllenborg! 'We 
bittrat på mig, då han war här sist; det war mig omö 
röna äller gissa; nog hade owännen sådt ogräs i wetet. 

"Min 'K.Broders""" "FEN 
Upsala 1750:.: Vitec 16 nusiustv hörsamste tienare. | 
d. 13 julii. C. Linn 
Utanskrift: ; | I 
Kungl. LifMedicus 
Wälborne Doctor Beck 
Stockholm. 


| : | 127 


Sigillet bortrifvet, rester af rödt lack. 


1 HENNING ÅDOLF GYLLENBORG, född 1713, höfmarskalk, landtmarskalk 1751, 
slutligen riksråd, död 17753. Våren 1748 deltog han i LinsÉs exkursioner och 
— >»behagade ej allenast i egen hög person hedra Hr Archiatern och dess samte- 
e sällskap med sin närwarelse, alt ifrån kl. 6 om morgonen, då de gingo ut 
från staden, intil kl. 8 om aftonen, då återkomsten skedde, utan ock öfwer hela 
anstalten, och i synnerhet det, som af H. Archiatern förelästes, betyga ett sär- 
deles nöje och wälbehag> (Sarvn Lärda Tidn. 1748 s. 176). 


föl Ska nn se råg 600. 


Sa Kiäre Broder. 


2 dag. önskar, af hiertat: M. K. Broder någon ro, men ingen 
Haldom.: Y 6 
— Elatine är Hidakinovn be. Ups. N:o 6, men Gud beware 
oss från Cymbalaria,' af hwilken det veritable Pouder de succes- 
sion giöres; det må Engelsmännerne behålla för sig sielf. 
Skulle Cocos komma apropos mig i händerne, så woro det 
som steckta Paradisfoglar flögo i halsen på mig då jag gapade. 
Tänk alla de konster oachtadt, som Profess. Benzelstierna? 
brukat at få min fader Hr Baron Hårleman och min moder fru 
Grewinnan Liven ifrån sin son,” at logera hos sig, kunne [han] ej 
uträtta mot ödet. jag fick ändoch den hugnad at de logerade hos 
mig; si så rår Gud. | 

> Låt oss tänka på Trägården" till nästa wår, ty han kan doch 
ej i höst, mindre i winter anläggas; så mognar inrättningen, och 
; går bättre. 

> Min nya ört Verbena—Veronica? fägnar mig dageligen af sit 
ilodande; aldrig hafwa Botanici sedt så tydeligt exempel af nya 
EN per partus hybridos. 

 Eef säll. jag är Archiaters Beeck 

RN. l Lifegen trähl 


iz Upsala. 1750 d. 7 sept.” C. Linneus. 


ROD 


el ' om något pacquete skulle komma från holland, addresserat till 
- pen svanen, och till ap ärnat, så war r gunstig och laga at 
| jag det får. 


128 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Antirrhinum Elatine L. och A. Cymballaria L. 
? LARS BENZELSTJERNA, född 1719, teologie professor, sedan biskop i Wästerås 
och ordensbiskop, död 1890. 


> Jfr bref. 271 not. 4. — HARLEMAN blef 1748 gift med hoffröken, grelvin. 
nan HENRICA JULIANA VON LIEWEN, född 1710, död 1753. 

+ Härmed afses anläggningen af en trädgård vid det nyinrättade Serafimer- 
lasarettet för odling af medicinalväxter: beslut härom fattades 1753 af Colle- 
gium medicum. 

> Härmed menas den Veronica-form, hvilken han i disputationen Plante 
hybride beskref under namnet V. hybrida och hvilken han ansåg vara upp- 
kommen genom befruktning mellan V. longifolia 8. maritima och Verbena 
officinalis. 


700. 


Min Kiäreste Broder. 


Wälkommen tillbakas ifrån fadderskapet. 

Det är wähl at wij hafwa M. K. Br. wid Jupiters stohl att 
ofta afböja severa fulmina jovis.! wij lefwom ej nobis et alis 
inserviendo consumimur.? 

Min Trägårdsmästare kom i förra weckan ifrån stockholm, 
hade warit på Carlberg, sedt Palmträden; han berättade att det 
ena war aldeles dödt; och det stora nog siukt; han twiflade om 
Carlbergs orangerie kunne conservera någotthera; men at dett 
swagare aldeles woro utan hopp. 

Äfter hans beskrifning, ehuru han påstod, at det woro Palm- 
träd, af hwilka wij hafwa mer än 10 stycken, så kan jag swäria 
på, om trägårdsmästaren älliest beskref rätt, at det icke är Palm- 
träd, utan Coccus-träd, altså desto rarare; det jag icke hafwer. 
at skicka till stockholm något att afhämta trädet, wågar jag icke 
på speculation; ty det är helt annat at lofwa Biörnskinnet, förr 
än man skutit, helt annat sedermera. 


VI RITAE PY TIENSSCSE TRE NYSS 


129 


Ännu är intet hopp om, scholelof till stockholm; jag är ej 
ännu förlöst ifrån Philosophia Botanica; och skånska resan. måste 
skrifwas dagel. 

jag har sport från frankrike at Heister är död; huru såll 


— jag då få till honom min character Botanici (hwilken äfwen kunne 


examinera Klein), som är tryckt i philosophia pag. 299. 
Lef säll, min söta wän; lät mig stedse spöria Eder wälgång. 


jag är 
M. KE. Brs 
Upsala 1750 lydige tienare 
d. 7 sept. C. Linneus. 
Utanskrift: 
a Monsieur 


Mr Le Docteur Beck 
Medecin premidre 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Jupiters skräckingifvande åskviggar. 
2 Vi förtära oss själfva genom att tjäna andra. 


Min kiäreste Broder. 


Tack m. k. Br. som ej förgiäter sin tienare. 

Ingen Apothecare gesäll med Palmblad har jag sedt. i 

Kiära gif mig contenta, om något reelt är de viribus fumarie. 

Min K. Br. förgiäter aldrig at recommendera mig; der före är 
jag oändeligen förbunden. De ryske memoirerne har jag sedt på 
Boklådan, men allenast 1 dehl; där äro Persicaria, Thalictrum, 
Lunaria; det skall wara mig kiärt om jag fingo någon correspon- 
dence i Petersburg, ty Krascheninnikow? kiänner jag ej mer än det 
at han war i sibirien med Gmelin. 

Tänk jag fått öfwer alla de örter som finnas wid Camschatka”; 
de äro oförlikneligen rara, och !/s del af dem äro de samme' med 
örterne i Canada. Hwem hade trodt at canada skulle finnas i 
sibirien. ; 

Gud gifwe at K. Collegium fått någon duchtigare karl än Tur- 
senius; jag unnar Tursenius! godt, Gud gifwe det lyckades. en 

Linnés brefväxling IV. 9 


130 


sådan karl kunne giöra sig större än någon doctor, om han woro 
mogen, om han hade hufwud, om han hade lärdom. han war 
otacksam mot. Ahlström. Han war hos mig desperat; ingen oeco- 
nome. sed hec inter nos.” 


Min k. Bror har sielf Elatine; jag har sedt det i min Brors 
herbarium, under genus Antirrhini. 

jag har fått en alt för wacker Bok ifrån Italien, näml. Donati'" 
om polyperne i Corallerne, med Vianelli novum genus. wärket är 
ståteligit, figurerne täcka; skrefwit på italienska. 

war så god och gif innelychte 6 dir till Hr Wertmyller,” apo- 
thecaren på Leyonet. 

Rosén är tämeligen siuk, fast ej dödeligit. han har en-Febris 
intermittens utan frost. komer hwar afton kl. 7, men hwar annor 
afton är [hon] dubbel, at hon går bort kl. 10 med första swetten. 
sedan kommer kl. 11 till morgonen om natten. 

jag är beständigt min K. Broders 


Upsala 1750 lydigste tienare 
d. 9 Octobr. Carl Linneus. 
Utanskrift: 
Kongl. LifMedicus 
Wälborne Hr Dr Beck 
frijbr. stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Om användningen af Fumaria officinalis mot en mängd olikartade 
åkommor, se Linn. FL suec. ed. II p. 245. Det densamma tillagda namnet 
Herba melancholifuga vittnar ock om hvilket slags sjukdom den företrädesvis 
ansågs kunna bota. 

? STEPHAN KRASCHENINNIKOW, född 1713, professor i naturalhistoria i S:t 
Petersburg, död 1755. ; 

3 LInsÉ erhöll 1750 från GRIGOREI DEMIDOFF en samling växter, som på 
Kamtschatka blifvit samlade af J. J. LErcHE; de mera anmärkningsvärda bland 
dessa beskrefvos i den i December s. å. utgifna disputationen Plante rariores 
Camschatcenses. 

+ ERLAND TuRsENIUS (senare TuRSÉN), se bref. 272 not. 1. ' 

5 Men detta oss emellan. 

$ VITALIANO Donarti, se bref. 360 not. 1. Hans här afsedda arbete är 
Saggio della Storia Naturale dell'Adriatico Mare (Venedig 1750). VIANELLIS 
nya slägte, Luciolella aque marine, är det i bref. 267 omtalade, i hafsvatten 
fosforescerande djur, som sedan af LinsÉé benämndes Nereis noctiluca. 

7 JOHAN ULRIK WERTMÖLLER, född 1712, hofapotekare, död 1780; »fick 1762 
såsom julklapp Kongl. Lifmedici-fullmakt»>. 


cm DO AR 2 fr rr. 
[g fä , 

5 

i 


131 


702. 


Min Kiäraste Broder. 


Här är ibland alla studerande ett förträffeligit pratke här; talas 


intet om annat än det bref hofmedicus Halman!? skrifwit till M. K. 
Br. och som senast stod i lärda tidningarne.? Professor Dr Wal- 


lerius skall hafwa wisat det på nogot ställe tryckt på tyska för 
2 åhr sedan, och at det skolat af Halman warit verbotenus ver- 
terat och skrifwit till m. k. Br. Andra säga nu, at det warit myc- 
ket mögligt at blifwa på det sättet förledd; andra at de trott m. 
Br. wettat sådant som warit i konsten. Men det kan wähl icke 


hin onde wetta alla lappar som utkomma. Emedlertid är det oför- 


ståndigt gjort af LifMedicus Halman, om han skolat giort ett sådant 
plagium at förleda m. Br. och på oanständigt sätt sökt sitt namn, 
det han kunnat ändoch fåt äga med heder. Min k. Broder lärer 


taga de utwägar som finnas tienligast, at det ej swimmar öfwer 


hela landet, såsom rychtet om stora män plägar gå. 

bed Dr Wallerius om tyska editionen, och se henne först, huru 
där med hänger ihop. 

achta emedlertid hos Hr Salvius at ingen får insätta här om 
något, för än m. Br. sielf där om utlåter sig. 

Wacquers chemie? är den boken, uti hwilken Hallmans bref står 
tryckt pag. 66. om han fins i stockholm, så kan M. Br. där läsa 
det. det går et löje öfwer hela staden, och det giör mig ont som 
warit Hallmans wän. 

jag hade här om dagen bref ifrån Frankrike: in lucem pro- 
ducit D. Senac" tractatus de corde, in cujus prefatione multa sunt 
optima adversus agyrtas, in quorum censu fere reponit chiracium, 
Geometras flagello sectatur et ipsi Jurino” quem mortuum putabat, 
non parcit, sed iste redivivus ipsi gallice respondit et ejus in 
Geometria inscitiam et simul temeritatem prodidit; a iribus mensti- 
bus dein obiit. Det woro wärdt at insätta hos Salvius. 

i dag fick jag qvisten af Cocos trädet; jag tackar för den, nu 
har jag där af 2 träd. 

Lef säll. jag är 

Min hurtige Broders 
Upsala 1750 trogneste dräng 
d. 19 octobr. C. Linneus. 


132 
Utanskrift: 
Kl. Archiatern 
Hr Doctor Beck 
frijbr. Stockholm. 
Sigill III, rödt lack. | 


! JoHAN GustAF HALLMAN, se bref. 255 not. 

2 Detta bref, dateradt Paris den 1 Juli 1750 ok intaget i Lärda tidningar 
för den 27 September s. ä., innehåller intet annat, än korta redogörelser för de 
arbeten, hvarmed en del franska vetenskapsmän då voro sysselsatta. Utförligast 
redogjordes för nyare undersökningar om kalken och dess »syra», och brefvet 
var författadt på direkt uppmaning af en Pariser-kemist, på det att de skickliga 
svenska kemisterna skulle uppmuntras till forskningar härutinnan. Äfven om- 
talas B. Jussteus iakttagelse, att ett slags grynliknande föremål på gran, hvilka 
förut ansetts vara ett slags frukter, i själfva verket voro en djurart, tillhörande 
slägtet Coccus, alldenstund man här kunde se »både mun, hjärtats rörelse och 
anus». Huru man kunnat rubricera detta bref som ett plagiat, är oförklarligt. 

3 PIERRE JosEr MacoQuer, född 1718, fransk kemist och direktör för porslins- 
abriken vid Sévres, död 1784; utgaf 1748 Hléments de la Chimie théorique, 
som öfversattes Bådo på tyska och engelska. 

$ JEAN-BAPTISTE SENAC, född 1693, fransk läkare, död 1770; utgaf Traité 
de la structure du coeur, de son action et de ses maladies (Paris 1749), »i 
hvars företal finnes mycket förträffligt mot charlataner, bland hvilka han nästan 
placerar kirurgerna; matematici gisslar han och skonar ej ens själfve JuRIN, 
hvilken han trodde vara död, men denne visade sig vara vid Jif, svarade ho- 
hom på franska samt ådagalade hans okunnighet i matematik och tillika hans 
oförsynthet, samt dog tre månader därefter. 

3 James Jurin, född 1684, engelsk läkare och matematiker, död 1750. 


703. 
Min Kiäre Broder. 


Hwarföre swarar M. K. Broder mig så ondt. 
Intet har jag lagt mig i den correspondencen. 
Intet har jag sedt eller läsit boken. : 
Min trohet fodrade at jag borde notificera. 
Hallman är min wän och jag är altid öm om honom. 
Så mycket har M. K. Broder rätt, at jag bör ej bry mig om 
det mig ej angår. Es 5 
Lef säll; jag försäkrar M. K. Broder at jäg är 
' Min K. Broders 
Upsala ,1750772 ST uprichtigste tienare 
d. 23 Octobr. C. Linneeus. | 


ro 

ge 

oo 

= 133 
kt 

4 | . Utanskrift: ; 

3 :  Archiatern 

E Wälborne Herren 

= Hr Doctor Beck 

- : frijbr. s stockholm. 


Sigill III (skadadt), rödt lack. 


704. 


| ; ; a Min Kiäreste Hr Broder. 


Undra intet på mig at M. Br. ej fått swar på andra brefwet. 
jag' har slutat all brefwäxling inom lands och nästan utom, som 
jag sedt på 10 åhrs experience, at den giort mig mycken möda 
och föga gagn äller ro, men wähl mycken smärta. 

jag will doch biuda till at swara M. K. Br. på de mäste. 
jag har på 10 åhrs tid gifwit min krop ingen ro natt älr dag. 
i ingen skiutsmärr hafwer blefwit så illa hanterat som jag af mig. jag 
: har sedt denna fåfängan änteligen, och funnit den ej giort mig 
dj det minsta, utom harm, grämelse, sorg, skam, olust, hat. jag såg 
—— at de andre, som giorde sin tienst taliter qualiter et sinebant mun- 
— dum vadere prout vadat,' lefde vere beati, älskade af alla, för- 
nögde i sig sielfwe, rolige till siähl och kröpp. ty tog jag resolu- 
tion at giöra min tienst, äta och sofwa och at wara glad; jag har 
och nu äfter en månads experience funnit mig ganska wähl, och 
sedt min dårskap och min förra siukdom. Ehuru det kostar något 
på i förstone at byta natur och wana, så ser jag doch redan mög- 
ligheten och smakar sötman där af. 

Undra intet på at min K. Br. ej fått swar på några bref, som 
ej warit något högwichtigt at beswara; här ligga wähl 100 wich- 
tige, som jag ej beswarar et enda. 

Tänk nu på för Eder M. K. Broder, huru oförståndigt I lefwat. 
är det af ewigheten beslutat öde at någon wiss skall blifwa Eder 
fru, så frågas billigt, hwarföre M. Br. går längre ogift, och för- 
näkar sig sielf och sin kiäresta maka fruchten af sin söta lefnad. 
äller tror min Bror at det är Eder egen wishet som wällier maka, 
så kom ihog hela werldens experience, som kallar det lyck-potta. 
hwij undflyr M. Br. ödet som ej: kan undwikas. hwarföre stiäl min 
Bror dagarne ifrån dem, som af Eder födas skola, at de på kortare 


134 


tid måga få äga Eder. jag tackar M. Br. som i förra inviterar mig 
till stockholm, men jag wet intet logemente för än M. Br. blifwer 
gift, då M. Br. fått fulkomligit hushåld; ty för uht har det ej någor 
art. så snart M. Br. är gift, skall jag se till at komma till stockholm . 

M. Br. frågar mig äfter nytt; men jag wet ej et enda ord. 
De ängelske beklaga sig, at de hwarken få Hortum upsaliensem 
äller Floram suecicam, mindre Faunam, och bedia för alt at till- 
samans få et exemplar där af. hwilket är ringa heder för Sal- 
vius, som doch beklagar, at han ej har debit. Kiära skäm uht 
honom där före. Sibthorpe? i oxford har tagit Ehret? till trägårds- 
mästare, altså Herre till stalldräng. så gierna jag wille honom till 
ritare, så litet till trägårdsmästare, fast det är hans profession; 
nu skall M. Br. få se at fanen tager den ståteliga trägården. Sib- 
torpe är brydd om Sherards pinax,t kan ej läsa äller förstå She- 
rards och Dillenii noter, retractioner &c. tror ej at en man skulle 
hinna afskrifwa alt; at det är omögligt att läsa, med mera. wist nog 
för den ej sielf kan stå upp och dömma äfter boken. jag ser på 
alt, att Dillenius och Sherard arbetat fåfängt, ty hade de giort 
bättre, om de giort sin siähl goda dagar: 

jag är rätt rädd om Ceanothus,” sedan jag fick wetta af Kal- 
men hans kraft, och har befalt trägårdsmästaren se äfter honom 
dageligen, på det jag kan wara i stånd at tiena Min K. Broder om 
olyckan skulle hända; men jag har ej mer än 3 stånd. så snart 
M. Br. blifwer gift, slipper jag den omsorgen. 

Om M. Br. skulle behöfwa Ranunculum abortivum Kalmii, 
såsom Medicus, så skall jag skaffa äller åtminstone säga min Br. 
ett succedaneum, som är ejusdem plante varietas, inter suecicas. 

Har Min Bror i sitt herbarium Lobeliam antisiphiliticam"” Kalmii 
inlagd i sitt herharium? äller torde jag kunna lämna et specimen; 
jag har redan skrefwit äfter frön. 

hwad tycker Min Bror om mine disciplar Kalm, Hasselquist, 
äller om skiutflugan och sichtflugan,” som äro af min schola? 
Hasselquist har redan 80 memoirer färdiga, det ena curieuxare än 
det andra. Osbeck, som gick till ostindien, är ingalunda sämbre 
än någon af de förre. 

Hartman? fick stipendium; jag har aldrig sedt någon starkare 
läsare. alla wåra insecter kienner han till pricka; ingen har så 
wähl fattat materiam medicam af alla mina disciplar. får han 
mogna, så måste han blifwa stor; fast jag får af honom, som de 
andre, skam till tack. 


PT FEET STANS NV TIS 


135 


Tänk at jaculus? äller serpens Eve gifwes? den alla hållit för 
fabel. han står uprätt, och Hasselquist har beskrifwit honom. Tänk 


Hasselquist [har] fått fatt på jaspis Cleopatra ,!? räknat hans scuta? 


oxeltänderne sittia utom munnen på honom, måste således wara 


— faselig. 


Få wij Kalmen, Hasselquist och Osbeck hem, lärer sverige 
gifwa de curieuxe hela bordet fult med de raraste rätter. 

Men at utan widare förtal [företal] komma till sielfwa texten, 
så har jag den ähran, at af det renaste hierta önska min K. Br. 
i detta och i många påfölliande åhr all sälhet, till Medicinska wetten- 
skapens prydnad och upbyggelse. 

Gud wälsigne min Bror; jag skall altid räckna min Brors wän- 
skap, ibland få utwalde wänner, för den sensibleste, och skall lefwa 
och dö med oskrymtat hierta 

Min kiäreste och wärdigaste wäns 
Upsala d. 2 januari trogneste tienare 
1751. C. Linneus. 


Cranium af Filfrasen är på wägen ifrån Westerbotn till Upsala, 
så at wij torde få wetta, cujus generis detta enda cquadrupes är 
ibland de obekante. 


Utanskrift och sigill saknas. 


! Gjorde sin tjänst si och så samt läto verlden gå som den ville gå. 

2? HuMFREY SiBTBRORP, Se bref. 571 not. 7. 

3 GEORG Dionysiws EtreTt, se bref. 367 not. 3. 

4 WILLIAM SHERARD, Se bref. 567 not. 2. — Sherards pinax = J. J. DiLLE- 
Nws, Hortus Elthamensis JACOBI SHERARDI. 

> Ceanothus americanus L. Uppgafs vara ett medel mot syphilis. 

& Lobelia siphilitica L., se bref. 279 not. 6 & 8. 

7 DANIEL ROLANDER, se bref. 276. 

$ JoHAN JOHANSSON HAARTMAN, född 1725, student i Åbo 1741 och i Upsala 
1748, promoverad medicine doktor 1754, slutligen medicine professor i Åbo, 
död 1787. 

? Anguis Jaculus L. 

 Coluber Cerastes L. (Coluber cornutus Hasselq. It. Pal. p. 315). 


136 


705. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack min söte Broder, som gynnar mig, gynnar mina och 
gynnar wettenskaperne. | ] 
» > Det kostar så på, då man suttit och påtat hela året, då an 
rest så många trotta fiet at tiena sitt fädernesland, då man får 
till trost räkhas bland riksförädare föga bättre!; mången förbannar 
då gierna både penna och tid som skrefwit. Där emot Min K. 
Broder öm om sine patienter gifwer hiertstyrkande upmuntrIsNG 
och antispasmodiska paregorica; Min K. Broder allena. 

I går kom första blomman fram på Dodecatheon, ett nytt 
genus, som jag fått för några åhr [sedan] från America, och jag | 
sedt på henne tekn till blomma nu i 2 månader. änteligen har 
hon kommit uht helt prächtig. örten med blad, stielk, umbella är 
Primula, men blommorne Cyclamen. 

Min K. Broder, försök infusum Ledi emot Frisel; jag ser intet 
annat än at den hielper; bruka honom uti infuso till bladerne: 
drickes så mycket man will; jag har prof på at man kan dricka 
dubbelt emot The. 

vale. jag fick främmat. 

CL 
din ewige wän. 


Ej dateradt, men antagligen skrifvet i början af 1751. 


Utanskrift: $ 
i Archiatren 
: Wälborne 
Hr Abrah. Beck. 
frijbr. | stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


" Afser tvifvelsutan den lilla misshällighet, som uppstått mellan LinsÉ och 
HåRLEMAN och hvarför redogörelse lemnats i bref. 280 not. 3 och 4. 


SETT 


137 


1706. 
Min Kiäreste Broder. 


Men huru länge skall M. Br:s wänskap wara; hon måste wähl 
som de andre wählluchtande och fagre blomstren hafwa sin tid. 
Emedlertid tackar jag M. Br. som håller i det längsta at fägna 
Eder uprichtige wän. jag har intet mer än en Ceanothus inlagd, 
men lefwer busken i trägården till sommaren, skall M. Br. få 
exemplar. : 

Ranunculus fås i wår till hästlass. 

et Exemplar af Lobelia siphilitica skall M. Br. få commendera 
genom sitt ombud. 

Osbeck, som blef ostindisk skepspräst, har liggat 1!/2 åhr i 
stockholm i obscuro, men är ej sämbre än Kalm äller Hasselquist 
at giöra rön. 

 Hyssopus giör alt med sin betska; china hade giort det samma; 

amarum bryter acidum, corroborerar fibrerne; då får intet slem, 
intet gry af slemmet och intet sten af gruset sätta sig; då nöta 
solida den hårde stenen, men stenen solida, då solida äro slappe; 
se det samma på tandkiöttet. 

Mon muscus islandicus giör wärkelig nytta? mon han är 


diureticus? 


jag tackar min K. Br. för brefwens öfwerstyrsel till Pettersburg; 
jag hade senaste postdagen formelig kallelse ifrån wettenskaps aca- 
demien därstädes at wara des correspondent; just då jag mäst 


söker undandraga mig. 


en Professor Kraschenninnikow sände mig 3 rara torkade örter 
på posten, som kostade mig 18 dir och 24 öre; en liten lunaria 
och Cimicifaga med Acer mori folio;! de 2 senare hade jag för 
uht. hade han det adresserat till wettenskaps academ. så hade jag 
haft det postfritt. 

Hebenstreit har succederat Siegesbeck. De begiära af mig de 
örter wij fordom fått ifrån dem. Lerche? och Martin? äro i 
Moscho. | : 

Lef säll min wärde wän et nostris melioribus utere fatis. + 


jag dör Min Broders uprichtige 


Upsala 1751 OL 
d. 28 jan. 


138 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Herren 
| Hr Doctor Beck 
frijbr. : Stockholm: 


Sigill IV, svart lack. 


! Acer tatariceum L. 
2 JoHAN JACOB LERCHE, se bref. 372 not. 2. 
3 ANTON ROLANDSSON MARTIN, se bref. 319 not. 1. 


107. 


Min Kiäreste Broder. 


I går kom en skåhl och seglandes. jag tänkte hon skulle 
warit af Rörstrand metall, men hon war af silfwer.! Hwad skall 
jag gifwa min Broder tillbakas; genom gåfwor och giengåfwor 
wara wänner längst. wåra moralister påstå af 6000 åhrs experience 

drig står wänskap, om han ej är reciproce zequivalent. Huru 
skall jag uptänka, hwad jag skall gifwa M. K. Br. at wänskapen 
ej må blifwa all på min Br. sida. jag blef mer flat än glad, då 
jag fick henne, men skulle blifwa mera nögd än flat, om jag wiste 
något tillbakas. ; 

En kona kom för några dagar och bad mig om hielp för fran- 
soser; hon kunne intet ligga om nätterne för wärk; sade sig ligga 
i helwitit, skrek högt hela natten; genitalia exulcerata; dolor 
osteocopus dorsi &c. jag remitterade henne till Nosocomii såtel- 
lites, men hon bad mig om hielp med tårar; jag ordinerade en 
ört at dricka uti infuso;? hon hade i går druckit mer än 1 kanna 
om dagen i 5 dygn; all wärk, gula färgen, &c. woro förswunne; 
ulcera hade läkt sig sielf, hon sade sig wara helt frisk, men hade 
trol. druckit. jag bad henne continuera noch i 8 dagar. blifwer 
hon där med hulpen, så är det dråpeligit; och sedan skall M. Br. 
få wetta hwad det war, om det rätt lyckas. ; 

Lef säll Min Bror, gif mig tillfälle at wisa min ärkiensla. 
jag är 

Min Kiäreste Broders 
Upsala 1751 tacksamste lienare 
d. 29 jan. Carl Linneus. 


NET NSSSENNSSSTERP SEN 


SVEISSSYT ERS 


139 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
frijor. Stockholm. 
Sigill IL, rödt lack. 


! Denna namnsdagsgåfva blef sedan Linnés »smultronskål», som han flitigt 
begagnade, då "han årligen genomgick »smultronkuren>. Se Tu. M. FRIES, 
LInsÉ, Lefnadsteckning II s. 396. : 

2? Solanum Dulcamara L. Denna växt rekommenderas af Linné i dis- 
putationen Dulcamara (1771) såsom botemedel mot åtskilliga sjukdomar, bland 
hvilka veneriska. 


1708. 


HögEdle Hr Archiater 
Min K. Broder. 


Som jag med posten haft den säkra underrättelsen, at min K. 
Broder änteligen fåt preliminärerne afgiorde till en ächta lefnad 
med Mademoiselle K! altså har jag icke kunnat under- 
låta infinna mig och gratulera så wäl Brudgumen som Bruden 
till en sielfönskad lyckelig sammanlefnad; Gud Alsmächtig, som 
lyckeligen med sin hand fört M. K. Broder intill denna dag, låte 
och detta, på hwilket M. K. Broders öde, uti den andra Epo- 
chen af Eder lefnad, grundas, wara skedt lyckeligen till bägges 
Eder timmeliga sälhet. 

Den högste låte Eder få så lefwa tillsamans, at i städse kunna 
hwila nögde "på hwar andras arm, och altid möta hwar andra 
med nöje och löje. 

Gud låte Eder få se Edra barn lyckeligen giorde, födde och 
upfödde. 

Gud låte ingen hiertrörande sorg dela Eder timmeliga glädie- 

Gud låte Eder i många åhr få lefwa till hwar andras wärn, 
och deras understöd som af Eder aflade warda. 

All den wälsignelse önskar jag Eder tu, som någonsin någon 
Eder förtrognaste och mäst förbundne. 

Anmäla min obekanta wördnad hos Eder jungfru-brud, och 
bed henne lofwa mig in anticipatione blifwa en gunstig wärdinna, 
som ej ser surt på mig, om jag ofta kommer at hälsa på hennes 
Herre och med: mine discurser förhindrar honom ifrån hennes vi- 
siter, fast woro det sent på aftonen. 


140 


Nu är det bättre att wara gift och ligga på en warm arm, 
än all den splendide sällhet som gifwes på hofwet. | 
jag tror det wänder aldrig igen at snöa; här i Upsala fruch- 


tar jag at studenterne frysa ihähl, ty här är så mycken snö. at 


Bönderne ej kunna komma in med wed. Ter vale. jag är 
Min Kiäreste Broders 
lydige tienare 
| Carl Linneeus. 
Ej dateradt, men antagligen skrifvet i början af Februari 1751. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Dr Abrah. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV (sönderbrutit), rödt lack. 


! Resten af namnet är bortrifvet. Den »säkra underrättelsen» om BäcKs 
förlofning var endast ett löst rykte. I själfva verket förlofvade han sig först 
den 20 Mars 1755 och då med Anna CHARLOTTA ADLERBERG, född 1737, dotter 
af kammarherren OLOF ÅDLERBERG och hans gemål grefvinnan ÅNNA SOPHIA 
GYLLENBORG. 


709. 


Min Herre och Broder. 


Nu hwad nytt hos Gudarne i Himmelrike. huru bärgar i Eder 
hos dem; wij procul a jove procul a fulmine vivimus. 

Mitt gräl denna tiden, då jag is något, går ut på at skapa 

nya örter; jag finner plantas hybridas allmännare än Animalia 


hybrida; och rätt många till antalet.! jag tror mig få öpna dörren 


till en widlöftig natursens kammar, fast hon öpnas icke utan gny. 


Intet går jag just sielfwer in, doch tror jag at andra lära få fri 


tillgång, sedan jag öpnat bommen. 

Konan, som jag skulle curera för Luem veneream, for hem på 
landet, då hon tyckte sig wara' frisk; och äfter jag förböd henne 
resa på 14 dagar, så reste hon non salutato Medico. 

Älliest har här gådt en allmän hosta, doch utan märke fe- 
ber, som warat 4 a flere weckor, och sällan spart någon i husen, 
då allenast en först blefwit smittad; det kom och i mitt hus, ingen 
slapp utom jag, privilegio flebili podagrico stipatus; jag prowade 


- 


4 
| 

i 

É 

i 

j 


EST VIR ERL STSRTS SI, URVAL NAM EE SAIT TU OVAT Rn a er 2 
i 


141 


allahanda, äfwen Extract. Nicotiane som halp i stockholm 1740, 
då alt annat slog felt, men giorde intet. änteligen lät jag både 
mina och utomhus dricka: infusum folior.: Ledi,” då alla inom '3 
dagar blifwit totalt curerade. Min jungfru drack en dag, men som 
hon tyckte at det ej smakade, lämnade hon at mera dricka; blef 
doch tämmeligen braf, men begynte recidivera och hosta dageligen 
mer och mer. då änteligen alla logo åt henne, blef hon förtörnad, 
drack på en dag, så mycket wähl som andra druckit på 3 dagar, 
men slapp och totalt dagen där äfter all hosta. profwa detta i 
stockholm, om denna Hosta där går. 

Sysselmannen här wid Domkyrkian dog i förgårs.? 

En förskräckelig mycken snö, yrwäder och winter. 

jag förbl. 

Min K. Broders 


Upsala 1751 lydige tienare 
d. 19 febr. C. Linneus. 
Utanskrift: 


Kongl. LifMedicus 
Wälborne Herren 


Hr Doctor Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV, svart lack. - 


! Disputationen Plante hybride, hvars respondens var J. J:son HAART- 
MAN, ventilerades den 23 November 1751. 

2 Linné, hvilken högeligen ifrade för användande af inhemska växter så- 
som läkemedel, ansåg sig i Ledwm palustre bafva funnit ett synnerligen kraf- 
tigt sådant, i synnerhet mot kikhosta, angina och skabb. Närmare redogör han 
härför i disputationen Ledum palustre, utgifven 1775. 

3 OroFf ZELLuNG, student 1720, prestvigd och syssloman 1735. 


710. 


Min K. Broder. 


jag skickade i går med min svåger till stockholm både Ela- 
tine officinarum och Lobelia antisiphilitica, dem M. K. Br. nu 
lärer fått. 

jag har nödigt at wetta ett datum i medicinen, det jag wähl 


- sielf kunnat sedt, men på lång tid förgiätit, nämligen om där är 


142 


crusta inflamatoria uti febribus exanthematicis e. gr. i koppor, 
mäsling och äfwen i Rosen. jag skulle a priori tro sententiam 
affirmativam, men bör för säkerheten hafwa detta datum af aut- 
opticis wist. war så god och gif mig här på ett säkert swar, så- 
dant som jag kan i trycket allegera, och conferera här om med 
Hr Archiater Rosen. 

At Hyssopus curerar öslorlat det är ej underligit, sedan 
man har observationer at den curerar podager, se mat. med. Men 
här är en ting M. Br. som förtienar uppmärksamhet. amara corro- 
borera fibras musculares, volatilia fibras et systema nervosum ; det 
förra skier tämeligen warachtigt som China, men det senare är 
momentaneum, liksom et rus. Mon den som will corroborera sy- 
.stema nervosum till warachtighet kan det giöra utan at tillika 
corroborera systema musculosum? mon icke om -systema mor- 
bosum corroboreras med musculoso, at då effecten blifwer star- 
kare? mon intet febres intermittentes skulle mindre giöra recidive, 
om man äfwen där till med brukte volatilia? mon icke där af 
kommer at om China ej curerar febr. intermitt. och då tillika 
brukas epithemata & fomenta volatilia öfwer magen, at curen 
blifwer promtare och säkrare? examinera och resolvera denna sa- 
ken, som skall gifwa stort lius i praxi, och fördrifwa mycket mör- 
ker; conferera denna saken med Hr Archiater Rosen, tänk wähl 
på henne; wälf henne på alla sidor, se noga på henne med expe- 
rimentelle ögon, ty om den är san, som mig tyckes, så kunna 
practici bryta de bärg, som de för uht knapt kunnat nöta. 

nu hwilar både jorden och Minerva; jag tror och sielfwa solen. 

Lef lyckelig. jag är 

Min K. Broders 


lydige 
COR 
Ej dateradt, men antagligen skrifvet i Februari 1751. 
Utanskrift: 
Kongl. LifMedicus 
Wälborne Hr Doctor Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill III, svart lack. 


143 


sål. 


/ 


Min Kiäreste Broder. 


Så snart .jag får en siphilitica till, så skall jag försöka och 
låta M. Br. wetta, ty jag will hafwa en mun med wäder därföre. 

Fick M. Br. mitt bref, som jag skref under min” swågers 
Moreei couvert. 

En ung soldat war i Lund för juhl, han war af tysk extrac- 
tion, såg braf uht, hade braf läsit, besynnerl. Medicinen, talte sine 
språk perfect, men som alt gick honom contrairt, säger han sig 
willia skiuta ihähl sig, det han och giorde, fast folk woro närwa- 
rande. Han kallade sig Falken, men liten [tid] för än han skiöt 
ihähl sig, skref han fölliande på ett papper. 

Ego non Falken, sed Siegesbeck nominor, oriundus familia 
honesta. Pater meus est Botanicus celeberrimus, magnique per scripta 
sua nominis in orbe literato. Studio medico a teneris operam 
dedi, Kiloniique Holsatorum ante annos binos et quod excedit, Exa- 
mina Doctoralia, uti vocant, subii; ante annum cireiter eodem 
 pulsus sum, non ob delicta uti reor, utpote que levia vel nulla 
 fuere, verum ex invidia medicorum ...... Quia vero Deus mihi eis, 
que ad vite sustentionem pertinent, auxilio esse nolit, vitam hanc 
miseram finire decrevi. Valeatis.! 

jag fick åtskilligt uti hwariehanda från Montpellier; annat åt- 
skilligt från Tyskland. 

från Holland hörde jag at Heister? giort en annor till fader åt 
min methode, och Royens skarpa swar där på. 

jag hinner ej i dag skrifwa, ty jag skall Presidera i morgon 
för Arch. Rosen, och straxt därpå laga till promotions grälet.3? 

de Villars skrifwer en Floram rupellensem.! 

Sauvages utgifwer systema Foliorum.? 

Malmsten ” har warit i Montpellier. 

Hallman? har gått åt italien. 

Har Bror Senacs tractat de corde, han skall hafwa åtskilligt 
med microscope om blodet, olika med Leuwenhoeks.? 

jag hinner ej mer. vale. 


M. Broders 
egen 
Ej dateradt, men skrifvet den 22 Februari 1751. Linneeus. 


144 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill. III, rödt lack. 


! Mitt namn är ej Falken, utan Siegesbeck, och jag härstammar från en 
aktad familj. Min far är en mycket berömd botanist, som genom sina skrifter 
förvärfvat ett stort namn i den lärda verlden. Från mina unga år har jag 
egnat mig åt medicinska studier och undergick i Kiel för något mer än två år 
sedan de s. k. doktor-examina, men blef för ett år sedan därifrån bortvisad, 
som jag tror, ej för några mina felsteg, alldenstund dessa voro helt obetydliga 
eller inga, utan på grund af afundsjuka hos läkare .... Som emellertid Gud ej 
velat hjälpa mig med det, som hörer till lifvets uppehälle, har jag bestiga att 
göra slut på detta usla lif. Farväl. 

” Lorenz HreisteR, se bref. 638 not. 2; utgaf Systema plantarum gene- 
rale ex fructificatione, cui annectuntur regule ejusdem de nominibus ple 
tarum a cel. Linne longe diverse (Helmst. 1747). 5 

> Disputationen De variolis precavendis, hvars preses och antagligen 
författare var den i Stockholm sig då uppehållande N. Rosén och respondens 
Roztanp Martin. Promotionen egde rum den 8 Mars, då LinsÉ var promotor, 
»emädan Arch. Rosen war i Stockholm hos Hans Maj:st. Orationen war de Ni- 
dore carbonum>». — Äfven vid flera andra tillfällen fick LinsÉ tjänstgöra i 
stället för Rosén. Så t. ex. presiderade han vårterminen 1749 för trenne 
disputationer och förrättade den 26 April promotionen, vid hvilken »myckenheten 
af auditores, musique, collation och alt war präctigare, än någon promotion 
tillförene» ;'till densamma utgaf han ett program »om utländska promotioner» 
samt sorerkilé de metamorphosi humana». Vid följande promotion, den 12 
December s. å., skulle äfven Rosén vara promotor, men som han blef kvarhål- 
len i Stockholm genom tjänstgöring vid hofvet, »måste, sedan programa war 
tryckt, Linneus stiga upp i cathedren och förwalta Arch. Rosens vices samt 
recitera -hans tahl, emädan terminen war utsat och dagen förhanden» (Med 
Fak:s protokoll). Flera gånger måste ock LInsÉ ensam examinera i "MAN 
i examina, såväl theoretica som practica. 

+ GIRARD DE VILLARS, Catalogue des plantes qui croissent aux environs 
de la Rochelle; blef aldrig tryckt, men kunde i manuskript erhållas RM för- 
fattaren. SRV 

5 FR. BoIisstER' DE SAUVAGES, Methodus foliorum seu plante. AO Mon- 
speliensis secundum foliorum ordinem (La Haye 1751). : 

$ Antagligen OLoF MALMsTEN (adlad af MaALMsTtEN), född 1720, slotligsa lag; 
man i Wästernorrland, död 1797. z SG 

7 JoHAN Gustar HALLMAN, se bref. 255 not. 3. Under sin långvariga ul- 
ländska resa besökte denne äfven Italien och blef därunder 1750 medicine dok- 
tor i Padua. 

$ ANTONY VAN LEEWENHOEK, Se bref. 381 not. 1. ; 


fet FSS PE UED 


145 


712. 


Min -Kiäreste Broder. 


Tack för ett kiärt bref. jag förstår ej metaphoram om Ess. 
Absinthii; mon det skulle skada at Ess. absinth. giorde besk smak 
i munnen en hehl dag? jag skulle önska wetta om det någon gång 
skedt; det woro tekn till den största effect, som och kunne lära 
en Medicus stora saker. 

Ledum wäxer icke allenast rundt omkring stockholm i kiär- 
ren, utan fins och på hwart Apotheque under namr af Rosma- 
rinus sylvestris. se materia medica. jag tror at det är luchten, som 
dödar alla exanthemata, äfwen som des infusum dödar löss i huf- 
wudet på barn och på creatur. jag är wiss det fins i stockholm 
på apothequet; älliest begiär af wår apothecare med nästa post, 
som kan sända så mycket M. Br. will hafwa. 

Den hypothesen jag hade om morbis contagiosis och exanthe- 
maticis ab acaris, giorde att jag försökte den samma i tussi epi- 
demica; där slog det souveraint in. jag wiste och hade sedt bön- 
derne koka Ledum och twätta oxar, swin &c. för löss, som aldrig 
slog felt. jag gissade at och friselen måtte komma af acaris; jag 
har ej haft tillfälle at föreskrifwa det mer än för 2 personer, men 
hos dem har det gådt wähl; det woro wärdt at låta patienterne 
både bada sig med Ledum och tillika gifwa at dricka. 

Det woro wärdt at profwa denna uti Lue venerea, koppor 
och dylikt. giör det min K. Br. som är giord at gagna menniske- 
liga slächtet, hwar ifrån jag är stängd. ; 

Nu begynner en härlig tid kogsa utur den kalla wintren. 

Lef säll. jag är 

Min trogneste wäns 
1751 d. 22 martii. lydige 


CL 
Utanskrift som på föregående bref. 


Sigill IV, rödt lack. 


Linnés brefväxling IV, T 10 


146 


JAR. 
Min Kiäreste Broder. 


När Hans högstsal. Maij:t war öfwerhopad af så många fatale 
krämpor, war det ingen under at Herrar Medici hörde olåt; men 
mer undran wärt war, at Herrarne så länge kunne lappa en så 
förfallen machina humana.! 

Nu hoppas jag at M. K. B. får något mer råderum at äga sig 
sielf och gagna wettenskaperne. Är det ännu icke tid at tänka 
på en söt maka, äller huru länge will M. K. B. wara hård emot sig 
sielf och den som skall blifwa Eder? 

Prof. B. Jussieu hälsar M. K. B. öfwer måttan; han har sändt 
mig många rara frön. 

Doctor Hasselquist gifwer oss en ny ide at tänka på Viperis 
officinarum, som icke äro wåra rätte, som wij taga på Apothe- 
quen; utan komma de rätte från Egypten; ett helt annat species.” 

Hans bref skall jag låta införa uti Salvii tidningar,” och Hans 
beskrifningar uti Upsala acter. 

far wähl. jag är 

M. K. Broders 
Upsala 1751 lydige tienare 


d. 2 April. C. Linneeus. 
Utanskrift och sigill som på bref. 711. 


1 Konung FreDrRIK I afled den 25 Mars 1751. 

2? Coluber Vipera L. Under denna tid mycket ansedda läkemedel voro 
torkadt kött och åtskilliga preparat af ormar. I Sverige använde man härtill 
huggormar, men HasseLQvist påvisade, att den enda verkligt officinella var den 
här nämnda, i Egypten förekommande. Den och preparat af densamma för- 
såldes i stor mängd till Venedig, hvarifrån de sedan spriddes till apotek i 
skilda länder. 

3 Flera bref från HasserLQvist till LInnÉ lät den senare införa i SALVIL 
Lärda tidningar åren 1751 och 1732. 


714. 


Min K. Broder. 


Jag har fått från alla orter åtskilligt nytt. jag tors intet wähl 
öfwersända brefwen at communicera dem med K. Bror, ty han 
torde wisa dem åt folk, som giöra där af ondt. de närwarande 


NS VS EC YCEE SFR RES TA EN 
F aa Sk > 


RT 


147 


äro altid förtrognare än de frånwarande. I dag sänder jag Hassel- 
quist bref till Salvius; Osbecks! skall komma där näst, det är ej 
sämbre. 


Lef säll. jag är M. K. Brs 
Upsala 1751 lydigste tienare 
d. 9 april. C. Linneus. 


Utanskrift som på bref. 707. 
Sigill III, svart lack. 


! PEHR ÖsBECK, se bref. 283 not. 1. 


715. 


Min tillförliteligaste Broder. 


jag förtiente litet bannor för jag fruchtade den, af hvilken jag 
aldrig haft annat än de tillförlåteligaste prof. jag skall sända äfter 
hand brefwen öfwer; will M. Br. wisa något för Hårleman älr 
B. Höpken kan Br. giöra, men ej för mine hatare; M. Br. kienner 
dem. emedlertid är der en hehl hop nytt och artigt. 

M. Br. täckes städse upmuntra mig med eloger, om der någo 
mera beto på mostulen häst, som icke gierna krommar sig för 
smällpiskan. 

Dodecatheon blommar nu i trägården så prächtig, at naturen 
ej kan afbilda den samma artigare, äller någor annor wäxt; men 
är allenast ett enda stånd. 

Men hwad skulle jag i stockholm ? Mina wänner och Gynnare 
äro mäst borte äller förändrade; kanske M. Br. woro den enda 
som wille gifwa mig ett par timmar att språka, men det räcker 
ej häller så länge, ty M. Br:s patienter fodra honom stundeligen. 
Skulle jag dit at se en förändrad werld, det jag wiste för uht? när 
jag wet wår nådigsta öfwerhet mår wähl, och riket har ro, så är 
mig nog. 

Gummi Arabicum, som wij här hafwa på Apothequet i så stor 
myckenhet, är ej den rätta; men doch aldeles den, af hwilken fol- 
ket kunne lefwa i hungers nöd och uppehålla lifwet med hela må- 
naderne utan annor mat.! jag har nys fått up det af frön, som D. 
Adanson? sänt ifrån Senegal, det han kallar Mimosa aculeata, flori- 
bus polyandris spicatis, leguminibus compressis levibus ellipticis. 
folket äta det Gummi in loco natali. 


148 


Wij hålla på med en artig observation om en ört, som siun- 
ker till botn äller flyter äller stiger upp i watnet, just som en 1 PA 
rometer, och det af sig sielf dageligen.” 

vale. 

Min K. Broders 
26 april 1751 trogne 
Upsal. é G:a 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! »Abyssinierne göra årligen en resa till Cairo, at sälja sit lands varor, 
Slavar, Guld, Elephanter, Droguer, Apinior, Papegoijor m. m. "De hafva gruf- 
veliga ödemarker at gå igenom, och väderlekens omständigheter kunna under 
denna resa vara dem äfvenså hinderlige, som för en Sjöman på Hafvet, at de 
hafva svårt före at göra viss räkning huru lång deras resa skall blifva, och 
följakteligen kan det tildraga sig, at lifs uppehället för dem brister, då resan 
blifver för lång. Detta hände verkeligen den Abyssiniska Caravanen år 1750, 
hvars förråd blef ändadt, då den ännu återstod 2 månaders resa. Nöden fin- 
ner på de närings medel, som man förr ej tänkt på; så gjorde den äfven här. 
De måste söka något bland sina köpmäns varor, som i denna yttersta nöden 
kunde uppehålla deras lif, och de funno dertil inga ting tjänligare, än Gummi 
Arabicum, af hvilket de fört med sig en ansenlig myckenhet. Detta tjente 
atså til föda i 2 månaders tid för mer än 1000 Personer .... Det vet jag, att 
Caravanen kom lyckeligen an til Cairo, utan at hafva mist mycket folk, hvar- 
ken af hunger eller sjukdom> (HasseLQwvist, Iter Palestinum s. 533). 

2? MicH. ÅDANSON, se bref. 414 not. 2 

3 Afser säkerligen Nymphea alba. 


Min Kiäraste Broder. 


Hade jag nog wett och nog wältalighet at uttolka den skyl- 
diga tacksamhet, i hwilken jag finner mig fördiupad hos en trygg 
wän, så skulle jag den icke spara. 

Min Broder täcktes ösa på mig all den uprichtiga kiärlek, som 
af den såtaste kunne wärkställas. M. Br. tracterade mig, skiut- 
sade mig, logerade mig, språkade med mig, lärde mig, spilde sin 
tid för min skull, talte till mitt bästa allestädes, så at jag på alla 
sidor är brydd, huru jag skall kunna uptänka någon behagelig är- 
kientsla mot så många obligationer. ; 

Tack emedlertid och tusende tack för altsamans. 


SUN 


SN SEA nr d 
A ] 


N5ES SSK RE PIPE ar EEE PRE TMS SEI a HA STOP TE CORE 


i 


149 


At beswär ej så snart må sleppa m.- Broder, ty omnis subita 
mutatio est periculosa,! så deputerar jag min Broder at hos Hans 
Excellence Hr Bar. ,von Höpken aflägga all uptänkelig wördnad 
emot en så besynnerlig nåd, som Hans Excellence wisade mig, den 


jag aldrig förgiäter. 


sedan hos Hr Baron Hårleman och Fru Grewinnan, som äfter 
wanligheten wisade mig faderlig ömhet och kiärlek; giör hos dem 
min ödmiukaste tacksamhet. : 

giör detta formelt; jag hinner ej skrifwa i dag, ty Prof. Kalms 
frö fodra både dag och natt. 

änteligen tacka Hr Arch. Beck, som hyste, hullade, födde, 
förnögde, förde, och recommenderade mig; säg honom at jag ej 
glömmer det, fast jag ej wet nu straxt hwad jag skall giöra ho- 
nom tillbakas. 

Sist tag Eldbranner och kasta äfter Professor Kalm, at han 
må komma oförtöfwat till Upsala, ty jag längtar äfter honom som 
en brud äfter kl. 1 på natten. råd honom intet resa tomhänder. 

Gud wälsigne M. K. Broder. 


jag har fått i blomma en swänsk salix floribus diandris her- 
maphroditis,” som aldrig är sed i werlden, det jag wet. 


Min egen Broders 
"1751 d. 28 maji trogneste 
Upsala. C. Linneus. 


-Utanskrift som på bref. 707. 
Sigill III, svart lack. 
! All hastig förändring är farlig. 


? Salix hermaphroditica L. FI). Su. ed. II. p. 345, en form af S. pentan- 
dra med tväkönade blommor, anträffad vid Upsala. 


717. 


Min såte Broder. 


Tack för alt det sända i brefwet. 

Agnethers dissertation! lyster mig se. jag wet ej hwad han är 
äller bor. om M. Br. fått disputationen, så låt mig se -henne wid 
tillfälle. 


150 


Hallers? dubia emot Critica Botanica behåller M. Bror; jag 
behöfwer henne icke in duplo, ty hon är skrefwen utan tanka. 

Hans dubia äro i det sista brefwet till Löfling ej wärde at 
uptaga. 

quasi: därföre at wij ej wet någre gambles derivationes vO- 
cum, därföre äro de primitiva. 

om, fast något af Patrum woro primitiva, så får därföre icke 
nu alla ord giöras dylike, som olus, flos. 

Hwem har någonsin sagt at nectarium är essentiale floris? 

Rosam esse polyandram ob plurima stamina. ego definivi 
Icosandriam a situ, non numero staminum, quamvis dixi a potiore. - 

så barnachtigt grähl. 

Min Broder täckes läsa innelychte och mig det tillsända till- 
bakas. stackars Löfling är brydd om sin thermom eter"; tycker M. 
Br: apropos, så wisa det åht Hr secr. Wargentin. 

Hälsa Hr Baron Hårleman. 

Lef sött. jag är 5 

Min K. Brodeérs : 
1751 lydige 
jun. 4. ; : | | CL: 


Utanskrift som på bref. 711. 


Sigill IV, svart lack. 


! MICHAEL GOTTLIEB ÅGNETHLER, född 1719, filosofie och medicine doktor, 
död 1752, året efter sedan han i Halle utgifvit en disputation De Lawro. 

? ALB. VON HALLERS Son, GOTTLIEB EMMANUEL, född 1735, slutligen senator 
i Bern, död 1786. Då denne var endast 15—18 är gammal, utkommo med ho- 
nom såsom uppgifven författare Dubia quedam ex cl. Linne Fundamentis 
hausta 1—V (Göttingen 1750—53); tvifvelsutan hade de flutit ur fadrens pennar. 
Redan 1753 skref sonen till LinsÉ och utbad sig tillgift för utgifvandet af dessa 
obefogade skrifter. 

> Att Rosa är en polyandrist på grund af sina talrika ståndare. Jag har - 
bestämt Icosandria efter ståndarnes plats, ej deras antal, fastän jag sagt före- 
trädesvis. 

t Bland andra vetenskapliga instrument; som Vetenskaps-Akademien lem- 
nade LöFfLInNG för att medföra på resan till Spanien, var ock en termometer — 
något som den tiden var svårt att erhålla. Olyckligtvis föll den ned från kajut- 
väggen, »då Dalarö skans skulle vid förbifarten saluteras». . LinnÉ underrätta- 
des om denna : förlust och ombads att bedja, BäcKr, som var lycklig egare/ af en 
sådan klenod, att »med nästa fartyg till Lissabon eller Cadix» sända densamma. 
Så skedde ock. RR 


151 


718. - 


Min Kiäraste Broder. 


Här är en terror panicus öfwer Eld och Elswådor. folk skräm- 
; mer hwar andra med lögner och relationer; emedlertid är hwar en 
så rädd om sitt, at man näppeligen wågar resa uht, at nyttia 
— ferierne. 

Min trognaste och ömmaste Broder, som är wäklkotamn hos 
— alla och kan gå till alla, war så gunstig och stig till Hans Excel- 
lence Hr Gref Tessin, fråga om det är sant, at Öfwerheten uti 
detta eldsbuller ändrat deseinen at resa till Drotningholm, äller 
när det sker; på det at jag må wetta at ställa mine saker där 
äfter. ty sker det icke, så behöfwer jag rätt wähl at under röt- 
månaden dricka någor brun äller något utländskt watn. war gun- 
stig gif mig här på swar. 

dito om jag får under ferierne, där ingen resa sker till Drot- 
ningholm, se min Bror i Upsala hos mig. 
| Om M. Br. ser Prof. Kalm, så säg honom at jag längtar höge- 
= ligen at se honom här. 

far wähl, min wärdeste Broder, jag är oförändrad 

Min Kiäreste Broders 

i "Upsala d. 18 jun. trogneste tienare 
E 1751. C; läknier. 


Utanskrift som på bref. 707. 


Sigill IV (söndrigt), svart lack. 


719. 


Min Kiäraste Broder. 


wij äro alla i bestörtning öfwer det wackra stockholms Folks 

lige öde," som så oförmodeligen mistat så anseligen af sitt wärde. 

jag har i dag af ingen menniska haft bref, ty olyckan lärer 
 giort alla försagde. 


132 


stackars Sahlberg, som så hastigt på sin ålderdom miste 
alt sitt. 

Gud gifwe at ej Secr. Wargentin förlorat alt sitt. 

hur gick det med Hans Excellence Höpkens RN det berättas 
skilliachtigt. 

Min trognaste Broder, war så gunstig och lätt mig wetta, när 
Öfwerheten reser til Drotningholm? om resan är contramanderad ? 
ty är det så, som säges, så tänker jag resa at dricka brunnen, 
men om det är wid förra beslut[et], blifwer det wähl icke af. 

jag längtar äfter Professor Kalm, och jag fruchtar at se honom 
för än han fått sitt fartyg; jag har desse dagar warit mäst sorg- 
fällig om det som kastas i wågorne. jag skulle skatta det alt för 
mycket fatalt, om det olyckades, at wij ej fingo se Canada, utan 
endast höra talas om det. | 

Et prächtigt bref har jag fått af Hasselquist, som nästa post- 
dag skall sändas till Salvius. ! 

jag förblifwer med beständig ärkiensla af all bewist Godhet, 


trofasthet och kiärlek 
[URSCE GE Min K. Broders 
Sohlståndsdagen? ; lydigste tienare 


1751 jun. C. Linneus. 


d. 4 hujus skref jag till Hr Professor Kalm, på fribrefs listan; 
det brefwet lärer han ej fått; säg honom det. 

Mine fötter begynna wärka, just nu på samma tid som i fiohl. 
Gud hinIpe mig, syndare arme. ; 


Utanskrift : 
Archiatren 


Wälborne Hr Doctor Beck 
frijbr. +! > Stockholm. 


Sigill HI, svart lack. 


1 I början af Juni 1751 inträffade flera stora eldsvådor, delvis samtidigt, 
i Stockholm, som åstadkommo stor förödelse på Norr- och Södermalm och 
Ladugårdslandet. Bland de brandskadade var egaren af apoteket Morian, Kel. 
amiralitetsapotekaren, ledamoten af Vetenskapsakademien, JOHAN. JULIUS. SALBERG, 
född 1680, död 1753. 

2 Den 20 Juni, 


ka. 
> Nn 
3 


- 


0 aa 


153 


720. 


LÄ 


Min Kiäreste Broder. 


jag fick sedan sista posten M. K. Brs bref. tack för det och 
all annor wänskap. 

Tack för godt råd emot Malden; det will jag försöka. 

. Hasselquist bref skall komma fort. 

Apothekare gesellen på swanen sade sig fått ett paquet ifrån 
Holland; mon det war det samma, som K. Bror sände till mig, 
äller war det något annat, så täcktes M. Bror wid tillfälle emot- 
taga det och sända det till mig. jag wäntar något ifrån Gronovius, 
som: skulle sändas genom apothequet Swanen, nämligen en ny 
edition af Bibliotheca Botanica! och några frön samt fiskar. 

jag släpper intet M. K. Br. at låta mig wetta, och om mög- 
ligt woro nästa post, om resa blifwer wist för Öfwerheten till Drot- 
ningholm, och huru snart. trotna intet wid sin tienare, som skall 
wörda M. Br. i döden. 

Kiör och Hr Professor Kalm uht med det första. 

Lef säll och lätt mig i många dagar få profitera af en enda 
swänsk' medici wördade wänskap. jag är 


Min såtaste Broders 
1751 d. 21 jun. lydigste 
Upsala. C. Linneus. 
Utanskrift som på bref. 707. 
Sigill IV, svart lack. 


1 Editio altera, priori longe auctior et emendatior af Lissés Biblio- 
theca botanica utgafs 1751 i Amsterdam. 


221. 


Min Kiäreste och trogneste Broder. 


.i söndags medicinerade och laxerade jag äfter Arch. Becks 
ordination; i måndags kiende jag ej ett enda stick i lår äller ben; 
men i dag åter något. jag skulle länge sedan låtit anställa lanienam 


154 


i anima vili, men här är ingen addret slachtare äller fältskiär, 
som kan öppna solvatellam,! äller någon annor fin åder; doch 
skall wähl någor där an. tack Min K. Broder som har omsorg, 
så om min siähl, som om mitt lif. 

Kiära Broder kiör hit Pr. Kalm med första; jag längtar äfter 
honom oändeligen. bed honom hedra sig denna ena gången i sin 
lifstid. hade jag tors för mina fötter, så hade jag i de warit i 
stockholm; men det hade warit at wåga lifwet. 

jag skrifwer nu på species plantarum,? har kommit till Poa 
på 8 dagar. får jag lof skryta litet äller något mer, så tror jag 
knapt at sådant warit för uht på 10[!]å 1000 åhr. får jag fulborda 
det, så blifwer det braf. hwar och icke, så önskade jag at ett par 
ark trycktes, at werlden kunne se hwad warit at giöra. 

alt sedan jag war i stockholm har jag warit munter, kunnat 
arbeta och warit flink; se mine Herrar hwad kraft i hafwen; för 
uht gick jag nedslagen, melancholisk, kunne intet giöra någonting. 

Låt mig wetta huru Hr Baron Hårleman mår; jag mente at 
han länge sedan woro rest neder åht landet; så hafwa de här sagt. 
giör hos honom och fru Grewinnan min ödmiukasta respect. 

i dag hade jag bref af Hans Excellence Palmstierna? om R:d 
Britannice: jag berättade honom, att wij bägge sågo henne på 
resan åht ulriksdahl wid kroken, och at M. Br. lärer wisa honom. 
då han det begiär; när M. Br. går förbij, så stig in till honom och 
säg honom. | 

Corallodendron har blommat i orangeriet och bär frucht. 

Frankenia blommar nu, med Fagonia. 

Många nya swenska insecter har jag fått i åhr. 

Gud gifwe mig hälsan åtminstone så länge Pr. Kalm är här, 
at jag må få äta mig mätt af hwad som är artigt och delicat af 
örter. 

jag förbl. med all uptänkelig tro 

Min K. Broders 
Upsala 1751. lydige tienare 


d. 28 jun. C. Linnaeus. 


Utanskrift och sigill (sönderbrutet) som på föregående bref. 


! En ven nära handen. 

> Första upplagan är sig ärar um utkom lg i Stockholm på L. 
SaALvu förlag. ' 

3-Nirs PALMSTIERNA, se bref. 353 not. K 


155 


Min Kiäreste Broder. 


Om Lördag mårgon ärnar jag mig in till Prof. Kalm, om ej 
blåsten blifwer alt för stark. 
: War så god och hys mig natten emällan lördagen NR sÖn- 
dagen, samt emällan söndagen och måndagen, då jag med Hans 
- Exeellences Tessins slup reser uth igen. 
Råkas Prof. Kalm, så säg honom at jag då will hafwa den 
- ähran at hälsa på honom, och att han täckes unna mig de SR 
: Lef säll. jag är ' 

Min K. Broders 
Drotningholm lydige dräng 
Onsdagen. C. Linneeus. 


Utan datum, men antagligen skrifvet i juli 1751. 


Utanskrift: 
Arcluatren 
Wälborne Hr Dr Back 
Stockholm. 


Sigill III (sönderbrutet), svart lack. 


T23. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för brefwet och visiten af den lilla söta systerdottren. 
jag fölgde henne igenom orangerierne och Museum. 

Min flus continuerar mäst hwar afton kl. 5 till kl. 9 på natten 
och giör mig nog olägenhet; då jag kan fördrifwa honom om afto- 
nen, kommer han igen om morgonen kl. 5 till kl. 9, at jag ej wet 
hwad jag skall bruka emot honom. då jag tagit in sudoriferum lin- 
dras han; af china har jag ej märkt någon ändring; då jag smort 
fötterne med  båcktalg, har han gifwit sig på ett par aftnar, men 
kommer igen; Pepparot har ej giort till saken; vesicatorium sub 


Nr 
El. 
- 
j 
; 


ANNE TNE VIE PED 


156 


aure fåfängt; melilotplåster med camphora och oleo Sabine lin- 
drar för den gången, men kommer igen om morgonen. Laud. 
liquid. Gt.X har, då wärken warit häftigast, straxt förtagit all 
plåga, men kommer lika dagen äfter. K. Br. om i wet någon 
hielp, så säg mig. detta förhindrar min resa och alt annat. 

jag tackar för gunstig invitation; jag kommo gerna om jag 
woro frisk; helst jag är allena i huset. min Hustru är ej igen- 
kommen ifrån Fahlun, emädan min dotter där siuknat. Då jag 
är frisk, arbetar jag på species och Museum Reginee,! läs dageligen 
i Horto.  Keehler skall i dag få papperet; war så god och HON 
honom hos Hans Excellence Ekeblad. 

Gud gifwe m. k. Bror hälsan, och om M. Br. wet något råd 
för mig, war så god och meddela det. jag sänder. Löflings bref; 
då M. Br. läsit det, så gif det till Hr Secr. Salvius. 

jag är i 
Min Kiäreste Broders lydige 

CT 


Utan datum, men troligen skrifvet i September 1751. 


Utanskrift: 
Hr Archiater 
Beck 


Sigill II, svart lack. 


! Som bekant, visade såväl konung ApvorF FREDRIK som drottning Lovisa 
ULRIKA stort intresse och använde betydände summor för att, hvar för sig, 
sammanbringa stora naturalie-kabinett. För dessas ordnande och bestäm- 
mande vistades LinsÉ ofta längre eller kortare tider på Ulriksdal och Drottning- 
holm. Meningen var, att öfver dessa skulle utgifvas utförliga, med talrika 
planscher försedda arbeten. Detta gick dock endast delvis i fullbordan: af 
Museum -S:e R:e M:tis Aporear FRIDERICI Regis, ett verkligt praktverk i 
folio med 33 planscher, utkom 1754 första delen; i stället för den andra ut- 
gafs 1764 Tomi secundi prodromus (i 8:o utan planscher). Äfven Musewm 
S:e R:e M:tis Lupovice ULRICE Regine (likaledes i 8:o0 och utan planscher) 
tryckes 1764. Na 


: 124. 


Min Kiäreste Broder. 
Åter har jag öfwerflödig orsak at tacka Min Kiäreste Broder. 


för alt godt i Stockholm, besynnerligen för den ömhet M. K. Br. 
hade af mig den senasta dryga natten; det war at älska mig i 


157 
nöd och lust; många äro wänner i medgången, få i motgången; 
Min Broder i bägge; det senaste beswäret ligger mig på hiertat, 
som jag älskar innerligen kunna på något sätt ärsätta Min K. Bro- 

- der före. Gud wälsigne K. Br. och beware honom för dylike an- 
stöter. ; | 
jag fruchtade at siukdomen skulle recrudescera på resan, men 
han förswan alt mer och mer åt Märstad, ifrån hwilken tid jag 
Gudi lof ej känt honom. 

både natmyssan och den ludna myssan sände jag morgonen 

där på tillbakas med Dr Wahlbom, hoppas de richtigt kommet 
tillbaka. tack för godt bistånd äfwen genom dem, som till en dehl 
bidrogo. 

När jag kom hem, fant jag at trägården ej ännu ledit af kiöl- 
den; han myste åht mig, fast uti triste wäderlek; hwar timma har 
han gifwit mig nya nöjen, med owanlige örters examinerande, 
ibland hwilka en owanlig Tobak ifrån Peru, floribus ringentibus,! 
gilwer mig största nöjet. 

Anmähl min wördnad hos Hr Baron och Öfwerintendenten 
Hårleman och hans nådiga Grefwinna; tacka dem för senasta gunst. 

Lätt mig se, lägg flitigt in Edra örter, at wij få en annor gång 
agera med kraft; laga at papperet blir tillräckeligit, ty nu är pungs- 
remmen öpnad, och får ej tillsnöras, för än örterne äro i godt 
stånd. 

Här i Upsala wärlden är alt tyst som muren. 


jag lefwer med oaflåtelig ärkientsla 
Min kiäraste och huldaste Broders 
ödmiuke och trogne 
É Upsala d. 10 sept. ttienare 
1751. C. Linnaeus. 


jag hade i dag bref af Hasselquist, som öfwerfarit Judeen, en 
dehl af steniga Arabien, Samarien, Galileen och en stor dehl af 
Syrien. 


+ 


Utanskrift som på nästföljande bref. 


Sigill HI, svart lack. 


! I Vet. Akad. Handl. 1753 s. 37—43 finnes afhandlingen Två nya species 
tobak. Den ena af dem var den redan förr af FeviLLÉ beskrifna och afbildade 
Nicotiana paniculata, om hvilken Lisnsé förklarar, att, »så mycket jag kan 


158 
S ' 

döma af lukt och smak, kan jag ej annat finna, än at denna Tobaken blifver 
mildare och lindrigare, än all annan Tobak, så at om Tobaks rökningen någon- 
sin skulle komma på Fruentimrens läckra smak, tror jag at denna skulle få hos dem 
första rummet; ty tager jag mig den friheten, icke allenast derföre, utan ock 
för dess smala spensliga gestalt, at kalla denna Jungfru-Tobak.> — Den andra 
arten var förut alldeles obekant och afvek från samtliga kända samslägtingar 
därigenom, att. dess blomkrona »är ej regulier, utan gapande åtsides såsom en 
hjelm.> LINNÉ ansåg sig ock kunna »uträkna efter Botaniska grunder och af 
den likhet naturen brukar i alla andra örter», samt »af lukt, smak, slemmet och 
den bedröfveliga färgen på blomman, at denna måste vara långt starkare än 
all annan, hit intill bekant Tobak, et härligt påfund för Tobaks-spinnare, hvar- 
igenom de varda i stånd at behaga åtskilliga constitutioner; ty liksom somlige 
ej tåla annat än svaga Liqueurer, så röras ock andre icke utan af de starkaste 
och högst rectificerade spiritus. Denna Tobak kan altså kallas Knekte-Tobak, 
så för det, at hans blomma liknar en hjelm, som ock emedan han är starkare 
til sin kraft och kan tjena liksom opium hos Turkiske soldaterne, när de gå i 
fält.» Sitt latinska namn, Nicotiana glutinosa, erhöll den i Spec. plant. ed- 
I p. 259. 


en | 
[KS 
ot 


Min Kiäreste Broder. 


i dag hade jag bref af Löflingen ifrån Porto, med en hehl 
hoper nya saker. i 

säg till Kehler at han lägger in örter här i trägården för M. 
Br.; han giör det bäst. 

jag wet at Arch. Rosen skrifwit till M. Br. och beswärat M. 
B. at hos hans Excellence Ekeblad söka stipendium för Sundius.? 
Hennes M:t har sielf bedit Hans Excellence gifwa det åht Keehler, 
som skulle då resa till Caput b. spei, at sambla conchilier, insecter 
och örter (då M. Br. får säkert äfwen 7 a 800 rara örter som Br. 
ej äger); hans Excellence har, ni fallor, lofwat. nu är ett rum ledigt; 
war så gunstig fråga Hans Excellence, om han will gifwa det åht 
Kehler? till den ändan, at här ej må blifwa någon collision; ty will 
han icke, så behöfwer jag ej lägga mig uht rätt mycket för Keehler; 
fast än om jag det ej giör, Hennes M:t torde blifwa onådig, hälst 
Hennes M:t wid sista ordet påminte där om. 

är det mögligt, så will jag profwa om jag kan komma till 
kröningen på några dagar, där äst wij få resa bort från wåra 
Lectioner, 


159 


Anmäla min wördnad hos Hr Baron Hårleman och Hans 
nådiga Grefwinna. 


jag är pr 
; Min K. Broders : 
Upsala d. 13 sept. | trogneste dräng 
1751. CER 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Bäck 


Stockholm. 
Sigill III, svart lack. 


! PETER Sunpivs, född 1725, befanns i licentiatexamen den 53 September 
1754 vara »extraordinairt habil, at han med mycket och synnerligt beröm 
approberades>, promoverades till medicine doktor den 18 Oktober s. å., blef 
sedan stadsphysicus i Kristiania. 

2? Mårten KÄHLER, se bref. 31 not. 1. Hans planerade forskningsresa till 
Goda-hopps-udden, för hvars möjliggörande han erhöll Wredeska stipendiet 
genom att Linné förmått ej blott Bäck och Tessin, utan ock både konungen och 
drottningen att hos dess bortgifvare, excellensen EKxEBLApD, göra föreställningar, 
gick om intet genom att Holländska Kompaniet i Holland, som då egde herra- 
väldet äfven öfver Syd-Afrika, vägrade att tillåta en dylik färd — något, hvar- 
tper LisséÉ högeligen förbittrades. 


Min Kiäreste Broder. 


Gud wälsigne M. K. Br. för sine senaste så mogne som ömme 
och trogne råd; wärken blef så stark som han war i stockholm, 
och jag trodde mig ej uthärda. jag såg at M. K. Brs påminnelse 
om China war richtig, hwarföre jag och tog af henne wäldeligen, 
hwarigenom jag i natt sluppit det mästa, fast det war den aldra 
wärsta natten; ty det är dubbel quartan wid tinningen, af hwilka 
den ena paroxysmen är omensklig, den andra lindrig. denna siuk- 
domen har mattat mig rätt illa; men får jag bruka china, så tyc- 
ker jag [mig] slippa henne, och sedan will jag bruka annat, at jag 
ej förgås preparando. i nästa månad om jag får någorlunda kraf- 
ter, så reser jag till stockholm at se kröningen och de nye papi- 
lioner,' hwar äfter jag mycket längtar. i går fick jag en rätt rar 


160 


ört i blomma, som jag aldrig sedt tillförene, en 8andrist. i går 
reste Hr Arch. Rosen till stockholm; hwilken är siuk? HERE 

jag skrifwer, då jag orkar, på species plantar., på Museum 
regine, på plantis hybridis. 

Gud wälsigne Min. Kiäreste Broder. jag är 

Min trogneste Broders 
Upsala 1751 lydigste dräng 
d. 27 sept. CO. 


Utan utanskrift och: sigill. 


! Nyförvärfvade till drottningens museum. 


127. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för så många kiära bref. 

jag fick febern äfwen i morres af det jag i går gick ut med 
spanske cavalliererne!? och wiste dem trägården och Museum. nog 
skall jag taga modigt china. 

Min K. Broder war aldrig rädd om Edra dupletlöl det äro 
just de som skola skaffa Eder de artigaste örter: de giälla som 
pgr, där inga pgr uträtta; åtminstone skola de rollera emällan 
Eder, mig och mina, som ducater; jag begiär ingen ört, utan at 
gifwa så god tillbakas, och ej bör M. Br. få af andra, som sielf är 
rik; men på det sättet kan det gå fort, då man har sådane pgr 
annumerato. | 

om jag woro frisk, så reste jag på slutet af weckan, men nu 
tors jag ej för än jag fått lif igen. 

far wähl söta wän. 

jag är och bl. 


Min K. Broders 
Upsala 1751 | trogne tienare 


d. 30 sept. | C. Linngeeus. 
Utanskrift som på bref. 723. 
Sigill IV, svart lack. 


! Förmodligen anstälda vid legationen i Stockholm, kanske ambassadören 
markisen DE GRIMALDI. 


161 


728. 


Min Kiäreste Broder. | 


Tusende tack för bekantskapen med den. artige Brandel! ifrån 
London; han giorde mig den äran 2 å 3 gånger och -besökte mig. 
han war rätt artig i omgänge och curieux besynnerligen på petri- . 
ficater. z 

jag arbetar på species plantarum och har kommit till Ico- 
sandria, så at jag tror mig i hastighet kunna hielpa M. K. B:s 
herbarium dit, icke allenast i ordning, utan med namn på hwart 
species, så at jag hoppas det mitt warande i Upsala skall gagna 
M. K. Broder. 

Tack för det kiära brefwet; och at M. Br. will komma ihog 
mig ibland sine månge syslor. 

Det myckna nya från Hasselquist och Löfling får jag wisa med 
deras bref wid min ankomst. 

Huru det är med Hasselquist, ber jag min Bror ser af Extractet, 
som jag i dag sänder till Hr Wargentin. 

Om M. Br. kan giöra nogot till hans tienst, så har Min Bror 
där af mycken merite. 


jag förbl. 
Min K. Broders 
Upsala 1751 trogneste tienare 
d. 12 Nov. C. Linneeus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 723. 


1 (GustAF BRANDER, se del. III s. 315. 


Min Kiäreste Broder. 


Nu längtar jag rätt mycket at komma till stockholm. jag har 
ej wågat mig utom dörren, utan då jag gått at läsa på Acade- 
mien, och då det desse dagar warit kalt, har jag kient liksom man 
klöst mig på kinden med 5 naglar, så at jag ej wähl tohl kiölden; 
åt minstone at [när?] jag wågar mig uht. hogen at få se de nye Papi- 

Linnés brefväxling IV. 1 


162 


lioner sporhugger mig hwar dag at få resa, och så snart jag tror 
mig uht reser jag. Nog får jag rum hos M. Br.; men mon jag 
ej skulle få sätta min wagn in på stallgården, på Kongs stallet, 
ty älliest blifwer det mig dyrt at lega stallsrum för lång tid. 

Tro intet M. Br. at jag är här hemma försumelig, utan arbetar 
[på] species, och där igenom går namnen på M. Brs örter så myc- 
ket fortare. ty jag har swårt at specificera örterne fortare än jag 
beskrifwit species. 

M. Br. säger at intet nytt [sker] i stockholm och wi få da- 
geligen hästlas nytt om Edra wälfningar i stockholm. 

Wintren och kiölden är jag rädd före, doch skall jag söka at 
bo! mig det bästa jag kan på resan. 

farwähl min söte Broder; anmäla min wördnad hos Hr Baron 
Hårleman och Grefwinnan. 

Vale. Din 

Linneus. 

Utan dato, men antagligen skrifvet i November 1751. 


Utanskrift och sigill som på bref. 7925. 


! Bo = rusta sig, bona om sig. 


730. 


Min Kiäreste Broder. 


För så gunstig invitation, samt altid tillförene hafd mödo, be- 
swär och kostnad för mig tackar jag tusende falt. om lördag afton 
tänker jag segla här ifrån och om mösgligt är komma till stockholm 
nästa söndag afton. Det lärer icke blifwa mycket tillfälle at se 
hofwet wid sådant stök; och är jag säker at skåpet ej är far 
så at faran lärer wara ringa. 

Hälsa Hr Wargentin och Hr Salvius. jag har fått bägges 
theras bref, men hinner ej swara i dag. Lef wähl. 


jag är 
Min K. Broders 
Upsala 1751 trogneste tienare 
d. 19 Nov. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill saknas. 


Sf 


163 


731. 


Min: Kiäreste Broder. 


Om jag hade Demostenis tunga och Tullii wältalighet, så fatta- 
des mig doch ord, at uttolka det bekymber jag är omgifwen med, 
öfwer det myckna beswär och omkostnad jag giorde senast så 
lång tid Min K. Bror i stockholm. Så kiäre de månge rolige och 
i min lefnad de angenämaste aftnor woro hos M. K. Br., så myc- 
ket bekymbras jag nu, huru jag skall kunna dem betala på tien- 
ligit sätt; ty utan debet och credit står aldrig någon wänskap i 
werlden, där om är jag öfwertygad. Det war säkert aldrig någon 
afton, om jag tager medium, som min K. Br. slapp under ett par 
plåtar, dem M. Br. kunnat indraga, där han sluppit en sådan in- 
quartering. Kan äller will M. Br. ej säga mig på hwad sätt jag 
skall expediera mig tienligast? ty jag giömer detta i warmt hierta 
så wähl, at det tynges där af. 

Löfling bär sig alt för wähl åht i spanien. han har fått kost, 
kammar, kläder och böcker utom 100 ducaterne; altför artige 
anmärkningar sänder han i Botaniquen och om Botanisterne. 

Kiäre M. Br. skrif änteligen om Beeckia! till Prof. B. Jussieu 
och laga at Br. får wetta fruchten. 

Kiäre gå med Hr secreter Wargentin till Spanska Ministren 
och på mina och publici wägnar tacka honom, som så makalöst 
recommenderat Hr Löfling; det giör honom framdeles gott; glöm 
det intet! 


Just då jag kom hit med brefwet, får jag M.K. Broders, som 
hedrade min försummelse förra posten; så at M. Brs öfwerflödiga 
wänskap giör af min tacksamhet spe. 

jag tackar öfwermåttan för gratieux lofwen at blifwa nobili- 
terad och stämplad här näst, då adel giöres; men då tänker jag 
at hafwa giömt mig 3 alnar under jorden, då jag föraktar alt rid- 
derspehl, och jag will bedia M. K. Br. wara så god i sitt tahl 
öfwer mig at säga, det jag fått både wapn och stiernor, om jag 
kunnat lefwa till touren kommit till mig. 

jag ser af Gazetterne i dag, att ehuru många stiernor utde- 
lats, har doch inga fått dem, som ej mer än Upsala Archiatrar 


164 


warit meriterade. Altså hafwa de så kallade och skälde Meece- 
nates ingen skuld. Men hade jag warit ibland Hottentottar, då 
hade jag kanske förtient ochså en stierna, och äfwen Herman. 

nog skall jag komma, när min öfwerhet befaller, och jag ut- 
beder mig ej mer frihet hela åhret, än ifrån d. 23 decembris till 
d. 23 januari, at taga luft i fahlun, at beställa om min lilla ägen- 
dom och min hushållning. kiära bed Fr. Grew. Hårleman procu- 
rera mig de högtidsdagarne fria, om skåpet skulle emedlertid 
blifwa färdigt; ty jag har hela åhret ej haft någon ledig stund. : 

Läs detta brefwet från Löfling; lät secret. Wargentin läsa 
det, och gif det sedan till Salvius, men förkom det icke. 

ibland alla bekante förblifwer jag 

Min kiäre Broders 


Upsala d. 10 Dec. ons AMRA IMASE tillgifne, 
17513 0 — förbundne och trogneste 
: tienare 
C.L. 


Utanskrift. och sigill saknas: 


! LInsÉ gaf namnet Beckea frutescens åt en af OsBeck från Kina hem- 
förd »liten qwarters hög buske, eller något däröfwer, som liknar Åbro dd och 
har en angenäm luckt. Med denna bewarade jag mina kläder i kistan ifrån 
Mal under hemresan. Kallas på Chinesiska Tjong-ma. Fördes nu första gån- 
gen hem til Europa .... Blommorna äro små, hwita, och luckta nästan likt 
Oxläggor» (OsBEcK, Dagbok öfwer en Ostindisk resa s.; 231). 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för räkningen, jag skall lägga tillhopas och wid min 
ankomst söka afbörda mig den samma, fast det ej är tillfyllest. 

rr torde och wara bästa rådet at skrifwa wid min afresa till 
Bar. Hårleman, det jag och skall giöra. 

Tro artdrig min k. Br. at jag blifwer siuk, äller illå till 
mods, för det jag ej blifwit Riddare äller Adel!; det har aldrig och 
: skall aldrig röra mig; hade det skedt, kanske det flaterat mig, 
men aldrig skall det oroa mig at det icke skedt. men det kan jag 
som andra språka [!] mig. Nej min Broder aldrig skall det korta 
en minut på min lefnad. 3 ; 


: 
d 


165 


Älliest är det sammanhanget. När wij kommo till Rotebro och 
wäntade på Hästar, skulle Hofintendenten Julin änteligen tractera 
mig, ehuru jag det ej wille; wi måste äta insyltad braxen, gås &c.; 
och som jag ej tolte win, begiärte han Portugis, som icke så lät 
tager syra, försäkrade mig at det war godt, då jag dricker 1 !/:2 
spisglas, då jag märkte at det war skarpt. wij kommo till Alsike, 
där måste jag gifwa tillbakars mit -winglas och fick en lindrig migraine 
uti 24 timmar; där med war jag frijsk. men som 'College- allenast 
hade Consistorialia för sig, giorde jag mig siuk, på det jag skulle. 
få ligga inne och arbeta på mine species, då jag nu slutat Pear 
dria ; det är hela sammanhanget. 

Intet war jag siuk lördagen äfter jag hemkom, ty då hade 
jag nationen hos mig som orerade och jag tracterade dem nå- 
got litet.? 

i måndags war jag litet på collation, doch nästan incognito; 
i går blef jag publice frisk, war i consistorio och på collation 
till kl. 12 i natt; nu hoppas jag wara frisk till begynnelsen af 
nästa wecka, då hela weckan blifwa consistoria, som wähl expe- 
dieras utan mig, ty lärer jag blifwa siuk af species plantar. hela 
den weckan. så måste man stiäla sig at arbeta. 

Tack Min K. Br. för Eder rena och ömma kiärlek om mig. 
jag skall wörda och estimera 

Hr Archiater Beck så länge 
jag lefwer 
C.L 
Ej dateradt, men skrifvet i December 1751. | 
Utanskrift och sigill (sönderbrutet) som på bref. 795. 


N Linnés utnämning till nordstjärneriddare egde rum först den 24 April 1753. 


"Hans adelsbref är dateradt den 4 Augusti 1757, men först »1762 wid slutet -af 


Riksdagen blef beslutadt, att de som Hans Maj:t nämnt till adeligt stånd, skulle 
blifwa bestående». 

2 Den 7 December var Smålands nation samlad hos Linné till landskap, 
hvarvid »en wacker oråtion de felicitate Suecie sub AporeHo F RIDERICO, Så- 
som en underdånig wördnads betygelse wid dess höga kröning, reciterades af 
Herr HaARALD PALM». Ungefär samtidigt härmed hade som »honorarium» skänkts 
en större silfverpjes, hvarför nationen »wardt kallad till middags måltid hos H. 
Herr Inspector» och »tracteringen nyttjades med alt nöge in til aftonen» (Smål. 
nat:s protok.). 


166 


1733. 


Min Dråpeliga Broder. 


Tack åter för brefwet. 

tredie dagen tänker jag resa till Fahlun. 

At få arbeta med örter om aftnarne, tro mig det är ingen 
sorg för mig; men jag blyges i min siähl at giöra min Bästa wän 
så mycket beswär. jag wet ej hur jag skall giöra; ty om jag lo- 
gerar på annat ställe och skall wara om aftnorne hos M. K. Br. 
så giör jag doch lika beswär. 

Kiära bed Salvius ej trycka Löflings bref, som jag sänt ho- 
nom, ty i dag beder Löfling at de de ej må tryckas, ty spanio- 
rerne tola intet at deras land berömmes; de skola wara underlige. 
ty beder han sielf at jag ej låter det trycka, som han för uht 
war nögd med. 

M. K. Broders 
C.L; 


Utan datum, men skrifvet i senare hälften af December 1751. 


Utanskrift och sigill saknas. 


734. 


Min Kiäraste Broder. 


som jag ej wet mig äga någon tryggare och kiärare wän än 
M. K. Br.; så fodrar och min uprichtiga ärkientsla at i dag önska 
min K. Br. af uprichtigaste hierta all beständig wälgång med frisk 
kropp och nögdt sinne, så i det nu ingående, som många på- 
föliande åhr, at jag må få i mine återstående dagar, fägna mig af 
en så kiär och uprichtig Broders wänskap, hwilket jag och här 
med giör af innersta hierta och förblifwer 

Min Kiäreste Broders 
Fahlun d. 1 januarii trogneste tienare 
1752. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 725. 


EF TSE TIN ENE STON INET ES, KE TS 


tta Ar RR 


SENS SER SSE a STEL RA le 


RR a ns ärr (ar rs ma RI € 
j 
; 


167 


133. 


Min Kiäreste Broder. 


LÄ 


Wid slutet af nästa wecka måste jag presentera mig i stock- 
holm. får jag intet annat rum, nödgas jag gå till den jag plägar, 
war så gunstig därföre och beställ mig någon Cammar, så kiärt 
M. Br. will sielf undwika en annars ounwikelig quartering; får jag 
när intill M. K. Br. så, så är det mig kiärast. 

En grufwelig hop snö med yrwäder hafwa insnögat mig at 
jag ej wet, huru jag skall komma fram utan at blifwa på wägen. 

War så god och lät mig wetta alt både nytt och gammalt, då 
jag kommer, samt äfwen swaret ifrån Hr Prof. Jussieu. 

jag är Min K. Broders 

Fahlun d. 16 jan. ; trogneste tienare 
1752. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på närmast föregående bref. 


736. 
Min Kiäreste Broder. 


all uptänkelig ärkiensla hembär jag Min Kiäreste Broder för 
långwarig giästning, ömt förtroende, ömnogt nöje, oskrymtad wän- 
skap och alt annat godt. 

Nu måste stå illa till i stockholm; couriren war här i går, 
fant ej Rosen hemma; reste tillbakas; Fru Rosen sände straxt 
äfter Rosen till Larsbo, hos fru Tersmeden! 

Intet nytt utan gammalt gned i Upsala. 

Kiära lätt mig wetta nästa post huru hennes M:t mår. 

Archiater Rosen hörer jag hafwer profiterat för uht att Hen- 
nes M:t skulle få recidive. 

Gud beware Min Bror och alt det han håller kiärt. Min hustru 
hälsar rätt mycket. 

jag är Min Kiärastes 

Upsala d. 26 jan. trogneste 
1752; C. Linneus. 

Hälsa Hr Bibl. Dalin,” och lätt mig wetta, om han är så god 
och continuerar med ritningarne. jag skrifwer flitigt, men at få det 
så snart färdigt som H:ns M:t befalte, och tillika bewaka acade- 
mien, det är omögligt, ser jag, för menniskior. 


168 
Utanskrift: 
Presidi Regii Collegii 
Medici 
Archiatren Wälborne 
Hr Abr. Beck 
frijbr. Stockholm. 
Sigill III, rödt lack. : 
! Larsbo bruk i Söderbärke socken, Dalarne, egdes då af bergsrådet Ja- 
CcOB TERSMEDEN (född 1683, död 1752), gift med ErisaBEtH GanGiaA (född 1688, 
död 1753), dotter till Prosten Petrus Gancius i Salberget. : 
? OLoF DALIN (adlad 1753 AF DALIN), född 1708, kansliråd, rikshistoriograf, 
slutligen hofkansler, död 1763; under sin tjänstgöring vid drottning Lovisa 


UrriKas hof afritade han åt LInnÉ en del naturalier, som skulle publiceras i 
det tilltänkta arbetet öfver drottningens museum. 


131. 


Min Kiäraste Broder. 


Åter tusendefalt tack för all uptänkelig wänskap, ro och fäg- 
nad i stockholm. jag kom hem kl. 5 till mina, och saknade en- 
dast min K. Broders liufwa omgängo. Inga tillräckeliga ord fin- 
nas at uttyda den' obligation jag står uti hos en så älskad wän 
och gynnare, som min Bror är och warit. 

jag önskar M. K. Br. oändeligen många sälla dagar, åtmin- 
stone at lefwa säll så länge jag får lefwa, at jag kan skryta af 
en så öm wän. förbl. 

Min K. Broders 
Upsala d. 31 jan. trognaste dräng 
1732. | Carl Linneeus. 


Utanskrift och sigill saknas. 


738. 
Min utwalde Broder. 


Det fägnar mig hierteligen at lille Baron Du 1! kommer 
sig; jag wille icke för mycket att Hans Excellence skolat fått den 
sorgen, att mistat honom. jag gratulerar M. Br. som fått fägna 
Hans Excellence där med, och där igenom har det nöjet at dage- 
ligen få wistas när en Herre, som har mera wett i sitt lillfinger, 
än mången annan i hela sin hiernä. 


sn OURTIEE TILL FSE RES SENT SSE AA 


, 


169 


jag tackar M. K. Br. för det milda eloget som Min Br. be- 
hagade senast fägna mig med; det kunne giöra mig litet högfär- 
dig, om jag fingo tid; men nu ligger jag som en kläckande höna 
på sina ägg, och kläcker species, men min kläcknings tid går 
längre uht, så at jag ej hunnit mer än till diadelphia, ehuru jag 
arbetar natt och dag. 

jag wet intet nytt här ifrån, icke en gång hwad wäderleken 
är, ty jag går ej uht mer än jag läs publice. i onsdags dispute- 
rade jag de obstaculis medicine ?; i morgon de plantis esculentis 
patrie.? Archiater Rosen såg jag icke; han kom ena dagen från 
stockholm, och andra dagen reste till sin gård," så at Medicine 
studiosi hela terminen ej hört honom mer än 2 gånger. Det rätt 
ängslar mig; ty om jag aldrig så arbetar i mitt, om ej den andra 
arbetar på andra sidan lika, så faller det doch. 

En hoper med fröen har jag fått från åtskilliga orter. 

jag lefwer med all uptänkelig uprichtighet 

Min trogneste Broders 


Upsala 1751. lydige tienare 
d. 22 febr. TR 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Back 
frijbr. Stockholm. 


Sigill II, svart lack. 


! Namnet ej utskrifvet. 

2 Obstacula medicine, ventilerad den 19 Februari; respondens JoHAN 
GEoRG BEYERSTEN. 

3 Plante esculente patrie, ventilerad den 22 Februari; dess respondens 
var JoHAn HiorrH, hvilken samma år däraf utgaf en svensk öfversättning. 

+ Rosén egde Sandbro i Upland och den invid Hammarby belägna gården 
Edeby, som LInnéÉ 1759 köpte af honom. 


739. 


Wälborne Herr Archiater 
Min egen Broder. 


Hos Eder M. H. B. såsom en veritable ock. oskrymtad lem af 
wåra reelaste Mecenatibus scientiarum får iag nu lof recommen- 
dera D:num Rolander til et stipendium. Thunianum, som skall 
bortgifwas af Borgrätten ock på hwilket förslag denna står pri- 
mo loco. 


170 


Jag har icke haft någon rätt Eleve uti Insecterne, sedan iag 
kom til Academien, förän honom, som är den endaste ; får han detta 
lilla stipendium, så är han bärgad ock Academien får i honom 
en ärlig skattdragare ock Fäderneslandet med tiden en Reaumur: 
det är intet fel på karlen, mer än det, at han icke är Medicus, 
utan totus quantus ”Theologus ock Insectologus; hans makalöse 
rön om skiut-Flugan, - sikt-Flugan och pediculus pulsätorius! har 
Min Bror set, ock nu har han med sig det som giör hvitaxen. 
M. H. B. af kärlek för vetenskapen och för Vetenskaps-Academien 
obligera några höga Herrar at gynna denna, ty en sådans conser- 
vation är mer än hundre andras: Men för alt gynna promt, at icke 
bortgifvandet precipiteras för än succursen ankommer. 

Jag kunde icke hålla mig för tårar, då jag hörde med kväll 
värkelig effect Herrarne hulpit Doctor Hasselquist: det var et exem- 
pel sine pari.” Jag tackar Eder derföre i grafven. jag arbetar 
på species och lägger mitt i ordning så fort jag hinner. 
jag är 

Min trogneste och bäste wäns 


Upsala 1752 lydigste 
d.: 1 martii. ; CT 
Utanskrift: 


Archiatren 
Wälborne Hr A. Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, svart lack. 


Endast de få med spärrad stil tryckta orden äro skrifna af LinsÉ själf; 


allt det öfriga af renskrifvare eller efter diktamen. 


! DANIEL ROLANDER, Se bref. 276 not. 2. Beträffande hans uppsatser om 
skjut flugan, siktbiet och väggsmeden se del. 2 s. 158, 159 och 179. 
2? Se bref. 265 not. 11. 


740. 
Min K. Broder. 


Min Broder blifwer hos oss just Fagon i frankrike och så 
bör M. Br. firas. jag älskar M. Br. högeligen, nu wördar jag M. 
Br. där till; af detta torde M. Broder få större heder af än af 
något annat. 


POSSE 


MANI ENS SSF INS 


171 


jag läs kl. 2 och 4 äftermiddagarne publice [och] privat, så at 
jag ej är mächtig i dag at yttra emot M. Br. min wördnad och 
tak; med nästa post skall jag det giöra widare. 
Löfling har fått 4000 d:lr i årlig lön. 
Millioner tacksäjelser. posttiden är förbij. hälsa alla Gynnare. 
nästa post om;-ej hin är i Son skall förslaget afgå. vale. 
corde et anima 


Min Broders 
Odateradt, men troligen skrifvet i Mars 1732. Linnaeus. 


Utanskrift som på bref. 738. 
Sigill IV, svart lack. 


741. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för den omwårdnad M. K. Br. hafwer för Kähler; det 
gifwer tillkienna at M. Br. älskar wettenskaperne. jag har giort 
det jag bör och kunnat med skiähl; jag har haft så mycken oro 
wid de förras, at jag ej kan säga det. där likwähl nationen bort 


tackat mig för elever, så har jag doch det icke haft; men mycket 


förtahl, många owänner. äfter min tid så torde de ej twingas på 
folk. jag wet at Hr Baron Hårleman lägger sig emot; hwarföre 
skall jag giöra mig förhatelig; sic mutantur tempora; han som 
förut så makalöst promoverade alla wettenskaper, tänker nu på 
wänner &c. men tiden torde och ändra oss, om wij fingo lefwa. 
jag recommenderade älliest hos M. Hr Broder på det ömma- 


ste Hr Rolander; kan Min Bror hielpa honom, så giör det för min 


intercessions skull. 

Nu har jag hint med mine species till Syngenesia; nu tänker 
jag hwila mig några dagar. 

Lef wähl, må wähl min söta Broder, war lyckelig med patien- 
ter; sambla många pg:r; och giör med tiden wetgirige lyckelige 
till fäderneslandets wählstånd. 

jag inneslutar mig uti Min Hr Broders grace och förbl. en 

Upsala 1752 lydig tienare 
d. 6 Martii. C. Linneus. 


Utanskrift som på bref. 738. 
Sigill IV, svart lack. 


172 


TA. 
Min Kiäreste Broder. 


jag fick ej tid tacka M. K. Br. senast af hiertans grund, som 
jag hade hog och hierta till; ty tager jag |mig] den friheten at nu 
iterera min hiertinnerliga frögd öfwer. en hielte, som himmelen 
sänt neder till wåra wettenskaper. AR 

Min bror är stor Medicus, berömmes rätteligen af mäste; M. 
Br. är af wåra den lärdaste, kiännes derföre och af de fläste; 
Min Bror har ansenlig inkomst och är en swåra rik man, som alla 
wetta; men när alt detta tiger, skall den wettenskapen, som nu af 
M. Br. hyllas, ropa och uptäcka för en werld, som ännu ligger 
djupt nedre under sin upgång, hwad M. Br. warit för en stor 
man. Fagon! war som M. Br. en namkunnig :Archiater, wörda- 
des och tillbads af många, om ej af alla Medicis på sin tid; nu 
weta. få at nämna honom, men Botanici måste prisa HONOR så 
länge blommor Wäxa. 

Hr Rolander har berättat mig, burd hurtig M: Br. warit; huru 
Min Br. orerat och perorerat för Keehler; huru M. B. warit hos 
Hans Excellence och alla Herrarne äfwen för Rolander; huru min 
Br. tagit honom i sin egen wagn, och wisat honom mera nåd än 
han kan wörda, så länge han lefwer. Han giör afguderie af M. 
Broder. jag hörer och at han gifwit alla studiosus redan idee; 
hwad för en .defensor fidei min Broder är. giör man godt äller 
" ondt, så spöries det. ad : E 

Just nu jag detta brefwet skrifwer, kommer förslaget till Thu- 
nianska stipendium till underskrift at det. i dag lärer afgå. alles 
ögon lita nu på M. K. Broder. Rolander är: original! | ; 

äfwen ' går i dag bref till Archiebiskoppen om Wredianska 
stipendium, som 'ex rigore testamenti skall utlåta sig; så at det” ej 
kommer för än nästa post. Matthesius;” [som] är Rettorj och en 
vice secreter: äro orsaken; hade jag ej jagat på, så hade det ej 
häller i dag kommit till archiebiskopen. 

Kiäre Broder föreställ någon af Herrarne uti Borgräftek at 
2:ne allenast äro satte på hwart förslag, därföre at ej mer än 4 
till bägge rummen sig anmält. de andre lära tycka at det ej me- 


Li 


173 


riterar, at ligga hela terminen inne, för dettas skull, utan at wara 


bättre hafwa condition. Kiäre res up till Hofmarschalkarne än en 


gång, at det ej kleckar. 


Mon jag intet drälde äfter mig hos M. K. B. rönet om To- 


baken”; skulle det finnas där, så torde jag få det med Hr Keehler. 


hwar om icke; så har jag wähl förlagt detta på något ställe. 
Stackars D. Hasselquist, huru glad lärer icke han snart blifwa, 


at en Gud gifwit oss Arch. Beck, som med sin ifwer och Hr 


Wargentins räddar honom ifrån yttersta undergång. 
Gud beware Min K. Broder till wåra wettenskapers wärn och 


skydd. jag är med all uptänkelig tacksamhet 


Min Hr Broders 
Upsala 1752 hörsamste och lydige 
d. 13 Martii. ; tienare 
Carl Linneus. 


Hälsa Licent. Kehler, säg jag tackar honom för sitt bref, men 
will e skrifwa för än jag får wetta, hur det blifwer, och fägna mig 


med fulkomlig glädie. 


Utanskrift som på bref. 724. 
Sigill IV, svart lack. 


! Gur-CreEscesTt FaAGon, född 1638, Lupvvic XIV:s lifmedicus, författare till 
Hortus regius (Paris 1665), död 1717. : 
2? GABRIEL MatHEsIUS, se bref. 280 not. 5. 
3 Se bref. 724 not. 1. 


1743. 


Min aldra sötaste Broder. 


Efter M. K. Broder täckes giöra alt på min räkning, huru skall 
jag hinna någonsin komma utur skulden, som för uht är hos Min 
K. Broder så diupt inråkad. ; 

Det tyckes som M. K. Br. intet fått mitt senasta bref, där 
uti jag skref, at med förra posten afgick förslaget på Rolanders 
[stipendium] till Kongl. Borgrätten. 


174 


jag tillstår at om jag får Rolander hulpen för insecterne, 
Keehler till Paris, och mine Species färdige, at jag bör wara nögd 
med det jag giort visit i werlden, och sedan wara färdig när up- 
brott ropas till att flytta här ifrån. 

Det är wähl at Dr Wahlbom will wara en trones bekännare 
och apostel. Han har eloquence och tämmelig wacker insicht, så 
at han kan giöra det samma. 

i dag har ännu intet swar kommit från Archipater, ty går ej 
förslaget af i dag för Keehler. 

Min K. Broder täcktes wid tillfälle låta mig wetta, om jag 
förgiätit hemma hos M. Br. mitt rön om Tobaken, med figurerne; 
skulle så wara, så sänt mig det med Hr Keehler. 

jag hoppas at Cancellairinnan?! lefwer genom mina förböner; 
det skulle giöra mig rätt ont om henne, ty både H:ns Excellence 
och Grewinnan äro så artige herrskap. men non est in medico 
semper, relevetur ut eger, interdum docta plus [valet] arte malum.? 

Gud wälsigne M. Br. som kyste Grefw[innans] hand för Kizehler 
skull; princeps Kof[tanicorum] skall i egen hög person kyssa Eder, 
så snart han får råka sin Apollo. 

Anmäla min reciproque och wördsama respect hos Hr Grefw. 
och ÖfwerstLeutn. Ekeblad, med des Grefwinna.? 

jag lefwer och dör 

Min Broders 
Upsala 1752. lydigste tienare 
d. 17 Martii. ; C. Linneus. 


Nu lärer snart förslaget till Thuniska afgiöras; kiära afglöm 
ej Rolander. 


” Utanskrift som på bref. 738. 


Sigill IV (sönderbrutet), svart lack. 


! Upsala universitets kansler, riksrådet Carr EHRENPREUS (född 1692, död 
1760) var gift med CATHARINA LINROTH, född 1692, död 1775. 

2 Ej alltid förmår läkaren att bota den sjuke; stundom är det onda mäk- 
tigare än hans lärdom och skicklighet (Ovinius, Pont. I: 3, 17). — En bit af 
brefvet bortsliten. 

3 CLAES CHRISTOFFER EKEBLAD, född 1709, slutligen generalmajor, död 1769, 
var gift med grefvinnan GUSTAFVIANIA BARBRO ÖXENSTIERNA AF KORSHOLM OCH 
Wasa, född 1716, död 1792. 


Min k. Broder. 
Min trogne Broder. 


i dag afgår det långsamma brefwet till Hans Excellence med 
förslaget till Wredianiska stipendium. 

Det är wist Rosen, som arbetar för Sundius. jag hoppas at 
M. Br. winner, som med så mycken eld bewakar saker och pro- 
moverar wettenskapen. Gud gifwe Min Bror lycka och wetten- 
skapen samt alla des idkare denna förmonen. 

Gud straffe mig, om Rolander någonsin tänkt, tänker äller 
blifwer Medicus.! owännen har warit framme; liksom ingen bör 
studera naturen mer än endast Medici äfter gambla monke prin- 
cipiis. Det woro mäst skada för academien, som stadigt kunne 
hafwa af honom de prächtigaste rön, ty han är född at föllia in- 
. secterne i sporret. jag undrar at Hr Wargentin ej arbetar också 
för honom. 

Lef säll och lyckelig min såte Broder, på hwilken jag nu ställer 
alt mitt hopp och min tillit. 


jag är Min HedersBroders 
1752 lydigste 
d. 27 martii. CL 


om icke det så presserat med förslaget genom Lic. Keehlers 
wistande i stockholm, så hade jag giort halt i dag, och obligerat 
dem at omskrifwa det samma; men därföre will jag ej. 


Utanskrift: 
Archiatren 


Wälborne Hr Doctor Beck. 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV (sönderbrutet), svart lack. 


! Orsaken till Lissés ifver att framhålla, att RoLANDER ej var medicine 
studiosus, var den, att innehafvarne af de stipendier, som 1751 stiftats af Kam- 
martjänaren Ånpers Tnun, skulle vara »välartade, qvicke och sedige Personer, 
hvilka gifva godt hopp om sig at framdeles blifva till Riksens tienst nyttige 
uti hvad vetenskaps art det vara må, dock Medicin för den ovisshet jag sielf 
erfarit undantagen», 


176 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för gunstig invitation; tack som ej trottas wid en fattig 
wän; i morgon reser jag, få se om jag hinner fram i morgon. 
Gud ske lof min Bror är i den situationen, at han ej behöfwer 
blekna för en visite på några dagar. jag hoppas slippa nu så 
snart som senast tillbaka; species skola komma och med. : | 

jo Herra dö kom förslaget öfwer med förra posten; jag har 
1 dag warit hos Rector och secreter, bägge swäria på at det gick 
af i tisdags här ifrån. 

Må wähl; trottas ej wid mig. war lika gunstig, jag skall altid 
räkna M. K. Br. ibland mine ömmaste wänner. 


; Min Broders 
Upsala d. 3 april 1752. | lydigste 
; ; C. Linneus. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Dr Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, svart lack. 


746. 
Min aldrakiäraste Broder. 


Med senaste posten hade Faculteten Kongl. Collegii bref om 
förslag till Tawastehus län; wij ärkienna med all: högaktning Kgl. 
Collegii förtroende och gunst; dock måste jag tillstå at det wän- 
des något i magen, det Hr Arkiatern och Pr:eses Reg. Collegii 
emot wanligheten behagade nu sluta brefwet med tienstwillige 
tienare, en phrasis som Landshöfdingarne bruka till sine fogdar, 
men icke collegia till collegis; wij hafwa rätt swårt at smälta det, 
men icke desto mindre om M. K. Br. är samrådig där uti, ned- 
lägger jag straxt alt gewär. beware mig Gud at jag skulle wara 
så otaksam, at jag skulle låta et ord; fast woro det aldrig det, i 


FREE TE > PE YTOR Via 


je 
z id 
k 
ES 
3 
; 
pr: 
ko 
ER 
| 

3 

5 

4 
I 
fö 
i 
| 
G 


197 


; "det minsta röra den uprichtiga kiärlek och högachtning jag har 


för en gynnare, som giort mig så reele tienster och gifwit sig hehl 
och hållen. Men är detta Hr Arch. Ribes egit giöromåhl och hög- 
dragenhet, hoppas jag at Kongl. Collegium tager ingen dehl, om 
wij låter honom det förstå. ! 

Men des förinnan har jag nu williat förfråga mig hos min 
aldra kiäraste Bror, om det är Kongl. Collegii beslut at så skrifwes, 
äller det är hans egit”; i förra fallet wore jag en otacksam skielm 
om jag skulle säga et ord; i det senare har jag rätt swårt at taga 


det till godo. Detta skrifwer jag privatim till min K. Broder uti 


Amicus Amicissimo. 

Nu fick jag M. K. Broders söta bref. jag mår wähl, Przesiderar 
och disputerar dageligen med Lectioner &c. Tack som endast i 
werlden frågar äfter mig. 

Jag skall tiena Stapelmor? i alt hwad jag kan uptänka. ingen 
recommendation i werlden är hos mig starkare än M. K. Broders. 

Jag förblifwer med ouphörlig wördnad och tacksamhet 


Min K. Broders 


Upsala d. 7 Maj lydigste tienare 
1700. C. Linneus, 
Utanskrift: 


Archiatren Wälborne Hr 
Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill obestämbart, svart lack. 


Originalbrefvet upptäcktes 1906 i Bibliotheque Impérial publique i S:t Peters- 
burg och afskrefs af Bibliotekarien ÅKsEL ANDERSSON. Det hade kommit dit i 
de samlingar, som testamenterats af Ryske ministern i Stockholm Grefve J. P. 
VAN SUCHTELEN. 


! Jfr bref. 188. 

2 Ofvanför orden hans egit har Linsé tillskrifvit: Arch. RiBBES. 

3 MARTIN STAPELMOHR, född 1710, student i Upsala 1726, regementsfältskär, 
titul. lifmedicus, död 1796. 


Linnés brefväxling. IV. | 12. 


178 


147. 
Min: Kiäraste Broder. 


Posten afgick för 1 timma sedan; nu kom jag af Cathedren, 
där jag presiderat hela dagen för Lie. Brodd,' få se om brefwet 
kommer fort. 

Tro intet annat än at M. Br. är framför alla andra wählkom- 
men; ingen i werlden wisar mig mera wänskap än Min K. Br. jag 
woro fördieflad om jag ej älskade M: K. Bror så mycket tillbaka; 
och det är helt rent och wist. Kiära kom hit, rif Eder lös, och 
kom så tida att M. Br. kan wara med oss på en enda excursio 
Botanica, åtminstone på den sista; där fås både Sceptrum Carolinum 
och alt annat. Gud låte mig hafwa hälsan att wij måtte en gång 
få rätt roa 'oss tillsammans. Min Hustru hälsar oändeligen. jag 
bekänner inför Gud att M. Br. är mig altid kiärare än någor annor 
giäst; och at jag alt för gierna will se M. Br. hos mig. vale. 


Din 
"d. 2 jun. 1752. ; C. Linneeus. 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV (söndrigt), rödt lack. 


Sven Bropp, se del. HI s. 320. Den disputation, för hvilken han responde- 
rade, var De morbis ex hyeme. 


148. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för M. K. Broders altid kiära bref. 

Min Bror, som giort mig så mycket gott, giör mig aldrig så ont, 
at jag nu skulle blifwa kallad till Drottninge-holm. jag har slutat 
mine species; jag har 2 dagar i weckan giort excursiones Botani- 
cas; jag har disputerat nogra gånger,! dageligen warit uppe wid 
Lectiones cursorias,? consistorier &c. så at jag ej haft någon timma 
ledig; nu om lördag wäntar jag min Swärmoder, Swåger och Swä- 
gerska? med Morgeus och hans fru;? då och Cancellairen kommer 


179 


SS "hit till promotionerne i Philosophien, ”Theologien, Jure samt wid 


mutatio reetoratus. nu bör jag hafwa några weckor till at skiöta 
min slarwiga kropp och hälsa, [och] at dricka något watn; Hennes 
M:t har och lofwat mig några weckor här till. Om M. Br. har 
gunst för mig, så hielp [mig] snarare, at jag får hwila och skiöta 
min kropp at jag må få lefwa ett par dagar längre. 

Om det är mögligt på något sätt för K. Br. så rif Eder lös 
och kom till mig, at wij må få ett par weckor lefwa tillsamans 

"uti Botanisk ro; det är ej mer än en tid om åhret, som wij kunna 
få rätt nöje tillsammans, och de åhren äro snart förbij; sedermera 
torde det ej så lätt repareras. 

jag har ej haft tid att skrifwa till mine correspondenter på 
längtad tid. 

Löfling hedrar sig mot mig ofta. 

Kizehler har hållit på med sin promotion, at wij ej fått talas 
wid på några weckor; i onsdags skedde promotionen, då han, 
Balk, Brodd, Lindhuit? promoverades. jag behöfde ej öpna min mun 
för Brodden under presidio, de andre behöfde och liten hielp. 

jag lefwer med hull och hår 


Min Kiäreste Broders 
Upsala 1752 lydigste tienare 
d. 5 junii. C. Linneus. 


2:ne disputationer sände jag M. K. Br. här om dagen med Sun- 
dius. de andre skola med nästa bud föllia. 


Utanskrift som på bref. 738. 
Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


1! Utom den förr omnämnda disputationen De morbis ex hyeme utgåfvos 
i Maj Euphorbia (respond. Jon, Wimas) och De materia medica in regno 
lapideo (respond. JOHAN LinDHULT). 

2 Efter aflagd licentiat-examen voro de, hvilka ville promoveras till medi- 
cine doktorer, skyldiga att hålla en offentlig föreläsning. 

3 OLoF KALMETER Och ÅNNA CHRISTINA MORZEA, Se bref. 639 not. 6. 

$ PER Moraeus, född 1726, bergsman och bergsrådman vid Stora Koppar- 
berget, död 1792; hans första hustru hette Sara HELLSTRÖM. 

5 LArRs BALK och JoHANnN LinpDHuLrt, se bref. 27 not. 1. — Om dessas examina 
har Lissé i Medicinska fakultetens protokoll antecknat, att de i examen theo- 
feticum (den 2 Maj) voro »>swaga», men dock »approberades med starkaste till- 
sägelse at till nästa examen wara hemma mera i Historia morborum, Materia 
medica och besynnerligen in botanicis». I examen practicum (den 20 Novem- 
ber) befunnos de »förswarlige och approberades»> samt blefvo vid därpå följande 
promotion medicine doktorer. 


180 


749. 


Min Kiäraste wän och Broder. 


Mitt hopp att se M. K. Br. wid desse ferier slog mig felt. 
aldrig har warit mera främmat i Upsala på min tid. 8 dagar 
hafwa upoffrats till luxen, utan nytta. 

i morgon sker min långa excursion till Liumkihlen.? Gud gifwe 
jag hade kunnat haft M. K. B. i föllie. 

om onsdag slutas wårt academiska arbete. 

Min gosse har nu mäst genomgått mäslingen, mine döttrar 
återstå, och wänta på sit öde. 

Dagen äfter midsommaren begynner jag at dricka watn, och 
äta smultron. 

"Trägården gifwer nu dagelige rön. 

Doctores Theologize, Juris och Philosophie gå nu här såsom 
metamorphoserade Insecta och krälla lika så tiokt på gaterne. 

Inom några dagar lära de med Hospitibus och studiosis fly uhr 
staden och lämna honom half öde. 

Herreschwanz pulver? emot Teenia kan jag nu giöra för en 
ringa penning, som för uht warit så dyrt. 

Mitt remedium emot Morbos siphiliticos är profwat utomlands 
och har lyckats ogement, så uti Siphilitide vera, som uti Gonorrhea. 

Anton de Jussieu? säges wara död d. 1 Junii. 

så snart M. Br. läsit detta, så kasta det på elden, at det ej 
må smitta printzarne. 

Kalmen är ond för det hans Censur går så sent. 

Hennes M:t har warit så nådig och gifwit mig lof at först 
dricka watn och skiöta mitt lif, sedan är jag befald at komma. 


jag är med all uptänkelig affection 
M. K. Broders 
Upsala 1732 lydigste tienare 
d. 19 -junii. | C. Linneeus. 


Tack för bägge brefwen. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Dr Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


ET REEVES SSI 


FY ra SFP RTT SO TISDTS RS 


181 


! De botaniska exkursioner, som LInné i slutet af vårterminerna plägade 
företaga med talrika lärjungar, voro vanligen följande, i disputationen Herba- 
tiones Upsalienses (1753) i korthet skizzerade: 1) Gottsundensis till Lassby 
backar, Norby, Gottsunda-bergen, Vårdsätra och Kungs-parken; 2) Ultunensis 
till Polacksbacken, Sandvikskällan, Ultuna och »Liljeholmen>»>; 3) Hogensis till 


Rickomberga, Flogsta och Håga; 4) Danensis öfver Kungsängen till Danmarks 


kyrka och Nontuna-lund samt någon gång till det mera aflägset belägna Funbo- 
Löfsta; 53) Upsaliensis antique till Bärby, Gamla Upsala högar och Vitulfs- 
bergs träsk; 6) Vaxalensis till Vaxala, Eka, Jälla och Linsés prebende- 
gård Törnby; 7) Husbyensis öfver Luthagen och Salpeterängen till Hässelby, 
Börje, Kättinge, Nyfla och Husby gård, samt 8) Jumbkilensis, som upptog tvenne 
dagar och under hvilken företrädesvis Jumkil-kärren undersöktes. 

? »Herrenschwands Wurmpulver» erhölls af Rhizoma Filicis med tillsats 
af gummi gutta, kalium-bisulfat och terpentinhaltig »Sterkeys såpa». 

3 Felaktig uppgift, enär Ant. pE Jusstev afled först den 22 April 1758. 


750. 
Min Kiäraste Broder. 


Tak M. K. Br. som täckes hogkomma mig, fast M. Br. wistas 
i himmelrike. 
jag stackare wistas ibland de dödas skara, är matt och fruchtar 


" hectique; rider hwar morgon och afton, och ligger om dagen af 


matthet. 

Kan jag få några krafter, så skall jag straxt komma till Stock- 
holm äller rättare till Ulriksdahl; jag skall taga med mig species. 
Mina månge bref har jag ej hunnit beswara; ty jag har lust till 
ingen ting af detta wärldsliga. 

jag skall låta Hr Rolander få en hop rara örter; jag tror at 
han blifwer mera activer än Keehler. jag har och redan för detta 
gifwit honom några till M. K. Brs tienst. 

Herrenschwantzes pulver skall M. Br. få, men jag giömer det 
till jag sielf kommer, at M. K. Br. må hafwa någon åstundan. 

d. 14 april dog Chiccoyneau Archiater et Acad. Monsp. Can- 
cellarius, Anatomie et Botanices professor; hans soneson Joh. 
Francis. Chicoyneau om 13 åhr har succederat honom.! 

Senac som skrifwit om hiertat är blefwen Archiater, som är 
stark emot chirurgis. 

Anton: Jussieu är död. 

Jag förblifwer oaflåteligen 

Min sötaste Broders 
Upsala d. 10 julii lydigste tienare 
1752. C. Linneus. 


182 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm 
Drotningholm. 


Sigill III, rödt lack. 


! FrRaAnGors CHIcoYSEAU, född 1672, död 1752; hans botaniska författare- 
verksamhet inskränker sig till Discours sur les plantes sensitives (Montp. 
1732). Hans son Francois, som efterträdde honom såsom botanices professor 
och prefekt för botaniska trägården i Montpellier, publicerade intet, men efter- 
lemnade botaniska manuskript, hvaribland ett Sur les mouvements particulie- 
res que présent les fleurs des cichoracées. Om den i brefvet omtalade son- 
sonen hafva närmare upplysningar ej kunnat vinnas. 


01 


Min Kiäraste Broder. 


Gud signe M. K. B. som endast i werlden wårdar sig om mig. 
M. Br. frågar, hur det hänger i hop med min matthet; jo män jag 
fruchtar hectique. jag har hostat up en stor hop med slem, hwar 
ewige dag, som jag warit i starkaste consumtion. men sedan jag 
begynte rida morgon och afton, samt lämna kiöttätande, har jag 
tämmeligen sluppit denna expectorationen, utom mornarne, då han 
än något continuerar. Krafter har jag fått något litet, men M. Br. 
kienner peripneumonie; hon. tyks wara ringa, men håller i så 
länge äfter åht. hela min speculation går nu uht på att evitera 
hectique; kommer jag till Drotningholm, ej nog restituerad, hop- 
pas[!] jag at jag blifwer olyckelig; där får jag ej rida, ej fara bort 
om jag finner mig illa, då är jag förlorad utan appelation. jag 
hade så gierna welat först utgifwa species plantarum, och sedan, 
om det skulle så wara, decampera. 

Det war ganska nytt om Prof. Joseph Jussieu!; det war et 
rart broders exempel. 

Löfling artar sig ganska wähl i spanien. 

Uloas resebeskrifning måste wara länge sedan utkommen.” 

i dag fick jag Prof. Sauvages Flora Monspeliensis,? som mig 
roar. 

intet skrifwes så ifrån frankrike, at Senac skall wara för Chi- 
rurgis, utan hel contrairt; och Medici giöra sig stort hopp uti 
honom. 


183 


f Så snart jag tror mig uht, skall jag resa till drotningholm 


och se huru det tager lag, fast jag fruchtar för det climatet; 
kanske om 14 dagar kunne jag profwa på. jag skall emedlertid 
rida flitigt. 

dageligen får jag nya rön i trägården. 

Bolander inlägger örter åt M. Broder. han får tage as som 
kan tagas salva virginitate. 


jag förbl. 
Min trogneste Broders 
Upsala d. 18 julii lydigste tienare 
1752. C. Linneus. 
 Utanskrift: 


Archiatren 
Wälborne Herren 
Hr Doctor Abr. Back 
Stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


! JosEPH DE Jussiev, se bref. 486 not. 3. 
3 ? Antonto DE ULLoa, född 1716, spansk sjöofficer och framstående upp- 
——  täcktsresande, död 1795. Redogörelse för sina upptäcktsfärder lemnade han i 
; Relacion historica del viage a la America meridional (Madrid 1748); en 
fransk öfversättning däraf utkom i Amsterdam 1752. 

> Se bref. 711 not. 5 


Min Kiäraste Broder. 


Åter mycken tacksäjelse för et artigt bref, och all affection. 

Dr Balk! är ej hemma, men wäntas i afton. 

Låt mig se, läs wähl Pater 2 om Peru och Lima, at 
M. Br. kan säga mig alt reelt hwad där står; hwad örterne angår, 
det wet jag, och hwad Mathesin rörer, det achtar jag ej, men alt 
annat. | 
jag har läsit natt och dag på Sauvages Flora monspeliensis, 
som wärkeligen skadade min hälsa, men jag kunne icke hålla mig 
från henne, ty hon hade så många utsökte differentias specificas 
på södre Europe örter. huru han på så kort tid kunnat hinna så 
långt, det förstår jag icke. 


184 


Lät mig nästa post wetta om Hennes Kongl. Maj:ts resa till 
Upsala, at möta Hans M:t, då Hans Majestät kommer tillbakas, 
äller ej. ; . 

jag är så matt om dagen, at jag måste lägga mig då och då, 
och kommer ej rätt till krafter; kanske det woro nyttigt ömsa 
climat och resa till Drotningholm, allenast om jag fingo resa hem, : 
där jag ej stodo uht; ty på Drotningholm kan man ej hafwa den 
commoditet som hemma. 

Lef säll och lyckelig Min utwaldaste Broder och lät mig till 
min sista timma förblifwa 


Min Kiäraste Broders 


Upsala 1752 lydige tienare 
d. 28 julii. C. Linneus. 
Utanskrift: 
Areclhiatren 


Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Lars BaLK, se bref. 27 not. 1. 
? 'Tomrum i brefvet. 


158: 
Min egen kiäre Broder. 


Äfter M. K. Brs råd blifwer jag quar till Hans K. M:t kom- 
mer och reser uht morgon och afton at taga krafter. jag har totalt 
sluppit min starka hosta, excreationes, swetten äfter måltiderne, 
som hotade mig med en fatal Phthisis, allenast jag får krafter; 
jag ser af alt att motion fattas mig, som skall och endast kunna 
hielpa mig; jag har all min tid warit wan at resa, och nu 
på några åhr det å sido satt; jag har märk[t] mig altid må braf 
på resor. jag skall nu söka endast med ridande curera mig. 

sök på tienligit sätt at föreställa hos Hennes K. M:t, hur min 
Bror rådt mig at rida och medicinera, at H. K. M. ej blifwer oto- 
lig på mig. 


SFPNRUST SPECIES 


ENE USESVE, 


FREINER SSE PSN 


SEAT NOEN ENE, 


185 


jag lofwar mig där emot för hwar ewige dag at lägga in en 

rar ört för M. K. Br. 
 Rolander fick dysenterie; jag curerade honom, han fick reci- 
dive; åter curerades, åter recidive; han märkte sig få det af dricka; 
stopet ransakades, intet såg[s] med blotta ögonen, men microsco- 
pet wisade en oändelig hop Acari; jag förmådde honom ransaka 
exerementerne; han fick och där igen samma acari till millioner; 


jag är witne. de äro beskrefne artig af honom. Där hafwa wij ett 
makalöst datum.! 


usus hujus loci ex vulgo: 

man må ej dricka på fastande maga, ty achari gå allenast 
äfter midnatt till morgonen. 

man må ej dricka nattståndet, ty då sambla de sig öfwerst. 

Dysenterie smittas per sedes. 

Hielpes af albo greco, där af desse dödas som kräfter af 
Suillo. Stercus suillum souverainast i Dysenterie. 

Dysenterie upkommer af surt dricka diebus canicularibus vulgo. 

Bönderne blifwa siuke i magen af surt dricka om sommaren. 

En sup bränwin :hielper dem; hielper uti Dysenteria incipiente. 

Så går alt ihop, det ena med det andra. 


vale. Min Broders 
Upsala 1752 Egen 
d. 28 julii. CL 
Utanskrift: j 

Archiatren 

Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm 
Drotningholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Närmare redogörelse för dessa RoraAnpers iakttagelser lemnar Linné i 
disputationen Exanthemata viva (1757). 


754. 
Min Kiäreste Broder. 


Evig tacksäjelse för wähl expedierad sak för mig hos Hennes 
Kongl. M:t. 

Min Bror är så god och räknar dagarne, jag skall betala med 
örter richtigt. 


186 


Rolander har giort och giör än stadigt nya rön med sine 
acharis, så at jag tror det skall blifwa ett hufwud rön. 

jag har dageligen och stundeligen nya rön i trägården, at jag 
aldrig går in med mindre jag lärer något. jag har där fått ett 
indianisk[t] gräs, som har endast en stamen i Bloman,? det aldrig 
något uptäkt gräs ägt. 

jag har fått bref af Duc de Ayen? i Paris, en stor älskare af 
Botaniquen, som är min methode totus tillgifwen. han tackar mig 
för det jag giort i Botaniquen; då Kongen i frankrike är i Paris, 
går han altid i denna Duces Botaniska trägård at förlusta sig. 

jag är och blifwer hehl och hållen 

Min K. Broders 

Upsala 1752 lydigste tienare 


d. 30 julii. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! Cinna arundinacea L. Sp. pl. ed. I p. 5. 


? Louis DE NoaAILLES, duc p'AvEnN, född 1713, fransk marskalk, död 1793. 


755. 
Min Kiäraste Broder. 


Tack för all uptänkelig tro, förtrolighet och kiärlek på Drot- 
ningholm. 

Tack för det artiga brefwet af Hr Salerne,! som jag ser 
wara min obekante wän; hälsa honom rätt mycket ifrån mig och 
förklara för honom mitt estime tillbakas. 

wille han sända oss frön af sine örter de fölliande, giorde han 
oss en tienst. 


Gr. dactylon spicis villosis. 
Linaria bellidis folio. 
Scrophularia Ruta canina. 
Sesamoides foliis canescentibus. 
Ornithogalum ceerul. bifol. germanicum. 
Lithospermum minus repens latifolium. 
Cnicus ceruleus humilis mitior. 
Scolymus annuus. 


187 


och för Min K. Broders Herbarium uptorkade örter 
Dactylon spicis villosis. 
Lemna ”Theophrasti. 
Sesamoides fol. canescentibus. 
Brefwet war ej från Hr Kalm, utan ifrån min qwinna. 
Ett nytt och säkert bref om Dr Hasselquists födelsedag. 
Hwar dag bryr mig med examen plantarum indicarum, och 
att swara bref, men inga utlänska. i 
Hwad subsecriptionen” angår, så har M. Br. hört min mening; 
största swårigheten är det att ingen ritare finnes i hela swerige, och 
knapt kopparstickare. jag ser wähl at det icke warder gångande. 
af Hr Salerne önskade jag i foglar ingen annor än Upupa. 
hwad ramblar den absurde Klein? at disputera med honom 
är at springa kapp med kalfwar. 
Det är ej bätre at blifwa biten af en häst än af en hund, om 
man blifwer lika biten. 
Min Hustru beder mig hälsa K. Bror tusendefalt. 
anmäla min hörsamsta hälsning till wänner och gynnare på 
Drotningholm. 
jag är 
Min K. Broders 
Upsala d. 8 sept. trogneste tienare 
1752. C. Linneeus. 


sedan jag skref brefwet och gick i trägården, ränsade jag på 
ett ställe, där en hop chinesiska frön blifwit sådde i wåras, då jag 
får se en frutex spinosus, som allmänt älliest står i krukorne, 
hafwa en enda blomma; jag finner tydeligen at den är ipsissima 
Beckia, ty lofwar jag [på] M. K. Brors ordres en kruka med 
Beckia, när M. K. Br. will låta den afhämta. war icke det ett 
lyckeligit tillfälle? älliest har jag och fått wäxten ifrån China med 
frucht, att jag har nu hela des character. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm 


frijbr. Drotningholm. 
Sigill IV, rödt lack. ; 
1 FRANGOIs SALERNE, läkare i Orléans, död därstädes 1760, författare till 
några medicinska och zoologiska skrifter. 


2 Afser säkerligen ett föreslaget större, botaniskt eller zoologiskt arbete, 
som aldrig kom till utförande. 


188 


150. 
Min Kiäresta Broder. 


När jag får tillfälle skall jag sända öfwer om Corallerne böc- 
kerne,! men de äro på italienska, at Br. ej förstår dem. 

jag blöder i hiertat hwar gång jag tänker på sal. Hasselquists 
samblingar. Det är stora per, fast ej för ett rike. Academien 
har blifwit utblottad genom Penninge Cabbinettet, som kiöptes af 
Cancellario för 32,000 dir,” at jag intet ser mig där någon hielp; 
hwart uht jag tänker, så är det mörkt för mig. Gud wet hwart 
uht wij skola wända oss. Kiära tänk här på och tala med alla 
menniskor. 

Det kunne giöra mig lika om Dr Kähler kommo till caput b. 
spei äller Guinea; ty Guinea hafwer samma örter, där råda många 
andra potentater. Det skulle och giöra mig lika, om han kommo 
till Italien; där woro åtskilligt rart, besynnerligen uti Toskanska 
gebitet och Sicilien. Han ligger ännu på landet hos en siuk; 
skall han resa, måste han hafwer stipendium på en gång, som är 
äfwen en nodus gordius. 

Rolander skall med första sända sine örter öfwer, så snart 
någon reser. 


jag är 
Min K. Broders 
Michaelis dag? trogneste tienare 
1752. C. Linneus. 
Utanskrift: 
Arclhiatren 
Wälborne Hr Doctor Back 
frijbr. Stockholm. 


Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


! Se bref. 701 not. 6. 

? Universitetskansleren Grefve C. EHRENPREUS' dyrbara samling af mynt 
och medaljer inköptes af Upsala universitet 1752. 

> Den 29 September. 


FIEF VE SSE 


189 


; 137. 
Min Kiäreste Broder. 

Huru står nu till; är M. Br. kommen ifrån Drotningholm till 
stockholm. | S 

jag hörer M. Br. fått wackra örter från Löfling. jag har och 
fått. ; 

Det är rasande at jag ej får boken öfwer till stockholm om 
corallerne; det är än wärre, at jag nu läs privatim om Vermes 
och skall hwar dag behöfwa henne; men hielper intet om Hennes 
M:t åstundar henne. 

jag har fått låna göttingiske acterne. Haller är owettig; Ro- 


sen ler; jag skall doch i det som nu tryckes wisa werlden hwad 
jag förstår 


benefacere et letari.! 
nytt wet jag ej ett ord. jag längtar få det från M. K. Broder. 
jag förblifwer med alt estime 
Min kiäreste wäns 
Upsala d. 9 octob. trogneste dräng 
1782. C. Linnaeus. 


Utanskrift och sigill saknas. 


! Gör godt och var glad. 


=» 
-” 
30 
DD 


Min Kiäreste Broder. 


Så har nu sal. Ribben! i tida giort öpning för M. K. Br. wid 
den tienst, som ödet ärnat M. K. Br. ifrån flere åhr. M. Br. är så 
sielftagen till det, at M. Br. hwarken får äller bör få någon com- 
petitor. jag gratulerar M. Br. där till, såsom wid en anselig 
hederspost och den förnämsta i riket. jag gratulerar medicinen, 
som ofelbart upkommer genom M. K. Brs ömhet för den samma, och 
jag gratulerar scientie naturali, som får en sådan gynnare ibland 
alle uti den som styrer medicinen. Det är ej mögligt att Prof. 


190 


Pettersson,? som utlänning, kan competera, och ännu alt för galit 
at tänka det han skulle bestiga henne. Rosen sitter så wähl för- 
uht, lärer omögligen persuaderas at tänka där på, då han söker 
lugn. Det giör han aldrig, så länge han har 5 skrufwar. Nu war 
det doch wähl att M. Br. uthärdat på Drotningholm i sommar. Det - 
är omögligt att Hans K. M:t skulle gå ifrån M. Br., som äger, utom - 
alt annat, Hennes K. M:ts fulla nåd. nej jag önskade att alt annat 
gingo så redigt. Nu får M. Br. tillfälle at pleno effectu uphielpa 
medicinen, som det behöfwar. 

jag gratulerar och M. K. Br. som änteligen slipper från Drot- 
ningholm, en om hösten så osund luft, åtminstone för min con- 
stellation. 

Hwad har M. K. Br. fått för godt af D:r Wahlbom och Löf- 
ling; bägge skrifwa att de skickat åtskilligt. 

jag innesluter mig uti M. K. Brs famn och framhärdar med 
all uptänkelig wördnad, kiärlek och förtroende 


Min K. Broders 
Upsala d. 13 octob. > lydige tienare 
1752. | Carl Linneus. 


Utanskrift som på bref. 756. 


Sigill III, rödt lack. 


1 EvanD RieE, se bref. 345 not. 7; han afled i Stockholm den 8 Oktober 1752 
? JOHAN CHRISTIAN PETERSEN (adlad von HEIDENSTAM), Se bref. 52 not. 1. 


159. 


Min Kiäreste Broder. 


Lätt mig med nästa post få den fägnaden at höra M. K. Br. 
blifwit Regii GCollegii Preses. jag skall därföre bryta halsen af 
någre Boutellier win och dricka något med, fast det skulle kosta 
en migraine. 

jag har haft bref af Cunon! i Amsterdam, med hans werser; 
af Munchhausen? med någre torkade örter; älliest föga. 

Här säges at Dr Wahlbom”? skal wara död, men det kan ch 
will jag ej tro. Det skulle giöra mig rätt ondt. lät mig wetta det 
här näst. 


TES SVR YRSA 


ETRSNEPTT TS SET IDE ENDRE FE TEE IN STEPS IE 


191 


Om tisdag reser en student, med hwilken Rolander öfwer- 
sänder de örter han uptorkat. 

jag har nu så händerne fulle af publique och private lectio- 
ner, consistorier och tryck at jag ej får se upp, för goda dagar, 
et ne Diabolus nos otiosos reperiat." 

jag förblifwer med alt uprichtigt estime 

Min K. Broders 
Upsala d. 23 octobr. lydigste tienare 
1752. C. Linneeus. 


jag gratulerar till hushållet, men hwar är fruen? non que 


soletur, non que labentia tarde tempora narrando fallet amica 
adest.? 


Utanskrift : 


Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! Joan. CHrist. Cuno, född 1708, köpman i Amsterdam, död 1780. 

? OTTO VON MÖNCHHAUSEN, Se bref. 381 not. 4. 

3 Falskt rykte. WauiBom afled först den 25 Januari 1808. 

+ Att icke djefvulen må finna oss sysslolösa. 

5 Ej finnes där en tröstande kvinlig vän, ej en sådan, hvilkens berättel- 
ser kunna fördrifva den långsamt framskridande tiden. | 


760. 


Min Kiäreste Broder. 


Min K. Broders visite var ganska fägnesam, då M. K. Br. 
berättar mig alla lyckeliga poster, at jag ej saknar mer än en 
enda, at M. Br. blifwit chef. 

jag skall waka i afton och se till at jag kan wänta Hr 
Hartman. 

Det skulle fägna mig om Dr Kehler kommo uht, då han bör 
M. K. Br. det helt och hållit. war gunstig och gif honom hårda 
och stränga förmaningar at han giör resan med effect; at han är 
hushållare; at han ej reser uht och lägger sig endast wid en aca- 
demie; at han arbetar i historia naturali som han har hufwud till. 


192 


jag hinner ej i dag skrifwa till Gref Tessin för correcturens 
skull. : ; 

Giör Hennes M:t det att hon inlöser sal. Hasselquist[s] samb- 
ling, så är hon en Gudinna och min K. Bror en ängel. jag har 
aldeles warit desperat i den saken. 

just nu kom Dr Keehler, altså skall jag sielf predika för honom. 

jag har nämt så många örter äfter Botanicos; det woro skam 
at jag glömde min bästa wän; och den af hwilkens Horto sicco jag 
samblat så många artige wäxter. och änteligen den, som så ma- 
scule uphielper wettenskapen; Bror[s] enda merite med Hassel- 
quist är större än alla andras; M. Br. har giort mer än Hassel- 
quist, som upwäckt honom af döda. 

Kiära hwad är det för kopparstycke af Papilioner; äro de 
ängelska? 

Medici böra alla M. Br. odödeligit beröm, som med watnet 
lagt så anselig grund till Medicinens upkomst. 

jag wördar M. K. Br. för trofasthet och wänskap och för wet- 
tenskapernes upkomst; det är at wara President. 

Gud gifwe M. K. Broder många sälla dagar. 

jag är i döden 

Min Kiäreste Broders 
trognaste dräng 
C. Linneeus. 


Utan datum, men antagligen skrifvet i början af November 1732. 
Utanskrift som på bref. 756. 


Sigill III, rödt lack. 


701. 
Min Kiäraste Broder. 


Mycken tack för brefwet och underrättelsen. : 

Bermudiana måste doch blifwa Ixia; jag har henne i trägår- 
den och wähl sedt blommorna, at ingen twifwel är därpå. 

Lapathum orientale har jag länge sedan uti horto Upsaliensi 
fört till octandras trigynas, at det ej är nytt. 

Chamecrista mariana har jag afritad i Horto cliffortiano. 

Öfwermåttan tack för Flora sibirica; både D. Kähler, Bergius 
och Hartman äro i stockholm och resa straxt hit; jag skall ej 
uppehålla henne hos mig. S 


dd RA ER nn En 


193 


jag gratulerar till Lazarettet!; det war -en ståtelig sak, och KK 
de andre min K. Broders meriter. 

. Trägården skall först genom grafwas, afdelas och planeras; 
men nu i höst är jorden för sur, att man ej kan röra henne. 

jag sände M. K. Br. senast 4 disputationer,” de hafwa uppe- 


hållit mig och tagit tiden bort. 


huru skall örten äfter m. K. Broder heta. tälknän Beckea 
äller Beckia? det förra tycktes mig mera om, ty Osbeckia är så 
lik till pronunciationen, som jag måste antaga. anhåller nästa post 
om swar. 

Gud wälsigne M. K. Broder med alt godt. det förtryter mig 
at det skall gå på tiden med Preesidis syslan. qui cito dat bis dat.? 


jag inneslutar mig uti K. Broders wanliga gunst. förblifwer 
Min egen Broders 
Upsala d. 10 Nov. ödmiukaste tienare 
1752. Carl Linneus. 


Utanskrift: 
Archiatren 


Wälborne Herren 
Hr Doctor A. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


! Såsom redan omtalats (bref. 650 not. 1), hade Bäck redan 1746 kraf- 
tigt framhållit önskvärdheten af ett lasaretts anläggande i Stockholm, och i 
November 1749 inlemnade han till Serafimerordensgillet en ytterligare fram- 
ställning härom. Förslaget ledde till det resultatet, att Serafimerlasarettet 
kunde öppnas den 30 Oktober 1752. 

? Questio historico-naturalis cui bono? (resp. CHr. GEDNER), Hospita 
insectorum flora (J. G. ForskånLr), Nutrix noverca (Fr. LinoBEre), Miracula 
insectorum (G. E. AVvELIN). 

3 Snar hjälp är dubbel hjälp. 


762. 
Min Kiäraste Broder. 


Tack 1000falt för novellerne. jag har hört det för uht, men 
aldrig kunnat tro at Bursa pastoris skulle kunnat haft den kraften, 
och hade rätt lust at se det. 

Min Bror är den endaste phoenix i wår nation, som fägnar 
mig med något reelt; alla de andre prata i wädret. 

Linnés brefväxling. IV. 13 


194 


Tyskarne hafwa wärkeligen satt sig på den foten, som M. K. 
Br. säger, at censurera alla, och at giöra intet sielfwe. +De giöra 
som månglerskorne, stänka lort på folk och willia endast att man 
skall träta med dem; ty har jag rätt at jag låter dem säga hwad 
de willia, och arbetar i min ro, som jag det intet hörde; få se på 
slutet hwilket warar längst. : 

'Mon det är allwaro at grefwinnan Tessin skall botanicera; då 
är "hon nog unique i den wettenskapen af sitt kiön.! 

Giör för Guds skull M. K. Br. och låna mig med Hartman, när 
han reser, på 8 dagar 2:dra tomen af Gmelin, at jag får citera 
konom i mitt wärk, som nu tryckes; kiära afslå mig det icke. 

äro några nya acta petropolitana utkomne? är i dem nogot 
Botanicum, så war gunstig och säg mig namnen på örterne, om 
de ej äro för många. 

Diuren får jag wähl en gång se, då jag kommer till stockholm. 

jag längtar otroligt at få dricka Min Brors skåhl, som Preeses 
regii Collegii medici; kiära skrif mig straxt till, då det blifwit be- 
slutat. 

Rolander lade allenast in de örter, som jag trodde at M. Br. 
ej skulle hafwa i sitt herbario; när mönstring en gång blifwer 
med mine, få wij wähl mer. 

Gud wälsigne M. K. Broder önskar 

GC 


Saknar datum, 'men är troligen skrifvet i medlet af November 1752. 


Utanskrift: : 
Archiatren och Regii Collegii 


Medici Presidi” | 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill III, rödt lack. 


1 På hennes tillskyndan utkom 1753 Carori Liner Indelning i ört- 
riket, efter Systema nature, på swenska öfversatt af JoHAN J. HAARTMAN, 
till tjenst för dem, som voro okunniga i latin, »hwaribland många, jämwäl af det 
Ädla Könet, kan finnas. Ingen älskare af slik witterlek kan således ej annat, 
än högeligen fägna sig häröfwer, samt med en synnerlig wördnad erkänna 
Riks-Rådinnans och Öfwer-Hofmästerinnans Tessins ömhet för denna Weten- 
:skapens fortplantning, som genom sin priswärda försorg täkts kläda wår fagra 
Flora i denna sin Swenska drägt, til at derigenom göra henne så mycket mera 
känd och älskad i wårt Kära Fädernesland> (Sarvu Lärda Tidn. 1753 s. 207). 

2? Af annan person (troligen Bäck) ändradt till Assessori. 


NT -9Ge 


-—- 


RS AR sn nl [NN 


få STREET SET EI RN KI PA Sr Re ETEN 


763. 


Min Kiäreste Broder. 


i dag fick jag M. K. Br[s] twänne bref. tack, tusende tack. 

Loeflings örter äro säkert komne. 

Rolander har sine. 

jag har mine för K. Br. det hålles wähl engång. 

Men huru går det med Ryske fröen och Gmelins flore tomus 
9:dus. 

jag skall skrifwa Hr Molman! till, som M. Br. befalt. tack 
för rådet. tänk ej på Grönwall.? 

nog skall jag en gång afgiöra Collinsons skuld. 

Klåckan slår, mer nästa post. 

adieu sötaste wän. Eder 

Linnaeus. 
Odateradt, men antagligén skrifvet i midten af November 1752. 
Utanskrift och sigill som på bref. 759. 


1 Kanske snarare MöLMmaAn; personen obekant. 
2 Troligen CHRISTIAN GRÖNWALL, född 1720, student i Upsala 1788, magi- 
ster i Lund 1748, prost och kyrkoherde i Wist, död 1793. 


764. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för all gunst och wänskap i stockholm. "Tack för gun- 
stig invitation. 

Äfter M. K. Brs befallning skall jag skrifwa till Ludwig,' fast 
det går swårt. 

fråga Hennes K. M:t, om jag ej får lof i mitt namn giöra recen- 
sion i Lärda tidningar om Hennes K. M:ts nåd at lösa Hasselquist[s] 
samblingar,” hälst jag hörde morgonen äfter at H. K. M:t straxt 
gifwit Hans Excellence Tessin befallning om wärkställigheten, som 
han mig sielf berättade. 

jag hade ej tänkt resa så hastigt, men jag fick oförmodeligen 
resetyg, och wiste at min Bror hela natten warit på hofwet. 


jag förbl. Min K. Broders 
Upsala 1752 lydigste tienare 
d. 4 Novemb.? C. Linneus. 


196 


Utanskrift som på bref. 759. 
Sigill III (sönderbrutet), rödt lack. 


z CHRISTIAN GortTtLIEB LupwiG, se bref. 484 not. 2. 
2 Sådant tillstånd erhölls ej, hvadan intet härom inflöt i sagda Tidningar. 
3 Troligen felskrifning i st. f. December. 


165. 


Min Kiäraste Broder. | 


Tack och tusende tack för Gmelins bok som nu återställes. 

Gmelins sambling är rätt wacker. Kopparstickaren är ståtelig, 
figurerne äro elacke, giorde äfter torkade specimina. om Author 
lämnade at theoreticera och endast togo sine observationer, giorde 
han wähl, ty detta skadar hans wärk. 

jag fick boken just i grefwens tid, då Statice skulle tryckas, 
at jag får alt som jag behöfwer; detta bör jag tacka M. K. 
Br. före. 

i går fick jag ordres ifrån Hans M:t at wara i stockholm d. 
17 decembris. K. Br. håller sine örter i parade till general mön- 
string, som då lärer blifwa ganska sträng. 

jag förblifwer med alt estime 

Min K. Broders 


Upsala d. 18 Nov. trogneste tienare 
1752. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


766. 
Min uprichtigste Broder. 


Tack M. K. Br. som hogkommer sin tienare. 

d. 18 skall jag presidera!; d. 19 äller 20 om morgonen om 
Gud will, skall jag wara i stockholm. 

Min Bror får då en faselig inquartering af mig äfter wanlig- 
heten. 


197 
för all ting giör Hennes M:t frisk, at wij få komma till Ulricks- 
dahl, och fölg med at hielpa mig, att hålla mig wid Taragar, at 
upmuntra mig. ; 
jag lefwer och dör oförändrad 
Min trognaste wäns 
Upsala d. 11 Dec. 1732. lydigste tienare 


Carl Linneus. 
Utanskrift som på bref. 756. 


Sigill III, rödt lack. 


2 Noxa insectorum, hvars respondens var Micn. A. BAECKNER. 


767. 
Min Kiäreste och trogneste Broder. 


Sundius har ännu ej verterat det anbefalte, kan altså ej lämna 
boken. 

tag uht så många ärter; som M. K'. Broder wet wara 
säkre, så blifwer wähl rum i herberget. 

änteligen dog gambla Sloane.! han har lefwat nog. 

M. Br. fick ej mitt senaste bref. 

hur går med Bibl. Dahlins ritningar; hälsa honom, och lätt 
mig det wetta. 

jag arbetar mig till döds på Konungens Cabbinett. 

Lätt mig wetta huru Hennes M:t mår, om febren är alt för 


stark. i döden 
Min Broders 
Upsala d. 28 jan. trogneste 
1753. C. Linneus. 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Abr. Beck 


Stockholm. 
Sigill II, rödt lack. 


1! HANS SLOANE, se bref. 626 not. 4. 


768. 
Min Kiäre Broder. 


jag fick intet bref i dag. 


Gud gifwe at det stodo wähl till med ARR M:t; lät mig 
wetta om frossan är öfwerwunnen. 


198: 


War så god och stig in uti Museo Regio och ibland ormarne, 
sök upp den flaskan, som har n:o 199 äller buccatus, och räkna 
än en gång, huru många par fiäll han har under stierten, antingen 
det är 107 äller 167. det är mig ganska angeläget at wetta. 

Kiära swara snart. 


jag är Min K. Broders 
stockholm d: 2 febr. hörsamste tienare 
1753. Carl Linneeus. 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Abrah. Beck 
frijbr. Stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


769. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för bägge brefwen; har jag wäntat, så fick jag och till- 
fyllest. 

jag har skrefwit nu natt och dag på Hans M:ts cabbinett, at 
det swider i ögonen, och jag knapt kan sluta dem. 

jag tillstår att det går för Hans M:t, så jag aldrig sedt så gå; 
ej häller har jag wähl någonsin sedt Konungar drifwa på för än nu; 
det går och så för honom på Konga wis. Rättnu har jag mitt 
färdigt till renskrifning, så at jag får godt mod. Aldrig i werlden 
har något wärk gått så fort som detta, där äst Hr Rhen? giör lika 
fort sitt. Secret. Dalin hår ritat fortare än någor annor; jag be- 
skrifwit och omskrifwit. ja Hans M:t samblat fortare än någor i 
werlden. 

Men hwad är det för slags Markattor M. Br. omtalar och 
Apor? man behöfwer ej hämta dem från Africa; går jag endast ut 
på gatan, så får jag se hundrade; emedlertid äro både de afri- 
caniske och wåra egne artige. jag will wähl bedia dem wara wälkomne, 
då de komma, och wisa dem höflighet, så snart som någor annor. 

i dag hade jag bref af Loefling i spanien, med en stor hop 
frön. Hr Godin? tog sin fru och familie med sig till madrit, straxt 
reste [han] dagen äfter ankomsten till Cadix; äfter 2 a 3 dagar 
dog hans enda son, en wacker yngling om 20 åhr, som fått be- 
ställning att wara delineator regius. 


KENT IRFS st Av 
s 


EET SSE TT, NR FT Uj TS SEP 


EEE TS OT 


VETERANEN ib NESS ns 
- 


199: 


för Guds skull hielp snart Hennes M:t till hälsan; jag wille ej 
gierna se hofwet, då där woro sorg öfwer allas. fägnad. 
 Innelychte bref gif till Archiater Rosen, det jag, i dag. fick 
med posten. ; | 
jag är 
; Min Kiäre Broders 
Upsala d. 5 febr. trogne tienare 
; 1753. Ci Linneus. 


Academise Mölnarens dotter säges dessa dagar skola giöra 
Barns öhl; modren fick slag och dog, då hon märkte dottrens till- 
stånd. Det sägs att Dr Balk är fader. 


Utanskrift delvis bortsliten; återstod: 
Archiatren 
Wälborne Hr D 
frijbr. 
Sigill II, rödt lack, 


! Jean Erik REnHN, se bref. 295 not. 4. 
2 GopIn DEs Opowars, se bref. 473 not. 2. 


7170. 


Min Kiäreste Broder. . 


Tack för brefwet. Det fägnar mine aper att en af des syskon 
fåt nåd i hofwet; de recommendera sig hos henne, och önskar jag 
at en gång ochså få se denna nye gästen. Utan skiämt, ingen 
ting kan wara artigare än at se på dessas mores, och huru nära 
de gå till menniskans. 

war så god och swara 

1. om hon har skägg. 

2. om alla naglar äro lika på föttren? 

3. om stierten är slät utan minsta tekn till swantz. 

4, om öronen nakne? 

Sundius skall jag hälsa med första. 


200 


> oo Nytt från stockholm är, at Hans K. M:t gifwit Celsius! Kongs- 
holmen, det jag will låta min Broder wetta, med accord at han 
det ej säger för någon; om Hans M:t täckes hielpa Hr Magister 
Falenius,? så skall jag straxt låta min Broder det få wetta. 

Här är en liten pusio om 8 å 9 åhr, så lik M. K. Br. at då 
jag först såg honom, log iag i mitt sinne och trodde mig se Min 
K. brors si.hl kommit i denna genom en flickas starka :magina- 
tion, men då jag frågade, war det M. Brs systerson. då jag flat- 
nazco och sade at min' Br. ej behöfwer conterfait, så länge han 
lefwer. 

Hälsa Hr Bibl. Dalin, och säg honom at intet är wärre än 
ormar. 

Lef säll. jag är 

Min K. Broders 
Upsala d. 9 febr. trogneste tienare 
1753. C. Linneus. 


Nytt: det sägs att Hans M:t skall resa om torsdag igenom 
Upsala at jaga på nora skog. 


Utanskrift: 
Archiatren 


Wälborne Hr Doctor Back 
frijbr. Stockholm. 


Sigill III, rödt lack. 


ere 


! OroF CELSIUS D. Y., se bref 555 not. 4. Han utnämndes till kyrkoherde 
i Ulrice Eleonore församling den 26 Februari 1753. 

2 EnGELBERT HaALENIUS, se bref. 326 not. 1; blef biskop i Skara den 2 Maj 
1753. 


Jä 
Min Kiäraste Broder. 


Tack Min K. Broder som ej glömmer mig. 

fast jag aldrig haft kortare om tid, skall då M. Brs papper 
med första blifwa afgiort. 

Har M. Br[s] apa ad posteriora trenne öpningar, en pro ano, 
en pro vulva, en pro urina? 


KOM Sd km hl a 


sd Rn ON 


201 


jag har hört, at Arch. Rosen en tid tagit i betänkande att 
Helleborus niger skulle hafwa vim purgandi, men ännu har jag ej 
kunnat tro det, ej häller tror jag det; icke en gång i decocto. ty 
jag ordinerade hwar dag i stockholm Hellebor. nigrum både i de- 
coctis och pilulis laxantibus, altid cum effectu. 

Mon det ej kan wara mögligt, at apothekaren gifwit Brandel 
quid pro quo, äller något förliggat? profwa henne straxt i Lazaret- 
tet. jag skall profwa här. 

Brefwet har jag sänt ut, få se om lille Herren njöt 

jag är oafl. 

Min K. Broders 
Upsala d. 12 febr. trogneste tienare 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill saknas. 


772. 
Min K. Broder. 


Hielp mig gråta den hurtige Hårleman.t det war en obotelig 
skada, i wår tid ej at hielpas. han wille wähl, han wågade tala 
ut; han stödde reelle wettenskaper; då andra ej wågade, wårade,? 
förstodo, begrepo, då war han karl. utom sin egen wettenskap i 
hwilken han excellerade, gynnade han alt reelt. Gud hielpe oss; 
hwem skall nu wara Hårleman? 

Lätt mig wetta mer om B. Hårlemans död. 

Här äro marknadsfolk och präster, som nu och altid öfwer 
hela marknaden förhindrat mig. 

Gud beware Min K. Beck. jag är 


Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 12 febr. trogneste tienare 
1753. C. Linneus. 
Utanskrift som på bref, 770. 


Sigill IV, rödt lack. 


' Baron C. HåRLEMAN dog i Stockholm den 9 februari 1733, 
2? Wålade. 


202: 


Min K. Broder. 


Tack för brefwet. 

jag fick ej tid at skrifwa senast. 

af förslaget ser jag Arch. Rosens activitet; wist hade K. Col- 
legium giort bättre wahl, om de fått D. Wahlbom”; nog gagnade 
Min Bror sin societet, om han lade sig uht för Wahlbom; at Arch 
Rosen will hielpa Wahlbom till adjuncturen, det tror jag ej, fast 
han stodo på hufwudet och sworo, ty jag har så ofta försökt hans 
utlåtelser wid wahl och voteringar. finis probabit. 

Helleborus niger står nu i blomma, bör tagas äfter middsom- 
mar, då blomma och blader äro förbij. Men den proprie offici- 
nalis Helleborus niger är en distinct varietet, i warma länder wuxen 
se Tourneforts voyages.? 

Tack för orden, de woro goda och tillräckelige. 

När resa deras M:ter in till stockholm ? 

Hwad war orsaken till Bar. Hårlemans död; här äro olike 
ryckten. 

Hans M:ts cabbinet renskrifwes dageligen. 

När resa deras M:teter till stockholm. swara mig med nästa: 
post! om M. Br. har tid: 


jag är 
Min K. Broders 
Upsala 1753 lydige tienare 
d. 6 Martii. C. Linneeus. 


Utanskrift saknas. 
Sigill IV, rödt lack. 


! JoHAN GustaAF WaAHLBOM, se bref. 26 not. 2. — Sedan han den 8 Mars 
1751 promoverats till medicine doktor, praktiserade han i Stockholm, höll där 
föreläsninger i naturalhistoria och utsågs till blifvande innehafvare af den ny- 
inrättade professuren i anatomi och kirurgi i Stockholm. För förkofrande af 
sina insigter i dessa ämnen företog han en längfre utländsk resa, men efter 
återkomsten afsade han sig sagda plats, »emedan han ej kunde neka sina lands- 
mäns trägna anhållan att emottaga Provinc. Medici tjensten i Calmar län» (SAcK- 
LÉN, Sverig. Läkare-historia II s. 631). Professors-platsen erhölls 1756 af 
ROLAND MARTIN. ; j ; 

? JosEF PITTON DE TOURNEFORT, Se bref. 224 not. 2. 


FE 


mm — sån AA at ETS 


kr Re ÄRA EN 


203 


; 774. 
Min K. Broder. 


Wälkomen till .staden; om jag lefwer till midsommar skall 
jag profwa wår Helleborus, ty den Helleborus angustifolius, som 
är rätt officinell, är endast varietet, det är wist. 

Helleborus flore viridi är helt wist icke den rätta Helleborus 
purgans officinalis, utan är 2 species in officinis usuvalis, näm- 
ligen det andra uti speciebus plantarum. 

Om jag kan få någon wån, skall jag rifwa mig lös och hälsa på 
Eder wid parentationen öfwer Baron Hårleman,' på en enda natt. 

jag råkade i olycka för ett bref, sista post, då jag hade så 
mycket at skrifwa, i det en quartlapp med private saker, kom at 
ligga i salvii bref med correeturen. och som jag ärnade at lägga 
aparto couvert öfwer det private, kom jag ej at försegla det pu- 
bliea, hwar på det gick oförseglat bort och controleuren på posten 
[har] giort där på tahl. Kiäre tala et ord wid Hr stats secrete- 
ren. Klinkowström,? at hån ursächtar mig det som skedt af di- 
straction och ej af malice. 

Wi läse publicee och privatim som armarne woro af oss. 

War så god och läs igenom innelychte dedication, och säg 
mig alt hwad Aristarchus kan observera; nu är Bar. Hårleman 
död, som giorde mig förr den tiensten. 

2:do om jag bör sätta dedicationen öfwr på latin äller franska, 
äller wara som hon är. 

3. fransoserne sätta på sitt språk. hwarföre icke wij på wårt.? 

Min egen Broders 
Upsala d. 13 martii trogne tienare 
1753. | C. Linneus: 


Om M. Br. ej finner sig på hwad språk, så fråga Hennes 
M:t sielf. 


Utanskrift: 
Avrchiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 
1 Åminnelsetal öfver! Hårremas hölls af C. G. Tessin i Vetenskaps-akade- 


mien den 19 Mars 1753. 

? Baron LEonsarRpD KLiIncKkowstrRöm, född 1683, öfverpostdirektör och statse- 
kreterare, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1759. 

3 Se bref. 460. 


204 


Min K. Broder. 


" Tack för alla wälgierningar, som äro flere än at jag kan dem 

minas, mindre prisa. Gud wälsigne Min Bror för alt. . 

En alt för underlig casus har tilldragit sig i frankrike i Agde. 
4 personer åto lefren af en pisce chondropterygio, som folket där 
i orten altid pläga kasta bort, då de upskiära fisken. alla 4 föllo 
där på i sömn, sofwo 3 dagar; alla äro straxt friske, men huden 
går af hela kroppen. en ganska curieux observation; om det blif- 
wer bekant för wåra fruentimber, så räds jag at alla fiskar af 
detta slächtet blifwa utrotade, då hwar en will äta lefren och 
hwart åhr blifwa ny, som ormen då han kryper utur sitt skin. 
det woro bot för koppor. den som åht minst gick huden endast 
bort af ansichte och händer. 3 

så snart jag får litet tid, skall M. Br. få hela casus. emedler- 
tid berätta den på min rächning för Hennes K. M:t, som lärer le 
där åt. 

Klingenstierna, Strömer och jag hade ärnat oss till parenta- 
tionen i morgon, men wägarne äro så gröme, at en warit' på 2 
mihl 6 timmar och doch måst gått det mästa. 

Hälsa Hr Presidenten,' jag skall plichta med ett rön till 
tenskaps Academien under hans Preesidio.? 


jag förbl. Min K. Broders 
Upsala 1753: trogneste tienare 
d. 16 martii. | C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! LEONARD KLINCKOWSTRÖM, Se föregående bref not. 2. 
2 Se bref. 724 not, 1. 


205 


; 776. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack öfwermåttan för brefwet M. K. Broder, som aldrig trottas 
för mig. ? 

Lätt mig se att min K. Br. hafwer alla sine örter in parato 
8 dagar för påsk, ty då tänker jag anställa med dem en förskräc- 
kelig mönstring och at reducera ?/s af hela armeen. 

Casus om lefrens underliga effect har tilldragit sig uti en liten 
stad i frankrike som heter agde. jag har skrefwet swar, at få no- 
gare wetta species, som han mente wara Squalus fossula triangu- 
lari in extremo dorso Artedi!. 

Markattorne, som giöra bön, äro i Brasilien, kallas där Guariba, 
beskrefne af Marcgrav. p. 226 och Raj. de quadr. 153. är i mitt 
systeme Simize species 14.? 

brefwet war ifrån D. Wahlbom. ingen ting nytt där uti, mer 
än om Herbarium Japonicum och Gundelsheimers? Herbarium, 
men fugitivis oculis. 

jag tackar min Br. som behagade flattera mig för brefwet till 
fru Hårleman; det kan ej wara mögligt; ty gud straffe mig skref 
jag icke det på frihand, utan concept, och så hastigt som jag 
skrifwer till alla, och fult med folk i rummet. 

Stackars Tufven;" det war beskedeligit af M. Broder at hielpa 
den stackaren. 

K. Broder, jag beder M. Br. achtar sig, att han har örterne i 
ordning till des jag kommer, ty det blifwer då ganska strängt och 
allwarsamt. 

Arch. Rosen kom i går, och hade till mig ifrån fr. Grefw. 
Hårleman Hans Medaille, som nu stadigt bedröfwar mig. 

bed Hennes Nåde fr. Grefwinnan Tessin ej sända bort sine 
frön, för än jag kommer, om ej wåren skulle altför mycket 
drifwa på, ty jag hade lust at gifwa öfwer dem några munteliga 
anmärkningar. 

Lef säll Svea rikes Archiater. 

Tänk unga baron Groth,” som lade sig at dö på stort sätt 
utan at wara siuk; han war på landet, kiände sig några rysningar 
af tertian, men i freddags kom hem, war aldeles frisk; Lördags 
morgon frys, kräks, får hetta, swett, men under alt detta mår 


206 


wähl, språkar skämt med alla; paroxysmen war öfwer; de gå in 
alla att äta; han höres pusta af pigan utan före, som går in, då 
han dör; folket ropas, då de komma in är sista pusten; under 
det drages munnen litet på sne, men straxt äfter döden rättas; 
ergo pura Asphixia. han hade styrka at lefwa på. 

han war sachtmodig at lefwa få. 

men hielper hwarken konst äller skickelighet älr krafter. 


jag är Min K. Broders 
och Regii Collegii Medici Presidis 
Upsala d. 27 martii underdånigste och 
1253. troplichtigste undersåte 


C. Linnaeus. 


jag tors nu aldrig skrifwa något frijbref mera till K. Br.; al- 
drig skall han mera taga mig på quickan; tak för hielpen; man 
kan ofta af lapprij blifwa utskiämd. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Back 
Regii Collegii Presidi 
Stockholm. 
Sigill I, svart lack. 


1 Squalus glaucus L. Syst. nat. ed. VI p. 2335. 

? Simia Paniscus L. Syst. nat. ed. VI p. 26. — I beskrifningen öfver 
sin brasilianska resa berättar MarceraF, att dessa apor dagligen på för- och 
eftermiddagar samlas, och att då en mindre tager plats på ett upphöjdt ställe 
samt de öfriga sätta sig i ring kring henne. Hon börjar därefter högljudt 
sjunga och sedan hon med ena handen gifvit ett tecken, instämma de öfriga 
och fortsätta därmed, tills ett nytt tecken med handen gifvits. Då tystna på 
en gång alla de andra och deras anförare afslutar därpå sången med några 
högljudda toner. 

? ÅNDREAS VON GUNDELSHEIMER, född 1668, TournEForts följeslagare under 
färderna i orienten, slutligen preussisk hof- och lifmedicus, död 17135. 

t ERIK TuvÉn, aktuarie i Collegium medicum; »i sådan egenskap började 
han 1754 att på Riddarhuset i Stockholm hålla offentliga föreläsningar i Na- 
tural-historien, och att med ungdomen anställa Botaniska excursioner, 1760 
förordnades han af K. Lazaretts-Direktion till Prefectus vid Lazarettets Bota- 
niska Trädgård på Kongsholmen, hvilken han först sjelf satte i stånd, medelst 
örternas sående och införskaffande ifrån andra Trädgårdar» (SAcHzÉn, Sveriges 
Läkare-historia I s. 778). 

3 ERIK ÅNTON VON GRoOTH, född 1724, hofjunkare, död 1753; son af Lands- 
höfdingen i Upsala CARL von GRootH och Eva HELENA EHRENCRONA. 


- 


Fil. 
M. K. Bror. 


Baron Grooth dog ej af febren, utan af Asphixie; han blef ej 
öpnad. 

Den som wiste allenast hwilka örler Min Bror ej har, så 
wille jag wähl taga de med mig, som jag hade in duplo; nu weet 
jag det ej. 


jag förbl. 
Min K. Broders 
Upsala d. 30 mart. lydige tienare 
1753. C. Linneus. 
Utanskrift som på bref" 767. 
Sigill IV, svart lack. 
7178. 


Min Kiäreste Broder. 


Om Min Br. reser till Ulriksdahl, så blir det ej roligt at 
komma till stockholm. 
Stackars Wahlbom; nog har han merit, om han så wist woro 
engagerad hos Arch. Rosen. hwad -M. Br. kan hielpa [honom], 
wist giör M. Br. Bättre om han undsatte honom, än nogor annor 
som har mindre merite. 

nogra örter skall jag hafwa med mig; om M. Br. har dem för 
uht, så får jag taga dem tillbaka; [jag] torde åtminstone hafwa 
nogra som B. Br. ej äger för uht. 

wij arbeta i trägården, och så dageligen fröen. 

Huru går det med Horto Nosocomii? 

jag har haft bref från Sauvages, Gronovius, Cuno, Wachen- 
dorf.! men intet nytt. 


208 


Gronovii son? arbetar starkt uti ichtyologien; Gaubius? har 
Artedi manuscript; och jag ser at Sebe tredie tom” tryckes med 
all alwaro. 

jag förbl. 

Min K. Broders 


Upsala d. 3 april lydigste tienare 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift som på bref. 774. 


Sigill IV, svart lack. 


1 EVERARD JACOB VON WaACHENDORFF, född 1702, professor i Utrecht, död 


1758. : 
2? LORENZ THEODOR GRONOVIUS, född 1730, senator i Leyden, naturforskare 


och bibliograf, död 1777. 
3 HiERoONYMUS DaviDEs GauBIus, se bref. 556 not. 3. 
t Se bref. 223 not. 3. 


Min K. Broder. 


Oändelig tack för Min K. Brors beständiga wänskap; och 
äfwen så för sin ömhet om medicinen på så många sätt. 

Nu har jag intet ord at säja, sedan M. Br. gifwer mig en 
sådan catalogue om hwad fattas i sitt herbario; då är nöje at 
tiena, då M. Br. ej begiär dupletter, som en annor håller rara, 
och han sielf har at giöda swin med. 

Det war wähl att ingen Profession i anatomien nu blifwer af. 

Confusionen i örterne skall jag biuda till at utreda, om jag 
kommer till stockholm mot påsk. 

Posten kom sent; wägarne cryable. 

Lef säll. jag är 

Min K. Broders 


Upsala d. 6 april "i döden trogne 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


FÖRRE SUSIE 


780. 


Min Kiäraste Broder. 


 Öfwermåttan tack för så många och kiära bref, för all up- 
fölntran och omsorg om mig. 

jag skall will Gud komma till helgen, om ej något fatalt in- 
stöter emedlertid. kopporna grassera här grymeligen, och mine 
små barn med tårar bedia mig wänta, tills jag får se deras öde. 
alla grannar omkring i staden hafwa koppor; ännu äro ej mine 
rörde. 

Osbeck wäntas dageligen med sitt skiöna Herbarium, som bör 
nämnas äfter species; då han kommer, will jag taga honom till 
stockholm med mig; då min Bror som en stor Meecenas scientia- 
rum och äfter Baron Hårlemans afgång wärkeligen den aldra störste 
täckes det recommendera. ' 

både detta och flere bref skall jag taga med mig. 

nu begynna Lectionerne at på 14 dagar uphöra; jag räds 
Salvius hinner mig med trycket. Cryptogamia står åter för mig 
och är ej ett ord skrefwen. 

jag lefwer och dör 

Min K. Broders 
Upsala d. 13 april lydigste 
1753. C. Linneeus. 


om hela trägården är fyld med garfwarebark och sand, så 
önskade jag få byta mig till honom, ty det är bästa jorden. 


Utanskrift och sigill (sönderbrutet) som på bref. 778. 


781. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för bägge brefwen och all hederlig invitation; tredie 
dagen tänker jag få giöra beswär hos Min K. Broder. 

Emedlertid måste jag mönstra mina örter, at reducera dem, 
som få se sig om annor tienst; det är ej giort på en dag. 

Linnés brefväxling. IV. 14 


210 


jag skall desse dagar ock hielpa Hr Osbeck at gå igenom sitt 
herbarium, och at beskrifningarne blifwa richtige, som han will 
gifwa ut resan på trycket med beskrifning af alt curieuxt. 

Ingen menniska har älliest sagt mig ett ord om kallelsen till 
stockholm. 

Gud allsmächtig hielpe snart Hans M:t. 

jag har gifwit ordres till Hr Solander, allenast wij få con- 
tinuation af M. Brs defecter. jag lefwer och dör 

Hr Presidentens 


Upsala d. 17 April lydige undersåte 
1753. C. Linneeus. 


Utanskrift: 
Archiatren 


Wälborne Hr Doctor Beck 
Presid. Reg. Coll. Med. 
Stockholm. 


Sigill IV, svart lack. 


782. 


Min K. Broder. 


jag tackar åter för ett kiärt bref. 

nog förseglade jag brefwet, men wet ej hwarföre det blef 
upbrutit. 

Här föllia frön dem jag har. 

tag de ordinaire i fröboden: e. gr. Lactuca, Krassa, Kåhl. 

Tack för alt, men tala ej om Drotningholm. 

gif innelyckte till spanska legations secreteraren; jag har ej 
mera frön af Elymus. | 

nytt intet ord; allenast [att] mademoiselle Rosen skall i afton 
ligga brud. 

jag förbl. Min K. Broders 

Upsala d. 8 maj ödmiuke tienare 
1753. C. Linneus. 


— Utanskrift och sigill saknas. 


1 Se bref. 674 not. 1. 


2 mt Na ra Wei a se I SR 
; 


YEN 


.211 


1783. 


Lå 


Min beständiga Broder. 


jag tackar tusende falt för brefwet; jag fruchtade mig kommit 
i M. K. Brs onåde, och kunne ej drömma om orsaken. 

jag har talt med Bergius, som säger sig wara nögd at resa 
wid midsomaren. han skall få med sig hwar ewige en enda offi- 
cinalis, som är i trägården och tohl climatet. 

Låt Hr Tuwén införa alla willa örter officinales och sätta på 
sina ställen. 

om M. Br. går igenom min materia Medica, så skall M. Br. 
se att intet flere, utom plantis culinaribus et exoticis in caldario 
serendis, gifwas annuelle, men perennes många; af dem skall M 
Br. som sagt är, få alla slagen som jag har. 

M. Br. bör i åhr aldeles ej beswära sig med orangerie örter; 
alt bör wäxa sensim, ty så giör naturen. 

jag fägnar mig hierteligen at lilla Elephanten i miniateure! lyc- 
keligen ankommit; kostar han mycket, så smakar han wähl. nog 
är han så konstig som en deamant. 

Hos wår Makalösa Drotning beder jag min K. Broder aflägger 
min underdånigsta wördnad, och tacka på wettenskapens wägnar 
den som gifwer henne lif och authoritet. wist woro det artigt at 
få en till China, och rätt artigt; nog äro här ämne; men alla äro 
rädde att komma på ostindiska skeppen, sedan Ternström dog af 
chagrin, som gick af på wett. acad. recommendation, där likwähl 
lofwades honom all undsättning; wåra naturkunniga få altid en 
miserabel hytta och den wärsta på skeppet, där de ligga som 
hundar; begabbas på resan, och då de komma ifrån landet måste 
stå under tyranner, och lära altför dyrt, hwad förmon det är at 
stå under en stor och nådig öfwerhet; ty de nedrigas regering är 
grymast. många wille gierna gå, men alla äro rädda, som läsit 
Ternströms journal och hört Osbecks klagowisor. jag förbehåller 
mig få bättre fram komma med underdånigt swar, sedan jag hört 
mine bussar. 

jag har nu fått tredie berättelsen ifrån Frankrike? at mitt 
medel för frantzoser, som jag communicerat med en enda under 
Ed, är försökt i det största nosocomium, och at det curerar promt 
frantsoser utan at klecka, utan at giöra smärta äller evacuation. 


212. 


och at frantsoser cureras på 14 dagar, men gonorrhea går trö- 
gare än sielfwa frantsoserne, doch säkert. — jag hoppas få pre- 
mium, om jag det kan prestera. 

en annor skref mig till altså: 

D. Haller est ab aliquot diebus Berne in patria sua. qwir- 
dam magnas Hungarus ipsius puellam deperiebat, Hallerus vero, 


qui catholico suam gratam nubere recusabat, discessit insalutatis 


omnibus cum conjuge et filia, media nocte, et Bernam petiit, guam 


tamen petere debebat prout cogitaverat, paucos post dies nostalgia 


fere laborans, ut omnibus helveticis solemne est.? 

en annor, nämligen Sauvages, skrifwer: Hallerus scripsit thesin 
de irritabilitate," cujus experimenta non succedunt apud nos. quis 
ipsi potest assentiri? contendit et ad me scripsit costas inter in- 
spirandum ad se accedere mutuo, ita ut spatium interpositum di- 
midio minus evadat. ego vero ampliari hoc spatium constanter 
observo cum cuanis inspirat, imminwi cum ejulat. Så 


far wähl min såtaste wän och Broder. jag är 


M. K. Brs 
Upsala d. 18 maj lydige 
1753. CN 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr D. Beck 


Stockholm. 
Sigill IV, svart lack. 


! I sprit bevaradt foster af den vanliga elefanten; jfr Mus. Reg. Ad. 
Frider. II p. 6. 

? Jfr. Amoen. acad. VIII p. 72. | 

> HALLER är sedan några dagar i sitt hemland i Bern. En ungersk 
magnat friade till hans dotter, men som HaLzer ej ville tillåta sin älsklings 
giftermål med en katolik, bortreste han midt i natten, utan att säga farväl åt 
någon, med sin hustru och dotter, och styrde färden till Bern, där han tänkte 
slå sig ned, emedan han på sista tiden varit nästan nedtryckt af hemlängtan - -— 
något, som är vanligt hos alla schweizare. 

t De partibus corporis humani sensibilibus et irritabilibus i Commen- 
tarii Societatis regie scientiarum Gottingensis Tom. II (1753) p. 114. — 
Samma år infördes i Vet. Akad:s Handlingar en HaLnrers afhandling: Rön om 
de känslo-egande (sensibiles) och reteliga (irritabiles) delar uti men- 
niskans kropp. ; 

> HanieRr har skrifvit en afhandling de irritabilitati, men hans experi- 
ment hafva hos oss icke lyckats. Hvem kan gifva honom rätt? Han påstår 


FURSSSECFIEE PE än 


213 


däri och har skrifvit till mig, att vid inandning refbenen närma sig till hvar- 
andra, så alt mellanrummen dem emellan blir hälften mindre. Jag däremot 
har konstant iakttagit, att mellanrummen förstoras, då en hund inandas, men 
minskas, då han tjuter. 


784. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för brefwet. 

Örter skall min Bror få äfter lofwen; inga krukor behöfwas 
ty jag lägger alla in i en kassa secundum artem att planteras i 
trägården. 

Pulegium har gått uht i winter för mig, skaffa Eder sielf ifrån 
Drotningholm. ; 

Hafrerötter Tragopogon. 

Ebulus får min Bror från mig s. sambucus herbacea. 

i dag parenterade Celsius öfwer Baron Hårleman. 

Min Bror går nu den endaste i hans fotsporr, at giöra wet- 
tenskaperne godt. 

Gud beware oss, hwadan kommer det att radix Britannica 
skall kosta hos apothecare 4 dir Ibj, där doch en rott är 2 å 3 
4 tung, och at Lapathi acuti radix skall kosta Ibj 3 dlr, som wäxer 
så allmänt som Carborrar? oförswarligt. 

Min Kiäreste Broder, giör för guds skull och sänd mig Rump- 
fius? wähl inlagd med en upsala jacht, om ej promtare tillfälle 
gifwes, ty jag kan ännu nyttia synonyma till species plantar. in 
appendice. om jag dem får, jag skall låta M. Br. wetta hwad jag 
där i finner märkwärdigt. såta min Bror hielp snart och wähl. 


jag lefwer och dör 
Min K. Broders 


Upsala 1753 lydigste tienare 
d. 25 maj. C. Linneus. 
Utanskrift : 

Archiatren 
Wälborne Hr Dr Beck 
Stockholm. 


Sigill IV (skadadt), svart lack. 


! GEoRG EBERHARD RumPF, Herbarium Amboinense (Amsterdam 1741 —55). 


214 


183. 


Min Kiäre och Högtälskelige Broder. 


Tack åter för hogkomsten. 

Befläcka aldrig så Eder rena wänskap för mig, at M. Br. skulle 
willia draga mig från Upsala till Drotningholm i sommar, då jag, 
som ej på 3 åhr haft ferier, behöfwer så wähl få resa till fahlun, 
at bewaka mine angelägenheter; men des för innan om M. K. Br. 
slipper, så res till Upsala dagarne äfter midsommaren, om M. Br. 
slipper hofwet. ; 

Tack för den widlöftiga Epistelen ifrån sitt Collegio; i mor- 
gon skall jag läsa den med andacht; min disputation,' som skall 


swara där på, kommer ej fram, för än i begynnelsen af nästa 


termin. 

Salvius begiärte promt recension,” jag bad en studiosus up- 
sättia den samma, Salvius förbättrade henne, M. Br. war då på 
Ulriksdahl, supra nos. 

Min K. Broder täcktes ej i detta sitt bref uptaga min under- 
dåniga bön, som jag giorde i sista brefwet, at få så snart mögligt 
woro med en Upsala jacht Rumpfii wärk, at jag fingo i specie- 
bus notera nogra synonyma på de nye örter, uti appendice. kiära 
hör denna min bön i Apollinis namn. 

Min K. Bror inga plantagier tolas uti Horto Medico; will M. 
Br. hafwa dem, så bör hela trägården, äller åtminstone ett a parte 
qvarter, [anwändas] för dem. 

Men hwart hän med så många hafrerötter? intet doga de till 
medicamenter, utan till spis; i spis äro de aphrodisiaca; sådane 
få ju ej patienterne äta, ty de hafwa annat att tänka på; utan äro 
de för Archiatrens egen mun, så Gud nåde de jungfrur och made- 
moiseller, som om mornarne consulera. 

Cichorium är nästan lika god. 

Nova botanica at Conferv&e hafwa sine frön uti sig längs åht 
hela tråden, som inuti är tubulös. 

At miölet i lycoperdo skall hafwa lefwande wäsende, röra sig 
och krypa, aldeles som små insecter. 


REPET ERNER 


215 


an foetus masculi ex ovario dextro, feminei ex sinistro? idq. 
an semper? hoc confirmant experimenta recenter instituta! 

Hwad menar M. H:re här om? 

Lef säll och laga at jag får i morgon Rumpfen, ty hwar 
timma är mig skadelig. jag förblifwer oaflåteligen 
Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 29 maj . lydigste 

1750. CL 


Utanskrift: 
Archiatren 


Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 

Sigill III, svart lack. 

1 Dissertatio medico-botanica, exhibens plantas officinales (re- 
spond. N. Garn) eller Censura medicamentorum (respond. G. J. CARLBOHM), 
begge utgifna i December 1753. 

2 Anmälan af Lissés Species plantarum ed. I finnes i Lärda Tidn. 1753 
s. 146. Däri framhålles särskildt, att åt hvarje art gifvits ett nomen triviale, 
»som utmärker densamma med et enda ord, hwilket tilförene aldrig warit i 
bruk .... Detta kan ej annat än förskaffa denna Wetenskapen en ny lätthet 
och et nyt ljus». 


786. 
Min Kiäreste Broder. 


jag hade den fägnaden upwachta min President med sista 
posten; men coelitus recepti et beati fråga intet mycket äfter det 
wärdsliga. 

i går fick jag kopparstycket på ormen, som är artigt; alle- 
nast är där en grof error typographicus, jag wet ej om den är 
i mina' ögon, äller i pictura, äller i sculptura; ty i kopparstycket 
står under magen helt fult med små fiell, som böra wara hela 
scuta. wid signum 4 är ormen rätt utmärkt med sine scutis, men 
ej så wid $& och 4, hwilket alt doch torde lätt kunna hielpas af 
Scalcographo. 

Nasturtium aquaticum är en annueller ört, böra altså fröen 
komma från Skåne; förleden höst såddes min, och där af har jag 
förmodeligen i höst nya frön till at hielpa M. Br. med. Den kan 
lät planteras i Eder horto, där watnet står. 


216 


Arnica doger ej planterad, ty hon blifwer ofelbart swagare, 
men fås grufweligen i Wgiöthland. 

Nasturtium hybernum? är mildare, men gifwer 1 mera saft än 
hortense, sås och mer om wårtiden. 

At det går trögt med Professionen in muntorinje det RS mig 
Ingen är mera fallen och ingen giorde större nytta än Wahlbom, 
men favor måste i detta nyttiga ändamålet triumphera. Min K. 
Hr President, min nådige Herre, Öfwerheten är sielfwa lyckan, 
genom hwilken gudarne utdela sina håfwor; M. Herre har den i 
sin famn; om Hr Presidenten hade öga i sig wid detta tillfället, 
så kostade det honom allenast ett enda knäfall. Men min grannes 
mågar måste fort. wähl an. Ach om Martin? togo det; och Eder 
watufrihet blefwo där på depencerad, huru wähl woro det icke 
bestält till rikets nytta, collegii heder, wettenskapens drift. det 
blefwo en vera nemesis divina, för det i gå förbij den bästa. 

Skulle det så kunnat gådt, när Fagon war archiater hos Lud- 
wig d. XIV, äller när Beck war archiater hos Adolph Frideric 
den wisa? 

Min nådige Hr President skaffa mig för all ting Rumpfii am- 
boina innan kort, älliest lägger jag in till Hans M:t och begiär at 
ståthållare må utnämnas, och lagar at jag först må inlägga hos 
nya ståthållaren, at han exsequerar promt boken till mig; jag kiän- 
ner alt för wähl Hr Ziervogels” kiöld, och ännu kallare lärer han 
blefwit, som nygift; jag får wänta på honom till hösten, och knapt 
ändoch få. Salvius slutar snart Peer sedan heter det post hoc 
occasio calva?. 

Nasturtium WV mistar ej sin kraft i trägården, utan är al- 
deles lika. 

De som med nytta planteras i Horto i quantitet, skall be- 
swaras med brefwet. 

Om Hans M:ts cabbinet woro så utstuckit alt i hop, som denna 
tabellen älliest är (salvo errore typographico notato), och jag fingo 
utgifwa där med mine beskrifningar, hoppas jag det skulle rista 
wår wisad Konungs namn så fast, som någon runsten, och giöra 
hans namn så perpetuelt som Konung Carls batailler. | 

anmäla min underdånigsta wördnad hos wår andre Salomon 
och Drotning af Arabien. jag lefwer 

Min K. Broders 
Upsala d. 1 junii hörsamste tienare 
1753. i Carl Linneeus. 


217 


Utanskrift och sigill som på bref. 774. 


!' Erysimum Barbarea L. (Barbarea vulgaris RB. Br.). 

2? ROLAND MARTIN, född 1726, anatomie professor och assessor i Collegium 
medicum, död 1788; var 1745 respondens till Linsés disputation Plante Mar- 
tino-Burseriane. 

3 FREDRIK ZIERVOGEL, född 1727, egare af apoteken Svanen och Markattan 


i Stockholm, gift den 26 Juli 1753 med Hebvic Urrica THorsBerc, död 1792. 


+ Citat från Cart. Distich. II: 62. — Occasio (Tillfället) var en Keane, 


4 pannan riklockig, i nacken flintskallig. 


187. 
Min Högtärade Gynnare. 


för gunstig communication af Hennes K. M:ts figurer aflägger 
jag hos Hennes Kongl. M:t allerunderdånigst, men hos Hr Presi- 
denten hörsam tacksäjelse. 

At gifwa swar på frågan är så swårt som äfwentyrligit; råder 
man öfwerheten, så stannar man sielf för answar. jag förstår mig 
mindre på rita och ritningar, som sielf ej lärt konsten; utan döm- . 
mer dem, liksom Hr Archiatren skiönheter, endast af ögonmåttet, 
utan anatomisk consideration. i Stockholm äro Hr Dahlin och 
Rehn, bägge mästare i konsten. 

jag tycker at figurerne 12, 11, 10, 1, 4 äro wackrare än 
3, 26. 

jag skulle önska at sedt desse utan färg, ty med färg kienner 
jag hwar en helt wähl; men som ej alla exemplaren kunna blifwa 
illuminerade, så kommer mycket an där på, om sculptor kan rd 
wera dem lika äfter färgen. 

jag gläder mig af hiertat at Deras Kongl. M:teter med så myc- 
ken drift låta wärket begynnas, at jag får hoppas det denna owär- 
derliga samblingen kan komma uht i min tid, då jag skall söka 
alt hwad hos mig står at med systeme och beskrifningar giöra det 
sådant, som jag med alla mina krafter, hog och sinne kan åstad- 
komma. 

Ach om jag fingo i höst begynna trycket på desse 2 store 
och utwalde samblingar, så tror jag at wettenskapen skulle få 
annat lius, än den haft för uht. 

Om torsdag kommer Musle Cabbinettet!? att transporteras ifrån 
Bibliothequet till Museum -horti äfter wår allernådigsta Drotnings 
befallning. 


218 


Hwad ormen angår, så är det annat at se diuren i spiritu 


äller i ritning hastigt, annat at betrakta och jämföra dem med 
beskrifningen ; ty omögligt är at på ögnekasten märka alt. 

Om ritaren skall komma till stockholm straxt &c. där om böra 
de höras, som det bättre förstå; jag önskar allenast att det går 
fermt. 

Candidat Bergius kommer så snart terminen slutas med hela 
sin last till Hortum Medicum, och önskar få stå uti sin preesi- 
dents nåd. 

War så god och bryt af sachta en racemus florum af Berberis 
och wisa den för deras M:ter; rör med spitsen af en nåhl stami- 
num filamenta wid deras basin på inre sidan, så får man se huru 
de draga sig tillsammans, på samma sätt som när Hr Archiatren 
kienner pulsen på en fröken äfter Paracelsi method. verbo, stamen 
böjer sig hastigt in till pistillen, och anthere trycka sig till stig- 
matis latera och utblåsa sitt miöl at det fastnar wid stigmatis 
margo”; vide et obstupescas”. 


jag recommenderar mig uti 
Hr Presidentens gunst. 
Upsala d. 5 junii 
1753. C. Linneus. 


Saknar utanskrift och sigill. 


! Hofrättsrådet Erik PetrRÉus skänkte 1746 sitt »rara och kostsamma 
snäcke-cabinett> till Upsala universitetsbibliotek, där det ock förvarades, tills 
det 1753 flyttades till museet i botaniska trädgården. 

? Ståndarnes irritabilitet hos Berberis upptäcktes af en trädgårdsmästare 
Banar i Montpellier. 

=> Se och du skall häpna. 


788. 


Min Kiäreste Broder. 


sista postdag war jag förhindrad at upwachta min President. 
i dag fick [jag] innelycbte ifrån Dr Wahlbom. 

Huru går Bergius uht med sin text? 

jag skrifwer alla dagar på Hennes M:ts cabbinett. 


Intet nytt utifrån. Loefling sänder några få örter, men be- 


klagar sig för hettan, och att intet regn kommit på !/2 åhrs tid. 


ar mar sn PE 


SER EST 


219 


jag önskar upphållswäder at jag fingo på ett par dagar taga 
luft utom staden. 

Min Bror frågat om ej Med. studiosi itererat desse experi- 
menta anatomica här; där på bör Anatomize Professoren swara. 

wij hafwa dragits om voteringen till Historiarum Profes- 
sionen.! 

nytt wet jag i dag intet. ”Lef säll. 

Min K. Broders 


Upsala d. 26 jun. lydigste tienare 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift som på bref. 774. 
Munlackssigill. 


! Jfr. bref. 90. 


789. 


Min K. Bror. 


dageligen skrifwer jag på Hennes M:ts Snäcker. 

alla äfter middagar nummererar jag mitt herbarium, äfter num- 
rerna in speciebus. 

Nu tycker jag, at då deras Miteter resa till Drotningholm, 
kunne M. K. Broder resa till Upsala, at giöra sin tienare besök, 
älliest får jag ej den ähran hela åhret. huru skall jag töras älliest 
komma så ofta till M. Br., om ej M. Br. en gång kommer till mig. 

i onsdags afton dog Häradshöfding Braunerschiöld? a podagra 
retrograda, som kom dagen för uht hem siuk ifrån tingen. 

Gud beware Min K. Broder. jag är 

Hans Excellence Presidis 
trogne undersåte 
Upsala stora böndag.? Ga 

Nu är en wacker änka till M. K. Brs tienst, om M. Br. länge 

wäntat. 


Utanskrift och sigill som på bref. 774. 


! Lars BRAUNERSKÖLD, född 1700, häradshöfding i Upland, död 1753; gift 
med MARGARETHA CATHARINA FRONDIN, född 1722, död 1789. 
2 Den 1 Juli 1733. 


bo 
bo 
Oo 


790. 
Min K. Broder. 


Tack M. K. Br. som ej sade mig at hennes M:t war så illa 
siuk, för än jag tillika fick wetta at Hennes M:t kommit sig alde- 
les före. Gudi lof. 

Afläg min underdånigsta tacksäjelse för fröen; är det någon 
wån, så skola de gro, fast de komma nog sent at läggas under 
alles wår höna!, ; 

jag aflade min upwachtning sista postdag, men alt för hastigt. 

jag wäntar Profess. Kalm hit om en äller twå weckor. 

får jag den nåden se Herr Presidem i mina låga hyddor? 4 men 
här wankar inga konga tractamenter. 

Lef säll och beständig dens gynnare, som är 

Min K. Broders 
1753 d. 3 juli lydigste tienare 
Upsala. C. Linneus. 


jag log åht Lunaria 2egyptiaca; alla örterne wisnade för mig, 
utom en enda, ty tog jag mig litet argilla nilotica och strödde 
omkring henne; straxt quicknade hon och fick nytt lif af moders- 
miölken. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 
! I drifbänk. 


ÖL 


Min Kiäreste Broder. 


jag baxnade då jag förleden såg catalogen på sibiriske örterne, 
förundrade at så många sibirica skulle finnas som jag ej hört 
äller sedt, och förment mig sett alla; då fröen ankommo, blef jag 
än wärre på mig at jag ej skref af cataloguen, för än han sändes 
tillbakas. Men när wi dagen äfter begynte så säden, blef jag 
skamflat, ty jag såg alla wåra indianiske och andra trägårs- 
frön fått namn af sibiriska, som aldrig wuxit äller wäxande warda 
i Indien; de woro mäst alla ordinaire och allmänne, dem wij 
hafwa för uht, så at jag mera ej beklagade at de kommo så sent. 

Wälkommen till Upsala; doch bör jag accordera, at M. Br. 
intet studerar allwarsamt från morgon och till afton, som sist 


Gr rer E SEN 
2 SEN RES EE SS TENS CC IA SIE 


kk. 


221 


skedde, ty desse dagar äro mine enda rastdagar hela åhret, under 
det jag brukar min cur, som är smultrons curen. jag äter smul- 
tron 4 gånger om dagen, !/2 stop i sender, lefwer älliest ordinair 
bruns dizet, kiänner mig långt bättre än af watn; men får ej myc- 


ket läsa. hwar' dag kostar mig 1 plåt i smultron. stickningarne i 


knäen hafwa gådt bort. 

Min Hustru säger sig cedera alt annat, men intet spela !. 

Hälsa Cand. Bergius, tacka honom för examen Trifolii, säg 
at han bör se på species 11 och 12 uti speciebus plantarum ?; 
men fråga hwar ögonen woro på honom, som ej såg articulum 
pedunculi, som giör dem mera slächt än både han och jag tror. 

Ingen ting drar mig ifrån Upsala under min cur; gud låte ej 
Aporne komma för än min cur är absolverad, ty jag bör wara 
den förste som giör dem visite. 

far wähl min söta Bror, och altid recommendera sin tienare 
hos wårt makalösa herrskap. jag är 


| Min K. Broders 
Freddag .? trogneste tienare 


C. Linneus. 
Cistus exstipulatus ebracteatus? har jag wakat på i 3 dagar, 


hon blommar och jag får ej se blomman. i natt skall jag waka 


uht henne, fast det woro litet mot bruns-reglorne. jag skall se 
henne om det ej woro wilt. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! Hänsyftar på fru Linsés favorit-nöje, kortspel. 

2 Jfr. bref. 519 not, 2. De i Spec. plant. ed. I under nr. 11 och 12 upp- 
tagna Trifolium-arterna äro T. hybridum och repens. 

3 Troligen den 6 Juli 1753. 

+ Cistus guttatus L. 


792. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för angenäma brefwet, men täxten fattades. när will 
M. Br. komma till mig? jag rys så ofta Drottningholm nämnes, ty 
jag slipper ej tädan, då jag will. 
jag är där en fattiger fånge, 
på Drotningholm så långe 
som ett får uppå en öÖ 
jag kan ej tädan komma 
utan Kong. gifwer mig sin nåde! &c. 


222 


Min Bror skall slippa mig, när han trotnar där wid. 

Min Hustru gifwer kiöp, och cederar spelet, allenast Min 
Bror will komma. 

första dagen jag brukade Smultron curen, fick och jag vomitus, 
men [det] stante straxt. brukar lika fult more palatino, och giör dyr 
tid på dem i Upsala. men M. K. Br. ät dem ej med win NB! ty 
must till win giör den starkaste effervescentia.! 

Min Kiäraste Broder nämna aldrig Drotningholm, medan fe- 
rierne påstå och trägården står i sin bästa blomma. säg sedan 
hwad min Br. lyster, att jag ej blifwer altererad under min cur. 

till nästa postdag skall jag sända mitt bref till M. Br. åt 
Ludwig, om M. Br. ej tror mig. jag skrifwer som en [beldragen 
flicka dantsar och gråter; ty jag will ej hafwa med honom at be- 
ställa; jag har honom pröfwat och blefwit lufwad. 


Spanska flugan lägges endast på benet, tills det blifwer renj 


och swider, sedan cureras det som ett ulcus purum, så at spanska 
flugan endast giör såret rent, och fräter bort dödkiöttet, men et 
curerar. | 

Lät mig framdeles wetta, om masken ej förswunnit och dö- 
dats, fast han ej syntes af medicamentet; åtminstone är jag säker 
at hon mår wähl en tid, till des matsken fått föröka sig. | 

Om Profess. Kalm är kommen, så kiör honom hufwudstupa 
hit, at se trägården i sin fägring. 

på andra och sista sidan fant jag änteligen täxten. det woro 
en stor försummelse at ej se Upsala trägård på så många åhr; 
det woro onådigt af Preside regii Collegii, det woro ett farligit 
exempel för medicine alumnis. 

Rumex har kommit at kallas Britannica? på ett annat specie, 
1. för det att det species brukas i America; 2. för det är något 
starkare än wårt; 3:o för det at den är först uptäkt till at äga 
denna kraft? vide Amoen. acad. 

nästa weckas slut slipper jag både Museum och species, som 
då blifwa färdige och jag aldeles frikarl. 

Den lontan Munting? skall komma, när Min Br. will; kommer 
aldrig för sent, ty M. Br. läs ej ett ord i den confusionen. 


Synbarligen ej afslutadt. — Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


' Delvis ändring af Erik XIV:s psalm (den då brukliga psalmbokens 249: 2): 
»Jag är en fattig fånge I thenna här wärlden så långe, Som ett får uppå en ö. 


SET TA NEN ERT IE 


223 


"Jag kan icke hädan komma, Utan Gud sänder mig sin Anda, När jag wärl- 
den skal dö>. 

2 Rumex Britannica L. Jfr ock bref. 647 not. 2. 

3 ABRAHAM MUNTING, "född 1626, professor i Groningen, död 1683. Det af 
hans arbeten, som här afses, var tvifvelsutan De vera antiquorum herba 
— Britannica (Amsterd. 1681). 


793: 
Min Enda Broder. 


Tack för brefwet och alt som där uti låg actu aut potentia. 

får jag blifwa hemma till augusti slut, så reser jag med nöje; 
ty hwar dag komma nu osedda wäxter i trägården. tack M. K. 
Bror som täckes uplyfta mig i tredie himmelen. Min K. Brors 
predican har mer trostat mig än mången kapellans en syndare, 
som gått till döden. 

Det är mig omögligt at säga priset på de inneslutne catalo- 
ger, ty de Holländske namnen förstår ingen annor än den som 
giort dem. jag tror at Hans Kgl. M:t har den största delen af de 
på cataloguen specificerade, doch skall jag mera positive utlåta 
mig, då jag får se grisen uptagen utur possen. 

Hwad min goda Blåw jaen! angår, så wille jag hällre i Hol- 
land kiöpa en pinkel win, än diur af honom, kika för mein gieldt, 
än kiöpa kiött utur hans bod. Han har rätt artige diur: Eysere 
varken, Ziewet katt, Mier-äters &c. men håren resa sig på mitt 
hufwud och lössen bita rötterne på det, när jag bekikar catalo- - 
guen. 300, 100, 50 Gylden: summa 1 par ryttare hästar utan kusk. 
alla [diuren] äro wackra; men pg:rne wackrare. och jag misunnar 
mine HogEdle Heren så grofwer jelt. 

Men war så god doch och rekommendera aporne, ty utan 
skiemt äro doch inga så rolige, så sälsame och differente, och så 
för alla pusslustige. en Comedia må wara så rolig som hon will, 
när narren kommer fram, få alla spectatores nytt lif; Skaparen 
har giort werlden till en Theater, der hade fattats mycket, om en- 
dast sombliga menniskior skolat spelat Harlekin och ej någor annor. 

jag wäntar ifrån Berlin en Chirurgus, som är adresserad till 
Hr Arch. Beck och har några wäxter med sig till mig; kiära laga 
jag får dem straxt. 


224 


jag har bedit Hr Wahlbom, at i Berlin gå igenom Grundels- 
heimers herbarium, som han samblat på resan med Tournefort 
öfwer Levanten, men. Professoren war så arg, at han ej lätt ho- 
nom få se mer än endast utan på och paginas. 

i dag fick jag innelychte bref ?; kiära läs det för mig och sänt 
mig detta tillbakas nästa post; jag förstår det intet. 

Har Br. sedt Bökmans tryckta tractat?; är icke den emot Ar- 
chiater Rosen? jag tyckes mig se honom afbildad; hwad fattas 
Bökman? den bör ej få wara ibland Medicos. 


far wähl min K. Broder. jag är 


Min Broders 
Upsala d. 13 julii lydigste 
1753. C. Linneus. 


Saknar utanskrift och sigill. 


1 Naturaliehandlare i Holland. 

? Från GortL. Em. HALLER, se bref. 717 not. 2. 

3 Jonas BöcKMANn, född 1716, medicine professor och stadsphysicus i Greifs- 
wald, sedan stadsphysicus i Stockholm och assessor i Collegium Medicum. »Han 
hade ett häftigt sinnelag, men var qvick och beläst. Han dog mycket hastigt 
d. 24 Mars 1770 uti K. Collegil medici sessions-rum, sedan han förut en hel 
timma med Collegii Ledamöter tvistat> (SacKLÉn, Sv. Läkare-hist. I s. 121). 
Hans här afsedda skrift är Inepta judicia de Arthritide laxantibus bal- 
samicis retropulsa (Greifsw. 1753). 


794. 


Min Kiäreste Broder. 


Tack för brefwet. men hwarföre fick jag ej tillbakas Hallers 
bref, som jag så mycket bad Min K. Bror; war god och lätt mig 
få det tillbakas med nästa post. 

jag 'har widare läsit på Böckmans inepta, och finner där af 
at den är skrifwen antingen mot Arch. Rosen, Min Bror äller 
mig; mot mig kan hon wähl icke wara, som aldrig wettat om 
hans cur, mindre talt där om. är hon skrefwen mot Rosen, så 
har han giort. emot juramentum Hippocratis; är hon skrifven emot 
min Bror, så är det emot all subordination och redighet uti foro 
medico. jag sänder henne öfwer med parolle att få den tillbakas 
om 8 dagar. 


mä bn ad nn pr Nn ol RE RAR ÄN 7 REN LANE 


NT EDEN TSE I TN SR ST 


” 


225 


Min Bror har rätt; hade Hans M:t någon som kiöpte af Blau 
jan för sig äller någon privat, så kunde en hop godt fås för dräge- 
lige pgr, men när en Konung skall kiöpa, måste han betala ett: 
lika stort guldstycke för ett ägg. 

jag wille att M. Br. skulle försöka Vulvaria in vell; 

Cortex Padi in siphilitide. Gratiola vomitoria. 
Rd Valerian&e in Hysteria et Hemoptysi. 
Scabiosa in Tertiana. 

Galium in Hysteria. 

Caprifolium contra Aphthas. 

Frangula contra Hemorrhoides cecos. 

jag kan försäkra at han dog ej af infuso Laurocerasi. war 
wid godt mod. 

men det är binnekematsken fröken Bielke har? jag har sedt 
slarvor, som aldrig warit organicerade diur; tror aldrig at det är 
matsk; åtminstone war ej det jag såg. 

Siewerts!? har brukt rd Phytolacc&e; det har jag hört för uht; 
men för några åhr [sedan] skröt han at han curerat kräftan med 
succo Onopordi. 

Parietaria kan fås mera. 

jag har Labben? ochså upstoppad in duplo. 

jag finner mig rätt wähl af min smultron cur. 

När M. Br. warit på Drotningholm, så res hit och se trägår- 
den; jag tycker att han meriterar at ses på några dagar. när Min 
Bror sitt stora werlden och kongar, så res till en liten printz i 
flore rike, och se till om icke där är mera för ögonen, fast mindre 
för munnen. Lätt oss gå i wår nattråck och stänga till porten. 

Min Bror [sänd] Hallers bref nästa post, för all ting. 

må wähl. M. Brs 

lydige 
C. Linneus. 
Ej dateradt, men skrifvet i senare hälften af Juli 1733. 


Utanskrift : 
Archiatren 


Wälborne Hr Dr Beek(!) 


Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! JoHAN GusTtAF SiEFVERT, född 1729, medicine doktor i Greifswald, rege- 
mentsfältskär, död 1814. 

? Larus parasiticus L. I Vet. Acad:s Handl. 1733 finnas Anmärknin- 
gar om en fogel kallad Labb af N. Gisster. 

Linnés brefväxling TV. 15 


226 


| 793. 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för wackra brefwet. 

Det är mig kiärt, at jag får nästa wecka se och omfamna min 
President, då örterne få föllia med så långt de räcka. 

Kiära tacka Hans Excellence Piper! för skiänken; det war likt 
den Herrens gambla hurtighet, som altid är from, resonable och 
hielper det allmänna. 

— Centaurium minus låter knapt så sig. 
NB. Stoechas citrina går ej i trägården. 
Mera här näst då wij få talas wid natt och dag. 


wälkommen Min K. Broder. 


Eder 
trogne 
Linneus. 
Ej dateradt, men skrifvet mot slutet af Juli 1753. 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 


Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! Grefve CARL PirPErR, född 1700, hofkansler, president i Kammarkollegium, 
ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1770. 


796. 
Min Kiäreste Broder. 


Min K. Broders öpna bref af d. 7 hujus sistledne har jag i 
dag öpnat utan att upbryta; ty jag ser at det går i stockholm 
liksom i Upsala, at då man har många jern i elden, så brännas 
somblige; så giorde jag i wåras, så giorde M. Br. nu. 

jag ser ingen swårighet med arboretum, utan at träden plan- 
teras, då de begynna at blekna på bladerne, och sättas till häckar, 
som afgjordes med förra posten. 

Deras Majesteter blifwa länge nog, om de blifwa tills mitt 
i september på Drotningholm; men jag wågar mig ej dit för 
kopporne. 


ENE 
RR 


ESSENS TR TI TSE REN a 


FT ST SFSI ST TEE SIE BIE NE PP ER TEE NE TR TIS OT 


227 


jag tackar för Bergii eloge; det är en stor heder för honom 
få ett sådant af sin President; ännu större förmon att hafwa sin 
Presidents gunst, som altid kan gagna. 

men hwar skall jag få äller taga nog örter att fylla min K. 
Br. nygirighet med; hwarföre ej resa sielf till Upsala at sambla. 

jag wågar mig ej till hofs med kopporne, ty måste jag wänta 
till sena hösten. 

Ingen Landsman i Paris wet jag som [jag] kunne hänga äfter, 
om icke Baron Sparre.? hwad Tu giör, så giör snart. 

jag är 

Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 8 Augusti lydigste tienare 
1753. C. Linneus. 


i hast; jag har De Geer och hans Fru? till giäst. 
Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! CARL SPARRE, född 1723, öfverståthållare i Stockholm, riksråd, general- 
major, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1780. 

3 CHARLES DE GEER, se bref. 2 not. 2. Han var gift med CATHARINA CHAR- 
LOTTA KRIBBING AF ZERNOVA, född 1720, död 1787. 


197. 


Min bästa wän på jorden. 


Tack åter 1000falt för långsam och god fägnad, för hus och 
säng, mat och dryck, för godt prat och all uprichtig wänskap. 

jag kom lyckeligen fram, doch något frusen, kl. 10 om af- 
tonen. 

Min Hustru beder mycket hälsa och tacka min Bror, som welat 
härbergera henne; hon frågar med mig om min Bror ej will resa 
till oss, när Hennes M:ts barnsäng blifwer lyckeligen öfwerstånden 
äller åtminstone emot juhlhälgen. 

Kiölden hade redan begynt i trägården giöra mig någon skada, 
doch drägelig. 

jag är så peregrinus ännu i mitt hemwist at jag har föga att 
berätta. 


228 


bref ifrån Schopperus? med ett tryckt insect har jag fått. 
Solander har blefwit i fiällen hwar dag blött. 
jag förblifwer med all uptänkelig tro 
Min uprichtigaste och såtaste wäns 


Upsala 1753 lydigste 
[14] september. C. Linneus. 


freddagen äfter afresan. 


Utanskrift : 
Archiatren 


Wälborne Herren 
Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. | 


! Tvifvelsutan afses här JacoB CHRIST. SCHAFFER, född 1718, luthersk präst 
och superintendent i Regensburg, död 1790; jfr bref. 543 not. 8. 


798. 
Min bäste Broder. : 


Ännu en gång all tacksäjelse för godt [i] stockholm; när skall 
den dagen dagas at jag får se min Bror inunder mitt tak? 

Det giorde mig rätt ondt at jag ej fick upwachta Hans Ex- 
cellence Bar. Höpken; ty Lundberg! hindrade mig om morgonen 
och Arch. Beck om aftonen ; kiära giör om Torsdag min ursächt. 
Det är den Herren jag ibland alla wår tids Mzaecenater har största 
wördnad [för]; ty han har både wett och ädelmodighet. Herre 
Gud om wij hade honom till Canceller. | 

Min Kiära Bror jag har intet tagit igen Aymen de Crisibus, 
utan har min Bror honom, och måste jag wetta hwad som i ho- 
nom står, när M. Br. fått läsit honom rätt wähl. 

En Bidens har framgifwit ännu en enda blomma och är den 
rätt synnerlig med flore radiato albo.? 

Anmäla min wördnad wid tillfälle hos Fru Grefwinnan Hår- 
leman. jag undrar ej att hon fallnat mycket, som mist sin halfwa 
kropp, en man utan like, den henne älskade som sig borde, den 
hon förstod at rätt estimera. 

Beyersten? skall blifwa expedierad, så snart Archiat. Rosen 
kommer hem, om han will som jag. 


Ä 
för 
É 
4 
i 


229 


hwad tänker D: Hagström som ej håller till godo; en annor 
gång torde wärlden blifwa för honom trängre. 
jag beklagar at Grefwinnans Apa kom för sent, så at jag ej 
fick beskrifwa mores af detta slaget, såsom de andres; ty den på 
Ulriksdahl war dödeligen siuk af diarrhoea colliquativa. 
Nästa postdag kommer Hans M:ts museum i manuscripto till 
Momma”; det hade sänds i dag, om copisten hunnit renskrifwa. 
Min Brors i döden - 
Upsala 1753 trogne och lydige 
d. september. C. Linnaeus. 


Bad och paregorica torde wähl lindra, men aldrig föreställer 
jag mig solidt curera siukdomen. 


Datum ej utsatt; troligen den 18 September. 
Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Gustar LunDBERG, född 1695, hofintendent, framstående pastellmålare, 
död 1786. Antagligen målade han vid denna tid Linnés porträtt; se härom 
T. TuniBerRG, LInsNEÉ-porträtt s. 34—37. 

2 Coreopsis leucanthema L. Cent. pl. I (1755) p. 29. 

3 JoHAN GEORG BEYERSTEN, född 1717, provincial-medicus i Nylands och 
Tavastehus län, död 1804. Kallas i bref. 799 »Galenus>». 

4 PETER Momma, född 1711, boktryckare med direktörstitel, död 1772, 


199. 


Min Kiäreste Broder. 


jag gratulerar till den hederliga Societeten; wille alla Presides 
continuera detta sättet, så hoppas jag att aldrig Auditores och 
Membra skulle fattas. Hans Excellence Höpken? har hedrat sig 
emot academien. 

Allenast Arch. Rosen kommer hem, så skola wij snart nog 
expediera D:m Galenum. det war wähl för honom och jag ser 
huru Gud har sin hand om den fattiga, och gläder mig, att min 
Bror får wara wår Herres wärktyg at giöra godt. 

för all ting se igenom senasta correcturen, det har min Bror 
lofwat och Hans M:t approberat; i dag sänder jag manuscriptet. 


230 


jag tror aldrig at Gisler får odorem violarum af viola trico- 
lore; knapt smak och färg, mindre kraft. ty viola tricolor är ole- 
racea, men ej så officinalis. 

innelychte kom i dag under mitt couvert till Arch. Rosen. 

Ännu stå wåra örter i trägården och hångla. 

jag har fått ett stånd af ett nytt ocymum i blomma ifrån 
America.” 

Dr Balk går hederligen ifrån sig både hustru och barn?; men 
wij måste föda bägge till dödagar. 

nästa wecka sker votering till Historiarum Professionen. 

jag förblifwer med all uptänkelig tro och tillgifwenhet 


Min Kiäreste Broders 
Upsala 1753 lydigste tienare 
d. 21 sept. C. Linnaeus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Preses i Vetenskapsakademien under tredje kvartalet af 1753 var A.J. 
VON HÖPKEN. 

? Ocymum americanum L. Cent. pl. I p. 15. 

3 Se bref. 769. 


800. 


Min Kiäraste Broder. 


Tack för brefwet. 

Är nu Merkel! upläggare och ej Momman, äller huru hänger 
det tillhopa? 

jag hade bref från tyskland i dag af en stor man, i hwilket 
så låter: Dominus de Haller ante discessum catalogum gottingen-= 
sem adhuc edidit, opus SS tanti nominis indignum, prodens 
omni occasione fastum suum.” 

jag arbetar med materia Medica om dagen, at få simplicia 
wähl upstälde för K. Collegium. en hop slutar jag uht; och så 
många tager in igen. 

jag håller på att lära mine studenter de canadiske örter med 
deras kraf[t]. Phytolacca in Canecro, Collinsonia in Colica puer- 


231 


 perarum, Satureja virginiana contra morsus serpentum, Aralia loco 
sarsaparille, Monarda in Querquera, Dierville in Siphilitide &c. 
far wähl min Bästa Broder. jag är 
i Eder 
d. 24 sept. 1753. LL: och: TT? 


Linneus. 
Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! JAKoB MERCKELL, se bref. 260 not. 3. 

? Herr von Hauiner utgaf före sin afresa en Göttinger-katalog, ett en så 
berömd man ovärdigt arbete, som öfverallt förråder hans högfärd. 

3 L. och T. = lydigste och trogne. 


801. 


Min Kiäreste Broder. 


Kiära se på Correcturen nu, för än hon afdrages. 

Antropomorpha har jag ändrat till! 

Boktryckaren måste änteligen skaffa sig i swänskan stora äller 
capitale bokstäfwer på Ä och Ö, ty det går ej an att skrifwa Oga, 
Ora för Öga, Öra. 

Om expressen från Spanien är quar, så giör för Guds skull 
och hielp Hr Löfling; ty han kan ej wara utan species. och hans 
resa blifwer en af de hufwudsakeligaste, som werlden sedt. socie- 
teten skall bestå af 

1 Geometra med sine 4 subalterner. 

1 Comercie man med sine 4. 

1 Physicus med sine 4. 

1 Botanicus Löfling med sine 2 doctorer och 2 ritare. 

resan på 8 å 9 åhr genom hela America. ; 

Gud wälsigne min K. Broder. jag är 

Eder 
Upsala d. 2 octobr. lydige tienare 


17538. C. Linneus. 


Det är ej för menniskior mögligt att wetta af desse gallne 
namnen, om diuren finnas äller intet uti Hans K. M:ts Cabbinett; 
här äro allenast 3:ne citerade af Sebe bok, dem Hans M:t alla 
har. de andre en Crocodil e. gr.; en ceylanisk ödla, en brun la- 


239 


certa, en annor dito, en dito, en wacker orm; huru är det wähl 


mögligt att wetta hwad dett är, altså lika omögligt att säga om 
det för ut är i museo regio; altså omögligt att säga priset, som 
bör ställas äfter begiärligheten på det man intet har; ty in se et 
sua natura är det samma pris, som på annat kiött, då det är 
föruht. 


Utanskrift bortrifven. 
Sigill IV, rödt lack. 


1 Svenska öfversättningen af Antropomorpha har LinséÉ här bortglömt 
att utsätta. I svenska texten af Museum Regis Adolphi Friderici benämnas 
dessa Folklynniga. Insecta kallas där Maskar, Vermes Kräk. 


802. 
Min Kiäreste Broder. 


som en Medicus skall af K. Collegio sättias till Biörneborgs 
län, och en Wadström skall ärnas dit, reser nu Candid. Hart- 
man! att söka den samma. Kan M. Br. tiena ett så quickt in- 
genium, tror jag att Min Bror såsom en parens Medicine et 
eruditionis det giör. 

Det berättas mig, om sanningen kan min Br. sielf giöra sig 
underrättad, at denna Wadström,? som warit i apoteka lärt som 
gosse, warit gesäll, rest på den professionen, där på gifte sig, och 
nu qvacksalvar. 

Han skall ej kunna läsa en author; ej förstå latin; första 
disputationen på swänska; examinerades ej publice som de andre 
där pläga giöra. Det är en skam af Medicinska faculteten i Åbo 
glöra en sådan till Doctor, och borde mista sitt jus promovendi 
därföre. Då kan man sända en dräng till academien att blifwa 
Doctor. -Det borde aldrig M. Br. tola under sitt Presidio. 

Hartman lärer berätta alt. =: Lef wähl.. 


Saknar datum, men är säkerligen skrifvet i Oktober 1753. 
Utanskrift och sigill som på bref. 7953. 


! JOHAN' JOHANSSON HAARTMAN, Se bref. 704” not. 8; blef straxt efter sin 
promotion 1754 provincialmedicus i Åbo och Björneborgs län samt tillika me- 
dicine adjunkt vid universitetet. Om den långvariga och hetsiga strid, som 
stod mellan denne och Wasström vid tillsättningen af provincialmedici-tjänsten, 
se O. HJert, Sver. och Finl. med. väs. hist. II s. 174—176. 

? Niczas Wasström, född 1723, student i Åbo 1748, på grund af bristande 
kunskap i latin, fastän medicine licentiat, icke promoverad eller legitimerad, 
men dock utöfvande stor praktik i Åbo, död 1757. 


Fr & sn Sn ÄR TRE 


för nt OA 


233 


: 803. 


Min Kiäraste Broder. 


senast blef jag förhindrad att upwachta Min K. Bror, det jag 
beder ursächtas. ; 

Innelychte copia täckes M. K. Br. wid tillfälle läsa för Hen- 
nes M:t. | 

jag tackar min Bror som hulpit Hr Candid. Hartman. -jag ser att 
M. Br. ej will at idioter under M. K. Brs regering öfwer swänska 
medicinen skola tränga sig fram, utan att flit, capacitet och eru- 
dition skall winna. jag twiflar altså intet, att M. Br. hos Hans M:t 
fäller för honom ett godt ord och med ett ord skaffar honom 
denna posten ; hwilket giör min K. Brf[s] stora och rättmätiga re- 
nomme ännu klarare. 

Innelychte har jag äran att återsända. 

Alla glädia sig i dag öfwer en printsessa. Gud hielpe Hennes 
M:t till krafter. 

Tursen och Stallmästaren komma ej öfwer ens. 

Det är skam af Mademoiselle Noverres! att frysa i sängen, 
då M. Br. är där med henne. hälsa henne och säg at den frossan 
kallas kiärleks frossa. . 

De örter till Hortus Medicus, som jag har, skall Tufwen få 
taga. Han är olyckelig med sine öron; jag kan ej skrika så högt 
att han' hörer. 

Couriren, som kom hit från Spanien, skulle äfter ett par dagar 
gå tillbakas. fråga Hr secr. Wargentin om Han stälte förra exem- 
plaret på Cadis. 

Lef säll min söta Bror. wälkommen hem till Edert Egit hus 
ifrån slottet. jag förbl. 

Min K. Broders 


Upsala 1753 | lydigste 
d. 9 October. C. Linneeus, 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doct. Beck 
Stockholm 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Drottningens hoffröken Demoiselle NOvEiRrE. 


234 


804. 


Min K. Broder. 


Tack för brefwet, men 1000:de tack för underrättelsen om 
wår makalösa drotnings återfående; i tisdags fägnade wij oss alla, 
som lif och anda hade, öfwer wår nya Printsessa; men jag drog 
öronen åht mig, och war rädd at mista det ädlasta. nu får jag 
mod igen; och i afton bör det mig få rätt fägna mig med mina 
wänner, som uprichtigt älska sin öfwerhet och wetta estimera 
hwad lycka de äga. man får ej fägna sig tillfyllest, då man har 
en dyr ladning om bord, för än man fått den i hamnen; nu Gudi 
lof at både skepp och gods är bergat. 

Aldrig har den tid warit i Sverige, att Kong och Drottning så 
älskat wettenskaper, och så skilt åht reelle wettenskaper ifrån 
pratke, som nu; ty skulle den hafwa ett hierta af is, som ej detta 
betänkte, det estimerade, och där om woro öm. M. K. Br., wet 
jag, fägnar sig af hiertat med mig, att wår epocha blefwit under 
en sådan öfwerhet. Hwad tid hade wij skolat kunnat utkläckts 
lyckeligare än nu. Den öfwerhet hade kunnat dagats på wår him- 
mel, at M. Br. blifwit Lithenius! och Lithenius Archiater; då jag 
blefwit Westerberg? och Westerberg jag. Gudi lof solen är klar 
och spöken borta. 

K. M. Br. gå wid tillfälle och se på Mommas tryck at det 
blifwer äfter önskan, ty man kan aldrig nog achta sig för deras 
hafsande. 

Nu Gud hielpe Hennes M:t till krafter och lilla Printsessan at 
få så stor siähl som Des wisa föräldrar. alla kanter resonera af 
Echo: vivat Sophia Albertina. 

i dag hade jag åtskilligt Botaniskt ifrån Frankrike, om hwil- 
ket mer här näst. 


jag har hört de andre anatomici om TUNER som alla giöra 


honom. justice. 
Lef säll Kongl. Adolph Fridrick den stores Archiater. 


jag är Min K. Broders 
Upsala 1753 lydige 
d.-:12 Oetöbr. C. Linneus. 


RR na É ENE 
0 SEE FEN SSE FSE TP SRAENE ET ST Arr 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Mårten LitHÉN, född 1706, läkare vid Sabbatsberg, titulär professor, död 
3 1771. >»Mera känd för lärdom än för utöfningen af sina insigter. Han var en 
lång, mager man, mycket snål; gick smutsigt klädd och bodde på Norrmalm i 
en vindskammare, dit trappan utgjorde en stege. Hans mästa praktik var hos 
Bagarebod-käringar och dylika, der han fick litet mat och några styfver i sen- 
der, dem han sparade i hop» (SAcCKLÉn, Sveriges Läkare-hist. III s. 283). 

? Hvilken person här afses, har det trots all använd möda ej lyskegs att 
utleta. 


805. 


Min Kiäreste Broder. 


Beskrifningen på Apan war wärdig och lik sin Auctor; hon 
 inneholt åtskillig reelt, och war icke verbalis. jag aflägger för den 
all skyldig tacksäjelse. 
Cand. Hartman war här nu på stunden och tog ordres ifrån 
Hr Archiatren genom mig, hwar på han med posten lärer infinna 
| sig med ödmiukt utlåtande. 
= Tack för omsorgen om Dr Kehler; jag skrifwer äfter min K. 
Broders råd och gunstige tillstyrkande i dag till Hans Excellence. 
En liten migraine förtager mig i dag all hog och krafter att 
tänka och skrifwa. ty innesluter jag mig i dens famn, som warit 
min bästa och trognaste wän här i werlden och förbl. 
Hr Archiater Beck[s] 
Upsala 17533. lydige tienare 
d. 23 Octobr. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


806. 


; Min Kiäraste Broder. 


Tack för förtrogna brefwet; wählkommen en förnyad Phoenix 


af sin aska; clarior resurgat. 
Min Brs altum silentium om sista brefwet liknar, som M. Br. 


ej fått dett. 


236 


Kiära M. Br. skaffa ifrån Paris Gundelia, Morina, Behen al- | 


bum, Lobelia cerulea perennis (siphilitica) och de andre, som Min 
Br. fick catalogue på senast. sänt uht ett par exemplar af mine 
speciebus, om M. Br. har några wänner. Bed Prof. Bernh. Jussieu 
sända några rara wäxter, som ej med frö kunna winnas, såsom 
Crassula coccinea &c. 

innelychte till Hennes K. M:t täcktes Min Bror skaffa fram; 
det angår Hr Hartman, äfter M. Brs senaste ordres. Hjelper 
intet det, så är Gud emot honom, och då hielper ingen ting utan 
patience. 

Påmin Hennes M:t, om tillfälle gifwes, att Hr Hartman gaf 
Hennes M:t alla sine insecter, dubbelt till antalet emot alla Hen- 
nes M:t tillförene ägde. ; 


Lef lyckelig och stor favorit. Giör hos wår Konung det Fa-. 


gon gjorde hos Ludov. magn. 


jag är 
Min Hr Preesidis 
= Nov. . 5 AN 
1753 cliens subjectissimus 
supsala [!] devotissimus 


C. Linneus. 
Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


807. 


Min Kiäraste Broder. 


Nu ser jag att M. Br. har rätt, att då M. Br. står wähl hos 


sin öfwerhet, så kan han giöra Medicinen, Medicis och mine Di- 


sciplar godt. Tack för Hartman; M. Br. har talat som en Parens 
Medicine et Medicorum. Nu hafwa wij giort wårt; hielper intet 
det, så måste man tola. 

Hwad Dr Kehler angår, så blef Konungens bref om hans 
stipendii continuation inprotocollerat i Consistorio förleden ons- 
dags. jag skall först höra om Hofint. Julin har pgr inne, så wet 
jag att jag får; jag [hade] skolat gifwit mine egne, om jag ej dem 
utsatt; ty ingen pant är säkrare än denna, som aldrig kan fela. 
mer här om nästa post. 


237 


i dag hade jag bref af Hr Loefling, som gick ifrån Madrit d. 
14 october, åt Cadix, och tänker oförtöfwat där ifrån gå till Ame- 
rica. han fick, till kläder 1,500 plåtar, och får i lön utom tracta- 
menter och alt det han behöfwer 10,000 R:s de vellon, så att han 
tyckes giöra lycka. 

Huru snart kommer Arch. Rosen hem? 

i dag hafwa wij haft ett grufweligt wäder. 

här talas endast om Lanshöfdinge i Westerbotn.! 

jag förbl. 

Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 16 Nov. lydige tienare 
1753. Carl Linneeus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Sedan Lissés gynnare Landshöfdingen GABRIEL GYLLENGRIP, hvilkens be- 
kantskap han gjorde under sin lappska resa, den 3 augusti 1753 aflidit, ut- 
nämndes Baron OrorF LeEJonstebt (född 1691, död 1759) den 1 December till 
hans efterträdare. 


808. 


Min Kiaste[!] Broder. 


Gud förlåte den, som förledt wår nådigsta öfwerhet at giöra 
en Chirurgus till Archiater!. Han har aldrig warit öfwerheten 
trogen. och jag har i alla tider aldrig hört det exemplet skedt i 
werlden, ej en gång i Frankrike, där Chirurgi så segrat hos sin 
öfwerhet. Ändamålet af den, som rådt öfwerheten här till, kan 
jag ej se warit något annat, än på en gång giöra hos alla Medicos 
ett kalt hierta för öfwerheten, och de hafwa influence hos de mäste 
i riket. Kan intet Min Broder råda öfwerheten att giöra honom 
till Cammarherre, så får han det samma, men öfwerheten slipper 


påfölgden. 
jag ligger siuk på sängen och skrifwer detta. vale. 


Min egen Broders 


Upsala d. 20 Nov. trogne 
1753. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! HeERMAN ScHÖTZER, Se bref. 642 not. 6. 


238 


Min Kiäraste Broder. 


jag har warit några dagar hårt ansatt af en Synocha, som i 
morres kl. 8 släpte mig. nu är jag så matt, att jag knapt kan 
hålla pennan och endast skrifwa ett par ord till M. K. Broder. 

Gud gifwe Konungen giort Schytzer till Riddare, ja Seraphimer, 
så hade det aldrig så mycket skadat Medicinen. nu hafwa Chi- 
rurgi fått den hedren de aldrig fått och den comparation med 
Medicis. med ett ord Medicinen har fått sin starkaste poff hos oss, 
som nästan aldrig repareras. 

jag hade icke welat att deras M:tr skolat haft detta i sin hi- 
storia. ty alla nationer undra där på. 

Intet nytt, utan en gammal siuk kropp; skiöt M. Br. Eder 
friska. jag är l 
Min K. Broders 
Upsala d. 23 Nov. till mitt yttersta 

1753. C. Linneus. 


Hälsa Hr Tuwen, säg jag fått hans nötter. 


Utanskrift och sigill som på bref. 7953. 


810. 
Min Kiäreste Broder. | 


i natt hade jag en stark feber, att jag fruchtade mig ej se 
morgon dagen; nu är det något bättre. 

Cahd. Bergius blef bestört öfwer M. Brs bref, och säår 
långt för detta skrifwit och gifwet en widlöftig relation. 

Han reste nu ut till Bielkens Löfstad,' där en ko dog i går, 
2 i dag, helt hastigt. 

Shaw? i Oxford är död. 

1 disputation om materia Medica är på trycket; den andra 
hoppas jag skall KON också för juhlhälgen, ty jag har exper 
dierat henne frå mig.? 


239 


Gud beware mig ifrån Edert vita aulica; qui bene latuit, bene 
vixit, et procul a jove, procul a fulmine. 

hwad skola Ampbhibia kallas på swenska? ej vermes kräk; 
mon ohygge är bättre; så menar Prof. Ihre. Gud wet hwad jag 
skall kallat. 

Rosen kom i går. jag gratulerar min Br. till mycket silver. 

förbl. med all omtanka 


Min K. Broders 
Upsala d. 27 Nov. lydige 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Jfr bref. 205 not. 1. 

? THOMAS SHAW, se bref. 243 not. 6. 

3 De tvenne här omnämnda, i December 1753 ventilerade disputationerna 
voro Plante officinales (resp. N. Gann) och Censura medicamentorum sim- 
plicium vegetabilium (resp. G. J. CArLBonrM). Den senare af dessa trycktes i 
Stockholm. 


811. 


Min Kiäraste Broder. 


jag är mer än brydd med det ordet Ampbhibia. Nog woro 
det artigt att slippa latinen uti detta enda nomine Classico. Kiära 
rådför Hr secr. Dahlin. Det behöfwes intet att förswenska ordet 
Amphibia, utan endast att få ide om ormar och grodor, det fula 
slächtet. fins intet hielp, så må det blifwa wid Ampbhibier. 

i dag reste den ena med sin disputation till stockholm, emädan 
trycket war här alt för trångt. jag wågade lofwa honom, att M. 
Br. skulle se igenom sista ecorrecturen för den kiärlek M. Br. har 
för wettenskapen. Hans hår uprättades, då jag det sade, men bad 
honom stiga dristeliga till M. K. Bror. det blifwer allenast ett 
par ark. så snart den andra blifwer tryckt här, skall jag öfwer- 
sända henne. 

Tack för felen i correcturen; min goda Momma bör ej sända 
mig första correcturen, ty då kan intet alt synas och granskas. 

hwarföre har M. Br. swart lack? sörger M. Br. någon af 
Aporne på Ulriksdal. 


240 


Här säges öfwer alt att Profess. Ihre! skall blifwa Informator 
hos Prints Carl. har sådant hörts i himmelen? 

Shawen i Oxford testamenterade alla sine örter, som han 
samblat i orienten, till Botaniska trägården i Oxford. i 

Bergii ordres skall han rättnu få, så snart jag kan få ho- 
nom fatt. 

jag mår nu åter tämmeligen braf. 


farwähl Min Kiäreste Broder. 
Andersdag? Eder 
1753: å Linnaeus. 


brefwet blef förgiätit sista post. brefbäraren beder om recom- 
mendation, han kom med stor möda på förslaget. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! JoHAN Inre, född 1707, skytteansk professor i Upsala, titul. kansliråd, 
död 1780. Gå 
? Den 30 November. 


812. 


Min Kiäreste Broder. 


när jag har Kongl. Resolution på Amphibier, så är ordet na- 
turaliserat. ; 
jag längtar äfter Monies! tractat. 
 hwad Carlboms? disputation angår, så är det sådant, som ej 
kommer M. Br. wid, ty en annor får tala om mig hwad han will 
och tror sig förswara, utan at jag får fägna mig äller blifwa rädd 
för awund äller Fanen. det ser M. Br. ej, för än Disput. kommer, 
och då är det försent. 
Här säges allmänt att Prof. Ihre är constituerad; och M. Br. 
skulle det ej wetta. 
Rosen och jag må nu bättre. 3 
Det går an att pennekrig ej giöra blodige actioner, utan i dem 
skiutes med lort, s. ven.? 
jag har fått åtskilligt berättelser om fäsiukan; skulle hafwa 
lust "wisa det för Hr Tursen, men posten blifwer nog dryg. 


Kiära res ej uht på Ulriksdahl, utan blif i stockholm. 

Hwem får Professionem Historiarum? ? 

höres intet af Medicinska tiensterne, anatomien i Åbo äller den 
andra i Finland? 


Må wähl. jag är 
Min Kiäreste Broders 
Upsala 1753 ; lydigste tienare 
d. 6 Decemb. Carl Linneus. 


Innelychte måste wara ett species af Moschott. jag kiänner 
det icke. wiste jag genus nucis Myristice, så wiste jag mer at 
gissa. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Lovis GUILLAUME LEMONNIER, född 1717, botan. professor i Paris, franske 
konungens lifmedicus, död 1799. Hans Observationes botanice ex Pyreneis 
utkommo 1744. 

2 GustAr JacoB CARLBOHM, född 1731, medicine doktor i Greifswald 1756, 
död i Paris 1758. 

3 S. ven. = sit venia, med förlof sagdt. 

+ Se bref. 90 not. 1. 


813. 


Min K. Broder. 


Tack åter för brefwet. 

När man söker hedra en Preeses, så hedras hela collegium; 
det är för oss subditis okunnigt, hwad wänningar äro emällan 
superos. 

Monniers bok fick jag, och örter och frön, men intet bref, 
som faller mig och altför underligit; kiära hwilken lefwererade M. 
Br. brefwet? 

där ibland war ett nytt species Mirabilis, som jag aldrig sedt 
äller hört omtalas, alt för underlig.! 

jag gissar om Professor Ihre af fölliande: 

1. Han will sällia sin gård Sandbro för 300,000 dlr. 

2. Gref Hennings? son är ifrån honom flyttad, quasi misnögd, 
doch frequenterar hans collegia. 

Linnés brefväxling IV. 16 


242 


3. von ungern? och Gref Brahe? bodde i hans hus senast. 

4, något annat smått, som ej kan specificeras. 

än jag som wiste, att Hennes M:t fått ett helt mineral cabbi- 
nett af Konungen i Pohlen, för än jag fick gg af M. Brs bref; 
si så fort går posten i upsala. 

Det går aldrig så- wähl, då man smider kallt j jern, s som då man 
smider wid frisk eld: Hans Maj:ts cabbinetts tryckande går så 
sent, at jag somnar där wid. aldrig har jag warit ute för maken. 
och Hans M:t som sielf är så fermer, och will alt skall gå så 
friskt; och doch toler detta. jag kiänner hwarken tid, Kong äller 
undersåtare igen. och boktryckaren skall wåga at gå så sachta 
med en stor Konungs befallning. 

Kiära supplicera på mine wägnar hos Hennes K. M:t att jag 
får, då Drotningens cabbinett skall tryckas, fria händer att taga 
och disponera boktryckare, så will jag se till, om jag har någon 
eld quar af gammalt. 

Kiära lät Hans M:t wetta, at jag ej är orsak att trycket går fs 

Kommer Loefling wähl fram och tillbakas, så få wij detta 
wetta och mycket mera. jag menar om fruchten så af Balsam, som 
andra officinalier. 

Rosen är nu frisk, fru Rosen litet siuklig. 

wij sluta nu terminen och alla syslor stöta tillhopas på en 
gång, innan crisis sker. 

Innelycht föllier Cand. Bergii recipisse på 100 dir. 

Hwar af dog Urlander?? | 

Gud beware M. K. Broder och förläne alt godt: Min Br. går 
gläntsande uti sitt aula, jag smutsig i mitt pulvere scholastico. 


förbl. Min Kiäraste Broders 
Upsala 17533 ; lydige 


d. 11 Dec. | C. Linneeus: 


:.Utanskrift och sigill som på bref. 795. SR & 


! Denna, som LinsÉ förklarade vara »ibland de täckaste växter, som ny- 
ligen blifvit bekante i den Botaniska verlden> och som han »>för et par år 
sedan fick snart sagt på en gång ifrån en Lärd Bötanist, Herr Monnier, i Paris, 
och ifrån en ej mindre upmärksam och Lärd Herre, Baron Otto MÖNCHHAUSEN, 
Landshöfdinge i Skijerberg &c., som äfven i Botaniken lyser mäst denna tiden 
i "Tyska Riket», beskrefs i afhandlingen Mirabilis longiflora, eller 
Långpipiga Underblomman (Vet. Akad:s Handl. 1755 s. 176—-179). 


dd 


ESS VIP SETT 


243 


2 HENNING ÅDOLPH GYLLENBORG, född 1713, landtmarskalk, riksråd, död 1795, 
Hans son CarL Joman, född 1741, president i Vasa hofrätt och sedan i Kam- 
marrätten, död 1811. 

3 MATHIAS ÅLEXANDER VON Uvotun.Stromnhe, se bref. 651 not. 2. 

4 Erik Brarne, född 1721, öfverste, halshuggen 1756. 

5 HaArRaALD URLANDER, assessor i Kommerce-kollegium, ledamot af Veten- 
skaps-akademien, död den 2 December 1753. 


814. 
Min Kiäreste Broder. 


jag tackar rätt mycket för min dyra frändes! bref, om icke tis bok 
woro, som spökade så länge äfter. jag är ej i stånd att läsa bref- 
wet för this bok skull. jag står i min Brors obligation för postpgr. 

Vignetterne komma wid quadrupedia att innehålla sådane diur 
och wid de andre classer sådane som äro i classen.? 

Det är artigt med nya barnhuset.? jag må aldrig tro att theo- 
logi lägga sig där emot; det går doch, 

Collinsons ört är ofulkomlig inlagd och beskrefwen. 

i morgon slutar jag denna terminen. får då lof att släppa 
oxarne något litet från sitt ok at pusta. tänk om M. Br. reste i så 
godt före till mig på några dagar att taga luft. 

Lefwer jag med hälsan, kommer jag innan januarii slut till 
M. K. Bror på ett par dagar. 

Gud wälsigne M, K. Br. med wälsignad Hälg. jag lefwer 
och Bör 

Min K. Broders 
Uvänla d. 21 Decemb. lydigste tienare 
1753. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Med >»min dyre frände» torde afses LinséÉs »broder» Bäck; hvad åter be- 
träffar »tis (eller this) bok», kan i saknad af BäcKrs föregående bref intet af- 
göras. 

2? LinsÉs önskan att till enhvar af de fyra hufvudafdelningarne i Mu- 
seum Regis Adolphi Friderici få en särskild titelvignett blef ej uppfyld, 
utan samma med afbildningar af allehanda djur blef använd för dem alla. 

3 Frimurarebarnhuset, hvilket på förslag af d.-v. hofrättsfiskalen, sedan 
justitiekanslern JoAcHim WILHELM LILJESTRÅLE den 2 Oktober 1753 beslöts så- 
som en >»glädje- och fägnebetygelse öfver prinsessan SoFIaA ÅLBERTINAS födelse», 
erhöll den 5 December s, å. stadfästelse. 


244 


815. 


Min Kiäreste Broder. 


Lycka till god juhl. 

jag tackar M. Br. som täckes taga Medicorum Authoritet i 
sitt tillbörliga estime. just "det samma har altid stöt mig; men M. 
Br. har sedt, att det altid så welat passas med oss. Tack M. Br. 
som är carlawulen.! 

Tack Min K. Br. som giör sitt yttersta för Hartman. 

Rolander tror på Gudfader och på Arch. Beck. jag kan ej 
hielpa honom. Kan M. Br. och will M. Br. tiena honom, så giör 
M. Br. en god gierning och tienar publicum, och ömmar om mig 
sin wän, och giör sig den som wördar sig i grafwen. 

jag fruchtar att Hiortsberg? är bara quisquilie, ty han förstår 
intet sielf. 

för Gud skull laga så att jag ej kommer kallad till Stocka 
åtminstone ej för än slutet på januarii. 


jag innesluter mig i Min K. Brors wänskap och förbl. 
Min Kiäre Broders 
1753 d. 24 Dec. lydige tienare 
Upsala. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Hvad härmed direkt afsågs, kan i saknad af BäcKs motsvarande bref ej 
med säkerhet afgöras. Med all sannolikhet kan dock antågas, att Bäck under 
den pågående häftiga striden mellan läkare och kirurger (eller Collegium me- 
dicum och Chirurgiska Societeten) just då på något kraftigt sätt uppträdt till 
häfdande af de akademiskt bildade läkarnes företräde och rättigheter. 

? LARs HJjOoRTZBERG, född 1727, medicine doktor 1754, amiralitets medicus, 
död 1789. Hans gradualdisputation var under Linnés presidium De methodo 
investigandi vires medicamentorum chemica. 


816. å 
Min Kiäreste Broder. 


Tack min K. Br. som på så många sätt giort sig wärdig sin 
heders post. Det består ej allenast där i att man solide wet sin 
wettenskap, utan och at man politice bringar den till sitt lius. wår 
hela lilla orbis Medicus är M. Br. därföre förbunden. 


TSE TRY 


FA RI RENING Le 
4 vå / 


245 


Ne eredas me non vocatum ad ignem accedere, et si accessero, 
longe remotus ab igne me seponam in domo optimi amici.! 

de 2 nys nämde hafwa långt mera meriter än wij bägge till- 
hopas. alt det som sker under solen är underligit; och gudarnes 
beslut kunna wij ej utransaka. 

Hiortsberg förstår ingenting af natural historien. 

i dag hade jag bref af Aymen? om åtskilligt i Botaniquen och 
äfwen en hop insecter ifrån Scheffer? i Strasburg med en liten 
tractat om iglarne i Lefren på fåren. 

Har intet Momma papper, så kommer han illa från sin text, 
och liksom prsesten, som bruchte läsa predikningarne innan till, 
men tappade conceptet på wägen. 

M. Brs Cammar-tienare war här för ett par dagar sedan, så 
galant at han borde få Cammar-Herre Character. 

Wi jula om dagen det mästa wij hinner. 

jag har utskrefwit Floram anglicam Raji," helveticam Halleri,? 
Monspeliensem Magmnolii,? och en hop andra med nomina trivialia, 
och då ses örterna kort och tydeligen: e. gr. inga andra plante 
svecicee wäxa i monpelier än allenast aquatice och nemorose. ne- 
morose qgquamvis Svecice et alpine dö i wåra trägårdar så snart 
som indicee. 

Nu säges at Georgi? blifwer Prints Carls informator, och ej - 
Ihre. jag tänkte att ministeren liggat där under, att Ihre blifwit in- 
formator, ty jag såg omögligheten att Dal[in] och Ihre skulle wara 
wänner, ty Ihre hade kommit helt wist i gunst, och den andre så 
mycket tappat. 

hwem får Poeseos Professionen?? det plägar utdunsta som 
är spirituelt. 

hwilken blifwer deputerad i jern contoret? skall nya Råd- 
stugan nu byggas wid stortorget? 

jag gratulerar till godt slut på åhret och är 


Min Kiäreste Broders 
Upsala d. 28 dec. lydigste 


1753. GE 


Utanskrift och sigill som på bref. 795. 


! Tro ej, att jag, om jag därtill uppmanades, skulle gå fram till elden, 
och om jag måste göra det, skulle jag i min bäste väns hus sätta mig på af- 
stånd från elden. 

2 JEAn BAPTISTE ÅYMEN, Medicine doktor, fransk botanist. 

"3 JaAcoB CHRISTIAN ScHÄFFER, född 1718, superintendent i Regensburg, död 
1790; författare till talrika zoologiska och botaniska arbeten. 


246 


t JoHn Ray (Rasgus), se bref. 268 not. 3. Hans här nämnda arbete är 
Synopsis methodica stirpium britannicarum (Lond. 1690), hvaraf ett par nya 
upplagor sedan:utkommo. 

5 ALB. VON HALLER, Enumeratio methodica stirpium Helvetie indige- 
narum (Gött. 1742). 

6 PieRrRE MacGnoL, född 16388, professor och föreståndare för botaniska 
trädgården i Montpellier, utgifvare af Botanicon Monspeliense (Montp. 1686), 
död 1715. 

7 CARL FREDRIK GEORGH, Se bref. 358 not. 6. 

$ CARL ÅvUuRIVILLIUS, se del. III s. 96. 


ST: 
Kongl. M:ts Archiater, 
Regii Collegii Medici Przeeses, 
Soc. Reg. Scient. Upsal. 
Holmensis et Nat. Cur. Soc. 


Gud frögde min K. Broder i detta åhr med alt det godt jag 
af hiertat önskar Min K. Bror, så vet jag att m. Br. blifwer rik 
af wälsignelser. 

Tela mobilia eller Telum mobile är gadd, eller de giftiga 
tänder, som hwarken böra eller kunna kallas tänder, ty de sitta 
ej uti maxillis. 

Jag tänkte att M. Br. warit på nya Bostellet med Deras Maje- 
stäter. 

Jag arbetar med Hennes Maj:ts musslor alt det jag hinner. 

ett par dagar har jag warit på landet och julat. många bref 
i dag men intet nytt. 

Climius? talar om, i Europa blifwer folket på första dagen i 
åhret gallne att de ej trifwas i huset; jag ser att sjukdomen smit- 
tats alt til upsala. : 

Min hustru helsar och önskar Bror en kiär maka på detta åhret. 


jag är Min K. Broders 
lydigste tienare 


Upsala 1754, Carl Linneeus. 
d. 1 januari. 


Utanskrift: 
Archiater Wälborne Hr Doctor Beck 


Stockholm. 


Originalet, nu obekant, finnes aftryckt i Handlingar rörande Skandina- 
viens Historia VIII s. 302. 


! Hänvisning till L. HorBErcs bekanta, 1746 på svenska öfversatta Nico- 
lai Klimii iter subterraneum (Leipz. 1741). 


f | ; 947 


818. 


Min Kiäreste Broder. . 


Innelychte bref har jag i dag fått från Dr Gronovius, och som 
det angår en dehl af hwad kommer till M. K. Broder, så föllier 
det innelycht; men [jag] beder at få det igen antingen nästa postdag 
äller till i dag 8 dagar, at jag må det beswara, och att M. Br. 
det ej förlägger. 5 

Skulle M. Br. täckas wisa det för Hans Excell. Tessin, så woro 
det wähl, som torde willia tillhandla sig något af det prächtiga 
Museo Portziano, af hwilkets tryckta catalogue jag i dag fått första 
arket; det är äfter min methode. 

Nytt är at Hr secret. Wargentin warit i Upsala och önskat 
alla mathematicis nyåhr intill Mad. Elwia!; jag hade önskat sedt 
honom. : 

Nytt ifrån Edert hof är at secret. Dahlin, Berch,” Hermansson,? 
Bentzelstierna? blif:t Cancellieråder. men M. Br. täckes hålla detta 
tyst, ty hwarken M. Br. äller jag kunna någonsin blifwa samma. 


jag förblifwer Min K. Broders | 
Upsala d. 8 jan. lydigste tienare 
1754. C. Linneeus. 
Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


! Astronomie professorn Perr Ervi (d. ä.) enka, Anna Maria SPoLeE, hvil- 
ken afled, 80-årig, i Upsala den 9 April 1757. 

? CarRL ReinHOLD BercH, se del. III s. 112. 

3 MATHIAS VON HERMANSSON, Se bref. 612 not. 1. 

4 MatHias BENZELSTJERNA, se del. III s. 111. 


248 


819. 
Min Kiäreste Broder. 


Kiära M. Br. laga att jag icke får någre ordres att komma 
till stockholm ännu på 14 dagars tid. 

Min Bror får se på slutet, att ingen blifwer flinkare än D. 
Wahlbom, om han får hälsa och lifstid. om han kommit till Ana- 
tomien, hade han säkert gått där i längst. 

jag har ej fått tid till annat än taga och gifwa nyåhrsvisiter 
och skrifwa tacksäjelser. en stor fåfänga. 

aldrig ett ord wet jag mera, utan lefwer 

M. K. Broders 
1754 d.; TT Jan. lydigste 
Upsala. C. L. 


så snart jag får de andre arken af stencabbinettet ifrån Hol- 
land,? skall jag dem öfwersända. 


Hr Osbeck recommenderas hos K. Broder att gifwa honom 
godt råd. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! JoHAN FREDRIK GRONOVIUS, Index suppellectilis Lapidee, quam colle- 


git, in classes et ordines digessit et Specificis nominibus ac Synonymis 
illustravit (Lugd. Bat. 1750). | 


820. 


Min Kiäreste Broder. 


Af M. K. Brors berättelse kan jag se, att den sägn här går, 
nämligen att Magister Frondin skolat genom Mademois. Novairre 
giort hos Drotningen at jag mistat crediten, torde hafwa någon 
grund. 

Dr Keehler skref ifrån Bordeaux, så snart han kommit dit, 
att han ärnade sig till Marseille; att han kommit till Marseille, har 
jag haft ingen underrättelse. han skrifwer till sin swåger,! som han 
updragit sine commissioner, och gifwit in blanco fullmacht att 


249 


skaffa pgr, det han hade nog 100 plåtar, och att han behöfde 
mera i Marseille. jag lade in till Cancellairen, som utwärckade Hans 
M:ts resolution, at summan af stipendio, som stiger till 6000 dir, 
om jag mins rätt, skulle få betalas åt den som prenumererade 
pgr, antingen han lefde äller dogo. Här på talte jag med Ränt- 
mästar Julin, som accorderade med Doctor Celsius att prenume- 
rera pgr emot 6 procento. Detta berättade jag för Arch. Rosen, 
som tyckte wara swårt att summan skulle kortas med intresse; 
jag bad honom därföre se till att skaffa pgr i stockholm, hälst 
Doct. Keehler i brefwet till mig ej nämt några pgr och där om 
endast anmodat sin swåger och Arch. Rosen; ej häller för sin 
Tesa det minsta med mig om pgr accorderat; sedan fick jag intet 
swar om pgr. Något har e&erarium prenumererat för Dr Kehlers 
afresa, som Julin lärer först willia afdraga; sedan skall M. Br. få 
sitt. M. Br. giorde resonabelt, som så promt gaf pgr. Tack, som 
alltid giör godt. 

Mon Dr Keahler kommit till Marseille, äller hwarifrån är Hans 
bref till Hr Wargentin daterat? 

Huru hänger det ihop med Rydelius?? har intet han fått pgrne, 
där doch Celsius skrefwit till Hr Wargentin, då jag reste senast 
från stockholm, att pgrne woro komne, och sände till Rydelius. 

Moehring? har mäst lämnat naturalhistorien. 

Hr Osbeck reste i går till stockholm, och lärer där giöra sin 
upwachtning hos M. K. Br.; kan M. Br. giöra honom någon tienst, 
så är han det wärd, och giör det för Guds skull och wettenska- 
pens skull. 

Gud wälsigne Min K. Broder med alt godt. jag är 


Min K. Broders 
Upsala d. 14 jan. 1754. lydige tienare 
a 
Kiära, se på correcturen som i dag afgår. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! PerHR WiLBELM LitHzeNIVS, född 1719, bataljons-predikant vid Östgöta 
Infanteri, sedan kyrkoherde och prost i Vinnerslad och Motala, död 1784. 

? ANDERS RYDELIUS, Se bref. 284 not. 3. 

3 PauL HeinricH GERARD MozrtRING, arkiater hos hertigen af Anhalt-Zerbst, 


författare till åtskilliga botaniska, zoologiska och medicinska uppsatser i Nova 
Acta Nat. Curios. 


250 


Min hiertans Broder. 


Då saken kommer före i Consistorio, skall jag pro aris et focis 
fächta för Dr Keehler. ingen fara är med min K. Broders pgr, 
allenast hans swåger, som har fullmacht in Blanco, dem quitterar.? 

jag hade ganska angelägit att på en dag wara i stockholm 
aldra mäst för Hr Osbecks skull, som ligger mig så hårt på hier- 
tat, och jag lofwat all tienst, som för mig woro möglig. Kommer 
jag ej nu i weckan, så måste jag tigga lof af Cancellairer, Pro- 
Cancellairer, Rectorer &c.? Åter kommer jag, så kan jag ej un- 
dangå att wisa mig. Kiära gif mig till nästa post ett godt råd, 
så kunne jag om tisdag reså äller och aldeles intet, om M. Br. 
will wara fader denna gången för Hr Osbeck. Mycken tacksä- 
jelse M. Hiertans Broder, som warit honom gunstig och gilwik 
honom goda råd. 

Hwad är det för en Testudo vaudata? jag känner den icke? 

Nytt är här först att Dr Halman kommit hem till stockholm, 
för 8 dagar sedan. 

sedermera att Apothecarne offererat 900 dir årligen till Laza- 
rettet, om ej Georgi fingo det.? 

i dag hade jag från Gronovius andra arket af Museum Lapi- 
deum, men ännu fattas något. 

jag har desse dagar roat mig med Rumphii wärk. han lefde 
42 åhr i Amboina, war 25 åhr blind af det han botanicerade i 
hettan. miste sin hustru och 2 barn i jordbäfningen 1674 d. 17 
februari. | 

Skogarne mista i Indien ej löfwen om wintren; ej brinna om 
de påtändas, ty [de äro] sempervirentes; ej kullfalla i skogarne, då 
de afhuggas, ty de äro hopwuxne med spanska rör, hwilkas löf 
äro ofta 150 famnar långa, infläta sig i cronorne och [äro] aldra se- 
gast, at skogen ej faller för än 20 å-30 träd afhuggits, och då 
krossar de som hugga. 

Den masken, som hos honom äter sego, är den stora Curculio 
som hennes M:t äger. 

Alla Hernandie äro fulle af myror, at ingen tors röra dem, 
ty de [hafwa] ätet upp medullam arboris och bo där inne, ar- 
bore viva. 


251 


Kiära lät mig 'wetta nästa post quid faciendum. jag lefwer 
med all wördnad bu 
Presidis Regii Collegii Medici 
Upsala d. 18 jan. devotissimus cliens 
1754. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill (sönderbrutet) som på bref. 818. 


1 I Consistorium upplästes den 28 Januari 1754 ett KzuLErs bref, date- 
radt Marseille d. 10 December, hvari anhölls, »att sedan de wid hans utresa 
undfångne Ett Tusend åttahundrade daler Kopparmynt och mera till enligt bi- 
fogade Räkning för honom redan åtgådt, än ytterligare, till sin till Neapel och 
Sicilien tillämnade resas fortsätjande, med Tre Tusend fyrahundrade dalers 
dito mynt prenumeration på dess innehafwande Wrediska stipendie blifwa un- 
derstödd>. Detta beviljades med hänvisning till Kgl. Maj:ts den 31 Oktober 
gifna bifall till Kencers utbekommande af detta stipendium, »antingen han lef- 
wer eller under resan med döden afgår». 

2 Se bref. 678 not. 2. 

3 JoHAN CHRISTIAN GEORGII, född 1722, hofapotekare, död 1772. Omedel- 
bart efter att han 1753 aflagt provisors-examen för att kunna förestå modrens 
efter hennes aflidne man ärfda apotek, erhöll han privilegium att lemna medi- 
kamenter till Serafimerlasarettet. Apotekaresocieteten anförde häröfver klago- 
mål, men utan framgång. 


822, 
Min Kiäreste Broder. 


Tack för brefwet. Min Bror skref som en Engel. jag blef 
lättad från en farlig börda. Tack, tusende tack min söta Broder. 
om jag hade M. Br. så nära, jag kiösste honom 3 gånger mitt på 
munnen. 

Grefwe Tessin, den makalöse Herren, yttrade sig karlawulet. 
aldrig kan Osbeck gå säkrare och lyckeligare, än om han är hos 
Gref Tessin först; secundo om Gref Tessin recommenderar honom, 
till des wij få bägge mera wind; tertio om han gifwer honom den 
nåden at wara sin hofpredicant och vivere. intet behöfwer Mag. 
Osbeck komma hit, om icke för ro skull, utan taga ambabus ma- 
nibus ante capillatam fortunam. Gud ske lof, att Hans Excellence 
kom hog sig att giöra denna offert; jag må aldrig tro at Osbeck 
tager det i betänkande. jag fick i dag med posten af honom in- 
tet bref.! 

En förskräckelig blåst har hållit på hela natten, continuerar 
ännu, at ingen menskia kan gå på gatan, fenstren blåsa sönder ; 
jag wet mig knapt sedt sådan blåst i min lefnad. 


252 


jag fick ej wetta om Dr Halman hemkommit, som Har all- 
mänt talas. 

Min K. Bror war philosophe, och trygg Eder wid ett godt 
samwete; det blås ej altid, som det nu giör. äfter owäder blifwer 
altid wackert wäder. Det har ingen nöd. 

jag wäntar med stockholmsresan till distingen, om Hans M:t 
då täckes kalla mig. 

Kommer M. K. Bror at tala med Hr Leutnant Rhen om Car- 
thusierne, så underställ honom, om icke för classen af Quadrupe- 
dia borde ställas en skog med bärg och åtskilliga främande diur. 

wid Foglarne Luften, med foglar som flyga i skåckar, som 
om wåren. 

wid Amphibia berg och skallota klippor med grotter och wid 
deras basin åtskilliga ormar [och] Grodor. 

wid Fiskarne watn, skepp, hwalar och andra fiskar. 

wid Insecterne ett ängsfält med ett par träd, spinnelwäf, fiä- 
rilar &c. 

wid Vermes stränder af haf, med snäckor och muslor.? 

i dag hade jag bref af Miller i Chelse.? 

unga Dale, som giort floram Caroline i america har dödt, 
och hans Mss. äro ej öfwerkomne. 

Det är nog tid att tala wid Hans Excellence Tessin om Hr 
Osbecks lön, till des jag kommer dit; bed honom emedlertid taga 
tillbodet med bägge händer. han är resonabel; han recommen- 
derar, och han kan giöra mycket för honom, som hulpit mig och 
så många andra. 

Gud beware Min Bror wid sitt gambla muntra mod och sin- 
nelag; som är min endaste fägnad och wän och gynnare; som 
har hwart enda hår på sitt hufwud ärligt och godt. 

Hälsa fru Schröder och andra wänner och gynnare. 

jag lefwer och dör Min K. Broders 

Upsala 1754 lydige tienare 
d. 21 januarii. ; Carl Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! PeErrR ÖsBEcK, se bref. 283 not. 1; blef 1753 på Linsés förord huspräst 
hos C. G. Tessin och tillika vårdare af naturaliesamlingen på Leckö. 

? Dessa förslag till titelvignetter i Mus. Regin. Ludovice Ulrice blefvo 
aldrig utförda, enär sagda verk ej utkom i sin först afsedda, mera storslagna 
form, utan endast i en vida anspråkslösare. 

>? PHiuiPP MILLER, se bref. 422 not. 4. 


EIN 


JE CN BEEN NO KN 


253 


LÅ 


823. 
Min K. Broder. 


i dag sänder jag hela cataloguen på Hr Portz cabbinet till 
Hans Excellence Tessin. 

Nog war jag säker at Proftess. Ihre äfter senaste kuppen blef 
säker för informationen. ; 

Min dotter! är illa siuk och. blef hastigt i natt angripen; få se 
huru det lycktas. M. Br. är lyckelig, som ej wet om sådant kram.” 

Aldrig minsta ordet nytt ifrån Holland. Kiära säg mig något 
ifrån Edert Collegium Medicum. huru går det med fru Hallman??? 
hälsa henne. 


jag är Min K. Broders 


Upsala d. 25 januar. lydigste 
1754. CH 


Tack för all omsorg om Osbeck. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


' Ej den yngsta dottern SorpHia, hvilken föddes först 1757, utan den näst 
yngsta SARA CHristisa, född 1751. I brefvet 825 omtalas (på latin), huru 
hennes tillstånd så förvärrats, att Linné måst vaka hela natten, i öfvertygelse 
att hon därunder skulle dö. 

2 Härmed afses antagligen med. doktorn, sedan lifmedicus JoHAn GustAF 
HALLMANS trolofvade, CHARLOTTA FRrREDRICA KrRÖGER; deras giftermål egde rum 
följande år. 


824. 
Min Kiaste [!] Broder. 


Det är mig alt för okiärt att höra, det M. K. Bror stött sig 
på bröstet wid hemresan ifrån Ulricksdahl. Gud beware M. K. Br. 
En sådan stöt tyckes i förstone ej hafwa stort at betyda, men 
kommer äfter åht ofta igien. Gud beware min lille Broder, att 
den olyckan skulle hända oss, at min Broder skulle ryckas ifrån 
wettenskaperne. 

Wisserligen bör Leutn. Rheen giöra några prospecter och där 
till sätta diuren; annors representera de icke; doch bör som senast 
[skrefs] locus animalibus proprius tilläggas, at ej Skog för fisk äller 
haf för ormar. jag önskade få se ritningen för än figurerne stuckos. 


254 


Hos oss äro alla de grunder lagde, som skola utrota wetten- 
skaperne oförtöfwat; det har jag sedt länge. nu äro alla principer 
at ingen skall blifwa solider, at alla skola hasta från academierne, 
at få meriter; at idioter med meriter gå lika med en lärd, at fu- 
turi magnates äro idioter, som skola gifwa wettenskaperne lius.! ' 

jag är i ett bedröfwat hushåld; min son siuknade först; där 
på 2 mine döttrar; i går min 3:die dotter och 2 pigor, och min 
hustru som wakat några nätter går och klinkar; jag har kient 
något ont i stortåen. Om min Bror fingo nu spegla sig i mig, så 
tackade han Gud, att han ej krypit i kurran under pelsen, utan 
lefwat för contant. Det kostar nu på att wara pater familias. en 
feber, . som exacerberas 3 å 4 gånger om dygnet, med mycket litet 
remission. den minsta flickan är redan utmattad. 

Med. studiosus Linderantz ostrogothus,” som warit några åhr i 
tyskland och lärt sig artig anatomien, har bedt mig recommen- 


dera sig hos Il. Presidem Regii Collegii till Prosector för nya - 


Anatomie Professoren. Rosen lärer recommenderat unga Schult- 
zen.? nog är Lindecrantz så god, fast han mindre skryter och 
inbillar sig. 

Min K. Bror sänt Av a recepisse på sine par till Dr Keehler, 
som nu begiärt mäst hela capitalet, älliest räds jag att det kommer 
för sent, samt vidimerad copia. 

jag hade i dag bref från Loefling i Canadix[!] som förmente 
sig gå senast till siös d. 15 hujus. han beder SN anmäla sin 
wördnad. 

på min anmodan har Loefling inlagt i Cadix 50 å 60 species 
uti spiritu vini för Hennes M:t. Skulle Hennes K. M:t trotna 
wid dem, wet jag en annor som will gierna hafwa dem. 

Gud låte min Bror fulkomligen blifwa restituerad och mig 
lättad ifrån mitt hospitale. jag lefwer och dör 

Min K. Broders 
Upsala d. 29 jan. redelige tienare 
1753: ; C. Linneus. 


Utanskrift som på bref. 818. 
Sigill III, rödt lack. 


1 Se bref. 678. 

? ERIK MaGnus LINDECRANTZ, Se bref. 572 not. 2. 

> Davip ScHuLz (adlad von FEVER, se bref. 572 not. 4, 
+ Felskrifning i st. f. 1754. 


825. 


Viro Amplissimo 
DD. ABR. BÄCK. 
Archiatro Regio 
Regii Collegii Medici Presidi 
s. pl. d. 
C. Linneus. 


- >Quod integre sanitati restitutus sis ex animo letor. 

in agone fere jam constituta est filiola mea dulcissima, mi- 
nima natu, ingenio et lepore cosetaneas omnes superans. totam 
noctem insomnem. duxi, ut ejus oculos clauderem, cum signa mortis 
omnia insurrexerant, uti pulsus intermittens, spasmus cynicus, re- 
spiratio stertorosa, stragilectio, lingua et labia exusta, oculi calli- 
gantes depressi. superata aurora incepit paullo liberius respirare; 
que fient futura nocte cum horrendo metu praesagio. 

Que olim mihi in cubili Tuo sub nocte narrabas de filio ali- 
quo naturali, propalavit ille de quo queris (uti hic rumor est), et 
quod hoc Holmia habuerit refert. 

D. Rosen erit procul dubio Holmize, noctu urbem peragravit 
non salutata propria domo; alii ferunt eum petiturum licentiam a 
munere sub vicariato generi; alii quod aderit vocationi ad pre- 
fecturam camere ferrewe. 

Plura non vacat referre, moerore confectus ob filiam dulcis- 
simam. 


Upsalie d. 1 febr. 
1754. 


Utanskrift och sigill som på näst föregående bref. 


826. 
Min Kiäraste Broder. 


Tack tusendefalt för brefwet. 

Tänk jag fick min Dotter upp utur grafwen, sedan bägge föt- 
terne woro nedre till knäss. bröstet häfde. sig med rosslande nedre 
uti, ryckningar i ansichtet, stragilectio, papillerne i ögnenästet ned- 


256 


fallne. kall som is till mitt på låret, hörsel, syn och smak för- 
swunne, så att alla hollo tyst, att ej brå! henne i döden. 

Under hela siukdomen hade hon intet ätit, allenast druckit 
kiölslagit swagdricka, och ingen kunne bedraga henne med minsta 
medicament på smaken. | 

När hon war kommen, som förut sagts, gaf jag Extractum 
Chine solverat i dricka och som smaken war borta, gick det ne- 
der. jag pulveriserade folia Mari veri och blandade till; här med 
continuerades "hwar fierde timma; jag fick andedrächten starkare, 
synen och hörslen igien, sedan fötterne äfwen blifwit wähl warmde, 
och jag continuerade ett par dagar. hon lefwer nu och är utan 
all fara utur denne remittente feber. 

jag tackar Min Broder som glädes med mig. 

Det är mig alt för okiärt om GQ. Tessin.? det har warit 
länge i deliberation; det giör intet godt. jag fruchtar det hielpes 
intet; conclusionen är ledsam. alt är beklageligit. Gud låte intet 
M. Br. winna dylikt för sin nit. Gud alsmächtig styre alt till det 
bästa. håren resa sig på mitt hufwud. 

i dag hade jag bref af Sibthorp? från Oxford. intet nytt. Sloane 
dog d. 11 januarii förledit åhr och den ärliga Shaw i Oxford d. 
15 Augusti 1753. 

jag fant igien en skrift af Doctorerne i Montpellier emot chi- 
rurgos, den jag med första tillfälle skall sända och skiänka Min 
K. Broder. 

Nytt älliest intet här på orten. jag lefwer med alt estime 


Min genomgode Broders 


Upsala d. 4 febr. trogneste tienare 
1754. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 824. 


! Brå = störa, oroa. 

2? Den 30 Januari 1754 egde, som bekant, efter ett häftigt uppträde mel- 
lan Konungen och Drottningen å ena och Tessin å andra sidan en fullständig 
brytning rum dem emellan, till följe hvaraf den.sistnämnde afsade sig öfverste- 
marskalksembetet. 

3 HUMFREY SIBTHORP, botanices professor i Oxtord. 


257 


EST. 


Viro Amplissimo 
DD. ABR. BÄCK 
Presidi Reg. Coll. Medici 
| 5. pl. d. 
C. Linneus. 


Litteras Tuas multo cum dolore perlegi, de statu nostro po- 
litico. Hic ubique rumor, fremitus, mendacia. mine et dira praesa- 
gia mussitantur. Dii Meliora! : 

Letor autem sub hisce malis omnibus, quod a Te resciverim 
caussam frigiditatis; certe si a me queerant aliquando num hoc 
sit verum, pleno ore asseram. Ego dolui et omnes per totum 
regnum Medici et dolebunt, quamdiu Medicina sit scientia, genere 
humano necessaria. 

Credas me, certe non venturum, nisi jussus. 

In Museo Regio non debui tradere alia, quam visa; non debui 
dare opus compilatum aliorum sententiis, sepius fabulis, quas fu- 
turus dies videbit. Non debui scribere vulgo, sed in arte doctis. 
Nec potui ego, nec alius in Europa describere mores piscium, Ser- 
pentum reliquorumque animalium numquam per Europam visorum ; 
nec dignum satis aniles fabulas, nautarumque nugas inserere operi.! 

Restituo syngrapham, quam Inspector stipendii suis actis in- 
seruit, ut pecunize justo tempore reddantur hujus possessori, nec 
alii ulli; sic fides erit possessori, cuicunque hanc loco eeris tradas. 

Sereni dies et tepidi solis radii incepere plantas Hybernaculi 
e veterno suo resuscitare, iisque novam vitam infundere. 

Te servet D. T. O. incolumem, ut evites Medus&e angues iis- 
que nocentiores linguas. 

Nihil in hisce terris novi. 

dabam Upsalie d. 19 febr. 1754. 


Ulanskrift och sigill som på bref. 818. 


1! 1 Museum Regis har jag ansett mig ej böra meddela annat, än hvad 
jag själf iakttagit; däremot har jag ej velat göra det till ett kompilationsverk 
med andras ofta nog hopdiktade uppgifter, hvilkas oriktighet framtiden nog 
kommer att visa. Min uppgift har varit alt skrifva för lärda och sakkunniga, 
ej för allmänheten. Alltså kan jag ej, liksom icke heller någon annan i Europa, 
beskrifva i vår verldsdel aldrig sedda fiskars, ormars eller andra djurs lef- 
nadssätt; ej heller har jag ansett det värdigt att i detta arbete inflicka käring- 
sagor och skepparhistorier. 

Linnés brefväxling. IV. T 17 


258 


828. 


Min Kiäreste Broder. 


I går kom jag hem ifrån Öfwerst Falkenberg,! där jag haft 
mera bekymber än jag kan utsäja. en af åhr, fatiger, medicamen- 
ter utmerglad kropp, hade äfter en stark rysning stant i en lin- 
drig feber, ej ätit eller sofwit på 12 dygn; en stadig hosta, som 
ej lossades, [så] att han kunne få en blund i ögonen ; änteligen i sön- 
dags begynte han sofwa, och sof i 12 timmar, där på begynte ex- 
pectorationen med ett förfärligt segt slem at updragas, som änte- 
ligen blef lösare; hwarpå han fick i sig litet hafresoppa om dagen, 
och emot allas förmodan är hopp att han kan komma sig, om ej 
slemmet å nyo stellnar. jag hade straxt önskat mig warit till- 
bakas äller at få någon till hielp, men Öfwersten tolde äller trodde 


ingen annor, än mig, som under mitt practicerande fordom hulpit 


honom. Men det oändeliga slemmet, som i desse åhren wisar de- 
fectum virium vite, giör mig osäker, då så många andra gubbar 
dö. Emedlertid 'giorde jag något till saken. 

Bökman gaf ett hederligt viaticum. 

Min resa till Öfwerst Falkenberg afbröt min stockholms resa. 


Vestigia me terrent, et fata Tessiniana me percellunt. quid fiet de 


his omnibus? O Bone Deus. qui bene latuit bene vixit. Sint 
Tibi Frater Dulcissime mitiora. fata! inter nostrates rumor de hisce 
omnibus horrendus. pulverem scholasticum splendore aul&e pre- 
fero, et in hoc potius consenescam quam in atrio regio. Deus 
T. O. te servet incolumem. : 

förbl. Min Kiäreste Broders 

lydigste 
Cl 


Ej dateradt, men otvifvelaktigt skrifvet i början af Februari 1754. 


Utanskrift och sigill som på bref. 824. 


! HENRIK FALKENBERG, född 1681, öfverstelöjtnant vid Lifgardet till häst 
med öfverstes afsked, död på Haga i Svinnegarns socken den 21 Februari 1754. 


ENA er en 


259 


829. 


Viro Excellentissimo 
DD. ABR. BÄCK. 


Radix Absinthii pontici laudatur a Germanis, quod illa non, 


uti ipsa herba, inebriat et temulentos reddit, sed est etiam de- 


bilior.! 
Agrimonia minime excludi potest; ejus infusum in febribus 
ardentibus, utpote summum refrigerans, per totam Americam quo- 


tidianum est, ut de viribus non sit dubitandum ; reliquas ut ta- 


ceam vires. 

Betonica apud veteres inter primaria medicamenta locum ob- 
tinuit, nobilis facta libro Antonii Muse; sed constitit demum Ve- 
tonicam Muse non fuisse Betonicam, sed flores Tunice, ideoque 
hodie eviluit; at vero vires Betonice sunt singulares. Primo inter 
omnes labiatas s. verticillatas maxime corroborans est. Dein etiam 
inebriat, quod nulla alia planta verticillata, indicio hane agere in 
nervos. potenter etiam sternutationem excitat, quod neque ulla alia 
verticillata. 

Erysimi herba clarum nomen per Lobelium obtinuit in in- 
faretu pulmonum; acris aliquantum est et Armoracie quodam- 


-.modo viribus, sed potest exsiccari salvis viribus, quod vix ulla 


alia Tetradynama s. siliquosa; adeoque non author essem ut ex- 
eluderetur. 

Herba ipsa Britannic&e excludatur, sed radix absolute re- 
tinenda. 

Prunella possimus commode carere. 

Lignum Rhodium etiam exulare potest. 

Valerian&e majoris Radix sapore et odore longe vehementior 
et fortior est Valeriana minore sive nostrate; et cum major in 
hortis crescat, facillime inter omnes Hortenses plantas author essem 
ut hec nostrati preferetur. 

Chamomilla tam romana dquam nostras debet assumi. prior in 
duritie mammarum, in Nephritide, colica, torminibus a partu, in 
enematibus, vi sudorifera puerperis &c. insignis. ; 

posterior in Dysuria, vomitu gravidar., Cardialgia, Tertiana, 
Balneis, Pediluviis, fomentis &c. usitatissima est; nec iisdem viribus 


260 


gaudet cum antecedenti; haec enim magis amara; heec oo ceeru- 
leum dat, quod non precedens, indicio virium diversarum. 

Bellis minor summis encomiis a Germanis exclamata. creditur 
vulneraria et preescribitur in Hectica, Hypochondriasi, Heemorrhoi- 
dibus, Peripneumonia; sed tamen dubia evadit. 

Verbasci Herba absolute necessaria est. Radix etiam utilis, 
presertim in paronychia et ubi repellendum. si altera excludere- 
tur,  necessario excludatur n:o 91, non vero 90 in mat. medica. 

Peeeonie: radix et flores exeludi non debent, nec video qua ra- 
tione has in dubium vocare poteris; at vero flores (si de his sermo 
sit) forte possent omitti, absque insigni damno medicine, quamvis 
in Ecclampsia utatur non semper frustra. RES 

Angelica alpina viribus quadruplo fortioribus gera quam 
hortensis, uti ex sapore et odore constat. 

at velim observes quod Radix hec estate collecta sit succu- 
lenta, aquosa et valde debilis; hyeme vero extracta dura, valde 
resinosa, ut fere tota resina. 

debet :etiam radix desumi a planta unius anni; quum primo 
vere e semine enata, estate priore tantum folia promit, sed se- 
cundo anno caulem et semina; dein perit. 

si itaque DD. Gissler sumserit Radicem vel estate, vel a plit 
caulescente, nequit non esse valde debilis; si vero desumserit inter 
primam et secundam sestatem, postquam radix resinam induerit, 
erit omnino prsaestantior pyrenaica. 


Queeso in beate defuncti D. Arch. Ribes auctione pro me 


emas Langii Methodum testaceor. marinor. Lucern&e 1722 quarto; 
ne dimittas librum 20 thaleris. hane maxime Tue cure commendo. 
Vale Dulcissime Amice. | 


Ups. d. 292 febr. 1754. C. Linneeus. 


Det woro artigt att se Dr Keehlers saker; han skrifwer att 


han sänt mig det under Wett. Acad. adresser. jag wille det ej : 


hafwa, men wähl se. Dett kunne gifwas till Hennes M:ts cabbinet 
sedermera. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Hufvudinnehållet i detta bref utgöres af uppgifter rörande åtskilliga 
drogers medicinska värde och på grund däraf deras upptagande i eller uteslu- 
tande ur den nya svenska farmakopé, hvars utarbetande Bäck påbörjat. Lik- 
nande uppgifter lemnas ock i bref. 830—32. i 


Jr 


rr AE 
OVER E 


rr EE SE TENNESSEE EP IN 


830. 


"Min såte Broder. 


Tyst för Gud skull, tala ej om någon stockholms resa. Min 
Hustru har handlat upp mer än ett par tusende daler på mark- 
naden, i lin och lintyg, kläder för sig, barn och alt folket. Komma 
till stockholm med tom pung, och stanna i slottscancelliet woro 
miserabelt nog för en riddare. 

Des utom begynner jag nu att plöja och så, om jag skall få 
någon skiörd mitt i sommaren; förgiäter jag det, blifwer intet 
säd, och jag måste crepera. 

Kiära M. Br. om sådant yrkas, afstyrk pro aris et focis till 
weckan för påsk att komma, men ej förr. 

Erysimum est istud vulgare omnino in plateis. amittit partem 
virium, sed retinet plus quam dimidiam teste sapore et odore. 
nescio num heec familia commode in infuso poterit prescribi. 

Germanos qui laudarunt radicem absinthii pontici non memini, 
sed legi in dissertationibus germanorum variis in locis. 

Chamomille prieparata sunt varia eaque diversissima. pulvis 
florum e solo disco floris, seu ut magis botanice loquar, flosculi 
disei solent seepius prescribi, vel in pulvere vel in Electuario. 

Stechas citrina solet prescribi in speciebus pro fumo ad do- 
lores arthriticos; sed eredo quod posset absque damno omitti. 

non novi radicem Gentiane immixtam; attamen hic error non 
demit vires Gentiane; si omnes plante aliquando adulterate, de 
quibus referte sunt medicorum observationes, eliminarentur, forte 
nulla superesset. 

D. Rosen redux mox adiit Falkenbergium, et dedit extremam 
unctionem, nam altero die obiit. ; 

Nihil in nostris terris novi; plante incipiunt reviviscere, flores- 
que protrudere in Hybernaculo. 

Si jam posses prima occasione mittere ad me commentario- 
rum D. Boerhavei tom. 2 authore D. v. Swieten! rem mihi pre- 
stares gratissimam, cum libro quotidie opus habeam, qui in Sy- 
stema morborum prgelegendo publice occupor quotidie; reddam 
circa s&estatem, ut poteris librum per aliquot menses recipere, in- 
gruente sestate et in autumnum usque usurpare. 


262 


Magister Scheidenburg,? som har sin morbroder i caput b. 
spei, will änteligen resa dit; han woro och den endaste som det 
kunne giöra utan mistanka; han har något af ett stipendio att 
hielpa sig med. Hans Excellence Tessin lofwade willia laga att 
han fingo något mera till hielp, men rerum facies är nu immu- 
tata. har M. Br. tillfälle, så tala med Hans Excellence där om ett 
ord. jag för min dehl yrkar aldrig mera på någons resa, ty det 
har så många olägenheter med sig. Denne doch hade i Cap hos 
sin morbroder både logement och vivere, samt är af honom invi- 


terad dit, så att resan allenast blefwo depance; pgr till bortresan 


har han wähl nog, men ej till hemresan. vale dulcissime mortalium. 


Upsala d. 26 febr. 1754. 
Bö 


Dissertatiuncula hec dudum impressa fuit. nescio utrum sit 


Presidi regii collegii oblata, ideoque eam mitto, in qua peccavimus - 


contra Te in prefatione, sed inscii.? 
Utanskrift och sigill saknas. 


! Se bref. 625 not. 5. 

? DANIEL SCHEIDENBURG, född på 1720-talet; hans tilltänkta resa blef om 
intet, emedan »Holländska Nationen nekar honom att få besöka Cap, hwarom 
han genom Swänska Ministern gjorde ansökning i Hag. Hwem hade trodt för 
50 åhr sedan, då wettenskaperna så florerade i Holland, att det landet äfter 


dessa ährs förlopp skulle blifwa så hårdt, att det nekade en annor på sin egen 


bekostnad resa, att göra sig och hela Publicum lika tjenst, at uptäcka Skapa- 
rens under» (Egenh. ant. om sig sjelf s. 51). — ScHEImENBURG blef i stället 
1754 legationspredikant i Madrid, kvardröjde där åtminstone till 1772 och 
gjorde därunder naturalie-samlingar. Återkom sinnesrubbad till fäderneslandet. 

= 8 Dissertatio medico-botanica exhibens ”Plantas officinales (re 
spond. N. Gaus) ventilerades den 15 December 1753. I dess $. II lofordas- 
Bäck för de åtgärder, han redan vidtagit för åstadkommande af en förbättrad 
farmakopé. 


831. 


Min Kiäraste Broder. 


Tack för Langius!; det hielper intet ett blått öga för en wäns 
skull, om jag skall till påsk ombära Swieten. 

Alni albi fructus är mere stipticus et adstringens, den en Me- 
dicus i Dysenteria bör försichtigt och wid slutet bruka. 


ASEM fan Et Äl lär aa a 


CT TRIEST SEEK RUIISRSIFETNTE TITT SOT RS 


263 


Rd Arthanite är mycket osäkert Medicament, och bör där- 


före ej behållas. 


Benedicte rubre s. caryophyllate aquatice radix in febr. int. 
är Kalmens ifrån Canada. | 

Muscus pyxidatus är gammalt bruk in tussi ferina.? 

jag wiste ej annat än enfaldigt rätt fram i disputationen be- 
römma den jag borde, utan at gå in i partier, äller oskyldigt 
beröm. factum infectum fieri nequit. en annor gång cautius mer- 
cabor.? 

nu förhindras jag. vale. 


Upsala 1754 C. Linneeus. 
d. 5 martii. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1 I bref. 829 hade uppdrag gifvits åt Bäck att på auktionen efter Archia- 
ter RiBE för Linsés räkning inköpa C. N. Lanscws, Methodus nova et facilis 
testacea marina etc. in classes, genera et species distribuendi (Lucern 1722), 
äfven om den skulle gå upp till 20 daler. Uppdraget blef fullgjordt. 

? Tussis ferina = kikhosta. 

3 Gjordt kan ej göras ogjordt; en annan gäng skall jag handla försig- 
tigare. 


832. 


Viro incomparabili 
DD. ABR. BÄCK. 
Amico integerrimo 
S. pl; d. 
C. Linneus. 


Dicas mihi quantum dedisti pro Langii libello, ut pecunias 
mox reddam, simulque grates pro studio indefesso inserviendi amico. 

Semina mihi salivam movent, ea avidissime cum Langio hodie 
exspecto, plantas vivas certissime si vixero reddam cum tabellario. 

Arthanite s. Cyclaminis radix, de qua in precedenti epistola 
queerebas, dubia est medicina et anceps. 

Recens enim acerrima est, sicca sine acredine et demum om- 
nino iners. 


264 


"i Cocta ' esculenta evadit uti Lathyrus tuberosus s. Ärtmoss, adeo- 
que in officinis Lathyri tuberosi radix seepe substituitur. | 
: recens purgat cum inflamatione primar. viarum. 
sicea magis mitescit. Antiqua certe ne minimum purgat. 
Succus e recenti expressus' cataplasmatis forma, et extus po- 
tens repellens in scirrhis et tumoribus induratis. 
'Ungventum arthanite debet e radice recenti pparari. illud 
purgat ob plurima additamenta, psertim ob o"o Tilli. ; 
seepe drasticum evadit et abdomini inunectum vomitus caussat. 
Scripsi ante 'octiduum de D. Scheidenburg, et submisse petii 
consilium, qua ratione ejus iter ad C. B. spei posset promoveri; 
petii per Te amice colendissime consilium TIllustr. Comitis Tessin; 
ad hec non respondere voluisti, quod doleo. 
:Mitto miseram paginam dissertationis,” in quo infelix Tui men- 
tionem injeci. doleo quod hec tam 2egre tulisti, ut Te offenderim- 
Dabam d. 8 Martii 1754. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1 Vs = Vermes. 

? Disputationen Censura medicamentorum simplicium vegetabilium, som 
ventilerades den 19 December med G. J. CARLBoHM såsom respondens. Äfven i 
dess Prologus omtalas BäcKs verksamhet för en ny farmakopé, men denne 
synes till LinsÉ hafva uttalat sin missbelåtenhet däröfver, hvarför, såsom af 
följande bref framgår, i ett öfversändt exemplar första bladet bortslitits eller 
öfverkorsats. Då denna disputation omtrycktes i Amoen. acad. IV, blef sagda 
Prologus alldeles utesluten. | 


833. 


Amicorum integerrimo 
DD. ABR. BECK ; 


S. pl.d. 
C. Linneeus. 
Cum tabellarius ultimo discederet, non licuit devota mea of- 


ficia reddere amico integerrimo, quum D:na Hillebrand,! succinceta 
longo agmine, inundabat domum, quod rogo mihi non tribuas. 


265 


Aeccepi eodem ”ipso 'die stupendam messem seminum, quam 
mihi miseras per DD. Halenium, pro quo animum itidem reddo 
devotissimum et sancte promitto specimina dum excrescant. sed 
simul et in antecessum scias, quod, primo, seminum minima pars 
fuerat recens, vel etiam in itinere aut camera aliqua calida ex- 
siccata, quare etiam natant aqua immissa et effoeta. secundo quod 
maxima pars seminum erat ex seminibus istis annuis, que quo- 
tannis venduntur in Belgio et alibi ab hortulanis et vocantur eesti- 
vales; sed in his circiter 14, quas non possideo. et insuper semina 
plantarum Camtschatsensium, de quibus nondum judicare audeo. 
Interim grates quas pia mens remunerare valet maximas pro in- 
signi Tuo in me affectu et benevolentia.? 

Non dum seripsisti de Langii desideratissimo libello, quantus 
sim in tuo ere, prompte enim pecunias rependam. "Tua in me 
merita certe maxima fuere, quibus librum exoptatissimum obtinui. 

Loeflingii epistolam ultimam in Europa habui, quam scripsit 
d. 31 januarii et dedit ex ipsa nave Americam petiturus. 

queeris a me quomodo dissertationis prima philyra fuerat mu- 
tilata; hoc scias a nullo alio factum, quam a me ipso, ne videres 
nomen Tuum et offensus evaderes, certe a nullo alio; quum me- 
mineram Te ob alteram dissertationem fuisse valde iratum.? 

 Hyems infensissima protahitur nimium, ut verear multas plan- 
tas perituras, que auram exposcunt. 

In nostris terris ceeterum nihil novi. 

Te servet Deus T. O. ut vivas alacri animo et utaris secundis 
fatis, qui vivas instar Nautee. 

Dabam Upsalie d. 15 Martii 1754. 

numquam vidi virum doctum pulchrius literas exarare, quam 
qui ultimas Tuas delineavit. 

vale. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Hofmarskalken Henrik JAKoB HILDEBRANDS fru, grefvinnan SoPHIA LovIisA 
SPARRE, född 1717, död 1766. 

2? LInsNÉ tackar för en högst betydlig mängd frön, som Bäck skickat med 
professor E. HaLEnius (se bref. 526 not. 1). Dessa voro dock till stor del icke 
grobara, hvilket han ansåg framgå däraf, att de flöto, då de lades i vatten. Åt- 
skilliga voro dessutom af sådana ettåriga växter, som allmänt såldes i Holland 
såsom »sommarväxter»; bland dem funnos dock 14, som saknades i Upsala bo- 
taniska trädgård. Resten bestod af frön från Kamtschatka, om hvilka för 
tillfället intet kunde sägas. 

3 Se föregående bref. not. 2. 


266 


834. 


Amplissimo Viro . 
DD. ABR. BÄCK. 
Spa. 
Car. Linneus. 


Si D. Hagström obtinuerit munus medici ordinarii per Ostro- 
gothiam, hoc iterum Tibi omnino unice debet, qui ineffabili desi- 
derio et oblectamento bonos ”Tuos cultores et curiosos omnes 
promoves; uti D. Hagström a multis retro annis mihi amicus fuit, 
ita et par est quod plurimas Tibi referam grates pro hoc egregio 
Tuo facinore. ; 

Doleo quod infinitis distractus negotiis non potuerim respon- 
dere Collinsono ad ultimas ejus literas, quibus varia botanica con- 
fusa inseruit. 

videbo qua ratione potero Tabuias connectere. Sperabam dum 
inceperamus opus, plures figuras posse addi et inseri majoribus 
philyris et chartis spatio vacuis, quod tamen factum non fuit; et 
eodem tamen pretio fieri potuerat. 

Ego non possum venire ante 8""" aprilis, neque tum facile, 
nisi a Rege clementissimo jussus. forte potero omnia absolvere 
domi, si tabule accedant. 

Mortuus hic est pictor academize ordinarius, ubi accipiendus 
est alter, qui majori industria poterit plantas et animalia pingere. 
Ab eo tempore enim, quo iste, qui nuper decessit, introductus 
fuit, ego nullam figuram plante rarioris acquirere potui.! 

”Privatim doceo de Amphibiis, coram spectatissima corona au- 
ditorum, quibus ita referta est Domus, ut vix sufficiat locus, invitis 
invidis et ringentibus adversariis.” 

Annon aliqua tabula deberet prefigi operi s. titulo, uti solet 
apud exteros, in omni opere nitidiori? si posses de hac re loqui 
cum serenissimo, res esset exoptatissima. 

annon velit sereniss. Rex quod tabule suis locis inserantur, 
vel etiam quod operi adjiciantur ad finem? ; 

Ter vale amicorum dulcissime! qui sine dubio cum aula pre- 
dia adeas. 

D. Upsalie 1754 


i martii. 


ma Ne dr TRA 


267 


Ej dateradt, men: måste hafva skrifvits i slutet af Mars månad. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Sedan universitetets ritmästare C. G. Reimers (se bref. 672 not. 1) 1754 
aflidit och hans enka' erhållit nådår, sköttes platsen af en vikarie, volontären 
vid Kgl. Fortifikationen CtaEs MattHLuin, hvilken gjorde detta »till wederböran- 
des nöje, jemte det at han med-tapetarbete och annan erforderlig målning i 
nya Consistorii rummen giorde nöjaktig betiening» (Consist. acad:i protokoll 
den 25 Februari 1762). Han blef dock ej ordinarie innehafvare af platsen, 
utan genom kanslers-bref af den 17 Juli 1760 utnämndes därtill JoHAn FRIE- 
DRICH GRIESE, hvarjemte bestämdes, »att, enär några ritningar efter naturen 
behöfwas>, skulle »någon skickelig person dertill antagas, hvilken af Kongl. 
Academiens intressemedel styckevis och utan Ordinarie statens gravation kan 
betalas». Under sådana förhållanden synas Linnés i bref ofta upprepade klago- 
mål öfver svårigheten att i Upsala få naturföremål afritade varit lika förklar- 
liga som befogade. 

? >Privatim föreläser jag», säger här LInsÉ, »om amfibierna för en så 
ståtlig åhörarekrets, att utrymmet knappt är tillräckligt, och detta till mina af- 
undsmäns harm och mina fienders förargelse»>. 


835. 
Min Kiäreste Broder. 


jag tackar öfwermåttan för tabellerne, dem jag richtigt fick 
med Hr Nordenerantz!; jag tycker de woro rätt braf och wähl 
giorde. 

Då jag nu hållit på att sätta till namnen och numrer, fin- 
ner jag tre stycken, som jag omögligt kan expediera, utan jag 
fingo lof at på ett par timmar resa till Ulricksdahl, at se sielfwa 
ormarne; ty som desse i tabellen äro utan färger, så är för mig 
ej giörligit at utreda dem, där jag ej ser objecterne. 

Skulle Hans M:t det tillstädia, så kunne jag bäst slippa undan 
till påskhälgen. 

Det woro stor skada om de 2 markattorne,? som Hennes K. 
M:t lät Pasken? afmåla på Drotningholm, icke skulle få komma 
med i detta wärk uti Tabellerne, hälst som de af ingen i werlden 
äro aftecknade, utan aldeles nya. om jag mins rätt, så war Hans 
K. M:t så nådig och lofwade det senast på Drotningholm. 

förbl. Min K. Broders 

Upsala d. 26 martii hörsamste tienare 
1754. C. Linneus. 


268 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! ANDERS BACKMANSSON, adlad NORDENCRANTZ, född 1697, kommerceråd, död 
V119, i 

? Simia Apella L. och S. capucina L., afbildade i Museum Regis. 

3 Lorenz PascH, född 1702, framstående porträttmålare, död 1766. 


Min K. Broder. 


Tack för Hälsningarne. När wij ägom Guds nåd och Öfwer- 
hetens hälsning, så tyckas wij äga det mästa i timmelig måtto. 
Gud wälsigne dem. | . 

Min K. Br. frågade här om dagen, hwarföre jag ej tillsätt: 
diurens uptog wid deras beskrifningar, som många dem skulle - 
läsa med nöje. täckes M. Br. wänta till, Prefationen är läsen, så 
hoppas jag M. Br. skall få alt.! 

jag fägnar mig i andanom, att jag får Aporne äfwen in ibland 
figurerne, ty de äro aldrig annorstäds aftagne:. : 

Kiära lät mig blifwa dehlachtig af Historia Cerve minimee,” 
och det om mögligt woro så snart sig giöra låter. | 

Hans M:t har täckts befalla, at jag skall infinna mig straxt 
äfter påskhälgen, men då måste jag hafwa Hans K. M:ts ordres, 
ty jag är en fattiger fånge, som ett får uppå en ö, och kan ej 
tädan komma, utan jag får befallning af högre hand än Il. Can- 
cellarii. ; 

Will Min Br. hielpa mig uti en intrige emot Hans M:t? häpna 
intet, ty detta blifwer min endaste konst emot min öfwerhet. ; 

jag har sedt att i Alla Museis står Possessor aftagen och 
eternicerad, så att des portrait står altid wid Titulen. så står 
Konungen i Danmark wid Mus. Regis Danige? &c. 

jag har låtet någon i underdånighet giöra denna proposition 
för Hans M:t, som resolverat at det woro ej nödigt. 

jag har tyckt at det giorde till Hans M:ts 2ternicerande, och 
wet wähl at Potentater bewaras heligt af Historiographis, men 
twiflar att de warit mera ömma om sine Mecenatibus än nature 
consulti. 


DEJE At I 
Värsta NE 


269 


Hade jag nog pgr in manibus sielf, så fruchtar jag att jag 
hade länge sedan utsänt Hans M:ts portrait, men nu går det ej 
wähl an emot resolutionen. 

jag wet Hennes M:t har den uprichtigsta affection för Hans 
M:t. Mon Hennes M:t skulle intet willia wåga 50, högst 100 du- 
cater i Leipsig på H:ns M:ts. portrait, och låta det inkomma Hans 
M:t owettande, just till den tiden wärket blefwo färdigt? Hennes 
M:t kan få snart ut conterfaitet, ty hela werlden tienar gierna, och 
hwem icke, en så stor Drottning. skulle jag låta det utsticka, 
fingo jag det för 100 plåtar, allenast jag dolde namnet. lät wara 
att en Drotning gofwo dubbelt. Hennes M:t kunne sedan det woro 
utstuckit, aftryckt och öfwerkommit, sända det till Hans K. M:t på 
någon födelse äller namnsdag, som en juhlklapp. 

jag wet at af wärket står ännu igen 13 äller 14 ark, altså 
blifwer det ej färdigt på 26 äller 28 weckor, ty ett ark kommer 
hwar 14:de dag; emedlertid och långt för uht, kunne portraitet 
wara här, om Hennes K. M:t skulle det approbera. Kiära M. Br. 
giör denna propositionen för Hennes K. M:t. jag tror aldrig att den 
makalösa Drotningen tager det onådigt upp. jag wet intet hwar- 
före jag tycker mig hafwa så stor förtröstan på Hennes M:ts nåd; 
utan är wiss at om Hon ej det skulle behaga, det då ej med 
onåd uptages.” 

I Sverige tror jag aldrig att någon [så] sticker ett portrait för 
en Kongl., knapt för en liten cavaillie, att det har smak. 

jag wäntar på nästa posten, så at jag då läs min Brors bref 
med resna hår på hufwudet, och såsom en Climius, då han giort 
sitt project, satte hufwudet i snaran, och skulle wänta på sin re- 
solution. 

far wähl och lef wähl. 

Upsala 1754 C. Linneus. 
d. 29 Martii. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! På samma eller liknande fråga hade Linné redan svarat; se bref. 827 not. 1. 
? Cervus guineensis, som första gången beskrefs i Mus. Regis p. 12, 
där den uppgifves vara »föga större än en katta» och »bo, som föregifwes, i 


: Gvinea»>». 


> Horcer JacoBevs, Museum Regium seu Catalogus Rerum tam natu- 
ralium, quam artificialium etc. Häraf utkommo tvenne upplagor, den ena 
1696 med CuRIsTIAN V:s och den andra 1710 med Frepvrik IV:s porträtt. 

+ Något konungens porträtt blef ej intaget i detta arbete. 


270 


837. 


Tllustrissimo BECKIO 
LLA 
C. Linneus. 


Tue litere omni cum tabellario exspectatissime me toties 
recreant, animum viresque infundunt. 
| Non dubito Holmiam petere, annuente serenissimo, transactis 
primis diebus Paschatis Upsalie, et si Regi non displiceam, per- 
manebo per aliquot dies Ulriksdale, sin minus potero una nocte 
Upsaliam redire. 

Doleo ex intimo corde vices: optimi Hagströmii,! vereor quod 
collega meus loquatur per os Strandbergii?; sic periet miser suffo- 
catus inimicorum . malitia. in Deum et Archiatrum Regni Sveciee 
ejus versatur salus. 

Exspecto avidissime frui consortio Tuo, Amicorum integerrime, 
ut de variis artem nostram concernentibus confabulari liceat. Nos 
hodie obruti sumus studiosorum turba, ut vix liceat de aliis, quam 
publicis et privatis lectionibus cogitare. 

Vale Amicorum omnium dulcissime. 

dabam Upsalie d. 2 Aprilis 1754. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1 Hvilket missöde drabbat J. O. HacstrRöm, är svårt att inse, i synnerhet 


som han straxt förut (den 23 Mars) utnämnts till provincial-medicus i Öster- 
götland. 


2 ZACHARIAS JOHAN STRANDBERG, se bref. 333 not. 3. 


838. 


Wälborne Hr Archiater. 


Den högste täcktes förleden söndag hugna mig och M. K.. 
Hustru med en liten son, den wij i går låto komma till dop och 
Christendom ; wid hwilket tillfälle wij fördristade oss, at kalla Hr 
Archiatren till ett hederligit witne, helt trygt förlitandes oss där 
på, att W. Hr Archiatren detta officium - pietatis oss ej afslå skulle. 


da 


sonen blef kallåd. Johannes,' om hwilken jag wördsamast an- 
håller, att om Gud skulle kalla mig uti hans omyndige åhr, som 
äfter all aparence sker, att Hr Archiatren täckes se äfter huru 
han uppfödes till en ärlig man, där han sielf får lefwa. 

jag med min K. Hustru anmäla wår wördnad-och förbl. 


Wälborne Hr Archiatrens 
Upsala d. 9 april wördsame tienare 
1754. Carl Linnaeus. 


Min Kiäreste Broder. 


Nu innan jag förseglar brefwet, får jag Min K. Broders med 
expressen. beklagar mycket fru fr. Schönströms? tillstånd. får min 
Hustru krafter och styrka, så ärnar jag mig till stockholm emällan 

4 dag påsk och fölliande söndag. jag näns ej för öfwergifwa henne. 
| I dag kom Motacilla alba? tillbakas från sitt winterläger. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1 Sonen JoHAnsneEs föddes den 7 April 1754 och dog den 7 Mars 1757. 

2 ULRIKA ScHÖsstRÖM, född friherrinna ÅDLERSTEN (född 1694, död 1737), 
gift med öfverstelöjtnanten ALBRECHT ScHÖNSTRÖM; efler hans död öfverhof- 
mästarinna för de yngre prinsarne. LInsÉ synes varit synnerligen intresse- 
rad af underrättelser om hennes sjukdoms vexlande förlopp, såsom framgår 
äfven af bref. 840, 842, 843. . 

3 Den vanliga sädesärlan. 


839. 


Viro Amplissimo 
DD. ABR. BÄCKIO 
Archiatro Regio 
Amico sine pari 
NS EG 
Car. Linneeus. 


Die saturni proxima v. D. ante meridiem iter Holmiam versus 
suscipiam, utinam tum esses in urbe. Loeflingii epistolam mecum 
sumam. 

Pecunias D. Keehlero datas vix solvat erarius, quod ipse pe- 
cunias 4000 thaleror. mutuum dedit Keehlero nuperrime; sed In- 
spector Stipendii Hydren notavit syngrapham ultimo communi- 
catam, ut soluto erario Tu primus obtineas, de quo in verbis plura. 


272 


Misera D:na perit proprio fato; per quod quis peccat per id 
punitur et idem; pro communica sectionis grates ago; exoptärem 
jam scire signa morbi. 

omnes laetamur quod D:na Schönström evadat. 

Vale Amicorum dulcissime et fave. 


dabam Upsalie 1754 d. 16 aprilis. 


Utanskrift till hälften bortrifven; resten: 


Archiatren 
Wälborne Herr D 


Sigill IV, rödt lack. 


840. 


Amplissimo D:no BAECKIO 
3. ph 
Car. Linneus. 


Lubentissime mecum adportarem Rheum verum, sed frustra 
fiet; video ex hoc experimento, Te Vir Amicissime minime esse 
Hortulanum, qui jubes non mandanda. = 

Letamur omnes quod D:na Schönström convalescat. 

Vtinam me non diutius detineret Rex, cum hac tempestate 
nimis occupatus sim cum tyronibus meis. 

Nihil mihi magis in votis, quam ut Te coram intueri et exo- 
sculari liceat; utinam itaque Te reperirem Ulricsdahle istis quo 
ibi permanerem diebus. 

Hic omnia tranquilla et immutata. 

Literas habui a Senatore hodie. 


Ter vale. 
Ej dateradt, men skrifvet några få dagar efter föregående bref. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Rheum Rhabarbarum L., hvilken LissÉ förskaffat till Upsala botani- 
ska trädgård och om hvilken han 1752 utgilvit disputationen Rhabarbarum 
med SAMUEL ZIERVOGEL såsom respondens. 


273 


841. 


Excellentissime D. BECK å 


C. Linngeus. 


Cras hora 9:na volente Deo Holmiam petiturus Upsalia disce- 
dam; qua hora accessum admittant vie profunde determinare 
nequeo. 

Tuos interturbare centesima vice Jares vix auderem ; obtulit 
enim Hospitium Salvius, sed tua familiaritate et consuetudine ca- 
rere nequeo, quem pre reliquis omnibus magni facio.! 

Vix poterit Hortulanus semina hodie colligere ob uxorem ma- 
niacam, colligat tamen et compingat antequam terra admittere de- 
beat ea in suum gremium. 

Vale Vir suavissime. cras, licet sero, in amplexus Tuos ruam. 


dabam Upsala d. 19 april. 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


t! I och för det ifrigt pågående arbetet med Museum Regis hade Linné 
af konungen blifvit befald att infinna sig på Ulriksdal, där han högeligen ön- 
skade att få sammanträffa med Bäck. Därjämte ville han ock något litet uppe- 
hålla sig i Stockholm, där Saztvius erbjudit honom bostad, men han ville äfven 
denna gång få bo hos den vän, som han skattade högre än alla andra; och 
med honom samspråka om sådant, som intresserade dem båda. 


842. 


Amplissimo D:no B/ECKIO , 
Spbod 
C. Linneus. 


More majorum diutius exceptus ab Amico Generosissimo et 
Hospite optimo redux factus, in amplexus meorum eodem die, quo 
discedebam, hora 9 vespertina perveni salvus et incolumis. 

Pro Tuis in me, etiam ultima vice, collatis amicitie documen- 
tis devotissimas reddo, et dum heec prioribus accumulo, excrescit 
acervus in immensam molem. 

Dolemus omnes statum optime D:n&e Schiönström. 

Nimis succincte nobis reliquisti historiam Bromellii, quam ut 
eandem rite tradere liceat. 

Linnés brefväxling IV. 18 


274 


Apud nos omnia lente et tranquille fluunt. 

Te ego et uxor exspectamus ad :ferias pentecostes, at non uti 
studiosum sed uti Doctorem, non ut labores sed ut otio fruaris.! 

Vale Amicorum dulcissime et vive diu felix. 


dabam die ultima aprilis 
1754. 


Utanskrift och sigill som på bref, 818. 


! På samma gång, som LInnÉ tackar för all under Stockholmsbesöket vi-- 
sad vänlighet, inbjuder han Bäck att under pingstferierna komma till Upsala, 
dock »ej som en studerande utan som en doktor, ej för att arbeta utan för att. 
hvila sig». 


843. 


Amplissimo D. BAECKIO 
SDL IL 
C. Linneus. 


Millies in mentem revocavi faciem prorsum alienam illustris-- 
simi D. Senatoris de Höpken; examinavi anteacta, cogitaliones, 
verba, Animam quam accuratissime. in eis nihil reperi, sed pura 
castissimaque omnia et illibata et quales cruda servat marito- 
virgo.! 

Tu tandem, Amice integerrime, detexisti crimen meum in eo 
consistere, quod non miserim observationem ut promiseram; c&e- 
tera. at vero ego a me non impetrare facile potero ut hoc eredam, 
nam Vir Illustrissimus majori pollet et ingenio et authoritate, quam 
ut antiquissimam amicitiam tam vili venderet pretio. Novit ipse, 
quod nihil prius et antiquius duxerim ei inservire quam Deo; novit 
rationes meas, quod non habui toto autumno qui pingeret Simiam?; 
cetera. minime gentium Amice integerrime in hoc scirpo quse- 
rendus nodus, norunt enim Politici larvas induere, et se alios si- 
stunt sepe quam re ipsa existunt; fuit procul dubio inimicus: 
qui Zizaniam seruit in agro; dies dabit. Nihil itaque habeo ina 
mei defensionem, nisi animam immaculatam in Dominum, quem 
sancte et pre reliquis colui, utinam non idololatriam in tantum 
virum exercuerim. ”Ter felicem multoties dixi collegam meum Mat- 
thesium, qui nullius petiit gratiam, nullius gratia excidit. Memor: 
sum semper fatorum Tychonis Braheei. 


275 


Habui literas nuper, quibus intellexi D. Mylium Londini nuper 
rebus humanis exemtum, postquam aliquoties, consumtis Londini 
pecuniis, novas efflagitavit ab Hallero frustra, pro se et exsicca- 
tore et pictore. consumsisse fertur multas pecunias in chara urbe, 
ubi ultra annum commorabatur”?; dicunt angli Kalmium longe ap- 
tiorem itineri fuisse, quam hic. 

Non necesse est, ut semina annua terre pregnanti et caldario 
committantur, sed tantum indica. 

Incipimus die Lung&e semina annua terra sommillare et hor- 
tulanus pro Te deponet ea, que altero die ad Te deferantur, ut 
poteris eadem die mercurii serere, et die veneris alteram partem 
obtinebis. 


Letamur omnes quod D. Schönström convalescat. Quando 
redibit D. Rosen, quem Alumni nostri serio desiderant? 


Vale Amice colendissime et vive Tui similis. 
Dabam Upsalie 1754 
d. 3 Maji. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Efter hemkomsten hade LinséÉ nästan oupphörligt, ehuru utan ringaste 
resultat, grubblat öfver orsaken till den helt främmande min, hvarmed riks- 
rådet von Hörken mottagit honom. Som denne då var preses i Vetenskaps- 
akademien, hade Bäck trott sig finna förklaringen däri, att LinsÉé försummat 
öfversända en till Handlingarne utlofvad afhandling, men LinsÉ ansåg det omöj- 
ligt, att en så ädelsinnad man skulle för en sådan obetydlighet göra det mång- 
åriga, innerliga vänskapsförhållandet om intet, isynnerhet som han säkerligen 
visste, att i Upsala ej fanns någon, som kunde åt Linné rita en behöflig plansch. 
Tvifvelsutan hade en ovän sått ogräs bland säden; framtiden skulle nog härom 
lemna upplysning. »Till mitt försvar», förklarade LinsÉ, »har jag ej annat att 
åberopa än renheten af mina känslor för denne herre, som jag framför alla 
andra vördar — gifve Gud, icke afgudar>». 

2? Afbandlingen Markattan Diana, framstäld af C. Linyavs finnes in- 
tagen i Vet. Akad:s Handl, 1754 s. 210—17 med tillhörande afbildning. 

3 Sporrad af Linnés föredöme, insamlade HALLER med mycken möda en 
ej obetydlig penningsumma för att kunna utsända den tyske naturforskaren C. 
Myuiuvs till undersökningar i Amerika. Företaget misslyckades dock helt och 
hållet. Myrius kom nämligen ej längre än till England, där han länge uppehöll 
sig, förstörde hela reskassan samt slutligen afled i mycket betryckta omständig- 
heter. Se f. ö. bref. 861 och 868. 


276 


844. 


Amplissimo BAECKIO 
Sopkad: 
C. Linneeus. 


Exspecto avide dies istos, quibus tabellarius adfert literas, 
unice ut tecum confabulari liceat, quamvis sepe adferat minus 
grata; quoties illud fit, toties etiam Te Amicissime Beck quasi 
coram intueor. 

Misi. que potui semina, et puto Te obtinuisse varia pulchra - 
et egregia, longe plura quam que petiisti; nonnulla autem desi- 
deras, que in hortis perennes vim frigoris eludunt, adeoque nec 
semina leguntur ab hortulano. 

Studiosi auditores publici inundant quotidie Hortum, ut num- 
quam habuerim plures, forte nec alius Professor ullus; hodie nu- 
merati fuere auditores 250 circiter. doceo que patrise profienaje et 
commulri saluti. 

Utinam Pot. Rex me non vocaret ante quam Lectiones essent 
finile, alias cessabit opus cum dolere auditorum.! 

incipit uterque Typographus festinare opus ut vix sufficiam. 

nobis omnibus gratissimum quod D:na Schönström conva- 
lescat. 

Pulcherrimas profecto literas habui a D. Keehler, qui Te, ut 
debet, salutat verbis devotissimis; has attente legefre] decet circa 
ferias pentecostes. 

Studiosi nostri Medici valde dolent absentem suum Apollinem 
D. Rosen.? 

Quando advenerit cista a D. Kehler missa, non deberet ape- 
riri me absente, cum sint in ea varia parva corpuscula, sed magni 
ponderis. 

Vera Jalappa excrevit e seminibus, cujus tantum frustulum 
florum antea habui, a Mirabili plane distincta species. 

Deus Te servet incolumem. : 


dabam Upsalize 1754 d. 10 Maji. 


271 


Utanskrift och sigill söm på bref. 818. 


! Med berättigad glädje och stolthet kunde LinsÉ meddela, att »studenter, 
som afhöra mina offentliga föreläsningar, öfversvämma dagligen trädgården; 
aldrig förr hafva de varit så många, och måhända har ingen annan professor 
här haft så stort auditorium. Vid i dag anstäld räkning af de närvarande be- 
funnos de vara 250. Jag föreläser om sådant, som kan vara till gagn för sta- 
ten och det enskildas välstånd. Ack, att konnngen ej kallade mig till Ulriks- 
dal, förrän föreläsningarna slutat; annars skulle till åhörarnes ledsnad denna 
min verksamhet blifva afbruten>. 

2 I detta, liksom i föregående bref uttalas bekymmer öfver att Rosén 
kvarhölls vid hofvet, så att LinsÉ blef den ende medicine professorn, som med- 
delade undervisning. »Medicine studerandena klaga högeligen öfver sin Apollos, 
Roséns, bortovaro». Jfr. bref. 859, 868 och 902. 


845. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
DL 0. 
C. Linneus. 


Ut consilio ”Tuo obtemperarem, qui mihi in secundis solatio, 
in adversis auxilio fuisti semper constantissimo, hodie ad Ilustris- 
simum senatorem literas dedi. 

Credideram, me numquam poenas luere pro ignavia, nunc 
autem hanc ob causam vapulor!; at bonus Matthesius inculpatus 
procedit. quid properasse juvat, quid pauca dedisse quieti tempora, 
quid nocti conseruisse diem, si semel hic standum est.? 

accepi iterum schedulam a domino Holm,? Consule de Cette, 
qui iterata vice misit Pisces et plantas et conchas pro serenissima 
Regina; si poteris hanc ostendere S. Regine, et dein dare d:no 
Bar. Horn, bene facis; ceterum tradas D:no Mareschallo Horn! 
propriis manibus. 

non possum mittere litteras Keehleri, ob certas causas, quas 
videbis coram. 

Te salutat uxor mea. 

Ter vive felix. Tabellarius discedit. 


dabam Upsalie 1754 d. 14 maj. 


278 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Efter BäcKs råd hade Linsé skrifvit till v. HörkKen och bedt om ursägt 
för dröjsmålet: med den utlofvade afhandlingen. »Aldrig hade jag trott mig 
blifva beskyld för lätja, men nu får jag stryk därför, under det att den gode 
MarrHEsiuS får gå fri för allt klander». Jfr. TH. M. Fries, Några akademiska 
befordringsfrågor i Upsala under Linnés tid i Nordisk tidskrift 1910 s. 
100—117. 

> Hvad har jag vunnit därmed, att jag jägtat, att hvilan jag ägnat 

Endast af timmar ett par, natten förvandlat till dag, 
Om jag nödgas ändock här stanna. 
(Ovipius) 
3 CHRISTIAN Horm, svensk konsul i Cette. 
t Baron GustaAF JacoB Horn AF RaANrzin, född 1706, hofmarskalk hos 
drottningen, halshuggen 1756. 


846. 


Nobilissimo D:no BECK 
amico dulcissimo 
DD 
Car. Linnseus. 


Rex potentissimus ad” discessum meum gratiosissime petitio- 
nibus meis supplicissimis annuebat, quibus petii Regize Majestati 
placere, dum proxime accederem, mihi in mandatis dare ut acce- 
dam, alioquin enim cogar a Cancellario veniam petere. Hoc Sere- 
nissimo non displicebat, adeoque possum secure delitescere, quous- 
que Rex jubeat.! Hoc queeso, si aliter res proponeretur, Tu Amice 
dulcissime integerrimeque proponas. 

die Mercurii proximo excursiones s. Herbationes suscipiam, et 
quidem primam in Gotsundam. 

nunc omnes cure eestatis simul concurrunt in Horto, sate 
plante repullulant, debent dignosci, a noxiis herbis repurgari; ar- 
obres frondescunt, flores vernales intrant et discedunt, adeoque 
cure grate quavis hora insistunt. 

Vale suavissime Amice. 


Dabam altero die a Tua epistola. 


accepi tractatum de Lino perenni a Schrebero? 1754. 


279 


Ej dateradt, men, säkerligen skrifvet i senare hälften af Maj 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! Hittills hade LIinséÉ varit nödsakad att, hvarje gång han på kallelse af 
"konungen eller drottningen skulle resa till Stockholm, hos kanslern (eller pro- 
kanslern) därtill begära tillåtelse; på därom vid afresan från Ulriksdal gjord 
anhållan blef han härifrån af konungen befriad: 

? JOHAN CHRISTIAN DANIEL SCHREBER, Se bref. 43 not. 2. 


847. 


Amplissimo D:no BECK 
DL d. 
C. Linneus. 


Jalapam veram obtinui tandem e seminibus; utinam hac estate 
floreret, nuper certe enata est; neque vestrum feret clima absque 
hybernaculo calidissimo ; adhuc mihi rarissima est et fere unica 
planta. 

Hodie Mandatum Ser. Regis habui, quo jubeor ante ferias 
pentecostes me sistere Ulriksdalie, utinam Te tum presente; uti- 
nam posses mecum inde Upsaliam discedere gratissimus hospes. 

Ova perirent omnino in Itinere; suadeas D. Schroeder? pone 
-ea sub gallina, forte inde possem pullos obtinere. 

Cras prima erit Herbatio cum auditoribus flor&e versus Got- 
sundam. 

Tu vale et vive felix. 


dabam Upsalie d. 25 maj 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 
! Se bref. 662 n. 1. 


848. 


Amplissimo D. BECK 
S. pl. d. 


Car. Linngeus. 


Cras b. c. D. ingrediar iter versus Vallem Ulrice; cum autem 
wvix sperare fas sit, quod Equi sint in via ubique parati, vix audeo 


280 


asserere accessum meum Holmiam, et Regia Majestas jussit me 
presentem adesse crastino die. sin vero Equi sint parati et promti, 
ut potero accedere ante horam sextam diei, prius petam Holmiam, 
ut amplectar infucatum amicum, quem pre reliquis colo et absque 
fuco veneror.! | 

si vero non accedam, ter qu&eso Te sistas Ulricksdalie, ut 
potero tantum Te coram intueri. 


vale et vive felix. 
Ej dateradt, men skrifvet i början af Juni 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


' LInsÉ, som tillbragt pingsthelgen i hemmet, skulle dagen därefter åter 
resa till Ulriksdal; behöfde han under ditresan ej länge vänta på skjutshästar, 
ville han först komma till Stockholm för att där träffa Bäck, men i motsatt 
fall hoppades han, att denne ville besöka honom på Ulriksdal. 


849. 


Amico suavissimo integerrimoque 


DD. ABR. BECK 
S 


C. Linngus. 


ad iteratam meam petitionem nullum responsum obtinui, et 
ne quidem verbum. intellexi ab aliis quod D. Peterson discederet 
propediem, et quod D. Arch. Beck locum ad aulam occuparet; 
forte Tua propria eloquentia in loco posset efficere, ut aliquot dies 
letos mecum Upsalie propediem transigeres.! Ego evasi felix justo 
tempore. 

Quid facit apud vos D. Holm, qui nondum accessit? 

accepi e seminibus Theligonum plantam, quam antea num- 
quam vidi, ne quidem siccam. 

, Vale dulcissime, et si poteris industria et sapientia Tua eva- 
dere, me propediem adeas. Vale. 


dabam Upsalie d. 11 Juni 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1 Intet svar hade kommit på upprepade inbjudningar, hvilka antagligen 
gjorts äfven i något numera bortkommet bref. Nu hade Linné berättelsevis försport, 
att Lifmedicus PETERSEN skulle bortresa och Bäck inträda i tjänstgöring vid 
hofvet, men han hoppas dock att dessförinnan genom vännens besök i Upsala 
få några glada dagar. ; 


281 


850. 


Amicissime D. BECK 
Préses Medicorum Sveciee. 


Discessi Ulricksdala, ut puto, plena gratia Regum; ultima ves- 
pera, qua vale dixi, ultra horam cumulatus fui favore Regis et 
imprimis S. Regine privatissimo collegio, familiari sermone ex- 
ceptus de variis; ibi devotas dixi Regibus gratias.! Si gratia ex- 
cideram, hoc fato debetur, non mihi. 

Vocavi Lic. Bergium, ille gratia sui principis cumulatus exul- 
tavit, et devotissimas suas literas hodie tradat suo Mezeecenati vero 
Magno. Exultant certe non sine causa alumni nostri de Préside 
suo vere eximio, et ut debent pleno ore publice testantur eorum 
salutem numquam commissam fuisse mitioribus fatis et magis 
generoso /Esculapio. 

DD. Fick in jus vocavit Episcopum Halenium ob 600 tha- 
leros cupreos; hic emit ante decennium predium; literas contractus 
composuit D. Fick; absoluta litera jocose adscripsit D. F.: munus 
gratie debetur Fickio; ridebant omnes jocose; post 10 annos in 
sententiam provocat fratrem. malevoli dicunt, quod hoc factum 
fuerit a Fickio, quod inspecturam Nationis Westrogothise non acce- 
perit Fick, sed Strömer, quam antea exornavit D. Halenius.? 

Tu valeas et utere felicibus fatis. 


Upsalie 1754 d. 14 junii. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


' Med sitt vistande på Ulriksdal var LInsÉ denna gång, liksom förut 
mycket belåten; »jag reste därifrån», skref han, >»med, som jag tror, konunga- 
parets fulla bevågenhet. Då jag sista aftonen tog afsked, öfverhopades jag 
med ynnestbevis af konungen och isynnerhet drottningen, i det att jag under 
mer än en timme fick alldeles enskildt med dem samspråka om allehanda saker, 
hvaröfver jag ock för Deras Majestäter betygade min tacksamhet», Belåten- 
heten synes hafva varit ömsesidig. I ett bref till sin mor omtalar Lovisa 
UrriKaA (den 6 Aug. 1751) bland annat, att hennes »collection des papillons et 
des insectes des Indes est extrément belle et le coquillier des plus complets- 
Je m'amuse å le ranger avec un professeur d'Upsal, qui est trés grand con- 
naisseur et physicien. C'est un homme fort amusant, qui a tout I'esprit dw 
monde sans en avoir les maniéres, et qui m'amuse infiniment par ces deux 
raisons. Les soirs, il est obligé de se promener avec le Roi, et il ne se passe 


282 


point de jour qu'il ne trouve moyen de mettre tout le monde en bonne hu- 
meur». 


? Professor Fick (se bref. 556 not. 1) berättas här hafva kräft biskop Ha- 
LENIUS på 600 dir kpmt, på grund däraf att den förre för den senares räkning 
uppsatt ett köpekontrakt, hvarpå under de närvarandes skratt på skämt tillskrif- 
vits, att Fick härför hade att fordra ersättning. Nu efter 10 års förlopp utta- 
ger han stämning, såsom illvilliga påstå därför, att Strömer, ej Ficx, blifvit 
inspektor för Västgöta nation efter HALENIUS. 


851. 


Viro Excellentissimo 


DD. ABR: BECK 
S. 


C. Linneus. 


Commiseratione omni dignus est D. Keehler, cujus res dome- 
stice semper periclitantur; ille tamen satis bonus est observator. 

Ejus Polypus me judice non modo meretur locum inter Eru- 
ditorum Holmensium observationes, sed et ipse maximam laudem, 
qui attendit ad minutissima, que a plerisque eruditis negliguntur. 
mihi non minus miraculosa semper visa sunt ea animalia, que 
lapides destruunt, quam que eos interdum componunt.! 

D. Arch. Rosen in me derivavit onus presidis propediem cum 
d. Hartman celebrandum. 

Intra biduum florebit desideratissima diu Jalapa, nec non alia 
Mirabilis plane nova floribus odoratis, foliis longioribus.? 

circa finem hujus hebdomadis solvende sunt nostra habene; 
utinam tum liceret per aliquot [dies] videre Hospitem inter omnes 
mihi gratissimum; si poteris quacunque honesta ratione venias pro- 
ximo hebdomade, si ab aula vacas. 


Odateradt, men skrifvet i Juni 1754. 


Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


! I bref till BäcKr, dateradt Marseille den 18 Maj, hade Kätrrer meddelat 
en iakttagelse, som trycktes i Vet. Akad:s Handl. 1754 under titel: Angående 
en ny art af Vatten-Polyper, som äta sten, sedan den af Linné blifvit gran- 
skad och berömd. 


283 


? Mirabilis Jalapa, hvilkens groning och tillväxt han förut (i bref. 844 
och 846) med synnerlig tillfredsställelse omtalat, stod nu färdig att blomma, 
liksom ock en om natten välluktande art af samma slägte. Denna beskrefs i 
Cent. pl. I (1755) p. 7 under namn af M. odorata, hvilket sedan i Spec. 
pl. ed. II (1762) ändrades till M. dichotoma. 


852. 


Viro Amplissimo DD. ABR. BACK 
Amico optimo 
C. Linneus. 


Florent jam in horto due species Mirabilis! plane egregise, 
quarum nulla ab Authoribus descripta aut delineata est. doleo ex 
toto corde apud nos nullus sit pictor, qui potest eas delineare. 
Turpe fatum inelyte academixe; sic vivam qua partem in Bar- 
baria. forte numquam postea videbo has plantas, cum dubium sit 
num semina maturescant. doleas quzeso hec fata mecum. 

die saturni petam Löfstadium de Geerianum, ut videam D. 
De Geerei Museum 500 vitrorum, num in eo occurrat Serpens aut 
piscis a me antea non visus.? adeoque proxima die martis, ab 
hoc die octava, nullas ad Te Amice dulcissime dare possum 
lileras. | 

Audivimus quod Consul Plomgren”? sit legittime mortuus. 

D:n[us] Arkenholtz" apud nos heeret. 


vale. dabam d. 25 junii 1754. 


Accepi hac hora literas Tuas amicissimas. 

sortem tuam gratulor simulque doleo?. ut valeas opto, ut 
sanus redeas voveo. 

ut scripsi, die saturni petam Löfstadium; reversus curam salu- 
tis geram, si alias per annum vivam. adeoque non possum venire 
ante 19 julii, sive redeat Museum Hasselquisti sive non. 

Plantas sibiricas vidi omnes et Magnoliam cui videre dies 
non visus. 

Petii pecunias istas 1100 dir que restant pro D. Keehler ab 
serario et consistorio, sed non obtinui; pecunias non habeo ut pos- 
sim numerare, quod doleo; alias facerem lubens, cum de pecunia 
certus sim. Nescio quid fiet de optimo juvene. 


284 
Utanskrift och sigill som på bref. 818. 


1] botaniska trädgården blommade nu ej blott den förr omtalade Mira- 
bilis odorata, utan ock den hittills obekanta M. longiflora (se bref. 813 
not. 1). 

? Nästa Lördag skulle LinséÉ resa till Leufsta för att undersöka, huruvida 
i de 500 glaskärlen i CH. DE GEErRs museum funnes någon amfibie eller fisk, som 
han förr ej sett. ; 

3 THoMAS PLOMGREN, se bref. 243 not. 6. ; 

+ JOHAN ÅRCKENHOLTZ, född 1697, historieskrifvare och politiker, död 1777. 

5 Bäck både lyckönskas och beklagas, att han kallats till tjänstgöring vid 
Ulriksdal. 


853. 


Min Kiäre Broder. 


Det är mig ganska kiärt att förnimma, det Hennes M:t nu 
fått de wackre samblingar ifrån medelhafvet,! om hwilka jag ge- 
nom bref hört åtskilligt märkwärdigt, som ibland dem skall finnas. 

Den wärken, som jag klagade mig öfwer på Ulriksdahl, tog 
så till at jag i måndags och tisdags mäst måste hålla mig till 
sängs; just accurat har han desse 4 åhr kommit, at knapt en dag 
felar. jag fick då till lycka begynna min wanliga blodrening,? at 
jag nu kan wara uppe, fast nog kienner jag hwar det sitter. 

Nu får jag M. Broders bref med Hennes M:ts nådigste befall- 
ning at wara på Drotningholm, så snart det sig giöra låter. 

Skall jag nu bryta af min wanliga cur, som hulpit mig hwart 
åhr, och jag endast på denna tiden kan betiena mig af, så far 
wähl min k. Broder; icke finner M. Br. mig ibland de lefwande i 
dag ett åhr. det allena har solverat min tartarus, utom hwilket 
jag länge sedan warit i de dödas skara. ty är till M. K. Br. min 
wördsamasta begiäran at M. Br. täckes hos Min Nådigsta Drotning 
supplicera för mig, att få först bruka ut min cur, som jag utan 
den omögligen kan lefwa. jag tror att Hennes M:t, som altid haft 
så mycken nåd för sin ringaste tienare, mäst nu är nådig, då det 
kostar mitt lif. 

Men för Guds skull och för all wänskap[s] skull föreställ min 
bön med all den undergifwenhet och lydno jag har för min Maka- 
lösa Drotning; se noga på Hennes M:ts ögon, och om Min Br. 
märker, att Hennes M:t (ehuru jag skulle få lof at wara så länge 


STENS NGE Ser APR ESR TE OSA 
FENPIRPSARTENE za Fi SR 


285 


hemma till des curen woro brukad) på något sätt skulle mishaga 
min bön, så war så god och skicka mig genom natt och dag en ex- 
presse, det kommer ej an på 2 å 3 ducater mer äller mindre, så 
skall jag komma, fast med förlust af lifwet, innan mine linkläder 
blifwa twättade och jag kunne wara färdig. Min K. Broder skall 
swara mig inför Gud, om Hennes M:ts nåd på något sätt kallnar, 
ty Hennes M:t har det ej förtient af mig, och jag har en gång 
swurit at jag skall med all tro och lydna föllia min öfwerhet till 
grafwen, och i den satsen skall jag dö obefläckad. | 

Skulle och Hennes M:t, wår makalösa Drotning, wara nådig, 
som H:s M:t altid warit, och låta mig förswara mitt lif, så länge 
jag kan, så skall jag försäkra, att alt skall wara helt färdigt beskref- 
wet och inlagt, innan deras Majesteter resa, ty det kan wähl på 
14 dagar expedieras, och jag skall komma, så snart jag brukat 
min cur. 

jag har emedlertid bestält om min wagn, som jag på hem- 
resan senast kiörde sönder. 

Hugna mig med nådigt swar, äller och laga för alt i werlden 
att Hennes M:t ej på något sätt blifwer stött och at jag får bud, 
då jag skall komma lika snart, som älliest för mig woro mögligt. 


jag förblifwer beständigt 
Min Kiäre Broders 
Upsala 1754 trogneste tienare 
d juni. C. Linneeus: 


Datum är ej utsatt, men bör säkerligen vara någon dag i slutet af Juni. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm 
Drottningholm. 


Sigill IV (sönderbrutet), rödt lack. 


! Dessa samlingar voro sända af konsul CHr. Horm; se bref. 845. 

? Med sin »>vanliga blodrening»> eller »vanliga cur» afsåg LIinsÉ förtäran- 
det af smultron i stora kvantiteter. Han började härmed 1750, då han insjuk- 
nat i »gickt med oerhörd smärta», som lade honom »till sängs med föga hopp 
om lifvet». Följande trenne år återkom samma sjukdom, och äfven då åstad- 
koms tillfrisknande genom att under några veckors tid absolut ingen annan 
föda förtärdes än smultron. Sedan fortsatte han med »smultronkuren» hvarje 
sommar, åtminstone till 1772, då närmare redogjordes härför i disputationen 
Fraga vesca, hvars respondent var Sv. A. Hepin. 


854. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
SD 
C. Linneus. 


Incepi edere fraga, et reconvalescere; si medicinam seponam, 
actum erit de Tuo. 

Ter queso literas legas Serenissime Regine, et qua polles. 
eloquentia, cures ut continuem curam; alias peream. = 

ego mense augusti eram ad aulam; inde publice et privatim 
docui in ferias nativitatis Christi, sub quibus exaravi et descripsi 
propria manu totum Museum Regine; revocatus inde ad Lectiones 
publicas & privatas, ferias pascales impendi Holmige jussu Regio; 
et iterum continuatis lectionibus circa ferias pentecostes Ulricks- 
dale fui; redux excursiones Botanicas multo labore absolvi; hisce 
finitis maximam partem Prefationis Musei regii transtuli in lin- 
guam latinam, multc cum sudore; et sic annuo spatio non diem 
unicum mihi ipsi vixi; si nunc non liceat otio frui meo et sanita- 
tis curam habere, actum erit de me.! 

nunc edo quotidie mea Fraga et vectione utor, ut queam re- 
convalescere. de Tua fide et integritate non est quod dubitem. 
vale et res meas cura. ; 

Scripsi etiam de hoc ad D:m Spits, ut si necesse sit literas 
tradat Dominee. 


Ej dateradt, men säkerligen skrifvet i slutet af Juni eller början af Juli 
1754. 


Utanskrift och sigill saknas. 


! LinsÉ hade ända sedan Augusti förledet år, då han ej upptagits af 
akademiska undervisningen, varit fullständigt sysselsatt med författande af Mu- 
seum Regine samt det mycket mödosamma öfversättandet till latin af företalet 
till Museum Regis; han behöfde därför nu få hvila och sköta sin helsa, äta 
smultron och rida. Drottningen hade emellertid uttalat sin önskan, att han 
skulle komma till Drottningholm, där hennes museum förvarades. På det ifri- 
gaste uppmanar han därför Bäck att utverka uppskof. RR 

? PETER SpeEtts, förvaltare vid kungl. slottet. Hans hustru CHRISTINA, 
hvilken LIinsé i flera bref omnämner, var kammarfru hos drottningen. 


287 


8535. 
Min Kiäreste Broder. 


jag war förleden tisdag ute och prominerade till häst, då jag 
för regn skull blef hindrad, at jag ej kom hem till posttimman. 

Tack min ärlige Broder för wähl bestält och hugnelig resolu- 
tion. Den makalösa Drotningen är altid sig lik, wis och nådig. 

jag kommer okallad till Drotningholm, så snart Smultron äro 
alla; men hwar skall jag få logera? jag wet att där altid är 
trångt, huru mycket mera då man komer obuden. 

jag har fådt 100 inlagde örter af en obekant Commersoon," 
wet icke hwar ifrån; och rätt många frön. 

Mirabiles skola wist inläggas åt m. Broder. 

Drifhuset är nu nedrifwet och uppbygges, hwilket fodrar mitt 
upseende. 

Lätt mig wetta, när sal. Hasselquists [samling] ankomer, om 
serpens Eve är där ibland, om örterne komma richtigt &c. 

Hwad för slag nya örter på Drotningholm, af Sibiriske frön? 
som omtaltes. 


Vale. förbl. Min K. Broders 
Upsala 1754 lydige tienare 
d. 5 julii. C. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! PHILIBERT COMMERSON, född 1722, medicine doktor, under en vetenskap- 
lig forskningsresa död på Isle de France 1773. 


"856. 


Archiatro vere Magno 


DD. ABR. BECK 
FAR ON ÅA 


C. Linneus. 


Letor ex animo, quod valeat D. Wahlbom et Mecenatem 
habeat Archiatrum Presidem Regii Collegii, qui numquam fefellit 
suos, sed semper Patronum se preestitit eruditis; utinam juvenis. 
optimus obtineret provinciam. 


288 


hodie literas habui a D. Sauvages qui ita scribit: D. Ludwig 
Rothman! huc accessit ante mensem, nudus, inops et nosocomio 
per viginti dies exceptus; reparatis viribus ad me scripsit panem 
exorans et vestes; utrumque ipsi pro viribus meis concessi; ast 
cum me adiisset, suasi ut auxilium D. Holm peteret, quod feliciter 
.successit; ille enim optimus vir ipsi largius suppeditavit, quod 
ego non poteram, victum, tectum et sestivas ipsi vestes destinat. 

D. Haller statim atque quis ab eo dissentit, illico ab eo alieno 
est animo, nec amplius scribit; hoc experior, experitur D. Lecat,” 
exponitur D. Guric[?], qui seribit ad Le Cat Hallerum se adinstar 
Pape haberi velle, scilicet infallibilem s. falli nescium. Vera ami- 
citia exigit, ut alter alterius errores urbane admoneat, nec quidquam 
detrahitur de veneratione summis viris debita ex eo quod non 
-omnia viderint. : 

Volo lubenter venire et videre Hasselquistiana; si possem simul 
absolvere que acceperat Regina, esset res egregia; autumno nollem 
esse Drotningholm in climate minus salubri. 

Vale et me porro amare perge. 

dabam Upsalie d. 9 julii 1754. 


Exhaurio quotidie quater vasculum Tuum argenteum” repletum 
Fragis et sic bene valeo. 


Utanskrift och sigill som på bref. 833. 


! JoHAN LupDVviG ROTHMAN, son till Linsés lärare och faderlige vän under 
skoltiden JoHAN STENSSON ROTHMAN, 1736 student i Lund, där han dock ej tog 
någon examen; hans vidare lefnadslopp är obekant. 

2? CLauDE Nicoras LE Car, född 1700, framstående fransk kirurg, död 1768. 

. 3 Se bref. 707 not. 1. É 


8517. 


Amicissimo suavissimoque 
D. BECKIO 
Splod: 
C. Linneeus. 


Per 14 dies tantum consumsi fraga; restat adhuc octiduum. 
incepimus vesci immaturis; nunc primum accepimus ad maturi-. 
tatem perductas. festinabo quantum potero, sed intra octiduum im- 


289 


possibile mihi est; devoro quotidie cantharum et melius me valere 
sentio; nec possum hos dies intra annum revocare. 

Letor quod Hasselquistiana adveniant; non debet ser. Regina 
sibi promittere res naturales pro pretio soluto, sed famam et im- 
mortalitatem apud eruditos omnes, quamdiu Historia literaria per- 
durat et scientie florent.! ex hac arbore petiit fructus alte repositos. 

Non scripsi ultimo die de Jacobo Rothman, ille enim est in 
Anglia, sed de ejus fratre Ludolpho Rothman. 

Vellem videre antequam proficiscerer plante florem, que osten- 
dit eum in rudimento latentem; puto flores femineos Theligoni. 

Non dum floruere rami laterales Mirabilis utriusque, ut po- 
tuerim pro Te et me specimina exscindere. 

Vale. 


Upsalie 1754 d. 12 julii. 
C. Linneus. 


Quamdiu hic morabitur juvenis Holm”? ; nihil aliud facit, quam 
describit aliorum annotationes; si potius rediret prima septembris, 
magis proficeret. 

Quzenam nove plante in Horto Drotningholmensi ? mittas flo- 
sculum in litteris ut nomina dicam. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! HasseLQuists efterlemnade samlingar och manuskript, hvilka af drott- 
ningen blifvit inköpta, väntades nu ankomma till Ulriksdal. Hon borde dock ej 
förvänta, att dessa fullt motsvarade den därför betalda summan, men hon skulle 
däremot bland alla bildade vinna odödligt rykte, så länge en lärdomshistoria 
finnes och vetenskaper blomstra. — I företalet till resebeskrifningen yttrade 
LINNÉ sedan: »De många Herbarier ifrån Natolien, Egypten, Palestina, Cypren 
etc.; alla de Stenar och Jordarter ifrån så många märkvärdiga ställen uti 
ZAEgypten och förlofvade Landet; de många sälsynte Fiskar utur Nil-strömmen 
och giftige Ormar ifrån Egypten; de rare Insecter; de vidlöftige samlingar af 
Orientaliska Droguer; Arabiska Manuscripter; Egyptiska Mumier, ete. kunde 
intet annat än sätta en i största förundran». 

2 JÖRGEN TyGE Horm, född 1726, död 1759. Kom med reseunderstöd af 
danska regeringen 1751 till Upsala för att åtnjuta Linnés undervisning, hvar- 
efter han hemreste; återkom sedan 1754 och studerade flitigt under svårt eko- 
nomiskt betryck, examinerades 1757 och »approberades för sin besynnerliga 
capacitet uti alla partibus medicine», responderade under LisséÉ för Prodromus 
flore danice och promoverades till medicine doktor. Efter hemkomsten ut- 
nämndes han 1759 till professor vid naturalie-kabinettet i Charlottenburg (Kö- 
penhamn), men afled samma år. 


Linnés brefvixling. IV. 19 


(290 


858. 


Illustrissime D:ne Preeses 
Regii Collegii per Regnum Svecie Medici. 

Satis valeo, Hemicraniam tamen aliquoties evitare non potui 
omnibus meis fragis. 

optarem animitus circa finem hebdomadis esse apud Te; ve- 
reor quod rheda mea non erit reparata in diem propositum, quam 
in reditu, post tot itus reditusque Holmiam Holmiaque, ultima vice 
fere totam confregi; nunc spero serenissimus mihi daturus novam 
rhedam. utinam possem Tecum videre Hasselquistiana, studebo 
omni opera. 

nunc video Te Botanicum, qui mittas plantas ut eas agnoscas; 
est enim altera foliis serratis Hyssopi species Lophanthus? dicta e 
China Sibiriam . alluente; simillima Nepete, sed stamina distant, 
unica nota qua Hyssopus distinguitur; NB. in hac planta Corolla 
resupinata est, ut nectarium s. Labium inferius sursum vergat et 
superius deorsum. 

altera scandens foliis integris est Periploca, ut Tu ipse sapi- 
entissime statuisti, quod abunde declarat quanta polleas eruditione 
Botanica, quum heec non Tyronibus patet, sed solum vere eruditis 
Botanicis. ego certe numquam credidissem aliquem per Sveciam 
Botanicum potuisse hanc plantam extricare, quod etiam nullus Te 
excepto potest; sit itaque Periploca et quidem greca, quod docet 
hanc ab ignaris legi non debere. 

Non audivimus antea quod Celsius? obtinuerit Solnam, sed 
nunc ipsi animitus gratulor, modo non Collegium Regium Camerale 
resorbat thaleros istos haud paucos, quos olim hujus loco conces- 
sit Pastori mönlägrensi.? 

At bewara Insecterne ifrån mögel är en bedröfwelig fråga, 
som gifwer till känna at de taga skada uti Cabbinettet, som för alt 
i werlden bör achtas; ingenting hielper mer än endast torka och 
warma, som fuchtigt wäder endast det förorsakar. för alt heligt 
achta att detta ej sker, medan M. Br. och jag hafwa den nåden 
att se ett så makalöst cabbinett; laga att det ej sker i wår tid. 
Lätt sätta upp gryter med kohl, äller någon liten jernkackel- 
ugn, sådan som Hans M:t i wintras hade på Ulricksdahl, så öfwer- 


291 


winnes det tillkommande, då de så torkas, allenast skadan icke är 
redan giord. : 


förbl. Min Hr Broders 
lydige tienare 
C. Linneus. 


Datum ej utsatt, men är troligen den 16 Juli 1754. 
Utanskrift och 'sigill som på bref. 853. 


! Hyssopus Lophanthus L., om hvilken påpekas, att dess blommor äro 
omvända, så att under- och öfverläpparna intaga hvarandras platser. 

2 Ocor CeLsius pD. v., se bref. 770 not. 1. Såsom tillägg till sitt kyrkoherde- 
embete i Stockholm erhöll han 1755 Solna församling som personligt prebende. 

3 Tvifvelsutan felskrifning i st. f. Monk- (eller Munk-)legrensi. Munklägret 
var dåtida namnet på Kungsholmen, hvars kyrkoherde fick uppbära en del af 
inkomsterna från Solna. 


859. 


Amplissimo DD. ABR. BÄCK 
S. pl. d. 
Car. Linneus. 


Hodie tempestas fuit horrenda; cras si faveat coelum profi- 
cisci animus est, ut circa vesperam in tuos amplexus ruam. 

Lator quod plante Hasselquisti numero insignes sunt; credas 
me autem illum non obtinuisse 2000 species, et ne quidem 1000; 
nam mille plante sunt revera multe. 

Libros debeo accipere a Preside Regii Collegii Medici Medi- 
corum Parenti; non possum enim mecum adducere integram biblio- 
thecam ; sufficiat ducere me ipsum. 

Plant2e plurime mox faciles erunt; pauce dein rariores extri- 
cande. 

Ego opto ut Dnus Arch. Beck, discedente Rege et Regina, 
mecum adeat Upsaliam per octiduum; quod si non fecerit, dispe- 
ream; potest enim D. Rosen, qui ad mensis finem erit Holmiee, 
tum vices tuas peragere. 

D. D. Wahlbom ad me. misit 2 plantas, quas ab eo petii, 
Astragalum parvum & Chrysocomam,' quas Nauta deponat in 
domo Tua, vir amicissime; spero quod eas mox cures, ut ad me 
deferantur, 


292 


Si tempestas non sit nimis adversa, me circa vesperam ex- 
spectes, ni rheda in itinere frangatur, uti ego satis detrita. 
Ter vale. 


dabam Upsalie 1754 d. 19 julii. 


Utanskrift och sigill saknas. 


1! Astragalus campestris L. (Ozxytropis) och Chrysocoma Linosyris 
L., den senare först af WaHLzBom anträffad i Sverige. 


860. 


Min gamble ärlige och beständige Broder. 


oändelig tack för det stora beswär jag giorde M. K. Br. så 
lång tid på Drotningholm; jag kom hem i går afton kl. 6; min 
hustru beklagade att jag ej hade Min Br. i sälskap. alt stod wähl till. 

jag beder för alt att M. K. Broder drifwer på Hr adglutinator! 
att han lefwererar örterne, och att M. Bror täckes taga dem, och 
lägga dem på det tillförordnade stället i rummet, och där ofwan 
uppå det förgiölda papperet, att örterne ej slå sig, sedan de in- 
klistrat[s]. 

jag glömde den Hibiscus, som Hennes Majest. gaf mig frisk 
ifrån Carlbergs trägård, den jag lade under en kista fram för bor- 
det, på hwilket egyptiska gudarne stodo, att torkas; om den igen- 
finnes, så lätt och den inklistras. 

jag glömde de rare gräsen af Gronovius; min K. Broder torde 
sända mig dem, då jag sänder en gång min Bror en hederlig skiörd 
af wackra wäxter. 

När min Bror får en gång godt om Medicine studiosis, så 
torde någon få taga extractum protocolli af Pocock? för mig de 
plantis palestin&e et zegypti. 

Uti min Materia Medica står så skrifwit: 

IGNATII faba. dosis gr. viij; 
utitur in infuso aquoso et R vinosa. 

Usus Colica, febris intermittens, febr. exacerbantes, Mor- 
sus venenat., Soporosis morbis, Asthma, Ecclampsia. 


Qual. diuretica, emenagoga, anthelmintica, sudorifera. 


nimia dosis facit temulentiam, uti omnia amara. 
Dicitur Cucurbitifera malabathi foliis scandens. Pluk. 
mant. 60. 


293 


indigene contra morbos omnes contagiosos, imo ipsum 
Pestem; unde Electuar. de ovo, quo olim Maxi- 
milianus usus est, et quod tantopere depredicant 
adversus Pestem. 
vide Raj. hist. vol. 3 p. 118, nämligen den senare 
paginationen, ty i boken äro 2:ne paginationer; 
den senasta kallas Dendrologia. 

Gud beware min Bror wid hälsan. 


Hälsa Hr Arch. Rosen, jag är 
Min K. Broders 
Upsala 1754 ; lydige tienare 
d. 6. August. C. Linneus. 


Kiära sänt mig observationerne om Plantis alpinis & Simize, 
att jag må dem renskrifwa, medan tid är. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


1 Adglutinator = den, som med gummi fastsatte herbariiväxter på pap- 
persark. Af bref. 862 framgår, att denne var E. Tuvén, 

2? RicHARD Pococke, född 1704, slutligen engelsk biskop. I A Description 
of the East (London 1743—45) redogjorde han för resultaten af sina vid- 
sträckta resor i Egypten och Orienten, 


861. 


Amplissimo D:no BAECKIO 
S. pl. d. 
C. Linneus. 


valde dubito quod faba S. Ignatii! germinet; experimentum 
instituas seminibus satis in olla, et terre pregnanti (fimo equino) 
committas; certe numquam antea in Europa germinavit. 

Literas habui parisiis in quibus: Bernh. Jussieu non nisi coac- 
tus plantas colit, non vero ex animo; ita ut certum est, quod si 
ejus frater fato fungatur, illico Bernhardus botanice valedicturus sit; 
hoc habui ex ejus amico, qui annum preteritum in ejus domo 
vixit ut amicus intimus. 

D. Cusson? impensis Antonii Jussizei plantas pyrengeeas anno 
elapso inquirebat, sed ita incurie, ut ipse statim Botanice vale- 
dixerit et praxi in villa incumbit. 


294 


ifrån Göttingen: Prof. Zinn?” läser Botaniquen, och giör excur- 
sioner en gång i weckan; högst 12 studenter giöra hela antalet, 
och de äro' så släte i Botaniquen, som kan någonsin conciperas. 

Mylius hol sig länge upp i Engeland, verterade små lärda 
piecer och belles lettres, swarte på Hallers och Hollmans manande 
att skynda med resan, det man ej behöfde fruchta, det hafwet fry- 
ser till emällan Engeland och america. Äntelig. då han dog där, 
skall han lämnat stor skuld äfter sig, oansedt han fått stora capi- 
taler resepgr, och engelsmännerne skola hafwa pretenderat, att de 
tyska borde betala för sin landsman. 

för någon tid sedan hördes af Pr. Michaelis? att Haller fallit 
i trappan i sitt hus, så att han illa brutit sin arm. 

Plura nova non habeo; ut sanus feras clima Drotningholmense 
ex animo voveo. 


dabam Upsalie d. 9 augusti 1754. 


Halfva utanskriften bortsliten; återstod: 


en 

Hr Doctor Beck 
Stockholm 
Drotningholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


1 Strychnos nux vomica L. 

? PIERRE Cusson, se bref. 543 not. 3. 

3 JOHAN GOTTFRID ZINN, född 1727, botan. professor i Göttingen, död 1759. 
£ JoHAN Davip MicHaELis, se bref. 368 not. 3. 


862. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
Archiatro Regio 
S. pl. d. 
C. Linneeus. 


Qugestor nondum rediit in urbem, sed etiamnum apricatur. 

Dn. Doct. Hydren, qui hodie fuit in urbe, quesivi hac ipsa 
hora, sed discessit in predium suburbanum, adeoque non possum 
mandatis tuis, ut ut lubentissime hoc facerem, hac hora satisfacere: 


295 


curabo ut fiat in proximum diem Tabellarii, modo hic timidissimus 
inspector, qui metuit omnia, audet in re evidentissima certi quid 
asserere et dijudicare. 

Post reditum ingentem copiam fragorum devoravi. 

Quid agit Dnus D. Rosen; quid ille de climate Drotning- 
holmensi? 

An absolvit suum pensum stotbillgr Regius D. Tuwen? 

Omnes homines festinant in urbe dissecare secalem et exsiccare, 
tamquam Rustici, et in his etiam uxorula mea. vale et vive ter 


felix. 


Saknar datum, men är antagligen skrifvet i September 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


863: 


Amplissimo DD. BECK 
S. pl. d: 
C. Linneus. 


Mitto schedulam, quam tandem potui-e D:no Hydren extrudere; 
ille enim est Inspector stipendii; utinam posses pecunias obtinere 
et in angustiis constituto succurrere. 

Utinam possem alis volitare, hac ipsa hora essem apud Te; qui 
rediere heri holmia, exspectarunt et fere etiamnum in diversoriis 
Equos exspectant, occupatis colonibus cum semente. 

Multa et que fidem fere superant mihi narras de Surinamensi 
ejusque thesauris; quod autem secum sumeret Historie naturalis 
candidatum propriis impensis, majora sunt quam ut fieri posse cre- 
derem.? Quomodo hoc enigma explicandum? 

Avidissime legerem commentaria Lipsiensia; an ironica scribas 
hodie? vel an metastasis tov 7avJwv. ; 

Schultzius? heret upsalie, uti heri audivi; sed per ANN 
temporis spatium non vidi. 

An remittas observationes quas describam ; prima data occa- 
sione habebis quas promisi plantas, quasque pro Te jam collegi 
et seposui. & 

Ter vale, vive felix. ; 

dabam d. 16 aug. 1754 

Upsalige. 


296 


Scribas de his magis prose, minus aphoristice, ut mentem ca- 
piam et historiam rei. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! CARL GustAF DALBERG, se bref. 91 not. 1 och 587 not. 2. Jfr ock näst- 
följande bref. Om RoLAnDErRs af honom bekostade resa till Surinam, se bref. 
91 not. 1 och bref. 530 not. 2. ; 

2? DaAvip ScHuLz (adlad von SCHULZENHEIM), se bref. 572 not. 4; blef 1754 af 
Collegium medicum sänd till England för inhemtande af erfarenhet i den där 
praktiserade koppympningen. LInsÉ ansåg honom, fastän en »juvenis probus, 
egregius, in Anatomicis certe solidus», vara härtill alltför ung och oerfaren 
samt trodde f. ö. att därutinnan föga vara att lära, som ej var redan hos oss 
bekant. Jfr bref. 865—567. 


864. 


Incomparabili Viro 
DD. ABR. BECKIO 
S. pl. d. 
Car. Linneus. 


Quod curam geras Keehleri bene facis. 

1100 thaleri cuprei restant; postquam Academia et Dnus Ar- 
chiater Beck suas primum acceperint pecunias, remanent adhuc 
1100 thaleri. si poteris curare ut habeat omnia bene facis, alias 
dicit se exspectando reliquas digerere has. 

tempus solutionis erit quamprimum, nescio autem num hoc 
fiat 1755 s. 1756, sed pecunie certissime sunt; hoc novi. 

Utinam possem ita facile venire ac vellem; dudum ad Te ad- 
volassem, ut viderem que fidem poene superant. letor quod Hassel- 
quistii mss. qua partem accessere. Nomina plantis imponam, quando 
adveniant, et librum, quam primum oculis usurpavi, remittam. 

Absolvitne noster exsiccator plantas omnes? posuisti eas suo 
ordine? ponas omnes dein in suo ordine ad sua genera quasque. 

Quid apud vos faciet D. Ihre? annon posses ad me per aliquot 
dies avolare? 

Heri secalem introduximus in Horreum, et eripuimus pluvize, 
hodie procellose. ; 

Kiära säg mig då, hwad det är för en makalös man ifrån 
Surinam af Swänskt blod, som både lyckan skiänkt rikedom och 
naturen wett, älliest så afwiga systrar. Huru wet han uphöja 


297 


sitt namn genom wettenskaper och sätta det ibland de högsta, utan 
at blindas af pgr. är det wähl troligt, att han will taga en swänsk 
naturkunnig till sig på et äller halft annat högst åhr? Hwad odöde- 
lig heder böra wij icke honom; kiära säg mig om det är alwaro, 
ty en så makalös man har jag aldrig sedt äller hört nämnas af 
swänskt blod. Gud gifwe jag hade honom här och fingo betyga 
en sådan hedersman mitt estime, hälsa honom med millioner wäl- 
signelse. är det wist; skall jag tro at det är allwaro? 

rara solet magnis rebus inesse fides.! 

får jag uttaga en sådan studerande? när skall han wara fär- 
dig? säg mig; swara mig. 

Gud wälsigne M. Br. som fägnar mig, honom som är alt. 

posui Calendulam pluvialem in fenestra loco calido, tamen non 
aperuit hodie florem, sed uti altera sub dio metuens pluviam clau- 
sit eos.? 

Vale amicorum dulcissime. 

Dabam Upsalie 1754 d. 20 Augusti. 


Filius meus observat quotidie ortum et occasum florum, et 
annotat horas et diem atque tempestatem. 
inclusa semina tradas D:no de Giös.? 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! Sällan kan man sätta lit till berättelser om stora ting. 

2 Bland de Linneanska manuskripten i Linnean Societys bibliotek finnes 
äfven ett, hvari redogöres för de öfver denna växt gjorda iakttagelserna. 

3 LORENZ JOHAN Giös, född 1710, då kapten vid Lifgardet, slutligen lands- 
höfding i Österbotten och friherre, död 1774. 


865. 


Amplissimo D:no BECK 
Spa 


Car. Linngeus. 


Heri per D:num Ribe? remisi Holmiam acta ista lipsiensia, cujus 
Tu mihi copiam fecisti gratiosissime. legi ea; occurunt in eis varia 
non spernenda. utinam possem aliquando videre reliquas partes. 

Tu liberalis admodum, qui iterum misisti 300 thaleros. poteris 
etiam hoc facere quamdiu solus es; presagio aliquando Te fore 
minus liberalem. 


298 


Consistorium upsaliense numquam erubescit; proponam rem 
ipsam, sed scio antea quod non fäciant. dicunt hoc non pertinere 
ad eos.? ; 

Tentabo venire Drotningholm antequam Reges redeant; sed 
vereor, quod iterum cogar accedere post reditum S. M: tum, et tum 
in duplo opus suscepi.: 

Que de . Surinamensi narrabas jam intellexi; petiit a D:no 
Professore informatorem pro filiolo. D. Pr. Ihre dixit se-assum- 
turum quem ego vellem; heri fuit quidam, qui sub spe rati assu- 
meretur, qui ne vocabulum quidem intellexit, adeoque adhuc in 
vado res est. 

Me excusatum habeas, quod ultima vice non ad Tuas respon- 
sum dedi, laborans odontalgia cum ophthalmia; nunc melius valeo. 

inclusam mitto plantam rarissimam, quam :scio Te non habi- 
turum in Tuo herbario. 

misisti ultimo has plantas: 

Acerem Pseudo-Platanum 

Rhamnum Alaternum duplicem, 

quarum que latioribus foliis mas erat, 
femina autem que angustioribus. 

audio Te, Amice integerrime, missurum D:m Schultz pro ino- 
culatione Variolarum in Angliam! anne ita? sed quid faciat, et quod 
non ante cognitum ut coecus efficeret? quseso me doceas. 

Ambit honores academicos; juvenis est probus, egregius, in 
Anatomicis certe solidus; in reliquis parum etiam versatus. si 
posset maturescere, evaderet vir vere eruditus, sed est juvenis 23 
annorum. 

certe si Doctores nostri possent maturescere studia et annos 
in majori existimatione poneretur Medicina apud omnes bonos. 
memor sum consilii olim Beati Car. Gyllenborg, qui suasit quod 
nullos admitteremus ad honores Medicos, nisi qui etiam annis ma- 
turuere nonnihil, quum nihil magis cedat in opprobrium artis, quam 
si pueri admittantur; audivi antea de hoc juvene mentem Tuam; 
perpendas omnia; ceterum ego non contrarius sum, lubenter su- 
mam pecunias,? et ad vos mittam eum. vale. 

Doleo maxime quod D:nus Balk non fuerit medicus classis 
nautice sed D. Bergstrahl.? 

vale amice dilectissime et vive sospes. 


Upsal. 1754 d.. 27 aug. 


I Utanskrift:: === 43 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 


! CARL RIBBEN, se bref. 587 not. 11. 

? KätLeErR hade från Neapel, dit han efter flera äfventyr alldeles utblottad 
ankommit, hos Consistorium academicum anhållit om ett understöd af 1500 dlr 
kpmt. Detta kunde ej beviljas, men i stället beslöt man att »af Kongl. Acade- 
mie-Räntekammaren lämna honom ett lån af samma summa på tre års tid, 
utan ränta, emot säker borgen» (Cons. acad:i protok. den 12 Febr. 1755). 

3 Examens- och promotions-afgifterna. 

4 JoHAN BERGSTRAL, se bref. 82 not. 1. Före sin flyttning till Stockholm 
var han 17352—65 amiralitets-medicus i Karlskrona. 


866. 


Amplissimo DD. BACKIO 


Regii Coll. Medici Prsesidi 
5. pl; d. 


C. Linnaeus. 


Pro amicissimis literis grates devotas reddo. 

Dubius heereo de itinere; si accessero ante reditum SS. M:tum, 
forte iterum debeam redire postea; si vero iter differo, forte non 
liceat recedere quandocunque velim. 

De Schultzio graphice respondisti; urget promotionem et iter; 
si Tu, Reg. Coll. Preses gravissime, non sis contrarius, admittam 
juvenem, qui acri pollet ingenio et in Anatomicis certe est soli- 
dissimus. 

Et dare plantas et nomina simul nimium esset; mea tacitur- 
nitate hanc a te A. C. extorquere potui epistolam; nunc respondebo: 

altera capitulis illis villosissimis erat 

Trifolium globosum Spec. plant. 767, cujus semina accepi a 

D:no Lemonier. 
altera capitulis inflatis erat 
Trifolium resupinatum ibid. p. 771, 
quod acutissimus Leeflingius in Hispania legit et ex ea 
semina misit. 

Duas iterum mitto alias non minus raras et infrequentes plan- 
tas, quarum altera est Rumex persicarioides albis seminibus, altera 
Rumex Bucephalophorus flosculis rubicundis. 


300 


Accepi hodie ingentem copiam Lapidum Holmizx, sed lectam 
in exteris regionibus; at absque literis ut nesciam unde. si Tu no- 
veris, mihi dicas. sg 

Vale Amicorum dulcissime. 

dabam Upsalie 1754 d. 30 augusti. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


867. 


Viro Sapientissimo 
DD. ABR. BECK 
Sp 


Car. Linn&us, 


Hodie” habui literas et responsum tuum de D:no Schultze, quem 
heri examinavi publice, presentibus omnibus Medicine alumnis. 
Schultzius, qui in priori examine mediocriter bonus erat, in hoc 
examine se virum preestitit; at contra D. Hiortsberg, qui in altero 
examine physiologico et theoretico egregius erat, in hoc admodum 
mediocris erat, presertim in prescribendis formulis; cum autem 
promisit non intermissurum omni opera eo tendere ut quam pri- 
mum reliquis par evadat; cum in Mineralogicis et Chemicis sit 
egregius; cumque studiis operam omnibus viribus incumbit ; cum 
practicis non suum querat panem; et demum. cum Preeses regii 
Collegii olim familiariter mecum de eo sermonem instituit, quod 
posset assumi ob eruditionem in chemicis, dubitavi eum repellere 
cum ignominia.? 

Ubi Tu Amice colendissime obtinuisti Mentham piperitam 
genuinam et veram, ego non capio. hoc erat esse Presidem regii 
collegii; cures ut etiam ego habeam plantam vivam, ut si pereat 
apud :vos, apud nos reportetur. 

secundum Tuum consilium, mihi semper fidelissimum, ero v. 
D. die ante reditum Regis Drotningholm&. 

Doleo quod littere D. Keehleri perierint; si reperiuntur, quseso 
communices que nova. 

vale dulcissime mortalium. 


dabam d. 5 sept. 1754: 


301 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! Om denna examen, hvilken under Rosiss vistande på Drottningholm 
förrättades af LiIssÉ ensam, har denne senare i Medicinska fakultetens protokoll 
lemnat följande, för hans välvilja mot lärjungarne karakteristiska redogörelse: 
>Schultze war öfwer sine åhr quick. Hjortsberg war där emot ganska swag, så att 
han i denna examen på intet wis swarade emot det han wisade uti examine theo- 
retico; men som han ej täncker practicera, utan som chemicus förnämligast 
söker denha heder, och för det han gjort så vackra framsteg i chemien, holts 
ej rådeligt att honom improbera, som ej kunde ske, utan att för sensibelt röra 
honom och bryta den åhoga han hafwer för chemien; alltså approberades han 
med mycken warning att lära sig doses medicamentorum, methodum prescri- 
' bendi formulas med mera, uti hwilka han nu fants så mycket swag.> HJortz- 
BERG, om hvilken se bref. 122 not. 3, blef sedan adjunkt i medicin vid Upsala 
universitet och därefter amiralitets-läkare. 


568. 


Dulcissimo Amico 


DD. ABR. BECK 
S pod 
C. Linneus. 


Gratissimum erat scire quomodo res Mylii se habebant; et 
multum Tibi debeo A. D. quod harum mihi copiam feceras. 

Cum jussus eram in ordinem disponere plantas Regine, ut 
posset alterum exemplar dare S. Regi, et hoc quidem antequam 
abirem, deberem equidem per diem esse Drotningholmi ante redi- 
tum Regine, ut hec parata essent. accedit quod si invitatus acce- 
dam, non possum recedere quandocunque velim; ne dicam quod 
nunc potero vehi cum alieno curru, quod non deinde, et meum 
toties fregi in itinere, ut nihil superest. ne dicam quod possem 
tum simul videre, si quid novi adportarent secum Reges. 

Ego solus heic laboro, nec possumus ambo abesse, sine ma- 
ximo damno studiosorum, qui tum dolebunt sese relictos. 

Quando reversi sunt Reges, Tu sine dubio ÅA. D. vacabis per 
aliquod tempus ab aula, ut vires animumque reficias; posses tum 
si velles Upsaliam meam per unam alteramve hebdomadem adire, 
et Tibi ipsi vivere. 

Cum perpendam mores Mylii, intelligo et perspicio facile, quo 
animo fuerit Hallerus et quam iratus, qui sic viderat "omnia, quse 


- 


302 


per plures annos potuerit conquirere, irrita cadere. cecidit uti ovum 
e manu annicule, que numeravit pullos earumque nepotes. 

anxius quotidie exspecto florem Arenarige cujusdam a D. 
Monnier descripte, que ultra octiduum procrastinavit, nec florem 
expandere voluerit. speciem ante numquam vidi et unicus flos est 
in horto exspectandus. 

Quzeeso cum proximo tabellario mihi dicas, quo die redeant S. 
R. M:tes; tibi enim nequit hoc latere. 

Vale et vive ter felix. 


d. 10 Sept. 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


869. 


Nobilissimo DD. BECK 
: od. 
C. Linneeus. 


Noli ulterius a me urgere ut commodem per Consistorium 
Keehlero pecunias; proprio nutu hoc facerem; et si non eam ob 
causam, certe non opus haberes plus quam semel jubere me, qui 
tuis desideriis satisfacere omni studio semper annitor; ego locu- 
tus sum dudam cum fratribus et video me nihil posse absolvere 
solus, antequam D. Rosen una accedat, ut queamus conjunctis vi- 
ribus adversarios debellare. É 

Doleo quod non vacabis a reditu Majestatum ; vereor quod 
vires Tibi numquam sufficiant per autumnum commorari Drotning- 
holmi. j 

Hodie literas habui a D:no Lagerström,! qui ad me misit ci- 
stam cum animalibus et fructibus Chinensibus, nec non ingentem 
collectionem pro Reg. M:te, qu&e omnia misit cum capitaneo Joh. 
Rundsteen in nave Adolph Frideric ad Te, qui holmi&e commora- 
ris, certe spe lactatus, quod non &gre excipias hanc ejus audaciam, 
sed uti patronus scientiarum facile ferres. | 

postquam diu exspectaveram nove Arenarie florem, heri expli- 
cabatur, sed monstrosus, quod doleo ut nequiveram ejus figuram 
obtinere. ; 

Hodie habui literas a D:no Halman,? Theologo illo qui guber- 
nat filios Hillebrandi,? qui scribit diffusissime omnia que vidit in 


6 
s 
E 
50 

d 
E 


303 


Dania et Hamburgi,; ut vix potero omnia per integrum diem per- 
legere. Narrat etiam: D. Hallman? har rest hädan till Swerige 5 
dagar för wår ankomst (3 sept.); han har här mycket godt be- 
röm, och är förlofwad med en kiöpmans dotter, som har 120,000 
plåtar i arf äfter sin far. 

Hesperis tristis notissima planta floribus exoletis, sed suaveo- 
lentissimis, at tantum noctu. 

Geranium triste iisdem gaudet floribus quoad colorem, et 
eodem odore, etiam tantum noctu. 

Cestrum itidem colore florum eodem, eodem odore fragran- 
tissimo sed tantum noctu. 

Quzerebam itaque Hortulanum, num Geranium gibbosum, quod 
eodem colore gaudet florum, sit noctu fragrans; respondebat se 
non observasse. jussi adportari ollam et ingruente vespera totum 
conclave replebat fragrantissimo eodem odore, de die plane ino- 
dorus flos. 

altero die jussi etiam ollam cum Cheirantho fruticoso adpor- 
tari, cujus odorem numquam observavimus et plane inodorus erat; 
at ingruente vespera certabat etiam hic flos cum priori eodem 
odore, eadem vehementia. 

cur itaque omnes flores nobis noti floribus exoletis sint singu- 
lari et proprio odore fragrantissimo eoque tantum noctu?? 

dixerunt physici, quod hi odores suaveolentes de die non sen- 
tiantur, cum sint tenuissimi et avolant, adeoque posui ollam per 
dimidium diem in umbra Camerze sub campana vitrea; sed nullus 
odor emanavit; adeoque hi flores propria vi noctu odori, et de 
die plane non volatiles. cur hoc? 


Odateradt, men troligen skrifvet mellan den 10 och 17 September 1754. 
Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


1! MaGnus LAGERSTRÖM, se bref. 459 not. 1. Den af honom till LiInséÉ sända 
samlingen af chinesiska naturalier, som i detta bref omtalas, lemnade mate- 
rialet till den i December 1754 utgifna disputationen Chinensia Lagerströ- 
miana med J. L. OpHeELuivs som respondens. 

2 DANIEL ZACHARIAS HALLMAN, född 1722, legationspredikant i Spanien 1754 
slutligen domprost i Strängnäs, död 1782. 

3 Hesric JacoB HILDEBRAND, född 1707, hofmarskalk, död 1775. Hans 
söner: JacoB Henric, född 1742, löjtnant, stupad 1759, och CzLaEs HenriK, född 
1743, löjtnant, död 1809. 

t JoHAn GustaAF HALLMAN, Se bref. 255 not. 3. Hans fästmö (se bref. 823 
not. 1) var dotter till den 1735 aflidne vinskänken i Stockholm SamuerL KRÖGER. 


304 


5 Här redogöres för Linnés iakttagelser rörande åtskilliga nattetid starkt 
luktande, smutsgula blommor (Hesperis tristis, Geranium triste och gibbo- 
sum, Cestrum nocturnum, Cheiranthus tristis). Äfven då sådan växt om 
dagen sattes under glaskupa i mörker, utsände den ingen lukt, men väl genom 
någon inneboende kraft stark sådan om natten. 


370. 


Amicorum Dulcissime. 


Die jovis mane v. D. proficiscar Holmiam. 

Spero me die veneris vel saturni posse videre Amicorum op- 
timum. 

non diu commorabo apud vos; me revocant Lectiones, Disser- 
tationes graduales proxima hebdomade ventilandee, collegia privata 
et sextenta alia oeconomica. ; 

Egregie laborasti cum correcturis, ut possimus finire opus in 
reditum S. R. M:tis, hodie enim ego ultimam operis totius phily- 
ram vidi. 

Adducam mecum aliquod plantas siccas, quas ex Hispania 
nuper accepi, olim missas per. D. Loefling, quarum Tu habebis 
eas quas in duplo accepi. 

Hodie nullas a Te habui; modo valeas, contentus ero. 

Dabam Upsalie d. 17 sept. 1754. 

C. Linneus. 


Si redeas in urbem circa hocce tempus, me reperias, ut spero, 
apud D. Salvium. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


871. 


M.K.: Br. 


i går såg jag Hr Dahlberg[s] sambling, som nu straxt kom- 
mer öfwer till Deras Majesteter. Han har bedt mig gifwa sig 
addresse och någon som honom presenterar; jag hoppas M. Br. 
giör det sielf äller genom någon annor. | 


305 


samblingen är rätt anselig och stor, så att om Hans M:t ej 
hade tillförena en så otrolig sambling, kunne man med denna nog 
uppehållas. 

Många af desse kräk äro de samma ; åtskillige äro doch nye 
uti Hans M:ts Museo; några ormar, som förmedelst det att ett 
stycke af dem varit afbrutit på stierten, och därföre blefwit otill- 
räckelige, att nog distingueras, finnas här hela. 

Här äro ett par Apor äller Markattor, som ej finnas uti 
Kongl. Museo. : 

Här äro de prächtigste specimina af Rana Pipa, som bär 
sine ungar på ryggen. 

M. Br. mins, att Vincent,' Ruysch,? Seba, Meriana? hafwa 
upkommit med en groda som blefwo till fisk," på contrairt sätt 
emot de groder som hos oss ifrån fiskfigur blifwa groder; jag har 
näkat i mitt systema nature denna surinamska fisk generation af 
groda, där uti Klein förlagt mig; men här får M. Br. se, att jag 
har rätt och att fisken blifwer till en sort groda och ej contrairt. 

Af denna sambling ser man, hwad godt woro att uträtta i 
Suriname, om någon naturkunnig dit komme, då en okunnig kun- 
nat få så mycket på en månads tid äller twå. 

Skada är att insecterne äro illa inlagde. 

En skiön Armadillo äller Dasypus är där. 

Kiära laga att desse blifwa med någon character åtskilde, att 
man kan wetta, hwilket kommit från Westindien. 

jag reste sielf ut, om jag ej om lördag skulle presidera? och 
behöfde bewaka min näring. jag wet att Hans M:t ej rörer det, för 
än det kommer på Ulriksdahl och inlogeras i nya wånings rum, 
med alt det öfriga som kommer på en gång att achtas. 

Hans M:ts cabbinett blifwer det största i werlden; rättnu är 
swårt att lägga något til. Tänk om Hennes M:t kunne få alla. 
Meriane Papiliones, ty i Hennes M:ts sambling äro redan hälften 
där af. 

jag tror Hr Dahlberg har sielf resolverat att taga sig ifrån 
Holland informator; ej skall jag där på urgera. 


förbl. M. K. Broders 


Stockholm 1754 tienare 
d. 25 sept. CL 


Linnés brefväxling IV. 20 


306 


Utanskrift delvis bortrifven; återstod: 
Archiatren 
Wälborne Hr D 


Munlackssigill. 

! LEVvINUS VINCENT, Descriptio Pipe, seu Bufonis aquatici surinamen- 
sis (Harl. 1723). 

? HesriIK RuvscH, Theatrum universale omnium animalium, piscium, 


quadrupedum, exsanguium aquaticorum, insectorum et anguium (Amsterd. 
1718), sedan utgifven i nya upplagor. 


3 MARIA SIBYLLA MERIAN, se bref. 367 not. 5. 


+ Rana paradoxa L. (Fiskgroda L. Mus. Reg. I p. 42 och II p. 4). 
5 Se bref. 815 not. 2. ; 


872. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
Sö Plog 
C. Linne&us. 


Quod ultimo me hospitio lectoque Tuo excipere non detrac- 
tasti, plurimum ”Tibi me debere, gratus agnosco. 

Vermiculos a Te mihi traditos probe examinavi cum D:no 
Rolandro et constitit, uti dixeram, quod essent larve Phalene 
pinguivorge Fn. suec. et Musce carnivore Fn. suec. = ,! 
ut de his imposterum dubium supersit nullum. 


Fac ut sciam, qua gratia Serenissimi Reges excepere collectanea 


D:ni Dahlberg, quum Ser. Rex possidebat antea fere omnia ab eo 
collecta. superfläum duxi una petere Aulam, ut testis essem, quod 
eadem in ista collectione continerentur, que antea erant in Museo 
Regio. Quomodo exceptus; qua gratia? qua spe? 

hodie, exaratis precedentibus, accepi Tua. miror profecto ge- 
nerositatem summam D:ni Loewen,” nec possum capere que libe- 
ralitas eum caperet. Quesivi a Dalbergio num assumeret Rolan- 
drum, sibi destinatum a D:no Ihre; ille vero regessit se scripsisse 
ad amicum in Belgio, quod ille procuraret sibi informatorem pro 
filio; dein dicebat se assumturum; sed vidi inconstantiam viri, 
adeoque salutem fidelis Rolandri ejus beneplacitis inedificare plu- 
rimum dubito; scripsi interim hodie ad Dahlbergium et senten- 


TRATT EST RESARAE 


307 


tiam ejus mihi expetir; hanc si obtinuero, scribam mox ad D:num 
Loewen. 

Tam multa nobis potuissemus promittere ex istiusmodi itinere 
nova de insectorum proprietatibus, de plantarum viribus, ut forte 
nullibi majora. 

sed exponere D:m Rolandrum nudum non opto. 

Nullus descripsit nobis plantas surinamenses. et si evolvas Me- 
rian&e opus, videbis stupenda fugitivis oculis et turbulientibus ver- 
bis prolata de venenis animalium et plantarum, ut cetera taceam. 

Si autem esset D:no Dahlberg in votis, nullus dubito quin 
dudum ad me scripsisset; adeoque de successu dubito. Quam 
autem Tu sis paratus et generosus ad promovendum res omnes, 
que scientiam et artem concernunt, ex his, uti ex omnibus ante- 
actis Tuis, satis superque vidi et video, deque Te et anima Tua 
candidissima mihi et omnibus Medicis gratulor. 

Vale, vive ter felix. 


dabam Upsalie 1754 d. 1 octobr. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! De i brefvet ej utsatta numren motsvaras i Fauna suecica ed. I af 915 
och 1102, dock utan begagnande af de här angifna namnen. I samma arbetes 
edit. II kallas dessa insekter Phalena (Pyralis) pinguinalis och Musca vo- 
mitoria. Om den förra af dessa lemnade RoLtaAnper i Vet. Akad:s Handl, 1755 
en afhandling: Anmärkningar öfver en bar Larve, med 16 fötter och två- 
delta leder, som lefver af Såfvel-mat. 

2 JoHAN LÖWwEN, född 1697, hofmarskalk, president i Statskontoret, död 1775. 


873. 


Amico Integerrimo 
DD. ABR. BECK 
| I pL od. 
Car. Linneeus. 


Ultimo secripsi, doleo quod non acceperas meas. sine dubio 
latebit epistola Holmiee. 

Infinitas refero gratias pro duabus Tuis Epistolis quas hodie 
habui. 


308 


D:nus Rolander cras abibit Holmiam. ille et ego infinitas Tibi 
referimus grates pro fide et amicitia; pro gloria infucata promo- 
vendi literas et scientias, quod primum et ultimum Tibi semper 
fuit et erit. Tu certe apud nos es alter Fagon Gallorum, cui 
Tournefortius omnia sua adscripsit. ; 

Postq. Söderberg? derelictus fuerat ab omnibus, assumsit eum 
D:nus Ihre, ut invitis omnibus rem ejus restitueret; informatorem 
ipsum constituit juveni nobili, quem in sua domo educavit et aluit; 
at non potuit apud eum esse ultra menses 4, quia ere alieno e 
novo implicaretur, ut discedere coactus fuerat. itaque nequit ille 
salvari. 

D:nus Rolander Te Mecenatem suum adeat, quam primum 
Holmiam pervenerit; pro moribus Tuis antiquissimis queeso ei con- 
silio et authoritate succurras. 

scribo ad Aule Mareschallum ? et Dahlbergium. Tu facias quod 
candidissima Tua anima suadet. 

Misi cum Sundio D. Hiortsbergi dissertationem. 

Tu valeas, ego Tuus in cineres. 


dabam Upsalige 1754 d. 4 Octobr. 


habui literas e” gallia. 
Fuchsia ad Hexandriam Monogyniam spectat; 
Achras ad Dodecandriam. : 
Adanson”? rediit ex Africe Senegal, et ejus observationes ha- 
bebimus proximo anno editas. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


1 OLOF SÖDERBERG, Se bref. 23 not. 1. 
? Se föregående bref. not. 2. 
3 MICHAEL ÅDANSON, Se bref. 414 not. 2. 


874. 


Amicissimo D:no BACK 
5: Pl AL 


C. Linneus. 


Tu mihi semper adfers grata et jucunda; contra a D:no Dahl- 
berg hodie habui, quod non viderat Rolandrum, quod Ser. Regina 
ipsi injunxit virum juvenem, gquem ipsa nominaret, de quo ultimo 


] 
k 
S 
g 
; 


309 


Tu mihi dixisti, Sie hereo inter spem et metum; di faxint me- 
liora. solent Tibi succedere omnia; ego semper despero. Non com- 
mendo Rolandrum apud Te, cui maxime amica est scientia. ex- 
specto interim utrumque fatum. 

D:nus Rosen rediit die solis. ; 

Dicunt hine Reges mutasse locum et Ulriksdahl commorari; 
Tu vero literas scribis Drotningholm. 

Vale amicorum dulcissime. 


dabam Upsalie 1754 d. 8 octobris. 


Utanskrift : 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm 
Drottningholm. 
Sigill IV, rödt lack. 
875. 
Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
rn ÅN VR 
C. Linneus. 


Hodie nullas a Te habui literas. Spero Te accepisse ultimas 
meas, si non penultimas. 

Literas habui a D. Rolandro, qui divino encomio paternum 
Tuum declarat affectum. 

Hodie scribo ad D. Gronovium. 

Post Deum curam Rolandri Tibi commendatam habeo. fiat ut 
sit in fatis. 

Nil novi apud nos; opto ut utaris prospera valetudine. 


Upsalie d. 11 Octobr. 1754. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


310 


876. 


Min Kiäraste Broder. 


Min K. Broders bref af d. 10 fick jag först i dag, för hwilket 
jag tackar rätt mycket. 

i går kom Magist. Tidström,' som i sommar samblat natura- 
lier för Hennes M:t, med hela sin grufwa. nog har han stenar 
för ett par hundrade ducater: han reser till Drotningholm med 
första han får ordres af Hans Excell. Höpken, om han skall resa 
först till stockholm äller Drotningholm. Hr De Geer har tillbudit 
honom 100 ducater, om han will giöra åt sig en dylik. 

Bref hade jag af Hr Rolander, som prisar sin gynnare, och 
wisar mig Hr Dahlbergs föränderliga utlåtelser; jag håller mig 
passive, som jag här uti ej tors röra mig. 

i dag hade jag bref af Baron Möänchhausen som skrifwer 
altså: Hallerus sortem infelicem eorum, qui numquam contenti 
semper plura cupiunt, jam expertus est, et redire desiderat, sed 
noluimus hactenus de novo cum illo tractare, quia semper nimis 
intolerabilis contra socios fuit. Professiones ejus adhuc ad interim 
a Professoribus Zinn, Vogel et Röderer observantur. Optarem Te 
V: I. provinciam nostram presentia tua ornare et in locum Halleri 
succedere velles, sed quid juvat optare. Rex benignissimus & com- 
pensator meritorum ornamentum patrie numquam permitteret ; 
interim rescribe.? 

Hwad skall jag swara. an patria ubicunque bene? 

jag har hört af många grunkas att natural kunskapen drifwes 
för högt. nu är tid; en annor gång försent. tro mig, jag skulle 
draga halfwa tysklands ungdom till Göttingen för natural histo- 
riens skull. 

Trottas ej att giöra gott och att älskas af alla och wördas 
af ärlige. ; i; 

förbl. Min egen Broders 


Upsala 1754 | - trogneste tienare 
d. 15 Octobr. C. Linnaeus. 


Fl 
Utanskrift och sigill som på bref. 874. 


! ANDERS PHILIP TivstrRöm, se bref 122 not. 1. 

? HaLLeEr har redan drabbats af deras öde, som aldrig äro nöjda, utan 
ständigt fika efter mera, samt önskar nu att få återvända [till Göttingen, se bref. 
783 not. 3], men hittills hafva vi ej velat på nytt afhandla med honom, eme- 
dan han alltid uppfört sig alltför odrägligt mot sina ämbetsbröder. Undervis- 
ningen i hans läroämnen skötes tills vidare af professorerna ZInn, VoGEL och 
P.oEDERER. Jag skulle önska, att Ni, Vidtberömde Herre, ville hitkomma och 
förläna glans åt vårt land samt efterträda Harzer på hans lärostol, men hvad 
gagna härvid önskningar? Eder allernådigste konung, som vet belöna förtjän- 
sten, skulle väl aldrig släppa den, som är en prydnad för sitt fädernesland. 
Låt mig emellertid få ett svar härom. — J. G. Zinn, se bref. 861 not. 3; RuDoLF 
AuGustIN VoGeEL, född 1724, medicine professor i Göttingen, död 1774; JoHAn 
GEorRG RoebErerR, född 1726, framstående obstetriker, död 1763. 


877. 


Amicissime D:ne frater. 


 Vicisti tandem egregie et gloriam reportasti, dum D. Rolan- 
drum unice Tibi obstrictum reddidisti, qui hodie redux de Te tam” 
quam de Imperatore Japonise loquitur. Multa alia et quidem non 
mediocria facinora prestitisti, hodie tamen vicisti super Superos. 
debent omnes Botanici, omnes qui amant literas et virtutem, Res 
herbaria et Medica, Insectorum denique Scientia ac ego Tibi mul- 
tum et plura quam dicere facile sustineo. Fecisti et demonstrasti, 
quid Magnus Preses Regii cujusdam, collegii valeat. utinam D. 
Dahlberg non seduceret egregium juvenem.! 

Scribam ad D. De Geer. ille fuit heic heri, et hodie abibat, 
unica hora ante adventum Rolandri. 

Utinam Rex serenissimus vellet dare ipsi 600 thaleros; 300 
dabit spero De Geer, si non plures. a me accepit 200. Habebit 
sine dubio aliquid e stipendio pro hoc intervallo, quod faceret 300. 

de rebus theologicis ex ore Ethnicor., hodie?! 

Undenam minere ille Uhloa? &, 2, 2, Hb &c. 

annon ex America s. peru? si hoc? optarem videre. 

; Accepi dudum que misit D. Lagerström. pro his Tibi grates 
infinitas reddo, at hanc cistam a Te non habui nec a D. Ziervogel, 
sed ab alio amico; si Tu aliam vidisti, quseso dicas. 


312 


Non possum ulla ratione venire Ulricksdahliam. constitutus 
Promotor? debeo intra' 14 dies Programata, Orationem, literas et 
omnia curare et: absolvere, ut ne horula mihi supersit. hoc mihi 
-sostrum laborisque premium, si neglexero debeo fame periclitari; 
quod nolit R. optimus. ; 

Si accedas Holmiam, rogo loquaris cum D:no Grill," ut ejus 
frater Amstelodami ad eum curet deferri omnia, que ad Te et me 
mittat D:nus Rolander; ego etiam ad eum seribam. 

D:nus Licent. Schultz heri abibat Holmiam petens et inde Lon- 
dinum, hinc literas ejus remitto. 

His vale mihi semper colende, Amicorum integerrime. 

Dabat Tuus sincerus 


Upsala d. 18 Octobr. cultor 
1754. Carol. Linneeus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 874. 


! Om Bäckrs ifver att bereda RortAnpeERr tillfälle att företaga resan till Su- 
rinam vittnar utom detta äfven bref. 878. 

? Antagligen ANtonIo DE ULLoaA, se bref. 751 not. 2. 

3 Medicine doktorspromotion, hvarvid LiInsÉ var promotor, egde rum den 
31 Oktober, Jfr bref. 880. 

2 CLaAs GRILL, se bref. 254 not. 5. Hans tvillingbroder Antoni var köp- 
man i Amsterdam. 


878. 


Amico integerrimo 
DD. AB. BECK 
5; PL 
Car. Linneus. 


occupatus quotidie in publice et privatim docendo auditores 
ea que ad Materiam medicam spectant, Tuas accipio literas, qui- 
bus nomine Ser. Regis mihi injungis relinquere' auditores disci- 
pulos et me conferre ad Ulriksdahliam proxima hebdomade. : 

Cum mihi officium Promotoris injunetum sit, vides facile, 
quam mihi difficile sit relinquere omnia, et nutui: Regio :obtempe- 
rare; sed non juvant laeryme; debeo equidem hoc facere, sed 
habet hebdomas aliquam latitudinem, adeoque si accessero ad 


313 


finem mandatis, tamen obtemperavi, quum ser. Rex diem hebdo- 
madis non prefixerit. | 

Doleo tamen quod nec dissertationibus, nec lectionibus pri- 
vatis potero adesse, unde  mihi unice fructus redundarent. doleo 
quod Amicus, qui soletur, non adsit, sed remotus in Metropoli 
versetur. ; 

D:nus Rolander heri discessit, et procul dubio eras Te adora- 
bit, uti debet et fatetur lubentissime, cvi debet omnia; si ipsi 
fausta sint sidera, debet orbis Tibi omnia que poterit prestare, et 
si salvus redeat nullus dubito quin plurima debeat. 

Stupenda sunt que de D. L...! narras. letor ex animo. 

Non in exteris regionibus dolent illi, quibus interest, quod 
plures vere eruditi Medici evadant, sed potius letantur et eos, qui 
ejusmodi viros procreant, amore et favore prosequuntur. 

Proxima die veneris scribam ad D. Dalin. 

Hic tantum sermo est de Te et D. Strandberg, quod alter 
ducat uxorem ditissimam, alter pulcherrimam.? omnes a me que- 
sivere, sed me numquam hoc audivisse dixi; adeoque nesciunt quid 
eredant. 

Vale Amicorum dulcissime. 

dabam Upsalie 1754 d. 22 octobris. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


! Osäkert, hvilken härmed afses; troligen LöÖwEN, 
2? Ryktet om Z. J. STRANDBERGS förlofning saknade grund; han lefde och 
dog ogift. 


879. 


Amicissimo D. D. BJ/ECKIO 
SS. på d. 
Car. Linneus. 


Gratulor reditum in urbem, sed doleo quod non sis Ulricks- 
dahl cum accedam. Non opto intrare urbem, sed festino domum, 
probe gnarus aliam propediem locum thori occupaturam, longe 
duleissimam ; tum ego apud Te exul evadam. 

rigent artus, dum refers Te misisse literas meas ad D:num Pe- 
terson,! in quibus scripsi de copia doctorum metuenda a summis; 
sed forte non intelligant. 


314 


Promotio doctoralis erit die jovis proxima. 
Letor ex animo quod Tu cures filium artis Rolandrum, uti 
genuinum; non sic Tui antecessores Archiatri. 
Queeso experimentum instituas in tuos &grotos cum radice 
Cyclaminis, an purget vel non. miror heesitantiam vulgi medicorum. 
Quando erit ista dies, quo formosissima 
ibit in amplexus, o Galathea, tuos?? 
Vive felix. 
dabam Upsalie 1754 
d. 25 octobr. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


! PETER PETERSEN (adlad von HEIiDENsSTAM), född i Heide i Ditmarschen 1708, 
medicine doktor i Frankfurt a/O, arkiater, död 1783. (Det är denne, som i 
bref. 758 omnämnes, och icke hans son JoHAN CHRISTIAN, såsom där i not. 2 
angifyes.) 

2 Citat ur något latinskt poem, som dock ej kunnat igenfinnas. 


3880. 


A micissimo D:no BECK 
So pod 


C. Linneus. 


ultima vice distractus variis negotiis non licuit scribere. 

heri vesperi me per horulam visitavit DD. Halman, et dedit 
aliquot pulcherrimos rarissimosque libros. misi cum eo Programma. 

heri celebrabatur promotio in auditorio frequentissimo oratione 
dé stupendis proprietatibus animalium. 

cras mane v. D. petam Ulriksdahl; utinam vig me non ab- 
sorberent; spero Te videre in Arce regia. 

si mentio incidat de Medicis, loquar rotundo ore. 

vereor quod Te metuat S.! ob affinitatem gqua eris conjunctus 
sic stantibus, sed de his plura coram. 

D:nus De Geer misit Rolandro 600 thaleros. 

Tu pergas favere scientiis et promovere artem instar alterius 
Apollinis. , 

vale. 

Dabam Upsalie 1754 d. 1 Nov. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


1 Hvilken härmed afses, är oklart. 


315 


881. 
Amicorum fidelissimo DD. BAECKIO 
ns SS pl 
C. Linneus. 


salvus evasi saturni ultimo et redii in sinum meorum. didici 
procul a jove, procul a fulmine sapienter delitescere. audivi multa 
et stupenda, verba non effanda, sed bone Deus, quis erit finis re- 
rum omnium? ego me ex theatro eripiam. 
Accepi literas a DD. Keehlero, sed in his nihil novi. An acce- 
perit ab ullo residuas pecunias? 
Inter Hasselquistiana observavi res vere stupendas: 
Cyprinum dentibus in ore instruetum.! 
Esocem pinnis dorsi duabus: priore spinosa.? 
Pisces malacopterygios absque membrana branchiostega.? 
que jam descripsi in Museo regio animalia numerum attingunt 
eorum, quem primus tomus comprehendit, et Rex jussit continuari 
impressionem cum novo anno, quo accedam, sed puto me tum 
fore Fahlune, si potero. 
Vale amicorum dulcissime. 


dabam Upsalie d. 12 Nov. 1754. 


audivi DD. Wahlbom accessisse Holmiam. annon me adire 
recusabit ? 


Utanskrift som på bref. 865. 
Sigill 1, rödt lack. 


! Cyprinus Dentex L., i Hassero. It. Palest. förd till slägten Salmo. 

? Härmed har näppeligen afsetts någon annan än den, som i Hasseigo. It. 
Palest. s. 382 beskrefs under namnet Atherina Hepserus. 

3 Tetrodon lineatus L. Syst. nat. ed. XII p. 411 = T. Fahaca Hasselq. 
It. Palest. p. 400. 


316 


882. 


Amicissimo DD. BJECKIO 
DDR 
Car. Linneeus. 


Accepi Tuas sigillo munitas Tabellarii publici, nescio qui fac- 
tum hoc fuit; annon tabellarius aperiat et legat sacra inclusa? 
annon literas apertas tradas tabellario? ipse ex inclusis judices. 

Debui abire Ulrikdalis non salutata D:na Spets, quod vesti- 
bus induto peregrinationi propriis non licuit adire Dominam; non 
tamen discessi omnibus salutatis; cum dimissione plena regia abivi 
et plus per octidum laboravi quam ex moro aulico. per dimidium 
annum fuissem obstrictus. Quantum potero me eripio, cum optime 
perspiciam futura. 

Scribam Lagerströmio, utinam possem quidquam efficere pro 
D:no Osbeck, ejus status mihi maxime e corde est. 

Vellem lubenter videre D. Wahlbom, antequam a vobis disce- 
deret in provinciam remotissimam. ; 

Quando comparabitis in pharmacopexeas Radicem Senegee,! 
tanti 2stimatam, totque observationibus confirmatam in morbis 
febrilibus inflamatoriis, Pleuritide, Peripneumonia &c. 

Saluta D:nam Spets et me -excuses, quod abiveram ipsa non 
salutata. vale. 


Dabam Upsalie 1754 d. 15 Novemb. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 
! Se bref; 216 not. 4. 


883. 


Viro Amicissimo DD. ABR. BECK 
| S. pl. d. 
Car. Linneus. 


Accepi literas Tuas, semper mihi gratissimas, et in iis epi- 
stolam Rolandri, qui scribit se accepisse 600 illos thaleros, quos 
dedit D. De Geer. | 


317 


Det Deus Tibi tranquillum animum ut poteris scientias laetius 
promere, ad quas natus es et nobis a Deo missus. 

Dedi integrum fasciculum DD. Hallman, sed ille festinans forte 
omisit ; mittam prima occasione. 

De Osbeckio heri scripsi ad D:num Lagerström, utinam possem 
aliqua ratione promovere ejus commoda; ejus enim condiditio mihi 
maxime e corde est. 

Faba st. ignatii debet necessario Pharmacopoeam intrare; ejus 
enim encomia maxima sunt apud omnes, qui scripsere de ea, et 
amarities purissima, que corroboret viscera, et eliminet impura. 

occupatus sum in tradendo publice et privatim materiam Me- 
dicam, et doceo imprimis studiosos curare rusticos inempta me- 
dicina.! 

infusi H:be Lini catharthici 3ij egregrie purgat. 

Rd Eupatorii erit eximium purgans. Herbee infusum in sufficienti 
dosi eximium vomitorium. quando Rusticus purgabitur, medicina 
hodie ex indiis petenda erit et chare emenda, quod non convenit. 

Vale amicorum dulcissime. 


dabam Upsalie 1754 d. 19 Novembr. 


Råkas Hr Doctor Wahlbom, så bed honom wara så god och 
hälsa på oss, för än han reser neder. 

säg att jag af hiertat gratulerar honom till sin nya tienst. jag 
hoppas Collegium får en Provincial Medicus, för hwilken det ej 
har orsak att blygas. Vale. 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


1 Beträffande Linsés sträfvan att få dyra, från utlandet förskrifna läke- 
medel ersatta af billigare, svenska, se bref. 528 och den 1753 utgifna disputa- 
tionen Plante officinales. 


384. 


Excellentissimo Viro 
DD. ABR. BECK 
Regii Collegii Medici Preesidi 
j 5. pl. d; 
Car. Linneeus. 


Letor ex animo quod valeas et bene stes cum D:no Priore. 
Occupatus in Chinensibus Lagerströmianis in memoriam re- 
voco istius ciste, e China allate, quam quondam Beatus Tuus 


318 


Hospes in tua domo aperui, continentem innumeros et quidem 
circiter mille distinctos: plantarum pugillos exsiccatos absque flori- 
bus et fructu.. : 

He plante omnes sumte fuere a Pharmacopoliis Chinensibus, 
distinate usui medico, non vero, ut tum suspicabar, Botanico.! 

Chinenses enim in suis pharmacopoliis nullis utuntur compo- 
sitis, sed sic exsiccatis simplicibus plantis, quas norunt in suis 
morbis sibimet ipsis prescribere, tamquam medicamenta specifica, 
et si hec nil efficiant, fato funguntur suo. 

Sic ditiores sunt Chinenses specificis, quam omnes Europei, 
que longa experientia ipsis reddit notissima. 

Perpendas queeso, quam male actum foret de nostra Medicina, 
si destitueremur Medicamentis sic dictis specificis, nobis hodie notis: 
Opio, Camphora, Moscho, China similibusque. 

; Perpendas itidem, quam felices evaderemus, si duplo plura 
ejusmodi medicamenta nobis innotescerent. 

In tanta copia Medicamentorum specificorum chinensium, quo- 
rum pleraque nobis hodie ignota, si modo tertia pars nomen speci- 
ficorum mererentur, et hec nobis innotesceret, longe majus aug- 
mentum obtineret Medicina, quam que obtinuit per plura secula. 

Annon itaque Medici, qui non ecrumene et pecuniis corradendis 
unice solliciti, sed magis de promovenda arte intenti, debeant om- 
nibus viribus incumbere, ut hec chinensia iis innotescant; quo in- 
finiti homines fatis eripiantur precocibus. 

videtur mihi hec res maximi momenti et que a Preside Regi 
Collegii Medici ejusque honoratissimis collegis non seponatur, sed 
qua fieri queat judicio et cura pensitetur; cum Ile fasces et scep- 
tra artis gubernet. 

Apud nos grassatur horrenda febris quedam singularis et e 
Petechiarum genere,” que incipit cum gravedine et Cephalalgia, 
continuat febre vix manifesta, que tamen vires omnes prosternit 
et humidum omne corporis quasi in viscidum vertit; plurimi de- 
mura diarrhea corripiuntur ; nonnullis exänthemata efflorescunt 
petechialia. varii moriuntur; optimus D: Holm Danus hoc morbo 
periclitatur et laboravit ultra 12 dies exhaustis omnibus viribus. 
ceterum sporadice grassatur, sepe unus in eadem domo, rarius 4 
s. 5: ultra 50 hodie in urbe laborant eodem morbo. nonnulli de- 
cessere; qui evadunt, lente recuperant vires. 

Quid optimus D. Wahlbom? annon me adibit et quando? 

Vale amicorum dulcissime. 

Dabam Upsalie 1754 d. 25 Novembr. 


319 
Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


1 Under ett Linnés besök hos Bäck några år förut hade öppnats en från 
Kina ankommen låda, hvilken befanns innehålla prof på omkring 1000 hos där-' 
varande apotekare inköpta växt-droger. Då bland dessa antagligen funnos ät- 
skilliga, som voro af verkligt gagn, uppmanas nu BäcK att härom förskaffa sig 
närmare underrättelser; »härigenom skulle måhända medicinen vinna större 
förkofran, än förut under flera århundraden.» 

2? Denna svåra sjukdom var i medlet af 1730-talet gängse flerestädes i 
landet, särskildt i Upsala, der under Oktober, November och December 1754 
öfver 300 personer däri insjuknade. LinsÉ, hvilken själf angreps däraf, redo- 
gjorde för densamma och dess behandling i den 1757 utgifna disputationen 
Febris Upsaliensis, hvilkens respondens var d. v. lektorn i matematik vid 
Skara gymnasium Anp. Boström. Bland de svårast angripna var Linnés danske 
lärjunge J. T. Horm, såsom här samt i bref. 885 och 889 omtalas. 


'. 


885. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
S.. pl. d. 
Car. Linneeus. 


Literas hodie a Reaumurio habui de insectis. 
Fac ut sciam, quando 
ibit in amplexus. o Galathea, tuos. 

si vixero ea vespera in domo mea cum amicis tuos hymnos 
celebrabo, et vota calida pro novis nuptis fundam. 

Miser Osbeckius etiam morbo periclitabitur difficili; si poteris, 
ipsi opem feras oro queesoque. 

Avide exspecto adventum DD. Wahlbomii, quem semper amavi, 
nec tamen per aliquot annos vidi. 

Nos exagitat dura hyems horridaque tempestas. 

An Aqua dist. Ulmarie in morbis exanthematicis tanti ha- 
benda, uti Helveta plebecula ea utatur quotidie in hoc malo. 

Apud nos misere grassatur Amphimerina petechizans, qua multi 
periclitantur; dixi studiosis, quod tentare debeant quid valeat Extract. 
Cascarille, cujus vis constitit tot tantisque experimentis Apino!? 
circa annum 169!/s. 

Vale et celebres letus inaugurationem Arcis Regige.? 

dabam Upsalie 1754 d. 3 December. 


320 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


! JoHAN LupviG ÄÅpPinus (eller BieEsE), född 1668, professor i fysiologi och 
kirurgi vid universitetet i Altdorf, död 1703. Han var den förste, som i en 
1697 utgifven skrift påvisade cascarillens gagn såsom läkemedel. 

? Uppförandet af Stockholms slott hade så långt framskridit, ait kungliga 
familjen kunde däri inflytta den 7 December 1754. 


386. 


Suavissimo Amico 
DD. BECK 
SPL IA 
C. Linneus. 


Mutatione Rectoratus preeterito die distractus intermisi Te 
salutare. 

Hodie funebria Candidati Krok, quem novisti, conterranei mel, 
petechiis suffocati interfui.! 

ob hyemem interruptam vix hoc anno licet adire Fahlunam; 
si Tibi sint ferie me adeas, qui per plures annos me non visitasti. 

Die veneris examinabitur Pharmacopoea nostra. Böra intet 
gesellerne på apothequet äfter medicinal ordningarne wara ed- 
sworne”? 

Vale amicorum dulcissime. 


dab. 1754 d. 17 Decembr. ' 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


! SamvueL Krok, född 1721, student i Upsala 1739, filosofie kandidat 1753, 
död den 12 December 1754. — Om denne lofvande landsman finnes i Smålands 


nations protokoll för den 11 December 1749 antecknadt: »Reciterade Herr 


Samuel Krok en på utsökt Swensko utarbetad oration om Urshults och Al- 
mundsryds inbyggares seder, såsom närmast liknande wåra, i Historien be- 
römde, "Göthers. Och war Orator ej mindre wid föreställandet beweklig, än 
han wid sammansättjandet warit sinrik, som 'röntes deraf, at Hr Archiatern 
icke allenast betygade sit fulla nöije öfwer bem:te arbete, utan tog sig anled- 
ning at föreställa Nationen, huru nyttigt och angenämt det woro, om Nations 
Ledamöterne wille, på samma sätt, hwar och en, i sin ordning, afgifwa någon 
uplysning om födelse-orten.» Sagda oration trycktes 1768 i Stockholm. 


rös Nk in 6 
MET) SEEN TI ESS SYRE Sr 


321 


887. 


Min Kiäreste Broder. 


Då Herrarne i stockholm löpa at gratulera till nyåhr, och 
mina Camerader skrifwa 100:de-tals bref, har jag ingen som mig 
oroar, mer än endast den obligation, uti hvilken jag står hos M. 
K. Br. och önskar mig beständigt. Gud beware Min K. Bror i 
detta och många flere åhr wid alt werldsligit nöje, så har wår 
medicin upkomst, des idkare skydsherre, och jag en trogen wän, 
och snart sagt den endaste jag äger. Lätt mig framgent få wara 
uti M. K. Broders ofärgade wänskap innesluten, at jag wid mitt 
slut må gratulera mig att jag haft en wän som aldrig swikit mig. 

jag har dubbel orsak at önska min K. Br. i detta åhr all wäl- 
signelse, som Min Bror den så högt behöfwar. för har M. Br. 
lefwat på egen räkning, nu får M. Br. dela sitt öde af liuft och 
godt. 

M. Br. måste nu taga i den lyckepottan sin lått, där hwarken 
försichtighet äller wishet kan bispringa, utan endast wälsignelse af 
Gud. Blifwer makan olyckelig, siuklig äller hwad öde öfwergår 
henne, måste M. Br. lika widkännas. Barnens öde lika så. Gud 
allena kan giöra det äfwentyrligaste säkert. Då en man gifter sig, 
ser jag honom öfwergifwa fader och moder och alla, at endast 
blifwa hos sin kiäresta; men huru min Brors sinne nu warder 
ändrat äfter naturlig lag, utbeder jag mig få äga äfter wanligheten 
en liten dehl af min Brors hierta, utan prejudicio tertii. 

jag har haft en bedröfwelig juhl, ty juhlafton siuknade min 
hustru i denna gångbara maligne febren och är rätt hårt ansatt! 
Det kostar på wara gift, med siuk hustru och många små barn. 
få se om jag slipper siukdomen, som ej tohl swåra stötar. 

Om M. Br. råkar Leutn. Kruse,” som ritar åt Hennes M:t, så 
bed honom wara så god och sända mig de tabeller, som han giort 
färdige, at jag finge dem numerera. 


förbl. Min Kiäreste wäns 
Upsala 1754 lydigste tienare 
d. 31 Decembr. Carl Linneus. 


Linnés brefväxling. - IV. 21 


S22 


Utanskrift och sigill som på bref. 865. 


1 På själfva julaftonen insjuknade Linnés hustru i den ofvan omtalade 
Upsala-febern, och tillståndet förvärrades sedan ända till den 17 Januari, då 
ändtligen på 26:te dagen en lugn sömn gaf den sjuka något stärkta krafter 
och ingaf förhoppning om en vändning till det bättre. En försämring inträdde 
dock åter, såsom brefvet 890 omtalar, så att Linné först den 31 Januari kunde 
meddela, att han nu började känna sig liksom utsläppt ur ett fängelse och 
kunde fritt andas ut, emedan hans lilla hustru (uxorcula) börjat så småningom 
tillfriskna. Aldrig under hela sitt lif hade han, kastad mellan fruktan och hopp, 
genomleft en så bedröflig månad; hela hemmet var bragt i oordning, den sjuka 
låg ständigt i plågor och jämmer, barnen klagade och gräto, själf satt han 
instängd hos den sjuka, saknade alldeles lust eller förmåga att företaga sig 
något och var alldeles utom sig af oro och sorgliga aningar. 

2 HERMAN CONRAD von KrRUUS, född 1720, löjtnant vid Österbottens mye 
mente, slutligen major vid Dalregementet, död 1787. 


888. 


Nobilissimo D:no BECK 
be FS 0 i fa 
C. Linne&eus. 


Etiamnum continuat diris symptomatibus uxoris mee morbus, 
qui insomnes mihi causat noctes, et heri circa vesperam incepi 
etiam ego laborare, ut inter spem et metum heream. 

Sensi novum experimentum infucate tue amicitie, quod in 
literis hisce dedisti contra morbum uxoris mere. Vie sunt ab 
initio morbi purgate; sumsit semel laxans, bis Ipecacuanham, 
enemata varia; admittet vesicatoria et assumet.a Te missa. Dii 
meliora; conficior ommnino ejus querulis et suspiriis; tenelli mei 
lacrymantur et suspirant; ubique gemitus.' Quid de me misero fiet, 
si illa pereat? que curam geret educationi natorum? que 0eco- 
nomie? Heec fructus Matrimonii! videbis-aliquando. 

Te servet Deus incolumem meique amicum. 


Dabam Upsalie d. 3 jan. 1755. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


323 


889. 
Amico sine pari 
DD. BECK 
5: PL-4 
C. Linneus. 


Fato pulsante ostia dulcisssime per tot annos conjugis, ad 
coelum tendentibus manus innocentissimas tot orbes futuris tenel- 
lis infantibus, ubi nec Apollo nec Esculapius opem ferre pote- 
rant, ego extra me ipsum constitutus seposui res humanas, ludi- 
cras et vanas, oblitus amicorum, imo mei ipsius oblitus. 

proxime tandem preterlapsa nocte, que ipsi erat 26, quam 
insomnes inter gemitus et suspiria traduxit, respirare coepit, et 
vires exhaustas blando somno refocillare, ut spes aliqua nascere- 
tur, ubi nulla erat. Sed quis fidem adhibeat tam fallaci typo 
morbi? interim nocte et hodie melius habuit; quod non parum 
me et meos tenellos refocillavit; faxit Deus perennet. 

Sic a prima nativitate mea magis misere traduxi numquam men- 
sem, quam hunc ultimum; ferias & festos non vidi; nec coelum 
nec terram, sed incarceratus continuo vixi. videbis aliquando et 
ipse, quid sit in adversis xeque ac secundis amare; presertim si 
tot natis Pater evadas, iisque adhuc tenellis valedicas, quod avertat 
Deus, per plures annos conjugi. non hunc norunt, qui non gusta- 
runt Lotum. 

Rediit D:nus Rosen die sabbathi et die Lun&e abiit; nec ille 
opem in angustiis constitutis ferre poterat. 

Si luctuosus hic casus non conculeasset domum meam, ego 
Holmias per octiduum sub hisce feriis certo certius adiissem. 

D:nus Holm etiamnum respirat, miser, toties orco damnatus, 
qui laboravit ultra quadrantem anni morbo diro & fatali. 

Te servet Deus T. O. incolumem. 

dabam d. 17 januarii. 

Upsalie 1735. 


Utanskrift och sigill som på föregående bref. 


! Efter afskrift, tagen 1884 af E. ÄnrusG, »ex originali, hkt eges af Excell. 
E. InRes dödsbo och arfvingar». Nuvarande egare är löjtnanten Jom. IHRE. 


324 


890. 
ITllustri Amico 
DD. A. BECK 
5. pod. 
: C. Linneus. 


Non dum cessarunt mee lacryme; altera quavis nocte etiam- 
num periclitatur uxor mea; di meliora. | : 

Cum mihi contingat arcta amicitia jungi cum Medicorum Prin- 
cipe, dedecet ignorare morbum patrige heu nimis familiarem, qui 
in australi Smolandia hodie tyrannidem exercet, Dragsiuka? dictum; 
:queso des mihi hujus historiam, synonyma apud Authores; utrum 
sit contagiosus nec non; vel an a caussa cognita oriatur et que 
huic opponi solet Medicina; ut queam eundem inserere suo loco. 

Te servet Deus incolumem. 


dab. Upsalie d. 20 jan. 
1755. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


!' Om den farsot, som af allmogen i södra Sverige kallades »dragsjuka» 
och som vissa år (särskildt 1746—47 och 1754—56) »genom sina egendomliga 
symtom och de svåra plägor, hvaraf alla däraf angripna ledo, väckte allmänt 
deltagande», se bref. 243 och O. HJeLt, CARL VON LINNÉ såsom läkare och 
medicinsk författare s. 91. 


891. 


Amico Integerrimo 


DD. ABR. BECK 
5. pl dd 


Ex carcere quasi extractus incipio aura hujus orbis frui, con- 
valescente sensim uxorcula mea. 

exspecto avide Historiam morbi spasmodico convulsivi.? 

Hodie literas habi a Rolandro :Amsteledamo, die 15 januarii 
datas, qui nuper accessit; post 5 dies aditurum mare. Misit se- 
mina Diosme, sed non satis recentia. 


325 


D:nus Rothman alter adhuc heret Cette apud D:m Holm, qui 
juvenem alit et vestit. 
- Helleborus niger et Cynoglossum omphalodes florent in Horto, 
suceedant Tibi fausta vota! si altera vice matrimonium pu- 
blice enunciatum sit et pro more solito intra octiduum nuptias 
celebrabis. Vale. ; 


Upsal. 1755 d. 31 januari. 


D:nus Manfredi Manetti,” Profess. Bot. florentize, qui ante ali- 
quot annos in me malevole invehit, sententiam mutavit, veniam 
precatur, dicit se errasse ignorantia, quamdiu ex libris sapere stu- 
debat, postquam vero ipse naturam intueri inceperat, vidit me unice 
EA AEA 

Mox me membrum Societatis Florentinee proposuit, assumor, 
et hoc mihi significavit. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


! JOHAN BENJAMIN HeILIGTAG, född 1716, provincialmedicus i Blekinge, död 
1771; till medicine doktor promoverades han i Lund 1751, sedan han 1749 
under EB. Roséns presidium utgifvit och försvarat en disputation De Morbo 
spasmodico convulsivo epidemico. 

2 SaveErRIo Manetti, född 1723, läkare i Florenz, död 1784. I sin skrift 
Viridarium Florentinum (Flor. 1751) uppträdde han som Linnés motståndare, 
men ångrade sig kort därefter samt utgaf 1756 Carorr LiInner Regnum vege- 
tabile juxta systema nature in classes, ordines et genera ab eodem consti- 
tutum, societatis physico-botanice Florentine usuvi accommodatum ac re- 
cusum. 


892. 


Det är högst beklageligit att så många menniskior, i hela 
provincier, skola lida så förskräckelig smärta och död; utan att 
någon kan achta dem därföre, äller säga hwad dem skadar, at 
sådant ej widare må existera. 

wid sådant tillfälle borde ett rike kunna sätta uht ett pre- 
mium på en 50 ducater, för den som uptäkte rätta orsaken, dä 
jag är wiss på att någon innan kort skulle giöra sig sorgfällig att 
uträkna en så hemlig sak; då så många mine landsmän kunne 
frias för lika fatale olyckor. | 


326 


Sundhets commissioner, Collegia Medica, Provincial-Medici, 
Landshöfdingar &c. bemöda sig, ändoch moritur justus, så länge 
caussa latet: 

Ingen bryr sig om att utforska det så lätt kunne utransakas, 
ty om någon funno orsaken, hade han knapt af någon tack där- 
före; utan snarare förtahfl]. : 

Här borde en wettenskaps academie äller någon rik patriot 
distinguera sig; åtminstone borde någon heder wisas den, som det 
kunne uptäcka för så många menniskiors förmon. 

Dr Heiligtag tyckes gå ganska djupt in i saken och penetrera 
ultra limites humanze sapientie; si hwad en starkt theorie kan 
giöra. t 


Swara mig på det förra jag projecterat. 


förbl. i döden Min K. Broders DS 
Upsala d. 8 febr. ”lydige tienare 
17535. C. Linneus. 


t 
Skrifvet på insidan af ett kuvert i kvart-format. 


Ä Utanskrift: 
Arclhiatren i AG ( 
Wälborne Hr Doctor Beeck 
Preses Kongl. Collegii Medici 


Stockholm. 
Sigill bortrifvet; rester af rödt lack. 
893. 
Hlustri D. BZECKIO 
| SE DRG 
C. Linne&us. 


Gratias devotas reddo pro actis; remisi ea cum Pastore Con- 


stantinopolitano! omnia; Tibi etiam Amice colendissime debeo 
hujus Viri optimi amicitiam. 

D. Gorter? cum tota sua tamilia petit Petropolin 5000 ru- 
belis annuis; D:nus Gaubius? vero, cui 10,000 offerebatur, re- 
cusavit. : ; 

Si permittunt Tui Lusus, procures mihi aliquid, si possem sol- 
vere nodum de Morbo spasmodico :convulsivo; debeo equidem et 
ego aliquem fructum laboris sentire 1. reportare. 


FET OT SIE SEE ARS föra ES EE SA Er 


327 


In hisce terris ”nihil novi. : Quid in republica medica novi; 
quis erit Medicus per Gestriciam?" An D. Schultze accessit Lon- 
dinum ; an ab eo literas habuisti? ; 

Ego dum :vixero Tuus permansero. 

Dab. Upsalie 1755 d. 11 febr. 


Utanskrift: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor Beck 
Regii Collegii Med. Presidi 
i Stockholm. 
Sigill IV, rödt lack. 
! PETER ÅBR. NensÉn, född 1711, legationspredikant i Constantinopel 1748 
— 55, sedan kyrkoherde i Klara församling i Stockholm, död 1788. 
? Davip DE GORTER, se bref. 336 not. 1 och 337 not. 2. 
3 HierRonYMuUs Davipes GauBius, se bref. 556 not. 3. 
t€ Erik NorpoBuan, född 1739, af Collegium medicum 1764 och 1766 sänd 
till Gestrikland och Helsingland »för att bringa koppympningen i gång, som 
mycket väl lyckades», provincialmedicus i Gestrikland 1768, död 1810. 


894. 
Min K. Hr Broder. 


Hennes M:ts allernådigste befallning att komma på en äller 
annor dag till Stockholm, at utwällia Musslor at ritas, sedan uni- 
valves äro färdige, skall jag med all underdånig lydno äfterkomma, 
så snart det stannar att wräka neder snö och wägarne blifwa 
practicable. om jag kommer om torsdag, torde wara snart nog, då 
jag fingo om onsdag afbörda mig en disputation, som skall då 
ventileras under mitt Présidio,! då jag och kunne taga wägen åt 
Drotningholm först att lägga dem uht och att H:s K. M:t sedan 
där om anordnar. | 

sedan jag så länge wäntat på Leutn. Kruus tabeller, skref jag 
förleden postdag till slotsförwaltaren Spits och bad honom höra 
äfter dem, at jag fingo rangera univalves. 

Gud gifwe jag fingo snart tabellerne, som med resande af M. 
Br. äro lofwade färdige, ty jag måste hafwa dem först till mig, 
at jag må äfter mine documenter numerera dem hemma i mitt 
museo. i 


328 


jag tackar wördsamast för ultimat logement hos M. K. Broder; 
jag bor ingenstäds nögdare äller gladare. 

Stiernsparres? inlaga hafwa wij fått; M. Br. skall få höra huru 
saken hänger tillsamans, då jag har den ähran i nästa wecka 
att komma. 

Julin lärer omöjligen kunna förmås att betala ut de negotie- 
rade pgr, innan terminen ingår, som torde ännu dragas ut på ett 


par åhr; kommer han hem, skall jag låta wetta, äller fråga honom 


sielf i stockholm. 

Om Hennes K. M:t skulle tycka at jag kommo sent, om jag 
ej reste för än torsdagen, så lätt mig det wetta om måndag, så 
måste jag wara där om tisdag, fast jag skulle mista arfwode för 
ett presidium. Vale. 


förbl. Min K. Broders 
Upsala 1755 hörsamste tienare 
d.- 12 febr. C. Linnaus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


1! Den omnämnda disputationen var Centuria I plantarum, hvilken ven- 
tilerades den 19 Februari 1755 med ÅBRAHAM D. JusLENIUS såsom respondens. 

? Troligen MacGnus GABRIEL ÅRBIN, adlad STJERNSPARRE, född 1702, preses 
i Tull- och Accisrätten i Stockholm, död 1757. 


893. 


Amicissimo D. BAECKIO 
ODER a 
C. Linneus. 


Proficiscor v. D. proxima die Jovis, modo accedat D:nus Julin 
cum tabulis. 

Ob certas rationes non possum habitare tecum, ut ut luben- 
tissime vellem et exoptarem; quamvis promisi et Tu me generose 
invitasti; rationes in verbis exponam, nec Tibi displicebunt. Scripsi 
hodie ad D. Tidström ut hospitium pro me procuret Tibi proxi- 
mum, quo queam tecum esse quoties liceat, mane imprimis et 
vesperi; utinam possem obtinere hospitium non remotum ; alias 
invitatus sum ab affini meo D:no Hofling,! qui habitat in parte 
boreali et Platea a Regina dicta, sed tum a tuo consortio nimis 
distrahor. 


ARTNR 


329 


Accepi et hodie tuas cum D. Åman;? si potero aliqua ratione 
ejus commodis inservire, non intermittam. Que urges pro Kehlero 
lubenter faciam, et ante hoc locutus sum cum plurimis; quod vero 
recusaverim ideo quod ad me ultimo literas non dederit, ne cre- 
das; nec hoc umquam in mentem revocavi; sed malevola anima 
mariti sororis hec et similia effutit quotidie, ut vel ideo deberem 
rejicere ingratum pondus. ”Tui caussa tamen faciam omnia que 
penes me, etiam invitus, licet. ; 

Longe abest quod acu tetigerit Balsamum verum Turca no- 
minatus, nisi fuerit Cedrus sibirica, quod non credendom. Alpinus 
enim elare demonstravit fruticem e singulo petiolo gerere folia 
bina instar Lathyri et esse Pistacie speciem. 

Proficiscor primum Holmiam die jovis et inde Drotninghol- 
mam; forte Ser. Regina velit aliquem una mittere. 


Vale et fave Tuo. 


Utan datum, men troligen skrifvet i midten af Februari 1755. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


! Ninrs HorLuing, då sekreterare i Riksens Ständers Manufacturcontoir, se- 
dan assessor i kommerce-collegium och kommerceråd, död-1778. I hvad slägt- 
skapsförhållande (antagligen mycket aflägset) han stod till Linsé, har ej kunnat 
utletas. 

2 NiLs ÅmMAn, född 1731, student i Upsala 1751, medicine doktor 1760, 
slutligen logices et physices lector vid Härnösands gymnasium, död 1783. Se 
bref. 820 not. 1. 


896. 


Amico integerrimo 
DD. ABR. BECK 
Archiatro Regio 
S. pl. d. 
Car. Linneus. 


Quod toties me laute et opipare exceperas, dum Holmie nu- 
per tuus mane et vesperi hospes eram, devotissimas persolvo. Nisi 
Tua in me antea collata beneficia plura essent, quam que remu- 
nerari possent, hec iis adnumerarem; apud Te quotidie tamquam 
in theatro se sistunt virtutis et sapientie cultores, uti olim apud 


330 


B. Hårlemannum ; sed hos decens uxor brevi expellat quod doleo; 
interim testis fui oculatus oeconomizx Tue juvenilis. 

gratissimam mentem meam reddas liberalissimo D:no Schroe- 
der ejusque exquisitissimee uxori, qui me laute excipiunt quoties 
Holmiam pervenero, et Domina ipsa que a D:no Archiatro depo- 
litas merces extorquet. 

Data occasione qugeeso ad me mittas Herbariolum DD. Hal- 
manni; in eo enim est Gentiana et Potentilla que placent. 

Dum ex arce descendebam, obviam ibam rustico, qui obtulit 
Equum, quem mox sumsi et sic insalutato optimo Hospite, quod 
doleo, discessi confestim. in amplexus meorum redibam hora nona. 

D. Forsgård,! candidatus Medicine, Halenii zemulus a me petiit 
commendationem apud Archiatrum regium, quam etiam defero. 

Ter vale. 


Odateradt, men antagligen skrifvet i slutet af Februari 1755. 
Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


! Uppenbar felskrifning;- den här afsedde är nämligen Jonas Gustar 
ForsskKÅHL, född 1727, medicine doktor i Upsala 1758, läkare i Närike och 
brunnsintendent vid Medevi, död 1783. 


897. 


Wälborne Hr Archiater och Brudgumme. 


Jag hade ärnat i morgon hafwa några wänner hos mig, men 
det blifwer nu upskultit till torsdags afton, då jag will fira Hr Ar- 
chiater Becks och des Bruds heders afton; jag skall dricka skå- 
larne riktigt, fast det ej blifwer mer än 3, och det i sötaste win 
som jag här kan få. Om M. Bror är min wän och ärlig swänsk, 
så drick min skåhl tillbakas; jag spör det wähl, om jag det ej hörer. 
Anmäla min wördnad hos Eder Brud och anhörige, mine gamble 
gynnare. | 

jag gratulerar af hiertat M. K. Bror, som änteligen äfter så 
många åhrs arbete och möda får hvila sig i en så skiön och ma- 
kalös bruds skiöte, som fröken beskrifwes. af alla. 

Gud låte min k. Broder i många åhr, med lika ren smak och 
nöje få afbörda sig wärdenes bekymber och stora wärdenes bittre 
pocaler i kiärlekens famn. 


331 


Gud låte Eder bägge få lefwa till samans med hälsa och kraf- 
ter, at nyttia hwar andras warma. 

Gud förläne Eder inbördes kiärlek, förtroende och åtrå till 
hwarandra.' 

Gud låte Eder rächna många åhr ifrån den epoche I nu be- 
gynnen. 

"Gud låte Eder wara fruchtsame och räcka den frucht, som I 
sträcken Eder äfter. 

Nu undergån I den sanna metamorphosin vitae linne, som 
pupan i fiärilen; den kädia som nu lägges om Eder hals, kan 
ingen rycka utan döden; nu knytes Eder timeliga lycka; lyckelige 
blifwe I genom enigheten. 

Wisa nu Eder karl, at M. Br. får sin unga frus approbation 
freddag morgon, och wälkomen då i wårt skrå såsom Danneman. 
d. 25 december skall bära witnesbörd, om mannen är richtig, då 
utslag faller; äller blifwer plicht då jag w. G. kommer till stock- 
holm. Kiära warm Eder, men brän Eder icke upp i egit näste 
som Phoenix; och war ej för het på gröten, ty moderata durant. 

All lycka och wälsignelse af högden önskar 


" Upsala 1755 Min Broders 
d. 18 Martii. trogneste tienare 
? Carl Linngus. 


Seguer! är blefwen Procanceller äfter Wolffen.? 

Browne? utgifwer på engelska i London Historiam naturalem 
jamaice med många tabeller af insecter, örter, Diur i folio. 2 
guineer. 

Zinanni" utgifwer i. Venedig en foliant öfwer 114 plantis sub- 
marinis och conchiliis plurimis rarioribus. 2 ducater. 

Strumpf Prof. Bot. i Halle är död och hans Bibliotheque, som 
har många wakra böcker, skall auctioneras. 


Utanskrift som på bref. 888. Sigill bortslitet; rester af rödt lack. 


! JOHANN ÅNDREAS VON SEGUER, född 1704, professor i naturlära och mate- 
matik, först i Göttingen, sedan i Halle, död 1777. 

? CHRISTIAN WorFFf, född 1679, professor i matematik och naturvetenskap, 
men mest känd såsom filosof, 'slutligen. kansler för universitetet i Halle, död 
1754. 

3 PATRIK Browse, se bref. 318 not. 3 

t Grefve GuISEPPE GINANNI (äfven kallad ZinaAnsi), född 1692, italiensk na- 
turforskare, död 1753. Åren 1755—57 utkommo i Venedig hans Opere postume, 
nella quali si contengono 114 piante che vegetano.nel mare Adriatico, nella 
paludi e nel territorio di Ravenna, coll' istoria Valeuni insetti. 


332 


898. 


jag gratulerar af hiertat till en söt, skiön och kiär Fru. Gud 
låte Eder lefwa länge och nögde. Gud låte Eder få se med glädie 
Edre kiäre arfwingar och Eder ätt räcka till werldenes ända. 

jag borde spara att oroa min k. Bror med mine lappar, medan 
smekmånaden warar; men jag kan intet utan taga dehl i min 
Brors fägnad. 

jag glömde älendigt bedia M. K. Br. i sitt pacto antenuptiali 
äfwen "inrycka mig, at nådiga fruen ej sågo surt på mig, då jag 
kommo att dricka the bittida om morgonen, eller sent på aftonen 
uppehöllo m. k. Br. med mönstrande af örter, då N. fruen woro 
sömnig och wille hafwa sin Herre till sängs; ty måste jag stå 
mitt öde. ty mannen öfwergifwer fader och moder och blifwer 
när sine hustru; mycket mera mig; nec placent lusus, qui pla- 
cuere quondam.! 

i aftons hade jag tänkt fira M. K. Br. bröllop hos mig, men 
Apothecaren ? öfwerwan mig, och giorde en ståtelig collation i går 
afton, då wij där dricka skålarne ståteligen; och jag slog mig lös, 
att jag på många åhr ej warit så nögd, och swor på at jag ej 
reste hem för än Brudgumen reste med sin brud, at min hustru 
trodde jag ej wille resa hem om natten med henne, som doch 
skedde kl. 1. 

Roa sig nu M. K. Br. medan kiärleken är starkast, det bäste 
M. Br. kan; och lämna att skrifwa mig och andra till, till des det 
grofwaste är bestält. 

jag tycker mig nu se i M. K. Brs hus et nova rerum facies. 
visiter, collationer, rörelse i hwar wrå. 

Gud beware Eder; sof sött. jag är 

Min K. Broders 


Upsala 1755 s lydige tienare 
d. 21 Martii. Carl Linneus. 
Utanskrift söndersliten; återstod: 
Archiatren 
Wälborne Hr Doctor 


holm. 
Sigill bortslitet; rester af rödt lack. 


1 Forna dagars nöjen behaga icke mer. -: 
2 DAnIEL WILHELM BörtiGER, född 1700, akademi-apotekare i Upsala, död 
1777. ; 


333 


899. 


Amicissimo Viro 
DD. ABR. BECK 
Scpl d. 


CC. Linnaeus. 


preterita die veneris binas Tuas habui, sed distractus hospi- 
tibus peregrinis, nulla ratione licuit ad eas gratum testari animum. 

Flores carpsisti dulcissimi conjugii; venerisque blanditiis im- 
mersus, dies procul dubio egisti vite suavissimos, mox ad seria 
reversurus. 

Quod mihi offeras hospitium grates ago, sed non tam cito 
exopto accedere; interim scias Te antea solum potuisse domum 
et hospitium dare, nunc vero nuta Tua pendent ab alia; dicas 
mihi primum velim, num et illa me invitat, alias procul esse cupio, 
nam si Tu herus et illa hera erit. 

Hic solvitur nix, aqua tranat, Hellebori florere incipiunt et 
diutina hyems demum fatis cedat. 

Litteras habui a D. Browallio Episcopo, qui edat Mineralo- 
giam et Systema suum contra aquse marine diminuationem.! Si 
non esset theologus, multos adversarios haberet, nunc nullus audet 
resistere fulminibus theologicis. 

Rumor nuper incepit vagari per totam urbem de virginis El- 
vie? matrimonio; et fertur D:nam de Hårleman? propediem acces- 
suram; quseso dicas hoc mihi antequam fiet. 

D. Rosen hodie curat Dominam Bielke a Podagra, que eum 
antea numque admisit et ex votis cedit, postquam Principes tres 
sanitati restituti et D:na Ehrenpreutz." 

Cures queeso ut obtineamus hac estate ab Anglia Mentham 
piperitam vivam pro hortis. 

Quando erit iter cum dulcissima conjuge in Helsingiam insti- 
tuendum? 

Quid novi in coelis inter Deos? 

Urbis senator noster Collin? petiit Astra, ultra 60 annos natus; 
Celsius” vero et Grönvall? vivunt; et Boberg”? fere octogenarius 
nuper filiam genuit. 

Tu valeas cum dulcissima thori socia. 


dabam Upsal. 1755 
d. 1 april. 


J334 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


1 Se bref, 621. 

2 ANNA MARIA ELViA, se bref. 211 not. 5 och 220 not. 3. 

3 Se bref. 699 not. 3; jfr ock bref. 271 not. 4. 

t Se bref. 743 not. 1. 

5 Benet COLLIN, rådman i Upsala, död den 28 Maj 1755, 81 år 5 måna- 
der gammal. ; 


6 OroF CELSIUS D. Ä. dog den 24 Juni 1756. 
7 ANDERS GRÖNVALL, född 1694, moral. professor, död 1758. 
8 ANDERS BOBERG, född 1678, professor i orientalspråk, död 1756. 


900. 


Amicorum optimo 


D:o ABR. BECK 
NSI el bart 


Car. Linneus. 


Vt ut lubentissime viderem Conjugem tuam nobilissimam, ab 
omnibus mire laudatam ob virtutem et mores eximios, viarum con- 
ditio omnem mihi auferunt occasionem Te salutandi preesentem. 

Helleborus viridis floret; niger defloruit dudum una cum 
hyemali; H. viridem habebis. 

Gratulor tibi merces constantinopolitanas, nullus dubitans quin 
in his multa egregia; opto gratis videre. annon Iter Mss. Hassel- 
qvistil accesserit? 

Mag. Scheidenburg Madritii optime valet, nec captivitatem 
novit; ab eo literas nuper habui. | 

Nuper literas habui a D:no v. Swieten; dicit D:num Haen? in- 
struxisse optimam scholam practicam ubi bis de die docet, semel 
ex Chathedra, et dein in Nosocomio. 

Vale cum nobilissima conjuge et vive felix. 


dabam d. 8 Martii? 1755. 


Utanskrift och sigill (sönderbrutet) som på bref. 888. 

! ANTON DE HAEN, född 1704, medicus, en af Boerhaaves mest framstående 
lärjungar, död 1776. 

> Felskrifning i st. f. Aprilis. 


335 


901. 


Integerrimo et infucato Amico 
DD. A. BECK 
Archiatro & Presidi 
S..pl. d. 
Car. Linneus. 


De gratia Regine Tibi ex animo gratulor; faxit Deus ut sit 
sempiterna. De reliquis nescio num gratuler; inconstans enim fuit 
tempestas Aprilis mensis; multo minus gratuler nobilissime con- 
jugi Tu&e de earum amicitia; certus esto quod ea periclitetur ali- 
quando. i 

Accepit Literas Regii Collegii Medici facultas nostra, perlegi 
easdem bis, nec tamen possim eruere, quid sit petitum s. manda- 
tum in 8 1. Dicas itaque mihi quid petas. om tillgång på sådane 
ämnen, så wähl som om teras tillförlåteliga skickelighet och frägd 
som härtill fodras. Qui promoti sunt, sunt etiam examinati et 
approbati, adeoque a Fac. m. digni judicati. Reliqui non dum 
prestarunt examina, et non dum capaces sunt. 

Omnes nostri studiosi jam occupati sunt in exercendo praxin 
medicam, quamvis plerique non gustarunt scientiam primis labris ; 
his occupati negligunt scientiam, cum praxis quotidie nummos 
offerat; sic habebitis aliquando plurimos practicos absque scientia. 

Quid factum fuit cum nummo aureo! ab academia scientiarum 
per te, amicissime, mihi destinato? 

Quid faciam cum observatione de Morbo spasmodico Smo- 
landorum? pro ea observatione deberem obtinere aliquid; sed nul- 
lus curat, ut video. 

Oblitus sum ultimo remittere catalogum, quem hic includo. 

Agas meis verbis Botanico Holmensi et Exsiccatori Regio 
plurimas gratias pro orchidibus missis.” utinam vellet ita curare ut 
possem videre ambas has species vivas hoc vere, ut per eum sic 
proficeret Flora; honorificam ejus mentionem faciam ad has plan- 
tas in nova Flora, si potuit curare ut has vivas obtineam in horto 
hoc vere florentes? 

Hic regnat furor philosophicus in promendo more majorum 
alumnos in Magistros; utinam plerique essent hoc honore digni. 


336 


Med. Doctor DD. Hiortzberg, amanuensis chemige, propediem 
ducat in uxorem filiam primogenitam s. s. Theol. Doctoris Wallerii 
(sitt syskonebarn)? et hoc ut unanimi ore fertur ob valde praeg- 
nantes caussas, scilicet gquemadmodum pater dum duxerat suam 
pie defunctam uxorem, e qua hec primum nata; sic induit filia 
matris mentem; sed quo se suamque alat nescit vulgus. 

Etiamnum avide exspectamus mandatum ad pharmacopseos 
de pretio adscribendo formulis. : 

Devotissima mea officia dicas noblissime conjugi, cum qua 
diu vivas sospes et felix. 


Dabam d. 2 Maji 1755. 


An D. Rhen confecerit picturas pro museo Regio? vel quid 
fiet? 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


1 Då de Sparreska prisen (jfr. bref. 299 not. 1) den 22 Februari 1755 
första gången utdelades af Vetenskaps-akademien, blef ett »tildömt Herr Linnzeus 
för des ingifna nyttiga och vackra anledning at bättre nyttja vissa i våra Fiäll 
växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyt- 
tiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll och därföre förmodeligen 
lika lätt kunde komma fort på våra». 

2 I Flora suec. ed. II lemnar LIinsÉ en mycket utförlig beskrifning på den 
förr i Sverige ej iakttägna Orchis sambucina, som af Tuvén anträffats i Stock- 
holmstrakten. 

3 Doktor L. HJjortzBErRG blef gift med MARGARETHA ELISABETH, dotter af 
Ninrs WALLERIUS, född 1706, först logices et metaphysices, sedan theologie pro- 
fessor, död 1764. (Denne och Jon. G. WaLLErius hade begge adjunktstitel, hvil- 
ket gifvit anledning till en felaktig uppgift i bref. 628 not. 7; det är nämligen 
den förres, ej den senares giftermål, som där omtalas.) 


902. 
Amico Integerrimo Excellentissimogue 
DD. ACBECK 7 : 
Sp d 
C. Linnaeus. 


Vicisti tamen Amicorum optime et procurasti mihi 10 num- 
mos aureos, quos non habuissem, nisi Te Amicum obtinuissem 
maxime sincerum; cui hoc donum debeo primario optime novi et 


SISESE TOP NET 


s 
/ 
É 
q 
4 


SSE 


FRK 


ESESEREN 


337 


gratissima mente agnosco; accepi hoc donum cumulatum multo 
honore; mittam intra octiduum alteram observationem et mirabe- 
ris, ni fallor. 

Doleo et maxime doleo, quod solus hic debeam laborare cum 


 studiosis; novisti Tu omnium optime, quomodo diverse partes 


artis debent a diversis tradi; et si unus laboret alterque deficiat, 
unico tantum pede insistat tyro. Bone Deus, quam splendidum no- 
socomium quamque vacuum gris, et quam posset facile res feli- 
cissime peragi in Rei medice et totius Regni commodum, sed 
prestat inherere luco. Certe Chirurgi manibus pedibusque labo- 
rant, et insomnes res suas agunt, dum academia patitur. 

Miror profecto maxime, quod Dahlberg et Rolander moras 
nectant in Belgio et quam ob caussam. 

Te interprete primum intellexi litteras, quas extricare nullus 
alius facile posset. 

Vivas cum dulcissima conjuge diu felix et hillaris ac promo- 
vere ne intermittas artis cultores, quibus te totum consecrasti. 

dab. Upsal. 1755 d. 6 maji. 

CC. Linneus. 


Utanskrift och sigill som på bref. 88S. 


903. 


Amicorum preestantissimo 
D. D. Arch. BECK 
bo AG a BR 
C. Linneus. 


Nulla ratione potero semina hodie mittere; curabo cum pro- 
ximo tabellario ut adveniant, hodie enim Hortulanus in serendo 
nostra occupatissimus. 

Dum aula ruri commoratur, posses commode cum Tua Upsa- 
liam frequentare et videre Tuum Tuosque. 

annon accesserit Hasselquistii itinerarium et theologus constan- 
tinopolitanus? 

nos pulvere scholastico seputi nihil novimus de deliciis aulicis. 


brefväxling. IV. 29 


338 


occupatus sum quodie in observando progressum anni,' quem 
videbis, ut spero, aliquando pulchrum. 

Vive felix cum dulcissima thori socia. 

Ter våle. 


dabam Upsalie d. 13 maji 1755. 
Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


' Härmed afses iakttagelserna öfver vegetationens utveckling, följande år 
publicerade i disputationen Calendarium flore, som respondenten ÅLEXANDER 
Mar. BerGeER därefter utgaf i svensk öfversättning: Calendarium flore eller 
blomster-almanach (Stockholm 1756). 


904. 


Min Kiäraste Broder. 


Tack för böckerne af Mag. Tidström och för brefwet. 

Gref Henning Gyllenborg förhindrade mig senaste postdag att 
skrifwa. 

En bunt med frön har jag nu hoplagt. laga till sängen för 60 
stycken; posten blifwer för dryg, fruchtar jag, och ärnar sända 
med Mag. Tidström. 

Det fägnar mig och M. Hustru hierieligen att M. Bror med 
sin Fru willia giöra oss i sommar besök bort mot promotions tiden ; 
ingen i wärlden kan wara mig angenämare giäst. mycket wäl- 
kommen till promotionen, då jag äfwen torde få min swärmoder, 
swåger och swägerska till mig. Håll ord och till godo som huset 
förmår, utan fiskaregång och slachtarehus. vivitur ingenio PMA 
phico apud Musas. 

jag framhärdar 


Min Broders 
lydige och trogne 


Upsala d. 20 Maji | tienare 
1755. RE C. Linneeus. 
Utanskrift: 


Arechiatren 

Wälborne Herren 

Hr Doctor Beck 
Stockholm. 


Sigill IV, rödt lack. 


Rn mm AL ora NA AL 


É 
3 
ij 
| 
E 
i 
É 
ö 


= 


5 
£ 


; 


SN SU TE IFRS PP RRORTASSTE EEEASNOT E TRE a 


: 
i 
3 
& 
= 
i 


4 


j 
= : 
q 


339 


9035. 


Amico Eximio 
DD. ABR. BECK 
. S. ph d, 


C. Linnaeus. 


Promissa semina dudum recepit D. Mag. Tidström et penes se 
habet; dixit se eras discessurum Holmiam, adeoque habebis quam 
primum et satis mature. Nos etiamnum serimus nostra. 

Quod ad me venias ratum factumque judico; accedas pro 
more tuo hillaris et contentus, una cum Tua, nec festines, nec 
studeas. 

Letor tecam quod in aula bene exceptus; Te feliciorem judi- 
carem, si inde nullum luerum reportares. 

vellem scire, quales picture essent operi ab D:no Rhen ad- 
jecte; de quibus responsum tuum lubenter exaudirem. i 
ego totus jam in horto plantas intueor, dum Tu sostra nu- 


= meras ex egrotis Holmensibus una cum collega meo. 


Vale, vive felix. 
dabam Upsalie 1755 d. 23 Maji. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


9206. 


Amico eximio 


DD. Archiatro BECK 
S 
C. Linneeus. 


de edendis Hasselquistianis propediem conferre licet; post 14 
dies, ut spero, certissime heic eris. 

accepi infinita semina ab Anglis et plantas rariores, ut quo 
me vertam nesciam. 


340 


vellem videre picturas Rhenianas. 
Amicorum turba interrumpor. 
Te servet cum Tua D. omnipotens. 


Upsal. d. 29 maj 
1755. 


Utanskrift (till hälften bortrifven) och sigill som på bref. 888. 


907. 


Amico optimo 
DD. ABR. BECK 
D:D 
C. Linneeus. 


Raram solere magnis rebus inesse fidem confirmatus fui evi- 
.dentissime perquam infausto nuntio, quod hodie mihi literas Tuas 
"attulit. Exspectavi Te adeo anxie ut fere omni nocte Te coram 
vidi, Tecum - confabulatus sum; fata tamen viam inveniant, ut 
spero, modo vis et lubenter vis venire. D:m Rosenium non posse 
vacare Holmie certus sum, cum ex omnibus constet eum ita Hol- 
mie praxi clinica distractum, ut fere unice totam exerceat; dicunt 
eum vix posse venire ad predium, dum frater ejus accedat. verbo, 
si velis, mille vias reperias per amicos et Amicorum Amicos. 
ne desistas velle; Camara et Lectum hodie vesperi parata sunt; 
accedas si poteris proxima die jovis, que hujus mensis 12 est; die 
16 certo erit promotio, eaque in templo cathedrali novo omine. 

stas heri et hodie fere ussit terram et semina germinant, 
sed flores vernales transeunt ante Tuum adventum, quibus hor- 
tus fuit hoc anno ditior quam ullo alio tempore. 

salutes Dm ”Tuwen et dicas ipsi, quod ejus Orchides acces- 
serint. 

vale et si me ames, veni cum nobilissima D:na. 


dabam Upsalie d. 6 junii 1755. 


Utanskrift som på bref. 888; sigill bortklippt. 


Re 


f 
; 


EE PTFE TP MIG ENSE IE IS Näe: ROPS OPESKETT SAP SSER FE Va SSR: PL SES RES TOR SAVE TURAS 


SY SEN MOR BREES TION 


datasalen SALE 


ET gent cr ; 
; ON NR GRS 


341 


908. 


Amico Colendissimo 
DD. ABR. BECK 
Medicorum Duci 
S. pl. d. 
C. Linneus. 


Quamvis doleo, quod non liceat Te cum Tua, una cum reli- 
quis meis affinibus, qui hodie vel cras aderunt, una presentes 
videre, letor tamen quod proxima hebdomade accedas, quod mihi 
maximum solatium adfert. 

Hasselquistiana non dum vidi, nec de iis audivi ulla, preter - 
ea que mihi amicissime impertiisti. 

Nihil apud me novi; tenellas enim meas plantas colo, quo 
stupenda nature mysteria liceat indies intueri, et studiosos alum- 
nos meos per campos plantarum caussa educo. 

Me nunc adiit D:nus Klingenstierna,' qui Te plurimum valere 
jubet et epistolam interrumpit. 


Upsal. d. 10 Junii 


1755. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


! SAMUEL KLINGENSTJERNA, Se bref. 204 not. 2. 


209. 


Viro Optimo 
DD. ABR. BECK 
S-pL d: 
Car. Linneus. 


Socra, uxoris fratres, soror, sororis maritus et quem primo nomi- 
narem Archiater Beck promisere dudum se accessuros in proximam 
promotionem ; hos omnes hospites exoptatissimos pervigiles ex- 
spectavimus a d. 10 junii. seribunt quotidie se accessuros, sed non 
veniunt et proximo cum tabellario iterum promittunt; interim om- 


342 


nia que corrasit uxor, temporis dispendio transit, ut verear quod 
seri hospites apud nos vilescant. 

Quid secribis Aulam accessuram?, que, ex rumore vulgi, pete- 
ret Fahlunam et Dalecarlos. Te exspecto, non aulam. 

Si certus scirem, quod venires die jovis, Tibi circa vesperam 
obviam irem; sed cum non hodie venisti, nihil mihi de Te spon- 
deo, antequam Te vidi. 

Accepi a D:no Momma Museum cum tabulis prolusaniu 

Vale et fave. 

Dab. Upsal. 1755 

d. 13 juni: 


Utanskrift som på bref 888; sigill bortklippt. 


910. 


Amico Optimo Integerrimoque 
DD. AB. BECK 
Arch. Regio 
Splad. 
C. Linngeus. 


Diutissime doleo brevem apud nos Tui moram, cum Tua Con- 
uge nobilissima gratiosissima. | 

Permanent adhuc per octiduum uxoris mee affines. 

In horto enata hodie est planta nova omnino et hybrida ex 
Carduo heterophyllo et Cnico oleraceo,' quam hodie primum ob- 
servavi; de qua proxime plura. 

Rumor de vocatione Regis Hispanize tantum causabit adver- 
sarios; quis heec dixit Germanis? Annon velles excerpere ipsa 
verba ex actis gottingensibus; tum ego dicam Tibi soli que vera, 
queque falsa.? . 

Doleo sortem Tuam quod vivas solus absque Tua, Tantalus 
in undis; opto ut feras sortem tranquillo animo. Ter vale. 


dabam Upsalie 1755 
d.:2 juli? 


TE 


Po sag 


SENS SE 


DEREN FE NS 


JR SSE 


TA RN RUE sr dar hy ber 
Fr RS Fe AN fra cl. 
LR | 


4 


SEE T EES TFT SUR VAA NR REN TN a Ar 
I 


343 


Utanskrift till hälften. bortrifven; rest: 


Archiatren 
Wälborne Hr 


Sigill IV, rödt lack. 


!' Denna förr ej iakttagna hybrid, Cirsium heterophyllum x oleraceum, 
finnes ej omtalad i något af Lisnsés tryckta arbeten. 

> I Götting. gel. Anzeig. 1755 n. 68 p. 632 meddelas såsom en nyhet 
från Upsala följande: »Der Ritter und Königl. Leibartzt Herr Linnäus ist von 
dem König in Spanien berufen worden, Freiherr und Oberaufseher der Bota- 
nik in Spanien zu seyn, und sich zu Madrid niederzulassen, woselbst er völlig 
Gewissensfreihet geniessen solle; man hoft aber, dass er Schweden nicht ver- 
lassen werde,, wenn ibn der König zum Freiberrn erkläre». — Genom Bäck 
fick LirRsÉ underrättelse härom och sedan på begäran en afskrift däraf. Att 
nyheten ej saknade all grund, framgår af detta och följande bref, men LIinné- 
tog Gud till vittne, att han för ingen, icke ens sin hustru, nämnt ett enda ord 
härom, samt förklarade sig skratta åt alltsamman, då han hade ett sådant ko- 
nungapar som AporF FREDRIK och Lovisa ULriKa. Hvilken det vär, som medde- 
lat nyheten till Göttingen, skulle han genom dit sända bref söka utröna; denne 
hade underlåtit att omtala den erbjudna årslönens storlek och åtskilliga andra 
förmåner, men däremot tillagt historien om baroniserandet. Närmare underrät- 
telse härom skulle han meddela Bäck vid nästa Stockholms-besök, då han ock 
skulle medföra det erhållna brefvet. 

3 Linsé har här skrifvit Junii, som dock af annan person (troligen BäcK) 
ändrats till Julii. 


911. 
Ilustri Amico 
DD. A. BECK 
S. pl. d. 
C. Linneus. 


Grates ”Tibi refero maximas, quod mittere voluisti ea quse 
inserta fuere actis goettingensibus. Doleo quod non adposuere re- 


”liquas conditiones et ne quidem sostrum annuum; interim testor 


Deum me nulli dixisse, et ne quidem uxori, ea de re quidquam, 
cum noveram optime inimicos inde cavillandi ansam accepturos et 
puto me tamdiu fore intactum. Si velles vel Regi vel Regi proximo, 
data aliqua commoda occasione, ostendere, que actis inserta essent, 
bene faceres et simul quod ego hec omnia riderem sub Adolpho 
& Ulrica. 


344 


Hodie discesserunt Hospites mei Fahlunenses, unde tenebrosa 
domus, quasi omnes mortui essent, et ubique vacuum. 

Ego quotidie fraga edo, more meo, quorum immensa copia 
hoc anno prostat, ut divendatur cantharus pro 7 styfris. 


Conditiones ab Hispanis mihi oblatas ostendam Tibi cum ali- 
quando holmiam petam; nolo scribere, nec ulli dicere, Tu videbis 


literas. 

Vidi heri D:m Åman, nec novi ubi habitet; mittam literas quam 
primum potero. 

Quamvis non habeat librum filius, emam quamprimum potero 
obtinere; est certe egregius. 

Plures plante prodeunt in Horto, cujus nulla figura umquam 
exstat; vellem quod ex his sub singulo quadrante anni actis Hol- 


mensibus insereretur singula; adeoque quod pictor noster! impensis 


Academie has adornaret figuras; de quo argumento loquaris data 
occasione cum D. Wargentin. 


Dolemus omnes jacturam D:ni Ekström,” in suis certe sine pari 


apud nos. ejus vidua virgo misere dolet jacturam ipsius viri. 

Curabit filius quantum poterit ut habeas plantas; inter has 
hodie floret planta ad Aquas mortuas prope Monspelium nascens, 
non visa ab ullo postquam C. Bauhinus periit; Anthemis est valen- 
tina floribus subtus purpureis. 

Distractus a meis non vacabat ultima vice seribere, quod ne 
egre feras oro. 

Devotissima mea dicas Nobilissime conjugi. 

Hic rumor ubique de selectis et seligendis ad ordines Reg 
quod non ferit me measque plantas. 


Qu&eso roga Ilustriss. Schefferum? edere Hasselquistiana, 


quanto ocyus; nocuit sepe cunctasse. 
Vale et vive felix, si poterit esse felicitas apud superos ab- 
sente animula blandula. 
dabam Upsalie 1755 
d. 8 julii. 
Utanskrift bortrifven: rest: 
Archiatren 


Sigill IV, rödt lack. 


! Den ritare, som LInsÉ vid denna tid plägade använda, torde varit C. BERG- 


Qvist, hvilken bland annat lemnat afbildningarne till de i Vet. Akad:s Handl. 
1755—56 intagna afhandlingarne om Mirabilis longiflora, Ayenia och Gaura 


4 


ep 
Lö 
É 
2 
= 
å 
I 
El j 


345 


£ Danikr ExstrRöM, se bref. 209 not. 3. »Han dog ogift, men hade likväl 
utsedt sig til maka et honom aldeles värdigt Fruentimmer, kändt och berömdt 
för dygd och vitterhet, hvars val ej litet hedrade Honom> (Åminnelsetal af P. 
WaRrGEnTIN). Denna hans trolofvade var Anna Maria Eryra, se bref. 211 not. 4. 
> CARL ' FREDRIK SCHEFFER, se bref. 631 not. 2. Genom sin anställning 

vid hofvet såsom guvernör för kronprinsen och sedan för de öfriga prinsarne, 


synes han fått något slags uppdrag beträffande publikationen af HAssELQVISTS 
af drottningen inköpta rese-anteckningar. 


912. 


Ilustrissimo Amico 
DD. ABR. BECK 
Sp od. 
C. Linneus. 


Detentus Hospitibus nulla ratione vacabat ultimo cum tabella- 
rio scribere. 

Seribo Gottingam, ut audiam, quis sit delator Baronatus, et 
spero quamprimum responsum. 

Continuo cum esu Fragarum et valeo magis contentus in 
obscuro nostro horto; quam forte multi in splendidissima vestra 
aula. 

Miser Tantalus in undis habebis conjugem vix per horam re- 
motam, nec liceat adire; sed hec quidem vis est. 

Pictor delineavit Phrymam,! sed est satis commodus. 

D:nus Åman descripsit catalogum, impellam filium ut colligat 
quantum poterit. 

D. D. Benzelstierna,” uti videtur, eligitur in ablegatum ad or- 
dines Regni. 

Miror profecto, quod Itinerarium Hasselquistianum minus cu- 
riosum scribas; putabam illud contenturum infimita inaudita et 
stupenda. 

Hodie attulit D:nus Åman catalogum, curabo uti filium ex- 
siccet, quotquot poterit. 

vale infucate amicitie Phoenix amicissime. 


Upsal. 1755 d. 14 julii. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


! Phryma leptostachya L. Sp. pl. ed. II p. 888. 
? LArRs BenzELivs, adlad BENZELSTIERNA, se bref. 220 not. 7., Han valdes 
1755 till riksdagsman. 


346 


SA: 


Wälborne Hr Archiater 
Min högtärade Hr Broder. 


Med Hr Baron Ehrencrona! fick jag i förrgår Hasselquists ob- 
servationer och M. Brors bref. 


Gud wälsigne den makalösa Drottningen, som wille låta mig 


se dem; men jag hade så när mistat synen, då jag begynte läsa 
och kunne intet uphöra för än jag läst altsamans. förbanne mig 
jag nogonsin wet mig läsit något, som warit så fett på rena nya 


reelle rön som desse; de siukte neder i mig som Guds ord i en 


Diekne. alla tiders tider lära lofwa Hennes M:t, som räddat alt 
detta utur elden. Gud gifwe Hennes Maj:t utgofwe detta med 
det aldra första, att hela werlden fingo smaka det nojet, jag hade 
i går. 

Men noch en sak. M. Br. hwad är nu mer att giöra? giör 
underdånig frågan om fölliande puncter: 

1. om jag får rätta det som är misskrifwet, som några lap- 
sus calami. 

2. får jag tillsätta noter? 

3. Bör man icke sätta namnet för uht, som auctor satt sist, 
ofelbart för det han ej haft böcker till handa; så bruka alla andra. 


Man bör aldra först wetta, med hwem man talar, att man må 


wetta hwad man talar; så tycker jag. 

4. får man tillsätta synonyma”? 

3. äller skall man lämna alt som det är? 

jag föllier ordres. 

Kiära M. Br. bönfall att Hennes M:t detta låter. utkomma 
med det aldra första. ”Trottna intet at bedia och gagna publicum 
eruditi orbis. 5 

Quarto formatet är braf, men stor octave är ännu artigare, at 
hafwa med sig på reser. ; 

Om icke Hennes K. M:t will för -ro skull uplägga detta sielf, 
kan man lämna det till någon bokförare, ty nog blifwa friare till 
en sådan brud. 


ST 
AR SR ARNE 
ENTER fe Fe TEL VEANEO elg 


347 


jag finner i denna sambling så många de aldra fulkomligaste 
beskrifningar, på de ting, som ifrån werldenes skapelse legat in 
obscuro. på Mus pharaonis, Gazella africana, några Simiis, Came- 
lopardalis, jackhalsen, Pinna diuret, Octopodia, Anatome Chamee- 
leontis, Cordylus, Scincus, Aspis, Gecho, Anatomia Crocodili, Cy- 
nips Ficus & Sycomori, åtskilliga rara insecter, så många rara 
fiskar, foglar och örter att därpå är ingen ända. 

Är resejournalen så braf som detta, så har wähl aldrig så- 
dant tillförene utkommit. jag längtar äfter alt detta, som en fästmö 
äfter bröllops dagen. 

Trägårdsmästaren begynner på att siukna; lägges han neder, 
så blifwer jag illa utstäld med så många örter, som hwar på sitt 
sätt skola skiötas och dagligen omlagas. 


Vale. förbl. Min K. Broders 
Upsala 1755 lydige tienare 
d. 18 julii. C. Linneus. 


jag gratulerar den obekante, som fått the trädet att wäxa hos 
oss och som kunnat warit den första, som brakt det ifrån China 
till Europa; tillförene wet jag wist att ingen det giort, ehuru hwar 
annor säger sig sedt det i Amsterdam och andra trägårdar. Den 
som det giort behöfwar intet annor ährestod; nog står den längre 
än Kon. Ludvig den XIV:s i Paris. jag twiflar icke på att det ju 
tohl wåra wintrar, ty i Pecking, där det wäxer, är kallare wintrar 
än hos oss, ehuru det ligger mera i söder, som wij se af Mathe- 
maticorum journaler. Stackars Chineser, de mista årligen endast 
genom delta mera än 100 tunnor guld årligen. tänk altså hwad 
stora provincier äro icke där igenom tillagde wårt land. jag hade 
trott, att ödet hade lämnat denna decouvert till nogon stor po- 
tentat. 

för 8 åhr sedan war en kiöpman i stockholm, som sade sig 
fått ett härligt Tbe ifrån China och för godt kiöp. Han gaf mig 
det att profwa. ett stort chinesiskt papper med svartkonst bokstäf- 
wer låg utom kring; ibland bladerne funnos knoppar och blom- 
mor af rätta theet; men då jag upblötte bladen, woro de Slå- 
bärs blad. 

Detta Theet är helt ächta, tagit af en liten buske, äfwen som 
Thebusken är; uti ena struten äro bladen secundum artem rostade. 
men det går ej an at draga strå för gambla kattor. jag kiänner 


348 


rätt wähl den lilla Salix palustris, som wäxer på många ställen, 


och mäst kring Åbo. Simon Paulli? gick närmare, då han for- 


wälde bladen af pors och begrinade alla Europeer, som kiöpte 


dem ifrån china, men den leer bäst, som grinar sist. 
Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! CARL GustTAF GAMMAL EHRENCRONA, född 1710, hofmarskalk, öfverkapmape 
herre, riksråd, död 1781. 

? SIMON PauLur, född 1603, medicine och botanices professor i Köpenhamn, 
död 1680. Bland hans arbeten är ock Flora Danica (Köpenh. 1648). 


914. 


Excellentissimo Preesidi Regii Collegii Medici 
DD. ABR. BECK 
SopLad: 


C. Linneus. 


Perlegi Hasselquistiana attente; sunt in eis plurimi nevi, com- 
missi a transcriptore, qui hine inde vocabula non rite legit, ut vix 
liceat divinare, quid significare velint nonnulla verba; adeoque si 
originale poterit obtineri, longe nitidius prodibit. 

Sunt plurima Animalia in collectione ista Hasselquistiana, 
quam Serenissima dedit Potentissimo ; sed quando veniet iste Nen- 
zen, quando diu promisse Merces constantinopolitanaee in Tuas 
tradantur manus, ut videam stupenda”? 

Hortulanus nonnihil egrotat, quod impedit quo minus veniam 
in diem promissum et sacrum, nec Rheda valet. curabo quando 
potero venire. 

Salix, unde Thea tua desumta fuit, est Species 23 in Spec. 
plant.!; quos vocas fructus, sunt nida insectorum s. Rosa ista fa- 
mosa salicina, frequens in omni salice, ab insectis dum gemma 
aperiretur causata. 

si reperias Osmundam Lunariam, cquaeso aperies ejus caulem 
versus radicem et videbis stupenda.” 

Accepi Loti speciem caulibus procumbentibus, que omni oa 
claudit foliis flores, ut ne vestigium horum conspiciatur, quod a 
nullo observatum est et mirum in modum me affecit.? 

Quid Tua de tua absentia? et Tu, qui ludis amantes, frigida 
desertus nocte jacebis humo.? 


ESKO TSAR VE 


kr 
| 
30) 
| 
1 


349 


Mensuro quotidie ,estatem per Flores et vidi citissimum 2evi 
progressum > et dum nascuntur consenuisse Rosas. 

; abundamus otio nostro tamquam in densissima barbarie, quasi 
omnes scientie sepulte essent. Tu inter auratos et Heroéös, inter 
Reges et purpuratos Beatorum more vivis, omnibus diffluens, sola 
destitutus libertate. i 

| Vale Amice dilectissime, colendissime, purissime et me amare 

perge. | 

dab. d. 22 Julii 1755. 


Consul urbis nostre D. Harcopeus, electus ablegatus ad or- 
dines regni,” ante triduum diffregit os brachii sub motu oscilla- 
torio. 


Utanskrift och sigill som på bref. 853. 


! Om krypvide (Salix repens), hvilket till Vetenskapsakademien insändts 
såsom »ett slags Thé, som skal mäst brukas af allmänheten i China», se bref 
301 not. 2; därsammastädes omnämnas ock de s. k. rose salicine. 

2 I Fl, Suec. ed. II p. 370 omtalas, huruledes man, då denna växt om 
våren uppkommit, kan innanför stjälkens bas iakttaga nästkommande års planta 
med alla dess delar fullständigt urskiljbara, alltså ett helt år före dess fram- 
trädande. ; 

3 Lotus ornithopodioides L. Huruledes LinsÉ af dennas sätt att natte- 
tid dölja sina blommor inom de hopslagna småbladen fick anledning att när- 
mare observera »växternas sömn», finnes utförligt omtaladt i den disputation, 
benämnd Somnus plantarum, som utgafs i December 1755 med Petrus BrReE- 
MER såsom respondens. 

+ Citat med någon ändring ur Ovip. Ars amand. III: 69—70. 

5 Takltagelser rörande »blomster-almanachen> eller Calendarium Flore, 
hvarom en disputation utkom i Mars 1756 med ALEXANDER MAL. BERGER Så- 
som respondens. 

$ Peer HerkeP&vs, borgmästare i Upsala, död 1764; »owettig karl» en- 
ligt Linsés utsago i Anteckningar om Nemesis divina. 


915. 


Af Hennes Kongl. M:t täckes M. K. Br. utwärka mig aller- 
nådigst resolution på fölliande puncter: 

1. om Hasselquistiana få tryckas ju förr ju häldre. 

2. om jag äller någon annor får taga uppläggare och beställa 
om trycket, at det sker utan minsta och aldeles ingen omkostnad. 


350 


3. om Diur, foglar, fiskar, örter &c. som äro beskrefne uti de 


papper jag hafwer skola insättas i resan på sine ställen, äller och 
komma wid slutet allenast på sine ställen annoterade till numret, 
som wisar på beskrifningen. 

4. Antingen jag får reson att detta tillsätta; äller den som 
har reson tager dessa observationer, att notera i resan. 

5. om jag får se sielf igenom correcturen på de papper jag 
hafwer, ty jag tror ingen om att älliest rätt corrigera dem. 

6. om dett får tryckas i stort octave, såsom mäst är bruke- 
ligit och commodast för en resande. 

7. äller om med tryckningen skall wäntas till sielfwa origina- 
lerne komma, hälst några ord stöta, och måste wara orätt af- 


skrefne. 
CE 


Utan datum, men antagligen skrifvet i slutet af Juli eller början af Augu- 
sti 1755. 


Utanskrift och sigill saknas. 


916. 


Amplissimo Viro 
DD. ABR. BECK 
3 PL TG: 


Car. Linn&eeus. 


Tot quotidie in Horto emergunt Plante, ut Vvix olle sufficiant 
[ad] eas' capiendas, vix memoria et industria eas servandas. 

Stehelinus,' quem instar oraculi habuit Hallerus et a quo fere 
omnia in Botanicis [accepit], mortuus est. 

Gmelinus,? quod doleo, itidem mortuus est, ut dubitem, num 
tomi tres insequentes Flor& sibirice umquam prodeant; esset hoc 
jactura ingens Rei herbarie. l 

Guettard? systema meum animalium gallice edit et notis auget. 

Wagnerus? edat plantarum historiam Bareytinam. 


Gesnerus? edit historiam plantarum et delineat characteres fe 


guris eneis, secundum meam methodum. 


KE MS JR a TNE RSERNEES Ez 
ln NOA 3 


351 


de Böhmio” proxime respondebo, cum potero loqui cum Hor- 
tulano. 

Dum poteris loqui cum Tua, queso devota officia mex uxo- 
ris ipsi dicas. 

Vale Amicorum constantissime. Te servet Deus. 

dabam Upsalie 1755 d. 23 juli. 


Utanskrift och sigill som på bref. 888. 


Originalet, hvilket i år anträffats af Amanuensen A. GraPE bland hvarje- 
handa Ihreska papper, tillhör numera Upsala universitets-bibliotek. 


! BEnEDICT STAEHELIN, född 1695, schweizisk läkare och botanist, död 1750. 

? JoH. GeEorG. GMELIN, se bref. 197 not. 7 och 543 not. 5. 

3 JEAN ÉTIENNE GUETTARD, Se bref. 584 not. 11. Någon fransk öfversätt- 
ning af den zoologiska delen af Systema nature utkom icke. 

+ Peter CHRISTIAN WaGwer, född 1703, stadsphysicus i Bayreuth, död 1764- 

5 JoHAN GESNER, se bref 249 not. 3 och 385 not. 2. 

$< En ung man med detta namn fick på Bäcks rekommendation anställ- 
ning i botaniska trädgården för att utbildas till en dugande hortikultör, men 
som han genom lätja, slarf och olydnad befanns oduglig, måste han efter ett 
par år bortskickas. 


917. 


Ilustri DD. BECKIO 
C. Linnaeus. 


Mimosa ista non erat Asiatica, sed omnino Americana, quo- 
cumque demum fato orientalis facta. 

Radix, quam sub alio nomine proposui, erat Lobelize species, 
non istius siphilitiee Kalmii, sed alius specieis, quam ulterius non 
habui, et misere amisi, vel oblitus sum in camera Drotningholmee. 

Video optime confusam oeconomiam Tuam, qui debes procul 
abesse a chara uxore; sed simul video iniquiora fata, dum dulcis- 
sima, Te absente segra, luscinam vocabit, dum tenelli nati egri 
patrem optimum absentem dolunt. At vir sapiens sperat infestis, 
metuit secundis. Nihil est «ab omni parte beatum; vel carebis 
praxi aurea, vel sostro archiatri honorifico. Tu feras sortem et ut 
soles contentus vive et perfer que mutari nequeunt. 


302 


video ego futura tempora, et mutationes quibus subjecti sumus 
mortales. venient forte secula, quo Tu non amplius aptus judica- 
ris; cum alius magis placeat et in tuum locum surrogetur cum 
sostro a Te hodie summo jure obtento. Tum habebis asylum in 
aurea praxi. Tum feras iniquam sortem fortiori animo, et leta- 
beris de illata injuria. 

odontalgia qua laborat uxor forte a statu gravido derivanda; 
forte sola china in electuario cum Robe sambuci succurrat. 

Cum Legatus D. Panin! ultimo aderat, dedit mihi diploma So- 
cietatis s. Acad. Petropolitane, ut essem Academie socius, de qua 
re Tu olim mihi secripsisti, quemque honorem, nisi me omnia fal- 
lant, et Tibi uti omnia alia debeo et gratus agnosco. | 

utraque Musa in horto spadicem produxit et spatham, intra 
triduum florebit, spectaculo numquam in suecia viso.” 
: — Cras exspectamus senatorem Bonde? et Dominam Marteville.t 

depingimus omni vespera plantas dormientes et delineamus 
easdem ea methodo, qua numquam antea fuere observate ad her 
cem candelee. 


X 


Ter vale et perfer fortunam Tuam, quam si non ipse  obser- SE 


vas nulla erit. 
dabam Upsalie d. 9 septembr. 1755. 


Utanskrift och sigill saknas. 


1 Nikita Ivanovirz PAnin, född 1718, ryskt sändebud i Sverige 1748—59, 
framstående statsman, död 1783. . i 

? Musa paradisiaca (Cliffortiana) och Bihai L. — »Ibland alla bekanta 
wäxter anses Musa eller Arabernas Mawuz för den förnämsta och präktigaste .... 
Här i wårt K. Fädernesland wet jag icke, att detta Trä någonsin warit sett, 
"förrän twänne plantor deraf inkommit till Upsala Academie-Trägård, år 1752, 
derest det wuxit, och blifwit drifwit af samma Trägårdsmästare, som upbragte 
Musam Cliffortianam, til den högd, som någonsin warit sedd i utländska 
Trägårdar. Bägge dessa Muser hafwa i Upsala Trägård nyss begynt blomstra, 
och komma nu först dageligen med nya Hon-blomster, och lära med Han- 
blomstren efter wanligheten fortfara hela månaden; eller längre, at åskådas at 
dem, som finna lust i Skaparens werk» (Lärda tidn. d. 11 Sept. 1755 s. 284). 

> GustAF Bonpe, se bref. 603. 

2 Holländska ministerns i Stockholm TIER VAN MARTEVILLE'S fru, LouIsE 
D'AMMON, som vid denna tid, »ehuru redan kommen till åren, war täck och af 
mycken talegåfwa». Hon hade blott en son, då en gosse, hvilket var henne 
följaktig under Upsala-besöket (C. TROoLLE-BonpeE, Anteckningar om BOonpE- 
slägten 1 s. 37). ; 


"353 


. 918. 


Amico Constantissimo 
D:no A. BECK 
Splo d. 
C. Linneus. 


Quod feliciter evasisti, etiamnunc sospes, ex animo Tecum 
letor; satis superque intelligo, quam longos dies noctesque trans- 
egisti remotus a dulcissima conjuge. 

Non dum accepi Holmiana; sed literas habui a D:no Brander! 
Algire, qui misit novam Patellam?, quam sereniss. Regina non 
habet. | 

D. Henning Gyllenborg est electus Socius societ. Reg. Up- 
saliensis. 

Miser Keehlerus, cui fata adversa sunt, ut ex tota ejus histo- 
ria patet. 

Quamprimum redierit D. Julin, redibit ut fertur cras, mox cum 
eo loquar de pecuniis. non eredo quod labores inopia; et si labo- 
rares, a me haberes, quamvis ipse non possiderem; interim debes 
habere Tuas pecunias. 
vale dulcissime. 


Upsal. d. 23 sept. 
1755. 


a die jovis hic commoratus est comes Bonde cum conjuge,” 


libris, D:na Marteville, filio, et quotidie cocenavimus simul; apud me 
ter fuit in museo. 


Utanskrift som på bref. 888. 


Sigill VI, rödt lack. 


! ERIK BRANDER, adlad SKÖLDEBRAND, se del. III s. 300. 

? Patella Fissura L., se bref. 613. 

3 Hans andra gemål, Vivica Trorre, född 1721, död 1806; deras barn 
voro sonen Cart, född 1741, slutligen riksråd och riksmarskalk, död 1791, samt 
tvenne döttrar. 


Linnés brefväxling. IV. 23 


354 


DIV 


Amplissimo Prgesidi DD. BACKIO 
S. pl. d. 
GC. Linneus. 


video Te in amplexus Tue a captivitate reducem letum et 
contentum, quod et mihi gratissimum est; faxit D. ut diu fruaris 
hisce otiis, summa animi tranquillitate. 

Remisi observationem? D:no Wargentin, scribere interruptus ab 
adstantibus peregrinis, qui fuere numerosi; nihil addere habui, nisi 
que adjeci, quod scilicet Mas' phalene haberet antennas plumosas 
et quod synonymon adposui; observatio de forcipe pulchra erat. 
optarem quod in omnibus vestris actis, que quovis trimestri pro- 
deunt, essent Lapis, Avis s. Piscis, Insectum et alique plante 
descripte; si idem esset in reliquis disciplinis, evaderent acta in- 
concussa ; prius in me sumerem, si accideret, nec inutile esset. 

Thea tua optime inserviret pro infuso juvenculis Capris; novi 
quod heec pecora edant lubenter folia salicis, et edant hunc fruti- 
cem, qui non cupit esse salix. Alias nescio in quem usum pree- 
scribas. | 

Ejusmodi Fomes? prostat copiose apud nostrates mercatores pro 
accendendis fistulis. : 

Te Tuamque salutat Mea et qui Tuus esse capit. 

Upsala 1755 

d. 


Odateradt, men säkerligen skrifvet i slutet af September eller början af 
Oktober 1755. 


Utanskrift och sigill saknzes. 


!-Se bref. 872-not. 4. ; 
? Fnöske, beredt af Polyporus fomentarius. 


355 


920. 


Viro amplissimo Nolilissimoque 
DD:no A. BJECKIO, Archiatro 
SvopEG 
Car. Linneus. 


Heri accepi tres pisces quos ad me mittebas, ex alpibus lap- 
ponicis missos: nomine Röding & öring!. 

Ego multum erro, si non intra annum habeas a qusestore pe- 
cunias Tuas; in mea potestate non erit, si quidquam amittas de 
pecuniis. 

Rumor est in australi europa de Radice contra Epilepsiam ; 
curabo ut sciam, a qua planta americes [!] desumatur. 

Quando dabit Thori socia marito pignus amoris? cura ut fiat 
hoc anno; sin minus plurime mulcte imponuntur neonymphis; 
devota mea obsequia dicas nobilissime&e conjugi. Tu et illa gavisi 
eritis, quod potestis una simul habitare, nec alter in aula Drotning- 
 holmensi, altera ruri removeri. 

a Te scire aveo nova, que fiunt apud potentes; nos procul a 
jove pascimus capras in rupibus. dicas mihi, quinam erint electo- 
res, quinam Senatores, quinam electi s. clandestini. 

Salutes D:m Wargentin et Amicos omnes, si qui sint, valere 
jubeas. apud nos nihil novi. vale. 


Upsalie 1755 Oct. 24. 
Utanskrift som på bref. 888. 
Sigill bortklippt. 


! Salmo alpinus L. 


306 


ER: 


Amplissimo D:no Archiatro BECK 
”amico integerrimo, unico 
S. pl.-d. 
C. Linneeus. 


Nova, nec audita haåctenus, erant que communicabas; adeo- 
que etiam D. Rudenschiöld! erit certo senator. 

Facinus profecto egregium et Tibi unice dignum patias, dum 
curam geris Miseri Keehleri. ”Tu natus es in fortunam Medicorum 
patrie; utinam hoc agnoscerent omnes, uti deberent. 

Hac nocte destruxit hyems Floram meam, et pulvillis glacieni 
induxit Horti. 3 

Cras ni fallor erit Rothmannus? a Consistorio exelusus a pro- 
sectoris officio. | GR 

Quamprimum Floram ? obtineo, exemplar mittam. 

Vivas diu cum dulcissima conjuge. 

Res male se habet inter Prof. Solandrum et ejus uxorem.? bi- 
bulam ille eam dicit, illa illum avarum, sed hec inter nos. 


Ter vale. d. 27 Octobr. 1755. 


Utanskrift och sigill som på bref. 918. 


! CARL RUDENSKÖLD, Se bref. 643 not. 1. 

2? JacoB GABRIEL ROTHMAN, se bref. 30 not. 1. . 

3 Andra upplagan af Flora suecica utkom 1755. 

t DANIEL SOLANDER, född 1707, juris professor, död -1786; gift med apote- 
karen JoHAN LamBERGsS (eller LAMBERTS) enka, ANNA MARGARETHA GOLLNITZ. kr 


9929. 
Min Kiäreste Broder. 


Gud gifwe at Rothman meriterade, men M. Br. skall en gång 
få se at jag ej utan, skähl har afsky för honom. 

Om lördags afton skall jag se till at jag får på en timma 
hälsa på K. Br. ty om freddag äller lördag reser jag med min 


357 


hustru i en angelägenhet, som hastigast, till Stockholm; plura in 

 verbis. 

jag är min Kiäreste Broders 
: lydigste tienare 

: C. Linneus. 

Hwar jag logerar, wet Hr Salvius. 


Odateradt, men antagligen skrifvet i Oktober eller November 17535. 
Utanskrift som på bref. 888. 


Sigill III, rödt lack. 


923. 


Amico optimo candidissimo 
; DD. A. BECK 
SöopL.od. 
C. Linneus. 


Audivimus hodie senatores esse electos D. Hamiltonum! & 
Flemmingium.? 

Nullus dubito quin tandem succedat feliciter cum Keehlero, si 
modo deseras aleam sepe odiosam. 

Si noveris aliquem, qui scripsit de Fungo melitensi,? queso 
mecum communices, cum de eo propediem dissertatio sit po 
ponenda. 

D. Burmannus ad me misit duo exemplaria Decadum pl. afri- 
canarum," singulum constat 100 tabulis eneis in 4:to, ut ea diven- 
dam, et pro singulo petit 12 florenos belgicos. Nullus certe in hac 
patria emat; Tu si noveris quemquam, quzeso communices. Forte 
Academia vestra unum & Academia Upsaliensis emat alterum. 

accepi catalogum electorum, et eorum qui electi fuere ad sacra- 
tissima negotia. 

Spero quod valeas cum Tua. 

Upsalie 1755 d. 31 octobris. 


Utanskrift och sigill som på bref. 918. 


! CARL Otto HAMILTON, född 1704, riksråd 1755, död 1770. 

2 Orto FLEMING, född 1697, envoyé vid danska hofvet, riksråd 1755, 
död 1778. 

3 Om Cynomorium se bref. 471 not. 10. 

+ Se bref. 310 not. 3. 


CS 
SR SSA 
r RE 


Få 


Register 

till Första afdelningens fjärde del. 
Sid. | Sid. 
RR Le cr Lö kr då 168-11 ME or Na Ra 179, 230 
Re tataricum soo. sa rs an SURTE FRRAMAE Sv os IVL fe sa Rv AG 218 
Aconitum Anthora., ....... S:t AST OHOr, Re dl äe fö lea 6 dk Ne 48 
FRODE ME ale 6 åh 148, 308 | Bauhinia variegata ....... 112 
ktdelerantg, .C. Fr. . cc. SNES SENOR :slAt Gal syine er ar oe da a AR FRUS 260 
Adjunktur i medicin ...... 4 TONK elluN, ss sog tera rade 10 
Adlerberg, A. Ch. & 0. 140 » VRESTR NR le ROAT 10, 29 
uNetnler; Moo Qi is sva red 150 | Benzelstierna, L. ..... 128, 346 
MO NIR dee 6 ess Ra 69, 70, 259 » MÅR gle sank bg 247 
BoRS 2 er LE ER 41 BODOLA: sia rr NR 218 
Ar MS NS SS RR RARE NR fl -)-BOrOD ÄRA a Gå K Re ant ae 57 
TEA I FRA AS 95 25 NARE TESEN el ova 81, 247 
0 TTR TENERE BPR RER SPSS 00-61, 051 BOrgiusp På dar sla vas elen ir 221 
ER NE ror la a le BES Bargqvilk Ör ilie enten 344 
EE TSE SSE AE NE 35 EE oa a ay 1 GR Prost Tee a EDR SSA BÅT Ne 299 
RN oe a påle. oja 200-240 3F- Boröpjus, Mi; Os=S sa mtere 2 
aa TEE SR SSAR GORA AN 86, 260 » OPM nas HSA 57 
ME JAR "Sie s ll sne rv 185:-FEROKOPIONS si boet esp ata oc NINE SRA 259 
ARE a a LA dä 128 Hö ersten; ke ie EA 229 
Antropomorpha. ....ss..c.c F00-1-Bjököj Bk Ör rere sa a RNE 72 
RE CR Ear ES VARE ERA 00) BINOR WO ÅG sa a I 42 
2 a SEELE RARP PUSSAS Sö SR rs i rd (57 ER ST RR Re a RN AE 0 31 
Apoteksvisitation . ........ Dä SE ONREN Mey ses sd Kn LEN 334 
NOA I0E: ere br vr 284 | Boltenhkagen, Ck -svasss:s.ss 120 
SRS SU ere SCR ee 216 | Bomull . ... 67.8 40RIE SFSR ot 71 
RER RE Ge Sea e ter bra Sala ng 40:11 BOMRON SIP Tele «ov ES SKR ENER 358 
Astragalus campestris ..... 2001 BO80F Sr OR RAR 51 
Atherina Hepserus. ....... 315 | Botaniska trädgården 14,15, 24, 33, 47 
SEE V ILAGA: Ög sena Fin SMAD i ES TINNON JM far es oe STAKE NS La 248 
> > FER Ore ÖB;ut05 I Brander, Gun sis 161, 858 
MRDNöt- Ok, sea . 90:80) Braunersköld,: IL sl Ila. arg 219 
MRPDERR dd, dr oo se oo AST BINERO TORSANRN ala jäsa elek eid än GR 203 
fl CS SN AN UNDER SSR ESR SE PR SATS 41 
TT TUE SE SSE MA 200-184 005) Droddj: BV. vs este seja 178, 179 
Je Ra SN ds UR AR PR a OR ER 5 köRrömellk Miten ses tg 48 


260 


DR 

Bro waällius, Jos oci a sd ar AD; DöG 

BrOWDO, Polis slå sega Ra pas 331 

Butffön, C:-Ts Eb A0-:öere tele ene 23 
BUrMAN: Mossa act bet be RA SR LÄ 

> 0 BT TERRORN Hfmn 29 


Bäck, A. 1, 29, 89, 68, 76, 78, 83, 114, 
190, 321, 330, 332, 340, 352, 355 


BöÖCkinan: 10: soo ra ASKAN Ra Ad 224 
BÖRD sog de vat ag BN Ne: AN 351 
Böttiger, "Di Melo west og 332 
Cesalpinia Sappan..... FAR 
Calendula pluvialis ....... 297 
Cl frIORO: so66 oasen RNA ST 
OCardAamin6 tia es sodotonel sis 2 FBT 
Carlbolim,): Gk=J: 4 fa rarete ber . 241 
Carleson, IK -: svin odd de 64, 65, 71 
Cartheuser, J. Fr FE NDS VER st. FIND 
Cass Carla öste ar Ab ANA 319 
Catesby, Mi H>v ice seb ec ENG 
Ceanothus americanus ...-- 135 
Oelslu8; Asa (ju bereda AE 4, 29 
» MS 2 sn joller RSA KS DR +. 46 

» O. 0: Ye DN 200, 291 

> L& JE PR RR Sr Sd ET 4, 334 
Cervus guineensis . ....«s... 269 
Chamecrista mariana.....« 192 
Chamomilla 4; sok.a 3 ie ROD 
Chicoynean,: ET: 5 1s ee fa . 182 
Chrysocoma Linosyris ..... 292 
Cinna arundinacea. . .... +... 186 
Cirsium-hybrillssra sraceslatsbete 343 
Cistus "gublatösne ss re 221 
Clay tön; 0: IAN vonr anse Sept Ave 6 
CIUSIUS ss tek Reese FN VAG 
Clutia Eluteria 35: isbiör Ne 113 
Collin, 2B: 35 SN VANNS a ee 334 
Collinson; =P i oe eran a RE 6, 49 
Poluber -COTAFblesi, 15 = mee 135 
> COTH UME 755 rör SN ee tTLe 133 

> ViPOrA «ast es VRT 146 
Commerson, PRI SA mass fösre 287 
COTaller is Ena bes 33, 35, 71 
COriSperm UN: «cs states is SNS 87 
Coreopsis leucanthema ..... 229 
Cörtex Thymiamatis. ....... 111 
Costus arabicus NAR 112 


Dalibard, Th. Fr..... 


Dysenteri ..... RR, 


Creelius, A. i 
Cunoj=J. ORT ren SSE 
Ousson; Pos arna Sd 
Cyclameon =000,-..8 VG 
CYnOMOLiaR 5 orsa 
Cyprinus cultratus . 

> dentex « ... 


Dalberg, C.G. . ... 


DAIM, Linge ocg vie SALA 
David, MA se sitar 
d'Ayen, L. de Noillé 
De la Gardie, M. JI. . 
De-Göeer,"Ob.-.+; 224 2 
Demidoff, G. 
Dentärid > ce secs 
Dillenius, J. J. : 
d'Isnard, AP, DIIETES 
Dodecatheon ..:.... 
Donatt EA EO AE 2 


Dragsjuka NA RAS SER 
Droger ur djurriket . 

Dubois, G. 
Dulcamara 


7: 0 KA TR RE 


Döbelius, I; Jos sr ; | 3 Å 


Ehrencrona, C. G. G....« 
Ehrenpreus, OC... .. NÖSVNINeG 
Threb, GD: oy sanne I 
fökeblad;:Cl-2+= sven Rh 

EkStröpd, 1. == 22 Ai i 
EldSsvådor osa. a ste 
ÖRE» AR ORM 


FIViUS; AP 86 je RAA 
Emberiza Ciris ....... 
ElrySskäa na Sof ; 
Enpstoriums.../2: ss 
Etiphrasig.4:.:sset sva 


Faba Ignatii 
Fagon, G. Cr. 


W.5- Dr NERE: 


” Sid. 

RENEE a sor ara Haig RÖ eg 143 
FÖRRRRDeTg; Mendes een 258 
or R TT TIP 3 BSS SN ER SA SE öö 
AR SER SSP RR ARR ge 157 
MINNE dT fors uta Re sel ie br 282 
KE: Os oa Mee bis see Se 357 
IA LSS SNRA PS KR GAN E PRON Sh ng 354 
BOTORK ANT de Giese oa le ER 331 
NEO, OM nosa VT 113 
Frimurarebarnhuset ....... 243 
FR at oe ta a an dr 49, 57 
Fumaria officinalis. ....... 130 
TT NR I RR I RR SNS 208, 327 
Gemme& arborum . . . 105, 107, 108 
on RS > NARE PA 246 
> FR dn ENE FR 251 
ET TE? FR SA ER MES AA 93 
> > SRS RS AR sr ANE rö oe 351 
TRA AR Near SR EA RE ARE 381 
TT BE FNS SI SL YRSA 43, 225, 260 
KE Le ler Sr dne sk fa 297 
a NE LR SÖNER 46, 48 
Gmelin, J. G. .. ...88, 114, 196, 851 
Godin des Odonais ....... 199 
Ro vener ere 3827 
STI Er ve Ske 89 
RR oda lida See RA 8, 812 
NE SRS SRNSE RS SI AE rS RA 312 

får AA ESR JPR Or 3 
FEAR Ae Va ak die er al te 206 


Gronovius, J. Fr. . 6, 82, 104, 248 
> RAS nee RÖR 


KEPERN SNEL rela ena de la a 334 

> ÖRE SEN a 195 
RKEAEERIN: di Iuererd. 3 oe ba see 78, 351 
7 INSE Ar et Sr MAA 96 
STUNT GravicUM —. > is s.oa 148 
Gundelsheimer, A. v. ...... 206 
MY HARHOrg ÖR. sov ee 2, 55, 72 

> H. AA... 127, 248, 838 
Sryllönstlerna, OQO. c.c..ssc>o 46 
KEN, OR eo de ved VG 237 


Haartman, J. J:son 135, 141, 232, 236 
ERINRAR Ö sele ee 6 Kr RN 334 
Halenius, E. 


» 361 


Sid. 

Hömiltön, 05: Öd sd Arn 357 
Hagström, J. O. .... 74, 266, 270 
Haller, A. v. 212, 231, 246, 288, 294 
> LER SÄS ÖREN ARI da 150, 224 
Hallman; Di: Is dre 303 
> PA SRS kar OR 88, 132, 144 
JERUNTATLNG Peeoa TN she 41, 58 
FIADAIDOHS 33 sr et 0 RS 6 
Härmeng Oo: r bedre l anser 


Hasselqvist, Fr. 116, 117, 124, 184, 
157, 173, 192, 289, 291, 328, 346, 350 


PING, Id sa SIENA ina 74 
Möäkebr Pr Nee sg vå 107 
Hauswolff,;-J;: Ohr: Tas fer 48 
Hebenstreit, J. E. 8, 46, 137 
Heidenstam, J. Chr. v. ..... 190 

> SR ALE gr 314 
Heölligtag;: Jo Borr onto stra 325 
Heister, L. 38, 124, 129, 144 
Helleborus niger ..... 201, 202 
Helwing," Ch Ann oc sleten 48 


Herba Britannica 59, 60, 62, 154, 213 


Hörkepisön, Po one a 349 
Herbationes Upsaliensis . 181, 279 
Hörmtlann; Po ess MR 43 
Hermanöson, M. Vs ös: else 247 
Hermodaötylus :'s. 0:54 104 


Herrenschwands Wurmpulver. 181 
Hildöbrand, MH: Jo I: sia 265, 303 
HippPODOSCR: > + otsie oa ng sd AG 32 
Historia animalium .. 95, 114, 116 


Pl Go 200 B FN SNR Nn a TESS 
Hjortzberg, L. 244, 301, 336 
FEGHINST INN pos ierst ordb SNÄLLA 329 
Holberg; IA de ccs. 82, 246 
HO FÖRT svear US 278 
la SM PE MEET or 289, 319, 323 
FOT fa da sa AT a er EA 533, 278 
HJÄLTAR 0 ov RER RANA 16 
FIVGrOR, fas ne rs 29, 294, 295 
HYSfÖPUS s. ec ss TA 137, 142, 291 
Hårleman, OC. 51, 55, 107, 117, 128, 
149, 201 

Höpken, A. J. v. 3, 55, 149, 230, 275 
| Misc PGA! RRD ROM fe OA 240, 241 
mula Helenium :.. 28: sa 922 


362 


Tris bUDELOSA 75 a. snel ad RONNIE 104 
FRORIATET a Roe, bi RER SR SG Lee fe 35 
FUCOHYRS, EL: Ia 160 aloe ar 269 
ES FN 5 63 6 ENERGI R SON SL nye 276, 282 
FORSLOD: "Je deel Seöje era SA 94 
Julin (Julinsköld) P: :.ccocs 113 
SUDGULODAK 53 75-08 js KUR 158 
OT KOP Ft Rel ad Ne SM en FÖRS 51 
JULI, I SE sr SFS RAS ARG 132 
JUSBiöu, Al (dera nare 12, 31, 181 
» B. de 7, 8, 9, 14, 19, 84 

» Söt RINGA Er Aa FR PRE GRTs 183 
Kallkällof 53 dte back 60 
ICBIMS LE pl olgt p Pere fen EA 154 
Kabhdgter,, Or Fare RR er 42, 179, 
Karlstad helsobrunn ...... 59 
Köollander, SIV SRA elörnaa nd 68 
Kiösewettön,: GH sonens. 123 
Kinesiska Arögeb-, femnis äre 319 
Kjernander; dJ.. 1 se snabb. Se 63 
Klein, J. Th. 39, 60, 96, 97, 103, 106, 187 
Klincköwströmm, Ja. ss: sd 203 
Klingenberg, Oc-k sossar 8 
Klingenstierna, Bi 0s-=> so, 46, 341 
Knektetobalt oe stor me ne 158 
Konungens sjukdom ...=... 121 
KOPPORT HL AGURN 6 fed ro VE SER 209 
KouwlasgD Na See sva ES Sea å 9 
Krascheninnikow, St 130, 1387 
BTOKT ET ova S ei NR EA 320 
Kruus; JE -OoN ras RT MR 822 
Kruger, OM ET sa Vishal abe 258 
» Dej ee PR URLS OR AR NG 303 
Kyronia, Q.-OB: dy ee ahek 29 
Kähler, M. 159, 188, 191, 236, 248, 
251, 276, 288, 296; 299; 858 

HIODD. ov ok övr Vane NETA EAA ss 225 
Laboratorium chemicum .... 59 
Törerström, Mr: ss 112, 303 
Lagertwist,J. Oki nets 118 
SVR FÖRE Be SE SA a 45 
Tan SIUS, ON tees ler dess 263 
Lapathum orientale ....... 192 
Larus parasitiCus =, ss. SR 225 
Ta OTTO: "4 1 ursten a BAG LR 19 


"Lieberkuhn, J; No ses 


Lawson, I. 
Le. Cat, CL. N. 
Leche, J. 
Ledum 
Leewenhoek, A. v. ... 
Le: Febire; Ja Meg lean 
Lejonstedt, O. 
Lemonilier, I. Gol ism 
Lerehe, JT: a 
Lidbeck, E. G. 


EJE RA SR a Ng 


Liljestråle, J.:W. csn 
Lindecrantz, BE. Mi. ass: 
Tipdhulb; -d3-,s oss beta a He 
Linum catharticum 
Linné, OC. von 
föreläsningar 
författareskap: 
afhandlingar i Vet. Akad:s ski 


« 0 (FINANS MR 


128, 130, 189, 141, "169, 
185, 193, 197, 215, 239, 


Bibliotheca botanica . ES 
"Fauna suecica 
Flora sugcica: . «>> 
Flora zeylanica. . 
Fundamenta botanica . » 
Genera plantarum. ..-.-. 
Materia medica . ...-..c 
Museum Regine . . - 157, 2 
Museum Regis 156, 232, 
Philosophia botanica . 
Skånska resan 87, 89, 92, ,9 


Species pllntmne el, 86, & 
FÖRE RR EN LER Ba 
Systema naturae 19—922, 25 
| —37,: 46, 48, 
Vestgöta-resa | 
Rektorat =. » > srssg SN 


: , Sid. 
Utmärkelser 55, 103, 165, 279, 336 
Vistande på Drottningholm och 

Ulriksdal 279, 281, 284—7, 329 


Linné, C. v. (d. y.) 254, 297 
AR OMSIIGR 3 5å sl krös RaSR 271 

än JIOVÄRNE ARS Sörisa de SIS 115 

» Sara Christina . ... 253—55 

> Sara Elisabeth . .. . 321—24 
KG DIING 200 steeen 253 
0 TRE RAR MS Vr EA SEA 23 
0 TER RN SAR SAPA AS a 235 
ären ius, PW oocmrc: re 249 
0 RSA PSTETIESR 25 RE NR 
SEE 7 ON ere sele rare elak 46 
Lotus ornithopodioides . .... 349 
Rv OMP  r odk a Je 38, 196 
Lunaria egyptiaca. ....--.- 220 
EE, Oe, da CR SIN 229 
»> ae ASTANA 9,18 
Löfling, P. 107, 150, 171, 231, 237, 
254, 307 

BIR PU des a des 132 
RE ESP EE SF PR AL AA 246 
La Eg, 0 SSR ERE RTR 144 
TER FR ESSER S 107 
SEE de ue SA RS 325 
Maännerskantz, Sv. . .. .:..s 68 
DTE PSA SR NS SPE Se 117 
MPR EFaS: ALE ii pole ene Kra 51 
BERELOville: Å Vs oa rates el 352 
PN ÄN Vd uk Idel lelie 6 188 
TE AR BS EH 144, 217 
FA RE FRI RR Dl SL SEAN 6 
SERNER. Gl ol sve ör arbe 173 
MIN: Oh res sö Gr sd Rö 267 
Medicinaltaxa . . . ... ESA ENL 7 
Medicinalväxter. . . .. 90, 259—64 
Medicine promotioner 118, 144, 179, 
812, 814 

FT SE SE TP 42 
Melissa Calamintha ....... 92 
Mentha piperita ....... 91, 300 
Satan. Mi Score te sc e 306 
or TEE FR 2 18 SVARET SES SA 294 
RA Sanne ra 6, 252 


Mimosa aculeata . ......-. + 147 


363 


Sid. 
Mirabilis: , a. cv 242, 283, 284 
SELNNAS IR ee, a SEN 78, 84, 117 
Möehriög PH Ghanas 249 
MORA Sa ue se RN RER 229 
MötOdöMs=s. sa Sapere DS 118 
MORD, fare Rs sin sr Vv CR RR 87 
Morin; ÅA, OBE: ber dee 179 
MOFWUS,; Bo ae te so ser RANA 179 
MODO SAG An ae SIR SMER I a 
MUBUNE; Ås öser oo R ASS I 223 
MUS: a ve är era Sa NER SANNA 352 
Musca vomitoria . . ...s. 307 
Musschenbroek, P. Vv. . . .. .» pt 
RAT 7 SNR > > NR RN Er Ar 58 
Mänchhausen, O: Vv. :. ss. 191 
PBL T FR & POE RA RET 275, 294, 301 
Nasturtium aquaticum . 87, 215, 216 
Nattluktande blommor ..... 304 
NOThV eos 4 sr ek KRA RANA 115 
MNensén, PF; AR os 3 sök» diod 827 
Nörels. noctiluca; ..:;. . ses ee 130 
NiSOtlanR +": s 0re se RR 157, 158 
Nördblad, Bo sar so wars 827 
Nordenecrantr, Ås oc. sate 268 
INOPPOLIUS, ss s eo sd RONNA 68, 115 
INGVALPO 7 bov) 6 oc ar KET TRANS 233 
Nympheea alba ....ssc-- 3 is ARG 
Ocymum americanum . ..... 230 
Oelrelsh, NN. 3 sc tele koksAr 31 
OPIUM 303 se VIEN Wee 109 
Orchis sambucina ......-.: 336 
Oréoscknum.. « sosse «4 stång 92 
Oriolus. galbula .:2; >. «> «> + 118 
Osbeck, P..... 187, 209, 252, 819 
Osmunda Lunaria ...... «> 349 
PONS oc par er ar RISE 260 
Palimgenesis i oe. acc ss 58 
Palin; Hos stere ever ej AN NG 165 
Pulbnör:e > vd 4 o0 rn RS 128 
Palmstjerna, N.... ss: 55, 56, 154 
Panin; Ni Srer öns e Stoke a RR 352 
Parus pendulinus ......»> 82 
Pool dar ana ee ASEAS GR 268 
FÖR: Sy Re od SR NAN APSEIOR 348 


364 


Sid. 

PRIOTIA 627 5. tr Mr ög Vörå: börs ARS 67 
Periplocg.-s: => SEDEN SERA 290 
POLersSON,; Jai KJIN SAE fo 50 ai RAN 190 
» Perca 4 fö bälg 20 Den SER LEE 314 
Phalzena pinguinalis APR 309 
PIPPI ne je 2. E CLI ER LIERNE 226 
Plumbago europea ......; 94 
BOCOCKO, Jb: ig or org SR reg 293 
Polygala Senega . .... .. 85, 316 
POCK 06 loge helg så IN DE Töre UR 51 
Professur i anatomi.: ;. he 261 
» i medicin i Lund 8, 9, 13, 

17, 22, 29, 32 

Balbaud, (GR see a Nee 78 
Rana pParadöXG- a sieleöe ge då 306 
SETS 2 fe NGAN SRA SP DNR 305 
Ranunculus abortivus. ..... 134 
Ban wolf se ob Ka LS KNa SRA 104 
1 RE RER EES SES 246 
Reaumure, Å RFA 8 
ReEhU Ms fis ir a fee ny 199, 232, 253 
Rheum Rhabarbarum ..-.... 272 
Bibe; Ar edet Reel 117, UT 290 
BObb 6; ENAS bo eAK AGS alb åRGA 85 
Robinia Caragana ....«..».- 119 
Roederer,; Jo Chi jssecs se ce. ke 13 311 
Rolander, D. 135, 170, 172, 175, 185, 
307, 308, 311, 337 

Roman; J; Fuse de äs er 16 


Rosén (Rosenblad), E. 9, 13,18, 60, 87 
>  (v. Rosenstein), N. 13, 42, 115, 
. 130, 169, 255, 277 

Rothman, J. L. 


ER Up Se 288, 356 

» Jo  ORBOR FL VESA 9 
ROVeB, Ål Voo slesedpdk sole Uslane 3, 104 
Rudensköld,. O::5. str ses 53, 356 
Rumex aquaticus sis se. 59 
> - Britannica .. 223 
Rump, GER: isen even 213 
RUpp, Ho oBor ats ivojr vide skr a DA 43 
uysöh;: Fl pkede le sere ert ONA 306 
BYydelus; As: rade se er SS Le 249 
NALDerg,: Jiang or NG ; 152 
NLÄTOD 55: Ve IRN te ER e ae SANNE 106 
ÖRTOTTIO j Lie Cr la ES he fig sön Re TAKING 187 


| Schreber, J. Chr. D. 


ph 


Salix hermaphroditica 
>»; pentandra 
MÄTVINS, Miley heia bä sh ar FEAR 
SON, rs de Eat NNER a 
Sauvage, Fr. B. de 
Scabiosa vulgaris .... 
Scheffer, :J. "Ohrs=tsie es 
Scheffer, :O.: VEr:liinv ne och 
Scheidenburg, D. :.= .. 
Schelhammer, G. Chr. ... 


KS NR CSKA 


Schröder, H. ” 


v) Ja Jönn sl KE 


Schönström, A. & Us... 2 
Scolopendriunm 1;7: => sasss ad 
Seguer,J.; A.VÄG sa 
Senac, J. B. 
Serafimerlasarettet 
Serpens Eve i 
BREW EH föl åke VIS AS 0 
SHOLGPd, Voss ara keda taka 
Sibthorp, H. 
Siefwert, I; Gb. te. st 
Siegesbeck, J. G. 
» (sonen) . 
Simia Apella 
Simia capucina 
» - Paniscus 
Sjukdomshistoria . ..... 
Skärknif 
Sloane, H. 
Smultronkur 
Smultronskål . 
Snäckkabinett 
Solanum Dulcamara 
RT nigrum 
Solvatella 
Solander, D. 
Spansk fluga 
SPArLD, Oj does rig GR 
Spetts, P. 
Spole, A. M. 


i RR Flate PRAO 
6 mL 19 NE 


668 Fö a vip TE 


EU ste Reis SNES 
EE NIR AE Er fe 
Fe (RAR KR 

ERA 


SAS SE SINA 3 


6. ch lö VD RV RA 


& så je 0) SPRITEN 


o 7.010 26 10 CAR 


SAS SR RM Ag VR 


5 Sid. 
NS; SD vr a rr 10, 13 
Squalus glancus : si. > sc. 206 
HöRnRelln, De dv ec NES A re 351. 
oa BRT SE os ER (RR Se BN 51 
REDIN: SSK a isen 87 
Stapelmohr, Mid: so co, cc cc 177 
Stenätande polyper ....... 282 
BRREROIK TIN: Sosse se sd örid ev BR 42 
öljeörnsparre, MaG, scc,sscc 328 | 
msockholms: slott:; . sv ciece <s 320 
RAA SLR lEa ser da om dl Be Ra 261 
Strandberg, Z. J. ..-. 79, 270, 313 
Strychnos vox vomica ..... 294 
KN NS 6 alt sd. 6 48, 282 
Succulenta växter ........ 14 
PRE SERNER i gre elen ga 120 
Swammerdam, J. .:.:....- 71 
SBwieten, G. v. .... 8, 58, 56, 384 


Syphilis, botemedel 138, 140, 180, 211 


RR RRN KR ualst elR ek le 6 vs 308 
KN OR Re san 246 
RAN: da ses ov RR a 168 
Aförnström, Chr. .....ccc 67, 75 
TS EON SATS 55, 251, 256 
TE a 2 RR NISE er SRA 194 | 
Tetradon hispidus ......-. 118 | 
> MGRARIE: s1aa vo be Re 815 | 
"Teucrium Chameéepithys..... 92 | 
HE: ock es FR SÖT MSE 5 | 
Eero aa de «de 347, 349 
NERE oo citise rade 89 
SKIBeEDR do FÅR: sö vec 311, 328 
SRUIANIONS EE: AO ve re 202 
AR 0 gles le 12 
KA Mas Utile area ere a 100 
RANE: es leie so RR lE er 221, 299 
TÖS TT RANE PR RESAN 48 
Tryckningsförbud ........ 82 
FERRELL Se Rå 6 ene 130 
REV ages ba 206, 293, 336 
Ubström, M. Ohr. >: . ss sc 10 
ER NE ASPA PN 29, 48 


Sid. 
UlO8:A25: 003 2 ae osa 183, 312 
| gi ENAT SAT rs RESO VR ad 319 
Underblomman :c «cc: stas se 242 
Ungern-Sternberg, M. . 64, 248 
Universitetsförhållanden . . 97 —104 
Upssläsfobera :; sc: 3» « 2819 
UtNander; Hö sk agera ene Sör sc 248 
Wachendörtf Bod: Wo oö,nrcck 208 
Wagner, Pc GQHbr sis sn es 851 


Wahlbom, J. G.. . 66, 190, 202, 248 


SS ROTIRNAG: VI 6oona sög doR IA NE Sa 259 
43 TI ES YT EE 3 55 VS ENE el at 36 
Wallerius, J. G. . 2, 10, 18, 59, 886 
» ING SRA SN SING ET SIA 336 
Vällöts, Ro Ene de ar Rad RR 61 
"Wallin; Gr ES Föotle ler sele 29, 48 
WalihéeP; ÅG Erenogsn soba fe ag 48 
WapölrOm ING = ee ll arr SKA 282 
Vattenpolyper 13, 15, 19, 45, 71 
VV OLLI; Mae Kr da AA 13 
VOrbastul 1: 08 sor 69, 260 
Veronica bybridä:: .:.,.«: so. ov 128 
Wertmällör; I; Usosa ock 130 
Rel VPA SR AA NNE Ned 48 
Vianollb jösses ee UR RES 130 
NIllärs, (300-00 da SE Sr 144 
WIDOD ÅN nleers ören ss 10, 29 
NV ARRÖS BES eg 6 REK SER LSE 112 
1 = VORO To Me ina ce kg ben Br RS ARNE 311 
VIOQILS URIN da ARR LS RER 331 
Woltemab; fb Jy ers sr EVER PRS 
Växtörnas:sÖMR > os ccs ee Mk 352 
BOND: ÖV ren ina tie MASK 141 
ZOTVORON ÅBK ir iran rk ler Rog 10 
» [3 VETE CRS SRS BUN NE 217 
glnannt Glan ooo ehe e UREA 331 
7 ÅN Vr FÖR C ARNE RE OR er NS be 294 
BOSLera. MANN 7-, sas oe a Rö 60 
ÄN IG Lord a SA 329 


Sid. 
P 
» 


» 
» 
» 
»: 
» 


Kr 
Ch Få ER bä 
- 
[5 Ez i 4 NT 
= SRA 
5 4 FED RK 
SS & vd , 
(er må 
4 VG e v 
3 
fbr 4 Vv q 
+ 


FS 


Rättelser öd tillägg. 


10 rad. 7 står: Jom. Goron. läs: Nits 


177 rad. 30 FR 188, Ia: SER SS 
190 » 23 >» JoHAn CHRISTIAN, läs: PETER 
190 > 23 >» 52, läs: 314. 

AD SE BUS RA 6'r. 1, Bror, Ita 
al r. 18,30 r 0, JG 35, 45 r. RA r. 6, så + 
24 står: II, läs: I. 


PLEASE DO NOT REMOVE 
CARDS OR SLIPS FROM THIS POCKET 


3 


: 


v Hå 3 MM , za ft Te elr 
3 = K z a Finger era EA 


ser 
BE 


-— - 7 7 - er Ö 
SR : : É : 
: SS än SR : er A ng 

FS ASTSSÄRS : - z k z BEE AG 


+ 
es 
+ 


En 


i 


+ 


ERS 


NT 
RSS 


SRENSSE Ez RANG 


DA 
RA 
RAS 


ERSSON : E Sant 
NN AR 
TE 


her 00 så 
ERE IOA SA SES 
RSS LER FRI öres barer Ribe bes 
bre rr 0 RRNKr An AR