UNIV. OF TORONTO LIBRARY AR: AON bo! Vaa ER NR SM Vd i $ -. « "UPSALA UNIVERSITET STOCKHOM AKTIEBOLAGET LJUS sRLU SEE BREF OCH SKRIFVELSER AF OCH TILL KARL VON LINNE FÖRSTA AFDELNINGEN BEE NI BREF TILL OCH FRÅN SVENSKA ENSKILDA PERSONER: E — HALLMAN UTGIFNA OCH MED UPPLYSANDE NOTER FÖRSEDDA AF TH. M. FRIES STOCKHOLM AKTIEBOLAGET LJUS 1912 SR TRE ND fon SSOSSALA 2019 | 0 AKADEMISKA BOKTRYCKERIET eg q , Sä > Ae FR BERLING, j Innehåll. och från nedanstående: . . . . . . . . . . . . . . . . . ' . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . =) 101. 102. 103. 104. 106. 108. 110: 170: 171. 172. 174. 174. 176. ir: 202. 203. 204. "Grill, Claesn So GUstaEslt, oe Gyllenborg, Carl = 0 Gyllenborg, Carl Johan - Gyllenborg, Henning Adolph Gyllengrip, Gabriel . . - Gyllenhaal, Leonhard. - Haartman, Johan Johansson Hagström, Johan Otto > Halenius, Engelbert Larsson Hallman, Daniel Zacharie . . . Hallman, Johan Gustaf . . oc EHRENPREUS, CARL DIEDRICH. Född 1692, deltagare i kalabaliken i Bender, riksråd 1739, friherre 1747, Upsala universitets kansler '1751, grefve s. å., död 1760. 1270. Högwälborne Hr Grefwe, Svea rikes Råd, President, Gouverneur, Academia Canceller &c. Min Nådigste Herre. Änteligen får jag äga den nåden att öfwerlämna specification på de länge lofwade disputationer, som blef upskuten af det 2:ne giort honom och den ena siuknat äfter den andra. Så snart Eders höggrefl. Excellence får tid at utmärka dem, skola de öfwersän- das till Stockholm, ty onödigare Kram har jag icke i min lilla sambling. Kramer! har utgifwit en liten bok, som han kallar Flora au- strie inferioris, uti hwilken han wid slutet specificerar sine in- ländske diur; där han wisar sig wara stark kiännare af foglar. Brisson? har utgifwit en kort historia om Animalia quadru- pedia i 4:to på latin och fransöska; boken är tämmelig god, men felet är att han trodt Seba och andra authorer, hwar af han under > : differente rubriquer ofta har ett och samma Creatur, flere gånger, utan att kienna sine sielf. Den alsmäktige Guden uppehålle Eder Excellences krafter och låte mig sent sakna den jag bör all min glädie här i werlden. jag förblifwer med odödelig diup wördnad Eders Höggrefl. Excellences underdånödmiukaste tienare Upsala 1758 Carl Linneus. d. 19 septemb. 4 Linnés brefväxling VI, 1 | bo Utanskrift och sigill saknas. Egdes 1911 af numera aflidne f. d. Statsgeologen AXEL LINDSTRÖM. ! WizLHELM HeinriCH KRAMER, Elenchus vegetabilium et animalium per Austriam inferiorem observatorum (Wien 1756). 2 MATHURIN JACQUES BRISSON, född 1723, professor i Paris, fysiker och zoo- log, död 1806. Hans här omtalade bok är Regnum animale (Paris 1756). 1271. Högädle Herr Archiater och Riddare af Kongl. Maij:ts Nordstierne Orden. Det har warit mig ganska angenämt, at wid detta tillfälle, medelst Herr Archiaterns K. Sonhes befordran till Demonstrator, kunna wisa den wenskap och tillgifwenhet jag altid hafft för Herr Archiatern. Jag kan eij twifla på det han wärdigt lärer bekläda denna Syssla, när han får handledas af en fader, som äger så diup och mogen insickt uti alt hwad till Botaniske wettenskapen hörer. Önskar honom således mycken lycka; Jemte det jag stedze förblifwer St HögÄdle Herr Archiaterns och Riddarens . Tilgifne Wän och Tienare i Carl Ehrenpreus. Stockh..d. 22 Jan. | , 1759. Linn. Soc. vol. III: 385—6. 1272. Wälborne H. Archiater, Professor och Riddare af Kongl. M:tz Nordstierne orden, samt Rector Magnifice. Jag tackar tienstl. för H. Archiaterns behageliga bref af d. 6 i denne månad, samt det medfölgde wackra Talet, som hållits i Carolinska Läro- Salen, wid deras Kongl. M:ters wistande i Upsala! Jag ser med nöje deraf, at det är lättare, at wara Demonstrator i Botaniquen och tillika en wältalig orator, än en Eloquens och derjemte Demonstrator; men den FN ; [— FR 3 som äger Hr Archiaterns qwickhet och mogna insigter, går med heder igenom alt hwad som företages. Utaf den håldne disputatio ?, har jag eij fått något Exemplar, hwarom tienstl. anhålles, och förblifwer med högaktning Wälborne H. Archiaterns, professorens samt Riddarens af Kongl. M:tz Nordstierne orden Tilgifne wän och Tienare Carl Ehrenpreus. Cathringeborg d. 11 octobr. 1759: Utanskrift : - ; Rector Magnificus vid Kongl. Academien i Upsala, Högädle Hery Archiater Carl Linneus, Riddare af Kongl. Maij:ts Nordstierne Orden, $ uti Upsala. Linn. Soc. vol. II[: 387—88. ! Tal, vid deras Kongl. Majesteters höga närvaro, hållit uti Upsala, på stora Carolinska lärosalen den 25 septemb. 1759. Och på allernådigsta befallning utgifvit (Ups. 1759). ? Härmed kan näppeligen afses någon annan än Arboretum suecicum, för hvilken Davip Davipsson Pontis var respondens. Utom ofvanstående bref från C. EHRENPREUS till LINNÉ äro ytterligare tvenne kända, nämligen: ; Stockholm den 12 October 1752, se bref. 28 not. 2 (svar på LInsÉs bre till kansleren). ; Stockholm den 16 November 1752, hvari underrättelse lemnas, att »såsom hans Kongl. Maij:t har gifwit mig tilkiänna sin åstundan, att N. N. skulle mot slutet af Terminen komma hit, til at sättia et hans Kongl. Maij:ts Cabinet i ordning; fördenskull wille N. N. sig här til d. 16 el:r 17 nästkommande Decemb. infinna». Begge finnas i Riksarkivet bland Upsala Kanslersembetes koncepter. EHRENSVÄRD, AUGUSTIN. Född 1710, den berömde skaparen af svenska skärgårdsflottan och Svea- borgs fästning, slutligen grefve och fältmarskalk, död på öfverstebostället Saa” ris i Finland 1772. Den intima bekantskapen med LIinsÉ Knöts i slutet af 1730-talet antin- gen under deras samtida vistande i Paris eller kort efter deras återkomst till Stockholm. Dåvarande kapten mechanicus vid artilleriet EHRENSVÄRD blef där- för en af de fyra första, som den 1 Maj 1739 valdes till ledamöter af den ny- bildade Vetenskaps-akademien och följande år dess sekreterare. Ett bevis på de begge store männens vänskap lemnar det LIinnÉ-porträtt, som EHRENSVÄRD »>manu amica» 1740 utförde i kopparstick. 1273. Min K. Bror. Min K. Bror, hur står det till att jag icke haft den ähran att höra något af Dig. Du war så gunstig och låfte min Bror! ett botemedel emot hans passion, som icke skadar hans bröst och som på kort tid frälsar honom ifrån alle slags ellaka påfölgder. Jag är nog öm att begiära af Dig något som skulle kåsta på Dig ge, men min Kiäre Bror, det är ingen ting tungare här i verden än förlora ett kiärt syskon. undra derföre intet att jag fatigerar en wän för at kunna behålla den andra. Säg mig min egen Bror om Du will att han ska komma till Upsala el:r om Du will wara så gunstig och skicka medicamentet hit. På heder och ähra ska ingen få se medicamentet eller weta, att det är Du som frälsat honom. Min K. Bror, jag tör intet uppehålla Dig längre och äfven har jag kort om tid. Jag är beständigt Din Stockholm d. 25 Ödmiuke tienare Maj 1752. A. Ehrensvärd. Linn. Soc. vol. III: 389—90. !' Baron CARL EHRENSVÄRD, född 1713, major och kommendant på Wax- holms fästning, slutligen generalmajor, död 1770. [ET FIEEST EST SP MATISSE 05 1274. ; Stralsund d. 6 maj 1758. Min K. Bror. Capitaine Gerdes! lär ha underrättat Dig ifrån Helsingfors, att det frö Du var så god och skickade honom förledit åhr til Barnhus trägår- den, har skaffat honom 70 plantor Rabarbara?. Han ber mig att an- hälla om mera frö. Jag har den ähran att tacka Dig min K. Bror för den godhet Du haft för våre hittebarn, och ber Dig ännu vara så god och fulfölja ett så ömt värk, som gagnar det almänna och giör dig heder, så hwida örter växa. Jag har den ähran beständigt vara Min K. Brors Ödmiuke tienare A. Ehrensvärd. Linn. Soc. vol. III: 391—92 not. 6. ! JacoB GERDES, kapten, sedan major, i artilleriet. ? Rheum palmatum L.; jfr. bref. 982. not. 6. 1275. Bergen på Rygen d. 23 febr. 1759. Min K. Bror. Jag hade den ähran inhändiga Dit kiärkomne af d. 2 januari, da- gen före jag skulle mönstra Lif Reg. Din ryttare hade dödt ett par da- gar förut och sålunda skickar jag Dig Hammars bref tillbaka. Tusend tack min K. Bror för Lyckönskan. Gud gie Dig hälsa och krafter i många åhr, det almänna till båtnad och vårt k. fädernesland till prydnad. För det Du är så god och vill gagna min trägård i Finland, som ändå intet är min, utan mine omyndige soldate barns nästan endaste fond till föda och uppfostran. Således utom det att Du oändeligen för- binder Dig ändå, gamle vän, så förtjänar Du Dig himmelen. [er] Min Commissionaire är Capitaine Gerdes vid artilleriet i finland, som äfven är både min och mina Soldate barns vän. får han underrättelse, så söker han på alt mögeligt sätt exeqvera den samma. Adieu, min egen Bror. jag framhärdar beständigt Din Ödmiuke tienare A. Ehrensvärd. Linn. Soc, vol. III: 393—94. 1276. Stockh. d. 26 apr. 1763. Min K. Bror. Det är mig berättat, att ängelsman planterat ris i norra america i en sådan Climat som vår. jag har i finland ett stycke land om 24 tunnor, som alla vårar stå under salt-siö vatn och torde härtill vara tiänligit. jorden är sandblandad. jag hade annars tänkt som holländarne kasta op en vall emot siön och pumpa rent detta land till att så potatos deruti, men jag tycker att det är skam att intet vi ska kunna giöra det ängelsman giör. Vill Du vara god, som Du alltid är, och ge mig anledning till böc- ker, som beskrifva ris planteringen, i fall Du tror att det ska gå an i vår climat. jag blir alt mer och mer öfvertygad att vårt land bör ränta så mycket som det ängelska, och jag är ej ännu öfverbevist, att det vill större jord- stycke att föda vår ko öfver vintern i Lagården, än det behöfs hos dem att föda deras ko på fältet. Må väl, min egen Bror. jag har den ähran beständigt framhärda Din Ödmiuke och trogne tienare A. Ehrensvärd. Linn. Soc. vol. III: 395—96. 1217. Stockh. d. 5 maj 1763. Min K. Bror. Jag tackar oändligen för Dit kiärkomne bref. Det är ändå hugne- ligt att se andre nationer så försummelige som vi.menniskan är sig lik i alle climater. | Efter Du är god och vill -befordra risplanteringen (Zizania), så ge mig en sådan underrättelse derom, som kan vägleda en kiöpman att för- skrifva den samma. En god vän af Borgerskapet vill igenom sine vänner i ängland skaffa mig frö deraf, om det någonsin är mögeligt. Det lär vara dig bekant, att jag begiärt en Professor i mathema- tiken för min ungdom i finland. Den hoppas jag få af Cronans medel betalter. Nu behöfver jag en informator för min Son!, den jag äfven vill nyttia till att läsa för min öfrige ungdom vid lediga stunder. jag vill ge honom maten och ett par hundrade plåtar om åhret. kunde jag giöra honom någon annan tiänst, vill jag ej undandraga mig. vill Du vara god min Bror och skaffa mig en sådan karl, som ei har studerat på theologie, orientalske språk, eller methaphysik, utan på andra nytti- gare vettenskaper. En botanicus toge jag giärna emot. " Tycker Du att lönen är förliten, så lämnar jag i Dit behag att öka den, allenast det blir en beläster karl och som har något skin på näsan. Jag hoppas min Bror tar ej illa up att jag besvärar härmed. Din håg att tiäna efterverden är större än kanske min och torde denna gången — tiena mig till ursäkt. Jag har den ähran beständigt framhärda Din Ödmiuke och trogne tienare A. Ehrensvärd. Linn. Soc. vol. III: 397—98. : 1! CARL AvGusTt EHRENSVÄRD, född 1745, slutligen generalamiral, ledamot af Vetenskapsakademien, död 1800. 1278. Saris d. 28 oct. 1768. Min K. Bror. Det är intet lättia eller otacksamhet, som hindrat mig att tacka för de öfversända växterne. jag har drögt för att berätta, huru de skulle må till hösten och att ha den ähran öfversända ett blad af några stånd rabarbara, som jag nyligen fått. växterne ha varit rätt frodige och skutit stora skått. cassevia! har stådt i trägården. Nu sätter jag ut flere stånd på ängen och i betes- marken. det är ett skiönt gräs, som jag vill söka till att plantera här öfver alt. det har icke tillförene funnits här i finland. Mitt cassevia har ingen liknelse till frö, men väl många nya stånd. jag tackar tusende falt för det öfversända fröet, som jag både i höst och vår vill plantera ut. vi ha haft så våt och kaller sommar, att nästan inga frön velat mogna, icke ens de vanliga trägårdsfröen. Du är vist en god Patriot, som vill dela med Dig så nyttiga frö. Var god min Bror och säg mig om denna rabarbara är den rätta eller ei. jag har haft nog besvär att få den samma. den har varit nog kinkug. jag sådde några frön i Cammaren d. 10 mars och satte dem i trägården d. 19 mai och de gingo alle ut. Sedan satte jag i trägården en 16 frö. 12 kommo op. 6 å 7 ha växt något stora. ett par ha gådt ut och resten äro helt små och ha hela sommaren ingenting växt. Må väl, min egen Bror. jag har den ähran beständigt framhärda min K. Brors Ödmiuke tienare Å. Ehrensvärd. Linn. Soc. III: 399--400. ! Poa aquatica L. (Glyceria aquatica (L.) Wahlb.) »Är det största gräs, som nästan wäxer i Europa, åtminstone ibland de gräsen, som äro mjuka, och tjäna til Boskapsfoder. Jag har allenast på et ställe tilförene sedt et par stånd wid Husby i Småland, och önskade då intet mer, än at wi i Swerige kunde få et så stort och frodigt gräs til allmän nytta. Då jag reste förbi dessa floder wid Venern, såg jag et gräs wäxa i dem så- som rör, eller säd i den bästa åker, hwilket alt war detta önskeliga gräs. Altså kunna alla omtänksamme Husbollare härifrån få-tillräckeliga sädesfrön, och dermed beså sina sanka kärr och magra bäckar eller floder, til så stor nytta, at intet utländskt Höfrö häremot i någor måtto förliknas kan. Jag holler detta enda så wärdigt, at det kan betala både Publicum och mig all den kostnad, som anwändes på hela denna resan. Jag fann samma gräs sedermera på åt- skilliga ställen här i landet. Den kallades Kassevia» (Linn. Wästg. res. s. 44). Vv Be a TNA EG EL SA te San VER "TINA, a EHRENSVÄRD, GUSTAF JOHAN. Den föregåendes brorson, född 1746, kammarherre hos Gusrar III, sedan envoyé i Holland och i Berlin, död 1783. I ett bref, dateradt Ekolsund d. 12 Aug. 1773 (Linn. vol. III: 401—9) till- säger han LIinsÉ att följande dags eftermiddag »>vara tilstädes i sin Botaniska trädgård i Upsala och där emottaga Hans Maij:st, som vill giöra Herr Archia- tern ett besök. Men jag ber tillika at detta måtte hållas tyst, emedan hans Maij:st vill komma incognito och undslippa några Ceremonier». EKEBERG, CARL GUSTAF. Född 1716, anstäld j Ostindiska kompaniets tjänst först såsom styrman, sedan som kapten under tio färder till Östasien, löjtnant vid amiralitetet 1755, ledamot af Vetenskaps-akademien 1761, under sista lefnadsåren landtbrukare, död 1784. — Ansågs såsom sin tids skickligaste och erfarnaste sjöman och var tillika kunnig och vetenskapligt intresserad, hvarom hans i Vetenskaps-akade- miens Handlingar intagna uppsatser och åtskilliga andra skrifter bära otvety- digt vittnesbörd. Linné uppkallade efter honom slägtet Ekebergia. Se ock bref. 277 not. 1 och 344 not. 3. 1279. Edel och Högachtad Herr Capitaine. Aldrig har jag blifwit så altererad af något bref, som af Herr Capitainens af den 13 sistl., för hwilket jag ödmiukast tackar. Om Herr Capitainen nedkommit från Himmelen, önskade jag wäl aldrig mer att lyckeligen få råka Herr Capitainen. En hel låda med in- — secter från Cap. b. spei! en fjerding med frön och rötter från Cap. b. spei! en korg med frösorter! m. m. äro saker, som jag kunnat önska mig, men aldrig trott mig winna. Gud beware Hr Capitai- nens lif och låte mig lefwa, till dess jag får se all denna härlig- het. Käre Hr Capitaine, kom snart hem till Eder Fru!. Om jag ej är i Staden wid genomresan, har jag gjort anstalt att en expresse innom 2 timmar skall hämta mig in ifrån min gård. 10 Men lefwande Theträd! är det möjligt? är det werkligen The- trän!? Sannerligen om det är The, skall jag göra Hr Capitainens namn beständigare än Alexandri Magni. Men jag är säker, att de aldrig komma oskadde till Upsala; ödet står alltid emot förstora saker. Jag törs ej tänka härpå för alteration och frugtan, att de skola förgås på wägen. Jag är gammal, men wore jag wiss på att de wore äkta Theträd, jag wågade gå till Götheborg och bära dem sielf i famnen till Upsala. Är det rätta theträd, så beder jag Hr Captainen för Guds skull; för Fäderneslandets kärlek; för natur- wetenskapens skull; och för allt hwad heligt och i werlden namn- kunnigt är, haf om dem den aldraömmaste omsorg. Jag frucktar, att det är Cassine, som nog liknar The till blader och utgifwas i Holländska Botaniska Trägårdar för Theträn: Stå bladerna 2:ne och 2:ne allid emot hvarandra, som figura 1, så är det wisst Cassine och ej The. Men stå bladen alternative som figura 2, så lärer det wara det äckta The?. Den Alsmägtige Guden göre Hr Capitatnens resa hit snart och ; lyckeligen. Käre, tala ej om för någon härom, ne audiat Nemesis. Jag får ingen ro natt eller dag, förran jag får se Hr Capitai- nen med The, med Capska insecter. Gud låte intet mått eller mahl skada dem. Jag lefwer och dör Edel och Högachtad Herr Capitainens Upsala den 18 Augusti ödmiuke tienare 1763. Carl v. Linné. Originalet obekant. Afskrift i Swartziska samlingen i Vetenskaps-akade- miens bibliotek. ! EKEBERG egde Altomta i Tensta socken, Upsala län, där familjen bodde och han själf efter slutade resor tillbrakte sina sista lefnadsår. ? »Thé får änteligen LIinnÉ lefwande från China, hwarpå han arbetat så många åhr, och som ingen tillförene kunnat erhålla; ty hwarken tåla frön eller roten att transporteras. LInsÉ hade tillsagt, att frön skulle läggas, rätt som man reste från China, i jord och sedan vattnas, som en drifbänk. Detta skedde, och således wälsignade Gud honom äfwen i denna puncten, att han fick första äran se f[lefwande] Thé infördt igenom ExrEBERG i Europa. Han ansåg ingen ' sak högre, än att stänga den port, hwarigenom bortgår alt silfwret i Europa» (Egenh. ant. s. 61). Jfr. bref. 580 not. 11 och bref. 913, äfvensom disputatio- nen Potus Thee (Ups. 1765). > Inga teckningar finnas i afskriften. ti 1280. Edel och Högachtad Herr Capitaine. Om detta bref råkar ännu Hr Capitainen i Göteborg, så kom- mer jag åter med en ödmjuk bön, om de små plantor, som Hr Capitainen ännu äger, ty de förre woro aldeles förderfwade, såsom det plägar gå med stora saker. Jag är så rädd, att desse senare olyckas, att jag drömmer derom hwar natt. Hr Capitainen, som haft så oändelig mycken möda ospard för dem och warit den förste i werlden, som kunnat föra dem till Europa, lärer ej trottas wid min bön, ehuru hon är nog enträgen. ; Mon woro det intet möjligt att få en fattig karl i Götheborg, till exempel någon Wästgöthe, som bure hit Herr Capitainens kruka eller wäxter i handen; då kunde han hafwa dem inne om nättren, att de ej fruso. Man kunde slå sönder krukan, att klim- pen dock hölle ihop; binda därom tjock mossa; så blefwe den lättare att bära, och kunde således transporteras, om det wore till Italien. Jag består honom, som skaffar mig dem i händren, 100 dir k:mt för sitt omak. Wore jag förmögen, så bestode jag 10 gånger mera, men dryg familie förhindrar mig. Det går omöjli- gen an att föra dem i kruka, därest de ej upptagas och bindas i mossa, ty skakningen i wagn rister hwart jordkorn från rötterne, såsom det skedde med de förre. Min [ända in] i grafwen wördade Hr Capitaine, gör för Guds skull, för Fäderneslandet, för Wetenskapen, för Edert odöde- liga namn och hjelp i denna saken allt hwad hjelpas kan. Herr Capitainen har öfwerwunnit det största, som ingen dödlig för ho- nom ; låt nu ej blifwa utan effect. ; Om någon kunde fås att bära de oskattbara plantor, så till- säges han att ej gå ut om mornarne, så länge det ännu fryser. På fjorton dagar kunde han wara här ifrån Götheborg, ty jag menar, att det är allenast 50 mil. 100 daler betalar jag honom för wäxterne, då han lämnar mig den i händren lefwande; han har då 2 daler milen; en bondedräng plägar dermed sig åtnöja. War nådig och hjelp för Guds skull?. Jag förblifwer med all upptänklig wördnad Edel och Högachtad Herr Capitainens Upsala den 17 Sept.. ödmiuke tjenare 1763. Carl v.. Linné. 12 Jag såg af de förra döde wäxter och af deras förwissnade blader att wäxterne wore de rätte, så att derom kan jag ej mer twifla, utan är nu helt wiss och öfwertygad, och det så wisst, som 2 gånger 2 är 4. Efter afskrift i Swartziska samlingen i Vet. Akad:s bibliotek. ! Af de under resan uppdragna, unga theplantorna sände EKEBERG 14 till LInsÉ, men de öfriga behöll hans fru, som nedrest till Göteborg för att möta sin man, oeh egnade dem omsorgsfull vård. Då de förra under vägen gått för- lorade, anhöll LInsÉ, att äfven de senare måtte sändas på ofvan angifna, för dåtida kommunikationer synnerligen betecknande sätt. Detta behöfde dock ej användas, ty den tunga lådan, hvari de växte, fördes i täckwagn hela vägen, stående på fru EKEBERGS knän, hvarigenom all svårare skakning förhindrades. Den 3 Oktober 1763 lemnades de åt den öfwerlycklige LinnÉ; de flesta dogo väl snart, men tvenne fortväxte, frodades under åtskilliga år i Upsala trädgård och kommo t. o. m. där till blomning. Förhoppningen, att thebusken skulle kunna acklimatiseras i vårt land, eller åtminstone i England och södra Europa, fortlefde rätt länge: så t. ex. säges i Samling af Rön och Uptäckter i Physique m. m. utgifna i Göteborg 1781, att »Hr v. Linnés hopp kan möjli- gen gå i fullbordan, at efter et halft seculum Thee-culturen torde komma sig så före och utbredas i Europa, at Chineserna icke skola finna mycken räkning uti denna nu så vigtiga handel». Därstädes upplyses ock, att tvenne slags the- buskar då odlades i Alströmerska trädgården på Christinedahl nära Göteborg. 1281. Edel och Högachtad Hr Capitaine Min makalöse Gynnare. Oändeligen wälkommen hem ifrån en så farlig och beswärlig, dock snar och lyckelig resa!, den jag wäntat som foglen äfter ljusa dagen. Ty Hr Capitainen har städse warit den endaste af wåra Landsmän”, som fägnat mig och wettenskaperne med något nytt ifrån främmande wärlden. Af Hr Majoren v. Palms gratieusa bref är omöjeligt att in- hämta, hwad saker han presenterat Hennes Maj:t Enkedrottningen. Till exempel, en Fogel, en Fisk, Snäcka &c. fordra besichtning, innan man dem kan specificera. Icke heller lärer Hennes Maj:t förstå hwad det är, innan Hennes Maj:t får därpå explication. Wisserligen skulle H. M:t sätta därpå mera wärde, om jag wid dess presenterande gåfwe dem sitt tillbörliga wärde; äljest torde JA CT j så Lä VERTPRESP PU SIRENEN VIE SJR OO ASS RIOER 7 LIE 13 de blifwa lagde ad acta och fördärfwas, som ej en gång skedt, och blifwa förglömda, hälst och förnämligast nu, då H. M:t genom sorg är aldeles förgäten af wärlden. När Hr Capitainen fått sina saker hit, och resan någon dag sker till Upsala, anhåller jag ödmjukast, att Hr Capitainen täcktes skicka någon gosse expresse ut till mig, då jag den samma skall contentera; äller ock säja till Academie Trägårdsmästaren, att han på stunden rapporterar mig genom en Trägårdsdrängs ut- skickande, då jag straxt skall komma in, ty jag bor allenast 1 mil från Upsala i Danmarks Sockn. Jag begråter den hederlige och fromme Generalen Tulbaghs? frånfälle, som warit ibland alla Holländare den resonablaste jag känt. Det fägnar mig, att jag kunnat upresa hans äreminne, på det åtminstone alla Botanici skola hogkomma honom i alla tider. Jag längtar äfter den dagen, då Hr Capitainen får sina saker hit och jag får upwachta min wördade Gynnare i Upsala, som altid har hugnat och fägnat mig med något nytt, så ofta Capitai- nen lyckeligen återkommit från Ostindien, och hoppas nu äfwen få hämta de smulor, som falla af den rika Herrens bord. Med mycken wördnad framhärdar jag att wara till mitt sista Wälb. Hr Capitainens Upsala 1771 ödmiuke tienare d. 28 Junii. Carl Linné. Efter afskrift i Swartziska samlingen i Vet. Akad:s bibliotek. 1 På denna resa var det, som JakoB WALLENBERG medföljde som skepps- prest och hvaröfver han gaf en humoristisk skildring i sin bekanta Min son på galejan. ? Naturligtvis bland sjökaptenerna. 3 C. Ryn. TurBaGH, se bref. 604 not. 1. — LInnéÉ gaf 1771 (Mant. IL Pp. 223) namnet Tulbaghia åt en på Goda-hopps-udden förekommande liljeväxt. 14 EKEBLAD, CLAES. Född 1708, svensk minister i Paris 1742, riksråd 1746, öfvermarskalk 1751, kanslipresident 1761—65, kansler för universitetet i Åbo 1762 och i Up- sala 1770, åter riksråd 1769, död 1771. Ledamot 1740 af Vetenskaps-akademien, i hvilken äfven hans gemål Eva DE La GARDIE 1748 invaldes. Se ock bref. 199: not; 2. ; 1282. Högwelborne Hr Grefwe och Cancellie Rådh. Högwelborne Hr Grefwens kiärlek för alt hwad godt är, för science och för mig, tillbrakte wår academies trägård en stor hop. wackra frön ifrån Frankrike. jag ser Hr Grefwen har inga mera, men Gud förbanna den stund Hr Grefwen skulle komma ifrån Frankrike. Baron Scheffer!, som aldrig skaffat mig ett enda frö med alla de löfften han mig giorde uti Hr Horlemans närwaro, må han uppehålla Hr Grefwen så många sälla åhr, som Hr Grefwen kan skaffa mig årligen ett sådant packet. Jag skall i sommar komma fram med en dråpelig observation till Academien?, som alla skola tacka Hr Grefwen för. jag lefwer och. dör "Högwelborne Hr Grefwens Ups. d. 26 april lydige dräng 1745. vn GO: HINDUER Tack för sist. Afskrift af originalet, som finnes eller funnits på Hedensberg i Wästman- land; benäget meddelad af juris kandidaten, e. o. Hofrättsnotarien E. HENNING. ! CARL FREDRIK SCHEFFER, se bref, 631 not. 2. ? Hvad härmed afses, kan nu ej afgöras. 15 1283: Högwelborne Hr Grefwe och Cancellie Råd. + Ödmiuk tacksäjelse för på Stola!. Herr Grefwens beskedelige Tnispector: och des fustra fägnade mig ganska wähl, och woro beskedeligare mot sitt ikon än jag fant någon där på Stohla. "Jag har beskrifwit den gambla Eken, de råka verser afco- Hilent (men hwem har skrifwit dem?)?, jag har observerat åtskil- ligt curieust där, som pryder min resejournal; där bör sprängör- ten utrotas för boskapens skull och stäckran för hästarnas skull, som bägge wäxa i canalen. Tack och 1000:de tack för den råden Hr Grefwen förskaffade mig i Mariestad hoos Hans Kongl. Höghet.? Jag lefwer, så länge jag lefwer, Högwelborne Hr Grefvens Upsala d. 19 Aug. ödmiukste tienare 1746. ; Carl Linnaeus. - Af e. o. Hofrättsnotarien Epbv: HEnsinG benäget meddelad afskrift af ori- ginalet, som finnes eller funnits på Hedensberg. 1» Stohla Sätesgård; som af urminnes tider hört til en och samma fami- lie, nämligen ExKrzeBLrap'ska, och nu war Hans Exellence Riksrådet Herr Grefwe CLas ExKeBLaD tillhörig, låg på en angenäm ort och en liten äg 3 quart ifrån Lidköping» (Linn. Wästg. res: s. 45). >? »Gamla Eken>, hvars »lutande kropp» stöddes af »en Piedestall» med därpå af Justitie Clucslisken FEMAN författade verser, beskrifves i Wästgöta- resan, där ock varnas för stäkran (Phellandrium aquaticum) och spräng- örten (Cicuta virosa). > Kronprinsparet var i Mariestad samtidigt med att LinnÉ passerade sta- den; genom SERNRAR fick han tillfälle att göra uppvaktning hos åtminstone kronprinsen. 16 1284. Högwelborne Hr Grefwe och Cancellie Råd. Nog lärer ofelbart den af Högwelb. Hr Grefwen recommen- derade ungkarlen komma på förslaget. Men där jämte lärer och komma Profes. Strömmers bror, som läs för Grefwarne Wrede-Sparre. , Mon Profes. Clewberg kan få behålla stipendierummet ännu längre, och till des hans 6 förhögnings åhr lupit till ända? helst om han skulle intet få lön i Åbo? äller mon han får lön i Åbo nu straxt? Kunne Hr Grefwen afgiöra i Stockholm nu straxt, hwil- ken Hr Grefwen elr Grefwe Wrede-Sparre skulle blifwa dispo- nent af stipendio Wrediano, så wore det wähl, ty det låter som gref Wrede-Sparre redan försäkrat unge Strömmer.. Nog tycks det för mig wara klart att Hr Grefwen bör hafwa disposition, men wist ligger något på andra sidan, som dölies i ask mörian. Wore det wist att Hr Grefwen hade dispositionen, odisputabelt tror jag att den af Hr Grefwen recommenderade skulle få allas röster.! Emellertid tror jag aldrig att det skall klicka med mindre den begärte skall komma på förslag; Strömmers Bror kunne wähl wänta till här näst. ; Glöm ej Hr Grefwe att i nästa sommar låta upplåcka på Stohla all den stäckra och sprängört der wäxer. älliest mister Hr Grefwen många creatur. Huru är wegen till Li[n]dholmen och den sköna badstugan?; det är skada att hon skall förfalla. jag förbl. offöränderligen] Högwelborne Hr Grefwens Upsala 1746 ödmiuke dd; Linneus. Af e. o. Hofrättsnotarien Epvv. Henning benäget meddelad afskrift. Datum ej utsatt, men var säkerligen i medlet af November 1746. 1 I bref till Consistorium Academicum den 13 November 1746 hade Cr. ExrKeBLan, hvilken efter svärmoderns föregående år timade död ansåg sig vara WzrebDE'ska stipendiefondens kurator, anmält, att han önskade, att ett sådant stipendium, som blifvit ledigt genom GC. A. ÖLEwBERrG's utnämning till professor i orientalspråk vid Åbo universitet, måtte tilldelas »kammereraren WIncE's son> Macnus Juuius. Consistorium förklarade (den 15 Nov.) sig ej skola sun- ET derlåta, at efter warande skäl och omständigheter deferera thes begäran i thetta målet, så snart Professor Clewbergs rum, hwilket han, til följe af fram- ledna Fru Grefwinnans och ÖfwersteMarskalkinnans de la Gardies bref af d. 26 Maj 1744, ännu uppå 6 års tid, efter the i tabulis determinerade årens för- lopp, innehafwer, blifwer ledigt.» Emellertid uppträdde d. v. Ryttmästaren (slutligen generalmajoren och öfverståthållaren i Stockholm) AxEL WREDE-SPARRE med anspråk at vara den rätte kuratorn för Wredeska stipendierna, hvilken tvist gick ända til Kungl. Maj:t, som gaf EKeBtLap rätt, hvarefter denne i ny skrift (d. 28 April. 1747) tillsade Consistorium att uppsätta förslag till Clew- bergska stipendiets bortgifvande, hvarvid han ånyo rekommenderade Wincz. Sedan Consistorium låtit examinera de fyra sökandena, bland hvilka icke fanns någon studerande SrtrRömmeER, upprättade det den 27 Maj förslag, hvarvid WincE fick tredje rummet och sedan af EKeEBLaAD utnämndes till stipendiat. Innehaf- vare af första förslagsrummet var P. WARGENTIN. 2 Lindholmen är en präktig och kringfluten Sätesgård, som ligger ifrån Stohla twert öfwer en liten wik af Venern. Här war et mycket wäl anlagdt ARINIS: oo os Den härliga byggnaden, de sköna gipsningarna, de gamla Impe- ratorum Romanorum Buster, som stodo i sine Nicher i förstugan, den behage- liga situation, de artige trägårdar, och den förträffeliga Badstugan gjorde, at man ej utan smärta kunde se en så härlighet, med så stor kostnad och efter- tanka anlagd, nu stå tom och utan inbyggare» (Wästgöta resan s. 49). Utför- ligt beskrifves Badstugan, »hwars like til Badsluga man fåfängt lärer söka i Swerige.» i 1283. Högwelborne Hr Grefwe och Cancellie Rådh. I går fick jag de medallier ifrån Deres Kongl. Högheter som Hr Grefwen öfwerskickat.! : Wärdet war rett anselig[t]; stämpel och prägeln fördubblade wärdet; den hand som gifwet gåfwan förhöjde det 100-falt. Detta war den första Kongl. gåfwa jag någonsin fått; hon skall gömmas i den låda, som aldrig skall röfvas utan med mitt lif; ty så giöra dessa härskaper af kiärlek för Svear[?]. Lycklige de, som få under så milda solar en gång drifwa sin åcker. Intet skall jag tro mig någon gång kunna tiena så höga härskaper till bakas, men Gud låte mitt hierta känna på mig. den dag jag förgääter att ännu önska och råda alt godt till deras selhet; jag hår talt och skall tala oförkränkt, så länge jag tala kan, till min öfwerhets justice. Linnés brefväxling VI. SR 18 Tack Hr Grefwen för beswäret; aflägg min underdånigste wördnad, om Hr Grefwen törs, och jag beder att Hr Grefwen sä- ger det inför min tillkommande allernådigaste drottning. Fick Hr Grefwen mitt bref med siste posten? swara då det är tid. jag orkar ej mehr skrifwa. jag fick höra ett ord, det blixtrade och dundrade som af åskan. Gud låte ej betyda ondt för dem, som giort mig godt, och warit Eder wän. Helsa Hr öfwerinten- denten. jag är beständigt Högwelborne Hr Grefwens Upsala. 1746 ödmiuke tienare d. 21 Nov. Carl Linneus. Efter afskrift af originalet, benäget meddelad af e. o. Hofrättsnotarien E. HENNING. 1 Dessa medaljer (förmodligen de med anledning af AporF FREDRIK'S för- mälning med Lovisa UrLrica slagna) voro säkerligen de, som omtalas i Egenh. ant. s. 44, där det heter: »>1746 vid begynnelsen af Junio besågo bägge Deras Kongl. Högheter Academien, och regalerade en hop af Professorerna med guld- medailler; men då de andre få hwardera sin, får Linnevus 2:ne till teckn af besynnerlig nåd». Antagligen blefwo dessa medaljer först på hösten sända till Upsala. Säkerligen bestämde denna Kungliga frikostighet LinséÉ att dedicera sin följande vår utgifna Wästgöta-Resa till Lovisa ULRICA. 1286. Högwälborne Hr Grefwe, Kg. M:ts öch Riksens Råd, President, Öfwerste Marschalk, Aca- demie Canceller, Riddare och Commendeur: af Kgl. M:t orden. Eders Höggrefl. Excellence täckas ej onådigt uptaga at jag med detta allerödmiukast beswärar. Som Eders Excellence städse: ärtedt mig sin höga nåd, som Eders Excellence altid warit en stor promotor scientiarum och som vettenskapernas öden inom fäderneslandet nu wälwas i Eders Ex- cellences hand, såsom Pregesident uti Kongl. Cancellie Collegio, för- dristar jag mig underdånödmiukast beswära med denna min an- sökning. 19 Sedan jag arbetat ifrån barnaåhren, intill des jag nu är grå- hårig, har jag wunnit den hedren och olyckan, at då utlänningar få någre, antingen rare äller nye, äller sig obekante wäxter, hafwa de det förtroende till mig, att jag kan dem här om instruera. så- ledes får jag kiennas wid mycket arbetande, skrifwande och många dryga postpgr, utan att däraf blifwa rik. jag har dragit detta mitt kors med tolamod, så ofta det warit drägeligt. för 3 månader sedan, wid pass, ankom ett bref till mig på posten, som kostar 17 !/2 plåt, hwilket jag ej tröstar lösa. jag wiste ej wähl hwarifrån det kom, för än jag i dag får af innelychte se, att det är ifrån Professor Arduini i Padua.! Utlänningar äro wane, att sända med postwagnen sine bref, då de ej kosta något bety- dande. jag har skrefwit till Arduini och förhållit honom sitt förse- ende, att det ej sker flere gånger. E Nu är brefwet redan ankommit; jag trostar ej lösa det; alltså går publicum miste om postporto ändoch; ty woro wähl ingen betydande sak för ett publicum, att få samma bref postfritt, då det endast angår wettenskaper. Saken är ej tanti att jag tyckes behöfwa med formelig inlaga beswära Kongl. Cancellie Collegium. Dett kostar Eders Höggrefl. Excellence ett enda ord i Kongl. Collegio, där hwar en giör Eders Höggrefl. Excellence till willies, hwar en ofelbart gynnar wetten- skaper. jag tror att i hwad land jag bodde, skulle jag winna för wettenskapens skuld, sedan jag där uti updrifwit mig, postfrihet, och kan det bewisa med mäst alla mine cogetaneis exteris, som giort sig betydande i någon wettenskap; jag söker nu allenast ett enda bref; och tror aldrig att mecenates scientiarum hafwa sam- wete detta afslå för en så ringa landsman. förblifwer med oaflåtlig diup wördnad Eders Höggrefl. Excellences i underdånödmiuke Upsala 1764 tienare d. 3 November. Carl v. Linné. Originalet finnes i Riksarkivet (Kanslipresidentens arkiv, Skrifvelser till EKEBLAD från Kgl. familjen och A—L.) Ingen utanskrift. ! PIETRO ÅRDUINI, se bref. 365 not. 9. 19287. Högwälborne Hr Grefwe, Kongl. Mayts och Riksens råd, President, Academié Canceller, Riddare och Commendeur af Kgl. M:ts orden. Då Eders Höggrefl. Excellence senast besvärades af mig med underdånödmiukast ansökning om postfrihet på brefwet från Pa- dua, höll jag det sielf nästan förgripeligt, att beswära Eders Hög- grefl. Excellence, som -wälfde de högste wärk och folks öden, med så ringa sak. Men då Eders Höggrefl. Excellence täcktes så nå- digt och så hastigt bifalla och expediera min ödmiukaste ansök- ning, fägnade det mig mycket, att få se en hop helt rara wäxter, men än mer att med hugnad finna Eders höggrefl. Excellences nåd för wettenskapen, i den tid jag tänkt att dessa hade mindre wärn och Meecenater. Lyckelig den Academia, som får räkna Eders höggrefl. Excellence för sin närmaste SkydsHerre. Man får nytt lif och hog att arbeta, då man finner sådan upmuntran af den högste i riket. ; jag kan intet med tillbörlig lofsång prisa Eders Höggrefl. Ex- cellence, men skall aldrig förgäta att skatta oss lyckelige, som lefwa under en så hög och nådig Mecenas. Den Alsmächtige Gu- den giöre Eders Höggrefl. Excellences dagar långa och sälla, att wettenskaperna hos oss må sent sakna en så nådig SkydsHerre. framhärdar med oaflåtlig diup wördnad Eders Höggrefl. Excellences underdånödmiukaste Upsala 1764 tienare d. 13 Novemb. Carl v. Linné. Originalet finnes i Riksarkivet (Bref till R. R. Grefve CLaAEs EKEBLAD 2.). Ingen utanskrift. UPS RE "Fas, 1288. Välborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Maj:ts Nordstjärne Orden. La Princesse de Marsan,! i Frankrike en kjänd och berömd älska- rinna af Konster och Vetenskaper, som bredevid Versailles äger en bland de skjönaste och fulkomligaste trädgårdar, och städse öker sina plante- ringar med främmande samlingar, åstundar äfven förse dem med åtskil- liga Nordiska växter; har därföre, genom någon sin vän, anmodat mig att förskaffa hänne några quistar af ett särdeles slags Pihl, som nämnes på den hosföljände Pro Memoria,” hvillken jag af hännes egenhändiga af- copierat. Denna commission är jag villrådig, att kunna så väl uträtta, som jag gerna åstundar, om jag icke får fägna mig af Herr Archiaterns och Riddarens goda biträde. min vänliga anhållan är därföre, att Herr Archia- tern och Riddaren tächtes med första öfversända till mig tjänlige quistar af de omnämnde slagen och sålunda förvara dem, som hon föreskrifvit. — Hvarjämte Herr Archiatern och Riddaren behagade låta följa en med dess egenhändiga Namn undertecknad beskrifning på Latin, huru de böra planteras och skjötas, med mera som Herr Archiatern och Rid- daren kan godtfinna, på det att Utlänningarne må få se, det vi hos oss äfven hafva till Herr Archiatern och Riddaren så allmänt föriroende, som han förtjänt och. öfver hela Europa är bekant före. Jag har den äran, att med fullkomlig högagtning framhärda Välborne Herr Archiaterns och Riddarens tienstskyldigste tienare Stockholm d. 28 Febr. Clas Ekeblad. 1765. Linn. Soc. vol. IV: 32—33. 1 Antagligen gemål till generallöjtnanten CAMILLE Louis DE MARSAN, hvilken 1765 blef prins DE MARSAN. 2 I denna (vol. IV: 34) angifvas såsom de mest efterlängtade Salix pen- tandra och phylicifolia. Man borde i Februari af dem taga kvistar, »qu'il ne faut pas enfermer dans une boite, mais seulement dans du gros papier». — I ett bref, dateradt den 18 April 1765 (vol. IV: 35—36), tackar EKEBLAD »>för det benägna och skyndesamma biträde, hwarmedelst iag blifwit i ståndsatt at befordra Swenska pijhlars plantering i Printsesans Marsans trägård>. 1289. Högwälborne Herr Grefwe etc. etc. Efter nådigst befallning skall med allra första lägenhet den specificerade Salix pentandra med friska qwistar :öfwersändas. Ingen wäxt är lättare att propagera än pilqvistar, som behöfwa ingen annan skötsel än att allenast nedsättas i jorden och hållas der fuktige, till dess de slagit rot; men den andra Salix phylici- folia! har jag icke i trägården och wet ej att hon finnes närmare än i Luleå, men att få henne der ifrån, der till wet jag ingen konst, emedan der wäxa åtskillige Salices och allmogen har intet specielt namn på henne, ej heller är någon botanicus i hela We- sterbotten mig bekant, som henne kunde hemta!. Framhärdar med oafl. djup wördnad Eders Höggrefl. Excellences Upsala 1765 underdån.ödmjuke tienare d. 6 Martii. Carl v. Linné. Jag har ock tillagt qvistar af ett par andra Salices, som ej finnas i Frankrike; då de uppwäxa, kan Hr Jussieu? gifwa Prin- sessan namn på hwardera. Originalet finnes i Riksarkivet. «1 Denna pilart iakttogs vid Upsala först af G. WHERE jfr dennes Flora Upsaliensis p. 329. >? BERNHARD DE Jusstev, se bref. 486 not. 1290. Högwälborne Hr Grefwe, K. M:ts och Riksens råd, President, ÖfwersteMarschalk, Academie Canceller, Riddare och Canceller at K. M:ts orden. Till Eders höggrefl. Excellence hembär jag aller ödmiukast tack- säjelse för så oändelig mycken nåd Eders Excellence mig stadigt täckts ärtedt, hwar ibland jag och får rächna dett nu med posten öfwer- sända brefwet ifrån bortersta ändan af Sibirien, lastat med de ra- 23 raste frön, hwaribland woro frön af Cimicifuga och Trollius asia- ticus och Fumaria spectabilis; tre wäxter som jag all min tid för- gläfwes sökt. Cimicifuga, som skall wara souveraine emot wägg- lös, kostade mig för 15 åhr sedan 18 dir sölf:mt endast i postpgr, att jag rätt måtte få se ett torkat specimen där af, lagt emel- lan twänne trädlameller. Trollius asiaticus blifwer största prydnad för wåra trägårdar och Fumaria spectabilis är en af de wackraste blommor. | | framhärdar med oaflåtelig diup wördnad Eders Höggrefl. Excellences underdånödmiuke Upsala 1765 tienare d. 23 April. Carl v. Linné. Originalet finnes i Riksarkivet. 1291. Högwälborne Herr Grefwe etc. etc. Gud ske lof, det åter en gång will dagas! wi hafwa suttit nägra år i tjockaste mörkret under det folk, som aldrig gynnat wettenskaper, att wi ej wetat, om wi bort anses som menniskor. Nu få wi med hjertans hugnad åter se ljuset och med glädje åskåda wåra forna numina, som alltid gynnat oss, som sökt idka wetenskaper, om jag eljest törs räkna mig bland dem”!, Jag hisnade wid ett så stort phaenomen, att E. Exc., som åter satt sig så högt och styrer sjelfwa rikswagnen och hwälfwer wåra öden, skulle med egen hand gitta skrifwa? till den, som nu på några år wisste knappt sig wara menniska. Redeunt Saturnia Regna med sina gyllene tider, då TESsINER, GYLLENBORGAR, EKEBLA- DER, HÖPKAR, SCHAEFRAR, HÅRLEMAN etc. på allt sätt favoriserade, uppmuntrade, ja älskade virtuosos; då war roligt lefwa och arbeta. Hos E. Exc. aflägger jag aller ödmjukast tacksägelse för bref- wet, som war till mig under Wetenskaps Societetens couvert ifrån Professor Turre? i Vicenza med några rara frön. Gud beware E. Exc. så högt, som jag det önskar och för- blifwer Eders Höggrefl. Excellences Upsala 1770 underdånödmiukaste tienare d. 12 Januari. | Carl Linné. 24 Originalet finnes i Engeströmska samlingen i Riksarkivet. ! Härmed afses mösspartiets fall och hattarnes återtagande af styrelsen samt i samband därmed EKeBLADs förnyade inträde i rådet. - ? I detta lilla bref, som var dateradt Stockholm den 11 Januari 1770 och som finnes i Linn. Soc. vol. IV: 38—39, »tillönskas H. Archiatern och riddaren i detta och många påföljande åhr den högstes wälsignelse at tilbringa dem uti beständig wälmåga och all uptänkelig lycksalighet». >? ANTONIO TuURRA, se bref. 485 not. 12. EKEVURTZEL, GABRIEL. Född 1748, student i Upsala, erhöll 1776 ett af LinsÉ och Jonas HALLEN- BERG undertecknadt nationsbetyg, hvari vitsordas, att han »gort sig hos alla älskad och angenäm» samt visat »flit och skicklighet i sine studier, hwarpå han äfwen ådagalagt prof inför Högwördiga Theologiska Faculteten 1773, då han undergick Examen Theologicum, samt för den Widtberömda Philosophiska genom ett scriptum 1775». Blef därefter extraordinarie i Krigscollegium; kalla- des 1781 sekreterare. F. ö. obekant. 1292. Min kiäre Hr Landsman. För de nyligen hit ankomne, och i bref lofwade sillar, så den insaltade som insyltade, har jag richtigt emottagit. För bägge aflägger jag ganska mycken tacksäjelse, ty de woro bägge slagen ganska smakelige. Det giör mig ondt att M. H. skulle giöra depence på mig, som sielf har nödigt sine per till resan. Kan jag den aftiena, skall jag wara så redig, som skyldig; och detta endast kan. jag för- säkra. Emedlertid rätt mycken tack. | Lätt mig wetta när Eder resa giäller till italien; kan jag re- commendera Eder, will jag det giöra. förbl. Min kiäre Hr Landsmans hörsame tienare Upsala 1773 Carl Linné. d. 29 Novembr. SIRNE FA cr 25 FENA AT POL) RS GS FEET VISET EPS 25 Utanskrift : a Monsieur Mons:r Ekewurtz [!] Vetudient Kongelf Brunskier. Sigill VIII, rödt lack. Tillhörde den nyligen aflidne f. d. Regementsläkaren J. A. Z. WirTLOCK i Wexiö. ; ELERS, JOHAN. Född 1780, förste expeditionssekreterare i Inrikes Civilexpeditionen 1772, kansliråd 1787, ledamot af Rikets ärendens allmänna beredning 1789—92, död 1813. Vitterhetsidkare samt på grund däraf invald i sällskapet »Utile dulci» och Vitterhetsakademien; mest känd genom sitt förtjänstfulla historiskt-topogra- fiska arbete Stockholm (4 band, 1800—1801). 1293. [AS Välborne Herr Archiater och Riddare. En Seger Döden vunnit har, Som honom många Segrar bådar. En hjelte jag på platsen skådar, Som Mänskjors hjelp och räddning var. En Rosenstein till hvila hastar!, » Man blomster nu på grafven kastar; Men ach! att alla örters kraft Ej detta lif förmått att frälsa! Ach! att de öka må din hälsa, Som vård om deras kundskap haft!! Välborne H. Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Ekolsund d. 19 Juli 1773. J. Elers. Linn. Soc. vol. IV: 39. 1! Nirs ROSÉN VON ROSENSTEIN afled den 16 Juli 1773. 26 ELVIUS, PEHR, Vetenskaps-akademiens sekreterare 1746—49. Se bref. 197—9238. FAGRAEUS, JONAS THEODOR. Född 1729, student i Lund 1745, filosofie magister därstädes 1751; idkade, därtill uppmanad och understödd af Jonas ALSTRÖMER, naturalhistoriska och medi- cinska studier i Upsala och blef där medicine doktor 1758; stadsfysicus i Alingsås 1759, död 1797. Biträdde Baron CraEs ALstRÖMER Vid anlaggandet och vårdan- det af dennes naturalie-kabinett och botaniska trädgård vid Göteborg; har ut- gifvit åtskilliga skrifter, och flera skulle säkerligen utkommit, om ej hans manu- skript förstörts genom en eldsvåda i Alingsås. LinnÉ förklarade, att »ingen af alla, som studerat i Upsala medicinen under min tid, har haft starkare hufwud och acumen ingenii än Dr. FAGREus», samt gaf till hans ära ett nytt växt- slägte namnet Fagrea. 1294. Högwälborne Herr Archiater och Riddare Min höggunstige Gynnare. Herr Archiaterns och Riddarens förtjenster i Vetenskaper äro vid- sträcktare, än hela lärda Verlden; Barbarus enim sit, qvi Magnum illud Linneanum nomen ignorat?. Men celienter ökas dageligen, genom hvilka Hr Archiaterns äfven så stora moraliska Character öfver alt utbredes. Den som känner en Hasselqvist, Löfling, Kalm, en Leche, Lidbeck, Bergius, en Solander, Fårskål, Hernqvist etc. etc. etc. hvilka, näst Gud, endast hafva at tacka Herr Archiatern och Riddaren, för kunskaper, ut- komst och tillfälle at utvidga vetenskapen, finner nog, huru ädelsint Herr Archiatern och Riddaren, utan afseende på egen vinning, hulpit Folk af mera vett än pengar, uti sådana stälningar, som mångastädes icke kunnat ärhållas, utan af de mästbjudande. Sådan ärfarenhet ställer mig i förundran, då jag har den lyckan at öpna et Bref ifrån Hr Archiatern och Riddaren. Ingen ting hände mig oförmodeligare och ingen ting kärare, än at se mig hedrad med så stort Förtroende af en så stor Herre. Jag häpnade och min gamla outsläcke- ETEN EET ; 27 liga vördnad för Hr Archiatern och Riddaren fick på en gång en för- dubblad tilväxt. Endaste hindret för mig at nyttja et så önskeligt tilfälle var min egen ofullkomlighet; en scrupel, som hel och hållen förföll vid blotta åtankan af Hr Archiaterns och Riddarens nådiga approbation. Min Naturliga hog och böjelse för en vetenskap, som Herr Archia- tern och Riddarens Ingenium plus qvam seculare gjordt både angenäm, redig och säker, skal genom Guds nåd och en så förträffelig Mästares gunstiga Instruction hjelpa min okunnoghet. 1 anseende dertil lofvar jag och svär, at i fall den Lyckan och Hedren mig hända kan, at jag uppå Hr Archiaterns och Riddarens recommendation får kallelse till den be- kanta Syslan?, jag då vid första anmodan skal vara färdig til Resans företagande, så vist, som jag då lefver. Och längtar jag nu äfven så mycket efter sakens lyckeliga utgång, som jag är min stora Patron out- sägeligen förbunden, som vid utdelandet af så hederliga poster behagat sin ödmjukaste tjenare ihogkomma. Så vist jag igenom detta el. dylikt tilfälle sättes i stånd at utöfva hvad jag utaf Hr Archiaterns mun och förträffeliga arbeten kunnat in- hämta, så säkert skal jag aldrig brista uti den ödmjuka ärkänsla jag en så stor välgjerningsman skyldig är. Herr Archiaterns skrifter, som altid varit mina handböcker, skulle då aldrig utan Auctorens lof förkastas, och jag tror mig altid vara lärdast, när jag rätt fattat meningen af så- dan auctor. Sedan det vid senaste Riksdag icke lät göra sig med Oeconomie Scholans utvidgande, hafva Hr Alströmarna”?, som altid gynna mig, intet emot min bortflyttning til fördelaktigare plats. Fru Commerce Rådinnan” ber obeskrifveligen hälsa. Herr Johan likså; lofvar och med första lägen- het öfversända recräter. Hr Öfverdirecteuren reste i en hast til Stockholm, förleden vecka, väntas ock snart åter. Andra kunde bryta hans bref, derföre törs jag ej skrifva derom; Ty ingen här mer än Fru Commerce Rådinnan och min Hustru veta utaf Hr Arch. och Riddarens mig visade grace. Jag är ock säker, at det är obekant i Upsala, tils man får se hvad lycka jag igenom Hr Arch. och Riddarens ynnest har. I denna vår har ingen ting ifrån Commiss. Alströmer ankommit. Så snart det kommer til Götheborg, skal jag draga omsorg för transporten til Upsala. Uti sista brefvet til mig skrefs om hans tillernade resa till England. Det torde komma mig till pass att jag förledet år gjort mig bekant om crypto- gamisterna. De må kallas delicie Botanicorum Borealium. Jag kan ej tänka på Ryssland utan affect. Försynen uppehålle Hr Archiatern och Riddaren vid högsta välgång i evärdeliga tider tillika med Nådiga Frun 28 och samtel. förnäma famillen, hos hvilken min K. Hustrus och min öd- mjukaste vördnad anmäles. Jag framhärdar med djup vördnad Högvälborne Hr Archiaterns och Riddarens Min Höggunstige Herres aldraödmjukaste tjenare Jonas Theodor: Fagreus. Odateradt, men säkerligen skrifvet 1763. Linn. Soc. vol. IV: 95 —96. | 1! Den är väl en barbar, som ej känner Linnés stora namn. ? Detta har afseende på ett förslag, att FacrReus skulle öfvertaga en befatt- ning i Petersburg, måhända den samma, som FaLck sedermera erhöll. 3 Om Josas ALstrRöMeErs söner se del. III s. 13 och bref. 468 not.45. t Jonas ALSTRÖMERS enka HEDVIG ELISABETH PAULIN, född 1716, död 1806. 1295. Oo Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden! Min största Patron i verlden! I all min tid har ingen ting så hiertel. fägnat mig, som Herr Ar- chiaterns högtärade hand, hvilken jag af egit förvållande nu på så lång tid saknat. Änteligen dristade jag för en så uplyst Herre uptäcka mitt mångåriga gräl; men det slog ej värre ut, än at jag i ställe för bannor och förakt får befallning det samma Herr Archiaterns vidare granskning underställa. O hvad för et stort svalg emellan Stora män och det me- delmåttiga Folket! Har jag i mitt förra berättat det jag upfunnit Cla- vem methodi naturalis, så har jag vist skrifvit mer än jag ment och tvärt emot sanningen; alt hvad jag henne likmätigt kan säga, är at jag arbetat på denna Lapis Philosophorum, men med samma öde, som andra Gullmakare, qvi oleum et operam perdunt. Herr Archiatern kan vara öfvertygad at jag vändt saken på alla sidor, innan jag hunnit finna nå- gon sort clave til det sammelsurium, som följer härjämte. Näst Herr Archiatern kan väl ingen bättre känna dess brist, än jag, som så länge, åtminstone alt ifrån Ryska speculationerna, vid alla lediga stunder, haft det under händer, till fullgiörande af det gamla postulatet at efter van Royens? methode supplera Gmelins Flora Sibirica?. Jag började då tänka på methodus naturalis och [har,] ehuru med liten insikt, aldrig kunnat 29 skilja mig derifrån, i anseende til den oförlikneliga nytta Hr Archiaterns Systema Naturalissimum i Djurriket med sig förer. Hvad jag nu aldra ödmjukast anhåller, är, det täckes Herr Archiatern af vanlig nit för ve- tenskapen och lika nåd för dess älskare, icke kasta bort detta utdrag vid det första, som stöter emot bättre vett och grunder, ty då blefvo förmodeligen minsta delen läst; utan låta sig besvära med dess genom- ögnande, ehuru det ej synes sådant förtjena. Jag vet intet, om Scopoli”, Gerard? och Adanson”?, som alla betjent sig af Herr Archiaterns ordines naturales, hunnit längre med claven än jag. Emedlertid ses af deras och fleras försök, huru flera menniskor, än jag, famla i mörkret efter methodus naturalis. Som nu Archiatern har mindre möda vid at skrifva sjelf, än rätta alla mina fel; så voro det hvad hela lärda verlden med mig skulle önska. Men skulle Herr Archiatern deremot, enligt sin ut- låtelse på flera ställen, ännu sakna flere data til utgifvande af en sådan Honom värdig methode, så beder jag ödmjukast Herr Archiatern täckes hafva mödan ospard och rätta mina fel i det här upgifna förslaget, då jag försäkrar, at jag aldrig skal betjena mig af en rättelse, som icke skal blifva tecknad med upfinnarens lof. Emedlertid lärer nog af min är- kända oskickelighet til et sådant arbete kunna slutas, at jag utan Herr Archiaterns goda minne och censure aldrig ärnat låta det se dagsljuset, hvarföre ock ganska få af mina vänner vetat at jag haft något sådant under händer. Det endaste jag deraf lärdt, är at jag el. en annan Tiro, under bibehållandet af de fläste ordines, kan lika lätt och säkert lära känna örterna, som efter Systema sexuale och följaktligen bättre, än efter något annat systema artificiale, oaktad det är flera exceptioner un- derkastat. Tänk hvad det skulle glädja mig och hvad jag voro för en karl, om Herr Archiatern 1 anledning af detta mitt oskyldiga försök be- hagade sjelf tänka på Claf till sina ord. naturales? Åtminstone gjör jag mig. det glada hopp, at der skal finnas någon perla uti Ennii” sopor, som de gamla brukade säga. Fingo jag den tidning, så hade jag lön för all min möda. Hvar ock icke, så får jag äfven nöja mig med. Hela min Classification med characteres generum går på 14 dryga ark; men skulle Hr Archiatern få tid at tänka på saken och jag får befallning, så skal iag gjerna öfversända en afskrift af altsamman, i fall det kunde gifva någon vidare anledning; hälst jag icke utan stor möda sökt förkorta charactererna. Men skulle Herr Archiatern ännu på någon tid icke få ledighet taga saken til öfvervägande, utbeder jag mig den gracen, at Hr Archiatern i anledning af mitt genomögnade utkast täckes giöra mig några ärhindringar dervid, som jag emedlertid kunde hafva til rättelse vid clavens förbättring, så ofta jag har tid at gräla dermed. Det torde 30 falla mig lättare, än en annan begynnare, sedan jag så länge äflats der- med, och lust felar mig intet. Altför mycket längtar jag at få veta, hvarigenom Oryptogamisterna kunna bäst skiljas ifrå de andra örterna; men aldra mäst at snart få veta hvad Herr Archiatern tycker om mitt försök, 1 synnerhet om der finnes någon idée, som kan leda Herr Ar- chiaterns förträffeliga upfinningsgåfva in uppå någon lättare väg, at vi uti Dess lifstid får den finna; eljest är alt mitt hopp förlorat. Men jag torde gjordt Herr Archiatern så mycket bryeri med de andra fyra arken, at jag här icke bordt bifoga det femte. Alingsås är icke Upsala, som for- dom var mig så rikt på munteliga undervisningar. Hvad under då, at jag nu är så nitisk om information? Omne rarum carum". Den Högste Guden uppehålle Herr Archiatern ännu i många år! min ödmjukaste vördnad beder jag må anmälas hos Nådiga Frun, unga Hr Professorn, hela den öfriga förnäma Famillen, under det jag har den äran med ödmjuk trognaste vördnad oaflåtel. framhärda Välborne Herr Archiaterns och Riddarens, min nådgunstige Herres aldraödmjukaste Tienare Alingsås d. 10 Febr. Jonas Th. Fagreus. 1370, k ANIMALIA. I THERIA Mammata och Plumosa. I. DERMES Pinnata vel Depilia. III. INSECTA Antennata, Cataphracta. IV. VERMES Tentaculata, Mollia. | I. VEGETABILIA. I. IRREGULARIA Staminibus declinatis. II. POLYPETALA Petalis pluribus. Ill. MONOPETALA Petalo unico. IV. ANOMALA Petalo vel Perianthio O. HI. FOSSILIA. I. MINERALIA Inclyta. II. LAPIDES Solida. III. TERRAE Friabilia. IV. AQVAE Fluida. I. ANIMALIA. I: THERIA; I. QVADRUPEDIA Pilosa. II. CETE Pinnata. III. AVES Plumosa. SEPA SRV HÅ I. DERMES. IV; AMPHIBIA V. PISCES II. INSECTA. VI; ELYTROPTERA VIL. LEPIDOPTERA HYALOPTERA IX. APTERA 31 Pulmonata. Branchiata. Alis coriaceis. Alis squamulatis. Alis pellucidis. Alis nullis. IV. VERMES. X. MOLLUSCA XI. TESTACEA XII. CORALLIA Simplicia, crusta O. Simplicia, crusta lapidea. Composita. NB. Classes Vegetabilium videantur suo loco. II. FOSSILIA. I. . MINERALIA. I. SALIA Aqva solubilia. II. "PHLOSISIA Inflammadbilia. III. METALLA Regulina. I. LAPIDES. IV. PETRA Puriores. V. MINERA Minerales. VI. CONCRETA Petrei. III. TERRE. VIL. FATUZ Puriores. VIII. SATURAZE Minerales. IX. MISCELLAE Fatug2. IV: AÖVAE X. HUMORES Puriores. XI. LIQVORES Minerales. XII. LATICES Terre&e, Föregående gräl har jag i den afsikt bifogat, på det Herr Archia- tern må se, huru Regnum Fossile gifvit mig anledning til min classi- fication uti Regno Vegetabili så väl som animali. Men at indela Fossilierna uti flera Flåckar än vanligt är, dertil på- minnes jag af deras usu medico et oeconomico, hälst sedan jag med Hr Professor Wallerius funnit mig föranlåten at classificera 'Mineralia et Aqvas artificiales?, hvilket dock ej uti mitt tilärnade Compendio af Hr Archiaterns Systema Nature intages. All min ledighet ifrå det arbete, hvarmed jag måst förtjena dageligt bröd, har jag användt på Natural- Historiens application till allmänna lefvernet. 32 Hinner jag med tiden visa något prof deraf, så hafva mina Lands- män att tacka Herr Archiatern för det ljus och den sporre han mig dertil gifvit. Linn. Soc. vol. IV: 97—102. ! ÅDRIAN VAN ROYEN, Se bref. 556 not. 5. ? JOHANN GEORG GMELIN, Se bref. 197 not. 7. 3 JoH. ANTON ScoPoLI, se bref. 586 not. 12. 4 Louis GÉRARD, född 1733, fransk botanist och läkare, död 1819; jfr. bref. 1017 not. 7. 5 MICHAEL ADANSON, se bref. 414 not. 2. $ Ennius, romersk skald, född 239, död 169 f. Chr. föd. 7 Allt sällsynt är kärt. 3 Se bref. 595 not. 5. FALCK, JOHAN PETER. Född 17383, student i Upsala 1751, informator för LinsÉ son; reste 1761 till Köpenhamn i förhoppning att såsom medhjälpare åt Forskär få deltaga i en af danska regeringen bekostad vetenskaplig expedition till Egypten och Ara- bien, men återvände, då detta misslyckats, till Upsala och disputerade där 1762 De Planta Alströmeria; öfvertog 1763 vården af kejserl. lifmedici, statsrådet Kruse's naturalie-kabinett i Petersburg, där han 1765 blef af Collegium medi- cum utsedd till medicine och botanices professor samt föreståndare för medi- cinska trädgården; utsågs 1768 af kejsarinnan Kararisa Il till att företaga ve- tenskapliga forskningsresor i det inre Ryssland och fortfor därmed, ekuru kropps- ligt lidande och svårt mjältsjuk, till den 21 Mars 1774, då han i Kasan medelst ett pistolskott gjorde slut på sina plågor. Närmare redogörelse för hans sista dagar finnes i bref till LinsÉ från J. J. LErcHE och A. J. LEXELL, som i det föl- jande komma att meddelas. Om hans vidsträckta resor finnes så godt som intet på svenskt språk publiceradt. Däremot utgaf Ryska Vetenskapsakademien genom hans vän och reskamrat J. G. GEorGi, som efter hans död tillvaratog hans anteckningar och samlingar, ett arbete med titel: Herr Joh. Pet. Falck, Beiträge zur topo- graphischen Kenntniss des russischen Reichs, 3 band 4:o med kartor och planscher (Petersb. 1785—986); äfven på ryska utgafs 1818—925 ett verk, enligt uppgift innehållande fullständig beskrifning på FALcKs, KRASCHENINNIKOW'S Och LEPECHINS vetenskapliga resor. Äfven i Tyskland har utkommit FarcKk, Reisen in RBussland, in einem Auszuge mit Anmerkungen von J. Å. Martyni-La- guna (Berlin 1794). I Kejserliga Ryska Vetenskaps-akademiens i Petersburg arkiv finnes en mycket betydlig samling af honom gjorda anteckningar, hvilka torde vara väl förtjänta af att närmare granskas och bearbetas. — Beklagligt- vis har oaktadt ifriga bemödanden endast ett bref från LIinnÉ till Farck kun- nat anträffas. TR ” | [förr RS Sn i” gg 1296. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden, Min nådige Herre! Allenast med några rader får jag denna gången den äran at upvakta min Nådige Herre och berätta mina utståndna äfventyr under resan. Sedan vi ifrån d. 19 sistledne Septembr. till d. 1 Oct. utstått alla de besvärligheter, som en höstresa på Östersjön kan ha med sig af ohe- ständig vind, häftiga stormar, snö, hagel, regn och frost om hvarandra, trodde vi oss nu mera vara stälde i säkerhet, då vi släpte ankaret på Narva Redd och hade allenast några sandbankar att akta oss före, in- nan vi kunde komma in i Narva ström. Men nu återstod det svåraste. Lots kom om bord och vi började varpa oss fram med linor; men en förbistrad storm med mörker kastade oss i hast in på sandreflarne, der Fartyget blef sönderbråkat, tog läck och inom få timmar stod vatnet öfver hela salt-laddningen, som innehades, hvaraf icke et korn blef bärgat. Vi väntade på dagen hvar minut; men det var dock största lifsfara att "komma i land på Jullen för de faseliga bränningar, som vältrades på grunderna. Här var nöd och jämmer och död för ögonen hvart ögne- blick. Jag måste lemna under saltladdningen 4 halftunnor med Gott- ländske Coraller, som jag knapt tänker mer på; ty Jakten ligger nu så nedborad i sanden, att hon knapt lär kunna hjelpas up, hvilket jag hörde, innan jag for fr. Narva. Min hatt och värja, som jag kiöpt samma dag jag reste från Stockholm, blefvo ock borttagne af en bölja, som svimmade öfver båten, då vi famntais vräkte ut lösa saker, som lågo i Cajutan. Således hade jag min del; men låfvad vare Gud, att jag slapp med lifvet ur en så hotande fara! Aldrig reser jag mer på sjön i all min lefnad. Sedermera efter en kostsam och penible landresa från Narva, kom jag ändtlig sidstledne Lördag hit till S:t Petersburg och träfade här en Patron, hvilken jag aldrig tillfyllest kan tacka Gud före, om han så continuerar, som Han börjat. Jag tackar Eder, Min Nådigste Herre, aldra ödmjukast, som haft så mycket besvär af denna Condition; sker mig dervid något godt, vet jag ock altid, hvem jag har att tacka därföre. En annan gång, då jag kommit mig något före, skal jag hafva den äran att upvakta med et någorlunda städat Bref; nu är jag helt confus, utan det att jag ingenting sedt, som jag kan gjöra besked före. Linnés brefväxling VI. [SV 34 Beder min nådige Herre täktes anmäla min aldraödmjukaste vörd- nad till Nådiga frun, fröknarna och Herr Professorn. Framhärdar med djupaste vördnad till min död Min Nådigaste Herres alraödmjukaste tjen. S:t Petersburg d. 11 Oct. 1763. Joh. P. Falck. Beder aldraödmjukast, att hosföljande vid tillfälle kunde bli min Bror? tillstält, som ock lärer längta at få höra något om mig. Herr Stats-Rådet låfvar att i dag öfversända de 7 Ducaterna, som Wälb. Herr Archiatern var så gracieux och lånte mig, utom hvilka mitt elände varit större än det nu varit. Gud välsigne Herr Archiatern för all sin grace: Jag vore lycklig, om jag nånsin kunde visa, huru långt min erkäntsla och vördnad går emot all den gunst jag oförskyldt åtnjutit i så många år. Lin. Soc. vol. IV: 111—112. ! KaArL FrieoricH Kruse, född i Kiel, lifmedicus åt kejsarinnan KATARINA II, titul. statsråd, död i Petersburg 1799. ? AnDeERs FaLcK, född 1740, magister primus 1767, rektor i Skara 1793, död 1796. 1297. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden, Min nådige Herre! Jag kan ej annat förmoda, än att både H:r Stats-Rådets och mitt Bref långt för detta kommit Min Nådige Herre i händer. Önskeligt om så vore, hälst de 7 Ducaterne fölgde derhos, som Min Nådige Herre var så gracieux, "och försträckte mig. Om jag ej mäst ständigt varit sjuk och krasslig, hade jag längesedan skolat haft den äran att upvakta. Således har jag ej eller kunnat få se- Kejserliga Cabinetet, om hvilket Min Nådige Herre befalte mig lemna någon underrättelse, sådan som jag kunde prestera. Den ene Demidoff!? har jag råkat en gång hos H:r : Stats-Rådet. Jag hälsade honom ifrån H:r Archiatern och påminte ho- nom sitt löfte angående Cimicifuga och Spirea; men det tycktes mig, som han med möda skulle kunna erindra sig H:r Archiatern sjelf, långt oc NL VR RR 3 k 3 d 3 4 EK ; F d j rr SGT PERSER I VESSRERNAFSESPS PE PAT SS ID SENS RNE ENS a TOT TT VISTE ID 32 mindre sitt gjorda löfte. Han förebar omöjligheten, så länge han ej hade någorlunda tydlig beskrifning at öfversända, hvarefter de kunde rätta sig. Han lade ock till, att han skrifvit H:r Archiatern till; men ej fått svar. Desse Herrarne tänka nu mera hvarken på örter el. sådanne saker. Deras fars död har gifvit dem andra occupationer. En vidlöftig process med den ena farbrodern om några grufdelar i Sibirien, syssel- sätter dem nu. Modren ligger ock i själtoget, så att de åter ha att vänta nytt arf och kanske åter med det nya processer. > Emedan jag nu ej fått sedt något märkvärdigt utom hus, så thorde Min Nädige Herre tillåta mig, att berätta något om min Patrons sam- lingar. Anatomiska preparater i alla delar, dels af Boerhaavens,” dels af Ruyckens, ” utgiöra det mästa. Gamble Leydiske Boerhavens Chemiska, preparationer intaga ock en ansenlig del. Samma Boerhaves Herbarium, h:ket Min Nådige Herre utan tvifvel fordom sedt i Holland, finns här ock; kan ej säga, om det varit större förr el:r sedan råkat i vårdslösa händer och således minskats; men nu är det ej stort, åtminstone skulle man ej tro, att det hört någon Bot. Prof. till. Exemplaren äro dock skiöna och af de minsta örter ofta så stora, att de kunna vid första påseendet alldeles förvända synen på en. De likna accurat Prof. Carl Aurivillii.? En gång har jag sedt igenom dem, tror dock intet, att der finns några besynnerl. rara, fast många då förekommo mig främmande. De äro väl mäst alla europeiske och jag tror med alla de variationer, som natur och konst kunnat frambringa. Jag skulle väl snarare tro, att de derföre hört Tournefort till, än Boerhaven. Dock fins här en hop Indianske och afrikanske, såsom: Protea argentea, Kiggelaria, Ficus "relig., Samyda serrulata, några Mimosae, Cassiae, Diosme etc. Ett partie Örter finns här samlade i Astracan vid Casp. hafvet, i Hircanien och deromkring på 40-talet och nästföljande år, jag vet ej af hvem; kanske af Schober? el:r Messerschmidt.” Desse äro dock mäst upätne och i grund förstörda. Rhinanthus orient. sågs häribland, den har en curieux blomma, som jag länge funderade på. Alla desse örterna vill Herrn, att jag skall skrifva namn på, men Han känner intet min svaghet så väl som jag sjelf. Kunde jag önska både örterne och mig till Upsala på några timmar, at njuta Min Nådige Herres hjelp, hade det ingen nöd; men nu står jag här aldeles inermis. En hop ampbibier finns här ock, som säges varit Sebas.” Detta alt blir nu både mitt besvär och nöje. Men nog saknar jag H:r Archiatern. Om jag kunde här få höra en enda så angenäm och uppbyggelig discours, som H:r Archiatern så ofta fägnat mig med i Upsala, ville jag med nöje cedera hela mitt lilla gage; men fåfäng önskan. Flora, vale, dixi, docteque valete sorores!!!” 36 Ingen ting förtryter mig mer, än att jag är i det tillstånd och på den ort, att jag ej kan roa H:r Archiatern med sådanna saker och ny- heter, som jag vet kunna fägna. Gud i Himlen vet, huru högt jag äl- skar, vördar och saknar H:r Archiatern och önskar jag, at desse tre åren väl blifvit dödade, att jag åter en gång kunde få den äran att se och tala med min Nådige Herre. ; När H:r Archiatern någon gång svarar på min patrons bref, i hvil- ket han thorde hända berättat om min sjuklighet, var då så nådig och råd honom till att befalla mig hvar dag, då väderleken så passar, att gå ut och röra mig. Jag vet ej väl, hur det kommer, att han vill det jag ständigt skall sitta inne dagar och veckor igenom. Ordsaken thorde dock vara, som jag kan gissa, denne: för nägra år sen, har han haft en ung fransos hos sig, på samma fot, som jag nu är, hvilken continuerli- gen lupit ute på källrar, Caffehus och andra hus. Nu tänker Han kan- ske i början förekomma sådant hos mig; men jag beklagar att Han ej känner då mitt humeur, som aldrig varit sådant, icke en gång i yng- lings[åren], än mindre nu sedan jag haft så många anledningar att . . ... ” Om så fortfares, är jag inom kort ruinerad, [så att] jag aldrig står till att hjelpa. Jag kan vara obstruerad hela 9 å 10 dygnen i sen- der, då jag måste hvar gång med ett el:r flera Clistir giöra öpning ; men det vill eller intet hjälpa rättnu, så försvagade äro intestina. Dess- imellan måste jag bruka allahanda slags Kursorter [2]. Jag har sagt Honom, att jag är van, att dageligen röra mig; men det hjelper ej. Han måste dock tro, att der är något sub. Nådige Herre, giör mig denna stora gracen, eljest är jag en dödsens man. Till slut utbeder mig i djupaste ödmjukhet få vara innesluten i Min Nådige Herres oskattbara höga grace, under det jag i all min lef- nad framhärdar med diupaste vördnad och undergifvenhet | Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens aldraödmjukaste tjenare Joh. P. Falck. St. Petersburg d: 11 Nov. (st. vet.) 1763. Nådigste, pålägg och befall mina gamla goda Vänner och Camerater, Elmgren,!? Kuhn!! och flere att skrifva mig till ibland och roa mig med några behageliga nyheter. Sådana bref bli Himmelsbref för mig hädanefter. Jag har väl skrifvit dem alla till och bedt dem; men kanske de glöm- mat, ty den satsen är merendels rigtig: qui procul ab oculis, procul a lumine cordis.!? Kom den rara och aldrararaste Busken lyckeligen fram till Upsala, som var i använtan, när jag reste? Jag önskar af alt hjerta. Det oroar mig, att jag ej skulle få se en så rar syn. 37 Utanskrift : Kungl. Majts Tro-Man, Arclhiater, Med. och Botanices Professor samt Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden, Wälborne Herrn Herr Carl von Linné. Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 113—114. 1 GrÉGorReY och PaAuL DEMIDOFF jämte ytterligare en broder vistades 1760 —61 i Upsala för att åtnjuta LinsÉ's undervisning. 2 En brorson till den store BoERHAAVE, ÅBRAHAM KAAUW BoERHAAVE, född 1715, kom till Petersburg, blef kejserlig lifmedicus och dog där 1758. Hans - efterlemnade bibliotek och naturvetenskapliga samlingar köptes sedan af Stats- rådet KRUSE. 3 FrREDERIK RuyscH, född 1638, professor i Amsterdam, anatom och bota- nist, död 1731. + CARL ÅURIVILLIUS, se del. III s. 96. 3 GOTTLOB ScHOBER, född i Leipzig 1670, stadsphysicus i Moskwa, död 1739. $ DaAniEL GOoTTLIEB MEssErRscHMipTt, se bref. 197 not. 8. 7 ÅLBERT SEBA, Se bref. 225 not. 4. 3 Jag har sagt farväl, o Flora, och farväl dina lärda systrar! 9 Lucka i originalet. 10 GABRIEL ELMGREN, född 1730, död 1765, innan han afslutat sina medi- cinska studier. 11 Apvam Kuvnn, se bref. 494 not. 4. 12 Långt från ögon, snart ur minnet, 1298. Ilustrissime D:ne Archiater et Eques de Stella Polari, Maecenas in secula Venerande! Ob Litteras Tuas gratiosissimas, immortales devotissimasque ago gra- tias. Nescio sane quid exoptatius mihi in hac mortalitate potuisset con- tingere? Sallem tam faustum diem Petropoli adhucdum inde ab adventu meo non transegi. Attonitus video, qualia fata expertae sint litterae meae; sed Tuae, de quibus loqueris, Maecenas optime, adhuc duriora longe, cum ne minimam litterulam, veneranda Tua exaratam manu acceperim, quod ingenue ex gothica fide possum asseverare. Hinc innumeri mihi suborti scrupuli, imaginationes desperatissimae. Accessit status fere con- tinuo morbosus ex motibus hypochondriacis et pertinaci Rheumatismo, adeo ut hisce tentationibus fere succubuissem, nisi generosissimus meus 38 "Patronus manu non minus auxiliatrice quam munifica, consiliis et ex- hortationibus blandissimis quovisve favoris genere me erexisset et ex- hilarasset. Spero tamen me, saluberrimum Tuum sequendo monitum, Ilustriss. Maecenas, mala mea qua maximam partem superaturum. Crescat et multiplicetur tot bonorom :votis expetita' Thea! quam Na-” tura volens Tibi primum, nec alii extra Sinam, decreverit tatandam. GCur ni adhuc per aliquot dies Upsaliae mansi advenam hanc famosissimam admiraturus? :Naufragium, quod patiebar, non nisi justa fuit poena prae- propini mei abitus. Quod Kuhnium dilectissimum, et doctum et Doctorem insuper, pa- triae suae hac aestate reddere velis, Maecenas Optime, mihi jucundissimum est auditu. Laetor eum recta Americam tendere, nec meteoricis Gallis, nec nugivendulis eorum vicinis salutatis. Parum mali inde metuendum foret, cum certus sciam, Eum ita tenere articulos fundamentales, ut longe subtiliores rideat haereses, quam quae ab hisce excogitari queant aeolipilist. Ter felix! cui [contigit] naturam libere adeo sequi integrum, antequam euthea[?] ista deferveat phlogosis, audacia mollescat et spes pereat. Penes eum jam esto culpa, si sua abutatur fortuna seque dignum non praestet Tanto Praeceptore Discipulum. Sed de Optimo hoc Juvene non nisi bona sperare, jubent ingenium, eruditio, industria, occasio. Forsskåhlium meum Optimum in vivis esse ex toto pectore laetor, nec credo providum Numen mortem velle praematuram tam honesti Viri. Fausta quaevis, ut meretur, ipsi exopto, sed condonet Deus Danis istis suam malitiam, mihi et Forsskåhlium et Opobalsamum invidentibus. Inopinatam Archiepiscopi mortem? doleo;- sed Donati? eheu! periit; quis talem in se suscipiet spartam? Memorabile est, eum inter suas deli- cias Corallia, Artedium inter Pisces, Richmannum? inter fulmina vitam finivisse. Si hoc sibi semper constaret, Chemicis inprimis funestissima ma- neret mors, quippe qui tum in furnis inter crucibula vivi comburerentur. Bot. Professio Petropelitana adhuc prostat. Ante aliquot menses D:o Prof. Kalmio fuit oblata, sed Hic- otium suum fennicum splendori Petropolitano preferens, munus hocce et cum eo 600 Rubellos recusavit. Cui nunc desponsabitur ignoro. | Duos hic vidi Libros, quos antea me vidisse non recordor, Floram nempe Gallo-Provincial. et Mus. Insect. Graecence. Author hujus est Dr Poda”? (Jesuita et Math. Prof.). Insecta sua secundum Syst.- Naturae digessit, centum circiter novas species, ut contendit, adjecit, quarum non- nullas Carnioliae indigenas communicavit Scopoli. Si Libellum huncce nondum haberes, Maecenas Optime! verbulo jubeas, precor, et species istas exscriptas cum alis adnotatiunculis illico transmittam. Ex fl. Gallo- ; 39 Provinc. conspectum Generum nunc mitto, quem aliquando exercitii gra- tia excerptum contuli cum fragm. meth. naturalis. Viscum Algis associat, alios ut taceam 2que luxuriantes Gallicismos. In Novellis legi, Entomologiam Carn. Scopoli," ut et Iter Gothlandi- cum idiomate Germanico prodiisse.” Novus iterum hic comparet Tract. Störckii? de colchico. Recen- sentur ibi V Experimenta et XIII Casus Hydropis Oxymelle Colchici feli- citer persanata. E Rad. Colch. dissect. 3j et acet. vini 4j, acetum parat, e cujus fj et mellis fij leni coctione & agitatione Oxymell exhibet, unde in Decocto quodam primo die 3j bis propinant, 2:do 1. 3j[?], tandem 4ter & pro re nata 3j ad 3ij quotidie. Nulla, quantum audivi, hic Pretropoli a Medicis frequentåntur heroi- ca; et me quidem judice, prudenter faciunt secundum Canonem medicum. Nob. Dm. Lerche? (est hic Metropol. hujus Physicus ord. et Collegii consiliarius) invisi Tuoque Nomine, Illustr. D:e Archiater, Ei gratias egi pro seminibus Cucurb. Dubium se hesisse dicebat, utrum semina illa pret. anni rite Ups. pervenerint nec ne! Cumque ex eo tempore nihil audi- verit, sibi proposuerat hoc anno plane nulla mittere. At vero notitia de nova Cucurbitae specie exinde enata ita commovit exsuccum hunc se- nem, ut mox promiserit, se etiam jam, si occasio daretur, aliqua eom- municaturum semina FI. Astrak. et Sibir. Ut vero morae diuturniori aliisque obstaculis occurrerem, illico in me laetus suscepi hoc negotium. Nonnulla in tanta copia dedit, ut ista omnia cum Veredario !? mittere ne- queam. Horum portionem mitto, reliquam partem opportuniori servans occasioni. FEjusmodi in aversa parte Capsae annotavi. Plane omitto hac vice Rheum palmatum, Nitrariam, Rub. tinct. et Gossypium, quibus antea abundat Hortus Ups. Nuces marinae, ut vocat, ipsi praeprimis curae erant, utpote quas plane novas putavit. Utque nihil deficiat, quod ad eas illustrandas faciat, mihi jussit sequentia sincere communicare: Nuces has comedunt Persae, quod ipse vidit. Sapiunt ut avellanae. Persis vocantur Dariopacta, Indis Gobia, Ruth. Morelubi h. e mari delectantes. Quas nunc mittit lectae sunt ad Sedliste Ostroco ad orificium Wolgae inter Scirpos et Arundines. Petala 4—5 saturate rubra, ut retulit Pharm. Astrakanens. Kater. Ab Indis hoc modo plantantur: putamine caute fracto nucleus eximitur, globo argillaceo magnitudine 2 pugnarum involvitur, qui dein ad fundum demittitur. Quantum ego percipio, est Nymphaea Nelumbo. Nec Hortum Bot., nec medicum, nec, quod magis est, Museum Pe- tropolitanum adhuc vidi. Haec tamen omnia me aliquando lustraturum spero; saltem ita promisit Generosiss. meus Patronus. 40 Vernationem arborum lubentissimus observare vellem, modo occasio esset. Betulae sunt hic arbores coronariae, plateas et ambulacra Horto- rum ubivis exornantes; praeter istas et vulgares fructiferas Pyros et Prunos nullas hic vidi. Extra Urbem exspatiari longum non minus ac pericu- losum peregrino. : Salutes, humillimus rogo, Maecenas Optime! llustriss. Conjugem Tuam, Dominam meam et Fautricem Gratiosissimam, Virgines Nobiles, Nobiliss. D. Professorem aliosque, qui mihi bene cupiunt meique memores sunt. Ego vero cum summa animi veneratione permanebo Inmortalis Tui Nominis Cultor devotissimus Petropoli d. XX Apr. 1764 st. vet. Joh. P. Falck. Linn. Soc. vol. IV: 115—16. ! Aeolipyle eller eolipyle = ett fysikaliskt instrument, bestående af en ihålig kula, försedd med en pip, ur hvilken, sedan vatten påfyllts och upphet- tats, ånga utströmmar. 2 Ärkebiskop SamuvuEL Troiuvs afled den 18 Januari 1764. 3 VITALIANO DonaTi, se bref. 360 not. 3. t (seoRG WILHELM RICHMANN, född 1711, berömd fysiker, akademiker i Pe- tersburg, dödad 1753 genom elektrisk urladdning under ett experiment. > Nicozaus Ponpa, Insecta Musei Grecensis (Graz 1761). $ JOHANN ScoPOoLI, se bref. 536 not. 12. Hans Entomologia carniolica ut- kom i Wien 1763. | — 7 Herrn CARL LINNAM .... Reisen durch das Königreich Schweden welche auf Befehl der hohen Obrigkeit, zur Verbesserung des Naturkunde, Haushaltungs- und Arzneykunst von ihm angestellt und mit Anmerkungen, so die Geschichte, Alterthiimer, Sitten und Lebensart der Einwohner be- treffen, nachher sind herausgegeben worden. Aus dem Schwedischen iber- setet [von CarL Ernst KLeN] (Leipzig 1756). 2 ÅNTON VON STÖRCK, se bref. 534 not. 1. 9? JOHANN JACOB LERCHE, Se bref. 372 not. 2. 10 Veredarius = postiljon. 1299. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Maj:ts Nordstjerne Orden, Min Nådige Herre! Jag skulle ej annat hoppas, än att mitt bref jämte hosföljande frö- pacquet från Herr Collegie Rådet Lerche långt för detta kommit Min Nådige Herre tillhanda. N Å 1 rf FH Ur SE LG SEN MR SR PT ST SSANG Forster TÅ VT, i 41 Med så stor ängslan, som jag för någon tid sedan fick förspörja Min Nådige Herres äfventyrliga sjukdom, med äfven så obeskrifvelig glädje har jag ock nu fått höra Min Nådige Herres lyckliga återställande till hälsan. Gud den Högste gjöre den beständig hädanefter, så har jag det fägnesamma hoppet, att ännu en gång, efter min tids fullbordan, få se Min Nådige Herre och högstvördade Välgjörare. Nog har jag detta året, mer än nånsin tillförene, dragits med min fatala hypochondrie; men jag är ändock öfvertygad om, att den ej så snart giör ända på mitt usla lif, som jag trodde i början, när jag först märkte denna plågan. Jag brukar nu succis antiscorbuticis.. De tyckas väl lindra något; men jag vet det räcker ej länge. En gång har jag varit ute på landet i sällskap med holländska Prästen att se hvad örter här finnes; men et ohyggligt väder gjorde vår resa både kort och obehaglig. För en otta dagar sen fick jag äntlig tillfälle att se den härvarande Acad. Botaniska Trägård, en längtan, som jag länge dragits med; men nu först fått till någon del upfylla. På Herr Archiaterns nådiga befall- ning, får jag den äran att upräkna de raraste örter, som jag då i ha- stighet kunde observera, hvilka ej finnas i Upsala Paradis, neml:n Actaea Cimicifuga, som med första kommer i blomma. Hon har här årligen blommat, men aldrig mognat frukt. Tillförene har hon stått i skugga och växt mans hög: nu står hon på öppen säng; men blir knapt 2 al:r hög. Spirca sorbifolia står här rätt skön, nästan famnshög. Var ännu ej i blomma. Tournefortia sibirica, hvilken Prof. Hebeustreit! beskrifvit i Comment. Petropol. och framställt under et å part Genus med Dess gamla namn Messerschmidia, fants äfven i blomma denne tiden. Cinera- ria glauca blommade ock. Hyoscyamus physalodes finns här ock; men var långt för detta utblomad. Någre Syngenesister, som hade mine af Cardui, stodo här ock; men som deras blomnings tid ej ännu var inne, måste jag spara dem, tills de komma i blomma, ehuru de ändock thorde blifva mig nog dryga att taga rätt på: ty jag vet att detta slägtet är ej skapat för klåpare. Trägårdsmästaren visade mig et par träd, som skulle vara de raraste af alt det de hade. Prof. Kölreuter? har låtit afrita dem, då de för 5 å 6 år sen blommade. Han hade hållet dem för et nytt genus och skal derföre ha gifvit derpå beskrifning och teckning in till Kejs. Academien. Trädet var vid pass 3 al:r högt; hade folia pin- nata. Blommorne sades hafva varit stora, gulaktige och stälde i en thyrso, såsom på syrén. Om jag fick lof att gissa, så ville jag gjöra det til en spec. Bignoniae, i synnerhet till Bign. stans. Toxicodendron var det andra rara trädet jag såg och af Cassine maurocenia et litet miserabelt exemplar. En hel bop varieteter af Peonia offic. fant jag här, med 42 smalare och bredare blad, med högre och lägre stjelk ete. Peekonia te- nuif. och Spirea crenata finnas begge ymnigt. Eljest såg jag här ingen ting besynnerligt. Platsen är liten; men altid tillräckelig för det antal af Örter, som här skiötes. Uti min H:r Patrons Trägård växer en Artemisia, som man hollit för vanlig abrodd. Ingen kan säga mig, hvarifrån hon är el:r om hon här nånsin blommat. Hon luktar nästan såsom Renfana, men svagare och behagligare. Hon är fruticosa och måste ej vara ömtålig, som under bar himmel ej ger sig för en Petersburgisk vinter. Jag tror knapt, att hon kommer i blomma i sommar. Herr Stats-Rådet har redan lofvat mig deraf et stånd att i kruka öfversända til Upsala längre fram emot hösten. Emidlertid skickar jag en quist med blad, jämte aldraödmjukaste anhållan, ati vid tillfälle få veta dess namn. De förste bladen, som komma fram, äro merendels 3fida, glabra et carnosa. Sedermera bli laciniae alt smalare och smalare, mer tomentose och fastare. Kanske att det är någon af de Artemis. fruticose, som Prof. Gmelin har i 2 Tomen af fl. Sib.? Om jag vetste, at Andromeda calyculata kunde bärgas öfver resan, ville jag ock deraf skicka några exempl. Jag har satt henne här vid en damm och tycks väl ännu lefva, fastän hon hela tiden stått öfver- svimmad af vatten. ; Näst min aldraödmjukaste vördnads anmälan till Nådiga Fru Archia- terinnan, Nådige Fröknarna och Wälborne Herr Professorn, utbeder jag mig den -äran att med djupaste vördnad och tillgifvenhet få framhärda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Min Nådige Herres St. Petersburg d. 22 Junii aldraödmjukaste tienare 1764. ; Joh. P. Falck. Vernatio arbor. har jag omöjeligen haft tilfälle till att observera, mer än på Björken, som här slog ut d. 7 Maji st. vet. Samma dag pas- serade isarne som häftigast utur Ladoga sjön genom Neva. Apple-trän och vinbärsbuskar har jag hållit för onödigt att anmärka vernatio på, emedan sådanne stå i solbadd vid plank och murar. Nyctanthes säljes här af Trägårdsmästarne för 3 å 4 Rubel krukan. H:r Paul Demidoff ? har lofvat at vid tilfälle SR Min Nådige Herre någre Sibiriska Mineralier. H:r Collegie-Rådet Lerche har lemnat mig en käpp af Niobarks trä- det? att vid lägenhet öfversända. Han beder anmäla sin vördnad till Min Nådige Herre. Jag tänker att addressera käppen till H:r Hof-apoth. Ziervogel,” emedan jag ej vet någon annan, som är egentel. min Nåd. Herres Commissionarie i Stockholm. RR FR RR ' f es ATEN RSS PT SINE SU RJ DREV II RO US SR SA ERS Ne ' 43 Skulle jag vara så lycklig, att bli ärad med någon skrifvelse af Min Nådige Herres vördade hand, täktes Min Nådige Herre addressera den til mig; ty i morgon reser min nåd. Patron till Kejs. Lustslottet Sarskoe-Zelo med storfursten, hvarest Han thorde bli någon tid vistande. Hosliggande Snäckor har jag fått af H:r Gref Strogonow.” De skola vara från frankrike. Han hade en hel hop och alla hade en så- dan fåll på sidan. Medicinska Trägården hoppas jag få se i dessa dagar. Kanske der thorde vara några öfverlefvor ifrån Siegesbecks” tid. Linn. Soc. vol. IV: 117—18. 1 JOHANN ERNST HEBENSTREIT, Se bref. 627 not. 10. 2 JosePH GOTTLIEB KÖLREUTER, Se bref. 585 not. 7. 3 PauL Demioorr, se bref. 1287 not. 1. + Lagetta lintearia Lam. ? 5 FREDRIK ZIERVOGEL, Se bref. 786 not. 3 och bref. 1035 not. 2. $ ALEXANDER SERGEJEWITSCH STROGONOFF, rysk statsman. 7 JOHANN GEORG SIEGESBECK, bref. 504 not. 4 och bref. 1172 not. 18. 1300. Wälborne Her Archiater samt Riddare af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Min Nådige Herre! Till H:r Synnerberg!?, som i dessa dagar ärnar afgå sjöleds till Stockholm, har jag öfverlemnat följande, att lefverera Min Nådige Herre, neml:n en liten fyrkantig trälåda oförseglad (för Ryska Tullen skull) med Sibiriska mineralier från H:r Baron Paul Demidoff; en käpp af det så kallade nio-barks Trädet fr. Collegien-Rath Lerche, et litet pacquet med de från förleden vår öfverblifvande Astrakanska och Siberiska frön. Desse ha förr varit på vägen att öfversändas, men kommo försent, hvil- ket jag aldra ödmjukast beder Min Nådige Herre täktes förlåta. Andro- meda calyculata följer lefvande; önskar att hon ock måtte så framkomma. Artemisia följer i samma käril, samt en liten rot af Pulmonaria Sibirica. Med förargelse har jag funnit, att karlen ej uppgräfvit den rätta, som jag mente, utan en annan som stod derjemte; ty den har mycket gröfre blad, luktar ej så starkt och har flores magis confertos. Hon skall dock säkert komma nästk. sommar, om jag lefver. 4.4. Desse saker lärer H:r Synnerberg ofördröjligen öfverstyra från Stockholm. Medecinska Trägården har jag sedermera haft tilfälle att se. Jag fant der ingen ting märkvärdigt, åtminstone ej af Siberiska växter, mer än Amethystea cerulea och Spirea crenata. I Orangeriet stodo en hel hop GCaffée trän, jag vet ej til hvad bruk, någre afrikanske Gerania, Capparis spinosa och någre andre vanlige orangerie växter. Trägården förvaltas af en Apotekare el:r Provisor, som Colleg. Med. här håller för Safters prässande, vattens destillerande och vissa medicinal-örters tor- kande. Det var nöje att höra, huru Aegopodium hette Archangelica, Cionium växte i dammarna, Melamp. nemoros. var och förblef Parietaria. Botaniska Trägården, som jag första gången i:' största hastighet genom- ögnade, har jag haft lägenhet att nogare granska. Jag har då funnit några örter, till hvilka jag första gången ej. attenderade, neml. Chryso- coma biflora cum et sine radio, Robinia pygmea, Statice tatarica, Astragalus galegiformis, Crepis Sibirica, Salvia nemorosa, Veronica spu- ria, Hypericum ascyrum samt Hieracium Gmel. fl. Sib. T. 2. t. 14. Det är besynnerligt, att alla örter växa här till en ovanlig höjd, att man knapt vill dra känsla till dem. Jag förstår ej, hur det kommer till; ty jordmonen är ej annat än en oförliknelig fin sand, såsom hela trakten häromkring. Platsen ligger sidlänt och fuktigt, som nogsamt intygas af de månge Brya, hvaraf de gamla sängarna stå helt gröna, hvaribland och Marchantia polymorpha som oftast intagit vidlyftiga stycken nog. Jag hade sidst den äran att skrifva, att här i Trägården stodo några syngenesister, som vid den tiden ej kommit i blomma; men de voro ej andra än Carduus nutans, Serratula coronata och Coreopsis tripteris. Nyheter har jag eljest hvarken. sedt el:r hördt, hvarmed jag kan fägna Min Nådige Herre. Den beklagligaste tidning jag nånsin träffat var väl den, som jag nyligen fick läsa i Hamburger Tidningarna om min af upriktigt hjerta älskade och ärade Professor Forsskåls död. Underlige äro människors öden! En Kremer? kommer tillbaka till sitt färder- nesland, som aldrig bordt komma utom dess gräntzor; en Forsskåhl dör under resan, som bordt lefva flera secula ut. Jag har sörgt, att jag varit sjuk deraf, och jag kan ej annat, ty jag vet, att jag i Honom ägde en välmenande Vän och Gynnare; jag har sedt prof derpå, derför kan jag ej tvifla. ; Den ene af Baronerne Demidoff har för några veckor sen haft Bröllop. Det var Peter Demidoff; jag menar han var den yngste af dem. PUR AJA VO 45 Näst min aldraödmjukaste vördnads anmälan till Nådiga Fru Archia- terinnan, samtel. Nådiga Fröknarna och Wälborne H:r Professorn ut- beder jag mig den oskattbara lyckan, att få vara innesluten i min Nå- dige Herres vanliga höga grace och omvårdnad, då jag med djupaste vördnad framhärdar St. Petersb. d. 27 Aug. Min Nådigste Herres 1085 200 aldraödmjukaste tjenare Joh... P: Falck. H:r Lifmedicus Gorter,? som varit här en lång tid, säger ärna sig med första härifrån. Han har här haft ansökning om utbekommandet af den pension, som Honom och Dess sal. H:r Fader blifvit försäkrad; men Han lärer deruti, som säges, ej reuissera. Hade han blifvit lyckeligen och snart expedierad efter sin förmodan, hade Han härif. directe rest öfver till Sverige, endast för att få upvakta Min Nådige Herre. Han har utgifvit ny!n en appendix till sin Flora Ingrica. Jag har haft den äran att tala med honom et par gånger i sommar. Beder aldraödmjukast H:r Archiatern -täktes vid tillfälle lemna inneliggande till sin ägare. Linn. Soc. vol. IV: 119—20. 1 JONAS SYNNERBERG, apotekare i Åbo, död 1775. ? Hvilken härmed afsetts, har det ej lyckats utleta. 3 Davip DE GortTeR, se bref. 336 not. 1. Hans Flora Ingrica utkom i Petersburg 1761; därtill utgaf E. LAXMAN (ej GORTERS Son, om hvilken inga närmare upplysningar kunnat erhållas) 1764 en Appendix. 1301. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Maj:ts Nordstjerne-Orden Nådige Herre! At jag så länge lemnat Waälborne Hr Archiaterns högstvördade skrifvelse obesvarad, beder jag aldraödmjukast måtte bli mig förlåtit. Icke et utan flera hinder ha dertill varit vållande. Min sjuklighet, min beständiga hypochondrie med de aldra smärtfullaste symptomer, en lång- varig oordentlig feber, som jag dragits med hela hösten igenom ända tills emot Julen, ha betagit både hog och förmögenhet till brefskrifvande och annat. Aldrig har jag varit så hårdt ansatt, som denna vintren. 46 Ordsaken är tydlig. Mitt ständiga stillasittjande, tvungen lefnad och ingen menniska till sällskap, med hvilken jag kunnat fördrifva en ledsen stund, äro saker, som kunde giöra den aldrafriskaste till en usling. Den Up- sala-feber jag först hade, fick sedan form af en frossa. Utom några personer, har ingen undsluppit den febern här i huset; tvenne ha ock måst sätta lifvet till, hvaribland beklageligen min goda och fromma Fru Patronessa var en, som blef död straxt efter nyåret. Detta dödsfallet har i vårt hus förordsakat så stor förändring, at min Patron ärnar i dessa dagar flytta till hofvet, som genast tillböds Honom; sitt hus ut- bjuder Han till salu, sin Dotter har Han satt i pension hos en fran- söska; med et ord, alt blir skingrat från hvart annat. | Min Nådige Herre tillåter mig berätta, huru underligen den Hög- stas försyn behagat sörja för mig, uti en så fatal händelse. Jag berättar det så mycket nögdare, som jag vet vist, at Min Nådige Herre, som i alla mina omständigheter tagit så öm del, lärer äfven fägna sig, om något sker mig till förmon. - Collegium Med. härstädes har nyligen, utom andra anstalter, äfven fallit på den tanken, at vilja förskrifva sig utifrån någon Botanicus till medicinska Träg., som jämte dess uprättande äfven skulle undervisa deras fältskärs- och apothekare-gesäller i Botaniquen, samt ha under sin upsigt det Lieberkähnska! Cabinettet, hvilket Hennes Kejs. Majestät köpt och skänkt till Colleg. med. De vetste då ej någon at föreslå och månge tviflade, at de skulle få någon, som hade lust at resa till Ryss- land, emedan de nog hade hördt, huru länge Academien sökt en sådan, utan att ännu ha fått någon. Under det de så öfvervägade, sade en af Assessorerne, at Han sedt en svensk student hos Stats-Rådet Kruse, som skolat under Hr Arch. och Riddaren von Linné studerat Botaniquen och äfven en lång tid varit i bem:te Herres Hus. Ingen af dem kände mig, men och Hr Collegie-Rådet Lerche var ej heller den gången uppe, med hvilken jag äger någon liten bekantskap. Imedlertid beslutades, at de skulle giöra mig denna proposition. Dagen derpå blef jag kallad til Presidenten Herr Baron och Cammarherren Czerkassoff, som sjelf gjorde mig föreställningen och befalte mig skrifteligen ingifva mina puncter till Coll., så snart sessionerne åter börjades. Jag tackade och beklagade, att jag ingen ting kunde besluta, innan jag först talt med min Patron, med hvilken jag på 3 år ingått Contract, och att ännu 1 ?/4 år återstod, in- nan det lupit till ända. Under det blef Frun sjuk några dar före Hel- gen och dog i början af året. Jag, som nu vetste Husets beskaffenhet och hörde straxt omtalas, at Stats-Rådet skulle flytta till Hofvet, började nu med alfvar tänka på mig sjelf. Min Patrons samtycke hade jag fått, 47 men jag var sjelf rådlös. At resa tilbaka till Sverige äfven så tomhändt, som jag kom derifrån, vore odrägeligt och at stanna i Ryssland, som varit mig olideligt från första stund, och än mer at der antaga en tjenst, den jag ej vederbörligen kunde förestå, vore ock något äfventyrligt. Äntel:n fattade jag i half desperation courage och ingaf till Coll. med. mina puncter, hvaribland den första och förnämsta var, at jag ej på någon viss tid kunde ingå contract. Ifrån den tiden har jag åter varit sjuk af en värk i mitt öra, som skoftals plågat mig, äfven i Upsala, samt spasmer öfver hjessan med svindel och susande. Min Instruction har dock Colleg. expedierat och skickat till mig. Det återstår allenast Edens afläggande. Lönen blir 500 Rubel allenast, jämte fritt qvarter, ved, ljus och en karl till uppassning. Kunde de nu ge mig hälsan till, vore jag ändock tillfreds. Aldrig hade jag dock vå- gat at resolvera mig dertill, om jag ej varit försäkrad om, att uti Wäl- borne Herr Archiatern och Riddaren få vörda en så Hög Gynnare, till hvilken jag såsom oförfaren vid förefallande dubie kan få tillträde. Jag utbeder mig i djupaste ödmjukhet denne gracen och försäkrar, att med all upptänkelig vördnad erkänna den samma, så länge jag lefver. Jag bör ock näst Gud tacka Eder, Min Nådige Herre, om någon lycka här- medelst händt mig; ty nog vet jag, at jag aldrig kommit till Petersburg, om ej min Nådige Herre recommenderat mig och befordrat min Resa. Sådant ligger mig ständigt på hjertat; men beklageligen kan jag ej mer än med blotta ord tillkännagifva min tacksamhet och odödeliga vördnad. I Collegii memorial till Hennes Maj:t anfördes til bevis af min skickelig- het, at jag vore en Discipel af den Widtberömde Acrhiatern och Ridda- ren von Linné; men de besinnade ej, at af det slaget kan gifvas både bättre och sämre. Jag ville ej eller underrätta dem, til hvilket partiet jag bekände mig sjelf. Med Edert biträde, Nådige Herre, skal jag dock söka till att conservera deras goda tanka om mig. Men förlåt mig, Min nådige Herre, at jag med min vidlöftighet tröttar Eder. Ett nödgas jag dock ännu anföra. Hjelp mig, Min nådige Herre, om möjeligt är, med någre frön, at jag dock har något at hålla mig väl med. Som jag förr haft den äran att berätta, så är här ej det ringaste annat än någre officinella örter, jämte Caffe Träden och några stycken Gerania. När jag med tiden får något, bör min Nåd. Herre aldrig tvifla på min taeksamhel. Collegium med. har redan låfvat at ge befallning till apothekare och fältskärer i orterna, att samla allahanda slags frön. Spirea har jag redan praenumererat på. Härhos följa några frön, förmodeligen af Trollius asiaticus. Örten af den de blifvit tagne lägger jag bredvid. Jag kan ej se annat, än at det måtte vara den. 48 Nytt vet jag eljest intet, mer än att Prof. Möller? är förordnad till Directeur öfver Hittebarns-Huset i. Moscau. Det är skam, huru Han up- fördt sig emot D:r Fagreus, som ej lemnat Honom något ord til svar. Jag har svarat Hr Doctorn, så mycket jag kunnat få veta i den saken, hvilket var mig svårt nog at utforska, emedan jag ej har någon be- kantskap med de Herrarne. Det gläder mig af alt hjerta, at Hr Com- missarien Alströmer lyckeligen hemkomit. Näst min aldraödmjukaste vördnads anmälande till Nådiga Fru Ar- chiaterinnan, Unga Herrskapet, nåd. fröknarna och Wälb. Hr Professorn, framhärdar jag med djupaste vördnad St. Petersburg d. 25 febr. Min Nådige Herres 1765. aldraödmjukaste tjenare Joh. P. Falck. H. Baron Paul Demidoff fägnar sig, att mineralierna rigtigt fram- kommit. Han var för några dar sen hos mig och berättade, at han låtit afrita en gråaktig Hök, den jag råkade i Hans fogel-samling och ej kunde finna igen i systemet. Han har beskrifvit den ock tillika och vill öfversända både ritning och beskrifning till Wälb. Hr Archiatern. Han är en stor förärare och vördare af Min Nåd. Herre. När tillfälle gifves, beder jag ödmjukast Min Nåd. Herre täktes skrifva Honom till. Han förtjenar verkel. Min Nåd. Herres Gunst. Linn. Soc. vol. IV: 121—2. 1! JOHANN NATHANAEL LIEBERKÖEN, se bref. 638 not. 5. 2? GERHARD FRIEDRICH MÖLLER, se bref. 372 not. 1. 1302. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Maj:ts Nord-Stjerne Orden Höggunstige Herre! - För något mer än 14 dagar sen, hade jag den äran att få emot- taga Wälborne Herr Archiaterns högstvördade skrifvelse jämte hosföl- jande frön. Jag aflägger derföre ödmjukaste tacksägelse. Gud wet hwarest de så länge blifwit liggande; jag gissar wäl först en tid hos Hr Stats- Rådet Kruse och sen kanske hos någon skrifware vid Collegium. Jag 49 bor här långt utanför staden, att jag sällan kan ha tillfälle att sjelf be- vaka mina angelägenheter, och att förlita sig på sina commissionairer är just at ge saken half förlorad. Med Hr Mag. Beckmann,! som för Natural-Historiens skull ärnar besöka Upsala, har jag fått önskad lägenhet, att till Wälborne Hr Ar- chiatern öfversända några små saker, dem jag förmodar lyckel:n skola framkomma. Armeniaca Betule folio Amm. har jag ingenstäds kunnat anträffa i St. Petersburg; men Amygdalus nana deremot i myckenhet här i Horto medico. Jag skickar deraf några små telningar. Spirea sorbif. hade jag 2 exempl. af; det ena satte jag i kruka, det andra i land förleden våras, hvilket sednare begår sig väl och står nu i fullkoml. blomma, at jag ej vågar gräfva ut det. Det andra i kruka dog straxt och stod ej at hjelpa, ehuru jag pusslade med det. En min granne här på holmen och landsman väntar sin hustru fr. Stockholm med första, då jag med tilbaka gående skeppare vill öfversända Spirea. Åcer tataricum träffade jag ock här i Träg. emot all förmodan. Jag undrade nog, hvad det var för et underligt träd, innan det slog ut och ingen vetste at säga mig et ord derom. Det måste ha stått här ifrån långliga tider! Vår Ordinaira lönn, hvaraf et långt stycke blifvit anlagt till allée, har för några år sen aldeles frusit ut; men detta trädet har — uthärdat de Ryska vintrarne. Skada är at det ej giör någon särdeles figure i en Träg. Det tycks sätta an frön; det kommer nu derpå an, om de hinna här mogna. ; Hyoscyamus physalodes, sådan jag fått henne, följer ock härhos. Bladen äro väl förvissnade; men hon tycks slå ut nya från roten. Et exempl. torkat af den Rhabarber, som jag förl:n sommar hade den äran att öfverskicka et blad af, följer nu med blad och blommor. Jag hoppas at den i år sätter frön an. Bladen äro sådanna som fol. 2:di anni på Rh. palmatum. Dess caulis är hel kort, föga längre än bladen, glatt och ej så striatus som på den andra. Blommorne äro aldeles like, så mycket som jag kan erindra mig; ty denna blommade väl en 14 dagar sednare. Pedicelli in hac brevissimi, vix Corolla longiores. Stigmata sepe 4, saturate purpurea, subrotunda, papillosa; filamenta 9 cequalia, patentia, linearia, planiuscula, dilute rubentia. Anthere filamentis concolores. Med et ord, jag tyckte mig knapt kunna finna någon annan åtskilnad i blom- morna, än at denna sorten hade mer rödt på stigmata, anther& och fila- menta, och Petala hvitgröna, då den andra deremot har der mera rödt. Dock jag kan ej säga positivt, emedan jag ej hade tillfälle at jämnföra dem sins emillan. Linnés brefväxling VI. 4 30 Jag tackar aldraödmjukast Waälb. Hr Archiatern för sitt Gunstiga löfte om hemgiften. Min President fägnade sig öfver det infallet och befalte mig expres skicka Hr Archiatern hvad jag nu el:r framdeles kan få af Ryska växter. Det var mig et kärt löfte, hälst de andre Herrarne låtit sig märka, at jag ej borde såsom Gmelin mer nyttja andra euro- peiska Träg:r, än de Peterburgska. Framhärdar med djupaste vördnad Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens St. Petersb. 12 Juli ödmjukaste tj:re 1765. Joh. P. Falck. Till Nådiga Fru Archiaterinnan, unga Frun och fröknarna beder jag anmäla min ödmjukaste vördnad. I pacquetet ligger et exempl. af Convolvolus persicus fr. D. Lerche, äfven et litet pacquet med frön fr. B. Demidoff. Huru gamla de äro, kan jag ej säga; men de andra få, som jag skickar, äro friska. Här har denna vår varit en cruel väderlek, med regn, storm och köld, så att vi tills dato knapt haft 8 dar sommarväder. Jag har ock beständigt varit kraslig med migraine, Rheumatismer och min vanliga hypochon- drie. Nu går det åter någorlunda an, sedan jag fått spatsera omkring något litet. Det gamla Orangeriet, som såg ut som en finsk Ria, är nu nedrifvit och skal repareras. Till nästkommande år har Presidenten låfvat at upsätta et nytt af sten; men jag tror det ej förr än jag får se det. Hr Doct. le Cleres bok? skickas såsom et profstycke af en absurd frantsos. En annan gång vill jag skicka en dylik af Doct. Ens?. Linn. Soc. vol. IV: 123—2924. 1 JoHAN BECKMANN, född 1739, lärare vid det evangeliska gymnasiet i Pe- tersburg 1763—5, uppehöll sig sedan 16 månader i Sverige, förnämligast i Up- sala, professor i Göttingen, död 1811; en af LinsÉs mest framstående lärjungar, — Hans skildring af sin Schwedische Reise in den Jahren 1765—1766 ut- gafs i Upsala 1911 såsom bilaga till ett rektors-program. ? NicoL. GABRIEL CLErRcG (eller LecLErc), född 1726, först militärläkare i fransk, sedan i rysk tjänst, därefter inspektör öfver hospitalen i Frankrike, hi- storieskrifvare, död 1798. Hans här omtalade skrift var säkerligen Medicus veri amator (Moskwa 1764). 3 ABRAM Ens, medicine doktor i Utrecht, sedan läkare i Ryssland, död 1770. 51 1303. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Maj:ts Nord-Stjerne-orden Min Nådige Herre! Ehuru matt jag ännu är efter min utståndna feber altifr. Sept. må- nads början, kan el:r bör jag ej längre dröja med besvarandet af min Nådige Herres högstvördade skrifvelse, som jag d. 9 sidstl. Septembr. hade den äran att emottaga och hvarföre jag nedlägger aldraödmjukaste tacksägelse. Jag har den äran att gratulera Min Nådige Herre, som haft den hugnaden att se sin äldsta Fröken Dotter i Brudstolen.! Den Högste låte Min Nådige Herre öfverlefva flera så glädjefulla dagar och se sin högtförnäma famille välsignad och förökt til tredje och fjerde slägte. Åt jag genom min sjukdom försummat tilfället att med något skepp til Stockholm få öfversända den begärte Sp. sorb. i höst, gör mig verkel. - ondt samvete. Täktes Min Näådige Herre anse min ödmjukaste försäkran för giltig, så utlofvar jag, att så framt jag lefver skall Min Nådige Herre i början på nästk. sommar ha henne hos sig i Upsala. Gud allenast vet, med hvad obeskrifveligt nöje jag tjenar Min Nådige Herre, och jag vet ej eller hvem som har större orsak dertill än jag; men at ödet fördt mig på en ort, der jag ej på något sätt kan fullgöra min skyldighet och innerliga önskan, det är något som är schagrinant. Förbjude Gud, att Alströmeria skulle drifvas i exsilium! Hvem skulle ej glöra mer reflexion på henne, än en mångfärgad Tulpan el:r utkrusad och fylld Neglike-blomma? Herr Collegie-Rådet Lerche har lofvat, att skaffa mig bekantskap med en amerikansk Prest här i staden, som skal ha lust med örter. Kan jag genom den få något, är Min Nädiga Herre viss om sin tribut deraf. Utbeder mig, att Min Nådiga Herre ej nämner mig såsom anskaffare af frön och dylikt. Misstankan går långt, hvilken jag söker att undgå, så vida möjeligt är. Jag har ofta blifvit frågad, om jag ej skickar några örter el:r sådant til Min Nådige Herre; men jag svarar altid, att här intet är, som jag ännu sedt, som ej till öfverflöd fins i Upsala. Härhos följer et blad af det obekanta Trädet med fol. bipinnatis. Det sägs vara fr. China; men hvem kan lita på deras berättelser, som så ofta bedragit 52 mig? Det är dem nog, att de ha något at säga; det kommer ej derpå an, om det är sant el:r ej. a Historien om det sidst ankomine, hvarom Min Nådige Herre behagar skrifva, är mig väl bekant; men af den beskaffenhet att jag lemnar be- rättelsen, tills jag en gång får göra den munteligen. Et afklipt stycke af et annat blad följer ock härhos. Det hölts för Rhaponticum. Jag fant deraf et stånd i en privat Träg. jämte Rheum palmatum. Det hade ej blommat denna sommar. Sades hafva et kort blomax och at man aldrig observerat frön deraf. Rhaponticum är det absolut icke. Mån det ej skulle kunna vara Rh. compactum? Jag kan ej erindra mig, att jag nånsin såg Rh. compact. i Upsala; derföre har jag svårt för at säga hvad det är. Skulle det vara den, så kan jag och betyga emot Hr Miller i Chelse?, att det aldrig är det rätta officinella, utan det är Rh. palmatum. På min begäran lät ägaren till prof uppgräfva et stycke rot af hvardera. Rh. palmatum var accurat til utseendet som den äkta Chinesiska Rhab. med sina ådror och characterer, men den andra såg allenast hvitgul ut och hade hvarken lukt el:r smak som den förra. Den förra hade for- merat en tuber af en hands storlek; denne var nästan fusiformis af tjock- lek som en ord. Rödbeta. Begge voro dock lika gamla, neml. mot 7 år, som sades. : ; Skulle min Nåd. Herre soupconnera af hosföljande miserabla prof- blad (jag kunde ej få något bättre; ty de voro alla förtrampade och sönderrifne), at det är Rh. compact, vill jag bjuda till, att deraf och skaffa et stycke rot lefvande. Min aldraödmjukaste vördnad beder jag anmäles til Nådiga Fru Ar- chiaterinnan, unga Frun och Dess Herre (som jag dock ej har den äran at känna), Nådiga Fröknarna och Wälb. Hr Professorn. Utbedjande mig i djupaste ödmjukhet Min nåd. Herres vanliga höga grace, under det jag med odödlig vördnad framhärdar Min Nådige Herres aldraödmjukaste tjenare Joh. P. Falck. Min sjukdom har varit en exacerberande feber, förenad med oändelig många hypochondriska Symptomer. Gud hjelpe mig, min Hypochondrie : blir mig dag fr. dag svårare och att tänka på någon bättring, så länge jag är här i landet, är aldeles omöjeligt. Motion til häst är mig för dyr och att giöra en tour til fots låter sig ej här göra så lätt som i Upsala. Oändeligt köttätande bidrager ock, hvartill lägges brist på lustigt och en- couragerande sällskap &c. &c. | 53 Linn. Soc. vol. IV: 188—39. Brefvet saknar datum, men är antagligen skrifvet i slutet af 1765. ! Bröllopet stod den 12 juli 1764; se bref. 1045 not. 4. 2 PHiLiPP MILLER, se bref. 422 not. 4. 1304. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongt. Maj:ts Nordstjerne-Orden. Höggunstige Herre! Så väl med H:r Beckmann, som ock gedermera med H:r Hoppius,! hade jag den äran att öfversända några frön, dels af ryska växter, dels af andra, dem jag kunnat förskaffa. Att de förra framkommit, vet jag säkert; men om de sednare kunde jag ha ordsak at tvifla, emedan jag ej haft någon notice af H:r Hoppius, sedan han reste härifrån. Huru olyckel:n det gick med Acer tataricum och Amygdalus nana, dem jag hade i krukor och ville öfversända med Herr Beckmann, har jag tillfö- rene haft den äran att berätta. En sådan asiatisk vidlyftighet är här vid Tullen och jag har hördt af trägårdsmästaren, at då de förskrifva några trän el:r lökväxter utifrån, bli de ofta i packhuset liggande, tills de äro förderfvade. Jag har nu väntat hela tiden, att få några frön från Siberien el:r andra orter, dit befallningar nu redan för ett år sen afgått angående fröns öfverskickande; men till dato har jag väntat förgäfves. Jag har bedt och tiggt och sökt alla upptänkeliga utvägar att ernå min afsigt; men börjar nu på att tro, att jag ej råkat för rätta folket. Man har här ingen curieux i landsorterne at addressera sig till. Apothekare och Chirurgi har jag satt min lit till; men jag ser de bedraga mig. Att de j sådanna saker ej hafva den aldraminsta insikt, är mig mer än bekant och jag förlåter dem det af alt hjerta; men att de ej ha någon känsla af den minsta naturliga nyfikenhet är en bestaktighet, som är oförlåtelig. Jag har ej fordrat af dem andra örter, än dem, hvilkas locus natalis jag vetat. Jag har tillsatt de ryska namnen, gifvit dem små beskrif- ningar efter deras begrepp passade, gifvit dem förliknelser af andra gemene växter, dem jag trodt de skulle känna; sed surdis fabulam narravi.” 34 En enda Chirurgus allenast har nyl:n insändt till Keyserl. Coll. med. en strut af et slags. ulliga frön, dem han föreslår at bruka i stället för bomull. Sjelfva örten har han ej skickat, men af hosföljande frön lärer Wälb. H:r Archiatern utan svårighet kunna säga, hvarthin den hörer, hvilket jag ock ödmjukast utbeder mig vid tillfälle få veta. Skulle det ej kunna vara Ammans Clematitis erecta, foliis FAP etc. p. 82 n:o 1082 Eller ock kanske någon Pulsatilla? En reformert Präst, som förleden våhr afreste härifrån till Tanatoff, anmodade jag, att skaffa mig vissa frön af örter, som deromkring fin- nes. Han lofvade godt, men kom tillbaka och hade ej et enda frö med sig mer än af Glycyrrhiza echinata. En hop torra örter brakte han med sig; men de raraste och dem han hölt för nya, jämte de öfriga samlade frön, hade under resan haft samma öde som Pontins.? Jag tycker mig endast häraf kunna se den förvandtskap, som är imellan en Luthersk och en Reformert Präst. Han sade sig hafva funnit et nytt spec. af Salicornia, caule ramisque tetragonis. Kan väl vara; men den var ock förlorad. Marsilea natans hade han aftecknat i sin journal och det så tydel:n med fructification och alt, så at jag ej tviflav på dess rik- tighet. Det andra spec. är ju funnit i Astrakan? Han är eljest en curieux mann, som väl skulle kunna gjöra nytta, om han återkomme dit; han är läraktig och flitig, men denna gången skyndade hans resa, at han ej så särdeles kunde uppehålla sig med naturaliers samlande. Man säger, att han gjordt desto vackrare anmärkningar öf:r antiquiteter, uti oecono- micis, physicis och dylikt. Hos bemälte Pastor hade jag tillfälle att se tvenne nya flor&e, Gedo- nensis et Borussica. Den förre är utgifven af H:r Patricius Reger? i Dantzig, efter H:r Arch:s methode;- den sednare af en Doct. Wulff i Königsberg efter Gerards meth. naturalis. Jag tyckte vid hastigt påse- ende, att H:r Doct. Wulff? tämel:n förökt sitt verk med en hel hop variationer ur Bauhini pinax. Samme Anctor har äfven förledit år ut- gifvit en Ichthyologia och Amphibiol. Borussica. Dessa äro de nyaste böcker jag här sedt på lång tid; ty eljest har jag merendels haft ordsak säga, såsom en viss man i Wästergyllen sade om avisorne, att han får dem först, när andre läsit det bästa ur dem. Nu i höst' har jag fått mitt orangerie färdigt och kort före Helgen et litet drifhus samt drifbänkar och dylika nödvändigheter. Det är fuller alt af trä; men ändock sådant, at jag deruti kan nå- gorlunda bärga de ömtåligare Växter, dem jag framdeles genom höga Gynnares gunst kan erhålla. I synnerhet erindrar jag mig med vördnad det gunstiga löfte Wälb. H:r Archiatern förledit år täktes gifva mig, an- SL) gående någon liten hemgift utur Upsala Trägård. Jag erkänner väl, at jag ej efter önskan kunnat gjöra mig förtjent till någon arfvedel; men jag hugnar mig dermed, att jag budit till alt hvad jag förmått. Jag kan ej [rå] derför, att mina Cammissionairer äro sådana creatur. Ingen, utan den som känner mig, kan tro, huru jag både förargar och ängslar mig däröfver; men hvad hjelper det? Näst min ödmjukaste vördnads anmälande till Nådiga Fru Archia- terinnan, Nådiga fröknarna och Wälb. H:r Professorn, utbeder jag mig den äran, att få njuta vanlig gunstig åtanka, under det jag med all uptänkelig djup vördnad framhärdar Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens St. Petersburg ödmjukaste tjenare d. 27 Jan. 1766. Joh. P. Falck. P. S. Om Waälb. H:r Arch. täktes någon gång hedra mig med Bref, så täckes H:r Archiatern derpå annotera, at det afgifves hos H:r Hof-Rådet Model" på Kejserl. öfver-apotheket på milliongatan. Desse bla- den äro mig skickade fr. Assow för fol. Mori tatar. Jag tycker at de äro de rätte. Trädet kallas der 7Tut på ryska. Jag hade ock begärt bären deraf; men de voro genom preparation förderfvade, när jag fick dem. Jag har skrifvit å nyo, at de skicka mig deraf nästk. sommar de som äro friske. Få nu se hur det går. Linn. Soc. vol. IV: 123 —7. ! CHRISTIAN EMANUEL HopPIus, född 1736, LinnÉ's lärjunge 1757—062, dispu- terade under dennes presidium öfver Anthropomorpha 1760. Uppgifves omvex- lande såsom ryss eller .»Wiburgensis». ? Men jag har talat för döfva öron. 3 Davip Pontin, se bref. 330 not. 2. 4 GOTTFRIED REYGER, född 1704, död 1788, författare till Tentamen Flore Gedanensis, methodo sexuali accomodate (Danzig 1764 & 1766). 5 Jon. CuHrisrtorHer Wuirfr, Flora Borussica denuo efflorescens (Re- gensb. 1765). $ JoHANN GEorG MoperL, född 1711, medlem af Collegium medicum i Pe- tersburg, död 1775. 26 1303. Wälborne Herr Archiater samt ; Riddare af Kongl. Nord-Stjerne Orden Höggunstige Herre! För någon tid sedan hade jag den äran at upvakta Wälborne Herr Archiatern med skrifvelse; förmodar att den samma rigtigt framkommit. Jag tog mig den friheten, att derutinnan erindra Wälborne H:r Archiatern sitt gunstiga löfte om några fröns öfverskickande, besynnerligen sådanne, som; här kunna växa under bar Himmel; ty af de rarare dristar jag ej att utbedja mig några. Det skulle ock gå mig när, att se dem här genom en vårdslösfträgårdsmästare gåj förlorade, såsom det hände mig förleden sommar med åtskilliga. Hosliggande frön, som nyligen komit mig tillhanda af vår heder- värda Bekante i Sibirien, hoppas jag skola fägna Wälb. H:r Archiatern; men från mig skola de ej för all ting vara komne. De andre, som jag tycker vara af Statice speciosa, äro väl något gamla, dock "ej ännu 2 år. De äro samlade vid Orenburg af en viss Doctor, som nu vistas i Moscau. De ulliga frön, hvaraf jag sednast hade den äran att öfversända prof, har jag sedermera fått i myckenhet öfver, jämte själfva örten, hvil- ken härhos följer. Kan det vara någon annan än Anemone sylvestris? Utom dessa nämnda har jag ännu ej bekommit et enda frö från mina H:rr Commissionairer. De lära ock betänka sig, innan de skicka några, hälst det ej är någon skyldighet. | Näst min aldraödmjukaste vördnads anmälan till Nådiga Fru Archi- aterinnan, Min högstvördade Välgjörarinna, Nådiga fröknarna samt Wälb. H:r Professorn, framhärdar jag med djupaste vördnad till döden Wälborne Herr Archiaterns samt Riddarens af Kongl. Nordstjerne Orden Min Höggunstige Herres S:t Petersburg ödmjukaste tj:re d. 31 Mart. 1766. Joh. P. Falck. Utanskrift: å La Société Royale des Sciences åå Upsal. Linn. Soc. vol. 1V: 128—9. BESSIE KEN AT ESV TES RS HERR RES OIE kV LT SE SN nn RE RR rn Rn EE RRD SINE FEVER RE RA PEETER YE TIP jön SJR FPA SEA EE, PE SNR Ar 57 1306. Wälborne Herr Archiater samt | Riddare af Kongl. Nordstjerne-orden. Jag vet intet hvad det är för et besynnerligit öde, som styrer ibland Påstgången imellan Sverige och Ryssland? för ungefär 14 dagar sen hade jag först den äran att få emottaga Wälborne Hr Archiaterns högstvördade skrifvelse jämte de många sällsynta frön, hvarmed H:r Archia- tern varit gunstig och ihogkommit min fattiga trägård. Det är helt visst, attj hon tarfvar alla de allmosor, som medlidande Gynnare någonsin kunna utdela, och jag tviflar ändock, att hon nånsin kommer sig före. Dertill äro väl flera ordsaker; men jag vill ej nämna en enda mer än climatets hårdhet. Jag anser nu Upsala för att äga et clima Cap. b. sp. i jämförelse emot det Petersburgska. Jämte detta Bref följa nu 3:ne krukor, som jag redan förl:n sommar hade med mig vid Skepps-bryggan, neml. Acer tatar., Amygd. nana och Spirea sorbif. Jag önskar intet högre, än att de lefvande och helbregda måtte framkomma och öfvertyga Waälborne Hr Archiatern om min vil- lighet och ordhållighet. Att det går fatalt och långsamt, är ej min skuld. Kärnorne, som Hoppius hade med sig, voro af Amygd. nana, just vid den tiden mognade här i trägården, som Han seglade af. Jag lät ock förl:n höst sätta en hel säng deraf, hvilka alla nu i våhr präktigt upkommit i den aldra uslaste mo-jord, hvaraf hela träg. består. De ullige frön äro aldeles icke af någon Typha, utan som jag sednast hade den äran att berätta, af Anemone sylvestris el:r dess närmaste för- vandt. Att så mycket säkrare få det deciderat, har jag den äran, att härhos sända sjelfva örten. Jag utbeder mig ödmjukast häruti få höra Wälb. Hr Archiaterns utslag. Hypecoum erectum har jag eftersökt i Keyserl. Acad. Bot. Trägård, men är der ej tilfinnandes. Det måtte säkert ha gjordt sällskap med de flästa öfriga Ryska växter, hvarmed denna lilla täppan utan tvifvel måtte ha varit fullproppad i förra tider. Hvad åter min Träg. angår, så är jag väl försäkrad om att det aldrig der varit. Cimicifuga, som fins i acad. Trägården och der flera gång. blom- mat, skall efter berättelse ej eller någonsin haft några fullkomliga sta- mina. Åtminstone sade mig Trägårdsmästaren der, att han aldrig fått 98 frön af henne samt att han hördt af Kölreuter el:r hvem det varit, att blommorne ej varit rigtige, att de kunnat fullkomna sina frön. Underligt nog att ej Pastor Laxmann! observerat det på de månge specimina, som Han säger sig ha examinerat i Sibirien. Törs jag i ödmjukhet utbedja mig några frön af Fumaria spect. och andra, som Hr Laxmann öfversändt? Det är skamligt nog, att fr. St. Petersburg förskaffa sig Sibiriska frön fr. Upsala. Jag begriper ej, hvar- före Past. Laxmann ej skickat mig et enda frö, mer än sednast af Ci- micifuga, hvilken ej heller ännu upkommit. filfrasen skall jag efterfråga, äfven söka att skaffa någon som den afritar; men att få någon, som den så accurat beskrifver, såsom Wälb. Hr Archiatern åstundar, thorde bli svårt, om ej omöjeligt. Jag känner åtminstone ingen, som skulle tilltro sig, att gjöra en ordentelig beskrif- ning. Wore väl derföre säkrast, att uppskiuta med beskrifningen, tills Hr Beckmann återkommer fr. Upsala. Näst min ödmjukaste vördnads anmälande till Nåd. fru Archiate- rinnan och samtel. nåd. fröknarna, framhärdar jag med oaflåtel. djup vördnad .Wälb. Hr Archiaterns och Riddarens St. Petersburg ; ödmjukaste tj:e d. 30 Maji 1766. Joh. P. Falck. Med nästa thorde jag kunna upvakta Waälb. Hr Archiatern med något annat sällsynt utur asia boreali, som jag hörer skall vara på vä- gen, neml. med kärnor af Pr. sibir. eller Ammans Armeniaca Betulce fol. Det skulle fägna mig, hälst jag gjordt mig dermed så mycken möda tills dato förgäfves. När något godt tillfälle yppar sig med artige väx- ters frön, beder jag ödmjukast Wälb. Hr Archiatern täcktes hafva mig i gunstig åtanka. Linn. Soc. vol. IV: 130—1. 1 ERIK LAXMAN, 3e bref. 413 not. 8. 59 1307. Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nord-Stjerne Orden, Höggunstige Gynnare! Under Hr Haudelsman Hultéens couvert hade jag den äran at få emottaga Wälborne Hr Archiaterns högstvördade skrifvelse, för hvilken aflägges ödmjukaste tacksägelse. Det fägnar mig, at de öfverskickade Wäxterna dock en gång riktigt framkommit. Nu äro de just på det stället de böra vara; och hvaräst de anses med helt andra Ögon än här. Waälborne Herr Archiatern behagar misstro Spirca sorbifolia för att wara en Sambuci species; men om hon blir vid lif, lärer hon sjelf med tiden upvisa sitt attestat och frikänna mig för et felsteg, som åt- minstone förtjente handplaggor, hälst då jag sedt den i blomma, från hvilken den öfversända var en telning. Dock kan väl vara möjeligt, at - Skepparen under vägen gjordt något bofstycke. Af Spirea salicifol.! samlade jag förleden höst en hel hop frön i tanke at försöka, om de här skulle så fullkomligt få mogna, at jag ge- nom frö-såning skulle kunna få mig en tillräckelig mängd plantor. I våras besådde jag en hel säng dermed, hvilka alla emot min förmodan gingo up och voro nu i höstas fingers långa. På prof har jag lemnat dem alla otäckta öfver vintern, at se om de härda ut. Denna höst var jag nyfiken at se efter frön på Sp. sorbifolia; men fant ej et enda som dugde, utan alla sågo ut som smått fnas, utan någon kerna. Jag gis- sar, at hon bör stå någorlunda fuktigt, om den skal gifwa fulkomliga frön; dock hon förökar sig starkt genom rotskått, som i ömnighet slå ut rundt omkring henne. Deremot fant jag på Spirca crenata åtskilliga frön, som tycktes vara kärnfulla, dem jag nästk. våhr tänker at utså. frukten af N. Nelumbo från Wolga lät jag första sommarn jag kom hit till Träg. inkasta i et dike, sedan jag förut ristat up den på en sida och rullat in den i en lerboll efter Hr Collegie-Rådet Lerches an- ledning; men oaktadt alla dessa hocus pocus ville den ej gå up. Nu i sommars hade jag åter lust at probera med några kärnor, som blifvit öfver. Jag skar sakteligen bort hela det hårda skalet, utan att på min- sta sätt skada kärnan, lade dem sedan i lerblandad mylla i en kruka och nedsatte hela krukan i et Watt-kar i Trägården. Efter 8'å 10 dygn såg jag med förundran min Nelumbo upgången ; Men det gick 60 mig såsom käringen med ägget. Jag trodde mig här få et godt ämne at trumla med för mina tyskar; men kort derpå, då jag en gång var utfaren, kommer en dum arbets-karl och tömmer ut karet, för att sänka det i diket, emedan det gistnat ofvantil, och tillika förstör både kruka och plantor. Skulle Wälborne Herr Archiatern ännu ha några af dessa nötter quare, vore det värdt at på detta sättet försöka nästk. sommar. Jag är viss på, att det går an, om ej kärnorne äro för gamla. Märkeligt är på dessa kärnor, at då man öpnar dem, ligger den späda plantan en mignature helt tydel. och grön, at man kan se bladens struc- tur och skapnad täml:n väl. Wid basis har den liksom en led, hvilken bräcker af, då man ovarsamt rörer derpå. Af hvita Liljor hade jag för et år sen skaffat mig några lökar, hvilka förleden sommar skjöto i stjelk, men blommade ej, utan fingo i det stället öfveralt små bulbos in axillis folior., just såsom på Lilium buibiferum; dock dass desse hade små radiculas. Dessa lökungarna skar jag alla af, satte dem i jorden och handterade dem såsom andra lökar. De växte till, slogo ut blad och voro i höstas tämmeligen stora. Är denna omständigheten förut observerad på de hvita Liljorna? Wetste jag rätta ordsaken at jag kunde efterapa naturen, så skulle Blomisterne aldrig förtjena en copék mer för dessa slags lökarne för min Trägård. Mån ej mycken fuktighet kunde dertill hafva varit ordsak? Så mycket är visst, at huset, hvari dessa krukor stodo, var hela vintern igenom obeskrifvelig fuktigt, ty det blef helt sent på hösten färdigt af rådt tim- mer och under ständigt regnväder upbygt. Et slags Lycoperdum (om jag ej bedrar mig) parasiticum, aggrega- tum, sessile, subglobosum; ore 3fido; pulvere fusco? fant jag för några dar sen på en hel hop grankottar. : Kottarne voro tagne af et lefvande träd, som står här i trädg. Jag såg efter på sjelfva trädet, om alla - dess kottar voro så beskaffade, och fant utom några få, de mästa full- satta dermed, ofta på begge sidorne af fjällen. En del hade redan öp- nat sig och kastat ut sitt pulver; men de mäste voro ännu tilslutne. Härhos har jag den äran at skicka några sådanne til prof, hvarjemte | jag ödmjukast beder at vid tilfälle få veta, hvad det är och om de förut äro anmärkte. Beklageligt nog, att Coll. med. Bibliotheque är försedt med så få Botaniska Böcker, dem jag i nödfall kunde rådfråga, och hvad jag sjelf sedt är mer än otillräckeligt uti et så vidlöftigt fält. Peziza lentifera BP,” hvilken jag aldrig såg i Sverige, fins här nog på gamle plank, ofta af 1 tums längd. Jag har med flit underrättadt mig nu i höst, hvad för slags svampar Ryssarne äta; men jag har sedt, att de samla och äta alla utom flugsvampar, ja, jag tror nästan, att de FINS VV Bo EE ES PRESS od > få 61 och i nödfall skulle ej dra betänkande vid at gripa till den ock, i syn- nerhet om de hade straxt bränvin tilhands; ty det är deras panacée. Den som ej sedt deras starka natur och lefnads-sätt, skulle anse för en fabel alt hvad man om dem berättar. Huru länge skal Karamyschef” fortfara med sin liderlighet utan at uphöra. Det är mer än skada. Jag är säker på, at han ej länge skulle söka efter sin lycka, om Han vore ordentlig. Jag har hördt åtskilliga, som gjöra sig mycket godt hopp om dessa begge,? såsom upfostrade uti Wälborne Herr Archiaterns Schola. De öfrige deras Camerader, som skickades vid samma tid till Holland, äro dels återkomme för et år sen, dels väntas de nästa Sommar. De som kommit hem, äro redan employ- erade och skola verkligen vara skicklige och brukbare Medici. En af dem är här vid Hospitalet Medicus och håller tillika föreläsningar för ungdomen uti Materia medica. Jag säger för min del, at det skulle förarga mig, om de, som varit i Sverige, skulle bli de enda oduglige. Skulle väl någon vara bättre till en resa i Natural-Historien genom så många ovandrade länder i detta vidsträkta Riket, än en infödd Ryss, som tål Climatet, vet landets seder, kan tala språket och äger allestädes mer förtroende än en utlänning, som måste tala med andras tungor och således ofta antaga osanningar för axiomer. Är vår Kuhn ännu i Europa, eller är han redan hos sina under- jordiska Virginianer? Jag är säker på, att han lärer ej underlåta at fägna verlden med interessenta nyheter; åtminstone har han tilfälle der- till. Hur går det med salig Prof. Forskåhls Österländska skatter? Är någon anstalt ännu gjord till deras publicerande”? Jag skulle väl ej förmoda och än mindre önska, att den 'narraktige Kratzenstein” fått detta arbetet på sin lått? Jag har hördt så mycket dårskaper efter honom här i Ryssland, då han var här vid academien, at man af långt mindre omständigheter kunde förklara honom för en complet gäck. Täcktes Wälborne Herr Archiatern, nästkommande vår låta någon i Upsala observera vernationem arbor., så vill jag här gjöra detsamma, ehuru jag här har ganska få trän el:r buskar at observera på. Man kan dock af dessa få sluta någorlunda om differentia climatum. Näst min aldraödmjukaste vördnads anmälande till nådiga fru Archia- terinnan och samtelige nådiga Fröknarne, har jag den äran med oaflå- telig djup vördnad at framhärda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare St. Peterburg Joh. P. Falck. 1 Medicinska Trägården, d. 3 November 1766. 62 Min migrain och Hypochondrie ha denna höst grufveligen plågat mig. Om sommarn är jag frisk; men så snart kiöld el:r eljest elakt väder hålla mig någon tid inne, infinna sig straxt dessa obudne gäster. Den värken i högra örat, som jag för 5 år sen först märkte i Upsala, har altsedan . hållit uti, dock skoftals, så ofta de andre symptomerne komma. Nu vill ej heller Laud. liquidum” hjelpa mer, ja ej en gång då jag sidst tog 50 droppar pro dosi. Det gjorde ej det minsta. Härhos har jag den äran at skicka några frön, äfven några af Pru- nus sibirica. Det är ömkeligt, at våre Chirurgi och Apothekare ej skicka det ringaste. Visst är det, at de ej förstå sig på sådanne saker; men det är ock visst, at de ej eller äga den minsta lust dertill. Någon be- löning ha de derföre ej at vänta och på Befallning vilja de ej eller be- möda sig; ty då heter det: de äro öfverhopade med sina egna embets gjöromål, hvilkas försummelse har straff eller afsked at förkunna. Såle- des går det som det kan och ej såsom jag önskade; ehuru jag ock måste tilstå, at jag redan uphördt med mina önskningar, såsom omöjlige, öfverflödige och fåfänga. Linn. Soé. vol. IV: 132—4. 1 Felskrifning i st. f. sorbifolia. ? Phelonites strobilina (ALB. & ScHw.) Fr. 3 Cyathus striatus (Hups.) Wiuuip. t ALEXANDER DE KARAMYSCHEW, född 1744, LinnÉ's lärjunge 1761—-7, utgaf under dennes presidium 1766 Dissertatio academica demonstrans necessita- tem promovende historie naturalis in Rossia. 5 KARAMYsCHEW och hans kamrat MatHzus ÅPHONIN. & Jfr. bref. 366 not. 2. ; 7 CHRISTIAN GOTTLIEB KRATZENSTEIN, Se bref. 957 not. 3. 8 Opiitinctur. 1308. "Wälborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne-orden, Höggunstige Herre! Omöjeligen kan jag annat förmoda mig, än Wälb. Herr Archiaterns ogunst öfver mitt långsamma stillatigande, då jag til dato ej en gång svarat på Wälb. Herr Archiaterns Högtvördade af d. 15 Jul., hvilket jag i derpåföljande aug. månad erhöllt under Herr Collegie-Rådet Lerches couvert. . Jag aflägger derföre min aldraödmjukaste tacksägelse och beder PÅ NV AN PE SEE LS EESK TEA FE VS NES A 4 SYV RET Re PESTO SATA 63 Wälb. Herr Archiatern täcktes, af vanligt ädelmod emot mig, förlåta en så grof försummelse. Jag må upriktigt bekänna, at min fatala Hypo- chondrie nästan endast varit ordsaken till drögsmålet. Wäl hundrade gånger har jag haft pennan i handen och papperet för mig, men jag har ej varit i stånd at skrifva en rad, än mindre et helt Bref! Ja, hvarken min Mor, Bror el:r Syskon ha haft et ord från mig sen i våhras; så at de ej eller veta, om jag lefver el:r är död. Jag har väl ej varit säng- liggande såsom förl. vinter, utan gått uppe, farit ut ibland och sökt at divertera mig; men sinnet har varit nedslaget, hoglöst och oroligt, så at jag nästan kan säga, att jag haft en aversionem rer. mundanarum. Led- samheter, förargelser och tyska konster ha härtill varit i synnerhet vål- lande. Jag önskar mig endast godt tålamod, ty utom det kan jag här omöjeligen lefva. Nog har jag föresatt mig många gånger at bli aldeles förståckad, men det har ej velat gå an; jag har ändock altid märkt, att irritabiliteten ännu är för stor hos mig. At Herr Dr Gmelin! är här vid academien Botanices Professor och Dr Pallas? Hist. Naturalis thorde redan vara Wälborne Herr Archiatern bekant. Och dermed har principatus Bot. in Russia uphördt för Dr Ens, — Lerche och mig på en gång. Förargeligt nog at så bli eclipserad i hastig- het. Dock jag har aldrig varit ambitieux, utan söker gerna få profitera af andras lärdom. Desse Herrars sällskap, så ofta jag kan haft tillfälle at njuta det, tyckes redan ha skaffat mig mycken nytta, och tänker jag ej att försumma et så önskadt tillfälle. De äro nu begge sysselsatte hvar i sitt ämne. Prof. Gmelin flickar nu ihop de särströdde Beskrifningarne och teckningarne til Tom. 3 fl. Sibir., hvilken med första lärer få se dags- ljuset. Imedlertid ligger et opusculum redan absolverat med beskrifningen på Fucis. Tabellerne äro ännu ej färdige alle. Han har ock genom- mönstrat Ammans? och Ruysches Herbarier etc. Äntel. har jag nu fått säkert veta, at Buxbaums? Herbarium är här ej tilfinnandes, utan skal säkerl vara i Berlin, som Herr Prof. Pallas mig berättadt. Således kan Wälb. Hr Archiatern af Gleditsch?> säkrast få veta hvad Cisto affinis etc. är för en ört. Hr Prof. Pallas continuerar sina Spicilegia Zoologica"', sedan Han ur museo Petrop. nu fått en hel hop recruter i synnerhet af kamtscha- thiska djur och foglar efter den flitige Hr Stelier7. Dock skola oändelig många fela, hvilka kanskie Tiden och mahlen delt sig imellan. Af foglar fr. Kurilliska och americanska öarna, skola i synnerhet några Alce vara merkwärdige; men at Diomedea exulans skal ock vara funnen där, skulle man väl kunna svärja på ej vore sant. Imedlertid har Han sagt det, sjelf har jag ej sedt den. 64 Här talas om en Botanisk Expedition til vissa orter i Riket; men ännu vet man ej något tilförlåteligit derom, förrän Hennes Keyserl. Majest. återkommer fr. Moscau. Det' är visst, at en hop astronomi komma at försändas at observera transitum Veneris och vid det tilfället trodde man ock, at någre Botanici skulle få gjöra sällskap med. De kunna ej hindra hvarandra i arbetet; ty den ena parten har sin umgängelse i Himmelen och den andra på jorden. Till Wälb. Herr Archiaterns tjenst, lät jag i höstas insätta Acer tat. neml. små plantor af frön, som i våras upkommo. Om hösten 1766 lät jag afplocka frön på det gamla trädet, som här länge stått i Träg. De sågo nog skrumpna ut, så at jag tviflade sjelf på at de dugde. Imed- lertid lät jag til prof sätta en hel säng full dermed och i våhras kommo de mästa up och växte i sommar allenast fingers långa. Nu får jag se, hur de bärgat sig i vinter. Med första skepp skall krukan bli afsänd til Stockholm. Hos mig gingo ej el:r kärnarne up af Pruno sibirica. De måtte ha varit för gamla. Nu för några dar sen fick jag några i bref från Omsk i Sibirien, hvarest detta trädet ock skal växa. Få se om de äro bättre; någre deraf följa härjemte til prof. Af Pastor Laxman har jag på 2 års tid ej haft et ord, ej el:r vet jag nu hvar han vistas. Han har aldrig skickat mig et frö fr. Sibirien, mer än Cimicifuga för 2 år sedan, hvaraf jag äntel. fått up et par små plantor. Förleden höst har Hr Prof. Gmelin fått en hop frön af den, som der varit i Träg., så at Han kan gie de som äro helt friska. Med Hr Archiaterns gunstiga tillåtelse, har jag på hosföljande cata- logue antecknat de Sibiriska växter, hvilka Wälb. Hr Archiatern låfvat mig. De finnas ej här på något ställe mer i hela Petersburg. Näst min aldraödmjukaste Vördnad til nådiga Fru Archiaterinnan, Fröknarna och Hr Professorn har jag den äran med all uptänkelig Hög- aktning at framhärda Wälborne Hr Archiaterns och Riddarens St. Petersburg aldraödmjukaste tj:re d. 12 Jan. J. PP. Fale 1768. Fumaria. nobilis Othonna sibir. Veronica multifida Pyrus baccata Dodartia orient. Cotyledon spinosa Orobus Lathyroid. Rheum undulatum Trifolium Lupinaster Aquilegia ore luteo Sonchus sibir. Dracoceph. grandiflorum Elymus sibir. Lathyrus pisiformis RS RE La 65 Selinum carvifolia Papaver nudicaule Robinia frutex Plumbago europe&a Aquilegia canad. Silphium perfol. et laciniatum > Papaver Cambricum Geranium striatum. Lin. Soc. vol. IV: 185—7. ! SAMUEL GOTTLIEB (THEOPHIL) GMELIN, Se bref. 421 not. 1. 2? PETER SIMON PaLLas, se bref. 439 not. 4. 3 JOHANN ÅMMAN, Se bref. 184 not. 7. <£ JOHANN CHRIST. BuxBAUM, se bref. 197 not. 5. 5 JoHANN GOTTLIEB GLEDITSCH, Se bref. 238 not. 6. $ P. S. Parias, Spicilegia Zoologica (Berlin 1767—080). 7 (iEoRG WILHELM STELLER, Se bref. 197 not. 9. 1309. Edle och höglärde Hr Professor. Det är nu alt för länge sedan jag fick fägna mig af Edra bref. Kiäre kom hog mig med något artigt, som warit på så lång expedition. Wid sista promotion, då jag war Promotor, d. 15 junii för- leden, creerade jag Hr Professoren till Doctor Medicine för heders skull, och war Hr Professoren då ibland 9 den första. Döde hos oss är Dr Matthesius!, Prof. Frosterus?, LifMedici Aurivillii fru3, Profess. Rabenius?, Fru Durea”?, Rådm. Borell! Probst Hallenius i Tierp”. | Wid Cap. b. spei har jag nu 2:ne Disciplar, endast för Bota- niquen och Hist. naturalis: Dr Tunberg och Sparrman. Är det intet mögligt att få frön af Ulmus pumila, Morus ta- tarica, en ny Spirea altensis Laxmanni? Professores Hesselgren? och Lossbom”?” äro Theologie Pro- fessorer, den förra äfter salig Annerstedt!?. Ekman?! kommer äfter Lossbom till Oeconomien. Solander, !? som hemkomit från södra nya werlden, har ej sändt mig en enda wäxt; men Forster,!? som nu är ditrest i hans ställe, har heligt lofwat mig af alt det han samblar. jag är Edle och Höglärde Hr Professorens Upsala 1772 wördsame tienare d. 12 Augusti. Carl Linné. Linnés brefväxling VI. | 5 66 Originalet nu okändt; afskrift »ex orig.» i BerGi1 brefsamling del. XVII. 1 GABRIEL MaATtHESIUS, se bref. 280 not. 5. 2 HENRIK FROSTERUS, se bref. 1115 not. 6. 3 ANNA MARGARETHA ROSÉN VON ROSENSTEIN, född 1736, död 1772, gift med SAMUEL ÅUuRIVILLIVS (se del. III s. 97). ; t OLOF INGELSON RABENIUS, Se bref. 1115 not. 8. 5 CHARLOTTA ÅMALIA DUREA, född VON SPÅNGEN, se bref. 1115 not. 5. $ ANDERS BoreLL, se bref. 1109 not. 1. 4 7 ErRiK HaLEnius, se bref. 556 not. 8. 3 LaARs HESSELGREN, född 1715, professor i orientalspråk 1760 och i teo-' logi 1771, biskop i Härnösand 1779, död 1803. | ? JOHAN LåÅsTtBOM, se bref. 137 not. 5. 10 DANIEL ÅNNERSTEDT, se bref. 477 not. 4. 11 EMANUEL EKMAN, född 1737, adjunkt 1762, professor i survivance 1766 | och ordinarie professor 1790 i ekonomi (Borgströmiänen död 1801. 12 DANIEL SOLANDER, Se bref. 297 not. 4. 13 JoHAN REINHOLD FORSTER, Se bref. 431 not. 6. FALKENBERG, MELCHER. Född 1722, riksråd och rikskansliråd samt kansler för Lunds universitet 1772, friherre 1773, ledamot af Vetenskaps-akademien 1774, grefve 1778 död 1795. 1310. Wälborne Hr Archiator, Professor och Riddare af Kongl. Nord Stjerne orden. J anledning af gammal bekantskap och den nit Hr Archiatorn ännu : hyser för Botaniquens upkomst i Riket, tager jag mig den friheten at rådgöra med Hr Archiatorn om et calidarii byggnad wid Kgl. Acade- mien i Lund, hwaröfwer hosgående grundritning är mig tilsänd. Första frågan är, om det bör nödvändigt blifwa af tegel, el. om det gör samma nytta af korswärcke, då det skulle kosta ansenligt mindre. | Den andra om rörgångarna. Effter ritningen wärmes det inuti en- dast på en sida, ehuru rörgången el. elden skal gå i en aflång oval, men wärmen på den sidan, där fönsterne äro, blir aldeles onyttig. Sedan tyks mig at om wärmen får circulera up och ned som på wåra nymo- SEE NE KÅ 67 diga Kakelugnar, blir. den jämnare utdeld och besparar weden, samt kan efter en thermometers anwisning i rummet altid modereras. Dessutom skulle det synas, som om rummet blefwe 2 aå 3 al. bredare ; man kunde sätta wäxter på bägge långsidor, och ändock hafwa rum til fönsterna, hwilka komma att stå rätt opp. Därjämte utbeder jag mig Herr Archiatorns tanka om sjelfwa in- rättningen, om icke den kunde förbättras, innom samma utrymme på längden, ty bredden är man mästare af. Och i fall Hr Archiatorn skulle finna at något behöfde förbättras deruti el. hielpas, eller ock ske helt annorlunda, samt om någre precautioner wid uppbyggandet el. ock be- sparingar kunde winnas, ber jag hörsamast Hr Archiatorn behagade mig sådant med det första wid handen gifwa, emedan man nu snart skall tänka på upköp och allahanda, som till byggnaden kan behöfwas. Med all högachtning är jag städse Wälborne Hr Archiatorns, Rrofessorens och Riddarens hörsame tjenare M. Falkenberg. Linn, Soc. vol. IV: 140. Ej dateradt, men säkerligen skrifvet i November 1773. 1311. Högwälborne Hr Grefwe, Kongl. Maj:ts och Ricksens råd, Lunds academi Caneceeller, Riddare och Commendeur af K. M:ts orden. Äfter Eder Excellences nådigste befallning om skyndsamt swar på de giorda frågor, då posten nu straxt äfter ankomsten afgår, bör jag lämna allerödmiukast swar. 1. om korswärk kan hålla så wähl och jämn warma, som stenhus, tyckes mig böra twifla; hälst jag minnes att muren ofta gistnar ifrån korswärket af träd. jag wet ej häller om win- trarne i skåne kunna blifwa så kalla, att de kyla igenom kors- wärks wäggen. 2. jag ser att inrättningen är mycket stäld äfter upsala orangeri. Ugnen med kanalen D går uti ritningen alt till £&, men jag frucktar att han går förlångt och blifwer icke allenast rökande, utan äfwen omöjlig att sota; och tyckes wara bättre att den ginge 68 allenast framför fenstren, ex. c, och sedan slutades med skorsten y wid bortre wäggen, och att en kackelugn dd med dubla rör stäldes på baksidan, at eldas då wädret wore kallare. ES STEN AR le le 'y skorsten. ce TD j C 3. på det stället, som i ritningen är utmärkt med e, blifwa hyllor för krukorne. De kunna allenast ställas på södra äller fen- stersidan, men ingalunda på baksidan, ty nog kan man få warma i orangeriet, men de måste nödwändigt hafwa dag ifrån södra sidan, annors kunna inga andra wäxter där lefwa, utom några cacti och succulentze aphylle, som äro ganska få. 3. Huset tyckes blifwa nästan för högt; då warder det för- kalt nedre mot golfvet, då all varma stiger åt högden, och altså under taket för mycket warmt. 4. rummet blifwer nästan för kort, ju längre ju bättre; bred- den inuti lärer blifwa 8 alnar bequämligast. nog kunne rör göras perpendiculaire upp och ned, och det på bakwäggen, men då skulle höllerne wid c skygga för mycket och afhålla warmen ifrån fönstersidorne, där mesta warmen for- dras; hwilken nu winnes med horizontelle rörgången. Alt det öfriga tyckes mig kunna passera. förblifwer med oaflåtelig diup wördnad Eders Höggrefl. Excellences underdånödmiuke tienare Upsala 1773 Carl Linné. d. 16 Novemb. tiden tillåter ej renskrifning. Originalet finnes i Lunds universitets arkiv, inbundet bland kanslersbref- ven, omedelbart efter ett sådant, dateradt den 29 Januari 1774, till Professor LioBecK. Afskriften är benäget verkstäld af Professor O. NORDSTEDT. STORES PETA DS H Sera karg, , KE PR TERESE PRESIS EE TRI RISE WE RAA AGREE a RE 69 FERBER, JOHAN JAKOB. Född i Karlskrona 1748, professor först i kemi i Mitau, sedan i minera- logi i Petersburg, slutligen preussiskt öfverbergsråd, ledamot af Vetenskaps- akademien, död i Bern 1790. 1312. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne orden. De käraste tidningar från Sverige, jag under mina nu slutade Gåriga resor utrikes fått inhämta, hafwa de tid efter annan ärhållna un- derrättelser warit om Herr Archiaterns dyrbara wälmåga; och jag får nu på så mycket närmare håll.fägna mig öfwer densamma, som jag sedan 3 weckor wistas här i Carlskrona. Jag har på hwad ort jag farit fram funnit kännare af Naturalhistorien, som beifrat sig att ådagalägga den wördnad de för Herr Archiatern hysa, och et så stort namn har alle- städes tient mig till den kraftigaste recommendation. Där hafwa ej fe- lats ämnen till upmärksamhet under min resa och jag har efter mitt lilla pund, men stora lust för natur-wettenskapen, eij lämnat dem onyt- tiade. Till den Physiologiska kännedomen af Wäxtriket, hwartill Herr Archiatern så lyckeligen banat oss en ny wäg, har jag fått göra åtskil- liga observationer. I mineralogien och Bergswäsendet tror jag mig hafwa sett mycket nytt och artigt, hälst jag befarit och wistats wid de förnäm- sta utländska grufwor och såsom Auscultant i Bergs Collegiet haft en retelse mer att ej fara genom dem flygtigt. I de Ungerska, wid hwilka jag sistledne winter uppehölt mig, menar jag hafwa funnit åtskilliga Zeolitarter, jämwäl grund-jorden, hwaraf. de componeras, som tyckes neka dem att utgjöra et särskilgdt genus. Får jag en gång mina saker hem, samt tid och gynnande omständigheter till försöks görande och widare utarbetningar, så skulle jag räkna för en heder att till societas litteraria Upsal. så wäl som till Kongl. Wettenskaps acad. i Stockholm få inlämna efterhand hwad jag kunnat anmärka, om de finna mig och detta dertill wärdigt. Jag har jämväl sett åtskilliga nog hemligt hållna manufacturer af cinnober &c. i Holland, af engelska stenkärler eller så kallad stone- ware i England med mera, som jag ej wet wara beskrifna. Hofrådet 70 von Mägind! i Wien har meddelt mig några critiska botaniska anmärk- ningar, dem han bedt mig till Herr Archiaterns granskning öfwersända, men de äro olyckligtwis ibland mina än på åtskilliga håll utewarande saker. Från nuwarande Bergsrådet Scopoli i Schemnitz i nederungern har jag för Herr Archiatern emottagit 43 i koppar stuckna wackra ta- beller in 4:to, innehållande 815 figurer af insecterne, som i hans En- tomologie upräknas. Dessa skola med första lägenhet upsändas och sviten will Hr Scopoli meddela, när de blifwit stuckna och färdiga. Inneliggande bref är ifrån Professor Brunnich? i Köpenhamn. Den der- till hörande lilla asken och boken wäntar jag innom 14 dagar å 3 wec- kor hem; äfwen ock et förseglat paquet in folio från Profess. Oeder” för Hr Archiatern, hwilket allt så snart görligt blir skall upsändas. Att den i Köpenhamn wäl anlagda botaniska trägården till stor förtret och skada aldeles ingår samt Prof. Oeder och Hr Zoega? till helt aliéna saker lära få employera sig, är ty wärr wäl redan bekant. Flora grå- ter wist deröfwer. Man har sagt mig att Herr Archiatern nu arbetar på en ny mantissa. Få wi ej en gång fägna oss öfwer nya uplagor af Philosophia botanica och Materia medica? Huru hierteligen jag längtar efter den lyckan att pers få up- wagta och än en gång se Herr Archiatern, så lära mina omständigheter dock ej tillåta, att det kan ske i år. Jag har beklageligen eij haft till- fälle att komma till Italien, som nu både genom Wettenskapernas up- odling och själfwa Landets - härlighet förtienar all upmärksamhet. Det säges att wår Prints Gustav i höst eller ock nästa år reser dit. Lycke- lig den, som finge åtfölja hans svite!! Har Herr Archiatern här ned åt orten något att befalla mig, som jag kan uträtta, så utbeder jag mig deraf del. Wore i Upsala någon ung studerande och Botanophilus, som hade några exemplar af Jomkils- örterne till öfwers, t. ex. Pedicular. Sceptr. Caroli, Scheuchzeria, Ophrys paludosa, Lobel. Dortmanna &c. samt uhr Norbykärr Rubus chamae- morus, så skulle jag blifwa nögd att dermed kunna tiena några utländ- ske hederlige Botanici. Jag ber om min respect till nådiga Frun och Herr Professoren. Med största wördnad och undergifwenhet har jag ären framhärda all min dag Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ' Carlskrona ödmjukaste tienare = d. 29 Julii 1770. Johan Jacob Ferber. Ved SÅ Linn. Soc. vol. IV: 145—36. 1 FRANDS YON MYGIND, dansk, född 1710, adjunkt vid Petersburger-akademien, sedan katolik, hofråd i Wien, död 1789; botahist och mecenat. 2? MORTEN THRANE BRÖNNICH, Se bref. 1095 not. 1. 3 GEORG CHRISTIAN ÖEDER, Se bref. 587 not. 6. <£ JoHAN ZorGA, född i Slesvig 1742, Linnés lärjunge 1762—4, botanices de- monstrator i Köpenhamn, slutligen etatsråd och finansdeputerad, död 1788. Linné uppkallade efter honom slägte Zoegea. 1313. Wälborne Herr Archiater : och Riddare af Kongl. Nordstierne orden. Jag tackar ödmjukeligen för Herr Archiaterns gunstiga bref af d. 28 Octobr., men beklagar på det ömaste Herr Archiaterns utståndna Sjuklighet, hvilken jag nu hoppas wara aldeles förswunnen, och af in- nersta hjerta önskar den fullkomligaste wälmåga hädanefter till den. aldra- högsta ålder! Alle redelige, alle älskare af naturen och Wettenskaperne förena sig med mig i denna bönen, men ingen skall dess upfyllan högre och uprigtigare glädia än mig! Om den sist sända tilla Houstonia täktes Herr Archiatern wara för- säkrad, att den aldrig wäxer större på Schnéberg, hwarifrån både H. v. Mygind, H. v. Jaqvin! och Pat. Hochenwarth, en lärd Jesuit, medfört åtskilliga exemplar, men alla än mindre än Herr Archiaterns, och har jag och de nyssnämnda herrar hwar sit af de smärre exemplaren, så att det förmodeligen ej bör kunna anses för annat än et nytt Species, hwilket H. v. Mygind först funnit. Med en skeppare, som med första wind här- ifrån afgår, sänder jag till en slägtinge, H. Roland Schröder den yngre?, 1 Stockholm, en liten ask med sist omtalte Scarabaeus nobil. från Sco- poli och en paquet in folio med 45 st. torkade Österrikiska wäxter, så goda som jag hittils har exemplar deraf, hwaröfwer innelyckt GCatalogve efter de wid själfwa wäxterna skrifna numren, jämte några anmärkningar af H. v. Mygind följer, och har jag fogat anstalt, att de straxt efter up- komsten från Stockholm genast skola Herr Archiat. tillsändas, då jag sedan ödmjukel. anhåller att få weta Hr Arch:s uplysning öfwer frågorne i hosgående Catalogven. Jämwäl tar jag mig den friheten till Herr Ar- chiaterns gunstiga skärskådan innelyckt öfwersända En liten blomster Allmanach för Carlserona Climat? med derwid nödigt företal om wår 72 Jordmåns beskaffenhet här nedåt orten, anhållandes ödmjukel. att Herr Archiatern efter sin benägna Censure gunstigast täktes insända dessa blader till Kongl, Wettenskaps acad. i Stockholm för dess handlingar. För ungefer 14 dygn blef en af mig i England författad Berättelse om jordhwarfwen och bly- och gallemej grufworne deri i Derbyshire genom en wän upsänd till samma Kongl. Academie, som jag själf håller för märkelig och wärd et litet rum i Academiens handl., emedan naturen danat hwarfwen ganska besynnerligen i Derbyshire. Kan hända att ej Blomster Allmanachan får rum i det närwarande qvartalet, som jag dock wille önska, utan den mineralogiska nämda afhandlingens uteblifwande; men kan det ej ske, så torde Herr Archiat. gunstigt reeommendera blom- ster allmanachan till et annat qvartal. | I förlitande på Herr Archiaterns oskattbara ynnest för mig wågar jag ock bönfalla om et litet mål, hwari jag skulle anse Herr Atchiaterns samtycke och godhet såsom en ny mig själf wisad bewågenhet, ehuru det angår en annan. Jag har nemligen utrikes en ibland mine störste wänner och wälgörare: Kaijserlige och Kongl. Bergsrådet och Directeuren öfwer Böhmiske grufworne samt Romerska Riks-Riddaren H. Ignatz von Born”, hwilken i min tid war Bergsråd i Ungern och än är egare af store wärck i Sibenbärgen. Wi älske hwarannan som bröder och jag honom ifrån början och aldraförst derföre, att ingen Utlänning kan högre wörda Herr Archiatern och dess skrifter än han; så att han, om någon möjijelighet blir, om några år will komma till Sverige att njuta den satis- factionen att se Herr Archiatern. Han har för mig yttrat den längtan att blifwa medlem af Swenska Wett. Akad. eller åtminstone af Societ. litterar. Upsal. Kunde och täcktes Herr Arch. till bägge eller endera häraf wara honom behjelpelig och jag kunde få den förmånen att öfwer- sända honom hans Diploma, så skedde mig en besynnerlig tjenst, den jag oaflåtel. med wördnad skulle ärkänna, och Academien giorde acqvisi- tion af en högst wärdig medlem, som säkert tillbakas skulle hedra henne med wackra rön. Jag skall anse Herr Archiaterns ynnest härutinnan såsom directe mig wisad och under all min tid bemöda mig att wisa den nitiska wördnad, hwarmed jag har äran ouphörligen wara Wälborne Herr Archiaterns och Ridddarens Carlserona d. 22 November 1770. ödmjukaste t:re Joh. Jac. Ferber. d N 2 q : PE SEGT. SEAN 9 RN EERO I fr” br 02 NE Str SE KV SE SARS FLN SRA ES 5 SR ANF SE JR SN POS SE SDS VAD Er EE SP VG ma AE SE RI pmT Nä be säs År Ser NM FER SANE SKF FO TY PIROG FE fe FOT IKE VE ÄN | RN a 73 Linn. Soc. vol. IV: 147—9. 1 NICOLAUS JOSEF VON JACQUIN, Se bref. 533 not. 2. ? ROLAND (ROLANDSSON) SCHRÖDER, född 1745, grosshandlare i Stockholm, brukspatron. 3 Blomster-Almanach för Carlskrona climat (se bref. 420 not. 4) är den enda, af honom författade afhandlingen i ett ne akademiens ROOS AS 4 IGNATZ VON BORN, se bref. 420 not. 1314. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierneorden. Ehuru korrt min tid är, hindras jag dock genom intet att fullgöra min skyldighet och med några ord berätta Herr Archiatern, att jag oför- modeligen funnit et tilfälle att göra en utrikes resa på et års tid genom en hop bergwerk i Tyskland, och widare skall hafwa den äran att up- wagta Herr Archiatern med bref ifrån Prag i Bömen, dit jag först reser till Herr von Born och sedan med honom widare. Hans titel är Mon- sieur de Born, Chevalier de S. Empire: & Conseiller des mines de Sa Mayesté Imp. & Roy:le en Bohéme, å Pragve. Och under hans cou- vert ärhåller jag rigtigt Herr Archiaterns befallningar. Jag ber om min wördnad till Herr. Professoren och innesluter mig i Herr Archiaterns wanliga ynnest samt framhärdar med djupaste respect till mitt sista Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Köpenhamn d. 12 ödmjukaste tienare Maj 1771. Johan Jacob Ferber. ES Om terra pozzolana från Carlserona har jag redan giordt anstalt och den så kallade spegelblenden hoppas jag snart kunna skicka utur färskt brott från Bömen. Utanskrift: Kongl. Maijt:s Trotienare och Archiater samt Riddare af Nordstierne orden, Wälborne Herren Herr Carl von Linné Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 150—1. 74 1315. Wälborne Herr Archiater och Riddare af : Kongl. Nordstierne orden. terns ynnest och gunstiga åtgärd wid Herr Bergs Rådet von Borns i tagande i Kongl. Swenska Academien, hwars addresse min bror re "a meddölt. Han tillskrifwer Herr Archiatern idag själf för att berätta Nu het ärnar afsända, hwaribland han jämwäl skickar den af mig om ; speglande Bländen. Wid min hemkomst nästa år till Swerige bre. och för mig owärderliga ynnest, och framhärdar, näst min högagtning i fulla compliment till Herr Professor von Linné, med diupaste wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Prag d. 1 Septembr. ödmiukaste tienare TTT Joh. Jac. Ferber. Utanskrift: | Till Wälborne Herr Archiatern och Riddaren von Linné 4 :. Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 152. 1316. Högwälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Maij:ts nordstierneorden. tern, wågar jag dock tro mig ännu egare af den ynnest Hr Arch. altid ör mig täckts hysa och hwilken jag sätter et oändeligt wärde på. Jag 175. får nu berätta att jag efwen sett Italien, ostridigt det härligaste landet i Europa, och under et års wistande i alla dess förnämsta städer haft den förmånen att göra bekantskap och til större delen wänskap med de fläste naturens kännare derstädes, hwartil Hr Archiaterns stora och med rätta öfwer allt wOrdade namn tient mig til stor recommendation. Huru skulle jag icke önska att nu personligen kunna upwagta Hr Archia- tern och muntel. berätta hwad jag sett, hwartill tid och papper är för kort! men jag nödgas gömma detta till lyckeligare dagar, då Himlen:än torde gynna mig den förmånen att se Herr Archiatern i Upsala. Jag inskrän- ker mig för denna gången allenast att offerera till Herr Archiaterns be- fallningar en correspondence till Rom med en ung portugiesare och en nederländare, som der med all flit studera botaniqven och deri giordt myckna framsteg, h:ka äro både i stånd och williga att öfwersända och berätta hwad Herr Archiatern täktes befalla dem, det de jämwäl med innelykta rader ärbjuda sig. Herr Doctor Turra! i Vicenza i Lombardiet har nyl. bett mig framföra sin wördnad till Hr Arch. och det samma hafwa alla Italiens naturalister från Neapel och Salerno ända up till och längs åt Alpkädian giordt flera resor. Jag lämnade Italien i början af innewarande månad och är nu i Regensburg, hwarifrån jag innan korrt ärnar resa att göra et besök hos Herr Bergsrådet von Born, under hwars addresse jag rigtigt undfår Herr Archiaterns befallningar, om jag ock redan wore gången widare wid deras ankomst. Ehuru det warit min föresats, börjar jag på att twifla om möjeligheten att ännu i år komma hem. Att jag beswärar Hr Arch. med innelykta bref ber jag ödmiukast måtte ursägtas. Wid foten af Vesuv har jag lärdt känna en skickelig Domenicaner munk, som skrifwit en artig naturalhist. bok öfwer en del producter i sit färdernes- iland Calabrien, kallad: Deliciae tarentinae. Han heter Padre Minasi.” Af P. Cyrilli? i Neapel är ej stort att wänta. En af mine wänner Abbé Fortis," som redan skrifwit öfwer Isola di Cherso ed osero, reser nu för nat. hist. båtnad på 3 Venetianiska Adelsmäns kostnad i Dalmatien. Jag hade många persuationer att göra följe. Gref Carburis,> Professor i Pad., hälsar obeskrifl. Att Herr D. Turra har en Flora italige tryckfärdig, lärer han sjelf berättat. Jag skaffade ho- nom åtskilliga recruter til densamma från tracten af Rom och Neapel, och nu söker jag lägenhet för honom att låta trycka den i Tyskland. Hr Bassi” i Bologna är rörd af slag och mycket sjuklig. Jag bör ej längre uppehålla Herr Arch. med mit prat, utan slutar med bönfallning om min wördsamma hälsning till Herr Professoren och 76 alla, som mig känna, och med försäkran att jag med all uptänkelig wördnad lefwer och dör Högwälborne Herr Archiaterns och Riddarens Regensburg d. 26 August. 1772. - ödmiukaste t:re Joh. Jac. Ferber. P. S. Härwarande Dr och Pastor Schäfer” ber om sin wördnads förmälan. Linn. Soc. vol. IV: 153—4. 1! ANTONIO TurRA, se bref. 482 not. 12. Författare till Flore italice pro- dromus (Vicenza 1780). >? Se bref. 584 not. 14. 3 DominIeo CYRILLI, född 1736, professor i Neapel, död 1799. t JEAn-BaPtistE Fortis, född 1741, abbé, naturforskare, resenär, bibliograf, poet m. m., död 1803. Hans här omvrämnda arbete utkom i Venedig 1771. 35 Marc CaArRBuRIs, född 1731, professor i kemi, död 1808. $ FERNANDO Bassi, se bref. 485 not. 12. 7 JacoB CHRIST. SCHAFER, se bref. 797 not. 1. 1317. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl Nordstierneorden. Utan twifwel har mit bref, skrifwit i Regensburg förleden höst efter min återkomst från Italien, i sinom tid haft den lyckan att komma Herr Archiatern till handa. Sedan har jag ömsom uppehållit mig här hos min wän Herr Bergsrådet von Born på dess Landgods, dels ock ömsom besökt åtskilliga Bergwerk och städer i denna trakten af Tyskland, samt tänker instundande höst, will Gud, återkomma till Swerige. Jag längtar intet högre, än att då från min hemort kunna komma up till Stholm och Upsala för att upwakta Herr Archiatern och betyga den odödeliga wördnad jag för Herr Archiatern hyser. Men jag fruktar ty wärr för mycket, att jag efter hemkomsten ej så snart, som jag önskar, får tillfälle att niuta den hedern och glädien. Emedlertid gör jag mig det hopp, att Herr Archiatern bibehåller mig sin gamla ynnest och stundom hågkommer sin tillgifnaste och wördnadsfullaste discipel och tienare. 71 Wid det tillfället, då Lärda sällskapet i Siena i Toscana i Italien förleden månad eller d. 16 Junii förbyttes till en Wettenskaps Acade- mie under Landsherrens Hans Kongl. Höghets Storhertigens besynnerliga skydd, har en dess Ledamot, min gode wän Herr Johan Arduini, öfwer- intendent öfwer åkerbruket i Venetianska Länderna och bror till Bota- nices Professoren Peter Arduini i Padua!, efter där antagen plägsed att föreslå Ledamöter, af wördnad för Herr Archiaterns odödeliga förtienster tagit sig den wälmenta friheten att för sin del proponera Herr Archia- terns lysande minne och derigenom -ej kunnat fela att genast winna hela denna Kongliga och Storhertigliga academiens allmänna bifall och fäg- nad öfwer sin nit för dess heder. Herr Archiatern blef altså d. 16 sistl. Junii wald till denna Academiens Ledamot, hwilket ej allenast Herr Joh. Arduini tillika med sin wördnad bett mig hos Herr Archiatern an- mäla, utan ock denna Academiens ständige Secreterare Hr Dominicus Bartoloni tillskrifwit mig och tillika öfwersändt innelyckta bref till Herr Archiatern, hwari han själf det på Academiens befallning ad interim berättar, tills dess autentiqua Diplomat blir expedierat, som han då will tillsända mig genom nämnde Hr Joh. Arduini, för att det till Hr Archia- tern frambringa. Jag hoppas, att Herr Archiatern med ynnest täktes anse denna min wäns Arduinis, så wäl som min egen nit att för Herr Archiatern yttra wår högaktning, ehuru i et mål, som: efter det glänt- sande namn och den tillbörliga och wälförtienta heder Herr Archiatern redan så länge har i de lärdas republik, för Herr Archiatern själf kan wara af föga wärde. Wälmeningen täcktes Hr Archiatern derföre räkna högre än saken själf. Som Sekreteraren Bartolonis bref war öppet, har jag för att minska postporto aftagit utanskriftsbladet' och derwid sett, att Secreteraren i början af sitt bref af et oskyldigt missförstånd illa exprimerat sig, då han trott att Herr Archiatern begärt denna asso- ciationen, när Hr Archiatern wisserligen ej tänkt derpå, utan H. Arduini i egit och kanske ock i mit namn giordt proposition. Men Herr Archia- tern är ädelmodig och gunstig nog, för att öfwerse detta lilla felet i or- den och formalitéten, som endast härrört af förhastning och missförstånd hos Secreteraren, hwilken ock sedermera nästa postdagen derefter bett mig göra dess ursägt. | Tillika har jag ock den äran öfwersända et bref från B. R. Scopoli i Ungern, som nyligen med de deri nämnda böcker för Herr Archiatern kommit mig tillhanda. Det war efwen öppet och ej en gång hopwikit, utan låg bland de 3 böckerne han nämner, hwilka jag efter min hem- komst till Swerige, så snart möjeligt, skall tillsända Herr Archiatern. 78 Om : Herr Archiatern gunstigast täktes swara på Secret. Bartolonis bref och säga honom, att jag rigtigt öfwersändt det, skedde mig en | fägnad, och jag wågar bedia derom. Herr Archiatern kunde i allt fall skicka sit swar till mig. Jag har derwid den lilla egennyttan att tillika få fägna mig af en kär tidning om Herr Archiaterns wälstånd. Till den ändan, och aldenstund jag snart ärnar begifwa mig på hemwägen, får jag säkrast Herr Archiaterns bref, om det addresseras till Hofapotequaren J. C. F. Meijer? i Stettin i Pommern. Näst en ödmjuk hälsning från :B. R.- von Born har jag äran med diupaste wördnad framhärda . Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Alt Zedliz i Böhmen d. 30 Julii ödmiukaste tienare PYTO: Joh. Jac. Ferber. Linn. Soc. vol. IV: 155—6. 1 PIETRO ARDUINI, se bref. 365 not. 9. ? JOHANN KarL FRIEDRICH MEYER, född 1739, Linné's lärjunge 1768 (aller ; 1766), framstående kemist, höfapotekare i Stettin, död 1811. 1318. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl: Nordstierneorden. Jag har med besynnerlig fägnad haft äran emottaga Herr Archiaterns gunstiga skrifwelse af d. 28 August, och får nu berätta, att jag af Her- tigen i Curland under hederliga wilkor blifwit kallad att wid det där i Mitau inrättade academiska gymnasium för churländska Adeln predika Herr Archiaterns förtienster och naturens under. Jag står nu på re- sande fot dit ut och hoppas där få emottaga några rader från Herr Archiatern, som rigtigt komma mig tillhanda, om de endast skickas hit till min Far i Carlscerona. | : Härjemte har jag äran bifoga en liten piéce, som H. Allione! i Turin tillsändt mig för Herr Archiatern. ; ) Det är mig obegripeligt, att mit bref från. Regensburg, hwari det från Wettenskaps academiens Secreterare i Siena, till Herr Archiatern, war inneslutit, ej framkommit. Emedlertid är det helt säkert, att denna JT 19 academien i Siena i Toscana uti Ital. hedrat sig siälf genom Herr Archia- terns kallande till sin ledamot. Diplomet kommer wäl framdeles. I bref derifrån ser jag, att det ej ännu blifwit stuckit i koppar och utfär- dat till någon Ledamot. | Jag tackar oändel. för löftet om capska wäxter och supplicerar än ytterligare om dess upfyllande. Med outsläckel. wördnad, näst min Fars respects förmälan, är jag till mit sista : Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Carlskrona d. 23 Octobr. ödmiuke tienare 1774. Johan Jacob Ferber. Linn. Soc. vol. IV: 157—38. 1 CARLO ÅLLIONI, se bref. 337: 1. 1319.- Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierneorden. Utom den hugnaden det för mig är, att stundom med några rader hos Herr ÅArchiatern uplifwa åtankan af den oföränderliga wördnad jag bär för en så stor och älskad Gynnare, har jag ock nu anledning att berätta, att en bok för Herr Archiatern af en min wän i Florence Hr. Dr. Joh. Ludw. Targioni!, under Titel af Raccolta d'osservazioni me- diche, är sänd under min addresse ibland en hop andra Böcker och naturalier till Hamburg. Den sena årstiden gör det omöijeligt, att jag förr än nästa wår eller sommar, när. sjölägenhet förefaller, kan få be- nämnda låda, hwaruti alla dessa saker äro inpackade, hit till Mitau. Jag är derföre nödsakad bedia Herr Archiatern ej ogunstigt uptaga, att jag ej, så snart jag själf önskade, är i stånd öfwersända denna boken. Den ort jag lefwer uti, är ganska mager på lärda nyheter, som kunde roa Herr Archiatern. Jag sysslosätter mig själf med en hop ar- beten till mina föreläsningar, så wäl som för et par mineralogiska af- handlingar, dem jag ärnar låta trycka och i sinom tid skall hafwa äran att öfwersända. De förra gifwa mig dageligen och stundeligen anledning att repetera hwad jag haft lyckan att lära af Herr Archiatern. Ibland mina käraste tidsfördrif äro en hop utkast jag roar mig att göra till en Physiologia Plantarum enligt Herr Archiaterns många och märkwärdiga 30 Rön och uptäckter i detta interessanta ämnet, som äro strödda i flera dess wärk. Ju längre och mer jag studerar Prolepsis, ju rikare finner jag detta ämnet, och om jag ej felar, så är den säkert Clavis totius Physiologiae Plantarum. Förleden sommar war jag nödsakad att i et tryckt blad, som här utkommer, näpsa en enfaldig karl af Medicus här är, som förut hade raplat några dåragtigheter emot Dissertat. om Qvassia; men han war glad att ej widare swara derpå. Så länge jag lefwer, tåler jag ej, att någon af dummhet tadlar min störste lärares arbeten utan grund, aldra- minst i et Land, där jag wistas och kan komma åt att betala sådant folk med det mynt åt dem passar. Jag innesluter mig i Herr Archiaterns oskattbara ynnest och be- wågenhet; framhärdandes till mitt sista - Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Mitau d. 23 Novembr. ödmiukaste tienare 1775. Joh. Jac. Ferber. Utanskrift : Kongl. Maijt:s Troman och Archiater samt Riddare af Nordstierneorden Wälborne Herren Herr Carl von Linné Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 139—560. 1 GIOVANNI TARGIONI-TOzzETTI, född 1712, botanices professor i Florenz, död 1783; författat Racolta di osservationi mediche (Florenz 1751). 1320. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierneorden. Jag hoppas och önskar hierteligen, att Herr Archiatern allt jämt sedan jag hade den lyckan se Herr Archiatern i Stockholm, mått wäl och må i lång tid ännu niuta den fullkomligaste hälsa och wältrefnad! Om jag ej felar, har Herr Archiatern en sammling af Lärdas portraiter i koppar stuckne. Till dess förökande har jag äran öfwersända det in- nelyckta, som wäl är likt Herr von Born, men han måtte hafwa warit 81 i sit ledsammaste humeur, när det blifwit aftagit, emedan han annars har mycket behageligare och wänligare utseende. En af hans wänner har låtit det göra för att sätta framför en bok, som utgifwes under titul: Acta litteraria bohemiae. Herr v. Born har själf tillskickat mig detta exemplaret för att öfwersända det till Herr Archiatern jämte hans wördnads förmälan. Ifrån Florence hade jag bref, att en medicus där nyligen fått pre- mium för en cure af sjukdommen Tinea eller skorf, om jag ej far wilse, som består i — Pulfwer af Grodor eller Paddor (på italienska Rospi, lat. Rubeta), som calcineras i slutit käril och läggas 24 timmar på huf- wudet, hwarwid ingen inwärtes medicine behöfwer anwändas. Musi- tanus! skall redan hafwa recommenderat samma medel mot samma sjukdom uti sin Chirurgie. Det kommer an på des wärkan. Jag ber om min hälsning till Herr Professoren och hela familien, samt innesluter mig i Herr Archiaterns wanliga ynnest och framhärdar med största och oaflåtelig wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiukaste tienare Joh. Jac. Ferber. Linn. Soc. vol. IV: 160—2. Utan ort och datum. ! CARLo Musitano, född 1635, prest och tillika praktiserande läkare, död 1714; författare till Chirurgia medicopractica seu trutina chirurgico-phy- sica (Köln 1698) och Öpera omnia seu trutina medica, chirurgica, pharma- ceutica, chemica (Köln 1716). Bland bref från FERBER finnes en afbildning af »Syngnathus e lacu Kislau» (Linn. Soc. vol. IV: 163). Linnés brefväxling VI. 6 | 32 FERNER (adlad FERRNER), BENGT. Född 1724, astronomizx observator i Upsala 17531, ledamot af Vetenskaps- akademien 1753, professor i matematik vid kadettkåren 1756, kansliråd och in- formator för kronprinsen GustaFr, adlad 1766, död 1802. 1321. Välborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Maij:ts nordstjerne orden. Igenom min försummelse har jag i sanning gjordt mig ovärdig till den myckna gunst och tillgifvenhet, som Herr Archiatern och Riddaren behagade visa mig. Orsaken dertill är likväl ingen annan än att jag haft försyn att skrifva, innan jag väl kommit hemifrån Stufvedörren. Jag har velat haft den äran att skrifva Hr Archiatern till ifrån Hol- land eller Ängeland, på hvilket senare ställe jag efter utstakningen, som gjordes i Sverige, vid denna tiden bordt vara. Jag har användt all möda för att komma fort; men den oacktad måtte jag ännu skrifwa ifrån Hamburg, hvartill min Rese-Camerads opasslighet är orsaken. Jag har varit för honom rätt bekymrad. Iblan Professorerne i Köpenhamn, som jag gjorde bekantskap med, var Kratzenstein, hvilken förklarade för Hr Archiatern ganska mycken högachtning och sade sig ej kunna vara till frids, förr än han fådt den förmonen att munteligen conferera med H. Archiatern, nvilket han trodde kunna ske nästkommande sommar, då han tänkte rycka som hastigast öfver till Upsala. Kratzenstein så väl som professor Hee! budo mig försäkra Herr Archiatern om deras myckna vördnad och högaktning. Doktor Ascanius”, som nyligen kommet hem ifrån Italien, och H. Videman? råkade jag i Köpenhamn. De visade mig höflighet och sade sig då med första vilja uppvakta Hr Archiatern med bref. Med vetenskaperna står det i mitt tycke rätt slätt till i Dannemark. Konsterne, såsom Målerij, Bildhuggare &c., upptaga regeringens hela at- tention. Grefve Moltke”, som är Kungens favorit, har tycke för dem; derföre få de allt; men som Moltken i vetenskaperne skall vara nog främmande, så är deras öde der i landet rätt oblidt. Doktor Holm? har haft moijen att introducera sig hos Grefve Moltke, så att han, me- dan jag var i Köpenhamn, gjorde en resa med unge grefve Moltke. 83 Man får nu se, hvad Holmen kan uträtta till Botanikens upkomst. - Med största ledsna har jag nu tillbragt 7 veckor här i Hamburg, hvarest för en läsekarl är alldeles intet att uträtta utom det, som jag på min Cam- mare kan utur böcker hämta. För några dagar sedan var ett detache- ment preusiske husarer här utanför Hamburg, hvilka sades vara hit- komne för att afhämta hästar till preusiska arméen; men rätta ärendet var att taga mot penningar, som Hamburgs stad måst skjuta tillsamman åt kungen i Preusen. Hamburgarna dölja detta på allt sätt för att deri- genom hindra flere slike sammanskott åt andra, som med lika rättighet kunde dem fordra. Jag önskar H. Archiatern, nådiga frun och deras kära famille all upptänckelig sällhet och vältrefnad i det begynta nyåret och många derpå följande. Framhärdar oaflåteligen Herr Archiaterns och Riddarens Hamburg d. 1 Jan. ödmjukaste tjänare 1759. B. Ferner. Utanskrift : ; åå Monsieur Monsieur Charles Linneus, G archiater du Roi, professeur en Botanique, chevallier de Vétoile du Nord. Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 164—5. ! Sören Her, född 1706. extraordinarie professor i medicin och sedan or- dinarie i grekiska vid Köpenhamns universitet, död 1756. >? PEDER ÅSCANIUS, se bref. 428 not. 1. 3 GEoRG WIiEDEMAN, född 1736, »Magister efter han havde gjort en natur- historisk Rejse i Sverrig og Tydskland», död 1762. + ApDam GotTLOB MoLtEe, född 1709, länsgrefve, statsman, död 1792. 3 JÖRGEN TyGE Horm, se bref. 857, not. 2. a Amsterdam d. 12 Marti 1759. Välborne Herr Archiater. Herr Archiaterns högtärade af d. 16 Jan. sistledne hade jag den äran att emottaga i Hamburg par dagar förr än jag for derifrån och var äfven så lycklig att kunna skaffa Hr Archiatern derstädes en Corre- spondent uti unge Doctor Reimarus!, hvilken deraf gjort sig en synnerlig heder. Han är medicine Doctor och nyligen hemkommen ifrån sina 84 resor i Holland, Ängeland och frankerike. Hans fader har under händer en bok de instincetu Brutorum, hvaruti han lofvar sig mycken upplysning af Hr Archiatern. Adressen till ofvannämde Doctor är Mr Reimarus, Doc- teur en medicine å Hambourg. Professor Burmannus? sökte jag straxt efter min hitkomst för att lemna den medsända boken samt frambära Hr Archiaterns hälsning. Boken lemnade jag straxt, men har ej kunnat träffa professorn förr än 1 går, då han visade mig mycken höflighet och underrättade mig igenom Hrr Archiaterns bref ej allenast det Hr Archia- tern mådde väl, utan äfven att Carolus Linneus junior vore Hr Archia- tern till hjelp constituerad Demonstrator Plantarum vid Academien i Up- sala. Herr Carls avancement fägnar mig mycket och önskar jag honom af hjertat lycka till att kunna träda uti sin stora Faders fotspår. Vid Princessan ståthållarinnans begrafning i slutet af förleden månad var jag i Hag och besåg der ibland annat Prinsen och ståthållarens natu- ralie Samling, som var mycket ansenlig och väl hållen, men det som gjorde min förnöjelse på det stället fullkomlig var, att Herr Archiaterns Portrait” var det enda, som der fans, samt att djur och örter der voro rangerade efter Herr Archiaterns Systeme, hvilkets sista edition låg på bordet. Directeuren öfver detta Cabinet heter Voesmaer, hvilken samladt och såldt det till af- ledna prinsessan för 30,000 gälden, då det allenast hade 12,000 st.; men sedermera är det förökt med 8,000. Jag såg der två små snäckor, som hvardera sades kosta 600 gylden. Voesmaer bad mig, att jag änteligen skulle skaffa honom i Correspondance med Hr Archiatern, hvilket jag lof- vade bjuda till. Han visade mig åtskilliga foglar och fiskar, som han på- stod vara ännu obekante i Natural-Historien. Voesmaer förstår Latin, men kan ej skrifva. Han vill hålla sig vid fransöskan eller Holländskan. Om Hr Archiatern vill på min anledning spendera på honom ett bref eller in- vitation att säga det nya han vet, så sker mig derigenom mycken tjänst. I aftons var jag hos Jean Cliffort, älste sonen som nu lefver; han frågade efter Hr Archiatern med distinction ; men frun kunde jag märka var något missnögd öfver trägårdsmästaren, som Hr Archiatern skaffade ifrån Hennes Svärfader till Sverige”. Jag tog saken på bästa fot jag kunde, och tyckte jag, att hon blef till slutet mildare. Det var dem en surprise att höra, det Hr Archiatern hade redan så stor son, att han var Demonstrator plantarum. Holland förtjenar uppmärksamhet. Jag + Portraitet var icke likt. Voesmaer sade ock, att han ville låta ändra det, om han kunde få uti något, som vore likt. Jag påminner mig ej annat än att det lilla, som är stucket i koppar, är tämeligen likt. - Ville Hr Archiatern sända honom det, så gjorde Hr Archiatern honom mycket nöije samt satte mig äfven i mycken förbindelse. 85 har först i förra månaden begynt att resa. Tiden tillåter mig nu ej att skrifva mer än försäkra, det jag med synnerlig högaktning är Herr Archiaterns ödmjukaste t:re B. Ferner. P. S. Om Hr Archiatern har något att gifva mig i commission, så är addressen: å Mr le professeur de Ferner chez Mrs auth:ts [?] Joh. Grill å Amsterdam. P. S. Till i morgon är jag buden att äta middag hos Prof. Bur- man och bese hortum Botanicum. Ännu ett P. S. Nu på stunden hedrade Prof. Burman mig med ett besök och som jag sade här, att jag i dag skrifver Hr Arch. till, bad han om sin öfver mottan flitiga hälsning. Utanskrift : åå Monsieur Monsieur Charles Linnaeus archiater du Roi, chevallier, Pro- fesseur en Botanique &c. &c. &c. å Upsal. Linn, Soc. vol. IV: 166. ! HERMANN SAMUEL REIMARUS, född 1694, professor i Hamburg, författare i orientalspråk, filosofi, teologi, matematik och naturalhistoria, död 1768. — Hans SON JOHANN ÅLBERT HEINRICH, född 1729, läkare, fysiolog, zoolog, m. m., död 1814. ? JoHAN BURMAN, se bref. 43 not. 1 och bref. 928 not. 6. 3 DiEbDRICH NIETZEL, se bref. 86 not, 1 och bref. 312 not. 2. 1323. Amsterdam d. 12 Maij 1759. Välborne Herr Archiater och Riddare. Herr Archiaterns högtärade af d. 5 Apr. hade jag för par postdagar sen den äran att emottaga. Jag kan alldrig tillfyllest tacka för nyheterna, så väl som i synnerhet brefvet till Voesmaer, ifrån hvilken jag derföre fådt ett compliment bref. Professor Johannes Burmannus! har visadt mig ganska mycken höflighet, hvarföre jag är Herr Archiatern ganska mycket förbunden. Ville Herr Archiatern vid tillfälle låta honom veta, det jag är öfvermåttan contant med honom, så vet jag att det fägnade Burman, 86 och Hr Archiatern satte mig derigenom i dubbel förbindelse. Han lärer väl själf skrifvet, det Han för några veckor sedan mistadt sin fru, som länge legadt sjuk. Hans enda son" skall nu i sommar blifva medicine Doctor. Än har jag ej varit i Leiden, men exemplaret har jag längesen öfversändt till Gronovierna? och äfven skrifvit dem till. I Utrecht har jag varet för att göra bekantskap med de dervarande professorer och bese academien. Studenternes antal är der mycket min- dre, än jag kunnat föreställa mig, och går föga öfver 150. Vid publi- que föreläsningarna äro 2, 3 och högst 6 auditores. Månge af Professo- rerne hålla inga publique föreläsningar i brist på auditores. Thet är rätt besynnerligt, att af 16 professorer äro 10 främlingar och äfven de bäste. Med Wesseling ?, Hahn”, Castiglione?, Saxe” och Burmannus gjorde jag bekantskap, efter de 4 förste sades vara de mäst betydande. De andre såg jag allenast och hörde läsa. De nämnde professorer vore både snälle och höflige mot mig. Hahn är Physices experimentalis och Bota- nices Professor. En man allenast af 30 år. Att han är quick och snäll i mathematiken, det vet jag och tror äfven efter allmänt ryckte, att han i Botaniquen ej är ohäfven. Han har nyligen tillträdt Botanices profes- sionen efter Vachendorf”, som är död. Hahn bad mig anmäla sin vörd- nad till Hr Archiatern och sade, att han med första eller så snart han litet kommit sig i ordning, skulle hafva den äran igenom bref utbedja sig Herr Archiaterns vänskap och correspondance; vid hvilket tillfälle han skulle äfven nämna om en hop växter, som nyligen kommit hit till Hol- land från Indierna. Botaniska trägården tycktes vara i tämeligt godt stånd, fast den på intet sätt kommer i jämnförelse med Hr Archiaterns i Upsala, hvarom Hahn redan hade så fördelacktigt begrep, att jag ej behöfde hjelpa det i ringaste måtton. Observatorium, Bibliothek och mera vid Utrechts Acade- mie behöfver jag ej att beskrifva för Herr Archiatern, som sjelf varit på stället och bättre känner det än jag. Med Doctor Schlosser”, Hr Archiaterns correspondent här i amster- dam, är jag väl bekant. Det tyckes vara en skickelig man. åtminstone har han ett vackert Bibliothek och talar förnuftigt utom Botaniquen. Jag ber om min vördnad till nådiga frun och hela Herr Archiaterns käre famille. Efter 14 dagar eller der omkring lärer det bära af åt Ängeland; men om Hr Archiatern behagar hedra mig med bref, så är adressen lika fullt till Hr Grill i Amsterdam, tils jag gifver något annat tillkänna. fram- härdar med mycken vördnad Herr Archiaterns och Riddarens Ödmjukaste t:re B. Ferner. TE nr ÅR EA na nr ar) Aa nan SU EA ON ör UT ENESISSERED EE SURN SLE RE EU JE: KS BS pas lr ONE FOS RER FORT ISSSESV TER TE KSS VET V IS pl et IR FOT RAITSER SN SÅ a ST An str an ann a SA NR mn rn AR et Sä RR AE 87 Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus, premier Medicin du Roi, tres celebre Professeur en Bota- nique, le chevailler de Vetoile du nord å i Upsal. Linn. Soc. vol. IV: 167—38. 1 NicoLaAus LAURENT BURMAN, Se bref. 1006 not. 3. ? JoHAN FREDRIK GRONOViUS, Se bref. 238 not. 5. — Sonen Lorenz THEO- DOR, se bref. 778 not. 2. 3 Petrus WeEssELuinc, född 1692, filolog, professor i Utrecht, död 1764. 4 JoHANN Davip Hann, född 1729, professor i Utrecht i filosofi, experimen- talfysik och astronomi, hvartill ytterligare lades botanik och kemi, sedan me- dicine professor i Leydeh, död 1784. 5 JOHANNES FRANCISCUS CASTILIONEUS (DE CASTILIONI), född 1709, professor i matematik och astronomi i Utrecht, sedan i matematik vid krigsskolan i Ber- lin, död 1791. $ CHRISTOPHER SAXE, född 1714, professor i arkeologi och skönlitteratur i Utrecht, död 1806. | 7 EBERHARD JACOB VON WACKENDORF, Se bref, 778 not. 1. 3 JOHANN ÅLBERT SCHLOSSER, medicine doktor, död 1769. 1324. Välborne Herr Archiater och Riddare. Igenom bref från mina vänner i Upsala har jag ej länge sedan haft den hugneliga underrättelsen, att Herr Archiatern ej allenast lefver, utan äfven har hälsan och mår väl, hvilket så mycket mera fägnar mig, som Mr Collinson härstädes och flere samt bref från Leiden frå- gadt mig om det är sant, att den store Linnéus är död. Jag har ve- derlagt och tröstadt dem dermed, att sådana ogrundade ryckten merän- dels pläga föreboda en lång lifstid. Gud låte Herr Archiatern länge lefva till sin käre familles hugnad och Sveriges heder. Doctor Bierkén!, som ej länge sedan kommit hem härifrån, lärer utan tvifvel berättadt Herr Archiatern alt det nya, som uti natural histo- rien här varet att upsnappa, långt bättre än det är att vänta af mig. Jag vill således ej taga bort någon tid för Herr Archiatern dermed, utan 88 allenast berätta, det alle Herr Archiaterns vänner härstädes såsom GCol- linson?, Vatson 3, Ellis”, Mutis? &c. äro mycket bekymrade, tills de få alldeles säker underrättelse derom att det utspridda rycktet är utan grund. Jag anhåller derföre derom, att Herr Archiatern täcktes hedra mig med några ord, så snart Herr Archiaterns knappa tid det kan tillåta. Låt mig äfven då få veta, huru snart vi få vänta det återstående af den nya editionen af Systema nature. Doctor Lawson”, som studerat med Hr Archiatern i Leiden, ber om sin wördnad, och jag skall altid räkna för ett synerligt nöije, om jag härute på något sätt kan vara Herr Archiatern till tjänst. Befall allenast sin London d. 23 Nov. 1759. ödmjuke tjänare B. Ferner. Utanskritt: åå Monsieur Monsieur TC archiatre et Chevalier de Lordre du L'Etoile polaire Charles Linneus Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 169. ! PEHR BJERCHEN (AF BJERKÉN), se del. III s. 208. ? PETER COLLINSON, Se bref. 571 not. 6. > Antagligen Winziam Warson, född 1715, botanices professor i Chelsea, död 1787. 2 Jon ELuis, se bref. 492 not. 5. 3 JosÉ CELEsTINO Murtis, se bref. 473 not. 1. $ Jsaac Lawson, se bref. 238 not. 8. 1325. Välborne Herr Archiater. Jag tviflar icke, det ju Herr Archiatern riktigt fådt de frön, som jag sände med Hr Nordman ifrån Hr Ellis; men beklagar, att de kom- mit mycket senare, än jag någonsin kunde förmoda. -Sedan Herrar Ribe! och Solander kommo till ängeland, behöfde jag alldeles icke skrifva Herr Archiatern till något nytt ifrån den orten, isynnerhet som mina botaniska nyheter ej kunna annat än vara nog släta. Härifrån vill jag hafva den äran att då och då låta höra af mig, när jag kan snappa up något, som jag tycker kan roa Hr Archiatern. Ifrån den 89 outtröttelige gubben du Hamel de Monceau? har jag nu particulaira häls- ningar. Han har skjänkt Hr Archiatern 5:te tomen af sin Traité des Bois & foréls in 4:to, des Semis & plantations des arbres, som jag mottagit att med första lägenhet öfversända. Han undrade, att han ej hördt något af Hr Archiatern, sedan han öfverskickadt genom Dr Behr?, vår legations präst, La physique des ar- bres. Vid öpningen af Vetenskapsacademien d. 12 sistledne läste du Hamel en afhandling Sur un insecte, qui devore les grains dans la pro- vince d'angoumois. Denne insecten är den samma som Reaumur” kallar la genille des grains, hvilken du Hamel på regeringens befallning varet neder i angoumois i bärgningstiden att examinera. Utom denna afhand- lingen lästes der 'eloge historique du feu Mr Winslow” par M. de Fou- chy?; en annan Sur la conjonction de Venus avec le soleil, qui doit arriver le 6 Juin 1761; en annan Sur VPapplication du calcul des pro- babilités å lVinoculation de la petite verole, p. M. d'Alembert”; och till slut en Sur le Tirage des chevaux par M. Parcieux?. Uti en af Veten- skaps academiens particulaira sammankomster hörde jag i förrgår recen- seras 6:te tomen af du Hamels culture des terres, som i dessa dagar skall begynnas tryckas. Der vistes äfven en karl, en invalide, hvars armar voro afsågade up om armbogen, hvilken nu betjänte sig af trä- armar, som Ingenieuren Laurent? från Bouchain gjordt åt honom. Desse voro så fästade vid armstumparna, att trähänderna gjorde samma func- tioner, som hans naturliga gjordt. Han tog snus, torkade sig i ansigtet, förde en sked från bordet i munnen och skref läslig styl med sin trä- hand. Hufvudsaken fick jag icke se, neml. huru träarmen var fästad vid axelstumparne. Jag skall söka till att härom underrätta mig. Var gunstig, Herr Archiater, och låt mig veta, huru det hänger till- hopa med Upsala Societeten, när dess sista handling trycktes, för hvad år den var, när någon ny kan väntas, samt om Societeten skjänker dem af ledamöterna något exemplar, som der ingifvit något för den gången. Jag behöfver reda på allt detta för att hjelpa mig utur en hop spörs- . mål. förlåt mitt ovåliga skrifvande, tiden tillåter mig ej att granska. Jag beder om vördsamma och flitiga hälsningar till alla dem, som behaga fråga något efter mig, och framhärdar med vanlig vördnad Välborne Herr Archiaterns Paris d. 18 nov. : ödmjukaste tjänare 1760. B. Ferner. 90 Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus, chevailler de Vétoile polaire, archiatre de sa Majesté le Roi de Suede, professeur en Bota- nique dans Vuniversité d' Upsal en Suede. Linn. Soc. vol. IV: 170—1. 1 EvanD PiBEnN, född 1730, praktiserande läkare i Göteborg, död 1790; vistades 1759—60 i England. ? HEnrRY Louis DUHAMEL DE Monceau se bref. 327 not. 4. 3 FRIEDRICH CHARLES BarR, se del. III s. 105. 4 ANTOINE FERCHAULT RENÉ DE RÉAUMUR, Se bref. 91 not. 2. > JacoB BeEniGnus WinstLow, född 1669, dansk, men till följe af öfvergång till katolicismen bosatt i Frankrike, medlem af Académie des sciences 1707, berömd undervisare i anatomi i Jardin du Roi, men först 1743 (vid 74 års ålder) utnämnd till professor, död 1760. 6 JEAN-PauL GRANDJEAN DE FouvcHY, född 1707, meteorolog och netrongm : Franska akademiens sekreterare, död 1788. 7 JEAN LE ROND ATTSTARE född 1717, berömd filosof och skriftställare. Franska akademiens sekreterare, död 1783. 2? ANTOINE DÉPARCIEUX, född 1703, matematiker, död 1768. ? PIERRE JOSEPH LAURENT, född 1715, fransk ingeniör och mekaniker, död 1773. .— Den jiuvalid, åt hvilken han förfärdigade den här omtalade handen, var en FHotig DE LA VRILLIÉRE. 1326. Välborne Herr Archiater och Riddare af Nord- stjernan. Herr Archiaterns högtärade af d. 16 Dec. sistledne hade jag i förr- går den äran att emottaga; tackar ödmjukeligen för de artiga och mig rörande nyheter, som Hr Archiatern behagadt lemna mig del af, samt fägnar mig hjerteligen öfver Hr Archiaterns välmåga, hvilken jag önskar beständig... De hafva här satt in uti en af sina journaler, att Hr Archia- tern på Kongens anmodan i Spanien resolverat lemna Sverige för att i Spanien inrätta en academie, isynnerhet för historia naturalis. Jag har PTESE I FEN op SRE SS I RN RR TSE RES Ed Sgt ST TS 2 nl SN än fr TNE a tf TE BE SR bi 5 Vie BP OT SON ASSR Sal med probabla skäl bestridt detta rycktet och tager det nu för alldeles ogrundadt, sedan Herr Archiatern sjelf ej nämner något derom. En mindre namnkunnog man än Hr Archiatern har ett sådant tillbud kun- nat flattera och hederlig betalning eller pension har kunnat förmå ho-' nom att lemna fäderneslandet, som ej alltid är bästa betalaren; men Hr Archiatern, som för så godt kjöp hittills gagnat och hedradt Sverige, hoppas jag ej vill lemna det, just när han hafver skäl att vänta det, som hittills kunnat fattas. Jag har skäl att så tänka både såsom god svänsk och såsom den der har den äran att känna Herr Archiaterns kärlek för vår hembygd. Herr Baron Scheffer! tackar öfvermåttan för Hr Archiaterns hug- komst och hälsar tillbaka med berättelse, att Han riktigt fådt de öfver- sända penningarne för Hr Brissons? värk. Hr Brisson har jag än ej råkadt, vill ej heller söka honom exprés; men skall vid tillfälle ej underlåta att göra honom en sådan compliment, som Hr Archiatern åstundar. Herr du Hamel har jag lemnadt sitt bref, som han då ej hade tid att genomläsa, utan bad mig hälsa 1000:de falt. Han gaf mig då åt Hr Archiatern 6:te tomen af sin Traité de la culture des terres, conte- nant les experimens & reflexions sur la culture des terres faites pendant les années 1757, 58 & 59. Han berättade mig äfven, att I'academie des Sciences arbetade nu med alfvare att gifva U'histoires des arts & des metiers, hvaraf han hade färdiga om Kohlning och ankersmide, hvilken senare var begynd af Hr Reaumur. Hr du Hamel önskade att få se Hr Archiaterns disp. Prolepsis plantarum? och sade, att bästa expedi- entet vore att lemna honom till franska ambassadeuren i Stockholm med vederbörlig utanskrift, då han ej tviflade, det han ju finge den rik- tigt, medan postporto ville blifva nog drygt utom denna precaution både för Hr Archiatern och här vid utlösningen. Sista utkomna tomen af du Hamels värk des foréts, sände jag med Hr S:t Paul, som i nästa månad lärer komma till Stockholm och är nu i Holland. Han är com- pagnon med Herrar Jennings & Finlay?. Jag skulle önska att veta, hvad medel blifvit brukade af Ryssarne att bringa quick-Silfret till congelation, samt om H:rar Gottingenses ige- nom electrisering gjordt någon märkelig cur. Jag tackar ödmjukel. för underrättelsen om Upsala Societetens acter. Deri fattas mig än att veta, för hvilket af de förledna åren det, som nu är tryckfärdigt, kommer att utgifvas. Jag minnes ej annat, än att Societetens acter äro efter några år. kun 92 Huru länge jag blifver här samt hvarest resan sen gäller, vet jag än icke. Det har nu 3 dagar varet någorlunda kallt här. Min Ther- mometer, som har 100 delar mellan fryspuncten och kokhett vatn, bg i går och dag före soluppgången stådt 5 gr under fryspuncten. Jag är med vanlig vördnad Herr Archiaterns Paris d. 25 Jan. ödmjukaste t:re 1761. B. Ferner. Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus, Premier medicin du Roi, Professeur en Botanique & chevailler de Vordre de Ve- toile polaire å Upsal. Linn. Soc. vol. IV: 172—273. hofvet 1761, riksråd 1769, grefve 1771, Åbo universitets kansler 1772, död ? MatHUR. JAcQ. BRISSON, se bref. 340 not. 6. 3 Prolepsis plantarum ventilerades den 22 December 1760 med : ULLMARK såsom respondens. FERNOW, ERIK. ; Född 1735, student i Upsala 1755, författade och försvarade 1764 Disser- tatio de Regione Wermelandorum metallica olim Wermelands Berg dicta et oppido Philipstadio, prästvigd 1766, sedan adjunkt eller nådårspredikant nens tädes i stiftet, död 1791. 1327. Wälborne Herre, Archiater och Riddare! Ständiga resor i ämbetsmål genom de 2 widlyftiga socknar, dem jag nu ad interim förestår, hafva hindrat mig at någon gång kunna förr än nu få äran, för Herr Archiaterns och Riddarens gunstbenägna swar mitt förra, nedlägga min ödmjukaste tacksäjelse. 93 At nu icke längre utdraga tiden, understår jag mig det för denna gången göra, på sådant papper, som orten och tillfället åstadkomma. Wid min ankomst hit till Gunnarskog, d. 1 Sept. sistledne, reste jag efter förrättad Predikan, med Herr Hofjunkarn Löwenhjelm! hem til dess gård Salbo. På gården mötte mig et obekant djur, som sökte fägna mig, liksom jag länge warit med det samma bekant. Jag ansåg detta djur med upmärksama ögon och började tro, att det wore något slags degeneration från kattor, emedan det war en katta nog likt. Men Hofjunkarn berättade mig snart at det war en kattlo?, som förleden wår war af bönder fången i et swediefall i skogen. Den möda jag fåfängt i 4 år anwändt at hema i mina Bergslags Finneskogar finna en kattlo, gorde at jag åhörde dessa ord med mer fägnad, än om jag blifwit lofwad en skatt. Mig sades tillika då, at en Warg-lo unge äfwen war fången wid samma tid, som förwarades bunden på Fridros Herregård här i soknen; men denna wår katt-lo gick lös. Jag längtade högeligen at få se skil- naden på desse bägge; men innan jag fick tillfälle at komma til Fridros, war Wargloen död, af orsak, at man gaf honom wälling, gröt och mjölk at äta, men sällan eller aldrig något rått eller kjött. Hud och kjött woro af dumt folk (som här intet mycket behöfwer sökas efter) bort- skaffadt, och kunde ej igenfinnas. Då hade jag ej annan utwäg, än at af de förståndigare utröna, om någon likhet eller skilnad gafs emellan desse 2:ne djur, men til min fägnad swarade mig alle, »at de woro skilde til färgen, til storleken, til lynnet, til appetiten, men til skapnaden woro de någorlunda lika, dock så at den ena war en katt-lo och den andra en warg-lo>, eller som de här kallas Katt-gjöpa och Ulf-gjöpa. På min begäran skänkte Herr Hofjunkaren mig sin kattgjöpa, och som jag i en prästegård ej torde förmoda den ryckt om henne, som borde wara, oftare tilgång på färskt kjött gafs på Herregården, än der jag är; jag ock war owiss, hur ofta jag kunde få sielf blifwa hema; thy åtog sig äfwen Hofjunkarn at för min räkning hos sig föda henne, så länge jag wille. ' Alt husfolket wille tjena mig, och tracterade så min kattgjöpa, at hon dag från dag blef wakrare; men en piga gick för långt med sitt wälmenande, och, då Bokhållaren på gården, som, i brist af annat sköt skator til gjöpans underhåll återwid? mjölk, war borta, gaf henne något groft kjött, hwaraf et ben fastnat i halsen. Det satt quar i 2 dygn och när Bokhållaren efter sin hemkomst märkte, att det ej wille lossna, slog han gjöpan ihjäl. 94 Hofjunkaren war då borta, men betygade wid hemkomsten et stort missnöje häröfwer, lät mig ock weta deraf, samt efter min begäran lof- wade förwara skinnet och kroppen. Nu finnes det til Herr Archiaterns och Riddarens åskådande wid första bud som åt Upsala går; fast jag wid min ankomst til Salbo skal koka kjöttet af benen, dem jag årnar sända. I hufwud och hela kroppen liknade denna gjöpa en katt, men war något större, benen woro och tjockare än på en ordinair katt. Hade alla åthäfwor som en katt, smög omkring benen på folket och strök dem, under det hon morrade, som katt. : Dess ögon woro aldeles katteögon, så at jag i början trodde, at det war en Bergkatt. Hon kunde intet springa, utan gick tämmeligen lång- samt eller ock gorde några hopp. Det besynnerligaste mig föreföll, war at hon så wänligen omgicks med kattorna på Herregården, som de warit upfödde ihop, och hon hade sit nöje af at leka med dem, äfwen så de med henne, ja, hon lekte ock med en Engelsk Dogg, som han warit hennes bror. Färgen är spräcklig, som Herr Archiatern och Riddaren får se. Innan jag nu får omröra hwad jag mer sökt utforska om dessa djur, kommer jag ihog och wågar berätta, hwad jag sjelf i min barndom om dem både såg och hörde. E jag hade en slägtinge, som i 2 sina ladugårdar beslöt at underholla 30' kattor, dock alla grå; och han samlade intil 20, tils han dödde, fast han låt slagta några förut, emedan han ärnade dem alla till fo- derwärk. En af dessa kattor war de andra olik til färgen och något större. wid en hjulhälg, då några ifrån Philippstad woro ute hos honom, un- drade de på denna katt, och då berättade han för dem, att dess far warit en kattlo, men modren en af wåra inhemska kattor, och at han fått den från GCarlskoga (hwarifrån han icke långt bodde) såsom en raritet. st Han omtalte ock at denna kattas moder blifwit släpt til en fången och bunden kattlo, då hon war löpsk (i brunstetiden), men at annars, om någon katthona kom til honom, ref han henne til döds. Han sade äfwen, at sådane kattor, som födas af sådan far och slik mor, skulle wara de bästa at taga möss; hwilket han af egen ärfaren- het bestyrkade, och flera med honom intygade. Men då war jag et barn, och behöfwer nu endast ångra, at jag den tiden ej förstod göra mig om denna sak widare underrättad. Dock hafwa i Bergslagen månge flere än han talat om kattloar och at de skal SYRE NE 95 äro sällsynta, emedan de om dagarna göma sig i bergsskrefwor, och gå endast fram om nätterna (emedan de då bäst skola se), hwarföre de ock äro så swåre att fånga, om man ej råkar dem i deras hiden. Nu åter hit til Gunnarskog, der jag knapt släpt någon människa, som kunnat gifwa mig uplysning om Lodjur. Här är hwar annan man skötte, men de sälja sina mästa produc- ter til Norrige. Öfwer 200 hafwa instämt deruti, at kattloar gifwas och at de äro rara at få, emedan de om dagen göma sig i fiällerna, men att de skiljas wida från andra Loar, eller som de säga: Gjöpar. Ifrån min första barndom har jag hört omtalas och trott 3 slags Loar: Warglo, Räflo "och Katt-lo, men här omtalas almänt 4 slag, och jag har gort den invändning mot bönder och finnar, at de kunde skifta färg på wissa årstider, äfwensom Haren etc., men då har icke en, utan många swarat mig, at de fångat af alla 4 slagen på en och samma tid, och ingen har warit den andra lik, hwarken til färg eller storlek, och att de hade derpå icke et, utan hundrade exempel. 1) Sjelfwa Ulfgjöperna -äro store, som wargar, grundfärgen sniövit med täta swarta spottor. Et sådant skinn har kostat i Christiania 20 Riksd:r och här 42 !/2 d:r S:mt. 2) De wakrare Ulfgjöperna, som äro något mindre. Hanerna äro = bruna om somaren, men hwita om' wintren med små spottor. Honorna äro altid grå, men hafwa lika spottor eller fläckar”. 3) Bäfgjöpor eller RBRäfloar. 4) Katte-gjöpor äro sniöhårade och lika stora med uttrar. Alla slagen skola hafva kort rumpa. Jag har orsak beklaga, at jag ej fick öfwerstyra min kattlo Herr Archiatern lefwande: dock hafwa både bönderne och Finnerna härstädes lofwat skaffa mig ännu en i lifwet, i hwilket hopp jag nu, så länge, får lefwa. Jag har haft äran förut berätta, det Linnea i Bergslagen vid Phi- lippstad kallas Tceger och myrtaeger samt här wid gränsen i Kiöla socken Dref Etlersgräs. Nu får jag tillägga, at hon här i soknen kallas Nerilsgräs och Le-gräs, och brukas äfwen här mot sorka och utslag på späda barn, som här kallas Näril (neml. sorkan), då de löga dem i vatn, hwari örten år kokad, med den wärkan, at jag ock för 8 dagar + En sådan Hanne har en bonde nu nyl. fått under en gildrad ståck. Skinnet är wackert, men de säga, at det blitt dubbelt wackrare, om han fått lefwa til Kyndersmässan, 5 klor hade sutit på hvar foten utom Sporrklorna, men de woro afskurne, så at jag ei kunde se deras storlek. Skinnet är 1!/2 aln långt. 96 sedan sielf såg på en Nämndemans barn, at det war rent öfwer hela kroppen innom ett dygn, fast det dagen förut war så öfwersatt med sorka, at jag knapt wille tro, at det kunde lefwa det dygnet öfwer. I Harbo och Waåhla i Westmanland : sökte jag Linnea fåfängt i Granskogar; här söker jag förgäfves i wåra stora furuskogar, men så snart en enda gran fins bland furorna, wäxer Linn&a wid roten. Redan 1753 läste jag i West Götha Resan, at Linnea war öfwer- god för Torrwärk, gikt och flussar; men har aldrig haft tilfälle försöka henne förr än i år”. | Palmsöndagen förledne tog jag ifrån Philippstad til Normarkshytta med mig en stor knippa med stjelkar och blad, ej annorlunda prepare- rad, än at hon torkat öfwer wintern. En hederlig studerad Bergsman hade ifrån Lucie dag 1765 aldrig kommit ur sängen för gickt i alla leder, i hufwudet, i axlerna och äfwen i magen, hwaraf han grufligen pintes. Jag kunde sielf ej komma från prästegården til honom för sniö, utan sände en karl til honom med hela knytet med tilsägelse at bruka detta såsom The, då Han skulle dricka 3 å 4 koppar i sänder. Han förstod intet min mening annorlunda, än at alt skulle kokas på en gång, hwarföre han ock lät lägga altsammans i en gryta och koka lyckt i en kanna watn. Deraf drack han 4 koppar, hwaraf han blef så yr i huf- wudet, som hade han tagit sig det massivaste rus, hwarpå han som- nade. När han waknade, kände han ondt i ingen enda lem, utan gick up ur sängen, och har alt sedan aldrig haft ringaste känning af gickt. Sedan fick jag tilfälle at i förleden sommar försöka detta på 8 män- niskor i Bergslagen, som dels af gickt, dels af Torrwärk woro så elän- dige, at de antingen intet kunde gå, eller ock måste hoppa på kryckor. Men innom 1, 2, 3 å 4 dygn kommo de til mig friske at tacka för hjelpen. Sedan jag kom hit, hafwa 3 blifwit aldeles restituerade genom Linnea, dem aldrig någon människia trott skulle komma på sina ben. Dem som warit plågade af håll och styng och jag warit hos i Soknebud, har jag näst nattwarden gifwit Gentianella kokad i win, hwaraf de mäste innom en tima warit friska. Detta lärde jag förleden sommar af en liderlig Grufdräng wid Persberg. Med djupaste wördnad har äran framlefwa Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ganska hastigt ödmjukaste tjenare Treskogsby i Gunnarskog Erik Fernow. d. 27 Nov. 1766. sö i i z ig Sal RN Ny. . 3 AD NN 4 3q - NM 3 gr 2 HN 29 2 i LE - j 2 d É 3 ET 1 I a Postille. Under et brölop wid Bornshyttan förl. sommar war en Bergsmansdotter, 15 år gammal, från Grythytta, som i watn fick sådan swulnad i benen, at hwardera benet war tjockare än hela kroppen. Wi woro 5 präster, men ingen hade något råd til hands at hjelpa henne. Linnea wäxte til öfwerflöd utom gärdesgården. jag tänkte: det står til försöka, lät plåcka en hop, den jag straxt wid elden torkade, "kokade sedan en myckenhet i watn, hwaraf jag gaf henne dricka" 4, 5 tassar och lät henne holla benen i det öfriga, det hetaste hon tålte. Wi hade det nöjet at se, det flickan samma dag war frisk och i stånd at gå med sina föräldrar hem, men äfwen som den förr nämde Bergs- mannen, blef hon så yr i hufvudet, at hon började dansa för sig sielf på gården. Här i soknen äro 3 gamla gubbar, som hafva röta i benen eller sura ben med wärk, men dem har jag ej kunnat hjelpa. Linn. Soc. vol. IV: 174—83. 1 CRIsPIN LÖWENHIELM, född 1739, student i Upsala 1758, hofjunkare och brukspatron, död 1809. 2 I båda upplagorna af Fauna suecica upptager LinnÉ kattlon såsom en från varglon skild art, dock utan att gifva den förra något eget artnamn, eme- dan han själf aldrig fått se något exemplar af detta, af allmogen mycket om- talade djur. I Systema nature ed. X och XII har det alldeles uteslutits. 3 Återvid eller på värmländskt byggdemål (enligt meddelande af Pro- fessor ÅA. G. NorÉEnN) åtave = jämte. 4 »Linnea war en allmän wäxt öfwer alla dessa skogar och Bärgslager, så at den, som wil samla dess blader til Thé, kan få henne här i största myc- kenhet. Ingen Swensk wäxt är ännu funnen tjenligare til Thé; ty des runda Blader gifwa en god smak, och därtil rensa blodet framför alla andra wäxter, så at ännu intet säkrare medel är emot Torrwärk, Gikt och Flussar» (Linn. Wästgöta-Resa s. 254). 1328. Wälborne Herre, Archiater och Riddare! Den 12 sistledne hade jag den äran at med en härifrån resande Präst afsända reliquierna af 2:ne Loar. Då war tiden mig så knapp, at jag ej fick tilfälle nämna om et par, mindre betydeliga, anmärkningar, dem jag dock räknar för min skyldighet at för H. Herr Archiatern upgifwa. Linnés brefväxling VI, Å 98 Jag finner wäl intet i mina Collegier, det H. Herr Archiatern nämt, at wargar före 1719 warit mera rare 1 Sverige, utan at de den wintren fölgt Svenska arméen öfwer fjällerna, låckade af de då snart oräkne- liga, uthungrade eller ihjelfrusne Soldaters lik, dem de höllo til godo; men det har jag hört och sedt på månge flere ställen. Jag hade länge trott, att så warit; men har funnit i et originalmanuscript, hwaraf jag har äran at sända utdrag, det wargar uti ingen, nu witterlig tid, warit osynlige här i Wermeland förr mer än nu, och jag har anledning at tro, det de äfwen fordom gifwit sig längre in i Riket, emedan Ölmehä- rad ej ligger mycket långt från Nerike, och lika stora skogar ligga deri- mellan. i — Lemmus är et djur, som här icke kallas Sabelmus, utan Fjällmus, men är icke obekant, fast hon säges wistas til större mängd i Norige. Efter jag wistas i fjällerna, har jag mycket efterfrågat, om dessa djur til myckenhet gort några excursioner härigenom, men fått nej til swar, som förefallit mig så mycket mera besynnerligit, som jag tyckt at Tra- ditioner hos allmogen kunnat bibehållas om en så märkelig sak, i längre tider, som måste äga grund, fast de icke lära göra sina utflyttningar så ofta, som de österländska gräshopporna. Och derföre är det jag wågar at sända afskrift af Kyrkoherdens M. Gyllenii i Bolstad! berättelse om dessa djur, då de i Hans tid woro synlige i Wermeland. : Jag har skrifwit både det förra och senare ur Gyllenii original Dag- bok. Han war en så curieux och så attentif Präst, at hwar och en antiquarius åtminstone skulle önska at äga en sådan i hwarje Seculo i hwart Stift, fast han ock sträckt sin omtanka til annat. Med djup wördnad har äran framlefwa Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Gunnarskog 1767 Martii 14. ödmjukaste tjenare Erik Fernow. Linn. Soc. vol. IV: 184—5. ! Petrus MaGwi GYLLENIUS, född 1622, student i Åbo 1648, magister därst. 1656, collega schole i Karlstad 1660, kyrkoherde i Bolstad 1667, död 1675. 99 Utdrag ur Diario Gylleniano eller Pastorns i Bolstad på dahl Mag. Pet. Gyllenii dagbok in originali, från 1622 til 1668. Ao 1634. Uti Majo på thetta år, såsom ock uti junio, kom uti Wermeland, mäst på alla orter, en outsägelig stor höp främmande och owanliga möss, hwilka woro gola och så store som små gåsungar, stackota och . breda; thessa möss föllo först ned med rägnet och sedan förökte the sig ganska hastigt, at the upfylte buskar, tufwor och gärdesgårdar och hade sina hål neder i backan. När man gick öfwer någon äng, tå war fullt af them på all ställe, och strax man fick se dem, lupo de hastigt i sina hål. När man slog någon af dem i hjäl, då stridde hon emot i förstone det mästa hon kunde, bet i käppändan, pep och gnall illa. De som föllo i sjöar ock watn, när de rägnade neder, blefwo alle döde. Man fann många uti katserna och stora fiskar fingos sällan, som icke "hade upslukat sådane. Många woro, som icke wille äta de fiskar, uti hwilka sådana möss funnos. På hwassa ståckändar och höga stubbar i skogen såto och många fastnade, då de med rägnet föllo neder. Desse möss woro altså öfwer sommaren och gorde stor skada på åker och ängar och grofwo jorden ifrån gärdesgårdarna, at de föllo omkull. Om hösten när säden inkjördes i ladorna, begåfwo de sig också dit, och be- gynte upäta den inbärgade säden, men det war en stor Guds wälsig- nelse at wintren kom bittida, och då fröso de strax allesamman ihjäl. Sedan hafwer man intet sedt sådana. Hwad för slags möss desse woro, wisste ingen wist at berätta. Reverend. D:n Haquinus Jon&e Vermannus, Pastor Väsehärensis,! sade at then tid han wandrade genom fjällen uti Norjet, då såg han på fjällen sådana möss, och de kallades af de Norske Lemmer. 1637. Rijkesmossen, en ganska stor måse med många damkjällor. Hans längd räcker ifrån Ölmehärad alt intil Wäsehärad. På honom pläga många wargar Wwistas. Rätteligen utdragit betygar Erik Fernow. ! HaQuinus JONE VERMANNUS, student i Upsala 1606, rector schole i Karl- stad, kyrkoherde i Wäsebärad, prost i Östersysslet, död 1646. 100 1329. Wälborne Herre, Archiater samt Riddare af Kongl. M:ts Nordstjerne orden! Med en härifrån til Upsala destinerad Präst vid namn ( sände jag d. 14 sistl. Martii skallerna och något mera af 2 Räflo och en Kattlo, som bägge woro fullwäxta, til att nogsam tyga Herr Archiatern, at fulkomlig skilnad gifwes på djuren. Men sedan samme Präst en tid uppehållit sig hos sin delen af Wermeland, har han ändrat sin dessein, och rest han sändt mig Pacquetet åter, som ej ankommit förr än nu. har ännu ej hänt mig den äran, at få prestera hwad jag jag hoppas det täckes Herr Archiatern gunstbenägit ursäkta icke är mit egit. Jag har löfte, at både ifrån Norige och häromkrintil 5 denna tiden få en KattLo, och så snart det sker, skal jag | at densamma öfwersända wid första tilfälle. Med djupaste wördnad har äran framlefwa "Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Carlstad 5 allerödmjukaste tjenare : Gunnarskog d. 1 Julii 1767. Erik Fan Linn. Soc. vol. IV: 186—7. ! Jöns CLArRstrRÖM, född 1736, student i Upsala 1760, sockenadjunk Emtervik, död 1812. 101 FERSEN, FREDRIK AXEL von. Född 1719, öfverste vid lifgardet 1756, generallöjtnant af infanteriet 1757, general 1763, fältmarskalk 1770, trenne gånger landtmarskalk (1755, 1760 och 1769), riksråd 1772, död 1794. 1330. Högwälborne Hr Öfwerste och Landtmarschalk, Riddare och Commendeur af Kongl. Swärds-orden. Hela Sverige med mig tackar Gud och fägnar sig öfwer Hög- wälb. Herr Öfwerstens och Landtmarschalkens återwunna helsa. Under Högwälb. Hr Öfwerstens sälla regering wågar jag öd- miukeligen recommendera min måg C. Bergencrantz?! till nådig åtanka. Han tyckes meriterat något bättre. Nådige Herr Öfwer- sten promitterade något godt wid nästa riksdag. Nu styrer nå- = dige Herrn sjelf wagnen och håller tömmarne. Det kostar nådige | Herrn allenast ett enda ord; ty hela nationen är så förbunden och så kiär i nådige Herren, att hwar ärlig sinnad täflar att wara ärkiensam. Ett commisariat i Banquen är ledigt. Om nådige Herren täc- kes säga till wederbörande allenast desse 3 orden: »Fac ut faciam>, så wore han och min dotter sälle i all sin tid?. Gud giör alla godt; Nådige Herren, hans son, äfwenså. Lefwer oafl. Högwälborne Hr Öfwerstens, Landtmarschalkens Commendeurens Upsala 1765 ödmiukaste tienare d. 23 julii. Carl v. Linné. Tryckt i C. G. StarBäcKs Historiskt Bildergalleri s. 31; om originalet finnes i behåll, är obekant. ! CARL FREDRIK BERGENCRANTZ, gift med Linnés äldsta dotter ELrisaBETH CHRISTINA; se del. III s. 113. Han var vid tiden för detta brefs skrifvande löjtnant vid Uplands regemente. : ? Rekommendationen medförde ej önskadt resultat. 102 FICK, CHRISTIAN FREDRIK. Född 1746 i Stockholm, där fadren var »skinnare», inskrifven i Upsala universitets-matrikel i September 1772, hvarvid LInsÉ såsom d. v. rektor till- skrifvit: Chirurgus munitus testimonio Schutzer 1763 Jul. 28, Acrel 1765 Febr. 27, Nisser 1769 28 Novemb., Engelhart 1772 Aug. 4. Ingick sedan, såsom af nedanstående bref framgår, i rysk tjänst och blef öfverkirurg vid flot- tan. Hans senare öden äro obekanta. 1331. Wälborne Herr Archiater. Sedan d. 22 Maij förledit åhr har jag ej haft äran upwackta Hr Arch. H:ket mitt beständiga resande och utswäfwande warit ordsaken til, men nu då jag funnit ett ämne, som är effter mitt tankesätt wär- digt att Communicera Hr Arch. såsom ock att Confirmera det Laplysea wärkeligen är Depileans!' och h:ken jag tillika funnit på kusten af Tos- cana samt Neapel, så har jag påmint mig min skyldighet emot min | wälgörare och under hwars namn jag åtnjuter så mycken heder både i Ryssland, England och Italien. Denna masken jag nu inneslutit har jag ej sett hos Hr Arch. in natura, men wäl i koppar stick tror jag. der- före har jag äran öfwersända den samma. kan jag tjena i något mål, så war gracieuce och befall mig, så skall det wara mitt högsta nöje. Adressen till mig är således: I Signor Christiano Fredrico Fick Chirurgo maggiore della Flotta Imperale Muscovita a Livorno. : näst en upriktig önskan till Hr Arch. samt des förnema familles wälmåga, så lefwer jag en ständigt tillgifwen Livorno d. 1 aug. ödmjuk Tjenare | 1774. Christ. Fred. Fick. Linn. Soc. vol. IV: 190—1. ! Laplysia depilans Linn. Syst. nat. ed. XII p. 1082 = Tethys limacina Syst. nat. ed. X p. 653. Uppgifves där genom giftig vätska borttaga håret samt vara vedervärdigt stinkande. | - RSA RER RTR SVS SE fe Kl BRST.R SES 2 SENSE VIPS öre ANV REN TS RAVE ar SS ALAA EE 2 SARS NA a nd 103 FLODIN, CARL CLEMENS. Född i Marstrand 17352, student i Lund 1772 och i Upsala 1773, där han genom bevistande af Lissés föreläsningar föranleddes att öfvergifva sina förut idkade teologiska studier och i stället ägna sig åt medicinska; blef medicine licentiat och doktor 1780, provincialmedicus i Borås s. å., brunnsintendent där- städes 1817, titulärt medicinalråd 1818, död 1822. Ansedd såsom en af dåtidens förnämsta läkare, särskildt som kirurg, i vårt land. 1332. Wälborne Herr Archiater Nådige Herre! Den stora nåd och ynnest Nådige Herr Archiatern altid mig bewist, . samt dess Höggunstiga löfte att få förfråga mig, då något mindre almänt förekommer, har gordt det jag wågar i största ödmiukhet nu öfwersända en afritning af ett hitkommit balsamerat diur, utgifwit för en drake. Den usla beskrifning jag kunnat gordt är följande: Hufvudet aflångt, likt et hästhufwud, 2:ne framåt stående öron äfwen liknande hästöron, 2:ne horn i pannan krokota upföre, en stor uphögning öfwer hwardera ögat, en snabel framöfwer munnen. Uppe i munnen 6 framtänder, 1 oxeltand på hwardera sidan samt en liten sittande bredewid, som rit- ningen utwisar, 4 sidotänder, af hwilka den första är ganska stor. Ner i munnen 2:ne oxeltänder, 4 sidotänder. Inga framtänder, som kunde synas ner i munnen. Smal hals, ryggen bestående af 8 leder. 2:ne fötter med 5 långa tår på hwardera foten och långa klor. 2:ne wingar med hud öfwerdragna samt 6 uddar. wingarna sitta där lårna slutas. Swantsen trind med 15 a 16 leder. Til färgen brungrå. Huden rutig. ritningen! är alldeles lika stor med honom. Här på orten war han en stor rarietet. såmliga sade den wara sammansatt af andra djur, men att han tilförne warit lefwande synes nog klart af dess tänder samt klor samt af refbenen, som syntes inuti honom. jag hade godt tillfälle att examinera honom, emedan han war flere dagar i min kammare. Han war något gammal samt af mått litet skadad, sedan förd til Köpen- hamn att säljas för 50 Rdr. 104 Af Örten Dyrospermum”?, som Nådige Herr Archiatern mig gaf att afrita, har jag funnit uti ett fröhus 2:ne frön. Hwilket jag hålt före mig bort tilkänna gifva, äfwen att Ranunculus ficaria har 2:ne tubi på petiolus. Med djup wördnad framhärdar Wälborne Herr Archiaterns Nådige Herrens ödmiukaste Tjenare Helsingöhr d. 9 maj 1774. Carl Clemens Flodin. Linn. Soc. vol. IV: 192—3. ! Denna ritning saknas. 2? Något växtslägte med detta namn finnes ej i Linnés skrifter. FLODMAN, JOHANNES SVENONIS:. Född 1728, filosofie magister i Upsala 1755, kyrkoherde i Frustuna (Sträng- näs stift) 1772, död 1777. 1333. SSK Till swar på Höglärde Herr Candidatens anmodan, at få min utlåtelse öfwer de Egyptiska gräshopporna, som af Sal. Dr. Has- selquist i sina till mig aflämnade bref blifwit omnämnde, och som allmänt än i dag skola af Araberna ätas, har jag härmed bordt lämna följande. Sedan den owärderliga samling, som af Sal. Dr. Hasselquist blifwit uti tre naturens riken giord i Egypten och Palestina, af Hennes Kongl. Maj:t, wår Allernådigste Drottning, blifwit inlöst, och ankommit till Drottningholm, täcktes wår stora Pallas aller- nådigst kalla mig att alt detta se, betrakta och beskrifwa; då jag med förundran såg så många förundranswärda saker, som tiden flere secler tillbaka begrafwit uti ett diupt barbarri, wara af Sal. Hasselquist upgrafne, och af wår makalösa Drottning wetenskaperna restituerade. Här såg jag Hyssopum Salomonis, Natrum Egyptio- rum, Spinam Christi, bituminis Judaici matricem, Gryllum Ara- bum!, plantas S:e S:e, & infinita alia. | GRYLLUS ÅRABUM har följande characterer och kännemärken: Corpus longitudine digiti, crassitie pollicis. ÄR sa TG FEL NN LEN SA 3 j NT NE Må KE DR TR STNRN LET ES FSI EA HH. 105 Caput inflexum, fronte excavata, lacuna perpendiculari, in me- dio notata puncto eminente, insuper notata alio puncto elevato ante utramque antennam. Antenne filiformes fuscee, articulis circiter XXVI constantes. Thorax compressus, dorso carinatus, exaratus lineis tribus trans- versis, tamquam totidem suturis, etiam carinam dorsalem secantibus. Color Thoracis griseus, punctis excavatis adspersus, in medio utriusque lateris' & segmenti intermedii notatus cicatrice callosa. Apex thoracis obtuse angulatus. Elytra (ale superiores) pallida, fusco punctata. Ale (inferiores) pallide, venis reticulate, pulcre plicatae. Abdomen pallidum; structura, ut in congeneribus. Femora antica teretiuscula mutica. > — postica angulata, pinnatim stricta maculis albis. Tibie subtus aculeate. Denna gräshoppa är tillförene at ingen determinerad; ty ehuru Parupanus? fört med sig en gräshoppa utur Egypten, som af ÖLEA- RIO? i dess museo n. 21. 1. 12. f. 5 är föreställd, kan den dock på intet sätt igenkännas; dels som aldeles ingen beskrifning är tillagd, dels som figuren är giord efter ett illa tårkat och sönder- stött object, utan antennis och andra essentielle kännetecken. FriscHws” har wäl uti sina Tyska insecter Tom. IX. L. I. f. 1 noga afritat en gräshoppa, som han kallar der grosse Orienta- lische Heuschrecke; men 'så är dock denna helt skild ifrån den AEgyptiska, icke allenast med at hon är dubbelt större, utan ock at hon icke har den fläcken på sidan af thorax (cicatrix cal- losa), som så noga skiljer den Egyptiska ifrån de andra; utan är FRISCHENS af de almänna gräshoppor från Ostindien. Den Amerikanska stora gräshoppan, som är omrörd uti Amen. Acad. I. p. 502, är ock skild ifrån den Egyptiska icke allenast med röda ben och vingar, som äro gröne wid basin, utan ock med åtskilliga andre märken. De gräshoppor, som nyligen härjat Preussen, Tyskland, Hol- land, Ängland &c. äro longt skillde ifrån alla de förra icke allenast till storleken, at de ej äro halfparten så stora som de Egyptiska, utan ock till hela sin skapnad, ehuru Sal. Dr. Hasselquist tyckes liksom trodt, at dem Egyptiska warit en och den samma med de sidstnämnda, dem han ofelbart icke någon gång fådt se. Denna är den kårta underrättelse jag kunnat lämna. Herr Candidaten om de Egyptiska gräshopporne. Carl Linneeus. 106 Finnes aftryckt i Dissertatio gradualis, Amictum et victum JOHANNIS ' BaAPrISTE exhibens, som 1755 utgafs i Upsala under professor J. J. AMNELLS presidium af Jon. Sv. FLoDMAnN, Nericius. + Gryllus arabicus Hasselq. Iter Palestin. p 413, där en utförlig redo- görelse lemnas för »Gräshoppors nytta til föda i Arabien» och bevis för att JOHAÄNNIS DÖPARENS föda i öknen verkligen var gräshoppor och ej, såsom åt- skilliga bibeltolkare påstått, antingen något slags trädfrukter eller foglar. Linné gaf den sedan namnet Gryllus cristatus Syst. nat. ed. XII p. 699. : ? BERNARD TEN BrRoEKE, kallad Parupanus, född 1550, holländsk lärd, me- dicine doktor, resande i Asien och Afrika, död 1633. ? ADAM ÖLEARIS eller ÖEHLSCHLÄGER, född 1603, dansk lärd och resande, föreståndare för Hertig Frepruxs af Gottorp bibliotek och museum, död 1671; utgaf i tvenne upplagor Gottorffische Kunstkammer (Slesvig 1666 och 1674). + JOHANN LEONHARD FRISCH, se bref. 367 not. 7. FORSBERG, GABRIEL. Född 1722, hökare i Jönköping, gift med C. P. THunBEres moder 1753, död 1788. 1334. Min Herre. En af wåra qwickaste och lärdaste Licentiater är säkerligen Hr Carl Peter Thunberg, som aflagt alla de prof af förfarenhet och lärdom, som fodras af en Doctor. jag hade ej welat att han, fast fierran stadd, skulle förbijgås, och därföre talt med hans förra patron Camereren Ruda?, att han skulle understödia Hr Licent. Thunbergs promotion för hans arbete i flere åhr med des barn; men Hr Camer. Ruda är i den usla situation, att han ej sol- vendo [!] till det minsta; ty bad jag Licent. skrifwa till Min Herre här om. utgifterna för alt det som tillsammans löper in alles för promotionen är 100 plåtar, då han har alt fritt, näml. promo- tions pgr, programe, Pergament, charta sigillata 24 dir, Patentets och Doctors brefwets tryck, klåckor, Cursorer, Wachtmästare, Wacht, dosa, Sigill, band, sametsbeklädning, utom alla små af- gifter, att han då är frij för alt. Det war lyckeligt att jag i dag fick min Herres bref, ty nu med posten afgår bref till Hans Excellence Cancelleren om dem, som skola promoveras, då faculteten ock skall nämna honom. SENAP TSE SIE SIE FOT USES? AI SRSF ANSER AE SAT NS 107 d. 15 nästkommande, om Gud förunnar mig hälsan, skall han med des Camerader blifwa krönt till Doctor Medicine ?; då jag emedlertid skall betala utgifterna; pgr torde sändas i recommen- derat bref till mig. Det fägnar mig att jag får denna min hederliga Landsman hedrad med de andra, om hwilken jag haft mycken åtanka. förbl. Min Herres tipsala 17797 hörsamste tienare d. 2 junii. ; Carl Linné. Doctors brefwet skall straxt där äffter blifwa öfwerstyrt till min Herre; och jag skall skrifwa honom sielf till där om på Cap. b. sperance genom Herrar Burmannos i Amsterdam. Utanskrift: Herren Hr Gabriel Forsberg Jönköping. Sigill VIII (ena hälften); rödt lack. Originalet i Upsala universitets bibliotek (Bref till C. P. THusBErG XVIII. 1 GABRIEL RuDA, akademikamrer 1759, afsked 1786, död 1798; professor C. P. THusBErRGS svärfar. 2? Promotionen egde rum den 15 Juni 1772. 1333. Min Gunstige Herre. Förleden måndags skedde promotionen i Medicinen, uti en myckenhets sammankomst af Herrskaper ifrån Stockholm och lands- orterna. Då jag ock tracterade Hela academie staten. Wid samma promotion blef äfwen Hr Thunberg till Doctor promoverad. jag praenumerade för min wärdige landsman Doctor Thunberg afgifterne. för samma promotions afgift har jag i dag med posten rich- tigt bekommit promotions afgiften 600 dir koppmt som här med quitteras. 108 jag talade med Camereraren Ruda om han skulle willia för- räcka promotions pgr, men han tillstod att han intet hade. förblifwer Min gunstige Herres Upsala 1772 ; hörsamste tienare d. 21 junii. Carl Linné. Utanskrift: Herren Hr Gabriel Forssberg Jönköping. Sigill bortslitet. FORSSKÅHL, JOHAN CHRISTIAN. : Den nästföljandes broder, född 1725, student i Upsala 1742, prästvigd 1754, e. o. bataljonspredikant vid Cronhielmska regementet, död i Helsing- fors 1756. 1336. Högädle och Wälborne Herr Professor och Archiater. Den myckna gunst och ynnest, Wälborne Herr Archiatern alltid behagat omfatta mig med, förbinder mig nödwändigt till den djupaste wördnad däremot. Tillåt därföre, Wälborne Herr Archiater, att då jag, enligit min skylldighet, för förra härmedelst har den äran att aflägga ödmjukaste tacksäjelse, jag äfwen därjämte i lika ödmjukhet får försäkra, att ingenting skall wara mägtigt utplåna den senare. ; Efter min ankomst till Finland, har jag mindre än jag förmodade, hafft tillfälle, att amusera mig med natural-historien. Under wägen hit, fick jag ej mer än en enda gång komma i land; effter wij ständigt fär- -dades, ehuru mager winden offta war: då skedde det i negden af Jung- frusund, och i synnerhet på Sälje-holmen wid Gete-sundet. Där wäxte till ymnoghet af Dentaria, Trientalis och Lathrea, utom andra allmän- nare, som Geranium 571 et 2, Asclepias, Pyrus 402 (Surapel) och flere. Insecter woro redan här, som eljes på andra ställen i år, nästan aldeles osynliga, utom de allmännaste. Här omkring Helsingfors, är så skallugt och förstört nu, att nästan ingen ting mer wäxer på godt stycke när; och när jag warit hemma, har jag af syslor warit tämmeligen bunden, att jag ej kunnat gå särdeles långt ut. En hastig resa gjorde jag litet X EST I ER E ETEN, ER FEET EN Y. hk 109 effter ankomsten hit upp till Tavastland, en 3 mil åfwan om Tavaste- hus, men hade äfwen då det öde, att utom skyndsamheten, äfwen con- tinouerligt wara hindrad af rägnwäder, så att jag i det eljes altför wackra landet, som nästan liknar fruktbärande ängar och hägnad mark allestä- des, ej fick se mig mer omkring, än på ymsa sidor af wägarna. Där wäxte i synnerhet, nästan alt härifrån upp före, ymnogt af norrlänska åkerbären, som då stodo i sin bästa blomma; häromkring finnas de ock något, hälst på ängar och åkerbackar, som ligga lågt. Där och hwar syntes Geran. 572 med hwita blommor, men stod nog spinkig emot den andra. Linnea syntes ock något åfwan om Tavastehus, äfwen här wid staden. På återresan blef jag äfwen i Gärdet, under Ladugården, 3 fjerd. mil från Helsingfors warse var. B. af Trifolium 612,' och fant den se- dermera, då jag 8 dagar däreffter war uppe i Helsinge Sochn, eij alle- nast ymnogare på förr nämde gärde, mäst utmed landswägen, utan ock i åkrarna, norr om Helsinge kyrkoby. i Det bästa fynd jag inbillar mig fådt, är den här innelykt öfwer- sände Galium, som jag eij kan se annat än den är den rara wid Stäket, N:o 117?. Den wäxte wid Borgo wägen, som går igenom Helsinge Sochn, och i synnerhet mellan Haksböle Gästgifvaregård och Helsinge- : malm, wid pass halfannor fjärd. mil från hwardera; stod i en stenbacke på wänstra sidan om wägen åt Helsingfors, till en alns högd, men ej särdeles många stånd; mer blef jag den ej warse hela wägen, ifrån 'Haksböle till staden, ehuru jag, särdeles sen den fants, såg nog omkring mig och red hel sagta. Detta, Wälborne Herr Archiater, är alt, hwad jag härtils i denna sak kunnat uträtta. holmarna och närmsta trachter omkring staden skall jag så mycket jag hinner besöka i år, men om Gud behagar förunna hälsa och lifstid, till ett annat år, måste jag widare upp åt Tavastland, som är altförwackert. Wälborne Herr Archiaterns wanliga gunst wågar jag slutel:n ut- bedja mig, och lefwer med oupphörlig wördnad Högädle och Wälborne Herr Professorns och Archiaterns Helsingfors d. 17 Julii allerödmjukaste t:re 1755. J. GC. Forsskåbl. Linn. Soc. vol. 214—5. 1 Trifolium hybridum L. 2? Galium Mollugo L., förut i Sverige anträffad endast vid Stäket i Up- land bland ruinerna efter den forna ärkebiskopsgården. : 110 FORSSKÅL, PEHR. Född i Helsingfors 1732, inskrifven bland Upsala studenter 1742 och där- efter Linnés flitige lärjunge; reste 1753 till Göttingen och studerade under den berömde MicHAELis orientalspråk, men samtidigt äfven botanik, fysik, kemi och filosofi, samt blef där promoverad till filosofie magister 1756: fortsatte därefter sina studier i Upsala, men blef därunder utsatt för åtskilliga trakasserier till följe af en af honom författad, för det rådande partiet misshaglig skrift, innehål- lande Tankar om Borgerliga Friheten (Stockh. 1759). Som hans utsigter till framtida befordran inom fäderneslandet därigenom förmörkades, antog han på LinsÉs inrådan och rekommendation ett af danska regeringen gjordt anbud att såsom naturforskare medfölja en vetenskaplig expedition till Egypten och Arabien samt erhöll då professors fullmakt jämte löfte om betydlig lön efter hemkomsten. Skildring af nämnda resa lemnas i de här nedan meddelade bref- ven, hvarför här blott må tilläggas, att han angreps af pesten i den lilla byn Mensik i Arabien, fördes därifrån till den närliggande staden Jerim och afled där den 11 Juli 1763. Hans reskamrat och tillgifne vän Carsten NIEBvHR, hvil- ken af expeditionens alla medlemmar var den ende, som ej därunder afled, om- = besörjde 1775—6 utgifvandet af hans anteckningar, fördelade i trenne volymer och innehållande Descriptiones Animalium, Avium, Amphibiorum, Piscium, Insectorum, Vermium, que in itinere orientali observavit med Materia 3 medica Kahirana såsom bihang; Flora Aegyptiaco-Arabica, bestående af Florula littoris Gallie ad Estac prope Massiliam, Florula insule Malte, Flora Constantinopolitana, littoris ad Dardanellos et insularum Tenedos, Imros, Rhodi, Flora egyptiaca; Flora Arabico-Yemen sive Catalogus Plan: tarum Arabie felicis samt Descriptiones Plantarum Flore Aegyptiaco- ; Arabice, 8 centurier. | Familjenamnet skrifves på flera sätt: ForskåL, FORssKÅL, FORSKÅHL, Fon: SKOL, FORSCHKÅL 0. 8. V. Det första antages vanligen vara det rätta, men själf bordéonle han oftast (eller alltid) det andra i ordningen, hvarför detsamma här blifvit användt. Någon hans namnteckning ForsKkårL kan utgifvaren ej erinra sig hafva sett. Fadern och bröderna skrefvo deremot FOoRrRssKÅHL. 1337. Högwälborne Herr Archiater och Riddare. Efter Herr Archiaterns befallning har jag sökt att få frön till Arun- cus och Veratrum, men har härtills blifvit bedragen i hoppet, och det med en tidens utdrägt, som kunnat gifwa anledning nog att misstänka försummelse af min skyldighet. i11 I Läbeck och Hamburg kände trägårdsmästarna intetdera namnet af dessa örter, fast jag blef wist till dem, som skulle wara de bästa. Jag hade ock hwarken wanligare synonyma eller Tyska namn att förklara dem med. Ty alla böcker i hist. naturali, som jag förde med mig på resan, war H. Hr Archiaterns Systema Nature och Philos. Bot. såsom de aldranödwändigaste; Herr Archiatern wet, huru litet bokförråd man på en längre resa i Tyskland kan föra med sig. Åter sedan jag kom till Göttingen, har det drögts, innan jag kunde få säker bekantskap med en, som är känd med Botaniska trägårdsmästaren här, och utan sådan came- rat fruktade jag blifwa rögd af mitt tungomål att wara en Swensk, och att begära frön till Swenska Botaniska trägårdens tjänst, hwilket om det skedde, war jag osäker, om icke någon jalousie torde göra detta sidsta hoppet om intet att kunna wara Hr Archiatern härutinnan till tjänst. Äntel:n när detta hindret war wunnit, kände ock denna trägårdsmästa- ren hwarken Aruncus el:r Veratrum. Efter jag dock erinrade mig att den senare kallades af Herr Archiatern: den hwita prustroten, frågade jag efter någon Helleborus albus; den kändes han wid och har i trä- gården. Deraf skickas här innelykt blad och blomma till prof. Jag kan på intet sätt få likhet emellan denna blomman. och Veratri character i Gen. Pl; utan förmodeligen lär den wara den sidsta Helleborus i Hort. = Ups. Dock lär den warit ment af Hr Archiatern, efter jag påminner mig, att Hr Archiatern sade den warit i Upsala trägård, men gådt ut, och Veratrum ej står antecknad i Horto Ups. Frön dertill har trägårdsmästaren icke; påstod ock att den ej gif- wer frön, utan bör fortplantas med roten, hwaraf han lät mig få en god klasa med blad och blommor, som redan börjar wisa sig. Han försäk- rade, att roten utom jorden kunde hålla sig ganska länge frisk och oskadd, efter den är mycket hård. Jag tog den och satte i jord i en liten trägård, som är wid huset, der jag logerar, och wäntar på Hr Ar- chiaterns befallning om den skall öfwerskickas med påsten, som lär wara enda utwägen att få den härifrån. Om den skall skickas med blad och blommorna el:r blommämnen hel och hållen, fordrar den en ansenl. stor låda af 3 quarters långd och 1 quarters bredd och högd, men om bla- den afskäras ett godt quarter kortare. Det hemställes Herr Archiaterns omdömme om påstporto derföre el:r örtens wärde är större. Jag wet ej om det går an, att skicka allenast små rötter. Den jag har ser för grotter ut att få små delar af, utan att skära dem som bitar af stora roten. Men tör hända att smärre kunna fås. Dock den olägenheten lär häraf följa, att blommor ej så snart stå att wänta. Wildt wäxer ej örten här. 112 Hallers bok trykt i år här i Göttingen med titel Enumeratio plan- tarum horti regii et agri Göttingensis aucta et emendata ab Alberto de Haller horti prefecto, lär wara Herr Archiatern redan bekant. Hallers system är trykt frammanföre. Aruncus står deruti aldeles intet nämnd, men wäl en Veratrum. Dock att den likafullt ej fins i trägården, är troligt nog, emedan af bokens företal ses, att den först warit ämnad till Flora Germanica. ; Eljest är af denna boken för en ej bättre Botanicus än jag, swårt att se, hwilka af de örter här uppräknas stå i Horto Ups. el:r ej. Ord- ningen, synonyma, characterer och ofta äfwen namnen äro helt olika. Skulle Herr Archiatern derföre sjelf behaga utnämna de species, som saknas i Upsala trägård, med bifogade wanliga trägårdsnamn och cita- tioner till denna Hallers bok, el:r som än torde wara wigare, till förra Göttinger-trägårds cataloguen (hwarefter örtmärken i sängarna än äro numererade), så hoppas jag bättre än nu kunna efterkomma så ömm skyldighet, som det för mig är, att tjäna Hr Archiatern. Trägårds- mästaren tycks wara facile nog och mån om förtjensten. Om Hallers återkomst är här ingenting wist. Man gissar emot hwarandra. Så mycket är säkert, att han gjordt ett slätt byte med sin — flyttning! i anseende till hans anseende och inkomster här, som räknats till 1800 Rdr. Hans nuvarande Ammans-syssla skall ej wara stort be- tydande, men tros att han wäntar blifwa Amtman, som i Schweitz skall wara en sysla, nästan som ett Landshöfdingskap, på 2 år wid pass, hwilken skall ränta 12,000 dir årligen?. Det hus han bodt uti här, är ej ännu bortlämnat, och hos regeringen i Hannover, som efter behag disponerar om Professoraterna här, skall han wara uti credit. I anled- ning deraf tros, att man söker få honom tillbaka, hwilket ej lär kunna ske utan förhöjning på hans förriga förmåner; till exempel, som ibland annat gissas: Om Cantzler Mosheim”? fölle undan, att han återkallades som Cantzler här wid Academien. : I Wismar, der fartyget, som jag reste på, först lade i land, wäxte i en trägård ett arbor drupifera, hwarpå frukten war röd och stor, som kirsbär, men aldeles oval, och små kärnar; deraf skickas i innelagda lit. A. ; SE Ibland några andra wäxte der ock wildt en ört, som jag ej wet mig sedt förr och war redan gången i frö öfwer allt, så att jag ej kunde examinera dem. Jag tog frö deraf, och några skickas med i Hö Om Herr Archiatern täckes lämna mig widare befallning om frön, som kunna åstundas, och om roten på Helleborus, antingen den stora FA MP LES h IRS SA TR? BSPRSVER FN SET ARR AD PS a” VE ge ka PA Ar BREV 113 bör öfverskickas med blad och blommor, el:r utan, el:r små rötter alle. nast? beder jag ödmjukast att tillika få weta namnet på dessa twå wäxter, hwaraf frön nu medskickas, och att Herr Archiatern täckes skrifwa på utanskriften : abzugeben in der Masch-strasse bey dem Herrn Wittengel. Framhärdar Högwälborne Herr Archiaterns och Riddarens Göttingen d. ödmjukaste tjänare 10 Dec: 1753. Petr. Forsskål. Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus, archiatre du Roi, Professeur de la Medicine & chevalier de VEtoile polaire å Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 207—8. ! Jfr. bref. 783 not. 3. > Efter sin återkomst till Schweiz fick HALLER först en obetydlig plats så- som »Rathhaus-Ammann», men sedermera mera framstående och förmånliga, den ena efter den andra. : 3 JOHANN LORENZ MosHeim, född 1694, luthersk teolog, professor honorarius — och universitetskansler i Göttingen, död 1755. 1338. Wälborne Herr Archiater och / Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Herr Archiaterns Gunstiga Bref af d. 9 April har jag haft den be- synnerliga äran att inhändiga och med stor längtan wäntat få öfwerskicka mogna frön af den Helleborus, som här omkring Göttingen wäxer wildt. I dessa dagar har jag ändteligen fådt samla frön dels nyss ur skidorna nerfallna på marken, dels än qwarsittande i de öpna capsulerna. Jag gladdes öfwer deras tillförliteliga mogenhet och fulla kärna samt trodde mig dermed wunnit alt hwad jag önskat att i detta mål kunna göra Herr Archiatern en ringa tjänst. Men till största harm fann jag wid de med- tagna bladens nogare jämförelse med de nomina specifica, som Herr Ar- chiatern anfört till den begärta Helleborus, att det dock ej lär wara den rätta. Denna har folia digitata, som ses af medsända blad och heter i Hallers hortus: Helleborus vaginis foliaceis digitatis, flore virente, samt står som apart species ifrån den af Herr Archiatern nämnda H. vaginis Linnés brefväxling 8 114 pallidis vix serratis, flore virente!. ”Trägårdsmästaren och Botanices Pro- fessorn äfwen försäkrade mig på oförmärkt tillfrågan, att denna är den endaste Helleborus, som wäxer här på orten wildt. Jag tog det derföre för afgjordt, att Hr Archiatern ment den, och har äfwen funnit den här i staden wildt i en trägård. Fröna i N:o B äro af stånd, som wäxte wildt, och de i N:o A af de stånd, som äro i Botaniska trägården. Den som' wäxte wildt war frodigare och fröna helt swarta, då de af horto botanico, fastän urfallna, woro och blifwa blacka på en sida. Mera frön har jag än af bägge slagen i reserv. Men nu lär bägge wara lika för- gäfwes. Äro dessa frön ej till tjänst, som jag sjelf misströstar, så måste jag beklaga mig wara oförmögen att skaffa frön af någon annan Heller borus. I horto botanico has ej flera Hellebori (utom en annuel Isopy- rum fumarie folio) än den med hwita blommor, som jag hade den äran att skicka Herr Archiatern förr prof utaf, och därnäst denna. Trägårds- mästaren säger sjelf, att på långt när ej alla fins i trägården, som stå i cataloguen, utan att många efter hand gådt ut, och Haller klagar äfwen i förtalet till denna nyaste hortus, att Perennantes plante wanskötas i trä- gården. En ann Helleborus är denna gröna wet här aldeles ingen wäxa wildt. Siberiska wäxter säger nuwarande Prof. Zinn? trifwas här ganska wäl, och frön dertill har Haller årl:n köpt efter trägårdsmästarens ut- 3 sago af en Martin i Stutgard?, med hwilken Prof. Zinn än ständigt skall fortsätta handeln. Om Aruncus är jag ock dubieux. Trägårdsmästaren kände äfwen så litet namnet Barba capre, som Aruncus, utan endast Filipendula. 2 species allenast äro deraf i horto. Det ena wår gemena Ulmaria, och det andra det, hwaraf här innelykt medskickas ett folium och en omogen fröstjelk, som wisar, huru långt den nu är kommen och om det är den begärta. Trägårdsmästaren håller det för en skönhet och rarité och Pro- fessoren sade mig på tillfrågan, att det war den man brukat kalla Barba Capre. Men mig förekom den som wår ordinaira Filipendula och ej kunde jag bli warse distinctio sexus derpå. Det wore mig högstönskeligt, att den dock måtte wara Aruncus och att jag dermed måtte än ha tillfälle att göra Herr Archiatern något nöje med fröns öfwersändande. Så snart de mogna, skall jag ej fela att skicka öfwer dem, så framt Herr Archia- AR tern ej contramanderar det. De örter, som jag här sedt wilda och wid Upsala ej sedt eller känt, äro i synnerhet dessa. Bellis på alla ängar blomar året igenom. Atropa, Erigeron paniculatum H. U. 1, Phyteuma spicata, Lilium (Kroll-lilior) H. U. 4, Anemone med gul blomma. Colchicum som jag endast än sedt frukten af. Cichorium, Reseda, Verbena, Dipsacus, Bupleurum per- 115 foliatum, hwit Caucalis med stora radiis och Adonis med gul och röd blomma”? wäxa tillsammans nog ibland säden. I Flora står, att Herr Archiatern då ej sedt Caucalis i blomma. Kan jag med örtens el:r fröns öfwerskickande deraf göra någon tjänst, wore fägnesamt. Insecter äro här än en så föraktad som försummad del af historia naturali. Wid ledighet och wackert wäder har jag sökt göra här åter samling deraf, och fådt 3 camerader, som äfwen begynt söka nöje deri. Botanices Professoren här Zinn fick höra deraf och har likaledes resolverat sig att bli insectsamlare, samt bedt mig om hjelp att känna dem efter Hr Archiaterns System och rangera dem efter fauna. Hans exempel har sedan warit efterdöme för en af hans bästa botaniska disciplar och wore wäl om det framdeles kunde reta än flera. Mycken gunst för insecter låter wäl ej förmoda sig här, så länge folkets curieusité än är så trög och ooplifwad i Botaniquen, hwars nytta och nöije mer faller i ögonen. Så mycket är dock, att det ej mer kan anses för ridicult att plocka in- secter, då Professorn sjelf företagit sig det. En botanisk excursion har jag på tillbåd, men utan särdeles nöije, bewistat. Alla lördagseftermid- dagar går Professorn ut med dem, som willja göra sällskap, och så gå alla efter honom till den föresatta orten; der wisar Professorn dem de örter, som de böra taga, och låter sjelf sin dräng bära hem en quantitet deraf att företagas följande måndag i det collegium, hwari örter demon-- streras. Ingen lection el:r widare omständigheter förekoma på Excursion. Då jag war med, war Professoren sjelf tolfte, som räknades för tämmeligt antal. Ej ens hälften af Medicis lägga sig på botanique, och de som woro med på Excursion woro så slätta örtekännare, som kan conciperas, utom en enda 12 års yngling, som wisar mera flit och alfware. Professor Zinn undrade högeligen på Upsala curieusiteten, då jag beskref, i hwad fre- quence och huru lefwande excursionerna under Herr Archiaterns an- förande der äro. Han tycks wäl wara en mycket god och communicativ man, men öfweralt saknas hos honom den ifwer för sciencen, den drift och föreställningsgåfwa, hwarwid Herr Archiatern oförtröttad gjordt hi- storia naturalis i Swerige så allmänt behagelig. En Stehelin? Prof. Bot. i Basel reste för en tid sedan härigenom och ärnade sig till Nederländerna och Frankriket att besöka Professores och hortos Botanicos. En tysk, som heter Oeder, designerad Professor Botanices i Köpenhamn, skall ock resa kring Europa att evertuera sig och samla frön till en god trägårds anläggande. Myhlii? ändalykt täckes Herr Archiatern inhämta af medskickade tidning N:o 37. Han höll sig länge opp i England, verterade små lärda piecer och belles lettres der, och swarte på Hallers och Hollmans” ma- 116 nande att skynda med resan, det man ej behöfde frukta, att hafwet fry- ser till emellan England och America. Änteligen då han dog der, skall han lämnat stor skuld efter sig, oaktadt han fådt stora capitaler respengar, och Engelsmännerna skola ha pretendert att de tyska borde betala för sin landsman. Om hans skickelighet hade man här goda begrep, men ej om hans flitighet, sedan han lät resan så gå ut på tiden. Jag hörde talas om honom här i Göttinger Wettenskaps Societeten, der jag en gång fick tillfälle att wara tillstädes. Samma gång oppläste ock Prof. Gesner? ett bref som han fådt från Frankriket, och hwari berättades huru hi- storia naturalis så utbredt sig i Swerget, att ock Cavaillerer och Håfdamer sysselsätta sig dermed, hwilket admirertes af alla. Om Haller har Prof. Zinn berättat mig, att nu finner han sig nöij- dare i Schweitz än i början, botanicerar dageligen. Har säte och stämma i den ringare senaten, men i den större, som regerar suveraint, är han än utan votum; har största apparance att få i Schweitz ett Land-Vogtey, som skall wara en tämmelig god syssla, men ock har kärlek för Göt- tingen och lär wäl en gång som Cantzler komma tillbaka. Hos Rege- ringen i Hannover står han wäl och håller sig i ständig connexion med Academien här genom det att han allena recenserar swenska saker. Re- cension på Hr Archiaterns species, som här nyss utkommit, tör wara Hr Archiatern curieux att se af medskickade tidning N:o 80. Att den kommit af Hallers hand, wet jag utom anförda skäl deraf att Prof. Zinn för en tid sade sig med curieusité wänta den ifrån Haller. Den Onopor- don, som i recension nämnes saknas, talte ock Zinn då om felas i spe- cies, och sig ha lust att skicka frö deraf till Hr Archiatern, om han wiste att det åstundades. Eljest sade samma Professor Zinn, att Haller här ej skulle kunna ha så aldeles godt nöje, emedan de mästa Professorer äro honom hätska, efter han här agerat nog despotiskt och wetat nyttja det att han wid Regeringen i Hannover stod i anseende och faveur. Utom Professorerna Hollman, Michaelis? och Zinn tros de andra alla wara hans owänner. För någon tid tillbaka hördes genom Professor Michaelis, att Haller fallit i trappan i sitt hus, så att han illa brutit sin arm, och att han längtade efter nya swenska skrifter. Här på Bibliothequet är en ny bok om metamorphosi insectorum el:r rättare Lepidopterorum under titel af English Moth and Butterflyes, utgifwen i London utan årtal af BEnJAmtn WizkeE med 120 kopparplåtar. Smaken i ritningarne är aldeles som i Albin!?. Örterne, som eruce ätit, fylla mäst hela taflan och ritas wid tillfälle flera gånger. På en tafla är ej mer än en Metamorphosis. De mästa tror jag wäl förr äro afmålade, som ock auctoren sjelf citerar Lister!!, Merian!?; Albin, Reaumur, Roe- RA rt 117 sel!? etc.; dock somliga torde ej stå i andra auctorer, e. g. aurora etc. Frammanför taflorna har auctor redigerat erucas, som han har i ordent- ligt system, och citerar Botanicorum nomina specifica, mäst C. Bauhini, på örterna, dem han ock har enkom register på. På titelbladet står att boken illuminerad kåstar 9 pund sterling och utan färger något öfwer 3 pund. Formatet är som Albin i regal quart. Om en ny edition af fauna påtänkes, innan boken fås, will jag, der Herr Archiatern så befaller, gerna öfwerskicka synonyma derur, så många jag kan med wisshet känna efter fauna. Roesels wärk fins ej en gång på Bibliothequet. En Renard?? i Amsterdam har ock utgifwit sköna fiskfigurer i 2 tomer på fransöska under titel: Poisons des Indes i folio, år (som i Bi- bliothequet är påskrifwit) 1718. Deribland står ock hafsfrun, samt en hop taskkräftor. Alt illuminert. Ett original dertill el:r copie i manuscript med färgor har jag ock sedt på Bibliothequet, och der betygar målaren, att han haft hafsfrun en 4 dagar och födt henne med små musslor. Efter boken ej nämnes frammanföre i fauna, har jag welat ha den äran att anföran, om den ej förr är bekant. Hollman i sitt physiska collegivom föredrog för en tid sedan Herr Archiaterns mening i Amoenit, Acad. om animalcula seminalia, att de wore commenta, och ej hade motum proprium. Han sade sig tydeligen sedt dem simma som ålar i watn och att hwar och en kan se det ge- nom ett godt microscop, som gör diametern 50 gånger större, då man tar af frisk karpmjölke stort som en knappnålsknapp, allenast, och diluerar det med watn, slår det in i en tubulum capillarem och blåser bägge ändarna wid ljus till, samt sedan ser derpå genom microscop emot ljuset. Han skall hafwa helt wist sedt dem lefwa i ljumt watn 4 a 3 timmar och mente Herr Archiatern allenast sedt dem döda el:r ej nog genom dilution separerta, att de tydel:n kunnat ses. Äfwen wiste han oss circulatio sanguinis i en lefwande fisk, neml. i stjerten på en som Tysken kallar Stein-smerl!?. Hken har ganska sub- tila och pellucida hinnor i stjerten och länge lefwer utom wattnet. Fisken lindades att ligga stilla på en liten glasskifwa och stältes så under ett microscopium compositum anglicanum, med ett ljus frammanföre, som kastade strålar på reflecter spegeln. Der såg man rätt distinct blodkulorna stora som perlgryn och bloden gå ur arterierna i venerna tillbaka. H. Dr Gottsch. Wallerii tanka, att watn förwandlas i jord, har han ock anfört som mycket otroligt. Wore artigt att weta, om den kan chy- mice bewisas. Hr Prof. Ihres specimina Glossarii Ulphilani recenseras här attent och önskas continuation deraf, så wäl som af Ulphilas illustratus. Man will 118 här alldeles bestrida, att den i Upsala befinteliga codex argenteus är Ulphile och hålla den för en version på gammal Frankiska, gjord i Ca- roli M:i tid. Grunderna dertill äro anförda i de latinska relationes Got- tingenses, der Ulphilas illustratus med mycken attention är recenserad, och wi Swenska här weta oss ej skäl att förswara Ulphilanska namnet på version, utan wänta det af Herr Professor Ihre. Ng Stöd ödmiukast till en ny arftagare af Hr Archiaterns lustra namn.! Framhärdar med all wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Göttingen d. 13 Jul. 1754. ödmjukaste tjänare Petr. Forsskål. Linn. Soc. vol. IV: 209—11. 1 Af de här omtalade Helleborus-arterna är den förra H. viridis L., den | senare H. foetidus L. ? JOHANN GOTTFRIED ZINN, Se bref. 862 not. 3. > Antagligen trädgårdsmästare i Pag t Caucalis grandiflora L. 3 BENEDICT STAHELIN, se bref. 916 not. 1. 6 C. Mynius, se bref. 843 not. 3. ; gr 7 SAMUEL CHRISTIAN HOLLMANN, född 1696, professor i Göttingen, NOKACNEE ; naturforskare, död 1787. ES 8 JOHANN MaTtrtHIAs GESNER, född 1691, framstående filolog, professor i Göttingen, död 1761. E 9? JOHANN MICHAEL MICHAELIS, se bref. 368 not. 3. Vad 10 ELEAZAR ÅLBIN, engelsk målare, utgifvare af A natural History "a Birds, illustrated with two hundred and five copperplates, engraven from the life, and exactly coloured by the author (London 1737). AN 11 MaArRTtIN ListTER, se bref. 633 not. 2. 12 MARIA SIBYLLA MERIAN, se bref. 367 not. 5. 13 AUGUST JOHANN ROESEL VON ROSENHOFF, Se bref. 347 not. 4. 14 Louis RESARD, fransk lärd, »königl. grossbrit. und kurfärstl. braunschweig- läneburgischer Agent» i Holland, utgifvare af Poissons, ecrevisses et crabes de diverses couleurs et figures extraordinaires, que Von trouve autour des isles Molucques et sur les cötes des terres Australes (Amsterdam 1718, 2 vol). : 15 Cobites barbatula L. 16 LingÉs son JoHANNES föddes d. 7 April 1754; dog den 7 Mars 1757. 119 1339. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Att Wälborne Herr Archiatern blifwit slätt betjänt med de öfwer- skickade frön, har jag redan sjelf måttat förwissas om. Jag har i Wein- mans örtfigurer! sedt både Helleborus foetidus och Barba capr&e helt annorledes målade, än de äro att få i Göttinger trägård. Dertill med sade mig Zinn, sen han länge uppehållit mig i den tankan, att den Fili- pendula wore barba capre, som jag haft den äran att öfwersända Herr Archiatern prof af; han sade mig sedermera sjelf, att den species Fili- pendul&e Halleri, som är dioica, här i trägården feltes, och omkring Ber- lin wäxer ganska mycket wildt. Frön af den Filipendula, som här är, har jag dock tagit, efter jag tyckte den ej aldeles likna den Swenska wilda. De skola, om Herr Archiatern befaller, med första öfwerskickas tillika med frön till den hwita storblommiga Caucalis, som jag ock har i för- war. Efter så slätt utförande af den mig lämnade commission, är mig allenast det öfrigt att ödmjukast bedja, det Herr Archiatern täcktes tillika försäkra sig om min oförmögenhet och min uppricktiga willja att derwid fullgöra en af mina största skyldigheter. Jag hade wäl stor lust att nu i wår observera här tiden, då träden slå ut sina blad, om kanske några conclusioner kunde dragas el:r be- styrkas af collation med tiden i Swerget, men efter jag i fjohl så swårt kunde finna mig uti hwilketdera bör antagas till tempus fixum, antingen 1) då bladen begynna titta fram ur knoppändan el:r 2) då de aldeles gådt utom knoppen, men ännu ligga ihop i sin gl. foliation, eller 3) då de lediga från gemma först breda ut sig ur sina plice (emellan hwilka ändringar wid infallande köld i fjohl wåras woro ibland flera dagar och weckor förlupna), så utbeder jag mig ödmjukast Herr Archiaterns deci- sum härom. Disputationen Vernatio arborum kan jag här ej få, och för- tret är att jag i fjohl försent föll på den tankan, att här borde ock ver- natio observeras. Om ej annars är lägligit, täcktes Herr Archiatern be- falla min Bror? i Upsala skrifwa härom, innan underrättelsen blir försen. Räkningen och korta berättelsen om Myhli affärd lär Herr Archia- tern sedt i Göttinger lärda anzeigen. Om de ej äro för hand, skall jag afskicka härifrån den tidningen. Jag wet ej, om jag förr haft den äran att berätta Engelska Biskopens Claytons? förslag att åter skicka ett säll- 120 skap till Palestina att observera der alt möjeligt, i synnerhet för Bisko- pens curieusite de berg i arabien wid Sinai och deromkring, som äro skrefna på med gl. bokstäfwer, dem han will hoppas wara från Mosis tid, då derpå fast allmänt twiflas här. Oeder, prefectus horti i Köpen- hamn, har warit här i dessa dagar och berättat, huru storståteligt han will anlägga hortus botanicus i Köpenhamn, efter han kan få dertill så mycket pengar af Kungen som han will, och att han nu skall till Norrje att der på 3 år samla en flora Norrvegica. En ifrån Norrje här stu- derande har hördt hemifrån, att Herr Archiatern ock ditskickat en i samma ändamål. Det wore artigt, om den förr brakte det till ända. Prof. Chemie härstädes Vogel” tänker här nu ock i Sommar lägga sig till insecter och har begärt af mig en af hwart Genus att lära känna dem efter systemet. En privat person Bättner?, som har en artig samling af slås Naturalier, skall begynna i wår att hålla Lectioner öfwer Herr Archia- terns Systema Nature; tänker ock äfwen lägga sig till insectsamling och göra den delen af hist. nat. här mer bekant än förr. Prof. Matteseos här, Seguer", skall succedera Wolf” i Halle med itel af vice Cantzler, Geheimeråd och adelsman. Det säges att Kestner? från Leipzig skall komma hit i hans ställe. Att de 3 unga Prinsar från Cassel nu uppehålla sig här, sedan deras Far Arfprinsen blifwit catholique; lär wara bekant. Det insect, som Jak. Christ. Scheffer i Regenspurg kallar den Fisch- förmigen Kiefenfuss i tyska version af den latinska beskrifning?, som han derpå gifwit, förekommer mig alldeles af fig. 1—4, der insectet står målat i naturlig storlek, att det i fauna Svecica lär wara opptagit under Genus Cancer. Åtminstone fick jag i Upsala en sådan för Cancer af Haartman'!?, som hade dermed all likhet. Här har jag ock några sedan förleden sommar, men de äro så hopbögde, att jag ej kan räkna om de ha 11 par fötter efter Scheffers ritning, som håller insectet för af ingen förut wara anfört och beskrifwit. Framhärdar Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens aldra ödmjukaste tjänare Götting. d. 23 Febr. tT10. Petr. Forsskål. Hi 121 Linn. Soc. vol. IV: 212—3. 1 JOHANN WILHELM WEINMANN, apotekare i Regensburg, utgifvare af Phyt- anthozaiconographia, sive Conspectus' aliquot millium tam indigenarum tam exoticarum ex quatuor mundi partibus longe annorum serie indefes- soque studio ... collectarum plantarum, arborum, fruticum, florum, fruc- tuum, fungorum etc., que nitidissime ceri incise et simul diu desiderata ac recens inventa arte wvivis coloribus et iconibus nature emulis excuse et representate (Regensb. 1737—45, 4 tom). 2 Jonas Gustar ForsskånrL, se bref. 1336. 3 JoHN CLAYTON. se bref. 563 not. 2. t RUDOLF AuGUSTIN VoGEL, se bref. 876 not, 2. 5 Antagligen Davip SIiEGMUND AvGust Börtser, född 1724, slutligen pro- "fessor i botanik i Göttingen, död 1768. $ JOHANN ÅNDREAS VON SEGUER, se bref. 897 not. 1. 7 CHRISTIAN WonrFfF, se bref. 897 not. 2. 8 ABRAHAM GoOTTHELF KaESTNER, född 1719, matematiker och diktare, pro- fessor i Göttingen, död 1809. 9 JaAKoB CHRISTIAN SCHEFFER, Se bref. 797 not. 1; hans här omtalade ar- bete är Der fischförmige Kiefenfuss in stehenden Wassern um Regensburg. 10 JOHAN JOHANSSON HAARTMAN, Se bref. 704 not. 8. 1340. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Inneliggande Bref till Wälborne Herr Archiatern har jag fådt af Hr Prof. Lange! i Halle med begäran att skickat till Upsala, när jag kom- mit till Berlin. Det lär angå Hortus Malabaricus, som han oppköpt på Hr Archiaterns anmodan för Upsala Biblioteque och nu wäntar betal- ningen före. Stadd på min hemresa ifrån Göttingen har jag besedt i Erfurt, Jena, Halle och Leipzig de naturalier som warit tillgång på och inlagt de ör- ter,. som blifwit mig i Botaniska trägårdar meddelta. Jag önskar ingen- ting högre än att deribland hafwa något, som kunde förtjäna att beses af Herr Archiatern, om jag kan hafwa den lyckan att wisa Herr Archia- tern mina ringa örtesamlingar. Af den Helleborus, som Hr Archia- tern en gång åstundade och jag i Göttingen ej kunde få, menar jag att jag nu fådt rätta frön, så wäl i Jena som i Leipzig. Den kallades i Jena: flore viridi clauso, och folia har smalare skifwor än den ordinaira, som är wild wid Göttingen. Barba capr&e elr. Aruncus har jag allenast 122 i horto Jenensi sedt femina af; men der stod hon utan mare och war än omogen. Blommorna af bägge sexus har jag inlaggda, och flores masculos i Spiritu vini, effter jag menar att Herr Archiatern lärer willja bese dem något noga. Bekantskap fick jag likwäl med en i Jena, som lofwat samla frön af den wilda, och skicka dem till Swerget, om Herr Archiatern än har dem af nöden. Herr Beckner reser om få dagar hemåt, och lär föra med sig en = låda ifrån Hr Hof-Rådet Gleditsceh med de saker, som Herr Archiatern begärt i sitt Bref. Caffé träd lärer Hr Gleditsch -skicka i wår, efter han KA 3 menar att det wid flyttning om hösten till Swerget skulle gå ut. Jag framhärdar med all wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Berlin d. 7 Aug. ödmjukaste tjänare 1756. Petr. Forsskål. Linn. Soc. vol. IV: 216—7. ! JOHANN JOACHIM LANGE, Se bref. 610 not. 1. Brefvets sista sida har LInsÉ användt till att nedskrifva tvenne utkast till beröm öfver ett af obekant person påtänkt eller utgifvit arbete öfver naturens trenne riken: »institutum egregium; wti vere regium et vere pretiosum, ita et utile etc. 1344. Wälborne Herr Archiater och Riddare af K. Nordstjerne Orden. Det kostade ej hälften så mycket på mig att skiljas wid någon an- nan i Upsala, som wid Herr Archiatern. Ibland mina ömmaste önsk- ningar blir det, att Herr Archiaterns lefnadstid måtte åtminstone räcka öfwer min, då jag gör mig försäkrad att njuta samma ynnest och samma biträde i Sciencen, som jag haft att hugna mig af, ifrån det jag blef känd af Herr Archiatern. I morgon w. G. reser jag till Nyköping och har utom det stället ej anledning att dröja mer under resan, så framt ej owäder eller annat oförmodat skulle infalla. Med Skepparen Johan Pihlström skickas en Spegel, den Herr Archia- tern gunstigt täckes emottaga till en liten åminnelse af mig, som knapt 123 i min lifstid kan afbörda mig den skuld, som Herr Archiaterns mång- åriga ynnest samlat på mig. Ifrån Sundet skall jag widare låta höra af mig. Konsten att kjusa ormar förgat jag fråga Herr Archiatern om. Den wore mig nyttig i orienten, och om förtegenhet derwid behöfs, skal den ej fela. Med all wördnad är jag stedse Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Stockh. d. 18 Sept. ödmjuka tjänare 1760. Pet. Forsskål. Spegeln går tullfri. Den är förpassad och frakten är här betald. Utanskrift: å Monsieur - Monsieur Charles Linneus, Archiatre du Roi & Chevalier de V Ordre VA Etoile du Nord å Upsale. Linn. Soc. vol, IV: 218—9. 1342, Grenna d. 24 Sept. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af K. Nordstjerne Orden. Sedan wi foro från Stockholm, dröjde wi ett dygn hos Dr. Serenius'! wid Nyköping. Men hafwa eljest rest jämt så länge dagen warat, fastän i går nog långsamt för elaka wägar af regnet. Till Lindköping war wägen skön och wäderleken, hwaraf den dependerar.. Naturalier utom mossar ha wi ej sedt el:r fådt tid att söka förn i dag; wi funno några i backen långbratten milt emot ändan af Wisingsö, innan man kommer till Grenna. Jag war så oförsigtig wid inpackningen, att jag lade flora Svecica ner i cofferten bland böckren och kommer nu ej efter den el:r Systemet på resan. Wet altså ej reda på det som jag nu skickar. Det ena är en 124 Peziza? globosa albida, rumpens in limbum patentem 5—7fidum, acutum flavum, disco depresso fusco viscido. Om radix losas med en knif, stiger opp ur discus en helt hwit tunn blåsa, oval, hög som hela disci brädd, och det med sådan hastighet, att om swampen är lös, hop- par den ett stycke som en ostmask. I blåsan ses ej frö, och wid skär- ning käns den cartilagineux. I papperet skickas mogna och omogna. De torde kunnas blötas opp. De stodo på en murken stock, blåsans oppstigande och swampens” hoppande ser rätt artigt ut.” Innelagda Sedum tycks ej wara hwarken album el:r annuum,. cu- us speciei? Blad och ax af medsända plantago likna aldeles den stora ameri- canska varieteten i trägården af plantago lanceolata. Scapus är wäl !/2 aln lång. : Är swampen Boletus el:r ej? som särskilt skickas. Törs jag bedja Herr Archiatern gifwa nägon af sina unga fände männ [i uppdrag att] gå till H. Magister Malmstedt? och fråga, hwar målaren Dahlman bor i Stockholm, el:r om han nu är i Upsala, och med bud låta min Far i Stockholm få wetat. Jag har betalt honom 4 plåtar för en ram till mitt contrefait, och min Far skulle fordra ut den, när han får addresse. Herr Falck hälsar. Med wördnad är jag stedse Wälb. H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Wi taga wägen åt Jönköping, och sedan kanske till Malmö. Utanskrift: Herr Archiatern och Ridda- ren af Kongl. Nordstjerne Orden Wälborne Herr Carl Linneus i Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 220—1. ! JAKOB SERENIUS, född 1700, student i Upsala 1714, legationspredikant i London 1723, kyrkoherde i Nyköpings östra församling 1734, biskop i Sträng- näs 1763, död 1776. ? Lycoperdon Carpobolus L. = Carpobolus stellatus Tode. 3 MacGnus Marmstept, född 1724, student i Upsala 1745 och i Lund 1747, docent »i eloquencen» i Upsala, e. o. adjunkt 1769, erhöll professors namn, heder och värdighet 1777, död 1798; Anna MARIA LENNGRENS far. 125 1343. Helsingör d. 29 Sept. 1760. Waälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Nu på stunden kom jag öfwer sundet. Jag tog dock hälre den wägen än till Malmö, efter jag hörde under resan att den war säkrast. H. Agenten Kräger, hos hwilken jag skrifwer, berättade om den kruka Directeuren Ahlströmer skickat, att Skepparen Hugo Weite,' som hade den, fådt ordres att gå till Götheborg; att agenten skrifwit till Di- recteur Ahlströmers bror i Götheborg, att han måtte skicka den hit el:r till Upsala med första; samt att Ahlströmer i Götheborg lofwat draga försorg derom. Widare har här ej hördts deraf. I dag Botanicerte wi på rudera af Helsingborgs fästning. Der fann jag Aristolochia i myckenhet på en backe. Den står ej nämnd för Swensk i Flora. $Senecio erucifolius och Rubus fruticosus funnos äfwen der, som ock ej i flora stå till den kanten af Skåne hänwista. Eljest är på denna årstid ondt om örter. De äro afslagna, afbetta och affallna öfwer allt. Ifrån Stockholm och Grenna skref jag Herr Archiatern till. I dag el:r morgon ärnar jag se Köpenhamn och få decision om min resetid och Herr Falcks sällskap. Med all wördnad är jag stedse Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. I Herr Archiaterns bref, som jag will wänta i Köpenhamn under couvert till Professor Kratzenstein, Herr Hagens swåger, täckes Herr Archia- tern efter aftal nämna om Plumiers icones, Rheedes hortus Malabaricus, Rumphii herbarium och Museum, Ellises corallia och Dillenii hist. mu- scor. samt Burmanni Decades och Ceilanica. Dr Burmann skall hafwa innelagda 315 dir; jag hinner ej nu skrifwa till honom. 126 Utanskrift: Recommenderes Herren : Herr Archiatern och Riddaren af Kongl. Nordstjerne Orden Wälborne Herr Carl Linneus i Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 2922—3. 1 Jfr brefvet 470, där dock skepparens namn blifvit läst såsom WESTI. Hvilket är det rätta, har ej kunnat afgöras. 1344. Köpenhamn d. 4 okt. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne-Orden. Ifrån Helsingör afsände jag i ett recommenderat bref 315 dl:r kppmt till D:r Burmann!, till hwilken Herr Archiatern ock täckes med första befordra innelagde bref, om han ock redan afrest från Upsala, så framt det låter göra sig. Den sidsta September f. m. kom jag hit till staden och instälte mig samma ' dag hos Geh. Rådet Bernstorff” och blef mycket gracieuxt emottagen. De andra resekamrater äro ej än här. Skeppet afgår ej än på en månad åtminstone. Jag nämde straxt om att jag behöfde en till hjelp, och på befallning ingaf jag derom och om andra behof ett me- morial till Geh.-Bådet d. 1 oct. el:r dagen efter min ankomst. Han lofwade anmäla det hos hans Majestät, som är ej nu i staden. GR. Bernstorff kommer . ock ej förr hit tillbaka, förn nästa onsdag, då jag får swar. Men jag lär få swårighet nog, emedan Köpenhamns natura- lister hafwa utan någon anledning af mig redan tänkt på en dansk stu- dent dertill, och kanske nämt honom på högre ort redan. Herr Ar- chiatern täckes hålla det tyst. Han är Kratzensteins discipel, och Krat- zenstein har genom det bref Herr Falck sjelf öfwerförde ifrån Herr von Haven? dess Swåger fådt weta, att jag har honom i tankarne. Jag får swår sysla att ej stötas med dem här el:r ej bindas wid en opålitelig kamrat. Jag will politicera bäst jag kann, och har ännu godt hopp, emedan de ej weta af mitt ingifna memorial. Kratzenstein, Ascanius 127 och (Eder hafwa alla tänkt på dansken, och wela igenom honom skaffa nation sjelf del i hwad som åtgörs i naturalhistorien, det jag ej skulle förtycka, om sciencen derwid ej lede, och jag ej fördt Herr Falck hit. Professor (Eder är en ganska fromm, höflig och tjänstaktig man, så att jag wist tror, att D:r Holm af blott afund el:r Malice sökt swärta honom hos Herr Archiatern. Han har aldeles nomina generica och tri- vialia i bruk efter H. Archiaterns böcker och har låtit måla namn på en liten trädskifwa wid ändan af en alns hög käpp, som ställes wid hwar ört i trägården. Han will altför gerna wara i correspondence med H. Archiatern och öfwersända frön af alt hwad han kan tjäna med. Ehuru ej mycket örter äro än i trägården, efter han endast i år warit hemma efter sina Norrska resor, äro här dock några, som jag ej mins mig i år sedt i Upsala e. g. Antirrhinum triphyllum, Ononis natrix, Ixia chinensis ete. Af den sidsta sändes här frön. Den står här i kall jord. Popu- lus balsamifera är här i ymnighet. Innelagda blad af Veronica till hwad species höra de? Anstalterna till trägård och orangerie äro härliga och kungliga. Därpå är oppbygt redan öfwer 20,000 Riksdaler. En annan gång skall jag beskrifwa den nogare. Ordres äro gångna från Regerin- gen till alla danska consuler och agenter att hitsända all . . . .? och naturalier, som de kunna hopskrapa. Prof. (Eder har, som det tycks, ganska god wilja, men klagar öfwer brist på trägårdsmästare. Till Nicobar går ingen gouverneur. Folk och kreatur af den nya colonien äro mördade genom förgiftat watn af willarna, sedan de blifwit förargade. Innelykt skickas specimen och frö till en Bromus panicula nutante, basi diffusa, apice coarctata, spiculis teretibus trifloris (raro 4-floris). Är gramen nemorosum i Böklundar. Jag finner den ej i systemet. Det är ej sterilis, ty panicula är ej patens; ej heller giganteus, hwars spicul&e äro 4-flore och helt compressce, hwilket nu tycks behöfwa till skillnad från denna tilläggas i differencen”?. Prof. (Eder och några flera arbeta med målare och stickare på en flora Danica, deri alla danska willa örter skola å nyo aftecknas efter naturen, de må wara ritade förr el:r ej, en ört på ett blad allenast. Der- till äro de figurer en början, som Schreber? hade med sig. De påstås wara de accurataste, och t. e. då jag nämnde om figur på hjortron, swa- rade Prof. (Eder att bladen sitta ihop än då blomman wisar sig, och bladet ej wil ut förn efteråt. Han will följa naturen i det nogaste. Nu hinner jag ej mera tillägga, än att jag altid är Wälborne H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. 128 Prof. Kratzenstein har wisat mig mycken höflighet, det H. Archai- tern täckes nämna för dess Swåger von Haven, att jag, som jag bör, erkänner. Utanskrift: A Monsieur Monsieur le Secretaire de la societé Royale des Sciences a Upsale, Monsieur Charles Linneus Archiatre et Chevalier de V Ordre d Etoile du Nord åä Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 224—35. ! NicoLaus LAURENT BURMAN, hvilken då såsom Linnés lärjunge vistades i Upsala. Se bref. 488 not. 4. ? JOHAN HARTVIG BERNSDORFF, se bref. 581 not. 8. 3 FREDERIK CHRISTIAN VON HAVEN, född 1727, orientalist, ForRssKÅLs res- kamrat under expeditionen till Orienten, hvarunder han i Maj 1763 afled i Mokka. 4 Bortrifvet ur originalet. > Bromus triflorus Linn. Spec. plant. ed. II p. 115, där den uppgifrör vara af ForsskåL anträffad i »Danie nemoribus»; numera kallad Festuca gi- gantea (L.) Vill. 8. triflora (L.) Lge. $ JOHANN CHRISTIAN DANIEL SCHREBER, Se bref. 43 not. 2. Efter brefvets slut har LInnÉ antecknat namnen på de sända växterna nämligen Grfamen] bromoides panicula sparsa, locustis minoribus aristatis Scheuch. gram. 511. — Veronica montana. — Izxia chinensis. 1345. Köpenhamn d. 14 Dec. 1760. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Sedan jag fick Herr Archiaterns bref, har jag länge drögt med att skrifwa widare, dels för det jag afwagtat Herr Archiaterns swar på mitt bref härifrån, dels att jag här länge lämnats i owisshet, om jag skulle få Herr Falck med eller icke. Ändtel:n blef nyl:n resolverat att ej han, utan en dansk, :som heter Kramer! och warit Prof. Kratzensteins ama- nuens, skall bli mig följaktig som Natural-historicus. Men efter all appa- rence lär emellan honom och mig ej bli mer harmonie, än att wi arbeta hwar för sig och cachera för hwaran. Det är en sak, som gör mig re- 129 san ledsam, men det hjelper ej. Jag har rönt för den saken många in- triguer, som ock gådt så långt, att man sökt anskrifwa mig som illasint mot danska nationen. Herr Falck reser nu snart tillbaka och kan be- rätta widare. Eljest har wår resetour nu blifwit förändrad. Wi gå med ett krigsskepp, som är destinert till Constantinople, och derifrån till Zgyp- ten, der ifrån Alexandria till Suez, sedan öfwer röda hafwet till Gidda wid Mecca, och derifrån ock i röda hafwet till Mocca i lyckliga Arabien. Har Hr Archiatern nu| andra monenda, ber jag att få dem snart. Skeppet lägger ut på redden d. 21 hujus, men går förmodel:n ej bort förn efter nyåret. Dock är jag ej helt säker. Brefwet ber jag må ej ställas till Prof. Kratzenstein, utan directe till mig eller till Herr Spengler?. Det kan wara lika godt. Wi få ock en ritare utom Kramer med på resan. Om ormkjusningen beder jag nu för denna resetouren så mycket mer att få upplysning sub rosa silentii. Jag hinner nu ej mer, och litar på att Herr Falck, som efter Jul reser ifrån Westergylln till Upsala, supplerar hwad jag annars behöft -anföra. ; ; D:r Burmann har warit här, och de bestälta böckerna ankommo under hans härwaro och blefwo af Kungen köpta till resan. Jag ber anmäla hälsning ifrån mig, och är med all wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare ; Pet. Forsskål. Utanskrift: retour å la Societé Royale des Sciences | å Upsale ? Fahlun. Linn. Soc. vol. IV: 226—17. ! CHRISTIAN CARL KRAMER deltog -såsom läkare i Niebuhrska expeditionen och afled under densamma. ? LORENZ SPENGLER, Se bref. 367 not. 11. 3 Öfverstruket. — Linsé tillbrakte julen i Falun. Linnés brefväxling VI. 9 130 1346. Köpenhamn d. 1 Jan. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. En liten tid efter sedan jag å nyo skrifwit till Herr Archiatern här- ifrån, fick jag Herr Arch. bref af d. 2 Dec. Jag har sedan wäntat swar om ormkjusningen, men icke fådt. I morgon måste jag om bord. Jag reser med krigs skeppet Grönland om 50 Canoner. Det förs af Capi- tain Fischer!. Som jag sidst skref, gå wi först till Marseille och sedan till Constantinople, kanske till Smyrna emellan. I Marseille will jag önska att få emottaga H. Archiaterns bref och ordres under couvert å Monsieur Jean Louis Ployart Consul Danois å Marseille. Mina resewilkor äro nog inskränkta. Jag har omsider fådt löfte att få med af alla doubletterna jag samlar. Utan det löfte hade jag aldrig rest. Men NB. allt skall efter instruction wid strängsta answar skickas till öfwerhofmarskalken Gref Moltke här (som är mig gracieux) och jäm- wäl får intet bref om någon observation på resan, altså ej heller till Herr Archiatern, skickas utan sub sigillo volante först till honom, att deraf kan tagas afskrift förut och all gloria inventionis blifwa hos Dan- mark. Något är deri”billigt, men något ock outrerat. Af de hemkomna naturalier har Kungen och öfwerhofmarskalken på min föreställning fun- nit wetenskaperna och sin heder nyttigt, att göra kännare och lärda présenter. Det är mig swarat, att Kungen will förbehålla sig sielf, som naturligt är, hwem han will göra présenter deraf, men dock är lofwat, att man derwid will reflectera på min begäran, och jag är framför alt förbunden att en gång i underdånighet proponera om présent deraf till Hennes Maj:t i Swerige och till H. Archiatern. Spar den högste Herr Archiaterns och min lifstid tills resan är ute, hoppas jag att ingen nöd är. Folket, som råder, är här ganska raisonablet mot artigt folk, när de allenast lära känna dem som sådana. Men i anledning af denna inrätt- ning ser wäl H. Archiatern, att för resans fullbordran af mig ingen tjänst med| naturaliers samlande kan wisas Herr Archiatern eller någon annan. Dumma owänner ha föreställt saken så, att Kungen i Spanien har: haft intet af det han kåstat på Löflingens resa, utan Herr Archiatern hade haft all hedern och gagnet deraf. Den som ej känner saken, tror snart U SER AO CI SE SAO RE KE AV CE KT MO TSUER VETEN 5. SN. FEN = SUIT BY SPEL | PE ÄRE, FTSE DEG SFRLJ YO LA VE RR a I 131 sådant, som föreställs med en antagen patriotisk nit, och man har fruk- tat, att nu skulle gå lika så. De ha lupit med limstången, som förtru- tit att jag ej will bära dem som ignoranter här opp för gilt emot H. Archiatern i Naturwetenskapen. Jag har både sjelf wisat dem jag råkat Herr Archiaterns ej blott oskyldiga, utan nobla oppförande i Löflingska affairen, och har gjordt anstalt, att det än widare skall wisas på högre ort. Jag har nämndt, huru alt skedt med kungens i Spanien con- sence och huru i dedication honom all heder derföre är tillagd. Gref Moltkes conhylier har jag med mycket arbete ej hint beskrifwa mer af än multivalvierna och bivalvierna. Det lär dock bli trykt, som den första delen af ett wärk, hwilket framdeles skall fullbordas. Af de sorter jag trodt wara nya skickade Herr Spengler (Kgl. swarfware wid howet här) så många till Herr Archiatern med Herr Falck, som war tillgång att aflåta, jämte andra conchylier och stenar, som han sjelf i bref will widare berätta om. Det skulle fägna mig mycket, om deribland är något till Herr Archiaterns nöje. Samme Spengler har conchyliesam- ling, som på numeris specier. är den rikaste här. Han är en genom- ärlig karl och kännare af H. Archiaterns meriter. Han will: gerna skicka Herr Arch. hwilka conchylier Herr Arch. bara i bref behagar nämna, och han har att aflåta. Om han bara får nummer i systemet, så will = han derefter söka dem ut. Will Herr Arch. wid nya species nämna honom i sina wärk som dator, skulle han anse sig dermed och med H. Archiaterns bekantskap öfwermåttan belönt. Herr Falck kan beskrifwa honom och annat mer, som jag derföre förbigår. Dock de nu öfwersända nya skulle Gref Moltke förtryta, om de förr än i beskrifningen af hans cabinet blefwe som determinerte i werl- den bekanta. Hela Grefwens samling af eonchylier är annars med påklistrade numrer rangert efter H. Archiaterns Systeme. Bed Herr Falck berätta om islands prismata och anthrinos [?] bergen i irrland som syskon till Kra- ken (microcosmus). Jag ber altför mycket att ej i Marseille måste sakna bref från H. Archiatern. Gud gifwe H. Arch. i detta och många nya år alt nöje och hugnad. Jag är med en odödel. wördnad W. Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. P. S. Kanske jag ock inom 1 månad är i Marseille, om winden blir mycket favorable. Min rese compagnon Kramer blef nyss en elän- dig Doctor Medicine och hade till gradual: Specimen insectologice Da- 132 nice”. Får H. Archiatern den, så ses att ej ett enda nytt species är deri, utan alt plagium ur Lesser? angående entomologi, och ur H. Arch. Systema Nature resten. De ha köpt sig en insectsamling från Swerige med namnsedlar under. Och nu wilja de brillera som autodidacter och veritabla kännare, så stora stympare de äro. Jag bör erinra det, att Herr Arahiatern skadar sig och sciencen med, om detta af höflighet be- röms så mycket som med Kratzensteins conchylientext skedt. Ty i san- ning görs deraf missbruk här af somt folk. Utanskrift: A la Societé Royale des Sciences a a Upsale F:co Elseneur. Linn. Soc. vol. IV: 228 —9. ! HemsricH Fiscnrer, befälhafvare på skeppet »Grönland», som förde den Niebuhrska expeditionen till Constantinopel och Egypten. 2? Denna afhandling utkom i Köpenhamn 1760 under professor BALTHASAR JOHAN VON BUCHWALDS presidium. : 3 FrieDRICH CHRISTIAN LÅESSER, född 1692, naturforskare, prest i Nord- hausen, död 1754. Hans Insectotheologia, som utgafs i Frankfurt och Leipzig 1738, utkom sedan i flera upplagor samt öfversattes på åtskilliga språk. 1347. Köpenhamn d. 3 Jan. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. D. 1 Jan. skref jag till Herr Archiatern i den tanke, att det skulle denna gången blifwa sidsta brefwet från Köpenhamn. Men Skeppsfolk sadla wanligen bittigare än de resa. Jag är än i land, men med det wilkor, att gå prompt ombord, när bud kommer. Jag har nyttjat denna lilla ledighet jag nu fådt, att sätta opp med- följande remarquer wid conchylierna!?. På frågorna önskade jag få Herr Archiaterns swar till Marseille. Och Spengler wille äfwen gerna få Herr Archiaterns swar, om namnen woro rätt påskrefna på de conchylier, som skickades Herr Archiatern med H. Falck, i synnerhet de som hade signum interrogationis wid nummern. 133 Den besskrifning, sem jag gjordt öfwer Gref Moltkes multivalvier och bivalvier, blir trykt efter min afresa, och är ärnat att bifoga figurer på dem, som ej fådts igen hos andra iconographi. Herr Archiatern skall ej finna deri någon critie-lusta hos mig, fast jag ibland wid de genera, som i systemet fallit mig" swårast, sökt andra och något lättare charac- teres specierum, såsom i Venus, Ostrea, Pecten och Pinna. Jag har nog märkt, att hwad jag härwid gjordt blifwit mig blott igenom Herr Ar- chiaterns förutarbetande möjligt, och jag har märkt hwad myckel arbete Herr Archiatern häri äfwen nedlagt, då jag haft all möda, att endast följa spåren på den wäg Herr Archiatern banat. Denna öfningen i Kö- penhamn tror jag ha gjordt mig någorlunda bekant med denna delen af naturalhistorien. Snäckorna äro mig nu så lätta som insecterna. Om Herr 'Archiatern i den tilltänkta nya edition af Systemet will lämna Gref Moltkes samling något loford, och citera beskrifningen, som nu utkommer, skulle det säkert göra Grefwen nöje, som härpå anwändt mycken kostnad och med sitt exempel wärkel:n dragit många i Köpen- hamn ad imitationem, och att äfwen börja snäcksamlingar. Herr Ar- chiaterns omdömmen i den saken äro här i det wärde, som de böra wara, och att Herr Archiatern så wäl i brefwet till Kratzenstein, som i sitt systeme gifwit Regenfuses ” wärk mycken eloge, har wäkt här myc- = — ken satisfaction, för det det wärket kostat kungen här mycket pengar. Det öfriga har jag anfört i mitt förra bref. Med oaflåtel. wördnad är jag Waälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Beskrifningen på Gr. Moltkes cabinett är på Tyska, för Grefwens skull. Det war ärnat att blifwa på latin och tyska, men tiden blef för knapp. Jag har gjordt beskrifningar omständel:n på de mästa. Utanskrift: : A La Societé Royale des Sciences [4 Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 230—1. 1 Dessa anteckningar (Linn. Soc. vol. IV: 263—4) hafva här utelemnats. >? FRAnNz MicHAEL REGENFUSS, se bref. 367 not. 11. 134 1348. Helsingör d. 10 Febr. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Det går öfwermåttan trögt med början af den arabiska resan. $Se- dan jag d. 4 Jan. skrifwit Herr Archiatern till från Köpenhamn, gick jag . med krigsskeppet ut genom Sundet d. 14 Jan. Wi fingo om natten storm, höllo dock sjön i Cattegat tills d. 17, då wi åter lupo till sundet tillbaka ifrån högden af Götheborg. d. 26 Jan. fingo wi åter wind, gingo ut i sjön, warit redan mitt för näs, yttersta udden i Norrige, men mäst haft = — hårdt wäder och motwind, så att vi nu mäste andra gången gå hela wägen till baka till Helsingörs redd. Östliga windar, som wi beh plä wara rara, när blid winter är, och innan wåren kommer. Får nu se hwad ordres SkeppChefen får från Köpenhamn, om det 3 blir snart resa af el:r intet. Jag will låta widare weta utslaget, om lägen- het gifs, innan jag åter reser härifrån. : I mitt förra bref skickade jag de mästa små observata jag gjordt wid conchylierna. Dr ÅRGENVILLES! Zoomorphose mins jag ej om jag nämnde om. Det är ett rätt artigt wärk med figurer, går ut på att he- skrifwa djuren i genera conchyliorum. Samma auctors andra edition har jag sedt i Köpenhamn. Der äro tabellerna öfwer stenriket utlämnade, och de andra tabeller ha deraf fådt andra numror. Men efteråt har han appendix af 3 nya tabeller, som hafwa figurer på några i hans tycke rara conchylier. Deribland äro ammiraler? och andra saker. Det wore = wärdt, att dessa auctorer köptes till bibliothequet. Sjön är denna tiden fattig på naturalier. Watnets lysande har jag sedt, men ej Grillselins” maskar?, fast jag silat watnet och eljest besigtigat det med Ellisska microscopet. Här måste wara någon annan ännu dold orsak till lysande i dessa watn. 5 Jag har i dessa dagar läst: Donati Essai sur Uhistoire naturelle de la mer adriatique", vertert af italienskan på fransöska, Hag 1758, på 73 quartsidor, med iiluminerta taflor. Det är i mitt tycke ett litet mäster- stycke, skrifwit utan all widlöftighet med ganska mycken attention och observationer. Jag tror Herr Archiatern skulle ej ångra, om H. Archia- tern lät någon öfwersätta denna korta bok ord från ord på Swenska. Wid sjöörterna tror jag wäl, att Herr Archiatern ej blir nöjd med hans 135 classification. Han wet, tyckes mig, nästan intet af hwad andra skrifwit. Han begynner för sig sjelf betrakta naturalierna utan hjelp af andras böcker, men det ses, att han brukar ogemen flit och laggranhet. Hans: classification öfwer corallerna har jag utur 7:de capitlet i boken satt i ord- ning på latin. Den medföljer innelykt?. Jag har än ej slutit boken, men 2 observationer har jag funnit deri, som jag håller af stort wärde, neml. 1) huru petrificatberg wäxa årligen på botn af [adrilatiska hafwet, cap. 1 pag. 9, der testacea ofwanpå är lefwande, [liltet tängre ner äro de alt mer petrificerta, och på en fots djup i stenskorpan rent marmor. 2) i capitlet om röda coraller wisar han, att emellan barken och sten är en safthinna, der polyper sitta och hwarigenom corallen tillwäxer på bredd och längd, får årsringar etc. så att en corall bör anses som ett träd, hwars safwa lefwer, och som genom denna lefwande safwan wäxer äfwen på bredden ända ner till roten. Deremot mins jag ej annat än Herr Archiatern hade den tankan, att corallqwistarna dogo nerwid och hade lifwet endast opputi. Men efter denna observation går det just som med träden; det innersta el:r kärnan hårdnar och dör, men lifwet följer med safwan ad superficiem på både bredd och längd. Jag har nu ej mer att tillägga än det gamla, att jag med odödel. wördnad är Wälborne H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka Tjänare P. Forsskål. Om H. Archiatern har Donati wärk, ber jag få i ett bref för all ting en oppsats på hwad de naturalierna heta hos H. Archiatern, som han har på tabellerna afritade. Tab. 3. f. I är besynnerl., ser ut som en agaricus, men lär ej wara det, ty den har ej lameller, utan coni under hatten, och dessutom en hop lösa trådar fig. 8. NB. Om någon möj- lighet är, ber jag på det högsta att i nästa bref från H. Archiatern få nomina trivialia på Plumieri” sidsta fascicle, och om H. Archiatern fådt hortus malabaricus, en afskrift af nomina trivialia öfwer den. Jag fick skrifwa af H. Archiaterns oppsats, men der woro endast nomina gene- rica, och H. Archiatern trodde sig nu: kunna determinera långt flera. Tourneforts resa? läser jag dagel. uti. Jag hade dock wäntat mer i na- turalhistorien af en sådan mann. Men han hade ej en sådan instructio peregrinatoris som H. Arch. gifwit oss. 136 Utanskrift: ad La Societé Royale des Sciences å Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 232—3. 1 ANTOINE JOSEPH DEZALLIER D'ÅRGENVILLE, Se bref. 609 not. 2. 2 Olika former af Conus Ammiralis Linn. Syst. nat. ed. XII p. 1167. »Är wäl den dyraste Snäcka, ofta kostar den 1,000 gyllen, dock tyckes hon icke recommendera sig medelst sin skönhet» (Linnés privata föreläsningar öfver Mar; skarne, Ups. bibl: mserpt D. 160). | 3 I Linnés disputation Noctiluca marina citeras GRIsELinus, Observations sur la Scolopendre marine luwisant (Vened.). 4 VitALIANO Donati, Saggio della Storia Naturale dell Adriation Mare. (Vened. 1750). 5 Denna, som finnes i Linn. Soc. vol. IV: 265, har här utelemnats. 6 Jfr. bref. 224 not. 3. ; 7 Jfr. bref. 224 not. 2. 1349. Helsingör d. 22 Febr. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. I dag kommo wi 3:e gången tillbaka till Helsingörs redd, sedan wi avancerat förbi Schagens udd. Man wet icke nyligen att så fatal resa skedt. Jag tror man lär nu afbida stadigt wäder, och alltså att jag kan få hit Herr Archiaterns swar, om endast Herr Archiatern will wara så god och skrifwa med första post. Jag skref sidst till H. Archia- tern d. 20 Febr. och lade deri bref till Mag. Ahlström! Taäcktes Herr Archiatern ock låta honom weta, att jag kan wänta hit swar med nästa post, så wore det wäl. Skulle jag emot förmodan rest förr bort, innan - brefwet kommer, får jag det dock genom agenten Kräger skickat efter till Marseille. Det addresseras hit till mig till Helsingör. Med all wördnad är jag stedse . Wälb. H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. UNTEN Mud Ol RA TAN 2 EN 4 RN hå RR (RE fn MER NE a a "Är oa Cr naste bored EBETSÖESET SK SE RESPEKT EE BRT EE ME IT 137 Utanskrift: a Monsieur Monsieur Charles Linneus Archiatre du Boi & Chevalier de VOrdre d Etoile du Nord å Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 234—3. ! CARL JOHAN ÅLSTRÖM, född 17928, fil. magister 1755, moral. docens 1760, kungl. hofpredikant 1769, kyrkoherde i Köping 1773, död 1790. »En sinnrik och djuplärd Man, märkvärdig genom sitt oförskräckta mod såsom antiroijalist vid riksdagarne i Gustaf III:s tid> (Westmanl.-Dal. nations studentmatrikel). 1350. Helsingörs Redd d. 10 Mart. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne orden. Jag fick oförmodat den fägnad att här läsa Herr Archiaterns bref af d. 20 Febr. Det hade ej skedt, om ej wårt öde fördt oss 3:e gån- gen hit tillbaka. Deremot måste jag i dag följa skeppet och winden härifrån, just då posten skall komma från Swerige, med hwilken jag wäntar det sidst af Herr Archiatern begärda bref. Jag har sedt af min Fars! bref från Stockholm med sidsta post, att den post, med hwilken jag skref, kommit en dag senare fram än den bordt, och derigenom förlorar jag den för- mån att här underrättas widare af Herr Archiatern, som annars kun- nat ske. Jag tackar ödmjukast för plumierska namnen och Jaquins genera. Jag önskade känna dessa sidsta närmare, i fall orienten skulle wisa mig några deraf. Men det kan dock gå an. Får jag några, som jag miss- tänker wara nya genera, will jag skicka dem till Herr Archiatern under öpet sigill, att kännas om de äro af förut nämnda genera el:r ej. Här på Redden har jag sedan fådt Sertularia Ellis XII. c, som Herr Archiatern ej upptagit. 2) Nereis pelagica, som altså ock kan göras till Swenskt djur, då det är i sundet. 3) ett sjökräk, stort som en knapp- nålsknopp, med fötter liksom aflånga blåsor, hwilka antingen sitta på 138 ryggen, el:r sätter djuret sig fast med den fotlösa ryggen. Jag menar det är en ny Scyllea? på innelagda papper är en hastig ritning” deraf. Fötterna äro swåra att räkna, då den lefver och rör sig, men de äro wid pass 6 par. Är det Scyllea? 4) nakna sjöwatns polyper, med hela 19 tentacula och dem i rader öfwer hwarandra, stora eljest som sötwatns polyperna. Armarnes antal skiljer dem nog från Hydra polypus, med "hwilken de till storlek och annan skapnad äro mäst lika. Dessa, som jag tänker wara nya, kunde ock som sundets inewånare ha rätt till wår fauna, men Herr Archiatern wet, att de äro förbehållna att först blifwa danskar. | I det lysande watnet får jag med Ellis microscop inga nereider; dertill behöfdes kanske ett engelskt componerat microscop. Men då ef- ter Noctiluca marina de lysande kräk wid Italien äro stora som en li- nia, så skulle jag sedt dem med blotta ögonen, om de warit äfwen här. Jag will nog tro Italienarena sedt de kräk de tecknat, men om de, fast sjelfwa lysande, gifvit watnet sitt sken, tör än kunna twiflas, emedan den orsak ej finnes här, der dock watnet lyser alla mörka nätter utan exception. Jag har gömt sjöwatn i en tillskrufwad flaska, som jag wid omskakning om nätterna funnit lysa öfwer 14 dagar, fast mindre och mindre. Jag har silat watnet i andra flaskor. Det jag silat genom fint. linne, lyste dock sedan, men helt litet; det jag silade genom 4 dubbelt grålt papper, miste straxt alt lysande, men hwarken på linnet el:r på gråpapperet sågs någon likhet till lefwande, med ögon el:r microscop. Nereis pelagica lyser ej heller i mörkret. Djuret till Entrocha? är en stor decouvert, och! Theträden i Göthe- borg att beklaga. Naturen måste efter hand öpna sina längst dolda gömmor, sedan Herr Archiatern gjordt ifwern att spana derefter allmänn. Brefwet på Helsingör får jag igenom Agenten Kräger efter till Marseille. Inneliggande frö och fruktblåsa äro af ett träd i Helsingör, som kommit från Holland under namn af stengelbaum, och efter beskrifningen har ärteblom[mor]. Är det någon Coluthea? Det war helt stort träd. I går såg jag Hasseln och Galanthus nivalis blomma der i öpna trägårdar. Jag ber wid lägenhet hälsa mina gynnare och är med all högakt- ning och wördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. FEAT a 139 Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus Archiatre du Roi & Chevalier de VOrdre de VEtoile du Nord å Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 236—7. 1 JoHAn ForsskåHL, född 1691, prästvigd till komminister i Finska för- samlingen i Stockholm 1723, kyrkoherde i Helsingfors 1729, af CH. DE GEER ut- nämnd till kyrkoherde i Tegelsmora 1740, kyrkoherde i Finska församlingen i Stockholm 1748 och i Maria församling 1730, teologie doktor 1752, död 1762. 2? Denna ritning saknas. 3 Isis Entrocha Linn. Syst. nat. ed. XII p. 19288. 1351. 1 På sjöresan har jag fådt rätt många obeskrefna Meduser, och som jag tror helt nya twå genera i Molluscis. Får jag så mycket tid, will jag öfwer Danmark i öppet bref berätta derom. Här törs jag intet. Min situation är sällsam i det målet, men jag måste lyda. När jag i bref till Herr Archiatern will nämna något naturalies namn, skall jag endast görat genom numrner på species och genus. Men att ej bönåsar i Danmark må sedan ge det ut för sitt, will jag cachera det så, att al- tid andra zifran bör läsas först, t. e. för 28 will jag skrifwa 82, och för 345 will jag skrifwa 435 etc: Herr Archiatern .—' o— + 5 peiller, warit der i 1 dag och 2 halfwa dagar, då jag ej hant stort mer än förtryta, att jag ej fick wara der längre. Prof. Sauvages? är en ganska artig man, fast skild från Botaniska hortus, som Herr Archiatern wet. Och Doctor Gouan”?, som corresponderar med Herr Archiatern, är en i naturalsaker nitisk och munter mann och som söker gå till bot- nen i sciencen. Trägårdsmästaresysslan har warit i flera leder i en fa- milie af det namnet Banal”; den innewarande är en flink karl, kan ock tämligen latin, har Tourneforts namn, känner hwar ört på bladen äf- wen, och är mycket mon om sin trägård. Som jag hörde, lär han Canceller Imbert?, Botanices professorn, hwar gång lectionen förut, som han sedan håller för studenterna. Trägårdsmästaren går sen efteråt 140 igenom lection med de studerande, och han allena håller botaniska or- dinaira excursioner, ej Professorn. ”Trägården har några artiga örter, men spisar ingenting i skönhet el:r fullkomlighet mot den i Upsala. Jag botanicerte på Gramont, som är ej 2 utan !/2 lieu från staden, och på Castelnau. Nästan alt det man ser här, är nytt och trägårdsörter. Gramont är täckt, men jag ser ej att det i ansende till örters antal swarar nog mot Hebenstreits beröm. Det surprinerar en owan att der se all skog af Quercus ilex och cocciglandifera" i buskar, och marken lysa som Swålon-Hedar hos oss af idel Cistus monspeliensis och Laven- dula stoechas. Dessa fylla der det mästa. Hypocistis (som jag ej wet om den ej måste räknas för Gynandra), Lupini flera, Linum med gul blomma, några Erice, Aphyllanthes, Gratiola etc. äro strödda bland de förstnämnda. Men Gottsunda berg och dalar äro i initt tycke rikare på antal af örter. Af denna trägårdsmästare, som jag nämndt, kunde H. Archiatern lätt få med Swenska skepp alla monspelienska flore frön, hälst mot byte af några andra. Deras Climat tyks mig kunde nog eftergöras. Hettan är ej stark. Men jordmån lär göra det mästa. Den är här öf- weralt en hwit lös lera, som jag skall probera med skedwatn ; den måste wara märgel. Deri wäxer här alt som rart är, oljeplantager och win- rankor på slätta fälten jämte wåra cerealia. Här regnar litet och näs- tan intet om sommarn. Mergellera i krukor tror jag skulle för dessa orters örter wara souveraine. Den är här en stor skänk af det medel- ländska hafwets äldre widd. Härifrån går skeppet i dessa dagar till Malta, så till Smirna och Constantinople, der jag i ödmjukhet ber att få några ord på mina sidsta bref. Små naturalie-paquetter fick jag i den goda tiden, innan löpare mellankommo, kungens resolution att få skicka till Herr Archiatern. Men alt måste gå öppet och passera mön- string i Köpenhamn. Det gör dock ej till saken. Men jag måste att evi- tera misstankar skicka endast litet af det wigtigaste. Från Constantinople tänker jag med skeppet skicka de då samlade naturalier till Köpenhamn och bifoga något till Herr Archiatern. Förr törs jag ej görat; ehuru jag oaflåtelig:n skall finnas redlig och erkänsam mot Herr Archiaterns godhet som dess ödmjuka tjänare | Marseille den 27 Maji 1761. P. Forsskål. Jag ber anmäla min wördnad till H. Cancellie Rådet Ihre” och andra gynnare, och wid tillfälle om en hälsning till Ahlström Magistern, hwars bref jag fådt här, men nu omöjel:n hinner skrifwa till, ej heller har jag något intressant att berätta honom. Jag har här intet bref haft från min Fader, ehuru hans sidsta bref till Helsingör lofwade ett snart Fm le. I på g d : 3 HA v fr ä NER lj kl, ERE ÖRE Fa SER F VELA, 4 RT D KO SERER ON SPE ET SEE IST SEN TE BIS NEN RER I SAS SERA SRA FRAN NOT M INR FR ORO TATE a FYSIK SÅ 141 efter hit. I fall han skulle wara död, ber jag Herr Archiatern låta mig wetat. till Constantinople. Förr kan jag intet med säkerhet få bref. I Tourneforts voyage du Levant, har jag med mycken adtention läst det märkel:a stället om Caprification. Jag tror mig deraf kunna sluta, att Herr Archiatern aldrig får blomma på sin Caprificus, förn Herr Archiatern först skaffar den sina Cynipes, som böra göra 2 generationer galle hwart år, innan blommorna komma. Tournefort säger dessa galla äro oumgängeliga till den rätta fructen el:r flos på caprificus, och det kan wara att dessa små kräk skola bereda wäg genom cortex för me- dulla och äfwen tjäna till foecundation. Kanske ock att de olika galleg caprifici äro af olika species, hwaraf det ena kan disponera marem att blomma, och det andra feminam att bära frukt. Herr Archiaterns nya Systeme hade i Montpellier endast Doctor Gouan, som fådt det från Geneve och satte rätta wärdet derpå. Sauva- ges beklagade att på en 3 år ej fådt H. Archiaterns böcker. Donati kamrat la Roche? (läses la Rösje) är en Doctor Monspeliensis och Sau- vages discipel. Han har tillbudit . Sauvages sina frön, men som han ej har trägården mer, så har han wisat honom till Herr Archiatern. Pe- nuria bonor. libror. i naturhistorien är stor i Montpellier och än wärre här. Det är en stor saknad. Rumpfius? läser jag igenom: och excer- perar; den blir för stor att föra med öfwer land i /Egypten. Likså gör jag med hortus malabaricus. Herr Archiaterns böcker äro i alt mina ledare, och utan dem wore mig i dessa foliante beskrifningar altsam- mans mörker. Nu hinner jag ej mera och papperet är redan fullt. Wi lära segla härifrån i öfwermorgon. Resan till Malta är ordinairt af en 2 a 3 weckor. Linn. Soc. vol. 1V: 238—9. 1 Öfversta delen af brefvets första blad är bortklippt. ? FRANGOIS DE LA ÖCROIX DE SAUVAGES, se bref. 480 not. 1. 3 ANTOINE GOUAN, Se bref. 480 not. 2. t Om Banar se bref. 787 not. 2. 5 Francois ImBERT, Lecons de Botanique (Holland 1762). Utgafs ej af för- fattaren, utan af D. Durur d”EsQuiury. HALLER ger den i sin Bibliotheca bo- tanica vitsordet: Ironia est et refutatio. ; S Quercus coccifera Linn. Sp. pl. ed. II p. 1413. 7 ForssKkåL vistades 1756—57 i JoHan InreEs hus såsom informator för en där inackorderad ung grefve Horn. $ DANIEL DE LA RoQuE, se bref. 484 not. 3. >” GEoRG EveErRHARD RumPF (RumpFius), se bref. 468 not. 2. 142 1352. Constantinople d. 1 Aug. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Jag kom i förgår lyckel:n till Constantinople. Jag skref ifrån Mar- seille, det jag hoppas framkommit. Sen har jag sedt Malta, Smirna och Archipel ön Tenedos och Imros, samt kusterna af Asien och Europa wid Canalen till Constantinople. Jag har fådt åtskilligt, som warit nytt för mig. Deribland jag dock ej än tror kunna wisa mycket, som wore nytt för Herr Archiatern. Systema Nat. den sidsta edition kan jag ej fyllest berömma; beqwämligare rese bibliotheque kunde ej opptänkas. Jag stu- derar dagel:n i Herr Archiaterns böcker och i naturen. Hvwar dag tyc- ker jag upplyses mig mera. Hinner jag en gång hem, tror jag mig wåga underkasta mig examen, ty jag examinerar alt efter böckerna, för de naturalier, som finnas kunnat, der jag varit, och den owissheten jag lik- som Löflingen måste klaga öfwer, då man skall begynna på egen hand att naturalisera i en främmande werld och determinera sjelf; denna owissheten ser jag med glädje efterhand minskas. Dock har jag än många qugerenda och incognita, hälst dem jag ej träffat i blomme och fruktetid. Jag tänker innan afresan härifrån efter ordres i ett öppet bref nämna om nogot sådant. Men det är förargeiigt med det att dessa frågor mäste gå öppet, ty jag kan derwid ha den förtret, att någon i Danmark med subsidier af ichniographi, som jag ej har, kunna determi- nera en el:r annan af dem jag ej fådt rätt på alls, och sedan skryta af sin kundskap och tadla mig. Jag önskade att de finge sjelf försöka, huru lätt det är wid ett litet biblioteque att få rätt på allt. Men jag skall dölja för onda ögon hwad jag kan. De numrer jag sätter till wid ör- terna will jag, eftersom jag skref från Marseille, turbera, så att altid den andra 2ifran sättes främst, t. e. för 1236 will jag skrifwa 2136 o. s. w. Om ett null är andra ziffran, will jag i dess ställe sätta ett litet twär- streck förut; t. e. 1000 will jag skrifwa — 100, att ej må märkas, det detta är Chifre-stil. Jag will citera nummern af genera och species i nya systemet. Till ex. — 83. 31 (i stället för 803. 13) skall betyda Lotus corniculata. 958. 62 (för 598. 26) skall betyda Cistus helian- themum &cet. Dessa numror will jag skrifwa wid sjelfwa örterna, dem jag i ett öppet paquet will skicka till Herr Archiatern öfwer Danmark, och i Herr Archiaterns swar, som jag derpå will utbe mig, täckes Herr 143 Archiatern verificera el:r rätta mina numror, som utwisa min mening om örtens namn, således t. e. — 83. 31 är Lotus corniculata o. s. w. Herr Achiaterns bref må ock wäl förseglas och sedan addresseras i ett couvert a Son Excellence, Monseigneur le Comte de Moltke Grand Mare- chal de la Cour & Chevalier de V'Ordre de F'Elefant &c. &c. a Copen- hague. Wille Herr Archiatern första gången skrifwa äfwen till Grefwen ett bref af några rader på Swenska, wore det så mycket bättre. Annars kan ock Herr Archiatern addressera brefwen till danska ministern här i Constantinople, som wore kanske än bättre, och gjorde mindre adtention. Så länge den nuwarande är här, är addressen denna, a Monsieur Mon- sieur de Gehler Envoye Extraordinaire de la Majesté Le Roi de Danne- marc a Constantinople. Den addressen gör ock förmodel:n brefgången snarare, och är, som jag tror, på alt sätt den bästa. Will ock Herr Archiatern addressera brefwen till Swenska Envoyen Celsing! här, en öfwermåttan god Herre, är det allt detsamma. Herr Archiatern will ej låta mig weta sätt att conservera indiska frön. Jag nekar ej, att Herr Archiatern som jag har orsak att förtryta de anstalter, som gjordes i Danmark att binda mina händer. Men jag kan edligt betyga, att det ej är de mägtigas skuld der i riket, utan nå- gra halflärda windmakares jalousie, som bekanta i landet genom alle- handa canaler och pretexter hafwa tillwäga brakt så besynnerliga in- skränkningar, hwilka dock, om Gud låter mig komma hem, ingen suite kunna hafwa. Herr Archiatern täckes derföre likafullt tro, att både Gref Moltke och Geheimderådet Bernsdorff, som det mästa beror på i Danmark, äro ädelsinta Herrar och wetenskapens befordrare, och det jag för min del äfwen kan tillägga, hade en nådig tanka om mig, då jag begynte resan från Danmark, hwilken tanke jag ock hoppas med trohet i min syssla bibeholla, om det ock qwalde tusende afwundsjuka. I an- ledning af allt detta ber jag ännu ödmjukel:n, att ej för det som är al- deles utan min skuld, och i sig sjelf af litet betydande, låta mig mista något af Herr Archiaterns förtroende, som jag aldrig skall missbruka, och aldrig sätta mindre wärde på, än jag härtills gjordt. Wetenskapen, som Herr Archiatern så högt älskar, må ej lida för det en och ann i Danmark är orimlig i national tankar. Om fröförwaring, tror jag ej att det går an med salter; de göra endast en kort köld. Jag förmodar, att när jag tar frön altid med deras Capsula och lämnar dem så, mogna de bättre och conserveras tämle:n wäl. De som ej ha Capsulas ärnar jag lägga bland agnar. Jag menar, då otorkad säd i sina agnar håller sig flera år utan att taga hetta, som den annars gör (hwarom Prof. Kalm skrifwit i Act. Holm. ?), så måste ock andra frön göra detsamma. 144 NB. Då jag med förr nämnda Chifre-stil will gifwa till känna, att jag tänker en ört är nytt species, will jag citera numern af det genus jag tror den wara el:r komma närmast. till, och till numerus speciei taga ett tal, som ej fins bland species i Syst. Nat. till ex. jag har en, som jag tror wara en obeskrefwen Leontodon. 'Der will jag citera så N:o 187 (för 817) och species 7, då endast det går till N:o 6 i Syst. Nat. Om någon af Herr Archiaterns disciplar widare reser ut, som jag hoppas, bör den för alting läras att göra det, som jag nu märker att jag bordt göra hemma. Neml. göra sig ett herbarium vivum portatile hemma och taga med sig så complett som möjligt är; man skulle en- "dast ta en liten stjelk med blad och blomma el:r frukt af hwarje, och medelst inskärningar i papperet hällre än med klistring fästa på hwart blad i en inbunden bok af stort tunt papper till en 20 a 30 species på bladet. Om ock endast classerna blefwe samma, gjorde det dock en otrolig lätthet på resan. Det är ett bibliotheque bättre än ichniographi, som dock hjelpa mycket till wisshet. Jag gör mig nu ett sådant her- barium och kan ej nog beklaga, att jag ej förfärdigade mig ett sådant i Upsala. Finge man af Herr Archiaterns hand ännu en hjelpreda, neml. just en sådan bok, som andra tomen af nya Syst. Nat. tillökt med så- dana beskrifningar wid hwart species (der möjeligt är), som stå t. e. i. flora Zeilanica, saknade man ichniographi mindre el:r kanske intet; de korta differentie specificg, ehuru nödiga och rigtiga, lämna en dock ofta i owisshet, om man ej får flera notas att jämföra. Man finner ofta något 'monstreusa exemplar, och då note ej äro i hela subdivision tagna af samma delar, utan på en af stjelk, på en ann af blad etc. tycker man ibland, då man ej har bägge species tillika, att characteres af flera spe- cies passa på den ört man har. När man får flera species in natura, hjelpes detta twifwelsmål ofta. Men ännu tycks mig att studera, fast 1000 gångor lättare än förut, har dock än för stora swårigheter, som af ingen hand lättare kunna häfwas än Herr Archiaterns egen, som redan bragt saken af intet till sådan höjd. Rummet tillåter nu ej mera, än att tillägga min gamla redliga försäkran att lefwa och dö W. H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Innan afresan, som ej än är bestämd, skall jag skrifwa widare. Detta skickar jag öppet under min Fars Couvert. Jag ber hälsa gyn- nare och wänner i Upsala ”?. EINES 145 Linn. Soc. vol. IV: 240—1. ! GustAF CELSING, se bref. 284 not. 2. ? PETTER Kalm, Svar på den 3 Frågan i Andra Quartalet för år 1739: På hvad sätt den Säd, som intet är Ritorr, i många år må kunna agtas, utan at taga något men ock skada? (Vet. Ak:s Handl. 1743 s. 50). 3 Till detta bref voro fogade en del anteckningar eller »observationes ad Rumphii herb. Amboinense & dissert, Herb. Amboin.> (det senare = Linnés 1754 utgifna disputation Herbarium Amboinense), hvilka här ute- lemnats. Äfven finnas några anteckningar om »>Varia alia», ur hvilka föl- jande här må finna plats: Flädermössen, de stora, hatade af Indianerna för det de hjelpa dem äta trädfrukter, äro deras trägårdsmästare. De så med sin träck allestäds, och utan den providencen skulle det lata folket dö af hun- gersnöd. NB. Hwarför kallas Citri fruetus bacca och ej pomum, då den ju har capsule intra pulpam? Sapindi fructus cur dicitur Capsula? quem auctores testant esse baccam s. drupam. Coris monspeliensis har ej stigma 5fidum, ut in Syst. N., utan simplex; ej heller är Calyx 5- utan multispinosus, och hwar spina ledig för sig. Beskrifningen i Genera är kanske gjord efter torrt el:r mon- streust specimen. NB. Hieracium tycks i Gen. pl. behöfwa en ny description, ty hwart ord der står, passar ock på Sonchus; receptaculum är glömdt. Att Caprificus i Upsala ej blommat, tör kommit deraf, att den ej först blifwit stucken af Cynips. Kanske de skola göra wäg för medulla genom en tät bark. Tournefort i sin resa säger gallas cynipum på grenen wara nödwändiga för att få hannblomman fram. Buphthalmum maritimum och spinosum ha helt wist stigma her- maphroditicum bifidum såsom de andre Syngenesister, fast characteren är tagen af contrario i Syst. Nat. Jag har sedt bägge slag tusendtals wid Marseille och flerstädes. I torr sand wid hafskanten tror jag att climatet gör mindre skilnad än opp i landet, och att, några sempervirentes undantagna, samma Ma- ritima torde finnas el:r kunna sås wid alla salta sjöstränder. Linnés brefväxling VI. 10 146 1353. Constantinople d. 4 Sept. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Helt nyligen fick jag här en glad post, neml. min nuwarande Konungs rena befallning att skicka frön af de rara wäxter jag finner på resan imediate till de förnämsta botaniska trägårdar och deribland till Upsala. Det är ock de i Danmark rådandes wilja, att resan skall wara till sciencens allmänna bästa;-ehuru några egna små hufwud sökt intri- guera fram ett helt annat system. Jag gjorde ansökning och föreställning härom i bref från Marseille, och det fick så god utgång. Tillika före- stälte jag ock rent H. Archiaterns honetta oppförsel med Löflingens ob- servationer, att allt derwid skedde med Spanska Konungens consence och alt wändes till hans heder. Att ock H. Archiatern äfwen mot apothecar Ginther? wiste så mycken erkänsamhet, anförde jag billigt som ett klart bewis, huru H. Archiatern bemöter dem, som bidraga det min- sta till sciencens uppkomst. Och jag tror ej annat än att den misstanke mot H. Archiatern, som några i Köpenhamn gjordt sig så mycken möda att uppväcka, är förswunnen. Konungens befallning är, att jag tillika skall anmäla att Hans Maj:t will nådigt anse, då från botaniska trägår- dar. ock skickas till Köpenhamns hortus frön och lökar af rara örter, och hwad man der ej förr har. Detta under address till Prof. CEDeErR, som i min tanke är den enda af de studerte naturalister i Köpenhamn, hos hwilken något solidité finns. Jag arbetar nu med dubbelt nöje, se- dan jag tror mig arbeta för sciencen. Näst hortus Hafniensis skall altid Upsala ha billigt pre hos mig. jag wet att örter ingenstäds bli bättre wårdade och bättre betraktade. Efter innelagda oppsats? skickas frön, som jag lämnar till Swenska Envoyén H. von Celsing. De skickas af honom med ryska courierer till Petersburg, och med Swenska courierer till Stockholm från Petersburg. Dit kostar transporten intet, ty courierer gå esomoftast, och för bekantskap mellan ministrarna ta de små paque- ter med sig. Jag tror derföre, att de skola komma tidigt fram. Jag will addressera dem till H. Secretair Wargentin, som är i Stockholm, el:r till Swenska W. A. der. Jag har tagit dem, som jag ej mins mig sedt i Upsala Trägård, och dem som jag behöfwer upplysning om. 147 H. Arahiatern "behagar nämna dem med den widsatta numren och låta mig weta, hwar jag trodt el:r gissat orätt. Bref till mig må altid ställas till Constantinople och addresseras att lämnas till danska En- voyén, så får jag dem nog. Till Constantinople skall jag ock widare w. G. skicka frön, att af H. Envoyén Celsing befordras, som sagt är öfwer Petersburg Här i staden har jag warit mycket occuperad med de samlade naturaliers rangerande och inpackande, så att jag ock derföre mot min wilja och längtan dragits altförmycket från flora och landsbygden. Jag skickar härifrån hem en hop artiga naturalier efter min tanka. Få se hur den förstlingen anses. Mäst alla frön har jag lämnat in capsulis; det war mig wid trägit arbete wigare, och som jag tror för örterna nyttigare. bara ej hortulanus tar capsula el:r calyx fructus och sår som frö, t. ex. N:o 50, som nog liknar ett frö med sin 8kantiga calyx. Gräsen i synnerhet lära wäl be- höfwa renas från all gluma, om de skola gro. Herr Archiaterns bref till mig kunna ställas hit på Constantinople med påskrift chez Monsieur VEnvoyé de Dannemarc. Under den ad- dress fick jag ock nyl:n Herr Archiaterns af d. 30 Jun. som högel. fäg- nade mig. Herr Envoyén skaffar wäl brefwen widare till mig. W. H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare P. Forsskål. Utanskrift: A la Societé Royale des sciences å Upsala. Wid ankomsten hit skref jag H. Arch. till på stockholm under min Fars couvert. Det war w. p. sist i Jul. månad. Conchylie samlaren i Köpenhamn heter ej Sprengler, utan Spengler. Under den tid jag warit här, har Constantinople passerat för pestfritt, men på Constantinopels wis, så att jag fådt höra pest i 2 hus på samma gata, der jag bodt, fast det är ministrarnas och den säkraste gatan i förstaden Pera, der wi straxt wid ankomsten blefwo alla intagna i dan- ska Envoyéns hus. Men man häpnar ej öfwer pesten här som hos oss. Man ruskar litet på axlarna, och eviterar communication, som wi wid koppor och rödsot. Jag reste en gång ut på landet, och måste då fara tätt förbi en by der pest war. 148 Jag har ej än fådt lof att resa hem om Africa och Cap B. Spei, som jag begärt, men wäntar och arbetar än derpå. Jag ber hälsa Se- natus academicus, i synnerhet Herr C. R. Ihre och H. Professor Ziervo- gel”, mina goda wärdar. Om jag hinner, will jag skrifwa H. Archiatern än till härifrån sub sigillo volanie, med några observationer uti. - I mor- gon skall wåra saker om bord; wi gå till Alexandria directe. P. S. Jag har nu sedan skrifwit till H. Archiatern ett bref på tyska om 3 nya genera af mollusca etc, hwilket bref går öppet under ; Hofmarskalks Gref Moltkes couvert härifrån. Linn. Soc. vol. IV: 244. ! Aveust GönrtHER, kungl. apotekare i Köpenhamn. Genom en lycklig tillfällighet blef han egare af den växtsamling, som PauL HERMANN (sedan pro- fessor i Leyden) på 1670-talet sammanbragt på Ceylon och Mälabar, men som »äfter hans död förswan för den lärda wärlden». GönrtHER fick då »lust att få weta dessa upptorkade örters namn, och därföre skickade dem till Holland, men fick till swars, att ingen Botanist wore i stånd att dem nämna, förutan Lissavs i Swerige; hwarföre han sände dem till Upsala. och då LIinnzus igen- kände HERMANS samling, fägnade han sig att han skulle ifrån förgänglig- heten få rädda denne Thesaurus, som hitintills förswunnit. Han anwänder altså dagar och nätter på detta Hercunis arbete, att examinera så länge tor- kade blomster och skrifwer sin Flora Zeilanica>» (Egenh. ant. s. 45). Detta arbete, som trycktes i Amsterdam 1748, är med många loford dediceradt till sagde GÖNTHER. ? En lista på dessa frön finnes i Linn. Soc. vol. IV: 266, men har här utelemnats. 3 SAMUEL ZIERVOGEL, Se bref. 40 not. 1. 1354. ; Hochwohlgebohrner Herr Archiater und Ritter vom Nordstern-Orden. Auf einigen von den Fragen des Herrn Archiaters kann ich jetzt die Ehre haben zu antworten. Hermodactylus officinarum ist in Syrien sehr allgemein, aber auch hier nicht nach seinem Geschlechte bekant. Einer aus Aleppo, der ein halber Medicus und botanicus ist, hat mich zuverlässig versichert, dass er nicht wie ein Iris wachse, sondern wie ein Colchicum, blähet gelb, ohne Blätter, mit einem langen Stiel unter der Blume. TRATT FINEST! TSESNSES 149 Das Leuchten des Seewassers kommt nicht ordentlich von Nereis noc- tiluca her. - Das Seewasser leuchtet alle nächte, mehr oder weniger. Wenn dieses gar nicht gesehen wird, ist die Helle des Nachts von Mond- oder Sonnenschein die Ursache dazu. Ich habe das wasser mit dem von H. Ellis gebrauchten Cuffischen microscop oft und genau bese- hen, aber nicht die Nereiden oder was anderes Lebendiges, wovon das Licht herkäme, gesehen. Wenn man Seewasser durch vierfaches Lösch- papier siebt, leuchtet "es nicht mehr, aber die Saltzigheit bleibt doch einerley. Also muss das Licht auch nicht in dem Saltze, sondern in dem schleimichten Wesen, das abgesiebt werden kann, stecken. Die Frage wird also nur wo dieser leuchtende Schleim herkomt? Herr Ar- chiater haben selber angemerkt, dass fast alle Mollusca marina leuchten. Die schleimichten Medusen thun es besonders, da sie gerieben, geworfen aus einem Gefass ins andere, oder aus einer Hand in die andere gelas- sen werden. Keine aber habe ich so starck leuchten sehen als eine braunwartzigte Medusa, die die Medusa pelagica, die H. Löfling gar zu kurtz beschreibet, sein wird und die Medusa Beroe fast noch mehr. Wenn man diese beide im dunckeln auf Holtz zerreibet, sieht es nicht an- ders aus, als ob man lauter Funken daraus säete. Diese Funken leuchten eine kleine weile. Wenn man aber wieder wasser auf demselben Holtz giesst, dass der abgeriebene Schleim in Bewegung kommt, sieht es wieder aus, als wie das Holtz mit lauter Funken bestreuet wäre. Dies kan man sehr oft wiederhohlen. Die Medusa verrucosa oder pelagica hab ich auch in Wasser zerrieben, und dann das Wasser sehr funkeln sehen, da ich darinn umgerährt habe. Deswegen glaube ich auch, dass das leuch- tende in dem Seewasser nichts anders sey, als der bey Bewegung der Wällen abgeriebene Schieim von den Medusen und andern geléeartigen : Thieren, davon eine erstaunliche Menge auf dem Seeboden sein muss. Ob das Wasser unten in der See saltzer? Der Versuch ist sehr schwer. Ich habe nicht tiefer als etwa 30 klaften See-wasser aufhohlen können. Daran war keine merklicher unterschied der gravitatis speci- fice, also auch nicht der Saltzigkeit, wahrzunehmen. Die Beschreibung des vermeinten Wächters der Pinnc, oder Cancer Pinnotheres, ist folgende: Cancer brachyurus, glaberrimus, thorace laevi lateribus antice planatis, caud&e sulco medio elato flavescente. DESCR. Ovo columbe minor, griseus, glaberrimus, molliusculus, sub- globosus. Thorax fere hemispheericus, lateribus antice planatis. Manus chelifere inermes, non valde curve. Oculi globosi, inserti prope os. Antennce constant seta brevissima. Cauda orbiculata, latitudine animalis, inflexa ut in congeneribus, medio obtuse noduloso-carinata. Nulli pedes 150. preter manus 'chelas habent. Obs. tria puncta lateralia in S. N. memo- rata non vidi, nec manus admodum curv& sunt. 3 Er Pinna rudis wird auf eine eigene Art gefischt, und häuffig nach Markte gebracht in Smirna, Constantinople und andern Gegenden herum, um sie zu speisen. Fast in allen die man aufschneidet, findet man einen solchen Krebs. Aber dass er die Pinna fär die Ankunft der Sepize octopodiae mit seinem herumlaufen warne und bewahre, kommt mir noch zu unwahrscheinlich vor. Denn da die Pinna mit einer erstaunlichen Kraft ihre Schalen zusammen kneifen kan, und weil sie am Rande scharf ist, der Sepia, wenn sie nach ihr greifen wollte, leicht den arm abschei- den zu können scheint, glaube ich nicht, dass sie fremde Hälfe gegen einen solchen Feind nöthig habe. Vielmehr glaube ich, dass die weiche Haut des Krebses ihn nöthiget die Sicherheit bey der Pinna zu suchen, und da er vielleicht die octopodie sieht, eben des wegen in der Pinna herumlauffe, damit sie ihn einschliessen möge, und damit er nicht sell ein Raub dieses Thieres werde. ; Von Seethieren, worauf die Erinnerungen von Ihnen meine Auf- merksamkeit so sehr erreget haben, habe ich auch das Vergnigen ge- habt schon viele neue zu finden. Die wahre Limax marina verrucosa Rumpfii habe ich bekommen. Es ist eine stachlichte Limax, der auf herumfliessende Fuci in der See gefunden wird. Zwei andern kleinere stachlichte Seelimaces habe ich gefangen, die auch verschiedene species sind. Sertularien und andere kleine Thiere haben sich genug gezeigt. Von den gelé-artigen habe ich, ausser unterschiedliche neue Medusen, drey gantz neue Geschlächter bekommen. | 1. Physsa (Blas-balg). Corpus gelatinosum, ad utramque extremita- tem apertum, interne vacuum intestino unico obliquo ;- juxta anum sepius nucleus opacus globosus. Davon habe ich wenigstens 7 gantz verschie- dene species. Sie sind auch alle von dem Mahler, den der König auf der Reise mittgeschicht, sehr wohl abgezeichnet worden. Einige davon hangen in langen Reihen an einander, und machen in der See als wie Stricke von gelée viele Ellen lang. 2. Vesicaria. Corpus gelatinosum cylindricum corpusculis gelatino- sis ad latere affixis, ore subtus tentaculato; superne vesicula aerea na- tante. Davon habe ich 3 sehr verschiedene species. 3. Pierophorus (mit Flossfeder versehen). Corpus gelatinosum, ob- longum, oculis 2 intra caput, pinna gelatinosa sub ventre vel ad caudam ' vel utrobique. Davon habe ich drey species, eine mehr als 4 zoll lang. Das sind tberaus besondere Thiere unter die Mollusca, weil sie auch Augen haben. Fische sind es doch nicht, obwohl sie Flossfeder håben. CU FSESe ST ANTI STI TEVE 151 Denn alles ist nur als ein Gelée, so dass man sie kaum im Wasser sicht und es sind keine Strahlen in diesen Flossfedern. Das'scheint die Fische und Mollusca auf der Gräntze zu verbinden,-so wie Syngnatus die Fische und Insecten. Der Raum erlaubt nichts mehr hiezuzuthun als die auf- richtige Versicherung, dass ich mit aller Verehrung jederzeit seye Hochwohlgebohrner Herr Archiater und Ritter ; D ; jr Constantinople d. 4 Sept. ero gantz gehorsamer Diener 1761. ES Petr. Forsskål. Linn. Soc. vol. IV: 242—3. 1355. Alexandria d. 20 Oct. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Ifrån Constantinople skref jag till Herr Archiatern 3:ne bref, ett wid ankomsten under min Fars couvert, och wid afresan d. 8 Sept. ett addressert till Upsala Wetenskaps societét, och ett öppet med observatio- ner uti, skickat efter instructionen till Gref Moltke i Danmark att der först läsas och sedan öfwerskickas. Jag skref det derföre på tyska. Till H. Envoyén Celsing i Constantinople lämnade jag et paquet af en 70 slags frön, addressert till H. Secret. Wargentin i stockholm. Det skickas öfwer Petersburg med postcourierer, och posten derföre till stockholm kostar ingen ting. Detta bref skickas med ett skepp till Li- vorno, der det som alla bref från turkiet på posten öpnas och förseglas igen med postsigillet. Jag skrifwer nu ingen mer i Sweriget till i dag och beder derföre Herr Archiatern berätta min Far, att jag kommit wäl till Zgypten, el:r öfwerskicka detta bref till honom. — På resan från Constantinople war jag endast oppe i land på Rho- dos och det som hastigast i en mycken torr tid. Till Alexandria kommo wi d. 26 Sept. om. afton. Med det första ärna wi resa sjöleds till Rosette och på Nilen till Cairo, der wi för det första lära bli några månader. ; ; Bref till mig behöfwa endast addresseras till Constantinople till dan- ska Envoyén Herr de Gehler; el:r så länge jag är i Egypten, kunde jag 152 få det fortare, om Herr Archiatern har någon correspondent i Livorno; som ville med första skeppslägenhet skicka brefwet till Keiserl. darislög och swenska Consuln Marion här i Alexandria. Landwägen kunde man ej resa här till Rosette och Cairo utan helt stora caravaner, ty hela landet är fullt med kringdrifwande Arabiska herdar från öde- arabien, som kallas Beduiner och tillika agera röfware, när de behöfwa något och träffa ett swagare sällskap. Men sjöwägen är säker och lika sådan som från Upsala till Stockholm. Man kan ej en gång botanicera här med säkerhet utan i stadens trägårdar och på wissa betäckta ställen. Jag har kommit till Egypten i den torra tiden, då:hettan gjordt här detsamma, som kölden gör bos oss, borttagit nästan all markens fägring. Allenast en 50 slags suffrutices, till en stor del succulenta, stå tapptals qwar. bland dem har jag funnit flera än jag förmodat förr obe- kanta Egyptens inwånare. Jag hade aldrig trodt, att så många resande för mig skulle lämnat så stort spicilegium. Jag har fådt åtskilliga nya - species af Salicornia, Salsola, Senecio, Statice, Passerina, Zygophyllum, och ett nytt genus men fult, med 3 species. Det wore Chenopodium, om det ej hade 3 stigmata, och Hasselquistes Chenopodium Egyptiacum är säkert ett deraf. Då jag i Cairo w. G. får bli i Egyptens härliga tid, hoppas jag samma nyheter med plante annug& Egypti. Flora Zgypti bör ej wara så arm, som jag i anledning af ett Hasselquists bref föreställt mig. Alpinus! har nästan endast hortenses och cultas. De frön jag härifrån tänker skicka till H. Archiatern på danska kungens befallning, äro i mitt tycke idel rariteter, såsom Mimosa Scorpioides, Eupatorium odoratum, Pancratium illyricum, Reaumuria vermiculata, Zygophyllum pro- liferum nytt species, Statice aphylla nytt species, Lawsonia spinosa &c. &c. Af Alpini Bammia skickade jag frö från Constantinople. Jag har fådt se hans Atle blomma. Det är en ny Tamarix. Sycomorus skall jag betrakta i Rosette. Här är den ondt om. Opobalsamum tör jag få se i Cairo. Med det första ber jag få Herr Archiaterns swar, om de frön, jag från Constantinople skickade, äro alla rätt namngifna, hälst dem jag satt dubitations signum wid. Herr Archiatern, som årligen har så många frö om händer och dessutom så noga betraktat alla blommors delar, känner säkert åtminstone de mästa af dem på bara frön. Efter Kungens i Danmark befallning skickar jag ock frö till Miller, Jussieu, Burmannus och Sauvages. lyckas ej på ett ställe, så må det lyckas på ett annat. Det ökar wäl mitt arbete, men det är för wetenskapen, för den jag al- drig skall spara någon möda. d 6 SRSEFUSEST NER BRYTE SET SFSR EINE TR TAN SEE TE RP TEN TRA 153 Jag har nu haft tillfälle att göra en allmän observation om Salsole fructificatio, som är rätt besynnerlig och som flyttar den bort från pen- tandrister. Jag har sedt 4 species deraf wid Alexandria, neml. Kali; vermiculata och 2 nya. Fructification är lika i alla och skild från be- skrifningen i Genera plantarum. Men jag skall wid annat tillfälle skrifwa derom i ett öppet bref att ej öfwerträda min instruction. Donati har härifrån rest allena till Tor när till röda hafwet och berget Sinai, har sedan warit på Palestine och Syriens kuster, och än- tel:n tagit wägen till Balsora. Hans disputer med La Roche ha warit här i staden, och räkt länge till bägge parternas skamm för: alla härwa- rande Europeer. Den berättelse Herr Archiatern hade derom för min afresa är helt oriktig. Donati med Doctor La Roche, en ritare och en trägårdsmästare woro ordinerta att resa. Men trägårdsmästaren lämnades på wägen i Venedig, och sällskapet tog i stället med sig till ständig res- kamrat La Roches syster, som Donati wille äkta, och som man ärnade kläda i manskläder. Det war ett stort fel, att det ej skedde, innan de kommo hit. Ty en ung italienare här sökte och wann både Flickans och broderns hjerta. Det grep Donati ganska ömt, och då brodern höll med sin syster, blef ett ständigt krig dem emellan, och till slut wille Donati skilja sig från den otrogna och resa hemligen bort från hela sällskapet. Ritaren, som för deras oenighet redan skildt sig från dem och resan, fick förtroende af Donati tanka, och förtrodde dem för La Roche, som derföre straxt begärte och fick arrest på Donati. Äntel. - blef Donati mot Caution och på willkor, att betala till la Roche wissa respengar att fara tillbaka, lösgifwen. Han reste sedan ensammen, och la Roche med sin syster gingo på ett franskt skepp att gå till Marseille, men skall haft den olykan att med skeppet blifwa engelsk prise, och med mycket fattigdom och nöd kommit till Frankrike. Alla menskjor tillägga bägge parterna fel i deras oppförande. Kärleken war skuld till alltsammans, och har satt bägge parterna 1 största hat och bitterhet till hwarandra. Men intet tjufweri har passerat, såsom det blifwit Herr Archiatern berättat. Huru aflöper riksdagen och skriffriheten i Swerige? och huru har D:r Wallerius? upptagit senare upplagan af min disputation ?? Har han ej än låtit mig tryckas bland sina andra många kättare? och fara Up- salienses än fort att ex cathedra förlägga mina farliga tankar? Jag wore curieux att få sådana blad urskurna ur disputationerna och inlaggda i bref till mig. Herr Archiatern täcktes hälsa utom dem, som äro i H: Archiaterns hus och deribland Herr Falk, Herrarna i senatu academico, och bland mina goda wänner Magister Ahlström, Beronius? och Domey”? 154 i synnerhet. Hwad gör Solander? Skulle han kunna ifrån så flitig bli så lat, som han tycktes börja i Skåne? Det wore skada på karl och på så stort ämne. Herr Archiatérn täcktes wid tillfälle hälsa honom, och be att han samlar förråd att byta med mig, när jag, om Gud will, kommer hem med mitt resherbarium. Med all wördnad är jag betting Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Linn. Soc. vol. IV: 245—56. ! PRrosPER ÅLPINI, Se bref. 592 not. 5. ? Nius WALLERIUS, född 1706, logices et metaphysices prafeses 1746, teo- logie professor 1755, död 1764. Öfverdrifvet ortodox. Hans hätska polemik mot ForsskåL finnes ; hans Prenotionum theologicarum pars IV (Ups. 1759). > Afser antagligen Forsskårs i Göttingen 1756 utgifna disputation Dubia de Principiis Philosophie recentioris, omtryckt i Sorö 1761. 4 JoHAN BerRons (adlad BORRA); född 1729, kungl. bibliotekarie, titul, lagman, död 1797. > OroF Domey, född 1726, filosofie magister i Göttingen 1754, teologie adjunkt 1765, e. o. teologie professor 1787, kyrkoherde i Kumla (Nerike) 1794, död 1796. 1356. Cairo den 18 Dec. 1761. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne orden. Under de 6 weckor jag war i Constantinople, fick jag ett bref från Herr Archiatern och skref 3. twänne skickade jag directe och det 3:e öppet till Geheimde Rådet Gref Moltke, efter deri woro några observationer. En 74 slags frön, som jag efter min Kungs lof och befallning aflagt för Upsala trägård och addressert till H. Secret. Wargentin, emottog Swenska Envoyen Celsing att befordra med courierer till Petersburg och Stock- holm. Jag skildes från Constantinople i förleden September månads början och kom om 15 dagar till Alexandria, sedan jag på wägen en- dast landat på Rhodos för 2 halfwa dagar. Från Alexandria skref jag Herr Archiatern till öfwer Livorno. I dag skickar jag continuation af frön ifrån 75—9201 till Constan- tinople. Listan! ligger härinnuti. jag hoppas att somliga åtminstone skola wara nykomne. Öfwer Mecca Balsams frö har jag mäst gladt mig. Men de woro så illa samlade af träden, att jag hos Droguisten måste köpa 24 4€t frö för att få ett 8 som sönk i watn, och det har jag re- parterat till Europeiska botaniska trägårdar. Frön sälls som medicin NRJRERE ST SEE ECE NAN FOSFAT OS Y Yr OG PR NOR” fin, JUREK SER EE YET 155 under namn af Meccas Balsam frö, och äro Alpini figure :tillj storlek och skapnad så lika, som twå ägg hwarandra. På alla mina signa dubitandi och querendi, hwaraf än fler stå skrefna på sjelfwa fröpapperen, är Herr Archiaterns swar mig ganska nödigt och efterlängtat. Om Herr Archiatern anför numren, som är satt på frön och frölistan, så kan jag lätt förstå hwilken som menas. Skepp gå ej öfwer röda hafwet till Gidda, såsom sägs, mer än i aug. och till oct. månåder. Altså lär wi måste bli /Egyptier till den tid nästa år. Det dröjer resan, men jag skall dock ej wara fåfäng här. Wi ha nu winter och marken börjar derföre grönska efter somartorkan. Här eldas ej i rummen, fast andan syns för köld. Pelsar göra här allt. Jag beder Herr Archiatern på det högsta att skrifwa mig till in duplo både öfwer Livorno till Alexandria, addressert till danska Consuln Marion, och öfwer Wien till Constantinople till danska Envoyen de Gehler, att jag dock måtte få någotdera, medan jag wistas här. Så mycket frö jag har råd på, skickar jag ock efter Kungens be- fallning näst Köpenhamn och Upsala, till Burmann i Amsterdam, Sau- vages i Montpeiller, Jussieu i Paris och Miller i Chelsey. Det måtte dock någorstäds lyckas. En 3 nya genera har jag trodt mig nödsakad att göra af nya wäxter, som ses på frölistan, neml. Sucda i 5andr. 3gyn., Mi- — erelium och Gregiceps i Syngenesia?. Jag har än en Syngenesist, som jag ej ännu döpt. Men ingen af dessa wille jag hafwa nämnd efter mig. Det kan wara onödigt i sig sjelf. Men om jag skulle framdeles kunna anses förtjänt den åtminstone, som jag erinrar mig, att Herr Archiatern hemma nämndt till mig om, skulle jag hälst hafwa någon bulbosa, som hos oss äfwen kan cultiveras med lättare möda. Allt sådant lämnar jag. obekymrad till framtiden, och anförer detta endast att förekomma ännu ett örtenamn efter mig”, i fall Herr Archiatern ock wille deruti handla efter sin ynnest emot mig, mer än efter min förtjänst. Gregiceps woro närmast släkt med Echinops, dock nog skild derifrån och en un- derlig wäxt. Sugeda är Chenopodium närmast. Namnet är tagit af Ara- berna, som kalla det allmännaste species deraf Suced, med hwilket ord de ock nämna Swerige. Ibland mina torkade örter har jag nu ock många, som jag önskade kunna få wisa Herr Arehiatern på några timmar. Den?fsyslan skall en gång bli en min förnämsta arbetslön, om den högsta låter mig' återfinnd efter resan mitt fädernesland och Herr Archiatern. Min hälsning till Gynnare och bekanta. Med all. wördnad är jag W. Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Petr. Forsskål. 156 Utanskrift: å la Societé Royale des Sciences å Upsale. Linn. Soc. vol. IV: 247—38. ! Denna lista (Linn. Soc. vol. IV: 251), som är en ren namnförteckning, har här utelemnats. ? Dessa trenne nya växtslägten finnas utförligt beskrifna i ForsskårLs Flora Aegytiaco-Arabica, som 1775 utgafs af C. NIEBUHR; namnet Gregiceps är dock där ändradt till Polycephalos. 3 Det växtslägte, hvarvid Forsskår sedan önskade sitt eget namn fästadt, hade redan förut fått namnet Hypecoum; namnet Forskålea gaf LinsÉ derför åt ett med näslorna beslägtadt, ur botanisk synpunkt synnerligen utmärkt växt- slägte, som ForssKAL själf benämnt Caidbeja. 1357. Alexandria d. 2 Apr. 1762. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne orden. Emedan wi på wår Kungs befallning hafwa dröjt i Cairo och än afbida widare ordres, så har jag, sen jag tämmel:n botanciert i öknen kring Cairo, företagit en resa hit landwägen, att få se i Alexandriens helt olika climat de annuella örter, som endast wisa sig denna tiden efter regnmånaderna. Jag har än endast botanicert här en 'dag, och funnit härliga örter. Jag kan ej begripa, huru plante wid sjelfwa Agp- tens strand kunnat blifwa så i allmänhet obekanta, som de äro, då dock åtskilliga botanici här warit. Men osäkerheten utom städerna lär afskräkt dem att söka mycket. Jag förestälte mig att på landresan från Cairo bli afklädd och spolierad af röfware el:r de här ströfwande Araber, Bedui- ner kallade, och jag bedrog mig ej i den förmodan. Men jag hade ej mer med mig, än jag kunde utan skada mista, warandes klädd i bonde- drägt. Dessa Araber äro annars däri goda, att de ej göra en skada till lifwet, endast man ej gör motstånd utan straxt ger dem, hwad de be- gära. De lämnade mig ej mer än böxorna, en mössa och ett täcke att skyla mig med. Skjortan också war till deras tjänst. I Cairo öknar har jag fådt mer än 120 slags örter, en stor del deraf nya. PRESES FN SY SPNENr SUS SIST IN 157 Jag will ej bryta min instruction och nu skrifwa widare derom, men i öppet bref öfwer Dannmark will jag skicka Herr Archiatern beskrifning på 2 nya genera, som af dem jag nu sedt warit för mig de besynner- ligaste. En Syngenesist, som kommer när till Echinops, och ser ut som en Scabiosa, och en tetradynamist, som jag här i går funnit, hwilken är i classen det största anomalon som kan gifwas. Calyx har endast 2 foliola, de andra 2 ha blifwit corolla. Coroll&e cruciate petala 2 och 2 ihop vuxna, med stamen brevius adnatum och supra longiora elevatum, äntel: med antheris connatis som i den starkaste Syngenesia i de 4 stamina longiora inferiora. Om Herr Archiatern behagar, må den bära namn af mig, som köpt dess kundskap med det äfwentyr att lefwa af röfwares nåde. Öfwer GConstantinople har jag från Cairo d. 18 Dec. 1761 skickat bref och frön, hwaraf numera continuert från de första constantinopoli- tanska nu går till 200. I September skref jag till Herr Archiatern från Alexandria öfwer Livorno, och wid pass för en månad sedan ifrån Cairo öfwer Marseille. Detta går öfwer Livorno. Herr Archiatern täckes göra mig den grace att hwar gång något bref kommer från mig, låta min Far el:r i hans frånfälle någon min närmaste släktinge weta, att jag lefwer och hwar jag är. Herr Falk el:r hwem som har den förmån att wara i Herr Archiaterns hus, torde snart uträtta det på Herr Archiaterns anmodan, ty jag wet att Herr Archiatern sjelf ej har öfwerflöd på tid. Jag har altid angelägnast att skrifwa till Herr Archiatern för wetenskapens skull, och kan ej med många bref falla » dem för mycket beswärlig, som befordra dem på posterna. Sen i Constantinople har jag intet bref haft från Herr Archiatern. Derifrån skref jag 3 bref, ett öppet öfwer Dannmark. Pest hörs här nu ej af, Gud ske lof. Wi lära komma att resa tilj Sinai, som är Alpes, men owist om jag kommer dit i rätta örtetiden. Jag har, Gud ske lof, altid haft hälsan sen min utresa och hoppas än widare det bästa. . Den högste uppehålle Herr Archiatern wid all wälgång, önskas af upprigtigaste hjerta af Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke tjänare Pet. Forsskål. 158 Jag ber om en allmänn Hälsning till kända i Upsala, då de råkas. Längtar mycket efter nytt från Swerget, hwad politiska wälfningar skedt och hwad öde wmidare mina små skrifter i Swerige undergådt. Öfwer Livorno kan jag snarast få swar, och har ej Herr Archiatern der annan bekant, kan bref till mig addresseras till danska Consuln Bartels der- städes med anmodan att skicka brefwet med första läglighet till Monsieur Consul Danois å Alexandrie, som befordrar det widare till Cairo. Den correspondence wägen lär altid bli den kortaste och bästa, ty mellan Alexandria och Livorno är nu stark passage af skepp. Franska Consuln Bertelet är Swensk Consul i Livorno; till den kan ock brefwet addresseras. Linn. Soc. vol, IV: 249—50. 1358... Cairo d. 30 Jul. 1762. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. För en par weckor skickade jag Herr Archiatern andra portion Egyptiska frön öfwer Livorno och bref tillika. De då omnämda descrip- tiones på nya naturalia afskickar jag i dag i bref till Grefwen och Öfwer- Hofmarskalken Moltke i Köpenhamn. Jag har mycket bedt, att de måtte straxt bli tryckta. Men jag wet ej, om man icke in loco kan göra contra-föreställningar af den grund, att en utländning skrifwit det och ej den danska förmenta naturalisten, som är med i sällskapet. Kunde ock hända att man ej will wända tryckkostnaden derpå. För denna senare ordsak har jag nämndt till Gr. Moltke, att om han täcktes till- låta det, hoppas jag att H. Archiatern wille besörja trycket genom dess förläggare, såsom H. Archiatern gjordt med så många andra sina discip- lars observationer. Herr Archiatern gjorde mig en besynnerl. gunst, om Herr Arch. i bref till H. Spengler, som ofta har tillfälle att tala med öfwerhofmarskalken, behagade yrka på att det jag inskickat blefwe tryckt, och tillbjuda sig, om man så wille, att genom H. Archiaterns förläg- gare, utan] någons kostnad göra det publiquet. Jag skulle fägna mig, om H. Archiatern i det fallet bifogade, der det fordras, anmärkningar och rättelser, som gagna wetenskapen, fastän de skulle röja mina fel. r 3 ; & i 5 d : : ä 4 k a z 159 Det gör ingen bättre än han kan. Jag har efter örterna bifogat en kort florula alexandrina och Cairina. Och med alt det är det endast en 10 ark fint skrifwit i octavo. Jag skickar härifrån till Danmark en tämmelig hop inlagda örter. Jag har ej skrifwit namn på dem, utan endast numrert dem, att de ej i Danmark må skingras och plundras, förn jag kan komma hem. Det behöfs en hoper tålamod och precautioner att resa, och skicka sina sam- lingar öfwer, då de kunna komma i händer på dem, som man ej wet, om de äro wänner el:r owänner. Med det första resa wi till Suez. Kunna wi komma till Sinai derifrån, är det wäl. Men ännu äro Ara- berna der oense med hwarandra, I alt fall resa wi, utan att besöka den orten, till Gidda, hoppas i höst wara i lyckliga arabien. Jag wän- tar mig af den långa warelsen i Aegypten den förmån att hafwa ar- betat något förut på de naturalier, som ock äro i Arabien, och att der- före der dess förr bli färdig. Med oaflåtel. wördnad är jag stedse H. Archiaterns och Riddarens | ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. -Addressen till mig är bäst på Livorno under couvert el:r påskrift å Monsieur CLEMENT & DIVERHAGEN. Linn. Soc. vol. IV: 252—3. 1359. Lahäåja (den första el:r nordligaste stad i rika Arabien, belägen 15 grad. 42 min. norr om linien) d. 16 Jan. 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne orden. 'D. 29 December förledit år landstego wi här i lyckliga arabien, sedan wi efter erhållen befallning drögt i Cairo en 9 månader, och se- dan wäntat på skepp i Suez (öfwerst opp i röda hafwet) en månad och i Gidda (hamnen; närmast till mecca) en och en half månad. I Suez och Gidda har jag nästan intet wunnit i botaniquen. All mark derom- kring är öde, naken, obrukad. Marken grönskar litet i regntiden, men den föll ej in i min tid. Par nya örter på hwardera stället kan jag ej 160 anse för betydeligt. Men af snäckor och sjödjur, vermes, mollusca fann jag åtskilliga nya i Suez, och mer än 80 slags nya species fiskar der och i Gidda. Jag Har sedt öfwer 130 slags fiskar i röda hafwet (Nan- tes inberäknade) och är wiss på att än många doldt sig för mig. Här i landet är säkerhet och sedigt folk, aldeles som man beskrif- wer rika arabien hos oss. Man botanicerar här med trygghet äfwen på ödeorter, som faller mig nog nytt och fägnesamt före, sedan jag i /Egyp- tens öknar altid måst se röfware och örter tillsammans. Europeer och alla främmande, men allramäst de förra, bemötas här med mycken höf- lighet, och gouverneuren här har flera gångor erbudit sig att bispringa oss i hwad wi behöfwa, äfwen om wi wille hafwa pengar af honom. Kanske att det endast är complimenter, sedan man märkt att wi ej -wilja wara någon till last, men det är dock altid prof på bättre seder än främmande måste röna i Egypten. | Denna ändan af Yemen el:r rika Arabien är öde, liksom det land, det mot norr gränsar till. Man har här endast en stad för sjöns och handels skull, här och der några trägårdar, der sött watn finnes. Men en 2 a 3 mil mera i söder begynner det grönskande fruktbara landet, der jag redan gjordt några excursioner och funnit ej allenast åtskilliga in- dianska ' örter, utan ock flera nya species och genera, än jag förmodat, sedan jag sedt &gyptens örter och så nära släkta climat. Ger Gud hälsan, så hoppas jag mycket af detta land, der man får naturalisera med trygghet, der man har heta öknar utomkring och kalla berg ini landet och liksom flera climater tillsammans. Gud ske lof här till dags har jag öfwer min egen och flera andras förmodan haft starkaste hälsa bland alla mina reskamrater, och den tiden nalkas, då jag kan begynna tänka på återkomsten till Fäderneslandet och Herr Archiaterns umgänge, som jag oupphörligen saknar och efter- längtar. ; Frö hoppas jag kunna skicka härifrån öfwer Suez, Cairo, Alexan- dria och Livorno, så att de ej behöfwa passera linien. Men ännu har jag ej fyllest 30 slag, som ej lönar mödan att skicka förn de få flera kamrater. i Herr Archiatern beder jag hafwa den godhet, då något bref kom- mer från mig, att berätta genom något bud min Far i Stockholm, om han lefwer, och mina bekanta i Upsala, hwar jag wistas och hwad min resa avancerar. Jag skrifwer de flästa bref till Herr Archiatern, och då jag tänker att wid så lång wäg och så owiss post flera bref kunna för- Joras än framkomma, så har jag ej lust att på måfå skrifwa många. Af Herr Archiatern har jag ej fådt i Constantinople mer än brefwet af 161 d. 30 Jan. 1761 och i Egypten ej mer än det af d. 2 Febr. 1762, fast jag deraf ser att Herr Archiatern afskickat flera. Om Herr Archia- tern får detta, så utbeder jag mig bref addressert till Constantinople, hwilket förmodel. derifrån lär sedan komma att afgå till Bassora i Sinu persico. Med all wördnad lefwer- och dör Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens | ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Jag har sedan besinnat mig angående fröna och skickar dem dock nu med detta bref aux messieurs Clement & Dverhagen å Livorne. Herr Archiatern wet att det är på Hans Danska Maj:ts befallning, och att Hans Maj:t will besynnerl:n nådigt anse, om H. Archiatern deremot från Upsala Trägård meddelar Prof. (Eder i Copenhagen andra frön. De som Jag nu afskickar äro följande:! ... de med " teknade äro nya. De äro mäst alla från Arabia felici. Från Hrr Clement och Dverhagen låter jag addressera dem till H: Secr. Wargentin i Stockholm. Det äro nog få fröslag denna gång, men kanske det kan dröja förlänge, förn jag härnäst får tillfälle att afskicka några. Från Mocka tänker jag eljes och framdeles kunna nyttja denna wägen och evitera linien. Detta bref går med skeppslägenhet hela röda hafwet oppföre öfwer Gidda och Suez och sedan öfwer Cairo, Alexandria, Livorno, så framt det reser med lycka. Från Egypten har jag inskickat till Danmark tryckfärdiga charac- terer på alla nya naturalier, jag till den tid funnit, jämte en flora Ale- xandrina och flora Cairina. Gud gifwe, att inga afundsjukas föreställ ningar må innehålla dem i min frånwaro. Herr Archiatern gör mig mycken ynnest, om Hr Archiatern täckes genom någon sin bekant i Danmark yrka på att det må tryckas snart. Linn. Soc. vol. IV: 254—5. ! Här följer en förteckning på ett trettiotal frön, hvilken här uteslutits. Linnés brefväxling VI. 11 162 1360. Betelfaki i Jemen el:r arabia felici d. 18 Apr. 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Sedan jag länge längtat efter Bref från H. Archiatern, fick jag för några dagar sedan den hugnad att inhändiga det af d. 15 Jan. 1762. Det förra med Wallerii crisis i har jag ej fådt, det jag rätt förtryter. Det skulle högel:n roat mig att se hans nya angref. Kunde jag än få dem i ett annat bref, och andra dylika oppositioner, wore wäl. Herr Archiaterns bref har kommit öfwer Cairo, Suez, Gidda sjöle- des till Ghodéide här i Jemen el:r Arabia felici. Nu känner jag genus Opobalsami; trädet är i Jemen. Men folke- wet. här ej samla Balsam deraf. Jag får ej i privat bref meddela det couverter. Jag will: från Mocca, dit wi i dessa dagar v. G. resa, göra det i ett bref sub sigillo volante till Dannmarck. Så mycket kan jag säga: det är ej Pistacia, ej Lentiscus, utan ett af Browns! genera, och får der de aldranaturligaste släktingar i de förr determinerte species ejus- dem generis. : Herr Archiat. beder jag hjertel| att ej räkna på den mödan att skrifwa mig många! bref, och att altid anse och förmoda hälften deraf förlorad på deras resa. En som är så långt skild från Europa, har en obeskrifwel. fägnad, då han kan få en rad från den, mån så högt äl- skar och wördar, som jag af uppriktigt hjerta gör med Herr Archiatern. Jag måste bedja om bref på bägge wägar, öfwer Livorno till Alexandria och öfwer Constantinople till Bassora,; owiss hwilketdera kan lyckas bättre. Zygophyllum proliferum måste wäl wara bland Roques frön, ty den är copiosissime wid Alexandria. Att H. Archiatern ej, om icke sent, fådt de första mina Egyptiska frön, undrar jag ej på. De gingo till Constantinopel, och ha derifrån åter blifwit skickade sjöledes till Livorno. En skräckel. omwäg. Det war rätt skada och harm. En senare centuria skickade jag i Julio 1762 från Cairo immediate till Livorno med starka recommendationer. En del af de första ignota har jag sen lärdt känna i /Egypten, e. g. 83 Me- 163 sembryanth. nudiflorum, 152 Carum ecarvi, 154 Zygophyllum novum de sertorum mihi, 159 Anethum, 161 Nigella, 175 Daucus carota, 179 Melia azedarach, 189; Carduus Marie vel Syriacus, 193 Trifol. alexandrinum 194 Ammi officinale. Suceda nov. gen. Kan wäl hända är Lerchéa Halleri. Hela habi- tus tyks mig gå från Chenopodia. Alla species äro summe succulente; jag har nu åtminstone 4 deraf. Solanders förhållande är mig obegripeligt. Nästa delen af Arabia felici el:r, som det här heter, Jemen äro idel Alpes, så arga som nånsin de Schweitziska, gå långt in i molnen, men climatet är helt annat. Några få swenska örter stå högst opp på dem, men ej wåra alpine. Jag har från Egypten skickat till Gref Moltke en tryckfärdig libel- lus på latin, med Characteres och namn på alla de nya naturalier (i min tanka), som jag dertill på resan upptäkt i naturens riken, deribland 17 nya genera herbarum, ett nytt genus torpedinis, som ej är Raja, många vermes, en 170 nya species örter etc. och swar på H. Archiaterns frå- gor, som jag då kunnat ge, jämte flora Alexandrina och Cairina. Kan Herr Archiatern uträtta, att ej invidi undertrycka det i Dannmark, utan att det snart blir tryckt, så sker mig derigenom en altför sensible tjänst, och som jag will hoppas wetenskapen ock någon, fast jag ej kan wänta att ej här och der misstagits något. Jemen är Gud ske lof ett säkert land, der främmande och resande och Europger äro utan nöd, så länge pengar och hälsa räcker. Jag har fådt här otroligt mycket americanska och indiska och nya örter, men att specielt anföra dem är alius loci. Det skall nog komma fram, om Gud ger H. Archiatern och mig lif och hälsa. Det är här i sanning ett land, som har förtjänt en botanici resa, och projectet bör altid hedra Prof. Michaelis i Göttingen, ock för naturhistoriens skull. Men får jag ej öfwerlefwa den dag, då jag kan med H. Archiatern conferera mina sam- lingar, så har jag och wetenskapen förlorat mer än beskrifwas kann. Jag ber hälsa Herr Falck och alla gynnare och wänner. Min förra be- gäran förnyar jag, att H. Arch. wille wara så god och hwar gång bref från mig ankommer låta min Far, om han lefwer, el:r min bror el:r syster weta hwar jag lefwer. Till Cap tror jag ej att jag mer will resa, fast jag sent omsider fådt ett med sällsamma conditioner bundit lof från Dannmark. Jag ledsnar att uppofra mig så mycket för sciencen, då jag ser och märker, att suspiciosi sticka sig bakom de mäktiga i Dann- mark och utwärka mig föreskrifter, som kunna ha mig förmycket skade- liga ändamål. Jemens naturhistorie will jag hoppas med Guds hjelp att 164 förswarl. göra känd och det kan wara mig nog. Andra må göra det öfriga, för hwilkas ära man lägger mindre hinder i wägen. Den högsta uppehålle Herr Archiatern, önskar af allt hjerta Wälb. H. Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Från min Far har jag ej fådt ett enda bref, sedan jag rest från Dannmark. Insecter samlar jag nog wid tillfälle, men hinner ej be- skrifwa många. Fjärlar äro ej goda att löpa i kapp med i heta länder och branta Alpes. Om en liten tid passerar Solen wårt hufwud och går norråt, och wi ha en lika dan återpassage att wänta. Det är dock ej så beswärlig sak med de warma länders hetta, som man tror hos oss. Man kan deremot här göra wisiter i bara skjortan el:r mer än half- naken, om man will. Och man sofwer gerna i skugga bort den hetaste tiden af sommardagarna. Nyheter från Upsala och Swerige och Dann- mark äro mig högst kärkomna, och mäst att höra Herr Archiatern må wäl, då tiden till min återkomst nalkas. Till Jemen ankommo wi från Gidda d. 29 Dec. 1762, och jag tror mig redan sedt och beskrifwit landets mästa örter, så att jag ej behöfwer blifwa här så altförlänge att supplera resten. Linn. Soc. vol. IV: 257—938. ! PATRIK BROWNE, se bref. 318 not. 3. 1361. Mocka d. 3 Maj 1763. Wälborne H. Archiater och Riddare. För par weckor sedan skref jag från Betelfaki. Ett engelskt skepp går nu så hastigt härifrån till Gidda och tar detta med sig, att jag ej hinner, som jag welat, skrifwa öfwer Dannmark till H. Archiatern ett öppet bref om genus opobalsami &c. Wi kommo till Mocka d. 24 Apr. Då man i tullhuset wisiterte wåra saker, och fant sjödjur och huggormar i bränwin, declarerte man oss för farligt folk, som förde idel gift med oss och saker, som ej kunde tjena till annat än trolleri. Gouverneuren declarerte, att wi skulle ingen 2 ARE 165 natt bli i landet. Men han blef sen genom wåra wänners föreställningar och en hederl. present bättre underrättad, så att nu den stormen är lyckel. förbi. Okunnighet är rot till obegripliga dårskaper. Jag fick i Jemen H. Archiaterns bref, addressert till Alexandria. Men ej det med Wallerii oppositioner i, som war skada. Wi ha warit i Jemen el:r rika Arabien sen d. 28 Dec. 1762. Jag känner nu wäl en 500 af landets örter. Många centurier wäntar jag ej mer få se. Jag har botanicert både på landets slätt vid hafwet och dess Alpes, som utgöra hela inre delen. H. Archiatern täks hwar gång bref från mig ankomer hälsa min Far och bror el:r syster, om de lefwa, och Upsalienses. Jag lefwer och dör W. Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare P. Forsskål. Linn. Soc. vol. IV: 236. 1362. Mocka i Jemen d. 18 Maji 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. D. 3 Maj skref jag sidst härifrån med ett Engelskt skepp, som gick till Gidda. Jag berättade då, huru wi kort förut blefwo wid ankomsten här illa emottagna, hållna för gifthandlare och trollkarlar, efter wi hade ormar i spiritus vini, samlingar af sjödjur och dylikt, som man ej här kunde begripa annat ändamål af, än trolleri. Det är nu alt öfwerwunnit och folket känner oss nu annorledes. Jag har förr skrifwit i Januario från Lakåja och i april från Betelfaki, bägge orter af detta riket. Från första stället skickade jag en 30 slags frön från Jemen. Wi hafwa warit här i riket från d. 30 Dec. förledit år. Jag har sedt öfwer 600 species örter i detta Riket, som ej är större än halfwa portugall, men har mycket Alpes. Med det första ärnar jag resa till en af de berömdaste Alperna, kallad berget Såbr, en 4 dagsresor från Mocka; det är wid pass en 14 mil. Wi äro owissa. än, om oss tillåtes att resa till Kungens Residens- stad Sånåa, som är längst in i Riket. Komma wi dit, så lär wårt wi- 166 stande i Arabien bli här än någon tid, eljest resa wi snart bort till- Bassora el:r Surat om en 2 å 3 månader. Hälsa har jag till datum, Gud ske lof, haft bäst af alla mina res- Camrater, så att jag efter all liknelse i anseende till den hoppas lätt ut- härda resan, om den Högsta bewarar för andra olyckor. Jag ber hälsa bekanta, och äntel. mina Föräldrar el:r, om de ej lefwa, mina syskon. Herr Archiatern gör mig en stor grace, om Herr Archiatern be- hagar skrifwa mig ofta till, och ofta swara på samma bref, ty jag ser att så många bref förloras på wägen. Ingen skrifwer jag oftare till och med mera nöje än till H. Archiatern. Jag lefwer och dör Wälborne H. Arch. och Riddarens ödmjuka tjänare Pet. Forsskål. Detta bref går åter med ett engelskt skep till Gidda. H. Archia- = É tern täckes skrifwa mig, till både öfwer Livorno på Alexandria (jag fek i Jemen brefwet af d. 2 Jan. 1762, som gådt den wägen) och öfwer Constantinople på Bassora, att jag dock endera wägen må få höra något = från Fäderneslandet. Linn. Soc. vol. IV: 259. 1363. Mocka in Jemen d. 9 Jun. 1763. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Frän Jemens el:ri det nog oförskylt kallade lyckliga Arabiens land har jag redan afskickat flera bref till H. Archiatern öfwer Gidda och ZEgypten. Om de ankommit, så wet H. Arcbiatern redan af dem, att wi lyckeligen ankommit i Jemen wid slutet af December förledit år, att jag funnit här mycket nya örter (jag har nu åter en 30 nya genera utom dem jag förr inskickat till Dannemark) och dessutom tämel. hop nya species, att jag sedt och beskrifwit mycket obekanta sjödjur och ER FETT SAT DR BT SR pe Len 167 fiskar (jag har wäl en 90 nya fiskar från röda hafwet), att jag känner "genus opobalsami, att det inre af Jemen äro idel Schweitserska Alpes, som gå öfwer molnen, men öfwerst på ej gifwa Lapplännsk köld el:r, örter, utan knapt några Swenska plantas och mäst egna. Jag observerar efter möjligheten åtskilnad mellan örterna efter bergens högd. Det håller tämmeligen sina wissa reglor, fast jag ej kan mäta högden noga i brist på barometrar, som alla gådt sönder för oss på så lång resa. Då wi först kommo till Mocka d. 24 apr. 1763 och man såg bland wåra saker ormar i spiritu vini och sjöstjernor, hwaraf soml. stuncko något, sade man att wi förde med oss endast gift och trollsaker, ty sådant kunde omöjel. tjäna till annat; man wille att wi ej skulle blifwa i staden. Den dumma - gouverneuren blef sen af oss mutad till fred och sedan har man haft bättre tanckar om oss. En af wårt sällskap, Professor von Haven, dog här d. 25 Maj sistledna och gjorde med sin afgång för oss öfriga en ogement lättare resa. Hans sinnelag war rätt beswärligt. Wi gå nu samtel. till berget Sabr wid staden Ta'is 4 dagsresor in i landet. Det är ett af landets största och för örter mäst utropade Alpes. Wi tänka göra wår bästa flit att wid Augusti månads slut gå ifrån Jemen med de Engelska skeppen och så begifwa oss på hemresan. God hälsa och mun- terhet har Gud ske lof ej felat mig till denna dag. Jag törs ock wäl säga, att jag arbetat flitigt i det mig warit om händer gifwit. Jag ber hälsa mina föräldrar och min bror, om de lefwa, så ofta något bref från mig kommer. Ty jag skrifwer nu mera på lång tid till ingen ann i Fäderneslandet än till H. Archiatern. I Jemen fick jag H. Archia- terns bref af Junio 1762, men har ej bekommit de förra, som deri nämndes, ej det med disputation uti ete. På en sådan postwäg, som här är, kan ej annat än många bref förloras på wägen. Derföre skrifwer jag ock mäst wid hwart tillfälle och wäl för hwar månad en gång till H. Archiatern. Jag skulle önska, att H. Archiatern ock ej tröttnade att skrifwa bref ofta, så att fast deraf en hop förekomma, jag dock ej måtte få deraf altförfå. De gifwa mig denfstörsta hugnad, som jag kan hafwa på min resa. Detta bref går till Bassora och derifrån öfwer Syrien till Livorno. Jag skickar nu tillika ett öppet bref på tyska till H. Archiatern un- der danska premier-Ministern Baron Bernstorffs couvert, om genus opo- balsami, djuret i Madrepora och Jemenska Alpes. Der är bifogad en quist af det trädet, som jag tror är det rätta opobalsamum, fast de i Jemen ej weta samla Balsam deraf. Alpini Ritning duger då ej, utom på frukten och bladens storlek. På blommorna hos honom måtte petala 168 warit affallna, och numerus foliorum lär han satt på må få. Åtminstone wille jag aflägga juramentum credulitatis på att om detta träd ej wore det rätta, är det åtminstone af samma släkte el:r genus. Med odödel. wördnad och kärlek är jag beständigt Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuka tjänare Petr. Forsskål. Arabiska frön har jag en gång skickat något af öfwer Gidda. Linn. Soc. vol. IV: 260. 1364. Mocka d. 9 Jun. 1763.! Wobhlgebohrner Herr Archiater und Ritter. Sie haben verlangt ich möchte Ihnen das Geschlecht des Mecca balsam Baums wissen lassen, ehe Sie sterben. Ich glaube jeizt Ew. Wobhlgeb. davon benachrichtigen zu können, wänsche aber von Hertzen, dass Sie diese Nachricht noch recht viele Jahre vergnägt berleben mögen. Es ist von dem Brownischen neuen Geschlechte Amyris. Ich habe zu Gidda den Baum mitt blättern, nicht aber die Blume zu sehen bekommen. Die Blätter waren fast alle nur ternata, und Alpini Zeich- nung scheint nur deswegen bey den Blättern eben so wenig genau als bey der fructification zu sein. Jeder ast, den man brach, gab ein star- chen Geruch von Mecca balsam. Die Bäume wachsen häuvfig wild in der Gegend bey Medina, und dorten allein wird der balsam davon ge- sammelt. Hier in Jemen habe ich ein Bäum gefunden, den die Araber Abu Scham, das ist, den riechenden nennen. Er hat Blätter und Geruch vollkommen so wie der Balsambaum, den ich in Gidda gesehen. Nur sind alle folia ternata. Die frucht ist vollkommen wie carpobalsamum und wie sie Alpinus recht gezeichnet hat. Die Blume habe ich daran gesehen, dass sie von dem Amyris Geschlechte sey. Es ist hier in Jemen noch eine andere Species von eben dem Geschlechte; davon wird das Holtz bis in Egypten verföähret, und man räuchet die trind ge- schirre oder Wasserkrugen damit. NPT a Nad ue ENTER TTR ESKO, VT 169 Das Thier in dem GCorallen ist ein Priapus, nehmlich in dem Ge- schlechte der Madreporen. Die andere kenne ich noch nicht so genau. Das gantze genus Priapi hat viele tentacula, kann den Kopf hineinziehen, und komt zuletzt dem generi Hydre sehr nahe. Die Alpes in Jemen, wovon der meiste und grösste Theil des Lan- des besteht, gehen steil äber die Wolchen herauf, zeigen aber doch im- mer den Unterschied [des] Climats. Lapplands Kälte und Kräuter findet man da nicht, sondern kaum einige von den allgemeinen Schwedischen z. e. Alchemilla vulgaris, Plantago lanceolata, Ranunculus cherophyllus, Geranium robertianum, Thymus serpyllum, Veronica anagallis &c. «Die mehresten sind eigene plante alpine Jemenice, die hier nicht in den untern Thälern wachsen. ; Mit der schuldigsten Verehrung verharre .Ew. Wobhlgeb. gantz gehorsamer Diener Petr. Forsskål. Hier ist ein Ast von der Jemenschen Abu Schåm oder Amyris mit Blättern und Blumen. | Utanskrift: å Monsieur Monsieur Charles Linneus Archiatre du Boi & Chevalier de VOrdre d' Etoile de Nord å Upsale. Linn. Soc. vol: IV: 261—2. 1 Detta bref är det, som afses, då LinsÉ mot slutet af 1764 skrifver till WARGENTIN: »I går fick jag bref från de dödas rike af sal. Forskåhl» o. s. Vv. Jfr. bref. 365 och dess not. 7. — Med anledning häraf utgaf Linné 1764 dispu- tationen Opobalsamum declaratum med WILHELM DE MoIinE såsom respondens 170 FRANC, PEHR CHRISTIAN. Född 1716, kanslist i kgl. kansliet, tjänstgörande hofjunkare 1742, riddar- hussekreterare 1756, kansliråd 1761, död 1767. 1365. Nobilissimo Domino Archiatro CAROLO ÅLINNEO Petrus Christianus Franc SAP: Quod Te, solidissimis laboribus distentum, iners Ego Epistola, et Doctorem, aulicus indoctus, Epistola Latina interpellare audeam, id ipsum, Amice Honoratissime, satis superque Tibi probabit, non mediocriter Resti- mari, qui sumptu quodam atque! discrimine colitur. Ut tamen barba- rum audias, Mitte viviles super orbe curas, et linque severa. Linque nemorum abdita, Maris aerisque secreta, Flor&e arcana, Naturge- que penetralia. He&ec jamjam scrutatus es, imo plenius nosti quam ego ignoro. Ego Te, quem sublime ingenium, et in orbem eruditum merita illustravere, 2stimando, suspiciendo, mihi vel hanc gloriam paro, ut a vulgo scientiarum, quas tanti facio, non plane rudis credar. Sed quid dico, superbiendi justam materiam prabet mihi illa, que Tecum suavis mihi intercedit familiaritas, maximam prebet favor ille Tuus, cui plus justo fortassis indulsisti, quoties judicio Tuo me presentem absentem decorasti, Ingratum attamen non obtrixisti. Si dubitas, accede Holmiam!: quando- cunque venies, adventu Tuo amicos amicasque plures exhilarabis. Jocis seria miscebimus, memores precepti: Dona proesentis cape letus horce. Quos Drotningholmia conjunxit, videbit Holmia separari non posse. Ade- runt nobis Keder? cum Architectura sua militari, Adlerheim? metallis stipatus, Horatius Flaccus” aut si mavis vini cadus, modicus quidem, sed ; 3 171 splendidiore coena dignus, et si sinas vigiles Lucernas perferre in diem, videbis quam dulce nobis erit Furere recepto amico. Interim ut amicorum Tuorum memoriam, solidissimis licet meditationibus, non plane deleri sinas, vel meo nomine opto oroque. At, quid Te moror, Auditoribus, Academigxg, imo Patrie, pretiosam suffuror horam. Vale ergo, Amice Honoratissime, et mihi, amico addictissimo, constan- ter fave. Holmi&e die 22 feb. 1752. s PC. Franc. Linn. Soc. vol. IV: 317—38. ! Under sitt sysslande med drottningens naturalie-samlingar å Drottning- holm hade Linné gjort bekantskap med Franc, hvilken nu inbjöd honom jämte andra vänner till gästabud i Stockholm. ? Om denne, som uppenbarligen vistades på Drottningholm samtidigt med LInsÉ, har trots ifriga bemödanden ingen upplysning kunnat vinnas. 2? PEHR ÅDLERHEIM, född 1712, bergmästare i Västerbotten och Lappmar- ken 1746, assessor i Bergskollegium 1760, bergsråd 1762, död 1789; Linnés följeslagare under resan till Öland och Gotland. +t Härmed torde näppeligen någon annan afsetts än OLOoF VON DALIN, hvil- ken samtidigt med LIinsÉ vistades på Drottningholm och där biträdde honom genom afbildning af djur i drottningens samling. — Cadus = !måttkärl vini cadus torde därför angifva måttlighet i vindrickande. FRONDIN, BERGE. Född 1718, magister primus 1743, historiarum et politices docens 1745, vice bibliotekarie i Upsala 1747 och ordinarie 1757, död 1783. 1366. Ädel och Höglärde Herr Magister. Tack för beswäret till Stockholm; war nu. så god och haf beswär från Stockholm. War god, stig till Herr Salvius!, begär af honom arket Littera O af flora Svecica, ty det Doctor Leche? hade med sig war alle- nast Correcturblad; äfwen war så god, tag med Eder de 2 tryckta arken af Animalibus Regni Sveciee?. 172 War ändteligen så gunstig och fråga på Apothedquet Svanen? efter den kistan från Holland, som skall komma till mig full med böcker, och om den ej- redan kunnat anlända. Jag gaf Herr Fougt, som reste till Stockholm, 1 Riksdaler specie Holländsk till fragten. Är den ej betald ännu på Svanen, så war så god och prenumerera för mig; jag skall prompt det återbära. ; Skulle ock icke kistan wara levererad på Apotheket, så war gun- stig, stig på Packhuset och fråga där om något är kommit för mig. Instrumentmakaren Ekström? har en Thermometer för orange- riet färdig till mig, war from och tag den med Eder'. Sij så törs man tillita sine wänner, at det knakar i ryggen på dem, och de blifwa ändock ej onda. Wälkommen till Upsala, Wij wänta Eder med åtrå. Ädle, Höglärde Herr Magisterns Upsala d. 28 Jun. 1745. hörsamste tjenare Carl Linneus. Originalet nu okändt; afskrift finnes i Swartziska samlingen i Vetanyeegn ; akademiens bibliotek. 1 LARS SaLvIvs, se bref. 205 not. 3. ? JoHAN LECHE, se bref. 208 not. 3. > Fauna Suecica ed. I (Stockholm 1746). + Apoteket Svanen i Stockholm egdes af FREDRIK ZIERVOGEL; se bref. 786 not. 3. 3 DanwniEL ErKstRÖM, se bref. 209 not. 5. s Om den af LinsÉ modifierade hundragradiga termometern se bref. 209 not. 4. : FUNCK, ALEXANDER. Född 1716, friherre, extra notarie i bergskollegium 1740, ledamot af Ve- tenskaps-akademien 1742, bergmästare i Nyköpings, Linköpings, Kalmar och en del af Jönköpings län 1752, afsked med bergsrådstitel 1779, död 1797: före- tog 1748—53 en resa genom större delen af Europa, förnämligast för stude- rande af bergshandteringen. 1367. Högwälborne Hr Baron. Mycken tack för Hr Baronens kiära bref och at jag får lof wara i Hr Baronens åtanke wid tillfälle på resan. Det måtte wara en ganska honett man, Bergshauptmannen Hr Joh. Imhoff, som welat skänka mig, som han aldrig sedt, en SAST fo 173 så rar och sälsynt bok, som jag här tills aldrig kunnat öfwer- komma, ja icke en gång få se. Säg mig hwad jag får gifwa samma herre tillbakas; jag wille gierna wisa honom någon tienst igen. jag beder, aflägg hoos honom min wördsamma complement. Sista editionen af Systema nature will jag gierna sända till Hamburg med nästa tillfälle, men nu mera gå inga skepp. så snart jag får tillfälle, skall det ske: Prof. Klingenstierna! slapp uhr dödsens käftar, dit en farlig peripneumonie kastade honom. Prof. Strömer? reste för ett par- dagar till Stockholm. Grillen” är nu Preses i Wettenskapsacade- mien. En 100:de Riddare blefwo för ett par weckor sedan. Hr Baronens syster fr. fr. Mannerheim” är nu här inne, som jag i afton tänker hälsa ifrån sin Bror. Alstrin? blef biskop i Sörmeland. Biskop Fahlenius' i Åbo dog bort för Browallius. Älliest är alt i swerige så tyst som en fiäder, och alt in statu quo, at jag för nöd skull nödgas sluta mitt bref. Kiära Hr Baron, förgiät ej at skaffa mig den Turren”, som jag har så godt hopp om, och wid tillfälle fägna mig med något dylikt. Hög wälb. Hr Baronens Upsala 1748 d. 1 Nov. lydige dräng Carl Linneus. Utanskrift: åa Monsieur Mr Le Baron Alexander Funk Cassel. Sigill IV; rödt lack. Originalet finnes i biblioteket på Sjöholm i Södermanland. 1 SAMUEL KLINGENSTIERNA, Se bref. 204 not. 2. - 2? MARTIN STRÖMER, Se bref. 46 not. 2. 3 Preses i Vetenskaps-akademien under sista kvartalet af 1748 var CLAs GrILL; jfr. bref, 254 not. 5. 4 Beata Funck, född 1713, död 1785; blef 1736 gift med d. v. artilleri- kaptenen, slutligen generalmajoren och friherren GustaF HENRIK MANNERHEIM. 3 ERIK ÅLsTRIN, född 1683, professor i teoretisk filosofi i Upsala 1723, kyrkoherde i Leksand 1732, pastor primarius i Stockholm 1734, biskop i Sträng- näs 1749, död 1762. $ JoHAN Nicorai FAHLEnIUsS, född i Falun 1674, student i Upsala 1691, lo- gices et metaphysices professor i Åbo 1721, teologie professor därstädes 17922, biskop 1734, död 1748, 7 Antagligen GEorGius A TurRrE (GIORGIO DALLA TORRE), Historia planta- rum, Dryadum, Amadryadum Chloridisque Triumphus, ubi plantarum universa natura spectatur,affectiones expenduntur, facultates explicantur (Patav. 1685). 174 FUNCK, CARL. Född 1708, slutligen öfverste i arméen, riksråd 1765—69 samt 1772, dvd 1783; inflytelserik riksdagsman. I sin egenskap af ordförande i Riksens Höglofl. Ständers Cammar Obi nomie och Commerce Deputations Cammar Oeconomie Utskott, hvilket egde att handlägga frågan om pärlfiskerierna i riket, hade han genom ett bref, date- radt Stockholm den 29 Juni 1761 (Linn. Soc. vol. IV: 319—2920), vändt sig till LInsÉ, såsomj »en i synnerhet innom Sweriges gräntsor kjänd man för thess insigt uti alla delar af! natural historien», med anhållan att han ville «wid handen gifwa hwad Herr Archiatern om pärlfiskerierna kan hafwa sig bekant>. LinnÉs svar härå finnes meddeladt såsom bref. 10. t (GADD, PEHR ADRIAN. Född? 1727, docens vid Åbol universitet i naturalhistoria och ekonomi a 1750, inspektör öfver 'saltpetersjuderierna 1755 och tillika provincial-schäfer 1756, e. o. professor i kemi, fysik, och ekonomi 1758, ledamot af Vetenskaps- akademien 1759, ordinarie 'kemie professor 1761 och plantage-direktör i Fin- land 1762, död 1797. 1368. Högtförfarne, Widtfrägdade och Högädle Herr Archiater, samt Professor Botanices, Högtwördade Gynnare! Sedan nu nöge för: Wetenskapen, ynnest och allmen upmuntran gifwit mig anledning att låta i dagsliuset framkomma detta ringa försök, som innehåller anmärkningar i en landsorts Natural historie och oeco- nomie här i Finland '!, har ock min skyldighet ei något mig oftare erin- drat, än att äfwen wid detta tillfälle hos Eder Witre Wetenskaps idkare så ödmiukast anhålla om detta ringa arbetes högbewågna igenom ög- nande, som ock nid'ägga det samma såsom ett rön af den ouphörliga wördnad, hwartill förtienst i Wetenskapen, nit och ömhet för dett all- menna på det högsta giordt Eder berättigad. Min;t förbindelse emot Högterfarne Herr Archiatern är så mycket större, som Jag jemte alla andra allment bör bekänna, att hwad wi i Natura] Historien förstå, bwad gagn dermed kan göras det allmenna, det hafwa wi gemensamt lärdt af +" 7 SA 175 Edre witre arbeten. Eder ynnest och höga bewågenhet har upmuntradt oss, och Eder upmärksamhet wid naturens utspanande har ei allenast tient oss, utan ock de Wittraste utlänningar til ett efterdöme, som gag- nat borgerliga samhällen, och giordt Edert namn så kärt, som wördat ibland alt lystert folk i Europa. Anse Witre Wetenskaps idkare detta ringa försök med den wärda ynnest, hwarmed I altid plägar hägna dem, som i desse göromål söka sitt nöge. Hade lyckan förunt mig den för- delen, att äfwen som andra få personligen åtniuta Eder lära och wärda underwisning i Wetenskapen, kanske ock då jag kunnat wisa mig wara en wärdigare lärjunge efter en så stor lärare i Wetenskapen, men nu är alt detta blot styckewerk, större rön af wälmening och åhåga för saken, än förmåga och kundskap i dess utredande. De insecter, med hwilkas beskrifwande jag mig öfwadt i närlagda arbete, skall jag fram- deles hafwa äran att med herr Hartman Högterfarne Herr Archia- tern i ödmjukhet öfwersända. I medlertid är mig ett nöge att oförän- drad städse framhärda Högterfarne Widtfrägdade och Högädle Her Archiaterns Åbo d.720 Juli ödmiukaste tienare 1751. Pehr Adrian Gadd, | Hist. Nat. doctor: Docens. Linn. Soc. vol. IV: 340—441. ot Ett oeconomiskt försök, eller beskrifning öfver Satakunda Hära- ders norra del, som innehåller anmärkningar i Geographie, Antiquiteter, Physique, Historia naturalis och den ortens oeconomie zstc. (Stockh. 1751). 1369. Wälborne Herr Archiater Högtwördade Gynnare! Under wördsam erindran af Wälborne Herr Archiaterns höga ynnest för alla dem, som umgås med Natural historien, åtar jag mig nu ock friheten att efter lofwen afsända några insecter, som dels af mig här på orten blifwit beskrifne, dels ännu i faun. Suec. ei synes wara anmärkta. Min Cousin Herr Hartman! har jag ock underrättadt om locus natalis för dem allesammans. Skulle ibland desse finnas någon som förtiente åtanka, wore det mig en så mycket större fägnad, som jag härigenom 176 hade tilfälle att hälst lemna något rön af den ouphörliga wördnad hwar: med har äran att framhärda Wälborne Herr Archiaterns Åbo d. 2 Aug. ödmiukaste tienare 1751. Pehr Adrian Gadd. Linn. Soc. vol IV: 342—3. ' JOHAN JOHANSSON HAARTMAN, Se bref. 704 not. 8. GAHN, HANS JAKOB. Född 1719, student i Upsala 1736, egare af Woxna bruk i Helsingland, slutligen landträntmästare i Falun, död 1782. — Han var en af Linnés följe- slagare under resan till Öland och Gotland 1741; af en af honom därunder förd dagbok finnes en del (från den 8 Juli) ännu i behåll och eges af familjen GaAnN på Kåfalla. 1370. Min Kiäre Hr Broder. Ett ord i hast, på främmat ställe skrefwit. Täckes M. Hr Broder sända 100 plåtar till promotionen för Hr Licentiaten? till alla depenserne; d. 15 junii sker promotionen, så wist jag lefwer och har hälsan?. Drick samma dag Hr Doctor Gahns skåhl. Posten skyndar. jag framhärdar Min K. Hr Broders ödmiuke tiänare Carl Linné. Upsala d. 25 Maj 1772. Tack för adressen. Utanskrift: Landt Räntmästaren Edel och Högachtad Hr H. J.:Gahn Fahlun, Sigill VIII (fragment); rödt lack. ! HENRIK GAHN, brefmottagarens son, se bref. 549 not. 3. 2 Promotionen, vid hvilken LinsÉ var promotor, egde rum på den an- gifna dagen. fl GAHN, HENRIK. Född 1747, student i Upsala 1762, medicine doktor 1772, assessor i Colle- gium medicum 1777, ledamot af Vetenskaps-akademien 1793, öfverläkare vid Carl- bergs krigsakademi 1804 en af Svenska läkaresällskapets stiftare 1807, död 1816. — Se f. ö. bref. 749 not. 3. Oaktadt ifrigt anstälda efterforskningar hafva inga bref från LInsÉ till H. GAHN kunnat anträffas. ; 1371. Välborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstjerne Orden. Underskriften lärer påminna Välborne Herr Archiatern om en discipel, som fordom satte all sin åhåga i att troget följa Herr Archiaterns under- visningar, och som sedan aldrig uphört eller skal uphöra att hysa det tack- sammaste hjerta för de många lärdomar han dervid inhämtat. Välborne Herr Archiatern ursägtar, att jag med dessa försäkringar borttager kanske en tid, som för Herr Archiatern kunde bätre användas; men van att i så många åhr med mina frågor och besök plåga Herr Archiatern, tar . jag mig ock den friheten att en gång från en främmande ort med min penna göra det samma. — Jag önskar att detta brefvet måtte träfa Väl- borne Herr Archiatern vid fulkomligaste välmåga -—— det är en önskan, som ej vanan, utan vördnad och kärlek dicterar mig för den Bäste Läro- mästare, hvars stora insigter jag anser med förundran, och hvars god- het altid på det innersta rört mitt hjerta. — Herr Archiatern kan ej illa utyda dessa tankar, som ett ungt och lättrört sinne yttrar vid hogkom- sten af de nögda dagar jag lefvat vid Herr Architerns Person. Det är nu ett åhr sedan jag lämnade mitt Fädernesland. Ett olyck- ligt skepsbrott, och den sena hösten fixerade mig emot min tanka för förledne vinter i Tyskland, och jag valde efter några små resor Göttingen til mit vinterquarter. I Hamburg lärde jag känna Dr Reimarus, som i några små papper! ifrigt viderlagt den Wienska Crantz? dumma och ovettiga skrifter i Botaniquen; och Dr Bolthen?, som adresserat Herr "Archiatern ett bref om ett nytt Zoophyton — det är säkert ej annat än en varietet af Vorticella ovifera hos Edward”, och har jag sedan här hos Mr Banks > sedt flere specimina däraf, alla med aflånga capitula, hvilka blifvit Linnés brefväxling VI. 12 178 tagna i Söderhafvet. Både i Lybeck och Hamburg såg jag Specimina af den så kallade Oculus mundi” och giorde försök därmed; det är ej annat än en poreuse sten, som drar vattnet in i sig, hvarvid luftblåsor utgå, och blir genomskinlig af samma grund, som slött glaspulver, då vattnet slås derpå. I Göttingen sökte jag att vinlägga mig om Tyska Medicinska Litteraturen, hvartil den bästa lägenhet ges genom det präctiga Biblio- thequet, som den gamla Miänchausen” där inrättadt. -— Botaniquen har där blifwit satt på mycket bätre fot, sedan Pr. Murraij? feck inseendet däröfver, och arbetar han som en slav att få sin lilla trägård i stånd, hvarest han redan inbragt en ansenlig hop med örter. Annars fann jag Tyskarne aldeles som Välborne Herr Archiatern beskrifvit mig dem; det är intet uppfinningar eller ingenium, som skal sökas hos dem, men de äro gräsligen flitiga, och veta att med yttersta nogrannhet rafinera på andras uptäckter. — Då jag reste från Göttingen, besåg jag först Hart- ziska bergverken, där jag mitt i Tyskland fann ett Svenskt climat och svenska växter — och sedan kom jag til Pyrmont. Alla de försök, som - Tyskarne giort med detta vattnet, äro falska, och hafva inledt äfven i Practiska medecinska fel. — Jag fann att alt det järn, som vattnet inne- håller, ej är uplöst af någon syra eller alkali, utan af den så kallade Aör fixus Halesii?. Detta fina fluidum, som orätt kallas luft, har fulkomlig kraft att lösa järn, och jag tror formerar alla våra mineral vatten. En apotekare här i London har ock helt nyligen på detta sättet eftergiort dem. Vid minsta varme går denna luften bort och med det samma faller alt järnet till botten; därföre då Pyrmontervattnet kommer till oss, håller det sällan någon märklig del däraf, och har nästan contrair värkan emot vid sjelfva källan, emedan det med sitt Sal amarum laxerar, men ej mera stärker, då järnet är borta. Ett litet stycke från Brunnen ligger det så kallade Svafvel-valvet, som innehåller en dödande luft, liksom Grotta del Cani i Italien. — Efter några dicederande försök fann jag, alt man ganska orätt trodt detta vara några Svafvel dunster, utan är det endast och alenast denna Aör fixus, som för djur är ett oljenligt fluidum til respiration. Luftens varme afskiljer den ock ifrån sjelfva kälvatnet, då det utlöper ur jorden; därföre om man lutar sig ned öfver källan, dödas man på samma sält, som i Svafvel-valvet. Järn filspån i vatten är funnit ej det ringaste medela någon järnhalt ifrån sig. Då jag satte denna blandning en natt i Svafvel-valvet — feck det fulkomlig smak af Mineral vatten och färgades af A. Gallarum "!?; och tror jag denna » Aör fixus, tillika med en måssa, som håler myrjärn, vara fabriquen til Pyrmonter vatten — och ej ett näratil liggande bärg, där Tyskarne suponerat järn, men aldrig funnit annat än sandsten. -— Ej långt ifrån är SO nrg 19 Pyrmont har den stora (CEconomen B. Mänchausen sin landtegendom, hvilken jag besökte. Som Välborne Herr Archiaterns fordna discipel blef jag ganska väl emoötagen, och vid alla tilfällen yttrade denna kunniga Mannen den vördnad han bar för Herr Archiaterns person, och pålade mig att vid min hemkomst försäkra Herr Archiatern därom. Jag har aldrig förut sedt en så stor samling af trän som hos honom, och fann af hans åkrar, att han var äfven så god Practicus i oeconomien, som Scribent. I Holland råkade jag Burmännerne!?! och van Royerne!?, som alla voro glada att få höra Herr Arcbiaterns välmåga. Deras trägårdar äro nu mera ej det som de förut varit; både den Clifordska och Boer- haviska äro sålda och skingrade, och nästan den bästa är den som Pr. Schwenke!? har i Haag. En Professor van Doeveren!? var occuperad med att trycka en beskrifning på Petrificaler, som han funnit vid Grö- ningen, och lofvade att sända Herr Archiatern boken, så snart hon blir färdig. Den celebra Gaubius!? feck jag intet råka; han har nyligen in- fört ett nytt medicament, som kallas radix Lopezii!” och är ett souvraint medel emot alla diarrhoeer, som komma af svaghet i fibrerne, äfven i colliquativa Phthisicorum. Detta medicament är ännu så rart, att det ej säljes på apotheken, men jag har ändock skaffat mig en liten bit, som med första lägenhet skal sändas Herr Archiatern. Roten kommer från ön Malacca til Batavia, men somlige tro, att den aldraförst kommer ifrån Goa, och är växten "därtil helt obekant. — Hon nästan smakar ingen ting, men af flere försök har funnits, att en half Drachma, hvar 3:e eller 4:de tima gifven, nästan altid på andra dagen curerat den hårdnackaste diarrhoe. Uti en en bok, som Gaubius i åhr utgifvit: Adversaria varii argumenti, är detta först beskrifvit. Ett annat medicament af nästan samma värkan har ock Sir John Pringle här i London infört; det kallas Colombo!? efter hufvudstaden på Zeylon, hvarifrån det hitföres och är äfven en rot af en obekant ört. Jag vill ej nämna något om dess beskaffenhet, då jag snart vil ha den äran öfversända den til Herr Archiatern, utan alenast tilläga, att den nytjas' som tämligen specifique i Diarrhoeer hos barn a prevalente aci- docta [?] dentitione!?, äfven in alvi fluxu habituali efter Dysenterier. Dr Pringle!? har sjelf sagt mig, att han funnit den bästa värkan däraf, äfven in nausea et conatibus vomendi. Dosis är 3879, som den förra, 2 eller 4 gånger om dagen. Och i Hag försäkrade mig en Doctor Bosch ”!, att intet medicament voro bättre i Holländskornes morbis mucosis, hvita fluss, och svaga systemate fibrarum. Jag ber Herr Archiatern tusende gånger om förlåtelse att jag så länge uppehållit mig härmed. jag har hört att Herr Archiatern snart 180 | - tänkte gifva oss en ny edition af Sin Materia Medica, och därföre trodde jag böra skaffa dessa bägge rötter ett rum däruti. Posten är så fasligen dyr här i England, att jag nödgas sända dem med en Skeppare til Stock- holm, hvarifrån min Bror?” skal frambringa dem til Upsala. Ungefär för en månad sedan kom jag hit til London, just lagomt för se de myckna samlingar och uptäckter, som Dr Solander och Mr Banks giort. — jag är öfvertygad att de gifvit och gifva Herr Archiatern del af alt, så at jag ej behöfver nämna mera därom, än att jag i all min dar ej sedt så många nya och curieusa saker på en gång, både i natural Historien, och det som beträffar de nya Folkslagens seder. De rusta sig nu till en ny resa, som i Mars kommer att begynnas. — Det är olycka, att man sällan får här i verlden rätta sig efter sitt nöje, utan måste först se på sin utkomst; annars hade jag hopp att bli engagerad vid denna andra expeditionen, och Doctor Solander har varit så god och til hälften offererat mig det. — Nu tänker jag på Medicinska sidan draga all den nytta jag kan af de många stora lazaretterne, som här finnas. och är jag ännu osäker om jag tilbringar min mästa tid här i London eller i Edinburg, hvars lazaretter jag hört skola med mera flit skötas. Som ännu varande Medicinsk stipendiat, har jag trodt min skyldighet fodra att låta veta mitt göromål. — 1 vintras hade jag den äran skrifva några rader därom til Pr. Sidrén??, som jag ej vet om de framkommit. När blir nästa Promotion i Medicinska faculteten? Jag skulle önska att ej bli afglömd därvid, och hoppas att min hastiga bortresa ej ligger mig i vägen. jag feck ändock nog pligta för det jag dröjde så sent på hösten. Men jag ser förut, att jag redan tröttat Välborne Herr Archiatern med mitt långa bref, upfylt med bekanta saker, då Herr Archiatern annars är van att få communicationer af nya uptäckter. Jag skyndar mig därföre att sluta, och tar mig den friheten att förut anhålla om min öd- mjukasta vördnads anmälande til Hennes Nåd. Fröknarne och Unga Herr Professorn. — jag kommer beständigt att sakna de roliga dagar, som jag lefvat vid Hammarby?". Jag förnyar min önskan, att Välborne Herr Archiaterns ålderdom måtte hugnas med en beständig välmåga, och försäkrar att ingen i verden kan med djupare vördnad än jag lefva Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare London d. 24 Sept. 1771. Henric Gahn. EA ER 7 SPE TRE fe NSP : ARA sa re fn ar ER RR 181 Utanskritt: Å Monsieur Monsieur Charles de Linné Chevalier de VOrdre Polaire du Roi de Svede, et Secretair perpetuel de la Societée des Sciences åå Upsala en Svede. Linn. Soc. vol. IV: 344—6. ! Dessa »små papper» hafva icke kunnat uppspanas. ? HENRIK JOHANN NEPOMUK CRAN'IZ, Se bref. 1096 not. 3. ? JOHANN ÅDRIAN BOLTEN, född 1742, prest i Altona, lokal-historisk författare, död 1807. : + Se bref. 487 not. 1. 5 Sir JosePH BaAnKrs, se bref. 430 not. 1. $ Ädelstenen hydrophan, hörande till opalerna. 7 OTTO VON MÖNCHHAUSEN, Se bref. 381 not. 4. ? JOHAN ÅNDREAS MuRrRaAY, se bref. 415 not. 1. 9 Kolsyra, 0 Acidum gallarum eller gallotannicum, galläpplegarfsyra. 11 JOHAN BURMAN, se bref. 928 not. 6, och dennes son NicoLaus LAURENT, Se bref. 488 not. 4. 12 ÅDRIAN VAN RoOvYEM, Se bref. 556 not. 5, och dennes son Davip, botani- ces professor i Leyden, död 1799. 13 MARTIN WILHELM SCHWENCK, född 1707, professor i Haag, författare bland annat till Officinalium plantarum catalogus, que in horto medico, qui Hage Comitum est, aluntur (Haag 1752). LIinsÉ benämnde efter honom växtslägtet Schwenckia. 14 WOLTHER OF GUALTHERUS VAN DOEVEREN, född 1730, framstående medicine professor i Leyden, död 1783. 15 HiERONYMUS DaAviDES GaUBIUS. se bref. 556 uot. 3. 8 Paullinia asiatica L. (Toddalia aculeata Pers.) från tropiska Asien. 17 Jateorrhiza palmata (Lam.) Miers. 18 Diarré hos barnen i förening med svår tandsprickning. 19 JoHnN PRINGLE, född 1707, professor i Edinburg, militärläkare, död 1782. Linsés efterträdare såsom ledamot af Franska akademien. 20 En half drachma. ?! PIETER BoscH, medicus (öronläkare) i Haag. 22 JOHAN GOTTLIEB GAHN, född 1745, framstående kemist, assessor i Bergs- collegium, död 1818. - 23 JOHAN SIDRÉN, se bref. 925 not. 4. 24 HeEnrIK GAHN tillbrakle sommaren 1766 såsom LInnÉs lärjunge på Ham- marby. : 182 1372. Välborne Herr Archiater och Riddare. För lång tid sedan hade jag besvarat Herr Archiaterns gunstiga bref!, om jag med något märkvärdigt kunnat uptaga Herr Archiaterns attention. Jag brister väl ock i dag uti det samma, men jag kan intet längre vänta att söka rättfärdiga mig för den elaka tanka, Herr Archia- tern lär hafva om mig, i anseende till det afslag, som jag gjort af til- budet att följa D:r Solander på nästa expedition. Jag får begynna det med min vördnasfullaste tacksäjelse för den ömhet för min tilkommande lycka, som Herr Archiatern behagat ytra i Dess bref till min K. Fader. — En gång, då jag får den glädjen personligen upvakta Herr Archia- tern, skall jag omtala de anledningar jag hade att tro den skedde of- - ferten vara giord endast i den tankan, att bli afslagen; mera kan jag ej nu säga. Dessutom, min Nådiga Herr Archiater, hvad lycka skulle det för framtiden skaffa mig? Dr Solanders lycka dependerar helt och hållit af Hr Banks; med sin lön vid Museum kan han ej föda sig, och ej den minsta belöning eller upmuntran har han fått af Kungen eller Rege” ringen, utom att alla hafva den nyfikenheten att höra hans berättelser och därföre söka hans sällskap. — Hvad hade det då varit för mig att vänta, som aldrig blifvit på annat sätt ansedd än Dr Solanders handtlangare att upsöka naturalierne och torka örter? Jag håller med, att Medicine i Stockholm ej vill ge mig för stor inkomst, men jag skulle med Natural "Historien svälta ihjel. Och inga flere öpningar gifvas i England, hvarest man mindre reflecterar på utlänningar än på något annat ställe. — Herr Archiatern har en gång sedt min lust för Natural Historien; jag för- säkrar, att det varit med mycken möda, som jag dämpat den, för att följa ett långt obehagligare och ovissare studium. Jag ville ock att Herr Archiatern skulle tro, att jag hvarken af lathet eller räddhåga blir hemma; jag är ung, men det är intet nöje, som jag ej skulle försaka, och intet arbete, som jag ej skulle undergå, då jag finge lära något . nyttigt. Om jag sörjer öfver att ej kunna göra denna resa, är det där- före att jag förlorar tillfället att roa Herr Archiatern med underrättelser om det nya, som jag kunde erfara; -— en skyldighet, som Herr Archia- tern aldrig skulle få orsak att klaga öfver hos en discipel, som vördar och älskar sin Läromästare på det ömaste sätt i verlden. RR AA RA 183 Jag har framfört hälsningarne til Dr Solander, och han har Jofvat både M:r Ellis? och mig att snart gifva Herr Archiatern del af sina uptäckter. — När jag först kom hit, taltes det om att de hemkomne resande tänkte gå med sina spolia til Sverige att nedlägga dem för Herr Archiaterns fötter, men sedan deras snara återresa vart resolverad, hörde jag, att de velat obligera Herr Archialern att komma hit öfver, och M:r Banks lofvade resa emot Herr Archiatern til Hamburg. Jag undrar om detta är sant. — En Herr Berlin ”, som disputerte om usu fun- gorum, är hos Dr Solander och Hr Banks, för at skrifva rent och sätta i ordning deras beskrifningar, och en copia däraf förmodar jag blir Herr Archiatern tillsändt. Denna Herr Berlin söker att få följa med ut, men Dr Solander vill ej hafva honom, för sin svaga hälsa. — Det är skada att ej deras första uptäckter blefvo publicerade för nya utresan: de ha väl ritningar och -beskrifningar på alt, men det är ej fulbordadt, och kostar så ofanteliga pengar att få tryckt och graverat, att jag är viss, om Mr Banks dör, att alt blir begrafvit i glömskan. Jag har frågat Dr Solander om Muscotet, hvilket han nekar sig någonsin hafva sedt. Hos Hr Ellis har jag sedt 2 stora torra exemplar af Muscott löfven med fruckt, hvilka blifvit sände til honom ifrån ön Tobago i Westindien, men ingen blomma var därtil. Det är accurat lika med Rumpbhii figur, och af en ofullkomlig beskrifning, som medföljde, trodde Ellis det vara Dioe- cia Monandria Monogynia. Jag har ett af fructen; det är en capsula monosperma, som öpnar sig långs efter ena sidan, med Muscotblomman omkring sjelfva nöten. Underligast är, att den har ej den ringaste luckt eller smak på Tabago. Af en Engelsk bekant, som nyligen hemkommit från Bengalen, har jag ock hört, att han på en ö ej långt därifrån fun- nit Muscotnötter, aldeles efter Rumphii beskrifning, men utan smak: Han trodde, att Hannblommor feiade, och orsaken låg däruti. Ellis har redan för 2 åhr sedan skrifvit efter blommor af trädet, men ej ännu fått dem; han lär ock snart skrifva Herr Archiatern til. Det är en ganska god och älskvärd man, och jag vet att han älskar Herr Archia- tern af hjertat; fast han är missnöjd, att Herr Archiatern tagit Millers? partie i disputen om Rhus vernix”, emot honom. Jag är nästan viss, att Ellis hade rätt. Det rätta Rhus vernix, som Kämpfer”? afritat, är helt och hållet differant ifrån det Norr-Americanska Poyson Ash, som Dillenius? beskrifvit och Pluckenet? afritat, hvilka Herr Archiatern til- sammans fört. I Museum förvaras, bland Kämpfers örter, ett exemplar af den rätta, som har runda blad och starkt venosa, då den Ameri- kanska har lanceolata och glabra med få vener. Keempfers är ett stort träd, och den andra en buske; den förra ger starkt resina, och den 184 sednare ej mera än alla af det genus. Kempfers vilda Rhus, eller Fa- sino-ki, är ock ett different species; äfven som de här i Trägårdarne hafva ännu ett annat, som de kalla Sinense och har folia ad basin dentata, då de andra äro integerrima. Alla färga de ock svart. Miller förde äfven til samma Species Catesbys!? Toxicodendron, hvilket är ännu mera skilt. Jag kommer ock härvid 1 hog, att Ellis vist mig flere styc- ken af värklig Copal, tillika med örtens blomma och fruckt, hvaraf det var tagit, och det var den rätta Hymenea. Jag är viss på att det ej var Gum. Animi. Af Ellis har jag äfven fått några exemplar af Brownea inlagda i Spir. vini, hvilka med första lägenhet skola sändas Herr Archia- tern. Som Jaquins ritning är så ofullkomlig, tar jag mig den friheten att sända en i hast giord, fast jag är hvarken ritmästare eller nu mera Botanicus. Fig. 1 visar racemus florum, innan blommorne utslagit, hvilken är innesluten af en calyx communis, som består af flere fjäll, - hvilka affalla, då alla blommorne fullkomligen utslagit, i hvilket tilstånd Jaquin lärer sedt örten. F. 2 är örten i fulkomlig blomma, hvarest a. a. a. visar en sort af pale& spatulate membranacere, longitudine fere florum, hvilka sitta emellan pedicelli. Om sådane äro emellan hvar blomma, kan jag ej säga, som jag ej med för mycket examinerande velat skämma bort exemplaren för Herr Archiatern. Detta gör örten i min tanka mycket lik en början af syngenesia, med en calyx communis imbricatus, och ett receptaculum ' protractum paleaceum. — GCalyx pro- prius är som Jaquin beskrifvit den, äfven som corolla, utom att bägge corolle et stamina sunt ad basin connata et corpus formant carnosum, post florescentiam persistens. — En Young, som sändt örten til Ellis, säger, att på ön Tabago har den merendels 9 stamina, men i Nova Grenada från 10 till 12, hvilket lärer varit orsåken til skilagtigheten mellan Löfling och Jaquin. Peric. är ett fulkomligt Legumen, af alla jag sedt dispermum. F&F. 3 et 4. Detta gör örten in ordine Naturali mycket skild från de andra Monadelphisterne, och mera lik med de första af Decandr. Monog. Petala äro ej eller ante florescentiam con- torta, som på de andra Monadelphisterne. Stigma är ej capitatum, som Jaquin ritat, utan alenast truncatum et primum spirale. F. 5 är ett blad. -— Men jag är för långsam härmed. Herr Archiatern lärer hört, att ett The träd blommat här i höst i Hertigen af Nortumberlands trä- gård Sion; det gaf anledning åt en ritare och half Botanicus Mäller, att ge en figur därpå. Vid blomman, som jag afritat N:o 1 et 2, har han observerat, att de yttre petala äro kupiga och sluta in de öfriga, och vid pistillen, att så snart petala och stamina affallit, skilja de sig åt i 3, som vid Fig. N:o 3, och äro alenast förut adglutinerade, 186 hvarföre han gör örten til trigynia. Detta tyckes ock komma öfverens med Capsula trilocularis. — Jag har sedermera examinerat en hop med The blommor, som jag feck af en bekant, och såsom de ej voro ut- blommade, fann jag pistillerne starkt sitta tilhopa. — Denna samma Hr Mäller!! har börjat att utgifva en illuminerat tabel och beskrifning på hvar Class och Ordo af Herr Archiaterns Systeme, hvilket blir artigt nog att göra hufvudgrunderna därtil mera lätt begripliga. Han har sagt mig, att han alenast väntar på lägenhet i Wår med skepp, att få sända de utkomna til Her Archiatern. — En annan Tysk Forster! har ock begynt att arbeta i Natur-Historien, och är en flitig och snäll mann. Han har verterat på Engelska de Linneanska Disciplarnes resor, tryckt cata- loger på Norr Americanska Naturalier, och en Centuria 1 af nya Engel- ska insecter, af hvilket alt med första Skepp han vill sända exemplar til Herr Archiatern. Jag wille önska, att jag kunde säga något om Dr Solanders uptäckter, sedan han själf så länge dröjer, men jag känner dem för ofullkomligt. I Görvells Almän. Tidnin. är en liten relation om resan införd, som torde roa Herr Archiatern. Deras brödträd är en Monoecist; men sedan 'alenast den farineusa pulpan, men ej sjelfva fröen voro välsmakande, är det curieuxt, huru invånarena cultiverat några träd som haft sterila hannblommor, och utrotat alla andra, så att på hela landet intet frö kunde fås, utan planteringen sker med quistar. Det hårda röda trädet, som de bruka til alla sina verktyg, är ock en Mo- noecist och mycket nära til Abies, med strobili och amentum, men har aldeles inga barr eller löf, utan ser ut som nakna penn-rachides, hvar- före de kalla det Cassuarina efter fogeln Casuarius, som det mycket lik- nar. Af en planta Liliacea!? göra de på Nya Zeland ståtligt lin och väfnad. Men jag hoppas, att sjelfva mästaren vill gifva snart bätre un- derrättelser om alt detta. Det gröna pulvret, som under namn af Gombo kommer från Ostindien och ger ett välsmakande gelée, vet Herr Archia- tern förut vara löfven af Sassafras. De ha nyligen börjat sälja ett hvitt sådant här, som kommer från N. America och ger ett välsmakande gelée, mycket bätre än Sago. jag har någon suspicion att det är gjort af Potatoes. — Det besynnerliga elastica resina, som göres i West- indien, och af Chineserne brukas ad titilationem in coitu augendam, är jag öfvertygad Herr Archiatern har i sin samling. Af en Westindisk Herre tror jag mig fått veta preparation däraf, hvilken jag tror så myc- ket mera vara den rätta, som en vår gemensamt bekanta efteråt sökte cachera det för mig. Det är saften af vår ordinaira Ficus, hvilken ge- nom en GConvolvuli tilsats precipiterar denna resina. Jag är ej ännu viss om Species af Convolvulus och tror det vara nytt. -— En Chemicus RUSE UNT NE TAR TR RN SG RN en 187 Maquer!? i Paris har funnit opp, att ZEther är enda menstruum för denna resina. Utom de många andra bruk, som man gör däraf, nyttias det nu här, att taga ut ritningen af blyarts och andra orenligheter på papper, hvartil det är mycket bättre än Wetltbröd, och commodare. — Flere nyheter i Nat. Hist. felas mig, och jag är sorgsen att ej på värdi- gare sätt kunnat uptaga Herr Archiaterns tid. Om jag kan upsnappa något det minsta, skal jag aldrig dröja att meddela det, och om Herr Archiatern vill med frågor ge mig någon anledning, skal jag söka, så - mycket hos mig står, att besvara dem. I Sommar väntar jag mig myc- ket nöje i deras sköna Trägårdar. Nu sysselsätter Medicine och Laza- retterne mig helt och hållit. I den delen vet jag ej eller något särdeles nytt att berätta. En Dr Hewson!5 och unga Alex. Monro!" i Edinburg hafva nästan på en tid uptäckt Vasa Lymphatica hos Foglar, fiskar och Amphibier, hvilka man förut trodde alenast höra til Vivipara. Den nämde Hewson har ock nyligen bevist, att crusta inflamatoria på blodet ej härör af en tjockare blod, utan tvärtom att blodet då är tunnare; men kommer af arteriernes starkare contraction och action på blodet. Det blir för långt att beskrifva alla de experimenten, som sätta detta utom tvifvelsmål. Chemie Pr. Black!” i Edinburg, som blifvit så namn kunnig genom sin Aöär fixus, har nu begynt med ett annat systeme om Hetta och köld. Alla kroppar, genom smältning förvandlade från ett solid til ett fluid tilstånd, tar til sig en grad af hetta, som blir latent i kroppen för thermometern, och från fluida förvandlade til vapores, tar ångorne til sig en förborgad hetta, som öfvergår den, som visas på ther- mometern. Detta kan med experimenter bevisas, ehuru paradoxt det låter, och förklarar hvarföre ej is smälter alt på en gång vid 32 gr. eller vatten går bort i ångor vid 212, när tiden af penetration i an- seende til densiteten är afräknad. Detta explicerar ock, hvarföre Salt- solutioner producera köld: - Som saltet förvandlas från ett solid til ett fluid tilstånd, måste det taga til sig en mera hetta af vattnet, förän det kan ske, hvilken hetta blir förborgad i Saltparticlarne under solution, och såleds producerar en frigus momentaneum. Några practiska böcker äro ock utkomna, men ej af besynnerligt värde: — och jag fruktar att nu aldeles hafva utröttat Herr Archiatern. Jag slutar med att tilönska Herr Archiatern den lyckligaste lefnad och fullkomligaste välmåga under det nya åhr som vi nu begynna. Ibland det som mäst skal göra min återkomst til Fäderneslandet fägne- sam, är att få se Herr Archiatern med bästa hälsa få insamla frukten af en stilla ålderdom. Til Hennes Nåd, Unga Herr Professorn och Fröknarne ber jag om min vördnadsfullaste hälsning. — Likaså til Prof. 188 Sidrén. jag skref honom för ett åhr sedan til från Göttingen och undrar, om han ej någonsin feck mitt bref: det är intet förlorat, om så händt. Jag innesluter mig uti Herr Archiaterns grace, och är viss på att ingen kan med djupare wördnad än jag lefva Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Henric Gahn. Kom Rad. Lopeziana och Colombo någonsin fram? Det är omöj- ligt att få veta något om deras växter, men jag har sjelf här i London sedt, huru souverain den förra är i Diarrhoeer e debilitate, ehuru insipid den synes. Om Herr Archiatern vill gynna mig med något svar, tror jag det vara bäst, att det först sändes på min Bror Wolther Gahn! i Stockholm, som vet hvar jag vistas. Utanskrift : To Doctor Linné Professor and Secretary of the Royal Society Upsal in Sweden. Linn. Soc. vol IV: 347—50. 1! I detta nu förkomna bref uttalade Linné tvifvelsutan sitt missnöje med att H. GAHN ej antagit det i föregående bref omtalade anbudet att få medfölja Banks och SOLANDER på deras tilltänkta andra resa till de nyupptäckta län- derna i Söderhafvet. Äfven hans fader, landträntmästaren i Falun Hans JAKoB GAHN (se denna del sid. 176), »måste hålla till godo ett ganska skarpt bref af honom för det han icke nyttjade sin faderliga myndighet att förmå Sonen att göra sällskap på denna resa» (C. Zetterström, Åminnelsetal öfver Henrik Gahn, hållet i Vetenskapsakademien 1820 s. 12). Äfven detta bref synes beklagligtvis numera gått förloradt. ? JoHw ELuis, se bref. 492 not. 5. > ANDREAS BERLIN, se del. II s. 161. + Disputationen om Usus muscorum (ej fungorum), hvars respondens var A. BerRLIiN, ventilerades den 17 December 1766. 5 PHitiPP MILLER, se bref. 4292 not. 4. SI Philosophical transactions pågick på 1750-talet en strid mellan Pu- MILLER, som påstod, alt de i Ostindien och Nordamerika växande buskarne, hvaraf den bekanta fernissan erhölls, voro identiska, hvilket af Ertis förnekades. Linn sammanslog dem i Spec. plant. I under namnet RBhus Vernix; numera gifves detta namn åt den nordamerikanska, under det att den kinesiskt-japanska kallas Rh. vernicifera Dec. 7 ENGELBERT KÄMPFER, Se bref. 365 not. 2. 189 8 JOHANN JAcoB DILLENIUS, se bref. 567 not. 3. 9 LEONARD PLUKENET, Se bref. 485 not. 7. 10 Marcus CaTtESBY, Se bref. 265 not. 4. 11 Se bref. 550 not. 2. 12 JoHANN REINHOLD ForsTER, Se bref. 431 not. 6. Han lemnade en öfver- sättning af P. Lörtings af Linné utgifna Iter hispanicum med titel: An ab- stract of the most useful and necessary articles mentioned in his travels through Spain and that part of South America called Cumana (Lon- don 1771). 13 Phormium tenax Forst., det s. k. Ny-Zeelands-linet. 14 PIERRE JosePH MAcQUER, se bref. 702 not. 3. 15 WiLLIaM HEWsoNn, född 1739, anatom och fysiolog, död 1774. 18 Den mellersta af de trenne, hvarandra vid universitetet i Edinburg ef- terträdande medicine professorerne ALEXANDER Mosro, född 1733, död 1817. 17 JosePH Brack, född 1728, framstående kemist, död 1799. 18 WALTER GAHN, född 1749, bergsman, död 1776. 1373. London d. 24 Apr. 1772. Välborne Herr Archiater och Riddare. Det sista brefvet jag hade af Herr Archiatern var daterat d. 20 Ja- nuari, och oagtadt det är så längesen jag hade den äran mottaga det, skulle jag ej våga at optaga Herr Archiaterns tid med et svar, om jag ej nu tillika hade en gunst at anhålla om. Jag har hopp om att snart få göra en liten resa at bese inre delen af England, hvartil jag be- höfde åtskilliga recommendationsbref til lärde i Landsorterne. Ingen kan bättre gifva mig dem än Vår beskedliga Ellis; men oagtadt han nu känner mig ganska väl, och jag ser honom alla dagar, tillåter dock ej en löjlig Engelsk vana honom at gifva mig desse bref, förän jag först blifvit ordentligt til honom adresserad. Jag vet ingen, hvars recommen- dation kan bli så mycket gällande, som Herr Archiaterns; och jag hoppas det ej illa optages, at jag besvärar med öfversändandet af Herr Archia- terns goda förord för mig i denna delen. Jag har haft så många prof af Herr Archiaterns godhet för mig, at jag äfven vågar utbeda mig denna. I Natural Historien har jag litet, eller intet, denna gången at be- rätta. Dr Solander är den, som kunde fylla hundrade bref med nyheter, men jag får intet veta något däraf. Jag hoppas och förmodar, at han innan afresan sänder något til sin bästa Läromästare, och enda orsaken til sin lycka. Jag ville önska detta för Solanders egen skuld, som i vi- 190 drigt fall ej kan undgå characteren af en Otacksam. Jag undrar om han någonsin besvarade Herr Archiaterns latinska bref til dem vid Deras hemkomst? Jag är viss på at Ellis gör hvad han kan: — och skulle intet blifva sändt, vill jag lofva at åtminstone hemsända några prof af Indianernes klädsorter, hvilka jag kan på et ställe få til köps. Med nästa skepp til Stockholm, som är det första på detta åhret, tänker jag sända Herr Archiatern ett litet Paquet. Det blir alt småsaker. Herr Archiatern får ej vänta något bätre af mig, som både nödgas lägga Nat. Historien på sidan, och ej har förmåga at efter min vilja tjena Herr Ar- chiatern. En väl preserverad Brownea skal sändas, ehuru jag misstänker fröen at vara bortskämda; Forster har lofvat ge mig några descriptioner och sina böcker. Jag sände genom vår Minister nyligen et bref från honom med beskrifning af en fisk, som jag hoppas framkommit. Han är en tysk, som föder sig med at skrifva böcker, och därföre får ej Herr Archiatern undra på, om han ibland affecterar at upfinna nyheter. I sin centuria Insect. har han gjort Byrrhus Scrophulari&e och dess likar til Anthrenus af Geoffroi!, och Pilula til Cistela. Sådanne små miss- tag får Herr Archiatern lof at förlåta en discipel, som bara haft böcker til Läromästare. Jag har nu vidare frågat efter Kämphers Vernix, och Ellis har försäkrat mig, at det Specimen, 'som är i Museum, är ej det rätta, eller sådant Kämpher afritat. Den bästa redan på alt detta har Ellis gifvit i Philos. Transact. Vol. 49. Part. 2 och Vol. 50. Part: 1 tillika med figurer på alla. Jag har ännu en gång talt vid Mäller om Thee blomman, och han påstår, at Pistillen skilde sig åt i toppen först, och det innan bladen af- fallit. Jag har ej kunnat sedt det i dem jag examinerat. Det var et misstag, at jag sade det Sassafras växte i Ostindien; det var i America som Pulvret brukas, och jag skal sända något däraf. Det elastica vä- sendet jag omskref är en resina, emedan det löses i ether, och brinner som hartz. Det kallas caoutchouc, göres i Westindiska öarne, och brukas en sort ringar däraf, som Chineserne sätta öfver deras Penis at göra friction vid coitus så mycket starkare. Något skal jag ock sända Herr Archiatern häraf. Den pingvedo Potuicis [?]) Herr Archiatern skrifver om känner jag aldeles ej. Jag hoppas at Lopeziana och Colombo framkommit. Sommaren nalkas nu, och då skal jag i trägårdarne mera efterfråga, om något nytt fins til Herr Archiaterns nöje. Man har fruchtadt at Kew Trägården skulle förgås efter Prinsessan af Walles död, men man har sedan sagt mig at Kungen vill underhålla den. — Om Herr Archiatern med frön, eller nå- gon annan ting, vill ge mig commision, skal jag bjuda til at uträtta det. SYRE VET [SMS LANE SPE FER RO IN fi NP SR NAS YE SO UEFA PE) MIST FM [91 I sjelfva Medicine vet jag inga märkvärdiga nyheter. En Dr Hulme? har skrifvit en vacker pjece om Febris Puerperarum: den är funnen ej härröra af Lochia supressa, eller inflamatio uteri, och vara helt skild från Mjölkfebern ; utan den härörer af en inflamatio Peritonei och dess bekläd- ningar öfver tarmarne, förmodligen af den utspända Uteri klämning. Efter döden är en sort materia funnen i abdomen och inflamation på tarmarne. Curen måste ske med Laxantia och sedan sudorifera af Antimonialia. Den kommer gemenligen på 3:dje dagen efter förlossningen, och dödar innan den 5:te, om ej nämde cur just i första början nytias. Den dödar mycket folk här åhrligen, och jag har attenderat månge vid Hospitalerne. Jag nämde i ett bref om Blacks Aör fixus. Det är funnit, at den står mot röta, och gör rutlit kött friskt, och däraf har en Med. Macbride? recommenderat den mot Skörbjugg. Woört, som håller mycket Aör fix., säges med stor förmån blifvit brukad af flere på långa Sjöresor; och det var aldrig någon skiörbiug i Banks skepp, där det nytiades. Nu har en Dr ' Priestly” uppfunnit at impregnera vatten med Aör fix. (af gäsning af kalk och någon syra), hvilket däraf får en smak som champagne vin, och har Admiralitetet befalt at en viss portion däraf skall ges Båtsmän- nerne hvar dag, såsom preservative för Skörbjugg. Samma Dr Priestly har curerat en casus desperatus af rölfeber, med gifvande den sjuka så- dant vatten at dricka, och aplicerande clystirer. af Aör fixus. Det är svårt at säga af et enda casus, om det varit Naturen el:r medicamentet, som giort curen. Den luften, som vi med vår andedrägt giort otjenlig och dödande, är funnen af en annan natur; ehuru vi ej eller kunna lefva i Aör fixus. Det har med skäl frågats, hvad som corrigerat denna luften, och hvarföre ej hela TIuftkretsen efter så lång tid af så många djur blifvit bortskämd. Dr Priestly har funnit, at örter växa starkare i den luften, som djur döt uti, och sedan blir den åter tjenlig för respira- tion. — Dessa äro curieusa saker, om de altid hålla streck. Jag hade ännu något at säga om ny uptäckt af vasa Lymphatica i anseende til Wattusot, men papperet tillåter ej mera denna gången. Til Hennes Nåd, Fröknarne och Herr Professorn ber jag om min ödmjukasta hälsning. Och under anhållan det Herr Archiatern gunstigast täcktes willfara min begäran i början af brefvet med det första, har jag äran med djupaste vördnad lefva Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukste tjenare Henric Gahn. Unga Hr Uno v. Troil? och Hr Justus Hauswolf?; som nyligen hit- kommit från Paris, bedja mig om Deras respect. 192 Utanskrift: To Sir Charles Linné Kn:t Secretary to the Royal Society Upsal in Sweden. Linn. Soc. vol. IV: 351—2. ! ÉTIENNE Lovis GEoFfFROY, se bref. 535 not. 1. 2 NATANAEL HuLME, född 1732, läkare i London, död 1807. 3 David MacBrine, född 1726, kemist och läkare i Dublin, död 1778. + JosePH PriestLeY, född 1733, predikant, polyhistor, upptäckare af syret, ammoniak m. m. 1774, död 1804. 5 Uno von Troir, se bref. 431 not. 9. < Justus CHRISTOPHER VON HausworLF, född 1749, död 1781 såsom ordinarie kanslist i Krigsexpeditionen. 1374. ; London d. 8 Maij 1772. Välborne Herr Archiater och Riddare. Med Skepparen Dickson, som i dag geck härifrån, tog jag mig den friheten at skicka en liten låda för Herr Archiatern, adresserad på min Bror Wolter Gabn i Stockholm. Det är bara småsaker, som jag kan bringa til väga. En främmande, som ej har mycket pengar, är litet an- sed i England, och dessutom har jag varit nödsakad at vända min hela up- märksamhet på Pracktiken, at föga tid lämnats mig til Nat. Historien. — Emedlertid skal jag aldrig försumma något tilfälle at visa min vördnad och ärkänsla för min stora Läromästare i den Wettenskapen. Jag vill nu straxt säga hvad Lådan innehåller, på det ej Herr Archiatern måtte vänta något rarare, och bli bedragen. Från Forster har jag tagit det större Paquetet med Böcker, några få ritningar &c. tillika med et bref. Herr Archiatern lärer uti honom igenkänna en Tysk autor, som gör 'sig til, will finna nyheter öfveralt, och gör stort väsende af den minsta up- täckt. Detta är oskiljaktigt från dem, som äro i den olyckliga belägen- heten, at de behöfva skrifva böcker för födan. Annars är han en nog snäll man, och som han fikar efter alt nytt, och är just placerad på et ställe, där Nat. Historien blifvit favorit Studium, tror jag at hans corre- spondence kan bli ofta artig. I det mindre paquetet äro några mindre pjecer från en ung Dr Letsom!, och et bref från samme man är skickat under Hrr Grills? couvert. Han är Quäkare, beskedlig karl och har värk- 193 ligen goda insigter i Natural£f Historien. Han är mycket favoriserad af Fothergill ?, och Ellis, och det är på Deras anhållan, som jag emotagit detta paquetet. Jag ville, att Herr Archiatern observerade vid uptagandet af Letsoms paquet, at i den lilla boken in 8:vo p. 36, har jag mellanstuckit et ofulkomligt exemplar af flores Masculi af Casuarina equisetifol. Jag kunde ej få något bättre; också har jag måst stjela detta. I en flaska har jag i bränvin sändt en hel hop med blommor af Brownea, som jag fått af Ellis, och i et paquet lackat för sig sjelf fröhusen därtil. I det samma ligger ock några få frön af Casuarin&e två species, hvilka Ellis försäkrat mig vara friska, tillika med frön af Crotalaria retusa, Rheum Ribes och Indigo — det kan lätt hända, att Herr Archiatern har alt detta förut, men jag lätt dem ändock medfölja. I ett litet papper på- skrifvit Gumbo, är pulvret af Sassafrass-löfven, som brukas til gelée på fisk eller Risgryn. Det blandas med köttsoppa, lök, spenat, peppar &c. En thésked är nog för ett quarter vatten. Något kalt vatten slås först på det, och man låter det stå i 10 a 12 timar; sedan hälles det utur et käril i et annat för en minut, blandas up med et quarter af köttspadet, : och kokas icke fyllest !/4 tima. I ett annat papper har jag sändt litet af ett rödt gummi eller Gum. Resina, som är tagit af Mess. Banks & $So- lander från ett träd på Nya Zeland, hvilket jag icke känner. Det bar någon likhet med Sangv. Draconis”, men skiljer sig dock därifrån tyd- ligen. — I ett paquet för sig sjelf har jag skickat en liten Bouteille giord af det Elastica Resina Cautchouc. Detta börjar nu at brukas här, för at göra hvarjehanda injectioner hos sjuka, med pipor fästade til det, på samma sätt som jag fästat 'en bit af en tobaks pipa. Detta, Herr Archiatern, är hela min present; jag ville önska at jag med nästa lägenhet kunde göra något bätre. Miller har lämnat sina taflor til Dr Solander at genom Vår Minister bortskickas. — Pennant” har giort det samma med sin synopsis. Quadrupedium, och ett exemplar af Nya edition af Lister har blifvit lofvat mig från Oxford. — Jag hoppas nu snart bli litet ledigare från mina Hospitaler, och då vill jag börja besöka trägårdarne och Trägårds Mästarena. Vår beskedliga Ellis skall hjelpa mig därtil, isynnerhet om Herr Archiatern snart villfarer min begäran med recomend. brefvet til honom. Han har bedt mig hälsa på det högsta, och jag är öfvertygad at han af hjärtat älskar Herr Ar- chiatern. Från Dr Solander kan han ej få några Naturalier, och det har blifvit svarat honom, at Regeringen förbudit at något af deras sam- lingar skulle bortsändas. Jag är dock öfvertygad at Dr Solander sänder Herr Archiatern något, åtminstone af Indianernes kläder och utensilia. Det har han åtminstone lofvat mig. Ellis är nu occuperad med at skrifva Linnés brefväxling VI. 13 194 en liten tractat om Gorgonige och huru de tillväxa. Han är däri aldeles emot Hr Archiaterns tankar, och tror at de ej dra den minsta föda med roten eller växa til med barken, utan at det sker per apositionem af djuret sjelf, likasom i snäckorne. Det septum, som altid synes vid hvar grens ut- gång afskära medulla (med flera skäl), tyckes bevisa det: Pallas” lär han banna bra opp i denna skriften, för sina friheter mot honom; men Herr Archiatern bli nämd med all den wördnad och kärlek, som hans vän- skap för Hr Archiatern fodrar. — Jag önskade, att han tryckte något om Animalcula infusoria. Jag har sedt under hans microscoper de under- ligaste figurer af dem. Nyligen har han fådt ett af Ryska bastmattor, hvilket i hvart ögnableck ändrar sin figur från > til —Q9 , till 0) » till 2 eller till (9 >» och tycks därvid likasom löpa ige- nom sig sjelf. Ett annat af ungefär denna figur Ce öpnar sin hela längd och sväljer de största andra, och därföre blifvit kallad voracissimus. Med flera som jag omöjligen kan beskrifva. Jag lär redan en gång hafva nämnt, at tinctur af färsk Geranium Zonale dödar de mästa slagen i ett moment, äfven" de som fås af den samma örten, då hon rutnar. Ett af djuren, som har nästan denna skapnad lefvande GB, får när det dödas med tincturen en sådan med strålar, som spricka utur krop- pen. Ellis lärer sjelf berättat, rn at B. Möänckhausen misstagit sig, och jag tror mig hafva blifvit öfvertygad därom genom hans Mi- croscoper. Papperet nödgar mig sluta, och jag hoppas, at Herr Archiatern ur- sägtar ovåligheten af den, som med fullkomligaste vördnad altid lefver Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjuke tjenare Heeric Gahn. Om Herr Archiatern behagar behålla detta brefvet til lådan ankom- mer, så kan det tjena til någon explication af det som är uti densamma. Linn. Soc. vol. IV: 353. 1 JoHN COoAKLY LeETtsom, se href. 1118 not. 5. ? CLaAEs GRILL, se bref. 254 not. 5. 3 JoHnN FOTHERGILL, se bref. 550 not. 3. + Xanthorrhoea hastilis Sm., Grästrädet. 5 THOMAS PENNANT, se bref. 516 not. 2. 6 PETER SIMON PALLAS, se bref. 439 not. 4. —- PE AE ERS SEAN 195 1375. London d. 29 Juni 1772. Välborne Herr Archiater och Riddare. Jag tager detta tilfälle at i Hr v. Troils bref äfven med några få ord upvagta Hr Archiatern, och tillika tacka för Hr Archiaterns sista, hvaruti Hr Forsters bref var inneslutit, och hvilket jag rigtigt framläm- nat. Han var högligen flaterad af den hedern at vara i Hr Archiaterns brefväxling, och hinner han öfverlefva sin resa, och vi hans hemkomst, så hoppas jag at jag giort Hr Archiatern et nöje med denna bekant- skapen. Hela lärda Werlden lär vara surprenerad, at Bankses resa blef så hastigt til intet. Rätta sammanhanget är, at Skeppet, dels af någon okunnoghet, dels ock af något Admiralitetets hat för denna expedition, blef så öfverbygt, at det ej kunde föra segel utan at kantra. — När öf- verbygnaden sedan skulle tagas af, var det ej rum nog för Hr Banks och hans; folk, om de ej nögdt sig med Hängmattor alena, och då M:r Banks påstod nytt skepp för flera commoditeter, svarades at sådant ej kunde fås, at expedition utan honom kunde fortsättas, at nya uptäckter i Geographien voro förnämsta nyttan, och at alla de naturalier han förra gången hemfört ej gagnat Riket för en skilling. På detta hastiga sätt slutades denna expedition, af hvilken vi väntade så mycket, och det just då alt var färdigt til afseglande. Det är oändligt hvad kostnad M:r Banks härigenom giort sig förgäfves. Til at spara något däraf, och at nytia alt det folket af Ritare, Doctorer, Secterare och Musici, som han för 3 åhr får betala, så tänka de snart göra en resa rundt omkring Engelska kusten, Irland, Sketitlands öarne och sedan til Island och komma hem til slutet af nästa october. De hafva därtil hyrt sig ett litet skepp, hvaruti de alla bo som matroser mellan däck, och ärna göra tjenst hvar och en i sin tur. Det blir mera et lustpartie än någon alf- varsam expedition, ehuru Engelska Norra kusterne äro mycket okända. Uno v. Troil går med som deras Antiquarius; det var en god lägenhet för honom at öfva sig i vårt gamla språk, som han förat under vår Stora Ihre studerat. Regeringen til at mera förarga M:r Banks hafva med Skeppen til Södersiön utnämdt M:r Forster, hvarom Troil lärer nämt. Han har ingen mera med sig än sin son som Ritare; man bör såleds ej vänta sig så stora uptäckter af honom, men jag är öfvertygad, 196 om han har hälsan, så bringar han en god del med sig hem; och ban har lofvat mig på det högsta at från både Madera och Cap. B. E. skrifva Hr Archiatern til och sända något, och när han hemkommer at straxt medela et exemplar af alla sina samlingar. Och fastän jag lämnar Lon- don, har jag kommit öfverens med Forster om en säker adresse för hans bref och Paqueter. Jag är ängslig för vår Solander, at hedern af dessa upfinningar skulle falla i en annans händer, så mycket mera som, om Forster hemkommer, han, såsom den sista, vill alena bli omtald och de andre Herrarne intet. Det enda hoppet de hafva öfrigt är at få ett Skepp af Ost-Indiska Compagniet och nästa åhr gå ut därmed; men detta är ännu osäkert. Alla sådanna dristiga saker förlora af sin styrka, då de utdragas på tiden, och Forster blir ändock altid före dem. — En förmån ha vi, som nödgas sitta hemma, nämligen at Dr Solander för- modligen snart sänder Herr Archiatern något af sina samlingar, och at de skynda sig at utgifva beskrifningar på alt sammans, för at före- komma Forster. Jag har trodt det vara min skyldighet at gifva Herr Archiatern denna underrättelse om en sak, som så nära rörer den Wet- tenskap, hvars hufvud Herr Archiatern är, och för altid blir genom sina skrifter. Jag har annars] denna gången inga nyheter at berätta. Med Moreen? kommer en hel hoper småsaker til Hr Archiatern från Ellis, Hill? och flere. M:r Myller har ock sändt något af sina taflor och en på en ny växt, som han vill hafva nämd efter Quäkare Fothergill. — Om örten är värkligen ny, så tror jag, at Fothergill förtjenar den he- dern, som en stor samlare och upmuntrare med sina pengar för Nat. Historien och den största: Practicus, som London nu har. Jag nämner ock detta, emedan jag hört, att Miller lämnat sitt Paquet til Cap. Mo- reen, utan at adresserat på någon i Stockholm och det därföre bör där efterfrågas. Jag hoppas,| at de sakerne jag sände med Dickson kommit rätt til hande. För Herr Archiaterns benägenhet at villa påsätta mig Doctors hat- ten tackar tag ödmjukast. Jag skulle gärna väntat öfver en Promotion för at få denna hedern af Herr Archiaterns hand, och det skall för al- tid bli mig en upmuntran at på alt sätt befrämja nyttiga uptäckter såväl i Nat. Historie som Medicine. Huru länge jag ännu blir ute, kan jag icke säga. Jag reser så länge jag kan, det vill säga, så länge min k. Fars pung står ut därmed. Jag har hemma ingen lycka, som väntar på mig, och ingenting at försumma. ; Af uprigtigaste hjerta önskar jag Herr Archiatern den bästa väl- måga och många sommarnöjen. Jag skal aldrig förglömma den nöj- (a an a ROR SR KO AE CR SETT - 12; samma Sommaren, då jag vid Herr Archiaterns sida lefde naturligt och betragtade Naturen. Med djupaste vördnad framhärdar jag Välborne Herr Archiaterns ödmjukaste tjenare Henric Gahn. Jag har i dag sedt Ellis, som bedt mig oändligen hälsa. Han hade intet nytt at säga mig. Et stort exemplar af den fyrfotade Siren har han nyligen fått från Carolina. M:r Hunter? har anatomiserat den och funnit invärtes structuren helt lika med Siren lacertina. — Herr Archia- terns saker med H. Moreen lära bli adresserade på Stapelmohr?, som Hr Archiatern behagar låta honom veta. Linn. Soc. vol. IV: 354. ! JOHAN REINHOLD FORSTER, Se bref. 431 not. 6. — Hans son JoHAN GEORG Apam, född 1754, var fadren följaktig till Söderhafsöarna; innehade därefter olikartade anställningar i Kassel, Wilna och Mainz, hvilka alla han till följe af sitt oroliga sinnelag snart lemnade, anslöt sig till republikanerna i Paris med hvilka han dock snart blef osams, förklarades i riksakt och dog 1794 i Paris under förberedelse för en resa till Indien. ? PETER Morén, sjökapten i Ostindiska kompaniets tjänst. 3 Jon Hi, se bref. 571 not. 4. t Jon Hunter, född 1728, praktiserande läkare i London, surgeon gene- ral vid engelska armén, död 1793; »en af de utmärktaste och mångsidigaste forskare, som medicinens historia känner». 3 CARL WILHELM VON STAPELMOHR, född 1752, vice häradshöfding, död 1776. 1376. Edinburgh d. 28 Febr. 1773. Välborne Herr Archiater och Riddare. Efter et så långt stillatigande vågar jag knapt sätta pennan på pap- peret för at upvagta Herr Archiatern. Intet annat än brist på värdigt skrifämne har varit orsaken därtill, och jag är ledsen at äfven denna gången sådant felas mig. Jag lämnade London i Juli månad förledne åhr, och sedan den tiden har jag haft liten eller ingen lägenhet at höra af nyheter i Natural-Historien. Jag tillbragte 3 månader på en resa genom de förnämsta orter af denna ö, men bergverk och manufacturer 198 voro de endaste curiositeter jag hade tillfälle at observera. Herr Ar- chiatern vill tycka detta för vida skilt från mit föremål, men utom den nyfikenhet, som altid följer med resande, och at jag ej bätre kunde an- vända sommaren, då inga Lectioner givas, så har jag altid funnit, at då man utvidgar sina ideer i andra ämnen, man alltid på et eller anat sät vinner något i sin egen vettenskap. Då jag kom hit i November sist- ledne, fann jag Mess. Banks och Solander här för mig, lyckligen åter- komne ifrån deras Isländska resa. Jag behöfver ej nämna något därom, såsom Uno v. Troil redan lärer hafva gifvit Herr Archiatern den full- komligaste beskrifning af alla de curiositeter han sjelf var åsyna vitne utaf. — Jag får alenast tillägga, hvad jag nyligen hört ifrån Hr Banks, at uti den labyrinth som Engelska, eller rättare sagt hela Europas, pen- ninge afairerne nu äro, det är ingen liklighet at en ny utrustning för dem kan åtadkommas. Natural Historien kan aldrig få reparerad den förlust hon led, genom denna resans afstadnande. Jag hoppas icke dess- mindre, att Herr Forsters uptäkter skola bli considerable. Jag hade et kort bref ifrån: honom ifrån Madera, i hvilket han ber mig hälsa Herr Archiatern. Han hade sändt sina därtills giorda uptäckter till Herr Barrington! i London, och jag skulle hafva igenomsedt dem, om jag ej förut hade lämnat det stället. Hvad Natural Historien i detta Landet beträffar, så är Botaniken ännu nästan det enda som har blifvit cultiverat. Botanices Professorn Hope? är ingen trollkarl, men en idog och godhjertad man, och har | sedan Alstons? död fullkomligen etablerat Herr Archiaterns Systeme ibland studenterne. Det var vinter," innan jag hitkom, at jag ej kan säga något om den botaniska trägården, men jag hörde af Dr Solander, som var här en månad för mig, at där var et godt antal af rara örter, och at han fådt 50 med sig till London. hvilka ej voro i den stora Kew trägården. Skottarne hänga tillhopa mera än någon annan Nation, och Dr Hope har landsmän i alla verldenes delar. Nyligen har ock en Profession blifvit inrättad här vid Academien för Herr Archiaterns Djur- ' riken. Ramsay” heter han, som först bekläder den syslan. Han vill snart taga sig den friheten at med bref upvagta Herr Archiatern, och lär äfven inan kort göra en sommar resa öfver til Sverge. Han har sagt mig, at det är en Fogel och en Fisk, hvilka han funnit ibland Berg- skottland, ej förut beskrifna, och han ärnar med första lägenhet sända dem til Herr Archiatern. — Medicine är för öfrigt nu vid denna Aca- demien i sit högsta flor, man räknar åtminstone 300 studenter i denna vettenskap och jag har sjelf i Anatomie Professorns Collegium räknat 260. — En stor del häraf likväl äro Chirurgi och Appothekare, hvilka 2 TESTA NTA RN USE oa, tg PEN 199 Herr Archiaterne vet practicera mera i England än hos oss. — Antalet af Promoverade öfverstiger aldrig åhrligen 20. Professorernes löner äro små, ej mera än 30 a 50 pund sterling, men genom Collegier, hvilka af hvarocken betalas med 3 guineer, göra de sin inkomst större än våra Riksråders. Jag vill i korthet nämna de Medicinska. Cullen” är första Practices Professor, och den som drar de mästa studerande hit. Han är en ganska snäll Practicus, fast han har litet besynnerliga theo- rier i Medicine. Herr Arahiatern vill se en del deraf ifrån hans Synop- sis Morborum, hvilken bok Troil har med sig som present ifrån honom. Han förkastar hela Boerhaves lära af vätskornas fel i Febrar, och gör både dem och de mäste Chroniska sjukdomar til Nerverna, eller åtmin- stone til morbi Solidorum; ty han bevisar at alla musclar äro nerver, och at nerverne äro intet alenast giorda at föra det electriska fluidum för känslan, utan äfven nutritions saften, hvars organum Secretorium hjernan är. Det blefve för vidlyftigt at anföra alla Dr Cullens bevis för dessa hypotheser. — Den Medicinska scolan har här lidit en stor för- lust genom den andra Professorns Dr Gregorys" dödsfall, som skedde för några dagar sedan. Han var en af de bästa och simplaste practici jag någonsin känt och har skrifvit några små vackra skrifter. Dr Monro” är anatomicus; han har succederat sin Far, den berömde Anatomen, och är ej sjelf mindre kunnig i denna Wettenskapen. Det är ovisst, om ej uptäckten, at vasa Lymphatica äro de endaste vasa absorbentia, bör til- ägnas honom framför Dr Hunter i London. Dr Home” är mater. Med. Professor. Hans bok Principia Med. och den om Angina Infantum har giort honom mera känd utomlands, än han är estimerad här. Han blandar sina lectioner med så många underliga Systemer, och berättar sådane casus, som ingen kan sätta tro till, at hans class är ganska litet frequenterad. Dr Black är Chemie Professor, och hans Systemer om Aäör Fixus, om den fördolda hettan, och om Principium inflamabilitatis skall göra honom odödlig i den Wettenskapen. — Dr Hope är förut känd a Herr Archiatern. Dr Ramsay är en ung man, men idog och mån om at lära, och känner Herr Archiaterns System tämligen väl. Utom dessa är här ock en Prof. i Ars obstetrica Dr Young”, hvilken räknas för den bästa lärare i det ämnet nu i England. Genom et väl inrättat Hospital af 150 a 200 Sjuka hafva Studenter fult tilfälle at se application af hvad de hört i Collegierne, och lectioner äro gifna öfver hvar och en sjuk, då raison gifves för hvad som blifvit föreskrifvit. — Ibland de lärda i Vår vettenskap måste jag ock ihogkomma Lord Mon- bodo !9, som fordom hade en correspondance med Herr Archiatern om Homines Caudati och har nu bedt mig hälsa på det högsta. Han hade 200 förskaffat sig Köpings!! resa, och var oändligen glad, då jag öfversatte det capitlet för honom på Engelska. Han är en ganska lärd man, men har ock sina underliga Systemer. Han tror, at vi alla i vårt naturliga tilstånd hade Rumpor, gingo på 4 fötter, och kunde intet tala. Sådant var Paradiset efter hans beskrifning; hvarvid jag måste nämna, at ingen här på orten af de lärda är så litet Philosoph, at han skulle tro et enda ord, som står i Bibeln??. På Lord Monbodos vägnar nödgas jag besvära | Herr Archiatern med at gifva mig et extract af Herr Archiaterns lec- tion öfver juvenis Lithauensis!?, som var upfostrader i Augusti hof, och om alla de underligheter, som dervid voro observerade. Jag hade ej mina papper med mig, så at jag kunde ej ge honom en fullkomlig be- skrifning därpå, ej eller mins jag från hvad auctoritet denna berättelsen först var tagen. Om det ej voro för en annan, skulle jag blygas at göra Herr Archiatern så mycket besvär. Jag kan intet sluta detta bref utan at berätta et det besynnerligaste Phzenomenon i Natural Historien, som nyligen händt i Ireland och som Dr John Pringel har communicerat mig. En köpman i Dublin dör och lämnar efter sig en Samling af Naturalier. Hans son säljer alt, men af en händelse blir en låda med små snäckor quar. Efter 16 åhr tar han en dag ut några af dessa snäckor och ger dem til sit Barn at leka med. Det återigen af hän- delse lägger några af dem i vatten, och til allas förundran kommo de om en liten stund til lifs. Flera lärda kallas tillsammans, då experi- mentet ittereras med de quarblefne snäckorne, och det med samma suc- cess. Mera af. denna underliga vivification veta vi ej ännu, ej heller hvad species af Cochle& de varit; men. en full berättelse är lofvad med det första. -— Detta explicerar Italienarenas underliga rön med Gordii, at de komma til lifs, sedan de äro torkade öfver elden, om litet vatten påslås och de läggas i solen. Men detta är utantvifvel längesen bekant för Herr Archiatern. Jag har ej mera rum öfrigt än at af hjertat önska Herr Archia- tern en beständig välmåga, och utbedja mig den gracen at altid få lefva Välborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmjukaste tjenare Henric Gahn. Om Herr Archiatern alenast behagar ställa skriften To Dr Henry Gahn Edinburgh, så får jag brefvet säkert. — Nu på stunden kom Dr Hope til mig och ber mig hälsa på det högsta. Han skall med första lägenhet sända Herr Archiatern några Plantor af en Populus, som är mycket lik til Heterophylla, men då denna ej tål äfven det Engelska RES 201 Climatet, så växer den andra i det kalla Canada, och kan bli af mera nytta för oss. Det lärer längesen vara Herr Archiatern bekant, at Colleg. Medic. (eller som det här kallas the College of Physicians) i Edinburgh har nämt Herr Archiatern til deras ledamot?! efter van Swietens!5 död. Jag sände Diplomat tillika med et bref från Secreteraren för någon tid sedan til H. Lindegren? i London, at vidare med någon resande til Herr Archiatern fortsända. Linn. Soc. vol. 355—6. 1! DanEs BARRINGTON, född 1727, engelsk botanist, död 1800. 2 Jo. Horze, se bref 1057 not. 7. 3 CHARLES ÅLsTON, född 1683, professor i Edinburg, död 1769. t RoBErRT Ramsay erhöll 1767 kunglig fullmakt att vara »professor of Naturalhistory> i Edinburg, men uppvisade denna sin fullmakt först 1770, hvarefter han innehade platsen till sin död 1779. 5 WiLLIAM CULLEN, född 1710, medicine professor först i Glasgow, sedan i Edinburg, död 1790. 6 Jon GREGORY, född 1724, medicine ar i Edinburg, död 1773. 7 ÅLEXANDER MONRO D. Ä., född 1697, anatomie professor i Edinburg, död 1769; om hans son se bref. 1372 not. 16. 3 Francis Home, född 1719, medicine professor i Edinburg, död 1813. ? THoMAs Younc, medicine doktor, professor i obstetrik i Edinburg 1756 — 80. 19 James Burnett, Lord MonBopbpo, född 1714, skotsk domare, död 1799. 11 Nins Månsson KJöPinG, prästson från Köping, född omkr. 1630; förfat- tare till Ben reesa, som genom Asien, Africa och många andra hedniska ko- nungarijken sampt öijar med flijt är förrättat, först utgifven 1667 och sedan flere gånger omtryckt: 22 Naturligtvis med hänsyn till afgörande af naturvetenskapliga spörsmål. !3 Härmed afses den af LInnÉ i disputationen Anthropomorpha m. fl. st. omtalade vilda gossen, som uppgifvits blifvit 1661 anträffad i Lithauens skogar- lefvande tillsammans med björnar. | 14 LInsÉ valdes 1772 till ledamot af Royal College of physicians i Edin- burg. !5 GERHARD VON SWIETEN, se bref. 534 not. 1. !6 ClARL LINDEGREN, kompagnon i Grillska handelsfirman i London, egare af betydande samlingar af mynt, medaljér m. m. (jfr. BJjörnstånLs Resa II s. 217). I Linn. Soc. (vol. IV: 357) finnes dessutom 'ett kort skriftligt meddelande, dateradt d. 2 Juli 1778, med uppgift om afsändandet af en »örtlåda» och adres- sen till brodern Hans JacoB GAHn (född 1746, kansliråd, svensk generalkonsul i Cadix, där han 1800 dog af gula febern). | 202 GAHNE, JOAN. Synes hafva varit densamme som Hans GAHnE, född 1722, student i Up- sala 1733, prästvigd i Stockholm 1742, komminister i Anga troligen samma år, men i slutet af 1757 förklarad] »för sin sinnessvaghets skull icke vara i stånd att denna syssla förestå»; dödsåret okändt. SvT. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Till Archiatern och Riddaren öfwersändes härjämte, frå Hr Kyrkjo- herden Jacob Broander!, som Succederat Sal. Prof. Norby?, en Fogel, som förmodl. lärer wara rar, med begjäran, at få weta dess namn. Han är skuten af Stud. Joh. Neogard”, uti åen, utan för Nährs Prestgård. Efter min tanka är det Fulica atra. Dess utom följer innelykt et- litet prof af egen tilwärkad Silke, hwaraf jag låtit sticka et par fullkoml. mans- strumpor. Här å orten tåla de swarta mulbärs träden mera köld, och fryser långt mindre bort af deras åhr skått, än af de hwitas. Med hafre- såningen hafwer jag giort nog accurata försök; men än aldrig set någon förwandling, hwarken till hwete el:r råg. För några dagar sedan, då jag ur en Ek uthögg en Bi-swärm, feck jag fatt på wisen, som jag trykte hårdt mellan fingrarna, at få se om hon hade en gadd. Hkt är in questione. Wisen räckte tydel. ur sig gad- den men stack mig intet med densamma. För det stora nöjet jag haft och än hafwer af Herr Archiaterns och Riddarens utkomna skrifter, af- lägges mycken tacksäjelse. Jag önskar at någon fullkomlig skickelig wille förswänska Regn. Animale af Systema Nature, såsom Hr Haartman giort med Regn. Vegetabile, hkt warit mitt A, B, (C. | Herr Archiaterns och Riddarens Wisby d. 18 Sept. okände tjenare 1759. Joan Gahne. Utanskrift: Archiatern och Riddaren af Kongl. Maij:ts Nordstjerne Orden Herr Carl Linnaeus Upsala. Linn. Soc, vol. IV: 358—9. NE SRIPSETS S a SN IG Br RS TSE a RT a é Vv FET SSP TISK, FE RES NK SS SS Se GRAN NRJ £ 203 1 JAcoB Jönsson BROANDER, född 1707, kyrkoherde i ' När, död 1769; »en synnerligen nitisk och exemplarisk man»>. ? Nin.s OLoFsson NorBY, född 1675, filosofie magister i Greifswald 1699, se- dan under 13 år stadd på utländska resor, professor i orientalspråk vid Åbo universitet 1725, kyrkoherde i När 1727, död 1742. — I sin Gotländska resa skrifver LInnÉ: »Professor N. NorByY och Pastor här wid Nähr war en genom- lärd man, af oändelig mycken lecture, sådan wi intet förmodat finna här lig- gande giömd bakom buskarne: han hade mycket rest och utstådt, hans lärde Discurser uppehöllo oss>. 3 JOHAN LARSSON NEOGARD, född 1734, kyrkoherde och prost i Östergarn, död 1811. GERINGIUS, ANDERS. Född 1732, efter att hafva genomgått Strängnäs gymnasium satt i handel i Stockholm och sedan därstädes hattstofferare, död 1807. »Ägde en artig sam- ling af oeconomiska böcker, chronometrar, svenska chartor, snäckor, porträtter och mynt». 1378. Högachtade Herre. För gunstig hogkomst wid Nyåhret aflägger jag skyldig tack- säjelse och uprichtigt önskar, att den allsmächtige Guden wille uppe- hålla M. H:re i detta åhr och många tillkommande tider wid all sielfönskelig sällhet; så twiflar jag ock icke, med mindre den äd- laste wettenskapen där af tillflyter anselig förmon. jag beklagar att hos mig wid detta tillfället war intet att se, men hoppas doch skall ersättias, om jag får fägna mig af M. H:res visite mitt i sommaren. jag förbl. Min högtärade Herres Upsala 1760 hörsamste tienare d. 15 Januarii. Carl Linnaeus. Utanskrift: a Monsieur Mons:r Andr. Geringius Stockkolm. Sigillet söndersmuladt; rödt lack. Originalet finnes i Kgl. Vetenkaps-akademiens bibliotek. 204 - GJÖRWELL, CARL CHRISTOFFER. Född 1731, anstäld vid Kgl. biblioteket 1755 och amanuens därstädes 1758 (och därför antagligen kallad »secreter»), vice bibliotekarie 1764, afsked 1795, död 1811; historiker, bibliograf, publicist, synnerligen produktiv författare, I hans 1798—1808 utgifna Brefväxling (6 delar) finnas flera af Linnés till honom skrifna bref meddelade, ehuru vanligen något förkortade. — Hans brefsamling finnes numera i Kungl. Biblioteket i Stockholm. 1379. ö— | — - — & ——— — J— 2 —— = — = SS—-—- = -— = I de höga och djupa Kalk-Strata, som ofta ligga under de högsta bärg, så här i Swerige, som öfwer hela Europa, finnes en myckenhet Petrificater, som kallas Terebratule, eller Petrificerade Musslor, hwilka ena skal står ut baktil, och där är genombåradt (se Hans Excell. H. Grefwe Tessins Museum Tab. V. Fig. 3, 4, 5,- 6, 7), hwilka Musslor opetrificerade aldrig blifwit sedde i något Snäcke-Cabinet, eller någonsin fundne i werlden. De hafwa därföre mycket brydt de Naturkunniga, hwarifrån de månde härstammat: om de alle blifwit förgångne i syndafloden? eller om de warit skapte i sjelfwa bärgen? Nyligen har den curieuse Herr TH. PENNANT! i Flintshire uti Ängelland sett ett Corall-trä, som blifwit upfiskadt på största Hafsdjupet utanför Norrige, på hwilket sutit en sådan frisk Mussla, hwilken genom det lilla hålet wid ryggen utsatt sina ten- tacula, med hwilka hon häftat sig wid Corallen, som samme Herr PENNANT uti Bref af den 20 nästledne October afritat, beskrifwit och mig tilsändt. Härigenom får man anledning at tro, det de. åtskillige andre Conche Anomie äfwen så lära igenfås, då de no- gare eftersökas på djupaste Hafsbottnen. Utdrag af ett bref från LIinsÉ till GJÖRWELL, dateradt Upsala den 3 De- o cember 1756 och intaget i Lärda Tidningar s. å. n:o 96 för den 6 December, 1 THoMAs PEnsant, se bref. 1123 not. 6. — I vol. I af Upsala Vetenskaps- Societets Nova Acta (1773) finnes intagen en liten uppsats Anomia, som säker- ligen är den, som LInsÉ ofvan angifver sig hafva mottagit. 5 1380. Wärdige Herre. I dag blef jag hedrad af min Gynnares bref, som fägnade mig rätt så mycket, som jag grämde mig att höra det en så namn- kunnig seculaire Herre warit i Upsala, och intet bewärdigat en obe- kant wän, som altid burit de högsta tankar för en sälsynt genie, med sin visite. jag bannades på gesellen, som sent sade mig att Min Herre warit i trägården och ej låtit mig dett wetta. Salig Löflings död har frätt mig mer än jag kan uttala; fäg- nar mig hierteligen att Min Herre will contribuera till hans cano- nicerande; han war det wisserligen wärd. Jag bör för öfrigt aflägga all wördnadsfull tachsäjelse för alla de milde, Gud gifwe förtiente, utlåtelser Min Herre täkts i sine skrifter lämna om mig. jag skuile önska at ej dö otaksam. jag wet mig aldrig läsit någons skrifter med större behag än min Herres, som altid lyser med sine upeldade tankar. om watnets aftagande war det första, som satte mig uti Min Herres ouphörliga estime; aldrig någon har gjort saken tydeligare. Till Magister Elf! har jag lämnat kort pro memoria om Sal. Löflings lefnad. Den samme, som responderade för disputationen cui bono?, reser i morgon till stockholm, och har den ähran sielf henne offerera. Jag förbl. med alt estime Min Herres och Gynnares Upsala 1757 lydige tienare d. 12 octobri. C. Linngeus. Utanskrift: a Monsieur Mons:r C. CO. Giörwell Stockholm. Sigillet bortskuret. Egenhändigt original i Kejserl. biblioteket i S:t Petersburg, anträffadt och afskrifvet i December 1906 af öfverbibliotekarien ÅKSEL ÅNDERSSON. ! SAmuvEL ERIK ÄLF, född 1727, magister i Upsala 1752, lektor i Linköping 1760, titul. professor 1762, domprost därstädes 1782, död 1799. ? CHRISTOPHER GEDNER, född 1730, provinsialmedicus i Wärmland, död 1773. Var 1752 respondens till Linnés disputation Cui bono, af hvilken han följande år utgaf en öfversättning: En Fråga, som altid föreställes de Naturkunniga, Då det heter: Hwartil duger det? 1381. Min Gynnare. uppehållen af Landshöfdingen till middagen med många andra i dag, ref mig lös och kom hem på posttiman, måste swara i ga- loppe äller intet: fronte capillata?. för uprogat beröm i den älliest hederliga och mogna berättel- sen öfwer sal. Loefling, tackar jag wördsamast; jag ser där af M. G. öfwerflödiga kiärlek emot en oförtiänt idkare. om jag säger at jag är hatare af beröm, så liuger jag som alla andra; hwem hatade sitt eget kiött; sielfkärligket är grunden til alt godt. Men nog kiänner M. G. wår egen nation; lude, sade Helena hos Ovidii Paris, sed occulte; aldrig kan en fiende i sverige skada mer, än om han ropar, berömer. Min Gynnnare kan wälfwa saken, utan at jag där uti nämnes; det är hans bröllop som dantsas, som nu är extra invidiam. sluta ut min merite, så mycket möjligt är. jag har redan skuld att jag gjort af med desse 2, fast Hasselquist hade blodhostning, och döden gifwit på hand, 2 gånger för sin afresa, och endast genom resan kunne sub spe rati hielpas. Löfling re- comenderade jag till Spanien och ej till America, och skulle icke han wåga en sådan resa, som kunne giort hans namn större än Alex. M., så borde aldrig någon General wåga en action. Hasselquist dog på en gård utan före smirna, dit han ön lät transportera sig för frisk luft skull. Löfling war Botanicus Regius Maj:ts Hispanie och ledamot af Upsala wettenskaps societet. | om något fattas om hans lefnad, så fråga hans Morbroder Bokhållaren wid Ammiralitet i stockholm Hr Strandman?. dies natilis borde wara, men mig obekant. reste från stockholm siöledes tisdagen före d. 17 maji 1751; kom till porto i julii månad, kom till Madrit d. ?/20 octobris 1751. Guayana heter det. Dog i Murercuri. Hans Epistlar och beskrifningar på örter, som han sändt till mig ifrån spanien, hoppas jag skola blifwa tryckta, ty de äro späc- CET SIE EEFI SSR SS REN KET VETKRIG 207 kade med de accurataste rön i naturalhistorien, däraf man kan se at ingen Wwarit accuratare. för Min Gynnares ädla sinne, ursäkta denna hast. förbl. Min Gynnares lydigste tien. Ups. d. 28 Oct. C. Linne&us. 1108: Utanskrift och sigill saknas. Or ginalet finnes i GJörweLLs brefsamling del. I n. 47. 1 Del af ett uttryck, som angifver, att tillfället bör begagnas. 2 NILS STRANDMAN, varfskommissarie vid K. Amiralitetet.' 1382. Min Gynnare. Hwad sal. Löflings Mss. angår, så blifwa wähl de conserverade af des bägge elever, som skola fulföllia arbetet i America; och komma ofelbart omsider till Spanien. Jag har redan haft mine krokar ute, att få copia däraf, så snart de komma hem. Om sal. Loeflings bref har jag ock redan corresponderat med wettenskaps Societeten; och hoppas mot wårtiden få ulgifwa dem. förledet åhr blef Löfling utnämd till Ledamot af Upsala wet- tenskaps societet. Wettenskaps societeten här begynte artigt wid 1720, genom sg. Er. Bentzelii! bedrifwande, hade änteligen så när deliquesce- rat wid 1740, då Mathematici begynte, men med sg. Celsius töst- nade hon nog. Sedermera har det gått trögt, dock hafwa wij då och då ut- kommit med några tomer, som jag tycker innehålla de wackraste rön, och nu hafwa wij en sambling af en fulkomlig volume, som wid nyåhret skall utgifwas. Jag har warit secreter äfter Celsius. Det woro skada på Hr Schiönberg?; han sände till wår so- cietet ett artigt rön i sommars. förbl. Min Gynnares Upsala 1757 tacksame tienare d. 1 Nov. C. Linneus. 208 Utanskrift: A Monsieur Mons:r Giörwell Stockholm. Sigill bortskurit. Originalet finnes i Gjörwellska brefsamlingen del. I n. 48. 1! ERIK BENZELIUS, Se bref. 230 not. 1. ? ÅNDERS SCHÖNBERG, född 1689, öfverjägmästare i Upland, Gästrikland, Helsingland och Härjedalen, ledare af FreporiK I:s bekanta björn- och elg- jakter, död 1759. Det här omtalade »rönet» var en »relation de Monasterio Aspnäs>, hvilken egendom tillhörde honom. Det var ock han, af Hvilken LINNÉ köpte Hammarhy. 1383. Edel och Högachtad Herre. Den wänskap Min Gynnare täckts uti sine förre betyga emot mig så oförtient, föranlåter mig supplicera om M. G. mildhet wid recensionen af mitt nya Systema nature, som till förra delen är utgifwit!. Jag wet wähl at mina fehl aldrig kunna giömmas för en så upmärksam werld; jag utbeder mig för dem ingen speciell nåd, men jag bönfaller, at, som åtskilligt intet kan annat än falla ganska paradoxiskt, M. G. täcktes wara så from öfwer det höra min egen. förklaring och sedan fälla sin mogna och rättwisa dom. war så gunstig om M. G. skulle hålla den wärdig att recenseras och hör mig uti de mäst paradoxe puncter, så torde jag få mer hugna mig af mitt arbete, på hvilket jag upoffrad min tid, krafter, hälsa och nästan lif, i god intention att tiena wettenskapen, där jag måst troka mig fram i oväga bane, skild ifrån samblingar och andre hielpe medel uti de mäst florerande riken. Lät intet min korthet ligga mig till last; ungdomens depence har fodrat korthet. naturen bör föreställas kort och tydelig, så mycket lik sitt origi- nal, som mig möglig warit. Tänk efter huru få gådt för mig och = ingen med kädia. Hwad möda jag haft att få ihop denna, hwad bry at digerera, törs jag ej nämna, ty det har tärt min kropp och mitt lif för mycket. förblifver med all ärkienstsla Min egen Gynnares Upsala 1758 lydige tienare d. 3 martii. C. Linneeus. SEOEPNESISSES EET 209 om M. G. skulle spöria at någon för mitt arbete welat hedra mig, war gunstig och det ignorera, ne audiat nemesis; nostin in- vidiam Hominum. Utanskrift: ; a Monsieur Mons:r Giörwel FR Je Stockholm. Sigill bortklippt. Originalet finnes i Gjörwellska brefsamlingen del. II n. 11. ! Första delen af Systema Nature, edit. X, utkom 1758. 1384. Högl. och Högachtad Herre. För gunstig hogkomst aflägger jag all wördnadsfull tacksä- jelse. Förlåt mig som senast förgat att swara, mina månge järn i elden hafwa giort att jag bränt några. Min Gynnare cumulerar på mig så många rön af mildhet, att jag wet ingen wäg dem aftiena. Aflägger mycken tacksäjelse för beswäret af luntorne; de hasta ej. Hafre förwandlingen! höres nu mer intet af, då jag förmo- dade det som mäst skulle klinga. Några 1000de hafwa i riket giort försök; hade så mycken rog utsåts, hade den wähl gifwit så många tunnor rog i skiörd. experimenterne skola nu wisa sig. conelusionen bör blifwa allmän, som kostat riket, då det adderas, nog; tystnar det här med, kommer om 50 åhr queestionen å nyo att upwäkas och lika rön anställas med lika depence. Det woro artigt få resolution i saken. woro artigast om nationen wille in- sända sine försök antingen till min Gynnare, wettenskaps Acade- mien äller någon annor. förbl. Min egen Gynnares lydige tienare Upsala 1758 C. Linnéeus. d. 30 Maji. Linnés brefväxling IV. 14 210 Utanskrift: : a Monsieur Mons:r Giörwell Stockholm. Sigill V, rödt lack. Originalet finnes i Gjörwellska brefsamlingen del. II n. 22. 1 År 1757 utkom en af Öfverstelöjtnanten och Riddaren JoHAn BERNHARD VIRGIN författad skrift: Rön och Försök om En underbar Sädesarternas Förwandling ifrån sämre till Bättre Slag, Allmänheten til tjenst up- gifne, hvari påstås, att genom upprepadt afslående af hafrestråen en förvand- ling till hvete, korn och företrädesvis råg skall ega rum, hvarigenom all utsä- desråg kan besparas och storartad ekonomisk vinst därigenom ernås. Förfat- taren uttalade därför en önskan, »att den underbara förwandling och rika för- ökelse, som det bland sädesarterne härtils ringa aktade Hafrekornet wisat, måtte wäl nyttjas, til lindring och styrka för den under bördan så ofta suckande och af hunger wanmäktiga Åkermannen, befordra folkets tilökning i landet ge- nom lifsmedlens ymnoghet, såsom ock uphielpa Rikets Handels-Balance, til jämnwikt om ej öfwerwikt, medelst besparing af de stora summor, som för Säd årligen gå til utlänningen». Härtill lade samma författare kort därefter tvenne nya afhandlingar, :hvari han ytterligare förfäktade tillförlitligheten af sina underbara »rön», särskildt hvad hafrens. förvandling till råg beträffar. En mängd landtbrukare synas hafva lockats till försöks anställande, fastän redan 1757 en författare »Sincerus» i GJÖRWELLS Lärda Tidningar uppträdt såsom tviflare, ty »är det så, at Hafre kan förwandlas til Råg, ho wet, om icke denna kan förwandlas til Awete; Hwetet til Sockerrör; dessa til Palm-trän o. s. w. al- lenast man afbidar tiden och ej låter det först utsådda fröet i förtid komma til mognad?» Och omvändt, skulle det ej vara möjligt, att »Hästar och Oxar skall efterhand förbytas til gräshoppor eller andra förakteliga och mindre duge- liga Diur»? VirGin, som fann detta vara »et roligt infall», försäkrade häremot, at »i sanning behöfwes här allenast en ny skapelse i Hiärnan och förstånds- ögat, för at se och finna, hwad som essentialiter är et och samma Slägte, och huru det således i sin art och Natur uphöjes och förädlas kan». För att i sin mån skingra villfarelsen utgaf LInnÉ 1757 disputationen De transmutatione frumentorum. 1383. Höglärde Hr Secreter. För gunstig hogkomst genom brefwet aflägges vördsam tack- säjelse. At gifwa ut biographier i swerige medan man lefwer, är äf- tertänkeligit; nationen tohl det ej wähl, räcknar det för fastus, cri- ticerar säkert där på; ty wet jag intet om jag tors, ehuru det 0 Aj EDA PNMINSSRERESON då ; 211 skulle lända mig till synnerlig heder. sed invidia post fata quie- scit, tune quivis ex merito suum tuetur nomen!. Biographia Medicorum Robergia ligger i mss. hos Prof. Gottsch. Wallerius, som giör af henne estime. jag har sedt henne, men funnit henne lika alt det salig Gubben giort, begynt med litulis, men föga mer; så att det är hwarken hackat äller malit; och tror jag intet att 2 mäns lefwerne äro utförde. Jag har sport att Profess. Anton Jussieu Botanices professoren i Paris är död; att Prof. Bernhard Jussieu, broderen, som warit Demonstrator, lärer sätta sig i ro; att Le Monnier? succederar Ant. Jussieu. Ett litet programe? sänder jag innelyckt, icke för dess wärde, utan för det att det är nytt. Det hörer Eloquentes [till] att skrifwa klingande och betydande. queestio Doctoralis om en Medicus kan ' wara utan historia naturalis. oration de amoenitatibus Botanicis. Botanices Professoren Pontedera? i Padua är ock död för några månader sedan. om ej Vitaliani Donati succederar honom, så tror man att Manetti?, som utgifwit mitt systeme i italien, lärer succedera. Lef wähl, min gynnare. jag förgiäter sent att wara Min Herres Upsala d. 23 Junii lydige tienare 1758. : Carl Linnaeus. Utanskrift: å Monsieur Mons:r Giörwel Stockholm. Sigill bortklippt. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del, II n. 26. ! Men efter döden tystnar afunden; då blir enhvars namn efter förtjänst bevaradt. ? Louis GUILLAUME LE MONnnIeEr, se bref. 627 not. 9. > Programmet vid medicine-doktorspromotionen den 19 Juni 1758 var skrivet på latin och börjar sålunda: »Homine nihil imbecillius terra alit». 4 GUILIO PONTEDERA, Se bref. 993 not. 8. 5 SAVERIO MANETTI, se bref. 484 not. 1. 212 1386. Stockh. d. 16 Oct. 1758. Wälborne Herr Archiater och Riddare. Nu först aflägger jag min aldraödmiukaste tacksägelse för den oge- mena grace, hwarmed Wälb. H. Rid. öfwerhopade mig under mit sista wistande i Upsala och understår jag mig likafult, at supplicera om föl- iande underrättelse. H. Landshöfd. Bar. Nils Reuterholm! war en man af stora meriter. Han hade många in Historiam naturalem et oecono- miam”!; men desse äro nu ej alla så wäl bekante. War gracieux och wid tilfälle gynna den ödmjuke Mercurius? med några rader härom, så- som hwad han i synnerhet gjort til de nyare gagneliga wetenskapernas. upkomst och flor hos oss. Han är nämd i W. H. A. Rs. Öl. och Gotl. Resa och Artedi vita?. Han hade ock del i Bisk. Browallii? bringande på en bättre wäg. Han har wist haft någon liten hortus botan. et de tout ceci quelques anecdotes, ju Vous en supplie tres humblement. D. Zimmerman”, A. von Hallers djerfwa och qwicka Discipel i Brägg, utgaf redan 1756 en piece i 8 kallad: Betrachtungen iiber die Einsamkett, uti hkn han ridiaderar åtskillige store män, och bland andra wår goda Artedi". Men H. Prof. Formey? har wid des recenserande i Nouv. Bibl. Germ. T. 229 s. 214 tagit W. H. A. R. så skyldigt som Heder i förswar, och då den tomus kanske ej ...... ? gedd, wil jag den här inflicka. Deux des hommes les plus illustres de notre Siécle ont été fré- quemment exposés å ces procédés cavaliers, qui ne deshonorent que ceux dont F'esprit léger ou malin s'y livre. Je veux parler de Mrs. de Rébaumur et Linneus. Il faudroit assurément bien des Juges tels que Mrs. de Buffon et Diderot (quoique d”ailleurs gens å grands talens) pour faire perdre aux personnes sensées la parfaite estime, la profonde pénétration qu'elles ont pour ces illustres Observateurs, mille fois plus Philosophes que ceux qui scavent båtir des Mondes et interpréter la Nature. H. Hof-Pred. M. Trotzelius!? som blifwit Prof. oecon. i Lund! Med beständigaste wördnad är jag Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens öd:ste Gjörwell. 213 Jag ber hälsa Herrarne Linneus och Solander, hwars wänskap jag förbehåller mig med särdeles angelägenhet. Utanskrift: Monsieur Monsieur de Linnaeus Chevalier, Professeur tres Illuster [!] ä Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 494—35. 1 NiLs REUTERHOLM, Se bref. 345 not. 7. ? GJöÖRWELL utgaf 1753—60 och 1763—63 tidskriften Den svenska Mer- curius. 3 Vita Perrri ArTeEpbr descripta utgör inledningen till den af LinsÉ 1738 " utgifna Petri ArRTEpDI Sueci, Medici, Ichthyologia. t JoHAN BROWALLIUS, se bref. 521 not. 2. 3 JOHAN GEORG VON ZIMMERMANN, Se bref. 588 not. 19. < Han yttrar nämligen: »ARrrtÉpDI, le grand Artédi, parloit en tous lieux de Poissons; lui parloit-on de Théologie, il répondoit de Poissons; lui par- loit-on de Politique, il répondoit de Poissons; lui parloit-on de Métaphysique, il répondoit de Poissons; lui parloit-on de toute sorte de Nouveautés, il ne répondoit jamais que de Poissons. Tout lui étoit égal, et sur quelque route qu'on le mit, il scavoit toujours arriver aux Poissons». 7 JoHANN HeEinNRICH FoOrMEY, född 1711, professor i filosofi i Berlin, död 1197. 3 Tidskriften Nouvelle Bibliotheque Germanique tom. XXII (Amsterd. 1758). ? Lucka i manuskriptet. !0 CLaEs BLECHERT TrRozEuius, född 1719, docent i Lund 1746 i praktisk filosofi och 17530 i ekonomi, kungl. hofpredikant 1756, professor i ekonomi i Lund 1758—88, teologie doktor 1768, kyrkoherde i Hardeberga och Sandby 1769, död 1794. 1387. Edle och Högachtad Hr Secreter. Jag wet ej mer specielt om H. Landsh. Reuterholm än att han hade ett wackert bibliotheque af de utwaldaste böcker uti oeconomien, resebeskrifningar &c. och att han war en af de fliti- gaste ämbetsmän i riket. Åhr 1734, sedan jag gjort lappska resan, då jag om wåren kom till Fahlun, där han war Landshöfdinge, och med samma 214 tillfälle fick höra mig berätta om Lapland, behagade detta honom så, att han bad mig resa öfwer sitt höfdingedöme, på lika sätt och på hans depence, då jag reste genom Österdalarne, öfwer fiellen alt intill Rörås i norrige, och tillbaka genom Westerdalarne. Min rese journal fördes dageligen öfwer hwad blefwit observerat uti geographien, physiquen, Mineralogien, Botaniquen, Zoologien, mo- res nationis och oeconomicis. Denna öfwerlämbnade jag wid åter- komsten ; blef uptagen i salig Herrens hus, läste mineralogien och wiste proberkonsten för des då yngre söner Baroner, samt för deras informator, sedermera Doctor och Biskop Browallius, som här igenom blef uptänd till wettenskapen, och åhret därpå, sedan jag rest utomlands, giorde Browallius samma resa genom Da- larne in i norrige samt läste mineralogien och proberkonsten uti privatis collegiis i Fahlun, fast han aldrig studerat uti natural- historien för än då och så kort, hwilket wisar hans eld. Alt ifrån den tiden war jag städse älskad och gynnad af sal. Herren. Bro- wallius war informator och hofpräst hos Landshöfdingen, som där ifrån recommenderade honom till Physices Professor i Åbo. jag tackar för gunstig communication af recensionen, så måste man per bonam et malam famam gå sin werld igenom. De wi- sare, som intet arbeta, äro altid frie för sådant. adde, jag hade med mig på Dalska resan 7 stycken qwicka utwalde studerande, som reste på egen depence för sin egen öfning. , jag framhärdar Edel och Högachtad Hr : secreterens Upsala 1758 hörsamste tienare d.; 17 octobr. Carl Linneeus. resan öfwer Dalarne har jag ännu aldrig haft tid at utgifwa, och ligger än hos mig i mss. Utanskrift: a Monsieur Mons:r Giörwell Stockholm. Sigill bortskuret. Originalet finnes i Gjörwellska brefsamlingen del. II n. 40. 3 : - ni 4 SS ANG TRE 215 1388. Edle och Högachtade Herre 5. T. Till att swara på M. H:s bref behöfde jag mera tid än denna korta posttimman lämnar mig, med flere nödiga brefs i dag af- färdande. Jag står i hög obligation för all den heder M. H. wid alla tillfällen täckts tillägga mig så oförskylt. om det icke mycket ha- star, skall jag se äfter, så många jag kan ärhindra mig af mine utlänske auditores. Norrske hafwa warit här månge. en hop dan- ske (2:ne i åhr). 2 tyskar hafwa warit här i åhr. Flere ryssar hafwa ock hört mig achtsamt. Dr Schreber är Professorens son ! Bytzow. Dr Burmannus är Professor. Botanices son i Amsterdam, som" är ibland de störste Botanicis på wår tid; som utgifwit the- saurum Zeylanicum 4:to, Plantas africanas 4:to, Herbarium Amboi- nense tom. 7 in folio, Plantas americge Plumerianas 10 delar folio. denne unga är hans enda barn. Professor Burman är Broderson till den lärda criticus Profess. i Leyden!. sedan Dr Celsius utgifwit sin lärda tractat de Plantis Biblicis, såg man hwad fodrades i de stycken, om man rätt skulle uplösa knutarne, och det ej kunna ske, utan man rätt förstodo wäxterne Botanice och wiste hwilka där wäxte. till den ända sände jag Hasselquist förnämligast. Flora palze- stina utgaf jag äfter hans död, äfter hans samblade örter in loco. men orientalisterne saknade de namn, som nu brukas på wäxterne. Konungen i sardinien sände till den ändan förledit åhr Do- nati till Arabien; han tog med sig en ung Fransose, men blef be- stulen i Alexandria, och all hans sälskap gick ifrån honom. om han kommer längre, är owist. Den lärda Michaelis? i Göttingen dref sama sak genom Konun- gen i Danmark, samt kallade Prof. Forskåhl där till, som hos mig hade förr och äfter sin återkomst ifrån tyskland gåt igenom alla delar af natural Historien mer än snart sagt någon annor; så att aldrig någon kunne därtill wara bättre wuxen ; utom det han är stark i orientaliska språken, och solid i mäst all annor eru- dition. | 216 af mine disciplar är Ascanius Profess. hist. naturalis i Kiö- penhamn. Doct. Holm, som nu är död, war här 2 gånger; först ett åhr, senare gången på 3:die åhret; blef Professor i Kiöpenhamn. Af mine nu resande starkare i saken är Directeur Alströmer? i Spanien, som stadigt hugnar mig med de lärdaste och upbyggé- ligaste bref. Hr Solander är i Engeland, som äfwen giör de so- lidaste observationer i alla 3 naturens riken; Hr Montin? gick först på åhret, som skeps preedicant till Ostindien. Hr Logie?, som upwuxit i Algier, har i sommar warit uti Gibraltar och giort wackra samblingar. Men ganska många, som jag aldrig sedt, hedra-mig med det de säga sig warit mine disciplar af mine wärk; som Brown, hwil- ken utgifwit det wackra wärket öfwer Jamaica, Jacquin i Wien, som nyligen hemkommit ifrån de mäste orter i America på Keij- sarens omkostnad, utan många andra hemma warande i Engeland, Italien, Frankrike, Tyskland. De 3 unge Baroner Demidoffar med deras Gouverneur hafwa hört mig i sommar, och komma åter ifrån Stockholm hit; de äro extraordinairt quicke ingenia, som just fägnat mig; jag har most läsa för dem 3 timar om dagen, altså 18 timmar om weckan, öfwer alla 3 naturens riken; de blifwa här till wåren. i julii må- nad gick jag igenom hela trägården och demonstrerade alla där fintlige wäxter hwar dag kl. 10: så att alla mina ferier blifwit de strängaste arbetsdagar. jag läste publice detta, att hwar som hade lust fick det se utan omkostnad, ty jag älskade wettenskapen. Dess utom hade jag mine unge Doctorer stadigt i arbete. Nu läs jag privatim öfwer skogars och häckars planterande, som jag ser omögl. kan komma hos oss i stånd, utan de stude- rande, som skola distribueras öfwer riket, lära det, ty det låter sig ej giöra med förordningar, ty där fodras kundskap äfter hwart träds art och hwart landskaps läge. Den som skall lära detta måste både wara underbygd med Botanique, och lagt handen wid plantagier, och rest igenom riket; annars stannar alt i project- makerie. Nu borde jag utgifwa Fauna, Systemet och Species plant., som redan äro utgågne, men sysslor öfwerhopa mig, så att jag ej wet wända mig. Jag har nu först begynt at få sändningar af naturalier ifrån hela Europa; och en otrolig myckenhet af insec- ål AN 217 ter och örter äro mig tillsände i åhr, så att endast till att swara på dem, fodrar sin man. Jag frbl. med all estime Min Herres hörsamste tienare Upsala 1760 d. 24 octobr. C. Linngus. Jag begiärte för flere åhr sedan få sända en discipel til Cap. b. sperance at där betracta wäxterne, som äro de undersamaste och minst bekanta af alla; men Holländarne afslogo det. i åhr har Dr Burmannus, som äger Hermanni”", Oldenlandi? och fleres Her- barier, där samblade, utom dem Gubernatores loci årligen sändt, låtit sin son wisa mig dem alla, hwilka jag noga nagelfarit, och sedt mer än om jag warit där sielf, så att jag nu äger deras hi- storia nog complette, at jag nu mera ej åstundar mera uplysning i dem. Men det har kostat mig nog arbete och fatigerat ögonen att öpna de minste torkade blommor. Älliest hwad mina saker angår, så ser jag hälst att så litet som giörligt är där om taltes, ty det giör altid mera ondt än godt och upwäcker invidiam, som störtar alt. Utanskrift och sigill saknas. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del. II n. 112. 1 PiErTeER Burman, född 1668, professor i historia, vältalighet och grekiska i Leyden, död 1741; har utgifvit en stor mängd, företrädesvis filologiska, skrifter. ? JOHANN DaAviD MicHAELis, se bref. 368 not. 3. 3 CLAS ÅLSTRÖMER, Se del. III s. 13. + Felskrifning i st. f. PONTIN. > FrepDricG LoGiE, se bref. 466 not. 1 och 1009 not. 1. 6 PauL HERMANN, se bref. 639 not. 20. 7 HeEnrIG BERNHARD ÖLDENLAND, dansk naturforskare, som dog 1700 under en botanisk resa i Syd-Afrika. 1389. Edle och Högachtade Herre SÖK Till hörsamt swar länder detta i hast, som posten går straxt och kom sent. Ingen - af mine elever är utgången förledit åhr. jag har re- dan slagit sådant ur hogen, som jag sedt mig med all min möda och åhoga således mishaga mine k. landsmän. jag har sent lärt att fåfängt wara bittida stå up och sent gå till hwila, ty det hielper ej till loppet att wara snabb &c. alt står till tiden och lyckan. brefwen från Prof. Forskåhl woro senast från Egypten. Sal. Hasselquists cousin, Dav. Pontin, som gick för ett par åhr till ostindien, hemwäntas i sommar; han skall giöra samblingar i alla 3 naturens riken, är präst på ett ostindiskt skepp. Théefrön har jag förledet åhr fått wähl conserverade från China, men de hafwa icke grodt. Directeur Claes Alströmer, som förledit åhr war i Spanien, nu i Italien, har mycket hedrat sig med samblande af rara wäxter, som han communicerat med mig. David v. Gorther! heter Ryska lifmedicus. ; Wettenskaps Societeten har nu färdige ett stort antahl af de wackraste rön; få wi fred, tullen på papperet förminskad, så komma dess acter straxt att tryckas. | Ledamöter som antagits skall jag med första sända, då jag hinner med gå genom acterne. jag förbl. ; Edel och Högachtade Herrens Upsala 1761 hörsamste tienare d. 27 april. C. Linneus. Hr Dan. C. Solander rest på Hist. Nat. warit fl. år i Engl. Utanskrift: j Edel och Högachtad Hr Giörwell frijbr. Stockholm. Originalet såldes 1910 på auktion i Géneve och köptes för 180 francs af bankir Hesry FaArtio, som benäget skänkt Upsala universitetsbibliotek en däraf tagen fotografi. 1 DaviD DE GORTER, Se bref. 336 not. 1. 219 1390. Edel och Högachtad Hr Kl. Bibliothecarie. Till hörsamt swar af Hr Bibliothecariens. Strand jun. 16:th 1762 äfter order af Societeten har Georg Box A:t Secr.! gifwit mig: extract, att jag d. 20 april war wald till ledamot of Societeten for the Encouragem:t of arts, manufactures and Commerce. Presidenten Frid. von Mulinen uti oeconomiska Bernska So- cieten har af d. siste Martii tillstält mig receptions bref. Äfter mycket arbete har jag märkt på de tekn, som åldren medföllia, att jag åldras fort. altså äfter Riksens högl. ständer haft den nåd för mig, att hos Hans Kl. Maj:t i underdånighet till- styrka, det jag måtte få wällia och upamma samt till sysslan afstå den jag bäst och lämpeligast det funno, har jag genom illustriss. Cancellarium sökt hos Hans Kongl. Maj:t få antaga och upamma till Professionen min enda son, Demonstrator Botanices härstädes, hwar wid jag utfäst mig att giöra tiensten, så länge mina krafter någorlunda tillräckelige äro, men sedermera att få tienstfrihet. Då emedlertid min son kommer att giöra resor först inom landet och sedan utom lands. Men skulle jag under desse hans resor från- falla, måste Min son straxt förfoga sig hem, att antaga curam Horti, som ej tohl vacance. Altså är ingen ändring, så länge jag har krafter, under hwilken tid jag giör tiensten som Professor, och Sonen som Demonstrator. Men igenom den nåd Hans Kl. Maj:t, på ett kiärt och ömt fäderneslands underdåniga tillstyrkande, giort mig och min son, äro mitt dyra bibliotheque i Botaniquen och Historia naturali; mine Herbarier, som ej hafwa sin like; mine andre saker, samblingar af Conchilier, Insecter, Stenar; Mine Mss. och Correspondencer be- warade, som älliest lätt blifwit äfter mitt frånfälle strödde och änte- ligen förgångne. Jag anwänder all äftertanka att giöra min son så god, att wärlden ej skall sakna mitt frånfälle. Men skulle åldren med krämpor hålla mig wid sängen, har jag då tienstfrihet, och får öfwerlefwerera, med min löns förbehåll i lifstiden, Professionen uti sonens händer. Med ett ord, jag har fått tienstfrihet, doch med nådig befall- ning att hålla uti med Professionens bestridande, så länge mine 220 krafter någorlunda tillstädia. Min son har fått fullmacht med fri- het att emedlertid resa och habilitera sig än mera, så länge mina krafter uthärda. Jag förbl. Edel och Högachtade Hr Kl. Bibliothecariens Upsala 1763 ödmiuke tienare d. 17 Maji. Carl v. Linné. Utanskrift: Kongl. Bibliothecarien Edle och Höglärde Hr Giörwell Stockholm. Sigill bortskuret. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del. III p. 29 ! Assistant Secretary. 1391. Min Herre. Jag har icke ännu sedt nya editionen, som i österrike utkom- mit af Amoenitatibus, men af bref hört att editor giort wahl af dissertationerne, och ej tagit alla; att han tillagt åtskilligt af egit, hälst oeconomica!. Jacquin Chemnitz d. ultimo maji sistledne skrifwer således: Crantzius nuper edidit fasciculum III:m suum de umbelliferis. vellem videres. mire iterum in Te debaccatur. Ex adverso Jesuita quidam gretzensis in Styria, nomine BiwaLt?, tomum alterum Tuarum Amoenitatum academicarum nova editione publicavit, cui appendicem- adjecit, in quo Crantzii novum systema examinat et ubique damnat, tui systematis defensor, Vir mihi notus, Botanicen amans et integerrimus. Jag har äfwen hört, att species plantarum skola warit under trycket i Wien ?, men aldrig sedt dem. Förbl. Min Wälgynnares ödmiuke tienare Upsal. 1767 Carl v. Linné. d. 2 septembr. $ Rn mm a Vän nl EG I Rn 3 IK) [KS -— Utanskrift: Kongl. Bibliothecaren Edel och Höglärde Hr Giörwähl Stockholm. Sigill VIII, rödt lack. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del. IV n. 148. 1 Selecte ex Amoenitatibus academicis Carort LInner dissertationes, ad universam naturalem historiam pertinentes, quas edidit, et additamen- tis auxit L. B. e S. I. (Graz 1764). ? LEoPOLD GOTTLIEB BiWALD, född 1731, jesuit-präst, professor i Graz först i logik, sedan i fysik, död 1805. 3 Ett ordagrannt aftryck af Species plantarum ed. IT utgafs utan Linnés tillstånd såsom »Editio tertia» i Wien 1764. 1392. Wälborne Hr Kongl. Secreter.! Att Kongl. Secr. will hedra mig med utgifwande af de ut- länskas bref till mig, ärkienner jag med all tacksamhet; jag har giömt alla utlänska lärdas bref till mig, som äro en större bunt än man kan lyfta, ifrån hela werlden, men de angå mäst Histo- riam naturalem och !/a4 dehl Medicinen. De torde blifwa trötsame att läsa för folk, som där af ej äro älskare, såsom de mäste af wår nation, ty de supponera någon insicht uti naturkunnogheten, och den som det ej har torde desse förachta; att wällia äfter na- tionens smak här af, torde ock blifwa swårt nog; uti många äro elogier, som böra noga uteslutas hälst denna tiden, då nationen är critisk, att de ej tro dem wara utgifne för vanitet skull. Skulle de allenast utgifwas, utgiorde de åtminstone 50 volumer. Man borde kanske endast utgifwa sådane, som endast äro skrefne af de redan döde. At afskrifwa alla desse woro ett marstrands ar- bete. At trycka dem oafskrefne går ej an; ty mästedels lärer det heta docti viri male pingunt. många äro ock vitieuxe till sielfwa syntaxin, äfwen af de älliest lärdaste män, som Reaumur och en hop engelsmän. Jag får utbedia mig liten dilation och betänke- 2292 tid, huru jag skall skicka mig med desses utgifwande, att jag ej giör illa, då Kgl. Secret. will giöra wähl emot mig. Förbl. Wälborne Hr Kongl. Secreterens öd:ste tienare Upsala 1769 Carl Linné. d. 17 october. Utanskrift och sigill saknas. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del. V n. 134. 1 Egendomligt nog hade LIinsÉ glömt, att GJörweLnL redan 1764 utnämnts till vice bibliotekarie, hvilken titel han äfven begagnat i ett par föregående bref. 1393. Edle och Höglärde Hr Bibliothecarie. oändeligen är jag nu, som oftast tillförene, fördiupad uti Hr Bibliotecariens obligation för de sista öfwersände arken. Ehuru på många åhr hwarken apologier älr elogier rört mig, hade jag dock kunnat kitslas af en så stor mans, som Russaus! flatterie, där jag ej sedt mig uti egen barm. Gud låte intet detta lända mig till hämd, ty jag wet alt ifrån de Greekiske Generalers intill närvarande tider, huru invidia störtat dem, som satt upp hufwudet; hwarföre jag altid smugit mig fram, att ej nemesis skulle märka mig. 'Emedlertid skall jag anhålla hos Hr Bibliothecarien, att då Han skrifwer till Hr Magist. Biörnståhl?, täckes försäkra honom, att om jag ej dör för snart, jag skall winlägga mig om på det högsta att ej dö otacksam för den affection han welat wisa emot mig; som jag ock städse skall önska att någon gång få tillfälle i wär- ket wisa Hr Bibliothecarien någon ärkiensla, som så liberalt täckts contribuera till min heder. Gud förläne Hr Bibliothecarien lif och hälsa att med så out- trötteligt arbete hedra sig och wår nation uti wettenskaper, som NI NEN, PST RI FR ERA ESAAA NPR SA TOA SEN TER US NESS FL AR pr 15E SIN IDE (Se PTE FOTEN BIN STR IVOR SSE FSD fena STEKEN VR SP NA ER Te Aerr FE EVE AFRICA TE SE JE RIV SSE AEA EUS ÄR ör NA Af SP STR AR SEAN 223 aldrig nogsamt kan ärkiennas och sannerligen admireras. Jag skall framhärda och fbl. Edel och Högl. Hr Bibliothecariens ödmiuke tienare Upsala 1770 Carl Linné. d. 9 Novembr. Jag ser af tidningarne att M. Biörnståhl ej länge tänkte dröga i Paris, oeh wet att H. M. har med honom stadig correspondence; och därföre, som jag ej wet hwart jag skall honom tillskrifwa, ut- beder jag mig den besynnerliga grace, att M. H. täckes låta inne- liggande lapp gå med sitt bref till honom. Utanskrift: Kongl. Bibliothecarien KEdle och Höglärde Hr Giörwel Stockholm. Sigill bortklippt. Originalet i Gjörwellska brefsamlingen del. VI n. 50. ! JEAN JacQues Rousseau, se bref. 583 not. 2. 2? JAKoB Jonas BJöÖRNsSTÅHL, se del. III s. 225. 1394. Stockh;-d; 11 Aug. 1774. Välborne Herr Archiater och Riddare. Utaf H. Secret. Wargentin får jag en både angenäm , och oangenäm anledning at upvagta. Prof. Falk är död; men orten och dagen skal V. H. A. veta. Supplicerar om denne underrättelse för min Lärda tid- ning. Jag underlåter aldrig, at uplysa dette Blad med det ypperlige Linneiska Namnet; och har i synnerhet, uti recensioner af H. Ferbers Italienska Resa, visat, huru högel. det är vördat i det Södra, icke mindre än i det Norra Europa. Jag har förr anhållit om H. Vandellis i Coim- bra Bref, rörande läget af Nat. Historien i Portugal, för at dermed hedra min Thesaurus Sweo Gothicus, som nu ligger under pressen; får jag förnya denne anhållan? Jag har nyl. fåt in Hr Friis-Rotbölls! Plantz&e 224. nov&e, Köpenh. 1773, fol. Skulle jag få dermed upvagta? til et ringa vedermäle af den stora och verkeliga vördnad, hvarmed jag oaflåtl. fram- lefver V. H. A:s och R:s ödste Gjörwell. Utanskrift : A Ci Illuster [!] Monsieur De Linné å Upsala. Linn. Soc. vol. IV: 496-27. ! CHRisTIAN Frus RorrtBou, född 1727, professor medicine designatus i Köpenhamn 1756 och omedelbart därefter LinséÉs lärjunge i Upsala, ordinarie professor 1776, statsråd 1779, konferensråd 1784, död 1797. GRILL, CLAES. Född 1705, framstående affärsman i Stockholm, ledamot af Vetenskaps- akademien, död 1767. 1395. Ädle och Höglärde Herr Archiator. Efter begiäran följer här innelykt tilbakars upsatsen på H:rar Direc- teurerne uti Ost-Indiska Compagniet, hwilken wi nummereradt efter den rang, som vi finna at de efter sin caractere böra hafwa, så at H. Sahl- gren,' som ei hafwer annan caractere än den af Directeur wid Compag- niet, lärer komma at stå uti fierde Rummet, fastän han är äldre Direc- teur än både H. Lagerström”? och H. Abraham Grill”. Wi förmoda at wi härutinnan träffat uppå H. Archiatorns mening, men skulle någon wi- dare underrättelse åstundas, så äro wi altid til tienst. Innelyckte bref af Sahl. H. Doctor Hasselquist är under wårt Cr vert hitkommit med en Skieppare, som nyligen hitkommit ifrån Smirna, med hwilken också bem:te H. Hasselquist, i lifstiden warande, til H. Ar- chiatorn sändt 12 stycken lefwande Landsköldpaddor, hwaraf några blifwit j 225 döda på wägen, men ännu några lefwa, hwilka wi skola af Skiepparen emottaga och bewara, tils H. Archiatorn täckes förordna om deras öf- werförande. Chyrus [!] Winet är också ankommit, för hwilket wi skola utbetala Tullen och andra omkostningar, och förwänta H. Archiatorns swar, huru wi oss widare därmed skola skicka. Emedlertid framhärdå wi ständigt med mycken Högaktning H. Archiatorns Hörsamste Tienare Carlos? & Claes Grill. Jag är Herr Archiatoren högeligen förbunden för den ähran, som mig i går aftons bewiste med Invitation at komma hoos sig, men som hästarne wore förre spende, och min resa presserade för angelegne Säss- lor her hemma, så kunde jag ey hafwa den ähran, som gunstigast bedes at Excusera; om Hr Hasselquist sendt mera med Smirna, tecktes låta weta at det af Skiepparen kunna fordra. Jag är stedze med wördnad Herr Archiatorens Hörsamste Tienare Claes Grill. - Odateradt,, men antagligen skrifvet 17531 eller 1732. Linn. Soc. vol. V: 318—9. 1 Nicoraus SABLGREN, född 1701, direktör i Ostindiska kompaniet, friko- stig donator, död i Göteborg 1776. 2? MaGnus LAGERSTRÖM, se bref. 266 not. 3 3 ABRAHAM GRILL, brefskrifvarens bror, född 1707, grosshandlare i Göte- borg, direktör i Ostindiska kompaniet, död 1763. 2 CArRLos GriLL, född 1681, död 1736, jämte sin brorson CLAES äver i handelsfirman Cariros & CraeEs GRILL i Stockholm. 1396. Wälborne Herr Archiator, samt Riddare af Kongl. May:ts Nord Stiern Orden. Efter den uti Herr Archiatoren och Riddarens ährade under den 12 i denne Månad, som [jag] den 15 hafwer fåt, gifne underrettelse och beskrifning om de så kallade Triglodyter!, har Directionen af Ostindiska Linnés brefväxling VI. 15 226 Compagniet herstedes, till Direction uti Giötheborg skrifwit at gifwa Super Cargverne på de uthgående Ostindiska Skieppen de nödiga Or- dres och Instruction till desse Creaturs skaffande. om någen möyelighet dertill gifwes och de äro at kunna fås för goda Ord och Pengar, så är det Directions skyldighet, at i följe af Hennes Kongl. May:ts nådige be- falning, dem i underdånighet at skaffa; dock om de ey finnes i Canton eller de Orter, warthen wåre OstIndiske Skiep går, så måste de ifrån de Orter först till Canton förskrifwas, warest de finnas, och då förmenar Herr Michel Grubb? at [de] ey för [än] om tre Åhr kunna till Europa komma, dock alt wadh möyeligit är, skall uti wercket stellas at dem kunna ernå. Jag är med serdeles Högachtning Wälborne Herr Archiatoren och Riddarens Ödmiucke Tienare Stockholm Claes Grill. d. 17 Decem:r 1764. För de tilbudne 200 tunnor Spanmåhl at till mina Bruck få kiöpa, är jag förbunden, men beklagar det jag redan hafwer låfwat at emot taga så mycket, som desamma tiil nesta Åhr kunna behöfwa, så at [jag] denne gången mig ey uti någen Handel kan inlåta. | Linn. Soc. vol. V: 316—17. ! Härmed afses de menniskoliknande apor, särskildt urangutangen (Homo nocturnus eller troglodytes L.), hvilka utförligt behandlats i den 1760 utgifna disputationen Anthropomorpha. , 2 MicHaEL GrRuBB (adlad AF GruBBENS), född 1728, direktör vid Ostindiska kompaniet, kommerceråd, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1808. Vista- : des 6 år i Kina, hvarunder han i Kanton upprättade ett handelskontor. Har i Vet. Akad:s Handlingar 1765 skrifvit Om ett sällsynt sjökräk, funnet vid Caput bone spei. GUSTAF III. Sveriges konung. 1397. Ödmiukast Memorial. Aubentons figurer på foglar med lefwande coleurer är ett här- ligt wärk, hälst det innehåller så många utländska foglar och måste där före blifwa ett hufwudwärk. Den första tomen täcktes Hans K. Höghet, Printz Friderit nådigast förära mig. 227 jag hade nödigt att uti Systema nature, som nu är hufwud wärk i den wettenskapen, citera Aubentons figurer; men de fin- nas ej på Bibliothequet, och allenast den första har jag kunnat citera. Hennes Kongl. Maj:t har de 2:ne senare tomer i sitt biblio- theque; men jag wågar ej begiära dem till låns, som torde anses förgripeligt; att få se dem på Drotningholm är ej tillräckeligt, ty. jag bör hafwa alla andra authorer, om jag skall kunna utdraga namnen och citationerne. 2 jag understår mig icke att här om supplicera hos Hans Kongl. Höghet, såsom Kongl. Höghet, utan som Academiens höga Can- eeller?, och altså Wettenskapernes befordrare, som kan befalla Bi- bliothequet kiöpa, om intet annat råd kan utses. Carl Linné. Odateradt. Originalet finnes bland de Gustavianska papperen vol. LVII i Upsala bibliotek. ! Louvis-JEAN-MARIE D'ÅUBENTON, Se bref. 543 not. 7. 2 GustaF III var under sin kronprinstid Upsala universitets kansler 1764 —71. 1398. Underdånigst Memorial. Hennes Durchleutighet Carolina Lovisa, Prinsessan af Baden- Durlach, Margrefwens Carl Friderics- gemål!, wår allernådigste Konungs syssling?, som lärer wara den curieuxista Prinsessa i werden, utgifwer nu det prächtigasta wärk, som någonsin warit sedt, med 10,000 tabeller äfter mitt Natural-museum, hwilket ko- star Prinsessan 90,000 ducater, genom hwilket jag blefwit wärdig samma Prinsessas attention. Denna Prinsessa har gifwit mig befallning genom M. Björn- ståhl, att hos Hans Kongl. Maystet supplicera om några böcker och Naturalier, som Hon intet annors kan ärnå. Prinsessan har tillförene af högsal. Konung Adolph Frideric fått Museum Adolphi 228 Friderici Regis tom. 1 samt Museum Lovise Ulrice Regine, men Prinsessan har aldrig kunnat förskaffa sig Museum Regis tom. 2, icke Campos Elysios, icke häller Clercks wärk om Fiärilarne, som blefwit afritade uti H. K. M:ts museo. Prinsessan har sielf ett makalöst Museum, som hon dageligen med all möda completterar, hwar till åtskillige Potentater warit henne behielpelige. Tyska Keisarinnan Drottningen har gifwil ordres, att för detta Museum sambla- Mineralier, Marmorarter, Stenar, Snäckor, öfwer alla Des widsträckta länder: Ungern, Böh- men, Tyrolen, Italien &c. Det samma har Keisarinnan öfwer Ryssland giort i alla Des widlöftiga länder. Äfwen så har Prin- sessan fått ifrån Engeland &c., &c., men Henne fattas ännu alla de Swenska naturalier. Prinsessan har det hopp till Hans Kongl. May:t wår aller- nådigste Konung, att om denna sak blefwo i underdånighet un- derstäld, det samma lycka skulle Henne ske af wår allernådigste Konung, såsom allierad. Carl Linné. Originalet (h. o. h. egenhändigt) finnes i Upsala universitels bibliotek bland »GCollectanea mss. Reg. Gustavi III. Bref från Svenska Män 1739— 1792», band. XX. Icke dateradt, men säkerligen skrifvet 1774. 1 CAROLINA Lovisa, född 1751, Markgrefvinna af Baden, Landtgrefvinna af Hessen-Darmstadt, död i Paris 1783. Hennes afsigt var att utgifva ett af 10,000 taflor bestående planschverk öfver alla i tionde upplagan af LIinnÉs Species plantarum förekommande växter »med en depence, 90,000 Ducater, som aldrig någon Regent tillförene gjordt för wettenskapen>», och arbetet här- med påbörjades äfven, men synes snart hafva afstannat. Antagligen var det de betydliga omkostnaderna, som härtill voro vållande. ? Denna uppgift är” såtillvida oriktig, som det ej var hon, utan hes gemål, som var GusrtarF III:s syssling. I Egenhändiga anteckningar om sig sjelf omtalar LinnÉ: »1776. Skrif- wer KOonunGEn till Linné ett egenhändigt handbref». Detta har gått förloradt. GYLLENBORG, CARL. Född 1679, student i Upsala och universitetets rector illustris 1698, minister vid engelska hofvet 1715, riksråd 1723, kansler för Lunds och Upsala universitet 1728 och 1739, president i Cancelli-collegium 1739, död den 9 December 1746. 1399. Till Hr Professor Linneus. : Jag tackar N. N. öfvermåttan för det öfwersände exemplaret af Hr Professorens hållne oration', som iag med mycket nöije igenomläsit. Hwad angår förslaget til Adjuncturen”?, så lärer secreteraren Carlsson” underrättat N. N., hwarföre iag eij ännu kan yttra mig deröfwer. Jag förblifwer &c. Stockh. d. 9 Nov. 1741. Ur Upsala kanslersembetes koncepter för 1741; finnas i Riksarkivet. 1 Den vid professors-installationen den 17 October 1741 hållna föreläs- ningen: Oratio, qua peregrinationum intra patriam asseritur necessitas e (tryckt i Upsala s. å. samt omtryckt i Leyden 1743). ? Beträffande tillsättningen af medicine adjunkturen se bref. 14. > CARL CARLSSON (adlad CARLESON), född 1703, protonotarie i kgl. kansliet 1741, kanslerssekreterare s. å., lagman i Kalmar län och på Gotland 1747 samt i Södermanland 1730, ledamot af Vetenskapsakademien 1756, statssekre- terare 1757, död 1761. : 14.00. Min kiäre Hr Professor. Jag nyttjer dhette tillfälle att sända Hr Professorn farfaren till alla fiärilar? till att föra presidium i dhess sambling af dhessa Pretiosa, hälsa Er kiära fru och alla goda väner, isynnerhet min goda värd Rector” och stiernekijkaren.? Vale et fave. NVS Carl Gyllenborg. bed Profess. Celsius sända mig några exemplar af dhess dialogue. 230 Utanskrift: a Monsieur Monsieur le Docteur Linneus Professeur de la Medicine a Upsal. Ej dateradt, men antagligen skrifvet i början af 1744, sedan C. GYLLEN- BORG såsom kansler gjort ett Upsala-besök. Linn. Soc. vol. VI: 87—8. 1 Under sitt vistande i Upsala synes kansleren äfven besökt LisnÉ och dervid beskådat hans insektsamling, till hvars ökande han sedan sände en ut- ländsk fjäril af sådan storlek, att den kunde kallas alla andras farfar. ? Rektor under kanslerns besök var teologie professor P. ULLÉN. ; > ANDERS CELSIUS, se bref. 199 not. 3. Den i det följande omnämnda »dia- loguen>» var tvifvelsutan hans i Vetenskaps-akademiens Handlingar 1743 intagna Anmärkningar om Vattnets förminskning så i Östersjön som i Vesterhafvet. 1401. Til Professor Linngeus. Jag har med särdeles nöije undfått den utgifne Disputationen om de ibland min samling fundne amphibia!, hwarwid iag eij kan underlåta besynnerl. at tacka för den del iag mig får tilägna af ändamålet, som N. N. med berörda disputation haft, försäkrades, at hos mig skal altid swara den åtanka, som Hr Professorns wänliga sinnelag för mig förtienar. Jag har talt med hans Kongl. höghets minister Hr von Holmer? och bedt honom påminna om det hans Kongl. höghet ärnat skiänka til Academien, och twiflar iag intet, at det blir werkstält ?. Jag förblifw. &c. Stockholm d. 24 Junii 1745. Bland Upsala kanslersembetes koncepter för 1745 i Riksarkivet. 1 Disputationen Amphibia Gyllenborgiana, hvilken den 18 Juni 1745 ventilerades med BartH. Ruporr Hast såsom respondens. Däri beskrefvos de amfibier, som funnos i den »samling af åtskilliga i Spiritu vini inlagda diur»>, som kanslern C. GYLLENBORG 1744 skänkt universiletet och hvarigenom grunden lades till ett naturaliekabinett. Kort därefter förökade kanslern detta genom en ny gåfva, »bestående i Coraller, Chinesiska Foglar och andra curieusa Samb- lingar af Naturalie saker» samt »et Rhinoceros horn». i 2 MaGnus FRIEDRICH VON HoLMER, född 1704, riksfriherre, Holstein-Gottorpskt geheimeråd, död 1773. 231 3 På hösten 1745 ankom till Upsala denna prins ApoLrF FREDRIKS gåfva, bestående af »wid pass 80 flaskor», innehållande allehanda djur, »alle ifrån en främmande werld härkomne> (jfr. bref. 17). Konsistoriet beslöt med anledning däraf att uppdraga åt LInnsÉ att »såsom med ett privat bref» fråga kanslern, om konsistoriet »törs med tacksäjelse skrifft sielf inkomma til Hans Kongl. Hög- het, äller på hwad sätt och med hwad wördnad academien skall betyga sin tack- samhet hoos en så hög herre». Bland kanslersembetets koncepter för 1745 finnes svar på Linsés den 10 September daterade bref, och häri meddelades, att kanslern »>håller både för tienligt och anständigt, att Consistorium Academicum med det forderligaste med en sådan tacksägelseskrift inkommer». 1402. Mon cher Amy. J'espere que vous aurez recue une lettre qui me vint par la der- niere poste du dehors que Mr Asp! me promit de vous rendre, je n'ai pas voulu tarder plus long de vous remercier infiniment des livres que vous avez eu la bonté de m'envoyer et dans lesquels, et surtout celui ou vous dans la description du chardin [!] a Upsal? vous me faits plus d'honneur que je merite, mais ou en méme tems vous me marquez trop d'amitié pour que je n'en conserve une reconnoissance eternelle, je le serai aussi en embrassant avec un plaisir infini toutes les occasions pour vous marquer P'estime et la consideration tres particulier avec la quelle jai I'honneur detre Monsieur Votre tr. humble et tr. obeissant Serviteur et t. fidél amy Carl Gyllenborg. Stock. le 27 Janv. 1746. Linn. Soc. vol. VI: 85—6. ! MattHIAS AsP, född 1696, först eloquentize, sedan theologixe professor och slutligen domprost i Upsala 1763. Vistades 1746 såsom riksdagsman tid- tals i Stockholm. > Disputationen Hortus Upsaliensis, som ventilerades d. 16 December 1745 med SaAMmvuEL NAuvcuLÉrR såsom respondens. GYLLENBORG, CARL JOHAN: Den nästföljandes son, född 1741, kammarherre hos drottning Lovisa Urrica 1763, president i Wasa hofrätt 1788, ledamot af Högsta domstolen, president i Kammarrätten 1809, död 1811. 1403. Högwälborne Hr Grefwe och CammarHerre. : Äfter Kongl. Maj:ts Nådigste befallning genom Hr Grefwen och CammarHerren skall jag, om Gud spar hälsan, wid begynnel- sen af nästa wecka äller senast onsdag, som är d. 6 Augusti, på Drotningholm aflägga min underdånigsta upwachtning hos Hennes Kongl. Maj:st, att äfterkomma min allernådigste Drotnings befall- ning wid Kongl. Cabinettes ordinerande. jag förblifwer Högwälborne Hr Grefwens och Cammarherrens Upsala Hammarby ödmiuke tienare 1766 d. 24 julii. | Carl v. Linné; Efter originalet. Hvar detta finnes, har genom försummelse ej anteck- nats, hvilket äfven gäller om bref. 1404, 14035 och 1407. 1404. Högwälborne Hr Grefwe och CammarHerre. rna Sage Då Hr Grefwen CammarHerren giorde oss den ähran i Up- sala, taltes om successionem äfter Professor Wallerius, som så hederligen upfylt sitt rum. Nu är förslaget uprättat, Mag. Berg- man, D:r Hiortsberg och M:r Tidström hafwa fått förslaget!. Professionen är en af de mäst betydande, för wåre månge Bergwärk ; hon är inrättad af wår allernådigste konung under Des höga Cancellariat, tillika med Hans Excellences, Herr Grefwens Herr faders, bedrifwande, hwarföre mig tyckes att blodsbandet for- drar af en så wärdig son, att taga dehl uti des bibehållande wid sitt rätta skick. EE RE nr RS VIEN 233 M:r Bergman är en ganska habil mathematicus och född till experimental physiquer, att om han med tiden skulle få den pro- fessionen, blefwo han en prydnad för academien; men aldrig har jag hört, för än wid chemiska vacansen, att han någonsin tänkt på Chemien. H:r Hiortsberg war wähl docens något litet där uti, men mig förekom han aldrig att äga där till application: M:r Tidström är ofelbart den bästa. Han förstår Mineralogien af grund, har bewistat de mästa grufwor, och giort alla chemiska operationer de 8 åhrs tid, han warit Adjunctus och Amanuensis Professoris Wallerii. Allmänheten beklagar att wettenskaperne falla wid academien, hwar till icke minst kan bidraga, om sådane blifwa tillsatta, som ej hafwa nog insicht och nog kiärlek för sin profession. förstår ock Professoren henne icke, så blifwer Professionen en klåcka utan klepp. Salig Hans Excellence Gref Carl Gyllenborg giorde Upsala på några åhr namnkunnig med dett han endast utwalde och re- commenderade de kiäckaste; contrairt går det, om en orientalist tages till Poet, en oeconomus till eloquens, en mathematicus till chemicus. wij och wettenskaperna woro lyckelige, om wij sielfwe wiste och förstodo wår lycka. wij hafwa-att hugna oss framför alla andra riken af en så makalös drottning, som kienner, älskar och af alt hierta promoverar Wettenskaper. Skulle Hr Grefwen täckas med ett enda ord föredraga detta för Hennes K. Maj:t, kan jag bedyra att Hennes Majestet så begär hos Hans K. Majestet, att Tidström får professionen, hwilken kan åtminstone holla Professionen i dett skick hon lämnats af Profess. Wallerio, som lärer blifwa omöjligt för de andra; ty Hr Grefwen wet sielf att det är en profession, som ej hwar en kan springa på. jag är den enda af alla härwa- rande Professorer, som förstår mineralogien och någorlunda che- mien, men jag måste tillstå, att den är en af de wettenskaper, som fordrar största experience. Jag framhärdar Hög wälborne Hr Grefwens och Cammar- Herrens Upsala 1767 ödmiuke tienare d. 6 Maji. Carl v. Linné. 1 Se bref. 122 med tillhörande noter. 934 1405. - Högwälborne Hr Grefwe och CammarHerre. Jag har warit rätt illa siuk och är ej ännu frisk. jag om Tidström, ty det giorde mig ondt att wettenskapei aftaga. Mathematici hafwa sammansatt sig att drifwa s M:r Bergman, som är en braf man, fast ej chemicus. trar ceteris erroribus; mihi non seritur, nec metitur. rr Skada att det skulle ske under en så oförliknelig Konun Masken är Gordius, allmänt bekant, underlig till je = achta att han ej biter Eder!. : Apan måste wara Jacchus, äller kan jag ej af bes gissa till henne. / Snäckan är Trochus solaris Rumph. mus. I. 20 t | jag framhärdar Högwälborne Hr Grefwens CamarHerrens ; Upsala 1767 ödmiukefienanir d. 16 junii. : Carl v. Linn !I Fauna suecica ed. II p. 503 omtalar Linné, att smålän ska : gen anser s. k. fulslag förorsakas genom bett af den i vattensam ling förekommande tagelmasken (Gordius aquaticus), hvilken därför, lil sjukdomen, af densamma kallas »onda bettet». För dettas besegra tages inskärning i huden, då djuret sönderstyckas i små bitar, som tagas; hvarje sådan småbit påstås kunna utväxa till en Faler den kommer i vatten. GYLLENBORG, HENNING ADOLPH. Född 1713, student i Upsala 1722 och rector illustris därstädes 1731, hofkansler 1747, landtmarskalk vid riksdagen 1731, ledamot af Vetenskaps- akademien 1752, riksråd 1756, död 1775. 1406. Nobilissimo et Celeberrimo Viro Carolo Linneeo S. R. M.. Archiatro Henning. Adolph. Gyllenborg. Milto Tibi epistolam, que nuperrime mihi a D:no Segvierio! pervenit. gratum mihi quoque erit Tua illi remittere responsa. Si de litteris, quas ad me scripsit Segvierius, judicare licet, est vir magna humanitate et multa eruditione. Lubenter a Te, Celeberrime vir, scire vellem, an collectionem parat Segvierius istarum, que ad rem metallicam pertinent. Si forsan Holmiam iturus sis, concede mihi horulam, qua Tecum confa- bulari licet. Domus mea rustica vocatur OdensLund inter Märsta et Rotebro sita. Velim credas me Tibi addictissimum. Vale. Holmige VI. Id. Sextilis an. MDCCXLV III. Linn. Soc. vol. VI: 89—90. ! JEAN FRANCOIS SEGUIER, Se bref. 932 not. 2. 14.07. Högwälborne Hr Grefwe och HofCaneeller. Högwälborne Hr Grefwens med unge Hr Grefwen sända hög- gunstiga skrifwelse, så wähl som böckerna har jag haft den ähran at emot taga, och aflägges för bägge ödmiuk tacksäjelse. När wij få till Academierne sådana unge Herrar, som unge Hr Grefwen, anser wij dem som Guda-söner, som wij wäl welom 236 at åckren aldrig bär säd utan Gudarnes wälsignelse, och at wet- tenskaperne hafwa icke skydd, om de ej af Höga Herrar favo- | riseras. Hr Grefwen är nu den axel, på hwilken wåra wettenskaper i riket wälwas; de dependera af Hr Grefwens nåd och onåd för dem mer äller mindre. Gynna den wettenskapen, som den odödelige Gref Carl uplifwat i wårt Upsala och i wårt land. Kom nådigt ihog, at ingen wettenskap är mer i sin historia tacksam med et odödeligt beröm och skyldig tacksamhet, än den som uplifwas med nytt lif hwart åhr. Låt oss få räkna Hr Grefwen ibland Flor skyddherrar, så skall Asien prisa Hr Grefwen och America rista EDRA aner uti den hårdaste sten. war nådig och ärhindra at al- drig en dehl af naturkunnigheten har rät bestånd utan den andra; at aldrig en del florerat rätt utom den andra; al det är en kädia af naturen, som begynnas när hon slutas. jag skulle räkna för den största heder, om jag, fast så infa- cundus orator, finge föra i Cathedren den noblaste af wår ung- dom.! jag fruktar at det nådiga beslutet är alt för tidigt; det kan ej intet annat än giöra mig afwund, hwaraf föllier för mig samma öde som alla friare, at de måste exponeras för allas omdöme, och jag går så miste om en skiön och kiär brud. Balsberg är wist. det märkwärdigaste i Sverige?, ingen materia kan uptäckas wärdigare. jag skall komma det i hog och söka ut- arbeta det så wähl jag förstår; Hr Grefwen kan skaffa där ifrån alla de stenarne, som möjligen kunna skaffas till specimina at be- skrifwas. Jag har redan i resan, som till hälften är tryckt, något talt om berget, men det är tillräckeligit för flere folianter. häde jag wetat det för uth, hade jag i resan ej nämt et ord där af; men det är så ringa emot alt som kan och bör sägas, at det är aldeles intet. | Lef länge säll, Högwälborne Hr Grefwe. Gynna mig för den wettenskapens skull, som giör Hr Grefwen odödelig. jag är Högwälborne Hr Grefwens HofCiancellairens Upsala 1750 ödmiuke tienare d. 5 octob. Carl Linneus. ESRPYSEN TITTA EL a RAA BE AVN TS SEEN EN SOT a AE SIS VOR SA YR AR 237 ! Uppenbarligen hade grefve H. A. GYLLENBORG Sändt sin unga son CARL JoHAN till Upsala för studiers idkande och i ett medsändt bref uttalat sin förhoppning, att sonen framdeles skulle under Linnés presidium blifva respon- dens till en disputation. Dessa planer gingo ej i fullbordan; sonen egnade sig nämligen åt den juridiska banan. ? Balsberg eller Fläskegrafven med dess inne i klippan befintliga gångar, >hwalf och öpningar innom hwarandra till en oändelig widd och längd under de höga bergen och fälten, som lågo ofwanpå>», samt dess rikedom på petri- ficerade hafsmusslor m. m. finnes ganska utförligt omtalad i Skånska resan s. 84—88. 14.08. Högwälborne Hr Grefwe och Hof- Cancellaire, samt Riddare af H. M:s Nord-stierne orden. Uti Kongl. Wettenskaps Societetens allmänna sammankomst, hållen d. 21 septembris sistledne, under Preesidis Ilustris närwaro, wart Högwälborne Hr Grefwen, som altid gynnat lärda wetten- skaper, enhälligt utwald till en hederlig Ledamot af samme Wet- tenskaps Societet, hwilket jag här med såsom bemälte Societets Secreter har den ähran notificera, med den försäkran att Hög- wälborne Hr Grefwen lärer detta uptaga som ett prof af det oskrymtade éstime Wettenskaps Societetens samtelige ledamöter hysa för en så wärkelig Mecenas scientiarum. förbl. Högwälborne Hr Grefwens, Hofcan- cellairens och Riddarens Upsala d. 23 sept. ödmiuka tienare 1755. Carl Linneus. Originalet tillhör Löjtnant J. A. IurE på Ekebyhof. GYLLENGRIP, GABRIEL. Född 1687,: landshöfding i Wästerbotten 1783, friherre 1735, titul. presi- dent 1747, död 1733. | 1409. 1) Har iag wid Academien beflitat mig om ett stilla, dust, nychtert och Christeligit Lefwerne, at ingen kan mig öfwertyga begått något minsta Crimen, så at iag ännu aldrig warit för do- 2 maren anklagad,' eij häller har iag någon således molesterat. 2) Wid Academien i Lund blef Archiat. Stobzeus så bewekt af min flijt och nöije för det studium, hwartill jag mig applicerat, at han på slutet bestod mig fri kost och information. 3) Men som jag hörde så mycket talas om Upsala Academia, des Professorer, Biblioteqve etc. lämnade jag Lund, begaf mig hijt. Men som jag eij hade at underhålla mig med, wart iag när totalt destruerad, dereij Doctor Celsius blefwit bewekt af mitt willkohr - och någorlunda anlagde flijt, at han lämnade mig frij Cammar och Kåst samt öppet Bibliotheque; men då han 1729 kom till Stock- holm uti Eecclesiastiq. Deputationen, måste iag denna förmohn um- = bära, då jag hade åter blifwit ruinerad, der icke mine Camerader Medicine studiosi begynt betiena sig af mina Collegier, at iag nå- gorlunda kunde släpa mig fram. 4) Åhr 1730 wart jag af Professor D. Rudbeck anordnad, at i des ställe företräda Publique Lectionerne, det iag och giorde det och fölljande 1731, till Adjunctus Medicine kom hem från sine ut- ländske resor. ; 5) I begynnelsen af Åhr 1732 war jag utwald af Kongl. Wettenskaps BSocieteten at illustrera Lappland uti Historia natu- rali, till hwilken iag i största släp anwände halfwa Åhret ifrån Maij begynnelse till octobris slut. SER 6) Alt sedan jag kom till Academien i Lund intills nu, har iag ingen termin legat ifrån Academien, utan mäst dragit mig fram utan Conditioner eller Preceptorerande, på det iag min tijd med des större alfware måtte nyttia. 239 Skulle och frågas huru iag min tijd anlagt länder följande: Disputera har jag eij kunnat för medellöshet, eij heller har en Medicine studiosus deraf minsta förmohn, då en annor gång frågas effter gradum Doctoratus på annor ort. Om någor förstår sine delar i Medicinen af alla som här stu- dera, anstår eij mig förhäfwa mig öfwer. Chirurgin har iag lärdt Theoretice, Dosimasticam ex professo, Mineralogien älskat städse, Dizeteticam, Zoologicam, Bolanicam har warit mitt förnämsta studium. Såsom frukter kan jag wisa följande tomer i M. s. s. af mig propria Minerva elaborerade, såsom 1) Bibliotheca Botanica, hwilken alla Botaniska Böcker re- senserar, rangerade i naturel ordning; alla Methodicorum asseclee under sine primores. 2) Systemata Botanica, der alla Botanicorum theorie wisas j| :Compendio. 3) Philosophia Botanica. där alla Botanici ej ägt öfwer 20 å 30 generelle grundsatzer, har iag bracht dem genom en otrolig autopsie till 200 å 400. Wisar först, huru han och hon aflar hos örterne på nästan lika sätt med diuren. Hwarutaf man bör kiänna alla örter af första påseendet; hwaruti Botanici bedragit sig, då de gjort de nye galne systemer. 4) Harmonymia Botanica wisar, hur alla örters namn böra giöras, at eij 19:de delen af alla nomina generica äro richtige, och at intet nom. specificum är rätt giordt; huru de böra giöras. 5) Characteres generici. at kiänna alla örter af första påseen- det, genom blommans definition, bewises här practice. och at desse kunna appliceras alla Methoder, som giorde äro eller som giöras kunna; det ingen Botanicus förstått. 6) Species Plantar. under sina genera. 7) Spec. Plant. Tomus alter. 8) Nuptie plantar. Ingen Swänsk har ännu gjordt någon Methode, men utom lands gemenbligen en i hwart Rike, ty detta är största konsten i Bolaniquen. ty har iag giordt denna af ett nytt principio, där alla andra äro af et falskt, men min är nu ute i Tyskland och tryckes. 9) Adonis Uplandicus, alla Trädgårds örter i Upland beskrefne för dem studerandom, äfwen utskickad at tryckas. 240 10) flora Lapponia beskrifwer de örter och Träd som i Lapp- land wäxa, så noga at alle fongi och musci achtas, med nyttan och bruket af hwarje hos Lapparne, med figurer och beskrifnin- gar på mehr än 100 rara örter och mäst aldrig sedde, mycket mindre någonsin tillförne beskrefne. 11) Lachesis Lapponica gifwer wid handen Lapplands Physiqve och Oeconomie, klädedräckt, ITackt etc. på Swänska. 12) Aves Svecie beskrifwer öfwer 300 species af foglar i Swerige observerade, och lärer känna dem af första påseendet. 13) Insecta Uplandica beskrifwer 1200 insecter i Upland ob- serverade, samblade och af mig ännu behållne. Appendix innehåller de rara Lappske insecter. 14) Dizeta naturalis lärer ex principiis Zoologicis på et ohördt sätt wisa, hur en menniska kan hinna en lång ålder, bestyrckt med alla dem som länge lefwat, och hur en swag kropp länge kan uppehållas. — — -— — -— -— -— — — e— bre — — — —- Utdrag ur ett bref från Medicin&e studiosus CARL Linsevs till landshöf- dingen G. GYLLENGRIP, dateradt Upsala den 1 October 1733, hvilket såsow bi- laga åtföljde en sagda landshöfdings wunderdåniga skrifvelse den 9 i samma månad. Finnes i Riksarkivet. ; 1410. — — — —sS — — — — —— — — -— -—— — — Följande Puncter äro så klare, at jag ingalunda drager be- tänkande declarera dem samma för höga öfwerheten. 1) Att mästa delen af Lappmarcken består af torre sandhe- dar, bewises af ögnesichtet. Hwarpå wäxer altså ingen Säd, ty kiölden destruerar tillika, som fölljer: af sig sielf. 2) Wäxer denna Säd! af sig sielf der uppe, som kan ögon- skienligen sees. ”Tåler altså winter kiölden, som naturligen be- Wises. : 3) Wäxer denne Säd på Sand eller moo utan mylla, som kan sees. | | Fölljer altså naturligen, at den kan sås på hedarne där lika sand eller moo är. 241 4) Fröen äro Skallösa, [hwilket] wisas af detta omogne inne- slutne ögonskienligen, - Och altså bättre Säd än Hwete och Råg, hwilket sig sielf bewiser. 5) Storleken af fröet synes här äfwen till sin längd, men uti omoget [tillstånd] och således eij till tiockleken; fölljer naturligen. Då man beskådar fröet in natura, är det dubbelt så tiockt, som iag med egne ögon sedt. Förslår altså conseqventer till Säde. 6) Axets storlek wises här innelycht (: doch eij utwäldt eller stort:) ordinairt, tagit på den tiden det stått i blomma, som kan sees. Kan altså klarligen finnas, at det eij cederar andra ax. 7) Alt som är Hwete, Råg eller Korn, har Hwete, Råg eller Korn Ax et vice versa, som nogsamt sees. Detta är till hwart skahl i Axet likt Hwete, och altså natur- ligen [af] Hweteslächte. 8) Alt Hwete, Råg, Korn duger till maat, som nogsamt finnes. Altså detta naturligen, hwilket saken än mehr confirmerar. 9) Alla örter låta såå sig, men inga så lätt som säde och grässlag. Detta är af Sädslag, ergo följer sådant naturligen. 10) [Att] Roten står öfwer Winteren och alla Åhr bortåt, wisar ögnesichtet; går eij bort, sedan det burit frö ur axen en gång, som annor Säd, [hwilket] sees sammaledes. Ty kan det facilare cultiveras än all annan Säd. Och conseqventer slipper man såå det åhrl:n, hwilket är en ogemeen förmohn. 11) At Halmen är något striare af sig, sees, men synes icke desto mindre kunna tiäna till foder, då sielfwa mossan, som ännu är 8 gångar striare, brukas. 12) Rötterna äro tiocka, hwita, söta, som kan sees, och torde conseqventer kunna anwändas till Bröd, som Österländernes ra- = dices Cyperi?, af hwilka de lefwa. Åtminstone följackteligen bättre än barck och misnesrötter. 13) Med rötterne låter det sig äfwen plantera. 14) Fåfängt wore härom willja persvadera lapparne, Nybyg- garne eller Bönder, ty de gå aldrig ifrån sine förfäders wahna, Linnés brefväxling VI. 16 242 utan komme detta till at practiceras, borde iag sielf hämta Säden till någon qvantitet, andra kiänna henne eij. Och om den Säden såddes af Hr Landshöfdingen och sedan distribuerades till Lappska Prästerne, skulle nybyggarne med upräckte händer, då de sågo des nytta, bruka samma Säd, som med tiden kunde tiena fädernes landet till några Tunnor gull. Utdrag ur ett bref från C. Linsaus till G. GYLLEnGrir, skrifvet i början af Oktober 1733 och bifogadt den i det föregående omtalade underdåniga skrif- velsen. 1 Under sin lappska resa anträffade Linné elmen eller strandrågen (Ely- mus arenarius) växande på sandstränder i Nordlanden och vid Bottniska viken samt »kom att tänka på, om icke detta kunde blifwa en säd att sås på moar, allenast man lärde culturen, som ej skulle blifwa så swår«. I ung- domlig ifver vände han sig därför till Wästerbottens nyutnämnde höfding för att genom honom det nya »lapphwetets»> odlande skulle igångsättas. Huru denne genast blef intresserad för saken; huru han därför hos Kgl. Maj:t gjorde framställning om ett anslag af 300 dir smt årligen under två år för att Linné skulle »således Landets upodlande befrämja»; huru Kammar-Collegium be- handlade detta ärende, samt huru Riksdagens Högloflige Ständers Cammar- Economie- och Commerce-Deputation i Oktober 1734 afgaf ett höfligt afvisande svar, framgår af de i TH. M. Fries, Bidrag till en lefnadsteckning öfver CARL VON LINNÉ IV tryckta handlingarne samt af densammes Linné, lef- nadsteckning 1 s. 137—9 och 160—1. ? Cyperus esculentus L., hvars rotknölar ätas. 1411. Högwälbore Hr Baron och Landshöfdinge. Nu änteligen har jag absolverat min 7 weckors långa resa genom Öster och Wäster dalarne, Dalska fiellarne och något litet in i Norrige, hwarest iag hafft Extraordinarie Observationer uti Historia Naturali och oeconomicis, at förnöja min lystna med. Hwar dag har jag- hållit journal uti Geographicis, Physicis, Mine- ralogicis, Botanicis, Zoologicis, Domesticis och Oeconomicis. Har och fått projecter huru fiällen possiblast skulle kunna cultiveras genom rotwäxter", hwartill Naturen gifwit mig åtskillige exem- 24.3 pel genom en ny autopsie. Ack kunne man få såleds resa ge- nom alla provincier i Swerige, näml. en hwar sommar, hur myc- ket skulle icke då upfinnas för riket! hur skulle man icke af en province lära, hur en annor facillare kunne cultiveras. Jag är al- deles i den tanckan at en sådan tienst i Sverige skulle profitera mehr än både Poetiska?, grekiska och Metaphysiska professionen wid någor academia, fast publicam kunne inrätta en tienst med långt mindre depance än någor af de förra. Nu ligger jag i Fah- lun, så länge Högwälb. Hr Landshöfd. Reuterholm består mig kost och kammar, sedan måste jag wähl till dett bedröfliga Upsala; hur det går med mig framdeles, råder den store Guden, som böjer mäcktige gynnares hiärtan mig till undsättning. Jag har hört, att dett D. Rosén drifwet, att ingen skall få blifwa Doctor utom lands, [och detta] skall collegium medicum redan utwärkat?, hkt är wärkel. mäst intenderat på mig, att iag skall näkas hamn genom wänner och wänners wänner, och utresa eij få, der lyckan en gång skulle gifwa klar sohl. Jag bönfaller hoos Högwälborne Hr Landshöfdingen om åtanka, der någon öpning gofwes, och fram- härdar med diupaste wördnad Högwälborne Hr Landshöfdingens Fahlun 1734 allerödmiukaste tienare den 23 Aug. Carl Linneeus. Originalet finnes i Riksarkivet bland Cammar- Oeconomie- och Commerce- Deputationens vid 1734 års riksdag handlingar. 1 Längre fram offentliggjorde han Anmärkningar om nyttiga Växter, som borde och kunde planteras på Lappska Fjällen (Vet. Akad:s Handl. 1754 s. 182—9). ? Sedan »>fysiken», hvarmed förnämligast förstods allmän naturlära, 1655 förflyttats från filosofiska till medicinska fakulteten, höllo under senare hälften af 1600-talet medicine professorer åtminstone'"tidtals föreläsningar däri, men se- dermera blef undervisning i »fysik» så godt som alldeles försummad. Känslan af det oriktiga häri fick i åtskilliga LinnÉs under studenitiden nedskrifna an- teckningar uttryck, i det att han deri förklarade, att poöseos professionen (d. v. s. i latinsk poesi) borde indragas och i stället en i naturalhistoria i förening med ekonomi inrättas. Denna plan var dock ej af honom själf uppfunnen, utan den stödde sig på ett i Vetenskaps-societeten vid sammanträdet den 24 April 1729 fattadt beslut, att man »skulle insinuera hos Hans Excell. Gref Horn et ödmiukt Memorial och förslag, att i thes [den lediga poäöseos professurens] 244 ställe borde inrättas Historie och Philosophie naturalis Profession». Skälen härför voro: »1) Efter Physiquen och Oeconomien äro almänt nyttiga för hela Fäder- neslandet, så borde jemwäl the Studerande therutinnan blifwa underrättade wid Academierne, 2) Men Poäösien är allenast en prydnad för then som therjemte äger nå- gon reel wetenskap, så at Fäderneslandets wälgång på Poäösiens tracterande ej så egenteligen beror, 3) Och således wid en Academie, ther ej staten kan tola en Profession så i Physiquen, som i Poäösien, så bör then slutas ut, som är mindre nödig, och combineras med någon annan Profession, hwarmed then har någon ge- menskap. 4) Wid alla andra Academier, så in- som utom riket, är en Historia och Philosophie Naturalis Profession, hwarföre icke i Upsala? 3) Ej heller går thet an at Physices Profession skal combineras med Medi- cin&e Profession, efter hwar och en af them begge nog sysslesätter en Pro- fessor. 6) Emedan Physices Profession fordrar en apparatum af åtskillige instru- menter och machiner til experimenters anställande, så kunde thenna Profes- sion stå vacant några åhr, och penningarne ther til anwändas, för an någon Physices Professor blir werckligen tilsatter. ; 7) Thetta skulle lända Societas til stor förmohn, i thet the kunde få be- tjena sig af bemelte apparater». Som «saken ej tålde något dröjsmål», beslöts d. 3 Maj, att skrifvelse skulle afgå ej blott till Societetens Preeses illustris Grefve Horn, utan ock till univer- sitets-kanslern Grefve CRONHIELM. Den förre svarade den 12 s. m., att han »tycker thet ware then studerande ungdomen till en otwifwelachtig nytta», men ej ville »utlåta sig widare ther wid, för än sådant med them communiceras, som sielfwa Academiens wård och skiötsel är anförtrodd», hwarefter frågan ej mera förekom inom Societeten. Frågan förföll sålunda för en tid, men 1750 indrogs poöseos professuren och i stället blef en i kemi inrättad. 3 Att dessa Linnés misstankar stödde sig endast på grundlösa rykten, har visats i LiInnÉ, lefnadsteckning I s. 188—9. Som bekant, lemnade han i December 1734 Upsala för att i Holland förvärfva sig medicine doktorstiteln. VS ORG ERN GYLLENHAAL, LEONHARD. Född 1752, lifdrabant 1773, löjtnant 1777, afsked med majors rang och titel 1799, ledamot af Vetenskaps-akademien och Vetenskaps-societeten, död 1842. Framstående entomolog, författare till Insecta Suecica (4 delar, 1806—27) och flera afhandlingar i nämnda lärda samfunds handlingar. Hans stora in- sektsamling skänktes redan under hans lifstid till Vetenskaps-societeten och finnes nu på Upsala universitets zoologiska museum. 1412. Välborne Herr Archiater samt Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Af Secreteraren Modéer! har jag fådt den, för alla Natural-Histo- riens älskare, högst fägnesamma underrättelsen, att vi, af Herr Archia- terns, såsom en outtröttelig mästares hand, ännu kunna få hoppas få emottaga en, med mycket nytt tillökt och förbättrad upplaga af vårt all- männa och enda säkra rättesnöre i dessa vettenskaper, nembl. Systema Nature. En så Pris-värd och Patriotisk flit, inuti höga ålderdomen, fullkomnar otvifvelagtigt Herr Archiaterns ähra till högsta grad, om den samma ännu mer kan stiga, än till den högd hon redan hunnit: samma ädla nit bör ock upväcka alla Natur-kännare, till att, genom sina obser- vationers communicerande med Herr Archiatern, hvar i sin mohn, bi- draga till dett vidlyftiga och stora värks mera fullständighet; och detta gier mig äfven anledning till, att nu få ähran upvagta Herr Archiatern med min skrifvelse. Jag har från barna-åhren haft lust för Naturalhistorien och tillbragt lediga stunder med att öfva mig i dess kännedom; men emploj, nästan mot min böjelse, uti en Stat der slika studjer ej tros gagna; samt dess- utom brist på läromästare i den ort, der jag tillbragt min mästa tid, hafva giort, att mina framsteg ej blifvit betydliga. Entomologie har jag i flera de sednare åhren valt till hufvudmål för mina nöjen, och på en tid af 3 år, uti W. Göthland och nästgräntsande Provincier, samman- plåckat omkring 1,300 Species Insecter; men brist på aucthorer och till- räckelig kundskap giör, att jag ej, med tillbörlig visshet, är i stånd att 246 skilja en del okända från de bekanta, hvarigenom Sciencen skulle kunna riktas. Jag ämnar derföre med första communicera med Herr Secrete- raren Modéer mina dubia et incognita, emedan han både äger erfor- derligt Bibliotheque och mera mogen insigt. — Jag har, under den tid jag samlat, hållit dag Journaler, och uti dem antecknat tid, ställe, mängd och omständigheter vid alla Insecter jag träffat, då de okända och ovissa blifvit med numror märkte. Ett i hast giort utdrag ur en del af desse listor följer härhos?, och visar ställen, der jag träffat en hop kräk, vid hvilkas numror ej loca finnes utstakade uti Herr Archiaterns Fauna Sv. och Systema Nature Ed. XII; kan härutur hämtas någon upplysning, som förtienar anmärkas, skall det uppmuntra mig, att med så mycket större nöje fortfara. Med all tillgifvenhet ber jag få vara innesluten i Herr Archiaterns Grace, och anser altid för en ähra att få räknas bland : Välborne Herr Archiaterns samt Riddarens af Kongl. Nordstierne-Orden ödmiukaste tienare Höberg, vid Skara Leonhard Gyllenhahl. d. 22 Junii 1775. Cornette. Linn. Soc. vol. VI: 91—2. ! ApvorF Mopnéer, född 1739, landtmätare i Gefleborgs län, Svenska pa- triotiska sällskapets förste sekreterare, ledamot af Vetenskaps-akademien, död 1799. Mycket produktiv författare, äfven till talrika naturalhistoriska skrifter. ? Detta »utdrag», angifvande lokalen för en stor mängd mindre vanliga insekter, finnes i Linn. Soc. vol. IV: 93—94, men dess intagande i denna bref- samling har ansetts obehöfligt. SEE ON HAARTMAN, JOHAN JOHANSSON. Född 1725, student i Åbo 1741, på grund af ryssarnes infall i Finland 1742 flyktad till Stockholm och där fyra är anstäld på apotek, student i Upsala 1748, medicine doktor 1754, provincialmedicus i Åbo och Björneborgs län s. å., medicine adjunkt i Åbo 1764 och professor 1765, medlem af Vetenskaps-akade- mien s. å., död 1787. — Under sin studenttid disputerade han pro exercitio under LINNÉ de Plantis hybridis, fick på LinsÉs rekommendation och C. G. Tessins bekostnad företaga en resa i Södermanland, Västergötland och Bohus- län för naturaliers insamlande, vistades sedan en tid på Åkerö för ordnande af Tessinska mineraliesamlingen samt utgaf därunder på uppmaning af grefvinnan Tessin Carorr LInner indelning i Örtriket efter Systema Naturcwe, på Svenska öfversatt (Stockh. 1755). 1413. Välborne Herr Archiater! Nu har jag den äran at åter få upvachta Välborne Herr Archiatern, det jag väl länge för detta hade gjordt, men af åtskilliga hinder under vistandet och resandet i Westergyln blifvit hindrad. Hans Excellence är nu tillbaka kommen till dess gård Åkerön, och kommer ej at resa till Stockholm före Michaelis tid, då jag sedan efter Hans Excellences ut- låtelse lärer komma at dröja något litet därstädes, efter jag skall tillrätta- ställa de cabinetter Hans Excellens utif. förskrifvit sig; jag önskar at ej något måtte af mig derigenom försummas i Upsala, och att Consist. academicum ej räknar mig det till någon last för stipendium. Nu har jag denna sommar varit ikring hela WGyln, Borås och Alingsås kanten undantagit, och har utaf alla tracter Uddevalla skiärgård varit för mig det angenämaste, men beklagar at det ei var rätta tiden i anseende till fiskandet. Uti skahlbergen vid Uddevalla har jag fått 8 a 10 diversa species till, af hvilka en patella och en concha voro besyn- nerliga ; ur hafvet har iag fått de mästa fuci, och deribland några, som jag ei vist vet hvad de äro; en Fucus? foliis palmatis laciniatis; en dito tiliformis serratus. Petromyzon (Pirålen), som äter ut stockfisken,! har jag inlagd i spiritus vini åt Hans Excellens, men observerade inga fenor på honom; jag fick en enda af honom alenast. Ibland Pleuronectes me- 248 nar jag en vara nyt species. En Syngnatus med 40 strålar i Ryggen, men hant ei jemföra henne med faunae 334, som har 34 strålar. En Gasterosteus? pinn. dors. 15. 7, pector. 9; Ventr. 1 stor och 1 liten Ani 1. 7, Caudae 12? Ålkusan med gröna benen lär vara en Murena? Botnmus” kan ej föras till något Genus, är en Acantopterygius. Membr. branch. 6, branch. radiis 6, cirrhis ad os plurimis, capite aculeato, corpore octangulari, pinnae ventr. 2, pect. 10, Ani 6, dorsales 53. 7. caudae 9I. 2 st. Gadi af hvilka den ena måste vara ny. Cottus ny. Mem- bran. branch. radiis 6, pinn. dors. 8. 10, pect. 15, ventr. 3, Ani 9, Caudae 11. Jemte några spec. som jag ej hant noga examinera och nu äro i stockholm. En Cancer, hvars sista par fötter äro hel platta och simmar med dem, annars lik taskkräftorna”. En oniscus flavus, linea longitudinali albida. Maskarna som äta fartygen i spanska siön ”?; men skiepshvarfs-flugan$ vid Göteborg fins ei mera. Hyfre. eller troll- krabborna, som jag ei vist vet om det är faunae 1246”, annars ny. Af Doctor Zimmerman? fick Hans Excellens äfven ett nytt species Canceris tillika med faunae 1247? Skada var det, at jag ej kom uti skiäregår- den vid Göteborg för det ständiga och starka rägnet och blåsten. Mar- lekor med concbae uti fech jag och i skiären, tillika med små Coraller som suto fast vid Marlekan, men observerade det ej förn efteråt, och kom så ej at vidare fiska derefter. På Bergen i Bohus växer och en Lichen fruticulosus solidus, som åtminstone målte vara en divers varietet af florae 983!9 om icke distinct species. Uti Wenern på Rossön har jag och fåt en liten växt, som måtte vara Elatine, men är repens, kastandes stolones ut på sidorna. Jag har nu samladt åt Hans Excellens 800 species af mäst svänska växter, undantagit några trägårdz växter, hvarest jag anför deras nytta, så mycke jag i hast kan påminna mig, samt hvar de alla finnas; en Catalog har jag och giordt efter Hans Excellences befallning på de spe- : cies af stenar, som finnes i Wästergyln, och äro en 60 st. utom Petri- ficaterna. Af desse sista har jag och något fådt, doch icke efter önskan, en vacker Cornu ammonis i stenbråtten vid Caraby. Cochlite några och 1 Cochlea i Wästerplana med flere. Jag utbeder mig för öfrigt Wäl- borne Herr Archiaterns vanliga, fast oförtienta bevågenhet; jag lefver med vördnad i döden Välborne Herr Archiaterns Åkerö d. 15 Sept. Allerödmiukaste tienare ÄTA. Johan J. Haartman. ' 249 Linn. Soc. vol. VI: 95—7. 1! Myxine glutinosa L. ? Gasterosteus Spinachia L., i Faun. suec. ed. 2 angifven såsom endast tagen af HAARTMAN »in Oceano ad littora Bahusize». 3 Coltus cataphractus L. + Cancer rostratus L. 5 Teredo navalis L. S Cantharis navalis, >skeppshwarfsflugan>», hvarå lemnas en utförlig be- skrifning i Wästgöta-resan s. 149 —55. 7 Cancer Maja L. 3 GusTAF ZIMMERMAN, född 1703, medicine doktor i Harderwik 1734, stads- physicus i Göteborg 1741, död 1754. 9? Cancer norvegicus L. 20 Lichen fragilis L.(= Sphaerophorus fragilis (L.) Pers.). Den af HaART- MAN i Bohuslän funna är antagligen Sph. coralloides Pers. 1414. Välborne Herr Archiater! Att jag understått mig til att öfversända til Välborne Herr Archia- teren 2:ne Spilträn miöl, hvilka af Herr Archiateren Bäck i Stockholm emottagas, beder jag ödmiukast) Herr Archiatern benäget täktes uttyda. I anseende til alt det myckna goda Herr Archiateren ständigt behagat visa mig, så vet jag nogsamt, huru högt jag är Herr Archiateren förbun- den ; detta lilla är et intet deremot, men anse det doch gunstigt såsom af den der gierna fulgiorde hvad Honom borde, men förmår ej annat än lefva i begiär at fulfölja sina skyldigheter! Jag har dessa tider under hvarjehanda öden arbetat på en liten tractat om Huuskurer!, dem jag så vida kommit med, at jag öfversänt dem nu til Herr Archiateren Bäck til Kl. Collegii Medici censure. Den blifver helt simpel, alla växter föreslås där mästedelen in forma Pulveris vel infusi, såsom det lättaste för alla at exeqvera. Namnen på växterna äro på Latin gifna med sina nomina trivialia efter Herr Archiaterens Spe- cies plantarum, hvarjemte utom de Svänska de Finska blifvit bifogade. Skulle Herr Archiateren hafva några blomster frön at aflåta, skulle jag i ödmiukhet anhålla at få några; jag har fått en Trägård at roa mig med, men har ganska ondt efter växter i den samma. skulle det vara möjeligit, så beder jag ock at få dem som,kunna brukas i Medicinen, såsom Belladonna, Chenopodium Ambrosioides & Botrys, Agrimonia Eu- patoria och dylika flere. 250 Näst min Vördsamma helsning till Nådig frun och Famillien lefver oföränderlig Välborne Herr Archiaterens Åbo d. 23 Maj ödmiukaste tienare 1758. Joh. J. Haartman. Linn. Soc. vol. VI: 98—9. ! Underrättelse om de mäst gångbara Sjukdomars igenkännande och botande genom lätta och enfaldiga Husmedel (Stockh. 1759). HAGSTRÖM, JOHAN OTTO. Född på Frösön i Jämtland 1716, student i Upsala 1737, medicine doktor 1749, provincialmedicus i Östergötland, död 1792. 1413. Wälborne Herr Archiater. Under den tiden jag, uppå Hans Kongl. Majestets befallning, vid påstående smittosamma rödsot, vistades uti Jemtland!, hade jag tillfälle, at, bland annat, göra observationer på den så kallade Rökiuxan eller olyksfågeln” hvilken fågell är så pusslustig och nöisam. som ikorren bland de fyrfotade diuren. Uti snaror, som utsattes åt kramsfåglarne med Rönn- bär uti, fick jag fatt 4 å 5 Rökiuxor, och af dem en enda lefvande, hvilken jag hade uti bur i 3 månader, och födde den samma med Ene- bär, fikon, russin, färsk fisk, ibland rå, nu stäkter, nu kokader, hvilken fisk hon gärna åt, med serdeles appetit, i synnerhet af abbor, gädda, sik och Rör "". Kött, både rått och kokat, är en behagelig spis för Rökiuxan; hon åt opp 4 stycken fåglar af sitt eget släkte, nemligen Rökiuxor, och dertil med höll hon til godo 2:ne Skator och en hop sparfvar, hvilkas kött hon förtärde ända til benen. Uli buret lades granris och sand på båttnen, och då man gaf henne mera kött, än hon på en gång förtärde, gömde hon behändigt köttet som öfverblef, under granrisett och sökte det noga igen, då hon blef hungrig. Af vatnet förtärde hon accurat en jumfru, då jag räknar 4 Jumfrur på ett qvarters mått, och 8 qvarter på kannan. Bland fåglarna lärer ingen vara så nyfiken, diärf och puss- + Rökiuxan, Turdus Faun. Svec. 1872. »« Rör, Salmo ventre fulvo Faun. Svec. 310?. 251 lustig, som Rökiuxan. Hon har och mångahanda läten, så at hon ibland serdelss vid eldslius, skriker til, än som att spedt barn, sän som en valp, än qvider hon, och än skrattar hon, om jag så får seija. Bland allmogen uti Medellpad, Ångermanland och Jemtland, kanske och flerestedes, är en allmän sägn, at ett diur, vid namn Skogs-Kär- ringen, skall kunna tilskapa sig i hvad forme henne lyster. Uti min barndom taltes mycket om detta diur, fast jag aldrig fick höra mer än blåtta lätet eller liudet af denna förmänta Skogskäring, och det icke oftare, än om nätterna, fast sellan annars, än vid eldslius i skogen om nattetid. Det är märkeligit, at Rökiuxan sällan låter höra af sig uti skogen om dagen, men deremot skriker den så mycket mera om natten, då hon får se elden, ty, som nyss sades, är hon ett undersamt diur, som mycket förundrar sig på elden. Då bönderna resa till sina fäbo- dar om hösten, göra de up eld om nätterna, under bar himmel, och så snart Rökiuxan ser elden, börjar hon liksom skratta, hvilket de uttyda, så- . som ett säkert skrattlöje af Skogskäringen. Så at, alt hvad man hittils fin- gerat om Skogskäringen, det kan man med säkerhet applicera på Rö- kiuxan, som nu blir den sanfärdiga Skogskäringen. Några dagar för Jul, 1753, föddes ett lamb på Frösön; detta lamb hade en mun, en tunga, en buk, en mage, en rygg och en anus, men 2:ne lungor, 2:ne hiertan, 2:ne luftrör, 2:ne hiernor, 4 ögon, 4 öron och 8 fötter. Pigan, som agerade barnmorska, slet af 3 fötter vid födellsen. Jag framherdar med diup vördnad til grafven Wälborne Herr Archiaterns Hernösand ödmiukaste tienare d. 23 Mars Joh, Otto Hagström. 1703: Linn. Soc. vol. VI: 100—101. ! År 1749 erhöll Hacström ett dubbelt kungligt stipendium för att resa i Jämtland och där »noga anteckna thes hushållning, åkerbruk, jordarter, färge- gräs, medicinalwäxter, och andra för menniskor och kreatur wildt wäxande nyttiga eller skadliga örter, med mera märkwärdigt». Sina därunder gjorda iakttagelser meddelade han sedan i Beskrifning öfver Jemtland (Stockh. 1731). > Lafskrikan eller Lappskatan, Corvus infaustus Linn. Faun. suec. ed. Il p. 32. > Röding, Salmo alpinus Linn. Faun. suec. ed. II p. 123. 1416. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne Orden Min högst älskade Informator. Ett enda bref ifrån Herr Archiaterns och Riddarens värda hand är mera än andras Elogier trykte på hela Folioarken. Hvarföre jag ei nog kan visa min aldraödmiukaste ärkänsla och diupa vördnad för Herr Ar- chiaterns och Riddarens bref af den 6 hujus, utaf hvilket jag finner mig stendigt förvaras uti Herr Archiaterns utmärkta nåd och ynnest för mig. Sannerligen den högste heder jag här i verlden kan bekomma. Med få ord har Herr Archiatern och Riddaren täks lämna mig underrättellse om mångahanda. Gud den högste vällsigne och styrke Herr Archiaterns och Riddarens krafter, til de höga och verlden gag- nande arbeten, hvilka nu för händer häafvas. , En planta af Octandria Monogynia fölljer härjemte. An Monotropa? Gen. Plant. 315, Edit. Lugd. Bat. 1737. Den Edition, som utkom i Stockholm 1754, af Gen. Plant. har jag ei ännu. Hvarföre den förste edition citeres. Jag tog denna örten först för Lathrea (sqvamaria) Fl. Sv. 550, men hec missa har stamina 8, corollam regularem, non rin” gentem, och kommer närmast Monotropa Gen. Pl. 315, förutan stilus, som på denne sände tes tydeligen, longitudine capsule, men i den cite- rade texten, 315, sägs nullus. Det faller mig underligit, at denne, som i går fans växande och blomstrande så sent på hösten, fast hel och hållen blek, skall kunna vara Lathr&ea, hvilken ordinairt blommar med Hyacintho Botryoide, Orobo verno och Betula alba. Pyrolaå umbellata FI. Sv. 363 kallas här: Stat up och gack. en hustru uti Glänstårp har med denne gjort stora curer uti gikt och värk härstädes. Käringen förtienar pengar, namn och rykte, genom Decoctet af Stat up och gack. Örten växer i skogsbygden här til myckenhet. D. D. Zettzell! har således rätt; jfr. F1. Sv. 363. Hyoscyamus niger, F1. Sv. 199, heter här Tattare-Rosor. De seja, at Tartarerne koka desse rosor med lut, och tvetta härmed sina ansik- ten, at bli svarte. Då min hustru, med några flickor, var uti Syschola i Norköping, blef hon med sine kamrater narrad, at tvetta händren en gång med luten af Tattare-Rosor. Hvad hände? De blefvo alla svarta om händren: ingen tvål förmådde borttaga svärtan, som satt fast hela 3 253 vickorne. Experimentet blef straxt med handplaggor belönt, på de be- svartade händren. ; Datura: (Stramonium) FI. Sv. 198 blifver här kallat Spikklubbe- > rosor. Ett artigt namn. Desse Rosor växa nog i Norköping. Jag samlar med flit de i orten brukeliga namnen på örter, och det efter Herr Archiaterns och Riddarens befallning. Laserpitium latifolium FI. Sv. 242 kallas af Bönderne härstedes: Spenn-ört, och brukas af dem uti spenningar, tormina ventri, så väl roten pulveriserad, och intagen, som ock uti brenvin lagder. Denna växer nog vid Stafsätter. Där växer ock myket Impatiens F1. Sv. 792; Omkring Linköping ser man den täcka Örchis muscam referens, vid Wäre by, samt Ophrys monorchis F1. Sv. 810, Corallorhiza 816 och något längre från staden Carduus heterophyllus 721, hvilken sista jag ansedt som Norrlänninge. Gentiana (Amarella) 229 stod här i blomma d. 4 augusti detta år. Hon kallades af bondedrängar för Arons klåckor, med försäkran, at den upvuxit af Arons Aska i fordom tid. Orobus niger FI. Sv. 643 kallas Svart-Lasse, därföre at han up- vuxit af en Trollkarl, Präst-Lasse vid namn, som efter döden svartnade straxt utaf förgiftet, hvarföre örten bebåller samma natur at den svart- nar, straxt den är afslagen. Daphne (Mezereum) 338 har Herr Höpner? här i staden bekommit af en ostindiefarare, som en stor rarité. Den behåller sina blan hela året, emedan den ställes i källare öfver vinteren. Men om den någon- sin kommit från Ostindien, tviflar jag. För öfrigit har jag den äran at med diup vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne Orden Linköping aldra ödmiukaste tjenare d. 15 Augusti Joh. Otto Hagström. 1756. Linn. Soc. vol. VI : 102—3. ! PEHR ZeETZELL, född 1724, medicine doktor i Upsala 1754, assessor i Col- legium medicum och garnisonsläkare i Stockholm 1784, men sedan flyttad till Norrköping och egnande sig åt egendoms-skötsel, död 1802. — LinnÉ angifver honom såsom sagesman för att dekokt på Pyrola umbellata använd invärtes och i såpplåster utvärtes är ett förträffligt botemedel mot ischias. >? JoHAN HÖPPENER, rik köpman i Linköping, död sextioårig 1756 (enligt meddelande af Landsarkivarien CarL M. KJELLBERG). 254 1417. Wälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstierne-orden, Min trognaste Informator. För Herr Archiaterns senare ganska gracieusa bref har jag den äran at likaledes igen aflägga min aldra ödmiukaste och vördsammaste tacksejellse. j Ophrys insectifera myodes 818 skal jag visserligen plantera på elt skuggrikt ställe af min gård, och med vatnande hålla stället fuktigt, ehuru jag ingen trägård äger i staden, måste ock dessutan betala för hvarje tunna vatn 15 öre kppmt. Dock skal sådant intet afhålla mig ifrån dageligit åskådande af ett så nöisamt Naturens spectakel. Monotropa Hypopithys 351 har jag sedermera träffat ymnigt här uti gamla skogar: den kallas af bönderne Gubbe-rosor, och förmenes vara god uti tussi humida senili, som en bonde i Skeda soken här berättade mig, När jag sist upsände Monotropam, hade jag ingen Botanisk bok vid handen, utom Genera Plantarum, emedan mine vänner Pastores quidam curiosi häromkring länt min nya Flora Suecica med de flere böcker. Jag ser Monotropam nu vara flyttad til Decandriam monogy- niam, secundum Philos. Bot. 178. Lysimachia vulgaris 175 heter här Gull-spira hos bönderne. Acorus Calamus 297, Kalmus, växer här och hvar, serdeles vid Norköping. Koor äta både bladen och roten begärligt, då miölken och smöret få däraf en ganska behagelig smak. Fropeolum, Nasturtium Jndicum Mat. Med. 181. Kallas här Sallats- Rosor. Det är besynnerligit, at Östgiöten har merendels vakra namn på sina örter. Museum Adolpho-Fridericianum har jag fått läna af vår Biskop Rhyzelius !, som fått det til skänks af Hans Kongl. Majestet. Hela värket prisar sin Mästares oförlikneliga penna, och Förtalet i synnerhet täknar en gudahand. Jag begärde af Biskop Rhyzelius at få låta här uplägga allenast Förtalet af detta härliga värk; men Gubben nekade härtil. Svenske Mercurius lärer väl dock fägna Almenheten med åt- minstone Förtalet af denne dyra skatten. : Det är en ganska obeskrefvelig upmuntran och heder, at se, det mäst alle Herr Archiaterns Disciplar, af hvad stånd de äro, blifvit frå 255 nämde och hogkomne uti den vakra Flora Svecica, den ena för det, en annan igen för en annor observation. Sådant uplifvar hog och lust, och närer den samma. ; Frön till några plantas fenestrales skal jag i diupaste ödmiukhet ut- bedja mig hos Herr Archiatern, at vid tilfälle bekomma. Jag skall intet finnes otacksam. Fastän min hittils varande medellöshet hindrat mig ifrån värkelig ärkensamhet, så hoppas jag doch hedan efter, genom mine för- bettrade vilkor, kunna betyga min innerliga ärkänsla för all mig ertedd nåd af Herr Archiatern. Hos Herr Archiatern har jag den äran at innesluta mig i nådigt minne och med diup vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-Orden Linköping ödmiukaste tjenare d. 12 Sept. 1756. Joh. Otto Hagström. Linn. Soc. vol. VI: 104—5. ! ANDREAS ÖLAI RHYzeLuus, född 1677, biskop i Linköping, död 1761. 1418. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Genom en min släktinge uti Hernösand lät jag förledne vinter för- anstalta om något vildt til Herr Archiaterns kök; men vet ännu intet, om det framkommit efter min åstundan. Mellertid må Herr Archiatern vara försäkrad, at jag altid med vördnad och tacksamhet ihogkommer Herr Archiaterns speciella gunst emot mig, ehuru min ringa förmåga ei hunnit visa i värket ringaste prof af min ärkänsla. Venerandum Consistorium härstedes har behagat uplåta mig en tomt, af vid pass 16 alnar bred, och 60 alnar lång, belägen vid Gym- nasii huset, til plantering af allehanda medicinal och färge-örter, m. m. såsom en liten hortus för den här studerande ungdomen. På norra sidan ligger Gymnasii hvita stenmur, och på södra sidan trähus, så at 1/2 tomten ligger emot förmiddagssolen, och !/2 emot eftermiddagssolen. Jag anhåller därföre aldraödmiukast hos Herr Archiatern och Riddaren om några frön, at beså denne tilämnade lilla hortus. Den ligger ei sänkt utan [på] hög plats, och gier man här 16 öre kpmt för hvar tunna 256 vatn, som föres neder från stångebroå. Herr Archiatern täckes ei onå- digt uptaga min ödmiukaste bön. Följande här brukeliga namn på örter har jag öfverkommit igen, såsom: Chenopodium Bon. Hinr. FI). Sv. 214 (Edit. 2.) kallas här Hillikeblan. Salix myrtilloides 889 No&e ved. Arnica montana 760 Nysblan. Lolium temulentum 109 Vildhafra. Symphytum officinale 165 Benvalsrot. Menyanthes trifolia Getekål. Verbascum thapsus 195 Lung- ört. Potentilla anserina 452 Krusgräs. Erysimum Barbarea 599 Rid- dare-Kål. Några frön til at bekomma flores speciosos, såsom Xeranthemum, . Digitalis, med flere, önskade jag gerna få. En stiglitsehona värpte ägg i buren, ett om året, nästförvekne 2:ne somrar hos mig. Daphne, källarhals eller Laureola, har jag haft i källaren öfver vinteren, men den släpte lika fult sina blad Jultiden. Herr Archiatern täckes ei tröttna vid mig. Orchis muscam referens skall jag söka plantera i en vrå, där litet sänkt tyks vara på den mig lämnade experimentaltomten här vid Gymnasium. ; Jag har den äran at med diup vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns ; och Riddarens Linköping aldra ödmiukaste tienare d. 10 April 1757. Johan Otto Hagström. Linn. Soc. vol. VI: 106 —7. 1419. Wiälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden Ledamot af alla Europeiska Wetensk. Academier. Wördnad och kärlek för Herr Archiatern, såsom min trognaste Pre- ceptor, drifva mig at med dessa få rader upvakta Herr Archiatern. Jag har på en liten tid roat mig med kaniner, af det svarta slaget, och sedt deras besynnerliga egenskaper, at de (mödrerne) löpa och para sig samma dag, på sama tima, som de framfödt sina foster, hvilket intet lärer vara kunnigt om flere förut, än endast om Mus porcellus?, som häruti liknar de svarte kaniner. Den 22 April detta år kl. 8 f.m. födde min svarta kaninska 7 styc- ken ungar på en gång. Några minuter efter födandet var hon genast fär- dig at para sig med sin man, sedan hon framkrupit utur ett halmbyske, 257 det jag lagt uti en vrå uti kammaren, hvarest jag har dem, för at noga få se deras natur. Den 23 Maji framfödde samma honan igen 6 ungar kl. 10 f. m. och genast parade hon sig flera gånger å rad innan kl. 11 f. m. Hon kastar ofta sitt vatn den dagen hon framfödt ungarna, och hennes urin är den dagen blodblandad, liknande en sanies eller sub- eruenta. Mannen är just våldsam uti sin älskog emot kaninskan, när hon nyss ynglat. Dess emellan kan han väl skona henne, då hon nekar honom copulam, men när hon framfödt ungarna, är han aldra envisast i sin brunst, och hon nekar icke til copulation den dagen, då hon åt- minstone 6 eller 7 gånger bespringes af sin man. Detta har jag med egna ögon sedt. Då ungarna få nog och tillräckelig föda, har jag sedt dem para sig på sin 9:de. ålders vicka; hälst om äro åtskilda uti 2:ne flåcker, och de släppas tillsamman, börjas gerna bekantskapen med coitu. Men få de måltelig föda, para de sig icke, förän de äro 12 vickor gamla. Honan går uti 30 dygn hafvande, oberäknadt den dagen hon föder un- garne, och aflar nya. Månne Glires para sig eller afla, samma dag de framföda fostren? Vår LifMedicus Stapelmohr? har en lefvande Blåsklacka, Fulica atra fronte calva. Denne fågel födes med bröd och vatn, det han hållit till godo nu en 6 vickors tid. Uti händelse, at Herr Archiatern skulle åstunda "denna fågel lefvande till sig, så vill. LifMedicus sändan siöledes från Norrköping till Upsala. Hvarom jag torde blifva underrättad genom min systerson Knut Len&eus? Jemtlandus, så framt han ännu vistas i staden, och icke rest på landet. Ornithogalum luteum är en läckerbit för kaniner, för harar och för Mus porcellus; denna heter Tiäla-lök uti Linköping, annars vårfrudags-lök. Den brukas mycket till grönkål om våren här på orten, och smakar rätt väll, samt gifver kålen en söt angenäm smak. Bladen, stielken och blom- man väger mera, än roten; jag har för ro skull lagt dem på vigtskål. Den unge Demonstratoris Decuria" spår vårt Lärdomsrike mycken glants. Doctor Anton Störck? har utgifvit Libellus de Cicuta Vindebona 1760. Sed descriptio plante manca. Jag vet ei, om han menar Cicu- tam virosam, eller Conium maculatum. Af loco crescendi tycks det vara Conium maculatum, som han brukat. Vore väll, om Conium hade sådan Souverain effect emot kräftan och scirrhos, som sägs af honom vara försökt. Framherdar med djup vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Nordstierne Ordens Linköping 1763 ödmiukaste tienare d. 5 Junii. Joh. Otto Hagström. Linnés brefväxling VI. 17 258 P. S. Eftersom Herr Archiatern upteknat, det Rajus observe kaniner äta gerna folia af Heracleo Sphondylio, altså får jag af & het intyga, at de efvenså gerna äta hela örten af Ornithogalo Leontod. Taraxacon, Cheerophyll. sylvestre, Bör Fog dar Mi a som härhos å part medsändes. Linn. Soc. vol. YI; 108—9. f 1 Marsvin. cus, död 1796. | 3 Knut AvGustIN LENnZvs, född 1738, bergslagsläkare Nad in Loka brunn, död 1799. + C. VON LINNÉ D. Y. utgaf 1762 Decas prima Plantarum rarior . Upsaliensis, 1763 följd af Decas secunda. 5 ÅNTON VON STOERCK, Se bref. 534 not. 1. Af Kaniner ätas med begärelse följande örter?: 3 Sedum Telephium . Filipendula Ulmaria . Epilobium angustifol. —. Lithospermum arvense . Alopecurus pratensis . . Lathyrus pratensis . . . Trifolium Melilothus albus - Heracleum Sphondylium = Hypericum perforatum | Galum verumk spe sot sj Centaurea Cyanus . | Rosa caNina ss vc. or. a | Achillea Millefolium || Ornitbogalum luteum . . ll Geum urbanum. . sv | POS SKOLA se oe ne al cn ÖJ Cherophyllum sylvestre . Caltha palustris. . . Leontodon Taraxacon Artemisia absinth. . Triticum repens Trollius Europeus . Hindelöfarsuttver fav 20] Hassellöf +; =. RA Rönlöfss touren 0 Biörklöf "so wios Sälglöf . . HH ASplöf > ere se Lönlöf . Il Kålbladen =... eos Bromus tectorum officinale, Urtica dioica, Sedum acre, Saxifraga granulata, morosa. Actea spicata . . . Salix fragilis- tors ve Alchemilla vulgaris . . Anthoxanthum odoratum Cardamine pratensis . .. Artemisia vulgaris . bär i 259 Harar äta desse fölljande, nemligen: Lithospermum arvense . . . II - Paris qvadrifolia. | Ornithogalum luteum i Pyrus malus ; | Lathyrus pratensis | SOrbus: aucuparia —s sec cd | Hypericum perforatum . | Rosa canina | Alopecurus pratensis. . . . | Fraxinus excelsior | | | Geum urbanum Acer platanoides . Mus porcellus. äter gerna Galium luteum, Pimpinella saxifraga, Pinus abies och, som förut är bekant, Daucus Carota. Harar äta icke desse nedanskrefne nemligen: PAL VÄNS ne a an enes a 0 Egopodium Podagraria 0 Trollius Europeus . . . . . 0 Polemonium ceruleum 0 Epilobium angustifolium +. . 0 Cherophyllum sylvestre 0 Anemone nemorosa . . . . 0 Cactus opuntia 0. Kirs eller Agopodium Podagraria växer här ymnigt. Den ätes med begär af Svin och af kaniner, men ei af Harar. Linn. Soc. vol, VI: 110—1. 1! I disputationen Pan suecicus meddelade LinsÉ 1749 resultaten af de undersökningar, som dels af honom själf, dels af åtskilliga hans lärjungar blif- vit verkstälda beträffande de växter, som af våra husdjur förtäras eller af dem ratas. HaGström hade därvid varit ledare för den flock, som fått i uppdrag att i detta afseende iakttaga hästar, och han fick då det vitsordet, att han full- gjort sitt uppdrag »pulchre». Att han sedan för liknande ändamål observe- rade kaniner och harar, framgår af det här meddelade. > »Noll (0) bemärker Biets misshag, men streket (|) Biets smak för örten. Två strek (||) Biets starkare begärelse til blomman. När Noll står för ett strek (01), betyder det, at Biet sällan tager något häraf. Står streket före Noll (|0), tecknas härmed, at Bi vissa år draga häraf, men andra år intet» (HaGstrRöm, Pan Apum, uppl. 2 s: 154). Samma beteckningssätt har äfven här användts. 1420. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Uti mitt sista bref hade jag den äran, at berätta Herr Archiatern, det jag anstält åtskilliga försök med de växter, som kaniner och harar gerna äta. Jag nämde då efvenväl, at kaninerne para sig, då de äro 9 eller 12 vickor gamla; men har nu funnit, at denne deras tidiga par- 260 ning är utan värkan, så at jag ännu ei vet, huru gamle ungarna äro, då de första gången afla och föda fram foster. Det är dock aldeles säkert, at honan aflar samma tima, som hon framfödt sina foster, ty det har jag sedt flere gånger i denna sommar, utaf de gamle kaniner. De ungar, som föddes den 922 april, detta år, hafva ännu icke födt något foster fram. At kaninskan går 30 dygn hafvande, äger sin sä- kerhet, och räknar man den dagen hon föder fram fostren, då hon ock säkert igen aflar, så kunna 31 dygn sejas vara hennes hafvandetid. Både harar och kaniner äta gerna löfven och gröna barken af vår al- männa Pibl, grönpil kallad, Salix fragilis, långt heldre, än Aspelöf, hvil- ket de dock gerna förtära. Det är ock besynnerligit, at Harar äta icke Pors, Myrica Gale, men kaniner däremot förtära des löf. Annars sma- kar lönlöf öfvermåttan väll både för kaniner och harar. Den tiden jag var barn, viste jag icke af annat, än Asplöf och kålblad till harar- nas föda. Gud uppehålle Herr Archiatern med hällsa och krafter, at ännu uplägga flere store värk, till Vetenskapers tillväxt och verldens förundran. Framherdar med diup vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens ödmiukaste tienare Linköping 1763 ; Joh. Otto Hagström. d. 20 Augusti. Linn. Soc. vol. VI: 112—3. 1421. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Utaf Salvii Tidningar N:o 36, detta år, ser jag, det Kongl. Wet. Academiens jettoner för detta år präglas på ena sidan med Herr Archia- terns bild, och på den andra sidan med Wetensk. Academiens insegel"'. Som jag nu alt för gerna önskar blifva ägare af någon jetton, hvarpå Herr Archiaterns bild vore tecknad; altså är hos Herr Archiatern min aldra ödmiukaste bön, det Herr Archiatern täks gifva mig anledning på något nätt rön at denna sommar anställa, eller försöka?, på det jag se- för H för. SR 261 dan må göra mig värdig en silfverjetton, teknad med min höga förmans älskvärda bild, mine efterkommande til hugnad; ty jag är försäkrad, at, efter 100 år, skola desse jettoner blifva så rara, som nu för tiden en Stures Riksdalrar. Här växer nog Conium maculatum omkring staden. Men sällan träffas här någon med kräftan, emot hvilken siukdom denna är utropat. Förledne sommar, ni fallor, tycktes mig se, at Conium härstedes hade involuerum umbell&e universalis brevissimum, partialis laterale triphyllum ; -det satt altid på ena sidan, om jag mins rätt: bladen lukta vämjaktigt, nästan som hundtunge blan (Cynoglossum officinale). Här växa ock Ar- nica montana samt Viola odorata, Onopordum Acanthium mycket. Baron Anders Lejonhielm? har en hiortkalf, Cervus Elaphus, här i staden. Månne det lönar mödan, at försöka Pan på honom? Förleden sommar märkte jag, at kalkon-ungar släpade fötterne efter sig, liksom de varit druckne. Jag frågade pigan, som ansade dem, hvad orsaken var? hon viste mig bladen af Cynoglossum officinale, det hon trodde göra dem så usle. Nog såg jag, at de hackade med sin näbb på dessa bladen, men kunde ei märka, om de hackade efter insecter på bladen, eller om de sväljde någon liten bit af bladen. Men alle kalkon- ungar dödde häraf, den ena efter den andra. Där växte till myckenhet Cynoglossum officinale. Nådige Herr Archiater, gif mig anledning at försöka något, det må vara i regno animali eller vegetabili? Då jag var i Upsala, gaf Herr Archiatern getterne på min lått att göra försök till den då tilämnade Pan Svecicus. Dette uppmuntrar mig, att Herr Archiatern torde ei misstycka min ödmiukaste begäran, at ock nu få några anledningar till experimen- ters anställande, om möjeligit är, denna sommartid. Jag skall icke finnas otacksam, om Gud spar mig lif och hällsa. De stora högmålsfrågor, som Kongl. Wet. Academien upgifvit, öfvergå vida vägnar mitt lilla begrep. Jag bekom en jetton af Wet. Academien för mine anmärkningar at föda Svinkreatur utan säd? På denna jetton är präglad FElvii bild, den jag vördar rätt mycket. Men finge jag en af von Linnés bild på, då skulle det oändeligen frögda mig. Jag har ingen trägård, på hvilken jag kunde försöka planteringar. Uti Faun. Svec. ed. 2 vid Loxiam Enucleatorem 223, kunde man citera Act. Holmens. anni 1757, pag. 139, hvarest Historiographus Schön- berg artigt skrifvit om Nattvakan?. Ack om jag kunde få ett frö af någon planta fenestralis från varmaste Indien, at sätta i kruka uti mitt kammarfönster om vinteren, ty jag har aldrig under 20 eller 18 graders 262 varma, utan mästedels 921 til 25 graders varma hela vinteren, för mit kyllda bröst, som ingen kyla fördraga kan. Framherdar med djupaste vörd- nad till grafven | Wälborne Herre Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-Ordens Linköping 1764 ödmiukaste tienare d. 14 Maij. Joh. Otto Hagström. P. S. Några frön af Geranium odoratissimum har jag fått af unga Ingenieuren Mathias Walberg; men som australes plante, cum capitis bone spei, älska tempererat varma, emellan 12 til 18 grader, altså tror jag, det min kammare om vinteren torde blifva odrägelig för denna Ge- ranium, hälst jag dageligen har 21 til 25 grader, och altid hänger ther- mometern på väggen hos mig. Nådige Herr Archiater, gif mig några lätta försök at anställa denna sommar! P. S. Om Herr Archiatern täcks gifva mig 3 eller 4 materier at arbeta uppå, till försöks anställande, så hade jag lättare at få vällja en- thera af dem, som snarast föllo mig till hands. Det är jag, som under - namn af Hyssopus skrifvit om våre hysteriska qvinnor uti Öster- och Westergötland. Linn. Soc. vol: VI: 114—35. " Uppenbart är, att härutinnan ett misstag föreligger så till vida, att på medaljens baksida ej finnes »Wetensk. Academiens insegel», utan tre kronor af sådan beskaffenhet, som omtalas i bref. 319 not. 5. Jfr f. ö. bref. 338 not. 7. ? Tvifvelsutan gaf LIinnÉ det rådet, att iakttagelser borde göras för att utröna, från hvilka blommor bien hemtade honung och vax. Ämnet fann Hac- STRÖM vara så intressant och rikhaltigt, att han häråt egnade flera års trägna studier, hvilka förskaffade honom belöning för ett svar å en af Vetenskapsakade- mien 1767 uppstäld prisfråga rörande biskötseln, hvilket följande år trycktes un- der titel: Pan Apum eller Afhandling om de örter, af hvilka Bien hämta deras honung och vax. Nytt svar å samma prisfråga blef belönadt med 20 dukater och trycktes 1773 såsom En förbättrad Pan Apum. ? ANDERS ÅLEIONHJELM, född 1727, slutligen generallöjtnant, död 1792. + Denna uppsats finnes (anonym) i Vet. Akad:s Handl. 1768 s. 249. > ANDERS SCHÖNBERG, Anmärkningar om Svenska Papegojan, Loxia li- nea alarum duplici alba Faun. Sv. n. 176 (Vet. Akad:s Handl. 1757 s. 139). — Författaren var född 1737, blef rikshistoriograf 1761 och riksheraldicus 1772, dog 1811. Måhända var det han och ej hans far, som författat den 3 bref. 1382 not. 2 omtalade afhandlingen. AR OSAR SN Sr ECE EON ER H 14922. Wälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden, Ledamot af alle Europeiske Wettensk.-Academier. Den härhos medsände örten, teknad med B. B. B., är af Herr Archiatern noterat för planta dubii generis. uti Flor. Svec. 519. 488, Glechoma arvensis! ni fallor. Antherarum singulum par in formam crucis connivens; sed utrum basi an apice connivent anther&e? Denne är ad basin connivens nästan på detta sätt VV. VV. annars äro desse flores delicatissimi för Bien. Nyaste Edition af Genera plantarum har jag icke ännu, men vän- tar den. Nepeta Cataria, menar jag, är örten A. A, A., alt för be- hagelig för Bien. De flyga lång väg efter densamma. Monarda ciliata är jag ei rätt säker på qva Speciem, fast jag icke tviflar på genus. Denna species Monarde har naturen tillagat såsom ett ståteligit gästabud åt Bien; de äro ganska begärlige på den samma. Den växer planterad här vid Sturefors Herregård. Månne jag tar mist om species på denne sände Geranium cicutarium, mni fallor? Jag tror ei mig sielf, därföre skickar jag de tvifvelagtige örter, på det jag må vara säker uti min till- ämnade Berättelse till K. Vet. Academien. Bien samla alt för täcka mörkröda bållar af denna Specie Geranii; och af polline antherarum Allit cepe formera Bien mörkgröna bållar; af Cistus Helianthemum röd- gula bållar, rätt sköna; och af Weide, Isatis tinctoria, helt mörka bållar (globulos fuscos, piperis magnitudine). Den massa, som Bien samla på tredje paret af benen, kallar jag bållar (globulos), och desse äro till färgen åtskillige, efter pollen antherarum, e. g. af Vicia Fabu gråa bållar, af Chelidonium majus mörkgula bållar. Et sic in alis. Utaf Cynoglossum officinale samla Bien flitigt och gerna mycken hånung, men ei vax; utaf Anthirrinum Linaria draga Bien både hånung och vax, hela Augusti månad. När de samla vaxet eller bållarna, uplyfta de labium superius på blomman af Linaria, och krafsa åt sig pollen; men när de draga hånungen, då genombåra de basin coroll&e nectari- feram, och pumpa ut hånungen genom detta hålet, hvilket de båra nä- stan mitt emot germen, eller litet nedanföre den samma. Därföre ser man hela nämde månad, huru basis nectarifera är genombårad, ibland med 2 til 3 hål, til storlek af ett knappnålshufvud, på alla dessa blom- 264 mor. Alt sker ganska ordentligt, så at det bi, som drager. hånungen, ei befattar sig den gången med vaxdragningen, och det Bi, som är lik- som deputteradt at draga håningen, söker icke öfra delen af blomman Antirrh. Linar. at hemta vaxet ; utan hvart bi förrättar liksom sin sär- skilta syssla. Hvart Bi håller sig ock vid sitt vallda genus plante, e. g. et bi, som drager af Chelidonium majus, flyger förbi Plantago media: Et bi, som drager af Plantago media, far altid förbi Chelidonium majus, hvilket jag flere resor sedt. Utaf Plantago media formera de hvita bållar. Man ser och därföre, att bållar altid äro af en färg, til et teken, at Bien hålla sig till ett genus plante i sender, så länge däraf är tillgång. Men på vissa växters blommor komma Bien skåcktals eller hopetals at bärga, e. g. på Isatis tinctoria! Glechoma arvensis! Monarda ciliata!! Linum usitatissimum! Sed gaudium perbreve, ty blomman varar ei länge. Acer platanoides! Pyrus malus! Rapsat, Brassica Napus!!! och alla Specierum blommor af kål, Brassica!!! Trifolium repens!! med flere. Ach om Herr Archiatern behagat uti System. Nat. ed. X. pag. 577 ulsätta nomina trivialia på flores rmelliferos! Ach gör det vid något tillfälle! — Aconitum Napellus är angenäm för Jordhumlan, men mine Bi försmå den samma. Nu måste jag sluta, men aldrig at med diupaste vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-ordens Linköping 1764 aldra-ödmjukaste tienare d. 6 Sept. Joh. Otto Hagström. P. S. Nu måste jag vidgå, at jag irrat eller missmint mig, uti mitt sista, då jag skref, at Fragaria vesca och Galeopsis Tetratit varit flores grati apibus. Det är annorlunda, ty Apis cunicularia har narrat mig på Fragaria vesca, den Bien ei rörde sistledne sommar, fast den är planterad i alla trägårdar här i staden. Och Galeopsis Tetrahit lärer säkert varit Lamium purpureum, der jag nu sedt Bien draga, men ej blifvit varse på Galeopsis Tetrahit. P. S. Jag har ock upteknat de växter, hvilkas blommor icke sökes af Bien, så mycket jag kunnat märka. Här behöfs månge observatores i flere år, ty ämnet är vidlyftigt. ; ; P. S. Trägåls mästaren på Sturefors kallar örten B. B. B. för Stachys, och kanske han har rätt; mellertid tager jag den för Gle- coma arvensis, tills Herr Archiatern det samma ändrar eller gillar. Då man ei studio observerar, kan man lätt taga mistom, som jag med 265 Fragaria vesca, hvilken kanske ock varit Rubus saxatilis, den Bien gerna upsöka. P. S. Om Caltha palustris har man ingen oeconomisk anmärkning ännu. Jag kan med hand på bok intyga om henne: Tota planta recens -Cuniculis gratus cibus. Jag har de förre åren obiter sedt på Bien, efter jag trodt, at Reaumur, de Geer, Aubenton och flere observerat flores melliferos. Många ha trodt det samma. Linn. Soc. vol. VI: 117. ! Stachys arvensis Linn. Spec. plant. ed. II p. 814 (Sideritis calycibus subinermibus hispidis FI. suec. ed. I n. 488, Glechoma arvensis FI. suec. ed. I n. 519). 1493. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne-orden. Det är en obeskrifvelig fägnad at få undervisas af Herr Archiaterns egenhändiga bref, hvarföre jag aldra ödmiukast tackar för Herr Archia- terns nådiga yttrande af d. 11 hujus. Jag skall, om Gud unnar mig hällsa och lifstid, continuera flere somrar med mine Observationer om Bin; de skola därföre få mogna, innan jag upgifver dem til något tryck. Mellertid skall jag årligen lämna Herr Archiatern del af dem, serdeles som Herr Archiatern sielf anbefalt mig at dessa observationer företaga. Schvenkfelt! har rätt, att Rhamnus frangula är ganska angenäm för Bin; äfvenså behagelig är Cynogloszum officinale för Bin, ty från mårgon til afton, hela dagen uti 30 samfälte dagar, drogo de flitigt och trägit, doch bara honung af Cynogl. officinale, ty jag märkte intet, at de någonsin hade bållar af denna blomma. Jag har på en del blom- mor upteknat, huru många dagar Bien drogo vax och honung sistledne sommar. FE. G. Af Centaurea Cyanus, Antirrhinum Linaria och Cynogl. office. uti 30 dagar och däröfver; af Isatis tinctoria och Brassica oleracea uti 14 til 18 dagar; af Trifolium repens 22 dagar; af Anchusa, Bu- glossum och Chelidonium majus 13 til 14 dagar; af Allium fistulosum 9 dagar et sic in reliqvis. Jag förde journal, at få se, huru länge blom- man behagade dem. Man kunde tro, at Bin draga, så länge örten står i blomma: nei, det händer ibland helt annorlunda. FE. G. af Geranio cicutario drogo de 8 dagar, uti slutet af Julio och början af Augusto, 266 längre intet; kanske det mykna regnet giorde pollen odugligt för dem, äfvensom mycken och långsam tårka tyktes förut uttårka pollen på andra örter för dem. Pollen Lili Martagon et Lili bulbiferi, som så öfverflödar, behagar dem alsintet; flores Sambuci nigri äro dem ock emot, lika så Agrostema Githago, Achillea Millefolium et Ptarmica- Några gånger, fast rätt sällan, såg jag ett eller annat Bi, som hemtade honung af Linea longitudinali nectarifera petalorum Lilii bulbiferi, men det var efvenså sällsamt, som se dem på Lavatera Thuringiaca endast hemta honung, men ei vaxet däraf, fast jag ei vet, om Lavat. Thur. och Lil. Margaton et bulbif. kunna räknas til Bi-blomraor? Om samma experience, näste år som detta, slår in, kan man seja, at desse begge nyssnämde blommor Lilium et Lavater, äro det samma för Bien, som Hafrebröd för Östgöten och Skåningen, Cibus deplorandus. När jag ei märkte, at Bien samlade bållar af blomman och dock 'trägit sökte blom- man, trodde jag, det de endast hemtade honung af den samma; detta skedde på fölljande blommor, såsom GCynoglossum officinale! Linum usitatissimum ! Trifolium montanum! Serratula arvensis åkertistel! La- mium purpureum, Cichorium intybus, Cucurbita pepo, Cucumis sativus, af hvilka inga bållar kunde märkas. Sällan, och endast någon gång, såg jag, bland 100 Bin på Centaurea cyanus, knapt 6 Bin hafva vitag- tige bållar (globulos albescentes) eller om jag skall kalla dem fuscescen- tes globulos. Så at pluraliten af Bien tyktes varit deputerade at hemta honung och kanske 6 af 100 Bien ablegerade at skatta vaxet utaf Cen- taurea cyano. Ach! om en Lidbeck?, Laurell”, Osbeck?, Modéer? eller någon i Skåne, där nog Bi äro, ville ock observera! detta! Conjuncta valent. Uti Skogsbygder vore ock en härtill nödig. Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstiernan aldra-ödmiukaste tienare Linköping 1764 Joh. Otto Hagström. d. 23 Sept. P. S, Geranium cicutarium har stått i blomma hela Augusti och halfva September månad. På Rosersberg, ett jordiskt Paradis, voro Bi- stockar 1753, då jag var där. Därifrån kunde Herr Archiatern få en Bistock till Upsala Academie Trägården. Rosersbergs härlighet är värd at beskådas af Herr Archiatern. Det går öfver alla Säterier jag ännu sedt. Badstugan på Rosersberg öfvergår den på Lindholmen i Wester- götland. | den en bo 5; Oh 7 267 P. S. Änskönt Bien ei sköta om pollen på Lavatera Thuringica, blifva de dock så vitpudrade öfver alt, af polline Lavatere, så at de se ut som hvite miölnare af Lavatera, då de söka des honung, som dock ei skedde mer än 2:ne dagar denne hösten. Annorlunda fika de efter Nepeta Cataria; ja den 8 September visiterades sainma Nepeta af dem, då mäst andre blommor lämnades för kylan skull. P. S. Det är vist et oändeligit fält Herr Archiatern öpnat för mig och alla Natural-Historiens älskare, genom denna materia, som äskar tid, tålamod och många observatores i mångfalldiga år, på alla orter, ja snart sagt omkring hela jorden, där Bi och blommor gifvas. Ensam hinner jag intet långt, och mine Bin äro mere spridde, än Renar, get- ter och Svinkreatur, dem jag tillförne haft, till at observera. Varietas delectat. P. S. Vissa örter stodo hela 8 dagar och däröfver uti blomma, innan Bien besökte dem sistledne sommar, e. g. Anchusa, Buglossum, Thymus vulgaris, Centaurea Cyanus, Antirrhinum Linaria, med flere. Här äro nu 17 Bistockar i staden. Linn. Soc. vol. VI: 118—9. ! Antagligen KASPER SCHWENCKFELT, född 1563, stadsphysicus i Hirschberg, död 1609. ? ERIK GustAF LIDBECK, se bref. 220 not. 9. > Lars Lavrer, född 1705, philosophie theoretice professor i Lund 1747 —82, död 1793. t PEHR ÖsBECK, Se bref. 283 not. 1. 5 ApDoLF MoDEER, se bref. 250 not. 2. 1424. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Uppå Herr Archiaterns befallning har jag continuerat med obser- vationer på Biens samling af vax och hånung jämväl denne nästledne sommar 1765, då jag inrättat min lilla Journal på lika sätt, som år 1764. Emedlertid täckes Herr Archiatern nådigt ögna igenom denna min kårta Journal, samt sedermera nådigast per posto sända mig den samma åter, villjandes jag gerna bestå postporto, i fall den ei med fri- brefven kan fortställas. Nådige Herr Archiatern, förlåt, at jag härmed 268 ineommoderar Herr Archiatern. På sista sidan har jag uti denna jour- nal uptecknat de örter, som Bien föraktat åren 1764 och 1765. Jag märker, at detta blifver non unius anni sed seculi opus, ja seculorum Jabor, om alla vegetabilier skola på detta sätt undersökas. Den stora nyttan har jag redan likväll funnit, at Malva mauritana, Reseda luteola, Polemonium c&eruleum, Alcea rosea, ”Trifol. Melilot. albus, med flere, kunna för Bien planteras till underhåll på sena hösten, då desse insec- ter för stårmar och kulit väder icke våga flyga långt ut från sine hus- rum. På Asparagus officinalis samla de täcka och brandgula bållar, ef- venså på Leontodon Taraxacon, hvarpå de ock hemta hånung, som ses, när Biet sitter stilla, pumpar och ransakar noga blomman, hvilket icke sker så sakta, när vaxet samlas, ty då krafsar Biet snält och ofta med föttren, at knapt ögat han fattat, så hastigt sker det. Ståckrosor äro ei så aldeles uti Biens tycke, men sent på hösten taga de häraf hånung, men ei pollen. Mån någon hånung gifves uti blommor utan nectario?. Detta frågar jag ödmiukast därföre, at Tilia Europsea teknes med floribus nectario destitutis, och har ändå så nog hånung. Disputation Nectaria florum! utsätter icke den casum, där mel finnes sine nectario. Detta har jag nog scrupulerat uppå, och beder ödmiukast få någon uplysning häruti. Om Bien älska fragrantes flores, efvensom Människan, det torde tåla undantag ibland, såsom då Bien nu uti 2:ne somrar samlat ansen- ligit hånung utaf Cynoglossum officinale, hvilken luktar så ganska illa för människan, men förmodligen helt annorlunda för Bien, hvilka häraf flitigt hela dagen dragit hånung, men sällan vax. Med ett ord, man kan seja, at Cynoglossum officinale är gratissimum apibus. Det bör växa till 20 å 30 stånd, om Bien skola behöfva det, ty där de icke få full laddning af det genus de begynt draga, flyga de hällre bårt på det ställe, hvarest de finna full laddning för sig. På några örter har jag endast en enda gång sedt ett enda Bi, såsom på Rosa canina, Sisymbrium Sophia, Erysimum officinale, Phaseolus coccineus, Lychnis Calcedonia, med några flere, dem jag placerar ibland plantas apibus minus gratas så länge. Jag är nu så rik, at jag äger min egen Biståck vid mitt köksfönster. Öfver 20 Biståckar dödde ut på några mil om- kring Linköping, sista vinteren, som jag berättat uti Inrikes Tidningarne. Herr Archiatern lärer det fägna, at höra, det min hustru och jag bekomma nu årligen 360 plåtar uti ränta af 6000 plåtars capital, som min maka nu ärft efter sin Fader Directeuren Liljeblad ”?, hvilken nyligt blifvit död. 5 269 Herr Archiatern täks visa mig den nåden, och gifva mig någon ma- teria eller ämne at experimentera med om vinteren uti min kammare, at jag det må få ingifva till Wetensk. Academien, ty jag måtte få en silfver- jetton med Herr Archiaterns bröstbild uppå, kåsta hvad det vill. Mån jag skall ännu en sommar continuera med observationer på Biens sam- ling af vax och hånung, innan jag får inlämna något däraf till Acade- mien? Eller mån jag skall göra ett kårt utdrag af mine journaler för 1764 och 1765? ' Herr Archiaterns befallning blir min lag häruti. Uti denne sände journal har jag utlämnat många, som äro upteknade uti min journal för 1764. E. G. Dianthus caryophyllus, Geranium cicutarium, Daucus carota elc. Jag har den äran, at med diupaste vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstjerne-Ordens Linköping 1765 ödmiukaste och lydigste tienare d. 30 September. Joh: Otto Hagström. P. S. Mitt Herbarium vivum är af Salig Löfling med egen hand på hvar ört med Herr Archiaterns namn teknat. Lavatera Thuringiaca växer här vildt där och hvar; denne taga de roten utaf här vid Apothe- ket, i stället för Radix Alth&e&xe; så har det skedt nu öfver 28 år. Per me licebit, nam que classe conveniunt, viribus iisdem gaudent.? P. S. När Bien ses mycket uti ärtåkrar, sker detta icke för ärt- blomstren skull, utan för den kära åkertisteln Serratula arvensis och Centaurea Cyanus, dem Bien draga hånung utaf, och mycket ällska. Min vördnad hos Herrar Doctorer och Professorerne Solander? et Berch.? Linn. Soc. vol. VI: 190—1. 1 Disputationen Nectaria florum ventilerades i Upsala den 25 Juni 1762 med BircGEr Martin HALL såsom respondens. ; ? Direktör JoHANn LILLJEBLAD till Sörstad (Vikingsta socken), död 1765. > För mig må det ske, ty de, som höra till samma klass, ega samma verksamma beståndsdelar. + DANIEL SOLANDER, född 1707, juris professor i Upsala 1740, död 1786. > AnbDErRs BercH, se bref. 344 not. 7. 14235. Wälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. För Herr Archiaterns nådiga af d. 8 hujus, samt den mig däruti meddelte information tackar jag alldraödmiukast. Den utmärkta nåd och välbehag Herr Archiatern förklarat öfver mine observationer på Bien, up- muntrar mig, at framlägga dem för Kongl. Svenska Wet. Academien, då jag ock skall bifoga vid hvart Species plante de annotationer jag uti min journal för år 1764 på lika sätt upsat, som sistledne sommar 1765. Altför gerna skall jag ock rangera örterne efter Systemet, på det jag ei må råka uti tautologier, hvilka jag uti journalen måtte låta pas- sera, emedan en och samma ört ibland hela 14 dagar å rad blifvit teknad uti journalen, för att få se, huru länge somlige örter behagat Bien, då andre däremot efter några dagars dragning blifvit lämnade. Delicias Adami in statu felicissimo smakar jag om somrarna med stör- ' sta nöje, uti Biens betraktelser, för hvilket nöje jag är Herr Archiatern på det högsta förbunden. Herr Archiatern märkte väll, at jag på sista sidan af min journal upteknat plantas apibus ingratas, dem de icke en gång vidrört, såsom Narcisser, Tullpaner, Syrenbusken, Rönn, Fläder, Siberiske ärtträdet, Stormhatten, Indianska krassan, de fläste gramina, med många andra, hvilka jag ock skall anföra på sitt ställe, efter Herr Archiaterns befall- ning. Den välluktande Siärsmin busken (Philadelphus coronarius) är icke begärlig för Bien, ehuru stort värde fruntimren i synnerhet plägar sätta på desse blommor. När tillfälle gifves, antingen uti Inrikes Tidning eller Upsala Veckoblad, vore det ganska angenämt at få läsa nomen triviale på desse för Bien käre örter, e. g. Arbutus Corsicis, Absinthium Sardinis, Aconitum Ponticis. Jag har icke kunnat märka något enda Bi på blomman af vår malört och gråbo. Därest Gud mig lifstiden och hällsan förläner, skall jag vidare observera om sommartiden uti denna behageliga materien. Bistockar med några glasrutor uppå har jag låtit göra mig, på det jag må få se deras arbeten efven inne uti stocken. Uti Herr Archiaterns vanliga nåd innesluter jag mig, och framherdar med diup vördnad till grafven Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Maits ordens Linköping ödmiukaste och lydigste 1765 | tienare d. 16 Octob. Joh. Otto Hagström. La SERA Av & å ve ENSE SI ER VESA YSNPID PREV tal PS RSS IRS 271 P. S. En man har ympat päron uti Runn, Sorbus aucuparia, och i år har ympen burit frukt af päron, som af snattande händer blifvit bårt- tagne; mellertid såg jag frukten, fast omogen. Plantas apibus ingratas har jag upteknat efter tiden då de blommat. Jag har hopp om en til- ökning på min hustrus arf ännu. Min vördnad hos Profess:ne Doct:ne Solander och Berch. Gud har hulpit den fattige Hederström? till ett stort och godt Pastorat härstedes. Assessor Doctor Balk? bor 2 mil från Linköping, och arrenderar en gård. Doctor Klase? är rest häri- genom till Stockholm, at låta Hr Acrel? läka sine ben, som gått öpne vid fotleden länge. Linn. Soc. vol. VI: 122—3. 1 Hans HEDERSTRÖM, född 1710, kyrkoherde i Skärkind, död 1792; LIinnÉs lärjunge, lifligt intresserad för naturalhistoria och trädgårdsskötsel. : 2? Lars BaLK, se bref. 27 not. 1. 3 Lars KLuaseE, se bref. 21 not. 2. + OroF AcreL (adlad AF AcCREL), se bref. 44 not. 2. 1426. Wälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Så väll för Herr Archiaterns nådiga och förtroliga af d. 20 passato, samt för frön af Cheiranthus fenestralis, har jag den äran, at aflägga min aldraödmiukaste tacksejellse. Redan har Herr Archiatern godtgiort Smo- lendska Nation för mer, än den lilla summan jag upsändt, medelst de präktige värkens öfverlämnande!. Jag försäkrar heligt, at framdeles på något sätt i 'värket ärkänna Herr Archiaterns prisvärde godhet härut innan. Emellan alla älskare af Natural Historien känner man liksom ett kärt band, utan afseende på Nationer. JFEtiam illos, quos nunquam vidimnus, propter virtutem amamus, säger Cicero. Altså ällskar jag en Thorbern Bergman”, en Modéer, en Rolander?, Solander, som jag aldrig sett ännu; propter eorum pulcherrimas observationes in historia naturali respecterar och håller jag af dem, som de voro mine egne bröder. Där- före räknar jag desse till närmaste anförvanter, i anseende till Vetten- skapen. Det är mer än fägnesamt Höra, det hela verlden arbetar på Insecter. Herr Archiatern har uptändt dem liuset, och Vetenskaps Aca- demiernes frågor underhålla en lyckelig täflan, hvaruti alla önska taga 272 del. Sedan Isac Biberg” reste från Upsala, har jag icke förmått upmuntra en enda landsman till at disputera uti Historia Naturali, ehuru jag gifvit till min Nation Philosophiam Botanicam, Faunam, Genera plantarum, Sy- stema Nature, Hasselqvists och Osbecks resor, med flere nödige hielpredor. Därföre har jag nu på några år låtit dem få såfva, och desemellan roa sig med vanlig metaphysiqve. Utaf Museo Lovis&e Ulrice ser jag, det vi få nu ett nytt genus La- ternaria pag. 152, hvilket genus jag icke igenfinner uti Index, jo uti Tom. 1 ser iag det; jag sökte mistom uti ind. Tom. 2. Detta museum är ganska präktigt, och Dedication till Hennes Kongl. Mai:t är vacker och undransvärd. Qvanta sunt que ignoramus! Papilionum et Phalxenarum magnitudo 1. 2. 3. 4. är ett förträffligt inventum och nödig underrättelse på utlänske främmande kräk. Uti Mus. Lov. Ulr. pag. 332 står så: qvinte magnitudinis s. P. argi, och nästa pag. 333 står qvarte magnitudinis s. P. Argi. Som fågelen väntar dagen, så längtar jag efter XI:te Edition af Syst. Nature, då man hoppas, att Regnum Lapideum medföljer tillika med nominibus trivialibus lapidum. | Det är värdt skrifvas med store gullbokstäfver. mutatio nominum trivialium, licet in melius, plus nocet, qvam proderit, säger Herr Archia- tern uti prefat. Spec. Plant. edit. 2. Ach lät oss nu få behålla nomina trivialia oförändrade. Jag undrar, hvad Tullbagh? är för landsman? Nu hoppas vi få nomina trivialia utsatte på de uti Syst. Nat. ed. X pag. 577 teknade blommor för Bien, e. g. Arbutus Corsicis, Absinthium Sardinis, Aconitum Ponticis m. m., när Systemet utkommer. Jag har dagelig ro och nöje af Herr Archiaterns dråpeliga arbeten. Skada at vår Clerck” dödde. Herr Archiatern önskes af upriktigaste hierta hällsa, lifstid och nöje på detta nya, och många påföljande år!!! Framherdar med djup vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordst. Ordens Linköping ödmiukaste lydigste tienare 1766 d. 1 Jan. Joh. Otto Hagström. Att unga Baron Bielke” vill sällja sitt Löfsta, undrar jag. Med första tänker jag köpa mig landt Egendom, och sedan lämna min Syssla. Nästa sommar skall jag åter gå i vall med mine Bien. Doctor Balk bor 2 mil härifrån. At semina Eruc&e pharm.? spraka som salt uti elden, har jag nyligt blifvit varse. ä Ä p nå : Nad frö AN anade VETEN Re CS TREAN FT SYEE Gc 2 FRI är eg a ST FRIN. if än Maa NED GR C NIE 0 973 Linn, Soc. vol. VI: 124—5: 1 Härom meddelar Smålands nations protokollsbok följande för den 12 Mars 1766: »Uplästes ett bref ifrån Doctor Hagström i Linköping, hwaruti han för- klarat mycken wördnad och tillgifwenhet för wår Herr Inspector, som warit dess trogne handledare i Natural Wettenskapen, hwarföre han till att betyga sin är- känsla mot wår wördade Herr Inspector behagade till Smoländska Nationen, som äger lyckan wara under dess Inseende, skänka Sex Tijo dir k:mt, att för desse penningar upköpa några af wår Herr Inspectors wittre arbeten, till uppmuntran för dem, som af Nationen äga lust att göra sig kunnoga om en så ädel sak. Som denna skänck således härrört och Nationen tillfallit för Herr Inspectors skull och han äfwen för bemelte pgr behagat lämna Nationen följande af sine arbeten, neml. Genera et Species plantarum, Museum Regine och gifwit löfte, alt få Systema Nature, så snart det kommer ut af trycket, hwilka böcker i wärde långt öfwerstiga omberörda Summa, så kunde detta alt ej annat än för- binda hwar ock en af Nationens ledamöter, att för Herr Inspectorn betyga sin uprigtiga och wördnadsfulla ärkänsla för all gunst han både wid detta tillfälle och altid tillförene behagat wisa Nationen». — Följande år skänkte HAGsTRÖM ytterligare den nyss utkomna andra delen af Systema Nature, och uppdrogs åt Curator att skrifteligen tacka »för detta förnyade hederliga wänskapsprof>. 2? TORBERN BERGMAN, se bref. 122 not. 2. 3 DANIEL ROLANDER, Se bref. 91 not. 1. t Isac BiBErG, se del. III s. 172. 5 C. Ryx. TurBAGH, se bref. 1017 not. 5. $ CARL ÅLEXANDER CLERCK, Se band. V s. 265. 7 TAURE JOHN BJELKE, son till STEn Cart BJELKE (se del. III s. 187), född 1742, e. o. kanslist i kungl. kollegiet, död 1792 af gift, intaget af fruktan för rTansakning om delaktighet i Gustar III:s mord. Egendomen Löfsta ligger nära Upsala i Funbo socken. 3 Brassica Eruca L. 14.27. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Med diupaste vördnad ärkenner jag Herr Archiaterns nåd och yn- nest samt mig lämnade underrättelser och förklaringar, uti Herr Archia- terns nådiga af d. 27 passato, för hvilket alt jag aldra ödmiukast tackar, med vördsam försäkran at ställa Herr Archiaterns trogna råd till min efterrättelse, hvarföre jag ock beslutit, at författa å parte en liten tractat om Bien, sedan jag fått besöka plantas sylvestres et palustres nästkom- mande sommar, at se om icke Linnea borealis och Rubus chamgmorus äro begärlige för Bien, hvartill jag har mycken anledning at hoppas det Linnés brefväxling VI. 18 274 bästa, ehuru jag har 6 å 7 mil till den förra, och 4 mil till närmaste | mig kunniga Hiortron måssa. Herr Archiatern täckes nådigt uptaga, at jag härhos sänder 6 dirs Sedel till postporto, för desse mine anmärk- ningars återsändande, emedan jag vill och bör hålla Herr Archiatern skadelös vid mine anmärkningars reviderande och återskickande. Hvar- före jag ödmiukast upskickar mine observationer, dem jag vidare uti tractaten skall utföra, anhållandes ödmiukast, at Herr Archiatern någon aftonstund täckes som hastigast ögna igenom desse observationer för 1766. Uti journalen d. 25 Junii 1766 står så: intet byte eller mutatio florum ville Bien tillåta: h. e. Hvart Bi håller sig till sin vallda Blomma, när det är utflugit. Jag lade blommor af Trifol. repens uti en glasburk, tillika med några Bin, dem jag förde på ett annat rum, där Comarum palustre växte ymnigt, hvilket af Bien där ymnigt söktes. Här trodde jag mine Bin skulle hålla Comarum palustre till godo, men de voro deputerte at samla laddningen af Trifol. repens; hvarföre de flögo sakta tillbaka, ei fortare, än jag kunde föllja dem tillbaka, där Trifol. repens fägnade dem på lika sätt, som Comarum de andre. Jag tog och några blommor Comarum, tillika med några Bin, uti en glasburk, förde dem till en behaglig ymnighet af Trifol. repens, där Bien surrade bland - blomstren; men jag fick se, at hvart Bi fått, denna dag, sin egen lått, ty desse flögo ock till sitt vallda Comarum palustre tilbaka igen, utan at smaka på Trifol. repentem [!]. Flere dylike Experimenter har jag giort. Speje-Bin (Speculatores mittunt: Plin.) smaka dock något på hvar blomma; sedan fara de hem, at förkunna samhället, hvarest mästa proviantet vankar. Utaf journalen ses, det jag temligen hittat på rätta namnen af Ca- rices och Salices, fast unge Botanicus Walberg, Geometra!, ville persva- dera mig, at Carex nigra verna voro nu muricata och ei acuta. Jag är timidissime nature nu förtiden, hvarföre jag gerna ännu en sommar vill continuera med observationerne, och då sedan utgifva dem, efter sys- temet, at undgå tautologier. Sedan jag observerat, huru många dagar Bien dragit af hvar blomma, har jag ock ibland räknat, huru många blommor Biet drager uppå, innan det får sin fulla laddning. Får jag låf at ödmiukast fråga nomen triviale på Aconitum och Arbutus, som af Bien sökas? Men jag tör icke besvära Herr Archiatern med mera, än endast couvert till dessa observationers återsändande, ty jag vet, Herr Archiatern har händerne fulla af många arbeten. Floram Lapponicam fick jag först råd at köpa mig förledit år. Den är präktig och angenäm at läsa. 3 ES a er Mn 275 Därest någon fattig, men hugad för Natural. Historien infinner sig vid Academien, vill jag gerna köpa åt honom Philos. Botanicam, som är första nyckeln till terminos artis m. m. Framherdar med diup vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Linköping 1766 aldraödmiukaste tienare d. 16 Octobr. Joh. Otto Hagström. På somliga blomster draga Bien kårt tid, och ei rätt många dagar, som på Robinia Caragana, Orobus tuberosus, Cherophyllum sylvestre, Viola odorata. Artemisia absinthium, Phaseolus coccineus. Detta år hade Malörten kört ut Ant. Linariam här på Körkogården, men Linaria var mycket angenämare för Bien, än Absinthium. Skulle tillfälle gifvas till några annuelle frön, såsom Artemisia annua, Monarda punctata, önskade jag få litet till försök åt mine Bin nästa sommar. Linn. Soc. vol. VI: 126-—7. 1 MatHIas Jonas WALLBERG, född 1737, student i Upsala 1754, Linsés lär- junge, vice kommissionslandtmätare 1757 och ordinarie 1760, förste landtmä- ” tare i Östergötland 1802, död 1808. 14928. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Alla Herr Archiaterns bref, serdeles det sista nådiga af d. 31 pas- sato, förbinda mig på det högsta; hvarföre jag ödmiukast tackar Herr Archiatern, som communicerat mig den stora hemligheten, at svampar äro vermes!, hvilken för mig öfvermåttan angenäma nyhet är värd många ducater. Altid får jag hemta af Herr Archiaterns bref nova mirabilia. På Herr 'Archiaterns tillstyrkan skall jag skaffa mig Bohvete-frön ifrån Skåne, at härmed göra försök. Professor Benzelius från Lund”? var här förleden sommar, då han berättade mig, at hånung af Bohvete smakar illa, så at Benzelius och andre därpå orten öfvergifvit at så Bo- hvete för Bien, ehuru Benzelius har årligen 15 till 20 halmkupor och däröfver. At den för Bien nämde Aconitum uti Systemet skall vara Napellus, undrar jag, emedan Napellus alldeles här försmås af Bien, 276 änskönt humlor äro mycket begärlige på Napellus, hvilken pryder alla Trägårdar härstedes, utan at röras af Bien; detta har jag uti 3:ne som- rar noga observerat. Annars har jag ock Napellum på min gård väx- ande här i staden. Humlor älska Robiniam Caraganam, Phaseolum coccineum 1. vulgarem, Trifolium pratense ganska högt, däremot äro Bien mindre begärlige och rätt sparsamme at söka draga hånung af desse upnämde. Men få Bien et fält af Trifolium repens, eller Cyno- glossum officinale, eller Orig. Majorana, eller Ocym. Basilicon, eller Brassica oleracea, eller Trän, e. g. Corylus avellana!! Salix caprea!!! Ribes uva crispa!!! Prunus Cerasus! Populus tremula mas! Acer Pla- tanoides! Pyrus communis! ach, då står glädjen op i himmels högd för Bien. Men aldrig större glädje, än då Naturens egit bröllop firas på den blomstrande Sällgen, Salix caprea! Här har jag cum coelesti voluptate ofta betraktat Biens fägnad, flit och arbete: all ting är dem här commune. Jag har !/8 mil till närmsta vakra prydeliga Sälgträn, men jag går med nöje 2/4, ja !/2 mils väg ofta för at beskåda detta nöjet. Empetrum och Asclepias har jag icke ännu fått observera: Till det förra har jag 2 mil, till det senare 6 mil härifrån. Uti Blomster- Almanacken? nämnes icke, hvad tid Asclepias blommar? Anchusa är . måtligt begärlig för Bien, efvensom Thymus vulgaris. År 1765 drogo Bien uti 14 dagar af Anchusa Buglossum mäst hånung, och litet vax då och då, men af des granne Cynoglossum offic. drogo de en hel månad ganska begärligt idelig hånung! Hasselen utgör den första bröl- lopsfäst för Bien, om våren, och det merendels 8 dagar, förän Sälgens prakt framträder, till Biens frögd! Så snart jag ännu ett år fått ob- serverat Biens utresor, och deras dragning, vill jag positivt seja, om de draga hånung af Salix femina et Populus femina; ännu tör jag ej det färsäkra, men af Salix mas et Populus mas draga de både hånung och vax. De stå stilla och pumpa hånungen med sin snabel, men vaxet = samla de med ständigt krafsande af deras snälla fötter: det går fortare | at samla vax, än hånung. Därföre öfverfarar det 200 flores Chero- phylli sylvestris på lika tid, som det pumpar hånung af Erica vulgari 100 flores, eller Cynoglosso officinali 100 flores, ty på Cheeroph. sylv. hemtas bara vax, men på Cynogl. offic. bara hånung, utan vax. Cheroph. syl- vestre är dock icke så mycket begärligt för Bien, icke heller Hyosecyamus, af hviken senare jag endast sedt dem draga vax, fastän Atterbom”, under Prof. Trozelli presidio om Skånska Biskötselen, skrifver, det bj sedt-->u Bien draga hånung af Hyoscyamo, hvilket jag icke kunnat märka, utan 3 endast, och sällan, sedt ett och annat Bi draga hvitaktige bållar af Hyoscyamo. Det samma kan jag intyga om Leontodon autumnale, at 2771 det uti penuria florum blifvit sökt af Bien. Är det icke underligit, at pollen antherarum Hyoscyami samlas af Bi, när pollen af Lavathera Thuringica altid blifvit refuserat, ty de draga endast hånung på Lava- thera thuringica, då de blifva af pollen masqverade, at de se ut som mölnare. Utaf Vaccinio Myrtillo draga de hånung, men serdeles af Vac- cinio uliginoso! När jag sedt dem draga af mine Norrlands-örter, har det gladt mig, såsom då de dragit af Ribes rubrum, Erica vulgaris, Epilobium angustifol., Prunus Padus, Rubus saxatilis, Rub. ideus, Co- marum palustre, Ranunculus acris, Calta palustris, Serratula arvensis, Arnica montana, Virga aurea, Salices! med flere. Vitis idea och Arbu- tus växa icke här omkring, ei eller Lamium album. Utaf Lamio pur- pureo draga de hånung. Galeopsis är här rart at få se, således ännu ovist. Det faller mig besynnerligit Absinthium vara det ordinerta, i syn- nerhet som Bien litet söka det här. Domkörkogården i Linköping är vid pass 1 Tunnelands vidd, och var denna beväxt, sistledne sommar, med en otrolig myckenhet Malört och horntistel, som betäckte hela fäl- tet, hvarpå året förut 1765, växte nästan endast Antirrhinum Linaria. Nu bor jag så nära vid denna Körkogård, at endast en tvärgata är emellan mig och Kyrko-gården. Sålunda kunde jag i år dageligen ob- servera Carduum lanceolatum et Absinthium. Knapt kunde jag finna 6 å 7 Bin högst om dagen på Absinthium draga endast vaxbållar, och allenast några få Bin på Carduum lanceolatum om dagen, när jag likväl året förut kunde räkna 400 Bin åtminstone härpå Körkogården dageligen surra, och draga vax och hånung utaf Antirrhinum Linaria, hvilken Li- naria detta år blef utdrifven af Malörten och horntistelen, så at hvart år frambringar vissa växter, hvilka intaga de förras rum, med deras utslutande. Emedan Aslepias har nog hånung, längtar jag se, om den behagar Bien. Aconitum Lycoctonum har mycket hånung och söktes otroligt af Humlor i min barndom, då jag och mine kamrater utsugo dageligen hånung af denna Lycoctonum i Jemtland, utan att må illa häraf. Jag har annoterat utaf Genera Plantarum mäst alla växter med nectariis försedde, och ehuru Anthoxanthum har nectarium, försmås lik- väl detta Anthoxanthum altid af Bien härstedes. Sammanledes aktas icke vår Aqvilegia vulgaris, änskönt den har nectaria 5, lika med Aco- nitum. På Råg har jag icke sedt Bien draga något; Carex acuta är den enda af graminibus, som Bien söka här. At Chenopodium och Ru- mex ei behaga Bien, däruti har Plinius rätt, uti Libr. Xl. cap. VIII. Med de Bien, som utse rum åt den nya svärmen, hvaårt den skal lända, menar jag, at Plinius förstår duces, då han säger (Libr. XI cap. 5) habent rempublicam, consilia privatim, et duces gregatim. Men uti 278 cap. 8. I c. säger Plinius Speculatores ad pabula ulteriora mittlunt. Desse speculatores hafva ibland gula fläckar i pannan af Scorzonera hu- milis, som här blommar den tiden Svärmar framkomma midsommaren. Utaf Linaria blifva de ock pudrade med gult i pannan, när de söka vaxet, ty då de uplyfta labium superius corolle, färgas deras panna med gult, efvensom de ock få hvitt pouder i pannan, när de draga hå- nung af Centaurea Cyanus, då pollen gör dem poudrade i pannan, hvil- ket jag ofta sedt. Tör dock hända, at Plinii duces et Speculatores äro Synonyma. Mellertid har jag ännu icke kunnat märka, om några ungar för svärmningen framkomma med 2 gula tentacula i pannan. Jag skall biuda till at observera detta, om jag har hällsa och lif nästkommande sommar. När Plinius skrifver 1. XI. c. VIII Ceras ex omnium arborum satorumque floribus confingunt, har han af berättelser låtit förleda sig: Ty intet äro följande blomster af Trän uti Biens smak eller tycke: Sy- ringa vulgaris, Philadelphus coronarius, Sambucus nigra; icke heller tycka de om Bidens tripartita, Anethum graveolens, Anethum feniculum, Coriandrum sativum, hvilka jag observerat uti vår Apothekares trägärd sistledne sommar, där de höllo till godo Malva mauritana och Melilothus albus! Denne senare är öfvermåttan behaglig för Bien, ty de draga af den samma både vax och hånung, men af Malva mauritana endast, ja endast, hånung, då de ock af henne få hvitt poudre uti pannan. An- gående Orchides, har jag ännu icke sedt Bien draga af dem något, dock äro de sällsynte härstedes omkring vårt Linköping. Åtminstone villja Bien hafva 20 å 30 stånd på ett ställe af en ört, innan de draga af den samma, ty får ei Biet sin fulla laddning, söker dett helldre et annat species af tillräckelig mängd, at draga utaf. Arch. Bäck vill, att jag skall öfversätta Celsus. Detta har jag un-. danbedit mig, emedan en Magnat-stipendiat kan göra detta för sitt sti- pendium. Behagar Herr Archiatern öfvertyga vår värdaste Arch. Bäck, at jag något annat arbetar uppå, skedde mig en stor grace. | Framherdar med diupaste vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-Ordens Linköping 1766 aldra ödmiukaste tienare d. 2 Nov. i Joh. Otto Hagström. Echium och Serpillum växa här icke, men Verbascum har jag i höst nu, på Domkörko-gården, planterat ett par stånd uti stengruset på en backe. Af Populus tremula tror jag knapt Bien draga. Oh SES Å BREES SA ERS IRANS (0 FIS VER Linn. Soc. vol. VI: 128--31. 1 Afser MUnNCHHAUSENS förmenta uppläckt, som finnes omtalad i bref. 381. 2? CARL JESPER BeEnzEuws, född 1714, telogie professor i Lund, sedan biskop i Strängnäs, död 1793. 3 Calendarium Flore eller Blomster-Almanach .... förswänskat af ALEX. MaL. BERGER (Stockh. 1736). £ Nins. DANIEL ÅTTERBOM, född 1745, student i Upsala 1763 och i Lund 1766, filosofie magister s. å., kyrkoherde i Tryserum, död 1825; disputerade under professor TrozeLius Om Skånska Biskötseln II (Lund 1766). 1429. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. För de helt nyligt öfversände frön, har jag den äran at aldra öd- miukaste tacksejellse aflägga. Som Barometern fallit ansenligit, vågade jag at genast nedsätta frön, som nu redan fått 3 dagars regn på sig, så att tillräckelig blöta ei felas dem, om vi nu annars få solsken därefter. Jag reste nyligt ut på lan- det, för Empetrum skull, vid des blomstertid, då jag bara fick anledning at tro, det Bien lära draga ponsoröda bållar häraf. Ty Bien hemkommo sedermera med blodröda vaxbållar, utan at jag den gången fick se dem på någon blomma ute på marken, ty det var kalt och kulit, och ingen vild eller svensk blomma har röd pollen i början af Maji månad; mig vitterligit, bärer denna Empetrum nigrum, hvars anther&e voro atre, et pollen purpureum. Geranium cicutarium är den enda svensk blomma; på hvilken Bien förut dragit mörkröda vaxbållar, af efven samme färg, som desse vaxbållar voro. Mån jag far villse, at de purpurröda bållar hemtades af Emptrum nigrum? Alla vårblommor komma 14 dagar se- nare i år, än de förra åren, för köllden skull. En gammal Bigubbe, af några 70 års ålder, ville inbilla mig, at Bien hemtade sine hvitagtige vaxbållar om vårtiden utaf ung qvickkåda på gran och tall. Jag tviflade, men gick ändå till bondens granskog, därifrån Bien kommo med globulis albidis lastade. Hvad hände? jo! Bien togo desse globulos albidos utaf Anemone nemorosa, som ymnigt växte där under granträn. Sedermera har jag ock ofta sedt Bien draga 'bållar af nyssnämnde färg på Anemone remorosa, som min journal för detta år vidare bevisar. 280 Jag skall akta mig, at icke anföra något, som jag icke med egne ögon redigt sedt. Nådige Herr Archiater, låt oss få en Disputation om Mögel och des orsaker, till uplysning vid Bistockars inrättning. Skånsk Bohvete har jag fått ett qvartler. Ack om Walbom!? blef Professor ändå! Jag har den äran at med diup vördnad framherda Wälborne Herr Architerns samt Riddarens af Kongl. Nordstierne-Ordens Linköping 1767 aldra-ödmiukaste tienare d. 26 Maji. Joh. Otto Hagström. Om Walbom och Bergman blifva Professorer, kunde Wetenskapen få någon tillökning af desse liusen. Ännu har jag icke fått hit Tom. 2 System.-Nat. Linn. Soc. vol. VI: 182—3. ! JoHAN GustaArF WaAHLBOoM, se bref. 26 not. 2. Han sökte den genom S. AURIVILLU död lediga medicinska professuren i Upsala, som dock J. Sirén erhöll. 1430. Edle och Högförfarne Herr Provincial Medicus. Nu har jag läsit 8:de gången Hr Doctorns Pan Apum, som Hr Doctorn täcktes sända mig. Jag kan tillstå utan skrymtande att den är en juvel. Hr Doctorns aldeles nya rön, korta och sinrika skrifsättet, redige tankar och slutsatser göra att den skall hafwa sten till hjerna, som ej röres, och få affection för boken, ehuru grof Läsaren woro. Hr Doctoren har med detta enda wärket graf- wit sitt namn så djupt i tiden Hälleberg, att inga tidens omskiften kunna det utrota; jag gratulerar Hr Doctoren till odödeligheten. förblifwer . Min gamble Wäns Upsala 1768 hörsamste tienare d. 25 Octob. Carl v. Linné. P. S. Alt för artigt determinerat species. Afskrift »ex orig.» i B. Berau brefsamling (band. XII s. 554). Originalet fanns 1884 hos kosthandlaren H. BuKxowsKri i Stockholm. 3 ki | ” F H Jå E, Er FEISOMESON BYE PRE KE, PN 281 1431. Edle och Höglärde Hr Doctor och Provincial Medice. Gud bewars, hwarföre skall Hr Doctoren nu gifwa mig col- legii penningar; jag borde gifwa Eder, ty jag går nu i Edra colle- gier och intet Hr Doctoren i mina. Att jag tager af studerande, det är en annor orsak, och min födokrok. Säg mig någon bok jag kan kiöpa åt Hr Doctoren för desse pg:r, att de ej bränna mitt bröst. Draba verna ka a Thymus Serpyllum /f äro aldeles richtige. Min sal. Fader tog frön af Serpyllo, Echio och Verbasco nigro, och sådde i Stenbrohult för sine bij, där de woxo flinkt, och bien drogo af dem hela dagen, som mig sades. Kiära, fråga intet äfter afwund; usel lycka utan afwund. tu incede viam vaginaque eripe ensem?. Pan Apum måste invitis invidis ut för hela werlden; den blifwer Hr Doctorens mausoleum, som står längre, än pyramiderne i Zgypten. ; Anthemis nobilis är den retta Chamomilla romana. Wist är underligt att Lappula kan uttränga Marrubium. Mus Musculus plågar ock mig på landet, men jag wet ingen wig hielp. Bättre fram skall jag sända flere frön. ; Jag förbl. i grafwen Edle och Widtberömde Hr Doctorens ödmiuke tienare Upsala 1768 Carl v. Linné. d. 9 December. Utanskritt: Provincial Medico Edle och Widtberömde ' Herr Doctor Hagström Linkiöping. Originalet eges af Häradshöfdingen E. J. HAGSTRÖMER. ! Vandra din väg framåt och svärdet drag utur slidan. 282 1432. - Wälborne Herr Archiater, Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Alla Herr Archiaterns bref äro mig en frögdefull Nepenthes, som uplifvar och styrker mit sinne: Hvarföre jag ock aldra-ödmiukast tackar för Herr Archiaterns nådiga af d. 9 Dec. detta år. Jag hade bort gifva ducaten för hvar daler kpmt af sista Transport Sedeln, ty jag står uti oändelig förbindelse hos Herr Archiatern. Nu lärer min Brorson! förändra sin dessein från präste- til medicinska stu- dium, gissar jag af des bref. Underligit, at Bien ei tycka om Draba verna, som här öfverflödar om våren. Uti Norköping har Rådman Kohl? tagit en plåt om året af hvar Trägård, 3 års tid, eller mer, at därföre utrota maskar på trän. Han har betalt en vitten för 20 stycken papilioner, dem poikar mördat, och på detta sätt har han samlat åren 1766 och 1767. | Till exempel af Papilio Urtice +. 127 317 C. album . 9 99 Näpl. oc 60 280 Rape oc > 618 435 Brassicg -. 3708 168 Pamphilus . 0 453. Denne Kohl, som litet eller intet förstår af Latinska språket, har det gemensamt med Idioter, at han hatar och lastar principes viros, blåt - j för at de icke, honom til behag, skrifva på Svenska; en löjelig caprice. Namnen på Papilionerne har han fått dels af Professor Bergman, dels af mig förut. Han lärer nu hafva ingifvit til Wet. Academ. såsom svar desse sine förslag om maskars utrotande. Mus musculus älskar. varietatem ciborum, som alle diur. De förra åren har den låtit bedraga sig af fläskbitar poudrade i arsenico örisato 3 det mössen nu försmått. Däremot lät jag blanda arsenicum med litet kokt sötmiölk, som sedan med malit malt rördes tillhopa, och lades där och hvar i rummen. Inom 3 dygn försvunno de hos mig, så at jag nu är dem fri, huru länge det då varar. | Pastor Magister Sam. Linng&us? har sändt mig des nu färdigt tryckta Bok om Biskötsel, den jag skal recensera med nästa påst, uti Inr. Tidn.? Han har åtskilliga nya egna inventioner vid Biskötselen, och arbetat 30 år i denna sak. Uti oeconomia privata apum är han den omständeligaste jag träffat ännu, bara Han kunde lämna Sexum apum sub Reaumurio SPIKEN Sr nd Jen Ya SOT SL EPRE SEEN - 283 et Svammerdamio'", oculatissimis viris. Hans [så] kallade BlomsterBi lära vara af Speculatoribus fronte notatis palpis duabus luteis. Professor Doct. Alin? har prydt Boken med et Epigramma, däruti följande infall ses, rätt artigt i mitt tycke. Sicut enim Carorvs naturam discutit omnem: Sic referat Samver mellificumque gregem. Skada, at Han intet studerat Natural Historien, eller åtminstone rådfrågat sig i desse stycken, ty jag vet icke, hvad Han menar med Baggar, om det är Scarab&us auratus eller något annat insect. Herr Archiatern önskas en frögdefull Julehögtid, med godt slut af detta året, och ett sält påfölljande nyår! Jag har den äran at med djup vördnad til grafven framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-Ordens Linköping 1768 aldra-ödmiukaste tienare d. 18 Decembr, Joh. Otto Hagström. Linn. Soc. vol. VI: 134—535. 1 ANDERS JOHAN HaGsTRÖM, adlad HaGstTRÖMER, född 1733, ledamot af Veten- skaps-akademien 1788, ordinarie anatomie et chirurgie professor i Stockholm 1793, öfverdirektör vid chirurgien i riket 1795, generaldirektör för lasaretten 1798, medicinalråd 1816, död 1830. ? CaArL Martins Kour, rådman och kämnerspreses i Norrköping, död 1787. Måhända var det han, som i svar på en Vetenskaps-akademiens prisfråga 1768 förordade, att man till förekommande af maskhärjningar på fruktträd »bör up- söka och förstöra maskebon», hvaremot den invändningen giordes, att emedan »de maskar, som göra mesta skadan på våra Frukt-träd, växa af frön, som af Fjärilar blifvit lagde här och där omkring Skotten, samt uti Löf- och Blom- knopparne, så är detta botemedel emot dem utan verkan». Prisbelönta blefvo däremot professor TORBERN BERGMAN, borgmästare CARL FREDRIK LUND och inge- niör ÅDOLPH MopDÉER. 3 Pulverisato. + SAmvEL LINnNevs, född 1718; student i Lund 1738 och i Upsala 17441, filo- sofie magister i Lund 1744, kyrkoherde i Stenbrohult 1749, död 1797; kallades »bikungen>» eller »bipresten», emedan »han isynnerhet gjort sig känd af en försichtig och lyckelig biskötsel, och therom utgifwit en fullständig beskrifning». 5 I Inrikes Tidningar 1769 n. 93 samt 1770 n. 19, 28, 42 och 56 med- delade Hacström åtskilligt om biskötsel, hvaribland ock en del anmärkningar mot S. LINNFUS, $ JAN SWAMMERDAM, se bref. 204 not. 3. 7 NicoLaus ALIN, född 1712, lektor i Wexiö 1732, teologie doktor i Greifs- wald och titul. professor 1762, domprost 1769, död 1773. 3 Liksom redan af CaArL den hela naturen beskrifvitls, Skildras af SamveL här honungsamlarnes svärm. 284 1433. Wälborne Herr Archiater och Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Herr Årchiatern täks, efter vanligheten, nådigt genomögna mina observationer för nyssförflutne sommar. Däruti' förekomma några säll- samma phenomena, hvilka communiceras Herr Archiatern, som bäst känner nytt och gammalt i Naturen. Flere anmärkningar, än de up- teknade, äro väl, där och hvar, af. mig i sommar giorde, e. g. at Car duus crispus behagas efven Bien, ehuru den är et ogräs; men desse | och flere skola ei försummas, när jag får complettera PAN apum är. 1772. Mellertid får jag nu fägna Herr Archiatern med den efterrät- rättelse, at jag fått nya tilökningar på en och annan observation. E. g. När Bien draga på Hypocheris maculata honung, då se Bien ut som gule miölnare, ty de poudras öfver alt af det gula pollen på denna ö Jag har ei träffat tilräckelig mängd af denna växt, förän nu sistlednt sommar, och jag undrar, at Prof. Gleditsch! icke märkt detta märkv diga phenomenon, då han, pag. 164, anförer Hypocheeris maculata blan Bi-örter, utan at nämna, om Bien taga vax eller honung af örten. Här drogo de endast honung, som jag flere dagar observerte. Gleditsch säger, at Bien där i Berlin flitigt söka Delphinium elatum, propter n tarium, däraf de draga honung. Här växer det uti Rectoris Boréns? Trägård, til manshögd, helt frodigt, och änskönt här i staden äro öfver 30 Bistockar, ses doch aldrig et Bi på Delphinium elatum eller på Tropceeolum majus, det Gleditsch recommenderar efven propter nectarium, hvilket ingalunda blir någon raison til flitigare arbete utaf Bien, ty månge örter med nectariis lämnas orörde utaf Bien, åtminstone här på orten. När Bien söka gregatim en ört, då är den värd planteras, såsom Bo- hvete, Wau, Weide och många andra af det slaget, både trän och örter. Men söka de endast sparsim en ört eller träd, då är föga värdt at för Bien skull plantera den samma, e. g. Saxifraga granulata, Lithospermum arvense, Syringa vulgaris, Sorbus aucuparia: de begge sistnämde ha så ganska få arbetare af Bi sistledne sommar på sig, at jag icke räl 10 Sirenträn så fördelagtige, som et enda träd Korg-Pil, en enda Lönn, eller Körs-bärs-träd. Gleditsceh har icke förekommit mig eller hindi mitt ändamål. Det är väl möjeligit, at en ört behagar Bien i varr Climat, och misshagar dem i et kallare? Heller hvad tror Herr chiatern ? : ARN SIR PIRATES Ur ST Bg NV fe ETSI RENA Bege DEE dl DT SL PRESSA SVENS SYST ARP I FST SL Aa EN 285 Prof. Gleditsch har icke fölgt med Bien ute på marken, utan låtit sätta en hop blomster i glas framför Bien, hvarefter han författat sina observationer, som på denna grund icke äro pålitelige, hälst när Bien icke haft at vällja utaf, hvilket ute på marken är friare och naturligare för Bi. Jag har icke fått se förra delen (Erster Theil), utan endast Zveijter Theil, af Gleditschii Vermischte Abhandlungen, som kåstar 9 daler Kpmt Exemplaret. Det kåstar på at läsa Gleditschii vidlöftiga skrifsätt, hälst när man blifvit vaner vid Herr Archiaterns sparsamhet på ord, men ymnighet af tankar, hvilka hos Gleditsch allestedes saknas. Därföre vil jag så ofta blunda vid Gleditschii skrifter. Centaurea Cyanus sökes flitigt hela Juli månad til vid pass medium Augusti mensis, och in Septembri aldeles icke, som ses af de många. varieteter Cyano i Trä- gårdarne. Mån därföre vreceptacula florum icke utsila någon söt saft, sedan luften blifvit kallare? Hvad tror Herr Archiatern? Kanske at Bien därföre ei smaka på Helianthum annuum denna tiden här på orten, än- skönt Gleditsch prisar Solbloman oändeligen för sine Bi på des ort. Här är den mycket umbärlig för Bien, efvenså Prästkragar, Chrysan- themum Leucanthemum, den Bien försmå aldeles, fastän Gleditsch på sin ort recommenderar den för Bien. Et vinter-argument eller experiment at utarbeta åt Wetenskaps Aca- = demien täks Herr Archiatern uptänka åt mig, efter låfven. Hvad kåstar Erster Theil af Gleditschii Abhandlungen? Uti Flor. Svec. num. 559 sägs Antirr. Orontium vara den officinelle, men uti Spec. Pl. pag. 859 sägs Antirr. majus vara den rätte; men på begge ställen — citeras Mat. Med. 212. Är icke tryckfel i Spec. Pl. vid citation? Gle- ditsceh lärer icke läsit Amcenitates Academicas, tycker jag? annars hade han fått däruti hemta otroligt lius i des tractat von den in der luft be- fintlichen samen m. m. Ja, mundus 'invisibilis? innehåller mera på 2 ark, än Gleditsch på 20 ark. Mina utsådda frön sistleden vår voro icke bördige, förmodligen af myckna regnet 1768; därföre gingo de fleste förlorade och misslyckades. Framhärdar med diupaste vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens aldra-ödmiukaste och lydigste Linköping 1769 tienare den 25 Sept. Joh. Otto Hagström. Herr Archiatern täks, til prof, sända mig et hos Salvius trykt blad understrykit för större och smärre bokstäfver, ty jag vet ei Claven för boktryckare, huru man skal tekna för större bokstäfver med en, eller 286 strek under Örchis, när den tryks med de store bokstäfver, som in Flora svecica? Naturens inrättning vid blomstrens utsprickning heter den på latin modus exflorescentie? heller huru? E. G. På Ru ideus utspricka första dagen !/12 blommor; andra dagen ?/12, och 8:de dagen '?/1i2 delar, ty utsprickningen continuerar från 12 til 18 dagar, innan alla blommor upspruckit. Är modus efflorescentice latin ? heller huru skal idéen uttryckas på latin? Linn. Soc. vol. VI: 186—7. physikalisch-botanisch-ökonomische Abhandskrd utkom tre del: ur 1765—7. ” CARL Boren, född 1720, rector schole i Linköping 1768, kyrko Hjorthed El, död 1783. Mars 1767 med JoHAn CarL Roos såsom respondens. 14.34. Edle och Högförfarne Hr. Doctor, Provincial Medice, Min gamble uprichtige Wän. Nu kom jag hem ifrån Hr. Arch. Beck, där jag fägnat af hans gamble artighet, då jag får Hr. Doctorens bref, och där af Hr. Doctorens ogemena flit och observations gåfwa. AD will mera till att skrifwa en liten tractat med observationer ( Lemnius'!', än störste folianter af compillationer som Bod eu. De förre äro Auctores, de senare Compillatores. Det är swårt att finna någon tysk att wara observator, äro födde Compilatores; undra ej att Gleditsch altså ej observi utan skrifwit som han tyckt och trodt. Förlägg honom ir Edra skrifter, utan säg, att Pr. Gleditsch wähl skrifwit för om samma argument, men ej förekommit Eder. Gleditschs bok har jag aldrig sedt, mindre wet hwad kostar. ; 287 Mon Receptaculum icke utsilar någon söt saft, sedan luften blifwit kallare? R. Det är helt wist, at han minskar i samma proportion, som warmen i luften. ; Helianthus annuus, obegripligt är det officinelle, men eljest kan wara lika mycket, ty bägge äga en kraft; ingendera usuelle”; = men då jag tillskrifwit uti interfolierad bok citationer, har min wårdslöse boktryckare ej på ett ställe satt det jag skrifwit mitt emot ett species till det följande, ty han har sönderskurit mitt Sd tjocka exemplar. Att frön ej grodde, beklagar jag. Det samma säger Prof. Kalm; det samma wår egen trädgård; jag fruktar wår trägårdsmästare ej samblat flitigt frön förråhret. Jag skrifwer altid så: CUSCUTA americana floribus pedunculatis Loefl. it. 216, ty en gång understrukit el. underskrifwit är cursiw, twå gångor är capital; och ingen är cicero-styl. Icke tror jag, att en ört, som behagar i warmare climater, skall misshaga bien i kallare; det är wäl icke möjligt; naturen är sig lik. DELPHINIUM elatum och TROPZOLUM lärer Gleditsch - trodt tjena bien ob copiam nectarii, sed opinionum commenta delet dies. Winter argument. Det är ej så lätt att finna i hastighet det; tillfälligtwis, då jag skall det ärhindra. Edra observationer äro alt för lifliga och artiga; jag läs dem med ogemen fägnad och gratulerar! Jag förbl.r Min gamble Wäns Ups. 1769 Ödmiuke tienare d. 4 Octob. | Carl v. Linné. Afskrift i Swartziska samlingen i Vetenskapsakademiens bibliotek. Origi- nalet fanns 1884 hos Konsthandlaren H. Buxowskri i Stockholm. 1 LivIN LEMMENS (LEMNIUS), född 1503, holländsk präst, död 1568; den förste, som skrifvit om de i bibeln nämnda växterna. ; ? JOHANNES BopDzaus å SrtAPEL, holländsk läkare och botanist, död 1636. Hans vidlyftiga arbete: Theophrasti Eresii de Historia plantarum libri . totum opus absolutissimis cum notis, cum commentariis, item rariorum plantarum iconibus, illustrationibus etc. utgafs först efter hans död (Am- sterd. 1644). 3 Hvad härmed afsetts, är obekant. 288 14.35. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. För Herr Archiaterns nådiga och upbyggeliga bref af 8 hujus, tac-: kar jag aldraödmiukast. Det upmuntrar mig oändeligen, när jag ser den störste Naturkännaren gilla mina observationer på Bien, dem jag min öfriga lifstid därföre med glädje skall uppofra. Ty jag älskar Herr Archiatern af innersta Siäl och hierta, och det var orsaken, at jag sista sommar reste till Vadstena at se Bien draga på Fumaria bulbosa, som där ymmnigt växer, uti slåts Trägården. Underligit at Fum. bulbosa behagar någon gång Bien, när de icke villja smaka Fumariam officina- lem, som är ett ogräs i Linköpings trägårdar. Lika besynnerligit, at de försmå blomstren på Såckerrötterna, Sium Sisarum, som planterade här i staden, växa frodigt, och den stinkande Fritillaria imperialis är dem kär. Hyacinthus orientalis är dem en delice, och H. Botryoides vårda de icke se på, mindre smaka. Atropa Physaloides sökes, vissa år, om sena hösten, i brist af annat, men den täcka Lathyrus odoratus försmås här ständigt af Bien. Getingarne villja liksom ensamt disponera följande växter: Scrophularia nodosa, Berberis vulgaris och Echinops sphoeroce- phalus, på vår ort. Bieh töra därföre ei ofta visitera dessa växter, ty Getingarne agera här souveraint på desse. Figura Frischii Tab. XVI. Tom. 8. Pediculus apis följer här uti FRISCH. Insect. afskrift eller afrilning, som är så lik med Fi- gura Frisehil , ut ovum ovo. Hvaraf ses, at i Frisch har ei sielf sedt pediculum apis, ty han Dubbelt större än insekten. säger, at den är hälften så stor, som figuren. Han borde hafva sagt, !/,, af figuren. Däremot har Bigubben Pastor Schirach? träffat närmare sanningen, då han skrifver pag. 606, at Bilu- sen är som en liten knapprålsknopp, rödagtig, och har Reaumur, i Des afhandling om Bien, aftagit den Tab. 18. fig. 1. 2. 3, hvarest den tyd- ; ligt är afritat, skrifver Scbhirach i Sächsisch. Bienenvater pag. 606. Jag äger icke Réaumur, men Schirach har presse fölgt Réaumur, ser jag. Hvarje sommar finner jag något nytt, at öka mit arbete om Bien. Det är et otroligt intagande nöje, at se deras hushållning. Några observationer om Grönsiskan har jag till Inrikes Tidningar? insändt. Den värper 4 till 5 ägg i hvarje kulle, och 4 kuilar om som- 3 RTESPE TIS SRS SIS UPES I SES SETT OS ECSKAYNSNE VIA EUTPSROE TE 289 maren, när den får frilt paras och bygga i den kammare hon blifvit ett par år hospiterad, med fri ut- och inflygande genom fönster, som på glänt varit stält. Hon har ingen lera (argilla), utan bara fina grässtrån ST och små vippor af gräs, däraf hon gör sitt lilla bo, och nytt bo för hvarje kulle, ty när ungarna äro !/, vicka gamle, har hon börjat paras med ny friare, til hvilken hon i buren blifvit insläpt. Gud uppehålle Herr Archiaterns hälsa och lif ännu i många år, til verldens förundran, Wetenskapers flor, och Rikets lustre ! Jag har den äran at med diupaste vördnad framherda Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Linköping 1771 aldraödmiukaste och lydigste tienare d. 20 Oct. J. Otto Hagström. Linn. Soc. vol. VI: 188—9. ! JOHANN LEONHARD FrRiscH, Beschreibung von allerley Insecten in Teutsch- land Th. VIII p. 34 (Berl. 1730). Insecten uppgifves vara endast »halb so gross als sie hier abgezeichnet>. ? ADAM GortLoB ScHIRACH, född 1724, pastor i Kleinbautzen, död 17738; åtnjöt stort anseende genom sina utgifna arbeten Sächsischer Bienen-Vater, Sächsischer Bienen-Meister och Melitto-Theologia. 3 Finnes i Inrikes Tidningar 1771 n. 84. 1436. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne Orden. En Prästman och gammal Bigubbe tillika, gaf mig denna medsända tekning på ett så kalladt Bifrat, efter microscop teknat; hvilket förödt hela Des Bi-afvel af !/,; dussin liggstockar förledne sommar 1771 och 1772. Prästmannen var capellan här 1 stiftet, och dödde af slag, Apo- plexia, då han förleden october reste härifrån staden. Abramson! var hans namn. Han sade at detta Bifrat är ei större än den minste gnett. Jag tror det är samma lilla kräk, som jag afrita låtit til Kongl. Wet. Academien, i mit svar för 1772, om Biskötsel. Ty Abramson sade, at det är brunt som körsbärskåda, och at han genom denna ohyra förlorat alla gina Bistockar, så at han icke nu ägde en näfve Bi öfrige. Reau- murs och Swamerdams afritning på Bilusen år aldeles olik detta kräk, ty Linnés brefväxling VI. 19 290 detta östgöta (an Lepisma?) har corpus oblongiusculum semicylindricum h. e. superne teretiusculum, inferne planum, cauda biseta, ad basin utringue squamula. Reaumurs och Swam- merdams = pediculus har corpus ventrico- . sum, lik våre löss, med rundad figure. Abramson sade, at somlige af dette Bi- frat hafva caudam trisetam, hvarföre jag kommit på de tankar, at det torde vara Lepisma? När Herr Archiatern censurerat och läsit mitt svar till Wet. Academien, som nu redan, eller innan kårt, förmodligen lärer commu- niceras med Herr Archiatern, beder jag ödmiukast om uplysning häruti. = Uti samma mit svar til Academien finner Herr Archiatern continu- É ation på mine flere observationer vid Biskötselen, så at Pan apum be- = kommit någon tilökning på sine kläder, dem andre mer och mer kunna = pryda och sätta i bättre forme och skick, än jag nu til en början giort, = såsom et litet utkast för lyckligare Snillen. Herr Archiatern vet bäst at dömma, om detta mit svar är värdt tryckas, eller ännu vidare forlsättas. Jag har ei haft hielp af Gleditsch härvid, ty hans observationer träffa annorlunda in i Brandenburg, än här i landet. Framherdar med diup vördnad Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens Linköping 1773 lydigste tienare d. 4 Januar. Joh. Otto Hagström. P. S. Hos unga Herr Professor von Linné, samt Herr Professor Solander, täks Herr Archiatern anmäla min vördsamaste hälsning. Mån den förtrykta Historia Naturalis, aflagd vid Hernösands och Linköpings Gymnasium, blir tagen i hägn af vår store konung Gustaf den III? Linn. Soc. vol. VI: 141—2, ! JOHAN ÅBRAHAMSSON (förut ÅPPELGREN), född 1726, filosofie magister i Lund 1751, komminister i Fornåsa och Lönsås, död 1772. on Än FA rr re an 1 291 1437. Wälborne Herr Archiater Riddare af Kongl. Nordstierne-Orden. Det har varit mig obeskrifveligt kärt, at åter få läras och under- visas af Herr Archiaterns upbyggeliga Skrifvelse den 5 dennes, hvarföre jag aldra ödmiukast tackar Herr Archiatern, som beständigt hyser et ömt hierta för alla sina Lärjungar, äfven för mig. Så är mit Bifrat Pediculus apis ändå; hvarmed jag är ganska nögd. Helix putris! sätter mig i förundran. Guds värk sättas i dagen mer och mer af Herr Ar- chiaterns outtrötteliga flit. Desse dagar har jag åter 2:ne starka Rön på Pulv. Nucis Vomicae 5 pro dosi, uti Rödsoten?, deraf en vagtmästare och en Gymnasist voro angrepne, så at bloden gick starkt med excrementerne, hvilka til många sedes til timan evacuertes. Jag gaf dem hverdera 2:ne pulver, at intaga ett om dagen i varmt dricka ett skedblad, och redan efter första pulvret saktades refven, bloden och evacuation af Excrementerne. De kommo i dag och tackade friske för lindrig Cur. Herr Archiatern lifliga uttryck och skrifart allestedes kan ei annat, än oändeligen roa Läsaren. Såsom då det heter: Scientice, cumuli for- micarum instar, accrescunt, qualibet formica paleam afferente?. Salig Nordenflycht? här i orten hade en lefvande mård, Mustela Martes, den jag ofta betragtade: bland andra des egenskaper var ock den besynner- lig, at han såf ganska tungt och hårt. Skyttar hafva försäkrat mig, det Mården har samma egenskap i vilda skogen, at han såfver, så at de kunna gå nära til honom, innan han vaknar. an verum? Så är vår Salvius ifrån oss gången! Nådige Herr Archiater, låt oss nu få tilökt med observationer Tredje uplagan af Flora Suecica och Fauna Suecica. Gud förläne Herr Archiatern hälsa och lifstid ännu i många år, til Guds äras befrämjande och Wetenskapens tilväxt! Salvius char långt för detta vunnit 100 procent på Flora och Fauna Svecica, därföre må en annan Boktryckare få profitera på desse äfvensom Sal- vius i sin lifstid. Wäårens bebådare infinna sig redan härstedes: Änder, Grodor ses där och hvar, lärkan tirrar, isarna börja låsna, och Galanthus nivalis upstår ur jorden. Hr Sparrmans Iter in Chinam? in Amoen. Acad. VII pag. 497 roar mig otroligt, äfvenväl alla dessa Tomer af Amoenit. 292 Acad. Herr Archiatern bar öpnat dörrarne til naturen för oss, och de med förbundit oss alla, men i synnerhet mig, at med djupaste vördnad och tacksamhet til grafven förblifva Wälborne Herr Archiaterns och Riddarens af Kongl. Nordstierne-Orden Linköping 1773 aldra-ödmiukaste tienare den 15 Martii. Joh. Otto Hagström. P. S. Schol&e-ordningen borde reformeras vid alla Lärohus. Historia Naturalis är nu hvilande här vid Gymnasium ; ingen läser henne. Genom Hans Excellence Gref Scheffer torde Herr Archiatern upväcka de såf: vande docentes vid Lärohusen. Konungen har nu fria händer at be- fordra upfostringsvärket. Sed et hec ad aurem”. Speramus meliora. Linn. Soc. vol. VI: 143—4. 1 Helix putris Linn. Faun. suec. ed, II p. 531. Hvad märkvärdigt Linné om denna skrifvit till HacstrRöÖmM, är oklart. : 2 Se härom hans uppsats Om nyttan af Nux vomica emot Rödsot i Vetensk.-akad:s Handlingar 1773. i 3 Vetenskaperna tillväxa liksom myrstackarne, dit hvar myra drar sk strå (Amoen. acad. Tom. VII. pag. 498). £ JoHAN ADOLF NORDENFLYCHT, född 1737, löjtnant vid Blå dragonerna med ryttmästares afsked, död 1768. 5 ÅNDERS SPARRMANNS disputation JIter in Chinam ventilerades unde LinsÉs presidium den 30 November 1768. Jfr. bref. 431 not. 1. S Ad aurem = i hemlighet, oss emellan. 14:38. Min gamble gode Wän. Pan Apum är ett nytt, solidt, originelt wärk, som ingen för af rätt experience afhandlat, som står i alla tider, ty borde é. wara på allmänt latinskt språk. Gleditsch har jag aldrig sedt om Apum dieta. Buffon! är : fransyska; utan wackra figurer; beskrifwer ganska widlöftigt, o torice, få observationer; wacker sirlig fransyska; mycket i and mie med sceleton; utan all methode; criticerar alla, men glön PE OR REEIESTT SE FSA I INS 293 mer criticera sig sielf, som doch mäst felat. Hatare af all me- thode. jag wet intet mera wara utkommit än endast Qvadrupe- dia, i många tomer i quarto. Gullanders? kiänner jag intet och aldrig sedt det. At Loxia åt baccas Rhamni, har jag förut aldrig hört. Doct. Thunberg har rest widare omkring och uptäkt flere Plantas Capenses, än alla förut vid Cap. b. spei. Sparrman uptäckte rätt många sälsynte wäxter wid Cap. b. spei, innan han seglade till nya södra werlden, der Solander war för ett par år. Berlin?, som är uti Guinea, har sändt mig makalöst rara wäxter. König?, äfwen min forna discipel, arbetar som en karl af första rangen i Botaniquen uti Malabar. Således har jag satisfaction af mine elever. I mine raske år arbetade jag nog att få Historie naturalis Lectorer; nu är jag för gammal, & desunt Mzacenates. Då arbe- tade jag ock att få stipendia för resande till länder utom Europa; nu får jag inga mera, men utlänningar måste hålla här och hielpa. Det går med wettenskapen som med Cynosurus ceruleus; hon - wisnar, der hon begynts, och widgas alt omkring. Påven, som fördömt mine böcker att brännas, har nu befallt dem publice läsas in Athengeo romano. Det skulle wara mig en stor fägnad att få se Hr Doctoren på min gård uti mitt lilla museo, som torde hafwa sin merit ibland alla Backstugor i Danmarks sochn. Den 3:die Mantissa? ärnar jag utgifwa, som har wid pass 4 å 500 utlänska wäxter och 300 nya djur. Andra tomen af Syst. nature äl. de Vegetabilibus tryckes nu i Gettingen", mycket förökt. jag förblifwer Upsala 1774 Min uprichtiga wäns d. 9 februarii. lydigste tienare Carl v. Linné. Efter afskrift i B. BerGi brefsamling del. XIX s. 555. Originalet fanns 1884 hos konsthandlaren H. BuKxowsKki i Stockholm. 1 GEORGE Louis LECLERC DE BUFFON, se bref. 486 not. 4. ? PEHR GULLANDER, född 17441, komminister i Södra Vilje vid Ystad, sedan kyrkoherde i Brandstad och Asum, död 1816; erhöll, liksom HaGstrRÖM, 1772 294 Vetenskaps-akademiens pris å 20 dukater för utförligt svar å frågan om bi- skötsel. t 3 ANDREAS BERLIN, se del. III s. 161. 4£ JoHAN GERHARD KoEniG, se bref. 586 not. 13. 5 Någon tredje Mantissa hann LInsÉ ej att utgifva. De tvenne före- gående publicerades 1767 och 1771. TR S CAROLI A LINNB, Systema Vegetabilium ... Editio decima tertia accessionibus et emendationibus novissimis, manu perillustris auctoris scriptis, adornata a JoANNE ANDREA MuRrrar (Götting. & Gotha 1774). HALENIUS, ENGELBERT LARSSON. Född 1700, teologie professor i Upsala 1745, biskop i Skara 1753, död å 1767. i NANSEN 1439. a Min K:ste Herr Broder, wän och Gynnare, Det äro nu ej mer än åtta dagar öfrige!. Har wisst warit bestell- sam. Det är än hopp. Skrif äntel. med nästa påst Jennings? till. På honom litar jag mäst. L. Marschalken? är sonderad, Ridderstolpe”, Cederhjelm? &c. Wäntar endast proposition. Speculation på Hr. Carl Linneus junior”. ”Tager min Bror den god nog för Largent[!] content. Hwarefter är trångt. Förlåt mitt hastiga Skrifvande, och helsa ödmju- kel:n från | ng S. T. Min Gunstige Hr Broders Stockh. d. 15 Jun. ödm. trogne t:re 1762. Eng. L. Halenius. Ej hade wår närvaran skadat. Wore roligt att se Påfåglarnes här- J lighet och stolthet. Sc Utanskrift: a Monsieur Mons:r de Linneus LT Archiater de Sa Majesté le Roy de la Suede å Upsale. 0 Fö FAT SR ER dn tr Ten DER Ari än ÅN hotar Rn 295 Linn. Soc. vol. VI: 145—96. 1 Detta och följande bref, som uppenbarligen i största brådska skrefvos under Haresu vistande vid riksdagen, lemna några små bidrag till kännedomen om den då afhandlade frågan om en nationalbelöning åt LinsÉ i förening med för- värfvande af dennes sätt att producera äkta pärlor (jfr. bref. 10). ? JoHN JENNINGS, född 1729, hofmarskalk, ryttmästare vid Lifgardet, leda- mot af Vetenskaps-akademien, död 1773. 3 Landtmarskalk var då AxeL FREDRIK VON FERSEN. t CARL JOHAN RIDDERSTOLPE, född 1719. hofrättsråd 1756, preses i lag- kommissionen och riksråd 1778, död 1783. 5 Jostras CARL CEDERHJELM, född 1734, kammarherre, tullråd, titul. kammar- råd, död 1793. E $S Afser förslaget, alt LinsÉ i stället för pekuniär belöning af statsmedel skulle få försäkran om sonens befordran till sin efterträdare. 1440. Fo FE NÖRAE Min gunstige Herr Broder. Verba, sub tumulto negotiorum, in secretissimo. I går affton war saken före. Föreslagne ultimate 1:o 3000 plåtar, sub certis & ab archiatro nostro certis circumstantiis. 2:o Actio libera officii, ei conce- denda, transferendi in alium officii, honorificentissime ab ipso admini- strati. I dag sysslesatt, alt få expedition på det senare, som skal till plena!?. Hec hactenus. Herren sielf är lett på alt sätt. Torde kommsa hit och se på, huru wi neste md slutar, som i dag är afblåsen?. Hec sunt novissima. Antiqua relinquo, inter que, quod sive maneam, per. mansurus S. T. Honoratissimi Fratris, amici humillimus S. et A:s Stockh. d. 17 Jun. E. L. Halenius. 1762, Här finnes ingen Sax i dag? iblan för många, och swårt när ingen. Utanskrift: A Monsieur Mons:r de Linnaeus L' Archiater de sa Majesté de la Suede å Upsale. 296 Linn. Soc. vol. VI: 147—8. 1 »Nationalbelöningen> blef rättighet för LInsÉ att själf utse sin efterträf dare. Jfr. bref. 10 not. 1. é ? Riksdagen afslutades Måndagen den 21 Juni. | 3 Härmed afses antagligen saknad af sax för att kunna, såsom då var brukligt, klippa kuvert åt brefvet. | HALLMAN, DANIEL ZACHARLE. Född 1722, student i Upsala 1744, magister i Åbo 1749, huspredikant hos ÅND. von HöPKEN 1750, legationspredikant i Madrid 1754, teologie doktor i j Rostock 1757, kyrkoherde i Dunker 1760, domprost i Strängnäs 1769, död 1782. Inga till honom stälde bref från LinsÉ hafva anträffats. Där ej annat angifves, finnas originalen till samtliga af HALLMANS skrifna i den Ihreska manu- RE skriptsamlingen i Upsala universitets-bibliotek. 14441. Wälborne Herr Archiater, samt Riddare af Hans Kongl. Maij:tts Nordstierne Orden, Höggunstige Herre och Gynnare. Sedan mine Herrar Hildebrandar! och jag för någon tjd sedan hade ähran under Herr Archiaterns och Riddarens egne ögon söka och finna underwisning i flere naturens delar; så hafwa wi, hwad tjden tillåtit, sökt at granska de orter, som wi genomrest. Då wi nu hafwa Ähran tacka för all öm underrättelse wi fingo nytja wid närwarelsen, utbedja wi oss få kasta under Herr Archiaterens och Riddarens ögon något af de små an- märkningar wi giort. ; | Knapt kunna wi tro at något land är rikare på malmgångar, än Norge. Här äro äfwen stora rikedommar uptagne, särdeles af de ädlare Metaller. Kungsbergs silfwerwärk, som 1623, uti Kung Christian den 4:s regering, blef updagat genom en walleherde, det äger nu 50 gruf- | wor, som äro i stendigt arbete. Berget går här stedse i Norr och sö- = der; men malmstreket i öster och wäster. Hvwarest Berget up i dagen är rostat af järnhalt, ther sökes silfwer med alt got bergmanshopp. = Matrix är här altid Quartz; men när nägre stora spiror af gedigen falla, — så sittja de uti Spat, och den spaten är hel lös, liksom miölblandad. Här är icke rart, at se klumpar gedigne, som wäga 100 å 200 Skål- NES KT SITE ETS RN SjrV EEE FYRIS N BIT SE SITA ESR KA VERS IK SEE ONT PES NSSSTREEEN NS n RE RRTSA 297 pund. Alla de.twärsprickor, som gå öfwer berget, de äro emillanträngde med en fin skorpa silfwer, och alt det silfwer här finnes är gedigit. Smältprocessen är nästan lika med Salberga; men här är ingen calci- nerungn. Då detta silfweret är finnerat, så föres det til myntet, som är wid Kungsberg, och ther myntas årligen ungefär 300,000 daler Norske, el:r 2,700,000 daler K:mt. Arbetarena härwid bestiga sig öfwer 5000:de personer; men Kungsbergs stad, ther silfwerwärket är, han har wist 10 a 12000:de personer. På grefskapet Jarlsberg är äfwen et silfwerwärk, som dock håller nog bly; med wid Kungsberg måste man årl:n kiöpa et quantum bly af 180,000 Skålpd. Här finnas äfwen Kopparwärk af så stark halt 3 mihl ifrån Kungsberg, at man aldrig hört så rika kop- parstrek finnas. Stuff af detta kopparstrek kunna wi hafwa ähran wisa wid hemkomsten. Herr Directeuren Jffert har nyligen upfunnit et kop- parwärk nära staden Drammen, som kallas Kungzberget. Järnwärk äro här äfwen i got stånd; dock kiöpes det swänska järnet för 11 dir norr- ske Skepdt, el:r 109 dir kmt. Alunwärk finnes wid Christiania, theras alun är nog klarare, än wår; ordsaken är, at de rafinera honom 2:ne gångor. Berget ligger bredwid alunbruket. Skifferberg, som räcka sig emot skyarna, ligga rundt omkring Christiania. Aconitum F. S. 442? kallas här lusört; ty de bruka henne til at koka och med decocten döda lös hoos barn och Creatur. Hon wäxer fult wid wägen emillan staden Bragn&es och Christiania. Rumex F. S. 292 wäxer på en trakt wid en wik af Saltsiön, som kallas Släpwiken, til så stor myckenhet, at man kunde fournera flera Apoteque ther med. Hieracium F. Sv. 635. Det är här en plåga i wårsäden, som Sinapis i Swerjet. Linnea F. S. 522 wäxer här så öfverflödigt, at desz Ho- rizontella grenar ligga ifrån backarna ned på wägen, som humle refvor. Hon kallas här Norge och brukas, som Thee, äfwen kokas hon och dess spad hafwes, at smörja på barnsår, som helar, samt tages in och hiel- per för walnsot. De stora och wida Berg och moar stå fulla med Em- petrum F. S. 832. Prunus F. S. 397, den brukas här, äfwen som och dess slägtinge Padus F. S. 396, til at giöra winer af, som äro ganska wälsmakande; processen är den samma, som med kiörsbär. äraanus FF. S1:830: > Tilia F. S0482: Sorbus F:S: 400. Pyrus F. 402. Lonicera »E. S.:-192. Quercus "Fi. S: 784 och : här och där JFagus F. S. 785. Desse prydde emillan bergen wägen til Drammen, då man såg dem af naturen så runda och pyramidaliska, som de ägt den bästa skötsel. Festuca F. S. 90, som wi så mycket sågo i Swerje, den syns icke här. Hr Candidaten Gottmark? wisade oss i Wermeland mannagryn”, som han af henne fått. 298 Spansk peppar wäxer här i alla fönster; den ätes äfwen wid stek, men han är altför adstringent. Af den sura miölken göra de här en wälsmakande ost: det utrönte min älsta Herre J. H. Hildebrand af en Kona (hustru) på Matran. Man kokar sur miölk i en gryta, sedan silar man den samma genom et kläde, så lägges osten i et träkäril, hwilket ställes i wärman med klädet omkring i otta dagar, sedan saltas och knådas han tilsammans med kumming, Carum F. S. 245, som här kallas Karffe; peppar och andra krydder lägga de äfwen i honom, här på formeras den i et ostkar, hwarest han torkas, och sedan sma- kar han rät wäl. Hafre-bröd, som är tunt, som et papper, det ba- kas här på hällar; ty kakorne äro så stora, at de ei kunna gå in uti någon ungn. Herr Claes H. Hildebrand är nog fallen för språk, han talar och siunger bäst norrska af oss. De behagelige utsikter, bygnader, städer och antiquiteter, samt skildnad på redskap och instrumenter har wår följeslagare Hr Gezelius nält aftagit, som wid ankomsten, jämte utför- ligare berättelse af wår dag journal, wi utbedja oss få lägga under Hr Archiaterns ock Riddarens ögon. Mycken skildnad är här äfwen på Kyrkoceremonier ifrån wåra. Presten korssar med fingret, då han läser wälsignelsen. Här åffras flere gångor om åhret af hela församlingen. Lius brinna altjd på altaret under gudstiensten. Döpelsen förnyas; men det sker så, at man wärkeligen bör tycka om saken, fast man ei kan finna sig i rubriquen. ; Här talas om en kiälla på Birkedahls myr, som äger den krafft, at om jag sätter ned en hasselkiäp, så petrificeres han. Claud. Undalinus? i sin Norges beskrifning pag. 83, Girold Cambrensis$ Topograph. hiber. cap. 8 witna det skreffteligen; men jag har swårt wid at tro det ännu; emedlertjd skolla wi utforska hwad wi kunna. Regnskyarna hänga här ned på bergen i flera dagar. Brädhandelen, som är den största rörelse i Riket, han drifwes med mycken fördehl. 1,600,000:de bräder skeppas åhrligen ut ifrån Christiania, äffwen så många ifrån Drammen; men sko- garna här omkring äro nog glesa. Detta timmer kommer flytandes många mihl igenom strömmarna ned til städerna. Skiutzen är här gan- ska dyr, och wägarna rätt swåra, men hästarna oförlikneligen goda. Mina Herrar befalla mig anmäla deras wördsamma hälsning til Hr Archiateren och Riddaren samt frun och Mademoisellerna med Hr Carl; jag ber, at få nedlägga min wördnad sammaledes för hela förnäma fa- millien. Wi sträfwa med tiden, som ei will wara tilräckelig, at se sig omkring, som man borde; ty Michaöls dag nalkas, då wilja wi wara i Upsala och utbedja oss få profitera af Herr Archiateren och Riddaren FEET FERPFES REFERS FP ÖIOPUP OST q 3 i 3 3 - 299 fördelaktiga föreläsningar. Wi hafwa flera wördnadsfulla hälsningar och lyckönskningar ifrån Norge med oss, af de lärde Personer, som likwäl aldrig set Hr. Archiateren. Jag utber mig få framhärda innesluten i wanlig ynnest och hög gunst. Wälborne Hr Archiaterens och Riddarens Christiania d. 25 Aug. 1753. ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. P. S. Wi hoppas få något af de rara fiskar här finnes; men som de finnas på wissa åhrstider, så lära wi ei få, som wi önskade. Linn. Soc, vol. VI: 208—10. ! Om CraEs Henric och JacoB Henric HILDEBRAND, hvilkas informator HALLMAN var, se bref. 869 not. 3. ? De i det följande omtalade växterna äro Aconitum lycoctonum L. (4. — septentrionale Kölle), RBumex crispus, Hieracium Auricula, Linnea borealis, Empetrum nigrum, Prunus spinosa och Padus, Fraxinus excelsior, Tilia europea, Sorbus aucuparia, Pyrus Malus, Lvnicera Xylosteum, Quercus Robur, Fagus silvatica, Festuca [Glyceria] fluitans, Carum Carvi. 3 JoHAN GoTTMARK, född 1726, filosofie kandidat 1751, teologie lektor och kyrkoherde i Badelund, gymnasii-rektor i Västerås, död 1812. + Om mannagryn, se del. I s. 7. 3 PEDER CLAUSSON, sogneprest i Undal, född 1345, död 1614; hans Nor- riges oc Omliggende Oers sandferdige Beskriffuelse trycktes i Köpen- hamn 1632. 6 GirRoLDUS DE BarRrI, kallad CAMBRENSIS, född omkr. 1146 och död omkr. 1220, lärd engelsk präst, författare till Topographia Hibernica, tryckt i Frank- furt 1602. 1449. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Nordstierne Orden, Höge Patron! För det mer, än gunstige brefwet ock novellerna ifrån Upsala har jag ähran ödmiukast tacka. Effter Herr Archiaterens befallning har jag sökt til, at skaffa mig underrättelse om et ock annat, som hoosliggande extract af min dagJournal det utwisar; at komma längre har min ringa insikt och korta tjd icke tillåtit; skulle ther utinnan finnas något, som Hr 300 Archiatern ei approberar, så hoppas iag, at Hr Archiateren det gunstigt ursäktar och ändrar, innan Hr Archiateren wisar det åt någon annan. - De större och mindre Män i natural historien här tala wäl med all högaktning om Hr Archiateren ; men äro ganska jaloux på Hr Archiaterens arbeten, ehuru de ei hafwa något at framföra emot dem. En sade: Lin-- neus ruinerar oss med sina många böcker; ty Species plantarum kostar här 50 daler kmt exemplaret ock de öfrige proportionaliter; men kosta hwad de wilja, så måste de alla straxt hafwa dem, när de äro utkomne. - Detta gör dem litet harmse; ty de drista icke alla så wisa sig i skrif- wande; men emellertjd söka de under all sin höflighet, at sticka under hwad nyt kan wara; ty de weta, at det straxt af de swänske berättas. Jag ser, at Lemonier!, som lofwade mig de örter och frön, som ei stå i Speciebus plantarum, han har ännu ei fullbordet sit löffte. -Jussieu, han är den resonablaste karl, som jag träffat. Listan på plante deside- rate ex dalberti flora parisina? tog Dr Jussieu emot och sade, at de Hr Archiateren ther upfört woro sådana, som äro ordinaira omkring Paris, dem man icke lägger in; lofwade således, at de nästa wår skolla inläggas ock med någon swänsk til Upsala skickas. Detta är alt hwad jag wid denna årstjden ther med kunnat uträtta. När Hr Archiateren skrifwer til Reaumur och Jussieu, så täcktes Hr Archiateren göra dem en com- pliment för Theras ädla upförande emot oss. Det gör ibland annat got wid wår återkomst ifrån Spanien. Jag hoppas, at Hr Achiateren ei skall hafwa skam af sina disciplar här, fast wi ei äga så nog insikt, som borde; men det kan jag förtro Hr Archiateren, at de små Herrarna stodo med mycken heder på den ena sidan af Jussieu, då Professor Oeder ifrån Danemark stod på den andra. Denna Oeder är designatus Botanices Professor i Kiöpenham, har fåt stora pengar at resa med; men — — — Har dok sit egit Systeme, och ler åt cryptogamixe classis, då wi en gång woro ther om i språk; men jag bad honom underrätta mig i desse sa- ker, såsom den där aldrig set någon Botanisk bok, men endast hört talas ther om. Skall jag i werlden få någon annan syssla, än den jag nu besitter, så gifwe mig aldrig höjden annan än then, hwartil jag är skickelig ock den jag med heder kan bestrida! a Jag skickar här innelykt blomman af Draco, exemplar af Lemonia sådane, som jag i denna wåta hösten kunnat bewara dem. jag tilstår at de äro ei wäl uptorkade. Några frön skickas äfwen af Datisca. Jag hafwer dess utan någon. liten samling af örter och frön, som jag skall wårda ock skicka, då jag får någon samling, som blir ansenligare, sam tilfälle ther till. Om Herr Archiateren finner, at iag i många mål ä oskickelig tienare, aldrig skall det finnas, at jag är owillig; ty täktes 301 Hr Archiateren uttyda alt til det bästa. Jag reser i desse dagar till Mont- pelier, ther jag lärer hålla min Juhl; skulle jag få tre ord under Pro- fessor Sauvages couvert, som förvissade mig om Hr Archiaterens wäl- mående ock detta mit brefs riktiga framkomst, så skedde mig stor ähra ock nöje. Är någon ting at befalla i Montpelier, Toulous, Perpingan, — Barcellona, eller wid denna siöstranden, som förr warit förgätit, så hoppas jag, at Hr Arch. gläder sin tienare ther med, som med största förnöjelse är attacherad i Hr Archiaterens tienst. Scheidenburgen? är nu i Madrit; men iag kan ei komma dit i år; men i början af det nästa, så skall - jag söka til; dok är jag säkert så länge i Montpelier, at iag kan hafwa rna RA AA NESS STING TA 2 SE PRISET, CEST IAE ESSER SAT ESIASERE swar på detta. Ifrån mit Herrskap”, mina Herrar ock theras tienare anmäles ödmiuk och kierlig hälsning til Hr Archiat. och hela hans för- näma omwårdnad. Jag är med oändl. wördnad Wälb. Hr. Arch. ock Riddarens | Paris d. 25 Nov. 1754. ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. P. S. Här woro mycket i Paris, som behöfde komma under Hr Archiaterens ögon. Jag ärtienner mig nog oförmögen at göra det, som jag borde; men får Hr Archiateren emedlertid ingen skickeligare, så skall jag wid min återkomst göra, hwad iag kan. Penna Marina säger Jus- sieu är diur; men wore det möjeligit, så wille han gärna hafwa det til et Medium emillan örter och diur. 1 Louis GUILLAUME LEMONNIER, Se bref. 627 not. 9. ? THoMAs FRANGOIS DALIBARD, född 1703, fransk naturforskare, död 1777; den första fransman, som använde LinsÉs system, utgifvare af Flore Parisi- ensis Prodromus (Paris 1749). 3 DANIEL SCHIEDENBURG, $e bref. 830 not. 2. 4 HALLMAN åtföljde på resan till Spanien Hofmarskalken HENRIK JACOB HILDEBRAND, som blifvit utsedd till envoyé extraodinaire i Madrid; dennes ge- mål grefvinnan SoPHIa Lovisa SPARRE af Söfdeberg, deras i föregående bref om- talade söner och antagligen några äldre döttrar. Se f. ö. bref. 833 not. 1 och 869 not. 3. Det i det föregående meddelade brefvet från Christiania blef genom LInnÉs försorg infördt i Lärda Tidningar 1753 n. 72. Då HALLMAN sedermera kom att en längre tid vistas i Frankrike och Spanien, kände han sig antagligen manad att på liknande sätt publicera sina därunder gjorda iakttagelser. Som det emeller- lid beträffande Christiania-brefvet ej uppgifvits, till hvilken det var adresse- radt, ansåg han, att på liknande sätt fortfarande skulle förfaras, hvarför han stälde brefven till en fingerad »Min Herre» eller >Min Herr Landsman», men 302 skickade dem till Linné. Fastän denne vitsordade, att HALLMAN under sin fär »ubique curiosa pulcherrimaque vidit, Sörervavit et mecum communicavi! (bref. 964), blefvo dessa bref dock ej publicerade; att så här sker, torde b finnas befogadt, då de vittna om huru nitiskt Linsés lärjungar rättade sig eftc hans uppmaningar att noggrannt aktgifva på allt ovanligt, som mötte dei under deras färder. De kunna ock belysa de stora olikheterna mellan dåtic och nuvarande förhållanden. Samtliga dessa bref till fingerad person finnas i Ihreska mäncskra 1 lingen å Upsala universitets-bibliotek. ; 1443. Paris d. 25 November 1754. Min Herre. Vv För min Herres Höggunstiga af d. 1 passato tackar jag ödmiukast. Effter min Herres befallning har jag ähran lemna något af de ögnamär- ken, som träffat oss under resan igenom Luneburg, Hanover, Hildeshei Brunsvig, Hessen Cassel, Mains, Frankfurt, Hessen Darmstad, Vorms, Ph: Speier, Vurtenberg, Baden Durlach, Baden, Strasburg, Elsas, Lotri och sedan widare här i Paris. Emillan Holsten ock Luneburg mötte | en Savoyar, som hade 2:ne diur uti en låda, dem han wisade för pe Wid första påsendet fan iag wäl, at de af Archiateren ock Ridd. Linneev äro uppförde uti Syst. N:& pag. 10 Num. 21, notula 10!; men som den beskrifning ei aldeles träffar in med detta species, så har jag äh lemna öfwer desse min enfaldiga anmärkning: Desse Marmotter! — RRRENN RND ? de gingo bret, ock lågo, som bräden på mark hade skarpa klor, sofwa halfwa åhret, som biörn, dantzade på kiäpp ef Savoyarens befallning ock Musique, gingo på twå fötter, woro fanns u Savoyska bergsklipporna. AN I Luneburg så wäl, som Hanover! äro wägarna ganske älen ehuru natturen gifwit all anledning å sin sida til theras fördel. S sanmodar reste wi öfwer uti Luneburg, som gofwo oss så wid Horizo at man ei såg annat, än widd af mo, klädd med Empetrum, som tade sig under himelen, samt emillan Empetrum något af Festuca Plogarna, som här brukades, drogos af 4 par oxar el:r hästar, hade par små hiul framför bilden, som gingo på åkeren; men jorden war hårdare, än 1 häst med årder i Swerjet kunnat bruka henne, alt omkring Sarendorph, ock nästan samma jordmohn warade til emot 4 Skiutz Taxan war i de tyska orter til 25 procent förhöjd emot 303 hwilket i anseende til de korta miler ei låter behageligit för resande. — Zell war en liten, men wacker stad, hade 3 kongel. stall, med wackra hästar ock stor stallstat, en wacker Churfurstelig trägård, ther taxus nu stod i full frukt, Et gammalt Slott, som warit fordom Luneburgska resi- dentzet, wallar omkring sig, som mer tiena til promenader, än förswars- wärk. Tukt-, Spin- ock dårhuset war et stort Slott, therest öfwer 200:de spinråckar gingo dagel:n. Karlarne arbetade utarbete under wakt; men bedröfweligast war at se 40 dårar, som hwarje i sit inskränkta rum talade effter sin galenskap. | Hanover är en stad både stor ock wacker. Slottet är stort ock ga- malt, har år 1741 til en del afbrunnit; men är nu åter så förbättrat, oo at den gamla delen, som står qwar, fåt nog för lysande granne. Här d — uppförer Öfwerste Marskalken dagel:n så stor taffel, som skulle Chur- — fursten sielf wara här dagel:n. En hop urgamla colonadbygnader sågos här, samt huus, som wid hwarje wåning gingo 1 '!;2 aln ut, så at de, som war 5 wåningar, så låg den 5:te wåningen 7 !/2 aln länger ut, än den nedersta; man såg af dessa husen dem, som hade 9 wåningar. De Churfursteliga hästar, som här i flere stall förwarades, woro så täka, som de någonsin kunde finnas. Här woro Span, hwars coleur aldeles blänkte som gull moir, ock andra, som silfwer moir. På denna sidan Hanover, i Hildesheim, i Brunsvik, så begynte trägårdarna zira wägarna, oooSå at man å båda sidor ei annat såg, än fruktbärande träd, som dig- nade af sine egne foster. Lin såddes mycket, wäxte wäl, ock bärgades nu i denne nejden; men löjeligit war det, at när folket, som bärgade linet, blefwo hwarsse wåre wagnar på Landzwägen, så kommo de sprin- gandes med en hand full af lin, at kasta i wangen ock fordrade ther- före driksp:r, hwilket war för oss et obekant betlande. När wi, under den korta wägen wi reste öfwer Brunsvigs gebit, sågo de wäl ansade ock fruktsamme. hummelgårdar, så påmindes oss den nog berömde Bruns- viks humlan i wårt K. fädernesland. På hinsidan staden Eimbeak war en så förskräckelig backe, at hwarken Histers lie i Småland, Eds backen i Wermeland el:r Nya kopparbergs backar i Wessmanland kunna wäga : honom up. Flere backar tilsammans sänkte oss ned i den dal, ther 3 Mynden ligger; men Myndensberg å andra sidan kunde ensamt hielpa oss up; det war en af de längsta backar wi set; om wi ei kiänt Paradisbac- ken i Norget, så hade wi ei wetat dess like. I denne backe träffade Wi et slag af den större Scirpus”, som äfwen wäxer til öfwerflöd i Swerjet wid insiöar, i träsk, grafwar ock annan nedrig ock sumpig mark; men här wäxte han jämte wägen i backen, som gek öfwer en fierdedels mil i höjden. Denne Scirpus låter flå af sig den gröna ytan, då en hwit, EEE ENSE ENN file = UPPER INS VRRE- Ed ft ENSE "PY EIN YR EAP fi ILE I ON gr : q = 304 pellucid ock miuk kärna blifwer qwar. Denne kärnan är det aldraförde aktigaste bränsle uti lampor i stället för garnweke; ty han har mer rer, som draga til sig oljan, ock är mer elfängd, än något linne; den, som will försöka, skall se sanningen. Mine unge följeslagare, som tillika med mig promenerade jämte wägen i denne långsluttade backen at söka efter naturalier, de funno en Lacerta, som icke litet roade dem, särdeles när de funno, at hon war något skild ifrån alla dem wi förr set. Wi funno wäl straxt, at hon hörde til N. 39, notula 18 pag. 36 i Linneei Syst. N:ze £; men om hon bör blifwa et nyt Species, det lemna wi under Wår Store Linnei egen säkra domstol; —— — — =E 5; En liten bro skilde oss wid Churfurstendömet Hanover, då wi gingo in uti Lantgreffskapet HessenCassel. Den besynnerliga ändring sågo wi nu, at dälderna, som förr hade skog ock höjderna åkrar, det skedde i Hessen twärt om. Ängarne bergades nu här 3:die gången, då de gofwo ansenligen höö. Wållmarna giordes så små, at de syntes på långt håll, 50 steg, som smörmunkar; men lassen lades så stora, at 20 Swänska hölass fåt rum i samma wagn. Nära Cassel stod fult Mid wägen med Dipsacus, som hade styfwa Capituli. : Cassel är en stor ock wacker stad, särdeles den så kallade Nystä- den; mit unga Herrskap roade sig ther ganska mycket och hade wid Hoffwet hoos de unge Printzarna mycken nåd. Modelhuset i Cassel är ägare af de oförliknelige inventioner, som Lantgreff Carl efter sig lem- nat. Det wore en stor förmätenhet af min ringa fieder, om hon til- trodde sig beskrifwa det minsta af hwad ther finnes; thy ther ligga Mo- deller af det makalösa cascadiska arbetet wid Weisenstein, Jaktparker, Kyrkor, Slott, Palais, trägårdar, orangerier, fontainer, bad, canaler, lust- berg, Theatrar, diurgårdar, promenader, alléer, fogelhyddor, Menagerier ock jag wet icke hwad mer, som ristar Lantgreff Carls minne in uti odödelighetens ceder, då man ser dess höga project, som til en del äro wärkstälte. Orangeriet är en härlig bygnad, gör en lång facad, har mit på en hop corps de logis, sedan långa pavilloner ock 2:ne täcka cori- dorer. Ther inne äro Herrskapets Sommarum, Spissal, som har lefwande watn på skänken, hwilket spelar i stora snäckor, på den ena sidan; på den andra är rum för de härliga ock fruktbärande citroner ock lagra som nu stodo utanföre. Et litet stycke ifrån Orangeriet stod et lagerbe träd, högt som en Ek, tiokt, som en lagelig timerstok, hwilket hade rundel om sig af små lagrar; det skall wara planterat af Lantgreff G org den första; om winteren bygges öfwer detta et hus, då det äfwe wiras med halm. Pomeransträd funnos här, som woro 3 alnar tiock Här woro många slags Pomeranser, som de gofwo skiljaktige namn (SEGT SAN CER RRENO 305 3 men det lilla hiertat på bladskaftet försäkrade mig dok, at de wore et Genus. Badstufwan, som begynner den ena flygelen af orangeriet, är en dyrbar byggnad; hon är innan klädd med swart ock hwit Marmor af de utsöktaste slag. Den store Romaren Petrus Stephanus Mennot har ifrån 1726 -til 1728 förfärdigadt desse arbeten, som af kännare sägas hafwa chef d'oevre i hwarje hugg; depencen har warit på denne Bad- — stufwa 100,000:de Riksd:r. Weisenstein är begynt i Lantgreff Carls tjd ock ehuru det ei til sin halfwa längd är fullbordat, så tilstå dok alla, som det set ock besökt andre orter, at det ei hafwer sin like i werlden;: ty den höga Grottan uppå berg ligger en mil ifrån Cassel ock hela den wägen går i höjd til denne grotta, som är så stor, som et litet slott. Ofwan på grottan är et torn, ofwan på tornet står en Hercules af kop- par, hwars Klubba är så stor, at 15 Karlar kunna stå uti henne på en gång; nedan grottan äro de stora cascader, som bestå af watnsprång, hwilka springa ifrån 20 til 90 fot i höjden, grotter, basiner, fixerwatn, sidocanaler, hwilket alt, då det kom i gång, kunde med skäl sätja en i förundran. Watinfallen woro 200, alla spegelklara. Nedanför Weisen- stein wäxte i myckenhet den täcka Medeola. Denna ört giorde oss liten confusion i början; ty wi träffade så många individua, som hade 7 petala ock 7 stamina, samt 4 pistilla, ehuru hon hörer til Hexandria = —8gynia, som äfwen pluraliteten wisar. Au är lustträgården wid Cassel, han war ganska lång ock bred, förr hade Fulda strömen skurit honom; men lantgreff Carl har skapat honom jämn ock gifwit strömen et annat fall. Denne Au hade stora, långa ock härliga alleer af Lindar, häckar af högsta taxus, pyramidaler af granar, thess utan 7 lustberg, Theatrar, willogångar, 8- ock flerkan- tige wägmöten, Berseaur, phasadnästen, ock andra inrättningar, som länge blifwa utan make.. Man kunde här promenera i wagn, til häst, i portchaise, som nog brukas, el:r til fot i 3 å 4 timmar ock altjd hafwa nya ögnamärken, nya lustplatzer, nya mesterstycken. Konstkamaren i Cassel har äfwen många wackra samlingar, särdeles af ur, som finnas af alla tjders modeller, några kostel. Schilderier ock äfwen naturalier; men det räknar jag för skada, at de senare ei handhafwas af den, som känner dem. Ederströmen, som ligger 5 stunder ifrån Cassel, låter fiska af sig små guldstycken, af hwilket gull man här såg Ducater slagna. Den g:la staden Cassel hade gammal, men stark fästnings wärk. Mu- — rarna omkring honom woro 240 fot breda. Den nya Cassel hade ei annat, än stora ock härliga palais, af hwilka 4 woro fursteliga; et af de senare hörde nu regerande Lantgreffwen til, som hade uti sit gallerie undranswärda lemningar af Ruben, Jordan, Ros” ock andra Konstnärers Linnés brefväxling VI. 20 306 mästerstycken. De öfrige rummen i detta palai hade små taflor, som likwäl kostade 40—50 å 100,000:de gyllen stycket; men så hade äfw en enda af Reinbrant[!] så mycken konst, at aldrig någon set hen ännu, som ei sagt, at Konsten ther så nära träffat natturen, at m skioögon på tre alnars distance ei kunde skilja dem tilfullo ifrån h andra uti et brinnande lius ock en anstucken tobakspipa. Prins Geo Prins Maxs änkefurstinnas, ArffPrintzens palais utgöra de andra tre hwilka alla effter Lantgreff Carls höga upfinnings gåfwor äro upreste. De höga bergen, som omgifwa Cassel, bestå af en Chistus, undertjden delar sig uti cubicer; husen äro med henne täkta, k på wäggarna, så at huus ock wägg äro med Chistus öfwersatte, sedan under tjden öfwerstrykes med någon wiss färg. Waägarna i H sen woro ganska wäl ryktade, ock hade diken på sidorna, som de swö ska. Men hwad mer? Alleer omgofwo dem af äplen, päron ock monträd, hwilka, då wi in medio September här förbireste, stogo fulla ock mogna börda. Nära städerna arrenderas desse träd af någo som aktar frukten; men flerestädes står frukten allmenheten ock resand owägrat til tienst. Wid staden Fritlar skildes wi något wid Hessen wistades i Mainiskt land; denne stad war äfwen den första Catholsks platz, som wi träffat i wägen; men effter några stunder kommo wi uti Hessen ock anlände til Marburg. Denne stad är til större de uprest på slutningen af et berg, ther han i en wiss situation s hänga, som en Swalbo wid et tak. Här håller Lantgreffwen äfwen Stalstat til Academiske ungdomens tienst, som tillika med ridhuset rät en härlig inrättning. 400:de sköna hästar hållas på stall, då räknar dem ther til, som äro i Cassel. Academien i Marburg hade ArffPrintzen Friedrich til Rector Magnif., Joh. N. Funccius”' Eloq: P til Prorect. Professores woro tilsammans 18. 4 Theolog., 4 Jurid., Med., 8 Philosoph. Studiosi woro nu wid pass 400, ock det antalet det icke gärna under. Frankfurts Mässan säges böra nämnas först af alla marknader i ropa; men somlige säga, at Leipsigs Mässa bör stå under samma num Detta lemnar jag; men det bör jag bekienna, at om man wille tilsamans Hindrichs Mässa i Örebro, Mårtens Mässa i Westerås, Mich Mässa i Stockholm, som alla äro stora marknader, så kunde de ei s emot Frankfurts mässa; ty så mycket silfwer, Jouveler, gull, manufa arbeten, victualier i bodar, stånd, hus, på torg, gator, hamnar ock der, som här war inpackadt, hade jag aldrig trot få se på et stä en stad i werlden. Römern kallas det stora Stadzhuset, ther then Bullan förwaras, ther Electorernas råd el:r hwalsal, ther Käyserl. spi 307 wid Kröningen, ther Senatens domsal, collegier ock contoir finnas; men ingenthera syslosätter åskådare. Frankfurt är en wacker ock någorlunda stor stad, har öfwerflöd af Judar, ock dess utan tre religioner, om hwilka - man hörde följande utlåtelser: de Lutherska hafwa Regeringen, de Re- — formerte äro Rike, de GCatholske hafwa täckaste Kyrkorna. De Refor- | merte hafwa sin Kyrka utom staden ock kunna ei, ehuru det budits ansenligen pengar, få bygga sig kyrka i staden. Judarna hafwa sin egen tilslutna gata, med en port före; en wiss timme om aftonen, så måste alla Judar wara inom denne port. En del af dem äro obeskrif- wel:n rika; men de, med all sin rikedom, hafwa ei kunnat utskrapa en bild uti sten, som står utom en tulport til deras nesa, som Magistraten låtit. upresa, då et litet barn af en Jude blifwit mördat, utan at man kunde få igen mördaren. Judarna hafwa budit millioner för denna de- visens nedtagande, men det sker ei. Devisen är en sugga, som låter bära sin swanz af en Jude, gifwer den andra sine spenar ock äter i en ho med den tredje. En lefwande Strutz wisades i mässan för pengar; som man finner honom upstoppad nästan i alla Cabinetter, så är onödigt, at beskrifwa honom; men det må jag nämna, at han war så stark, at hans ägare, — som war en stor Karl, ei kunde hålla honom, när han blef wred. Un- = der wingarna hade han 2:ne Klor, som iag aldrig set förr på någon > fogel: han swälgde brödstycken större än en hand; men desse gingo ifrån swalget til Kräfwan igenom den långa halsen 2 å 3 minuter, då de spände ut halsen helt wida, at man såg, huru de avancera. Här — Wisades 2:ne stora Isländska Biörnar, som leddes om gatorna af 3 kar- lar; desse biörnar dantzade Polonesse, minuette, då Karlarna blåste för dem -i pipor; blåste Karlarna nog länge, så mumlade biörnarna ont; men understogo sig ei, at sluta dantzen förr, än de fingo lof. Sedermer togo de hattarna af Karlarna ock gingo på 2:ne fötter ikring till folket, lik som de wille begära pengar; de gingo icke häller gärna bort förr, än de fingo. Här wisades en låda full med lefwande ormar, hwilka j ägaren dels stoppade i mun, dels lät slingra sig om armen, dels höll i händerna. Jag frågade honom; huru han detta dristade; så sade han, EF at han borttagit ifrån den en åder, som går längs kroppen, hwilken hade haft gifftet i sig. Af detta swar förnam iag, at han ei förstod Am- phibiorum Anatomia; ty höll jag för onödigt, at widare tala med honom. Som här göres ock wisas allehanda för pengar, så kom äfwen en karl med en stor glaskula, full af watn; uti watnet sprutto några lefwande fiskar, ibland fiskarna gingo på en quist 2:ne stegelisor ock en grön- siska, inbillandes folket, at foglarna lefde i watnet. Foglarna flögo äfwen 308 ifrån den ena grenen til den andra på quisten, som stod mit i kulan; men bedrägeriet war icke fint, då man hade set kulan en minute. Nu mera fingo wi på sidorna .om wägen de stora ock härliga win- gårdarna, som lägra sig omkring Renströmen ock Maåinströmen. Hessen Darmstad hade å båda sidor wägen sådan ömnighet af grönsaker ock fruktbärande träd, at oss syntes stedze resa uti en trägård. Darmstad hade et Residentz slott med graf omkring, ock war staden för ris 5 wäl bygd; men hade endast en mur i stället för wallar. SG Manheim är en af de täckaste städer, som kommit för wåra ögon. | R Dess härliga Slott, räta gator, jämna hus, wälbygde kloster ock kyrkor, fullkomliga fästningswärk, hurtiga Soldater ock flere lysande tilhörigheter giorde, at man måste anse denna stad såsom något besynnerlig. Som det Regerande Herrskapet war på sit lustslott utom staden, samt Arff- Printz Carl, så fingo wi bese alla rumen i Slottet, om hwilka man kunde med stort fog säga, at de woro präktiga, dyrbara, Churfursteliga. Wägarna omkring Manheim woro så räta, at man 2 mil utom staden kunde med Kikare se in genom bommen åt Torget. Wid brädden all Renströmen reste wi nu igenom Speier, ock Wurtenbergs gebiter; de höga tornen på gamla kyrkorna i Speier witnade nog om denne stadens urålder. Då wi hitom Wakenheisen gingo in uti Baden Durlach, så fipgo wi en ganska wid Horizont på 2:ne sidor; men inskränkt på de - öfriga två; ty et högt berg gek många mil på hwarje sida om wägen; dä men emillan desse bergen war en slät mark, som i sin längd räkte länger, än ögnamåttet kunde härma. Oändeligen stora rymder woro sådda i Baden Durlach med Potatos ock Turkiskt wette, som gaf mång- faldig frukt; men de brukade det icke stort för sin egen mun, utan för - kreaturen. Flere åkrar woro äfwen med Sinapis sådde, af hwilken de 'prässade olja. Rastat war en stad, som i miniature nära liknade Man- heim; hon hade äfwen ganska täkt Slott för Margreffwen af Baden. Kejserliga Riksfästningen Keel, som är den enda fästningen emot fran- syska gräntzen, han skrämer icke många: ty nedrifna murar, sönder- fallne wallar, halffylde grafwar, utnötte broar, nedrutne Batterier ock mer sådan förstörelse war alt det, som han kunde upwisa. Tillika med September månad togo wi afsked af Tyska riket, då wi öfwer de långa broar, som hulpo oss öfwer Rhenen, gingo in uti Elsas til staden Strasburg d. sista September. Strasburg är en stor ock wacker stad, tyks ännu hafwa flera Iemningar af sina förra förmohner. Den urgamla Domkyrkan, ock det kosteliga urwärket, som wisar fram så många Apostlar, som klåckan slår slag, hwilka båcka sig, de äro hwarje på sit sätt wärde, at se. Elsas war rikt på wingårdar; man RNE BRT LISA NNE 309 klagade sig för detta åhrets miswäxt. Lothringen begynte redan på- minna oss om den mykna Kalk, som finnes i Champagne; ty alla win- ; gårdar, trän ock gärdesgårdar stodo här hel wita af kalkdam. Lune- ville war en wacker stad, hade et stort Slott ock Kongel. Stall. Hans May:tt kung Stanislaus plägar merendels här residera. Som wägarna inom Franska riket hållas i besynnerligit got stånd, så har Hans Kongel. May:tt Hertigen af Lothringen icke häller spart, at låta wägarna ther- städes förbättras. En hög backe sänkte sig ned uti en dal, lik som i F afgrunden; men några 1000:de arbetare med äfwen så många kärror = ock hästar jämnade detta så, at backen måste bocka sig ock dalen höja SLA AL SN fe EN De FR TEN sig, hwilket skedde med et så starkt ock fast arbete, at det ärnar se början af ewigheten. Champagne hade höga kalkbärg; men ingen sten uti bergen, utan merendels lös kalk. Dizier har visitation på gräntzen, Chaalon ock Meaux äro eljest de bästa städerna; men ei särdeles be- synnerlige, utom det at Meaux med sin gamla Domkyrka gör sig förnäm. Få Poster hitom Meaux gingo wi in uti Isle de France ock anlände d. 4 8:ber til den namkunnige staden Paris. Här har jag nu öfwer en månad warit; men om min Herre skulle fråga mig hwad jag set, så kan iag wäl swara, at jag hwar dag set något; men icke therföre hun- nit se så, at icke det i anseende til det osedda är nästan ingen ting. Den fördel har man dok här, at man slipper annotera största delen af hwad man ser; ty det är alt förr trykt. Frågar mig någon om hwad iag set, så ber iag honom läsa boken ther om, så ser han hwad iag set. Frågas här om sielfwa staden, swaras: se Description de la ville Paris ock Cartan; om Versaille, Triano, Marlys: se description en deux tomes; frågas om inrättningar: se journal des Cytoyens, om ämbeten ock Ståndz personer: se Almanach Royal. Om de härligheter, som om- gifwa staden: se les environs de Paris; som det i desse böcker står be- skrifwit har iag set, så mycket, iag hunnit. I början af innewarande månad giorde mit unga Herrskap en resa til Versaille, Marly ock St. Germin, då wi hade tilfälle, at se desse präktige Slotten ock theras drå- pelige meubler, trägårdar, watnkonster ock andre tilhörigheter effter de böcker, som aldeles utgöra theras beskrifning; men som Menageriet til sin egendom ei finnes, el:r kan finnas i desse beskrifningar, så påmin- : ner iag mig en befallning, som jag fek wid min bortresa, at förtälja, hwad i detta Menageriet fans. Mine unge Camrader ock jag hulpos åt, at i 2:ne dagar betrakta de foglar ock diur, som ther förekommo, ock hafwa effter wår klena insikt uti Zoologien anmärkt föjande diur ock theras kännemärken, samt egenskaper: — — — — — — — — 510 Detta är den korta ock enfaldiga beskrifning, som wi kunna gifw: om Menageriel wid Versaille. Orangeriet ther städes hade öfwer 500:de nu blomstrande ock fruktbärande stora lagrar ock Pomerance- samt ci- tronträd. Potageriet hade nog dwärgträd, som på 2 a fots stam bredde ut sina grenar, til 10 å 30 fots diameter, i rund. Triano, Marly hade icke mindere både af naturen ock konsten; men alt fins mäst i theras beskrifning; men St. Germin, som ingen beskrifning än fåt, det må jag kortast nämna. Twenne stora Slott finnas i St. Germin, af hwilka det nya warit Kung Jacob den 2:s residens, då han war här ifrån England. Härliga promenader äro utanför desse slotten ock en oskatbar Horizont; ty de, så wäl, som hela staden, ligga på en hög backe ock hafwa glad utsikt omkring på 10 å 12 mil. Hertig d'Ajen”, som här har sit palais ock sin för 3 åhr sedan påbegynta Botaniska trägård, hade wi den ähran upwakta. Hoos Hertigen anmälde wi Archiatern ock Riddaren Linnei diupa wördnad, hwilket Hertigen med mycken nåd emottog ock förklarade sit fulla nöje öfwer, att förnima at Archiat. ock Ridd. mådde ; wäl ock wille än mer fägna werlden med sine dråpelige wärk, samt befalte oss här öfwer, at återföra Hr Arch. ock Ridd. ifrån honom myc ken respect. Sielf frågade Hertigen mine unge reskamraders ålder ock gaf oss sin egen nykel til sine härlige trägårdar, samt en af sine Her- rar, som omgofwo honom, til anförare; ty Hr Le Monier!?, som är in- tendent, war ei för hand, samt giorde oss therhoos den nådiga utlå telse, at alt stodo för oss at befalla i Hans Hoff, så länge wi här wis tades. Detta war icke det enda af grace, som wi här fördelades af men jag bör nu tala om trägården, hwilken war indelt i 6 särskilte trägårdar, -utom orangerie ock drifhus. Uti en afdelning woro arbor i en annan frutices, en annan herbe, en annan jordwäxter, en annan alpiske wäxter ock så widare. Herr Lemonier, som är en stor botanist han lofwade 'oss både frön ock en beskrifning på dem, som ei finnas in Speciebus Plantarum Linnei, som wi wänta hit til Paris i desse dagar Emedlertjd togo wi någre Exemplar af Lemonia, hwaraf 2:ne innelykt medfölja, samt de små begynnelser til en ny Cachtus [!] Echinus. ne Hertigens Matsal stod en Cachtus 12gonus rotundus?!, som med roter är sat på en klippa, hade taggar långa ock wassa, som en syl, et run hol uputi, ther sig en ymnighet af Bomull utswälde; men i denna sutto långa, röda, spetziga taggar, som wWwisade, at hwarje tapp, som en nagel, af denne bomulssamling war ämne til en ny Cacht Galleriet af Hertigeliga pallait war rät wackert, ehuru detta palais' bru- kas endast, som en retirad af Hertigen. Parosell d'Avignon !? had | detta Gallerie lemnat sine Mesterstycken af Bibliska historier. Pipinge PL RE (RR a ARD AA fa TS NNE 311 (träskolor) funnos omkring wägen emillan St. Germin ock Versaille til öfwerflöd, af hwilka alleer "ock promenader, som här räcka flera mil, botas ock lagas, då det behöfwes. Af de stora Cabinetten, som wi set i Paris, må jag äfwen nämna något. Cabinet du Roi har sine naturalier ock konststycken ganska präktigt logerade, och dem til omvårdnad, som förstå huru saken bör handhafwas. Den vidtfrädgade Dr Jussieu giorde sig et stort nöje, at wisa alla dessa storå samlingar åt mine unga följeslagare, då han hörde, at de i flera åhr warit Archiater Linnei lärjungar, ock giorde oss äfwen så mycken gunst, som han wördade wår hafde Läromästare, hwars höga förtienster han ärorikt prisade. Af alla tre natur& regna war här rikt. Insecterna äro uti glasformer inlagda, ock desse glasformer äro på wäg- gen hängda, el:r smala hyllor satte, så at de wid förbigåendet kunna skådas, utan at draga ut någon låda. Adjuncten Lidbaek!? i Lund hade ungefär samma slags glas för sine insecter, fast de ei woro så på wäg- gen brukade. . SE Rn Tr AoA Fr hg a Ae SR a ont 317 23 Solanum igneum L. ?£ Att HALLMAN antecknat namnen, sådana han uppfattat dem under sam- tal med någon fransk trädgårdsmästare, framgår af de här förekommande för- vrängningarna t. ex. Arundo Sacrifera ist. f. A. saccharifera (= Saccharum officinarum L.), Hyra (= Hura), cumberobs (= Chamerops). Den här om- nämnda »Silfium»> är Silphium perfoliatum L. ?5 JosEPH DE Jussieu, se bref. 486 not. 3. 26 MICHEL ÅDANSON, Se bref. 451 not. 2. 27 Ostacion Orbis Linn. Syst. nat. ed. VI p. 42: 8 JosePH BARRE, »chanoine régulier de Sainte Genevieve et chancellier de F'université de Paris>, död 1764, 72 år gammal. ?9 MELCHIOR DE PolLiGnac, född 1661, bekant statsman och skriftställare, död 1742. 1444. Sedan iag wid slutet af nestledne åhr hade ähran ifrån Paris up- wackta Min Herre med de ringa ögnamärken, som kunna fastna för så swaga ögon, som min ringhet kringförer, så har iag flere resor hafft den out- sejelige glädje, at se min Herres hand, som lika gunstigt försäkrat mig om det förras framkomst, som anbefalt mig, at inkomma med widare berettelse af hwad iag set ock hört hafwer. Jag finner mig mer be- nägen, at lyda Min Herres befallningar, än någon; ty hafwer en tjd af njo månader warit mig nog odrägelig, emedan iag på den warit dels i mistning af något wärdigt ämne, för den emillankomande wintren, dels Wwarit så öfwerhopad af samlande, så at iag ei hafft tjd, at upwakta, åter blifwit öfwerfallen af flyttning, samt flere resbekymmer; dock har iag wäl altjd så lagat, at min dagbok ei kommit i mistning ; ty har iag ähran utur henne hämta något, som i följande rader kastar sig under Min Herres skarpa sikt, ock beder sig ther få et högre liuss, som kan gifwa det lysande färg. "Sedan iag d. 25 November 1754 ifrån Paris hade ähran, at up- wakta, så wistades iag ännu någon tjd i Paris, då iag med mine följe- slagare besåg några monstra; men om iag dem nämt i mit förra wet iag ei. E. Gratia. En Hollensk Baron, hwars hufwud hade 4 fot i circumference; men hela den öfriga kroppen war ei 2 fot lång, han war 38 åhr gamal, låg i en kort säng, fötterna woro nästan som gåsfötter ; han tala friskt ock såg frodigt ut, drak win och hade god hälsa. En gättinna, född 1738 d. 25 Jan. i Tyskland, som til sit 9:de år warit som et annat barn; men ifrån :9:de til 13:de åhret wäxt 1 !/2 fot, så at hon befans i Paris hafwa en höjd af 6 fot ock 2 !/2 tum effter franskt 318 mått, som är längre, än det 'swänska. Hon war eljest proportionerlig ock hade sin Fader med sig, som war en liten Man; men modren, som war säkrare, at dömma om, hon war något stor. Hon födde sin Fader wäl; ty hon wisade sig för pengar både publice ock privatim. Et barn som hade 2:ne ansikten, men ei mer, än 3 ögon; dok war det ögat, som sat mit uti, stort som 2:ne ock wille liksom dela sin hälfft til hwar- thera ansiktet, kroppen wisade ock sådan et twägge ämne hela wägen. Den som det wisade, han hade äfwen teken, som skulle utwisa, at det ; ena war ämnat till hona ock det andra til han; men de woro ganska otilräckeliga. | Oeotox8 bref af egen hand til innewånarena i Messina på Cicilien, det nämde iag i mit sista, om iag mines; men nu kan iag det helt ; införa; det fans på St. Germins Biblioteque. Man kan åtminstonde roa sig ther åt, at munkarna wid öfwersättningen på Latin hålla sig så noga effter grundspråket, at benedicere ei får behålla sin gamla uråldriga Rö: > merska myndighet öfwer Dativum casum, emedan evAoyéw ei fåt then samma hoos grecerna, utan måste hålla sig et trapsteg längre ned. Ock häraf sluta de sedan ibland annat, at man ei bör vertera så heliga skreff- ter, hwarföre de ock i sielfwa Messina ei fåt detta bref på sit språk, ehuru 106 scribenter ther öfwer skrifwit, af hwilka Paulus Belli! ex societate Jesu warit den sista, som iag set; han skref här om 1647. Brefwet sitter på en tafla i Capital Kyrkan i Messina, hoc habens?: = -— — -— — — ——— — — — — — — ee red — Maria Virgo Ioachimi filia Dei humilis Christi Jesu crucifixi Mater, ex tribu Juda, stirpe David Messanensibus ommibus salutem et Dei omni- potentis benedictionem. | Vos ommes fide magna legatos et nuncios per publicum docyssr : ad nos mississe constat. Filium nostrum Dei genitum Deum, et homi- nem esse fatemini, et in coelum post suam resurrectionem ascendisse, Pauli electi predicatione mediante viam veritatis agnoscentes. Ob quod vos et — ipsam civitatem benedicimus, cujus perpetuam protectricem nos esse volu- mus. Ex Jerosolymis. ; RE In Ede S. Nicolai Grecorum uti Messina sitter J. M. med sonen på den ena armen ock brefwet, som det här står, på den andra. Det är Messenensernas tröst. — Mera af slika saker giorde oss arbete wid wåra literaira ock curiosa promenader i Paris; men tjden led, all dyrbarbet war samlad för wår Patron, som satte öfwer 30,000:de plåtar i sticket. Wi skickade dels på Ruan, dels på axel ock dels bergade wi med oss alt som skulle til Ma- drit, ock d. 13 Decembr 1754 började wi den wägen utom Paris, som 319 leder åt Bourdeaux; men denne resan gek ei effter önskan, som följande öden wisa. Artenay, Chatellerant, St Cibardeau, Bourdeaux woro de plat- zer, ther wi nödgades längre tjd uppehålla oss än wi förmodat; ty olyckor på Equipaget, siukdommar, som angrepo både betieningen ock de frie, giorde at man på de förre ställen nödgades uppehålla, så at när wi kommo til det sistnämda Bourdeaux, 8å hade en höjd af snö redan lagt sig i Pyrgnerna, som förbåd all öfwerfart med wagn; men detta alt giorde ingen skada för mine följeslagare ock mig, utan gaf oss tillfälle, at så mycket bättre få bekika den orten, som wi så långsamt genomreste. — Artenay härbergerade oss i Juhlhelgen, Chatellerant ifrån Nyåhrsdagen til mot slutet af Januarii månad, St Cibardeau slutade första ock be- gynte andra månaden i åhret. Bourdeaux giorde oss nöje ock fördel i 3 månader. At winna så mycket mer mit ändamål, så har jag inrättat min Dagbok i Bref. Desse fyra platzer, som iag äfwen nämt, hafwa för sig hwarje en myckenhet af slika bref; men som et litet utdrag will iag här i följande blad lemna et litet bref ifrån hwarje af desse nämde orter, som kortast kan tekna både tjd, ort ock wäderlek, samt naturalia ock annat, som wi anmärkt. Brefven adresseras alla till Min Herre ock Landz-Man. ! Paurus Beru, född 1588, italiensk teolog, jesuit, död 16538. > Den här meddelade grekiska inskriptionen har ansetts kunna utelem- nas, då den åtföljes af latinsk öfversättning. 1445. Herr Landzman. Sedan iag den 13 December lemnade det widlyfftiga Paris, så har sielfwa olyckan sluppit löss, at förhindra wår resa. Straxt utom St. An- toinie brast den ena axelen under wagnen, som giorde oss en wän- tan i denna by af 6 timar, innan wi kunde få en ny sådan, som han war. 'Moln, regn, stormwäder fägnade oss med en mörk natt, slepriga wägar, utblåsta faklor ock en bedröfwelig resa til Linas, til hwilken gäst- gifwaregård wi ei förr kommo, än wangsstången på den ena wagnen gek sender. 5 timars wäntan skaffade en ny stång. D. 14 Dec. hoppades wi en liufware lycka; men Juhlwåler!, skenor, träwärke brast, sprang; wi fingo slag på slag, som giorde oss ledsne wid resan; ty beslöto wi en hwila här wid Postgården Artenay, som är en liten village 30 mil 320 ifrån Paris. St. Antoinie, ther wi först rastade, det war en tract, som hörde immediate under St. Germins Munkar i Paris, hwilkas Abbe Prince de Clermont bor här bredwid på sit godz, men kan ei här befalla det ringaste, utan några Patres komma som offtast tit ut ock se effter sit jordagodz. Hela wägen ifrån Paris ock hit är stenlagd, som en stadz- gata. Posterna, som hwarje skolla hålla 2 mil, de woro ibland så korta, at wi åkte dem på 10 minuter, hästarna stora, ock Postillonerna Gehus lärjungar: ty war det ei under, at wåra wagnar på denna stengata togo ansenlig skakning ock nog skada. Ifrån Paris ock hit hafwa wi hafft en så wid Horizont på båda sidor om wägen, at ögonen ei kunnat gripa så wida med fördel. Hela denna rymd är bärande åkerfält, men ingen äng. Desse åkrar hade wid pass 2 fot matjord, det öfriga war kalk. Hundrade tals med Carierer el:r stengrufwor woro på desse fälten, hwarest de med winspel upbringade sten, som fördes til Paris ock alla omliggande byar, at bygga med. Desse : å grufwor woro ned uti offta så wida; som Falu ock Salberga grufwor i . Dalarna. Stenen, som ned uti dem låg uti tiockare ock tunnare hällar, : han war just, som ost, skars så stor, som de wille, ock windes sedan j up, låg någon tjd i öpna wäderet, ther han hårdnade ock fogades sedan = til det rum, som honom war utset. All denne sten war säkert af Snäk- Riket, ty han bestod hel ock hållen af små snäckor, el:r senderbrutne E stora, som gåt till Kalk. Emillan desse Stengropar woro åkerfälten öfwer- hölgde med dufwor, som gingo in wid wägen, ock med Rapphöns, som Ö ingenthera skydde för folket. Det war liksom de wetat, at theras ägare hafwa så. stort förbud på dem, at om en blir skuten, så skall skötten til Brest på Gallairerna, ther han i slafwerie sin tjd måste förnöta. På så wida rymder syntes ei et enda träd; men wäl kunde man genom = wagnsfensteret räkna offta 20 Kyrkor,.som hwarje bredwid sig hade en 3 liten lund af planterade träd, hwilka wi alla förde per apparentiam till slutet af horizonten. Herdar drefwo här sina får i bete; ty grönskan war här nu, som i början af September i Swerjet. Wintersädet såg wäl ut ock fägnade sina ägare; men wårt sällskap hafwa icke stor anledning til fägnad, då wi måste hålla Juhl i denna trånga Kiöping. Oss felar hwarken goda rum, el:r god mat; men iag wet ei hwad det är, som nu gör, at iag hällre woro i mit Fädernesland, än någon annan tjd af åhret. Denne Bourge, Village el:r Stora by, som är wårt boställe ock hete Artenay, han liknar Hoffwa i Westergöthland el:r Runnaby i Blekingen dok ei så stor el:r ansenlig, som någonthera af de nämde. Här bor en Maitre de la poste des Couriers, en maitre de la poste de Lettres, en Notaire des contracts, någre få Häktmakare, hantwärkare, werdzhusmän BTR SME FR RS Er rr SRS a SU RS ER [NS ÅA DES SO yt FN TE ERE IP AE S FINESSER [SPARE ET NS a ES SA TAPE 0 ST LEA PIPE SFAI ER TEN T SVEDA 321 ock bönder, som alla höra under St. Genevievs Kloster i Paris, hwars mun- kar äfwen äga Jus Patronatus öfwer Kyrkan, ock tilsätja här en Prieur, då det blir vacance. Prieuren ock hans Vicaire, som nu här funnos, woro båda artige Män; i theras sällskap har iag warit hela helgen. Jul- natten war iag med dem i Kyrkan, samt mine unge följeslagare, ifrån kl. 11 till 2, under hwilken tjd La Grande ock Basse Messe af Prieuren blefwo celebrerade. Här mässades många Evangelia ock Epistlar på La- tin, här communicerades under en Espece, här utdelades af det wälsig- nade brödet, som är ibland Sacramenteaux, hwilket ifrån Sacramentet genom desse termini: Opere operato ock Opere operantis, effter theras sätt skiljes. 7 Messor höllos här Juhlnatten ock Confession hela dagen förut, så at, ehuru Cleri här ei behöfwa läsa öfwer, sedan de en gång läst alla de Excercitia, som behöfwes till en mässa, så kunna dok slika tillfällen för dem med rätta kallas något beswärliga. Hwad mig mäst ängslade af alt war at se en myckenhet af Vulgo, som sutto här, utan at weta, hwad som förehades, hwad som sades, el:r hwad de sielfwa siöngo. 3 dagar firades Juhl, men ei den 4:de i hela Orleans Stifft; men i Paris Stifft firas 4 dagar. Hwar Biskop är så mägtig i sit Stifft, at han kan pålägga el:r bortaga helger, inrätta, ombyta el:r förändra Messieboken ock gudztiensten; men det kan han ei göra i de Kyrkor, som höra under Kloster, såsom denne Artenay, som har en Prieur ock hörer, som iag redan nämt, til St. Genevievs Kloster. Men hoos alla Kyrkoherdar ock Prester på landet ock i städerna, ther gäller denne Biskoppens absoluta decret i förr nämde saker. Desse Cures ock andre irregulares kalla Canonici ock Patres regulares för se- culiers i anseende til sig; emedan desse stå så immediate under Bi- skoppen, ock han under Kungen i flere mål; men de, neml. Reguliers, stå immediate under Hans Helighet; dok wisa wäl närwarande tjder, at detta immediate är ganska slät bewist. Biskoppen i Orleans, som i desse dagar reste här förbi, han hade et bref med sig, som han skulle upbryta, när han kom hem, hwilket befalte honom gå uti Exilio på sit Slott utom Orleans. Han är Premier Baron Chretien de la France; som han nu nys kom ifrån Paris, så lärer han wäl warit af ÄhrkeBiskoppens partie ther- städes, som kort för wår afresa blef exilerad alt för den bekante Bulla Unigenitus, som af sig i desse tjder giort så multos Genitos. Den sist- nemde ÄhrkieBiskoppen i Paris är Duc de St. Clou ock Primas regni, har 200,000:de Liver i åhrlig löhn, hkt gör 400,000:de dir kmt; men den förre, som är i Orleans, har 30,000 Liv. el:r 60,000 dir kmt åhrlig inkomst. Effter iag nu kom at nämna desse inkomster, så må jag med få ord nämna den Summa, som aflönar alla andeliga i hela Frankeriket Linnés brefväxling VI. 21 322 hwart åhr. Den Franska Kyrkan har 18 ährkieBiskoppar, 114 Bi- ; skoppar, 1,356 Abbey, 12,400 Prieures, 256 Commenderies de Malt. 152,000 Capelles ock äfwen så många Cappellaner, 5,057 Abdisserier. 700 Kloster för Cordeliers orden, 14,078 Kloster för Jacobiner, Augu- stiner, Carmer, Chartreux, Jesuiter, Minimer, Celestiner ock andra or- dines. Alt detta Gallican&e ecclesie folk besitja 9,000 Slott ock Huus med högre, mindre ock lågeste domsrätt. Desse med alle sine til- hörigheter af godz, wingårdar, förpantningar ock mera hafwa en årlig inkomst af 312 millioner Liver, hwilket gör 624 millioner dir kmt. Jag förgat, at wid Biskopparna anmärka, at de hafwa tilsammans 140,000 församlingar ock äffwen så många Kyrkoherdar under sig. I denna ut- räkning äro ei Elsas ock andra intagne länder räknade. Här af är lät at göra flere rena Corollaria: Folkbrist, intrång, penningesaknad, lathet, lösaktighet, orätt, lögn, som präntas in uti vulgo, som hon wore ned- släpt i himmelsbref med mera slikt; men alt detta lemnar iag til sin tjd ock fogligare rum. Fierdedag Juhl giorde iag med mine unge följeslagare en ritt til Or- leans, 6 mil ifrån wårt Artenay, hwilka 6 mil wi redo på 1 !/4 timma; således är lätt, at dömma huru långa mil här äro. Under denne wägen sågo wi en skog, som bhörer til Duc D'Orleans, hwilken sades wara 20 mili längden. Han wisade oss icke annat, än glesa alar, widebuskar, små ekar och andra löfträd. Af denne skog säljes årligen för 500,000:de Liver wed, el:r 1000,000 dir kmt. Samma härtig har uti dette apanagerte hertigdöme Orleans, el:r Orleanois, 3 millioner Liver årlig renta; men in- tet comando öfwer folk el:r publique inrättningar. Jämte wägen i denna skog war en afrätzplatz, ther flere Juhl ock stegel funnos, samt månge af trädens grenar hängde fulla med misgärningsMäns kroppar, som icke sällan föröktes af tiufwar; ty den, som här skäl en gång, han har al- drig beswär at göra det ånyo. Wid wägskälen el:r kyrkiostigar stodo här upreste höga korss, på hwilka sutto Juhl, hamrar, spikar, tänger, staffwar, klubbor, yxor, med flere mordiske wärketyg, som skulle ut- märka wår dyre Frälsares anslag på korset. Till desse göre de offta procession med folket, at upwäcka hoos dem hugkomst, wördnad ock ånger öffwer det outsejeligaste förfarande, som de gryme Judar hafft med wår Höge Frälsare wid Hans lidande. Judarna begabbas ock här mer, . än annorstädes i werlden, ther the få inkomma; ty hwar Jude, som = "kommer in uti Paris ock Orleans, måste för sig betala så stor tull, som É lagen lägger på en Sugga. Härpå är han fri i 6 weckor; men will : han blifwa längre, så skall tullas om. Orleans är en stor ock wacker ; stad; ren har än större malmar. Älffwen Loir, som watnar honom, giör - ENSE SPE OHL PI UN DIET p NSP SSERE SR FO ET KITE SIE DT ” JA 323 honom icke ringa fördel af handel ifrån siösidan i Bretagne. Den nya anlagda bron ock gatan, de witnade, at denne staden med all flit up- fejas. Det gamla fästningswärket påminte oss, at Orlans fordom war Kunga-Residenz. Härliga promenader, rika Kloster för Chartreux, Ur- selliner, Cheneviever ock Charmeliter samt flere order sågos här. Ca- pital Kyrkan, som het St. Croix, hon är säkert af de härligaste, om hon ei är den härligaste kyrkja. Hon är bygd i Kors ock har et torn mit på sig. Dess sidotak är med småtorn zirat som med en skog, och ige- nom desse tornen äro gångar, som Juden Flav. Joseph? beskrifwer, at det warit på Jerusalems tempel. Desse gångar kunna likna en Labe- ryntus. Arbetet på desse tornen är af Gotiske orden; men på portalen ock colonerna finnes äfwen af den corintiske ock Joniske Orden. Hög- Choret hade i sin bygnad hwita, swarta ock rödspräkliga Marmor al- tare, Biskops stol, Canonicorum stolar nog dyrbart. De månge Capellen ther omkring, serdeles den H. Jungfruns, woro ganska zirade. Kyrkans Tressaur war på guld, silfwer, ädle stenar ock Heliges ben ganska rik. Det makalösa tornet, som står under bygnad, har 5 portar. På ?/a tima reste wi tilbaka til Artenay, således 12 mil på 2 !/2 tima med sama hästar. Nu mera äro alla friska, wagnarna uplagade; ty gripa wi i dag an wår resa ånyo ock taga afsked af Artenay. Jag är min Landzmans Artenay d. 30 Dec. 1754. Krake 1 Våle = hjulpinne (enl. J. E. Rietz, Ordbok öfver Svenska allmoge- språket). 2 Fravius Joserrus, född 37, död omkring 100 efter Kr. födelse; judarnes historieskrifvare. 1446. Herr Landzman. Ifrån Artenay hade iag ähran d. 30 sistledne månad ock åhr be- rätta, at wi wistats ther en tjd, ock den dag thedan reste, då iag min Herre tilskref, men wi flytta ei långt i sender; wårt wistande är nu i 3 Chatellerant, en liten stad i Poietou. Orleanois, Bloisois, Tourain ock Poictou äro de provincier, som wi nu sedermera igenomrest. : Emillan wårt förra Artenay ock detta hemwist Chatellerant äro 58 mil. Milen börja nu blifwa något längre, än nära omkring Paris: ty nästan hwar province har sin mätstok på milen, så at i de orter, som ligga långt 324 ifrån Paris ock Ibhl de France, så äro milen wäl så långa, som de swänske. Eljest böra de Franska milen förhålla sig emot de swänska, som 25 emot 10 ock emot de Tyska, som 25 emot 15; men detta va- rierar oändeligen. Hwad ömsning wåre ögon hafft, sedan sist iag skref, det är snart sagt; ty desse 58 milen gingo nog fort. Wi hade knapt ; passerat Orleans, förr än den wanliga stengatan (pavé) slutade sig, men hundrade tals arbetare at sätja wägarne i stånd syntes här; ty Franke- riket gör ganska: stor flit at hafwa goda wägar öfwer alt. Fårahiordar ock andra kreatur fördes i bet bredwid wägen af sine Herdar, hwilket påminte oss, at detta Clim& ei kunde wara så wida skilt ifrån förlof- wade landet, serdeles då wi i dessa dagar siöngo: De Herdar waktade theras Hiord etc. i anledning af Wår Dyre Fräls. Födelse. Wi sågo nog af höstens grönsaker än stå frodiga på marken ock de nys upkastade örtesängar, som stodo sådda, el:r höllo på at sås. WingårdzMennerne ansade sina wingårdar, flyttade sina Rankor el:r hopplåckade theras stöd. Hela ögnarymden war här full af winträd. I Bloisois war ingen serdeles = skilnad på landet ifrån Orleanois, om ei det förra war litet mer ojämt; — serdeles syntes nog backar wid Staden Blois. Denna stad har en ganska $ kostsam ock wacker stenbro, samt flere wackra huus ock Biskopssäte. = Här såldes de hwita hanskarna af de aldra täckaste slagen för 12 å 18 3 öre Smt paret, hwilka hoos oss kosta 1 dir ock 16 öre å 2 dir Smt paret. «= Wi fölgde floden Loir ifrån Orleans til Blois ock tädan til Tour, hwilket är en stor stad, har härliga Fabriquer ock hus, som nästan alla äro öfwersatta med torn; om staden fåt namnet af tornen, el:r tornen blifwit bygde för namnet, det kunde ingen säga mig. På wår wärdz gård i Tour sågo wi en petrificerad Nautilus, som hade 3 fots diameter. På den andra sidan war han full af kalksten; men på den öfra så rent petrificat, at wi i början trodde stenen wara artificiell ock wäl härmad; dok wisade de många små snäckor, som woro liksom incrusterade ock andra petrificata impressionis, som i denna lemnat sin stempel, at detta stora war et rätt petrificat. Den curieuse ägaren hade gifwit för denne sten 100 plåtar ock skulle siöledes transportera honom härifrån. I Tour slutade wi et åhr ock begynte et annat. Min Herr Landzman wet nu nästan så wäl, som jag, hwad som hänt mig i det förbiflutna; höjden wet endast hwad, som kan ske i det ingångne. Wi begynna det in- gångne åhret, som wi slutade det utgångne, alt med resande, ock sedan wi klåckan 5 nyåhrs morgonen lemnat Tour, så anlende wi emot affto- nen till Chatellerant. När inträdet skedde i thenna stad, så woro alla g gator fulla af folk, at bese en så långwäga Legat. Wi undrade, då wi genom wangsfenstren sågo, at alla meniskior, som träffades på gatan, TEVETEVE) SERA 325 utan åthskildnad klappades ock kystes. Men straxt fek iag weta, at bruket ock wanan har här giort en lag, at alla kyssas på Nyåhrsdagen, som träffas, hwilket skall wara fridsens Kys, stödjande sig på Språket: Frid ock kierlek kyssas. I Chatellerant tilslog sig flerehanda siukdom ock opasslighet i det Resande sällskapet, så at wistandet ther blef längre, än wi förmodat. Wi öfwerlefde här 4 dagars winter, som isade åbred- den, kastade ned fots diup snö, ock giorde innewånarena häpne, som på otalige åhr ei känt en slik kiöld. Wi kunde ei annat, än lee här åt; men så hafwa de wäl någon ordsak, at beklaga sig, ty de hafwa inga tilslutna rum, inga spiell i sine spisar, utan glappige dörrar ock fen- ster, samt stendigt öpne Skorstenar ock ont effter wed; Kakelungnar weta få nämna. Denne Stad hade wid pass 3,000 Jnnewånare af borgare, som me- stadels war Knif- och Sax-smeder, hwilke giorde et täkt ock wackert arbete med guld ock silfwer utzirat. Desse arbetare truga af sine ar- beten på främmande, om de kunna; men söka gärna at af dem taga oskäligt betalt. Aktar man sig i början, så fås arbetet för ganska got kiöp; ty det märkte man hoos arbetaren af det merket P. courroné, ther wi giorde all provision. Staden är et Herrskap ock tilhörer en Prince; men Malmarna tilhöra andra Herrskaper; dok alt i myken del- ning af rättigheter emillan Kungen, Herrn ock husägarena, hwilket wi såsom längre ifrån wårt ämne ei så noga anmärkte. Folket woro här nog Devota. Denne ort war rik på fikonträd, Cypresser, som nu stodo i liten dwala; men, som här ei war nog tilfälle för wår upmärk- samhet, ock wi stedze fåt behålla hälsan, så skiljas wi ifrån det öfrige Resesällskapet ock gå i dag ridandes åt Bourdeaux. Wi önska de qwar- lemnade wara wälkomne effter. "Jag är min Hr LandzMans Chatellerant d. 26 Jan. 1755. TIG, 1447. Herr LandzMan. För få dagar sedan berättade iag min Herre, at iag med mine unge följeslagare tagit afsked af Chatellerant ock theras föräldrar, som ther af siukdom qwarhålles. Wi wistas för nästan samma ordsak skull några dagar nu uti grentzen emillan Saintogne, Angoumois ock Poictou uti en bekant ort, som heter St. Cibardeau. Under resan ifrån Cha- 326 tellerant ock hit sågo wi Staden Poitiers, som har et Regemente i Gar- nison.. Den friska morgonstunden, som wi ther bewistade paraten, wi- sade oss Franska soldatens owana wid Kiölden; han darra, klappa, stam- pade ock wiste ei huru många hanskar ock wantar han wille pådraga för Kiölden skull. På torget stod Ludvig den 14 til häst i Bronce. Staden war af ålderdomen befäst. En gamal tros Articel säger här, at Jungfru Maja den Heliga tagit nyklarna af en fiende, som hade dem i sina händer ock wille läsa up portarna ock gå in uti staden; om denna. Händelse är en sten uthuggen, som sitter öfwer Stadzporten. Här- omkring äro flere ställen, som: Presterne inbilla folket, at Jungfru Maria helgat med sin närwarelse, til hwilke orter de gå til fots ock afbedja sine synder, samt tacka för sin hälsas återwinnande, då de warit siuka. I kyrkorna hänga långa rader med ben, armar, händer, lår, fötter, huf- wud ock andra lemmar af hwitt wax, som äro tit hängde af dem, som i någon sådan lem warit siuke ock återkommit til sin hälsa i samma lem. Kloster woro här til myken öfwerflöd. Den goda inrättningen med gästgifwaregårdar här giorde, at wi kunde rida et ansenligit stycke wäg om dagen. De kalla det här rida el:r löpa posten, emedan theras gästgifwaregårdar heta Postgårdar. 12 å 20 Hästar stå ständigt färdige i stallet, på hwarje gästgifwaregård för re- sandes tienst; men de låta wäl betala sig; ty för hwar post, som offta ei är mer, än en halff Swänsk mil, så kostar hwar häst, 20 dir Smt, men det är icke nog; iag skall äfwen hafwa en Postillon, som rider med mig, hans häst måste iag äfwen betala med 20 dir Smt hwar post, utom hans guide el:r dricksp:r, som gior 5 å 10 dlr Smt. Wi hade nu ei mer än 5 hästar; ty wi woro 4 ock Postillion den femte; men när wi woro i Hr Envoyens suite, så skulle 16 hästar ut på hwar post, hwilka kostade 30 dir Smit hwarje, effter de skulle gå för wagnar. Folket undrade nog på, at mine unge följeslagare kunde så rida Posten, hwilken går så fort, som hästen kan springa. En gamal Postillon sade: il y a bien 45 ans, que j'ai courru la poste ici; mais diable m”enporte, si j'al jamais vu des couriers pareille, bien dans les berberies, mais pas åa franche etriers. Hela denna orten war så bebodd, at man länge ei såg någon gårds men sedan war en stor by, som en stad, uti hwilken funos Kiöpmen ock allehanda Hantwärkare, samt skäligen goda wärdzhuus, hwilket wi ä försökte i Willefangan. Jag trodde i början, at mine unge följeslagare skulle låta i en sträcka gå fram til Bourdeaux; men när de komo til ; : St. Cibardeau, så woro de nöjde at hwila i otta dagar. Wi bodde i St. Cibardau, på wärdzhuset St. Cibardau, ock hade på en tafla utan för 327 wåre fenster Benedictiner Munken St. Cibardau. Hela orten heter här äfwen St. Cibardau, ock haffwer til sin protector denne döde Munken St. Cibardau. I denna Bourg bor en stor hop adel, men af de förglömde, som ei fåt stort af bytet, någre wälmånde bymän, samt wärdzhusmän. Wi blefwo här wäl nog fägnade ock fingo wedknipporna för hälfften bättre kiöp, än hwad de förr kostat; ty här i orten war något löfskog, men ingen äng; ty fans här ock ingen ko i hela nejden, utan när wi be- gärde miölk, så frågade de, om wi wille skicka til Angouleme, uti Angou- mois, som war en stad 6 mil ther ifrån, så kunde wi ther ifrån hämta en flaska, i fall wi hade henne myket nödig. Wägarne omkring St. Cibardau woro så älendige, at man snart kunnat tro, at de ei woro i Frankeriket; men så war det hugnad at höra, at de arbetade på dem. Orten häromkring liknade icke litet Skåne i Swerige el:r Blekingen med sine slätter ock löfträd. En liten bäck susade här förbi, som hade bu- skar uti sig, hwilka nu stodo helt gröna ock hade nys fält sine blom- mor ock knoppat sin frukt; ty tog iag af dem et Specimenr, som skall hemskickas. Kalkonskötzelen war här i myket got stånd; ty kunde de fägna sina gäster med feta kalkoner, ock äfwen will fogel, som orten gaf til öfwerflöd. Valnötter, äplen ock annan frukt til öfwerflöd. Wi stå nu på resan härifrån. Jag är Min Hr Landzmans St. Cibardau T. Tienare. äd.23 Pebr.. 1755. 1448. Min Herr LandzMan. Ifrån St. Cibardeau, då iag stod på resande fot thedan, skickade jag några rader til Min Herre; nu mer befinner iag mig i Bourdeaux, som här kallas La petite Paris. Under wägen hit såg iag först wid Bour- gen Nonaville, ock sedan wid Postgården Chersac, et särdeles slag an- kor, som här kallades Des Indes. Näfwen war spetzig och hade på yt- tersta tippen lik som en nagel. Fergen på näfwen war röd, hwit ock swart til skifftes. Öfra maxilla gek med den omtalte nagelen ned om den nedra, desse hade eljest all liknelse af en röd kalkonmask; men det långa hängslet war likwäl borta; denne röda kam giorde wek för | näsbårorerna ; hwitspräklige på halsen, swartblå på wingarne, med hwita 328 små fiedrar wid wingens början, som likna skatans, stor stiert, på hwil- ken de ständigt swingade, stor, som en ung gås, spräcklig under kräf- wan, slog äfwen hufwudet ofta i ryggen ock skiöt sedan ut halsen, som kalkon, när han kaklar; men denne giorde det piano. Öfwer hela denna nejden ända til Pierrebrun gingo i bet stora skåckar ock hiordar af kal- koner, getter, får, som hwarje hade sina herdar ock igenkiende sin pipa, då de kallades. (SR Kort effter sedan wi lemnat Saintogne ock ingåt i Bourdolois, så gingo wi öfwer den breda floden Dordonne wid Cubiac, therest en sten- tafla sitter på hinsidan älfwen i stenmuren, som gifwer tilkienna prisen för öfwerfarten ; men färgkarlarne weta wäl dölja henne för främlingar, ehuru de måtte wisa oss på henne. Wid L'Ormon, ther man måste gå öfwer floden Garonne, är fast mera beswär; ty ehuru hamnen här ligger full af williga Roddare, så mäste man dock accordera om öfwerfarten ; ty de hafwa ingen taxa. Här sågo wi nu redan Bourdeaux, som lyste fram med sin täcka hamn, hwilken war öfwerklädd med flaggande skepp, lik- nande Stockholms hamn, ock skall utom Stockholm ock Constantinopel ei äga sin like i Europa. Nu hafwa wi skilt oss 74 mil ifrån wårt Säl- skap, som än är i Chatellerant. Wi gingo in uti Bourdeaux d. 4 febr. ock nu hafwa wi warit här i några dagar; ty må gifwas följande tekning af de tankar, som wi giort oss om denne grönskande handelsstaden: Alla de ögnablik, som iag fått titta in uti fåfängans ock oförgänge- lighetenes jämnförelse, hafwa warit ganska otilräckelige, at i den hast, den - widd, den bredd, den höjd ock omåtelighet ther af gifwa mig aftryk ock stemplar, som Bourdeaux stad wid floden Garonne. Hwad gamla berät- telser tala om blomstrande Phoenicier i sin handel, det kan man med siel säga om Bourdeaux kiöpmen; ty de äro i sin sak stora, widakienda, rika ock öfwerflödiga. Paris, som är Frankerikes hufwudstad, och nä- stan all den resande werldenes oumgängeliga skådeplatz, han har i sig rikedomar, prakt, höjd, beqwämligheter, yppigheter af alla möjeliga sorter; men Bourdeaux öfwerwinner honom både i öfwerflöd, i penningeförakt, i dyrhet, i förmätenhet ock wissa rikedommar. Unde proverbium: Paris sans pareille, Lion sans compagnon, Toulous pour epargner, Bourdeaux pour depenser. Win ock frukt är den transport, som Bourdeaux gifwer ifrån sig, ock hela widden af land ock orter, som omgifwa honom, flyter af dessa producter, så at i anseende til det kiöp man hafwer dem här, ock hwad de kosta i norra werlden, kunde man säga, at de tilra sig sielfwa ombord i floden Garonne, ock kiöpman får pengar för det, at han bor wid stranden. Nog got win kostar här 5 å 6 öre S:mt Bou- teillen, hwad skal det då kosta en gros? Frukten, som består af Rus- 329 sin, fikon, hwalnötter, mandlar, plomon, Swiskon, adanter [?], äplen, päron, äpleciner, pomeranser, citroner, &eplicoser ock flere slike, är här at anse, såsom wåre rofwor, ärtskedor, Kålhufwun, Suräplen ock bönor i Swerjet. Har iag icke sant, at landet flyter af frukter ock win? ; Wi, som kommo hit just i slutet af Carnavalls tiden, wi fingo se, huru de i sista dagarna af Carnavallen trötte, upgifne af dans, spel, Baletter, Masquerader, ock nattwak nu spenderade liksom sista ock yt- tersta andetagen at: fylla, sluta ock roga måttet af de sista dagarna i Carnevallen, som begynt wid Tre Kungars Helg ock slutade sig fet tis- dag, som här kallas Mardis Gras. Då de slutat Mardis Gras ock kippat effter andan, så begyntes Carémen med aske odens dag, sedan de i ansiktet blifwit af Presten bestrukne med aska, då han sade dem: a terra es, in pulverem reverteris. Så yppigt, som de lefwat i Carnavallen, så tyst, kyst ock beskedeligit är theras instruction, at lefwa i Care- men; om det senare så effterlefwes, som det förra, får man se. Bourdeaux d. 14 Febr. 1755. M. Herres T. Tienare. 1449. De stenar, som skickas til Hr Journu, borde wäl hwarje beläggas med et papper, på hwilket theras caracter ock Locus natalis, om det woro möjeligit, stodo på latin; men jag bär fasa för, at nämna detta alt; ty det är dödeligit för mig, at tänka på hwad beswär jag härigenom tilbringar Herr Archiateren. Af wåra silfwer stuffer ifrån Kungsberg sågo wi äfwen gärna, at en wacker til Fru Duplessis blefwe skickad, som kunde läggas i samma packa med en addresse på innersta papperet til samma förnäma ock curieusa Fru ifrån Mine Herrar. När wi hafwa wår störste Stuff ifrån Kungsberg ock någre små i behåll, så är wårt Cabi- nelte ändok icke fattigt på Kungsbergsarter. Sex Packlåder skickas nu härifrån på Hr Classons! contoir i Stockholm, som förr är nämt. Sa- kerna på Specification äro om hwarandra inlagde, som rummen fogat sig. Det war at önska, at alt komo wäl fram, utan at blifwa bräkt ock skadat; nog har jag giort min flit, at packa det wäl in, ock nog är jag öfwertygad, at Hr Arch. drager den gunstige försorg, at det ta- ges med aktsamhet up. | 330 | Greff. Hessenstein? ock Hr von Zallern? hafwa i Bourdeaux myket minne. Wi hafwa hoos Bethman, Gimbert ock compag.'? offta drukit the- ras skål i staden, på Chatron”? och på Franc. Hr Arch. täktes hoos dem anmäla mine Hirs, det nämde lystra Contoirets ock min "hög jS wördnad. Mit nådiga Messnag; Mine Herrar ock hela den lärda siörböle PR jag här träffat, bedja anmäla hoos Hr Arch. sin hälsning, wördnad ock högaktning. Till nådiga Frun, Mademoisellerna, ock Herr Carl anmäles samtel. Ambassadens gemensama hälsning ock wördnad. Jag wäntar med längtan den lilla listans uttydning, om Professor Senior lefwer. Hr Arch., mildra med wanlig gunst wår näswisa ock dierffa okunnighet, men. rena nit ock wördnad för historia naturalis. Wi skolla i desse 4 dagar med all möjelig flit spenna ögonen öfwer ock under Pyrenerna, då Flora tykes ther stå leende wid wår ankomst. TSE Jag utber mig den gunst få wara ihugkommen utj Hr Arch. wan- liga mildhet. Jag är med diupaste wördnad ES AN Wälborne Hr Arch. ock Riddarens Bourdeaux d. 10 Maji 1755. ödmiukaste tienare D.. Z. Hallman. Just nu äro wagnarna förespende, at gå til Madrit. Linn. Soc. vol. VI: 213. Brefvets början saknas. 1 JoHAN CLASON, född 1704, rik köpman i Stockholm, ledamot af Wetten skapsakademien 1745, död 1790. 4 ? Jfr. bref. 581 not. 16. 3 FriedRIcH CHRISTOPH. VON SALDERN, född 1719, preussisk kapten och sjal ligen generallöjtnant, död 1785. Fick 1752 anställning hos HESSENSTEINARNE Och medföljde dem på deras utländska resor, hvarunder han i Lausanne i sista mi nuten räddade den yngre från att blifva innebränd. - £ Handelsfirma i Bordeaux, äfven omtalad i bref. 1452 sid. 365. ; - 5 Se bref. 1452 sid. 348. | 1450. Wälborne Hr Archiater ock Riddare af N. st. ord. Samma dag, som iag reste ifrån Bourdeaux, som war d. 9. Maji "så fylde jag mina nöjen på den platzen med det liufwa arbete, som war et wälment bref, hkt iag lade på posten, som skulle 3 weckor ther 331 efter kasta sig ned för Hr Arch. i Swerje. Det förmälte något om wår lilla samling, som gek siöwägen, samt om de nöjen wi giort oss med flora omkring Bourdeaux på 10 mil. iag önskade, at alt detta kommit riktigt ock wäl fram. Resan emillan Bourdeaux ock Madrit war det swåraste, som iag i min ringhet framsläpat i werlden; men gudi lof wi anlände alla med hälsan hit d. 25 Maji passato. De widlyfftiga Hedar ock moar i Gas- gongen, de höga pyrenerna, de sandiga Spanska fälten ock snöbergen sluppo wäl icke aldeles utan upmärksamhet, ehuru nu regn, nu snö, nu kiöld, nu hotande olyckor syntes wilja förbiuda oss all upmärksambhet. Jag har både blommor ock insecter ifrån ödemarkerna i Gascogne, ste- nar ock örter ifrån bergen, chochilager, som wi med egne händer häm- tade på hafsstranden af ocean wid Bajonne, therest mine 2 ock iag redo ut, fäktandes med wågorna ock flygsanden på en gång. Sådan hetta, som wi hade i slutet af Ap. och början af Maji, då wi woro i Bourdeaux, som iag äfwen anmärkte i mit sista, så kalt war det i Pyrenei ock lågo ther ännu d. 15, 16, 17, 18 Maji, som wi i desse bergen krählde, ännu stora snödrifwor, i hka iag såg offta med ängslan wår lilla ock genomgoda fru grefwinna streta sig fram; ty det war omöjeligit silja i wagnarna, ehuru hwar wagn war bespänd med 12 oxar; ty mulorna kunde en dagled ei brukas. D. 235 maji sent på afto- nen anlände wi hit til Residentzet, då jag efter lofwen i mit förra ifrån Bourdeaux straxt tänkte, at upwakta Hr Arch. med et någorlunda om- stendigt bref, som skulle begynna wid Paris ock räka til Madrit; men -effter en beswärlig resa, så tänkte iag först hwila i 3 dagar, hwilken hwila blef sedan för lång; ty på 3:die dagen fek iag en hetzig feber, så häfftig, at iag kl. 5 e. m. lades på sängen ock kl. 8 kunde ingen få et klokt ord af mig; utan iag yrade ock hade en hetta, at när jag et dygn ther effter fek någon sansning, så war min anda så het; at när jag andas på handen, så brändes handen som för nära en eldbrasa. 'Sedan iag någorlunda återkom med platz, så hafwa mine små, Hr En- 'voyen, ock nästan hela huset warit på samma sät angrepne; men ingen så hårt som iag. Likwäl war hettan i slutet af Maji ock början af Junii här aldeles intet, utan snarare kalt. Hr Arch. sluter lätt af hwad :som sagt är, at iag ännu ei hafft tid städa mina små annotationer, som likwäl, en månad i dag, om gud will, skolla hädan afgå til Hr Archia- teren. 3 dagar för midsomaren fek iag Hr Arch. högst gunstiga bref af Ups. d. 20 Ap. hwilket på wegen warit en månad för länge. Jag kan ei wist ther af se, om mina 2:ne bref ifrån Bourdeaux framkomit; det första hade et bref inneslutit til Profess. Strömer, f. Arenia'!; det 332 senare hade en förtekning på wår skikning ifrån Bourdeaux, hwilket ei i kunde wara framkomit. Jag beder ödmiukast få weta, om nu wåra båda äro ankomne. Jag häpnar ther öfwer, at Hr Arch. Herrar Cam- rader wilja bewärdiga mina enfaldiga bref den ähran ock se them. Brefwet til Hr Löfling skall wid görligaste tilfälle krypa neder til Antipodes. Hans bref til Ortega lofwar Scient. Nat. mycken ny tilökning, som Hr Arch. inneliggande lärer äfwen innehålla. Tro säkert Hr Arch. så länge Scheidenbourg ock jag finnas här, så har Hr Arch. et pålite- ligit PostContoir emillan sig ock Löfling. Wintern har effter Hr Arch. bref warit nog måttelig i norden, ock wi bafwa i Avisorne läsit, at han där warit owanlig kall, hälst hafwet wid Grisselhamn legat. I dessa länderna hafwa de nog klagat sig; dock såg iag i frankrike ei mer än 4 dagar, som iag kunde kalla rätt winter, då åbräddarna frösso til i Is, hwaröfwer de grufwade sig. Ther war wäl eljest offta nog wåt kiöld, som för oss war mer Sensible, än en ren frisk winter i norden; men i mina annot., då de komma i ordning, är ei denna saken glömd. Här i Madrit år nu en dageligen tilwäxande wärma, som förskräcker mig. Folket säger wäl ikring werlden, at Spa- niorer äro lata; men de weta ei hwarföre: det är ju omöjeligit at ar- beta, när Solen brenner mig, så at all ting liksom löper omkring för hufwudet, ock inuti rummen giör hon mig så matt, at iag will hwarken sitja eller stå; dok hörer man ännu at det skall blifwa hetare, warmare. Det förtryter mig mäst under alt detta, at iag kan genom mina fönster se stora snödrifwor i de höga bergen wid Escuriat, som ligger 7 mil här- ifrån. En Excursion hafwa wi här giort d. 25 Junii, då wi fingo 2:ne stora ödlor, 4 ormar, någre insecter ock få örter. Ormarna äro alla Colub.? wi hafwa äfwen en orm ifrån Pyrengrne, som än är oexami- nerad. Jag tror at som wi lagt oss til Amph ock ther med continuera, at wi här skolla göra af dem ansenligt förråd. För alt ting anhåller jag, at Hr Arch. ei förgäter göra den lilla skick- ning til Bourd. af malmarter, som iag i mit sista bad, ty iag hafwer den -höfligheten på en så god wäg. Sedan wi reste ifrån Bourdeaux, så hafwa malmarter ifrån Perigaurde, ifrån Bretagne för oss hoos Swänska consulen inlupit, som hans bref mig försäkra. Kommer nu denna lilla skikning, så pollerar det ansenligen wårt minne. En ny konst, som är Souvrain, at förwara insecter, hafwa wi til hälfften redan kunnig; men wänta endast af Fru Duplessis i Bourdeaux et tydeligit recept på con- quisitionerna, som hon ei kuude gifwa, då wi woro där; ty munken som det hade, war ei i staden. SYESTAT EPN rt TAN Me EP IR RN ONS EE SS a SA NYSS TEE mn Na! TT PRE vara NE unna he NEP OP ES Madre GD At a vd än 333 Mine Herrar, mit Herrskap i gemen bedja om oändeliga hälsningar til Hr Arch. ock hela hans förnäma famille. Min ödmiukaste wördnad nedlägger iag för nådiga Frun, mademoisellerna ock Hr Carl, samt hans Bror, ock de Herrar Professorer, som täckas komma ihog sin tienare. Hr Arch. jag har supplicerat hoos R. Rådet Höpken om et pastorat i wårt Stifft, som nu är ledigt, ther han har Jus patr. Får Hr Arch. til- fälle, war gunstig recomendera, närwarande eller skreffteligen; ty om detta går bom, så letar iag länge, utan at finna slikt tillfäle; men det är sent. Hettan har giort, at wi alla hafwa stora blogblåsor, som slå up öfwer hela kroppen. Jag förblifwer med all den wördnad, som är up- tänkelig, Wälb. Hr Arch:s ock Riddarens Madrit 30 Jun. ödmiukaste T:re 1755 D. Z. Hallman. ! Professor ÅrRviID ÅRRHENI enka HEbDviG CHARLOTTA STRÖMBERG. ? De här meddelade uppgifterna om fjällens antal på fyra ormars olika kroppsdelar hafva utelemnats. 1451. Madrit d. 21 Julii 1755. Wälborne Hr Archiater ock Riddare, Förnäme Patron. För 2:ne eller 3:ne postdagar sedan hade iag ähran at tacka för det höggunstiga brefwet, som mötte mig i Madrit, ock tillika notificera wår hitkomst. Wid sama tillfälle lofwade iag, at med det första komma effter med mågot extract af min ringa dagbok; ty har iag tlier med i hoosgående giort en början; men ei hunnit längre, än til första ögne- sikten af Bourdeaux. Jag will dok ei upskiuta med denna posten, at det afsända, på det, at iag må få öfwerstyra et dussin af dessa frö paqueten, som iag håller för så angelägne, at mina ringa rader med dem kunna få lof, at nedlägga sig för så witra ögon. Jag har ännu et dussin slika frösorter qwar ock iag befarar, at de torka för hårt, ock således ei sedermera duga; ty tänker iag med det första låta de andra komma effter. Gör iag illa, som skickar detta på Posten, så är det emot min goda wilja; ty at wänta med dem til. något annat bud, det dristar iag icke häller göra. Hr Hortega! ock Quair? bedja myket hälsa. 334 Bror Scheidenbourg är ännu opasslig effter en feber. Gud we huru länge iag kan behålla hälsan i denne outsejelige hettan, wi simma i swett. iag håller dok pennan i den ena handen ock fläkten eller sol- fiedren i den andra. Hettan är mägtig, at göra oss helt stupida oc å ; oförmögna, at redigt tänka; man säger wäl at Spanioren är lat, men ei hwarföre. Alla wi, som äro Swänske, hafwa åtskillige anstöter af siuk- domar, ock stendigt ligger 2 å 3, offta 5 å 6 i wårt hus til sängz. Stora kulor slå op på wåra kroppar, de klia, som alt ont; då de rifwas up, så släppa de blod; men hwi skall iag härmed upfylla öron, som iag bör fägna? RNA Jag war i går hoos härwarande Hertig Duras?, ambassadeuren ifrån frankeriket; han kiende Hr Arch. ock Riddaren ganska wäl ock wiste tala om Hr Arch. med den höga distinction, som fröjdade mit ock de unga mine följeslagares hiertan. I denne Härtig har således histori nat. en stor protector, som iag skall weta, at betiena mig af wid tillfälle. VR Mit Herskap, mine Herrar, B. Scheidenbourg bedja alla få medökkde ock nedlägga sin wördnad för Hr Arch. ock hans förnäma hus. Jag hafwer nu et dussin ormar af colubri tilökat, af hwilka somliga äro så be- synnerliga, at de hafwa först någre fiel eller Squame, sedan Scuta ock åter Squ. under cauda. iag hoppas, at min skickning ifrån Bourdeaux, samt mit bref therifrån äro redan framkomne. Innan en månads förlopp, så skall resten af min resa komma, som hafwer några anmärkningar af Specimina natur&, som iag tycker mig ei igenfinna i Systemet. Förlåt Hr Arch. at iag med inneliggande lapp til min störste gynnare i Streg- nes sist beswärar, det kostar 6 öre kmt. på Ups. Post Contoir. Jag lefwer i dagelig längtan, at kunna framwisa något, som woro wärdigt för H. Archiat:s upmärksamhet. En rättsint wördnad för Hr Arch. i med min siel lika odödelig, som skattar för högsta ähra, at wara H. Arch. ock Riddarens ödmiukaste tienare D. 1 JosÉ OrRTtEGA (eller HorTtEGA), se bref. 472 not. 1.. 2 JosÉ QueEr Yv Martinez, se bref. 475 not. 2. 3 EMMANUEL-FELICITÉ DURFORT-DuRAS, född 1715, fransk ambassadör i Spa- nien 1752, sedan pair af Frankrike och marskalk, ledamot af Franska akad mien, död 1789. SNI ESESON SUSLIRIRESY RESER SEE FORNE TN RB ORSY Ira OT FEST i sg 339 1432. Af Madrid til Upsala d. 18 Aug. 1755. Bourdeaux i träggehanda ämne på tre månader. Effter lofwen i mit sista, som afgek d. 21 Julii löpande åhr, hwil- ket berättade kortast mine ögnamärken, til des iag hastigast i första dagarna set Bourdeaux stad, har iag ähran, at nu tillägga det följande, hwilket skall gifwa något märke af et upmärksammare öga i Bourdeaux ock en möjelig upmärksamhet wid resan öfwer Pyrenerna. Bourdeaux stad ock omliggande nejder hafwa flere slags wärde ögnamärken, wårt wistande war här i 3 månader, således kunde wi litet koxa på hwarje. At wara så myket redigare, så will iag wid utdraget af min dagbok ei fölga den ordning, som ther kan finnaa, hwilken rättar sig effter, som hwarje object förekommit, utan utsöka hwarje i sit ämne, ock det på en gång nämna. Historia Naturalis må då först stiga fram ock wisa denna nejdens rikedom ock tempererade clima, hwarpå handelen, som här är i högt flor, skall lemna kundskap om, huru de sig af natturens förmohner -— nära, ock sist andelige anmärkningar, som kunna utmärka det samwete, hwarmed de sig i denna orten af alt detta betiena. Men förr än iag öpnar tappeten, at blotta detta för min Herres genomträngande ögon, så anhåller iag om en så mild uttydning, som iag af oskyldighet ock men- löshet det lika wälment anmärkt, som iag det nu meddelar. I Januarii månad, då den starkaste kiölden war i Frankeriket, såg man redan blomande wäxter, som tola 3 el:r 4 dagars snö på sine blommor; längre warade icke här snön; men så war likwäl jorden bar ock kiälad el:r frusen ibland 8 å 10 dagar å rad. Februarii månad wisade i sin början Cheirantus i blomma, emot sit slut Leontodon, lilla Crysantemum, Spin& blad med mera. Martii månad i sin början drog öfwer jorden den gröna präktiga sommarklädningen, quikade insecterna, låckade fram ödlorna ock or- marna ur sina winterläger, gaf anskrie uti klossorna, och ju längre denne månad warade, desto mer färgor af blomor wisade han fram ibland gräset, löf på träden, ock fikon på fikonaträdens grenar, så at wid denne månadz slut hämtade man Leontodon, viola, veronica, tlaspi, myosotis, cucubalus, Iris, stellaria ock flere dessas jämntidiga syskon. Hettan blef äfwen i slutet så sträng, at man war nog nögd se en så het Mars gå bort för at få en ostadig Aprtl, som kunde ömsa wåderlek. 336 April, han grönskade straxt träden, satte dem i blomma, serdeles Amygdalus, Cerasus, ock des jämntidiga. Trägårdarna skiftade nu alla färgor för wåra ögon ock utgiöto den härligaste lukt kring all nejden. Spenat åto wi in medio Aprilis ock smultron emot slutet. Wid så be- hagelig ock tidig natturens prakt, som för oss war owan, kunde wi icke annat, än dela wåra öfriga nöjen så, at Flora fek sine stunder, hwilka wi räknade ibland de nöjsamaste. Wi nytjade flere tidiga mor- gonstunder, at besöka de i staden warande trädgårdar hoos wåra wän- ner. wi nöjde oss ei thermed, utan togo wandrings stafwen i handen, ock wägaskäppan på ryggen, gofwo oss til fots åt Landzbygden, af hwilka utfall wi räkna följande för märkwärdigast: d. 6 Aprilis ifrån Bourdeaux til Merignac 1!/2 mil. d. 7 Aprilis hinsidan af Garonne gent emot l'Ormon. d. 10 Aprilis til Gradignan ifr. Bourd. 17/2 mil. d. 13 Aprilis til Franc ifr. Bourd. 1 mil. d. 20 Aprilis til Preignac 10 mil, sedan widare til St. Croix du mont på andra sidan älfwen. Under -desse 10 milen besökte wi äfwen de i nejden ock wägen liggande orter, såsom: Abascode, La prode, Caster, Purtels, Birlade, Serons, Pudensac, Rion, staden Cadillac, Barsac ock flere. Rogen hade nu redan gåt i ax, natturen war öfwer alt leende, ock oändeligen många näktergalar slogo de liufwast klingande slag ge- nom sina näf hela nätterna, så at dessa nämda städer, Bourgar, villager, byar ock gårdar, the hade både in ock utom sig alt det, som kunde kitla smaken ock gommen, fägna luckten, nöja ögonen ock hörslen. Wi hade fåt anwisning til denna orten af wår höga gynnare ÄhrkieBiskoppen Mon- seigneur Baron Lusan i Bourdeaux, för hwilken ynnest ibland myket annat wi äro denne Prelat högt förbundne. St. Croix du mont är en = ort, som ligger gent emot Preignac å andra sidan älfwen Garonne, hwil- ken war then, på hwilken wi af Baron Lusan woro anwiste, at se något synnerligit, ock war ther hoos oss en stor ähra, at ährkie Bispen, som ei sielf, som han ock tilstod, kunde stort Hist. Naturalis, han äl- skade henne likwäl myket, ock begärade wåra tankar öfwer denne ort, hwilka wi lemnade på följande sätt, då wi effter några dagar kommo tilbaka. Tillika. med wår wärd Hr De la Breu uti Preignac, til hwilken . man wi af Hr Consul Harmenssen!? i Bourdeaux woro addresserade, satte wi oss öfwer floden Garonne, at träda up på det höga berg, som kallas St. Croix du mont af den kyrka, som ligger på denna höjden, hkn är bygd i korss ock effter hon ligger uppå högsta berget kallas: St. Croix du mont. Sedan wi gåt öfwer älfwen, kommo wi in på en BUT EEE TTSNNES ar E i Sr EEE SI TR fe lä” 3 NYSE SUTT FTSE Tas SN 7 ta FED RESET SENT VISE ETT ISIN IOK FIS TSE PRE VED 337 grön härlig äng, hwarest blommorna yfde sig af sit kierleks miöl ock ungdomen dantzade ock hoppade i ring öfwer dem effter sin egen Musique, ty detta war en helgdagsaffton. Wi trokade småningom ock sagta up til Hr Conseiller L'Ankers gård ock stenhus, som ligger högst på bergs- kullen. Ifrån ängen ock högst up war 500 steg, alt i en twär höjd. Ängen låg äfwen högt i ansende til watnhorizonten i älfwen; ty kan iag med all säkerhet säga, at denna höjd war i ansende til watnhorizonten 250 fot; at då ei -calculen är för trång, det kunde iag hålla med en afwägare. Öfwerst på berget ligger et gamalmodigt stenhus, som af ålder hört Ankerska famillen til, hwars vapen et ankar står af urgamla järntag flerestädes inhuggit i berget. På gården wid detta huus, än mer i fenstren af huset, kan man med blotta ögonen se ei allenast Preignac ock hela dess socken, utan äfwen alla omliggande fälten. ja äfwen en skymt af Pyreneiska bergen, som sluta horizonten 60 mil härifrån. Den blanning af kiörkor, städer, slott, villager, byar, lundar, ängar, wingår- dar, åkerfält, trägårdar, floder, strömar, bäckar ock slika ögnamärken, som här på en gång målade sig i et så litet rum, som meniskians öga, war det härligaste, som ther på en blink kan samlas. Bredwid delta huus är på bergskullen en liten waker trägård; alleerna är af hög ceder ock cypresser, gärdesgårdarna af crategus ock fikonträd, utmarken af winrankor ock russin öfwerhölgd. Alla dessa trän ock wäxter hafwa sine rötter i detta kalkberg, el:r rättare snäkberg. Denne höjd af 250 fot har 4 etager el:r strata. Den högsta be- står af idel ostronskal, som til en del wänt sig i kalk; men sitja äfwen til en mykenhet än aldeles hela. I denna etagen är äfwen et Capelle in- huggit, som har ostron til tak, wäggar ock golf, samt sacerstugan på samma sätt. Som alt detta är en uthugning, så kan här ei wara fenster; ty består den ena gafwelen, som är wid öpningen af berget af et järn- skrank, el:r galler, hwilket släpper in fullkomlig dager. Den öfwersta etagen består således af idel ostron ock några få andra slags snäckor, såsom voluta ock trochus. I slutningen af denna första etagen wäxer Cypressus, fikon, fläder el:r Sambucus, en blå Iris, Cucubalus, willa Ca- stanger. Til föda för roten är intet annat, än nämde snäckor, som af de förrutnade blad äro öfwerhölgde, men ei så, at på dem fins en twär- hands matjord. 40 å 50 steg längre ned är fassaden af den andra etagen, som består af röd, redan wäl giord kalksten, hwilken wid första ögnasiktet liknar sand; men wid närmare undersökning är et hafssalt, som solen wid wattnminskningen här sammanfogat, så at det samlat sig til en wiss Horizontel bergshäll i denna andra etagen. Det smakar, som salt, det är löst, faller sender under fingrarna som sand, det har ingen Linnés brefväxling VI. 292 338 mer skildnad ifrån sand, än det, at solen giort det brunt ock kalkberget 3 både öfwer ock under blandat ther uti nog kalk. Den 3 etagen består af grofware bergshällar, hwilka i början se ut, som saxum; men äro dok kalk. Ur denna etagen springa många qwika watnådror, konsten har sat in tappar i berget; genom desse ser man et klart, got ock friskt watn springa natt ock dag åhret igenom. Ther tappar ei blifwit insatta, så tränger watnet sig ut mit på bergshällen. Den 4 ock 5:te etagen, el:r slutningen har nog wingårdar, hwars jord är idel kalk, som föder den bästa winsorten, hwilket bewisas af Champagne, som är helt ock hållit bestående af kalk, och dess win är i högsta wärde i hemorten ock i enormt pris hoos utläningen. På backarna mällan wingårdarna wäxa flera slags träd ock örter, ibland hwilka Helleborus ock Cucubalus samt Crategus etc. Den 6 etagen har nog små huus ock gordar; emillan them ligger nog små klappersten; men ned uti berget är altid kalk. Den 7 etagen är den skiöna ängen, som går ned til älfwen, hwilken är det enda öfriga af det höga watn, som fordom fört dessa snäckor hit up, at formera et så högt ock i längden widsträkt berg. Äbb ock flod i älf- wen här wid St. Croix du mont ock wid Preignac har 5 timars skildnad med Bourdeaux, så myket göra de 10 milen til tiden i watnstigningen, el:r fallet. De Specimina Nature, som wi så wid St. Croix du mont, som de öfrige orter wi besökt, samlat, dem behöfwer iag ei här nämna, emedan de äro, som iag hoppas, redan i wårt lilla Cabinette i Upsala, om resan siöledes gåt effter önskan. Jag wet, at the ther kunna med den fulkomlighet beskrifwas, at min beskrifning ei kunde synas ther emot; ty tog iag den wägen, at tala in natura. Igenom Correspondence med Hr Professor Sauvage i Montjsölllat ock Doktor Aimen i Castillon har iag fåt uplysning om flere ställen ock orter så i Frankriket, som Spanien, hwilka äro rika på curiosa naturalia. Jag har ei försummat, at betiena mig af addresserna. Doctor Aimen giorde mig anwisning på Merignac, hwilket är en socken 11!/2 mil ifrån Bourdeaux. Jag war ther ei allenast en, utan flera gångor ock fan, som mig sagt war: Wid Merignacs kyrkja är en wingård, som har en slutning; i denna slutning äro ned utt jorden nog petrificater af coraller ock små snäckor. När wi här begynte gräfwa ock nogare betrakta jor- den, så bestod hela wingårdz myllan af små snäckor, hwilka somliga ei woro större, än gryn. En til tre fot ned lågo desse petrificerade co- raller, el:r snäckor; sedan desse petrificater slutade, så träffade man 2 fot längre ned en berghäll, hwilken war lik som botten af hela win- gården; denne häll war en kalksten, full af impressioner af snäckor, hwilka til en del än sutto qwar. Nedan för wingården gek en bäck. - MUTE FEN SST ,. 0 SI PET FSE VE RESETESTER TR TEESE ENESSOSPT EE FOR Er SE SET RE SG SSE KU PRAT NL SPSS FSS NT RAP ASO 339 Jag tror, at wingården wäl längre up har i samma horizont snäckor; men, som backen gömmer dem ther så långt ned i jorden, så har ingen blifwit dem hwarsse; ty håller iag intet med dem, som säga, at i Me- rignac är et widunder, at i en wingård finnes en platz, stor, som fyra gångor en sal, therest hämtas petrificerade snäckor; men ei på något ställe mer i wingården, då iag likwäl tycker mig med alt skäl kunna påstå, at merendels hwar iag wille grafwa i Frankeriket, så finnes kalk- sten, hwilken är full af små snäckor, ock har dels bitar af stora, som til sådan mykenhet bestyrkes wid alla byar ock städer, ther the af ho- nom arbeta, at ingen kan therpå twifla, hälst alt detta nudis oculis är så palpabelt, at den aldrig kan säga sig set snäckor, som ei ser, at all denna stenen bestär af snäckor. Exemplaria ifrån Merignac äro med den öfriga skickningen redan til Upsala sände. Hwad som ' under wistandet i Bourdeaux af ormar, ödlor, grodor, fiskar, klossor, foglar ock annat slikt, såsom insecter med mera, kunnat af oss blifwit träffat, samlat ock hämtat, det innehåller den upsatz, som iag ifrån Bourdeaux skickade på Upsala, då alt detta med mera afskicka- des i Maji månad på et fartyg till Swerjet, och på samma upsatz stod ei allenast hwarest wi hemtat hwart Specimen, utan äfwen gifwarens namn, om wi det fåt til skänks. Madame Duplessis, en förnäm ock lärd Fru, Monsieur Montaigu, Professeur en hydrographie, Monsieur Journu, Drogiste ock älskare af natturen, Monsieur Lamberg, Cordelier munk, lärd ock curieus, Messieurs les Apotequaires chez les religieus Messieurs des Chartreux et celuis des Jacobins hafwa i Bourdeaux warit wåra omgängen, då wi hafft nöje af de samtal, som weta sätja wärde på den owärderliga natturens stendiga skifften, hwilken dok altjd är sig lik. Madame Duplessis har inom 2 å 3 åhr giort en otrolig samling af Snäckor ock fossilier, samt petrificater ock antiqua aftryck uti agater, hwilket alt hon i sit Cabinette har bringat i en så behagelig ordning, at hon ei allenast skilt specimina til sina genera ock species, utan äf- wen giort en subdivision af de smärre, som ei hunnit sin mognad; så- ledes kan man säga, at här finnes et dubbelt Snäk Cabinette, som är ganska rikt ock desidererar föga, förr än intet kan tilläggas. Denna lärda Fru wissade oss i egen person alla dessa härliga nattursens under, ock meddelade oss öfwerflödigt af sine douppletter. Myken kundskap ock urskillnings gåfwa af wettenskaper fins hoos denna Fru, Hennes nätta ock utwalda Biblioteque pryder ei allenast hennes Gallerie, utan äfwen hen- nes witra tal ock tunga. Hon lade för oss wår Store Linnei arbeten i Franska kläder. Hon förstår, at utreda myket, som största delen af 340 hennes kiön ei weta nämna. En snäcka kallades af henne Le bouton; ty hon liknar en brun rokknapp; Argus hade hon både den äkta ock oäkta. Balani af en besynnerlig höjd ock ren figure; ty hon har få dem lefwande til Bourdeaux ifrån Indien, emedan de häfftat sig på skeppen ock fölgt med hela wägen; af skeppet woro de sedan sågade med fina sågar. Concha Natifera hade hon ganska redig. Petrificater, som än ligga i sina former, Coraller, som på det tydeligaste wisa all sina diurgångar, många Indiska för Europa obekante meubler ock andra curiosa ses i detta Cabinette. Fröken Duplessis, denna Fruns dotter, hade en wacker samling at Phalener ock Papillioner, hwilka hon sielf i theras ganska härliga trä- gård, parterre ock orangerie hämtat, ock wiste äfwen en hemlighet, at dem för tjdsens mal på det säkraste förwara, hwilket en munk henne lärt: men, som denne Pater ei nu war i staden, så lofwade både Frun ock Fröken mig beskrifningen genom bref, då han kommo. Emedlertjd sade Fröken ock Frun mig, hwad de i denna saken wiste: En grön färg, hwaraf de hade en flaska full, hon hade i sig det antidot, som förhindrar all motter ock mal, at gå inom det papper ock det skrin, som med henne är bestruken. Uti papper med denne färg bestrukne lågo Frökens insecter, ock detta papper lades sedan i et litet skrin, som war med samma gröna ferg bestruket. Uti en låda af mina beskick- ningar ifrån Bourdeaux ligga 3 ark papper, som äro med samma gröna ferg bestrukne, som äro en skänk af Fröken Duplessis Härmed måste man nöja sig til des, at man får recept på ingredientierna af den nämde Pater. i j Fru Duplessis har utanför sit wackra hus ock palais en härlig Par- terre, wackert Orangerie, qwik watnkonst, stor ock rik trägård, hwilka härligheter ännu taga glantzen aldeles framför den nyligen anlagda kungs trägården, som ligger bred wid dem, så at ingen kan neka, at desse äro nödwändige ögnamärken för dem, som wilja smickra sig af, at med öpna ögon se Bourdeaux. 2 Monsieur Montaigu är en wida berömd Professor i College du Gui- enne, elr denne provincial Academia, som fins i Bordeaux. Han har en ansenlig samling af naturalier, serdeles sådana, som komma utur det watnet, hwilket sköljer stränderna hoos' Antipodes. Som han är Pro fessor hydrographie, så taga alla ynglingar, som upfostras til Siöstaten, sin lärdom hoos honom. Sedan desse blifwa siöMenner ock effter sine siöresor återkomma til Bourdeaux, så föra de til sin förre Mästare stora samlingar af nattursens underwärk, som de träffat, wisandes ther med sin böjelse, at fägna sin Patron med watnets underrike, effter han med 341 så mycken swett ock möda lärt them at flyta ofwan på. Mr Montaigu böra wi prisa för ansenlige skänker, som Specification på wår sändning til wårt Cabinette i Upsala nog wisar; han har ännu ei städat sit ca- binette. Jag törs ei yttra, hwad han oss sade för gynnande tankar ther öfwer; tiden torde wisa dem. Emedlertjd äro wi Professor Montaigu oändeligen förbundne för det, som redan skedt. Monsieur Journu och hans Bror, de äro håda Drogister, men af de största i sin sak, som förtiena allas upmärksamhet; de hafwa det för- träffeligaste Cabinette, som fins i Bourdeaux. De läsa flitigt uti de tid ock annan utgifne Opera natur&e. De äga äfwen waker insikt; men, som de aldrig hafft tilfälle at fördela sig af viva voce hist. naturalis Doc- torum, så är det ei underligit, at de i många saker hesitera, men the- ras couriosité, theras flit, samling, undersökning ock mera af deras be- römel. egenskaper hörer therföre icke up. jag kan ei begripa, huru the- ras Cabinette, som är endast 3 åhr gamalt, har kunnat nå den höjd, som det hafwer i flere nattursens grenar. Theras snäkCabinette är nog rikt, men har ei Amiralerna. Följande har iag ur theras Cabinette ket wi en boll hemskickat, Physicaliska ock optiska instrumenter ock andra Curiosa giorde Hr Journus Cabinette nog wärde. Han giorde oss äf- wen några skänker af sina Dupletter, som hem skickade förtekning wisar. Af den nämde Indiska Gummi war här et par stöflor, hwilka iag kunde draga ut ifrån golfwet til taket, ock så snart iag dem släpte, sprungo de af den wigaste elasticité i sin förra korta form. Denna Gummi är äfwen utaf qualilate contraria i wärma ock kiöld, i anseende til andra sorter Gummi. Monsieur Lamberg, som är en af de älsta fäderna i Cordeliers or- den, som här finnas, han har i all sin tjd, som nu går öfwer 70 åhr, warit stor älskare af historia Naturalis; ty har han äfwen lagt sig: på Medicine, hwarutinnan han arbetat sig til Doctor för detta communitet. Han wisade oss 2:ne stora rum öfwerklädda med fossilia, petrificata ock snäckor, samt något litet miner&e ock urner med mer af antiquiteter, hwilket alt denne Fader sielf samlat med egen hand, ock effter sit egit påfund upstädat så, at han aldra öfwerst på hyllorna har jord el:r sand- arterna, hyllorna ther under en lös composition el:r congestrationer af samma halt, på nedersta hyllorna har han solida ock fasta stenar af samma slag, hwilken methode han kallar: wisa ex principiis rem in per- fectione. Denne gubben har med mycken möda släckt sin nyfikenhet til en del, at se ock kiänna de bergen ock petrificaten, som finnas i 342 denna ock omliggande orter. Ibland flere ålderdoms öfwerlefwor, som gubben sammanskrapat, hade han äfwen 2:ne händer af miöl ock watn, hwilka woro med hufwudhår sammanfäste, som blifwit inbakat i desse händer. Desse händer med sit hår hafwa i hedendomen warit in signum fidelitatis conjugalis, som ringar nu för tjden. Uti Zoologien hade gub- ben ei särdeles kundskap. En Scorpion hade, då han satt ock skreff i sin kammare, fallit honom ned på papperet ur taket, den han oss wi- sade, då wi sade honom, at det war en Scorpion. Cordeliers Klostret war et kosteligit slott, ther 40 Patres ock äfwen så många Fratres lefde med nöje, ehuru alla måste söka födan af andra meniskiors barmhärtighet. Et litet Capell, som de hafwa i sin kyrkja, som håller messor för alla siöfarande, som giöra någet löffte, då de äro i nöd på siön, det är en god födkrok; ty slika siömen, när de komma hit til staden, så bära de sit löffte til detta Capell ock lägga fram för helgedommen, som munkarna insamla med nöje. Sedan låta de måla en tafla, på hwilken är teknat den belägenhet, uti hwilken theras Fartyg war, då de woro i nöd; sådana taflor hänga i detta Capell utan räk- ning. Detta Capell får äfwen något af de hiertniupna, innan de resa til siös, på det, at för dem i synnerhet må bedjas; men det war sant, detta hörer ei til Historia Naturalis. Gubben Lamberg, som utom tron på denna galnskapen, war en ganska respectable man, han fölgde mig at se detta; ty föll det in uti pennan, innan iag det förmodade. Af snäckesamlingen hade denne Pater några rätt wackra stycken, serdeles af Multivalvis, af hwilka han skänkte oss en. Hans Cabinette bör här så myket mer wärderas, som i Reg. Lapid., utom denne samling, snart intet fins samlat i Bourdeaux, elr omliggande nejden, om ei i Angou- leme, ther Bergwärk finnas. : Apotequarena hoos Chartreux ock Jacobiner munkarna i Bourdeaux, de äro båda å båda stellen curieusa ock samlare af naturssens under- wärk, nog begifne på Experiment, serdeles den Pater, som är hoos Ja- cobinerna, hwarpå de andre Patres, då de komma i hans Laboratorio, stå ock gapa, som på en comedia elr Taskspelerie; detta roar dem, ock de roa honom; ty nästan alla Apotequare hafwa en liten slik appendix- Wid det tillfället, som wi woro ther, wisade han Magnetens krafft, at låta järnet simma, siunka, med sådan hast bortflyga, at det ei war per- ceptibelt med ögonen; han hade äfwen framme et glas, som öpnade sig såsom en hatkulle af en halmhatt, då man wille sprätta up hopsyd- ningen på halmhatten. En flaska med watn, therest af små glaskulor woro munkar, knektar, änglar ock sielfwa Hins bilder, hwilka huru flas- kan wändes gingo et wist partie til hwarje ända; men blefwo aldrig — $ dr 4 FÖPESTISER SST Ye NI VE TVISTER fe RME UR > SPSS SAT I = 343 qwar wid sin förra ända, då flaskan wändes. Hoos Chartreux hade hwarje Pater sin lilla trägård, therest de hade små sängar med wackra blommor, et litet orangerie, hwarest de bewarade om wintren sina citroner ock pomeranse träd. Et litet citronträd wisades oss, hwars ena gren altjd bar en hermaphrodit af citron ock pomerans. Wi fingo en slik af Ährke Biskops Baron Lusans bord en gång, hwilken han fåt ifrån denne Paters lilla Orangerie; den hafwa wi hemsänt. Eljest war äfwen här et wackert Apoteque, ther något af snäckor ock uptorkade Quadrupedia samt fiskar och reptilia wisades. På gården utanför Apo- tequet stod et litet diur bundit, som Le Pere reverende, hwilken fölgde oss ikring i detta präktiga slottet, hade nys fåt ifrån America, hwilket de kallade Acuti de Leogan. Detta diuret hade långt tryne, öfra maxilla war nog längre, näsbårorna, som på en hund, små öron, 5 klor på hwarje fot, swarlgrå, 2 fots lång rumpa, som hade grå ock swarta ringar, brun under buken: tänderna 6 primores, 2 större canini, 3 mindre canini, 3 molares, stor som en katt, sprang up på folket, tog ned ock ransakade fickorna, war ganska qwick, gnislade' ibland, som en rotta, elr litet swin; dess affecter liknade nog markattans; men torde hända, at det war en Meles. Af ortens okunnighet blefwo wi intalade, at i Gradignac 1!/2 mil ifrån staden skulle i en källare finnas scorpioner. Wi giorde en Romaria dit, sökte med all flit i källaren ock alla likliga platzer; men förgäfwes. Wi kommo öfwerens med folket i gården, at de skulle föra oss tilhanda i staden på wårt hotele, när slika diur kunde finnas; de sade, at så snart, som det rägnade, så kunde de skaffa; ty då wisade the sig. Äntel. regnade det, de kommo, wi fingo; men icke scorpioner, utan 2:ne ödlor, som iag hemskickat, hwilka iag kallat Sa- lamandra uti min specification. Folket woro lika rädda för desse ödlor, som för elden, och hade bewis på, at de woro ganska farlige. Jag lade dem lefwandes i Sp. vini, då de utzilade genom sina porer en hwit safft, som ystade sig straxt hon kom ut; de lefde i detta element icke länge; men wäl ned i jorden. Ifrån detta Gradignac skickade Madame du Cape, som war Fru af denne orten, oss af de Curculiones uv&e, som wi hemskickade, sägandes oss tillika, at desse insecter giorde henne offta skada på 30 å 40 Fat win om åhret. Wi examinerade theras Antenn&e och funno dem wara, som trinda raspar, hwar med de raspa af de första skotten på winrankan, som sedan förfallnar ock gifwer ingen frukt det åhret. Här war för dem ei annor bot, än det, at Frun lejde en hop folk, som på en wiss dag gingo öfwer wingården, ock plåckade bort desse gyllende odiur. 344 Le Cabinet de Tl'academie des sciences å Bourdeaux är ei ibland de raraste; dok har det af petrificater ock snäckor, samt omliggande or- tens fossilier några wackra stycken. Dess Biblioteque är mer wärt up- märksamhet, ock dess Mathematiska, Physiska ock optiska instrumenter, samt den stora siöwäxten, som Greff D'Offelmont skänkt åth Intendenten Å Tournu, ock Intendenten skänkt til denne Academien. Han war af samma slag, som wår tubipora, uti den hemskickade samlingen; men hade en stor rot, ock wid roten formerade han sig icke straxt i grenar, utan giorde en concavité, som en liten så, el:r stort ämbar, hwarpå sedan gingo ut stora spiror; han war wäl af 4 fots diameter ock nästan af lika höjd, el:r något högre. | Wingårdarne omkring Bourdeaux, de höra wäl med alt skäl til hist. Naturalis; men iag bekänner, at iag ei förstår theras anss; dok såg iag wäl, at dess ägare giorde sig olika beswär, ock mig sades, at de äfwen = — hämtade olika frukt. Godheten af wäxten, den gör wäl mycken skildnad; ty Pontac, Haubrion, Fite et Tour äro de 4 förnämsta, Medoc ock än en wäxt, som iag ei mins, de woro äfwen ibland de starkaste winwäxter. Namnen hafwa desse af orten, ther the wäxa, såsom wåra wexter i Swerjet: Nylands rog, Östgiöta ärter, m. m. iag lemnar wingårdarna, tils iag talar om handelen; ther löpa de mycket in. Den lilla colubris, som wi hemskickade, han hafwer den egenskap, at om man sätter en trå mit igenom honom, ock hänger honom i et tak, ther wäl är tiltäpt för drag, så skall hans näf altjd wisa ut det wä- I der, som blås, ja så, at han en dag förut wisar med näfwen, då wädret skall kasta sig. Burdigale probavi. | Innan iag slutat mit ifriga öga på hist. Naturalis, så må iag äfwen Er nämna, at en Man kom til Bourdeaux, som hade en samling af hundar ock Markattor, hwilka woro så inrättade, at om de talat, så hade man trot, at de warit folk. De woro klädde både i gossar ock flickor, de dantzade minuette ock contradansser, sutto til bordz, åto, nego, krusa, båcka, fäktade, redo på hundar, höllo i betzlet med besked, sutto raka i ryggen; man lade fram för hunden en stol, han gek friskt öfwer, Mar- kattan satt fast i sadelen. Alt hwad ägaren tilsade dem förstodo de ganska wäl; men ingenting war dem liufligare, än när de fingo lof, at gå af' Theateren; ty han hade ei ordet ur munnen, innan de woro i gallop, at gå in. Detta war wårt menlösa ock okunniga öga på Historia Natu- = ralis i Bourdeaux. Nu blifwa wi kiöpmän. Handel bygger städer. En fri handel bygger skiöna städer; men en handel, som ricktar mycket, han wisar öfwerflöd i huus, i kläder, i spel, i flere yppigheter, så at meniskorna tåka sig så nära in til den ER CE AV SG SPP. WSR 345 fria nattursens oinskränkta Regering, som möjeligit är, hwilken man med skäl kallar oinskränkt, när alla lustar rusa til öfwerflöd, hwarje på sit ämne, ock endast återhålla så mycket, at det tunna skalet, som är öfri- git af en werldslig arm, ei aldeles brister; ty då torde de bommar smidas, som förhindrade flere oinskränkta nöjen. Floden Garonne, han giör på sig en bukt 10 mil förr, än han faller ned i Ocean wid Soulac. Wid denne bukt har fordom Bourdeaux blifwit anlagt, ther han nu kläder Garonne med mycken prakt. Det är, som iag set af Antiq. loci, ei lätt afgiort, hwad tjd Bourdeaux blef funderat; men, at han redan i Gallernas tjd och wid Xsti födelse war i tämeligen got stånd, det är nog bewiseligit, så af Bourdolois starka utfall i Bello Gallico, som collegio Guienensi inrättning, el:r Academia hujus provincig, som i 3 seculo fåt sine instructions reglor, samt äfwen, at wåra Gother, då de skickade en tropp ifrån theras första hufwudqwarter Narbonois i Frankrike til Bordeaux, så öpnade Bourdeaux innewånare sine stadz- portar ock togo dem emot med all wänskap, som tideböekerna i Bour- deaux tydeligen säga. Om detta warit en drifft af kierlek el:r fruktan, det kan giöra oss, som nu lefwa, lika mycket. Chateau des Galliens, som ännu bewarar sin kretz i murar ock flere portar i Bourdeaux, det witnar äfwen om dess ålder; men detta är ei mit ämne. At en medelmåttig tjd anlagt Bourdeaux, och at innewånarna warit mindere stora i både handel ock stat, det tyckas de trånga gatorna, de smala trapporna, de rätt ock slätt ansade inrättningarna i gamla staden ock husen nog bewisa. Den senare tjden har slagit kull gamla hus för at lägga ut gatorna; ty han har hållit för angelägit, at åka i wagnar, inrättat flere -domstolar här i staden; ty han älskade, at Guienneuserna, som fordom wille ensamte sätja kungar af ock til i Frankerike, de skulle höra lagen; Låtit anlägga en stor ock skön fästning, på det, at om de ei wille höra lagsens commando, så skulle de höra Skrotets smäll; Kommit et Skepswarff i gång, som flyttar ortens producter til den sist bekanta werlden ock hämtar tilbakas de waror, som offta giöra til slut capitalet til 3 å 4 gångor alterum tantum ; Sällat Borgerskapet med en fri ock grönskande handel, som satt dem i rickt tilstånd; Giort dem bekanta så långt, som watnet flyter omkring Jordklotet wid alla de strender, tit wä- dret blås. Så har Bourdeaux rest sig ur en gamalmodig klädebonad, ur forntidsens grofseder, ur olaga slaktömmar, ur fattiga förrådshus, ock gåt in uti de fejade förnufftssluten, blifwit dagad, wäl styrd, uphielpt, riktad ock öfwer all werlden bekant för desse stycken. Wälmånde har äfwen sina sidotrappor, som föra meniskior ock döde- liga snart ned på samma botten, ther the stogo, innan de komo up til 346 sit wäl; men, som desse gärna ligga ut ifrån klinten på en annan sida, än then på hwilken man steg up, så blir ei et wälmånde sinne dem så snart hwarsse, utan trepper til dess, at det är så högt tit up, ther man stod, at man ei mer kan hielpa sig tit. Bourdeaux, som uti sig har en liten tekning af alla saningar, det har wid sin tiltagande höjd i Rikedom ei underlåtit, at betiena sig af de nöjen, som tjderna upfunnit: Trägårdar, Promenader, Concerter, Opera, Comedier, Lustfyrverkerier, Lindantzerier, Taskspelerier, Markatte- ock Hundfäkterier, Masquerader, Marionetter, Pree- sentativeskap, Baletter, Assambleer, Wågspel i kort ock tärning. Tractater ock flere Öfwerflödz ock yppighets wärk räcka det ena det andra handen i Bourdeaux, hwilket giort, at flere KiöpMäns huus mit uti loppet stupat, I ock han med sin stora hona, som merendels ther til warit ordsaken, måst flytta ut på landet, ther the med mycken möda fåt ock få lefwa all sin dar för et åhr ock några månaders nöje, utan skrankor. Exempel skulle icke fela mig; men hwem will lägga sten på bördan. Minst bör en främ- ling det göra, som hoos sådant folk offta mår bäst, som äro ög at 1 förslösa sit goda; ty hoos dem måste alla hielpa till. 2 Emedan iag lofwat tala om Bourdeaux handel, så ser iag mig ei bätre kunna den anföra, än om iag först nämner de domstolar, som honom styra, ock sedan de yppigheter, som göra de handlande yra; ty då kan man bäst se, huru handelen emillan desse båda skakas, ock ther hoos, at dem dygdigom ock beskedeligom är ingen Jag satt, utan de rikta sig i stillhet ock wälmånde, som kläder theras stånd. : Comendeurskapet, Parlamentet, Intendencen, Comendantskapet, Han- delstribunalen, Jurat, Cour des aides, Magistraten, Senechal, Tressoriers ock Les Fermiers, som wäl kunna, nämnas sist; men äro likwäl icke litet betydande. Alla desse äro de domstolar, som hafwa et wakande öga öfwer Bourdeaux ock omliggande nejden, ock äro besatte med diup- sinigt ock lärt folk; men de yppigheter, som nämnas på andra sidan, de gripa om sig så mycket möjeligit är af både domare ock handlande, hwilket är sig likt i all werlden. Jag håller bäst ock skickeligast, at se hwart i sit ämne utan application; ty saningen är icke altjd behagelig, ei häller wid alla tilfällen anstendig, ehuru hon aldrig är strafbar. : Commendeur öfwer en Stad ock Province i Frankerike will säga nästan det sama, som wåra Swänske GeneralGouverneurer i Finland ock Pome- - ren; men denne Herre war nu icke i Bourdeaux, utan borta. ; Parlamentet, som är en så myndig rätt nu för tjden, hwilket tid- ningarna ei försumma at omtala, det har af både andelige ock werlds- lige Råder ock adsessorer en talerik samling, samt notarier, syndici, ad- vocater ock fiskaler utan ända; detta liknar wåra Hofrätter i Swerjet, det 347 delar sig i ganska många divisioner. Premier presidenten går i hwilken- thera han behagar. Några Biskoppar i ErchieBiskopsdömmet togos här in uti pleno parlam. såsom Adsessores honorarii, då de woro i Bour- deaux hoos sin archifader, at wälja deputerade til theras instundande Cleriska Generalsamling i Paris. Intendencen är nog lik wåra Landzhöfdingesäten, ock den nu i Bour- deaux residerande intendenten Turnu, han är en herre, som af allas mun hade mer beröm, än iag någonsin hört falla på en Man. Han har ock så härliga händers wärk omkring i Bourdeaux stad af inrättningar, för- bättringar ock täcke anstalter, at de, som för några ähr sedan set denna stad ock nu få se honom, hafwa swårt, at känna honom igen. Denne Herre war nu i Paris, ther han för sine höge förtienster blifwit til Con- seiller d'Etat uphöjd; men förbehållit sig at få residera i Bourdeaux, ther han ännu har så många ämnen för sit wälmenta ock uplysta öga. Wi böra beklaga, at wi aldrig fingo se denne Herre, som alla meniskior med en så ifrig anda berömde; men många wärkställigheter af hans be- fallningar prisade honom nog för wåra ögon, ehwar wi sågo i staden. Comendantskapet hade Comendanten på fästningen, som kallades Chateau des trompettes. Här låg en wacker Garnizon. Denne fäst- ning har fordom blifwit upbygd af en privat, som sedan skulle göra Räk- ning för henne. Då han presenterade räkningen åt Kungen, frågade han af hwad metalle fästningen wore bygd; ty summan hade gåt så högt, at hwar sten kostat en Lius d'or, hwilken går för 8 plåtar Swänska; Men det är äfwen sant, at Fästningen är en kostelig ock wacker piece, bomfria murar, wäl formerade bastioner, som hafwa lufftrör ock dag- luckor ned uti barackerna, samt starka järnstänger, som draga skarpt tilsammans curtinlinierna; alla hwalfwen i 4 tornen äro vuterade med järnhakar.. Utsikten härlig, fosseerna stora, broarna starka. Rustkama- ren med nog amunition försedd, samt kunde framwisa alla modeller af gewär, som här i orten i alla tjder warit brukeliga, ock mera slikt: Handels Tribunalen, den ömsade presidenter ock hade en ferme ock expedite domsago, då i handel ock wandel upkom någon twist. Inom en wiss summa war denna rätt ultimat, så at ifrån honom war ingen Appelle. Presides, som här tjd effter annan warit, stodo i lebens gross. Jurat war et Råd, som åhrligen ombyttes. Herrarna häraf hade 2:ne sidentygs ärmar, som de altjd buro med sig, hwilka de satte på sig, om de woro föranlåtna, medan de woro ute, at wisa sin myndighet, då ingen knyste. De hade med police, criminalia ock hantwärks twister, samt mera slikt, at sysla. 348 Cour des Aides war en rätt, som skulle understödja andra rätter, låta examinera saker, ock hielpa särdeles de oförmögne, at sielfwa tala til en talman: dok hafwer iag ei tilräkelig kunskap om denna domstol, ehuru iag flere gånger war i sällskap med presidenten. Magistraten är en bekant rätt i alla orter. Senechal är en rätt, som på något sätt liknar wåra Lagmans dom- stolar; men är ei aldeles den samma; ty denne bestrides af et col- legium. | Tressauriers, de hafwa at bewaka Franska Ränteriet i den ort, ther the wistas. a Les Fermiers äro de, som hafwa i förpantning alla tullarna, ut- skylderna ock skatterna, hwilka äro med stora privilegier försedde, ock giöra sig otaliga rikedommar, samt hafwa förskräckelig stor magt i sine händer. Man kan wäl inbilla sig Exactores i g:la Rom, då man will förställa sig desse. j Alla desse Rätter, collegier ock domstolar hafwa hwarje sit präck- tiga pallais elr Slott, hwaruti de residera, hwarje sin underbetiening, hwarje sin skildnad på klädebonad; ty alla dommare i Frankrike kallas robe folk, therföre, at de ei gå i wärja, utan i långa råckar; de hafwa äfwen utslagit hår ock kragar såsom Prästerna i Swerjet. När wi skulle gå up i Parlamentet, så satt en hustru wid KOrtol som tog emot wer- jorna ock gaf billet på dem. : z St. Cyrin ock Chatron äro 2:ne Malmar, som ligga utom Stadz- portarna; men äro likwäl med staden moraliter incorporerade. Desse äro så stora, at de kunde hwarje göra figure för en wacker stad; den förre har den nys anlagda Kungsträgården; men den senare har siö elr åstranden til sin prydnad, ock bör man med skäl tilstå, at Chatron är den härligaste platz i Bourdeaux. Chatron är !/2 swänsk fierdings wäg lång jämte älfwen, har stora, höga ock kosteliga hus. Emillan dem ock älfwen är endast en gata, til hwilken fartygen kasta up sina warpar, ock öfwer hwilken Kiöpmennerne tilra ned sine tunnor. Detta liknar aldeles skepsbron i Stockholm, men är så myket härligare, som hela den andra stranden twert öfwer är garnerad med löfträd, som å andra sidan om sig skuggas af höga berg, hwarest hela slutningen ock sielfwa kullen är öfwerhöljd med wingårdar; hwilket alt gifwer den aldra täckaste utsikt, som oss så offta i Swänska Consul Hermanssons fenster fäg- nade. Consul Hermansson wörda wi äfwen såsom Basis ps alla nöjen wi här hade. 5 Ibland alla yppigheter ock lustspel, som i Bourdeaux förekommit bör Opera huset först nämnas såsom det, hwilket mäst ferquenteras [!]. 349 Sielfwa huset är wackert; Konstmachinerne öfwer ock under Theateren, medelst hwilka här föreställas allehanda gyklerie, äro besynnerliga ock se ut, som man tittade in uti et olje wärk. ”Trouppen af Acteurer ock Actlricer bestod nu af 80 personer, som wunno stora pengar. Alt gek — effter Theaters lagarna wäl til, ock kunde man icke se någon skildnad på denna ock Operan i Paris, om ei Decorationerna, som i Paris woro nogot präktigare. Mr LIL Hombard ock Mademoiselle Bon i siunga, Mr Pitrot, M:elle Auguste et Arnau i dantza, Mr Grenier i violon hade hwarje på sit sätt högsta priset. M:elle de L'or passerade för den fagraste; men allesam- mans för liderlige, som de ock utan all twifwel woro, ock hade i sin lösaktighet ei annan skildnad än priset, som fogade sig effter theras ålder, utseende, bruk, utslitenhet elr slike förkiusande nattursens griller. Emellertjd bruka de sina Opera privilegier til täcke mantel; ty ingen får tiltala dem, så länge de äro operister, utan synes liksom the ther- igenom hade frihet, at i flättja hålla öppna wärkstäder ock fabriquer. När iag nämt Operisterna, så är det onödigt, at nämna Comedian- terna; ty ther blir ingen annan skildnad än varietet af Personer; men som til fullo hålla samma hemseder; men än wisas ei höjden. Masque- raderna, ther 1000:de personer på en gång träffas för at säga hwar- andra okända sin mening, ock anstalta oförmodade bekantskaper, de äro ännu fasligare. O tempora, O mores, horrenda telluris pondera. I mit fädernesland skulle någon mena, at iag nämner detta såsom af et löst tal; men det är icke så; då woro iag för förnufftig, at det an- tekna. Men när saken skyddas af privilegier, när twister i samma sak afdömas wid rätten, utan at röra wid Societas, lege Dei prohibita, hwar uli desse twister upwäxa, då är det ögonskenligit, Asambleer, Baaler ock Baletter, som nästan dagel. hållas, hwar til ei endast hela natten, utan äfwen hela egendomen offta spenderas, de kunna sätja en karl på kneken; ty 70 å 90 fat mat på bordet, det giorde en medelmåttig kiöpmans tractat. 800 Plåtar, at kosta på en Baal, det kallas bagatell; Spela bort 200 Ducater, det ansågs som en supstyfwer ock den det wan, sade, at han wunnit en maurceau [!] du pain. : Concerten war en af de behageligaste nöjen. Intendenten har wid sit palais låtit upresa et kosteligit stenhus til Concert Saal, som är för- sedd med wacker inrättning, ock har et Chor af 60 å 80 Personer, ibland hwilka altid äro några, som excellera. Ifrån England kom en Italienare, 20 åhr gamal, som nu skulle gå til Portugal, tit han af Kungen i Lisabon blifwit förskrifwen för 800 Luis d'orer om åhret, för det, at han skulle siunga en gång i wekan; det gör 38,400 dir kmt 320 om åhret. Denne yngling, som het Quadiani, han sang 2:ne ggor wid Concerten i Bourdeaux, hwilket giorde alla satisfaction, som förståt ock förr hört stora sångare, ock mig giorde det hel förundrad, at en meni- skia kunde komma til den höjd i sång. Det öfriga Chorus swarade dok litet med sin Symfonie emot denne Mr Quadiani; ty Italienska mu- siquen är ifrån den franska så skiljaktig, som natt ock dag. Denne Quadiani älskades af alla, serdeles af Fruntimberet; ty beklagade de honom icke ringa, at han i sin ungdom måst göra sig olik både theras ock wårt kiön. Alla, som är intressenter i denna Consertens hållande, ock alla främlingar, gå här fritt in, utan afgifft; de öfriga betala wäl ingen ting, men böra hafwa billetter. Denne hålles hwar odensdag hela åhret. Kortel:n, at nämna alla yppigheter, lustbarheter, som förkiusa omogne sinnen, som hindra ostadgat folk i sine syslor, som göra tänderne i munnen darrande, näsorna inkrupne, pungarna slaka, timmelig ock ewig förlust, det är börja om morgonen, sluta mit i natten. Ifrån klåckan 9 om morgonen, så war ei mer än en elr högst 2 timar wid middagen, som intet lustspel bhöls, ända til klåckan 12 mit i natten. Om de 9 timarna sedan, ock de 2 mit på dagen woro fria, det kan ingen dödelig wist säga; ty här taltes icke annat, än om roo, nöje, så at mig syntes, at de wille hantera oss, som det talas om de menner, hwilka kommo på några dagar in uti Månan, ock sedan skicka oss hädan lika sluga om -Bourdeaux, som wi woro när wi ankomo, wetandes, at en sådan stad ligger på Chartan wid Floden Garonne, ock lärer således ligga mid henne i Frankrike; men aldeles gek det ei an. Emillan så mycket rätt ock snett, som förr omrört är, skakas wäl offta en elr annan oförsiktig handlande; men den frihet, hwarmed man här handlar giör, at aldrig en kan gå bort förr, än twå komma åter. Hwem, som behagar, Jude ock Grek, sätter sig här ned, kiöper, säljer, handlar, wandlar; ingen menniskia frågar honom, hwadan han kommer, hwad han giör, hwart han will; ingen taxerar honom, ingen upskrifwer hans hus elr folk; kortel:n, så länge han lefwer effter den allmenna lagen, så talar ingen publice med honom; men giör han ther emot, så kommer han snart för rätten, ock wäntar ei på dommen, än mindre på Execution. Kungen blir therföre ei i mistning af sin rätt. Accisen, som är lagd på alt gods, som kommer in, som går ut, den taxerar nog de handlande: men kan han någon sin jämnare taxera dem, än då när alla warorna, hwarmed han handlar, betala af sig alla utskylder? De twå stora Marknaderna ifrån d. 1 Mars til d. 15 ejusdem, ifrån d. 15 octo- ber til den sista ejusdem, då gå mäst alla fartyg, som under den tjden SESSION SES EES YES TT CP NNE OR rd od nr Vr er SJ a bon ER FOTEN ANENA L FRITID FIRST SO ELISA YRSA PEN STEN UAE T 351 äro segelfärdige, bort utan afgifft; ty den frihet förer marknaden med sig. Somliga orter hafwa likwäl icke denna friheten; ty detta har af- seende på orten, til fartyget går. Theras wänner England ock Rysland, de hafwa fögo af detta privilegium; men Swerjet nog. Alla Tyskar, Engelsmän, Chenevievrar, Italiennare, och sielfwa Fransoserna ifrån andra Provincier, som komma hit i dessa marknader, de betala ingen afgifft för alt det de föra in, ingen afgifft för alt, det de föra bort; men acurat inom de nämde terminer. Komma de 1 tima förr, elr senare, in elr ut, så är nåden ute; ty såg iag i Marci månad, huru beställ- sama desse woro d. 1 ock 15 at föra in, at skicka ut sine wahror. Detta kan med skäl kallas fria marknader, som giöra got kiöp, ock nog tilförsell. Omliggande orten wid Bourdeaux, Communication med medelhaf- wet, floden Garonne med sin äbb ock flod, som giör lät transporte til siökanten, hwarifrån hela Europa ock de aflägsnaste Indierna besökas, äro de ögnamärken, som peka på Bourdeaux grönskande handel; ty kallar iag desse särskilt fram. Orten omkring Bourdeaux på 2 mil kallas Grave, och alt det win, som hämtas inom denne kretz, kallas vin de grave, hwilket så det röda, som det hwita är ganska got. Or- terna therutom hafwa hwarje sin jordsort, följakteligen en särskilt win- — art; men namnet hafwa winerna effter orten, styrkan ock godheten effter jordmohn ock ansen. Jag behöfwer ei nu nämna orterna effter iag wid priscoranten dem utförer. Pontac, som i Sverget så mycket åropas på källarena, det bör iag ei förtiga, effter näppeligen 1 fat pontaque åhrligen kan komma til Swea land. Hauboin är en ort ock godz något mer än 2 mil ifrån Bourdeaux, som för en tjd sedan hörde Premier Presidenten Pierre Pontaque til. Samma Herre lät med all möda up- arbeta sina wingårdar, ansa ock wårda dem, samt undersöka sina win- pressar ock skedar så, at all möjelig försiktighet togs i akt, hwaraf hände, at han fek et win, som ingen wid sin präss kunde härma i hela omliggande orten; ty blef detta winet utropat, efftersträffat, ock således uniquet; war då ingen konst, at sälja det i arbitrairt pris. Det fek wid detta tilfället äfwen et annat namn, neml:n effter Hr Presidenten; således är Hauboin förwandlat i Pontaque. Mademoiselle Dolide, som igenom arff besitter denna egendom effter Presidentens Pontaques död, hon låter här årl:n tilreda 100 fat Pontaque; hwart fat säljes in loco för 1500 å 2000 Liver, 3000 å 4000 dir kmt. Nog kunde M:selle Dolide bringa sit win til et större quantum af mått; men då torde den tokiga smaken, som säljer alla winer, snart förbyta sig ock biuda henne mindere för hwart fat; således förhöjdes hennes arbeten ock ut- 352 giffter; men inkomsterna förminskades. Således må Mademoiselle Do- lide gärna wara nöjd med 100 Fat Pontaque. ock i det minsta 15 Liver för hwart fat, hwilket giör årl:n 150,000 Liver, elr 800,000 dl kmt, nog wacker ränta. Af 100 fat Pontaque är lät at sluta, huru myket kan komma til hwart rike i Europa. England får det mesta ock är det altjd -prenumererat, så at innewånarena i Bourdeaux äro få, so ther af kunna hafwa en liten kagge. De skänka åt hwarandra några bou- teller här af såsom den raraste present. Sedan iag detta förståt, blir swårt för mig, at på en källare i Upsala kunna dricka Pontac, ehuru alt röt win ther så kallas. ; Winerna, som wäxa på 10 å 15 mil omkring Bourdeaux, avcnt jas til kiöpmenner i Bourdeaux för et pris, som åhrswäxten är til. Desse taga dem in uti sine bodar, ther the hafwa utlärt folk, at omar- = beta dam, tappa dem af modren; ty så kallas det tiocka, som ligger wid botten, i deras första fat. De klarna dem, de smörja dem, de sätja smak på dem; om de af detta alt förminskas elr förökas, det förstår iag ei; men hoppas det bästa, ock ser grant, at en winhandlare i Nor- den han har nödigt besöka dessa orter, känna wäxterna, weta prisen, förstå arbetningen ock hafwa en pröfwad tunga ock gom på theras smak; utan detta är han slut i sin hantering. Hambourg ock Holland samt England, de hafwa altjd sådana ämnen här; ty kan man ock aldrig 3 bedraga dem på winerna. En ung Rothstein ifrån Stockholm prydde med all heder sin platz på et af de störste Contoir här nu; ty kan Swerjet af honom i denna sak göra all säker räkning på got hopp, om han lefwer ock hemkomer. | Wid Toulous i Langedoc, ther Garonne kröker sig andra gången, börjar den bekanta Canalen, som effter sit sik sak i Narbonois äntel:n går in uti Skärgården åt Montpellie ock gör således en comunication emillan Ocean ock Medelhafwet. Denne medelar åt Bourdeaux igenom wiga ock lättlejda fartyg af alla de kosteliga frukter i Provence, Dauphiné ock Langedoc, nästan för samme kiöp, som de finnas på sin stielk, samt allehanda distillerade watn, liqueurer, ock de waror som komma ifrån Levanten. ”Transporten går fort i Canalen; ty han är så inrättad, han går med wiss afräkning på tjden i älffwen; ty han är genom äbb ock flod äfwen så inrättad, den förra af konsten, den andra af natturen. Floden Garonne håller wid Bourdeaux denna räkning i sin äbb ock flod, ; som iag noga flere resor undersökte.” ER I denna flod ligga tusende tals fartyg af alla flaggor under solen; hwad de blå ock gula lyste i wåra ögon, är lät inbilla sig. Master, som en skog, elr störad humlegård. En rörelse på stränderna, på 323 fartygen, på gator ock gränder kunde nog wisa, at handel här idkades med flit. Ifrån Bourdeaux de 10 milen til hafwet gå alla skeppen up ock ned med strömen, som han faller elr atiger, så at wäderet ei bryr de siöfarande på det stycket. Öfwer twåhundra Fartyg löpa emillan Ame- rica och Bourdeaux om åhret, at desse bringa ansenligen Såcker, Indigo ock andra gällande wahror, det lärer ingen tvifla. En handel med me- niskor är äfwen nyligen begynt inom de Xstna; de låta komma Nigrar til Bourdeaux, som äro unga Slafwar. Desse gossar låta de upfostra hoos kockar, och låta dem i kiökskonsten blifwa mestare. Sedermer skicka de ynglingen tilbaka, ock winna på honom ansenligen; ty han kan kosta dem 800 Plåtar ock de få sedan ofta 2000:de dito för ho- nom i America; ty folket begynna äfwen i den werlden, at blifwa lekra. Nog famillier äro flyttade ifrån Bourdeaux til America; således hafwa the ther sine anhöriga til commissionairer. Ifrån Swerjet, Norje, Ryssland, Tyskland, Preussen ock Hamburg ankoma hit mångfaldiga fartyg med bräder, bielkar, laggar, koppar, järn, stärkelse, alun, tunband ock mer, som wäl betalar sig; tilbakas taga de winer, såcker, indigo, frukter, olja, ock mera slikt. Ther, hwarest är et centrum af slik stor handel, kan icke annat, än bo några bofasta män ; så kallas här Millionisterna. Här kan en enda Mr Sage räkna sit Capital til 3,000,000 Liver, hwilket giör 6,000,000:de dir kmt. Det bör man kalla handla med försiktighet ock rickta sig. Här äro wäl många handlande, som på det närmaste gå up emot denne; men icke öfwer honom, ock sedan trappan utföre, effter som lyckan, tiden ock egen flit kunnat tildela dem. Jag kunde wäl finna, at min skyldighet war, om jag förrtåt något i denna saken, at effterleta noga det, som härwid kunde fördela wårt Norden; men om denna saken är långt utom min spher, så hoppas iag få ursäkt. Det såg iag, at en hög af tunnlaggar, som war komen ifrån Swerjet, låg på Hr Caps gård wid Gradignan, hwilken samma Herre bad mig : werdera, då iag tykte mig taga wäl til ock werderade honom til 50 Plåtar; men han kostade här 400 Plåtar, således fan iag den punkten redan böra anmärkas. Wår Ståltrå ifrån Nykiöping, Biurfors, Ieders tråhyttor, kan här bringas til 5 dlr kmt marken. Jag tror, at hon hemma kostar 1 dir 16 öre kmt. Om iag tager et medium af Järnet i Svea, så är det nog kiöpt, om iag säger, at det då kostar 60 dlr kmt Skpdt, Jag will räkna på hwart Skeppund i fract ock omkostningar 10 dir kmt til Bourdeaux ifrån Stockholm; gör 70 dlr kmt. I Bourdeaux får iag för samma Skepp:d järn 128 dlr kmt. 128—70 = 58 dlr kmt blir då min winst på hwart Skeppd. En Brukspatron, som smider årli- Linnés brefväxling VI. 23 304 gen 1200 Skeppd, hwilket är ibland de minsta taxor wid hamrarna i = Swerjet, när han på detta sättet sålde sit järn, han skulle ju winna öf- wer 10,000 Plåtar mer, än han nu giör, ty 58 dir kmt mer på hwart Skeppd än han får, det gör på 1200 Skeppd 69,600 dir kmt. Om så = fatalt gingo, at han ei skulle få mer än hälfften, mån 5,000:de Plåtar 3 ei woro wärde det lilla beswäret, som härwid första gången, såsom obe- = kant, kunde tilskyndas? Men nu talar iag i saker, utom mit ämne, ock kommer ei ihog, at Swänska Kiöpmen bör hafwa denne förtiensten, samt, at synden tränger sig emillan kiöparen ock säljaren, som nagelen [?] emillan spikarna i muren. HoffCancellairen Baron Hamilton? i Swer- jet, han har giort et litet försök. Han lät med sit egit fartyg föra hit sit egit järn; här lärer det blifwit sålt til ofwannämde pris. Jag skulle hoppas, at samma Herre funnit sin Räkning, Pålitelige Commissionairer äro wid all handel ganska angelägne. Taxor, som wid alla Europeiske hamnar årligen ömsas, böra oförändrade wid alla kiöpmens contoir in- löpa. Iniet långt ifrån Bourd. äro järnwärk uti Engouleme; men det 3 järnet är alltför myket för complimenter, det båckar sig så gärna ock håller aldeles intet; ty är det Swänska järnet nog begärligit, ock såg iag med förundran, at ehuru dyrt thet är, giör man i Bourdeaux ther. = af mer långa plank, galler, balconer, ock sättes ther mer järn på en fenster lucka, än i Swerjet på en stor bomndewang. At hwar ock en må = sielf kunna döma om priserna af både inkommande ock utgånde waror i Bourdeaux, samt theraf göra all tilbörlig uträkning, så will iag til slut om handelen lemna detta åhrets taxa, som nu löper. Som mästa bökerna 1 Contoiren hållas på Hollenska, så har iag ock på Hollenska taxan afcopierat, som på nästa blad följer ock skrifwit står.? Af denna lilla lista kan man någorlunda dömma, så om re mande, som utgånde wahror i den friska handelstaden Bourdeaux. Kiöp- menner ock Mäklare weta äfwen ganska wäl handla med pengar, hwil- ken handel länge af werlden. warit ährkiend för den mäst lönande. När til Exempel et contoir här emot en tredjedel månatel. procent skickar til Sverget Såcker för 100,000:de dir kpmt, så wäntar han ei Swänske ;k Kiöpmäns vexel på Amsterdam förr än effter 6 månader, för hwilka 6 månader han har den nämda tredjedels månatel. procent; men hwad gör han emedlertid? Han handlar af en Mäklare i Bourdeaux ock ger assignation på denna summa i Amsterdam, hwilken assignation tienar honom, som contant; ty han går hädan til Paris, så til London, offta = til Paris tilbaka; så til Brusell ock när han kommer til Amsterdam, så 3 är tiden expirerad. 2 390 Beurssen i Bourdeaux, den är omgifwen af et präktigt palais, har en wid gård ock hwalf, under hwilka man går säker för regn. Ther finnes ifrån kl. 12 til 2 hwar dag oändeligen myket folk, då stora po- ster slutas, som tilhöra hela Europa ock en del af unre werlden, at dela. Skeps warfwet drifwes här med all styrka ock de täckaste fartyg kastas här offta ned i watn. Trä ock wärke hämtas myket här i nejden, ehuru äfwen utlänskt hit kommer. Innewånarena påstå med alt skäl, at det : — wärke, som tages här i orten, är mer waraktigt ock står längre emot. Jag lemnar gärna detta altsammans, såsom det hwilket iag ei förstår; ty iag har allenast nämt desse få omstendigheter handelen rörande, at icke någon må tro, at iag aldeles blindwis låtit så stora ögnamärken utan all upmärksamhet springa förbi ögonen. Det såg iag grant, at de, som förstodo handelen, de hafwa på få åhr giort sig millioner af honom ; men mig ägnar bättre se effter theras ömmare omstendigheter ; ty må mine följande anmärkningar wisa åtminstonde det, som iag borde förstå; ty träder fram Andelige. Den Andeliga staten i Bourdeaux är ei mindre lysande i alla ut- wärtes ämnen, än de öfrige. En närmare ock förtrolig bekantskap ock höflighet med både högre ock lägre af detta ståndet gaf oss tillfälle, at på det efftertyckeligaste lära känna både theras inrättningar, ceremonier, ”lärosatzer ock lefwernes sätt. Då iag här af will meddela en någor- lunda tekning, så synes den kunna bäst innefattas af desse följande stycken : Scholorna, Klostren, Capitlen, Ärchie-Biskopsstolen, gudstiensten, processionerna. | Ridscholan, Fäktscholan, Dantzscholan, Siung ock Spelscholan, de tilläga sig alla en titul af Academie; huruwida de swara emot sin ru- brique med wärkställighet, det kan icke iag weta, som ingenthera delen af desse förstår; men af många hörde iag them berömas. Mine unge följeslagare frequenterade med fördel Fäktscholan, under den tjd wi här woro. Wi sågo ther flere berömde i denne konsten wisa sin styrka, serdeles den namnkunnige Herr Du Sabre, som nyligen wunnit det ut- satte proemium wid fäktareacademien i Toulouse. Hr Duras, som war wänsterhänt, han gek närmast up emot Hr Du Sabre. Collegium Guienense el:r Academia Aquitanige, som ifrån 3 seculo har sine instructions reglor, hon har flere Classer af Professorer. Herr Canonicus ock Succantor Boisson, wår besynnerlige wän, är Principal el:r Gymnasiarcha af detta Collegium; men han håller inga föreläsningar, utan har allenast öfwerinseendet så öfwer Docentes, som discentes. Hr Garrat, som war Physices, ock Hr Montaigu, som war hydrologie Pro- fessor, de woro äfwen af wåre stora gynnare. Wi woro under theras 326 lectioner hoos dem ock hörde nog qwicker ungdom swara til de frågor, som dem förestältes, ' ock äfwen på Latin ock Fransyska disputera wackert E nog, hwarje effter sine åhr. Professor Garrat wisade äfwen några ar- tiga saker uti Physica experimentali; dok war det ei något, som wi kunde - kalla nytt, om ei den lilla träkaflen, som trillade sig up åt en höjd af proprio motu; men den saken war så påtagelig, at mine små följeslagare sade honom genast ratio Physicalis ther till. Rarificatio pororum Quereus[?], som silade el:r tappade watn igenom sig, det hade wi wäl icke förr set; men hade dok therom förut en god theorie. Utom dess äro här classer för humaniora, för hwilka detta collegium synes i början 'warit inrättat. Latinska språket, något af moralen ock Physiquen är det, som här kan sägas läsas. Grekiska, Hebreiska Språken höras här intet nämnas. Ärchie-Biskoppen Baron Lusan sade, at ibland alla de lärde, som han kiende i Frankeriet, fans knapt någon, som förstod et af de Orientaliske Språken. Discentes gå här igenom cursum Philosophicum på et åhr ock sedermera promoveras de til Maitres des beaux artes; det är wäl lätt, at inbilla sig, huru wida de då bäst kunna sägas hafwa begynt el:r slutat cursum Philosophicum. De, som äro ämnade til Pastores i be- fäste städer, de måste necessario wara promoverade Philos. Doctores. Man bör anmärka, at de kalla Rethorican, historien ock Physiquen för Philosophia, då minutissima portio af moral ther til uti blandas. Ige- nom Herr Boisson hafwa wi äfwen om theras Disputations acter blifwit underrättade. När man härtill lägger collegium Jesuitarum, som på samma sätt upfostrar ungdom, utom det, at ther utdrages cursus Philo- sophicus i. 2:ne åhr, samt inspädes af methaphysican, som hon här brukas, så är Educations wärket snart alt omtalt. Häraf tagas sedan de ämnen, som insätjas i Retterna, ibland Clero, så at man ei bör undra, at ther fins mer mörkhet, än någon tror. Då wi på tilfrågan nämde några af de inrättningar, som hoos oss finnas, så sade både Ärchie-Biskoppen ock de öfrige, at ei allenast sådane Professioner, utan äfwen slika studia, woro hoos dem okiende, såsom Politica, Astronomia, Oeconomica, Chemica et hist. natural. ipsa, med flere. Hoos Jesuiterna nämnes Greska språket, men få af discentes kunna läsa det in uti. Af - desse Patres äro icke häller allmenheten lärde; dok finnas några sluga hufwuden i alla theras collegia. Af deras anniversarier har iag några Exemplar trykta, som nog wisa, at om de sielfwa äga någon lärdom, så akta de sig nog, at de ei må lära honom åt sine disciplar, hwilket iag i sinom tjd nog är i stånd, at bewisa. Academia Aquitanie hade en härlig bygnad, som inneslöt en stor gård, på hwilken ungdomen kunde EE 307 leka. Uti dessa kosteliga bygnader bodde äfwen Professorerna ock Ex- cercitieMestarena. Theologien, den försummades icke, ock Messan, den bewistades af hela collegio kl. 10 hwar dag. At förtiga de öfriga Lärohusen, såsom seminarernas ock andre, så borde iag wäl nämna, huru desse intagas til det andeliga ståndet ifrån desse lärohusen; men som slikt har ganska skiljaktiga omswep, så ginge iag ock gärna thet förbi; ty somlige äro tonsurerade redan då de äro 8 å 10 åhr gamla ock gå i Abbe, samt sitja redan ock niuta beneficier, men kunna just ännu ei kallas Prester; ty dem är tillåtit, at lägga af denna drägten ock låta håret wäxa samt giffta sig. De, som äro andra gången klipte, dem är icke lofligit utom Biskoppens lof at gå ifrån sit stånd; men de, som äro af 3 orden, de skolla hafwa Påwens egen heliga orlofssedel. Den 4 graden äro rent or- dinerade Prester, som sacramentaliter gåt in uti det andeliga; dem kan hwarken Gud el:r den onde, effter theras mening, taga Prästen ifrån. Men när en slik giort något grofft fel fordom, så hafwa de låtit ryka naglarna af de 3 fingrar, med hwilka han rör det heliga Sacramentet, samt flere slike straf honom tillagt. Desse straffwen äro ännu på någre orter i fult bruk. Ungdomen hafwer under läro åhren ganska stor frihet; ty blifwer — han wäl formerad tll sällskaper effter ortens smak. Här föraktas ingen yngling, ingen Man, ingen menniskia för det, at hon är af en lågare säng, utan alla äro i sällskaper lika ansedde, lika frie, gå lika långt fram, då de i sin sak excellera; ty wid et slikt tillfälle går en Come- diant, en siungare, en dantzare, som gör sin sak wäl, äfwen så långt fram i sällskap som en annan, som kan påcka på stora pengar, stor härkomst, ock för öfrigit ei kan framwisa någon merite. Således hafwa barnen ifrån spädaste åhren en 1täflan om de egenskaper, som skolla gifwa dem en intrinseque heder, emedan den yttre ei kan hinna til åt alla, och äfwen för synden skull är kommen, som ei alla kan glädja. Klosterna, the äro både för Hanar ock Honor i Bourdeaux nog många. Wi sågo en liten del: Capusiner, Cordeliers, Jacobiner, Bene- dietiner, Petites charmes, samt Chartreux. At widlyfftigt tala om desse, det kunde ei annat än föda ledsnad, äfwen som de sielfwa ledas wid at göra intet. Ibland dem alla fins ingen lärd Man, ehuru de likwäl hafwa nog wackra Biblioteque på somlige ställen, serdeles hoos Jacobinerna. Hwar orden af kloster har sina besynnerliga reglor, at effterlefwa, så at therutinnan äro alla ordines skilda. Alla äro de äfwen i sin klädebonad skilda ; är icke något annat, så är det en liten lapp mer el:r mindere. 398 Men alla komma the ther utinnan öfwer ens, at de hafwa en skåck, som kallas Patres, ock en annan, som kallas Fratres i hwarje kloster En Prieur el:r Dojin, el:r hans Vicaire, är hufwudet ock styret, hwilken É är så souvrain, at ingen kung kan wara det mer i sit rike, än han i = sit kloster. Han sätter i Arrest, han låter swälta; men aldramest låter han med sin stora piska ingiuta dygd ock helighet i det tröga kiött ock blod ; ty folket i Staden ock på Jandet, som hafwa den tro, at alla desse munkar äro helige ock utan syndige gärningar, de skulle snart giöra sig widriga tankar om dem, i fall de ei höllo sig utwärtes beskedeliga Nu wet hwar man, at de, som intet göra, de lära sig göra det ont är. Detta skulle synbarare falla på munkarna, om ei Prieurens Piska, hon höllo dem i tygelen, således måste desse långt under täcket ock spela sine skälmstycken, om ei Prieurens Piska skall komma med i dansen. Mesta delen af dem få gå ut ock spassera ikring gatorna, då de af Prieuren begärt lof. Capusiner ock de andre Fransiscaner, de måste ut; ty de hafwa ei annat, än allmosor, at lefwa af. Andra hafwa stora ock ansenliga inkomster årligen, ock alt theras göra är det, at äta, sofwa, gå i kyrkan ock siunga några böner, ut ock spassera, då de tala i det gemena folket alla de fabler ock osanningar, som en meniskiohierna nå- gonsin kan upgissa. Jungfru Majas wistoplatzer, som hon helgat i Fran- keriket, Hennes heliga aflelse utan synd etc., huru hon förklarades för alla lärjungarna, då Judas war borto, huru Judas såg henne resa til himla ock de andra woro borto, då hon i skyn kastade ned sin jördel åt Judas til et bewis: En klut af Hennes Kläder, som de hafwa, at gifwa åt alla, som äro rädda för at drunkna; ty då de den bära, så flyta de på watnet, sådant mer lika enfalligt el:r stålligt prädika de uti folket om sine andre helgon, de må heta Frans, Andreas, Cibardeaux, el:r annat mer. Detta äro munkarnas beswär, sysla, arbete ock tids- fördrif. : Wid hwarje Kloster, som gärna är et kosteligit palais, om något palais fins i nejden, så är en wacker kyrkja. Några af Patres i Klostret äro altjd präster, som förrätta mässan ock besöka skrefftstolarna; intet Kloster fins häller, som ei har sin helige, några ben el;r tänder af ho- nom, samt en spilra at Xsti korss, el:r Jungfru Majas kläder, hwilket alt kan göra miracel, som draga in peningar. Et enda helgon här i orten, som står i träbild, det botar för tandwärk, ock kan thermed förtiena sit Kloster stora inkomster. : Jag går förbi alt detta ock will endast kort nämna Messieurs Les Chartreux, som både i inrättning, stränghet, rikedom, prakt ock andra omstendigheter långt öfwerträffa de andre Klostren. ”Theras Slott är om- SANN a ÅR AE OEI NER = DRAS I Pr Fr SR PET RS RT ESR YI a UNS SOR TN BEI UPPSALA KE R NES SETIRETYB TE MR SY TE! KON SES TRES FO 2 FOSS SATTE PRI SO EF NESSER 2 SANSAT 2 EE rasa snar AR sera 329 gifwit med nog huus ock bygningar, och ser ut, som en liten stad. Alt detta är med en hög stenmur omringat, som en befäst stad. Då de " yttre portarna uplåtas, så ser man Portwaktare ock mer betiening til öfwerflöd. Här äro 14 betienter, som understödja Fratres här med de grofwaste Syslor, ock desse betienter må ganska wäl. Fratres äro här skilda ifrån Patres, ehuru de båda bära hwita koltar; ty Fratrum är på ryggen rund. Men det skiljer dem mäst, at en Frater här kan aldrig blifwa Pater; ty Fratres här äro aldeles illiterata ock nog serviles. De äro äfwen mer skilda, än i andra kloster; ty de hafwa sit egit coeur Kyrkan, sit afskilda refectoire. Af Fratres äro flere utwalde Kockar, Såckerbagare, Apotequare ock sådant mer, som tienar till husets nytta. Wi collationerade här med stor smak ock måste tilstå, at den Frater, som då regerade spisen, han war i sin sak fullkomlig. Patres här, de hafwa hwarje för sig sina rum, ther the som fångar sitja hela dagen. En liten lucka på muren, then uplåtes utanföre, ther insättes mat. Rummen bestå af en liten Saal, en sofkammare, en bön- kammare, en studerkammare, et litet farstugu, ther matluckan är, ock en liten trägård med sit lilla orangerie. Sex gånger i dygnet träffas de i Kyrkan; men då talas de ei wid. Alla sön- ock Högtids dagar spisa de tilsammans i sit Refectoir, som har en skön sal, 3 bord, et wid hwarje långwägg, et wid fremsta gafwelen; de 2 långa för Patres, det mit uti för Prieuren sielf. På den ena långwäggen är en Prädikostol, ther Ana- gnostes stå ock läsa, samt siunga under måltjden. När de få fremande til måltjd, så tractera de så, at ingen i orten kan härma dem. Frun- timber få aldrig komma in uti theras Kloster, om de ei äro af den Cardinalen Guigos famille, som warit theras Stifftare, el:r de äro af Re- gerande blod; men likwäl med det förbehåll, at de altjd röka med halm i sporen, ther the gå, at ei någet, som smittar af kiönet, må orena ock oskära deras helgedom. Desse Fäder, som lefwa så innestängda, de blifwa offta wimerkantiga och fåniga af det, at de ei hafwa umgänge med andra meniskior. De roa sig med små handa slögder, lackera bord, giöra borstar, käppar, ock slikt; men det betages dem offta, at de ei må få för mycket nöje til detta werlsliga ock glöma sina bönestunder. Då de hafwa slika arbeten färdiga ock någon gör dem visite, ser ock berömer, men ei behåller det de arbetat, så gör det dem hiertel:n ont; ty de få ei offerera det sielfwa. Kyrkan här är den präktigaste af alla wi hit in til set i rara marmorstycken. Alla de härliga ock kosteliga stycken af Marmor, som wi förr set, flyttades nu långt ned i wåra tan- kar, då wi fingo här se de makalösa swarta styken med gullådror, samt af hwitröd ock spräklig. Mer granlåt, som i sacerstugan förwara- 360 des, giorde detta templet glantz. Inkomsterna för detta Kloster skolla årligen gå öfwer 200,000:de dlr kmt. Chanoiner Capitel äro 3:ne stycken i Bourdeaux. Wid Capital kyrkan, som kallas St Andree, är det Capitel, med hwilket wi hade största bekantskapen. Herr Boisson, Herr Paccaran, ock ännu några flere af detta Capitel giorde oss ganska myken höflighet, så offta, som wi kommo i kyrkjan. Hr Paccaran hälsade äfwen på oss; han war en Man, som i orten hade få likar. Han besatt 7 Språk, han war wäl fast i Theologien, han giorde med oss litteraira promenader i Klostren, h: wisade oss thressauren i St. Andree kyrkja, han skaffade oss rum i Pas- sions Prädikningarna. Kortel:n han förbant oss så myket, som en så E skild samwets tanka kunde göra. Det war sant, at desse Chhanoiner, de suckade ibland öfwer wår fördömelse; men wi giorde det öfwer theras igen. Desse Capitel Herrar, de siunga wäl wissa timmar i Kyrkjan, då de äro tilsammans; men emillan åt, så bo de icke uti et huus, utan ikring kyrkjan, hwar de behaga. De hafwa wackra inkomster, så at den, som får et Canonicat, han får en god ting. De bära Hermelins Kappor på sine armar, då de gå i procession, som wisar ut, at de ei äbrkienna någon öfwer sig uti sit Capitel; ty Biskoppen får ei presidera ther, utan theras Dojen el:r Prieur. Et ganska höfligit folk woro emot oss både Chanoiner ock munkar, hwilket är en medfödd dygd hoos Fransoser. i; ÄrchieBiskops stolen i Bourdeaux, han har flere lyd Biskoppar om- kring sig uti de 7 orter, som ligga omkring Garonne, ock äfwen i Gas- gongen. Baron Lusan, som nu bekläder denne stool, han är en ganska artig ock älskanswärd Herre. Han hafwer länge warit wid Militair staten, så at han blef Ryttmästare i det Nederlänska Kriget; men det gek friskt, at rida den wägen til Ährchie B. stolen. Hans åhrliga löhn är 80,000:de Liver, el:r 160,000:de dir kmt; men som Hans Mays:tt har sig förbe- hållit, at behålla alla andelige inkomster de åhr, som de helige stolarna äro obesatta, så plägar konungen tilslå sådane inkomster den tjden åt fattige afdankade officerare, och när Stolen skall besätjas, så händer icke sällan, at Kungen accorderar med den tillträdande prelaten, at han låter en el:r flera i sin lifstjd behålla den pension, som kungen honom til- slagit. Sådane påhängen har Baron Lusan för 40,000:de dir kmt än i denna stund, så at han ei wärkel:n har i lön mer än 120,000:de dir kmt. När hans pensionairer dö, så får han full löhn. Han hafwer flere Pastorater i sit Stifft, som renta årligen 60,000:de dir kmt, hwilka han disponerar effter egit godtyckjo, när de äro ledige. Hans Residentz wid Stora stadens Kyrkja är gamalmodigt; men stort, ansenligit ock 361 präktigt. Portalen til Hans borg har uti sig arbete af både Gothiske, Corintiske ock Joniske orden. Han förer en stat, som är ansenlig, har 16 Laq. i Liverie, utom Kamarlaqueier, Kamartienare, Secreterare ock Cammarherre ock så widare. Han war en flitig Kyrkiogångare. Wi råkades i kyrkjan offta, ock ei sällan i hans trägård, i hans rum, ock äfwen wid hans bord. Han giorde oss äfwen den ähran ock på wår Kamare besåg wåre små natural samlingar. Denne Prelat höll myket god sämja med Parlamentet, ock i desse orolige tjder gek han sin werld med tysthet ock mycket behag igenom. Gudstiensten, den firas här på flere sätt; ty det rättar sig effler högtiden, effter andra omstendigheter; ty dels sker slikt Pontificialement, dels tres-humblement, nu bittida om morgonen, nu sent om afftonen, nog med siunga, altjd med Messa; men sällan med prädika. Wi, som här öfwerlefde Fastlagen, fingo se något af hwarje. Sedan den lustiga Carnavallen fetetisdag slutade sig, så gingo folket med stora Karlar giorde af halm, dem de hängde up wid siöstrenderna, ock sädan de hängt en stund, så sänkte de dem med en sten ned i botten, då de ropade: wi dränka, wi döda Carnavallen med Mardis gras. De kallade denne tisdag den fete, ther före, at den är den siste, som de få äta kiött; ty dagen ther på är Caremen. Under hela Caremen får intet Bröllop hållas, om ei serdeles tilstånd ther til gifwes af Bispen, utom d. 19 Mars, som är den Heliga Jungfruns ock Josephs copulations dag, då må de låta wiga sig, så många, som wilja. I Caremen ske Prädikningar en el:r flere gångor i wekan; men utom dess händer sällan en prädikan hela åhret. Några wissa Munkar, som äro fallne för Prädikostolen, de gå då ikring ock Prädika, serdeles af Fransiscanerna. Af dem hörde iag en Capusiner, som hade myket tillop; han kallas Pere Joseph, en annan som het Pere Clement. Jag wäntade få höra något om Xsti lidande, men för gäfwes; ty de togo allehanda matierer; men Xsti lidande talades ei om förr, än Långfre- dagen, då en Prädikan höls kl. 6 om morgonen. Kl. 5 war redan Kyr- kan så full, at man med mödo kunde komma in. Proposition war då: Xsti lidande af Meniskior, Xsti lidande för Meniskior. Han talade ibland Latin, såsom det warit fundamentalspråk. Han kallade flitit på Kyrko- lärarena, serdeles Augustini skriffter. Jungfru Maria blef oändeligen til- buden i denna Prädikan. Et enda skrefftenes Språk nämdes i början: Es. 53 Frappez etc. Til slut effter 2 timars Prädikande, så tager han fram et Crucifix ock wisar församlingen, då alla togo af sig hatten för denna träbiten; ty Prädikan hålles i så ringa wärde, at man ei en gång 362 will taga hatten af sig för gudz helgedom. Öfwer det framwista Cruci- = fixet talade han ganska rörande en lång stund. i De Prädikningar, som här skedde i Quarémen, de handla dels om ; Prästerskapets höga ock wiktiga ämbete, makt ock myndighet, dels den 3 Catholska Religionens förmohner framför alla andra religioner i werlden; = åter Trones Krafft i Meniskian i andeliga underwärk ock lekameliga him- ligheter; åter någon helig i sin höjd ock egenskaper, förmedelst hvilka d han kan uträtta något för oss, om wi honom flitigt bedje, ock mera , slikt. En fierdedel war åtminstonde på latin, som ei en fierdedel af de som hörde, förstodo. Den gamla gråhåriga gubben Pater Clement, han - hade stora gåfwor, nog tillopp, ock stedze en hop af qwicka infall. För ock effter, el:r enthera celebrerades mässan; men aldrig blef en wärss siungen, hwarken för el:r effter Prädikan. Den här heliga wekan, som hoos oss kallas Dymelwekan, hon har här nog sysla för de andelige; ty woro wi flitige Kyrkogångare i St. Andre& kyrkja denna wekan, effter det war Capitalkyrkjan ock så hela Capitlet, som Prelaten sielf woro wåra höga 3 Patroner. I messan, i Prädikan, i veperen, ock andra officier woro wi altjd hedrade, framsatte, berökte ock wälsignade. Palmsöndagen, som begynner denna weka, han firas med en messa Pontificalement, samt en Veper af mycken sång ock Musique, då Ährkie Biskoppen i full drägt med Stafwen i handen sitter wid altaret på sin uphöjda tron, ock oände 3 ligen uppassas. Sedermer har hwar dag i wekan sin besynnerliga gudz- tienst; men Skärtorsdagen, han har sielfwa den största högtjden. På den dagen wisas Xsti graf i alla Kyrkor, då sker fottwagningen, då här- mas jordbäfningen. Jag will nämna et ord om hwarje. Wi sågo ÄrchieBiskoppen twätta 13 fattigas fötter. Desse futligh komo ur Hospitalet, han gaf dem ock hwar sin Klädning, spisade dem wid sit bord ock passade sielf up på bordet. När han hade twagit föt terna, så föll han på knä ock kyste dem. Somliga tiggarenas fötter woro garnerade med sår, bölder ock rutnelser, at den kunde få wemjelse, som såg detta. Under denna twagningen tog han af sig mantelen ock gek lindakläder, men den blänkande mössan hade han på hufwudet. Effter middagen woro wi uti Vepern ifrån kl. 3 til 6, då man hade en här- lig musique; emillan den siöngo sångarena ock Chanoinerna, af hwilka senare då ock då gek någon fram ock läste sakta .up et Capitel ur la- tinska Bibelen. Till slut så steg Biskoppen ned af sin tron, föll på knä gent emot altaret ock läste några ord om Xsti död, då de alla föllo til jorden ock när Bispen sade: han gaf up andan, så klappade han sam- man händerna, hwilket de straxt alla giorde med ifwer,; hwilket betydde det gry, den bäfwan ock det ristande, som jorden ock hela natturen led EON Tab rs JRR 3 NGT ro BR en, Nar a Täta VE SAD ETS SRUCNIA KE BETT SYNAS BRYTS CR SETT Rv Då 3263 wid Xsti död. Sedermer följde wi med wåre bekante Chanoiner in uti Xsti graf, som war uprättat bak om altaret uti et litet capell, hwilket ligger til, som den Gustavianiska grafwen i Ups. bakom altaret. Detta lilla Chapelle war meublerat, tappiserat, illumineradt, med all den rika St. Andre& kyrkas tressaur, gyllende stycken, mångfaldige lampor ock lius, heligas ben, tänder ock armar, som i silfwer woro insmidde. Christi erucifix låg här i silfwer, som folket kyste. Atla föllo på knä, som in- kommo ; men oss bad ingen ther om. När wi frågade wåra bekanta Chanoiner, hwarföre de föllo på knä, så sade the, at den Heliga Ostian stod inuti lilla Altare skåpet, hwilken de tillbådo. Folket gingo nu skocktals ur den ena kyrkjan i den andra, at falla ned på knä i Xsti graf; ty hon fans i alla kyrkor. Förnäma ock wälklädda Fruar stodo wid Kyrkjodörrarna ock räkte fram wälsydde pungar samt silfwerfat, be- gärandes allmosor för de fattige; men utom Kyrkodörren ock på alla gator, torg, promenader ock gränder lågo fattiga, halta, Krymplingar, borttagna, som skreko, pepo, ropade om allmosor. Deras älende war alt för stort; somlige felades ögon, öron, armar, fingrar, ben, näsor, händer, andra hade för många. Jag kunde ei begripa, at Bourdeaux stad kunde hafwa så oändeligen myket tiggare; men när jag emot affto- nen ei hade mer lösp:r at gifwa, så sade mig en hedersman af Tribu- nalet, som iag hade i sällskap, at desse tiggare woro komne 6 å 10 mil wäg til Bourdeaux för ut tigga denne dagen. Hela natten sprungo folket ur kyrkia i kyrkja ock tilbådo i grafwarna; ty ju flere kyrkor de warit uti, desto större merite. Ingen wagn el:r portchaise fek gå på gatan denna dagen, ei häller kunde han det göra; ty de lemlösa, som lågo fulla gatorna, de kunde ei komma undan, ock de lågo gatan så öfwerhölgd, at man med platz kunde gå fram; desse kunde hwarken gå el:r stå, utan woro af andra hit släpade. Minst hade Hr Envoyen Hildebrand nu dristat gå ut; ty den nykel, som han bär, såsom Kongel. Swänsk CammarHerre, han stak detta folket så i synen, at en hiertans längtan upkom, at få kyssa på denna nykel; ty de trodde, at det war St. Petri, ock sade, at om de allenast fingo kyssa på honom, så twiflade de ei på, at han botade för allehanda siukdomar. I Nancy war Hr Envoyen på det högsta solliciterad, at han wille af nåder låta en Man få kyssa på honom, som trodde, at han ther igenom skulle blifwa helbregda i sit bröst. Påskedagen, då grepo de sig an med fröjdeMusique, ock utzirade Biskopsthronen med en hel annan Coleur, härligade då altaret med kyrktressaur, samt klädde Prelaten i allas åsyn, då han pontificale- ment celebrerade messan, som af andra wid Chapellen i Kyrkjan cele- brerades med affecter utan ord, som kallas basse messe, hwilket wi 3264 kallade tres-humblement. Den allmenna dageliga mässan är mer bekant, än at man här om den behöfwer skrifwa. Processioner ock heligas dagar, de äro altjd mer firade, än Sabba- ten, som gud sielf inrättat. Af processioner sågo wi uti Bourdeaux flere; men märkwärdigast syntes oss den, som skedde d. 19 Mars til Josephs = heder, som på den dagen ståt Brudgume. Bourdeaux stad har en gång af Pästen warit angripen; ty hafwe dess innewänare anhållit af den H: Joseph, den Heliga Jungfruns Man, at han wille bortdrifwa pästen, så skulle : de ock deras effterkommande i ewerdeliga tjder prisa honom therföre. De giorde honom straxt en procession för detta ämne, då alla Capitlen, några Kloster, församlingarnas Presterskap, Collegier, Rätter ock Dom- = stolar gå i 2:ne rader igenom staden in uti Jacobiternas kyrkja, ther - en Jacobiter Munk håller en Prädikan. Sedan går hwar ock en til sit igen. Detta blef af deras Bisp den tijden tillåtit, sedermera allmena Prester- = ståndes samling en gång föredragit, hwarifrån til Hans Helighet i Rom här om blef skrifwit; han war snäll at föra det in uti Skyldighets boken;> = Nu äro wäl en del så uplysta, at de tro Joseph warit en artig Man; men = at han litet kan hielpa pesten ifrån Bourdeaux; men hwad hielper? De måste ut i processe, när d. 19 Mars kommer. Wi sågo dem, wi fölgde dem, wi hörde Prädikan, som en Jacobiter höll; han hade til föresatz: den helige Joseph stor i tro, stor i Helighet. Den procession har äfwen det besynnerliga, at Bourdeaux stad håller då helgdag; men dess Malmar, de hafwa ingen del i denna högtjden; ty Pesten war ei hoos dem samma tjd, hwarföre de ei giort något löffte. Det hender icke sällan i Franke- 4 riket, at den ena byn har Helgedag ock dess granne ei. Den ena, som bor iet ock samma hus; han har stor högtid; hans granne, som skiljes genom en wägg, wet ei af annat, än arbetsdagar; ty somliga heliga firas endast af en liten by, andra af en socken, andra af et stifft, andra af en hel Province, andra af hela riket, andra af hela Romerska kyrkan, såsom den heliga Wastena Brigitta. Om ei denna inrättningen wore, så — äro de helige så många, at dagarna i åhret aldrig hinde til, utan, at de = måtte sätja et dussin på hwar dag. 1 gångdagarna, som äro nära Pingst- Helgen, då ske dagel. processioner; det ena communitetet går då ock hälsar på det andra uti procession. De göra då procession så, at de träffas offta på gatan ock gå i hwars annars Kyrkor ock hålla Messor, sedan går hwarje til sit igen, så at hoos desse må de wäl heta gång- 3 dagar. De rika Chartreux äro wid desse gångdagar skyldiga at göra en procession til St. Cyrins Capitel, hwilket förtryter dem nog, ock wille de gärna gifwa stora pengar, om de kunde befrias ifrån denna procession; ty hon har en knut til; detta Capitel är liksom en förmyndare el:r Re- Hd avi ki SÖ EVS RS VAN T TA TN Rel ENL Sä TR REN Se SET TT RRD IP SPSS NT 365 visor af Chartreux inkomster ock tilstånd. Det heliga Sacramentet föres med procession, då alla, som på gatan koma, falla på knä, alla, som i husen äro ock höra klåckan, de falla på knä ock läsa sit Ave Maria. Wakterna falla på knä ock skylra. Trumorna röras, när det kommer nära til wakterna. Af alla helgedagar äro Jungfru Marias dagar de aldra- heligaste. Hennes aflelse, födelse, bebådelse, besökelse, renselse, himels- färds ock andra dagar, som äro nästan 2 å 3 i hwarje månad, de helgas så, som en Sabbat borde firas; ty på de ske inga lustspel, inga Opera, Comedier ock slikt mer; men på frälsarens himmelsfärds dag etc. då spelas alla lustspel utan åtskildnad, lik som på Sabbaten; ty denne är helgad af Gud; men större är Påfwen. Judarna med sit noga öga på Gudz befallning om Sabbaten skäma ei allenast ut desse, utan hela Xsten- heten, som så litet wördar Gz befallning om Sabbatens helgande. Men förlåt, Min Herre, at iag så länge talat om mina ögnamärken i Bourdeaux; utan Min Herres speciela befallning hade iag dem aldrig öfwerskickat; ty iag wet wäl, at när ögonen dem genomlupit, så beklaga de tjden, som de förlorat. Jag will therföre ei längre beswära, utan slutar mina tankar om Bourdeaux, då iag d. 9 Maji 1755 står färdig, at resa ifrån så många wenner, som wi ther lemnade, af det andeliga ock werldsliga Ståndet: den Höge Baron Lusan, den älskanswärde Boisson, den lärde Baccarau, Wår egen consul Harmenssen, den tienstaktige Jurat St. Lorent, de obligeante Herrar De la Tour Feger, Bruno, Imbert, Bethman et compagnie, samt flere, som wi här kallade wåra synnerliga wänner, at förtiga det glänsande Kiönet, som icke ringa wisade sin ut- sökta konst at förbinda mine unga följeslagare, theras älskade främlingar. Ju längre wi wistades i Bourdeaux, desto mer ökades wår bekantskap. Ju närmare det led til wår bortgång, desto ömare öga begynte wåra wänner kasta på oss, wi på dem. Wi togo äntel. afsked. Det led, det skred, wi slutade äntel. den sista dagen i Bourdeaux, då wåra wenner komma til oss, at taga contra afsked. Wi wördade ock älskade dem alla så högt ock så nära, som en skildnad i samwetet kunde tillåta, den bekanta franska höfligheten, de oändeligen bindande franska sederna, det mer än betydande franska språket, som nu alla på en gång wisade sin glans och sötma. De klämande famntagen, de ruskande handtagen, de samantrykte kinbenen, ock slutel:n skillnaden af franska ock swänska läpparna war ömare at se, at höra, at känna, än någon tror; hwad skulle den då wara, at lida. Winkningarna ur wagnen, winkningarna utom porten, återtittningarna på gatan, ock sista sikten wid det hörn, som tog bort både wåra wänner ock deras equipage ifrån wåra ögon, de woro af ödet med skarpa lagar försedde; men kunna aldrig taga wåra wänner 366 i Bourdeaux ur wårt minne; ther äro de lika i ålder med tjden, med fortsätjandet af tankan. Farwäl Bourdeaux! tak för 3 Månader ock 3 dagars Nöje!!! 1 MICHAEL HARMENSSEN, Se bref. 981 not. 1. > Härefter följer beskrifningar (delvis mycket utförliga) på flera SKILSERER djur, hvilka ansetts kunna utelemnas. 3 En bifogad tabell öfver vattnets höjd under ebb och flod, observerad två gånger dagligen under en månads tid, har här uteslutits. £ CARL Otto Haminton, född 1704, hofkansler, riksråd, död 1770. > Den mycket utförliga taxan på såväl in- som exporterade varor har här utelemnats. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Nordstierne orden, Höge Patron. Herr Archiateren täktes af wanlig ynnest anse detta mit bref, om det någonsin kommer för Herr Archiaterens ögon. Jag har lagt in Supp- lique hoos Generalen Stiernroos?, som är chef wid Drabante-Corpsen, ock sökt en ledighet ibland Drabant-Prästerna, emedan de äga lika tour ock säte med Kongel. Hof Prädikanterna, ock som jag tycker mig äga tillväckeliga meriter til denna sysla, samt äger bekantskap med samma Herre ock General, sedan jag et helt åhr med mycket nöje warit i hans hus, så har jag tänkt, at detta woro mig en närmare wäg til något wist wid min hemkomst, ehuru ther wid är ingen löhn. Uti min Suplique har jag nämt mina resor med det bifogande, at iag hafft ähran hoos Herr Archiateren inkomma med mina enfaldiga observationer; ty är min ödmiuka begäran, at Herr Archiateren täcktes med några rader til Hr Generalen Stiernroos lemna et Höggunstigt witsord om min flit wid mina resor, om jag det af Herr Archiateren dömmes wärdig. Skulle Herr Archiateren eljest hoos någon af sine förnäma ock stora wänner täckjas underhielpa denna saken, så blir jag så mycket oändeligare förbunden ; men skedde wid denna tjden, at Hr Archiateren kommo til Hofwet, så giör iag mig det förmätna hopp, att Herr Archiateren, som på så öfwer- flödiga sätt wisat sitt rena nöje för mit wäl, ei förgäto, at söka tillfälle nämna min ringhet i Hans Kongel. Maijtt:s egen höga närwaro. Jag skickar detta bref til en af mina säkra wänner i Swerjet, som ei förr " Fn Ön" on aa SA TERESE FE EFG RA VA PER PA I OA 367 skickar det til Hr Archiateren, än Suppliquen til Hr Generalen är in- sänd ; således anhåller jag, at Hr Archiateren ei länge dröjer, innan Herr Generalen blifwer tilskrifwen. Jag hade den ähran för kort sedan up- wakta Hr Archiat.; men då wiste iag ei af denna omstendigheten. Jag håller nw på, at examinera Bourdeaulois nejder och floden Ga- ronnes strender, har redan funnit en ansenlig hop Lacerte, samt Con- che, som hafwa ganska små astaci uti sig; detta med hwad mer, skall blifwa jämte en beskrifning af situatione loci den första beskikning af Specimina, som iag gör till Hr Archiateren. Jag har nu redan talt med. en skeppare. Jag utber mig den wanliga ynnest, hwarigenom jag får hoppas, at stedse blifwa skyddad under wår Nordiska Stiernas strålar, som har mer inwärtes lius, än den yttre kan utmärka, hwars öfwerskrefft likwäl träf- fat sit egenteligaste rum. Jag är Wälborne Hr Archiaterens ock Riddarens ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Odateradt, men antagligen skrifvet i Bordeaux i förra hälffen af 1753. 1 MaGNuUsS STJERNEROOS, född 1685, general, död 1762. 1454. Wälborne Herr Årchiater, Riddare af Kongel. Maij:tts Nordstierne Orden, Höge Patron. Mit nådiga Herrskap, mine små följeslagare ock jag, wi begynna nu med orolighet wänta, at få höra et ord ifrån Herr Archiateren, som af oss allom älskas ock wördas. Et bref har jag hafft ähran undfå i Spa- nien af Hr Archiat. höga hand; men det war skrifwit i April, då mit af februarii månad ifrån Bourdeaux knapt war framkomit. Sedermera har jag ifrån Bourdeaux d. 9 Maji, ifrån Madrid d. 23 Junii, samt d. 21 Julii Hr Archiateren upwaktat. Jag önskade, at alt detta ricktigt fram- komit, serdeles wår lilla skickning ifrån Bourdeaux, hwars upsats låg inuti det af d. 9 Maji. Af det in Junio et Julio blefwo någre strutar: frö i hwarje medbrakte, som H. Hortega ock Queer oss i händer lem- 368 nat för Hr Archiat. samt i det förra et bref ifrån Hr Leufling. Jag har ännu et dussin strutar af frön; men i dag törs iag dem ei skicka, ty iag wet ei, om Hr Archiateren tycker om, at de komma med posten; således wäntar iag på Hr Archiat. höggunstiga Ordres; men skulle de ei ankoma til början på nästa månad, så skickar iag det dussinet, som qwar är effter, på Upsala, ty de böra wara i Ups. till Micaeli ock sås, eljest torka de för hårt ock tiena aldrig mer. Jag wille önska, at mine enfaldige observationer ei blefwo ooAd ansedde, emedan de i detta bref ligga nog öfwerflödige på papper ock fattige på rarieteter; men iag har likwäl, effter Hr Archiats befallning, welat lemna et enfalligt utdrag ur wår dagbok. Jag lofwar wäl på första sidan, at äfwen skicka med anmärkningarne öfwer resan emillan Bordeaux ock Madrid; men Bourdeaux blef utom min förmodan nog lång. Således skall det, som af löfftet felar, nästa månads början komma effter. Emedlertid : täcktes Hr Archiateren effter wanligheten gunsligt uptaga detta. Jag nämde wäl i mit förra, at iag sökte et Pastorat i Söderman- land, och anhöll tillika, at Hr Archiat. täcktes, om tillfälle skulle gifwas, recomendera den saken hoos R. Rådet von Höpken; men som slickt nu redan är bortgifwet åt en annan, så är den saken fåfäng. För en tjd sedan skickade iag et bref på förtjd, at wid Existerande vacance til Hr Archiatern insända, som iag wäl tror nu redan lärer wara inkom- mit. Jag anhöll i det, ock jag anhåller ännu, at Hr Archiat. täcktes wisa mig den höga ynnest ock insända til General Stierneroos en re- comendation för mig, at blifwa secundus Pastor wid Kongl. Lif Dra- bante Corpsen. Jag har i min Supplique til honom ibland annat bero- pat mig på mine resor, och therwid bifogat, at jag med Hr Archiat. communicerat mine enfaldige observationer, samt at Hr Arch. owälduga dom ther om kunde säga, om de woro wärde namn af förtienst. Den största tienst, som Hr Archiatern kunde göra mig i werlden, wore det, at Hr Arch. täcktes skreffteligen insända et litet gunstigt witsord om min ringhet till Generalen Stierneroos, om iag slikt förtienar. Skulle Hr Archiat. af sine höge ock förnäme wänner anmoda någon at mun- teligen säga det samma åt gubben wid hofwet,' eller eljest befordra saken, så blir min obligation så mycket större. Hr Arch. war så gun- stig ock förgät ei denne för mig angelägne saken. Hr Arch. är 1 mit fädernesland den enda, som iag med försäkran om bönhörelse kan an- lita. Detta hopp gör iag mig, emedan Hr Archiateren, som är wårt Nordiska Lärdoms Oracel, näppeligen har ifrigare tilbedjare än mig, åt- minstonde aldeles ingen af mina ämbetsbröder. 3 MG NS ÄR or SES 369 Botanici här: Hortega, Queer, Minuart! har iag några gångor be- sökt. De äro artige Män; ty ehuru de ei aldeles wilja approbera me- thodus elegantissima, så weta de dok gifwa dess Inventor all tilbörlig heder ock wörnad. De ropa i synnerhet på, at här finnas örter af pri- mul&e ock andra, som variera ifrån pistilla ock stamina effter Hr Arch. beskrifning. Ock det göra de hwarken af fetma eller annan omstän- dighet, utan äro alla lika, så at generaliter äro de med mer eller min- dere stamina försedde, än Systemet dem tildömer; tro de således, at Hr Archiat. desse aldrig set, eller at Hr Arch. set dem torra; men iag tror, at Hr Arch. uti detta stödt sig på andre Scribenter. Jag skall nogare conferera med dem om saken, ock sedan inkomma med redigare status controversige. Desse Botanici beklaga sig högeligen, at de mist Carvajal”, at Angsenada? föll; de weta nu ingen hielp för sin wettenskap; ty här är mörker så regerande, at ingen törs tala om dager. Quers lilla trä- gård är en artig piece; iag skall wäl lemna et öpnare syn på honom längre fram. Spanmålen har sedan midsomaren, då de inbergat säden, fallit til en hälfft mindre, än förr; men är lika fult braf dyrt. Et bröd, som i Stockholm kostar 8 öre kmt, kostar dok här 16 å 18 öre dito mynt. Mit Herrskap, mine Herrar, Magister Scheidenbourg bedja samtel. an- = mäla sin hälsning ock wördnad, mine Hrr til Mademoisellerna oändeligen. Jag är med all högwördnad Wälb. Hr Archiaterens ock Riddarens ödmiukaste tienare Madrid d. 18 Aug. 1755. D. Z. Hallman. ! Juan Minvart, se bref. 475 not. 1. ? JosÉ DE CARVAJAL, spansk minister i Stockholm. 3 ENCENADA, spansk statssekreterare. 14.55. Madrid d. 1 Septb:r 1755, bör vara i Ups. d. 30 ejusdem. Wälborne Herr Archiater ock Riddare, Höggunstige ock förnäme Patron. Jag kommer nu åter med några rader, som kasta sig ned för Herr Archiat. fötter ock önskar ingen ting mer, än at de ägde någor rad, som kunde lofwa sig Herr Arch. höga bifall. Jag skall nu ei så snart falla beswärlig med mine enfaldigheter. De örter, som iag på Landen Linnés brefväxling VI. 24 370 ock Pyrenerna, samt i Navarra ock Castillierna hämtat, äro effter regi- ster inlagde ock skolla med första wårdag, så wäl, som stenarne ifrån Pyrengerna ock någre dussin ormar, flere ödlor, insecter etc. etc., hädan afgå till Bourdeaux, ther consul Harmenssen är wår säkra ock vigilanta commissionaire, at til Hr Arch. igenom Hr Directeuren Clasons contoir i stockh. öfwerstyra. I desse dagar afgår et litet paquet ifrån Bourdeaux för wår räkning til Hr Arch., som innehafwer en liten ask ifrån Bajonne, samt någre malmarter ifrån Perigord, som wår wän Hr De la Tour Feger oss förskaffat. Malmarterna hafwa wi icke set; men i asken är just ingen ting så rart, dok, som det är mine Herrars egenhändige sam- lingar på Oceans kuster, ther det i cantabriska wiken inkastar sine wågor, så bör det wäl stå i wårt cabinette, ock påminna dem med tj- den, at då de gingo ock plockade detta, så fräsade ibland wågen öfwer stöflorna. Jag skulle önska, at wår lilla skickning riktigt ock wäl fram- = komit, samt mina bref af d. 9 maji, 23 Junii, 21 Julii, 18 aug. Så hoppas jag, at Hr Arch. är så höggunstig emot mina små följeslagare = ock giör den lilla begärte skickningen til Bourdeaux, som icke ringa ; skulle upqwicka wåre samlare ther, at rikta wårt lilla cabinette i Upsala. (PER Jag sänder i detta innelykt 2:ne Phalener, som mig synes något owanlige. Theras antenn&e prismatif. äro wäl sköra; men skulle de på wägen falla af, så ligga de dok i papperet. Jag undrar, huru iag gör = Hr Arch. i lag med desse frö strutar, som iag nu så flitigt en tjd in-= = packat, af hwilka iag dok ännu hoos mig hafwer en rest qwar. Jag mins at Hr Arch. befalte mig skaffwa Cisti; uti de ankomne tror iag, at frö ther af äro nog. Är någon ting här på kanten, som kan wara Hr Archiat. til tienst, så befall den, som Hr Arch. aldrig kan gifwa så tillräckelige ämnen 1 sin tienst, at han skulle tro sig fullgiort det minsta af sin skyldighet. Tänk i nåder Hr Archiater på de små anmärkningar af H. Dr Celsius!, som mig äro lofwade. | Mit nådiga Herrskap, mine små, Br. Scheidenburg bedja om sin wänliga hälsning ock ödmiuka wördnad til Hr Archiat. ock hela för- näma omwårdnaden: Profess. Strömer, Klingenst., Hydrén?, Beck, Ihre upwaktas med mine Herrars ock min diupa wördnad, samt Wallerius ock flera, som giöra oss ähran af et minne. Jag lefwer utan återwändo Wälb. Herr Arch. ock Ridd. allerödmiukaste tienare D. Z. Hallman. ! OroFf CELSIUS D. Ä., se del. V s. 248. ? LARS HYDRÉN, se bref. 419 not. 8. 371 1456. Madrid d. 1 September 1755. Då iag d. 18 sistledne aug. månad hade ähran Min Herre up- wakta med de ögnaåmerken, som roat mine unge följeslagare ock mig i Bourdeaux, så lofwade iag, at med det första lemna en kort underrät- telse af wår resa ifrån Bourdeaux til Madrid, hwilket iag härmedelst har ähran at fullborda. Wi togo den stora wägen igenom Gradignan åth Bajonne öfwer de stora Landen. Några mil ifrån Bourdeaux, så mötte oss desse ödelagde orter, som kallades Les Landes. Desse kunna liknas med wåra öfwergifna mossar, elr liungmoar i Swerjet; men full- komligen likna de ingenthera; ty på wåra mosar är offta nog sank dy ock watn, samt tufwor ock höga buskar, surtallar ock annat, som giör rugligit ock ojämt; men här nästan intet af detta nämda. På wåre moar wäxer offta skog, elr är ther så tort, at intet watn fins, består jorden af röd sand, som i norra werlden ingen ting kan producera; men det fins elr icke på desse Landen. Jorden består af en sur swart - mylla blandad med hwit sand; men detta är allenast öfwersta skorpan. Ned uti är det endast af den sand som hafwets botn förer; således har fuller watnet här med all säkerhet förr warit. Man ser här stundom sådane slätter liksom et haf omkring sig, ther hwarken folk, huus, kreatur, träd, sten, elr någonting i werlden, utan desse släta marker ock himlen synas. Små buskar af Cisti, samt andra plante wäxa dok här ock några små succulenta, samt gräs; wallen ser swartrö ut. Höst ock wåhr måtte här fuller stå länge watn. Ju längre fram wi komo på desse hedar, elr öknar, ju mer fingo wi se, at hwarken säd, elr win, elr annat kunde wäxa på denne jord- mohnen; ty hafwa de hit drifwit stora fårahiordar i bete. Med desse hiordar gingo herdar, alla på höga stylter, som här kallades på fran- syska des chasses, elr på Gasconska des chiangures. Desse Herdar sågo på långt håll ut, som skråbukar, elr som de warit uphängde; ty styltorna woro åtminstonde 4 alnar höga, räkte ei längre än til knät, ther the woro fastknäpte. I handen hade han en lång kiäpp; den satte han ibland bak för stussen, då han på sin trefot satt nog comode på sit sätt, elr stödde han sig framåt ock lutade sig på sin kiäpp. Utom desse 2:ne stationer nödgades han stendigt gå; dok funnes de, som långa stunder kunde stå utom stafwens hielp. Desse Herdar hade på 312 ryggen sin matrensel, på sidan sin winflaska, under armen sin staf, i händerna en stikstrumpa, ock således gingo de utan möda hel friskt ock giorde på en gång dubbelt gagn: sticka strumpor, akta sine hiordar, som hwarje kunde hafwa 3 å 400 får. Under tjden kastade han sin kiäpp effter fåren at hålla dem tilsammans, elr drifwa dem til en annan ort. Så gek han dit ther kiäppen föll ock med en dubb, som sat wid foten på hans stylta, tog han under kiäppen ock kastade honom sig i handen. Fördelarne af desse styltor woro flere: Intet kunde han somna ifrån fåren, wäl kunde han se hela hiorden, förwarad war han för ormar, ödlor ock andra bitande kräk, som här funnos; förekom nå- = ; got diupt fly, som wissa tjder om åhret hade watn, så kunde han gå igenom. War någon hastig secource nödig, ock hiorden war något skingrad, så kunde han snart wara ther; ty han tog oändeligen långa steg. Man wille försäkra, at en slik herde kunde gå 16 mil om dagen. Myrica och Ledum begynte äfwen nog svnas längre fram på denna = ödemarken. Somlige hade sine bodar ut på rymden, tit the emot afft- narne drefwo sine får. ; När desse ödemarker slutade, så fingo wi emot Bajonne se skogar af tall, hus ock gärdesgårdar af trä, hwilket liknade Swerjet ock war nu rart, at finna. Wi samlade på Landen några insecter, ödlor, blom- mor ock annat, som wid et annat tilfälle skall specificeras. Sädesåkrar, sandbakar, höjder ock skogar, som wi nu genomreste, de påminte oss, at wi rest några 100:de mil, sedan wi slikt sist sågo. Nu mera be- gynte inga fenster finnas i husen, endast gluggar ock luckor. Litet längre fram, så begynte alla hästarna wara utzirade med små klåckor, som klingade. Tallskogen war öfwer alt blekt, det är: Tallen war på en sida 3 å 4 alnar afhuggen barken, samt en liten flik af sielfwa - trädet, ther ran kåda ned, som samlas i et litet hol, hwilket war giort wid roten. Denne kåda hämtades sedan noga up, af henne giordes confonium, hartz, lius, facklor, ock tiera genom distilerande ock någon tilsatz, elr fergning, alt, som ämnet fordrade, hwar til hon skulle bru- kas. Et annat åhr skalade man en annan sida af tallen, och så wi- 4 dare; detta wäxte sedan någorlunda tilsamans, fastän et swang syntes i tallen för hwart åhr han warit huggen. När wi träffa första ögnasikten af Mare cantabricum, så hade flyg- sanden redan giort oss en så swår wäg, at wi med 8 hästar för hwarje wagn knapt kunde koma et stenkast fot för fot, förr än wi måtte hwila och låta pusta; ty hwar häst hade dok så tungt här, som han ensamt dragit en plog i Swerjet. Franska magten, som är högst begrepen at sätja sina wägar i det stånd, at de skolla täfla med alla wägar i Eu- ROSA 3173 ropa, som de sannerl:n redan göra, hon har ei kunnat hindra sin om- sorg, at til denna gräntzen utsträcka sig, at gripa an et arbete emot sielfwa natturen. Ja! så emot natturen, at hon ei allenast har giort det nog omöjeligit, at göra god wäg, utan äfwen nästan dagel:n arbetar på, at aldrig här skulle kunna wara god wäg, ty flygsanden är här så stark, ehuru det är öfwer 2 å 3 mil til hafwet, at han öfwerswimmar skogar, ängar, berg, backar; intet hielper för denne swåra gästen. Här war et - försök giort med wägen, at förbätra honom, som man måste tilstå är et bewis, at denna wäg kan förbätras, ehuru flyg- sanden tyks det aldeles neka. Nästan öfwer hela Frankeriket är mit på landzwägen en stengata, som de kalla pavée; hon är så bred, at 2:ne wagnar kunna på henne mötas; men på båda sidor är wägen sådan, som naturen effter jordmohnen honom giort; men i denne flygsanden kunde en sådan stengata ei läggas; ty flygsanden är af den beskaffen- het, at stenarne i honom ei ligga stadiga ock göra en jämn wäg; ty hafwa de gräfwit up mit på wägen et bredt dike, som med sin bredd swarade emot den bredd, som den stenbryggan håller annorstädes öf- wer hela landet. Detta dike hafwa de med flata stenhällar å båda si- dor upmurat, mit uti hafwa de fylt med torff til dess, att desse 2:ne stenraderna å båda sidor ock torffwen mit uti formerade en wäg lika hög, lika hård, lika god med den öfriga stengatan. Offwan på torffwen hafwa de fört grus ock giort liksom en liten rygg; ther på fastnar ei flygsanden ; således tyckes konsten hafwa wunnit. På begge sidorna är äfwen wäg; men sanden går öfwer nafwet. Här af ser man, at sand- moarna wid Fahlun, Grådöö, Hedemora, Nora, ock flygsandzwägarna kring Chbristianstad, Lund ock landzCrona i Skåne kunde wäl bättras, hwarföre icke då holwägen emillan Uddevalla ock Venersborg? Fikonträd, Winrankor, almar, korkträd, cistus i buskar, Genista zirade här hela wägen kanterna, innan flygsanden kom oss öfwer, som fölgde oss till Bajonne. Waårt wistande i Bajonne war wäl kort; dok på de få dagarna sökte wi, at taga tjden så myket bätre i akt. Denna lilla, men wakra stad war wäl befäst, har nog wackra hus. Den yngre af HaLrcmass lärjungar, CLaEs HEnriK HILDEBRAND; se bref. 869 not. 3. > Enligt Vetenskaps-societetens protokoll för den 26 Mars 1755 »antogs på Linser proposition Hr JoserH OrTtEGA, Premier Apothecare i Madrid, till Ledamot, för des stora insicht i Botaniquen»>. + Polypodium Calaguala Kze. och P. crassifolium L. > Troligen GEorG Gezeuius, född 1735, student i Upsala 1752, kyrkoherde i Östra Ryd 1765 och i Lillkyrka 1766, död 1789. 1458. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Kongl. N. Orden, Höggunstige Herre ock Patron. Ehuruwäl jag wid mit sistas afsändande, som skedde d. 15 Sep- tember, ei tänkte, at iag så snart, som nu skulle åter falla Hr. Arch. ock R. beswärlig, så ser iag mig nu icke böra undgå, at i diupaste ödmiukhet til Hr. R. ock Arch. insända följande underrättelse, eme- dan iag har hafft den ähran få namn af Hr. Arch. och R:s Corres- pondeur. D. 1 November elr allhelgondag, kl. strakt effter 10 skedde här i Spanien en förskräckelig jordbäfning, som warade på somliga ställen i 5, på andra i 8 minuter. Kongel. Catholske Hoffwet befan sig då på San Lorenzo wid Escurial, 7 mil ifrån Madrid, ther alla ministrarna följaktel. funnos ock iag i följe med Min Patron. Tiden war utsat, at 390 wistas ther til d. 20 hujus; men sedan denne jordbäfning skakat hela det stora klostret, ther the Kongl. bodde, så skedde resan sama dag til Madrid, ther likwäl jordbäfningen warit många procent starkare ock giort mycken skada. Jag war under jordbäfningen uti Klosterkyrkan, at bese ceremonierna ock all granlåten, som på en så stor dag war framsatt till alla heligas heder ock tilbedjande. Jag hörde wäl, at det 2:ne ggor brakade i Kyrkjan; men ei kunde iag känna henne röra sig; Men Hr. Envoyen ock Baron Lehusen!, de råkade wäggmillan; ty de woro i sine rum, ned uti villagen Escurial. Fru grefwinnan och frö- 5 ken?, samt alla de öfrige i wårt huus här i Madrid, de woro liflöse; ty hela detta stora huset begynte wackla af och an, remna sönder på flere murar, de stora speglarna fläkta ock marmorborden swinga sig mit fram på golfwet. Kyrkor, huus ock gator i staden remnade, dels föllo tornen ned ock slogo några menniskior til döds; hwad alt detta giorde för alteration är lät inbilla sig. De Kongl. låta slå up tält ock Campement åt sig i trägården wid Bueno Retiro, dristade ei förblifwa i slottet; men alt detta är intet i anseende til de berättelser, som säkre enspendrar medbracht om de öfrige orter i Spanien. Staden Burgos i gl:a Castillien, staden Sevilla neder åt Andalusien äro mer at beklaga; i den förra är icke lemnat sten på sten, i den senare är det skiöna tempe- let ock 4 gator med theras huus ock myket folk förderfwade. I Cadix har efter consul Bellmans? egit bref hafwet öfwrswimmat hela staden ock giort obotelig skada. Men alt detta är dock at anse som intet i anseende til Portugal, hwarest hela Konungariket säges wara förderfwat; men det wet man wist, af Konungens egen courir ock apostoliske Non- cens courier til Kungen här ock Noncen här, at i Lisabon är icke lem- nad sten på sten, icke häller i St. Ybes. De Kongl. tänkte wid detta älende retirera sig til Citran, en stad 5 mil ifrån Lisabon; men blefwo på wägen underrättade, at samma stad hafft lika öde. De Kongel. haf- wa således måst hålla tilgodo, at bo i sin wagn i 3 dagar ock seder- mera fåt skrapat tilsamans et litet Tält, ther the nu bo uti. De rikaste Kiöpmennerna, som - dagen förut ei wiste tala om annat, än millioner, kunde nu, när det påfordrades til theras öfwerhets nödhielp, ei sam- manskiuta 2 distoner til mans; ty hwar ock en war lika rik; en diston är 1 dir 4 öre kmt. De Kongel. i Portugal skickade en Expres hit til Theras Catholske Majesteter, anhållandes om hielp i sin nöd, at de ei måtte förgås af hunger. Hoffwet här skickade straxt 40,000:de Pistoler i guld, ock gaf befallning på Räntkamaren i Cadix, at genast låta öf- Wwerstyra en million Piaster til Portugalska hoffwets campament; men större delen tro, at pengar kunne ei undsätja deras lif, om ei mat- 391 waror komma in natura ty hela orten är utan tilgång. Man räknar de förspilde meniskor til 150,000:de personer i Portugal. Den Spanske Ambassadeuren Prela har med sin enda lilla son skyndat sig ur sit huus; men måste stupa under förstufwu taket ock senderkrossas, då hans son i en pigas famn war ute på trapsteget ock blef frälst. Bar- barerna ock Turkarna, som wid. et slikt tilfälle sluppit ut ur sina fän- gelser, hafwa med sit mord ock wåld ansenligen ökat älendet. Skeppen, som legat i den täcka Tagi hamn, hafwa af hafwet blifwit upslukade; gråt, älende ock skrän höras på alla sidor; himlen wet, at iag hwarken hört elr skrifwer detta utan de ömaste medömkans rörelser. Himlen hielpe det arma folket ock förskone wårt Svea för slike oboteliga an- stöter!! I GCatalonien ock Granada berättas intet om jordbäfningen af de ankomne brefwen; således har hon ei warit ther. I Bajonne har hon warit ock något i Bourdeaux; men utan at göra ansenlig skada. Således har det hållit wägen, så myket man än wet, ifrån Bourdeaux igenom GCastillierna ock. brutit ut wid Tagos. Gud afwände sådane be- dröfveliga händelser ifrån alla meniskior!! Jag skulle wäl nu berätta något om min resa til San Lorenzo, San Ildefonce ock Segovia, som warade hela förra månaden; men san- nerligen är jag, som alla andra här, så förstörd, at iag ei det förmår med redighet göra. Det skall af min dagjournal stå, at commendera, när Hr Archiat. det befaller. San Lorenzo elr Escurial bör med skähl heta det 8 werldenes underwärk ock watnkonsterna wid S:t Ildefonce - öfwerträffa alt hwad iag förr set. I bergen los Capetanos emillan desse ställen låg nu”så diup snö som i Jan. månad i Swerge ock war äfwen så kalt; ther wäxte äfwen tall ock en. Af desse bergen ock mera naturalier, som här finnas, har jag skaffat mig tilräkelige samlingar, som nästa wåhr, om Gud will, skolla lägga sig under Hr Arch. ögon. Herr Claes ock Mag. Scheidenburg skrifwa ifrån Malaga, at jordbäfningen ther warit, men nog drägelig; de samla äfwen naturalier på sit håll. At icke detta brefwet må blifwa utan all wenlighet, så skickar jag här innelykt en Phalena, som effter min okunnighet syntes wara: Phalena seticornis, spirilinguis”?. i; Näst min ödmiukaste hälsning til ock ifrån samtel:e förblifwer iag utan förbehåll ; Wälborne Herr Arch. ock Riddarens Madrid d. 10 Nov. 1755. ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. 392 Linn. Soc. vol. VI: 214—5. i Ne 1! CARL LEUHUSEN, född 1724, kommissions-sekreterare och sedan kungl. sekreterare vid spanska hofvet 1749—57, slutligen assessor i kommerce-colle- gium och titul. kansliråd, död 1795. ? Förmodligen Fioniis HILDEBRAND, född 1737, gift 1767 med vice pre- 5 sidenten CARL JOHAN STJERNGRANAT, död 1802, 3 JacoB MARTIN BELLMAN, se bref. 470 not. 1. i Ri t Den utförliga beskrifningen på denna nattfjäril, som här följer, har uteslutits. ; Er Ses 1459. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Kongel. Nordstierne Orden, Höggunstige Gynnare. Jag widgår straxt, at jag nog länge warit utom den fördel, at få upwakta Herr Archiateren ock Riddaren, men denne mistning af mit wäl har icke warit den enda. Sedan jag förleden November åhr ock månad hade den ähran, at i diupaste ödmiukhet nedlägga för Herr Arch. ock Riddaren min enfaldiga ock korta berättelse om början af de fö skräckelige jordbäfningar, som då wisat sig här i de södra länder, så siuknade iag uti December månad, ock war wid åhrets slut färdig at sluta min werld, ock wid nya åhrets början sinnad, at begynna ' ewigheten. Men höjden har behagat, at åter sätja mig på frij fot. Denne Climaten har så hemsökt mig ock ' min lilla församling, som be- står af ungefär 30 Personer, at wi offta hälfften på en gång legat til sängz;; men himlen ährat, nu äro vi åter alle återkomne. Winter kan man wäl icke säga, at wi hafft; men i anseende til det, at inga spisar finnas i flästa rummen, så har det warit stundom nog kulit, särdeles om nätterna, ock mulna dagar. ) Snö föll här en gång, som sågs i luften; men smälte straxt 3 marken; dok kunna wi dageligen se honom i de af honom hwita ber- i gen Capetanos. Denna tiden har för öfrigit uti historia Naturali ei git wit särdeles tilfälle; men uti sistledna månad waknade naturen up igen. Jag mins mig hafwa set i en af Hr. Arch. ock Ridd. disputationer, at musea eller Collectiones viv& wore nu snart af den curieusa werlden werkstälte, utom Amphibia; men så måste iag tilstå, at Spanien, som i alt annat är långt effter, kan likwäl framwisa denne Curieusite; 393 ty så wid Escurial, som i Madrid har iag i winter set stora samlingar af lefwande Ormar, som underhållas med ganska ringa; ty en liten slef full af hwette kli föder öfwer hela winteren wist 100:de ormar. De ormar, som i desse menagerier ' finnas, äro alla af Colub. ock hafwa hwarje twenne skadelige tänder; för öfrigit har iag af dem i Spiri- tus vini. Af Avisorna lärer utan twifwel redan wara bekant, at Hans Ca- tholske May:tt låtit sig ansenligen wårda om Botaniquens uphielpande här, emedan en trägård är skänkt til Botanisk trägård, ock den sätjes nu i stånd af Kongel. Cassan. Herr Hortega är ther wid Sousinten- dent, Hr. Queer primarius professor, Hr. Minuart secundarius. ':Trägår- den är något större, än den Upsaliensiska; men nog höglänt, ock har merendels kalkblandad sand til jord; en Canal går mit igenom honom lik som i en liten dal. Den flitige Professor Queer har nu således fåt et ämne för sin arbetsamhet. Ock Hr. Hortega är både för ock effter middagen alla dagar i denna trägård, som ligger så långt ifrån sta- den, som ungefär Sandviken ifrån Upsala. Men mer här om en an- nan gång. Änteligen har iag träffat här bekantskap med en Pater af Bene- dietiner orden, som heter Sermiento, hwilken är ganska curieus, ock har stora samlingar; han är äfwen den lärdaste, som Madrid äger, ock är therföre ansedd af både hög ock låg. Jag har en gång bésökt ho- nom ock straxt giorde han mig Contra visit; således hoppas iag nu af denne mannens conversation widare profitera. Han har i all sin dar älskat historia Naturalis, ock äger therutinnan stor insikt, fast än effter gamal smak. Af hwad jag redan kortast set hoos honom är Amazon- stenen"! det raraste; ty effter berättelse skall Europa tber af ei äga mer än 6. Således är denne af Europas egendom i detta ämne 7/6. J slutet af Januarii månad hade man här redan förnyat gräs, i början af februari wåhrblommorna. In medio februarii blef här så warmt mit på dagen, at många, som ei aktade sig för solskenet, miste sit förstånd, andra stupade ned ock dödde, då de gingo friska ock sunda. J slutet af förledne månad blommade mandelträdet, i förra wekan blommade Hasselen, af hwilken i den här Botaniska trägår- den jiag såg några buskar. Popelträdet, som här, jämte Almen, utgöra de få alléer, som finnas omkring staden, det blommade i slutet af förra månaden. Af Tanacetum annuum pag. 844 Sp. pl. brukas här hela stielken med blomman uptorkad, som Thée, som fördrifwer eller dödar maskar i folk. 394 Nu begynner min GConsolida tuberosa wisa sina gula blommor i mina fönster, således kan iag innan kort gifwa fullkomlig beskrifning på henne; sedan skall iag af henne lägga in några Exemplar, ock om möjeligit är hämta frö af henne ock skicka hem; ty iag wet ei ännu, om hon fins i Swerget; men det wet iag wist, at hon är souvraine emot gikt ock podager. iag tror, at iag i mina förra bref nämt hennes : Jag hafwer wäl några små collectioner af anmärkningar så [om] k diur riket, som oeconomica; men som iag nu hwarken har dem så städade, som sig bör, ei eller tid nog, at nedlägga dem för Hr. Arch. ock Ridd. ögon, så måste iag lemna slikt till en annan gång. Den - äldre Hr. Hildebrand ock iag hafwa warit ensamte nu snart halfft åhr, då Hr. Claes ock Magister Scheidenburg roat sig i Malaga, Cordua ock Cadiz, på hwilket senare ställe de ännu befinna sig; ock skola i desse - 3 dagar toga öfwer flora andalusiana; ty hafwa de wäl fåt Epistlar, som upmanat dem til all upmärksamhet, särdeles på de många Cisti, som 5 4 ther wäxa. När då denna beskickning ock Excursion kommer til Madrid — - i nästa månad, så lärer det wäl böra mig, at träda ut på fältet igen, om himlen behagar gifwa mig hälsan. Här af hoppas iag, at Hr. Arch. ock Ridd. nog kan märka, at wi alla fyra effter wårt lilla pund wilja gilöra wårt bästa, ock om möjeligit är wisa oss lydige lärjungar af en så ; hög mästare. : lag wet wäl icke wist, hwad wäg iag skall taga här- ifrån; men det wet iag, at.till det förra kiera Bourdeaux tit åren. först wår resa. Sedan iag hafwer förstådt af en ock annan fråga, som skedt mig under resan, at iag kunde hafwa någon fördel ther af, at wara anskreff- wen wid någon af de lärde Societeterna i fäderneslandet, så täcktes Hr. Arch. ock Ridd. ei ogunstigt uptaga, at iag, som aldrig mindere tänkt tant wid Kongel. Wett. Academien i Stockholm.? Skulle dok Hr. Arch. ock Ridd. afråda mig, så är iag straxt färdig at lemna det; men nog ser iag några små fördelar så i Bourdeaux som Montpellier, Toulous ock flerestädes, som mig ther af skulle härflyta, ock torde hända, at iag med tiden skulle giöra mig så förtient, som de hwilka redan besitja desse ämneswäns platzer. Ifrån den kiere Leufling har man ei hört et ord; dok har man ordsak, at snart wänta någon kundskap. Ifrån Paris hörer iag, at Adansons resa ei ännu på någon tid kan komma i liuset, emedan Estamperna draga så lång tid. Magister Mallet?, som nu är i Paris, han har begärt af mig någon kundskap om Spanska Astrono- - miens tilstånd, som i Madrid är ganska slät, men i Cadiz något bättre; RR J i min dar, än slikt effterfråga, härmedelst anhåller, at få weta huru ock på hwad sätt iag bör söka at få blifwa en ämneswän eller auscul- 395 ty ther är den franska Godin. ? Här är llkwäl en Jesuit, som är för- skreffwen ifrån Bömen, ock han är den enda, som förstår desse saker ; men han har sielf sagt mig, at Ensenadas fall giorde denna så wäl, som alla andra påbegynte goda inrättningar en obotelig skada. Denne pater Jesuita är så gunstig, at han skickar oss bud, när något Phoeno- menon förekommer, at wi kunna wara til städes. Igenom Professor Wallerii bref till Mr. Scheid. har jag set, at Hr. Arch. ock Ridd. effter sit höggunstiga löffte uti sit af d. 7 aug. förledit åhr warit uti wårt lilla cabinette på Lab. chemicum, at uttaga de ste- nar, som skulle til Bourdeaux öfwersändas ; men tillika, at nykelen til malmskåpet warit ur wägen; dok hoppas iag, at slikt ei förhindrat Hr. Arch. ock Riddaren, at giöra beskickningen, ty en nyckel mer eller mindre will intet säga, ther så goda smeder finnas som i Upsala. Skulle likwäl detta förhindrat, så beder iag aldraödmiukast af Herr Arch. ock Ridd. täcktes låta dyrka up skåpet, ock med det aldragiörli- gaste låta komma det, som wi begärt, til Bourdeaux igenom Hr. Clas- sons contoir i Stockholm, som det addresserar till Swänska consul Har- menssen i Bourdeaux; ty i annor händelse stå wi för flate, när wi tit ankomma, och det så mycket mer, som wåre wänner ther skrifwit hit ock berättat, at de för oss samlat ansenligen uti historia naturali som ligger oss til tienst, då wi ankomma. Mine Herrar anhålla tillika med mig på det aldra högsta om den ynnest, at Hr. Arch. ock Ridd. af wanlig godhet ock hög gunst emot oss täcktes föranstalta om denne skickning. ; | Täcktes Hr. Arch. ock Ridd. med et ord låta weta, om wår lilla skickning ifrån Bourdeaux, som afgick förledit åhr, är riktigt ock oskadd framkommen, så skedde oss äfwen stor tienst. Af berättelser har man hört, at Hr. Arch. ock Ridd. ibland annat denna tiden af wanlig flit ock styrka utgifwit en Giagonia [?], som wi längta få se, ock om den om- talte skickningen på Bourdeaux ei redan är skedd, så utbedja wi oss ther utinnan et Exemplar, samt nägre nyare disputationer för Professor Sauvage ock Dr. Aimen?, som ther bo omkring oss. Hwad omkostna- der Hr. Arch. ock Ridd. kan hafwa för wåra ankommande ock bort- gående skickningar, Spiritus vini etc. det täcktes Hr. Arch. ock Ridd. föra oss til en kier last. Wi hoppas i sommar, om gud will, giöra en skickning, som skall lysa något mer, än den förra; ty det blir en samling af Spanska ock fransyska samt indiske Specimina uti all tre naturens riken, hwilken först skall ifrån flere bamnar landa i Bourdeaux ock thädan under wår therwaro til Swerjet ock Upsala afgå. 396 Mit nådiga Herrskap ber oändeligen hälsa Herr Arch. ock Riddaren, | nådiga frun, Mademoisellerna ock Don Carlos. Herr Jacob ock iag bedja få giöra dem följe med wår oföränderliga respect. De af Herrar Pro- fessorerne, som behaga komma oss ihog, täcktes Herr Archiat. ock Ridd. med wår respect ock wördnad upwakta. Om. iag hinner med denna post, så skall iag upwakta den stora Swänska Polyhistor Professor Ihre; men i widrigt fall täcktes H. Ridd. ock Arch. nedlägga för honom a ödmiuke wördnad, ock berätta, at Mag:r Sotbergs” disput. pars 1:a, som hade professor Ihres förtal, den kommo flere i träta om här; fek jag ock honom aldrig i min hand mer, när jag lånte honom ut första gången; € ty han war ansedd, som oskattbar, ock den, som honom behöll, war en Kongel. Secr. ock Riddare af St. Jago orden. Han bad mig befalla et wärk igen, hwad iag wille, ock iag nöjde mig med en liten piece nog. Detta slag studium är det enda, som här kan sägas florera; ty uti antiquitatibus kommer här altid wackra piecer ut. Jag hinner nu ei mer, utan ber om swar på detta under Hr. Minist. Plenipot. couvert på Madrid med det första, som skee kan, så torde det träffa mig härjiss Jag är med högsta wördnad i werlden Wälborne Hr. Arch. ock Riddarens ; Madrid d. 15 martii ödmiukaste tienare 1756. D. Zz. Hallon. Post Script. Sedan detta bref war färdigt at wandra, så hade iag den oskaltbetis SR fördel at undfå Hr. Ridd. ock Arch. af d. 7 passato, som icke litet fäg- nade oss alla. De frö, som ther uti befunnos, lemnade iag nu på stun- den til Hr. Hortega, som tackade högeligen, bad hälsa, ock will skrifwa under mitt couvert; ty hans af förleden höstas, som han med en re- sande skickat, det ser iag är icke framkommit. Han hade wid samma tillfälle äfwen skickat et litet paquet med frö. Han är en ganska artig ” ock braf Man. : Jag undrar mycket, at ei Hr. Archiat. ock Ridd. nämner något ord om wår lilla skickning är ricktigt ankommen, som wi likwäl förmoda. 08 Som det så oförmodat händt mig, at en del af Eschilstuna församling i Södermanland skrifwit mig till på Madrid ock budit mig söka förslaget tit, hälst de åstunda min ringhet framför någon annan, så täcktes Hr. - Arch. ock Ridd. ei ogunstigt uptaga, at iag anhåller af Hr. Arch. ock Ridd. om wanlig assistence. Det är sant, at iag afslagit Eschilstuna boarna, at hoos consistorium söka förslaget; men de kunna begära mig Sogn. ake Le a En ar KERO 397 af Hans May:tt, om de så behaga. Skulle detta senare ske, ock Hr. Arch. ock Ridd. nästa sommar, då denna saken förekommer, wistas wid Hoffwet, så utbeder iag mig et got ord för mig hoos höga wederbö- rande. Det fägnar mig högeligen, hwad Hr. Arch. berättar om Magister Gezelius. Han är således nog lyckligare, än iag; ty den platsen wäger up min 6 gångor. lag hinner ei denna gången upwakta Prof. Ihre; men innan kort skall det ske; ty-jag wille alt för gärna, at emillan Professor Ihre ock en lärd Chindurza här kunde inrättas en correnspon- dence, utan, at den skulle giöra någon gravation med postporto på nå- gonthera sidan. lag hoppas, at när jag detta får underkasta Professor Ihres ögon, så skall det winna bifall. "Skulle det gifwas tilfälle, at få öfwer Mr. Sotbergs andra del, så blefwo här en stor helg; men posten är för dyr. 1! Amazonstenen = mikroklin, ett mineral af fältspatgruppen. > För naturvetenskaperna intresserade personer, hälst yngre, antogos af Vetenskaps-akademien till »ämnesvenner>», hvilken utmärkelse beredde dem för- månen att, när de så önskade, närvara vid sammankomsterna. 3 FREDRIK MALLET, se bref. 313 not. 5. + GODIN DES ÖDONAIS, Se bref. 473 not. 2. 5 JEAN BAPTISTE AYMEN, Se bref. 816 not. 2. $ ERIK SoTBERG (adlad AF SotBERG), född 1724, magister primus 1755, lä- rare för prinsessan SoPHtA ÅLBERTINA, titul. assessor, lagman och kansliråd, sekreterare i Vitterhets-akademien, död 1781. Af hans disputation Ulphilas illustratus utkom del. I 1753 och del. 1 1755. 1360. Madrid d. 12 Aprilis 1756. Wälborne Herr Archiater ock Riddare, Min nådige Gynnare! För kort sedan hade iag ähran, at upwakta Hr. Archiatren ock Riddaren, då iag tillika beswarade det nys ankomna, som Hr. Arch. ock Ridd. behagat hedra mig med. Sedermera hafwer iag spanat eff- ter, at få någon underrättelse om den kiera Leufling; men ännu står intei at finna. Med Herr Minuart, som är min goda wän, hafwer iag i desse dagar hafft mycket dispute om classificatione plantar. secundum stamina 398 et pistilla; men gubben är ganska enwis. Nu har han lofwat mig, at skreffteligen lemna mig sina argument på Latin. Gubben säger: Iag följer hwarken Clusius eller Rajus, eller Cliffort, eller C. Bauh. eller Linn&eus, utan jag söker dem alla, när jag får en blomma; finner iag mig icke wid det ena Systemet, så slår iag up det andra, ock om iag ei finner mig wid det ena ock andra, så beskrifwer iag henne sielf. Utom dess talar gubben med all wördnad, med all högaktning om Herr Arch. ock Ridd., ock ährkänner, at Herr Arch. har arbetat mer, än någon; han har äfwen alla Herr Arch. arbeten; men den andra delen af Hortus Ups. säger gubben, at han set citerad af någon; men iag har honom intet, ei häller wet iag om han kommit ut. Den söker han effter med flit, de förnyade Genera längtar han ock effter. Han har äf- wen Hr. Arch. resor på swänska; ty botanica är ther på latin, säger = han, ock det är sant. J desse dagar skall iag resa ut til Hr Bernhard!, han kysser fot- sporen af Herr Archiat. ock Ridd. Systeme. Herr Ortega, Queer ock Mi- nuart bedja alla om sin wördsamma hälsning. Hoos min kiere Pater Sarmiento, om hwilken jag sist skref, fek iag för få dagar sedan Empe- trum? med frukten på, som iag mins at Herr Arch. ock Ridd. sade, at man aldrig set i Swerjet. Han gaf mig äfwen en upriktig besoards- sten, som han fåt ifrån Österlanden. En Örn wisade han mig äfwen, hwars utslagna wingar giorde 4 !/2 aln swänsk i längden; denna örn hade äfwen et fingerslångt skägg under nedra näfwen. Kallas af Pli- nio, sade han, Aquilla barbata. Jag kan icke finna, at denne är nämd i Systemet eller Fauna. Amazonstenen beskref iag äfwen, när iag sist war hoos honom. Några fiskar ock foglar, som ei med Systemet wilja särdeles slå in, eller med Hr. Arch. ock Ridd. collegium, som wi äf- wen hafwa afcopierat med oss, få wi nu se; således annotera wi flite- ligen, som de trognaste Lärjungar. J dag fan iag en Otis i kiöket, som iag aldrig förr set. iag har effter förmågan beskrifwit honom, ock glömmer effter sådana hufwudet ock fötterna. Denne kan icke wara samma Species, som Hr. Arch. har i Systemet; ty han är ei större, än en höna, är ei häller grå til färgen, utan brun ock swart doppig; men uti collegio står, at det enda Species, som i Syst. står nämt, är större, än en kalkon etc. Effter iag kom, at nämna kalkon, så må iag säga, at kalkoner här äro långt större, fetare ock kostel. än i Swerget. Uti Hr. Envoyens menagerie togs en kalkon kort sedan at slagtas; han wägde 21 Skålpd, ock när man högg af honom benen, så wägde de - ensamt 7 Skålpd. Denna war dok icke ännu fullwäxt. En anka går i = wårt menagerie, som wäger 40 Skålpd., en Oranisk höna, som wäger SS 399 6 skålpd ock 4 once; detta är spansk wigt, som är något swårare, än den swänska. Alt har iag beskrifwit så got iag kan. En liten Artemi- sia skickar jag här innelykt, som iag förmodar får et nytt rum ibland Species, om icke Hr Archiat. will föra henne til Artemisia 846, N. 4 Sp. pl. campestris; men emedan denna, som iag sänder, har små hul- lingar wid bladskafftet, som denna campestris icke har, så torde det wara tilräkeligit, at gilöra et annat Species. Ske huru det kan, så finner dok Herr Arch. at iag söker ock menar wäl. Mit nådiga Herrskap bedja samtl:n hälsa Hr Arch., Nådiga frun, Mademoisellerna ock unge Herrarna, som iag äfwen på det ödmiukaste gör. Innelykte til Hr Cancellie Rådet och til Hr Professoren recommen- derar jag på det högsta. Til Hr Professor Strömer, Hydreén, hans goda fru? ock anhöriga, Professor Berk ock hans goda fru?, ock flere, som komma oss ihog, bedja wi högel:n ock wördsamel:n hälsa. Jag är med högsta ifwer i werlden Wälborne Herr Archiaterns ock Riddarens Madrid d. 12 Aprilis ödmiukaste tienare 1756. D. Z. Hallman. Linn. Soc. vol. VI: 217—28. ! MicueEL BARNADES, medicine doktor, lifmedicus hos konung Carr III, död 1771. 5 > Säkerligen den »in Lusitania» förekommande Empetrum album L. 3 LArRs HYDRÉN, var gift med REGINA LJUNG. t JOHANNA HILLBECK, gift med ÅNDERS BERCH. 1461. Madrid d. 21 Junii 1756. Wälborne Herr Archiater ock Riddare, Höggunstige Herre! För Herr Arch. ock Ridd. af d. 22 April tackar jag ödmiukast. Mine unge följeslagare ock jag blifwa stedze mer ock mer fördjupade uti förbindelse, at på alla i werlden möjeliga sätt nedkasta oss för Hr Arch. och Ridd. med önskan, at på något sätt kunna wisa, huru lifli- gen wi wörda den hafde möda med wår lilla skickning, som ankom förledit åhr, med wår lilla skickning, som ifrån Upsala til Bourdeaux bestäldes, ock flere wåre angelägenheter, som Hr Arch. och Ridd. i detta sit sista höggunstigt beswarat. 400 Consolida tuberosa, den skickas här innelykt, effter befallning så got Exemplar, som jag kan, samt des Caracter, som iag effter enfaldig Examen utletat. | Amazonstenen kallas af Pater Sarmiento Jaspis perforatus, ser ut, som et afbrutit pipskafft til formen, lång, som et litet finger, grön til fergen, hal, som glas; men dunkel ock har sprickor uti sig, liksom grönfärgad talg eller wax, som woro sprickor uti; men hel utanpå. Denne sten med sine 5 jämnlikar i Europa, är omtalt uti Memoires de Pere : Nouille å Trevoux!, hwilket är et wärk på franske, som på wist sätt liknar Acta Eruditorum Lipsi[ensia]. | | Ormarna de' födas intet; ty de äta ei i fängelse, förr swälta de til dödz, ty skref jag, om jag mins rätt, at de hafwa endast en ruska löf hoos sig, och en slef kli, at de ei må ligga på bara botten. De fångas höste tiden; men tagas de wåhren, eller mit i Sommaren, så dö de straxt. De ligga öfwer wintren i en kista med små andhol på ock lefwa til slutet af Maji månad; men då skolla de slagtas, eller dö de af sig sielfwa; ty sedan deras halfwa åhr, som de sofwa i Jorden, är förbi, så måste de åter äta eller dö. Äta, det giöra de icke i fängelse, således äro ei andre Musea viva af desse möjelige, än de iag omtalat. Ouwi bono? Therom är mig swarat, som iag sielf set, at de taga dem up lef- wande, hugga af hufwudet ock stierten, flå resten ock blanda in uti ven. medicament. Hwartil de tiena, det förstår Hr Arch. och Ridd. bättre än jag kan begripa, hwad de härom säga mig; men, som döda, uptor- kade tiena till det samma, så har iag giort den instancen; men då swaras: 2 å 3 torra uträtta ei det, som en nys slagtad ock färsk. Ock offta giöra desse senare den wärkan, som fåfängt wäntades af de appli- cerade torra. Nu wille jag önska, at iag warit tydelig; ty iag wet ei mer i denna saken. Det är en förskräckelig olikhet emillan Medicorum tankar här ock hoos oss; ty ehuru iag i den saken förstår mindre än intet, så har iag likwäl emot min wilja måst lära något både hemma ock här. Hwad Medicus i Swerjet skulle förordna en patient af stark hetzig feber, at dricka iskalt watn? när Patienten behöfde komma til swettningg i Svea, hwem gåfwo honom då icke någon stark mixture? men här det is- kallaste Lemonad, som giör stark swettning. De starka medicam., som brukas i Norden, skulle här genast taga lifwet af meniskian, så skiljak- tigt regerar Climatet. Alimenterna här äro oändeligen mer substan- tieusa, födande ock blod gifwande; ty slå de sig här åder utan åter- wändo. Kiött, som nästan är alle patienter hemma förbudit, det ordi- neras här, serdeles får kiött såsom den första maten för en pat., som på 401 hela månaden ei smakat mat. Det är ock så löst ock delicat, at jag ei ällt bättre kiött i werlden. Hararne äro äfwen här långt lösare ock wälsmakeligare, än i Norden. Denna tjden lefwa folket af rå Lactuca, kyrsbär, meloner, albuser, rå russin, ock bröd hela tre månader. Ox- kiöttet är så fett, at när jag will skära af bringan på bordet, så måste jag först på twären skära af en twärhandz fet bit?, ock har dok öfrigit tre twärfingers fetma, innan knifwen träffar kiöttet. Om Herr Leufling kan än icke winnas någon underrättelse; men, som alla hans Camrader i Expeditionen, hwilka här hafwa sine wänner ock anhörige, ei häller låtil höra af sig, så bör man ei här öfwer fatta några widriga tankar; utan hafwa got hopp, at med det första få bref ifrån dem. Trägården i Madrid är nu redan så waker ock riker, at en, som kommer ther in, som war ther i Mars månad, tror ei, at det är den samma. Hr Queer har hit transporterat, hwad han hade inpackat i sin lilla trägård i staden, och 'alt står nu, fast det är flyttat, i blomma. Wattu- rännelar gå omkring hwar säng; ty här ledes watnet, som de behaga. Alla afdelningar för wissa örter, effter Tourneforts inrättning, äro med rörstaquet omgifne, ock portar med nyckel för. Man skulle tro, at det wore en trägård af 6 eller 8 åhr. Desse 3 Herrar, Hortega, Queer ock Minuart, bedja oändeligen hälsa Hr Archiat. ock Ridd. De tro intet så förmätit om sin trägård, som Herr Arch. ock Ridd. De neka ei, at commercen med begge Indierna, climatet ock mer bör spå deras trägård mycket got; men så länge nationen ei wunnit någon smak, så är alt fåfängt; ty här fordras först, at Hofwet, ministeren, granderna ock slike fingo smak ock wille bidraga til, at saken promoverades wid alla till- fällen så wid commercen, som i Rentekammaren. Men slikt sker ei i den ställning, som sakerna nu stå. Ansenada, all god ordnings. ock nyttiga inrättningars protector, ubi est? Den berömwärde Hortega har likwäl drifwit saken tit, som hon är; men han fasar för, at tänka på framtjden, ock om han snart skulle dö, så ramlar hela inrättningen. Queer, såsom Prim. Professor, har 12,000.de Real. eller 6,000 dir åhrl:n. Minuart såsom secund. Prof. har 8,000:de Realas el:r 4,000:de dir kmt, men Queer har dess utom såsom aide Major wid militair Fält- skolan äfwen 6,000:de dlr kmt, således åhrligen 12,000:de dlr kmt. Minuart har icke så blifwit ihågkommen, utan måste i fattigdom draga sig fram på sin ålderdom, 74 åhr gammal. Queer tilstår ei at han har någon lön wid trägården, eller huru inrättningen är; men iag har fåt weta det annorstädes. Hortega är en alfwarsam, upriktig ock ren samt rättsinnad Man, som förtienar wördnad ibland de andra af sina weder- Linnés brefväxling VI. 26 402 Il ikar i ProtoMedicato eller Collegio Medico, ther han äger 12,000:de dir 2 kmt åhrlig inkomst, ock dess utan sit Apoteque, som gifwer honom = fyra gånger mer. ' Queer är förbehållen, stark Hortulan, ähresiuk, så at han gärna sielf talar til sit beröm, ehuru den han talar med biuder til, at giöra sit bästa; men han förtienar äfwen nog beröm för sina pengar, som han på Herborisationer förstört, på sit curieusa cabinette anwänt, för sin flit, kierlek ock smak, som han hafwer i nattursens liuflig- heter, ehuru hans förstånd bornerar sig wärkeligen inom re hortularia. Minuart är en lärd gubbe, som försökt mycket i sina dagar, ock tillika med Queer, gåt botanice öfwer Pyrenerna; han förstår alla Bota- nicor. skriffter, ock hafwer i sin fattigdom skaffat sig et ganska com- plette biblioteque i sak. Anatomicerar en ört med ganska accurat up” märksamhet, känner henne ock wet namngifwa henne wid första ögna- sikte, ware sig ritad eller uptorkad. Håller med ingen af skribenterna, utan berömmer alla ock Hr Arch. ock Ridd. oändeligen; men säger, at när någon ört förekommer, som ei förr hoos honom undergåt noga Exa- men, så ställer han henne för bekikning; hwad han då ei finner hoos den ena Autoren, det har den andre; men felas något, det upteknar han sielf. Detta bör berömas; om han sedan wille gifwa ut sina an- märkningar, så woro de nyttiga; men slikt sker aldrig här, ty det kostar pengar, ock ingen siel skulle kiöpa slikt här. När Spanien kiöpt 6 Bo- taniske Exemplar, så will ingen hafwa det 7:de, om man skänkte det j | d SPE ERP SE SESATEE ALPETTSIRV RR RS 2 rr dr NS för intet. Herr Bernhardes, som iag förr nämt, han är en wärdig Discipel af Profess. Sauvage, Medicus wid Fabriquen S:t Fernando, som . nu är: flyttad till Madrid närmare, at han allenast har 2 mil hit, som äro så långa, at| wi på ?/4 tima resa dit i wagn. Denne, som lik wäl warit Leuflings såtaste wän, har ei Hr Arch. ock Ridd. nämt i sina an- märkningar för mig i Spanien, ock honom wärderar iag likwäl mäst af alla. Han är lärd, flitig, förtrolig, upriktig, ock af en oändelig wänskap för Leufling, så at han offta -hafft små förtreter af de andra för sin nära wänskap med Leufling. Han har got botaniskt Biblioteque, älskar Hr Arch. ock Ridd. Methode, ock är wärkeligen en Linn&eian. Han samlar örter, lägger wäl in dem, giör sina anmärkningar, har nya både Genera ock Species, som han genom mig skall skicka Hr Arch. ock Ridd. Jag byter af honom alla de örter, som han äger, hwilka äro rara hoos oss, :. ock gifwer bonom igen af wåra Swänska, som äro rara för honom. = Det står ei, at säga, hwad han fröjdade sig, när han han fek se hior- tron, Kungzbär, tranbär ock flere, som han aldrig förr set. Denne man- nen bör med Hr Arch. ock Ridd. hafwa correspondence. Han har äfwen - hafft samling af foglar; men de brunno up för honom. Han älskar - BEROENDEN Lo ERE IS AA es I KR 2 - = 403 Leufling mer, än han dristar säga för Jud:s rädslo skull; han säger äfwen, at han lärt mycket af Leufling. Hans lön wid fabriquen går til 14 dir kmt om dagen; men nu står han på förslag til en långt bättre beställning i Barcellona. Om han kommer til Barcellona, så är han på sin födelseort; ty han är född i Cathalonien. Då tänker han inrätta, som han är wid Siöstranden, effter mit project, en stendig ock åhrlig mission af samlingar til Hr Arch. ock Ridd. samt begära, at få något af nordens tilbakas. "Han war i denna weka hoos mig i staden, ock bad anmäla sin ödmiuka wördnad til Herr Arch. ock Ridd. I denna weka tänker iag resa ut till honom, ock då skall han gifwa mig et bref till Herr Archiat., som iag skall till Upsala öfwersända. Förlåt Hr Arch. ock Ridd. at iag talar nog länge om hist. lit. af 4 män; men, som min hädanresa nu tilrustas, så will iag gärna gifwa hwad uplysning, som iag kan, om Botaniquens här warande tilstånd, innan iag reser. Bror Scheidenburg, som blifwer här qwar, kan seder- mer upfylla resten. Jag tror, at innan detta träffar Hr Arch. ock Ridd., så är jag skild wid Madrid, och går åt Barcellona, Roussillon, Perpig- nan, Narbonne ock Montepellier ; men om resan thädan går in till hans helighet, eller jag fölier canalen åt Toulous ock til mit förra Bourdeaux, det är icke aldeles determinerat; dok tror iag det senare. Har Herr Ridd. ock Arch. något, at befalla mig, så blir hädan effter detta ad- dressen: å Monsieur de Harmenssen, consul du Roy de Suede å Bour- deaux. Detta skickas directe på Hamburg ock Bourdeaux; men på mit bref in uti couvertet täcktes Hr Arch. ock Ridd. skrifwa: Daniel Zach. Hallman Secretair d'”Ambassade suedoise äå — — — —. Således får jag mina bref, ehwar iag ock är; ty med denne consul, som är min besyn- nerlige gynnare, förer iag stendig correspondence. Skulle Hr Arch. ock Ridd. hafwa något besynnerligen, at befalla mig wid kusten af mare Medi- terraneo, så kunde swar på detta möta mig hoos den lärde Sauvage, hwilket säkrare funno mig, än det förra, då iag skulle ifrån Paris gå tit. I förra månaden ock början af denna wistades iag med de mina uti La Mancha, war öfwer i Toledo, som föga mer af sin urålder har öfrigit, än Templet, Slottet ock några kloster. Templet är det förnämsta i Spanien ock, om ei Loretto funnos, det rikaste i werlden. Det wet lag wist, at i stockolms stad fins aldrig så mycket älde stenar, guld ock silfwer, som i detta tempel. Mariabildens armband ock Crona wägde tilsammans 24 marker guld. Hennes Jouveler will iag ei begynna räkna. Custodia ? hade 44 marker guld. Sic in ceteris. Biskoppen ock Cardi- nalen har 400,000:de Ducater åhrlig lön; utom honom äro wid denna domkyrkia 146 Präster proportionaliter betalte, fast kyrkan ei har någon 404 församling. Tänk, Herr Dean låt för oss af complisance siunga en Mu sarabisk [?] messa, ehuru han wiste, at wi woro Protestanter. J twe fruntimbers-kloster skaffade äfwen desse tienstaktige ock myndige sterne oss in; då behöfdes det lilla Spanska wi kunde, men Scheidenbur- gen ock Hr Claes, de tala braf. Flickorna woro ganska complisante, ock tilstodo uppenbarligen, at de hade lust, at följa oss tädan, om de fåt lof. Min wördnad för nådiga Frun ock förnäma famillen, äfwen mine Her- rars. Samtel. Hrr Professorer, som komma oss ihog, hälsas ödmiukast. Jag är Wälborne Hr Arch. ock Ridd. ödmiukaste T:re D. Z. Hallman. " Memoires pour L' Histoire des Sciences et des beaux Arts, som börs jade 1701 utgifvas i Trévaux och sedan länge utkommo i Pasig, ? Custodia = förvaringsrum, skattkammare. 1462. Madrid d. 14 Augusti 1756. Wälborne Herr Archiater ock Riddare, Höge ock gunstige Patron. J dag ser jag med glädje den stunden, som tillåter mig, at taga afsked af det beswärliga Madrid ock företaga en resa genom Alcala, Sa- ragossa, Barcellona, Perpignan, Marbonne, Toulouse ock til Bourdeaux, ther jag sedermera en lång tid finnes, at emottaga Herr ArelsARIN ock Riddarens befallningar. ö Jag har uti ock omkring Madrid sökt, at giöra mig kulig | as hwarjehanda, som kan tiena til Hist. Nat. effter Hr. Arch. ock Ridd befallning. Örter, stenar, ormar ock foglar förer jag med mig, som. jag tror skolla wara til en del rare ock besynnerlige i Swerget. Jag mins icke, om jag förr skickat någon berättelse om de Ampbhibier, som här samlat, som en del äro ganska besynnerliga; är det icke skedt, ock den åstundas, så täcktes Hr. Arch. ock Ridd. befalla, så skall hon ifrån Bourdeaux komma. Addressen til mig här effter blir denna: å Mr Z. Hallman Secreter des comendements du Roy de Suede å — — På couvertet: å Monsieur de Harmenssen consul du Roy de Sue å Bourdeaux. Således får jag med säkerhet, hwad kan wara, at befalla. 405 Jag har äntel. fåt den qwicka ock snälla Barnardes så långt, at han här innelykt nedlägger sin första compliment för Hr. Arch. ock Ridd. samt skickar något af frö, som han tror skall behaga. Skulle Hr. Arch. ock Ridd. bewärdiga honom med sit gunstiga swar, så underlåter han ei, at continuera, ock begära underrättelser om en ler annan ört, som han nu wärkeligen äger, hwilka ei kunna lämpe- en föras til Genera, ock andra ei til Species plantarum. Bref til ho- m kunna skickas under couvert til mig, medan iag är i Bourdeaux, er til Herr Envoyen Hildebrand, eller til Legations Prädikanten ock Comissions secreteraren Magister Daniel Scheidenburg i Madrid, som nu är både andelig ock werldslig på en gång, twert emot principia Methaph. : Hr. Archiateren Beck har hedrat Magister Scheidenburg med et bref, hwarutinnan han frågar effter Solida tuberosa. Som iag nu redan skic- kat et Exemplar, samt mina tankar om henne til Hr. Arch. ock Ridd., så skulle iag wäl icke nämna henne mer; men dock må iag tillägga, at en berömd tisan giörs af hennes rot, som jämte det han utwärtes, som — jag förr skrifwit, brukas, drickes. Et once af roten skäres sänder i små S bitar. 3 marker watn kokas up i en Theepanna, sedan lägges roten uti, — ställes wid en stilla eld i tre timar, pannan wäl lykt, det liquida skiljes, — drikes en tasse i sender, 2 å 3 gångor om dagen, utan at observera nå- — gon diet. Det skall ansenligen hindra gikt ock Podager. Emot koppor säges af goda medici, at china är ganska mägtit; om en ganska liten do- sis gifwes åt Barn, då de begynna wisa sig, så skal det facillitera an- senl:n. Men om de få det, när de äro i granskapet, så blifwa de mer- endels fria, eller få det så litet, at de ei weta de äro siuka. Detta är hitkommit ifrån Jtalien ock Boloniska Medici. Jag underkastar det wåra Medicorum omdömme. | Jag beder, att Herr Arch. ock Ridd. täcktes nedlägga wid tillfälle min höga wördnad för Hr. Archiater Beck, med oändelig taksejelse för dess gunstiga hälsning uti Magister Scheidenburgs bref. Om jag hade något wärdigt, hwar med jag kunde upwakta honom, så skulle iag det icke försaka. Skulle jag i något mål finnas skickelig uti Hr. Archiater Becks tienst, så täktes Hr. «Arch. ock Riddaren gifwa honom min ad- dresse. | Den oändeliga hettan giör, at jag nu simmar i swett. Gud hielpe mig wäl hädan. Baromet. de Reaumur stiger i dag uti det swalaste rum ock starkaste skugga til 31 grad; är det icke förskräckeligit, ock ; nätterna äro äfwen swidande ock siudande heta. Månan sticker så hårt, at man ei utan fara kan stå i månskenet om afftnarna. O! huru myket sällare är det at lefwa i en smällkall winter? ; . 4.06 Jordbäfningarna continuera ännu i Lisabon, Frankrike ock annor- städes. Hela werlden är orolig ock falska Gud styre all ting til det bästa. Jntet land i Europa ser iag nu i mer roo, än Spanien. Här har warit et wälsignat åhr, här är fred ock ro. Här är pengar nog. I dessa dagar ankom Skeppet America lastat med 12 milloner pesos gordos, : eller Riksdalrar i guld ock silfwer. Det war en ansenlig lekpening til et stop öhl; men oaktat alt detta, så må jag gärna gå hädan til dem, som ropa på wapen. Här ligga likwäl i sereskilte hamnar 30 örlogz- fartyg färdige, at hissa segel; men emot hwem? Är intet himlen så nå- dig ock skapar Freden i winter, så lärer Europa nästa wåhr blifwa gan- ska orolig. Asien, Africa ock America äro öfwer alt af krigzläger itände. Man spår här, at de Jnsecter, som fallit ned, som moln wid Elwas ock förstört grönskan, störtat kreaturen uti floden ock lämnat föl, ket i all fara, skulle komma snart til Madrid. Det förra lärer wäl rd rättats i den swänska Avisan. SLS Mit nådiga Herrskap, Mine små följeslagare ock Magister Scheldeks burg samt Hr. Hortega, Queer, Minuart ock Bernardes bedja alla kierligen ock wördsammast hälsa. Jag ock de unga följeslagarne bedja få ned- lägga wår wördnad för nådiga Frun, Mademoisellerna ock H:rna. = Bekante ock wenner, som fråga effter oss i Upsala, hälsas med wår wördnad. Så snart himlem hielper oss til Bourdeaux, skolla wi hafwa ähran, at upwakta. Jag är med all wördnad, ehwart ödet mig kastar, SR Wälborne Hr. Riddarens ock Archiaterens ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. P. S. Jag hoppas at mina bref til Cancellie Rådet Klingenstierna ock Professoren Ihre äro riktigt framkomna. en P. S. Den här ock hemma älskade Loefling höres intet af. Ei heller höres et ord ifrån hela hans sällskap, sedan förråhret. Den re- san, som detta resande Sällskapet förråliret företogo, är så lång, som ifrån Spanien till Swärjet, alt igenom en ödemark, ther ingen förr gåt fram, huru skulle man då ifrån dem kunna hafwa kundskap? Man ke emedlertid hoppas det bästa. it Linn. Soc. vol. VI: 219—2920. FNINESEEEC FÖRSENT EW OTO EE a OS 1463. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Kongel. Nordstierne Orden, Höge Patron, Då jag in medio Augusti stod resefärdig ifrån det bedröfweliga Ma- drid, så lemnade jag på posten en ödmiuk upwaktning til Herr Archiat. ock Riddaren, som förmodeligen långt för detta lagt sig ned för Herr Arch. ock Riddarens skarpa ögon. I samma couvert medfölgde äfwen et bref ifrån den snälle Barn- hardes, samt någre semina af de wäxter, som honom omgifwa. Sedan den tjden har jag usla wandringsman med mina unga föl- jeslagare traskat öfwer den steniga Aragonien, den frodiga Cathalonien, det bergaktiga Roussillon, ock det rika Langedoc, ock ankom wid slutet af förra månaden til mit förr bekanta Bourdeaux. Jag har under denna lilla promenaden af 200:de mil sökt med waksamhet samla något, hwarmed jag kunde upwakta Herr Arch. ock Riddaren. Ifrån Los serenias de Aragon förer jag stenar, örter ock frö af de wäxter, som nu stodo mogne. Ifrån Cesaris Augusta, eller Saragossa, har jag monumenta antiqvi- -tatis, som kunna tiena någon annan. I Lerida besågo wi de tumel- platzer, ther Julius Cesar underlade fordom Pompeii namkunige Gene- raler Petreius ock Africanus, hwilka blodfärgades å nyo af Philip den 5:te ock Archehärtig Carl wid början af detta Seculo. Ifrån Cathalonien förer jag äfwen frön ock wäxter, samt snäkor ock kosteliga petrificater, hwilka senare blefwo oss förärade af Herr Doc- tor Salvador, en rik, lärd ock namkunnig Apotequare i Barcellona, som äger et af de kosteligaste private Cabinette uti Europa. Detta cabinette är af stamfadren Salvador inrättat ock giort til fidecomisse åt älste Sonen med en ansenlig årlig renta til cabinettets bibehållande ock förkofring med wilkor, at om någon Generation slikt försumade, så skulle han mista -majoratet, ock Capitalet blifwa delt emillan alla sidogrenarna i fa- millen. Jag har ur detta Cabinette äfwen nägra anmärkningar; men slikt tillåter ei denna tiden, at upräkna. Omkring Barcellona äro stora alléer af Aloe, som mit uti upskutit en stång, hwilken blomade ock giorde en härlig skapnad. 408 EN : Till min ock mine följeslagares innerliga glädje framstrålade änte- ligen den effterlängtade dagen d. 7 September, at wi fingo träda ut ur 3 | den förderffwande Spanien in uti det liufwa Frankeriket, ther wi skatte oss till hälfften hemma. Alla werldenes fördelar skulle ei beweka mig, at gå det steget tillbaka, som jag då giorde. De Pyreneiska Bergen, som wi nu åter besökte, bestodo af samma stenart, som i Navarra, hwilket jag förr omtalat. På desse bergen i Roussillon, som wi nu be- : sökte, träffade wi äfwen örter ock frön. Jag råkade äfwen öfwer et till- fälle, at skaffa mig en fullkomlig flora eller Cathalogue på alla de wäx- ter, som wäxa i denna kanten af Pyreneiska bergzudden. Jag hoppas, när jag en gång får denne färdig, at lägga under Herr Arch. ock Rid- darens ögon, jämte större delen af uptorkade Exemplaren, at det skall behaga. 3 När wi ankommo til Pirtignde. hufwudstaden i detta greffskapct, | så 'sporde wi effter Professor Barriere!; men förgäfwes; ty han är för et åhr sedan ingången i det tysta. HäR effterträdare Herr Professor Carrere? är en ganska artig Man; han lofwade mig all uplysning om Psophia crepitans?, som Herr Arch. ock Ridd. äskade, samt huru wida de Egyptiska örter behöfwa watn hela eller halfwa åhret; men, som han är mer Medicus practicus, än Naturalista, så kunde han ei in pree- senti serdeles underrätta. Wi äro redan i correspondence, ock lofwade han äfwen wilja skicka mig et bref för Hr Arch. ock Ridd., som han i wördar på det högsta. AE. Narbonne, Bezier, Pezenas ock Montpiller besågo wi med dess omliggande parker. Den lystre Professor Sauvage hade all möda ospard, at göra oss förnöjde af den Botaniska trägården i Montpiller, som wäl ei är stor, men rik. Besynnerligast föreföll mig, at man ther under Jorden har inrättat en kall climat för de Nordiske wäxter, som ther fro- dige wäxa, men de stora träd, som ther ei kunna wäxa, de stå up i dagen, såsom wår gran &c.; men hon såg så illa ut, at iag ei kunde utan möda känna henne igen. SA Jag wäntar hit til Bourdeaux Professor Sauvages Bror, som är Abbé”; han är äfwen curieux. Således hafwa wi försett oss, at conjunc- tim ögna öfwer de häromkring liggande parker. GCanacan, Toulouze, Verdun, Agen, Langon, wårt förra Preignac, St. Croix du Monde ock flera orter besökte wi under resan ifrån Medelhafwet til Bourdeaux. Den stora Canalen war ei nu segelbar, för reparation, som ther årligen sker denna månad; men ifrån ”Toulouze satte wi oss om bord på Gas ronne ock gingo med strömmen på 3 dagar til Bourdeaux 40 mil. Denne d ström war stundom så öfwertäkter med Ephemeris, at man ei annat - 409 kunde se, än det glopade snö; ty de woro hwita, nys utkläkte i de af buskar garnerade strenderna, ock straxt dränkte de sig i strömen til bete åt fiskarna. I denna ström woro wi nära om lifwet, ock en båt bredwid oss förgeks; ty i strömen flyta här ock ther watuqwarnar, emot hwilka han stötte, ock om jag ei ropat i hast åt wår Betient, at han lossade af en Pistol, som giorde signal åt mölnaren, så hade wår bark äfwen sänkt oss i botten. Höjden har sin hand öfwer alt. Wi kommo lykligen förbi denne, som många andra hotande olykor för resande. Huru skall jag nu giöra med de frön, som iag samlat under wä- gen; tillåter Hr Arch. ock Ridd. at iag dem uti bref med posten öf- wersänder? I wår, om Gud behagar, så hoppas iag kunna hädanskicka en an- senlig samlig af Naturalier til wårt lilla cabinette, som torde äfwen in- nehafwa något, som förtiente upmärksambhet. Jag undrar storligen huru Hr Classon föranstaltat med de Stufferna, som Hr Arch. ock R. war så gunstig ock skicka ifrån Ups. til honom med begäran, at de måtte addresseras til Swänska Consulen Herr Har- menssen här i Bourdeaux. Det woro önskeligit om dem ährhålla nå- gon underrättelse. | Mine Herrar tillika med mig bedja få nedlägga wår ödmiuka häls- ning för Nådiga Frun, Mademoisellerna, de unga Herrarna ock alle an- dre gynnare ock gynnarinnor, som behaga komma oss flyktige ihog. Jag hoppas, at mit bref af d. 12 Ap. som inneslöt et til Cancellie Rådet Klingenstierna, et til Professor Ihre, mit af d. 21 Junii ock det sista af d. 16 Aug. äro framkomne. Jag utber mig några ord om tilståndet i Upsala. Himlen styre alla bedröfweliga omständigheter i Stockholm ock flerestädes i Europa til et got slut!!! Jag är med diupaste wördnad stedse Wälborne Hr Archiaterens ock Riddarens ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Addressen til mig är under Hr Consul Harmenssens couvert: å Mon- sieur de Harmenssen consul du Roy de suede å Bourdeaux. På mit bref: ä Mr D. Z. Hallman secreter d'ambassade å — — NB. nyligen är hit til staden ankommen en Italiensk flicka, 19 åhr gamal, som med sine hår lyffter up en häst; med en hand lyffter hon 500 Skpd, eller 15 lispund; med sina tänder lyffter hon lika så stor tyngd. Hon låter smida ut en häsko af järn på sin mage, då 410 hennes hufwud ligger på en stol ock fötterna på den andra. Hon läg- ger en ganska stor sten på magen ock wänder den flera gångor om- kring med sielfwa magen etc. Reste hon till Spanien, så brände öv sition up henne. Hon dansar äfwen barfota på röt.järn. P. S. Sedan jag detta fullskrifwit, kom L'abbe de Savvägd ock hälsade på mig; han hade äfwen et litet bref ifrån sin Bror i Montpiller, jämte många hälsningar. L'abbe de Sauvage ber om sin wördnad t Hr Archiatern; han beklagar, at han för flere åhr sedan hafft et bag S ifrån Hr Arkjäbren det han aldrig beswarat. ; NER Linn. Soc. vol. VI: 221—2. Odateradt, men säkerligen afsändt från Bordeaux den 16 Oktober 1756. ! PIERRE BaArRRrRÉRE, född omkring 1690, medicine professor, död 1755. ? THomaAs CARRÉRE, född 1714, medicine doktor och professor i Perpignan, Kå död 1764. 3 Om denna fogel se ytterligare i bref. 1468. + PIERRE ÅUGUSTIN DE SAUVAGES, född 1710, abbé, död 1795. 14.64. Bourdeaux d. 14 Decembr. 1756. Wälborne Herr Archiater 'ock Riddare, Yr Höggunstige Herre ock Patron. För det höggunstiga af Upsala d. 9 passato med alle inneslutne nouvellerna takar iag ödmiukast. At mit förra af hast blifwit utan dato, det förtryter mig; men aldrig har jag ifrån Swerget fåt något bref så promt beswarat, som det; ty det afgek ifrån Bourdeaux d. 16 Oc- tober ock Herr Ach. ock Ridd:s swar ankom d. 1 December. Jag war wäl då litet skingrad i mina'tankar, emedan jag nys anlendt hit, men jag wille straxt hafwa ähran upwakta. | : Herr Arch. ock Ridd. nämner ei et ord, om mit af Madrid d. 18: Aug., som inneslöt et ifrån den älskanswärda Doctor Barnhardes med några frön, är framkommit. Icke desto mindre hoppas iag, at det blef ifrån Madrid riktigt bestält; ty Hennes Nåde Fru Greffwinnan tog det emot d. 14, då jag reste, ock lofwade d. 16, at det skulle expedieras. Jag ber för en wiss ordsaks skull få weta wid tillfälle, om det är an- ; kommit, samt i slikt fall, om Hr Arch. ock Ridd. swarat Hr Barnhardes. ur NA 411 De frön, som jag på Arragoniska bergen ock i Cathalonien samlat, skall jag i första wåhrdag öfwersenda effter befallning. De skolla ei stiga öfwer den utsatte tyngden. Den Ephemera, som i oändelig mykenhet syntes på Garonne, war aldeles hwit, kroppen stor, som de större myg- gor i Swerget; men wingarne ther emot, när hon swingade i wädret, nog större; dok alt af en så swag consistence, at jag aldrig kunde taga nå- gon förr i handen, än hon smalt sender, som smör. Effter den hastiga bekikning, som jag kunde göra, så kommer hon närmast Num. 754 Faun. Svec.! med förbehåll, at denne, som jag såg, har Ale, cauda, pedes, tubera, abdomen, korteligen alla corpusculi membra hel miell hwita, så at hon liknar aldeles et snöfall, då det glopar ned snö i Swerget. Herr Arch. ock Riddarens outtrotteliga arbetsflit, som nu åter ger oss et förökat Systeme, den kan aldrig tillfyllest berömmas. Hr Arch. ock Ridd. uplyste Elever, som äfwen skynda fram, under sin höga an- förares inseende, med hwad de ifrån långwäga werldenes delar hopsamlat, giör Norden en besynnerlig heder framför andra orter; alt detta wäntas med begär af dem, som jag hafft tillfälle therom berätta här, hwilka i saken hafwa någon kundskap. Herr Abbe Sauvage tackar oändeligen för hälsningen; han wistas här ännu någon tjd, ock har redan begynt, at upsätja en Cathalogue öfwer Hr Journus wackra cabinette här i staden, om hwilket jag förra gången något skreff, då jag här wistades. Som detta cabinette sedermer ansenligen blifwit ökat, så skall jag ei underlåta, at theraf med det första öfwersända en lista på det, som jag finner besynnerligit, sedan jag sist war här. Wår lilla samling i Bourdeaux är nu å nyo många gånger widlyfftigare, än det wi sist hemsende, så at L'Abbe Sauvage föranläts, at tilbringa 2:ne dagar, at se igenom wårt lilla kraffs. Dessutom wänta wi nu 2:ne kistor ifrån Medelhafwet, ock en ifrån Gallicien, som äro på wägen med tillökning för oss här, så at, när desse ankomma, hoppas wi nästa sommar ansenligen förfriska wårt lilla cabinette i Upsala. In- diske, Spanske ock Fransyske mineralia ock stenarter hafwa wi redan här en waker samling. +Snäkarter till öfwerflöd. Ampbibier flere flaskor proppade. Medan jag kommer ihog, så täktes Hr Arch. ock R. ei ogun- stigt uptaga, at jag i ödmiukhet anhåller, at wåra hemsende amph. med ny Spiritus vini måtte blifwa försedde; ty eljest förskämas de. Wi skolla med all taksamhet betala, hwad Hr Arch. gunstigt avancerar til wårt lilla cabinets underhåll. Psophia crepitans wäntar jag hit med det första ifrån Perpignan ; således skall han komma för Hr Arch. ögon, ehuru iag ei fek se henne, när jag ther wistades. Som Hr Arch. ock Ridd. nu 412 är syslosat med et nytt Systeme, så underkastar jag Hr Arch. ock Rid- darens ompröfwande, om icke en besynnerlig fogel på min berättelse ther kunde inflyttas. Jag har aldrig hört en slik omtalas, eller set nå- gon auctor ornitholog. den beskrifwa. Han står på medföljande pegpor under Num. 1?. ; Jag har dessutan på samma papper nämt ett ock annat, som jag det funnit, ock kan Hr Arch. ock Riddaren wara säker, at hwad jag ob: serverat är accurat; men ingenting finner jag så wärdigt, som den om nämda fogelen. ; a Mine Herrar blifwa nu stora ock långa; de äro nu syslosatta med Excercitiemestare at rita, spela, danssa, fäkta, rida &c. | ; Jag tienar på afsked til nästa sommar. Det kan wäl hända, at jag i wåhr på theras Hr Faders wägnar kommer ock anlitar Hr Arch. ock Ridd. om en BSuccessor, som i thy fall skall genom land ock watn söka ; ifrån Upsala til Bourdeaux, at träffa sine Lärjungar; ty Mag:r Scheiden- burg kan ei slippa ifrån församlingen i Madrid. Jag hoppas, at Hr Arch. ock Ridd. gunstigt åtager sig denna commission, om Hr Envoyén therom anhåller. Jag är nu både för gamal ock utsleten. De böra hafwa en 3 unger, qwiker ock belefwad karl, som kan bättre effter werldsens griller föra dem an, än mit alfwarsamma stånd ock aftagande kraffter det kunna tillåta. . ; | Wår oändeliga wördnad nedlägga wi för Nådiga Frun, Mademöllselt. lerna ock de unga Herrarna, samt alla, som komma oss 'ihog. SN Jag är stedse Wälborne Hr Arch. ock Riddarens Y ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Linn. Soc. vol. VI: 223—4. ' Ephemera horaria Linn. Faun. suec, ed. II p. 754. ; ? Denne fogel benämnes i den medsända »>Pro memoria. Ett kort ut- drag af min dagbok under innevarande åhr 1756 »(Linn. Soc. vol. VI: 230—3) »Pelicanus Indicus (in Hispania ita dictus)» och beskrifves mycket utförligt. Dessutom redogöres där för en hel del sällsyntare foglar, fiskar och ormar, som HALLMAN haft tillfälle att undersöka. Slutet är af följande lydelse: »Jag får icke mer tid, at utdraga ur min dagbok denna gången; ei häller är det stort mer wärdigt uti Zoologien, som i detta åhr förekommit. Jag har effter några wänners begäran i stockholm en Beskrifning af Madrid under händer; men jag lärer ei hinna henne färdig til nyåhret, som jag likwäl tänkt. Jag skulle undra om min Prädikan på taksejelsedagen i Svea för Himlens beskydd SS wid de grufweliga Jordbäfningar i förråhret, hwilken Hennes Nåde fru Gref- winnan hemskickade, är utkommen på trycket. Jag genomläste alla tractater, (Ir OCEAN ; | - j R : : 413 söm kunde finnas om Jordbäfningar, at få reda til denna Prädikan. Hon lärer genom Fru Presidentskan von Höpken blifwit lemnad til Consist. Holmense. Kan wäl hända hon ei är wärd tryk», — Någon beskrifning öfver Madrid sy- nes ej hafva blifvit utgifven. Däremot utkom i Stockholm 1759 hans i Madrid 1756 hållna bot- och bönedags-predikan, betitlad Den bäfvande jordenes sta- diga pelare, liksom ock 1762 Berättelse som wisar de Jordbäfningar och Landsplågor, hwilka alla fyra Elementerne, år 1755, särdeles uti de södra Orterna förordsakat. 1463. Bourdeaux d. 26 Febru. 1757. Wälborne Herr Archiater ock Riddare af Kongel. N. Orden, Höggunstige Patron. Mitt af d. 14 December förledit åhr, det hoppas jag långt för detta upwaktat Hr A. ock R. Sedan den tjden har jag med mycket nöje omgåts med Abbe Sauvage, som wärkel:n är den störste naturalist här i orten. Han har upstädat det här af mig förr omnämda Journus ca- binette ock giort ther öfwer et behörigt register, som jag effter både hans ock Journus begäran ock min egen åstundan skall igenomlöpa "ock tillika se alt i detta täcka cabinette, som nu är ansenl:n tillökat, sedan jag sist war i Bourdeaux. Jag förmådde äfwen Abbén, at swara på Hr Arch. ock R. bref, fast än det skedde til större delen ei på Latin. Han wille icke på denne hårda maten; men jag sade han kunde det giöra på franska, som han äfwen giorde. Tro säkert, Hr Arch. ock R., at jag med nöje öfwersat detta bref på Latin eller swänska, om jag dristat det begära; men man måste omgås med detta folket, som med glas; ty om jag det begärt, så hade han förr låtit blifwa utan skrif- wande, emedan han subsonerat, at jag ther utinnan welat tilwält mig någon heder; således gaf jag honom addressen ock han bar det sielf på Posten. Sat sap. Icke desto mindre äro wi rätt goda wänner, ock har han lemnat mig et litet förseglat paquet för Hr Arch. ock Ridd. som jag med det första skall tillika med en liten samling, som wi hafwa, öfwersända. För Hr Abbéns bortresa hade jag ähran giöra en present åt hans Bror, den lystra i Montpellier, af 40 Swänska wäl inlagde örter, som Abbéen afskickade. Abbén reste åt Paris, ock ther hoppas jag i sommar träffa honom. 414 Jfrån Hr Hortega hade jag bref i denna weka, som ber oändel:n hälsa Hr Archiatren. Han säger, at wäl skepp anlänt ifrån Buennos Ayres; men icke den ringaste kundskap om den k. Leufling ock hans Sällskap, utan äro de, som han menar, långt in uti den nejden Marafion eller Uruguåy. Hans ord lyda så: no he recivido noticias de nuestro Amigo Sefior Leofling, y lo he sentido muchio, porque pienso, que este Sabio Botanista se ha internado en los payses de le Marafion, o del Uruguay &c. Desse ödemarker, som hafwa nestaån så stor widd, som Spanien ock Frankrike tilsammans, de lära syslosätta desse upmärk- samme resande. Gud hielpe dem fram til någon ort, ther the kunna hafwa communication med de Spanske eller andra Europeiske folkslag. Emedlertjd ber Hr Hortega, at Hr Arch. måtte gifwa sig til freds; ty det kostar äfwen på honom ock andre, som i detta sällskap hafwa sina wänner ock anförwanter. a ; Jfrån Professor Carrere, min besynnerlige wän i Perpignan, har He äfwen i denna weka hafft bref. Han ber få nedlägga sin wördnad för Hr Arch. ock anhåller tillika, at om Hr Arch. har någon ting, at be- falla ifrån then orten, at Hr Arch. täktes addressera sig til honom, som med nöje will tiena. Som jag för all min tjd tänker öfwa correspon- dence med denne lärde mannen, så hafwa wi förskaffat oss en säker addresse i Toulouse, medelst hwilken wi communicera större paquet med hwarandra. Hr Arch. dissertat. Herbarium Amboinense pag. 16 talar om en ört, Sophora kallad, hwilken för sine egenskaper högeligen åstun: das af Professor Carrere. Skulle Hr Arch. ock Ridd. kunna säga mig, på hwad sätt man kunde få några frön af denna ört, at gifwa åt Hr d Carrere, så woro jag lyklig. Jag utbeder mig swar här på. Cd Af Doctor Barnades, den störste Linneian, som jag träffat under resan, har jag äfwen hafft bref denna wekan; således lärer Hr Arch. finna, att Hist. naturalis ei underlåter at syslesätta mig, så myket min tjd kan tola. Dr Barnades klagar jämmerligen, at Hr Arch. ei bewär- digar honom et jota til swar på sit bref, uti hwilket han afskickade i så stor wälmening en ansenlig hop med frö. Detta giör mig så mycket mer ont, som det afgek under mit couvert d.'16 Aug. 1756, som war 2 dagar effter min bortresa ifrån Madrid. Jag will wäl aldrig annat tro, än det skickades bort ifrån Madrid, ock således hoppas jag, at det kom- mit fram; ty ber jag nu på det aldrahögsta i werlden, at Hr Arch. täcktes låta mig fä weta, om det är framkommit, samt, at Hr Arch. täcktes hedra Hr Barnades med några ord til swar, under mit couvert; ty jag skall nog styra det til honom. Han är så myket orolig öfwer det, at han ei får swar, som han tänkt i wår eller Sommar commupi- EE i ; 9 | | F I , ; 3 415 cera med Hr Arch. någre örter, som han håller för wara både nya species ock genera; men säger, at han nu icke dristar, emedan Hr Arch. förmodeligen ei will anse honom för god nog til correspondent. — Detta giör mig ont; ty jag känner hans wördnad för Hr Arch. ock hans ifwer för Botaniquen. Jag beder ännu en gång, at med det aldra första få weta, om Barnades bref ock frön äro framkomna. Som jag nu är i fult arbete med mit lilla wärk!, som jag indelt i 3 delar ock 2:ne Capit. i hwarje del, så har jag uti första delen, som är Philologica, nödigt at weta, huru corona, eller krona, skrifwes ock kallas på Finska, Ryska, Lappska, Dalska, gammal Giöthiska eller Schytiska; emedan jag har en $, som giör comp. af alla de äldre ock moderne språken wid detta ord, hwaraf jag ser mig kunna framdraga mer lius i saken, än iag tänkt. Äfwen har jag nu det hopp, at få se en säker relique af den kronan, ock har jag fåt litet här, ock litet ther af uplysning i denne saken, så at jag hoppas, at arbetet skall blifwa behageligit, om jag en gång förmår, at få det färdigt. Jag hoppas, at Hr Arch. af wanlig ynnest med det första skaffar mig desse 6 orden, som Hr Arch. af studerande ifrån desse orter ock af antiquarii snart får i Upsala. Ryskan torde wäl blifwa swårast effter, men någon af Hr Arch. discip. som reser til stockh. kunde snart hoos Ryska Minist. förskaffa sig detta ordet. Förlåt Hr Arch. at jag beswärar. Som wi nu här hela månaden hafft en härlig wäderlek, ock här aldeles liknar Sommar, så skickar jag här innelykt något af mina på Aragoniske ock GCathaloniske bergen samlade frön. Jag wille önska, at de gingo fort ock wäxte braf, när de komma i swänsk jord. Det kan hända, at någon woro rar. Hwad jag nu har qwar, det skall jag innan kort låta följa effter. Skulle det wara några särdeles plantor på Pyrge- nerna, af hwilka Hr Arch. åstundar frö, så befall mig med det första; ty Professor Carrere skall snart genom wår communication, som är Carmeliternas kloster i Toulouse, skaffa mig dem hit til Bourdeaux ock jag skall dem öfwerstyra. Jag har wäl nu tänkt, at den tjden wore för hand, at man borde anlita Hr Arch. ock R. om en ny följeslagare för mine kammrader; men theras respective Hr Fader har til hälften utlåtit sig, at han will låta dem följa mig än et stycke på hemwägen ock ther til kan jag icke neka; ehuru jiag ledsnar wid, at preceptorera. Jag tror jag slipper al- drig desse barnen. Tänk 9 åhr äro långa, ock ändock ingen frijhet. Det är wist jag älskar dem högt; men jag älskar mer frijheten, sedan jag nu så länge flyktat af ock an. Som iag ei lärer kunna wänta mer, 416 än et bref ifrån Hr Arch., innan jag åter skall tänka på, at resa hä ifrån, så utbeder jag mig, at det måtte komma ju förr desto häldere. Jag skall icke underlåta, at upwakta ock låta weta, hwart resan länder, = när det lider litet längre fram. Jag åstundade äfwen weta, om någon ting fans i mit sista, som behagade Hr Arch. Jag tykte åtminstone = sielf nog om den besynnerliga Pelicanen ifrån Buennos Ayres. SG : Jag skulle wäl något tala om stats saker; men som slikt fordrar volumer denna tjden, om man skulle med någon omstendelighet berätta det, som förehafwes, så tiger jag häldre. Gud styre alt til det bästa! Mine Herrar så wäl, som jag bedja få nedlägga wår wördnad för Nådiga Frun, Hr Carl ock samteliga mademoisellerna, äffwen til wåre gynnare ock wänner, som behaga komma oss ihog i Upsala. : Jag är med all hög wördnad stedse Wälborne Hr Arch. ock Riddarens | ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Linn. Soc. vol. VI: 225—7. 1 Dissertatio de Corona de Spinis (Bostock 1757). RE 14.66. Bourdeaux d. 9 Aprilis 1757. Wälborne Herr Professor, Archiater ock Riddare &c. Höge Patron. Ehuruwäl jag är nog osäker, om något af min förra skickning - d. 26 Feb. innevarande åhr kunde tiena, eller wara til behag, så afsender jag likwäl i dag den lilla resten här innelykt. Hr. Arch. ock Riddaren - täcktes gunstigt öfwerwäga, at när man har klåpare til commissionairer, så måste man taga emot både dugeliga ock odugeliga waror. Min tröst woro den, om et enda ibland alt woro til behag. Icke har jag hafft tjd, at examinera örterna, som burit dessa frön, ei häller, at rangera = dem så noga på resan; utan dels hafwa mina följeslagare, dels jag på- skrifwit provinciens namn, ther wi them hämtat. AG Förlåt sine wälmente Lärjungar, om de med en hop odugeligit öf- werfalla ! ! 417 Ingen af mina correspondenter hafwer sedan sista post med något nytt inkommit. Jag måtte berätta, at den Paliurus, af hwilken här innelykt följa några frön, den bedrog mig i tre dagar, som jag tänckte, at det war säkert Spina Xsti; ty den busken är så lik til ansendet alt, hwad man i hast kan anmärka på Spina Xsti!, så at jag ei undrar på at Bello- nius? ock Rauwolfius? tagit quid pro quo. Denna wäxer ömnigt wid wägen ifrån Girona i Spanien til Belgard- gränsen af Rousillon. Dess frön äro äfwen så accurat Oenoplie spi- nose dpud Clusium Bell. hist." 2 pag. 313, som Hr Arch. ock Ridd. lät finner, om et öpnas. Jag är ock nästan öfwertygad, at Spina Xsti lärer gifwa en lika frukt. Skulle något förunderligit på Spina Xsti wisat sig, så beder jag ther om få någon underrättelse. Jag är nu occuperat med pars Botanica af detta ämne, sedan jag för 14 dagar sedan hint til slut med pars Philologica. Pars Dogmatica torde jag ei kunna fullborda förr, än jag är i Tyskland. Men tro ei, Min Höge Patron, at jag är så fåfäng, at jag skulle arbeta eller utgifwa detta i akt ock mening, at låta owärdigt borsta mig, som jag hörer, at modet nu i norden skall wara. Nei, et litet Pastorat, ther jag kan tiena ordet ock hafwa min föda, det anstår min ringhet långt bättre, om Himlen ock mine förmän- ner skulle så behaga, ock finna mig skickelig. Jag utbeder mig få de i förra brefwet i ödmiukhet begärde denomi- nationes Coron&e; ty mig synes, at jag i de Språken, som jag redan har, funnit något besynnerligit i detta ordet; ty skulle jag gärna hafwa desse ther till. Jag anhåller ännu, som förr, at få et ord til swar om Doctor Barn- hardi bref är riktigt framkommit; ty han är nog orolig, ock tror, kan hända, at jag welat betient mig af hans kram för at wisa mig hoos Hr Arch. ock Riddaren, som likwäl är twärt emot mit sätt at tänka. Jag wet wäl icke wist, när min resa sker härifrån, men det wet jag wist, at om Hr Arch. ock Riddaren ei ännu beswarat mit förra, så kan jag rik- tigt på detta få swar, medan jag är här qwar. Jag hafwer wäl tänkt, at hemsenda med de Fartygen, som nu gåt här ifrån, så wåra sam- lingar, som det lilla paquetet, som Abbe Sauvage lemnat mig för Hr Archiat. ock Ridd., men jag dristar ei, emedan alla wåra fartyg nu så i Ocean, som medelhafwet bringas up af Engelsmän. Intestina b.? här i landet begynna blifwa alt wärre ock wärre. Engelska fångarna härstädes giorde en Rebellion i förra weckan, ock hade nära förstört hela staden. Mine små så wäl, som jag bedja om wår wanliga ödmiukaste wördnad Linnés brefväxling VI. byg 418 för Hr Arch. ock Ridd. samt 'alla förnäma anhöriga ock wåre gynnare i Upsala. Jag är utan förbehåll stedse med all hög wördnad Wälborne Hr Prof. Arch. ock Riddarens ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Linn. Soc. vol. VI: 228—9. ! Rhamnus Spina Christi Linn. Sp. pL ed. II p. 282. ? PIERRE BELON, se bref. 243 not. 2, 3? LEONHARD RauWoLF, se bref. 243 not. 3. t CHARLES DE LEcCLUSE (CiLustus), PerrRi BELLONII, cCenomani, plurimöle singularium et mirabilium .... conspectarum observationes (Antwerp. 1589). ; 5 Antagligen bella = stridigheter inom landet. 1467. Bourdeaux d. 30 Aprilis 1757. För det höggunstige af d. 24 Martii passato tackar jag ödmiukast. De 4 inneliggande äro genast til sine ägare afskickade. Den wördige Pater Gabriel! i Aix känner jag icke; men denne Ordens General, Pater Hippoliti, är här i Bourdeaux. Han är min gode wän ock hälsar på mig offta. Han tog emot brefwet, ock skickade det under sit couvert, samt har lofwat mig swar inom 14 dagar. Denne Pater Hippoliti är i sin grå kolt en förtient ock lärd man; ty har han ock blifwit general af orden. Alla Missioner, som ske til infidelium partes längst in uti China ock Tartariet, gå igenom hans hand. Tro säkert, at jag har ei försummat betiena mig af tillfälle. Han har lofwat mig med hand ock mun, at skaffa ifrån desse aflägsne orter frön ock örter, ty desse fattige barfota apostlar stå under hans hand helt ock hållit, ock kan han med säkerhet uträtta i desse aflägsne partes, tit ingen annan christen törs gå; men desse wåga lifwet. Innan kort går en Pater tit, som först skall hit ock presentera sig för Pater Hippoliti, då jag skall lemna honom en instruction åt denne. Den samme har en gång förr warit ända igenom China in uti Tartariet. Han har ock då bringat med sig någre frön, som nu wäxa hoos Pater Hippoliti, hwarom mer en annan gång. ; Skulle emedlertjd Hr Archiat. behaga skicka mig en instruction för denne Pater, så twiflar jag ei på, at den blefwo- fullkomligare, än den — FIP MT TR URSUPESAG SUNET SSE FATT 2 a 419 jag kan gifwa; men emedlertjd skall jag söka til at effter min fantasie gifwa en. Skulle något felas i Hasselquists observationer wid Jerusalem, eller om Hr Arch. wille gifwa mig några questioner wid Berget Sinai, ther man äfwen har Capusiner, så har samme general lofwat, at skaffa både swar ock Specimina; ty desse stå äfwen under hans disposition. Jag wäntar öweralt detta Hr Arch. utlåtelse; emedlertjd skall jag icke under- låta, at göra alt, hwad iag kan . . . .?, som jag altid giort. Det grämer mig, at tänka på de af Hr Arch. aldrakiereste bref, som äro förkomne, ty ingen siel i werlden är kierare uti Hist. natur. än jag, ehuru jag mer än sent kommit til, at få se henne, så at jag äfwen aldrig kan hoppas, at lära känna henne. Jag har icke häller trot, at det jag af wälmenande okunighet skrifwit til Hr Arch. någon- sin förtient upmärksamhet; men det senare, som iag fåt wörda, wisar mig helt annat. Jag är ther af rörd på det högsta; ty har jag ähran härmedelst i diupaste ödmiukhet nedlägga mit enfaldiga swar. Jag ön- skar, at något enda theruti woro, som kunde förtiena så höga ögons ansikt på en kort blink. 1:o Chermes? är tagen i wårt hus i Madrid, således med all sä- kerhet Europeisk. 2:o Coffre? kan iag ei nogare beskrifwa, än jag giort; men iag skall låta rita af honom af mine herrars ritmestare, om jag wiste, at det woro Hr Arch. til behag. 3:o Om Didelphis? skall iag informera mig bättre; om Mus från Ceylon är en ther af, skall jag undersöka. 4:o0 Villkatten” torde jag ei bättre kunna beskrifwa, om jag ock i Paris än en gång får se honom; ty et så rasande ock falskt diur kan ingen gå nära till. Jag wille dok gärna weta, hwad märken man på honom borde taga, utom at se honöm i munnen; ty den comission kan jag ei påtaga mig. 5:o Om Meles tror jag det samma, som om nest förestående N:o 4. 6:0 Geneta är et förbannat argt kreatur, den törs jag aldrig känna på tungan; men jag skall söka effter hwad iag kan, när jag kommer til Wersaille, om han än är ther. 7:o Sus Aper Mexic. giör mig myken heder, märker jag. Skulle på det någon ting widare frågas, så har jag här et, som jag dagligen ser hoos wår comendant här i staden; men det är litet; dock skall jag swara på alt, som frågas; ty det är tamt ock följer mig på Near hwar gång, som jag promenerar i grefwens partair. 420 8:vo at Cervi för hornens afsågning ei kunna tiena, det beklagar jag; men ännu giör mig mer ont, at hoos Comendanten här fins en ifrån America nyligen ankommen, här så kallad Cerf, hwilken har släpt hornen; således will jag ei drista beskrifwa honom. Denne är lik de swänska älgar, stor, tam ock spak, at man kan klappa ock hantera ho- nom. Han är altid wåt om nosen, eller trumman, som är swart. Jag skall wäl i min journal föra in honom, så got jag kan; men wille Hr Arch. gifwa mig en Scala, at beskrifwa honom effter, woro wäl. Waår Commendant Greff Derouville är en stor naturalist. Han har med my- ket nöje examinerat mina Herrar ock siungit deras Läromestares beröm i Upsala. | : 9:no Neppeligen tror jag, at jag bedragit mig på 'at Phoenicopteri fötter hafwa 3 tår, fastän de äro medio natatorii. 10:mo Pelicanus indicus” har Hr Arch. hafft lefwande hoos Clif- fort, som jag märker. Jag undrar då, at han ei fins i systemet, samt, at Hr. Arch. aldrig, som jag wet, nämt honom i sine prelectioner. Hos Edw. ser jag han fins. 11:o Aquilla mexicana? skall til alla sina delar blifwa beskrifwen, ehuru jag aldrig trodt, at den war så rar, som min Pelican ifrån Buen- nos Ayres, den jag trodde wara det raraste, som jag set på resan. 12:o Gallina Morea hoppas iag är tilräkeligen beskreffwen. 13:o0 Otis beklagar jag, at jag ei nog klart kunnat framställa; men at han har så got, som 3 wingar på hwar sida, om icke fyra, när jag närmare examinerar honom, det skall jag lifligen demonstrera; ty jag haf- wer wingbenen qwar, ehuru jag war så olyklig, at fiedrarna genom matkar ock mal blefwo förskämde ock bortföllo. jag os önska, ät detta wore begripeligit. TS NB. 1 är benet, som häfftar i sidan på Otis, detta hade särskilt - fiedrar, som formerade en winge. 0 som ther wid står, är leden emellan 1 ock 2. 2 är den andra wingen, som har de långa pennorna; denne led har 2 ben, det undra tiokt, det öfra smalt. 0 betyder åter 1 ÖS leden emillan 2 ock 3. 3 är den tredje wingen, som har näs- CV —0 tan lika beskaffenhet med stor- fiederswingen ; men fiedrarna äro = smärre. 0 är leden emillan 3 ock 4. 4 är den yttersta leden, som har ännu smärre fiedrar. Jag nekar icke, at alt sammans är en winge, om någon så will; men, som articuli äro skilda genom åtskillig längd på fiedrar ock således giöra liksom en distence för en särskilt winge hwarje FFNS SR NET TRIP SEN SIE 1, 8 SA RE IFE ETEN AE 421 så kan jag med fog seja, at han har 3, om icke 4 wingar på hwarje sida. Andra foglar hafwa icke så. När han lägger in sina wingar till kroppen, så ser hans wingar ut, som en annan winge; ty han wiker då den ena leden effter den andra. Det är begripeligit, at meniskians arm har endast twå leder; om det woro korta fiedrar nest kroppen til armbogen, långa fiedrar ifrån armbogen til handleden, som utgiorde hwarje en winge, så sade jag, at meniskian hade 2 wingar på hwar sida. Jag önskade, at jag nu hade förklarat mig, som jag borde. Amphibia. Jag beklagar, at jag aldrig hört, at Scuta abdomin. & squam. caud. böra räknas ihop. Jag lemnar, huru wida jag kunnat bedraga mig på räkningen; men det bästa är, at jag hafwer Specimina in manu, som en gång skolla läggas under Hr Arch. ögon. Ingen ting är afbrutit. Jag har ock nog ampbhibier, som jag aldrig hafft tjd, at examinera, ei heller will jag öpna dem; ty spiritus förflyger dem. Jag förstår ei hwad det war för en röd orm, som jag sände, hwilken Hr Arch. kallar Aspis gallorum; aldrig må jag tro, at det war de 2, som jag kallade Cecilia? Et ord ther om åstundade jag hafwa. I Bourdeaux, som jag märker, blir jag wäl ännu liggandes 2 å 3 ” månader, ehuru jag icke här omwänder många sielar; således om något är, at befalla, så anhåller jag, at Hr Arch. täktes under consul Har- menssens couvert, som jag förr budit, mig tilskrifwa; ty han klickar in- tet, men de bref, som förkommit, hafwa förmodeligen aldrig blifwit rik- tigt expedierade ifrån Swerjet. Detta, som war immediate til mig, fek jag dok riktigt; men som jag tänker resa ikring litet här i provin- cerna, så håller jag för rådeligare, at addressera til wår consul Har- menssen. Jag skall innan kort hälsa på Aymen i Castillon, ther han nyligen är gifft. Abbe Sauvage är nu i Paris, tit jag skickade Hr Arch. bref til honom. Det är förtrollat med krigz oroligheterna, som giöra, at jag ei will förtro min lilla samling, at med et Swänskt fartyg gå åt Swerjet. Jag hoppas, at Hr Arch. ei glömmer wid tillfälle de begärta nam- nen på Corona Dalice, Muscovitice, Fennice, Gotice s. ulphilanice ock Laponice. Det skedde mig en stor tienst, om jag dem finge. Jag hop- pas, at mitt sista af d. 9 April är framkommit. Det är fatalt, at den Classon aldrig skickar hit de stenarna, som Hr Arch. hafft den godheten hafwa beswär, at skicka för oss. Jag har — både igenom Hr Envoyen ock greffwinnan giort honom påmint, men jag märker wäl, Vesprit de notre siecle, det regerar för starkt. Hade jag 4992 budit Hr Arch. fylla en tunna med gråstenar ock skicka henne til en Skeppare i stockh., han har altid dragit försorg, at hans Camrater, som gåt på Bourdeaux, wunnit frakt på henne. Men detta förtienar intet, hwarken' i Contoret, eller på Skeppet. Ergo, Werldenes slut har et grymt ock fördömt seculum. : Här i landet står werre til inwärtes, än utwärtes, fast man ei dris- tar stort tala; antingen blifwa Jesuiterna alsmäktige, eller för sista gån- gen biltog lagde. Förra åhret war Norden grym, men här är nu nog : swartare. ö Mine följeslagare bedja oändeligen hälsa, äfwen som jag, till alla af Hr Arch. förnäma anhöriga, wåra gynnare ock wänner, som komma i oss ihog. Jag wäntar i desse dagar något intressant uti Flora högtjder, = som jag utan dröjsmåhl skall hafwa ähran communicera. Emedlertjd = - är jag den okunnige, dok wälmente | NEG D. Z. Hallman. titta wäl i cuvertet. Linn. Soc. vol. VI: 234—5. ! Frere GABRIEL, kapuicinermink, med hvilken Linné brefvexlade. ? Oläsligt ord. AR 3 Se bref. 1443 not. 22. RS AR £ Bland de anmärkningsvärdare djur, som funnos »in museo Journiano» (se sid, 341), fanns ock »Coffre, en liten fisk, lång som en hand; ser aldeles ut, som en båt up ock ned. wänd; under buken har han i skinnet som strim- : mor». En afbildning med förklaring är bifogad. Re 5 Didelphis och Mus ifrån Ceylon, som äfven egdes af Journu, funnos - utförligt beskrifna i bref. 1452. ; S Villkatten, Meles, Geneta, Sus mexicanus, tre Cervi och Phoenico- pterus, hade iakttagits och beskrifvita i menageriet vid Versaille (jfr. bref. sid. 309). Sv 7 Om Pelicanus indicus se bref. 1464 not. 2. ; : 3 Aquila mezxicana, Gallina Morea och en Otis-art funnos i JOURNUS samling och blefvo där beskrifna. ; 423 1468. Bourdeaux d. 25 Junii 1757. Wälborne Herr Kongel. Archiater, Professor ock Riddare &c. Höge Patron. Sedan jag d. 30 sistel. Aprilis hade ähran upwakta, ock nedlägga et ödmiukt swar på det höggunstiga af d. 24 martii, så har jag wäntat swar på de inneslutne til Aix, Perpignan ock Madrid. Hr Carrere i Perpignan har warit den färdigaste, at swara, hwars bref jag här inne- sluter. Frater Gabriel har swarat mig, at han har säker wäg för sina bref, will således ei beswära mig ther med. Fru Grefwinnan har sielf- lemnat åt Barnhardes sit bref, således wet jag, at alla tre äro riktigt framkomna. Med denna underrättelsen will jag således nu hafwa äh- ran, at upwakta. Jag har nu en temeligen säker inrättning för com- munication emillan mig ock Carrere, som är proberad; ty jag skickade honom et paquet i Mars månad, ock jag fek et ifrån honom i desse da- gar. Hans comissionairer i Toulous äro Carmeliterna, mine äro köp- menner, som lofwat nu ock i framtjden draga försorg om denne com- munication på Bourdeaux. Hr Carrere har lofwat, at i denne sommar samla så myket möjeligit är för Hr Arch. ock Ridd. af örter ock frön, ock skicka det sedan hit till min commiss. så at jag hoppas, at det skall gå lykeligt. Han är en arbetsam man. Han har skickat mig et exem- plar af en bok, som han nyligen lagt up på franska, om alla de hälso- brunnar som finnas i Roussillon, som är rätt waker ock curieus. Han begärar af mig få weta, när det nya S:a N:& kommer til Frankeriket. Jag skulie ock gärna weta, om fler än 2 delar af Amoenit. acad. äro än utkomne, ty Hr Arch. disput. äro så begärlige, at jag plågas af alla ther om. jag har ock nu delat ifrån mig, så iag ei äger mer, än en enda i behåll. Jag ber för all ting få weta, om Amoenit. ock Syst. nature den nya edit. äro ännu ifrån Swerjet utgångne. Profess. Car- rere gör mig en förskräckelig compliment för det, at jag talat så myket got för honom hoos Hr Arch. som han kan märka, säger han, af Hr Arch. gunstiga bref. Jag är rätt glad, at Hr Arch. gifwit honom gun- stiga utlåtelser; ty han är wärd beröm, ock blifwer en nyttig man, at correspondera med; ty han älskar arbete. Jag wet väl, at iag förr en 424 0 gång swarat om Psophia crepitans; men om jag då war så widlyfftig, pe som Carrere, det twiflar jag; ty will jag nu gifwa hans lärda swar tberpå, som är följande: 1:o En sådan fogel finnes ei i den nejden, som omgifwer Perpig- nan. Min predecesseur Barrere har funnit honom uti francia equinoc- tiali ock uti sit arbete om francia equinoct. har han beskrifwit honom = under namn at Gallina Sylvatica crepitans, pectore columbino. Seder- j mera kallade han honom Psophia uti sin ornytologie. | SR 2:ne Denne samma fogel kallas af Linn. Ortigometra. Den namn- = - kunnige ängelsman Charlet.! uti sin Onomasticon Zoicon kallar honom äfwen Ortygometra, hoc modo: Ortygometra, Coturnico-mater Schaligero?, = Bellonio Raile sive Rallus, et nostratibus the Raile. Aristoteles har uti hist. anim. CXXXV samma namn, Schaliger? in comment. ad lib. 8 | Arist. de hist. anim. cap. 15 kailar honom Coturnicomater. Jag undrar myket, at Salig Barrer? ei har sökt uptäcka ordsaken til det, at denne fogel knäpper med stierten, när han siunger; men mig synes, at detta phoenomenon är nu mer mindre besynnerligit, sedan en Swänsk galant naturalist De Geer uti stockholmska lärda tjdningarna 1741 beskref en insect, som ifrån anus utkastar stendigt små kulor, at hela insectet är 5 : öfwertäkt ther med”, ock sedan Rolander, lem af samma academie, bar gifwit oss beskrifning på en slik fluga, som han kallar Cicindela capite, thorace pedibusque rufis, elytris, operculis alarum nigro ceruleis?. Detta — är Carreres swar om denna fogel. Jag beder få weta, hwad Hr Arch. = tyker om detta swar. Wår kornknarr torde wara densamma? mig tykes = - åtminstonde, at Hr Carrere bör hafwa det beröm, at han söker swara RR fundamentaliter. RE. Denna Carrere applicerar med all effterlängtad effect Solanum? in i morbis ven. som här äro så myket allmenne i den gallante werlden. = - Denne wäxt är rätt så Souverain, som de länge brukade ock berömde mercurialska droger, som så oändeligen utmärgla kroppen; ty denna ränsar bloden ock griper ei ann kroppen, fordra äfwen så got, som ingen diet. SD É Nu skall jag hafwa ähran förtro Hr Arch. en mig händ omsten- dighet här i staden, som är besynnerlig; men jag förbehåller mig, at det måtte blifwa inom oss; ty iag will ei, at någon i Swerjet det skall weta , mer, än Hr Arch. Jag hoppas med tjden, om lykan är god, kunna = tiena någon af Hr. Arch. Elewer här med; men nu måste det wara tyst; ty det är äfwen så farligit för mig, som det är gynnande. Saken å är den: Commendanten af denna Aquitaniska Provincen som är en > ganska lärd Herre, han har låtit inbilla sig, at iag wore en ganska lärd Kul en s Sa 425 man. Hwar ock en, som mig känner, wet, at det ei så är; men mit lilla arbete, som Hr Arch. wet syslosatt mig denna tjden, har igenom någon af de lärdaste här i staden, som jag omgås med, kommit för hans öron med myket beröm; ty begärde han se det ostädat, som det ännu är. Som det nu är på talet, at mina följeslagare skolla gå i fransk tienst, så frågade han mig, om jag wid min skilsmässo ifrån dem ei wille hålla til godo hans huus, bord etc. samt på någon tjd blifwa qwar i Frankriket. Hwad gör det, sade han, at ni är protestant. Här äro så många af det slaget. De hafwa, som ni ser, ingen förföljelse här. Han wille göra mina hwilkor ganska fördelaktiga, at jag ock aldrig i Swerjet kan få dem så stora, men mit tilstånd, wet Hr Arch., det pas- sar sig ei här till. Han har therföre ei öfwergifwit, at tänka wäl för mig, utan behedrat mig med sine commissioner i Norden, ock består mig therföre wakert nog, om jag kan wara skickelig dem, at uträtta. Min sysla blir, at gifwa honom en älskad underrättelse af wissa lärda arbeten i Norden. Äffwen af hist. naturalis, hwar til jag snart finner råd, då jag låter förekomma en lista på Hr Arch. arbeten &c. Men tänk, om jag wore professione Medicus, ock en af de Hr Arch. Disciplar, som avancerat något uti hist. nat., så kunde jag på några åhr niuta dessa hwilkoren. Ja! han wille äfwen gifwa mig pgr at resa för hans räkning til andra orter. Jag skall med all försiktighet biuda till, at kunna få honom på den tankan, at en yngre af mine Landsmän, som i desse saker äger mer lius än jag, kunde hans hwilkor emottaga. Blir han wid en slik min mening, så skall iag anhålla af Hr Arch. om et skickeligit ämne ther till, hwars godhet ock duktighet man kan lita på. Emedlertid blir detta oss emillan. Jag wille ei, at man här skulle weta, at jag är Präst för alt smör i Småland är. Denne comendanten har et hof ganska brillant, ock jag är på hans cur, som en liten helgedag mit i weckan, med mine Herrar; hwad det gör oss för heder ibland alle andre förnäma är lätt, at sluta. Detta alt är ännu så myket liufli- gare, som wi äro främlingar ock hafwa således intet ont öga på oss öf- wer all den heder oss sker, hwilket gärna händer prophetas in patria. Denne Herren är äfwen hemma i grekiska språket; det har oände- ligen insinuerat mig, at jag det litet äfwen förstår, samt at jag dess- utom har förskaffat mig liten kundskap i Hebreiskan, som han intet äger. Jag har aldrig trodt, at Cleri här warit så släta, som de äro; ty här fins ei ibland några 1000:de Präster i Bourdeaux 3, som kunna läsa greska in uti; ock jag känner ei mer, än en enda, som kan läsa - Hebreiska. 426 Som iag nu i tre åhr warit sysslosat med mit arbete, som iag emot- tagit af så höga händer, ock effter et så mogit råd, som Herr Archia- trens, så har jag ifrån det jag begynte i Upsala undersökt wid alla til- fällen i alla orter, hwad jag kunnat förmå i samma ämne, ock rådfört mig med de bästa Theologer ock Philolog., som jag träffat; men altjd under skylt af et purt Botaniskt arbete, om samma wäxt, som blifwit mig af Hr Archiat. pålagt, at utarbeta. Jag har således funnit rådeli- gast, at indela det i tre delar, 2 capitel i hwarje del. J hwad ordning ock på hwad sätt jag alt detta afhandlat, utwisar den lilla conspectus, som jag här hoos har ähran lägga ned under Hr Archiat. ögon, utbed- jandes mig, at de måtte blifwa de enda, som se honom. Jag har nu gudj lof alt detta i concept färdigt utom 2 $$, som e äro färdiga, neml. Partis 1:2e cap. 1:i $ 3, som fordrar än mer swar af flere correspondeurer, af hwilka Hr Arch. är, som jag underståt mig at anlita om 3 å 4 ord ifrån Norden, som jag hoppas snart komma. Den andra $, som ei än är färdig, är den alldra sista, som ei är swår, at fullborda, när tjd ock rum ther til gifwes. Jag utber mig i all ödmiuk- het Herr Archiat:s swar, om någon ting woro at påminna wid ordningen, som jag brukat, eller eljest något, som Hr Archiat. här wid täktes mig befalla. Af Abbe Sauvage har jag hafft bref ifrån Paris, uti hwilket han tackar mig för Hr Arch. som jag honom härifrån straxt skickade. Han lofwar skrifwa Hr Arch. til med det första. Detta är nu det sista brefwet, som jag härifrån Bourdeaux har ähran skicka Hr Archiatern, på hwilket jag hit kan wänta swar; ty an- håller jag ödmiukast, at Hr Arch. täktes det så snart, som ske kan, beswara. J första dagarna af Aug. månad går jag åter härifrån åt Brest, sedan til Paris ock åt Holland; få se, huru jag kan tränga mig igenom til Hamburg i höst, om Gud vill. Jag skall i dessa dagar packa in alla wåra samlingar ock skicka på stockholm, samt laga så, at de komma i höst, om gud will, til Upsala. Mine Hrr ock jag hälsa åderukeliped till alla. Jag är med diupaste wördnad Wälborne Herr Arch. ock Riddarens &c. ödmiukaste tienare .D., Z; Hallman; P. S. et ord beder jag få om årswäxten i Swerjet; om ei den will lofwa något got, så lärer stå illa till. Jag ser, at Doctor Bergius har giort et got försök med Radix Graminis”. S 427 ! WALTER CHARLETON, Onomasticon Zoicon, seu de differentiis et no- minibus animalium (Lond. 1668). 2 JuLius CESAR SCALIGER, född 1484, berömd italiensk filolog och läkare, död 1558; har bland annat utgifvit Arisrtoreris Historia animalium grace et latine cum commentariis (Toulouse 1619). 3 PIERRE BaARRÉRE, född omkring 1690, fransk naturforskare, resande i Cayenne, död 1755. 4 CHARLES DE Grrr, Beskrifning på en Insect, af slägtet Cicada, som lefver på mest alla örter och träd uti ett hvitt skum (Vet. Acad. Handl. 1741 s. 221). i 5 DANIEL ROoLANDER, Skjutflugan upptäckt och beskrifven (Vet. Acad:s Handl. 1750 s. 290). : & Solanum Dulcamara L. Jfr Linsés disputation Dulcamara (Ups. 1771). 7 PETER Jonas Bergius, Rön om Spannemåls-Bristens Ärsättjande me- delst Qwickrot (Stockh. 1757). 14.69. Bourdeaux d. 25 Jun. 1757. Wälborne Herr Archiater, Professor, Riddare &c. När jag höll på, at försegla mit bref, som härhos medföljer, så blef jag effterskickad af Herr Comendanten gref D'herouville; ty må jag berätta i hast något af hwad mig hoos honom hände. Ibland tu- sende andra gynnande wedermälen af denne förnäma Herre, så skedde mig just nu följande: Jag begiärade lof af honom, at få gå i hans menagerie ock låta | afrita hans hiort, som är ifrån Iroquoix uti norra Westindien, samt hans Sus mexicanus; ty jag sade, at jag med denna afritning wille fägna Herr Archiatren. Han swarade mig: will ni, at jag skall göra, hwad bättre är, så håll til godo. jag skänker Eder desse bägge diuren, skicka dem til den Excellente Linne&eus. Jag är rätt nöjd, at ni gifwer mig tillfälle fägna honom och eder tillika. Jag tackade på både min lysande Pre- ceptors wägnar ock mine egne. Men jag såg straxt swårigheten, at få desse diur öfwer til Swerjet, samt kostnaden för Hr Arch. at dem uppe- hålla i Upsala &c. ty frågade jag af min Grefwe, General och commen- dant, om ei han wille förunna mig at af desse rara diur göra en pre- sent åt wår makalösa Drottning, som är så hög älskarinna af natural- historien. Han swarade mig: Jag skänker Eder dem, gör af dem, hwad 428 ni behagar. Jag har således fattat denna resolution. Med et fartyg, som snart afgår härifrån til stockholm, will jag skicka dem, ock säga åt skepparen, at de äro destinerade ål Hennes Kongel. Maij:tt wår nådigste drottning i Swerget; ty annars så togo han ei emot dem. Nu anhåller jag fördenskull af Hr Arch. at Hr Arch. täktes, om möjeligit är, före- 2 komma Hennes Maij:tt om denna min underdåniga anhållan, at få ned- lägga desse i Norden förr osynte diur för Hennes Kongel. Maij:tts fötter. Skulle Hr Archiat. ei sielf komma til stockholm, så utbeder jag mig, at Hr Arch. täktes genom Hr Arch. Bek, eller någon annan förekomma Hennes Kongel. Maij:tt med denna min underdånigsta anhållan. Jag hoppas, at Hr Archiatren härmed är lika wäl betient, som de skulle wara i Upsala; ty Hr Archiatren har altjd tillfälle, at se dem uti Hen- nes Kongel. Maij:tts menagerie. Jag wille endast önska, at de kunde lefwa på wägen ock komma lyckeligen fram. Denna underliga hiorten, han har hafft fyra andra i följe ifrån America; men de dödde på wägen, så at han är den enda af sit slag i Europa. Swinet har jag ei set make til i Europa mer, än uti Kongel. menageriet i Wersaille. Jag hoppas således, at förmedelst Hr Archiat. bemedlande Hennes Kongel. Maij:tt ei onådigt uptager denna min undersåteliga skänk, som jag af et gynnande tillfälle sielf undfåt. Inom 14 dagar, så skall jag hafwa ähran öfwer- - sända til Hr Archiat. et recognossement af Skepparen underskrifwit, som desse diur emottagit, samt en underrättelse, huru de skola födas &c. Jag utbeder mig Hr Arch. swar härå, så snart detta ankomer; ty 2 sedermer kan jag ei med säkerhet wänta något bref hit, emedan mit wi- - stande här nu blifwer kort. Jag beder äfwen få weta, hwarest Magister Anerstedt! nu wistas, samt hurudana hans hwilkor äro. Om han skulle d hafwa lust, at lefwa et åhr eller twå i Paris, så skall iag förskaffa ho- nom ther sådana fördelaktiga förmohner, at han therföre skall tacka mig, S så länge han lefwer. Skulle Anerstedt wara bunden wid Upsala eller Lund, eller genom gifftermål, sedan jag bortreste, så anhåller jag, at Herr Arch. täcktes gifwa mig förslag på någon annan, som äger många språk; ty språken äro det angelägnaste, som jag effter befallning måtte söka, jämte et hurtigt upförande. Hvwilkoren, som samma Man skall få, dem hinner jag ei nu berätta; men det bör jag kortast säga: han skall intet hafwa at göra med informations wärket; ty den Herren i Paris, som han skall lefwa med, är ungkarl, men han skall äga alt i hans hoff, äfwen kläder, ock lefwa med honom ock alt, hwad förnämt är i Paris, som en jämnlike, samt få dess utan en hederlig summa p:r år- ligen, men flere språk måtte han förstå, serdeles grekiska, något he- breiska ock kan han fler österlandiske, så mycket bättre. Jag wille 4.29 önska, at Anerstedt, min g:le fransyske preceptor, wore ledig ock lös; ty ingen i werlden skulle bättre passa till alt detta, än han, men tjden tillåter nu ei mer här öfwer. Candidaten Gotmark?, eller någon af slika studier, som ägde åfminstone tyskan ock fransyskan, skulle wara skickelig här till. P. S. jag innesluter 4 fabas, som skolla wara ifrån indien ock gifwa ganska wackra blommor. De äro ei ännu blommande i mit fön- ster, så at jag ei set bloman. NB. Den Swänska GConsulen härstädes, wid namn Harmenssen, han är en mägtig ock stor man här i orten; han har mycket wärit ord- saken til min bekantskap med Grefwen, äfwen, at jag fåt desse om- skrefne diuren. Skulle Hr Archiatren täkas så föranstalta, at han finge ifrån Hennes Maij:tt befallning, at skynda med dessa diurens öfwersty- rande, samt befallning tillika, at ifrån America låta komma allehanda curiositeter, som Hennes Maij:tt therifrån för sit cabinette kunde åstunda, så gorde 'Hr Archiat. honom en stor tienst; ty han kan det så be- qwämt göra, emedan här årligen gå ock ankomma oändeligen många fartyg ifrån ock til Norra America. Han brinner af lust, at wilja hafwa en slik commission för at wisa sin nit för at få tiena, men han kan icke slikt företaga, utan at hafwa försäkran, at det wore nådigt uptagit. Kan hända, at om Hr Arch. härom wille påminna, så torde Hennes Maij:tt låta honom tilskrifwa. Wille Hr Arch. med det samma låta göra honom en compliment, för det han bidragit til desse diurens und- fående, skulle ei skada. Om Hr Arch. finge sielf befallning af Hennes Maij:tt at honom om alt detta tilskrifwa, så woro det äfwen braf; ty han förstår swänska, ehuru han är fransos. Han har en Bror, som är boendes i America. Jag söker alla utwägar, at bringa något rart til norden. Ordres om diurens öfwerskickande skulle komma wäl til pass, fast de ock redan woro öfwerskickade, när orderna komo. Sat sapienti. 'Om denna svinart och dess öfversändande till Stockholm se bref. 954 nöt. 5: ? DANIEL ÅNNERSTEDT, Se bref. 477 not. 1. > JOHAN GOTTMARK, Se bref. 1441 not. 3. 430 1470. Bourdeaux d. 5 Julii 1757. Wälborne Herr Kongl. Archiater, Professor, Riddare &c. Höge Gynnare. D. 25 sistledne Junii hade jag ähran upwakta Hr Archiat. med några rader, som jag tycker mig minnas woro fulla med confusion; ty ; jag war då för mycket occuperad. Sedermera har en febre maligne, | som de säga här, gripit mig an, at jag på desse 8 dagar warit ganska älendig. ' Nu är jag åter på bättringenes wäg. Ock så snart jag blir fulkomligit frisk, så går jag härifrån til Rochelle, Rochefort, Nantes, Brest ock sedermer til Paris. I Brest skall jag lemna min lilla älskade Claes H. Hildebrand at stiga i tienst på Franska flottan. I Paris skall jag equipera den älste af mine älskade följeslagare ock skicka honom til franska Armén i Westphalen. Således står jag effter 2 MENENER om gud will, på frij fot, at nalkas mit fädernesland. För et par dagar sedan afgek härifrån til stockholm Capitain Eschil Poulsson, som förer Skeppet Emanuel ifrån Westerwijk; han emottog med sig de i förra brefwet omskrefna diuren, som i Swerje aldrig set sina makar. Hans handskrefft eller Recognossement skickar jag här innelykt. Nu beder jag på det aldra efftertryckeligaste i werlden, at Hr Arch. täcktes wisa mig den ynnest ock så laga, at desse diuren måtte nådigt uptagas, samt, at Capitainen, som dem förer, blifwer betalt för sin frackt, ock beswäret med dem på wägen; ty eljest så wilja de siöfarande annan gång ei beswära sig med slika curiositeter. Jag skreff | i hast några ord med Capitainen till Herr Arch. Bek; ty eljest hade capit. ingen at addressera sig til med desse diuren, när han kommer fram. Jag hoppas, at Hr Arch. Bek ursäktar, at jag gorde capit. denna anwisning på honom. Jag beder ock ytterligare, at Hr Archiat. täktes förekomma Hr Arch. Bek med sin gunstiga anhållan för desse diurens presentation, i fall Hr Arch. sielf ei är denna tjden wid Hofwet. Korte- ligen: jag recomenderar på det ömaste denna anstalten om diurens nedläggande för Hennes Kongel. Maij:tt af en den underdånigste under- såte. Hwad jag förra posten skref om wår härwarande Consul Harmens- sen, det repeterar jag ännu. För all ting, om möjeligit är, Hr Arch. lät Hennes Kongel. Maij:tt förstå, huru benägen denne mannen är, at 431 tiena med alt, hwad Hennes Maij:tt täks befalla ifrån Norra America, ware sig diur, wäxter eller stenar, endast Hennes Maij:tt täktes genom någon låta befalla honom. För öfrigit har han åtagit sig, at besörja den skickning, som Professor Carrere will göra til Hr Archiat. äffwen at anstalta om transport til Swerjet af det, som igenom min store Ca- pusin Pater Hippoliti kan hit ankomma af frö ock örter ifrån Tartariet, hwilket jag anstaltat til Hr Arch. tienst. Skulle äfwen Professor Sau- vage, eller de Spanske Botanici wilja skicka något til Hr Archiat., så är dem beqwämast, at få det til Bourdeaux, då han äfwen om det will draga försorg. Jag hoppas således, at Hr Archiat. finner, at denne Mannen är ganska obligeant, samt, at Hr Archiat. täktes genom bref göra honom härföre en liten compliment, ock då tillika taka honom för sin tienst wid desse diurens undfående ock bestyrande om theras af- skickande. Det är en angelägen sak, at hafwa en sådan Man här, som will med et ifrigt hierta hielpa natural historien fort. Jag anstaltar, hwad jag kan ock hinner, at kunna wara denne wetenskap til någon tienst; ty gläder det mig, at denne wår Consul will therutinnan taga så betydande del. Jag fek nyligen bref ifrån Doctor Barnades, han arbetar med ifwer. Han tackar på det wördnadsfullaste för Hr Arch. bref. Han will ei therpå swara förr, än i höst, säger han, då han kan få något fördelak- tigt, at berätta ock skicka Jag har stält honom myket in hoos mit nådiga Herrskap i Madrid, så at han offta kommer i wårt huus. Jag beklagar den bedröfweliga novelle, som Barnhardes gifwit mig om wår stora Leuflings bortgång ur werlden. Det skär mig i hiertat, ehuru jag aldrig set honom. Barnhardes säger mig, at Hortega fåt denna bedröfweliga tidning ifrån Indien. Jag håller nu på, at packa in alla wåra samlingar, som med det första skolla skickas härifrån til Classon i stockholm och addresseras til Herrarnes Cabinette i Upsala. Ibland dem följer äfwen en ask förseglad ifrån Abbe Sauvage til Hr Arch., men om alt detta skall jag ytterligare skrifwa denne sista postdag, som jag blir i Bourdeaux. . Har Hr Arch. swarat mig på mit förra hit på Bourdeaux, så är det wäl; men ytterligare skrifwer Hr Arch. mig ei til hit, utan på Paris, under couvert til Hr Baron Scheffer, om det är något at mig befalla, ware sig i Paris eller i Holland wid min genomresa, men mitt wistande blir kort i Paris. De bönorna, som jag sist skickade, äro de täkaste blommor, at sätja i krukor wid et fenster, ock när de begynna wäxa, så fäster man et segelgarn wid krukan med den ena ändan, ock med den andra ändan 432 högst wid taket, så löper hon up 5 å 6 alnar i wädret och gifwer täka | röda blommor. Kan hända, at desse äro wäl bekante förr, men jag mins ei, at jag set dem wäxa hos Herr Arch. Therföre har jag tagit mig den friheten, at skicka dessa 4 i mit sista bref. På detta kan jag jämt hafwa swar i Paris, ther jag genom guds nåd tänker wara in medio Augusti. Ehuru kort mit wistande ther blifwer, så skall jag icke Jag underlåta, at gå ut til Wersaille ock betrakta menageriet, få se om = ther är något nytt. När jag kommer til Paris, så skall jag ytterligare upwakta. | Adansson ock hans cabinette skall jag på det flitigaste höra effter. Jag hoppas, at högst på 14 dagar wara expedierad i Paris, om jag får hafwa hälsan. Sedermera tänker jag gå igenom Bruxel, Antverpen, Leyden, Ytrecl ock Amsterdam; men hwar jag sedan skall leta mig fram til Hamburg, om det skall ske til siös eller til landz, det kan jag ei wist säga. Jag hoppas til Paris, eller när jag kommer til Hamburg, få swar om Magister Anerstedt, som jag begärde. | Mit nådiga Herrskap i Madrid, mine hiertans älskande följeslagare, som jag nu med wåta ögon måste lemna ifrån mig wid slagtebänken, bedja mig anmäla theras kerliga hälsning ock wördnad til Hr Archiat. ock hela dess kiera hus. Min oändeliga wördnad ber jag äfwen få nedlägga för Nådiga Frun ock samteliga förnäma anhöriga. Jag fram- härdar med all den wördnad, som kan begripas af en odödelig siel, Wälborne Hr Archiaterens &c. ödmiukaste tienare D. Z. Hallman, FS I re nN "MES Jag har hört, at öfwersteLieut. Wirgin!? i Swerjet bewisar genera- tionem 2&equivocam, som faller mig nog främmande; är det sant, at sådd hafre, när han coupperas 2 å 3 gångor, ger åhret therpå af sin stubb den kosteligaste rog? Hwad äro då Florentinska academiens försök? Salig Brovalii antimuscovitana”?, ock Hr Archiat. mångfaldige bewis öfwer generat. univoca, at förtiga Skapelseboken. Utanskrift: Regie Upsaliensi Societati Scientiarum Upsalie in Svecia j par Hambourg en Allemagne. (Y” Va SE Se jan > 2 SAPATU IS IFS SNS MIEPErTE 433 Linn. Soc. vol. VI: 237-—40. ' Se bref. 1384 not. 1. ? JoHAN BrRoWwaLLiwus, se del. III s. 325. — Med antimuscovitana afses BrowaLuu stridsskrift mot Petersburgs-professorn J. G. SiEGESBECKS 1737 utgifna Botanosophie verioris brevis Sciagraphia, hvari LinsÉ på det hänsynslösaste sätt angripits. Brefvet afslutas med en fransk vers, som betitlas »Damiens klagan i Helffwetit> samt är riktad mot jesuiterna och deras mästare IGnATtIus LOovoLA. 1471. é Paris d. 5 Septemb:r 1757. Wälborne Herr Archiater ock Riddare &c. etc. Höggunstige Herre. Just nu när jag står på resande fot ifrån Paris, hade jag ähran, at emottaga Hr Arch. höggunstige skriffwelse af Upsala d. 8 Aug., för hwilken ödmiukast tackas. Sedan jag sist upwaktade, så har jag teme- ligen fölgt ocean i kanten genom provincerne Guienne, Saintogne, Poietou, Bretagne, Normandien, Perche, Beaux, Jhl de France, uti hwilka jag förnämligast set stederne Rochefort, Rochelle, Nantes, Vannes, Henel- bon, Kemper,! Brest, Landernau, Morlaix, Guincamp, St. Brieux, Lam- bal, Rennes, Vitré, Laval, Mayenne, Alangon, Mortagne, Verneule, No- nancour, Houdan, Wersaille ock flere mindre bekanta med dess härliga omliggande parker. Denna lilla lustresan af 228 mil slutade jag här i Paris d. 27 Aug. Jag lemnade med tårar i Brest min lille Claes, effter et sällskap af 8 åhr; han blef ther Enseigne wid Kongel. flottan, har rang med Capitain wid fotfolket, 50 liver i månaden, samt lön ock mat för sin dräng äfwen af hans Kongel. franska May:tt, då han är til siös. Gudj lof han älskas af alla. Jag skyndade mig til Paris, at få än ytterligare träffa den andra lärjungen; men han war redan gången til franska ar- mén i Westphalen, at tiena i Royal Suedois. Gud wälsigna dem stac- kars barn. | Som jag således litet eller intet kan uträtta i Paris, så reser jag i dag härifrån åt Brussell. Menageriet i Wersaille besåg jag. Det är nu nog fattigt framför förra gången, det har för kriget skull ei fåt något nytt; men många diur äro blefne döda sedan sist. Phoenicopterus har likwäl icke mer än tre tår, det kan' jag beswärja. Det gör mig ont, Linnés brefväxling VI. 28 434 at iag ei wetat af någon correspondence emillan Hr Arch. ock trägårds- mestaren i Wersaille, at jag kunnat anhålla af honom om frön. Jussieu har jag icke häller råkat; ty han har warit ute på landet. Adansson har jag warit hoos; han har nu temligen stält i ordning sine samlingar, samt gifwil ut en tome af sin beskrifning; men som i den ei är annat än en widlyfftig inledning til hans resa; samt några snäckor beskreffna, som utom 4 å 5 äro alla ganska bekante, så anser jag icke honom så angelägen, at jag skulle föra honom några hundrade mil i min kappsäk, som utom dess är nog proppad; dock hoppas iag få honom i Tyskland; ty han sade mig, at Exemplar tit afgåt. De följande tomerna, som snart komma, blifwa mer intressante. J Amsterdam skall jag ei förgäta up- wakta Professor Burmannus. Jag önskade at mine långwäga diur kommit wäl fram ock blifwit nådigt uptagne. Jag har Hr Arch. Bek oändelig obligation, som gratieust will presentera dem. Alla mine samlingar i Bourdeaux ock i Spanien ligga resfärdige till stockholm ock Upsala. Jag hoppas, at theribland är något, som duger. För underrättelsen om corona tackar jag ödmiukast. Om i den saken något förr warit skrifwit, så har jag det aldrig fått. Jag hoppas få några ord af Hr Arch. på Hambourg. Jag skall ei förglöma, at sätta in några ormar i Spiritus vini; men jag torde ei komma hem åt Swer- jet förr än i wåhr. Gud hielpe mig wäl ifrår Amsterdam til Hamburg, at iag på den resan ei faller i Röfware händer. Hwad Magister Forskål angår, så är jag ganska glad, at han finner sig wid, at taga an resan til Paris, hälst han hafwer så många stora egenskaper, som Hr Arch. upräknar. Jag tror äfwen, at jag har ähran känna honom något. Ge- neralen ock greffwen, som anförtrodt mig, at skaffa et slikt ämne för hans nöje, han är nu närmare Spanien, än Paris; han är ei återkom- men ifrån Banniere, ther han drukit brun, men i october månad kom- mer han hit. Utan all twifwel må Hr. Arch. tro, at jag, som litet för- sökt, at resa, aldrig lofwat denne Herre, at skaffa honom någon, om ei han i sina utlåtelser warit Genereus, så at jag funnit, at en ung Magi- ster ther med kan wara mer, än wäl betient ock aldrig skall han resa et steg förr, än han får respeningar; men jag hinner icke nu beskrifwa alt detta. Det presserar icke. Jag skall, när jag får litet tjd på mig, ställa Magister Forskål i correspondence med greffwen sielf, så har ingen- thera sedan, at reprochera mig. När jag kommer til Hamburg, så skall jag låta weta, hwad greffwen wille bestå mig, om jag kunnat blifwit qwar hoos honom, ther effter kan Mag. Forskålrätta sig, när 1 SENSE SSE SEE RES SST 4.35 han genom bref kommer, at accordera med greffwen. Jag hinner nu ei mer. Jag är med diupaste wördnad Wälborne Hr Arch. ock Riddarens ödmiukaste tienare D. Z. Hallman. Abbe Sauvåge, som är här, hälsar oändel:n. Mr Monier är rest för medicus med armen i Westphalen. Linn. Soc. vol. VI: 241—92, 1 Quimperlé; öfriga orätt återgifna ortnamn kunna lätt identifieras. HALLMAN, JOHAN GUSTAF. Född 1726, inskrifven i Upsala universitets-matrikel 1742, disputerade 1745 under LIinsÉ De Passiflora, medicine doktor i Padua 1750, kungl. lif- medicus 1756, assessor i Collegium medicum 1773, död 1797. 1472. Bologna d. 15 Martii 1752. Högädle Herr Archiater. För otta dagar sedan hade jag den ähran och fägnaden at bekomma Herr Archiaterns bref af d. 26 Januarii innevarande åhr. Jag aflägger härmedelst min wördsamma tacksäijelse för så gunstig ihågkomst. Det nöije Herr Archiatern behagar betyga öfwer min lilla fram- gång kan ej annat, än upwäcka hos mig ännu större lust, at drifwa igenom de saker, som återstå. Jag skall efter min lilla förmåga biuda til, at tilreda piller åt dem, som med bittra och afwundskjuka ref dwäl- jas wid min hemkomst til Fäderneslandet. Denna härliga orten öfwerflödar på alt hwad har namn af lär- dom. Bologna har icke sin make i Italien och föga utom. Utom dess äro de lärde här af en helt annan natur, än de lärde å många andra utropade academier. En hög lärdom är här blandad med den aldrauprigtigaste höflighet, af hwilken utländningarne har mäst at fägna sig af. Aldrig har jag sedt interesset hos Lärare i främmande orter mindre skijött [!] 436 De Professorer, med hwilka jag mäst omgås och af hwilka jag har mäst profiterat, äro först och främst den lärde Beccari', hwilken i Chy- mien nu lärer i Europa wara den ypperste. Han är Perpetuel Presi- dent af Instituten. Utom dess har hans tryckta arbete om Phosphoro giordt hans namn odödeligit. Professor Galeazi?, som i Anatomien gjordt så härliga framsteg, är såwäl i nämde wettenskap, som Phys. exp. min Läromestare. Madame Laurea Bassi?, maka til Herr Doct. Verrati, et Fruentimmer, som icke i sitt kiön haft eller har like, är äfwen det samma, hos hwilket jag gjordt en curs. phys. experim. Detta Fruentimbret har äfwen i Natural. historien en ganska förnuftig insigt. Wi hafwa tilsammans haft många discurser öfwer Herr Archiaterns wärdiga Skrifter. Herrar Monti, Fadren och Sånen”, hwilka jag anser som mine bäste wänner och gynnare ibland de lärde här å orten. Fadren är lärd; men har mycket af den gamla wärden. Gubben är snart ottjo åhr. Herr Archiatern kan äj föreställa sig, huru högt denne mannen är porterad för Herr Archiatern. För några dagar sedan, då jag besåg en och annan ört i dess herbario vivo, sade han, at om han wore yngre, skulle han inrätta sit herbarium efter Herr Archiaterns Systeme. Han har själf ihoplagt innelyckte fröen på min begäran, torde hända at en och. annan torde wara nyttig. Han har ock gifwit mig härmed sände Aldrovandia. Denne war den bästa han hade öfwrig. Han har sändt til så många Botanici, at han nu har blått twänne i behåld. Wäxten är äfwen rar här å orten. Jag låfwar Herr Archiatern, at så snart tiden nalkas til dess blomstring, skall jag hålla mig framme, hwarest hon finnes, på det, at jag kan tjäna Herr Arch. med blomma och frön. Herrar Kalm, Hasselquist, Löfwling och Östbeck 5, som under sihe resor i Natural historien gjordt så stora och märkeliga framsteg, hwari- genom hwar och en gjordt sitt namn odödeligit, äro de som blått för natural historien företagit sig sinne resor i synnerhet åt de orter, hwarest wettenskaperne äro landtförwiste. Jag för min dehl har å de uplyste orter, hwarest jag wistats, haft för huwfudmåhl Anatomien, Chymien, Medicina practica och accouchemengen med flere Chirurgiske operationer. Natural historien har jag ock ingalunda försummat. Herr Archiatern har för mig afmålat den samma altför härlig, för at åsidosättja så ädel wettenskap. Mullbärsträden och Silkesmaskarna skola en gång innom swänske gräntzor, då de därstädes warda tilskyndandes någon winst åt Swänska MINISENEe; wisa, om natural historien warit af 00 Förste under mine resor? 437 Materia medica ihopdrages här dageligen, som den samma hos Ultra- montes tilwäxer. Förledit åhr utgafs dispensatorium aut antidotarium bononiense, hwilket förordsakat en stor förlust för Herrar Apotequare. Jag önskar, at wi gjorde det samma. Den lärde Beccari, så wäl som Galeazi, hafwa föga, under den tiden jag haft tilfälle at se deras me- thoder wid sängen hos de Skjuke, föreskrifwit 30 differente Species. Kalt watten om sommaren, Aqua gelata, Antimonium, Nitrum, ganska litet mercurialia, Opium, Acetum, Serum lactis, Salsa, Camphora, man- delolja, Cortex peruvianus, Rhabarbarum och åderlåtningar äro de medel, som här å orten af de förnuftige medici med all önskelig framgång brukas; några decocter, men få, brukas här äfwen. Emetica och pur- gantia äro aldeles lantförwiste. Manna brukas med fördehl, hwilken de hafwa god och för gott köp. I Rom brukades nog engelskt salt, men i Bologna hör man äj därom tahlas. Engelske Saltet i Rom gör en mer än underbar effect emot mens. mul. obstruct. Här i Bologna har man äfwen på samma sätt welat bruka det samma, men utan god på- följd. Monti sånen är äj mycket porterad för medicamenta mineralia; han, som Herr Antoen Jussieu i Paris, wet äj af andre medel, än de, som Regnum botanic. gifwer. Morb. gall. curerar han med Salsaparilla, men jag bekänner upriktigt, det jag äj än sett Lues ven. botad sine mercurialiis, man må säija hwad man will. Ofta har jag sedt här ute, at Scorbutus blifwit döpt til fransoser, och blifwit curerad med Salsa- parilla, Mercurialia etc. I de rader jag har öfwrige, wil jag ödmjukeligen hos herr Archiatern anhålla om Continuation af den godhet Herr Arch. för mig hyst och hyser. Jag för min dehl skall beflita mig at wara densamma wärdig. Då Herr Archiatern behagar skrifwa mig till, lämnas brefwet til M. K. far?, Här i Italien lärer jag förmodeligen komma at uppehålla mig til slutet af innewarande åhr, så framt återkomsten til Swärget skall ske nästa åhr, men sker ej den samma då, är helt säkert, at mit wistande blifwer i främmande orter ännu tre eller fyra åhr. jag framhärdar med mycken wördnad näst wördsam hälsning til g. Fruen Högädle Herr Archiaterns ödmjuka tjänare Johan Gustav Hallman. P. S. Jag har warit ganska illa skjuk; men är nu convalescent. Bröstet är ganska swagt. 438 Linn. Soc. vol. VI: 243—4. 1 JAcomMo BARTHOLOMEO BeEccARI, född 1682, chemize professor i Bologna, död 1766. ? Dom. Mar. GUSMAN GaLEAzI, född 1686, anatomie professor i Bologna, död 1775. ; 3? LAURBEA MARIA CATHARINA Bassi, född 1711, först (17382) professor i filo- sofi, sedan från 1745 till sin död (1778) i experimentalfysik och mycket be- römd för sina föreläsningar i detta ämne. 4 GuiseEPPE Monti, född 1682, professor i naturalhistoria och materia me- dica i Bologna, död 1760. Om sonen GaErtANO se bref. 485 not. 1. 5 Felskrifning i st. f. ÖSBECK. $ HALLMAN blef på Linnés förord af Commerce-collegium 1749 utsänd för att inhemta noggrann kännedom om hvita mullbärsträdets odling för silkes- maskars uppfödande och återkom efter att hafva besökt de flesta europeiska stater 1754 till Stockholm, där han anlade vidlyftiga mullbärsplanteringar (25,000 buskar 1759) på Ladugårdslandet. 7 JOHAN GustAF HALLMAN, predikant vid Dylta bruk, sedan kyrkoherde i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 1757. I behåll finnes ännu ett bref från J. G. HALLMAN till LinséÉ (Linn. Soc. vol. VI: 245—6), skrifvet i Stockholm den 17 November 1755. Däri omtalas, att LINNÉ sändt en ålderman CartiBom ett »Christeligt och effter gamla wanlig- heten så ganska förnufftigt bref» rörande »förgripelser», hvartill dennes son i Upsala gjort sig skyldig. Som fadren »orkar intet sjelf skrifwa uti en sig så mycket rörande sak» och »aflägga hos Högädle Herr Archiatern sin ödmjuka tacksägelse för ett så faderligit hjerta och mogna råd till dess olyckelige Sons uprättelse», hade HALLMAN fått i uppdrag att skrifva å fadrens vägnar samt förklara, att denne »wil för ingen dehl, at hans Son skal neka, om han är skyldig, utan prompt ärlägga sina böter och göra ifrån sig effter lag, på det intet hans ädla tid skall upoffras til slika oroligheter, men för ingen dehl wil han weta af någon äktenskapshandel, i hwilken swåra händelse han aldrig mer wil weta af honom». Men — »först uti Guds hand, och sedan i Archia- erns och Riddarens wårdande omsorg lemnas nu af dess fader den olyckelige ynglingen>. PASS Br Då PN LAR pA SS NR 0 Pa Sr FSÄSAENS TT ARE PIREN Register till Första afdelningens sjätte del. Sid. FRRPRÄSMSSÖN, Joe ds cs cc a > 290 Acer tataricum . . ...c. 49, 57, 64 MRRRSLIGNIN are je Ra 264, 297 IDOTRS CAMUS «so ccs ov ko. .e 254 RN Era re sova se 271 ARRnOn, Miiioral. sa + 32, 317, 434 RKA BIR, Pi ords ses eo frSktL EE ad a NE £10; 191 RR EE a 0 a 118 AS NIA ee ve rel 288 NA SSE N ES SESR fee oc Kv a 79 NAT Se Tia lar be a 154 AO dona Are dee äs 137 Alströmer, Ol. . kd 0210: 218 > Ro TEESE ÖR REA 28 I EAMaSONStenen .......s.. 397 KR GA NOG Aggie Ke » a 65 Amygdalus nana...... 49, 53, 57 Andromeda calyculata ..... 42 Anemone silvestris ....... 56 VENHOrstodt, Dose os. + vv 66, 429 EE SNS EIS PR PEREA 204 2 FRE EE er GR FSE ANA 19, 78 Aristolochia Clematitis . .... 125 VATIIOA MONtANDA os sv sc «cr. + 256 TEE EE EE SSA 213 KINGSTON Pite eva edda 83, 216 RE SA TE ol a 4 ere 231 OO OTD; Ni Ds es de 0 va 279 DRINK REN ee ers era 316 BESATT sa ENA a ole ie oe e 338, 397 BROR EE ODD ev a sl Ke 920 HERRE RS SR ALA SDR ov ee be 271 SA TG RANE SETS EAA 237 Sid. åt SR RR re EES Are AS Se Ar dr 141 HANKS des rr EN 181, 195, 198 Barnades, M. 399, 402, 405, 414, 417 431 SIGPL ÖJ i Sr E sd SSR 317 BEPPöröR, FONANSS REA on scce RE Barri, G. de (Cambrensis) . . . 299 BALLIIKGON ANI LIN re NR bir 201 Bässeporte,. Mi Brecon 316 122 5 BR tå da RAR GAS NA to 76 0 REN dög SON re AR RR ÖRE 488 BOCOREN de Div vg ere EG 488 TIGORILRNG slö orre a RSA AE RR 50 Fond TR RNE DS SA SA VAR 319 TOLD OL; do Ibn sr SR SRV 392 RR TOTR SE UBS AN SSrer AS SR 418 BensOllag; Co Sr4 ARC fa 279 » | SSE DE MOR FPA fn er 208 IFOPORG- AG = Vere lalonis oe fy 269, 399 Bergencrantz, CO. Fr. .: .. ca 101 HB OPSTUR: GE 810-04 ER SR Lö rgr SO 427 BÖrEPIaAN; be kare dos ARE 233, 278 BOPliN; Ås ort de klase os Ra 188, 293 Bernsdörl de Eb ki dö sie sea 128 BÖTONIGS (Mo VR oa 2& alk Ne AE 154 PI HOPEL kö ere ad Saka Bi RN 273 PIWOIA fe Ole STENS Raa SE 221 2IJOIKO: TE: Oe Por sor a REG RA 273 BIOTFOHGN, 5 Fo ueV ork or Ae SRS 88 Björnställ;'J; Gl csos/vivA se 223 Black, Jaaa Ae RT SNR 189 Bööerhagvö; AG Be vo en 37 HöMHel de AN SR rng KR 181 Å 5123 go 4 FSA 5 FREDEN RR IR ASA IANA 286 Horn; LIVÖR fv ov ae OUR sh 73—75 440 Sid. BOBORIELP «270050 505651 på b ASTM det EN 181 Brissön, Mi;--J: tierce, a ö5, Kv 2, 92 BrIOADUÖT, -Us >se are ra Ae ee 203 Bromus triflöfrUS' +3:.4 «ys KN 128 Bro wallius, Jb os wie öva 213, 483 BTO WHO oro BTR rd 164, 216 BLOWIOG ce eve Car ika fal KINA CKERS 185 Brunplöl;. Mi "CIaa s.gleos oc Ne 71 BIOdSrURU: Sale okie. jät ere 186 Buchkwald,'B:oJ.: We stels diäten ene 132 Bulfön, (1, 0002 vs 293 BJTMAR, me cen bre SRK 181, 215 > Dries RBS ATI SNR 217 » N. L. . . 87, 129, 217, 484 Burnet, G. (Monboddo)...-. 201 FJUGGR OL "LIN, S05 far Ede RR 121 BUXBAUM, dv ONT. 5 esk ass 65 FIRORS Msn RR le Re 405, 428, 430 DIAO GOR IS sele unge gr a RS KEN 249 Cantharis navalis ....z.. =». 249 CaApriDeallö =iarv oe ss « » » 141, 145 (BS PSTE äre cart RE ss PSN fr NS BOLA SER ET SMET NA 76 ÖRTEX AreNATIN. » « dare ske be 374 KÄTIOSON, ÅJ: ene sv RESA sb 229 Kar ollna TjOViSS | :söerk ALA 228 Carpobolus stellatus. . ....- 124 KArTÖrO, kl Cesc es a 410, 414, 423 DRUM GOT VI: ale a se Ro SR Rn . 298 OlRr VäJjal TO or safe 369 Uastillön bus, J. Fl: scene ve 87 CaSUariDE > rosa eld es öslere 186, 198 CatoBbYy, Ira seder vu Bia 189 Ceaderhjölm, J; Oi wise 295 KLOT CE. föl nare res lera RR MN CA 145 KIGlSlUS, nos oa de code b AR fe STR 230 130 UUSI ana sa NR NN 215, 370 CIHATIS TOR,” VW. os core ua Rs MR 427 Chenopodium bonus Henricus. 256 JANOTINDE 2 oc otera gt nia e Jets k le 419 KL LOIITGÖ 3 Relä ene AR 23, 53, 64 OlArS UD TR SERA RS SR oogRrr 100 ÖLSSOD) (fd oroere Tee Re SN Set RNE 330 Olausson; Prison el st RR 299 CHEerok, Os ANS is ble Saat 273 Clpwherg, CS-AN boose ser 16 Oliffört, I. sme rv oo ke 84 Cobites barbatulag == os Coccus Hesperidum ....... Collinsön, Pe: sök mis sr SS CONHIUM > iv seen dvs mk eR AA Coris monspeliensis ....... Cottus cataphractus . ...... Crantg, H; J. Nio så Sd Cullen, Wi sproslianese 6 ARG Cyathus' striatus. . > vr rs Cynosurus ceeruleus. ...... Cyrilli, D. Czerkassoff =... os EA D'Alambert, J. le Rond .... Dalibard, Th: Fre so: s Dalin, :O; VON: 0e «Vv sge ACS j D'Argenville, A. J. D. . . .134, 186 Datura Stramonium. .....». 253 D'Aubenton; L.-J. Mi some 226: D'Ayen, L. de Noailleg.. ; . NN 427 De la Roque, D: 3 piece ss 141, 153 De la Vrillibre ; 0 ses 90 Demidoff, Gr. & P. . 43, 44, 48, 216 Déparcieux, A. ... vr Dillenius, ”J;. I. ds oldest . 189 Doeveren, W. .. .. «> ÖPNSRAS IA En Domey, Os oo sars arevne BEA 154 DORAEL Vara ja pre 40, 136, 153, 215 .Duhamel de Monceau, H. L. . 90 Durfort-Duras, BE. Fsöjet ccs 334 Ehrenpreus, C. D. ..... «+; 1—8 Ehrensvärd, | ÖAR SR EL a vå > (CE BR ESRAS 9 Ekebläd; Ok :olE 0 a es KS 14—24 Ekeberg, OG si. > spe eos NAT 37 Elymus arenarius ..... SAST ANT SE AER Fre, IV, ETSI SRA, SN PT, ne ok er SET ESS Leiria RS RO DEE ESS SSL VAS SREE TAPET BE TINY AE YES fe FIT FR ER FS Eg VA FR SE SSA | Sid. RAR ue lg seb sd 369 FR SETT LSI «va ae 50, 63 MPR GINÖPA 5 see ce 6 av sd 411, 412 a TE PE VN SERA RESA 26—32 TITT KT a BERTS SS PRE SEAN 173 RR EL dos de dldeNies ke 34 > J. P. 32—66, 125,126, 129, 131 Marken borg, M, och ci.» cv 66—68 RR SS Idade VR el Se 69—981 FRE RA sea dr Ve sor 82--92 OR Ra SR ee eva 92—100 Sen: AC Fr. VÖD: soccer + 295 BRA AG VOR ia a odla ba 101 FE RINT: ET da vale dia ch sia a 102 RR ER ENSE nea läge Ride oe 132 TS ST ERE EN SA 103 nan: Jo Via sig dör skle see 104 RER RT NS SJÄL RE 0 Abe a 145 FREE I ord ie ee 213 RE TOR a a ede la gle es ee 106 TEST RS JG OT ERA 156 NRA li bes os NS DT 2 [INS i RA sa EN SSK ERA 108 » P, . 61, 110.—169, 215, 434 RAR Oh ÅR 0 addek ee 197 VS Je, 66, 189; 190,-192, 195, : 197 FER Dee öga ge Adele 76 EA GE SE SR fa 194 Höänehy: J. PP. GT..d6R sjöcr > » 90 FRA SE GNT G Sn 6 flera do ec e 170 ESSER ER I REN SK RT 106, 289 REL ERS RA Be 0 älg ken 6 a 171 RAA SA ST a AA Ar ASA 66 Fumaria spectabilis . ..... 23, 58 AT SR AES LE SS SNRA 172 FÖRENAR IR NE Ne a ee, ale el 174 ENSE RAT NASA Se, oe el 6 Re 316 FERNTIOE DORO: a ende jEje Ile ora 422 MA est led ec 174 KERERSEE AL os vese je se ie 177—201 IE PE TR a FRAS VARESE 176 ERT a re SKATE EN EE 181 EN ÄRA RS Sr SUNE SR SR fr Se 189 MO OR ale ve je spiig, pltee ES 202 441 Sid. Galeaziy:D. M.G oss, vvs . 488 Galium Mollugo 3 « sc oh .: :'109 Gasterosteus Spinachia..... 249 Gänblos; 2 Dasese so R 181 Gedner;:Obhp,=i,sce ski USE 205 Gentiana Amarella........ 253 Geoftroy; ID. Inen: sr RAR 192 Georgi; J.: Ghijernepe solban «i 32 GORE: Kö esi SA VR NE Gördös, Ja «koster ANDRA 5 Göringlus, (AD: os clade TN 203 GosNOr, J, Missa otro te KC Ng 118 Greg öling, OF Er ss 389 Gjörwell, OC. Chr. ..... 204—224 Gleditsch, J. G. 65, 122, 286 Gm elin; Je Clioete Sod ene SR 32, 65 Godin des Odonais: .. ccs. 397 GFÖTAIUS Copa na ble bn fare 200, 234 GFOrber; = ROSE SE etta 45, 218 CIObEINATR pula afasi ige ee 299, 429 GFOTIBIINOdES en SJR Sr AN Re RER 141 ÖTARÖLV, deg ock sa bee RR 201 KELLER STÅR a val Nea den Sy Gl 225 SC SNR sr 173, 194, 224—6 CRIS OlNEN vn or dere 134 Gronovius, J. Fr. & L. Th. 87 GITRDb, Mies ca si NVS NS 226 GIEVLUS-OrSDICUS 37 ed Kna ee 106 (IrODSISKA «5 :e0k s0 LT elen ne NIER 288 GI SAdeR: Pai eder 293 GHÄURLIROD ÅG fan sn esk le be 148 GROSSER Sa 0 re ad leser MANADE 226 Gyllenborg, Q.ssretsis 8 ste 229—31 > CO: J. .... 282—4, 237 > | 2 2 AS TE 235—7 Gyllenius; PM. pun dte sc 98--99 Gyllengtip;. GHbö bene ss 238—43 Gyllenhaal; Iu:. sales sj 245—46 Gymnasii-trädgård . ....«.s:.« 255 Haartman, J. J:son 121, 176, 247—250 Hafreförvandling . . . . 202, 210, 432 Hafvets lysande ...... 138, 149 » Selllalb 20 oa RA 149 Hagström, A. J. .. ss sc fer 283 > de ENS SA 250—93 FEN: PN PER D PS er SUS MN AE 87 449 Sid, Hålepius, Peas ers 66, 294 Haller; Ås VOR ou sjsrade etag 112, 116 Hallman, DK sang 296—435 » EE SAR ISS 435--8 Hamilton; :Ch:Of osa. sr ste arsle Era 366 Harmenssen, M. 348, 365, 366, 429, 430 Tlässelq vist, Ess rock osrå 206, 215 Hauswolf, J. Chr. von ..... 192 Haven, Fr. Chr. von '... .128, 167 Höebenstreit; J: E.:siste sla os, es 43 Höedorstrött; EE >: worn 271 2AOO5 Far lair bor a iie Ra gast öA ARE RR 83 Helebörts5!:-3-- sets» 111, 118, 119 Fö folart st. FÖR ATEA GA DERA fs HR 217 Hermodaetylus .. . s.c.cscx 148 HesSOlgrön,; fa Ci sive hö 66 Hessenstein, C. E. & Fr. W. v. 880 SLÖWBORD, Wise sea äl ae Range 189 Hildebrand, Cl. H. 299, 389, 430, 433 > Blossa se 392 » KR, Sar. ver DNR 301, 363 » 3 Ro DR E 299, 483 SERLIL SEN SDN CST ae DIR i RR RKA OM De 197 FLLOTtEDORg), Jar Alto nat bnn Nn es a 233 Hollmann, S:--Ohkfs osa. a AR 118 öl, 0 Pen sa RR 83, 216 Flolmör;, M: -Er. VOR: :seovsjare 230 BION OT ET a re ae SATA STR ES 201 SÄPO, Ur obörsar ie rk RTR Båge SS OR 201 Hopplus, Oriol es 55 Hortega, J. se Ortega. FUL O; Nera oa se VISAN RENA RR MG 192 HUD GO; ale vore te Inne Sia TER SS 197 Hl vita DIJOT- ole fr Re 60 FH YdröR: (dar, ses ne se ra NER 370, 399 Hyöscyamus Niger. Fö ere kt 252 » physalodes .... 49 Hypecoum erectum ....... 57 FLOPP GROr, "Mi ere ESSER SER 253 Iateorrhiza palmata........ 181 TULLEN ES arr Sr Ar 117, 141, 396, 397 TM b ert; RE. Svane RAS NEN re 141 TYFISOTLA: odara ig be ASSR RASe 194 FACT UD, Ned e VOR sly 78, 216 JÖNTIR TP, Je d ae a leder SLS RIKE SöS 295 Sid. JOLrAbULDINS 350 ss 389—91, 412 Joubört, J:öem sas er 316 JOUPDU 14-05 6 00 end Ve 329, 341, 422 Juncus conglomeratus ..... 316 Jussiéu, ÅA. decls: fm 487 » Bi dö sa ee 22 > J. AO, ss re NR 317 Kalm, Po oolös oboe ieaer sea 38 KADINGE «soap ev RADOE ROR Karamyschew, ÅA. de ...... 62 Kassevid . oso. scn sm AR 8 Kätitsechuock::s-« »>50 sosse 186, 193 Kjöping, Ni: 30. ofte 201 Kläse, Li sö: src ser 271 Kohl,:Q: Misse ses so RA 283 Kongsberg: - sc re sm 296 Kramer, 'Ohr. OO; : ÅA TEA 129 » WW. Hi oss dal MEN ra 2 Kratzenstein, Chr. G. 61, 82, 125, 128 Kroonvoogel >. «ss sc eter 312 - Kruse, K. Frost sade sia 34 Kuhn; Ås sov ack 37, 38, 61 Kämpfer,j Ebon ss sö sas 188 Kästner, A;G. os oasen 121 Kölreuter, J; GH oss rr König, J.oGhE2 as cs 293 Lafskrika.. a. soc co» 66 SS 251 Lagerträd 0: .os sas 304 Lagerström, M:: oas teen 225 Laplysia depilans .s.-. +=; 102 Lamm, missbildadt. ....... 251 Lange, J. J: .:, + «+ eo CE 122 Laserpitium latifolium ..... 253 Laurel, I: Oslo sele rö 267 Laurent, PJ: . sve ess een 90 Lawson, I .t: sa ,ieve så 88 TAXMAN, Usa nes 6 ss 45, 58, 64 LOChHOj Veg oa ae RAR RER PE ler Leclerc, M: Gb oi o:s ers RN 50 Lecluse (Clusius), Ch. de. ... 418 Lemlat il ok oe.» -e Så hs 98, 99 Lemmens (Lemnius), L. ..... 287 Leijonhjelm, Ås. > sme os sö ke 262 Lemonnier, L. G. 211, 301, 316, 435 Lensous, Kn: Ål: a ee ste 258 PATPRET ESS STF OLSSE EE IRE MEE E TA SSNEN SN SPEER ; Sid. Lerche, J. J. . . . 32, 39, 40, 42, 68 SSRK TOR ST avd sve ses 132 SKR ka a ie ei aple « 194 SON: CE ör se 4 vor ve Re 392 Köl Ada era 0 ses a 32 Lidbeck, O. GQ. . sc.» 68, 267, 316 EG NOTEUNN, Jo Nio os oc oto a 48 RS a Eee er seas 269 Lindegren, OC. «.ssse cs c sr 201 MOTION ole ss dv ee sclea 17 RI Rd sk lels oe er be a 118 TSL TS ala ale eb, se 283 Linné, C. von (d. ä.): brotvexling: .<. «. oc. 19, 219, 221 RER ROSK öre see 1 oe 214, 242 författareskap 3, 18, 40, 91, 136, 145, 148, 172, 188, 201, 205, 208, 209, 210, 221, 226, 229, 230, 231, 243, 247, 269, 286, 292, 293 MRI ORS Sd eugna se eh så 18, 262 nationalbelöning. ..... 295, 296 ER AS dn Re ee ee 84 Re TG en, ae ek a 219 RSA tEd an ee a seas 238—40 HUHAPKOlSOr. sc vs cc 201, 219 Linné, OC. von (d. y.) .. 2, 219, 258 EE AR LT ee ke Rec 118 Tr EEE AE AAA 95 —97, 297 RR AAA AS ale Je ed are 93—95, 100 AES Sa NE sn kiee 6 6 217 EHN: Ör i sö vrid Ve ee 316 Lunds botan. trädgård ... .66—68 Lysimachia vulgaris. ...-..- 254 RE SERA SA 4 a ee ee 66 Löfling, P. 205—7, 332, 401, 402, 414 Aten, Of ss or: sc cs 97 ETEN ae se see vs 192 RE REA vise ee rd 189 Af EE AE SSA Ae 394, 397 MERONOLOGb, Me oss sd: re 0 es 124 RE ERAN a a ee 211 HIS REV er eve 6 a ec es 297 Mannerheim, B. & G. H.. ... 173 I RN IA EA 248 EOS 00 oe ca be a 21 NN Eb oa ein 6 « ole e.d rv 305 443 Sid. Menyanthes trifoliata . ..... 256 Mörlan; -M3-Bös,a, b0S sa er Are 118 Messerschmidt, D. G......'. 37 MÖJOPr de, fo CRD oro kl bor oe dn RR 78 Michaölis, J. D. Fö AAOT KODA Millör; EI: soo, öre rg 52, 58 Minuart, J. . . . . 369, 3938, 897, 401 MOdGÖL ÅG sosse or SRS AR 246, 267 Mödelj Je Öh er öns a a SALEN 55 Moltke, A. G. 83, 130, 131, 133, 143 MÖROtrOPB+=v, see ör Tea 252, 254 MÖDLO; ÅRA bär ee ER SRA 189, 201 Möntl/ Choose sorg Tse SR 438 MÖLODG Re scar Vol neg SENATE 197 Möslhölm,; de Iurene is. dra vener 113 MU HED EK oGi UNS Te Ras SR 202, 438 MUILOP: Co lEES ab ela oe E eng 48 Minchhausen, O. v. . . 178, 181, 194 MEGA OLU JIE Coe Va be Rs SR RAR 316 MUYFOV; dr Bola e oe aveng sg dera 181 MusibanOj Or eo «iso rik $i SLE 81 NEGRER OBE ae Gare sen a er Ne gp ör VTA NR IG 183 Er 4 rt GTRS AE SNR ar EET ROSS 88 Mygind; EF. VON: + ooh ar ee vis MEFHUB 0" «a SE PASTA dre 118 NOlumMmbo: = enas fe SES 59 UNGÖRRPU =Me 0 seb PERERKE TA KUST 203 PISHUGT = [ars 0 po var Ake pIE ar RR 85 NordenSychkt; Jo: An: oa soenele 292 SVORDIY NT don sar öue je SR fell BR 203 INU VÖITÖR 7rs b osSA SR RAS LR 291 Oculus Mundi: + sn. smet 178 Oeder, G. Chr. . . 71, 115, 120; 127 Oldenland, IH. Bi oöoca se sa 217 Olearids; ÅG AA Var korte re Ad 106 Opobalsamum. . . 152, 154, 162, 169 fd AS SNR RENEE Er SRS Ge 393, 400 OrTAbhus: NIgÖR Ae ale vs 253 Ortega, J. . . 834, 388, 393, 401, 414 ALAT NER ORAL SE ARE Ae 420 Pallas; PP: Soposeeas oa 65, 194 Paludanus (B. ten Broeke) . . 106 FRUTIR = 2 Ler, SR SR RER 417 Pan apum ..... ss» > 262—293 44.4. Sid. Pan: SUOCIGUN =: jr slles kLsR sk le ROD BArLOBOL Pos ere sa dar da 316 Pediculus adonidum....... 313 » BDISSA ock vite Ne Ne 288 Pelicanus indiecus "Es. src 412 Penbant, "PR: sors0e s 194, 204 Petri käb pi: 207 göre alv se Rae 248 Phelonites strobilina ....-.. 62 PlioenicopterUS-- kvis sel dp 420 Phorminn t$enaK:;. sole kos 189 böt ot at RE arte RS SRA väg RAG 150 PURNGR NN Akne KR RDR Ser de 247 PlukenOb, Aa os css sr rs 189 Flumliöf; OD = så öre a fed ae 1385 POS BONKIDRE = 5 a kid raoe he sk 8 BOM TINGS ee bes ia h6S kg ag ara ER 40 Poöseos professur .. . sms 244 POUSDS0, 5 0 UÖ: 35 åk oe 317 Polypodium Calaguala ..... 389 FORLOROTR, FCI 570 later ole ge RS JNA, 211 PORLAGNG: Par lerolie se i Eke NG SINE POR OT fran 3, 55, 217, 218 Potentilla anserina ....... 256 Prunus isiblriCR oc: ago -se de 58 REIN SLOG e Arista ser RLRN en oa 181 PripSstlöv) "d: «seder see 192 Psopbhia crepitans :..... 408, 424 PYrmMORVÄtlels 7a areal verde LAR Pyrolaå umbelläta sco: . = strc: ie 252 PErläske doo Sö sde rANS sa Nang 174 ÖNRÄSBLA INN vs iR VR BARA 80 Quer y Martinez, J. . 334, 393, 401 Rabenias;:O: Jiy: soc inb ed 66 Radix LopPpögikiie Vv sm a short 179 SKÖTNBNY ; År siren sg Rin NO Et 201 ROT On fuss, FL uMos 0 srestper va 133 TFLOLNGTUS, El: -De lerees a ad NR 85 FROHOÖPA Udde hsa en sn RN Sr 118 Reuterholm, N....s.. 212, 213, 243 FROY KOTA Gör VET RE kröna r de RN GSR AA Se 3 Rhamnus Spina Christi. .... 418 Rheum (rabarber) . .. :. ; 5,8, 52 Bhäös VÖrnixsiat sms STAN 188, 190 Rihygelius, AA; Okorr eos ne Ne 255 PUDODY I a TSAR SR EAS 920 ; Sid. Bichkmann, ;Gk:; MW, soo se burde 40 Ridderstolpe, C. Je TRE 295 Roberg, Loos oe seg se ARSA cc211 RBOberb; Nu du era ss ss Köa ARR Roesel.v. Rosenhoff, A. J.... 118 Rolander, Disa oss oss 218, 427 Rosén v. Rosenstein, A. M. &N. 25, 66 Rottbell, Chr; Fr so. oa a 224 RohSseAaU, de desrgrav RESAN 228 Royén, Å. van »« »- öm omid > 89 Buda, Ghls osa oete ae 107 Ruysch,: FP: lava ses FERSRAE A 0 AA Röding. 2 a skiss Rd NE RödsOts, ss. rs vo NE AR Vä j Sahlgren,;Ns.j.' + sees se 225 Saldern, Fr. Chr. von. . . «sc 330 Sallöe8i, Are se a 922, 200-20 BSalsola js dockas RER so EDSASAEEN Salvius, I ers ARR 172, 01 Sassafras i.e se NA ra 180), TOSCA Sauvage, Fr. de la Croix de: ; 14 rör » P.A. de 408, 410, 411, 418 Saxe, Chr; book vs SR BET Scaliger, J. C. 426, 427 SS Sckefer, J. Chr: ss. sr 76, 125-00 Seheffer, OO. Er. > bss RER > Us rr re RR SF Scheidenburg, D. 301, 834, 408, 405 je Schirach,' As Ges: sa «23000 0E Schlosser, J. Ås. » «os. eCare FSE Schöber, Glass ERS de Schreber, J. Chr. D. . . . «+ 128-218: 0-0 Schröder, BR: ss 36 SG rg - Schwenck, :M; Wi Anon «EE Schwenckfelt, K::: si» -otere 00 Schönberg; :As-=:=: su me 208, 262 Böopoll; J:sAn nea ess 32.:40,.F0ET Seguer; J.A, VOR . «i: sla sme AR Be guien RN SN Ser ÖRIUS,; Hl: ve ADR 124 Siegesbeck. J. G: uns 48, 4880 Silkésmaskar «/v.:o:se. ss den 486 Simia «ös nl ss ace fra Snäckor, långlifvade. ....=« svt Solander, D. 66, 182, 189, 193, 196, .; 198, -216;-2091 Sid. Solanum Dulcamara ...... 427 - Solida tuberosa. .... «++ 405 Mb or a, Bs eve 397 SRAnSk PEPPA Hove. os se > + 298 ER TM a I RR ae a RA RSA 293 MPOREIEr live svd sa 129, 132, 147 Spirea sorbifolia . . .... 41, 57, 59 Sprängört ..... SNS Gt big Sr 15 MLaChys aArvenfls oci sh .o 265 FR RGUD I De eter bene ble ek Be ie 118 ED: VON ere: da are ace 287 Stapelmohr, C. W. von ..... 197 ; > INNFITS Aes fu PEee 6) 258 FRRRRRAOR NG or ed RNE ve 65 Ern Or00S,; Masse eo äoe Kr a 367 MERerek; Al VON:osa esse 40, 258 FR Nie ne rare la 207 BIG RORO, "Ås Dile sor oce sa a 43 TA EST SS AR AE ASA AA 15 SE PT EE SREANRSNR EE Ne 155, 163 RN IMOXICANUS so kor vv å 419, 427 Faton. (0: VON: os sj ev sök a 201 Swammerdam, J. . . ss... oc. 4 283 0 ITA EERONAL SE re SEA 45 Tanacetum annuum....... 393 Targioni-Tozzetti, GQ. . ....: 80 IRTEdö Navalif:. vc sv vira a 249 MEN SEO: oreca Lade 10, 11, 185. 190 ROP OMSter is sis eo ök eljerels 172 mättuäbörg, Oc Pic else 107, 293 Hadatrom, An Plioecl ora es 233, 234 Fnrolum: hybridum . sc.co>" = 109 MTRRIOAYter. « ris ele are d Es å 225 NSAE VOLT sv sea rs 192, 195 MRS ae dana vi 40 ROR 5 Sir ele la ae se 254 HrorG Ras CE Blood 6 fe + 213 Ted FÖR BE TS NGE AREA 18, 273 AD SG Lf ETS ÅS AEA 24, 76 SR ar SSA AE Se ERS IS 173 Sid. NAVgAN en Gr ak k VR RNA 98—99 VÖörmannUs; bdo oss Nee STRING 39 Vetenskaps-societeten ..... 207 VILCERSDE er sla e RR AE RSA to NE 419 VIPRING Ua de selese Bane 210, 432 Vogel Are AS FRAS UA åa Vorticella ovifera ...... .. 177 Wachendorf; E;-Jy oss cs 87 "WahboOm; Je rOlioopte ere blan 280 NVAIBOTE; NET Seat a over vr ge 275 Wallerius, J. G: :: > 117, 211; 283 > I, FERRAN ENS La 154 Wargentin, Fcidsoe.c ES PER SORAA 1 NVALEGN: NVS ee sns era fe NNE Be 88 Weinmann, J. LERA RR 121 VV GRBOMID fan Ser fer re 87 NV TOCLOTIAIE, UR ee Sa rv giRn ERE 83 RT USSR = ER Aa ba I a AE AES 116 ÅA Ratt TNE ER SIGNS AR Ne 16 VWWITSLOWS- Od st bir kudi ee RR NR 90 NEOIEE OPP spare kr een oe LS NA 121 WrEede-Dparre, Ås ss, ale blele 17 NVUIEN, CE DING reren dl sng sales 55 RERINOTENR OG: «eler or RANA 194 SORTS, EIS esse of Ne er SKER 201 OO PEN cv ersten ed de nn 258 ZIOPVOROL, Kloiele t lean SDR 43, 172 Zimmerman;: Gkl>i eele see 46 249 Zimmermann, J. G. von .... 213 ”AA Sa ha SE FR 6 VR RA SERIER ST rr Bel 118 VÅTA Ra ARTNR AS re ee a DER 7 Zoega, J. . > FÖRAS NER 71 ÅNGER. sc os VR RR sin KIA 248 14 NE RN eo SD RE SR 205 QH Uppsala. Universitet 44, Bref och skrifvelser PLEASE DO NOT REMOVE CARDS OR SLIPS FROM THIS POCKET UNIVERSITY OF TORONTO LIBRARY FSS Pr fee del SN Fa NSL Hl : Kn At SG TRA. lp ARNE Me ERRIN RR Dr 1 HÖR FI Sd RIU DART Md fra alfor : Oe AR OD fr dr 2 FER Tear ie