Smithsonian Institution Libraries FREE Gift of RE | Harry Lubrecht EGENHÅNDIGA ANTECKNINGAR AE CARL LINNEUS MED ANMÄRKNINGAR OCH TILLÄGG. UPSA EA, PALMBELAD & C., I 8 2 3. EGENHÅNDIGA ANTECKNINGAR OM SIG SIELF MED ANMÄRKNINGAR OCH TILLÄGG. Te cuneta loquetur Tellus, te variis seibent in floribus Hovr:e. Claudianus. HIOCKTTIOT ME NMPEEC XX = 4 e& PY EL ” NIA (ERE SE NÄRA) I 0 NGN AR VRETA Förstöde Förteckning på Respective Subscribenter lades under presi sen vid Jultiden år 1821 och blef färdigtryckt i början af Januarii månad år 1822. Den Ryska och Finska har jag låtit nästan ordagrant aftrycka sådan, som jag den erhöil år 1820. rymme och tillgång på stylar det me sdgirvit, stadkomma, ända till dess SE n begynie: der förekomma, hoppas jag vinna benägen ursäkt. De m. m., har jag naturligtvis ej kunnat upptaga. mödande oaktadt, ändå torde efter sistnämde tid skedde befordringar, Den Svenska har jag deremot sökt göra så fullständig och riktig, som ut- samt min egen möjliga åtgärd förmått å- För de brister och fel, som, nutt be- Efter 1821 års slut tillkomne Subscribenter: Alm, Joh. , Cormmissarie i Kamm. Rätten Alsiag, G., Fältväbel Arsenius, S.., Lagman och Häradshöfding € Ex, Carlén, C,, KronoBefallningsman De Ron, Fac., Grosshandlare Drås, P., Kamrerare Essen, Erih: Fr. UV. 'v., Major m.m. R SO Frålich , Grefve, C, G,, ÖfversteLieuten. RSO Gyllehhaal, L. Er. Assessor i Sv, HolRätlt 2 Ex. Hafner , F. C. Fr, HofCapellmästare, m. m, Hultman , P, 4., HäradsSkrifvare Till erhållande af någorhwda likformighet öfver allt i den Svenska Listan, så väl sora rättelse af de hufvudsakligaste, mig vetterlige eller al till uppfyllande Kjellén, F > KronoLänsman Palmstjernårs Erihs: C,; Os; Ölv, Lieut. m m BR 5 t Palmstruch, Margr. Chr, , få Sundberg y Enka SR Ryttmäst. Palmstruch Ratihke, F., Nat. Hist, Prof. i Christiania, R N O ON DA Recenstjerna, N. S., Kammar-Junkare Rudbeck , Frih. 4,, Hof-Marskalk, mm C WO R SO Silfverhjelm, A. Charl. Sopkh,, Friherrimna, f. Frih. ÅAdlermark. observerade, der varande brister och fel, har jag bordt tillägga och a följande : R SO St. Mer. O Adlersparre , framför Grefve G., insätt: Afrelius , L, P., tillägg: Prost och Afrelius, P. v.,, står: F., läs: M D K:s 1:ste Ahlfort, utstryk: m m Almgien , Villägg : Th. Lice, Aschan, FJ. L., tillägg: och BruksPatr. Asker , ullägg : och Kämn. Pra. Adlercreutz, tillägg: K, R af K Pr. H, Exc. Bayard , tilägg: Bruks- Becker , f. E., står: Pruks-, läs: Bruks- Bergencreutz, tillägg: i Sk:s o. B!:s Hof Rätt Berglund, -- tt och Akad, Bokhandl. Bergquist, J.W. tillägg: Bruks- Bergström , E,, -- : Th, Lic. Bodin, tillägg: Th, Cand, Bonde , framiör : Friherre Ci; H. Exc. efter: CN O, tillägg: R KC XLS OR SO Bonde , Frih. C, Carlsen, tillägg: Jur. Doct, Brandstrém, tillägg: Contraets= och Fomig Pring, efter: och, tillägg: Acad. Broman, A. F., == occhh Lice, Broman , S. A., - mm Broome » G., står: 'Theol. Semin. Frefect) 15: Kyrkoherde é Broome, Sv,, tillägg: i Kamm. Rätten Carleson , tillägg: i Svea HofRätt Carlstrand , står; F, läs: E Chrysander , F$. , villägg: Prost och Cronstedt, -- : R af KC XIIMM: O De La Gardie, -- :R af KC XII:s; O Dellwik , utstryk : m m Dubb, tillägg: R af KC XULs O, Dyrén, -- : Jur. Cand. Edholm , tillägg: R af K Pr. RÖ O a2:a Cl, kelund , eter: MD, insätt : Bat;s Läkare. Ekholm, -- : B, -- CR Ekström , C. U., står: Kyrkoherde, läs: Commin, AA Enebom, 4. L,, tillägg: Th. Cand. Fagelbechten, läs: Engelbrecht Engestråm , framför : Grofio L, v., insätt: efter : StatsMinister, H, Exc, : för Ut- rikes rend insåätt: R aF KC Xill:s O., m, m. före: mm, : Ericsson : Eriksson Ericssou , läs Ericsso2, -- L N O. En af de 18 i Svenska Academien Fremling , RN O Fries: står: Acad., läs: Botan. Franyén , tillägg: Gasolin, Lor., m m, nedflyttas en rad Gadolin uppflyttas, och i stället för JF. Es sätt: EJ. Gistrén , tillägges; 2 Exempl. Gumalius , Sam. , nedflyttes en rad GSranson, G., läses: C Halling, A., a 4 Hartman , C. H. --: €. I Hasselrot, tillägg: Th. Cand, Ho!mstråém, : Th. Cand, Kahl, står: Eloqu, Rom, Docens, läs: LL 00 Adjuncet Kass, C F., tillägg: m m Lagerlå8f, E., står: Pof-, läs Hof- Lidbeck, utstryk;: m nr På Ryska och Thermén, efter: FHandlande, Wegelius , -- i I tillägg: i Tavastehus Phiios. Mogister, insätt : Tjeust- förrättande Marcks von Wirtenberg , G. A. ””Häradsh. o. Dans. koFisk., i stället lör: Marks vor Mjärienbere. G., Häradshöfding ? Mellin, tillägg: Jur, Cand. Mor ström, 4A., läs: Ad; Nilsson, tillägg: Med. Cand, Nordmark, H. P., tillägg: 'Th. Caude Norlin , B-, 35 IM AR Olbers, tillägg: m m Osangius, 4. E, läs: 4. G. Rayalin, tillägg: Friherre före: m m, läs: RS O St. Krista CL Rinman » tillägg: Prost och Schlyter , C. J., stårg JaAL., läs: ID: efter: Jurispa. insätt: Crim. Siråmfelde , står till slut: m m, läs: R af KC KILLS O SedAl, tillägg : Contraots- Tawast , Grefve P. H, läs: 9. H. före: m ra, insätt: R SO SKK ista €l., m m Wadell ; ET LS Mor insätt: Prost. Westlinger , L., läs: D - Wrede » Irami ör: - Grek ve F., insält: H. Excz Finska Listan. Westiwynthius, Herm. Bernh., läs: Herm Berngs, Respective på framl. Arch. och Ridd, Subscribenter von LINNES egenhåndiga Anteckningar om sig sjelf, m. m. RAND HANS MAJESTÅT KONUNGEN. HANS KONGL. Bore, E. , Kyrkeherde. Acharius, G,, MD, Bat. Läkare, m m. Acekern, C. H. v., Borgmästare, R N O, Acrel, Bror. Acrel, O., MD, ÖfverFältläkare, m m, R W O, Adelin, FJoh., FältProst o, Kyrkoh. Adlerereutz , G. M., GeneralMajor, m m. C SO. Adlersparre, 4., V. Landshöfd. m m. R N O ÅDLERSPARRE, Grefve G., En af Rikets Herrar, m m. Ro, C af K M O. Afrelius, 4. A., HofPred. o. Kyrkoh. Afzelius, Joh, Chem, Profess. Em, R WO, 2 Ex. Afrelius ; Joh. AA.» Studerande | Åfrelius, fon. A.. ProtocollsSecreterare. Afzelius, L. P., Kyrkoherde Afzelius, P.v., F. Avrchiater, m m, RN Os 2 Ex, Afzelius, P W., Bibl, Amanvens Agardh. C. 4. Bot, & Oec, Professor Agerberg, A., Comminister Agrell, C. M , Th D, Contr, Prost o. Kyrkoherde Ahlberg, Carl G., Phil. Magister Ahlberg , Cl., V. Häradshöfding Ahlberg, 7- D-, Med. Candidat Ahlfort, 4. F., M D, StadsLäkare, m m, Ahlman G., Professor och Rector Scholze Ahlman, M. E., Th D och Professor m m, Ahiquist, 4., V. Collega Schol&e Ahlquist , I, S. M, Adjuncet Ahiquist, P., Collega Schole Ahnfelde , J., Contr. Prost o. Kyrkoherde Alén , &, Comminister Alenius, 7., Prost o. Kyrkoherde : Alexanderson, A , ContraetsProst och Kyrkoherde Alm, F., M D, Art. Obst. Professor, R W O. Almgren, C. G., Prost och Kyrkoherde Almquist , E. 4.» Th D, Biskop, L N O, Almquist, S- F., Th D, HofPr. C. Prost o. Kyrk, Alsterlund, F.> HofPredikant Contr, Prost o, Kyrk. 2 Ex, HöGHET KRONPRINSEN. 30 Ex. 25 Ex, Ammilon , D., Lieutenant ? Anderson, F., Ho!Predikant och Kyrkoherde Andersson, N,, Comminister Anjou , ÅL. 4., Studerande Annell, Er., Kyrkoherde Apelquist, F. P., Kyrkoherde Apiarie, R. Fr., Apotekare Arbman, 7. O., Kyrkoherde Arborelius, O. U., Collega Scholx ÅArell, G. M., Studerande Arnl8f, Sv., NådårsPredikant Arnoldson, F., FältSecreterare, m m, Arosenius , C., Åssessor, m m,. Arosin, H., Prost och Kyrkoherde Arrhenius, C. M., ProtokollsSecreterare m im, Arrhenius, F., Phil. Magister Art henius, O., Phil. Magister Arvedson , A. A., Phil. Magister Arvedson, F. F., Collega Schole Afchan, F. L., M D, BergsRåd. 4 Ex. Afchan, NÅ. Nilsson , Studerande Asker, $f., Borgmästare Aspegren, G' C., Amiralite Kronobagare 2 Et; Aspelin, 7., Th D, Prost och Kyrkoherde Aspling , $., Kyrkoherde Asplund , F.. Prost och Kyrkoherde Atterbom , N., Contr. Prost och Kyrkoherde Aulander, F-, Prost och Kyrkoherde Aurelius, Dan. , Studerande Aurelius. D. Pi, ContractsProst o. Kyrkoherde Aurivillius, F. U., Studerande Aurivillius, P: P., Liit, Hum, Professor och Bibl, Axenborg, H., Prost och Kyrkoherde Backlund, 'os,, VicePastor Backman, &. , Cornett Backström, Ol,, Comminister Bagge» Jacob Peter, Handiande Sr Barvanrder, L. Fr... Kyrkoherde Bask, 4. P,, V. Häradshöfding m nm. Baumback, Nath., S. M, Adjunct Baumgarten, 4. L v;, Studerande Bayard , P., Bokhållare Beckeman, E. M., Contr, Prost och Kyrkoherde Becker, 4, Rådman, m m, Becker, €. 7. v, Lagman, m m. Becker, G., Häradshöfdink m m, Becker, f4 E.. PruksPredikant Beckman, C., BruksPatron Betkmar , FF W-, Catechet, Beckman, O,, Preus, Consuly R W O. Bennet sy Etih, Kjell C., Kammarhexrre: Berg, C. G.,, S. M. Adjunct Bergen, L. M, v., Med, Phil. Candidat Bergencreutz, G, F., HofRäusRåd Berger, 4. G,, OeconomieDirectör, mm, Berggren, A., KronoFogde Berggren, fac, , M D och Phil, Lector Berggren » on, HofPredik. Prost och Kyrkoh, Berggren, fon. 4.,.Studerande Berghman , AA, M , Ölverste, RS Os Berghman , f$. F., Häradsbölding Bergius, O. 4., Studerande Berglind, 4,, VicePastor Berglund , L. G,, Notarie Berglöf , C, F., FångPredikant Bergman, G., Karduansmakare Bergman, Isr,, Astron. Docens Bergman, $. W., Canzlisti Hand, och Fin. Exp, Bergman, L,, Handlande Bergner, St, , Comminister Bergquist, f. W., Läkare Bergquise, N. U.> VicePastor Bergquist, OL, Regem. Pastor Bergstedt, C. Z., HolPredikant och Kyrkoherde Bergsten, N, VicePastor Bergström, A, G.> Kyrkoherde Bergström, E,, Th Adj. Prost och. Kyrkoherde Bergström, G., Markseheider m m. Bergström, G. D., E O Canzlist i CanzliStyrelsen: Bergström, L. F., Commissarie Bergvall, M C., RegementsPastor Berlin, M., HofPredik. Prost och Kyrkoherde Rerlin, N. M., S. M. Adjuncet Beronius, B,. Kyrkoherde Berzelius, H WL, Apotekare Bewlin, F. £, MD, Professor mm Betrhygon, €. M., Studerande Bexell, $. P., Ho!Pr. Contr. Pr. o Kyrk. EL WO: Bibliothek , Apotek. Societetens i Stockholm: - >= Blekingska Nations i Lund Calmar Gymnasii Fjerdhundra Nations i Upsala 2 Ex, 2 Ex, a - Bibliothek, Götheborgs Cymnasii Linköpings Gymnasii och Stift3 Läk. Sällskapets i Stockholm - = Läs Sällskapets i Götheborg - oo Skara Gymnasii - = Stockholms Nations i Upsala - - Strengnäs Gymnasii åå . Vet. Academiens i Stockholm, 2 Ex, å - Vet, och Vitterh, Samh, i Götheborg, - . Wexiö Gymmnasii och Stifts - - Wisby Gymnasii Billberg, G. 7, KammarRätts Råd, R N Oj Billing, M., Häradsskrifvare Bissmark, Fr. 4., ConRestor Scholz Bjurbåck, O., Th D, Biskop, L N O. Bjurstén, 4., RegementsBP.astor 5 Ex, Björklund, C. FF, Auscultant i GCötha HofBätt Björklund, F., Studerande BjSrling, €, f., Rådman Björngren, F., Sv MÅ Adjuncet.. Björnstjerna, M, Fi, Gen. Major, R S Oå. Blom , Er, ,. MaiorMeehanicus, m m, Blom, O., Prost och Kyrkoherde i Blomberg, C€. P., Th D, Prost och Kyrkoherde Blomberg , P.. Inspector ” RBlomdakl, FR Us, Th D, Contr. Prost. oc Kyrkolgz, Boberg , A, Is., V. Bibliothecarie Bode, H P., Comminister Bodell, fon., Kyrkoherde Bodin, Foh., Greece & Hebr, Lingv, Lector Boéthius , JE... I.D,; Jur, Patc. Pocj- mim. Bogman, E.. M D och Professor, m m, Boheman, C. H., Fändsik Boheman, G., HolSecreterare, m m, Bohman , F., SM. Adjunct Bohman, P., Messingsslagare Bolin, Foh., Studerande Bolin, P. A', Kamererare Bolinder, A. JF... HofPred, Pr, o. Kyrkoh. L W Os Bolinder , 4. WW... Canzlist i KammarRätten Boman , 3. Er., V. Past. och Comminister Boman, N., EO Bat Predikant Bonpe, Friberre C., En af Rikets Herrar, m ms. CN O. Bonde, Friherre Ci Carlson. Bonde, Grefve G Trolle, HofMöarsk, RN O, 3 Ex, Bonnevier. ,, P. N Borgqvist , D., HofRätts Commissarie Boström , L, O., V. Häradshöolding Brandström, F., Th D, Prost och Kyrkoherde: Brandel.y. > ProtocollsSecreterare Brandelius, C., Bryggare m m, Brandelius, N: , Gartvare Brandes , C. W., V. Pastor och Comminister Brannius > F, W., MP, Cymn, och StasdsChirurg Er Bratt, G., V, Contr, Prost och Kyrkoherde Braun , G. W., LäzarettsLäkare Bredberg , B. G., BergsVärdie Bredberg, C. Jes Studerande Bredberg, Ol. , Litt. Rom, Docens Bredman, Joh, Astron, Professor Bremer, C. F., BruksPatron BYg», E. S., Jur, Cand,. och Adjunct Broman, 4. F., RegementsPastor Broman, 8 4, Kammarskrifvare Broome, G., Theol. Semin, Prefect Broome, Sv., Vice AdvocatFiscal Bruhn, S$., Th D, Professor och Lect, m ms. Brummer, Em. , Protoc. Secreterare Brunberg, €. N., Comminister Brunius , 4. 8., Med. Phil. Candidat Brunnér. E, G., Studerande Brusewitz, C. G., Studerande Bråkenhjelm, A. FÅ, Åssessor, m m, Bråkenhjelm, P., Prost och Kyrkoh, Bråkenhjelm, P. R., Studerande Bundsen, f. F. C., Studerande Bågenholm, F., Studerande Bårström, A, F., Comminister Båck , F. L., KrigsRåd m m, Bökelund , Jon. , S. M, Adjunct 2 Ex, 2 Ex. Calén » D., Contr. Prost och Kyrkoherde Callerholm, G af , OfversteLieutenant mm, RSO, Callerholm, N., Lagman m m, Camén > » Apotekare Carlander, C,, MD, Assess. mm, R N O, 35 Ex, Carlbeck, L., Kyrkoherde Carleberg, H. E., BruksPatron Carleson, C. Fr. , HolrättsRåd Carlmark, F., Cous, Notarie Carlson, B. F., Prost och Kyrkoherde €ar!lsorn, C., Apotekare Carlson, JF. 4», Lagman m m, Carlsson, P:, Gru'Predikant Carlstedt, C, Fry, Siuderanda Carlsten, O. F:>» M D, ProvincialMedicus. Carlscrand, F,, Phil. Magister Carlström , C: , Comminister Carnegie, 4, , Grosshandlare Carpelan, Er:b, JF. , StatsSecreterare mm, R NO, Casström, P., Sko'mästare Castman, N. L., Kyrkokerde Cederbaum >» P3 C., Pruk Patron Cederborg, S. M, T., Borgmästare Cederschjölsl, F., Jur. & Mor, Professor Chaumette des Fossés, Fr, Gen. Consul, RNO, 3 Ex. Chronander, Fv F., Covtr, Prost och Kyrkoherde: Chrijsander, &. ss Kyrkvherde: 4 Ex, Chrysander, £., Kyrkoherde Chrysander,; ;F. » Apotekare Chrysander, M,, BruksInspector Clairfelt 5; M., GeneralAdjutant, m m, R SO Cleander, N., Prost och Kyrkoh, Cnattingius, S. 4, S. M, Adjunct Coijer , Carl Fr-, Major Colliander, C. E,, Assessor m m, Collin, F. G, , Chir, Magister Collin, M., ConRBector Schole Cramer, Cl. H., Prost och Kyrkob, Crelius, 4. G., Lagman m m. Cronstedt, Grelve N. 4,., General-Major m in; CSO med St. K. Cöster > O, f- >» Assessor mm, Dahl, C. f., BkegementsPastor Dah!, D., Handlande Dahlerus, E M., Kamererare i Kr. Collegio Dahllöf, O. E.. Prost och Kyrkoherde Dahlman, F , OlverJägmästare Dahlström , P., V. Pastor Dalman, f- 8&., M D, Bot, Demonstrator i m, Dalström, Er., Comminister Danielsson, H., Chemiz Adjunct Danielsson, F.> Piost och Kyrkoh: DeGéer, Grefve €., Ofv. Kammarjunk. m m. CNO, DeiaGardie, Crelve 7., Gen, Lieutenant m m, Ro. C af K M O, DeLaGrange, Frih, G., Gen. Major, mm, C S Ox m. St, Ko Dellwik, C. $., M D, Reg. Läkare m m, DeMare, A B., Copist i Hand, och Fin, Exp» Dickson, fames, Grosshandlare Dillner, Ol, , FHofPredik, och Kyrkoherde Djurberg, Fr A , Med, Licentiat Drakenberg, €. 4. , M D. StadsMedicus Drissel, f. D+, J.D, Jur, Patr. & Rom, Professor Dubb, P., M D, Öiv, Fältläkare m m;.C W O, Duse, C. M., 3. M. Adjuvct Duse, S. Ch. , fö d. Acad. Ombudsman Diker, Creltve € Fr. , CW Oo, RS O, 2Exi Dybeck, C., BruksPatron Dyrén. O. A., LandsSecreterare Dåbeln, C,. AA. v., Comett Döbeln, F. V. v., MD, Professor m m, R W Öv D$åbeln, S, 4, v. > Handiande Eckerström, Foh, , Perukmakare Edelercna, F-, Krigsråd, RN O, Edkolm, E., MD: Kon, 1:e Lilmedic, m m. RWO, Edwall. L., Kyrkoherde, Ehrenborg » Gv> VY; Landshöfdinge m m, RN. OO, ack Ehrensvärd , Eriherre Fr. Ad. , Cormett Ejserman, F. $S., PoiitieSecreterare Ekelund, Ds, Med, Docior m m, Ekelöf, P-, Prost och Kyrkoh, Ekenwall, P., Rector Schole Ekerman, C,. $., Grosshandlare Ekerot, O., Prost och Kyrkoherde Ekeroth, FM, , Handels] oikhäållare Ekholm, B., Kammarhävdshåd Ekman, G. H., CommerceRåd Ekman , L, P., Kougl. HofMedicus Ekmarck , C. E , Assessor, m m. Ekstrand, $., Math. Docens Ekstråéöm , A , Comminister Ekström, C U., Kyrkoherde Ekström, Foh >» Kyrkoherde Ekwall, Ch, R., Th D, Convtr. Prost och Kyrkoh, Elfman , 4. R., Härzdshö'ding , m ms. Elgerus., Ci Fr.s Borgmästare Elmqvist, M.., Kyrkoheråe Elmstråm, N. M,, HandelsBokhållare Embring , C. G., Collega Scholx Enebom , 4. L., FältProst och Kyrkoherde Enebom, G., f. d. Handlande Eneroth, F., MD, Prov, Medicus Engberg, 4. O > Studerande Engberg, C. G., M, L. BataljonsLäkare Engdahl, Germ. , Prost och Kyrkoherde Engelbrechten, €. W , Acad' Apotekare Engelhardt , E. L: Major R S O. Engeström , F. AA.» Phys, & Chem. Professor EnwGceEstrRÖM, Grefve L, v., StatsMinister m m, R o.C af KM Os m m. Engholm, F. F., Studerande Englund , Pe, Kyrkoherde Engström, A,, HofPredikant och Comminister Engström (F., LegationsRåd m m, Engström, P., S. M. Adjunct Enhörning, PÅ M., Prost och Kyrkoherde Ericssou, A., Kyrkoherde Ericsson, F., BruksInspector Evert, C. H., Assessor mm, Fabritius , A. , Canzl. Secreterare m m, Fagerlund, P. P.4 Consul Falck, H. , Phys. Exp. Docens Falhem, E. E., BruksPatron Falkenberg, Friherre Carl, Lieutenant Falkenberg, Friherre G, Falkenberg, Friherre M., Lieutenant Fallén, C. Fr., fist, Nat. Professor Fant, G. Fr., Prost och Kyrkoh. Faxe, fac.» Phil. Magister Faxe, W., Th: D, Biskop, m m. CN Ö. 2 Ex. Fersen , Grefve AA, v., Lieutenant Feuch , $., M D, f. d. StadsLäkara Filén , S. JF.» S.M. Adjunet Firerus, M., Inspector Flodman , 4, Fr. , Med, Licentiat Flodstedr, L. G., Med, Candidat Flodstedt , O. Z., Studerande Florén , M., Studerande Florin. Ol. , Kyrkoherde Flormar , 4. H., M D, Anat, & Chir, Professor Foenander , Th. , Studerande Fogelquist, PS. , Prost och Kyrkoh, Follén; F. E.. Prost och Kyrkoh. Fondelius , U. £., Studerande Fornander , A , Th D, Ho!Pred, Prost och Kyrkohs Fornander, Erl., S.M. Adjuncet Fornmark, E. G,, BruksPatron Forsberg, C. P., M D, EO Bot, Demonstrator Forslind , C., Rector Schole Forssberg, O. F , Hist, Lector Ferssell, E-., ViceComminister Forssell, Joh. E., Studerande Forsslöf, P. H , Studerande Franell, A., Prost och Kyrkoherde Franck, 4. G , Med. Licentiat Frankenfeldt, C Fr., Studerande Franxén , F. M., Th D, Professor m, m, Fremling, M., Ph. Theor. Professor Frestadius , $. 409 M D, Bat. Läkare m m, Fries, El., Acad, Adjunct Frykstedt, 7., Th D, Contr, Prost och Kyrkoh, Fryxell, 4., Hist. Nat. et Hist. Lector, R W. O. Fr8ålich, S., MD, OÖfverFältläkare m m. R W O. Fåhraus , f. F,, Canzlist i Hand, och Fin, Exp. Fåhreus , C. Nicl-, V. Pastor Gadelius , E., M D, Professor m m, R W O. Gadolin , Lor., S. M. Adjunct Gadolin, F. E,, V. Pastor o, Comminister Gahn , H. Fredricsson , Bergsman Gahn, 7, H., Saltp, Sjud, Directeur Galléen , Ol., M D, CommerceRåd Geijer, E G., Hist, Professor Genberg, C. JF.» Med. Candidat Gerdlund , P., Contr. Prost 'o. Kyrkoh, Gerdten, F. 4. G. v., Ståthållare m m, R SO, Gerdten, E. A. ve, Ofv, Lieutenant, R S O, Gjers, Gust, Ad.» Postskrifvare Gillner , C, F., Öfverste m m.: R SO, Gistrén, JF. H., M D, Piofessor, m m. Eleisman, IF. F.. Prost och Kyrkoherde Godenius , E. G. , Grosshandlare Gothén, Ol., Med, Licenciat Graffmar, H,, Th D; DomProst m m, sälta Grafstråm , Å. 4, Hist. Lecter Grandel , L., Kgl. Medaill, o. Professor im m. Grandelius , N.; Th D, Hof Pr, Contr, Pr, och Kyrk. DL N os WO, Grandinson, 'F. A., Assessor m m, Granell, E. $., riste Landtmätare Granlund , N., S. M,. Adjunct Gravander , P. O., Eloqu, & Poös. Lertor Grenander, El. Chr,, Professor och Ph, Adj. 2 Ex, Grenholm , P., S. M Adjunct Grevesmihl, I. G., Registrator i Sv, HofRätt Grevillius , C. J., Prost och Kyrkoherde Groen, 4. BergsRåd Grubbe , Sy, Log, & Metaph. Professor -Crundén , LL, 4., LandsFiscal Grönberger, And., Rådman Gullander, 4., HofPred. Contr, Prost o, Kyrkoh, Gullbransson, L,, Studerande Gumaelius , Sam, HofPred. och Kyrkoherde Gumaelius, G. F., E- O. Bibl, Anianuens mm, Gummerus , H. $., FälProst och Kyrkoherde Gyldenpalm , 4, Kammarjunkare Gyllenborg, Grefve oh Henr., Lagman Gyllenhaal, Gust., Ölverstinna, f. Bar, Budbeck Gyllenhal, F, L., Studerande Gyllenhal, Leon., Major, R W O. Gyllenhoff, G. M , LandsKamrerare Gylling, A. F, ProtocollsSecreterare i Eccl, Exp, Gåse, Jo J. , Rådman G8decke, KFs, d. ä., BruksPatron, R W Oj Gödecke , P., BruksPatron Göåranson, G., Apotekare Göårhe, 4., Conumissarie 2 Ex, Heger, E., Oeconomie Directeur rm m, Hazggstråm, Ol, Medicine Licenciat Hagström, I E., Studerande Hagströmer, 4. $., M D, Medic. Råd och Gen, .ADirecteur m..m. R N och W O. Halén , YJohs, HofPr. Contr. Pr, o. Kyrk. LWO, Hallberg, 3. G., Med. Phil. Candidat Hallenberg, $F.. CanzliRåd och RiksHistor. RN O, Hallenius, 8, P., BruksPatron Halling, C-, Rådman Halling, A., Controlleur vid SjöTullsKammaren Hallman, L;, Prost och Kyrkoherde Hallström, C. E., Prost och Kyrkoherde Hallström, $& F., Contr, Prost och Kyrkoherde Hallström, N., Th D, SuperIntend,, C. Prost och Kyrkoherde, L N O. Hammarén, L. D., Kyrkoherde Hammarström, A. G., Kyrkoherde Hammarström, Ev G., Collega Schola Hammarstråm, P., Inspector Hammeria, Lars, Rådmöen och Handlande Hamrén, E. $., Assessor Hanngrea E. G., Contr. Prost och Kyrkoherde Hansson, H., VicePastor och Comminister Hartman, €. H., Med, Licenciat Hasselrot, M,, Prost och Kyrkoherde Hedén, C, E., Stnderande Hedenlund,; 4, 4., Comminister Hedenström, C. M., HotPred. och Kyrkoherde Hedin, Sv. 4,, Medic. Råd, m m, R W O och S:t Ann&e Ord, 2ta Class Hedin, $. G , Professor, f, d. Math. Lecter Hedlund, TA. M D, Laz, Läkare m m. Hedrén, L., Prost och Kyrkoherde Helander, E., Bergslogdo Hellberg, E., BergslagsKamrerare Hellsén , 4. M., Bergsman Herlitz, N., Prost och Kyrkoherde Hernquist, N., Comminister Hersl8f, C. , Prost och Kyrkoherde Hertzell, VY , Comminister Hertiman, P., Rector Schols Hessléen, M,, Comminister. Hjertström, C. G:, Borgmästare Hill, C€. $. D., Phil. Magister Hillberg, Sv., LandsSecreterare m m, Hillbom, $. E, Apotekare Hjort, C.J. , Studerände Hjorth , I, F.. E O BataljonsPredikant Hollberg, L., ÖfverFältläkare m m,, R W O. Hollstr&m , TA. , Grosshandlare Holm. &. N., V. Auditeur Bolm , $,, V. Notarie m m,. Holmberg , Fr. $ison, 'Tulllörvaltare Holmbergsson, 4,., Commissarie i Kamm. Rätten Holmeriz; P., Studerande Holmström, H, O., Phil. Lector Holst , FJ. C., Studerande Holten, $. Ju vi, fi Ad TolagsKamrerare Homan, C, R., VicePastor Horn , Grefve C, F., Ryttmästare Hornstedt , A., Rådman Hubendick, CO» $,, Studerande Hultberg, 43, FP , Assessor Hultbring, $- P., SM, Adjunct Hultén, And., Th D, Theol, Professor Hultin, O., Th D, Theol, Lector, m ra. Hummel , Sam. , V. Pastor och Comminister Hass, Ol, E!ls & Poöés. Lector Hwasser, G., TH) L, Kyrkoherde Hwasser, Paul, Med Ph, Candidat Hwasser, Sam, , Kyrkoherde Hylander, Sv. , BataljonsPredikant m m, Hylin , P,, Kyrkoherde Hagerstrand, S; 4,, S, M, Adjunct 2 Ex, 2 : Hågg, €., Th D, HofPred, Prost ech Kyrkoherde Håggman, JF. P., Kyrkoherde Hållströmer , F., S. Mc Adjunct Hö8gberg, E., BergslagsMedicus Högfeldt, 7- N., Auditeur Högman, B, M:, VicePastor Högman, F. P., M D, m m, Högman, OL, 'Th D, HofPred: Contr, Piost mm. Högselius, 7. Po, BataljonsLäkare FHöbjier,, FJ. O., Grecz Lingve Professor Fansson, JF. C., Studerande Janzon, Fi, Kongl. Bibliothecarie, m m, Jennings, John, HofMarskalk, RN O: Ihre, Elof. Ryttmästare, RB S O. Ingman , Åke, AcademieSecreterare Johnsson, P. G., NådårsPredikant Jonsson, P. 7., S« M. Adjanct Josephson, 4, OeconomieKamrerare Isberg, F., Prost och Kyrkoherde Fuhlin, Ers, Studerande Juhlin, M., Lieutenant Justelius , €,, HofPred,. Contr. Prost och Kyrkoh, Jåriva, H., Landshöfdinge, En af de Aderton i Svenska Acad. C'N O. F8rlin, S >» Phil, Magister, m m; Kallman, F$. E., S. M. Adjunct Kahl, Ach. , Eloqu. Rom, Docens Kallenberg , F. » Kyrkoherde Kamp , S., FattighusPredikant Karlin, E , Comminister Karlström, IF. 4., Ryttmästare Karström, 7. V., Copist i Hand, och Fin, Exp, Kempe, P., Studerande Kexerus, AA, 7., Notarie i Götha HofRätt Kjellander, G,, Lagman , m m; Kjellander, F., El, & Poés, Lector, mm, 2Ez, Kjellborg , F&F M.: , Kyrkoherde Kjellenberg , EF. U., Studerande Kjellerstedt, L. M.;, Studerande Kjellman, C. F., M D, ProvincialMedicus Kjellman, O', Secreterare i KammarRätten, 3 Ex, Kjellstedt, P, A' A. , Grosshandlare Kjerner , 4: , Contr. Prost och Kyrkoherde Kihlberg, O., Contr. Prost och Kyrkoherde Kihlgren, S. Z., AmiralitetsJustitiarie, R WO; Kiklman, F. H., Comminister Kinberg , L., Studerande Klingenstjerna , C. F-» Exped, Secreterare Kliniberg, M. , Collega Scholze ; Klinteberg » Friherre HV, af , President o, Lands- hötdinge, CN Oå ARE Klinth, And. , Vice Contr, Prost och Kyrkoherde Knorring, B. U. von, Öfverste, R S O. Knorring, Friherre W-. von, Major R S Oc Knös, C. F., Th D, Prof. o. Theol. Lect, 2 Ex, Kn8s , Gust., Th D, L L O O Piofessor Kolmodin , O., Eloqu. & Pol. Prof. Skytt. 2Ex, Kolmodin, G , Contr. Prost och Kyrkoh. 1 W- Oj Koraen, C: Fry SM Adjunct Korsberger, F G., Colleza Schole Korssell, F. P., S M Adjunot Krok, Sv., Prost ogh Kyrkoherde Kronberg , » SkeppsByggmästare Krook , C,, OfversteLieutenant m m, RS Oj. Kröningsswerdy C. G. , Häradshöfding -m må Kullberg, F., Professor o. Math, Lect. Kållstedrt, Er., Comminister Köhler, M:, Kyrkoherde Könsberg, L. G., Collega Superior Scholz: Lagergren, A:, HäradsSkrifvare Lagergren, G. C., NådårsPredikant Lagergren, F. F.> Prost och Kyrkoherde Lagerheim, Or F., Kammarherre m m, l Lagerlöf , 4, H., ProtoNotarie i KammarRättenr Lagerlåf, E., Th D, PofPred' Contr. Prost m im; Lagerlöf, M, , Prost och Kyrkoherde Lagermarck, C., f d Capiten Lalér , 4. 7. , Studerande Lamér$ M:, Th D, DomProst mm, Lampa»; C. C., f d Cornett Eandström , S$. E;, Assessor Langenberg , R. v. , Copist i Just, Rev. Expedition Laurin, ,$. Ph. , Th D, Prost och Kyrkoherde Leffler, O: C, "Th D, Contr. Prost o, Kyrkoherde Leffler, S: P., Medicine Doctor Leksell, C. M., Collega Scholz Lemke , 7. D. , Capiten m m. Lewenhaupt, Grefve Cl, , Kammarherre a Leijonmarck , ff. 4., Kammarherre m m, R N Oj; Liborius, F A., Med. Phil. Candidat å Lichtenberg , L., Handlande 2 EX Lidbeck, A,., JEsth. Professor o, Biblioth. m m. Lignell, 4., ConsistoriiNotarie | Liljewalch, C. F., M D., Artis Obst. Professor Lilljebi8rn, K. F., Registrator i KammarRätten Lilljenwalldh; C. C., Th D, Öfv. HofPredik. m mag. Limnelius, N., Rådman och StadsMajor Linck , C. G., Studerande Lind, F., Pharm. Candidat Lindahl, O., Grec& Lingye Lector Lindblad , E P. ö Studerande d Hörs Linablom, Soph. Ulr., EnkeArkeBiskopinna Lindbohm, C:', Contr: Prost och Kyrkoherde: Lindbom, P. 4. >, Prost och Kyrkoherde: Eindbåck, Joh. , HofPredikant och Kyrkoherde Lindenstråm, F- M.-, Med. Phil. Candidat Linderholm, C , Apotekare Linderholm, 7. ; HofPred. Contr. Pr, och Kyrkoh. Linderholm, O., Th D, HofPr, C, Prost m m« LN OQO, Lindien, ÅL. , Th D, Professor, Prost o. Kyrkoherde Lindforss, R., Piost och Kyikoherde Lindquist, L., Trädgårdsmästare Lindquist, S. L., Handlande Lindroth, A. Bs, Studerande Lindström, 4., Contr. Prost och Kyrkoherde Lindstråm, F. N., Med, Candidat Lindwall, B. M. , Contr. Prost och Kyrkoherde Linné, Lovisa von, Fröken Linné , Sara Chr. v.. Enka efter Capiten Duse Littström , C.' M., BruksPatron Ljungberg, P. S., Kyrkoherde LTjengblom, C. 4. , Med. Candidat Ljungfeldt, H. &., KrigsRåd Ljunggren, C., Tull-Inspector Lodin, C. G., Med, Phil, Candidat Loenbom, C. F:, Kyrkoherde Lohman, C. E., V D M Studerande Lomberg. P. D. , Collega Scholx Losch, PD. Kyrkoherde Lovén, N.-, Philosophie Magister Luggude Contract i Skåne Luhr, R. E,, Studerande Zund, F., HospitalsSyssloman, R W O. LTundakl, 4d., Exp. KronoFogde Lundberg, 4., VicePastor och Comminister Lundberger. M. , HolPred, Prost och Kyrkoherde Lundblad, Gust , Contr, Prost och Kyrkoherde Lundblad, S.s Th D, ”Theologi& Professor Kals, Zundblåd , $-, Polits Docens Lundblad, Z.. BataljonsLåäkare Lundborg, I, 7:» Skolmästare Lundeberg, P., SM Adjunct Lundelius , B , Rector Schole Lundén , P. , ContractsPröst och Kyrkoherde Lundén, P. E., HofPredikant och Comminister Lundevall, € F., KroncFoögde m ms. Åundevall, W. E . HåäradsSkrifvare Lundgren, 4, Th .D; Coatr. Prost och Kyrkoh, Lundmark, F., Prost och Kyrkoherde l Lundmark, P., MD: MM, & Hist Nat. Lector Lundquist, 4 B, VD M S:uderande Lundstedt, P., Borgmästare m m, Lundström, 7, Th D. Prof Conir, Prost oKyrk, Lindsiröm , FoP... OectonomieDirecteur m m, Lundvall; C £., EN &' Poés. Professor Lunell, GC, MD, Assessor och Mathi Lector Luk 7 OC Hist. Legtor : "Lutteman , Foh , Prost och Kyrkoherde 2 Ex, Litkoman, G: T., TID, HolPred; Contr, Pr, mm, 6 Ez, Lybeck, J.. Piost och KyrkoHerde Lychnell, L, P. Studerande Lyhundra Contract i Upland 5 Ex Lysholm, Th. , Rådman och KämnersPreses Löfgren, N. F., Studerande Löfling, F., Assessor och KronoFogåe E8ffledr, H., V D M Studerande Löfsiröm, F. G., Phi!. Magister Löfvenadler, C, F.. Häradshöfding m m, L8fvenadler, L., Lagman 0; LandsSecreterare: LbEhman , 4. W., Prost och Kyrkoherde Lönegren, P, S., Kyrkoherde Lönnrot >» Arv. , Capiten 2 Ez, Malmberg, Di, VD M, Med. Lic, och Laz, Låk, Malmberg, F., Prost och Kyrkoherde Malmberg, P., BruksPatron, R W O, Malmsten, F., Collega Scholze Malmström, IF. FJ. >» Kyrkoherde Malmstråm, P., CanzliRåd, Prost och Kyrkoherde: Markliny Gabr,, Studerande Marks von Wirtenberg, G., Häradshölding? Martin, 4. G. , Revisor i KammarRKäåtten Martin, CR... MD, ProvincialMedicus Martin, P,, OfversteLieutenant , m m. BR. S Oj. Matérs; f. 4, v., Major m'm. Bj SÅ Or Matthisen, S. F., Studerande: Medelplan, Is. , PostDirecteur - Melén, E. G,, Med. Phil Candidat' Mell. ET. Ry, v., Kamrerare Mellander , F., Prost och Kyrkoherde Mellen, C. 4A. v,, ViceComminister Mellgren, 7. , "Th D. HofPred. Prost m my Mellin Fi F, , Prost och Kyrkoherde Mellring, A., Läkare Metizén, C. 7. , Studerande Meurling, F. 4., Kongl, Secreterare Milenius, 4., Contr. Prost och Kyrkoherde Mineur , P & , BruksSkrifyare Mjöberg, P., Handlande Moberg, P., f. d. Prof vid KrigsAcad., R- W. Oj Moberger, O. , Prost och Kyrkoherde Malander, 4., SM Adjunct Montan , Fo G., Capiten m m; Montgomerie, F- F., HofMarskalk: Moréus, 4. , Bergsman Morsing, F. T., Grosshandlare: Morström , 4. , Rådman m m, Morström , 4nd. , Comminister Munck of Rosensckbld', E Z., MD o, Professor Munckteil, G. , Comminister Muncktell, S$. U,, Kyrkoherde Minihe , $ A., Expe Secret, i Fland, ov Fin. Ezp;- Muhlenderlein, Jae GC,» Collega Scholx T - a Myhrman, O., AdvocatFiscal i KammarRätten Mårtensson, P, VicePastor Möller » , Commere- Råd Möller, H, F7., Comminister Möller, F., CommerceRåd os BorgmästareR WO, Mörner, Friberre Ludv., Th D, Biskop, CN O, Nasberg , H., Studerande Natckell, E. L., Comminister Nattsén , 4A,, Studerande Naturålskare , en ung, i Skåne Nensén, Abr. , ConsistoriiNotarie Nensén, And., Prost och Kyrkoherde Netrzel, 4Abr-, Prost och Kyrkoherde Nibelius, G., Th. L., Th, Dogm, & Mor, Docens Nibelius & Fo Fes Kyrkoherde Nilsson , S,, Professor och Oec, Adj. Nolin , S$., S M Adjunct Norberg. 4 » Th D, Prost och Kyrkoherde Norberg, I. Fr. Studerande Nordblad, C., M D, ProvincialMedicus Nordén, Faa Contr, Prost och Kyrkoherde Nordewall, E., Ofv. Licut. Mechan. m,m, RWO. Nordgren, P., Kyrkoherde Nordhammar, Ol. , Bector Schole Nordia, C. ff. af, Studerande Nordmark, H, P., LL O O Docens Nordmark, Zach. , Phys. Professor, R N Q. Nordquist, Ge 75» S. M, Adjunet Nordstedt, C. P. U,, Med. Ph, Candidat Nordstedt, S- F., Pnil. Magister Nordström, G. M. , KämnersNotarie Nordvall, Eskil, Cap. Mechanicus Nordvall, f,, Th D, HofPred, Prost och Kyrkoh, L N O, Nordwall, F., VicePastor Norell, S., Kyrkoherde Noréus » F., I D, Lagman m ms RN O. Noréus, O., M PD, Professor och Prov. Med, Norlin, Be, V. Contr, Prost och Kyrkoherde Norlin, 7- > S M Adjunct : Norlin, P. 4.» Assessor och Reg, Likare Norling, E. SÅ» Kyrkoherde Norrman, C E., S. M. Adjuncet Norrman, C. F., VicePastor Norrman, N: P., Prost och Kyrkoherde Norstedt, 7. G. , BruksPatron Norström , B., CommerceRåd, R W O, Norström, E. G. , Studerande Nyblaus, If. E., M D, BarnhusMedicus Nyblaus » N. F., LaudsKamrerare Nylund » E,, Prost och Kyrkoherde Nylbf, Fe Pos S M Adjunct 3 Nystrand, I. , CommissionsLandtmätare m m; Odelberg; A., Studerande Odström , B., Kyrkoherde Oelreich, B. v. . HofPred, Prost och Kyrkoherde Olander, O., NådårsPredikant Olbers , LL. Th D, Professor och DomProst Olde , L., HofPredikant och Kyrkoherde Olin, F$. H., M D, Professor och Prov, Med, Olsson, 4., Conminister Osbeck , C. G., Läkare vid Ven. Laz, i Stockholm Osangius , 4. E., KammarRBättsRåd, RN O, Osterman , 7.5 S. M, Adjunct a, Ouchterlony , .7., Med. Licentiat Oxzxenstjerna , Friherre €. G,, Studerande Palbitski, Friherre Å., Palm, FJ. F., Acad. Secreterare m m, Palmblad , 4. R., Canzlist i Hand, o. Fin, Exps Palmblad , W. F,, Acad. Boktryckare Palmquist, LÅ. G., Plul. Candidat Peters, H. G., Grosshandlare Petersson, få P., Kyrkoherde Petrejus ; P., SkeppsClarerare Pfeffer, C: HB, , Phil. Magister Philipsen, L. M., M D , Professor m ms. Pihl, A., BergsHauptman , R N och W O. Plagemann , C. F., Apotekare 2 Ex, Pontén, F. , Comminister Pontin , D., Auscultant i Götha HofRätt Pontin, M. M. af, M D, LifMed, m m, RWO, ä Porath Cison, C., Secreterare vid Landtm, Cont, Posse , Grefve K. L., Cornett s Posse, Friherre G. M. Printz, P. A., Studerande Puke , Grefve 7. C., Ryttmästare, R S Oi Puke , Friherre E. Pyhlson , G. 4. , Studerande Quanten , CC. G. vv. , Capiten wennerstede, N., &. , Studerande Quensel >; Is. Fa Bergmästare Rabbén, 7., M D, Med. Adjunct Rabe, C,, Th D, Prost och Kyrkoherde Rabe , R., Studerande Rabenius , L. G., J D, Jur, Oec. & Com, Profeses Ramström, C. O., Acad, Boktryckare m m, Rayalin, S. ve, Amiral, CS O m, St K. m m, Rehausen, FJ. G. v , E O Canzlist i Kon, Canzl Rehnström, C. O., Auditeur Reinstedt , $. F., Commissarie i Kamm, Rätten Renström, A., Th D, Contr, Prost och Kyrhohs Retzius, N. I. , Bokhandlare 25 Ex, / 2 4 ren Rettrefholm ; Friherre €. 4. E,, Studerande Rhedin, PE, Th L, RegementsPastor Ridderbjelke, FE. M; Öfv. Direct. 0, Ridderbjelke, 7. GG, Kyrkoherde Ridderstolpe » Fouh, Bi; Ölverste m, m. Ringberg , Ol. , Kyrkoherde Ringenson ,'F.s L., M D., Professor m m. Fidkan Pr ISA Kyrko sferde Robsahm >, O. 2. ARN DINA ButaillonsTukade Roempke, M , Prost och Kyrkoherde ,, L W O, Rogberg, C. G., Th, Cand,, Semin, Docens Rollin, Ci G., Phil, Magister DX; Roos», C., Kyrkoherde Roos, F EE, Canzl; i Hand, 0. Fin, Exped. Röos , O. EC. Fäit-Kamrerare m m. + Rooth, F., M D, MedicinalRåd, R W O. Rasblias., OL, Directeur m m, R SO Rosell, H., V DD M; Studerande Rosens Glofve C. 4. v. >, Ryttm, m m., RSO, man; Rosenborg , ÅA , Corbett | 2 Ex. Rosen stein, C v., Th D, ÄrkeBisk. o. ProCanzl, C NO. En af de 18 i Svenska Acadgmien, Rossander, Er, , Med Licentiat Rothoff, B. F,, BergsRåd, RN O,. Rotstein, NR, Kyrko: ie da Rotstein, T. G., M D., m m, Runkrantz, M. C., Studerande Runström , C. M., Bruks-Inspector Runström , W., Comminister Rusén , L., Prost och Kyrkoherde Rutstråm » C. B., MD, Medicinal: Råd m m.,RNO, En af de 18 i Svenska Academien, Rydberg , G., Phil. Magister ech Med, Candidat Rydén , Sv. , Studerande Rydquist, 7. E-, Studerande Rylander , F., Uppbörds-Mönster-Skrifvare Rytzén, S., Prost och Kyrkoherde R8ådholm, C. Ez, S M Adjunct - . Röånbeck , C. S.,, Th D, ContrPr. o, Kyrkoh.LNO, Rönbeck , G.» (ÖfverDirecteur Rönquist , A. E., SM Adjunct Rönqvist, F. Fa ” Prost och Kyrkoherde Rönqvist, P. A., Th D, ContrPr. ov Kyrkoh, Sabelstråm > C., Kyrkoherde Sahlsteder, $ , Prost och Kyrkoherde Sahlstede , U. A. , StadsMåklare Salander , N., Th D , ContiPr. och Kyrkoherde Salmson, AA, Sten-Snidare , m m, 2 Ex, Sandahl, D. F., Piovisor Sandahl, G., V D M, Studerande Sandberg, Fal Kongl Hof Målare Sandberg » N. » Henan Egare Sanderskidld, OQO, M. , Kammärherre m m, r:e Landims. Sandin, P. G., SM Adjunct Schaar, $f., Fältkamrerare mm, Schalén , Co A., Lagman, f d LandsSecreterare Echarp , C. 4, > Grösshand'are Schawmhell, fs Cs Assessor m m, Schenbom , Har. » Assessor, R W O Schenmark, JF... Th D, ContrPro. Kyrkoh. 2 Ex, Schensfon, FF, JC, Academie Kamrerara 3 Ex, Schildt, Å. Z.v., Kammarherre m m, Schilling, E. B., Kyrkoherde Schiuberg', G. Handlånde Schlyter; C RN JL, Jurispr. Docens SCkLYLEr 9 If Härsdköfdidi Schmidt, H. C., HofRätvisRåd i Cötha FIOPRatt Schmitth, &F. M., V Pastor o, Comminister Sököländen. N. > ”Kirkoherdö 2 Ex, Schrevelius , Fr., Phil Magister Schröder , E. A. , Phil; Theor, Docens Schrbåder, 7- H-., Num, P:&ef., Bibl Aman. m m: Schrbder , S. L., Studerande | Schulzenheim , D. Schulz va» M D, K:s r:ste Ar- chiater, Ordf, i SundhColl,, C WW OM Dt RK. Schwan, H, N, Directsum m;, CW Om St K.,R NO. Schwerin, Marer- 3 Gidfrinnd , f, Frihi Rdmsky Schårlund > F 4 V. Pastor. Schånbeck » C. GC. M D, Art. Obst. Adjunct Schénherr , C. F.. CömmerceRAd 3 Ex; Schånmeyr, Sv. F., Studerande Sederholm, H. F., 12:e Exp. Secr, i Just, Rev. Sefström, F-. G., Comminister Segebaden ; C.v., Major, R WO, Segerberg, D., Prost och Kyrkoherde Segrelius , D., Prost och Kyrkoherde Selander, P., S M Adjuncet Sellmann, $$ N., ML, S M Adjunct Setterblad, E., Prost och Kyrkoherde rd » 4., Prost och Kyrkoherde Siderg, L., ConRector Scholz Silfuerhjelm., 5 HN HolJägmästare Silfverhjelm , $. M, Öfv. Tiditens m m,, RS 0. Sivers, C. H. v., TÄCUESNARE Siwertson, G. L,, Contri.Pr, o. Kyrkoh. , Själander , 4., Kyrkoherde Sjöbeck , C. F., M D, Lil Medicus Sjöberg , JOE Vice Pastor och Comminister Sjöbring, P., Litt, Gr&ec, et Orient, Adjunct Sjödahl, E. cl Contr. Prost och Kyrkoherde S gren, A.; Vice-Pästor Sjågren, C. En Phil. Magister Skjöldebrand , Frih, P. E., Landshöfd mm. CNO. Sjöstrand , O. F., Phil. Magister Skogman , C.D,,s ”Tillf, StatsSecr, i Hand, o.F: Exp. Smedberg , F. 4., Studeraude Smitt, f. F., Studerande Snellman , U,; Apotekare L WO. Sodenstjerna, E A.y Kyrkoherde Sodeastjerna, F. K., PostInspector Sohlberg, LZ. &., S M Adjunct Sommelius , $. G:, Professor o, Adjunct m ra, Sonnenstein, 7, S$., Borgmästare m om. Sparre , Grefve G& 4. PV. , Studerande Sprinchorrn, P. 4: , Kramhandlare Stagnelius , M., Ta D, Biskop, L N OO. Starck, C: > Kyrkoherde Stenberg, 7. G., Häradshöfding m ms Stenhammar, C,, M D, Hist. Nat. Professor Stenholm, 4,, Canzl, i CanzliStyr, Exped; Stenkula , P, A:, Kyrkoherde Stjernster, C , BruksInspector. Stolpe > 4. E., Vice-BRector Scholz Stolpe, G., KrigsRåd, RN O, Strandberg , O., FältProst och: Kyrkoherde Scraas , E. L. , UppbördsCommissarie: Streng > C. P. ,, Kyrkoherde Strettenberg, H. 7., V. Pastor och Comminister Ström Sen., D., BruksPatron, RB- W Ov Ström, G. T., M D, ProvincialMedicus Ström, P. Hansson, Exp.Secr. i Ecco, Exped, Strömberg » S. 7., M D, Brigad- och Reg.Läkare Strömfelt , Grefve C€, 4, , General, m m., R och CK MO, m m Sturtuenbecker , F., Prost och- Kyrkoherde Ståhl , F., Prost och Kyrkoherde Sundberg, E, O., Vice-Cons, Notarie Sundberg, Py M D, HofMed: och Professor m m, Sundelius, F. Ey, Contr.Prost och Kyrkoherde Sundevall, 7., Studerande Sundewall , M., Th D, Professor, Prost och Kyr- koherde L N Os Sunesson, N. C., Lagman och Häradshöfding Svanberg , F., Math, Inf, Professor, L N O, Svanberg, FI. P. y Prof. > V. Contr,Pr. ov Kyrkoh. Svensson, FF. , Vice-Pastor Swarsz, F. F., Fabriks[dkarö Swedenborg , G., Assessor m ms j Swedenstjerna , E. T., Directeur mm m.,R NO, Swederus, N.S , HofPred,, Contr Pr, o, Kyrkoh, Swederus, 5sy M EL, BataillonsLäkare Sydow , T. 4. v., V- Collega Sckolze Sylvan, N. > Kyrkoherde ; Syréen . P. H,, AmiralitetsKammarSkrifvare S4sf, M', Fabriksidkare Såderberg > Å. P.; Grosshandlare Söderberg » C.s» Studerande Såderberg, D. » Prost och Kyrkoherde S8derberg » S. > Trons 58. ren , L. omminister Sd P.. V. ContrProst och Kyrkoherde Såderstrån , M. , AmiralitetsApotekare Sånnerberg, Fre M Da Med. Pract, Professor Famm, P. 4., BruksPatron, C WO, R NO, Fawase , Grefve P. H., GeneralLieutenant m fy C SO m St K., m m, | Tegmanskbld, G:, V Presid, i Göth. HofR.,: RNO. Felander , Ns, ProtoNotarig i Götha HofRätt Tempelman, O. C., Kamrerare o, Rev, i Kam, FR, Tersmeden, P. Ry, Öfverste, RS O: | Testrup , G. A., Phil. Magister Tilas, Erihetre &; H., Thalir, C. M., LandsKamrerare m mm, Thalin, P. A., Prost och Kyrkoherde Thelander , B, , Guld- och SillverArbetare Thelaus » F. S., Kyrkoherde |: Thelning ,.C-, M Er, Med: Pract: Adj, vid Car, Inst. Thomaus , FF. F-, HofPredikant och Ky:koherde Fhoman, E, P., Kal. Ho!Bildhuggare 2 Ex. Thomé: , , Capiten Thorén , $. D:, Lieutenant Thora >» F' C., Studerande Thorsander, $., Th D, E O Theol, Professsor Thudéry C. A:, BarnhusLärare , : Thulin , .& O., Provisor Fhyselius P., Th D:5: Prof, ; ContrPr. o, Kyrkoha: Tilléus, P. C., MD, Assessor m m., R W OQO. Tingstadius, F. 4:,-Th D, Biskep, C NO., En at de 181 Svenska Academien Tiselius , G., Prost och Kyrkoherde Torbjörnson, >» Philosophie Magister Torin, 7. , Th C, Theologiz Lec:or Trafvenfelt; C. M D , Profe- mm: KN 0. wW Os Frendelenburg , Pi rA-s M D, Ombudsm, 2 S.Colk, Troil, Fr. v., Häradshölding, = m, Trolle , Arv. , Major Tullberg , Hamp., Philosophie Candidatr Tunelli, C., Vice-Pastor Tårneros., 4is Lingu&e Latin, Docens Törngren , P.,,BruksPatron Ternsiwråm , F., WarfsBildhoggare: 2-E&: Uddenberg , C. J., Kyrkoherde Uddenberg, F. G:s; Kyrkoherde ; Uddenberg, V-., Vice-KronoFogde Uhr , Br NN: fö, Studerande Ulfsparre, F. B, Studerande 3 | Ullgren, D., HofPr. , Contr Pr. o, Kyrkoherde Ungern Scernberg , Friherre M 4, vor | Uuterstråm, L, UU, Bector Schole ; Valerius , F$. D., Exped, 0» LandsSeer, > RN Os Valley , 4., Grosshandlare Varenius , P. A., Kyrkoherde Vinberg, G., ConRecior Scholz Vougt, F, MD, RegementsLäkare: Vougt » G,a Contr.Piost och Kyrkoherde W. i Wexiö Stift Wadell4 L., HofPredikant ock Kyrkoherde Wadstråm, >>» Anditeur Wadstråém, P. G., Rådman Wern , C. F., Handilande Wakl, >» OeconomieDirecteur Sr Wahlberg, I. G-, Fält- och RegementsLäkare' Wahålberg, P. F., Med. Phil. Candidat Wahlbom, C. 4.', Th D, Prof. El. &Poöés, Lect, Wahlbom, P, , Conir. Prost och Kyrkoherde Wahlenberg, G., M D, Bot, Demonstrator 4 Ex, Wahlstråm, F., Th L, Hof Pr. Contr, Pr, och Kyrk, Waåhrstedt, Mi, DomkvrkoSyssloman Walberg , 4, > Bokbindare 2 Ex, Walberg, S., VicePastor Waldius, Jå Fi, Contr. Prost och Kyrkoherde Walheim, C , Canzalist i Ho!Canzlers Expedition- Wai!l, H., Copist i Hand och Fin, Expedition Wallberg, E.-4., Studerande” Waltberg', H. 4:, Kyrkoherde Walleacerona, G., Capiten, R W O: Wallin, E,, Commissarie 1 KammarRätten = Wallin, F., EL & Poös, Lector Wallin, F. O., 'Th D, Pastor Primarius i Stock- holm, L NO. En af de Aderton i Sv. Acad. Wallmark, P. 4., CanziiRåd ' m m, - Wallquist, Ei, Phil. Magister Weallquise, $., Th D', Contr. Prost o- Kyrkoherde Wallstrém , A.«, V. Pästor och Comminister Wallstr8m , O- 4A-, Studerande Walsterson, F. F.. Fält- och LandsKamrer m m, Waiström , P., 'Trädgårdsnästare Warmark, 7,» Ho Pred. och Kyrkoherde Wassrin, P. A;, Studerande Wedenberg , A F., M D', K, LifMedicus, R WO. Weidenhjelm, L' H., Öfverste och Major, R5O. Weidman; T., Th D, Biskop, C N O. 2 Ex. Weigel, C.E. v.; M D', Kon, 1:ste Archiat. m m, C WOm S K., R NO. Weijerin , D., Hand, och Pol. Borgm, R W O. Weilander, O. M , M D' och Prov, Medicus Welizn, C; F.. MD, Ofv., FältLäk, o. Prof: RN O, Wendilandt, F ', Grosshandlare Wennberg, EE $ , Med. Phil. Candidat Wennerberg , G.. Kyrkoherde Wennerberg, S. , NådårsPredikant Wennerholm, L. P:, ViccPastor Wennerholm, M., Prost och Kyrkoherde Werner, fas S M Adjunet Wersåll , Joh. , Studerande Wesiblad, D., NummerLotteriCollecteur Westerberg, F. W >» SM Adjunct Westerberg, L., Studerande Westin, 4, 4 7 Studerande MWesilinger, Z., LandsKamreraro! Wesiman , H,, Grosshandlårg Westman; P,, Studerande Westman, $.:, M D, Assessor och Prov; Medicuä Westring IF. P., M D', 1:ste LifMedicus mm, Wiborgh, C. G. , Phil. Magister Wickbora , C:, PharmacieEleve Wickelius , F., Prost och Kyrkokerde IV Wickenberg > Cs F., Auscultant i-Götha HofRät? Wickner, M), S M Adjunct Widebeck , E., Th D, Contr, Prost oeh Kyrkoherda Widegren, C. U., KrigsRåd m m, Widell, F. €., Grosshandlare Widmark, N., LandtRäntmästare Wieslander, M., MD, OfverFältLåk. Professor m my - Wihlborg, M;, Köl. SlottsFogde Wijkman C:son , fo, Prost och Kyrkoherde Wijkman C:son, S., ThD, DomPiost, mm. LNO7«' Wikstråm, 7. E., M D, Bot. Intendent m m, Willman > O. 7... M D ProvincialMedicus Winbom, F., 'Fh D, Pr, Theol, Prof, och Doras Prost, m m. L N OO. Winge, P. E., Boktryckare Wingård , C. F. af, "Th D, Biskop, L N O, Wisiw8sm, Ci Fi, Handlande Wititbom, IF. , Phil, Car didat Wohlfahrt , F&F. FF. , Handlande j Wrangel, Grefve T, Hs; Studerande WxEebz, Grefve F, En af Rik, Herrar, : Fälts Marskalk, m m., Ro Cat KM O, Wulf, G., Apotekare Wulff, F., Lagman och LandtRäntmästare: Wulff, IF. >, Prost och Kyrkoherde Wulff, S., Aman, Consists Acad, Lund, Wurster , Ga G.. Assessor 'o, Laz, Medicus Wåéehlin, £., Th D, Pr. TH. Professor och Dome Prost, L N O, Wåhlin, Es L., HofPred, Prost och Kyrk. a Ez, Wåéehlin, E: P., Th D, Prost och Kyrkoherde Wdnman > Ir GC: > HoiPred, Prost och Kyrkohs Zachrisson, Z., Studerande Zander, H., Landtmätare Zellén, N, WW. af, Prot, Secret. i H, o, F, Exp; Zelling, A., Comm, Landtmätare Zetterberg , C , Decon. Directeur Zerrerstedr, F, WW. , Bot. Demonstrator m m. Zettersiröm,. €£,, MD, Med, Th. & Pr, Prof, 2 Er: Zielfeld: , D/A. , Kyrkoherde Åberg, FTF P., Kyrkoherde Åhlbouin, P. A., Prost och Kyrkoherde hlenius , ÅL, Z,, Studerande hman, S$. 7, Studerande kerblom, F,, 1:ste Landtmåtsre Åkerman , 4., Studerande Åkerman , F., E O Canalist i Kon, Canzli Åkerman, Z., MD, Anat. & Chir, Professor Ålenius, RR 0 5 Contr. Prost och Kyrkoherde Åman , FS. As M D, StadsMedicus Ångerman ; H. A.. Assessor, LandtRäntmästare Ångman , 7., Prost och Kyrkoherde Årman , C. P., HofPred, Prost och Kyrkoherde Åsbrink, L,, Contr, Prost och Kyrkoherde Öberg » E., Handlandsa i )dman C., Contr. Prost och Kyckohekle . Ödman , P. J.A Rådstuge- BättsNotarie i Österberg , N., Kyrkoherde j Östergren, D., Bat. Läkare = > « å dselund , Fa NådårsPredikant Östervall , G. ÅA.» Trädgårdsmästare .Orbom, (SRK ES Prost ch Kyrkoherde R ESPEC.TIVE S UBSUCRIBENTER i Ryssland och Finland: Adlercreutz, Ölverste Aeimelé, Christ. , M D och SlottsLäkare ÅAfrelius , 4. E:, I D och Professor "2 Ex, Agritola, Birger, E O HofRättsNotarie :'2 Ex. Agricola, JF. -G., Vice LandsSecreterare -2 Ex, Ahlberg, F Fv, AuctionsDirecteur Akhlkolm , Js., Studerande Alam , Gust. And., HofRättsNotarie Ale jus > Jos. Foach., Studerande Ale;nandér , Emil, Studerande Alopaus , Magn. , T D, DomProst och Professor Aminoff, Grefve IF. F., Geheime-Råd, C S O med St, K. dndersin, C€ U., E O Revisor Appelberg , Adolph, Lieutenant Appelberg , Gust,, Capellan Arwidsson, 4, J., Mag Docens "Aschan, C. H., Apotekare Asp, Carl Henr, , HofRättsAssessor ”Aulén , Carl Gust., Adjuncet Avellan, Co F , ViceHäradshöfding -m m, Avellan, F. H., Histor. Professor Avellan; N. M.., ProtoNotarie :2 Ex, Backman , C. VW, Becker , Reinh. v. , Acad, Adjunct Bergbom , C. G., Studerande Bergenheim, S$,, ProtoNotarie Bibliotek , Kejss Universitetets i Abo Björkman , Alex. , KretsSkolLärare Blomquist, Alexand., Phil. Magister Bonsdorff , Gabr. v., Archiater, Professor, R. S:t WL O, 4:e Class 2 Ex. Bonsdorff, Foh., Litter. Greece Professor ”Borealiska Nationens Bibliotek Borgström , C, A. Kammarförv. i K, Sen, för Finl. Borgström , Foh., Th D, Lecter och Prost Boucht, A. R., M D, Assessor m m. 2 Ex, Boye » Friherre 4. E., Registrator i K.Committ, för Finska Arenderne i S:t Petersburg Boye, C. U. , Protoc, Secreterare dersammastädes Brander, E. F., Hof RättsAssessor' Bruncrona , G. 4 , Svensk och Norsk Gen, Consul Båck , Hear, Reinh. , Th D. Refor, Secreierare Böcker, C, C., Finska Hush, Sällsk. Secret, 2 Ex. Calonius , M. , StadsChirurg Cautel, M, LandsCanzlist Cederwaller > AA.» Boktryckare i Wiborg Chydenius , And, Foh., Phil, Magister Cleve, Joh Fredr., Häradshöfding Cumenius, Er. F., M D och :Bat, Predikant Cygnaus , Z., Th D, FEvang, Biskop i'S:t Petersb, KR S:t Anne O 2:a Class Dahl , Sam. , Lagman och Häradshöfding Dahlbeck , Gerh., Colleg, Assessor Damnmert , 4d. Wilh,, Studerande Ehrencrona , Gammal, ILieutenart Ehrstråöm , And. , Capellan Ehrström , Er. Gust, , Mag. Doc. iRyska Litterat. Elfgren, Er. , Ph, Mag, V. Rect, vid-Abo Cathed, Schola Enckel , F$. I.» HofRättsAssessor Eneberg , C. M., Kammarskrifv, i Kejserl. Senaten för Finland Ervast, Henr., VicePresident i Keiserl Wasa Hof- Rä:t, R, S:t A O 2:a Class Fabritius 5 4., Kammarskrifvare i 'K, PostDirest, för Finland Fagerström , Ant. Er., HofRättsNotarie Feuerstern, C. G , VicePresident i K, Åbo Hofs Rätt, R S:t A O 2:a CL Florin, F., Ph: Mag, Kyrkoherde Forsberg » Fer., Cadett Forsius , Guse. Henr.. Histor, Lector Forsman , William , HofRättsNotarie o, Häradsk; Forssell, Carl Henr,, HofRättsSecreterare Forssman , Wilh,, Studerande Frenckell Fun. 5 F Co, Kejserlig Academia Boktryckare 5 Ex. Frosterus, E. Joh. , Contr, Prost och Kyrkoberde R S:t W Oj; 4:e CL 3 Ex Frosterus , foh. f., E O Kammarskrifvare i Kr Senaten för Finland Frosterus , Rob, Vallent, , Phil. Magister [å Cadolia , GCusts, Th D, DomProst och Theolog. Professor Prim, i Åbo, R S:t W O:4;e Cl. Gadolin , Fo, Chem, Professor, R St W O. 4:e Cl, 2 Ex, Goldbach, Ludv;, M D, Acad, Adjunct i Moskau Granberg, f. 4., Handlande Grotenfeldt , Adolph, HofRätts Canzlist Grotenfeldrt, C. E., Capiten Erönberg » C. 4,, Colleg. Assessor Grönlund , Lars, Kemrerare Gylling, N. U., E O Kammarskrifvare. i Kejserl. Senaten för Finland. Haartmar, C. Di v:, MD, Chir. & Art. Obsto Adjunct SKR $ 19: Big HOTRattskad a Runt, Av .O 2:a CL. 'Haartman, L. G. v., Ledamot af K. Comm, för Finska. Åntend: 1 Sit Petersb. m m; R S:t W1. O 3:e och S:t A O 2:a Class Hahl, Gust. Gi, Handlande- Hall, A. G., Lieutenant Hammarström, M.:, HoflRättsAssessor Harthin, L. €. i Hast, H. R., M D, Åssess, 0. Prov, Låk. 2 Ex, Hedman, FoAv, Hof Råd. Hellens » Lars, Gust, v., "HofRätts.Notarie 2 Ex, rara 4, F., Lagman, R S:t W O 4:e Cl. .2 Ex, Heikel, Carl Johan, Borgmästare Hjerpe, Carl Joh. , SockneAdjunct. Hjertman. Rudolph, Phil. Meg, fljärne,; Gust. , Landshö'dinge, RS O: Holm , Carl 7., Canzl. i K. Senaten för Finland Holmberg » Joh, Gust , HofRättsRåd Holmberg, F: Ri, Vice-LandsKamrerare Holmberg... Olof, HofRättsAssessor "Holméen > Gust. , Handlande Holméen, Dilh, , Handlande, Homén , Joh. Fac., Vic. Prep Prost o. Kyrkoh: ”Hornbörg, 4:, M D' och PiovintialLäkare Hornborg, Foh, Georg, TitulärRåd m m:; Hwasser » Isr., MD... Med, Pract, Ptofessor 2. Ex; Hydén, Matts, Handlande FHaenisch , Christ, , NM D, Colleg, Råd' Fansson; i Vor Fabrikör Igmnatius , Bengt Facob, 'Th D, Prost och Kyrk, Zgnatius', Carl 4ad,. Phil Mag. Capellan: ZIlmoni, Immanuel, Phil. Mågister Ingelius, Foh. , Phil, Mag. och Kyrkoherde Ingelius, N. M., Phil. Mag. och Capellan, Ingmar ,. Gustaf. Henric, Studerande -fulin Sen., Joh.» Fulin, Eric , Provisor Assessor; Provincial Apotekare: (JFuiin: fun,, Pol, Ässessori Acad; Apotekare Firgenssohn, Georg Rudolf Juvelius , Fredric, Phil, Magister, Capellan. Jårnefelt >. Carl. Fiedric: HofRätts Cansalist Kalm, Matthias , Phil. och Med, Doctor, Chirurgi Docens m m, Kantzau iF. Chr. > Apotekare 2 Ex, Kihlman, 4; G., Collega Söholzx Kjölierf:ldr, H: Fi, Apotekare 2 Ex. Klinkowstråm, Frih. Wilh., Verkl, Kammarherre: hos Hans Kejs. M:t, R S-O, Kothen, Friherre von, Lagman Krabbe, Carle "Arv, , HofRättsRåd, 2:dra Class ds Krabbe,.Gust, Engelbr,, HoflRätts Åssessor - Foeten, ER Canzlist i K: Senaten för Fanesndh Krook >», 4.> HofRättsRåd: R St AA. O; LBagus, G. G., GCapellan- A Lagus, Wilh., I D och Acad. Adjunct' Landtman , G. & , Secreterare vid Landtrn, Cont Langenstein , O! jof. HofRättsRåd, R St AO 2:a: och St W Q.- 4:e Class Larick, Chr., Kamrerare 1 K, Brandlförsäkr, Diree- tionen. för. Finland: Lauraeus, Alex., Th D, Prost och Kyrkoherde Laurell , G., Prost och Kyrkoherde Eind , 4, Fu >» Ingenieur Findemarikt Få M., Phil, Meg. Acad: Adjunct: Linsén, Joh. Gabr., Phil. Mag:-Acad, Adjunct« Linsén.,. Sam. Fac:, eh diRen RANE Lohmann, Aipust,» Hoi Rätts Extra: Fiscal Lucander , f. W., Provisor, Låse- Biblioteket i Wasa Låse- Sällskapet i-Helsingfors: Löånnblad. Jos, LandsSesreterare R St WO 42de Class. i Mallén, B. E., Karmsmaaxlri are 1 Kejs, Sen, för: Finland: Malm, Nilsy Rådman Målm, Pehr ;:CommerceRåd: Mannerheim, Friherre Carl GeheimeR8d. m ms. R S:t AO rsesdcheS:t VW OA :e Class Mannerheim, Erihenrre: Carl, Canzlist. i, Ka Comm, för Finska Axend, 1: S:t Petersburg i Meinander, F,. Kammarskrilvare. i Kejs. Senaten: för. Finland AA Mg - Mennanvder ;, 43 Pi,, Phil Mag: och Med, Candi. Tysk Språkmästare och Bok- Meyers Fi. A,, Lector, ch B 31 Ex, handlare i Abo Molander , Torsten , Ho!RättsFiccal Molin , Gust., Eloquenti& Lector Monselius, D., HOfRävsR öd Mozxelli, Lars, Kamrerare och AnctionsDirecteur. Myrberg, dug. Max, , Studerande Neovius, And, Fab. , Collega Scholze Neovius, F: 4., ConRector Nordenskjöld, 4. G., Ölverste, R SO: Nordenswan, $- H, na fsetiare ee Senaten för Finland Nyberg , Fredric , Lieutenant Nyberg , I. A:, Organist i Aho Domkyrka Nykopp, Carl Cusi. , Phi, Mag. och Ae, Adjunet Ollberg, U., Phil, Mag, och GymnasiAdjunct Palander , Gabr., Philos. Theoret, Professor 2 Ex, Palmén , H. 7. , Kamrerare vid. K. TullDirection i Finland > Ex Palmgren, H. F-, Collega Schola Paulin , Abrah, , Capellan Pippingsköld . Foh,. fos. , Phil, Planiin Cavander , Carl , Phil. Secreterare Plomqvist, 4. F., Collegii Assessor Pomoell, Er. Foha VicePresident i K. åbo Hof- Rätt, BR S:t AO 2: Class Poppius. Georg, ViceHätadsSkeif vare Procopeus , G., MagistratsSecreterare Procopé, C. Ri, HofRättsNotarie Prytz, O;, Copist i K. Senaten för Finlandi Pychlau, G. E., BruksPatron Magister Magister, Academie Ramorino, F., I Sit Petersburg Ramsay » C.4:, Lagman. Exp. Secret. i K, Comm: för Fin ka Åren d. i Sit Petersb., BR. S:t WI O: 4:e Class Rancken , Engelbr.. Capellan Rancken, N SR HolRattsNotaue RH auseni, C. M: von ,. Lieutenanut Rehbinder Friherre, Kob Henr., Chen mn, Ro S:t W O a2:a Ci, m. St KX Sit AO 1:a Cl, Richter ,. Carl' Fredr.y Hö R sd Roos ,.S-, Phil. Mag. och Medic. Candidat Roschier, Er, Gust,, AdvocarFiscali K. W. HofRätt Roschier, O. M;, Hö! RättsFiscal Rosenback, Erl,, Prost och Kyrkoherde Rosenbom,, Fr. , Phil. Magister. "Schaeffer, Synnerberg , EG Rotkirch >, C. Fr, , Presid, i K. Wasa HofRäått m mö; R S:t -A O 1:e Class: Rönnbåck, Fr., Ph, Mag. Gymnas, Lärare i Wiborg Sacklér ; HM, G., HofRätltsAssessor Sadelin, P. U. F., Collega Schole i Wasa Sahlberg, C. R., M D, Hist, Nat. Profess, 4 Ex. Salingre , Gust. Wilk,, Apoiekare Sovander ,. Pehr, LandsCentorist Savenius , S. Phil. Mag. och Med, Candidat C: Fö, Studerande Schalberg, L. F., Vice Häradshöfding Schierfbeck, Sven, Provisor 2 Ex, Schouliz, G. von, Major och Lärare i Navigation Schreck, FE. , Canal; i K. Senat. för Firland : Schumacher, D. , CollegiiAssessor Silfverhjelm, Friherre Gust, Adolf Simelius ; And. Gust: , Phil, Magister Snellman , HB, , 'Fh D och Bjofessör I R St W OO 4.de Class 21 Saellman, fFac. , Lagman och LandsSecreterare Stenbåck. Carl Fredr., Studerande Stenbäck , SÖ S., E O Canzl, i K. Committ, RO Ärend. i S:t Petersburg Sterky, G,, Svensk och Norsk Gen, Consul i S:t Petersburg, R W O, 4 Ex. Stuichaus, FF. F., Refer. Secret, i K, Senat. för Finland, R S:t A O 223 o. Sct W O 4:e Class Stjernwall , C. E , E O Canzl, i K, Senaten för Finland Stigtelius , £. C., Apotekare Strandberg, Carl: Henr., Phil. Mag, Capollan Sirengel, F. G. , FånghusPredikant Stribing , E Handlande Stålström. Aäo!f, Tandlande Sundius ,- Facob, M D och Acad. Adjunct Sunn , P. M,, Copist i K, Senaten för Finland Sylvander, E. U., Phil, Mag. Canzl, i K. Åbo: HofRätt R S:t WO 48: 2. Ex för / Lagman, Class. Cantor vid' Fimska Församlingen i: Tallgrén” Sö 19 Paz, St Petersburg Tamelander, Bror 44., HolRätts Canzlist Tamelander., , SecundLieutenant Tamelander >, £; R,, E- O Copist i K. Senaten: för Fin!and: Tamms, C 7; Studérande Tandefeldt , Friherre A. F., HofRättsAssessor Tengström, Jac . Th D, ErvkeBisk, ö!ver Finlandj, RS: W 6 2:a Cl, m,. St K 0, Sit A. O 13a Cl. L.N. OQO, fö Ed = Tengström , fo. 5; Th D, Contracts-Prost och Kyrkoherde i; Tengstråm , Joh. Magn. af, MD, Inspects Musei Thermén , », Handlande Ticcander , 4. D.y, Copist i Kejs. Senat. för Finl, Tihleman, G. 44, HofRättsCanzlist Tolpo » Nils , ContractsProst och Kyrkoherde Topelius , Z., M D, Provinc. Läkare, R. S:t A O 3:e Class E Trapp » C., Handlande i Åbo | a Troil, Friherre XKaut von , Ordför. i K, Committ. för Finska Årend, i S:t Petersburg, Geh, Råd m m. R S:t Alex, N och S:t 4 O 1:a Class, CNO,R SO, 2 Ex, Törngren, f. 4.» M D och Professor Wadenfljerna, O: W. M., Vice Häradshöfding Waenerberg » Gust.» Kammarskrilfvare i K, Senat, för Finland Waleen , C:, Landshöfd. R S:t W O 53:e Class Walheim, JF. . Beferend, Secreterare m m. R S:t W O 4se Class ! Wallenius , Aug: Wilk., Phil, Magister Wallenius, F$. F., Eloqu. Professor, R &t AQ 2:a och S:t W O 4:e Class Wasastjerna , F. D., BruksPatron Wasastjerna, $, 7. , BruksPatron Wasenius , Garl Fredr., HofRättsAssessor Wasenius , Gust, Otto , Handlande Wegelius, Fos., Phil. Mag. ÖfverLärare vid Gymnasium i Wiborg Westynthius, Carl G., Phil. Mag. Cons. Notarie Westzyynthius , Herm, Bernh. , HofRättsAssessor Widbohm, Nils 7. , Handlande Willebrand, A von, Verkl. StatsRåd och Led. i K. Committ. för Finska Årend. i Sit Petersb, R S:t A O 1:a Class 2 Ex, Winter , $f. P., HofRättsAssessor Wong, N. H., f. d. Post-Inspector Wrede , Friherre Gustaf Wrede , Friherre Gustaf Fabian Flander, B, F., :HandelsBokhållare Zitting, fohan Magnus , Collega Scholz, $ FÖRR fd D: jag företog mig alt med bifogade Tilläggningar och Rättelser till trycket befordra en på härvarande Kongl. Academiens Bibliothek befintlig, af framl, Archialern, Professoren och Riddaren CARL VON LINNÉ om sig sjelf och sina öden egenhändigt och i form af dagbok på Svenska författad Handskrift, ha- de jag redan haft tillfälle att se flera öfver honom utkomna Åreminnen, Åmin- nelseTal och Biographier, så väl som många andra honom rörande större och mindre Skrifter, utom hans egna talrika Arbeten; Någon underrättelse, som kunde väsentligen bidraga till vidare upplysning om hans märkvärdiga Lefnadsomständigheter, trodde jag då knappt vara att tillgå. Men så snart jag ögnat igenom nyssnämde Handskrift, fick jag helt annan öfvertygelse, och styrktes derutinnan än mer, sedan jag haft den lyckan, att få låna elt stort antal af hans otryckta Bref och många andra Manuscripter, hvaribland äfven finnas sådane af honom sjelf öfver sig författade LefvernesBeskrifnin- gar, som hau vanligen brukade dels alt öfverskicka till de lärda Samhällen, af hvilka han var Ledamot, och dels att lemna till flera af sina vänner. Af dylika Biographier hafva hittills 6 kommit till min kunskap, nämligen 2 tryckte och 4 handskrifne; och om dessa vill jag nu 1 chronologisk ordning meddela några nödiga upplysningar. [. Wita CAroui Lisneart, insalt i början af det lilla, nu för tiden mycket rara, arket med Titel: Orbis Eruditi Judicium de CARoLi LiInneari M. D. Scriptis, utan trycknings-ort och år, men af hvilka detta senare säkert är 1741 och den förra antingen Stockholm eller Upsala, — Denna Vita in- nehåller ingen ting obekant och intet annat än hufvudmomenterna af LIN- NI Lefverne, ifrån hans födelse till och med år 1739, och derefter upp-= H. II | sats på Opera a CAROLO LINNEO edita ifrån och med 1735 till och med 2740, hvarunder finnes tillagd förteckning på de Auctorer, som antagit hans grundsatser. Historia Vitee mece tryckt i LInnar 10:de Bref till HALLER, dateradt Stockholm d. 12 Sept. f739 och infördt i Epistolarum ab Eruditis Viris ad ALB. HALLERUM scriptarum Pars 1. Latine, Vol. I &:a, der det i ord- ningen är det 186:te. — I denna Historia, som begynnes med år 1730, då LInnzavus läste publice för RUDBECK, och slutas med brefvets datum, visar han sig öfver alt qvick och sinnrik, har många väl afpassade uttryck och ger äfven några icke allmänt bekanta upplysningar, hvilka i öfversätt- ning äro följande: ”En viss Baron friade förut till Mori äldsta Dotter, men ulan minsta framgång. — — — Jag kom ändtligen tillbaka — och salte mig ner 1 Stockholm, af alla begabbad för min Botanik, — =— och ansedd såsom af SIEGESBECK tillintetgjord. — — — Men post diuturnas nebulas Phoebus. Jag kom upp, blef kallad till de förnäma, alt gick lyck- ligt. — Jag samlade penningar, besökte sjuka ifrån kl. 4 om mårgonen till sent på afton, och tillbrackte äfven hos dem hela nätter. Då sade jag: - Dat AESCULAPIUS bona omnia, Flora vero solos SIEGESBECKIOS. Jag upp- sade med Flora all befattning, beslöt väl tusende gånger att i evig glöm- ska begrafva mina samlade anteckningar, olyckligtvis alt förmånga, och gjorde ed, att aldrig svara SIEGESBECK. Sedan jag likväl blifvit Amirali- tete Medicus och Kongl. Botanicus — 1 Stockholm, — begynte jag åter älska växter. — —— — Och nu då bägge de ålderstigne Professorerne' RUDBECK och ROBERG söka afsked, blir, om detta dem beviljas, förmodli- gen Rosén den senares efterträdare, och jag kanske den förres. I annat fall önskar jag lefva och dö i Stockholm — eller om Ni efter 3 månaders förlopp ville kalla mig, skulle jag komma, allenast jag finge tillstånd att taga med mig min lille Hustru.” 111 Den här förekommande anecdoten om BROWwWALLIUsS, då varande Phy- sices Professor 1 Åbo, är i synnerhet märkvärdig och förklarar, hvad som säges i det nu tryckta Manuscriptet sid. 32. LINNAI egna ord lyda i öfver- sättning sålunda: ”Min bäste Vän B.... skickade till mig beständigt med posten min Kärestas bref och verkstälde det troget. Men det sista året jag vistades hos VAN ROYEN, (hvilket var det 4:de, fast min Svärfar ej utsträckt tillståndet till mer än 3), och det med min Fästmös bifall, ansåg B...» sig vara henne närmast, och ehuru genom min recommendation blifven Professor, påstod, att jag aldrig mer skulle komma åter till fäderneslandet, Han begärte min Fästmö och hade nära erhållit henne, derest icke en an- nan, som upptäckte bedrägeriet, mellankommit. Han blef och sjelf sedan straffad med tusende olycksöden.” IMH Vita Caronri Linser är Titeln på en Handskrift 1 Qvart-format, som går ifrån hans födelse till år 1751, och hvilken af hans 3:ne ännu lef- vande Döttrar förvarad, blifvit mig benägit till låns meddelad af hans Måg, f. d. Ombudsmannen vid Kongl. Academien i Upsala, Herr SAM. CHR. DvusE, med tillåtelse, att deraf göra det bruk, jag sjelf funne för godt. Den utgör 52 ark, och är alt igenom med LINNAEI egen styl. Af de mäån- ga underrättelser och anmärkningar, här förekomma och icke äro an- förda i det stora Manuscriptet, som jag nu låtit trycka, har jag gjort full- ständiga utdrag, hvilka kunna läsas i andra Stycket af detta Arbete ifrån och med sid. 101 till och med sid. 1253. TV. Fita CaAroti LiNNarl är Titeln på en annan Handskrift i Folio, som jag hade tillfälle att få se år 1799, då jag i September månad reste ifrån min födelse-ort i Westergöthland till Upsala, och under vägen besökte en Prestman, Mag:r ARON MATHESIUS, som förut hade varit Pastor vid Svenska Församlingen i London, blef sedan Prost och Kyrkoherde i Fo- IV gelås, och dog 1808, men bodde då på en sig tillhörig gård, Hallfaran kal- lad, i Björsåters Församling, och hade der inrättat en pensions-anstalt för Svenskar och Engelsmän att lära sig hvarandras modersmål. = Till ho- nom hade framl. Öfver-Intend. FREDENHEIM skickat ofvannämde Biogra- phie öfver LINNEUS på Svenska, renskrifven/ af någon, hvars styl jag ej kände, med begäran, all han ville densamma på Engelska öfversätlta; men hvarvid han sade sig hafva mött så många svårigheter, i anseende så väl till sin okunnighet i Natural-Historien och Medicinen, m. m,, som flera orediga ställen i sjelfva Manuscriptet, alt han ej irodde sig kunna ricktigt fullgöra, hvad honom blifvit uppdragit, utan anhöll, ait jag ville taga skriften med mig tillbaka och jämte anmälan af hans ursäckt, den- samma vid tillfälle till FREDENHEIM återlemna. Härom skref jag denne till i October månad med hemställan , om det icke vore nödigt, ali detta Exemplar af LiISNAI LefvernesBeskrifning af någon både i sak och språk kunvig man icke allenast öfversattes utan älven granskades, innan det till tryckning på utrikes orter borltskickades, Härpå fick jag strax ett svar, som gaf tillkänna mycket missnöje och innehöll tillsägelse ait med om- gående post till honom återställa , hvad jag emollagit; hvilket ock skedde. Sedan föll hela denna händelse mig aldeles ur minnet, och jag kom den icke förr ihog, än jag fick se A General View of the Iritings of LinNaUS by RICHARD PULTENEY, M. D., the 2:d Edition &:a by WiL- LIAM GEORGE MaATtON, M. D. &:a, to which is annexed The Diary of LINNAEUS, twritten by himself and now translated into English &:a, Lond. 2805. 4:0, med LINNéÉéS Portrait af PaAscH, de öfver honom här i Sverige slagne 3:ne Skådepenningar; och Fac Simile af hans bref till Biskop MEN- NANDER , dat, Upsala d. 8 Maji 1766; altsammans öfvermålton väl i kop- par stucket, och till slut hans Slägtregister, tryckt som vanligt är i patent, v Jag fann då vid första ögnakastet, att detta LINNeI så kallade Diarium var just samma Handskrift, som jag förut på Svenska haft i händer, men nu blifvit på Engelska öfversalt, och om hvars öden Dir MATON i före- talet till ofvannämde Verk lemnar följande af mig försvenskade under- rättelse : ”Mot slutet af år 1799 skickade under vissa vilkor M. FREDENHEIM ; Son af D:r MENNANDER, Årkebiskop i Upsala, till RoBERT GORDON, Esq., Handlande i Cadix, [med hvilken, såsom resande i Sverige, FRE- DENHEIM förmodligen gjorde bekantskap; OCfr ScHRADERS Journal fir die Botanik, 2:ter B:d. 1800, Götting. 1801, S.425.], åtskilliga Manuscri- pler att tryckas i London. Men i följe af M:r Gorpons död bletvo desse icke utgifue på sätt, som var ärnadt, utan = tillföllo hans "Testlament!s- verkställare , och föryttrade af dem till utgifvaren af detta Arbete, sedan likväl NI FREDENHEINS Arfvingar blifvit vederbörligen underrältade om alla omständigheter af denna underhandling. Utom ett betydligt antal af bref, skrifne med LINNEI egen hand, tll D:r MENNAN- DER, och några andra papper, fanns der en Manuscript-Bok 1 folio, ut- görande vid pass 80 sidor, på Svenska och med Titel: Zita CAROLI LIN- Ner, &c., M. FREDENHEINS Sköldemärke på insidan af permen vidhäf- tadtoch på sidan midt emot första delen af Diarium denna biljett skrifven:” Högvördige Herr Biskop, Budet vill icke vånta , tills jag får tid att skrifva. Var god och stryk ut, åndra och tillägg, pro tua sapienua. ”Hvad härmed egentligen menas, upplyser en ibland de ankommne pap- peren befintlig Promemoria så lydande :” Den 22 Januar. 1770 skickade Archiater VON Linsé ifrån Up- VI sala sitt Curriculum Vite, ganska omståndligt och ånda till den tiden fortsatt, till Biskop MENNANDER, som då var vid Riksdagen i Stockholm, med nyssnåmde Biljett, skrifven på sjelfva documentet. — Denna LefvernesBeskrifning , som vidare omtalas i brefven af d. 29 Januar. 1762., samt d. 30 Oct. och 19 Nov. 1769., så vål som af d. 2 Januar. 1770., der den åfven fanns liggande afskrif- ven och således särskildt bevarad, tillika med en påbegynt Latinsk öfversåttning af min aflidne Fader, och Linnéska Famillens senea= logie, uppgjord af Landshöfdingen Friherre TiLAs, hade Linné ge- nom dictering uppsatt , med all sin okonstlade öpenhjårtighet, på somliga stållen sjelf skrifvit imellan raderna och densamma råttat. Den år utan tvifvel den enda af honom sjelf helt och hållet förfat- tade och följaktligen den interessantaste och vårdigaste att utgifvas af alla papperen, bland hvilka ock finnas 55 bref till hans ifrån ungdomen förtroligaste vån, som var nog lycklig, att hafva hufvud- sakligen bidragit, om icke att belöna denne store man, åtminstone att uppmuntra honom. ”De ställen i ofvannämde bref, som menas i denna Promemoria, äro med samma hand, nämligen M. FREDENHEIMS, frammanför Diarium afskrifne och af följande innehåll: ” Jag har hår satt upp min egen panegyrik och funnit, att pro- pria laus sordet. Jag skulle aldrig hafva visat den för någon mån- niska i verlden, om icke för den ende af alla mina vänner, som har varit oförånderligt sådan ifrån de tider , då jag befann mig i min- dre förmånliga omståndigheter. Om Ni skulle finna för godt att deraf göra något utdrag, min båste Vån, så skulle det ådraga sig VIE uppmårksamhet, då det komme från en sådan penna som eder. Jag blyges verkligen att visa den för Eder, och skulle aldrig hafva gjordt det, om jag ej varit öfvertygad om eder vånskap och oföraån- derliga uppriktighet. Upsala Jan. 29. 1762. ”Härvaf tyckes följa, att LINNZUS redan delta år skiekat sina antecknin- gar till ÅrkeBiskopen, [d. v. Biskop MENNANDER]. Men att döma at ett uttryck i ett annat bref, anfördt här nedanföre, erhöll han dem i sjelfva verket icke förrän d. 22 Januar. 1770.” Förnåmsta orsaken, hvarföre jag önskade få se Eder i Stock- holm, min båste Vän, var att bedja Eder, som visat mig den upp- riktigaste och beståndigaste vänskap, vid lediga stunder åtaga Ede det besväret att på Latin skrifva mina obetydlige lefnadshåndelser ; som böra öfverskickas till Franska Academien, emedan jag år Orvdi- narius Extraneus Professor. Och som ålder och åtföljande omstån- digheter påminna mig att colligere sarcinas , ju förr detta blir verk< ståldt , ju båttre. Upsala Oct. 30. 1769. Jag kan icke nåmna mina personliga förtjenster utan något slags företal; ty propria laus sordet, och egenkårleken vill hår och der visa sig.” Upsala Nov. 19. 1769. I förgår skickade jag med en bonde mitt Curriculum Vita under couvert till Archiater Bick. Om han icke skulle redan hafve öfver- lemnat det till Eder, så bör jag nåmna , att han bor midt emot Ca= nongjuteri-gården eller dess port VIII Om Ni skulle hafva tid, när Ni hemkonimit , så var god och tånk på mig. Det har blifvit skrifvet på sårskildta tider och såle- des med olika uppmårksamhat. Kåre, omskapa det på hvad sått Ni behagar, emedan det år årnadt att endast framstålla facta. Det- ta blir den sista tjensten, som kan göras mig, hvilken wnu ser folk af min ålder falla på alla sidor. Ego infelix socius resto. Jan. 24, 1770. ”Dessa [lörsvenskade, väl till mening men säkert icke till styl åch uttryck öfver alt med Svenska Originalet lika lydande], utdrag upplysa tillräckligen alla omständigheter, som stå i förbindelse med LINNzIi Di- arium och behöfva ingen vidare förklaring.” ”Årkebiskopens [Biskopens] latinska öfversättning sträcker sig ej läng- re än till år 1730. — — — — Och den Engelska, tryckt vid slu- tet af detta Verk, är gjord af M:r TrRoirivs, en Svensk, nu vistande i London och af samma Famille som framl. Årkebiskop VON TROIL, — — Originalets både styl och anordning äro på det möjligen nogaste sätt bibehållne och de Latinska ställena ordagrant afskrifne, på det att ingen vidare afvikelse ifrån LINNAI egna ultryck skulle förekomma , än så- dan, som vore ovillkorligt nödvändig.” ”Större delen af det Svenska Manuscriptet är renskrifvet af Dr LINDWALL, en af LINNI Lärjungar. Men att flere dervid lagt hand, ser man tydligen af stylen; och det tyckes, som äfven de delar, af hvilka det består, blifvit sammanfogade med ganska olika uppmärksamhet. Skriften är på som- liga ställen svår att dechiffrera; på andra är meningen mörk; och der är ofta, som Läsaren skall finna, i sammansättningen en oförmodad , öfvergång ifrån 5:dje personen till den första.” IX Om härull lägges, hvad jag anfört i 2:dra Stycket, sid. 167. följ., så är detta tillhopa all den underrättelse, som D:r MaATON i sitt företal lem- nat oss om de af honom köpta LInNNzI Manuscripter, och i synnerhet hans deribland befintliga LefvernesBeskrifning. Eharu denna på Titeln af Boken och öfver alt inuti densamma kallas Döxry, har den likväl, der den står insatt p. 507, till rubrik: Life of CARL LInnaevs, Physician to the King, ete. Den begynnes som van- ligt med ett slags Merit-Lista, och derpå följer den utförliga Lefvernes- Beskrifningen, som går ifrån Linneri födelse till hälften inpå år 1769. Sedan anföres 1:0 en lång Artikel om LINN.AI förtjenster i afseende på Me- dicinen ech Natural-Historien 3; — 2:0 en med ö!verskrift: LINNéS Person, hvilken innehåller äfven andra oredigt sammanblandade saker; — 3:0 en med rubrik: Opera e Dies, der alla LinnzeIi Arbeten uppräknas 2:ne gånger , nämligen först i chronologisk ordning och sedan editionsvis, på bägge ställen med afbrott af mellanflickade anmärkningar, samt till slut hans på Svenska öfversatta Disputationer, så väl som andras Skrifter, hvilkas hela innehåll ifrån honom blifvit hemtadt; — 4:o några Lårda Måns Omdömen om LINNA&US, nästan ihophängande med föregående Artikel; — och ändtligen 5:o underrättelse om hans Herbarium , hvarefter förteckning är bifogad på hans Disciplar både dem, han öfvertalt att resa och äfven några andra, samt på böcker, hvilkas auctorer följt hans methode eller ock antagit hans grundsatser. Hvad det egentligen så kallade Diarium vidkommer, så finnas deruti öfver alt större och mindre både brister och fel, som torde härleda sig dels ifrån Originalets renskrifvare, dels ifrån dess öfversättare, och hvilka kunna ursäktas, då de angå namn på personer och orter 1 ett främmande land med mera dylikt. Men svårare blir att förklara, huru delivery, p. 559. )20 Xx kunnat användas till öfversätining af ankomst; Se detta Verk, s, 43., då hvar Svensk åtminstone bör veta, alt Lovisa ULRrIicA icke blef förmält med ApDorPH FREDRICH förrän d. 29 Aug. 1744., — och huru D:r MATON kunnat säga 1 företalet, p. XIV: a period having been put to his un- dertaking [ MENNANDERS Latinska öfversättning] by death, då han lefde älminstone 16 år, sedan han fådt Linnés så kallade Curriculum Vitec, Alt förtiga andra ställen af nästan lika svår beskaffenhet. Ur detta Diarium har jag i 3:dje Stycket, s: 199 följ, anfört en af D:r MATON tillagd underrättelse om LiINNZUs, alt han fådt anbud komma till Spanien, m. m. Men som detta omnämnes hvarken af Arch. BåckK eller af LINNZUS sjelf i något Exemplar jag sedt af hans handskrifna Lefver- ne, så var jag ej fullkomligen säker derpå, förrän jag nyligen fann det bestyrkt af Sir Jam. EDwW. SmitH, som i sin Resebeskrilning: A Sketch of a Tour on the Continent, &:a, Vol. III., Lond. 17935. 0:0, p. 92., säger, att en ibland de personer han mäst önskade få se under sitt besök i Genua, var Hertigen af GRIMALDI, men att denne då var bortrest, hvarefter han fortfar: This nobleman, the well-known prime minister of the late King of Spain, would fain have tempted LinNnNzvs to settle in that country. The liberal offers made to that distinguished man of letters, of: nobility, the free exercise of his religion and an ample salary, [2000 Piaster år- ligen, STÖVER ], are sufficiently known, as well as his modest refusal. 1 am possessed of the original correspondence, which does honour to both parties. On his own refusal, LiNN2ZUS was requested to recommend one of his pupils, to examine the natural history of Spain and South. Anerica. He sent LOEFLING &c. Ett Exemplar af Linwer Lefverne i folio, renskrifvet alt igenom af framl. Lif-Med. och Ana'!. et Chir. Professorn här vid Upsala Academie XI D:r ApDorrH MurnrAaY, och hvilket nu eges af hans Son, Herr FREDRICH Uno MURRAY 1 Stockholm, som visat mig den vänskapen att få det lå- na och lill nyttjande efter behag använda; Se 3:dje Stycket, s. 199. följ. Utan Titelblad och Titel, liknar det arnvars på det hela det näst föregå- ende eller det, som D:r MaATON iöålit trycka, och består äfven af samma Artiklar. Men det går till slutet af år 1771., är mycket redigare och fel- friare, och har således tjent mig på flera ställen till upplysning af det Manuscript jag nu utgifver, älven som att göra det fullständigare. Artuk- larne förekomma också i annan ordning än hos D:r MATON, nämligen, efter sjelfva LefvernesBeskrifuingen,-— 1:0 LINN.EI Persona; — 2:0 Opera et Dies; — 3:0 LinnNEmIi Herbarium; — 4:0 LINNAEI Förtjenster i af- seende på Medicine och Natural!-Historia ; — och ändiligen 5:o Lårda Måns Omdömen Öfver LiINNEUS. — Till slut är bifogadt Linneiska Slåg- tens Stamtråd, som lätt igenkännes vara af LinnEzvus sjelf upprest, och är, om jag ej misstager mig, just den Genealogie, som jag i 2:dra Styc- ket, sid. 102, omnämt, och hvilken jag derföre låtit ordagrant aftrycka, VI, Det Exemplar af LefvernesBeskrifning öfver Linnzaus, adlad von LINNÉ, som af honom sjelf författadt, äfven till största delen är med bans egen hand i folio skrifvet, och hvaraf jag nu meddelar Allmänheten ett aftryck. Detta Manuscript fans i Sterbhuset efter hans Son, Professoren Von LINNÉ, liggande ibland andra Handskrifter, och hvilket fraroöl. Med. Theor. et Pract, Professorn vid härvarande Academie och Ridd. af Kongl. Nordst. Orden, D:r Jou. GusT. ACREL hade den förtjensten att frälsa ifrån det missödet att på ett eller annat sätt gå förloradt. Han satte dessa lösa och som det synes, förut strödda pappersark i en viss ordning, och lät så inbinda dem, sedan de af honom blifvit förökte med följande tilläggningar: XII 2: Det första öfver LiInnaus af EHRENSVERD år 1740 graverade Octav= Portrait, då han var 33 år gammal. 2; Titelblad, som felades, och nu är försedt öfverst med ett stort aftryck af Familien ' VON LINNÉS Vapen samt nederst med en devise ur TaA- CITUS. 3. Bägge sidors aftryck af de två äldsta öfver LIiNNAZUS slagne Skåde- penningar, tillika med ett af honom sjelf påfunnet och ritadt förslag vill sitt Vapen. 4, Ett kort Företal, hvaruti bland annat säges, att ändamålet med denna Lefnadsbeskrifning förmodligen varit, alt LINNAZUS vid lediga stunder velat roa sina sinnen med hugkomsien af det framfarne, kanske åfven till sina närmaste efterkommandes uplysning, såsom han låmnat sin Nemesis Divina til moral för sin Son. 5. Ett Exemplar af det på Latin tryekta Bref, som Prof, VON LINNÉ skickade till sin Faders utrikes vistande Correspondenter med underrät- telse om hans död, m, m., dateradt Upsalice d. x Cal. Febr. MDCCLXXVIII- 6. En med öfverskrift: Discipuli Linneri extranei , wppsatt förteckning på de Utländningar, 27 till antalet, som hos honom studerat, tillika med de länder och ställen, hvarifrån de varit. 7. Ett Exemplar af Orbis Eruditi Judicium de CAROLI LINA M. D. Scriptis. Af dessa 7 tillägg har Prof, ACREL med egen hand skrifvit N:o 2, 4 och 6. samt imellan de fyra första, som börja Boken, och de tre sista, som sluta densamma , insalt hela LINNEI Manuseript nästan i samma ordning, som jag låtit det aftrycka, endast med den skillnad, att jag ifrån Florce LJ XIII Officiariz , uppflyttat Linneri Merita et Inventa till hans Omdömen öfver sina Arbeten, såsom dermed egande närmare gemenskap , och deremot i- från hans egna Yttranden om sin Lycka och Ryktbarhet, m. m., afskilt och till slutet nedflyttat Andras om honom fålda Omdömen, såsom icke af honom sjelf författade utan blott afskrifne, Till denna förändring har jag trodt mig vara så mycket mer berätti- gad, som de 10 Artiklar, af hvilka Manuscriptet består, alla äro begynta på särskildta pappersark, till ett bevis, alt LINNZUS sjelf ansedt dem för sådane, att de efter behag kunde i ordning sättas, och aldeles icke borde med hvarand:a hopblandas eller på något ställe till ett förenas , som likväl D:r MATON gjordt med LINNAI egna och andras yltranden. — Dessutom , då både 'Titelblad och en gemensam "Titel härtill felades, tullföll mig äfven rättighet att ditsätta den jag ansåge för det hela mäst tjenlig, och efter mogen öfverläggning har jag ej funnit någon bättre passande, än den jag anlagit. Af Manuscriptets Artiklar äro följande delar, nämligen den egentliga LefvernesBeskrifningen till ett stycke inpå år 1750; — LINNZI egua Om- dömen öfver 19 sina första Arbeten af de 21, som här anföras; — och ändtligen underrättelsen om hans Correspondance; — renskrifne af en främmande hand, som ACREL i sitt företal förmodar vara LöÖFLINGS, — Men alt det öfriga, äfven förteckningen på Correspondenterne, är med LINNAEI egen slyl. — Blott 4 af de här förekommande Artiklar äro af LIinnzvs sjelf försedde med öfverskrift. Af de 6 återstående har jag dit- satt den vid 4 andra, som jag endast 1trodt deraf vara för tydlighetens skull i behof. Till slut bör jag om dessa 10 Artiklar nänmnma, att de tvänne, som XIV halva till rubrik: Flore Officiarii och Linnés Tal i Consistorium ÅAca- demicum 1772., aldrig förut varit tryckta: — att en stor del af det, som innehålles i hans Omdömen öfver sina egna Arbeten och hans Merita et Inventa , väl finnes anfördt i det Diarium, som D:r MATON utgifvit, un- der öÖöfverskrift: Medicine, p. 552 - - 562., men hvarken på samma: sätt anordnadt, eller hvad den förstnämde Artikeln i synnerhet vidkonrrmer , li- ka så redigt och fullständigt; — att hans Correspondenter väl uppräknas i Arch, BÅcCcKs öfver honom hållne ÅminnelseTal, sid. 60 "följ. ock o2', nen i noterna, i alphabetisk ordning, utan tillägg af förnamn och hvad de va- rit, m. m., samt utan den i Manuscriptet befintliga inledningen; — att början af det, som förekommer i Artikeln om LiNNEL Lycka, Förtjenster och Ryktbarhet, väl står i Prof. ACRELS Presidu Tal, hållet för Kgl. Ve- tenusk. Academien år 1796., sid. 159 följ., men ej det mästa och sista deraf; — att hela nyssnämde Artikel tillika med den, som handlar om LiNNAEI Persona, väl är tryckt hos MATON, p. 562 — — 4566., men bägge till en hopslagne och för öfrigt ofullständige, oredige och äfven mycket felaktlige; — och ändtligen att Lårda Måns Omdömen om LIiNNzus väl också finnas hos D:r MATON, p. 572 följ., men till antalet långt färre. Hvad sjelfva LiefvernesBeskiifningen eller hans biographiska Anteck- ningar egentligen vidkommer, så äro de utan all tvifvel de fullständigaste, som gifvas, då de sträcka sig till hösten af år 1776., eller så långt, som några af honom sjelf kunnat möjligtvis skrifvas. Ty de sista ord han der anfört, vittna tydligen, att han efter den tiden ända till sin död, det vill säga, ofver ett helt år, varit af sjukdom så afmattad, att handen ej mera förmådde föra pennan. — Ehuru både ,den delen af dessa Anteckningar, som LÖörLING renskrifvit, och LINNA1i egenhändiga fortsättning deraf ända till början af 1770-talet är ganska redig och tämmeligen felfri, har jag lik- XV väl der och hvar funnit uteglömda och missskrifna ord, hvilka jag tilllagt och rättat, så godt jag förstådt. Men mot slutet blir stylen alt mera ore- dig, och de två sista åren i synnerhet är rätta meningen ej allestädes lika lätt begriplig. — På några ställen träffar man en hastig öfvergång ifrån tredje till första personen. Men jag har trodt mig böra öfver alt bibehålla den förstnämde, icke allenast för likstämmighetens skull, utan förnämligast af den orsak, att LINNEUS här och der sedermera sjelf ändrat den senare till den förra. — Ifrån är 1761., då hans Adelskap blef stadfästadt, har jag altid låtit honom heta LINNé, såsom han ock sjelf merändels kallat sig i Manuscriptet, hvilket jag för öfrigt alt igenom följt så ordagrant jag möj- ligen kunnat, både i afseende på skrifsätt och stafning. För mera redighels skull har jag indelat hela detta Arbete i 3:ne Afdel- ningar eller Stycken, af hvilka det Första innehåller icke annat än det, som LINNEVS dels under sin tillsyn låtit skrifva samt sedan på flera ställen rältat och med tilläggningar förökt, dels sjelf egenhändigt antecknat, eller som är det samma, ett troget aftryck af det Mauuscript jag nu utförligen omtalat, och sådant det på Kongl. Academiens Bibliothek härstädes finnes förvaradt; likväl med undantag af 2:ne ibland Hårda Måns Omdömen om LIiNNZUs insalte Afskrifter, som med flit blifvit wuteslutme, emedan ingendera hörer egentligeu hit, och dessutom den ena af dem, nämligen ur N:o 43 af Courier de VEu- ropé 1778. Mai 29, om grundläggningen af det Monument, Prof. HorPE lät till LInnés minne i Edinburgh uppresa, är tydligen efteråt af en främ- mande mig obekant hand ditsatt; hvaremot den andra väl igenkännes vara al LINNÉ egenhändigt tagen ifi ån R. B. Grelve ScurFFrrs bref af d. 25 Febr. 2771., men fiones redan förut 2:ne gånger tryckt, nämligen både ofv anföre i detta samma Stycke, sid. 64., och i GJÖRWELLS Nya Lärda Tidningar fö! hvar år 1774, Stockh, 8:0, sid, 505. På förra stället är likväl detta brof hyarker XVI fullständigt eller felfritt, men på det senare dereraot både helt och correct. — — Det Andra Stycket innefattar endast utdrag ur särskildta LINNZI egenhän- händiga Manuscripter, så väl som 18 af hans bref till lika många Svenskar, ibland hvilka 14 äro tagne ifrån Originaler och de öfrige 4 från Afskrifter. AT alt som här förekommer, har ingen ting, mig veterligen, förut blifvit ifrån trycket utgifvet, mer än Förteckningen på hans ålsta Läårdomsarbeten, 1 åtskilliga Böcker; ”Underråttelsen om Lappmarkens Odling, 1 Kongl. Ve- tensk. Acad. Econ. Annal., 2:dra B:t, Maji 1807, sid. 64-66., och det 1:sta Brefvet, nämligen till Landshöfdingen Friherre CYLLEN6GKIP, i framl. Med, Råd D:r HEDINS Minne af VON LINNé, Stockh. 1808, 8:vo, 2:dra Afdeln,,; sid. 64-68. Men som den förstnämde är fullständigare än någon jag hittills sedt; den andra, som jag har i afskrift och sammandrag, mycket rediga- re än den förut tryckta; och brefvet ibland de märkvärdigaste LiINNZEUS skrifvit, då det befriar honom ifrån den gjorda beskyllningen att vara Com- pilator; så har jag trodt alla 5 förtjena att å nyo komma till Allmänhetens kunskap. Den här nämda AnnotationsBoken, de dermed följande Anteck- mingar och Beskrifningar samt flera andra både handskrifne och tryckta LINnNné rörande Documenter fann jag förlidet år liggande i hans fordna sängkammare på Hammarby, och Fröken LInNé hade då den godheten låna mig alltsammans alt efter eget godtfinnande begagna. — — Det Tredje Stycket meddelar dels Tilläggningar eller sådane underrättelser, som ej finnas antecknade i de bägge föregående Styckena, dels några Rättelser eller upplysningar rörande omstäns digheter i LINN&Z1 Lefnadslopp, som af andra ej blifvit aldeles ricktigt be- rättade. Tilläggningarne äro af 2:ne slag, nämligen först sådane LINNZEI eg- na, som jag ej haft tillfälle att se af honom egenhändigt skrifne, och sedan dem jag sjelf tillsatt, bland hvilka finnas några anecdoter om hans sista lefnad och död, dem jag erhållit genom Hr Ombudsman DusEs benägna meddelande. Hela Första Stycket är, som LINNALI eget, tryckt med större bokstäf- XVII ver, och de här befintlige Tilläggningar äro inneslutne antingen inom paren= theser () eller klammer [ ]3: af hvilka de förre innehålla det, som härleder sig ifrån LINNZI egen hand, och de senare, hvad jag sjelf tillsatt på ställen, der meningen förefallit mig mörk eller för redigare begrepps skuld behöft nö- dig fyllnad, äfven som der, hvarest något blifvit antingen verkligen uteglömdt eller ock verkligen missskrifvet. — I Andra Stycket äro också alla LINNZI egna ord utmärkte med större bokstäfver, men tillika med citations-tecken ” 3 hvaremot alt det, som jag för sammanhangets skuld och till vidare upplysning måst anföra eller efter afskrift låtit trycka, är med mindre bokstäfver, då det nemligen förekommer i särskildta stycken. Men i förening med LIiNnNnzeri Text hafva de större ej kunnat undvikas, hvilka då likväl äro till åtskillnad med klammer omgifne, likasom alla af mig tillsatte ord och meningar, äfven i den mindre Texten. Genom brist på behörig uppmärksamhet har dock händt, att både Underråttelsen om Lappmarkens Odling, sid, 142 -144., och Bref- vet af d. 23 Aug. 1754., sid. 145. följ., hvilka bägge, som jag sedt blott i afskrift, således bordt vara med mindre bokstäfver, kommit att få större med tillagde citations-tecken, Samma gäller äfven om de ur FABRICIUS och GME- LIN af mig sid. 130. 131. 132. 153. bis och 134 bis anförde citationer, så vi- da de finnas på egna rader tryckte. Såsom afvikande ifrån den gifna regeln böra till slut anmärkas de sid. 101 på 5 ställen och sid. 127 på ett, förekom- mande parenthes-tecken, hvilka då de innesluta ord tagne från LIiNNZI egen- händiga Manuscripter, rättligen bordt vara citations-tecken, likasom sid. 101 följ., ehuru hvarken på detta sistnämda ställe eller sid. 127., inne uti en min- dre Text, tillika kunnat nyttjas större bokstäfver, som annars bordt ske. Häremot äro parentheserne sid. 131. 132. 148. 173. både till ord och tecken LINNA1 egne. — I Tredje Stycket har jag låtit trycka altsammans med de mindre bokstäfverna, emedan jag icke sedt något deraf skrifvet af LINNAZUS )3( XVIII sjelf, utom de få ord, jag inryckt på sid. 226. 230 och 232., samt der med citations-tecken ulmärkt; äfven som jag på andra ställen gjort med alt, hvad jag af säkra männer dels hört efter honom bokstafligen upprepas, dels sedt från hans originaler antingen tryckt eller blott afskrifvet, och således visst vet hafva ifrån honom ursprungligen härflutit. Hans egna ord på annat språk öfversalte, så väl som alla citeringar, utdrag och afskrifter ifrån andra förfat- tare har jag deremot haft den föresatsen att till, åtskilnad anföra med cursive styl, men måste här erkänna, att sådant af ouppmärksamhet blifvit ur agt lå- tit i afseende på Grafskriften öfver honom, sid. 255 följ., oci Lårda Måns Omdömen om honom och hans Skrifter, sid. 244-240.; hvaremot LINNEI egna ord, af mig citerade sid. 239 följ., bordt för likhetens skuld vara med andra än cursiva bokstäfver. På ställen, der jag till upplysning sjelf insatt nå- got i LiINNAI eller andras "Text, har jag som i föregå g gående Stycke betjentm ig af klammer-tecknen. Af de sid. 202, 208. 222. 244, 246 förekommande pa- rentheser finnas de tre förstnämde äfven i MurrAYs Manusecvipt, se ofvanföre sid. X följ., och de andre bägge i afskrifier benägit mig meddelte, den förra af Kongl. Secreteraren och Amanuensen vid K:gl. Bibliotheket i Stockholm Herr LOR. HAMMARSKÖLD, och den senare af Kammarherren och K:gl. Ex- peditions-Secreteraren Herr Baron FRED. ANTON VVRANGEL. Vid sammansättningen af den bifogade Linncetiska Slågtens Stamtafla, på hvars frånsida det här ofvanföre sid. XI omnämda Linneiska Slågtens Stamtråd fianes altryckt, har det Slägtregister, som åtföljer D:r MATON'S Diary of Linnweus, från Engelskan på Svenska öfversatt, blifvit, såsom -det riktigaste och fullständigaste af alla hitintulls utgifna, jag haft tillfälle att se, lagdt till grund, men sedan af mig mycket förökt och ända lill närvaraude tid utfördt, Dessa tillökningar äro hemtade dels från den Stamtafla öfver Linnejska Slägten, som uppgjord af Herr CanzhiRådet och Ridd. HALLENBERG, först är tryckt på Svenska i Collectio Gjörwelliana för år 1777., imell. sid. 196. 0. 197.) XIX och sedan på Tyska i Archiater BåcKs öfver Linné hållna och år 1779 öf versatta Aminnelse-Tal, — dels ock från utförliga både skrifliga och muntliga underrättelser, som LINNésS ännu lefvande Slägtingar, i synnerhet hans Dot- ters Måg, ÖfverDirecieuren och Förste Landtmätaren i Upsala Län, Herr FR. MAGCN, RIDDERBJELKE, och hans DotterDotters Son, Revisorn i Kongl. Kam- mar-Rättlen, Herr ANT. GusT, MARTIN, haft den godheten att mig till tryck- ning meddela. Ordningen förer mig nu tll de äfven hithörande Portraiter och vidriga Tabeller , hvilka gifvit mig anledning till många mindre angenäma betraktelser såsom Svensk, och många svåra bekymmer såsom Förläggare. — Redan vid 1819 års slut begynte jag uppgöra planer att låta trycka de nu utkommande underrättelser om Linnés Lefnadslopp. Men dertill fordrades flera förbere- delser i afseende på Papper, Stylar, Portraiter och Tabeller. Alt detta borde efter min tanka vara Svenskt och det vackraste, som hos oss möjligen rm kunde erhållas. Ty Linné var icke blott Svensk, han var en ovanlig Svensk Man, som tillvunnit sitt Fädernesland en förut okänd lärdomslära , som väckt samtids och efterverlds beundran, och som lemnat efter sig ett stort minne icke allenast i Sverige utan öfver hela Europa, ja i alla verldsdelar, och det för evärdeliga tider. Han borde således ej med hopen bortblandas, utan på hög- tidligare sätt utmärkas. Sjelf beträdde jag en alldeles ny bana, och var der- före i behof af Vänners och Gynnares råd. Jag vidtalte Kännare och Konst- närer, gjorde nödiga anstalter, att företaget måtte lyckas, utdelade Prospectus att. visa papper och stylar, m. m., blef gynnad med ett öfver all förmodan stort antal Subscribeutler, och lade V bägge Portraiterna, både det större föreställande Linnzvs i hans manna-ål- erket' under pressen vid slutet af år 1820, — Att der, och det mindre visande honom sådan han var i yngre åren, borde gra= veras i Koppar, voro alla ense. Men hvad Tabellerna angick, rådde mig de Neste och äfven sådane Männer, hvilkas omdöme jag aldeles icke borde sätta i XX ivifvelsmål, att Steniryck kunde dertill bequämligen användas, emedan desse slags Tabeller blefvo mindre dyra och ändå för ändamålet tillräckligen vackra, Imedeltid fortsattes tryckningen af 'Texten hela 1821., och vid Jultiden detta år var den ifrån pressen färdig att utdelas, hvilket ock kan inhemtas af orden: innevarande år, sid. 2359 och 241 lin. 9, jämförde med det på sistnämda sida anförda brefvets datum, Zin, 10. Det lithographiska arbetet var väl då icke ännu fullbordadt; men hvad jag deraf sedt och erfarit, de svårigheter, som mött vid hvarje äfven den minsta ändring, de olikheter med originalerna, som på de flesta ställen voro aldeles ohjelplige, och det orediga utseendet, sådant som vanligen finnes på alla smutsiga aftryck, och hvilket med alt milt bemö- dande omöjligen kunde undvikas, m, m., hade redan ingifvit mig ledsnad, miss- troende och farhåga, at det icke skulle svara emot det åsyftade ändamålet, Allmänhetens billiga fordran och min egen gjorda förhoppning. Detta visade sig också på ett fullkomligen öfvertygande sätt, när alla dessa Tabeller blifvit färdige i Februarii månad 1822., och några hundrade Exemplar af hvardera af- dragne. Alla, som sågo. dem, funno då tydligen, att försöket misslyckats, — att mellan Lithographie och Kopparsiick vore större skillnad än man varligen förestälde sig, — att Fac-Simile, Noter, vissa Landskaps-stycken, berg och skogar, m. m., och i allmänhet större framstälde massor väl föllo någorlun- da fördelaktigt i ögonen, — men att de mindre föremålen, aldrig riktigt felfrie, förlorade sin tydlighet och renhet, — samt att det hela såge suddigt ut, och lem- nade den granskande åskådaren inga tillförlitliga och naturenliga intryck. När härtill kom, att långt färre så kallade goda Exemplar, än man påräknat, kunde af hvarje sten erhållas, och att således både flere omarbetningar och flere stenar, alltid med tillägg af nya utgifter, fordrades till något visst stort antal afdrag, så blefvo de lithographiske Exemplaren, då de räknades till 2000 af hvarje Ta- bell, icke heller betydligen till priset lindrigare än kopparstick, men kom- 20 i värde och noggranhet långt derunder, — I anseende härtill trodde jag XXI mig med något skäl kunna bibehålla den Tabellen , som föreställer Fac-Simile af LINNÉS handskrift; men de öfrige, såsom aldeles misslyckade, salte mig i den obehagliga nödvändigheten att låta omgravera dem alla i Koppar. Delta medförde icke allenast eu ren förlust, utan ock nya omkostnader, alt förtiga andra ledsamma påföljder , ibland hvilka en dyrköpt utdrägt på tiden icke var den minsta. Genom efterfrågan och biträde af Vänner och Gynnare fick jag då förslag på tvänne ganska skicklige Männer, som också benägit ålogo sig dessa arbeten, nemligen Herr ÖfversteLieut, och Ridd. Carr FR. AKRELL, alt förfärdiga de 2 Tabellerna, som visa utsigten af Råshult och Hammarby, och Herr Graveur JoH. GUsT. RUCKMAN att omarbeta de 3 öfrige, som fö- reställa Vapnen och Sigillerna, Skådepenningarne och Monumentet , utom det redan långt förut mig lofvade Titelbladet med det mindre Portraitet , hvartill Originalet, ritadt af den store Tecknaren, framlidne Herr Hof-Intendenten J. REuN, nu eges af hans Dotterson, Herr Envoyén och Riddaren ÖCARL HocHscHILD, som visat mig den utmärkta ynnest att få låta detsamma afrila och gravera, — Sedan jag erhållit bestämd försäkran, att nu nämde arbeten skulle alla blifva färdige åtminstone till slutet af samma år eller 1822, lade jag då i October månad mitt Företal under pressen. Men som jag snart märkte, att endast Ferr ÖfversteLieut. AKRELL kunde till utsatt tid medhin- na att fullända sina påbegynta vackra 'Tabeller, måste jag inställa trycknin- gen, sedan tvänne ark blifvit satte och af dem tillräcklige Exemplar afdragne, emedan det tredje skulle innehålla ibland annat äfven underrättelse om bägge Portraiterna och alla 6 'Tabellerna. Herr Graveur RUCKMAN hade dels af en . .” [e] e . a 6 4 svår ögonsjukdom dels af andra göromål hela detta år varit hindrad att rik- tigt fortsätta och fullgöra , hvad han lofvat. Då således vid innevarande års början deraf ännu återstod en ganska betydande del, uppdrogs på bans eger anvisning Monumentets förfärdigande åt Herr MyntProberaren C.A, BROLING, som redan i Maji fägnade mig med denna Tabell, på ett honom hedrande X XII sält fullbordad. Ändtligen fick jag efter hand också Herr RUCKMANS utmärkt väl graverade arbeten, nemligen ”itelbladet med Portraitet ungefärligen vid samma tid som Monumentet eller kanske nägot förut, och Vapnen med Si- gillerna i Junius. Men på Skådepenningarne måste jag ännu länge vänta, och det var med raöda som jag erhöll dem aldeles färdige i senare hälften af sistförflutne månad. — Således får jag nu sent omsider den länge efterlängtade tillfredsställelsen att kunna utgifva detta långsamma Verk , bestående af en nä- stan 2 års gammal Text, — en Tabell, som varit färdig 13 år, — ett Före- tal, hvaraf de 2 första arken legat öfver ett år tryckta, — 2:ne äfven nästan års gamla Tabeller, och slutligen de 3 öfrige tillika med Titelbladet i år full- ändade, utom Förklaringen öfver hvar och en "Tabell och "Innehållet af det hela, m. m., som alt nu inom en månad blifvit tryckt. Men jag måste bekla- ga, att elt af Verkets förnämsta prydnader ännu skall saknas, jag mevar,. AA let större LiINNés Portrait, som Herr Professor CHRIST. FORSSELL varit så od och åtagit sig att sjelf gravera , och hvilket han , i anseende till sina mån- fa a göromål, icke ännu hunnit fullborda. "Man har trodt, att alla, som värdea tva ra konsterna, hellre med nöje vänta, än sakna denna utmärkta Konstnärs namn ibland deras, som bidragit till detta Verks förskönande. Denna utförliga redovisning har jag, till vinnande af benägen ursäkt för ett annars oförlåtligt dröjsmål, trott mig vara skyldig en vördad Allmänhet och deribland förnämligast alle både Respective Subscribenter och andre, hö- gre och lägre, som genom meddelande af vigtiga Handlingar, märkvärdiga Underrättelser , goda råd och hvarje annat gynnande biträde på så utmärkt sätt behagat uppmuntra mig och till önskad verkställighet befordra mitt före- tag, och hvilka jag för all denna ynnest härmedelst utbeder mig få offentligen frambära min vördnadsfulla tacksamhets gärd. Månge har jag väl redan haft tillfälle att särkildt betyga min erkänsla, mestadels i Förklaringen öfver Ta- bellerna och här i Företalet. Men flere återstå ännu, och ibland dessa torde XXIII det höggunsligt tillåtas mig alt på detta ställe med djupaste vördnad först och främst få nämna Hans Excellence, Herr Orefve FLrzminG, En af Rikets Herrar, Riks- Marskalk i Survivance, Stats-Råd, Riddare och Comm. af K:dl. Maj:ts Orden, Ordens Canzler, Ridd. af K. Carl XII:s Orden , En af de A- derlon i Svenska Academicn. Sedan får jag med all tacksamhet erkänna de upplysningar och öfrige vän- skapsbevis , som jag erhållit af : Min Bror, Dir PEHR VON ÅFZELIUS, Kongl. Maj:ts Förste Archiater, Me- dicin&e Professor Umeritus i Upsala, R. N. O. Herr D:r AND. JoH. HAGSTRÖMER , General-Directeur, Merdicinal-h id och Iuspecior m. m. vid K:gl. Carol, Instit. i Stockholm, BR. N. o. W.O. Herr Mag, PEHR FABIAN AURIVILLIUS, Bibliothecarius och Litter. Human. Professor 1 Upsala. Herr Mag. JoH. FRED. WALLENIUS, Canzli-Råd, Eloq. Professor i Åbo, Ridd. af S:t Anne Ord. 2 dra och S:t VW. Ord. 4:de Class. Herr RAsmus NyERrRUP, Bibliothecarius och Professor i Kjöbenhavn. Herr D:r JoH. WiiuH. DALMAN, Bot. Demonstr. vid K:gl. Carol. Tastit. samt Biblioth. och Zool. Int. vid K:gl. Vet. Acad. i Stockholnu. Herr OLoF C. Swartz, Revisor och Aman. vid K:gl. Vet. Academicn i Stockholm. Herr ANDERS EursTtTRÖM, OCapellan i Kronoby Moderkyrko-Församhng i Finland. Herrar Curatorer för samtlige Nationerna här vid Academien år 1820. Till vidare upplysning om hvad som säges här ofvanföre sid, IV. VY. angående en handskrift af Linnzi Lefverne, som egdes af F'reDENHEIM och lemnades GORDON att tryckas, vill jag till slut meddela utdrag ur ett bref i- från framl. Envoyén VON ÅsrP, dat. Stockholm d. 8 Januar. 1802, till framl. Envoyén Friherre SILFVERHJEM , vår då varande Chargé des Affaives i Lon- don. Det finnes i denne senares efterlemnade Bref-Samling på Hacksta I Nås Socken vid Enköping. - Och af hans Enka, Fru Friherrinnan SILTVERIJELM), XXIV erhöll jag i November sistförflutne år benägen tillåtelse alt detsamma få af- skrifva, så sydande: ”I går fick jag ifrån FREDENHEIM elt bref, hvarutur följande utdrag:” Tit. vet, att 1799 voro hår en uti samma person Eng. och Spansk Banquier RoB. GoRDoON, och en Mathematicus JOHN LEsiuE, bägge Scot- tar. De afreste d. 12 Oct. s. å. och hade med sig från mig bland an- nat ett bref till Hr DRYANDER af d.i1. hvaruti jag bad honom vaka of- ver alt den prågtiga Editionen af Linnés egenhåndiga Lefverne', jämte H:s bref till min salige fader, som jag låmnade GoRDoN bågge delarne in OÖriginali , och hvilken Edition Hr GORDON ville besörja , måtte ske med all den wurskilning, som endast en Svånsk kunde åstadkomma. Se- dermera har jag ej hördt ett ord, hvarken af saker eller personer; och det kan vara både deras, mitt och conjuncturens fel. — Jag bör imedel- tid tro att Hr DRYANDER ej fådt mitt bref, efter jag e& af honom fådt något svar. ”Han anmodar mig vidare, alt vara honom behjälpelig att härom skaf- få någon upplysning.” ”Detla tror jag mig ej kunna göra säkrare, än då jag meddelar H:r Baron, äfvanstående utdrag och beder hoxom härom fråga vår vänn DRYANDER. Det är så mycket billigare att härutinnan taga del i FREDENH. känslor , som han värkel. drefs af nit för vår LINNéS minne, och ansåg dessa Documenter såsom dyrbara, då H:r GORDON smekade honom att sig dem anförtro. Så mycket mera ligger det mig om hjärtat, som jag lärer hafva varit den” som tillstyrkte att så begå det H:r Bibliothecarien DRYANDER skulle komma att få någon befattning dermed.” = — om Att denna varit nödig , men icke blifvit anförtrodd åt någon, åtmin- stone kunnig man, kan lätt inhemtas af hvad jag sagt här ofvanföre sid. IX, X., och framdeles torde få tillfälle att än ytterligare bestyrka. Upsala d. 10 Nov. 18923. ADAM AFZELIUS; M. D. och Prof. E. O. i Mat. Med. och Dizxtet. vid Kongl, Academien i Upsala, I N NE H ÅT Db V . FR ta Stycket -- CARL LINNAr, adlad von LInNés, Egens håndiga Ameckningar om Sig Sjelf. — Ett särskildt Titelblad , som in- sättes näst framför sid. 21, och hvartill höra följande afdelningar: 2. ÖARL LINNé, hvarunder anföras hufvudmomenterna af hans Lefverne SKO 5 Tr , ifrån födelsen till och med år 1768., sid. 1, 2. 2. Hans utförliga LefvernesBeskrifning, i torm af Dagbok, ifrån födelsen till och med år 1776., sid. 3- 69. 3. Hans egna Omdömen öfver 21 af sina utgifna Arbeten, sid. 69-78: 4. Linwar Meorita et Inventa, sid. 78-81. 5. LINNEI Brefvexling, sid. 32-099. 6. LINNEI Persona och Caracter, sid, 36-89. 7. LINNAEI Lycka, Förtjenster och Ryktbarhet, sid. 08-92: 8. Elore Officiarii , sid. 92. 95. 9. Linnés Tal i Consistorium Academicum 1772., sid. 94-96: 20. Lärda Mäns Omdömen om LINNAUS, sid, 96-100... DS = 3, Pathologien, — 4, Dicten,; — 5. Materia Medica, sid. 200-203. 2. Natural-Historien, nemligen, i. Botaniquen, — 2. Zoologieny 3. Lithologien , sid. 205-215. IL, Opera et Dies eller Förteckning på LINNAI och sedan VON LINNÉS Arbeten ifrån år 1751 tll och med 1771., — på hans försvenskade Disputationer, — och på de Auctorer, som hemtat alt ifrån hans utgifne Böcker, — som skrifvit enligt hans method, — och ändili- gen som antagit hans Genera, sid. 215-221, II Linwzri Herbarlum, och om några af hans Lärjungar, sid. 221= 225, Bö. Tillägg och Råttelser af Uigifvaren, nemligen I, Om LINNés sista Lefnadsår, död och begrafning, sid. 226-237. II. Om LinneIi Upptäckt att frambringa ägta Pärlor, sid. 257-244: IE. Lärda Mäns Omdömen om Linnavs och hans Skrifter. Pörsta Fortsätlningen, sid. 244-248, IV:o, LinnNBiska Slågtens Stamtafa och på dess frånsida LINNZISKA Slågtens Stamtråd, ett ark tryckt i Patent. V:o. Förklaring dfver de VI hithörande Tabeller , af hvilka I. är Stentryck , men alla de öfriga äro Kopparstyck, arbetade II. III. VI i Strveck - manér och IV. V. i Aqua Tinta. Såsom tillägg kan här näm- nas, att det mindre Portraitet på Titelbladet är graveradt i Punctér- manér. VLo. Rättelser of Tryckfely — Anmärkningar 2 afseende på vissa andra Oriktigheter ,— och Hänvisningar till Upplysning om några mörka stållen, Första Stycket CARL LINNAI, aAvdrav von LINNÉ S, FEFGENHÅNDIGA ÅNTECKNINGAR OM SIG SJELF. Plevique , suam ipsi vitam narrare, fiduciam potius morum guam arrogantiam arbitrati sunt. TACITUS, CARE DIN NE Potest e casa vir magnus exire, $£707. Maj. 12 — 23. klåck. 12 å 1 om natten född i Råshult, Steua= brohults sochn , Småland. Fadren, Comministren Nils Linnsus, sedan Pastor ibid, Modren , primipara , Christina Brodersonia. 1717. Wexiö Trivial Schola, introducerades. 1724. Gymnasium Wexionense, dit flyttad. 1727. Lunds Academie Student. 1728. Upsala Academia Student. 1730 och fölljandé åhr läste publice uti Horto Upsaliensi, vicarius Rud- beckii. '2732. Lapplands resan på Societatis Upsaliensis omkostnad. 1733. Proberkonsten läste han privatim, den förste i Upsala. 1734. Dahlska resan på Landshöfd. Reuterholms omkostnad. 1755. Utländska resan antogs: Danmark, Tyskland, Holland, Medicine Doctor i Harderwik d. 9 Calend. Juli. 2739. Cliffords Botanicus. - Engeland besöktes: och återkom: till Ciifford. 1737. Utgaf många wärk uti Cliffords Museo. 1738, Leyden hos Profess. v. Royen, inrättade med -honom Hortumz Leydensem. LS 1742. 1743, 1744. 1746. 1747. 1749. 2751. 1753. 21758. 1760. a761. 2762. 2763, 3768, . Hemkom från Frankrike till Sverige. . Pension att läsa publice öfver Bergs-Collegii Cabinet, Maji 14. Ammiralitets Medicus i Stockholms Lazaret, Maji 15. Pre&ses primus Acad. Holmensis och en af dess 7 Fundatores. . Professor publicus Upsaliensis, Maji d. 5. Oelands och Gotlands resa på Ständernes ordination. Hortus Upsaliensis ödelagd, uptogs af nyo. Museum Academicum anlades först af honom. Secretarius Societ. Upsaliensis. Westgjöthe resan på Ständernes ordination. Archiater, utan att den söka, i Januario. Skånska resan på Ständernes ordination. Museum Regine beskrefs på Drottningholm. Museum Regis beskrefs på Ulricksdahl. Riddare af Nordstjernan, förste Literate i Riket. Kjöper sig Hammarby och Säfja, 10 hela hemman. Premium af Ryska Academien, första utländska för någon Swensk , 100 Ducater. Adelsman April 4., då af Konungen utnämd. Academie Parisinse Socius extranens ordinarius: octumvir. Förste Swenske; största heder för Literati. Thé lefwande, dena förste som det fått i Europa; blommade 2765 i Upsala. Museum proprium, bygdt af sten på Hammarby på ett högt berg. ERRIN PN NP NRO S TENBRORHULT är en Kyrka i Småland, Cronobergs Län, och Albo Härad, belägen nedre emot Skånska gränsen på en af de täckaste orter, som Sverige framalstrat; ty hon ligger inwid den ansenliga Sjöen Möklen, där han går in med en fjerdedels mils lång wik och lägger sig nedran wid denna kyrkans fötter. De släte åkerfälten omgifwa denna kyrka på alla sidor utom den wästra, där Möklen utsträcker det klara wattnet. Något stycke ifrån wisar sig den fagra bokskogen åt söder; Taxås höga berg åt norr, och Måklands öfwer sjön i wester. Däremot på östra sidan betäckas åkerfälten från norr med barrskogar, från öster och söder med de angenämaste ängar och löffulle trän. SAMUEL BRODERSONIUS war här Pastor wid begynnelsen af detta Seculo, en sagta och stilla man, som här hade haft (ifrån 1640) sina förfäder: sin Fader PETRUS BRODERSONIUS och sin Moderfader NILS TorGcERI, hwilke för honom warit Pastores, (som ock han [hade] sin Måg och Dotter-Son äfter sig till denna dag). Denne SAMUEL BRo- DERSONIUS hade till Hustru MARIA SKEE, Pastoris JÖRAN SKEEs Dot- ter ifrån Wisseltofta 1 Skåne. Med henne hade han 4 Barn, CHRISTI- NA, PETRUS, MARIA och JÖRAN. NiIcoLAUs LINNEUS war född år 1674. Hans Far war Bonde och het INGEMAR BENGTSON, bodde i (Småland uti) Wittaryds Sokn och Stegaryd, hvilkens Hustru het INGRID (INGEMARS-DOTTER), och war Syster till Kyrkoherden SwEen TIinIANDER i Pietteryd. Pastor SWEN 4 TILIANDER uptog sin Systerson NILs och hölt honom i Schola med sina Söner, där Systersonen såg Pastor SwEN TiLIANDERS nöje för gig Trägård, och däraf fick en smak för denna wettenskapen. Ånteligen måste denna NILS LInNnNavus med trånga wilkor draga sig fram wid A= cademien i' Lund, hwarifrån han äfter några åhrs wistande begaf sig up till sitt Stift IWWéxid, att där söka sig tjenst' Biskopi CAVAnEIUs:; som förut warit graane och wän med Pastor SAMUEL BRoOBERSON1IUS y Uta walde denna (N. LinnzUuM) till Adjunctus i: Stenbrohult, och sederme= ra åhr 1706 gaf honom fullmagt att wara Capellan wid yStenbrohult, hwarpå Comministern NinLs LiINNEUS begärade Pastoris älsta Dotter; CHRISTINA BRoODERSONIA, och fick henne till Hustru. De bodde till= sammans på Capellans Bostället Råshult, straxt vid Stienbrohults kyrka, där (Comministerns) dageliga nöje war att anlägga en wacker Trägård, och (hans Hustrus) att sköta sitt hushåld. Hans sinne war mycket sagt- modigt, jemt och godt; Hennes war spest, qvickt och arbetsamt, Här fingo desse tu åhr 1707 sitt första barn, det de kallade Carr, då straxt därefter Pastor SAMUEL BRODERSONJIUS dog, och i hans ställe kom Comministern i Wexié att få fullmagt på Pastoratet, men dog äfwen (utan att det tillträda), hwarpå HANns MAJ:T', (som då wistades i Pohs Jen), igenom Kongl. Secreterarens Josiz CÉDERHIELMS intercession) utfärdade fullmagt för Comministern LINNEUS, att wara Pastor i Stens brohult äfter sin Swärfader. Altså blef Stenbrohult ifrån åhr 1708 intill 2748 i hela 40 åhren Pastorat för NicotAUS LINN2ZUs3, däräst han med sin Hustru sedermera hade det 2:dra Barnet, ANNA MARIA, som seder= mera blef Probstens GarRirL Hörs Hustra i HWirestad, 5:dje, SOPHIA 5 TE JUTIANA , Pastoris. JOHAN CortiIns: Hustru i Ryssby, (död 33 17 4:de, SAMUEt, som suvccederade sin Fader i Pastoratet, och 5:te, EMg- RENTIA, Hustru till Häradsfogden BrANTiING. é CARL LINNZEUS war altså (älsta Sonen), född 1707, natten e- mellan den 52—1+ Maji klåck. 1, (just i wackraste wåren, då gjöl kef ut- ropat sommåren emellan” menses frondescentie och florescentize.) Den-= na sin Faders änvu ehda Son Liksom uppföddes i 'Trägården hos sin Fader; ty Fadren anlade (straxt han blef Pastor) wid Stenbrofmit en den wackraste Trägård, som war uti Länet, upfylld med utwealda Trän och de raraste Blommor, uti hwilken Fadren, då han war fri från ämbets- förrättningar, sökte sitt tidsfördrif. Sonen CAR war knapt 4 åhr, då han en gång följde sin Fader på en collation till MdÅåklands, uti den wackraste sommartiden, och då gästerna inewot aftonen hwilade sig på en grön äng, förestälde Pastorn för sitt sällskap, huru hwar blomma ha- de sitt namn, samt (åtskilligt) märkw värdigt och underligt (om wäxter), wiste därföre rötterna af Succisa, (Tormentillay, Orchides, med flera, Gossen ser på detta med ett hjertans nöje, och war just detta den sträng, som mäst war spänd uti Gossens genie. Härpå fick Fadren in- gen ro för Pilten, som stadigt frågade namn på wäxterna långt mera än Fadren kunne swara, men äfter Barns maner förgäter ock namnen, hvarföre han ock blet (en gårg) hårdt tilltalt af sin Fader, som sade sig aldrig skola gifwa honom något namn på örter, om han dem mera förgäter, hvarföre Gossens hela hog och tanka war sedan att komma ihog namnen, att han aldrig skulle gå miste om sitt angenämaste, 6 1714 — anförtroddes Gossen åt sin första Informator, JoHAN TE> LANDER, föga tjenlig att uppföda Barn. 1717 — introducerades CARL uti Wexis Trivial Schola, där rude Lärmästare med lika rude method gåfwo Barnen hog för wettenskaper, att håren måste resas på deras hufwud, 1719 fick CARL en annor Informator, GABRIEL HÖK, som se- dermera wart hans Swåger. Denne handhade Gossen med mera mild- het, dock förmåtte han icke inplanta hog (till studier), för dem Gos- sen fått största fasa. 1722 wart CARL flyttad till Ringarne, altså slapp privat informa- tion, äfter det maner, som där är antaget, fick altså mera tillfälle att fly Boken; ty Gossens nöje war endast, att få gå ibland blomstren, att där lära sig känna örterna, så att då han åhrligen reste ifrån Stenbrohult till Wexid flera gånger, och igenom det han såg blomstren wid wägen med ögonen, war han i stånd att säja, hwaräst hwar ört wäxte på hela desse 5 milen. 1724 = blef wår Carr flyttad ifrån nedre Scholan till Gymnasium, hwarpå han ännu fick mera fria händer, att undandraga sig studierna, för hwilka han i späda åhren igenom hård medfart fattat så stor aver- sation. Dock fruktade han icke för alla wettenskaper, ehuru. de mäste här gingo ut därpå att preparera tjenlige Prästämnen; ty som han war altid ibland de sämste af sine Camrater under Eloquentix, Metaphysi- ces, Moralium , Greece et Hebraice, samt Theologize Lectorerna, så war 7 han däremot altid en af de bäste för Matheseos och besynnerligen Phy- sices Lectoren. = Pilten hade skaffat sig åtskillige (Botaniska) Böcker, dem han natt och dag läste, att han dem kunne på sina fingrar, såsom [ArviIDH MÅNsoNns] Rydaholm. Örta-Book, TILLANDS's Flora Aboinsis, PALMBERGsS Serta Florea Svecana, (usla wägledare), hwartill kommo än- teligen BRoMELHIH Chloris Gothica och RuUDBECKILI Hortus Upsaliensis, fastän desse sednare tycktes ännu för honom wara nog höglärde. Med ett ord, Gossen hade fått en innerlig hog för en wettenskap, som på det stället och den tiden låg gömd i barbarie, och inga andra wetten- skaper woro gångbara, än de som gjorde Präster, hwartill ock Föräl- drarne, besynnerligen Modren, dömt sin Son alt ifrån waggan. CARL hade emellertid gått så långt uti en onyttig wettenskap, att både hans Lårare och Camrater kallade honom den lilla Botanicus , ehuru hans böc- ker och lärmästare icke svarade emot hans hog. 1726 kommer Fadren inresandes till Wexid Gymnasium, att höra äfter sin käre Son, då alla Lectorerna kunne intet längre på sitt sam- wete råda Fadren att hålla sin Son wid boken, utan med enhällig röst styrkte Fadren, att i tida sätta sin Son till någon handtwärkare, (till Snickare äller Skräddare), såsom de woro öfvertygade, att han med bo- ken ingen ting kunne uträtta. Detta war ett dunderslag för Fadren, som äfter sine swaga wilkor, nu uti 12 åhr, anwändt på sitt käraste Barn alt det han kunne åstadkomma, och under det han skulle resolvera till hwad handtwärk han skulle anwända sitt Barn, går han äfwen till Pro- vincial-Doctorn, JOHAN RoOTHMAN, som war Physices Lector, att råd- föra sig med honom uti en krämpa, som några weckor hade warit ho 8 nom beswärlig. Under det han för Douctorn berättar sin sjukdom, kom mer han äfven att inrycka den sorg, han nyligen fått af sitt "käraste barn, på hvilket han hade förlorat både oleum och operam, äfter Lecto- rernas enhälliga instämmande. Doctor RoTHMAN däremot tog Sig på att curera bägge passionerna, och försäkrade Fadren heligt, att ibland alla där studerande Djeknar wore ingen, och icke en enda; som går= we det hopp om sig, som hans CARL; men ens wittnesbörd emot så mångas kunne icke upwäga hos Fadren, förrän Doctor RoTHMAN utlät sig, att om icke Fadren wille underhålla Sonen, så wille han taga ho- nom i sitt hus, och på sin räkning föda honom, och läsa för honom, det ena åhret, som ännu återstod, innan Gossen med sina Camrater skulle flyttas till Academien, och att Fadren måtte weta, det Lectorer- na hade däruti rätt, att hän aldrig kunne blifva Präst, men han däre- mot wore försäkrad, att CARL skulle blifwa namnkunnig Doctor , som rätt så wäl framdeles' skulle föda sig, som någon: Präst. Fadren blef tröstad, och Doctor RoTHMAN läste för Sonen privatissime. hela åhret derpå följande, Physiologien, då han äfter hållit Collegium examinerade Pilten, och fant honom fattat (till pricka) alt hvad han förestält. Än- teligen till slut wisade Doctor RoTHMAN för Gossen, att alt det han arbetat i Botaniquen, wore ingen ting, utan att man borde känna örterna äfter blommorna, såsom en ToURNEFORT lärt, hvarpå CARL fick: afri- ta Classes plantarum uti VALENTINT'S Historia Plantarum, då Gossens hela tanka gick därpå ut, att kunna föra hwar och en ört till sin Class (äfter ToURNEFORTS sätt). Y (Under det han innan sin resa till Academien skulle rangera alla 9 wäxter, som wäxte i Stenbrohult, förekommo många, som gjorde ho- nom nog bryderi: Cornus herbacea, Lobelia Dortmanna, Elatine Hydro- piper, Peplis Portula, Linum Readiola, Plantago monuanthos, Boetes lacu- stris, Anthericum = ossifragum, Aphanes arvensis, Trientalis europea, Scheuchzeria palustris, Andromeda potifolia, Calla palustris, Stratiotes Aloides , Utricularia vulgaris, som ännu icke woro af Botanicis utredde.) 1727. Tiden war nu inne, att Gossen med sina Camrater skulle resa till Academien, Rector Gymnasii då warande, Ninrs KroK, gaf honom Testimonium Arcademicum af följande innehåll: att Ungdomen wid Scholorna kan liknas wid små trän uti en 'Träschola, där underti- den händer, fast sällan, att unga trän, ehuru man anwänt på dem stör- sta flit, icke arta sig, utan på alt sätt likna willa stammar ; men då de änteligen blifva omsatta och transplanterade, förändra sin willa art och blifwa sköna trän, som gifwa behagelig frukt. I hwilken afsigt och in- gen annor han ock nu afsänder denna Ynglingen till Academien, som kanske där kunne komma uti det climat, som gynnade hans tilltagande 1 wäxten. Med detta respass förfogar sig LINNZEUS till Åcademien i Lund, hwaräst hans förre Informator, nu Magister GARRIEL HÖÖK, wistades, hwilken utan att wisa detta obehagliga Testimonium, tager sin forna Discipel med sig till Rectorem Magnificam och Decanum under den pree- text, att såsom hans Discipel inskrifwas wid Academien, och därpå skaf- far honom logement uti Doctor SToB.EI hus. 10 Doctor KII1lAN Stop rus , sedermera Professor och Archiater i Lund, tog emot denna Gossen, men fant hos honom ingen ting, som kunne behaga, mer än det allenast, att han ärnade studera Medicinen; hwartill han blef öfwertygad af det han såg hos denna Studenten ingen arnor bok än Medicinska. Här fick wår Student hos SToBZUM se ett artigt Museum af allahanda slags Naturalier: Stenar, Snäckor, Foglav och Herbarier af inlagde och inklistrade örter, (sådant han aldrig sedt). Ungkarlen behagade oförlikneligen det sättet att torka och inklistra ör- So ter i Herbarier, så att nu hela dess syssla blef att inlägga alla de ör- ter, som wäxte omkring Lund. STOBZEUS war en sjuklig man, enögd, krumpen på ena foten, plågad beständigt af Migraine, Hypochondrie och ryggwärk; men hade eljest ett makalöst genic. Han hade ock på=- tagit sig, att wara Medicus för Noblessen i Skåne, som med consulta- tioner gåfwo honom ingen ro, hwarföre han en gång kallar neder Lin- NEZUS, att hjelpa sig skrifwa ett bref och beswara en sjukdom; men LINNAEr ohöfsade hand i skrifwandet blef förkastad, så att den enda förmån LiINN/US ännu kunne winna hos honom, war att få bewista SToB/EI Demonstrationer uti Snäckorna , då kan lärde dem för MaAT= THIA BENZELIO och RETZIo. Under denna tiden hade Doct. StorzUs tagit i sitt hus en Tysk Medicine Studiosus wid namn Kounas, hwilken där lcfde såsom Son; och hade tiligårg till Doctorss Bibliotheque. LinNNEZvs gör bekantskap med denna Kouras och läs för honom Physiologien, såsom han den lärt af Doct. RoTAMAN, hwaremot KovLAs alla nätter utlånade böc= ker utur SToBEI Bibliotheque till LINnaus. Men SToBI gamla Moz IT der, som icke kunne sofwa om nätterna, ser ljuset alla nätter brinna uti LINNAEI fönster, och därföre warnar sin Son för Småländingen, som hwarje natt somnade ifrån ljuset och satte hela hans hus i äfwen- tyr. Ett par dagar däräfter, när som Linnzus sitter kl. 2 om nats. ten i fullt arbete med StoBzI böcker, kommer Doct. SToBZUS sagta upstigande med hårdt upseende, i tanka att råka LiNNEZUS sofwande ifrån ljuset, och frågar, hwerför icke han sofwo om nätterna, då annat folk sofwo. Ånteligen stiger [SToBZUs] fram till bordet, och ser der en stor hop af sina böcker liggande (upslagne), frågar honom hwar och huru han böckerna fått, då Linnzus måste berätta sakens sarnmman-= hang, hwarpå SToBzUsS befaller LINN EUS straxt förfoga sig i säng och sofwa som annat folk cm nätterna. Morgonen därpå blifwer LinNn=zUs nedkallad, att än widare förhöras om böckerna, då Doctor STonpZzUs sedermera (gaf Linnzus) sin nyckel till Bibliothequet, att där få utta- ga och sedan återställa, hwad böcker han behagade. Sände sedermera LiNNEUM till sina Patienter, och LINNZUS fick merändels spisa wid SToBAEI egit bord, med den försäkran att, om LINnNzUs så wile fort- fara, som han hade begynt, wille han göra honom till sin arfwinge, emedan han sjelf c€j hade några barn, 17238 om wårtiden hade Linnzvs med Herr MATTHIAS Bon SELSTJERNA gådt ut till Fåclerång att botanicera en het dag, då LiN- N.rUsS kastar af sig råck och wäst i starka hettan, då (en Vermis, Fu- via infernalis kallad), sticker honom på högra armen, hwaraf hela ar- men upswulnade som en stock, och LINNzUsS måste till sängs. Inflam- mation tilltog ; STtopnvs hade utsatt Drunstermin wid Helsingborg, 12 måste altså lämna sin LINNZEUS 1 Fältskärens händer med föga hopp om hans lif, och därmed bortreste. Fältskären SNELL gjorde en stor öpning ifrån armbågen till axeln, och änteligen läkte såret, hwarpå då LINNAZUS war återstäld, han Öfwer sommaren reser hem till Småland, att besöka sina Föräldrar. Under LInnm:rt wistande i Stenbrohult anländer en gång Åssessor RoTEMAN, hwilken föreställer LINNZUS, huru som Lunds Academie icke wore tjäulig för hans ändamål, att studera Medicinen, däremot berömmer Upsala, huru där woro Medicine Professores: den lärda RoBERG uti sjelfwa Medicinen, den stora RUDBECK uti Botaniquen, huru där wore ett ståteligt Bibliothek och en wacker Academisk Trägård, med många Stipendia så Regia som Magnatum, utom hwilka en qwick, men fattig Medicine Studiosus aldrig kunne komma fort. - LiINNZUS war ung och snart intalt af den, som gjort sig så mycket godt. Föräldrarne undsät- ta sin Son med 100 daler Silfwerm:t, med ett för alt, som de seder- mera icke widare kunne bispringa honom, och LINNZUS reser så till Upsala. När LINNZUsS kommit till Upsala (1728 om hösten), blefwo hans pengar snart ändade, och ingen condition, genom hwilka fattiga ynglingar pläga draga sig fram wid wåra Academier, kunne anförtros LiINNEUS såsom Medicins Studiosus; ty att studera denna tiden Medicin war in- gen heder. LINNAUS måste sätta sig i skuld för maten, och hade icke penningar till att såla sina skor, utan måste gå på bara foten, med något papper, som han lade i skon. Han hade önskat få komme igen 13 till sin hulda SToBzUS, men den långa 'wägen förnekade honom, utom det, att Doctor SToBrUs skulle blitwa hjärtelgen förtörnad, när han återsåg en yngling, för hwilken han fattat så mycket tycke, och som lämnat honom ohördan. [Men] 2 - - - (labor omnia vinctit mprobus , et duris urgens in rebus egestas. VIRG.) 1729 om höstetiden sitter LInnwevus i den förfallna Academie Trägården att beskriftva några blomster, då en wördig Prästman kom- mer in i Trägården, och frågar LINNAZUS hwad han beskref, om han kände örterna , om han studerat Botaniquen, hwarifrån han kommit, och huru länge han här hade warit. Frågade äfwen äfter namnen på en hop med örter, då L:NNZUS swarade på alla med namnen äfter ToUR— NEFORTS method; änteligen frågade han ock, huru många örter LIN- NAEUS hade in!agda , som swarade att han hade mer än 600 inländska, hwarpå han ber Ungkarlen följa sig hem , och då han kommer till Doc- tor CeErsi gård, stiger han där in; ty denna hedersman, (S. 'Theolog.) Doctor, O. Cursivs, (Pater), hade wistats ett par åbr i Stockholm wid en ang:lägen 'Ecclesiastiquc) Commission, och som han hade i sinnet att ut- arbeta IMHistoriam de Plantis Biblicis, så hade han ock lagt sig på Botani- quen och med. all flit upsökte de wilt wäxande örter. LiInNA2ZUs måste straxt gå äfter sitt Herbarium, hwaraf Doctor CELsius blef ännu mer öfweriygad om LiNN.Er ibsigt i denna wettenskapen. Åfter några da- gars förlopp, då han såg LINNE torftighet, lämnar han LINNZUS kammare 1 sitt egit hus, och lät honom merändels spisa wid sitt bord, 14 under hwilken tid LiInnzvus flitigt upspanade örter, som wäxte wilt kripg Upsala, war altid i sällskap med Doctor Cernsius, hwar han reste, och med honom utarbetade (Upsala-) örterna uti hans Bibliotheque., som war ganska ansenligt, älwen i Botaniquen, hwaraf Linnaus fick stör- sta tillfället att perfectionera sig. Nirns Rosén hade dagarne före LIn- NEJI ankomst blifwit Adjunctus i Upsala, och förrest till utländska Aca- deimier att promovera och göra sig färdig i Medicinen, under hwilken tid en PREUTZ war hans Vicarius, som intet hade någon credit hos Me- dicingee Studiosis, hwarföre åtskillige begynte gå privatissime till LIN- NZUM, såsom LETSTRÖM, SoHLBEERG och Professor RUDBECKS Son, JoHAN OLOF, hwarigenom LinNne&Uus fick skor och andra kläder. PETRUS ÅRCTADIUS, sedermera ÅRTEDI, war den endaste, som denna tiden ibland Medicine Studiosis hade något namn för qwickhet, Han återkom till Upsals, sedan han warit hemma i Ångermanland och Wwisat sin Far den sista äretjänsten. Med honom ingick LINNZUS en förtrolig wänskap, ehuru de bägge till statur och sinnelag wore gan- ska olika; ty ÅRTEDI War långwäxt, sen, alfwarsam, LINNZzUs liten, yr, hastig, qwick. ARrRTEDI älskade Chemien och besynnerligen Alche- mmien, så mycket som LINNZUS wäxterna. ÅnRTEDI hade någon insigt förut i Botaniquen, liksom Linnzvus i Chemien. Men som desse täfla- re icke sågo sig kunna hinna hwarandra, lämnade de hwars andras gö- romål. Då begynte bägge på en tid med' Fiskar och Insecter; men såsom icke L:nNNZUS kunne hinna ArTEDI 1 Fiskarne, så lämnade han dem aldeles, äfwen som ARTEDI Insecterna. ÅRTEDI arbetade på Amplibia, som LINNAZUS på Foglarna. Det war dem emellan en stadig jalousie 15 att hålla hemligt, hwad de upfunno,; som dock aldrig kunne stå öfwer 3 dagar, förr än de måste skryta för hwarandra af sina decouverter. Medicine Professorerna woro då RUDBECK och RonrrG. RuD=< BECK läste öfwer sina wäl ritade Foglar, och RoBERG öiwer ÅRISTO- TELIS Problemata äfter CARTESII principer. Ingen såg någon Anatomie; ingen Chemie, och Linnzvs hade aldrig fått höra någon Botanisk Fö- reläsning, hwarken publice eller privatim, Linnezvs läste uti Åzctis Lipsiensibus en recension af VAILLANTS Tractat: de Sexu Plautarum, hwilket synnerligen smakade honom; ty be- gynte han att se på blomstren, hwad Stamiaa och Pistiller woro för slags ting. och A&RTEDI, som nu lämnade Botaniquen, förbehölt sig Plantas Umbelltas, emedan han däruti tänkte göra en ny method, hwarpå Lin-= NEUS äfwen fick i hågen att göra en ny method (öfwer alla Wädxter), sedan han sett på Sramina och Pistilla så länge, att han funnit det de icke wowo mindre skiljagtiga än Petala, och att de woro de essentiella- ste delar i blomman. Men wid åhrets slut kom då warande Bibliothe- carien, GEORG WALLIN, med en Philologisk Disputation: de Nuptis Ara borum, och som Linnzus icke fick tillfälle att opponera, skref han några ark om rätta sammanhanget af Sexu Planicrum ätter botaniskt sätt, dem han uti manuscript gaf till Doctor Crrsius, hwilket änteligen kom uti Professor OLor RUDBECKES händer och honom så behagade, att han hade lust känna den Ungkarlen, som det sammanskrifwit. 1730. Den ålderstegna OLoF RuDercr fick nu frihet, att läm na sina publiqua Föreläsningar, allenast han hölle någon Vicariuwm, 16 Vice-Ådjuncten PrEuTtz blef först kallad att hålla Lectionerna i Trä- gården, men wid undersökningen af RUDBECK hölt intet målet, ty blef LINNAZUs förekallad, och af Faculteten examinerad , och med approba- bation antagen, fast Prof. RorrErG hölt äfsventyrligt, att göra en ännu icke 3 åhrs gammal Student till Docens, mycket mera att lämna honom publiqua Föreläsningar. Men som ingen annor war att tillgå, blef LINN2mUS den, som skulle läsa i Trägården, och därföre om wårtiden 750 begynner sina (publique) Botaniska Lectioner, för en myckenhet Colleganter wid Botaniska Excursioner, och RUDBEGK tager honom i sitt hus till Informator för sine små Barn med senaste giftet. LINNZUS låter ändra hela Trägården, förer ifrån Trägårdar och Landsbygden de raraste blomster, dem han planterar äfter egen method. Förledit åhr existerade vacance wid Trägårdsmästare-Sysslan, den LInNnZzUus sökte på Prof. RoBERGS tillstyrkande, men Prof. RUDBECK afslog det, sägandes sig hafwa större tanka om LINNBUsS, hwilket honom hjärteligen förtröt, intill dess han nu (som Docens) fick befalla den succederande Trägårds- mästaren, att älterkomma sina ordres uti Trägården. LINNEUS begynte anställa Excursiones Botanicas uti private Colle- gier, och fick en myckenhet Colleganter, hwarigenom han förskaffade sig kläder. Han hade ock här ullfälle att nytja Prof. RUDBECKS wackra Bibliothek i Botaniquen, och att stadigt igenomgå hans oförlikneligen prägtigt ritade Swenska Foglar. Nu anwändes dagarne på arbete med Disciplarne, och nätterna på utarbetande af det nya System och den Reformation ,, som LINNZUS begynt i Botaniquen,. Nu begynte han skrifwa sin Bibliotheca Botamica, sina Classes Plantarum, sin Critica Bota: 17 mita och sina Genera Plastarum, att han ingen minut åsidosatte, så län- ge han wistades 1 Upsala, 1731. Medicine Adjuncten Doctor Rosén hade nyligen återkom- mit från sin utländska resa, där han gjordt sig habil uti Anatomiez och Practiguen, och som ingen Practicus war i Upsala, blef han af alla upta- gen, Han emottog straxt den andra delen, (Anatomien), som hörde till RUDBECKENS Profession, att läsa den publice. RuUDBECKS 70 åhr gåf- wo honom hopp att snart kunna blifwa dess Successor, och ingen stark Com- petitor wore att förmoda, om icke LINNZUs emedlertid kunne komma upp. Han sökte att äfwen få läsa Botaniquen publice, den RUDBECK icke kunne anförtro Rosén,som sig därtill icke applicerat. Rosén sök- te lörmå LINNAUS att sjelf afstå Lectionerna, det LiNNEUS ock gjordt, om RUDBECK tillåtit det. Ty hände, att då LINNZUsS Öfwerwunnit ar— mod, måste han straxt fastna för afwunden, hwilkens spel woro så widlöftige som onödige att här specificera. Med ett ord, Bibliothekarien NORRELII otrogna Fru wistades nu i RUDBECKS hus, igenom hwilken Linn=£vs blef fö:hatlig hos sin Patronessa, alt han såg sig icke längre kun- na där förblifwa., Och som RUDBECK ofta talt om de sällsamme phaeno- mena och örter han sett på Lappska resan, så hade LInnzus fattat en stor håg att se desse länder. Secretern wid VWVettenskaps Societeten i Upsala, Mag. ANDREAS CELSIUS, påyrkade, att LINNZUS skulle resa till Lappland, hälst Kongl. befallning war, att någon af Societeten borde dit taga en resa, hwarföre ock i Societeten blef beslutit, att LINNZUS nästa ålr resa skulle. LINNZUS tager därföre wid slutet af åhret al- - [20 19 sked från Rudbeckska eonditionen och reser neder till sin födelseort, Småland. 1732 reser LINNAUsS några dagar till Lund att se STOB EI Sten- samling, hälst som han endast saknade hos sig kunskap i denna delen, af naturen; men som samlingen bestod mäst af Petrifirater , fant ban här icke sin uträkning, utan äfter ett par dagars drögsmål i Lund begilwer sig tillbakas åt Upsala, hwarifrån han reser åt Lappland d. 135 Maji till häst, utan impedimenta och allcnast som han går och står. Då han i Ångermanland går upp ifrån landswägen till den höga grottan i Skulaber= get, beledsagad af ett par Bönder, hade han på ett hår när warit olyck- lig, i det att Bonden, som klef ofwan för honom, ref en klippa lös, som slog neder just i wägen, där Linnzus skolat stådt, om han icke en handwändning tillförene ändrat sitt steg äfter den andra Bondens steg. Ifrån Umeå gick LINNAZUVS uppför floden åt Lycksele; men som wårflo- den begynte komma alt för starkt, måste han marchera till fots igenom skogar och myror, där isen låg under wattnet och stante änteligen upp- wid Olycksmyran, som landet denna tiden omögligen kunne igenomresas; hwarföre han måste tillbakas igenom Umeå-floden till Umes, hwarifrånr han förfogade sig åt Piteå och Lulså, där han fick i följe Bergmästa- ren SWANBERG, som då ärnade sig åt Kjuriware; altså seglades Luleå- fioden förbi Harris åt Jockmock, och därifrån fortsaltes resan åt Quick. jock, under khwilken resa Bergmästar SwWANBBRG , som funnit nöje uti LINNAI conversation, tillböd sig att lära honom Proderkonstes på en kort tid, om han wille besöka Calix på återresan. Ifrån Quickjock fick LinNavs tolk igenom Pastorskan Grors föranstakande, hwarpå han - gick upp för fjellea wid Walliware, där han såg Solem inocciduunm, och upp i fjellen en ny werld af örter, dem han med EFapparnes Oeconomie och Mores samt andra märkwärdigheter noga beskrifwer; fortsätter således resan öfwer hela fjellen och fjellryggen alt till fots, intill dess han ned- kommer i Norska Fingiarkea wid norra hafwet wid Torrfjorden, där han seglar ut åt Sa!lerön, [Hellerdn], men för wågor och storm kommer icke läns ger än till Reörstads Kyrka. Under återresan, då han en dag wid norra fjellsidan går upp, att söka örter och sterar, skjuter äfter honom en Sjö. finne, men råkar intet, utan då LINNZUsS drager på härtsfängarn, löper att han undslapp. Härifrån äfter ett par dagars hwila förfogar sig åter LiInNEUs öfwer fjellen, men drager sin kosa mera åt norr åt Kaitom- sidan, och återkommer neder igenom Luleå-floden, Under wägen då han gjordt sig en flotta, att igenom Purkijaur-sjön midt på natten segla öfwer till Purkijaur, war han åter i lifsfara; ty töknet förhindrade honom utsigten, samt wädret och strömen hulpos åt att draga honom på sidan, så att han med största plats undslapp forsen. Sedan han återkommit till Luleå, lärde hav af Bergmästar SWANBERG i Colix på 2 dagar och en natt Proberkonsten, och äfter en stark och långsam fatique hwilade sig hos Häradshöfdingen HötrJER., Resan fortsattes igenom Torneå, och LIiN- NAUS ärnade sig åt Torneå-fjell, men emedlertid möter honom wintren, att han måste wända cn, då han reser tillbaka [östra] strandwägen ige nom Kemi, Ulceå, Carleby, Wasa, Björneborg, åt Åbo. (MENNANDER, (Solus hyperboreas glacies Tanaimque nivalom Arvaque rhipheis rRumquam viduata pruinis Fustrabat, [) er fal a - Virsd 20 sedan Biskop i Åbo, [och sist Ärkebiskop i Upsala], war nu Student och undsatte LINNZUM med penningar för det LINNAZUS läste för ho- nom Historiam naturalem). Åfier 8 dagars uppehåll i Åbo, begifwer LinwN2Us sig öfwer Trajecterna åt Åland, Grisselhamn och Upsala. ' Så- ledes hade han i detta åhr rest öfwer 1000 mil, och när han hemkommit, lämnar han till Wettenskaps-Societeten berättelse om sin resa, och win- ner dess approbation, samt 112 Daler Silfwermynt, som resan honom kostadt. Straxt .häräfter söker LINNEUS ett Stipendium, IVredianska Öf- werskottsmedlen kalladt, det han ock får, besynnerligen igenom Proftes- sor WALLRAVES gunstiga bemedlande, kwarigenom han för första åhret åtnjöt 30 plåtar, men sedermera intet; och så snart han: war utrest, . e . . . . CL gick han miste om samma Stipendium igenom sine owänners bemed- lande. 1733 tog LINN&US sig före att hålla Collegiumi Proberkonsten, som tillförene wid denna Academien icke warit practiceradt, då han lär- de hwar och en Proberkonsten för 2 plåtar, hwarigenom han fick en myckenhet Colleganter. RoséN gjorde alt mer reflexion på Linnzer tilltagande, och före- stälte sig en alt farligare Competitor, ty begirar han af LINN2ZUS att få låna dess manuscripter i Botaniquen, dem han hopsatt, hwilket war det käraste LINNZUsS nu ägde; och som detta icke kunne winnas med lock, wans det med hot, hwarföre en del lämnades. Men som LIiN= 21 NAEUsS fick spörja att detsamma afskrefs , kunne hot icke mera utprässa de andre delarne. Rosén hade emedlertid tagit en ung Magister GoTT=- SKALK WALLERIUS till Eleve, den han lärt Medicinen snart ett åhr, Adjuncturen i Lund wid Medicinska Faculteten blef nu inrättad, den LinnzUus sökte med Professor RUDBECKS ampla föreskrift. — RoscN war nu för tiden Brunnsmedicus wid Wiksberg, och Cancelleren wid Lund, Gref CARL GYLLENBORG, war där Brunnsgäst. Således kunne LINNAUsS intet komma i comparation med WALLERIUS, som fick Ad- juncluren med sin mindre fromma. Wid slutet af åhret reser LInN=Us till Bergslagerne, beser Nors. berg, Bispberg, Afwestad, Garpeuberg, Stålhyttorna, Fahlu-Stad och Gruf- va. Då han är i Fahlun, anmodar honom Landshöfdingen REUTERHOLM att göra en resa öfwer Dahlarna på sin bekostnad, hwartill LINNAZUS jakar, men håller det för en sak, som endast war talt i wädret. 1734. Då Doctor Rosén blifwit gift med Årkebiskopens Syster- dotter, hade han utwärkat sig en förordning af Cancelleren CRONHIELM, att aldrig någon PDocens må få antagas i Medicin wid Upsala Academie till Zdjunecti prejudice, hwarigenom händerna blefwo bundna på LiN- NAUS, som hade detta enda tll sitt uppehälle, och hwarigenom Rosén sig klarligen förestälde, att LINNAZUS skolat warit totalt slagen. Men weo- kan därpå kommer bref med wäxel ifrån Landshöfdingen REUTER- HOLM till resans fortsättande omkring Dahlarna, hwarpå LINNRUS straxt är färdig och i Fahlun tager med sig sju qwicka ynglingar, såsom NÅs- 3 MAN, CLEWBERG, FAHLSTEDP , SoOHLBERG, EMPORELIUS, HEDEN- 22 BLAD; SANDEL, och med detta följe reser öfwer Öster-Dahlarna, Dahl- ska Fjellen, alt intill Rdrås koppargrufwa i Norrige, och därifrån åter öfwer fjellen genom Wester-Dahlarna till Fahlun, hwaräst han aflämnar sin Journal till Landshöfdingen öfwer alt hwad han observerat på resan. JoHAN BROWALLIUS, då Hus-Präst och Informator hos Lands+ höfdingen REUTERHBOLM, sedermera Professor och Biskop i Åbo, gjor- de med LINNAZUS en besynnerlig wänskap, och hade lust af honom lä- ra Proberkonst, Mineralogie, Botanique, m. m,; hwarföre LINNZUS tager sig före att läsa Proberkonsten i Fahluwn, hwartill han får låna Bergslagens Proberkammare och får tillräckeligt Auditores. = LINNZUS hade äfter sin hemkomst (från Lapplandy besynner5gen lagt sig på Mi- neralogien, hwarföre han ock besökt Bergslagerna, att få ett System äfter Stenarnes nalur, som aldrig bättre kunne läras än wid Bergsla- gerna; hade ock nu fått det i fullt stånd, och läste det med grufwe- betjenternas myckna nöje. Emedlertid tyckte LINNEvs sig i Fahlun kommit i en ny werld, där al'a älskade och gynnade honom, hwaräst han ock fick en ansenlig Praxis medica. Men BrowaALuius såg icke någon utwäg för honom att komma på grön qwist, däräst han icke komme att resa ut och blefwe Doctor, då han sedermera hemkommen hade frihet att nedsätta sig, hwar honom hälst behagade, och då han ofelbart skulle berga sig. Men som härtill fordrades penningar, war intet annat, än att LINNAEUS borde engagera sig hos någon rik flicka, som först kenne göre bonom lycklig, och han sedan henne. Denna sats behaga- 23 de LINNrUsS theoretice, men oaktadt alla förslag blifwer därwid intet uträttadt. — Ånteligen som Physicus urbis, Doctor JonAN Monrzus, som war äfter silt stånd ansenligen rik man, hwilken såg LINNAZI framsteg både med förundran och afwund, nu war nog trött med den beswärliga Practiquen, och fast han hade resolverat att aldrig applicera något af sina Barn till Medicin, stiger detta oagtadt LiInnzUs såsom simpel Student och sedan han talt med Dottren, begiärar af Fadren for- melt hans älsta Dotter, och får därpå ett promt ja med sin och andras förundran , men icke så at Modren. 1735 = wid nyåret reser LInNEvus (åt utrikes orter) i följe med CLAzs SomLBErc, Medicine Studiosus, LINNZI trogna Camrat, AR= TEDI, hade rest nyligen förut ifrån Upsala till Engeland. LIinnzus bes söker sin födelseort, där han saknar sin Moder, som förledit åhr den 6 Iunii afsomnat på sitt 45 åhr. Fortsätter resan genom Helsingborg åt Hels singör, hwarifrån han afseglar åt Tr[aw]eminde och Liibeck till Hamburg, där honom betygas mycken höflighet af Juris Eicentiaten SPREKELSEN, Pro= fessor Kort. och Doctor JenNiTscH. Här förnöjde han sig hela tiden och besåg de wackre Trägårdarne med hwad mera, som war märkwärdigt, samt ibland andra saker Borgmästar ANDERSSONS Museum och dess Broders Hydra med 7 hufwuden. Han war den förste, som såg, att det- ta mirakel war icke naturens utan konstens, och som det samma blef bekant, förmentes det odrägliga pris, som war satt på ett sådant un- derwärk, snart fal!a till intet; hwarföre EINNZUS måste skynda sin bortresa, alt undwika ÅNDERSSÖNERNAS hämnd; ty gick han till sjös ff” Å 24. wid AZtona åt Amsterdam, då han under resan war i största äfwentyr på sjön. Amsterdam uppehölt LINNZUS en 8 dagar att se på den pragt och ombkostnad, som här war nedlagd, hwarpå han reser sjöwägen till Har- derwyk, där han tenteras, examineras, disputerar de Nova Hypothest Febrium Intermittentium, och promoveras den 52 Juni. Nu woro Linnzl pengar alla, som till summan warit, då han gick utur Sweriget, 600 Dal. Kppm:t; ty följer LINNZUsS CLAES SoHLBERG, emedan han icke wille beswära sin Swärfader, äfter han hade sig noga dess sinnelag be- kant. Resan går från Harderwyk till Amsterdam, där LiInnzus besö- ker Professor Botanices BURMAN, sedermera genom Haarlem åt Leyden, där LiInNEvs ser Trägården och Professor VAN ROYEN. JoHAN FREDRIC GRONOVIUS ,: Medic. Doctor, war den curieusa- ste, som LINNAZUS fant i Holland. Den samma besöker LINNAZUS, GRoONOoViIUS åter besöker LINNZUM, och ser hans Systema Nature uti manuseript med sin stora förundran, begärer få uplägga det samma på egen bekostnad och trycket begynnes. . På Gronovir tillstyrckande be- söker LINNZUS den stora BOorrHAAVEN, och äfter 8 dagars ansökning får komma till honom, då BoErRHAAVE wisar sin Trägård utom Leyden med allehanda träd, som kunne tåla climatet, och då rödjer LINNZUS sin insigt uti Botaniquen och Historia litteraria Botanices. (BoErrHAAVE) råder därföre LINNZUS att ingalunda resa från Holland nu strax, som han ärnade, utan häldre att nedsätta sig och leflwa i Hol: land. Men som LINNZUs detta oagtadt nu ärnade sig tillbakas igenom 24 Amsterdam åt Swerige, beder han LInnzvs hälsa BURMANNUS i Ånmster. dam. Dagen därpå kommer LINNZus till BURMANNUM, som offere- rar honom en präktig kammare, upwaktning och kost wid sitt egit bord, och LINNZUsS tager mot detta goda tillfället till nästkommande åhr. Emedlertid utg'fvver LiINNZUS sina Fundamenta Botanica och sin Bibiiotheca i Amsterdam , samt förnöjer sig att se BURMANNI arbete om Zeylanske Örterna och besöker flitigt Hortum medicum i Amsterdam, LINN2ZUS hade knapt nyttjat detta tillfälle hos BURMANNUM ett par månader, förrän den rika Banquieren, GEoRG CLriFForpD, J. U. D,, kommer att söka LINNZUM hos BURMANNUM, och inviterar honom att bese dess prägtiga Trägård på Hartecamp, då han öfwertalar BURMAN- NUM att lämna sig LINNZUM, den BoERHAAVE hos honom recommen- derat för sin stora insigt i Botaniquen. Altså blilwer LINNEUS hos CLIFFORD, där han får lefwa som en Prins, får den största Trägård under sin inspection, får förskrifwa alla de örter, som saknas i 'Trägår- den och köpa de böcker, som fattas i Bibliotheket; ty war ock nu till- fälle för LINNZEUS att arbeta i Botaniquen, då han hade alla de till- fällen, som önskas kunne. Han arbetar ock därpå både dag och natt, och i förstone söker få sin Hlora Lapponica på trycket, som ock tryck- tes i Amsterdam, och till hwilkens utredande ett sällskap därstädes, som war förenadt med BURMANNUS och hwilket LINNEUS ofta besökte, försköto tabellerna, AÅRTEDI kommer emedlertid ifrån London och just råkar LINNZUM 4, 26 i Leyden på en dag, som LInnzuvs inkommit. - ÅRTEDI beklagade, ati Lans penningar wore åtgångne i London, och att han nu behöfde nya kläder, böcker, promotion och hemresa, men wiste sig till alt detta ingen till- gång, Men LinNnzus tröstade honom, att han nu icke war i Upsala under twång och förföljelse, och att han wille så laga, att alt skulle blifwa godt. ÅLBERrRTUS SEBA, den Tyska Apothekaren i Amsterdam, hade begärt för kort tid sedan Linn.zri hjälp till den tredje tomens förfärdigande af dess Thesaurus. Men LINNEus, som då war kommen till CLIFFoRD, kunne icke emottaga detta tillbudet, och dässutom wo- re den tredje delen, som nu skulle tryckas, om Fiskar, dem LINNZUS minst älskat. Ty tager LINNZUS ÅRTEDI med sig till Amsterdam, och recommenderar honom därpå hos SeBA såsom den största Icthyoloeg. AR= EDI tager emot arbetet med försäkran om hederlig discretion och mår wäl i Amsterdam samt förfärdigar arbetet, att allenast 6 Fiskar åter- stodo, då han om aftonen under hemwägen ifrån SEBA faller i grachten och ynkeligen drunknar. Så snart LiInnzuvs detta fått spörja, far han zill Amsterdam och söker att rädda ÅRTEDI manuscripter uti Icthyologien. Men som Wwärden gjorde en räkning på mer än ett par hundrade gyllen, söker LINNEUS förmå SEBAM att lösa manuscripterna, men denne gif- sver blott 50 gyllen till begrafningen, hwarföre LINnEus förmår OCLIFFoORD att lösa manuscripterna, dem han sedermera bringar i ordning, 1736 reste LINNnEus på Herr CtiIFForDps omkostnad till Enge= land, där -han icke allenast besåg Trägårdarne i Chelsea och Oxford, u- tam ock därifrån förskaffade sig de mista rara örter, som inkommit och 27 ännu woro obeskrefne, samt gjorde sig bekant med de dår warande Lär- de. I Oxford blef LInnzvus wänligen emottagen af Doctor SHAWw, sora rest i Barbkariet, och räknade sig för en Discipel af LINNZZUS, emedan har med så mycket nöge läsit hans Systeme. Den lärda Bota- nisten DILLENIUS [emottog] LINNZUM i begynnelsen spotskt, som han ansåg LINNAEI Genera, dem han halftryckta fått öfwer från Holland; wara skrefne ermot sig, men sedermera qwarhölt LINNZUM hela måna-= den, utan att fimna honom en timma i fred om dagen, och änteligen släpte honom med tårar, kyssandes, sedan han tillförene tillbudit ho<- nom att lefwa och dö med sig, som Professionens lön wore tillräckelig för bägge, och äfwen den Sbherardiska Pinax. LiInnzvs kom tillbakas till Holland, riktandes CLiIrForDs Trägård med många lefwande örter och dess Herbarium med många torkade specimina. LInn.zi Genera Plantarum trycktes nu med all flit i Leyden; och LiINNEUS blifwer kallad d. 3 Octob. att wara Ledamot af Kej- serliga Wettenskops Academien , med tillnamn af DIoOsCoRIDES 2:DUS, BoERHAAVE sökte öfwertala LINNZUM att gå öfwer till Caput Bo- se Spei och därifrån till Colonierna i America på publique depence, att skaffa till Holländska Trägårdarne allehanda rara och sällsamma wäxter, då han wille så begå, alt LiInn=zus icke allenast skulle få respennin- gar, utan ock wid hemkomsten wärkelig Professors fullmagt. Men LINn- NEUS försakade detta tillbud, under sken att han icke tålde de war- ma climater som uppfödd i de kalla, fast han hade andra (resonerj nåml.) att han war engagerad hemma, 28 1737. Linwavs hade nu emedlertid bragt i ordning CLIFFORDS ansenliga Herbarium , och fått örterna i 'Trägården förökte och stälde i sin ordning. Nu återstod för det CLIrFoRD icke allenast gifwit Lin- NAUS åbrligen ansenliga penningesummor, utan ock födt och hållit ho- nom som sir egen son, att LINNZUS griper an med det stora wörket Hortus Chffortianus, och det samma icke allenast utarbetar och skrifwer utan ock [igenomser] sjelfwa correcturerna, och alt detta innom tre fjerdedels åhr, hwilket en annor icke skulle göra äfter på flere åhr; och dässutom under det han utarbetar Hortum Cliffortiamunr, då han war "trött af detta arbete, förlustar ban sig med Critica Botamca, den han trycker i Leyden, Men af alt detta arbetet blef han ock så utmärglad wid hösten af åhret, att han icke mer kunne tåla Holléndska luften, ehuru han lefde i alt det wälstånd, som en dödlig önska kunne; ty han reste in till Leyden att höra BoErrRHAAYVE, när han behagade, fick åka på Amsterdams gator med 2 par hästar, fick wara i Ämsterdam, då han behagade, och fick wara på Hartecamp i den sköna Trägården, när ho- nom lyste, och hade där all upwaktning af kock och betjenter, och kunne altid emottaga dem, som gjorde besök, med all högtidlig wälfäg- nad. När nu CiiFForpD såg, att LINNEUs wille ifrån sig, tiliböd han honom att blifwa qwar, på hans depence lefwa i Leyden att höra BoERHAAVEN, då honom lyste, och icke öfwergilfwa sig, förr än Botaniska Professionen i Utrecht äfter den gamla SERRUBRBIER blefwe le- dig, då Linnzus kunne wara säker om henne, och CrarForDp wille emedlertid gifwa LiInNnaUM lön. Men oagtadt alla tillbud, oagtadt all wällefnad och heder, som LINNZUS åtnjöt, och där alla Botanici sökte ho- 20 nom såsom ett litet orakel, tager han afsked af: CLIFFORD; ty han såg sig icke warai stånd att lämna (att starkt) arbeta i ett så önske- ligt tillfälle. Dässutom längtade han hem, och Holländska climatet är icke för en Swensk länge hälsosamt. LinnzUus valedicerar CtirForpD och reser åt Paris genom Leyden,, där han ock valedieerar sina wänner och bekanta. Professor VAN RovYEN: blir bestört, att LINN EUS. wille: aldeles lämna orten, och offe- rerar: honom alla. de förmåner; som. någonsin kunne gifwas , om hamn wille: allenast blifwa hos, sig ett halft år, att ställa Academie-Trägårdern (med honom) i ordning och wara honom bebjälplig i dess utarbetande, samt demonstrera för honom sina Fundamenta Botanica, hwarigenom LIN- N.EI principer kommo; publice: wid en så lyster: Academie att propageras, och: de: LINNE namn, som han gifwit i Horto Cliffortiano och andra sina skrifter, kommo: att antagas, wid en: så namnkunnig Trägård.. LiNNZUS resolverar: och blifwer qwar , hwilket oändeligen grämde CtLiFFoRrD, hälst som. han hade: tillbudit LiNN.zUS: så många förmåner. LIiINNAZUS sökte att unskylla Sig. hos. CLIFFORD, att han icke blilwit qwar för någon annor orsak, än att hedra sig och sin wärdiga Herr CLirForpD. Leydiska 'Vrä- gården war anlagd ätter BOrERHAAVES method, den Proféssor: VAN. RovrEN hade: resolverat att: kasta alleles: omkull och antaga LINNJI; men LINN&UsS: kunne icke tillåta, alt den skulle stötas , som. gjoråt sig. så mycket godt, utan: äfter BoERHAAVES metliod ej kunne få stå, halp han VAN RoYEN alt utarbeta em egen. Örterna i Leyden mönstrades nu af LINNE£0 med VAN ROYEN. De fingo sig nya namn ock blefwo upp= 30 stälde, och LinNZus .warin alt förtroende hos VAN RoYEN; under hwilken tid han mäst hwar dag war hos sin GrRoNovius och halp ho- nom med sin Flora Virgimca, hwilken utkom nästan på en tid med Hortus Leydensis , som bägge antagit LINNAZI namn och principer. Men att nätterna icke måtte gå fruktlösa förbi, utgaf LINNEUS här sma Classes Plantarum och sin afledna Camrats PeErtrRI ARrRTEDIL Icthyologia af 5 delar, tillika med Corollarium Generum och Methodum Sexualem. 1738 = existerade vacance wid den ordinaira Medici - sysslan i Surinam, hwilken skulle besättas af BoERHAAVEN, som sökte att få LINNZUM dit, föreställandes, huru dess Åntecessor innom 5 åhr skaf- fat sig några tunnor guld, såsom den endaste Medicus i orten; och hwad härliga örter funnos icke i ett sådant skönt climat? Men då LINNEUS drog sig undan, lämnade BoEerHAAVE honom tillstånd, att föreslå den tjänligaste, emedan ingen hade sig bättre bekant de unge Doctorerne, och dem som tillika hade kunskap uti Natural- Historier, LIN- NAEUVS nämner altså JoHAN BARTsSCH ifrån Königsberg, sin förtrogna wän , som af LINNEUS icke allenast lärt Botaniquen, utan ock besyn- nerligen Insecterna. Han blifwer straxt antagen och samma åhr afreser till Surinam, men till sin olycka. Under den tiden LINNZEUS wistades i Leyden, war en klubb inrät« tad, där Doct. J. FR. GRoNovIUs, D:r VAN SWIETEN, Doctor LiN- NAEUS, JOH, LAWSON, en lärd Skotte, som mycket rest, LINNEI be- synnerlige wän, och som ofta frågade LINNZUM, om han behöfde nå- got penningar, och då han swarade, nej, tog upp 60, 80, 100 gyllenm 31 och gaf LINNZEUS, säjandes sig sjelf ändå hafwaå nog, ty han älskade LINNZUM och GRONOVIUM oförlikneligen, och ägde mycket förnuft; LiIBBERKUHN, en stor och grof Preussare, som hade makalösa microsco- per; JoH, KRAMER, en lidlig och slarfwug "Tysk, med oförlikneligt ge- nie, till att minnas alt, hwad han hörde läsas, och som warit Studiosus af alla Faculteter; samt JoH. BARTscH, en smal , wacker, gwick, lärd och sedig yngling, [Woro Ledamöter]. Och då de samlades hos hwarandra, ålåg det den, som war wärd, att demonstrera något i sin sak, såsom Gro- NOVIUS i Bolaniquen, VAN SWIETEN i Praxi, Linnzvs uti Historia WNaturali, LAWSON uti Historien och Antiquiteterna, LiEBERKUUN uti Mäicroscopieis, KRAMER uti Chemicis och BARTSCH uti Physicis. Förrän LINNAUS tog afsked i Leyden, war den sjuke BOERHAAVEN redan så intagen af sin Hydrops Thoracis, af hwilken följde en stark andtäppa, att han nu icke mera kunne ligga i sängen, utan måste sitta uppe, och hade långt för detta förbudit, att ingen skulle till sig insläp- pas. LINNAZUS war ock den enda, som fick komma in, att kyssa sin sto- ra Informators hand , med ett bedröfweligt vale, då den swaga Gubben hade ännu så mycket krafter i sin hand, att han förde Linne hand till sin mun och kyste henne tillbakas , sägandes: ”Jag har lefwat min tid och mina åhr, samt gjordt, hwad jag förmådt och kunnat. Gud bewa- re dig, för hwilken alt detta återstår. Det wärlden af mig äskadt, har hon fått, men hon äskar långt mera ändå af dig. Farwäl min kära Linnzus.” Tärarne tilläto ej mera, och då Linnzus war hemkom-=s men i qwarteret, sände han honom ett prägtigt exemplar af sin Chemie 32 Således förnöttes lefnaden i Leyden till wåren, då LInnaeavs får spörja hemmanifrån, att en bans wän sökte winna hans Käresta hos dess Swärfader. Ty skyndar LINNAUS på resan, men fastnar i en swår frossa, för hwilken han likwäl blifwer curerad af VAN SwIiETEN, meon fastnar i recidiv med Cholera, som brutit honom halsen, däräst icke Doct. VAN SwiETEN haft så mycken möda ospard. Ånteligen blef LINNAUS frisk, och den förtörnade CuirForD kommer då in att se LINNZUM, beder honom följa sig på en natt till sin Trägård, förestäl- ler honom äfwentyret att resa så matt, som han nu wore, tillbjuder honom sitt förra sälla vivere, med hästar på sitt stall, och att promene- ra, då honom behagade, samt en ducat hwar dag han hos honom wille wistas. — LINNZEUS blef qwar några weekor och åtnjöt alt detta goda, dock såg aldrig sin hälsodag, förrän han valedicerat Holland och kom- mit in i Brabant, då hans kropp blef (samma dag) liksom förnyad af luften, och liksom fri för en tung börda. Då LINNEUs tar afsked af Professor VAN ROoYEN i Leyden, skrit- wer denne med honom ett bref till Botanices Professorn i Paris, hwil- ket sedermera blef honom där wisat, af följande innehåll och ord: ”Viro clarissimo ANTONIO DE JuUssiEU, Medico experieniissimo, Botanis ces Professori celeberrimo et Academie Regie Scieutiarum ina Galliis Socio et Membro dignissimo, s. p. d. ÅA. VAN RoYEN.” ”Ea CAROLUM LINNEUM Scientie Botanice , (si quem noverim), facile ”Pyincipem , qui mi scriptis innotuerit , experimentis innotescat. Hic in plerisque Historie Naturalis partibus versatissimus, hasce Tibi tradet litteras. Hung yere doctum, eruditum et humanissimum Tibi tueque cura commendo, ut per 332 Fe, quantum potest fieri, opportunitatem habeat ommia, que ad hoc negotium speclant, perlustrandi; gwdquid outem et feceris beneficii , mihi , cum per alle quod tempus intimus fuit, factum reputabo. Vale, fratremque tum Nob. D. DU FaY meo nomine salvere jube. Dabam Leyde die 7 Maji 1738.” Af detta och flere omständigheter kan man döma, hwad LIinnzaus uträttat i Holland innom 3 åhrs tid. Han hade här mer skrifwit, me- ra nytt uptäkt, och mera reformerat Botaniquen än någon tillförne kunnat i hela sin lefpad; hwarföre ock tilldrog sig, att han städse blef besökt af de störste PBotanister uti CiIFronrps Trägård, då åtskilliga gånger hände, att GRONDViUS, ÖN Roves,) BURMANNUS, SERRU- RIER, ÅNDRY, LAWSON, och andra råkades utan att hafwa hos honom stämt möte. LINNAUS hade det nöjet, att Discens wid en så stor Aca= demie höra där sina Principia och Fundamenta läsas publice, då Stwden= terna wisade hwarandra den, som upbygt Thecrien. Ja, sjelfwa natu= ren favoriserade LINNZUM därmed, att hon lät igenom hans flit och föranstaltande den sköna Musa första gången blomma i Holland, hwil- ken besågs såsom ett under af hela landet, då äfwen de förnämste och sjelfwa BoerHAAvE kom dit [tll Hartecamp] att fordra af LINN EUS dess demonstration öfwer denna Musa, för äfterwerlden framlagd uti den tractat, som ban utgaf under namn af Musa Clifortiaona, och ätter hwilken hwar Trägård sedan kunnat drifwa fram henues blommor. Ios BURMANNUS i Amsterdam war LINNAZUS altid wälkommen ibland de Zeylanske och Africanske örterna; hos GRONOVIUS i Leyden war LINNAUS 5, | 34 liksom hemma, där de Virginiske örterna mönstrades; hos VAN RovYEN fick altid LINNAUs det raraste till Clifordska 'Trägården och hwar må- nad wid pass besöktes Trägårdarne i Amsterdam, Utrecht och Leyden, men dagligen i Hartecomp. Sedan LInnzvs således blifwit stor i Holland och rik på kunskap om örter, reste han därifrån och passerade Antwerpen, Tvrefoutain, Mecklin, [Mecheln], Briissel, Mons, [Bergen], Valence, [Valenciennes], Cambrigie, [Cambray], Peromne, Roye, Pont å Pont, [Pont S:t Maixence], till Paris. Straxt han kom in i Brabant, såg han sig 'wara kommen ut- ur en skön 'Trägård på en mager betesmark, där folket war uselt och husen eländige. Staden Antwerpen hade gamla och prägtiga hus, men mästadels fattiga inwånare. I Brissel såg han de sköna fontainerna på gatorna, den dyrbara Arsenalen, och den här nu residerande KE1iISA- RENS Syster, med den Papistiska Religion, som här war i sitt högsta flor. På westra sidan ofwan på en wall bese han ofta hela denna sköna stad. På östra sidan hade Fransyskan redan trängt sig in. Wid JHons hölls en stark visitation, där ingen fick passera med mer än 950 livress Men LINNZUS kom likwäl fram med ett par hundrade duca- ter. Denna staden, ehuru han icke war stor, hölt likwäl ellofwa Apo- thekare. — Häromkring brötos stenkohl och takskiffer. Wid Valence [Valenciennes] blef LINNE coffert förseglad, emedan han hade med sig en hop med nya böcker; ty han hade tagit ett exemplar af hwarje bok, som han uplagt i Holland. Widare passerades HFlandrens fält, som lik- nade Skånes slätter. Husen woro bygda mästadels af en sten, som War 30 midt emellan sandsten och krita. Uti Cambrigie [Cambray] hwar gång klockan slog, sågos 2:ne af träd gjorde karlar, som slogo på klockan, Landswägen war stenlagd med en kalksten, som genereras af lera eller med Marmore primo, Syst. Nat, 6 p. 151. n. i. Så snart LINN.EUS kommit till Paris, blef han lefvererad af den gamle Professor ANTON DE JusstrEU, hwilken war dagligen sysselsatt med Praxis medica, till sin Broder, Demonstratorem Plantarum, BERN=- HARD DE Jussiru. Här blef LInNwAer göromål, att genomgå den wack- ra Trägården, att se JUSSIZORUM, TOURNEFORTII, VAILLANTII, SU-= RIANI och andras Herbarier, samt D'ISNARDS största samling af böc- ker i Botaniquen, BERNHARD DE JussiEU anstälte resor åt Fontaine« blsau och Burgundien, endast att wisa LINnzus de wackraste wäxter,; som finnas omkring Paris, i följe med LA SERRE, då LINNZUS hade fri resa, och BERNHARD DE JuUssIEU tjänte honom dageligen, så att LiNNAEUS här converserade med JUSSIEUERNA, REAUMUR, ORRIET, salig TOURNEFORTS (ritare och) resekamrat i Orienten, med LA SERRE, Ånkan VAILLANT och Mademoiselle BASSEPORT, som war Pictrix yes gia i Horto, Den 14 Junii anhöll LINNA2US hos då warande Prasea pu FAY att pro hospite få bese Wettenskaps Academien, då han äfter sessionen blef antydd att något dröja, och därpå fick weta, att Acade- mien antagit honom till Correspondent. Du FaY föreslog, om icke LINNAUS hade lust att blifwa Fransos, däräst Academien toge honom till Membrum med åhrlig Pension, men högre hog drog honom till sitt Fädernesland, 30 Sedan LInN2ZUus sett Slottet Versailles, Landet omkring Paris, Bi- bliotheken, Musea, Herbaria och REAUMURS samlingar, under lIhwilken tid han hos JUSSIEUERNA hade mäst dagligen frit vivere, tänkte han på hemresan. Ty Linna göromål war cj att lära Franska seder och utländska språk; hållandes före, att tiden på intet sätt dyrare köpes, än då man reser utomlands endast för språken skull. WVist war det, att LINNEI tid icke. tullstadde honom excolera språken; men så war ock att märka , det hans genie war så aldeles intet för språk, att han hwarken lärde Engelska, eller Fronsyska, eler Tyska, eller Lappska, ja, icke en gäng Holldndska, fast han hela 3 åhren wistades i Holland; icke desto mindre kom han allestädes fram wäl och lyckligen. "Sedan LINNAZUS således sctt det märkwärdigaste i Paris, far han till Rouen; och därifrån seglar med en strykande wind och storm till Cattegat , där winden straxt wänder sig åt sundet, och LiInnzus landstiger wid Helsingborg , hwarifrån han reser att besöka sin ålderstegne Fader i Sten. brohult , och älter några dagars hwila begifwer sig till Fohlun, där han finner sin förtrogne wän, JoHANNEM PBROWALLIUM, redan wara blef- wen Physices Professor i Åbo, och sin Käresta wänta hans hemkomst. LINNZUS får nu (formell) förlofning, hwarpå han reser till Stockholm, att där söka sin widare fortun. Stockholm emottog LINNZUM uti September månad såsom en främ- ling. LINNZUS ärnade här såsom Doctor försörja sig; men 'som han war allom obekant, wågade ingen 1 åhr att anförtro sitt kära lif uti en oförsökt Doctors händer, ja, icke en gång sin hund, att han ofta twif- 3? lade om sin fortkomst i Riket... Han; som allestäds utomlands blef ärad såsom en' Princeps Botanicorum,- war hemma såsom en KLiMmius, kom- men ifrån underjordiska werlden, så att om: LInnzus nu icke warit kär, hade han ofelbart åter utrest, och lemnat Swerige.. Den enda ärkänsla, . som" han' märkte hos sina, war det, att då (Upsaliska) VVetten= skaps Socicteten war tillsammanskallad till Stockholm hos sin Proeses Il- lustris, Riksrådet Gref Bonpr, den' 4' October, blef. LiINnNzus' enhäl=- ligt wald till Ledamot. 1739... Sedan LINNAUS såg, alt han på intet sätt kunne få nå- gon Praxis medica, begynte han frequentera de allmännaste spisqwarte= ren, hwaräst han såg de unge Cavaillerer) som blifwit blesserade in ta- stris Veneris, sitta" abstemios,. då han' tillstyrker” dem): att wara wid godt mod och att dricka ett qwarter Bhenskt win, med försäkran, att han wille dem curcra innom 14 dagar), då änteligen 2:ne, som fruktlöst me= djcinerat, wågade sitt I:f uti hans händer, och dem han straxt curerade; hwarätter ban' innom" en månads tid fick under sin cur den mästa ung= domen. Härigenom begynte hans: credit att stiga under de då gängse koppor och frossor, så att han redan i Mars månad fått den ansenliga= ste pract:quen, LiNNzUs blifyver bekant med den wittra' Capitain TrRIEWALD, gom medelst Experimental-Pbysiquens' införande i Riket redan blifwit allmänt älskad. Denne Capitain TRIEWALD gick nu hafwande med en Wettenskops — Academies inrättande på modersmålet i Residence-Staden; a 30 om hwilken han ofta öfwerlägger med Baron HÖrreEN och Doctor Lin= NAEUS, som äfwen associerar sig den af sitt Fädernesland så högt för- tjänte JoNAs ÅLSTRÖM. Desse komma tillsammans, göra sina lagar, och fundera Academien uti Maij månad, samt kasta lott om rum och anseende, och änteligen om första Presidentskapet, då LIinnzus blir den första Preses i Wettenskaps Academien. Emedlertid stiger LINNAZI eredit under då warande Riksdag. Landtmarskalken, Gref CARL GUsTAF TESSIN, låter kalla LIN= NAEUM till sig, och frågar honom, om han hade något att söka wid Riksdagen, som han wore försäkrad, att Riksens Ständer skulle anse för ett nöje att gynna en Swensk , som så mycket distinquerat sig utom- lands. Men fast LInNnzvs sade sig intet hafwa att söka, bad han ho- nom ändå betänka sig till dagen äfter och då komma igen. Emedler- tid råder Capitain 'TRIEWALD LINNZUM att söka få i Bergs-Collegio de hundrade ducater åhrligen, som han för detta innehaft och nu woro lediga. Gref TESSIN tager denna ansökningen (d. 14 Maij), och befal- ler LINNZUM komma till sig åt middagen. Profess. Bot. [et Hist. Nat.] Turin RATHGEB, JOSEPEL, 3 Legatus Cze- saris Venedig, SAGRAMOSO, Chevalier de Malte. FRANKRIZE. JUSSIEU, ÅNT. DE, Prof. Botan. Paris, JUSSIEU, BERNARD DE, Profess. [De- monst.] Bot. Paris GUETTARD, JoH. STEPH., Medicus [et Flist. Nat.) ROoBBE, FRANC., Religiosus CHARDON, Medic. Doct. Lz MoOnnier, CHRIST. GUI. , KAST, GL., Arehiater Paris. Paris. Paris. Paris. IEuneville, SAUVAGES, FRANC. BoIss, DE, Profess. Bot. Montpellier. FRANKRIKE. MAYNARD; EN6LAND. BARRERE, PETR.; ANGERVILLE , ÅUGER., LUDES, COLLINSON, PET.; MITCHEL, JOHN, LAWSON, IsSAAC, ANDREW, JOHN, DILLENIUS, JOH. JACOB, SIBTHORP, HUMPIREY »; DONELL, JACOB, NEDERLAND. BOERHAAVE, HERMAN, Os TFRIESLÄND. MOEHRING, PAUL I. GER., GRONOVIUS, JOH, UREDR,, ROYEN, ÅDRIAN VAN, SWIETEN, GERARD VAN, CLIFFORD, GEORG, BURMANN, JOHANN, RoerrL, GuIL., WACHENDORF, Ev. J. VAN, GORTER, DAVID DE, Prof. Medic. Prof. Bot. Botanicus Medicus Mercator curiosus Medic. ex Virginia Medic. Exercitus Medicine Doctor Profess. Botan. Profess. Botan, Medicus Irlandioe Prof. Medic. [Bot et Chem.] [ Consul ] Senator Urbis Profess. Botan. Archiater Caesaris Juris Consuli. Mercator Profess. Botan. Profess Anatom. Profess. Botan. Prof. Botan. [Me- dic.] Medicus 85 Toulouse. Perpignan. Rouen, Caen, London. London. London, Oxford. Oxfords Oxford. Cashel. Leyden. Leyden. Leyden, Leyden, Amsterdam. Amsterdam. Amsterdam. Utrecht. Hardevwyk. JFewer. 86 TurztreT. MACKENZIE, MorDACUS, Medicus Constantinopel.- AmErI04. BARTSCH, JOHANN, Medicus Surinam, LoGHAN, JAMES, [Juris Consulktus Pensylvanice] Germantown. CLAYTON, JoHN, [Mercat. Virginiee] Glocester. BARTRAM, JoHN, Colonus [Pensylv.] COLDEN, CADWALLADER, [Botanicus Nove- boraci ] Coldingham. GARDEN, [ALEXANDER], Medicus Caroline [Charlestown]. LINNAZI PERSONA J[Joch CARACTER.] PoRTRAITET , som står framför Philosophia Botanica 1751 är ibland de bästa. Men det som Wettenskaps-Academien lät måla 1774 kan fö-. ga förbättras. STATURA mediocre stor, snarare låg än hög, hwarken mager el- ler fet , med tämmelig musculeuse artus och stora ådror altifrån barn- ålren. HUFWwUD stort: oceipite gibbo; ad suturam lambdoideam transverse depresso. Pili in infantia nivei, dein fusci, in senio canescentes. Oculi brunnei, vivaces, accutissimi: visu eximio. Frons in senio rugosa. Ver- zuca obliterata in bucca dextra et alia in nasi dextro latere. — Dentss debiles, cariosi ab Odontalgia hereditaria in juventute. NV SZ ANIMUS promtus, mobilis ad iram et lzxtitiam et moerores, cito placabatur; hilaris in juventute, nec in senio torpidus ; in rebus agen= dis promtissimus ; incessu levis, agilis. Fan war aldeles intet trätgirug; och swarade därföre aldrig dem, som skrefwo emot sig. Han sade: ”har jag orätt, blifwer det aldrig wunnet; har jag åter rätt, så får jag rätt, så länge naturen warar.” Curas demesticas committebat uxori, ipse nature productis unice intentus; incepta opera ad finem perduxit, nec in itinere respexit. Han war hwarken rik äller fattig, men rädd för skuld. Han skref sina wärk ej pro sostro, utan pro konore. = Aldrig försummade han någon lection; men Consistorialia tracterade han som aliena. Han upmuntra- de altid sine Auditores: att höra sine lectioner med nöje och behag, Han ägde ett excellent minne alt till 60 åhr, då nomina propria begyn=- te att mycket glömmas af honom, som haft sådane flere i hufwudet än mången annor. ÅA linguis addiscendis facile omnibus war han alien i. hela sin tid, Han kunne intet gjerna förställa sig och hyckla; — hatade i hög grad alt, hwad högfärd heter; — war ej luxurieux , men lefde som andra måtteligt; — sof om wintren från gg till 7, men om sommaren från 10 till 5; — skjöt ej upp det han borde förrätta; — inskref alt, hwad han observerade, straxt på sitt ställe, och för- litte sig aldrig på minnet; 88 Han skref kort och nerveust alt, hwad han utarbetade; — wisade allestädes sig född Methodicus; — sade sig häldre wilja få af PRrRIsciAn 3 slag, än af Naturen ett; — läste på jorden Stenar, Wixter, Djur, som uti en bok; — war en af de starkaste Observatores wi känt; — war ock därföre Auctor, men ej Compilator; — hade altid wördnad och admiration för sin Skapare, och sökte le- da sin wettenskap till dess Auctor; = hade också öfwer sin sängkammar-dörr skrifwit: Innocue vivito: Numen adest. Sedan han war i dödsens käftar af Podager 1750, och blef cure- rad med Smultron, åt han hwar sommar, så länge smultron warade, så mycket däraf han förmådde, och magen gitte emottaga; hwarigenom han icke allenast totalt slapp Podagern, utan ock hade af dem mer vwnylla än andra af sine Brunscurer , och öfwerwann äfwen Skjörbjug- gen, som hwar wår ifrån unga åhren gjorde honom tung. [LINNAZI LYCKA, FORTJENSTER och RYKTBARHE TJ Gup sjelf har fört honom med sin egen alsmägtiga hand; - har låtit honom upspricka utur en stubbotan rot, omplante< rat honom på en fjerran ort härligen, låtit honom up- stiga till ett ansenligt träd; GUD har 59 ingifwit honom en sådan brinnande hog för wettenstkapen, att den blifwit det aldrabehagligaste; gifwit, att ala önskeliga medel existerat på hans tid, att nian kunne winna sine progresser,; fört honom så, att det han önskat sig och ej wunnit, blif= wit hans största förmon; gjort honom uptagen hos Meecenates Scientiarum, ja, hos de Öfwerste i Riket och i Konungahuset; gifwit honom fördelachtig och hederlig tjenst, just den han mäst 1 werlden önskat sig; gifwit honom den Flustru han mäst önskade sig, och som bushållade, medan han arbetade; gfwit honom Barn, som blifwit beskedlige och dygdige; gifwit honom Son till Successor i tjensten; förlänt honom det största Herbarium i werlden, hans största nöje; förlänt bonom gods och annor egendom, att om intet warit öfrigt, dock intet fattats; hedrat honom med Åretitel: (Archiater), Stjerna: (Riddare), Skjöld: (Adelsman), Namn i lärda werlden; bewarat honom för eldswåda; bewarat hans lif öfwer 60 åhr; 124 30 GuDp har låtit honom få koxa in uti sin hemliga Rådkammare; — — låtit honom se mera af sina skapade wärk, än någon dödelig före honom; — — förlänt honom den största insicht i Naturkunnigheten , större än någon wunnit; HERREN hafwer warit med honom, ehwart han gångit hafwer, och hafwer utrotat alla hans fender för honom, och hafwer gjort honom till ett stort namn, såsom the storas på jor- dene, cfr, 2 Sam. VIZ: 9. 1 Chron. XVII: 8. Ingen före honom har — — drifwit med mera nit sin Profession och haft flere Auditores; — — gjort flere observationer uti Naturkunnigheten; — — haft solidare insicht i alla 3 Naturens Riken tillika; — — warit större Botanicus äller Zoologus; — — utarbetat så wäl Historiam naturalem Patrice: Floram, Faw sam , Itinera; — oo skrifwit flere wärk, rättare, ordenteligare, af egen experience; — — reformerat så totalt en hel science och gjort en ny epok; — — rangerat alla Naturens producta i sådan redighet; | — "— corresponderat så widlöftigt öfwer hela werlden; — — utsänt sina Disciplar till så många werldens delar; — — skrifwit sitt namn på flere wäxter, insecter, ja, på hela Na- turen ; — — sedt så många Skaparens wärk, och så noga; ; = — blifwit mer namnkunnig öfwer hela werlden; gr Ingen före honom har — — besådt någon Åcademisk Trägård med så många slags frön; — — uptäkt så många djur, ja, så många som alla andra; — — samlat sig så stort Herbarium; — — warit Ledamot af flere Wettenskaps Societeter: Kejserliga A. N. C. 1756, X: 3, D10SCoRIDES secundus dictus. (Paris, Corresp, Acad. Scient. 1758. VI: 24. vel 18.] Upsala, 1758. X: 4. [IX. 27.] et per 20 annos Secretarius, [ab ann, 1744. X: 12, ad ann. 1765. HI: 1231] Stockholm, Wet, Acad., 1730. V: — >» Fundatorum unus, Proeses primus. Montpellier , 1743. V: 31. Berlin, 1747. Il: 14, Toulouse , 1750. Petersburg, 1754. [1755.] IX: 25. [29]. Florents , 1759. [fel, 1755]. XII: [17]. 27. Paris, Membr. Acad. Scient, 1762. XII: [8]. 11. Ordina- rius Octumvir. London, Engelska Oecon., 1762. VI: 16. Trondhjem , 1766. Primus Extraneorum. Celle, 1766. [1767-] VIL: 19. Philadelphia, 1790. Vliessingen, 1771. IX: [10] 20. Rotterdam, 1771. 92 Edingburgh, 1772. XI: 3. Membrum Honorarium, Siena, 1771. [1770]. Bern, 1772. Stockholm, Patriot. Sällsk. 1775. Ingen före honom har — — warit ibland Swänskar ordinarie utländsk Ledamot af Fran- ska Wettenskaps- Academien; största heder för en Lärd, och som nu delas af 4 Medici: MOoRGAGNI, HALLER, SWIETEN , LINNÉ. — » Dblifwit saluterad för Princeps Botanicorum ; hwilket kan ses af Botanisternas bref till honom, och af deras utkomne skrif- ter. CAsp. BAUHINUS, TOURNETORT, SHEHARD, DIL- ZLENIUS , kallades annars Principes sui 2evi. , P . FLORA OFFICIARIIL General; LiINNZzvs CAR, Prof. Upsaliensis. General-Major, JussIru BERN. Prof. Parisiensis. Öfwerstar, HALLER ALB. Prof. Göttingensis. GrRonovivs J. FR, Senator Leydensis. ROYEN ÅDR. Prof. Leydensis. GESNER Öfwerst-Lieut, BURMANN Jout. Prof. Amstelodamensis, GLEDITSCH J. GoTTL. Prof, Berolinensis, Öfwerst-Licut.: MozEurnrInG P. H, G. Majorer, Capitainer, Lieutenanter,, Fändrikar, Lupwic Car. G. GUETTARD J, ST. GMEIAN Jon. GEORG, SAUVAGES FRANSC. SIBTHORP HUMPH, KaALM PETER CELSIUS OLAUS: PONTEDERA JUL, SEGUIER JoH: FRANGC;. BRrREYNIUS J. PHIL, GorRTER DAVID WACHENDORF Ev. J. BERGEN: CAR. AUG. LECHE' JoH.. MARTYN: JOHN BARRENE PETR. WAGNER: PETR,. CHR. MILLER PHILIP MAYNARD COLLINSON PETER ENS ÅBRAK, Rumormästare, HEiIsTER LAUR.: Fältwäbel, SIEGESBECK J, GEORG: 95 Medicus Jeverensis; Prof. Lipsiensis. Acad. Parisiensis. Prof. Petropolitanus, Prof, Monspeliensis, Prof. Oxonmiensis. Prof. Aboensis: Prof, Upsaliensis. Prof, Patavinus. Jur: Cons. Veronensis; Medic. Gedanensis. Prof,. Harderovicensis. Prof. Ultrajectinus. Prof. Viandro-Francofurt. Prof. Aboönsis.. Prof. Cantabrigensis. Prof... Perpinianus:.. Arch. Badenburgico-Culmb.: Hortulanus: Chelseensis. Prof. Perpin, [Tolosanus]. Mercator Londinensis. Medic. Petropolitanus, Prof, Ilelmstadiensis, Prof, Petropolitanus.. 94 [LINNES TAL I CONSISTÖRTUMACADEMICUM 17273 Mine wärde Herrar College! Med så stor bekymmersamhet, som jag antog detta [Rectors] stäl- le för 6 månader sedan, med så stor glädje får jag ock nu lämna det- samma, Mitt bekymmer war då öfwer de oroligheter, som denna tjenst plä- ga medfölja ; min glädje är nu, att hwad jag frucktade, intet hänt. Den Nådige Guden har hört min bön, ech wälsignat mig med fre- den. Fred har warit inom desse helgade wäggar, att jag sluppit höra olåt af och ibland mine Herrar Colleger. Fred har warit utom oss bland den studerande ungdomen, att ingen, ja icke en enda, af dem fram- dragits till rätta för något fel. Gud förläne oss framdeles beständigt en så fredsam lefnad, så lö- per wår tid oförmärkt och oskyldigt. Wi hafwa intet fått så elak vwerld, som wi oftast göra den sjelfwve. Wi hafwa intet fått så kort lif, som wi ofta förkorta det med denna werldenes fåfänga omsorger och onödiga bekymmer. Jag har nu Gudi lof tjent ut/min tid och får gå ur tjensten. Det är swårt att tjena en enda till nöjes, swårare att tjena månge. Wi fordra ock gemenligen mera af wåra betjenter, än wi lätteligen sjelf- we, i lika situation, skulle kunna wärkställa. Ty kan ja wid afskeds- tagandet aldrig nog prisa mina Colleger, som warit långmodige och tå- 95 lige med min swaghet. Jag bör af upricktigt hjerta önska Eder det samma tillbakas, då samma tjenst kommer till Eder, man äfter man. Jag får wid detta tillfället äfwen fägna mig öfwer Academiens wäl-- stånd och den wälsignelse, som Gud sjelf oss förlänt, Inga tadlare mär— kas nu gnaga på Academiens heder. Wår egen enighet har byggt oss fästningen. Öfwerhet, Riksens Råd, Potentaters Ministrar hafwa be- sökt oss; de hafwa funnit sitt nöje i wår lefnad och wid wår Academie ; de hafwa uphöjdt henne till stjernorne och många önskat sig wår sällhet. Erindrom oss häremot de förra tider, då partier, oenighet och för- tal förmörkade det folk, som nu lyser af sin lärdom, af sin flit, af sm samdrägt, Ty böra wi skära oss pipor i wassen och därmed sjunga Gudi en lofsång, som törlänt oss sådan fred osh Iefnad. Af wäårt exempel se wi äfwen ungdomen ledas till flit, wettenska- per, dygd, ära, enighet och alfwarsamhet. Gud förläne oss samtelige månge sådane sälla tider, att wår lefnad må flyta fram uti en spak ström och ej brusa af werldenes gräliga få- fänga, då simmer wår lycka lätt med oss och ej kullbytterar mot klip- por och i forssar. Jag har den äran önska min hedersamme Successor lika lycka, lika stillhet, lika nöjsam styrelse, som jag åtnjutit. Jag innesluter mig med tacksamt hjerta hos hwar och en af mine S (o] I wärdige H:rr Cotleger, som med tålamod och godhet uptagit min tjenst. 96 Le z Jag bör ej häller wid detta tillfället mod stillatigande bemöta wår wärde Academie-Secreterares oförtrutna trogna bistånd och uprichtiga- ste tjenst, som gjort mitt beswär lätt, min omsorg lindrig, mine expe- ditioner säkre; hwilket alt skall förbinda mig städse till all uptänkelig ärkänsla. Gud göre H:r Secreterarns dagar så sälle, som Hir Secrcte- raren gjort desse mina tryggel [LÅÄÅRDA MÅNS OMDÖMEN OM LINNA US] Tu decus. omne tuis, postquam te fata tulere, VIirc, JUNCEERUS, Profess, Halens., in Orat. ad Dissert, THEissEniu de In sectorum Noxa, 1757, ostendebat, Deum ADAMO hoc negotium primo dedisse, ut res creatas cognosceret et denominarct, Hanc cognitionem vero lapsu ADAMI iterum deperditam esse proponit, ut postea nemo inveniatur, qui tantam creatarum cognitionem habuerit, excepto SALOMONE, cu- jus tanta fuit cognitio, ut ipse S, Sanctus ejus in Sacris Litteris mentionem facere non dubitaverit, Post eum multos quidem fuisse dicit, qui ut justam harum cognitionem obtinerent, naturse studuere, omnes vero preejudiciis ducti a recta via aberrasse, et LIN= NZEUM esse unicum, cui tam amplam nature cognitio- nem dedit Deus, quam ante cum nernini, ita ut hic noga HH tantum longe plura naturalia ipse vidisset et exami- ni subjecisset, quam ulus umquam ante eum, scd etiam naturalem earum connexionem et affinitatem adeocue fines ot oeconomiam naturae mellis perspe- xisset, quam antecessorum ulius, simulque magis ad Dei ac nature cognitionem viam monstrasset ac illi. Älqvum ideo esse, ut gratiam hanc Divinam in il= lum coilatam cum submissa Dei laude melius agno- scamus et veneremur, magisque ecjus vestigia sequi studeamus, quam forte huc usque factum est. SCOPOLI in Flore Carnielice Prafatione: ”In dubiis rebus LInNn.zo sepius fidem adhibui, et cur non crederem viro, quo nemo stirprum charac- teres adspexit propius, nemo majores in Rei Her- barie gratiam labores iniit, nemo denique mortalium, per plurima sacula, tanta pröestitt, quod unus ille Princeps Botanicorum, cujus eximia merita eeternum- que nomen grata numquam non agnoscet posteritas, nullaque livoris macula dissipabit.” HuDSOoN in Flore Asclicone Prafat. p. VT. ”At exortwm est his sdicbus novum sidus, quod orbi Botanico Incem afiudit, ne in somniis quidem antea visam, qgus partes plantarum minutissimasque nonp omnino observalas detexit.” 98 SFTILLINGFLEET in Proefat. ad Miscell, Tracts, p. XVIII ”When we consider Linné in this light of a ma- ster, he must appear like HoMER at the head of the Poets, SoCRATES at the head of Greek Mora- lists, and our NEwTOoN at the head of the Mathe- mathical Philosophers.” SVEM in Histor. Literar., (Actis Nidrosiensibus inserta), nämner ibland dem, som wunnit lärda werldens pris, allenast 6 Odddelige, såsom största titul att gifva de Lärdaste, nämligen GALILEUS, Italus, Åstronomus. NEWTON, Ånglus , Mathematicus. ELEIBNITZ, Germanus, Philosophus. BoERHAAVE, Belga, Medicus. LINNÉ, Svecus , Naturae Consultus. GraAM, Danus, Historicus, BALTIMORE F. BArRo DE, Marilandiee Dominus, Gaudia Poitita— — ”LINNZ0 Optimo, Sapienti, Sagaci, totius Europee Oraculo, Ornamento Regni SvecicL ——-— D. D. D.” HALLER de Studio Medico, p- 280., gravis auetor, mimine LINNAI amicus : ”Systemate Nature primum Iinnotuit celeberrimus LINNZUS, qui fortissime consilio Botanicen penitus eruere et ordinare de imtegro sibi sumsit. Hoc ope- re totam Naturam in nova Genera novasque Classes HALLER 99 redegit. In Animalibus et Mineralibus idem, quod in Plantis, secutus consilium. Nova Epocha ab eo tempore in Botanicis numerari potest.” In Bibliotheca Botamica Vol. 2. p. 244. orditur epocham ultimam a LinN£Oo, ”qui maximam in universa re herbaria conyersionem mo- litus est, et qui omnino pene integre suo fine est poti- tus. A natura ardente animo instructus , acerrima ima- ginatione, ingenio systematico, opportuanitatibus imprimis posteriore susse vite parte usus copiosissimis, cum ex u= niverso orbe undique ad eum certatim naturales thesauri confluerent, omnibus sui animi viribus, quas possidet maximas, in novam rei herbarise constitutionem incubuit; seque vivente et superstite placita sua a plerisque suis coétaneis recepta vidit,” RouvssrAu till BjÖrNstTÅHL i Paris: (Extract ur denne senares Bref i GJÖRWELLS Ållmånna Tidningar 1770 1. 152) ”Ni känner då min Mästare och Liårare, åen store LaNn- NEUS; når Ni skrifver honom till, — — — så håla honom ifrån mig et mettez moi å genoux devant lut, — = och såg, at jag icke kånner någon större månniska på jor- den — — — I denna Boken [Philosopbia Botanical] är mera visdom ån uti de aldrastörsta Foliaunter, och i det stål- let at måst alla edra Böcker ifrån Norden äro tchargerade med förmycken erudition, så år icke et ord i denna, som 100 icke år nödvändigt m. m. Så mycket beröm af H:r Rous- skAUS mun var oförväntadt; som icke eljest talar mycket, och är ganska sparsam på loford; men vid Ir v. LINNÉS namn blef han aldeles enthusiasmerad. — — — Han sade ock, att ÅDANSON i Frankrike likasom Cranzius i Tyskland lärdt alt det de veta af H:r LINN2ZUsS, och sedan hafva de slitit och förklenat lans namn, at de voro otacksamme emot sin Mästare, &0.” AmicUs ad LInNnzUM scripsit verba SENECEZ de Aveusto in MAE- CENATEM, mutatis mutandis: ”Tot habenti millia hominum unum reparare difficile erat, Ceesae sunt legiones et protinus scriptee, Fracta classis et intra paucos dies nova natabat, Sevitum in opera publica ignibus, surrexerunt meliora con- sumtis; Åt tota vita MACENATIS vacayit locus.” Andra Stycket. UTDRAG UR CARL LINNAI, aAvdruadD von LINNES, EGENHÅNDIGA MANUSCRIPTER. , « Similes aguoscit pagina mores, CLAUDIANUS. rIOrI a e L UR ETT EXEMPLAR AF LINNEi UNDERRÄTTELSE OM SITT LEFNADELOPP. Denna Handskrifi i Quart-format går icke längre än till år 1751. Och ehuru den är mindre faltstärndig än den till samma tid i föregående Stycke redan tryckta LefvernesBeskrifning, innehåller den likväl flera der saknade Anteckningar och äfven ibland med starkare uttryck anmärkta Händelser och fälda Omdömen. Den har ock gifvit anledning till rättelser så väl af min- dre ricktige Titlar på några förut anförda Skrifter, som i synnerhet af flera Anachronismer, rörande åtskilliga omnämda Arbetens utgifvande och uppkom- na utan tvifvel genom förväxling af tiden, då de blifvit utarbetade, med den, då de först kommit under pressen eller sedan lemnat densamma färdigtryckte. Detta alt har jag trodt mig på detta ställe böra bevara för glömska och för- SlOringe Titeln är: ”ViTA CAROLI LINNZI;” och nederst på samma sida finnas skrifne VIRGILIH verser: | ”Stat sua crique dies: breve et irreparabile tempus Omnibus est (positum.) [vitae: sed] Famam (cextollere) [extendere] factiz Hoc virtutis opus. = — -— — — — LEN. X. 467. 599. På baksidan af Titelbladet stå Ovipi verser: ”Quid properasse juvat? quid (pauca) [parca] dedisse quieti Tempora? quid nocti conseruisse diem? Si (tandem) [tamen] hic standum (est?) — — — 3 Åmor. VI. 9. sag” I sjelfva början af denna LefvernesBeskrifning säges, att bägge Linne Föräldrar ”härstammade af slätt och jemt folk, Bönder äller Präster, som 10. 102 fölljande Genealogie utwisar.” Någon sådan fanns likväl icke bifogad. Men som jag fådt densamma ifrån annat ställe, ehuru ej egenhändigt skrifven, skall den i nästa eller 3:dje Stycket blifva meddelt. 1707. [Linnzvs föddes i] — — ”Råshult by, södra gården — — och fastän partu difficili, war han doch mycket kiär, såsom första fruchten af Åchtenskapet, — — och diades at Modrens e- gua bröst.” 1708. följ. ”Wid Stenbrohult, [Pastors-Boställe], wäxte CARL up ibland blomstren, till hwilka han med sjelfwa modersmjölken fattade så stort nöje, att det sedermera af ingen nöd kunne utplånas” — — [Såsom första anledningarne härtill anförer han], ”att Fadren altid älska- de Örtkunskapen; hade lärt sig några örters namn på Latin; hade sjelf inlagt 50 med egen hand till ett Herbarium vivum, då han studerade wid Academien 1 Lund; anlade, straxt han war gift, en liten Trägård wid Råshult, där han införde så många wäxter, han utur Trägårdar kunne sig förskaffa; och hade i ingen ting större nöje än i denna sin Trägård, mehr för sjelfwa örternas skull än någon nytta däraf, — samt att Modren, under det hon war hafwande, stadigt såg sin Mans inrätt- ningar i 'Trägården, och sedan, medan gossen ännu war helt liten, så snart han blef olåtig och på intet annat sätt kunne blidkas, altid stack honom en blomma i handen, då han straxt tystnade.” ”Denna så till sägandes. medfödda Just för örter föröktes sedermera därigenoin , alt gossen hörde sin Fader ofta referera något om wäxter, > 3 3 Lå 103 som war sällsamt; att han af honom straxt fick lära Swänska namn på en stor dehl wäxter; att han fick stadigt wistas i den Trägård, Fadren anlade i Stenbrokult och hwilken, hwad differente wäxter angår, war san- nerligen den curieusaste i landskapet; samt att gossen fick lof göra sig en egen Trägård i miniatur, där han på en liten plats hade ett stånd af alt det, som fants i den större 'Trägården;” 1727 ”blef han inskrefwen — = — till Student af dåwa- rande Rectore Magnilico, D:no S.S. Theol. Doctore [et Prof. MARTIN.] HEGARDT.” ”Han war ej wähl Student, förän han kiöpte sig JoHRENII Hode.= gus Botanicus, äfter ”TOURNEFORT ej kunne ärnås, och af honom lärde sig sjelf dennes method. Han gick straxt omkring på slätterne wid Lund, i synnerhet uht åht hafssidan, att leta äfter örter, som han ej sedt till- förene.” ”StToBAUVS såg denne ungkarlen, men fant, att hwarken ansichte, kläddrächt, seder äller något kunne recommendera honom, Doch wiste han honom som hastigast sitt Herbarium vivum, sådant han aldrig hört omtalas. Men förän ett åhr war förbi, hade han mäst alla örter, som funnos kring Lund i Trägårdar och wilt wäxande, på sådant sätt inlag- de uti ett eget Herbario.” ”S'rToB/AUs märkte ifrån den natten, [han såg LInnzUus 1 sitt Bi- bliothek], stadigt denna ynglingens flit. Ty lät han honom nyttia alla sina Collegia gratis, =— — —-— —-— gaf honom underwisning om alla 104 Petrificata och Snäckor, och lärde honom fundamenta uti åtskillige par= tibus Medicinze.” -— [ESS 1728. ”Modren ängslade sig jämmerligen, då hon såg, att CARL; [hemkommen ifrån Lund till Föräldrarne öfver sommaren], intet gjorde annat än klistrade örter på papper, och märkte då först, att få sin kiä- ra Son till Präst, wore nu mehr aldeles intet hopp öfrigt” ”Föräldrarnes förmåga war ringa. De pengar CARL fick, [då han reste till Upsala], woro snart alle, Medicinska Wettenskapen war för- fallen till största barbari. Professores Medicinze läste föga äller intet. RUDBECK hade aldeles åsidosatt Medicinoe Studiosos och sina Lectioner, och RoBERrGs, den andre Professorens , wänskap uphörde, så snart CARLS pengar woro alle. Han begynte nu lida wärkelig nöd.” — — «= 1729. [Men sedan han blifvit bekant med den] ”gamble hedersamr- me Gubben, Doct. OtrtoFf CELSIUS, — — = tackade Carr, Gud, som så nådigt gifwit honom: en annor StToprus i Upsala; och då gick hela CARLS omtanke och alla hans göromål endast uht på örter.” — — [Han höll också då föreläsningar för de andre Medicine Studiosi] ”uti Botanicis, Physiologicis. och. Chemicis,” 1730, ”Prof. RUDBECK = «—- skickar bud äfter LINNAUS, för eo nm .” 9 + . .o 1 bed rer honom i 'Trägarden, exambrerar honom noga och länge, och frågar honom. till slut, om ham ej. wille de publique Lectionerne sig åtaga. Han , som wiste sig, ej wara mehr än 235 åhrs Student, blir bestört. öf= 105 wer att skola gå fram och publice lära wid en så stor Academie. Men jakar likwäl därtill med wördnad, om Professoren wågade honom sådant committera,.”. — — 1731. ”RUDBECKEN talade esomoftast för LINNEUS om sin ÅLap- ska resa, och wisade honom de örter han där funnit, vivis coloribus depictas.” [Af dessa har man tvänne graverade i Acta Literaria Svecie för år 1720, nämligen Linnea borealis, p. 96. fig. I. och Lobelia Dorta manna, p. 97. fig. II] 1732, ”när wintren gått bort först i Februario, reste LINNZUS från Lund till Smoland, och blef där till Martiom, - När wintren äfwen här uphört, for han åter till Upsala, där ännu war stark winter, och måste där fördröja till d. 13 Maji, då alt war grönt, och han begaf sig på resan åht Lapland, helt allena, hafwandes ej annat med sig, än skrif- don, 2 lintyg och de kläder han stod uti: stöflar, liten råck och car- pus, en mätlstock, [baculum, qui insculptas exhibebat mensuras, Flor. Lapp. Lect, plag. 2], och en liten wäska för papper och pennar. Re- san gick åht Gefle genom Gestrikland, Helsingland och Medelpad, där han war uppe på Norby Knylen, och sedan genom Hernosand åht ÅnRgerman. landy — — där han på Schulberget at Guds nåd slapp undan med lilwety — — och där han straxt på Schula-skogen fick wintern igen 3:dje gången, med godt före och mycken snö. Uti Umeå blef han af- styrkt att resa till Lapland om sommaren , såsom en omöjlig sak; men han giek ändå derpå löst. Straxt ofwanför Umeå begynte folket bryta på målet. Här blef en hud bolster och en ränsnara betsel; — «== 2 106 Ifrån Lycksele fördes han af en Lapp till en annor, helt allena, stadigt till fots äller med seglande uti små båtar, som roddes mot strömen af Sockte [Roddaren], och buros på hufwudet af en enda Lapp förbi fors- sarne, som ej woro navigable; måste altså lefwa på Lapparnes nåd och onåd, utan att kunna tala med dem, begiära mat äller wägwisning, i willa skogar, bland wildt folk; lefwa som de utan bröd, dricka och salt, endast af färsk fisk.” ”Då han härifrån [Rörstaa] stälde kosan åht Torneå-fjell, föll han en gång neder uti en springa i den uråldriga snön så djupt, att han måste med rep updragas, och slog sig då hårdt på högra låret; men kom sig doch snart före igen. Halfannor månad lefde han med Lappar- ne som en Lapp.” ”Kom till Upsala i November, sedan han detta åhr — «= == gådt öfwer 300 mihl till fots.” ”Af Stipendium Wrediamum fick han första halfwa åhret 8 Ducater, men sedermera intet för betjenternes otrohets skull.” 1733. [Till de i Bergslagerna besökte orter tilläggas] ”Davidsberg och Trellbo, I Fahlun kröp LiNNAUsS om dagarne ibland stenarne i gruf- wan och satt om nätterna wid smältugnarne.” - 1734 ”i April kom han igen till Upsala att rangera de Stenarter, han på resan samblat, och att få sitt nyss påbegynta Systema Lapidum i ordning.” 109 ”En Magister OELREICH, sedan Professor i Lund, war denna ti- dem LiNNEI Discipel i Botanicis.” Ingen hade vågat göra LINNZUS sällskap till Lappland. Men nn, då han vid Pingstiden reste till Dalarne , hade många Studenter lust att följa med honom; och de 7 af dem han dertill utvalde, tilldelte han hvar och en sina göromål, ”så att NÄSMAN blef Geographus och Concionator. CLEWBERG — Physicus — - Secretarius. FAHLSTEDT Mineralogus — — Stallmäster. SORLBERG Botanicus — - Quartermäster. EMPORELIUS Zoologus — - Jägmäster. HEDENBLAD Domesticus — - Adjutant. SANDEL Oeconomus — - Räntmäster.” [Efter återkomsten till. Fahlun] ”informerade LiInnzus äfwen Lands- höfdingern. REUTERHOLMS Söner uti Historia Naturali.” 1735. ker Trägård.” [Juristen SPREKELSEN i Hamburg] ”ägde en utmärkt wac- [Så svart] ”LINN2Uvs såg Hydram SEBE, [med 7 halsar och huf- vuden, 2 fötter och vinglös samt ormlik kropp), — —— uptäckte han af tändern, att detta monstrum ej war naluroe utan artis miraculum.” ”COUIFFoRD — — i Ämsterdam, — —- som fattat ett syn- nerligt nöje lör Botaniquen, hade ock inrättat en oförlikaelig Trägård 108 på sin landtegendom, [Hartecamp], emellan Leiden och Haarlem, hwilkeng underhåll kostade honom åhrligen 12,000 gyllen, «= = «=: Tan sat« tes i största förundran, då han märkte, att LINNAUS straxt kiände de obekantaste Indianske wäxter, dem han aldrig tillförene sedt, allenast han fick öpna blomman och rächna dess partier. Förmådde honom altså. att blifva hoos sig öfwer wintren.” — = Hos BURMAN i Amsterdam fullbordar fu LINNAUsS både Bibliothedå och Fundamenta Botanica, dem han är 1750 begyat hos- RUDBECK, och 1736 utgifver han bägge dessa Arbeten af trycket, äfven i Amsterdam: I London besåg Linnwzvs det oförlikneliga SLOANEsS Museum och hos DILLENIUsS i Oxford SHERARDS Herbarier , ernade tll fortsättning af CAsP, BAUHINI Pinax. ”När han kommit tillbakas till Holland, begynte han straxt att be- skrifwa Hortum Cliffortianum. "Och som han wähl förstod, att när den komme uht, skulle många förundra sig öfwer de nya namnen på Vä terna, syslosatte han sig om aftnarne, trött af Horto, med sin Critica Botanica,” hvartill han hos RupBECK lagt första grunden. Han fortsatte äfven trycknin- gen af sina likaledes hos RUDBECK påbegynta Genera Plantarum , så väl som afsin Flora Lapponicas. 1737 utkommo alla 4 dessa Verk ifrån trycket och till ett slut också Vi= ridarium ÖClifjortianum. ”Då LInnavs tog afsked af CLIFForRD, fick han af honom 100 Ducater för beswäret med Horto Cliffortiano.” 109 1738 [till våren ifrån hösten 17357] ”leflde LINNZzUs ganska wähl i Leyden på Prof. VAN ROYENS omkostnad, hörde den lärde BoERHAA- vENsS publique och private föreläsningar, fölgde honom till de sjuke uti Nosocomiis, omgicks dagligen med därwarande Lärde «=» — — och utgaf från trycket sina Classes Plantarum och — — sin afledne wäns, ARrRTEDI, Ichthyologie, den han med mycken möda extraherat ur dess Auctors schedulis.” ”Beste i Rötmånaden ifrån Paris åht Rouen.” 1739. Att Linsevs blef af Grefve Tuxssin först känd och så mycket gynnad, bidrog förnämligast Capt. TRIEWALD. , ”Straxt förän LINnAZUs firade sitt bröllopp, hade 6 wittre Herrar, TRIEWALD, HÖPKEN, ÅINNEUVS, ÅLSTRÖM, BJELKE och CEDER- HJELM inrättat en Swensk Wettenskaps Academie i Stockholm,” 1740. [Doctor LINnNAvs läste publice Botaniquen hela denna li- kasom nästföregående sommar, men Mineralogien om vintren imellan 27359 och 1740]. — ”Således satte VWVettenskaps- Academien, publique Lectionerne, Ammiralitets Nosocomium och en oändelig hop Patienter LINNEUS nog att syssla,” 1741 ”Januarii 20 hade LInnAzvs det nöjet, att hans kiära Fru födde honom en Son, den han lät kalla CARL.” I följande månad kom WaALLERIivs fram med sin bekanta Disputation; 14, 110 Men detta oaktadt blef LINNEUS strax derefter uppförd i första tummet på förslaget till Medicin&e Professionen efter ROBERG, som året förut tagit afsked. Den på Manufactur-Contoirets bekostnad anbefaldta resan till Öland och Cothland anträdde LINNAZvs Pingstdagen , sedan han öfverenskommit med de 6 unge Herrar, som skulle utgöra hans resesällskap, att vara honom behjäl- pelige, nämligen ”JoH. MOoREUS i Mineralogicis «SAM. WENDT i Botanicis, GoTTFR. DuBoIs — Zoologicis, P. ADLERHEIM — Physicis. [FRIED. ZIERVOGEL — Pharmaceuticis.] H, JoH. GAHN — Oeconomicis.” ”På Öland i Alungrufwan hade han så när mistat sitt ben, wid Blåkulla war han i sjönöd, och på öfwerfarten från Gotland i stor lifs- fara under en stickande storm.” ”Sedan LINNZUS wid Michaelis flyttat till Upsala, — = giör han straxt en wänlig förening med sin Camerat, Lif-Medicus Rosén, och förgäter alt gammalt; hwaräfter desse twå Professorer bytte Scien- cerne i Facultate Medica.” [Och ibland de Vetenskaper, som LINNEUS sedan skulle läsa, nämnes här äfven Chemien.] 17422 — — ”Det förfallna Botaniska Huset — — nedrefs och åter upmurades; grunden lades till ett Orangerie; och Trägården fick ny indelning — — med 3 reservoirer och communications- trummor dem emellan, — — blef ett par alnar djupt öfwer alt ge- nomgrafwen, — — föröktes med den bortom reservoirerne liggan- III de dehl, som Academien kiöpt af RUDBECKS, Sonens, Sterbhus, — — och riktades med alla willa wäxter och öfwer 10090 utländska” 1743 ”Junii 14, mane hora 5, föddes LInNnI Dotter ELISABETH CHRISTINA.” 1744. ”April 25 lämnade det wärldsliga, till intet ringa sorg för LINNAZUS, hans specielle wän och slächtinge, Åstronomen ÅNDREAS CELSIUS.” ”Med hwad oändelig möda LINNZUsS reformerar Academie Trägår- den, kan slutas af den mängd fröen, som skickade och skänkte af DIiL- LENIUS, GRONOVIUS, V. ROYEN, JUSSIEN, COLLINSON, BARRERE, SAU- VAGE, GESNER, HALLER, GMELIN, ÅMMAN, LUDWIG, därstädes blefwo sådde, nämligen 1742 — 567 , 1743 = 500 och 1744 mehr än 1000 differente species.” ”Baron STEN BJELKE kom ifrån Ryssland och tillbrachte LINNZ9 alla de örter, som de månge Botanici: MESSERSCHMIDT, GERPER, CME- LIN, STELLER, HEINZELMAN, &c, observerat och upletat i Sibirien, aldrig tillförene sedde, aldrig bekantgjorde.” ”Detta åhr fick han ock Musam till Sverige ifrån Holland, hwilket gjorde honom en hjärtans glädje.” ”Septemb. 8, kl. 1 om natten, föddes LINNI 3:dje Barn, en Dot- | ter, SARA LENA kallad. — Sed flos fuit iste caducus. Hon dog d. 25 Sept., kl. 8 om morgonen, ex ÄAphtis, 15 dagar gammal,” 112 ”Nu hade LInSnzvs anseende, den tjenst, hwartill han war född, tillräckeliga pengar, dem han till en dehl fådt med sitt gifte, en kiär Hustru, wackra Barn och hedersnamn; bodde i ett skönt hus, åht ho- nom af Academien bygdt ganska beqwämligt; och såg Trägården dagli- gen nalkas sin fullkomlighet. Hwad mehr kunne då en man sig önska, som ägde alt, intill och med ett nöje, som omöjligt kunne uphöra, så länge 1 hans Sambling funnos så många Stenar, i hans Herbarier och Trägård så många Wädxter, i hans Skåp så många upsatte Insecter, och i hans Lådor så många på papper klistrade Fiskar? Alt detta, utom hans eget Bibliotheque, gaf honom nog syslosättning och äfwen tidsfördrit.” ”I hans rum såg man på wäggarne de bägge BUDBECKARNE, twän- ne hederswärde Autecessorer, aftagne så lika, att man tyckte dem fat- tas endast måhl. Utom dem såg man också där hänga afmålade de mä- ste store Botanici, :såsom TOoURNEFORT, RAJUS, MOoRISON, RIVINUS VAILLANT, BoERHAAVE, BURMAN, PLUEENET, BREYNIUS, COLUM- NA, JUNGEEMAN, KOENIG, SIMON PAULI, CAMERARIUS, CAsSP, BAU- HINUS, TILLI, SLOANE” 1745 begynte tryckas på Liner Fauna Svecica, och 1746 utlemnades till allmänheten detta för Svenska Studerande omiste- lNiga verk. ”Jynii 3. fick LINNZUS den nåden emottaga DERAS KoNnNcL. HÖe- HETER i Åcademie Trägården, för att wisa Dem Wäxterha och Mu- seum.” rI3 ”Junii 12 antager han resan åht Westergötråland m, m, — — och äfter hemkomsten därifrån arbetar med Species Plantarum, ett obegrip- ligen swårt och widlöftigt arbete.” 1747: ”Nu hade Historia Naturalis, genom LINNAI förtjänster, hans Lectioner i Stockholm och Upsala, jämte hans Resor, genom Wet- tenskaps Academien i Stockholm och Academie Trägården samt Mu- seum i Upsala, kommit i rop. Men detta war ej nog. LINNAUS be- går så hoos sina wänner wid Riksdagen, att ett Memorial ingafs om nyttan af Historie Naturalis Lectioner wid Scholar och Gymnasier, samt att ingen skulle få blilwva Promotus Magister, som ej presterade Exa- men häruti för LINNZUS. Detta bifölls.” 1743 ”blifwer södra flygelen af Orangeriet ombygd och adapterad så wäbhl till Drifhus som Museum.” ”FICK, som LINN2ZUS mycket hulpit, anklagar hemligen : : Su 2 NEON OD 0 : 4 vi 4 RI kr LiInnzus får ett bref utaf H:r HARLEMAN, som nästan dödat honom. Han fick däraf ej sofwa på 2 månader.” ”Linnzus utgifwer en Disputation de Curiositate Naturali in laudem Creatoris, det hans bästa wän, HALENIUS, publice opponendo bestri- der, ehuru han förut sedt och gillat denna Disputation. Däräfter trod- - de LiInnauvs honom aldrig mehr.” ”Förbud utkommer att ej skicka någon bok utomlands att där tryc- kas,” m. m, 114 nd ”Dessa 3 förargliga händelser bröto så LInnzI1 hog, att han ka- stade pennan ifrån sig, och sade sig hädanäfter skola arbeta lagom.” ”Nu kom [Henr.?] Missa från Paris att höra LINNE lärdom in Botanicis. Aldrig hade föruht någon Student rest ifrån Frankrike till Upsala Academie,” ”I åhr uptäcker LINNZUS och utarbetar Taeniam, Pan, Horo- logium Flore.” m. ”I sitt Collegio hade han 140 Colleganter. Grefwe GYLLENBORG, Commerce-Rådet ALsTRÖM och Maltheser-Riddaren SAGRAMozo kom- mo att biwista hans privata Botaniska Excursioner.” 1749 ”Dec, 24 föddes LINNAEI Dotter LovIsA.” 1750 ”Junii 15 sjuknar han, så att han med möda kunne — 16 aflägga Rectoratet, hwarpå han straxt måste gå till sängs och wederfås något, Men änteligen blef han Julii 15 så illa sjuk, att intet hopp war om lifwet — 16, hwaräfter det resolverar sig till Podager.” Linnaeus utarbetar och låter i slutet af året trycka sin Philosophia Botanica. Men 1751 vid årets början kommer den först ut ifrån tryckeriet. ”Tanuar. 24 föddes LINnNAEI 4:de Dotter SARA.” 115 Här slutas den egentliga LefvernesBeskrifningen. Men efteråt följer för- teckning på LINNAEI 2. Rön i Kongl. VetenskapsAcademiens Handlingar, till antalet 16, ifrån 1759 till 1744. 2. Observationer i Upsala Societets Acter , 5 stycken, ifrån: 1732 till 1741. 5. ”Veritable Rön, insatte i Almnachor , nämligen 1742 i HjJjorTtERS, Hus-Curer för Frossan, 1743 — HJoRTERS, Ånmärkningar om inländska Wäxter, [Här handlas egentligen om Tallen och dess nytta.] 1744 — HJorRTERS, Ånmärkningar om inländska Wäxter, conti- nuation. [Här slutas först underrättelsen om Tallen, och sedan anföres nyttan af Gra- nen. Den vid slutet lofvade fortsättningen kom aldrig ut], — & CELSII Underrättelse om nyttan af Waäxternes olika Kiön wid Åkerbruk och Trägårdar. 1745 — CELSII,, Widare Underrättelse om: nyttan af VWäxter- nes olika Kiön. [Fortsättning, som här till slut lofvas, kom ej till verkställighet]. — — HJoORTERS, Continuation af Hus-Curerne för de gångbare Sjukdomar. [Här anföras blott Specifica i åå [9] e ör . såå Dysenterie, och fortsällningen, som vid slu- tar lnikkgs tohlaf UCL i0ivas, ute blef]: 1746 i Horn tTers, Anmärkning. om Thee och Thée- drickandet. 1747 — HjorRTERs, Åomärkningar om Cofé. 1748 — HrorTErs, Anmärkningar om Brännwin. 1749 — Wer, /AcAD:Ns, Beskrifning om ÖL” 3, ”Opera non proprie Auctoris, sed tamen ÅAuctori maxime operosa, ARTEDI Ichthyologia, Lugd. 1733, 8:0. E schedulis corrasit de- mortui. FERBER. Hortus Ågerumensis, Stockh. 1739. 80. Totus LIN- NJEI est, BRoWALLII Examen [Epicriseos] Siegesbeckiane, Aboe 1739. 4:03 Lugd. 1743. 8:0. Multa Gömmunick vil RovYENI Prodromus Flore Leydensis. Lugd, 1739. [1740] 8:0. Si- mul cum Auctore elaboravit 1758. GRrRoNoviI Flera Virginica, Lugd. 1739. 8:10. Una cum Åuctore elaboravit. — Museum Lapideum, [An Index Supellectilis Lapideze, cet.? Vid. LAUR. THEoD. GREoNoviI Biblioth. Regni Anim, atque Lapidei, Lugd. 1760. 4:0 p. 17.1, Lugd. 1740. 8:0o. Pa- riter et totaliter fere, GLEDITSCH. Consideratio Epicriseos Siegesbeckianse, Berl. 1740. 8:0. 117 RuDpercK. Diss. de Sceptro Carolino, Ups, 1731 4:0 'Totae KunaseE, Diss. de Betula Nana, Ups. 1743 4:0 sunt HeEGARDT. Diss. de Ficu, Ups. 1744 4:07 LINNAEL?” 5. ”Opera propria [under LINNJEI eget namn utgifna]. Diss Hypothesis Nova de Febrium Intermittentium Causa, Har« der. 1735. 4:0. — Stockh, 1739. 80. — Lupgd. 1749. 8:0. [in e- dit. D:ni CAMPER Amoen. Acad. LInn, Vol. I:mi, p. 1—19.] Systema Nature, Lugd. 1735. F:o. — Hale, 1740 4:0. Lat. Ger- man. per LANGIUM, — Stockh. 1740. 8:0. auctius, — Paris, 1744. 80, nomin, Lat. et Gallicis, — Hale, 1747. 8:0. nom. Ger= manicis, — Stockh. 1748. 8:o0. auctius, — Lips. 1748. 8:0. nommn. Germaniceir. Fundamenta Botanica, Amstel. 1736. 8:0, — ÅAbor, 1740, 4'0, — Stockh. 1749. 8:0. — ÄAmstel. 1741. 8:10. -— Paris. 1744. 8:0. — Hale, 1747. 8:0. Bibliotheca Botanica, ÅAmstel. 1736. 8:0. — Hale, 1747. 8:0.— An stel, 1751. 8:0. Musa Cliffortiana, Lugd, 1736. 4:0. ct. fig. Critica Botanica, Lugd. 1737. 8:0. Hortus Cliffortianus, Amstel. 1737. F:o. c. fig. Genera Plantarum, Lugd. 1737. 8:0. — Lugd. 1742. 8:0. — Pa. vis. 1743. 8:0. add, nomin, Gallicis, — Hale, 1747. 8:0. Flora Lapponica, Amstel. 1737. 8:0. €. fig. 113 Viridarium Cliffortianum, Åmrstel, 1737. 8:0. Methodus Sexualis, Lugd. 1737. 8:0. Corollarium Generum Plantarum, Lugd. 1737. 8:04 Classes Plantarum, Lugd. 1738. 8:0. — Hale 1747. 8:0. Oratio de Mcemorabilibus in Insectis, Stockh. 1739. 8:0. Svethtce, — Lugd, 1741. 12:0. Belgice, — Paris. 1743. 8:0- Latine, [in Amoen. Acad. Vol. 2:d0, p. 3881. = Stockh. 1747. 80. aucta, Svethice. Oratio de Peregrinationum intra Patriam Necessitate, Ups. 1742. 4:0. — Lugd. 1743. 8:0. cum aliis, — Holhu. 1751. 8:0. [in ÅA: moen. Åcad. Vol, 2:d0, p. 4081. Oratio de Telluris habitabilis Incremento, Lugd. 1744. 8:o. [una cum ÅNDR. CBLsU Ovatsone de Mutat. General. in Superficie Corp. Coelestiunil, — Holm. 1751. 8:0. [in Anmoen, Acad. Vol. 2:d0 > p. 4301. Flora Svecica, Stockh. 1745. 80. c. figura Linneg. Iter Oelandicum et Gothlandicum, Stockh. et Ups. Tä ED. 6. fe Svethice. | fö Fauna Svecica, Stockh, 1746. &0. t. figg. Iter Westrogothieum, Stockh. r747. 8:0 sb. JB: Sueihice. Flora Zeylanica, Holm, 1747. 80, t: figg. Hortus Upsaliensis, Vol I Stockh, 1748. 8:0: e. figg. Materia Medieax, Lib. I. de Plantis, > Holm. 1749: "8:0; «. Kg. Oplhuiorrhize. | Amoenitates Academicee, Vol, I. Lugd. 1749. 8:0. ce. tabb, entis, 119 opera PETRI CAMPER, —- Holm, et Lips. 1749. 80. ct. tabb. enes, LINNE; — Vol, IL Holm, 1751. c. tabb. ou. Philosophia Botanica, Stockh. 1751. 8:0. e. figg. eneis, Iter Scanicum, Stockh, 75 80, e. tabb. äneis, Svethice.” 6. En sådan chronologisk uppsats, som står främst i den redan tryckta LefvernesBeskvilningen, och äfven af lika innehåll, utom följande, nämligen 2” Wik 48 AA ev / é - 71739 Maji 22, En af de 6 Wettenskaps Academiens Fun- datores. 1745. Flyttar till Academie Trägården in uti det nya Profes- sors-Huset,” a Härefter stå anförde Omdömen öfver 10 af de Böcker, LIinNAUus till den tiden utgilvit, nämligen 1. Systema Nature, om hvilket ej säges något, som icke redan är tryckt i det föregående, sid. 69 följ. 2. [Fundamenta Botanica] — — — — ”Hwad han här gjort, är klart af slutet, där det heter: Altså äro Stamina och Pistiller de essentiellaste delar, dem ingen föruht brytt sig om; altså är ej £ af alla' Nomina Generica Plantarum duglig; altså är intet Nomen Specificum rätt giordt; altså böra Varieteter föras under sina Species och ej räknas för särskilte plantor; altså äro flera 120 Partes Plantarum, än man tillförene wetat utaf, såsom Stipule, Glandule , Bractee; altså är ingen Character Genericus, härtill dags gifwen, rätt gjord.” 3. ”Bibliotheca Botanica. I Botaniquen fattades föruht en specification på alla utkomna böcker, dem LiNNzUs samblat tillhopa och så indelt, att man straxt kan se, hwilka beskrifwit Örter, en äller flera, rara äller allmänna; hwilka gifwit Figurer; hwilka förfat- tat Floras öfwer något land; hwilka låtit trycka Hortos Botani- cos; hwilka rest för Botaniquens skull och hwart; hwilka på 'Theorie; hwilka på Trägårdsmästare-konsten.” 4, [Classes Plantarum, Utom uppräknandet af] ”alla methoder, såsom CAESALPINI, RAJI, HERMANNI, MORISONI, KNAUTII, RIVINI, RurpPi1, LUDWIGII, TOURNEFORTII, MAGNOLII, VAILLAN- ti1, &c.,” [af hvilka LINNZUs i denna bok gjordt ett kort sam- mandrag, är alt det öfriga, fast med andra ord, förut anfördt, sid. 721. 5. [Critica Botanica. Om denna förekommer ungefärligen samma yt- trande, som redan är tryckt, sid. 72 följ.; men till slut tilläg- ges]: ”Man kan med skiähl undra, att LINNZUS wågade skrifwa denna bok, och än mehr, atthan slapp henne otadlad. Men Bo- tanici ärkiände sanningen, och hela wärlden ändrades däräfter.” 6. ”Genera Plantarum, — «= =— LINNAZUS antager 7 Partes Fru- 121 etificationis i Blomman, — =— —-- = och giör däräfter Cha- racterer sådane , som inger tänkt på föruht och som aldrig be- höfwa ändras, ehuru många nya Genera upfinnas.” = == — wm [Detta var ett ganska mödosamt arbete], ”till hwilket ban exa- minerat och anatomieerat mehr än 10,000 Species Florum, alla många gånger, -— — — och hwarigenom han allena påfun- nit flera Genera, än alla Botanici tillsammans, som före honom lefwat.” -— -— — [Härefter uppräknas 191. af dessa hans nya Genera och säges till slut): ”Atit förtiga, det så godt som alla Genera kunna anses för LInNEr egna, då han måst cassera och sjelf omarbeta alla d: andras ofulkormliga Characterer. I Graminibus och Filicibus war ingen method, förän LINNEVUS där gjorde Genera.” n. ”Hortus Cliffortianus. Uti denna har LINNEUs först fört Species till sina wissa Genera, — — samt Synonyma — — och Varieteter under sina Species, — — dem han gifwit nya No- mina specifica, gerom hwilka örten kan kiennas ifrån alla andra Species, utan beskrifning, utan figur.” =— —=— =. 8. Flora Lapponica, om hvilken ingen ting säges, som icke förut är NTE a nm 4 tryckt, sid. 74. 9. ”Musa Clifortiana. Här har LINNEUS först = == == odwit grund-beskrifning och characterer på Palmerne,” [m. m,, Som står anfördt ofvanföre, sid. 741. I22 29. ”ÅRTEDI Ichthyologie. Detta wärk hade aldrig sedt ljuset, om ej LINNZUS vindicerat, kiöpt, renskrifwit, hopsatt och utgifwit det, så att man ej wet, bwilkendera man därföre har mäst att tacka, ÅArR'TEDI äller LINNZUS.” ”Af alt detta kan ses, hwad LInneus uträttat förnämligast i Bo- taniquens — — — — Alt hade han conciperat för sig, innan han ännu war 23 åhr gammal; alt utarbetat, förän han kom tillbakas hem till fäderneslandet. Och fast han gjort mehr än de fläste Profes- sores i Upsala, wille de ej, då han där sökte Professionen, ärkiänna honom för god, förän han disputerat, — — — Men Hans MAz:T gaf utslag, att LINNZUS wore nog distinguerad föruht och behöfde ej aflägga mera prof.” [Sedan säger han, att han efter sin hemkomst utifrån, ibland an-= nat), — == — ”gjorde första Observationen de Horticulture funda- sento, en sak af stort wärde,” [och fäller derefter korta omdömen om sina 3 första Orationer, 10 första Disputationer, Flora och Fauna Sve- cica, Öländska och Gothländska Resan, Observationer i VWVetenskaps- Academiens Handlingar, och hvad han uträttat i Upsala, sedan han blifs vit Professor,-m. m. Men hvilket alt är förut bekant af det redan tryckta, utom hvad som anföres om 3 Disputationer, nämligen — Ficus, att der lemnas underrättelse] ”om den underliga Caprificationen, den in; 123 gen tillförene förståät;” — [Peloria, att den är] ”ett widunder i natu- ren, funnit i Sverige af Studiosus ZidBrErRe ifrån Roslagen, som jämte andra wettenskaper winlagt sig orm Botaniquen;” — [och Amphibia Gyl- lenborgiana, att der är gjord en] ”ny decouvert om sättet att beskrilwa Ormar.” Aldrasist beskrifver han sitt utseende och sin Caracter, och detta icke ned inblandning af Latin utan blott på Svenska, tillven del med andra ord och äfven mycket kortare än det som läses sid. 86 följ. Hvarföre jag trodt mig böra här till slut införa denna korta beskrifning hel och hållen så lydande: ”LINNZUS war intet stor, intet liten, mager, brunögd, lätt, hastig; orde alt ting promt, tolte ej sent folk, war sensi- gick fort, gj bel, blef snart rörd, arbetade continuerligen, och kunne ej spara sig, Han åht gjerna god mat och drack goda drycker; men war aldrig där- uti öfwerfdlöd:ig. Han brydde sig litet om exterieuren, utan trodde, att karlen borde pry- da kläderna, men ej vice versa, Consistorium war ej hans nöje äller gjöromåhl; ty han war till annat slagen och annat tänkte på, än sådane saker, som där förehaf= was och afgjöras.” 2 -4 I. UR ÅTSKILLTGA STRÖSKRIFETER. En AnnotationsBok för åren 1744 ——— — 1750 Denna lilla Bok om 43 ark och i stort Octav-format innehåller a Observationer, hörande till Vigiliae Florum, Horologium Florae, Par Svecus, Hospita Insectorum Flora och Calendarium Florae. — De, som angå tiden på dagen, då vissa Växter öpna sina blommor och sluta dem åter tillhopa, samt således lägga grund för en Floras Timvisare , äro sedan fullständigare införde i Plulvsophia Botanica, p. 272—275 , och alla de öfrige i 5:ne under ofvannämde Titlar åren 1749. 1752. 1756. utkomne Disputationer; se Åimoen. Åcad. Vol. 2. p. 225., Kol. 3. p. 271., Vol. 4, p, 587. — De Rön, som ulvisa, hvilka Insecter uppehålla sig på vissa växter och deraf hemta näring, äro ganska få. — De åter, som hafva afseende på Floras Calerder , stiga till ett stort antal och sägas vara gjorda 1748. i Upsala af MONTIN, i Götheborg at OsBECK, 1 Hargs Socken vid Linköping och i Ska- ra. De öfrige, som ej stå under någon af dessa rubriker, härleda sig utan tvifvel ifrån LiINNZUS sjelf. -— Hvad slutligen vidkommer den här befintliga förtekning på de Växter, som mer eller mindre begärligen ätas af de 5 hemtamda Däggdjuren, nämligen Nötkreatur, Getter, Får, Hästar och Svin, så tyckes den hafva varit egentliga fö- remålet för bokens inrättande. upptager deraf största delen och är i det närmaste lika så fullständig, som i den tryckta Disputationen, samt älven på samma sätl anordnad. Den har sitt eget 'Titelblad, och på baksidan deraf stå anteknade de "personers namn, som förnämligast bidragit till dess fullbordande. Linnzvs hade nämligen till denna undersökning, likasom han vanligen gjorde vid andra dylika tillfällen, utvalt vissa af sina Disciplar, dem han funnit mäst kunnige och på 125 uppmärksamme , indelt dem i 5 flockar, en för hvardera Bjurslaget, och saft en föreståndare för hvar och en af dem, förmodligen den han ansåg dertill skickeligast, men hvilken icke altid svarade emot del honom gifna förtroende, som närmare kan upplysas af LINN/EI på Titelbladets baksida befintliga uppsats, hel och hållen så lydande: ”LINNAELI Flora Lapponica, n. 201. p. 159. Liber Baro BJELKE multa communicavit. Prof:ris KALM JIter estrogothicum et Bahusiense. ÅHLBOM, Gothlandus. HAARTMAN, - Fenno. Boves, VWASLBoOM, egregie KALLERHOLM, Ostrogothus. TÖRNSKJÅR, = Ölandus. | BIBERG, Medelpadus. EKELUND, Sudermannus, BrRÖMS , Sudermannus, CAPRE, LÖFLING WALILIN, Sudermannus. TUVÉN, Sudermannus:. SCHIULTZ, Uplandus. LiIDBECK, Wermelandus. SÖDERBERG , Wermeclandus, Ores, RotHoOF, nihil BARCH, Uplandus. BARCH, Smolandus. GRÖNDAHLI, Östrogothus, 16. 126 SIDRÉN, Westrogothus. MONTIN , Gothoburgensis. - Å OLEERS, Gothoburgensis. Fovr, HACSTRÖM, pulchre Br.opp, VYestrogothus. FORNANDER , Smolandus, AURELIUS, Gothoburgensis, HALLMAN, Stockholmiensis, SUNDIUS, Stockholmiensis. Sves, FORSKÅLNL, bene LAUERBECK, Östrogothus. SIGOLSTRÖM, Ostrogothus. WAHLSTRÖM, Gestricius.” IKELUND, HAGSTRÖM, VWAHLBOM, MONTIN, OÖLBERS, Fons- KÅHL och FORNANDER nämnas inunder särskill; hvarmed meningen lärer vara, att dessa utmärkt sig såsom de flitigaste och bäste Obser- vatorer; hvilket ock är så mycket troligare, som samma namn, med tillägg af Mag:r LirDBECK, finnas anförde 1 den utkomna Pan Sve- eus; se Amoen. Acad. Vol. 2. p. 227. | Näst efter ”Titelbladet följer en Inledning eller ett Företal huf- vudsakligen af lika innehåll med det, som står i den tryckta Dispu- tation och egentligen i dess N:ris 5. 6. 7. Men fastän mycket kor- tare och af mindre ful!ständighet, förekomma likväl der några an= märkningar, som 1 Dispulationen saknas, nämligen att ”Höåas dö förr af hunger än swälja en enda Lupin; Papegojor förtära utan olägenhet fröen af Safflor , Wachtlar af Swart Prust- 127 got och Starar at Språngörten; och Gådss sätta lifwet tll af Persilja.” b. Förtekning på LiNNAI Åhörare i hans Collegier, och hvilka förmod- ligen tillika gjorde honom sällskap på hans Naturalhistoriska ulvan- dringar under en eller flera af de ofvananförda årens sommar-månader. - De stiga till-ett antal af 153 personer, och ibland dem äro 56 1 det föregående redan nämde, såsom GYLLENBORG, SAGCRAMOZO , HAG- STRÖM, VVAHNLEOM , SIDRÉN, MONTIN, FORSKÅNL, BIBERG med flera. Åfven finnas der många andre väl kända namn; men öfver 100 äro mig ännu så obekante, alt jag behöfver upplysning, innan jag om dem kan vidare yltra mig. e, Beskrifningar öfver Djur och Växter, till antalet 435 och författade; som LINNZvs vanligen brukade, på nästan lika många papperslap- par, icke större, än att 12 eller 16 sådane kunna fås af ett enda ark, och liggande i AnnotationsBoken lösa. Af dessa Beskrifningar äro 24 tryckta i VON LINnés Mantissa Plantarum altera, nämligen på Sca- rab&eus claviger , Curculio Colon och Arator , (in Spicis Secalis Lu- ropae, N. UNBECK), Papilio Hecuba, Thoas, Doris, Acontius och Eryx, Culex Lanio , Cancer Sintcus , glacialis och en utan trivials namn, Ascidia vagabunda , Myulus striatulus och Pholadis, Strom- bus minimus och Clavus, Buccinum rugosum, Murex succinctus och contrarius, Genus Befaria och Genus Triopteris, Sophora alba un- der Crotalaria, och ändtligen Bunias balearica. Mytilus striatulus och Pholadis stå på samma papperslapp, likaså Befaria och Trio- pteris på en annan, och under Sophora alba skiljes derifrån S. au- stralis med kännetecken , som också blifvit införda i 2:dra Mantissan Pp. 5379. Den onamnade Cancer kallas didactylus, 128 1, 2. De öfrige Beskrilfuimgarne på 21 lappar äro icke tyckte i någon af LINNéS utgilne Böcker , och fastän kanske hälften deraf angå Na- tura!ster, som af senare Auctorer blifvit i Systemer upptagne , torde likväl alla förtjena att, såsom LINNÉS egna, komma ostyckade till Allmänhetens kunskap. De äro följande: ”MUSscICAPA gutturalis: gula alba fusco undulata, tectricibus a- larum nigricantibus: apice albo. Sturnus collaris, ScoP. Aan. I. p. 134 [CMEL. Syst. Nat. Tom. Is: P3 805: Me 10: "I. Fringilla s. Passer in Etruria Sordone dicta, MANETT. Orn. t. SSU le Avis Kyburgensis, GEsnN. Orn. App. 725. Habitat in Kuropa Australi, J. NVHITE, Phalaridis: seminibus nutritur; Motaciilee forma vita moresque; sed Fringille fe- re crassilies rostri: mendibula superiore pone apicem parum” et vix, manifeste emarginata, Corpus magnitudine Passeris domestici, nebulosum. Rostrum apice nigrum, lateribus pallidum. Gula albida: lunulis nigris. Ee- mora pennis aliquot testaceis. Hypochondia ferruginea, ”Te- ctrices alarum nigre; primi et secundi ordinis macula alba in ipso apice, unde Puncta alba quasi in fasciam alarvum transver- sam notata. BRemiges fusce; secundarie apice albescenees. Cau- da emarginata: Rectricibus apice albicantibus.” ”MOoTACILLA !eucomela , nigra: pileo abdomine uropygio crisso= que albis, 129 Totacwilla dorso pectoreque nigris, capillitio abdomineque albis, Act, | Novi Comm.] Petrop. 14. Pp. 503: i. 4. fi 2. Motacilla leucomela, Act. [Ncv. Comm] Petrop. 14. p. 584. t. 22. £. 3 [GMEL. Syst: Nat. Tom, ic p 974. n. ur.” Habitat od Wolge ripas preruptas. Mas femine dissimilis, Pileus, Oceciput, Abdomen, Uropygium, Crissum alba. Reli- qua migra. Remiges nigricantes. BRectrices intermedie duv nigre , laterales albe : fascia terminali lata nigra.” 3. ”MOoTACILLA Tithys, nigra: cauda ferruginea, abdomine macula- que alarum albis. Magnitado Motacille albe, Caput Dorsumque fusca: gula jugulo crissoque atris. Ale fusce: macula oblonga alba &e latere exte- riore Bemigum secundariarum. - Abdomen albidum, — Cauda integra uti et Crissum et Uropygium ferruginea.” Om den Fogel, som här menas, är LATHAWws Sylvia ZTithys el- ler någon ung af Phoenicurnus , som äfven blifvit så kallad , lärer icke kunna med säkerhet afgöras. Beskvifningen är dertill förkort och för obestämd. Den innehåller kännetecken , som tillhöra bägge dessa ar- ter och deremot andra, som icke tyckas passa på någondera. Se KINN: Fauns. Svec. ed+ i. ps Od. 10. 227: "> Syst. Natsred. 122 Tom. 1. ps 335. .n. 34. p.", GMEL. Syst. Nat. Tom. 1. pc 987, nn. 54 Öva NiLSsS. Orn, Svec. p. 210. sqq. + ”MOTACILLA Habitat ad Caput Bone Spei, JoH. DASSAW. 130 Magnitudo Motacille albe. Rostrum subtrigonum non emarginatum. Corpus supra nigrum. Linea ab utrogue latere Colli alba. Pectus tfotum ferrugineum., Abdomen, Uropygium, Crissum alba. Alae nigre: fascia alba ex Tectricibus albis. — Cauda subrotunda, nigra. An Muscicapa torquata, Syst. Nat, p. 328. 1 17? An Motacilla Sibilla , Syst. Nat. p. 337. n. 44?” ”MOTACILLA Habitat ad Coput Bone Spei. Corpus statura Mot, albe, cinereum, subtus albidum. Pectus fuscum. Uropygium albidum, Remiges fusce; prima margiue exterio- riore alba; secundarie aopice albe. Recirices nigre; extima NEC | ,> alba: margine interiore fusco; secunda apice alba.” ”SCARABEUS EN scutellatus: thorace gibbo compres- so bicorni, capitis cornu furcato. VOET Stat, tf. 13. f. 1032 104, Act. [Nov. Comm.] Petr.u.p. qr.t.1i2. f.2, Scarabaeus thorace turrito: [Scarabeus Chorinzeeus, FABR. Syst. p.5.", GMEL. Syst. T.1. p. 1527. Scarabaus Jason, FAER. Syst. p, 6.", GMEL. Syst. Nat. T.1. p. 15284 Geotrupes Chorinoeus, Fabr. Syst. Eleuth. Tom. 1. p. 5. n. 9] Habitat — — i Corpus magmun nigrum. Caput: cornu magno elongato adscendente, apice bijido s. furcato. Dens in gquibusdam supra taput in core 8. 131 mu, Tabivm denticulatum. ”Phorax compressus in gibbum e- levatum, antice retusum, terminatum antice: cornibus duobus mqua- libus, distautibus, porrvectis antrorsum, vix capite longioribus. Femora dentata.” ”PAPILIO consanguineus, Nymphalis, alis dentatis fulvis albo nigroque varicgalis; posticis: snbtus ocellis duobus, supra tribus caesis. JDRURY MxOl 0. de fe fö la [Papilio Huntera, GMEL. Syst. Nat. Tom. 1. p. 2305. sq. FABR. Ent. Syst. Lom, 30 Pot, på 109] Habitat in Virginia, Simillimus Pap. Cardui, ut incautum fallat, sed ale primores magis angulate. Ale supra Primores fulve nigro varicgate: apice punctis albis ut Cardui; Secundarice fulve: margine postico duplici: arcu ni- gro; ante marginem Öcelli quingue mnigri ceti; excepto 2 et s. pupilla cerulea. Subtus Primores similes P. Cardui, ssd ad opicem Punctum album cum ocello; Punctum etiam album in di- sco rubro; Posticoe nom mnihil sinules Cardui, sed fascia albida (non macula albay; versus postica ocelli tantum duo IMGJOves ; Margo posticus duplex, prior cerulescens.” ”PAPiLIo Nas, Nymphalis: alis dentatis variegatis; posticis sub- tus anterius: punctis duobus ocellaribus sanguineis, Habitat in India Orientali, D. D. FoOnRSTER, Ale Primores supra lutee: maculis 3 diformibus fasciaque arcuata undulata nigriss subtus luteole: antice lunulis 2 sanguincis nigro cinctis. Posticoee supra lutem: margine postico fusco; ante postica [marginen] Puncta 5 nigra fasciam formantia; subtus lutescen- tes ; versus basin Puncta 2, (altero onteriore), sangvinea morginue nigro; postice Punacta 5 minuta nigricantia.” All Hesperia Nais, FABR. Ent. Syst. Tom. 3. P. a. p. 292. n. 115.”, är en helt annan Fjäril, kan lätt inhemtas af bägges sins emellan jämförda beskrifningar, så väl som af stället i Systemet, der LINNés Nais bör insättas, nämligen ibland de sista af hans Papiliones Nym- phales Gemmati. ”PAPILIO —— Plebejus: alis caudatis nigris, supra Oo diseo cyaneo, subtus ferrugineis. Habitat — — — FoOoTHERGILL. Post P. Cupidinem inserendus. [Papilio Alcides, GMEL. Syst. Nat. Tom, 1. p. 2345. n. 736. Hesperia Ålceides, FABR. Ent. Syst, Tom. 3. P. 1. p. 283. n. 86."?] Corpus statura et magnitudine Pap. Cupidinis, nigrum, Antenonze clavate nigre. Ale omnes supra migre: disco communi cyaneo nitido; subtus ferruginee s. cinnamomee.” (0, ”PHALAZNA Omicron, Noctua, spirilinguis: alis superioribus O albo > SP 2 ifscriptis; inferioribus ferrugineis immaculatis. ITabitat in America Sepiemtrionali, ANNA BLACKBURNE. Habitus Ph, Gamme, Corpus tinereum incisuris albicantibus. An- tennee nigre. Pedes nigri geniculis albis. Ale superiores tupra griseo-nebulose, o albo notate, infra cineree ; inferiores 11. 12. 13. 133 supra helvole, latere anteriore magis fuscescentes, infra cineree et subferrugineg: puncto arcuque nigro obsoletioribus.” ”PHALANA —— pectinicornis, spirilinguis: alis albis con- coloribus: limbo nigro; corpore flavo. Habitat —— — — FOTHERGILL. Statura Pap. Brassice , sed major pilosior. Corpus totum flavum. Antenna dense pectinicornes nigre. Ale omnes albe: limbo la- to fusco, linea alba vepanda perreptato; sed subtus linea deest.” ”PHALAENA = Geometra , pectinicornis: alis albis concoloribus subfasciatis : punctis nigris, Drury Exot. 17. t. 8 f. 3. [Phalzena catenaria, GMEL,. Syst. Nat, Tom. 1. p. 2461. m 660.; FABrR,. Eat. Syst. Tom.3. P. 2. p. 140. n. 41, "] Habitat in Noveboraco, ANNA BLACKBURNE, Corpus mediosre album. ÅAntennee utrinque pectinate. Caput Pun- ctaque 2 supra alas aurantiaca, Aloe patentes rotundate utringque concolores albe; Puncta nigra subconcatenata: quasi triplici or- dine transverso, primo prope basin, secundo in medio, tertio i4 margine postico, prater Punctum nigrum in disco.” ”LIBELLULA Jlongissima: oculis distantibus, abdomine longissimo, DrunY Exot. 2. p. 87. t. 48. fi i. [Libelula linearis, GMEL. Syst, Nat, Tom. 1. p. 2625. n. 45. 17. 134 n4. 25, 260, Agrion linearis, FABR, Eat. Syst, Tom, 2. p. 388. n. 5. I. Habitat ad Caeput Bone Spei. Ale erecte anguste hyaline. Abdomen cylindricum longissimum; alis tripio longius, cerulewm.” IMYRMELEON nigrum: alis medio fascia posticeque maculis albis Habitat in Africa, D. D. FOTHERGILL. Corpus Myrm, formicarii, sed ale latiores, et tolum nigrum. "Ån= tenn& setacem. Ale nigre contolores: fascia alba lincari inter zupta in medio, sed postice maculis albis plurimis majoribus mar gis sparsis” ”ICHNEUMON phyllophoras, mger: ano folioso: aculeo corpore du= plo longiore, Habitat — — — FOTHERGILL. Corpus statura Ichn. macrouri, [Mant. Plant. alt. p. s40.”T, totans atvum glabrum. - Äbdomen subsessile, Cauda exserit Folium moajusculum cordatum verticale albidum diaphanum et Aculei Tibice lutece, Setas 2 nigras, corpore duplo s. triplo longiores. uti etiam femora antica.” ”PHALANGIUM longipes: corpore minuto lincari Izevi, pedibus longissinrs. [Cfr. Pycnogonum spinipes, FABR. Faun, Gröml, p. 232". Habitat in profundo Maris Nervegicet, | Corpus stetura Phal. gvossipedis I. Opilionis hujusque mognitudine, album lineare oblongum. "Thorax ovato-oblongus obtusus Icvisa 18. 19. 135 Palpi sub thorace filiformes 3-articulati; vix thorace longiores. Chele&e 2 bidigitate ad basin thoracis, vix eo longiores: brachiis biarticulatis. Pedes 5 parium, filiformes, longissimi, articulis $: pare primo reliquis breviore: ovario globoso flavo, in medio pedi adnexo.” ”SCoRPIO — pectinibus 5-dentatis, manibus subcor-= datis sexangulatis. Habitat in Sumatra, Jon, DASSAW, Corpus piceum leve. Chelee supra, preter carinatos angulos, tricas yinate, subtus unicarinate. Ungues rubri. Digiti fusci, Pe= ctines dentibus 5. Abdominis latera mollia cana.” ”CANCER Digeresis, brachyurus: thorace levi: linea transversa insculpta, marginibus serratis; chelis lzevibus. Habitat Gibraltarie. NWEITE,. Corpus fotum leve. "Thorax subquadratus convexiusculus Ievis: in medio lineola excavata tramsversa. — Frons: margine transverso tenui, pone marginem obsolete quadriloba: marginibus lateralibus serraturis 3 1. 4. Chele et Pedes leves. Cauda inflexa ovata absque ciluis.3 ”CANCER —— brachyurus: thorace levi antice rugoso; marginibus serratis; chelis tuberculatis, Habitat in Carolina, D. GARDEN. Thorax «cordato-subrotundus, convexiusculus, Ievis. suturis aliquog 136 20, 21. notatus, antice rugosus s. scaber. Frons emarginata subhispida: margimbus lateralibus : serraturis 6 I, 7. Antenna örevissime. Chelze et Brachia extus muricata tuberculis obtusis. Pedes & hispidi: ungue tenui subulato. Cauda inflexa ciliata pilis densis.” ”CRINUM Aasiaticwm, Spec. Plant. ed. 2. Tom. 1. p. 419. Habitat ad Caput Bore Spei. Bulbus solidus. Folia nervosa gwingquepedalia perennia, caulem tonm= pressum formantia. Corolla supera, Stamina corollé breviora. Pericarpium saccatum foetum bulbo orbiculato compresso.” Alt det öfriga, som står skrifvet på denna lapp, finnes infördt i Mantissa Plant. Altera, p. 362. sq. " ”SCHMIDELIA. Character emendatus. Octandria Monogynia. CAL. Perianthium tetraphyllum: foliolis subrotundis obtusis patu- lis; duobus exterioribus concavis, duobus interioribus planis. Cor. nulla. STAM. Filamenta octo, setacea, calyce paullo longiora. Anthe- re ovate incumbentes. j Pist. Germen didymum subrotundum compressum. Stylus filifor— mis, longitudine staminum. Stigmate duo oblonga, ; PER. dicoccura SEM. | Habitus Rhois Toxicodendri. Rami flexuosi. Folia ternata subsera rata. Bacemi axillares simplices.” Må 137 Dessa sista anmärkningarne, som redan äro tryckte under Schmi- delia racemosa i LInNNés Mant. Plant. dels den 1:a sid. 67. och dels den 2:a sid 514, kunna lämpas både på detta Genus och på ett nya- re, kalladt Ornitrophe. Men den ofyanför stående beskrifningen på Fröredningsdelarne, som icke blifvit utgifven af LINNnNé, är alde- les öfverensstämmande med den senares generiska Caracter, utom hvad Blombladen angår, hvilka i detta Slägte äro ganska små och ti- digt affalla. Af alt detta skulle man således lätt kunna blifva förd på den misstanken, att Ornitrophe och Schmidelia, som nu räknas för tvänne åtskilda Genera; se Juss, Gen, Plant. ed. USTERI p, 274. och WiLzipD. Spec. Plant. Tom. 2. p. 322. 455., icke torde vara mer än ett enda, med några olikheter, som kanske snarare härflyta ifrån en mindre noggran undersökning, än befinua sig i sjelfva naturen. Visst är det åtminstone, att de exemplar af Schmidelia racemosa, som jag efter min återkomst ifrån Africa såg och examinerade i framl. S:r JoseEru BANKS's rika Örtsamling i London, hörde alla till Ornitrophe. Skada var, att jag samma gång icke hade tillfälle att äfven rådföra LINNéS egna Herbarium, som i denna sak bör gifva det säkraste utslaget, emedan det då redan blifvit vill Norwich bort- flyttadt. Se vidare härom AFz. Disp. Rem. Guin, p- 43—51, Till slut får jag anmärka, att de xo Species af ofvanbeskrifne 21 Naturalster , nämligen 4, 5.83. 10, 11. 14. 15. 17. 18. och 19, vid hvil- ka jag icke gjordt Ullägg af mer och mindre säkra Synonyma, har jag med alt mitt bemödande icke em gång gissningsvis kunnat finna under något namn i de Auctorer, til hvilka jeg för nä varande haft tillgång. De må således tills vidare anses för nya, ehuru det är gan= ska troligt, att flera af dem redan äro genom trycket bekanta, 133 2. [Lyckönsknings-Skri ft, kallad] ”Ödmjukt Offer, då — — Herr OLoF RuUDppEcK, Sonen, Doctoren och Professoren uti A- nmatomien och Botaniquen wid Upsala Academie, — — Her- ren till Bohlstadwik och Rydingholm, celebrerade sin namnsdag uti Upsala d. 29 Jul. 1731, frambrächt af dess ödmjukaste tjänare, CARoLUS LINNAZUS.” rn . . A / Efter en kort inledning fortfar han sålunda? ”När menniskian i detta omwäxlande lifwet hunnit förskaffa sig och de sina nödtorfiigt uppehälle, hwad söker hon då mehr; än att, äfter den oundwikliga bortgången, kunna gjöra sitt namn odödligt till någon tid hoos Åfterkommander? — — — Sådant förmena sig somliga winna genom stora Familier; andra genom Adelig stam och härkomst; andra genom prächtiga huus, kyrkjor och slott; andra genom förnäma tjensters beklädande; andra ge- nom stor lärdom; ja, hjälten, som wågar sitt dyra blod och kjä- ra lif, söker det genom tapperhet. Men, genom alt detta winnes doch sällan mehr än 100 å 200 åhrs åminnelse. Ty de största Rikedomar förswinna; de härligaste Slott ruineras; de ansenliga- ste Städer blifwa till intet; och de mächtigaste Riken underkuf-= Was,” -— — — ”En späd planta; en förgängelig ört, will jag däremot offra på titt altare, Store RUDBECK, titt namn till ewärdelig ähra; Denna kallar jag RUDBECKIA, ex auctoritate omnium Botanicorum 139 et per corisequens etiam mihi consessa, Den skall gjöra titt namn odödligt och bära det fram för Konungar och Förstar, för Botani- cos och Medicos, ja, för alla menniskjor, så att, om hela wärlden tege, skola Örterne Rudbeckie, tahla, så länge Naturen icke förgås, och Foglarne Rudbeckiane sjunga om titt edla namn.” ”Kong GENTII wisdom är af Ilyrierna förgäten, EUPATORII tapperhet, LYSIMACHI regemente och VALERII rike äro af men- niskjorna längesedan förglömde, Men örterna Genatiana, Hupato- vinm, Lysimachia och Valeriana ropa upp deras namn åhrligen utan återwändo.” > ”CHIRON!S medicamenter och ZEscULAPII Skrifter äro för långliga tider tillbakas förkomne; men deras namn grönska ewär- ligen uti örterna Centaurium och ÅArselepias.” [efr. G.R. BorHMERI Comm. de Plomt, in IMemor. Cultorum nomin, p. 40. n. 39. Asclepias.] ”Då de one Bröderne Ant. MusA och EUPHORBUS blefwo af Kejsar AUGUSTO med ärominnen bekrönte, tyckte Musa sig wunnit det förnämsta, i det han fick en Kopparstod på Roms Torg och EuPHorBUs allenast en liten Ört. Men si! det har; händt twärtom. Tiden har nu gjort Musz stod till intet; Eu- PHOEBL planta grönskas och föröker sig åhrligen alt mehr och mehr.” ”I slik afsicht har jag kallat upp denna ört äfter Tig; RUD- BECK, och haft därtill större orsak än någor annor. Ty hwadå hafwa Konungar och andra Herrar för skiähl att i Botaniquen söka heder? Hwad wilja Therapeutici, Anatomici och slike gjöra här. Men här, på de Elyseiske Slåttmarkerne, har Tu kämpat som en hjälte. Tu har wist Tig tapper att anskaffa manskap ifrån den afllägsna Lappmarken, dit ingen Botanicus föruht wågat resa. "Tu har såsom en hurtig Fåltherre i tina unga åhr upstält och com- menderat tin Armee med förstånd. Ty är ock största skjäl att Tu här till slut triumpherar, och att denae Soldaten står wid tin dörr utstofferad med titt seger-liberi.” ”Denne Soldaten, jag menar Örten, är hög , hwarmed betek- nas tin person och tjänst, smal, hwarmed wisas tin gestalt, — — == och delar sig i många stjelkar med en myckenhet blommor och fruchter, såsom lika många träffeliga smycken, hwarmed Tu fram- för andra Tig utprydt, nämligen Botanica , Ornithologia, Anato= mia, Poösis, Philologia, &a &a. Blommorna utsiras med stråhe Jar , emedan Tu genom dessa wettenskaper lyser, som Solen bland stjernorna, icke allenast för oss Swänskar, utan ock för alla Eu- ropas lärde män, — — — Roten är perennis, på. det hon hwar sommar må gjöra titt namn nytt. Örten är hortensis, — — men fins öfwer hela Europa och allestädes tit titt namn komma bör. Blomman wänder sig städse äfter Solen, och är den sam- ma, som the store RUDBECKAR, Fadren oeh Sonen, burit i si- na Insignia och Deviser, och samma, som denne senare nu bär i i sitt adliga wapen. Således quadrerar alt på denna här upnäm- da Ört? IAI ”Tag henne altså emot icke för wärdet, utan för effecten. Jag har icke kallat henne upp, att därigenom winna någon wärlds- lig förmon äller en lumpen penning, utan i den afsicht, att jag såsom en ringa Botanicus borde för tina dater Tig rättmätigt i- hogkomma, Jag har icke upkallat henne, att jag därmed än mehr skulle tillwinna mig tin gunst, utan att jag måtte frambära ett litet wördnads-offer af tacksamt hjärta för den stora godhet mig härtils blifwit bewist. ”Tager Tu altså henne nu emot såsom en skyl- dighet och ej som skjänk, är jag glad och har ärhållit, hwad jag önskar. Jag, som tillförne af alla för min fattigdom war förach- tad, är nu genom tin ynnest af alla blifwen ährad. Jag därföre gifwer poma, qui non non habeo aurea dona. Fwad mer som ex arte fordras att Botanice illustrera detta namn, skall jag widare ex professo gjöra uti mina Fundamenta Botanica, [snarare Genera Plantarum, vid. ed. 1, p. 262, RUDBECKIA.]|, och jag har redan gjort det uti Horto Uplandico, som oförtöfwadt lärer winna sin fullbor- dan.” [Förmodligen menas här Ädonis Uplandicus Anuo 1731. Vid. LINN. Bibl. Bot. ed. 1. p. 79]. ”Store Gud, som låtit Wälborne Herr Professorn räckna 71 sina namnsdagar, lät ej numertalet blifwa försnart fullt; —-— — — utan lät honom i roo få öfwerlefwa ännu många sådana med sin kjära Husfru CHARLOTTA RoOTHENBURG och deras små Lifsarfwingar, den wälborna Jungfrun, Mademoiselle CHRISTINA CHABLOTTA och 289. 142 Herrarne OLoF FRIDRICH, ÅLEXANDER och ÅDOLPH! Lät dem såsom späda telningar få af sin stam draga ömnog föda, tills de förmå sig sjelfwa försörja! Lät ock mig få ynnest att kunna wa> ra mitt Härskap till behag och de små Herrarne till tjänst” Häraf kan slutas, att LINNEUS icke ännu d. 29 Julii 12731 tänkt lemna RuDpBEcKs Hus. Men alt han sedan fann sig nödsakad dertill; innan samma år gick till ända, kan ses ofvanföre, sid. 17. följ. 3, Underrättelse om Lappmarkens odling, ibref till Lands- höfdingen GABRIEL GYLLENGRIUP i Umeå, dat. Upsala d. 1 Oct. 1733e Triherre GYLLENGRIIP hade delta år blifvit Landshöfdinge i Wester- bottens Län, se HuLPHERsS om detta Län sid. 9. not. a (15, och LINNZUS hade året förut besökt våra Lappmarker , där han funnit ett grässlag växande, hvilket han här uppgifver såsom tjenligt att odla på dessa o=- fruktbara fjälltrackter, och om hvilket han yttrar sig sälunda: ”Följande Puncter äro så klara, alt jag ingalunda drageribe- tänkande dem för Höga Öfwerheten declarera: 1:o Mästa delen af Lappmarken består af torra sandhedar , på hwil- ka ingen wanlig säd kan wäxa, emedan kjölden destruerar den samma. 2:0 Denna slags säd wäxer däruppe af sig sjelf, och tål altså gan- ska wähl den starkaste winterkjöld. 3:o Den wäxer på sand äller moo, utan mylla, och kan altså sås på Lappska hedarne, där lika jordmåhn finnes, 143 40 Fiöen äro skabllösa, som af de här inneslutna, ännu omogna; tydligen kan ses. De äro altså i detta afseende bättre än Hwete och Råg. 5:0 Deras storlek synes älwen häraf till sin längd, men i omoget tillstånd, och altså äro desse till tjockleken försmahla. Då de blifvit rätt mogna, äro de dubbelt så tjocka, och förslå con- sequenter tll föda som wanlig säd. 6:o Axets storlek wisar det här innelyckta, som ej är utwalt stort; utan ordinairt, taget på den tiden det stått i blomma. Det ce- derar altså icke andra sädes-ax. 3:0 Alla skahl i axet äro lika som i Hwete , och hörer altså den” na säd till Hweteslächtet, 8:o Som Hswete, Råg och Korn, duger åen altså till föda, Ihwil- ket ock at smaken än mehra confirmeras. g:o Ålla örter låta så sig, men inga så lätt som säd- och gräs- slag, hwaraf följer, att detta kan sås utan minsta swårighet, 10:0 Roten går ej uht, sedan den en gång framburit frö, som an= nor säd, utan står öfwer wintern och flera åhr bortåht, Ty kan denna säd lättare cultiveras, än all annor, då man slip- a a d äl 4 : FER o o - per så den ährligen; hwilket är en ogemen besparing både i arbete och utsäde, 21:0 Att halmen är sträfware än på Hwete, märkes nog; men den synes icke desto mindre kumna tjena till foder, då sjelfwa granriset och annat, som är många gånger sträfware, kan brukas, 22:0 Rötterna äro tjocka, hwita och söta; torde consequenter kun= na anwändas till bröd, lika så wähl som Österländernas Ra- dices Cyperi, och långt bättre, än hoos oss bark och Miss: ne-rötter. 23:o Med rötterna låter äfwen detta sädslag plantera sig. 24:0 Men det wore fåfängt att härtill kunna persuadera Lappar, Nybyggare och Bönder; ty de gå aldrig ifrån sina förfäders wana, utan komme saken att wärkställas , så borde jag sjelf få resa till Westerbotten och där hämta frö till någon quanti- tet, emedan andra känna dem ej ännu. Om sedan Wälbor- ne Herr Landshöfdingen låte så dessa fröen, och sjelf distri- buerade dem uht till Eappska Prästerna, skulle Nybyggarne taga dem emot med upräkta händer, då de blefwo öfwertya gade om nyttan däraf, och skulle sedan bruka denna säd, hwarigenom Fäderneslandet kunde med tiden winna många Tunnor guld,” Att det sädesslag, som LINNAZUS här menar, är hvad han sedan kallade Elymus arenarius , och den vi gifve namn af Sirand-Råg och Strand- eller Sandhafre , är ganska säkert. Ty under: Triticum ra- dice repente , foliis rigidis , LINN. Flor. Lapp. n. 34, har framl Dir SOLANDER i sitt exemplar af denna bok med egen hand tillskrifvit: Z- 149 lymus arenarius, hvilket jag 1 Banksiska Bibliotheket sjelf sedt. Län. ge räknade LINN£Us detta och andra under samma genus nu hörande grässlag till Triticum, och det var först i Hortus Upsal, p- 22, som han beskref 2:ne species af Elymus, och i Syst. Nut. ed. 6. p. 85., som han med några ord skiljde detta Slägte ifrån Triticum, fastän han sedan icke af trycket utgaf derpå full beskrifning, förrän i sina Genera Plant. Holm. 1754. p. 36. n. gi. HuLPHERS i sin Beskrifning om Westerbot- ten säger sid. 220., att Sandhafren trifs särdeles väl vid Nedre Torneå Kyrka, och Demonstratorn D:r WAHLENBERG underrättar oss 1 sin Flora Lapponica , att den växer emellan 70 och 71 HLatituds graderna vid hafvet öfver hela Nordlanden och Finmarken 1 öfverflöd, och vid Tana-elfvens sandiga stränder, samt emellan 65 och 66 graderna i Umeå Lappmark på fiera ställen vid Zindel-elfven äfven till myckenhet, och ändtligen ait den här i Norden öfver alt, isynnerhet vid elfvernas ute lopp, är så frodig, att axet deraf blir öfver en tum tjockt. Det är i anledning af hvad nu blifvit anfördt, som man ej kan inse orsaken, hvarföre LINNAzvs hvarken i sin Florula Lapponica, uti Act. Lit. et Scient. Svec. Vol. 3. ann. 1732 , nämner Strandhafren , om det icke skall vara Gramen loliaceum , radice repente, C. B., p. 47., eller i någen af sina Böcker eiterar Flor. Lapp. n. 54., eller i sina Anmåärk- ningar om nyttiga Växter, som kunde och borde planteras på Lapp- ska Fjällen , införde i Vet. Acad:s Handlingar 1754 sid. 182-189,» äfven uppgifver Elymus arenarius, såsom nyttig alt der odlas. [I en senare skrifvelse till Landshöfdingen Baron GYLLEN- fa GRIP, dat. Faklun d. 29 Aug. 1734., säger LINN&£vs]: ”Nu ändt- . . . ligen har jag absolverat min 7 weckors långa resa genom Öster 746 och Wester-Dahlarne, Doalska Fjellen och en liten del af Norrige; och under densamma gjort märkwärdiga observationer i Historia Naturali och Oeconomica. Jag har hållit journal i Geographien, Physiquen , Mineralogien , Botaniquen, Zoologien och Oeconomien. Jag har ock fått anledning till nya projecter, huru Fjellen possi- blast skulle kunna cultiveras och det genom rotwäxter, hwarpå naturen sjelf lämnat mig, genom ny autopsie, åtskilliga exempel” 4, Yttrande om Klintebo Hälso-Brunn, hvilken HäLPHERS i sin Förtekning på de i Sverige uptagne Mineral-Brunnar, sid. 19, med dessa ord omnämner: Grytnås eller Klintbo Brunn vid Dalelfven, 3 mil ifrån ÅAvestad, blef af Arch. v. Linné försökt 1733, och till nyes uptagen 1764 igenom Doctor PRINTZ, sumt då vidare examinerad. År årligt i bruk, och har platsen blifvit skånkt till ståndig ego af JAN ANDERSSON i Håste och Norberg. LinNnNzvs, som tyckes hafva blifvit rådfrågad om denna Brunns beskaffenhet af någon, som ville deraf be= tjena sig eller redan gjordt det, utlåter sig derom på följande sätt; ”Att några dagar gjöra försök att dricka af detta wattnet, i tanka, att där det honom ej hulpe, det dock mindre skada skulle. Ålter åtta dagars drickande fant han sig ifrån sin passion endtle- digad och befriad. Nu som detta watten består af samma prin- cipicer, som de andra i Swerige bekanta Surbrunnar, har det o-« twilwelacktigt samma effect. Tjenar altså i all Skjörbjugg, Mjält- sot, Podager, Gickt, Sten, Ryggwärk, Fråssa, Hufwudwärk, Ör- värk, Catharr och oräkneliga andra sjukdomar, som ej specifice- ras kunna, såsom flytande sår, förskjämd mage, &:a. Tjenar dock 147 aldeles intet i Lungsot, Kräftan, ej heller i Weattusot, där det icke wore i begynnelsen och af en förståndig Medico underhul< pes. Utwärtes tjenar wattnet till bad, att styfwa och gjöra spän- stiga de utwärtes delar, som i hwar kropp på hwarjehanda sätt blifwit förlamade, besynnerligen om den gula Ochran, som där finnes, dässemellan pålägges. Sjelfwa hinnan däröfwer har samma kraft, som wid andra Surbrunnar, att rena och hela elacka ögon. Hälsones Gud ware med sin wälsignelse wid detta wattnets bru- kande! Honom ske lof i all äwighet! I hastighet författat af CARD LINNEZUS” III. UR MEDICINSKA FACULTETENS PROTOCOLLEER Medicinska Faculteten i Upsala har en Protocolls-Bok, som går ifrån bör= jan af år 1742 till slutet af år 1777., och hvilken således, på några måna- der når, innefattar samma tidelängd, som Archiater YON LIiINNé här vid Aeas demien var ämbetsman. Den är ock af honom sjelf egenhändigt skrifven, nå- några få ställen undantagne, hvilka nedanföre skola anmärkas, och den ins nehåller följande: 2 Förtekning på Professorerna i Medicinska Faculteten, 15 till anta= let, "ifrån och med CHESNECOPHERUS till och med SIDRÉN, jämte årtalen, då de blifvit befordrade och med döden afgådt, samt deras indelning i Practici och Botanici, Theoretici, Anatlomici, m. ms hvilket alt är upptaget i de LefvernesBeskrifningar öfver Medicin- ska Facultetens Ledamöter, som framl, Professoren, D:r J. G, As 149 CREL, infört i Bihanget, sid. 67 — =. 176., till sitt Presidii- Tal om Låkare- Vetenskapens Grundlåggning och Tillvåxt vid Ri- kets ålsta Lårosåte i Upsala, hållet uti Kol. V. etenskaps-Acade- mien d. 10 Aug. 1796. 2. Egentliga Protocoller, som innefatta underrättelser om de van- liga Faculteten tillhörande göromål, såsom Stipendii-, Candidats- och Licealtiats - Examina, Förslags uppsättande, Promotioners firan- de; Svar på ankomne Bref, Betänkanden i hvarjehanda mål; samt Förtekningar på ventilerade Disputationer, närvarande Medicine Studiosi och hvarje Termins Stipendiarii Regii ända till hösten af år 1759., då en särskildt Stipendiat-Bok inrättades. I dessa Proto- coller, såsom mäst af LINNZUS sjelf författade, finnes mycket af den beskaffenhet och det värde, att det förtjente tryckas. Men det skulle denna gången blifva för vidlöftigt, och jag inskränker mig derföre nu blott till några få och korta artiklar, dem jag vill anfö- ra efter årtalen: 1742 ”Maji 21, emellan kl. 3 och 4 äfter middagen, afsomnade Me- dicinee Professoren Doctor Lars RoBErRG, äfter kort sjuk- dom, af Tussi Senili på sitt 79 ålders åhr, sedan han warit här Medicine Theoretice och Practice Professor ifrån 1698 äller uti 44 åhr.” ”Maji 22. Devisen [på Facultetens nya Sigill] är twänne or- mar, beteknandes bägge Medicos. Den ena håller ett Ågg, (vite principium), Physiologien; den andra ett Cransium, be- märkandes Pathologien. I fältet synas några Wixter, bety- / 149 dandes Meteriem Medicam, med öfwerskrift: His servamus wur- bes. - Wäxterne äro Franhenia , Rudbeckia, Rosa, Linnea, eme- dan desse: FRANKEENIUS, RUDBECK, RoséN, LINNAUS warit Horti Academici Preiecti och Botanices Professorer.” 1744 ”April 16 beswarade Faculteten Consistorii Hernösandensis bref af d. 20 Marti, som ankom d. 7 April, och uti hwilket Consistorium begjär nogare wittnesbörd om de framsteg Med. Candidaten GIssLER gjort uti rebus medicis, och om han därutinnan wore så grundelig, att han kunde förestå den be- ställning, som skall inrättas wid Herudsands Gymnasio medelst Physices Lectionens och Proviucia!-Medici Syslans copjunction, enligt HAns Masg:rs Bret af d. 3 Nov. 1743.” AT Medicinska Facultetens Handlingar upplyses, att GIssLER hos Faculteten begärt dess förord till erhållande af dörtvänrne syslor, som nu skulle förenas i Hernösand , sedan sista Physices Lectorn derstä- des, SÖDERSTRÖM, till Pastorat fädt befordran; att Faculteten hos Upsala Academies dåvarande Canzler, RiksRåd. Grefve GYLLENBORG, tull samma beställning följaktligen recommenderat honom, såsom född z Norrland och således van vid både Nationen och Climatet, utom det alt han gjordt Faculteten fullt nöje i Examen Theoreticum; och alt han i anledning häraf genom ansökning till oftanämde sysla sig anmält; men att DomCapitlet, innan det företog sig borigifvandet deraf, ville förut af Faculteten göra sig nogare uuderrättad, om GissLER verkligen egde den insickt 1 Läkare-Vetenskapen, att han 10, tullika kunde vara Provincial-Medicus, och hvarom Faculteten ge- nom skrifvelse försäkrade Consistorium, sedan GISSLER förut sam- ma dag efter med honom anstäld Examen Practicum blifvit formli- gen erkånd för Licentiat. 1745 ”Mart. g. På Hans Mar:rts Remiss, som till Faculteten inkom d. i Dec, 1744, angående Doct. HAMNERINS förslag till en Chirurgie Professions inrättande wid Upsala Academie, pro- jecterades det swar, att Chirurgien nu läses af Practices Profes- soren åhrligen, då BoErHAAVII Institutiones expliceras.” ”April 30 och Sept. 30 ankommo, och Oct. ir beswarades Col- legii Medici Bref om Succedanea Thee, Coffee och Chocolade, i anledning af HANns Mar:rs befallning, att sådane at inländske Wäxter skulle upgifwas, på det de utländske måtte kunna om- bäras.” I detta svar, hvartill conceptet, med LinNzri egen hand corrige- radt, ännu förvaras i Facultetens Acter, säges, att för Theet finnes i Sverige intet genuinum succedaneum, utan föreslås att ifrån China förskrifva Thee-Busken, som försäkras tåla vårt climat.: Men ime- deltid uppgifvas bladen af Citron-Meliss , al den Årenpris, som kal- las Chamaedrys , och af Linnés-Ört, såsom de hos oss tjenligaste, att brukas i stället för Thee. — Med Caffe har i hela Sverige ingen växt slägtskap, mer än Caprifolium och Try. Men som deras frön äro försmå och man vet, att den empyreumatiska oljan är det för- nämsta i Caffet, så nyttjar man i dess ställe brända Årter, Bönor, 151 Lupiner, Flelgryn och Malt, m. m. — Hvad ändtligen Chocolade angår, så torde man i stället för detsamma kunna betjena sig af den drycken, som allmänt tllredes i Hushållen af brändt Hvetmjöl med Ågg-gula , Canel och Cardsmummor. 1746 April 30 afslogs väl det till Faculteten d. 9 Nov. 1745 remitlera- de D:r VVALLERII Project tll ett Laboratorium Chemicum vid Kgl. Academien i Upsala, och det förnämligast i brist på dertill erforder- liga medel, som befarades skola öfverstiga 70,000 D:r K:mt. Men förmodeligen gaf likväl detta Förslag första anledningen till den ej långt derefter inrättade Chemiz Professionen. 17149 ”Febr, 20. Quzastionen, på huru lång tid en Cursus Pra- lectionum Publicarum uti Facultate Medica bör absolveras, be- swarades sålunda: RoséN LinNZUS 1, Demonstrationes ÅAÅnato- i. Demonstrationes Plantarum in micee hwar winter, Horto hwar sommar. 2, Pharmaceulica 1 åhr 2. Materia Medica 1 åhr 3. Physiologia 1 åkr 3. Semiotica 1 åhr 4, Pathologia 13 åhr 4. Dixta 1; åhr 5, Praxis tt åhr 5. Historia Naturalis 13 åhr ergo 5 åhr” ergo 5 åhr.” 1750. ”Oct. 26. Upsattes förslag till Medicine Adjunctus äfter Doct. GoTTSCH. WALLERIUS, som blifwit Chemie Professor, och på detsamma upfördes : 15 2 Med, Licent. HASSELQUIST, som rest åht Palestina. 2: Med. Licent. VWAHLBOM, 3. Med, Licent. SIDRÉÖN, som rest till Göttingen.” Förnt säges, alt älven VWAHLBOM skulle resa utrikes, men ice ke tull hvad ställe. ”Nov. 7. Doctor WALLER Supplique till HAns Kor. Hög- HET att få säte och stämma uti Facultate Medica, och af Con- sistorio Academico communicerad, togs nu i öfwerwägande , då Faculteten för sin dehl tyckte, att Chemie Professionen hörde rättare till Philosophiska Faculteten för Metallurgiens skull, hwarföre den egentligen blifsvit antagen, och som Prefessorn än=- doch skulle i Philosophien examinera alla Promovendos,” m. m. Hans ansökning afslogs äfven af KONUNGEN d 13 Febr. 1751, med tillägg, att Chenu& Professorn skulle vid Fhilosophiska Examen no- gare undersöka alla Medicine Studiosi och deröfver lemna dem sär- skildt betyg med approbation , och att han: skulle bafva lika rätt med Medicin&e Professorerne till inseende öfver Upsala Apothek, m. m. 1756 ”Maji 18 introducerades Lif-Medicus SAMUEL ÅURIVILLIUS, som blifwit utnärd till Medicine Professor Ordinarwus.? ”Archiater RoséN, som ifrån 1740 med mycket beröm löre- stått denna Profession, och ofelbart ibland alla Swänska Medi- cos, som äro äller warit, äger den största lärdom och experi= ence, hade nämligen fått tillståed att byta sysla med sin Mög» 153 som tli"örene warit Bibliothecarius Upsaliensis, på det han med stör:e ro och bequämlighet måtte få skjöta sin hälsa uti dun ull stundaude alderdomen.” 1758 vid Vår Te: minens slut, sedan LINNAUsS ditintills ifrån och med 1742 ensam fördt och renskrifvit alla Faculteleus Protocvoller, begyu= te först AURIVILLIUS och derefter SIDRÉN att med honom vexla om, men äudåä ej altid hvarannan Termin. Ty äfven under denna tiden hände, alt han ibland hela året öfver var Facultetens Protocollist; hvarutaf man kan sluta till hans ogemena flit och oförtrutna bemö- dande att fullgöra alt älven det minsta, som han ansåg vara en skyl- dighet, 1759 ”Januar. 22 täcktes Hans Excellence, Ilustrissimus Cancel- larius, sedan HANS KONGL. Marr den 5 Dec. sistledne förord- nat, det en Demonstrator wid Botaniska Trägården skule anta- gas, utiurda fullmacht för CARL LINnnevs, Filius, att wara samma Demonstrator uti Horto Academico ; Hwarwid han jem- te den heder, som Adjuncto och Prosectori äfter tjenstens in- rättning tillkommer, doch tjenar utan lön, intill dess Academiens Räntcamare framdeles 'kau finna tillgång därull” 1767 ”Mart. 4 afsomnade Facultetens hederliga Ledamot, SA- MUEL ÅURIVILLIUS, Kongl, Lif-Medicus, Anatomigze och Pra- ctices Professor, af en fatal Hemitritea cum angustatione fau- cicum , sedan han prydt detta Lärosöte uti 11 åhr [såsom Pro= fessor], och med mycken lärdom lyst 1 weriden, Han lämnar äfter sig en Ånka, född YON RosENSTEIN, med 8 små wackra barn. Han dog i sin bästa ålder 46 åhr gammal” ”Maji 11 uprättades förslag till Medicine Professionen äfter ÅURIVILLIUS, hwartill sig anmält Prof. Anat, Holm Doct, RoL. MARTIN, Province. Med. Calmar. Doct. JoH. GuUsT. WAULBOM, och Adjunct. Med, Facult. Doct. Jon. StorénN, Alla 3 på en gång promoverade; alla 3 Anatomici; upstältes därföre äfter tjensteåhren 1. Dir SIDRÉN, 17 åhrs Medicine Adjunct, excellit Physiologia, 2, D:r MARTIN, 12 åhrs Ånatomie Professor, excellit Anatomia. : 99 3, D:r VWAHLBOM, 22 åhrs Provincial-Medicus, excellit Praxi. ”Sept. 8 utnämde Hans Marz:T Doct. SIDRÉN till Practices Professor, hwaräfter han tog d. 30 Oct. sin introduction med oration De tuenda KFruditorum valetudine, och d. 23 Nov. sitt rum i Faculteten såsom dess Ledamot.” 1773 ”Dec. 10 beslöt Faculteten, att Professor Linné Fil. skulle nästa Termin läsa pubblice, då Archiater Linné kommer att resa till Bibel-Commissionen i Stockholm ex mandato Regis.” 1775, för Höst- Terminen, är det sista Protocoll Linné egenhändigt skrifvit. 1776 Dec. 6 introducerades Anatomizx Professoren ÅDOLPH MURRAY etter hållen oration De Statu hodierno Scientiae Anatomicae. 3. 155 Pere. 10 anstältes Examen Practicum med Candid. GCERSDORFF hemma hos Decanus Arch. och Ridd. von LINnné för dess sjuklig- hets skull, och för samma orsak kunde han icke heller då examine- ra. Detta var sista gången han deltog i några Faculiets - göromål De Counsistor:ella lade han redan förut lemnat. Dec. 16, då Med. Cand. SANTHESSON och DuBB undergingo Exa- men Practicom, var Arch. Linné för sjukdoms skull frånvarande, och i hans ställe examinerade Prof. LINNé, Dec. 20, då Med. Lic. och Mag. Doc. HELLENIUS ventilerade sin Gradual-Disputation De Hyperico, presiderade äfven Prof. LInné i sin sjuka Faders ställe. 1777 Oct. 17 introducerades Hist. Nat., Mat. Med. och Dizfet. Profes- soren CARL VON LINNÉ, efter hållet Tal De Incremento Botanices in hoc, quo vivimus , seculo. Hans Fader, Archiatern, kunde hela detta året icke taga minsta befattning med något enda göromål. ”Doctores creati Upsalixe ab anno 1741 ad annum 2768.” Denna underrättelse om Medicine Doctors-Promotionerna 1 Upsa- Za har Linn? med egen hand skrifvit. Men den är för vidlöftig att nu kunna tryckas, om det också skulle behöfvas, då framl. Professor Jon. GusT. ACREL ful!ständigare afbandlat samma ämne 1 silt Pro- gramm lill Doctors-Promotionen, hvilken han såsom Promotor höll d. 13 Juniv 1700. I Medicinska Faculteter inskrifne Studerande, med un- der: ättelse, hvad deras Föräldrar varit, när de sjelfve biitvit födde, kommit tl Academien och låtit sig såsom Medicine Studiosi antek- na, jämte flera dem rörande omständigheter, Lisxnzavus begynte för- modligen denna Matrickel år 1742, och inskref derulti sådana, som då här vid Academien mer och mindre syslosatte sig med de till Medi- cinen hörande vetenskaper, och dem han efter hand kurde påminna sig. Hvarföre ock denna förtekning i börian är hvarken fullständig eller 1 ricklig chronologisk ordning. Det första inskrifnings-året är 1737, det andra 1740, det tredje 1741, det fjerde 1745, och sedan alla de påföljande åren ända till och med 1777, men altid mer och min- dre vexlade om hvarandra; och för många ibland de älsta Medici är intet inskrifnings-år anteknadt. — Hela antalet af dem, som här finnas uppräknade, bestiger sig till 204 Personer, ibland hvilka 14 varit Fin- nar, 2 Norrmäånner, 3 Danskar, 2 ifrån Hollstein, 5 ifrån IWiborg, r ifrån England, + ifrån Hamburg, 1 ifrån A'gier och 2 ifrån Ame- rica, samt 2 födda i Tyskland, men som följde med F'r 'dra n> till Sverige, och 2 ändtligen födda i Stockholm af Tyska F-rild.ar. Af dessa 4 sistnämde, så vida jag ännu vet, flyttade blott Prof. JoH. AND. MURRAY ur Riket. Utom dessa 284 Studerande, som blifvit upptagne i Facultetens Matrikel, och af hvilka 242 äro af LInNNAUvs sjelf inskrifne, finnas äfven andra endast i Protocollerna anteknade dels såsom Examinera- de , dels såsom Stipendiater och dels såsom blott Medicinze Studiosi, till eit antal af 60, nämligen 54 Svenskar, 2 Finnar och 4 Tyskar, &f hvilka 2:ne stannade quar i Riket. — åndtligen hafva 18, som stå hvarken i Inskrifnings-Catalogen eller i Protocollerna, under Linné 157 disputerat, och ibland dem voro 4 Ryssar. -- Dessa nu uppräknas de tillhopa 362 Personer, utom många andra, i Facultetens Handlin- gar icke nämde, som både enskildt och offentligen åtnjuut denne o= dödlige Mans undervisning , och bland hvil.a flere äro mig bekante, kunna och böra allesamman anses för hans Disciplar och förtjena i detta afseende särskild uppmärksamhet. Men att nu lemna en möj- ligen fullständig underrättelse om hvar och cp a” dem alla, skulle blilf= va förmycket vidlöftigt och upplaga mer rum, äu jag denna gängen har att meddela. Jag får således spara detta ull eti lägligare tillfälle och vill nu endast anföra dem , som jag tror eller visst vet vara lef- vande, nämligen 2:0 Inskrifoe i Faculteten, efter den ordning de der äro anteknade, 12. ”DAvID ScHULTZ [adlad SCHULTZ VON SCHULTZENHEIM, M.D. o. C.M., Kon:s Förste Archiater, Ordförande i Kongl. Sundh. Colleg. med Presidents rang och värdighet, C. W. 'O. m. St. K., Vet:s Acad:s Senior sedan år 1808.] Född d. 27 Mars 1752. Fadren Chirurgus wid Dahl-Regemen- 1” tet. Student i Upsala 1752, Inskrifven i Faculteten —". 2, ”ADOLPH FRIDRICH WEDENBERG, [M. D., Kongl. Lif- Medicus, R. W. O.] F. d. 5. Oct. 12743. Fadr. Handlande i Stockholm. "Stud. 1763. Inskr. 1764”, 3. ”AnpDErRs BLAD, [M. D., Protessor och Medicus vid Strand- bergska Läkare-Inrättningen i Stockholm för fattige Stånds- 20, 158 personer]. F. d. 2 Januar. 2748. Fadr. Handlande i Oster botten, Stud. 1764, Inskr. —” 4, ”PrerR CorRNenivs :Tinnezvs, [M. D., Assessor och Me- dicus i Daga Härad i Södermanland, BR. W. 0.) F. d 24 Aug. 1747. Fadr. Prost och Kyrkoherde i Simtuna 1i Westmanland. Stud. 1755. Inskr. 1755.” 5, ”CARL PETER THUNBERG, [M. D., Med. och Bot, Pro- fessor i Upsala, Academiens Senior, C. W. O.). F. d. 11 Nov, 1743, Fadr. Handlande i Jönköping. Stud, 1761. Tnskr. 1761.” 6. ”ÅNDERS JoHAN HAGSTRÖM, [adlad HAGSTRÖMER, M. D. o. C. M., Medicinal-Råd, General-Directeur för Sjuk- skötseln vid Lazaretterne i Riket, Inspeetor och Anat, Prof. vid Kongl. Carolinska Institutet i Stockholm, BR. N. o. W. Od. F. d 8 Sept. 1753. Fadr. Inspeetor på Lemma Bruk i Södermanland. Stud. 1762. ITnoskr, 1769.” 7. ”SvEN ÅNnDERs Henis, [M. D., Medicinal-Råd, Kongl. Förste Lif-Medicus, R. W. O,, R. af S:t Anne O:s 2:a Cl): F. d 17 Aug. 1752. Fadr. Bruks-Inspeetor wid Hu- saby i Småland. Stud. 1769. Inskr. =.” 8. ”Perr Duger, [M. D., Öfver-Fält- Läkare, Förste Ami- ralitets —- Medicus i Götheborg, C. W, O., BR. K. C. XII:s 159 OJ]. F.d 14 Januar. 1750. Fadr Wågmästare i Mariastod, Stud. 1768. Inskr, 1769.” 9. ”JAcoB ÅLm, [M,. D., Assessor i Kongl. Sundhets-Colle- gum, Art. Obstetr. Prof. och Direct. vid Kongl. Carolin- ska Institutet, R. W. O.J. F. d 10 Maj 1754. Fadr. Rådman i Upsala. Stud. 1766. Inskr. 1771.” 10. ”JoHAN PETER WEsTRING, [M. D., Kongl. Förste Lif- Medicus och Practicns i Norrköping]. F. d. 24 Nov. 1753, Fadr. Borgare i Linköping. Stud. 1772. Inskr. 1775. 11, ”JoHN RoTtHERAM, [M. D., Professor of Physick in the University of S:t Andrews in Scotland, lefde icke länge sedan]. F. d. 25 Sept. 1751; — Fadr. Practicus i Staden Newcastle upon Tyne i England, Stud. 1773. Inskr. 1773.” 12. ”CarRL H. WERTMULLER, [M. D., £. d. Provincial-Me- dicus i Stockholms Eän]. F. d. 8 Aug. 1752. Fadr. Apo: thekare i Stockholm. Stud. 1770. Inskr. 1779.” 23, ”SAMUEL NicLAS CaAssTRÖM, [Commerce-Råd i Kongl. Commerce-Collegium, R. N. OJ. F. d. 3 Dec. 1763. Fadr. Rector wid Catheral-Skolan i Upsala. Stud. 1770. Inskr. 1777.” 2:0 Stipendiater i Facultieten, i den ordning de först fådt Stipendium, 260 24. ”MAGNUS REINHOLD: ÅPIARIE, [Åssessor och Apothe- kare i Wexid. F. d. 19 Jul. 1752. Fadr. Apothekare på samma ställe. Stud, 1768]. Stipendiat 1768 och 1769 i 2 Terminer.” 25, ”LARS: GRANDEL, [Kongl Medailleur, Professor och Di- recteur: i Academien för de Fria Konsterna i Stockholm, Född 1750. Fadr. Greece Lingu. Lector vid Gymnasium i Skara. Stud. 1769]. Stip. 1769 och 1770 i 2 Ter= miner.” 26. ”SAMUEL ÖDMANN, [Th. D., Theol. Pastoralis Profes- sor och Seminarii Director i Upsala, L. N. O. F. d, 25 Dec. 1750, Fadr. Prost och Kyrkoh. i Hjelmseryd i Små- land, Stud. 1768]. Stip. 21770., 1771 och 1772 i 4 Ter- miner.” 27, ”LARS: CHRISTIAN TincestADIUS, [M. D., Medicinal- Råd, C. W. O. Född 1750. Fadr. Kyrkoherde i Lunda och Kihla. Församlingar i Södermanland, Stud. 1759], Stip. 1773 1 2 Termin,” 289. ”SvVEN INGEMAR LIuNnGH, [Lands-Kamererare, R. W. O. Fi. d. 5 Junii 1757. Fadr. Prost och Kyrkoherde i Björkö och Nåfvelsjö Församlingar i Småland. Stud, 1775]. Stip. 1776 och 1777 i 2 Terminer.” 10r 3:0 Endast nämd i Protocollerna ibland Medicine Studiosi. 19. ”JoHAN CARL Roos, [M. D., f£ d Fattg-Medicus i Stockholm, Född 1745 på samma ställe, der ock Fadren var Bryggare. Stud. 1759], Presens 1767 om wåren” £:0o Hvarken Inskrifne eller Stipendiater eller i Acterna ens. omtalte , anförde i den ordning, de först kommit till Upsala. 20. Hans Excellence Herr PEDER ÄNKER, Norrsk Stats-Minister, R. o. C. af K. M. O0., C. m. St. K. af K. D. D; O., täcktes Sjeif underrätta mig, då jag år 1799 under hemresan ifrån Eng- land besökte: Norrige, att Han hade varit Studiosus i Upsala 2764 och räknade sig då ibland: LInnés Disciplar. 2. FRIDERIK LUDVIG MoLTKE, Dansk Grefve och Geheime- Råd, var hos Linné i Upsala 1764, och lefde ännu 1819 i Lu- beck 74 år gammal. Se NyEruUrs Progr. till Jubil. d. 29 Sept. 1019 3:0 sid. 19. 22, ANDERS EHRSTRÖM, Kapellan i Kronoby Moderkyrko-För- samling i Finland. F.d. 16 Junii 1745. Fadr. Bonden och Hä- radsnämdemannen Eric HANssoNn: Ers: i Nerpes. Socken. Stud, 1763 i Upsala, der han sedan vistades r z:ne år, afhörde LiN- Nés Föreläsnivgar och: åtföljde honom: på hans Botaniska Ex- cursioner. Utdrag ur de: artiga underrättelser, som han beha- gat skicka mig angående sim store: Läromästore, skall vid lägli- gare: tillfälle blifva meddeldt, 762 25. JONAS ASPELIN, Th. D.; Prost och Kyrkoherde i Dådesjö Pastorat i Småland. F. d. 50 Oct, 1744. — Fadr. Comminister 1 IWexiö Stift, Stud. 1764. 24, JONAS WETTERLING, Prost och Kyrkoh, i Sjösås Pastorat i Småland. F. d. 24 Januar. 1746. Fadr. Bonde äfven i Små- land. Stud. 1765. Bägge desse Prostar äro uppgifne af Curator för Smålands Nation såsom ännu lefvande och LInnés Lärjungar, den tid de här vid Academien voro studerande, 25, JOHAN WinzoMm, Th. D., Dom-Prost och Prim. Theol. Pro- fessor i Upsala, L. N. O. F. d. 9 Oct. 1746. Fadr. Commi- nister i Ulricaehamns Tandt-Församling. Stud. 1768. 26. ÅDAM AFZELIUS, M. D., Mat. Med. och Dietet. Professor E. O. i Upsala. F. d. 7 Oct. 1750. Fadr. Contr:s-Prost och Kyr- koherde i Larfs Pastorat i IV estergöthland. Stud. 1768. 27, JOHAN ÅrFZzELIUS, Chem. Professor Emeritus i Upsala, R. W. O, FF. d. 13 Juni 1753. Fadr. Prost och Kyrkoh, i Larf, Stud. 1769. Sistnämde 3 Professorer bivistade ungefärligen samma tid, fe. re eller färre Terminer, LINnnés Föreläsningar och följde om Somrarne med honom på Excursioner, 1 synnerhet på 1770-talet. 205 ILEONARD GYLLENHAL, Major, R. W. O. F. d. 3 Dec 1752; vå Säteriet Höberg i Wånga Pastorat i Westergöthland. Fadr. Cornets Kom 1769 till Upsala, der han begagnade sig af LIN- 163 weös undervisning, och har sedan blifvit en i Entompologier namnkunnig och för grundlighet vidtberömd Auctor. 29. JONAS HALLENBERG, Canzli-Råd, Riks-Historiograph, 1. N. O. F.d. Nov. 1740. Fadr. Bonde i Småland. Stud. 1771. Adlad 1818. Af sin odödlige Landsmans och vördade Inspectors uppmuntrande föreställningssätt intagen, fattade lust för Natu= ral-Historien i synnerhet Botaniken och förskaffade sig derutin- nan större insigler , än många som blifvit till Medicime Doclo- rer promoverade, 30, Nins SAmUrL SwEpbEeErus, Kongl. Hof-Predikant, Contracts> Prost och Kyrkoherde i Näsby och Ervalla Församlingar i IV estmanland. FE. d. 24 Aug. 1751 1 Stockholm. Fadr. först Kongbh, HolPredikant och sist Kyrkoherde 1 Stultuna Pastorat ej långt ifrån IV esterås. Stud. 1774, och var hela detta år en Hitlig Linnés Åhörare, hvarefter han giort sig känd som Ento- molog genom sina vackra beskrifningar på en mängd nya Spe- cies och äfven några nya Gencra af Insecter. "AT Om några af Linnés Disciplar, som ännu lefva, skulle i of- vanstående Förtekning, såsom af mig okände, vara förglömde, bvilket är ganska möjligt, så kan detta hjälpas till nästa gång, då jag skall bjuda till att både fylla brister och rätta fel, son oacktadt alt mitt bemödande jag vet i densamma nu finnas, Jag skall ock då, med dessa fullständigare underrättelser om de nu letvande, förena korta biographier äfven om alla, som äro döde, både Svenskar och Utländningar, så vida jag om dem kan er- hålla någorlunda tillförlitelig kunskap genom Vänners och Släg- tingars , Samlares och Gynnares benägna biträde. 3. Uppgift på Svenskar, som utrikes disputerat och antagit Me- dieinge Doctors - Graden, såsom LÅHRMAN, DAALHEMIUS, EHJÄR- NE och audre, men hvilken, med tillägg af många flere sådane 1- bland våra äldre Läkare, nu finnes tryckt i framl, Prof. PET. JON. Brecon Inträdes-Tal om Stockholm för 200 år sen och Stockholm au för tiden, m. m. hållit for Kgl. Vet.s-Academien d. 20 Aug. 17530. sid. 150 följ. iv. UR LINNAEI BREFVEXLING MED SVENSKAR: LINNÉ hade ett långt större antal af Correspondenter, än man allmänt vet och någonsin kan föreställa sig, icke allenast på utrikes orter nästan öfver hela verlden, och af hvilka 70 uppräknas här frammanför sid. 32--86, utan ock in- om Sverige i alla Folk-Classer, förnämligast ibland de Lärda samt i allmän- het sådane Herrar och Män, Högre och Lägre, som gynnade och älskade Ve- tenskaper, men egentligen Natural-Historien. Af dessa hans bref äro väl mån- ga redan förstörda, men också många dels genom tryck och dels i samlingar ännu bevarade. Hvad de förra angår, som blifvit skrifne till Utlåndningar, har jag hitintills haft tillfälle att deraf se och genomläsa 2:0 26 Bref till ALBERT VON HALLER, daterade Museum Cliffortianum, Amsterdam, Leyden, Hartecamp , Stockholm och Upsala 1737-= 1749, och alla tryckte i Epistolarum ab Eruditis Viris ad ALB. 165 HALLERUM scriptarum Pars I. Latinae. Vol. I. 11, III. Bernae 1773. 1774. 8:0, samt omtryckte i Collectio Epistolarum, quas ad Viros Illustres &a scripsit CAR. äå LINNé &a. Ed. DiETER, HENR. STOEVER, Hamb. 1792. 8:o p. 1 - - 71. 2:0 2 Bref till THOMAS PENNANT, daterade Upsala d. 3 Dec. 1756 och d. 2 Maji 1773, samt tryckte i SToEVERS nyssnämde Collectio E- pistolarum &:a p. 72. sq. 3:0 20 Bref till DOMINICUS VANDELLI, daterade Upsala 1759 - - 1773, och 7:0 tryckte iz Florae Lusitanicae et Bruasiliensis Specimen, et Episto- lae ab Eruditis Viris, CAR. å LINNé &:a, ad DOMIN. VANDELLI scriptae , Conimbricae, 1788. 4:0 p. 75 - = 90: 1 Bref till Kongl. Vetenskaps Academien i Paris, dateradt Upsala 1763, tryckt i Analecta Epistolarum &:a, Diss. OL. AND. Kwös, Specim. II. Ups. 1787. 4:0 p. 20. sqq., och omtryckt af STOEVER, [I. c. p. 74. sqq. 4 Bref till MORTEN THRANE BRUNNICH, daterade Upsala d. 20 Aug. och 20 Dec. 1764 samt d. 4 Sept. och 9 Nov. 1770, och tryckte i Et biographisk Omrids som Program til Jubilaeet d, 29 Sept. 1819. forfattet ved RaAsm. NYERUP, Kjöbenh. 8:o p. 19 - 21. 8 Bref till PAuzL DretrRIcH GISEKE, daterade Upsala 1768. 17978. 1771. 1772. 1774. 1775. och tryckte af STOEvER, LZ. c. p. 98 - - 115. 1 Bref till Ernst CHRISTOPiER SCHULZ, dateradt Upsala d. 24 Ju ni. 1771. och tryckt al STOBVER, I. c. p. 118, 21. 166 d:o 3 Bref till CHRISTOPH GOTTLIER VON MURR, daterade Upsala d. 2 Maji och 24 Aug. 1772 samt d, 22 Mart. 2776 , och tryckte i hans Journal zur Kunstgeschichte und allgemeinen Litteratur , Nirnb: 80, 6:ter Theil, 1778. S.279 sqg. Ofr 4:ter Theil, 1777. 8. 169. sq. 9:0 4 Bref till JOHANN SEBASTIAN MILLER, daterade Upsala 1773. 1774. 2775. och tryckte i slutet af Företalet till hans Jllust. System. Se- xual. LINNE, Lond. 1777. F:o max. , på Latin och Engelska, samt omtryckte af v. MURER /Z. c. p. 276 sqg. Cfr ir:ter Theil, 1783. S.15 sq. 20:0 3 Bref till JOHANN REINHOLD FORSTER, daterade Upsala, det 2:dra d. 2 Apr. 1775. och det 3:dje d. 1 Sept. 17753 men det 1:sta är utan årtal och datum. Alla tryckte i C. M. WiELANDS Neue Teutsche Merkur , 2:ter B:d. Weimar 1805. 8:0 S. 261 - - 268. Flera än dessa 72 Bref, skrifne af Linné, alla på Latin tll Lärda män utom Riket, har det icke ännu varit mig möjeligt att få se tryckta. D:r STövER i sin Collectio Epistolarum, Praef. p. X. omnämner väl dessutom en i Madrid utkommen Colleccion de Car- Zas, som innehåller bref ifrån HALLER, LINNAZUs, BERGIUS, SCHRE- BER och många andra till Prof. ANT, CAPDEVILA, Men denna Sam- Ing finnes förmodligen icke i Sverige, åtminstone, mig vetterligen, hvarken i Stockholm eller här 1 Upsala. — Af Linnés Bref till Sven- ska Mån har jag till det närvarande sedt endast 22 tryckta, nämligen 2:0 2 Bref till Archiater ÄBRAH, BåcK, daterade Upsala d. + Januar: 1754 och d. 25 Julii 1766, samt tryckte i Handlingar rörande Skandinaviens Historia, 8:de Delen, Stockh. 1820 8:0 sid. 302, 167 följ., med ett bifogadt Fac Simile af de sista orden och underskrif- ten i 2:dra brefvet. 2:0 4 Bref till Bibliothekarien CARL CHrRisT. GJÖRWELL, daterade Up- sala 1757. 1758. 1760, och tryckte i hans Brefvåxling , Stockh. 8:o, 1:sta Bandet 1799. s. 65. följ. och 87 följ., samt 5:te B:t 1807. s. 67 följ. och 97 följ. 3:o 2 Bref vill R. R. Grefve CARL GuUsT, TEesSIN, dateradt Upsala d. 3 Mars 1758. och tryckt i Stockholms-Posten N. 1010 de 2 Majt 2021. 4:0 5 Bref till årkeBiskop CARL FREDR. MENNANDER, såsom Biskop i Åbo, daterade Upsala 1762. 1766. 1769. 1770. och tryckte i Engelsk öfversättning i D:r PULTENEY's General View of the Writings of LINN2ZUsS, 2:d Edition by D:r MATON, Lond, 1805. 4:03 de 4 href- ven blott i utdrag in the Pref. p. XII. XIII., men det af d. 8 Maji 1766. helt och hållet, p. 502, tillika med ett bifogadt, myc- ket väl i koppar stucket och ganska likt Fac Simile af Svenska o- riginalet, — I Företalet säges vidare, att Linnés bref till MEN- NANDER, som kommo öfver till England , voro inalles 55; — att det första af dem var dateradt Upsala 1734, med utanskrift till ho- nom såsom Etudiant en Philosophie et Historie Naturelle å Stock- holm , och det sista d. 8 Nov. 1775, då han nyss blifvit ÅrkeBiskop; — att de alla nästan helt och hållet hade afseende på enskildta an- gelägenheter ; — och att det således icke ansågs nödigt att af dem utgifva mer än de nyssnämde i företalet tryckta utdvagen, och hvad som anlingen uplyste historien om LINNésSs lärda arbeten, [Linngeus's literary history] eller annars anginge saker af något 168 värde, dem han i sin LefvernesBeskrifning förglömt, och hvilket blifvit i sjelfva texten uptaget. 5:o 2 Bref till Capit. CARL GustT. EKEBERG, daterade Upsala d. 18 Aug. och 17 Sept. 1763, samt tryckte i Stockholms-Posten N:o 28. d. 4 Febr. 1813. 6:0 8 Bref till Prof. och Comm, Doct. CARL PET. THUNBERG, såsom Med. Licent. och Doctor, daterade Upsala 1771. 1773. 1774., men det 4:de och 5:te utan namn, datum och årtal; alla tryckta 1 SToE- VERS Collectio Epistolarum, p. 77 - - 97. på Svenska, öfver alt mer och mindre, men på några ställen så felacktigt, att meningen derigenom blifvit obegriplig. Om jag således, till följe af det nu anförda, ej egt det nöjet att se många af Linnés Svenska och till Svenskar stälda bref ifrån tryc- ket utgifne, har jag deremot varit lycklig att, genom ynnest och godhet af både Gynnare och Vänner, få tillgång till så stort antal sådane handskrifne, som mig velterligen icke ännu kommit till Allmänhetens kunskap, att de stiga till 494. Denna dyrbara Sam- ling, af hvilken 458 äro Originaler och 36 Afskrifter,har jag med så mycket större tillfredsställelse gådt igenom, som den innebkåller gan- ska interessanta bidrag till LINNés LefvernesHistoria och vittnar ojäf- acktigt om hans enthusiastiska nit för sin Vetenskap, oupphörliga er- känsla emot sina Välgörare, ifriga bemödande att tjena sina dugliga Disciplar och hans outtröttliga arbetsamhet, m. m. Många af dessa bref angå väl endast privata saker, andra hafva blifvit föråldrade, och några äro icke ännu tryckbare. Men så förtjena och kunna kik- väl de fleste utgifvas, och jag beklagar blott, att hvarken tid eler 2:sta 169 rum eller andra omständigheter nu tillåta mig att meddela mer, än några få, som jag vill välja ut ibland en mängd till Corresponden- ter af alla Stånd, och anföra i ordning efter åren de blifvit skrifne. Brefvet, till Presidenten och Landshöfdingen i Umeå Baron GYL- LENGRUP, dat. Upsala d. 1 Oct. 17353, åtföljde den förut sid. 142. följ. tryckta Underråttelsen om Lappmarkens odling , och lyder i afskrift och utdrag som följer: Vid Academien har jag beflitat mig om ett stilla, tyst, nycktert och Christeligt lefverne, att ingen kan mig öfvertyga hafva begått nå- got minsta crimen, så att jag ännu aldrig varit för Domare anklagad; ej eller har jag någon på minsta sätt moleslerat. I Lund blef Archiater StoBzus så bevekt af min flit och nöje för mitt Studium, hvartill jag mig applicerat, att han på slutet be- stod mig fri kost och information. Men som jag hörde så mycket talas om Upsala Academie, dess Professorer, Bibliotheque, &c., lämnade jag Lund och begaf mig hit. Men som jag ej hade att underhålla mig med, vardt jag nära totalt destruerad, där ej Doctor CELstivs blifvit bevekt af mina vill- kor och någorlunda aflagde flit, att han lämnade mig fri Cammare och kost samt öppet Bibliotheque. Men då han efter 1729 kom igen till Stockholm uti den Ecclesiastique Deputationen, måste jag denana förmån umbära, och hade då åter blifvit ruinerad, där icke mine Camerater, Medicins Studiosi, begynt betjena sig af mina Uollegier, att jag någorlunda kuune släpa mig fram. År 1750 vart jag af Professor D. RUDBECK. anordnad, att i dess 170 ställe företräda publique Lectionernas; det jag ock gjorde detta och följande året, till dess Adjunctus Medicine kom från sina ulländ= ska resor. I slutet af år 1751 var jag utvald af Kgl. WettenskapsSocieteten att illustrera Lappland i afseende på Historia Naturali, hvartill jag under största släp använde halfva året 1732 ifrån Maji begyunnelse till Octobris slut. Alt sedan jag kom till Academien 1 Lund intills nu, har jag in= gen Termin varit ifrån Academien, och mäst dragit mig fram utan conditioner eller preceptorerande, på det jag min tid med dess stör- re alfvare måtte kunna nyttja. Skulle ock nu frågas, huru jag tiden anlagt, länder följande till svar: Disputefra har jag ej kunnat för meddellöshet; ej eller har en Medicin& Studiosus däraf minsta förmån, då en annan gång frågas efter gradum Doctoratus på annor ort. Om någon förstår sina delar sämre i Medicinen af alla dem, som här studera, anstår ej mig förhäfva mig däröfver. Chirurgien har jag lärt theoretice, Docimasticam ex professo; Mineralogiam älskat städse, men Dialectica, Zoologica, Botanica ha altid varit mina förnämsta studia. Såsom fruckter däraf kan jag framvisa följande Arbeten i Manu= script af mig propria Minerva elaborerade, såsom t:0 Bibliotheca Botanica , hvilken recenserar alla böcker, rangerade i naturel ordning; alla Methodicorum Assecl&e under sina Primores: | 171 2:0 Systemata Botanica, där alla Botanicorum Theoria visas in 3:0 4:0 5:0 6:0 compendio, Philosophua Botamca. Då alla Botanici ej ägt öfver 20 å 30 ges nerelle grundsatser, har jag här bragt dem till 200 å 400. Den visar först, huru kar och hora aflar hos Örterna på nästan lika sätt, som hos Djuren; hvarutaf man bör känna alla Örter vid första påseendet; hvaruti Botanici bedragit sig, då de gjort de nya galne Systemer, Harmonia Botanica visar, hura alla örters namn böra göras; att ej 10:de delen af alla Nomina generica äro ricktige; att intet Nomen specificum är rätt gjordt; huru dessa böra formeras, Characteres Genericiz Att känna alla Örter af första påseendet genom Blommans definition, bevises här practice; och att dessa Characteres kunna appliceras till alla Methoder, det ingen Botaz nicus förut förstått. Species Plantarum under sma Genera, Tomi duo, 7:0 Nuptiae Plantarum. I Sverige är ännu ingen method gjord; 8:0 men utomlands vanligen en i hvart Rike; att göra en allmän, är största konst i Botaniquen ; jag har försökt en sådan af ett nytt principio; då alla andra äro af ett falskt, är ej min så, Denna Bok är nu 1 Tyskland att tryckas. Adonis Uplandicus eller Trägårds-örter i Upland, beskrifne för de Studerande , äfven utskickad att tryckas g:0 Flora Lapponica beskrifver de Orter, Buskar ooh Träd, som i Lappland växa, så noga, att äfven alla Fungi och Musci iackta= 172 gas, med nyttan och bruket af hvarje hos Lapparne, utom figu= rer och beskrifningar på mera än 100 rara Örter, mäst aldrig sed- de, mycket mindre någonsin tillförne beskrifne, 10:0 Lachesis Lapponica gifver vid handen Lapplands Physique, Oe- conomie, Klädedrägt, Jagt, &:a, på Svenska. 11:0 Åves Sveciae. Öfver 300 Species beskrifvas af Foglar i Sverige observerade, och man läres alt känna dem vid första påseendet, 12:0 Insecta Uplandica. Här beskvifvas 1200 Insecter i Upland ob- serverade, samlade och af mig ännu behållne. 33:0 Diaeta Naturalis lärer ex Principiis Zoologicis på ett hittills o- bekant sätt, huru en människa kan hinna till en hög ålder, be- styrkt med alla dem, som länge lefvat, och huru en svag kropp kan lång tid uppehållas. 2:dra Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academnrien i Stockholm , med utanskrift till dess Secreterare ELvIus, upläst i Academien d 13 Sept. 1744. Ifrån Originalet. ”Wälborne Herr President och Herrar Ledamöter af Kongl. Wettenskaps Academien, Mine Herrar.” ”Ett särdeles tillfälle har yppat sig, af hwilket Kongl. Aca=> demien kan göra sig gagn, mig nöje och Nationen heder.” ”En Prästman wid namn CuHristorH. TERNSTRÖM, som den tiden han här frequenterade Academien, gick stadigt uht 173 med mig och H:r Doctor CELtsIiuvs at botanicera åhren 1758 till 1744, och kommit så långt i Botaniquen, at ingen i Riket ut- om H:r KALM kan compareras med honom; han har lagt in hwar enda Uplands wäxt, kjenner dem alla med sina namn &c: med et ord, naturen har willat haft honom till Botanicus, fast konsten gjort honom till Präst.” ”Denna man har haft en ledsamhet, at han nu aldeles satt sig före med alla krafter söka at få komma på et Ostindiskt skepp och gå såsom Präst till Ostindien, dels för sin egen skull, dels at få botanicera.” ”Om han därtill kommer, är jag för wisso säker, att han .skall sambla inlagde örter och frön af alt det han finner, och om möjligt är, skaffa frön af Thee, det sal. TURELIN nu ej mehra kan.” ”Det kostar Kongl. Academien at bidraga till detta institu- tum ej mehr, än at allenast recommendera honom hoos H:r Ammiral ANKARCRONA och Archiebiskopen (såsom ännu Bi- skop i Götheborg) at få en dylik tjenst på nogot Ostindiskt skepp, som skall afgå, hwarpå åhrligen plägar wara tillfälle.” ”Samma man lofwar ock, at alla de Fiskar han kan öfwer- komma, skola inläggas i flaskor med bränwin och noga hemftö- ras till H:r Ammiral ÅNKARCRONA, at Academien således kan på twänne sätt profitera.” 22, 174 : NEG ”Jag bönfaller altså hoos Kongl. Academien;, at denne CHRI- STOPH. TERNSTRÖM må blifwa härtill recommenderad ,. och för— säkrar, at om samma man lefwer, tills han kommer hem, Aca- demien aldrig skall ångra detta beswär.” ”Förblifwer Mine Herrars ”Upsala d: ro Sept. ödmjuke tjenare 1744. Carl Linna us,” ”H:r Ammiral ÅNKARCRONA kan härwid gjöra alt, såsom: Directeur och wid Compagniet aldeles fulltrådande.” Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academiens Secreterare PEHR ELviUs, utan. ställe hvarifrån , utan datum, år och namn, men skrif- vet med LIinner egen hand, och sedan ofvanstående ansökning gådt lyckligen igenom, som: af sjelfva början kan inhemtas.. ”Min Bror.” ”Nu war H:r Ammiral ANKARCRONA en mehr än dödelig Herre. Nu skall Bror och hela Academien hafwa tack. Gud låte TERNsTRÖM komma wähl fram och tilbakas, och Gud lå- te mig lefwa därtills, — — så skall han skjämmas, om han kommer tomhänd, och jag, om jag ej kan wända det både till H:r Ammiralens, hela Academiens och min Brors heder.” ”Genista spinosa går rätt swårt i Sverige, om icke det wo- 175 ve i Skåne. Jag har sått henne i Trägården hwart åhr; men bon dör uht om wintrarne, 'Till häckar är hon rätt braf; ty hon håller Creaturen borta. Men doch ser jag ej, hwaruti hon är bättre än wärt Hagtorn. I Holland, Engeland, Frankrike är hon mycket allmän, Jorden bör wara sandblandad, där hon skall trifwas wähl,” fär menas förmodligen G. Anglica eller Germanmsa ; som bägge nu äro funne i €verige vilda.] ”Om jag alt skulle åsidosätta, må Bror wara wiss på, at jag skall gjöra observation om Pomerantzsen, den jag redan fått.” ”Denna Terminen skall jag disputera om Academie- Trågår- den, [hvaraf kan slutas, att detta bref var skrifvet 1745], men kan intet afmäta graderne af warme, för det jag har ingen Thermometer. Den II:r ExsTRÖM gjorde förledit åhr, fick jag intet, ty han gick sönder. Se till, om Bror kan förmå honora at skaffa mig en annan, så snart här blifwer snö. Åljest hål - ler intet H:r ExsTRÖM det han lofwat Societeten.” ”Jag har hört, at den Herren, som förledit åhr gick till Spanien äller Portugal, och som skulle föra så mycket öfwer till Sverige, skall wara längesedan kommen tillbakas. Lät mig we- ta, om han skulle hafwa något för mig.” 4:.de Brefvet, tull Hans Excellence, RiksRådet, m. m,, Grefve CARL GUSTAF TESSIN, ifrån Originalet. 176 ”Secientiarum Summe Mecenati,” ”Eders Excellence befalte Höggunstigt, då jag, senast hade den lyckan winna Eders Excellences: nåd, at jag. skulle inkom- ma med et rön till VVettenskaps Academien. Här har jag up- satt et kort och ringa; meir jag wet, at jag mer lärer tappa än winna Eders Excellences höga nåd, då jag kommer med et slächte, som Eders Excellence af naturen har afsky före; hwil- ket går mig hjärteligen till sinnes. Jag will doch bättra mig härnäst, och skrifwa onr något angenämare, då jag får så myc- ken tid, at jag det kan gjöra. - Om jag får något nämna till denna Ormens, [Coluber EChersea, Åsping, LINN. Fauiwn. Svec ed. 2. Pp. 103. sg:], recommendation, så. är för hononr de bewekande skiähl, at han aldrig tillförene blefwit i Historien omrörd äller' införd 3; at hans portrait aldrig warit tillförene aftagit och infört, min- dre uphängdt på wäggarne af de högste Herrars Palatser. Skul- le något wara i beskrifningen för fritt skrifwit , anhåller jag al- lerödmjukast, at en enda rad af Eders Excellences penna täckes det ändra, antingen till wettenskapens, Academiens äller clien- tens förmon, om det icke kan ske för sjelfwa ormens merite.” ”Den högste Guden låte oss länge få äga Eders Excellence: till wårt wärn. Jag lefwer med oaff djup wördnad” ”Eders Excellences: ”Upsala 1749, underdån-ödmjuke tjenare d. 13 October. Carl Linn&eus.” Fö 5:te Brefvet, till Majorew vid Amirealitetet &c:, Jou. FRED! DALMAN, efter afskrift, Min Herre, Det guld ifvån: Opluir, som M. H. täcktes i dag fägna mig med, var det raraste gods jag sedt ifrån Zudien föras till våra hamnar. Därifrån nya öen Gulomanca, [månne ej PuloNanca? i Strat Bancal, och Mancao [Macao ?] var alt rart, så at bloden sprätte i lilltåen af endaste åskådandet.. Jag har beskrifvit tllförene alla: i Flora Zeyla- nica, såsom Commelina, 31. — [nudiflora, Sophora', 163. [tomentosa' ; LINN. Sp. Plant. ed. 2. p: 61-] LINN. I. c. pi 553.) Euphorbia, 197: — [hirta, LINN: Vitex, 413. [trifolia, bop s O5L LiINN- LZ: ce. p: 390.] Jatropha 348. [ moluccana » Volkameria, 231. [inermis,LINN: LINN, LI. cop. 1428.] bee: på 0001: Clerodendron, 2352. [infortunatum;, Lobelia, 313. [ Plumierti > LiINN. I. cpi 089.1 LINN. I. ce. p: 1317. — Sce- Dolichos', 292, [scarabaeoides; vola, Linn. Mant. Plant. alt. ILINN. lc: pi 1020] Pp 140: SG Då jag tänker på alt cet rara, som gifves i Indierne, så gjör mig ondt. at så litet är bekant, som det så lätt kunne blifva, om nå- gon resande allenast samblade' allahanda slags Insecler, mossar och ör= ter äller träd med sina blommor och. frucht. Af M. H:s Lobelia lärde jag, at alla Authorer orätt beskrifvit fruchten 1 IWestindien , där hon växer. Af Sophora gjöres den härligaste blå färg. 178 Dolichos har de artigaste frön, som se uht just som en Torn- dyfvel. Om vintren är här svårt al studera Potaniguen, om sommaren lika lätt. Wid Mocka [?] är en ny värld, där aldrig någon med öpna ö- gon sedt naturen. Försumma intet tillfället till den odödlighet, som lämnas men- niskjor till namnet ; äller åtminstone, om M. Hs tillstånd ej tillstä- djer honom sjelf resa, laga då för Guds skull, för Fäderneslandets skull och för Dygdens skull, at någor annor får resa. Jag innesluter mig i min Herres gunst, såsom Min Herres Upsala d. 5 Dec. hörsamste tjenare 1749. Carl Linneus. &te Brefvet, till Contracts-Prosten och Kyrkoherden i Hasslöfs Pa- storat iz Halland, D:r PEHR ÖSBECK, såsom nyss utnämd Präst på elt af våra Ostindiska Skepp att följa med till Canton i China. ”Högwördige Herr Botanicus” ”Intet hade jag trott at med bref som jag skref, kunna något uträtta, fast jag ser af effecten, at det slagit an, ehuru det näkades mig.” ”Jag gratulerar Flora, at M. H:re blilwit Neptum Präst. Jag skall notificera det för hela werlden. Alla Botanici begyn- 179 na redan önska, at Zolus wille skyndsamt föra Eder till Inadier: aa och tillbaka med de spolia, som Fatum ärnat till brudskatt åt Scientia Naturalis, då wi få af Edra samblade lagrar binda krantsar at kröna Flore Präst, och wi skola skjära Edert namn i hårdare och durablarare materia än Demanter. O rarissima Osbeckia, wälkommen under Flore armé.” ”Far, res, segla för 2 skiöt; men om I kommer igen utan eaperie, så skall Pi/uto och all hans här kasta Eder ner i Styx.” ”Men utan skämt. Jag gratulerar Eder tll tjensten; wet- tenskapen till en ledamot, som kar gagna henne och föröka henne; mig at jag fått åstad en wän, som jag önskat kunna gjöra tjenst, fast jag därtill ej warit i stånd.” ”Lef lyckligen; jag är Min Fires ”r750 Sept. 10 hörsame tjenare Upsala C. Linngeus” ”Hälsa H:r ÅHLELÖF), säg honom, at jag fått Ormen och skall swara härnäst. ”Hälsa H:r L. MOoNTIN och tacka honom för rötterne,” 7:de Bre fv et, till Assessoren och Provincial-Medicus i Calmar Län, samt vill slut Kgl: Förste Lif-Medicus, D:r JOHAN GUSTAF WAHLBOM , såsom tillärnad Anatomia Professor i Stockholm och uppehållande sig i Berlin. Ifrån Originalet; 10 ”Min kjäraste Fr Doctor ;” ”För H:r Doctorens kjära hogkomst af d. 25 November aflägger jag rätt mycken tacksägelse, och ser at den samma H:r Doctorens manliga upförande ibland H:rr Germanos, och at Hr Doctoren redan kjänner dem rätt wähl” ”Tack för Erysimum Lozrs. [Sisymbrium Loeselii , LINN.]. Både specimen och frön woro ganska wälkomne.” ”At H:r GLEDITsCcH är en den bästa Botanicus ibland alla Germanos, är intet twilwel, och det håller jag honom positi- vet före i hela Tyskland. Han war så gunst'g och för några älir sedan sände mig öfwer 50 frön. Gud gifwe H:r Docto- ren kunne få af honom Hydrophylluwm. Edert råd om arbete in Umbellatss äller alia speciali materia yvar mycket moget; men effecten följer ej altid af conclusionen.” ”Om vis abortiva hos omogen Ananas är allmänt bekant i Ostindien. Arnice vis im Hemoptysi, som alla Stahliani urgerat, tror jag cj förr än jag ser det. Succus Phytolacce radicis in Cancro hafwa wi haft ifrån Italien, där experimenta äro anstäl- te, och slår undertiden in uti Cancro aquoso äller superficiali.” ”Huru har ”ToURNEFoRTS Herbarium kommit till Berlin? Mån det intet är GUNDELSCHEIMERS, som war Socius itineris TOURNEFORTII in Orientem? Om altså specimina ligga där till hela ToURNEFORTS Corollarium, så se till för all ting, om man 181 kan få på dem notas specificas. — Åller lät mig fråga, och H, D. beser Herbarium samt swarar däräfter.” "Af MYLit character ser jag utgången på den stora resan, och fägnar mig, at han ej skämmer uht mine Disciplar.” — [Se HALL. Biblioth. Boton. Tom. 11, p. 402, om utgången af Christ- lob Mylii resa till America] ”Af OsBecK fick jag flere örter än af Prof. KALM, näm- ligen öfwer 600 rara slag. - LÖFLING har i sommar skickat från både Portugal och Spanien tillsammans 540 örter, alla rara.” ”DROTNINGEN, wår makalösa DROTNING, har utbetalt pänningar till lösen af D:r HASSELQUISTS sequestrerade Natu- ralier och alt annat, med en summa af 14000 Daler Koppar- mynt. Jag har tackat Henne därföre, och gick sedan till Gref TESSIN, som redan gifwit ordres därom.” ”Den quisten från Orangeriet, som D:r och Prof. GLz- DITSCH sändt för et nytt Genus, har jag fordom noga under - sökt och sjelf gjerna welat hafwa till distinet Genus ob faciem et patriam, men kunne doch «cj det hos mig sjelf winna, Ör- ten är Lantana foliis alterms sessilibus , floribus solitariis, Hort. Cliff. 320.” [Lantana? africana, LiNN, Spec, Plant, ed. 2. p. 875, — Spielmannia, ScHrEB. Gen, Plant. ed. 8. Vol. II. Francof. ad Moen. 1791 8:0 p.- 414] 23. 182 ”H:r D:rens Orobus tyckes wara, ehuru specimen gått sön— der, at jag det ej. wähl ser, Vicia cassubica äller Vicia peduncu- lis multifloris, caule fruticoso, Hort. Cliff. 368.” ” ”Selinum n2. 3. är et litet specimen med förlitet blad. Kan doch ej se annat, än at det är Sium foliolis linearibus decurrenti- bus connatis , Hort, Cliff. o8., Spec. Plant. 252, äller Falcaria.” ”Daå jag för 6 dagar sedan war i Stockholm och hörde, at D:r SIDRÉN skulle åstundas till Professor Anatomie, sade jag dem min mening, och de woro ej obenägne för H:r Doctoren, Då jag nästa Thorsdag 8 dagar åter kommer till Stochholm, skall; jag widare insistera därpå.” ”Jag sänder innelyckta till D:r LEHMAN, och recommen- derar H:r D:rem: det bästa jag förstår; ty jag gjör ingen af alla mine fordne Disciplar något häldre till willjes, och ingen äl- skar jag så af hjertat, som. H:r Doctoren. Men huru jag skul- le kunna öfwerwinna mig, at om SIDRÉN komme bort, då vo- tera på H:r RiBE, det ser jag, icke,” ”Om KzHuLER icke kommer till Cap. b, Spei, så kommer han till Guinea äller någon annor kust. Wärlden är wid, alle= städes lika full af Skaparens under; Hade han hushållat, så hade han länge sedan warit borta.” ”Hälsa H:r D:r BALK rätt mycket ifrån mig.” ”Archiater Rosén gjorde Barosöhl i Onsdags. Han fick på en gång en Son och en Dotter. År icke det nytt?” 183 ”D:r BACK lärer ofelbart blifwa Proeses Collegii äfter Ar- chiat. RiBE; ty ingen söker äller will hafwa det härifrån Upsala.” ”Kjära, se äfter i Berlin det där bewarade Herbarium Jopomicum , och git mig därom relation. Jag har fått nyligen one Tomer af et nytt Herbarium, tryckt i China med många figurer på örter, wid pass 700 å 800 stycken, Mån det är samma slag med det Japoniska?” ”När H:r Doctoren får se ToURNEFoRTS Herbarium, så examinera: Ceratvides , quot stamina et pistilla? och hela fructificationen; ty jag kjänner ej det Genus. [Axyris Ceratoides, Linn, Spec. Plant. ed, 2. p. 13891. ÅAvteroides orientalis , Petasitidis folio, [TOURNET. Coroll. p. st uti hans Insetit, Rei Herb. T.I 4:0] qualis? [Anne Buphthalmum?] Anblatum orientale, flore purpurascente; an distineta a Lathraa no- strate, vel an varietas? [Lathr&ea Anblatum, LIiNN, Spec. Plant. 3, p. 844] Phelypee quot stamina? [Lathrea Phelypea, IL et p. cit| Cuscuta orientalis , [TOURN. Coroll, p. 45.] an distincta a nostrate? Chrysosplenium ovientale, Gei facie, magno fructu, [TOURNEF, Co- roll. p. 8.1] quale ?” ”Jag är, så länge jag lefwer, ”H:r Doctorens ”Upsala 1752. trognaste tjenare d. 8 Dec. C. Linngeus.” 184 ö:de Brefvet, till Kongl. Archiatern och Prseses i Collegium Medicum, D:r ABRAHAM BåcK, RB. N. O.,, ifrån Origmalet. ”Min Hjertans kjäre Broder,” ”Tack M. K. Broder för Nyåhrs-önskan, Jag wet min Broder unnar mig alt godt af hjertat. Men de många Heders- Titlarne woro tomma nötter.” ”Det war mig kjärt, at M. B:r kunne wisa Fruen det M. B:r war i stånd at gjöra, det en annor Archiater ej med alla si- na instrumenter kunne åstadkomma. Otacksamheten måste sjelf niga för min Broder och med bitande läpp kyssa M. B:rs fötter.” ”Iag gratulerar SunDpius och condolerar ROLANDER” ”At D:r MARTIN fick här afslag på sit stipendium, det torde han till stor dehl tacka mig före; ty han hade ock här skaffat sig gynnare.” 3» Jag rådde SIDRÉN söka Medici Provincialis Syslan, hwar- wid lärer wisst blifwa lön Det är troligt, at han kan få hen- ne, men ock möjligt, at han går miste. Nu äro ej Landshöf- dingens och Rosens Fruentimmer wänner, och står detta, tor- de SiDRÉN få tjensten, men annars lärer den wara ärnad nå- gon annor.” ”En novus Auctor har beskvifwit Zermes [Fasciola hepa. tica?] in Hepote Boum, Ovium, &c., hwilka där lefwa och bo, g:de 185 och alt för illa handtera Creaturen. Emot dessa är intet bät- tre medel än salt i watten, hwaraf de straxt dö.” ”Sequitur, hwarföre alla idislande Djur älska Sleke; hwarföre de må alla wähl i Skjären; hwarföre saltstenar läggas i Fårhuset.” ”Gud gifwe alla gratulationer woro förbi. De hafwa suttit här och uppehållit mig alt till postslaget.” ”Hälsingland roar BerGivs öfwer helgen, hwaräfter han straxt kommer tillbakas.” ”Jag mår bättre, då jag mindre arbetar.” ”Förblifwer med oaflåteligt estime ”Min sötaste Broders ”Upsala 1754, lydige tjenare d. 4 Januar. C. Linnaus.” Brefvet, till Kongl. Vetenskaps Academiens Secreterare, PEHR WILHELM WARGENTIN, ifrån Originalet. ”Min Herre” ”Nu har jag fått öfwer 2:ne delar af PruMirrs Historia Plontarum, [lörmodligen Plantarum Americanarum, gquas C. PLu- MILRIUS detexit, É7ec. et JoOIzANNES BURMANNUS edidit, Amstel, F:o, Fascic. v:mus 1755. et 2:dus 17561, hwilka skola öfwersändas med den första, som reser till Stockholm.” fm 00 [>] ”BURMANNUS har äfwen öfwersänt ett par Exemplar af sin Thesaurus Zeylanicus med 110 Tabeller och sina Plante Ca= penses, [Rariorum Africanarum Plantarum EFe. Decades X. Amst. 1738: 11739. 4:0]> med 1060 Tabeller. Cammarherren DE GEER tog i dag ett exemplar af hwarje, Skulle Academien willja haf- wa det andra, skall jag det ölwersända. Det är wärkligen ett Bibliotheques wärk och kostar 12 Gyllen stycket i Holland , äl- ler bägge tillhopa 24 Gyllen, hwilket är aldeles samma kjöp; som det fås före i Holland, utan någon styfwers avance; hwar- emot det knapt såldes af Bokförare för dubbelt.” ”De one delarne at PLUMIERS Wwärk kosta tillsammans , med icone Authoris, [Editoris], 7 Gyllen.” ”Hälsa Eder unga Fru. Jag önskar Eder af alt hjerta långwarig trefnad” ”Förblifwer ”Min Herres ”Upsala 1756. lydige tjenare d. 2 Junii. C. Linne&eus” 4 ”En Gyllen gjäller 4 D:ler 26 öre KopparMynt.” sode Brefvet, till Commissarien i Stockholms Borgerskaps Bemed- lings-Commission, CARL CLERCK, ifrån Originalet. LJ 187 ”Edel och Högachtad H:r Commissarie; Min upriktige VVvän,” ”Då wi senast genomgingo andra "Tabellen [till CAROIrI CLERCK Icones Insectorum Rariovum, Holm. 1759. 4:0, med illumin. Fi- gurer], hade jag hos mig 2 stränga Assessorer, H:r Directeuren ALSTRÖMER och H:r SOLANDER, som då opponerade alt hwad opponeras kunne, Det är braf, att de tala förrän det är ut- kommit; ty sedan höres det ej så lätt.” ”Jag tycker nu att Tabellen är braf.” ”Här har warit ett sådant kalfatrande, att jag omöjligen än fått tid att se igenom lådan, men skall bjuda till i morgon att gjöra det.” ”15. bipastella; Iwar pustula är en hwit punct, [punctata., CLERCK. Icom Tab. 2. fig. 15.1] 4, asinana; ty hon har färg af Äsna,” [asinana, CLERCK. Leon; Tab. 2. fig. 4.1 ”Förblifwer ”Edel och Högachtad H:r Commissariens: 1758. Oct. 2: lydige tjenare C.L; irte Brefvet, till Historie Naturalis och. Pharmaceutices Professorn i Stockholm, D:r PETER JonASs BERGIUS , såsom ännu blolt Medici- n&e Doctor, ifrån Origmalet. 188 12:te ”Edle och Högförfarne H:r Doctor,” ”För det präktiga och så mascule utarbetade Talet, [Om Stockholm för 200 år sedan m. m , se ofvanföre sid. 1564], som ic- ke kan läsas utan både nöje och båtnad, aflägger jag hjertelig tacksäjelse. Det gläder mig neder i stortåen, att mina gamble wänner kunna wisa sig på lärda 'Theatren som hjeltar. — H:r Doctoren hedrar på alla ställen sitt rum och lyser mot sine jämnårige som ächta sten mot flussar.” ”Gud gifwe H:r Doctoren lycka swarande emot sitt snille.” ”Jag förblitwer ”Edel och Höglärde H:r Doctorens ”Upsala d. 20 Martii hörsamste tjenare 1759. C. Linn& us.” Brefvet, till Hattstofferaren ANDERS GERINGIUS i Stockholm, såsom stor älskare af Natural-Historien och ifrig samlare af fler- faldiga Naturens alster, ifrån Originalet. ”Högachtade Herre.” ”För gunstig hogkomst wid Nyåhret aflägger jag skyldig tacksäjelse och uprichtigt önskar, att den Allsmächtige Guden wille uppehålla M. H:re i detta åhr och många tillkommande tider wid all sjelfönskelig sällhet; så twiflar jag ock icke, med mins dre den ädlaste wettenskapen däraf tillflyter ansenlig förmon.” 189 ”Jag beklagar, att hos mig wid detta tillfället war intet att se, men hoppas det skall ärsättas, om jag får fägna mig af M. H:res visite midt i sommaren. Jag förbl. ”Min Högtärade Herres ”Upsala 1760. hörsamste tjenare d. 25 Januarii. Carl Linneus.” 13:de Brefvet, till Medicine och Botanices Professoren i Göttingen, D:r JOHAN ANDERS MURRAY, BR. W. O., ffrån Originalet. ”Edle och Höglärde H:r Professor, Min kjäre VWän och wördade Gynnare.” ”Ölwermåtton tack för H:r Professorens af d. 7 Decem- ber, tillika med den omständiga relationen om Toeenia hydatige: na, [Oydra Fydatula, Linn. Syst. Nat. ed. wv2. Tom. I. P. II, Siockh. 1767. p. 1320. sg], som war alt för wackert utarbetad.” ”Mitt folk tillbrakte mig flere i höstas, sedan jag begyn- te fråga däräfter, då Fåren slachtades; men ehuru warma, war jag doch aldrig i stånd att få se motum voluntarium i deras cylinder. Kjäre H:r Professor säg mig, om H:r Professoren sjelf fått se i dem sådan motum , då jag skall aldrig mer tän- ka därpå. Tenia kan det ej blifwa i min 'conception, som ej wet af andra Tanias än Animalia composita, och deras mun på sidorne. Det måste wähl blilwa ett distinct genus.” 24, 190 ”Det är fatalt, att ingen i Upsala bar Acta Gottingensia [Commentarii Societatis Reg. Scientiarum Gottingensis, Tom, I-V. Gotting. 1752. 1755. 4]. Jag hade sjell begynnelsen; men sedan jag såg mig i hwarje så hårdt och oskyldigt angripen af HaAL- LER, hade jag ej lust roa mig mera med dem. Således får jag ej se RöpEenErs Trichurides , [anne Trichocepkalus, CMEL. Syst. Nat, T. I. P. VI. p. 3038?], om jag ej kan få läna Acterne från Stockholm.” ”Lefwer jag, tills jag får Systemet tryckt, skall jag straxt begynna med Materia Medica, som jag hoppas skall blifwa an- nor än den förra.” ”Nu tryckes i Stockholm min Clavis Medicine, som blifwer allenast 2 ark. Då han utkommer, skall jag sända honom.” ”På ena sidan. ”På andra sidan. Excreta. Retenta. Aquosa. Sicca. Motus, Quies, Acida, Amara. Vigiliae. Somnus, Pinguia.. Stiptica, Fames. Cibus. Dulcia. Acria, Frigus. Calor”” Mucosa. = Salsa.” ”Universunr rerum discordia equilibratur.”” ”Men detta är en gåta, till dess jag fått sända sjelfwa Nyckeln.” — [Se Titelbladet till Clavis Medicine, Stockh. 1706. 8:0., 191 och de på detsamma anbragte Nycklar med 2mne händer hvar- dera, på hvilkas fingrar ofvanstående stridiga saker böra an- ses såsom varande skrifne]. ”Nu roar jag mig med ett djur, som är likt en "Sirén och kommit från America, Det har allenast 2 framfötter med ar- mar och händer, men inga bakfötter, utan liknar där en åhl. Det har både lungor och branchias, och sjunger som en Fogel, Jag tänker disputera därom” ”Förblilwer med mycket estime ”Min kjäre Wäns Upsala 1765. ödmjuke tjenare d. 24 Januari Carl v. Linné” 14:de Brefvet, till General - Majoren, General - Quartermästaren och Directeuren af Fortificatlionen , C. med St. K, af S. O., ALEXANDER MICHAEL VON STRUSSENFELT, såsom Öfversle vid Fortificationen och R. S. O., ifrån Originalet. ”Wälborne H:r Ölwerste och Riddare.” ”För H:r Öfwerstens gunstiga .communication af Rönen af- lägger jag ödmjuk tacksäjelse.” ”Holothuria Phoutapus war det prächtigaste och artigaste , jag någonsin sedt af det slaget. Jag beder, att det ju förr ju häldre måtte inkomma antingen uti Upsala äller Stockholsus Acter.” jag 192 ”Gadi woro ock rätt artige. Jag som ej sedt många hafs- fiskar lefwande, stannar wid det andra species B., och wet ej ännu wisst, om det icke kan wara Gadus Mustela, Hos dem jag sedt, har fram på läppen warit 2 och ej 4 Circus. Mån en förlorats händelsewis? [Var af denna Torskart blott en varietet, se Vet, Acad:s Handl. för år 1773., s. 24. sqq. Tab. II. Bl. ”Den andra kjänner jag icke. Nu är jag wistande på lan- det öfwer sommaren. Då jag kommer till mitt Bibliotheque, skall jag nogare underrätta mig, om någon Author sedt ho- nom.” [Denna blet året derpå af LINNé uptagen såsom särskildt species, under namn af Gadus cimbrius, se Syst. Nat, ed. 12. p. 440. sq., och vidare af STRUSSENFELT sjelf både beskrifven och afritad i Vet. Acad:s Iondl, IL c. s. 22. sqq. Tab. II. Al ”Jag förblifwer med högachtning ”Wälborne H:r Öfwerstens och Riddarens ”Upsala, Hammarby ödmjuke tjenare 2765. d. 27 Junii. Carl v, Linné.” I Originalet, som jag har till låns, af ofvanstående Bref var in- lagdt LINNéS egenhändiga yttrande öfver STRUSSENFELTS beskrifning på den nämda Holothuria, förmodligen tll Vetenskaps Academien, men utan ställe hvarifrån , utan Ööfverskrift, datum och år, så ly- dande : ”Jag har läsit VWälb, H:r- Öfwerste STRUSSENFELTS härli> 15:de 193 ga Rön om Holotkuria Phantapus, som är så wackert och präch- tigt, att det intet kan förbättras,” ”Uti ingen dehl af Naturkunnigheten saknas ännu så myc- ket, som uti JMolluscis, hwaraf Holothurie utgjöra ett genus; och det för den orsak, att desse Djur bewarade hopdragas och kunna sedan ej utredas; måste altså endast af dem, som bo på äller wid halwet, beskrifwas. BoHADSH är den enda, som angående dem presterat något karlwulet, men har doch rätt få slag. Denna Holothuria är så sällsam, att jag ej haft mig hen- ne bekant tillförene af någon Author. Önskar därföre att detta wackra rön, som så lifligen föreställer ett nytt djur, måtte snart blifwa allmänt Jag wet därwid intet att tillägga äller ifråntaga.” Carl v. Linné” Brefvet, till Provincial-Medicus i Östergöthland, D:r JOHAN OTTO HAGSTRÖM, ifrån Originalet, ”Edle och Högförfarne H:r Provincial-Medice.” ”Nu har jag läsit 8:de gången H:r Doctorens Pan Apuwn, som H:r Doctoren täcktes sända mig. Jag kan tillstå, utan skrymtande, att den är en Juvel. H:r Doctorens alldeles nya rön, korta och sinrika skrifsätt, rediga tankar och slutsatser gjöra, att den skall hafwa sten till hjerne, som ej röres och får effection för boken, ehuru grof läsaren were. H:r Docta- ren har med detta enda wärket gräfwit sitt namn så djupt i ti- 194 16:de dens hälleberg, att inga tiders omskiften kunna -det utrota. Jag gratulerar H:r Doctoren till odödlighet. Förblifwer” ”Min gamble Wäns ”Upsala 1768. hörsamste tjenare d, 25 October. Carl vy. Linné.” ”Alt för artigt determineradt species.” Brefvet, till Capiten vid Amiralitetet och Ostindiska Compag- niel, CARL GuUstTAF EKxEBERG, R. W. O., ifrån Afskrift, Edle och Högachtad H:r Capitaine , Min makalöse Gynnare. Oändeligen välkommen hem ifrån en så farlig och besvärlig, «doch snar och lyckelig resa, den jag wäntat som foglen äfter ljusa dagen. Ty H:r Capitainen har städse varit den endaste af våra Landsmän, som fägnat mig och vettenskaperne med något nytt ifrån den främmande världen. Af H:r Majoren v. PALMs gratieusa bref är omöjeligt att in- hämta, hvad saker han presenterat HENNES MAJ:T ENKEDROTT- "NINGEN. Till exempel, en Fogel, en Fisk, Snåcka, &c., fordra be- skrifning, innan man dem kan specificera. Icke heller lärer HENNES Magz:rtT förstå hvad det är, innan HENNES MaAJ:tT får därpå explica- tion. Wisserligen skulle H. M:T sätta därpå mera värde, om jag vid dess praesenterande gåfve dem sitt tillbörliga värde; äljest torde de blifva lagde ad acta och fördärfvas , som ej en gång skedt, och 'blif- 100 va förglömde. hälst och förnämligast nu, då H, M:t genom sorg är aldules förgäten af världen. När H:r Capitainen fått sina saker hit, och resan någon dag sker till Upsala , anhåller jag ödmjukast, att H:r Dapitainen täcktes skicka någon gosse expresse ut lill mig, då jag den samma skall conten- tera 3 äller ock säjx till Academizx Trägårdsmästaren, alt han på stun= den rapporterar mig genom en Trägårdsdrängs utskickande, då jag straxt skall komma in; ty jag bor allenast 1 mil från Upsala i Dan- marks Sockn. Jag begråter den hederlige och fromme Generalen TULBAGHS frånfälle, som varit ibland alla Holländare dem resonablaste: jag känt. Det fägnar mig, att jag kunnat upresa hans äreminne [med ett nyti Örtgenus, kalladt Tulbaghia, se Mant. Plant. Alt. p- 148 et 223], på det älminstone alla Botanici skola hogkomma hononr i alla tider. Jag längtar äfter den dagen, då H:r Capitainen får sina saker hit och jag får upvachta min vördade Gynnare i Upsala, som altid har hugnat och fägnat mig med något nytt, så ofta H:r Capitainen lyc- keligen återkommit från Ostindien, och hoppas nu äfven få hämta de smulor, som falla af den: rika Herrens: bord. Med. mycken vördnad framhärdar jag att vara till mitt sista Weiälb, H:r Capitainens Upsala 1771. ödmjuke tjenare d. 28 Junii.. Carl Linné, r7:de Brefvet, till Contracts-Prosten och Kyrkoherden i Luleå Slads- och Lands-Församlingar, Jonas HoLLtsTtEN, dateradt d. 9 Nov. 1773, efter afskrift och som det tyckes äfven i utdrag, så lydande: Aldrig har jag skrifvit till Tit. med större fägnad än nu, då jag får gratulera till den nåd, Gud och Hans Mazrt gjort Eder med Luleå Pastorat. Tandem justa caussa triumphat. Man arbete så mycket man vill, så är doch fåfängt, intill dess Guds egen hjelpe- timma kommer. Har nu T. väntat länge, så har han ock fått så mycket mer. Vår Herre som gifvit detta, kan ock gjöra Edra dagar så mycket längres det vi alle af hjertat önske. Amen. I bjuden nu de majestätliga fjällen farväl. Faren nu väl I men- löse, täcke fjällblommor: Åndromedae, Saxifragae, Diapensiae, Dryades, &e. I fån sedan aldrig se dem mer. Hälsen dem ifrån mig med yttersta valete, då I resen tädan. Sänden mig några Ief- vande, förrän flyttvoingen sker; ty sedan är aldrig raer att hoppas för mig. Jag äger ingen lefvande fjällört i hela Trägården utom Rho- diola och Sonchus alpinus; ty förut har jag ej vetat cultivera dem. Nu lämnar T. sitt lugn, sitt tysta Jockmock och kryper ur skogen ut i öpna världen, där vädret brusar på alla sidor, och där men- lösheten är fördömd och landsflyktig uti en splendidior varietas. Jag med Edra vänner, Archiat. BåcKk och Secreter. WAR- GENTIN, lo3 af Eder befordran ett hjerteligt nöje. Herren förläne Eder hälsa och låvgt Nf, så går nu mera alt annat af sig sjelft, När T. kommer i sitt förlofvade Land, Luleå, så lägg där an en Trägård. Jag skall bjuda till att fylla honom med rara växter, nämligen Sibiriska, som tåla starkare köld än våra fjällväxter, och hvaraf jag äger ett par hundrade i Trägården Jag fick dässutom i 20:de 2O7 sommars af Ryska KEJSARINNAN 4 å 500 slags frön, som till stör- re delen redan upvuxtt i min Sibiriska 'Tvägård på milt Hammarby. Dessa frön hafva blitvit samlade af PALLAS, GMENMN, FALK, Giän- DENSTEDT, som någva är rest öfver Sibirien alt bolanicera. Brefvet, till hvilken är osäkert, då utanskrift saknas, ifrån O- riginalet. ”Min Bäste Herre,” ”Aldrig har jag kunnat blifwa mera fägnad af min Herre, än med de sista frön ifrån Nova Zeelardia. Ach, att några af dessa måtte lyckligen upkomma, och jag finge lefwa och se dem, huru hjerteligen de. skulle fägna mig. Ingen flit skall jag spara att drifwa dem, om minsta lif är i dem öfrigt, Det wo= re alt för artigt, om några Sddra Polens wäxter kunne winna Norra Polens jus civitatis. Millioner tacksäjelse för hwart enda.” ”Min Bäste Herres ”Upsala 1775. ödmjuke tjenare d. 15 November. Carl Linné.” ”Jag wäntar ännu dageligen, att få Ryska exemplaren med Upsala Jachterne, som ej ännu hunnit framkomma.” Som detta Bref låg i en bundt af dem jag lånt, med påskrift: Till Kongl. Vetenskaps Academien, så förmodar jag, att det varit skrifvet til! Academiens Sccreterare, och i den händelsen till VVAR- GENTIN. 198 I den samling af LInNés Original-Bref, som jag sid. 168. omnämt, och af kvilka 14 här ofvanföre äro aftryckta, hade jag tillfälle alt se 5 olika slags Sigill, nämligen det 2:sta en liten aflång Attkant med Linnaea inuti en ring, omkringslingrad af 2:ne Ormar, uppehållande en öpen bok, i hvars ena hälft: Nun- guam otiosus , och i den andra en sol besträlande en diagonalt mot- stående växt, och nederst 1 omskrvift: Dioscorides 2:dg. På bref ifrån. 1742 till 1754. 2:dra i cirkelrund form med en stor Linrnaea 1 midten och öfverskrift: Tantus Amor Florum. På bref ilvån 1745 till 1774. 3:dje en aflång Åttkant med Linnaea 1 midten på en sköldlik med rand omgifven uphöjning, såsom hjelm ett liggande genomskurel ägg, på ömse sidor nedhängande rankor, och nederst en Nordstjerna med un- dersatt devise:: Famam Extollere Factis. På bref ifrån 1755 ull 1770. Detta och det nästföregående Sigillet voro lika stora och slörre än det Första. 4:de i oval form med Linnaea i midten på en sköldlik uphöjning omgifven af rankor och andra sirater, såsom hjelm ett uprätlstående genomskuret ägg inom en gloria, m. m., och nederst hängande en Nordstjerna med underskrift: Famam Evxtollere Factis. På endast 5 bref 1757-1759. åse det Adliga af samma storlek som det föregående, och bägge större: än. det 2:dra och 3:dje. På bref ifrån 1762 till 1776. Tredje Stycket TILLÅGGNINGAR CcH RÅ TTEIELSER I AFSEENDE PÅ CARL LINNZEI, aAdtav von LINNÉ S, LEFNADS ÖMSTÅNDIGHE T ER. Ne dubita, nam vera vides, VIRGILJIUS, Tre os rÅ pp e DD ee 2 e do cc m.>|” ec ec Utom de bägge, af mig i föregående Stycken begagnade, Exemplaren af LINNEA egenhändiga Underrättelse om sitt Lefnaadslopp, har jag äfven sedt tvänne andra Exemplar deraf, men dessa blott i afskrift. Det ena har jag nu hos mig till låns ifrån Stockholm, och det andra hade jag i händer om hösten 1799, då jag nyss hemkommit ifrån mina utländska resor, och hvil- ket efter åtskilliga öden nu finnes på Engelska öfversatt i D:r PULTENEY'S View of the IWritings of Linnaeus by D:r MATON, p. 509 --578. Detta senare går ej längre än ett stycke inpå är 1769, men det förra till 1771 års slut. Ehuru bägge dessa afskrifter äro icke allenast i flera afseenden ofullstän- dige utan ock på många ställen felacktige, hvilket isynnerhet gäller om den Engelska Öfversättningen, så innehålla de ändå något, som saknas i de Origti- naler jag nyttjat, och hvilket fast icke så authentikt som LINNéS egenhändi- ga, likväl, då det honom angår eller af lonom bär omisskännelig stämpel, förtjenar att anföras , nämligen ur den Engelska Ofversåttningen: 1756, då Linnaeus var i Eugland, säges här, p. 528 i noten, ifrån hans egen handskrift, att Miller gave him many rare plants from the garden at Chelsea. 1755. Vid slutet af detta år meddelas p. 548. i öfversättning ur Göttingische Anzeigen von gelehrten Sachen , der 1:ste Band auf das Jahr 1755, 68. St. d. 7 Jun. S. 632, under gelehrte Neuigkeiten aus Schweden , en anec- 200 dote om Einnzvus, hvilken jag häldre anförer på originalspråket, så 1y- dande: Der Ritter und Königl. Leibarzt Herr LInNZUS ist neulich von dem Könige in Spanien berufen worden , Freyherr und Oberaufseher der Botanik in Spanien zu seyn, und sich zu Madrid niederzulassen, woselbst er völlige Gewissensfreiheit geniessen solle; man hoft aber, dass er Schwe- den nicht verlassen werde, wenn ihn der König zum Freyherra erklåre. 1769 om sommaren, då den sedan olycklige Hertigen af ROCHEFOUCAULD var i Sverige, besökte han äfven Linné på Hammarby ech besåg hans dervarande Museum , 1 anledning hvavaf det heter p. 552: The Duc de la Rochefoucauld viewed it with the greatest admiration. Utom dessa korta tilläggningar 1 Engelska Ofversåttningen finnas både i denna och i det Svenska Manuscriptet trenne långa Artiklar af mera betyden- het, och hvilka jag således vill meddela ifrån afskriften såsom mera tillför- litelig än en öfversättning. , I LINNAI FÖRTJENSTER I AFSKENDE PÅ DE HANS PROFESSION TILL- HÖRIGE VETENSKAPER, Härom är väl förut handladt sid. 78-81, men mycket kort och ofullstän— digt, så att en utförligare och redigare underrättelse derom icke hör kunna an- ses för öfverflödig. 1 ”Medicinen” ”, Praxzsin Medicam exercerade LINNAZUS i Stockholm 1739 - 1741, där han då var AmiralitersMedicus för ett stort Noso- Po, - 20: 201 comium , och hade dässutom i Staden så stor praxis, som alla andre Medici tillhbopa. Men vid ankomsten till Professionen lämnade han Praxin Medicam; ty antingen borde Professionen eller Practiquen försummas, Beljente altså därefter aldrig någon annan än yänner och fattige.” Physiologien har af honom ett ganska stort inventum, nämligen Generationem ambigenam. Tarvevr påstod, att rudimen= tum futuri foetus låg uti ovi puncto saliente, och LEEUWENHOEKX, att det fans uti geniturae vermiculis svermaticis; men LINN2US där- emot, alt af Modeen kom carina Malpighii, rudimentum encephali, och af Fadren punctum saliens cordis et inde totum corpus, hvilkei han beviste af hybrida djur och hybiida växter, &c.; — att således begrepp och sinnen med lifvets ihärdighet härledde sig ifrån Modren, men ansickte och yttre utseende med kroppens styrka ifrån Fadren; — och ändtligen att medulla spinalis växte tin infinilum, om hon ej eoarclterades af spina dorsi tandem ossificata in pubertate, et a re- tropressione libido; tvärtemot hvad som händer i Zaeniae och i växter, där ej linnes crusta ossea.” »”Hvad Respirationen äangär, var han den förste, som trod- de, att lungan droge electricum ur luften och gåfve det till medul- lare, säledes vore det samma som spiritus animales, — och att lungans. förnämsta function därföre ej vore att accelerera bloden, Många utländningar hafva ansett delta som en hypothese; men Lin- NAEUS ansåg det som elt axiome.” Pathologien var det argument, om hvilket han correspon= derade öfver 30 är med den lärde SAuVAGES , hvars mer än 100 bref annu ligga quar.? w 202 ”Genera Morborum är af ingen så redici förestälde; intet enda ord onyttigt; största compendium för en begynnare. ' Febrar- ne fördelte han i 3 classer, på helt nytt och eget sält: Exanthe- maticae, typo Scabiei, ab exanthematibus vivis contagiosis; Cri- ticae, typo Rheumatis , (Fluss), ab acido seri sangvinis; P hlo- gisticae, typo Inflammationis , a putrido cruoris sangvinis.” ”Han var den förste, som förklarade, alt Taenriaär utan huf- vud och växer in infinitum, äfven af sina stycken fortplantas; — att Lepra förorsakas af ett species Gordit, funnen förnämligast i Sill, hvilket Norvegi sedan bekräftat; -- att Raphania uppkommer af RBaphanistrum, en uträkming som fordrade hela naturkuunighelen ; — och att Scorbutus härleder sig ifrån Koksalt.” ”Med Clavis Medicinae uti dess 8 paginge har Pathologien, grunden ull hela Medicinen och till all Theoria Medica, mera vun- nit än med 100 Auctorer och folianter. Den är ett mäslerstycke och en den största juvel i Medicinen.” ”Nog hade Medici Mechanicr sett, att värkan af Sapida be- stod i relaxerande och sammandragande, alt efter naturen af deras smak. Men hvarken voro species saporis eller deras opposita ut- redde, än mindre naturen af Olida.” ”LINNéÉ såg först, att hela naturen balancerade på contrariis och altid fördelade sig numero quinario. Han såg, att Skaparen gifvit djuren 2:ne sinnen, smak och luckt, äfvensom att Sapida agerade en- dast på flytande och fibreusa solida delar, och Odora endast på hjer- SE AS Al 6 ne och nerver. Han fant, att vitia corporea så in fluidis som soli- 203 dis vore blott 5, och vitia Encephali s. Systematis nervosi älven 5, hvart och ett med lika många opposita. Han fant, aw Sapida och Odora voro likaledes 5, med älven så många opposita , och då desse contraria sattes: emot contraria, fick man en rätt indication. Med exempel bevistes alt detta. Hvad kan vara starkare? Härtill fordra- des all den kunskap LInné ägde i Diaet , Naturalhistoria, Medici- ne, Materia Medica, och få hafva tillika känt alla dessa delar. — Att förtiga det han var snart sagt den förste, som påstod, att mäst alla starka medicamenter voro Venena , och att Medici ej borde för- döma dessa, utan bruka dem, som Chirurgi sina knilvar, varsamt.” ”& Diaeten har aldrig någon tracterat på artigare och solidare sätt, än LINNAZUS, fast han ej utgifvit något därom. Han förestälde der som en experimental-vetlenskap grundad på rön oci exempel, al- deles som de nyare Physici gjort sin genom experimenler nöjsam. Han föredrog alt, som händer in vita communi, och anförde det som bevis på sina vederbörliga ställen. Därföre var ock hans Audilorium aldrig fullare af Disceiplar än under dessa Lectioner. Många hafva då noterat; men alla. collegier han sjell sedt, fant han oricktige, Annars hafva vi några spår däraf 1 hans Inebriantia ,, Varietas Ci- borum, &e. Men det är kort och hopdraget. ”5 Materia Medica var oredig och i henne många mörka saker, tills LINNZUS reformerade henne. Han införde Genus, Spe- ciei differentia, Synonyma selecta, Locus, Cultura, - han deduce- rade af Qualitates Odoris et Saporis medicamenternas Vires och U- sus, — och han beskref till slut åtskilliga Composita; hvilket alt ha— de förut af de mästa blifvit confunderadt eller superficielt handteradt, men som LINNEZUS I sin Materia Medica distmcet förestälde.” ”Han determinerade först Sarcocolla, Balsamum Tolu, Quassia, införde åtskilliga nya artiklar och uplifvade många förgätna, såsom Oplhiorrhiza, Fungus Melitensis , Benega.” ”Dul!camara begynte han först i Sverige att bruka, och curerade därmed "yplulis och Scorbutus. Bevis på dess nytta i sistnämde sjukdom finnes in Act. Paris. 1761. p. 54 --58: Virgo scorbuto sum- me afflicta, quum omnis generis remedia frustra essent adhibita, ejus- que gradus ad summum pervenisset, Mcdicus RAZoUT, consilio SAU- VAGESIT, eam Derfecle curavit solo usu decocti Dulcamarae uod , | 2 remedium Prof. SAUVAGES ab Il. LixNzo acceperat. [Ce fut dans FÅ ces circonstances que NM. DE SAUVAGES, qui se trouva alors äå Nimes, conseilla äå N. BRAZoUT d'employer la simple décoction du Solanum igeandens ov Dulcamara, qui lui avoit été indiquée par M. LINNAUS, comme un spécifique contre ces sortes de maladies scorbutiques. -- Enjin la malade passa dun etat presque desespéré å une entiére guégrison , sans autre reméde que le Solanum Dulcamara, Hist. de BAcad. Roy. des Sciences, Année 1761. Par. 1763. 4:0 p. 56.]. — DNulcamarae decocto multos etjam Sypfluliticos "curavit D:nus SAU- VAGES hujus usum a LINNZO edoctus.” ”SAUVAGESIUM paucis ante obitum annis lippum, ut vix legeret librum, curavit LINYé infaso Caryoplyllorum , ut ipse in literis fa- tetur : Tibi debeo oculos meos.” ”Ledum lärde han först vara det förnämsta specificam emot Tus- sis ferina.” ”Moschus imiroducerade han först emot contagieusa sjukdomar soh som ett preservative eller expellens horum, ex principio Febrium contagiosarum ab exanthematibus vivis.” »Rad. Britannicae bruk emot ulcera cacoéthica fick han först veta ifrån America och communicerade det med Europeer.” ”AILHAUDS Pulver påstod 'han vara Pulvis Baccarum Rhanun, och GuY's Pulver emot Kråftan Pulvis Foliorum Actaeae.” 2, ”Natzural- Historien” ”i. Botaniguen var hans första och sista arbete ech hans fa- vorit-sludium, Han réf i grund neder de gamles Botanique och upbygde en ny, som nu florerar. Ilan såg, alt Fructificationen icke bestod endast af Petala, Calyx och Fructus, utan äfven af andra delar , som han därföre antog, såsom Involucrum, Gluma , Amen- tum, Spatha , Calyptra, Volva, Corolla, Nectarium, Filamenta , Antherae., Pollen, Fovilla, Germen, Stylus, Stigma, Siliqua, Le- gumen , Folliculus, Pomum, Bacca, Drupa , Arillus , Receptaculum triplex; ja, han introducerade ännu fera delar, såsom Stipulae, Bracteae , Glandulae , Spinae, Aculei, Sitmuli, Cyma, Scapus, Pe- tiolus, Pedunculus; och alla desse blefvo definierade för att antingen determinera något nytt eller visa oricktigheten hos föregående Auc- torer. Åndtligen definierade och afritade han figuras Foliorum med sina af honom påsalte namn, hvilka figurer månge sedan afcopierat; men få nämt, af hvem de dem tagit. Således då man läser Auwuctorer före och efter LINNés reformation, finner man språket helt olika,” 26. 206 ”Sexus Plantarum, som var ömsom bejakadt, ömsom refu- teradt och nekadt, beviste han så tydligen, att alle hans Adversarii tystnade. Och hvem kunde väl göra det bättre än LINNé, som en- dast för den orsaken examinerat alla bekanta växter, hvilket allena fordrade en mans hela tid? Ja, han gick så långt härmed, att han på detta, såsom det aldraessentiellaste i växten, bygde hela sin Metho- dus Plantarum eller silt Systema sexuale.” VY ”Metamorphosis Plantarum beviste han ske uti fructifica- tionen, då sjelfva Larva vegetabilis transformeras i blomman, på samma sätt som ett Insect declareras, och alt man kan se alla partes Plantee interne 1 sjelfva fruciificationen explicerade, nämligen Cortex till Calyx , Liber tll Corolla, Lignum till Stamina och Medulla Vill Pistillum.” ”Fundamentum Fructificationis hade alle omtalat, men ingen förstådt. ÅLINNAEI sats var, atl af alla växters Genera hade i begynnelsen blott ett enda blifvit skapadt; att detta sedermera foe- cunderats. händelsevis af andra, då dess inre väsende blifvit likt mo- dren, men det yttre fadren, såsom med hybrid afföda altid händer; att häraf upkommit äfven så raånga Species; och att följaktligen alla de, som komma öfverens i fructification, äro af samma slägt och vä- väsende, af enahanda natur och egenskaper, altså ett Genus Na- turale.” ”Characteres Plantarum gjorde hvar Auctov efter eget god- tycke osäkre och otillräcklige. Men LINNZUS tog sig före att exa- minera numerum, jiguram, situm et proportionem al alla bekanta 207 växters' fructificationsdelar, äfven de minsta, och de tillförene förak- tade Stamina och Pistiller. Han lofvade och han hölt ord att pra- ;stera characterer för alla uptäckte och alla uptänkelige Botaniska me- thoder , och hvilka nu äro af hela verlden antagne.” ”Genera Plantarum Naturalia eftersökte han med mera . .” [al ev .” .” . flit än någon före honom. Han mönstrade ut och förkastade öfver hälften af andra Auctorers genera. Men han ersatte dem med dub- .'belt flera ifrån Africa, Ostindien och America ”Nomina Generica casserade han mer än hälften och gjorde: i deras ställe nya, som voro sådane, att de ej confunderade veten- skapen.” ”Differentiae Specificae, eller så kallade speciella namn; förkastade han hvart enda ett af de förut gjorda och satte i stället så- dane, som på kortaste sättet kunde skilja ett species ifrån alla andra af samma genus, så alt man ej för dess determinerande behöfde of- ta slå upp Auctorer.” ”Nomina Trivialia voro förut ohörde, LINNAZUS införde dem öfver alt. Det var detsamma som a!t sätta kläpp 1 en klocka. Två namn kunna lält minnas, lätt nämnas och skrifvas, långt bät- tre än som förut skedde, långa definitioner. Härigenom fick Bota- niquen nylt lif, helt annat och naturligt skick,” ”Varieteter hade onyttigt förökt växternas antal till dubbelt; så alt man ej visle, om ett namn betydde samma eller någon annan växl. LINNZUVS lade varieteterna under sina species och utmönstra- de således många 1000:de namn.” 208 ”Descriptiones Plantarum voro författade i en oratorisk, vidlöftig och odeterminerad still LINNAZUS lörde alt beskrifva med definierade Termer, där intet ord var utan vigt, och att utesluta structuram naturalem , som gjorde onödig vialölughel” ”Systema Plantarum bygdes på växternas kön. med den fallkomlighet till antal af Genera och Species, alt intet annat där- med hitintills kunnat compareras. Det blef så stäldt, att växten ge- nom blomman eller fructificationen skulle: säga silt eget så förnamn som tillnamn, (Nomen triviale et genericum), med undersatta syno- nyma och hvad som angående växten, beneficio seculi, blifvit uptäckt.”' ”Theorie var förut snart sagt ingen i Botaniquen, LiNNAZUS i sin Philosoplua Botanica nämner Auctorer, hvarom de skrifvit, väx- ternas och fructificationens delar, sättet att göra genera och species: med deras namn, &c.” ”GCramina voro alla under ett enda genus. LIinNzvs utstakade flera i denna mörka Class med deras characterer. Så gjorde han äf- ven ibland Filices.” ”Prolepsis, LINNE uptäckt, visar, huru trädens knoppar hysa inom sig alla de blad ;. som skola framkomma på de 5 följande ären, och huru till blommans production fordras, att naturen måste ante- pregnera växten hela 5 år. Ingen har längre ingådt i naturens hem- ligaste.” ”Somnus Plantarum Har icke heller varit observerad förrän 209 Oo i ” [al A 21 LiInnaUvs såg den, och gaf verklen därpå så måvga sällsamma ex- empel.” ”Calendarium Florae och Vernatio Arborum- äro af angenäm och nyltig. Och dessa ämnen blifva ofelbart för framtiden al största vigt för Landteculturen.” ”Horologium Florae, eller att af blommors öpnande och ull. slutande se hvad klockan är på dagen ifrån morgonen till altonen, ä: älven en LINnzei upfinning, och som blifver för verlden af angenänr nylta”” ”Pan och Pandora eller hvilka växter ätas af vissa Pjar och Insecter, voro aldrig pålänkte, förrän LiInNNzvs dem 1 dagsljuset framdrog. Hans Pan är eu mästerstycke och har fordrat mer, än af en man kunnat väntas. Den är grunden ull Herdelefnaden , oci vore önskeligt, alt flere arbetade på dess fullbordan,” ”Plantae Oeconomicae eller växter nyttige i allmänna Lot [I vernet , Landthushållningen , Färgkonsten, &c., som få utom PRA3Ius - EA het 1 sms vidrört, har LInné framdragit och förökt till oändelig mycker Resor, Flora Svecica , Plantis oeconomicts , tinctoriis , &c.” ”Stationes Plantarum har förra verlden sedt öfver. Men TZ.INNé har vid hvar ört tillsalt Locus natalis eller rätta hemvisten, där den växer vild, för att dävifrån kunna förskrifvas, ja, äfven jordmånen till läge och beskaffenhet, där det låtit sig göra. Och han önskade, att alla ville fortfara därmed vid utländska växters bgskrils ning. På sådant sätt har han lagt ricktig grund till all växtculture och all Horticulture, förut bygde utan grundvalar.” ”Flora Svecica — — — — lärer oss till pricka, hvad som växer 1 Fäderneslandet, det vi förut icke viste. Men att prceste- ra denna, måste LINNZUS resa genom de mästa Provincer 1 Riket och gå till fots genom det ovägade Lappland, oeh allestädes med o- trolig möda krypa omkring alt snoka upp växter.” ”Flora Lapponica allena tillstod han kostade honom mera ar- bete än alla andra hans resor tillhopa, på det att man målte få se hvad växter tillhörde det hårdaste climat 1 verlden.” ”Flora Zeylanica var honom ett helt års arbete, innan han hant upmjuka och öpna alla desse blommor, som öfver ett seculum varit torkade, och dem beskrifva samt till genera och synonyma hänföra,” ”Flora Palaestina, af HASSELQVIST samlad, utarbetades icke heller utan mycken svett och möda.” ”Hortus Upsaliensis tog LinNnzvs upp af öde och gjorde den till en af de vackraste och på växter rikaste i Europa. Uu in- gen Academisk Trägård hafva så många slags frön blifvit sådde, fast- än flera, som kommit långväga från Indierne, varit effoeta, och cli- matet med korta och kalla somrar varit för hårdt för de mästa, som alla Botanici täflat att hitskicka i otalig mängd.” ”Thebusken säges hafva varit sedd i flera Trägårdar. Men 211 ganska säkert är, att han aldrig funnits 1 någon , förrän kan kom till Upsala.” ”Sibiriska Växter, som nu pryda våra Trägårdar och där äro allmänna, hafva till mästa delen först varit cultiverade i Upsala, och därifrån blifvit kringspridda öfver Europa.” ”Ordines Naturales äro framstälde som en Appendix till Ce- nera Plantarum, och dessa skulle en okunnig lätueligen tro vara af föga värde och nytta. Men Linné räknade dem ibland sina mäster- stycken, Många hafva försökt alt raffinera på dem, men utan fram- gång. Den som kan finna claven därtill, har upfunnit Methodum Naturalem. Men detta torde ej ske förrän quadratura Circuli uptäc- kes, Den som brukar dem i stället för Methode, bygger hus utan tak.” ”ao Zoologien var före LINNAI tid ett AUGIZE stlabulum, up= fyldt med fabler och dårskaper, och långt ifrån att vara en Veten- skap eller ett systematiskt verk, Han upbygde den likasom Botani- quen helt och hållet å nyo, och gjorde den. både lätt och begriplig, så alt många Auctorer inom några år däruti arbetat. Han indelade Djuren i 6 Classer, formerade ibland dem Genera och Species , och insa'te under hvarje de dithörande synonyma och kännetecken. Fan uptäckte flera species af Djur, med Insecterne inbegripne, än alla Auc-- torer tillsammans, som. före honom lefvat.” ”Mammalia förökte han med Cete och Amphibia med Pisces: chondropterygti , åiskillde Ormarne, som man ej trodde kunna rätt distingueras, förmedelst scuta , och förde Vermes ifrån Insecta.” 212 ”Pisces hade väl vår dråplige ARTEDI artigt utarbetat; men hans metlhode var svår, vacklande och otillväckelig. LINNZUS fant på en helt ny och ganska lätt af siiu pinnarum ventralium. Hans beskrif- niug med räknande af radii pinnarwm var ett otroligt arbete för ho- nom, som det begynle.” ”Insecterne tycktes vara utan ända och öfvergå en nvans före- lag. LINNEVS samlade och beskref alla Svånska, och skaffade sig en myckenhet ifrån bägge Indierna, ja, äfven från södra Hemisphe- ren , hvarifrån ej 10 förut varit sedde, utom de uti HEnneEs MAJ:Ts Cabinet. Alla dessa beskref han, constilnerade nya genera, påsalte nomina generica, differentias specificas , nomina trivialia , och där det ver möjeligt, utforskade af hvad växter de lefva. Att få rätt på deras synonyma, var isynmnerhet ett ganska penibelt arbele. Genom alt deta har han gjort det begripligt, som förut ej kunde fattas eller beskrifvas.” ; ”Conchylierne hade många rangerat, men ingen af deras me- aAhoder dugde. LInNeUs fant på naturens egen clave uti Cardine, gjorde genera och differentias specificas, och med otrolig möda ut- arbetade synonyma , så att äfven denna delen blef redig och städad.” ”Zooplyta fördes af somliga till Mossor, af andra till Djur. LInNaUs deciderade, att desse, som stå på gränsen imellan Djur- och Växt-Riket, voro till sin larva och stam Växter, till sitt inre och sin blomning Djur, och därvid förblifver det ännu”. ”Museum i Upsala grundlades af Linnezvs med de samlingar han förskaffade ifrån gynnare och vänner, och med hvad han sjelf dilskäukte.” 213 ”Termer fattades i detta Rike, och sådane präglade han rätt många, såsom för Mam malia: Suturae, Verrucae , Calli;— Aves: Capistrum , Lorum., ÅArmilla , Crissum , Impennes, Compedes, Re- miges primarit et secundartii, Alula , Rectrices, &&. >; —Amphibia; Scutum, Scutellum, Nantes, Meantes; —Pisces: ÅApodes, Jugula- res, Thoracici, Abdominales; —Insecta: Palpi, Halteres, Scutel- Jum , Stemma, Alae fenestratae et reversae, Stigma, Larva, He- miptera, Fymenoptera , Neuroptera ; — Vermes: Tentacula , Car= do, Vulva, Anus, Animalia composita, &c.” ”Fauna Svecica är den första Fauna af något värde, som verlden sedt. Den är ett Compendium af ett oändeligt arbete och en otrolig flit, att hafva kunnat hopsamla så mänga Djur, besynnerli- gen Insecter.” ”Historia Animalium, huru den bör tracteras, har LIN NAUS visat i några Disputationer, nämligen de Cane, Sue, Ove, Mure.” ”5S Lithologien bör ej heller vara otacksam emot LINnNé. Han var en ibland de första och förnämsta, som påstodo vattnets aftagan-= de och continentens utvidgande, och han gick därmed så långt till- "baka som Lili Paradiset. Han ville gerna hafva trodt jorden äldre, är sjelive Chineserne påstå, em Skriften det tillåtit.” ”Han sade big aldrig sedt rudera diluvii wuniversalis; men väl sUccessipa temporis. Fan sökte artigt och ingenieust att explicera Me strata montium, och påstod sig ännu aldrig kommit genom rudera aevi till terram primigeniam.” ”Han statuerade allenast 4 slags Terrae, och trodde det icke möjeligt, att flera gåfvos, Han deducerade all Calx ifrån Djur-Riket, Humus ifrån Växt-Riket, Argilla ifrån Oceanens Slem, och Arena ifrån Salt Vatten.” ”Från dessa 4 Terrae eller Jordslag härledde han alla Bergarter. Han påstod Silex komma af Creta och ej tvärtom; — han sade, alt alla Crystalli Lapidei determineras af sale och terra; — han expli- cerade Calculorum historiam tydeligt och redigt; — han beskref Co- rallia fossilia och afritade dem ganska distinct.” ”Han var den förste som i Sten - Riket wförde Systeme med Classes och definierade Characteres genericos, på hvilka Mineralo- gien sedan blifvit bygd och upodlad. Hans Concreta, Petrificata, och Terrae tyckas icke en gång hypothetice kunna delas i flera genera.” ”Oeconomia och Politia Naturae, äro 2:e höga argument, dragne ifrån de 3 Naturens Riken tillika, och hvilka visa oss Theologien eller fines rerum , för hvad ändamål alt blifvit skapadt, och den con- nection, som är imellan de skapade tingen, till deras framalstring, ceonservalion och destruction. Ingen har fådt se in i dessa naturens heliga kamrar före LINNé, som gjordt sig lika förtjent af alla 3 natu- rens Riken. 21 ”De öfriga hans Disputationer och andrasmåsaker gås här förbi att vinna korthet, Dock äro de fleste desse Disputationer upfylde med något rart, märkvärdigt och nytt, hvarföre de ock blifvit så mycket begärlige och omtryckte i Ämoenitates.” ”Den, som vill rätt lära känna LInNNAI djupa penetration och rediga skrifsätt, bör läsa hans introduction till Systema Naturae och alla 3 dess Riken med sina Classser. Och den säge sedan, hvilken annan gjordt något dylikt.” II. ”OoPERA ET DIES.” > ”Hec non sola mihi patefecit opinio fame Vulgaris , quasita libris, nec lectio priscis, Sed labor et studium , quibus otia longa dierum Postposui.” — — ES ee = Under denna Rubrik upräknas, i 2:ne Förtekningar, alla LiINNAI Arbes ten, som utkommit till 17712 års slut, nämligen först i chronologisk ordning och sedan efter indelning i större Verk och mindre Skrilter , med alla, till den tiden LINNé bekante, uplagor anförda under den första, och med utsatt ' vid dem, som han sjelf utgifvit. — Devefter följer Förtekning först på hans försvenskade Disputationer, sedan på andras Skrifter , som ifrån honom hem- tat, hvad i dem innehålles, och till slut på sådane, hvilkas Auctorer varit de förs'e. som antagit så väl hans System som hans Genera, eller som han det sjelf kallar, Vetenskapens grundsatser. 216 Då innehållet af de bägge förstnämde förtekningarne är aldeles lika, på elika sätt anordnadt, så tyckes det vara nog att anföra blott den ena deraf, och då bäst att vilja den, som öfverensstämmer med den i föregående Stycke iryckla vppsals, hviiken det också torde vara tillräcktigt att här fortsälta med tillagd sstevisk vid de uplagor , som LINNÉ erkänner för sina egna... 'Men så vida de första edilionerna af alla hans mer än en gång utgifne Arbeten, utom: sta Volumen af Ämoenitates Academucae, äro at sådan beskaffenhet, så be- höfva dessa med: stjerna lika så litet utmärkas, som de Skrifter, af hvilka der finnes blott en enda uplaga. — Ibland dem, som stå uppteknade sid. 117 följ. , äro här med'” förseåde , utom de första editionerna, af Dissertatio de Febri- bus , Stocklis 2739, — Systema Naturae, Stockh. 740 och 1748., — Funda-- menta Botanica, Stockh. 1740., — Orationes de Insectis, Peregrinatione et Tellure, Holm. 1051., — och ÄÅmoenitates Academicae, Vol. I. Holm. et Lips. 1749. samt Zol. II. Holm. 1751. Fortsättningen af den förut tryckta Förteckning på Linnés Arbeten , efter år 1751, se sid. 119, är som följer, nämligen ”Genera Plantarum , Halae, 1752. 3:0, cur: STRUMPFFI; — "Holm, 1754 8:0,;. reformata et auctaz; — + Holm, 1764. 8:0, perfecta:” ”Systema Nature, "Stockh. 17.53, 8:0..c. tab. 3 aeneis , Begnum Vegetabile,. auctius, Svethice [Indelning i Ört-Riket]. per I. J.. HAARTMAN; — Lugd. 1756. 8d:0. c. tab. 8 aeneis, per GRONOVIUH ;-— Florent. 1756, d:o. c. tab. 2 aeneis, Regnum Kegetabile, cur..MANETTLI; — + Holm. 8:o. Tom. I. 1758., Tom. HI. 17,59. , longe auctius; — Lugdi 1759. 3:0, Regnum Animale s, Animalium Specierumsin Classes, Ordines, Ge- mera, Species methodica disposilio; — ftZalae, 1760. 3:o. Kolly2, 3, == SIV Eips. 1762... 8:o. Voll. 2.3; — "Holm, 8:o. Tom, I. 1766, Tom. I. P.2. et Tom.ll. 1767., Tom. III. 1768:, perfectum.” ”Species Plantarum., > Holm. 1753. 80. Tomi 23, — + Holm. 8o, Tom, I. 2762., Tom. II. 1763, perfectae.” ”Museum 'Tessinianum, Holm. 1753. F:o, c. tab.r2 aeneis, Latine et Svethice.” ”Museum REGIs, ADOLPHIL FRIDERICI, Stockh. 1754. F:o. c. tab. 33 aeneis, Datine et Svelhice, -— "Tomi Secuudi Prodromus, Holm. 1764. 8:0,y. una cum Museo REGINA.” ”Flora Svecica, + Stockh. 1755. 9:0, aucta et emendata.” ”Iter Scanicum, Lips. 1756.. 8:0o, Germanice.” ”Tter Palzestinum HAssELQVistir, [Resa till Heliga Landet], Holm. 1757. 8:0; Svethice.” ”Iter Hispanicum LozrrFrzinon, [Resa till Spanska Länderna uti Europa och America], Stockh, 1758; 9:0 ,» Svethices — Berl. x766. 8:0, Germa- nice.” ”Oralio Regia, [Tal vid DErRAs MarEsTÅTERS Närvaro i Upsala], Ups. 1759. FE:n, Svethice.” ”Disquisitio de Sexu Plantarum premio ornata, Petropol. 1700. 4:0.” ”Fauna Svecica, + Holm, 1761. 8:o. ce. tab.” 2 aeneis , aucta.” ”Amocnitates Academic, Kol. I. Lond. 1762. 3:o, Anglice mut; — Kol. II. + Holm. 1762. 8:0o. c. tab. & aeneis , auctum ; -— Kol. III. " Holm. 1756 et 1764. 8:o. c. tab. 4aeneis; — Vol. 17.” Holm. 1759. 8:o. c. tab. 4 aeneisy — Vol. V. " Holm. 1760. 8:0. ce. tab. 3 aeneis; — Vol, VI, = Holm. 1763. 8:o. c, tab, 4 aeneis;, — Vol. VIL " Holm, 2769, 8:0 e. tab. 7 aeneis. ”Genera Morborum, + Upsal. 1763, 8:0o, nomin. Svecanis. ”Museum REciNz Lupovisz ULRrice, Holm, 1764. 8:0,” ”Philosophia. Botanica, Lond. 12765, 8:0, per J.. LEE contracta.” 218 ”Clavis Medicinze, Holm 1766. 8:0.” | ”Mantissa Plantarum, Holm. 1767. 8:0..— — Altera, Holm. 1771. 8:0.” Härefter uppräknas alla LINNEI Disputationer, som innehållas i de 7 af honom sjelf utgifne Volumer af Amoenitates Academicae, och hvilka äro till antalet jämt 150. Men som denna förtekning med fulla titlar och namn skul- le upptaga mera rum, än omständigheterna nu tillåta, så går jag densamma här förbi och meddelar blott hvad som derpå 1 ordning närmast följer. ”Man må beskylla LINnzus för skrifsjuka. Men den, som det gör, skall endast afcopiera hans verk och anmärka hans flit, utan att nämna hans otali- ga upptäckter, det svåraste af allt. Han vågade aldrig uppskjulta, ty han an- såg tiden som det mäst osäkra i verlden. Häraf kom det, att hans Systema Naturae blef ett så vidlöftigt verk, likasom hans Genera och Species Plan- taäarum. ”Om LINNEVs icke publicerat ÅRTEDI Icht/hyologia, HASSELQVISTS och LÖFLINGS Resor, FORSKÅHLS Öpobalsamum, så hade troligen desse Aucto- rers upptäckter gådt för den lärda verlden förlorade.” ”LINNAI på Svenska öfversatte Disputationer. Flora Oeconomica, HushållsNyttan af Svenska vilda Örter, ASPELIN, Stockh. 1749, d:0, Svonsalia Plantarum , Blomstrens Bilä ger, VWAHLBOM, Stockh. 1750. 8:0. Plaute Esculente Patrige, JLIalåndska Åtliga Växter, HJoRTH, Stockh. 1702. Ö:0, Oeconomia Nature, Skaparens allvisa Inrättning på vår Jord, BiBERG, Scockh. 1750, 3:0. 119 Cw Bono? Hvartill duger det? GEDNER, Stockh. 1753. 8:0. Canis Familiaris, Beskrifning om Hunden, TLIinNDECRANTZ, Westerås, 1756. 8:0. Calendarium Flor&, Blomster-Almanach, BERGER , Stockh, 1757. 4:0. Medicus Sui Ipsius, Såttet att vara sin egen Låkare, GRYssEnuiws, Ye- sterås, 1770. 3:0.” ”Hvart enda Ord taget ifrån LINNZUS, Landtskötsel, LÖWENHJELM, Stockh. 1751. 8:0. Elementa Botanica, SOLANDER, Upsal. 1756. 4:0. Nomencelator Extemporaneus, CLERCK, Stockh. 1759. 8:0. Introduction to Botany, LEE, Lond. 1760, 3:0. Miscellaneous 'Tvacts, STILLINGFLEET, Lond. 1762. 8:0. Nomina Insectorum , WiLCKE, Gryphistw. 1763. 4:0. Clavis Anglica Lingv&e Botanicee, BERCKENHOUT, Lond. 1764. 8:0. Specimen [Enchiridion] Botanicum, LiPP, Zienn. 1765. 0:0. Vermis Tenia, BEpbDE, Vienn. 1766. Anvisn ng till Naturens Kännedom , HOrFBERG, Stockh, 1768. 3:0- Index Regni Vegetabilis, JACQzIN; Vindob. 1770. 4:0.” ”Linngeana Methodo scripsere GorTER, Flora GelroZutphanica, Harderov. 1745. 8:0. -— Flora Ingrica, Petrop. 1761. 8:0. DALIBARD, Flora Parisiensis, Paris 1749. 38.0. GrRonovius, Flora Ocientalis, Leyd. 1755. 8:0. BROWNE, Historia Naturalis Jarnaic&e , Lond. 1756. F:0, Anglice. 120 KRAMER, Vegetabilia et Animalia per Austriam, Vienn. 1746. 8:0. MEEsE, Flora Frisica, Franeker. 1760. 8:0. Flirt, Flora Britaunica, Lond. 1760. 8:0. LEYSER , Flora Halensis, Halae, 1761. 3:0: HUDSON, Flora Anglica, Lond. 1762. 8:0. GovaANn, Hortus Monspeliensis, Monspel. 1762. 9:0: JACQUIN, Stirpes Vindobonenses, Vienn. 1762. — — - Americane, Vienn. 1763. F:o, Voll. 2: REYER , Flora Gedanensis, Gedan. 1764. 8:0. BERGIVS, Plantae Capenses, Sitockh. 1767. 8:0. BURMANNUS, Flora Indica, Amstel, 1768, 4:0:” ”Genera Linnz2&ana ss. Artis Principia assumsere SEGVUIER, Plante Veronenses, Veronae, 1745. 8:0. VVACHENDORF, Hortus Ultrajeetanus, Ultraject. 1747. 8:0. GuMELIN, Flora Sibirica, Tom, I-—III., Petrop. 1747—17690. 4:0: GUETTARD , Observationes Plantarum , Paris. 1749. 12:0, Gallice. 'SAUVAGES, Methodus Foliorum, Hagae, 1751. 8:0. BURMANNUS, Plante Americane PLUMIERIT, Fasc. T—X,, Amstel, 1755—= 2760. Fo. ALL1ONI, Pedemontii Stirpium Specimen, Laurin. 1758. 4:0. — Stirpes Niceensés, Taurin. 1757. 8:0. ZiNN, Hortus Gotlingensis , Gotting. 1757. 3:0. MILLER, Lexicon Hortulanorum , ed. 7:a , Lond. 1759, F:o, Änglice, Scorouiri, Flora Carniolica, Vienn. 1760. 8:0. GERARD, Flora Gallico-Provincialis, Paris. 1761. 8:0c 221 WHEELER, Lexicon Botanicorum et EHortul , Lond. 1763. 8:0, Anglice, IGUNNERUS, Flora Norvegica, P. I., Nidros. 1756. F-o0. BARNADES, Principia Bolanica, Madrit. 1767. 4:0, Hispanice.” Til. ”LINN1 MERBARIUM” ”Utan fvifrel det största, som man hitintills sedt.” ”;, Alt ifrån min barndom har jag samlat de i Sverige vilda växter och äf- ven alla jag funnit i Svenska Trägårdar.” ”2, Alla de Lappska upletade jag med otrolig flit.” ”3, På mina resor genom Dannemark, Tyskland, Holland, England och Frankrike sparade jag ingen möda att botanicera.” ”4, Cliffordska Trägärden , som var stäld under min disposition 13 års tid, och dit jag fick förskrifva alt, hvad jag kunde ärhålla, gaf mig en an- senlig myckenhet, dem jag sorgfälligt iniade.” ”5, CriFForD ägde sjelf ett präcktigt Herbarium, af hvilket ban skåäckte mig alla dupletter.” ”6. Då jag ha!p VAN ROYEN att rangera Academisxe-Trägården i Leyden, fick jag ganska många båle där lefvande och af hans torrkade växter.” ”7. Under det jag halp D. GRONOVIUS att examinera Plantas CLAYTONI ifrån Virginien, ärhöll jag där dupletter af de mästa.” "98, MILLER i Chelsea tillät mig samla många i Trägården och gaf mig dess- vtom flera torra exemplar af dem Houston hemfört ifrån America meridionali.” 38. 222 ”g9. Oxfordska Trägården under DILLENIuvs förskaffade mig ock många.” ”10. JUSsIEU lämnade mig åtskillige torkade, utom de rara jag samlade i Pa- risiska "Trägården.” ; : ”i1. Professor SaAuvaGEs hade fådt hela MaGNOoLiH (den s'ore Boltanis!ens) Herbarium af dess Son, och detta skänkte mig SAUVAGES.” ”12. Sedan GMELIN hemkommit ifrån sin mångåriga Sibiriska resa, sände han mig elt exemplar af alla de växter han samlat, att däröfver in- hämta min utlåtelse.” ”13. STELLER, som var GMELINS Adjunctus på Sibiriska resan och född alt sam- la växter, gick än längre upp ända till Camtschatka och norra delen af Ämerica och dog på återresan i Kjumenti, Peubeln tog hans samlin- gar och sålde dem till DEMIBOFF, som sedan sände mig altsammans att därpå tillskrifva namnen med lof att få taga af alla dupletter.” ”14. BROWNE samlade elt skönt Herbarium på Jamaica, det han utgaf i Fo- lio efter sin hemkomst till London. Då han åter skulle resa till ÄÅ- merica , sålde han det till mig. Det var en härlig och rar samling.” ”15. Professor KALM, skapad alt upleia örter, samlade en otrolig mängd i Norra America, och gaf mig af alla ett exemplar.” 726. Professor LOEFLING, som med obeskriflig flit upsökte de Spanska väx- terna, lämnade mig äfven ett exemplar af hvar enda.” "17. De växter Dr HASSELQVIST sam'ade i Naiolien , Egypten och Palae- stina, har jag alla.” ”18. Pastor OsBECK gaf mig en af hvarje, han fant i China och på Java.” ”19. D:r BASTER på Zeeland skickade mig ett Herbarium ifrån Java af mera än 300 växter.” ”20, CommerceRådet LAGERSTRÖM obligerade dem, som gingo ut på Ostin- diska skeppen, att årligen samla örter, dem han alla tillsände mig.” 722. Commissarien [CLA€s] ALSTRÖMER, som med all upmärksamhet reste 223 genom England, Frankrike, Spanien och Italien, skickade mig flera stålliga samlingar, dem han dels gjordt sjelf, dels fådt ”af andra.” 3» NM ND Uti ingen Trägård har väl någonsin förut blifvit sådde så många slags frön som i Upsala under min tid. — Ty jag har fådt frön från alla curieusa i hela verlden och har aldrig försummat att inlägga dem, som jag ej förr haft.” 25. KLEINHOF, som på Java anlade den första Botaniska Trägård utom Eurepa och där så fluigt cultiverade en mängd Ostindiska växter, sände mig vid hemkomsten till Holland en stor kista deraf full.” ”24. Alla Bolanici på min tid hafva liksom täflat att meddela mig exemplar af nya och rara växter, för att om dem inhämta min utlåtelse och att fägna mig med något märkvärdigt, e. g., JACQUIN, SCHREBER, HAL- LER, ÅRDUINI, TURRA, BAssI, MILLER, D. ROYEN, L. N. Bur- MANNUS, SCOPOLI, DUCHESNE, GOUAN, SEGUIER , ALLIONI, HUD- SON, GARDEN.” 25. KCENIG, hemkommen ifrån Island, skickade mig de Isländska växter- na, ibland hvilka samlingen af Fucis och andra hafsväxter var utan like. Och efteråt sände han från Madeira, Caput Bonae Spei, Ma- dras och Tranquebar en stor samling, bestående af flera hundrade, så att jag fick åtminstone ett specimen af hvarje, och däribland voro många aldeles nya.” ”26. Professor BURMANN har flera gånger skickat mig växter från Caput Bo- nae Spei, så att jag tror mig äga därifrån en af de största samlingar.” 20. ROLANDER samlade på öarne vid America en stor hop rara växter, dem , han gaf till Hof-Marskalken DEGEER , och hvilka denne skänkte till mig. 2204 28. TULBACH, Gouverneur på. Caput Bonae Spei, sävde mig öfver 200 dö: raraste växter, ganska väl inlagde, utom en myckenhet lefvande röt- ter och bulbi, att planteras i Trägårdar:” ”Odisputabelt är af alt delta, att ingen Botanicus ägt bältre och mångfal- digare tillfällen att få större samlingar af torkade växter eller ett rikare Her- barium ; hvilket är lagdt i ordning efter genera ,, ordines och. classes med. ne- danlill påskrifne nomina. specifica. ”Alla dessa växter Har jag inklistrade hvart species på ett särskildt halft ark papper; och alla halfark, som höra till samma genus, har jag inlagde i ett helt pappersark, på hvilket jag skrifvit namnet af genus och på hallarket namnet af species. Genera eller de hela arken har jag rangerade efter ordines! och classes i 2:ne skåp, med indelningar afpassade efter. classerna, så att, då: genus och class äro bekante, man straxt kan. finna rätt på. den. växt man söker. Så simpel arrangering har icke blifvit påtänkt förut.” ”Där som flera exemplar fordrats, i anseende till varieteter eller några: förändringar i species, har jag lagt åtskilliga qvartblad imellan, och alla de- qvartblad, som höra till samma species, har jag fästat tillsammans. med en. knappnål i sidokaualten.” ”Alt samla växter reste jag icke -allenast sjelf både utrikes och i Sverige öfver Lappland, Dalarne, Oland, Gottland, Vestergöthland och Skåne, m;m.,. ulan jag öfvertaite äfven mina Diseiplar att resa öfver hela verlden:” Härefter uppräknas alla. de, som stå anförde förut sid. 55., undantagne HAGSTRÖM och 'TiDsTRÖm, och dessulom tilläggas: så 220 ”TORÉN till Särat 1750, SKepps-Predikant, kom hem 1752 och dog 1753. SOLANDER — Pitheå Lappmark 1753, sedan Tutendent vid Brittiska Museum ( . 1 London MARTIN = — Spitsbergen 1758, därefter Medicine: Candidat i Åbo. FALK — Gothland 1760, sedan Professor 1 Petersburg. ALSTRÖMER — Södra Europa 1760, slutligen CanzliRåd. ForRskKÅHL — Arabien 1761, Professor i Köpenhamn, död i Yemen 1763.” Vidare nämnas Här till slut såsom LINNAI Disciplar: ”MENNANDER , Biskop i Åbo [och sist Årkebiskopl. BRoWALLIUsS, Biskop i Åbo. Horm, Professor 1 Köpenhamn , Dansk. AscANIUS', Professor i Köperhamn, Dansk. SCcHREBER, Professor i Erfurt, "Tysk. BECKMANN, Professor i Göttingen, ”Tysk, FABrRicIUs, Professor i Köpenhamn, Dansk. KuvuNn, Professor i Philadelphia, American. ZOEGA , Demonstrator i Köpenhamn , Tysk. LiEDBECK, Professor i Lund. BURMANN., Professor i Amsterdam, Hollöndare.? 226 Hitintills har jag låtit Linné tala nästan ensam 1 de handskrifter, han efterlemnat, och af hvilka de fleste, som jag anfört, varit verkliga Originaler och de öfrige af sådane tillförlitlige Afskrifter. Det återstår nu att om honom hemta underrättelser äfven ur andra källor, Men desse, som äro både mång- faldige och vidt kringspridde, böra i förhand noga undersökas, att man icke om honom berättar något, som förut må hända är allmänt bekant , och ull detta mödosamma arbete fordras mera tid och utrymme, än jag nu eger. Jag måste således denna gången mskränka mig tll några få artiklar , som till silt innehåll äro, så vida jag vet, okände åtminstone för de fleste Läsare, och i hvilka, efter min tanke, kunna förtjena att allmänheten meddelas, nämligen I OM LINNÉS SISTA LEFNADSÅR OCH HANS DÖD. Oaktadt han plågades i yngre åren ofta af tandvärk, fluss och sjörbjugg, samt 1 mannaåldern understundom af migrån, gickt och podager, utom en svår känning af början till stenpassion , som han ådrog sig genom mycket stil- lasiltande i synnerhet under utarbetandet af sina Species Plantarum ifrån år 1731 till 1755, men hvilken, jämte gicktplågorna, han öfvervann genom dag- ligt och för en annan omåtteligt ätande af smultron den tiden hela sommaren öfver, då de för hvad pris sora hälst möjligen kunde förskaffas; så bibehöll han ändå ett muntert sinne och tämligen god helsa ända till 1773 och 1774., då han un- der loppet af det förra året besvärades af flera krämpor, i synnerhet en gruflig värk öfver veka ryggen och länderna, samt det senare i början af Maji må- nad under en privat föreläsning i AcademieTrädgården fick helt oförmodadt elt ganska farligt anfall af slag , hvarvid han förlorade målet, all sansning och rörelseförmåga. Han kallade sjelf detta sin ”första dödspost,” och ehuru han , Pg derefter mycket, förbättrades, blef han aldrig till helsan fullkomligen återstäld, utan fortfor att vara ganska matt och hafva svårighet alt röra sig. Vid Jultiden detta sistmämda är tilldrog sig likväl en lycklig händelse, som på nylt upplifvade honom. Det var en stor och dyrbar samling af Na- turalier ifrån Surinam, som KOonunG GustaFr III:dje skänkte honom , och under hvilkas utredning så väl som noggranna beskrifning han förglömde alla sina plågor och mådde sedan någorlunda väl hela året 1775.; hvartill dessutom andra orsaker mycket bidrogo, såsom det märkvärdiga och långvariga besök han då fick af KONUNGEN incognito, och äfven de samlingar af inlagde växter, som blefvo honom tillsände af THUNBERG och SPARRMAN ifrån Cap, samt af KönrGe ifrån Ostindien, och hvilka han sjelf erkänner voro de slörsta han någonsin erhållit. — Han tyckes likväl hafva fruktat ett nytt anfall af sin sjukdom, eller var han ännu så svag, att han såg sig icke altid kunna upp- fylla sina skyldigheter. Ty i PrielectionsCatalogen, som detta år utkom , lät han insätta , att han skulle läsa antingen sjelf eller genom sin Son, [”aut ipse aut per Filium”], Professor C. v. LInné. Men härmed må vara, huru det vill, så bör på detta ställe nämnas såsom ytterligare bevis på hans förbättrade helsa,, att han år 1775 gaf ut 3 Disputationer och skref sjelf Facultetens Pro- tocoller, då han om hösten var dess Decanus, m. m.; hvaremot han är 1774 hade blott 4 Disputationer tryckta, anteknade icke ett enda ord i Protocoller-- na och tyckes knapt hafva varit närvarande vid de Examina, som då 1 Facul- teten anstäldes. Men det följande året eller 1776 aftogo alla hans både själs- och kropps- krafter beständigt och ögonskenligen. Icke dess mindre fortfor han med sina vanliga ämbetsgöromaål nästan oafbrutit ända till Vår-Terminens slut. Denna var likväl den sista, som han höll föreläsningar, och den sista Disputation, 223 för hvilken han sjelf presiderade, var ACHARII Planta Aphyteja. — Han hade nu förlorat silt både i ungdomsåren och månnaåldern förträffiiga minnes. Han begynte tala oredigt, kunde icke utan svårighet flytta sig ifrån ett ställe till ett annat, och skref tidtals med så darrande hand, att flera ord äro 'alde- les .oläslige, 'hvarpå i synnerhet ett bref till Arehiater BåcKk, dateradt d. 24 Muaji detta år, är det tydligaste bevis, hvaremot andra finnas skrifne till ho=- nom både nyss förut och äfven efteråt, af hvilka de förro äro ganska redige och de senare icke så ohegriplige. Som han likväl märkte sina lifskra'ter småningom alt mer och 'mer afty- ra, så fann han sig om våren detta år nödsakad att ånyo begäta afsked, eller som orden lyda i KonunG GusTtAF Til:s Bref till AcademieCanzleren, R. R. Grefve RUDENSCHÖLD, al d. 1 Maji 1776: ”att få afträda sin beställning vid Upsala Academie tll sin nuvarande Vicarius med bibehållande af lön och för- måner, Inspeclionen öfver Botaniska 'Trägården, säte uti Consistorio och Fa- culteten samt den efter aflidue Archiatern och Riddaren ROSÉN v. ROSEN-) STEIN lediga Professoris Emeriti löp.” Men härom yttrar sig KONUNGEN i sam- ma bref sålunda: Som Ii ganska ogårna skulle se, det under W år Rege- ring en af Upsala Academie och Fåderneslandet så förtjent, samt af den lärda verlden så allmänt hågacktad man skulle till större eller mindre de sin beställning nedlägga; så vele IVi i Nåder hafva updragit Eder att för- må honom till qvarblifvande vid hela sysslans utéfning. Hvarjemte Wi ej al- denast förklare Oss benågne samt finne med billighet inståmmande , att der- emot tillägga Archiatern von Linné den efter Rosenstein ledige Profes- soris Emeriti lönen , utan ock öfverlemne till Eder och Consistorio Acade- mico, huru förmonerna för bem. Archiater måge på något ytterligare sått, uten Academiens gravation, kunna ökas; i hvilket fall I med -Consistorio 4 £ vs ke - 5 Eg a Lal . me Lå - särdeles befordra vårt Nådiga nöje 6fver den erkånrsla, somvises en man , 229 hvars hugnad och belöning lårer af ganska få kunna andragas till preju- d: cat. 3 Sedan Linné i anlelning häraf förklarat sig villig att vid Professionenm än vidare qvarblifva, lät KONUNGEN (Gll BR. BR. Grefve RUDENSCHÖLD afgå ett senare bref, dateradt d. 8 Juni S. Å., med befallning, att LInné nu skulle inställas uti den honom i förra brefvet beviljade löneförbättringen. Och till följe af KONUNGENS I samma bref yttrade önskan uppstod sedermera rädplägning , på hvad sätt förmånerna för LINnNé måtte än ytterligare kunna ökas, och efter mycken öfverläggning derom blef ändtligen stadfästadt, att Han, hans Enka och Barn skulle för lifstid få Abo - rätt på 2:ne Academien tillhörige och nära intill hans egen gård Hammarby belägne hela mantal Frälse , Hubby kallade. Men icke LINnné sjelf, utan hans Enka, låugt efter hans död, kom först 1783 i åtujutende af denna förmån, och sedan hon år 1806 aflidit 94 år gammal, öfvergick densamma till hennes efterlemnade Döt- trar , hvilka nu på lifstid äro i besittning af nämde hemman emot en vise skatt till Academien , som för bägge stiger till ungefärligen 54 Tunnor span- nemål om året. — Af alt detta kan slutas, huru LINNés ord, sid. 68., böra rättligen förstås, och huru oricktigt saken bufvit uppfattad af några hans Låltalare, t. e. Archiater Båck och Medicinal-Rådet Hrpin, af hvilka den förre säger i sitt Åmuinnelse-Tal sid. 69, satt KONUNGEN ytltral sin nådiga vil- ja, det LINnå måtte utom annat, få två gårdar till skånks för sig och st- na Barn, och den senare i sitt Minne af honom sid. 87 , att Konungen skånk- te 2:ne kemman till evårdelig ågo åt v. Linné och dess efterkommande. KONUNGEN kuude icke bortskänka någon Academiens tillhörighet, än mindre densamma till evärdelig ägo. 230 Af våra Handlingar och Protocoller så väl som af Linnés brefväxling med Archiater BåcK upplyses, hvad värde Collegium Medicum i Stockholm satte på Medicinska Faculteten i Upsala en lång tid bortåt, sedan en RosEN=- STEIN och en ÅINNÉ blifvit dess Ledamöter, och huru densamma rådfrågades vid syslors bortgifvande, sjukdomars botande och tillfällen af hungersnöd jämte andra olyckshändelser, m. m. ; — men också tillika, i mån desse store och vidtfrägdade Män omskapat hvar sin lärdomsgren, Låkarekonsten och Natu- ralHistorien , brackt både dem och de dermed närmäst beslägtade vetenskaper till en hos oss förut okänd högd, och ändtligen genom sina insigter och sin undervisningsförmåga tilldanat en mängd skicklige Ambetsmän och Lärare, — huru man, sedan desse 1 synnerhet blifvit i Stockliolm bosatte och tjenstgö- rande, sökt efter hand bidraga till förminskande af Facultetens anseende och älven alt undergräfva dess constitutionella grundvalar, enligt hvad LINNé i ett bref märkvärdigt yttrar sig: ”Det går med wettenskapen som med Cynosu=: s sä 5 sola rus caeruleus. Hon vissnar där hon begynts, men vidgas alt omkring,” Således Hade man år 1776 uppgjort förslag att frånkänna Faculteten den henne ifrån början tillhöriga och nära 40 år tull Svenska Läkarekonstens verk= liga fördel utöfvade rältighet att promovera Medicine Doctorer, och att öfver= föra densamma på Collegium Medicum i Stockholm. Det försäkrades äfven, all KONUNGEN redan lemnat sitt fulla bifall till denaa flyttning. Men Prof. SIDRÉN , den. enda då i Upsala närvarande friska Facultets-Ledamot, wunder- rättad härom af rättsinnige Läkare inom sjelfva Hofvet, och. af dem varnad: för följderna, i fall LINNÉ ej kunde förmås alt snart infinna sig i Stockholm. och häremot göra tjenliga föreställningar, såsom det enda kraftiga medel att förekomma sakens verkställighet , öfvertygar den sjuka Gubben om nödvän- digheten af denna resa, sätter honora, så bräcklig han än var, 1 en vagn, öfverförer: honoxa directe till Drottningholm, der Hofvet då vistades, och begär för ho- 231 nom privat Audience, hvilket ock strax beviljades. Med stapplande steg var LISNNé knept inkommen och förestäld MONARKEN, innan han, hänförd af sitt velenskapsnit och upprörd af sin öfvertygelseskänsla, utan att iacktaga Cere- moniellets lagar, hastigt framstammar dessa ord: ”Det går aldrig an EDERsS MaJ:T. Det förstörer Academien och Vetenskapen. Jag kan aldrig öfverlefva denna olycka.” KONUNGEN förundrad och öfverraskad af sådane oväntade ut- tryck, frågade den närstående Prof. SIDRÉN, hvad var å färde, då denne kortligen framstälde sakens sammanhang och resans löremål, hvarpå KONUN- GEN går leende fram till LINNé, klappar honom på axeln och säger: Det skall icke ske, min &. LInNNé Res Ni hem i fred och var lugn. Så egde OO 3 a stor "man på sjelfva grafvens brädd och med all sin yttre svaghet ännu nog styrka inom sig att kunna afvärja den icke obetydliga fara, som då kotade Upsala Lärosäte. / Strax efter hemkomsten ifrån denna resa, som var den sista långväga han gjorde, och den sista gången han såg sin KOnunc, blef han ånyo rörd af slag och fullkormligen lam i högra sidan, der han förut ofta haft smärtsamma känningar. I samma mån blef också svårigheten för honom att kasta sitt vat- ten ganska pinsam, och detta befanns merändels varblandadt, Genom dessa förnyade anfall försvagades än mera icke allenast hans utmärglade kropp utan ock hans redan slöa sinnen, och minnet förföll så aldeles, att han förglömde de allmännaste saker och kunde icke en gång påminna sig de vanliga bokstäf- verna, utan skref Grekiska ech Latinska. om hvarandra i ett och samma ord, hvarpå STÖVER 1 Leben des RBitters CARL VON LINNÉ, 2:ter Theil, Hamb. 2792. 12:0. S. 37. z noten anförer exempel. — Med de utländningar, som den- na höst ankommo till Upsala att afhöra hans föreläsningar, kunde han knapt tala; ty utom hans lamhet och afmattade tillstånd, hade nu äfven infunnit sig en Tertian-feber, Och dessa ord äro de sista, som han i sitt Diarium förmålt 232 antekna. — Det tyckes likväl, som han sedan b'ifvit något bättre, emedan han lät i PreelectionsCatalogen införa samma underrättelse som året förut, och var denna Höst-Termin icke allenast Facultetens Decanus, utan skref också bref till Archiater BåcKk, af hvilka det sista jag sedt, är dateradt d. 9 Dec., och som bland annat innehåller desse väl oredige men icke oläslige ord: ”Gud hafver beslutit att upplösa mer än hälften af de band, som hållit mig vid det jordiska” — Han var äfven denna Termin tillstädes vid den första i December hållna Licentiat-Examen , men förmådde hvarken bivista den andra strax derpå följande eller sjelf presidera för sin sisla, I samma månad ventile- rade, Disputation de Hyperico. Ifrån början af år 1777 ända till sommaren, eller under hela vintern ock gårtiden, då han ständigt vistades i Upsala, var han både till kropp och själ i högsta måtto förfallen. Alla hans lemmar och organer, i synnerhet tungan, de nedre extremiteterna och urinblåsan, vore förlamade. Hans tal var osam= manhängande och oftast obegripligt. Utan andras hjälp kunde han icke kom- ma från det ställe, der han satt eller låg , icke kläda sig, äta eller verkstäl- la det minsta han behöfde. AF hans organiska lif fanns blott andedrägten, matsmältningen och blodets omlopp ännu i någorlunda godt skick. Alt annat var mer eller mindre förstördt. Hans själ hade förlorat all sin yltringsförmå-: ga genora verktygens fullkomliga oordning. Hau hade intill och med förglömt sitt eget namn, och han tycktes merändels vara utan all medvetenhet af både det framfarna och det närvarande. Icke dess mindre hade han tidtals sina ly-: " sande ögonblick, och det var i synnerhet då, — när han fick se någon af si- na fordna Disciplar, den han särdeles älskade, vid hvilka ullfällen hans an- sickte gaf tillkänna ett glädjefvllt deltagande; — när i hans närvaro uppstod tal om någon del af NaturalHistorien, i hvilket han rimed leende 'mine altid böd till att deltaga; — ock när han fann liggande framför sig några böcker 233 af Botaniskt eller Zoologiskt innehåll, äfven sina egna, 1 hvilka han bläddrade med synbart nöje och lät förstå, att han skulle ansett sig för lyckelig , om "han kunnat vara Auctor till så nyltiga verk. Så snart den varmare årstiden inträffat, fördes LINNÉ ut på landet till sin gård Hammarby i Dannemarks Socken 1 mil ifrån Upsala, der han sedan gvarblef hela sommaren öfver, och bars dagligen ut, så ofta som väderleken det tillät, antingen i sin nära intill byggningen belägna trädgård, der han lå- tit plantera åtskilliga härdiga både utländska och Svenska träd, buskar och ör- ter, som der änvu växa, — eller upp uti sitt Museum, der han väcktes af glada hågkomster och förnöjde sig flera timmar å rad med betraktandet af sina der samlade käraste skatter, samt återbars derifrån altid mycket muntrare. På sådant sätt kom han om hösten med förbättrad helså tillbaka till Upsala. Men detta skenbara välstånd varade icke länge, och ehuru har i dem Przele- ctionsCatalog, som nu utkom, lät insätta, att han ville gerna tjena den Aca- demiska ungdomen, så myeket hans förstörde krafter det tulläto, tog ändå hans Son i October månad sitt inträde som ordinarie Professor, och derefter både läste publikt och förrättade alla andra syslan tilhörige göromål, med hvilka Fadren hela detta år icke kunnat taga minsta befattning. Denne sena- re fortsatte sedan sitt mechaniska Lif, likväl så mycket friskare, än han var den nästföregående vintern, alt han nu kunde ibland låta leda sig, med nöje röka sin pipa Tobak, och efter Läkarnes föreskrift under vacker väderlek fara ut att hemta frisk luft, då drängen hade befallning att aldrig köra honom ut- om Stadens tullportar. Men vid ett sådant tillfälle hände sig en dag i De- cember månad, då efter ett snöfall släde brukades, att han befalte drängen föra sig ut öfver Kongsängen til sin: gård! Såfja ungefärligen en half mil ifrån Staden. Härtill nekade väl drängen i början; men på förnyad befallning, 'ech efter undfångna hotelser lyder han och begifver sig till det anvista stället. 234 Då LInné ej kommer på vanlig tid tillbaka; blir hans hemmavarande Famille ganska orolig och skickar bud ut på a'la håll att söka efter honom. : En af dessa hade då den lyckan att träffa honom på Såfja, der han fanns liggande 1 bondstugan framför en stor eldbrasa ganska förnöjd på sin släd!äll och med sin lilla pipa i mun. Den utskickade hade icke allenast stor svårighet att få honom ifrån detta kära ställe, der han ändtligen ville tillbringa natten, utan ock mycket bekymmer aut kunna föra houom väl och lyckligen hem, sedan det redan blifvit mörkt, och töväder slagit till med hällregn. Efter denna färden kom LINNÉ aldrig utom någon af Stadens tullportar och få gåvger äfven utom sill hus, Hans lifsud blef sedan icke beller lång; ly knapt mer än 9 dagar hade af är 1779 förflutit, innan han, mätt af ålder och ära, somnade af ifrån alla sina plågor och sitt myckna lidande att stå upp till ett bättre lif, Han dog af flera förenade orsaker, men den egentligaste tyckes till slut hafva varit sår i urinblåsan, hvaraf han år 1755 kände första början och som han då sjelf trodde vara stenpassion. Vid dödsstunden, som inträffade kl. 8 f. m. d. 10 Januarii, och således hvarkeu vid middagstiden, sora STÖVER säger 2:ter Th. S. 58., eller kl. 2 e. m., som nedanföre berättas, vore iane i rummet när- varande endast Häradshöfdingen DUsE, som sedan blef Academiens Ombuds- man och LINNés Måg, samt Doctor ROTHERHAM, som nu är Professor i Naturkunnigheten i S:t Andrews i Scotland. Dagen efteråt kom en liten skrift ut, som sades vara författad af dävarande Academie-Seereteraren FLY- GARE , med tilhjälp af Med. Adjuncten D:r ACREL. Den är i octav-format och på ett qvarlblad, af hvilket ena hälften utgör titel och den andra text, Som innehållet deraf är ovanligt och få exemplar blefvo tryckte samt ännu färre utdelade, så att hon nu för tiden är ganska rar och kan knapt erhållas, 235 har jag trodt henne förtjena att å nyo Allmänheten meddelas. Hon lyder som följer : Vid Archiaterns och Riddarens af Kongl, NordstjerneOrden , Välborne Herr CARL von LINNES död d. 19 Januar, 1778. Upsala, tryckt hos Jo, EDMAN , Kgl. Acad. Boktr. Då jag 1 dag klockan tre eftermiddagen feck tidning at den Store Linné, en tima-förut gådt ur verlden , upväcktes hos mig flere betraktelser öfver mennisko-lifvet , öfver store Män , huru de, lika Solar tändas, man vet icke hvaraf, sprida ljus och värma , täras af sin egen eld och änteligen slockna. Jag föll härunder uti en dvala, och tyckte mig se LInné högt öfver skyarna ännu kasta en blick på denna vår Planet, hvilken för Honom syntes såsom en liten punct i det stora Verlds-Systemet. Fan tycktes anse densamme med en upmärksamhet, för hvilken Han likväl icke fant något, antingen värdigt eller okänt ämne, Han uppehölt sig ej länge härvid, utan skyndade til sit mål högt öfver stljernorna , hvarest jag såg, på et vidsträckt fält upfyldt af Örter och Träd, en präcktig thron af något silfver-hvitt ämne, till skapnaden som ett ägg. Trapporna därtil voro af råa Diamanter, På sidorna lågo Leijon och Cro- codiler, och på längre alstånd visade sig ett brinnande bärg vid hvars fot ned- störtade et häftigt vattn-fall. På thronen salt ett Fåsende som ej kan be- skrifvas. Uti ena handen hölt Det et ymnighets horn och i den andra en spi- ra omgifven med en växt, som vid närmare påseende fants vara Linnaca. Det var NATUREN, som ifrån denna 'Thron styrde tre sina Riken. All den okonstlade pragt, som lyste kving Gudinnan, förblindade icke LLnnNé. Glädjen i Dess ögon ökades för hvart steg Han nalkades Henne. Han var för väl bekant med Henne för at icke genast igenkänna Henne, och Han hade förut. så väl sedt all Dess pragt, att Han nu ej rördes af den heliga rysning som 236 dödlige känna då de nalkas Gudar. Han nalkades thronen med dristiga steg, och ehuru denna Gudinna altid är god, syntes likväl at LInnNés ankomst ökade Hennes milda utseende ock gaf det et slags förnöjelse, som hos en död- lig skulle kallats glädje. LINNÉ emottogs af ARISTOTELES, PLINtUS, Dio- SCORIDES, BOERHAAVE och v. HALLER med den bekantskap, som hade De alla länge varit hände, ty stora själar äro aldrig för hvarandra främmande, och Han intog ibland Dem främste rummet, med den ädla drvistighet, som altid åtföljer värkeliga förtjensten. De förde Honom til Gudinnans thron och Han hälsade Henne såsom en älskare sin älskarinna , och på lika sätt emot- tog Hon Honom. Din ankomst säger Hon, skulle icke fägna mig, om något återstådt för Dig att uträtta ibland de Dödlige och om någon belöning för Dig varit öfrig , sedan Du länge varit hela verldens förundran och ämne för de störste Regenters nåd. Din lön skall nu blifva at lära känna de af mina un- der, dem Du som dödelig ej kunnat fatta, och ämnen för Dina vettgirighet skola aldrig tryta Dig. Dit göromål blifver, at hägna den Vetenskap , som Du sjelf skapat. Dix ande skal lifva och styra Dina Lärjungar kring hela verlden, och hela verlden skal vara Diaz Lärjunge, så länge jag är NATUREN, LiINnés hbisättning i Upsala Domkyrka var den högtidligaste Act jag till den tiden hade sedt, och gjorde på mig djupt intryck, som ännu varar o- förändradt. Det var en dyster och tyst afton , hvars mörker endast skingra- des på stället af den genom staden långsamt tågande Processionens facklor, bioss och lanternor, — och hvars lugn endast stördes af den på gatorne för- samlade folkmängdens dåfva sorl, och af den majestätiska storklockans grofva ljud, som ehuru för LINNÉ i lifstiden besvärligt, nu skulle första gången vid likbegängelser höras ensamt att på ovanligt sält till grafven beledsaga en ovan- lig man och att blifva för kommande tider ett efterdöme, — Det var en af hela Academie-Staten och ganska många främmande personer bestående talrik SOT och lysande Procession, sem med biträde af flera Medicir& Doctorer, alla Linnés fordne Lärjungar, hortörde stoftet af denne store Man, som trot- sande alla fö hinder och alt motstånd, blott af egen kraft röjde sig väg upp till den, i Vetenskapernas Rike högsta ära att blifva en allmänt erkänd ny Lagstiftare inom den egentliga Natura!Historiens hela område, -— och hvars Namn således Adrig skall dö, utan fortfara att altid stå lysande i Vetenska- pens häider och af hvarje sann Naturkännare bibehållas i kär och vördnads- full -hågkomst tll tidens slut. TI. Om LInNNET UPPTÄCKT ATT FRAMERINGA ÅGTA PERLOR: I flera arter af Musslor, i synnerhet i Mytilus margarttifer, och Mya margaritifera, finnas Perlor, som merendels sitta inuti sjelfva djuret, men också ofta på inre ytan af ettdera eller bägge skalen. Sedan de hunnit till en viss ålder och erhållit vederbörlig rundning, torde hända, att de då lossna ifrån skalet, och på det sättet komma in uti djurets kropp. De som i han- deln gå under namn af Österlåndska , äro de skönaste och dyrbarasie. De be- stå alt igenom af helt tunna öfver hvarandra liggande lager, hafva en mjell- hvit och lysande färg, och äro af åtskillig storlek, mer eller mindre runda. De största gå till 2 skrupler i vigt och i auseende till sin rarhet betalas gan= ska dyrt. De fås, som bekant är, egentligen vid Ceylon och i Persiska hafs- viken ur den väl kända Perlmorsmusslan , Mytilus margaritifer, som annars finnes på flera ställen i Indiska och Americanska Oceanen , och af hvilkens ofta fots långa och breda samt tums tjocka och inuti af en silfverlik yta glänsande skal erhålles det rätta Perlmor, hvaraf också Musslan fått sitt NAN 30, 238 De Perlor deremot, som kallas Zesterlåndske, äro mindre sköna och hållas derföre i mycket ringare värde. De hafva i allmänhet hbyarken den glans eller hvita genomskinliga färg, och äro icke heller af den vackra och regelbundna skapnad, som de Persiske och Ceylonske. De komma till oss merendels ifrån Vestindien, men fås äfven i norra Europa , vid Californiens södra stränder och på flera i stilla oceanen belägna dar, ur den bekanta Perlmusslan, Mya margaritifera, som finnes i många Polynesiens och hela det nordliga jordklotets floder, strömar och åar, äfven här i Sverige, förnämligast i våra Lappmarker, och af hvilken likaledes erhålles Perlmor, men af föga värde, emedan Musslans skal äro mycket mindre, tunnare, skö- rare och innanlill icke så lysande, m. m., Vanligen räknar man de Perlor, som fås i Europa, för de sämste, ehuru det händt, att man också i denna verldsdel då och då funnit någon, som varit ganska vacker och kunnat kallas dyrbar. — Perlmusstor kunna beqvämligen flyttas ifrån ett ställe till ett annat, och äfven till större myckenhet instängas i dammar, för ändamål att af dem erhålla Perlor. Att döma af skalens växt och de derpå befintlige ringlika af- satser, skulle man tro, att djuret kunde hinna ända till 50 eller 60 ärs ålder. Perlornas rätta upprinnelse är ännu icke utredd. Men att de härleda sig ifrån någon sjukdom hos Musslorna, är icke troligt, utan skulle man snarare falla på den tankan, att då de först tilldanas, voro de att anse som ett slags försvarsanstalt, hvarmedelst djuret afvärjde åtskilliga sjö-kräks försök att bor- ra sig igenom skalen, eller ock ett slags medel att läka den redan tillfogade skadan. Visst är det åtminstone, att man midt under hvarje innantill fästad Perla blir utanpå skalet varse en liten öppning eller mer och mindre tydligt märke derefter. Om detta gaf LInnzvus anledning till sin upptäckt att efter behag sätta lefvande Musslor i nödvändigt tillstånd att frambringa Perlor, och om hela denna konst, som CHEMNITZ i sin Afhandling vom Ursprunge des 2379 Perlen , + Beschåft. der Berlin. Gesellsch. Naturf. Freunde, 1:er B:d, Berl. 1775, 80. S. 344 - - 558, säger bestå endast deruli, att utanifrån göra på skalet någon åverkan eller ett hål, så att Perlor altid i början finnas vid nå- got skal fastväxte, kan så mycket mindre med säkerhet bestämmas, som hand- lingarne rörande denna sak icke ännu blifvit af trycket utgifne. STÖVER på- står väl i sin w1:ster Theil. S. 360, all LINNÉS Öriginal-manuscript om Per- lors uppkomst nu befioner sig 1 England hos S:r J. E, SmitH. Men D:r MATON nekar härtill p. 93, och jag vet visst, alt det med åtföljande handlin- . e . . [a] .” . gar ännu var qvar i Götheborg vid innevarande års börjans Som Perlmusslan finnes på fiera ställen i våra rinnande vatten, äfven ibland till betydande mängd, så var det ock en tid, förnämligast midt i sist- förflutna århundrade, som man mycket sysselsatte sig med att skrifva om den- na Mussla och Perlfiskeriernas upphjelpande i Riket, m. m.; hvarom kan läsas V. STJERNMANS Samling af Stadgar angående Sveriges Commerce m. m., 5:te Del. Stockh, 1766. 4:0. sid. 241. 542. 497, — KöniGs Lårdoms-Öfning, 6:te Tom. Stockh. 1747. 8:o, Cap. YI, s. 43 - - 53, — samt Vet:s Acad:s Handlingar för åren 1742, sid. 214 och 225, — 1759, s. 139, — 1761, se 266, — och 1762, s. 65, — Att LInNNZUS till dessa senare afbandlingars ut- gifvande ganska väsentligen bidrog, ger hans bref-växling med Vet:s Acad:s på 1740-talet varande Presides och Secreterare tydligen tillkänna. Att han ock sjelf redan den tiden genom försök på Musslor hunnit till visshet om sät- tet, huru Perlor hos dem kunde frambringas, och att han således länge hade känt denna konst, innan han densamma upptäckte, kan inhemtas af hans 25:te Bref till HALLER, dat. Upsala d. 13 Sept. 1748, se dennes senares Epist. Vol. ut. p. 411. och StövErs Collect. p. 69, der han utlåter sig sålunda: ”Tandem intellexi, qua ratione margarite nascantur et generentur in con-= chis, et potero jam efficere, ut quelibet concha margaritifera, quam licet . 340 in manu tenere, post 5: vel & annos ferat margaritam, magnitudine seminis e vicia vulgari?” Men alt Linné verkligen gjort en sådan upptäckt, och hade hela förhål- landet dermed sig bekant, blef först vid 1761 års Riksdag iblavd. allmänheten kunnigt. Och sedan saken på Rikets då församlade Ständers: befallning gått alla instantier igenom, vederbörande Utskott och Deputerade afgifvit deröfver” infordrade betänkanden, och Linné sjelf icke allenast blifvit flera gånger för- hörd, utan ock aflemnat både skriftelig underrättelse om sina med Perlmusslor anstälda försök och äfven flera skålpund ägta af honom framskaffade Perlor, blef ändlwigen tillstyrkt, att han för denna konst stulle med '12,000:D:r S:mt belönas; och dertill tyckes dåvarande Biskop MENNANDER i Åbo hafva mycket bidragit med sitt omständliga Memorial af d. 29 Januar. +762, som + Engelsk ölversättning och såsom appendix. finnes tryckt hos MATON.p. 579.- - 583, och hvilket i anseende till. den vackra framställning det innehåller om LIiNNés förtjenster i allmänhet, är ganska interessant och vore väl värdt att här med-- delas, om jag till. Svenska originalet. egde tillgång. Orsaken, hvarföre Linné icke fick hela den föreslagna' summan, utan; Blott hälften deraf, och denna ändå icke af puklika medel utan af en privat man, är ännu: en hemlighet. Men atv så verkligen förhöll sig, berättar han sjelf i det föregående sid. 60, der det också säges, att han dessutom erhöll af” KONUNGEN Näådigt tillstånd: att till sin efterträdare i Syslan få utvälja hvem af sina Disciplar han-hälst behagade. Att han härvull ernat SOLANDER, som” då var Informator för hans Son, vet jag med tämlig visshet... Men då denne icke ville gå in på de framstälde vilkoren, föreslog. han. dertill sin egen Son, som då nyss blifvit myndig, och hvilken. också det följande året eller d. 19; Mars 1763 fick verklig fullmagt på Fadrens Profession. — Att Handelsman 41 PerttER BAGGE 1 Götheborg, sedan han för LInnés upptäckt till honom ut- Betalt 18,000 D:r K:mt, och af Kon. ADOLPH FREDRIC fått :Privilegium derpå för sig och arfvingar, icke sjell betjente sig af denna fördel, och att icke heller någon annan hitintills gjordt det, är åter en hemlighetsfull omstän- dighet, som tyckes knappt medzilva annan förklaring, än all antivgen upptäck- ten varit af föga värde eller ock alt handlingarne genom. någon hindelse omkommit. Men att det senare visst icke händt, och at det förra icke hel- ler är så aldeles troligt, kan inhemtas af nedanstående afskrifter, sow i början af innevarande år blefvo mig benögit meddelte af Herr JACOR SAMUEL BAGGE "F bref, daterad: Götheborg d. 29 Dec. 1820, och hvilket i utdrag lyder, som. följer: Då jag för några månader sedan af en händelse kom att genomleta några min Farfars documenter, fant jag deribland alla handlingarne en- ligt nårlagde specification af den hemlighet, min Farfar tillhandlat sig af aflidne ÅArchiatern och Riddaren LiNNZUS för 6000 D:r S:mt, jemte Ko- NUN& ADOLPH FREDRICKS Privilegium att ensamt i Biket för honom och arfvingar impregnera Musslor och Snåckor till producerande af ågta Perlor. Som Tit. lärer snart utgifva ett interessant verk rörande LIiINNZEL biographie och andra underråttelser om denna namnkunniga och stora man, så tillåter Tit. mig uttrycka den Önskan att deri låta inrycka, det jag år inneliafvare af dessa: documenter, hvaribland finnes en högst mårkvårdig Promemoria af Linne egen hand på 4 sidor, med förtekning på lans verk, Detta papper innehåller hans Merit-lista, som inlemnades. till Secreia Uti- skottet vid Riksdagen år 1061. — — — I dessa handlingar år både hemlig- heten beskrifven, och andra högst interessanta uppgifter förekomma äfven der om. LINNAUS sjelf så vål som om. Perle-Musslors natur och beskaffenhet: Som jag 1 dessa dagar reser till Liverpool, der jag fådt condition hos H:rr JosEPH. LEicH & Comp., så kan jag e& sjelf begagna mig af hemligheten EE 4 24 3 men önskade likvål, att Sverige deraf droge nytta. Skulle likvål ingen hål : Riket — — vilja tillhandla sig dessa handlingar, så får jag söka anbrin= ga dem till fördel utomlands. — — — — — -—- Den i förestående bref nämda och mig i afskrift meddelta specification på hithörande Handlingar är ord för ord följande: N:o I . "N:o 2. Fr Oo (ON N:o 4. Förtekning på de Skrifter och Documenter, som, uppå Högtofl. Secreta Uiskåttets befallning , underskrifven af Lagmannen OLivE- CREUTZ emoltagit, rörande Pårlefiskeriet och i synnerhet Archiaterns och Riddarens LiNNEI uppgift att genom Musslors impregnerande frambringa ågta Pårlor. Archiater LANNEI bref till Öfversten Bar. FUNCK den 6 Febr. 1761 af innehåll, det han ågde konsten att impraegnera Musslor, samt att han densamma till Publici gagn och nyttjande erbjuder, dock med förbehåll om belöning. Kongl. Cammar-Collegii Memorial och beråttelse till Cammar-Oeco- nomie Utskåttet den 25 Febr. 1761 om Pårlefiskeriets i Riket till- stånd i gemen och 1 synnerhet Inspector HEDBERGS Pårleplantering. Cammar-Oeconomie Utskåttets Deputerades till Pårlefiskeriernes upp- hjelpande utfårdade Extractum Protocolli under den 8 Julii 1761 till Ärchiater LinNNEvs, att för dem upptåcka ofvannåmde dess konst. Protocoll den 27 Julii 1761, hållet vid bemålte Archiaters företråde hos Deputerade, då han sin konst munteligen förklarade, såsom den i samma Protocoll utförd och beskrifven finnes. ee 243 N:o 5. Protocoll af den 28 ejusdem vid ett ytterligare ÅArchiaterns företrå- de till nårmare utredande af konsten. N:o 6. Deputerades Betånkande till Secreta Utskåttet den 14 Aug. 1761 angående Pårlefiskeriets upphjelpande och förbåltring genom Archia- terns uppgift. N:o 7. Utdrag af Proiocollet, hållet i Secreta Utskåttet den 15 ejusdem, om visse dess Ledamöters sammantråde med Deputerade öfver detta H årende. N:o 8 Protocoll uti sammantrådet med Deputerade och Secreta Utskåtts- Ledamöterne den 22 Sept. 1761. N:o 0. Protocoll i ett annat sammanträde den 23 Nov. 127621, då Konsten 9 791) med nyssnämde Ledamöter communicerades. 2 . e Kd N:o 10. Åfvenledes Protocoll i sammantrådet den 9 Dec. samma år. Nio 21. Ytterligare afgånget betånkande till Secreta Utskåttet under den 24 Nov. 2761 om ÄÅrchiaterns Päårle-impraegnation, samt tillstyrkande till dess belönande med 12,000: D.r Silf. M:t. N:o 12. Ärchiaterns egenhändiga Promemoria om Pårleplanteringens låtta=- ste verkstållande, FE åka EA 5 ; ö l N:o 13. Dess ingifna Merit-Lista och förtekning på dess tryckta Arbeten. Nev 14. 5 Lisp. af Archiatern aflemnade Musselskal och Nio skålp. ågta af honom producerade Pärlor såsom vedermålen och bevis på konstens rigtighet. 244 N:o 15. Professor GADDsS bevis till möjligheten att förs”tta Musstor och Snåckor i det stånd, att de kunna frambringa ågta Pårlor, åfven- ledes ingifvet till Deputerade. Detta ofvannåmde har jag altsommans af Lagman ÖLIVTCREUTZ nu emottagit, som hårmed betygas och honom till decharge lemnas. Stock holm di 20 Julit 1762. CARL STJERNGRANAT:. Rigtigheten af Afskriften intygar Jacoz P. BAGGE; Ill. LÅRDA MÅNS OMDÖMEN OM LINNÉ OCH HANS SKRIFTER; FÖRSTA FORTSÄTTNINGEN. Ur Monthly Beview , Vol. III. Lond. 1758, pag. 205. When LINNZAUS, the greatest Botanist, that the world ever did or probably ever will know, was here and offered to this So- ciety (the Royal Society of London) the discoveries, for which he has since been almost deified, has had titles on titles accumula= ted on him, offices of profit as well as dignity conferred, and me- dals struck in honour of him, he was despised, his papers laught at, and himself, had it not been for the generous friendship of the late D:r Isaac LAWsonN, had perished for want. 2 45 TeEssir, O G., Crefve och RiksRåd, m. m., i sin Dagbok för år 1757. Juliv den 6:te. Jag väntar med längtan efter Hr Professor Linnzus, Jag be- höfver hans undervisning. Mitt tröga åldriga begrepp tarfvar old och värma. — Hr Linnevs liknar en kjäck och drifvande Landshöfdinge, som hälldre resolverar 2 gånger, änn att låta vänta på resolution. — Allt som vår värde Naturletare hämtat mera visshet, har han sjelf nedbrutit sin byggnad, fast den varit aldrig så ny. — En slik man, skarpsynt, outtrötelig och fogelig, är ej lik våra tiders visa män, och måste ju hinna till tinnarne af den Vetten- skap, som han emfamnat. Det vänte vi ock nu af dess nya snart utkommande Systema. — Hade jag igen mina ungdoms år, mina ögon och mitt minne; så vet jag visst, att örtkännedomen är en ibland de angelägnaste för en hushållare och en landtman, Dock mitt begär står till hög- den och ej till marken. — Julit den g:de Klockan 3 till 8 efter middagen kom Hr Archiatern LiNneus från Upsala till Åkerö, — Julit den 14:de. Hr Archiatern LiInnevs har i går och i dag haft den godheten att lägga mina musslor efter sitt nya Systéme. 07: : 246 Under en nöjsam aftongång med vår lärde Herr LINNZUS, som med visshet ser djupare ned i jorden, än det Portugisiska Fruentimbret, hvars skarpa syn så mycket omtalas, vardt jag varse ett Rågstånd af 68 stammar utur ett frö, och i ett enda ax räkna- des 96 korn. — Julii den 20:de. Vår store och i verlden nampnkunnige LInNnNevs förtjenar att till dess öden blifva bekandt. I hans ögon och förstånd ligger all den quicka eld, af hvilken den bör upplysas, som vågar sig in i Naturens mörka irrgångar att dem utreda till andras vägvisande. — I brist af bättre penna skall jag vid lägligare tillfälle utföra hvad mig om min vän bekandt är. Imedlertid vill jag här till minnes anmärka de efterrättelser jag af honom sjelf begärt och fått. — Vår LInnNa&Uvs, (hvars nampn ej behöfver att ziras med titlar), har slagit sig igenom alla villomeningar, falska intryck och gamla bofasta irrsatzer, och är vorden en af de män, om hvilka SENECA talar, då han Libr. 1. Epist. 94. säger: att det år nödigt att: blif- va underråttad och att åga dem , hvilkas röst må framföra san- ningen, oacktadt alla villfarelsers gny och buller. — [Härefter följer först en kort underrättelse om Linns förnäm- sta Lefnads-öden till år 1753, och sedan en Förtekning på alla hans utgifna arbeten och upplagor deraf till och med 17438; hvil- ket alt är i det förgående anfördt. Men vid år :753, då han dub- bades till Riddare, anmärkes, att det då ej behöfde heta: Var värdig , utan år vårdig. Sedan fortfar Gr. 'TEssIn sålunda]: 247 Märk! hvad en arbetsam Man kan göra, som tager sitt af sitt eget och ej behöfver låna af andra. — En slik Man är värd att upphöjas och belönas, Jag önskar hjerteligen att kunna säga om honom, som fordom CICERO sade om MARCELLUS och Innevå- narne i Rom: Laetari omnes, non ut de unius solum sed wi de commun omnium salute sentio. — Julit den 21:ste Efter middagen bortreste Hr Archiater LINNZUS mig till stor afsaknad, — BALTIMORE, LorDpD, Gaudia Poética 1769. 4:0. p. XXIV, — XXVIL Vilis erat natura suis submersa tenebris, Aeternåque dolens-sapientia note jacebat. Produt. obscuro. LINNEUS ,: sapiensque: sagaci Lustravit Sophia totumque laboribus orbem, Intravi thalamos trepidantibus ecce cameenis O LINNZE! tuos, mitto exiguosque labores LucRrETto. 'Tu parce precor, quos Upsale versus Inter cunctantes scripsi, venerande , magistros, Sit celeber Svecorum flos et piscis et ales, Sit celeber densis et Svecica Fauna sub umbris. La nature avilie étoit submergée dans les ténébres , et la science déplorablement prosternée. LiNNEUS la fit sortir de son obscuri- té et la dévoila illuminant avec son jugement et avec ses études toute la terre. O LINNEUS! Je suis entré vosi portes avec ma muse tremblante. Tenvoye le plus pauvre et miserable ouvrage 245 & un LUCRECE. Pardonnez je vous prie, o Sage venerable! leurs: defauts, car je les at composés å la håte dans fa ctompagnie de vos profonds Docteurs. Que les fleurs , les viseaux, les poissons et la Faune Suedoise soit toujours célebre par vos écrits, SmMiTiH, J. E., i företalet till ÅA Dissertation on the Sexcs of Plants, transla- ted from the Latin of Linnevs, Lond. 1786, 9:o, kallar LINNÉ p. x. först the Prince of Naturalists, och säger sedan om honom p. xI. sy: Fike all other great men vho have distingvished themselves above the rest of minkind, LiInnzus has had his enemies, al- though few have had more friends. It is not wonderful that the innovations he made should alarm those who thought themselves his superiors in the science which he taught, and who had loug been dealing out the opinions of others, without daring to think for themselves. His opponents of this kind, as well as those who on: making use of their judgment disapproved of his pub= lications, are now,, with their works, for the most part gone off the stage. The futility of their objections has been repeatedly shewn by many of LInwezus's pupils and admirers , he himself scarce ever deigning to notice them, and trusting for his justifi- cation to time alone. Its decision has been most 'completely iw bis favour. He lived to enjoy the bighest honours and rewards that his country could bestow, aud to see his system, by beco- ming universal, contribute more to ihe advancement of his dar- ling study, than the united labours of a!l mankind before him, NER EE FÖRKLARING örver TABELLER NA. Tab. I. Fac Simile af ett LInnés bref till Archiater BåcKk, dat. Upsala d. 4 Jul. 1774. . nästan likare hans handskrift, än de lithographiska jag förut sedt, nemligen det Svenska , som omtalas sid. 166. följ., — det Engelska, som är början af et bref på Latin till ELris i London, dat. Upsala d. 11 Aug. 1760., men derjemte i öfversältning tryckt helt och hållet i Selection of the Correspondence of LinNNNAUS, and other Na- turalists, from the Original Manuscripts, by Sir JAMES EDWARD SMITU , Kol. I. London 1821 8:0 p. 154 sq., — och det Franska , som är elt helt bref på Latin till GoUAN i Montpellier , dat, Upsal. d. 16 Oct. 1774. och infördt i Fascicule de Quatorze Planches faisant Par- tie du Premier Volume des Memoires de la Société Linnéenne de Pa- ris, äå Paris 1822 4:0 Pl, XIII. — Detta sista ser väl bättre och vack- rare ut, än de föregående, men är ingalunda tillförliteligt, då både det omtryckta brefvet och dess öfversättniug, som åtfölja Planchen , bägge äro felaktige. till bevis att utgifvaren varit okunuig eller mycket vårds- lös. — Det Engelska Fac-Simile häremot, som finnes i koppar stue- ket och blifvit utgifvit af D:r MATON, är i noggranhet öfver all jem- förelse med de lithographiske, se sid. 167. "Tab. II. Linnés Vapen och Sigiller: Fig. a. Det af Landshöfdingen Friherre Tiras föreslagne och sedan af Konung ADOLPH FREDRICH stadfästade Linnceiska ÄAttens Vapen. Fig 2. Det af Linné sjelf påfundne och ritade Förslag till sitt Vapen, som likväl icke fanns antagligt, se sid. 60. Genom K:gl Hof-Bildhuggaren, Herr ERNsST PHIL. THo- MANS vänskapsfulla åtgärd har jag fått bägge dessa Vapen af- ritade ifrån Originalerne, af hvilka det förra finnes i LINNÉS Sköldebref, till låns mig benäget lemnadt af hans Döttrar, och det senare åtföljer hans Manuscript till den nu tryckta LefvernesBeskrifningen. Fig. 3. Det älsta mig bekanta af LInnzvs brukade Sigill. Fig. 4. Det andra i ordning efter åldren. "Tab. III. = Fig. 5. Det tredje i ordningen. Fig. 6. Det fjerde jag sedt, eller det som nyltjades näst före det adliga. Alla dessa Sigiller, här förestälde i original-storlek , utom det andra, som kommit att blifva något, men obetydligt stör- re, finnas beskrifne sid. 199. Öfver LInnN£vus slagne Skådepenningar: 7? Fig. I. 1. Bägge sidorne af den Första Svenska, beskrifven sid 44 följ. Fig. 1. 11. Likaledes af den Andra = — — sid. 593. Fig. tt. 111. Likaledes af den Tredje — eller den Medaiile af Fig. 1V. 17:de Storleken, hvarmed "Konung Gusrtar IiI förevigade LINNéS minne, och hvilken finnes först beskrifven.i franl. Archiater Bicks öfver honom i K:gl. Vet Academien d. 5 5 Dec. 1778 hållna Äminnelse-Tal, tryckt i Stockholm 1779, 9:o, sid. 69 i noten. I samma Tal beskrifvas också de bägge föregåen- de Jettonerne, sid. 67. 68., äfven som i framl. Canz. Rådet BerRcKs Beskrifning Öfver Sve enska Mynt och K: gl. Skåde- EE Upsala 1773 4.0, sid. 559. N:o 140. 141. Dossa e beskrifningar hafva sedan blifvit på ganska många ställen RER Men sjelfve Skådepenningarne har jag ej "sedt för- ut graverade mer än i den, sid. 167. nämde, af D:r MATON utgilna upplaga of the IWritings of LinNsavs, Tab. p. 112,, och på den Tabell, som ålföljer framl. Med, Råd. Dr HeE- DINS Minne af VON LInsé, Fader och Son. Bägge Jeltoner- ne säger ock BERCK på nämde ställe vara afritade uti Beschr. einer ”Berlinsch. Medeaillon Sanmlung 1772. En annan frånsida till framsidan Fig. 1. Denna Skådepen- Ding, till åminnelse af LInNNnés hundrade-åriga fö”'else-dag d. & Maji 1807. af Linnéiska Institutet i Upsala , är älven gra- a på ofvannämde D:r FuzpiNs Tabe'!l 'och af honom om- talad i Minnets 2:dra Afdelning, sid. 86. n. 62) Till samma framsida finnes ännu den 5:dje frånsidan med K:gl. Vet. Academiens vanliga pregel: En strålande Stjerna emellan Sveriges tre Kronor och deröfver den Kongliga, med Öfverskrift : Regia Academia Scientiarum. — Denna är en Belbnings-Penning, som Academien lät år 1764 slå öfver L1N- Né och utdelte för de bästa då inkomna Rön. Se Svenska Mercurius, Junius 1764., Stockh. 8:o, sid. 488. Den finnes här i Upsala i K:gl. Academiens rika Mynt-Cabinet, men är annars ganska rar. Ser Fig. v. v. Bägge sidorne af en Skådepenning 1 Collection de cent Mé- darldes des Honmunes Celebres de toutes les Nations, (Series Numismatica universalis Viruim Illustrium), som iof res al M:r DURAND i Paris, och hvilken Svit börjas med VON LINNÉ Se Bihang till Svensk Litteratur- Tidning N:o 5 Mars 1022, sid. 38. Fig. Vi. Framsidan af en Skådepenning, preglad i EPugland, och hvar= till efter Sammlares intyg ingen frånsida lärer Fajlvas. Se Journal Ck Svensk Litteratur , år 1801 , Femte Band let, sid. 853. 2. 5g. Den finnes i Bronze i Herr Öfver-Taspector D. G. NEscuErs vackra Mynt-Cabinet i Stockholm, och har blifvit mig till afcopiering benägit lånad af en gammal Vän, Herr Ber gs-Rådet och Riddaren BROLING, tillika med hela den föregåe nde Franska Medaillen. "Tab; LV: Capellans-Bostället Råshult i Småland, dev IaiN- ZUS var född, se sid. 1. 4. 102., och hvaraf Lieutenanten vid K:al. Wendes Artll. Regem,, Hr A. C. VWETTERLING, behagat till nyttjande skänka mig en ganska väl ritad utsigt, för hvilken jag således erkänner mig vara Hos OA i mycken forbludelse Tab. V. Berustade Säteriet Hammarby, LINNés Landtgård i Upland , der han bodde under sommar-ferierne och äfven höll före= läsningar 8 timmar om dagen för Utländningar och sina mest älskad de Lärjungar , hvilka då bodde i de närmast deromkring belägne bondgår a Se sid. 2. 59. 60. 61. 65. 64. 66. 195. 209. 220 2300 Sten är tagen ungefärligen 1 5. O, ifrån hufvudbyggningen på elt lägt ställe, fe bästa, som Mörk Lector GRAFSTRÖM, hvilken gynnade mig med afritningen, för sådant ändamål fann nära vid gården, men me edföran- de den olägenheten , alt bägge fönstren af LINNÖS förlunk I byggnin= gens öfra våning, och inom hvilket han hade sin sängkammare, der bortskymdes af ett vackert Castanie-träd, som han berättas med egna händer hafva plauterat. Tab; VL Den Minnesvärd, som åt CARL VON LINNÉ, Bota Furste, af Vänner och Läårjungar blef upprest år 1799 1 Upsala kyrka. — Den första tryckta underrättelse vi härom ege, är al framl. ÄrkeBiskopen, m. m,, D:r UNO von Trorr införd i Jnrik. Tidn ungen d. 20 Juni 1799, och 1 ur så lydande: il 275 Do JiXY= ”Detta Monument, förfärdigadt efter den dessein Herr Hof-Iulen- denten SUNDVALL haft den godheten at dertill upgilfva, är helt och hållet af Porphyr, med all möjelig noggranhet och skicklighet vid L/f- rä ag vedals Porphyrverk arbetadt, under Herr Geschvoren HAGSTRÖMS imseende. Dess höjd är 10 fot, dess bredd 43, och består af en Socle, hvarpå den base hvilar, som tjenar till Fot för två Hörn-pilastrar, imellan hvilka, på mellanstycket som utgör en piece, siller VON LIN- Nés Medaljon i Bronze, förträffligt lik, modellerad af Herr Profes- sorn och Riddaren SERGELL.” ”Till Couronnement eller öfverstycke har man valt den form, som Anliquen vanligtvis tillegnat dylika Monumenter. Den är rund, och å densamma, midt öfver Medaljonen , en Ekekrans, modellerad af Herr LJUNG, äfven gjuten i Bronze och jemte Medaljonen öfverdra- gen med verd antique”. ”Alt Bronze-arbetet är med utmärkt skieklighet gjutet och fästadt på Porphyren, af Capilen Mechanicus APPELQUIST, och är denna dyr- bara Minnesvård , för mera anseende och prydnad, uphöjd på 3 gra- dins af brun Ölandssten.” ”Vid sal. Archiaterns Grat var icke något tjenligt ställe att upsätta detta Monument. Herr Öfversten och Riddaren Baron JoHAN GABRIEL BANER har derföre genom Bref till underteckn id (U. v. TRO1IL), med nöje samtyckt och förklarat, at han anser för en heder, at inom Baner- ska Famillens Grafchor (från stora Dörren det tredje till venster, ic- ke långt ifrån VON LINNésSs Graf) bevara minnet af den för sina in- sigtsfulla förtjenster, Öfver snart sagt hela verlden berömde voN LINNé, hvarigenom det således tått en vacker och i afseende på dags- ljuset ganska lycklig plats.” Härtill får jag tillägga, att jag trodt det vara nog att endast i Svensk öfversättning meddela, som jag ofvanföre gjort, den under Medaljonen stående bekauta Inscriplionen, — att de vackra bokstäfver, hvaraf den består, äro af koppar, på den röda Porphyrens polerade yta med stifter fästade och förgylde, — och ändtligen att hela Monu- mentet är skönt och enkelt, värdigt en oförgätlig Man, och upphöjer sig öfver mängden af dylika Nytidens arbeten till täflan med Alderdo- mens mäserstycken. — Hos Herr Fof-Intendenten och Riddaren SUNDvALL får jag härmed ull slut erkänna mig vara 1i största förbin- delse för visad ynnest att hafva lemnat mig ritning af denna Minnes- vård, till förekommande at alt misstag af honom sjelf både transporte- rad till den på Tabellen varande storlek, och äfven laverad med rik- tiga skuggningar. ILE Sädstpgek al C: Mulle. AR Ör 2 A MAM EXTENDERE FAC i MR TIL. JUST R JT id MEMORIAR SN OSAR CULARI UDANIVMANNIDE CV INST ITUTUM d . LINNAEANUM | VW UP SALIEN SB / IV. OO 5 Ze SS AZ NATUS > ROOF SH ULTAR IN SUECTIA ANM. DCCY II - OBIIT (AN.M.DCC JLXNY III SERIES NUMISMATICA SALIS VIRTM ILLUSTRIUM / N SANTO TAROLO GUSTAVO TIESSIN ET = $ IMMORTALITATI lår EFFI16LEM 8 = CAROLI LINNAEI 15 CILEIKBIBLAD ANDHÖPKEN Nå NPALMS TIIIR NA Y » ET N&, CHÄRIIE MAN DIC SR SR k | | | 4 t ALM , ; | SN / WT ; . 5 Å L é 4 i ; | 5 | - t , ; 6 d 5; : / $ EU ; ; j ; ; ; - if - så / JA | s N ” ; N Sa = | | p » d ee ä z Yv , . b & N ; Kv - N j a RE | f fi 5 + s / pd j ; - en A ä > v S É 3 5 i j Fn ; i on å S 3 4 | X 4 å q 3 - é 3 SR ; 3 5 i i ; ; i i - ; - - j q ; 6 -— Få o a j | sd & AD S | . | ; i i Öre jä ADR - NT | hå i s - p ” [å - i | i s s / 4 | För ” a a i ha | då Z N Rolk AS é 9 ; N i - [ Le ö v ; L , - Aa ra | ; ; | e Tu | s "då ; i 4 | | z : | i ; > Å - | | - - Sn ; z e fö | | , å i ; | 4 | ; Xx 5 i: : ä 2 vd | o | pd år f i - al ; ; i - . - - . / 2 | ; | - SAO bran RN ka fr a ) N N ; PROSA I - z i | TID. IV 2 ÅG Peotryck ak Miller SE AA NG ä ' [ od j -. å | LI . , ; | d a , v 3 | i 4 AT NN & N . Fr hå N 9 å & H M a 4 ä 4 . . e H ; Y » nd , k & : i d i u +” - I - k Vv 3 Na bj Å u i - , T ' | FN FORT & é tar | . Nja - 4 I SÄ na , s RE: : . | 4 ; - i h VAG - : | | ee . ” | /' Karel Arekakren Focakolm öl) före Rrasfl Fe SIESSI Q | Här CA ag hopp | I SR 2 2 2 a ET kacför han vell Pe Ifen Qruden. Her Jrall Kary Ar ae flin kaj Fog pla V74 | er UA gul Ls Inne Sterilisck al CO Muller a & a Kal h pers . RR HJ . Vb Mr ON TO FANS UNLESS UPN hd , Tål M. ANA SEN =) N N NW Ne WOST OBITUM OS IRDICLAN: MDC ES UPSALIAKR NAT ALIUM MEMORIAE SAECULARI DRALVMAIMDCCCVIS INSTITUTUM Scentyek al: CO Muller. , - $ - LD i H : ' t | I ” - Q K i Y i | i : +. - & KH ee & y a , > . a | - Lå Lj ko CS - KH ; SN ; E : H | I . , , - LD i - | - LJ är 3 - z 5 i j | i - & - RATIO AAA Brag UPN AKER NAN gb 5 Ur Lo URNA Gr Aas ga UN ne glid SR SNR 2 SIA ”t arg Ar | L2000092 ( (6 ]) S08 til 7 Ng RA INA [1 AR fit Å a LLA ER ? 2 Visser (MAR DÅ | | 5 | ; b z g Bk SO VI CU FE NEN NUR ULYF SPL | ULPARSSPAG) FO "PT Kå ER AA FS E (0) ;l Miu ln c SANT DE &&& X 8) =S XX JKn LLELLLLULE EDNER AE HE bLbAREA KLEN LERA LE EA Db n0bHA 5 DER LDRLRb Ab BEA bbbA 0 bbUR bh ED bL AD bEA4 bb Abb0a500 ADEL DBn DG Ab AL be bbbAb Lb UN ULL ILLA bn bLn Ned LLLLANAbNalLl TT TT Wu ; DU dt Nm I Will NN MN Il WNN Sm | I | mn | SOPHIA, ls fn. d. 8 Nov. 1755: Kd [ES | se |) - - i" sk ee tg y N ol ” - ma Kd KE K SN d - ee | i — ee I DC - ee I - vr ee - a ee at I fn KS ee OA - PN ee - ee LEK Linneiska Slågtens Stamtråd. CARL LINNZUS, nat. d. 20 Jan. 1741 LISA STINA ; n. d. 14 Junii 1745 ; JOHANNES, n. td 7 April 1754, SARA STINA, n. d. 24 Jan, 1751. SARA LENA, n. d. 8 Sept. 1744. obiit LOVISA , n, d. 24 Dec, 1749. SOPHIA, ni, d. 8 Nov. 1759. i Fahlun. nupta d. 12 Julii 1764, d. 23 Sept. e. a. aphlis. I denat, d.7 Mars 1757: cum C. Fr. Bergen- crantz I IV I Here | | Ne CAROLUS LINNZUS, "SARA ELIS. MORAA, | nun. d. 15 Maji 1707, uxoratus d. filia Johannis Mori, Ass. 26 Junii 1759, Prof. Med. Ups. Coll, Med,, Med. Fahlunens., nat. 1741, Arch. 1747, Eques 1753, d. 28 April 1716, maritata d. Nobilis 1762: 26 Junii 1759. I i I 2 NICOLAUS LINNAEUS . . . , . gift med + : . « , CHRISTINA BRODERSONIA, Past. i Stenbrohult 1708, n. d. I n. d. 10 Nov. 1698, den. di 6 Julii 1674, ux. 1706, ob. d. 12 SS Jun. 1755. Maj 1748. Sn —Ä AA ON INGEMAR gift med INGRID ifr. Jönsboda , SAMUEL BRODERSONIUS gift mel MARIA SKEE, i Stegaryd, Hyittaryd D. 2641, ob, d. 24 Past. 1682. Stenbrohult. per 25 obiit d, 2 Nov. 1703, a cancro Socken, n. 1635, ob. Jun. 1717. a senio, annos. Obiit 1707 d. 50 Dec. dextre mamme el. 40 ann. d. 5 Febr. 1695. ob- maritata d. 24 Junii el, 50 a fract. clavic. e tym- — ON stipatione alvi, uxo- 12661. panitide product. Upsal. ralus d, 24 Junii 1661. ANNA gg. m. JÖRAN | [ — — | SKEE, mV — — I — — PETRUS CHRISTINA = | "PETRUS, i Wi äg - & m É PETRUS Past. i Wis: BENGT i Stegaryd gm. INGRID INGIERD g.m. — INGEMAR BRODERSON; KLEEN, Past, i Wisseltofta. Seltofta, n. ob, el. 80 ann, LINDELIA. RNE NE i Jönsboda, Past, i Stenbrohult obiit =t, 60 ab empro- MEL NVVÄBTol Dr NERO ne Hvilaryd , cujus 1662, obiit 1681 et. sthotono ex Ascaridibus gix pro- 5 T2 — MM SVENg.m. INGRID. filii, Carol. Ti- 60 a crurifragio die a mariti obilu pro- pe urbem IGE 5 E : e 5 Pp S INGEMAR g.;n. INGEBORG, ANDERS g.m. MARTA. i Torp. lianderet Sve- fistuloso, xima, Skeen. i Wårås, i Backegården, vo Tiliander. = k / H SN —— — Hängeryd S:n, Hängeryd S:n, —— —— A R stbo Härad, HansBtöder Ge BROR g.m. BOTILA. = N.TORGERIg.m. INGIERD blind, får syn SOPA mio SVEN g.m, MÅRTA. i Gethult, KLEEN fr. Hislanda, igen i ålder- i Trötteslo, i domen, Berga Socken, Cornett . Fadr. var Carl Jöns- soniRunesbo- ård , Westbo ärad , f.i Osle och Berga S:kn. Modren Mär- ta Barbro, Unnaryds S:kn, b. et. 30. Skomakare, Oe. Hospitals Präst i Wexiö , Past, i Stenbroh. 1640, obiit 1660. Lindelius, Past. i Långa- ryd, och Lars Lindelius, Past. i Jönköp. Hans Fader var Jöns i Linne- gården uti Dan- näs Socken och Westbo Härad. CARL JÖNSSON i Runnesbogården uti Westho Härad, född i Osle [Öslof7] och Berga Socken, var Kronofogde, men kunde hvarken läsa eller skrifva, gilt med Barbara, SVEN i Torp g m. Ingrid. SVEN CARLSSON i Trölteslo i Berga Soc- ken, dog Cornett i Pål- ska kriget, gift med Märta. INGEMAR SVENSSON g-m. INGÅRD i Jomsboda uti Hvittaryd » Svensdotter. Socken. — a oo NN — — INGÅRD = g.m. Ingemaridotter, £. 1641. Fa727. C. TILIANDER Sv. TILIANDER St. i Ups. 1660. — St. i Ups. 16-83. Kyrkoh. i Leka- Huspr. hos Gr. H. ryd 1678, + barn- Horn i Bremen, lös 1697. Hans sedan Kyrkoh. i Symb: Clypeus In Pjetteryd, +1712. Te Sperantibus, Somstorälskare af beteknade Carolus trädpl. och väx- Ingemari Tilian- ter. anlade han en der, Smol. Tog vacker Trädgård, tillnamn af en stor som dock sedan Lind mellan Joms. förfallit. boda ochLinnhult. NICLAS TILIANDER ABIEL TILIANDER Regements-Präst vid K:koh.i Pjetteryd 1708, Tremänningarne. drunknade i en brunn i 2 Rydaholms Prästgård 1744. Se Smål. Beskr. sid. 585. C. TILIANDER, f. 1701. St. i Lund 1720. Philos. Adj. derstädes 1729. Theol. Adj. 1750. Kyrkoh, i Jönk. 1741. Theol. Doct. Riksdags- man 1745 och 1751. + 1764. —A ÄN ee P. TILIANDER, N. TILIANDER, Gymn. Adj.i Wexiö 1777. Fändrik. Linn&eAiska JÖNS i Linnegården uti Dannäs Socken och Westbo Härad. ANDERS JÖNSSON i Backegården uti Hänge- ryd Socken. (Hans Bröder voro Ambjörn Linde- lius, Past. i Långaryd, och Lars Lindelius, Past. iJonköp.). Gift med Märta, INGEMAR i Wärås uti Hängeryd Socken och stbo Härad, var i många år blind. fick sin syn igen uti ålderdomen, g. m. In- geborg. I BENGT INGEMARSSON g m. INGRID LINDELIA. Bone i Stegaryd uti Hvitta- ryd Socken, dog 80 år gam- mal. ee or INGEMAR BENGTSSON i Stegaryd uti Hvittlaryds Socken, Arrendator på Sä tesgården Erikstad, f. 1635. g 1661. + 1695. SE NILS INGEMARSSON LINN4EUS . vw. log tillnamn af samma Lind som Tiliander, var lödd i Joms- boda Östregård 1674. Stud. i Lund 1699. Präst 1704. Com- minister i Stenbrohult 1705, Kyrkob, derstädes 1708, + 1748. Hade mycken kärlek för Botan. och efter ti- deis beskaffenhet någon insigt i densamma, och an- lace Trädgård både på Råshult och i Stenbrohult, i hvilken sednare han ägde öfver 400 species ull. växter, Släågtens Sstamtafla BROR i Getahult, [Gate- NILS TORGERSON KLEEN, bult ?], uti Linnaryds S:ken, Skomakare, g. m. Botela. 1640, + 1660. Gilt m. Ingierd från landa. PEHR BRODERSSONIUS g. m. CHRISTINA NILSdotter KLEEN, dog 60 år gammal af en krampaktig sjukdom, Past. i Stenbrohult 1662. + 2681 på sitt 60 år af elt benbrolt, som ölvergick till fistuleusa sår, (Emprosthotonus), förorsakad af maskar RN re » +» CHRISTINA BRODERSONIA, f. d. 10 Nov. 1698. + d. 6 Junii 1753 af blodgång. « gift med CARL LINNAZUS, Apvradv v.LINNE född d. 15 Maji 1207, kom till Skolan i Wexiö 1717, till Gymn, 1724, St. i Lund 1727, i Ups. 1728, vici rierade för Arch, Rudbeck i Bol. 1750 - 51, M. Doct. Harderwyk 1755.:, g- m. SARA ELt1s. MORA 1759. Vet. Ac, första Przes., Prof. Med. Ord. i Ups. 1741, Arch. 1747, R. af NO. 1755, adlad 1756, Ledamot af Vet, Acid. i Paris 1762, och af de förnämsta andra Vet. Acad. i bela Europa, + i Ups. d. 10 Jan. 1778 at slag. CARL v. LINNE, f. i Fahlun d. 20 Jan. 1741. St, i Ups. 1750, Demonstr. 1759, design. M.& Bot. Prof. 1765, Med. Doct. 1765, efterträdde Fadren 12777, + i Ups. 1783, ELISABETH CHRISTINA, f di 14 Jun. 1745. gift 1764 med d. v. Lieutenanten C. Fr, Bergenerantz, (f 1725. + med Majors afsked d. 4 Jul, 1792), + d. 20 Åpr. 1781. Deras barn voro: Sonen C, Fredric, f. o. + 1765, och Dottren Sara Elisabeth, f. d. 28 Julii 1766, gift d. 14 Sept. 1786 med P. Martin, f. d. 5 Mars 1760, d. v. Fendr. vid Up! Reg. men nu Commend på Waxholms och Fredriks- borgs fästningar, ÖfversteLieut i Armén och R. S, O. De hafva följande Barn : 3) C. Roland, f. 1787 d. 46 Julii, M. D. Chir. Mag. Prov. Med. i Söderm. 2) Pehr Reinhold, f. 1788 d. 22 Jun., Capil., g. d. 4 Octob. 1815 m. Constantia Brandes, (f. d 4 Oct. 1796 af Prosten vid Holländska Lutherska Förs. i Batavia Jan Brandes och Char- lotta Wimmermark), och har Barn : Constan- tia Marie Elise, f. 1816 d.3 Aug. samt C. Reinhold, f. 1818 den 31 Mars. 53) Charl. Elisabeth, f. 1789 den 6 Sept. 4) Fr. Bernhard, f. 1790 d. 30 Nov. , Lieutenant vid Kongl. Svea Artillerie. 5) Sara Gustava, f. 1792 den 26 Aug. + 1801 iJulii. 6) Ant. Gustaf, f. 179å den 20 Sept., Revisor i K. Kamm. Rätten. 7) Wendela Christina, f. 1795 d. 17 Sept. 8) Otto Samuel, f. 17 6 den 3 Dec., Fändrik vid K.:sta LilGrenad. Reg. 9) Paul August, f. 1797 d. 11 Dec. + i Jul. 1801. 10) Sophia Lovisa, f. 1799 den 6 Junii. 11) Thure Knut, f. 1801 den 18 Maj. Fändr. vid Kgl. Nerik. Regem. 12) Sara Johanna, f. o. + 1803, 15) Paul August, f. 1805 d. 23 Jan. Studerande. = 14) Johanna Maria, f. 1807 den 6 Noy. 2 — ANNA MARIA, SOPHIA JULIANA, SAM. LINNEUS, f. 1714, g.m. K:koh, f. 1718. St i Lund 1758. J.ColliniRyssby. Disp. de Wexionia 2. ne del, Prästv. 1741. Mag. 1745. Kyskoh.iStenbru= hult 1749. Utg. en beskr. om Biskötseln1763. G.m. N. Osander, dotter af Prost. Nils Osander i Markaryd. f. 1710, g. m, Prosten G. Hök i Wiresta. SARA LENA, LOVISA, SARA STINA, JOHANNES, f.d. 8 Sept. 1744. f.d.24 Dec. ff. d 24 Jan. 1751. f. d. 7 Apr. 1754 + d. 25 Sept. s.å. 1749: gm. Cap. vid Ner. + d. 7 Mart 1757: af'Torsk, och Werm. Reg. Hans Henric Duse, hade med honom inga barn och blef Enka den 22 Jun. 1812. carides), på följande dagen efter maunens död. Hospit. Präst i Wexiö, sedan Past. i Stenbrohult Wis- (As- a EA SAMUEL PETRI BRODERSONIUS g m. MARIA SKEE, Past 1682 i Stenbrohult i 25 år, + d. 30 Dec. 1707 af ett nyckel-benbrott i Up- sala, som åbiagte vädersvulst (Emphysema), EMERENTIA,;, gm. Kronobefall- ningsmannen i Sun- nerbo Härad Carl Ammon Bran- ting. — SOPHIA, f. skendöd den 8 November 1757, g. m. Acad. Ombudsm. Sam, Christ. Duse 17835: Derasenda barnz Johanna Elis. So- phia, f. den 15 Dec. 1784, gift rm. förste Landtm. i Ups. Län, Öfv. Direct. F.M.Rid- derbielke d.11Sept. 1810. Deras barn: 1) Christ. Mauritz, f. d. 23 Jun. 18ir, + 5 dagar gammal. 2) Cph. Mauritz, f.d. 25 Apr. 1813. 5) Soph, Lov. Ch., f. d. 24 Mart. 2815, och 4) C. Fr. Åke, f. d.14 Apr. 1820. dog på sitt 40 år 1705 af kräfta i högra brö- stet efter 2 års plågor. PEHR, Pastor i Wisseltofta uti Skåne. JÖRAN SKEE g. m. ANNA PEHRSdotter. Pastor i Wisseltofta uti Skåne, född i Norrige nära staden Skeen. tan taasfila. NILS TORGERSON KLEEN, t. Präst i Wexiö, sedan Past. i Stenbrohult +T 2660. Gift m. Ingierd från Wis- PEHR , Pastor i Wisseltofta uti Skåne. RISTINA NILSdotter KLEEN, JÖRAN SKEE pg. m. ANNA PEURSdotter, e år gammal af en krampaktig sjukdom, «Pastor i VVisseltofta uti »sthotonus). förorsakad af maskar (As- Skåne, född i Norrige ), på följande dagen efter mannens död. = nära staden Skeen. [UEL PETRI BRODERSONIUS g. m. MARIA SKEE, 1682 i Stenbrohult i 25 år, + d. 30 dog på sitt 40 år 1705 1707 af ett nyckel-benbrott i Up- af kräfta i högra brö- om äbragte vädersvulst (Emphysema). stet efter 2 års plågor. SARA nal BRODERSONIA, ig8. + d. 6 Junii 1733 biodgång. SS en ANA, SAM. LINNZUS, EMERENTIA, :koh, f. 1718. St i Lund 1758. gm. Kronobefall- ;sby. Disp. de Wexionia 2.ne — ningsmanneniSun- del. Prästv. 1741. Mag. nerbo Härad Carl 1745. Kyskoh.i Stenbro- Ammon Bramn- hult 1749. Utg. en beskr. ting. om Biskötseln1763. G.m. N. Osander, dotter af Prost. Nils Osander i Markaryd. —r— —— — — ————2— ev ARA STINA, JOHANNES, SOPHIA, f. skendöd d. 24 Jan. 1751. f. de 7 Apr. 1754 den 8 November 1757, å avt. 1757. 8 m. Acad. Ombudsm. ÖA ÄN sd Sam. Christ. Duse nm IN AS 1 8 RÄTTELSER, ANMÄRKNINGAR OCH HÅNVISNINGAR I Företalet S. HI. lin. 11 står: och, läs: ock S. VILL lin. 23 framför: Skriften, tillägg: MN — 1 — : Mallfaran, 1. Half" Hand- É faran — XIL — 24 utstryk: nästan — 123 efter: i, tillägg: början af "= XV. — 11 står: skrifsätt och stafning, —V. — 6 står: skickade, läs: öfver- läs: skrifart och stafnings- 3 lemnade sätt. 23 står: -ropé, läs: -rope — 20 efter: 1801, tillägg: 8:o 28 står: förkdet år, 1. år 1820 — 19 — : Sköldemärke: til- — XVL 119 sl i lögg : var 23 framför: alldeles, tillägg: så -— VI. — -'6 står : 2, läs: 24 — 22 — : mån- läs: män- > XVIIL — 13 står: betjentm ig, läs: be- — VI. — 19 — : vore, —: var tjent mig oe I Innehållet står mot slutet: Kopparstyck, läs: Kopparstick I Lefnads Sammandraget. Att alla händelser här icke finnas anmärkte under samma årtal, som inne ut: Texten, härleder sig utan tvifvel både ifrån missskrifning och kanske oftare ifrån an- gra orsaker, som jag framdeles torde få tillfälle att förklara. För närvarande vill jag endast nämna som verkliga skrif- och tryckfel: Sid. 2 lin. 4. 7 Fundatores i stället för 6. bör nedflyttas till midt för: Se sid. 109 och 119 Kjöper sig, m. m. -— 15 Artalet: 1758, såsom en rad Sid. 2 lin. 20 extranens i stället för: ex- förhögt uppsatt, hvarlöre det traneus Sid. 1 4 23 26 32 57 39 41 lin. Ib rg = =0 I Texten. 9 efter: 1706, insätt: [1705]. Se både den bifogade och den. af Canzl. Rådet HALLEN- BERG. utgifna Stamtafla, så väl som. Rupas. Beskr.. om Små- land, sid. 368. står : Måklandås , läs: lanas; står: -satiomn: läs : -siom : studerat. läs: studerade: efter : bekostnad, tillägg : och på samma. sätt, scm han rest öfver: Lappland , står : NAs- läs : Näs- » följ. säges, att Linnzri Mo- der: afled 1734 på sitt 45 år. Men enligt både Stamtaflan och. Ståmträdet dog hon: 1733: på sitt 35:te följ. står: thesö Febri Tum tentivem , läs: do] Novam Hypothesin de Febrium Intermittentium: Caussa: 12: 1 | 6. 10: står : med, står: -Icthyolog-.., läs: Ich- thyolog.. läs: efter: det följande: och, wut-- strykes:.. 135 efter :: OrrieTt,. tillägg: [Au-- BRIET | 17" står: BAssEPoRT , i BJÖRNSTÅHLS: Bref, Del. L, sid. 53 följ. BasserortE, och i BäcKs Tal, sid... 31. Bassrort. Hvilket är det rätta ? 14 efter :: som, tillägg: länge och. 5 står: d.. 3 Maji. läs d. 15 vr — : Hattor ; läs: Hattar 6 — : -cus, : -Ces Mök-- de Nova Hypo- Iatermit-. [ proponen-- och, hvar-- Sid. 4x lin. 43 — 58 — 59 - 20 6 : och, tillägg: Thera- 7 står: 5, läs: 15 framför pien 20-22... Detta stycke måtte vid renskrifningen hafva kommit af misstag, att hit nerflyttas ifrån. 1743.,, der det rätteli- gen bör stå. Ty Linnar Svär- fader, Morzvs: dog d. 29 Nov. 1742. Se hans Ärem. i Vet. Acad.. af Srörine, sid. 5. 31. Framför: /ÄZgypten, tillägg: [Smyrna och] . står: detta, läs: jande: 6 står : Urnica — : ULrRrIca, "[Polocondor], läs: [Pulo-Condore], af Pulo, ö, och Condore, den öns namn, der TErystrRöm dog d. 4 De 1746. Se Osr:s Dag- bok, sid. 108 står : Lappland, läs :: Luleå- Lappmark.. > står: Ä, läs: Å De: frerufor KvunN i scriptet stående bokstäfver äro» så oredigt skrifne, alt jag. ej. med visshet kan säga, om. de äro: D:r eller D:s. Doctor blef han ej här i Sve- rige. Också heter ham i bref skrifne 1765 af Eruis: till Lin- NÉ, Jan. 1., Jul. 19, blolt M:r, och af Linné till Eruis Febr. 12.. et Sept. 24, en- dast D:nus. Hvaremot han NM nästpåf öl « 14 126 1.9, Manu-: kallas D:r i bref till: LiInnÉ . både af Coriinson d. 1 Maji 1765, och af Eriis d. 28 Dec. 1770. Se S:r J.E. Smitir's Corresp. of Linsavs, Vol. I. | -— 86 -— Q0 -— 01 -— 02 — lin. 22 1 AAA p. 163. 167. 165. 178 sq. 65. Sid.g96 lin. 10 framför: Deum, tillsätt: cita- 256. — Men [Medicine] lin. 20., torde böra ändras till [Bo- tanices]. Se D:r Mavwosns IV rit. of LINNZUs; Pp. 119. står : 4, läs: 7 efter :: Julit 12, ins. [Jun. 24T står : 23, läs: 25. Det härun- der införda bref är hvarken felfritt eller fullständigt. Se Föret. sid. XV följ. står : Vlissingen, läs: Vlies- Sing em står : 4 parlass, >> efter: Patria, tillägg: [Pa- triot. Sällskapet] Se s. 92 står : dif-, läs: de- — : FrorA, —: FAUNA voralla , läs : Corolla, efter: honom, tillägg: för- nämligast efter: Isaac, tillägg: Scotus — : Leyden , tillägg: och Wien. efter: Botanicus, tillägg: et Gubernator står: accutissimi, tissimi efter:. Åuditores, tillägg: vid vår Academie; efter: 1755, tillägg: se sid. 56, och utstryk: [17]. Jag har nyli- gen haft tillfälle att se sjelf- va Diplomet, som väl icke är dateradt förrän d. 27 Dec. 1759, men i hvars context står, att LInnavs blef vald till Ledamot redan d.. 17 Aug. BIDO: står: Edingburgh , läs: E- läs : acu-- dinburgh, som äfven flytt-- tes ner under Siena — 94 — 3 står: antog, lås : intog, tions-lecken — 97 — 3 står: earum, läs: eorum — 10 efter: est, tillsätt: citations- tecken — 98 — 11 framför : Gatinavs, tillsätt: — 16 citations-tecken efter: Ihstoricus, tillsätt: ci- tations-tecken Äf de 6 här uppråknade Lärde Männers: namn har LiIssÉ i sitt Manuscript, på 2:ne bredvid hvarandra ståen- de: rader, antecknat 3:ne på hvardera rad, likasom D:r Marton: låtit trycka denr, p. 573. — De kunna således lä- sas antingen i den ordning jag anfört dem, eller som jag nu efteråt funnit, att de blif- vit nämde af Murray i hans afskrift, nemligen GALtirzus, BorErHAAVE, NEWTON, LINNE, LEIBNITZ , GRAM 102— 3 står: i, läs: efter 107 — 4 — : Pingstiden, läs: Pingst- tiden 112 — 11 står: BUDBECKARNE, läs: RuD- 113 — 13- BECKARNE ,. 14 imellan: Museum” och ”FicK, insätt: ”Annars fatalt åhr.” Ty — 14-16 Rätta meningen 1 detta 114 — 8 ENS) stycke af Manuscriptet, der några ord äro genom illa skrif- ning oläshge och andre för- modligen öfverhoppade , kan jag med säkerhet icke be- stämma.. står: Grefve, läs: Hof Can- celleren, [Grefve HENnninG A- DOLF] Marquis pE SaGrRaAMoso kal- Sid.114 lin.20 — 117 — [5] II II I 1 I 118 — 119. 124 — 127 a 6 5 i SÅ SR Jar han sig sjelf i sitt Inträ- des Tal i K:gl Vet. Acad. d. 26 Apr. 1748. Men Baron ROSENHANE skrifver SAGRAMO- zo 1 sitt Presidu Tal d. 13 Febr. 1805, sid. 396. n. 8. efter: Sara, tillägg: STINA står: Stockh. 1793 2:0, hvil- ka ord, såsom missskrifning, utstrykas står: Paris 1743, läs: Holm. 1751 står: främst i den redan, läs: sid. 1.2 framför den i före- gående Stycke efter: på, tillägg: Naturen Meningen, som här är otyd- lig, bör så förstås, att den i Mantissa altera, p. 542, utan namn beskrifna Cancer, kal- las här 2 Manuscriptet dida- ctylus, ej linearis, som i några Exemplar af misstag kommit att tryckas. står: albescences , läs: albe- scentes står: -riore, läs: -re efter: Skrift, tillägg: i Ori- inalet efter : beklädande, tillägg: an- dra genom många penningar; efter: utsiras, tillägg: såsom en sohl efter : som, efter: 1733, tillägg: skrift i sammandrag. står: 29, läs: 23, — och efter 1734, tillägg: och som jag har i afskrilt, efter: af, tillägg: eller för — : deron:, tillägg: egen- händigt efter: 1751, : men står: pubblice, läs: publice sen Efter af Sid.157 lin.13 i orden: ScHuLtz VON SCHULT< ZENHEIM, utstrykes T på bäg- / ge ställen — 20 efter: 3, insätt: [26] 158 — 1 står: Oster-, läs: Östers —20 —: -säby, —: -seby 159 — 4-5 — : Kongl. Carolinska Instia tutet, läs: Allmänna Barn- sängs-huset i Stockholm. — 10 står: Physick, läs: Natural- Philosophy — 13 står: 1773, men: 17743 Kil. Acad. Student-Matrikel eller Inskrifnings-Bok. 161 — 4 står: 1759, men: 1760 i Kl. Acad. Student-Matrickel eller Inskrifnings-Bok. 164 — 6 står: nu, läs: redan — 21 efter: Hartecamp, tillägg: Rouen , 167 — 20 står: Historie, läs: Histoire OO SES läs: vardt 170— 4 — : var, 171— 2 —: Theoria, läs: Theorie — 4 efter: dem, tillägg: genom ea otrolig autopsie efter: Methoder, tillägg: som gjorde äro eller göras kunna, står: 13, läs: 13 ; — : TUrRELuINS, läs: TURELON, hvarmed förmodligen menas TurRLoÖN, som dog 1743. Se Trih. ROsENHANEs Presidi- Tal, sid. 192. n. 32. 177 — 6 står: [månne ej Pulo Nanca? i Strat Banca], läs: [för- modligen Pulo-Nanca, el ler Ön Nanca]. Se OsBEcks Dagbok, sid. 106 178 — 17 efter: China, tillägg: Ifråa — 14 172 — 126 173 — 13 Originalet. 179 — 5 står: durablarare, 1. durablare 180 — 10 -— : -vet, läs: -ve 182— 1 efter: tyckes, tillägg: mig Ag Sid.229 lin.14 står: 94, läs: go Sid.184 lin.22 står: bo, läs: dö, — 185 — 16 efter: WARGENTIN, tillägg: R. = == — N. O. 188— 3 står: sedan, läs: sen 193 — 22 —: effection, — : affection 194 — 7 — : Capiten, —: Captenen — 1 -skrifning, läs: -sichtning 202 — 21, Sid. 203 lin. 6, Sid. 204 lin. 21, Sid. 206 lin. 3, Sid. 209 lin. 4. 18. 21., Sid. 211 lin. 8, Sid. 213 lin. 17, Sid. 214 lin. 21, Sid. 216 lin. 5. står: LInnÉ, läs: LiInnzus — : 0j, ej : blomman, läs: blomma : vå-, som utstrykes står: den första, läs: denna sista efter: här, tillägg: nämligen i den på föregående sida sist- nämda Förteckningen , efter : editionerna , tillägg : äfven de senare LINNnzer egna, såsom utstryk: Dissertatio de Fe- bribus, Stockh. 1739. Cfr. sid. 117 står: LinnÉs, läs : Linnsazr — : Lupovisz, läs: Lupo- VICE Plantz Esculente cet. flyttas ner under: Oeconomia Natu- re, cet. 219 och 220 sättas öfverst i brädden i stallet för de der nu ståen- de 119 och 120 224 — 8 efter: inklistrade, tillägg : med Ichthyocolla 226 — 5 utstryk: icke — 6 efter: berättar, tillägg: hvarken som , är oriktigt eller, och utstryk : är 228 — 19 står: allmänt hågacktad , läs: allmånt högacktad 203 — 9 —: 206 — 9 — 20 215 — 17 216 — 10 15 217 — 27 218 — 21 — 25 — : ägo, läs: ego 230— 8 — : brackt - - - närmäst; läs: bragt - - - närmast 232 — 18 står: blotets, läs : blodets — 27 — : ock, —: och 234 — 2 — : En, —: Ett 236 — 18 — : bisättning, läs: begraf- ning 239 — 9 står: innevarande, läs: 1821 — 18 efter: senare, tillägg: veten- skapliga 240 och 241 sättas öfverst i brädden i stället för de der nu stående numr. 340 och 341 241— 9 står: innevarande år, läs: år 1821 — : SAMUEL, läs: PETER 244 — 12 efter: pag. 205, tillägg: É från Afskrift. 245 — 1 efter: 1757 tillägg: Ifrån Af- skrift. 247 — 10 efter: XXVII, tillägg: Ifrån Originalet. — 12 står: note. läs: nocte 248 — 9 —: distingvished, läs: dist- inguished Till slut bör anmärkas, att hela den här anförda cita- tionen ur S:r James EpwaArpo Sarmw's Företal är tagen ifrån Originalet, PET SN Er I Stamtaflan och Stamtrådet 1712, utan 2706. Se-Rup. Beskr. om Småland, sid. 383. i . ÅBIEL TILIANDER | 1724, ej 1714. Se Buona L c., som kallar honom ÅBIGALL. i . SAM. Åinnzus, Prästv. 1744, ej 1741: G. m. ÅNNa Herr NA, ej N. ÖSsANDER. Se PR, P.Tirtanvers Arn. Tal 6fv. ÅL — Der förra: 1. Sv. TirtanpEr blef ej död Detsenare: 1. Sven Carisons Moder hetté blott Barsara eller BaArsro, och Märta var hans hustru. . Linser Dotter, Lisa STINA; blef ej gift d. 12 Juli, som han säger både här och i Tex- ten, sid. 61, utan d. 24 Juniti, enligt den af hennes Dotter- Son, H:r Revisor Martin; mig meddelade skriftliga un- derrattelse. Pr. Sam. Linsavs d. 7 Jul. 2797. Wex. 4:0 Hvad som idessa bägge Genealogiska Uppsattser ännu återstår att ändras såsom oriktigt och att utredas såsom mörkt eller mot hvartannat stridande, lemnas till fram- tidens åtgärd. Till slut får jag anhålla, att den benägne Läsaren täcktes icke allenast sjelf rätta de fel, som ännu säkert förekomma i detta Verk, men hvilka jag hoppas icke skola vara så betydande, att de på något sätt förvilla meningen, utan ock ursäkta de små olikheter i stafningssättet, som under en inemot tre års ofta afbruten tryck- ning ej så aldeles kunnat undvikas.