4.- .;

:Si5^'

.'.j-

•i

M^

<s

^

^

//.

ti?.

5^
FEMHUNDRA

AFBILDNINGAR

MERA ALLMÄNT FÖREKOMMANDE SVENSKA VÄXTER.

FOR SKOLAN OCH HEMMET.

I" o K K A II A V T !■: 'r
TEXT.

STOCKHOLM

/ACIIAIUAS ItyEGGSTRÖMS l()lil,A(i

IWäK nJ?JOSTRÖi!3 UOSIRTCKKRI

1870.

FEMHimDEA

AFBILDNINGAR

MERA ALLMÄNT FC)REKOMMANDE SVENSKA VÄXTER.

FOR SKOLAN OCH HEMMET.

MRlI TKXT

N. .1. ANDERSSON.

FÖRSTA HÄFTET: TEXT,

S T O C K 11 O I, M

/A( IIARIAS H.f.CUiSTKUMS KÖKI A(i

1 «7(i.

J55
m^M 1-2,

ÖAMDcr

FÖRORD.

Afsigtcii UR(1 utgifvaudet af deuua samling växtbilder, hvilka, med undanlag
af nngefär 50, sanitelige iiro hemtade från Benthanis Handbook of l^hu brilish i'lora
illustrated (London 1865), är tväfaJdig: att vara dels till tjenst för dem, som [)ä egen
hand vilja studera vara vanligast förekommande växter, dels till bruk vid skolorna.

Hvad det första af dessa syftemål beträfiar, sä torde detsamma icke erfordra
hvarken förklaring eller försvar; sä myeket mera deremot det sednare.

Utgifvaren, som i mera än 20 år varit lärare vid ett af våra elementarläroverk
och derunder i sin uiån sökt verka för ett fruktbringande studium af botaniken, har
alltid varit af defi åsigt, att detta läroämne inom skolan hade sin betydelse främst
genom sin förmåga att utveckla lärjungens iakttagelseförmäga och gifva honom anled-
ningar att genom jemförelser luellan olikheterna hos växternas artft, former eller or-
ganer skärpa sitt omdöme. För detta ändamåls ernående är uppfattningen af den en-
skilda växten och alla dess delar oeftergifligen nödvändig, och der detta icke kan ske
på lefvande exemplar — men nuin dock tror att det bör ske — måste åtminstone
någon gång afbildniugar tillgripas. Han har derföre så uppställt sin »Inledning till
Botaniken», utgifvit »Botaniska Väggtaflor» oeh framhållit vigten af skolherbariers an-
läggande af olika omfång för olika afdelningar. Att gossarne framför allt skola till-
hållas att sjelfva samla och noga undersöka växterna, torde ingen draga i tvifvel; men
dels slutas skolorna vid den tiden om våren eller öppnas sä sent pä förhösten, att
åtminstone i flertalet af Sveriges medlersta och nästan i alla dess nordliga provinser
excursioner, växtinsamlingar och studier ofta ej tillräckligen kunna ske under lära-
rens ledning utan måste lemnas åt lärjungarnes ofta mycket olika håg och fallenhet,
och dels blifva tillfölje häraf oeh af olika vistelseort under sommaren lärjungarnas
växtsamlingar af så olika innehåll och omfattning, att pä grund af dem läraren svår-
ligen kan meddela någon uppfattbar undervisning åt ett flertal på en gång, såvidt ej
en för dem alla passande växtsamliug — ett allmänt skolherbarium — tinnes. Men
det är ej sällan svårt oeh kostbart att i så tillräckligt antal exemplar anlägga dylika
samlingar, att de kunna göra påräknad nytta; de skadas eller föi-brukas ofta mycket
snart och vålla nytt obehag och nya omkostnader, när de af nya skola ersättas; och
slutligen lemnar den pressade växten ej alltid möjlighet att rätt uppfatta ens de ve-
getativa mycket mindre do fruclificativa organernas bildningar och inbördes förhållan-
den, som begrunda uppfattningen af slägten och högre grupper, försåvidt som deuua
ej skall inskränkas till blott en ytlig och ungefärlig kännedom af växtens habitus.

Att vid sidan af studiet af lefvande eller conserverade växtsamlingar leinna en
trogen afbildning af växterna och deras vigtigare delar — detta har varit afsigten med
denna samling. Den kan missbrukas, om läraren använder dessa teckningar blott för
att i barnets minne inplugga namn på viixtarter och termer för betecknandet af deras
organers bildning och former; men den torde kunna gagna om deu så användes, att
den får suppleera den erfarenhet och det studium, som grundlägges och utvecklas i
den fria naturen eller genom undersökningar af lefvande föremål. Och företrädesvis
torde den kunna begagnas, dä det blir fråga om att göra eu sammanfattning af de
spridda iakttagelserna öfver de till eu eller flera närstående grupper hörande arter
och former eller generalisera de många olikheterna hos ett organ genom skiljda fa-
miljer eller slägten, med ett ord vid systematiska eller morphologiska öfningar, som
böra afsluta och sammanfatta de iakttagelser oeh studier, som lärjungen haf tillfälle
göra pä egen hand.

Någon detaljerad öfversigt af familjernas eller slägtenas karakterer har jag ej
ansett nödigt här gifva, enär denna kan i större helhet erhållas i de Floror eller
Läroböcker, som allmänt begagnas vid våra läroverk och dem detta arbete afser att
suppleera såsom en detaljerad atlas.

Deremot har jag i texten sökt gifva en sådan skildring af hvarje växtart, som,
enligt min åsigt, lärjungen först af allt bör göra sig till grund för vidare studier.

Ue liiir uj)|)t;igiiu viixtLTiui hiifva i allniiiiihct. valls sälmidii, ;ilt de iiro de i värt
l;iiid allmäniiasl förckoiinnaude, i'epreseii(era olika lokalitelcr eller kiiuna anföras säsoin
exempel pä olika loriuur och organisation. Huru de skola tordelas i olika kurser pä
de olika stadierna inom skolan, lenmas ät livarje erfaren lärare i olika läroverk; man
bör tydligen för första kursen välja de allmännaste och typerna för hufvudgrupperna,
och i de sednare tillfoga de arter, som i ett eller annat häuscende fiillständiggöra
uppfattningen af de förra.

Och att det lilla arbetet derjenite i hemmen mä hos rätt mänga sniä väcka
kärlek till »blommornas under» samt i denna mening blifva en hui-ubok, det utgör en
af mina högsta välönskningar för 4l«tsamma.

Stockholm den 18 Ueceniber 1869.

N. J. Andersson.

Öfversigt af Yäxt-fainiljerna *.

Synantherea' 1.
Dipsaceae 7.
Valeriaueae 8.
Rubiaceae 8.
Loranthaceae 9.
Caprifoliaceit lU.
Campauulaceae 10.
Lobeliaceaj 11.
Convolvulaeeic 11.
Boragineae 12.
Labiatiie 14.
Olcineae 17.
Asclepiade;e 17.
Gentianeic 17.
Solanacea; 18.
Personata; 19.
Lentibnlarieje 22.
Primulaceae 22.
Plantagineae 2ö.
Plumbagineae 21.
Gorneie 24.
Adoxea 24.
Ai'aliacea; 25.
L inbelliferce 25.
Acerinea3 27.
Nymphseaceic 27.
Ranunculaeca' 28.
Berberidea 31.
Papaveraeea 32.
Fumai-iacea 32.

Crucifera 33.
Polygalea 36.
Balsaminea 37.
Tiliacea 37.
.Alalvacea 37.
Ceraniacea 38.
O.xalidea 39.
Linea 39.
Hypericinea 39.
Cistinea 39.
Violariea 4U.
Droseracea 41.
Silenacea 41.
Alsiuacea 42.
Elatinea 44.
Kibesiacea 44.
Rhamnea 45.
>Sa.\ifragea 45.
Crassulacea 46.
liythrariea 46.
Onagrariea 47.
Ilalorhagea: 47.
Pomacea 47.
Senticosa 48.
Drupacea 52.
Papilionacea 53.
Ericinea 56.
Emj)etrea 58.
Kuphorbiacea 59.
Portulacacea 59.

Paronychiea 59.
Polygonea 60.
Thymelea 62.
Ulmacea 62.
TJrticacea 62.
Clienopodiacea 63.
Cupulifera 63.
Salicinea 64.
Betulinea 66.
Myricea 67.
Conifera 67.
Callitrichinea 68.
Ceratoj)hvllea 6f^.
Orchidea 68.
Iridea 70.
riydrocharidea 7U.
Liliacea 70.
Alismacea 72.
Juncacea 73.
Aroidea 74.
Potamogetonea 75.
Typhacea 77.
Cyperacea 77.
Graminea 84.
Polypodiacea 92.
Ophioglossea 94.
Equisetacea 94.
Isoetea 95.
Lycopodiacea 95.

De vid vfixtiiiiuiiii;ii Ibiiadc miniroi-ua iUig-itVii i all;i rctiisler ilen sida i loxleii, der di' iip])-

Öfversigt af här upptsii^iio slägteii efter Linnes Sexualsystem.

Monandria:

Monoyijniu:
Salicorniii 60.
Hippuris 48.
Zostera 75.

Diandria:

Monogi/iiiii :
Lemnn 75.
Veronica 19.
Pinguicula 22.
IJtricularia 22.
Circ8ea 47.
Lycopus 14.

Digynia:
Antho.xautluuu 91.

Triandria:

Monogynia :
Valcriana 8.
Valcriaiiella 8.
Iris 70.

Eriophoruin 78.
Rhynchospora 77.
Scirj)us 77.
Nardiis 91.

Digynia :
Phleum 90.
Alopecurus 90.
Phalaris 91.
Miliuin 90.
Calamagrostis 8il.
Agrostis 89..
Apera 89.
Phragmites 88.
Melica 88.
Holcus 88.
Hierochloa 91.
Avena 87.
Aira 88.
Dactylis 84.
Pestuca 84.
Bi-oimis 85.
Briza 85.
Molinia 87.
Catabrosa 87.
Glycetia 80.
Poa 86.
Loliiim 84.
Triticum 84.

Trigynia :
Montia 59.

Tetrandria:

MoHogijnia :
Trichera 7.
Succisa 7.
Alchemilla 49.
Majautheiuuin 72.
Plantago 23.
Aspenila 9.
(•faliuin 8.
Cornus 24.

Telragynia:
Potainoaetou 75.

Pentandria:

Monugytiid:
Echiuiii lo.
Lithosperiiiiuii lo.
Puhiioiiaria I.d.
Cynoglossuin lo.
Myosotis 12.
Anchusa 12.
Lycopsis 12.
.-Vsperngo lo.
Lysiiuachia 23.
Hottonia 23.
Pri mula 22.
Menyanthes 18.
Gentiana 17.
Convolvuliis 11.
Verbascuin 19.
Hyoscyamus 18.
Solanum 18.
Campanula 10.
.Tasioiie 11.
Lobelia 11.
Lonifera 10.
Viola 40.
Iiiipatieus 37.
llhaniiius 45.
Ribes 44.
Hedera 25.

Digynia:
Herniaria 59.
Chenopodiuni (i3.
Ulmus 62.
Cynauchuni 17.
Cuscuta 12.

Sanicula 27.
Laserpitiuin 25.
Heracleuin 25.
Peucedanuiu 26.
Augelica 26.
iEgopodiura 26.
Carum 26.
Pimpinella 27.
Cicuta 26.
Siuiu 27.
/Kthusa 26.
Cerefolium 25.

Trigynia :
Viburiiiiiu 8.
Saiiibucus 8.

Tetragynia :
Parnassia 41.
Drosera 41.

Pentagynia:
Aniieria 24.

]'ohjgynia:
Mvosurus 30.

Hexandria:

MoHogyniu:
Allium 71.
Fritillaria 70.
Gagea 71.
(Jon vallaria 71.
Calla 74.
Juncus 73.
Luzula 74.
Berberis 31.

Trigynia:
Kiune.v 61.
Triglochin 73.

Polygynia :
Alisnia 72.

Heptandria:

Monogynia:
'1'rientalis 23.

Octandria:

Monogyiiiu:
Daphnc 62.
Calluna 57.

Xacciniuui 56.
Epilobiuiii 47.

Digynia :
Clirysosplcniuiu 45.

Trigynia:
Polygoniun 60.

Tetragynia:
Paris 72.
Aoxa 24.
Elatine 44.

Enneandria:

Hexagynia:
Butoiiiiis 72.

Decandria:

Monogynia :
Arctostapliylos 57.
Audrouieda 57.
Ledum 57.
Pyrola 58.
Mouotropa 58.

Digynia:
Scleraiitlius 59.
Saxifraga 45.
Dianthiis 42.

Trigynia :
Silene 41.
Stellaria 43.
Arenaria 43.
Lepigoniiin 44.

Ptntagynin :
Agrosteimua 42.
Lychnis 42.
jMalachiuiii 42.
Cerastiiiiu 43.
Spergula 44.
Sagina 44.
Seduiii 46.

Dodecandria:

Monogynia:
Lythrum 46.

Digynia:
Agrimonia 49.

(Trigynia:
Euphorbia 59.)

Icosandria:

Afonufji/nid :
Primus 52.

iJi-Pentar/ynia :
Crataegus 49.
Sorbus 49.
Pyius 49.

1'ulygi/niu :
Spiraea 52.
Rosa 49.
Kubus 51.
Fragaria 50.
Potentilla 50.
C om anan 50.
Geiuii 51.

Polyandria:

Moiiorjijnla:
Pajjavcr 32.
Chelidonium 32.
Actaja 31.
Heliantheimun 39.
Tilia 37.
Nyniphaea 27.
Nuphar 28.
Delphiniiim 31.

Polyrjynia:
Thaliftruiii 30.
Pulsatilla 30.
Anemone 80.
Caltha 31.
Ficaria 29.
Kaiiiinculiis 28.

Didynamia*

Oymnospenniu:
Mentha 14.
Ajiiga 17.
Glechoina 15.
Origanum 14.
Nepeta 15.
Leoniirus 15.
Lamium 16.
Stachys 16.
Galeopsis 16.
Scutellaria 15.
Pnuiella 15.
Thynius 14.
Calamiudia 14.
Clinopodiuiii 15.

Angiospermia:
Euphrasia 20.
Rhinanthus 21.
Melampyrum 21.

Pedicularis 21.
Linaria 19.
Scrophularia 19.
Lathrsea 22.
Linnaea 10.

Tetradynamia:

Siliculoso! :
Neslia 35.
Bunias 35.
Lepidium 35.
Capsella 35.
Thlaspi 36.
Subularia 36.
Canielina 36.
Draba 36.

Siliquoste:
Erysiinuui 33.
Alliaria 33.
Barbarea 34.
Dentaria 34.
Cardainine 34.
Nasturtiuin 34.
Sinapis 33.
Turritis 34.
Arabis 34.
Sisymbriuin 33.
Brassica 33.

Monadelphia:

Pentandria:
Linuin 39.
Erodiuin 38.

Decandria :
Geranium 88.
Oxalis 39.

Polyandria:
Malva 37.

Diadelphia:

Hexaiidrtu:
Fumaria 32.
Corydalis 32.

Octandriu:
Polygala 36.

Decandria :
Ouonis 56.
Authyilis 56.
Astragalus 54.
Orobus 53.
Lathyrus 53.
Vicia 53.
^Slelilotus 55.

LoUis 54.
Trifolium 55.
Medicago 55.

Polyadelphia:

Polyandria :
Hyjjcricura 39.

Syngenesia:

Puly(j(uiiia W(jualis:
Tragopogou 6.
Hypochseris 7.
Leontodon 7.
'Taraxacum 7.
Lactuca 5.
Soiichus 5.
Hieracium 6.
Crepis 6.
Lapsana 5.
Lappa 5.
Carlina 4.
Cirsiuui 4.
Carduus 5.
Bidens 1.

J'oiyyaiiiinfriiitruntu:
Centaurea 4.

Polyijdiniu nectssaria :
Filago 3.

Polyijamia superjhia :
Taiiacetuiii 2.
Artcniisia 2.
Giiaphaliuni 2.
Tussilago 3.
Senecio 2.
Solidago 3.
Astcr 3.
Erigeron 3.
Achillea 2.
Anthcniis 1.
Matricaria 1.
Chrysantheiuuin 1.

Gynandria:

Monandria :
Orehis 68.
Platanthera 69.
Listera 69.
Neottia 69.
Corallorhiza 69.

Monoecia:

Monandria :
Zanicheliia 76.

Callitriche 68.
Euphorbia 59.

Triandria:
Carex 79.
Typha 77.
Sparganium 77.
Betula 66.

Tetrandria:
Urtica 62.
Alnus 66.

Polyandria:
Sagittaria 72.
Ceratophylluin 68.
Myriophylium 47.
Uuercus 64.
Corylus 64.
Pinus 67.

Dioecia:

Diandria :
Salix 65.

Triandria:
Eiiipetruni 58.

Tetru-PenUigynia :

Viicuui 9.
, Juniperus 68.

Ilexandria :
Myrica 67.

Octandriu:
Populus 64.

Enneandria :
llydrocharis 70.

Polygamia:

Monoecia :
Atriplex 63.

Dioecia:
Fraxinus 17.
Aeer 27.

Filices:

Poly podium 92.
Polystichum 92.
Cystopteris 92.
Woodsia 93.
Asplenium 98.
Pteris 93.
Botrychium 94.
Equisetum 94.
Isoétes 94.
Lycopodium 95.

Register öfver Slägtuamiieii.

Acev 27.
Achillea 2.
Actaea 31.
Adoxa 24.
/Egopodium 2G.
^Ethusa 26.
Agrimonia 49.
Agrostemma 42.
Agrostis 89.
Aira 88.
Ajuga 17.
Alchemilla 49.
Alisiiia 72.
Alliaria 33.
Allium 71.
Alnus (3G.
Alopceurns 90.
Anchusa 12.
Andromeda 57.
Anemone 30.
Angelica 2tj.
Anthemis 1.
Anthoxanthum 91.
Anthyllis 56.
Apera 89.
Arabis 34.
.\rctostaphylos 57.
Arenaria 43.
Armeria 24.
Artemisia 2.
Asperugo 13.
Asperula 9.
Aspleniuni 93.
Aster 3.
Astragal US 54.
Atriplex G3.
Avena 87.
Barbarea 34.
Batrachium 29.
Berberis 31.
Betnla 66.
Bidens 1.
Botrychium 94.
Brassica 33.
Briza 85.
Bromus 85.
Bunias 35.
Butomus 72.

Calamagrostis 89.
Calamintha 14.
Calla 74.
Callitriclie 68.
Calluna 57.
Galt ha 31.
Caiueliiia 36.
Campanula 10.
Capsella 35.
Cardamiiie 34.
Cardiius 5.
Carex 79.
Carlina 4.
Caruiu 26.
Catabrosa 87.
Centaurea 4.
Cerastium 43.
Ceratophyllum 68.
Cerefolium 25.
Chelidonium 32.
Chenopodium 63.
Chrysanthemuin 1.
Chrysosplenium 45.
Cicuta 26.
Circsea 47.
Cirsium 4.
Clinopodium 15.
Comarum 50.
Convallaria 71.
Convolvulus 11.
Corallorhiza 69.
Cornus 24.
Corydalis 32.
Corylus 64.
Cratregus 48.
Crepis 6.
Cuscuta 12.
Cynanchum 17.
Cynoglossum 13.
Cystopteris 93.
Dactylis 84.
Daphne 62.
Delphinium 31.
Dentaria 34.
Dianthus 42.
Draba 36.
Droscra 41.
Echinm 13.

Elatine 44.
I!mpetrum 58.
Epilobium 47.
Equisetum 94.
Erigeron 3.
Eriophorum 78.
Erodium 38.
Ervum 54
Erysimum 33.
Eiiphorbia 59.
Euplirasia 20.
Festuca 84.
Ficaria 29.
Eilago 3.
Eragaria 50.
Fraxinns 17.
Fritillaria 70.
Funiaria 32.
Gagca 71.
Galeopsis 16.
Galiuna 8.
Gentiana 17.
Geranium 38.
Geum 51.
Glechoma 15.
Glyceria 86.
Gnaphalium 2.
Hedera 25.
Helianthemnm 39.
Heracleum 25.
Herniaria 60.
Hieracium 6.
Hierochloa 91.
Hippuris 48.
Holcus 88.
Hottonia 2.3.
Hydrocharis 70.
Hyoscyamus 18.
Hypericum 39.
Hypochaeris 7.
Impatiens 37.
Iris 70.
Isoetes 95.
Jasione 11.
Juncus 73.
Junipcrus 68.
Lactuca 5.
Laiiiiniii 16.

Lappa 5.
Laserpitiuiii 15.
Lapsaua 5.
Lathrica 22.
Lathyrus 53.
Leduui 57.
Lemna 35.
Leontodon 7.
Leonurus 15.
Lepidium 35.
Lepigonuni 44.
Linaria 19.
Linnaea 10.
Linuni 39.
Listera 69.
Lithosperninm 13.
Lobelia 11.
Lolium 84.
Lonicera 10.
Lotus 54.
Luzula 74.
Lychnis 42.
Lycopoc Jim 95.
Lycopsis 12.
Lvsimachia 23.
Lythn '46.
Majanthemum 72.
Malachiuin 42.
Malva 37.
Matricaria 1.
Medicago 55.
Melampyrum 21.
Melica 88.
Melilotus 55.
Mentha 14.
Menyanthes 18.
Milium 90.
Molinia 87.
Monotropa 58.
Montia 59.
Myosotis 12.
IMyosurus 30.
Myrica 67.
Myriophyllum 47.
Nardus 91.
Nasturtium 34.
Neottia (W.
Ncpela 15.

Nestlia 35.
Nuphar 28.
NymphiBa 27.
Ononis 56.
Orchis 68.
Origanum 14.
Orobus 53.
Oxalis 39.
Papaver 32.
Paris 72.
Parnassia 41.
Pedicularis 2J.
Peucedanum 26.
Phalaris 91.
Phleum 90.
Phragmites 88.
Pimpinella 27.
Pinguicula 22.
Pinus 67.
Plantago 23.
Platanthera 69.
Poa 86.
Polygala 36.
Polygonnm 60.
Polypodiimi 92.
Polystichnni 92.
Popnlns 64.

Potainogeton 75.
Potentilla 50.
Primula 22.
Pninella 15.
Primus 52.
Pteris 93.
Pulmouaria 13.
Pulsatilla 30.
Pvrola 58.
Pyrus 48.
Quercus 64.
Ranunculus 28.
Rhauinus 45.
Rhinanthus 21.
Rhynchospora 77.
Ribes 44.
Rosa 49.
Rnbus 51.
Rumex 61.
Sagina 44.
Sagittaria 72.
Salicornia 63.
Salix 64.
Sambupus 8.
Sanicula 27.
Saxifraga 45.
Scirpus 77.

Seleranthus 59.
Scrophularia 19.
Scutellaria 15.
Sedum 46.
Selaginella 95.
Senecio 2.
Silene 41.
Sinapis 33.
Sisymbrium 33.
Sium 27.
Solanum 18.
Solidago 9.
Sonchus 5.
Sorbus 48.
Sparganiuni 77.
Spergula 44.
Spirana 52.
Stachys 16.
Stellaria 43.
Stratiotcs 70.
Subularia 36.
Succisa 7.
Tanaoetuin 2.
Taraxacnui 7.
Thalintrnui .'iO.
Thlasj)i 36.
Thvmus 14.

Tilia 37.
Tragopogon 6.
Trichera 7.
Trieutalis 23.
Trifolium 55.
Triglochin 73.
TriticHui 84.
Turritis 34.
Tussilago 3.
Tvpha 77.
Ulmus 62.
Urtica 62.
Utricularia 22.
Vaecinium 56.
Valeriana 8.
Valerianella 8.
Verbascuui 19.
Veroniea 9.
Vibnrnuui 8.
Vicia 53.
Viola 40.
Yisouni 9.
Woodsia 93.
Zauifliellia 76.
Zostcra 7(5.

Synanthereae.

1. Bidens trijjartita L. (Brunskära), ettårig; stjelk 1 — 2',
rak, styf, grenig-; blad motsatta, tredelade (stundom n. hela); blom-
stret upprätt, med bladartadt hylle; holk u. klocklik, dess blad n. 2-
radiga och lika stora; fäste platt, fjälligt; alla blommor rörlika gula;
frukter vigglika, platta, i kanten med nedåt rigtade här, i spetsen
med 2 — 3 borst. — Väta eller fuktiga ställen; 7.

2. B. cerniia L. (Lutskära) skiljes från föregående genom
enklare växt, sågade lansettlika blad, lutande blomster och 4-kantigt
plattade frukter med 4 borst i toppen. Stundom bli strålblommorna
utdraget tunglika. — Växer s. f.; 7, 8.

3. Chrysanthemum Leiicanthemum L. (Prestkrage), mång-
årig; stjelk 1 — 2 , ofta enkel, kantig, styf; rotblad spadlika, stjelkens
skiftevisa, oskaftade, n. jemnbreda, sågade, vid basen kamlikt inskurna;
blomster ensamma; holk skållik af tegeilagda, olikstora, hinnaktiga
fjäll; fäste bart, halfrundt, inuti tätt; strålblommor hvita, V2", disk-
blommor rörformiga, gula; skalfrukt bartoppad med 5 åsar. — Torra
st.; 6. — Begagnades förr i bröstsjukdomar.

4. Matrlcaria Chaniomilla L. (Sötblomster), ettårig; stjelk
grenig, 1'; blad mjuka, dubbelt pardelade med trådsmala flikar; blom-
ster skaftade, starkt luktande; holk s. f. med n. lika långa fjäll; fäste
bart, kägellikt eller äggrundt, ihåligt; strålblommor s. f. omkring 15,
nedböjda; diskblommor s. f.; skalfrukL s. f. — Åkrar; 6 — 8. Använ-
des som svettdrifvaude medel.

5. M. inodora L. (Baldersbrå) liknar föreg., men är oftast
ännu mera grenig . blomstret n. luktlöst, 2 — 3 gånger större med
omkring 30 strålblommor; fäste halfrundt, tätt; skalfrukt med hinn-
krona. — Odl. st., vid vägar; 6 — 8.

6. Anthemis arvensis L. (Åkerkulla), 1— 2-årig; stjelk 1',
grenig, ofta nedliggande, hårig; blad pardelade med inskurna flikar;

1

2 SYNANTHERE^. 7 12.

blomster s. f. mindre; holkfjäll hiimkantade; fäste Qälligt. — Odl. st.;
5 — 6. — Ä. Cotula L. är ettårig och luktar vid gnuggniiig starkt.
A. tinctoria L. har gula strålblommor.

7. Achillea Millefolium L. (Rölleka), flerårig; stjelk 1 — 2',
styf, n. enkel; blad dubbelt eller tredubbelt pardelade med kamlika
flikar; blomster i tät jemuhög qvast, små; fäste s. f.; strålblommor
få med n. rundad skifva, hvita eller rödlätta; diskblr livita; skalfrukt
s, f, — Backar; 7 — 9. Användes som magstärkande. — A. Ptar-
fnica L. (Nysört) har större blomster i glesare qvast samt blott
h vass-sågade blad. — Fuktigare ställen.

8. Tanacetum vulgäre L. (Renfana), mångårig: stjelk 2 —
3', upprat, styf; blad parbladigt delade med pardeladt inskurna fli-
kar; blomster runda i yfvig qvast, starkt luktande; holk kullrig med
tegellagda blad; n. alla blommor rörformiga, gnla, de i kanten blott
med pistill; skalfrukt med kort hinnkrona. — Torra st.; 8 — 9. An-
vändes som magstärkande och maskmedel.

9. Artemisia Absinthium L. (Malört), mång- eller tvåårig,
gråluden; stjelk 2 — 3', grenig, nästan buskartad; blad (tre)dubbelt
pardelade, på båda sidor gråludna; blomster i gyttrade klasar, hän-
gande; holk äggrund; alla blommor rörformiga, gula; skalfrukt bar-
toppad. — Backar, odl. st.; 8. — Stärkande mag- och maskmedel.

10. A. vulgaris L. (Gråbo) skiljer sig från föregående genom
de mindre pardelade bladen, som på öfra sidan äro glatta, och små
upprätta, brunaktiga blomster. — Vid vägar, odl. st.; 8. — Mindre
besk än föregående, men nyttjas stundom som läkemedel.

11. Senecio vulgaris L. (Boört), ettårig, merändels glatt;
stjelk r, upptill grenig; blad något köttiga, bugtigt parklufna med
tandade flikar; blomster lutande i qvast; holk kägellik med n. enra-
diga blad och omkring 10 hyllefjäll; blommor rörformiga, gula; skal-
frukt tunnhårig med hårpensel. — Odl. st.; 6 — 10. — S. silvaticus
L. har 3 — 5-bladigt hylle och ytterst små eller inga strålblommor.
S. viscosus L. är klibbluden och har omkring 13 små strålblom-
mor. Af de med utdragna gula strålblommor försedda arterna har
S. Jacobcea L. den största utbredningen i Sverige.

12. Gnaphalium uUginosum L. (Sumpnoppa), ettårig, mjuk-
och hvitullig; stjelk 1 — 5", mycket grenig och slankig; blad smalt
lansettlika eller jemnbreda; blomster gyttrade mellan bladen och i
toppen utan strålblommor; holk grön med tegeilagda, hinnaktiga fjäll;
blommor bruna; skaltrukt s. f. — Fukt. st.; 7 — 8.

SYNANTHERE^. 13 — 19. 3

13. G, silvaticum L. (Skogsuoppa), flerårig, n. tufvad, grå-
hvit; stjelk V2 — 1 , upprat, n. enkel; blad jemnbreda, under ludna;
blomstren gyttrade i form af ett långt ax; de yttre trådlika blom-
morna talrikare än de inre rörformiga, som äro tväkönade, men ste-
rila. — Torra skogsbackar; 8.

14. G. dioicum L. {=^ Antennaria G., Kattfot), mångårig;
rotskott krypande, med spadlika, undertill hvitludna blad; stjelken 3
— 5"; blad jemnbreda, spetsiga, ulliga; blomster i enkel qvast; blom-
mor tvåbyggare, ständareblommor (sterilt tvåköuade) med upptill
klubblikt frukthår, pistillblommorna med upptill smala hår. — Torra
st.; 5—6.

15. Filago montana, L. (Ullblomster), ettårig, hvitgrå ; stjelk
V2 — 1 , grenig; blad lansettlika, ulliga; blomster gyttrade; holk myc-
ket ullig, dess inre fjäll omslutande de yttre kantblommorna, hvari-
genom fitstet blir mycket fjälligt i kanten; blommor gula, till största
delen kantblommor med endast pistill och trådlik krona, samlade kring
ett mindre antal tvåkönade diskblommor med 4-tandad krona; yttre
skalfrukter n. utan, de öfriga med hårkrona. — Sand. st.; 6 — 7.

16. AsteP Tripoliujn L. (Strandkil), mångårig, glatt, saftig
ört; stjelk l', brunröd; blad jemnbreda, köttiga, röd- och blåaktiga;
blomster i qvast med 10 — 15 blå strålblommor, gula diskblommor;
holkblad tegeilagda, lika stora; frukter hårkrönta. — Hafsstränder ;
8—9.

17. Erigeron acris\ L. (Grrabinka), två- och mångårig; stjelk
rak, 1', rödaktig, merändels upptill grenig; blad gråaktigt håriga, de
nedersta tunglika, de öfriga jemnbredt-lansettlika; blomster gyttrade i
qvast; holk s. f.; strålblommor flerradiga, trådlika, uppräta, oanseliga,
likasom diskblommorna rödaktiga; frukter plattade, hårkrönta. —
Torra st.; 7.

18. Solidago Virgaurea L. (Grullris), mångårig; stjelk 2',
styf, kantig, med uppåtstående och raka grenar; blad bredt lansett-
lika eller ovala, rotblad breda, skaftade; blomster i stor spir-lik vippa;
holk s. f.; blommor gula, strålens 5 — 15 tunglika, diskens dubbelt
så många, rörformiga; frukter n. trinda, hårkrönta. — Skogsbackar,
lundar; 7 — 9.

19. Tussilago Farfara L. (Hästhof), mångårig med tjock,
krypande, delad rotstock; stängel fjällig, ullig, 4 — 6", enblomstrig;
blad framkomma efter blomningen, skaftade, 4 — 5 breda, hjertlikt
rundade, undertill gråaktigt ludna, bugttandade; holk af jemnhöga

4 SYNANTHEllE^. 20 2 5.

tvåradio-a fjäll; blommor gula, strålens talrika flerradiga mycket smala
spetsiga, diskens trattlika; frukt vigglik hårkront. — Leriga ställen;
3 — 5. — Begagnades mot hosta.

20. Centaurea Jacea L. (Färgklint), mångårig; stjelk 1',
uppstigande eller upprat, styf; blad lansettlika eller smalare, hela,
tandade eller parklufna; blomster ensamma pä långa skaft; holk n.
klotrund med fjäll, försedda med brunhinniga bihang; fäste borstigt;
blommorna violetta, tunglika, de inre rörformiga, tvåkönade, de yttre
vidgadt trattlika sneda, könlösa; frukthår snart aflossnande. — Torra
st., åkerrenar; 7 — 8. — Med örten färgas gult.

21. C. Cyanus L. (Blåklint), mångårig, hvitgrå; stjelk 2'
med uppätstående grenar; blad smalare än föregående, de nedre of-
tast pardelade; holk mindre med hvithinniga sågade fjäll; blommor
blå, diskens mörkare; frukthår af fruktens längd. — Åkrar; 6 — 7.

22. Carlina vulgaris L. (Stjerntistel), tvåårig; stjelk V2—
1', tätt bladbeklädd, upprat, enkel och enblomstrig eller upptill gre-
nig; blad lansettlika, flikiga, tornbräddade, ej nedlöpande, tunnt be-
täckta af ullhår eller n. glatta; holkens yttre blad taggigt parklufna,
de inre o väpnade blekgula; alla blommorna rörlika, brunaktiga; fruk-
ten med 3 — 5-vis sammanvuxna, upptill fjäderlika hår. — Backar;
7 — 8. Hos den torra, ännu qvarstående växten uppresa sig holkens
strålar i fuktig, men utbreda sig i torr väderlek. Deraf namnet
»Spämaustistel».

23. Cirsium lanceolatum Scop. (Vägtistel), mångårig, hvit-
luden och mycket stickande af gulaktiga, glänsande tornar; stjelk 2
— 3', taggig och vingkantad af de (hälft) nedlöpande bladen, som äro
pardelade med 2-klufna, starkt tornuddiga flikar; holk klotrund med
alla fjäll lika starkt väpnade; fäste och blommor s. f. purpurröda;
frukt med talrika långa och fjäderlika, nederst sammanvuxna hår. —
Backar, vägkanter; 7 — 8.

24. C. palustre Scop. (Kärrtistel), mångårig, rödgrön, tät-
taggig; stjelk 4 — 6', rak; blad nedlöpande, mycket delade med små
tornspetsade flikar; blomstren gyttrade; holk med rundad bas och
mjukspetsiga fjäll; blommorna violettröda, annars som föreg. — Kärr-
ängar; 7 — 8.

25. C. arvense Scop. (Åkertistel), mångårig, ljusgrön; stjelk
2 — 3', upprat, styf, trind och vanligen tagglös; blad lansettlika, mer
eller mindre klufna och tornbräddade, oftast ej nedlöpande ; holk ägg-
rund, oväpnad; blommor smala, gredelina. — Åkrar; 7 — 8.

SYNANTIIERE^. 2 6 — 32.

26. Carduus crispus L. (Krastistel), 1 — 2-åritjf, mörkgrön;
stjelk 2 — 3 , rak, krusigt vingad af de mycket nedlöpande, svagt
stickande, temligen mjuka och uudertill hvitulliga bladen; holk run-
dad, svagt väpnad; blommor s. f. mörkvioletta; frukthår enkla, ej
fjäderlika, — Åkrar; 7 — 8.

27. Lappa toiaentosa Lam. (Kardborre), mångårig; stjelk
grenad, grof, n. träaktig, 2 — 5'; blad lijertlikt äggrunda, n. V2' breda,
undertill ludna eller ulliga; blomster i qvast i toppen; holk klotrund,
nätådrigt ullig, med syllika, krokuddiga, vidfästande fjäll; blommor
s. f. violetta; fruktborst korta och sköra. — Odl. st.; 7 — 8. — Bru-
kas i folkmedicinen, roten mot gikt, bladen som sårläkande, frukterna
purgerande.

28. L, minor DC. är mindre än föregående, har blomstren
klaslikt gyttrade frän bladvecken, holk glatt och blommorna ljusröda.
— L. major G?ertn. har större spridda blomster med bred rent
grön holk och röda blommor.

29. Sonchus oleraceus L. (Kålfibla, Mjölktistel), ettårig,
mycket mjölksaftig; stjelk 1 — ^2'; blad grönt blåaktiga, dunkla, lyr-
formigt nedåt parflikade eller pardelade med stjelkomfattande bas,
hvars flikar äro fratnåtrigtade; blomster ej tumsbreda; holk vid ba-
sen mjölig och vidgad, med tegeilagda fjäll; alla blommor tunglika,
blekgula; frukt plattad med oskaftad pensel af enkla, mjuka, hvita
hår. — Odl. st.; 7 — 9. — S. asper Vill. skiljer sig genom grön-
glänsande, styft tandade blad, hvilkas basflikar äro tillbakaböjda.

30. S. arvensis L. (Akerfibla, Fettistel), ettårig; stjelk 3 —
4', enkel; blad ojemnt parklufna; blomster n. 2 tum vida på långa
glandelhåriga skaft: holk glandelhårig; blommor höggula. — Odl. st.
(på hafsstränder bli bladen hela och blåaktiga samt holken n. glatt);
7—8.

31. Lactuca muralis L. (Skogssallat), mångårig; stjelken
späd och slät, 3 ; blad tunna, lyrlikt pardelade, spjutlika; blomster i
gles men yfvig vippa; holk af omkring 5 fjäll med liylle vid basen;
blommor tunglika, 5, små, blekgula; frukt med skaftad hårpensel. —
Skuggiga, steniga ställen; 7 — 8.

32. Lapsana communis L. (Harekål), ettårig; stjelk 2',
grenig, upprat; blad äggrunda och lyrlika med stor ändflik; blomster
i gles vippa eller qvast, små; holk kantig af 8 — 10 större, n. enra-
diga fjäll och 4 — 6 mycket korta, som bilda ett hylle; blommor tung-
lika, blekgula; frukter bartoppade. — Odl. st.; 7 — 9.

6 SYNANTHERE^. 3 3 — -3 8.

33. Tragopogon pratensis L. (Hafrerot), mångårig, glatt,
mjölkrik, ljus- eller blågrön ört; stjelk rak, upprat, 2', något grenig;
blad långa, smalt jeranbreda, kölade, spetsade; blomstren stora, en-
samma på långa, upptill vidgade skaft; holk af omkring 8 nästan
lika stora, nedtill sammanvuxna blad; fäste bart; blommor gula, tung-
lika, stundom knappt längre än holkbladen; skalfrukt med skaftad
^'unpensel. — Ängar; 6 — 7. — Blomstren sluta sig mot middagen.

34. Crepis tectorum L. (Klofibla), ettårig; stjelk upprat,
ofta rödaktig och grenig, V-2 — l'; blad smalt lansettlika, hela tandade
eller parklufna med tillbakavikna kanter; blomster omkring Vo" breda
i småluden vippa eller qvast; holk tegellagd med hylle; blommor
tunglika, gula; den trinda fruktens hårpensel oskaftad, hvit, mjuk.
— - Backar, i säd; 6 — 9. — Varierar mycket på olika lokaler.

35. Hieracium Pilosella L. (Håmackel), rotstock med starkt
krypande greuskott; stängel hårig, enblomstrig, A'; blad lansettlikt
spadlika, under hvitmjöliga, ofvantill långt men glest håriga; blom-
stren stora; holk tegellagd utan hylle; blommor svafvelgula, tuuglika;
de yttre undertill rödgult randade; frukthår s. f., men smutshvita
eller gulaktiga. — Backar; 6 — 7.

36. H. Auricula L. (Öronnackel) liknar föregående, men bla-
den äro smärre, blågröna, blott i kanten håriga, blomstren dubbelt
mindre, ej sällan några få tillsammans; blommorna blekgula. —
Backar, fuktiga betesmarker; 6 — 7.

37. H. duhium L. (Backnackel), stängel styfliårig, med eller
utan grenskott; bladen samlade i rosett och någon gång 1^ — 2 högre
upp, smalt tungiika, lansettlika, helbräddade; blomster små, svafvel-
gula, skaftade i tät flock eller qvast. — Backar; 6 — 7. — En stor
mängd former samt hybrider af denna och föregående hafva uppställts
som egna arter.

38. H. murorum L. (Bergnackel), rotstock krypande; stjelk
l' med blad dels i rosett, dels 1 — 2 högre upp, hjertlika eller 2igg-
rundt lansettlika, hela, tandade eller flikade, glatta eller gleshäriga,
blekt, mörkt eller blåaktigt gröna; blomstren stora, höggula, i gles
qvastvippa; holk glatt, gråludeu eller glandelhårig. — Torra st., skog;
6 — 7. — Bland en hel mängd s. k. arter, som äro med denna när-
mast beslägtade, skiljes H. vulgatum Fr. med rotbladen vid basen
afsmalnande och flerbladig stjelk, samt H. rigidum Hn., som sak-
nar rotblad, och hvars stjälkblad äro i kanten groft (3-)tandade.

SYNANTHERE.'E. DIPSACE.«. 3 9 — 44. 7

39. H, umbellatMin L. (Flocknackel), mångårig; stjelk styf,
]. — 2', tätt beklädd af smala, utstående, tandade blad; blomster i
flocklik vippa; bolkfjäll svartliåriga med utstående spets. — Backar,
berg; 7—8.

40. Taraxacum ofJ\,cinale Wigg. (Maskros), mångårig,
mjölksaftrik; stängel ^.U pipig, enblomstrig; blad i rosett, ljusgröna,
lansettlika, nedåt rundsågadt inskurna med större ändflik; blomster
stort; holkens inre blad euradiga, upprätta, de yttre tillbakaböjda som
ett liylle; blommor tungiika, svafvelgula; frukt med långt spröt upp-
bärande hårkronan. — Odl. st.; 5 — 9. — Användes som läkemedel.

41. Leontodon autumnalis L. (Höstfibla), mångårig; stjelk
eller n. stängel 1 — 2', upprat, grenig; bladen nedtill samlade, lansett-
lika, parklufna eller pardelade; blomster på långa, upptill fjälliga och
tjockare skaft; den rörformiga, glatta eller ludna holkens yttre blad
kortare, nästan som ett hylle; blommor gula, tunglika; frukt med
oskaftad fjunpensel. — Betesmarker; 7 — 9.

42. Hypochaeris maculata L. (Fläckfibla), mångårig; stän-
gel enkel, enblomstrig eller med 1 — 2 långa blomskaft, 1 — 2 , styf;
blad i rosett, omvändt äggrunda, tjocka, sträfva, brunfläckiga, hela
eller grundt parklufna, tryckta till marken; blomster stora, upprätta;
holkblad olikstora; blomfäste fjälligt; blommor gula, tunglika; de tag-
gigt strimniiga frukterna (åtminstone de inre) med skaftad fjunpensel.
— Backar; 7—8.

DipsaceaB.

43. Trichera arvensis Schrad. (Akervädd), mångårig; stjelk
2 — 4', utspärradt hårig, vanligen tregrenad och treblomstrig; blad
oftast djupt pardelade, motsatta, håriga; blomster tumsbreda; holkens
blad 3 — 5-radiga; blomfäste halfrundt korthärigt; blommornas svepen
fyrkantigt hoptryckta med brämet deladt i breda och tvära tänder;
foderbrämet 8 — 12-borstigt; kronor violetta med läpplikt 4-deladt
bräm; blommor i kanten u. strållika. — Backar, åkerrenar; 7 — 8.

44. Succisa ijratensis Mönch (Ängsvädd), mångårig med
afstympad rotstock; stjelk 1^ — 2', n. glatt, upptill fågrenad; bladen
lansettlika, hela, motsatta, glatta; blomster på langa skaft, ensamma,
klotrunda; holkens blad 3-radiga; blomfäste kägellikt, fjälligt; blom-
mo*-nas svepen fyrkantiga, djupt 8-fårade med brämet kort 4-deladt;
foderbrämet 5-sträligt; kronor blå, n. likformiga, med n. regelbundet

8 VALERIANE^. IIUBIACE^. 4 5 49.

4-klufvet bräm. — Skogsängar; 8 — 9. — Ansågs mycket verksam

mot pest etc.

Yaleriaiiege.

45. Valeriana officinalis L. (Vendelrot), mångårig, skott-
alstrande; stjelk 2 — 4', fårad, upprat; blad motsatta, pardelade, med
9 — 21 smalt lansettlika, tandade flikar; blommor i tredelade, jemn-
liöga knippen; krona ljusröd; ståndare tre fria; fruktämne 3-rummigt;
frukt enrummig med fjunpensel i toppen. — Strand.; 6 — 7. Kot-
stock använd som läkemedel.

46. Valerianella olitoria Poll. (Vårsallat), ettårig, saftfuU,
ljusgrön ört; stjelk 3 — 6 , klynnedelad; blad motsatta, hela, de nedre
omvändt äggrunda, de öfre lansettlikt aflånga; blommor små i huf-
vudlika knippen; krona ljusblå; ståndare, fruktämne och frukt s. f.,
men den senare utan hår i toppen. — Lös jord; 5 — G. Kan an-
vändas som sallat om våren.

47. Sambucus nigra L. (Fläder), 4 — 8 alnar hög, grenig
buske eller litet träd; blad 2 — 3-pariga med äggrunda 1. nästan ovala
småblad; blommor i täta, flata, 4 — 5-greniga och mycket saraman-
satta knippen: krona gulhvit, hjullik med kort pip och slutligen till-
bakaviket bräm; ståndare 5; märken tre sessila; frukt ett tre-, sällan
ett-fröigt, nästan klotrundt, svartrödt, glänsande Ijär. — Lundar, odl.
st.; 7. — Blommorna användas mycket som svettmedel.

48. Viburnum Opulus L. (Olvon), 3—6 alnar hög buske
med släta grenar; blad breda, treklufiia, med omvändt äggrund om-
krets; blommor i platta knippen; kantblommorna suöhvita, större än
de andra, platta och könlösa; de inre skållika med .5-tandadt bräm;
ståndare 5; märken s. f.; frukt: ett rödt, något hoptryckt enfröigt
bär. — Skogsängar; 6 — 7. Odlad bli alla blommorna lika de vildas
kantblommor, och knippet får da en klotrund form och snöhvit färg
(Snöbollsbuske).

Eubiaceae.

49. Galium horeale L. (Hvitmåra), mångårig, rotstock röd-
aktig, grenig, garnsmal; stjelk 1 — 2, grenig, fyrkantig, upprat, styf;
blad 4 i krans, lansettlikt jemnbreda, vid basen bredare, trenerviga,
utan udd i spetsen; blommor i vipplika knippen i toppen, något väl-

RUBIACE^E. LORANTHACE.E. 5 0 — 5 5.

luktande; foder på fruktämnet; kronan hvit. hjulformig, 4-delad; stån-
dare 4; frukt vid mognaden dubbel taggig skalfrukt. — Backar; 7.

— Rotstocken användes till yllefärgning.

50. G. jjctliistre L. (Kärrmåra) skiljes från föregående genom
sin merändels nedliggande, slankiga stjelk, vid basen smalare blad,
samt mera utbredda knipp vippa och släta frukter. — Kärr, stränder;
6 — 7. Figuren relativt för stor, styf och rak.

51. G, uliginosum L. (Fuktmåra) liknar föregående, men
har sträf, taggig, n. snärjande stjelk, som är mera utbredd, 6 borst-
uddiga i kanten sträfva blad i kransen; blommoi" hvita i dubbelt tre-
deladt knippe; frukt grynprickig. — Fukt. ställen; 6 — 7.

52. G. verum L. (Gulmåra. Jungfru Maria3 Sänghalm), mång-
årig; stjelk 2 — 3', upprat, småluden, trubbkantig; blad borstspetsade,
smalt jemnbreda, 8 eller 6 — 12 i krans; blommor gullgula (eller
blekare) i temligen tät, ofta smal knippvippa; frukt glatt. — Backar;
7. — Begagnas som färgämne. G. Mollugo L. liar mera slankig,
tydligen 4-kantig glatt stjelk, blommor hvitaktiga.

53. G. Aparine L. (Snärjgräs), ettårig; stjelk slankig, bräck-
lig, mycket snärjande högt upp på andra växter, hvasskantig o«h upp-
svälld vid lederna; blad G — 9 i krans, nästan lansettlika, uddspetsade,
i kanten och på medelnerven krokborstiga; blommorna h vitgula i 3
— 6-blommiga knippen på skaft från bladvecken; frukterna krokhåriga
och något gryniga. — Odl. st.; 6 — 8.

54. Asperula odorata L. (Myskmadra), flerårig; stjelk 1',
upprat, glatt, kantig; blad 8 i krans, tunna, lansettlika, i kanten och
på medelnerven sågadt sträfva; blommor i knippen i toppen; foder s.
f.; krona hvit, trattlik, med 4-klufvet bräm; skalfrakterna sträfhåriga.

— Lundar, bergsrötter; 5 — 7.

LoraiitliaceaB.

55. Viscum albiun L. (Mistel), buske 1—2'; stam uppre-
padt klynnedelad med talrika utsperrade gulaktiga grenar; blad läder-
artade, motsatta, trubbigt lansettlika, omkring ^!-i breda; blommor
små, gröngula pä grenspetsarne, tvåbyggare; hanblommorna 3 — 5 till-
sammans inom ett skålformigt skärm; krona 4-delad, ståndarknap-
parna vidvuxna kronflikarnes midt, mångrummiga och uppbristande
med små hål, ett på livarje rum; honblommorna ensamma eller 2 — 3

10 CAPRIFOLIACE^. CAMPANULACEvE. 5 6 6 0.

tillhopa äfven iuom ett skärm; kroua af 4 mycket små blad; stift 0;
frukt ett ärtstort, hvitt, n. genomskinligt bär med segt-klibbigt kött
(fogellim) och ett (naket) frö, som ofta har 2 — 3 grodder. — Parasit
på löfträd; 5. — Tillades förr många underbara egenskaper.

Caprifoliaceae.

56. Lonicera Xylosteum L. (Try), buske 4 — 6' med rätt
hård ved och askgrå grenar; blad motsatta, skattade, elliptiska, mjuk-
håriga, helbräddade; blommor parvisa på ett skaft i blad vecken; foder
med 5-tandadt bräm; krona hvitgul, trattlik med kort pip och n. 2-
läppigt bräm, hvars öfre bredare flik är 4-tandad; ståndare 5, pistill
1; frukt ett skarlakansrödt 2 — 3-fröigt bär. — Lundar; 6.

57. Linnaea borealis L. (Linnés ört), slingrande, refvig,
trådfin och ständigt grön (busk)växt af flera fots längd, grenar kor-
tare, uppräta. i spetsen prydda af oftast 2 blommor; blad små, run-
dadt äggrunda, glest naggade, motsatta, skaftade; blomskärm 4, de
2 yttre smala och spetsiga, de 2 inre korta, breda, vid- och tillväxan-
de; foder kring fruktämnet; bräm 5-deladt; ln*ona bägarlikt klocklik,
något oregelbundet 5-flikig, rödlätt, hängande, välluktande; stånd. 4,
svagt tvåväldiga; pistill 1; fruktämne hårigt; frukt: enrummigt 1-
fröigt bär. — Barrskog; 7.

Campaniilacege.

58. Campanula glomerata L. (Toppklocka), mångårig, sträf-
luden; stjelk 1 , rak, styf; blad skiftevisa skaftade, äggrundt lansett-
lika, de nedre äggrundt hjertlika, de öfre hälft omfattande, sträfhåri-
ga; blommor samlade n. i hufvuden i toppen och stundom i de när-
maste bladvecken; foder på fruktämnet med 5 upprätta, platta, spet-
siga flikar; krona klocklik, violettblå, smal; ståndare 5 med platta,
trekantiga strängar, fastade i foderöppniugen ; stift 1 ; märken 3 ; frö-
hus 3-rummigt, uppbristande i hål nära basen. — Torra ängar; 7 — 8.

49. C. Trachelium L. (Nässelklocka), mångårig, sträfhårig;
stjelk 3 , styf; blad skaftade, mer eller mindre hjertlika, sträfva, grof-
sågade; blommor omkring 3 i bladvecken, lutande; foder och krona
s. f., men större. — Lundar; 7 — 8.

60. C. persicifolia L. (Skogsklocka), mångårig, glatt; stjelk
2 — 3 , rak, kantig; blad glatta, smalt lansettlika, jemnbreda, oskaf-

CAMPANULACE^. LOBELIACEJE. CONVOLVULACE^. 61 64. 11

fcude-, blommor klasvisa, lutande; kronor blå, stora; märken lika länga
som stiftet. — Skog, backar; 7 — 8.

61. C. rotundifolia L. (Ängsklocka), mångårig, glatt, flw-
stjelkig; stjelk V2 — l'; rotblad temligen snart vissnande, njur- eller
hjertlika, tandade; stjelkblad jemnbreda, helbräddade; blommor lutande
i gles klase; krona dubbelt mindre än föregåendes, ljusblå; märken
kortare än stiftet. — Ängar; 7 — 8.

62. Jasione m.ontana L. (Bergmonke), ett — två-årig, fler-
stjelkig; stjelk 1'; blad talrika, jemnbreda, vågiga, mer eller mindre
håriga, oskaftade; blommor samlade i ensamma hufvuden i toppen af
de långa blomskaften; svepeblad bredt äggrunda; foder på fruktäm-
net; krona n. 5-bladig, med uppstående ocb i början sammanbän-
gande flikar; ståndare 5 med syllika strängar ocli nedtill till ett rör
sammanvuxna knappar; stift ensamt med 2 korta märken; fröhus 2-
rummigt uppbristande med bred remna i toppen. — Berg, sandbac-
kar; 7—8.

Lobeliaceae.

63. Lobelia Dortmanna L. (Notblomster), mångårig; rot
tågig; stängel 1 — 2', något vriden; blad i rosett under vattenytan,
1" långa, 2 linier breda, upptill utkrökta, tvåpipiga; blommor hän-
gande i ensidig klase; foder på fruktämnet, 5-tandadt; kronan blåhvit
med tvåläppigt bräm, den öfra läppen 2-, den nedra 3-delad, pipen
öppen längsefter uppåt; ståndare 5 med sammanvuxna knappar och
strängar upptill, de 2 nedre knapparne i spetsen skäggiga; stift 1
med 2 små märken; fröhus 2-rummigt, uppbristande i spetsen. —
Insjöar; 7 — 8.

Convolvulaceae.

64. Convolvulus arvensis L. (Åkervinda), mångårig; stjelk
långt krypande och slingrande, vriden; blad skiftevisa, skaftade, pil-
lika, de nedersta n. äggrunda; blommor i enkla knippen eller ensam-
ma på skaft från bladvecken; blomskärm små på midten af skaftet;
fodret 5-deladt; kronan bredt trattlik, rödlätt, 5-strimmig, välluk-
tande; ståndare 5; stift 1; märken 2 smala; frukt inom kronan, 2-
rummig, 4-fröig. — Åkerrenar, backar; 7 — 8. — C. sepium L.
slingrar sig öfver buskar, har större blommor, omslutne af skärmen,
samt n. enrummis- frukt.

12 CONVOLVULACE.^. BORAGINE^. 6 5 7 0.

65. Cuscuta europaui L. (Snarrefva) slingrar sig med gul-
gröna eller ljusröda trädlika hoptofvade bladlösa greniga stjelkar öf-
ver humla, nässlor m. fl., ur hvilka den genom egna sugvårtor hem-
tar sin näring; blommorna äro smä hopgyttrade, röda eller hvitaktiga;
foder 4 — o-deladt; krona kort, klocklik, med 4 — 5-deladt bräm, föga
kortare än den cylindrijska pipen och på insidan försedd med 5 hiun-
aktiga, mycket små tilltryckta fjäll; stånd. 4 — 5; stift 2; fröhus
kringskuret, bristande nedtill. Fröens grodd n. utan hjertblad. — 7 — 8.

Boragineae.

CiQ. Anchusa ofjicinalis L. (Oxtungört), mångårig eller två-
årig, sträfhårig; stjelk 2'; blad oskaftade, utom de nedersta, lansett-
lika, vågiga; skärm äggrunda; blommor i ensidiga inrullade axklasar;
foder 5-klufvet; krona högblä, sammetslik, trattlik med rak pip och
5-flikigt bräm; öppningen tillsluten af breda och tjocka svalgfjäll;
stånd. 5, inneslutna; fruktämne 4: stift 1: småfrukter knottrigt gro-
piga, vid basen naflade. — Åkrar, backar; 6 — 7.

67. Lycopsis arvensis L. (Akerrost), ettårig, ytterst sträf-
borstig eller styfliårig; blad (bugtigt småtandade) och blomställning
s. f.; blommor små; krona mindre med krökt pip, blekblå; stånd, öch
frukt s. f. — Åkrar; 6 — 7.

68. Myosotis jjalustris With. (Kärröga, Förgät mig ej),
mångårig, n. glatt eller glest finhårig; stjelk kantig, 1 , enkel eller
upptill grenig; blad oskaftade, skiftevisa, lansettlika; blommor i in-
rullade klasar; foder 5-klufvet med raka hår; krona dubbelt större än
fodret, fatlik, blå, pip rak; bräm platt med 5 i spetsen intryckta fli-
kar; svalgfjäll och ståndare 5; pistill s. f., men frukterna släta, glän-
sande. — Fukt. st.; 6—8. — M. lingulata Sch. anses skild genom
långa och slaka grenar, djupare deladt foder och afrundade kronbräm-
flikar.

69. M. arvensis Hoffm. (Akeröga), 1 — 2-årig, skiljes genom
större gråaktig ludenhet; fodret försedt med krokuddiga hår, slutligen
tillslutet; krona ljusblå, skaftad, föga större än fodret, med skållikt
bräm; stift kortare än kronpipen. — Odlad eller torr mark; 6 — 9.

70. M. hisjnda Schlecht. liknar föregående, men är ettårig;
stjelken 3 — 6 , spenslig, gle^blommig, från basen delad, ännu mindre
krona och slutligen öppet foder. — Gräsrika platser; 4 — 5,

BORAGINE^E. 7 1 — 7 6. 13

71. M. stricta Lk. (Backöga) skiljer sig frän föregående ge-
nom styfvare stjelk med raka, uppräta grenar, hvarå de små blom-
morna sitta mycket tätt och oskaftade med slutligen tillslutet foder.

— Torra ställen; 4 — 5.

72. Lithospermum arveiwe L. (Sminkört), ettårig, gråak-
tigt sträfhårig; rot rödaktig, färgande; stjelk V2 — 1', grenig eller en-
kel, upprat; blad lansettlikt-jenmbreda, något trubbiga, sträfva; blom-
mor i bladvecken och klasar; foder 5-deladt med tiikar n. af kronans
längd; krona trattlik, hvit, med smal pip, trångt slutet (men ej af
fjäll) svalg; stånd, och pist. som föregående; smånötter benhårda,
glanslösa, gråbruna, skrjmkliga. — Backar, åkr.; 5 — G. — L. ofji.-
cinale L. har bladig stjelk, spetsiga, ådriga blad, perlemoglänsaude
småfrukter.

73. Pulmonaria ofjicinalis L. (Lungört), mångårig; stjelk
V2 — 1 , upprat; rotblad efter blomningen utväxande till ett eget knippe,
långa, skaffade, bjertlikt äggrunda, spetsiga, ofta med bruna fläckar;
stjelkbladen oskaftade, äggrundt-lansettlika, helbräddade, skifte visa;
blommor i glesa, fåblummiga klasar; fodret 5-tandadt, 5-kantigt, hå-
rigt, slutligen klocklikt vidgadt; kronan trattlik, rödblå; svalg hår-
strimmigt, öppet; stånd, och pistill som föregående; småfrukter släta.

— Lundar; 5 — 6.

74. Echium viibjare L. (Blåeld, Snökort), tvåårig, borst-
hårig; stjelk enkel eller grenig, 2, upprat; blad smalt lansettlika,
vågiga, oskaftade, skiftevisa; blommor i ensidiga klasar, som bilda ett
långt, enkelt eller vanligen nedtill borstgrenigt toppax; foder 5-deladt;
kronan stor, ljusblå, trattlikt klocklik med oregelbundet, n. tvåläppigt
5-flikigt bräm och vidöppet, bart svalg; ståndare 5, nedkrökt utstå-
ende, olika långa; pistill s. f. med 2-flikigt märke; smånötter ojemna.

— Backar, åkrar; 6 — 7.

75. Cynoglossum ofjicinale L. (Hundtunga), tvåårig, mjukt
gråluden; rot stor, mörkt gråbrun; stjelk 2 — 3', grenig, upprat; blad
tätt sittande, n. lansettlika, något vågiga, de nedre bredare, långa,
skaftade; blommor i täta klasar; foder 5-deladt; krona brunröd, tratt-
lik-hjullik med stora knöllika svalgfjäll; stånd, och pist. som de öf-
riga; småfrukter bredt äggrunda, nedplattade, på ryggen kullriga, bor-
stiga, fastade nedom spetsen och slutligen hängande. — Backar, väg-
kanter; 6 — 8. Användes förr som bröstmedel.

76. Aspevugo 2)rocu7nbens L. (Rifva, Paddfot), ettårig, krok-
borstig, snärjande och slankigt nedliggande; stjelk 1 — 2', mycket gre-

14 LABIAT^E. 7 7 — 81.

nig; blad till eu del n. motsatta, aflånga, lansettlika; blommor i blad-
vecken små; fodret oregelbundet 5-deladt med små tänder mellan fli-
karna, slutligen hopplattadt, tredela dt och bugttandadt; krona trattlik
med bred pip och korta, breda svalgfjäll, mörkblå; stånd, och pistill
s. f.; småfrukter n. äggrunda, hopplattade, koottriga, fastade nära
midten på inre kanten. — Feta ställen vid boningar; 5 — 6.

Labiatae.

77. Mentha arvensis L. (Hästmynta), flerårig, mjuk, hårig,
grön och luktande; stjelk V-j — l', fyrkantig, grenig; blad äggrundt-
elliptiska, glest och grundt trubbsågade, kort skaffade, motsatta ; blom-
mor i motsatta, knappt skaffade knippen, likasom klotrunda kransar
i bladvecken; foder med 5 triangulära tänder; krona föga 2-läppig
med den öfre fliken bredare än de 3 andra och urnupen, violett; stån-
dare 4 tvåväldiga; stift 1; smånötter 4. — Fukt. ställen; 7 — 8.

78. Lycopus europceus L. (Strandklo), mångårig; stjelk 2
— 3, rödaktig; blad s. f., men bugtigt inskurna, de nedre n. parde-
lade; blr s. f.; foder 5-flikigt; den hvita 1. rödlätta kronans öfre läpp
något bredare och sidoflikarne något mindre; ståndare 2; frukter 4,
trekantiga. — Stränder; 7 — 8.

79. Origanum vulgäre L. (Dosta), mångårig, starkt luk-
tande, rödaktig; stjelk 1 — 2', grenig; blad motsatta, n. helbräddade,
äggrunda, skaffade; blommor i tregreniga, vipplika, genom skärmen
nästan violetta knippen, slutligen samlade i täta, korta, u. 4-kantiga
ax; fodret 5-tandadt; ki'ona rosenröd, tvåläppig; ståndare 4 tvåväl-
diga, rakt utstående utom kronan; frukt s. f. — Backar, berg; 7 — 8.

80. Thymus Serpyllum. L. (Backtimjam), mångårig, röd-
aktig, starkt luktande; från den blomlösa, vidt krypande och mycket
delade stjelken uppgå uppräta bladiga grenar, 2 — 6", som äro rundt
om finhåriga; bladen små äggrundt-lansettlika, motsatta, helbräddade;
blomkransar axHkt närmade likasom till hufvuden i de öfversta blad-
vecken; foder 2-läppigt med tretandad öfver- och treklufven under-
läpp; krona, ståndare och frukt s. f. — Backar; 6 — 8.

81. Calamintha Acinos Bth. (Harmynta), ettårig; stjelk V2
— 1 , från uppstigande bas upprat, styf; blad äggrundt ovala eller
lansettlika, glest sågade ; blommor omkring 6 i bladvecken med myc-
ket små eller inga skärm; foder s. f. med på undre sidan bukig pip;
krona s. f. blekviolett; ståndare tvåväldiga, åtminstone de längre krökta
mot hvarandra under kronans öfver läpp; frukt s. f. — Berg, backar; 8.

LABIAT^. 8 2 — 8 7. 15

82. Cllnopodium vulgäre L. (Bergraynta), mångårig, grå-
luden; stjelk vanligen enkel, upprat, 1 ; blad äggrunda, glest nagg-
sägade; blommor i mycket täta och mangblommiga kransar, nästan i
hufvudeu med borstsmala, talrika, sveplika skärmar; foder med syl-
lika tänder, de 3 öfre kort förenade vid basen; kronan röd; öfverläpp
treklufven; stånd, och frukt s. f. — Berg, backar; 8.

83. Scutellaria galericnlata L. (Hjelmört, Getros, Tross-
ört), mångårig, glatt; stjelk l', upprat; blad hjertlikt lansettlika, glest
naggade, mycket kort skaftade, de öfre föga mindre, skärmblad; blom-
mor glesa, par visa, i bladvecken ensidiga; foder nätådrigt med 2 lika
stora hela läppar, den öfre med en ihålig puckel på ryggen och slut-
ligen lossnande som ett lock; krona nära tumslang, blå med lång
och smal pip, den nedre läppens sidoflikar vidvuxne den hjelmlika
öfverläpp, som deraf synes treflikig och den nedre hel; ståndare två-
väldiga, de långres knappar enrummiga; frukt s. f. — Stränder; 7 — 8.

84. Prunella indgaris L. (Brunört), mångårig; stjelk upp-
stigande 2 — 6 , nedtill rotslående och grenig; blad äggrundt-bredt
aflånga, helbräddade eller glest tandade, skaftade; blomkransar sam-
lade i n. trindt, brunaktigt axhufvud; skärmblad n. rundade, hårkan-
tade, spetsade eller kortuddiga; fodret plattläppigt, 1 O-nervigt, öfre
läppen tretandad, den nedre treklufven; kronor blåvioletta, öfverläpp
kupig, underläpp treflikig med n. rundad, småtandad mellanflik; stån-
dare tvåväldiga, i spetsen tvåtandade, den nedre tanden knappbärande;
frukt s. f. — Betesmarker; 7 — 8.

85. Nepeta Cataria L. (Kattmynta), mångårig, kort grå-
luden, starkt luktande; stjelk grenig, 2 — 3 , rakt upprat; blad hjert-
lika, djupt tandadt sågade, under hvitgrå; blomkransar glest greniga,
upptill axlikt närmade; skärmar små, smala; foder n. regelbundet 5-
tandadt, snedt; krona hvit med vidgadt svalg, underläppen rödpunk-
terad med korta sidoflikar och större skålig mellanflik; stånd, tvåväl-
diga, slutligen utkrökta; frukt s. f. — Vid byar och vägar; 7 — 8.

86. Glechoma hedera cea L. (Jordrefva), mångårig, vanligen
glatt; stjelk refvigt krypande och rotslående med upprätta blommande
grenar; blad skaftade, rundadt hjertlika-njurlika, naggade; kransar 6-
blommiga, skaftade; fodret s. f., föga snedt; krona blå med pip dub-
belt sä lång som fodret, plattadt svalg samt underläppens mellanflik
dubbelt större än sidoflikarne, platt; ståndarknappar parvis närmade,
så att de bilda ett kors; frukter s. f. — Gräsmark; 4 — 6.

87. Leonurus Cardiaca L. (Hjertstilla, Bonässla), två- och

16 LABIAT^. 8 8 — 9 3.

flerårig, mörkgrön; stjelk 2 — 4', mycket grenig, seg, skarpt 4-kautig;
rotblad långskaftade, handlikt-hjertlika, blorakrausarnes vigglika van-
ligast treklnfna; blomkransarne täta, upptill samlade i axform; små-
skärmar syllika; foder 5-klufvet med utspärrade styfva tänder; krona
rödlätt med krökt pip, smal underläpp med elliptisk mellanflik och
nedvikta sidoflikar, öfverläpp ofvanpä mycket hårig; stånd, tvåväldiga;
frukter 3-kantiga med hårig topp. — Yid byar; 7 — 8.

88. Stachys silvatica L. (Skogssyska, Stinknässla), mång-
årig, mörkgrön, hårig, illaluktande; stjelk 2 — 3', upptill grenig, fyr-
kantig; blad skaftade, motsatta, hjertlika, spetsiga, sågade, blomkran-
sarne omkring 6-blommiga; foder s. f.; krona mörkt purpurröd; pip
rak, kort, underläppens sidor nedvikta, öfverläppen rätvinkligt frånstå-
ende, hvalflik; ståndare s. f., de nedre slutligen vridna, ut- eller ned-
krökta; frukter 4, glatta, smalt vigglika. — Lundar; 7 — 8.

89. S. jjolustris L. (Svinknylor, Kärrsyska) skiljer sig från
föreg. genom mindre stark lukt, oskaftade, jemnbredt lansettlika, uagg-
sågade blad och blekare blommor. Dess rotstocks gi'enar och leder
bli slutligen knöliga samt kunna användas såsom nödbröd. — Strän-
der, åkrar; 7 — 8.

90. Lamium album L. (Hvit blindnässla), mångårig; stjelk
ihålig, upprat, 1 ; blad hjertlikt-äggrunda, spetsiga, skrynkliga, hvasst
och ojemnt sågade; blomkransar 10 — 15-blommiga; foder s. f.; krona
tumslång, hvit underläpp med korta tandlika sidoflikar och omvändt
hjertlik mellanflik, vidgadt svalg och hvalflik öfverläpp; ståndarknap-
par härkantade, parvis närmade; frukter trekantiga. — Odl. st.; 5 — 9.

91. \-. purpur eum L. (Rödplister), ettårig; stjelk från basen
mycket grenig och nedliggande; blad s. f., men trubbiga och rund-
sågade; blommor mindre röda i upptill närmade kransar. — Odl. st;
4—9.

92. L. amplexicaule L. (Mjukplister), skiljes från föregående
med något högre och spensligare stjelk; blad n. rundadt njurlika,
starkt trubbsågade, skärmbladen oskaftade och inskurne; fodret litet,
gråludet; krona ljusröd med lång och smal pip samt i början och un-
der befruktningen slutet bräm. — Odl. st.; 6 — 8.

93. Galeopsis Tetrnhit L. (Eöddån), ettårig, styfliårig; stjelk
upprat, grenig, ihålig, vid lederna svälld; blad skaftade, äggrunda,
spetsiga, grof sågade; blomkransar 8 — 15-blommiga; foder 5-klufvet
med mycket sylformiga tänder; krona röd eller gulhvit, underläpp
med 2 uppräta, kägellika, ihåliga tänder vid det vidgade svalget;

LABIAT.E. OLEINE^E. ASCLEPIADE/E. GENTIANE^. 9 4 — 97. 17

ståiidanies inre \?igg härbräddad; frukter s. f. lioptryckta. — Skogar,
åkrar; 7 — 8. — G. versicolor Curt. i äkrar, skiljes med gul, i
spetsen röd krona, som är tre gånger längre än fodret.

94. Ajuga pyramidalis L. (Käringruka), mångårig, tätt
hårig och bladbeklädd; stjelk upprat, ^ri\ rotblad stora, omvändt ägg-
runda, n. helbräddade, de öfriga rutlikt om v. äggrunda, i spetsen tre-
tandade, längre än blommorna, mot spetsen allt mindre och blåakti-
gare, bildande en 4-kantig pyramid; blommorna n. dolda bland skär-
men; foder 5-klufvet; krona blå med mycket kort tredelad öfverläpp
och 3-fliklig underläpp med stor mellanflik; ståndare uppkrökta och
parallelt närmade; frukter smågropiga. — Skogs- och betesmark; 5 — 6.

Oleineae.

95. Fraxinus excelsior L. (Ask), storväxt träd med grå-
aktiga grenar och stora svartbruna knoppar; blad 4 — 5-pariga med
uddblad, småblad bredt lansettlika, spetsade, upptill sågade; blommor
blåaktiga på bar qvist ur egna sidoknoppar, i pyramidlika knippen,
de tvåkönade äro tätare och bestå af 2 ståndare och 1 pistill, men
intet hylle; ständarvipporna äro mindie täta; frukterna i hängande
gyttringar äro jemnbreda 1-fröiga vingfrukter. — Lundar; 5 — 6.

Asclepiadese.

96. Cynanchum Vlncetoxicum Br. (Tiilkört), mångårig, glatt;
rotstock vriden; stjelk upprat, trind, radvis småluden, styf, 1 — 2 ;
blad motsatta, hjertlikt-äggrunda, spetsiga, hel- och hårbräddade; blom-
mor i skaftade flocklika knippen från de öfre bladvecken; foder 5-
tandadt; krona hvit, hjullik, 5-delad med sneda flikar; öppningen täc-
kes af en köttig, 5-knöligt skållik bikrona, som är likasom en utväxt
på ståndarsträngarnes ring; dessa äro 5 nedtill sammanvuxna, knap-
parna små och närmade med ett trubbigt bihang i spetsen; fruktämnen
2 ; märket sköldlikt, uppbärande i de 5 hörnen de till klubblika gula
massor förenade pollenkornen; frukt: tvänne 2 tum långa, smalt kä-
gellika, enrummiga fröhölsor, inneslutande talrika frön med hvifcglän-
sande frökrona. — Berg; 6, 7.

Gentianese.

97. Gentiana camjjestris L. (Fältsöta), mångårig, glatt; stjelk
4-kantig, upprat, ända från roten pyramidlikt grenig; blad motsatta,

2

18 GENTIANE.E. SOLANACE^. 9 8 10 1.

oskaftade, äggrundt-lansettlika-tungiika; blommorna i knippen i top-
pen och öfre bladvecken; foder tillplattadt. fyvaklulvet, de båda yttre
flikarne mycket bredare och nästan täckande de två inre; pipen vid-
gadt 2-kantig; krona fatlik, violettblä, med 4-deladt bräm och frans-
likt inskurna bihang i svalget; ståndare 4; pistill 1 med intet stift och
2 märken; fröhus enrummigt,mångfröigt i kanterna. — Torrast.; 7 — 8.

98. Menyanthes trifoUata L. (Vattenklöfver), mångårig, glatt;
rotstock lång, ledad; stängel 'A — 1 ', trind, upprat; blad trelingradt
delade med äggrunda flikar; blommor i spirlik tät klase, vanligen tre
och tre; foder 5-deladt; krona trattlik, utvändigt blekt rosenröd, in-
vändigt tätt skägghårig; ståndare 5 med bruna knappar; fröhus 1-
rummigt, 2-fröigt. — Vatten; 6. — Anses som magstärkande samt
brukas stundom i stället för humla på öl.

Solanace».

99. Solanum nigrum L. (Trollbär, Nattskutta), ettårig, mer-
ändels glatt och mörkgrön; stjelk utbredt grenig, kantig, l': blad
äggr undt- triangelfor ni iga, skattade, skiftevisa, vinkligt tandade; blom-
mor hängande i skaftade knippen, som utgå nästan niidt emot eller
under bladen; fodret litet, 5-tandadt; krona hvit, hjiillik, 5-delad;
ståndare 5 med korta strängar och något sammanhängande knappar,
som uppbrista med 2 inåt vända hål; stift 1; frukt: ett rundt svart-
grönt 2-rummigt bär. — Odl. st.; 7 — 8. — Bären skadliga.

100. S, Dulcamava L (Quesved, Besksöta), nästan slingrande
halfbuske med långa, svaga, brungröna grenar; blad hjertlikt äggrun-
da, de öfre med spjutlik bas eller lyrformigt pardelade; blomknippena
mera mob grenarnes topp och midt mot bladen; krona violett; bär
skaiiakansröda, äggformiga. — Stränder; 7 — 8. — Stjelkarne använ-
das som blodrenande mot gikt, svullnader och sår. — Potates (Sola-
num tuberosum L.) odlas ända upp mot fjellen.

101. Hyoscyamus niger L. (Bolmört), tvåårig, klibbigt mjuk-
luden, illaluktande; stjelk grenig, mycket bladig, 2'; blad äggrundt
aflånga, flikigt hörnbugtade, stjelk omfattande, skiftevisa; blommor nä-
stan ensidiga upptill på grenarne, i blad vecken ensamma; foder rör-
likt-klocklikt, 5-tandadt; krona trattlikt-klocklik, med kort pip och
snedt, 5-flikigt bräm, smutsgul och mörkblått nätådrig; ståndare 5,
åtskiljda, nedkrökta, med knappar framtill öppnande sig; stift 1; frö-
hus 2-rummigt inom det tillväxande fodret, öppnande sig i öfre hälf-

PERSONAT/E. 102 — 106. 19

ten som med ett kringskm-et lock. — Gårdar etc; 7—8. — Hela
växten skadlig. Den palsternacklika roten är mycket giftig; bladen
äro, ntvärtes använda, värkstillande; af fröen pressas olja; extraktet
af örten är ett verksamt läkemedel.

PersonataB.

102. Verbascum T/mpsus L. (Kungsljus), tvåårig, gulullig;
stjelk mest enkel, 4 — 6 , rak, hård, vingkantad; bladen skiftevisa, ned-
löpande, spetsadt ovalt-aflånga, helbräddade mjuka; blommorna i ax;
foder 5-tandadt; krona stor, gul, hjullik, starkt luktande, med 5-deladt
bräm; ståndare 5. nedkrökta, 2 med nästan glatta och längre, 3 med
kortare och hvitludna strängar; knappar enrummiga; stift 1; fröhus
2-runimigt. — Backar; 7 — 8. Blommorna användas som läkemedel.

103. V. niyrurii L. (Kattljus) är mindre, grågrön, med trind
stjelk, skaftade, hjertlika, nedantill gråludna blad, axet glesblommigt;
blommorna smärre; ståndarne brandgula med nästan lika länga, vid
midten violetthåriga strängar; fröhuset dubbelt mindre. — Torra st.; 7.

104. Scrophularia nodosa L. (Flenört), mångårig, mörkgrön,
något illaluktande; rotstock knöllik; stjelk 4-kantig, upprat, 2 — 3';
blad motsatta, hjertlikt-äggrunda eller n. triangellika, ojemnt sågade;
blommor i tregrenade knippen i toppen; krona n. klotrund, grönbrun;
bräm 2-läppigt med 4 flikar uppåt och 1 nedåt; ståndare 4 tvåväl-
diga, den femte som ett litet bihang under kronans öfverläpp; knap-
par enrummiga; stift 1; fröhus 2-rummigt. — Lund.; 7 — 8.

105. Linaria ruk/di-is L. (Sporrblomma), mångårig, glatt, n.
blägrön; stjelk upprat, trind, bladig 1 — 2'; blad smalt lansettlika, n.
jemnbreda, de nedersta stundom kransvisa; blommor i axlika topp-
klasar; foder 5-deladt; krona gul; brämet deladt i 2 hopstående läp-
par, den öfre tuklufven, med hårig gom, basen med lång spetsig
sporre; ståndare 4 tvåväldiga med afrundade knappar; fröhus uppbri-
stande med tandlika skal. — Backar, åkrar; 7 — 8.

106. Veronica sjjicata L. (Axprisa), mångårig; stjelk n. upp-
rat, hårig, 1'; blad motsatta lansettlika, naggsågade eller mot spetsen
helbräddade; blommor i täta ax i toppen; foder 4-deladt; krona blå,
trattlik-hjullik, med oregelbundet 4-deladt bräm; den nedre fliken
minst; ståndare 2 med afrundade knappar; stift 1; fröhus 2-ruramigt.
— Backar; 7 — 8.

20 PERSONAT^. 107 114.

107. V. serpyllifoiia L. (Timjeprisa), måugåvig, glatt; stjelk
vid basen uppstigande, greuig, nederst rotslående, ^li ; blad äggrundt
aflånga, trubbiga, naggade, de nedersta mera rundade; blommor i blad-
vecken bildande täta och långa axlika klasar; krona hvitaktig med
blå strimmor. — Fuktig betesmark; 5 — 7.

108. V. arvensis L. (Åkerprisa), ettårig, frän basen utbredt
grenig, ljusgrön; stjelk 5 — 8", n. upprat; blad äggrunda, sågade, de
medlersta hjertlikt-äggrunda, något skrynkliga; skärmbladen lansett-
lika, n. helbräddade; blommor i glesare axklasar än föregående; krona
liten, blekblå, — Backar, åkrar; 4 — 6.

109. V. vema L. (Vårprisa) liknar föregående, men mycket
mindre; stjelk upprat och något körtelhårig, de nedersta bladen försvin-
nande, hela, de andra parigt 5 — 3-delade med större midtflik; krona
mycket liten, mörkblå. — Backar; 4 — 5.

110. V. agrestis L. (Ogräsprisa), ettårig, från basen grenig
med utbredda, slankiga, spensliga, i spetsen uppkrökta stjelkar och
grenar; blad hjertlikt äggrunda, sågade, de nedre motsatta, de andra
skiftevisa; blommor ensamma i bladvecken på långa, slutligen ned-
krökta skaft; krona liten, blekblå, med mörkare strimmor och gulak-
tig pip. — Åkrar; 5 — 9.

111. V. Beccabunqa L. (Bäckgröna), mångårig, glatt, saf-
tigt mörkgrön; stjelk nedtill krypande och rotslående, trind; blad ovala
eller rundadt-aflånga, glest uaggsågade 1. n. helbräddade; blommor
talrika i klasar ur blad\'ecken, motsatta, utkrökta; krona bla med
mörkare strimmor eller rödaktig. — Vatten; 5 — 9. — V. Å7iagallis
L. växer äfven i vatten, men är upprat och har lansettlika, spetsiga blad.

112. V. ChamcF.drys L. (Theprisa, Gökblomma), mångårig;
stjelk från basen uppstigande, vexelvis på 2 sidor ullhårig; blad ägg-
runda, stundom hjertlika, grofsågade, skrynkliga, håriga; klasar s. f.
glesblommiga; krona stor, himmelsblå, med mörkare strimmor; stån-
darsträngar blåhvita, knappar rödblå. — Gräsmark; 5 — 6.

113. V. ofjicinalis L. (Ärenprisa, Jordkrypa), mångårig; stjel-
ken n. tufvigt grenad, jemte grenarne nedtryckt, rotslående, rundtorn
luden; blad omvändt äggrunda 1. ovala, fint sågade, gråaktigt gröna;
klasar s. f., uppräta, tätblommiga; krona liten blekblå. — Backar; 5 — 6.

114. Euphrasia ofjicinalis L. (Ögontröst), ettårig; stjelk mer-
ändels från basen grenig, upprat, V2'; blad motsatta, oskaftade, ägg-
runda, grofsågade, starkt ådriga; blommorna i bladvecken bildande

PERSONAT^. 115 — 120. 21

toppax; fodret temligen regelbundet 4-klufvet; krona 2-läppig, ga-
pande; hjelmeii starkt iirnupen; läppen treflikig; ståndare 4 tvåväldi-
ga; knappar 2-uddiga; frölius urnupet. — Backar; 6 — 8.

115. Rhinanthus Crista GalliL. (Skallerört), ettårig; stjelk
upprat, 1 , armgrenig, styf; blad motsatta, oskaftade, aflångt jemn-
breda, sågade; skärmblad triangellika; blommor ensamma i bladvec-
ken; foder plattadt bukigt n. uppblåst, tvåläppigt, 4-tandadt; krona
gul, slutet 2-läppig, hjelmen med en tand på hvar sida om spetsen,
läppen treflikig, kortare; ståndare 4, tvåväldiga; knappar uddlösa, i
kanten ludna; fröhus rundadt plattadt. — Bh. major Ehrh. (mest
i säd) har bleka blomskärm, krökt kronpip och blottadt märke; Bh.
minor Ehrh. (fukt. ängar) har gröna blomskärm, rak kronpip och
inneslutet märke. — 6 — 7.

116. Pedicularis palustns L. (Kärrspira), mångårig, rödak-
tig; stjelk 1 — IV2, rak, mycket grenig; grenar uppstående; blad mot-
satta, oregelbundet enkelt eller dubbelt pardelade; skärmblad inskur-
na; blommorna i toppax; foder bukigt, oregelbundet och uågot blad-
artadt, med 2 krusigt inskurna och tandade läppar; krona rosenröd,
öppet 2-läppig, hjelmens spets med 2 sidotänder, upptill mörkare;
ståndare 2-väldiga; knappar uddlösa; fröhus spetsigt, bristande i ena
kanten. — Fukt. äng., strand.; 6 — 7.

117. Melampyrum cristatum L. (Kamkepling), ettårig; stjelk
enkel eller upptill grenig, upprat, styf, V2 — 1'; blad jemnbreda, spet-
siga, helbräddade; blommor i fyrkantiga, täta, pyramidlika ax inom
hjertlika, hopvikna, fliktandade skärm; foder 4-klufvet; krona purpur-
röd med gult svalg eller hvitaktig, plattad; läpp treflikig, 2-bucklig,
hjelmeus kanter uppvikna; ståndare 2-väldiga; knappar 2-uddiga med
kanterna sammanhängande; fröhus snedspetsadt, 2 — 4-fröigt. — Lund.;
6—7.

118. M. riemorosum L. (Lundkepling), ettårig; stjelk s. f., 1 ;
blad smalt äggrundt-lansettlika; skärmen äggrunda med pillikt-hjertlik
bas, spetsade, hvasst sågade, violettblå; de nedre blommorna i bladvec-
ken, de öfre i glesa ax, höggula, vända åt en sida. — Lund.; 6 — 7.

119. M. pratense L. (Kokepling, Kohvete), ettårig, grön,
spenslig; stjelk V2 — l', med utspärrade grenar; blad lansettlika, de
öfversta breda, vid basen glest tandade; blommor i öfre blad vecken
utstående, 5 — 6 linier långa, hvitaktigt blekgula med n. slutet gult
svalg; de öfre ståndarnes ena rum uddlöst. — Skog; 7 — 8.

120. M. silvaticum L. (Skogkepling) liknar mycket den före-

22 PERSONAT^. LEKT1BULARIE.E. PRIMULACE.*. 12 1 124.

gående, meu är ännu spädare och mera blekgrön; blommorna n. upp-
räta, endast omkring 3 linier långa, öppna, helt och hållet citrongula;
ståndarknapparnes ena rum något större och med längre udd än det
andra. — Skog; 7 — 8.

121. Lathraea Squamaria L. (Fjällrot, Yetteros), mångårig
parasit på hasselrötter; rotstock köttig, tät, täckt af hvita, tjocka fjäll;
stängel enkel, V2', blekröd, hinnfjällig; blommor i ensidigt lutande
klase, ljusröda; foder klocklikt 4-klufvet; krona tväläppig; hjelmen
större än den 3-flikiga underläppen; ståndare 2-väldiga; knappar borst-
lösa; stift 1 ; fröhus 1-rummigt med fröfästen på de 2 skalens midt. — 5.

LeiitibiilarieaB.

122. Utricularia viib/aris L. (Blåsört), mångårig vattenväxt;
stjelk smal, 1 , med hängande, blåsbärande grenar, hvilka göra tjenst
som rötter utan att nå botten; blad tumslånga, dubbelt eller tredub-
belt borstlikt pardelade; blåsorna tunut hornartade, först vatten- se-
dan luftfyllda, så att de vid blomningen höja växten öfver vattenytan,
besatta med 2 långa hårknippen; blommor på nedåt krökta skaft i
klase i den bruna stängelns topp; foder 2-bladigt, det nedre bladet
tuklufvet; krona mörkgul med rödbrun, kägellik sporre; gom upp-
blåst; öfverläpp trebugtig, underläpp hel och rundad; ståndare 2, un-
der öfverläppen krökta mot hvarandra; knappar mer eller mindre sam-
manhängande; stift 1; märke skiflikt; fröhus enrummigt med fröfäste
i midten. — 7 — 8. — U. intermedia Hay. har blåsorna på egna
bladlösa grenar. V. minor L. har mycket mindre blommor.

123. Pinguicula vulgavis L. (Tätört), flerårig; blad i rosett,
äggrundt elliptiska eller tunglika, köttiga, gulaktigt blekgröna med
inböjda kanter; stängel 4 — 6 , smähårig, enblommig; blomfodret 2-
läppigt, med bakåt rigtad syllik, rak sporre: öfverläppen 3-klufven,
underläppen 2-klufven; krona öppet 2-läppig, blå med gråludet svalg:
underläppen 3-, öfverläppen 2-klufven; ståndare 2, uppkrökta; knap-
parne fria; fröhus s. f, bristande till midten i sina 2 skal. — Fukt.
st.; 6 — 7. Användes i Norrland till beredande af tätmjölk.

Primulaceae.

124. Primula veiis L. (Gullvifva), mångårig; blad i rosett,
äggrunda, skrynkliga, under småludna, vågigt naggtandade; stängel
småluden, V2— 1'; blommor i flock, lutande; foder 5-tandadt, 5-kan-

PUIMULACE.«. PLAXTAGINE^. 125 — 130. 23

tigt, vidt; krona gul, trattlik, med vidgadt svalg och skållikt, fläckigt,
5-flikigt bräm; ståndare 5 i pipen; strängar korta; stift 1; märke
klotrundt; fröhus enrummigt med centralt fröfäste, öppnande sig med
5 tänder. — Äng.; 4 — 5.

125. P. far in osa L. (Blävifva) har smärre tunna, tung- eller
spadlika, under ådriga och hvitpudrade blad, 4 — 6 stängel, fodret
trubbkantigt, trängt; krona röd eller blåaktig med trångt svalg. —
Fukt. ängar; 5 — 6.

126. Hottonia palustris L. (Blinka), mångårig vattenväxt;
blad kretsvis närmade eller i rosett, kamlikt pardelade, glänsande,
gröna eller brunaktiga; stängel upprat, trind, pipig, 1 ; blommor i
omkring 5 glesa kransar; fodret 5-deladt; krona hvit, fatlik, brämet
5( — 8)-deladt med uriiupet trubbiga flikar; ståndare 5, merändels
inneslutna i pipen; stift 1; fröhus s. f., m3^cket sent eller endast vid
midten uppbristande. — 5 — 6.

127. Lysimachia vulgaris L. (Lysing), mångårig; stjelk 2 —
3 , upprat, styf, vanligen grenig; blad vanligen 3 i krans, lansettlika;
blommor i knippen från de öfre bladvecken, bildande en stor och pryd-
lig toppvippa; fodret 5-deladt; krona gul, u. hjullik; bräm femdeladt;
ståndare 5, kortare än kronan, med strängarne vanligen något sam-
manvuxna; stift 1 ; fröhus s. f., uppbristande. — Stränder; 7 — 8.

128. L. thyrsiflora L. (Topplösa), mångårig; stjelk upprat,
1 — 2 , enkel; blad motsatta, smalt lansettlika med bred bas, helbräd-
dade; blommor i täta och korta klasar på skaft ur de raedlersta bla-
dens veck; krona liten, gul, djupt och smalt (6-)delad, stundom med
en liten tand mellan hvarje flik, kortare än ståndarne och stiftet;
ståndarne 6 (5 — 10); fröhus knappt uppbristande (== Naumburgia
Mnch.). — Vatten; 7.

129. Trientalis europam L. (Stjernros, Dufkulla), mångårig;
stjelk späd, glatt, enkel, upprat; blad upptill kretsvis närmade, ovalt
lansettlika eller smalt omvändt-äggrunda, svagt naggsågade; blommor
1 — 3, ensamma på utdragna trådsmala skaft; foder 7-deladt; krona
platt, hjullik, n. till basen 7-delad; ståndare vanl. 7; stift 1; fröhus
uppbristande med 5 — 7 skal. — Skog; 6.

Plantagineae.

130. Plantago major L. (Groblad), mångårig; blad i rosett,
skaftade, äggrunda, stundom med något hjertlik bas, merändels glatta,

24 PLANTAGINE^. PLUMBAGINE^. CORNE^. ADOXE^. 131 135.

groft 7-nerviga; stängel 2 — 10' ; blommor i långt, smalt ax; foder
4-deladt; krona med rörlik pip och platt, 4-deladt bräm, hiunaktig,
blekt gulbrmi; ståndare 4; strängar långa; knappar stora, brunvioletta;
stift 1, långt; fröhus 2-rummigt, 8-fröigt. — Betesmarker, vägar;
7-8.

131. P. media L. (Slåsskämpar), blad oskaffcade, ovala, fem-
nerviga, småludna, helbräddade, till marken tryckta; stängel 1 , seg;
axet aflångt, 1"; blommor välluktande; krona och ståndarknappar hvita;
strängarne blekröda; fröhus omkring 4-fröigt. — Ängar, backar; 6 — 7.

132. P. lanceolata L. (Lansettbladigt groblad), blad spetsadt
lansettlika, uppstående, omkring 5-nerviga, glest småtandade; stängel
5 — 10 , seg; ax klotrundt-äggrundt; skärmen mörkbruna; krona brun;
ståndarsträngar hvita; knappar blekgula; fröhus 2 — 1-fröigt. — Bac-
kar, ängar; 5 — 7.

Plumbagineae.

133. Armeria vulgark W. (Trift), mångårig; blad talrikt
tufvade i rosett, smalt jemnbreda; stängel triud, vanligen glatt, 1 ;
blommor rosenröda i en tät, rundad samling i toppen med talrika,
hinnaktiga skärmblad som ett svepe under blomhufvudet och tunna,
uddspetsiga skärm mellan blommorna; foder bägarlikt hårribbigt med
hinnartadt 5-tandadt bräm; krona n. 5-bladig; ståndare 5; stift 5;
frukt en enfröig nötblåsa. — Backar, fält; 6 — 8.

Cornese.

134. Cornus suecica L. (Holtsblomma), mångårig; rotstock
krypande; stjelk enkel eller tvågrenig, V2'; blad motsatta, äggrundt-
lansettlika, helbräddade, nästan nervigt ådriga; blommor små, svart-
röda, samlade i mycket korta toppflockar inom ett stort, hvitt, fyr-
bladigt svepe (som ser ut som en blomma); foder 4-tandadt; kron-
blad 4; ståndare 4 från en disk inom kronan; märke enkelt; bär rödt,
stenfruktartadt, 2-rummigt, med hvitaktigt vattigt kött. — Skog; 7 — 8.

Adoxese.

135. Adoxa Moschatellina L. (Desmansknopp), mångårig;
rotstock kort, hvitfjällig; stjelk enkel, 4-kantig, späd, 4 — 6"; rotblad
n. dubbelt trefingradt långskaftadt; stjelkblad 2 motsatta, trefingrade

ARALIACE.E. UMBELLIFER^. 136 — 139. 25

eller tredelade; blommorna i eu knopplik gyttriug i toppen, 4 pä si-
dan, en i toppen, blekgröna; toppblommans foder 2-deladt, krona hjul-
lik, 4-delad, ståndare 8; sidoblommornas foder trodeladt, krona 5-
delad, ståndare 5; ståndarknappar enrum miga; stift 3 — 5; bär 1-
rnmmigt, 4 — 5-fröiga, genomskinligt gröna. — Lundar; 5.

Araliaceae.

136. Hedera Helix L. (Murgröna), ständigt grön buske med
långa slingrande, vid stödet rotslående (luftrötter med små taggar)
grenar; blad skattade skiftevisa, glänsande mörkgröna, läderartade, på
de blomlösa grenarne 3 — 5-hörniga, på de blommande hela, spetsade,
rutformigt äggrunda; blommor i kullriga flockar, små; foder med knappt
märkbar kant; kronblad 5, breda och korta; ståndare 5: stift 1; bär
5-rummigt, 2 — 5-fröigt, svart, slutligen torrt. — Skog, berg; 9 — 10.

Umbelliferae.

137. Cerefolium silvestre Bess. (Hundloka), mångårig; stjelk
2 — 4', mångkantigt strimmig, nedtill småhårig, ledad, grenig; blad
skaftade med föga vidgade sidor, dubbelt — tredubbelt pardelade, flikarne
glänsande, under småhåriga; blommor i dubbel flock, de enskilda floc-
karne med svepeblad: foderkant omärklig; krona fribladig, hvit, de i
kanten af flocken större; kronblad 5, omvändt äggrunda, urnupna;
ståndare 5; frukt: en slät, glänsande svartbrun, dubbel skalfrukt
med kort spröt. — Ängar; G — 7.

138. Laseppitium latifoUum L. (Spenört), mångårig, stor-
växt, blåaktigt grön; stjelk 3 — 4 , trind, grenig; blad dubbelt — tredub-
belt 3-fingradt pardelade; flikar (småblad) stora, snedt hjertlika, udd-
sågade; bladslidor uppblåsta; blommor i dubbel flock, hvita ; svepeblad
trådsmala; foder 5-tandadt; kronblad 5 omvändt hjertlika; ståndare
5; frukter med 8 krusiga vingkanter, ofta rödaktiga. — Ängsbackar;
7 — 8. Den tjocka roten har användts mot frossa och i boskapssjuk-
domar.

139. Heracleum sihiricum L. (Björnfloka), tvåårig; rot tapp-
lik; stjelk kantigt fårad, utspärradt sträfhårig, styf, 3 — 4 ; blad fot-
långa, 2 — 3-parigt pardelade med flikiga eller inskurna sträfludna fli-
kar; blomflock dubbel med endast enskildt svepe; foder 5-tandadt;
kronblad gula, 5, omvändt hjertlika; frukt platt, bredkantad, med tråd-
lika, ej upphöjda åsar. — Ängar, lundar; 7 — 8.

26 UMBELIJFER^. 140 14 5.

140. Angelica silvestris L. (Engelört, Skogspipa), mångårig;
rot brunaktig, tapplik; stjelk kantigt strimmig, grof, upptill smålu-
den, ihålig, grenig, 4 — 5'; blad dubbelt eller tredubbelt delade med
mycket vida slidor, bredt lansettlika, tätt sågade flikar (småblad);
blomflock dubbel, mycket tät och kullrig; svepe s. f.; foder otydligt;
kronblad rödlätta 1. hvita, spetsadt-ovala, iukrökta; fruktens kantåsar
högre och tunnare än de trådlikt kölade ryggäsarne, — Fukt. ängar,
stränder; 7 — 8.

141. PeucQAzxwxm palustre Mnch. (Mossarot), mångårig; rot
svartbrun; stjelk 3 — 4', kantigt strimmig, vid lederna purpurröda;
blad 2 — 3-dubbelt pardelade med rödaktiga slidor, kortuddiga par-
delade eller klufna flikar (småblad); blomflockar dubbla med både
allmänt och enskildt svepe, hvars blad äro nedvikta; foder tandadt;
ki'onblad omvändt äggrunda, urnupna, hvita; frukter elliptiska med
låga och trubbiga närmade åsar. — Kärrängar; 7—8.

142. Aethusa Cynopium L. (Vildpersilja), ettårig, glatt, mörk-
grön; rot hvitgrå; stjelk 2 — 4', slät, jemntjock, nedtill med daggblått
öfverdrag; blad dubbelt pardelade med parskurna tunna och glänsande
flikar; flockarne omkring 5-stråliga med endast enskildt svepe, hvars
tre blad äro ensidigt nedhängande; foder otydligt; kronblad hvita med
inviken udd, de yttre större; frukt äggrundt-klotlik med höga, kö-
lade åsar och smalkantade sidoåsar. — Odl. st.; 6 — 9. Har vid gnid-
ning stark lökartad lukt och är narkotiskt skadlig.

143. Cicuta virosa L. (Sprängört), mångårig; rotstock ihålig
med tvärväggar; stjelk grof, glest spärrad, grenig nedtill mycket pi-
pigt utsvälld, 3 — 4'; blad dubbelt parbladigt delade, med lansettlika,
h vass-sågade flikar; blomflockar stora, mångstråliga, täta och kullriga,
motsatta bladen med blott enskilda svepen; fodertänder bredt syllika;
kronblad hvita, med inviken udd; frukter små, rundadt tvåknöliga med
breda och låga åsar. — Vatten; 7 — 8. Är en af de allragiftigaste
af våra inhemska växter såväl för menniskor som kreatur.

144. Aegopodium Podagraria L. (Kirskål, Qualler), mång-
årig, med månggrenad, vidt kringkrypande rotstock; stjelk 3 — 4 , gre-
nig, blek; blad enkelt eller (de nedre) dubbelt trefingradt delade, blek-
gi-öna, med sågade, snedt äggrundt-hjertlika flikar; flockar mångstrå-
liga, utan svepen; foder otydligt; kronblad hvita, omvändt-hjertlika;
frukter äggrunda med högt trådlika åsar. — Odl. st.; lundar; 7 — 8.
Är ett besvärlio-t osfräs.

145. Carum Carvi L. (Kummin), treårig; rot tapplik, brun.

UMBEI.LIFER^. ACERINE/E. NYMPILBACE^. 146 150. 2^

inuti hvit; stjelk trind, fårad, 1 — 3 , inuti nästan tät; blad dul)belt
pardelade, rotbladens flikar inskurna, de öfres delade i nästan träd-
smala flikar; blomflockar mångstråliga, n. utan svepe (stundom ett 1
— 2-bladigt allmänt svepe); foder och kronblad s. f.; frukter ellipti-
ska med högt trädlika åsar. — Ängar; 6 — 8.

146. Pimpinella Saxifraga L. (Ängsanis), mångårig; rot
smalt tapplik, ringlad; stjelk merändels enkel, l', trind, svagt strim-
mig, upptill nästan bar; blad pardelade, de nedres flikar bredt ägg-
runda, sågtandade eller inskurna, de öfversta smalt pardelade; blom-
flockar mångstråliga utan svepen; foder och kronblad s. f.; frukter
bredt äggrunda med högt trådlika (platta) åsar; — Backar; 6 — 7.

147. Sium latifoliuni L. (Vatfcenmärka, Strätta). mångårig;
stjelk 3 — 6 , rak, kantig; rot- och rotskottsblad dubbelt eller tredub-
belt pardelade, stjelkblad enkelt pardelade med (äggrundt-)lansettlika,
hvasst sågade, vid basen sneda flikar (småblad); blomflockar mera än
handbreda pä långa skaft med endast 5-bladiga allmänna svepen; fo-
der spetsigt 5-taudadt; kronblad livita med trubbig, inviken udd; fruk-
terna elliptiska med trådlika åsar. — Vatten; 7.

148. Sanicula eurojxea L. (Sårläka), mångårig; stängel 1',
enkel, svag; blad i rosett, 3 — 5-fingradt delade med 3-klufna och
ojemnt sågade glänsande flikar; flockar med vanligen 3 enkla eller 3-
delade strålar, i hvars topp de polygama blommorna äro klotlikt gytt-
rade; fodertänder 5, uddspetsade, qvarblifvande; kronblad hvita eller
rödlätta, upprätta, oravändt äggrunda med lång tvåtandadt urnupet-
inviken spets: frukt tätt kroktaggig, äggrundt-klotrund. — Lundar;
6—7.

Acerineae.

149. Acer platanoides L. (Lönn), medelstort träd med ut-
bredda grenar; blad motsatta, hjertlikt rundade, tunna, något glän-
sande, handlikt 5-klufna med spetsade flikar; blommor gröugula i
qvastlika vippor, mångbyggare; foder och krona 5-bladiga kring en
köttig, ringlik disk; ståndare 8 — 10; fruktämne plattadt; märke 2;
vingfrukt 2-rumraig, båglikt tvåvingad, vid mognaden tudelande sig.
— Lundar; 5.

NyiiiphaB<aceae.

150. Nymphaea alba L. (Hvit Näckros), rotstock lång och
grof; blad simmande pä långa trinda skaft, rundade, helbräddade, un-

28 NYMPH^ACEJB. RANUNCULACE^. 151 15 4.

der violetta, vid basen vinkligt utskurna; blommor ensamma på långa
skaft; foder 4-bladigt, utvändigt grönt, på insidan hvitt; kronblad
hvita, talrika, fastade på fruktämnet likasom de talrika ståndarne,
till livilka kronbladen småningom öfvergå, så. att de yttre ståndar-
strängarne äro bladlika; stift 0; märke 10 — 20-stråligt och strålkan-
tadt, gult eller rödgult; frukt nästan klotrund, mångrummig; frön
med nätlikt hylle. — Sjöar; 7. Blomman höjer sig öfver vattnet på
morgonen och sänker sig deri på eftermiddagen.

151. Nuphar luteum Sm. (Gul Neckros), rotstock stor; blad
på trubbigt trekantiga skaft, ovalt hjertlika, lielbräddade, urklufna,
gröna, simmande; blommor gula, ensamma på 2 — 3 alnars långa
skaft; foderblad 5, kronlika, äggrunda, kupiga; kronblad omkring
12, spadlikt vigglika, mörkgula, mycket mindre, med honingsgrop pä
ryggen, fastade under fruktämnet likasom de talrika ståndarne; frukt
äggrundt afsmalnande till hals mot det skiflika, bugtbräddade mär-
ket; frön utan nätlikt hylle. — Sjöar; 7 — 8.

Raiiiinciilaceae.

152. Ranunculus Lingua L. (Amöja), mångårig; stjelk skott-
alstrande, rak och stadig, enkel, 2 — 5'; blad nästan l' långa, smalt
lansettlika, helbräddade 1. småtandadt sågade, glatta eller under be-
klädda med täta, tilltryckta hår; blommor ensamma på långa skaft,
stora; foder 5-bladigt: kronblad 5, starkt guldglänsande med en täckt
honingsgrop vid basen; pistiller många; småfrukter plattade, släta,
med kort svärdlikt spiöt. — Vatten; 7 — (S.

153. R. Flammula L. (Ältmöja), mångårig; stjelk uppsti-
gande eller krypande, nedtill rotslående, grenig, V2 — 2 ; blad n. ellip-
tiska eller smalt lansettlika, småtandade, rotbladen stundom äggrunda;
blommor mycket mindre än föregående ; frukter kullriga, otydligt kan-
tade med mycket kort nästan rakt spröt. — Våta ställen; 6 — 9. —
R. rejJtans L. är en form med trådlik, krypande stjelk, trådsmala
blad och små blommor.

154. R. hulbosus L. (Lökmöja, Solvifva), mångårig; rotstoc-
ken lökformig, omgifven af rotbladens slidor; stjelk V2 — 1 , nästan
grenlös och fåblommig, utstående, mjukhårig; blad dubbelt 3-lingradt
delale, rotbladens flikar bredare, vigglika; blr höggula, glänsande;
foderblad nedböjda; frukter släta med kort kroklikt spröt. — Ängs-
backar; 5 — 6.

RANUNCULACE^. 155 160. 29

155. R. repens L. (Krypmöja), mängirig; stjelk mycket ref-
vig genom krypande gvenskott, glatt eller hårig", grenig, upptill färacl,
fåblommig; blad enkelt eller dubbelt tretingradt delade med skaftade
och inskuret såsfade flikar; blommor mörkt gullgula, medelstora; fo-
dret tilltryckt; frukter släta med temligen långt, nästan rakt spröt.
— Diken, 'odl. st.; G— 8.

156. R. aci-is L. (Skorpmilja, Smörblomma), mångårig; stjelk
äfven upptill trind, kort gulluden, 1 — '2 , grenig, temligen rikblom-
mig; blad vanligen o — 5— 7-fingradt delade, de nedres flikar bredt
inskurna, de öfversta n. jemnbreda och hela; blomskärmar enkla; blom-
mor höggula; foder tilltryckt, kortare än kronan: frukter snedt run-
dade, platt linslika med mycket kort spröt. — Ängar; 6 — 8.

157. R. auricoiiius L. (Kretsmöja), mångårig; stjelk upprat,
trind, upptill tätt guldgult fiiiluden; rotbladen n. njurlika och hela
eller 5 — 7-delade i vigglika, inskurna flikar; stjelkbladen oskaftade,
fingerlika, flikarne hela och jemnbreda liksom enkla blad. i krets;
blommor höggula; foder tilltryckt; frukterna kullriga, n. sammets-
ludna med krökt spröt. — Ängar; 5 — 6.

158. R. seeleratas L. (Tiggarmöja), ettårig, gulgrön, glatt
glänsande; stjelk 2 — 2', skör och vattig, upprat, stundom mycket
grenig; de nedre bladen trubbigt 3( — 5)-flikiga, de öfre smalt trede-
lade; blommor små, blekgula; foder föga kortare än kronan; frukt-
fäste mycket utdraget; småfrukter talrika, n. rundade, fint nätlikt
rynkiga. — Vatten, fukt. ställen; 6 — 8. Är den skarpaste af släg-
tets arter och uppdrager variga bläsor på huden.

159. R. aquatilis L. (Grodnate, Yattenmöja), mångåriga vat-
tenväxter med långa trådlika, mycket förgrenade bleka och spröda
stjelkar; de nedsänkta kortskaftade bladen blott bestående af de mång-
delade hårlika kärlknippena (bladnerverna), de flytande långskaftade
med rundad, mer eller mindre delad skifva med inskurna flikar; blom-
mor hvita; kronblad breda med öppen vigglik honingsgrop och gul-
aktig kort klo; stånd. s. f.; småfrukter rynkigt tvärstrimmiga med
helt kort spröt och bildande klotrunda samlingar. ^ Har ansetts bilda
ett eget slägte: Batrachium Wimm. och innefatta en mängd ar-
ter, skiljda af de flytande bladens form och delning, blommornas stor-
lek, fruktfästets glatthet eller hårighet samt småfrukternas form, spröt
och rynkighet m. m., dock vanligen efter lokalens inverkan samman-
flytande.

160. Ficaria ranunculoides Kth, (Korskål), mångårig, glän-

30 K ANUNCULACE.E. 161 — 16 5.

sande, grön och glatt; den fierstjelkiga roten är försedd med utdraget
kliibblika knölar; stjelk från nedliggande bas uppstigande; bladen
skiftevisa, skaftade, lijertlikt trehörniga, bugtigt eller vinkligt nagga-
de; i de nedre bladvecken utbildas de knopplökar, medelst hvilka, då
de aifallit, växten mest förökes; blom.skaften enblommiga; fodret 3-
bladigt; kronan 7 — 10-bladig, gul, med täckt honingsgrop; ståndare
s. f.; frukter släta, sprötlösa i klotrund samling. — Odl. st.; 4 — 5.
Rotknölarne skarpa, blåsdragande.

161. Myosurus mininms L. (Råttippa), ettårig, glatt, liten
ört; blad trädlikt jemnsraala i rosett som ett grönt knippe; stängeln
1 — 2 , rak, enblommig; foderblad 5 med syllikt biliang (sporre) ned-
åt; kronblad 5, nästan ståudarlika med lång trådlik klo och kort rör-
lik öppen honingsgrop; ståndare s. f.; frukter kantiga, bildande en tät,
lång, nästan kägellikt-sprötlik samling. — Backar, odl. st.; 4 — 5.

162. Thalictrum jiavum. L. (Gul Ängsruta), mångårig och
inuti gul rotstock; stjelk upprat, starkt fårad, styf, 2 — 4 ; blad dub-
belt pardelade med till större delen 3-flikiga vigglikt omvändt-ägg-
runda flikar (småblad); blommor gul- eller grönhvita, flockvis sam-
lade och uppräta i grenarnes spetsar till en qvastlikt sammansatt
rikblommiy vippa; blomholk 4-bladig; ståndare många med gula knap-
par; smålrukter aflånga, glatta, kort sprötspetsade, fårade, n. i krans;
märkena n, hjertlika. — Sänka ängar; 6 — 7. Sårläkande.

16o. Anemone Hepafica L. (Blåsippa), mångårig; rotstock
kort, vertikal, grenig, hj^sande inom stora hinnaktiga knoppfjäll de
redan om hösten bildade blommorna och bladen, utomkring hvilka de
gamla bladen qvarsitta; dessa långskaftade, grundt och bredt trefliki-
ga, helbräddade, vid basen hjertlika, undertill violettbruna, slutligen
läderartade; stänglarne (blomskaften) enblommiga; svepe foderlikt un-
der blomman, 3-deladt likasom i 3 blad; kalk 8-bladig, blå; ståndare
många, hvita; småfrukter med kort och glatt spröt, släta. — Lundar,
skogar; 4 — 5.

164. A. nemorosa L. (H vitsippa), mångårig; rotstock snedt
krypande, trind, gulbrun och köttig; blad ensamma, skaftade, finger-
likt delade i 5 — 7 spetsade, parklufna eller inskuret sågade flikar;
blomskaftet (stängeln) enblommig med tre oskaftade, alldeles bladlika
svepen i krans ofvan midten; blomma lutande, 6 — 9-bladig, hvit eller
ljust skär; frukterna tilltryckt-håriga. — Skog, lundar; 4 — 5.

165. Pulsatilla indgaris Mill. (Backvippa), mångårig; rot-
stock stark; blad 2 — 3-dubbelt pardelade med smalt jemnbreda, i bör-

RANUNCULACE^E. BERHEUIDE/E. 166 169. 31

jan nijukhäriga flikar; stängel enblominig, långliulen, på midten för-
sedd med ett trebladigt, smalt och handlikt mångdeladt silfverharigt
svepe; blomkalk slutligen lutande, stor, klocklik, röd violett, af 6 raka,
slutligen upptill utstående, på utsidan silkesbåriga blad; ståndare mån-
ga; frukterna många på koniskt fäste med långt och liårigt spröt eller
svans. — Backar; 4 — 5.

166. Caltha pdlustrls L. (Kalfleka), mångårig, glatt, något
vattig; rot tägig; stjelk uppkrökt eller upprat. 1 , grenig; blad skaf-
tade, skiftevisa, glänsande, njur-hjertlika. trul)biga 1. rundade, naggade,
glänsande glatta; blomskaft länga, enblommiga; holk gul, 5-bladig,
ådrig; ståndare många; småfrukter (baljkapslar) 5 — 15, mångfröiga,
plattade, upprätta, med spröt. — Fukt. ängar etc; 4 — 5.

167. Delphinium Consolida L. (Riddarsporre), ettårig; stjelk
1—2 , upprat, utspärradt grenig; blad 3-fingradt delade med smalt
mångdelade flikar; blommor i vipplikt grenig klase, blå; foderblad 5,
det öfversta med lång sporre: kronblad 1 (2 sammanvuxna), kupigt
med sporre inuti fodrets sporre: ståndare många, korta, nedfcöjdaj; små-
frukt 1 (baljkapsel) sned med spröt, med många skrynkliga frön. —
Åkrar; 6—8.

168. Actaea spicata L. (Trollbär. Paddört), mångårig; rot-
stock mörkbrun, n. vågrät; stjelk 1 — 2 . upptill utspärradt grenig,
nedtill bar; blad ifrån roten lång-, de öfversta kortskaftade, 2 — 3-
dubbelt trefingradt delade, med 3-flikiga äggrunda flikar sraåsagade;
blommor i tät, kort och äggrund klase; foderblad 4, hvitaktiga, ha-
stigt aflfallande; kronblad 4, smala, lansettlikt-spadlika; ståndare mån-
ga, hvita; pistill ensam med stort snedt märke utan stift; bär en-
rummigt svartblått med många vågräta, platta frön. — Lundar; 7 —
8. Bären ffiftiga.

Berberideae.

169. Berberis vulgaris L. (Berberis), buske med kantiga
grenar, taggiga af handlikt 3 — 5-delade tornar; blad i knippen i tagg-
vecken, smalt omvändt-äggrunda 1. ovala, uddsågade, glatta; blom-
mor i lutande klase ur bladknippena; foder 6-bladigt, gulgrönt; kron-
blad 6 höggula med 2 rödaktiga glandier på insidan, mellan hvilka
de 6 ståndarne i början äro inpassade; ståndarknapparne öppna sig
vid retning med 2 klaffar, hvarvid det sammanliängande frömjölet
medföres; pistill med stort sköldlikt märke: bär rödglänsande, surt,

32 PAPAVEKACE^. FUMARTACE^. 170 17 3.

enrummigt, med få frön. — Bergbackar; 5—6. Ved blekgul, bart
höggul; användes till färgning.

Papayeraceae.

170. Papaver dubium L. (Rägvallmo), ettårig; stjelk utstå-
ende borsthårig, upprat, 1 , enblonimig; blad skiftevisa, dubbelt par-
delade, vanligen bäriga; foderblad 2-bladiga, snart affallande; kronblad
4, breda, ovala, blekt skarlakausröda; ståndare många under frukt-
ämnet, med upptill syllika strängar; märke taklikt 6 — 8-stråligt; frö-
hus aflångt-äppelformigt, glatt, fåradt, inuti afdeladt genom ej sam-
manstötande 6 — 8 väggar (fröfästen) och uppbristande med hål under
märket. — Åkrar, grusbackar; 6 — 7. — F. Argemone L. har styf-
borstigt fröhus och kronbladen med mörk fläck vid basen. P. som-
niferaiii L. är Vallmo, livars fröhus lemnar opium.

171. Chelidonium maj as L. (Svalört), mångårig, blågrön,
med brandgul mjölksaft; rot rostbrun; stjelk 1 — 2', upptill grenig,
glest hvithärig; bladen tunna, ojemnt pardelade med större ändflik,
under blekare och gleshäriga; blommor på långa skaft i flockar; foder-
blad s. f., kronblad 4 gula, omvändt-äggrunda; ståndare s. f.; fröhus
skidlikt, jemnsmalt. enrummigt, öppnande sig med de två skalen ned-
ifrån. — Odl. st.; 5 — t). Har ansetts såsom gagnande mot flere
sjukdomar.

Fumariaceae.

172. Corydalis fahacea L. (Nunneört), mångårig; rotknölen
nötstor, rund, inuti hvit, utanpå l-fjällig; stjelk 3 — 6", svag, nedtill
med ett båtlikt fjäll, hvarur en gren eller ett blad framskjuter; blad
skattade, n. dubbelt trefingradt delade med glatta, aflånga flikar;
blommor röda i lutande klase inom hela lansettlika gröna skärm;
foder intet; kronblad 4 korsvisa, det öfversta af de 2 yttre baktill
utdraget i en sporre, de 2 inre i spetsen hopvuxna, på insidan platta
och mörkfläckade; ståndare i 2 knippen som tunna hvita fjäll med 3
gula knappar i spetsen; stift böjdt; märke platt, tandadt; fröhus balj-
likt 1-rummigt med 2 mångfröiga sidofröfästen. — Lundar; 4 — 5.

173. Fumaria ofjicinalis L. (Akerrök), ettårig, blågrön; stjelk
slankig n. klängande, pipig, 1 — 2', mycket grenig; blad 3-dubbelt
pardelade med lansettlikt smala flikar; blommor i upprat mångblom-

CRUCIFER.^. 174 — 17 9. 33

mig klase med små hinnaktiga bloraskärmar; foder af 2 små hinn-
aktiga, affallande blad; kronblad, ståndare och pistill som föregående,
men smärre och stiftet lossnande; frnkt en liten rund, i spetsen in-
tryckt enfröig nöt. — Odl. st.; 6 — 7.

Cruciferae.

174. Brassica ca7n2)estris L. (Åkerkål), ettårig, glatt, blå-
grön; rot smal; stjelk upprat, l', upptill grenig; blad skiftevisa, ne-
dre bladen lyrtandade, glest borsthåriga, skaftade, de öfre hjertlikt
äggrunda eller aflånga, glatta, med djupt stjelkomfattande bas; blom-
mor gula i klase; foderblad 4, upprätta eller utstående; kronblad 4,
hela, gula; ståndare 6, fyrväldiga; skida lång, n. triud och slät med
ennerviga och ådriga skal; frön med hjertbladen vikna omkring det
ryggliggande rotämnet. — Åkrar; 6 — 7.

175. Sinapis arvensis L. (Åkersenap), ettårig; stjelk grenig,
borsthårig, 1 — 2 ; blad n, oskaftade, äggrundt-lansettlika, såg- eller
bugttandade, de nedre vid basen öronflikade eller n. lyrlika; klase och
blommor s. f.; foderblad mycket utstående; skida trind och något
knölig med 3 — o-nerviga skal samt utdraget tvåeggadt-fyrkantigt stift;
frön s. f. — Odl. st.; 7—8.

176. Sisymbrium officwale L. (Vägsenap), ettårig; stjelk
styf, utspärradt grenig, 1 — 2', hårig; blad mer eller mindre spjutlikt
pardelade med äggrunda flikar; foderblad uppräta; kronblad gulhvita;
ståndare s. f.; skidor tilltryckta, n. trinda, sylspetsade. skalen trener-
viga; fröens hjertblad platta med ryggliggande rotämne. — Vägar;
7—9.

177. S. Sophia L. (Stillfrö), ettårig; stjelk 1—3', mycket
och utspärradt grenig; blad dubbelt pardelade med jemnbreda flikar;
blommor små, gröngula; ståndare utskjutande; skidor trådsmalt-jemn-
breda på fina, utspärrade skaft. — Odl. st.; 7.

178. Erysimum cJieiranthoides L. (Åkergylle), ettårig; stjelk
1 — 2', styf, upprat, grenig, tätt bladig; blad oskaftade, lansettlika,
helbräddade eller glest småtandade; foderblad upprätta; kronblad gula;
skida 4-kantig med kölade ennerviga skal, dubbelt längre än de ut-
spärrade skaften; frön s. f.

179. Alliaria ofjicinalis L. (Lökkrasse), tuårig, lökluktande;
stjelk upprat, 2 — o', grenig, trind; blad skaftade, hjertlika, bugttan-
dade eller naggade, de nedre n. njurlika; foder upprätt, lätt lossnan-

3

34 , CRUCIFERJE. 180 — 18 5.

de; kronblad hela, hvita; skidor trubbigt fyrkantiga, mycket längre
än de utspärrade skaften, med 3 -nerviga skal; frön s. f. — Odl. st.,
lundar; 5 — 6.

180. Cardamine pratensis L. (Ängskrasse), mångårig, blå-
aktig, glatt; stjelk upprat, trind, upptill bar; blad 5 — 7-parigt de-
lade, hos rotbladen med vinkligt tandade, rundadt vigglika, hos de
öfre med lansettlika, n. hela flikar; foderblad upprätta; kronblad stora
hvita eller blekt blåröda; ståndare dubbelt kortare än kronan, med
blekgula knappar; skida jemnbred, plattad, med nervlösa skal och
ganska kort stift; frön med platta hjertblad och kantliggande rotämne.
— Fukt. ängar; 5 — 7.

181. Arabis Tlialiana L. (Backbränna), ettårig; stjelk upp-
rat, n. enkel, trind, blåaktig, nedtill hårig, \'?. — l'; rotblad rosettlikt
närmade, ovala, glest tandade, stjelkens smalt lansettlika, n. helbräd-
dade; foderblad uppräta, gulaktiga; kronblad hvita, mindre; skida
jemnbred, hoptryckt med svagt ennerviga skal; frön med snedt 1.
rygglagdt rotämne, — Backar; 4 — 7.

182. Turritis glabra L. (Tornört), tuårig, grågrön; stjelk
styf, upprat, enkel, 2 — 4'; rotblad i tät rosett, lansettlika, n. par-
skurna, glest håriga, snart förvissnande, stjelkens pillikt omfattande,
helbräddade, glatta; blomklase lång; foderblad något utstående; kron-
blad hvitgula; skida jemnsmal, tvåeggadt fyrkantig med starkt 1-ner-
viga skal. — Torra st., berg; 7 — 8.

183. Dentaria bulbifera L. (Tandrota), mångårig: rotstock
krypande, köttig, hvit, tandlik, knölig; stjelk enkel, trind, styf, upp-
rat, 1 — 2'; de nedre bladen 2 — 3-parigt delade med uddflik, de öfriga
n. hela, lansettlika eller svagt treklufna med svartröda knopplökar i
vecket; blommor få, stora; foderblad upprätta; kronblad blekröda;
skida (utbildas sällan eftersom växten förökas genom knopplökarne)
platt med nervlösa skal. — Lundar; 5 — 6.

184. Barbarea vulgaris Br. (Vinterkrasse), mångårig, mörk-
grön; stjelk 1 — 2 , styf, upprat, fårad t-kantig; de nedre bladen lyiiikt
pardelade med 4 parflikar och rundadt hjertlik ändflik, de öfre bugtigt
parskurna med öronlikt omfattande bas; foderblad s. f.; kronblad gula;
skida jemnbred, fyrkantig, med starkt 1 -nerviga skal, på uppstående
eller uppkrökt skaft. — Odl. fukt. mark; 6 — 7. — B. strida Andr.
har 1 — 2-pariga bladtiikar, stor ändflik och tilltryckta skidor.

185. Nasturtium amphibium L. mångårig; stjelk uppsti-
gande eller upprat, nedtill uppblåst, 2 — 4'; de nedsänkta bladen kam-

CRUCIFER^. 186 — 191. 35

likt delade, de öfviga nedre lyvlikt pardelade. de öfve lausettlika, glest
iiiskurne eller sågtandade, stundom alla hela; blommor gula; foder-
blad utstående, kortare än kronbladen; skida kort, elliptisk, n. klot-
rund med långt stift. — I vatten eller på uttorkade ställen; 7 — 8.

1(S6. N. silvestre Br. (Strandkrasse), mångårig; stjelk upp-
stigande, st3'f, grenig, 1 — 2'; blad smalt pardelade ocli taudade; fo-
derblad kortare än den mörkgula kronan; skidor nära 'A långa, krökta,
jemnbreda, platta, tvåeggade, många gånger längre än stiftet. — Strand.,
tukt. betesmarker; 7 — U.

187. N. paliistre DC. (Kärrsenap), ettårig, mörkgrön eller
brunaktig; stjelk uppstigande eller upprat, mycket grenig; blad s. f.,
med öronlikt omslutande och hårkantad bas; sidoklasarne ur bladvec-
i^en; foderblad grönaktiga, n. större än kronan; skidor aflunga, n. upp-
svälldt trinda ocli trubbiga med ganska kort stift. — Fukt. st.; 6 — 9.

188. Bunias orientali!^ L. (Hundrättika, Långrofva), mång-
årig; rot lång, stark; stjelk 2 — 4', rak, grenig; blad lyiiikt parskuriia
med nedåt rigtade uddar, de öfre tandade, lansettlika, grågröna, svagt
håriga; blomklasarne rikblommiga, bildande en stor gul vippa; foder-
blad utspärrade; skida snedt ägglik, ärtstor, knölig, snedt 2-rummig,
det ena rummet ofta felsläende, det andra enfröigt; hjertblad inrulla-
de. — Odl. st.; 6—7.

189. Neslia paniculata Desv. (Korndodra), ettårig; stjelk
1 — 2, rak, styf, upprat, trind; blad lansettlikt pillika. hälft omfat-
tande, helbräddade eller småtandade, sträfva; klasanie länga, bildande
en gles vippa; blommor små, gula; foderblad något utstående; skida
klotrund, nätådrigt rynkig. 1-rummig, det andra rummet felslående
eller otydligt, enfröig; hjertblad platta. — Odl. st.; 7 — 9.

190. Lepidium ruderale L. (Gatukrasse), tuårig, grågrön;
stjelk 5 — 10", mycket grenig, styf, upprat; blad enkelt eller dubbelt
pardelade med lansettlikt jemnbreda flikar, grenbladen jemnsmala;
blommor små; foderblad något utstående; kronblad nästan alltid inga;
ståndare 2 eller inga (stundom utbildas hos de nedre blommorna 4
hvita kronblad och 4 ståndare); akida rundadt-oval, upptill smalkan-
tad, med smal skiljevägg (på tvären) och 1-fi-öiga rum; fröens rot-
ämne rygglagdt. — Vägar, odl. st.

191. Capsella bursa Pastoris L. (Pnngört), ettårig; stjelk
5 — 1 , rak, upprat, trind, upptill grenig; rosettblad lyrlikt pardelade
med större ändflik, afsmalnande mot skaftet; stjelkblad helbräddade
eller tandade, med pillik bas omfattande; foderblad upprätta; krön-

36 CRUCIFER^. POLYGALE^. 192 19 6.

blad bvita; skida platt, trehöriiig, oraväiidt hjertlik, med smal skilje-
vägg och 8 — lO-lVöiga rum; fröens rotämne s. f. — Odl. st.; 5 — 10.

192. Thlaspi arvense L. (Penningskida), ettårig, glatt, blek-
grön; stjelk V2 — 1, upptill grenig; blad (de nedersta snart vissnande)
pillikt omfattande, aflånga, trubbiga, bugttandade; foderblad upprätta;
kronblad bvita; skida kretsrund, smalt urnupen, bredt kantad, med
smal mellanvägg; fröens rotämne kautlagdt. — Odl. st.; 6 — 7.

193. Camelina sativa L. (Lindodra), tuårig, merändels ljust
eller blågrön; stjelk rak, böjlig, upptill grenig; blad tunna, lansett-
lika, spetsade, bugttandade eller parskurna, med bredare, pillik bas
omslutande; foderblad upprätta; kronblad blekgula; skida omvändt
äggrund eller n. klotrund-päronlik, uppsvälld, tunnskalig, svagt nät-
ådrig, med bred skiljevägg; fröeus rotämne rygglagdt. — Linåkrar;
6 — 7. Den bland annan säd växande formen (C. silvertris) bar mera
stadig och hårig stjelk, bårdskaliga skidor med långt stift.

194. Draba verna L. (Värälskling), ettårig; stängel 1 — 2';
blad i tät rosett, vigglikt-lansettlika, glest tandade eller helbräddade,
stjernludna; blommor långskaftade i gles klase; kronblad tudelade,
bvita, föga längre än fodret; skidor ovalt-aflånga, n. utan stift, med
bred skiljevägg; fröens rotämne kantlagdt. — Backar; 4 — 5.

195. Subularia aquatica L. (Sylört), ettårig vattenväxt; stän-
gel 1 — 2 '; blad i rosett, syllika. utkrökta; blommor få, små, i gles
klase; foderblad n. upprätta, föga längre än de bvita, hela kronbla-
den; skida utan stift, smalt och trubbigt oval, n. trind, rum 4-fröiga;
fröens rotämne rygglagdt. — Vid stränder, i vattensamlingar; 7 — 8.

PolygaleaB.

196. Polygala imkjaris L. (Fogelört), mångårig; rotstocken
flerstjelkig; stjelk o — 8 ', vanligen enkel, snedt upprat; de nedre bla-
den ofta rosettlikt närmade, smalt ovala, stjelkens längre, lansettlika,
helbräddade, tätt sittande; blommor i ensidigt lutande klase; foder-
blad 5, de 2 inre större, tunna, blå, ådriga; krona oregelbunden, 5-
bladig, de 3 yttre baktill sammanväxta till en framåt öppen pip; brä-
met tredeladt med fransad köl (midtbladet), de 2 inre små, hinnakti-
ga, vidväxta de yttre; ståndaresträngar hopvuxna till en skifva, scm
upptill delas i 2 flikar, hvardera bärande 4 enrummiga knappar; pi-
still 1 med långt stift och 2-läppigt märke; fröhus 2-rummigt med
2 hängande frön. — Ängsbackar; 6 — 8.

BALSAMINEN. TILIACEN. MALVACE.E. 197 199. 37

Balsamineae.

197. Impatiens noli tangere L. (Balsamin, Springkorn), ett-
årig, glatt, genomskinligt vattig; stjelk blekgrön, svällt ledad; blad
motsatta, äggrunda, glest sågtandade, tunna; blommor (en del af de
tidigaste visa sig alltid som slutna knoppar, men utbilda ändock frukt)
hänga på svaga skaft, som till 3 — 4 grena sig frän andra starkare,
hvilka utgå vid bladen och länge äro riktade under desamma; foder-
blad 2, hinnaktiga; kronblad 4, citrongula, rödprickiga, det öfre yttre
litet, köladt, kupigt, det undre j^ttre helt, trattlik, utdraget till en lång
krökt sporre; de 2 inre bilda blommans stora och breda läpp, hvart
och ett nederst deladt i ett mycket mindre; ståndare 5 med pillikt
triangellika sammanhängande knappar; fröhus 5-kantigt 5-rummigt,
vid mognaden elastiskt uppspringande med sina skal, som rulla sig
upp i spiral. — Fukt. lundar; 7 — 8.

Tiliace».

198. Tilia parvifolia Ehrh. (Lind), högstammigt träd med
tät, yfvig krona; blad på långa trinda skaft, snedt rundadt hjerthka
med läng spets, sågade, undertill blåaktiga, handnerviga, i ådervecken
brun skäggiga; blommor i qvastknippe, utgående från midten af ett
stort, jemnbredt, tunglikt, styfhinnaktigt skärm; blommor blekgula;
foder- och kronblad 5; ståndarne många, fria under pistillen, hvars
fruktämne är 5-rummigt; stift långt; frukt rundadt-äggrund, smålu-
den, 1-fröig nöt. — Ängsbackar; 7. Kan bli mycket gammal; ba-
stet segt; blommorna kunna begagnas som thé och besökas mycket
af bien.

MalyaceaB.

199'. Malva rotundifolia L. (Kattost), ett(tu-)årig; stjelkar
kretslikt utbredda, uppkrökta, greniga, trinda, 1 — 2'; blad skaffade,
rundadt-njurlika, grundt 5 — 7-flikiga, handnerviga; foder sambladigt,
5-klufvet med tre hylleblad; krona af 5 vigglika, rödlätta, nedtill
sammanvuxna blad, 2 — 3 gånger längre än fodret; ståndare många
med strängarne hopväxta till ett långt glatt rör; knappar fria, en-
rummiga; pistiller många med samsittande fruktämnen, fria stift;
småfrukter enfröiga, slutligen lossnande från hvarandra. — Vid vägar,
hus etc; 7 — 8.

38 MALVACE^. GERANIACE^. 200 — 205.

200. M. borealis Wallm. skiljer sig från föregående endast
genom mindre klufna blad och livit krona, som är föga längre än fo-
dret, samt på ryggen nätlikt rynkiga och kantade småfrukter.

Geraniaceae.

201 . Geranium sanguineum L. (Bergsnäbba, Ormgräs), mång-
årig; rotstock kort, sned, vriden; stjelk 1 — 2', upptill utbredt grenig,
utspärrad, långhårig; blad långskaftade, handnerviga, njurlikt-rundade,
7-delade med smalt 3 — 5-klufna flikar; blomskaften enstaka i gren-
Celler blad-)vecken, enblommiga med skärm vid midten; blommor
tumsbreda; foderblad 5, uddspetsade; kronblad 5, purpurröda, omvändt
äggrunda och urnupna; ståndare 10 vid basen n. samstående; frukt-
ämne 5-ruramigt; stift 1; märken 5; fröhusets 5 rum lossna vid
mognaden från hvarandra och qvarbänga vid midtpelaren på de ela-
stiskt lossnande och upprullade stiften. — Bergsbackar; 6 — 7.

202. G. sylvaticum L. (Midsommarsblomster), rotstock s. f.;
stjelk 1 — 2', upprat, upptill delad i uppstående körtelhåriga grenar;
blad s. f., men mindre rundade med flikarne spetsade och inskuret så-
gade; blomskaft från skärmen tudelade med enblommiga, uppräta gre-
nar, bildande en gles topp vippa; blommorna något mindre än föreg.,
mera violetta. — Skogsängar; 6 — 7.

203. G. Robertianum. L. (Stinknäbba), ettårig, mer eller
mindre röd och glest hvithårig; stjelk V2 — 1 , uppsvälldt-ledad, skör,
med utspärrade glesa hvita hår; blad motsatta, tunna, 3 — 5-fingradt
(eller likasom parbladigt) delade med parskurna flikar; blomskaft tu-
delade: foderblad länguddiga; kronblad med klo, vigglika. rosenröda,
n. dubbelt längre än 'fodret; frögömmen ådriga, n. glatta, upptill ryn-
kade; frön släta. — Berg, skogar; 7 — 8.

204. G. pusillurii L. (Vägnäbba), ettårig; stjelkar ofta ut-
bredda, V2 , greniga, med tilltryckt grått ludd; blad njurlikt-rundade,
5 — 7-fingradt klufne med 3-flikiga flikar; blomparen enstaka vid blad-
vecken, minst af alla; foderblad uddlösa; kronblad bredt vigglika, ur-
nupna, blekröda, något längre än fodret; frögömmen tilltryckt håriga,
fröen släta. — Odl. si, backar; 6—9.

205. Erodium Cicutariam L. (Kumuäbba), ettårig, glest
hvithårig; stjelk 3 — 8", ofta upprepadt tudelad; blad motsatta, dub-
belt pardelade eller parskurna med hinnaktiga stipler; blommor i flock
på långa skaft ur bladparets ena veck; foder 5-bladigt; kronblad 5,
två något mindre, purpurröda med lång klo; de yttre 5 ståndarne

OXALIDE.E. LINE^.. HVPERICINE^. CISTINE^. 206 — 2 10. 39

knapplösa, de inre fertila; trukter s. f.. med skrufvridna, på insidan
håriga borst. — Vägar, odl. st.; 5 — 7.

Oxalidefe.

206. Oxalis Acetosella L. (Harsyra), mångårig; rotstock kry-
pande, med röda, köttiga fjäll (de aflossnade bladskaftens baser);
blad på långa skaft, trefingrade, småblad omvändt hjertlika, helbräd-
dade; stängel enblommig; foder 5-bladigt; krona 5-bladig, hvit, med
violetta strimmor; ståndare 10, nedtill alla sammanvuxna, 5 större;
stift 5; fröhus 5-rummigt; fröen strimmiga, elastiskt utkastade ge-
nom sitt broskartade hylle, med hvite. — Skog; 5 — 6.

Liiieae.

207. Linum catharticum L. (Vildlin), ettårig, glatt; stjelk
5 — 6', spenslig, upprat, klynnedelad; bladen motsatta, omväudt-ägg-
runda-lansettlika, helbräddade; blommor i knippen; foder 5-bladigt;
kronblad 5 hvita; ståndare 5, omvexlande med 5 mycket mindre knapp-
lösa strängar; stift 5; fröhus 5-rummigt med 5 andra halfva skilje-
väggar. — Betesmarker; 6 — 7.

Hypericinese.

208. Hypericum j) erfor atiim L. (Johannesblomster), mång-
årig; stjelk nedtill n. träaktig, upprat, styf, ofta grenig, 1 — 2', två;-
kantig; blad motsatta, helbräddade, oskaftade, genom insäukta körtlar
genomskinligt prickiga, äggrundt-aflånga ; blommor i knippen; foder-
blad 5, spetsiga; kronblad 5, gula, i ena kanten svartprickiga; stån-
dare många, samlade i tre knippen; stift tre; fröhus trerummigt. —
Backsluttningar; 7 — 8.

209. H. quadrangulum L. (Mansblod) är mera enkel än
föreg.; stjelken skarpt 4-kantig; bladen mindre tydligt glandelpricki-
ga, foderbladen trubbiga och kronblad glest svartpunkterade och strim-
miga. — Båda arterna ansågos såsom mycket nyttiga läkemedel.

CistiiieaB.

210. Helianthemum vnbjare L. (Solvända), mångårig; stjelk
nedtill träaktig, uppstigande, styf, gråluden; blad motsatta, aflånga,
under stjernhårigt gråludna, i kanten tillbakavikna, med stipler; blom-

40 VIOLARIE^. 211 — 2 15.

mor i omkring 5-blommiga klasar, lutande åt en sida, nära tumsvida;
foderblad 5, de 2 yttre mycket mindre; kronblad 5, lika stora, citron-
gula, lätt aflfallande; ståndare många under fruktämnet; stift 1; frö-
hus enrummigt, med frön fastade på de tre skalens insida. — Ängs-
backar; 7 — 8.

Violarieae.

211. Viola hirta L. (Luddviol), mångårig; rotstock stor, ej
utsändande sterila skott; blad äggrundt hjertlika, tätt naggade, små-
ludna; blomskaft från rotstocken, enblommiga; foderblad 5 med kort
bihang vid basen; kronblad 5, blåvioletta, det nedersta störst och vid
basen försedt med sporre; ståndare 5 n. utan strängar; kuapparne
sammanhängande, de 2, som stå mot det udda kronbladet, försedda
med blekgröna bihang, som gömmas i sporren; stift 1; märke ned-
böjdt; fröhus s. f. — Lundar; 5 — G.

212. V. palustris L. (Kärrviol), mångårig; rotstock smal n.
trådlik, krypande; blad rundadt njurlika, glest och svagt naggade,
glänsande; blommor på 2 — 3" höga skaft, blekgredelina, violettådriga.
— Fukt. si; 5—6.

213. V" mirabilis L. (Underviolen), mångårig, glatt; rotstock
temligen stark, nedgående; om våren utbildas en rosett af bredt hjert-
lika, kort spetsade, smånaggade blad, och fria stänglar (blomskaft),
som uppbära ensamma blåhvita nästan alltid sterila (könlösa) blom-
mor; sednare utvecklas 6 — 10 ' höga stjelkar, ur hvars öfre bladveck
framkomma blommor som sakna kronblad, men alstra fröhus. — Lun-
dar; 5 — 6.

214. V. canina L. (Hundviol), mångårig; rotstocken upptill
förgrenad; stjelk 2', grenig, svag; blad skaftade hjertlika, grundt nagg-
sågade med hinnartadt gröna sargadt sågade stipler; blommorna på
skaft från bladvecken, helt blå (mörkare eller ljusare). — Varierar: på
torra backar småväxt och finluden (V. arenaria), i skugga storbladig
med odelad rotstock och högfärgade blommor (V. silvatica), eller på
stränder smalt utdragna blad och blåhvita blommor (V. stagnina).

215. V. tricolor L. (Styfmorsblomma), enårig; stjelk 4 — 8",
ofta från basen utbredt grenig, slankig; blad skaftade äggrundt-aflånga,
naggsågade, de nedre hjertlikt-äggrunda, de öfriga ovalt-lansettlika,
med lyrlikt pardelade stora stipler; blommorna på skaft från blad-
vecken med de 2 öfre kronbladen violetta, de 3 andra blåaktiga eller
hvitgula, på berg större, men ibland säd mindre än fodret. — 5—9.

DROSERACE^. SILENACE^. 216 220. 41

Droseracese.

216. Ps^rnassia jyalustris L. (Slåtterblomma), mångårig, glatt;
stjelk eublommig med skaftade blad i rosett och ett oskaftadt blad
nedom midten, upprat, 'A — 1 ; blad lijertlika, belbräddade, släta; fo-
derblad 5; kronblad 5, hvita, försedda framför sig med ett gröngult,
i 10 — 15 glandelbärande strålar (falska ståndare) deladt fjäll; stån-
dare 5; stift inga; märken 4 små, rundade, knottriga; fruktämnet
blekrödt, 1-rummigt med fröfästen på livartdera af de 4 skalen. —
Fukt. ängar; 7—8.

217. Drosera rotandifolia L. (Rimdbladig Daggört), mång-
årig, rödaktig; blad i rosett skaffade, kretsrunda eller n. njurlika, be-
satta med långa och röda körtelhår, som utsippra en klibbig genom-
skinlig vätska; stängeln 3 — 6 ', spenslig, något grönare, i början
inrullad; blommor i klase; foder 5-deladt; krona 5-bladig, hvit; stån-
dare 5; stift 3 med klubblika märken; fröhus enrummigt, treskaligt,
med fröfästen på väggarnes insida; frön med nätlikt hylle. — Mossiga
skogskärr; 7. Användes som tätgräs.

218. D. longifolia L. (Låugbladig Daggört) skiljer sig från
föregående genom högre och gröfre stängel, tunglika blad, sLörre blom-
mor, vanligen 4 stift, gula ståndarknappar samt 4-skaligt fröhus. —
D. intermedia Hayn. har stängeln föga längre än bladen, gula
ståndare och rödaktiga märken, 3 stift och 3-skaligt fröhus.

Silenaceae.

219. Si I ene infläta L. (Smällört), mångårig, glatt, blågrön;
stjelk 2 — 3 , grenig, upprat; blad motsatta, oskaftade, lansettlika med
bredare bas, blommor i klynnedelad vippa; foder sambladigt, 5-tan-
dadt, uppblåst äggrundt-klotrundt, strimmigt och nätådrigt; kronblad
hvita, 5, med lång klo och 2-klufven skifva med ett par långa knö-
lar vid skifvaus bas; ståndare 10; stift 3; fröhus enrummigt (nederst
3-rummigt) med centralt fröfäste, uppbristande med 6 tänder. —
Torra ängar, åkrar; 6—9.

220. S. nutans L. (Lutglim), mångårig, småluden, upptill
klibbluden; stjelken upprat, styf, trind, 1 — 2 ; bladen lansettlikt spad-
lika, de nedre rosettlikt samlade; blomknippe sammansatt, glest, en-
sidigt; fodret klubblikt hvitgrönt, 10-strimmigt; kronblad smalt tu-

42 SILENACEiE. ALSINACE^. 221 — 2 2 6.

klufna, giillivita med syllika biliang; i öfrigt som föregående. — Torra
backar; 6 — 8.

221. Lychnis jios Cuculi L. (Gröklysa), mångårig, glatt;
stjelk rak, upprat, spenslig, upptill småhårig; blad smalt lansettlika.
helbräddade, motsatta, rotbladen upptill bredare; blommor i glest
sammansatt knippe; foder cylindriskt, 5-tandadt; ki'onblad 5 ljusröda
med lång klo och 4-delad skifva, upptill försedda med bikrona; stift
5; fröhus enrummigt, 5-tandadt. — Fukt. ängar; 6 — 7.

222. L. silvestris Schk. (Skogsbläsa), mångårig, mjukt ull-
eller körtelhårig; stjelk !■ — 2', grenig, ledad; blad äggrundt-ovala;
blommor i glest sammansatt knippe, tvåkönade; foderpipen slutligen
uppblåst; kronblad röda, tväklufna, med bikrona; ståudarsträngar ned-
till håriga; stift 5; fröhus enrummigt, 10-tandadt. — Lundar; 6 — 7.

223. L. Viscaria (Tjärblomster), mångårig; stjelk upprat,
styf, glatt, de öfversta ledstyckena mörkbrunt klibbiga; blad tunglikt-
jemnbreda, rosettbladen bredare, glatta; blommor i täta knippen; fo-
derpipen trång, kronblad röda, n. hela eller grundt 2-klufna; stift 5;
fröhus nedtill 5-rummigt. — Bergsbackar; 5 — 6.

224. Agrostemma Gltliago L. (Åkerblätt), ettårig, tätt grä-
hårig; stjelk 2 — 3', styf, rak, upprat, ledad; blad motsatta, smalt
jemnbreda, spetsade; blomskaft med ensamma stora blommor; foder
klufvet med läderartad 10-ribbad pip; brämet stort, likasom af 5
stora slutligen lossnande blad; kronblad purpurröda med bredt vigglik
skifva, utan bihaug; ståndare 10; stift 5; fröhus enrummigt, 5-tan-
dadt. — Åkrar; 6 — 7.

225. Dianthus deltoides L. (Ängsnejlika), mångårig, glatt,
med delad flerstjelkig smal rotstock; stjelk 6 — 10", med gaffeldelade
och glesblommiga grenar; blad motsatta, helbräddade, jemnsmala,
spetsiga; blomknippet oregelbundet; fodret sambladigt, 5-tandadt, vid
basen omgifvet af 2 pergamentshårda hylleblad, dubbelt kortare än
pipen; kronblad 5 röda, utan bikrona, skifvans kant inskuret tandad
och med en mörkare fläck vid basen; ståndare 10; stift 2; fröhus
enrummigt, öppnande sig med 4 tänder. — Backar; 7 — 8.

Alsinaceae.

226. Malachium aquaticum Fr. (Vattennarv). mångårig, slan-
kig, upptill körtelhårig; stjelk uppsvälldt ledad och der bräcklig, vid
basen nedliggaude och ofta rotsläende; blad motsatta, äggrundt hjert-

ALSIKAGE^. 227 — 232. 43

lika, helbräddade, de nedre skaftade; blommorna i iitbredt glest
sammansatt knippe; fodret 5-bladigt; kronblad 5, tudelade; ståndare
10; stift 5; fröhus eurmiimigt med centralt fröfäste, uppbristande
med 10 tänder. — Våta si; 6 — 7.

227. Stellaria media L. (Vätnarv), ettårig, nedtryckt, flergre-
nig; stjelkar utbredda, ensidigt vexelvis hårstrimmiga, ledade; blad mot-
satta äggrunda, kortspetsade, motsatta, helbräddade, de nedre skaftade;
blommor i glest, ofta bladigt sammansatt knippe; foder- och kronblad
samt ståndare s. f.; stift 3; fröhus uppbristande i 6 skal. — Odl. st.

228. S. graininea L. (Gräsnarv), mångårig, slankig, glatt;
stjelkarne utbredda, mellan lederna stj^fva; blad jemnbredt lansettlika,
helbräddade, motsatta, oskaftade; blommor i yfvigt knippe i stjelkens
topp; foderblad 3-nerviga; kronblad än större än fodret (har då stora
rödmjöliga ståndarknappar), än föga längre än fodret (har då små
och gulmjöliga ståndarknappar). — Gräsmark; 6 — 7.

229. Cerastium vulgatuin L. (Hönsnarv), 1 — 2-årig, mörk-
grön och korthärig; stjelk 5 — 8 ', från basen grenig och nedliggande,
ledad; blad motsatta, oskaftade, äggrundt-aflånga, de nedre omvändt-
äggruuda; blomknippen i toppen, glest sammansatta, med hinnkan-
tade skärm; foderblad 5; kronblad hvita, tudelade, knappt längre än
fodret; ståndare 10; stift 5; fröhus enrum migt, uppbristande med 10
tänder. — Gräsmark; 6 — 9.

230. C. semidecandrwni L., ettårig, spenslig, blekgrön, små-
luden; stjelk 1 — 4', vanligen enkel, upprat; blad elliptiskt-ovala;
knippet slutligen flocklikt; skärm mycket hinnaktiga; kronan kortare
än fodret; ståndare 5. — Backar; tidig vårväxt.

231. Arenaria ,serpyllifolia L. (Sandling), ettårig, gråaktigt
tätluden; stjelk från basen utspärradt klynne-grenig, 2 — 6 ; blad
motsatta, helbräddade, små, 1 V-^ linier länga, ovalt-äggrunda, under
otydligt 3-uerviga, oskaftade; blomknippe sammansatt, utspärradt; fo-
derblad 5, n. dubbelt längre än kronan; kronblad 5, hvita, hela; stån-
dare 10; stift 3; fröhus enrummigt, uppbristande i 6 skal. — Torra,
odl. st.; 6 — 7.

232. A. trinervia L. (Skogsnarv), 1 — 2-årig, slankig, grön;
stjelk med sina många klynnedelade grenar från basen utbredd; blad
äggrunda, 3 — 5-nerviga, \i — 1 långa, hårkantade, de nedre långt
skaftade; blommorna ensamma på skaft från grenvecken (mycket de-
ladt knippe); foderblad längre än kronbladen, med starkare medelucrv.
— Skuggiga ställen; 6.

44 ALSINACE^. ELATINE.E. RIBESIACE.E. 2 33 — 237.

233. Sagina procumbens L. (Krypnarv), ett — mångårig; de
många och mycket gi'eniga stjelkarne äro nedtryckta intill marken
och rotslående; bladen syllikt jemnbreda, uddspetsiga, glatta, mot-
satta; blommorna gröna på enstaka trådlika slutligen i spetsen krökta
skaft, som utgå frän toppen och bladvecken; foderblad 4( — 5)-trubbi-
ga, kronblad (4) saknas oftast; ståndare 4( — 8); stift 4 — 5; fröhus
enrummigt 4(— 5)-skaligt. — Betesmarker etc; 5 — 9.

234. Spergula arvensis L. (Åkerspergel), ettårig, glatt eller
klibbigt körtelhårig; stjelk 5 — 10", grenig, knöligt ledad; blad tråd-
lika, köttiga, skenbart kretsvisa genom bladknippen i vecken, på un-
dre sidan ränlade; stipler fria; blomknippe sammansatt, yfvigt i top-
pen; foder 5-bladigt; kronblad hvita, 5, hela; ståndare 10 (5); stift
5; fröhus enrummigt, bristande till midten i 5 skal; frö med vinglik
kant. — Odl. st.; 7—8.

235. Lepigonum riihrum L. (Rödfryl), ettårig, merändels
körtelhårig; stjelkar greniga, 3—5 , trinda; blad trådlika-plattade,
skenbart kretsvisa genom bladknippen i vecken; stipler stora, spetsa-
de, fria; blomknippe bladigt med korta grenar; foderblad 5; kronblad
5, blekröda, hela; ståndare 10; stift 3; fröhus enrummigt, 3-skaligt;
frön småknottriga, okantade. — Backar etc; G — 9.

Elatineae.

236. Elatine Hydroplper L. (Lonkesarv), ettårig, grön eller
rödaktig vattenväxt; stjelkar 1 — 2", krypande och rotslående, greni-
ga; blad motsatta, skaftade, spadlikt-elliptiska; blommorna oskaftade,
1. ensamma i bladvecken; fodret 4-deladt; kronblad 4, rosenröda (ofta
inga); ståndare 8; fröhus 4-rummigt, likt ett pepparkorn; frön strim-
miga, krökta. — 6 — 9.

RibesiaceaB.

237. Ribes Uva c rispa L. (Stickelbärsbuske), 4—6' fots
buske med utbcijda taggiga grenar; taggarne (ombildade stödjeblad)
oftast 3-delade; bladen knippvisa i smågrenarnes spets, skaftade, hjert-
likt rundade, 3 — 5-flikiga; blommor hängande på enkla (eller 2 — 3-
greniga) skaft; fodret mörkgrönt, klocklikt, ofvan det rundade småludna
fruktämnet, deladt i 5 tillbakaböjda invändigt bruna flikar; kronblad
5, kort spadlika, fastade mellan foderflikarne ; ståndare 5; stift 2;
bär enrummigt med slemmiga frön. — Odl. st.; 4 — 5.

RIBESIACE.^E. lillAMNE^. SAXIFRAGEyE. 238 242. 45

238. R. olpinuiii L. (Måbärsbuske), tagglös buske; blad 3-
flikiga, starkt och ojemiit Siigade, under glänsande glatta; blommor
tvåbyggare, gulgröna i uppräta klasar, som hos hanstånden äro mång-
(20-)blommiga, hos houstånden endast 3 — 5-blommiga; skärm längre
än blommorna; fodret fatlikt; kronblad hvitaktiga; bär gulrödt, n.
smaklöst. — Skogsbackar; 5 — ö. — A*, rubrum L. (Röd Vinbärs-
cuske) har hängande klasar och sura röda bär; R. nig rum L. (Svart
Vinbärsbuske) har svarta bär och klocklika blommor.

Rhiimneae.

239. Rhamnus FraiigiiJ<i L. (Brakved), trädlik buske med
tornlösa grenar och hvitgrått prickig bark; knopparne sakna täcke-
fjäll; blad skiftevisa äggrundt-ovala helbräddade; blommor i små floc-
kar i blad vecken, tvåkönade; fodret skållikt 5-tandadt. ofvan frukt-
ämnet; kronbladen fastade i fodret, 5, små, hvitröda; ståndare 5 med
svarta knappar; stift 1; frukt: 2 — 3-fröigt stenbär, först grönt, sedan
rödt, slutligen svart. — Skogsängar; 5 — 6. Veden spröd; bark (och
bär) duglig att färga gult med samt som laxermedel.

240. R. catliarticus L. (Getapel), ofta trädlik buske med
starka, vanligen torntaggiga qvistar; knoppar med fjäll; blad motsattta
(eller knippevisa), o valt-äggrund a, tätt småsågade; blommor i små
täta knippen, tvåbyggare, 4-bladiga; kronblad gulgröna; ståndare 4;
stift 4, nedtill hopvuxna; bären 4-steniga, gröna, slutligen svarta. —
Skogsbackar; 5^ — 6. Bark och bär gifva färg och verka som laxer-
och kräkmedel; ved hård.

SaxifrageaB.

241. Saxifraga granulata L. (Knölbräcka, Mandelört), mång-
årig, med blekröda knopplökar vid roten; stjelk 1 , upprat, enkel, van-
ligen rödaktig af körtelhår; rotbladen långskaftade. njurlika, köttiga,
de öfre vigglika, 3 — 5-klufna; blommor i vippa på enkla eller delade
skaft; foder 5-tandadt kring fruktämnets bas; kronblad fastade i fo-
dret, 5, hvita, nästan spadlika; ståndare 10; stift 2; fröhus 2-rum-
migt. — Backar; 6 — 7.

242. Chrysosplenium altemifolium L. (Mjeltört, Guldpu-
dra), mångårig, mjuk, ljusgrön; stjelk 3 — 4', späd; blad skiftevisa,
skaffade, njurlika, naggade, glest håriga; blommor i platt knippe in-

46 CRASSULACE^. LYTHRARIE^. 24 3 2 47.

om tätt sittande rundadt-äggninda giilaktiga skärm, de i midteii 5-,
de i kanten 4-taliga; fodret 4( — 5)-klufvet, invändigt gult; krona in-
gen; ståndare 8 (10) med enrummiga knappar; stift 2; fröhus en-
rummigt, öppnande sig med 2 skal. — Fukt. ställen, skogar; 5 — 6.

Crassulacea^.

243. Sedum Telephiam L. (St. Hans knopp, Huslök), mång-
årig; rotknölar köttiga, kägellikt-tapplika ; stjelk 1 , styf; blad mot-
satta, köttiga, platta, äggrundt-aflånga, sägtandade, mörkgröna; blom-
mor i täta, platta, breda toppknippen; foderblad 5 köttiga; kronblad
5 hvitgula eller blekgröna; ståndare 10; fröhus 5, mångfröiga. —
Berg, tak; 8—9.

244. S. acre L. (Fetknopp, Bitterknopp), mångårig med tal-
rika sterila varaktiga stjelkar (grenskott); stjelken krypande eller upp-
stigande, grenig, 5 — 10"; blad på nyskotten tätt (i 5 rader), på stjel-
karne glesare tegellagda, trinda, aflångt-jemnbreda, oskaftade, gröna,
slutligen gulnande; blommor i o- — ö-grenadt klasknippe; kronblad
gula, längre än foderbladen. — Berg, backar; 6 — 7.

245. S. annuum L. iSmåknopp) liknar något föregående.
men är brungrön, upprat, vanligen grenig, 8 — 5 , saknar nyskott och
är deraf ett(tu)årig, har något utkrökta glesa blad och blekgula kron-
blad, som knappt äro längre än foderbladen. — Berg, backar; 5 — 6.

246. S. album L. (Hällknopp), mångårig, rödaktig, med kry-
pande mörkröda n. rundade nyskott; stjelk nedtill krypande, upprat,
styf, 5 — 8"; blad vexelvisa glesa, n. V2 ' långa, n. halftrinda, aflångt-
jemnbreda, trubbiga; blommor i nakna, täta och greniga toppknippen;
kronblad hvita med en röd !^'imma i midten nedtill. — Berg, tak;
7—8.

Lytlirarieae.

247. Lythrum Salicaria L. (Fackelblomster), mångårig; stjelk
styf, upprat, grenig, 2 — 4', 4 — 6-kantig; blad oskaftade, motsatta
eller 3 i krans, lansettlika med något hjertlik bas; blommor i täta
och till ett långt toppax närmade knippen inom korta och breda skärm;
fodret rörlikt 6-tandadt med 6 mera bladlika ytterfoderflikar mellan
tänderna; kronblad 6 på fodrets insida, röda; ståndare 12, 6 längre;
stift 1; fröhus 2-rummigt, bristande med 2 skal. — Stränder; 7 — 8.

ONAGRARIE.^:;. IIALOUIIAGE.E. 248 — 2 5 2. 17

OnagTarieae.

248. Epilobium angastifolium L. (Mjölkört), mångårig; stjelk
rak, upprat, styf, grenig, 4 — 6'; blad talrika, skiftevisa, oskaftade,
långt lansettlika, glest bugttandade, under blågröna; blommor i tät
lång klase; brämet 4-deladt; pipen lång, omslutande fruktämnet, bvit-
luden; kronblad fastade i foderöppningen, 4, stora, rosenröda, omvändt
äggrunda, två något större än de andra; ståndare 8 nedböjda; stift 1
nedbtVjdt; märken 4 tillbakaböjda; fröhus 4-rummigt; frön med hår-
fjun. — Bergig skogsmark; 7 — 8.

249. E. montanam L. (Bergdun), ett — flerårig; stjelk 1',
grenig, glatt, upprat; blad, åtminstone de nedre, motsatta, äggrundt-
lansettlika, sågtandade; blommor i de öfre bladvecken likasom i kla-
sar; kronblad likformiga, föga längre än fodret, blekt rosenröda eller
livita; märket slutligen regelbundet 4-deladt. — Skogsberg, backar;
7—8.

2,50. E. palastre L. (Kärrdun), ettårig, med långa grenskott
som slutas i en knopp och' utveckla nya stånd; stjelk V-j — l', ofta
mycket grenig, trind, luden; blad smalt lansettlika, n. helbräddade;
blommor s. f. små; märke n. helt; fröhus finludet.

251. Circaea alpina L. (Hexört), mångårig, glänsande, glatt,
saftig och blekgrön; stjelk uppsvälldt ledad, 3 — 8', enkel; blad långt
skaftade, motsatta, hjertlika, starkt tandade; blommor i upprat topp-
klase; foderbräm tudeladt, hinnartadt; kronblad 2, blekt rosenreda,
omvändt hjertlika; ståndare 2; frukt inom foderpipen 2-rummig, nöt-
artad, krokhårig. — Fuktig skogsmark; 6 — 7.

Halorliageae.

252. Myriophyilum sjjicatuni L. (Axkam), mångårig, smuts-
grön eller rödaktig vattenväxt; stjelk ledad, slankig, grenig; blad krets-
visa i borstlika flikar, kamlikt delade; blommor i små kretsar, soin
bilda bladlösa raka ax, de öfre skärmbladen kortare än blommorna
och hela, de nedre längre och inskurna; hanblommornas foder 4-de-
ladt; krona af 4 blad; ståndare 8, innan de uppbrista röda med jemn-
breda knappar; honblommornas foderbräm litet, 4-deladt; kronblad
inga eller taudlika; märken 4, vårtigt håriga; frukt 4-rummig, 4-
fröig. — Sjöar; 7. JI. aÅternifoliain DC. har hårlikt delade blad,

48 HALORHAGE^. POMACE^. 253 — 257.

blomax nedtill bladigt; M. verticillatum L. har alla blommorna
kretsvisa med bladlika skärmar och kronblad med klo.

253. Hippuris vu/garis L. (Hästsvans-ört), mångårig; rot-
stock skör och svampig; stjelk l', upprat, mångledad, flerpipig; blad
talrika i krans vid lederna, syllikt jemnbreda; blommorna ensamma
i bladvecken, de nedersta ofta blott med pistill, med otydligt foder
och utan krona; ståndare fästad ofvan frukten, med blekröd stor knapp;
stift 1 med hvitt genomskinligt långt och hårigt märke; frukt 1-fröig
skalnöt. — Vatten; 6 — 7.

Pomaceae.

254. Pyrus Malus L. (Äppelträd), temligen yfvigt träd med
ej sällan tornspetsiga grenar och hård ved; blad äggrundt-ovala med
något hjertlik bas och kort spets, trubbsågade; blommor flockvisa, 3
— 6 tillsammans; fodret 5-taudadt, qvarsittande; krona 5-bladig, ljus-
röd eller hvit; ståndare många, fastade i foderöppningen; stift 5,
nedtill hopvuxna; frukt i båda ändar intryckt, saftigt, välsmakande
äpple, 5-ruramigt med tumit broskartade väggar. — Skogsbackar;
5 — 6. — P. cominunis L. (Päronträd) har lielbräddade, hårkantade
blad, fria stift och vid basen smal frukt.

255. Sorbus scamlica L. (Oxel), ofta temligen stort träd
med hård ved; blad äggrundt ovala, grundt parskurna och ojemnt
sågade, under gråulliga; ])lommor i qvastlika knippen; foder s. f.;
krona 5-bladig, hvit; ståndare många; stift mest 3; frukt bärlik, röd,
mjölig, 3-rummig, med hinnkantiga väggar. — Skogsängar; 6.

256. S. Äucupavia L. (Rönn), medelstort träd; blad par-
bladiga (4 — 6-pariga) med uddblad; småbladen lansettlika, hvass-så-
gade, småhåriga; blomknippena greniga och l)reda: trukterna skarla-
kansröda, saftiga och sura. — Skogsbackar; 5 — 6.

257. Crataegus Oxyacuntlia L. (Hagtorn), buske, någon gång
trädlik, med tornspetsade grenar; blad omvändt äggrunda, 3 — 5-flikiga
och sågade, glänsande mörkgröna; blommor i qvastlikt eller flocklikt
knippe; fodret skållikt, 5-flildgt; kron])lad 5 hvita, välluktande; stån-
dare talrika i foderöppningen med röda knappar; stift 2, glatta; fruk-
ter rosenröda, klotrunda, med 2 benhårda 1-fröiga rum och mjöligt
kött. — Backar; 6. — C. monogyna Jacq. har Ijusgrönare, utstå-
ende spetsflikade blad samt 1 stift. — Begagnas till häckar.

SEXTICOS.E. 2 58 — 2 6 2, ^ 49

Senticosae.

258. Rosa caiiina L. (Hundtörne), 4 — 6 hög buske med
bågkrökta grenar, som äro besatta med starka, klolikt böjda taggar;
blad 2 — 4-pariga, med uddblad; småbladen bredt lansettlika, enkelt
sågade, glatta; blommor ensamma eller få tillsammans i flock; foder-
brämet deladt i 5 parskurua blad; kronblad 5, rosenröda eller hvita;
ståndare många i foderöppningen; pistiller många med långa stift;
frukterna många, härda och håriga, små nötter på insidan af ett ku-
pigt, äggrundt, slutligen rödt och saftigt, utanpå glatt fäste (nypon).
• — Backar, vägar etc; 6 — 7. — R. dumetorum Thuill. har sniå-
ludna blad och bladskaft.

259. R. rubiginosa L. (Lukttörne) skiljer sig från föregående
med något lägre växt, ännu starkare taggväpnade grenar, äggrunda,
dubbelsågade småblad, som äro staikt luktande af små rödbruna gland-
ler, smäi're högrödare kronblad samt äggrundt ovala nypon, som sitta
på körtelhåriga skaft. — Backar; 6 — 8.

260. R. touientosa Sm, (Luddtörne), högre buske, grenar med
raka, svagare taggar; blad dubbelsågade, merändels på båda sidor tät-
ludna; nypon trinda. körtelborstiga på körtelhåriga. uppräta skaft, i
början blåaktiga, slutligen mjuka och saftigt röda. — R. villosa L.
(R. moUissima Fr.) har större nvpon på lutande skaft, — Torra st.;
6—7.

261. Agrimonia Eupatoria L. (Akermönja, Småborre), fler-
årig, hårig; stjelk rak, styf, 1 — 2'; blad 4 — 5-parigt delade med om-
vexlande olika, inskuret sågade flikar; stipler stora, inskurna; blom-
mor i uppräta, utdragna klasar, slutligen lutande; fodrets pip läder-
hård, 10-fårad, krokborstig; brämet 5-deladt; kronblad 5, gula; stån-
dare 12 — 20 i foderöppningen; smånöt 1 (2), innesluten i foderpipen
med stift i spetsen. — Torra st.; 7 — 8. Brukas mot utslag, till
färgning etc.

262. Alchemilla rul(/ans L. (Daggkåpa), mångårig med grof
sned rotstock; rotblad långskaftade med njurlik, veckadt handnervig,
grundt och rundadt flikig, sågad, silkeshårig skifva; stiplerna sågade;
blommor i greniga toppknippen; foderbrämet gulgrönt, 4-deladt, med
4 ytterfoderblad mellan flikarne; krona saknas; ståndare 4 i foder-
öppningen med enrummiga knappar; nöt ensam i foderpipen med la-
teralt stift. — Ängar; 5 — 6, Brukas att färga ylle gult.

4

50 SENTICOS^. 2 63 — 26 7.

263. Fragaria vesca L. (Smultronört), mångårig med grof
sned rotstock ocli krypande rotsläende örtrefvor; rotblad på långa hå-
riga skaft, tredelade; småblad bredt lansettlika, sågade; blommor
på långa, tilltryckt håriga skaft; foder 5-flikigt med 5 mellanliggande
ytterfoderblad; kronblad 5, hvita; ståndare många i foderöppningen;
pistiller talrika, med snedt fästadt stift, n. intryckta i det kullriga,
slutligen uppsvällda och saftigt röda fästet (smultron), frän hvilket
fodret är tillbakaböjdt. — Backar; 5—6. — F. collina Ehrh. (Jord-
gubbar) har fodret omslutande smultronet.

264. Comarum jyalustre L. (Kärrklöfver), mångårig med
långt krypande, ledad rotstock; stjelk uppstigande, 1 — 2 ; blad 2-
pariga med uddl)lad, med mycket närmade småblad, så att de se ut
som 5-fingrade; småbladen lansettlika, hvasst sågade, undertill blå-
grå; stiplerna vidväxta bladskaftet; blommor i glesa knippen; foder-
brämet 5-deladt med 5 ytterfoderblad, invändigt brunt; kronblad 5,
små, orent mörkröda; ståndare talrika på fodrets bas; småfrukter
glänsande med lateralt stift pä ett slutligen stort, kullrigt ocli svam-
pigt fäste. • — Fuktiga ängar och stränder; 6—7.

265. Potentllla Anserina L. (Gåsört), mångårig; stjelkar
refvigt krypande, rödaktiga; blad mångparigt delade med smalt lan-
settlika, hvass-sågade, raerändels glänsande silkeshåriga flikar; blom-
mor ensamma på skaft från bladvecken; foderbräm 5-deladt med 5
ytterfoderflikar; kronblad 5, temligen stora, gula; ståndare s.f.; små-
frukter med lateralt stift på kullrigt torrt fäste. — Odl. st., strän-
der, betesmarker; 7 — 8. Rotstocken kan användas såsom nödbröd.

266. P. reptans L. (Refvig fingerört), mångårig; stjelk (2 — 4 )
krypande som refvor och rotslående; blad 5-delade, långt skaffade
med vigglika, under gleshåriga flikar; blommorna ensamma pä en-
staka långa skaft ur bladvecken; krona stor, höggul. — Ängar, åker-
renar; 7 — 8.

267. P. v erna L. (Vår-fingerört), mångårig, gråluden af ut-
stående mjuka hår; rotstock stark, upptill flerdelad ni ed bladknippen
och stjelkar, som äro nedliggande (och rotsläende), i spetsen uppböj-
da; rotblad 5-fingrade med spetsiga stipler; stjelkbladen 3-delade
med omvändt-äggrunda eller vigglika flikar; blommor i grenade vipp-
knippen; kronan blekgul, dubbelt större än fodret. — Ängsbackar;
5 — 6. — P. alpestris Hall. har vanligen glesare och n. tilltryckta
liär, rödaktig stjelk, rotbladens stipler trubbiga, småbladen glattare
och mörkare samt kronbladen guldgula med mörk fläck vid basen.

SENTICO»^. 268 — 274. 51

268. P. (ivtjeritea L. (Silfver-fingerövt), mångårig: stjelk n.
upprat, styf. hvitluden; alla blad 5-delade med vigglika, mider tätt
hvitludna, ofvan mörkgröna, i kanten tillbakavikna flikar; blommor
i qvastgrenig vippa: krona svafvelgul, föga längre än fodret. — Bac-
kar, berg; 5 — 7.

269. P. Tormentilla Scop. (Blodvotsört), mångårig; rotstock
grof, rödbrun; stjelkar n. nedliggande eller uppstigande, tudeladt gre-
niga; rotbladen längskaftade, snart vissnande, stjelkbladen n. oskafta-
de, 8-delade; stipler skiljda från bladskaftet, bladlika; blommorna
pa tradlika skaft ur gren- och bladvecken; foderbräm 4-klufvet med
4 ytterfoderblad; kronblad 4, gula. — Betesmarker, skogsängar; 7 —
8. Rotstocken användes mot blodflöden, vid garfning och färgning.

270. Geum rirale L. (Farkummer), mångårig; rotstock grof;
stjelk ^'■2—1, rak; rotblad lyrlikt pardelade. stjelkblad 8-delade med
inskuret tandade, n. trubbiga flikar; blommorna n. Iiängande. klock-
lika: foderbräm mörkt rödbrunt, 5-deladt, med 5 ytterfoderblad;
kronblad 5, spadlika, urnupna, blekt köttröda (gul- eller hvitaktiga)
med rödbruna ådror; ståndare s. f.: småfrukter talrika på ett torrt
upphojdt fåste med terminala vridna stift (fruktspröt), som nära mid-
ten äro kloböjda och der hopfogade med det upprätta märket, som
slutligen lossnar. — Ängar; 5 — 6.

271. G. uvhaniiin L. (Nejlikkummer) är rent grön och mjuk-
harig; stjelk 1 — 4 med stora rotblad, n. 3-fingradt delade; stjelkblad
med rutlika spetsiga flikar; blommor utbredda; fodret slutligen ned-
krökt; kronblad rundade, rent gula. — Lundar, odl. st.; G — 7.

272. Rubus Id(vns L. (Hallon), buske 2 — 4' med uppräta
trinda, borsttaggiga, tuåriga stammar; blad parbladiga (de nedre 2-,
de öfre 1-pariga) med uddblad: småblad äggrundt ovala, spetsiga,
under tätt hvitludna; blommor i lutande qvastlika knippen i blad vec-
ken: foderbrämet 5-deladt med skållik pip; kronblad 5, hvita, u. kortare
än fodret; ståndare s. f.; småfrukter saftiga, på ett torrt kägellikt
fäste, bildande ett rödt välsmakande s. k. bär. — Berg, backar; 6.

273. R. ccesius L. (Blåhallon), stammar nedliggande och vidt
kringkrypande, trinda, blåaktiga med borstlika taggar; blad 3-fingra-
de, småblad snedt rutlikt äggrunda, ojemnt 1. inskuret sågade, gröna;
blommor i kort och gles qvastvippa; fodret n. ludet; kronblad stora,
hvita; småfrukter få, blådaggiga, vattig-t syrliga. — Backar, strän-
der; 6—7.

274. R. fruticosus L. (Björnhallon), stammar bägböjda, trinda

52 SENTICOS^. DRUPACE^. 27 5 2 7 9.

eller fårade, rödaktiga med ofta starka kloböjda taggar; blad på stam-
men 5-fingrade, vid blommorna 3-fingrade, småblad bredt äggrundt-
hjertlika, gröna, diibbelsågade; blommor i qvastvippa eller spira; kron-
blad ofta rödlätta; småfrukter svartblå, utan daggbeklädnad, smakliga.
— Berg, steniga lundar; 7 — 8. Af denna hufvudform ba nj^are bo-
tanister urskiljt en stor mängd (i vår Flora omkring 13) arter, hvilka
oftast äro svåra att igenkänna och bestämma.

275. R. saxatilis L. (Jungfrubär), stjelken med refformig-t
utefter marken långt krypande skott, borsthårig, upprat, örtartad,
blombärande, 1 ; blad trefingrade, ä båda sidor gröna, rutlikt ägg-
runda, dubbelsågade; blommorna 5 — 9 i uppräta flockvisa knippen;
kronblad hvita, uppräta, ej längre än fodret; småfrukter glänsande
röda, syrliga, åtskiljda. — Steniga skogsängar; 6 — 7.

276. R. Chamcemorus L. (Hjortron), rotstock smal, krypan-
de; stjelk enkel, 3 — 6 , 2 — 3-bladig och enblommig; blad n. njur-
lika, grundt och trubbigt 5-flikiga, unga veckade, n. dubbelsågade;
blommorna tvåbyggare; kronblad hvita, stora; småfrukterna, sinsemel-
lan liksom sammanvuxna, bilda ett stort, i början rödt, sedan gult,
saftigt, syrligt bär. — Skogskärr; 6.

277. Spiraea FiUpendula L. (Galtört), mångårig, rottågor
långa, svarta, ställvis uppsvällda; stjelk 1 — 2', upprat, styf, trind, n.
bar; blad mest samlade nedtill, på båda sidor gröna, pardelade med
kamlikt inskurna och sågade flikar; blommor talrika i qvastlika, täta
toppknippen, välluktande; foderbräm o-deladt; kronblad 5, svagt gul-
hvita; ståndare mänga pä fodret; småfrukter omkring 10, raka, hå-
riga, fåfröiga. — Torra ängsbackar; 6 — 7. Kotknölaine äro ätliga.

278. S. Ulmaria L. (Elggräs), mångårig; stjelk 2 — 4', upp-
rat, styf, bladig, kantig; blad pardelade, på undre sidan hvit- eller
gråludna med ovalt-äggrunda, ojemnt dubbelsågade flikar, den i spet-
sen störst, 3 — 5-flikig; blomsamling yfvig och tät, starkt välluktande;
småfrukter vridna, glatta. — Sänka ängar; 7. Blommorna brukas
som svettmedel och i biskötseln.

Drupaceae.

279. Prunus Padus L. (Hägg), temligen högt träd med gles
krona; blad ovala, spetsade, tätt sågade, skaftade, med 2 rödaktiga
körtlar mot bladskaftets spets; blommor i hängande, bladiga klasar;
foderbräm 5-deladt; kronblad 5, hvita, välluktande; ståndare många

DRrPACE.E. PAPILIOXACE.*;. 2 80 — 28h. 53

på fodret; pistill med 1 stift; frukt: en klotrund, svart stenfrukt med
kärft kött. — Skogsängar, stränder; 5 — 6. Veden temligen seg;
bären och busken brukas som läkemedel.

280. P. sjjiuosa L. (Slån), en 6 — 10 hög buske med vidt
utspärrade tornbärande grenar; bladen lansettlika eller omvändt ägg-
runda, sågade, slutligen glatta; blommorna, som utvecklas före bla-
den, sitta n. ensamma på qvistarne på \ 2 långa skaft, hvita; sten-
frukter klotrunda, gräblått-daggiga, med mycket kärft kött. — Bac-
kar; 5.

Papilionaceae.

281. Lathyrus ^;r<2^^n6'i<s L. (Ängsviol), mångårig, glatt eller
gråluden; stjelk svag, klängande, fyrkantig, ovingad; blad långt skaf-
tade, 1-pariga, utan uddblad, men med deladt klänge, småblad lan-
settlika, 5-nerviga; stipler stora, pillika; klasar 5 — 8-blommiga från
blad vecken; foder snedt 5-tandadt; ki'ona gul fjärilslik; ståndare 10,
9 sammanvuxna med strängarne, den öfversta fri; ärtbalja platt, jemn-
bred. — Ängar, backar; 6—7. God foderväxt.

282. L. palustris L. (Kärrviol), mångårig; stjelk mera upp-
rat, 2 — 8', stadigare, 2-kantig; blad 2 — 3-pariga, småblad lansettlikt
jemnbreda; stipler hälft pillika; blomklase högre än bladen; blommor
violettblå. — Kärr, fukt. ängar; 7.

283. Orobus tuherosKS L. (Gökärter), mångårig, blågröu;
rotstock vid grenarne knöligt uppsvälld; stjelk upprat eller uppsti-
gande, ^/'i — 1', fyrkantigt tvåeggad; blad 2 — 4-pariga med aflångt-
lansettlika ellei- aflånga. under gråblå småblad; blomklasar från blad-
vecken, 2 — 4-blommiga; foder s. f.; krona fjärilslik, violett-grönblå;
ståndare s. f.; balja jemnbred, trind. — Ängar; 5 — 6.

284. O. vermis L. (Vårärter) skiljer sig genom stadigare
trubbkantad stjelk, spetsadt äggrunda och större ljusgröna blad, 4 — 8-
blommiga klasar samt klart röda ellei- violettröda blommor. — Lun-
dar; 5 — G.

285. Vicia sepium L. (Tranvicker), mångårig; rotstock kry-
pande; stjelkar späda, 1 , temligen uppräta, n. raka; blad 5 — 8-pariga
med deladt klänge, småblad aflångt äggrunda, trubbiga med udd;
stipler hälft pillika; blommorna enstaka eller få i korta klasar i öfre
bladvecken; foder s. f.; krona fjärilslik, röd violett, med mörkådradt
segel; ståndare s. f.; baljor uppräta. platta, slutligen svarta. — Lun-
dar; 5 — 6. Boskapsfoder.

54 PAPILIONACE^. 2 86 2 92.

286. V. silvatica L. (Skogsvicker), mångårig, glatt och vidt
omkring klängande på närstående buskar etc; bladen 8-pariga med
äggrundt-aflånga, trubbiga, tunna och ljusgröna småblad; klasar i
bladvecken rikblommiga och långa; blommorna temligen stora, hvita,
med blåstrimmigt segel; baljor jemnbredt-lansettlika, svarta. — Lun-
dar: 7—8.

287. V. Cracca L. (Kråkvicker), mångårig, slankigt nedlig-
gande, kort och tilltryckt hårig; blad 8 — 10-pariga med lansettlikt-
aflånga småblad; klasar långa och tätblommiga; blommorna ljusblå;
baljor jemnbreda, temligen trinda. — Ängar, betesmarker; 7 — 8.
Foderväxt.

288. V. villosa L. (Luddvicker) skiljer sig från föregående
genom högre ullhårig stjelk. som slingrar sig på rågstråen, 6 — 8-
pariga blad, täta klasar, purpur- och blåvioletta blommor, hos hvilka
kronseglets klo är dubbelt längre än skifvan, samt rutlikt-ovala baljor.
— Åkrar; 7.

289. V. hirsuta Koch {Errn.m L., Duf-lius), ettårig; stjelk
spenslig, slankig, grenig och klängande; blad 6 — 9-pariga, småhäriga,
småblad n. jemnbreda, trubbiga; klasar 3^6-l)lommiga, kortare än
bladen; krona liten, hvit- och blåstrimmig; baljor 4 linier långa, sväll-
da, småludna, sprötspetsade, slutligen svai-taktiga, 2-fröiga. — Åkrar,
torra st.: 6—7.

290. V. tetrasperina Mönch. {=^ Erviun L., Sparf-lins) skil-
jes frän föregående genom mindre växt, de nedre bladens småblad
vigglika, klasarne af bladens längd, baljorna i spetsen rundade, glatta,
4-fröiga, svarta, slutligen gulaktiga. — Åkrar, ängsbackar; 6 — 7.

291. Astragalus (jlycijphyltas L. (Sötkloört), mångårig; stjelk
stor, grenig, utbredd eller uppkiökt och klängande; blad 4 — 6-pariga
med uddblad, småblad äggrundt-aflånga, ^ :;' breda; stiplerna stora;
klasar kortare än bladen, tätblommiga; foder r)-tandadt; krona fjärils-
lik, blekgult-brunaktig; kölen trubbig; ståndare s. f.; baljor 1 , långa,
glatta, bågkrökta, trekantiga, genom den intryckta raedelnerven n.
tvårummiga. — Lundar, torr ängsmark: 6 — 7. Utmärkt och sötaktig
foderväxt.

292. Lotus cornicalatus L. (Käringtand), mångårig; stjel-
kar flere, från rotstocken nedtryckta eller uppkrökta, 3 — 8'; blad
trefingrade, med fria stipler, likasom småbladen omvändt äggrunda,
helbräddade, undertill blågröna; blommor i täta långskaftade flockar;

PAPILIONACE.E. 2 93 — 2 9 9. 55

foder 5-klufvet; krona fjärilslik, gul, med sprötspetsad köl; ståndare
s. f.; balja trind, smal, V2 läng, brun. — Ängar; 6 — 7.

293. Medicago falcata L. (Skärklöfver, Gul Luzern, Linnés
höfrö), mångårig; stjelkar hårda, nedtrj^ckta, 1 — 2 , greniga; blad tre-
tingrade med jemubredt vigglika småblad; stipler sylspetsade; klasai-
n. runda, skaftade från bladvecken och i toppen; foder, krona och
ståndare s. f.; baljor platta, något skärlikt krökta, \ 2 langa, 4-fröiga.
— Torr ängsmark; 6 — 7.

294. M. lupulina L. (Humleklöfver), ett- eller tvåårig; stjel-
kar slaka. mest nedtryckta eller uppstigande, 1 — 2 långa; blad tre-
fingrade, småblad omvändt äggrunda; stipler sylspetsade; blommor i
rundade hufvuden, små, gula; baljorna liniestora, njurlikt hop vridna,
slutligen svarta, 1-fröiga, ej uppbristande. — Torra ängar; 7 — 8.

295. Melllotus alha L. (Hvit bonings- eller Bokhara-klöfver),
tuårig; stjelk 2- — 4 , nedtill träaktig, grenig, upprat; blad trefingrade,
småblad omvändt äggrunda; stipler syllika; blomklasar utdragna; fo-
der 5-tandadt; krona s. f., hvit, aftallande; ståndare s. f.; balja något
längre än fodret, nätlikt rynkig, glatt, trubbig, 1 — 2-fröig. — Odl.
st.; 7—8.

296. Trifolium repens L. (Krypklöfver. Hvit väpling), mång-
årig; stjelkar trädtina, krypande; blad trefingrade, småblad omvändt
äggrunda, ofta urnupna; blommor hviia, i glest rundadt hufvud på
långa, uppräta, stängellika skaft, slutligen lutande; fodrets 5 tänder
syllika; krona s. f., liten, qvarsittande; ståndare s. f.; balja kort, 3 —
4-fröig. — Ängar, betesmarker; 6 — 9.

297. T. Ityhridum L. (Älsike klöfver), mångårig; stjelk 1 —
2 , uppkrökt, grenig; småblad rutlikt äggrunda; stipler borstlikt syl-
spetsade; blomhufvuden rundade på skaft ur de öfre bladvecken, blek-
röda 1. hvitröda, välluktande. — Fuktig gräsmark; 7 — 8. God betesört.

298. T. agrarium L. (Åkerklöfver, Gulväpling), 1 — 2-årig;
stjelk upprat, grenig, styf, l'; småblad aflånga 1. omvändt äggrunda,
oskaftade; blomhufvud aflångt rundadt; krona gul med nedviket strim-
migt segel och utstående vingar. — Ängsbackar; 6 — 7.

299. T. arrense L. (Fältklöfver, Harväpling), ettårig, grålu-
den: stjelk upprat, grenig, 5—10"; småblad vigglikt j emubreda, upp-
till fint småtandade; blommor i skaftade cylindriska ax, gråludna af
de långhåriga fodren med långa tänder; krona liten, blekröd. — Bac-
kar: 7—8.

56 PAPILIONACE^. ERICINE^. 3 00 — 306.

300. T, pratense L. (Ängsklöfver, Rödväpling), mångårig,
mer eller mindre luden; stjelkar snedt uppstående, 1 — 2 , greniga;
småblad ovala, omvändt äggrunda, n. lielbräddade, ofta med livit fläck
på midten; stipler äggrunda, tvärt spetsade; blomhufvud omslutna af
2 stödjeblad, rundade, rosenröda (eller livita); fodertänder hårkantade.
— Ängar; 6 — 9.

301. T. medium L. (Skogsklöfver) skiljes från föregående
genom smalare, flerböjd stjelk, lansettlikt aflånga, helt gröna småblad,
jemnbreda, sylspetsade stipler, mörkare, mera nedtryckta blomhufvud,
vanligen skiljda frän stödjebladen. — Skogsbackar; 7.

302. Ononis hircifia Jacq. (Stallört), mångårig, busklik,
klibbluden, illaluktande; stjelk upprat eller uppböjd, grenig; blad tre-
fingrade, småblad äggrundt-aflånga; stipler vidvuxne bladskaftet; blom-
mor i axlika toppklasar; foder 5-deladt; krona fjäi'ilslik, rosenröd;
ståndarne alla 10 med strängarne liopvuxne; baljan äggrund, fåfröig
knappt längre än fodret. — Ängar, betesmarker etc; 7.

303. Anthyllis Vidneraria L. (Örnblomster), mångårig, sil-
keshårig; stjelkar nedtryckta eller uppböjda, enkla, '/a — 1 ; blad par-
bladiga med större uddblad, småblad lansettlika, helbräddade; hos rot-
bladen finnes ofta endast uddbladet; blommor i parvisa, rundade topp-
hufvuden; fodret 5-tandadt, blåslikt och hvitulligt; krona fjärilslik,
gul; ståndare s. f.; balja mindre än fodret, långt skaftad, 1-fröig. —
Ängsbackar; 7.

Ericineae.

304. Vaccinium JL/rtllhi.s L. (Blåbärsbuske), stam grenig,
1 — 2', med uppstående, plattade, fyrkantiga, gröna grenar; blad tunna,
äggrundt ovala, fint sågade, rent gröna; blommor ensamma i blad-
vecken, hängande; fodret 5-tandadt, omvuxet fruktämnet; krona blek-
röd, med klotrund pip och litet tillbakaviket bräm; ståndare 8 — 10;
knappar med sporrlika bihang på ryggen; bär klotrunda, gråaktigt
daggbetäckta, med mildt syrligt kött. — Skog; 5.

305. V. uliginosum L. (Odonbuske), yfvig af utstående, trinda
grenar; blad omvändt äggrunda, helbräddade, något blåaktiga och
hårda; blommor ensamma eller parvisa; kronpipen äggrundt klocklik,
hvit, blekröd; bär långrunda, ljust blådaggiga. — Skogsängar och
kärr; 5 — 6.

306. V. Vitis Idcea L. (Lingonbuske), grenar 5 — 6 , ut-

ERICINE.E. 307 — 3 11. 57

bredda ocli uppstigande; blad omvändt äggrunda, glest smänaggade,
i kanten tillbakavikna, under bleka och svartpunkterade, läderhårda,
ständigt gröna; blommor i toppklasar; krona klocklik, 4-klufven, röd-
lätt; bär rundt, rödt, syrligt. — Skog, hedar; 6 — 7.

307. V. Oxycoccus L. (Tranbär), örtlik, krypande, ständigt
grön buske; stam reflik med trådsmala grenar; blad små, äggrunda,
helbräddade, under askgrå; blommor 2 — 3 tillsammans, lutande på
uppräta smala skaft; krona rosenröd, delad i 4 tillbakavikta flikar;
ståndare 8, brunaktiga, med håriga strängar och knappar utan bihang;
bär stora, röda, mycket sura. — Mosskärr; 6 — 7.

308. Calluna ruhjaris L. (Ljung), risig buske, 1—2'; blad
liniestora, trekantiga, med pillik bas, liknande barr, täta och radvis
tegellagda på grenarne, som deraf synas gröna och fyrkantiga; blom-
morna ensamma i skärm vecken, bildande en lutande klase; foder
rödt, hinnartadt, 4-deladt; krona likadan, klocklik, men kortare;
ståndare 8, med tudelade knappar, som öppna sig i toppen och bakpå
ha i spetsen sargade bihang; stift 1; fröhus inom kronan 4-rummigt.
— Skog, liedar; 7—8. Kan begagnas till garfning och fårguing.

309. Andromeda polifoUa L. (Rödpors, Rosling), liten buske
med krypande stam och uppräta grenar, ^li — 1 ; blad hårda, lansett-
likt-jemnbreda, med nedvikt kant, undertill hvitblä; blommor lutande
eller n. omvända på blekt rosenröda skaft, n. i flock; krona ljusröd,
ägglikt-klotrund ; ståndare 10; strängar håriga, fastade vid spetsen
af knapparne, som ha 2 borstlika sporrar; stift 1; fröhus inuti kro-
nan, 5-rummigt. — Skogskärr: 6.

310. Ledum palustre L. (Squattram, Getpors). 1—2' hög,
grenig, ständigt grön, starkt luktande buske med brunludna qvistar;
blad jemnbreda, i kanten tillbakavikna, under rostbrunt ulliga; blom-
mor i täta toppqvastar på länga, slutligen nedböjda skaft; krona hvit,
5-bladig; ståndare 10; stift 1 ; fröhus 5-rummigt, uppbristande från
basen. — Skogskärr; 6 — 7. Användes mot utslag; begagnades förr
som ölkrydda.

311. Arctostaphylos (Tva Ur si Spr. (Mjölonbuske), stän-
digt grön buske med reflika, till marken tryckta grenar, något lik-
nande Lingonbusken; blad läderhårda, vigglikt-tunglika, glänsande,
helbräddade, undertill intryckt ådriga; blommor i korta klasar; krona
äggrund, 5-tandad, nederst vattenaktigt genomskinlig, upptill ljust
rosenröd; ståndare 10, som hos Andromeda; stift 1; frukt: ett torrt

58 ERICINE^. EMPETRE^. 312 317.

rajöligt bär inom kroiian. — Sandiga skogar; 5 — 6. Begagnas till
garfning och färgning.

312. Pyrola rotundifolia L, (Vintergröua) , flerårig half-
buske; stjelk 1 , mest bladlös som en stängel; blad rosettlikt samlade
nedtill, skaftade, rundade eller något äggrunda, n. 2 tum breda, stän-
digt gröna; blommor i allsidig klase; foderflikar 5, spetsiga; krona
5-bladig, livit, öppen; ståndare 10, snedt uppstående, med knappar
utan bihang; stift långt, nedböjdt och uppkrökt, rosenrödt, med tvärt
märke; fröhus klotrundt, 5-rummigt, bristande med 5 sidoremnor. —
Skogar; 7.

313. P. minor L. liknar föregående, men har mindre blad,
mindre och n. sluten, blekt rödlätt krona, 1'akt samstående ståndare
och rakt, inneslutet stift med kretsrundt sköldlikt märke. — Skogar; 7.

314. P. secunda L., stjelk \2; blad blekgröna, äggrundt-
ovala, n. spetsiga, sågade, vanligen 3 i hvar rosett; blommor i tät
ensidig klase, små; krona ägglikt sluten, hvitgröu; ståndare inkrökta,
samstående; stift långt, rakt. — Skog; 7.

315. P. unifiora L. (Ögongröna), ört; stängel 3 — 6 , en-
blommig; blad merändels 3 i rosett, n. rundade, sågade, V2 breda;
krona hvit, öppen, välluktande, lutande; ståndare mest parvis mot
kronbladen; knappar närmade; stift rakt, tjockt; märke kronlikt, stort,
5-spetsigt. — Skog: 6 — 1 .

316. Monotropa Hypopithys L. (Gultopp), bladlös, blek-
gul, något köttig ört; rotstock flere tum lång; stängel fjällig, slutli-
gen 1'; blommor i slutligen upprat klase; toppblomman 5-talig, de
andra 4-taliga; foder och kronblad 4 — 5, lossnande, de sednare med
säcklik bas; ståndare 8 — 10: knappar enrummiga, utan bihang; stift
1; märke trattlikt sköldlikt; fröhus 4 — 5-rummiga, bristande, med
4 — 5 skal. — Skog; 7 — 8.

■^ö'

EiupetreaB.

317. Empetrum nigrum L. (Kråkris), lågväxt, ständigt grön.
ljunglik buske; grenar uppkrökta, rödaktiga; blad n. barrlika och jemn-
breda, läderartade, genom de hopkrökta kanterna likasom tvåpipiga;
blommor oskaftade, ensamma i de öfre bladvecken, skildkönade, mörk-
röda; foder 3-deladt; kronblad 3, vigglika; ståndare 3 med långa
strängar; bär svarta, klotrunda, 9-steniga; märke sköldlikt, 9-stråligt.
— Skog, torra backar; 4 — 5.

EUPHORBIACE.*. POUTULACACE.B. PARONYCIlIEyE. .'5 18 — S2o. 59

Eupliorbiacese.

318. Euphorbia Helioscopia L. (Töi-el, Käf mjölksört), ett-
årig, mjölksaftig; stjelk V2 — 1', glatt, gulgrön, delad först i 5, sedan
i 3 och sist i 2 grenar; blad vigglika, upptill småsågade; under gre-
narue sitta 5, 3 och 2 skärmblad sinsemellan något olika stora; i
stjelkens och grenarnes topp äro ensamma foderlika små svepen, i
kanten försedda med 4 platta körtlar och inneslutande omkring 12
ståndar blom mor och en honblomma; de förra bestå af en skaftad stån-
dare med stor knapp och ett fjäll vid basen, den sednare af ett ut-
krökt skaft, bärande 3 först samstående småfrukter, som ett treknö-
ligt fröhus med 3 tuklufna märken. — Odl. st.; 7 — S.

319. E. Peplus L. (Spädtörel). ettårig, mörkgrön; stjelk 5 —
10 , 3- och 2-grenig; blad helbräddade, omväudt äggrunda, tunna;
svepets körtlar med två borst; fröhusens kanter tväkölade. — Odl.
st; 7—8.

PortuL^caceaB.

320. Montia fontfwa L. (Källelunk), liten, mjuk och spen-
slig, vattig ört; stjelk upptill n. klynnedelad; blad motsatta, n. spad-
likt jemnbreda, glänsande; blommor ensamma eller i klasknippen; fo-
der 2-bladigt qvarsittande; krona hvit, oregelbundet r)-fiikig; ståndare
3; stift 3; fröhus 1-rummigt, 3-skaligt. — Vid källor och bäckar i
täta mattor; 6 — 7.

Paroiiycliiea^.

321. Scleranthus perennis L. (Hvitknafvel), mångårig, liten,
blågrön ört; stjelkar ledade, greniga; blad motsatta, syllikt-trådlika.
vid basen slidlikt sammanvuxna, ensidigt vända, stipellösa; blommor
i mer eller mindre täta knippen; kalken grön med 5 trubbiga, bredt,
hvitaktigt hinnkantade, slutligen slutna flikar; ståndare 5 med, 5 utan
knappar; frukten nötlik inom kalkpipen med ett hängande frö. —
Backar, berg; 7 — 8.

322. S. annuus L. (Grönknafvel), 1— 2-årig, rent grön; blad
åt alla sidor med små bladknippen i vecken; blommor gröna; kalkens
flikar spetsiga, öppna. — Åkrar, backar etc; 5 — 6.

323. Herniaria (jhihra L. (Knybling), liten, 2-årig, intill mar-
ken utbredd grenig ört; stjelkar mycket förgrenade, ofta rotslående;

60 PARONYCHIE.*. POLYGONEyE. 32 4 3 2 9.

blad lansettlikt-elliptiska, små, de nedre motsatta, de öfre skiftevisa;
stipler gläusande, livitaktiga; blommor mycket små, gyttrade mellan
små skärmar i bladvecken; kalk 5-delad; ståndare som hos föregå-
ende; fröhus inom kalken med ett upprätt frö. — Sandbackar; 7.

Polygoneae.

324. Polygonum vivipamm L. (Mortåg), rotstock knölig
med sterila bladknippen; stjelk 5 — 12", enkel, upprat; blad lansett-
lika med tillbakavikna kanter, under askgrått småludna; vid bladfästet
är stjelken omgifven af en liten brun stipelslida; blommor i ax, i de
nedres ställe utbildas mörkvioletta knopplökar, som ofta gro i axet;
blomkalken hvit, 5-bladig, hos de öfre blommorna polygamisk; stån-
dare 8, med mörka knappar; stift 3; frukt (en trekantig nöt) utbil-
das sällan. — Betesmarkei'; 6. Rotstocken kan användas som nöd-
brödsämne.

325. P. ainplilhiniii L. (Pilknä), rotstock krypande; i djupare
vatten är stjelken lång, bladen flytande, utdraget äggrundt lansettlika,
vid basen n. hjertlika, glänsande gröna; på leriga åkrar är stjelken
upprat, bladig, bladen spetsade: axet tätblommigt, kort; kalkbladen
röda; ståndare 5; stift 2. — 7 — 8.

326. P. lapathifolium L. (Rödknä), ettårig; stjelk rödaktig,
grenig, vid lederna knöligt uppsvälld; blad lansettlika. ofta med mörk-
brun fläck; stipelslidor med inga eller korta hår i kanten; axen i
stjelkens och grenarnes spets, täta på kortelknottriga skaft; kalkblad
röda eller blekgrönt hvita; ståndare 6; stift 2, vid basen något hop-
växta; nötterna på sidorna intryckta. — Odl. st. etc; 7 — 9.

327. P. Persicarh.i L. (Blekknä) liknar föregående, men skil-
jes med smalare ofläckade blad, långt hårkantade stipelslidor, glatta
axskaft, stift n. till midten hopvuxna, nötter plattade eller 3-kantiga.

328. P. Hy dro piper L. (Bitterknä), skarpt smakande ettårig
ört; stjelk s. f.; blad ännu smalare, vågbräddade; stipelslidor borst-
kantade; blommor i öfre bladvecken och i långt, afl^rutet, glesblom-
migt, smalt, slakt toppax; kalkblad 4, utvändigt glandelprickiga, gul-
gröna eller rödaktiga; ståndare 6; stift vid basen hopväxta. — Våta
ställen; 8—9,

329. P. aviculare L, (Fogelknä, Trampgräs), ettårig; stjelk
smal, mycket grenig, nedliggande, med uppstigande spetsar; blad
ovalt-lansettlika, sma; stipelslidor livitaktiga, sargade; blommor små,

POLYGONE^E. 3 30 335. 61

samlade 1 — 4 i bladvecken, blekröda; ståndare 8; stift o fria, myc-
ket korta. — Vid vägar, odl. st.; 6 — 9.

330. P. Convolvulus L. (Åkerbinda), ettiirig; stjelk grenig,
slingrande, nedtryckt, kantig; blad hjertlikt pillika; blomklasar i blad-
vecken; kalk 6-bladig, li vitgrön, slutligen utväxande trekantig, ovin-
gad, trnbl)kölad; ståndare 8; stift 1, kort, med 3 märken; nöt stor.

— Åkrar, odl. st.; 7 — 8. — P. duinetorum L. slingrar sig öfver
buskar och har bredt vingad kalk.

331. Rumex ohtusifolius L. (Tomtskräppa), mångårig; stjelk
3 — 5, mycket grenig, styf. fårad, blåbrun; blad äggrundt hjertlika,
tunna, mjuka, rent gröna, platta, trubbiga; blommorna i nedtill åt-
skiljda vipp visa kransar, som mot spetsen bilda axlika gyttringar;
kalkblad 6, de yttre små o?'h smala, rakt utstående, de inre större,
slutligen samståeude, bildande ett trekantigt frukthylle, triangellikt
aflånga, trubbiga, hvasst tandade, vid basen alla bärande en stor gul-
aktig knöl; ståndare 6; märken 3, pensellika. nedböjda ; nöt trekantig.

— Odl. st., vägar; 6 — 9.

332. R. crispu-'^ L. (Krusskräppa), stjelk 2 — 3', styf; blad
långt lansettlika, vågiga, blomgyttringarne mycket täta, bildande en
tjock blomsvans; de inre kalkbladen hjertlikt äggrunda, helbräddade,
nätådriga, alla (eller blott ett) knölbärande. — Odl. st. etc; 7 — 8.

333. R. (lotiiesticLis Hn. (Gårdsskräppa) liknar alldeles före-
gående, men de inre kalkbladen äro mera hinnaktiga och rundade
samt alla saknande knölar. — Odl. st.; 7 — 8. — B. Hijjpohqja-
thuni Fr. har ock breda, hjertlikt rundade, knöllösa kronblad, men
är mycket storväxt (4 — 6 ) och har breda, platta, hjertlika l)lad samt
särdeles rika blomsamlingar. — Växer vid stränder.

334. R. Hydrolapathuin Huds. ( Vattenskräppa) , rotstock
tumstjock, inuti rödaktig; stjelk 4 — 6 , stadig, grenig, fårad; blad
lansettlika. platta, de nedersta 1' långa; blomsamlingarne långa och
rika; inre kalkblad triangellika, helbräddade, alla knölbärande. —
Vatten; 7 — 8. — R. maximuH Schreb. är lika stor och grof, men
har hjertlikt äggrunda blad.

335. R. Äeetosa L. (Ängssyra), mångårig, med syrlig smak;
stjelk spenslig, ofta enkel, rödaktig, 1 — 2'; blad äggrunda med pillik
bas; blomsamlingen kort, äggrundt-aflång, mindre tät; blommor två-
byggare; inre kalkblad hinnartadt tunna, slutligen rundade, helbräd-
dade, icke knölbärande. — Torr ängsmark; 6 — 7. Odlas ofta så-
som matväxt.

62 POLYGONE.E. THYMELE^. ULMACE^. URTICACE^. 336 340.

836. R. Acetosella L. (Berg-ssyra), s. f., helt rödaktig; stjel-
kar smala, bugtkrokiga, ^/^. — 1'; blad spjutlika; blomsamling mindre;
inre kalkblad s, f., slutne kring nöten och ej tillväxande. — Torra
st., berg; 6 — 7.

Thyineleae.

337. Daphne Mezereuia L. (Tibast, Källarhåls), i — 4 bu-
ske med gra bark på de upprätta grenarne; blad skiftevisa, lansett-
lika, helbräddade, framkomma ur egna knoppar i grenarnes spetsar;
blommorna röda, gyttrade 3 — 5 på grenarnes sidor och utvecklas före
bladen; kalk med cylindrisk pip och 4-deladt bräm; ståndare 8 i 2
rader inuti pipen; pistill ensam med n. intet stift; stenfrukt röd. —
Skogsbackar, lundar; 4 — 5. Bastet är skarpt blåsdragande, frukt
giftig.

UlinaceaB.

338. Ulmus numtana Sm. (Alm), högt träd med yfvig kro-
na; blad 2-sidiga, ovalt äggrunda med sned bas och tvärt utdragen
spets, sträfva, groft dubbelsågade; blommor utvecklas ur egna knop-
par före bladen, gyttrade på korta skaft, brunröda; kalk 5-tandad;
ståndare 4 — 6 med mörka knappar; pistill med två märken; frukt:
en rund, tvåspetsadt urnupen, enfröig vingfrukt. — Skogslundar; 4 —
5. Veden hård och vacker.

Urticaceae.

339 Urtica urens L. (Etternässla), ettårig, rent grön, bränn-
hårig; stjelk 1 , upprat, grenig; blad motsatta, äggrundt-ovala, grof-
sågade, 3-nerviga; blommor gyttrade på delade grenar ur bladvec-
ken, gröna, sambyggare; hanblommornas kalk likformigt 4-delad, gul-
grön; ståndare 4 med långa strängar och stora knappar; honblom-
mans kalk med 2 större och 2 små flikar; stift intet; märke pensel-
formigt; nöt (fröblåsa) enfröig. — Odl. st.; 5 — 9.

340. U. dioica L. (Brännässla), mångårig, mörkgrön, gråak-
tigt småluden, men mindre brännhårig; stjelk upprat, 2 — 3'; blad
spetsadt äggrunda med hjertlik bas; blomgyttringarne talrikare, större
och tätare; blommorna tvåbyggare. — Odl. st., busksnår etc; 6 — 7.
Stjelkens tågor kunna användas som hampans; rotstocken brukas till
gulfärgning.

CHENOPOUIACE.E. 34 1 — 346. 63

Chenopodiaceae.

341. Chenopodium album L. (Mjöl- ellev Svinmälla), ett-
årig, gröngrå, glanslös; stjelk 1 — 3. grenig, styf, grönstrimmig; blad
skiftevisa, rutlikt äggrunda, trubbigt bugttandade, de öfversta n. lan-
settlikt-jemnbreda; blommor grönhvita i greniga, utdragna eller run-
dade ocli oftast hopgyttrade knippen (nystan), bildande upprätta ax;
kalk 5-bladig, qvarsittande; ståndare 5; fröblåsa enfröig, liggande;
frö släta. — Odl. st.; G — 7.

342. C. (/laiicmn L. (Blåmålla), ettårig; stjelk nedliggande
eller uppkrökt, grenig, rödstrimmig; blad lausettlikt-aflånga, trubbiga,
glest bugttandade, nndertill blägrä och mjöliga; blomknippena uti
upptill bladlösa klasar; märken korta; frukterna dels kantstående, dels
liggande. — Fukt. st., vid gator etc; 7 — 10.

343. C. bonus Henricus L. (Henrikraålla), mångårig, gan-
ska mjölig, men mörkgrön; stjelk 1 — 2 , ofta enkel, rikt bladig; bla-
den spjutlikt-triangellika, helbräddade, de nedre stora och långt skaf-
tade; blomknippena uti ett långt, något lutande, sammausatt, nästan
bladlöst ax (blomsvans); märken långa; frukterna kantstående, längre
än kalken. — Vid vägar, odl. st.; 6 — 10. Begagnades som matväxt.

344. C. polyspermuin L. (Frömålla), ettårig, rent grön eller
rödaktig; stjelk utbredd med många slaka grenar, \-i — 1 ; blad ägg-
rundt-aflånga, helbräddade. tunna; blomknippena i glesa eller täta
vippor från bladvecken; blomkalk alltid öppen; frukten stor, liggande;
frön glänsande. — Stränder, odl. st.; 7 — 8.

345. Pi\r\^\Q\ patula L. (Vägmålla), ettårig, rent mörkgrön;
stjelk 1 — 2', upprat, utstående grenig; de nedre bladen spjutlikt eller
äggrundt lansettlika, vanligen motsatta, de öfriga lansettlikt-jemnbre-
da; blommor i knipplika gyttringar bildande uppräta, kortgreniga ax,
mängbyggare; hanblommornas kalk 3 — 5-delad; flikar helbräddade;
ståndare 3 — 5; honblommornas utgöres af 2 skärmar, som innesluta
den fria stående enfröiga frukten och tillväxa, bli slutligen spjutlikt
rutlika, utanpå knöliga. — Vägar, odl. st.; 6 — 10.

346. Salicornia herbacea L. (Glasört), 1 — 2-årig hafsstrands-
växt, som består af en köttig och bladlös 5 — 10 hög, ledad, glatt,
genomskinlig stam, vanligen med korsvis motsatta grenar af samma
beskaffenhet; stjelk- och grenspetsarne utgöra axen, som äro trinda
och smalare upptill; blommorna äro insänkta i axets leder tre och

64 CUPULIFER^. SALICINE^. 34 7 34 9.

tre tillsammans (livaraf de vid sidan ofta outvecklade) och knappast
synliga utom de gula ståndarne, som är 1 — 2 i hvarje blomma, om-
sluten af en blåslik kalk, hvars pip är insänkt uti och fastvuxen vid
axeln och brämet med liten snart omärklig mynning; frukten inne-
sluten i den slutligen lossnande kalken. — 8 — 9.

Ciipuliferje.

347. Quercus Rolmr L. (Ek), högt träd med väldiga grenar
och majestätisk krona; blad 3 — 5 , omvändt äggrundt-aflånga, bugtigt
klufna, n. läderartade; blommor i bangen; hauhängeu ur egna knop-
par, knippvis hängande, 10 — 15-blommiga, honhängena kortare, upp-
stående ur de unga skottens bladveck; hanblomma med 5 — 1 O-delad
hinnaktig kalk, 5 — 10 ståndare; honblommor med svepe af knopplikt
tegeilagda skärm, 3 märken och trerummigt fruktämne; frukt: ett
stort ollon: enfröig nöt med läderartadt skal inom en kupig skål; frö
utan hvite med 2 köttiga hjertblad. — Skog; 5. Härd ved; barken
brukas i garfverier: ekollon äro födande för kreatur.

348. Corylus Avetlcma L. (Hassel), yfvig buske med böjliga
grenar; blommande tidigt på bar qvist; blad stora, tunna, rundade,
tvärt spetsade, vid den smalare basen n. hjertlika, dubbelsågade; han-
hängen parvisa, 1 — 2 ' långa, slaka. tätblommiga; skärmar bredt tri-
angellika, täckande 2 mindre, som hvardera bäi-a 4 ståndare; hon-
blommor i knopplika gyttringai* på grenarnes sidor, omgifne af hårda
fjällika skärm; pistill 1 med 2 långa röda märken och inom ett sar-
gadt svepe; frukt: 1 enfröig hård nöt inom ett tunnt bladartadt sve-
pe. — Skogsbackar; 3 — 4.

Saliciiieae.

349. Populus tremula L. (Asp), temligen stort träd med
vidt utgrenade rötter och hög, gles krona; blad rundade, glatta, bugt-
tandade, slutligen hårda, på långa, från sidorna hoptr3'ckta skaft; blom-
mor tvåbyggare i långa, slaka, brunaktiga och gråludna, tätblommiga
hängen; ståndare 5 — 8 med röda knappar inom en hvitaktig, skållik
kalk framför ett sargadt, hårigt, brunt, hinnaktigt skärm; pistill med
likadan skål och skärm, utan stift, men med 4 köttiga märken; frö-
hus enrummigt med många små håromgifna frön. — Skog; 4 — 5.
Veden seg, hvit och lätt.

SALICINE^. 350 — 355. 65

350. Salix pentandra L. (Jolster), träd eller högre buske
med klibbiga qvistar; blad glänsande gröna, glatta, äggrundt lansett-
lika med lång spets, körtelsågade; hängen s. f., sena; honhängen länge
qvarsittande; ståndare 5 — 8 inom ljusa, i spetsen glatta, enkla skärm
och med en delad glandel framtill; fruktämne glatt, gulgrönt, med
likadant aftallande skärm och körtel, n. oskaftadt, utan stift, med 2
märken; fröhus s. f. — Skogsmark; 5 — 7. Fröens hår kan använ-
das som bomull.

351. S. fragilis L, (Knäckepil), stort träd med n. rätvinkligt
utspärrade, i vidfästningen sköra grenar; blad långt lansettlika, snedt
långspetsade, småsågade, uudertill isgrå, ofvan gröngläusande; hängen
tidiga; ståndare 2, bakom håriga ljusa skärm och med enkel glau-
del; fröhus kort skaftadt med föga märkbart stift, glatt, grönt. —
Odlad: 5. — aS. (dha L. (Hvitpil) har uppräta, segare grenar, silf-
verhåriga, smalare blad, tunnare hängeu och oskaftade, korta fröhus.
Planteras äfven.

352. S. viminalw L. (Korgpil), träd eller oftare hög buske
med (genom koppning) långa vidjelika, böjligt sega grenar; blad jemn-
bi'edt lansettlika, ofvantill mörkgröna, med intryckt medelnerv, under-
till silfverglänsande; blommor på bar qvist; blomskärmar ljusa, i spet-
sen mörkare: fröhus håriga, oskaftade, med ljust, utdraget stift. —
Odlas; 4 — 5. Begagnas till korgflätning. — aS'. Smithiana W.
odlas ock; har l)redare blad, tjockare hängen och skaffade fröhus.

353. S. caprea L. (Sälg), medelmåttigt träd eller buske med
glatta, gröngula eller kastanjebruna qvistar och glatta knoppar; blad
äggrundt- eller omvändt-äggrundt-ovala med kort, sned spets, ofvau
mörkgröna, undertill gråludna, skrynkligt nätådriga, ojemnt naggadt
sågade med hälft hjertlika stipler; hängen tidiga, tjocka och korta;
blomskärm svarta; fröhus gråludna, långskaftade, utan stift. — Skogs-
backar; 4 — 5. Barken duglig till garfning. — S. cinerea L. (Grå-
vide) bar smalare blad och gråludna qvistar och knoppar. Våtare
ställen.

354. S. aurita L. (Bandvide) liknar föreg., men är mycket
mindre; qvistarnc smala, brunaktiga, jemte knopparne glatta; blad
tunna, omvändt äggrunda, gropigt skrynkliga, under gråludna, med
stora stipler; hängen tidiga, små och smala; blomskärm ofta ljusa
med mörkare spets; fröhus små. kortare skaffade. — Skogskärr; 4 — 5.

355. S. repens L. (Krypvide), liten buske med uppstigande,
ofta 1 — 2 höga qvistar; blad ovalt-aflånga, ofvan gröna, undertill

5

66 SALICINE.*. BETUUNE.E. 356 — 359.

silfverhåriga eller bläaktiga, med tillbakavikna kantev, vid torkning-
mörknande: liängen tidiga, sinala, korta; skärm med mörk spets; frö-
hus små, skattade, med kort stift, glatta eller håriga. — Fuktiga än-
gar, betesmarker; 5 — 6.

356. S. ni(/ricinis Sm. (Svartvide), låg eller yfvig buske med
utspärrade qvistar; blad äggrunda, omvändt äggrunda eller lansett-
lika, naggadt sågade, glatta eller svagt håriga, under ljusare, spetsi-
ga, lätt svartnande; hängen n. samtidiga med l)laden; blomskärm
svarta; fröhus skaftade med utdraget stift, glatta eller håriga. —
Skogskärr; 5 — 6.

357. S. piirpurea L. (Rödvide). buske. G , sällan träd. med
särdeles långa och smidiga, rödaktiga grenar; bhad lansettlikt-jemn-
breda, upptill något bredare och tinsågade, temligen närmade h var-
andra, så att de stundom synas likasom motsatta, blaaktigt gröna,
alldeles glatta; hängen vanligen utan skaft, tidiga; blomfjällen svarta;
ståndarsträngarne sammanvuxna till en. som uppbär en 4-rummig
först röd, sedan gul, slutligen svart knapp; fruktämnena elliptiska,
ludna, utan skaft och stift. — Fuktig mark; 5. Odlas mycket dels
för sin skönhet, dels för sina sega vidjor, som mest begagnas till
korgttätuing etc.

Betiiliiiofe.

358. Betula- aWa L. (Björk), högt träd med livit bark och
smal krona samt ofta slokande grenar: blad rut-lijertlika, spetsade,
dubbelsågade pa långa plattade skaft: hanliängen slaka. 2 — 3 långa,
trinda, tätblommiga, blommor 3 af tre blomfjäll med 2 — 3 stån-
dare framför hvarje och ett skärm bakom alla. livarje ståndare delad
i 2 strängar med enrummiga knappar; lionhängen uppböjda sällan
slaka, blommor af ett treflikadt fjäll med 3 pistiller, hvarje med 2
röda märken: frulvt: en enfröig nöt med 2 rundade vingar. — Skog; 5.
Förekommer under 2 huf vudformer : B. verrucosa Ehrh. med
sprickfuU bark, hårprickiga årsskott, rutlika, glatta blad ocli ned-
krökta sidoflikar på fruktskärmen; B. (jl ut in osa Ehrh. med slätare
näfver, smaludna qvistar, mera hjertlika blad. — Hård ved ; barken kan
användas till fårgning och garfning, näfvern lemuar kimrök och björk-
olja, bladen brukas mot gikt och till fårgning.

359. Alnus gluiinosii L. (Al), högt träd med sprickfull mörk
bark och rundad krona: blad skaftade, omvändt-äggrunda. i spetsen
tvära eller intryckta, yngre klibbiga, äldre mörkgröna, under i åder-

MYRICE^. CONIFER^. 36 0 — 36 2. 67

vecken skägghäriga; knoppar skaftade; hanhängen 2 — ?i' långa, sla-
ka, vödaktiga, blominor: tre 4-tlelade kalkar mod 4 ståndare bakom
ett sköldlikt fjäll; honliängen sma i greniga knippen, blommor: 2 pi-
stiller med 2 stift bakom ett skärm, som sedan tillhårdnar, så att
honhänget liknar en rundt-oval kotte; frukt: en enfröig ovingad nöt.
— Sank mark; ?i — 4. Veden, mjuk och skör, bibehåller sig länge i
vatten; barken lemnar färg- och garfämnen.

Myriccje.

360. Myrica GaU L. (Pors), 1—3' buske, grå- eller rödak-
tig, starkt luktande, med uppstående grenar; blad lansettlikt-vigglika,
upptill glest sågade; hängen oskaftade längs qvistarnes toppar, myc-
ket tidiga, upp väta hängen, dioecistiska eller sambyggare; ståndare
4 — 6 inom rutlika skärm; honblommor af pistill med 2 märken in-
om ett hyllämne af mycket små fjäll, slutligen bildande tillsammans
en kotte af små enfröiga stenfrukter. — Kärr, stränder; 4 — 5. Bru-
kades som krydda vid ölbrygd; bladen lemna färgämne, ocli dekokt på
dem l)egagiias mot utslag.

Coiiifereae.

361. Pinus siliwstris L. (Tall), högt träd med ofta nedtill
naken, upptill söndergrenad stam, afflarnande bark; barr länga, kan-
tiga, 2 tillsammans inom en liten slida; hanblommor i oyalgulgytt-
ring nedanför grenens toppknopp, hvarje bestående af en mängd ut-
efter ett fäste ordnade ståndare, som se ut som ett Qäll med 2 stän-
darknappar, fyllda af rikligt frömjöl; honblomma purpurröd, nästan
klotrund, af en mängd utefter ett fäste ordnade öppna fruktblad, som
på insidan vid basen bära 2 omvända nakna fröämnen, och hvilka vid
mognaden bli kottens Qäll, som, innan de uppbrista, äro i spetsen
sammanhängande. — Skog; 5. Veden härd; begagnas jemväl till
tjärbränning.

362. P. Abies L. (Gran), träd med rak, fortlöpande, ända
nedifrån grenig stam och ofta armgreniga smågrenar; blad ensam-
ma, tätt kring qvisten, fyrkantiga, rent mörkgröna; honblommorna
unga, purpurröda, sedan gröngula; kotten läng. hängande, rödbrun,
med äfven i spetsen fria, mjukare pil. — Skog; 5. Veden lösare
än tallens; barken användes vid garfning, af kådan beredes harz, kim-
rök och terpentin. Unga grenar och rötter äro mycket sega.

68 CALUTRICHINEJE. CEKATOPHYLLE^. ORCHIDE^. 36 3 36 6.

363. Juniperus communis L, (Eu), buske (eller lågt träd)
med liåvd ved samt sega grenar och bast; blad 3 i kraus, utstående,
jemnbredt syllika, stickande, ofvanpå blågröna; han- och honblommor
samlade i grenveckeu på olika stånd, de förra bestå af ståndare som
n. sköldlika fjäll med 3—6 knapprum, de senare af tre till ett på
tredje året mognande, då svartblått bär, sammanvuxna fruktblad, inne-
slutande 3 frön. — Mager skogsmark; 5 — 6. Bären begagnas i lä-
karekonsten och till dricka, barken till tåg och mattor.

Callitricliiiieae.

364. Callitriche vemd L. (Vårlonke), "ettårig, grön och i
stora massor förekommande vattenväxt med simmande, slak, spenslig
stjelk; blad motsatta, jemnbreda, de öfre rosettlikt närmade i vatten-
ytan, 3 — 5-nerviga; blommor tvåkönade, enstaka, i blad vecken fastade
inom 2 små hvitaktiga, hinnaktiga skärmar, ständarblommorna inest
upptill mellan rosettbladen; ståndare 1 med lång sträng; fruktämne
och frukt 4-knöligt med 4 frön; stift 2. — 5 — 9. — C. autumnalis
L. växer på sjöbottnar, är mörkgrön och har alla l)lad lika och lika
långt aflägsnade; fruktrummen brcdt hinnkantade.

CeratopliylleaB.

365. Ceratophyllum demermni (Hornblada), nedsänkt vat-
tenväxt med mycket grenad och yfvigt bladklädd, lodad stjelk. som
bildar stora ruskor; blad kretsvisa, n. borstlikt enkelt eller dubbelt tu-
delade med hårda, tandade flikar; blommor enstaka i biadvecken, en-
könade, med 8 — 12-bladig kalk som ett svepe; ståndare talrika, be-
stående af stränglösa, trespetsade knappar; pistill af ett fruktämne
och 1 nållikt stift; näten 1-fröig med stiftet qvarsittande såsom eu
spröttagg och ofta 2 kortare nedböjda taggar vid basen. — 7 — 8.

Orcliideae.

366. Orchis sambucina L. (Fläderyxne), stjelkknölar 2 af-
långa, hela, kort 2 — 3-klufne i spetsen, den ena mörkare (tillhör den
blommande årsstjelken), den andra ljus (för det kommande årets);
stjelk 5 — 10', upprat, stadig; blad skiftevisa, lansettlika, upptill bre-
dare, trubbiga, enkeluerviga, helbräddade, de nedre större; blommor
i ax, somliga hvitgula, andra purpurröda; kalkbladen 6, trubbiga, den
nedre bredare, grundt 3-flikig med sporre vid basen; ståndarknappen

ORCHIDE^. 36 7 — 37 2. 69

orörligt fästad vid märket, som skjuter fram vid sporröppniiigens öfre
kant, i sina 2 rum innehållande de kkibblika pollenmassorna; frukt-
ämne under kalken som ett vridet skaft; fröhus emiinmiigt, treväg-
gigt. — Ängsbackar; 5 — 6.

367. O. latifolla L. (Bredbladyxne), stjelkknölar platta, mera
delade; stjelk 6 — 12', långt upp bladig, ihålig; blad utdraget lansett-
lika, spetsiga, stundom fläckiga, alla n. lika; skärm bladartade af
blommornas längd; ax tätblonimigt; blommorna vanligen violettröda,
läppen grundt 3-flikig med smalare mellanflik och mörkröda teck-
ningar; sporren kortare än fruktämnet. — Fukt. ängar; 6 — 7. Är
en i högsta grad föränderlig art, hvars hufvudformer kallats O. lati-
folia L., O. anc/ustifolia Wimm., O. Traunsteineri Sant. och

0. cruentii Miill., alla omärkligt öfvergående i hvarandra.

368. O. maculata. L. (Fläclq^xne), stjelkknölar s. f.; stjelk

1, svag, upptill n. lutande; bladen samlade nedtill, tungiikt aflåuga,
trubbiga, svartbrunt fläckiga; ax 1 — 2 , tätt, pyramidiskt; blommor
violetta; läppen med purpurröd teckning, de öfriga kalkbladen spet-
siga. — Fuktig skogsmark; 6 — 7.

36y. Platanthera bifolia L. (Nattviol), stjelkknölar hela, 'é^gg-
formiga; stjelk 1, nederst 2-bladig, vridet kantig; blad skenbart mot-
satta, tungiikt-aflanga eller ovala, de öfre skärmlika; ax temligen tätt;
blommor grönaktigt hvita; läppen n. jemnbred, något längre än de
andra .5 kalkbladen; sporren trådsmal, bägkrökt, mycket längre än
fruktämnet. — Skogsängar och backar; 6 — 7.

370. Listera eordata L. (Hjertyxne), rot hopknippad, tradig;
stjelk 3 — 5 , spenslig; blad 2 n. motsatta pä stjelkens midt, hjert-
likt triangellika med tydlig medelnerv; blommor i axlik klase; kalk-
blad jemnbreda, de yttre gröna, de inre brunröda; läppen brunröd,
framtill tudelad, med 2 tänder, utan sporre; ståndai'knappen fri;
frömjöl pulverartadt, n. tudeladt; könpelaren utdragen bakom knap-
pen; fruktämne ovridet. — Skog, 6 — 7.

371. Neottia Xidu,s avi>< L. (Nästrot), bladlös, gulbrunört;
rottågor hopknippade som ett fogelbo; stängel slidbärande, 5 — 10 ,
stadig; ax mangblommigt; kalkblad hjelmlikt slutna; läppen utsträckt,
2-flikig, vid basen skållik; ståndarknapp fri, oskaftad, med pulverfor-
migt, n. tudeladt pollen; könpelaren lång; fruktämne ovridet. — Skog;
6—7.

372. Corallorhlza innuta L. (Korallyxne), bladlös, blekt gul-
grön ört; rotstocken vågrät, korallikt grenig och tandad; stängel 5 — 8 ,

70 IRIDE^. HYDROCHARIDEJE. LILIACEiE. 373 375.

långt slidförande ; blommor i glest ax, gulgröna, tmmt genomskinliga;
de 2 yttre sidobladen rigtade under läppen, som är grundt treflikig,
n. 4-kantig med likasom inväxt sporre pä fruktämnet; ståndarknapp
fri med 4 parvisa, vaxartade pollenmassor; pelaren jemnbred, krökt;
fruktämne o vridet. — Skogskärr; 6.

Irideap.

373. Iris Pseudacorus L. (Svärdslilja), mångårig stadig växt;
rotstock trind, ringladt ledad; stjelk 6 — 8', upprat, upptill med blom-
bärande grenar; blad länga, spetsade, svärdlika (med innansidorna hop-
lagda och hopvuxna); slidorna fattande, starkt enkelnerviga; blommor
2 — 3 inom blekgröna hölsterblad; holkens pip grön; brämet gult af
3 yttre breda, tillbakaböjda och 3 inre smalt hopvikna uppräta l)lad ;
ståndare 3 med långa och smala, svartblä, utåtvända knappar; frukt-
ämne omslutet af kalkens bas; stift kort; märken 3, breda som gula
tvåspetsade kronblad och utkrökta öfver ståndarne, pä undersidan
ägande vid utskärningen ett tvärveck med en liten läpp (det egent-
liga märket); fröhus trerummigt. — Vatten; 6 — 1.

HydrocliarideaB.

374. Hydpocharis Morsus Rance L. (Dyblad), vattenväxt
med lång, flytande stjelk, trådlika rottågor och långskaftade, flytande,
tumsbreda, hjertlikt rundade, bågnerviga, helbräddade, grönbruna blad;
blommor skiljdkönade, med 3 foder- och 3 hvita kronblad; ståndar-
blommorna 2 — 3 på samma skaft med hinnaktigt hölster; ståndare
9 jemte 3 utan knappar; honblommor ensamma med hölster vid skaf-
tets bas; märken utspärradt tudelade; 3 trådlika samt 3 köttigt
fjällika biståndare; frukt 6-rummig, klotrund. — 7. Förökas mest
genom knoppl)ildning. Närbeslägtad är den underliga Stratiotes
aloides L. (Dyborren), som har n. svärdlika, styfva, mycket tagg-
kantade blad, likasom Aloe.

Liliaceae.

375. Fritillaria Meleagrls L. (Kronlilja, Kungsängslilja), löken
ej stor, tät; stjelk 1', fläckig; blad smalt jemnbreda, rännlika; blom-
ma ensam, lutande; kalkblad 6, köttröda eller hvita, med bruna eller
blodröda rutor samt aflång houingsgrop vid basen; ståndare 6, med

LILIACE.B. 37 6 — 38 1. 71

pa ryggen fastade knappar; pistill 1 med uppräta och utkrökta mär-
ken; fröhus treriimmigt med platta frön. — Ängar; 5 — 6.

376. Allium oleraceum L. (Ängslök), lök, hvithinnig; stjelk
1 — 3 , trind, nedtill bladig; blad halftrinda, upptill plattade, undertill
ribbigt nerviga; blommor inom ett hinnaktigt 2-bladigt hölster i få-
blommig tlock och med talrika brunglänsande groddknoppar; kalkblad
6, trubbiga, strimmiga, klocklikt slutna, ej kortare än de 6 ståndar-
ne, som alla ha syllika strängar och uppräta knappar; fröhus inom
kalken trerummigt, med mörka, kantiga frön, — Ängar, berg; 7 — 8.

377. A. Sch o en o pr a sum L, (Gräslök), tufvig af flera till-
sammans växande klubblika lökar inom en hvit hinna; stängel 4 — 6 ,
trind, nedtill bladig; blad trinda, trådlikt syllika, pipiga; flock måug-
blomrnig, utan knopplökar, inom tväbladigt hölster: kalkblad l)lekröda,
lansettlika, uppräta, längre än ståndarne. — Klippor; 6. Odlas all-
mänt.

378. Gagea lutea Ker. (Vårlök), lök äggrund, brunhinnig;
stängel 4 — 6 , grön, kantig; blad ensamt, jemnbi-edt, rännformigt,
enkelnervigt, nedtill omslidande, i spetsen hopknipet, 2 — 3 linier
bredt; flock omkring 5-blommig med 2-bladigt skärm, det nedre
störst; kalkblad gula, trubbiga; ståndare 7 med upprätta knappar;
stift 1 ; märke helt; fröhus trerummigt med tjocka, hängande frön.
— Lundar, odl, st.; 4 — 5.

379. G. minima Schult. (Kräklök) har mindre lök, lägre
stängel, blott liniebredt, platt blad; skärm enbladigt; kalkblad jemn-
bredt-lansettlika, spetsiga, utböjda. — Samma ställen s. f.; 5.

380. Convallaria majalis L. (Liljekonvalje), rotstock lång
och smal; stängel 5 — 6 , halftrind, upptill lutande, uppbärande en
ensidig blomklase; blad 2, 4' långa IV2 breda, lansettlika, under
glänsande, enkelnerviga, nedtill jemte stängeln omsluten af 2 — 3 hinn-
aktiga slidor; kalk klocklik, 6-delad, med tillbakaböjdt bräm; stån-
dare 6 i kalkens botten; stift 1; märke trekantigt; bär rödt, trerum-
migt. — Lundar, skog; 5 — 6.

381. C. Polygonatum L. (Salomos sigill, Bockblad), rot-
stock tjockt köttig, svälldt ledad; stjelk 1', hvasst kantig, vriden,
böjd mellan 1)laden och nedom dem försedd med en hvit hinna; blad
vid stjelkens leder skiftevisa, ovalt äggrunda, n. genomskinligt
nerviga, riktade åt en sida; blommor K — 3), hängande pä skaft
frän blad vecken; kalk V2", rörlikt trattlik, nästan köttig; ståndare
nära kalkens midt; strängar glatta; stift trådlikt; bär svarta. —

72 LILIACE^. ALISMACE.B. 382 — 3 8 6.

Steniga backar; bergspringor; 5 — 6. — C. midtijiora L. har trind
stjelk, bladen längre och stjelkomfattande, blomskaften 3 — 5blommi-
ga, ståndarsträngar håriga. Lundar.

382. Majanthemum bifoiium DC. (Ekorrbär), rotstock tråd-
lik, krypande; stjelk 5 — 6 , enkel, upprat, kantig; blad 2, upptill
på stjelken motsatt närmade, spetsadt hjertlika, bågnerviga; blommor
i upprat toppklase, parvis inom hinnskärm; kalk 4-delad med till-
bakaviket bräm ; ståndare 4 ; stift 1 ; märken 2 ; bär gulaktigt, slut-
hgen rödt, 2 rummigt. — Skogar, lundar; 5 — 6.

383. Paris quadrifolia L. (Trollbär), rotstock krypande;
stjelk enkel, upprat, 5 — 10"; blad upptill på stjelken, vanligast 4 i
krets, bredt-ovala, genomskinligt ådriga, under glänsande; blomma
ensam i stjelkens topp; de yttre 4 kalkbladen bredare än de 4 inre:
ståndare 8, med knappbandet lörlängdt så, att knappen synes sitta
på den sylformiga strängens midt; stift 4; frukt: ett blåsvart 4-
ruramigt bär. — Fukt. skog., lund.; 5 — 6. Rotstock och bär giftiga.

Alismaceae.

384. Butomus anihellatus L. (Blomvass), mångårig vatten-
växt; rotstock grof; stängel 2 — 4', trind, rak, tjock som en penna;
blad smala, spetsadt-jemnbreda, trekantigt svärdlika, upptill platta;
blommor i yfvig flock ined 3-bladigt svepe; de yttre 3 kalkbladen
spetsiga, längs midten brungröna, de inre 3 trubbiga, större, blek-
rödt strimmiga; ståndare 9; pistiller 6, nederst något sammanvuxna,
med utkrökta rännlika märken; frön på småfrukternas hela insida. —
7 — 8. Eotstocken kan användas som nödbrödsämne.

385. Alisma Plantago L. (Svalting), mångårig vattenväxt;
stängel nedtill knöllikt uppsvälld, 1 — 2'; blad i rosett, upprätta, skaf-
fade, (hjertlikt) äggrunda, tumsbreda, 5 — 7-nerviga, rutigt nätådriga;
blommor i kransgrenigt pyramidlikt vippknippe; foderblad 3, gröna,
qvarsittande; kronblad 3, h vitröda. tunna, affallande; ståndare 6; pi-
stiller många; smånötter talrika, enfröiga, plattade i trekantig krets.
— Stränder, diken; 7 — 8.

386. Sagittaria sagittifolia L. (Pilört), mångårig vattenväxt;
stängel kantig, svampig, rak, 2 — 4'; blad långskaftade, upprätta (de
första och nedersta jemnbreda, gräslika, de derpå följande föga, men
de sista skarpt pillika; blommor i tutaliga glesa kretsar, enkönade
(sambyggare), hanblommorna öfverst, honblommorna nederst; kalkblad

ALISMACE.E. JUXCACE.E. 387 — 390. 73

som hos Alisma; stäiidave talrika; småfrukter många på ett klotrundt
fäste, tunna och hinnkan tade, kort sprötspetsade, enfröiga. — • 7 — 8.

387. Triglochin palustre L. (Kärrsälting), mångårig; stjelk
1 , trådfin, rak, upprat, nedtill bladig; blad halftrindt rännlade, upp-
rätta; blommor i långt ax i stjelkens topp, gröna, tvåkönade; kalk-
blad 6, gröna, skäliga, aifallande; ståndare 6, utan strängar, knap-
parne inpassade i kalkbladen och lossnande med dem, de yttre före
de inre; märken 3, fjäderlika; småfrukter 3, enfröiga, hopvuxna med
midtelpelaren och lossnande från basen. — Sauka ängar; 6 — 8. —
T. maritimuin L. på hafsstränder, har tjockare stjelk och blad, 6
märken och G småfrukter, som lossna pä sidorna.

JuiiciiceaB.

388. (figuren till höger) Juncus conglome ratas L. (Knapp-
tåg), mångårig, tufvig; strån bladlösa, 2 — 3 , trinda, svagt strimmiga,
mörkgröna, med stor märg; blomning i dubbelt sammansatt kortgrenig,
klotiikt hopdraget vippknippe egentligen i stråets topp, men det un-
derstödjande skärmbladet står rakt upp som en fortsättning af strået,
så att det ser ut som sutte blomningen ofvan stråets midt; kalkblad
6, brunliinniga, spetsade; ståndare 3; stift 1; märken 3; fröhus 3-
rummigt, fierfröigt, trekantigt. — ■ Våta ängar, diken; 6 — 7. — ./.
efusus L. (Veketåg, figuren till venster) har otydligt, strimmigt
grönare strå, vippknippet glest utbredt blekt, kalkblad längre än frö-
huset. Stråen af båda kunna begagnas till smärre flätverk.

389. J. filiforinis L. (Trådtåg), strån mycket spensligare,
mjukare och kortare än föregående, uppskjutande radvis från en kry-
pande rotstock, nedtill med blekbruna, glänsande slidor. hvaraf den
öfversta stundom utvecklar ett blad; vippknippe n. enkel och tät,
skenbart ungefär vid stråets midt; kalkblad grönaktiga; ståndare 6;
fröhus klotrundt, n. kortare än kalkbladen. — Fukt. ängar och betes-
marker; 7.

390. J. articahitus L. (Ledtäg), mångårig; rotstock krypande
eller något tufvig; strå trindt-hoptryckt, snedt eller uppstigande; blad
3 — (i, plattade, på tvären skarpt ledade genom tvärväggar, med trind-
ryggade, rödbruna slidor; blommor i utspärradt grenigt vippknippe i
stråets topp med brunaktiga kalkblad, alla eller åtminstone de yttre
spetsiga, kortare än det spetsiga fröhuset. — Stränder, diken, fukt.
ängar; 7 — 8.

74 JUNCACE^. AKOIDE^. 391 396.

391. J. alpinus Vill. lik föregående, men är mera gulgrön, med
spensligare, upprätt strå, 2 — 3 blad, som äro mindre tydligt ledade,
n. trinda, med kölryggade röda slidor, n. enkel blomställning med
uppräta grenar samt trubbiga, rödbruna kalkblad, hvaraf de 3'^ttre ega
udd nedom spetsen. — Stränder, fukt. mark; 7 — 8.

392. J. comjjressus Jacq. (Stubbtåg), mångårig, tufvig; strå
styft, glänsande, 1 , n. enbladigt; blad trådlikt rännlika, oledade, föga
kortare än strået; vippknippet i toppen, mer eller mindre sammansatt
med n. uppräta grenar; blommor brungröna; kalkblad rundadt trub-
biga; fröhus klotrundt, dubbelt längre än kalkbladen. — Våta ställen;
7, På hafsstränder blir den högre och spensligare med grenigare
och smalare blomställning; kalkbladen svartbruna, föga kortare än
fröhuset [J. Gerardi Loisel).

393. J. hufoniufi L. (Paddtåg), ettårig, blekgrön eller röd-
aktig; stjelk vanligen 5'; strå fint, nedifrån klj^unedeladt ; blad ränn-
likt borstlika; blommor n. oskaftade i grenvecken, enstaka eller 2 — 3
tillsammans; kalkblad n. hinnartade, smalt sjispetsade, de yttre längst,
längre än fröhuset, som är mörkbrunt. — Fuktiga ställen; 6 — 7.

394. Luzula pUom Willd. (Härtåg, Iltåg), mångårig, tufvig;
strå upprätt, 1', segt, rakt, nedtill bladigt; blad n. jemnbreda, spet-
siga, platta, långt hårkantade, slidomfattande ; blommor i toppen i
gles knippvippa eller n. i flock, ensamma på antingen enkla elle-r
2 — 3 gånger delade utspärrade raka skaft; kalkblad 6, brunt hiun-
aktiga, syllikt triangellika; ståndare 6, med korta strängar; stift 1;
märken 3 ; fröhus trekantigt äggrundt, enrummigt, trefröigt. — Skog,
backar; 4 — 5.

395. L. canipestris DC. (Fälttåg), mångårig; strån ofta tuf-
vade, nära 1 , upprätta, raka; blad s. f., slutligen n. glatta; blommor
samlade till axlika, äggrundt-aflånga, bruna gyttringar på upprätta,
slutligen böjda skaft n. i flock; yttre kalkblad spetsigare; fröhus n.
rundt. ofta kortare än kalkbladen. — Betesmarker, skog; 6 — 7.

Aroidese.

396. Calla palustris L. (Missne), mångårig vattenväxt; rot-
stock grof, ledad, svampigt köttig; stängel 5 — 8, trind, jemntjock,
märgfylld; blad med länga svampiga skaft, hjertlika, kort och trindt
spetsade, bågnerviga, glatta, under glänsande; svepeblad likt bladskif-
van, på insidan rent hvitt, som ett hölster omslutande blomsamlingen

AROIDE.B. l>OTAMOGETONE.«. 397 — 399. 75

längs stängelns köttiga spets (kolf); blommorna sakna hylleblad och
bestå mest af 6 ståndare med platt sträng och tvåknölig knapp samt
en pistill utan stift, men med ringlikt märke; i kolfvens öfre del fin-
nes mest endast ståudarblommor; frukterna köttiga, röda, 3 — 6-fröiga
bär, bilda en tät, taggig samling. — 6 — 7. Rotstocken kan begag-
nas som nödbröd.

397. Lemna L. (Andmat), på vattenytan simmande eller derun-
der nedsänkta små växter med enkelt eller grenade staml)lad, bärande
på undersidan rottågor, som i spetsen ha små slidlika mössor, ocli i
ett veck i kanten blommorna, som sällan utvecklas; de utgöras af
ett hinnaktigt, oregelbundet, bristande hylle, 1 — 2 ståndare samt 1
pistill med 1-rummigt fruktämne, tydligt stift och helt eller tudeladt
märke. — L. polyrhizti L. är störst, stambladet platt rundadt, ofvan
mörkgrönt, under rödaktigt, med knippade rottågor. — L. iiiinor L.
är mycket mindre, men grönare, och har blott en rottråd. — 1^. gihha
L. liknar denna, men är på undersidan uppsvälld och blek. — L.
trisidca L., stambladet ]iiörkgrönt, aflangt lansettlikt, ennervigt, nära
midten på båda sidor försedd med en likadan kortskaftad gren, flera
sådana ofta sammanhängande.

Potamogetoiieje.

398. Potamogeton natans L. (Gäddnate), flytande mångårig
vattenväxt med smal, krypande rotstock; stjelk enkel, n. trind; blad
långskaftade, läderartade, brunaktiga, n. ovala eller något hjertlika.
n. tumsbreda; de i vattnet varande ruttna snart, så att blott skaften
qvarstå; stipler långa och spetsiga, hopväxta; blomax på jemntjocka
skaft; kalkblad 4, läderaktiga, brungula; ståndare 4 med stora knap-
par på kalkbladens klo (sä att kalkbladen ansetts som ståndarnes bi-
hang); pistiller 4, utan stift; märke som en hårig kant; nötterna om-
vändt äggrunda, något hoptryckta, trubl)ryggade, grönaktiga. — Mest
i stillastående vatten; 7 — 8.

399. P. gramineus L. (Gräsnate), stjelk smal, grenig; bla-
den under vattenytan smalt lansettlika, oskaftade, mörkgröna, spetsa-
de, på sterila skott n. gräslika, stundom tillkomma flytande blad, som
äro äggrundt-ovala, tunnt läderartade, ljusgröna, n. glänsande, skat-
tade, n. tumslånga; stiplerna små, snart l)ortf allande; axskaften tjoc-
kare än stjelken, upptill vidgade; blommor brungröna; nötter platta-
de, trubbryggade. — Mest i grundare vatten, vid stränder etc. I

76 POTAMOGETONE.E. 400 — -404.

rinnande vatten blir den långt iitdi-ageu med gräsaktiga blad; på ut-
torkade ställen är den n. stjelklös med skaftade, läderaktiga blad.

400. P. perfoliatus L. (Alnate, Aborrgräs), stjelk triud, hvit-
aktig, lång och mycket grenig; alla blad nedsänkta, oskaftade, stjelk-
onifattande, hjertlikt äggrunda, trubbiga, tunna, olivgröna, de öfre så
närmade, att de synas nästan motsatta; axskaftet jemntjockt, längre
än bladen; blommor gröna; frukter månlikt rundade, trubbryggade. — 7.

401. P. pusillus 11. (Smånate), ettårig; stjelk trådfin, slanki g,
u. trind, föga sammantryckt; alla blad nedsänkta, 'A — Vs linie breda,
n. tumslånga, jemnsmala, uddspetsiga, med tre nerver; stiplerna fria
i bladvecken; ax små, n. ovala, o — 8-blommiga, kortare än det jemn-
smala skaftet; frukterna snedt ovala. • — 6- — -9. — P. obtusifoliiis
M. K. liar något gröfre stjelk, bredare och längre blad, axen aflånga,
ungefär af skaftets längd, frukterna snedt elliptiska, kölryggade. —
P. compressus L. har stjelken plattad, n. som bladen.

402. P. pectinatus L. (Kamnate), stjelk mycket grenig, seg,
trind, mörkgrön eller brun, fågellik ; blad mest 1 -nerviga, n. borst-
smala, spetsade, ofta likasom hopknippade; stiplerna vidvuxna blad-
basen till en tvåörad slida; ax långt med långt åtskiljda, 3 — 4-blom-
miga kransar på trådlikt, slankigt skaft; blommor brunaktiga; nötter
n. halfrunda, trubbryggade. — Salt och sött vatten; 6 — 8.

403. Zostera marina L. (Bandling, Bandtåg, Sjögräs) mång-
årig; stjelk 2—6 lång, sammantryckt, ledad, grenig; blad 5 — 15'
långa, 2 linier breda, jemusmalt bandlika, trubbiga, olivgröna, 3-ner-
viga, med hela slidor; blommor i tvä rader på en tunn och jemnbred
kolf, som är innesluten inom ett bolster, hvilket ser ut som ett blad
och uppspricker längs midten; de sakna blomkalk, ha omkring 20
ståndare och pistiller skiftevisa; ståndarsträng omärklig; knappen en-
rummig med trådlikt pollen; pistill med tydligt stift och 2 trådlika
märken; frukten linielång, strimmig. — På hafsbottnen likasom i än-
gar; 7 — 8. Ates färsk af kreaturen, brukas som gödsel och torkad
till stoppning.

404. Zannichellia palustris L. (Vattenserf), spenslig, ned-
sänkt, grön eller rödaktig vattenväxt; stjelk trådlik, grenig; blad
borstsmala, 1-uerviga. motsatta eller n. tre i krans; stipler hinnarta-
de, hopväxta; blommor enstaka i bladvecken, utan kalk, med 1 stån-
dare (som stundom förekommer i ett aimat bladveck) och 4 pistiller;
ståndarssträng lång; smånötter kortskaftade, sneda, med hinnaktig och

THYPHACE.E. CYPERACE.E. 405 409. 77

tandad lygg; stift tydligt; märke snedt, sköldlikt. — T eller nära haf-
vet; liar ansetts innefatta flera arter.

Typli.ieeap.

405. Typha aiKjustifoHa L. (Snialkabbe, Kafveldun), rot-
stock temligen grof; stängel 4 — G , trind, rak, upprat, oledad och
styt, nedtill bladig; blad 2 — 3 linier breda, jenmsniala, nedtill ränn-
lika, under uägot kullriga, länga; ax 2 i toppen, banblonnnornas (gul-
aktigt) öfver honblommornas (rödbrunt) och åtskiljda nära 1 tum från
hvarandra, smalt cylindriska, 4 — 5 tum länga; lilommor mycket tätt
hoppackade; skärmar smä, smalt spadlika; kalk harlik; ståndare 2 — 3
tillsammans, likasom på ett skaft; pistill längskaftad; fruktämne li-
tet; stift tydligt; märke tradlikt sylspetsadt. — Bland vass vid strän-
der; 7. Dunet begagnas till stoppning. — T. latifolia L. har bre-
dare blad, tjockare, alldeles sammanstötande ax.

406. Sparganium simjjfed- Huds. (Pölvass, Igelknappar). mång-
årig vattenväxt; stjelk enkel, 1 — 2', upprat, trind, nedtill bladig; blad
upprätta, raka, nederst trekantiga, upptill n. svärdlika: blommor i
klotrunda ax, hanblommornas 3 — 6, oskaftade upptill, honblommornas
fä, på utstående enkla skaft nedtill; kalk af 3 — G småfjäll; ståndare
mest 3; pistill med jemnbredt och spetsadt märke; nöt med långt
spröt. — 7 — 8.

407. S. natans L. (Flotagräs), stjelk smal; blad mycket lån-
ga, gräslika, utsträckta i stoi-a massor på vattnets yta likasom till en
äng; hansamlingar 5 — 10, honsamlingen ärtstor; frukter långskaf-
tade, med spröt. — På uttorkade ställen och i kärr är Sp. miniinum
Fr. allmän, med uppstigande 2 — 10" stjelk, blad utböjda, platta,
blomsamling n. ensamma, frukterna n. utan spröt. Se figuren 407.

Cyperaceap. Halfgräs.

408. Rhynchospora alha Vahl (Hvitagh), mångårig, blå-
grön; strån tufvade, 5 — 10 , trekantiga, bladiga; blad smala, n. borst-
lika, upprätta; småaxen 2 — 4-blommiga, de nedre skärmen mindre
och tomma, bildande ett knippax i toppen; kalkboi-st omkring 10.
korta, sträfva, af fruktämnets längd; ståndare 3; stift utdraget; mär-
ken 2; nöt linslikt plattad. — Djupa kärr; 6 — 7.

409. Scirpus compressus Pers. (Plattsäf, Flatiug), rotstock
krypande, skottalstraude, så att stråen tyckas stå i rader; strå 3 — 8',

78 cyPERACE^. 410 — 414.

11. triudt, något krökt, nedtill bladigt; småax 8 — 10, tresidigt sam-
lade till ett ensamt, platt, rostbrunt, n. tumslångt toppax, nnderstödt
af ett skärmblad, 6— 8-blommiga, de nedre skärmen större och ofta
tomma; kalkborst 3 — 6, små, sträfva, längre än nöten; ståndare 3;
märken 2; nöt linslikt plattad, glänsande. — Fukt. ängar och betes-
marker; 6 — 7.

410. S. silvaticus L. (Skogssäf), rotstock krypande, strå 1 — 3',
trubbigt trekantigt, bladigt; blad gräslika, talrika, ljusgröna, n. platta;
småax mörkgröna i mycket sammansatta yfviga knippen med blad-
lika svepen; skärmfjällen med grön niedelnerv, de nedersta spetsiga,
de öfriga trubbiga med kort udd; kalkborst längre än den trekantiga
nöten; märken 3. — Växer sällskapligt på fukt. ställen, mest i sko-
gar; 6—7.

411. S. lacu.stris L. (Kolvass, Sjösäf), strån bladlösa, trinda,
mörkgröna, tjocka, svampiga, 4 — 8 , nederst omslutna af svartbruna
slidor med ett och annat kort blad; småax 2 — 3, gyttrade i mer eller
mindre skaftad och delad knipp vippa, med 2 skärmblad, rostbruna;
blomskärm spetsigt urnupna med udd i utskärningen; kalkborst och
öfrigt s. f. ; nöten trubbigt trekantig. — I mängd vid sjö- och
åstränder; 7.

412. S. jjolustris L. (Kärr- eller Knappsäf), rotstock kry-
pande; stråen 5 — 8 , stundom tufvade, n. trinda med rödbruna och
tvärtrubbade slidor nedtill, annars nakna; småaxet ensamt, äggrundt-
aflångt; blomskärm äggrunda, de två nedersta trubbiga, kortare, tom-
ma och motsatta, de öfriga spetsade; kalkborst 4; märke 2; nöt
trubbkantig med biliang i spetsen af det bortfallande stiftets bas. —
Fukt. ställen, i vatten; 6 — 7. — S. uniglumis Lk. har endast det
nedersta blomskärmet omslutande strået; S. paucijiorus Lightf. har
strimmiga stråen; ax glesblommigt; blomskärm uddlösa; nöt utan bi-
hang i toppen.

413. S. acicularU L. (Nålsäf), n. ettårig; rotstock krypande;
stråen tufvade, nållikt spensliga, 1 — 3 , med korta slidor vid basen,
de flesta bärande ett litet linielångt, brunaktigt, 6 — 8-blommigt ax;
blomskärmar äggrunda; kalkborst 3 — 4; märken 3; nöt n. trind, rib-
bad. — Stränder, ofta under vattnet; 6 — 9.

414. Eriophorum alplnum L. (Siiip), rotstock snedt kry-
pande, utbildande tätt sittande stråen, som äro 5 — 8", blekgröna,
endast nedtill slidbärande (och med ytterst korta bladämnen), annars
nakna, trekantiga; axet ensamt med grönt skärm af axets längd,

CYPEKACE.E. CAEEX. 415 — 419. 79

gulbrunt; blomskärmar med grön ryggnerv; kalkhår 4 — 6, krusiga,
glänsande livita, slutligen något längre än axet; ståndare 1 — 3; nöt
trind. — Kärr; 5 — 6.

415. E, V(((/in<(tuiii L. (Hadd, Hvitliufvud) bildar stora tuf-
vor med talrika stråen, som äro trinda, 1 — 2 , blott nedtill blad-
bärande samt högre upp med en och annan vidgad, hinnaktig slida,
upptill långt bara; ax ensamt i toppen, äggrundt; blomskärmar långt
smalspetsade, tunnt hinnaktiga; kalkhår talrika, livita, bildande ett
rundadt hufvud; nöt trekantig. — Skogskärr; 4 — 5.

416. E. polystachyon L. (Ängsull), rotstock krypande; strån
bladiga; ax flera i toppen, n. flocklikt liopknippade, slutligen lutande
1. hängande med bladlika skärm: kalkhår talrika, hvita. — Fukt. kärr
och ängar; 5 — 6. — Innefattar följande: E. latlfoUum Hoppe, rent
grön; strå upptill trubbkantigt; blad platta, breda, kortare än led-
styckena; ullhufvud stort. E. mtfiastifolium Koth, blågrön; strå
trindt; blad plattadt rännlika; ull längre, ymnig. E. gracile Koch,
blekgrön; strået trubbkantigt; blad korta, jemnsmala, kortare än mel-
lanlederna; axskaft något sträfva; ullhufvud smala.

Carex. Starr.

Blommor i ax, tvåkönade; ståndare o inom ett skärm; pistill
inom ett flasklikt gömme framför ett skärmfjäll.

417. C. diok' a L. (Säfstarr), strån löst tufvade eller n. en-
samma, upprätta, trinda, 4 — 6 ; blad trådlika, n. kortare än strået;
ax ensamt, tvåbyggare, hanaxet smalt, blekbrunt, honaxet bredare, n.
ovalt, mörkbrunt; fruktgömme äggrundt med kort spröt, trindt, tre-
kantigt, nervigt, slutligen rakt utstående, n. lika långt som de trub-
biga skärmen; märken 2. — Lösa kärr; 5 — 6.

418. C. pulicaris L. (Loppstarr), strån tätt tufvade, 3 — 5 ,
borstsmala, släta; blad borstlika, de nedersta slidorna bladlösa; axet
ensamt i toppen, 3 — 4", vid basen honkönadt, i öfre delen med han-
blommor; fruktgömmen 5 — 8, trindt lansettlika, nervlösa, slutligen
glest utspärrade, brungläiisande, längre än de spetsiga skärmen; mär-

. ken 2. — Vät mark; 5 — 6.

419. C. paucijlora Lightf. (Taggstarr), ljusgrön; rotstock
sned, skottalstrande; stråen 3 — 5 , trekantiga; blad smala 1. rännlika,
de nedre korta; ax ensamt i toppen med 3 — 5 honblommor vid ba-
sen och 1 — 2 honblommor i spetsen; fruktgömmen trindt syllika,

80 CAREX. 42U — 425.

nervlösa, hvitgiila, långt spröfcspetsade, slutligen nedspärrade; märken
3. — Skogskärr; 6.

420. C. teretiuscula Good. (Trindstarr), blägrön; rotstock
sned; stråen glest tufvade, 1 — 2, nedtill trinda, upptill trubbigt tre-
kantiga, vid basen omgifiia af svartbruna, hela slidor; blad trådsmala;
ax tumslångt, n. enkelt sammansatt af flera småax, som bvarje liafva
honblommor i toppen; fruktgömmen äggrunda, spetsade med tvåtan-
dad spets, glänsande bruna, på utsidan svagt tvånerviga, längre än
de bredt hinnkantade skärmen. — Kärr; 5 — 6.

421. C. muricata L. (Piggstarr), lifligt grön; rotstock kry-
pande; stråen suedt upprätta, l', trekantiga, sträfva; blad gräslika,
långa; ax tumslångt, grönt, sammansatt af rundade småax, tvåkönade
som föregående, de nedre närmade, de öfre glesare; fruktgömmen ut-
spärrade, äggrunda, med tuklufven spets, hvasskantade, nedtill svagt
nerviga, glänsande, mycket längre än de hinnartade, grönnerviga, udd-
spetsiga skärmen. — Torra ängar; 5 — 6.

422. C. (iisticha Huds. (Tväradsstarr), långt krypande rot-
stock; strå 1 — 2', slutligen slaka, trekantiga, nedtill hinnslidade, upp-
till bladiga; blad mörkgröna, platta, temligen breda; ax 1 — 3 tum
långt, tvåradigt sammansatt af n. enkla ax, af hvilka det i toppen är
störst och de medlersta för det mesta blott hankönade, de vid basen
2-könade med honblommor nederst; fruktgömmen äggrunda, spetsade,
med tuklufvet spröt, starkt nerviga, upptill sågadt hinnaktiga, längre
än de blekbrunt hinnaktiga skärmen. — Våta ställen; 5 — 6.

423. C. leporina L. (Harstarr), stråen tufvade, 1 , raka 1.
nedtryckta, trekantiga, pipiga; blad platta, kölade, mörkgröna; ax
sammansatt af 5 —8 intill hvarandra närmade ovala, blekbruna små-
ax, som halva hanblommor vid basen och understödjas af korta, hinn-
artade skärm; fruktgömmen upprätta, äggrunda, plattade, spetsade till
tvåtandadt spröt, nerviga, kantade, upptill sträfva, n. af de hinnartade
grönnerviga skärmens längd. — Betesmarker, gräs; 5 — 6.

424. C. canescens Good. (GråstaiT), grågrön; stråen tätt tuf-
vade, trekantiga, 1'. nedtill bladiga; blad smala, n, platta; ax ljus-
grönt, sammansatt af 5 — 8 aflånga småax, hvaraf det klubblika topp-
axet tvåkönadt, med han blommorna vid basen, de öfriga något åt-
skiljda mest med honblommor; fruktgömmen äggrunda, med kort och
hel spets, svagt nerviga, på utsidan kullriga, föga längre än de hinn-
aktiga, äggrunda skärmfjällen. — Våta ställen, vid stränder etc; 5 — 6.

425. C. stellulata Good. (Stjernstarr), rent grön; stråen tuf-

CAREX. 426 430. 81

vade, utböjda, 5 — 8 , trekantiga, u. släta; blad smala, rännlika; ax
sammansatt af 3 — 5 n. klotrunda, brungröna, föga åtskiljda småax
med korta, borstlika skärm; fruktgömmen äggrunda, spetsade till ett
småsågadt tvätandadt spröt, kullriga och nerviga på utsidan, slutligen
stjernlikt utspärrade, längre än de hinnkantade, i midten gröna blom-
skärmen. — Fukt. ställen; 5 — 6.

426. C. stricta Good. (Rakstarr), stråen tätt och högt tuf-
vade, styft upprätta, vid basen omgifna af starka, bladlösa slidor, som
nätlikt upplösa sig i trådar i kanten, 2 — 3 , kortbladiga, hvasst trekan-
tiga; blad raka, kölade, h vassa; nedersta axskärmet bladlikt; ax två-
könade, hanax i toppen, vanligen 1 — 3, honax nedanföre, 2 — 3, upp-
rätta, tumslånga; honblommornas skärm svarta med ljusare medel-
nerv ; fruktgömmen i regelbundna rader, blågröua, plattade, med upp-
höjda nerver, snart lossnande; märken 2. — Kärr, stränder; 5 — 6.

427. C. acuta L. (Hvass-starr), stråen tufvade, 2 — 5', myc-
ket hvasst skärande, ofvantill lutande, ända från basen bladiga; blad
breda, kölade, långa, slaka, skarpt skärande; skärm bladlika, längre
än strået; ax s. f., lutande, honblommornas långa, det nedersta långt
skaftadt; blomfjäll spetsade; fruktgömmen rundadt elliptiska, n. nerv-
lösa, gröna eller brunsvarta; märken s. f. — Stränder; 5 — 6.

428. C. vulgaris Fr. (Vanliga starren), rotstock långt kry-
pande; stråen ensamma eller tufvade, trekantiga, ej skärande, 5 — 10 ,
ända från basen bladiga, upptill ofta lutande; blad rännlika, breda;
det nedersta skärmbladet bladlikt, långt; ax s. f., hanaxet ensamt,
honax 2 — 3, trinda, svartgröna, närmade hvarandra; fruktgömmen 6-
radiga, ovala, plattade, längre än de trubbiga fjällen; märken s. f. —
Våta st.; 6—7.

429. C. ccespitosa L. (Tufstarr) växer i täta och stora tuf-
vor; stråen spensliga, skärande, trekantiga, nedtill med bladlösa sli-
dor; blad tvåkölade, slaka, skarpkantade ; axskärmen små, syllika; axen
närmade intill hvarandra; fruktgömmen n. rundade, plattadt kullriga.
nervlösa; skärmfjäll sylhvassa, annars lik föregående. — Kärr, våta
ängar; 5 — 6.

430. C. digitata L. (Fingerstarr), stråen tufvade, trinda, 5
—8", med rödbruna, bladlösa slidor vid basen; blad ljusgröna, platta,
mjuka; hanax smalt, ljust, ensamt, n. lägre än de 2—3 brunglän-
sande, upprätta, glest 6— 10-blomraiga lionaxen; fruktgömmen tre-
kantiga, omvändt äggrunda, kortludna, n. inhöljda i de rödbruna, grön-

6

82 CAREX. 451 — 436.

nerviga, hiniikantade och tvärtrubbiga skärmen; märken 3. — Skogs-
backar, lundar; 5 — 6.

431. C. jnlulifera L. (Pillerstarr), strän ofta tufvade, 5 — 10 ,
svaga, slutligen nedkrökta; blad i täta knippen, ljusgröna, platta, mju-
ka, sträf bräddade ; hauax ensamt kort, honax 2 — 3 oskaftade, när-
made, n. ärtlikt runda, med jemnbredt-syllika gröna skärmblad ; frukt-
gömmen trubbigt trekantiga, n. klotrunda, småludna, n. längre än de
uddspetsiga skärmfjällen, som äro blekbruna med grön medelnerv;
märken 3. — Skog, betesmark; 6 — 7.

432. C. prcBCOx Jacq. liknar föregående, har mera enstaka,
styfvare och kortare strån, kortare och styfvare blad, hanax klubblikt,
honaxen bruna, aflånga, något skattade, med mindre skärm; frukt-
gömmen klotrundt ovala. — Backar; 5.

433. C. ericetorum PoU. liknar mycket föregående, men är
mera blågrön och skottalstrande, bladen korta, breda och hårda, honax
äggrunda, mycket närmade, alldeles oskaftade inom skärm, som äro
hinnartade med korta, bruna slido]'. fruktskärmen trubbiga, blekbruna,
svagt hårbräddade. — Torra backar; 5.

434. C. panicea L. (Hirsstarr), blågrön; rotstock med blad-
skott; strå enstaka, 1', trubbkantiga; blad n. platta, korta; skärmblad
bladlika, korta, långt slidade; hanax ensamt, grönbrunt; honax 1 — 3,
de nedersta skattade, glesblommiga; fruktgömmen n. klotrunda med
något sned, hel mynning, blekt grönaktiga, svagt nerviga, längre än
de spetsiga, mörkbruna skärmfjällen; märken 3. — Våta st.; 5 — 6.

435. C. Jiava L. (G-ulstarr), ljusgrön; strå tufvade, trekanti-
ga, 1 , raka, n. styfva; blad plattkölade, korta; skärm bladlika, det
nedersta n. hängande; hanax 1, halm gult, smalt: honax 2 — 4, ovalt
klotrunda, likasom taggiga, gröngula, tätt närmade, det nedersta
stundom frånsittande ; fruktgömmen starkt nerviga, uppblåst äggrunda,
spetsiga, med långt nedböjdt syllikt spröt, längre än de trubbiga gul-
bruna skärmfjällen. — Fuktiga ängar; 5 — 6.

436. C. limosa L. (Dystarr), grågrön; rotstock smal med
bladskott; strå hvasst trekantigt, upprätt, Vo — l'; blad n. hopviket
rännlika. V- linie breda; skärmblad n. trådsmala, kortare än strået;
hanax ensamt; honax 1 — 2, slutligen hängande på hårfina skaft, tät-
blommiga; skärmfjäll glänsande rödbruna, spetsade; fruktgömmen blå-
hvita, rundadt-elliptiska, plattade, svagt mångstrimmiga med kort spröt,
n. af skärmfjällens längd; märken 3. — Dyiga skogskärr; 6 — 7.

CAREX. 437 — 442. 83

437. c. 2)allescens (Blekstarr), glänsande ljus, grön och
mjuk; stråen tufvade, n. 1', livasst trekantiga, upprätta; blad platta
jemte de nedre slidorna temligen glest håriga; skärmblad långa, blad-
lika, kortslidade, ofta på tvären rynkade; hanax 1 litet; honax 2 — 3,
närmade, aflånga, tätblommiga, slutligen lutande; skärmfjäll hvitgult
hinnaktiga, med grön ryggnerv, spetsade; fruktgömmen glatta, aflånga,
trubbiga och sprötlösa; märken 3. — Ängar; 5 — 6.

438. C. glauca Scop. (Blågrön starr), blådaggig; rotstock
skottalstrande ; strå 5 — 12", trubbigt trekantigt, styft upprätt, nedtill
bladigt; blad plattade med kölad medelnerv, utböjda, blågröna; skär-
men bladlika, utan slidor; hanax 1—3; honax 2 — 3 trinda, tätblom-
miga, mera än tumslånga på slaka skaft, ofta svartbruna; fruktgöm-
men klotrundt-omvändt äggrunda, nervlösa, prickiga, i kanterna små-
ludna, med n. vårtlik spets; märken 3. — Ängar, betesmarker; 6.

439. C. hirta L. (Grusstarr), gräsgrön; rotstock långt kry-
pande, skottalstrande; strån 5 — 10", hvasst trekantiga; blad platta,
kölade, liniebreda, jemte slidorna håriga; skärm bladlika, de nedre
med långa slidor; hanax merändels 2; honax 2 — 3, långt skiljda,
upprätta, tjocka, ljusgröna; skärmfjäll hinnaktiga med grön medel-
nerv, långt och n. borstlikt spetsade; fruktgömmen trekantigt ägg-
runda, gråhåriga, nerviga, med långt tvåuddigt spröt; märke 3. —
Ler- och sandjord; 6.

440. C. ^filif armis L. (Trådstarr), tufvig, blåaktigt grön;
strån 2 — 4', smala, styfva, mycket trubbkantiga; blad långa, inrulladt
rännlika, n. trådsmala; skärm lika bladen, n. slidlösa; hanax 1 — 2;
honax glesa, 1 — 3; skärmfjäll äggrunda, spetsiga; fruktgömmen ägg-
runda, tätludna med kort tvåuddigt spröt; märken 3. — Stränder,
kärrängar; 6 — 7.

441. C. anijmUacea Good. (Flaskstarr), blåaktigt grön ; strån
merändels tufviga, trubbigt trekantiga, styft upprätta, 1 — 3 ; blad ränn-
likt inrullade; skärm bladlika, långa; hanax 2 — 3, ljusa; honax 2 — 4,
isynnerhet de nedre slutligen lutande, grön- eller gulaktiga, tätblom-
miga; skärmfjäll smala, spetsiga; fruktgömmen rakt utstående, n.
klotrundt uppblåsta, tvärt hopdragna till ett långt spröt med gaffellik
mynning, längre än fjällen; märken 3. — Skogskärr, stränder; 6.

442. C. vesicaria L. (Blåsstarr) liknar något föregående,
men är rent grön; strå skarpt hvasskantigt; blad platta, kölade, 2
linier breda; honax större, först ljusgröna, slutligen ofta mer eller

84 GRAMINE^. 443 — 4 46.

mindre mörkt brunaktiga; fruktgömmen äggrundfc uppblåsta, spetsade
till ett tvåuddigt spröt, snedt utstående. — Kärr, stränder; 5 — 6.

(jramineae. Gräs.

Hos gräsen består blomman af 2:ne motsatta blomfjäll, der-
inom af två små n. omärkliga kronfjäll^ omslutande de tre stän-
darne och 'pistillen med dess två längsefter eller blott i spetsen
håriga märken. Ett småax består af en eller flera blommor, om-
slutne af två skärmfjäll; när småaxen sitta på enkla eller förgre-
nade skaft uppstår en vippa, men omedelbart fastade utefter stråets
topp bilda de ett ax.

443. Triticum repens L. (Qvickrot), rotstock långt krypande,
ledad, med talrika slidledade grenar (sterila strån, rotskott); strån upp-
rätta, 2 — 4', merändels styfva; blad temligen långa, mörkgröna, sträf-
va, med småhåriga nerver; ax 2 — 4 , ej bräckligt; småaxen enstaka
vid lederna, vändande sidan mot dem, omkring 5-blommiga; skärm-
fjäll 5-nerviga; yttre blomfjäll trubbiga, spetsiga eller försedda med
rakt borst i spetsen. — Odl. st.; 7. — T. caninum L. i lundar, har
mjuka blad, tufvade, slaka strån, smalt lutande ax och trinda lång-
borstiga småax.

444. Lolium ^^erenne L. (Renrepe, Raygräs), strån (och
bladskutt) tätt tufvade, nedtill knäböjda, I — 2', styfva; blad mörk-
gröna, yngre hopvikta; ax 3 — 5 , grönt eller rödbrunt, plattadt; små-
ax n. jemnbreda, 8 — 10-blommiga, vändande kanten mot strået; skärm-
fjäll blott ett (det yttre), men hos toppaxet 2; yttre blomfjäll borst-
löst, 5-nervigt. — Gräsmark, vägar; 6 — 7.

445. Dactylis glomerata L. (Hundäxing), rotstock kort;
strå rakt styft, vid basen tufvigt bladigt, nedtill hoptryckt; blad nå-
got blågröna, långa, temligen breda och kölade, sträfva, de nedre
bladslidorna tvåeggade; vippa under blomningen triangellik med en-
staka grenar rakt utstående åt en sida, mest bara utom i spetsen,
der småaxen äro hopgyttrade*; småaxen gröna eller rödblå, flerblom-
miga, hoptryckta, skarpt och sträft kölade; skärm- och blomfjäll kort
borstspetsade. — Gräsiga backar; 6 — 7.

446. Festuca ovina L. (Fårsvingel), rot starkt tradig; strån
tätt tufvade, n. tagelsmala, 5 — 10", styfva; blad alla borstlika, n. af
stråets höjd; vippa smalt hopdragen, n. ensidigt axlik; småax platta-
de, 3 — 4-blommiga; skärm- och blomfjäll kullriga, yttre blomfjäll

GRAMINE^E. 447 — 451. 85

otydligt 5-iiervigt, merändels borstspetsadt. • — Berg, backar; 6 — 7.
— F. rubra L. är större, strån 1 — 2 , mera enstaka, rotblad tråd-
lika, vippan yfvigare, småaxen n. VV långa; på ängar och betes-
marker.

447. F. elatior L. (Ängssvingel), rotstock kort med tufvade
strån, som äro 2 — 3 , merändels knäböjda, upptill lutande; blad platta,
2 linier breda med kort och tvärtrubbadt snärp; vippa smal men
lång (5 '), under blomningen öppen, merändels bågböjd, med parvisa
grenar, hvaraf den kortare vanligen blott uppbär 1 — 2 småax; små-
axen jemnbreda, blekgröna eller brunaktiga. 5 — 10-blomraiga, mer-
ändels borstlösa. — Ängar, vid vägar; 6 — 7. — F. litorea Wbg.
växer på hafsstränder, har högre strån, bredare blad, yfvigare vippa,
den mindre grenen uppbärande 4 — 5 småax, småaxen äggrundt-lan-
settlika, vanligen brunaktiga.

448. Bromus tectorum L. (Taklosta), ettårig; stråen tufva-
de, upptill smäludna, 5 — 10', vid basen knäböjda; blad jemte slidor
håriga; vippa ensidigt lutande, med slaka, n. hängande grenar, de
nedersta ofta 5 tillsammans; småax 1 " långa, slutligen mot spetsen
utspärradt bredare, merändels håriga, 5 — 17-blommiga; yttre blom-
fjället köladt, i spetsen urnupet och der försedt med ett långt borst;
inre blomfjäll kamlikt borstkantadt; yttre skärmfjäll 1 -nervigt. —
Torra st.; 5 — 6.

449. B. secalinus L. (Råglosta), 1— 2-årig, gulgrön, glatt;
stråen tufvade, 2 — 3', styfva, upprätta; blad platta, 2 linier breda,
med äfven glatta slidor; vippa yfvig, slutligen lutande, med intill 5
samsittande slaka grenar; småax äggrundt-atlånga, grönglänsande, n.
tumslånga, slutligen glesblommiga; yttre blomfjäll utan eller med
borst. — I rågåkrar; 6 — 7.

450. B. mollis L. (Luddlosta), 1— 2-årig, grågrön, mjuklu-
den; strå l"— 1' upprätt 1. snedt, styft; blad korta med ljust ulliga
slidor; vippa upprat och stadig, efter blomningen sluten med mest
par visa grenar; småax äggriuidt-aflånga, n. triuda, vanligen håriga,
7— 9-blommiga; yttre blomQäll upptill bredare, n. lika långt som sitt
borst. — Backar, borra st.; 5 — 6.

451. Briza media L. (Darrgräs), mångårig, glatt; rotstock
något krypande; strå 10—15", smalt, glänsande, upprätt; blad platta,
n. tumslånga; vippa pyramidlik med utspärrade krusiga grenar; små-
ax hängande, hjertlikt äggrmida, 2 linier breda, violettbruna, med

86 GRAMINE^. 45 2 — 4 5 6.

5 — 7 tätt och tvåradigt ordnade blommor; skärmfjäll och yttre blom-
fjäll kupigt skolika, det inre ovalt-elliptiskt. — Torra ängar; 6 — 7.

452. Poa 2)fatensis L. (Ängsgröe), rotstock med starkt kry-
pande rotskott; strån 1 — 2', trinda, släta, upprätta, styfva; blad platta
eller hoprullade med trinda och släta slidor samt kort, tvärhugget
snärp; vippa vanligen utbredt pyramidlik med släta grenar, mest 5
tillsammans från leden; småax 3 — 5-blommiga, borstlösa, plattadt
hoptryckta, äggrunda; yttre blomfjäll 5-nervigt, på rygg- och kant-
nerven nedtill krusigt hvithåriga. — Ängar, betesmarker; 6 — 7.
Mycket föränderlig till storlek, bladens och vippans bredd samt små-
axens storlek och färg. — P. serotina Ehrh. har tufvade strån och
rotblad, som ej bilda egna knippen, långa blad, snärp spetsigt, små-
axen med brungul, glänsande spets.

453. P. trivialis L. (Kärrgröe), mörkgrön; rotstock föga
krypande, utsändande strån och bladknippen; strå spensligt, upprätt,
upptill sträft; blad smala, länga med långa, vida och sträfva slidor
samt utdraget spetsigt snärp; vippan pyramidlik med sträfva grenar;
småax bredare ofvan midteu, u. 3-blommiga, grönvioletta. — Fukt.
ängar; 6 — 7.

454. P. nemoralis L. (Lundgröe), tätt tufvigt växande, blek-
grön; strån spensliga, 1 — 2', ända upp bladklädda, med nakna bruna
leder, i toppen lutande; blad n. upprätta, det öfversta vinkligt utstå-
ende; slidor släta; snärp otydligt och tvärhugget; vippa slak, smal
och gles, n. ensidigt lutande; småax vanligen små och fåblommiga,
gröna eller violetta, skärmfjäll styfuddiga. — Lundar , skogar; 6 — 7.
Varierar i hög grad efter lokalens beskaffenhet.

455. P. annua L. (Hvitgröe) ettårig, rent ljusgrön, mjuk och
glatt; rot tradig; stråen Lufvade, nedtill nedtryckt knäbc)jda, 5 — 8 ,
upptill bara; blad platta, jemnbreda, tunna med platta slidor och ut-
draget snärp; vippa ensidig, snedt pyramidlik med enstaka eller par-
visa grenar; småax n. jemnbreda; skärmfjäll mycket olikstora; yttre
blomfjäll tydligen nerviga, n. trubbiga. — Odl. st., betesmarker; 4 — 10.

456. C\yCQv\?i jiuitans Br. (Mannagräs), vattengräs; rotstock
starkt krypande och utsändande långa, bladiga skott; strå nedtill kry-
pande och greuigi, något hoptryckt, 1 — 4', upprätt; blad 2 — 3 linier
breda, platta, de nedersta utsträckta och flytande på vattenytan; vippa
lång, smal, n. axlikt hopdragen, gles, med 1 — 3 grenar tillsammans;
småax n. tumslånga, jemnbreda, gröna, trindryggade, borstlösa; skärm-

GRAMINE^. 457 — 46 1. 87

fjäll olikstora; yttre blomfjäll tydligt 5 — 7-nerviga och hinnartadt
spetsiga. — 6 — 7.

457. G. spectabilis MK. (Jättegröe). rotstock grof, mycket
rotslående; strå upprätt, stadigt, rörlikt, 4 — 5 ; blad platta, u. V2
tum breda, 10' långa, upprätta, mjuka, rent gröna, med n. hela sli-
dor och tvärhugget snärp ; vippa gulaktig, upprat, yfvigt utbredd med
olikstora sträfva grenar; småax 5 — 8-blommiga, äggrundt-lansettlika;
skärmfjäll föga olikstora. — Vatten; 7 — 8.

458. Catabrosa aquatica P. B. (Narvgräs), rotstock kry-
pande, skottalstrande ; strå nederst nedliggande, i öfrigt upprätt, l';
blad platta, korta, 2 linier breda, n. trubbiga, rotskottens ofta fly-
tande; vippa utbredt pyramidlik, violett med smala grenar, 4 — 8
från leden; småax mest 2-blommiga, äggrunda; skärmfjäll olikstora,
u. tvärhuggna; yttre blomfjäll högst 3-nervigt med smånaggad borst-
lös spets. — Fukt. st.; 7 — 8.

459. Molinia coerulea Mnch. (Blåtåtel), rottägor hvita, myc-
ket starka; strå 2 — o', rakt och stadigt med blott en blad- och slid-
bäi'ande led vid den nästan löklika basen och ett bart ledstycke der-
ofvan; blad långa, mörkgröna, nedtill håriga i kanten, snärpet som
en hårkant; vippa lång och smal, gr enig, merändels mörkviolett; små-
ax glest 2-l)lommiga med ämne till en tredje blomma; skärmfjäll
olikstora, hinnaktiga; yttre blomfjäll n. broskartadt med kullrig, borst-
lös rygg, som en smal kägla, omslutande det inre knappt kortare
blomfjället. — Fuktiga skogsängar; 7 — 8.

460. Avena elatior L. (Knölhafra), mångårig; rotstock kort,
kantigt knölig; strån något tufviga, glatta, upprätta, i toppen lutande,
2 — 4'; blad platta, n. 2 linier breda, ljusgröna, med glatta slidor;
vippa smal, lång, svagt rödaktigt glänsande; småax 3 — 4 linier långa,
2-blommiga; blomfjäll genomskinligt hiunartade, det nedre 1 -nervigt,
det öfre 3-nervigt, n. dubbelt längre; kronfjäll 7-nervigt, hos den
nedre, vanligen blott ståndare-blomman, försedd med en knäkrökt hvit-
gul borst, hvars nedre del är vriden; vanligen är öfre blomman två-
könad men borstlös, stundom båda. — Torra mullrika ställen; 7 — 8.

461. A. jmbescens L. (Luddhafra), rotskott något krypande
med bladskott; strån n. tufvade, styft upprätta, 1—2', släta, glatta;
blad gröna, platta, slaka, de nederstas slidor mjuka, vanligen håriga:
vippa 3 — 5" lång, upprat, föga utbredd; småax 2 — 3-bloramiga, V2
långa, silfverglänsande; yttre blomfjäll 5-nervigt; borst svartbrunt:

88 GRAMINE^. 46 2 — 46 6.

nedre blommans hår från basen, nående dess midt. — Torra ängar;
6. — A. pratensis L. har styfvare strå, ofvanpå blåaktiga blad med
sträfva slidor, n, klaslikt sluten vippa.

462. Aira ccespitosa (Tuftåtel), stråen tätt tufvade, upptill
bara, upprätta, 2 — 4 ; blad styfva, nederst utstående, långa, annars
upprätta, platta, liniebreda, ofvanpå sträfva; snärp utdraget; vippa
mycket yfvig af hårfina, sträfva, nedtill bara grenar, nederst 5 — 7
tillsammans; småax brun- eller gråglänsande, 2-blommiga, med ämne
till en tredje blomma; skärmfjäll hinnaktiga; yttre blomfjäll med
hårsraal, n, rak rygg- eller basborst. — Fuktig ängsmark; 6 — 7.

463. A. Jiexuosa L. (Kruståtel), stråen löst tufvade, nedtill
knäböjda, tätbladiga. upptill raka, bara, 1 — 2', vanligen rödaktiga;
blad nederst talrika, borstlika, mjuka; bladsnärp urnupet tvärhugget;
vippa glänsande, något lutande, under blomningen utbredd, med 2 — 3
tredelade, krusiga och utspärrade grenar tillsammans; småaxen n.
linielånga, silfver- och brunglänsande; blomborst kuäböjdt och nedom
knäet vridet. — Torra st.; 6 — 7.

464. Holcus lanatus L. (Luddtåtel), kort och tätt rajukludet
gräs; rot tradig; stråen tufvade, temligen stadiga, 1 — 2'; blad platta,
håriga, 2 — 3 linier breda, de öfres slidor något uppblåsta; vippa tätt
pyramidformig, vanligen rödlätt; småax 2-blommiga, plattade, nedre
blomman tväkönad och borstlös, den öfre med ståndare och slutligen
haklikt inkrökt borst; skärmfjäll kölade, trubbiga. — Fukt. ängar,
betesmarker; 6 — 7.

465. Melica nutans L. (Bergsloke), rotstock krypande, gre-
nig; strån nederst knäböjda med bruna slidor, plattadt fyrkantiga, upp-
räta, 'A — 1 ; blad mörkgröna, platta, 2 linier breda, med fyrkantiga
och sträfva slidor; vippa smalt klaslik, ensidigt lutande, violettbrun;
småax lutande, n. äggrunda, 2 — 3-blommiga, öfversta blomman kön-
lös, klubblik, omslutande en annan dylik inre; skärmfjäll trubbiga,
kupiga; yttre kronskal borstlöst, slutligen broskartadt. — Skogsbac-
kar, lundar; 5 — 6.

466. Phragmites communis Fr. (Rörvass), vårt största gräs;
rotstock stark, Kmgt krypande; strån upprätta, starkt ledade, 6 — 10,
tjockare än en gåspenna; blad långa, platta, spetsade, nära tumsbre-
da, på undre sidan gråaktiga; vippan rik, yfvigt pyramidlik, mörkt
brunviolett och silfvergläusande; småax omkring 5-blommiga; skärm-
fjäll kortare än blommorna, olikstora; den nedersta blomman hankö-

GRAMINE^. 46 7 — 471, 89

nad eller könlös, glatt, de öfriga tväkönade och omgifna af långa hår ;
blomfjällen hinnaktiga, det yttve långspetsadt trenervigt, det inve kort
tvärtrubbigt. — Vatten; 8.

467. Calamagrostis (irundinacea Koth (Skogsvör), rotstock
krypande, alstrande rotskott; strå upprätt, styft, 4 — 6'; blad blek-
gröna, platta, i kanterna inrullade, sträfva, n. 3 linier breda, med
släta slidor; vippa blekviolett, grönaktig, upprat, smal, rak, slutligen
hopdragen; småax enblommiga; skärmfjäll spetsade, halmgula; blom-
ma mycket längre än håren vid basen; yttre blomfjäll med en vid
midten knäböjd, nedtill vriden borst, som utgår nära fjällets bas och
är längre än detta. — Skogsbackar; 7.

468. C. lanceolata Rth. (Ängsrör), rotstock s. f.; strå slakt,
upptill lutande, nedtill bladrikt och ofta förgrenadt, 2 — 4' ; blad mju-
ka, låugspetsade, IV2 linie breda; vippa temligen stor, utbredt lutan-
de, brun- eller violettgrä; skärmfjäll spetsade, alltid öppna; blomborst
rak, liten, i fjällets spetsklyfning och föga nående dertitom; hår längre
än blomfjället. — Fukt. ängar och skogsmark; 7 — 8. Varierar myc-
ket i olika trakter.

469. C. Epigejos Rth. (Backrör), rotstock laypande; stråen
n. tufvade, uppräta, 4 — 6', styfva, sträfva, nedtill bladiga; blad n.
lansettlika, långt och styft spetsade, med kanterna ofta inrullade,
snärpet långt, spetsigt; vippa upprat, snart sluten, lansettlik; små-
axen för det mesta ensidigt gyttrade på vippans smågrenar; skärm-
fjällen långa, sylspetsade; håren längre än blomman och dess raka
borst, som utgår vid fjällets midt och når dess topp. — Backar; 7 — 8.

470. Apera spica venti P. B. (Åkerhven), 1 — 2-årig; stråen
tufvade, släta, upprätta, 2 — 3'; blad platta, sträfva; vippa stor, ut-
bredt pyramidlik, blekgrön eller violett, sluthgen brunaktig, med upp-
repadt tredelade grenar; småax enblommiga med borstlikt ämne till
en andra blomma; nedre skärmfjället kortast; yttre blomfjäll i spet-
sen tuklufvet och bärande en mycket lång borst. — Bland säd; 6 — 7.

471. Agrostis canina L. (Hundhven), mångårig, tufvig, med
bladknippen ocli ofta krypande rotskott; strån vanligen spensliga, nederst
ofta nedtryckta, 1'; rotbladen hoprulladt borstlika, de högre upp platta
med aflångt snärp; vippa långt äggrund, slutligen hopdragen med ofta
vågiga och slaka grenar; småax enblommiga, mörkvioletta, sällan
blekgula; skärmfjäll n. lika stora, blomfjäll blott det yttre, hinnar-
tadt köladt, ofta nedom midten försedt med ett vridet-knäböjdt l)orst.
— Fukt. ängar; 7 — 8.

90 GRAMINE^. 47 2 47 7.

472. A. vulgaris With. (Brunhven) har mindre ki-ypande
rotskott och kortare eller inga bladskott; strån tufvade, stadigare,
1', platta; blad platta, liniebreda, med kort, tvärhugget snärp; vippan
äggrund, rödbrun, med utstående grenar; skärmfjällen syllika; blom-
fjäll 2, det yttre vanligen borstlöst eller med borst nedom midteu.
— Torra ängar, berg: 6 — 7.

473. A. stolonifera L. (Kryphven), rot- och bladskott mer-
ändels mycket krypande; stråen snedt nedtryckta, upptill bara, 1 — 3 ;
blad platta med aflångt snärp; vippa aflångt-pyramidlik, blekgrön-brun-
aktig, med slutligen hopdragna grenar; skärmfjäll äggrundt-lansettlika;
blomma 2-skalig, det yttre fjället ofta med en liten rak borst invid
spetsen, ofta utan. — Fukt. ställen, stränder: 7. Är ett i högsta
grad föränderligt gräs.

474. Milium effusum L. (Luktgräs), rotstock krypande, med
bladskott; strå enstaka, uppräta, raka, trinda, släta, 2 — 6 ; blad mju-
ka, platta, 3 — 4 linier breda, med sträfva kanter; snärpet långt, sar-
gadt i spetsen; vippa gles, pyramidlikt yfvig, med 4 — 6 smala, till
midten nakna, slutligen nedåtrigtade, kransställda grenar; småaxen
enblommiga, gröna, n. äggrundt trinda, borstlösa; skärmfjäll trubbiga;
blomfjäll glänsande, läderaktiga, det yttre bukigt, slutligen läderak-
tigt. — Lundar; 6 — 7.

475. Alopecurus pratensis L. (Ängskafle), rotstocken kort
med korta bladskott; strå nederst knäböjdt, upprätt, bladrikt, 2 — 4 ;
blad platta, 3 linier breda, sträfkantade, med öfversta slidan på mid-
ten uppblåst och trubbigt snärp; småaxen enblommiga, fastade på
mycket korta, delade, till ett alldeles trindt, 2 — 3" långt vippax hop-
trängda grenar; skärmfjäll plattade, på den kölade ryggnerven långt
hvithåriga, borstlösa, nedtill hopvuxna; blomfjäll 1, hiunaktigt, dub-
belviket, med lång utskjutande ryggborst från basen. — Fukt. ängar;
5—6.

476. A. geniculatus L, (Kärrkafle), stråen flera tillsammans
bildande täta. platta, flytande tufvor, knäböjda, nedtill bladiga, upp-
till bara; blad smala med temligen vida slidor och utdragna, trubbiga
snärp; axvippan tumslång; skärmfjäll trubbiga, på ryggen långhåriga;
borstet något krökt, mörkviolett med violetta ståndarknappar eller
gröngult med brandgula ståndarknappar {Å. fulvus Sm.), antingen
längre eller kortare än fjället. — Våta ställen; 6 — 7.

477. Phieum pratense L. (Timothej) liknar mycket Ängs-
kaflen, men strået är vid basen knöllikt uppsvälldt, stråen styfvare.

GRAMINE.E. 47 8 — 48 1. 91

vippaxet likasom tvåuddigt stickande genom skärmfjällen, som äro
plattadt kölade och försedda med borst i spetsen; blomfjäll 2, hinn-
aktiga, borstlösa, det yttre med bredt tvärhuggen spets. — Ängar; 6 — 7.

478. Anthoxanthum odoratum L. (Vårbrodd), mångårigt,
ljusgrönt, i symierhet torrt välluktande; strån tufvade, nedtill bladrika,
upptill tagelsmala, V-i — 2', blad platta, bredast på midten, spetsade,
stråets smalare, med fårade i mynningen hvithäriga slidor och ut-
draget snärp; vippaxet 1 — 2 , delvis glest, lansettlikt; småaxen en-
blommiga med 2 enskaliga könlösa borstbäraude sidoblommor, som
äro dubbelt längre än midtblomman, bruna och långt tilltryckt håri-
ga; midtblommans fjäll hinnaktiga, trubbiga, det yttre gröna omslu-
tande det inre hvita; ståndare 2; märken upptill tätt småhåriga och
bugtkrökta. — Betesmarker, ängar; 5 — G.

479. Phalaris arundinacea L. (Körflen), rotstock krypande,
med långa, fjälliga rotskott; strå rörlikt, styft, upprätt, 4 — 6'; blad
1' långa, breda, skarpt skärande, blågröna, med stora slidor och stora
spetsiga snärp; vippa stor, hvitgrön 1. blekröd, slutligen hopdragen,
med sträfva, nederst parvisa grenar; småax enblommiga med 2 fel-
slagna sidoblommor som små tunna, penselhäriga fjäll; skärmblad kö-
lade, spetsiga, längre än de glänsande släta blomfjällen. — Stränder,
i vatten; 7.

480. Hierochloa boreaiis E. S. (Myskgräs), välluktande; rot-
stock skottalstrande; strån tätt tillsammans, släta, uppräta, endast
nedtill 2-ledade, T; rotbladen o — 5" långa, slaka, n. platta, sträf-
bräddade, stråets ganska korta med särdeles långa slidor ända upp;
vippa yfvigt pyramidlik med parvisa utspärrade borstsmala grenar;
småax n. ovala, glänsande hvitgröna, treblommiga, samlade mot gre-
narnes hpets; skärmblad spetsadt bätlika, trindiyggade, upptill hinn-
aktiga, af sidoblommornas längd; midtblomma tvåkönad, med 2 stån-
dare, borstlös, dubbelt kortare än den på sidorna, som har blott 3
ståndare; märken trindt fjäderlika. — Strandängar; 5 — 6.

481. Nardus stHcta L. (Borstgräs), mångårigt; rot tätt tra-
dig; strån starkt och hårdt tufvade, styft upprätta, fårade, sträfva.
blott nederst bladbärande; blad i täta rotknippen, borstlika, sylspet-
sade; ax smalt, ensidigt, upprätt; småax enblommiga, något insänkta
i den ledade axeln, hvars spets ej bär ax, utan är borstlik; skärmfjäll
inga; blomfjäll mycket olikstora, det yttre läderartadt S-nervigt, syl-
borstspetsadt; stift 1; märke trådlikt, långt småhårigt. — Skogsängar,
betesmarker; 6 — 7.

92 POLYPODIACE^. 482 — 486.

Polypodiacege. Ormbunkar.

482. Polypodium vulgäre L. (Stensöta), rotstock tjock, kry-
pande, träaktig; bladskaftet utan fjäll; starablad V2 — 1', bredt, aflångt
lansettlikt eller något ovalt i omkretsen, enkelt pardeladt; flikarne
tjocka, rent gröna, skiftevisa, aflångt jeranbreda, trubbiga, hela eller
mot spetsen sågnaggade, vid basen helt sammanhängande med skaftet
och vanligen äfven med h varandra; fruktplättar runda, åtskiljda, ljus-
bruna, i 2 rader på de öfre flikarnes baksida, nakna (utan svepefjäll);
hvarje sporgömme omgifvet af en elastisk ring och bristande oregel-
bundet på ena sidan, — Bergsklippor.

483. P. Phegopteris L., rotstock krypande; stamblad mju-
kare, ^11 — 1 eller högre, bredt äggrundt-lansettlikt och spetsigt, en-
kelt pardeladt, med n. motsatta flikar, hvaraf åtminstone de öfre
vid basen sammanflyta, de 2 nedersta nedböjda, djupt parklufna, un-
dertill på raedelnerven och hufvudådrorna samt i kanten håriga; frukt-
plättar små, nära flikarnes kant, ljusa. — Skog.

484. P. Dryopterif< L,, rotstock krypande, smal; stamblad
på ett bräckligt, n. genomskinligt glänsande skaft, bredt triangulära
eller rhombiska, 1 ; bladdeleu lika lång som bred, dubbelt pardelad;
flikarne pardelade med naggade och trubbiga smäflikar, de nedre huf-
vudflikarne kort skaffade, lika hela stambladet, de öfriga smärre och
mindre delade, de i spetsen n. sammanhängande, alla ljusgröna,
tunna, alldeles glatta; fruktplättar små, nära flikarnes kanter. — Skog,

485. Polystichum Filix Mas (L.) Eoth (Ormbunke, Orm-
kagge), rotstock kort och tjock, vedartad, ofta snedt höjande sig nå-
gra få tum ofvan jordytan; stamblad flera i stor kretsrund tufva,
2 — 3 , styfva, upprätta, bredt lansettlika, regelbundet pardelade; huf-
vudflikarne mot basen mindre, lansettlika, pai'flikade med aflånga, föga
sneda, rundadt trubbiga, trubbnaggade, stundom inskurna flikar; blad-
skaftet täckt af bruna, hinnaktiga fjäll; fruktplättar talrika, stora,
nära basen invid ryggnerven af flikarne med ett tydligt njurlikt run-
dadt svepe, fästadt med ett veck i plättens kant. — Skog.

486. P. spinulosum DC. skiljer sig från föregående genom
lägre stamblad, som är ljusare grönt, nedtill mycket bredare, djupare,
2 — 3-dubbelt delade; flikarne äggruudt lansettlika, dubbelt delade, de
sista flikarne skarpt taggsågade; bladskaftet mycket fjälligt. — Skog.
I hög grad föränderlig.

POLYPODIACE^. 48 7 — 4 92. 93

487. Cystopteris fragilis Bernli., rotstock kort, krypande;
stamblad tufvade, T, mycket tunna och bräckliga, aflångt-lansettlika,
dubbelt pardelade, med hufvudfiikar aftagande i storlek uppåt och
nedåt; flikar lansettlika, djupt parklufne med små aflanga, naggade
uddar; bladskaft utan fjäll, glänsande; fruktplättar runda, små, i yngre
tillstånd inneslutna i ett under plätten fästadt svepe, som i början
betäcker densamma med kanten och ofta snart försvinner. — Berg,
murar.

488. Woodsia ilvensis Br., rotstock utsändande tätt tufvade
stamblad, som äro 2 — 6", lansettlikt jemnbreda; hufvudflikarne åt-
skiljda, parflikiga; flikarne små, trubbiga, något tjocka, gröna, under-
till brunhäriga eller täckta af hinuaktiga små fjäll; fruktplättarne
runda, omgifna af eller blandade med en krans af hår, som utgår
från det under sporgömmena dolda fjället. — Berg.

489. Asplenium Filix foemim/. Bernh. liknar mycket Cyst.
Filix mas, men stambladen äro högre och mjukare, 2 — 3 , bredt lan-
settlika, dubbelt pardelade, de nedre hufvudflikarne aftagande i stor-
lek, motsatta, fränskiljda, alla djupt parklufna med sågade eller tan-
dade flikar, de neiersta olikformiga, de främre större; fruktplättar
något aflånga, krökta, täckta af ett svepe, som med långsidan är fä-
stadt vid plättens yttre sida och öppnar sig från bladnerven. — Fukt.
skogsmark.

490. A. Tricliomanes L. (Brylånke, Mjältört), rotstock kort,
utsändande ett tätt knippe af tufvade stamblad; dessa 2- — 6 , enkelt
pardelade med ända till spetsen brunt, glatt skaft och afskiljda enkla,
rundadt-äggformiga, grundt naggade, oskaftade flikar; fruktplättar
längs sidonerverna, aflängt jemnbreda, i början skiljda, slutligen sam-
manflytande, med svepefjället öppnande sig som en springa längs yttre
kanten. — Bergsspringor.

491. A. septentrionale Hoffra. (Nordisk Länke), tätt tufvad;
stambladen 2 — 5' , bestående af ett brunt skaft, som mot toppen vid-
gar sig till en hel eller i 2 — 3 jemnbreda, något inskurna, spetsade
och tandade flikar delad bladskifva; fruktplättarne långsträckta längs
de täta nerverna, intagande flikens hela undersida, som deraf blir
brun, utom i spetsen. — Berg.

492. Pteris aquilina L. (Ormris, Braken), rotstock styf, kry-
pande, tjock; stamblad 1 — 4', triangelformigt 3-dubbelt pardeladt,
h varje hufvudflik skaftad, liknande ombunken i sin helhet, de lägsta
småflikarne mycket större än de andra, så att deraf en triangulär

94 OPHIOGLOSSE^. EQUISETACE^. 493 — 496.

omkrets uppstår både hos hela ormbunken och dess hufvuddelar; slut-
flikavne aflåuga, trubbiga, de yttersta sammanflytande till en odelad
ändflik; fruktplättar linieformiga tätt intill kanten af fliken (och täckta
af den) med ett svepe fästadt vid dess yttre kant och öppnande sig
på inre sidan. — Skog.

Ophioglosseae.

493. Botpychium Lunaria L. (Vårbräken, Låsgräs), rotstock
mycket liten, uppskjutande ett enda upprätt stamblad, som är 3 — 8 ',
vid basen löklikt uppsvälldt och der gömmande det kommande årets
hopvecklade planta samt har derofvan några få bruna omslidande hin-
nor, vid midten ett stamblad och i toppen fruktsamlingen; stambla-
det 1 — 3 ', pardeladt med 5 — 14 sneda, halfraänformiga, tjocka, hela
eller naggade flikar; fruktsamlingen (ett i fruktbärande grenar om-
vandladt blad) 1 — 2 , pyramidformigt sammansatt ax af ensidiga
grenar med klotrunda, oskaftade och frånskiljda sporgömmen, som ej
omslutas af någon ring och öppna sig till midten med en tvärremna.
— Betesmarker.

Equisetaceae. FiUken.

494. Equisetum arvense L. från en krj-pande och delad samt
här och der lökbärande rotstock uppskjuter dels sterila (grenbärande)
dels fertila (axbärande) stammar; de sednare framkomma om våren, äro
8 — 10' höga, afdelade i ledei', hvarifrån utgå vida hvitaktiga slidor,
delade i 10 lansettlika, svartbruna tänder; axet består af horizontelt
skaftade sexkaiitiga sköldar, som på undersidan uppbära fruktgömmen,
innehållande de talrika sporerna, som snart visa sig likasom omgifua
af 4 spiralvridna strängar; den sterila stammen uppkommer sednare,
är 1 — 2', ocli från dess slidor utgå 10 — 12 kretsvisa 3 — 4-eggade
grenar, äfven ledade och slidbärande, sällan sjelfva grenade. — Odl.
st., lerjord etc.

495. E. syiiuiticum L. (Skogsfräken) har 2 slag af stam-
mar; den fertila i början n. enkel och fothög, men snart grenad, lik
den sterila; slidor V2 långa, delade i 6 — 8 lansettlika n. äggrunda,
trubbiga, hinnaktiga tänder: grenarne 6 — 16, vanligen båglikt ned-
böjda och långa, åtminstone vid de nedre lederna ytterligare delade i
kransvisa 3-eggade smågrenar; ax 6 — 8 linier långt, trubbigt. —
Skogsängar.

496. E. liniosum L. (Vatten fr äken), stammen tjock, 1 — 4',

ISOÉTE^. LYCCfrODIACEyE. 497 — 4 9 9. 95

men inuti vidgadt pipig, utanpå mångstrimniig eller refflad, enkel
eller i djupare, rinnande vatten med mest 5-kantiga, ej sällan 2 — 5"
långa, enkla grenar; slidorua 3 — 4 linier långa, med syllika, svarta,
ej hinnkantade tänder; axet 6 — 9 linier långt, trubbigi, i början svart.
— I stillastående eller rinnande vatten.

Isoeteae.

497. Isoetes lacustrw L. (Braxengräs), växer under vatten,
på bottnen af sjöar och åar; frän en mycket kort rotföi-ande rotstock
uppskjuter ett tätt knippe af stamblad, som äro 2— 6 , svartgröna,
smalt jemnbreda, sylformiga, styfva och ogenomskinliga, vid basen
lökformigt uppsvällda och der fyllda med stoftartadt små sporer, hvilka
hos de inre bladen äro mycket små, hos de yttre större och först
sammanhängande fyra och fyra; dessa sporer äro här gulaktiga, för-
sedda med låga, åslika, ofta sammanflytande ojemnheter på ytan, men
hos I. echinospora Dur. krithvita och försedda med fina och sprö-
da, utstående borst.

Lycopodiaceae. Lummer.

498. Lyco podium Sela c/ o L. (Lyslummer), stam vid basen
nedliggande och rotslående, sedan uppstigande busklik med upptill
klynnedelade, stadiga, n. fingertjocka, 3 — 8 höga grenar, som äro
jemnhöga och tätt beklädda af lansettlika, helbräddade, mörkgröna,
läderhårda och finuddiga blad; i vinklarne af de öfre bladen, men ej
bildande något ax, sitta frukterna, som bestå af ett 2-skaligt gömme,
inneslutande talrika med åsar försedda sporer; i stället för dessa fruk-
ter sitta ofta små skaftade blad-groddknoppar. — Skogar, berg.

499. L. ahnotinum L. (Eefgräs, Granlummer), stam långt
och refvigt krypande, med korta uppi'äta grenar, alla betäckta med
blad, som sitta mera glesa, spridda i omkring 5 rader samt ofta i
olika rigtning ställda, äro fullt 3 linier långa och äga ingen hårudd,
men äro mot spetsen naggsågade; de öfre delarne af grenarne öfvergå
genom de förändrade bladen till tumslånga, trinda, alldeles oskaftade,
ljusgula ax. — Skogar.

500. L. davatum L. (Mattgräs, Kalfrefvor) liknar föregåen-
de, men bladen sitta tätare, äro smalare och försedda med lång hår-
spets och saknar nerv; axen äro skaftade samt parvisa, smalare och
gulare med äggrunda, hårlösa fjäll. — Skog.

[yi^y^

0^

X

FEMHUNDRA

^^

AFBILDNINGAH

A

/

MERA ALLMÄNT FÖREKOMMANDE SVENSKA VÄXTER.

FÖR SKOLAN OCH HEMMET.

STOCKIIOI.M

ZACHARIAS H>EGGSTRÖMS FÖRLAG

IWAH II.ELKISIRÖKS BOKlllTCKERI
1870.

4

FEMHUNDRA

AFBILDNINGAR

IVIEI^A ALLMÄNT Fr)REKOMMANDE SVENSKA VÄXTER.

FOR SKOLAN OCH HP^MMET.

MED THXT

i :

NfcW VOKn
**' »OTANlCAl

öAMDeN

N. J. ANDERSSON.

ANDRA HÄFTET: PLANCHER.

STOCKHOLM

ZACIIAKIAS Il/EGGSTliU.MS KÖKI.AI.

AFBILDI^INGAR.

1. Bidens tripartita L. — Bruiiskära.

Synantherese. — Syngeflesia, Polygamia aequalis.

2. Bidens cernua L. — Lutskära.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

O. Chrysanthemum Leiicanthemuin L. — Prestkrage.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia supeiiUia.

4. Matricaria Chamonulla L. — Sötblomster

Synanthereac. • — Syngenesia, Polygamia superflua.

5. Matricaria inodora L. — Baldersbrå.

Synantherese. — Syngenesia, Polygamia superflua.

6. Anthemis arvensis L. — Åkerkulla.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

7. Achillea Millefoliicm L. — ■ Rölleka.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

8. Ihnacetum vulgäre L. — Renfana.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

9. Arteniisia Ahsinthium L. — Malört.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

T A F L A N I.

10. Artemisia vulgaris L. — Gråbo.

Synanthereae. — Syngeuesia, Polygamia supertiua.

1 1 . Senecio vulgaris L. — Boört.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

12. Gnaphaliiim uliginosum L, — Siimpnoppa.

Synautliereae. — Syngeiiesia, Polygamia superflua.

18. Gnaphaliuni silvaticuni L. — Skogsnoppa.

Syiiaulhere;^:. — Syusrencsia, Polygamia superflua.

14. Gnaphalium dioicum L. — Kattfot.

Synantheretie. — Syngeiiesia, Polygamia superflua.

15. Fllago montana L. — Ullbloinster.

Syiiaiitliere.x\ — Syiigeuesia, Polygamia uecessaria.

16. Aster Tripolium L. — Strandkil.

Syiianthereaj. — Syngenesia, Polygamia superflua.

17. Erigeron acris L. — Gräbinka.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia superflua.

18. Solidago Yirgaurea L. — GuUris.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia sujicrflua.

19. Tussilago Farfara L. — Hästhof.

Synanthereae. — Syiigenesia, Polygamia superflua.

20. Centaurea Jacea L. — Färgklint.

Syiiantherepe. — Syugenesia, Polygamia frustranea.

21. Centaurea Cf/anus L. — Blåklint.

Svnaiitherein;. — Svu^jenesia, Polvsainia frustranea.

22. Carlina vulgaris L. — Stjerntistel.

SyiiantherciX'. — Syiigeiusia, Polygainia itqualis.

23. Cirsium lanceolatwm Scop. — Vägtistel.

Synanthereae. — Syugenesia, Polygamia aequalis.

24. Cirsiuiii palustre Scop. — Kärrtistel.

Synaiithereae. — Syngenesia, Polygamia Jtqualis.

25. Cirsium arvense Scop. — Åkertistel.

Synantherea'. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

26. Carduus crispus L. — ■ Krustistel.

Syuauthereae. — Syngenesia, Polygamia sequalis.

27. Lappa tonientosa L. — Kardborre.

Synanlherepe. — Syngenesia, Polygamia tcqualis.

T A FL AN III.

28. Lappa minor DC. — Kardborre.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia sequalis.

29. Sonchus oleraceus L. — Mjölktistel.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia Eequalis.

30. Sonchus arvensis L. — Fettistel.

Synanthereae. — Syngene^a, Polygamia aequalis.

31. Lactuca muralis L. — Skogssallat.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

32. Lapsana communis L. — Harekål.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

33. Tragopogon pratensis L. — Hafrerot.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

34. Crepis tectorum L. — Klofibla.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

35. Hieracium Pilosella L. — Hårnackel.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

36. Hieracium Auricula L. — Oronnackel.

Synanthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

Taflan IV.

37. Hieracium duhium L. — Backnackel.

Synantherea;. — Syngenesia, Polygamia atqualis.

38. Hieracium murorum L. — Bero-nackel.

o
Synanthei"ete. • — Syngenesia, Polygamia sequalis.

39. Hieracium umbellatum L. — Flocknackel.

Synauthereae. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

40. Taraxacum ofjicinale Wigg. — Maskros.

Synauthereae. — Syngenesia, Polygamia ocqualis.

41. Leontodon autumnalis L. — Höstiibla.

Synantherea;. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

42. Hypochceris macidata L. — Fläckiibla.

Synantherese. — Syngenesia, Polygamia aequalis.

43. Trichera arvensis Schracl. — Åkerväcld.

Dipsaceae. — Tetraiidria, Monogynia.

44. Succisa pratensis Möiich. — Ängsvädd.

Dipsaceae. ■ — Tetrandria, Monogynia.

45. Yaleriana ofjicincdis L. ■ — Vendelrot.

Valevianeae. — Triandria, Monogynia.

46. Valericniella olitorla L. — Vårsallat.

Valerianese. — Triaiulria, Monogynia,

47. Samhucus vigra. — Fläder.

Valerianeae (Saiubuceae). — Peutandria, Trigynia.

48. Viburnum Opiilus L. — Olvon.

Valerianepe (Sainbncetf). — Pentaiidria, Trigynia.

49. Galium horeale L. — Hvitmåra.

Rubiaceae. — Tetrandria, 3Ioiiogvuia.

50. Galium palustre L. — Kiirrmåra.

Rubiaceie. — Tetrandi-ia, 'Monoirvnia.

51. Galium uligiiwsuin L. — Fuktmara.

Kubiace(T. — Tetrandria, Monogynia.

52. Galium verum L. — Gulmåra.

Rubiaceae. — Tetrandria, ^lonogynia.

53. Galium Aparine L. — Snärjgräs.

Rubiaceae. — Tetrandria, Monogynia.

54. Asperula oclorata L. — Myskmadra.

Rubiaceae. — Tetrandria, Monogyuia.

T A F L A N VI.

55. Viscum album L. — Mistel.

Loranthaceae. — ■ Dioecia, Tetrandria.

56. Lonicera Xylosteuiii L. — Tiy.

Caprifoliaceae. — Pentandria, Monogynia.

57. Linncea horealis L. — Linnés ört.

Caprifoliaceae. — Didynainia, Angiosperniia.

58. CmnDonula (jlomerata L. — Toppklocka.

Campanulaceae. — Pentandria, Mono^^yiiia.

59. C(Uiip(inula Tracheliiun L. — Nässelklocka.

(,'ampanulaeeae. — Pentandria. Monoirynia.

60. Campanida percisifolia L. — Sko<^sklocka.

Campanulaceae. — Pentandria, Monogynia.

61. Campanida rotundifolia L. — Ängsklocka.

Campanulaceae. — Pentandria, Monogynia.

62. Jasione montana L. — Bergmonke.

Campanulaceae. — Pentandria, Monogynia.

63. Lohelia Dortmamia — Notblomster.

Campaniilacefie. — Pentandria, Monogynia.

T AP LAN VII.

64. Convolvuhis arvensis L. — Äkervinda.

Convolvulaceae. — Pentandria, Monogynia.

65. Ciiscuta europcea L. — Snarrefva.

Convolvulaceae. — Pentaiulria, Monogynia.

QQ. Ancliusa officiiialis L. — Oxtung-ört.

Boi-aginea;. — Pentandria, Moiiosvnia.

67. Lycopsis arvensis L. — Akerrost.

Boraaiinea;. — Pentandria, ^lonoirvnia.

68. Myosotis p(^dust)'is Witli. — Förgät-mig-ej

Boragineae. — Pentandria, Mono;fvnia.

69. Myosotis arvensis Hfii. — Akerögon.

Boragineae. — Pentandria, Monogynia.

70. Myosotis liispida Schl. — Ängsögoii.

Boragineae. — Pentandria, Monogynia.

71. Myosotis strida Lk. — Backögon.

Boraorineae. — Pentandria, jMonosvnia.

72. Lithospermum arvense L. — Sminkört.

Boragineae. — Pentandria, ]\Ionogynia.

73. Pulmonaria ofjicinalis L. — Lungört.

Boragineae. — Pentandria, Monogyuia.

74. Echium vulgäre L. — Blåelcl.

Boragineae. — Pentandria, Monogynia.

75. Cynoglossum officinale L. — Hundtimga.

Boragineae. — Pentandria, Monogynia.

76. Asperugo procumhens L. — Rifva.

Boragineae. — Pentandria, Monogynia.

77. Mentlia arvensis L. — Hästmynta.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

78. Lycopus europceus L. Strandklo,

Labiatae. — Diandria, Monogynia.

79. Origanwn vulgäre L. — Dosta.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

80. Thymus Serpyllum L. — Backtimjani.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

81. Calamintha Acinos Bth. — Harmynta.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

T A F L A N IX.

82. Clinoj^odium vulgäre L. — Bergmynta.

Labiatae. — Didynamia, Gymuosperniia.

83. Scutellaria galericulata L. — HjelmOrt.

LabiatPB. — Didynamia, Gymiiospermia.

84. Prunella vulgaris L. — Brunört.

Labiatse. — Didynamia, Gymiiospermia.

85. Nepeta Cataria. — Kattinyota.

Labiata;. — Didynamia, Gymnospermia.

86. Glechoma hederacea L. — Jordrefva.

Labiatre. — Didynamia, Gymnospermia.

87. Leonurus Canliaca L. — Hjertstilla.

Labiata'. — Didynamia, Gymnospermia.

88. Stacliys silvatica L. — Skogssyska.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

89. Stachys pahcstris L. — Kärrsyska.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

90. Lamium album L. — Blindnässla.

Labiatae. — Didynamia, Gymnospermia.

100. Solanum Dulcamara L. — Quesved.

Solanaceae. — Peutaiidria, Monogyuia.

101. Hyoscyamus niger. — Bolmört.

Solanacese. — Peutandria, Monogynia,

102. Verhascum Thapsus. — Kungsljus.

Personatne. — Pentandria, Monogynia.

103. Verhascum nigriuii L. — Kattljus.

Personatpe, — Pentandria, ^lonogynia.

104. Linaria vulgaris (L.). — Sporrblomma.

Personatae. — Didynamia, Angiospermia.

105. ScrojyJiularia nodosa L. — Flenört.

Personatae. — Didynamia, Angiospermia.

106. Veronica spicata L. — x\xprisa.

Personatae. — Diandria, Monogyuia.

107. Veronica serpyllifolia L. — Timjeprisa.

Personatae. — Diandria, Monogynia.

108. Veronica arvensis L. — xVkerprisa.

Personatae. — Diandria, Monogynia.

Taflan XII.

101

109. Veronica verna L. — Vårprisa.

Personatae. — Diandria, Monogvnia.

110. Veronica agrestis L. — Ogräsprisa.

Personatae. — Diandria, Monogynia.

111. Veronica Beccahunga L. — Bäckgröna.

Personatae. — Diandria, Monosvnia.

112. Veronica Chaiiuedrys L. — Theprisa.

Personatae. — Diandria, Älouooynia.

113. Veronica officinalis L. — Ärenprisa.

Personatae. — Diandra, Monosvnia.

114. Euphrasia officinalis L. — Ögontröst.

Personatae. — Didynamia, Angiospermia.

115. Rhinanthus Crista Galli L. — Skallerört.

Personatae. — Didj'namia, Angiospermia.

116. Pedicularis i^alustris L. — Kärrspira.

Personatae. — Didynamia, Angiospermia.

117. Melampyrum cristatum L. — Kamkepling.

Personatae. — Didynamia, Angiospermia,

Taflan XIII.

110

118. Melampyrum nemorosum L. Lundkepling.

Personatae. — Didynamia, Aiigiospermia.

119. Melampyrum pratense L. — Kokepling.

Personatae. — Didynamia, Aiigiospermia.

120. Melampyrum silvaticuni L. — Skogskepling.

Persor.atpe. — Didyuamia, Aiigiospermia.

121. Lathrcea Squamaria L. — ■ Fjällrot.

Personatae. — Didynamia, Aiigiospermia.

122. TJtricidaria vulgarls L. — Blåsört.

Personatae. — Diandria, ^[onogynia.

123. PuKjuicida vulgaris L. — Tätört.

Personatae. — Diandria, Monogynia.

124. Pririiula veris L. — GiiUvifva.

Priinulaceae. — Pentandria, Monogynia.

125. Priinula fari?iosa L. — Blävifva.

Primulaceae. — Pentandria, Monogynia.

126. Hottonia palustris L. — Blinka.

Primulaceae. — Pentandria, Monosvnia.

T AF LAN XIV

11 'J

127. Lysimachia vidgaris L. — Lysing.

Primuiacefe. — Pentaudria, Monogynia.

128. Lysimachia tliyrsiflora L. — Topplösa.

Primulaceae. — Pentandria, Monogynia.

129. Trientalis europcea L. — Stjernros.

Primulacepe. — Heptandria. Monogynia.

130. Plantago major L. — Groblad.

Plautagineae. — Tetrandria, Monogynia.

131. Plantago media L. — Slåsskämpar.

Plantaginefe, — Tetrandria, ^lonogynia.

132. Plantago lanceolata L. — Laiisettbladigt Groblad.

Plantagineaa. — Tetrandria, Monogynia.

133. Ärmeria vidgaris W. — Trift.

Plumbagineae. — Pentandria, Pentagynia.

134. Co.rnus suecica L. — Holtsblomma.

Corneae. — Tetrandria, Monogynia.

135. Adoxa Moschatellina L. — Desinansknopp.

Adoxeae, — Octandria, Tri-Pentagynia.

Taplän XV.

128

136. Hedera Helicc L. — Murgröna.

Araliacese. — Pentandria, Monosynia.

137. Cerefolium silvestre Bess. — Hundloka.

Umbelliferpe. — Pentandria, Digynia.

138. Laserpitium latifolium L. — Spenört.

Umbelliferae. — Pentandria, Digynia.

139. Heracleum sihiricum L. — Björnfloka.

Umbelliferoe. — Pentandria, Digvnia.

140. Angelica silvestris L. — Engelört.

Umbelliferre. — Pentandria, Digynia.

141. Peucedanum palustre Mncli. — Mossarot.

Umbelliferae. — Pentandria, Disvnia.

142. Aethusa Cynapium L. — Vildpersilja.

Unibelliferae. — Pentandria, Digynia.

143. Cicuta virosa L. — Sprängört.

Umbelliferoe. — Pentandria, Digynia.

144. Aegopodium Podagraria L. — Kirskål.

Umbelliferae. — Pentandria, Digynia.

145. Carum Carvi L. — Kummin.

Umbelliferpe. — Pentandria, Digynia.

146. Pimpinella Saxifraga L. — Angsanis.

Umbelliferae. — Pentandria, Digynia,

147. Slum latifolium L. — Strätta.

Umbelliferae. — Pentandria, Digynia.

148. Sanicula europcea L. — Sårläka.

Umbelliferae. — Pentandria, Digynia.

149. Äcer 2)latanoideH L. — Lönn.

Acerineae. — Polygamia, Dioecia.

150. Xympluea alba L. — Hvit Näckros.

Nymphaeaceae. — Polyandria, Jlonogynia.

151. Nuphav luteum L. — Gul Näckros.

Nymphaeaceie, — Polyandria, Monogynia.

152. Ranunculus Lingua L. — Amöja.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

153. Ranunculus Flammula L. — Altmöja.

Ranuncnlaceae. — Polyandria, Polygynia.

Taflan XVII.

154. Ranunculus bulbosiis L. — Lökmöja.

Ranuuculaceae. — Polyandria, Polygynia.

155. Ranunculus repens L. — Krypmöja.

Rauunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

156. Ranunculus acris L. — Smörblomma.

Ranunculace?e. — Polyandria, Polygynia.

157. Ranunculus auricomus L. — Kretsmöja.

Ranunculaceje. — Polyandria, Polygynia.

158. Ranunculus sceleratus L. — Tiggarmöja.

Kanunculaceic. — Polyandria, Polygynia.

159. Ranunculus aquatilis L. — Grodnate.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

160. Ficaria ranunculoides Rth. — Korskål.

Rauunculacese. — Polyandria, Polygynia.

161. Myosurus minimus L. — Råttippa.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

162. Thalictrum flavum L. — Ängsruta.

RanunculaceEe. — Polyandria, Polygynia.

Taflän XVIII.

'JmSkh:.

163. Anemone Hepatica L. — Blåsippa.

Ranauculacese. — Polyandria, Polygynia.

164. Anemone nemorosa L. — Hvitsippa.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

165. Pulsatilla vidgar is Mill. — Backvippa.

Ranuiiculaceae. — Polyandria, Polygynia.

166. Caltha jjcdiistris L. — Kalfleka.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

167. Delphinium Consolida L. — Riddarsporre.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygynia.

168. Actcea spicata L. — Trollbär.

Ranunculaceae. — Polyandria, Polygyuia.

169. Berberis vulgaris L. — Berberis.

Berberideae. — Hexandria, Monogvnia.

170. Papaver duhiiim L. — Rågvallmo.

Papaveraceae. — Polyandria, Monogynia.

171. Chelidonium majus L. — Svalört.

Papaveraceae. — Polyandria, Monogynia.

Taflan XIX.

172. Corydalis fabacea L. — Nunneört.

Fumariacese. — Diadelphia, Hexandria.

173. Fumaria officinalis L. — Äkerrök.

Fumariaceae. — Diadelphia, Hexandria.

174. Brassica campestris L. — Åkerkål.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

175. Sinapis arvensis L. — Åkersenap.

Crucifeme. — Tetradynamia, Siliquosae.

176. Sisymhrium ofjicinale L. — Vägsenap.

Cruciferse. — Tetradynamia, Siliquosoe.

177. Sisymbrium Sophia. — Stillfrö.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquos?e.

178. Erysimuin clieir (inf höides L. — Akergylle.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae,

179. Alliaria officinalis L. — Lökkrasse.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

180. Cardamine pratensis L. — Ängskrasse.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

T A F L A N XX.

173

181. Arabis Tlialiana L. — Backbränna.

Cruciferae. — Tetradynaraia, Siliquosae.

182. Turritis glabra L. — Tornört.

Cruciferae. — Tetradynaniia, Siliquosae.

183. Dentaria bulbifera L. — Tandrota.

Cruciferae. — Tetradyiiamia, Siliquosae

184. Barbar ea vulgaris Br. — Vinterkrasse.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

185. N^asturtium amphibium L. — Vattenrättika.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

186. Kasturtium silvestre Br. — Strandkrasse.

Cruciferae, — Tetradyuamia, Siliquosae.

187. Nasturtium palustre DC. — Kärrsenap.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

188. Bunias oricntalis L. — Hundrättika.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

189. Neslia paniculata Desv. — Korndodra.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliquosae.

Taflan XXI.

18:i

190. Lepidium ruderale L. — Gatiikrasse.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliculosae.

191. Capsella hursa Pastoris. — Puiigört.

Cruciferpe. — Tetradynamia, Siliculosae.

192. Thlaspi arvense L. — Penningskida.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliculosae.

193. Camelina sativa L. — Lindodra.

Crucifera;. — Tetradynamia, Siliculosae.

194. Draba verna L. — Vårälskling.

Cruciferae. — Tetradynamia, Siliculosae.

195. Suhularia aquatlca L. — Sylört.

'Cruciferae. — Tetradynamia, Siliculosae.

196. Polygala vulgaris L. — Fogelört.

Polygalefe. — Diadelphia, Octandria.

197. Iniepatiens noli tangere L. — Balsamin.

Balsamineae. ■ — Pentandria, Monogynia.

198. Tilia parvifolia L. — Lind.

Tiliaceae. — Polyandria, Polygynia.

Taflan XXII.

199. Malva rotundifolia L. — Kattost.

Malvaceae. — Moiiadelphia, Polyandria.

200. Malva borealis Wallm.

Malvaceae. — Monadelphia, Polyandria.

201. Geranium sangitineum L. — Bergnäbba.

Geraniacejie. — Monadelphia, Decandria.

202. Geranium sylvaticum L. — Miclsommarsblomster,

Geraniaceae. — Monadelphia, Decandria.

203. Geranium Rohertiavum L. — Stinknäbba.

Geraniaceae. — ^lonadelphia, Decandria.

204. Geranium pusillum L. — Vägnäbba.

Geraniacc - Monadelphia, Decandria,

205. E. jdium Cicutarium L. — Kumnäbba.

Geraniaceae. — Monadelphia, Pentandria.

206. Oxalis Äcetosella L. — Harsyra,

Oxalideae. — Monadelphia, Decandria.

207. Linum catharticum L. — Vild-lin.

Lineac. — Monadelphia, Decandria,

Taflan XXIII.

200

208. Hypericum perforatum L. — Johannesblomster.

Hypericinese. — Polyadelphia, Polyandria.

209. Hypericum quadrangulum L. — Mansblod.

Hypericineae. — Polyadelphia, Polyaudria.

210. Helianthemum vulgäre L. — Solvända.

Cistineae. — Polyaudria, Monogyiiia.

211. Viola hirta L. — Luddviol.

Violarieae. — Peutandria, Monogynia.

212. Viola palustris L. — Kärrviol.

Violarieae. — Peutandria, Monogyuia.

213. Viola mirabilis L. — Underviol.

Violarieae. — Pentandria, Monogynia.

214. Viola canina L. — Hundviol.

Violarieae. — Pentaudria, Monogynia.

215. Viola tricolor L. — Styfmorsblomma.

Violarieae. — Pentandria, Monogynia.

216. Parnassia palustris L. — Slåtterblomma.

Droseraceae. — Pentandria, Telragynia.

T A F L A N XXI V.

217. Drosera rotundifolia L. — Daggövt.

Di"oserace{e. — Pentandria, Tetragyuia.

218. Drosera longifolia L. — Daggört.

Droseraceae. — Pentandria, Tetrasvnia.

219. Silene injiata L. — Smällört.

Silenaceae. — Decandvia, Trigynin.

220. Silene natans L. — Lutgliin.

Silenacea;. — Decandria, Trigynia.

221. Ij>/ch)iis jios CttcuU L. — Göklysa.

Silenaceae. — Decandria, Pentagynia.

222. Lj/chnis silvestris Schk. — Skogsbläsa.

Silenacea;. — Decandria, Pentagynia.

223. Lyclinis Viscaria L. — Tjärblomster,

Silenaceae. — Decandria, Pentagynia.

224. Agrostemma Githago L. — - Akerblätt.

Silenaceae. — Decandria, Pentaeynia.

225. Dianthus deltoides L. — Ängsnejlika.

Silenaceae. — Decandria, Digynia.

Taflan XXV.

226. Malachium aquaticum Fr. - — Vattennarv.

Alfinaceae. — Decamlria, Pentagynia.

227. SteUaria media L. — A^åtnarv

Alsinaccae. — Decandria, Trigynia.

228. SteUaria graininea L. — Gräsnarv

Alsinacea.'. — Decandria, Trisrviiia.

229. Cerastium vuhjatuiu L. — Hönsnarv

Alsinaceai;. — Decandria, Pentagvnia.

230. Cerastiiiyi semidecandrum L.

Alsinaceae. — Decandria, Pentagynia.

231. Ärenaria serpyllifolia L. — Saiidling.

Alsinaceae. — Decandria, Trigynia.

232. Ärenaria trinervia L. — Skogsnarv.

Alsiiiaccic. — Decandria, Ti-lgynia.

233. Sagina procwnbens L. — - Krypnarv

Alsinaceix;. — Decandria. Pentasvnia.

234. Spergula arvensis L. — Akerspergel.

Alsinaceae. — Decandria, Pentasvnia.

T A FL AN XXVI.

227

235. Lepigonum ruhraiu L. — Rödfryl.

Alsinacea.'. — Decandria. Trijrvuia.

236. Elatine Hydropiper L. — Lonkesnarv.

Elatineai'. — Octaiulria. TetraKvnia.

237. Rihefi Uva erispa \.. — Stickelbärsbiiske.

Ribesiaceae. — Pentaiulria. Disvnia.

238. Ribes alpinum L. — Måbärsbuske.

Ribesiaceie. — Pentaiulria, Digvnia.

239. RluAninus Franyida 1>. — Brakved.

Rhamneac. — Pentaudria. .Moiiog) nia.

240. Rhamnus cat/tarticiis L, — Getapel.

Hhamiiea-. — Pentaiulria. Aloiiogynia.

241. Sd.vlfraga (jranulata \u. — Maiidelört.

Saxifrageae. — Decandria, Digyiiia.

242. Chrysosplenium alternifoliam L. — Mjeltört.

Saxifrageae. — Oetandria, Digvnia.

243. Seduiii TelephiuDi L. — St. Hans knopp.

Crassulaeeae. — Decandria. l'eiitat;vnia.

Taflan XX Yl i.

236

244. SecJum acre L. — Fetknopp.

Crassulacese. — Decamlria, Pentagynia.

245. Sijilum (tnniinm L. — Småknopp.

Crassulaeeae. — Decaiulria, Peiitazyuia.

246. Sedum albani L. — Hällknopp.

Crassulacea». — Uecandria, Pentasrvnia.

247. Lf/thmin Salicaria L. — Fackelblomster.

l,ythrarie;iL'. — ■ Dodccaudria, Monogyiiia.

248. Epilobium angustifolium L. — Mjölkört.

Onagrarie.x'. — Octaiidria, .Monogyuia.

249. Epllobiuin nwntanum L. — Bergduii.

Onagrarieac. — Octaiidria, Moiiogyuia.

250. ]'jj)ilobium palustre L. — Kärrclvm.

Onagrarie.x-. — Octandria, Monogynia.

251. Circcea alpina L. — Hexört.

Onagrarieae. — Diandria, ^louogynia.

252. Myriophyllum spicatuin L. — Axkam.

Ilalorliagere. — Moiioecia, Polygynia.

Taplan XXVII i.

245

253. Hlpimris valgaris L. — Hästsvansurt.

Ilalorhageii". — iNIonandria, Monogynia.

254. Fl/rus Malas L. — Äppelträd.

Pomacepe. — Icosaiulria. Pentagviiia.

255. Sorbas scandica L. — Oxel.

Pomacea;. — Icosandria, Triiiynia.

25(). Sorbus Aucujjarui i^. — Rönn.

Poniat-ea:. — Icosaiidria, Trigynia.

257. Cratwgus momuji/na Jaq. ■ — Hagturn.

Pomacei»'. — Icosandria. Digvnia.

258. Rosa canina L. ■ — Hundturne.

Senticosse. — Icosandria, Polygyuia.

259. Rosa rubiginosa L. — Lidvttörne.

Senticosse. — Icosandria, Polygynia.

260. Rosa tomentosa L. — Luddtörne.

Senticosa;. — Icosandria, Polygynia.

261. Ägrimonia Eupatoria L. — Äkermönja.

Senticosa;. — Dodecandria, Digvnia.

Taflan XXIX.

262. Alcliemilla vulgaris L. — Daggkåpa.

Senticosae. — Tetrandria, Mouogynia.

263. Fragaria vesca L. — Smultronört.

Senticospe. — leosaiulria, Polvgvnia.

264. Coinarum palustre L. — Kärrklöfver,

Senticospc. — Icosandria, Polygynia.

265. Fotentilla Anserina L. — Gåsört.

Senticosa;. — Icosandria, Polvsvnia.

266. Fotentilla reptujis L. — Refvig Fingerört.

Senticosae. — l(;osaiidria, Polygynia.

267. Potentlila venia L. — Vår-iingerört.

Senticosae. — Icosandria, Polysrvnia.

26S. Potentilla argeidea L. — Silfvcr-Fingerört.

SenticosEC. — Icosandria, Polvsvnia.

269. Potentilla Torinentilla L. — Blodrotsört.

Senticosrc. — Icosandria, Polvsvnia.

270. (reuin rivale L. — Fårkunmier.

Senticosne. — Icosandria, Polvgvnia.

T A F L A N XX X.

271. Geurii urhanum L. — Nejlikkummer.

Senticosa'. — Icosaiulria, Polvgvuia.

272. Riibus Idceas L. — Hallonbuske

Senticospe. — Jcosandria, Polygynia.

273. Ruhus ccesius L. — Blåhallon.

Senticosae. — • Icosandria, Polygynia.

274. Rubuff fruticofmfi L. — Björnhallon.

Senticosa;. — Icosandria, Polygynia.

275. Ruhus saxatilis L. — Jungfrubär.

Senticosae. — Icosandria, Polygynia.

276. Ruhus Chainaniwrus L. — Hjortron.

Senticosa;. — Icosandria, Polygynia.

277. Spiraut FilipenduLt L. — Galtört.

Senticospe. — Icosandria, Polygynia.

278. Spircca Ulmavia L. — Elggräs.

Senticosae. — Icosandria, Polygynia.

279. Prunus Padus L. — Hägg.

Drupacepe. - — Icosandria, !Monogynia.

T A F T, A N X X X I.

280. Pruniis spinosa L. — Slånbuske.

Drupacepe. — Icosandria, Mouogynia.

2S1. Lathyyus pratensis L. — Ängsvial.

Papilionaceii'. — Diadelphia, Decandria.

282. Latliyrus pdlustris L. — Kärrviul.

Papilionace.x'. — Diadelpliia, Decandria.

28;-). Orohus tiiherosus L. — Gökärter.

Papilionac-cae. — Diadelphia, Decandria.

284. Orobus vernus L. — Vårärter.

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

285. Vicia sepium L. — Tranvicker,

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

286. Vicia silvatica L. — Skogsvicker

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

287. Viciii Cracca L. Kråkvicker.

Papilionaceru. — Diadelpliia, Decandria.

288. Vicia villosa L. — Lucldvicker.

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

T A FL AN XXXII.

281

289. Vicia hirsuta Koch. — Duf-lins.

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

290. Vicia tetrasjjerma Möncli. — Sparf-lins.

Papilionaceic. — Diadelphia, Decandria.

291. Astragalus (jlycyphyllus L. — Sötkloört.

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

292. Lotus corniculatus L. — Käringtand.

- Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

293. Medicago falcata L. — Skärklöfvei*

Papilionacetc. — Diadeljtiiia, Decandria.

294. Medicago liijuduia L. — Humleklöfver

Papilionace;«. — Diadelphia, Decandria.

295. MeUlotus (dba L. — Hvit Honingsklöfver

Papilionacea'. — Diadelphia, Decandria.

296. Trifolium repens \j. — KrypklötVer.

Papilionaceae. — Diadelphia, Decandria.

297. Trifolium hybriduiu L. — Alsike klötVer,

Papilionaceae. — Diadel])hia, Decandria.

A

3

Ta FL AN XXXIII.

290

\

298. Trifoliuin agrarmni L. — Akerklöfver,

Papilioiiaceae. — Diadelphia, Decandria.

299. Trifolium arvense L. — Fältklöfver.-

Papiliouaceae. — Diadelphia, Decandria.

300. Trifolium, iiratense L. — Angsklöfver.

Papilionacepe. — Diadelphia, Decandria.

301. Trifolium medium L. — Skogsklöfver,

Papilionaceae. — Diadelphia. Decandria.

30S. Ononis Inrcina Jacq. — Stallört.

*Papilionacea!. — Diadelphia, Decandria.

303. AnthylliH Vulnerarin L. — Ornblouister,

Papilionaeeae. — Diadelpliia, Decandria.

304. Vaccinium Myrtillus L. — Blåbärsbuske.

Ericinere. ^- Octandria, Mouogvnia.

305. Vaccinium, uliginosum L. — Odonbuske.

Ericinese. — Octandria, Monogviiia.

306. Vaccinium Vitis Idwa L. — LiDgonbusko.

Erii:ineie. — Octandria, MonoL'vnia.

Taflan XXXIV.

307. Vaccinium Oxycoccus L. — Tranbär.

Ei-icineae. — Octandria, Monogrynia.

308. Calluna vulgaris L. — Ljung.

Ericinere. — ■ Octandria, Monosvnia.

309. Åndroineda ijolifolia L. — Rödpors.

Ericiiiese. — Decandria, Monogynia.

310. Ledum palustre L. — Squattruin.

Ericiuese. — Decandria, Monogynia.

"Bil. Arctostaphi/los Uva Ur si Spr. — Mjölonbuske.

Ericiueae. — Decandria, Monogynia.

312. ])/)■(>( (I rotundifolia L. — Vintergröna.

Ericineae. — Decandria, Monogynia.

313. Pi/roUi minor L.

Ericinetc. — Decandria, Monogynia.

314. Pyrold secuiida L.

Ericineae. • — Decandria, Monogynia.

315. Fyrola anifiora L. — Ögongröna.

Ericineae. — • Decandria, Monogynia.

T A F L A N X X X Y

316. Monotropa Hypopithys L. — Gultopp.

Ericinese. — Decaudria, Monogynia.

317. Empetrum nigrum L. — Kråkris.

Empetreae. — Dioecia, Tiiaudria.

318. Euphorhia Helioscopia L. Räfmjölksört.

Euphorbiaceae. — Monoecia, Mouandria.

319. Euphorbia Peplus L. — Späcltörel.

Euphorbiaceae. — ^Monoecia, Jlouaudria.

320. Montia fontana L. — Källelunk.

Portiilacacene. — Triandria, Trigynia.

321. Scleranthus peremiis L. — Hvitknafvel.

Paronychieae. — Decandria, Digynia.

322. Scleranthus annuus L. — Grönknafvel.

Paronychieac. — Decandria, Digynia.

323. Herniaria glabra L. — Knytling.

Paronychieac. — Pentandria, Digynia.

324. Polygonum viviparum L. — Mortåg.

Polygoneae. — Octandria, Trigynia.

T A FL AN XXXVI.

317

325. Polygonum amphibium L. — Pilknä.

Polygoiiene. — Octaiidria, Trigynia.

326. Polygonum lapat! tifolium L. — Rödknä.

Polygonese. — Octaiidria, Trigyiiia.

327. Polygonum Persicaria L. — Blekknä.

Polvgoneac. — Octaiidria, Trigvuia.

328. Polygonum Hydropiper L. — Bitterknä.

Polvgoneae. — Octaiidria, Trigvnia.

329. Polygonum aviculare L. — Fogelknä.

Polygoneae. — Octaiidria, Trigynia.

330. Polygonum Convohmlus L. — Akerbinda.

Polygonea'. — Octaiidria. Trigynia.

331. Pumex ohtusifolius L. — Tomtskräppn.

Polvsoneae. — Hexaiidria, Trigvnia.

332. Rumex crispus L. — Krusskräppa.

Polvgoneae. — Hexandria, Tritrvnia.

333. Rumex domesticus Hn. — Gårdaskräppa.

Polvffonere. — Hexandria, Trigvnia.

Taflan XXXVII.

334. Riuaex Hydrolapathum Huds. — Vattenskräppa.

Polygoneae. — Hesandria, Trigynia.

335. Ramex Acetosa L. — Ängssyra.

Polygoncce. — Hexandvia, Trigynia.

336. Rumex Åceto.sella L. — Bergssyra.

Polygoneae. — Hexandria, Trigynia.

337. Dapline Mezereum L. — Tibast.

Thyraeleae. — Octandria, Monogynia.

338. Ulmu^ montana Sm. — Alm.

Uimace.ie. — Pentandria, Digynia.

339. Urtica arens L. — Etternässla.

Urticaceoe. • — Moiioecia, Tetrandi-ia.

340. Urtica dioica L. — Brännört.

Tjrticaceae. — Di'^Moiio)ecia, Tetrandria.

341. Chenopodium albiun L. — Svinmålla.

Chenopodiaceaii. — Pentandria, Digynia.

342. Chenopodium (jlaucuni L. — Blåmålla.

Chenopodiacese. — Pentandria, Digynia.

Ta FL AN XX XVIII.

335

343. Chenopodium bonus Henricus L. — Heiirikmålla.

Chonopodiacea;. — Pentaudria, Digynia.

344. Chenopodium poii/sj)ermu7n L. — Frömålla.

Chenopodiacea;. — Pentandria, Digynia.

345. Ätri[)lex patida L. — Vägmålla.

Cheiiopodiacea!. — Polygamia, Mouoecia.

346. Sallcovnia lierbacen. — Glasört.

Cheiiopodiacew. — Di(Mon)aiidria, Digynia.

347. QuercuH Robur L. — Ek.

Cupulifera;. — Monoecia, Polyandria.

348. Corylus Avellana L. — Hassel.

Cupuiiferae. — Monoecia, Polyandria.

341). Populus tremula L. — Asp.

Salicineae. — Dioecia, Octandvia.

350. Salix pentandra L. — Jolster.

Salicineae. — Dioecia, Diandria.

351. Saliv fragiliH L. — Knäckepil.

Salicinepe. — Dioecia, Diandria.

Taflan XXXIX.

352. Salix viminalis L. — Korgpil.

Salicine£e. — Dioecia, Diaudria.

353. Salix caprea L. — Sälg.

Salicineae. — Dioecia, Diandria.

354. Salix aurita L. — Bandvide.

Salicinese. — Dioecia, Diandria.

355. Salix repens L. — Krypvide.

Salicineae. — Dioecia, Diandria.

356. Salix nigricans Sm. — Svartvide.

Salicine.'c. — Dioecia, Diandria.

357. Salix purpurea L. — Rödvide.

Salicineae. — Dioecia, Diandria.

358. Betula alba L. — Jjjörk.

Betulinea;. — ^lonoccia, Triandria.

359. Alnus (/lutinosa L. — Al.

Betulinea'. — Monoecia — Tetrandria.

360. Myrica Gale L. — Pors.

Myriceae. — Dioecia, Hexandria.

361. Pinus silvestris L. — Tall.

Coniferae. — Monoecia, (Mono)Po]yaiidria.

362. Pinus Ahies L. — Gran.

Coniferae. — Monoecia, (Mono)Polyanciria

363. Juniperus communis L. — Eii.

Coniferae. — Dioecia, Polyandria.

364. Callitriche venia L. — Varlonke.

Callitrichineae. — Monoecia, Monanrlria.

365. Ceratophyllum demersum L. — Horiiblada.

Ceratophylleae. — jMonoecia, Polyandria.

366. Orchis samhucina L. — Fläderyxne.

Orchideae. — Gynandria, Monandria.

367. Orchis latifolia L. — Bredblads-yxne.

Orchideae. — Gynandria, Monandria.

368. Orchis maculata L. — Fläck-yxne.

Orchideae. — Gynandria, ^lonaiidria.

369. Platanthera bifolia L. — Nattviol.

Orchideae. — Gynandria, Monandria.

Taflan XL i.

370. Listera cordata L. — Hjertyxne.

OrcMdese. — Gynandria, Monatidria.

371. Neottia Nidus avis L. — Nästrot.

Orchideae. — Gynandria, Monaudria.

372. Corallorhiza innata L. — Korallyxne.

Orchideae. — Gynandria, Monaudria.

373. Iris Pseudacorus L. — Svärdslilja.

Irideae. — Triandria, Monogynia.

374. Hydrocharis Morsus Rance L. — Dyblad.

Hydrocharideae. — Dioecia, Enneandria.

375. Fritillaria Meleagris L. — Kronlilja.

Liliaceae. — Ilexandria, Monogynia.

376. Allium oleraceum L. — Äiigslök.

Liliacece. — Hexaudria, Monogynia.

377. Allium Schoeno-prasum L. — Gräslök.

Liliaceae. — Hexandria, Monogynia.

378. Gagea lutea Ker. — Vårlök.

Liliaceoc. — Hexandria, Monogynia.

Taflan XLII.

371

372

379. Gage a minima Sclmlt. — Kråklök.

Liliaceae. — Hexandria, Mouogynia.

380. Convallaria majalis L. — Liljekonvalje.

Liliacese. — Hexandria, Monogynia.

381. Convallaria Polygonatiun L. — Salomons sigill.

Liliacese. — Hexandria, IMonojrynia.

382. Maja^ithemum bifoliam DC. — Ekorrbär.

Liliaceae. — Tetrandria, Monogynia.

383. Paris quadrifolia L. — Trollbär.

Liliacete. — Octandria, Totragynia.

384. Butomus umhellatus L. — Blomvass.

Alismaceae. — Enneandria, Hexauynia.

385. Alisma Plantago L. — Svalting

Alismaceae. — Hexandria, Polygyiiia.

386. Sagittaria sagittifolia L. — Pilört.

Alismaceae. — Hexandria, Polyandria.

387. TriglocJiin iialustre L. — Kärrsälting.

Alismaceae. — Hexandria, Trigynia.

Ta F LAN XLIII.

380

388. Jimcus conglomeratus L. (till höger) — Knapptåg
och Juncus effasus L. (till venster) — Veketåg.

Juncacepe. — Hexandria, Moiiojryiiia.

389. Juncus jiliformis L. — Trådtåg.

Juncacece. — Hexandria, Moiiocryiiia.

390. Juncus articulntus L. — Ledtåg.

JuTicacere. — Hexandria, ]Mono'.'vnia.

391. Juncus alinnus Vill.

Juncaceae. — Hexandria. Mono;rvnia.

392. Juncus compressus Jacq. — -Stubbtåg.

Juncaceae. — Hexandria, Jlonosrynia.

393. Juncus hufonius L. — Paddtåg.

Juncaceae. — Hexandria, Monozvnia.

394. IaizuIci pilosa Willd. — Hårtåg.

Juncaceae. — Hexandria, ^fonogynia.

395. Luzula campestris DC. — Fälttåg.

Juncaceae. — Hexandria, Monogyuia.

396. Calla palustris L. — Missne.

Aroideae. — Hexandria, Monoiivnia.

Taflan XLIV.

397. Lemna polyrldza L., minor L., gibba L., trisulca
L. — Andmat.

Aroideae. — (Mono)Diaiulria, ]\lonogynia.

398. Potamogeton natans L. — Gäddnate.

Potamocetoiieoe. — Tetrandria, Tetraorviiia.

399. Potamogeton graniineus L. — Gräsnate.

Potamogetoueae. — Tetrandria, Tetragyiiia.

400. Potamogeton perfoliatus L. — Alnatc.

Potamogetoneae. — Tetrandria, Tetragyiiia.

401. Potamogeton inisillus L. — Sinånate.

Potamogetone.T. ■ — Tetrandria, Tetragynia.

402. Potamogeton p>ectmatus L. — Kamnate.

Potamogetouese. — Tetrandria, Tetragynia.

403. Zostera marina L. — Bandling.

Potamogetoneae. — ]\Ionandria, Monogynia.

404. Zanicliellia jjalustris L. — Vattensarf.

Potamogetoneae. — Monoecia, Älonandria.

405. Typha angustifolia L. — Smalkafle.

Typhaceae. — Monoecia, Triandria.

Taflan XL v

406. Sparganium simplex Huds.

Typhacese. — Monoecia, Triaiulria.

407. Sparganium natans L. (minimum Fr.) — Flotagräs.

Typliacese. — Monoecia, Triandria.

408. RhyncJiospora alba A^ahl. — Hvitagh.

Cyperaceae. — Triandria, Monogynia.

409. Scirpus compressus Pers. — Plattsäf.

Cyperaceae. — Triandria, ]\Ionogynia.

410. Scirpus silvaticus L. — Skogssäf.

Cyperaceae. — Triandria, Monogynia.

411. Scirpus lacustris L. — Kolhvass.

Cyperaceae. — Triandria, Monogynia.

412. Scirpus palustris L. — Kärrsäf.

Cyperaceae. — Triandria, Monogynia.

413. Scirpus acicularis L. — Nålsäf.

Cyperaceae. — Triandria, Monogynia.

414. Eriophorum alpinum L. — Siiip.

Cyperaceae. — Triandria, ^lonogynia.

Taflan XLVI.

415. Eriophorum vaginatum L. — Hadd.

Cyperacese. — Triandria, Monogynia.

416. Eriophorum polystachyon L. — Ängsnll.

Cyperaccie. — Triandria, Monogynia.

417. Carex dioica L. — Säfstarr.

Cyperacece. — Monoecia, Triandria.

418. Carex pndicaris L. — Loppstarr

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

419. Carex pauciflora Lightf. — Taggstarr.

Cyperaceae. — ^Nfonoecia, Triandria.

420. Carex teretiascula Good. — Trindstarr.

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

421. Carex muricata L. — Pio-o-starr,

Cyperaceae. — ^lonoecia, Triandria.

422. Carex disticha Huds. — Tvåradsstarr

Cyperaceae. — IMonoecia, Triandria.

423. Carex leporina L. — Harstarr.

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

T A F L A N X L V I I.

424. Carex canescens Good. — Gråstarr.

Cyperaceie. — MoDoecia, Triandria.

425. Carex stelhdata Good. — Stjernstarr.

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

426. Carex strida Good. — Rakstarr

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

427. Carex acuta L. ■ — Hvass-starr.

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

428. Carex vulgaris Fr. — Vanlig starr.

Cyperaceie. — Monoecia, Triandria.

429. Carex coespitosa L. — Tufstarr.

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

430. Carex digitata L. — Fingerstarr.

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

431. Carex inlulifera L. — Pillerstarr.

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

432. Carex prcecox Jacq.

Cyperaeeae. — Monoecia, Triandria.

Taflan XL VIII.

433. Carex ericetorum Poll.

Cyperacese. — Monoecia, Triamlria.

434. Carex panicea L. — Hirsstarr,

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

435. Carex jiava L. — Gulstarr.

Cyperaceae. — Monoecia, Triamlria.

436. Carex luaosa L. — Dystarr

Cyperaceae. — Monoecia, Triaiulria.

437. Carex pallescens L. — Blekstarr,

Cyperaceae. — Jlouoecia, Triandria.

438. Carex </lauca Scop. — Blagröii starr.

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

431). Carex hirta L. — Grusstarr

Cyperacete. — Monoecia, Triandria.

440. (Jarex jiliformis L. — Trädstari".

Cyperaceae. — Monoecia, Triandria.

441. Carex ampullacea Good. — Flaskstarr.

Cyperaceae. — ^Monoecia, Triandria.

Taflan XLIX.

442. Carex vesicaria L. — Blåsstarr

Cyperaceaj. — ^ioiioecia, Trianriria.

443. Triticurn rejjens L. — Qvickrot.

Gramine?e. — Triaiulria, Digyiiia.

444. Loliiim pereivne L. — Ra3'gräs.

GramiiiCcX'. — TriaiiJrin. J)i'j:viua.

445. Dactylis (iloiiierata L. — Hundäxing.

Graminea;. — Tiiandria, Disyuia.

446. Festucd ovina L. • — Fursvingel.

Graminea;. — Triandria, Di.gynia.

447. Festaca elatlor L. — Ängssvingel.

Gramineee. — Triandria, Digyiiia.

448. Bromus tectorum L. — Taklosta.

Gramineac. — Triandria, Digynia.

449. Bromus secalinus L. — Råglosta.

Graniineae. — Triandria, Disvnia.

450. Bromus mollis L. — Luddlosta.

Grarninese. — Triandria, Digynia.

451. Briza media L. — Darroräs.

Gramineae. — Tiiandria, Disviiia.

452. Poa pratensis L. — Äiigsgröe.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

45o. Poa trivialis L. — Kärrgröe.

Gramineae. — Triandria, Disvnia.

454. Poa nenioralis L. — Lundgröe.

Gramineae. — Triandria, Digvnia.

455. Poa amma L. — Hvitgröe,

Gramineae. — Triandria, Disynia.

456. Glyceria fiuitans Br. — Mannagräs.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

T A F L A N L I.

457. Glyceria speetahilis MK. — Jättegröe,

Gramineae. — Tri.iiulria, Digynia.

458. Catahrosa aqiuitlca PB. — Narvgräs.

Gvaminefie. — Ti-iaiulrin, Digynia.

459. Molinia coerulea Mnch. — Blåtåtel.

Gramineaj. — Triandria, Digynia.

460. Avena elatior L. — Knölhafra.

Gramineae. — Trianilria, Digynia.

461. Avena ijubescens L. — Luddhafra.

Graminea\ — Triamlria, Digynia.

462. Aira ccespltosa L. — Tiiftåtel.

Gramineae. — Triimlria, Digynia.

T A FL AN LII.

463. Aira fieamosa L. — Kriiståtel.

GramineEe. — Triandria, Digyuia.

464. Holcus Uinatus L. — Liiddtätel.

Graininete. — Triandria, Digyuia,

465. Melica nutans L. — Bergsloke.

Grainineae. — Triandria, Digynia.

466. Phragmites comwunis Fr. — Rörvass.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

467. Ccdamagrostis arumlinacea Roth. — Skogsrör.

Gramineae. — Triandria, Digvnia.

468. Caldinagrostis lanceolata Roth. — Ängsrör.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

T A F I, A N L I I I.

469. Calamagrostls Epigejos Rth. — Backrör

Gramineae. — Triaudria, Digynia.

470. Åpera spica Venti P13. — Akerhven.

Gramiiieae. — Triamlria, Diirviiia.

471. A(/rostis canintL L. — Hiindhveii.

Gramineae. — Triaii(li'ia, Dijryiiia.

472. Ai/rostis vaU/aris With. — Brunhveii.

Gramineae. — Triaudria, Digynia.

473. Af/rostis stolonifeva \j. — Kryphveu.

Gramineae. — Triandria, Diuvnia.

474. Jliliuni ejfusam L. — Luktgräs.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

Ta FL AN LIV.

I

475. Älojjecurus pratensis L. — Angskafle.

Gramineae. — Triaiiclria, Diervuia.

47Ö. Alopecurus geiiiculatus L. — Kärrkafle.

Gramineae. — Triaiulria, Digyiiia.

•477. Fhleum pratense L. — Tiinothej.

Gramineae. — Triaudria, Diirynia.

478. Anthoxanthum odorataiu L. — Vi. orodd.

Graminea). — Diamlria, Dijrynia.

47y. Phalavis arundinacea L. — Rörfleii.

Gramineae. — Triandria, Uigynia.

480. Hierochloa borealis RS. — Myskgriis.

Gramineae. — Triandria, Digynia.

T A F L A N L V.

481. A^ardus stricta L. — Borstgräs.

Gramineae. ■ — Triaudria, Monosvnia.

482. Polypodiurii vulgäre L. — Stensöta.

Polypodiacese. — Cryptogaraia, Filices.

483. Polypodium Fliegoptevis L.

Polypodiaceae. — Cryptogaiiiia, Filices.

484. Polypodium Dryopteris L.

Polypodiaceae. — Cryptogamia, Filices.

485. Folysticlium Filix Mas Roth.

Polypodiaceae. — Cryptogamia, Filices.

486. Folystichum spinulosum DC.

Polypodiaeeae. — Cryptogamia, Filices.

Taflan LVI.

487. Ci/stopteris fragilis Bernli.

PolypoGiacere. — Cryptogamia, Filicec.

488. Woodsia ilveiisis Br.

Polypodiaceoe. — Cryptogamia, Filioes.

489. As])lenium Filu' foeminn l^Tiih.

Polypodiaceae. — Cryptogamia, Filices.

490. Asjdenium Trichommies L.

Polypodiacca;. — Cryptogamia, Filices.

491. Af<plenviim HeytentrioiKile Hoffiii.

PolypodiafiCic. — (/ry])togamia, Filices.

492. Pteris aquilina L.

Polypodiacex'. — Cryptogamia, Filices.

Taflan LVII.

491

492

493. Botrychiiim Limaria L. — ■ Vårfräken.

Ophioglossese. — Cryptogamia, Filices.

494. Equisetum arven^e L. — Akerfräkeii.

Equisetaceae. — Cryptogamia, l'ilices.

495. Equisetum sylvaticuni L. — Skogsfräken.

Equisetacea3. — Cryptogamia, Filices.

496. Equisetum limosum L. — Vatteiifräken.

Equisetaceae. — Cryptogamia, Filices.

497. Isoetes lacustris L. — Braxengräs.

Isoétea;. — Cryptogamia, Filices.

498. Lycopodium Selayo L. — Lyslumnier.

Lycopodiaceae. — Cryptogamia, Filices.

499. Lycopodium annotinum L. — Refgräs.

Lycopodiacese. — Cryptogamia, Filices.

500. Lycopodium clavatum L. — Mattgräs.

Lycopodiaceae. — Cryptogamia, Filices.

Taflan LVIII.

■191

liegister öfver Sliigteiia.

Ac-er 149.
Achillea 7.
Actix;a 1G8.
Adoxa 135.
^^gopoiliutn 144.
/Etluisa 142.
.\grimoiiia 2G1.
Agrostcmma 224.
Agrostis 471.
Aira 462.
Ajuga 94.
Alchemilla 262.
Alisma 385.
AUiaria 179.
Allium 376.
Aluus 859.
Alopecurus 475.
Anchusa 66.
Andromeda 309.
Aiiemone 163.
Angelica 140.
Anthemis 6.
Authoxanthuin 478.
Anthyllis 303.
Apeva 470.
Arabis 181.
Arctostaphylos 311.
Arenaria 231.
Armeria 133.
Artemisia 9.
Asperugo 76.
.\spernla 54.
Asplenium 489.
Aster 16.
Astragalus 291.
Atriplex 345.
Avena 460.
Barbarea 184.
Batrachium 159.
Berberis 169.
Betula 358.
Bidens 1.
Botrychiura 493.
Brassica 174.
Briza 451.
Bromus 448.
Biinias 188.
Butonius 384.

Calamagrostis 467.
Calamintha 81.
Calla 396.
Callitriche 364.
Calliuia 308.
Caltlia 166.
Carneliua 193.
Campaiiula 58.
Capsella 191.
Cardainine 180.
Carduus 26.
Carex 417.
Carlina 22.
Carum 145.
Catabrosa 458.
Centaurea 20.
Cerastium 229.
CeratophjUum 365.
Cerefolium 137.
Chelidonium 171.
Chenopodium 341.
Clirysautheinum 3.
Chrysosplenium 242,
Cicuta 143.
Oircsea 251.
Cirsium 23.
Clinopodium 82.
Comarum 264.
Convallaria 380.
Convolvulus 64.
Corallorhiza 372.
Cornus 134.
Corydalis 172.
Corylus 348.
Crataigus 257.
Crepis 34.
Cuscuta 65.
Cynauchum 96.
Cyuoglossum 75.
Cystopteris 487.
Dactylis 445.
Daphne 337.
Delphiiiiuni 167.
Dentaria 183.
Dianthus 225.
Draba 194,
Drosera 217.
Echiuin 74.

Elatine 296.
Enipetrum 317.
Epilobium 248.
J^quisctum 494.
Erigeron 17.
Eriophorum 414.
Erodium 205.
Ervuin 289.
Erysimum 178.
Euphorbia 318.
Euphrasia 114.
Festuca 446.
Ficaria 160.
Eilago 15.
Fragaria 263.
Fraxinus 95.
Fritillaria 375.
Fumaria 173.
Gagea 378.
Galeopsis 93.
Galium 49.
Gentiana 97.
Geranium 201.
Geum 270.
Gleclioma 86.
Glyceria 456.
Gnaphalium 12.
Hedera 136.
Helianthemum 210.
Heracleum 139.
Herniaria 323.
Hieraciuni 35.
Hierochloa 480.
Hippuris 253.
Holcus 464.
Hottonia 126.
Ilydrocharis 374.
Hyoscyamus 101.
Hypericuni 208.
Hypochaeris 42.
Impatiens 197.
Iris 373.
Isoetes 497.
.Tasione 62.
Juncus 388.
Juniperus 363.
Lactuca 31
Lainium 90.

Ijappa 27.
Laserpitium 138.
Lapsana 32.
Lathrica 121.
Lathyrus 281.
Lcdum 310.
Lenina 397.
Tjeontodon 41.
Leonurus 87.
Lepidium 190.
Lepigouum 235.
Linaria 105.
Linnpua 57.
Linum 207.
Listera 370.
Lithospermuni 72.
Lobelia 63.
Loliuin 444.
Lonicera 56.
Lotus 292.
Luzula 394.
Lychiiis 221.
Lycopodiuui 498.
Lycopsis 67.
Lycopus 78.
Lvsimachia 127.
Lythrum 247.
Majanthemuni 382.
Malachiuui 226.
Malva 199.
Matricaria 4.
Medicago 293.
Melampyrum 117.
Melica 465.
Melilotus 295.
Mentha 77.
Menyanthes 98.
Milium 474.
Molinia 459.
Monotropa 316.
Montia 320.
Myosotis 68.
Myosurus 161.
Myrica 360.
Myriophylkun 252.
Nardus 481.
Nasturtium 185.
Neottia 371.

Nepeta 85.
Nestlia 189.
Nuphar 151.
Nymphaea 150.
Ononis 302.
Orchis 366.
Origanum 79.
Orobus 283.
Oxalis 206.
Papaver 170.
Paris 383.
Parnassia 216.
Pedicularis 116.
Peucedannni 141.
Phalaris 479.
Phleum 477.
Phragmites 466.
Pimpiiiella 146.
Pinguicula 123.
Piiius 361.
Plantago 130.
Platanthera 369.
Poa 452.
Polygala 196.
Polygonum 324.
Polypodium 482.
Polvstichum 485.

Populus 349.
Potamogeton 398.
Potentilla 265.
Primula 124.
Prunella 84.
Prunus 279.
Pteris 492.
Pulmoiiaria 73.
Pulsatilla 165.
Pyrola 312.
Pyrus 254.
Quercus 347. •
Ranunculus 152.
Rhamnus 239.
Rhinautlius 115.
Rhynchospora 408.
Ribes 237.
Rosa 258.
Rubus 272.
Rumex 331.
Sagiiia 233.
Sagittaria 386.
Salicornia 34(5.
Salix 350.
Sambucus 47.
Sanicnla 148.
SaxilVasja 241.

Scirpus 409.
Scleranthus 321.
Scrophularia 104.
Scutellaria 83.
Sedum 243.
Senecio 11.
SileDe 219.
Sinapis 175.
Sisymbrium 176.
Sium 144.
Solanum 99.
Solidago 18.
Sonchus 29.
.Sorbus 255.
Sparganium 406.
Spergula 234.
Spiria 277.
Stachys 88.
Stellaria 227.
Stratiotes 70.
Subularia 195.
Succisa 44.
Taiiacetum 8.
Taraxacum 40.
Thalietrum 162.
Thlaspi,192.
Til v 111 US 80.

Tilia 198.
Tragopogon 33.
Trichera 43.
Trientalis 129.
Trifolium 296.
Triglochin 387.
Triticum 443.
Turritis 182.
Tussilago 19.
Typha 405.
Ulmus 338.
Urtica 339.
Utricularia 122.
Vacciiiiura 304.
Valeviaiia 45.
Valeriaiiella 46.
Verbascum 102.
Veronica 106.
Viburnum 48.
Vicia 285.
Viola 211.
Viscinn 55.
Woodsia 488.
Zanichellia 404.
Zostera 403.

STOCKHOLM, IVVAR H^.GGSTROMS BOKTRYCKERI, 1870.

QK 289 .A55 v.Haftet 1 ' '"' gen

Andersson N. J./Femhundra afbildningar

3 5185 00030 0077