I Fredric Hasselquists m.d. Societ. R*g. Scient. Upfal. & Stockholm. Soc. ITER PAL/ESTINUM Eller RESA HELIGA LANDET, FÖRRÄTTAD IFRÅN ÅR I 749 TIL 1752, Med Bejkrifningar , Rön , Anmärkningar , Öfvér de märkvärdigaste naturalier, HENNES KONGL. MAJTS BEFALLNING, Utgifven ae CARL LINNiLUS. STOCK HO L M, Trykt på LARS SALVII kåilnad, I7f7. . V-. " - v vÄ-t -Mjjk* ' Digitized by the Internet Archive in 2016 . • https://archive.org/details/fredrichasselqui1757hass FÖRETAL Eédric Håsselquist var född deri 3 Januarii, ft. vet. 1721, uti öfter- götland och Törn valla. Fadren And. Haffelqutjl , dårftådes Com- minifter vid den fåmfla Sacellanie i Stiftet, afled i Sonens fpådaår, utan at efterlämna för honom minfta undfåttning; Modrert Mana Helena Pontin , i finnes krafter lika fvag , inlöftes til fribröd i V adftena Hofpi- tal. Således hade denna Fredric , hvilken likfom uprunnit af en utmärglad rot , låt- teligen förtvinat uti fina fpädafle år , om ej Morbrodren Paftor Pontin förbarmat fig ofver honom, och hållit honom tillika med fina barn i Linköpings Schola, dår han dock nog fnart faknade detta underftöd* och nödgades igenom yngre barns un- dervifrting hjälpa fig fram, fom han kunde^ til defs han åndteligen var få vida kommen f at han borde lämna Scholan. Härifrån begaf han fig til Upfala Acäde - 'mte år 1741 > hvaråft han måfte låta fig åt- FÖRETAL. nöja med de lämfta conditioner, fom lik- väl tilbringade honom den förmon at fta- digt få viftas vid Academien,oclidageligen af höra Docentium Förelåfningar. Han fat- tade ftraxt en fynnerlig hug för Medicinfka Vetcnfkapen , och tillika uptåndés uti ho- nom en brinnande luft för Naturkunning- heten , under det för öfrigt i honom lyfte några gniftror afPoefie. Medicinfka Fa- culteten mårkte efter hand, huru denne yn- gling med en belynnerlig Hit förkofrade fig uti de Vetenlkaper til hvilka han våndt fin tanka, och därföre år 174.6 tilläde honom Stipend. Reg. uti lamma Facultet. Detför- fta offenteligaprof utaf denna fin förvärf- vadekundlkap,utgaf han de Vtnbm Planta- rum år 1747, hvilket han få q vikt förfvara- de, fom han det artigt utarbetat. Samma är hörde han en gång, uti mina enfkildta före- låfningar Hiftorien af Botaniquen , hvari- bland uprepades hvilka Länders Natural Hiftorie var allmänt kunnig, och hvilkas ännu låg orörd. Håribland förekom åfven det Heliga Landet Palaftina, hvilkets Na- tural ier in til denna dag voro mera obekan- te Fö R E TAL. te ån någonfin de.fbm finnas i de mail aflåg- C? 1 fne Indier j och faftånNatural Hiftorien ut- af et fä mårkeligt Land vore den oumgån- geligafte och måft åfkade, af de llorfte Thc- ologer och lårdafte Philologer, fom på Phy- tologia facra dnvåndt otrolig möda, fa ha- de de med alt fådant arbete fögifmitffta få- kerhet at förvänta, förr ån nägoh tilföre- ne dår på orten utftakade hvad växter och Näturalier Landet fjålfmant frambringar. Detta förekommer få mycket- fållfammare, fom Botaniken hafver at tacka flitige The- ologer, at de uti flera landsändar noga upteknat-.de våxter "fom dår finnas- men ånnu ingen , ehuru månge religiofi catho- lici årligen anlåndt til Palaeftina, någonfin låtit detta vara fig om hjärtat. Fredric Hasselquist fattade håraf en outflåckelig lufl: at biifva den i verlden , fom en fådan ften rögde utur vågen, och fatte fig alde- les i finnet, at icke återvända förr ån han kunde komma dit , och utreda Paladlinae Natural Hiftoria. Detta fit fattade up- fåt förtrodde han mig icke långt därefter, men jag , fom förundrade mig öfver en )( 3 rå" FÖRETAL. fådan tiltagfenhet , föreftålde honom den länga vågen , den myckna moda, de mån- ga farligheter , den ftora omkåftnad, fom vid et fädant företagande fkulle möta, och at två toma hander fäfångt fågtade i luf- ten, famt åndteligen at han' borde betrak- ta fina fvaga lifskraftcr, och förnåmligaft ht bråkliga bröft , iom redan haft anftöt af blodftörtning ; han däremot yrkade fa- ken få mycket mera, fom juft et fvagt bröft på intet annat fått, ån igenom refor och förändringar af dimat kunde hjälpas, bief ockfå faft vid fit beflut, at han fade fig icke kunna uphöra förr ån han kommit til ialteftina, faif han ån ikulle til fots gå dit landvågen, baken var hos honom af- gjord ; han begynte dårföre at föka et el- ler annat af Stipcndiis Magnatum, til et få låfvårdt ändamåls årnående, men lyckan gynnade honom intet hårutinnan, Han förmådde fina Landsman ai förftfam- manfkjuta några penningar til denna refa, och då han dem fått, anhölt han hos Me- dicin fka Faculteten åfven om något under- ftöd, hvilken tilläde honom tvånne rum af Stfö FÖRET AU Stipendiis Regiis , och åfven JundiJka Fa- cultetcn et, något därefter gaf ock Fhtlo- fophifka famt åndteligen Theologifka Facul- teten hvardera ht rum. Men hvad kunde detta förflå til en få koftläm refa ? Imed- lertid gjorde Hasselquist fig alt mer och mer färdig til fullbordan af flt föremål : be- gynte låfa Arabtjka och andra Orientalilka fpråkj och på det denna förelatta rela ic- ke Ikulle förhindra hans Academifka ända- mål, aflade han de vanliga fpecimina aca- demica, fåfom Examina, Difputation pro gradu, Forelåfmngar , etc. at han faft från- varande mätte vinna de Honores Academi- cos , fom en i Medicinen ftadgad yngling har rått at fordra; hvarföre han ock år 1 7 5 1 den 8 Martii under flt fifta viftande i Cai- ro vardt til DoBor Medicin# proclamerad; Då Medicinfka Faculteten , lom lett dennas flit och tårftighet lämnat !honom under alt flt Academifka viftande gratis alla Collegia, Examina, Pradidia och Promotion. Sedan de Academifka ftycken af Licen- tiaten Hasselquist voro förrättade , refte )( 4 han företal . han om våren 1749 til Stockholm , dåreft han under fommartiden förelålte Botani- cjuen och vant allas ynneft, fom Vetenfka- pen gynnade. Under denna tiden beredde han hg nårmare til hn relas anhållande, då Levantilka Handels Compagniet läm- nade honom fri refa til Smirna. Hårpå fteg han om bord den 7 Augufii famma år, och ankom lyckeligen til Smir- na den %6 November nåft dårpå följande. Til hn ftora förmon fant han i Smirna vår General-Conful Herr Anders Rydelius , få- fom en Landsman och flågtinge, hvilken uptog honom med all faderlig omvårdnad, och på alt uptånkeligt fått gynnade hans refa. Sedan han i Smirna hvilat öfver vin- tertiden och befedt hvad et få milt climat åfven den tiden däromkring frambringade, refte han i Martii månad 1750 in åt Na~ tohen til Magnefta , befåg bårget Sipylus , lamt åter förfogade hg til den vårda Ry- delms i Smirna. Vid Maji månads början 1750 lämnade han Smirna och anftålde refan genom A- lexandrta och Kofette, famt uti Julii månad an- FÖRETAL . anlände til Cairo , hufvudftaden i /Egypten, där han et års tid fördrögde, under hvil- ken han hade det häfta tilfålle, at göra hg underrättad om det fållfamma /Egyptens climat, fom fä af äldre fom yngre Senben- ter blifvit namnkunnigt för ht befynner- liga lynne. Hår befåg han Pyramidernay et af de 7-verldenes underverk ; gick necl i Mumiernas grafvar : tog i akt Nilft ro- mens fålllamma ftigande och fallande, famlade de rarafte Naturens produder, och alt detta nogare, ån någon fom före honom detta Land befökt. U nder all den- na tid, brefvåxlade han flitigt med hna vänner i Fäderneslandet , och upfylde hna bref med de hårligafte Rön och Anmärk- ningar, hvilka blefvo infatte uti Låt da Tidningarna och allmänna gjorde, då alle fom dem låfte, fattade en fynnerlig kärlek för en få upmårkfam Vandringsman. Hem- ma i Fäderneslandet var vår Hasselouist altfå icke eller förgäten. Medicinlka FaculteteniUpfalaföreflog honom i fråm- fta rummet til den då lediga Medicinat Ad- junduren, och Kongl, Vetenfkaps Societe- )( 5 ter" FÖRETAL. terne i Upfala och Stockholm kallade ho- nom til Ledamot. Han gjorde fig och vär- dig et lädant förtroende igenom de präk- tiga rön, iom han inlände til bägge Ve- tenikaps öocieteterna, och där finnas in- dragne uti Deras Handlingar, fåfom uti Actis Upfalienfibus 1750 Mimofa Leh - beck pag. 9. Cervus Camelo-P ardalis p. 1 5, Mus 'jaculus p. 17. Tur dus folttanus p. zi. Fultca atra p. 2 2. Coluber Fipera p. 24. Co~ luber cornutus p. 27. Angws Ceraftes p. 28. Lacerta Scrncus p. 30, och uti Tetenjkaps Academiens Handlingar 1750. Aleppijka Hemfjukan pag. 13 6. 1751. B år g- falken p. 196. Salmtaks tilred ningen p. 259, 1751. Gräshoppors ätande i Arabien p. 76, B args - Råttan p. 123. Når nu under denna ti- den Do&or Hasselquist, ftadd på en få dyr ort , dår man icke kunde komma et (teg utan omkåftnad , var til fit un- derhåld och reläns befrämjande nödftåld om pånningar , fåg man med förundran vår Nations ömhet för en fä värdig mans underftödjande, då alle de, lom ålfkade Yetenlkaper, gjorde frivilliga fammanfkdtt företal. några gångor , få at fumman fteg innom kart tid til mer ån 7000 Daler Koppar- mynt, et exempel, fc>m man nåppeligaft Ikulle finna bland de rikafte Folkllag, Ändteligen låmnade DoÄor Hassel- quist i Martii månad 17^1 Cairo, och genom Damtata förfogade fig til Jaffa och det Heliga Landet. Hår föltje han til Jerufalem med Pelegrimerne, lom Ikulle fira fin Pafcha ; och därifrån gick han til Jericho , "Jordan , Bethlehem , Rama , Acre , Nazaretlo , Tibenad , Ca- na , G ah la a , Ty rus , Sidon , hvarifrån han feglade öfver til Cypren , Rhodus , C6/0, och ändteligen återkom olkadd til Smirna, rikt laftad med en otrolig myc- kenhet af Naturalier i alla tre Naturens Riken, fom Orienr, ./Egypten och Pa- IMtina frambringar. Efter förrättad Rela återftod nu intet mera, ån at afvånta Skepps lågenhet, med hvilken han kunde öfverfåtta fig och fi- na kåftbara famlingar til Fäderneslandet ■, Men FÖRETAL. Men den befvårliga Refan i Aark het- ta uti Palaefiina hade nog utmattat hans O krafter, och då han tänkte dem, igenom hviia uti Smirna at återhämta , upvåktes den orm, lom han få länge burit i fin barm, och en tärande HeBique med matt- het , fömnlöfa , blodfpåttning och ande- täppa, lade honom til fångs , dock med det hopp , fom alla af hans öde medföl- jer. Han åftundade dårföre flyttas utur den ofunda Staden ut på Landsbygden, at i friare luft bruka mjölk- curen, få- fom den enda tilflygt , hvilket ock Iked- de; men alt detta oaktadt, aftynade vår ållkade Dodor Hasselquist dageligen, fåfom en lampa hvars olja år förtärd, och utfldcknade den 9 Februaru 175 a klåc- kan 6 om aftonen, med allas forg och affaknad, fom honom kände. Detta dödsfall kundgjordes firax utal General-Confuin Herr Rydelms , fom med fin kärlek fölgt falig Dodtor Hasselquist i lifvet och efter döden , hvilken därjäm- te fördubblade forgen igenom det han lät för- FÖRETAL. förftå, a t falig Do&or Hasselquist, ge- nom refor på få koftfam ort, fördjupat lig i fkuld tii 14000 Daler Kopparmynt, och at hans Creditorer vid dödstimman i kvar- ftad tagit alla Dels efterlämnade Samlin- gar utaf Naturalier, Obfervationer och Manufcripter , hvilka icke utan reda pän- ningar kunde återfås. Således hade vi miftat en få värdig och ållkad Landsman: hans namn ftod i lika åfventyr , och hans gjorda arbeten hotades med lika under- gång uti Barbarers händer. At få en få- dan fiimma i häftighet tilfammans fågo vi ofs ingen utväg, men den värde Herr Archiater Bäck , lom aitid få högt ållkat Vetenfkaper och deras idkare, vågade fö- redraga delfa beklageliga omftåndigheter för Hennes Kongl. Maj:t vår allernädigfta Drottning LOVISA ULRICA, fom få nådigt hägnat Vetenfkaper och fattat den. finafte fmak för de fillfammafte Naturens under. H:s Maj:t bellöt ftraxt, at utaf egna pänningar deffe 14000 Dal.betala och Sam- lingen inlölä, utom hvilken nåd, verlden fent eller aldrig fått fågna lig utaf detta verk. företal, verk. Året därpå ankommo til Kongl. Luft-Slottet Drottningholm alle defte (kat- ter bärgade och väl bevarade, då ock jag hade den nåden at ftraxt blifva ditkallad , fbm hiftnade vid befcådandet utaf fi mån- ga ohörda faker på en gång. De mänga Herbaner ifrån Natolien , /Egypten , Pa- Iseftina , Cypren, etc. ; alle de Stenar och Jordarter ifrån få många märkvärdiga ftål- len uti /Egypten och förlofvade Landet : de månge fålifynte Ftfkar utur Nil-ftröm- men ; och giftige Ormar ifrån /Egypten ; de rare InfeBer ■, de vidlöftige iamlingar utaf Oiientalifka Droguer ; Arabilka Ma- nufenpter • /Egyptilka Mumier , etc. kunde intet annat ån fatta en i ftörfta förundran. Förledit år ankom ock denna D. Has- selqjuists Refa aflkrefven , med de för- nåmfta Rön , fom af honom fjelf i lifs- tiden blitvit utförde, -dem HENNES KONGL. MAJESTÄT tåktes allernå- digft anbefalla mig at i ordning ftålla och af trycket utgifva til det allmännas nöje och Fö R E TAL. och nytta. At efterkomma en få hög, lom angenäm befallning , har jag ftålt verket i ordning: utftakat hvart och et efter fit flägte: til fatt namnen på örter och Djur: jämkat Terminos artis och den an- dra Ikrifarten, utan at därvid på något lätt ändra Audtors mening: låtit verket til- börligen cenfureras och vid fjelfva tryc- ket haft möjeligafte uppfeende. Synony- ma har jag hållit onödigt at tillägga, på det verket icke lkulle blifva vidlyftigt, hälft emedan de lått kunna igenfås , uti tionde edition af Syftema Naturte, dår jag indragit deffa namn. För öfrigt lin- nes en otrolig mängd af alla tre Naturens Rikens produdter uti den falige Audtors famling, fom blifvit incorporerad uti Deras Kongl. Majeftåters Cabinetter och redan åro belkrefne , fom ock torde oför- dröj el igen med andra de ftörfte Naturens under komma i dagsljufet. Hvad Orter- ne angår, af hvilka Hennes Kongl. Ma- jeftät allernådigft tåktes tildela mig tri- pletterne, har jag dem på et annat ftål- le utredt, under namn a i Flor a Palaftina, men FÖRETAL . men hållit onödigt at dem å nyo upråk- na , emedan jag icke velat här införa an- nat , ån det af Audtors egen pånna hår- flutit. Jag ikal råkna för ltörfta båtnad orå jag hårutinnan kunnat efterkomma Hennes Kongl. Majeststs allernådig- fte vilja, och allmänhetens åftundan. RE- RESAN til SMIRNA. g gick om bord 1740 den 7 Augufti, på Svånfka Levantifka Compagniets fkepp Ulrica , fom nu fkulle gora g:de refan til Smirna , och fördes af Capit. Jonas Ekeroth, famt feglade kl. jo från Stockholm. Skäggs hamn gaf ofs om aftonen vårt forfta nattläger. Vi lofverade dagen därefter med et härligt vä- der och Sydlig vind til Djurbamn , hvaråft vi til den I 3 lågo for motvind. Jag hade altid haft mycken luft., at botanicera uti den Svånfka Skärgården, och fick nu dårtil et godt tilfålle ; men målte fakna denna formoft , i an- leende til års-tiden, då Åkermannens lia hade gjort ända på denna fommarens härlighet. Jag hoppades dock, at fjoltranden fkulle någorlunda iornoja min A 1 e lan£- 2 174 9- ÖSTERSJÖN, Auguft . längtan* fteg fordenlkul den ii. i land pä en Hol- me; men tant dår icke mer ån Glaitx maritima och Artnaria peploides^ fom redan var gången i frukt. Bdrgsklippome voro hår af falta vågen k roffade, lå at de långs åt hade ftora klyfter och Ikuror, Des- fa holigheter voro fylde med klarafte qvarts , få at tydeligen kunde fes fpor til denna Sten- artens ge- neration. Vi kommo den 13 om natten kl. 2 til Daltron y hvaråft vi togo hamn, til at på Fällningen vifa våra pafs, och af Tull-betjenter bliiva viliterade, På båda fidor om Hamnen voro hår bygde fmå tråhus , få at orten har anfeende af en liten ftad eller köping. Det, fom år bebodt på ena lidan, kallas Jutholmenj och det andra egenteligen Daleron . Invånarena åro på båda Italien merendels Lotfar. Hornfimper ( Cottus quadricornis) fångades hår på nåt, fom undertiden Iko- la fås til anfenlig myckenhet. Belägenheten af plät- ten var obehageiig, omgifven med bara bårg och torra backar. Jag kunde ej på denna vågen få hora af flera vådertecken , ån at då fjon börjar ftiga åt ftrånderna, blir vifst nordlig vind, fom våra lotfar fade lig veta af gamm3l forfarenhet* Den 14 feglade vi forbi Sandtnars Herregård, fom hade en Ikon belägenhet åt flora farvatnet, och cn någorlunda vacker lult-trågård, men eljelt ingen ting märkvärdigt. Vi lemnade Dalero-hamn den 1 6. och lyfte vårt ankar kl. y for middagen, i tanka at icke fälla det, forrån vt lagdt vårt Baltilka Haf til rygga, hvilket ock efter ånlkan for ofs lyckades. Landsort var den ytterfta landkånning af Stock- holms liår, hvaråft til de Ijo-refandes tjenft hålles i74P. ÖSTERSJÖN* Juguft. ? Fyrbäk. Hår fleg vår fifta lots i land, och våre fjo- mån antogo ftyrelfen fjelfve. Under' det vi den 17 i et tnakalpft vackert våder fpatferade på halfdäcket, berättade vår Capitaine en håndelie, han haft under fina fjo-refor, at han varit den, fom ifrån Corfica ofverfort til Holland den be- kante Konung Theodor, når han därifrån måfte fly, Han biet honom itrax utanför Corfica ofver- låmnad af en Svånfk Capit. Lieutenant Blix, fom fjoledes frålft honom därifrån, och Capit. EkerotH lämnade honom från fig på en Hollånfk Fifkare-Buys utan for Texel. Hela hans fuite beftod då i en Kam- martjenare och en Kock. Jag berättar detta, i fall denna omftåndighet ej varit kunnig for dem, iom ut* gifvit en iå bekant Perfons lefvernes beikrifning. Gottland vifie fig i dag til vånfter om ofs med fina hoga fimdbårg, hvilka pä långt håll tyktes fö- re dålla likafom med konfi: uthugna Columner. Af landets byggnader kunde vi med glas fe et Kyr- ko- torn. Carhoavne vifte fig for ofs den ig. hela for mid- dagen. Kalkbårgen, vid deras llrånder, ftodofom hoga fonderbrutne murar mot Hafvet. Båda oarne voro aldeles bare, och fyntes endaft på den ena 2;ne bufkar. ( It . Gotl. 282») Den ip. hade vi Öland på höger. En liten grå fogel af fparfve- (lagtet, kom den 10 kl. 1. flygande tätt efter Skeppet* Capitainen fade flraxt, at den betydde Stormväder* En half tim- ma var knapt forbi, ifrån det vi iågo honom, då vi fingo et nog ftarkt våder* få at fjån (log oiver re- lingen, fom ånnu ej någon gång fcett. Det famma A % har 4 1749* ÖSTERSJÖN» Auguft. har jag federmera mårkt åtfkilliga gånger, både i Ö- itcr- Nord- och Spanfka fjön , at da foglar komma om bord, följer altid något elakt våder efter, lå at jag tyckes mig kunna gida, at Stormväders-fogelen ( Proceliaria) ar icke den enda oväders fpåman til fjofs. Bornholms o var det forfta af Danfka landet, fom vi den 21 Augudi fingo i ögnafigte. Skåne vide (ig om dyrbord, fä at båda 2 folgde ofs hela dagen. Den 22 kommo vi in til Skänjka vallen, och voro Trälleborg r>å et Canon-lkott når mot aftonen, då de med fädeslkylar tått befatte Skånlka åkerfälten gofvo ogonen en angenäm blink af landets här- lighet. Sedan vi den 23 drifvit hela natten utanför Skåiv {ka vallen, af fruktan for grund, om vi nattetid hade gått närmare Sundet, fimp vi med morgon-ronnan tvånne vackra ämnen for var utfigt, det ena til lands af Seelands hvita Kritbårg, fom emot Hafvet hade et Ikönt utfeende, det andra til fjofs af några feglare, fom hint ofs, medan vi om natten lofverade* DrakS var en vacker by på vänder om ofs med en kyrka. Hår hiflade vi dagg, och fingo 3 Danlka Lotfar om bord , fom emot 6 Riksdalers betalning ledfagade ofs forbi Köpenhamn. At farvatnet var hår farligt, lå- go vi på et Hollånlkt fkepp, fom dagen forut i vac- kert våder gått på grund, til hvilket från Drakö vo- ro utgångne en dor hop fmå fartyg , fom fkulle lolla det famma. En vacker Ikogslund fyntes emellan den- na by ock Köpenhamn , fom fades vara en fri-lyd E- kefkog. Vid middagen voro vi KÖPENHAMN på et Canon-lkott när , och kunde fe defs vackra Slott, Örlogsfiotta, Arfcnal och några vackra Kyr- kor. f 1 749. CATTEGAT. Augufi. kor* Danflce lotfarne gingo här från ofs, fcdan de fpått ofs vackert våder och god vind, hviiket ock icke flog felt. MALMÖS kyrkor och ftora hus fyn- tes om ftyrbord tvärtemot Köpenhamn. En härlig Boklkog, i hvilken lågo några fkona Stenhus, iades vara Kongl. Danlka Djurgården, Hela denna tra- éten ifrå Dr akö var ganlka behagelig at fegla forbi , och tyktes af Naturen vara ärnad at fornoja de Sjo-re- fande från båda Hafven, fom ofta på lång tid ej fett annat ån himmel och vatten. LANDSKRONA vifte (ig kl. 2 om ftyrbord, och vi gingo helt når un- der Hven) fom åt denna fidan var aldeles obebodd. Vi kunde endaft fe en kyrka. Strånderne voro på denna 6 helt grona, fom vi ej fett på Skånfka ftran- den. Vi gingo i dag efter middagen til ankars på redden emellan Helfingborg och Helfingör , til at i denna fifta ftaden betala Danlka Tullen* Helfingör v ar en liten ftad,bygd af korsverkshus,bredevid hvilken låg fäftningen Cronoborg , fom usantil hade anfeende af, at vara tillråckelig til det han år åmnad , nämligen en nyckel til Baltifka Hafvet. Jag var den 24 uppe i ftaden. Dår fåldes al- lahanda, fom kunde tjena til forfrifkning for f)o-re- fande, åfven {jo-klåder, fom voro paftade efter de kalla Haf, fom hår på båda fidor ftota til. Tråd-fruk- ter funnos nu hår i fynnerhet til ftor myckenhet. Fifk - Jlag fom hår fångades, och vi fingo, voro Forfk , Lax , Makrill , Hvttling och Flundror . Staden kan kallas en Gåftgifvaregård for de fjorefande* Vi gingo den 2.6 bittida til fegels från Sundet, och ftålte vår kofa åt Götheborg , hvaråft några Oft- Indifke Varor af ofs {kulle inlaftas, och for Levan- tilka Compagniets rakning til Smirna ofverforas*. Kullen var ytterfta udden af Skåne, y mil från Sun- A 3 det, 6 174$' CATTEGAT. dugufi. det, och beftod af hoga backar, på h vilka en bålc var upreft, Den 27blef jag hårvarfe fådana djur och våx* ter, fom jag ej förr fett. Om jag eljell ej vetat dår- af, hade jag kunnat tanka, at jag nu var i et annat Haf, De förre voro Manetter (Medufae), fom både i går och dag blänkte tufende tals i vatnet, och gofvo i en ftilla (jo, mot en klar himmel, med en fkinande gron fårg et härligt utfeende. De fenare voro Fua veficulofus , fafligiatus , faccharinus , vid h vilka hångde en flor myckenhet med de aldrafmår- fta Concha^, Hallåndfke kufterne började vifa fig för ofs* Sedan gingo vi den 28. bittida förbi fVarbergs-Vizå och fåftning, famt Nidingen , den förfta 6 i Gothe- borgs (kåren, fom tände up for ofs om aftonenen ledfagande eld. Vinga-o och båk, famt en ankommande lots, gaf ofs den 2p tilkånna, at vi nalkades Götheborg. Vi feglade förbi ELFSBORGS Fåftning vid middagen, och gingo dår innanföre til ankar. Fåft- ningen tyktes vål forfedd, och var ganfka vål belä- gen, at fpårra in farten til Gotheborg. Skären utan for Gotheborg beftår af många helt bara klippor, fmä och tätt, intil hvarandra belågne. Många af dem ligga under vattnet , få at inloppet hår måfte vara nog farligt. At det lå år, intygade et vrak af Oft- Indifka Compagniets (kepp Gotheborg , fom för 5 år fedan, dådet kom laftadt hem från Oft- Indien, fåg (It ode på en blind klippa ftrax innan for fällnin- gen. GÖTHEBORG den fafta och berömda han- dels -ftaden, fom ofveralt år bekant ibland de båfta ftå- 1749* GÖTHEBORG. jiugufi.. 7 ftådcr i Sverige nåd til hufvuddadeti, vide fig den 30 for våra ögon. Vi hade en mil fjöväg, at ro från fäftningen in til daden. Hamnen var det förda jag fåg. Den år dor och nog fåker, omgifveri med höga bårg. Hår lågo några fmå Kongl. örlogs-fke*pp och Galerer. Långre fram lågo 5 0d-Indifka Com- pagniets Skepp. Skeppsvarfven voro 3 a 4 ftycken. Sägqvarn , fom drefs af våder och gick med dera bla- der, famt fjelf fordrade upp timbret ur Sjön, var an- lagd på cn högd vid Hamnen. Utur den dörre Ham- nen kommo vi in genom en dagbom i en graf eller murad Hamn, fom gick tvårt igenom hela daden. Dår lågo fmå fartyg, i fynnerhet Hollåndlka Smäc- ker, fom afhåmtade Oft-Indifka Varor. Staden var medelmåttigt dor. Hufen voro öfveralt af trå, un- dantagande några få Stenhus. Byggnaden var gan- Ika nätt, i det hufen voro med bråder öfverdrag- ne och färgade gule eller rödo - fmå trånga gårdar voro vid hvart hus, fom tyk tes vara n0g farlig an- läggning vid eldsvåder. Rådhufet, det öar utmed nyfs upförda Stadshufet, Oft-Indifka Compagniets hus voro de dörda och vakrade i daden. De 2:ne lida dodo ånnu under bygnad. Jag blef mycket glad, då jag den 31. råkade min flågtinge Herr Gustaf Tollander, fom 1- bland andra Od - Indie - tarare i denna Sommar var hemkommen. Af honom fick jag åtfkilliga artiga underråttelfer om de orter och folk han hade fett, i fynnerhet Chineferna. Jag betraktade rått noga den Chinefifka vigten, och blef underrättad, at vigten i China år deld i 1 Catche , fom har 16 Teel. 1 2eel 10 Mees. 1 Mees ioCandrin. 1 Candrln 10 Caas. En Catche år ungefår ijfå» 100 Catche göra 141 Svån- Ika fä- Den brukeliga peminge-vigten håller fo Teel i China, fom gör x Catche och z Teel, 1 Spanfkt A 4 flyck 8 1749* GÖTHEBORG, Scptetnl? . ftyck v. Achtcn häller 7 Mees och 4 Candrin. Jag jämnforde den med Apothekare-vigten , och fant, at 3j gick up mot 8 Mces, Jag hade ej litet nöje den 1 Sept. at fa träffa tvånne andra Oft-Indifka refande. De voro Prå- fler, och hade i år kommit hem, M. Thoren med Freden , och M. Hjort b er g med Hoppet . De ha- de bada två, jämte fina arbets-fyflor, med ftorlta beröm, vinlagt (ig om Natural-Hiftorien i de or- ter de varit. De hade härom blifvit anmodade af Oft-Indilka Compagniet vid (in bårtrefa , och efter- kommit det til (in ftörfta heder. M. Hjortberg hölt nu på at arbeta färdig (in Dagbok, kunde rita, och hade dårföre godt före at pryda (it arbete med Tabeller, af det han fett i naturalier. Han hade för- nåmligaft utvalt Fijkar^ ofver hvilfea i fynnerhet Hayen ( Squalus) med LotJ^xn (Scomber Duclor ) och Su- gar en (Echenctih han hade vackra anmärkningar och Figurer. Han hade åfven famlat några Infeöter och Vermes, och lofvade inlämna alt detta til Kongl. Svånfka Vet. Academien. M. Thoren hade i Bota- niken vid (ig vara en värdig Difcipel af (in låromä- ftarc. Herr Arch. Liknjeus, hvilken undervifning, han åtnot kärt for (in afrefa. Hans famling af orter (kulle vara ganfka anfeenlig, den han redan lämnat til Commerce - Rådet Lagerström, fom ofverlfyrt den til Herr Arch. Linnäus, at til famlarens heder och Naturens åKkares noje göras allmän. Vidare fick jag den z. i denna månad fe allahan- da Naturalier ifran Oft-Indicn och China, hos Herr Commerce -Rådet och Direäeuren af Oft-Indifka Compagniet Lagerström. Denne Herren hade för flera år tilbaka nyttjat det tilfållet han ågt, at med Oft-Jndi(ka Skepp förfkaffa fig famlingar ur Natu- rens • 9 i?49* GÖTHEBQRG. September. rens riken. Det jag i häftighet fåg, var en anfenlig Snåcke-famling. Skona Millepora , i fynnerhet en, fom hade et ftort ftycke af fin bads vid fig, forn beftod aflera. Vålbemålte Herre hade fatt hem med fifta fkepp Gullfijkar (Cyprinus aureus) 4ftyckcnlef- vandes i frifkt vatten, lyckeligen hemförde från Can- ton helt qvicka. Deras mat var Oblater * ( Bejkrifne af Arch. LINNMCJSi Svdnjk. Vet . Acad. Handl , 1745)* En Qyiga p månader gammal, från China, fom var i ingen ting fkild ifrån våra kor, endaft fåg hon något mer munter och qvick ut , likare at hon fkolat varit upfodd på vilda fåltet, och under bar himmel, ån at hon någon Gn varit inftångd i trån- ga hus eller mörka hyddor, fom altid ger djuren et trumpnare och dåligare utfeende. Fårgen var röd- brun. Hon var våi frodig och fet, lå at fjorefan ej bekommit hanne illa. Bambu-ror (Arundo B ambos\ iom i China brukas ganfka mycket i deras Oecono- mie, var våxande hemförd, Stammen en tum tjock, articulatus, fpithamseus inter genicula-, Folia erififor- miaj altit. bipedalis. GYMNASII- Bibliotheket opnades formigafdefs foreftåndare M. Arvidsont, Sebas präktiga verk, var vål den koftbarefta boken där fants: En Naturalie famling var hår vackert begynt: dår viftes Flyg-fijken , en ogemen ftor Al, tänderna af Manati , et gänfka vackert Lithodendron^ cn FEgagro- pila uren ko, af en fullkomlig knytnåfvas ftorlek, en hop Petrificater af Salig Arch. Stob^eus hit fkånkte. Qvinfolkem rdgnhldder kommo hår i Gotheborg icke mindre mig, ån andra refande, ovanligt fore, at fe. Detta är et klåde, några alnar långt, af fvart tyg, fom de altid kafta ofver hufvudet, och haifva kroppen, når de gå ut, iå at åfven anfigtet år (kylt. Det brukas af alla gifta af medelmåttigt ftånd , och A 5 år io 1749* GÖTHEBORG. September . år detta bruk lå fortplantadt från åldre tider, då det utan tvifvel kommit in med utlänningar, fom förft anlagt ftaden, at det intil vår tid ej kunnat undergå de omftåndighcts oden, fom Fruentimbérs kläde" bonad eljeft år underkaftad. Jag begaf mig den 7. up i en Bondeby på landet, hvaråft, fom i hela Bohus lån, en del at Småland, och Skåne fkal brukas, fönltret var på taket, fom gjorde ftufvan nog mork ; men fkal bidraga myc- ket til varma rum. Blåkål var här planterad på Hora kål- täppor utan for hvar bondefluga, och fkal denna helfofamma och nyttiga vax t vara mer bruke- lig hår, ån i någon annan landsort. Vi lyfte den 8 Sept. bittida om morgonen vårt ankar, och gingo ifrån Elfsborgs fattning, fågo ef- ter midd. Marflrand , och om natten Skagens Bak. Den p. hade vi J utland om Babord. ESOX roftro cufpidato. Artt Sp, 2. varen fifk, fom vi den 10. fångade på krok. Näbbgädda kallas den allmänt på Svenfka, och i Bohuslän Horngäl , defs befkrifning kommer måfl öfverens med vår allmän- na gadda \ men defs långa näbb fkiljer hånne gantka vål. Fjällen voro gröna, hela kroppen färgade grönt af fig, och fjelfva ryggbenet och relbenen voro gröna, fom jag eljeft på ingen fifk fett* Våftlig vind med nog hårdt våder fatte ofs de» 13 an. Några fmå foglar , iåfom Rodfijerten (Ruti- cilk. Fn. Sv. 124). Svalan och en Tärna hade den if blifvit angrepne af ovädret, förr ån vi, och fökte altiå hos ofs fin tilflykt , och icke långt därefter np 1749- VÄSTERHAFVET. Sep. u upvaktcs en ftark ftorm från N W. fom p a it od i 3 dygn. Vi hade et dygn haft ftillare våder, då vi d. 20 for middagen fingo om bord några Bofinkar ( Fringilla celebs) och en Tärna (Sterna Hirundo ) , vanlige fpåmån til omikifte al våder. De bebådade dock denna gån- gen ej vårre, ån en ftark kulning från W, fom kom emot aftonen och gick fnart ofver. En {joman, fom fatt up i maften, ropade om morgonen den 21, at han fåg Holländfka Vallen ; men vår Capitaine trodde, at vi ej vore komne iå långt, och gafdårfore ingen akt dårpå, forr ån eftermidda- gen, då han med de andra kunde fe Ängelfka kuften vid Yarmouth från toppen $ då förftod han forft hvar- åft vi vore, och at det var tid, at bruka forfigtig- het \ emedan vi fvåfvade emellan de bekanta Ängel- fka Bankarna. Lodet år vid fådana tilfållen en fjo- mans högra hand 3 det brukades ock nu rått flitigt, och det juft emillan fruktan och hopp. Man hade vid en lödning 20, och vid en annan f famnars djup, ock få i några timars tid , tecken til den aldra ojåm- nafte hafsbotten. Sjomånnerne befloto, at de voro ur råtta farvattnet , och på någon bank , fom i deras kort ej var utmärkt. Vår lycka var vid detta tilfål- let, at vi hugnades med et makaloft vackert våder , hunne til natten i godt farvatten, och fingo en ön- jkelig vind, Holland ar ne hade på defla bankar fin guldgruf- va, iå kallas med fkål deras Sillfiikerien, hvilken icke kan beftridas, at de tagit nårmare up vid fina gran- nars, an fina egna ågor. Vi foro den 22 forbi gan- fka många af dem > och kunde i fynnerhet råk na of- ver 30 ftycken på en liten krets. CA- iz 1749. CANALEN, Sep. C AN ALENS fmalalte farvatten, emellan Frank- rike och Ängeland, tillåt o fs den 2$. vid Solens up- gång fe kulterna af båda defla mågtiga Konungari- ken. Det lenare voro vi ganfka nåra, få at vi med klara ogon kunde Ikonja defs kritbärg, bcfpeckadc med Flintftenar, och den dår ofvanpå belågne Dou- vers fällning. Et härligt våder, och cn önfkelig bord forde ofs med nöje forbi de ftållen, fom i detta farvattnet blifvit få många fjorefandes graf. Vi kom- mo den if uti Spanlka fjon vid middagstiden , fe- dan vi på z\ dygn feglat 90 Svånlka mil, h vilket utgor det egente ligen , fom Ijomån råkna for Ca- nålen. Vår Svånlka flagg hav foga at frukta for Sjorof- vare ifrån Barbarilka kullen, la långe vår Krona, tii handele-ns flora fordel, underhåller en god fred med de mågtigalle af dem. Några fmå rofvare-fartyg ifrån Saleé och Tanger, fom undertiden oroa detta farvat- net, åro de endalle for hvilka Svånlka Ikepp målte bruka den forfigtigheten, at fatta lig i forfvars Iland* och emedan man aldrig bor anfe fin fiende for ringa, få lagades til våra Itycken och fprångkiltor , famt handgevär utdeltes den 2.6, at få många, fom voro om bord. Uti denna llållning hålla iig gårna våra fkepp til defs de åro forbi Gibraltar,. Vi hade den 18, vid middagen i ognafigte hog- den af den bekanta udden, utom hvilken de gamie trodde ingen jord mera fants, och voro ej längre ifrå land, ån at några Q^ånfifkor (Fringilla Ligurinus) hunno til ofs, at utmattade foka natthårberge. Himmel och Haf tåflade om , under vår fart den 30 genom Spanlka Ijon, hvilken fkulle ofvergå den andra uti behaglighet. Jag, fom ej hant at ltråc- ka min lilla infigt i Naturen längre, ån til de 3 ri- ken, i749- SPANSKA SJÖN. Sept. ken , fant mig i famma tilftånd, fom den dår går uti cn park, full med de härligafte vaxter och djur, u- tan den ringade infigt i Natural-Hiflorien. Han kan faga, at det år vackert 3 men ej vidare. Jag tvi- flar ju icke at många vackra åmnen både på himmel och haf lupit oformårkt forbi mina ogon, fom kun- nat gifva anledning til nyttiga anmärkningar, åt den, fom haft kunfkap uti AAronomie och Phyfique. St. Fincents udde, fom år en bekant landkan- ning for de fjorefande, hade vi nu låmnat efter ofsj når vi den 9 Ö£tob. tor middagen hunno up en Hol- låndfk örlogs Fregatt, fom (kulle hemföra en Tripo- litanfk Ali Effendi, fom kom ifrån fin befkickning hos Hollåndfka Republiquen, och var den famme, fom i famma årender,for några år fedan, varit i Stock- holm. At vi voro iofåkert farvatten, at de icke hiffade någon flagg, få fnart vi hilTat, och aldra- måft, at vi få^o Turkar, och en hop manfkap med ofvergevår pa half-dåcket, fåg nog mifstånkt ut, och gaf våra fjomån anledning, at rufta fig något li- tet til forfvarj men all mifstanka förgick, då en Lieut- nant med en Under-Officerare och 8 man kommo ombord, endaft at fråga, hvadan vi komme , och hvart vi ån>nade ofs. Vi hade ej fett Tumlare , fedan i början af Nord- fjon, forån vi den 10. blefvo varfe flora fkockar af dem drifva från W. til O. Sjomånnerne hollo dem for våder-fpåmån, och fade, at då de fynas fä nåra i vattubrynet , kommer garna hårdt våder ifrån det våder ftrek , åt h vilket de fara. For denna g^g flog deras fpadom felt 3 ty det famma hårliga väder, fom folgt ols igenom hela Spanfka fjon, varade ån- au i några dagar med ftark varma. 14 1749* SPANSKA SJÖN. Octobv4. Vi hade Africanjka kutten den ii. hela dagen i ognafigte, och emot aftonen den Spanfka til höger ioro fornt. Det feltes ofs altfå ganika litet, åtkom* ma i et annat Haf> men vi matte dock låta ofs noja, at i 2, dygn krytfa mellnn Spanien och Afncanika Vallen for en tåmmelig ttark Ottlig vind. Sundet, fom fkiljer Europa ifrån Africa, gingo vi den 14. efter midd. igenom. Hoga kalkbarg fyntes på båda fidor af genomfarten, utur hvilka r6k utdog från en ftor hop eldar , hvilka åro kalkbrånnerier , dem de drifva i båda kufternas bårgsklyfter omfom. Med detta kalkbarg, fyntes andra ut af los fand, fom ej voro lå branta, utan duttade emot Hafvet. De voro helt gvona, ofvertåkte med en frutex, och hade åtven några vingårdar. Utfigten af detta bårg, år ingen ting mindre ån behaglig. Nordifka bår- gens prydnader, ftadigt gronfkande Ikogar af Gran, Tall och En, faknas hår, och med dem det noje de tildela fina ålkådare. GIBRALTAR- ftad och fattning fyntes den if , och låg vid en hég klippa, fom dot de Spanfka bårgen vid Sundet. CEUTA låg nåttan gent däremot pa Ah*ican(ka fidan. Når dette åro låmnadc akter ut, år man kommen igenom trångden, och far fe et annat Haf. MEDELHAFVET kom ofs med morgonron- nan i ognafigte, och vi lofverade långs efter Span- Ika kuften, hviljten altid de fj ofar ande hålla nårmaré til, ån den Morifka. Vi finge ifrån Spanfka kutten en liten vacker fogel ( Motacilla bifpanica *) om bord* Den fpådde ofs et hårdt våder, fom kom några timar efter med N.O. vind och varade hela natten. Et *5 i749* SPANSKA SJÖN. Otlob. Et ilark t åikedunder med ljungande, hagel och rågn kom ofver ofs den i8:de om natten, fom vid denna årstiden var ovanligt for Svenfka ögon. De höga Spanfka bårgen fölgdes ånnu åt, och iyntes om dagen tåkta med fnö, och om natten lyfa af eldar, hvilka uptåndas dels af dem, fom hålla vakt, dels af dem, fom äro tililådes vid kalkbränningarna. Vi iingo en Lärka ( Alauda) och en MQTdCILLA cor- fore ex fufco •viridefeente , pettore ferrugmeo , ombord. Den förra kunde ej annat ån efter fin vana til lands fatta fig ned, åfven på Hafvet, men det bekom han- ne illa. Många blefvo bårta, och en enda kom däf- ven och elåndig up på Skeppet. Fvrmenteva vifte fig den zf för m. til vånfler. Den var en holme i Medelhafvet, mot Spanfka kä- ften , på hvilken endaft iyntes någre bufkar, hvars ftrånder ikjuta perpendieulairt upat Hafvet. Vi fingo i några dagar förfara detta Climatets höftevåder (i Medelhafvet ) med ftorm, kulen vä- derlek, rågn och om natterna et förlkråckeligt ijun- gande > men om natten emellan den z$. och 19. kl. p, då vi vore iz mil vefter om Sardinien, hade vi det grufveligafte och hårdafte våder, vi hit intil på hela vår refa utftått. E11 N. vind med aldraftarkafte ftorm-ilningar : et häftig* ljungande från alla him- melens kanter med något åikedunder: et flagrågn blandndt med hagel, ftötte på en gång tilfamman; men påftod ej långre, ån litet ofver en half tima. Haglen, fom då föllo, voro til en delovale, fom- liga fphasriike, fomliga elliptiike och platte , andra kantige. De ftörfta Voro ftörre , ån valnötter, de mindre, fom Muikotter. De voro hvita och klara utan på, och hade invårtes en kårna, fom ftötte på klått af en årts ftorlek. Jag våg4e några fom höllo jj. \6 174 9. MEDELHAFVET. Nwemb. Nar jag tog dem i munnen voro de få kalla, at jag fruktade tungan Ikulle bli paralytifk , om jag vidare fortfatte forfoket. Sjofolket, dem de flogo i huf- vudct och ^å hånderna, "lomde ej den natten eller dagen dårpå, at de fått kanna dem. Något for det- ta o våder i fkymningen, vifte fig 100: de tals Tumlar e ( Delphinus 1. Linnsei S. N. ) i vattubrynet, fom fprungo åt Norden, et tecken til ovåder, det jag ofta fett ilå in. Mina vanlige Spåman, Sparfoar, fåto ålven fe iig til myckenhet vid detta utfallet. Afrikan (ka kuften fyntes den 1 Nov. tfrån ma-fl- toppen, från hvilken kom en Emberiza (africana). Vi feglade den z. forbi Sicilien med en ftark N. vind, for hvilken vi fågo Tumlare i vattubrynet och foglar kring Ikeppet. En oräknelig myckenhet Sparfvar (Emberiza melitenfis) kommo den 5. omkring vårt fartyg, och ilrax dårpå blefvo vi anfatte af en itark ftorm, fom varade hela den andra dagen. Vi hade den 7. i ognafigte kuften af Morea, då en Levant (Så kallar man en N. O. vind): motte ols och gjorde, at vi til den n:te måtte kreutfa, u« tan at vinna någon fordel. Vi fingo den 12. bittida om morgonen fe Candia och Certgo på vånfter. Morea kom ofs i ognafigte den 13. på våntfer, och Milo på höger , då en god bord gaf ofs hopp at fnart ända vår reia, och en hårlig väderlek lindrade lcdfimheten, fom et få långt viltande emellan him- mel och vatten naturligen kunnat åftadkomma. Men efter middagen byttes tilftåndet om. Ju mera en fjoreun nalkas lar.d, ju fåkrare rakning gor han P» 1749- MEDEL H AF VET. Novemb * 17 oftadi^t våder* Nordlig vind mötte ofs med det al- dra fafc liga Ae ltormvåder, och nödgade ofs at kreut- fa i z dagar. Til vår lycka voro vi Milo fa når, at vi den if kunde foka des Hamn , i hvilken vi Inpo in med en flygande florm. MILOS -Hamnar en af de bålta uti Archipel, omgifven med bårg pa alla fidor, af hvil- ka et, vid inloppet, har et förflordt Caflell, med en by, fom ofelbart har en af de måft hoglånta belågen- heter och vidlöftigafte horizont i hela verlden. Vi kallade ankar pa mer ån ao famnars vatten, la djup år dennahamn, hvilket ej litet bidrager til defs god- het. Han vore vård at ge inlopp åt et båttre land* Vi funno med befvär ankar-botten på förefagdedjup, icke långt ifrån landet* Öfveralt var han eljeft dju- pare. Vi rodde den 1 6 for middagen i land, och gin- ro up til (tade n , fom har famma namn med on. For mig var det kart , at denna årstiden fa fe några vaxter i blomma, fall ån hollen hade redan fått magt med de flålla, eker hvilka jag endafl kunde fe deras för- torkade qvarlefvor. Den rorfta jag fåg, var fvånfl:, ontoclon autumnale , fom åfven hos ofs blommar om hö- ilen* Anemone coronarict flod ån i lin båda blomma, af hvilken fomlige voro hvita, fomlige blå. Nexium Oleander flod på 1 ftållen i flora burkar ut vid vågen, och prydde iit ftällc med fina falla gro na blader och långa Ikidor, hvilkas frön ej ånnu hint at vål mo- gna. En qvarters hog[bufke (A hfembvyanthemv.m nodi - forum) flod öfver hela marken, med fmå trubbuga, kottfulla blan, utan blomma. I murarna voro 2:ne bufkar, z alnar höga, den ene hade fmå ovala gröna blan, inga blommor, (Rhamni fpecies); Den an- dra med hvitgrå blader, fom åfven bclkrefs. Vågen var tull med klapperflen och klar Qyarts i lofa ftyc- B ken, i8 t 749. MILO. Novemb. ken, röd och Tvärt Spat, åndteligen Sandften ©ch härd Kalk Ilen. Pä bada fidor voro gårdesgårdar af grof Sandlten , bland hvilken var blandad en grof blekgul Lera i llora Itycken, Tom af iolhettan iomlig- ltådcs var fä brand , at den var helt rod. De voro härigenom få falte, at ingen ting tyktes kunna rub- ba dem, och därtil med, på fomliga Italien, få hö- ga, at de fnarare tycktes vara anlagde, at bevara en be fa It itad, än några illa brukade hvete-åkrar, Tom lågo där innanföre. Sedan vi gått ~ mil ifrån ftranden, kommo vi in til itaden. Dels utfeende kunde ej an- nat, än upvåcka fina åfkådares medömkan, då den en- daft vifade bara lämningar af forftorda hus, fom vit- nade, at de tilforene varit präktige, bygde af fyr- kantig Kalkften, och fyntes ännu några qvarlefvor af deras forna, både in-och utvårtes prydnad. Innom de Ha eländiga murar , bodde några ufle inbyggare, af hvilka de lattige hade intagit underfte våningen, hvar- ålt deras boning uti intet annat Ikildes ifrån våra (vå- ra fängelfer, ån at folket hade dorren öppen, och ‘därigenom fingo fit ljus, i Hållet for fonfter, och ha- de frihet at gå ut och in. Vi gingo flrax tillika med en Hollåndfk Sjo-Capitaine til Holländfka Conluln, och fedan han val undfägnat ols, och budit ofs til middags- måltid, folgde vi Vcnetianfkc Confulen , fom forlt förde ofs in i Stadfens kyrka. Vid vågen ifrån Ilranden funnes: Nerium Oleander , Erigeri Ipe- cies, Mefembryanthemum etc . I Trägårdarna, fom vo- ro,elåndige, fyntes i:ne Palmträn ganfka llora, några Fifbnträn , Rofenmarin i gamla llora bulkar, Narciffus luteus , Majorana , fom var dår hållen för den raralie, och näflan den endafte bevarad i krukor. Vildt til ©mnoghet fans dår. Bland annat var dår Tjäder , llorre ån i Sverige, en fållfynt tog cl få långt i Söder. Staden är förltörd och fattig 3 men full med. folk. Barnen 1749. MILO, Novemb . ip välmående, hade fin boning en trappa frän jorden j men deras viftande var lika ufelt. Dar var 2:ne kyr- kor, bäde Grekifke* här år nu ingen Romerfk , ej eller nägon Mifionairaf denna Religionen. Jag gick in i den ena, fom var i anleende til det ofriga itad- fens tilftånd tåmmeligen vål vid magt hållen. De vi- fte mig en ctiriofité, fom var vård upmårkfamhet. Det var et ftycke af en (kepsplanka, hvilken var ige-* nomborad af et filkeben., fom var den ftora tanden af uirtedii Monodon, icke hel och hållen, utan et ftyc- ke albrutit. En Franfk Capitain hade funnit det i kolen af (it (kepp, kölhaladt vid Morea. Han hade huggit ut ftycke t, fam t förd t det med fig hit, och låtit hånga det i kyrkan til åminnelfe. Det var ar- tigt, utan at vara Mirakel, fom det goda folket ville gif- va det ut fore. De Franlke hade hår en Conful af lin egen Nation, och Hollåndarne famt Venetianerne hvar fin, fom åro Grxker af landets inbyggare. På hela denna on år ingen Turk. Capitain Paschan Ikickar under fin fart i Archipel, en Galére hit, fom hämtar Turkifka Keifarens årliga inkom ft, hvilken är nog dryg , i anfceude til landets fattigdom och brift på penningar. Det ftyres af Primater, hvilka nphåmta och aflamna (katten, och bilägga tviftighe- ter. Folket ofver alt var ganfka vanligt och höfligt. Qyinfolkens klådebonad år en af de befynnerligafte och tillika oanftåndigafte , man fer pä någon 6 i Ar- chipel, af hvilken hvar och en har fit egit (att for könet, at utftoffera fig. Här voro de, med et ord, nakne framtil, från hallen til medjan, och hade cn kart kjortel, fom råkte til tjocka benet, famt på huf- vudet et löft ;klåde , flängt ofver fina flätade hår, hvilka hängde dem til medjan. Ön kan aflåmna nå- got Bomull, fom hämtas af Venetianer och Franfka. Vinår hår, men den, fom vil veta, hvar det fåmfta finnes i verlden, lå kan jag vifa honom til Milo. B z Den 25 1749* NATOLIEN. Novemh. Den 1 8 : d e lyfte vi ankar ifrån Milo, fedan vi tagit lots, fom fkulle följa ois genom hela Archipel. Den ip. fågo vi öarna Paris. Den 20. Tius, Negropont, och den 21. kallade vi ankare for ku- llen af Karuburno, fom år Natoliens falla land , dar vi hade Natolien på den ena fidan, och Scio på den andra. Samma dag gick jag i land vid Karuburno men fant ingen ting, fom lönte mödan, mer, ån at jag fick fe T hy mus vulgär is , den jäg ilrån barndomen fett i våra trägårdar, växa vildt. Hahotis och Pu - tnex voro de ofri ga naturalier , fom jag fant. Vi lyfte ankare den 27. och lofverade under Scio, dä jag hade tilfalle, at pä nog nära håll fe dels tåmme- liga vackra Ilad med hus af vackert utfeende , men mera prydd al fina planteringar och trägårdar, fom frambringa den få kunniga Maftix -y denna ons en fak. Den 2(5. kommo vi i Golfen af Smirna, då vi ha- de land af Natolien på båda fidor. Det var ej långt ifrån, at vi icke den 27 bittida, juftdä vi tänkte, at vi öfvervunnit alla olyckor, (lan- nat til 11 ut uti en fvärighet, fom tyktes vilja betaga ofs v-rt hopp om lyckeligt (lut pä vår re fa. Vi ha- de Händigt motvind, och nödgades därfore lofvera emellan 2:ne land, hvilket år åfven få äfventyrligt i et fm alt farvatten , fom det år den endalie och läkra- fte tilflykt får en 1 jo man i motvind, då han år. i öp- na ljön. Vi lofverade åndteligen ej båttre, än at vi gingo för når under land, och ilotte på grund i dag- ningen. Strax kom en G ra: k och Turk ombord, fom voro på ftranden at fifka, och tilbudo fin tjenft, arfkafra ols fmå fartyg, at lätta vårt •> men vi benöf- dc ej deras hjelp. Et våder ifrån landet tog uti våra fe- Z I 1 749 . NATOLIEN* Novemb. fcgel, och hjelptc ofs i rilråckeligt vatten* Vid middagen ‘kallade vi ankare utan for Smirna-Caftell, fom beikjuter inloppet, dä vi blefvo påhålfade, af vara Svenfka handlande, Herrar Palm och Hebbe. Vi lyfte ankare, och gingo in i Hamnen for Smirna, dår vi efter vanligheten blefvo hålfadc med ftycke- fkott från alla Nationers fartyg, förutan de Franfke, iom ej gora denna heder åt någonannan Nation, ej el- ler åtnjuta den af andra. Efter middagen gingo vi i land med Capitainen, och blefvo med den ynneft och valvilja emottagne af vår Coilful Herr Ryde- lius, Fom vi kunde vånta af cn man af hans adla c- genikaper. i f 22 1749' SMIRNA. November, RESAN Kring SMIRNA och MAGNESIA. lag gjorde den 29. min far fl a vifite hos Herr Peys- || sonel, Franfk Conful, och Ledamot af L’ A- éJP eademie des Jnicript öcc.. Hans märkeliga infigt i de faker, fom mäft drifvas i detta vittra Sällfkap , färdeles Antiquitéter och Myntväfendet , hindrade icke , med mindre jag af honom fick en artig an- märkning, fom hörde til Naturali-Hftorien. CoraL kr ne halva i vårt Seculo varit et inbundit ämne for de ftörfta Natura lifter. Naturen har få hop veklat defla fina konftverk , at det tyks vara omöjeligt, at utreda dem. Detta har gjordt, at de haft et öde, iom andre naturalier icke undergått* at blifva förde af olika Lärde til olika Naturens Riken. De hatva gått igenom alla 3 defia Riken, och ännu vet ingen med vifshet, til hvilket de böra egenteligen höra. Det var 1 Herr Peyssonels umgänge, fom den lär- de Grefven Marsigli tyktes haft itörre lycka, at öfvervinna alla tvifvelsmål om defia naturalier, än han hade emot fina ovänner, då han i fin dyrbara Hifto- ria Maris ritade for hela verldenes ögon Corallernas blomma. De voro altfå då för tiden växter. Man vet ingen, fomlftraxt beilridde denna mening, Gref- ve Ma r sigli blef bättre hörd af de lärda, än af fina domare. Herr Peyssonel hade dock igenom nå- gra anmärkningar , dem han gjordt vid Franfka ku- lten, åfven förr än Marsigli gifvit fina i dagslju- fet, fått anledning, at falla på andra tankar, juft de famma, fom de lårefb Franfofer nyligen yttrat , un- deritodde af ron, nämligen: at Corallerne voro mafk- bon. Herr Peyssonel f)elf hade ej Natural * Hi- ilorien för fit hufvud-arbete, gjorde darfore intet vä- fen- I74P» SMIRNA. December, 23 fende af defia anmårkningar. Han meddeltc dem med fin Bror, en lärd Medicus. Brodern okte dem och tänkte göra dem allmänna, okunnog ännu om det, fom Marsigli trott fig uptåkt. Andteligen förekom Gref Marsigli Herr Peyssonel, och denne full af harm, at fe fin tanka kullkallas af en annan, fom var honom tvärt emot, och hvars uphofs- mans anfecnde ibland de lärda, han til åfventyrs trod- de kunna bidraga, atminlka deras förtroende til en an- nans anmärkningar, fom ej ännu fått bland dem famma infteg, förqvafde fina och fin Brors rön \ men tan- kan blef dock icke aldeles nedgrafven. Herr Confui Peyssonel yttrade den för Herr Reaumur, och rakade juli pä den , fom vifste at göra nytta af en fä mårkeiig fpeculation, Herr Reaumur meddelte den förökt med egna tankar och anmårkningar med Kongl. Franfka Vet. Academien, och underlåt ej med heder, at komma ihog d«fs forfta uphofsman* Sådan var början til den mening om Corollerna , fom i vår tid funnits värdig Kongh Franfka Vet. Acade- miens och andra Lärdas underfökning , och nåftan vunnit allmänt bifall, hvilkct defs uphofsman ej lof- vade fig, dåden for 11 föll honom in. Den, fom nyfs år ankommen i et främmande land , år nyfiken, at fe dcfs fedvänjor. De, fom an- gå Gudstjenllen åro artige, och en refande, fom an- tingen för fit nöje, eller i någon nyttig affigt, vil närvarande göra fig underrättad om alla Religioners Ce remonier, fom gjord t målla våfcnde af fig, bör begifva fig til någon vifs ilad i Levanten, där kan hanjealla, Afgudadyrkan undantagen. Gr men Syngeneftfterne hade til en del tagit fkada. Konflen hade fnart fagt aldrig lagt handen vid Trägårdarna hår omkring, om icke at plantera Ponierants-trän , fom icke våxa hår vilda > men finnas dock til myckenhet. Naturen år hår blid och vacker. Om allenafl cn ringa konft kom- me til hjelp, få (kulle man fnart hår få ltörre trä- gårds härligheter, än de dår pryda vart Norra Euro- pa, fom fordrar fä mycken möda och koflnad, fom finnes i deras trägårdar, dår en hop P omer ant s-trän växa, h vilkas frukt ingen aktar af hämta, utan den far fitta hela året öfver til allmänhetens tjånfl, til defs den faller fjelf af, emot den tiden cn ny blomma ikal fpricka ut. Några Fikon , Oliver och Granat - trän flå hår och dår i oordning om hvarandra. Po- pelträn åro nog allmänna. Palm eller Dadelträn fy- nas ganfka fa, fom ock tyckas vara af cn vacker ålder. Cyprejfer växa hår och dår, och lliga up ät fkyn, fom de flörfta Pyramider. Defle åro vål de ltörlla prydnader, fom Naturen har fkånkt lamrna orter. Hedera Helin Murgrön växer omkring, och uti alla Smirna Trägårdar, få allmänt, at den knapt kan va- ra någorftådes ymnogare. Den utgör flörfta delen af de- 29 iyyo. SMIRNA. Februarii . deras gårdesgårdar, och kryper öfveralt 'i trägårdar- na, dem hon väl pryder, men foga gagnar. Jag fäg i dag nägra Naturfens malier- Mycken af denna växt, fom vidare ftyrkte mig i det, jag tilforene ve- tat, huru tjänlig den år til trågårds-prydnader , i fynnerhet om konlten låmpar hanne på goda Ital- ien, hvilket hår felas. Jag fåg på et ltycke en He- dera och en VtnranVa följas åt, och bekläda et Gra- nat-trå, hvilket gaf en härlig ut ligt. På et annat ftällehade fyra refvor krupit up på et fikona-trå, och fält lig i barken med lina htilningar, hvilket ickc fäg mindre tåkt ut 3 men det fkcnulte ltycke af alla var et Portik jul, fom Naturen Ijelf gjort af Hedera, fom til en och en half alns tjoklek, och 4 alnars långd hade flätat figtilfammanofver en eländig trägårdsport. Sjelfva porten beftod af några hopfpikade ohyfläde bräder, hade varit nog flat for en gemen ftallgård $ men taket hade kunnat pryda ingången til en Kong- lig Trägård. Planken omkring trägårdarna åro fåda- ne, fom fkogslöshet lård t dem at gora. De åro mall lefvande, och altfå beflåndige. De gora dem af Pilar, dem de plantera vid et upgrafvit dike , til 2 alnar från hvarandra rund t omkring; eller af trän, fom ånnu åro präktigare, och endall detta landet förbe- hållne, nämligen Capri fieus , dem de på famtna lått plantera. Jag tror at våra Svenlka Hushållare ej lära drilla fig, at fortplanta fådana gårdesgårdar 3 men det torra flaget vet jag, at hos ols kommit 1 åtanka, hvilka jag Ikuile onlka få fe i Sverige med famma framgång inrättade fom hår 3 emedan jag är forfä- krad, at det låter gora lig. Jordvallar äro hår ännu allmännare. Hedera och en hop andra bultar växa därpå, fam t Strandrör Pir un do phragmites ( Do- nax?), mycket llörre ån värt Svenlka, hvilka göra dem varaktige och oofverltigelige. Jag har varit nyfiken at tå veta, huru Röret kommit til en f ådan myc- ken* 3 ^ J7f°* SMIRNA. Febr nar ii . kenhet, at växa i jordvallarna, och frågade folket, om ckt blifvit i ätt eller plantcradt dit, til at pryda och ftadga vallen ? De hafva fvarat : Nej. Jag frå- gade om dc fördt jorden itran Ha fs 11 rand en , och. om rotterna fåledes fdlgt med, lom ledan här lupit up? det nekades älven. Jorden til vailarna år tagen pä llället dar de åro, och upkaltad ur diken, fom aro på båda fidor. Det var da icke Ivart, at med någon ringa eftertänka finna, hvarifran denna växten på detta llället härllammade. Hafvet har ej iä lange fedan gått up til dc Trägårdar, fom nu äro et Canon-lkort dårifran belågne, då åfven lom nu växt ror pa dels flrånder. Omfider har Hafvet tagit af, och defs botten blifvit falt land , få at rotterna af denna Hafs- våxt blifvit qvare vid defs forna llrånder, hvilka le- dan jorden blitvit upkaltad i vallar, fått frihet at utvidga lig, och at löpa up til ltjelk och frukt, fom den omnigalte fkog, hvilket icke var få lått, da de lågo gömde i jorden under en allman far våg. Ler- viurar aro de fåmila llags llångfci, lom har brukas. Våren begynte redan den u Febr. frambringa denna Sodra verldenes härligheter, fom gofvo verkan af et blidt Climat. Mandcltrådet blom firades rundt omkring Smirnapåbar qvifi. Anemone r och Tulipa- ner prydde fälten, och växte i dalarna och vid bårgs- fötterna ofveralt vildt. De förra åro Ikona, af åtlkilli- gc fårgor, purpurfargade , högröda, coccinel-far- gade med en hvit ring vid bafis af Petala. Jag be- fkref åfven i dag Solitaire , en fogel , fom fans i vårt Svänfka hus, och halds i bur. Den år en fiags Tra/i (Turdus [olitarius ) , den år for fin hårliga fång högt värderad i Öfterländerna, och hafva de berättat mig, at dcnblifvit köpter i Conllantinopel anda tiliooPia- ller, jåm vål af Turkar. Han hviflar och kan låra at fjunga hela aires, når han blir tilhållen och öfvad. ijyo. SMIRNA. Februarii. 31 Deras hemvift år på de Graekifka oarna. Därifrån foras de ofver, och fåljes af Graeker, fom på fi tt fp råk kalla honom Han lefver af färlkt kott, Infedier och Corinther, når han hålles i bur. Öpobalfamum eller Mecca balfam , fom få fål- lan fas upriktig i Europa, och kanlke aldrig kom- mit ren in på något Svenlkt Apothek, var jag ange- lägen om, at fä fe på en ort dår jag vifste den kun- de finnas god, ford från fit hemviit •, det år et Me- dicament, fom år ibland de aldrafvårafie, at fa ofor- falfkadt, åfven i fjelfva Turkiet; ty de bufkar af hviika den hårntas, åro juli icke många i Arabien, och det fom årligen af dem kan falla , är knapt mer ån hvad fom kommer til Kejfarens Hof, och de dör Ila Turkifka Herrar. Några fåmre Turkar, fom göra fina härfärder til Mecca, kunna ibland hafva en liten flaika med fig, fom år obemängt , och nå« lian ingen af iooorde, fom årligen fara dit kommer hem, fom icke forer med fig någon blanning, den de gifva ut for famma Balfam, fall de gjordt den af Terpentin, m. m. Sådant lårer det måita vara, fom finnes hos Europeifke Drogue- Handlare och Apo- thekare ; emedan jag f] el f fett Européernas fullmäg- tige i Smirnarkopa fädan blanning, i affigt at ofve^r- llyra den til dem , fom i Europa handla med läkeme- del, under namn af Eaum de la mecque. De t fory jag fåg den r 3 Febr. år jag förfåkrad om, at det var upp- riktigt j emedan omftandigheterne härvid llämde efverens med de belhrifningar, fom de både Auélo- rer ofs gifvit, famt med dem, jag har mig bekante om defs ofverfåndande. Det har ej felat mig tilfal- le , at flera gånger få fe det, de gifvit ut for god BäL fam j men jag tog aldrig någon for upriktig mer än denna, fom var fadan, fom jag den bcfkrifvit. 1 7 f o* SxMIRNA. Fjbruarih Våren nalkades nu ju längre ju närmare: var- men var den ft ar k alte vi bår haft hit intilj ty gick jag den 14. utom ftaden, at fe hvad verkan en få härlig väderlek gjorde i Naturen, och hvad orter denna vårtiden frambragte. Jag befokte 'Turkarnas beg rafnings-platfar vid detta tilfaliet, at fe hvad de hade , fom voro vårdt, at anmårka. De begrafva me- rendels alla fina döda utom ftaden , dock har man hår och dår vid deras Kyrkor, åfven vid enfkilta hus, några fmå platfer upfylta med grafftållen. Alen de fom åro utom ftaden äro de llörfta och måfta. De intaga anfenliga falt omkring ftaden, och göra altfå cn otrolig myckenhet jord obrukbar, h vilken dage- iigen ökes 5 emedan de altid gråfva up en ny graf, och liadigt föka ny plats, när de begrafva en dod. De hade lina grafplatfer cmgifne med vackra murar, fnyggare ån de, fom åro kring deras trå- och vingårdar. Vid hvar och en graf var upreft cn iten af grof Marmor, malt grå, och några bruna. På deffa nnnncsmårkcn hade de anvåndt mer eller min- dre konft, alt fom den döde varit af förmögenhet, och i anfeende, då lian letde. jag kunde iluta, at de vöro förnam It, öfver hvilka var bvgd en trekan- tig huft af ften, dårnåft de, öfver hvilka voro up- refte afiånga ftenar, på hvilkas ytterfta ända voro uthuggne en T urban eller T urkifk hufvudbonad, h vil- ken om den år grön, utmärker det en Emil* eller Maftomcts flågtinge, fom dår blifvit begrafven. De fåmlle voro flätte ftenar, på hvilka icke var anvåndt något annat arbete, ån at de voro huggne urfit bårg, och gjorde jämna. Biand deffa voro ock af alla lla- gen de, fom hade ofverfkrifter. Det fom gör Tur- karnas grafplatfer vackra ochbchageliga, år i fynner- het, at därvid finnas fköna vaxter, lom de åro få angelägne om, at plantera öfver fina döda, Cypreffer af anfenlig itorlek, och cn oräknelig myckenhet af 35 i7j*o. SM IRNA. Febr nar ii. Rofniarin- bufkar voro de, fom jag i fynnerhet fant öfveralt planterade. De fednare fiodo nu i full blom- ma, och gofvo en härlig lukt. De förre, fom hållas af Turkarna tor forge- 1 rå, hade fin frukt, och äro icke mindre både vinter och fommar angenäme for fyn och lukt, få at en hår med Ikäl kan fåga (ig fe de dödas gronlkande ben, Turkarne hafva ej illa träffat, och åfven långt båttre ån de Chriftné, då de förfi lägga lina dödas kroppar utom ffaden, och ännu vidare plantera öfver dem de vaxter, fom med lin aromatifka och balfamifka lukt, kunna fortaga den giftiga Itank , med hvilken luften på fådana Hållen blir upfyld. Jag år forfåkrad, at dc härige- nom bartvånda många olyckor , fom i Chriftenheten oförmårkt upkomma däraf, at de lefvande dageligen bo och vandra bland de döda. Ranunculus Ficana af en ftor och vacker varietet : Androface Linn. voro nya blommor af året, fom jag i dag fick älkada, fåfom [ ock Mandeltrdn , fom voro fnohvita af blommor. Kvar- före blommar Mandeltrådet, fom har Hermaphrodit blommor, på bar qviff ? ingalunda af (amma orfak fom Haflelen, monne icke dar fö re at frukten, fom år en nöt, behöfver längre tid at våxa ? de prydde högderna, och efter Naturens ordning borde de gifva anfenlig frukt, fom blom firas en årstid, då himme- len ftadigt år hårlig, och icke gifver något rågn el- ler annat oväder, fom annorftådesofta hindrar en hår- lig blomma, at gifva en önlkelig frukt. jag fant den 17, Hyachinthns Mufcari allmånt vå- xa omkring fiaden, och fiå i full blomma. Turkar- ne kalla denna blomma Mufchirumi , och tjånar dem i deras kårleks verk på detta fått: En ung karl (kic- kar denna blomma til en flicka, .fom han fattat kår- lek före. Då hon fer, at det år Mufchirumi , bör hon komma ihog et ord på rim, fom fvarar däremot, och 34 I7f0. SMIRNA. Februarii. år ydfkerumi , fom påminner hanne genom omfvep, hvad hannes ällkare af hanne åltundar. Detta må med ratta kallas et forblomerad lätt, at tala. Jag fick i denna afton lära et artigt lått, at fatta en god och ljuflig fmak på vin af Franlka Confulen Herr Peyssonel, hvilken nyligen hade lart det af Graeki&a Bilköpen i Smirna. Jag har belkrifvit det i mina famlingar , och förvarat det, hvarmed det Ikal göras, fom af lam- ma Conful mig lämnades. Den 24 hade jag efter middagen tilfålle, at få fe "Judarnas Synagoger , dä jag fölgde med Herr De Costa, den anfenligafte handlande af Judilka Na- tionen 1 Smirna, och tillika en Man, fom ågde myc- ket vett, famt hade nog infigt i mänga faker , både af förnuft och låfning. Synagogerne åro ån vid pafs 6 1 Smirna, de hafva tilförene varit flere, fom genom vådeld blifvit i alkalagde, och federmera ej upbyg- de. De, fom nu åro igen, åro fmå, men vackra hus. Midt i Synagogan var en upbygd plats, om- gifven med et Ikrank, innom hvilket voro bänkar. Jag kunde anfe dem, fom dår futto, for helige Män. Rundt omkring väggarna voro åfven bankar, på hvil- ka manfolken futto och på fidorna voro afltångdc Ikrank , få vål vid golfvet, fom up vid taket, h\ ar- ält qvinnokönet gjorde fin andakt. Utur taket häng- de en hop med lampor af glas, och några ljufe (la- kar at metall. Mofis bocker vifades mig i den ena Synagogan, de voro med vacker Ebrafifk llil Ikref- ne på pergament, fom fedan var ofverklådt med vac- kert fidentyg, och på kaflar uprullade, famt om- bundne med Ikona fidenband. De hade vid pafs 4 Ikåp fulla af fådana Volumer. Dcfie Ikåp llodo in i väggen, och deras dorar voro tåkte med förlåter, pä hvilka Mofis lag: de' 10 buden, och andra (tyc- ken ur hans Ikrifter, voro virkade med bokllåfver af fint wr°- SMIRNA. Mart», 3 r fint fvart klåde utfkurne , och fa fl fy d de på klåde af åtlkilliga fårgor. På ena fidan om doren fatt i hvar Synagoga en gammal Man, kladd i fvart eller hvitt, fom iåfte for Förfamlingen Molis bocker, hvilka ock åtfkillige af dem, fom futro omkring på bankarna hade och Iåfte efter. När jag kom hem fick jag en Ins ( tuberofa ) imberbis, corollis apice purpureis. Barnaba år en al de vackrafte byar omkring Smirna, 2 timmars refa ifrån ftaden, dit vi gjorde en lultrefa den 6 Marti i til haft. En Aga hade ofver- befålet, få vål i denna, fom några andra omliggan- de byar, och den, fom hittils hade foreftått detta ämbetet, hade tilfogat Frankerna åtfkilliga förtret- iigheter, fom gifvit dem anledning, at vid Porten gora anlokning om defs afiattning, vid början af den- na månad, då alla mindre beftällningar af Turkifka Regeringen omlkiltas, och de blifva qvare, fom Kejfarén eller hans båfta kreatur vilja hafva ftad- faftadej men de öfrige lemna fin plats åt en annan* Således fick äfven denna oordningsman lit refepafs härifrån, hvilket gaf Frankerna friare luft, at njuta de nöjen , fom landsbvgden i en annalkande härlig årstid kunde tilbringa. Åkermannen vande nu om den jord, fom detta året hvilat fig. Jordmonen år hår ganfka los och låttbrukad, och behofver fåledes fo- ga moda til fin fkotfel. Den beftår måft af en los le- ra något fandblandad och takt med en rik fvartmylla* Oxar brukas altid til åkrens plogning, huru plogen år gjord, har jag fårfkildt befkrifvit. Det artigafte vid den famma år, at billen tages utaf, når de lyk- radt at kora, och fåttes på igen, når de vilja bru- ka honom. Vi foro forbi denna Byens begrafningsplats , li- tet förr ån vi komrao fram. Den var val få ftor, at många af våra Kyrko-foknar i Sverige icke har ftörre Kyrkogård. Han £kull«. altfå tyckas vara mer ån C 2 .til- 3 6 xyfc. SMIRNA. Martti. tilråckelig, åt en by, fom vid pafs har emillan 2,0 och 30 Familier; men efter Turkarnas fatt at bc- grafva, foip aldrig lägga en dod, där en annan legat förr, mätte en fädan plats årligen ökas, få at med tiden (kulle det tyckas, at hela Byens ågor kunde bli upfylta med likllenar, och de dödas ben. Platfens florlek, och myckenheten af Minnesmärken vifar, at det måtte vara en anfenlig tid , fom folk lefvat och dödt i denna by, på en ort, dår folket hinna til en hög ålder , och icke båra ut många lik om året* Vi foro up til den förnam fta Graekifka Köpmannen 1 Smirna Herr Begler, en Man, fom jag med heder bör nåmna, hade mycket vett, och de båfla egen- Ikaper bland alla fina landsmän, på fin tid, fom lån- ge lefvat i Holland, och nu dref anfenlig handel på iamma ort, i compagnie med en Köpman därifrån. Hans hus var bygdt i Hollånfk fmak, och hade omkring fig en liten vacker Trägård, faftän dår ej fants an- dra vaxter, ån fådana, fom i landet åro allmånne: ( Origanum Majorana) Mejram, fom gerna hvar bon- de hos ofs har i linkryddegärd, hölts här förden rarafte vaxt, fom ftod i en kruka vid upgången til hufet , emot hvilken på andra fidan fvarade Cheiranthus in - c. mus , på andra fidan voro Fikonetrån , Mafideltrån , Pomerantztrån , Platanus or lentalis etc * fom hos ofs med mycken omforg förvaras i varma rum, och fiål- las i krukor 5 men voro hår under bar himmel, läm- nade til Naturens omforg \ dock markte jag med medömkan huru kölden, fom i fiutet af Februari Må- nad hår var tämmelig ftark, hade hushållat, i fyn- nerhet med Pomeranstråna , hvilkas löf och frukt hade aldeles tagit fin undergång. Det iåmma hade åfven fkedt i Staden, der några t rån funnits. Vid vår återrefa fågo vi Storkar , fom voro refande , komne ifrån Söder, och ämnade fig at Norden, hvil- kahade tagit fit natthårbeage på en hveteåke.r, der de '37 I7fs* SMIRNA. Mar til. dc gingo fa fpake och orådde, fom hemtamde foglar, Ddfe foglar hafva i Turkiet lin lyckeligafe plats. Turkarne åro deras förfa Skyds-Herrar, och fkulle vål en Chrifen råka til at döda en nf dcfTa hos dem helgade foglar, få Ikulle han löpa fira, at komma i förre olycka, ån gärningen förtjänte, falt han ock blefve angripen af en ifrig Mufulman. De, fom aga hus, der Storkarne bygdt fina nå fen , hållas för et folk , fom fått for våifignelfe af fin Skapare, och menas vara frikallade från all olycka. Et fådant na fe värderas mer af en vidfkepeligTurk, ån om han ägde fälten fulla med Får och Camelcr $ men man måfe dock förefalla fig, at han bör hafva dennåm- de egenfkapen, eljef lärer han veta hvilket han hel- dre vil hatva. Den 7, Martii befåg jag efter middagen Sksps- varfvct i Smirna, efter där var et Svenfkt Ikepp til at kölhalas. Jag mifsbrukar detta namnet, da jag Etter det på en eländig brygga, den Turkarne lagt an, vid hvilkcn Ikepp kunna vindas omkull til köl- halning, fom icke kan Ike, med et medelmåttigt fkepp, under iyo til 200 Piafters omkofnad. Plat- fen, öfver hvilken vi ginge både bart, och hem, rör- de mer min upmarkfamhet, ån berörde ftålle. Den beltod af ct tämmeligt vidiöftiat falt, fom efter ög- nafigtet kunde innehalla et Svänfkt tunnelands jord. Jag anfåg detta fält fåfom en ny verld, eller en ny tiiökning af den bebodda jorden. Det torde vara fvart at finna någon plats, fom få tydeligen vifar Hafvets aftagande, fom denna, hår kunde jag tyde- ligen fe en uttorkad Hafsbotten, fom befod aflera, upfyld med fnåckor, och aliahanda fjo-kråk, omkring hvars bräddar, eller de forna f rander, lågo aliahan- da f agaf Kifelfenar, fom af Hafvet blifvitupvråkte. Har hade ännu inga växter hunnit rota fig, och för- C 3 van 38 l7f°- SMIRNA. MartiL vnndla fig til fvartmylla * men innom fa ar år jag forlakrad , at man far hår fp a t fe ra fom i en Trägård, h imta frukt utur en Vingård eller fk ara en Akcr, til h vilket lenare Turkarne gjort en god början vid vådtra kanten af platfen, dår en liten rand var fadd med korn, fom vaxte frodigt. Hela den plats, där SmirnaStad nu år bygd, har haft. lika upnnnelfe och lika utfigt med detta falt. Safom ock dels Trägår- dar, Vingårdar och upplögde åkrar. Aldrig kun- de något fynd vara mig kärare, ån dcå jag fant vår Svenlka Salting ( Triglochin p al u fl re ) viddetta falte: > Norra kant. Om jag icke med ögonen kunnat Ikonja, och al landsfolkets beråttelfe icke hörd t be- kräftas, at denna plats (lått under vatten få hade denna växt varit tilråckelig, at hårom öfvertyga mig och andra , fom känna dcfs natur, och veta at han 1 hela verldcn vil våxa pä fådana Hallen, dår han kan hafva lin nåring i en jord, fom ännu liar lämnin- gar af Hafvets fälta. Jag åftundade fe NatoViens inra låge och ut- fgt, innan jag begat mig från defs kuller, och re- fte de rfo re den ii Martii til Staden M Agne fl a , fom år g timmars våg belägen ifrån Smirna. Jag gaf mig pä vågen vid Solens upgång och tog i följe med mig en Drogueman,en Armenianfk dräng och envåg- vifarc : alla voro vi vål beväpnade, fom har i landet år brukeligt, och ofta nödvändigt vid den min Hare- fa. Vi togo ofs häftar af Karavan , fom går alla • Ons-och Söndagar från Smirna til Magnelia. Lan- dets utieende, fåfom det på denna (idan kom mig för ögonen, var denna: En timas våg från Staden, mötte ofs et llort flått fält, bevåxt med Ohveträn , och på nagra ftällen upbrukar til åkrar. Omkring detta falt, lågo några Byar, öfver hvilka cn Aga ha- de befälet , fom hade fit fäte i Barnaba , cn af de 1750. MAGNESIA. Mar t ii. 39 de ftorfta och vackrafte. Når detta varåndat, bc- gynte vi at fe en annail (kapnad på landet, och den ia belynnerlig , at jag tsviflar, om någon kan inbilla fig den famma, fom icke fett Öfterlånderna. Bårg och dalar omlade härom hvarandra, på famma fått, fom en kan fore Hålla ii g, at bankar och djup åro blanda- de under en fvåfvande bolja, och ingenftådes år låt- tare, ån hår, atfe, huru det fafta land, fom vi kal- la jord, af början varit Hafvets botten. Bargen vo- ro til fkapnad, fomlige ojämne, ofvantil platte : en del på fin yta jåmnflätte, och hade en rund kägel- aktig fkapnad (figura conica). På långt håll (kulle mången tagit dem for hop fat te af fand, grus, lera eller någon jordart* efter de åro takte med (vart- mylla och växter. Men når de närmare ålkådades, fick en fe , at den, fom hade tagit dem for jord eller fandbärg, hade bedragit fig och andra. De beftå fomlige afen fvartbrun, grof, los Skiffer ' Schiftus) fom tydeligen fy nes hopfatt af tunna fkifvor, och kunna lätteligen med fingren föndergnuggas. Jag fint lädana (kifverbårg utvid vågen, och 1 dem oge- ment ftora brott, fom blifvit uthuggne, at gencrfi bärgen gora våg. Kalkjlen , fom var hvitaktig, me- delmåttigt fin, och hade grofva gntftor, var den fterrnrt, hvaraf de andra bärgen i Natolien beftodo, i dem blcf jag åfren var fe några ftora brått-, men oändeligen (torre myckenhet lofa ftenar af famma art, takte både bärg och vägar. Icke eller feltes löla ftenar af Quapts, Spat, rodaktig Kalkften, Sand (ten, Spat och med Quarts blandad * utan fans til myc- kenhet* dock var ren klar Qiiarts något fållfynt, faft altid i fårfkildta Mycken. Sådane Gulbär g , fem vi mail hafve i Norden, fy nas här icke. Svartmyllan gor bfverfta (korpan på alla bärg , i hvilka finnes åt - (killige växter* men ingen år få allmän fom Arbutus Andrachne . Denna bulke betäcker bårgen ofveralt C 4 och 4o J7fo. MAGNESIA. Martti \ och våxer i fådan ömnoghet, at jag aldrig fett nå- got falt vara lå öfverhölgt med Enebårsbufkar hos ois. Dcfse fenare voro däremot här få fallfynte, at jag på hela vågen knapt fett et halft tjog dåraf. Spanfk Tall ( Pinus Picea') var något allmännare, och intog de magrafte ftållen. Här fyntes dock af den fam ma merendels unga trän, Alla bårgen lågo obrukade, til tecken af et illa håfdadt land. Vore Natolicn ffarkt bebodd, och folket goda hushållare, få fkulle man fäkert fe dem använda fjelfva bår- gen til nytta. Hår kunde de båfte Vingårdar an- läggas, af det (köna (lags Rankor, fom finnes omkring Smirna. Hår fkulle kunna födas en myc- kenhet Får, på de ftållen, fom for defia krea- tur åro tjänlige , dår ( Feftuca ovina ) L.inn men finna (ig altid tililådes i kyrkan, där de hafva Läktare för (ig allena, fram- för h vilka åro bygde tråfkrank , få at de kunna fc alt hvad fom förehafves , men blifva icke fedde til- baka. FRÄLSARENS Brgrafnings-JlR firades afGrse- lcerna den 13 efter middagen. Ev^e döttrar haf- va i kraft af EvangcliUka Hidorien fig förbehållit, at enfamne begå denna Ceremonie, det år ock (kå- ligt* ijfo. SMIRNA, Jtpril. fi ligt; emedan Naturen har gjort dem fkickeligaft därtil; fom härvid fordras, nämligen at gråta. Hu- ru många de voro, fom fullgjorde lin fkyldighet, år jag icke i (tand, at berätta; emedan jag ej älfunda- de at gå dit in* Skränet gaf ofmak på långt håll, och dår var intet behageligt at åfkåda; ty de voro hölgde. Huru mycket gick af hjärtat vet jag ic- ke. Jag (kulle tro at detta, fom alt annat, var gjord: högtiden til prydnad. yirmenianerne höllo den 14. fom var Pafkafton, eK ter middagen , en (tor och präktig måflä, vid hvil- ken jag var tilftådes. Ifrån början til (lutet gick dår få til: I Choret nedanför altaret, fattes en Pulpet, på hvilken lades EvangeliPBoken, fkrefven på litte- ral-Armeniani(ka, inbunden i foliant i rödt gull-moir. På ena (idan af denna Pulpet, fattes en låndltol, hvil- ken intogs af den förnåmita Pråften, fom (kulle i (fal- let for Bifkopen fora (fyrelfen vid Aften, klädd i fin Pråflerliga fvarta Kappa, och hufvud-dok. På hvar- dcra (idan om honom lätt en Praff på golfvet, klådd i famma drågt. Sex vigde Pråiter gingo, den ene efter den andra, fram til Pulpeten, af hvilka fomlige låfte, fomlige maftade et (tycke ur boken* De voro klådde i (ina fvarta Praff kläder, och når de började fin tjånff, hångdes på dem en vacker C horkåpa, hvilken den ene lämnade åt den andra. På båda fi- dor om Pulpeten hollos vaxljus af en Prå(t, klådd i Chorkåpa och Ceremonie-möfia, famt några goflär, klådde i hvita (kjortor, med korfs beprydde. Når defse lyktäde fin omgång, (tego 1 2, unga vackra karlar fram til famma (f alle , klådde i hvita fotlida (kjortor, firade på rygg och armar med röda kors. De gingo med bart hufvud, voro rakade jåmt mad öronen, och hade öfverft en platt, fom de Romerfke Munkar bruka. Efter den underråttelfe jag kunde få om deftä, få voro fomlige af dem åmnefvånner til det an- D 5 de- f4 iyyo. SMIRNA. Jprih deliga ftåndctjmen fomlige voro gemena drångar, fom dock hade den formon, at de befökt de heliga orter vid Jerufalem , och forvårfvat fig namn at Hadgi. Alle voro vakre och val vuxne ynglingar, lom hade anfeende at at vara (kickeligare, at ftå under en Öf- verftes, ån en Biotops befäl. Når de gingo fram , kylte hvar och en Vice-Bilko-pens arm, hvilket de åfven togo i akt, då de gingo tilbaka. De måftade eller låfte hvar och en fit ftycke ur boken, påfamma fått, fom de forre, och emellan hvar och en, fteg en af de Pråfter, fom iutto på golfvet up, och fade några ord, 3 gånger de fam me. Jag forftod ej hvad det var 3 men fom de fade mig, fä värdet Gloria. Deras fång blef ändad. Derpå iteg en af dem, fom åfven tilrorene m iflat,up et trappfteg, då han ftannade framför altaret, hvilket ånnu var tilflutit med en gar- din. Når han dår maffat et ftycke ur fammabok, börjades nedanfore Altaret en vocal och Inftrumen- tal Mulik. Denna fenare beftod af et ftags fmå järn- ror, ej olika' Nyckelharpor , fom (logos tillammans, och tvånne runda måffingsplåtar, fom efter någon takt llogos ihop. Denna Mufik år Turkilk, och gif- ver bland fång icke juli et fåaldeies obehageligt ljud. Då och då hördes några fmåkläckorjåm vål klinga. Når Mufiken en ftund pållått, och var fom ftarkaft, 6p- nades tapeten eller gardinen med hvilken almrets niche var hit intii tåckt. • Når den var öpnad , fick man fe en gammal hederlig Pråftman, pråg- tlg med gyllende Bifkops-mofta , prydd med vackra ftenar, hvilken ftod et ftycke från Altaret. På bå- da fidor om honom ftodo z:ne Pråfter i fvarta kläder, och närmare intii honom ftod den Pråften , fom til- forene var vid Pulpeten med rokelfe-kar, och ljus i händerna. Pråften begynte at mäfta, och dela ut vålfignelfer , fom med fång och Mufik fvarades af Forfamlmgen. Efter en liten ftund blcf Sacramentet fram- I7f0. SMIRNA. jfpril. framburit utur et rum, fom var bakom Altaret. Det bars af en de unga omtalta lärjungar, fom förde det uphögdt jämt med fit hufvud, och fatte det på al- taret. I det famma kom en annan, och tog molfan afPråften, hvars fylla var nu at vålfigna Sacramen- tet , och vifa det för Förlamlingen. Hvar och en tände nu up fit ljus, fom tilforene för penningar vo- ro utdelte i hela kyrkan, och al de ljufen, fom voro til anfenlig myckenhet och ftorlek på Altaret , tän- des z och i i fånder up, få fort det led med Ceremo- niernas förrättande. De ftörfte, fom ftodo framför Altaret, och hade vid pafs en half fot i tvårflrek, tändes up då Sacramentet vålfignades. Dock voro icke defamme, fom brunno; utan de hade fatt fift fmårre, vid deras öfverfta ända, fom uptåndes. Måfs- ning afPråften, och fång af Förfamlingen fortlättas fedan til hela A ölens flut. De Präfter, fom ftodo påftdorna, hade en rund plåt , hopfatt af bjällror, fållad vid en lång itång, med hvilken de gjorde vis- fa fvångningar och Hamrade, då något vigtigt förena- des. Präften med rökelfe- karet efterfatte ej eller fin fkyldighet, at fiere gånger vefta och utdela fina håf- vor, både åt Altaret och Choret* Förlåten drogs omfider igen, til tecken at alt var flutadt, och at hvar och en kunde bege fig til fit. Tvånne fmå Al- tare voro, et på hvar fida om det ftörre, vid hvilka ingen Ceremonie förrättades*, men i et ftort fkönt Capell, utanför kyrkan, hölts måfta af andra Präfter för dem , fom ej hade rum i kyrkan. Den 15 börjades PASKA Armenienarnas och Grxkernas högtid. Det var vårdt at fe, huru den firades af de fe na re ; emedan det utmärkte hu- ru mycket ännu ar qvar hos denna Nation, af defs forna böjelfe til yppiga luftbarheter vid fina hög- tider. Den, fom vet hvad fom berättas om deras förfader;» BacchanaUer etc. kan hår fe qvarlefvor ?S f6 T7fo. SMIRNA. JpriL dem hos deras efterkommande. De köpa fig frihet af fin ofverhet Turken, at utan hinder få fortfåt- ta fina nöjen. Dårföre gifva de i Smirna hvart år en pung foo Riksdaler) til Mufulem* men i Con- itantinopel betala de s å 6 pungar* Emot denna afgift hafva de frihet öfver alt, at i hus och på ga- tor, fupafig fulla, llåfs, danfa, fpela och göra alt hvad deras hjärta lyfter, det de ock mårkeligen veta at ftålla i verket. Sällan aflöper någon Påfkhelg i Conftantinopel, dåreft icke någon fåtter lifvet til, då den ene mördar den andra i fit raferi. Påfk-natten hölts i båda deras kyrkor en ftor måsfa. Den flöts vid midnatten, och knapt var hon fluten innan hela Förfamlingen ropade med höga röft civrjcre^ då var åfven deras ftora och ftränga fafta ändad, dårföre började de i famma ögnableck, at åta af hvad, fora hvar och en tagit med fig i kyrkan, och når de få- lunda börjat fin glädje i kyrkan , fåg man alt lef- vande rufaut,at med nöje begifva fig tii fitt kött-fat, och det med en f ådan häftighet, at jag år förfåkrad* at månge fingo ynkeligaPåfkmårken,fom voro i begrep at börja fin glådje. En ftor mäfsa och präktig Pro- ceffion förrättades af Bilköpen i St. Trinit. kyrka om Påfkedagen vid middagen, den upftåndna Frål- faren til åra. Härvid, få vål fom vid hela deras Gudst jenft, feltes intet af den prakt och anfeende, fom kan röra en eftertånkfam ålkådares finne. Den itf och 17 var inter annat at fe och höra, ån Graekernas Påfkfrögd, på gator och gränder, i hus och gårdar. De tåflade med hvarannan, i fynncr- het den menige hopen, hvem fom Ikulle kunna iupa och fråsfa mall. De danfade fina Graskifka daniar långs Franke - gatan , efter fåckepipor, trummor och andra inftrumenter, fom icke åro bekante hos ofs, men hvarken få konftige ellsr behagelige, at i7foé SMIRNA* April. f7 «!e förtjena mycken upmårkfamhet. Et (lag af dem beflod af Peritonaeum af oxar, fom var upipitad pä en Cirkel af trä, pä hvilket de fiogo med fingren. Atde mätte fä fupa utan koflnad , finna de up åtfkil* liga fukter, at göra på gatorna, för hvilka de få nå- gra penningar af de,m, fom hafva luft at vara deras åikåda- re. Bland andra fag jag en, fom kunde få vålBalancera med hufvudct, at han fatte därpå en ifor flalka vin, pä h vilken han lade en fimla, och darofvanpå et glas med vatten, i hvilket han fatte en qvålf med Törnc-rofor , och med detta danfadc han hela gatan igenom, hoppade och höll god takt, hvilket var et markeligt prof af en ffark öfning. I all deras fång uprepade de fom oftaft avyi(ri» I denna Hel- gen hördes ej af något mord ; emedan Bilköpen bru- kat den förfigtighet, at Påfkafton förklara den för bannlyft, fom (kulle under högtiden båra knif eller pilfol på fig. Armenianerne åro et långt fedigareoch förnuftigare folk, fom icke fira fin högtid med fåda- na öfverflödigheter. Jag fåg dem aldrig danfa, fu- pa eller hafva något uptog pä gatorna, utan om de roa lig, få fker det i något hus eller i en Chan, där Armenianfka drängar gingo tilfamman, och hade cdkyldiga nöjen, eller göra de et fållfkap, och fara ut til håll, hvaruti de hafva ftort nöje, och vifa at de årft af fina förf åder at vara kacka ryttare. SEDEKIÖ vid Smirna, år en få mårkelig ort, på hvilken den itore Sherard, fom i fin tid var Regent i den Botanilka verlden , har gifvit Flo- ra et fäte , och borde ej med något ringa nöje af en Botanicus ålkådas, Jag (löt derföre den 20, at gö- ra mittbefök, på en fä vårÖig plats. Denne ftore Botaniquens ållkare och bcfordrare , hade fjelf, i det hus jag fag, fin nöjfamma Sommarboning, under hela den tid han var Ängelfk Conful i Smirna, och D y i det i7fo. SMIRNA. Jpril. i det famma haft det ftörfta fommar-nöje, fom till af* ventyrs någon Europé hittils på denna orten åtnju- tit, då han hår anvandt tiden til de ftörfta BotanHka i am lingar, med h vilka han gjort fig odödelig. Vid hulet år cn liten trägård af honom anlagd, i hvilken han ej infort några främmande växter, eller anvandt mycken möda til dels prydnad. Han har haft orfak, ut haldre, vid en dylik anläggning, använda både tid och koftnad i (it fädernesland, ån i et Barbarilkt land, dår hans viftande ej vore aldeles ftadigt. i7fo. ALEXANDRIA* Maji, fy RESAN Til ALEXANDRIA. Jag for den if Maji ut, at befe Alexandrinfka Trägårdarna , h vilka voro det förita ItElle, fom jag befökte efter min ankomft. Jag fick et res-don, fom jag aldrig förr brukat. Det var en Afna, med en Arabifk fadel, fom beftår endaft af et hyende, på hvilket jag kunde fitta, och et vackert bctfel. På båda fidor om Afnans hufvud gik en A- rab, och efter, en annan, fom drogo omforg om, at hjälpa mig fort. Kreaturet var i (it (lågte et af de vackrefta, fom någon ville fe: qvickt och Vål hållit. Jag faknade hår den formon jag ägde for z:ne veckor fedan i Natolien, at få rida på haffar. Turkarnas höga tanka om (ig fjelfva, oeh förakt emot Chriftna, Judar och Morer, åro i ^Egypten på det aldraflrånga- fte i akt tagen, hvaraf detta år et prof, at de aldrig tillåta någon af de förutnämnde folkllag rida på en haft, hvilken de hålla för mera ådelt kreatur, ån at det (kulle båra få förakteligt folk, och fom endaft bör tjana en Mufelman. VilTe Araber eller Morer, fom åro af något anfeende, lagfarne mån eller dyli- ke, hafva frihet at rida på en Mul-åfna. De Chrift- ne roa (ig åt denna tokuga anffalt, fom icke annat utmärker, ån en dumhet, (ligen til fin högltagrad. Sedan vanan har infördt bruket af defia kreatur, kan det föga anfes för förakteligt. I clet flållet , må en på vifst fått vål vara nögd med denna anffalt. Man kan aldrig i någon ffad komma lättare fort, ån iCairo och Alexandria. Alla gator åro nåftan fulla med Af- noi\ Den, fom ej årkar eller vil gå, itiger på en Af- na, fom han båft tyckerom, och behöfvef icke lån- ge vänta, förr ån han år et ftycke våg framkommen. Det betales i, 2, högft 3 para, få kan enrefa, om en fä vil kring hela ftaden. Morerne åro ågare at 6o i7fo. ALEXANDRIA. Maji. defia kreatur, och fatta nog varde pa dem. Ingen fkuile tro, at et fä eländigt djur {kulle köpas för ftör- re pris, ån det gifves for en (kön håll, både hår och i Chriftenheten. Ägaren til den, fom ]ag red på, fade, at hon koftade 20 Ducater, och han ville icke mifta hanne for dubbelt få mycket emedan han af den famma fkuile håmta all fin inkomft, och hela fit lifs uppehälle. Jag hade pa den ort jag hittils viftats gått uti Trägårdar af Citron, Pomerants, Fikon och Mullbårstrå. Jag hade fett hela fält fulla med.de fkönafte vinrankor. Jag hade farit igenom fkogar af oljoträn, och h vilat i de hårligafte lunder afCypres- fer j men jag fäg bland alla delta Öftra verldenes här- ligheter icke nu en enda möta mig i ABgypten. Hår mötte mig en Trägård full af et annat ilags växt, den Skaparen lämnat Södra verlden til fit hemvift. Palm-eller Dadle-trån, voro de, fom nu (kylte ofs med fin härliga fkugga. Jag begynte ftraxt at un- derrätta mig af landets folk, om de egenfkaper, fom de kunde hafva fig bekante om denna växt, at där- med kunna öka Hiftorien dårom, fom hos Botani- fterna hit intil år få ofullkomlig, och hade redan frå- gat : om de vifste något om han och hon af Dadel- tråaet , och om dels parning^ men den Franlke Drogue-man, fom jag hade med mig, kom mig nu på et annat tal (*). Jag refte den 30, Idåckan 2 om natten, från A- lexandria med en liten båt. IClåckan 12 kom jag in i Nilen vid den öpningen, fom går til Rofette dår han vid början år et Canon-fkott bred. Stråndcrne voro i förftone torra , betåckte med fand *, men län- gre in åt landet, fom år jämt, voro de fulle med vackra Palm-trän* Längre in blefvo ftrånderna fma- lare, (*) Befkrifnl/tgen om Alexandria , fom varit drnad til me~ ra uplyfning , var har ej ful Ifblgd. 1 75*0. ROSETTE. Junis. 6 1 lare, och hårligarc prydde med Wafs och dc fkönaftc Ris-åkrar. Ännu längre in, funnos tåtaPalm-lkogar.Vi foro förbi tu fmå Caftell, et på hvardera fidan : det ena långre fram, ån det andra. Några byar lågo pa vånftra fidan, fom åro belågne på Delta. Delphiner och Morer tumlade i vattnet hvar på fin fida. Jag kom Kl. z til Rofette, och blef vål emottagen af Fr. Conful. du Salauze. Emot aftonen gick jag ut pa Risåkrarna, fom voro lådde for 8 dagar feda,.. Rifet var i qvart. högt. Vatnet ilod en t vårhand högt öfver jorden, och vindades up med hjul, hvilka drogos af oxar och llåptes på åkrarna , genom Canaler, hvilket ftadigt fker få länge rifet vä- xer och mognar. Jag hörde et ljud, fom liknade något artificielt, til ex. fom om någon hade knackat ihop hårda tråftycken emot hvarandra. Når jag frågade hvad det var; fick jag veta, at det vore millioner af ct litet flags grodor^ fom höllo lig under vattnet och föror fakade detta late. Vi voro på vå- gen förfölgde af 2 flags djur, af olika natur; faft bå- da z hogade at göra ofs fkada, nåml. Myggor och Buffel-oxar. De fenare hade bcfynnerligen ondt öga til mig och en Drogue-man, fom föigöe mig, efter vi vore rödklådde. Vår Janifar målle med lin påk fatta ofs i fåkerhet för defsa beftar, fom eljeit ofel- bart gjort ofs fkada. Hvarålt en hälft år under Turkilk regering, målle en hvart ögnableck vara be« redd pä våld och förfvar. Folket år i Rofette tame!, befkedligt eller fedigt, få at en kan vara läker, at af dem ej blifva öfverfallen-, men i det 11 alle målle man bereda lig på, at blifva angripen af defsa djur. En Janifar tjenar til förfvar emot dem bagge; men dc andre våra fiender, myggor ne , fall de voro långt fvagare til krafter, låto ej kurva fig af denna tuktc- måltaren. Deras myckenhet gjorde, ät de voro for- tretelige och at de ej kunde öfvervinnas. Ris-åkrar- ne, 6z 17JC. ROSETTE, Junii. ne, fom flåndigr åro takte med vatten, och altfå utgöra en fumpig jord, tjenlig til denna ohyrans underhåll, och i hvilken de kunna lå?gga fina agg, gynna hår fom malt deras ymniga framalltring. De voro icke af farnma dag , fom de vi hafve i Euro- pa. De voro väl mindre, men ltucko värre och läm- nade Itorre bulor i huden, med en oliderlig kläda, på det ltålle de ftungit. Defia äro af et tullkomligen fädkildt fpecics, frän dem jag fåg i Allexandria, hvil- ka dår voro lä flora fom våra i Sverige * men af en annan färg, nämligen alkfårgade med hvita flackar vid lederna på benen. Den ii Junii fåg jag hos Ängelfka Conf.Mrr Bar- ton fom lade ihop lina blan emot aftonen och efter fölens nedergång. En varictet af Katt- huf- vuden, något mer a fläng t ån på allmänna Kattor, dels florlek var märkvärdig och iheg lig til y fpann lång, 3^ hög, bred , från ryggraden til naflen. Arten finnes i TLgypten. Jag fick ock underråttelfe om Salmiac och huru det gores i AEgyptcn til mycken- het. En mera ån galen inbildning år, at defs mate- ria år Camel-urin. Det gores af fot, fom famlas af bränd dynga efter oxar och Cameler (#) föres af Venetianerne härifrån til myckenhet. Tilredmngen och ftållet , der det gores, hålles fördoldt. Om Stinchus marinus ct medicament, fom år brukeligt i Europa, men nåltan obekant til fin hiiloria, år en ödla, fom finnes i ./Egypten vid Nilens ftrånder och uppe i landet, åfven i hufen (*) Denna torkas och faljes åt Venetianer och Genuefer, fom göra den til pulfver , för beqvåmligare öfverförfcl , dårfore har det ock varit fvårt, at få veta hvaraf Medicamen- tet var tagit. Landets inbyggare i iEgvpten åro i allmänhet rådde för detta djur, dårfore finnes alie- naft några vifsa, fom för vinning (kul fånga dem och i7fo. ROSETTE. Junti. 6 } och fålja dem åt Européerna. iEgyptierne bruka den at llimulera venerem, af hvilka Europaeerneutan tvifvel lårt fam ma defs bruk. Jag bor ock något nåmna om kycklingars ut- klack ning i iRgypten. Det aldraartigafle år, hvad qvinfolken dårvid bruka, nämligen at kläcka ut dem på det fått, at de låe;ga aggen i armgropen, och gifva fig tolamod at halla dem dår qvar, til defs den naturliga vårman frambragt kycklingen. Jag fick ockCoraller,fomblifvit tagne vid rodaHafvet (*). Vi redojut den iz Junii, bittida om morgonen, uti et fållfkap at promenera , aliefamman pä ås- nor, jåmval ock Confulen. På vägen var en otalig myc- kenhet Bönder, fom drefvo åfnor, en del laftade med torkad tråck , andre med torra fljelkar af Saf- faranos YCarthamus), hvars bärgning redan var forbi. Bagge defse voro ämnade til brånile, hvartil man foker all ting i iEgypten. CaJJia fiftula , Sefamum , Bam - mia ftodo nu i blomma. Vid hemrefan fingo vi fe en hop qvinfolk, fom gingo omkring, at bjuda til Gåftebod på et befynnerligt , märkvärdigt och utan tvifvel urgammalt fått. De voro vid pafs io a 12, öfverhöigdc med fvart dok efterlandets bruk. For dem gingo 4 fnopingar. Efteråt, och på fidorna Morer med fina brukeliga fiafrar. Under det de gin- go, ftåmde de alla in med h varannan i et late, fom fades mig (kulle betyda glädje-, men jag kunde dår- vid icke finna någon liknelfe til frögd eller glådje- fång. Ljudet var få befynnerligt , at jag har fvart vid at gifva begrep dårom, for dem fom ej hordt det. Det var gällt, fomqvinfolks-röfh år * men de hade et drillande, fom var nog fårlkildt, och hvilket de ge- nom lång ofning lård t fig. Det liknade mycket fam- ma ljud, fom jag hörde af grodorna omkring Rofette> men var högre och finare. Kl. 64 ij^o. ROSETTE, Junii. K 1.6 om aftonen fölgde vi Fr. Consulen, at fe på en högud, fom firades af en rik Turk, hvilken fkullc låta omlkåra fin Son. Fadren far en Privat Man af de rikafte i ^Egypten ^ ty fparde han ingen omkoft- nad at fira denna högtid, fom af Turkavne begås med äll uptånkelig prakt. Högtideligheterne varade i 50 dagar för barnets cmfkaveUe, af hvilkn denne var den ii fte , och anftalterne hade alla dagar varit lika, med öpit bord för hvem fom kom , fyrvårkerier och illuminationer, Mufik och dans o. f. v. Vi gin- go, at befe illuminationema, fom vorotilråttade på et ltort fält (Är. Birk), fom var framfor fadrens hus. De liknade väl icke dem, fom göras i Chriften- heten * men voro artige nog at vara anllåldte af det- ta landets folk. De voro Til höger 1 et hörn på platfen , var cn I 3 dubbel ruta ( Rhombusj, lom u- tantil flöts med cn qvadrat, hvars hörn voro afhugg- ne. Til vänder vid andra hörnet foreftåltes den Ma- chine, i hvilken Coran plägar hvart år föras til Mec- ca, då Caravan med vallfarare refer dit. Där fyntesta- peten uphögd och delt i fina torn, lamt Camelcn fom bar den fam ma, artigt föreilåld, Midt uti eller närmare intil dens hus, fom kådade på denna högtid, var en ltor Portik* altfammans var hopfitt af lampor, fom hängde pa fnören, utan någon vidare bygnad. Fyrvärkeriet bellod mäft uti en flor myckenhet Ra- queter, fom ilego väl, någve hjul och fontainer, lamt 2: ne gofTar, de där hade fäftat midt om krop- pen 2:ne Machiner, fom liknade häftar, utur hvilka på alla lidor fprang ut eld. Artigt var at fe huru folket, fom til anfenlig myckenhet var förfamladt, fatt llilla på marken i en ring, utan at göra minfta buller, tvärtemot det, iom år vanligt i Chriften- heten vid dylika tilrallen. Mufiken var efter lan- dets fmak, ined 11: all maj or och Pukor. Tiiofs bars Caffe, lom var af det pråktigafte fluget och tapeter i fall i7fo. ROSETTE. Junii ♦ 6y i fall vi åftundade firta ned. Omkoftnaden vid den- na om(kårelie-a£t troddes vifst (liga til 8000 Duca- ter. Defle koftnader betalas, til en god del, med de anfenliga (kånker, Tom (kickas nl den, lom låter om- fkåra (it barn, af alla defs vånner. Här taltes om 2.0 til 30 Cameler, laftade med (kånker, fom blifvit Ikickade til honom, fom gjorde denna fäll. V id få- dant tilfålle made ock alla defs underhafvande vifa fin fkyldighet med några (kånker, hvilka bedå i Ca- meler, Får, Oxar, eller dylikt fom räknas bland deras egendom. JEgyptiflca danferfkor vide (ig den 11 Junii, vid middagstiden, utan for fönftren al det Franlka hufet, dår ]ag hade tilfålle at få fe dem. Hvart och et land har fina egna nöjen, fom ifrån urminnes tider åro lämpade efter folkets böjelfer. iEgyptierne, fall- ne for (korlefnad, förnöja (ig åt detfa lina allmänna danferfkors uptåg.j emedan de aldeles åro lämpade til at reta kottfens ludar. Detta år ock forundran vårdt, at i det land, där qvinfoiken annars åro förva- rade innom lås och nyckel och bevakade af dräng vakt, defle likväl hafva tilftånd af Regeringen , icke allenaftat vifa (ig for allmänheten, utan ock, at låta fe (ig i de aldraliderligafle och i Europa oanftåndiga åthåf- vor. De, fom ofva detta fpelet och (kaffa lig pen- ningar därigenom , åro ungabpnde- pigor ifrån lan- det och ftundom gifta qvinnor, alla fvartbruna, och foga annat, ån nakne, klådde i et blått lintyg och firade med åtlkilliga bjållerty^,hopfatte af en hop afi ånga ihåliga Silfver- Machines, hvilka klingade, dä de rörde lig och utgjorde en del af den Mufik, fom tjånte dem vid deras fjolloghet, De hade fina anfigten tåckta efter landets bruk , med et täc- kelfe , lom endafl lämnar öpning for ögonen och hån- ger loit ned öfver anletet,hvilket de pryda med allahan- E da 66 tjfo. ROSETTE. Junii. da klingande fakcr af måffing, filfver, åfven guld efter lin förmögenhet. De blottade låilan anfigtet j men hade intet betankande vid at blottade delar, iom våra Euro- peilkeqvinnor aldrig låmnabarai allmän åfyn,och fruk- ta däremot ejat utan åtikillnad vifa fina aniigten. Et bruk, fom de i fenare tider infort, hvilket itorfta delen af de gamle folkflag hållit för åfven få oanftåndigt, fom vi tycke det vara löjcligt, när vi fe det, men behälles ån i dag hos deras efterkommande i Öfferlanden. Mufiken, fom de hade härvid, förutan deras flam- mertyg, var et flags trumma med en botten, eller et pergament, utfpåndt på en träcirkel, på hvilket et qvinfolk flog med fingerna, och en art Viol med 2:ne ilrångar, fom gaf et late likare et blås-inltru- ment, ån någon Viol. Jag fåg vid middagstiden den 23. en Lik-pro- cefs, fom var ibland de mårkvårdigafle här i landet. Det var en Scheke , få kallas Moreinas och Arabernas Lagkloke. Denne mannen hade varit öfver 80 år gam- mal, fom genom et fromt och årligt upforande gjort fig i lifstiden allmant älfkad, och mycket fiaknad, då han dog. De mente , at han (haffat fig et la ilort anfeende genom fit goda lefverne, at han fkulle bli förklarad Helig på fin döda mull, hvilket är veder- tagit hos Mahometancrna, få val fom v i ila Chriitna. Han hade varit föreftåndare för en Kyrka (Mosquc), belägen uti Chriftna quarteret j ty hade han ock haft tilfalie, at göra fig kand och ål (k ad af Turkarna, dem han gjort godå tjanfler, vid de tilfållen, fom de bchöfr hans bi (land, hvilket år ganfka nödigt i et tyrannifkt land. Defic Scheker föka altid at vinna meniga hopens förtroende, och på det fåttet kunna dc göra fig nödvändiga, åfven fruktade hos fjelfva Turkiika Regeringen, fåfom de, hvilkaäro i itånd, at refa menigheten. Lik • 1750. ROSETTE. Jttnii. ^ Lik-proceffen fkedde på följande fatt: fiåmfl gick en gammal vördig Dervicb , fom bar en fana , l ådan, fom brukas på deras Kyrkotorn (Minaret) vid deras högtider. På båda fidor om honom gingo 2 anfeen- lige Morer. Därpå fölgde en oräknelig hop med folk, alla karlar utan ordning, af h vilka en ftor del fbalte ii g på båda iidor om gatan. Bland dem voro några Scheker, fom buro Fanor. Ändteligcn kom liket, lagt i en eländig k i (la, utan lock, ofverhölgdt med et groft itycke lintyg. Omkring liket buros Fanor. Näffc därefter kommo Qyinfolk tii en tåm- melig myckenhet, alla öfveihölgde med fina bruke- liga fvarta klåder. Omiider flöts troppen med några fanor, fom af manfolk buros i bredd. Hela hopen af manfolk fkrek med hög röft, och åkallade Gud för den döda* och iig fjelfva* hvilket gaf et fafeligt och obehageligt ljud. Qvinfolketi däremot hade fam- må läte, fom jag tilförene hört, då de budit til Gå- itebods. SälHamtnog, at de ej antagit fnarare for- geljud* men jag frågade orfaken hårtil, då de fvara- de .* at de mente Sångerftor voro tjänligare, ån grä- tenkor, vid en rättfärdig mans Jordafärd, öfver hvars lyckeliga tilftand de borde vara glade. Vid andra Jord färder i Cairo har jag fett gråterlkor vara bruke- lige. Ingen ting var få fällfynt* fom at fe huru an- gelägen hvar och en var, at föra vid den dödas kropp. Med Itörita möda, kunde de* fom buro den famma flippa fram, för den myckenhet folk, fom trånade iig igenom* at njuta denna förmon. Sedan de rört*vid kroppen, förde de handen til fin panna, med en myc- ket andäktig Upfyn. Hela denna Pröcefs gick den gatan fram, på h vilken deii Franita Nation har lina hus j emedan den dode ikulle båfas til en Mosqtié fom var vid ilutet på famma gata. Denna våo Vilr nog befvårlig for de öfrige MuiTelmån, fom fågo de Chriilna åfkäda fin andakt, och fä många våliÅnel- E 2 fer 68 i7fo. ROSETTE. Junii. fer de utdelte ofver fin doda, få många förbannelfer flackade de ut ofvev fina tros fiender. Tafnfpelare åro allmSnne i ./Egypten. De åro bönder ifrån landet, fom komma in tii Cairo, at for- tjåna fig penningar med defla fina uptäg. jag fåg den 14 en , fom var nog behändig, ochjgick vål up i vighet mot dem, vi hafve i Europa j men de zE- gyptilke kunna dock gora en ting, fom de Europei- ike ej äro i itänd, at gora dem efter •, nämligen, t ju - fa ormar. De taga de forgiftigafle Pip r ty då har Nilen lyktat at floda, och all jor- den år befådd. Då fynes det från et litet bårg, få- fom et gront haf , jag menar en gronfkande jord , hvars ande cj kan fkonjas med ogonen. Vi kommo til vårt natthärbärge, dår vi blefvo hofligt emottag- ne af den Schek, fom var fornåmfl i byen. Han lät fora ofs in i en flor fal, uti et Stenhus, fom horde en -6 i7fo. GAMLA CAIRO. Julii. c n Turk i Cairo til. Efter en (lund fkulle vi fpifa aftonmaltid , ^vilken var anrättad efter landet- fatt, u un mycken vidloftighet. Vår Schek hade flagtadt 2. kiid ar h jorden,. I iämmafpad, fom de voro ko- kade, kokades en myckenhet hvetebröd tii en grot. Darmed fyl.de de z karil af den florlek , at z karlar behofdes at bara h vardera. Midi uti ofver detta ko- kade brödet var kokadt ris. Rundt omkring b vad- darna var kottet lagdt, fonderfiitit i fmå llyckcn. Goifvet blef vart bord. En matta af vafs tjånte til duk, handi 'fven til fked och fingrarna til gaffel och knif. Den, fom på detta fåttet, cj vu låta no ja iijg, at bli undfägnad af Araber, tager hg illa fram bland dem. Men håller en til godo deras välmen- ta fått, at undfägna fina främmande * fä tyiflarjag om någon ilorre’ valvilja, openhjärtighet och gail- frihet f kal finnas hos något folk, ån hos dem. Så- dant hav varit deras fäders fått, hvilkas lerverr.es belkrifningar, vi hafvc i den Hel. Skrift, och fådant år det ån i dag och lärer bli oforändradt til evårdeliga tider. Sedan vi hvilat ofver nätten, feegåfvo vi ofs i fdrfra dag ning en på vagen til vår toreiatta ort. Efter en och en half timas vag ofver åkerfält och forbi åt- fkilliga byar, .kommo vi til Arabernas tak, fom halva fit lager rundt omkring Pyramiderna, hvilka hafva til fin forman en Schek, utan hvilkens goda minne ingen kan komma til Pyramiderna. Han fkickade fin ållta Son emot ofs til fot, at bjuda ofs vara välkomne, hvilken ock förde ofs in i ct litet hus, bygt for refande, et kycke från deras tålt. Jag låt dår gifva honom de fkänker , hvilka jag bragt med mig, och fedan han gifvit ofs Caffé ltego vi på våra åfnar, at fara til det Hållet, (om var vart ogne-f märke. .Schqkcn kom då fjelf ut ifr a\ fit låger yd fin yng Ila Son, liviika redo h vardera påen präktigmUl, och beledfagade ofs anda til Pyramiderna. Dår fick 77 irfo. PYRAMIDERNA, >//*. jas; låra, hvad atfkillnad det år imellan cn lefvande och död ideé, imellan, at fe ung med egna eller med andras ogon. Jag har läft alla Refcbelkrifyares berättellcr om ^Egyptilka Pyramiderna; Jag bar fett deras ritningar, jag har hort deras lefvande bc- fkrifnmga • af dem , lom dar vant : ån mer, jag har fjelf fett dem på långre och nårmare hall, fedan jag kom til TEgypten, men med alt detta v-ifste jag icke hvad ALgyptens pyramider voro til fin utvårtes Ikap- nad, fon* än jag var dem på zo deg når, falt mindre til den invårtes, innan jag gått dit in. Vi g ing o forft omkring den ftorda och vackre da Pyramiden, at befe defs hogd , bredd , form och hopfåttning. Dårpå gingo vi in, fedan ingången var opnad och vi tånat up våra facklor, famt lodat några Piftoler vid ingången. Scheken med fin Son lediagade och fölg^ de mig trogit vid fidan genom alla hvalf, gångar och kamrar. Vi gingo dit in kl. 7 och kommo ut kl. half p. Når vi kommo ut, begynte jag enfam, medan de andre togo någon forfrifkning , at utantil itiga up på famma Pyramid och famla de Naturalier, jag där fant af ltenar och Petrificater. Jag utvalde vådra fidan och holt mig nårmaft til den vandra An- gelen, fåfom den båda vågen. Jag hade redan iåm* nat halfva Pyramiden nedan om mig, och i hvar af* f åttning funnit något, fom var vårdt upmårkfamhet, då ilenarne af Solen up /årmde, begynte brånna igenom Papuchernn,ochaltfå mycket mindre iatororafigmed händerna, hvilket hindrade mig at for denna gången ftiga up til Pyramidens fpets. Made altfå åtnöja mig med, at famla, vid defs fot, det, fom horde til dels Natuval-hidoria. Sedan begofvo vi ofs til de min- dre Pyramider, om h vilka jag red och betraktade noga deras utfeende (*). Jag ville åndteligen veta om denriket var det, fom hår endad kunde fyflo- fätta min nyfikenhet , och om en brinnande fand al- deles 78 i75o. PYRAMIDERNA. JuliL deles utflöt alla invånare af de andra Naturens riken från denna ort. Om jag icke fett nogare omkring mig, hade jag fåkert Hannat vid den tankan , och altlä bifallit deras fanafaga, fom i Cairo lagt mig, at jag omkring Pyramiderna fkulle fafangt foka något lefvande djur, mycket mindre någon vaxt. Ifjelf- va verket år jordmonen fådan hår, at mången (kuile hålla for et underverk , om något lefvande eller vä- xande, hår kunde finna (in näring och uppehälle. Dock fant jag här af båda (lagen, nämligen, en en- da växt, fom var en Syngeneliit, ( Chondnlla juncea). Af djur fåg jag den lilla Odlan^ (#j, fom jag ofver- alt i Levanten fett fp ringa i murar, löpa til mycken- het i fanden. Men aet, fom malt gladde mig, var et Myrhjon , fom har hade (in egen Repuiplique. Såda- ne fprungo hundradetals i fanden, på (amma lått, fom Myror. Alla höilo (len, fand, rutna träbitar eller något annat imellan (in artiga tålig, och (kyndade lig därmed til fina hemvilt, dem de gjort iig hår och dår i fanden. Rundt omkring fåg jag en myc- kenhet af de(Ta krakens boningar. De voro upkalla- de i form af fma tufvor i fanden, af vid pafs 2 ktiyt- nåfvars (torlek, ofvantil något nedkramade. Midt uti denna plattheten var et litet hål, om en vafs pipas itorlek, genom hvilket de gingo ut och in. Jag an- grep dem i deras forfkanfniilg, och kallade ofverån- da några dåraf, i tanka $ at fa fe deras iilra bygnad och hushållning 5 men jag bedrog mig, och gjorde härmed intet arinat * än förllötde deras utan- verk , ifrån hvilket gick en löngång få konflig ledd, at det var fåfängt, at foka hinna deras innerfta bo- ning. All den bygnadskonlt, prakt och koftnad, lom lvfer i de Halta Pyramider, kart ej gifva en Naturens betraktare de hoga tankar, fom detta lilU djurets konlt förmår åltadkomma. I7f0. PYRAMIDERNA. Julii . 79 Jag fåg imellan Arabernas tålt och Pyramider- na, den faleliga Hora BILDEN, fom år omtak af alla Auötorer. H.»n var nu få illa medfaren, at ingea liknelfe mer fyntes af anfigteté Araberne, fom ef- ter Mahometanika Religion ej tåla några bilder, haf- va aldeles forftort defs anlete, i få måtto, at de ka-. Hat fina Lantfar på bilden, fåfom til et mål. I fm tid* har detta varit et präktigt liycke, måfidarföre, at hela bilden varit på Hållet Uthuggen i et kalk- bårg. Vi begofvo ofs tilbaka til våra Arabers tålt. Jag hade ej tilförene fett deras lefnadsfåttj ty var jag nyfiken, at därom närvarande underrätta mig, och vil jag i karthet lemna följande befkriftung. A- raberne fatta (ig tilfamman i vifia hushåll, fom intaga en plats, dår de Hå up fina tålt. Denna hop utfer en til fin Schek eller höfdinge. Hans göromål år, at bilågga de imellan dem upkomna tviHigheter, famt at föra dem an, når det gäller på at torfvara fig. Deras hushållning år ej vidiöftig; men aldeles tilråc- kelig, at gifva dem en förnogd lefnad. Deras tålt, fom merendels åro gjorde af Carnel-har, åro deras boning, Det år få afdelt, at Qvinkonct har fit rmm för fig, och Manfolken fårfkildt^ emedan båda kö- nen, efter Öiterlåndika bruket, ej få ak Hadigt lef- va i et rum tilfamman, ej eller få Qvinfolken efter MahotnetilTva Religionen, lata fe fig for andra Man- folk. Deras husgeråd: år hos de välmående en matta, den de breda öfver jorden i fit tålt, hvarpå de fatta en Så Ha fråmH i taltet, fom tjänar dem til bord, Hol ocli fång. De hatva några kåril , at koka fin mat uti af koppar, och några träfat at ofa den uti, dä de {kola äta6 Deras ågendom beHår i bofkaps kreatur, Håfiar,Afnor, Cameler,Oxar, Kor, Får och Getter, af hviika hvart och et hushall har fina, utan for fit tålt. 8o i7fo. PYRAMIDERNA. Julil tålt. Dc håll A fordénfkul en myckenhet hundar. Vid denna tiden hade Araberne all fin bofkap hem- ma, och födde den med hackelfe och torkad våplingj men Håfcärna med korn. Den tid på aret , då tE- gypten grönlkas, föka de fådana platfer , dår deras kreatur kunna lefva af gröna växter. Hällar åro A-' rabernas ilörlla ågenaom. De hafva ock or fa k , at fatta ilort varde på dem > emedan de fåkert åro’de vakraile och båfte, fom nc°gon vil fe i deras fiägte. En Arabifk håll cår fmårt, har lång hals, rena ben, fint hull, år full med eld, och har et ogement qvikt fpräng. De målta åro tegelbrune til färgen, en del fkumlige, af h vitt och järngråt blandadt. Eil fvart haft är hos dem aldeles fålifynt. Om de få någon af den färgen, fom icke har något märke, hål- la de honom för olyckelig, och göra lig af med ho- nom. Araberne äro ftalta Ryttare, inöfvade frän fpåda åldren y de fitta faft och vål til Håfl. Deras fadel år näflan gjord på famma fått fom våray men den efterila bommen år lä hög, at han (kyler mer an halfva ryggen på Ryttaren. Stcgbyglorna äro på Turkifka fåttet af en plåt, fom Ikyler hela foten. De hafva aldrig någon buk-gjord , utan Sadelen lig- ger lös på hållen, hvilket gör konften, at rida och at ftiga til håll, få mycket itörre. Man fer Arabi- Ika ynglingar, fom midt under häftens fulla fp rang , relä lig up, ftå raka* i fadelen och hålla fullkomlig jämnvigt, kalla fin lants, vånda lig fram och tilbaka y man fer ock dem, Tom i famma fulla fprång, kalla fig om, och ilå på hufvudet i Sadelen. Deras kläder åro éj mycket konitige. Öfver kroppen haf- va de et ftycke hvitt ylletyg, af hvilket (kräddaren ej har någon förtjånft. De kalla det några fiag up och nedifrån fotterna öfver axlarna, fåledes at hän- derna altid åro frie. Dc bruka ock lmtyg. DefTe, hos hvilka jag vai* , hade på fotterna röda Gampa- cher 1770. PYRAMIDERNA. Juli 7. 81 dier öch omkring hufvudet en Turband. Deras gevår är cn lants, merendels af 6 alnars långd , med en fpets på ena ändan, den de bruka i ftrid, och då de gora någon lång ritt. En flridshammare faftad vid en kapp af alns långd, famt en liten kantig aflång jarnklubba, fåftad Vid en dylik kåpp , åro de- ras vapen, fom de dageligen fora med lig. De bru- ka inga Skjut-gevår, ej eller Sablar eller Knifvar. Araberne åro af medelmåttig långd, kott fulle; men ej fete, hafva 11 ark a mulklar och llråf hud* Deras hy år fvartbrun, och fedan de åro gifte, låta de våxa lit Ikågg , hvilket alle hafva fvart* Med deri Nymåne, fom den 11 Julii kl. 7 for mid- dagen gick in, börjades den tid, dä alle, fom åro Mahometanfka Religionen tilgifne, vända up och ned på Naturens ordning, i la måtto, at de gora natten til dag, och dagen til natt, h vilken tid utgor deras bekanta Ramazan eller Rumadam , och varar i 30 dagar, eller hela månadens omlopp. Under hela denna tid athåller hvar och en Mufelman lig ifrän mat, dricka, Tobak och Caffé. Med et ord : ingen ltan vid ftraff tilgorande tagå til lifsen droppa vatten, ifrån Solenes upgång til hannes nedergängj men fä fnart Sofen år nedgången, borja de på at äta, dricka, gora lig glada, intil defs upgång. Alla Minarets el- ler torn på deras Mofquér, åro denna tiden prydde med brinnande lampor, hela nätterna igenom , faforri ock de fornåmfta gator. Jag fteg i afton klåckan 7. uppä en altan , at fe Cairos oräkneliga Minerets illu- minerade, hvilket var et tåmmeligen vackert fpe^ ftakeL t Cairo holts en högtid den 2.7, hvartil Naturen £ifvit denna Ilad allena rått 3 och dårfore ingen an- F nor* 82, I7f°- CAIRO. Julit. norftådcs i vcrlden kan firas. Det var i dag den tid, dåvatnet fläptes in i lladen utur Nil-Arömmén, och aitfå gjordes en början til /Egyptens fruktbarhet for nåftkom mande år. Nu fom landets lycka eller olyc- ka framter fig pa denna dagen , i anfeende til vatnets ymnoghet j få är den med (kal den högtideligafte de hafva i hela året» Nilen flår hel och hållen under män ni (kors Ityrelfe. Han öfverflödar landet j men hårlkar icke efter fin egen vilja. Han ledes, dam- pas och ftyres efter landets behof med förfigtighet , och omtanka. Endall: kan ingen månnilklig konft bidraga til dtfs förökelfe. Detta år Naturens verk* Når Nilen begynner våxa, upkallas en dam af jord vidöpningen, af den graf, fom for lång tid tilbaka af Kejfer Trajanus är gjord från floden, och gar genom lladen, fom fordom Hutat fig i Hafvet vid Rofette, ledan den vatnat hela landet, dår han lupit fram. Når vatnet ffcigit til en tilråckelig högd, hvilket fes i den namnkunnoga Nilometren, opnas denna dam (Caliz) och grafven fylles med vatten, fom fedan efter hand ökes, och ledes genom Canaler öfver hela landet. Den dagen, fom detta fker, år högtideiig, hvilken jag nu fåg firas. Högtid' lig- heterne voro icke detta året få anfenliga, fom de för- ra, aforfak, at Turkarne begynt fin Ramadan, då all ting är tyll och andäktigt. Ordenteligen förråt- tas Acten på följande fått: Pachan i Cairo, beledfa- gad af et detachement Janifarer ioco:de man, eller flera, fimt fin Kiaja, och flera Officerare, beger - fig kl. 7 om morgonen til håll: til dammen, dår han ftiger in i en Tchiofsk (en öppen fommar-bygning ) och ger befallning, at dc, fom böra öpna dammen, hälla fig färdige. Denna hedren, at förråtta öpnin- gen år delt i mellan Turkar, Copter och Judar, få at den tilkommer dem hvart fit år. Når alt år färdigt til öpning, kallar Pachan med egen handenjårn- 83 17 yo. CAIRO. dugufti. fpada i dammen. Sa fnart han det gjort, håfves den omkull af dem, fom därtil åro förordnade, under et himmels högt rop af frögde-betygelfer, utaf en oräk- nelig myckenhet folk, af den nedrigafte hopen* Turkilke Kejfaren hade fkickat en ny Pacha til AEgypten, h vilket nåftan fker hvart ar* Ati Paicha, fom för 6 månader ledan, var ltor-Vizir, värden, fom för denna gång blifvit dårtil utfedd. Han kom den iö Ang. om aftonen til Bulaok, efter i o dagars refa på Nilen. Han hade drogt få länge pä en kärt väg j emedan deffe Fartyg, gå hvarken för fegel el- ler åror, utan dragas med tog af en myckenhet folk, fom gå på falla landet. Vid en Pachas ankom ti gö- ra Cairos Råds-Herrar ( Beyer) och andre befal-haf- vare , anltåndiga anllalter til defs emottagailde. Deffe voro de, fom jag red ut med, at befe proces- iion, tillika med Angelika Confulen Herr Borton. Når vi farit genom fladen och Bulak, lfego vi af, och fölgde ftranden långs efter til fots. Vi hade då Nilen på vånflra handen, fom nu var ftigen til en tåmmelig högd: dilla och behagelig at åfkada, och på den vandra , Beyernas och de öfriga lf oras pråg- tiga tålt, framför hvart och et, en vacker illumi- nation af lampor i adkiltiga figurer, på fnören up- häiigde. Nilen och delfa ljus bidrogo til hvars an- nars prydnad , och båda två gofvo lina åfkådare nöje. Jag gick in i en ung Beys tålt, hvilkens fal var af den liorlek, at 200 perfoner dår kunde hafva rum, öfver alt innantil bckladt med fkönt Drap d’or, med fåffor af (amma tyg, *>ch Ifeöna Indianifka Tapeter uppå marken. En pragt, fom båttre an llår en Prins, ånertperfoti, lotn för några år fedan varit köpt för 50 a 6 o Piafler, hvars upkomft varit, at lia på knå, och (kånka uti Caffé, och at tånda på tobakspipan åt en, fom tilförene itigit fam ma deg til ärans itol. F 2 " Så- 84 iyfo. CAIRO. jrfugufti. Sådan år de AEgyptifka Regenters upkomft. Pachan hade lagt til land med fina fartyg vid andra (Iranden, gent emot tälten, dår han biet' i fit fartyg ofver nat- ten. Om morgonen därpå fatt lian ofver floden, och blef emottagen, af alla Beyerne pcå Ilranden, med mycken pragt. Han fteg til haft, och de beledfa- gade honom til fots in i et hus, fom var ftrax vid ilranden, dår Pachan ordenteligen blifver i några dagar, innan han håller fit intog i ftaden. Den har en galen inbillning om Turkarna, fom håller dem for grofva, ohofliga, och okunniga om alt, fom vi kalla belefvenhet. Den felas icke ibland dem. Jag fåg åfven vid detta tilfallet, lom jag ofta gjort tilforene, be- romliga prof däraf. Vi blefvo inkallade i atfkilliga tålt til dem, fom icke kände ofs, hvilka med all hoflighet undfägnade ofs. MEC- 175°- C AR A VANEN. September. 8y MECCA-CARAV ANS Befkrif- ning från CAIRO. Caravans affård från Cairo til Mecca fker, hvart år, vid denna tiden. Beycns uttog utur fta- den, år en ibland de mårkvårdigaile Ceremo- nier, man fer i Öfterlanden, hvilken jag den i o Sept. hade tilfålle at åfkåda. Den bcgyntes kl. 8 for middagen, och gick ifrån en plats nedanför Slottet, dår alle for- famlades, fom fkulle gå til den plats utom ftaden, dar Caravan har fit läger. Ordningen vid detta ut- tog var följande: i). En hop ledige Cameler ladla- de. z , . Sex Fäitftycken drogos af häftar på Lavetter. 3\ Sex Port-Cbaifer (Tartaravan) hopfatte af präk- tiga Sidentygs gardiner, fom (kylte en Såffa, hvar och en buren emellan z: ne Cameler efter h varandra. De åro endaft for Beyen, och de fornåmfta Officera- re af Caravan, under refan. Alla de andre hoge och läge, mäfte rida på Cameler. 4). Vid pafs 40 Ca- meler med lifs-och åfven få många med Krtgs-forräd. f). En hop Cameler laftade med vatten i läder -fåc- kar, til hvilkäs underhåll anfenliga teftamenten åro gjorde af de fordna Sarafenifka Sultaner i iEgypten, fom ännu vid magt hålles. 6). Sjuk-fdngar , burne af Cameler på ryggen, en på h vardera iidan. 7). Fält* tnufik af trummor, Pukor och Skallmåjor. 8). En hop Cameler med toma (adlar utan ordning, efter hvilka folgde en hop Scheker. 9). Sex ft. (kona Handhåll ar , präktigt fadlade, utur Turkifka Kejfarens ftall, fom han låter underhålla i Cairo, at tjåna vid ftora Ccre- monie-dagar. io). Pachans fornåmfta fnoping ( Ki- ttar Aga ) med fina flafvar, ofver 2.0, til haft. 1 1). En hop lediga Cameler. 12). En hop andre rikt fadlade feöna Har.dhäjlar* 13), Turkifka Kejfarens Commis- F 3 fa- S 6 I7f0. CARAVANEN. Septemb. farius ( Vikil), den han håller i Cairo for enfkylta goromålj Til exempel: at kopaup Slafvar och Slaf- vinnor, Hallar, Jouveler, curiofi teter. m. m. 14b En hop ledige Cameler prydde och väl utfmyckade med Snitsfj ådrar på hufvuder , med vackra halsband fullfatte med fnåckor och pärlor. Svarta Slafvar re- do pä några af dem. if). En hop Scbeker til fots. i<5). Officerarnes Hand häftar. 17). Den Officeraren , fom har infeende ofver vatnet pä refan , hvilken år en al de anfeenligafle, med fina (lafvar i Cuirafs. 18). Två par pukor : en flor och en liten tilfamman. 19). En hop ledige Cameler vid pafs 60 > 20). En tropp Peiegnmer til fot, hvilken flots med några Scheker. 21). En tropp Cameler laftade med vatten . 22). Två par Pukor , folgde af en hop Cameler, vål utflrade i 3 troppar, imelian hvar och en et par Pukor. 2 3).Tvån- ne vägvifare , fom redo på Cameler defle voro gamle mån ; hvardera hade en rod fana i handen, fi- rad med gröna Arabilka bokftåfver. 24). En Cadi , fom år ibland de fornåmfta Officerare af Caravan, och har at gora med de faker, fom angå Religion och råttegång på refan, folgd af en myckenhet fanor af åtfkilliga fårgor, på li vilka folgde en hop grona fa- nor, fom buros af Scheker. 2fA Turkifka Rytteriet (Spahi ) i famma ordning, fom vid Pachans intog, endall med den åtfkilnad, at hvar tropp var fluten med en hop Officerares flafvar , fom redo på Came- ler, hvilka hade kappor, vid fomliga troppar fvarta, vid andra hvita , och en hop ledige Cameler med präktiga fadlar , och famrnets tacken ofverholgde, 26. De Janifarer til fot, fom egenteligen åro ämna- de at beledfaga Caravan på hela refan, 400 til anta- let. 27). Beyens tvånne fvantfar , och*2:ne fanor. 28). Beyens Secr eter are folgd af några Janifar-Office- rare. 29). Jgan for Janifarerne och Azaberne i Ce- remonie-drågt, beledfagade af fina Slafvar och van- liga I7f0. CARAVANEN. Septemb . 87 liga vakt. 30). Alla Beyerne i Ceremonie-klåder med lina Officerare och Hofflat. 31). Jzaberncs Corps, med lina Officerare i famma ordning, loin tilförene, med en hop fotfolk (Cuirafs), fom voro beväpnade med forna tiders gevär. 32). Janifarernas Corps med deras Officerare, börjad med en hop unga Slafvar til fot. 33. Nagre Officerare af Pachans Hof-flat och defs T'/! baufer i Ceremonie - myffior, och hvita kläder. 34). Beyen fjelf, fom år anförare af Caravan fölgd af fju ICihaja, och fina Slafvar Cu i rafler. På högra fi- dan om honom, fördes en grön fana, hvilken är den, fom Pachan i Turkilka Kejfarens namn öfverlåmnar honom, at helgas med det, ftt han låter hanne röra vid Mahomets graf, hvilken han är förpliktad vid lit lif, at föra helbregda fram och tilbaka, och fom fedan öfverflyres til Conftantinopel, lamt t j enar til en mågtig upmuntring för alla trogne Mufiel - mån, at otårlkråkte följa den famma emot fina fiender. Han var en 70 års man, rik och af mycket anfeende, fom hade nn fjerde gången på rad denna vigtiga och anfeenliga förrättning, at vara anförare vid en fård, fom af Turkarna år af få flört värde. 3f). Beyens Skattmäftare , ecn fiere Officerare af dels Hof-flat. 3 6). Defs Mufik , nog talrik af pukor, trumpeter och Skalmejor, ilöts med 10 fl. trummor, alla påCa- meler. 37). Sedan fåg jag ej annat, än en oräkne- lig hop Scbefar (religionens före ftånd are ) indelte i fina troppar, och näflan vid hvar tropp Dervicher, fom äro nåflan det famma bland Turkarna, fom Mun- kar bland de Påfvilka, alla til fots, alla buro fmå fa- nor af olika farg vid hvar tropp, lomlige gröna, an- dre gula, andre röda, och andre hvita och röda med fiera. En tropp bar i Hållet för fanor långa rör, at dem fom växa vid Nilen, hvilka lades vara de, fom hade at göra med fifkeriet i Nilen. Deuptog, fom detta folket hade for fig, under fin marche, voro o ra- 88 i7P- CARAVANEN. Septemb* oråknelige, och alle löjelige, finn t gofvo dem mer anfeende af folk, fom milt fit föritånd, ån af förnuft tiga månnilkor. xMla fkriade med hög roll, men u- tan lingalle Symphonie, Mahometaners vanliga tros- bckännclfe. Alla flängde Händigt hurvudet fram och tilbaka. De matte antingen hafva Itarkare htifvud ån annat folk, eller en otrolig öfning , at kunna få långe fortfara med denna rörelfe, utan at bli angripne af ivimningar. Vid hvar och en tropp^voro någre, fom hade utfpökat lig på åtfkilligt fått. De målte halfnakne, andre merendels tiltygadefå, at det var ingenting bland dem, fom fyntes artigt at åikåda, utan tvårtom mera ohyggeligt, och tokugt. 38). Slu- tet af hela Cavalcaden, gjorde Camclen, lom bar den pavilhn, under hvilken tapeterne foras, fom Turkilka Kej faren årligen fkickar til Mecca, at med dem klåda den prågtiga Mofquén, i hvilken Maho- mets graf år. Camclen var på det llåteligalte utltofFe-? rad med fjåderbulkar, band, galloner, glaspårlor m.m. och förde lig fä, at han gjorde heder för lin fylla. Den Pavillon, fom han bar, var bygd i Pyramid, vid pafs 3 alnar hög, öfverdragen med gröna Silfver- och Guldbokltåfver på borderade fidentygs-tåcken. Därunder borde de omtalte Tapeter föras, men de voro dår ej närvarande , utan fördes inpackade på andra Cameler, få at denna hade endaft hedern, utan at bära bördan. Et djur, fom hårtil blifvit utvaldt, kan verkeligen fågas bland fina vederlikar af ödet fått en lyckelig lott. Sedan det gjordt denna refan , blir det hållet på Itall i hela lin lilstid, med en vifs tilfiagen ranta til lit underhåll, uppaflas af flere dertil förordnade perfoner med mycken forgfållighet famt frikallas från alt arbete. Tapeterne, fom Ikickas til Mecca förfärdigas i CairoafCopter, fom dårtil hafva vifia rum i flottet. De åro af et Ivart tyg, enkom dår- til väfne och fedan borderade med Gyllene bokllåfver* De 1 7fo. CARAVANEN. Septemb , De omfas hv*art ar, och de fom foras dit det £na året, håmtas det andra tilbaka, delas då i årikilliga ityc-? ken, af h vilka de mäfte (kickas tilTurkifka Kejfaren, fom deraf ger til någon Mosquée et dörtåcke eller åt någon af fina ftörfta gunftlingav, fåfom ejn dyrbar fkank. Caravan-Beyen behåller en del af deffa deras egendomar for fig , och ger något (tycke åt de för- näm (ta Officerare. Då Camelen gick förbi var artigt at fe med hvad häftighet den menige hopen (formade intil den (amma, pa det at hvar måtte få röra vid den omtalta Pavillon, fäiom en för dem helig fak. De, fom icke kunde komma fä nåra, at de kunde röra dervid med händerna, kaffade fina näsdukar eller fkårp på den famma, at åtminftone åga något, fom kommit vid deras helgedom. Jag frågade min följe» fiagare, fom kände landets bruk, om icke några vid- (kepelfer begingos med det, fom de få låtit röra vid. Men de nekade det och fade, at de endaff göm- de det til en åminneife , at de fett en fak , fom de hade få (tor vördnad före, at ingen kan vara (torre och h vilken de ej altid kunna fe. Någre refebefkrifi* ningar fåga, at under denna Pavillen föres Alcoran j men jag vet icke hvarde tagit denna beråtteife. Jag har frågat dem , fom noga haft fig det bekant , bland Turkarna j men alle hava fvarat mig, at dår ej år någon Coran. Turk i (k e Kejfaren beffår af fina inkom- ffer iiEgypten iooco Ducater, a 11c Med. åt Beycn til de omkoftningar , han bör göra vid Caravans anfö- rande. En Bey, fom gör refan allenaff en gång vin- ner dervid ingen ting, utan torde fnarare tappa, i anfeende til det myckna och koftbara refetyg, fom han måfte (kaffa fig, och de (kånker, fom han år förbunden, at lämna til Arabifka Hötvitsmånnerna, öfver h vilkas land han far, pådetdemågelamna honom vågen fri, hvilket han har ffundorn fvärt vid at med (kånker uträtta. Sedan Beycn tor Caravanen med F y fit $>o iyyo. CARA VANEN. Septemb. fl tt följ^pådetta fått togat genom ltaden,llår han lå- ger en halt dagsrefa utom ltaden på en iior plan, dår han väntar i 8 dagar. Pä hvilken tid alla de torfam- la (ig, fom antingen for andakt eller köpenfkap {kul vilja (amma gång gora fin relä til IVJecca. Det iades, at Caravan kunde detta år komma at beftå til det minlta af 40000 fjålar af båda könen. En hop qvin- folk år ock hvart år ibland dem, iom företaga denna refan. Deffe delas i tvånne hopar, den ena utgör dem, fom komma ifrån hela Afncanifka kulten anda ifrån Tetuan ochMarocco,til de tre Barbar Republi- querna. Denna utgör vid pais 10000 man, h vilka vid*bartrefan iluta Caravan; men gå förut vid hemrefan. Den, lom vil tanka efter hvad våg detta folket gör,at komma från ytterita kulten af Africa, välter ut, an- da til Arabien, och genom hvad lander de målte re- fa, då de komma landvågen , fom icke åro annat, ån obebodde ödematker, af brännande fand, han lå- rer finna, at knapt något annat, ån en obegripelig Re- ligions-ifver kan vara i ltånd , at förmå et folk til en 4ylik refas företagande. Den andra hopen beltår af Turkar, från alta de orter, fom åro under Sultans välde, Syrien undantagit, och de, fom grånia åt Perfien, ifrån hvilka en annan Caravan famlar fig i Damas, fom möter denna på en vifs ort i vågen der de förenas. Turkarne dritva en anfenlig handel på denna refan. Alle refa ej för andakt fkul, lom be- finna fig i detta fälikapet. Det år en anfenlig del af dem, fom gör refan för vinlt. De uphandia 1 Cairo af Frankerna och fora öfver til Arabien, klåden, Co- cnenille, Specerier, Bly, MåflSng, glaspärlor tilRad- band med mera, och det, fom forit bordt nämnas, en oräknelig myckenhet Spanlha Sevelianer och T ylka Ke jferliga Riksdaler. Sedan föra de tilhaka Cof- fé, Opobalfam, Myrrha, Ohbanum , Zedoaria med fiera drogver, Porceilainer från Indien, fina bom- uls- iyyo, CÄRA VANEN. Septemb. pi uls-tyger, Turbanter, Indianifka Siden, och gyllendc tyger, m. m. Af defta handlande kan Beyen gdrä lig anfenlig vinft. Tiden år, nämligen, altid vifs, huru långe Caravan bor vara på refari, och huru län- ge de bora viftas i Mccca. Om nu de handlande ej kunna afgdra lina faker på den udätte tiden, fom år ganfka kart, fä begära de upfkof af Beyen for nå- gra dagar, hvilken tilftädjer dem det, med vilkor, at de fkola betala en vifs iumma om dagen, hvilket de gerna göras emedan deras vinft fuilkomligen til- låter det. pz i7fo. MUMIERNE. Septemb. RESAN från CAIRO til MU- MIERNAS Grafefe u var en beqvamlig tid, at befe de JE- gyptiers graffidllen , dar deras Balfame^ide Qvinfolks kroppar ånnrj finnas, under nrhin af Mumier, då man kunde gora Refan med båt oivcr fjelfva landet , fom flod under vatten. Jag gaf mig den 1 6 på refan, bciedfagad af Herr Roboly , en Franfk Drogue-man i Aiexandria, och tvånne Ja- nifarer, famt z:ne Franfka Kopmån. V-i kommo vid aftonen til gamla Cairo, dår vi togo Härbärge hos Syrilka Kopmån från Damas. Medan vi våntade på var aftonmåltid, läto vi komma til ofs cn af landets Muficanter, fom var en Coptilk Chriften, ar for- drifva tiden med, til at af hora hans art af Mufik. Hans Inftrument var allmänt i Egypten, och på många andra Hållen i Öflerländerna, utan tvifvei et af de aldraåldfta, fom efter all fannolikhet varit et af Davids ftrångafpel. Landets Chriltne , åfven de Franfke, fom hår handla, kalla det Pfalterium. Det år i form af en fned triangel, få flort, at det beqv|mligen kan ligga påknan, då en fpelar, hopfatt af z:ne botnar, z tum ifrän h varandra, med vid pafs 20 tarmftrån- gar af olika tjoklek. Den, fom fpelar, har fmå tangenter, på fingren, dem han fäller innom en ring vid ytterita leden. Vår Mufikant long, med det famma han fpclte, upbyggeliga Arabilka vifor om GUDS Förfin , om fornöj famt finne m. m. H vilket gaf en tåmmelig vacker fornojelfe. Det var icke fvårt, at foreftålla fig, at detta enfaldiga dock ar- tiga fått varit det, på hvilket Davids vifor blifvit fungne och fpelte. Den ijfo. MUMIERNE* Septemb* Den 17. ftego vi vid Solenes tipgang om bord, pa et af Nilens fartyg* fedan vi okat värt fållfkap med vära vårdar. Vi ftälte vår fart forft til de itora Pyramiderna , dem jag ånnu en gång hade luft at fe, fä vål for deras märkvärdighet 5 lom vål år vårdt Re- ra refor* når en år i ^Egypten* lom aldramåft for det noje* jag hade nu, at komma anda til deras fot öf- vervatnet, famma våg* fom jag for z månader fe» dan ridit til lands. Denna farten år den behageli- gafte någon månnilka kan foreftålla fig, vid den- na tiden i iEgyptcn. En feglar i z til 4 fots vat- ten* och de ftållen, fom vatnet ej ånnu hunnit at ofver- floda eller dår det begynt redan at aftaga, vifa fig i en härlig prydnad af groda* cn ftor del befådele med Furkifkt hvete (Zea Mays), andra med Lucerne* hvil- kadock ånnu voro fa 5 emedan detta fenare ej allmänt fås, for ån vatnet år aldeles aflupit* Foglar uppehål- la fig hår* på de vattufria platfer, til oräknelig myckenhet af åtlkiiliga (lag, Jag blef nu i fynner- het varfe ( Corvus Cornix. Fn.fuec.^i. Fr inga Hypoleucos Fn. 147 *) fom nyfs voro ankomne, en Charadius^ ftor fom endufva, den jag belkref 5 {Alauda arvenfis Fn.fuec. 1 po). Ardea Firgo tetnporibus criftatis* Ar de a orien~ talis , den iag befkrifvit i Smirna. Pclicanus Onocr et- ta lus , hvilka flogo i ftora (kockar forbi, emedan det var deras flyttningstid , då han beger fig ifrån fit fommar-hemvift , fom han har omkring fvarta Haf- vet, och vid Graekifka Kuftcrna, hit åt de Sodra or- ter. Alla defie rorde min upmårkfamhet 5 men ingen få mycket, fom Ardea Ibis alba pedibus nigris, hvar- fore jag fant honom måft märkvärdig, var defs otro- liga myckenhet, fom (kylde ofver hela marken. Den* fom har någon infigt i Naturfens hushållning, har ej fvårt at finna, h var fore Skaparen forordnat denna fogel, at i fådan myckenhet infinna fig på ^Egyptens fumpiga falt vid denna tid. Han finner, nämligen P4 T7fo. MUMIERNE. Sepiemb. pä dem fin tjänliga näring, och fin båfta föda, af den myckenhet imä grodor, (om öfverhölja landet, få fnart vattnet aflupit, och fom hälla fig under vatnet, och dår förökas i flödnirfgstiden. Med det, at foglen förfer fig med tjänligt uppehälle, gör han ofelbart en anlenlig tjäritt åt landet, fom befrias ifrån en o- talig ohyra, hvilken, om den fkulle blifva qvar och rutna, fkulle iakert åhadkomma en dödelig ltank både för mänmlkor och djur. Denne fogel fiy:ter ej utur /Egypten. Jag har fett honom hela den tid, landet varit torrt, pä fälten * dock aldrig til fädan myckenhet, fom nu på villa Italien , hvilket kom- mer däraf, at ti Iför ene har han kunnat utfprida fig kring hela landet men varder nöd fak ad, då vatnet kommer, at draga fig tilläm man på torra platfer. Den tid, fom Grodorne icke åro i fådan mycken- ^ het, lefver han af fmå Gräshoppor, och andra In- feeter, hvilka aldrig felas på /Egyptens heta fält, och otvifvelaktigt fkulle vara i ftörre myckenhet, om de ej hade denna lin fiende, fom Fpåkte fig* Jag har (kutit honom i båda årstiderna, men funnit en anfen- lig ådkilnad i defs fetma förra gången och nu, hvil- ket ger tilkånna, at han vid denna tiden, finner myc- ken tjänligare och ömnogarc föda. ftelloniioch andras mörka berättelfer om foglar, fom komma til ./Egyp- ten, efter fiodningstiden bör läfas. Vid middagen kommo vi til de ilora PYR AM I DERNA. De af mi- na följellagare, fom ej hade fett den llortlas bygnad innantil,gingo in, och jag nyttjade tilfålletat föka na- turalier. Jag fant inga andra, än dem jag fett förra gången, förutan en vacker fvart Jafpts (#), fom låter arbeta fig och tager cn vacker glams. Den be- fynnerliga Rullan ( Mus J acultW) fom /Egyptiernc kalla Gerbua, fom jag tilförene ( Acl. Upf. 17 fO,p. 17) bcfkrifvit (*) och den lilla fmala ödlan , fom jag för-t fta gången här fåg Lacerta agyptiäca hvilken de gam- i7fo. MUMIERNE. Septewb. py gamle ^Egyptier hedradt med defs bilds ingrafning i en Hyacint , den jag åger. Mitt upfåt, at klifva up til toppen af Pyramiden, hvilket hettan förda gån- gen hindrade, ville jag denna gången fullfölja j men det var likfom odet velat, at vådret (kulle altid hindra mig, at komma iångre, ån til hälften af denna högd. Då jag var midt på Pyramiden kom fadant blåsvåder, at både jag och min drång voro glade, at vi voro pä et Itaile af Pyramiden , der vi kunde lågga ofs ned imellan affåttningarna, til defs det' var öfvergångit, hvilket vålde, at jag tykte det vara för mycket vågadt, at iliga högre, dår jag til åfventyrs vid en dylik hån- delie ej funnit (amma undanflykt. Vi fortfatte vår refa, hvilken genom vår (keppares oförflgtighet ej var aldeles få behagelig, fom tilförene. Han förde ols pä fådana Hållen, dår vattnet ej var tilrackeligen djupt, fä at vår båt dannade i gyttjan. Hår var ej få farligt, at grunda, fom for Öland eller! Tarmouth. Nilens Itrömkarlar vifste et behändigt fatt, at hjelpa (Ig fram i vattnet. De gmgo 6 (tycken pä hvardera fidan om båten, fatte axlarna under relingen och få godt fom buro honom hel och hållen, i hvilken vi voro öiver 20 pcrfoner med en myckenhet Pagage. På det l ättet fingo vi igen vår nöjfamma fegelfart. Öm aftonen kommo vi fram til Abufir, en by vid hvilken år en»af de gropar, genom hvilka man (tiger ned i Mumiernas grafvar. Vi voro ej förr fram- komne, ån hela dranden var fyld med folk, unga och gamla, qvinnor och barn kommo utur byen, at ie och (porja hvad vi ville. Bönder åro alledådes nyfikne och underfamme, d# de fe främmande folk, och de ^Egyptier åro defsutan åfven mifTtånkfulle. Åldermannen Schék eller Bclled i byen, kom om bord, beledfagad af 2.:ne grannar, beväpnade med Sablar och Piftolér , hvilka fågo ut, fom ofödkräk- te Araber. Dc underrättade tig om vårt ärende, och p6 1 7p. MUMIERNE. Septemb. och låro for penningar fora til ofs får, at deraf tilre- da vår aftonmåltid. Den gamle gick ftraxt ifrån ofs och lemnade hos ofs fina medbroden Knapt var han kommen i land, förr ån han vinkade åt våra Janifarer, at den fom efter honom blef q var på firanden af by- ens folk, hade de lof, at Ikjuta på, hvilket Poikar- ne fom utgjorde ftörlla antalet af våra ålkådare, to- go for rent alfvare och begofvo fig hvar och en til fit* Bonderne fpifaae med ofs ganfka måtteligen och för- nuftigt, Min Drogue-man hågade den ena, fom var en ftor och rafleer karl, hvarfore han åt få litet? Det år en tok, fvarade han, fom åter mer, ån na- turen fordrar och har fedan ondt deraf. Et fel, for hvilket ingen i våra belefvade Europifka lånder , vil fattas i dårhus. Våra gåfter budo ofs god natt, och vi hvilade öfver hatten i vårt fartyg, dår vi mådde båttre, än om vi tagit in en al böndernas eländiga itugor. Én hårlig morgonronna lyfre ofs den 18 i ö- fonen, då Abufirs ålderman Ikickade ofs til fru- olt en kaka af mjöl, honung, fmör och vatten. Smakens godhet öktes af det enfaldiga och välmenta upfåt, i hvilket vi vifste, at den var gifven. Den Iförda dygd iEgyptierile och Araberne hafva qvar af dem, fom funnos bland deras förfader, år gäftfnbet . Det vore et ltort fel hos dem för en husfader, at lå-* ta en främmande gå bart, utan at med något hafva fågnat honom. Den, fom år hungrig och fer dem åta, kan med trygghet fåtta fig ned, och taga för fig af det de hafva, utan at frukta, det någon tager det illaup. En frihet, föra de åfven åftunda tilbaka,få vål hos fina vederlikar, fom andra. Vi gingo til fots til gro- pen ät Mumierna. Pä andra fidan om byen, mötte ofs en lund af Acacia ^egyptiaca, bvilken hår i torra fanden ej hunnit långre, ån til bufkar, dår den eljed i god 97 jyjö MUMIERNE. Septemb . fod jord våxer til flora trån. Den hade ånnu fina loramor qvar, och bar tillika både mogen och omogen frukt. Vi råkade på Harar (Lepus Fn. ip. ) omkring denna lund i fådan myckenhet, at vi utan hund, och uta>n, at anhålla någon ordentelig jagt, vid deras för- bifpringande, dåraf nedlade några (tycken, hvilket gaf anledning åt min Drogueman, at efter vår hem- komit til Cairo göra en refa til famma flalle, endafl at jaga, då han innom 2 dagar fick fkjuta öfver 20 (tyc- ken. Araberne och iEgyptifke Bonderne äro de endafle, forn lamna detta djuret i fred, fom eljefl år förfölgt öfver hela verlden. Herr Barton, An- ge lik Conful i Cairo, berättade, at Herr Cancéllie- Rådet Carleson, under fit viftande i ./Egypten, på famma flalle fkjutit den forfta haren, fom af Frankerna, hvilka långe varit i Cairo, biifvit fedd. Förr den tiden hade foga varit i Cairo bekant, at detta djur funnits i ^Egypten, åtminflone icke for Européerna, och ån mindre for ftadfens inbygga- re, fom hvarken åro ålfkare af defs kött, eller af en fådan (lags jagt. På en liten o ut med detta ftållet, hafva de Franfke i Rofette planterat Harar for fit nö- je fkul, hvilka, fom mig fades, mårkeligen ökat fig, Gazeller (Capra Cervlcapra JLinn . Syft. nat. y.) felas ej eller pa denna negden. Vi fågo deras fårfka fpår i den fina fanden, fom hår tåkte marken öfver alt, ja, få tydeligen, fom vi plage kunna fkönja åtfk i lliga djurs i frifk fpår-fnö i Sverige. Om vi haft det fom fordras til deras jagt, nämligen goda långfträkta böfior, en god fullkomlig Arabifk Haft, och en väl inråttad vint-hund, eller Falk, hade vi hår kunnat göra en jagt, fom i Europa {kulle varaKonglig, med hvilken de förnäme Araber ofta förlufta fig De nedlägga Gazeller i fprånget med fin lanrs, och icke med eld- gevår. Vi kommo åndteligen til gropen, fom år ct litet (tyckefkott från Abufirs by, på en fand-hed och G lik- 9$ I7f°* MUMIERNE. Septemb . liknar fullltfommeligen våra varggropar. Vi flcgo ned ined itörila fara och befvårlighct på en repilega, den vi fordt med ofs ifrån Cairo. Vid botnen af gro- pen, på den fidan, fom vette åt odemarken, hade vi då for ofs ingången til de iå namnkunnoga MUMIER- NAS GRAF V AR. Detta kalkbårg,hvilket jag menar vara hela vEgyptens grundval , har med obegripelig moda blifvit utgrafvit, at i det famma forvara de dö- das afka och kroppar. Det for il a vi fåge vid ingån- gen, varen oräknelig hopconifka lerkåril, i J fot lån- ga, och en fpann vid fin bafis i Diameter. De åro af groflera, brånde efter Krukomakare-konft, utan glafering. Deras opning år, vid ilora åndan, tåckt med et lock af iamma arbete, något litet kupigt, och år tilkli firat med bruk. Når defie kåril op- nas, finnes i dem , fom åro val bevarade, et ilycke medelgroft gleil linne, konftigt fvept i många hvarf, tilbundit med otvinnadt lingarn, fom öfverveklas från ofvan til nedan, den ena åndan ined t öfver den andra. Innom detta linne forvaras en hop fvartgrå aika, blandad ilundom med nåbb eller ben, af en fogel. Denna afka omfvept med fit linne, utgör famma co- nifka form, fom defs kåril, och finnes merendels tåmmeligen hoppackad innom fit täckelfe. Ofta finnes dåri endail en klimp af afka utan tåckelfe , hvilket af tiden blifvit förtårdt. Ibland hånder ock, fail gan- fka fållan, at i en fådan kruka finnes en fogel, beva- rad til fina fjadrar, hufvud, ben och fotter, anda in til fårgorna,få tydeligt,at en kan urfkilja af hvad ilag den varit. Storkar { Ardea ibis) och Tranor ( Ardea Grus) hafva varit, få vida mig årfagt, dc endafte man kunnat kanna igen. Jag hade ej den lyckan, at finna någon förvarad, ehuru jag opnade många tjog krukor. De, fom funnit någon behållen, hafva fagt mig, at defs hufvud och ben varit hoplagde imellan vingarna, och fåledcs tilredt pä famma fått, fom de af 99 ijfo. MUMIERNE, Septemb. af hvilka man fett afhan. Dår finnes åfven Balfime- rade hund.ir, och infvepte i linne. Jag har fett en hos Franfka Confulcn i Cair.o Herr Livencourt, hviiken var få vål behållen, åt jag af defs hår, färg och utfeende, kunde finna, at famma gemena art af hundar ( C anis familiaris äomeftieus Linn. S. N. a) är ånnu behållen i Egypten, fom varit för några icoo:de år fedan, utan at någon af de många varieteter af detta kreatur, fom vi hafve i Europa, här blifvit fortplantad. Hundarne hafva på den tiden haft bättre öde i ifigypten , ån nu, då de genom en Religions artikel åro håldne för orene, ovärdige, at komma under tak hos någon Mahometan, och dödade om de röra vid defs kläder, fam t tvungne, at lefvä under bar himmel, af barmhertigt folks te fl a merit en , och allmofor , eller at föka fin näring af lyckans tilfkyn- delfe, De hafva berättat mig, at en Franfk Jcluft Sicara, fom for antiquiteter fkiil, re fl, for några är fedan, med mycken upmårkfamhet i öfnt Egypten, har funnit dår en oxe på famma fått Balfamcrad, den han öfverfkickat til Paris* Från de ofkåliga dju- rens grafftållen, gingo vi längre in i defla underjör- dilka gångar, til månnifkornas. Detta fkér ej utan fruktan at fara vilfe om vågen, i fynnerhet om eri vå- gar fig något långt in i gången. På båda fidor örtl denna gång åro uthuggne nicher , i hvilka Mumicr- ne uti fina kiflor flå förvarade, flålte fått up på fina fotter. Nichen år tilmurad , få at ingen ting kan ikönjas utanpå* Vi kommo kl. 10 för middagen tilbaka från defla jordifka gömmor, hvilka ej fa mycket behagade mig, fom det öpna fåltet jag fick fe dar omkring , hvaråft jag fökte efter Natilralier. Infe Ber , fom uppehöllo fig i fand-heden, var den flörfla frukt jag Dragte af denna min fård. Jag råkade dår på några , fom jag G 2 år 100 i75°* MUMIERNE. Septemb. ar for fak rad , atingen Naturalift förr fett. Jagfant åfven åtfkiiliga, fom jag kånde. Af de fenare fam- lade jag 6 Species Libellulae (*) innom cn liten ilund, och 4 Cuadgen. De voro upforde af tegel, torkadt i Solen, hopfatt af urå och lera, fådant fom Ifracls barn blef- vo tvungne til at gora, uti fin träldom i AEgypten, i Pharaos tid, af hvilkec man ån i dag fer lämningar i en Pyramid vid Sacchara, fom dåraf år upford. /Egyptifka Bondc-n fortfattc ännu, at plöja och få fin ijfo. EGYPTEN. Ncvemb * ^pp åker, hvilket han börjat med denna Månad. Deras åkerredfkap år den enfaldigafte, fom dock gör tilfyl- left, at bruka den blidaite jord under Solen. Et Årder (Plog) med lång fläng, och z:ne uprått flå- ende flåar, vid hvilka tömmen fåfles: en Plog-flack* meden liten elak och ojåmn bild, år deras förnäm- ila inflrument (*). Oxar brukas til deras åkerbruk* deras ilåtta åkerredfkap håfver up alt för flora kokor, at lämnas hela 3 dårföre huggas de fedan fonder med en art transverfal-yxa, ganfka tjänlig til jordencs fönderhackning och omhvålfning, med h vilken åfven deras Trägårds* fångar tilredas, och deras fmå Cana- ler vid åkrarna rånfas. Innan jag öfvergaf Mataré, låt jag åfven vifa mig den Cycomor, fom, efter få- gen, gifvit yär Frålfare fkugga, då Han flydde in i -^Egypten > buren på fin Moders armar. Jag anfåg detta trådet, fåfom en Naturens ålfkare. Det år fy- ra famnar tjokt, men dårföre icke det flörfla jag fett i ^Egypten. Pä Öflra fidan var det något fkadadt, och minlkadt til fin tjocklek* Efter den uträkning jag någorlunda kan göra om trådets våxt, al dem hvilka jag fett unga, och vetat deras ålder, l|rer detta och de ofrige af defs florlek, vid pafs hafva 300 år. En ålder, fom ej tillåter anfe det, fom en helgedom. Jamfarernas Port , år på vånftra handen vid in- gången til Cairos flott, dår de hafva fina vakt-rum för Officerare och gemena. Jag begaf mig dit den 26. efter middagen, at befe en bygnad, fom den u- furperade Commendanten dår låt göra, til fit namns åminnelfe. Den beflod i en vacker fal, för Jarrifar- Agan, fom ofvantil fkulle flutas i en dome, och ha- de våggårna belagdc med fagauce, men taket under- flott med några vackra Marmor-Pelare, ifrån Italien. II» i7fo. EGYPTEN. Novemb. tak,roch mahde vaggar. Ingen ma yånta, nt fe nå- got i por i Turkarnas bygnadsfått, af den pragt, fom lyier ännu i de gamla ^Egyptiers, Grsekers och Sara- ceners bygnads konll. Ingen Turk forRår at tagga en Ren ratt, mycket mindre at fora up en vägg. Ar- mentanerne äro deras bygg-mäftare, hvilka efter den naturliga bojelfe , de hafva for konRen, underhulp- ne af det de fett under fina refor i Orient, bygga fä vål, lom kan åRundas af en Måfiare , hvilken ej haft an- nan Låro-måfiare, än naturlig fkickelighet. Om detta folket blefve tilhäliit, at re fa i Europa, och dar upodla fit naturliga pund, Ikulle man få fe i Ö- Rerlanden MåRare i alla fnille-bragder, fom til åf* ventyrs {kulle tåfla med de gamla, och öfvergå mån- ga af de nya. Vid ingången til denna plats, fyntes i et hvalf hänga en myckenhet af allahanda Rags. ge- vär, fom varit brukade i Heliga Kriget, hvilka åro åfven fä många lämningar af de Trophér , fom Sara- cenerne och Turkarne efter fina fegrar tagit af de Chrifinas troupper. Itém Hjélmar, Harnefk, Strids- yxor, Spjut, Bardifaner, åfven några Bågar, i fyn- nerhet en, fom var ofanteligen Ror. Alle defie ha- de varit den tidfens Mord-InRrument, forrån et olyc- keligtChemifkt påfund lärdt månnifkorna genare våg, at lkicka hvarandra i de dödas rike Janifar- Agan den Kihaja, fom borde fora befälet i Politie-mål, och en Tchiauz äro de Officerare, fom Randigt åro forbundne, at bo i fina vakt-rum, hvilka jag alla befåg. En hop Capigi ( Corporaler) eller Un- der - Officerare , åro Randigt vid fm plats. Af Janifarer år hår ej något vifst antal. Dc komma och gå, fom dc finna for godt. Deras Soldater äro for Rore herrar , at låta binda fig ti) någon Rräng vakthållning. Dc finna båttre fin uträk- ning vid, at hålla fig i Raden, dår de hafva til- falie, at röfva och göra öfvervåld. Sådan år de- ras ij fo. iEGYPTEN. Novemb. m ras fylla, hvars goromål borde vara, at förekomma våld och orått. Jag fåg den 27. Svarta Slafvar fåljas i Aurel i Cairo, fom kommit ifrån Aby finien, /Ethiopien och. Dongala. De åro måft Qyinfolk, nakne, 'endaft takte öfver fin blygfel: hafva fina hår flätade i fmå lackar, och fmorde med et fiags fett, famt firade med Coraller och Corall pärlor, fom hånga i nåfan och oronen. Prydnad (kal dock vara hos alla iolk- fiag. At defias betraktande kan en låra, at månni- \ (kan år ianfeende til den ena fin våiendtiiga dcl,krop- 1 pen , et dj ur åfven få vål fom andre , dåruti Skaparen gjort hanne likadan. Den, fom har glömt, at han år månnifka, bor betrakta fådana fpeébakel, och låra kanna fig fjelf. Den 6 Decemb. inlopp tidning i Cairo, om Kej- férliga Commifiarien Lauders återkom ft til Egyp- ten, hvilken for 2 manader fedan refte härifrån til Smirna. I Archipel har han råkat 3 Kejferliga Krigs- fkepp, åmnade til Alexandria, med hvilka han kom tilbaka. Samma dag ankom tidning om Capitain ] Al- gotssons ifrån Stockholm återkomll ifrån Livorno til Alexandria, hvarifrån han for 2 månader fedan af- feglat. Vid denna fin ankom (b, hade han om bord, förutan Köpman- -varor, 27000 Seveiianer for judar- nas räkning i Livorno, Efter några dagar fpordes, at Imael Efferidi , fom commenderadc Caftellet i Alexandria, hade fatt fig före, at uphitfa packet emot de ankomna Kejfer- liga Krigs-fkepp. En främmande flagg och i fyn- aerhet en fvart fogel (Kejferliga örn) , fom i den fam ma fördes , gjorde tilfylléft , at gifva Turkarna mifstanka, fom i iEgypten mer än på andra (tållcn åro t iz 1 i . iEG Y PT E N . Januarii. aro fallne for vidfkepelfe, och åro nåftan i en ftåndig fruktan for något forlok från Chrifrna lidan. De hade fkickat ifrän Alexandria til Cairo, at meddela fiu upfåt med Regeringen och at jåmvål formå denna fladen at refa fig, men fingo fnopligt affked från Pachan och Janiiarernas Commendant, fom vifste i hvad afligt fkeppen voro ankomne. Herr Le Grand tog af mig den i Jan. 175-1. det mig tiiflålteCommendement at vara ConfulijE- gypten. jag vifste ej hvad han ville gora därmed , tänkte dock, at han, ibm {ig hade bordt, fkulle.gifva det åt Regeringen. I dag fick jag veta af E- - - Cons. at lamma Commendement, och de medföl- jande bref, voro af Herr Le Grand lämnade åt Judarna, fom arrendera Tullen i Cairo, famt at han hade anmodat dem , at gora dårmed hvad de fjelfve ville 3 emedan det vore en fak, fom angick en främ- mande Nation och han ville icke bekymra lig dår- med. Mecca Camvan hade i dag fit intog, fedan den ifrån den 10 Septemb. foriedit år, gjort fin bart -och återrefa. Mycket folk hadeblifvitpårefandödt,en del afragn, kulit och elakt våder, fom de ej formätt uthärda; en annan del var hjålflagen af Araberna, med hvilka Caravan vid alla refor mcålle hålla någon tråffning, då de komma at rofva. 100000 Månm- fko- fjålar, fom på en dag tåga in i en ftad, fkulle tyckas bora åftadkomma en grufvelig ändring i nå- ringsprifen. Jaö; tviflar ock , om någon ftad i Europa vore i Iland , at pa en gång taga emot et få drygt antal af gäller, utan at därvid märka et anfenligt omfkiftei fin hushållning j men i Cairo kun- de ej markas någon brill på lifs uppehälle-, oaktad den- na mårkeliga tilokning af invånare. Et bevis af et ym- ijfi. CAIRO. Januarii.' 113 ymriogt land i men åfven prof af ct fparfamt folk, fom e] ännu glömt, at Naturen år med litet nögd. Beyen for Caravan hade mift 480 Cameler, och om- fider jåmvål fjelf aflidit. Når Camelcn ej ftatt emot, måtte refan vifierliga varit befvårlig. En af Cairos Commendanrer, fom varit 2 år i Mecca, kom tilba- ka och emottogs med befynnerlig heder. Alle, fom gjort denna heliga refan, lato vid fin hemkotnft må- la nederlta våningen på fina hus, och hånga öfver fin port Aioé vera Linn. H. Upf. n. 3 fom til myckenhet växer i Cairos trägårdar, at med en altid lefvar.de växt utmärka det hopp de äga. Detta var både en glå- dje-och forge-dag. De, fom fingo omfamna fina an- höriga och vänner, efter en åfven få farlig, fom bland dem högft värderad re fa, hade or fak , at ijunga glå- dje-fånger och möta dem med harpor och trummor; däremot de, fom faknade dem de fökte i fållfkapet, upfylte alla gator med jämmer och (krån af legda gråterlkor. Et handverk, (bm ännu från åldfta tider år qvar i AEgypten, få vål, fom et annat, loin år tvårt däremot, båda två fala for penningar, Nårforg och glädje kunna fåljas, fl lårer ingen ting finnas i veiiden, fom ej med penningar kan uträttas. Cairo firar, hvart år, på vifs dag, nämligen den 28 Januar. MAHOMETS fodélfe-d ag, på et mera urfkildt fatt , ån någon annan ort af dem , fom vörda denna Öfterlandens Religions ftiftares namn och åmin- nelfe. Jag kan fåga, at alt, fom kunde röra fig, var i dag i rörelfe i Cairo, alt fom kallas Mufie!man,var,at fira denna dagen, och de af andra (lags Gudstjånfter, at vara åikådarc af de förras inrättningar. Medel- punden af Högtideligheterna var den flora vackra platfen Lesbikie , fom är ej långt ifrå Turkarnas gata , gent emot en annan mail bebodd afCopter,på vänftra handen, nar en refer til Bulac. Denna, fom för nå- H gra H4 I7fi. CAIRO. Januarii. gra veckor fedan , var takt m-ed N ilens vatten, lyfte om aftonen af eld. En ftad mäfte äga en Ntl at kun- na på et år hafva, på en och iamma plats, en tid et luftigt farvatten, en annan, fe den famma upfyld med grönfkande växter, eller ock lyfa af allahanda luft-el- dar. For Cairos Fruentimer åro dylika högtider det famma, fom en friftund for våra Scholie-goftar. De fenare hoppa af glädje, då de komma utur en knarrig Scholre-mäftares åfyn och få en ftund lamna fritt lopp ät fina barndoms bojelfer. Likaledes måfte ock de förre hafva fog at fågna fig, då dem lämnas e» dag, på hvilken de kunna vinna tilfålle at äga de nöjen, fom deras (lagte öfver hela verlden föker na- turligen, aldramåft då det hålles i tvång. Det år dock en olycka for detta könet i ./Egypten, at hög- tiden ej kan (kaffa det all ön(kad frihet. Snöpingar, defs affagde fiender, åro altid i deras följe-, men mift- ningen må bli for deras egen råkning, om de ej åro finare ån defie uflingar. Anledning, hvarfore denna dagen firas i Cairo, framfor andra orter, ger den an- fenliga Abubekirs (lagt, fom hår bor, hvilken kan beviia fin hårkomft i rått nedftigande Linie från Ma- hornets fvårfader. Af denna var i min tid öfrig en Schek, den aldramåft anfedde af alla i ./Egypten, fom hade haft en Bror, for någon tid fedan dod, och af deras barn, fom voro talrike, och altid gifta fig med hvarandra, beror denna i Cairo få anfenliga ftåmma, fom altfå efter all liknelfe ej har på lång tid, at frukta for undergång. Et prof af det vårde de i Cairo fåtta på hufvudmannen til denna flågt, år at han i dag undfick befök af alla de högfta i Regerin- gen, förutan Pachan, hvilka kommo i hans hus, och med handkyfsning betyga de for honom fin högaktning. Någon tid dårefter firades en annan högtid , til åmin- neife af 2:ne Propheters Söner j men med andra hög- tideligheter , och utan illuminationer på berörde plats. I7fl. CAIRO. Februarii . iif plats. Hufen voro i fladen prydde med Tapeter vid de ftörfta gator, och lampor uphångde vid de för- nam fia. Den 3 Febr. r agnade for middagen i Cairo, h vil- ket år vårdt at märka* ty det Acer få fållan. Väder- leken var vid denna tid oltadig i iEgypten, på famma fatt fom i April Månad hos ofs* dock med åtfkilnad, i anfeende til Climatet. Den 22. var det helt kulit med ftark Nordan- blåft . Alla trån fälla vid denna tid fina löf? och fkju- ta ut nya utur fina knoppar, Salix Calaf. Cycomonis , Mimofa , fyntes alla med unga löf, och den förda fköt fram fina blommor pa bar qvifl, fom vid denna tid fördes in i Apotheken, at af dem diflillera det i A£gypten få namnkunniga och mycket brukade vatnet Calat. En revolution, fom tildrog fig i min tid i Cairo, hånde den 7 Mardi* men fick dock ej fin fullbordan. Någre af de Beyer, fom vid den Regerande Abrahim Ki hajas uphöjelfe til ftorfia våldet, blifvit förjagade, hade nu funnit utvåg, at fmyga fig in i fladen, i tanka, at göra något förfök emot fin motliåndare. Men det lyckades ej båttre, ån at de blefvo uptäk- te. Commendanten lkickade manlkap at omgifva hufet, dår de undanfluckit fig. Deras trogne vård blef med tre af dem i ftörfla haft qvitt fit hufvud : hufet fattes i eld, i hvilket alle de, fom voro dår in- ne, åfven qvinfolk, brunno up lefvande. De öfrige Beyer, och deras medhällare frålfte fig med flykten, och Commendanten undgick denna flöt , hvilken faft mera tjänte at ftyrka honom i fit välde. Hela ovåfendet päflod ej längre, ån ifrån kl. 4 til 7. efter middagen. Turkarnc göra fnart at fina faker, til ondt eller godt. 1 16 1 7 f i . CAIRO. Mar tii. Tag ofvergaf Cairo den 10 Martii, j ull da Palmen var färdig at paras, alla blommor Itodo i fin fägring, träden Iköto ut fina nya lof, lamt Hvete och Korn Itodo i ax, fedan jag varit där i 9 Månaders tid och haft tilråckiigt tilfålle, at låra känna iiLgypten, ct land, fom ej har fin iike, och Cairo en Ilad, fom al- drabåit år befkrefven med den Titel, fom des behär- fkare Turkifka Kejiaren ger honom, då han kallar honom befeynmrltg t fet Jlägte. 175" i • DAMIATA. Manii „ 117 RESAN til DAMIATA. Yi foro den 1 3 Martii for middagen forbi MAU- SORA , en plats , fom fått et evärdeiigt namn af Franlka Konungen LUDVIG den heliges olyckeliga härfärd til JEgypten. Den år i vårtiden liten Ilad, eller rättare en ltorby, brede vid Nilens llrand, vid pafs midt emellan Damiata och Cairo, vål fkild ifrån de ofriga byar med, vid pafs, 6 ft. Mosquér, och med finafmå hus, fom dock åro tämligen vackra, och af (len bygdey däremot alle de ofrige aro bara jordkojor, och fomlige hafva ingen Mosqué. Vi kommo til Damiata efter 3 dagars fe- glandc på Nilen. Den 1 6. gick jag bittida ut, at bötanicera om- kring Staden, hvars någd ej frambringar något an- nat, an det, fom år allmänt i yEgypten. Cichorium jpmofum , Centaurea Calcitrapoides , Carduus fyriaeus , Tragopogon picroides , Medicago polymorpba , Trifo- lium refupinatum , Scorpiurus fuleata , Lathyrus bi - fpanieus , Ranunculus fieleratus , Euphorbia Peplus , Poa anhua , Hordeum murinttm , Adiantum caplllus , Trifolium/>m#»ifo»j, Poa bulbofa vivip. Apium gra- veolens , Salix agyptiaca , Chenopodium viride. Dag- gen var ganlka ymnog, hvilken faller ftarkt denna tiden, vid den del afAEgypten, fom år närmad Haf- vet, mer ån i den aflågfe, och gor fälten fruktbara, åfven dar NiMlromen ej hinner ofverfloda. Ragnet hjelper åfven til , fom hår kommer rått ofta i Vinter-och Vår-månaderna, hvilket nå (lan aldrig fker vid Cairo. Palmen begynte nu öpnå fin Han - blom- ma, fom dock ej fker ofver alt, forån i nåfla må- nad. I Damiata, hvars någd frambringar en otrolig myckenhet Lin , tiiverkas et ilags vackra Scr vietter, H 3 med i7fi. DAMIATA. Mirtii. 1 18 med hvita rutor, blå, joda, gula, och fiera flags råndcr, af h vilka ialjes en ftor myckenhet i Turkiet. Jag befag denna Fabrique, fom år anlagd i et litet Qvarter, aflkildt från Staden. Vid hemgången gick jagin i et hus, dir RISET, Damiatas rikedom, bereddes. Det utpråflas med uthllkade iårnilampar, cylindrifta af en fpans diameter, hvilka lyftas af et hjul, fom dragés omkring af oxar. I mellan bida ftamparna iitter en karl, fom fkjuter riiet fram, iå fnart ftampen lyfter fig up. En annan fallar, v n- nar och lågger det under ftampen* På detta fattet arbetas det "få långe, til aefs det aldeles år rent från agnar. Då det år rent, lågges til 30 delar Ris, en del falt, och ftampas a nyo tilfamman , hvarefter rifet blir hvitt, fom tilforene var grått. Efter denna ftampningen fållas det igenom et fint fåll, hvarige- nom fältet affkiljes och fåledes år det fårdigt. Da- roiata iåljer årligen 600000 fåckar Ris, hvardera af 7f Ok, fom ftoriia delen afgår til Turkiet, och nog til Livorno , Marfeille och Venedig. En vara, fom utgör en, af de våfåndteligafte delar af ^Egyptens Rikedom, och endaft frambringas pl de fruktbåran- de fälten omkring Damiata och Rofette, hvilka med behändighet af Nilen vatnas. iEgyptierne hafva lärt at plantera Rifet a f Indianerna, ofelbart under Califerxes Regering, dl fiere nyttige vaxter biif- vit otver roda Hafvct inrorde frän Indien til ALgyp- ten, ioro där nu åro hemtamde och gora landet riitt , hviiket de, fom nu for tiden regera ALgypten ej Ikulie bry fig om, at infkafta, och til åfventyrs ej fkulle underhålla , om ej landets ållle inbyggare, de- ras trålar, vore tvungne, at hålla fina faders anlägg- ningar vid magt, utan at hafva den ringaftc frukt af iit anletes fvctt , hviiken de målle upoftra hel och hallen at lina tyranners vålluft. Deu 1751. DAMI AT A. Martti . np Den 19 for jag eftermiddagen ut på Nilen, at befe itadens belägenhet och utfeende. Damiata år en liten ilad, fom utgör likfom en halfmåne vid Ni- lens ftrand, pä högra handen når cn kommer ifrån Cairo Nilen nöjer iig vid början af iladen något i öfter, innan han faller ut i Hafvet. Denna bugt, fom år något bredare, ån floden ordenteligen är, går forbi iladen och utgör defs hamn, i hvilken endail landets fartyg, Mufcherne ifrån Cairo, Schambec- kerne från Chypern, Syrien etc. Scheomeone från Alexandria och andre dylika fmå feglare kunna inlö- pa. Europeiike fartyg måile ankra på opna red- den, utanför Nilens utlopp, hvareft de ej långre åro i fakerhet, än vädret vil vara dem guniligt. Vid et up .v mmit ovader år deras endaite undanflykt, at låmna flt ankare och taga in Hafvet, eller foka hamn i Chy- per Detta gör Damiata til en eländig plats, fom ej bef:kes af andra Europér, än några Franika, fom från barndomen vant iig vid farvatnet, hvilka ej låta fkrima (ig af defla olagenheter från den vinil, fom en ilandig frakt af landets handlande dem tilbringar. Hufcn i itaden åro vid ilranden, efter ^Egyptens fått, någorlunda val bygda * men in i Iladen de elånd iga- fle kulor, någon vil fe. Jag råknade vid pafs iz Mofquéer. Sedan fortfatte jag min fart åt andra fidan om floden, gick i land at foka vaxter, der jag fan t den prågtigaile i hela ^Egypten och til åfventyrs i hela växtriket, Mufa menar jag, i flor ymnoghet , fom med rinftäckar , Mullbär strän och Perfike-trän , ut- gjorde en fida af en gärdsgård omkring et fålt, där Socker oc\\ alla fligs Cucurner voro planterade. Dyr- barare ftångfel lärer ej på något annat ftålle finnas^ Orn det dock vore gjordt af dyra Metaller, få ginge de dock ej up däremot» Mufa ltod nu i blomma och H 4 hade 120 ijfi. DAMIATÄ. Martti. hade redan, vid ned ra delen af fit Blomlkaft, 2 tums lång frukt, på en Ilamm al i Spans tjocklek och vid pals 3 famnars hdgd. Cliffords Mufa var for dyrbar for var Linn/eus at anatomifera. ti ter honom llod ock for mig intet mer tiibaka, ån ar utmärka defs Anatomie, hvilken |ag hår med heqvåmlighet kun- de göra, dår jag fick (kåra omkull hela våxten, med blomma och 16 f, for 4 ftyfver. Jag anftåltc altfa dcfs Anatomie, fora ej år mindre belynnerlig, ån ak det öfriga, fom min Låromäftare om den fam- ma anmärkt (*). Fm (lockar ne hade nyfs (kutit ut li- na lof. De (kotas icke i Egypten ror^vinpi ätTning (kul* emedan Religionen förbjuder defs inbyggare, at dricka Vin. Således behålla de alle na ft några få for drufvornas (kul, dem de åta farfka. Perfikan flod i blomma, men Mullbärs -trädet var i famma känd , fom vinrankan, användes ej eller til den dyrbara nyt- ta, den ger åt andra länder. Malte fijke Kr e utfar e uppehålla fig gärna på red- den utanför Damiata, då de äro i (jon, fom mäfl (ker hvart år vid denna tiden, då Pelcgrinerne gå ofver til det Heliga Landet. En fådan ville lig den 2o:de vid morgonftunden , jult utanför inloppet af Nilen, dar han upfnappade 3 landets Chambekcr, lakade med ved ifrån Caramanien til iEgyptcn , på hvilka voro en myckenhet Turkar och Graékcr. Vid et fådant tilfålle göras Turkarnc til flafvar, men Grxkernc käppas i frihet, faftån alt deras gods för- klaras til pris. Alle ddfe krytfare utrullas på Mal- ta * men fållan går någon under Malthcfifk kagg, förutan det ordentcliga Religions fartyg, hvars be- fäl föres af en Riddare, fom ftåndigt hålles i fjön. De Sfrige gå under Sardinlk, Spanlk eller Printfens af Marocco kagg, hvilka alla äro fadane Magter, fom ej hafva fred, hvarken med Porten eller Afri- kani- 121 175*1 • DAMI AT A* Martti.* kanifka Republiquerna. Den närvarande fördes un- der Sardinfk flagg, faft han var ifrån MaltaX Sex andre uppehöilo lig vid iamma tid på Syriens och Caramamens Ku der. Den 21 hade jag i morgonflunden det nöjet, at fe från mit Kammarfonfter, et af de märkvärdigafte Naturens fpe&akel. En Palm •bom (P HO EN IX Linn. Hort. Upf.) hade denna natten fkutit fina blom- mor fram ur fin balja ( Spntha). Jag gick dit, at fe hanne med morgonronnan, och medan morgondaggen ånnu folk Jag fann enTrägårds-måftare,forn Idcf up i denna fin Palm, h vilken var fä hog, fom vara hog. ta Tallar* Han hade med fig en klafe Han-blommor , med hvilka han pudrade Honan, och pa detta fåttec gjorde hanne hafvande, och förfäktade fig om en til- kommande Frukt. Sedan han detta gjort, högg han bart de nederfte grenarna eller löfven, imellan hvil- ka förled i t års blommor framftuckit, tillika med den befynneriiga väf, fom bctåcker lofvens bafis , och går ifrån den ena kanten af et löftil den andra, och fäled es altid täcker en bafis , då en annan år bar. På en fida af Damiata år en flor f]6 eller rättare Golfo, fom har fit inlop i Hafvet , och tager jämväl emot engren af Nilen, h vilket gör landet, fom Staden ligger pä, til en o. Jag gick den 22. ut, at befe den- na fjön. Den blanning af Haf och Flod, gor vat- net hvarken til falt eller fött, utan midt Tmellan. Hår uppehåller fig en myckenhet fifk , fom fångas vid Damiata, och be fl år måft af /Egyptiernas Burri ( MUG1L. *), och atfkilliga Species SCtAZNA Ar~ tedi , dem jag befkrifvit. Vid hemgången fick jag fe en enda CASSlA fom hade fina fkidor mogna , men ej ånnu fkutit ut nya loh Detta dyr- bara trå år, få långt ned i /Egypten, fållfynt* men H f me- 12.2, 1 7 T 1 • DAMI AT A. Mart ii. mera allmånt kring Cairo: våxer nu af fig fjcllt, fc- dan det i början blifvit hitfördt från Indien. Det var på denna vågen, fom jag fant de befynnerligafte Da - delträden , fom jag fett i ^Egypten, n ftycken hopvuxne vid fin bafis til et enda 3 men 1 aln från jorden fkilde , fomliga ftorre, fomliga mindre. I- bland händer, at flere af defla trån fkjuta up få når intil hvarandra , at deras bafis löper tilfamman, men de åro altid farfkildte trån , och aldrig ger en rot flere grenar. Det var dock mera fållfynt, fom jag fåg vid Tajum, nämligen et tra, fom inemot fm topp delade fig i tvånne kronor. Vid ingången til fta- den fåg jag det Hus, fom Franlka Confulen i Da- miata bodtuti den tid han hår viftades. Det var få aldeies forftordt, at ingen månnifka kunde bo dår- uti. Det har varit i famma ftånd, fedan den tid den- na Nations Conful, med fina Kopmån,blefaf mvånare- na bårtkord från ftaden for någon oro, fom de ådragit fig, genom Qvintolks fakenen få farlig och oforfonlig Artikel är detta biand Turkarna, då någon forbryter fig däremot. Ifrån den tid har ej varit hvarken Franflk Conful eller Köpman i Damiata. Eljeft har hår ingen annan Nation någonfin haft några goromåi. Grakijka Ä>teårdenendaChnftnaiDamiata,hvilkenjag fed an gick forbi. Den har en hop Pråfter och en tåmmelig ftor förfamling , i fynnerhet nu , då en myckenhet af de Grseker, fom Turkifka tyranniet bårtjagat från Cy- pern , hit tagit fin tilflykt. Någre G rask er i Da- miata, åro ftore köpman, åfven år ock defs Tullnår, fom betalar for tullen 400 pungar, en G rask 3 men hos mäfta delen fer man hår i ftaden ftorfta prof af denna Nations ufelhet. Gatholikerne hafva hår hvar- ken Kyrka eller Miftionairer ; den enda plats af vår- dei ALgypten,fom år utan detta fiags Apoftlar. Syrifke Köpmän, fom hår åro vid pafs 200, alle anienlige, ^ hafva 2,:ne Munkar från Bärget Libanon af St» An- to- 1 7 5 1 • DAMIATA. Martii. 123 tonii Orden, fom fåga måfTan i deras Kamrar, af hvilka åfven Franfka Capitainerne betjäna lig. Invånarne i Aaden åro til AorAa delen Turkar, alle Janifarer och tillika alle köpman, fom flytas af Ser- dar; måfl alle välmående och til AorAa delen utfkott af liderliga bofvar, fom for grofva brottsmål rymt från andra orter, ConAantinopel, Caramannien eller oar- na. Sådanehafva tagit lin undanflykt til ./Egypten och lefva dår i fakerhet. Graeker åro i anfenlig mycken- het. Copterne hafva några få hus. Syrerne vidpafs 200 rike kopmån. Judar i tåmmeligt antal. Saras- ferne eller myntfkiljare åro alle Judar, fom någre må vål, men til AorAa delen åro de fattige. De hafva hår ingen Synagoga, utan hålla fin GudstjänA i en- fkiidta hus. Franker hafva aldeles måfl bege fig här- ifrån, fedan de Franfke blifvit bårtkorde. Vi hade det vackre Aa vader, jag fett på år och dag, den 24 efter middagen i Diamata, dä detrågnade, och rågnade liarkt. Man bor villas en rund tid i et Cuinfkt Climat, dår ftåndigt en brännande Sol regerar och knapt 10 rågndroppar falla på et helt år, til at kunna kanna den vederqv äckelfe, både kropp och finne finner af et fvalkande rågn. Den 28 ofvergaf jag Damiata, nogd, at låmna en ort, fom år den eländigafle i hela Turkiet for en Frank. Vi hade 2 timmars väg frän Damiata ut til Hafvet, ånnu pä Nilen. På denna trakten beflod Aranden åt högra fidan af fandhogar, med Ror invid Aranden, och på vander af en fruktbärande jord. Yt- terfl vid utloppet af Nilen på van Aer var en rundel, fom {kal blifvit anlagd vid St. Louis tid. På hö- ger hade vi en by, vid b vilken vi lade til med vår båt och hvilade dår ofver natten. Sedan jag fidfla natten fofvit på Nilen, ginge viden 29. ut med vårt fkepp, 3 timars våg åt Hafvet, och hade en Seglation fom päAod i 4 dagar. RE- 124 I7JI. JAFFA. April. RESAN ti! HELIGA LAN I* r ij) r den i April kaftade vi ankare for JAFFA, efter 4 (fogars refi irån Damiata. Denna Ilad haringen hamn, utan fartygen måtte ankra på öpna redden och altl å taga in {jen vid minfta ovåder, åf- ven fom vid Damiata- Vatnetar få grundtnårmatt intil landet, at vår båt e] kunde flyta til, utan vi målte låta bara cls et (tycke innan vi kommo til lands. Vi flego da uppå den vackra ftenbryggan, fom nyligen blifvit anlagd längs efter ftranden, fom år den endatte jag fett af detta flaget i hela Levanten. Jag gick förft in med min Capitaine hos en Franfk Fadtor , fom hår hålles af kopmännerna i Rama, hvilken ock var den endafte Frank, fom villades i Jaffa, en gammal man med 2:ne lina Sdner. Därifrån gick jag til Latinjka Munkarnas bojpitium , fom hår åro, at taga emot Pe- legrimer, och at draga förforg om deras fortkomft. Dar voro 2: ne Munkar, en Pråfc och en Laic, fom var Procurator. jag blef dår illa hårbergerad, i an- feende til deras lilla trånga bygnad j ty Turkarnas gi- righet hade cj tillåtit dem,at utvidga den famma, då de lik vål bordt hafva et af dc ftörfta härbergen i Le- vanten, i anfeende til den myckenhet retande, fom dit anlända j men däremot blef jag vål undfägnad. Procuratoren begynte tlrax göra antlaltom min fort- kcmfl til Jerufilem. Han började med en fråga, otn h vilkens foreitällning jag cj var mycket angelägen. Det var: om jag vore kommen at befe de heliga or- terna for devotion (kul? Jag fvarade honom utan om- i vep, nej! hvad? fortior Munken, lbm var en Spanior, refa at befe dc heliga orter utan devotion? Jag ville iluta et få förtroligt fam tal, och begynte et annat, fom an- I7fi. JAFFA. Jpril. ii y angick penningar. Jag räknade til honom 61 Pi- alter for mig och åfven fa mycket for min dräng, hvilka åro de penningar, fom en Frank ordenteli- gen 1* ätter ned i Jaffa, tor hela fin refa til defs han kommer dit tilbaka. Jag lämnade honom alla mina faker i förvar til min återkomft, och behöll ej mer til min refa, an en klådning och några böcker, at lägga in örter uti, hvilket fkickadcs förut tiljeiufalenv, men jag fjclf klådd i en Levant-råck och en Grxkifk myfla pä hufvudet, ville icke föra det ringafte med mig, utom min plånbok. När deffe anftalter voro gjorde, affärdade Procuratoren cnCourier med b ref til Jeru- falém,at Låta veta min ankom ft > hvars återkomft jag måfte vån ta , jnnan jag kunde i ort fått a min refa. jag var nögd med detta drögsmäl, hvilket gaf mig tid, at hvila efter en befvarlig fjo-refa, innan jag gaf mig på en annan, fom var ånnu befvårligare til lands. Jag var nu inkommen i det Heliga Landet, ty hade jag ej annat at förmoda, ån ftåndiga underråttelfer om hel- gedomar. Munkarne begynte med fit hårberge, hvilket fkulle vara den heliga orten, där Petrus . haft fin Fifkare- hydda , och dar han kaffade den bekanta ringen i Ijon . Alt intii bordet, då Vi fpifade afton- måltid, ftråkte fig helgedomar. Vinet , fom vi drucko, var ifrån den heliga ödemarken, dår Johan- nes viftades och Oliverne voro ifrån det heliga oljo- barget, vid Jerufalem. Defle voro, dock helighe- ten å fidofatt, af det båfta (lag, jag fmakat i L,e van- ten, iådane, fom PalaTHna frambringar , hvilken al- tid varit berömd for fina Oljotrån. Bland dem, af hvilka jag fick hefék under mit viftande i Jaffa var en Samaritan -fkrifvare vid Tullen, hvilken den 3. kom at hålfa på mig 5 hans ärende var, at upbåra de 2 z. Piafter, hvilka en Frank for fin perfon måfte erläg- ga vid Tullen i Jaffa, för det han får frihet at (liga i land och refa til de öfriga orter. Landfens Invåna- re, il 6 I7fi. JAFFA. jffriL re, Armenianer, Grseker med flere, betala ej mer ån hälften. Men få vida af dem årligen anlända 4300 perfoner, förutan Judar, fom ifran ncla verlden åf- ven torde utgöra et lika antal \ få kan man doma at denna inkomft tor Turkarna ärligen år anfenlig, få- iom den ock år den endaite de kunna draga utur et obrukadt och obebodt iand. Defie inkomiter åro til ftor ila delen, genom Teitamenten lämnade til Mec- ca. En ipitstundig hushållning, at de medel, fom komma in genom en vidfkepclfe , gå ut til at under- hålla en annan. Den 4 April gick jag ut, at befe JAFFA. Or- ten, fora kan anfes tor en liten flad , år belägen på en hogd utmed fj 6 fl randen och har oå en klip- pa et litet Caflell , commenderad af en Oiii- cer och några Soldater, hvilket kan befkiuta red- den 3 men defs Canoner voro lomlige bårtfkåmde af råil, och andre nedfunkne i vallen, efter Turkarnas fatt at hålla lina fällningar vid magt. Onen har tilforne varit, och var ånnu för n2gra år fedan, i långt fåmre tilffånd, ån den nu år, til defs en Armenian frän Confrantinopel , jag vet ej ror hvad oriak, fkaffade fig frihet at gora nägcn förbittring på defs bygnad, hvilken beflod dåruti, at han förnyade den bryggan, om hvilken jag talt ofvanfore, och at upbygga nagra Stenhus, famt MagaGner vid Irranden, fom gifver or- ten något båttre utieende åt fjöGdan, ån af en elåndig by, fom den var tilforene. De ofrige hufenifladen åro eländiga jordkojor, bebodde mail af Turkar och A- raber. och någre Grteker, famt Armenianer, hvil- kas Munkar fven hår harva hvardera Gt harberge for Pelegrimers emottagande. Utom Ilad n är orten ei fardelcs behagclig. Y^ägarneåro breda och jämna, men bei varlige af cn myckenhet los iand mylla, iom tlcker dem. De vackra falt börjas flraxt utom ila- den, fom räcka anda til Rama, och mrmail til fla- ken 127 4 i7?i. JAFFA. April % den åro någre, efter landfens vis, vackra trågårdar, i hvilkai fynnerhet vaxte några Fikona- trån, få vac- kra, fom jag på något ftälle fett dem i Levanten. Här voro åfvcn åtlkillige CycGwori , fom närmare in i landet åro mera fållfynte. Gårdesgårdarne voro bcvåxte af atfkillige taggiga, vaxter, i hvilka vildjur hade fina gångar och bon, i fynnerhet den lilla Öfter- låndlka vargen Cbikpil, fom har omkring finnes tii ofverflod. 128 I7fi. JERUSALEM. April. RESAN til JERUSALEM. ■m || ag re ft e den f April vid middagstiden ilrån Jaffa K i följe med min Livornifka Köpman, och 2:ne Franlka Munkar. Vi fm g o af Munkarna i Jaf- fa, iom draga omforg for deras fort kom (f , de dår vilja befe Jerufalem , eländiga åfnor och ännu fåmre fadlar, at hjclpa ofs med, och .til beled fagare io Ara- ber, fom togo emot ofs utanför fladen, famt z:neTur- kifka ryttare. Hela negden ifrån Jaffa til R ma be- llår af fmå högder, emellan hvilka åro de jåmnaffe och vackraite dalar, fom utgöra vidlöftiga falt. Deffe åro tii en del tipbrukade til åker j men cn mycken- het land ligger aldcies obrukat. Jordmonen be It år här afen los rödaktig fandmylla och aldrig har jag på någon ort fett jorden få upkaftad af Mullvadar , forn pä deffa fak. Det var knapt et fleg emellan livat- hög. Detta år en fördelaktig omkändtghet , för alla {lags vilda vaxter , at fjeifve kunna få hg. Dårföre voro ock hela fälten fulla med Bupbthalmum foliis ob- loygis dentatis^ fom gjorde dem långt gulare, ån våra Svenfka ängar åro i Juni i Månad af Caltha paluftri och Ranunculis. På andra {fållen voro fålten hvi- ta af en Meitricaria. Pä 3 {fållen hade vi vackra dalar bevåxte med ikona Olivcträn. Tranor , vilda fälts invånare, uppehöllo hg här til kor myckenhet. Vi kommo kl. 4 til RAIVl A och furo in i Munkarnas vackra Convent, fom nåfc Jerufalems år det båifa La- tinfta i Heliga Landet. Prxfidcnten vid heliga grafven i Jerufalem, gick tillika med ftörlfa delen af Munkarna i Kyrkan den 7 eftermiddagen, dår heliga grafven år, at bli där til Pålkedagen, fedan de förlf om morgonen, den 4, gjort et heligt befök til den ort, där örtagården Get - i7ff. JERUSALEM. Jpril. 119 Géthfemane varit. Vid pals kl. 3 efter middagen kom min Munk, fom var mig lämnad til uppaflning, och förde mig in i detta få namnkunniga Tempel, hvaråft de Hållen v i Hes, fom C hr i ilus , genom ht lidande, dod och begrafning, gjort märkvärdiga. Utanför Templets port år en liten plats, til hvilken man flU ger ned, genom en trappa af 10 a 12 fteg. Den tjänar til torg, på hvilket radband var den förnämlig varan. Platfen dår Templet år by gdt, ikal vara den, fom vid Chrifti tid kallades hufvudjkälleplatfen (Cal- varia). Europeerne tro , at detta år et b arg eller cn högd, dår den* tvärt om är en dal eller en iidlånd ort. Vi gingo nu i Templet, fom hade, vid fin in- gång, 2,: ne Portar i bredd, af hvilkaden ene är igen- murad. Utanför ingången funno vi 3 Turkar, eat Scherif eller Lagfaren, en Krigsman (Ja- nifar) och en Hofbetjänt , fom var Boftangi , h vilka åro af landets Regering dit förordnande. Den forne, at uptekna deras namn, fom gå dit in för betal- ningen (kul, fom Turkiike Regeringen tager af alla Chriftna, hvilka beföka detta rum , få vida det horer Turkarna til. De fenare fkola hafva tilfyn det icke något oråfende må förefalla, imellan de Chriftna af få olika Secher , fom har begå fin an- dakt. Det förfta, fom vilades, fedan jag var ingån- gen,var den fien på hvilken CHRIfti Kropp, efter de- ras beråtteife, varit lagd, då Han fm or des af qvinnor- na, förrån Han lades i grafven. Den år midt för dörren, några fteg från den famma, omgifven med ct långt järngaller. Det är en fin hvit Marmorften , vid pals 3 alnar lång och 1 i bred. Denna hörer La- tinerna til > ty hvarje flags Chriftne hafva hår fina vifta helgedomar i befittning, förutan Proteftantcr- ne. Därifrån gingo vi in i ijelfva den heliga gr af ven , fom år längre fram, midt uti det Chor, iom utgör I me- 13 o 17 f. 1. JERUSALEM, Jpril, medelpuncten af kyrkjan och år Latinerna til- horigt. Den 8 gick jag efter middagen ut, at befe några märkvärdiga frållen i ftaden. 1:0 Defs Bazar, fom kr eländig och innehåller ej många eller dyrbara Varor. 2: do et hus dår Munkarne fäga, at Zebedai Söners Moder hade bodt. Malteferne hafva haft det til fin boning* då de voro Herrar ofver Jerufalem. Graekerne haf- va nu dår et hårberge for Pelegrimer, och et litet Capell. 3: tio en Syriernas kyrka, fom foregifves varit St. Maret Hus. Där viftes et ftenkar, i h vilket Apoftlarne hafva dopt de forlta Chriftna. 4:to Den ort dar Hanna palats varit, for hvilken Chriilus flod til råtta, hvilken år Armenianerna tilhorig, fom dår hafva et litet Capell. Utan for detta hus vördar det- ta folk et gammalt Olive-trå, hvars flock år åfver- holgd med jord, och har endaft några grenar ofver jorden. De foregifva,atFrålfaren blifvit bunden vid detta trå, medan rättegången påflod. s:to Et annat Armenianernas Capell, fom ikal vara den ort, dår CHRIftus förhördes af Caipha : var ej iångt därifrån, dock utom lladsporten. 1 båda två voro en liten af- fkild kammare vål utprydd, juft ofver det rum, på hvilket håndeifen hg tildragit, fom däruti var må- lad. I Caiphx Capell beftod altaret al en 4 alnar lång och z~ aln hog flen, hvilken fades vara den, fom blifvit lagd ofver CHRIfli Graf, vid defs be- grafning, den qvinnorne ville hafva afvåltad men furfno honom for flor j den var nu ofverdragen med en tums tjokt kalkbruk, och bellod af den hårda kalk ilen , fom år allmän i Palse flina. På några lläit len hafva de lämnat honom bar til andäktiga flen- ky hares tjånfl. Hår var äfven Petri fornekelje målad. Därifrån gingo vi ut igenom en af ftadfens portar och kommo itrax på det heliga bårget Sisn^ få namn* kun- i7fK JERUSALEM. April ijt kunnige i Davids tid. Det år nu en odeplats , platt och jämn, belägen. ftraxt utom ftadsmuren. Den är intagen och lämnad åt de Chriftna til begrafnings- plats, hvilka at alla leder här hafva fina graflfallen. Härifrån fägo vi en Ttirkilk Mosquée , med en vac- ker kupell, upförd ofver Davids och Salomons gral. Samma ort ikal ock varaden, på hvilken CHRldus viftiktade Altarens Sacrament , lamt den, pä hvilken den Helige Ande blef utguten ofver Apoftlarna. En få vigtig plats bland helgedomarna, kan dock ingen Chrilten nalkas närmare, än at de frän Sion, vid pafs 2 böfiefkott därifrån, kunna vid defs åfkådande forråt- ta fin andakt. Jag botanicerade på det torra och magra Sion, och fann dår några allmänna växter, fä- fomAllium pallens^ vnomnfe , Betonica officinalis^ Bi- fcutella didyma , Trifolium globofum , tomentofum^refupi - natum^ Ephedra diftachya . Denpide for middagen befokte jag Arrnenianer- nas Patriarch i Jerufalem, fom jag hade bekantficap med i Smirna. Han hade fit fäte i denna Nations con- vent, fom är det Iförda i Jerufalem, ilorre än Lati- nernas och nåd detta det rikalle. Det har ofver loocde kamrar for. Pelegrimer, förutan dem , fom åro for Munkar. Den rike Armcnilke Nation, fom mer ån någon annan af de Öderlåndlka, år fallen for andakt, om icke vidlkepelfe, har igenom fina Pelegri.ms- fårder fatt detta fit andeliga hem vi 11 i Jerufalem i få godt dånd. Intet år går forbi, fom ej mer än iooo.‘de Pelegrimer ankomma ifrån Ärmerticn, Perfien och Turkiet, hvilka ej gå därifrån, utan at lemna anien* liga almofor efter dg. Deras Kyrka, fom dr haf- va här iConventct, är den vackrade i hela Jerufalem, ibland dc cnlkildte, ofver ak prydd med rika Tape- ter, vackra målningar, och en oräknelig mycken- het dyrbara lampor af filfver, en del förgylte och I z na- i7fi. JERUSALEM. April. nåftan alla at ftora Mådares arbete. Jag gick , i hem- vågen, torbi Davids borg) hvilket namn de i vårtid gafvo åt en Turkarnas fällning, den endalle, med .hvilken de tro lig kunna bevara Jerufalem. Den år .nåflan hel och hållen for ilord , fom alla Sultans faft- ningsverk. På en affättning ligger ct Doulin Cano- ner , hvilka behofves at gjutas om , forån de kunna brukas. Så har vårdslösheten gjort dem obrukba- ra. Detta fåfte ligger pä en läglåndig ort och har cj någon belägenhet, at kunna dyra daden. Det stjånar endad til at därifrån gifva kännetecken til Tur- Tarnas högtider, med några Canonlkott. Jerufalem har bland fina invånare 2.0000 Judar, i Judilka Qyin- folken kunna gå hår med opna anleten , hvilket få år forordnadt af T urkarna, at de må vara okande ifrån de- ras qvinfolk. Judarneåro hår, til dorda delen, fattige^ emedan de ej hafvatilfalle, atdrifva handel, utom hvil- ken detta folkdag ej trifves på någon ort i verlden. De hafva hår ingen annan inkomd; ån hvad de kun- na draga in af (in Nations Pelegrimcr, fom ifrån alla vida vagnar komma at vorda (ina fäders fäte. Deras förnäm da Rabi har hår vackra inkomder af lina Re* ligions forvanter i hela verlden, af hvilka Turkarne draga den båda muden, på hvilkas altare Judar fa vål, fom andre religions forvanter made dåndigt brin- ga feta offer, om dc eljed vilja i ro få kyda dna helgedomar. I7f r* JER1CHO. dpvil, 13^ RESAN til JER1CHO. Påfkedagcn inföll efter nya Hylen den r r Aprilis. Sedan Gudstjånften och alla Ceremonier voro flutnc vid den heliga grafven, gingo vi til St„ Salvator at fpifa middag. Vid maltiden flog Supe- rioren up ty Hheten, lom varat under hela fallan, och vid det famma gat han tilkånna, at få månge, fom ville antrådarefan til Jordan och de märkvärdiga orter, fom ligga däromkring, borde hålla lig färdige efter Hutad middagsmåltid , då den ditämnade Caravan fkulle aftoga. Vi famlades ock til den lamma på före-' fagde tid, och funno en Samling af vid pafs^oorde man Grseker, Armenianer, Copter, Syrier, och nägre få Catholiker, fom voro i vårt fållO^ap» Från Latinernas Convent var Superioren, Proeuratoren och Vicarien, vid pafs 50 Munkar, Conrcntets Dro- guemån och Jahifarer. Caravan biet anförd af Gou~ verneuren i Jerulalem med 30o:de foldater, fom hade i lit fällfkap Arabernas Printfar och befälhafvande ifrån den negden, där vi borde fara fram. Denne refa gifver en anfenlig inkomft åt Gouverneuren, i anfeende til den karta tid cch ringa moda han därvid använder 3 emedan han för hvart hufvud af land fens folk låterbetalafig4Piaflerochaf h var Frank 10. Bethanieriy namnkunnig af Lazari upväckelfe ifrån dedodä, värden forfta märkvärdiga ort, fom vi kommo til , vid pafs -|^:dels mil ifrån Hadcn. Dår viHes Hållet, hvareH Lazari gr af tt-al varit, ofver hvilketen liten ftenkoja år uphygd, jämte lemningar af et gammalt hus 3 men eljeft inga tacken hvarken efter Had eller bygnader, fom fordom dår ofelbart varit. Efter 1 timmars väg, hvilade vi vid et annat gammalt fériiordt hus, hvilken ort åfven Munkarne ville gifva ut for märkvärdig; men det artigaHe var, I 3 at r^4 175*1. JEIUCHO. Jpril. at dc ville orten, hvarållde fade en fak varit fkedd, fom ingen vet om den någonfin tiidragit fig. De gofvo före nämligen, at denna var den ort, hvaråft mannen föll i r öj vare händer , iom blef förbigängen af pråften, och uptagen af en Samarit: en liknelie, den Chriitus efter iit vanliga lirofätt föredrog, fom alt- fä ej tillåter, at utfallas til qågot vifst rum. Orten år ock obeqvåm at hyfa röfyare. Ej långt därifrån år et bärg, på hvilket de Chriftne i korsfärdstiden haft en fällning. På hela denna vågen vifar fig den råtta ffcapnaden af Judéen, fom ånnu är fådan, fom den va- rit ifrån evärdeliga tider, ehuru en hop Theologer päffca, at Juda-landet undergått en hel förändring och blifvit, efter deras tale-fätt, förvandlade etter Chri- fti död. Judéen år et land fullt med bärg och dalar, och fådant omtalas det både i Garnla och Nya Te- flamentets Skrifter , dår det altid namnes för bårgs- bygd och är alleilådes namnkunnigt för lina bårg. Bärgen åro ofveralt af medelmåttig högd, ojämna, utan någon regelbundén figur, fåfom månge andre, de dar åro conifke, hemifphaerifke eller af annan (kapnad. De beflå i början nårmafl til Jerufalem af en ganfka hård kalkflen , fom kommer nårmafl intif Flinte-flen, til färgen hvitaktige eller flötande något |s>å blckgult. Sedermera och dä en kommer närmare at döda Hafvet , åro de hopfatte af en lofare kalkflen, ftundom hvit och llundom gråaktig, mellan hvilken hvarftals ligger en rödakt ig Jktmmer flen, eller Saxum pu- rum micaceum. Nårmafl til Jerufalem åro bårgen bevåxte med åtfkilliga vaxter, af hvilka Ceratonia , Myrtus och Terebinthus utgöra de mäfle* men längre in åt Jericho åro de bara och ofruktfamme. Dalarne åro åfven fom bårgen ej al det vackrcfta flaget, öde, obrukade, fulle med klapperflen, och utan våxser: beflå dock af en god röd mylla, fom fkulle ömnogt löna deras möda, fom ville bruka henne. De åro i för- i7fi, JERICHO. jfpril. forftone mera trange och fmale; men blifva vidare och bredare, närmare ät Jordan. Denna omfkift- ning af b arg och dalar gor vägarna i Judéen få farli- ga, fom pä något ilälle , och fådana, fom ej fkulle kunna ridas med andra, ån Arabernas tilvande häftar, hvilkas fkickelighet at gå uppå lteniga vågar, fom mången fkulle tro vara otilgängelige, år ganlka ftor. Jag har fjclf fett fådana prof härpå, fom jag utan at hafva fett dem, fkulle hafva fvårt vid at tro, i fynnerhet vid refan från Jericho til doda Hafvet. E- huruväl defte kreatur åro vande at trafva i bårgen, vilja de dock vara vål ftyrde, om de ej Ikola gora fel- fteg. Det fåg jag pa dem, fom Munkarne redo på, de dår voro ingen ting mindre ån Ryttare, och dårfore tyktes deras häftar glömt bart den färdighet och de fakra fteg , de eljeft gjorde, under en fkic- kelig Hyresman. Solen hade redan gomt fig nedan- för lteniga Arabiens bårg, och Månan refte fig up u- tur defs dalar, då vi kl. 8 om aftonen kommo fram til vårt tilåmnade läger, fom var utftakadt på det ltora faltet vid Jericho, hvilket ftråcker lig från Je- richo z timmars väg i längden, utfore åt dodaHafvet* H år funno vi tålt upflagnc for ofs, hvilka Procura- toren dragit forforg om, at låta fora dit, under hvil- ka vi fpilade med noje en fot måltid , och hvilade äf- ven det morkafte af natten. Mitt Herbarium tjänte mig til ornagatt. Lyckeligt, at jag hade detta, då de ofrigc af fålfkapet, och fjelfve Superioren, hade ej annat at luta fig på, ån bara jorden. Om vår fång ej var beqvämlig, få var ej eller vår hvila lång. Vi ltego up långt for dager, at bege ofs til bärget, dår C HRIST US faftade och freftades af dj ef vulen , til hvilket vi kommo vid Solenes upgång, och begynte ftiga dit up, innan varman blef ofs hinder- lig. Bårget år fpetfigt och högt, hade på vånftra handen , aftir vi ging% up en djup dal på ftdan, emot I 4 hvil- i3 6 T7fr* JERICHO. April. hvilken klippan ar tvår-brant. Det beflår af en los hvit kalkften, bland hvilken åfven år blandad en an- nan hårdare gråaktig» Upgången til defs hogfta kul- le år den farliga lie någon kan inbilla fig. Smal, brant och full med klippor och llenar, ofver hvilka en målle flundom gå och (lundom krypa, imian en hin- ner til lit åndamål. Svårigheten ökes däraf, at man har på lid an bredevid fig, den omtalta djupa dalen, hvilken, förutan at den ger et hifkeligt utfeende, åf- ven år farlig, i fall en (kulle fnafvaj emedan det da ej vore någon utvåg, at frålla. det, fom år kårall, och fem ar mall utfått vid dylika färder» På flutt* aingen af bårgets fpets åro lämningar efter et gam- malt Grsekilkt Klolter , vid hvilket fkönjes, huru- dana de forila Chriilna Munkars och Anachorethers boningsplarier v-arit, fådane nämligen, fom med fkal kunna fägas vara tjänlige, at fora en enlkild, affondrad och andäktig lefnad. Ödemarker och otil- gångelige bårgsklippor blefvo dårfore, i Chriflen- domens början, utvalde til boltållen af dem, fom vil- le i enflighet begå fin andakt» De forra innehafvas ännu af Copternns Munkar i /Egypten, i hVars ök- nar de hafva 2:ne Kloller, och i anleende til de fena- re, få behålla Grsekerne ånnu fina ålfta företrädares hemvill på bårget Sinai, vid Saba, St. Elias och på flera Hällen i Öllerlanden. Jag gick få långt upfore detta fafeliga forfokelfe-bårget, fom ferfigtigheten kunde tillåta j men vågade mig ej up til fpetfen, dit jag Ikickade mindrång, at håmta hvad dår kunde fin- nas af Naturalier, medan jag nedanföre famlade de vaxter, fom därfunnos, och Infeéler, af hvilka fe- nare jag i fynnerhet fann en ganfka artig, och för det- ta ofeddCimex (*j. Jag hade haft ti)råckcligtid,atbc- lkåda bårget med defs negd, då vi kl. 9. brötoup, at fortfåtta refan åt Jcricho, hvilket vi gjorde, och foro ofver en del af defs flora fålt , ofver alt ode och obru- i7fr. JERICHO. April, 137 obrukadt , endaft bevåxt med cn hop af de trän, fom bringa Zacchtei oi ja, och med några af Nabca ( Rham - ms). Vi koinmo efter en liten ftund til Elifae brun, bvilkét namn gafs ät ct vackert vattu-fprang , med fri (k t vatten, belägit i en dal, och omgifvit med åt- fkiiliga vackra trän, fä fom Salix Saffaf, Lonicerxaf - finis fioribus coccineis, och bland andra, jämväl Fikontrån, fom där växte vildt. Därifrån fortfatte vi refan of- ver en dal på faltet, fom var befått med korn af A- raberna, for deras häftar, och var den enda flack jag fett använd til någon nytta, af all den jord jag of- verfarit ifrån Jerufalem til Jericho, fom är en ftor dagsled. Vid middagstiden kommo vi til Jericho el- ler den plats,hvaräftpåen vidd af några ftenkaft, vifes lämningar fåfom minnesmärken efter denna namn- kunniga Staden. Nu är dår icke den ringafte bygnad’, mer ån niurarne af et gammalt hus , h vilket Munkarne , fom gärna föka uttyda alt for helgedomar, hafva gifvit namn, af den bekan- ta Zacchtei hus, hvilken åfven på denna vågen {ko- lat ftigit up i en Sycomor, at få fe Frålfaren, då Han gick där forbi. De öfterlåndfke Chriftne fäga, at trädet, i hvilket han fteg upp, varit det, fom hår växer öfveralt, af hvilkets frukt Araberne pråfTa den oljan, fom Pelegrimerne kopa under namn af Zacchsei olja. Graslufke tåxten fager tydeligen, at det var en Sycomorus , hvilket i Svänlkan är illa öfver- fatt for Mullbärsträd. Sycomorus växer ej hår omkring nu fortiden; men finnes dock på andra ftållen i Ju- déen närmare åt Hafvet, och hade vål åfven här kunnat finnas planterad , den tid , då landet var bebodt och upbrukadt» Vi kommo efter middagen tilbaka til tälten, och fedan jag fpifat, gick jag ut til fots, at fö- ka naturalier, åt negden omkring Jericho, fårdelcs vid den bäcken, fom löper tvärt ofver fältet. De mårkvårdigafte växter jag fann, var den namnkunni- 1 r ga 158 i7p, JORDAN. April. ga Judéens Afclepits gizantsa, och det trådet, fom liknar til lina blommor Lonicera, och har tjocka blan. Strax efter midnatten bruto vi up från Jericho, at ga til Jordan. Vi foro ofver de öfnga af Jerichos falt och hade alti å en god vag. Kommo fram for dagningen til Jordans flrand, 3 timar fran doda Hafvet. Sju Pre fl er gjorde måttan darflädes. Jag befkådade Jordan, til defs olika bredd. Der vi fågo honom var han vid pafs & (teg, ftranderne perpendiculaire, 3 alnar djupa, vattnet djupt, grumligt, mera ljumt ån kallt, långtifrån Nilens godhet. Vid flranderna vaxte Rbamnus , Vitex Agnus^ en Salix, afhvilken .de gora (ig kappar, vid fin Pelegrims-fård. Vi foro därifrån til Doda Hafvet , beledfagade af en arabifk Prints. Fältet råkte anda til Hafvet, och var ai 3 timmars våg, flått, med några fmå hogder har och dår ftrodde, imellan hvilka åro fmala diken eller da- lar, obrukad t och obevåxt , beftår af cn landlera, gråaktig, falos, at våra håftar ofta fjunkte ned til knåna. Hela ytan af denna jord var ofvertåkt med falt, på famma fått, fom i Egypten. Jorden var alt- få segyptifk och kunde bli arven få fruktfam, fom den lamma, om hon bletve brukad, fom hon utan tvitvei varit i Ifraeliternas tid. Vi ftego af, dar^r- dan faller in i doda Hafvet. Floden hade kallat up en myckenhet trån af Salix, vid fit utlop. Stran- den vid Hafvet beftod hår af famma lera, fom det flora fältet vi ofverfarit, och var hår ånnu mjuk och feg. På åtfkilliga flållen voro perpendiculaire flrata formerade afen rodaktig ikor jord, hvilka ofelbart med tiden blifva fkiffer, innefluten i kalkbårg, få- dane, fom finnas på åtfkilliga flållen i judéen, når- mafl Doda Hafvet. Stenar vid flrandcn voro endafl qvarts af åtfkillig fårg och florlek. Vi folgde hela våftra Hafs ■ flrandcn ät. Jag fann dår Qvarts-ilenar i Skif- i7fi. JORDAN. April. 13P Skiffer- form', et af de raraftc Naturalierjagofvcr- kommit på hela min refa. Vid elden luktade denna, ilen, likafom Hafvets beck* Til bevis, at han dår- af år hopkommen , få vål fom ail fkiffer i detta land. Vi togo en annan våg hem i vårt låger, och folgde den bårgsfoten , fom (kiljer i vårtid Steniga Arabien ifrån Heliga Landet, och vav fordom en grånts i- mellan Ifraels flågte, Cis - och Trans-Jordanum. En Lichen takte hår på åtfkilliga Hållen vida fålten al den omtalta Ler-Jorden, hvilket var befynnerligt i en öppen ödemark. Tamar Reaumuria , zw didyna» mift med grufvelig lukt, Arab. B afel , hvilket bety- der lok , växte hår och dår i denna odemark. En enda bufke fann jag af Mimofa Hort . Upf 46. hv il- ken blifvit hit planterad af foglar från Arabien , dår den har (it egenteliga hemvift, Pä et ftr.lle af den- na bärgsfot ar en liten Infjö, hvars ftrandér åro be- våxte med Ror , fom ej finnasvid Döda Hafvet. Pa högden af et bårg, fågo vi det fordom namnkunni- ga Grekernas Klofter St, Saba, hvaråfl i de förfta Se- culis af Chriftendomen 40000 Munkar (kolat blifvit tmdcrhallne, de dår lefvat i gråttor. Gr^kerne gö- ra ånnu hitPelegrims-fårder, och hafva hår Munkar, fom ej åro andre, ån de fom begått något fel, och blifva hit fk i ekade til et (träff. Då vi fortfatte hår vår refa, fann jag Arabiens och HeligaLandets Åker- bons $ en fogel, fom aldrig förr varit befkrefven , hvilket fynd jag enfamt anfåg vårdigt min refa til Döda Hafvet (#). Deffe foglar åro ofelbart 1- fraels åkerhöns. JERUSALEM äter. Långfredagen inföll den 12, efter Latinernas ftyl. Hvar och en kan lått föreftålla fig, at den hår i Jeru- falem firades mångdubbelt, fåfom på den ort, dår de håndelfer tildragit fig : tilhvilkns åminnelfe Chri- ltenheten håller denna dagen helig. Ceremonierna i He- 140 5 751' JERUSALEM. April . Heliga grafven voro i dag defle. ( a . Gingo vi in i Kyrkan kl. 3 efter middagen, da Officium begyntes efter vanligheten, och Hots därmed, at Superioren föll pa knä vid den heliga grafvens dörr, och gjorde bon. {b Kl. 6. gingo vi in i det lilla Conventet, fom Latirrerne hafva bredevid Kyrkan, i hvilket man gär in i Sacriftian. Dar fpifade vi aftonvard, fom vål vat den eländigfte måltid jag haft i all min lefnad. Den beftod af et hufvud La&uca; Brod och vin måfte arfåtta förluften, två vigtige Articlar, til mån- nifkans vederqveckelfe cch uppehälle, hvilka altid v-pro fullkomligen gode hos Munkarna At båttre njuta friheten , fom är en fvår fak, at vinna i et Klo- lier, gick jag in med enjefuit, fom var Pelegrim i en annan Kammare, dår vi med Hebrons vin och et härligt brod, bakadt med olja, togo en vederqvec- kelfe, at kunna uthärda en hel natt och en hel dag vid Ceremoniernas åfkådande. En Capufin, fom ilraxt infann (ig i vårt fållfkap, gjorde båttre afton- måltid, ån vi båda tvä, och det i kraft af en artig Canon bland Munkarna, den han anförde. Humi - dum non rumpit jejumum. Jag bor dock ej glömma, at han fatte modice fumtum in parenthefi. ( c . Kl. g. begyntes Proceflion til de märkvärdiga ftållen i Kyrkan. Medan denna påftod, hållos 7 Prediknin- gar på åtfkilliga fpråk , hvilka utgjorde den upbyg- geligafte förrättning af alt, fom förehades. Den for- fta hölts i Sacriftian, förrän ProcefTen gick ut, un- der hvilken Munkarne undergingo Difciplin, fom de kalla, t\\e\' pifkade (ig til åminnelfe af CHRISTI lidande. Både predikan och förrättningen gjordes imcllan dem, utan at någon annan var åfhådare dår- af. Dårpå kom proceflion ut i Kyrkan, och ftan- nade förft dår CHRISTI kläder biefvo bytte, hvaråft den andra predikan hölts, fom var på Franfyfka, af en Nederlandfk Munk. Dårnåft på Fiageliations-ru- mt I4i JERUSALEM. Jpril. met ej långt därifrån. Sedan gingo vi up på Kors- fdjlnings-orten , Grekerna tilhörig, fom under den har fit pråktiga Chor. Dår hölts den 3 : d ] e predikan, på det ilället, dar CHRISTUS fkal blifvit faftna- glad vid Korfer, och den 4-*de ej långt därifrån hvar- ä it korfet blifvit nedfatt, efter hvilket ånnu vifes hå- let, fom år öppet, rundt, af en half fpans Diameter, och rundt omkring beflagit med Silfver, öfver hvil- ket Graekerne hafva et vackert Altare. Af defia var den förfta Franfyfk, hållen af famma Munk, och den andra på Itaiienfka, af en Ty fk. Vi gingo ned här- ifrån, och komma forft til ftenen, där CHRISTI kropp blifvit /mord , hvaråft predikades på Arabifka, och fift flöto vi Procefiionen kl. 11 vid grafven , hvaråft en långfam och ifrig Spanfk Predikant pröf- vade vårt tolamod. Den xf gick jag ut, at befe de ftållen i Staden, fom återflodo 3 och vifades fåfom märkvärdige. 1). Det flåller der gamla Staden haft en ända, fom nu vid pafs år midt i den nya. i). Dar St. Veronica tor- kade CHRISTI anlete med den bekanta Svettedu- ken. 3). Dår CHRISTI dom låfles up, JESUS Naza- rar/s Rex Judeoram , hvaråfl flår en atbruten Colon- ne, upreft af St. Helena, til åminnelfe af fjelfva plat- fen. 4). Dår CHRISTLJS foll ned utmattad af kor- fets tyngd. U- Orten hvaråft Pilatus vilade CHRI- STUM för folket, och fade: Ecce homo , fom år en lämning af en Theater, en hval-boge, nog hög. 6). Dår Maria Magdalena undfick fyndernas förlätelie, hvaråft år en eländig Turkifk Mosqué. 7). Herodis palats , fom en Turk hade til ftall. g). Det torn, fom långft forfvarade fig mot Vefpafiani anfall. 9). Stallet dår en port varit af Salomons Tempel. 10). Grottan dår Jungfru Maria fkal varit född, öfver hvilken år en flor val bygd Mosqué, fom tilforene Va- 142- I7fx* JERUSALEM, Jpril. varit en härlig kyrka. Den hade en vacker gård, hvaråit Iris flor entina , JaJminum fruticofum , Amyg- dalus och Rhus coriaria vaxte, j ! ). En gammal fyr- kantig fordom präktig Cidern eller damm, i h vilken Angelen rörde i vatnet vid Betesda , hvilket vat- ten kommit från Fons (ignatus. ra). En port af ftaden St. Mana , fom var igenftångd, få val fom alla de andre, under Pelegrims tiden. 15). St. lie- lena Hofpital , fom varit en prägtig bygnad, hvarålt ånnuTurkarne hafva et fattig-hus. Dår viltesydora kopparkitlar, fom (kola varit ifrän defs förlla bygnad, af hvilka z ännu åro brukbare. 14). Pilatt Palats , fom nu år Turkilka Gouverneurens fäte, maft för- ftördt. 1 0 Därifrån fägo vi Salomons Tempel , fom nu år en åttkantig väl vid magt hallen Mofqué, med en härlig plats utanfore. När man gåf ut från gården al Pilati hus, vifes det rum, där Sanäa Scala (lått, fom förvaras i Rom for en dyr helgedom. 16). Pctri fän - gelfe , fom ånnu brukas af Turkarna , til de grofva- de mi(Tgerningsmäns häkte. 17), Grsekernas Ca- pell, där Abraham (kal varit, då han ville offra lfac på Calvaria. Heliga Grafvcn är midt uti den kyrkan, fom ar upbygd öfver de heliga orter, i medelpunfterf af det Chor, fom hörer Larinerna til och utgör med- let af kyrkan. Capelkt omkring grafven ar fyrkan- tigt, bedar af 2 kamrar, den ytterda af 12 Perfo- ners rymd, den inre hälften mindre. I den inra är cn Kijla af Marmor, vid den ena fidan, längs efter Väggen, öfver fjeifva begrafnings rummet. Öfver denna hånga cn (tor myckenhet lampor, alla Seöter- ne tilhönge. Capcllet lutar til undergång och kan ej upråttas för Scöterr.as oenighet. Midt för dören ar ingången hafva Gnckerne (it prågtiga Chor, och öfver det år hrsfäflelfe- orten , Gnekerne tilhörig, halftrundt. Det ltora Choret år åfven til et Gal- lene, af hvilket Armeniancme hafva en del al 7. Pe- lare *43 i7fi. JERUSALEM. April lare til fit Capell. Syrerne hafva under detta* fitCa- pell. C op t ar ne hafva (it bakom heliga grafvens Ca- pell, få at det gör en tilökning af det lamma. La- tmernas Sacnlha år under deras Gallerie, ur hvilken man går in i deras lilla Convent, i hvilket itadigt år io a 12 Munkar. Jag fåg det dem<5:de, fomjag aktade ej minft af alt hvad jag fett i Jerufalcm. Det var Latinfka Conventets Pharmacopée, fom med fit rika förråd af Simpiicia och Prieparata kan med fåkerhet räknas for en af de dyrbarafte i hela verlden. Det mårkvårdi- gafte var, at fe den anfenliga myckenhet, fom defs magafin inneholt af de aldradyrafte fimplicia. Alla flags Balfamer voro dår til några icoo Piallers värde. Den dyrbare Mumia mineral, ifrån Perfien, fom fäl- jes til 3 Ducater, var dår til flere Alla rndifha och Americanfka Medicamenrer kommo hit frän Spa- nien och Portugall, och åro til ftörfta delen bara fkånker. Har beredes det i detta lande r få utropade Jerufalems Balfam, fom år en praeparation af alin (lags Balfamer och. en hop aromata uplotte i Sp. V. Dåraf gores i Jerufalems Pharmacopée, hvart år, i lommar- folftåndet, en fats, fom kollar jfo Ducater. Det har en forträffelig verkan i utvårtes frilka fkador> men invårtes år det for hetligt. Det gifves dock i blodfpottning och efter Contulioner, in til ro a \z droppar* Hela Pharmacopén år värderad til iooooo Piaiter. Graeker, Armenianer, Syrer och Copter , fom alla folja Julianlka Calendern, hade den iy:de fin Pälkaiton. Vi gingo kl. 2 efter middagen at bete den namnkunniga Heliga elden , et al de fynnerligaftc uptog, fom kan fes vid någon Gudst jenft. Alla des- ia flags Chriftne tro, at om Påfkafton ttiger up utur hc- 144 i7fi. JERUSALEM. April. heliga grafven en onaturlig eld , den de kalla helig. De tro, at deras pråftcr, genom et mirakel, nedkalla den at himmelen pä denna dagen. En Pråft af hvar- jc Secl, går kl. 2. in i den heliga grafven. Den Graekifka i fjelfva innerfta kammaren och de andre 3 i et Capeil, iom år bakom famma kammare, Cop- terna tilhorigt. De göra dår enfamne bon, hviikens verkan den menige hopen tilfkrifver elden. I Cho- ret omkring grafven forehnfves imedlertid af Gra> kerna, de aldraoordenteligaife Chnilna 1 hela verl- den, en hop uptog, aldeles fådar.e, iom deras forfader befkrifva vid fin-a Bacchanalier och afgudatjånfler. Poikar hoppa, danfa, fl: rika, före flå 11a döden och upilåndelfen , och tufende andi n gaienika per, dem Indianerne ej fkulle begå infor fina Pagoder. Detta göra de, fom de fåga, at upvårma jorden, på det elden få mycket låttare må komma fram. Kl. 4 be- gyntes en ProcefTion af alla 3 Nationerna, och en liten ilund efter, bars ut en lampa ur grafven, hvil- ken fkulle vara uptånd af den heliga elden. Det var i detta ögnablck, fom man kunde med (kål fåga fig fe förödelfens ilyggelfe ila i det heliga rummet. Dar blef et fåktande med facklor och blåfs, af hvilka hvar och en ville tånda up fin vid den heliga elden, fom förorfakade et iförre och vederltyggeligare bul- ler, än det kan vara på et torg eller en öppen fkade- plats. Det artigafte var, at fe huru Turkarne hand- tsrade Grekerna, vid denna deras högtid. De flålde lig vid pafs 12 llycken flarka och föra karlar fram för ingången af grafven. Somlige med pifkor, och fomlige med påkar, och utan anfeende til flor eller liten, hög eller lag, andelig eller vcrldflig, delte deile ut i den tiliiormande hopen itryk, hals öfver hufvud. Sjelfva Bilkops-kåpan fkontes ej *, ty då Gnckifka Bifkopen bars utur grafven på Axlarna af fina åhörare, med den heliga lampan i handen, fick han i7fi. JERUSALEM. April \ 147 han oförvarandes en dryg påkflång ofver den ena ban- den. Defle made dock tåla et (likt förfarande, och det med nöje, förblindade af vidfkepelfe. Vore ock icke den anftalt på Turkarnas fi da, at med våld förekomma, få mycket möjeligt år, oordningen, få kunde aldrig denna Aöt afiopa, utan någon olyckdig handel fe. Frankerne eller Latinerne anfe med forakt aenna de öfriga Seders vidfkepelfe, och de, fom ta- ga ii t förnuft til råda, göra det fam ma, men här mä- iie en dum allmoge underhållas vid en förut fattad vidfkepelig inbillning, och år det vifst, at af Gne- ker komrno ej 10 Pelegrimer årligen, i Hållet för iooo:de nu , om det ej vore at fe den heliga el- den : at låta den gå fig ofver anfigtet, ( och qvinfol- ken ofver bröden : at låta där brånna något af fina knäfvelborar och (It agg : at därmed helga fig. En annan ftark drif-f]åder af deras Pelegrims-fård, år at tvåtta fig i Jordan^ hvars vatten år ej mindre helgande, ån det förra elementet. Atförft taga den heliga elden af Bi- fkopen,åren vigtigfak,och följakteligen dyr på en ort dår helgedomar kofta dryga utgifter. Dårtil anmäler fio* någon rik Köpman, merendels någon Armenian eller Synan; emedan Graekcrne åro til Hörda delen fattige» Denne gar in i ytterfta kammaren, där B i (köpen oer ho- nom förda elden i fin faklaurden lampan, fom Bifkopen tåndt up i den inner da kammaren, vid denna heliga elden. För 3 år fedan betalte en Armenian från Per~ fien, förda elden med 30000 Sequiner, en Summa fom til åfventyrs aldrig gifvits för något fvar af Delphis orakel. Dylika inkornfter delas imellan dc 4 Conventema, til deras underhåll $ ty år klart at vidlkepelfens vid magt hållande, år dem angelägen. Latinernas eller de Romerfka- CathoKkas Convent St. Sahatoir i Jerufalem , år det mågtigade och rika- ite. Det innehafves af Franfifcan-Munkar afObfer- vatin-reglen, fom åro hopfatte af alla (lags Europei* K ika 146 i7f i • JERUSALEM. April. fka Catholtka Nationer. Deras antal åranfenligt* men olika efter tidernas olikhet. En kan altid råk na dem til 100, mer eller mindre, Laici och Clerici. De blifva dår 3 år, förutan Spaniorerne , fom hafva fri- het at viftas dår i <5. Deras formån år Guardian , Vi- \ canen och Procuratoren : af deffa år den forfte altid I- talienare, och blir vid fyflan i 6 är. Den andre ea Franfos, och den 3 :dje enSpanior. Den liftas arbe- te år det vigtigafte-, emedan han har at göra med he- la hushållningen, både for heliga grafven och Con- ventet, och har altfå årligen under fina händer, til det minfta, en half Milion Livrés. Så hogt kunna den heliga grafvens och Conventets inkom fter rä- knas, af hvilka gores foga befparing. Inkomfterne komma af allmofor, de måfte ifrån Spanien och Por- tugal: frän de folkflag , fom låta Barbarerne forfto- ra fin handel, och rofva i fit eg‘it land, utan at an- vända en Piafter til deras nåpfande , fom fkicka hvart år en få anfenlig fumma til Jerufalem, at upåtas af Turkar, deras arga fte fiender, och af Munkar, o- nyttige invånare i Europa, och onodige i Jerufalem, där de vifferligen ej gora Chriftenheten en ftyfvers gagn, om en ej vil tro, at deras andäktiga ften-kys- lande har någon forborgad verkan. Frankrike ger något litet. Et folk, fom lårdt at tänka, kommer fmåningom ifrån et orimmeligt bruk i men öfvergii:- ver det ej hufvudftupa, at ej ådraga fig olägenheter. DcFranfke hafva efter hand från Konung LUDVIG den Heliges tid, kommit på helt andra tankar, ån korstårder och Jerufalems offer. Från Tyfkland åro fkånkerne til den heliga grafven fparfamme. Primum quoe necejflaria , deinde qu men den kan anfes for fädan, fom en fä ihor Frints, fom Salomon, hade utvalt, at med konft gora en ohyg- gelig natur behagelig, hvaruti man vet at månge ihore Prinfar velat vila fit Måfterfiycke. Det, fom tyckes aldramåft bidragit til denna ortens prydnad , har varit vattu-ledningen ifrån den brunnen, om hvil- ken jag fhrax fkal tala, hvijken gått förbi denna dal til Bethlehem, och altfå under vågen vål kunnat tjä- na, at vatna och pryda en Trägård. På et ftälie i dalen, finnes några lämningar af gamla byggnader. Efter z timmars refu, kommo vi til det vattu-Tpräng, fom vifes under namn af Salomons forjcglade brunn. Detta år en källa, fom rinner up ur jorden fen Grot- ta, uthuggen i ct bårg. Den be It år af flera kamrar, alla vål, och efter reglor uthugne och arbetade i klippan. Litet nedanför denna kalla, närmare åt Bethlehem, åro dc 3 fyrkantige dammarna, den ena efter den andra, hvilka, igenom en uriderjordifk led- ning, få fit Vatten från ofvannåmde källa. Härifrån fkal, i Salomons tid, gått cn vattu-lcdning, ända til Jerufalem , fom fort vatnet intil Staden, och i Tem- plets Cifterner. Därifrån ledes ännu vatten til Beth- lehem , och fkullc med mycken lätthet kunna ledas til Jerufalem, om Bethlehemiterne, affagde fiender til Hierofolymiterne, ville tillåta det. Vatnet i denna kalla är lättdruckit, cch ej af det aldrakallaftc {laget. Ej långt ifrån källan är et gammalt Cattell, an- i75i. BETHLEHEM. April. if3 anlagt ofelbart i korsfårds- tiden , och åmiu tåmmeli- gen vål behållit men obebodt och ofruktbart. Un- der återrefan til Bethlehem, vifades, något på högra handen, långt ifrån ofs, et conilkt bårg, hvilket invånarne ånnu kalla Frcnjka bärget , til et minne ifrån korsfärds-tiden, då de Franfke låmnat vedermalen af fina härfärder, ända intil Ijelfva kärnan af landet. Vi foro forbi Bethlehcm, och litet pä andra (i dan kommo vi til det rum, dår Ängelen for Herdarna up- penbarades, hvarvid ar en Grotta, i hvilken de fiiga ned, fom där vilja begå fin andakt. Medan mi ne följefiagare gjorde detta, hade jag tilfålle, at betrakta en ilags plog, fom var brukclig i detta landet til Jordens upkérande, vid hvilken jag märkte något, fom jag ej fett pa andra fl ållen , nämligen, at de långs efter den fla eller lilla llake, fom gär til plog- billen , fålla et ror, vid hvilketso6fverila anda, de fatt en tratt afläder. Under det Åkermannen plöjer jorden, vatnar han henne, genom detta påfund, med det famrna. Han bär under vårt fira armen en låderfack fyld med vatten, fom hånger på axelen. Utur denna fläpper han vattnet in i tratten, fom gencm roret vattnar jorden, då hon upkSres: behändigt medel at i torr väderlek fukta en jord, fom ofta i britt af vatten år ofruktbar. Jag hvilade natten of- ver i Bethlehem , och vände, om morgonen, orr, igen til Jerufalem, fedan jag botanicerat i denna negd. En fjukdom var gångfe bland Munkarna i Bcthle- hem, hvilken jag {kulle tagit for främmande, om jag ej haft ofverflodiga tilfällen, at låra känna honom i Norden. Skorbjugg , den jag aldrig tillorcne fett i ^Egypten eller Levanten, hade hår inritat fig i Klo- Uret. Munkarne,- fom fiadigt voro inftångde innom fina murar, af fruktan for Araberna, nödgades i fina fafle-dagar åta falt fifk 3 emedan de åro afiägfne från Hafvet, och hade fåledes dragit på fig denna fjuk- M f dom. if4 i7fi. BETHLEHEM. Jpril. dom. Dc voro ej i okunnighet om Cocblearia , det iidrita botemedel, fom konlten uptåkt mor denna plåga* men den iiod ej at finna. Jag gaf altfå an- ledning på en annan växt af famma ilågte, hvars ver- kan afven år protvad, det var Nafturtium aquatieum , hvilken jag fåg vaxa til öfverflöd, vid Salomons brun- nar i fuktigheten. Af denna bod jag Munkarna, fom voro Scorbutici, präfla faften, och dricka med mjölk, hvilket de efterkommo, och tunno fig, fom jag fe- dan nek veta i Cypern, vål diraf. Bethlehem år et teftamente til Mecca, dårföre Itår det ej under Gouverneurens befallning i Jerufalera, utan under den fom it yrer i Jaffa, hvilket på famma fått hörer til Mecca. Detta bidrager, utan tvifvel , mycket tii Bethlehemiternas ijelfsvåldiga lefnad, hvilken ock vål itigit få långt, fom hos något folk kan (ke. De åro nåitan i en ltinaig ifrid , antingen fins emellan, eller med Hierofolymiterna, eller med invanarena i Hcbron, eller med någon annan* af de närliggande byar, och deras tv i {tigheter afiöpa aldrig utan blods utgjutelfe, ibm itundom år anfenlig nog. För fa 6 år tilbaka, hade de i Bethlehem med Hebronitanerna, ct fådant krig fins emellan, vid hvilket ftupade å bå- da lidor iförlta delen af både byarnes bäita invånare, och negden omkring B thlehem biet aldcies ödelagd: defs fad upbrånd : defs oljotrån nedhugne, hvars ftubbar innu vifades tii et ömkeligt vedermåleaf d^n- na har tård- Bethlehemitcrne fara nåftan aldrig in i Jerufalem, i fynnerhet akta de fig före, at komma mnom defs portar, orn dc hafva något uteilåcnde med defs Regering eller invånare , hvilka inart ikul- le finna utväg, at innom lina murar hamnas på en fiende, den de ej hafva få lått fore utom dem, at an- gripa. Däremot måfte ock de ifrån Jerufalem taga lig til vara, vid oroliga tilfallen, at våga fig tör långt ut på fåltet, h lidan af Bethlehem, i fynnerhet, fom at i7fi. BETHLEHEM. April isy at ctidaft vara boende i Jerufalem , vid fådant tilfålle är tilråckeligt , at göra en männiflta o- lyckelig, fom pä intet fatt det förtjänt. Sins imel- )an har detta folk äfven itadiga tviftigheter, icke om Reiigion,hvilket eljeft åftadkommer fä mycket buller i Jerufalem. Bethiehemiterne äro ej fä famvetsgran- na i detta mal. Dår bo Chriftne och Mahometaner om hvarandra, utan at nägonfin oroa hvarandra för Religionen, utan de hafva andra ämnen til fina trä- tor. Til exempel; deras rättighet at fkjutfa Pelegri- mer: den at taga Caffar af de refande, af hvilka et partie år i belittning, och et annat vil til vålla (ig. Bethiehemiterne åro utom defs, få väl fom alla invå- nare i Palae (lina, både Chriftne och Mahometaner, delte i i:nC partier , fom de kalla röda och hvita fa- nan, hvilkus endafte fyftemål år , at undertrycka dec ena det andra. Turkarne taga detta i akt til (in för- del, at kufva et land, hvars invånare åro oenfe, med en hand full folk, hvilket (kulle kofta dem nog mö- da, om de vore förenade. Men ingen lider mera af de laglöfa Bethlehemiter, ån deras grannar Munkar- ne i Bethlehems Klofter. Dc vore lyckelige, om de kunde vara i fåkerhet därmed, -at de dageligen åro inftangde innom lina Klofter - murar* men i fjelfva fina kamrar måfte de frukta hvar dag, at tblifva an- grepne af delfa röfvare, i fynnerhet om det år någon orolighet å fårde. Når de få éfverfalla Munkarna, göra de det, antingen at af dem få något til lifsuppc- hålle, hvilket merendels felas för defla , få vål , fom för alla dem, fom lefva af röfverier, eller angripa de Munkarna, til at med våld tvinga dem, at köpa en myckenhet af Raband , Modeller al Chrifti graf, Kors och flere dylika faker, h vilkas förfärdigande år alla byens invånares endafte göromål. Af defta fe de lig altfa i Jerufalems Klofter öfverhopade med en få- dan myckenhet, at Procuratoren fade mig, det han vifst ifé I7fi. BETHLEHEM. April. vifst hade i Klottrets Magazin for i soooPiafter, San* dftarier. En tumma 5 fom ingen (kulle tro kunna ligga i f åd ana ialcer. En otrolig myckenhet dåraf gar årligen til alla Catholfka länder i Europa, ald ra- mad til Spanien och Portugal. En ftor del betalas af Turkar, fom årligen komma at göra denna handel. En hop (kickas öfver af Munkarna i Jerufalem , at lämnas fåfom fkänker til deras Ordens Gynnare, och dette bli bäd betalte med andra af långt mera varde, ibm (kickås åt dem tilbaka. Ingen Pelegrim refer bart, fom ej förfer (ig 'med något förråd af defla varor, och på detta fåttet biifver Sanftuariers förfär- digande, et dåndigt och fåkert näringsmedel för in- vånarna i Jerufalem och Bethlehem, méu hvilka de kunde drifva få rrygt Monopolium, fomTblollåndar- ne med Canel och Mofcharer* Deras behåndighet, atvål arbeta detta faker, i fynnerhet Radband, och cn Påfvclig Conftitutiön, fom ger långa Ablater åt dem, hvilka hafva radband, fom kommit ifrån de heliga orter, åro omftändigheter , fom ån mer ger Varan en faker Credit. Under återrefan til jerufa- lem , vides mig det rum , dår Propheten Habacuc blef tagen af Ängelen, * fom förde honom til Babylon j jämväl et annat rum, med några ruiner af en bygnad, li varåd min vägvifare ville låta mig veta, at Patri- archen Jacob hafr (it hus. Om denua Fatriarchens palats varit fådant, fom de mäd brukelige i Paine* itina ån i dag, et tålt af Get-ragg, få båra väl de(fe ruiner en oförtjänt ära af hans namn. Jag begaf mig den 21. efter middagen från Je- rufalcm, i fållfkap med cn hop Munkar, och hade förfkråckeliga vägar i 4 timmar ifrån Staden. St. Jercmia Convent var öfvergifvit och fördört, fedan Munkarne för lång tid tilbaka, dår blifvit mördade. Har betaltes Caffar. Vi fingo åter fe Medel- Hafvet i7fi. RAMA. April, iyy ct flycke därifrån uppå Judccns bårg. Detta var en ganfka befvårlig dagsrefa, på _h vilken vi med moda funno en droppa vatten, at fv.alka ofs med. Om af- tonen kommo vi fram til Rama. Vibefågo den zz. St. Georgii kyrka i Rama, fom var en gammal prågtig bygnad under jorden, med vål bevarade pelare, takte med en Mucor obfcu - re viridis , och låg på en vacker plats. 40 Martyrers Ky rka hade ock i fin tid varit vål bygd under jorden, men var nu for (lord. Vidare viiles ofs lämningar ef- ter et Benedictiner Convent , fom nu var. förvandlad t i en Mosqué. Defs p rågtiga klåck-ftapel var ännu behållen , från hvilkas hogd hela Judeén kunde fynas. Turkarne låga,at berörde 4oMartyrer, varit 40 rofvare, fom blifvit aflifvade, och anfe dem for helige i fm Religion, åfven få vål fom Catholikerne i fin* dår- fore begynte de juli i deffa dagar fin valfärd, den de årligen gora til denna orten, til fina rofvares å- minnelfe. Den 24. refle jag bittida om morgonen från Ra- ma, odh kom efter 3 timmars tid tilbaka til Jaffa , ofver det hårliga och fruktbärande filtet, fom år i - mellan deffa bada Städer. Rama år en liten, men tåmmeligen vacker Stad, ganfka* vål belägen på et fruktbärande tålt, fom frambringar V in, Bomull och Spanmål. Ehuru detta år en Land il ad, få drifver han dock en tämmelig handel. Dar år en Efanfk Conful med 3 . Köpmans -hus, hvilka hår uphandla Bomull, fpunnen och ofpunnen, afka, och en flor myckenhet fåpa. Rama år i vår tid märkvärdig där- af, at den Turkifke betålhafvaren, fom under Titul af Bey fl yrer Jcuifalem, Gaza och Rama, har or- denteligen hår fit fäte, til hvilken alle Chriflne, iå väl , fom Turkifka Kej lårens under latare , fom gå til ifg 17 fi. ACRE. Jpril. til Jcrufalem , made årlågga en afgift af några Pia- iter, hvilket utgör en vacker inkomil. Frankerne äro endall härifrån undantagne. Jag kom den p:de for middagen til Staden A- CRE, efter 16 timmars feglande ifrån Jaffa. Vi gingo in med vår lilla båt, fom fort ofsöfver, i ham- nen, en vik (Golfo), emellan bårget Carmel och bårget af Galiléen, vid h vilkas fot.Acre är belägen, brede vid inloppet af Golfen. Vi funno här 3 Fran- fka Köpmäns fartyg, hvilken Nation är den endalie, fom ännu dfifver handel på denna plats, och afhåm- tar defs varor, af hvilka den redbarefta år ofpunnen Bomull, fom diger fom liga år til 10000 baler, h var- dera af et kantar om 100 landets Rottoli. Jag tog härbärge i Franföfka Munkarnas Convent, fom år det endalie Europeifka hår i Staden, och lyder, fom alle andre i Syrien och ./Egypten, under Spanjorer- na i Jerufalem, hvaråft jag blef undrångnad til mitt fullkomliga nöje. Man år i alla Conventer i Syrien och Heliga Landet, bättre härbärgerad, ån i Jeru- filem, både til bord och kammare. Efter middagen befokte jag Franfka Vice Confulen, fom år hår med y ICopmån, hvilka drilva härifrån handel pa Marfeil- le. Emot aftonen gick jag ut i Staden, at befe det märkvärdiga lie. Jag menar det arbete , fom en ge- men Arab, hvilken nyligen uphåfvit fig til Herre öfver Galiléen, låtit anlägga omkring fladen, en 4 famnars hög mur, forfett den med 2:ne flarka por- tar, begynt en Bailion vid et horn utom muren, och et Palats innom den famma. Et arbete, fom en Rebell fullbordat innom 6 månaders tid 5 hvilket ej Turkifke Kejfaren vårdat göra på någon Syrifk plats uti flera hundrade ars förlopp, fom han varit landets Herre j däremot hade alt det arbete, hans företräda- re, dc Chrillne Prinfar nedlagt, haft fullkomligt råd* I7fr. ACRE. Maji. \ rådrum på famma tid, at falla til (in odegång. Se- dan Malthefer-Riddarne blefvo Herrar öfver Acre, har ingen tånkt på at befatta orten, fom dock år en nyckel til Galiléen. Vår omtalte Arab har be- tjänt tig af Limningarna, efter deras förftörda palats och Cattellcr, (amt af upgråtda Miner efter gamla Ptolomeis, til fit verks fortfåttande , och efter all- manna ryktet, hade någon anfenlig af de gamla ned- grafd rikedom, kommit honom til pafs vid denna byg- nad. En afbrutcn Granit- Column vifles mig bland de upgråfde Miner, af de jEgyptifkas tjocklek. Den- na af de gamla fa högt värderade iten, har fordom blifvit ford ända til Syrien, at pryda deras prågtiga bygnader. Öfver en af de nya ttadsportarna, fom vetter mot Nazaret, hade Araben låtit i tten uthug- ga i;ne Lejon, fom år vårdt at märkas dårföre , at det år gjordt af En Mahometan, h vilka til följe af fin Religion, aldrig böra tåla bilder j men tjelfve Turkarne i vår tid, göra mindre våfende af några fmå Articlar i deras Religion, ån deras förfader. Vid hemgången gingo vi i Minerna af et St. Clarse Klo- tter, for Turkarnas tid innehaft af Franlifcan-Mun- kar, och fkal blifvit anlagt den tid, då et Fruéntim- mer, til at flippa (i na en t råg ne ålfkare, hade hjärta, at hugga af (ig nålan, och lefva bår i enllighet med en ftympad natur, håldre, ån at roa fig fjelf och andra, med en fullkomlig. Den i Maj,rette jag från Acre til Nazaretb. U- tom ftaden hade vi, på högra handen, lämningar af den hår fordom belägna ttaden. Däromkring var en brukad åker, på hvilken Kornet nu bärgades , loni vid denna tiden blir mogit hår i landet. Til defta ruiner hora de Fora högar, hår fynas, fom öfver alt åro bevåxte med grås, hvilka fkölat blifvit hopföl de med månnilklig hand , får Stadfens beqvåmligare b)o- i6o ijfi. NAZARETH. Maji. byggnad. Et falt mötte fe dan af. i Svånfk mils vidd, fom årligen bår en myckenhet god Bomull , hvars frön, vid denna årstiden voro nyligen utfadde. Vi foro forbi en by, .Rame, fedan detta varflutadt, fom har Cnriftna invånare. På andra ii dan om den- na, beftod marken af fm å bårg, eller rättare högar, bevåxte med orter, och emellan dem vackra dalar. Då denna mark (lots, hade vi rundt omkring ofs, de fkonafle Lundar af Öfterlånd-fka Eken (Jguercus foL latiniath aeuleatis), hvars Tenihrcdo hade bygdt lin hårda galla, i hviiken låg defs Larva, utom andra förtorkade , därifrån Infectet redan var utfluget. Landet häromkring liknade vart Öft-GotJand. Frän defta lundar kommo vi på det hårliga Sehulons falt, fom viflerligen innehåller mer ån en half Svånfk mil i långd, och i bredd, aldeles obebodtj men ej o- brukadtj emedan på defs ftörfta del planteras Bom- ull, Vi foro tvårt dårofver, och hade vid defs bör- jan en af de forna Ifraels brunnar, forftörd, och vid defs (lut, en vacker Ekelund, i hviiken älven fun- nos några Bokträn ( Fagus fylvatica ) , dår togo fmå bårg och dalar vid, hvilka vi fölgde til Sa fur i , en by, bebodd af Grasker. Dår ilego Munkarna af, at vörda ruinerna efter cn gammal forftörd Kyrka, fom fkal blifvit bygd til St. Annas och St. Marias Moders åra, fom hår fades haft fit hus B (köttes i denna by til ftor myckenhet, och med folkets vinft, famt ringa möda. De göra ftna biftockar, af hop- pakkad lera, z alnar långa, och en half aln i Diame- ter, fom i ./Egypten: iågga dem til 10 a 12 ityc- ken, den ena på den andra, på bara jorden, utan underbygttad. Öfver hvarje 10 , föra de up et litet murverk , få at deras bihus liknar fullkomligen vära bönders hunde-bufor. Pä dem , i hvilka bien arbeta, murade igen öpningen , och låmna endaft et litet häl, til deras ut-och in-gång. På de tomma låm- na i7yi. NAZARETH, Majt„ 161 na de öpningen ledig. Folkets boningar voro eLn- dige kojor, af fvagr .murverk eller hoppackad jord , i hvilka de ligga pä bara jorden , hafva en liten in- gång vid marken, et rökhål på våggen, men utan fön- itcr eller annan öpning. Et litet itycke ifrån denna by’, tog en annan (lags mark vid, bärgig , och full med hård kalkilen, aldeles fom Judéen, af hvilken den ar en fortfåttning under famma mendian genom £era lånder, hvilket är märkvärdigt. Samma väx- ter fynas åfven hår, fom i Judéen, fom tilforene ej varit få allmånne, och fomlige fallfynte, fåfom Kali fmticöfum .Vi kommo til NAZARETH kl. 3 efter middagen. Sedan vi gjort en angenäm refa i et land , dår man har både fåkerhet och goda vågar* Vi gingoden 2. ut atbefe N AZARETHS märk- värdigheter, få fnart vi vore om aftonen framkom- ne, Deile åro : en vacker Kyrka i Conventet ofver denna ortens helgedom, på det rum dår Bebodelfen Ikedde. Dår viiles en Coionne , fom lädes hånga affigfjelf. Utom Conventet i byen en f!cn? fom Munkarne gåfvo ut for CHRISTI bord, där Han ät- Ikillige gångor fpifat med fina Lärjungar. Den år ftor, jordfall, och fluttar med fin platta lida, be- Ftår af Judécns allmänna härda kalk ilen . Han fkal fordom varit ofverdragen med järnplåtar, hvarefter ånnu fynes marken. Därifrån ginge vi til en liten kyrka, fom fades vara upbygd på famma Hål k , dår en Synagoga flått, 1 hvilken Cbri/lus ofta predikat un- der lit villande i Nazaveth, Hon hade tilforene hart Grekerna til, från hvilka hon bJifvit tagen af Ara- berna, hvilka dåraf Vekt göra en Mosq-ué 3 men dc hade lämnat hanne, för en vifs fumma ät Larinernäs Convent , fom nu år ågare dåraf. Detta har fkett få nyligen, at de ånnu cj haft tid, at använda någon kåftnad pa defs prydnad , hvilken de fnart tanka ro- 1 6i i7fi. NAZARETH. Maji . retaga. Et rum dår Jofephs C HRIST I fofterfaders hus varit, i hvilket ftalle nu endaft åro någrc lämningar af en Arabilk hydda. Sjelfva rummet in- nehafves af Araber, fom därvid hafva behållna hus. Nedanför byen, utmed vägen åt Acre, år en god brunn, fom horer byen til, vid hvilken Munkarne ' lä- fa Ave for 7 års indulgens j emedan den helige Mo- dren dår hade Ikoiat i lin tid håmtat vatten* Därifrån går man til en ftor vacker grotta, af Naturen utgräfd 1 hårda kalkbårget , fom år et vackert Naturens ityc- ke } men ej någon Helgedom. Nazareth år i vår tid en ltor by, belägen i en dal, med ftenhus efter lan- dets bruk, ftarke och vål behålnej men af oanfen- lig bygnad. Byen utgor vid påkommande orolighe- ter imellan Samaritanerna och Galiléerna, fom ofta tildragcr lig, loo ftridbara mån. Invånarnek ro Araber och Chriflne, ftor Ila delen Catholiker, och någre få Greker, fom hafva en enda Pråft. Francijkanernas Convent år ftort, omgifvit med fafta murar, rikt och har ftadigt från 22. til if. Munkar, h vilka hafva hår ftorre myndighet , ån på någon ort i hela det Heliga Landet, och til åfventyrs i hela Öfterlan- den. De arendera af Pachan i Seyde Nazareth, med 2 andra byar i Galiléen, årligen for 4000 Piafter* E- mot denna afgift hafva de frihet, at pålägga Ikatt på byarnas invånare, och låta ftraffa de brottfliga. Med et ord, at fty ra både Araber och Chriftna efter lit godtycko, til hvilken ånda de hafva, under lin lyd- na en Arabilk betålhafvande i byen, fom under deras förordnande forer ftyrelfen* Vi refte från Nazareth til bårget Tabor . Landet år härligt, och beftår af lundar, imellan hvilka pä et ftålle var en dal, hvarigenom Samarien fyntes på höger, upfore et bårg, ftrax på denna fidan om Ta- bor. Nedan for detta bårg går vågen, fom loper från 17 yi. NAZARETH. Maji . i£j AEgypten til Damas och Conftantinopel, fom ar ftor, bred och vacker. Efter 2 timmars refa från Naza- reth, begynte vi ftiga up for TABOR, fvalkade af defs ljuhiga dagg, och vederqvckte af defs lkona Gete-hjordars mjölk. Det/rar en timmas våg up '• til fpetlen, itcnig och fvårj men fom ej hindrade ofs at kunna rida. öfverft var et vackert tålt, på fidan fte- nu r, iméllan hvilka ilenar voro låmningar af en kyr- ka jch bygnad , fom de Chriftne dår anlagt, hvar- vi i Pelegrimerne begå fin andakt- Härifrån fago vi Galiléens och Samariens härlighet, vid hvilkens åikådande man med ikal kan fäga, här är ofs godt at vara. Efter 6 timmargingo vi neder af bärget, fedan jag dår botanicerat. Bårget år rundt, har inga af- fåttningar, vidpafs 4 timmar i omkrets, härligt och l fruktbarande. Därifrån kommo vi på et litet falt, vid hvilkets flut var en Chan med marknadsplats, dår Araberne fålde och kopte Häftar, Afnor, Cameler, Not, Får, Getter m. m, Dar begyntes IEfdralons fält , och råkte en timmas våg til en by* Vid början dåraf, fyntes tydeligen T ahor och Hermsn . P*å detta vida falt, fom minfta delen år brukade, hål- la Araberne ftundom flagtningat, då deårooenfe, och den nu varande rebellen Daher, varför några år fedan, flere månader i falt på denna flått emot Pach n af Seide. På detta iålt råkade jag en Ara- bifk Jågare, med en Falk , och fkona Jagthundar. Arabernas infigt i Jagt år befynnerlig. Når Efdra- lon var ånd idt, togo hogder och dalar vid, fom vo- ro bara, endaft några bulkar af Nabca fyntes hår och' dår. Med detta falt begynte den befynnerliga ften- art , fom utgor Tiberia' ifka bårgen Vi hade myc- ket befvår på detta fält af våra Håftar, fom oroades af Häfte-flugor, och af en grtifvelig hetta. Vi ve- derqvekte ofs i fkuggan af et ftort Fikon-trä , under hvilket var en brunn, där en herde med fin bofkap L 3 hade i7f«* TIBÉRIAD. xWö/V. liade fit tilhall j dock utan hydda eller hus* Hår be- traktade jag Oxar och Kor af Galiléen, fom utgår men ej blifvit intagen. Den 4 foro vi bittida om morgonen från Tibe- riad, och fågo på höger Bethulis eller Saphet, dit Judarne af andakt begifva lig, at frambringa (in of- riga tid. Vi folgde fedan en bred ås, fom hade da- lar pä båda lidor. Vid högra kanten på denna, en hnlf timmas våg från Tiberiad , vides Hållet, dår CHR ISTUS fpifat 4000 mån , på hvilket til åmin- r.clfe lågo en hop flora denar. Långre fram hade vi barget, dår CHRISTUS hållit lin b args predikan , hvilket år hogt, llcnigt och ojåmt. Vid bårgsfoten var et Arabilkt lager , til hvilket jag gick, at befe deffa naturliga månnilkors lefnad. Deras Qvinfolk årofafelige, halfva anligtet bart, klådde fom man- folk, nederlla lappen fårgad blå. Smor bereddes i en låderfåck , fom var hångd på 3 uprefta llanger , i form af en Conus, och drogs af och til af 1 Qvinfolk. Långre fram, vides rummet, dårLårjungarn cpläckat ax0 på hvilket var en ften-ryfja. Hår begynt kalkilen med Olive-trå, fom långre in i Galiléen ej fynas. CANA i Galiléen var en liten by, bebodd af Cathollka Grseker j kyrkan ofver rummet dår Cbrtjhts förvandlade vatten i vin , har endaft lina mu- rar utan tak. Sacridian år en bondefluga. Ibvens L 3 Kyr- 1 66 Tjfi. CANA. MajK Kyrka vifas en ftenbunke, 3 fot i diameter , en half ihogden, fom gifves ut for en af de Krukor , hvilka voro fy Ide afvatnet, fom förvandlades, famt en huf- vudfkalle, fom vördades for St. Anastasii. Vi ginge den <; om morgonen ut, at befoka bår- get, dår invanarne i Nazareth ville fiorta Chriftum utföre, då Han hade predikat for dem. Det år et hegt lleni^gt bärg , beiågit några boflefkott från Nazareth, bettår at den hår vanliga kalk (ten, och år fullt med vackra vaxter, öfverft vi l defs topp mot Soder år en brant klippa, hvilket fkal vara det ftället, fom gor bårget mårkeligt , och år nog hifkeligt at*anfe, lamt tjänligt at (kaffa en månnifka om lifvet, fom ftortes dårutforc. Jaffa år en by, at dem fom tillika med Nazaret begripes under Munkarnas ärende, dit vi foro efter middagen. Munkarne gora andåktiga refor hit,at vorda denna plats, dår de fåga, at Tjebedaus bodt, hvilken de vifa i en trägård, fom år full af Granat-och Fikona- trån, dem Munkarne efter hand låtit plantera, och var den endafle jag fett i Galiléen, och nog behagelig for fin belägenhet, och fina unga vackra trän. Några ftenar vides på et dalle i denna trågard, fom fades utmärka dållet, dår ZebecUi hus dått. Men det jag fant markvård igad vid denna by, var den myckenhet af Mandragora , fom vaxte i en dal nedanför byen. Jag fick ej det nojet, at fe denna våxt i blomma, hvars frukt vid denna tid fatt mogen på djelkcn, fom låg bårt- vifnad vid jorden* menåtfkillige af rotterna, hvilka jag dock hade fvärt vid at fä hela, emedan nbyggarne ej bruka någon fpade, utan en fiags jord - yxa, med hvilken de hacka up jorden , och fkadamed det fam- ma roten, fom på nagra gick 3 a 4 alnar djupt. At denna Mandragorae tid , at blomma och mogna fin frukt, torde man kunna någorlunda domma om den Varit Rachels Dudaim. DefTe bures til henne i hvet- an- I7fi, GALILEEN. Maji. 1 6j anden, hvilken år i Galiléen vid denna tid, eller i Maij Manad, och da äro Mandragorse-blommor redan for- bi. Den vaxer öfver alt i Galiléen; men i Judéen har jag cj blftvit henne varfe , eller hort talas om, at hon finnes* Araberne hår i byen kalla henne med ct namn, fom i deras fpråk betydde djefvuls mat. Jag fant afvcn hår i Oljotråna Canueleon^ hvilken jag för- de med mig lefvande anda til Acre, och fant, under det jag förde honom på låttafte fåttet , at få honom at ymfa färg från ivart til brokot eller gult, bellå dåri,at tacka honom eller fvepa honom in i et klåde. Så fnart han då togs ut, var han hel förvandlad. Jag ofvergaf den io bittida om morgonen, Acre, fedan jag dår hvilat i några dagar, efter min refa i Ga- liléen. Jag tog då vågen åt Seyde, beledfagad af en enda Ryttare. Storre fålllkap behöfdes ej i Syrien, dår de halva vågar, i fynnerhet fom dår år för en Frank, åfven få fåkert fom i Chriltenheten. Vi fölgde hafsftranden åt , och hade förft 2 timmars våg, fom var vacker öfver alt , bevåxt med de all- männa vaxter, förutan hvilka jag hår fåg Salix Saffaf, fom jag ej forr blifvit varfe, och en otrolig mycken- het Jbfmthium. Vi hvilade vid en båck, under et Fi- kona-trå , hvars löf voro hölgde med den lilla hvita Phalasna gregaria (#). Härifrån begynte de fafelige bårgen, iom följa Hafvet åt, öfver hvilka vi refte i några timmars tid , ftundom til fots ftundom til haft. Defte fkjuta ut 3 ftora uddar i Hafvet, af hvilka en kallas af de fjöfarande Cap. Blanc, af den hvita kalk- ften, fom utgör alla deffa bårg. På den famma år et gammalt förftördt Caftell, från Malthefernas tid , fådant fom man fer flera vid denna kuften. På andra fidan om detta var vågen grufvelig j men bårgen be- hagelige, af den myckenhet vaxter , fom tåktedem. De förfta bårgen togo en ånda och vi finge utmed Hafvet en jåmn våg. Jag var nu få når Hafvet, at L 4 jag iö8 tffi. TYRUS. Maj i. jag ej kunde afhalla mig, nt gå ti*l defs (trand, och idKa naturalierj men den grafveliga hetta, fem mot- te-mig, fororfakad af fol (trålarnas fördubblad® kraft vid Hafvet 9 gjorde mit viftande hår ganlka kart. Det vardetäfventyrligafteftålle jag på långtid befokt. Om jag ej fnart dragit mig i (kuggan mot bårgen, få torde min vettgirighet kållat mig for mycket* ty hufvudet begvnte redan vimla, och kroppen ville ej längre bäras af fotterna, då jag fant hvila, och fval- kades under et Lagerträ , h vilken vax t begynte hår vifa lig, olynlig i Galiléen och Judéen. På et ltålle un- der denna jämna våg hade vi en fontaine, dår vi be** talte Caffar, och på et annat befåg jag några tå rui- ner af Scanderette , en af Alexandri Magni ltåder, al- deles i grund fprftord , få at platfcn icke en gång var bebodd. I ruinerna vaxte en Rithus , den jag ej tilfore- ne fett. Bårgen togo åter vid, och voro de fam- me genom hvilka Alexander Magnus gjorde fjS va8i at fora (in Armée. Vi folgde fam ma våg ofver £ timmas tid, fom var af olika bredd, från £ til 3 famnar på fom lig a (tallen. Et arbete, fom har fordrat en Alexander til (it verkltållande. Detta Hållet år fåkert et af de fordelaktigalte i verlden, at afltånga framfarten for en Armée, dår man på ena (i- dan har otilgångeliga bårgsklippor , och pä den an- dra (tora Hafvet, hvars (trånder åro berättade med perpendiculaire bärg, från hvilka ingen undanflykt gif- ves. Vi kommo efter middagen, kl. 4, til den (lor- (ta märkvärdighet, fom finnes på denna vägen, näm- ligen de namnkunnige brunnar , dem de refande gifva namn af Salomons , hvilka fordom genom en vattu- ledning gifvit vatten åt Tyrus. Dc åro 3, alle ut- huggne i et bårg, fom be It år af fandlten, et B5(Te- ikott afiågfne fr*an Hafvet. Två af dem åro fyrkan- tige, den ena belägen nedanför den andra, hvardera vid pafs 3 alnar i fyrkant. Den 3 : d j e år den mark- 1751, TYRUS. Mfiji.. 1 69 Vardigfafte* Den år rund, och har åtminftone ioöfot i Diameter. Denne har i:ne utlopp, vid hvardera år en fmal rånnel, til hvilken vattnet går, genom 2:ne runda opningar, och faller in i en Concha. Ur den^ na faller vattnet, nu for tiden , ned på några Qvarn- hjul, fom dåraf kringforesj men fordom har det gått in i den vattuledning , efter hvilken ånnu fynes lem- ningar , fom varit uthuggen i fandbårget, och fort vatnet z timmars våg til Ty rus. Låmningarne af vattuledningen åro innantil takte med en fialacla, få- dan, fom linnes vid vattuledningarna i Öflerlanden, och har dår blifvit fatt af vatnet , den tid det gått därigenom. Detta år et pråktigt flycke af ålder- domen, en (tor Konungs arbete, och limningar efter et mägtigt folk. De vifste ej hvarifrån vatnet kommer, fom ftadigt fyller defla brunnar 5 men jag (lutar na- turligen, at det har (in uprinnelfe från et underjordifkt fprång, fom loper in vid deras botten. Brunnarne åro omgifne med åtlkilliga vaxter, ftora trän, af Salix Saffaf , mycket Ricinus och Vitex a^nus cajlus. En myckenhet fmå Myror , afde allmänna, arbetade hår i murarna , få at om Salomon någonfin reft på den- na negd, hade han v ål kunnat haft tilfålle, atanilålla fin betraktelfe ofver defla djur. Vi folgde Hafsftranden, fom hår utgjorde en liten åker, i z timmars tid, och kommo til Tyrus , fom nu kallas Zur , dår vi togo natthärbärge. Ingen ilad af dem, fom fordom haft llort namn , år få i grund förftörd , fom denne, om icke Troja. Zur\x nu knapt en eländig by, fom fordom varitTYRUS, Hafvets Drottning. Dår år vid pafs 10 invånare, Turkar och Chviftne, fom lef- va af fifkeri. Tiden har lämnat hår och dår några flycken af ionderbrutna murar til vitnen, at de förr u-tgjort präktiga byggnader. Jag fåg i defla på åt- Ikiliiga itallen vackra Marmor-Porphyr-ochGranit- L \ fly c- l-o I7fi. SIDON* Maji. ftycken. Zur kunde ånnu fattas i båttre ftåhd, ån den år. Dcfs hamn, fom år båttre ån den i Acre och Sejde, kunde hår til nog bidraga. Franfha Köpmans far- tyg foka ordenteligen i denna hamn fin fakerhet i vin- tertiden, da de ej finna den i de andra. Den rege- rande Schek Daheri*Acre, har forefatt fig, at hår upråtta et Magazin for Bomulls nederlag, och husrum for en handlande, hvilket kunde bli en bör- jan til platfens båttring, åtminftone tjånte han o- lorlikneligen därmed de refande , fom nu äro hår på det aldraeländigafte fåttet härbärgerade* Alla refan- de klaga fig ofver Zurs loppor, h vilka de fåga hår vara förlamlade från alla verldenes ändar. Jag ogil- lar ej deras klagan. Denne och andre olägenheter gjorde härbärget få obehageligt , at jag håldre fteg til haft, och refte hela natten ofver en vacker jämn våg, genomfkuren af bäckar och floder, -til defs jag om morgonen kom til Sejde* Nerium Oleander , fom jag hirtils ej blifvit varfe, begynte nu fynas pa vå- gen imcllan Zur och Sejde. Vikommo den 14 til Sejde (SIDON). Denne fta- dens trägårdar utgöra defs ftörfta märkvärdighet, och till ka defs Rikedom 5 ty var mit förfta goremål i dag, at befoka dem* De ftråcka fig en fullkomlig Franfk mil omkring ftaden, innehålla Granat- Apri- cos • Fikon - Mandel - Fomerants - Citron - och Plom- mon-trän, til fådan myckenhet, at ftaden årligen kan aflåta til andra orter anfenliga laddningar af defla frukter j men de omnigafte , och dé, fom utgöra deras rikedom åro Mulbårstrdn , af hvilka en oånde- lig hop Silkes - mafkar fodas. Cordia Sebeften år et fållfynttrå i Egypten, vildt i Heliga Landet, ofyn- ligt i Natolien> men fa allmänt i trägårdarna vid Sejde, at fogel-limmet, fom gores af frukten, utgor en märkelig handels Artikel for ftaden. Rhus Sumach och i7fi. SIDON. Maji. 171 och en Rithus fol. ternis våxte har af fig (jelfva. Vin växer ej omkring Sejde. Det frambringas til myc- kenhet frän bårgen af Antiliban och Cafchevan. Nå- gre Auétorer upråkna Tamarinden bland Sejdestrån* men jag vet icke på hvad for et trå de mifftagit fig, då dé tagit det for Tamarind, fom ej våxer på hela denna negden, icke en gång vildt i JEgypten. Vibefågo den j£ de forna Syrifka Konungars grafvar, et flycke utom denna ilad. De åro ut- huggne i kalkbårget , och hafva (in opning jåmt med jorden, få flor , at en kan gå in i de måfta, utan befvår. De beftå af hvalfde kamrar, några famnar i fyrkant, utarbetade i bårget, i hvilkas vag- gar åro aflånge Nicher. Hår och dår fynas några fvaga lämningar efter några uphogde liflor, éfver nicher- na, och efter någon rod målning, fådan, fom i de Aigyptifka vid Alexandria. Deffe åro utomdefs af fåmre arbete, ån de Ifraelitifke vid Jerufalem , och hafva ingen ting , fom liknas med de A£gyptifka vid Alexandria, efter hvilkas Modell de dock fynas varit gjorde. En flor del ,af dem åro öpne, och tjéna nu til herda-kulor eller vildjurs natten* men detfkuiie ofelbart lona modan for en Antiquitets ålfkare, at foka långs efter detta bårget, om icke dår finnes flere, fom ej varit opnade, hvaraf utan tvifvel dår ånnu tor- de vara et flort antal. Staden år ej flor: har emot fjofidan några vackra hus, af hvilka de Franfkas år det florfle, och anfenligafte. Hamnen är forftord af den bekanta RebellenEMiRFACKARDiNjty måfle Eu- ropeifke fartyg ankra på redden, och om vintertid foka hamn i Zur. Vid hamnen år et måfl forftord t Caftell, hvilket har några Canoner, och en liten vakt. Staden ftyres af en Pacha af 3 fvantfar, hvii- kens befäl ftråcker fig ofver hela negden til Acre, och ofver Galiléen, famt ofver de dår omkring lig- gan- 37- i75i* SIDON. Maij. gande bargen af Antitiban* Invånarne åro til ftorfta delen Turkar, cn Hor hop Ma ron i ter, månge Ca- tholiker, och något antal Greker. Armenianerne harva har hvarken Kyrka eller hemvift. Hår år ft Franfificaner- och et Capuciner -Convent i Franfka Kan, famt et härbärge for Jefuiter, fom hatva fit Convent på Libanon. De Franfke åro den enda Nation, fom hår drifver handel, och utgor 9 han- dcls-hus , med en Contul, fom har under fig Vice Confulen i Acre. Deras handel år, i anfeende til or- tens omftindigheter, anfenlig,och år den endafte,fom gor at det gamla Sidon ej aldeles liknar fin Syfter Tvrus. De lalta årligen for Frankrike 20 fartyg, och dårutofver. De varor, fom orten aflåter, åro en myckenhet fpunnit bomullsgarn, och något filke, hvilka 2: ne åro de redbarafte, och fiiga åtminlfone årligen til cn Million livrés. Dårnåll bor råknas Sidentyger och måfl de vattrade vackra halffidenty- ger, fom komma från Damas och hår utlaftas til an- ienlig myckenhet for de Franfia, hvarifrån de affån- des på Jtalien; ty i riket åro de forbudne, ehuru de Franfke ej gå up emot dem, i godhet* Afka, Olja och Gallåplen utgdra åfven någon liten del af denna ftadcns varor. De låta komma Klådcn, Speferier, Spanfkt jårn, och Fårgcrier , hvilka varor näftan alla åter affåttas på Damas, hvilken ftad uppehåller han- delen i Scjden, och Baruth, fom bora anfes fäfom defs hamnar. En myckenhet Specie Piafter kom- mer åfven årligen hit från Marfeille , hvilka mall afgå til Damas, hvareft, få vål fom på hela Syrilia kuifen, detta myntet år det måft gångbara, aldramåfl: ~ Piafier, Patiner kallade, hvilka galla iy Med. På refan fran Acre til Sejde foro vi förbi ct ftålle dåren herde hvilade med fin Geta-hjord, en af de ftorlfa fom jag fett i defla länder; han holt fin middagsmåltid,fom beftodaf halfmognahvete-ax,dem Lan *73 i7fi* SIDON. -Maju han (lekte, och åt dem med famma Appetit, fom en T ur k fi t Pillaus, Tamt (agnade åfven lina galler med famma ratt, och gaf ofs darpä fperivarm mjölk at dric- ka. Stekte ax ar en urgammal rätt i Ölterlanden , om hvilken talas i Ruths Mok . I ABgypten äro de ibland den fattiga hopens allmänna föda, (lekte af JVIaitz eller Turkifkt hvete, och af deras Dura cn art Milium. Längre gick ej konflen vid månnifko- (lågtets början, an at taga gröna eller mogna ax, tor- ka eller (leka dem, därmed at (läcka (in hunger, och därvid (lannar den ån i dag hos de folkflag , fom ej underhjåipa Naturen. Men hvad åtfkilnad år icke i- melian et vål tilredt bröd , och et baift moget (lekt ax? En gr af utom (laden åt hafs- (idan , dår 3 Jfachar voro begrafne, och ej längt därifrån en forfiord Kart , dår Vénetianerrie bodt, den tid de hårdrefvo handel, och dår de vid en Krigstid med Turkarna blefvo al- le hugne i (lycken, kunna märkas vid denna (lad. En brunn, fom har (It vatten af et underjordifkt 'fp rang, på famma fått fom Salomons, år ej långt ilrån (laden, och kallas Sidom bi unn-, emedan den forna (laden (trakt (ig anda dit, fom nu år en timmas våg från Hafvet* Eli fynres pä högra handen en liten Grae- kifk kyrka. Sedan vi vore förbi den fam ma , be- gynte vi Itiga up ät bårget, och komme efter en half timas tid til defs fpets. Vägen var jämn, god och bred, fa at vi ej behjpfde (tiga af. På öfverfta fpetfen af bårget , år en liten Graekifk Erimitage, med en liten kyrka, och 3 a 4 kamrar. Dår råkade jag cn Munk, fom lämnade mig fin hydda til härbärge. Jag trodde mig ej vara mer på Cypern, få var all ting föränd radt på denna bårgfpets. I Hållet för en brännande hetta, at hvilken en må förfmäkta på an- dra ftåilen af 6n , vederqvecktes jag hår af den aldra- behageligalte kyla, Cyperns i fynnerhet Earnacas tjocka, fjukliga, och jag tor nåiian fåga, giftiga luft, kännes ej på denna högd, dår jag markte af fjelfva andedrågtens förändring, at jag kommit i en ren, iätt och lund luft. Når jag hartil lägger en utfigt, fom på en fida torettåller Hafvet, och på de ofriga hela ön, få långt jag kunde hinna med ögo- nen, få kan man förefiålla fig, at detta ilälle matte vara et af de ljufvalte på hela Cypern. Jag före- brådde Frankerna, vid min återkemft, och förun- drade migdaröfver, at de, fom innehade det aldra- ohyggeligafte och ofundafte ftållet på hela ön, ej forfägo fig med några fornmarhus på detta bårg> til hv.ilka de kunde fara, at ömfa luft. De lcommo alle öfverens därom , at orten dårtil Ikiilie vara den tjän- ligafte * men få långe de ej tånkt på at anlägga forrynarhus, få hade de ej eller kunnat utfe någon plats dårtil. Det, forn hindrade, at göra detta barg til et fullkomligt vackert bonings* It alle, vore en flått öfverft på defs fpets , fom beftår ej af annat , ån ftenar och klippor, biand hvilka, för Munkarnas boning, med moda år funnen en liten jämn plats \ M men 178 i7fi. CYPERN. >jw# men längre ned vid fluttningen (kulle vål kunna fin- nas tjänlige platfer, få många en ville. De endaite Naturalier jag fant märkvärdige på högden af barget, voro StenmoJJar , ( Liclien. imbricat) hvilka*jag ej på något annat llalle i Levanten fett af fle-ra (lag, och til ftorre myckenhet. Famagufte år vårdt at fe, då en år på Cypern, om ej for hvad den nu år, dock for hvad den varit tilforene, nämligen: den faltalte ort på landet, och den namnkunnig It e i Hiltorien. Ja£ relte dit den 1 3, i folje med en Angelfk Köpman fran Alep, och An- gelika Confulens Drogueman. Vi folgde Hafvet ef- ter, och anvånde nåftan hela natten til vår refa, lamt kommo for dagningen til Staden. Portarnc låtas ej up, forr ån Solen år upgången 5 ty anvånde vi den återltående tiden, at hvila hos en Grsekilk Diaconus, fom bodde utan for Staden. Når tid var, begofve vi ofs in i Staden. Turkarne hafva där famrm uptog , fom i Jerufalem och Damas, at de ej tillåta någon Chrilten, vare (ig Frank eller infödd, at rida in ige- nom Stadsporten. Dårfore at låmpa ofs efter en, e- huru litet förnuftig ordning, (tege vi af vid vindbryg- gan, fom vanligt var, och gingo til fots genom por- ten, dår vi (tege åter til haft. Så fnart vi vore in- komne, rede vi omkring i hela Staden, och omkring Vallarna i fjelfva Fäftningen. I Larnaco hade enÄn- gcl(k Kdpman, benåmd Frudvord, bygt et hus, det ftorfta och vakrefta fom nu fortiden fes på Cy- pern, fom härden ftorfta och (konafte fal jag fett i ncla Levanten. På hela refan imellan Larnaco och Famagufte, fåge vi åtlkilliga hus, dem han låtit byg- ga for lic ndje, af hvilka ftorfta delen voro forfaline. I Famagufte ginge vi.forlt up , at gora befök hos Commcndantcn , och at af honom lä tilllånd, at be- fe Fällningen. Sådan, fom Staden och Fällningen o ar, ljfi- CYPERN. Junii. iyp år, värden ock fom förde befälet dåröfver, cn u- fel karl, utan betjäning, ocli utan alla tecken afen foefäihafvande Officerare , hvilka Turkarne aldrig underläta, at lata lyla, ätminftone med en hop be- tjänter, hvilka itå omkring dem, då de darr il äga me- del, lom Commendafl^rfy-flan på Famagufte ej med- delar. En Turkifk behilhafvande mälte altid löna lig fjelf, det är: han målte taga med rått och orått, få mycket och oha mer, an han behöfver af dem , fom llå under hans lydi* ; men denne hade ej andra än z a 3oo:de liderliga knektar under fin ftyreliej ty kunde han ej håmta mycken inkom ft. Fält ningen lur, fedan den tiden Turkarne tagit den från Ve~ netianerna , aldrig blifvit bättrad eller omlagad ; ty lutar den närmalt til fin uudergång. Dår fkola rä- knas inemot 2co Canoner, de famme, fom varit dår, då Fällningen togs in; men knapt var en enda af dem brukbar. Til Guarnizon voro hår vid pafs 300 man ät de få kallade Levanti, fom åro egenteligen de Solda- ter, fom tjåna på T urkifha Flottan, och år det lide- ligafte folk, fom Porten har i fin tjånft. Hamnen för Galéererne , fom år vål belägen, och betäkts af Fällningen, var i grund för Hord. Jag har aldrig fett fådan myckenhet af jfloe roera , på något llalle, fom på vallarna af denna Fåftning. Fran fällningen gin- go vi at befe St. Sopbi men Infe- dterne åro et flags fmå vattu-mygg* Den I7fi* RHODUS. Julii. i8t Den 30 fore vi forbi Cacamo, och Chateau Rou- ge i Caramanien. På bada ftällen voro hamnar , 1 hvilka laftades ved for ^Egypten, fom Caram nilke fhogavne aflåta til ymnoghet. På det forra rummet iades en fördrånkt fbad fes under Hafvct, och ruiner efter en annan på fafta landet. Den fenare har läm- ningar af et-Caftell, fom år et af de oräkneliga, hvii- ka Malthefer- Riddarne anlagt, ända ifrån Gaza t«il denna negden. Efter if dagars feglande från Cypern, fingo vi den 1 julii vid Solens nedergång fe Rhode^i nnu på iz mil afiägfet, på hvilken långd et bårg St. Catharina ej långt ifrån Staden ger aefs förfta känning. Sedan et ftåndigt lugn alt ifrån Cypern gifvit ofs en lång och lediäm refa, finge vi den f efter mid* dagen, et onfkeligt våder, fom forde ofs om natte- tid forbi denna 6, under hvilket våder vi fågo en ftor hop flyg-fijk , lyfta fig up ofver Hafsbrynet , til vid pals 2 famnars hogd, och for vädrets ankomft blefve vi varfe en myckenhet Delphiner lopa i vattubry- net, altid fåkre våder-fpåmån. Om aftonen på nå- got aflågfe häll, befkådade vi Rhodes Stad, med fina Fåftningsverk , behållne ännu i flånd, fedan Turkar- na togo dem ifrån Johaniter- Riddarne. RHODUS har en god hamn, i hvilken altid aro någre Turkifke Krigsfkcpp. Där bygges åfven fartyg for Porten, hvartilon, fomårfkogrik, meddelar ämnen. Dar åro inga Franker, endalt en Franfk Conful utan Na- tion, fom dit forordnas af Franfka Ambaffadeuren i Conffantinopel , pä famma fått, fom andre fmå Cou- fulater. ön ftyres af en Pacha, år fruktbärande men defs invånare åro til ftorlla delen Turkar och någre Grseker, hvilka drifva Öens handel, fom ej af- låter några vigtiga varor, om ej någon bomull, Tjå- M 3 ra 182 I7fi. RHODUS. Julii. ra och fmått {kepsvirke. XI MIA år en liten, nå- ilan obekant 6, gent emot Rhodus, den vi hade om morgonen på högra handen, värd at märka, for det belynnerliga näringsmedel Grxkernc defs invånare där harva. På Hafsbotnen omkring defs kuller finnes Hah-tvampar (Spongta ufficinalis ) til ilorre mycken- het, ån på någon annan ort i Medelhafvet. Det år af denna växtens upfifkandc, fam invånarne gora et handtverk och en inkomil, fom ej år at förakta-, e- medan deras vara har altid }ynnog affåttning i Tur- kiet, där fvampar brukas til otrokg myckenhet, vid deras itandiga baclning och tvättning. En piga på denna 6, får ej tililånd at gifta (ig af fina anhöriga, förrän hon famlat en vifs myckenhet fvampar, och förrän hon kan vifa prof af fin färdighet, at taga up dem på et förefatt djup. Vi hade hållit fjon i 20 dygn, då vi den 8 finge fe Stanchio. Vår refa begyntc blifva lång, och mera eftertånkelig, ån vi i början formodat. Man tager ordenteligen ej flört forråd om bord, til en refa ige- nom Archipelago,utan gor lig altid räkning, at kunna lägga til i cn hamn, och finna det, lbm bri ller. Med famma forilag ginge vi ock från Cypern, med några dygns forråd, i tanka, at 1 Rhode eller Stanchio forfe ofs for den återilående delen af re fan j men vi blefve något illa til freds , då vi fäge ofs nåltan utan vatten, och med ringa forråd af andra nödvändigheter, och dä vi i det lamma blefve underrättade af fartyg, lbm möt- te ofs, det Päften var flark i bägge de hamnar, pä h vil- ka vi gjort ofs forilag, hvilka altlä vorootilgängelige. Detta vårt tililånd, gaf mig tilfälle til en artig anmärk- ning- Vi hade om bord cn Dervich (Turkiik Munk), fom kom til ofs, och klagade fig jämmerligen, ej öfver brtil på brod, ehuru det redan fiere dagar hade felats honom i utan på en for honom nödvändigare Vara, än brod. Han hade i 1 dagar varit utan Opium, och fant I7fi. CHIO, Juhi. x8$ fig dåraf i ct tilllånd, fom gaf honom en fruktan, at finna fin graf pä Hafsbotten. Jag fåg med ömkan en ung karl blifva mager, utmärglad med en darrande kropp, betagen af matthet och tidiga fvimningar. Så- dane blifva de, for hvilka en fordårfvelig vana gjort cn nödvändighet, at åta Opium, hvilka dock i vår tid bland Turkarna ej åro få allmånne,fom tilförene. Bru- ket af Opium ftråcker fig nu knapt långre ån til dem, fom hafva något at fylla med Religionen, och dem, fom vilja vara flrånge efterföljare afMahomets förbud af ftarka drycker. Janifarerne hafva funnit utväg, at förklara lagen, och utlluta brånvin därifrån, hvilketdfc fåga Prophetcn ej hafva forbudit: emedan det år be- redt med eld, och all ting, fom gått genom eld år rent och omenligt. I följe af denna hårliga utläggning haf- va nä (lan alle Turkilke Soldater öfvergifvit Opium, fom gjorde dem galna och darrande, och antagit brån- vin, fom gör dem rafande och vattufiktiga. Vår Capi- taine blef föranlåten , at fåtta vår Dervich i land på kullen af Natolien eller mindre Afien, dår han kun- de finna fit nödvändiga Opium, fom ej fans om bord. Han förfökte imedlertid, fafom et palliatif, at taga en ogemen llark Dofis af VenetianifkThcriac, men utan önfkad verkan. En kropp, fom blifvit van vid flarka läkemedel aktar ej lindriga. Den, fom gjort en vana af, at taga Scamonium röres ej af Manna j man fer under- tiden fafeiiga exempel i öfterlanden af deras öde, fom åro vane,at raga Opium, och komma atalhålla (ig där- ifrån. Min refe kamrat, H.Titzyon, fom långe varit Ängelfk Faötor i Aleppo, berättade följande : En Per- fifk Prins var van, at vifia timmar taga Opium. Vid en refa hade hans betjänter glömt, at taga Opium med fig. Hans tid kom, han begärte fit Opium, hvil- ket ej fants. Prinfen , fom vifste hvad påfölgd det kunde hafva, at ej på vanlig tid taga fin dofis, fkickade flere betjänter genom åtfkilliga vågar , at 1 M 4 haft 184 i7fi. CHIO. Julii. hati bringa det, fom deras forfummelfe hade låmnat tilbaka; men til hans och deras olycka, hade deras Her- re re it til andra verklen, då den fortleinnom i timmars tid kom tilbaka. En Angelfk Köpman, fom långe vi- ilars i lfpahan utan fållfkap, hade diir begynt at taga Opium, at darmed fordnfva ångfliga ftundcr. En fordårfvelig vederqveckelle , hviiken omlider for honom blef få nödvändig, at han til at förekom- ma en olycka, fom kunde hånda honom, om han funne lig utan den iamma , låt faftfy pungar med inlagt Opium, vid fina gäng och f äng-kläder, at altid dåraf hafva et fåkert förråd. Vi kaflade ankar for STANCHIO den 12. Julii, fedan vi biifvit underrättade, at Peilen ej varit där* men vål gent emot på falla landet i Natolien. Til (lorre fåkerhet ginge vi dock ej i land, och fkickade e-ndaft vår båt, at hamra vat- ten, fom var den nödiga (be proviiion for ofs. Stan- chis har ingen hamn, utan Fartygen måfte lägga fig for ankar, et Canon- (kott frän landet, i den* Golfe, fom år emellan on och fafba landet , til hvii- ken ingången på båda andar år nog fmal; men defs redd år vid och open, hvilket gor, at Fartygen i vintertiden, ej gerna ankra for Stanchio, utan gå håidre ofver på andra (idan, hvaraft de under fa- fla landet finna fmå hamnar, fom gifva dem flor- re fåkerhet. På Stanchio, en mil utom Staden, år en kalla , fom invånarne gifva namn af tiipno- cratis källa j jag har ej kunnat bli underrättad om detta namn drager lit urfprung ifrån gamla Grse- kernas tid, då man kunde faga , at denna vore den endafle åminnelfe, fom år qvar efter den ilo- ra Läkare-kon ilens Fader, i defs fodelfe-ort. Til åfventyrs, torde ock någon Venetianifk Medicus, under den tid de voro ägare af on, gifvit källan det- I7fi. SMIRNA. Juli i. igy detta namn, til at förnya aminnelfen af den ftor- fta Man, fom on frambragt. Graekifta Bilköpen på denna 6, har yo oo Piailers inkom it af räntor, dem Turkarne lämnat orordc , då de tagit on i . be fi rening. En af de anfenligalte inkom (ler, fom nu for tiden någon Graekifk Prelat äger i läker in- kom - Bilköpen i Smirna, kan ihmdom hafva ifoc iafters inkomfl*, men ock ftunbom hälften mindre > emedan den beror på allmofor , aldramålt fådana fom han bekommer den dagen, dä han befo- ker hvart hus , och beftånker dem med det heliga vattnet hvilken dag lämnar i hans pung från 6 til ioooo Piafter, efter defs åhörares gifmildhet och förmögenhet. # # # # # * # # * i DESCRIPTIONES Rerum Natur alium Pr^e- STANTIORUM, CONFECTiE IN IT I NERE ORIENTALI, IMPRIMIS per MGTPTUM gf PALMS TINAM Seu FARS SECUNDA. 1 88 i ) o [ @ ClaJJis I. QVADRUPEDIA Sim ia i 2f Canes 3 Meles 4 Vcfpertilio y Mus 6 Hippopoth. 7 aegyptiaca. ccthiops. vari i. Ichneumon, aegyptiacus. Jaculus. amphibius. Equus 8 fuperbus. Camelus 9 Dromcdarius. Cervus 10 Camelopardalis, Capra 1 1 Gazella. 12 angolenfis. Ovis 13 £ries. v ) o ( 189 QYADRUPEDIA. I. SIMIA. (cegyptiaca) cauda elongata^ clunibus tu* berojis nu dis. Caput fubrötundum,. pilofiflimiiro, imprimis po- ne anriciilas. Auricul tit in aliis fpeciebuv Rcftrum teres, obiongum, bafi c r afliu fc « lu m , a- pice magis attenuatum. Facits nuda , nigre- fcens. Corpus crafium, breve, parum verfus inguina fuperiora contra&um , pilofifiimum. Pedes iuquaies, teretes, craffiufculi, pilofis- fimi. Digiti ^ - f , aequales, excepto pollice, qui bre- . vior 6c c railior : omnes unguiculati, Ungues rotundati, deprefli. Cauda elongata, longitudine corporis, teres, verfus apicem parum tenuior, pilofa. Clunes protuberantes, convexi, nudi f, rubentes coions inftar carnis excoriatre. ColoPv corporis totius fufcus, 6c paululum ex viridi-flavefcens. Abdominis albefcens. Magnitudo urfi juvenis, Longititdo fupra2pedes. Alt tt ud q fere i. ped. 6c Cr afjit.it s fere 2 pedum. Adfpeclus hcrridus 6c verfus pofteriora detcftabilis. Facie externa urfi. lngcniutot crudele, perfidum 6c difficulter domandum. Locus ALthiotia. 1 Cairi vidi a circulatoribus allatam 6c circumdu- 6fam ad fpe&acula inftituenda circa inundatio- nem Niii. 2. SI- Clajfis J. z. SIMIA (?’thiops). Linv.fyfi.n. 7? fed fig. Al - pim nen refpoffqet. Caput fubrotundtim. Roftrum obtufiufctilum , breve. Dentes ut in homine. Myftaces fnbri- gidi. breviufculi, fp nTi fme ordine. Nafus oblongu.s, arqualis, parum elevatus. Nares ob- longi, baii remotiores. Supera ha pilo fa : pilis longis , molliufculis. Auncul# iubrotundce , margine in Crura ariguftiora. Digiti ^ - f, omnes unguiculati , plantarum longiores. Color: Caput , Dorfum , Latera , Cauda Sc Crura iu pra ex cano £c viridefcentc mix ta. Facies ni- grelcens. Abdomen , gula 3c crura fubtus candida. Crura an- terius cana. Cauda Iubtus ferrugina. Linea candida tennis, proxime fuper tupercilia, trans- vertaliter per f ronte m extenfa. Magnitudo Fclis domefticas. Locus ÄLthiopia , unde in /Egyptum copiofe a Ni- gris affertur. Fcemina mcnftruat. Satis docilis eft. CA- QVADRUPEDIA, i 9 i 3. CANES Vulpes Auttorum. Animal commune 8c frequentifTimum cfl Terrs fandae , circa Rethlehemum in faxofis copiofe invcnitur &c Itragem ingentem edit in gregibus caprarum non nunquam. Juxta Monalterium S:ti Johannis in deferto, non minori copia ad- ell tempore uvarum, vineas omnino deflruens, dum fine cultode iilas invenit. Canis Chical Turcarum. Adhuc majori copia invenitur juxta JafFam , circa Gazam, 3c in Ga- lilsea. Difcutiendum quodnam horum animalium fuerit Vulpis Samfonis. Certe animal fuir 6c quidem unum horum. Canis domefticus, Ltburni in Italia dum canes per plateas abundant, ne latratu quierem hominum perturbent vel alia producant incommoda ? homines a Magiftratu juili vcfpere per plateas fruft.ula panis veneno praefentiffimo inreda dilTerninant * hare a eani- bus manducata, momento citius illos interimunt* mane ante örtum folis iidem miniflri curru pla- teas circumatpbulant, canum mortuorum cen- tenaria colligunt, 3c extra urbem ad iocum fe- pulchralem Judseorum exportant. 4. MELES (Ichneumon) digitis mediis longioribus , laterahbus aqualibus , unguibm fubuniformibus. Ltiin.fyft . 6. Meles unguibus uniformibus, leu- cophxa. Alp ■ t- 14* /• 3* Mus Pharaopis. figur & non multum congrua . Ca- C ta J/is I. S>L Caput prominens, oblongum* Latera capitis juxta aures comprefia, infra oculos lo^itudina- licer parum protuberantia. V ertex fubconvexus y Fröns valde declivis, ieu perpendiculariter ferc a vertice pergens, fe re plana, fenftm verfus o- culos uscue ad roftrum anguftata. Roftrum longiufculum, dorfo convexum, deorfum verfus valde anguftatum, inde ad latera verfus marginem maxilla: fuperioris deciive, planiufcu- lum , verfus oculos valde depreflum & quafi ex- cavatum , nudiufculum, apice nudum, obtufi- ufculum, fubcallofum , integerrimum. Maxilla fuperior , quce totum roftrum conftituit, inferiore- multo longior; fubtus integra fulco parvo in medionotata. Infenor triangularis, apicc obtufa. Nares femilunares, ad apicemroftri juxta latera ejus. Margo fuperior narium valde convexus vel gibbofus, gibbor ex dorfo apicis roirri pro- deunte. Oculorum orbita oblonga, ad utrumquc canthum anguftata, antenus 6c ad latera excavata. Oculi proxime fupra roftrum, ad latera capitis, per- pcndLculariter fub auriculis, parvi, extra orbi- tam non extantes. Pupiila elliptica, atra. iris grifea. jfuricuhe juxta bafin capitis , ad latera ejus ^ ro- tundatae, breves, ercétx , lanuginofa:, ambitu amplae ratione corporis. yipertura aurium ampla. Lobi i, ere&i, lanuginofi , lati, paralleli, a- picc ciliati , lineares in anthelicc* Pili rigidiu- fculi , copiafi, ereéti ad tempora, qui aurium aperturam tegunt. La- QVADRUPEDIA. j p} Labia ljitiufcula, reflexilia, dentes utrinque te- gunt, quorum infcrius antice immobile. My- fiaces breves, fparfi, parumrigidi, fimplici fe- rie longitudinaii in utriusque labii margine di- fponuntur in utraque maxilla, Dentes ineijores in utraque maxilla 6 , breviufcu- li, apice obtufi, extfcrius convexi, interius pla- niufculi, fuleo parvo longitudinaii in medio in- teriore fuperficie notatae, sequales. Canini z in utraque maxilla, qui in fuperiöre longiufcu- li, compreffi, exterius convexi, interius pa- rum ineurvati * In inferiore erefti, craffiufculi, redti, exterius plani, fuleati , obtufi. Molares in fuperiöre maxilla 4, duo utrinque , lobati: lobis 3, quorum medius in anterioribus longior, cylindricus, obtufiufcuius j laterales breviffimi* in po fterioribus brevis, craflus, apice planusj laterales anterioribus paulo longiores, (ipiplices, bafi craffiores , apice obtufi 5 poftieus lobatus lobulis nunutiffimis. Riftus oris mediocris, corpori proportionatus. A- pertura oris (ubtus. Lingua plana, apice obtufå, fuperficie fuperiöre feabra, aeuleis brevibus retrorfum fpeäanti- bus. Collum breviflimum , cylindricum, capiti 6c corpori parallelum, hoc paulo anguftius. Corpus cylindricum, fupra caudam paruml de- clive. Abdomen planiufculum. Lumbi compreffi, anterio- res po fterioribus breviores. Pofiici auterius eras- fiores. N Pe- Ip4 CJaJJis /. Pedes : Crura anterius convexa , pilofa ponc planiufcula, nuda* exteriora pofticis breviora. Digiti utrinque y, horum i. (poilex) bpevifii- mus, a reliquis remotiflimus, in latcrc inferiore pedum directus fub reliquis quatuor, medii late- ralibus funt longiorcs, a^quales. Laterales bre- viores, a^quales * Omnes fubtus lobati, lobo convexo, compreflo , omnes ad bafin mem- brana, unus alteri connedtuntur. Planta pedum anteriorum 6c pofteriorum lobulis 3 bus elevatis ootatas, quorum medius lateralibus media par- te altior, altero medioab illis complexus, com- prefliis, convexus. Laterales, unus utrinque , convexi, crafiiufculi. Lobi taleoli, in anteriori- bus pedibus, unus., in utraque anteriore parte elevati, obtufi, convexi, poftice pedi paralle- ll In pofterioribus 2 in utroque , prope latera pedis, ovati, minimi, parum elevati. Fojfula inter lobos tali 6c plantte, irregularis, ampliu- fcula, rugofa, in anterioribus quam pofticis aliquanto profundior. Utigues antici comprefii , acuminati, parum arcuati, fubtus longitudina- liter excavati, terminales, aequales. Pofticifa* re refti, comprefii, dorfo convexi , apice obtu* fi, fubtus longitudinaliter excavati j terminales sequales, anticis paulo breviores 6c craffiores. Cauda cylindrica, bafi craftior, fenfim ufque ad apicem attenuata, pilofa, apice tenuifiima, pi- lis terminata, caput 6c corpus finiul longitudine aequans. Anus fub bafi caudas. FAliculus ante aperturam ani circularis, amplus, ex margini- bus ani refiexibilibus conftru&us. Vufoa (in femina) proxime ante anum, intra lumbos, apertura penns anferinse, Mamm# inquinales, approximte, proxime ante lumbos ( non nifi ftigmata iplarum vidi). Pr- 19)- QV ADRUPEDIA. Pili totum aniqaal tegunt, qui in roftro ftri&i bre- viffimii in capite breviufculi fubngidi* in auri- culis omnium breviflimi, moilesj in p c dihus ftri- éh, rigidiflimij in Abiiomm: 6c fuperficie inter- na lumbomm breviufculi, fubrigidij in C otmy dorfo , lateribus , femor ibus exterius, & cauda [on- giufculi, hauddenfi, rigidij omnes retrorfum ipe&antes, decumbentes; ad bafin cauda fubcu» parciores, rigidi. Color: roftrum 6c pedes ex grifeo- nigrefcunt; Reliqvum univerfum corpus grifeo - nigrefcente 6c albido mixtum, coloratum* pili fcilicet ex fegmentis aequalibus, alternantibus conftant, quorum alterum albidum, altcrum ex grifeo ni- grefcensj in omnibus vero primum 6c uitimum aibidaj quo longiores funt pili, eo plura funt fegmcnta 6c contra, vix ultra feptem 6c infra quinque numeravi. Magnitudo Cati vuigaris vel paulo major* Longitudo totius ab apice roftri ad extremita- tem caudse fpith. fi. A roftro ad caudam fpith. 2^. A bafi caudse ad extrem, fp. i, poll. 4, Caput ab apice roftr. ad vert. palmse i. Roftri infra o- culos poll. i. Spatium inter oculos 6c auriculas poll. i. Collipoll.2, Latitudo frontis inter au- riculas poll. i. Verticis poll. 2. Altitudo totius anterius, a margine fcapulse ad extremitatem pe- dis antici, fpith. i. poll. tf. pofterius a margine Ifchii ad extrem, ped. poftic. fpith. i. poll z. Pe- dum anteriorum cum lumbis fpfth. i, Pedum pofter. cum lumbis fpith. i . poll. i* CraJJities roftri media, poll. z\. C ulli fpith. i. Corporis circa medium fpith. if. Caudte ad bafn poll. J. Caud* circa medium poll, i£. Caudas ver- N % fus i p MUS (Jaculus) pedtkus pofticis JongrJpmiSt cauda extremo villofa, Jft, upj. X7fO./>. 17. Corpus obovatum , verfus caudam anguftius , dcchve. Caput oblongum , vertice fubconvexum, late- ribus parum protuberans. Rofirum breviufculum, apice truncatum, craffum. /J per t ur a orts fubtus minima. Maxilla fupericr maxima, totum roftrum conftituens. Maxilla tnferior tenuis, breviftima , obtufa, fub altera abfcondita, nec nifi fub gula vifibilis. Dentes anteriores in utraque maxilla 2, hinc con- vexi, apice acuminati. Nares in apice roftri, margini ejus fuperiori quam inferiori propiores : foraminulis ampliufciilis, fcmilunaribus , extrorfum flexis, fuperius an- guilioribus, non longe a fe invicem remotis. Tuberculum parvum, fubrotundum, parum ele- vatutn fupra nares, terminatum inferius duobus procelTibus lineari- longitudinalibus, in quorum medio finus longitudinalis, linearis, parum pro- fundus, inferius parum amplior. Myjiaces co- piofiftimi, per 3 feries digefti, quarum i:ma circa marginem roftri inferius ad latera ejus di- fpofita, conftat radiis numerofiftimis , breviu- fculis, mollibus, albidis. 2.:a proxime fupra nares, ad latera fuperiora roftri, conftrudta Ra- diis rigidis, antecedentibus paulo longioribus, parcioribus, nigris. 3:ainterhas media, infe- rius verfus bafin capitis protradta, radiis inftrudba paucis (circiter 10 utrinque),rigidiffimis,longi{fi- mis, quorum unus omnium longiftimus, corpus lon- gitudine fuperat, cx albis & nigris mixta. Ocu- QVADRUPEDXA, 1 99 Oculi ad latera capitis, vertici quam gular, bafi capitis quam apici roftri propiores, refpeäu cor- poris magni, protubcrantcs , toti atri. Auricula ad bafin capitis, juxta verticem, ere&ar, oblongo-ovatre, ampla:, ratione capitis magnse, apice obtufae, poftice declives, margine ante- nore perpendiculari inflexo, pofteriore conve- xo eretto tenui: auriculae nudse Tunt &C anterius diftinétiflimis pilis perreptatse s duplicatura par- va ad bafin marginis anterioris. Pedes anteriores proxime pone collum, breviffimi, fubteretes, fubnudi, terram nunquam attingen- tes , adeoque manuum loco femper fub collo re- condit, ut vix confpiciantur. Digiti quatvor, incurvati, fifii, tenues, fere tequales. Ungues arcuati, infra medium attenuati. Pofteriores Pedes longifiimi, anterioribus triplo lon- giores, corporis vero dimidia longitudine, com- prefii, nudi. Femora nuda, pedibus continua, iisque fimilia* ut in avibus fcolopacibus. Digiti conjunétim fum- ti, f. Planta longiufcula, craffa, pone lanugino- fa ^ digiti s tribus, fiflis, compreflis: mediis pa- rtim longioribus. Ungues recti, breves, com- prefii, acuti. Cauda obfolete quadrangularis , cequalis, longis- fima (Corpore triplo longior ), pilis breviflimis ngidis ce&a, extreme fpatio trium digitorum , pilis longis molliufculis diftindlis obfita. Pili longiufculi, molles, denfi, corpus totum tegunt. 200 Clajps 1. Color Capitis , Corporis usque ad media ktera, pallide fulcus. Latrrum reliqua pars 6c ahdomen candida. Pili candidi in arculum difpofiti * cor- pus proxime fupra caudam tcrminant. Qauda pallide fufca. Pars extrema cauda:, quae maxi- me pilofa, fupra extremitatem nigra, extremo vero apice candida. Auricul a 6c Pecles coloris carnei. Magnitudo corporis ut in Mure domeftico ma- jore. Menjuratio Cap. poll. i. Corp. poll. Caud„ fpith. Pofl , ped. { pith. Ped . anta • infra pollicem. My/l. longiff. poll. 3. Qvalitates. Pedibus folis pofterioribus incedit, adeoque faliendo a mbula t. Quiefcens pcdes ab- domini applicat 6c fupra genua flexa fedit. C/- bum manibus capit ut Glires reliqui. Somnum amat, dormiens de die, noftu femper vigi lans. Triticum,panem tritic. 6c femina Seiami edebat. Homincm non valde mctuit, non tamen facile cicur evadit, propterea femper in cavea fervan- dus , qua ratione per plures menfes, imo inte- grum annum , aliquando in domo quadam Cairi fuit fervatum , animalculum hoc. Lo c us jEgyptus , S. inter aegyptum 6c arabiam. Nomen Arabicum Garbuha . Gallis in /Lgypto degentibus; Rat de montagne . Obs. Si veterum mcthodum quis imitari vellet, in defcribendo hoc animali , dici certe pottet habere illud Caput Lcports, Mystaces Sciu- ri , Rostrum Suis , Corpus, Aures 6c Pe- DES ANTER10RES MuriS , PEDES POSTERIO- res Avis, 6c forte Caudam Leonis. En mon- ftrofum animal ex veterum modo defcribendi 6c 20T QVADRUPEDTA. 2c quod monftrum hodie eflet, ante 2000 an- nos dclincatum fuiffct. An huic dcfcribendi mcthodo originem debeant monitrofa pleraque anitnalia, Gryphes, Monocerotes erc. etc , durp fcilicct partes, veri animalis, quod deferibere volebant,ex fimplici intuitu cum alius cujusdam cogmti compararunt, undc fiétum aliquod ex- flitit , quod Pittoresk operum naturalium Simiar, femper in pejus redegerunt, Certe indagatione res digna videtur. HIPPOPOT AMUS. Anmälningar dårom efter en trovärdig mans beråttelfe, fom iefvat 12 år i ABgypten. T. Huden af en fullkomlig ftor Hippopot, år af den ftorlek ock tyngd , at man därmed kan la- Ita en Camel . 2. Hippopot. bar en outflåckelig fienfkap med Crocodilen , hvilken han altid dödar, få ofta han råkar honom. Detta bar, jämte andra or- faker, bidrager mycket til Grocodilernas utö- dande, fom el je 11 i anfeende til den myckenhet ägg de lågga, (kulle förgöra hela -Egypten. Man fer aldrig Hippopot. i fRgypten nedan för Cataraéterne, därföre åro de endatt öfre AE- gvptens Invånare, fom om honom kunna ge nå- gon efterråttelfe, och fom ganfka fä, ock fnart fagt ingen Europé, åtminitone ingen, fom för- ftätt Natural Hiltorien, relt i denna del af ÄL- gypten, ty hafve vi ganlka fä efterrattelfet om djuret, fom år hit håmtadt. De fom relt i In- dien hafva haft bättre tilfalle, at tå hårom kun- Ikap, Huden fora Egyptierna, falt ganlka f al- N f lan* zoi Clajfis . /. lan , til Cairo, men ar fora detta djuret ar omo* jeligt. Til Frankrike år en hud öfverddckad. Vom larcr forvaras i Kongl. Menageriet. 4. Hippopot. gör -^Egyptierna anfenlig (kada på de itållen dår han viltas. Han går i land, ock 6- delågger i en liten (tund hela tältet , det de be- fått med fåd eller Trifolium, ock dår han går tram, lämnar han intet grönt efter (ig, emedan han årgluplk, och tager anfenligen til lifs i fin ftora kropp. Til at någorlunda göra (ig fria från denna (in fkadesman, och at föröda honom , hafvade et artigt grep : De utmärka de (tallen dår han brukar malt at gå i land at föda fig, dår (tro de ut en ganfka (tor myckenhet Lupiner . När djuret kommer i land glupande och fnåit, tager han för lig hvad han förtt öfverkommer, fom doger at åta , och fyller altfå buken med lupi- ner, beger fig därpå tilbaka til vatnet , och dricker få mycket (torre myckenhet, fom de torra lupinerne gifva honom en odrågelig torft, och detta år , fom förorfakar hans under- gång; ty lupinerne begynna at (valla af vatnet, och innan kärt finna Ägyptierne honom död på Itranden, upfvullen fom af det (tarkafte gitt. y. Ju mer Hippopot. går i land, ju båttre hopp hafva AEgyptierne om Nilens tilråckeliga tilta- gatide : 6 I Djurets exerementer fåga .ÖFgyptierne (ig måft le hans mat. 8. CAMELEN blir i ^Egypten til 1000 (kålpunds vigt. Födesi brilt af tjänligare näring med fön- derftötta Dadel-kårnor. Paras i ^Egypten i De- cember Månad. P. E- QVADRUPEDIA. zoj 9. EQVUS. Linn, S. N. i. Sva. Haft. Eqv'01 feri iircampis defertis Tartariae Crimenfis inveniuntur, a domefticis cauda multo majori diftinéti, tefte JuJli , qui ibi perigrinatus ell. 10. CERVUS Gamelopardalis . Linn. Syft . N. i . Cervus cornibus fimpliciffitnis^pe dibm anticis longiffmis . Bellon . 17P, Camelopardalis. Giraffa. Alpin. JEgypt. Zurnap. Arab. Caput prominens. Labium fuperius craflum, in- ferius tenue. Nares oblongae, amplas. Pili rigi*» di, fparfi in utroque labio, anterius & ad latera. Super cilia rigida,diltin6tiflirna, ferie una pilorum compofita. Ocult ad latera capitis, vertici quam roftro, ut & fronti quam collo propiores. Den- tes - - - Lingua - - - Cornua fimpliciflima, cy - lindrica, breviflima, bafi cvafla, in vertice ca- pitis fita, pilofa, bafi pilis longiffimis rigidis te&a, apice pilis longioribus eredbis rigidiffirnis, apicem longitudine fuperantibus cindla. Apex cornuum in medio horum pilorum obtufus, nu- dus. Eminentia in fronte, infra cornua, infe- rius oblonga humilior, fuperius elevatior fubro- tunda, poftice parum deprefla , inasqualis. Au* ricula ad latera capitis infra cornua pone illa pofita. Collum eredbum, compreffum , longifiimum3 verfus caput anguftiffimum, inferitt$ Iatiufcu- lum. Pk- 2C4 Claffis I. Pedes: Crura cylindrica, antcrioribus plus quam dimidio longioribusj tuberculun^craflum, durum in genu flexum. Ungues bifulci, ungulati. Corporis figura - - - Pili breviflimi rigidi, u- niverfum corpus, caput 8c pedes tegunt. Li * tiea pilis rigidis longionbus per dorfum a capite ad caudam extenla. Ca ud a teres, lumborum dimidia longitudinc , non jubara Color totius corporis, capitis 8c pedum ex ma- culis fufcis 8c ferrugineis variegatum. Macul * Lingva oblongä laterales asquales : 1 exteriore medio membrana robufta ad bafincon- nexo, interiore libero. Pofticus lateralibus longitudine fere asquat j omnes fubtus lobati , lobis convexis, qui in poftico 5c antico interiore majores. Ungues magni, ro- buftilTimi; medius lateralibus minus ineurvatus, convexusj Laterales comprefli, ineurvati. Pofticus arcuatus , reliquis robuftior j omncs apice acu- minati, fubtus plani. AVES. *3 1 Color mafculi Sc feminse diverfus. Mas totus c'V:dklus präster remiges > qui atri 6c margine exteriovc cani, exceptis i 6c i , qui toti atri. Fr? ; fufca, cullo fupra 6c barnens panmi nij . ^ : -us. Macula candidse in margine hu- mei :k.sos ut inmare, nifi quod 4 exteriores atri Caput in mare intenfe flavum, in fcc- min .i.us flavcfcens. Rofirum inutroque, qucii -ra tegitur, flavum , reliqua parte atrum PedeS) cv ira 6c digiti fufca. Ungues atri. Magnitudo Mil vi. Longitudo a vertice a^i apicem caudae ped. Roftri poll. 2. Caud# ped. é unguium poll. i Lat it. in medio dorfi fpith. Extra Criirum in acervis maximis ex reje&amentis urbis cadaveribus repletis, ubi 6c lamiaein vici- nia, una cum canibus domefticis feris promifcue habitant, fimulque cum illis cadaveribus ve» fcitur 6c quisquiliis* In foro Rohneli infra ca» ilellum, ubi capitis damnati ple&untur, quovis tnane 6c vefpere, limul cum Milvis magna copia convemunt adeapiendas eleemofynasex carne re- centi , quas ex Magnatum legationibus illis pras- bentur. Adfpettus avis horridus eft, quahtitm quis viderc poteft: Facies fcilicet nuda rugofa $ Oculi ma- gni, atri, Roftrum atrum, rapax > Pedes magni prardae inhiantes 2c totum corpus fordibus pol- lutum* qualitates funt quas horrorem ineutere valent adipicienti. Usum praeftat majorem, ut incolse JE gypti vene- rabunda fatis mente pro videntiam Creatöris in il- O z, 1* i$z ClaJJis IL lo agnofccre fciant: cadavérum omnia videbis plena ex A finis inpritliis 6c Oamelis circum Ur- bem Cairenfem 6c millenaria hujus Avis, fimid vides, qui antequam cadaver putredinofa ex- balatione aerem implere incipit, illud deftruunt. Societatem peregrinatorum Meccam quotannis abeuntium fequi 6t quisquilias ex pecoribus ma- öatis , ut 6c cadavera Camelorum, fub itinere morientium , devorare nämnt incolaz, 6c ex illis narravit Maillet Defcr. AEgypt ; ipfe vero non oculatus fum tedis. Non alte volat, nec homi- nes metuit. Uno occifo omnes circumvolantes. illum circumdant more Cornicis cinereae , lo- cum autem, quem inhabitant,non relinquunt, ne quidem fclopetae tonitru expergefadti , fed momento citius illum recuperant. Infe dt is aut vermibus vefci vix crfederem, cum in campis aut paludibus ratiffime confpiciantur, nec conge- neres hane diaetam adftruunt. Ibid em antiquo- rum Aigypt. hane fuifle Avem conjieit Maillet , fed ex omnibusopinionibus hxc minimo applau- fu digna. Avem impuram, rapacem, nec forte adeo communem tempore, quo cada- vera plateas non replevere AÉgypti, tanto ho- nore profequutani fuifle gentem fapientem dif- dculter eredimus. Ibis fi unquam invenienda in Scolopacum ordine Linn. quarrenda, 6c me judicc pro Ardea alba , adeo inA^gypto communi 6c fa- miliari, fum ma eft verifi mili tudo. Arabibus RACHJEME , G allis in ALg. habitan- tibus Chapon de Pharaon vel de Mahcmetb au- dit, denominationis rationem dat Maillet , quod Caponem referat, nifi quod magnitudine fupe- ret, qusenam convtnientia? non unica Iuec eft denominatio ridieula rebus impofita. AVES, *33 jf, STRIX, (Oms) capite auriio f enris 6. Cairi vidi vivum , A^gypto no n infrcquens, Qculi magni, virides, clegantiflime citrei, PupiU la parum atra* inter miraeula naturiu reponendi. Capnt magnum, rotundum. Pennis eredtis, juxta aurium aperturam auriculas mentientibus. Co/or lucido * fermgineus, Stc, l(S. STRIX (orientalis) facie pilofa 5 futura crifpato - plumofa in dorfo roftri , Linn. Fn. Sv. 45)? Rostrum aduneum, comprefium , convcxum, Maxilla inferiore multo iongiore. Lingm plana, oblonga, medio longitudinalitcr fulcata, apice emarginata, latitudme palati. Nares in medio roftri , ad latera oblique a raargi- ne fuperiore ad inferiorem direäse, flexuofae, li- teram S repnefentantes , amplae. Oculi in an te- riore capitis parte, toti atri, pupilla vix diftindta, ni (i aliquali radiorum reflexions, 'Area oeulorum utrinque feu Facies tota plumofa Vel fl mavis pilofa , plumulis pinnatis: pinnulis fim- plicibus, difti-nciris, capillaribus. Annulus ex plumis crifpatis bafin capitis pone aream cingit, procejfam per medium roftri emittens, qu i aream oeulorum in duas diftinguit. Caput rotundum , craffitie corporis, verticecon- vexum. Collum capiti & corpori continuum, Corpus utrinque convexum O 3 An/" 34 ClaJJis II. Alä fiicceffive prsecife. Remiges XXIV : f lon- giores, arquales j 4 fucceffive decrefcenres ; re- liqui omnes aequales , partem interiören alx a- pice lineaiem conilituentes, egregio ordine im- bricatx. Cauda apice linearis: ReRriceslZXl) cequales. Pedes : lumbi ovati plumofi. Crura teretia, pilofa, verfus genu parum crafliora. Digiti 4: 3 anterius pofticus 1. Ex anterioribus interiör 6c medius sequalcs, longioresj exteriör hifce brevior, re- trorfum verfatilis* poiterior exteriore breviorj omnes fubtus lobati : ungiies arcuati, compreffi, acuminati, fubtus integri, plan iufculi, fu pra con- vexi , aequales, excepto extimo, qut parum brevior, Color: Roflrum albicat. Area oculorum fubcan- dida cum macula ferruginea ante oculos 6c fu- percilia ferruginea. Annulus capitis ferrugincus cum apice plumarum in gula nigrefcente 6cpun-* £tis nigris minimis fuperioribus adfperfis, Caput , Dovfum 6c Humeri compofitaex maculis fcrru- gineis 6c canis, quas polteriores lineis minutis- fimis nigrefcentibus tinguntur. Linea oblongx, latiufculae, medio nigrse 5 utraque extremitate albicantes , fupra maculis canis afpergunturj fi- ra veroiunt iftae lineas in extremitate plumarum, una in utraque longitudinaliter coflam terminan- tes. Margtnes humerorum ferruginei,punftis ni- gricantibus adfperfi. Ala 6c Cauda ex maculis ferrugineis & nigricantibus alternatim compofitaej remigibus apice canis, margine interno candidis : Abdomen , Cauda , hu- meri fubtus 6c femora fubtus albicant , pun&is majufculis nigricantibus adfperfa. Pe- AVES. zif Pedes albicantcs* Ungues atri* Magnitudo Uluhc. Locus AEgypti, Syrise &c. rudera 6c aedificia de- fcrta, etiam habitata nonnunquam. Nomen Arab- AEgyptiis Majfafa. Syris Bane . Vorax eft quam maxime in Syria, dum vefpere feneftras invenit apertas, aedes inträt & infan- tes cultode deftitutos necat, hinc a muliercu- 1 is valde pertimefeitur. 17. PSITTACUS (cubicularius) cauda cuneiformi^ dtgito interiore poftice truncato ♦ Caput, corpus & rofirunt , nares Scc# ut in reliquis fpeciebus, Crura plumofa. Digiti 4: duo antici, duoque po- flici,ut in reliquis. Horum tres funt unguiculati, polticus nempe exteriör 8c 2 anterioresj pofti- cus vero interiör eit truncatus & mutilus. Oculi ad latera capitis aequali diftantia a vertice & gula. Pupilla magna, atra. Iris duobus an- nulis anguftis compofita, quorum interiör colo- ris aquei, exteriör albidus. Supercilia tubereu- lofa,fubtus flava, fupraalbida. Al je corpore longiores , apice aeuminatse,- fupra caudam extenfae , decrelcentes. Remiges fere 22, quorum exteriores tres longiores, reliqui or- dine deerefeentes, Cauda cuneiformis, valde attenuata, longitudi- ne corporis* ReftritesX il, quarum duse medias longiores. O 4 Co- 236 Claffis IL Color JR 0 Hr i : Maxilla fuferisr fere tota fanguinea, cxcepto margin? 9 apice infcriore parte dQcfi> qux nigrefeunt, Max illa inferior tota Ht ra. Li~ ve a nlgre feens 3 re dt a , an gult a, ab oeulis ad nares extenfa. Gula atra* ännulus ater utrinque •a gula ad dimidium colli extenditur, qui , ubi color ater de.finit , fulvus evadit £c collum lq- fjerius cmgit , ioferius latior , fuperius $ngu* ffcjor. Caput, Cerpus & Abdomen Jucide viridia. Huyieri paulo faturatius virides, Remiges obfcure virides, margine inferiore extinio lucido* JRcElrices jsxteriores luciae virides, cum cafta atra angulbi media, qux longjflimaex Ymdicoea:rvii^ feens , cum cofta itidem atra. JLigirj al b idi. Ungues fufcf M agnitudq Turturis. Longitsedo corp. fpith. 1. Colli poli. 1, Capitis fupra verticem poll. dimidii. Maxill. fuper. polf £* Catid# fpith. 1. polf 2. Tocus Mtbiopia , unde Cairum lucri caufa ab JE* tbiopibus transfeitur. facks tota externa pulchérripia. Sonum edit elan-» gentem, faftidiouim, ad artieulatum quodam** mod o formandum c tiam facil e adfuefcit. Fejcitur prxcipuc feminibus Carthami officin^ 18. PSITTACUS (obfcurus) niger , vertiss cincreo * vigrefeente vari# , cauda cinerea ♦ Caput oblongum , lateribus compreffbmj dorfo deprcifum? refpeftu corpcris fatis magnum. Ro- AVES. *37 Rofinwn t o tum la tum , exa ljum , obtufiflimum, ad- nncuai , capite triplo brevius. Maxilla (upcrior fitbconvexa, inferius latiufcula, dorfum verfus magis contradhi, mobilis. Ad balin nrmxillx juperioris infra nares iiilcus confpicitur, cjuafi imbi icata eflct maxilla , ex qua fulcus longitu- dinalis ad apicem pergit. Jpex maxillx fuperi- o ris aduncus extra maxiHam itiferioreni V quo ad qnartam fui partem extcnfusa extremitate ob- tuliufculus» Lobuks utrinqup ad balin apicis, maxillx inferiori dum clauditur os 3 fupra impo- fitum, Maxilla infenor fupenore eraflior, magis convexa, brevior, quantitate apicis fuperions, bafi fubtus gula djftans, pofterius xqualis j a- pice obtufa 6c fere emarginata; linus lemicircu- laris ad balin apicis. Nares proxime lupra ro-? itrum , perfette , circulares , magnittidine pen» nx gallinacex. Ocuh vertici quam gulx, naribus etiam quam ba» ii capitis propiores. Iris flava, Pupilia nigra. Jrea oculorum usque a fme ma^illx fuperioris ad initium verticis latitndine, 6c a naribus , fere usque ad balin verticis longitudinq nuda3 rugo- fa, pilis vix Qonfpicuis obfita, rfurium apertura oblonga , transverfalis , afa oculis aequali fpatio, ut oculi a narihus, dillans, ba- li capitis quam vertici inulto propior, plumis te* nuibus £c mernbrana retractili teqta. Re MiCfES circitcr 20: i5 2 reliquis longiores; 3, 4, f, paulo breviores, xqualqsj 6. 7. 8 ordinc decrefcentes j reliqui xquales brevior.es, Cauda cuneiformis* Reclrices circiter io5 latera* les breviores intermediis longioribus. 2 :$ 2 Chjfis IL Pedes, crura plumofa, usque ad flexuram tarfi. Digiti 4:antici z & poftici 2> ex anterioribus in- ternus exteriori tnbus articulis brevior eft pofte- rioribus, interiör exteriori dimidio brevior; o- irmes digiti fquamoG, fquamis imbricatis, articu- lis duobus inhmis impoGtis; reliqua pars pedis tuberculata, tuberculis levibus , circulanbus^ parum elcvatis, Ltngua craffa, apice obtufiffima & fere femicircu- lari, lateribus marginata, marginibus furlum in- flcxis, unde canaliculata evadit. Ungues adunci , obtufiufculi. Color: Roftrum nigrum. Area oculorum alba. Vertex ex cinereo 8c nigrefcente variegatus. Col* him & AU fupra nigra. Abdovnen 8c crura cinerea , cum lineis transverfali- bus canis. Tukcrcula pedum nigra* Ungues ni- gri. Cauda tota cinerea. Magnitudo Graculi. to. MONEDULA Pyrrhocorax. Rostrum nrctiatum, dorfo cultrato- obtufum , lateribus convexum. Maxilla fuperior fupra in- fenorem margine parum extenfa : ambae apice a^quales. Nares ad bafin roftri, oblonga?, ovatx, ampla:, breviufculsc , te&sc. LM duo, unus utrinque, ad latera bafeos maxillae fuperioris, plumoG, convexi, denG , apice lemicirculares, nares tegentes, in dorfo maxillae fpatium emar- ginatum inter fe relinquentes. Set iilique di* midia fui parte coalito. Ungues arcuati, acumi* nati, cottipfeifi, medio longiorc. Cor .or: Saturate viridia cum maculis parvis ex cce- ruleo viridefeentibus fullt vertex, collum iltpVa oC humeri . Saturate viridia absque maculis funt la- tera colli 6c dorli. Linea longitudinalis lata per medium laterum colli pereurrit, cujus dimidia pars anterior ferruginea5 altera dimidia candSda, Lucido-coeruleum eft dorli medium longitudinaliter a collo usque ad caudam. Gula aibicans. Ab~ domen ferrugineum. Remiges margine éxterno faturate virides, interno nigrefeentes 5 ut etiam primi apice - nigrefeunt. Reclrices faturate coe- rulefcentes. Rojlrum 6c Set£ atrse5 maeula ferruginea utrinque^ pone balin roltri. Pedes fanguinei, ungues ni- grefeentes* Magnitudo Alatidaä4 Longitudo tota poll. 4. Roftri poll, if lat. Hn. 3, Ped, poll. ij. Caudee poll. i. Colli poll. 1. LocuS: jEgyptus in arboribus. Fivit ipfe6tis3 Sco- lopendrse 6c Scorpionis rudimenta in ventrieulo inveni. i K PI - ClaJJls II. 21. PlCUS (minor) Linn. Tn.Svec* 85. Rostrum hexaedrum , rectum , apice aequale* iubcomprdTum. Angulus maxillse fuperioris fu« prcmus acuminatus, nd apicem roftri excurrensj laterales iulcati c naribus oriundi, in medio fere maxillx deiinentes. Angulus maxillie inferioris ur 6c latera iubconvexa. Lingua longa, apice acuminara, rigida, fimplex. Nares ad bafin ro- itri fafciculo pilorum rigido omnino teCti. Remiges XIX. 1 brevior; 2. 3. ^qualcs* rcliqui ordine decrefcentes. Cauda cune iform is, Rsftrices IX: latera libus u- trinque brevioribus, apice obtufiufculaf bihdoi reliquis longioribus, apice acuminatis bifidis. Pedes tetradaccyli. Digiti anteriores 2, pofle- riores rotidem. Ex anticis interiör exteriore pa- rtrni brevior. Ex poificis interiör cxteriori di- midio brevior. Ungues arcuati, acuminati , com- preili, terminales, longitudine digitorum di- midia. Color: C aptit proxime fiipra roftrum pallido-ferru- gineum. ! Tempora 6c Gula pallido-alba. Linea nigra a roitro ad capitis finem infra oculos* Vert ex in mafculo coccineus, in fcemina niger. Collum ex nigro 6c albo variegatum. Peflus £•? Ab domen in mafculo pallido-ferrugineum lineis longitudinalibus nigris> infeemina pallido- album. Uropygium roiaceum in utroque fexu. Dorfum & bumert nigra. Tcctrices alarum extimre maeulata:, intermedix ni- grae 5 intcriorcs «ar.didsc3 quse ultimae convotu- tis AVES. HJ tis alis , maculam candidam magnam utrinque in dorfo efficiunt. AU nigr«x , adfperfae maculis candidis, magnitu- dinc pifi fubrotundis in iftterioribus, oblongis in extimis, tribus lineis dilpofitis. Reclrix quaevis maculas <5, tres in quovis margine, continet, quarum quae in margine interno ob- longar, apice femicirculari , bad lineari lub alis confpicua;* quas in margine cxterno funt, qu# in alis fuperius vid entur. Cauda nigra Redlricibus extimis apice maculatis, Roftrum 6c Pedes nigrefcentes. Magnitudo Turdi pilaris. Fn. fv. i 88. Longitudo roftri poll. i. Ped . poll. z. Foemina mare paulo major. Locus Smirnam ex NatolU ruricolis allata. Vix migratoria eft. zi. ALCEDO (rudis). Rostrum cultrato* fubulatum, reélum , dorfo Sc lateribus bad p rotradium, anterius lateribus com* preflum, dorlo acuminato-convexum* pofleriiis lateribus convexum, dorfo depreflum, fuldo, utrinque proxime infra dorfum exaratum pro- fundo apiccm non attingente, apice obtufiu- fculum, refpedlu corporis longum, robufnffi- mum. Maxilla inferior fupenore longior. Lin- gua breviffima, latiufcub, depreffa, apice cunei- formis, marginibus prope bafin crenata. Ocu . Ii roftro quam bafi capitis, vertici quam gulas propiorcs. Iris atra. Pupill a obfcure gr i fea v el ex nigro multum participans. Qrbita oblonga. a*4 Clajfis JL AlettthrdHd ftiftiiant plumofit* candida. NareS juxta bafm röftriv infradorfum, obliqiii Uti , lineares, anguftiflimi ^ parum fle&uofi. Caput cblongum. fr wtex depreiFus, latéra parum com- pfefia. Corolla plumofa, tennis * decumbens caput terminåt. Corpus o Vatum * latera ccnvexa «, dörfum parum de pre flum. Collum breviufculum , fub con tinuajtuni. . Al je fublineares: Remiges XXIV: i. patiio bre* vior> 2. 3. 4. longiores* atqualesj Omnes rd;« qili parum breviores * rcquales. Ca ud a lindaris. Rcclriccs 6, ztqtiales. Pedes breviflinli, Pemora plumofä. Griirä bre* vi Alma, - /'i* - n l » Digiti 4: anteriores 3, pöflictis i; Antenbres fifli (ut in Mure)§ Medius reliquis löpgior. Exteriör médio paulo breviolt., illique dim i dia parte coa- litus. Interiör liledio rliuito hrevior &t bnfi tan- tum coalitus* Omms anteriores. complxfii, po- fticus .vero cylindricus. nreuau* . com- preffi,- ■ cannlieulati* medius (ubacuminauis:, re* liqultruncatij -lobati lobulö medio ampiiöre, la* teraiibus mtiito brcvioribus, tenuiores; CoLöit : Piumé in gilla &..pe'ftore5ad vlltirh & tadlum fuperficie fiint lbricea aliquäntum fpleftddiite. Roflvum atrtim , ut & pedes. Gula 6c Petius feri* ceo candida, macula .magna* una Utrinque, atra* circa medium pcétoris. Caput a t rum 3 ctim pau- Åillo albido, linea candida ad bafin röftii inci- pieils & fupra oculos ad bafin capitis percurrens, quae juxta oculos anguftatufr CorolU cx atro 6c .candido .vrixzt&.Abdmen 5c Hurhsn fubtus candidi, JU AVES. 'H; jll£ , Dvrfum , Collum , Cauda ex candido ftc variegata. Magnitudo Turdi. Longitudo tota fpith. 2. poll. 2 , Pedum femoribus poll. 2. C0//* poll. 1-*. Cand# po; i. Craflities roftri ad bafin poll. ad apic 1. 2. X.ocus ^Egyptus circa ripas Nili, quas Lari inCr fuper aquam voiitans captat, dum roftrum b<« gum & xobuftum infra fuperficiem aquas ia* trudit. jfcj. ALCEDO segyptia. Caput porreftum vel linea reöa a corpore eon» tinuatum, parvum , oblongum, lateribus ccm* preffum, vertice multum depreflum, fupra ba- fin roftri planum. Ro/lrum porre&um, re&uffi, cultratum dorfo, la- teribus convexum, verfus apicem magis eom* preftum, apice fubacuminatum, bad ad latera usque ad oculos produäa, refpe&u Corporis magnum, robuftum. Maxilla fuperi&r mferiori ad latera parum fuperextenfa , apiee paulo lon- gior. Nares prope bafin roftri, medio inter »arginem & dorfum maxillae, obiongö - lanceo* latse, fub nvargine fuperiore oblique furfum ten* dentes, margine fuperiori membranaCeo. Sal * cas levis, brevis, reäus ex naribus per medium maxillas fuperioris percurrit. Lingtia bafi eanu* liculata, apice aeuminato-triquetra, palati di* midia longitudine. Qculi ad latera capitis, pro- xime fupra bafin roftri, vertici quam gulas pro- piores. Pupilla ampla < örbicuiaris, obfcure casrulea (faphitina/ /ris fulva, coloris aurei P egre« 1^6 CJaJJis II. egregii, temiiufcula. Orbita ovato-lanceolata, verfus caput rotundata, verfus rcilrum in fpa- tium parvum lanceolatum elongata. Collum bre- viflimum, corpori continuatum, vel potius vix a corpore dirtinguendum. Pecius protuberans, compreflo-angulatum, angulo a gula usque ad abdomen continuato, cultrato-convexo. D orfum depreflum, planum , inclinarum verfus caudam, anguftiufcuculum Latera comprefla,pla- niufcula, perpendiculariter ab humeris pergen- tia. Humeri obtufo -angulati, angufti. Al^e deerefeentes. Remiges XXIV * quorum 4 exteriores longiores, fubaequalesj reliqui fen- fim deerefeentes. Cauda brevis, alis tefta, illisque non longior, apice squalis, linearis, angufta. Rettrtces 10, squales. Pedjes refpectu corporis longi. Crura antice con- vexa , poftice coraprefla. Femora parvo fpatio fupra genua nuda. Digiti 4: anteriores tres 5 po- flicus unus. Medius lateralibus paulo longior. Ex* timus mediö ad bafin ope membrans connexus * interiör liber. Pofiicus anterioribus paulo brevior, ad latus interius Lobus pedis, pone anteriorem in- timum poGtus. Ungues terminales, comprefli , fubtus finuati, parum ineurvati. Poflicus reli- quis longior, robuftior, arcuatus. Color: Roftrum nigrefeens. Brunnus cum macu- lis oblongis terrugineis eft in pe&ore, humeris, dorfo & capite* Gula ex albido fenuginea. Lalera corporis brunna cum maeulis lucido ferru- gineis, in apice plumarum latiufculis* Remigum maculx albae, in apice plerumque a parte interiore colls. Re* AVES» 147 ' Peftrices fubcinerea:. Abdomen & femora albida cuffl ttiaculis longitudi- nalibu-s, latiufculis* cincrcis proxime fupra cii* dam totam candidam. Pedes pallide viridefcunt* Ungues nigrefcentes. MAGNtTUDö Cornicis cinei*e£. Longitudo roftri polL Z* Latitudo ad bafirt poll. plus qttarti f . Jltitudo a plano ad marginem humeri ped; f, polL Pedum cum faemor. ped. |. Longitudo digici medrii poll. 2. Unguis poftic. liri, 3 LoCus jEgyptus inferior cirea Cairum in Cycomoris & Da&ylis rtidificans, Sc in eampis cibum qux* fens ex Ranis , infe&is i etiam pifciculis in cama pis inundatis. Sonus Cornicis Vulgaris* 14. MEROPS galiUus * an Merops Apiafter ? Rostrum parum arcuatutiij cultratum, laterlbus parum convexum , atrum. Maxilla fuperior pa- fum loftgiöfé Lingua latiäiatä* Na res ad bafin foftri $ öblongi* lirit coccineä* Pupilla cajrulefcens. Caput proxime fupra roftrUrfi älbidum * demde lucidö virefcens $ ad läterå ante oculos cceruleö virefcens* Latera capitis löngitudinaliter iiigrä* Gula citrea, terminata fegmento tiigro. Colöä. Abdomen cöeruleo-viridefcens Intenfe fe- tUginea funt vertex, cöllum fupra, & dorfum anterius. Huweri lucido feitUginei* apice öb« fcure viridefcentes. Dorfum maxima parte fla- vefcens- ad latera albidum* P * Re- £4? Claflts II. Remiges 7 priores faturate-virides; medii fer- rugineij interiores viridesj omnes apice nigri. Cauda acuminata, longit. corporis. Rettrices fa- turate virides, mcdiis apicc attenuatis, cceruleo- viridefcentibus j omnes fubtus canas. Crura breviflima, nigra. Digiti IV. cum pofti- co: Anteriore intcr brevifiimo, exteriore medio connato. Ungues arcuati, atri. Magnitudo Turdi. Locus GaliUa in campis* Arab, Varuar* Caput compreflum. vertex fubconvexus. Ro - jirutn dimidio|capite longius , reéhim* comjpres- fum, apice acutiufculum , bafi ad latera usqiie ad oculos produfta. Maxill* r aequales. Nares pro- pe bafin roftri, lanceolati, ampliufculi, fulco ad apicem inferiorem ex margine fuperiore na- rium prodeunte. OcuVt proxime fupra bafin ro- ftri, ad latera capitis. Pupilla atra. Iris albida, cin&a annulo atro. Lingua bafi canaliculata, apice cylindrica, tenuiffima, maxilla Jbrevior. Collum longum, ere£tum , fubcompreflum , te- nuiffimum* Corpus: dorfum & latera convexa. Abdomen pa* rum depreflum poftice, antice fubcultratum. Pedes longiflimi. Crura fupra genua fpatio pol- licis nuda. Digiti 4: anteriores tres j pofiicus unus. Ex anterioribus medius reliquis longior* Omnes bafi AVES. 24* bafi membrana firma unus alteri connexi.- Po- fticus anterioribus brevior. Ungues femilunares > terminales, comprefli, longi, robutti, poftico reliquis longiore. Cauda brevis, apice linearis. ReRrkes g, quales. Al^ decrefcentes, Remiges 19 , fucceffive brc- viores. Color totius avis candidus. Rofirum flavefcens, apice parum nigrefcens, Pi- des atri* Magnitudo Gallinae 1. Cornicis. Longitudo avis ere&i ped. 1. Colli fpith. 1. Corporis fpith. 1* Cap. fupra vert. poll. 1. . Rofjiri a bafi lat, ad ap. poll. 2, a margine vert. apic* poll. ij. Cauda poll. 2J. Pedum ab abd. ad extrem, un- gtiiuni unc, 2. Digitorum poll. 2;longiflimi un- 'guium poll. -J. •• Latitudå corp. fupra dorf. palmaris} capitis fupra vert. poll, t. Aiarunxjuxta humeros unc, 1. ex- trem. unc. 2. Caudfr poli, fpatium inter digitos ex panfos poll . 1 \ . , . . V, " Löcus uEgyptus inf er i öv , in locis fub :iftundatione ab aqua liberis Sc poft inuridationem ubique, ubi aqiti recelTerunt maxima copia confpicitur. Vefcitur Infeäris &Ranis parvis, quibus terra xgy- pti abundat fub 6c poft inundationétn 6c hoc ipfo egregium pra: flat officium in Oeconomia Natura:, I11 hortis tempore praefertim matuti- no 6c vefpere magna copia interdum convolant, ut aliquando integras Palmas illis tedus obferva- verim. Situm habet eredum dum quiefcit, catidam fcilicct demittit ut pedes poftice te- P 3 g»t-. Z5* Chffis II. gat , peftus vero §c collum erigit & in altum extollit. Q*/. Ibis veterum j*Egyptiorum , quod haec fuc- ritavis, potius crederem , quam ulla alia, quia: valde eft Aigypto communis & fere propria. b) , ferpentes 8c edit. c) . Vafa quae in fepulcris inveniuntur cum avibu$ conditis hujus Tunt maguitudinis* 8 6, TRINGA (aegyptiaca) longiroftris , /#/£$ a/&«* var tega ta. Rostrum cylindricum, convcxum, arouatum, obtufiufculum 5 longum. Maseilla fuperior infe* riore long'or, bafi parum deprefla, lateribuf (ulcata, lulco a naribus infra medium extenfo. Sutcus a bafi ad nares extenfus, unus utrinque infra dorfum. Maxillar . margtnes aequales, fu* periore intra inferiorem excepta. Hares prope bafinraftri, oblongae, longiufculs, Collum mediocre, cylindricum, Oorsum depreffum* Latera convexa. Al/e, furcatae. Remiges circiter XIX ; % exteria* res longiores aequales \ 4 deinde fenfim brevio- res j media? reliquis breviores * interiores longio- res exterioribus paulo brevioresj apice cunei* formes, margine extcriore prope apicem den- tatae. Cauda apice asqualis, fublinearis. ReElricesX I, quarum z medias paulo longiores, fupra apicem utrinque cmarginatae, Peoes longiuiculi: dimidia fetnora nuda. Di« giti 4* ant er ioxes 3 sequales^ bafi conn^xi? Pofti- m AVES. 2fi cus i brcvifllmus, tenuis. Ungues breves , fub* refti, compreffi, medio cxterius convexo, inte* rius perpendiculari. Pofticus breviflimus, pa- rum arcuatus. Color; Roftrum & Pedes atra* Cohr tötius ex maculis fufcis 6c nigricannbus mixtus. Abdo- men albicat cum paucis maculis nigricantibus ob- longis. Cauda lineis albicantibus &nigrefcenti* bus compofita. Magnitudo Gallinae* Lo cus jEgypti humida Menfe Septembri. ty. TRINGA ( autumnalis ) longirofiris 9 dorfo aldo- winequc pur pur af cent e. Rostrum fubteres, compreflum bafi magis quam verfus apicem , arcuatum , apice obtufum , bafi dorfi parvo fpatio deprefiiim, cxterum conve- xum, longum* Maxilla aequales, margine hi- antes: fuperior profunde fulcata, fulcoamplio- re a bafi incipiente anguftiore, quorum prior in medio maxillre tcrminatur , alter ad nares fub primo percurrit. Suhus brevis prope apicem maxillae in dorfo. Nares prope bafin roftri, in- fra dorfum ejus, ovato-lanceolatae, bafi amplse. Ocuh proxime fupra bafin roftri. Orlita circu- laris. Iris grifeo-fufca. Pupilla atva. Collum cylindricum, longitudine corporis abs- que cauda. Dorsum depreffum; Latera convexa. Al.*: furcatae. Remiges XXIV. quatuor exterio- res 6c totidem interiores, reliquis longiores &- P 4 qua- Chjjis II. quales. Reliqui utrinquc fenfim breviores us- que ad medios, qui breviflitni. au da cuneiformis. Reftrices p, aequales. edus longi. Fesmora plusq. dimidio nuda. Digiti .. anteriores j, pofticus i* longiufculi , . bafi : nncxi , lubtus longitudinaliter lobati. Pofiic 9 dimidio breviore. terminales, fere refti, comprcfli, lubtus ■oati verfus apicem, reliqua parte integri3 "'..or. Ro fl rum & Pedes atri-. Caput & Collum ex ro nigrefcente & >dbo variegatum albis in yerlice maiorib^s. in collo verojion nifi punétis rRinuuilfculis. . Dorfum totum pur- purefcit, ur 6c abdömen. Humri 6c C au da ob- icure viridefcunt 6c fpiendent Renttges ihteriares ex viridi purpurafcunt , éxteriores vero lucidius funt viridcs ut Sc medii, rrrargine^verö interio* re in utrisque parum obfcuriare* ' * i v- * * >\ Magnitudo Gallinas. Longit* Rojlri poll. f. Colli ped. i- Cauda $ oll, 4; a bafi colli ad apiceni caudas ped. 1. Totius a capite ad extrem, caudsped. if. Pedum c uÄ digitis6c faemora ped.i, Digiti medii pe,d. ra 6c Femor a nuda ped, §. Femord plumofii ped. -J, Locus jEgyptus ménfibus autumnalibus. a8. TRINGA fubtrida&yla. Rqstrum teretrufcuium, kteribus parum com- prefTum. Maxilla fuperior bafi parum deprefia5 verfus apicem convéxa. Sulctis utrinque a nari- bus AVES. 2f3 bus ad bafin roftri, in maxilla fuperiore Sc in- feriorc. Lingua apice parum emarginata, bafl elevata laciniata. Al je ad dimidium exfpanfas, bifurcatae. Remiges XV: quorum 7 interiorcs breviflimi. Piuma kumerorum interiores 4 paulo longiores, Rectrices i z. Pedes ad dimidia femora nudi. Digiti 3 fubloba- ti , ad balin membrana connexi. Loco Pollicis ♦ tuberculum minimum unguiculatum. Ungues latiufculi, convexi, apice fere obtufi, lobulis digitorum, quoad dimidiam partem, te&i. - Color: Caput , Collum fupra, Dorfum , Humeri & Cauda ex nigrefcente & albo variegata, macu- Jis nigrefcentibus ubiquc majoribus. Gula & Collum Tubtus ex fufco,& albo ya^iegata, ma- culis fufcis minor, ibus- Abdomen totum 6c Cauda fiibtus candida. Pedzsr&C Roftrum tiigrefcentes. Remiges nigrefcentes , in medio macula alba ob* longa notatse* ' Magnitudo Columbae* , 41 V ■ ' ' »i Joo n;;cj ^ 29. CHARADRIUS autumnalis/ Rostrum teres, re&um, longumj ctarfo ad ba- lin parum depreflum , anterius connexum , late- ribus verfus apicem compreffis. Maxilla fupertor inferiore paulo longior, apice fpatio minirno un- cinata. Inferior apice recta , fubacuminata, utra- que maxilla margine rotundata, vel margo yer« lus palatum inflexus fpatio infra nares. Nares oblongae, prope balia& marginem maxillas fu- P f pe- 2f4 Clajfis IL perioris. Sulcus a bad roftri , fupra nares, ad medium percurrit rectus, bafi anguftior, a|>icc profundior , unus utrinque. Sulcus minimus an- guftus longitudinalis in dorfo roftri ad bafin* Sulcus ad bafin maxillac infer. prope marginem, ad medium marg. excurrens. Lingua minima, tri- angularis, acuminata. Ocult ad latera capitis* medio inter gulam 6c verticem, roftro quam bafi capitis paulo propiores; Caput lateribus parum compreflum , vertice convexum* Colmjm cylindricum, mediocre, Corpus dorfo parum depreflum, lateribus & ab- domine convexis. Alje forcipat^. Remiges fere XXVI: horum f exteriores reliquis, quorum i caeteris longior, reliqui 4 fucceflive breviores * 6 interiores di&is breviores, fed medii longiores. Medii reliquis breviores, inter fc invicem inaequales, Cauda ratione corporis mediocris, apice cunci- formis. Reftrices fere 1 a, asquales. Pedks longiflimi, corpus totum longitudine fu- perantes, toti nudi, nec nifi minimo fpatio ad bafin fcemorum plumofi, Crura 6c femor a a^qua- lia magnitudine 6c figura, comprefla, dorfo pla- na, margine inferiore comprcflb fulcato. Digt- ti tres absque poftico, bafi membrana connexi* margine longitudinaliter lobati, horum medius paulo longior lobo lincari angufto. Un^ues fub- re&i, convexi, obtufiufculi : latere interiore in omnibus plano, exteriore convexo, incumben- tes, fubtus lobo digiti tedi. Coi-OR. Rofirum nigrum. Candida funt gula 6c parvum fpatium capitis fupra roftrum , Collum fub* AVES, fubtus, Abdomen 8c Cauda fubtus, dorfi cx- tremum 8c Re&rices exteriorcs z utrinque. Ci- tierea funt Caput, Collum 8c Re&rices medias. Ex atro viridifcentes funt Humeri 8c Remiges f exteriores. Nigra cum plumis apice albicaritibus funt dorfum 8c Remiges medii* Pedes colorig funt carnei, Magnitudo Pici eornicini, Long, totius a vertice ad extrem .caudae ped , i .poil. t . Roftri poll. j. Foemon poll. 4. Crur. poll. f. Digiti medii cum ungue poll, ij. C raffities fupra med. abd. fpithamalis , Colli polli.- eis 1. Roftri ad bafin pennas anferinae. Locus Menfe Odobri advenit in JEgypti Palu- dofc. 30, CHARADIUS alcxandrinus. Rostrum teretiufeulum , apice parum compres- fum, re&um, longitudine digiti intermedii. Nä- rts oblongas, ad bafin roftri, margini maxillae fuperioris approximatae : Sulcus fupra nares ex bafi roftri utrinque unus, inferius latior, deoi>- fum decurrens, fupra marginem maxillac termi- natus. Lingua canaliculata s margine membra- nacea, acuta. Pedes dimidia longitudine corporis , parum fupra genua nudi. Digiti tres, membrana ad balm eonnexij intermadio longiore , lateribus aequa- libus. Xlngues tenues, parum declives. Alje fufeforcipatas. Remiges XXIV ; duac ex- trema? sequaks, reliquae fucceffive breviores us- que CläJJls IL quc ad tres intimas, quae longiores, z parum api- ce acuminataj. Cauda cunciformis, dimidia longitudine corpo- ris. Reclrices 12, omnes aequales. Color. Rofirum & Pedes nigri. caput fupra ro* ftrum album , hinc macula ex grifeo nigrefcen- te, transverfali 5 latiori notatum > reliqua pars capitis fufca. Collum fupra annulo albo cinftum, ad cujus latera maculse duas grifeo-nigrefcentcs. Dorjum totum fufcum , ut 8c humeri. Remiges ex grifeo nigrefcentes , ^ofla in 1 tota. alba , in reliquis dimidia. Intermediae 4 macula alba oblonga in parte exteriore notatas. Intcriores apice albsE* Tefirtcet alarum 7 extcriores ex gri- eo nigrefcentes,reliqua: fufcas, omnes apice albas. Rcttrices tres utrinque candidas, intermediae ex grifeo nigrefcentes* Collum 8c ab domen totum iubtus candida. Magnitudo Alaudas. .‘i V ' . •- • '• - < Locus ÄZgypti Canalis, qui aqua cx Nilo Alcxan» drium transfert , ubi Infe&is pafcitur. >j . Inventus d. 24 Maj. 17^0. . w - ■, ^ - *V . \\u z .. , . ; : ; >;j ogn; 51* GHARADRIUS asgyptius* Magnitudo Turdi. Rostrum verfus apic~m parum compreflurn, ma- gis dorfo convexum , cultratum, verfus apicem parum declive, atrum, bafi fuperius fquamofum, fqvama unica le v i folubiliab utraquas parte dorfi fupra nares. Maxilla fuperior infcriore parum longlor. AVES. *57 Ungua mcmbranacea, bafi plana, antice canalicu- lata, apice obtufa* parum emarginata* ad late* ra emarginationis leviter lacerata. Wares ad latera maxillse fuperioris juxta bafin ova* to-aeuminatse , ampliufcuhe, marginibus fupe- rioribus elevatis, fubtus gibbis, Octdi toti atri. Corollula pone verticem, brevis, aeuminata, ver* tice pärallela* AhM fubasquales, . Remges XX. % exteriores x- qualesy longioresy 3 - f parum decrefentes * re- liqui fenfim deerefeentes. ■ „ * ?. ' t, - ■< > 1 , { •• Cauda apice linearis, Reftrices XI, aequales. Pedes : Crura minimo fpatio fupra genua nudi* Digrti 3 absque poflico , medio parum longiore Ungties parvi, convexi, compreui, parum acu- minati, lateralibus ineurvatis, medio re&iu- iculo. Color: Åtra funt vertex, latera capitis, dorfi medium quod pone aeuminatum 8c annulus ad bafin peftoris. Candiddi iintgula, humeri fubtus, linea longitudinalis a rpftro ad bafin capitis fupra oeulos extenfa , abdominis medium anterius 6c margo dorfi. Ex albido flavefeunt Pe£tus, late- ra abdominis, Foemora 8c regio Am. Qana funt latera dorfi, humeri toti, 5t Cauda, excepto apice, qfii fuperius linea aträ nötatur, extreme vero candidus. Remiges candidi cum fafeig lata in medio 8c apice atris. Grura 8c digiti coeru- lei. Ungues atri. * w ' ' ” ' ' ' Locus iEgypti planav v Vefcitur Infe&is. 5'z. CHA* ClaJJis II. $2. CHARADRIUS ( Kervan )* Ardeis affinis avis ejh Caput porredum, depreflum'3 parum comprcs* fum* raagnum. Roftrum redum , sequale* lateribus parum com- preflum, dorfo cultratum, longitudine capitis. Maxilia fubxquales , aequales, luperior inferio* rc parum brevior* bafi parum fulcata* dorfo ad bafin angulato anguftata, angulo oblongo con- Vexo antice e levato, Nares oblongo, parum flexuofae,ba(i quam apice roftri multo propiores, amplae, longiufculae , anrice obtufae* pone a- cuminata:. Lingua oblongo lanceolata 5 apice acuminata* mu nimo fpatio membranacea 6c canaliculata* jux- ta marginem fulcis levibus irregularibus ftötata, albida. Oculi ad latera capitis, magni. Pupilla srtra, fub* elliptica. Iris lata, elegantiilime citrea, margi- ne exteriore venis 6c pundis obfcure rubentibus pcrreptata. Orbitä oculi circularis, antice fi* nuata, cinda annulo nudo flaVelccnte, margi* ne fuperiore a plumis capitis verfus infcriora continuatis fere teda, exterius cinda artnulö plumofo, pedinato , brevi. Collum breviufculum , porredum, fubsequale* cylindricum, plerumque reponens. Corpus dorfo parum deprefliim, lateribus coit- vexum, abdo.mine planiufculum, verfus caudaril valde attenuatum, apice acuminatum, Humeri parum elevati. Al je forcipatae. Remiges XXV, horum 9 priö- res fuccesfivc brerioresj 9 medii ajquales, reliquis brc- AVES. ifP brevioresj 7 interiores longiores j mcdii apic« cuneiformes, corpore brcviores. Cauda cuneiformis, mediocris longitudinis. Re- ftrjces XIII, fere sequaies. Pedes longi, fupra genua fpatio pollicis nudi, qui, dumincedit, toti nudi confpiuntur. Di- giti 3 , quorum medius rcliquis longior. Latera - les medio connexi ad bafin ope membranse, qu2c exteriör longior 6c latior. Ungues dorfo cul- trati, apice fubobtufi, brcves, parum curvati. Color Caput , Corpus , Collum , Peftus 6c Al 4 fufca cum lineis nigrefcentibus : Ab domen candi- dum. Remiges 14. priores atn, ex his t. 2*7.8. maculis oblongis candidis irregulariter notati. Reltqui ejusdem cum corpore coloris. Fettrices alarum 7 priores atrar , Reliqua ejusdem cum corpore coloris. Hinc Al dor- fo vero atrum* Pedes albefcentes* Ungues nigre- fcentes. Magnitudo Cornicis. Locus ALgyptus inferior5 in Lucis ex Acacia se- gyptiaca(Mimofa) circa pagum Abufir 6c Sack- hara, circa fepulchra antiquarum AEgypdorum^ 6c in defertis. Arab , Kervan, $é- z6o ClaJJis 11. Sonum ed it tinnientem a Pici cornicinini Fn . Svec. 79. non multum differcntem, quem elevat 8c fubmit- tit fucceflive fatis eleganter. Usus Tur c a 8c jEgyptii quando vivum haberc pos- funt multi aeftimant ob fonum 8c in cavea curio- fe fervant. Caro ejus duriufculacft&faporis aliquo modo balfa* mici, optimi. VoraeilTimus eit 8c carnivorus,. Glires infeftat 8c cupide devorat 8c hoc utilitatem ALgypto praé- ftat terram ab illis repurgando, quse hifce ani- malibus abundat, hinc inter purificatores iEgyp- ti locum invenit. Raro bibit 8c dum juvenis in iEgypto cducatur, per plures menfes, aqua illi non porrigitur, fed folo nutritur carne recenti inaqua macerata, quam voraciffimc deglutit. De- ferta loca inhabitans ab aqua abftinuere adfuefcit. Vivum fervari in ^gyptö per 1 menfes, hinc Smirnam demandavi. j$. CHARADRIUS fpinofus. Rostrum terstiufculum, reÖum, breve, dorfo depreflum , apice comprellum , fupra nares prö- funde, dorfo leviter fuleatum, atrum. Maxilla , juptrior parum longior, parum deelivis -9 inferior refta, fubacuminata, ba(i leviter fuleata. Nedres lineares, longiufculae* Lingua teretiufcula, ca- naliculata. Caput fupra atrum, inferius ad la- tera candidum. Collum mediorc, fupra candidum, infra atrum. Dorfum 8c humeri grifeo cinerea, humeri fubtus candidi. Tuberculum fpinofum, acutitifculum breve ad initium marginis inferioris humeri , ex ofle humeri procedit. Re- AVES. 2,6 1 Remiges fenfim decrefcentes, atri. Gauda linearis, angufta, Rettrices X", dimidia parte fuperiore candidae, altera dimidia atrae. 'Mdomen atrum. Peilus ad latera candidum, me- dio atrum. Pedes refpe&u corporis longi, atri, Femora di- midia nuda. Digiti 3 absque poftic^. Ungues parvi 5 interius plani, exterius convexi, medio Longiore. Magnjxudo Columbae. Locus? iEgypti inferioris loca paludofa , menfe Septembri. Nomen Gallicum Dominicanus, col- lo icilic. nigro, lateribus .candidis, convenien- tiam aiiquam habere videtur cum religioforura ordiuis Dominieani veftitu. y 1 bfi Ci' iil f '• * ; r % f n W * jf 33I CftARADRII fp i nö fi d tfmpiQ „ Rostrum reäum, brev.e, bafi parum depreflum, verfus apicem cotnprelTum (cuneiforme), api- ce qbtuiiufculurn , lateribus fupra f nares fulea- tum,. fuleo iargo extra nares extenfo. M *xiU Latera & Mdomen convexa. o. Ala 262 Claffis //,. Alal decrefcentes. Remiges XXIV: i breviorj 2, 4, fenfim longiores > reliqui decrefcen- tes. Cauda apice linearis. Rettrices 12, xquales. Pedes. Femora dimidia nuda. Digiti tridadtyli absque poftico, medio longiore. Ungues parvi, parum arcuati. Color: Rojlrum Sc pedes atri. Vertex ater. La- tera capitis 6c collum fupra & ad latera candida. jlbdomen& pedtus, collum fubtus & gula atra. Dorfum fufcum. Humeri cinerei,margine inferio- re candidi, fubtus candidi. Remiges atri. Cauda fuperiore dimidia parte candida, altera atra. Regio ani candida. Rettirices 2 exteriores utrin- que apice candida:, Margo Alarum infra hu- meros candida. i Magnitudo Columbx. Longit. tota fpith. i Roflri poll. Colli poll. Pedum 6c Femor. fpith. i. Cap. fupra vert. poll. 2. Gallis Dominicanus. 34. FULICA atra. Magnitudo Cornicis cinerex. Rostrum compreflum , redtum. Dorfum roftri f. maxilla fuperior verfus apicem magis conve- xa, parum declivis, in medio f. fupra nares ma- gis comprefla, verfus bafin continuata & dilata* ta ahtrorfum Se fronti, quoad dimidiam partem, laminx initar forma ovali impofita, Nares in medio roilri, oblongo lanceolatx, fatis amplx, per- AVES. yervix, Maxilla edentulse, Fatt-x denticulis mol- ibusobfita, qui pofteriusq, anrerius vc fö tri- )us, 6c verfum apicem 2 lineis longitudinalibus difponuntur. Lingua apice obtufiufcula, mérn- branacea, levitcr laciniata, bafi e levata denti- culata, dentibus in extremitate bafeos, ad latera utriftque duobus magnis fubduris, acuminatis, intcr quos alii minores confpiciuntur. Ante magnos iltos duo aliquanto minores confpiciun- tur, caeterum glabra. Pedes pone aequilibrium , ab ano fcilicet vix tri- um digitorum fpatio diftantesj lumbi ad anteri- ora non flexilia, fupra gentia pollice dimidionu- di, quod fpatium poftice 6c ad latera colore vi- ridefceilte tegitur. Digiti 4: intermedius longior, laterales duo paulo breviores, pofticus reliquis triplo breviorj omnes diftin&i 6c lobati* Lobi in quovis digito anteriore tres, utrinque femicir* culares. In poftico digito lobus tantum unus. Ungues oblongi, declives, apice parum incur- Vati, acuminati. Remiges XIX, quarum 1 fequentibus pauio bre- vior, 1 fequentes longifiimi* reliqui ordine breviores* Cauda rotundata. Rettricés breviflimae, duomm fere pollicum longitudine , molles. Color : Atra Tunt Collum, dorfum, humeri 6c cauda > ab initio humeri p£r integrum alse mar« ginem linea alba decurrit, Abdomen totum , peélus 6c lumbi obfcure cinerea. AU fubtus lucide cinerese, fuperius nigrefoentes, Rojtrum albidum apice parum nigrefcens. Z64 ClaJJls IL Pedes nigrefcentes, Ubi plumae definunt poftice colore viridefcenti tinguntur. Longitudo Roftri pollic. i£. Lat «, ad baf. £. App. *. Colli cum cap. ped. i Lat. Alafln re- AVES. *7l reflexce. Fornix ad bafin faucis finuatas lineolae denticulorum mrinque una. Corpus oblongum, latera convexa, dorfum 6c abdomen parum deprefla. A LiE incifx. Rmiges i, 2, reliquis longiares j f, feqq. ordine breviores; reliqux circi.ter 20 bre- viffim#, iequales. Ca ud a brevis, apice rotundata. Rectrices circiter 20: extremi paulo b revi o - ribus* Pedes prope caudam, ad latera abdominis affixi. Digiti membrana connex i, natatorii, 3, quorum 2 exteriores aequales, interiör paulo brevior. Ungucs dorfo anguftati, declives, brevior intermedius latere averfo convexus j adverfo ve- ro perpendicularis \ extimus autern eft Tif- berculum , poftice proxime fupra digitos pedum breviffimum. Coeor: Roftri , capitis , colli , ^72, al arum 8c sau* d# fuperius atra* infcrius candida. Membrana digitorum & digiti interiorcs albidi, exteriör ater. Crwra interius albida, exterius nigre- fcentia. Magnitudq Graculi. Longitudo Roftri pollic z. Colli poll. 2f, Corporis fpich. Caudat pith. 1. Alarum Reftr. long. fpith. 2 i brevium {pith. 1. Digitor ; poll, 2. Cru - rå ad fupremum artic. poll, 2. hatitudo in medio dorfi fp, i, Sc poll. I. Al# ex^ panfse fp. 2 . Caud# poll. 2, Locus In Pörå/ Smirnenfi captus. 39, LA- 27* ClaJJls IL 3P. LARUS canefcens. Larus albus, dorfo cano. LinH.ftJl. nat. i? Magnitudo Lari majoris. Collum & abdomen candida. Dorfum canum. Humeri maculis magnis fufcis irre* gularibus adfperfi. Remiges nigricantes. Cauda apice linearis , atra. Locus. Ex mare mediterraneo forteadveniens,ui* fus juxta Nilum, Fcbruarii 40. STERNA nigncans. Magnitudo Turdi. Ros t rum capitis longitudiae, fubulatum, fupe- rius convexum, apice compreflum , fupra ni- grum, fubtus flavum, Nares oblonga^, Cera nulla. Caput cinero - album , vertex cum nucha nigre- fcentes. Collum totum candidum. Humeri nigrefcentes. Dorfum canum, latera verfus caudam fufco vel ex fufco nigro £c albo variegatum. Remiges i, 2, 3, nigrefentesj caeteri cani. Pri - mores extra caudam protenft & corpore duplo longiores. Rectrices. - - Pedes natatorii ex rubro flavi. Vngues oblongi, fupra convexi , nigri. Crttra ad flexttram genu- um tuberofa, tuberculo cxtante. Dentes nulli* AVES* *75 AU canse, ut dorfum inferius nigrcfcentes, cor- pore duplo longiores & caudam longitudinc fu- perantes, 41. STERNA nilotica. Rostrum reftum, apice valde compreflum, fub* acuminatum, dorfi fubcultratum, lateribus ver- fus caput parum produöum, ante nares fulca- tum , fulco breviffimo. MaxilU sequales : infe- riorjuxta bafin parum gibba. Dentes nulli. Na- res juxta bafin roflri ampliufculae, oblongse, pervise, margine fuperiore lineari, inferiore pa- rum excavato. Lingua apice tenuis, attenuata, bifida. Oculi vertici quam gulae multo propio- res, toti atri. Al^e prsecife. Remiges XVIII: 1 . omnibus lon- gior $ 2. paulo brevior> 8 fequentes fenfim de^ crefcentes. Reliqux hifce plus quam duplo breviores, sequaies, interioribus paulo longio- ribus. Cauda furcata, apice utrinque acuminata. Re - ärices XII: 1. utrinque reliquis longiorj 2, fucceflive breviores* reliquae intermediär hifce paulo breviores , sequales. Pedes natatorii. Digiti 4 in arquilibrio, Tres an- teriores membrana connexi 5 pofticus brevifiimus, liber ex anterioribus, medius reliquis longior* extimus intcriore parum longior* Ungues fupra convexi, fubtus excavati. Color. Rofirum atrum. Caput & Collum fupra ci- nerea cum maculis parvis nigricantibus, Area ecuJorum nigra cum maculis parvis albicantibus* DorfuMy AU & cauda cinerea. Remiges exterio- 2-74 Claffis IL res fat u ra te cinerei. Abdomen totum, Collum lubtus & gttia candida, Pedes carnei, Ungues atri. Mågnitudo Columbse. Longitudo tota fpith. i. Roftri polL i4 Colli poli. Z. Pedum fpith. dimidiaz. Locus eft Nilus. Nomen Arabibus: Abu nures. Larum efte facies externa fvaderet, cum maxilla inferiore parum gibba , fed roftrum rectum impedit. Locus Menfis Januarii initio Amnem TrajaniCai- rutn preterfluentem grcgatim inträt, efcam ca- piens in luto poft inundationcm aquse refiduo, quodqurerit funt prxcipue infedta aptera, pifci- culi & fördes j notabilis fic inter iÉgypti puri- ficatores. 4 1. GALLINA (Meleagris) vtrtice eorneo, Linn . fyft. nat. 62. 2. Rostrum conicum, apice incUrvum , dorfo acu* te cultratum, lateribus ab utraque parte dorft fere perpendiculariter declivibus, parum con- vexum. Stilens tenuis, juxta dorfum roftri lon- gitudinaliter extenfus, fere ad apicem, utrinque unus. Sulcus alius tenuis in medio roftri longi- tudinalis, parum ineurvatus, ultra dimidium ro- ftri extenfus. Maxilla imbricatse : fuperiore fupra inferiorem margine extenfa* Superior in- feriore multo longior. Crifia ad bafin ro- ftri incipiens & ad initium capitis terminata, parva, oblonga, inferius bicniralis, cruribus deor- AVES, ’ *7f déorfum fupra narcs vergentibus , bafi &: mar- ginibus ex lamellis , area vero ex capillis mem- branaceis conftrudta. PJares ad båfin roi&ri, juxta latera, fubtriangula- res, fornicatx,foraminibus z:bus inftru&ae, qua- rum alterum internum , longitudinale , pärum ftexuofum, anguftum inferius fuperius paulo latius, marginibus cindtum sequalibus , nudis, margine interiore in medio finuato; externum amplum, triangulare, bafi latifiimum, apice anguftius , cindtum exterius margine fuperiore membranaceo, annulo nudo, qui pone elevatus, crafiulculus, anterius tenuior, cindbus plumulis fimplicibus, qui fuperius fubtus minimi, po- ne longiufculi, antice vix confpicui. Palearta juxta gulam diredte fub oculis, membranacea, crafiiufcula, fuperiore fuperficie convexa, fub- tus concavo - ovata, verfus apicem parum atte- nuata, apice obtufa, rotundata, bafi margini ma- xillx fuperioris affixa, caeterum libera, retror- fum magis quam deorfum diredla, bafi antice &C pone area fub nuda cindta. Seta eredtx, ri- gidiufculx, ante palearia ad bafin maxillse in- ferioris. Ocuh ad latera capitis, roftro quam bafi capitis multo propiores. Area oculorum nuda, rugola, latiufcula. Or bita ovato-orbiculata, antice fi- nuata. Super cilia elevata, levifiime ftriara, ci- liata, ciliis fimplicibus fetaceis, in margine fu- periore longiufculis, in inferiore brevmfculis. Membrana niflitans ex inferiore parte orbitas o- riunda inferiorem marginem fupercilliörum con- flituens. Pupill a atra. Iris intenfe grifea. Aurium aperturx ad latera capitis juxta ejus bafin, orbicularcs, fetis eredtis te&x , amplse. Aper - tura zy G ClaJJis IL turtzlix fub his dire&ae, perpendiculares, ob* longas, ampke, margine anteriore lobatse, lobo in medio marginis obcufiufculo^ Caput oblongum, refpe&u corporis parvum,la* teribus parum compreflum , fronte perpendicu- lare, pone convexiufculum, Vertice 6c fronte te&um crufta cornea, duriffima, rugofa 6c fos- fulis excavata irregularibus $ infra 6c pone ver* ticem nudum Tuberculum, in anteriore parte verticis eievatum , allurgens, comprefium, ob- longum, dorfo depreffiim. Collum ovatum, aflurgenti porreftum, verfus caput attenuatum, bafi craffiufculum, cylindri- cum, plerumque retra&um, tumque non con- fpicuum, breviufculum , tertia fere parte cor- poris. Annulis ex plumis ereftis ad initium colli. Corpus ovatum, utrinque acuminatum, Dorfum, humeri 6c latera admodum convexa. Dorfum infra medium usque ad apicem caudse valde de- clive. Al^e claufa ovatae, apice obtufiufculse j expanf mihi faltem hoc acci- ditj pericuium faciant alii an idem fiat. Hane vocern fonoram non nili primo mane edebat, continuo vero quilitat ut Gallo-pavo foemina. Vefpere loca alta eligit ad dormiendum, ut Gal- lina vulgaris. Domcftica eft in Nubia & aliis A- fricae locis, ut & in America. Placidi eft inge- nii 6c homines non abhorrens. Elegans eft A - vis quantum quis videre poteft , ut poft Pavo- nem 6c T rochilum merito tertium obtinere debeat locum inter egregias aves. Non fplendet ful- crpnfi r-rJnri® fXrnrva parpffn &T rponlaris 43. TETRAO orientalis. * Mas* Rostrum gallinaceum, breve, crafllufculum, ni- gricans. A^jadbafin roftri, femite&ae , bre- ves, amplx, oblongx. Lingua terctiufcula, brevis* aeuminata, fupra canaliculata* dia praecifx. Remiges circiter XXVIII, quorum 9 externae decrefcunt, reliquae breviflimx, in- ternis paulo longioribus. Caudd cuneiformis. Reärices if, mediis paulo lon- gioribus, lateralibus deerefeentibus* Peaum crura breviflima, antice plumofa, poftice nuda. Digiti 4. cum poftico* anterior medius longior; laterales illo breviores, acqualesj omnes breviufculi 6c fatis crafli , membrana crafla, pa- rum AVE.S. *79 rum lobata ad bafin jun&i, nigricantes. Ungues parum incurvati, obtufi, atri. Color: Ferruginea funt margines Capitis inferio- res, Gula, Collum, fuperius 6c ad latera. C ana funt Caput fupra 6c Pe&us. ^tra Tunt Gula, Abdomeu, Remiges exteriores tori fubtus 6c a- pices interiorum. C andi da funt Remiges inte- riores 6c apices Re&ricum, Abdommis antenor pars ex lineis albis 6c atris variegata, deinde fpa- tio pollicis ferrugineo-cana. Ex maculis paliide fcrrngineis 6c cano - nigricantibus componitur dorfum totum, hunievi 8c Cauda. Remiges ex- teriores fupra cx nigro caoefcunt cum cgita atra. Lumbi atri 3 crura anterius albicant. Magnitudo Perdicis ruffae. Locus: Natolia faltus 3 ALgyptus? Tempus inre- niendi menfes hibernales, * Foemina. Caput totum* collum, dorfum, Jaumeri 8t cau- da ex lineis transverfalibus, irregularibus, atris 6c fpatiis irregularibus, majufculis, paliide ferru- gineis mixta. Peflus paliide ferrugineum adlper- fum maculis regularibus , fubrotundis , atris, Margo humeri fcrruguneus. Reliqua ut in mare. 44. TETRAO ifraelitarum, RostrunI conico-incurvtim. Cera ad bafin roftri biloba5 lobo ovato convexo, elevato, utrinque uno, medio membrana depreflarugofa , conjun- &o. Lingua oblongo-acuminata , plana, Inte- gra, R 1 Al z8e Cb£is IL A LiE decr efcentes. Rem iges XXII: i brcvior,ibrevi- or, acqualcs^ reliqui decrefcentes. Cauda cuneitormis, npicc rotundaia, fuperius convexa. Reftrices X III, rcquales: Nares fub lobo cerac , femitecbe, femilunares. Su - psrcilia fubnuda, glabra (non papillofa), Ciliis fparfis, breviilimis, una linea dilpoli tis, margin ne inltruft^e. Pedes imbricato-fquamofi. Digt t i IV cura po- llico. Anterius medius longior. Pofticu* brevis, porreétus. Ungues comprefli, incurvati. Color. Iris angufta, grifea, rufefcens. Pupilla atra. Roftrum flavum. Caput 6c collum cana. Gula ob- fcure ferruginea, ut 6c linea pone roftrum fub o- culis. Macula albicans ad bafin roftri, ante ocu- los 6c fupra ceram. Macula candida ad latera capitis, pone oculos. Dorfum 6 C Pettus ex cano rufefcentia. Htrnert 6c Cauda fupra ex cano rufefcunt cum lineis minu- tiflimis, trans.verfalibus, leviflime nigricantibus. Cauda fubtus ferruginea. Remiges margine intc- riore leviter nigricant, externas ex maculis levifli- me ferrugineis albicantibus 6c lines nigricantibus componuntur. Abdomen fubtus 6c anus lineis longitudinalibus latis ferrugineis 6c albis tingitur. Latera abdominis ex lineis longitudinalibus , albicantibus 6c fer- rugineis, latis 6c nigris anguftioribus conftant, feu pennx margine interiore ferrugincse, mcdio albicantes, 6c margine exteriore nigricantes. Pedes fiavi. AVES. 2.8 X Magnitudo Turturis. Lo g u s in defertis Terra fantt* juxtalitora Maris mor- tu: J or dani , in ter jordanum & Jericho, nec non in defertis Arabia petre*. Pedicu ' m alit, qui fufcus, Abdomine ovato, an- teriuj tltiore, pone rotundato, plano, mar* gi .c que ftriatoj Clypeo plano , transverfali- ter . *0, Capite minutiffimoj Ptdibus lon* giufc .s, tardigradis* Hxc fi illa avis eft ab Ifraelitis in defertopro cibo afiumta, in locis quippe ab illis peragratis com- munis. PERDRICIS fpeciem grifeam vulgari mino- rem copiofe circa Pyramidas iEgypti & ubique in defertis inveni. H#c procul dubio locumha- bet in ornithologia Sacra, An Selau ? Nomen ejus arabicum cft Katta." 4f. COLUMBA tuberculisroftri triangulär ibus totis furfuraceis * Columba domeftica. Ltnnai Syft . 72. n. 2. Varietates hujus tres notatu digniflimas & fingula- res habui Cairi A:o 1771. 1. Columba area oculorum lata nuda rugofa pallide /i anguinea , ex Arabia* 2. Columba crtfpa. Magnit udo & omnes partes ut in vulgari. Hume- ri plumulis ereftis fafeieulatis, intortis, brevibus R 3 ad- CUJJts II adfperguntur, quae corollulas quaft efformant , hinc crifpatse apparent. Toca^ mvea* eft atras inveniri mihi narratura, fed ipfe non vidi. Locus India . j, Columba arabica tremula. Magmtudo ut Co], domeilica. Cdllum rctrorfum in- curvatum. Caput porredhim femper trcmulum. Pettus maxime convexum, furfum fpecbans, praeci» pue in foemina. Locus Arabia Felix , unde ego illara habui Cairi. Color fbbjedti defcripti erat in capite, abdomiRe^ alis, gula 8c fuperiore parte colli fubtus,una cum fafcia in medio dorfi candidus. In humeris, dor- fo 8c collo inferius , peftore 8c cauda fplendidc purpureus\ communis maxime eft hic color in dicta varietate, fed et alias invcniuntur diverfico- loris ejusdem formas. Elegantiflima & maxime eft fingularis varietas ex omnibus fere dixerim huc usque congnitis. Si- tus dum incedit particularis eft, apparet enimdi- midia parte, ptdlore fcilicet 8c parte abdominis furfum elevata (gallice renverfé) 8c hoc in foe- mina multo magis, quam inmare.InColumbinoge- nerc ditferentiafpecificadefummenda eft a tuber- culis ad bafin roftri, eft igitur charafterCoLUM- B^E. domefticar : Columba tuberculis triangularibus totius fur furaceis. Turturis vero Columba tu - bercults roftri ovatis reticulato- fquamofes pone furfu • raceis, Columba vulgaris Arab. Hamarn. Columba angulis roftri ovatis reticulato fquamofis. Turtur Audi. Arab. AVES* > iSj Arab. Jamarn. Columba pe&ore maculato Fn . Svec. 17). Arab, Joiic. H«c ultima Cairi migratoria cft> ab impletione Amnis Trajani ad ejus exficcationem fpeluncas acdium adjacentium inhabitat, reiiquo tempo- re anm non confpicua. Columba vulgaris domejlica. Nidum haec ratione conftruit. Mas ftramenta colligit 6c foeminas decumbenti porrigit ; porrigir vero non dire&c, fed collum fuum fupra collum foeminas extendir, adeo ut illa latere adverfo ma- teriam pro nido roftro comprehendat , quam fub ventrem intriidendo, undiquaque nidulum affor- mat fphaericum. Hac methodo incedebat co- lumba area oculorum nuda fanguinea ex Arabia, quam Cairi per tempus aluu 46. ALAUDA hifpanica pag. if. Dorfum ex fufco 6c obfcure flavefcente variegatuna* Gula albicans. Pettus 6c Humeri ex albicante 6c fufco variegata. Reftrices extremas utrinque margine exteriore 6c dimidio interiore albas; 4 nigricantes 5 2 inter- medias paulo breviores 6c dilute nigricantes. Remiges fufeas, margine extremö exterioris utrin- que albicante; reliquarum flavefcente. Abdomen albicat fubtus 5 lateribus ex fufco 6c albi- cante variegatum. Vidi in Mediterraneo ex littoribus Hifpania adve* nientem 1749* Novembr. 18* perfe cuta procul dubio fupra mare fugam petiit R 4 lon- 484 Clsftls II long© itineri marino minime apta, cum non nifi per parva fpatia volare adfveta fit fupra terram, ubi fubinde reponit, eadem vero occafio cum non offeratur fupra undam, vidi plures mifere pereuntes, dum fefe reponere vellent, & hane unicam vix ex unda liberatara* 47. STURNUS vulgaris. Rostrum reöum, dorfo convexum, a dorfo ad latera deelive, planiufculum , apice parum ob- tufum, atrum. Nares ad bafin roftri prerpe dor* fum, ampliufculx, oblonga:, margine luperio- re elevato. Lingua membranacea* apice lacera, emarginata. Co lor* Collum breviflimum, ex njgrefeente pur- purafcens , pun&is parvis fufco albicantibus nu- merofiflimis adfperfum. Caput ejusdem cum collo coloris. Dorfutn purpurafcens cum maeulis albido - ferrugi- neis frequentibus oblongis. Humtri ex atro vi- ridefeentes cum maeulis albidis. rAU nigrefeentes cum maeulis albidis, ut Sc Cau- da. Pedes digiti 4: tres anteriores , poftieus i> ex anterioribus medius longiorj laterales paulo bre- viores sequales. Poftieus longitudine mediij o- mnes una cum cruribus atri. Ungues arcuati, comprefli, longi, terminales, aequales, nigri- cantes. GalL Eturnicr, Lo- AVES. z2f Lo c us : JEgyptus tempore hibernali, ex Europa auftraliore, Gallia 6c Italia adveniens, Fox fcurrilis. 48. EMBERIZA melitenfis pag f 1 6. Caput 6c Dorfum fufco * flavefcentia. C i trim funt pe&us 6c dorfum proxime fupra caudam* Hh« meri viridefcentes, Reärices 6c Remiges fufci, margine cxterno [extrem me flavefcente, 'Mdomen candidum* Vidi in mare Mediterraneo ex Maltha ad navem noftram advenientem A:o 174 p. Nov. 3. 49. EMBERIZA atricana pag. 4 6. an Cbloris. Fn iSW. 202. Rostrum fupra, apice & lateribus canum, bad albicans* fubtus canum, bad & lateribus albi- dum. Color. Gula ex fufco & pallide flavefcente varie- gata. Peftus ex pallide rubro 6c flavo variegatum^ Mdomen album, latera abdominis pallide flaveicen- tia. Caput circa oculos pallide flavefcens, fu- pra totum fufcum. Dorfum pallide griieum. Humeri intenfe grifea. Remiges 1, 1. 3. nigri, margine interno albido 6 margine interiore 6c exteriore albi 5 6 reliqui margine exteriore grifei 3 interiore albicantesj •mnes apice pallide grifei, R S Re- z$t> Claffts \ IL Rectricls omnes nigri, margine cxteriore 6c in- teriörs albi., margine exteriore inlerius pallide ila ve feen tes. - Ex Africa ad vol. d. i. Nov. 1749. ,j‘ *y 1 . fo~ MOTACTLLA (yvica) corpore fufeo-vir ide [cen- te , peRore ferrugineo. Color. Rofirum 6c pedes nigri. Ex fufco 6c rufo variegata funt Caput fupra, dorfum , al Sclopetis oc- ciditur, haud copiofe invenitur. Anas PeneTöpe Linn. S. N. 22. circa medium 6c finem menfis hujus adfportabatur viva , ma- gna in copia> nodte retibus capitur in locis palu- dofis proxime ante omnimodum aquas difees- fum. Men- AVES. 289 Menfe Martti . Tetrao Coturnix. Linn . S. N . 8, Bienfe hoc iEgyptum fumma copia venit* Meflis vero Tritici adeft eodem hoc menfe, ve- nientes igitur cohortes Coturnicum, ut maturo Tritico iefe faturent, agros replent, inter fege- te m fe abfcondentes , non autem ignorant prse- lentiam praedatorum ruftici iEgypti, ipfi pne- dae inhiantes, dum igitur agrum plenum judi- cant, rete fegeti fuperinjiciunt, margines agri circumquaque cingunt, ficque ave$ experge- fafras aerem liberum quasrentes, rete inveniunt 6c infigni numero hac tempeflate in cibum ad* hibentur gratilfimum. Tring;£, Charadrii aliacque aves fcolopaces pe- rcgrinantes Smirnas videbantur in Dccembri 6c Januario 174P, eosdemque in ALgypto eadem tempeftate proximo anno 17^0 videbam. Hinc patet, quod aves peregrinantes non omnes fi- tfml unum climaaut eundem locum inhabitent, fufficit quod nutrimentum 6c aerem temperatum inveniant^ut in loco quodam hibernent. Nec illi, qui in iEgypto videntur ex iisdem regioni- bus aaveniunt, ac illi, qui in Natolia hiemc re- flant, cum experientia mihi conftet, Avesaborea ad meridiem femper re6to pergere, nec ab ori- ente in occidentem vel contra curfum inftitue- re. Hinc credibilc, quod illi, qui in Natolia hieme reftant, advcniant ex Mofcovia:,Tartari^ 6cc. confinibus; qui Atgyptum vero petunt ex Grseci» 6c Europa: auftralioris partibus oppofitis, AVESDAMIATA iEgypti i7fr* Fulica. Linn, , Fn, Sure, Anas Cläjjis H. Anas gr i fea mcäiocris , rofiro apice piano lato rot un* dato . Pelecanus Onoerotalus , candidus erat qucm Da- miatsc vidi, fufcus Smirnse j ex maxilla fuperio- re vafculum prarparant Damiatae incolae pro a- qua ex naviculis eliminanda. Cygnus au&orum juxta litora Damiatae prope AL- gypti- Poulge de Ris Gallis. Ex gallinaceo ordine. Corolla coccinca 9 reflexa in vertice. In agris Ory- zx copiofc, tempore quo crefcit. Nondum tem- pus aderat ut adferri pofiet j hoc tempore per deferta difpcrfae pullos excludunt, menfe majo Sc reliquis advenie>.tes , agros Oryzae incolimt, ali mentum pretiofum a natura fibideilinatutn ca- pientes. ANIMALIA vifa in Terra Sancla. QlJADRUPEDIA. 1. HYSTRIX ( criftata .) In monte tentationis Chriffci prope Jordanum . 2. CANIS faureus.) Turcice Chical. Prope Jaffam in fe p ibus. CANIS {Vulpes vutyaris.) Prope Bethlebemum 6c in Philiftaa in vinetis co« ' piofe. 4. CAPRA (Gazella africana.') In monte *Thabor. CERVUS (Dama.) In monte Tbabor , AVES AVES. 19 1 AVES, 6 . FALCO ( Percnopterus .) Circa Hierofolymant „ FAL, CO (yenatoritts .) Apud Arabes . 8. FALCO (Tinmmculus) Ad Nazaretb in rupibus* 9. VULTUR. Prop'e Canam in Galilxa. 10. MONEDULA (carulea.) In Quercetis Galihea copiok. 11. PICUS (yiridis). Ibidem. 12. MEROPS ( Apiafler ) in nemoribus & campisin- ter Acrtm & Nazaretb. ij. MOT A CILLA ( Lufcinia .) In Salicetis Jordani 6c Olivetis Judese, 14. ALAUDA (campeftris,) Ubique. 15*. CARDUELIS. Prope Nazaretb in hortis. 16. TETRAO ( Perdrtx rufa.) 17. TETRAO Jfr alit arum , In deferto juxta mare mortuum/ 18 • TETRAO ( Coturnix .) In G alila a. 19. COLUMBA {Turtur.) cinerea , coTlari nigio. 20. COLUMBA ( Paiumbns ,) i ■ in Ga itia a. Clas- A M m ) © ( w ClaJJis IIL PHIBIA; Ltcerta S3 Crocodilus. 54 Chamxleon- 55 Stellio. 56 scgyptia. 5.7 Gecko. Stincus. 59 nilotica. Colubcr 60 Vipera. 61 paradoxus* 62 Haje. 63 Afpic. Anguis 64 Jaculus. 6s Colubrina» 66 Ceraftes. n- LA* AMPHIBIA, *93 f} LACERTA (Crocodilus). Felum palatinum ad initium gulae in fltraque ma- ' xilla, bafiliberum, in infcriore acum-inato- an- gulatum, in fuperiore lineare gulam claiidens, dum inferius ad fiiperius parallele applicatur, il- lam aperiens dum fuperius ab inferiore recidit, continuatio eft membrana: robufta:, glabrse, flavefcentis, quod totum palatum fiiperius & inferius tegit. Lingua nulla, Tracbea annulis cartilågineis , integris conftruära, vix digiti minimi craflitie, asqualis. Pulmonts 2 ^ una ab utraque parte eordis, oblongi, integri, refpedtu magnitudinis corporis parvi, coloris lateritii, Feftcul* bronchiale$ diftinftiftimae, magnse, fpu«; ma repletas* Or, medio inter pulmones, juxta dorfum in fo- vea fitu-m, triangulare, parvum , mufculare, baud robuftum. Juricula una a parte dextra, cordi proportionata, illique irapofita. Cämerte eordis duse, quarum Sinifira multö ampliör totum fere cor conftituenscum Valvulis &rugis, parietem vero habet dextra tenuiorem $ dextra minima, anguftata fvix digitum primum admit- tens) pariete robuftiore. Pericardiutn membra* naceum , robuftum , albidum , apice eordis ad* natum. Diaphragma membranaceum , tenuiufculum. Oefopbagus membranaceus, robuftus , parietibus craftis, pollicis capacitate» Fenticulus robuftus, parietibus craffiffimis, rugis yel pliGis craftis, S den-’ 3P4 CJaffis IIL . denfis, frequentibus intus obfitus, capacHTimusr lapides quarzofos Nili inligni copia continens. InteHinum flexuofum, mefcnterio adnexum proxi- me a pyloro, fpatio fpithamali, ampliufculum ( a fere pollicum capacitate)* ibiquc exrceroentis nigro- viridefcentibus duriufculis nullius figurae repletum, reliquum inteftinum 14* Tpith. longi- tudine, xquale, vix digiti minoris craffitie, ca- nali perforatum anguftiflimo, pennse fere galli- nacex capacitate, parietibus inftructum craffiffi- mis, robuftiffimis , vix flexibilibus, quarum 2. lamellas confpiciuntur5exterioic crafiiufcula, al- bida y interiore, qux canalem format, multo crafliore, coloris lucide cartei. Extreme fpi- thamac fere dimidix fpatio ampliufculum cft, quod ut reftum confiderari poteft. Hepar bilobum 3 lobo uno ab utraque parte ventri- culi, quioblongi, fubtriquetri , fuperius craffi- ufculi, inferius parum attenuati. Vefica fellea inter ventriculum & altcrutrum lobum, ovi gallinacei magnitudine, repleta bile fpiffiu- fcula, coloris faturate viridi, faporis amarifii- mi, menfura vafculi Thex. Pancre&s juxtä pylorum, ovatum, refpe&u reli- , quarum partium maximum , longitudine plus- quam dimidix fpithamx , latitudine palmx, in- tus rugofo - cellulofum , cellulis fucco flave- ] fcenterepletis. Renes oblongo-ovati , xquales, magnitudine pro- portionata. Qmentum fatis craflum, inteftino fupra impofitum, pinguedine copiofa repletum. AMPHIBIA. zpf Membrana cellulofa abdouiini fuperextenfa, craffä^ valde pinguediaofa. ^hysiologiA. Sanguis fl or idus, tenuiufcultis, ex abfcifla ftrtcria magna erumpens haud magna copua* exterum vala pulmonum , nuifculorum , relicjuaj feré ex ianguia; fanguims igitur rubieundi ad magni- tudinem animalis non eadem eft ratio Ut ia qua^ drupedibus,fedmulto interiör* tat in toto amphb biorum ordine* Bilis Sc fuccui pantireatiM majori Cöpia ad Tunt* quam in ullo alio animali cujUs reliqua vi- fcera ejusdem effent magnitudinis, placuit nem- pe haturx menftrua digeftioni deftinata, copia inflgni fubminiftrare Animali carnivoro* ommä absque prxtereUnte mafticatione 6c Ane falivx mifcella devoranti. tapides ingetit in ventricuiurri ad digeftionem Cni- dx fublevandarri, more ävium granivorarum* qux 6t diminuationis & concöäionis opus ven- triculö committere debent, niafticationis benefi* tio dellitut^é Extremetiid per äntlm höft eiimifiari referunt Mgy* ptii, ftrU&ura inteftini juxta pylorum hoc affir- tnaj*e videtur; non enim facile concipi poteft* qua ratione ttferementa traöGre queänt canaleni adeo anguflum ac hujus inteftini , qui folö chy- io transvehendo videtur fervirejftertus vero éx in- teftini initio per pylortim ventriculUm ingredi,éc éx illo per gulam rejici fvadet ftru<9:ura,quod quo- tidie fe Viaere aflerunt Nili fupra Cairum accö* lx, qui in terratn prodité äiiimal dieunt, quotiés gulam exonerandi illi adell deflderium. Folltculus adeft avellanx tnagilitudine iub äXillis irt xtate prove&ioribus, materiam fpiflam* quas S i» Mö* 196 Clatfis III. Mofchi odorem fpirat, continensj Solicire hic quaeritur ab -dEgypiiis5dum Crocodilum aliquem ceperunt, magnum quippe ab illorum magnati* bus inter odoramenta habitusj in illo quem dis- fccui nullus ejusmodi aderat folliculus. Coit antrorfum, mas feminam mediante roftro ver* tit & fupra dorfum durante coitu rettare facit. Ova ? qux poffidet, medise funt magnitudinis inter gallinacea & anierina , obduéta crulta dura, pa* rum in#quali,nébulöfe albicante, qusé exfaemin* XXX pedum longitudine exemta tunt. : Pingnedo fola inunéta in Rheumari(mQ/V,aridura & rigiditate t e n d i n u m, Tpr x Itan t lfli rmim cl! «#Lgy* ptiorum remedium. Fel ad oeulos valere pexbibent. G®Otra < Sjerittta* tem ufiratum ett 6c certum remedrtjxn Téemina- rum j intus fumunt folum ad gr. y> & pCffuia faciunt externe c. lana borabyeis;, Oculi Crocodili ex Aphrodifiacis ab Ärabibus com* mendatis primum eft 6t fummum , 6c ex illorum fide omnibus confeftionibus Dia-fatyrii - Ifypcin* tbi öcc. imo Ambr # anteponendum. - Dmnum inexplieabile plebcculce iEgypti adifert in^Egypto tuperiore. dum fceminas, quae aquam haurire veniunt 6C infantes juxta ripas fluvii lu* dentes 6c natantes tkpiflirne nccat 6c (»icvorat. In ejusdem ex aqua exemta:, ova (7) foemi* nx ventrieulo invenerunt illi, qui illam coram D:n. Barton Confule Anglise diflecuere. off* fceminarum cx brachiis 6c cruribus focminae cum annulisquje ornamenti inftar geftare folent. Pifcatorum retia fi occurrat rumpit 6c ipti pifeatb* res perieulo exponuntur cnanifefto, Hamum pi- (c& AMPHIBIA. 2P7 fcatormm mveni in difle&i velo palati inferiore, qui illud perforavcrat. AnLEYlATHAN (Crocodilum) komo extrahere pos* fitl quseftionem proponit Hiohui cap. 4. v. 20. q u;p rendo negatj notum fcilicet fuit, etiam il- lius ternpore, artificium anim.fr is pifcatomm ha- mos dc atia inflrumenta deftrue-ndi. Ex vivo defcripfi Cairi 17^1. M. Jan 30* Partes externas, defcripfit Linnxus Am&n.acad. t. p • \2jZ% y LACERTA (CHarn^leon). Cor minimum, triquetrum. Palmo unictis infra Diapbragma , bypocondnum finiftrum occupans, maximus, tenuiffitnus, con- ftru&us valis fanguineis paucis 6c vefieulis aeris jlurimis, diftin&iffimis, artiplis, terminatus in* ferius appendieibus f ^ f. 6, teretibus, membra- naceis, fiduiods, inazquälibus, cui (ingulae ve- fiea aerea adneftitur, connexus ope Peritomei Hepati ad latus 6c ventrieulo infra, Hepar bilobum, Lobis- compreffis, ovatis, interio- rebreviore, magnitudinis proportionatas, colo- ris cx rubieundo nigréfcerttis, Vcftca Vellh ovata, magnitudine pi6, bile lucido- viridi repletaj inter lobos hepatis lita. Pentrutrftis oblongus, cylindricus, -tKrinque angu- ftatus, longitudine poll. H 5 craflitie fere digiti minoris panetibus robultis. Inteftinum. tripliciter inflexum, mefeiterio adne- xum , plusquam fpithamaie, verfus anum valde cralTum , atrum. S 3 JU- 2^8 Clajfis //& Renes juxta fpinam dorfi prope anum, oblongt, pa- rum incurvati, fupeificie ftriati, rnargine alte- ro parum finuati, rubicundi. Vefic&m urinariam jnvenire non potui. Duftum renalem usque ad anum perfecutus fum. Gvaria fubtriangularia , triquetra, Hava, juxta Ifchia, unum utrinque , longit. poll. £. Lien prope renes, orbiculatus 5 nigrefcens, par-» • vus» * Cofite in medio lateris, ad angulum acfcitum flexas 6v in medio mobjles, Mufculi interc ofta fes temiiflimi, membranacei, Lin^ua apice triangularis , attenuata, fcabra, hinc mufctiloia, robufta, fiftulofa, bafi anguftiore, longiffima, fiftulofo ofliculo longitudinali in me- dio, quod ab ofie hyoideS continiwtum,' Physiologica. a) In ventriculo vudimenta var io rum Infe&orurn invenij Tipuloe, Coccionellae, Papilionum, b) In exerementis, quod notatu digniffimum, pai> tem fpicx Hordci integram vidi. c ) Mutatio coloris. Ittcrus eft quem morbum hoc an i mal facile conci- pit inprimis iratus, hinc vix nifi iracundus co« lorcm mutat cx nigro in flavum vel viridefcen- tem, qualis ejqs eft bilis, qui per corpus expan- fus facile confpicitur, ob rpufculos tcnuiflimos & cutem peliucidam. Denna adlau^ om hvilken degamla, Au£fcorerfImyc^ ket be rattat både fant och ofant, jag menar, den fom alla natural-Scribcnter gjordt lå bekant un- der AMPHIBIA. *PP der et hopflickat namn Chamelee {kaffade jag mig lefvande vid denna tiden, da våren fiamlaqkade den utur de hål, dår han om vinteren gjommer fig. Detta artiga djur har (it egenteliga hem- vilt omkring Smirna, i fvnnerhet åt negden af byn Sedizeud: hår fpetar den i trån och fpringer i ft enhoparna. Folket i landet har fagt mig, at han har ht bo uti iholiga trån > jag har det ej Ijelf fett 5 men at han klifver i qviftarna af Platanus , Olive-tråd, etc. det har jag fett. Det år ingen, fom icke vet hvad fom beråttas em detta djurets egenfkaper, huru han antager allahanda (lags fårgor, och huru han lefver af luften, utan at foka något annat til lifvets uppe- hålle. * * Jag forfummade icke tilfålle , at på en ort, dår et iå märkvärdigt djur bor och viftas, gora mig underrättad om defs natur. Landsfolket, fom jag hår om frågat, har fagt om fårgfkiftningen , at om man fätter for honom et klåde eller något annat fom år färgat , få tager han ftraxt an den fårg, fom obje&et har, det han fer. Om fö- dan hafva fomliga velat forfåkra mig, at han lef- ver endaft af luften, utan at någontin åta något, men andre hafva fagt, at de fedt det han tagit et {lags ganlka fmå myggor. Det jag Ijelf fett på den, {om jag en rund tid haft lefvande hos mig, vil jag nu beråtta, ock forft om färgen: at han tagit annan fårg, når jag fatt for honom något fårgat objeft, har jag aldrig fett, ehuru jag gjordt forfok med allaflags får- gor, på åtfkilliga faker, blommor, klåden, mål- ningar m. m. Den fårg fom han aldramåft har, är Stålgrå eller Sv art , fom ftöter något på gråd t. Denna afklåder han fig undertiden, och blifveral- S 4 de- Claffis HL deles Svafvel-gul , fom år den andra fårg jag fett honom oftail antaga. Denna gula f arg har jag fett honom antaga mörkare, fa at han ilotts något på gronr, och ljufare , dä han kom närma- re til hvitt ån gult. Flera fårgor fåg jag aldrig honom ikläda fig, aldrig rod, blå, violett etc. Jag år altfä i den tankan, at alt det man gjordt valende af om Camasleontens fårgfkiftning, ke- iiår demti, at han vid viffa omifändigheter for? vandlar fm fvartaktiga fårg, fom år den egente- liga, uti Guly fom blir ibland mörkare, och i- bland ljufare. Denna ombytning gor han nog ofta. Jag markte i fynnerhet 2:ne tilfållen, fom altid gofvo honom anledning hårtil, den ena var når jag fatté honom i itarka foiikenet, och den andra var, når jag retade honom at blifva arg, fom fkedde endail därmed at jag ilack på honom med fingret. Når han ifrån fvart ville blifva gul få begynte underdelen af fotterna (plantae Sc palmse pedum) hufvudet och defs poifa under halfen (gula faccata) foril at (kifta, hvilket fedan merendels fortfattes ofver hela kroppen. At~ fk illiga gånger iåg jag honom brokot eller tecknad med uora flackar af båda fina fårgor ofver hela kroppen, hvilket gjorde honom vacker. Dä han var fvartgrå, fpånde han ut Ref benen och bypochondrict , då fkinnet fatt tätt in til kroppen, och han fåg mera fyllig och vacker ut; men få fnart hanblefgul, drog han ihop defTa delar, blef tunnare, tom mager oeh ilygg, och ju mera han flotte på hvitt, ju tomare och flygga- re var han, ock aldra eländigail: fåg han ut til fkapnad, då han var brokot til fårgen. Denna hade jag kfvande 24 dygn, från den 8 Martii til den 1 April, utah at han någonfin hade tilfål- le, at få något til lifvets uppehälle* Han var F un- AMPHIBIA; ?oi under hela tiden qvick och liflig, Klef up och ncder i fin bur, älfkade at nalkas til dagsljufet, och rullade iladigt omkring med fina ogon, fom åro et af de ftorfta Skaparens mäftarftycken. De fidfia dagarna kunde deck na år k el ig en fynas , at han tynade af och led af hunger. Han förmåd- de ej längre hålla fig faft vid galleret af buren, uton föll af matthet ned , då en S kolpadda, fom med hon‘om var i fam ma rum, bet honom ock bidrog til hans dod. ff. LACERTA (Stellio). Lacerta Coftordilos. Tournéf, itin. i. p. up. t. no. Rostrum brevifiimum, obtufum, deelive. Ma* xilU aequales. Nares ante oeulos, ad latera capitis, prope ro- flrum, orbiculatte* Oculi ad latera cap. in med io. Orbita margine fu- periore protuberans, eultrata. » Super cilia erena,- to-tuberculata, pupilla parva atra, palpebr & mo- biles, leves. Fertex depretfiis, ft|uamoCus, pa- rum concavus, juxta oeulos elevatus. Collum plicato - rugofum , ut & latera capitis pone oeulos. Gula faccata, facco longitudina- li, comprefib, eultrato. Area aurium exea- vata. Corpus deprefium , ovatum * latera abdominis protuberantia. Dorjvm fuleatum, fquamofum: iquamis aeumine terminatis. Lineee tres Tu» bereulorum Spinoforum in utroque latere abdo- minis, quorum utrunque fquamis fere 7 eleva- tis, acuieatis componitur* S r Cau* $02 Chjfis UL Cauda cylindrica, corporc longior, fquamis fpino- fo-angulatis, verticillatis obfita. Lumbt 6c crura fquamofo -fpinofa. Digiti y utrin- quc, mediis longioribus. Ungues incurvati. CoLoit fufcus cum maculis nigris 6c albicantibus, Ted rnaculas lucido - viridefcentes nonnunquam ctjam aflumit 6c amittit ad latera abdominis 6c capitis, quo ipfo ad naturam Camadeontis ali- quantum accedit, quique adeo non folus hac gaudet facultate colores mutandi. Longit. corporis infra fpithamam, Cauda fpith. i* Locus Natoli* ) Syriate, Palaftina rudera. Arab. Hardun. Ab Tureis necatur, dicunt enim quod caput deeli- nando illos imitctur, dum orationem faciunt. JLACERTA Chamadon. In JEg ypto vidi paulo minorcm Afiatico, non vero Valde frequens eft. p6. LACERTA (xgyptia) cauda verticillata fquamis denticulalis , pedibus pentadaäylis. Caput fubtriangulare, protenfum, collo conti^u- um, illoque paulo elevatius. Rofirum obtufum , breviflimum , a capitc vix di- llinguendum, fupra deprdTum inxquale, pollice ad latera eminentiis duabus, unautrinque, t^r- minatum. Oculi pone rofirum, ad latera capitis, fuperiori parti capitis quam guix propiores. Pupilla atra. Jns fufca. toffulce dux, una utrinque, oblongae, proxime fupra oculos, pone eminentias roitri. Area AMPHIBIA. 30} jirta oculerum profundior ( refpe&u eminentia- vum capitis & roilri ), oblonga, tuberculis mini- mis adfperfa. Spatium inter oculos oblongum, parum elevatum, parum anguftatum. Vertex. in rnedio capitis, pone fpatium praedi&um, illo paulo elevatior, transverialiter oblongus, bre- viffimus. Spatium pone vcrticcm ( ba (in capitis) parum dcclive , verfus pofteriora latiufculum planum. FoJfuU dux, obtongac, latiufculse, una ab utråque parte hujus fpatii, oblique po- fitas. Latera capitis protuberantia, inasqualia. Excavationes duae , una utrinque , pone has protu- berantias, ad bafin laterum capitis femilunares, fatis profundse, gUbrse, sequales, fundo mem- branaceo j an auriculas ? Nares z, utrinque una, ampliufculse, rotundx, margine membranaceo cinclac, juxta apicem 1*0- ftri , proxime fupra maxillam fuperiorem, aequales, latiufculne. La bia mobilia, ma- xillas tegentia, quorum fuperius utrinque ad la- tera terminatur tuberculis fquapiofis, quas mar- ginem ejus cingunt 6c denticulos mentiuntur. MaxilU 2 ollibus quacvis gomponitur. Tuber - cula haec ab utroque latere funt XII, quorum 4 poftericra acuminata, reliqua vero convexa, obtufiffima. dpex labii hujus glaber. Labium inferius fquamis fimplicibus, oblongis, margi- ne fuo tegitur, Denticuh ferraturae funt ©flium maxillx, in maxilla fuperiore, XLIII circjter, tres anterio- res, laterales vero utrinque XX* ex anterioribus medius lätiffimus, parum convexus, margine femicirculari reliquis omnibus longior. Duo re- Jiqui parum acuminati, parum convexi, medio bre- ?°4 CUffis 1IL brcviores , unus ab utraque ejus parte , latcri e- jus impofiti. Låter ales priores 8, minutilTimi, appvcximati , apice fublinearij pojleriores X II, majores, apice didin&i, fubacuminati, poftre- mis obtufioribus. Dentkuli in maxilla inferiorc utrinque circitcr 2.0. Anteriores bfcviffimi, vix diftinguendi j reiiqui obtufifiiaii, approximati, longiores. Collum cylindricum, capitc continuura, ejus c.raflitie, illoque duplo longius, bali latiufcur lum. Corpus utrinqtie valde deprefTum, verfus utram* que ex>remitatem anguftatum, poftice magis, fed fpatio breviore y antice minus, fpatio veror paulo loiigiore , medio latum. Lat era c onvexa, parum protuberantia 1» ventri* cofa* Cauda cylindrica, coipori continua, ejusdemque longitudinis , protenfa, fenfitn Aisque ad apicem anguitior, fquamis fpinofis verticaliter difpo- Ctis tecfca fuperius, inferius vcro fquamis oblon- gis, glabris. Annuh fquamarum funt XXII, maj ores fquamis tere X compofiti , 6c lucceffi- ve minori numero. Sqttama quasvis oblonga, paralielogramum conftituens, cujus anguli mnt prsecifi, m fpinam podice terminata, quas ad aru gulum obtuium a corpore fquama: proccdit. Pedes IV, ad utramquc corporis extremitatem duo rfnteriores proxime infra collum 5 ad late- ra corporis, cylindrici, pofterioribus medio fe- re brevioribus* Femova brevia, cruribus haud crafliora* crura femoribus duplo longiora, iilis continua 6c flexura fola ab iilis didin&a. Pofie- nores groxiine fupra caudam, ad larera corporis, prio- AMPHIBIA. 3°f pdoribus duplo ferc longiores. /Vwor/ilongitudi- nc crurum,illis multo cra{fiora9inferius parum an- guftiora. Crura medioinferiore parum comprefta* iuperioFe cylindrica. Digiti fingulorum pcdum in anterioribus paulo minores, in omnibus compreffi, fquamoft, inseqti/ilesj duo exteriores reliquis brevioies, Gsquaics> reliquis qui .inte- riori proximus eft illo paulo eft longior, qui il- lum fequitur longior 6c iUtim excipicns, qui qtus eft, ab intcrion omnium longiftimus. Lobi pe - dum pltfres. Ungues tcrminant omnes digitos compreffi, declives, acuminati, parum unci* nativ ' p - rv' Squam/e caput, pedes 6: totum corpus tegunt, qtiae incapite heXa-cC o&agona', mixtse, magnae5 elevatar,glabra;in pedibus rhomboidales Sc fubro- tundae, quarura prioreS plan#, glabr# j pofterio- res fpina acuminata nonnull# inftruéfce, quae e^^rnedio ipfarum elevaturj in digitis oblongae convex# , apiceobtufe, imbricatse ybus lineis in quovis digito difpofit#. Squcm qui cylindrici, fupra glabri , fubtus trans- verfaliter crcnati, api cc cnjlati: lobulus vel crifta una utroque latere apicis, qux fubtus longitudi- nalitcr in lamellas div ifa, margine vero crcnula- ta. Sinus longitudinalis fubtus lobulos diffcin- guit, qui apice in emarginationem terminatur. Ungues nulli. r Cauda teres, attenuata, longa, corpus 6c caput limul JoS Claffis 11L fihuil fumta longitudine acquans. Ani apertura tränsverfalis fubtus ad bafin caudas. Colok. Corpus , Qfiput 6c pedes glabra, levia. Punftu* la minima, elevata, fplendentia, per totum dor- ium fparfa. Foraminula minima per abdomen. Squam proportio vero parum diffé: t* In pedibus avterioribus intimus rcliquis duplo bre- vioi'5 2, 7, paulo brevioresj 3, 4 scqualcs rcliquis longiores j f, qui extimus, hifce paulo bre- vior, & 2:do aequalis. In p ofierioribus intimus 6c extimus reliquis breviorcs, z ab imimo illo AMPHIBIA, 3*3 illo longior 5 3 &: 4 reliquis cmnibus longiores 5 sequales. Ungms ut in fpecie antecedente. Squ:m reliqua ordine a- fcendentia ad poftrema, qux longiora 6c apicem pinnas aeuminatum reddunt. Cauda cuneiformis, apice aeuminata, Radiis XX: ultimis breviffimis, reliquis ordine adicendenti- bus. Squamal denfx, afperx, elliptico-oblongx , al- tero latere parum angulato longitudinaliter ltria- tae, altero lublinean. Color Ex olivaceo 6c albicante variegatus per to- tum corpus6c pinnas. P.dorf. 2, ad balin ofliculo- rum,maculas.atrö^rufefcentes habet, qualesetjam ad p. caudas balin duabus linds difponuntur,qux oblon- PISCES. ?2P oblongce, ' fuperioribus longioribus 5c ad radi®s ofliculorum p. ani linea una. Ab domen fupra anum albidum. Gula rlavefcens. Linea lutea pinnam dorfi i :mam terminat, quae transverfalis 6c ad $ :tum officulum ex ten fa, Ma- cula coccinea oblonga in pinnae caudtlis radi.® decimo paulo infra initium. Magnitudo biuncialiss a. cap. initio adp. d. i :mam pollic. 2^ ab initio p. d. i:a ad %\dam poll. ab initio p. d, 2. ad finem pollic. 23 a fine p. d* 2. ad caudae initium poll. £ . Lo c us in Pertu Smirnenfi cap tus 6c defcr. Appendix ad Defcr. Gobii. Mufculi abdominis fupra anum tenuiflimi. Perito - rueum argenteum , verfus abdominis mufculos, vcrfus dorfum nigrefcens. Hepar magnum, ventriculum 6c partem inteftini fequens, albidum, fubtus venis rubicundis per- reptatum, integrum, cordato-ovatum, ventncu- lo fubtus, ope ligamenti , annexum. Fentricnlus brevis, oblongus, craffiuculus, Intejiinum i im- plex, flexuofum, inferius anguftatum. Me- fenierium latum , tenue , venis diftin&iflimis tin&um. Lien oblongus, craffiufculus , breviffimus, utfin- que acuminatus, fub ventriculo ad ejus initium duftui pneumaticoi ope membrante tenuiffimas tinnexas. Duttus pneumaticus angu lhis , longitu- dinc 'ventriculi , ejus orificio inferiori infertus, Longit. p. ani pollic. i§.j tem vidi in quo reliqua proportionate longiora. 3 fpithamas continen- Grcec. hod. ycQia, u 3 3 jo ClaJ/ts IF.' infra initium veficae aérecc incipicns. 'Feficula aérea a Diaphragtuare ad anum extenfa, verfus diaphr. ampla, verfus anum circa medium aia* gultata, adeo ut utriculi figuram gerat* FeftcuJa / eminales , in mare, ab utraque parte ve* liculae aereae, una utrinque, eique uno margi- ne ope membr. tenuiffimas annexse , illius longi- tudine, fed inferius ultra illam extenfas* fupe- rius vero apicem ejus non attingcntes, oblom. gas, fupra planas, fubtus angulatae, bifidas. Renes juxta fpinam dorfi, longitudinales. Appen» dices pylori nullos, in pluribus individuis ex* aminatis, obfervare potui. Tuberciila in fuperficie concava branchiarum lineis 2. difponuntur, quorum extima in i:ma fub- peftinata, reliqua brevia, obtufa, diftin&iffi- ma. 70. SCORPiENA pinnulis ad oculss & nares. Art. Gen . 47. Caput & Corpus cathetoplateum. Caput decli* vé. Corpus anteriore parte convexum, latiufcu- lum, poiteriore declive verfus caudam. Maxilla fupcrior infe.riore longior. Ofla maxillae tria: anterius femicirculare , pofteriora, unu-m utrinque, triangularia , bafi libera. Denticuli in fauce öc maxillis minutiflimi, aliquot lineis dis* pofiti. Lin&ua glabra, obtufiffima, breviflima. Riftus o- ris magnus. QcuVt fibi valde vicini prope verticem capitis , ori quam fini operculorum Br.mult© propiores, fa- tis PISCES. 33i tis magni. Pupilld nigrcfcens. Iris ex aureo rufe feens. Aculei per univerfum caput plurimi, fubacumina- ti. Tuber eula 2, elevata, iupra oeulos, femicir- cularia, inxqualia, fub quibus alia duo mino- ra Fovea inter oeulos , baii triangularis, apice oblonga. Pinnulx 2:ae ad oeulos, parvx, mem- branaceas, alise minores juxta nares. Tuber* ^/Ä/^tnangularefupramaxiliam fuperiorem. Na - res proxime fupra hoc, infra oeulos, fatis ma- gnae, rotundx. QpercuU Branch. laminis 2:bus conftru&se : Su - perier inxqualis, terminata aeuleis quatuor, quo- rum poftremus longior, anterior obtuftor, in* ferior triangularis , margine membranaceo. An- guli & uo, longitudinales, elevati, apice aculea- ti, verfus batin hujus laminse. Membrana Branch . offic. 7, arcuata: fuperioribus longioribus, la- tiufculis* reliquis ordine minoribus. Pinna Dorsi unica, per totum dorfum extenfa, medio humilior. Radii XXI : quorum 12 acu- leati, (implicesj p apice divifi. Ex aeuleatis 1 :mo breviorj z :dus %:tio 6 fcqq. arquales, 3 hos exeipientes omnium breviffimi. Ultimus ex a- euleatis his duplo longior. Ex divifis 7 fpino- fis iunt longiores, 2 ultimi reliquis paulo bre- viores. P. Pectorales abdomini quam dorfo propiores, apice rotundatae. Radii XVI , apice di vi fi : 6 inferiores ordine deerefeentes > rcliqui sequales. P. Ventrales proxime fub pedtoraiibus. Ra* dti Vi: quorum ultimus aeuleatus. Caud a apice linearis. P.eaudse Rad. XIII: omties apice divili. U 4 P. 35*. ClaJIls IV . P. Ani caudae, nu am capiti propior-, ofTic. VIII: quoruni 3 aculeata: 1 :mum brev ms; 2, 3, aequa- lia i reliqua apice divifa, aculeacis longiora, as- qualia. Squama parvac , levcs. lat er alis fupra oper cs branch. ad finem capitis incipiens, jnitio parum dcorfum flcxa, cas terum recta, Grac. hod. < tkoqttivu * Locus: Ia /Vta' Smirticnfi capta Sc defcr, 71. CHALTODON (maris rubri) aculeis in utroque lutere ad caudam duobus . An Chsetodon ni gr e feens 5 albefeente aquali «- trinque aculeata. Art. fpec, po. Caput cathetoplateum,declive, lateribuscompres- fum, dorfo convcxum, apice feu roftro obtu- fum, rotundatum, Jlpertura oris refpeftu magnitudinis parva. MayiU /*?2equalcs, inferior latior* reduftilia, den** tes vix tegentia, Dcntium linea una in quavis maxilla , qui contigui , aeuminati, hinc convexi, inde parum ineurvati, planiulculi, sequales. Sinus in gula, proxime fub maxilla inferiore, ad angulum obtufum inflexus, valde profundus, a- perturam gulae mentiens, cujus margincs labiare- prefentant , quorum fuperior infenori fuperex* tenfus, Sc anterius proceflum parum protube- rantem habet, Opercula Branchiarum rotundata fimplici lamella , vel duabus ar&iffime unitis conftant, quod in fic- co fubjecto diliingucrc non potui. Alem* PISCES, 3?? Membrana Branchioft. operculis te&a, quantutn in fubje<5to ficco videre licuit, cfTic. erant 4, quo- rum 1 longiflimum, reétum, pianum, gracile 3 2. primo sequale, Ted brevius* 3. 4. minutifli- ma , triangularia. Brancbue fpina conica robufla, fiipcrius planiufcu- la, fubtus 5c lateribus convexa, apice convexa, obtufa, e bafi capitis oritur ante oculosj a bafi lata partem pofteriorem verticis ccnftituente angulum acutum a capite , elevatur, ultra dimi- dium dorfi capitis extenfa. Oculi juxta bafin capitis, proxime infra verticem, magni» CoYpus valde cathetoplateum, latunr, tenuuifcu- lum , lateribus planiufculum, dorfo 5c abdomi- ne cultratum , a capite ad caudam fenfim decli- ve, juxta caudam anguilum, teretiulculum mi- nimo fpatio. Pinna in univerfum VII. Pectorales juxta o* perc. br. perpendiculariter litse, gulse quam dorfo paulo propiores , apice oblique decrefcea- tes. Rachi XVII, quorum 1 fimplex; reliqui, ramo (i, nodon. P. Ventrales in abdomine diredte fub pe&ora- libus, adeoque roltro valde approximativ radii VI, quorum 1. fpinofus, teres, aeuminatus, ro- buitus v reliqui fimplices, nodofi. Pinna Ant, paulo infra vcntrale|jncipiens, nd cau- dam fere extenfa per univerfiim abdomen: radii XXVI, quorum 1. 2. fimplices, fpinofi, ro- bultiufculij reliqui fi (5, nodofi. P. Dorsi unica, ab initio dorfi ad extremitatem extenfa, sequalis, vel fenfim paulo humilior» U y Ra* ?$♦ CUJJis IV. Radii XXXIII. horum G. priorcs fimplices, aculeati, robufti; reliquififii, nodofi. Cauda lata, apice lincaris -y radii circitcr XXVI, omncs ramofi exceptis exterioribus, qui fimpli- cc-s, nodofi, breviflimi. Aculei utrinque duo, juxta caudam ad latera corporis, unus ante al- terum hprizontaliter pofiti, falcati, robultiflimi, lati, plani, ilriati, mediante bafi expanfa , lata, robutta, corpori affixi y anterior polteriore lon- gior elt in latere adverfo, brevior vero in aver- io, vix finc intentione fingulari Creatoris. Linen later . pone oculos incipiens, 6c fpatio pollicis infra dorium percurrcns, eadem directione ac P, dorfi. Anus proximc ante p. ani, inter hane 6c ventrales, adeoque capiti valde proximata, ampliutcula, margine fubcallofo cin&a, orbicularis vel fub- ovata. Squama contiguce, denfiffimx, parvse, corpori affix2e,luperficie afpera:, unde corpus ad taetum digito, a cauda verfus caput dudto, afperum valde fentitur. Longitudo ab apice roflri ad extremkatem cau- da: ped. if. Capttts poll. y, ab apice roltri ad p. ventr. poll. a P. ventr. ad p. ani poll. 14 y a p. ani ut 6c dorfi ad caudam poll. z. Lougit, lpin* capitis a bafl ad apicem poll. y, partis elevatse poll. z. Caud a poll. 3. Latitudo maxima juxta p. ani 6c dorfalis initium lpith. 1. poll. iy ad lineam later. fpithama* ab illa ad p. dorfi pollicis. In medio laterum fpith. 1. juxta caudara fpatii teretis crafiities poll. 2. Cauda latitudo poll. 3. Aculeor. lin. 6, latitudo ad bafin lin. 5. Lo- PISCES. ilf Locus: A/are rubrum. Cairi fiecatum, repletum vidi 8c defcripfi. 72. SPARUS (Mormyrus) maxilla Juperiore longio- re ÖV, Caput 8c corpus cathethoplatea, Caput parum deelive, roltrum acutiufculum. Dorfum parum depreflum. Dorfum cap. acutum* abdomtn convexum , latera mediocriter con- vexa. Maxilla fuperior , inferiore paulo longior. Dentet in maxilla 8c a lateribus faucis lincis 4. 1. y. di- fpofitij anterlores acuminari ; polleriores f. mo- lares tuberculati , poltremis majoribus. Opercula Branch. laminx 2, fubrotundo-angu- latx , fuperiori angulo obtufo anterius termina- to, inferiori angulo minimo acutiufculo poftice, Angulus longitudinalis in lamina fuperiori il- lam in 2 partes dividens , quarum fuperior area, ut 8c lamina interiör fquamofaj pars vero intermedia f. inferior lamina fupra glabra, niti- da, maigine inferiori longitudinaliter llriata. Oculi, nares 8c linguaut in Sparo rfurata. Mem- brana Branch. offic. quinque, diftin6ta , lata, ro- bufta, fuperficie exteriore convexo, interiori )lano, ordine fucceflivo, a primo ad poftremum ongiora. Branchia 4. Tubercula Branch, in i:se åranchix linea extifna peftiniformes* reliqua >revia rotunda, P. Pectorales abdomini quam dorfo multo pro- piores, fub medio operc. branch. fhx, offic. XV: 1, 2, apice fimplicia, breviora* 4 longiora* re- liqua fueceffi ve decrefcentiaj onania apiceramo- fa» 536 Clajjis IF. fa 5 i f ego nameravi oiTa. Jr tedins 14. Vide Ar te- dt, genera p , 37. n. p. P. Ventrales proximc fub pe&oralibus, a fe in- vi<*em YcmotK, ojficulis fex: 1 fimplex, nodofum, reliquis longius. ilongitud. primi, apice.bifidum* fequentia fiicccflive breviora ramofa. Anus inf.u medium abdominis. P. Ani oflic. XIII: tria priora fpinofa, robufta, brevia, quorum 1 :mum reliquis brevius* fequentia aequalia, apice ramofa* P. Dorsi unica* offic. viginti tria äut ultimum ofticulum ex ramofis, bipartitum crit, aut oflic. 24* pofterius ego crederem, narn usque ad ba- fin ab.aatecedentcdiftinäum, 6c apice di ftindtiffi- nie ramofum, quamvis tenuius. Undecim acu- leata, robufta, quorum wmum brevius reliquis, 2 brevius tertio, tertius quanto, 4. p. <5, tequa- lia^ reliqua fuccefUve breviora. Ex ramofis o- innia fere arquälia, exceptis anterioribus, quae parum breviora. Cauda bifurca oflic. XVIII: \:mum utrinque fim- pliciffimum , nodofum * reliqua ramofa, inter- media breviora. Squarrue m agnas , cllipticae , altero latere convexo, altero lincari, longitudinaliter ftriatas. Lima lateralis juxta bafin operc» br. incipiens, dorfo multtim approximata (pollicis fpatio di- ltans), re£ta, asqualis. Annuli ( fafcia ) transverfales , nigrefeentes, utrin- que a pinna dorfi ad medium abdominis pereur- rentes , numero fere p ad 11, quorum intérme- dii longiores j fpatia intermedia ut Sc abdomen , argentea. C&put cx casruleo argen teum. Locus': Portus Smirmnfis * 7J- SPA- PISCES. B37 73, SPARUS (Aurata). Art. gen. Sp. t* Co rp us 6c Caput valde catbctoplatea. Dorfum acutiflimum. A b domen crafliufculum, fubtus iu- pra anum planum, infra acutum. Corpus proxi- ine fupra caudam, infra p. dorfi 6c ani, anguflu- tum. Dorfum 6c caput ab initio pinna? dorlalis valde deelive. Caput fuperius glabrum , coloratum. Oculi proxime infra verticem , sequali diftantia a line operc. brancli. 6c apiccm capitis, magni. Jns argen tea, pupilla nigra. Nores z utrinque > Una proxime ante oculi orbi- tam fuperiorem , oblonga, ampla, fuleum ver- fus oeulum emittens. Altera ante illam, yefti- ci paulo propior, minor, rotunda. Tuhexcula 2, unum utrinque, pone isares maj ores, in fuperiore 6c ante.riore parte orbitar ocuh. Riäas oris parvus. Lingua baft crafTa, apice cylin- drica , inferius palato ope membrana? annexa. • Labia lata, refiexilia, apice tenuiora, lateribus crafla, dentes tegunt. Dentes primores in utraque maxilla 6 , longiores, fu* perficie externa coiVvexi, parum arfcuatij inter- na concavo planiufculi , apice parum obtufi. Pofleriores f. molares in inferiore maxilla r 6, o- &o utrinque, tubereulati. I11 maxilla fuperio- re 10 utrinque, tubereulati, prieres apice ali- quantulum aeuminati. Tuberculorum intra dentes, lineae tres. wma tuberc. habet circiter 12, quo- rum 3 pofteriora majora, anteriora minutiffi- m;t; z:a f. intermedia 10 > z poftrema orrrnium maxima, fequentia 3 ordine majora, p ante; i o ra mi' $j8 älatfis IV. minima; Lineatertia quae extima & tubercu* lis maxillar proxima, tuberc. f, pollremis majo- ribus, anterioribus paulo minoribus; inter hane & fequentem fuperius lineola 4. 1. f tubereulo- rum parvorum. Fauces & Lingua glabra. Den - tictili min i mi pone anteriores , acuti. Operc* Branch. rotundata , angulata , fquamofa. Angulus unus utrinque, mollis, in medio iami- nx fuperioris angulo arcuata, margine longitu* dinaliter leviffime ftriata. Memfrr. Branchiojl. oflic. p, robufta, lata, diftin- fta, parum arcuata, ordine ab interiori mino- ra. Brancht# 4. Tuberc. Iineas2, in fuperhcie concava,quorum extima, in 1 \ma , longiora mollia. Linea Jateralis in parte fuper. opeic. branch. inci- piens, dorfo multum approximata, initio pa* rum deorfum flexa. Pinna Dorsi unica, duor. pollicum fpstio a capitc incipiens, £c imius pollicis 1'patio a cauda de(i- nens. OJJic. XXIV. horum u.robulla, fpino- fa; reliqua apice ramofä, mollia; ex fpinofis i:mum breviffimum , 2 paulo longius, 4 fequen- tia longiora, aequalia ; reliqua ordine breviora. Ex mollibus, anteriora longiora, reliqua fuc- ceflive parum deerefeentia. P. Pectorales abdomini multum approximata^ , apice attenuatte, fatis longae. OJJic. XVI: 4 prima a dorfo numerando ordine adfeendente ma- jora; 3 fequentia longiflima ; reliqua ordine de- fcendente deerefeentia; omnia apice ramofa, fuperficie transverfaliter incifa. P. Ventrales, proxime fub peftoralibus ift ab-» domine, a fe invicem valde remotae. OJJic, V I. quorum 1 :munt feauenti paulo brevius, fpinofum, fim- PISCES. fimpliciflimum, robuftumj reliqua ramofa, fuc- ceflivc dccreicenna. P. Ani offic. XIV: homm %:a fpinofa, robufta, quorum i :mum breviffimumj reliqua ramofa, quorum 4 anteriora longiora, fequentia fucces- five breviora. Cauda medio bifurca. Pinna oflic. XXII. ramofa, transverfaiiter articulata; z interme- dia breviora y reliqua utrinque ab illis ordine a- fcendentia > ultima vero limplicia , breviora. Membrana:, inter odicula intermedia, latiores bafi, apice angultatx. Color: Caput fuperius nigrefeens. Maculaaurra inter oeulos. Corpus fupra linearrt later. lineis 6 nigrefeentibus & totidem albicantibus conftat, horum nigrae latiores, albicantés vero angu (tio- res. Corpus reliquum infra lin. later, argenteum. Squama ampla: , fubellipticx, longitudinaliter ftriatas, ftriis in centrum latere fuperiore (qua* mx concurrentibus. Peritoryeum nigrum, latera abdominis interius in- veftiens. Inteflinum melenterio laxo diftinetifii- mo annexum. Mejenterinm venis eleganter di- ltin&um Jnteftinum t riplicirer intertum. Jppen- dices pylori tres, crafli. Vefica aerea longitudina» liter per fpinam dor(i extenfa. Magnit udo varia, cubitalis & fupra. Grace hod. reliqui fpinofi, fimplicifiimi. Pinna Pectorales rad. X, ramofis, abdomini quam dorfo propiores. Pinna Ventrales rad. VI, ramofis, medio in- ter anum 8c gulam litas, laxas, abdomine in- fcvtz. Pinna A ni rad. XIII, quorum 2 priores fimplices, fpinofi j reliqui apice fifiiles, molles. Pin* PISCES. 341 Pinna Caudä npicc mquaiis rad» XVI, quorutn 2 extrem i breviflimi. Color: Dorfum fufcum fupra lincam kteralem. Latera infra lineam lateralem lineis 4 fufeis nota- ta. Abdomm albieans maeulis fufeis adfperfum. Pinna Dorsi, ani &c c au dm maeulis ferrugineis plurimis notatas. P. pettor. & ventK albicantes j vidi £c viridem ejusdem fpeciei yarietatem, eu- jus fola cauda? pinna maeulis ferrugincis erat ad- fperfa* Lo c us ; Smima* A dd end a. Branchias 4. parvm. Squama ämplm, durm fed non afperrn, figuva irregulares 3 omnes tamen bafi reftiiinea, verfus bahn longitudina* liter ftriatas. 7/. SPARUS nilotictiS. Corpus & Caput catbetoplateå. tfaptit ad a-* picem parum aeuminatum. Latora parum con* VeXa. Abdomm &: dorfum åsqualitei*, nec multum con* vexa* i)entes in utraque maxilla 1: primores longi, arcua- ti, aeuti, Canini m utraque maxilla, duo. Molmes utrinque circiter 243 omnes labiis tedi i, Ocult vertici capitis quam gulas propiörer, röftro ctjamquam fini opereulörum braneh multopro- piores. iris paliido rubefeens, Pupilla nigre- feens. Opercula braneh . trialigularia , angulo valde obtufo X tet-». 541 Claffis IF. terminata, conftant ofle unico, apice extremo Gartilagineo molli , qui cutis eft continuatio. Anus in abdominis medio. Pinna Dorsalis unica, radiis XXI: quorum 7 primi fimpliciffimi, reliqui apice bifidi. Pinna Pectorales rad, XIII apice bifidis, ab- domini quam dorfo propiores. Pinna venirales z fibi vicina:, ofT. V. bifidis, capiti quam ar.o propiores. Pinna Ani oiTic. XIV bifidis. Ca ud a cequalis offlc. XIV. \\mum utrinque fim- plex, rcliqua 4fida. Color. C-aput luperius nigrefcens* maculac flave- fcentes, tres anteriores majores,pofterioribus pau- lo minoribus .Latera capitis&op&xc br.fupraflava. Opercula br. macula nigra terminata. In dimi- dio latere linea coerulea utrinque. Dorjum ex fufco nigricans, hinc linea coerulea qua: lupe- riori continua, deindein mucrones 16 divifa* fc- quitur linea flava, fupra lata 6c obfcurior, dein- de anguftior 6c faturata magis. Macula nigra in utroque latere in fr a lineam flavam ubi angu- Itari incipit. Hane exeipiunt mucrones 1 z coe- rulei, fuperioribus xquales 6c alternatim refpon- dentes. Latera dimidia 6c abdomen album. £ an- da ex fufco 6c fl avo variegata. Pinna Dorsi oflic, 2 'dum apice rubrum. Pinna reliquae albidae. Mernbr. Branch. olT. f, quorum 1 :mum reliquis di- midio brevius. Locus: Nilus. Incolts Girelle. 76, SPA- PISCES* 343 7 6. SPARUS galilxus. Jlrt. Corpus 6c Caput cathetoplatea. Caput valde de" clive. Roftrum breve. Maxilla fuperior longior. Jper- tura oris parva. Denticuli conferti m maxillis* palatum 6c lingua glabra. Narcs mcdio inter oculos 6c rollrum, prope verti- cem, parva?, orbiculatie. Oculi in medio capitis prope verticein, protube- rantes , magni, pupilla atra. Iris fulva, fubtus 6c fupra margine nigrefcens. Opercula Brancb. fquamofa. Membr. brancbiojl . Rad. V. Branchi* 4, fupra pe&inatse. Pinrue VII. Dorsi unica, per totum fere doifum extenfa. Rad. XXXI : 14 pollremi molles, lon- giores. Anteriores fpinofi 3 umus brev ifli mus* P. Pectorales acuminatae, Rad , XI: medii longiflimi. P. Ventrales fub pe&oralibus. Rad, VII. P. Ani prope erfidam. Rad. XV: tres anteriores fucceflive longiores, fpinofi* Cauda xqualis. Rad . fere XX, ramofi. Jmts infra medium abdominis. Dorfum 6c Abd. infra anum aeuminata* Ltnea later. prope dorfum re£la. Color. Findia funt Caput, dorfum 6c pinna ani. Latera abdominis argentea . Abdomen albidum. Pintue albidx. Longitudo fpith. 6c poll. z . Lat it. fp-ith. Squam* amplae , leves deciduse. Locus: Lacus Qenezareth in Galilaea. X i 77. LA- 344 ClaJJis 1K 77. L ABRUS Pavo, Corpus oblongum. Latera admodum convexa* prope caudam comprefla, plana. Abäomen fu- pra anum convexum, infra acuminatum. Dor- fum { ubrc&um, acutuni. Caput cathetoplatcum -y latera capitis infra ocu- los valde projuberantia^ vertex parum acumina- tus, ante oculos vcrfus roftrum fatis declivis. .Rejlrum acuminatum , breviufculum 3 diftindHfli- murn. Maxilla asquales, inferiore parum acu- minata, fuperiore obtufa. Labia crafla, mobi- lia 5 dentes tegentia. Dentes in maxilla utraque, aeuminati, teretes, pa- rum admodum in fuperiore ineurvati j horum duo anteriores in utraque maxilla reliquis duplo funt longiores & illis robultiorcs, qui in fupe- riore dillant a fe invicem, in inferiore vero con- nivent. Dentes in fauce videre non po tu i. Lin^ua ad fauees membranacea, tenuifcula, apice obtufa libera. Opercula br. lsevia, glabra, cuticula te&a : lamel- la fuperior triangula angulo verfus gulam fpe- dtante. Inferior irregulari membrana craifa ter- minata, fuperiorem latitudine xquans. Oculi prope verticem ad latera capitis. Pupilla a- tra. lris coerulea cincla interne annulo rubente. Memb r* Branchioft . nuda5 raaiis inftruéta VI , gra- cilibus, fucceflive minoribus, fuperioribus latiu- fculis. Gula aeuminato - angulata. Pinna in univerfum VII. Dorsi unica, inftrufta ra- PISCES. 34 y radiis numero XXI, quorum 8 anteriores bre- viufculi, duplicati Q Art.) rcliqui his longiorcs, ramofi, omnes valde diftantcs. P. Pectorales proxime operc. Br. abdomini quam dorfo multo propiores, apice anterius ro- tundato-obtufs:, polterius declives. Rad. XI V ram o (is. P. V ENTR ales direéle fub Pe&oralibus, admo- dum breves, Rad , VI: i (impl. brevior nodofusj 2, 3. longiores* rcliqui decrefcentes omnes ra- mofi. P. Ani ab ano ad caudam extenfa, brevis. Rad> XIV: 3 priores brcvifiimi fimplices, aculeati* rcliqui longiores ramofi. Cauda bifurca, medio plana, angulis acuminatis. Rad. XVI: medii 6 acquales , brevioresj rcliqui utrinque longioresj extremis breviffirmsj omni- bus ramofis. Linea later. dorfo valde approximata , prope caput parum furfum incurvata , deinde refta ad cau- dam tendens. Anus in medio abdominis, apcrtura parva orbicu- lari. Color admodum varius 6c egregius. Rollrum ccerulco viridefcens. Gula & abdomen fupra anumcana. Fertex & latera abdominis. . . . Caput grifeum, lineis cqeruleis flexuofis reptantibus, latiufculis notatum. Dorfum ante pinnam, (upra lineam lateralem, par* vo fpatio lucido viridefcens. Mac ul a flava nd radiees pinn. peétor. Pinna dorf \ radius t :mus lucido viridis ; 2, 3, 4, fanguineij X 3 re- 34 6 CUjJis IF. reliqua pars apice ccerulea, hinc atra 5c infime luciuo virideiccns, quorum quisque color par- tem conlticuir. P. Peftor. canas, apice nigri- cantes. P . /J dom, can:e. sint dimidia parte infer. nigricans, altera coerulea. Cauda ex lineis eC maeulis rubentibus Sc coeruleis compofita, radiis exterioribus & angulis irigri- cantibus. L itera abd . cx lineis transverfiilibus viridelcentibus cv grifeis vel ferrugineo-flavefeen- tibus compofita. Fafcia lucida vindis ad initium abdominis & linea angufta ejusdem coloris ante fafeiam brevior. Squamx ampla:, leves, llriata^ , tenaces. Longitudo fpithamaiis. Latit. poll. 2. Locus Mediterrancum ad litora Syr: a: inprimis. 78. L ABRUS nilotieus. Caput & Corpus cathetoplatea. Caput fuperius bafi 6c anterius convexum, lateribus parum con- vexum, fupra oeulos planiufculum vel potius parum* exeavatum , apice feu roftro brcvillimo, obtulo, 1'urfum fpedtante. Caput a bafi ad oeu- los Sc lateribus fquamis tegitur, ante oeulos fu- perius nudunij ab apice ad baiin valde aleen- dens, sfperiura eris parva. Lingua cultrato- convexa , cartilaginea , craffiufcula , verfus apicem angu- itior, patato affixn. MaxilU sequales. Denticuli in maxilla utraque 4 fere lineis difpoliti , qui in exteriore linea bre- ves, tenues, teretes, parum in-nrvati, apice icabro - uncinulati , per paria remoti* reliqui rmnutiflimi, ieabri $ lingua, palatum 6c fauees glabra. Ntres^ PISCES. 347 Närts , utrinqae una , ad latera verticis, mcdio interoculos, orbiculatae , pavvas. Oculi in medio fere capitis, vertici quam gulac pro- piores. Pupilia obicure- coerulea. lris argen- tea, annulo flavefcente interius cin6ta. Opercula Br. laminis 2 compofita: fuperiore fub- triangulari angulo obtufo, inferiorc rotundata, lata, margine inasqualiter repandoj utraque fq ;amis tefta. Membr . Brancbioft. radiiscompo- nitur f , arcuatis, fucceflive brevioribus, infe- riorc tcneriore. Branchia 4, fuperficie arcuatse, pe&inatae; tuberculis in exteriore longioribus, in interioribus breviflimis. Dorfum cultratum, parum verfus caudam declive. Latera parum convexa. Abdomen a gula ad a- num crafliufculum , planiufculum , pone anum compreffum cultratum. Spatium corporis a pinna dorfl 6c ani ad caudam, prsecife anguftatum, compreflum, attenuatum, latiuiculum. Pinnör/£ bifida. Pars anter. rad IX a- euleati fimpl. anter* & potter. brevisfimi. Pars pojier . rad. XV: i. acul* P. peftor. infra med. later. rad. XV ramofi. P . Fentr. dire&e fub pe&oralibus 5 fW. VI: 1 a~ cuto. P. ani propecaudam, rad. XIV: 1*2. 3.. fimpl. aculeati fuccesfive longiores, reliqui ramofi de- erefeentes* Cauda parum bifurca 5 rad . VIII nodofi vel ramofi* infra medium abdom* haud magnus. Lima later ; redta prope dorfum* Squawa ihomb. cap.operc.br. 5c corpus tegunt, Caput antc oeulos nudum. Color argenteus infra, fufcus fupra lineam later* Pinna .Fentr. ani £c ultimi radii 2:d*e dorfi rubent. Caudse fufea. jippend. pyl. intett. hepar & vefica aerea ut in 1; ma artedii. Magnitudo r.ma Årtedii. Promifcue ad litora Meditcr. aEgypti. Arabis Charms, Damiatas. Videtur Sciana Arab. Kefchr. (vid. defeript.) va- rietas, maxima ejus diffentia conflat in cauda. §2. PERCA CLuth) dentibus longiufctdis , difiicbis , aeummatis inferius dupheatis * Forma cathetoplaiea. Y * Ca- Y CO fS ClaJJis IV. Caput oblongum, Vertice parum acuminatum, la - teribus fub oculis convexum, pone perpendicu- lare. Roftrum acuriufcuium. RiSus oris magnus. Max ill 1* fimpl. flcxu-olus, reliqui ramofiilimi. Cauda apice integra rotundata, radii fere XX* Anus 5c Lin. later. ut in congeneribus* Magnitudo Sci&n lamina fupenore op. br. antevius. aculeata. Art * p. Figura capitis & corpöris cathetoplatea. oblongiufculum juxta roftrum glabrum. angullatus, fubacuminatus inter oculos, ante illos parum convexus. Latera capitis anterius 6c poftice planiufcula) medio parum convexa. Roftrum auenuatum , apice fubacuminatum, lon- giufculum 3 furfum fpeörans. Ma stilla juperior inferiore brev io r , illaquas multo obtufior, Inferior lubacuminata , fupenore lon- gior latior. Ritlus ons fa-tis magnus, valde fur- fum direftus. Bentes minimi fcabri a) in maxil- la utraque conferti lineis fere 4 öifpqfiti. b in Y z offi- C la (fi s IF. ofliculo $:angulari palati ponc maxillam fuperio- rcm. c.) ad latera palati, longitudinale ijatium denticulis minimis confcrtis oblitunu Lingua cartilaginca comprefla horizontaliter lateri- bus verfus bafin parum protuberans, ante me- dium laterum parum emarginata, pice obtufate- niufcula, fubtus omnino libera, bafi gulse ope ligamenti adnexa. Oeuli juxta verticem ad modurn vicini, ro fl ro val- de apprcximati protuberantes , nulla cute com- muni tedci. Pupilla rubicunda cindta annulo fufcö. Iris pallide rube feens. Hares utrinque z proxime ante oculos, infra ver- ticem , anteriores lobulo tedtx, pofteriores patu- lae, baud magnae fubovatac. Opercula branchiarum fquamis techt, lamellis tribus conflrudfca *, fuperior fubtriangulans latere ante- riore 8c angulo aculeatis_ bad pedbinuto * fenata. AcuUi lateris 3 acuminatLduri, breves, 'angulus u- nus robuftus, aeuminätus, longitifculiisi 1 Serra - tura bafeos cequalcs, difbincbx pecbiriatim , acu- minati breviufculi* Inferior triangularis latere anteriore fubconvexo, pofteriore 1 i ne ari , bafi lineari a fuperiore te£ba, angulo aeuleato, acu- leo comprefTo, aeuminato majufculo. Jnterior fuperior is 6c inferioris margini anteriori fubjcdba, in medio divila, hinc duplex dici poteft , tenuis ferhinularis , apice angulo fubäcuto molli ter- minata. Membrana Branehioftega ofliciila VII. continct, ar- cuata, comprefla,' fucccilive breviora, duobus primis ab opcrc. tedtis. Branchia IV, tubereulorum in luperficie nrcuntx lincac 2 , quarum \\ma in duabus prioribus tu- PISCES. 361 bercula habet pe&inata rigida longa, in z\äa Tunt brevifiima fcabra, convexa, qualia funt in utra- que linea duarum inferiorum. Dorfum a capite ad p. D. parum adfoendens conve- xiimj ab initio p. D, ad fmem declive parum acu- minatumj. pone p. d. cum abdomine anguliatum , rectum, convexum. La t era ab>iomini> fupra lincam lateralem parum, in- fra vix convexa. Abdomen ante p. ventr. planumj incer p. ventr. 6c ani convexumj jnxta p. Ani pa- rum aeuminatum j pone p. ani planiufculum attenuatum. Pinna? in univerfum VII. Pinna dorfi unica fed duplicem metiens , in medio nempe usque ad bafin divifa, fed contigua 5 ;fupra me- dium dorfi incipiens 6c pollice medio fupra caudam terminata. Anteriur ejus pars ofiiculis VIIL acnleatis robuftis conftat, horum j. brevifiimum, reéhim , acuminatumj 2. 1 :mo duplo longius, parum arcuatum, aeuminatum; 3 omnium longifiimum, parum arcuatum, robuftis- fimum, pbtufiufculum > reliqui fuccefiive brevi- ores usque ad infimum, quod breviffimumj omnia redta aculcata. Pofterior anteriori ad bafin con- tinua, Radiis inftrudta XIII , quorum i.fimplex aeukatus; z:do dimidio brevior$ 6 fequentes fen- fim longiores, 8- 11 reliqui? longiores, z poftre- mibreviores, omnes ramofi. Membrana partem anteriorem formans ampla eft inter pinnas. P. Pefforales juxta operc. Br. abdomini quam dor- fo multo propiores, tenues, apice sequales, fub- lineares. Raåii XVI: exterioribus 3 utrinque fuccefiive brevioribus , reliqui sequales, omnes limplices nodofi. Ventr . in abdomine proxime direftc fub pefto- Y 3 ra- 362 ClaJJrs IV. ralibus, apice oblique rotundat*. Radii VI. quoruQi t limplex , aculeatus, rcbuilus, 1 :do dimidio fere brev io j 1. y.tio paulo breviorj 3 fe- quentes fen lim decrefcentes. P. Ani diredte fub T. da Dorli anterius humilior. Radii XII, quorum 3 priores fimpliccs aculeati, robufti, reliquis dimidio brevioresj wmo brevis- limoj 7 fequentessequales-, z polterioresfucccllive breviores ex his 2 anteriores funt limplices, a- pice molles, rcliqui ramoli, omnes nodoli. Cauda apice integra rotundata. Radii fcre XX. ab exterioribus qui urrinque breviflimis ad medios fenfim longiores, mediis 4 longioribus asquali- bus, omnibus ramo (is. Anus infra medium abdominis. Linca later aln fupra hammarn fuperiorem operc. branch. pone ocuios incipiens, prope dorfum usque ad p. dorfi initium parum arcuata currens, hinc magis deorfum tendens, circa medium p. dorli 2 :da deorfum ineurvata, deinde redta per medium lateris ad caudam usque pergens. Squam medioeres tenues, molles, non valde tena- ces, lateribus cc bafi lincares , apice rotundatas, fubafperae, breviflime ferratae, corpori 6c operc. branch. impolitsc. Color: Fufca funt vertex, dorfum ad dimidia latera abdominis, opercula Br. proxime ad verticem, pinna dorli 6c caudx. Exalbido argentea of/erc. br. inferius, latera abdominis dimidia 6c abdo- men. Albida funt reliquae pinnas. Peritori/fum tenue argenteum. Appendtces pylori fe- re VI. crafli, longiufculi. Vefica aérea ampla per PISCES, 36$ per totum abdomen juxta fpinam dorii usque ad an um ex ten fa. Magnitudo ingens , vidi 4 af pedum longitudine &: 100 gg pondere. Locus: Nilus juxta &: fupra Cairum. Jrabis Kcfchr. Gallis in aegypto Variole. Sapor carnis dulciufculus, optimus. Confijlentia baud dura. Color candidiffimus. Inter optimo sNili pifces, qui dum integer grandis- iimus aflatur, ut in segypto fit, egregium tabulse adfert ornamentum. Obf. Facies externa Percae generi valde affimilatur. 84. SCOMBER Tracburus . Trachurus Audtorum, Caput cathetoplateum f. comprefium, vertice convexum , glaberrimum , gula parum com- preffum , dorlo continuatum, infra nares ad mandibukm fuperiorem parum declivej gula vero valde declivis & convexa* oris aperturam diredte ante oculos difponens. * Os obtufum \ mandibula fuperior anterins craffior, ad latera tenuior magis acuminata, lateribus cras- fior. Oris apertura refpedlu capitis parva. Denticulorum a) in utraque mandibula ordines fere duo. b) in fauce pone maxillam fuperiorem f. anticej Fauces vero poftice glabrse. c.) in lin- gua. Lingua cartilaginea, apice femicirculari, lateribus deflexa, medio linea candida diiiindta, cseterum pundtis fufcis notata. Y 4 Ocu 3^4 Claffis 17. O ail i ro fl: ro quam bad capitis, vcrtici quam gula; propiores, magni, pupilla cx nigro carrulefcens, magna* Iris egvegie argentea, viridefccntc 6c rubicundo colcre lntermixtis. Macula cryflalli- na, pellucida, rnagna , triangtilaris , proxime antc oculos verfus verticem. Nares proxime ante maculam cryftallinam, una utrinque, flbi ad modum vicin®, in vertice o- blique finuatae. Opercula Bravch. rotundata, laminis i:bus compo- flta, quarum fuperior minor inferiore, quae an- gulo minunflimo in medio term inatur. Membra- net. Brancbioft. odiculay utrinque habet, quorum extimum minimum, reliqua ordine majora, o- mnia vidbilia, nec intimum ab operculis tedtum. Bramhia utrinque 4, extima longiore, reliquis ordine parum brevjoribus. Prima f. maxima tu- bcrculorum habet duos ordines, quorum unus habet tubereula in parte concava breviflima, bad rotunda, apice anguftata j alter vero pedtinifor- mis, cujus tubereula capillaria. Reliqux 3 du- os ordines habent tubereulorum, qu® priaiis ma- ximse llint sequales. Sulcus in medio dord, haud procul a pinna dorfali, unus utrinque linearis. Pinnte Dorsales 1. Priar. oflic. VIII. borum t. feeundo dimidio brevius, apice dmplex fed mol- le, 6c fequenti fuperius ardte annexum ; z tertio paulo brevius, dmplex , molliuiculumj 3, 4, re- liquis longiora, f paulo brevius, quinto tertia parte brevius ut 6c 7 odtavo, 8 omnium bre- viflimum j omnia dmplicia 6c fubaculeata. Hac membr. ad feeundam continuata. 1 Secunda cum priore ope lobuli membran® prim® con- PISCES. 3<5f connexa, anterius altior, pofterius humilior 6c ad caudam usque extenfa. Offic. XXXII quo- rum i :mum fecundo dimidiobrevius, apice Gmp- lex, adnatum, z apicc bifidum, 3 quadrifidum, lon- gitudinc fecundi; reliqua ordine breviora ud duo- decimum> ab illo ad finem omnia asqualia, ulti- ma bali ar dl q connexa 6cvix diltinguendaj omnia apicc 4:fida 6c ultima bifiaa. P. Ant offic. XXX, horum 2 prima aculeata bre- viffima, reliquorum primum lequenti dimidio brevius, apice fimplcx, z 6c 3 longiora; reli- qua ordine decrefcentia, omnia apice quadrifida, ultima bad arftiffime connexa. Sulcus inter offi- cula aculeata 6c reliqua, in quo priora recon- duntur interdum. P. Pectorales medio inter abdomen 6c lineam lateralem, proxime fub angulo, longas, apice attenuatas, offic. XX, horum feptem fuprema a medio pinnas ad apicem longitudine crefcunt , quatuor lequentia i un t longiffima, quae apicem conftituuntj reliqua fuperncie inferiore ordine decrefcunt. P. Ventrales fibi admodum vicinas, offic, VI. wmum brevius fimplcx, annexumj reliqua in duos ramos divifa, quorum uterque quadrifidus. Cauda admodum bifurca. Radiis circiter X u- trinque, präster intermedios breviores. Linea Later alis dorfo approximata, in parte fuperiori operc. branchiorum incipiens circa me- dium pinnae dorfalis* fecunda multum incurvata, infra flcxuram ferrata 5 aculei circiter 16 utrin- que, caudam verfus reflexi, breviores, acumi- nati, extreme ad latera utrinque angulum eleva- tum efficientes* Y $■ Squa* $66 Clajjls IV. Svuaw* valde exigux, inxquales, margine inte- grx fupra line^ m latcralem, infra vero ellipticx, uno latere longitudinaliter ftriatx. Figura corporis cathetoplatea f. comprefla, latera latis convexa, dorfum 6c abdomen parum an- guftata. Color. Dorfum verfus caput parum nigrefcens, fu- pra lincam lateralem cxrulefcens, infra argen- teum. Phw£ omnes albidx, prxter dorfi fe- cundam, cujus ofla prima fuperius nigrefcunt. Anm in med i o abdomine. Vcntricului triangularis. Hepar biliofum, haud ma- gnutn. Lien parvus, ater, oblongus, lateribus convexus. Appendices pylori a ro ad 14. Flexura inteftini du- plex. Peritonaum tenue, membranaceum, can- didum. Longitudo pedalis. ad initium pinn. Pector. fpi- thama. Initium p. dor-fi 1 :ma fpith. i|. ad f- nem p, dorf. z:da fpith. 2$ ad finem caudx poll. c. dimidio. Longit. pinn. pecfcor. poll. 2 \. Lo c us : Maxe Mediterraueum , Smirna captus 6c de- fcriptus. 8f. SCOMBER. ( Ducfcor ) dorfo monopterygio, radiis pnmis pinnae dorfalis aculeatis. Caput parum comprcfTum, fuperius convexum, glabrum 6c fere nitidum, anterius obtufum. Corpus cathetoplateum , latera parum comprefla. Dorfum totum convexum, carnofum. Venter convexum, minus quam dorfum. Oi medioere, riöus haud magnus. Ma- PISCES. 367 MaxiUa ffcperior duobus ofliculis ultimo conftat, quorum interius f. capiti proximum inferius la- tum, fuperius atte-nuatum , cum oile capitis ope mcmbrante dilatabilis connedfitur j cxterius f. rottro propius, inferius attenuatum, fuperius lanufculum , priori oifi per fimilem roembranam connexum. Cum rictum expandit, extendun- tur h k membranie Sc ofta a fe invicem feccdunt. Ma xi Ila tnfenor pariter ofliculis duobus: cxti- mum tenuiflimum interiori latiflimo per fimilem membranam junäum. Narcs: duo foramina utrinque, ori quam oculis multo propiores, ut in Scombro vulgari. Rojlrum nullum , fed caput anterius obtufum. Oculi mediocres, rotundi , ad latera capitis. Pu- pilla rotunda, fl i gra. Iris colore mgro-citrino mix t o. Membrana Branchiofiega oflic. VII. omnino ut in priore. Opsrcula Rranchiarum laminis iconllru* cta, inferioi rotundata, fuperior angulo obuufo terminata, interiori impofita. Denticuli exigui in utraque maxilla 8c linea laterali palati, 8c fquamasut in priori. Cclor. FafaisXc ingitur, quarum f aibicantes* reliquas f nigrefcentes, alternatim difponuntur. Albicantes fupra lineam lateralem cseruleo co- lore nitent. Caput fupra nigrum , ad latera caeruleum. Cauda nigra, ad angulum utrumque macula alba terminata. Pinna reliquse nigrefcentes, Venter albus. Pinna Peft. a lateribus (itte, ofliculorum XX, qux omnia parum ramofa. P. 368 ChJJis IF. P. Ventrales ad bnfin (ibi admodum propin- qux 6c ferc coalitae, ofiiculorum V , raraoiiffi- morum r fulcus ab hac pinaa ad anum ferc ex- tenditur. P. Dorsi unica , a dimidio dorfi extenfa, pollicis fpatio a cauda terminata, otficulorum XXVIII, quorum 4 priora breviffima, fimplicia, aculeataj iequentia 13 longiflima , fenfim breviora, mol- lis, apice divifa, präster primum quod limpli- cifiimum. Hasc 8 excipiunt multo breviora. Ul- tima 4 paulo furu longiora, omnia apice divifa. P. Akt ab ano ad eundem cum P. dorfi term intim extenfa, ofiic. XVI quorum unumquödque in quatuor ramofa divifum. Primum vero aculea- tum breviflimurn. Cauda admodum bifurca ut in fp. prima, ofiicu- lorum XVI longiorum , präster brevia interme- diär Extremo indivifo, reliquis ramofis. Eminent 'ne z laterales ut in fp. priore. Su/ms trans- verfalis in dorfo proxime fupra catidam. Bran - chia 6c reliqua vifeera ut in fp. priore. jfppen- dtces Pylori XXV. Longitudo fpithamalis. Craffities fupra anum pollicum z, verfus caudam di- giti minoris dupio major. Locus : in mare meciit . propc Yvicam 3 naves con- tinuo perfcquentur* Nautis Loots Manke di&us. Pifavorus ert: . pifeieulos enim minutiflimos conti- nebat ventriculus, fatis multos, quos laceratos dignofeere nen licuit, genus Cyprinum refe- rebant. 86. SI- PISCES. p9 86. SILURUS (Clarias) Scbeilan niloticus , pinna dorfali fecunda adipofa. Caput deprefTum, pcrredtum. Corpus comprcs- fum. Dorfum inter pinnam dorli & capur cul- tratum, tedlum fcuto ofliculari robuflo usque ad caput continuato. Ocuit ad bafin capitis, prope marginem ejus fupe- riorem. Fojfula longitudinaiis ad verticem ca- pitis inter oeulos. Nares dua: mrinque, prope roftrum, ad latera fpa- tii deprefli , una ante alteram, obiique fita:, Lobulus parvus ex anteriore procedit. Rojlrum obtufiufculum. Maxilla fuperior inferiore duplo longior. Riftus angufti(limus5 fubrus an- te gularn^ maxilla fliperiore tedlus. Dentes breves, feabri; in maxilla fuperiore olli- eula 7 ? longiufcula, furfum arcuata, comprcffa, in fafeieulum difpofita, apice uncinata, bafi nia- xilla: inferioris affiguntur, proxime ante linguam 6c longitudinaliter fupra maxillam usque ad npi- cem extenduntur. Cirrhi G y horum 2, longifUmi , unus utrinque ad marginem inferiorem maxilla: fuperioris y prope apiccm 2 alii hifce dimidio brev ioresj unus utrin- que ad latera maxilla: inferioris; duo ultimi, in- ter hos pofiti, breviffimi, antecedentibus duplo breviores, fibi approximati. Oper i Branch. lamella una conftant, qua: oblonga, inferius in angulum obtufum tenninata. dper- tura branch . minima. Membranet Branchio fl . fubtus gula: coalita, Radios habet 65 ferp redlos, introiium parum areuatos, fuc- jjo CiaJJts IV. fiiccelTive breviores: i ‘.mus latior &: longior reli- quis, robultus, fub opcrc* Bi\ dimidium teétus. Os robuftum, magnum, fub angulo anteriore mem- branx br. incipit, inferius iupra Pinnam pc- <5tor. extenditur, corpori afiixum, margine iuo inferiore robulliffimum , fuperiore in lamellam triangularem extenfum. P. Pectorales infra hoc os, ad latera gulic, re- motillimx, Raaiis cbnftant IX, horum i os robulliffimum, reliquis longius, compreflum, a- pice aciileatum, parum arcuaturn, margine utro- que aciileatum : ferraturis in margine inferiore longiori deorfum fpectantibus, &: in exteriore contra, Reliqua moliia, apice ramo fa, lucces- five breviora, quorum \:mum longitudine ferc asquat, robultum. P. Dorsi du x: prima capiti quam caudte propiör, proxime po li angulum acutum dorfi, ojjiaäa ha- bet VII, quorum wmum robuftiffimtim, aculea- tum, dorfo cultratum , reftum; Reliqua möllia, ramofa, fucccffive, breviora, quorum \ymum ro- bufto parum longius. Sccunda Pinna dorfalis adipoft, crccta, convexa, prope bafin paulo al- tior, a pnore fpatio pollicis remota, ad caudam extenfa. P. Ventrales in medio abdomine, patilo a fe invicem re mot se. (jffic. VII: omnia ramofa, fucccffive breviora. 2 :do primo paulo longiore. P. Ani proxime infra anum, a catida fpatio pol- licis diitans. Rad. XII : quorum 1 reliquis bre- vior, 2 hoc longior, 3 paulo longior; reliqui longiores, jequales-, 3 priores apice (implices, tlexiies; reliqui ramoli. Cau- PISCES. 37* Cauda valde bifurca. P . Cauda radiis conftat fe- re XXXII: idutrinque, quorum 3 medii bre- viflimi. Linea Uteralis fub medio operc. br. incipiens, an- terius parum flexuofa, dcinde redta per rnedium lateris utrinque pereurrens, elevata, pundtulis nigris diltindta. Squama nullse > Cutis tenax corpus totum tegit. Co lo r. Glaucus ( upra, fubtus albidus. Lohgit. fpith. if. Latit. juxta p. dorfi 1. palm. Ctip. fupravert. poll. 1 .Corpu 5 juxta caudam poll. §. Long. pinn. pedtoralis off. rob. poll. 1. Lo c us : Nilus . Arabis Scheilan. Pundtura quam facit cum olle pinnse pedtoralis ro- bullo venenata eft. Coquum aliquando vidi in navi mercatili Svetico ex pundtura hujus pifeis raortuum. . inifiHjrÖ .rjöbfoYc! b 87. SILURUS (Anguillaris) Cbarmut niloticus. Caput valde depreflum, lateribus infra oculos pa- rum protuberantibus. Corpus a capite ad medium pinna; dorfalis cylindri- cum, convexum, infra. pinnam dorfalem parum, verfus caudam vero valde comprelfum. Punfla elevata, sequalia, per totam fuperficiem capitis. Sulcus oblongus, latiufcnlus, parum profundus, poll. i longitudine, glaber, in vcrtice capiris apici quam bafi ejus propior. Sulcus ovatus, minimus, ad fincm proceffus capitis medii. Pro- cejfus capitis tres, qui balin ejus efficiunt 6c cum totidem dord alternant, adeo ur os occipitis tri- jz Clajfis IF. cufpidale fit, horum rncdius triangulum acutan- gulum. Sulcus brevitfimus ab apice proccfius intermcdii fuvfum tendens, fulci i longitudina- les ad latera hujus incipientis, 6c ad pinna: dorft initium extenfi. Latera dorfi ab utraque parte horum fuleorum, elevata6c quaft protuberantia. Sulcus tenuis flexuofus a naribus, fupra ocuVos, oblique ad bafin capitis; deorfum tendens. Roftrum C apex capitis obtuGffirnum 6c fegmentum circuli omnino efHciens. Maxilla Super, paulo longior. Oculi juxta marginem capitis, roftro quam bafi e- jus multo propiores , parvi, protuberailtes. bis tenuis, aurea. P#pi//<3atro-ca:rulea, circulo fu- feo iridem cingente exterius. Nares å uae, utrinque una, ante oeulos, medio in- ter illos 6c roftrum, a margine capi.tis paulo quam oculi remotiores, oblongo-ianceolata:, ampliores, Cirrhi in maxilla Juperiore 4: duo utrinque, 6c in in- feriore totidem. Primus ad angulum anteriorem narium oriundus, breviflimus , bali parum cras- jiori, apice capillari. Alterad angulum maxil- las fupenoris proxime fub naribus oritur, lon- giffimus, baft conica admodum crafia, feniim at- tenuatus, apice capillaris. In maxilla inferiore 4: duo utrinque, approximati ad latera maxilla:, extimus fub eirrho longiftimo maxillae fuperio- ris, omncs baft erafliores, apice attenuati, ex- terioribus paulo longioribus. Lobuli duo, mem- branacei, ante cirrhos minimos , proxime fupra marginem maxillx fuperioris , minimi, laxi. Denticuli plurimi, breviflimi, conferti a:) in ma- xilla inferiore 6c fuperiore, in fpatio femicircu- lari rubieundo apieibus lineari difpoftti b.) in pala- PISCES» 375 pakto, ubi ctjam tale confpicitur fpatium, an- nulo albido a denticulis maxillaé fupcrioris diftin- éhim , paulo angultius 6c arcuatum magis. Lingua obtufiflima, cute crafla obdufåa, ad api- cem usque gulas alligata. Openttla Brandö, minima, lamirta una conftant, qux oblonga, irregularis, oflibus latcribus capitis ope membranae crafla: affixa. Menthrana Branbioftega tota nuda, gulas impöfita, altöra al teritts marginem fupcrius tegente , eras- fiflima cute obdufta. QJficula utrinque habetX, parum aveuata, fatis robufta, ordine breviora: i :mum reliquis longius, 2 :clum paulo breviusj reliqua tria 6c tria sequalia fucceflive aliternatim breviora. Aper tura Brandö. anguftior, fed lon- ga. Branchia 4: Tubercula in fuperflcie conca- va omnium linea una, qux pe&inata brevius a- cuminata filbrigida , in intima reliquis breviora. Linea låter alis infra protuberantiam dorfi, ad bafin capitis incipiens, initio furfum parum ineurvata, mox deorfum pergens 6c media latéra usque ad caudam peteurrens , elevata, anguftisflma, Pun- éta albida, partim elevata,diftantia,proxime infra lin* later. per univerfam ejus longitudinem di«* fpofita. Sqttama nullsö. Ca t is fatis crafla. Anits in medio abdominis, amplitttdinc pennte an- icris. Stiletts albidus ab ano ad gulam, per me- dium abdömen pereurrens. Vente alhidas* ab utraque parte fulei 12, utrinque flexiiofle , ab- domen transverfaliter pereurrentes. Pinn ab ano ad caud. i j Longit. p. dorf. fpith. ] ■, p. ani fp. i 3 caudse poll, 1. Lat it. capitis juxta apicem pollic. 2> in medio 6c ad bafin poll. 3. Craffities corporis juxta initium p. dorfalis poll. 6 j juxta anum poll. f . Latitudo partis compreflte, juxta medium p. ani poll. 1 1 , verfus caudam poll, 1; Ctudae expanfas poll iij ad longitudinem plurium pedum ex- crefcit. Peritonteum nullum ; membrana mufculos abdomi- nis inveftiens 6c illis ardtillime colnerens albida venis tindta. Hepar in duos lobos longitudinales divifum cum apice, qui tertium conllituit. Vefica fellea magna, Ventriculus oblongus, craflus. Appendices pylo- ri pauci 3. i. 4, tenuiflimi. Inteltinum duplici- ter intortum. Lien triangulär is ex atro rubicundus. Renes longi- tudinales. Vefica aérea nulla, Locus: Nilus circa Rofette 6c Cairum. Arab . Charmuth. Adde Pentriculus oblongus, longus, robufhis. Inteftinurn longiffimum, femel tantum inflexum fed valde flexuofum. Append . pylori minutidi- mi, pauci, paulo infra initium inteftini 3. 1. 4. Hepar trilobum, haud magnum , coloris latéritii. ClaJJis IF. VI & Ovaria parva, albida, juxta partcm infcriorem ab- dominis. Renes longitudinaliter fpince dorfi im- pofiti, fub qua Fefica acrea angulfa, longa. Lien irreguiaris, parvus, atro-rubicundus circa me- dium inteftini. 88. SI LUR US ( Myftus) Schilbe nilotieus . Caput plagioplateum. Corpus cathetoplateum. Dorfum angulum obtufum cum capite formans Sc ad pinnam dorfi valde afcendens. Fertex plani- ufculus, fuleatus, inaequalis. Latera cap. pone oeulos protuberantia , convexa, carnofa. xlpex obtufiffimus , femicircuiaris, Rittus am plus, furfum fpedtans. Max ill aaquales. Lingua tota obtufa , cartilaginea , crafla •, palato adnata, glabra. Denticuli a) maxillam utramque replent, denflffimi, copiofiflimi, minutiiiimi , acutiflimi, verfus palatum reflexi, lineis ferc tribus 1. quatuor difpoiiti , qui ob denfitatem Sc copiam vix diftingui poflunt. b) Os femicircu- lare in palato pone maxilla: dentieulos, aliis e- jusderrf figurx repletum. Cirrhi in utraque maxilla in univerium VIII, videlicct 2 fupra nares, utrinque unusj 2 alii in gingivis, qui re - liquis funt longiores bafl conica* 4 in gula, quo- rum 2 longiores ad ejus latera 5 reliqui breviores oblique ante illos pofiti. Operc. Brancb. laminis 2 conftat, quorum fuperior mufculo tedta, margine rotundataj inferior par- va, margine irregulariter angulata, nuda. Mem- brana Brancbiofi . nuda, radiis inftrueta X, parum arcuatis, fucceirive brevioribus : fuperiore latiu- fculo, longiore, introrfum ineurvato. Bran - chia 4, fuperficiearcuatae > pedfinatse tubereulis in PISCES. 377 in z exterioribus capillaribus longiufculis, in z reliquis breviffimis. Oculi ad htera capitis, prope roftrum, parum pro- tuberantes. Iris flavefcens. Pupilla nigricans. Nares prope angulum maxillarum utrinqueuna, orbiculacse. Dorfum convexum, a p.dorfi ad caudam re&a per- gens, vixque declive. Abdomen anteanum, in- ferius valde protuberans, feu potius faccaturn, imprimis dum cibo implemm eft, pone anum cultratum, furfum verfus caudam anguftatum. Latera valde comprefia, plana, perpenaicularia. Pinn 7priores iimpli- ces, apice molles > reliqui ramoli, tikimis fim- plicibus mollibus. Ca ud a fquamis tota te&a, excepto margine, qui nudus, admodum bifura, angulis obtuiis rotunda- ns. Radii utrinque fere XX, extremis fucces* five brevionbus. Linea later alis a bafi operc. Branch. usque ad ex tre- mitatem bifurcationis caudae extenfa, re 4 feqq. longiora reliqua iucceflive breviora, apice bifida. P. Pectorales dorfo qvam abdomini propioresj apice cuneiformis, offic, XII : quorum iniima brevillima. Pinn. Ventrales ano quam capiti propiores , a fe invicem remotx, offic. VI : quorum extimum brevius ftmplcxj reliqua ramoiiffima nodofa se- qualiaj infimo paulo breviore. P. ani proxime infra anum, offic, XIII: 1 brevis- raum, rigidum vel fubaculeatum, 2 ardte affi- xum. Triateq. longiora* reliqua ordine bre- viora , apice biftda. Gauda parum bifurca* Radii XX: extimi urrin- que brevilfimi * 4 feq. utrinque longiores , sequa- les, reliquis intermediis ordine brevioribus. Peritonaum atrum , fuperius fubtus argenteum. In - teftinum fimplex, redhim. Append. Pylon fere<5, tenuiffimi. Fefica aerea ampla, oblonga, juxta fpinam dorfi ad finem pinnan ani extenfa. Squa- 84 Claris IF Squam & pro magnitudine corporis fatis amphe, imbricatic, extremitate caput adverfa lineares, cum angulo in medio rainimo, longitudinaliter leviffime ltri&se , altera caudam refpiciente femi- circulari > latera perpendicularia. Rojlvim f. margo cap. 6c maxillx fuperior nigre- fcunt. Dorjum cap. fufcum» Argcntea lunt opercula Branch. abdomen 6c latera. L*nea lateralis nigrefcit. Linea lata, proxime fublaterafi nitido-argentea, per medium latus us- aue ad caudam extenfa. Color: Dorfum f. pars tota fupra lin. lat. albida, tin- dba punftis minimis nigris per rhombos difpofitis. Rhomborum funt feries f : una per dorfum excur- rcns fuperius 6c % alias infra hane utrinque usque ad lin. later. Puntta faturate atra, his maj o ra 5 inter rhombos hinc inde finc ordine difperfa. Runcla minima, nigra, proxime infra lineam la- tam argenteam , linea una difponuntur. Rinna om nes albefeunt. Longitudo varia, deferipti, qui e maximis erat, fpithamalis. A roftro ad finem operc. Branch. fupra pollic. a fine cap. ad p.dorf. nmum poll. i§ ; a p. d. i ad z. pollic* § j a fine p. d. 2. ad initium caudae infra poll. i* Cnuda poll. Longitudo maxima perpendieularis juxta pinnas pe- öorales poll. k • Pifciculos ex fpecie fua devorat. Inefcatur placen- ta ex aqua & farina compofita, cx qua fruftula fupra rece tradbatile circulare ( häf ) conijciun- tur, huic cibo inhiantes pifeieuli adeurrunt in- numeri, tuncque rece elevans pifeator bonam fa- cit PISCES. 385- cit mercaturam, qua rarione breviffimo tempo- re infignis illorum colligitur copia. Locus: In Portu Smirnenfi proxime ad asdificia urbis. Turcice] umifch Bnluk h. e. Pifcis arger.teus. Grace hod. ct&sgiva. S>i. MUGIL Cephalus. Caput deprefTum. Roftrum cylindricum attentia- tum, fuperius angulatum, angulis duobus parum elevatis, longitudinalibus, tulco inter angulos, pofterius latiore, anterius anguftiörc rc&o, Sui- ci a laterc angulorum9 unus utrinque, insequa- les, minus profundi, pun&is ele^atis notati, punflra talia9 ad balin capitis fuperius & ad api- cem fupra niaxillaaa, 2 \abus lmeis 4iflm£tis utrin- que confpiciuntur. Tuberculum parum eleva- tum ? triangulare, doiTum capitis anterius ter- minans. • Oris apertura in dorfo capitis 9 haud procul ab api- ce roftri. Maxilla fuperior apice femicirculari, medio finuato, Maxilla inferior extra fuperiorem extenfa, apice obtufa, convexa integerrima, fuperiorem jnfr a apicem cxcipiens , tuberculö proxime fub api- ce in ftrudbaj quod finui iuperioris refpondet». Denticuli i:mö|in maxilla fuperiore minutiffimi. 2:do in ofle triangulari 5 quod maxillam fuperio- re m terminat, dentes 4. acutiffimi 9 quo- rum fuperiores breviorcs, inferiöres longiores 3:0 ad latera faucis una linea utrinque, denticu- lor. Chjfis W. 386 lor. acuminatorum , quortim pinna ntrinque bre- vis, proximi 2 longiores, fpatio longiori dillin- dtas , poltremi brevilfimi. 4:10 in maxilla in- feriore linea un.i ntrinque denticuioriun acuto- rum sequalium, quorum anteriorés minutiflimi. denfi, reliqui longiores fpatio diftindbi. Lmgua cartilaginea , dentieulata, apice femicircu- lari, lateribus deorfum refiexis. Ricius oris , refpedtu capitis, fatis magnus. Gula ope membrana: usque apicem expanfibilis, Oculi in medio capitis , fatis magni, pupilla nigra, iris argenteo- viridefeens. Nares 2 utrinque, prope verticem proxime fub o- cuiis, parvue. Oper cula braneb. laminis 2 conftant , quorum fupinus quadratum , inferioid adnatum 5 #«- ferius rotundo-angulatum, angulo obtufo in me- dio terminatum. Membrana Branchioflega ofiicula feptem habet, pa- rum arcuata, quorum intimum reliqtris latius öc longius, reliqua ord i ne minora, usque ad cx- timum, quod minimum. Branchia 4 utrinque, quarum infima minima. Ornnes tubereulis de- ftitutse, quorum loco icabritics in fuper- iicie areus fuperioris Linea lateralis eleva t a , icdba , dorfo, quam abdomini propior, ad eaudre medium pereurrens , ad bafin capitis fupra op. br. incipiens. Pinna pectorales medio inter dorfum cC abdo- men, proxime fub opercul. Branch. fme, api- ce inicquaics , rad. Xill: horum fupremusbro vior, 2, 3, paulo longiores reliquis > caueri or- PISCES. 387 ordine decrefcentes, apice diverfi, duo vero infimi breviffimi , quorum tamen fuperior pau* lo longior. Pinna dorsales duac: prior osfic. V. apice in- divifa, vix vero aculeata : 4£equalia,poltrenjum paulo brevius \ lulcus a pinna hac poliice ontur longitudine pinnte. Pofterior oilic. XI. quorum anteriora longiora, reliqua ordine decrefcunt > omnia apice bifida. Pinna ventrales fibivicinae, in meaio abdomi- ne fub P. dorfi priorem cflic. V I, aequalia, apice ramofa. pinna ani fub P. dorfi pofteriorem ofiic. 10: 1. brevifiimum , fimplex* 2, 3-4* longiorn re- liquis apice bifida, prseter intermedia breviora* Sqam^ parvae, tenues, figura irreguiari, margme intcgnc, firmas adhasrentes, corpus 6c operc. Br. tegentes Color. Caput fuperius ex nigro casrulefcens. Dor- fum fupra 1. latera nigrefeentia. Abdomen infra 1. lat. argentea. Pinnas omnes aibefeentes. Op-r- cula Branch. argentea. Corpus parum, comprefium 3 dorfum 6c latera con- vexa j abdomen fubconvexum, ut figura fit tereti. Longitudo tota ped. 1. fiiec* Capitis a roftro ad finem operc. fpitham. i> ad pinn* dorf r. 6c ventr. fpith. 1 ad pinn. dorf. 2 \dam 6c ani fpith. t j ad finem caudas fpith. 1. Locus: Mare Mediterramum , Smirna captus 6c de- feriptus eft etiam in Nilo frequens. Arabis Buri. 91. CLU- ?88 Claffis IV. 92,. CLUPEA ( A lo fa ) apice maxillaGnferioris' biG- | do3 maculis nigris* Arted . Caput öc corpus comprcfia. Dor/km ftibconve- I xum. Abdomen ajcutiljiibiun. Capitis ver t ex de- prefltis; iulcus rhomboidalis inter oculos a baG capitis adjroilrum extcnfits, parum ad latera profundus* in meaio eleratus. oblonga;, utrinque ad baGn fulci. Nares apertura una utrinque pncditas, ro Gro quam oCulis propiores* Rofirum obtuGufculum 5 bre- ve 3 furAun fpecfcans* Richts oris atnplus. Maxilltf ccquales 3 fuperior minimum emarginata, inferior parum acuta. Ltngiia apice acuminata, marginibus dcorfum Sexis $ Crifla élevata per- peiidicularis ad bafm Mgtué. Denttculos ned fcn- fu attingere, nec oculo armato videre potui. Puncta plurima, parva 5 nigricantia in maxilla inferröre. - Oculi vertici quam gula:, roflro quam fini operc, br. propiores. Iris argentea. Pupilla nigre- fc ens. Cperc, Brandö, laminis tribus conftru&ä, -quarum dule Uipcriores iernieireulares, apice. ohtufifli- irnt, aitera qua: iaprema latiorej ateara vero quae media tenuiore. Infima linearis, reliquis latictr, ad latera utrinque cbtufa, marg i ne in- aequalis. Membrana Branchioft. oiiiculis 6. componitur, im- bricatis. Horum primum iatisfimtim ? fubredtum, apice lineare ängujö inferiore interno 3 in api- ccm aeuminatum extentm Seat ml tim oblongum, margir.c interno mfraapicem exeavatum, margine externo reftum. Tertium fe&um, oblongum, baG lati- P1SCES. 289 tius , ipicc acutisfimum* Quartum figuta an- tecedentis, fed apiee anguftiore. ghiintiim ob- longum, tenue, bad latiufculum, apice capii- lare. Sextrnn brevius, tenuisfimitm , totum ca- pillare* Omnia flexilia bad anne&untur osd- cula, qux duobus componuntur osdculis, ar- dtiilime connexis, quorum fupremum tenue alterum latiufculum» Apertura Branchiar. ampla. Branchia 4, omnes ap ophyfibus peftinifbrmibus infl:ru<5foe,qux in 1 : ma longisdmx, in infimabrevisdmx. Linea hleralis dorfo quam abdotnini multo propi- or, yix confpicua, 8c coloré, qui parum flave- fcit, folo diflingucnda. Anns pollicis fpatio a cauda diftans. Serratura ab- domints 30 acuminatae, cxemtx duobus offifcu* lis, in triangulum acutangulum dispodtis , con* liantes, pauk) infra gulam incipientes 8c adanum extenfx. Pinnain unftrerfö cotpore féptem. PéctorAles juxtaangulum inferiorem laminac infimx operc. branch.unautiMnque,remotifdmx, apice fucceflive acuminatx5t*adiis XV ^quorum 1 :mus fimpiexno* dofus j reliqui ramod* 4 priores xquales lon* giorcs reliquis > reliqui faccdHve breviores» P, Véntrales medio interanum & gulam dtx, remotiores, parum fupra ferraturam abdominis , aplcc oblique defcendentes 3 reliqux fuec&fdve brevioresi dux infimX xquales. Lohulus fqua- tnofus ad latetå pinharUrti ventr. Unus utrinqite* oblongo lanceolatus, libei\ j P. Ani ab ano fere ad caudam extenfa, fubxqua- lis. Radii XVIII, quomm t: mus brevtififfitis 5 A a dm* 390 Clajfis IF. fimplcx nodofus j reliqui fimplices, molles, nodefij ultimi duo ramoliflimi, membrana eras- fa tedti, in plures ramos apice diViiibiies, quac tamen ba(i uniuntur. P. Dorsi unica, capiti quam cauda? paulo pro- pior, anterius longior. Radii XIX, horum i. breviflimus, fimplex, nodofus. 2 paulo longior. 3, 4, longiores reliquis , fimplices, nod o ii * reliqui ordine breviores, ram o li 3 Uitimus ante- ccdentibus paulo longior, apice tenuis. Cauda admodum bifurca Radiis circiter XXVI: exteriores duo breviores utrinque, reliqui utrin- que longiores usqqe ad intermedios,qui breviores. Squawa magnat, levisiim# , denfse, non decid-ua?, figura irregulari , valde imbricatas. Color. D&rfum canum. Latera Operc. branch 6 C abdomen argentea. Pinna albu ae, primus ra- dius pinnas dorfalis 6c extremi anguli c au d se ni- grefeunt. Macula flavefeens in opereulis bran- chiarum fub oeulis verfiis dorfum,una utrinque, quae in dextro latere magis confpicua. Spati- um quod tegitur a pinnis pedtoralibus, parum rubefeit. Membrana quas opereula branch. intus tegit atra eft. jjppendices Pylori in duas feries divifi, circiter 30 utrinque, inflati, brevcs,obtufi. Fentriculusm $ lo- bos divifus. /^//««^longisfinuim , flexuofum, tenue* Ovaria 2, oblonga, ad latera abdominis, parum lata. Fefica aérea oblonga laxa. Fenter ingens pifeieulos plurimos Jumifch Balus continebat. LoNGlTUDofp*ithamalis. Latitudo maxima ad pinnara dorfi pollic, if. Cras - PISCES, 39 1 Crajfities dorfi pollic. Latit. ad caudam digit. minoris. Gallis Sardaine. Arabis Cair . Sagboga. Locus Mare mediterraneum ad Smirnam, & in li- tonbus iEgypti juxta Rofette. Confcendit Ni- lum usque ad Cairo menfe £c Decembri 6c Janu- ario, aflatur or ig ano repletus, fic efus ebrietatem fe re producit. Gu[iu reliquis fui gcneris haud inferiorpifcis,inpri- mis aflatus cum Oko Olivar. 1. Butyro. Clupeam effe ferraturas abdominis & tota ftruétu- ra iuadet. Membran# autem branchioft. ftrudhira paulo aliter fe habet, quam in reliquis fpeciebus. Ö£bo e- nim funt ejus oflicuk, fed horum duo, fecundum longitudincm reliquis non funt parallell, at transverfaliter illis impofita, unum fupra alte- rum; ideoque ego illa ollicula, bafin reliquorum appeliavi, quod forte differentiam fpecificam dabat* Mäcul# , prseter duas majores infra branéhias, confpiciebantur 4, partim fupra, partim in- fra, partim in ipfa linea laterali, irrégulariter difpofitae, paulo infra majores, Dein paulo po- flerius alise 3 in triangulum difpofitse , quse ma- jores erant, quarum 2 in ipfa linea, una infra il- lam. Aliae multo minores vix confpicuas , pro* puis ad caudam hinc inde confperke. 9$< CYPRINUS orientalis. Caput compreflum. Fertex ccnvexus* Roftrum a* cutiufculurru Maxilla fupe,rior löngior, cfafla. A a a Ate- Nares , 2. utrinque, obliquae, ante oculos propc I ro ilram. Ocufi röltro quam bafi, multo veuici quam gulse | propiores. Irts argcntca. Pupilla j öfco nigre- iccns. Dorfum valde afccndens, fuleo levi transverfali a capitc diftindhim, eultratum fupra p. dorfalem, infra magis convexum. Laura patum convexa, fenfim anguftata. Membran# Branchiofteg# oflic. 3, parum arcuata, imbricata, exteriora breviora. P. borst in medio dorfi , ante alta, poft brevis. Rad. XII, 1. brevilTimusj 2 mediobrevior, 3. 4 longdfrmi robuftiHimi, reliqui deerefeentes^ 3 ul- timosequalis* 1: limplex nodofus, reliqui ramofi. P. Pectorales juxta abdomen, fub operc br. aeuminatse, Rad. XVI deerefeentes. Primi fim- pbc^i nodofi. P. Ventrales fubp.dorfl, fucceffive rotunda- tse. Rad . IX. ramoii, i. nodoius. P. ÄNi caudre quam ventralibus propior, antc al- tior, pdne deerefeens., rad. VIII: 1. dimidio brevior, limplex, nodofusj 2. 3 longitudine sequa- les) reliqui deerefeentes. ■ ■r> Cauda bifurca, rad tis XXII. Exteriorcs breviffi- mi, longioresj fcqiléhtes fuccdlive deerefeen- tes y medii dimidio breviores. Lwea late ratts ad partem fuperiorem opcrc. br. in- cipit pr.rum dcorfum inflexa, abdomini quam dorfo paulo propior, lineölis diftin&is una ferie compofitis. Bran - PISCES. 393 BranchU 6. Tuberc. breviff. 2 lincse. Dentes ad orificium ventri, 2, acuminati. P a la tum fpon- giofum, glaberrimum. Sqmrtsce fubrotund», glabrac, molles. C a uda & p. ani fanguinea. Color argenteus. P4. CYPRINUS rufefcens* Brancbi hi ferie una difponuntur numero VIII. Duo vero aliipone illos, qui' in medio funt, difponun- tur in palato, adeo ut dentes anteriores maxillse mferioris' funt duplicati j in luperiore magnitu- dine antecedentium , mediis duobus lobulato- A a 4 acu- / ip* Cbfis IP cuminatis , acumine antecedcntium breviorej reliquis integris obtufis, fubtus planis /, hi unam feriem popllituunt b.) Altera feries dentium in palafo immediate poft antecedentes , qui evatfi, breviufculi, obtufi, irjnsquales, tubereulati fub- tus. Fauces 6e lingua glahra. OcåW ad latera capitis, apici ejus quam bad mult® propiorc-s. Pupilla atra. Iris argentea. JNfowinfra verticem, pröpe roftrum , amplas, fe* milimares , anteriorc margine lobulo membrana- ceo reäo, 20.,*... - •' ^ Järatykfaq. fupevficie concava pc&inafö. Opere , Éranch . laminis % compofita, utraque» margine rotundara, glabra; fquamse aliquot durse, con*. nex^ ad angulum fuperiorem lam inse fuperioris Pqnei:p<;ul<}$* \\Umbr. Branchioft . officula III. arcy^ta, latiufeula j gracilia, imbricata, inferiore minore, Dorf/rn fere reftum, admodum convexum. Abdo« men ante pinnas ventrales convexum, a p. ven- tralibus ad anum fenfim anguftatttm, äb initio ad fincm p. ani eultratum, a pinna ani ad eaudam convexum, una cum dorfo fc«(im attenuaturp* Pinna in univerfum VII. P. Dorsi in tnedi« dorii./?^/X:horurn i feeundodimidiobrevior.a, 3, reliquis longioreS', asquales y reliqui fucceffi- ve breviores j 3 priores fimpliccs, nodofi* re- liqui ramofi,' P. Pectorai^es proxime infra operc* branch. juxta marginem abdominis. Rad. XV : 1. fim- plex, nodofuS) feeundo paulo breviorj z reli- quis longiors reliqui fucceflive breviore$5 ra- tnob. P« PISCES. 5P7 P. Ve*ntrales capiti quam caudne paulopropio- rcs. Radii X: i, z longiores, iequalesj reli- qui fen lirn dccrcfcentcs > i nodofus; reliqui ra- mo(i j fquama oblonga iibera inter abdomcn 6c angulum exteriorem pinnarum vcntralium. In fubje&o defcripto altera pinna IX. habebat ra- dios, altera vero X. errore forfan naturx. P. A ni juxta aaum incipiens, fupra caudam ter- mina ta. Rad, XXIV ;i. breviffimus, fecundoad- natus> z tertiobrcvior> 3, 4, fclongiores, xquales* reliqui fucceflive decrefcentes, ad ultimos 6, qui breviores xquales. Tres prioresfimplices, no- dofi* reliqui ramo fi. Caitda admodum bifurca, dimidia parte inferk>- re fanguinei coloris. Radii XXV : 7 med iis bre- vioribus, extimis breviflimis. Exteriorcs fim- plice$ nodofi, reliqui ramofi. Lobulus ex cute continuatus, oblongus, eredbus , brevis, apice rotundatus, ineiio-erenatus , in dorfo prope caudam, direfte fupra finem pinnas ani. JJned lateraUs anterius furfum flexa verfus angulum fuper. Opcre. br. , deinde reeta ad caudam per- gens, abdomini quam dorfo multo propior, e- levata, ex lineolis ■ diftinéfcis compofita* Anns caiidas quam capiti multo propior, apertu- ra oblonga. Squm Latcra plana , Dorfum cultratum , a bafi capitis ad pinnai dorfalis initium valde afcendens, inde ad caudam fenfim deciive, juxta caudam tenue, proxime fupra caudam crafliufculum 6c fere clavatum. Pinna in univerfum VII. Pinn. Dorsi unica, haud longe ab initio dorfi in- cipicns 6c per integrum dorfum ad caudam us- que cxtenfa, asqualis, humilis. Radii fere 8o, asquales* omnes fimplices, molles, fiexuofi* P. Pectorales proxime infra opercula br. gu- las quam dorfo paulo propiores, apice fuperius a- cuminatas, inferius decrefcentes: Radii 'K: p fuperiores longiores, aequalesi reliqui fenfim decrefcentes 5 primi fimplices, nodolij reli- qui ramofi. P. Ventrales medio inter anum 6c gulam, te- nues, acuminatae : Radii VI, ramofi -y interiori- bus brevioribus. P. Ani proxime infra anum , brevis, parva : Radii XIX, fuccetfive decrefcentes. Gauda admodurn bifurca, Radii circiter XXIV, mediis brevioribus. Bnus infra medium abdo- minis. Iti-1 40 O Claffis IV. Ltnea laieralis infra marginem fupcriorem opercu- lorum Branch. incipit, & per media iaterum currit, infra pinnan* ani parum incurvata. SqHänn£ minimae , teves, oblongo-rotundatne,*to- tum corpus tegunt j caput vero cute obducitur absque fquamis. Color glaucus fupra lineam lateralem, infra vero lucido cameus eft. Vcrtex capitis egregie au- ratus. Longitudo fpitbamalis. Latitudo juxta P. Ventr. poliic. i. Locus Nilus. Arab. Caschive, jj. T ETRAODON (Fahaka) corpcre terettufculo , ab - dom me injlato utrinque aculsato , infra anum gla - bra.- - CAP-irf magnum , depreffutn , ab oculis ad apicem declive , iateribus convexum 6c parum \ rotube- rans, vertice longitudinaliter (inuatum (finu lato medio profundiore) corpori continuum, eadem- que r cum illo cute te&um £c aculcatum, ut corpus. Rofimm breve, craffiffimum, obtufiffimum, por- redfum, glabrum, declive. Rittus angultus , a- pertura oris anterius^fed labio fuperiore fuperius tecba, ut non appareax nifi fubtus. Labia crafTa, carnofa, dentes tegeutia dum clauduntur, mo- bilia & flcxibilia ut in quadrupedibus, adeo ut aeutes omnino denudari polTint > fuperiore parum longiore in apicem. Dentes i utrinque maxillas conftitucntes, maximi, robufti a baii humiliori usque ad medium roflri fcnfim afccndunt, ibique fibi invicem coccur- runt PISCES. 401 rnnt Sc coadunantur, apicibus aagulato acumi- natis, emarginatis linu diftinttis. Lingua ad baiin angulos elevatos, qui finu diftin* gvuntur, haber, ut in av-ibusj fubftantia eft car- nofa, crafliftima, obtufiflima, vixad palatidimi- dium extenfa, &C gulse alligata, ni fi parvo fp;*- tio libero juxta apicern. Velum membranace» um in maxilla infcriorc femilunare dentibus ab utroque latere 6c anterius affixum , fub quo a- pex Jinguse reconditus. Palatum glabrum. Oculi ad marginem verticis, pone bafin roftri, cu- te communi tedfti, Pupilia aquea. lris flavefcens, pin&a annulo fan- guineo, Nares juxta bafin roftri, obliqusé, anre oeulos 6c ab illis haud remotse, una utrinque . Lobuli bi-' ni, baii coadunati, molles ex naribus oriuntur, in qua foramen nariutö abfcoilditur difficillime inveniendum. *.>vnoD ~ -u . jjpe-rtma branchiarwn ad bafin capitis juxta abdo- men, angufta, vix digitum minimum admit- tens, membrana molli teära, quse taniin non eft: Branchioftega. Syftema Branchiale non nifi fub- lata cute confpicitur , tunc veto in Confpefturn venir. V! ' Opercmä br. duabius lamellis compofita, quarum in- fe ri or transverfaliter oblonga, apice rotundata, brevis , membranå teöaj fuperior fubtriangu- laris, extreme rottmclata, fuperficie mufculo for- ti teébi. Mcmbrzbia Rranchiofl. fuperius opercu- lo Br , inferius mufculo laterali adncfiritur nul- libi aperta vel libera, ofiiculis conftat IV, reétis, robuftis, irqualibus. Braficbia 3, non nifi aper- ta membrana Br-anchiolL confpicusé , arqualcs* 4 02 Ciaffis IF. fuperficie concava tuberculorum acuminatorum linea duplici inttrucbe, qua: minima. Corpus cylindraccum , fupra anum crafium , infra anum omnino cyHndraceum, angurtum. Dor - fum depreflum, parum fulcatum, Latera valde convexa, oarnofa. J b domen ab ano usque adgu- lam conftat iacco membranaceo , inflato, rcfpc- £hi corporis ampliffimo j infra anum abdomei* eft planiufculum xquale. P'tnn fulca- ta elt 6c tenuiflima. Anus foccuxn abdominis>terminat, amplus, calamurn fcriptorium maximum admittens, cin&us annulo membranaceo, tfrolliufculo, cujus margines in- trorfum fle&untur, umbiiicum quadrupedium fa t is referens. Aculei parvi, acuminati, conferti, fubrigidiy to- tum caput cxcepro roftro, faccum abdominis, dorfum 6c latera fuper anum tegunt. Corpus infra anum dorfo foraminulis confertifHm is notatum lateribus 6c fubtus glabrum. Cuti s craflTa corpus totum 6c caput tegit. CoLOR,Ctf/w/fupra ex fufco nigrefclt. Dorfum 6c latera ex lineis albicantibus fufco -nigrefcenti- bus componuntur, quae in dorfo ex utraque par- te fibi invicem ad angulum acutum ocurrunt , latera vero refta percurrunt. Abdomen faccatum albicatj pars vero infra anum ex albido flavefcit. Pinna omn.es albida:, excepta caudae, quse li- neis longitudinalibus , ut latera notatur. Interna: Hepar maximum, irregulare lobulis duo» bus minoribus fub maximo, coloris lateritii. Veficn feliis olivce parvae magnitudine, ovata, Peritonaum membranaceum , robuftum, Cor parvum, pyriforme, compreffum, cum auri- cula corde majorc. 404 Gkffii IV Renes ruxta apcrturam ani, tmus utrinquc, ab u* traque parte mtellim, ovato oblongi. Vefua minaria juxta orificium ani5 ad latus reni* ilniftri, ovita, fatis magni. Ventriculus in fl a tus, membranaccus, magnus, plex, verfus alterum latus extcnlus. Lien parvus, ovatus , comprcflus. Jnteftinum mcdiocriter longum, crafliufculum , quale, tripliciter inflexum. Veficam aéream ut £c ovaria videre non potui. Longitudo fpithamae. Ca:ii nec anterius. Opercula Branch. apice rotundata, lateribus parum protuberantia. A per t ur a branchiarum nutlse. ' Branchiae teguntur membrana tenui, pellucida, utrinque connata. Pinna Pectorales proxime fub operculis bran- chiarum, ad latera, abdomini quam dorlo propio- res, minimas, apice asquales , radiis X mollis- fimis. Pinna Dorsalis unica, fupra anum incipiens, ca- piti quam caudse propior: rad. XXXV 1 . limpii- j j cillimi 6c molles. Pin - PISCES, 4°7 Pinna Caud^e rotundata, rad. VI. Strix faiciculatx parum elevatx totum corpusor- naiuFafciculicircaqvemqve angulum incipiunt/6c in med io fpatii intermedii fibi occurrunt , con- flat fafcieulus quisque radiis intermediis longiili- mis 7. cum 4. 1. 6 minoribus utrinque. P. Ventrales 6c Ani nulla. Color: Rbombi margine albicantes, area fufci, nitentes, in fpatio dorfali 6c laterali fuperiori in- ter fafciculos alternatim difponunturj in fpatio laterali inferiori maculx fufcx , transveiikks, alternantes cum fafciculis. Aldomen totum albidum, in cujus parte fupra a- nuni rhombi cum fafciculis videntur, fed infra usque ad caudam glabrum exiftit. B b t r 40 8 § ) ° ( ClaJJis V. 1 N S E C 1 COLEOPTERA. Scarabaeus Curculio Chryfomela Cernmbyx Grylkrs LEPIDOPTERA. Sphinx Phalscna NEUROPTERA. Ephemera HYMENOPTERA. Cynips „ T enthredo Ichneumon Apis DIPTERA. Culex Mufca APTERA. Acarus Aranea DUBIA. fcu tel lata indetermitiata 99 Cerntorice. 100 Cypri. 101 Cichorii. 102 fmyrnenfis. 103 arabicus. 104 Caput mortuum. ioy ejusquc larva. 106 Ficus. 107 imarethi. 108 amygdali. 109 Bomby x. 110 C03. 111 Ficus. 112 Caricas. 113 Cycomori. 114 aegyptius. iif fodomitica. 116 dadtyli. 117 natolise. 118 vitis. 119 mellifera. 120 cypri. 121 oegypti. 122 buphthalmL 123 citri 124 teftudinis. 125* galilaeus. 126 vitis. 127 coa. 128 anomalus. 129 an Larva Silphae r* INSECTA. 40P, 9p. SCARAB^EUS Ceratoniae, Caput fubtus, minimum, apice retufum, trans- verfaliter oblongum. AJaxill a vix confpicusej filiformes, prominentes. Antenna clavatse, apice longitudinaliter fiflce : laciniis tribus fucceffivis, crafliufculis, apice ob- tulisj ad latera capitis. Oculi pone antennas, minimi, parum elliptici. Thorax maximus, longitudine fe re abdominis, cjusdemque craffitie, oblongus, antice rotunda- tus, declivis, pone truncatus , dorfo convexus, aculeatus : aculeis nudo oculo non confpicuis, confertis, ad fenlum fc abris j margine ad latera utrinque aculeis 3 majusculis inftruéhis, 6c duo- bus paulo minoribus in margine anterius. Abdomen oblongum, convexum, antice trun- catum, pone declive retufum, verfus apicem parum attenuatum inferius. Elytra II, glabra, apice deflexa. Ala tenuis- limas, apice parum acuminatse, latiufculae , e- lytris tedtae. Pedes VI, remoti, 4. per totum abdomen utriii- que extcnlij 2, thoraci affixi, apice fiffi. Color. Ferruginca funt caput, antennas 6c pedes. Atra funt thorax 6c abdomen fubtus, Elytra ex macuiis nonnullis paliide 6c intenfius grifeis componuntur, quarum illae fuperius, ha: magis verfus apicem. Ala exalbidie. Magnitudo Coccionella? minima?. Lotigit, fere lin. if. Abdomen fere lineas integra?. Tboracis paulo ultra lineam Locus: In Ceralon}a ad alas foliorum, ubi foveam formaverat, inveni Cairi. B b 3 100. 410 Clsjjis V . ioo. CURCULTO (Cypri) mediocris , fufcus , lint* longitudinali atra indorfo . Locus : In Cypro. to i . CHRYSOMELA ( Cicborii). * Os porreéhim j Roftrum (pars capitis infra ocu- los) longiufculum 5 oblongum, parum deprcs- fum. Man dibula articulato - clavatas , urrinquc duas, quarum exteriores longitudine ferc roftri ; interiores breviflimsc, craflas. Caput oblongum, in balin 6c rollrum divifum, quoruni illa pone oculos, fubconvexa, oblonga, latiufcula* bac ante oculos oblonga, parum atte- nuata, apice prascifa. Oculi ad latera capitis, juxta apicem bafeos, parum protuberantes , mediocres, ellipti- ci, obliquepoliti. Antenns ad latera capitis, proxime ante oculos, articulatae ( moniliformes Linn.)-> articulis fu- brotundis, fuperius crafliufculis , depredis, in- ferius tenuiufculis, dimidia parte fuperiorc cras- (iore, inferiore tenuiore, apice parum acuminatas. ThoIiax ovatus, convexus, apice tenuiore, bad latiore. Abdomen ovato - oblongum , dorfo parum eultra- tum, lateribus declive, fubtus convexum, ante pedes podicos parum gibbum, pone fubcarina- tum. ELYTRAdura, abdomine parum breviora, apice rotundata, inter utraque quali emarginata. Al* * TnfeSlum medium inter Dcrmeften, Curculionern C35 Can- tharidem ; de quo vide atur Dermelles Cichorii. Mttj. Lud. Ulr. INSECTA. 411 jil ultimi juxta abdominis medium pofitij omnes longiufculi , sequales, unguibus fiffis. Color: Totusater9exceptis elytris, quae fulva cum maculis VHIatris, in utroque IV j quarum 1 po- fteriores maximse, transverfaliter oblongse, mar- gine irregulari, una poft alteram G ta * fuperiore aliquanto minore* z anteriorcs parvae, fubro- tundae, paralellse. Longitudo tota poll. 1. Locus: Per totum orientem in flore Cichorii , qui- bus vefcitur, invenitur. 2. CERAMBYX fmyrnenfis. Caput oblongo-rotundum , anterius declive, po- llen us feifile. Os prominens, articulatum maxillis fuperioribus ar- ticulis tribus, quorum extimus longior craffior; inferioribus articulis duobus breviffimis. Oculi duo, unus utrinque parvi, in medio capitis, ad latera ejus, proxime infra antennas. Integu- mentum oculorum punftatum. Antenns fetacese , articulatae, capitis medio af- fixse, verticiquam ori propiores, longitudine ferc corporis : Articuli X, fubimbricati \ omnes in- ferne angulliores, fupremo crafliores* Infimus reliquis major, qui ordine fucceflivo funt mino- res j fecundus a capite inferiore extremitate ele- vatus. Thorax teretiufculus, fubconvexus, ad iatera utrinque mucronatus: Mucrone uno utrinque bre- viiTimo , in medio lateris. Sinus inter thoracem B b 4 6c 41 2 CJajjis V. 6c abdomen , diftin&ifiVnus , parum anguftatus . lateribus quam dorfo profundior. Abdomen ovatum, elytris teclum , convexum, anterius truncato-cordatum , poftice obtufiufcu- lum. jinnuli ventrciks f, quorum 2 fupcriorcs latiores , longiores* 2 lequentes tenuioresj infimus lon- gior, angu itior, triangulari-obtufus. Jlpertura a ni transverfalis ampla. Elytra figura 6c magnitudine corporis, exter- nam corporis partem f. anum non tegentia, Pedes VI, tres utrinque, quorum 2 thoraci, 4 abdomini affixi. Crura articulis 3 confbru&i, quorum fupremus ova- to-oblongus, convexus 5 latior* medius , fupe- rius angullior, inferius latior, apice inferiore emarginatus, denticulatus * infimus articulatus : articuli 4, quorum 3 fuperiores apice fuperiori attenuäti, inferiori craffiores emarginati ; infimus convexus, tenuis, uncinatus, terminatus unci- nulis 2 'bus acuminatis. Color : Filli breviflimi, denfi, totum animalcu- lum fupra tegunt, hinc ad fenfum leviffimum 6c fericeum elt. Per capitis 6c thoracis dovfum lins a alba tenuis decurrit. Linsa citra latior, Otrinque aeuminata, proxime irifra hane lineam , una utrinque. Li- ma fu/ca latiffima hane exeipit 6c ad gulam usque fefe extendit. Ccrpus linca dorfalis capitis continuata, qua: mar- ginem interiorem elytrorum candidum efficit. Linea cura capitis continuata maeulam atram u- trinque inferius emittens. Spatium candidum, lan- INSECTA. 4*3 lanceolatum , vcrfus caput latius, veifus caudam anguttius. Linea atra hoc exicipit requalis, ma- culam atram fiiperius emittens, qute altera mi- nor, oblonga 6c fcre illi oppofita. Linen jufca m arg i ne m elytri terminat. Antenn# £c pedes ex fufco-rufefcunt. Abdomenh u- fcum. M agnitudo Cicindelas arenarise. Locus : Circa Smirnam , in coemiterio Judaeorum copiofc, meni. Martio, 103. GRYLLUS arabicus. Gräshoppors nytta til foda i Arabien * Under mitt viftande i ^Egypten har jag anvSndt all häg, at få underråttelie om Gräshoppor än i dag användas til foda , antingen i detta land eller de näfl- gränfande orter ? Jag har om denna efterråttelfe varit angelägen, emedan jag håller före, at fvar på denna frågan fkal kunna afgora den emellan Skriftens uttolkare tviftade laken om Jokannis föda i öknen. Om, nämligen, denna heliga man- nens ctK^ciiS, med hvilka han uppeholt lit lif, varit Gräshoppor, forn ordet betyder hos alla Gra:- kilka Auftorer, eller om deiTa tixföss varit en frukt af et llags tråd, eller om de varit et flags foglar . Den förfta meningen år antagen af alia dem, fom Skriften uttolka, utan at tanka på an- dra uttydningar ån den ordet ger vid handen. Andra, fom ofverfatt eller uttolkat Nya Tclia- xnentet, hafver velat låta fe lin fintlighet, då de gillat , at J ohannes aldrig at Gräshoppor i öknen. Det år en onaturlig fpis , fågade, hvilkenaldrig någon månnifka tagit til lifs, ock fom år aldeles otjånlig til näring, ock detta år deras ifarkalfe B b f Ml, 4H Clajfts V \ fkål, hvarmed de vilja kullkafta den råtta menin- gen, och denna inbillade onaturlighet, har, Tom jag menar, varit den enda lie anledning at foka ändring dar ingen har rum, och at bry lin hjär- na med, atgifva Johannes en annan föda, än den han verkeligen åtnöt, under fin {trånga lefnad i odemarken. Kan det nu bevifas at Gräshoppor ån i dag tjäna til fpis for folkflag i den negden dår Johannes lefvat , få faller meningen om omo* jeligheten och onaturligheten af denna foda , och den aldra enfaldigatle gör då denna flutfats. Om Gräshoppor åtas ån i dag på de orter dår S. Johannes lefde, få fer jag ingen omojeiighet, at Han ju kunnat hafva fin näring af farnma kråk, i om Evarigelifka hillorien ger vid handen, hvilken aitfå behofver ingen ändring , axp&g blir det de varit, och forbytes hvarken til fogel eller frukt. Om Gräshoppor ätas af några folkflag i vår tid i öfterlanden, bor afgöras af en refande på defla orter, fom antingen med egna ögon fer fannin- gen deåraf, eller fkaftar flg efterrättelfe af dem , fom varit pä den ort, dar de kunnat få njuta fanningen dåraf, om h vilkas upriktiga intygan- de han bör vara få förf åkrad , lom om han Ijelf varit åfyna vitne dårtil. Orten dår man bör in- hämta denna efterrättelfe år Arabien , et land fom för Europeer år otilgångeiigt , och aitfå fager det fig fjelft, at det har varit hit intil och lårer bli hädanefter, nåftan omöjeligt för en refande från Europa, at närvarande hår om göra iig for- fakrad. Påliteliga berattclfer af lands-folk, fom där re (t och fett iandfens bruk, åro då de enda- (tc man kan halla (ig til, ock af hvilka vi kun- ne vänta vårt ljus i den omtviftade laken, ock d«s- o INSECTA. 415 defla bar jag under mina refor i A Gen och JR- gypten med all flit budit til at (kaffa mig. Jag har frågat Franckcr , fom långe lefvat i Orienten, om de hort talas om, at Gräshoppor hår åtas? Dehafxa alle fvarat rnig, ja, och de påliteligaftc, jag fått (Var utaf, åro de, fom varit 1 ALgypten (Chaflin for tia Franfka Drogueman i Alexan- dria, fom varit i ^Egypten i 30 årj och Alep (Bonard Frantt Canceller i Smirna, fom varit långe i Alep) fåfom de orter på h vilka år be- qvämligaft at hårom få hora talas. Jag har frå- gat Cbrtfina at landets invånare, Armemamr ,Gr/?»«r inquoprobofcisreconditur,profun- dus, a proceffibuslcapkis antea nominatis, utrinqnc formatus. Antennje ad bafin capitis, margini ejus proxime fupra oeulos affixse, comprefTas, latiufculse, eras- fiufculse,*«equales,ba(i parum attenuatae, apice acu- mine tenuiflimomolli terminatse,dorfoglabrae,la- teribus öc antice iineis transverfalibus plumofis ftriatse. Thorax transverfaliter oblongus, anguftus. Corporis pars anterior S. clypeus dorfo & lateribus convexa, fubtus femoribus pedum anteriorum conniventibus te£ta. AbdoMen conicum, extreme parum attenuatum. Seg- 4i3 ChJJis V . , Segmenta abd. IX: quorum i lupcriora cx fe? moribus i 3 connatis componuntur •, reliqua 6, annulis transverfalibus, ktis, apice linearibus conilruuntur j ultimum vero triangulare, apficc fenfim attenuatum. Ani apertura in apice hujus fquamx horizontalis ampla. Apertura alia lon- gitudmalis , iubtus in medio ejusdcm ultimx fqaroas cumpra:cendente coincidens. Pedes VI,utrinque 3 fibiinviccm valde propinqui, quorum primum par thoraci, altera duo corpori affixa. Artuuii pedum 3, quorum 1 \mus com- prellus, fupra aequalis, iinearis, fubtus protu- berans. i:dus brevis, teres, terminatus fetis ri- gidis. 3 -tius teres , fen.fi m attenuatus , termina- tus unguibus duobus arcuatis, acuminatis. Femö- ra in i.mo pone foluta, in reliquis corpori affi- xa, in omnibus oblonga, fubconvexa, crafliu- fcula, lanuginofa. IV, prominentes: duas anreriores, totidem- que interiores. Harum Primores oblongo trian- guiares margine inferiore usque ad apicem per- pendiculari, redbo 5 fuperiore infra medium re- cbo , deinde ad apicem obliq .e defcendente* A- pex alarum angulo obtufo terminatur. Infenores triangulares, bafi oblique rotundata angulo ob- tufillimo terminata, prioribus triplo breviores. Color Caput 5c Oculi atru Antenn# dorfo atr as 7 lateribus ex cano albefcentes, S fboraeis latera & pars anterior Clypei fupra a- tro parum canefcunt. C lypeus ipfe tingitur: a) linea ferruginea pofi: fpatium canefcens. b, hane eXcipit fpatium femilunare, trieuspidatum, la- tiufculum, cuspide medio latenore, quod ex INSECTA. 4*2 fufco atrefcitj c, ad latera cuspidis medii funt macular duae ferrugineae, duobus pundlis atris in medio, utrinque unus.* notatse d. Hinc ma- cula2;oblongse,irregulares, ex fufco atrefcentes, in medio linea anguita ferruginea diftindtse a fe invicem, St ad marginem extremum fuperius macula atra oblonga notatae e. Has excipit an- nulus femilunaris, ferrugineus, in cujus medio macula ex atro canefcens, orbicularis. f, feg- menrum deindc fequuur irregulare, apicibus cvafliufculum ferrugineum 4g , Maculae 2, träns - vcrfaliter oblongas, atrx , clypcum terminant, quse fpatio minimo ferruginco diftinguntur. Thorax fubtus fegmento atro St ferrugineo compo- nitur. Femora omnia ferruginea. Pedes omnes atri, cum annulis ferrugineis ad articulationes. Ahdomen ex fegmentis atris & ferrugineis, quorum illa latiora conftruftum. jfla primores grifeo Sc atro irregulariter mixto tin- guntur, cui mucor quafi canus adfpergitur. Ma- cula nonnullas albefcentes ad marginem inferio- rem, infra medium confpiciuntur, quae cum atris minimis mixta; , quales etiam nonnullae ad ini- tium alarum confpiciuntur. Jla infericres cx frrrugineo flavefcentes, cum maculis nigrefcenti- Idus m agnis. Longitudo totius a roftro ad extremitatem alarum poll. 2. Locus C atro in aedibus rariflima. icf. SPHINGIS Larva ->an Caput mortuum ? Caput retofum. Sulcus in medio capitis, termi- natus fupra roftrum fpatio triangulari utrinque fulcato. Pe - 4*o ClaJJis V . Pedes pedborales utrinque tres, fubcylindracci , pa- rum arcuati , acuniinari , nigri cum maculis mi- nimis albis. Pe c t us fu pra rugofu m: rugae f , latiufcpla:,di ftinft» quarum ultima angullior. Pedes abdominales utrinque 4. crafli , breves , rugo- fi , pilis minirais fparfis iubtus em&rgmato - pe- dbinati. Pedes inf ra amim 1, rcliquis fimiles 6c juquales, verfus anum lobum latiufculura emittentes. Ruga corporis 8, latas , .quarum ultima triangularis apice. Cauda in cxtremitate dorfi fupra rugam termina- lem, cylindrica, rigida, apice tenuimma, rccurva, tefta tuberculis diftindfcis, copiobs, acuminatisj fcabris, in apice minirnis. Caput citreum. Linea oblonga, ftiperius acumi- nataab utroque capitis latere iongitudinaliter* Thorax pallfdo - citrcus. Corpus lucido - citre- um, lineis 6c pundtis tin&um. Linea utrinque 7, ab abdomine verfus dorfum oblique proceden- tes, caudam refpicientcs , per paria in dorfo fibi occurentes, ubi in angulum acutum coéuntj hcc pallidc funtpurpurese, margine inferiorepa- rumobfcuriore.P#### parva, orbiculata & ellipti- tica, atra, fupra has lineas 6c fpatia citrea i rregulari- ter fparfa. Punfta 9, utrinque fucceiliva, in margine inferiore laterum abdominis, quorum unum utrin- quejuxta caput) in thorace nullåjomniamajusctila, clliptica, atra. Longitudo pöl! . 6 . Crajjities noll. 1. lin. 4. 1. digiti minor is. ♦ Ster- INSECTA. 4ZI Stercus oblongum, 8:gonura, profunde ftriatum Locus: JEgyptuS) horti Caircnlcs. Erua i & Chryjalis mcnfe Septembr, Sc 0<5tobr„ adcft. Vefcitur foliis Badingan Arab, qute fpecics Sv lam „ 10 6. PHALAENA (Ficus) minima gregaria can- dida. # Ocuh atri. Antenna fimplices. AU aequales, ovatas , abdomine breviores. domen ovato- acuminatum, crafliufculum. Juxta viam intcr Acrim 6c Tyrum prope prcmonto- rium album, ubi Alexander viam per exercitum in monte aperuit, i.bi in Ficu gregatim vidi. 107. PHPLiENA parva atra fubtus ferruginea. Locus in monte pracipitii Cfaijli juxta Nazareth . ic8. VH AL JEN A (amygdali fruttus). Antenns fimplices, filiformes,a*longitudine plus quam dimidia abdominis, nigricantes. Alä IV, deprefife, obionga^, a:quales, longi- tudine abdominis. Abdomen ovato - acuminatum , cånum. Thorax minimus, fubrotundus, parum gibbus, flav^fcens. Color fafciatus, fafciis transverfalibus fufco al- blcantibus & fulvo flavefcentibus alternatim di- fpofitis. 1 Longit. lin. 2. Singulare quod hic fruflrus PhaUnam producat dum plerique alii Dermefien quendam vel Ten- thredinemvA aliud quodcumque foveant. iop. PHALA1NA Bombyx. Silkes-m ajkarna s fkfafel i Syrien . Tråna låggas 1 et varmt rum. gyinfolken båra dem C c oita k Clajfis V . ofta i barmen , eller lågga dem i fången emellan bolllren, dår klickas de ut, och it mafken gff- ves genaft Mulbårs-lof, vid hvilka han faller lig. Han äter och växer då ofver 40 dagar, under hvilken tid de ligga pä lafvar, fom goras af ror, uti en Ris-koja. En gång om dygnet otverhöl- jas de med Mulbårs-lof, ©ch kräla lig up genom lofven deras foda, hvilka de tacka, da åter et an- nat ftratum af lof höljes ofver dem och få be- ftåndigt. Då de begynna omfa färg, refes up torra risbufkar af åtlkilliga växter, 1 hvilka de fpeta up och begynna fpinna. Då de lycktat at fpinna, tagas de af deras bonjhvilkamanvil nyttja til Silke , fom år ftorfta delen, låggas i hett vat- ten och nyflas up til en hårfva* dem, hvilka man vil bevara til fron, låter man lefva och för- vandla fig til Fårilar. Då Fjärilen är framkom- men utbredes i rummet et fvart tåcke, på hvil- ket han fåtter (it fro, fom bevaras til et annat fläktes framalftrande , fedan det blifvit famlat i fmå fåckar fom hånga vid tacket. Afke-dunder forflor ofta mafkarna. Myror åro de- ras fiende! , hvilka hindra at iEgypten ej kan å- ga denna rikedom, fom årligen käftar detta land några milioner. Seyde aflåter årligen från 3 til 40000 liv. lilke och ‘Tripoli til åfven få många millioner. Från den for ra orten går det måft til Damas , hvaråft dår- af tilvårkas de vakra vattrade half- fidentyger af Bomull och lilke blandade, hvilka ej kunna ef- tergöras af famma godhet på någon annan ort. Från Fnpoli går det måfta filke til Europa , af- håmtadt af Fransmän och Ängelsmån. Af det Sy- rifka Silkctår det fom kommer från Barutb malt aktadt, hvilket tilvcrkas på Antiliban . 1 10. INSECTA. 4 il HOf EPHEMERA (Coa) alis z erettis gini fuperiori dorfi affixae, ovatae, latiflimas, e- redtas, margine fuperiore lineari , inferiore con- vexo, apice anguflatas, bafi rotundatte. 2 al- tera lateribus abdominispone dorfum affixx, jux- ta abdomen longitudinaliter extenfc, ab apice ukra medium lineares , fubtus concavie, reliqua fui parte ovato-lanceolatse, verfus apicem latiu- fcuix, intortse, antecedentibus dupio longiores cofla per medium illarum longitudinaliter cur- ric, quse per margines partis aiarum lateriores radios utrinque emittit pinnatos. Cofla juxta marginem aiarum fuperiorum longitudinaliter percurrens , inter quern marginem ala efl ra- diis fimplicibus transverfalibus. Ala fuperiores cseterum refticuiatae. Pedes VI. utrinque 3, duo thoraci abdomini affi- xi, graciles, unguiculis tenuibus apice in- ihudtn £a- C c 7, 424 Chjfis V. Cciput , ro (l rum, oculi, antennas nigricant. Thorax 6c dorfum fupra ex flavo £5? nigrtcante variegata. 1 Abdomen fubtus 6c fupra lineis conftat longiru- dinalibus variegatis ex flavo 6c nigricante, inter quas, confpiciuntur rransverfales tenuius flave- icentes, latera vero abdominis nigricant. Åla jtipericres ex albido virefcunt cum maculis ma- gnis, irreguianbus, concatenatis, nigricantibus. Alacul* znigricantes, oblongse, juxta marginem fuperiorem 6c pundta aliquot nigricantia, juxta mferiorem prope apicem. 'Åla inferiores parte fua lineari dimidia fuperiore ex albido virefcentes, altera dimidia nigricans pars tota ex maculis oblongis alternantibus eorundein colorum componitur. Lonfit. corporis ab apicc ad capitis verticem lin. 6 . Alarum filper. poll. 1. inferior. poll. 2. Antenna - rum lin. 5. Latitudo alarum fuper . juxta medium lin. p. ad api- cem lin. 2. 6c inferiorum in parte lata lin. 1. Locus. Irsfiila Meteline 6cStatfchio (olimCous) in Archipelago. ni. CYNIPS Ficus. C apat fubr©tundum, poftice elevatum, protraélum, 1 minimum, a thorace diftinftum fpatio interme- dio anguftiflimo, longiore. Thorax oblongus, convexus, ab abdomine vix di- ftinétus* Abdomen longitudine thoracis, oblongum, cralTiu- fculum poltice. Alculei duo fub cauda, fuperio- re longiore, crafliorej inferiore breviore, tenu- iore. Antenn* teretes, bafi craffiorcs, proxime fupra b a- INSECTA 42J bafin articulatse, anguftatcc, fupra articulationem ramofae, ramulis imbricatis minimis. AU IV: dux utrinque,quarum Inferiores lanceolato- oblongx, fuperiore marginc convexx, inferiore gibbx,apice acuminatx, reliquis duplo minoresj Exteriores ovatx, iuperficic leviffime.pundlatx. Pedes V I; uunnque 3 , omnes thoraci af&xi, arti- cuii pedurn 3, quorum infimus longior, tenuior medio$ medius latior, fulcatus, fuperiore lon- gior* fupremus brevillimus, latin fculus. Ungues non confpicui > fuperficies interna articuli infimi pilofa. Os: maxillx impofitx5actiminatx5 inferiore longio* re. Corpus totum rufum. AU albicant. Locus : Girca Smirnam. Ficus foeminas inhabitat, quorum germina excava- ta ab illo reperi 6c in quovis fere germine unum veconditum. An Cupido Ficus qui farinam genitalem ex capri- fico in ficum transfert? GalU locum obtinet heic ficus $ germina corrodit infedtum , quod plus damni, quam utilitatis frudhii adfert. An hxc progenita officio deinde fungitur mediatorio. Inventus 6c defcriptus d. 6 A pr. 17^0. nit CYNIPS Caricx. Partes omnes ut in antecedente. Abdomen oblongum, tenuius quam in antecedente, utrinque parum acuminatum, a thorace diftin- dtidimum. Spatium inter thoracem 6c abdomen anguftiffimum, longius. Aculeus caudx unicus, corpore duplo longior, ca- pillaris, verfus caudam fubtus carinatus, crailior, parumque pilofus, reliqua parte tenuis glaber, ccqualis. Aculeus alins abdomen terminans, mi- nimus, crafliufcuius , fubrigidms. C c 3 Lo- 4 2.6 Claffis V. Locus: In eadem, cum altero, Ficu habitat. An prascedens ex altero fexu? An diverfa fpecies? ii 3. CYNIFS Cycomori. Caput hemisphtericum , ba (i lineare, fuperficie convexum, (i nu longitudinali medio excavatum, apice 6c lateribus rotundatum, t hora c e paulo latins. Thorax cblongus, convexus, in fegmenta divi- fus tria, aequaiia, primo anterius acuminato. Abdomen ovatum, convexum, corpore paulo k- tius, bafi parum acuminatum , lateribus juxta bafin parum excavatis. Antennae clavatse, articulat^ , verticis medio infertae, approximatas , capite duplo fere lon- giores. Oculi ad latera capitis, infra antennas, prope marginen*, minimi, protub eran tes. Pedes VI, utrinque 3, omnes thoraci affixi,cla- vati, unguibus deftituti, vel faltem non con- fpicui oculo mediocriter armato. Al^VI: membranaceas , tenuiffimx : 2 majores ovatas; 2minores, oblongse , altero margine li- i nearcs, altero rotundatte, claufe dorfo longitu- dinaliter impofitae eriguntur. Aculeus caudas triplex, capilliaris, tenuis, fle- xilis, longitudine corporis, apice parum cras- fior. Color Totus fplendido-ater. Al exteriores longitudinc abdominis, marginc exceriore re&o, interiore convexo, apice obtufse. Squama plicata 3c ftylus capitatus inter alas &tho- racem* Abdomen ovatum, deprefTum, parum convexum, 4 fegmentis atris nitentibus, 3c 6 maculis citri- nis, utrinque tribus, linea nigra in medio di- ftinctis compofitum. Pedes VI, omnes in thorace. Aculcus ani breviffimus, bifidus, craffiufculus, a- num terminans, rctractilis. Magnitudo Ape vulgari minor. Locus In Buphtbalmo communi Mg. communis jux- ta Damiatam. 1 2 3 . ACARUS Citri. Caput oblongo -acurninatum. Antenn# teretes, articulataä. Pedes VIII: utrinque 4, usque ad caudam extenfi. CoR- 4?2 Claffis V. Corpus ovatum, ccnvexuni. Color grifeus eft. Magnitudo vix linearis. Lo c us : Vidi in Ciire maxima carne f olida / ubdulci , Ital. Cedro, inter mucorem, dum putrcfcere in- eepit fru&us, 124 . ACARUS teftudinis. Caput oblongum, minimum-, fulcus longitudi- nalis in darlb capitis. Os minimum , ad apicem capitis. 0£«//duo,minuttlTimi,unus utrinquead capitis latera. Thorax capite brevior, parum convcxus, feffilis, poftice parum fupra dorfum elevatus. Abdomen maximum, ellipticum, anterius angu- flius, pofterius latius 6c rotundatum, fubcon- vexum. Pedes VIII: utrinque 4, avticulati, omnesabdo- mini affixi, in mcdio abdominis definentes, pro* xime infra thoracem incipicntes, requales : Ar~ ticuli y, quorum proximus corpori reliquis bre- vior, elevatus, reliqui asquales, oblongi. Un - gues tenuiflimi, bafi latiufculi, medio lobati , a- pice uncinati. Antenn a nullsej fulci duo proxime infra thoracem in dorfo, breviflimi, longitudinales. Color. Corpus totum, caput 6c thorax fuperius nigrefeentia, fubtus albida. Articuli $edum ni- grefeentes, intermedia albida. .Magnitudo Cimicis domeftiese. Habitat in 'Teftudine terejlrt. ( Linn. Syft. Nät. fp. 2.) in cujus inguine reconditur 6c corpori te- naciter adhxret. Reduvio. Linn. Fn. Sv. 1 191. fimilis. Locus: Smirna inventus öedeferiptus Menf.Martio 1750. 327. INSECTA. 433 I2f. ARANEUS galilaeus. Color. Atra funt caput, dorfum 6c pedes fupra 5 Ruffa latera abdominis &: pedum. Magnitudo mediocris. Lo c us circa Fontän Salomonis in faxo cotaceo Galilca. 126. ARANEA vitis. In dorfo foliorum vitis duas fpecies arane omnia corpori tenaciter aftixa, 5 Tefta figura 6c magnitudine corporis, illudque to- tum tegens, usque ad caudam extenfa, utrinque libera 6c facile a corpore feparanda* Color. Dorfum ex fufco - violaceum. Cauda in medio, item ad latera albicans. Pedes dilutifli- me albidi, ut 6c pedum articuli infimi, Oculi grifei. Antennarum bafis dilute violacea, apex i' capilli albidi. Longitudo 6c Latit * corporis poll 1 Lovgit. pe- dum minimorum poll» i- Cheliformium poll. 1 Lon - giflimorum poll. 2 Cauda long, infra poll.i . Latit» -L Antennarum poll. Singulare eft huic Infe&o, quod mare,cujus eft incola, tempore vefpertino poft folis occafum deferat 6c litora fabulofa petat, ubi velociftime currit, infigni fatis copia* Singularis eft fitus o- culorum in antennis, antennarum ftru£tura, ut 6c appendiccs fub cauda* D d Lo» 4?8 Cl a 0i s V. Locus Maris fundus 6c litora circa JEgyptum 6c Sy - riam , in Alexandrix littore ego capiebam in Majo . Up. SCUTELLATA. Testa Caput 6c corpus tcgit ovata, anterius angu- ftior, pöftice latior, margine anterius 6c ad la- tera integro, poftice incifo, corpore latitud ine parum excedens, capite vero multo latior, fcu- tis 13. imbricatis transverfalibus compofua, ho- rum 1 \mum femicirculare, antice convexum, po- ftice fublineare, medio parum gibbofum. 2: dum 6c y.tium oblonga, antice parum convexa, po- ftice in fegmentum circuli excavata, lateribus linearia fubmarginata. y.tum lanceolatnm , te- nuiftimum. f :tum oblongum , sequale, antece- dente paulo longius, apicibus fub ytio rccon- ditum. 6:tum 6c 7: mum oblonga , refta , reli- quis longiora, verfusextremitates parum latiora, apicbus linearia fubmarginata. 8 :vutfi 6c $\mm oblonga, aequalia, parum arcuata, extremitatibus utrinque latiora. 10 \mum antecedentebrevius,me- dio excavatum, extremitatibus latiflimum,lineare, inferius angulatum. w.mum , 1 z.mum tenuifiima, femicircularia apicibus attenuata. 1 y.tium ovato- oblongum, latiufculum, breviflimum, anterius li- neare, poftice convexiufculum, emarginatum. Corpus figura 6c magnitudine teftte , dimidia par- te a capite ad abdominis medium pedibus te- étum, altera vero fcutis 6 compofitum, quorum f teftse y:to 6c 6:to fimilia, ultimum vero lobis ybus conftrudtum, quorum medius oblongus, a- pice femicircularis 1. convexus* latcrales trian- gularesj finus parum profundus oblique medium lobum a lateribus diftinguit, qui inferius parum emarginatum. Caput oblongum, inasquale. Fmiperpendicularis. Os prominens. Ma - INSECTA. 439 Maxilla 4, articulatx , antennas referentes , ad la- tera oris pofita;, utrinque diuu , quarum fupe- rior longior articulis 45 inferior brcvior vero ybus componitur. Articuli maxiUarum teretes, inferius angulliores, fuperius craffiores, vel po- tius clavatx. Antenn* fubulatce, (implices, bafi articulatre, ver- tici capitis infra ocuios affixse, dimidia longitu- dine corporis. OcuU ad latera capitis in fuperiori ejus parte, tefta fere toti tedti , utrinque unus, ovatus, vertici continuus. Membrana tenuisfima mollis, vel potius corpus quoddam gelatinofum caput tellae a doifo affigit. Thorax nullus, nififcutum 1 :mum tefta: thoracem dicere velis. Pedes VI, utrinque 3, fibi valde propinqui, a ca- pite usque ad medium abdominis extenfi. Omnes articulis 4 compofiti: articuli oblongi, compres- 11, primo breviffimo, 3 :tio aculeato, aculeis fubri- gidis acuminatis j ultimo apice unguiculato , unguiculis bifidis. Pedes anteriores reliquis bre- viores, ad latera capitis pofiti , fcuto umotcftx affixi, articulus 3 :tius horum bffcviffimus. Medii longiores z\do ^ fcuto affixi. Ultimi reliquis o- mnibus longiores, %:tio fcuto adnexi j Subiian- tia pedes affigens eadem eft ac quse caput affigit. jinus in apice corporis, apcrtura ampla, transver- falis. Color. Ex brunno nigrefcens (tefiitudinis)j apex fcuti primi in telta albefcens. Longitudo poli. 1. Latit . media poll. anterior poll. f. Locus: Canalis exficcatus Nili in Cairo Menfibus Majo, Junio etc. usque ad repletionem canalis,, D d z 130* 44° ClaJJis K 130. INDETERMINATA. Caput transvcrfaliter oblongum , fupra parum de- prcfium. Os in anteriore parte capitis. Ma- xi IU ad lat era oppofitse. Oculi bini, ad latera capitis protuberantes. Antenna filiformes , fimplices, thorace tripio longiores. Thorax breviflimus, fubconvexus, terminatus poftice angulis duobus, abutroque låters uno. Abdomen oblongum , longifFimum, depreflum, iubtenuc, fquamis articulatis imbricatis circiter 8 compodtum. Squamse transverfaliter oblon- gas, quarum ultima apice bifida. Al jsl duaz, reticulatse, ovato-lanceolat^, bad thoracis juxta fquamas afnxse, longitudinc fere corporis. Pedes VI, longiflimi, faltatorii. Articuli pedum 3, sequales, quorum indmus fubtus leviter a- culcatus, apice unguiculatus, unguiculis 1. Color. Caput , thorax 6c abdomen fupra fubfufca , cum lineis parvis longitudinalibus, fcrrugineis, fparfis, paucis. Omnia haec fubtus albicantia, ut 6c pedes 6c antennse. AU ex fufco nigrefcunt. Magnitudo Libellulx medias. Long. totius poll- i|. Ped. poll. 1. Locus: Campiarenod ARgypti juxta Alexandriam ubi Grylli inftar per faltum currit. Menfe Ma- jo cepi. Obs. Dum animalculum primum vidi, caput ob- fervavi perfe&um cum omnibus fuis partibus, pedes itidem 6c antennas omnino evolutas. alas vero comperui nullas, folasque fquamas illas te- nuesaafinem thoracis. Novum hariolatus fum me INSECTA. 441 me invenifle Infeéti genus, quodque ad Apte* ras vel,~re melius penfitata, ad Hemipterarum Clas- lem demandandum» In fcatulam individua qua:- dam fpinulis perforata & afKxa repono, quas dum pott unum alterumve diem invifo, en duo animalcula, quse involucrum depofuerant tenu- jflimum abdomen St alas involvens 5 alasque ex- panderant magnas diftindtitlimas. Caput igitur in Infedto noltro St reliquce partes funt perfedlas St expanfae alis adhuc latentibus, fingulari fane qualicate. Facits externa Libellulis aliquantum accedit* E S. 4\* W ) 0 ( ^ V E R M Sepia 131 oSopodia. Cochlea 132 Pomatia. 133 fyriaca. Concha 134 grseca. 135* aegyptiaca. 136 Peöen Dytine* 137 Pinna. V rji. SE- VERMES. 44? 131. SEPIA oKTco7r cjta Grtpcis rnoderms. Caput deprefTiim, brevilfimum refpeftu tentacu- lorum, bafi rotundatum. Abdomtn fuperius apertum, quadriloculatum : Lo- culi duo majores, difTepimento perpendiculari diftin<5ti> minores fupra illos verfus dorfum dis- fepimento transverfali ab illis feparati. Foramen transfer fule in margine iuperiori abdo- minis, pennas an fe r i nas magnitudine, quod elt orificium canalis intra tunicas abdominis fpatio dimidii pollicis decurrens, per quem humor ef- funditur. Tubus fupra hoc foramen membra- naceus, infundibuliformis, margine fuperiori cor- pori adnexus , infcriori liber, apertus utrinque, apertura ejus ad bafin pollicem, ad apicem pen- nam anferinam excipit. Ad latera utrinque lobum emittit, lateribus cor- poris annexum , anterius liberum. Collum corpore multo anguftius, brevifiimum, fubcylinaraceum. Caput parum elevatum, ad fenfum tuberculofum, fubdurum. Oculi ad latera capitis, unus utrinque, magni, pro- tuberantes. Rostrum capite triplo longius, verfus caput an- guftius, verfus tentaeula latius, terminatum Tentaculis 8 longifiimis, aequalibus, fupra gla- bris convexis,fubtus tubercuiatis,ad bafin mem- brana connexis, inferius crafiis, fenfim decre- fcentibus apice tenuiffimis. Tuberculorum in quo~ vis tentaeulo lineas duas. Foramen in ccntro tubereulorum annulis 4 cin&um, quorum inti- mus latior, albicans* proximus tenuis, fufcus j fequens tenuis, albicans* extimus tenuis, fu- fcus. Maxi U (6 du as (f. forceps) intra tentaeula, ad api- D d 4 cem 444 Claflis FL cemroftri, cornex, quarum altera minima , al- tera niulto major, bafi triloba, lobo laterali utrin» que uno femicirculari, margine membranaceo po*» itico triangulari obtuiiufculo * apex maxillx an- trorfum acuminatus, bafi elevatus 6c a corpore reliquo maxillx diftinftus, obtufus, margine po- llice icvifiime membranaceus. Color : Dorfum fuperius , caput 6c bafis tentaeu- lorum maculis nigro - rufefccntibus ndfperium. Tentacula fuperius fufca, fubtus albida. A b do- men albidum* macula viridis fub orificium abdo- minis, quod etjarn annulo viridi cingitur. Longituöo pcd. 4* Tentacul. pcd. ii, Colli poll. I 5 Capit. poll. f. Humor em non ar rum mittit. 132. COCHLEA Pomatia. Obs fub ambulando ex ore emittit bumorem glu- tinofum coloris argentei, qui fuper telam la» neam expanfus lamellas format longas, latas, tenaces, continuas, qux digito tadhe facile e- vanefcunt. An materia ex qua calculus cohlearum (gemma) ut 6c crufta interna teftx formatur? Ex gypti monticulis copiofe afportant rufiici tem- pore jejunii Grxcorum in cairo* Nutntur fa- rina triticea per longurn tempus, qua ratione milliaria coemta per plures feptimanas vivas con» fervant, ut femper recentes habeant. 133, COCHLEA (Tyriaca) fubtus fubplana margine apicis ampliata , fuperius in fpirath convexam eleva - ta , fubtus in centro for am i ne candido vcl maculis ferrugmeis irregulanbus notaia , parva. Terreftris eft juxta litora maris in Natclia , variis plantis infidcns, inprimis Junco tcreti acuminatOy joxta portum Smirne-nfem copiofe inveni, Cum V ERMES. 44 5 Cum operculo defthuatur orificiurn loco, cui affi- gitur, npplicat materiam glutinofam protrufam nd orificiurn, qua mediante loco , cuiplacet, adhseret 6c orificiurn cadem materia operculi lo- co tegit. 134. CONCHA (grteca) ovato-cordata angulis reflexis transverjalibus. Animal bilabiatum. Ccrpus primarium cartila- gineum, cuneiforme, bafi crafiius, apice com- prefium , lineare, duriufculum. Anguli ad la- tera utrinque apicis , unus utrinque j quorum al- ter major, fubacuminatus •> alter multo minor, obtufiufculus. Labia membranacea, tenuia, margine cartilaginea, integra. Corpus cartilaginofum breve, craffiufculum, latere verfus bafin labia pr.oferens. Testa bivalvis, rotundato- cordaca, convexa , valvulae a latere juxta bafin minimo fpatio clau- fie f. ferratse, transvcrfaliter angulato-fulcatae. Anguli elevati, margine omnes verfus bafin re- flexi $ horum extimus qui marginem cingit reli- quis craffior, interiore iuperficie levifiime erena- tus *, reliqui ordine usque ad centrum f. bafin deerefeentes; omnes verfus extremi tatem utram- que profunde, fpatio vero intermedio leviter ii- nuati 6c in fegmenta parva, obtufa divifi. Sims ovato-lanceolatus, longitudinalter levifiime flriatus ab una parte bafeos confpicitur 5 ab alte- ra vero oblongus, glaber, maeulatus. Sulct C finus inter angulos poftice vifibiles, fub margine anguiorum dccurrentes; horum fupremus latior reliquis, duos angulos tenuiores continens j re- liqui ordine deerefeentes. CpLoa: Candtdum elt animal. Tefi aliis perpendiculari- ter parallelis. Am- V ERMES. 447 ^nimafis ad bafin rot i Erruginei fupcfficies interna ut in conchis nitida. Diameter longitudinalis a peripheriaad centrum lin. 7 j Latitudinahs ab uno margine ad alterum lin. 7. Locus: Mare rubtum. Editur in ^Egypto , ex portu maris rubri Suez , Can um portata infigni quantitate quotannis. 3 <5. CONCHA Pttlen Dytine. ånimal bilabiatum. Labia membranacea, tenuia, aibida, fu per valvulam tellre utrinque fefe ex- pandentia. Margo labiorum duplicatus 6c circa duplicaturam fimbriatus. Ventriculus figura femilunaris, interius. finua- tus, exterius convexus , iateribus convexus, a- pice liber, bafi corpori cartilaginofo connexus jilbicante fub liantia, molli, friabili conftans. -rfp- pendix baii corporis hujus inferius adneélitur, parvus, collo feu finu angufliore verfus apiccm anterius diflinéfcus 5 pars ejus corpori proxima, major, ovata, rima longitudinali notata* pars anterior feu caput fubgloböfum, rima itidem notatum. Pofieuus sequalis, convexus, ejusdem cum corpore coloris 6c fubtlantiae ( an genita- lia? ) Corpus fufcum, deferipto corpori verfus bafin con- tinuatus ( an inteflina cum ano?). Corpus carti- laginofum c raffum, nitidum, labia perforans, te- 11 as un iens. Testa bivalvis. Valv* sequales, cordatae, bafi parti m anguflatae, verfus bafin magis convexse, verfus apiccm magis planas ^ bafi lerrata f. clau- fa. ProcefTus ad bafin, lateralis unus utrinque, quorum alter major, triangularis, apice 6c bafi linearisj alter muito minor , fublinearis, angu- latus. Major procefTus unius valvuke margine po- 448 Clajfis Fl. poftremo parum intortus & apice a corpore te- tt ce di (tans. Superficies te fi a longitudinaliter fulcata, angu- lara fulcis verfus peripheriam latioribus , pro- fundioribus verfus bafin in centrum concurrenti- bus tenuifllmis* Anguli cum fulcis alternantes, verfus centrum lseves, tenuiffimi, verfus peri- pheriam tubereulis elevati. Tubercula ereeta, acumiaata. Bajis teitarum, corpore nigro, fir- mo , fubrotundo claufa. Tejia externe verfus bafin ex ruffb albido varie- gata, interne nitide rufefeens. No men vernaculum Gra:c. hod. mjttiv q. 137. CONCHA (Pinna) teftis bafi rotundatis latijji- mis apice aeuminato - angulatis. And: orum Pinna. Gra: c. hod. A nim al bilabiatum. Labia gelatinofa, interius tenuia, peilucida, venis albidis tinetaj lateribus triplicato-fimbriata, rugofa, fimbriis labii fu- perioris coiore lateritio, inferius fufei. AiiricuU parvae, femilunares, apice attenuatae, bafi latiores, lateritice. Os cartilagineum , tubulofum, bafi amplum, api- ce tenuius, albidum. Fentriculus oblongus, magnus, membranaceus, ni- gricans, materia nigra pulverulenta, fubarida repletus. Corport cartilaginofa bina , unum corpus perforans & teitas uniens, quod longum, crafium Sc robu- ltum *, nlterum ad apicem tefta: valvulas uniens, brevifiimum , erafliuieulum, robultum. Tentacula ex corpore juxta corpus cartilagine- um primum oriunda, innuroera, capillaria, ad fenfum fericca, barbarn mentientia, extra val- vu- VERMES. 44P vulas infra medium teftse porre&a, teftam fun- do maris affigentia. Gemmas rubcntes 6c Havefcentes continer lentis nn- gnitudine. x Testa bivalvis (valvse sequales) ovato-acumina- ta, bali rotundata, compreffa 1. apice atrenuata, qu ad rang u la t a , mcdio convexa* altero margine recta, sequalis qucd dorfumj attero, medio pro- tuberans, verfus apicem anguftata, quod abdo- men appellare licet. Latera f# fuperficies verfus balin comprefTa, ver- fus apicem angulata, convexa, angulo medio usque apicem fucceilive anguftiore 3 latera ab utraque parte delcivia, hinc quadrangularis ver- fus apicem elt . Jpertura in extremo apice digiti minimi magnitu- dine. Serratura duplex, una juxta apicem, altera paulo fuperior 3 utraque lamina oblonga conftans, qua: dum feparantur valvae, alteri illarum adhaeret. Super ficies externa fufca, extremo apice coloris al- bo-nitidi, verfus apicem nuda , fulcato-angulata. Anguli obtufiiiimi, tuberculati. Tubercula f. elevationes imbricatse, plana:, lseves apice acu- minatse. Reliqua pars glabra, hseterogeneis maximam partcm tedfca. Margines fimbriati. Superficies interna glabra, nitida, verfus apicem al- bo-nitida (coloris gemmeij, reliqua pars fer- ruginea. Obs. i. Hreterogenea,quse in tettis reperi, fucre: C or allina, Lichenes foliacei, Millepor# crufiacea , Madrepora fruftula cxigua 6c exuvias tcftaceas vermis flexuofi oblonpi. 2. Sepia tentaculis Gr. hod. oKTcoTroJia hoflis eft infcnfiflimus hujus animalis, qua:, quam pri- mum apcritur tefta, irrepit 6c animal deftruit , fi non Clatf.s VI. 4f° non impediatur j habitat vcro in quavis tefta A- stacus minimus te ila molli (Cagcri fipecies) ex quo femper unus, intcrdum plures adfunt, dumque apcritur te ila hoc animalculum in fauce femper rellat 6c quam primum hoftem ap- propinquatem vidit, ambulationem inliitu- it, ex quo motu admsnitum animal Concha- ceum teilam claudit 6c holles evitat, hofpiti gra- tifiimo falutem adfceribens fuam. Mirum fapientiflimi Creatoris inftitutum. 3. Gra^cis tempore jejunii pro cibo infervit ani- mal 5 ut omnia reliqua Teilacea 6c Zoophyta* dum non carncs folummodoj fcd 6c Pifces reli- giofis illis funt interdiéli. Tentacula f. barba adeo efl fubtilis ut filum le- riceurn aemulec, 6c fi fufficienti quantitate ob- tineri poflet, ut poteil, fi provide colligatur, ad egregia ©pera contexenda fatis apta vide- tur. PLAN- limbus quinquedcntatus denticulis duobus fiiperioribus brevioribus, o- mnibus aeuminatis. Cor. papilionacea. Fexillum obeordatum , bafi coar&atum, apice finuatum, lateribus femicir- eulare, connivens, alas amplefrens, fuperficie interna verfus apicem elevatum 6c maeulis nigris parvis plurimis notatum , alis dimidio brevius. Ala pedunculati, peduneulis compreffis, mem- branaceis, pofteriori akrum parti fuflfrxis, apice PLANTAE,. 4^7 obtufiflimar, bafi angulatx, angulo obtufo e re- gionc pedunculij antcriore parte rc&ilinca:, polteriori femicirculari * lateribus convexa: lon- gitudine alarum, ab alis non diltantes. Carina diphylla: Foliola alis fimilima, in media parte convexa, membrana tenui coh«erentia, ltamina tegentia usque ad pedunculorum ini- tium. Stam. Filamenta X, deoifum parum incurvata, bafi crafliuicula, apice attenuata, limbo tubi im- pofita, bafi leviffime & fpatio vix vifibili cohse- rentia, longitudine carinae. Anther a didyma*, eredtse, ovatse, compreflre. Pist. pedunculatum, pedunculo longitudine tubi, fundo tubi affixum. Gamen oblongum, flexuo- fum, compreflum, longitudine tubi. Stylus di- midia longitudine germinis, teretiufculus , in- curvatus. Stigma minimum, fimplicifTimum. Pericarpium Legumen . Caulis fruticofus. Petioli pofterius convexi, an- terius canaliculati. Folia ternata: Foliolis o- vato lanceolatis, apice obtufis , lateribus conni- ventibus. Pedunculi teretes, longitudine caly- cis, in raoemum difpofui, Color. corollae fufco-flavefcens. Calycis ex fii- fco virefcens. Folia fubcana. Locus: circa Snnrnam iocis depreflis. Tempus: floret menfe Januario. 17. CASSIA (Sopher) foliolis quinque parium ovate- acuminatis , fuccefiive ab infinns ad fuperiora longto - rtbus. Legumen teres , aequale, lateribus convexis, mar- ginibus parum attenuatis apice obtufo cum acu- mine, valvulis transverfalibus numerofis ( fere fexaginta ) inftruchim , qu'ae membranaceae , te-- nuiflimx. PLANTA. 468 Semina ovato-crbiculata, bad acumine obtufiu- fculo terminata, comprefla, medio fpatio ovali parum excavato notata. Caulis. Arbor. Folia quinque-pinnia. Folicla ovato-acuminata, petiolata, petiolo breviffimo •> margine leviflime ciliataj infima reliquis minora* reliqua per pa- ria fucceflive majora usque ad fuprema, quas re- | liquis longiora; lanceolata. Rami 6c Radix ca- ! naliculata. Glandula fubgiobofa, apice parum acuminata, an- terius plana fulcata, pone convexa, proxime fupra bafin Rachidis interiori ejus fuperficie. SttpuU duas, una utrinque, fubulatae, parvas, ad latera ejusdem rachidis. Peduncult ex alis, breves, florem unicum fuftinentes, plures ex ea- dem bafi prodeuntes. Color foliorum anterius obfcure viridefcens, po- ne lucido-viridis. Flores lutei. Odor fortiter fcetens, omnino corticis Sorbi au- cuparias. Lo c us. Cairi horti. Nomen Arab. Sopher. 18. CASSIA Fiflula Hiarfciambar* Radix arborea. Caulis arboris plerumque fle- xuofus, fuperficie levis. Folia o&o in quovis ramulo, alterna, parum di- ; flantia, nullo impari, ovata, apice emarginata, fuperficie glabra , fupra obfcure rufefcentia, fubtus lucide viridia. Petioli breviffimi, teretes, Rami teretes. Fru- cxiricATio ut in Linn. Generibus. a.) Stylum ego videre non potui 6c vix credo ali- quem poni debere, cum fligma fit minimum, fjsfTile 6c extremum punäum germinis conftituat. ( b.) i PLANTiE. b.) Quomodo fligtna aflurgens clici poifit non vi- deo: germenineurvatum, apice deorfum flexum, fiigmati eundem reddit fitum. c.) Roflrum in antberis majoribus, dum recentes funt, diftingui a filamentis non potefl, dum vero marcefcunc antUcras &e hxc pars arida evadit, filamenra ve- ro adhuc vigent, cx quo colligicur Antherx elle partem hoc roftrum , non vero filamenti, quod in recenti planta errori locum reddere pofTit. Locus: In xgypto ego vidi 6c deferipfi, prope ca- nalern, qui aquam ex Nilo in Alexandriam trans- fert, in agro foeeundo, ubi inter Palmas daéty- liferas uliquot arbores inveniebantur, craflitie z ad 3 fpitham. 6c longit. iz pcd. cTempus floret Menfe Majo integro. d. z\ Maj. Flo- res ejus legi, tuncque in quibusdam Antheras exaridas vidi, in aliis vero corollas non dum ex- panfas. Nomen Arab. Hiarfciambar. Ip. CASSIA Ket [c bi a. Folia fex-pinnia. Foliola lanceolato-ovata, moi- lia, exterioribus minoribus. Locus: India 6c Arabia , rariffime in hortis iEgy- pti obvia, ubi tenera arbufcula femel a me vifa. Fruftum habere dicitur fucco albo fubfpilTo co- piofo plenum. Nomen arabibus Ketfchta, ao. PUNICA Granatum. Punicam flore pleno variantem caule minore, foliis faturatius viridibus , fiore fterili. Cyprt incolx Ba laustt am appellabant 6c ut arborem fingu- larcm mihi monflrabant , illa imprimis induéti ratione, quod fru&um non ferebat myfterii na- tujx ignari. F f 2i. RO- / PLANTA. 47° 2,1. ROSA varia. cc. Nomen Arab, in ^Egypto hodiernum Uard. quod cum Ebrxo Barkanim Gelf. Hietob. i. p. 191. nuilam habet convenientiam , forte diver- fis varietatibus diverfum impofuerunt nomen O- rientales, adeo ut Ebrxum olim damm fuerit Damafcenis Hort . Upfal . Arabicum vero illae S. vel alix qua in Arabia communis: Hodie vero Uard commune effc nomen omnibus varietatibus in iE/gypto, ubi fere omnes inveniuntur. ^5. Rosa rubra multiplex H. U. Q. communis eft in hortis Rofettx 6c Damiatx, ubi coiitur magna copia pro aqua extrahenda* parvas habet corcl- las, nec valde cdoratas, hinc non magni xftima- turimprimis Cairi, cum aquam non prxbeat nid parva quantitate 6c illam vix odoram, quod prx- cipue hic defideratur. y. Rosa Jutea multiplex H. U. 7 . rarior eft, inter reliquas coiitur Damiatx 6c in AEgypto fuperio- re propter elegantiam. Rosa alba flore pleno H. U. 2. coiitur copiofe in hortisProvinci dzFajhum in iEgypto fuperiore, haud longe a Pyramidibus remotx. Pallida eft nec omnino candida, potius rubens* corolla eft multiplicata, pugni isepe magnitudine, fragran- tiflimo odore, omnes quas unquam vidi fuperans. Arbufculx inveniuntur infigni xtate. Hxc pro Aqua diftillanda ab ^Egyptiis 6c T urcis expetitur* In Fajhum incredibilis copia quotannis diftillatur 6c venditur in ALgypto, inque alias terras trans- fportatur. Pharmacopceus, officinam in platca Nationis Fråncix habens, quotannis ifoofg coe- mit prxparatam 6c in vafis cupreis cera intus obduétis adportatam, quam cum lucroCairenfi- bus vendi:. Usus PLANTÄ. 471 Usus aqua in luxu orientalium ad manus, facicm, barbarn dc veltimenta irrorand'. , quac irrorata fumo Olibani, ligni Aloc £cc. adfperguntur,dum laute quis holpitem exciperc cupit. z. NYMPHiEA Lotus. Cal. Penantbium tctraphyllum. Foliola ovata, bad parum concava, longitudine pctalorum ex- teriorum, nervofa. Cor. Petala numerofa ( t 8 fcre femper), germinis lateri inddenaa, triplici fcric dilpodta: horum quas in extenore ovato-lanc.eolata , dorfo angulo longitudinali parum elevato notata, inter q veni & marginem venas conlpicuse pcllucidas; bad ungviculo callofo terminataj ha:c numero funt qvatvor. Media feriei petala oblongo-lanceola- ta, venofa j bad ut äntecedentia iilis paulo bre- viora, vix regulariter dilpodta, numero lunt ocbo. Interiör a oblongo - lanceolata, venis Sc ungviculis vix confpicuis, an g u da , anteceden- tibus duplo breviora, proxime infra marginem externum gcrmini inferta, numero fex. Stam. Filamenta numerofa ( fupra feptuaginta ), plana, eredta, bad lata, fendm verfus apicera at- tenuata, apice obtufa, parum introrfum flexa: Exteriora Jongiora , qvir petalis longillimis ter- tia fui parte funt breviora. Anthcra bina:, fu- perdciei interna? filamentorum longitudinaliter arfixte, filamentorum dimidia longitudine, ex tribus lineis elevatrs conftrudtas. Pollen anthe- rarum margini filamentorum adhxrcns. Pist. Germen obovatum , magnum, fupra parum concavum, radiis ftigmatis tedtum. Stigyna pa- téns*, fefiile, ex radiis viginti compofitum, qui dimidia fui parte gcrmini adnati , ex marginc ad centrum parum dcclives, fuperficie feabra, fca- F fa bri- 47 2 PLANTiE. brrtie ex fafciculis minimis rigidis fere plumofis compofita: altera dimidia pars radiorum ere&a, oblongo - lanceolata, bafin parum incurvata, fu- perficie glabra, pcriphxriam gcrminis cingens. Tuberculum rotundum, convexum parum, in centro ftigmatis, circa quod radii coeunt. Caulis. Scapus cyiindricus, fiftulofus: fiftulis quat- quorj majoribus, flexibilis, longiffimus, frufti- ncationem apice gerens unicam. Folia cordato- orbiculata, peltata, (i nu ad bafin profundo triangulo, margine dentata : denticulis remotis, triangularibus , acuminatis, fpatio e- marginato unum ab altero diltinguente *, fupcr- ficic nervofa : nervis diftindtiffimis, craffiufculis, bali elevatis ex umbiiico foliorum prodeunti- bus. Petioli fimplices, unicum rolium gerentes, lon- gitudine dc figura caulis, fed angulli ores. Color Calycis exterius faturate viridis venis albi- dis, ba(i albidus , intus candidus. Corollal Petala quatuor exteriora exterius bali albida, angulo per medium dorli percurrente al- bidoj linete lata:, longitudinales, lucido-virefcen- tes, ab utraque anguli parte, venis albidis a fe invicem diftincta: y margtnes inferius albidi, ver- fus apicem dilute purpurafcentes. Petala inte- riora canaida, dorfo verfus apicem dilutiflime purpurafcente. St amina media parte inferiore ex albido flavefcunt, fuperiore fub vigore flavefcentia, dum marce- fcunt grifea evadunt. Linea ant her arum ex grifeo albefcunt. Stigmatis radii parte adnata ferruginei , parte creäa flavi. Umbilicus candidus. Caulis faturate j Folia paulo lucidius viridia. Magnitudo £c facies externa Nymphca alb nonnumqvam- ta- men fpontaneas videntur, ut in deferto arenofo prope antiqva fepulera iEgyptiorum, in «egyn- to fuperioi*e ubi cx Acacia vera imprimis fylvas in- PLANTA. 477 integrae exiftunt; In Arabia Petr#a , undc Gum'» mi Arabicum ingcnti copia colligitur, juxta (i* num borealem ma ris rubri, ad monris Sinat pedcm, undc Gummi T huris provenitj nppellai?.t vero qvotqvot in Aigypro mercaturam fimplicium exercent, Gummi 1 buris illud , qvod ex montis Sinai confiniis adfportatur, nomen illo exponcntes ex Thur &: Thor , qvod noracn eft portus in (i nu boreali maris rubri juxta diftum montern, & di- diftingvunt ab Arabico^ qvod per Suez , alteruni portum maris rubri prope Cairum advenit. Pra:- ter hane differentiam loci, differunt etjarn unum ab altero nonnullis attribut is. Thur is Gummi magis pellucidum, albidum vel coloris omnino expers ci\y Årabicum vero, minus pellucct ÖC coioris eit fervugineo vel grileo fiavelcentis. 16. A NE M ONE coronaria. Cal. tnvoluerum triphyllum, remotum : Foliola ob- longa , laciniata ad dimidium , laciniis oblcngis, duplicato lacinulat/s. Peta la lex ad oelo, erecio - patentia , ovata, parum aeuminata, externe parum villofa, per feries difpohta. Stam. Filamenta corolla triplo breviora, capillaria, plurima. Anther # didymas, erecto, ovarar. Pist. Germina plurima, minutiflima, oblonga, in globum cornata. St yli vix uiii. Stigmata öm- plicia. Recept aculum globofum. Color. Petala intenfe coccinea, ungvibus albida, cum ftriis pallide coccineis. Anther# purpura- fcentes. Filamenta pallide coccinea. Stigmata pur- purafcentia. Locus: Natolia circa Smirnam, ad pedes montitun Sc in campis apertis. F f f Tem- PLANTjE. 478 Tempus floret menfe Februarii. Ledta 6c defcr. d. ti Febr. 175-0. 27. CL EM AT IS orientalis. C al. nullus, nifi ftipulas velis a flore remotas, co- rollam nondum expanfam ample&entes. Cor. Petalci quatvor, ovato-lanceolata, fubrugofa. Stam. Ftlamenta circiter 20, receptaculo affixa, membranacea, interius concava, exterius con- vexa, medio latiufcula, verfus apicem aeumi- nata, ad balin parum attenuata. jinther didy- mae, oblongx, ereäse. Pist. numeroia. Germen oblongum , parvum. Sty- lus tomentofus, longitudine Itaminum. Stigma nniltifidum. Per. nullum. Sem. fubrotunda, inasqualia, incana, caudata, cauda corollam dupliciter feparante. Caulis arfoufcula dupla hominis longitudine. Folia ovata, inferiori medio deiiticulata, fupe- riori erenata, glabra, petiolata. Petioli tefetes, poltci ius convexi, anterius canaliculati, folio di- midio breviores, plures ex una gemma oriundi. Gemnue oppofitse bina: , fpatio tequali a fequen- tibus remotas. Fructificatio peduneulata. Pedunculi teretes , capillares, ftipula terminati, triangulari fubeom- prefla, hteribus emarginata, angulis fubacumi- nata. Pedunculus Itipulis infixus, brevis, cras- fiufciilus, incanus, qui pro receptaculo haberi poteft. Locus circa Smirnam in fepibus. Tempus: Decembri floret, Januario femina cau- darn audtam habere 6c maturefeere incipiunt. 18. OR.IGANUM segyptiaeum. Cal, Periantkium parvum, erédtum tubus mini- mus PLANT M. 479 mus,cylindricus; limbus femiquinquefidus : laci- niis quatvor,acuminatis, parvis* quinta qute po- fterior lata, obtufa * omnes longitudinc aequales. Cor. ringens i labium fuperius fornicatum * infc- rius bilobum , lobulis rotundis, concavis, bali anguilatum. Stam quatvor, quorum duo longiora, fub labio fuperiore teet a. Pist. Stylus limplex. Radix fi brofa, ficta, filamenta parva dura ad la- te ra em i t tens. . C a tJLis quatuor-pedalis, hevbaceus, difFufus, ra- mohffimus , ramis ex radice eredhs. Folia cordato-lanceolata, protunde ferrata, eras- lillima, fucculcnta, petiolata, rugofa. Fructificatio fpicata. Spica longa, ex petiolis longiufculis confertis compofita. Petioltnum fafeieuli fere in verricillum difpoiiti, C ofta fpiese parum flexuofa. Locus Arabia? In ambukeris. Cairi bis vidi, o- doris cautTa lervatum. Odor Origani cretici, fed fortior, didynamieus, aromatieus , cephalicus. Nomen Arabis Zatarhendi h. e. Origanum indi- cum. 29. NEPETA fyiiaca. Cal. monophyllus, quinquefidus. Tubus cyiin- drieus: Lacinia acuniinatae, aequales, lanugino- Ge, tubo breviores. Cor. bilabma, ringens, tubulofa. Tubus cylin- drieus, Iongiffimus. Labium fuperius c onvexum, bali anguftatum. Labium tnferius bipartitum , nvdio anguftiflimum, b a ii fuperius ampliatum , interius compreflum : lacinite dute, fub rotunda^ bali coalitx , apice diliindtie. Pist. 480 PLANT, E. Pist. Ger men quadripartitum. Stylus fimplex, ca- pillaris, longicudine ftaminum, apice antrorfum incurvus. Stigma bifidum. Stam. Filawcnta quatuor, capillaria, longitudine dimidia corollas, quorum duo paulo breviora, ap i ce antrorfum inclinata, labio iuperiore tecta. Anther oblongae, fimplices, antrorfum filamen- tis impofitae. Pericarpium nullum. Se mi na quatuor, nuda, fubovata, apice obtufa, hinc convexa, inde anguhta*, dimidia longitudi- ne caiycis. Radix perpendicularis, fibrofa: fibrac capillaresj radix ipfa craffitie caulis. Caulis quadrangularis, parum intortus, reclina- tus, ramolus , ramis plunmis plerumque radica- libus. Folia numerofa: caulina oppofita, cordato - ro- tundata, nig o fa , incifi, pilofa, petiolata. Pe~ tioii bafi latiores , fenfim anguftiores, liinc con- vexi, inde plani canaliculati, parum incurvati. Folia flcralia fefiilia, oblongo - cordata, calyces tegentia, bina (emper oppofita, fingula tres vel quatvor ineludentes fruttificationes > interiora mino ra. Codor corolU tubi diiute purpureusj labium fu- perius faturatius* labium inferius margine Sc la- ciniis fubius al.bidum , luperius punetatum, in laciniis tria in triangulum difpofita, quorum u- num apicem, reliqua lacinias, unam utrinque oc- cupantj puneta in margine labii Tuperioris duo utrinque longitudinalitci\omnia faturate purpurca. A nt h er pugillus quivis manu bene comprimitur öc figuram a preflione manus acceptam iervat. Pu- gilli comprefli fupra tedta cedificiorum plana, fubjectis ftragulis arundinaceis , expanduntur, huc usque coloriscitrcij cxpanfi ftragulis tegun- tur die, ne iolis aeftu ciio 6c nimis exficcentur, nodtc nudos relinqvunt aeri 6c rori expofitos* Rore madefadti colorem mutant ex citrco in ru- bro flavefcentem (fulvum), aere nodtmno fub- c?.lido fcniim liccantur, quem m finem fem per adftantes homines fxpiufcule {itum pugillorum mutant, latus inferius aeri exponendo 6c contra* ficcati fervantur ufui 6cmercimonioa Gallis, Ve- netis, Florentinis 6c Anglis avide coemto fub nom i ne Saffranon. Folia tenerainter Acetaria adhi- bentur in Aigypto. Smirn uod aeque ac corpus ibi condi- tum a 2000 annis reftitit incarruptum. Umbram porrigit egregiam arbor valla, ram o fa 6c in la- tumextenfa, qua incolis terrarum fub fervido fitarum coelo, inflgnem pra: flat ufum 6c mag- no illis efl folatio, dum per campos defértos iter facientes fub Cycomoro, laffata 6c calorc evacuata corpora refocillant. Fruftus: guflui fatis gratus eft, dum bene maturus, mollis, parum aquofus, dulcis, cum minima portioné faporis aromatici : ego ab ejus efu, dum primum guftavi, non ni fi dimculter me retinere porui, 6c fi fanum fatis, recentem illum credi- diflem, infignera fatis copiam devorare cupidus PLANTA. 499 fuifTem, receptaculum vcro ctd fat i s carno- fum , non multuiii praibet udle , quippe intus ab infe cl o valde erofum , cujus fulei exarati us- que ad ultimam pelliculam faepe progrediuntur 6c totam fublhmtiam carnofam corrumpunt. Locus: in AEgypti citerioris campis 6c agris fatis communem vidi. Te m rus: Mends Martii finc gemmas prodit, 6c Junii initio maruros fert fruclus. Tempore quo gemmas amittere debet, fauciatur ab incolis, dne qua prsecautione, ut dieunt, fruftus non edit. r. PHOENIX Daftylifera. Phoenix frondibus pinnatis etc. Linn. Hort. Upf. 3c6* . . r Masculus Flos in diverfa planta. Cal. Spatha univerfalis Integra, monophyila, ovata, utrinque attenuata , apice fe re complnna- ta, fuperius parum elevata, fubtus plana, ex- treme obtufiufcula, lamellis verfus apicem coa- dunatis* bafi oblonga, comprefTa, fuperius con- vexiufcula, fubtus plana, latere fuperiore maxi- me convexo vel potius ventrieofo, inferiore pa- rum convexo; fuperfiete exteriore cruft.n tornen- tofa , lamellata, ferruginea tedlaj interiore pa- rum ftriata* levis fub hac crufta , tofluiis linea- ribus tenuibus confcrtidimis ad 1 perfa j matgine attenuato eultrata, altero furfum , altero dcor- fum fpe6tante. Rumpens latere fuperiore per me- dium longitudinaliter , pollca marccfcens, fed plerumque perd (tens. Subflavtia conlhit mem- branacea, tenuiore, dbris lörigitudinalibus com- pofira. Spadix råmodflimus, bad integer, com- preffliSj ramos emittens bad continuatos, fim- plices, bad fua triangulari nudos, reliqua parte te- t fOO PLANTA. tereres flexuofos, fiofculis alternis, plurimis, fuccedentibus redi. Flosculi leililes, tu- berculo brevillimo obtufo ( pedunculus ? ) infi- dentes, triquerri, ovato oblongi, ohtufiufculi. Pcriantbium minimum, perhltens, monophyllum, trifidum, laciniae triangulari- acuminata: , pa- tentcs, ba(i fubtus mgoib-callofum, angulatum, angulo in acumen minimum tcrminato. Cor. tripartita. Fctala ovato-oblonga , obtufiu- icuh, planiufcula marginibus inrrorfum flexis, unde ad margines parum concava, fed in area plana. Stam. Ftlamenta nulla, jKthcr in rudcribus. Ilex in vallibus. Te* PAL;£STIN;E, r*7 ; TEREBINTHUS. In rupibus. M YRTHUS. Ibidem. SCORZONERA. In pianis. ClCHOREUM* Ib. comm. ! Hedera, propc rudcra. i Cepa montana. Avena montana. IX, in Monte TENTATIONIS Chrijll Cepa montana in petrofis. Cordia febeften in convallibus infra montern, RiciNu/in altitudinem arboris infignis, ibidem. Rhamnus AWctfcopiofe ubiquein campis öcvallibus.’ Vitex Agnus caftus, copiofe in campis. Arbor magna fpinoja , ramis reäis teneriufculis , foliis pa*rvis, ovatis, canis. Drupa ovata, fulcata, ex qua oleum de Jcrtcho exprimitur , copio- fiffime in campis floruit 8c fruftum maturaverat. Ad fontem Elisa:. ( EUagnus ). Arbor magna , flor, lonicer # labiatis lacinatis , totis fanguineis , Fol. obverfe ovatis fucculentis lucido viridibus, Ficus jqxta rivulum. Jericho in ruderibus. Euphorbia foliis t er et ibus fucculentis , Rantjnculus aquaticus luteus. Malva rudtrttm. Buphthalmum commune . Chenopodium ruderum. Hystrix Sv. Pigg-fvin, in monte. Cimex aculeata , ht er ib us ab dominis valde protuberanti- bus , maculis ferr uginei Sy inter petram. I i X. HISTORIA NATURALIS O8 X. Fotis SALOMONIS prope Tyrnm. Salix Saffaf . Vi t ex a gnus caftus Ricinus palma Cbrifli . Convolvulus folils trinis. So lä nu m foliis hirftitis . Arab. Aneb El Dib. Mercurialis. Parietaria. Didynamica flor. minimo rubro bipedalis. XI. VARMA BADEN vid TIBERIAD. i:o Urfprunget år vid foten af et bårg, vid pafs et pi- ftol-fkote frän ftranden af Sjön Genezareth , och en fjerdedels timmas våg från ftranden Tibe- riad. 2:0 Bärget beftår af en fvart, pipog, något (kör fvaf- velaktig ften, hvilken i bärgct endaft finnes om- kring nagden af Tiberiad, men i lofa ftenar åfven vid ftrånderna af Döda Hafwt , få vål fom hår vid Sjön Genezareth. Hår hugges Qvarn- fte- nar af denna, fom ikeppas ut vid Acre och fö- res til Atgypten, hvaråft jag i Damiata af dem fåg en otrolig myckenhet. 3:0 Adran fom löper ur bårget år en arm tjock, och årenfammen. 4:0 Hettan var fådan, at man kunde fticka handen dåruti, utan at (kalla fig, dock var man nödfa- kad , at ftraxt draga hanne tilbaka j det var alt- få ej kokhett, men i nårmafte graden därunder. f :o Lukten var ftark fvafvelaktig. 6: o Smaken bitter och något litet ftötande på kok- falt. 7:0 Ochran , fom var deponerad, där vatnet lop fram , var fvart, tjock fom en gröt, lucktade ftafkc fvafVcl, ’den tåcktes med tvänne hinnor, af h vil- ka den undre var af en (kön mörkgrön fårg^ och den PAL/ESTINAL. 5^ den ofverda af en ljusaktig roll-färg j vid början af utloppet, dar vattnet gjorde frni fall ofver ile-nar, var den förra enfammen , och dar likiaadt hon fa. fullkomligen en /Jlga, at man utan st be- trakta hanne pä närmare häll, (kulle tagit den för en växt, det fom hörde til Stcn-Riket, men när- mare in til Sjön, och dår vattnet (lod lt illa, fyn- tes bada hinnorna, den gula ofver 11, och under denna den gröna. Et eländigt hus upbygt där brede vid med lafvar til badning, fom ej var vid magt hållit, pa en ort där ingen betjänar (ig af Naturens gåfvor. XII. MARE MORTUUM. I :o Solum argillaceum , friabile , fak pragnans^ circum- circa Rgyptiacum. i:o Qyartzum , crufta falina adnata autttim. 3:0 Globuli argillacei, rotundi , compatti^ in argilla jux- ta ripas. 4:0 Schiftus i.n formam Silicis redaöhis, fparfus, vagus* in ripis. y:o Strata perpendieularia argilla lamellata , ferruginea in argilla communi riparum. An fchiftus recens. 6: o Arundmes nulla . 7:0 Planta nulla vicföae. Didyma graveolens paulo re-* mota. Salina in campo. 8:0 Afphaltes ad alteram ripam colligitur copiofe au- tumno ab Arabibus, in ripam conjeöfum 6c ven- ditur Damafci pro tinéhiris lanse. ^:o Cochlea £c Concba communes in ripis. 10:0 Pifces nulli ex traditione Arabum, fed eredibi- le inveniri cum Cochlea dentur. I I :o Navigatio nulla. 12:0 Gen*ratio montium vicinorum calcarei lapidis mollis , ex diminutione maris. I i 3 13:0 •TJ fio HISTORIA NATUR. PALiESTIN^. 13:0 Generatio fcbijli qui confpicitur .in montibus ex afpbalte. 14:0 Monttum r emot orum durities. jy;o Dcfcriptio Afphaltidis, convenientia cum Bal- famo Mumiarum* idem. An lacus olim in , gypto illo repleta, ut ille qui hodie dicitur mare ( fine aqtia ? 3 6:0 Petrificationes in alter 0 litore maris 3 ut in lacubus arefa&is iEgypti. 17:0 Pom* Sodemittca: Frudus Solani Melongensc. $9 ) o ( yu PHILOLOGICA SACRA. Cucumis Auftor. Arab. Kaun. Cucurbita Citrullus Battech. Syriac. Jabbas. Cucumis fativus Sv. Gurka. Arab, Chiar. Cucurbita lagenaria Sv. CalabafT. Arab. Charrah. Brassica fativa Arab. Krump. Syr. Malfuf. Cucumis Colocyntbis Auftor. Arab. Handal. Momordica Balfamina. Au&or. Balfamita, Momordica Elaterium Syrianis dicicur Adjur ElHc* mar h. e, Cucumis alini. Conferantur hxc nomina cum Ebraeis ad dilucida» tionem Loci 3. S. ubi de Cucumeribus ALgypti fi c mentio Num . 1 1 . y. IiUC 17. v. 6. rvfutpivos. Fuum foliis integenimis Cy- comorum antiquis au&oribus 6c Ftcum Pharaonts iEgyptiis, Arabibus vero Giumez appcllatum, indigitaiFc fervatorem arbore, quam fide in mare tranfportaturis difcipulis perfvadet, ingentcm videlicet arborem digito monitrabat Salvator , quales hx Tunt in Judsea 6 C Galilsea, ubi tunc temporis erat Chriltus. cfr. v. 1 r. ejusdem capi- tis. Peflimc igitur Mulbärs-trå quod Morum (i- gnificat fubftituit Lutherus 6c poit iilum intcr- pres Svecus, qua: explicatio nec Textui Grae- co, nec Hiitoria: naturali loci congrua. Luc. 19.^. 4- 3 rem redigit 6c corticem folum cgregie colora- tum integrum relinquit* BEHEN Nux officin. Balfamum Aaronis* Ol. Behen per fe inodorum commodislimum elt ad unguenta 6c B alfa ma odoraca praeparan- da. Huic ufui frequenter adhibetur ab O- rientalibus, qui Hores Jafmini, Narciffi 6cc. in ol. hoc infundunc 6c unguentum fic conficiunt odoratum, quod capiti , nafo, imprimis vero barbx afpergunt fvaveolentium amatores. Nec aliud fuilte illud Balfamum Aaronis, cujus men- tio fit in S:a S:a, quo ad capillos illinendos u- fus elt lummus hic Sacerdos, 6c cujus egregium odoreni celebfat David* Behen arbor ereicit in monte Sinai 6c AEgypto fu- periore* Arab, dicitur Feltuck ElBan. SPINA CHRISTI. R H amn us a c yl? is geminis ad afas foliontm. At;abi- bus Na b k dieta arbor, frequentiffima in Oriente inferiore* hane porrexifTe ramos, ex quibus ferta illa aeuleata Salvatori mundi impolita contorta, fuit verolimillimum elt. Apta erat planta huic negotio, acuieis enim aeuminatiffimis parvis fre- quentibus ad doiorem incutiendum commoda, ex ramis fle^ibilibus , teretibus , molliufculis fa- cile ejusmodi ferta contorquebantur,6c quod, me judice, pro hac egregium porrigit argumentum hoc elt, quod folia colore laturate viridi Hede- ram rererant j voluere .forfan calumniatores Chri- lti invenire plantam huic aliqtiomodo fimilem, qua Imperatores 6c Duces coronabantur, ut e- tjam in ipfo pcenas inflrumento calumniam in- venirent. ( eft hac arbor RH A M NU S Spina Chrifii . O ENO - I i 4 PLIA f24 PHILOLOGICA PLIA fpinofa CB. 477. N ABI A PaJiurus t barnet Alp. ; unquam liquefcens, Ex Mecba direéce allatum a balneatorc Turcico vi- di, defcripfi oc de ufu eius inter Turcas refcivi a; quod fumnaum illis habeatur Stomacbieum ad fumtum, ad debilem ilomachum corro- borandum> b.) quod vulneranum Turcis fit excel- lentifiimum & palmarium, dumin vulnera recens infliéhi guttas aliquot infundunt nuo continua- to breviflimo tempore, vulnera maximi momenti perfanant. Prof til godhet af Balfamo de Mecca , fom anflållcs i Levanten. Man later en droppa af Balfamen drypa i et glas rent kalt kalle- vatten, om denna droppa ftannar på et ftålle öfver vatnet , fa år Balfamen af rin- ga varde * men om han i famma ognablick, fom han (låppes, fprider fig ut, fom en hinna éfver glafet, och om man dä med et hår, en anda fii- ke eller trå, kan lyfta denna hinna nf vatnet, fom har efter bor vara få klart fom tilforne, få år det et fullkomligt tecken til den aldra up- riktigafle och oforfallkade Mecca Balfam. Åt finna den fom håller detta prqf, hålla Turkarna fjelfve for vara ganfka fvårt, ty knapt finner man annorftådes oförfalfkad Mecca Balfam , ån hos Turkifka Kejfarn och Magnaterna, fom få den, MATERIA MEDICA. fafom en dyrbar fkånck af någon refande fom beiokt Mecca. Vil man gora hg fSrfåkrad om , at fa en få dyrbar vara upriktig, få roåfte man vid den tiden, fom Pelegrimeme gå ät Mecca, ge- nom vånfkap eller for tilråckeliga pangar, vinna cn Turk, fom ger fÖrf åkran , at fkaffa den ofor- falikad från forlta hand , och då kan man bli vifs om defs godhet, och at den har den hårliga nyt- ta, fom oåndeliga forfok hos de Öfterlåndfke folken intyga. Jag gick ut i ftaden Cairo i dag (Jun. 20), at fo- Tta Opobalfamum eller Baliämum de Mecca, hos dem fom hade den at falja, i mening at kö- pa, om jag funne någon upriktig. Jag fåg fåttet huru en I talienfk Köpman , fom va- rit i Cairo i 30 år pröfvade det, at ftrfÖka om det var upriktigt-, det var fålunda: i en liten Porcellains-lkål full med kalt rent vatten, låt han drypa nagra dråppar Ealfam, hviika om de flraxt fpridde (ig ut öfver vatnet i en hinna, och om denna hinna var jåmn och ren, och aldeles fri från blåfor, få var det tecken til Balfamens fullkomliga godhet, däremot om det drogde nå- got innan det öfverholgde vatnet, och om hin- nan var grumlig, och hade åtfkilliga bublor och blåfor, få var det et fåkerc tecken, at den var forfallkad och blandad med andra faker. Vi- dare om hinnan kunde hopviklas med et litet fträ, utan at fkingras eller lårrma något oljaktigt efter lig på vatnet, var den god , tvärt om, då man intet kunde famla hinnan, utan den delte fig i flera ftycken , och dä den lämnade efter fig en hop feta färgade particlar på vatnet, kunde man {luta, at Balfamen intet var upriktig. Jag fåg båda profven, både af forfallkad och upriktig, och fann dem riktigt grundade. Det fom gör blå- MATERIA MEDICA. blaforna vid det förda profvet, och fom gor at hinnan lkingras vid det andra, och lämnar oren- lighet pä vatnet, åro främmande delar, af något lom bli fv it inblandat , at för fa lfk a Balfamen. Det fom brukas at fpåda ut Balfamen med, rii at oka defs myckenher, men minika defs god- het, år {jleum SJeami , lom i /Egypten pråfFas til myckenhet 5 Terebinthus cypria , och Pinguedo Strutioriis , icke alla på en gång, utan efter om* dåndigheterna , de fom åro til hands for dem , fom vil foryttra dn vara, och på detta fattet år nådan all den Balfam utblandad, fom finnes til falu , åfven på fjelfva Hållet dar den hamras, igen fom fkrifvit om Opobalfamum har hit in til haft rått kunfkap om defs hårkomfl. Alle veta at det kommer från Mecca, och jag tror, at den meningen intagit alla, at det omkring lam ma ilad håmtas. Vi hafva Refebeiknfvare, fom faja ofs famma fanfnga, fom tala om de trägår- dar dår Balfam -träden omkring Mecca med myc- ken forgfålligbet underhållas, om den rått Tur- kilka Kejfaren har at förbehålla figden bada Bal- fam > om den vackt Turkarne hålla omkring trå- den, at intet af dem må utföras. Alt det har hit in til varit antagit på god tro, fådant fom det varit lamnat, af defs förda uphofsman, fom berårtatdet, på det de icke Ikule fäja aldeles intet. Balfam-tradets hilloria lkulle förtjåna en re fa til den ort dår det växer, om den vore n;ö- jelig at gora för en Europée, men fom den har varit och lårer blilva omöjelig* ty måfte man förlita fig på de efterråttelfer man kan hafva af dem, fom deras Religion tillåter at dår rela, och af dem utvålja de trovardigade. Jag har under mitt vidande i /Egypten fökt underråttelfe här- om , af paliteliga mån fom vant i Mecca, i lyn- ner- MATERIA MEDICA. 53‘ nerhet har jag talt härom med cn Aga vid Slot- tet i Rolette och en Schek i Cairoj med den tor- ra i närvaro af Herr Chabert Franik Köpman i Rofette och med den lenare genom Herr Ee Grand Franfk Drogueman i Cairo. Alle haf- va gifvit mig en hel annan berättelfe om den ort där Balfam-tråden finnas, ån den jag iett hos Au&orer. De hafva förfåkrat mig , nt omkring Mecca ftad år Balfani-trådet fä okunnigt, fom i ^Egypten och Turkiet, och at aldrig cn drop- pa Balfam hämtas hvarken vid Mecca eller på många nnl (däromkring. Den ort därifrån Bai- famen kommer år många dagsrefor från Mecca, långt in i fleniga Arabien. Dår växa tråden på bårgaktiga Italien, och ågas, fåfom en dyr- bar fkatt af vifla Arabitke Familier. Äraberne fö- ra B a Ifa men til Mecca, och fålja honom den tid, fom Caravanen från Turkiet och ^Egypten Cg dår uppehåller, med h vilka den fedan föres til Damas och Cairo, ock få vidare kring hela Tur- kiet, och om den kan hinna längre, hvilket är fvårt at tro om den upriktiga, fom kommer i nog liten qvantitet til Mecca. Turkifka Kejfa- ren har ingen rått at förbehålla fig den bålta* Äraberne åro fritt folk, de fålja fin vara åt Iivcsn de vilja, dock har altid någon myndig man i Mecca, fåfom förfta Scheken eller någon annan, CommilTion at årligen köpa up en vifs qvanri- tet Balfam för Turkifka Kejfarenj ty kan han vål Vara torfakrad om, at få af den upriktiga. Om Trädens anfeende hafva de, fom varit få jångt in i Arabien, och dar fett dem, förfåkrat det de hafva laf, fom åro lika Myrten,, men något flörre. Efter all den underråttelfe jäg håiam in- hämtat, har jag anledning at tro, Herr Arch. Linn/ei gifsning, at Trädet af hvilket Oppbal- MATERIA MEDICA, SV i amen håmtas, år en Pifiacia eller defs nårmafte ilagt inge , och altfå i nårmafte forvantfkap med Maftix - och Terpenthin tråden. MASTIX. Maftiche rc&ius: ch\ Schul^ze Mat. Med. Grace. modernis 5 quac ex Scio in- ftgni qnantitate portatur, maxima copia intcr Turcas confumitur > ‘Tur c arum nempe mulieres, Imperatoris imprimis 6c magnatum , reftnam hane continuo mafticant ad aibedinem dentitim confervandam 6c ut gratum oris halitum fpirent. ©LIBANUM. officinarum. Colligitur in Arabia utraquc, unde Gieddam, qui portus eft Meccac apportatur, exinde per mare rubrum Suez portum iEgypti, 6c exillo Cairum adfertur ingenti copia quotannis, etjam per ter- ram cum focietate Mecccnft afportatur. Alla- tum lapillis commixtum eft fpatofis 6c micaceis tanta qnantitate, ut;repurgati, yo ad 70 folum- modo proveniant ex 1 yo immundati. Mar* ftliam maxima pars afportatur, unde ab Hollan- dis coemitur, qui in Mofcoviam illud tranfpor- tant, ubi pro corio Mofcovitico praeparando maxima copia confumitur, nec parva qvantitas pro fumigatione i Mofcovitarum , 5c Ro mano - rum Eccleiiis quotannis fervit. Pretio maxime differt 6c bonitate, ndeo ut pondus no®. a> ftimetur a merczitoribus Europxis in jEgypto, prout meliusvel inferioris eft bonitatis, ap ad 25 Piaftris, cuivis 60 medinis adnumerando. Opti- mum eft in lachrymis, quod fragrantis odoris, coloris pellucidi exflavefeente albicantis, fragile 6c facilc in pulverem redigendurn, cujus femper parva admodum in magna copia reperitur quan- titas , quac autem areliquo non feparatur, nift fpecialiter pro Pharmacopxis defiderata. GUM- MATERIA MEDICA. J33 GUMMI ARABICI födande kraft. Abylfinernc gora årligen en refa til Cairo, at fålj.i 11 1 lands varor ; Slavar, Gald, Elephanter , Dr o - ga sr, dpimor, Papegoijer, m. na. De liafva gruf- veliga ödemarker at gå igenom, och väderlekens om Händig heter kunna under denna refa varadem äfvenfå hinderlige, lom for en Sjöman på Hafvet, at de hafva fvårt toreat gora vifs räkning huru lång deras refa fkal blifva, och folj-akteli- gen kan det tiidraga hg, at lifs uppehållet for dem briller, då relän blir for lång. Detta hän- de verkeligen den Abyfiinifkr. C a ra vanen är i7fo$ hvars förråd blef ändade, då dem ånnu återllod z månaders refa. Noden finner p-å de närings me- del, fom man fbrr ej tänkt på, få gjorde den åfven här. De må lie foka något bland fina köp- mans varor, fom i denna ytterfta noden kunde uppehålla deras lif, och de funno dertil ingen ting tjänligare, ån Gummi Arabicum , af hvilket de fort med lig en anfenlig myckenhet. Detta tjente alrfå til roda i z månaders tid for mer ån iooo Perfoner. Gummi Arabicum år geleaktigt ( gelätinofunl) och innehåller utan tvifvel nog födande delar. Men har är en fråga : om denna fpis ej fororfakat hös detta arma folket en grufvelig forftoppning? Efter all fartnolikhet har den haft den verkan , hvaromjag dock icke inhämtat några omliån- digheter, Men det vet jag, at Caravanen kom lyckeligen an til Cairo, utan at hafva milt mycket folk, hvarken af hunger eller fjuk- dom. OPIUM. Turcisanteä, fi auäoribus eredendum in adeo frequenti ufu, hodie a pauciffimis afTu- mitur öt vix nifi ab aliis, quam qui fummuni K k ri-» n 4 MATERIA MEDICA rigorem Mufulmannicse Religionis fequuti,i a vino 6c fpirituolis potionibus omrtino fefe ab- i flinent. Hi vero hodiefunt fatis pauci, fahem inter plebejos, olim vero plures hane legem fan- , dte fervnrunt, 6c tunc forte opii frequentior fuit 1 ufus, Qui vero hodie Opio indjulgent, omnes tremulenti, fomno dediti, 6c debilillimi tempo- ris progreflu evadunt3quod videntes Turci, haud fi ne ratione perieulofum adeo exeitatorium evi- tant. Mod us pr# par andi in JEgypto. Siliqua non dum ma- tura colligitur, introducitur in doraum acuratis- fime claufam, fupra terram Eratum fuper Era- tum ped. é altitudine conficitur ex foliis Palmas 6c ftramentis, huic in acervum imponitur filiqua» - Janua tunc optime clauditur 6c die fequenti a- ' qua adfpergitur acervus, quod adhuc dic fcquen- ti continuatur* fic per 40 dies in acervo re- flat, usque ad nigredinem. Alit foveae in term committunt ? fed nullius aeEimanda, hoc modo praeparata. Ex Marafch , lo,cus qui ved es eE fummi ctijusdam Praefefti Turcici (Pacha), itinere quatriduo ab Aleppo diftans, 6c Armenia: vicinus, pra; i t an - tifiEimum quod in orbe invenitur colligitur tnoneum. Inde Aleppuni pellibus parvulis inclu- fum adferturSc a mercatoribus Anglis 6c Gallis Londinum 6c Marfiliam transmittitur. Ex mon- te Carmel infignis etiam bonitatis antea haberi potuit per Acrim, fed hodie iri illo loco vix pro- llat, cum collcdlionem neglexerint Arabes mon- tis accol^j rapiui-s potius quam iabori cuiquam CASSIA Fiftula. SC AMMONIUM» Uti- MATERIA MEDICA. f3f utili indulgentcs. Convolvulum ex quo defumi- tur inter Nazareth montern Carmel in decli- vibus iponte provenientem vidi. SCHOENANTHUS officin. Copiofe crefcit in defertis utriusque Arabist* cir- ca Limbo Arabias petrea: portum colligitur pro exportatione in AEgyptum. Ujm a Venctis in /Egypto coemitur-, cum Theria- carn ex antiquorum prxceptis ingrediatur. In- ter herbas prjetious aromaticas &c lvaveolcnt.es, a Regina Arabias Salomoni dono datas, una pro- cul dubio htec fuit , Arabibusob fcavem odorern adhuc hodie multi seftimata. Nomen Arab . Elcifi Meacavi 6v Idhir Mecchi. SENNfE Officinalis folia All Senna växer i ofra AEgypten vild. Den famlas efterhand af Bedovinerne eller Arabifke Bönder- ne, fom fålja den til fin Schek eller hufvudman. När denne famlat til någon myckenhet forérhan den til Cairo, hvarält den kopes ej af hvem fom vil, utan af den, fom arrenderat rättighe- ten at fålja denna vara åt Européerne, hviikcn tilkommer JanifTarernes corps, fom lamnar den til forpaktning at hvem den balt betalar. I min tid var IbraixM Ki^sa den väldiga Egyp- tens hårfkare, åfven forpack, tare af Scnnx - han- delen, hvilken åter hade forpaktat den åt tvån- ne Judar, fom åfven hade arrenderat Tullen. Af defle tilhandla fig Européerne årligen den myckenhet, fom fordras forEuropa af denna V ara. De kunna ej eller kopa den hvem fom vil. Dc åro forbundne at dela den i 3 delar, en for Mar~ fedle ^ den andra for Livorno , och den tredje for Net.edig, hvilken målte hvardera afgå for enKöp- K k z mans MATERIA MEDICA. mans rakning. Senna år altfa cn Vara, fom näft Mofchater och Canel, Holländares .en fak, är al- d rama (t bunden vid Monopolium. AJgyptier- ne kunna åfven hälla denna vara fä Em ngt fom de vilja, emedan den ar oumgängeligi hela verl- den och finnes ingen Ilades af den godhet fom i ofra ABgypten. Til Marfeille gär ärligen 600 Bätar, h vardera af 10 Quintal. Et quintal be- talas i Cairo med loSequiner mera eller mindre* Sequin al 1 100 Med. MYROBALANI officin. Myrobalanorum fere ntillam habent notitiam Materias Medicae Scriptores,6c inter minimeufi- tata funt remedia noftri feeuli, qui in reformata pharmacopsea certe locum non occuparcnt. J&- gyptis autem 6c Arabibus nondum exoleta efl me- dicina decoélum ex Myrobalaftis omnibus, cu- jus ad ducendam alvum, imprimis in AEgyp- to fuperiore, frequens eil ufus. Lax and o cor- roborat feu adftringit medicamentum hoc, ade- oque ubi Rhabarbarum deefl, fubfhtui aliquo- rnodo pofiet , fed ubi ejus adeft copia frulttane- us efiet ufus remedii multo inferioris. Arabes Medici Myrobalanorum introducere ufum, qui autem apud folos illorum populäres hodic ferva- tur. Botanici adhuc minore gaudent hujus fru- <5tus notitia, natalis iocus eE India juxta Mala- bariam 6e in viciniis Bengalas, unde per viam Meccas 6c Maris Rubri cum reliquis Indias fim- plicibus Cairum adferuntur. In AEgypti fupe- rioris urbe Farfchut , principi Arabi fubjedla, vidit arborem Myrobalani R. P. Jeremias Ker- ner, filcfius(Congregat. de propag. fid. Mjffio- nar. ApoEol. ) qui onmes Myrobalanos ex ea- dem ar bo re produci afleruit, fed non codem t c na- MATERIA MEDICA* 137 temporc maturos fieri, dixit vcro incolas loci follicite unum ab alte ro diftinguere 6c maturos absqiie confufione colligcre atque iccundum di- verlitatem diveria imponcre nomina, quas hxc funt : Chabeii , jtfpbur Bellili , Lmblili , Hencli , C be jr i . Tempore quo in vEgypto commorabar ordinavi ut arbufcuia mihi adportaretur cx JE- gypto fup. quatn antc abitum non habcrc potui. SPICÄ CELTICA Ufm Spicas Cekic^e major ed apud populos interio- ris Africae, Abydiniae, iEthiopiae , quam apud nos, 6c adeoquidem indgnis , ut quotarmis ex Germania per \/7enetias tranfportentur in A£gyp- tum 60 tonnae, quarum quaevis joo fere tha- Jeris Imperialibus venditur mercatoribus AEthi- opiae. Servit vero apud gentes has ad ungucn- tum conficiendum, quo cucem in moliitiem ejus confcrvandam fub fervidis caloribus, limulque ad fpiendc-rem cutis procurandam, in quo ornatus maximus, ex iliorum opinone, conddit. Mineralis nomine venit in Algypto ma Ha ouasdam bituminofa, fplendens, nitida, fub den- tibus friabilis, atra, kre inodora. Ex Perfia pro- venit. PrctioGffima ed, quippe quae in JEgyp- to venditur 3] a zusque ad 4 vel y nummis aureis (fequin), prout rara vel bona eiT, ambra igitur grifea longe carior, hinc a magnatibus TEgypti Öc totius Turciac, inter reliqua eorum reponitur cimelia, qualia p ne ter hane funt Ambra grifea, Lapides Bezoardici veri, Rhinocerotis cornu, inprimis vafcula pro capiendo potu ex illo prae- parata, qux omnia tanti sedimantur, quanti lap prsetiofi 6c eadem cura ac illi quaeruittur 6c cu- dodiuntur. Servit vero ambra grifea ad granr: Deae eultum promovendum, quem adeo religv fe obfervat hic populus; Bezoard. lapis 6c cci K k 3 nu 5*33 MATERIA MÉDtCA, nu Rbinoceretis ambo alexipharmaca, fudorifcra 6c venenis ur ereditur oppofita , ut gerrii tutcla- res fandte ferventur ab hominibus, qui mor- tem iic dietam regiam 6c magnatum le mper ti- ment. Mumia vero noftrse mineralis ufus eft, ut perhibetur traumatieus. Si experientia refpon- det narrationi ./Egyptiorum , fummum quidem hoc erit vulnerariurn, hucusque a mortalibus de- tedtum. Faciunt vero unguentum ex Mnmia Minerali pulverifata cum oL olivarum, rumpur t crusgallinae 6c ligando unguentum applicant, ii vera fit Mumia intra trium horarum fpatium c rus cailo abducitur 6c fanatur 6c hic quidem eit mo- dus examinandi didtam Mumiam, auod fi hcc non edat fpecimen vix ullius ceftimatur. Homi- n;s vero os fradbum intra 14 horarum fpatium fa- num 5c in teg rum fieri debere eodem remed io contendunt. Mumiam ipfam vidi 5c vifam de- ferip G, experimenta vero iadhi, non fub oeulis ve- nerunt ob caritatem 6c raritatem remedii: vidiffe autem illa 6c obftupuifTe mihi adferuerunt Chi- iurgi 6c Pharmacopoei Caircnfes, quorum pro- bitas fidem illis adhibere fvadet. Bituminis certe eft fpecies, fed an uila ex detecVis haud facileai- cam, (i non prima. Linn . £. N, quac eadem eft ac Naphta Audtorum Solis calore indurata. Mu- miam Mineralem dieunt iEgvptii ob (imilitudi- nem exadtam cum mafla illa, qux ex cranio ca- daverum conditorum cörporum, quotidie in se- gyptum eximåtur. UNGUENTUM MUMLE. Egyptierne gora af Mumia et unguentum potabi- bile, på det fåttet at de blanda den pulveriferad med deras fmor, det de på deras fpråk kalla Manteg, detta taga de in då de blifvit fårade. En MATERIA MED ICA. f$9 En trovärdig man i Alexandria, har forfåkrat mig, at han fett en Morc, fom med en knif var Ilungen i fidan emellan ref-benen, fom gått ge- nom intercofhl-mufclarna, hvilken ilraxt drack ur et matt, vid pafs affgij af detta fmor med in- blandad Mumia, famt fmorde faret med det fam- ma, och vardt efter kart tid utan andra medel full- komligen botad. Mumia beredd til fmörjelfe brukas åfven ganfka mycket af Egyptierna, til Läkedom for deras Bolkaps- kreatur, Cameler, Afnor, Får, Oxar etc. etc. både in och utvår- tes , för får, benbrott, emot forhåxning, hvil- ken de mer ån andre nationer tro kunna fkada fina ereatur, och vid naftan alla tilfållendå krea- turen åro Ijukc. DOM B fruftus ineognitus. Drupa fub rotunda, apice deprefTa, inaequaliter an- gulata, angulis protuberantibus , pun&ata pun- tl is parum exeavatis. Subftäntia triplici conftat: CerticaJi^ quse fubdura, crafliufcula. Carnofa , quas porofa poris obion- gis, molliufcula. Lignea , qux crafifiima, dura, h brofa. Nux figura drnpx, cortice cornco duriflims, craffa, cinfta pellicula repleta fubllantia duriufcula albicante. Color corticis drupx brunno - fl avefeens maeulis magnis inaequalibus &c punetis obfcure grifeis. Subftantia carnea fiavefeit. Lignea brunna , vcl coloris Juglandini ligni. Nuets cuticula ferru- gineaj Cortex exterius nigrefeit , intus albicat, medulla albicans. Magnitudo tota fere pugni. Locur. ^gyptus fuperior, unde in inferiorem par- va copia adfertur 6c pro ufu venditur, K k 4 f4<9 MATERIA MEDICA. Qualitates: fubftantia cörticalis ficca, fubinfipida, adilringensj C ar nofa acidiufcula, parum luccu- lenca. Ufus- corticalem cum carnofa fubftantia aegypti crudam maaducant ad fr ringendi 5 co&am vcro alvum laxandi fcopo. SAL ARMONIACS beredelfe i Egypten. Arnnet til Sal armoniac ar fot , famlad efter brand track utaf allahanda Fyrfotade djur, fom letva af växter. Äfvcn utaf månniikor. Tracken famlas af Egyptierna ds fyra forfta månader at å- ret, dä deras boikap, Oxar , Kor^ Bufflar , Ca- tneler , Får , Getter , Häftar , ftfnor , letva af fårikt grås , hvilket i ^Egypten är et flags Trifo - UumAo m hvart år fås och ikåres. Den tiden dä fänaden iefver af detta grås torkat, ocb andra torra vaxter, då man åfven i brift af tjänligare foda , ger Camelen fönderftötta Dadelkårnor , år tricken icke få begärlig til förbrännande. Den tiden då Cre&turen äta råffkt gras, åro E- gyptierne mycket angelägne om atbafva tracken färik , ja få angelägne at man fer fattigt folk , fom halva (In näring af defs famling, följa hela dagen efter Creaturen, ocb med mycken forg- fällighet gifva akt på, når någon af dem nyfs falt exerementerna. Om tracken år få blöt, at han icke kan enftmmen hämtas up, få bellrö de den med bofs eller ftoft af halm, hampa el- ler lin-ftjalkar. Då de hämta up tracken, kle- na de For ft den i famma ftorlek och form, fom de tagit den af jorden , vid en mur eller vägg, där låta de den ii t ta til defs han år få torkad af folen, at han år tjänlig at bränna. För förbrän- ningen til Sal Armon. åro inga vifla ugnar in- rättade i hvilka tracken brånnes, endafti den af- figt MATERIA MEDICA. f4* Tigt at efter den famni a famla tilråckeligt for. Torkad tråck är et brånfle i AEgypten, lom år et fkogloll land, hviiket år allmänt bland det fat- tiga folket, fom icke mågtar at köpa den dyra ved, fom föres hit fjö vågen frän Caramanien, hvilken endaft b rännes i de aldrarikalle hus. De fom intet annat bränt i lina ugnar eller fp ifar ån fådan tråck, fålja lotet til falt fabri qu en i den myckenhet fom håraf finnes, både i Itåder- ne och på landet, hvilken år tilråckelig at läm- na ömnogt förråd til faltbränneriernc. Det ar en anieniig myckenhet af fädan tärkad tråck, fom dageligen brånnes i Egypten. Om landet behöf- de den til godfel, fä vore det en eländig hus- håldning, men fom naturen forfett Egvpten med annat ämne tilaefs fruktbarhet, nämligen den le- ra fom årligen fätter hg ofver jorden, under den tid landet llår under vatten, ty ar folket at be- römma, fom veta at använda en fä foräktelig fak och, fom eljell fkulle.tjena til ingen ting, til en mårkelig nytta. AU tråck af de djur fom tilfor- ne aro nämnde tages utan åtfkildnad. Camelcns har aldeles intet företräde for de andra och myc- ket mindre har defs urin hår något rufn, fom en del au&orer giiTat , fa länge man varit i okun- nighet om ämnet til detta falt. De fom arbeta vid detta verk , fåga dock, at de gifva förträdet åt det fot. fom år bråndt af månnifko exeremen- ter och af Får och Ge te- 1 räck , hvar for hg. Mars och April månader år den tid då man före- tager bränningen af faltet , de cfriga årstider uphor den. Giza by, et litet (lycke våg frän Cairo, år den närmaile ort in til Cairo fom har någon Fabrique. I Cairo flad vet jag ingen va- ra. På ön åro de til flört antal. Den fom år ågare af en by, dår e: fådant faltfjuderi K k y år MATERIA MEDICA. 541 ar anlagt, låter fina underhafvande i byn nrbeta härvid. Kon (ten ar icke llörre, ån at den elan-] digaile Mor kan altlämmans ur råtta. De fora arbeta hårvid are, lom aile andre af gemene nvarJ i Aigypten, fattige och ufle ftackare> fom lta under befälet af den , fom ager deras by , fom me-j rendels år en af deTurkiflta befålhafvare i landet. Alt det de bchofva til v arkets fortfåttande , år] dem efter vigt låmnadt i händer, och på fammaj latt målte de iåmna från fig lå mycket falt, fom efter en vedertagen rakning år dem pålagt, få at dc hårvid icke kunna fälja for fin egen räkning] et enda iod. Det jag nu lycktat at beråtta om , åmnet til Sal ammöniac, är det vigtigafte lom horer til defs beredande, om hvilket målt alle fom fkrifvit b de i Chemie och Materia Medi- ca intet annat låmnat ofs, an gifTningar. Sättet på hvilket de af Sotet bereda lältet år intet be- fynnerligt. Det år ganlka enfaldigt, men nog behändigt, utan vidloftiga anftalter. En Che- mieus, fom har et vål inrättat Laboratorium,; kan dock gora det famma med ftorre aktfam- het, men knapt med mera bcquämlighet. Jag vil n?ke defs mindre med få ord gifva vid han- den Egyptiernas fått, hvilket torde Iåmna en Chemicus anledning at gora det bättre. De byg- ga en Ugn aflång af tegel och blot tråck, af den ltorlek at på defs hvalr eller tak, hvilket år platt, kunna rymmas yo glas-kolfvar ftåidei f rader, i o i längden och f i bredden for hvar kolf år i hvalfvet et häl, i hvilket han är llåld.Glaskolfvarne åro run- de, ofvantfi fiutne med en hals af en tums långd och vid pafs 2 tums vidd. Deras ltorlek år mer eller mindre 2 fvenfka kanne-mätt. Defsa glas-ma- chiner ofverdragas med lera af den fom linnes i Nilen, och utan på leran med halm, fyllas få I med MATERIA MEDICA. 543 med fot och fattas i fina hal. Eld gores derpa i ugnen, hvartil brukas torkad träck. I fordone år elden ej ftark, men okas fnart til fin hogfta grad 5 hvilken de fom arbeta dervid , kalla hclfvctis eld. Denna eld fortfåttes i 3 gangor 24 timmar, efter Egyptiernas fatt at tala, eller 3 d)'gn. Nar elden {tiger til fin häftighet, ler man en rok Itiga up, da kånner man och enfyr- lig lukt, fom icke år oangenäm. Efter hand f ätter lig fältet innantil vid opningen af kolfven, hvilken fnart blir tilltoppad, fältet okes ftadigt, til defs den vanliga tiden år forbi, dä flår man fonder kolfven, och tager under dels hals etftye- ke Sal nmmoniac åfvan til kupigt, under platt, innan til hvitaktige , utan til fvart , fådant fom vi det fe foras kring hela vcrlden.Detfot , fom famlas i ugnen under bränningen, användes åfven til faltets kokande. Vid falt-Fabriken , hafva de åfven inråttat en glas-ugn, i hvilken de gora fi- na kolfvar, och fom ingen ting gärna här år u- ran nytta, få kalla de fina fdnderllagna glas-kolf- var tilbaka i glas-ugnen och gora deraf nya. Ingredientier til de vacka arbeten, fom arbetas i Tylkland och Frankrike af Papp, lom åro Snusdofor, Kåpp-knappar etc. Rfc* Ichtyocollx flgij. co Lini ®jv. Minii rubri ^ij. Terra: umbras ^jv. Lithargyriiaurei^iij. Vitriol albi f}]v. Cerufix ^i§. Colophonii ^iij. Eledtri ^viij. Spirit.Therebinth.fgi. T erra: T ripolitanae fgj . ME- 1 Pcftis. 2 Febris damiatac. 3 Synocha. 4 Tertiana. y Cephalalgia, 6 Colica. 7 Gal cu lus, $ Aithma. 9 Hyfteria. 10 Imaginatio. it T senia 11 Ophthalmia. 13 Siphilis, 14 Herpes aleppica. 15 Hernia. 16 Sterilitas. jy Puerperia* 18 Excreta. 1. PE- MEDICA. f4 f i. PESTIS. Jnllituebam hodie coloquium cum Medico Pra£ti- co lirbis Smirnenfis Santorino 6c imprimis ab ll- lo fcire cupiebam an obfervationes quasdam col- ligerc ipfi iicucrit c i rea Peftem , in regionc fiepi- us diro hoc malo mul&ata, Refponfionis loco mihi dixit, eo minus 6c ipfum 6c ejus collcgas, aliqua ad hujus morbi illuftrationem faqientia, fubminiilrarc poffe, quo ardtius reelufi funt ab omni 3 cum decumbentibus gravifiimo ifto malo, confortio. Nullus enim Medicus confcientia* fua: iatisfaccre 6c miferrs opitulari audec, nid ab hominum confortio fc exelufum videre cupiat 6c in fuper forte auetoritate publica ad capitivi- tatem in rede fua quadraginta diebus tolerandam damnatum. Semel tamen furtivam fibi extitifie oceafionem dixit, quendam febre peftilentiali laborantem, videndi, qua occafione inter alia communia mali iigna, ut peculiarc pathogonomi- cum fe obferVafTe retulit lacrymationem oeulorum 6c linguam pultulis albicantibus obfeffam» Smir- nse 1749. Decembr, 28. Emot Poften bar den bekante Grefve Bonnevall funnit et pulfvcr, fom haft en fortråffelig nytta och har han vifat prof pa, at af joo, lom varit angrepne, hafva knapt 10 kommit om af dem fom brukat hans pulfver. I Conflantinopel fkal ännu finnas en Franfk Chirurgus fom lärt at be- reda det fam ma. 2. FEBRIS maligna Damiata fingularis. Accedit tempore hiberno 6c vernali imprimis , cum pulfu frequenti, durifiimo, calorefummo, fiti ingenti, lingua ficco-vifcofa, oeulis truci- bus, terminatur inter 2 1. 4 dies cum tumöre ru- bieundo 6c fiuporc alterutrius lateris totius, bra- chium MED ICA. chiu m vcro pcs & c rus ejusdem lateris imprimis tument, infigniter rtibent & dolent j ante hane crilin fe rum aiiquod flufturms intra cranium jux- ta parte na infenorem oflis front is fentiunt, Ci i- lis hxc non femper boni eit ominis, illa enim accedente haud raro argiotus peiit. Si naorbum fuperet aeger tumor oedematofus extremitatum &. (tupor lateris in plerisque manet. slrabice Nyslbam appellant, quod fluxioncm notat c ali dam, ad diftindtionem /Jpopiexue quam Nyd-brcd h. e. fluxioncm frigidam vocant. Damiatx i7ff. Mart. 20. SYN OCH A. Snäckor (lotes hela med kottoch (kal, och läggas fom et cataplafma under foten, hvilket tjanar for veficatorium , drager up en b läfa under fot- fohn , och år det enda (te medel, fom i flarck hetfig Feber af Grxkérna, omkring Athen, Sa- lonique etc, brukas och med nytta användes, hvilket de gora under Febrcns hågd. Detta bruka Gräekerne fafom hus-cur mot alla hetiiga fjukdomar. TERTIANA. Sympatie-Gur for F roffa brukelig hos Grekerna på Morea. Så fnart den fjuka begynner xa fryfa, går han ut och ltoder (ig videt Perficc-träd , och llär derril defs paroxvsmen gått ofver, då (kal den fjuke flippa froffin och trädet etterhand förtvina. Detta år mig fafom fäkert berättat af en Man fom varit långe på Morxa och fett det värkftäl- las , där denna fympåtie-cur emot Fr o (Tan är all- män hos Grekerna. Man (leker et agg uti eldmorjan, til defs det blir härdt, fedan be (tror man det öfveralt med pep- MEDICA. f47 par och atcs up på cn gång. En Svånfk Köp- man i Smirna ha tv or härigenom blifvit fri frän Tertian, fom aldrig federmera kommit igen. 5. CEPHåLALGIA. Arabifk hus-Cur mot Hu}- vudvdrck,. Araberne bvuka vid ftark hufvudvårk, at med en ltnif hacka atfkilliga hal i hulvudet, framfor hjes- fan (futura coronalis), fedan de rakat hufvudety bloden lom rinner nt, ftryka de med et hvaft tråd framåt och låta den rinna, fa långe de tycka, til des de känna någon lindring. Hålen göras få at de icke räka någon ådra, utan endaft i fjelfva huden, få at detta år en art fcarification. 6. COLIC7E medicina. Man tager bränd Ijurweka och lyjk fäpa blandar och gör deraf piller, hvilka i Levanten äro fundna et fåkert medel mot den håftigaile Colik. Man gör piller af Beck ( Bitumen vulgäre) til en ärts florlek, af hvilka man tager 3 eller 4 när paroxysmen kommer. Detta fkal vara 'et fou- veraint medel mot våder Colic i Tartariet, fom pg lårde i Smitna af en Man, fom länge lefvat bland Tartarerna. COLICA flatulentft: gravidarum Pejfus . R:f. Nunc. Myrift. ö gr. ij. c°0 oliv. q. v. M. Fiat turunda ex Bombycis lana cui hoc illinatur £c applicetur. Infideat aegra aqux tepidse usque ad pudenda per horas lpanum, pohea peflus prardiftus intrudatur. Eloc remediovidi obitetri- cem Cairenfem profligare tormina flamlenta ven- tris in gravida fexto menfe, quae aegra pro li- gno futuvi abortus , vel inllantis partus erronec y4S MEDICA. accipiebat; obftetrix autcm exercitata, mor- bum przedidfcum prudenter elfe judicavit, Peffaria in multo ufu funt Fceminis ALgypti a Medicis 6c obftetricibus Europaeis, forte h.aud juifo apud Europasos fcre derelifta. Abufu ve- ro non c a re t illorum ufus apud populum libidini nimium quantum deditum. Peffaria in ufum ad- hibere fceminas llerilitatem , abortum, 6c foe- cundkatem produccntia pro certo mihi narra- runt qui notitiam ejus haberunt Medici, Phar- macopcei, imo Religiofi, quibus ultimis ejus- modi faéla , ut confcientiae cafus , con- credita fuere. Arcana vero quibus fruuntur rc- fcire non datum fuit, ncc euriofa inveftigatione digna judicavi. Cairi 175*0. Novembr. 26. Arabernas Cur for fina Häftar dä de pläga» af Ref (colica 1. Iliaca). Biorngalla ftott til pulfver och blandat i CafFe gif- vcs hållen, fom år det kraftigafte medel at dam- pa denna plågan, for hvilken Arabernas häftar mycket åro falne. Bjorngalla år gan&a rar hos Araberna j ty kopa de den dyr, når han kan finnas, och forvara fom en dyrbar (katt til detta bruk \ man kan derfore icke foråra en Arab en angenämare fkånk, år et ftycke upriktig Biorn- galla, hvilken de åfven vål kanna, och lata icke bedraga fig med någon af andra djur* 7. CALCULUS. Folia sJmygdali ficcata 6c in infufo fumta ad peilen- dum Calculum ab Orientalibus adhibentur. g. ASTHMA. Man tar en Fifkmåfe fLarus albus dorfo fulco. Fn. 1 16.) hackar den fonder med kott och ben och < MEDICA. f 49 kar til en ftark fåpa med vatten och dricker ur på cn gång. Lårdt i Smirna* hvaräft det fkal va- ra cn brukelig huscur i den fvåraite andetäppa. HYSTRALGIA. Mån Hoter Maftix til pulfver, tager en Dadel ur hvilken man tagit kärnan och fyller med detta pulfver. Dadelen {lutas ihop och lågges på glod at (lekas. Den fjuke Håller fig of ver el- den och låter roken, fom går håraf, och år an- genäm , ftiga vål up åt nafan , och når dade- * len vänder igen at roka eller når pulfret år fmält och blandad med faften af dadelen, åter han up den famma. Detta alt (ker under Paroxys- men 5 fom ofelbart derigenöm fkal hafvas. Et annat : Äggen af Sepia Odlopodia lågges på glod 3 och roken deraf dragés up genom nåfa och mun. Bägge fåtten åro brukelige i Levanten* io. IMAGI NATIONI Stratagemä . Vir Hypochondriacus 6c animi maxime inquieti* femper de fruftulo quodam fuffocante, quod in gula fe fentire dicebat, conquerebatur. Hunc ftratagemate curare tentabam-» Gallinam maéta- re facio 6c ovum immaturum eximere, reg ro le- ne vomitorium porrigo ipii fiduciam faciens,quod malum illum torquens vomitione tolleretur. Sub Vomendo di£tum cvum matulae clanculum im- mittere facio 6c operatione hnita inter humo* rem fruftulum hoc illi videndum offero, qui lse- titiam declarans fummam, fe ab opprimente nia- lo deliberatum dte proclamavit3 nec de eodem ulterius lamenutionem exhibuit^ XI. TiENIA. Binnikemajkcn (om i fynfterhet i vår tid upvåkt åt* Ikilliga flora Läkares upmårkfamhet, år en plå* p ga for hvilken iEgyptens invånare ej dier åro L 1 un* MEDICA. undantagne, och fom kan gifva en Medicus åf- vcn i detta land mycken anledning at efterfpana defs ånnu outgrundade natur. Franfka Nationens Chirurgusi Cairo Herr Toumaceår den, af hvii- ken jag förflblifvit underrättad om denna plågas gångbarhet i iEgypten, och låt mig le tre ftyc- kcn af en binnikemafk, fom han fårlkilta gån- gor drifvit ut från et quinfolk. Det ena var 40, det andra vid pafs if och det tredje ioFran- Ika pique. Bredden var af den minda fingren. På denna efterråttelfe , har jag fedan anvåndt all forgfållighet at famla de anmärkningar, fom jag hårom kunnat inhåmta ^f honom eller andra, fom pra&icerat hår på orten, at dermed vinna någon tilokning eller uplysning i en articel, fom år vård alla Låkares hjelpfamhet. Defle åro de fom jag kunnat århålla. Binnike Majken år få allmän i Cairo at Herr Toumace, fom i flera år hår pra&icerat, trodde at |:dekr af dadfens invånare med den fam ma åro behäftade. Judar- ne och den menige hopen af ^Egyptierna åro de, bland hvilka den är den aldra allmannade* Cop- terne åro åfven til myckenhet deraf angrepne, men Turkarne icke få allmänt. Jag har ej underlåtit, at raifonera med Cairos läkare om ord- faken til denna plågas allmänhet hår i landet, och hvarfore den vore allmännare bland fomliga flags invånare ån dc andra? Jag har här uti icke fått någon uplysning, fom vil betyda något fardcles. Diaeten hafva alla fagt mig vara orfaken, och dervid har jag ej fått veta något nytt, dock torde den menige hopens eländiga foda och i fyn- nerhet deras näring, en flor del af året, utaf Meloner , Gurkor, Cnrputfcher och andra jord- frukter förtjäna upmårkfamhet. Hos Judarna hafver en fagt mig, at til deras malkar bidra- MEDICA. ff* ger ganfka mycket deras fota faker, fåc- ker-confeäyrcr , fyltfaker, Pruneller. m. m. fom bland dem i fynnerhet af deras qvTnfolk mer fortares än ordentelig mat. Hos barn i allmän- het tro vi at föta fak er hafva famma värkan, om icke at frambringa, dock at underhälla denna ohyra. Turkarne håf fom annorftådes lefva af god och vällagad mat. Riis och kött årderas måtta föda. Fifk åtes ock nog af dem, fom den fattiga hopen ej mäktar at köpa. Nilens fifk lärer vål icke bidraga til mafkar , fom man haft anledning at tro den göra, fom varit häm- tad ur andra vatteij. Tecken afhviiken man hår inhämtar at någon har Binnike-Mafkcn, har jag med flit efterfrågat , och fatt veta, at af ozonens och magens betraktande har man här de allmån- nafte och fåkrafte, når nämligen under de förra, fes en blå ring, och den fenare då omkring naf- velen onaturligen pöfer > men det fom har förfå- krat mig at han aldrig behöft at i Cairo föka an^ dra tecken til Binnike- Mafkens narvarelfe, ärt det fom år det aldrafåkrafte, nämligen Gurk- Mafkens afgång. Sa fnart han fått veta at någon gjort från (ig Gurktnafkar, har han aldrig dra- git tvifvelsmål at begynna ge honom medel mot Binnikemafken , hvilkens narvarelfe aldrig fla- git honom felt. At få veta om någon har Gurk- malkar lårer knapt på något annat llälle vara lät- tare ån hår. Mer ån h varannan månnifka gör dem från fig hvar gång de gå til ftols , lomliga til anfenlig myckenhet, och nåffan alla utan at ge mycken aktning derpå, oftare ån de rådfråga (ig med Läkaren, då ohyran gör dem plåga, och han frågar dem om de märkt den famma. Lä * kemedel hafva de i Egypten emot mafkar inga. De föka ej elleroågonfin bot af en Läkare för nå* L 1 t god MEDICA. gon plåga under namn af mafkar* Äfven de fom veta ac de hafva dem, och plågas af alla de o- lågenheter fom de plåga fororfaka, begåra cn- daft medel for fymptomerna, til ex.bukref, huf- vudvårk, upkaitning, men tala icke om mo- dren til della plågor, fom verkeligen hos de må- lta om icke alla år mafkar. De tro icke, at des- fe fmå kräk Gurkmafkarne, dem de fe med fa- dan lätthet gå fin väg, kunna fororfaka någon fjukdom, och den fom år råtta roten dertil, jag menar Binnke-malken, drömma de aldrig om, der- fore de ock forfkråckas när någon Läkare genom medel drifvit honom ifrån dem. En Läkare må- ite derfore ijålfmant använda fådana medel fom kunna hafva fjelfva orfaken, utan at mycket bry fig om livad den Ijuka talar om fina fymptomer, mot hvilka han endaft begår hjälp. Jag har ic- ke fåt veta mer ån det enda medel, fom de ,- hvil- ka med forftånd i Cairo pra&icerat, anvåndt , men det famma har altid haft den värkan, at de icke behoft tänka på något annat. Det år Pe- troleum invärtes gifvit. Herr Des Barats Do6t. Medicinte af Faculteten i Paris , och Franflc Confulair-Medicus i Cairo, år den fom nied- delt mig efterråttelfe om detta läkemedel. Bå- de han och den fårrnåmde Herr Foumace hafva både två fett en anfenlig hop i Cairo, hos hvil- ka detta medel haft en fortråffelig värkan mot Binnike-mafkcn , och den fom jag fåg hos Herr Foumace var äfven med famma medel nyligen utdrifven. De gifva det 3 dagar å flag, til hviL ka de taga de 3 lifta af månans aftagande. Når de 3 dagar gifvit dropparna, forfoka de med en purgation om de kunna drifva af något ftycke af mafleen fom år dödad, om de&flår dem felt den gången, iå vänta de til nälla aftagande ma- MEDICA. fr? ne, och fortfara pä fam ma lått. Cairo j 7fo. Julii i. z¥ OPHTHALMIA acgyptiorum. j. Egyptiernas Ögonfjuka. Ingen ljukdom år allmån- nare i AEgypten,och i fynnernct i Cairo, ån Oph- tbalmi * och Pforothalmia , råda och rinnande cgon. Vil man veta orfaken hvarfore delTe fjuk- domar åro endemilke hos ^Egyptierna , få kunde man vål förege flere ån en. Den ftarcka hettan och dårtil det myckna oandeliga fina dam- met, fom flyger i luften i detta torra land , åro tflråckelige, at göra ögonfjukor allmånna bland defs invånare. Jag ogillar icke, at defle orfa- ker bidraga, och kanlke på fomliga orter i JE- gypten enfam åftadkomma denna olycka, men i Cairo ftad år jag forfåkrad at de icke åro de endafte. Jag har i denna Ilad anmårkt en orfak til folkets ogneljukor, fom år märkvärdigare. Alla hus i Cairo, åtminflone alla, fom ligga når- mail til Canalen, hafva under fin botten, nedre vid jorden, en grop, fom fvarar emot altrådet, i hvilka exerementerna famlas j ifrån denna fen - lina går en liten rånna ut til den flora Canalen, fom löper genom iladen, hvilken rånna år altid tilfluten j endafl at rånfa ut arenligheten öpnar man rånnan en vifs tid om året, juft då flarkafle hettan begynner, och canalen år full tilfprene med flinekande dy, fom blifvit qvar efter vat- net. Denna omftåndighet åi* den, fom jag til- fkrifver ftörfta delen afCairos invånares ögonfju- kor. Tråcken och orenligheten, fom flår Hän- digt flilla på et ftålle, delar förfl fina fkarpa och fkadeiiga partier oförmårkt med luften, då de ånnu åre qvare i fin grop, dårfore de ej få grant kännes af. lukten, men defle blifva ånnu ymiii- L 1 3 ga- 574 MEDICA. gnre och mera kåndbare, da dc utkaflade i cn fri lutc, til ofverflod i den famma utfprida fit gift. Til at ftyrka min fats, at defie fkadelige utdunft- ningar äro florfta orfaken til ognefjukor i Catro behofver jag icke mer, ån at anföra hvad fom gaf den lårda Ramazzini anledning til (inboka viorbis artificum. Et exempel hårpå har jag fett, fom var märkvärdigare ån alla andra, och gaf mig^ for fl a tilfalle at falla på defla tankar. En 40 års mun från Europa hade i 3 års tid villats i Cairo och alla år varit anfatt af en grufvelig og- nevårk med inflammation, juli vid den tiden då lianeken var flarkafl i Canalen, bredevid h vil- ken han hade fin kammare. Han tilfkref fjelf fin plåga detta fitt olyckeliga hårberge, hvilken for- ivann få fnart orfaken dertil flannat, fom fker med vattnetts inflappande i Canalen vid Nilens flodande. Cairo *7/0. Junii 27. 13. SIPHYLIS. Fenerifka Excrefcentier botade med tiäru-vatten iAE- gypten. En karl om 40 år var af Venerifka fjukdomen anfatt, fom hade redan flagit ut i bölder, tubereula, och excrefcentier, hvilka intagit hans panna, nåfa och haka, famt fatt fig i de invårtes delar i halfen , och betagit honom målet. En Engelfk Adels- man , fom refle i AEgypten fick fe denna elän- diga månnifka^, och forltod flraxt h vari från hans ynkeliga tilflånd hade fit urfprung. Han fomvifs- te at det bekanta ! Tjoru-vatnet med nytta bliivit brukadt i hans fädernesland vid dylika tilfållcn, anmodar Engelfka Confuln i Cairo Herr Bar- ton, at forfoka om denna kunde genom famma medel hjälpas från fit elände. Han låter flraxt komma från Alexandria upriktig Svånfk tjära, MEDICA. fff från ct Svånfkt fkepp, tilreder tjäru-vatnet och forordnar den fjuka at dricka dåraf i ftop om då- den. Efter cn månad begynna de invårtes fvul- naderna i halfen at gå bart, och han får båttre vid at tala. Efter hand blifver hans anfigte rent, bölder och exerefeentier förfalla, och dä jag fåg honom , hade han druckit i 3 månader, och var intet mera igen af utflaget i hans anfigte ån erfröd uphögning midt öfver os nafi,fom dock re- dan begynte vifa tecken til bättring. Cairo i7fo. Julii 6. 14. HERPES Aleppina. 1:0 Infantes 6c Fceminx nunquam morbum evi- tant. 2:0 Rariflimi funt, ex fexu mafculo xta- te provcdHores, qui urbem adveniunt aliunde, 6c non morbo laborent, ut feeundum effatum ci- vium ex mille vix unus inveniatur. 3:0 Si qui intadfi relinquantur, qui capillos nigros habent ( temperamenti mclancholici) ex obfervatione popularium, potius funt quam alii. 4:0 ordi- nario per fex menfes durat morbus, fed 6c exem- pla funt eorum , qui per annum 6c ultra codem laborarunt. Foeminarum genas fxpiffime occu- pat, 6c hac ratione majus damnum defceflu,quam prxfentia adfert, cicatriccm videlicet formofi- tati derogantem relinquens. 6:0 In viris nihil inconllantius eit, quam locus, quem occupat, nonnunquam genas, fcapulas, nares, imo funt quibus glandem nafi vel penis occupavit. 7:0 CaulTam morbi adhuc nemo indagare potuit, cives populi aquam communiter accufant. 8:0 Medelam nullam adhibent incolx, morbum na- turae relinquentes. j&leps-mfcket fade vår Commiflions- Secretcr Herr Jufti, at en Armcnianfk Drång, fomtjåntei Svån- L 1 4 Ika MED ICA* fka hufet, bar. Några omftåndigheter fom hår om berättas, gjorde mighogad, at al drän- gen ta fulkomligare underråttelfe bärom, ioni ijelf berättat följande: Alie fom åro födde i A- lepp, och alle, fom från andra orter komma dit , blifva angrepnc af en ijukdom, fom på detta iät- tet förhåller fig : På något ftälle af kroppen, ilundom flera, ja ofta pä io eller i a, blifvcr et utftag fom årrödt, litet uphögt, utan hetta. Utan vårk, få at den fjuke knapt vet -at han har det. Det vifar flg icke i några blåfor eller blem- mor. Det varar någon tid, ltundom långre, ftun- dom kårtarej flutar flg åndteligen i en flor ru- ga (efchara', utan någon förutgängen mårkelig iuppuration. Når denna år aftallen, lämnar det efter flg et ftygt djupt årr, hvilket är det fom folket i Levanten kallar Alepfs märket^ hvilket och alle, forn någon tid viftats i denna ftaden bä- ra, h vilka ockt a hafva ftorre olågenhet af denna fjukdomen, fedan de öfverftatt honom , ån dä han påftår, aldramåft de fom i anflgtet biifvit markte. Men der gifves ock undertiden de, fom efter denna ijukdom fått båra et långt olycke- lipare marke , de nämligen fom biifvit blinde, då utflaget angripit ögonen. Den lom gjorde mig denna berättelfe hade trenne årr, et pä hvar- dera fidan, rått på kindbenet ( mala), tåmmeligen djupa af irreguliere figure och liknade aldramåft de årr, fom blifva efter brånda fär. De lbm en gång fluppit fjukdomen, få den aldrig igen, och merendels dröjer det icke öfver några dagar, förr ån en fom fc-rft kommer tii ftaden blir deraf angripen. Orfaken til detta tilfkrifves i allmän- het, både, af ftadens invånare och refande, vatt- net j jag frågade derfore iamma drång om han hade flg några befynnerliga omftåndigheter be, kan- MEDICA. J77 kanta om vattnet fom hår brukas til mat och dricka, men han vifte intet annat at beråt- ta , ån at vattnet ledes in i (taden genom vattuledningar från en liten infjo, och at det hvarken fmakar eller luktar något fårfkiidt, en- daft at det kännes något ljumt. Smirna 174P. Dec, 30* ly. HERNJA. Cauterium Scroti in Hernia valere mihi dixerunt nonnulli in Syna, remedium ipfi experti. 1 62 angenåmafte (banker dem man for vifta ftatsovfa- kcr år nödgad at taga af den, tom man garna (kul- le fe utan it and at bringa dem. 2. HANDELS vinft. Den fom kan håmta en vara ur forfta band, och fälja hanne enlammen i den li (ta, kan vinna alt hvad han vil. Capitalet blir dä hos den forfta fåljaren, vintten hos den andra, och rniltnlngeu hos koparen, Detta har lagt grunden til Hol- ländares och Engelsmänners rikedom genom handel. Fransmännerna hafva velat följa deras exempel i Egypten, men de hafva ej hint få långt fom defle, de hafva altid lämnat en del af vintten åt fina Låromåftare. En Fransman ko- per Caffefrån Mecca utur forfta hand, han forer det til Marfeille, och fåljer det däråt Hollända- re, Genuefer oeft Sveitläre med någon vinft. De (Te fälja det vidare åt Tyfkar, Svånfkar, Rys- far, m. fl. och draga dåraf fin vinft, hvilken kun- de hafvas enfa m men om handelen utfträcktes til fifta handen. 3. FRANSMANNERNE i Cairo , fom utgöra 8 handelshus, fälja årligen åt Turkarna i Egypten f a 600 Balar Kläden , a 500 ducatcr Sermahabub hvar Bal. De taga altid noga i akt hvad färg or, fom åro måft i folkets fmak, af dem (kicka de ofver prof til Frankrike och låta bereda kläden, fom åro i folkets tycke. De ldåden fom Frans- månnerne låta arbeta at förfålja i Levanten, åro icke af famma art, fom de gora for fig (jelfva i hvilka åro ftarka, t jacka, fatta och af fullkomlig godhet, deremot de Levantilke åro vål fina, men tunna, lofa och fnart tltflitna. Störfta af- fåttning med kläden i AEgyptcn-år vid Turkar- nas Beiram , då hvar och en fom har råd dertil , ma- COMiVtERCIA, måfle hafva cn ny klådning. De fornåma i E- gypten klåda dä hela fin betjening, fom hos fomliga beftår af foo a <5oo Perfoner, i nytt, hvilket ger Fransmånnerna on an fen Hg affått- ning. Engelsmånnerne fom hår icke hafva mer ån et hus, hafva foga del i denna för t j ån fl, eme- dan deras klåden cåro af långt florre godhet och foljakteligen dyrare, hvarfore landfens folk, fom ej låta gora fina klåder mer ån for et år, taga hel- dre det de tå for båttre pris, fom har vackert ut- feende och bry fig ej om det invårtes värdet. FranfkaKopmånnernc fingo i dag gods från Frank- rike ofver Alexandria for öoocoo livrés varde, fom ankommit med et fkepp från Marfeille, och fom varit det rikafte, hvilket i mannaminne varit lafladt for Egypten, och haft förutan detta en anfenlig myckenhet varor for famma Nations Kopmåil i Alexandria och Rofette. Defle va- ror beftodo endaft i klåden och Cochenille. Cai- ro. Jun. ip. I Aleppe , den vackrafle ffad i Turkifka riket, å- ro 9 Franfka och 8 Engelfka Handels- hus. En- gelsmånnerne åro hår til det flarkafte antal i Lc- van-ten, de handla på Pcrfien och Indien. Når Perlien år i rolighet kunna de på fina Engellka klåden vinna 300 for 100. Defle finna afven få llark affättning i Perfien, fom de Franfka i Tur- kiet, af orfak at landet år kallt och fordrar an- dra än de eländige tunna Franfka klåden > man kan ock tro at det beror .på olikheten emellan de folkflag hos hvilka affåttningen fker. Tur- karne hafva ej affeende på annat ån en lyfande färg och et utvårtes prålande anfeendej Perfia- nerne et långt flugare folk åro kännare af varans invårtes värde. Eneelsmånncrne affåtta vidpafs 8 f6 4 COMMERCIA. 8 til 900 balar Kläden iAleppe och Fransmånner- nc lamm a myckenhet. Alepps förnam Ila retour- varor åro Silke, Drogucr och Teftik. Silket kommer från Perlien och år 1 England ct af de måli värderade. f. DA MI AT/E Handel Lik, ofpunnit utfores härifrån til ftor myckenhet årligen for Venedig, Livorno och något for Mar*» feillc. Lw-vJ^berc-des hår och affattes til JE- gyptens anfenliga vinft, for Frankrike och Ita- lien til foder och grofva förnödenheter ; men al- dramåft för Syrien, Graekeland, Conliantino- pel och andra Turkilka orter, fom årligen här af hämta några 100 Baler h vardera, af 3 alnars Långd och 2. i bredd och högd, af hvilka det fom malt affattes fäljes från 3 til yco Piafter. Ail AEgyptifk värnad i vårtid år gtof, juli fadan, fom den fom allmänna hopen 1 Sverige bereder, bonde-lårfter, men med den åtlkilnaden, at den /Egyptifka våfven är gles, då vår är tåt, och i detta afieendö håller jag den förra för llarkare än vår, h vilket mechanilk eftertänka öch förfarenhet gilla. De gamle tala mycket om de forna Egvp- tjers linne, och våra lärde inbilla lig en dei,at det varit af en få fin och kolibar värnad, at kon- Ecn är förlorad i vår ti-d at kunna hinna til defs godhet. De hafvä fallit på denna tanka af det beröm fom Graekerne gofvo derijEgyptilkä våf- ven. De hade Ikål dertil, emedan de ej fjelf- ve hade lin eller ågde konften at bringa det til våfnad. Men då man 1 vår tid vil jåmnföra et flycke Hollandslåfft med den våf i hvilkenMu- mierne åro infvepte, fom år af de äldlia och förnäm fh Egyptiiia Fabriqiier, får man fnart fe, at det präktiga Egyptifka linne blir blaggam i an- \ COMMERCIA* i anfeende til det fom kon (len tilvårkar i var tid. Egyptilka linnet var präktigt och åftundadt af Konungar och Fårilar, da Egypten var det en- da land, fom planterade lin, och använde det til nytta* Hud ar och Ris åro de ofrige anfenligafte han- dels articlar, fom Damiata kallar af lig. Ge- nom denna lladen gar åfven årligen alt det Sil- ke, fom upbrukas i Egypten, och kommer från Syrien och Cypern, fom utgor cn aefenlig myckenhet. 6. PERSISKA handeJen år efter Thamas Kouly Kans tid i grund forftord. Ängelsmän och Hol- ländare fom voro i Ispahan, hafva med moda kunnat komma därifrån med lifvet, och nödgats låmna all fin egendom til fliofling, da lladen fle- ra gångor blifvit härjad af deras troppar, fom ftridde om kronan. Til Aieppo kommo tilforene årligen från Perfien 1000 balar Silke af aldrabå- Ha art, hvilka af Frankerna ofverlkickades til Europa, fom däremot affatte på Perfien en myc- kenhet kläden och andra Europeilka varor. Den- na^handel år nu aldeles afdadnad. Til Smirna kommo tilforne årligen flera rika Caravaner från Perfien, hvilka nu ej mera fynas, ej eller hand- las mer ofver Baflora på Perfien, och detta alt af orläk, at detta rike, tilforene et af de mågtigafte och hårhgafte i Öllerlanden, år nu aldeles for* llort, dels af Thamas Köuly Kans tyran- nie , dels af de Partier fom efter hans dod llridc om kronan. PONDERA segypti. Et Cairinfkt C antar i all- mänhet, tagit for en Egyptens llorda vigt, inne- håller i'o? Rotteli , fom utgöra 38 Turkilka Ok . Men i Cairo år et befynnerljgt bruk , at hvarje M m va- COMMERCIA, Vara lur fin fårfkildta vigt, fålunda innehåller et Cantar Caffé, ej famma vigt, fom et Cantar Myrrha eller Rokelfe. Hvarje Vara har åfven (it fårfkildta fått at råkna mynt. En Piafter til ex. fom betales for Rokelfe har do Medin, dä den for cn annan V ara har 40 etc. 8. VESTES. Turkarne måffe vid Bairant , deras högtid nåd efter Ramazan, nödvändigt hafva nya kläder (§.3) än- da til den fattigafte. Detta ger en anfenlig af- fåttning åt Européerna, fom handla i Turkiet med kläder, i fynnerhét Fransmånnerne. Det I. ftadkommer åfven en otrolig koftnad for dem, fom hafva flora ämbeten, och foljakteligen en anfen- lig myckenhet flafvar och betjänter, dem de alla måfte kläda i nytt. Man räknar at cn Ma- gnat i Cairo ej kan kläda fit folk vid Bairam med mindre ån 20000 ducatcr. p. BOMULL år Cyperns fornåmfta Vara. Den år den aldrabåfla och rnäfl värderade af all den fom finnes i Le vanten, i fy nncrhet efterfrågad i Frank- rike och Venedig. I de tider, då årsväxten varit lyckelig, har Cypern aflämnat til 6000 Cantar Bomull , fom i min tid 175*1 betaltes til 170 P:r ct Cantar, hvilket tilforene köptes til iyo, men mifiVåxt fom några år å (lag fororfakats af torka och gräshoppor, h vartil kommer landets miflning på folk, genom Turkarnas tyrannie, hafva gjort dyrheten och nåflan ofynlighet på denna och andra Cy perus Varor. 10. CAFFE -handel. Frän Mocka i Arabien til Egypten forcs årli- gen 36000 Balar Caffé och fåljes for 60 Piafler hvar Bal. Et Cairinfkt Cantar f al- jes COMMERCIA, y6y jes i Cairo til 18 Mahbub hvardera af noMe- din. 1 1 . RÖKELSE PEncens, Incenfo, f åljes efter fin godhet från 9 til 2 ] Piafter, af do Med. et Cantar af 110 Rottoli. 11. VINI niangonifatio. Sått at gora vålfmakeligit Vin med naturens til- hjälp. Man plåckar blommor af vinq viftar,. da de nyfs åro utflagne ochilå i fin båfta fägring , dem torkar man 1 Ikugga, ingalunda i folen eller ftark heta; iloter dem til pulfver, lom forvaras. När vinet år pråftadt och lagt på fit fat at gåfa, tager man forelkrefna pulfver, knyter deraf in i et kiåde, få mycket man vil i proportion efter myckenhe- ten af vinet, och hånger i fatet under gåsnin- gen. Ingen ting år naturligare och ingen ting kraftigare at gifva en hårlig lukt och Imak ät et vin ån detta pulfver* I blomman af en våxt lig- ger quint-eftence af defs kraft , hvilken utfpri- der fig och låter fig kånna i fynnerhet for vår lukt, då våxten ftår i fin fulla härlighet. Når en fakta torkning far vid denna tiden hoppacka de utdunftade fina delar, få ligga de i längden forvarade och innehålla blommans kraft. Når en f ådan rorelfe, fom gåsning hos et vin år, kommer at verka på delta fina delar, år den nog mågtig at blanda dem med drufvans faft, fom på detta fått kommer at innehålla alt det fom år kraftigt både i blomma och frukt. Jag vet at Grekilka Bilköpen i Smirna, ifrån hvilken det- ta fått år kommit til mig, har haft et vin , fom i lig (jeltt intet år af den behageligafte (mak , bvilkets drufvor våxa vid Urla , en ort utom Smirna, men härigenom fått en lukt och fmak , M m 2. fom COMMERCIA. fom til behagelighet vida öfvergått alt annat vin, fom kommer från famma ort. Jag vet icke om på något annat (tålie man lärt förr at vårkitälla detta, men tviflar icke at det ju låter (ig jjöra på alla Hållen, dår vin planteringar finnas, fä vi- da naturen år (ig alieilädes lik* Doct. ^ ) o ( r6? Doct. HASSEL QUISTS Arch. och Ridd. C, Ijnn^eus. Af alt det jag mig någonlin företagit, har aldrig någon ting varit mig kårare, ån at jag nu får upvakta Herr Archiatern, och aldramåd då jag får betyga min vordnad från en aflåglen ort. Den ynneft Hr. Archiatern beflåndigt för mig hyfcr, och den omforg H. Arch. takts draga för min reläs befordran , gifva mig hopp, at H. Archiatern med gunfligt nöje inhåmtar den efterråttelfe jag har den åran , at låmna om mitt och min refas tilftånd til denna dag. Efter 16 veckors (jö-refa, kom jag Gudi lof ! hit til Smirna i fullkomligt godt våldånd den 27 filtl* November Sjö-lefvernet har icke bekommit mig det ringade illa, faft det haft lina befvårligheter > men genom förhgtighet och den Högftas biftånd har jag få ftått emot dem alla, at icke den ringade fått Ika- da mig. Min hålfa år nu äfven få god, fom den va- rit i all min lefnad. Jag har aldrig vetat af någon Ijuk- dom hemma, ej eller hit intil under min refa. Det måda jag beklagar, år, at et vildt haf betagit mig tilfålle, at fe många naturens märkvärdigheter. En filk, fom undertiden fadnat på en krok, och en fparf fom dundom våderdrifvenhos ofsfökthårberge,hafva varit de endade, fom då och dä någon dund kunnat Affande få Orientalifka Refan. Til Smirna 1749. Decemb. 16, 0 fjo D. Hasselc^uists Bref fornoja min längtan, och fyflelfåtta mig något li- tet, at befkrifva fig och igenfoka lit flagte. Dc fe- n arc,nam ligen Motacill men misfle dem genomen fortretlig håndelfe. Artigt var at fe, når Lårkan (1 f) kom och ville hålfa på ofs, fom intet lkedde , utan da vi voro när in til nagot land, huru hon brukade famma fått til ijos, fom til lands, at ila fig ned och flyga perpendi- culairt up igen j men flackars kråk det bekom henne illa, hon hade icke Uplands åker- fält under fig: hon år icke fkapt, at doppa fig i faha vägen , ty blefvo ock de måita qvar på böljan, då några få kommo un- dan med litet lif* Procellana , fom jag få mycket å- fhlndade at fe, har aldrig vifat fig, ehuru de tilfal- len, vid hvilka han bordt fynas, icke felat ofs. Jag har ock frågat våra gamla fjomån, fom farit påSpan- fka f]dn och Medelhafvet i många år, om de någon- fin bliivit någon fådan varfe; meningen har vetat der» af* Defs flälle lärer mail vara flora Ocean åt båda In- Ifrän Smirna. S7 Indierna, i fynnerbet den våftra , fora jag har anled- ning at tro. I Archipelagen harjagånnu icke varit uppe, mer, ån på Ön Milo ( 17), fom åren af de fåm- fla* hollen mötte mig åfven der och tilfålle felades, at fe efter några växter: några hämtade jag dock un- der det jag gick up til lladen, fom var in medio Novemb. nåml. Leontodony Fl. Sv. 62j>. Nenum , Hort. Upf. fom redan var i frukt. Lentifcus , Piftacia , en Anemone , fom flod i full blomma och varierade med hvita och blå. I lladen blomma- de Dadel-träden , hvilkas blommor buros in med de- feren på et flålle der vi fpifade, fåfom confiture for nåfan och lukten 5 et artigt fått, at åfven tänka på luktens fornojelfe. Origanum Majorana bevarades der i kruka, och gals mig fåfom en raritet. En Tjäda-hona fkots der ietPalmtråd. Jag ha- de aldrig tänkt en lådan Nordifk fågel {kulle finnas få långt i Söder, om jag ej fjelf fett den lamma. Mor- kullorna fyntes ock der, jag har ock federmera fett dem hår > få långt i foder hafva de fit vinter-qvarter. Om fommaren finnas de icke hår. Filkar har jag under refan icke kunnat få många, ehuru det nåftan år mit flörfta nöje, at arbeta i den- na delen. En Scomber (8f .) har jag befkrifvit, fom Ar- tedils icke har bland fina Species befkrifven, och jag kan icke finna, at han namnes bland hans Gene- ra En Sparas fick jag vid Milo, fom jag åfven hål- ler för ny. Har i Smirna njuter jag nu all uptånkelig vålvil- joghet och godhet af vår mer ån goda Conful Herr Ry.delius, hos hvilken jag har fritt bord. Af Fran- fka Confulen Monf. Peisonel, den Hollåndfka Gref- ve Hochpied, och af några Förnäma Grekifka Hus vifas mig all politefie. Den förfta år en ganfka lård Man, af hvilken jag har flort nöje, M m 4 Den- S7y- D. Hasselquists Bref Denna fhdfens Collcgium Medieum, fom beftår af 5 Doctorer, alla Grseker, h vilka fluderat i Ita- lien, vila mig mycken hoflighet, cch hafva åt£kiliiga gånger kallat mig til fina rådflag. Har år et itälle, fom jag ier mig kunna gora mycket i Natural-Hifto- rien, om min långa refn, fom mig foreftår, och mi- na fmå rcie- penningar tilfiadde mig hår några måna- ders drogsmal. Hafvet ger hår anledning, at få fi- £kar och fjo-krak. Vilda fåglar finnas hår mer, ån någorffådes , fom dageligen foras in från land och ijo. Blom (ter- rika bårg dalar och falt.fkola hår vara makaio- fanår den tiden kommer* jag kan ock aldrig få onfke- ligare tiifalle i verlaen, at (e mig omkring pä en främmande ort. Vår Coniuls Drogue-män, Janifla- rer och häftar itå mig til tjenft nar jag behagar, och jag bor defiforutan i et hus , der dagelig tiiforfel år af Sik och vildt. Denna tiden jag varit hår, har i fynnerhet gif- vit mig anledning, at fe de fiikilag och fnåckor, fom åtas af Grekerna i deras fa (ta, fom ånnu varar. Jag tror aldrig något folk gora fig iå mycket gagn af fnåc- kor och fio-kråk, fem Grekerne. Jag har fett vid pafs 10 Species Cccbhte , fom de åta, der hos ofs den endaite Ojlrca anfes for dugelig. Bland andra fåljes hår cn Sepia , den de kalla oyrcc7rcåi2 1 3 1 . fom icke har flera an § tentaeula, alla lika långa: hpla kråket år en ha: t aln långt, och i proportion tjockt. Om den- na hafva Grekerne berättat mig en fak, fom jag tyckt vara märkvärdig : En Cocb/ea bivahis aptee attenuata , lafi f micirculari 137, finnes hår på hafsbottnen i itor myckenhet, fom år en half aln lång ; få fnart denna opnar fig, pafiar sktutto^ui flitigt up, at hon kan få tilfälie, at krypa in i hennes hus, och då blir hon defs fåkra rof* men cn liten Råka , fom år nåftan fkal- los , eller har ganfka tunt fikai , har et ftadigt härbär- ge i fnåckan j hon betalar ock vål fin hushyra, då hon Ifrån Smirna, m hon bevarar fin värdinnas lif, ty hon häller ftadigt utkik i fnäckans öppning, och dä hon fer fienden nalkas, begynner hon at röra fig, dä flutpr wcl (fä kalla Grekerna fnåckan) igen ii t hus och rofdjurét blir ute (långt. Jag fåg fnäckan förda gången pä Milo, och i alla jag öpnaae fann jag en fådan liten Räka: jag undrade icke litet, hvadden hade der at göra* men dä iag kom hit, berättades detta mig förd al vårCom- miliions Secreterare Herr Justi , en curieus och ar- tig Man, fom mycket red och varit långe hår på or- ten. Det famma har ock fedan blifvit mig fagt af åt- Ikilliga. Greker, fom dageligen filka och åta bada dju- ren. Alla tre kraken har jag fullkomligen belkrerne, tillika med de filkar och fåglar jag hår in til denna dag fett, fom jag åfven alla bevarar, uptorkade och en del i Spiritu Vini förvarade. Befkrifnjngen öfvcr Fulica har jag den åran öfvcrfånda* de öirige fkola innan kart komma etter, få fiiart jag hinner at (krif- va dem, tillika med min Dagbok, rena. Fl vad min rcfas fottf artande åt Falxdina angår, få har jag vål Varit finnad, at förd gå til Condanti- nopel, och derifrån åt Syrien 5 men många omftån- digheter göra, at jag lårer andra detta upfåt och gå flraxt härifrån. Hår ges oftare tilfålle , at få Ikepp : jag har hår närmare våg: jag har ock fatt anledning, at om någon tid (kal hår ges et godt tilfålle, at följa med en Armenilk Patriarch ifrån Jerufalem, fom år tår i ftaden. Den våg, fom nu foredår mig, for*' drar mer, ån jag trott, om jag (kal vinna det påfyf- tade ändamålet. Jag tycker, at det (kulle vara et famvets verk, om en god fak, fom hint fa långt, fom min refa nu gjordt, (kulle fuffocari in herba. Med liten tilökning, förf åkrar jag nåd den Högftas bidånd, at Fakedina och de omliggande orter, (kul- le bli til fin Natural Hiftoria få vål uptåckta, fom någon ort utom Sverige ånnu år. Om mina refe- M m y pen* J7 4 D. Hasselquists Bref pengar r.illåto, kunde jag härifrån få med mig en oräng, fom kunde vara min Tolk, uran hvilkenjag går mide om många harliga tilfållen, ar få uplysning, på de orter, der icke få många Europaeiflca fprak talas, fom i Smima; men der åro dedTörutan nöd- vändiga utgifter på de orter , utom hvilka jag icke kan komma et deg. Når jag kommer at refa hem, hoppas jag åga en anfenlig famling både lefvande och döda Naturalier. Af Herr Confu! Rydelius får jag lefvande Phafia- ner, af en makalos vacker art från Perfifka gråntfen : et dag åkerhons, Francolins kallade, fom icke åro nämnde i Sy derna Naturae : Turturdutvor och en updoppad Önocrotalus. Jag vet ock utvåg, at få en Gazella africana, förutan en hop både bekanta och obekanta fifkar, fåglar och orter, fom jag redan har och hädanefter (kal dåndigt famla. Smirn* 17 50. 'Januarii 29. Jag fick nu på ögnsblecket ^eta, at et fkepp går öfver til Chridenheten, hvilket tilfålle jag ej bor forfumma, at med bref irpvakta Herr Archiatern. Jag beklagar endad, at tiden ej tillåter mig, at denna gången göra en fädan Expedition, fom jag ön- fkade, nämligen, at ofverfånda alla mina anmärk- ningar och belkrifningar , fom jag i Natural- Hido- rien hitintil gjort. De {kola dock med aldraförda blifva ofvcdkickade. Francolins (43) och Poullcde Montagnes^ ro nya fog- lar, fom jag tvifiar äro befkrefna, och höra til Fetra - enis Genus, den förda har Tournefort i fin refa afta- gens men illa. Et (lags Stare har jag, fom fjunger makalölt , år fvart och grå, kommer från öarna i Ar- chipelagen och betalas ofta i Conftantinopel med 5-0 Piader. Jag har en lefvande Fur t ur du fa a af et befyn- nerligt rart dag, fom år från Abyflmien i Africa, och Ifrän Smirna. T7T år krithvit. Pelecan (Onocrotalus) har jag upftop- pad. Alla vara Svenfka fjofoglar har jag har fett. Herr Confuln Rydelius år ganlka curieus, at fkaf- fa fig fåglar, och har nu nyligen gjort anltalt, at tå Strutfar och andra rara fåglar från Egypten, dem Han alla vil [kicka til Sverige, Gazella africana har jag många gånger fett och vål befkrifvit. Det år fa vackert djur, at Salomon icke kunnat mena någon annan , ån denna med den Rå, vid hvilken han lik* nar fm ikona i (in Brud-vifa. De finnas ock til of* verflöd på bårgen i Palacftina och Syria*, men facies externa liknar väl icke Capra , utan fnarare Cervus Capreolus. Cams Jackbals (Chacal) Sylt, Nat. finnes här omkring mer, ån folket onfkar, och jag tänker endera dagen gå ut och fkjuta en, och fedan fullkomligen beikrifva den lamma. Jag har botanicerat hår några gånger i vinter och aldrig gått fåfängt. Jag {kal ofortofvat hafvaden åran, at öfverfånda hela min örte-famling och befkrifnin- gar. En enda följer imedlertid med innelykt, fom jag menar lärer vara ny. Jag kan åtminftone icke fåt henne under något Genus af Syngenefia, Mono* gamia, dit hon dock bor komma. Jag har hen- ne fullkomligen belkrefven och tilråckeligen up- torkad. Bevis til vatnets aftagande har jag ej forgåtit at eftcrfpana. Jag har ock dem , fom åro få klara, fom fjelfva ljufet, och jag tor f åga tydeligare, ån på något annat ftålle tagne p. 30 j jagfkal vidforftatilfålle hafva den åran, at inlåmna dem til Kongl. Vet. Aca- demien. Det år nu f :te dygnet, fom kölden hår i Smirna år ovanligen ftark. Florentinlka Thcrmo- metern går til 68. Hamnen har vid flrånderna haft få tjock is, at Holländare der åkt på fkrifkor. Det åldfta folk i ftaden minnes aldrig fådan kold , fom va- rat yj6 D. Hasselqitists Bref rat få långe. Är vinteren proportionerad i Upfala, få bevare GUD vårt Upfala Paradis. Jag, fom år van vid Svenfk kold, (kulle ej akta denna> men jag har hår ingen Svcnlk Kakelugn. Jag måde (itta vid en eländig kol-eld och (krifva detta, och jag har aldrig i Sverige varit få kulen, fom i detta eländiga landet til (in Architeötur. Jag vet ännu icke, huru fnart min Patriarch, den jag hoppas få följa med til Jerufalem, kom- mer at rela : dock tror jag, at jag ånnu dröjer hår en månad. Smtrna den 9 Februarii. Jag emottager fom en högtid hvart enda tilfålle, fom mig ges , at upvakta Herr Archiatern, och räk- nar mig vara på en lyckelig ort , få långe jag har til- fålle , at fullgöra denna min Ihyldighet. for några dagar fedan hade jag den åran at (krif- va , ©ch ofverfända en växt, den jag icke känner, hvars befkrifning nu medföljer: tillika öfver en Sepia. Om något år felat , anhåller jag om Herr Archiaterns »unftiga uttydande * det år gjordt af en begynnare. Jag har nå (tan nu förd under min refa lärt, hvad kond det år, at rått be (krifva et Naturale. Hvar dag år mig härutinnan en ny Låro- mådare, och kan jag håruti med tiden hinna til en iitendel, at inhämta och efterfölja min ftora Låro- mådares kond, fåvil jag icke byta bart den famma for den dorda Målares. Inga Naturalier åro fvårare at befkrifva än Tedacea och Zoophyta, fom dock hår tidigt förekomma , och jag ingalunda vil gå förbi. Jag bjuder dock til få godt jag kan: det, fom felas, åger jag i Hr. Archiatern den, fom det benågit och vidigen rattar. Jag har nu en vacker packa med be- (krifningar ) jag (kal vål oförtöfvat (kicka dem öfver, fä fnart jag hinner, at (krifva dem rena. In- Ifrän Smirna, 577 Innelykte beder jng Herr Archiarern tak- tes lämna til Herr Archiatern RoséN och Herr Lif - Medicus Back, Jag har lämnat til hvar- dera en bcråttelfe, den förra om Medicins tilftånd nu för tiden i Smirna: den fenare om en hemljuka i Alepp \ hvilkas aflkriftcr jag vid forfta tilfalle fkai hafvaden åran tilH. Archiatern öfverf anda. Jag vil på det fåttet upvakta min Gynnare. Smirna din 6 April. Ännu år jag på den ort, ifrån hvilken jag några gån- ger haft den äran, at upvakta Herr Archiatern. Jag har drögt har längre, ån jag tånkt, i brift af tjenligt tilfalle j men jag ångrar icke drogsmålet, i anfeende til den goda lägenhet jag haft, at i en härlig vår-tid få viftas på en ort, få rik af Naturalier, fom denna negden af Natolienår. Hvar dag ger mig nya äm- nen, och har gitvitmig i Botaniqven hela denna må- naden > få at orn jag hade flera til mig, fä Ikulle vi alle hafva nog at fysfla. För liten tid fedan, gjorde jag en refa in i Nato- lien til ftaden p . 3 8, g timars våg härifrån. Jag botanicerade der pä de gamlas bärg Sypilus , et af dc högfta i Afien , dev fnön bevaras hela året. De vax- ter jag der funnit, Ikal jag vid min ftora Expedition hafva den åran , at ge förteckning på. Infe&er fann jag åfven der: kräk, fom aldrig forr pä defsa platfer blifvit oroade. Jag famlar da- geligen en hop af dem, och år artigt, at jag fer en ftor del af dem i Fauna 5 men ock många, fom åro desfa orters egne. Den lilla Flugan ( 1 1 1), fom jag i går tog uti Fikon-frukten, har jag den åran, at mnelykt öfverfåndaj den ligger hår innefluten i Germen af Ficus Foem. hvilken den upåtit. Om denna år den, fom tjenar til Cupido federmera, kan jag ännu ej lå- ga, Innan jag far härifrån, fkaljag hafva tydeligt begrep om fyS D. Hasselquists Bjief om Fikonets Infedter, vid hvilka jag redan tror mig få veta något, fom icke år bekant. Denna måtte vara en Qymps , och Fikonet defs Galla; jag har den fullkomligen befkrefven. CbamaleonQ 54) och Jord- Skölpaddor har jag roar mig med en tid, at fe deras egenfkaper, då jag haft dem i min kammare. Hvad jag vid dem anmärkt , Ikal med Guds hjelp,i (inom “tid bli kunnigt. Af de fenare {kulle jag onfka, at hafva några hos H. Archiatern, at pryda defs Paradis. Det år ganfka lått, at fl dem lefvande hem. Jag fkal gora an (falt derom. Det är i fynnerhet artigt at fe huru de ållkas. Cornucopi* (2,), det rara grälet, fom H. Arch. tak- tes få mycket recommendcra mig, at upfoka vid Smirna, har jag fått til myckenhet, befkrifvit och famlat, fam t ofverfånder innclykt. Når det blir moget, Ikal jag fkaffa mig fron til Acad, Trägården, fom jag hoppas lårer bli den forfta, fom får in denna artiga våxt. Detta har jag for denna gången i ftorfta häftig- het den åran, atgifva del af, fåfomenliten fortekning på mina goremål. Vid min afrefa härifrån, fkal jag icke underlåta, at affårda en vigloftigare famling af mina anmärkningar. Nu har jag utfått min hådan-refa til inftundan- de Chrifti Himmelsfärds dag, då jag far härifrån med et Franlkt Ikepp til Alexandria i Egypten, der jag forft tänker fkaffa mig få mycken efterråttelfe, fom mojeligit är på en kårt tid, och få gä ofver til Palx- ftina. Smirna den 28 Febrtuirii. Jag år nu i nårmafte begrep, at begifva mig i- från den ort, der jag några gånger haft hugneliga til- fållen, at med Ikrifvelfe befoka Herr Archiatern. Jag har i dcfte dagar fått Turkifke Kc i farens Refepafs, och Ifran Smirna. 57P och vantar hvar dag, at få lågenhet med något fkcpp at fortfåtta min re fa, fom efter alt utfeende förll lä- rer gälla åt Egypten , ofver Cypern til Alexandria och Cairo, hvarifrån jag tänker med den Högitas til- hjelp , komma til min beftåmda ort Palasftina. Jag hoppas, at defle orter, i en tilftundande härlig årstid, {kola gifva mig tilråckeliga ämnen til anmärkningar i naturen, hvilka jag onfkar, at med tiden få nedläg- ga for H. Archiatern. Jag {kal dä ej {katta mig lyck- ligare, ån om deribland fymes några, fom åro värde Herr Archiaterns upmårkfamhet och benägna om- döme, då har jag vunnit det h.oglla ändamål jag kan åffunda af mina ringa goromål. Flora begynner nu i detta land, at anlägga fin härlighet. Anemoner af {köna varieteter, pryda fäl- ten: Hyacinthus , Hort. Upfi i och 3 , ftå ofver alt ut vid vågarna : Ranunculus (Chelidon. minus) af en flor och Ikon varietet, år allmän i vingårdarna : Man- delträdet blommar på bar qvilf, och ger högderna et härligt utfeende , der de åro blandade med de fladigt gröna Oljo-träden. Jag onfkar ofta, at defle vore få visft Svenfka, fom Fumaria , Fl. Sv. 5-84, Draha. fl 3 , Thlafpi , f 32 , hår åro ailmånne, tillika med åt- fkillige andre, fom jag finner vara få väl Natoliens, fom Sveriges gåfter. Om Fikon-trädet har jag den åran, at meddela följande omllåndigheter, fom jag hår inhämtat och tykt vara märkvärdiga : At ågarenaaf Fikona-trån åro mycket angelägne om , at den bekanta Flugan {kal flicka Fikonet, och at de tro fig gå mifte om frukt, då det icke Iker. Aten annan fluga förföljer denna, och dödar hen- ne til ägarens Ikada j hvillcet at hindra, llryka de på trädet Tlrax nedanför grenarna, en färg, fom är blandad af gemen rod färga och vatten, ofver bvilken den fkadeliga flugan icke går. Sådana ringar har jag lett 580 D. Hasselqvists Bref fett vara målade på tråden ofver alt; men livad In** fedt det må vara, har årstiden ännu ej tillåtit mig cf- tcrfpana, til åfventyrs ar det en myra, Atde, fom (kota Fikon-tråden, taga de fvarta Fikonen, (få kallas af dem Caprificus), träda dem up på en tråd i form af et pärleband, fom de hånga på de fruktbärande tråden , hvilket de tro bidraga til god och ymnog frukt. At Fikona- tråden åro mycket utfatte for fhabb, Å€7rga Grtec* hod. Denna (tabben fick jag i gar ymnogt fe, hvaruti den beftår, nämligen afen myc- kenhet Infe El -bon , fom fltta på barken af grenarna, flora, fom en kik-årt, nedkramade ofvantil, med en liten fpets midt uti, af en ganfka (kor materia, fom mellan fingrarna låtteligen fondergnuggas: de beftå at 2, hinnor, af hviika den inre år brun och den yttre gråaktig, fådana fltta altid tre tilfammans, och utgöra en treangel. Pä få många trån jag fann dem voro de uttorkade, och jag har på intet lått kunnat finna i dem något mårke af lefvande eller dodt krea- tur; men jag tviflar icke om, at vid tjänlig årstid få fe hvad kråk det år , fom fåtter dem, At Caprihcus mycket planteras omkring Trä- gårdarna til lefvande gårdesgårdar ; trån, fom jag icke ikulle tro , at våra Svenfka Hushållare låra dri- lla (ig, at ge forflag til famma bruk; men huru vål de kunde låta fig gora med Hedera , om den hos ofs funnos til fådan ymnoghet , fom hår, har jag lärt af de vackra plank, fom denna våxt utgor omkring denna fladens illa håfdade T rågårdar* Mine be(krifningar,fom jag hitintil gjort afdjul4, fåglar, fkridfå och vaxter, (liga vid pafstil feo llycken, fom alla åro fullkomligen befkrefne; hvartil jag kan lägga åfven få många anmärkningar ofver atfkilliga ämnen i Natural - Hiftorien, Så många af dem jag Ifäan Alexandiua: y8t hinner at fkrifva rena, fkal jag for min afrefa hafVa den äran, at til Hr. Archiatcrns gunftiga värd och ompröfvande öfverlåmna. En följer här innelykt; jag vet icke om denna fågel år förr befkrifven. Vat- nets aftagande år här pä orten f å tydeligt , at det knapt någorftådes kan vara lättare, at bevifa, ån hår, at Hafvet ärligen minfkas. Uti innelyckte bref td H. Secret. Elvius har jag yttrat mina tankar ut- forligen härom ; men jag har ännu några mig förbe- hållna, h vilka jag med tiden onfkar få närvarande meddela Herr Archiatern* dertil vil ias behålla dem for mig Ijelf. Den Hög (te förlåne ofs den tid, at vårt Fäder- nesland kunde vinna heder och nytta af det, fom ut- länningar gått förbi på (Ina refor, vid h vilka, få vål fom mäft alt annat, vi blifvit de fifte; men Gudi låf! derföre icke de fåmfte. Ålcxandria I Jfo. Ålaji 18. Nu har jag den åran, at upvakta Herr Archi- atern från en annan vcrldfens del, ån jag hit infil gjort. Jag kom den 1 3 i denna månad hit til A- lexandria, efter mer ån f månaders viftande i Na- tolien. Jag har fett af de få dagar jag varit i Egypten , pådefs magralte ftålle, at detta härliga land kan ge mig överflödiga åmnen i Natural-Hiftorien, at ar- beta uppå i alla 3 naturens riken. De 4 dagar jag fett mig omkring, hafva gifvit mig anledning, at hoppas mycket. Det förfta jag gjorde efter min hit- komft, var, at befe Dadelträden, detta landets pryd- nad, och en god del af defs rikedom. Deras blom- ma var förbi) men jag hade icke defs mindre det no- jet, at få fe, huru Araberne hjelpa defs parning, at dermed göra fig förf åkrade om tilråckelig (körd af en växt, lom är få angelägen i deras Hushållning, hvil- N n kce ket de vetat många hundrade år, forr ån någon Ro- tanieustånkt på könets ätfkilnad bland vaxterna. Forr- ån jag fick fråga Trågårdsmåftaren om denna fak, gafhan mig fjelfmant efterråttelfe hårom, och ville vifa mig , f åfom en ganfka curieus fik, Han och Hon bland Palmerna eller Dadeltråden, h vilket han ickc kunde forell: ål la fig, at jag fåfom en nykommen Frank forr vislle, emedan, lomhanfade, det alle, fom tilforene kommit från Europa, at fe detta land, anfett denna hans beråttelfe, antingen fom en fan n- faga, eller et mirakel. Då Araben fåg mig hugad, at härom af honom bli underrättad , folgde han mig med min Franfka Drogue-man til et Palmtrå, fom var ganfka rikt af fpåd frukt, och på hvilket han fa vål, fom på alla de andra, hade förrättat vigfel eller parrling emellan Han och Pion, den tid de voro i blom- ma. Detta gora Araberne fålunda: då den Spadix , fom har Honblommor , år utfprucken ur fin Spatha , loka de på de trån, fom halva HanbUmmor , hviika de kanna af ofning, en Spadix, fom ånnu icke år ut- fprucken ur fin Spatha: denna opna de , taga ut Spa- dix , och fkära den långs efter i några delar 5 men ak- ta fig, at Ikåmma blommorna. Et fådant llycke af Spadix, med vidhängande Hanblommor, flicka de emellan de fmå qviflarne af den Spadix, fom har Hon- blommor långs efter, och vira fedan ofver qvillarna et Palmlof, i hvilket tilflånd jag fåg ånnu llor- lla delen af de Spadiccs, fom buro fin lpåda frukt j men. de inftuckne Haneblom morne voro bårtvifinade. Hårvidgaf min Arab migfoijandeatveta: a) A t om de icke pa detta fårtet) para Dadeltrå- den, få gå de mifle om frukt, b) At de altid bruka den forfigtigheten, at gomma några tilflutna Spather med Hanblommor ifrån det ena aret til det andra, at använda til denna nyttan, 1 fall Honblommorna fluil- le flå felt, eller lida någon fkada, c) At om Spadix af Ifran Alexandria. f*} af Hanblommorna far fpricka ut, få år han oduglig til parning. Hanmåfte ha fin fvåndom, få voro Ara- bens egna ord, hvilken år forlorad i lamma ogn.*r blick, fom blommorna fpricka utur fit foder. Der- före måfte den, fom Ikoter Dadeltråden altid pafla på råtta tiden, at hjelpa parningen, fom år nåftan den endafte artikel af deras fkötiel. d) At då han opnar Spatha, få aro alla Hanblomitiorna fulla af ct vatten , fom liknar den finafte daggp år af en fot och angenåm fmak , fom nog liknar den, fom Dadlarne åga, når de åro färfkej men nog finare och mera aro- matifk; hvilket min Drogue-man åfven intygade, fom i 32 år varit i Egypten, och altfå haft nog tilfållc, at fmaka både blommornas nedtar och DadLarna frifica. Så mycket har jag fått veta om detta Naturens undervårk i et land, der gian fer det hvart år. Om Dadeltrådens nytta och åtfk illiga deras andra egen- (kapcr, (kal jag vid annat tilfålle ha den åran, at lämna en beråttclfe. Jag hoppas i framtiden kunna meddela Herr Archiatern en fullkomlig Hiftoria af denna Palm. Jag (kulle onfka, at få visit få tilfålle, at befe alla defs {lagringar. Dc ofrige vaxter, fom jag hår omkring fett, åror Mlmofa ( Acacia vera. ), V it ex ( Agnus C a (bus ) , Ricinus ( Palma Chrifti), Mefembryanth . (ex quo Salkali), några (lags Chenopodia . De fifte åro vaxter, afhvil- ka jag aldrig fåg et Species i Natolien, der eljeit all ting våxt£* men det år ganfka litet ]ag ånnu fett af Egypten. Alexandria år defs elåndigalte itälle, och endalt en inlaftnings plats for Egyptens, Arabiens och Abyfiiniens rikedomar. Rofette tänker jag, vil GUD, fnartfe, fom ar detta Rikets Trägård, och Nilus, fo öi år defs Natural- Kammare* I Cairo vil N n 2. jag fS4 D. Hasselquists Bref jag bjuda til , at få nägra Fragmcnter af AEthiopi- ens och Arabiens Natural- hidorie. Om Opobalfa- nuim har jag godt hopp, at fä veta dels Hidorie. Jag har redan al Mecca-farare fått en hop underråt- telfer de rom , och våntar endaft, at vid detta årets {lut af en Turk fä et litet trä deraf, om det är nio- I jeligt, eller åtmindone en gren , och kan hända blommor , hvarom jag gjort anftalt. Det (kulle va- ra mig ganfka mojeligt, at få växten af Myrrba med Caravan från AE-thiopien til Cairo. Men dertil fordras tid och någon omkodnad 5 jag (kal göra få mycket nånhn år mojeligt. Om möjeligheten tillåter, få vil jag bjuda til, at gora ct tåg åt ofra Egypten; men härom kan jag ännu ej fåga något vid, förr ån jag varit i Cairo. Palsedina, fom år mitt hufvud- ändamål, tanker jag, vil GUD, fe inftundande H6- de-tid, och til åfventyrs der förblifva til nådkom- mande Vår, pä det jag der må få fe tvanne de för- nåm da årstider i delfa lånder, nämligen Höft och Vår, då all ting blommar. Nu år min begåran det Herr Archiatern täcktes defsförinnan gora mig den åran, at få inhändiga defs (krifvelfe, och då låta mig veta om något år, hvar- om H. Archiatern ådundar, at jag i iynnerhct (kal gora mig underrättad, lamt om Herr Doöt. Cel- sius har något fynnerligt , fom jag i delTa Lånder bor efterföka. Jag föker val alt; men kan genom desfa efterråttelfer få tilfålle, at Ikaffa uplysning i det, fom jag til åfventyrs utan de famma, kunde gå förbi. Herr Archiatern taktes vara få gundig och frå- gaHr. Do6t. Celsius, om Botardci Sacn tånkt på hvad den Rättfärdigas Tråd Pfalm. 1: v. 3, år för ea våxt. David tillägger detta Trå några egenlkaper, fom tvdeligen ge tilkånna, at han pekar på någon vifs växt. Samma egenlkaper åro ock fädana, at de Ifran Alexandria. icke kunna låmpas til någon annan, ån Nerium (Ole- ander), fom i defla länder är til ofverilod. Et ord om Johannis Gräshoppor , fom gifvit få ftort huf- vudbry åt de Lärda, (p.41 3.) De, Tom neka, at denna Heliga Mannens mat varit defia Infedter, hafva fin ftör- fta tilflygt dertil, at famma kråk åro en obrukelig och onaturlig mat , men om de til at ftyrka fin tro, vilja fara hit til Egypten, Arabien eller Syrien, och hål- la til godo en måltid med Araberne, fä (kola de än i dag bland Landets rätter få et fat ftekta gräshop- por, den tid de kunna fångas, och efter all liknelfe har famma fpis vankat vid Johannis tid ; de gamla ti- ders bruk åro hår icke underkaftade få många förän- derliga moder. Johannis mat år hår icke anfedd, fom onaturlig, och når jag en gång talte hårom med cn ferftåndig Grekilk Präft, och fade, at hos ofs år en ftark tvift emellan de Lårde, om Johannes i öknen åtit et (lags fåglar, eller en ort, famt tillika frågade honom, hvilken mening han af defife höll for vara råttaft? fvarade han mig med åtioje n at de låra vara lika råtta och lika galna båda två. I deras forfamling har man aldrig tagit denna foda for annat , ån efter bokftafven, hvilket han icke vifte någon ting vara emot. Innelykt har jag den åran , at ofverfånda en Li- lellula , fom jag tagit på Meteline 6 i Archipelagen. Jag har aldrig Tett detta Species i Sverige, och vet icke om hon är Svenlk , dådet år ofverlopps verk, at Ikicka den få lång våg. (p. 42 3 . ». 1 10). Et mått (14 alnar ) inneftutit , fom innehåller tjockleken af den Piatanus , fom år et undervärk i vår Faders rike, jag menar Stanchio Hippocratis Fo- delfe-ftad. Samma tråd har 47 grenar, hvardera en famn tjock, med underftodde ftenpelarc, och inne- fattade en vidd , fom vift ar få ftor, fom Stockholms Stor-Torg, under hvilkas Ikugga åtlkillige hus, N n 3 ftor- ?86 D. Hasselqvists Bref dörre och fmårre , öfver 20 til antalet åro bygde^ jag menar mig hår hafva fett en af de ftörda, äldda och markvård igafte invånare i naturens växte- rike. Al- Ja mina famljngar och anmärkningar* fom jag gjordt i Natolien, har jag låmnat i Smirna i Conful Ryde- lii hus. Jag fkal hafva den åran, at låmna affkrifcér på en flor del af dem , fom jag i Concept har med mig, få fort jag kan hinna. Jagårenfam, hade jag endad någon, fom kunde hjelpa mig at fkrifva, la fkuHe jag arbeta dubbelt få mycket i men hvar tager man brod i öknen ? En vifs omdåndighet , om hvilken detta tilfål- let ej tillåter mig , at tala, har yppat fig for mig, fom fkal göra min refa til Egypten lindrig och fri for mycken koftnad 3 men federmera i Palaedina och Sy- nen fordras vål någon utgift. Herr Confulen Ry- delius, hvars godhet jag aldrig tilfylled kan be- römma, har åtagit fig, at draga omforg for mina re- fe* penningar* Cairo 1 75*0. September 7. Sedan mitt fida, har jag fett mig vidare omkring i Egypten , och haft tilfållc at låra kanna et Land , fom fåkert år et bland de mårkvårdigafte på vårt jord- klot. Hvad jag här haft tilfålle at göra i Naturai-Hi- ftorien, taktes Hr. Archiatern inhämta af hosföljan- de förtekningar. Jag kunde oka defTa med dörre an- tal^ men jag har velat upnåmna de förnåmda, och dem jag haft tid at utarbeta' få mycket möjeligt är, under en refa der man ej har tilgång på Auötorer, lom åro nödige at jåmnföra. Jag bifogar några befkrifnin- gar, hvilka om Hr. Arch. finner värdige at gillas, har jag vunnit alt det jag önfkar. Beftrifningen om Sal Ammoniacs förfärdigande har jag velat meddela Kongl. Vet. Acad. fådan fom jag den farnmanfattat, på de-t dålle dår det förfärdigas. Ifran Cairo. T87 I1 Jag hoppas, at den ej torde vara obehagelig, fa myc- ket mer, (om den år, få vida jag vet, den forfta, fom lår utförligen gjord på fjelfva orten, och af et åfyna i vitne. Jag låmnar den under öpet couvert til Hr, : Arch. med anhållan, det Hr. Arch. täcktes låfa genom den famma, och fedan fluta til forfeglin- gen, lamt örverlkicka den til Kongl. Vetenlk. Aca- demien. Jag har ej nåmt i mina förteckningar, om Pyra» midsrnei Egypten, om Mumicrne och de-ras grafvar. Jag bor dock icke fortiga, at jag fett dem, hvilket gör tilfyllell. At vidare uppehålla mig vid desfa fa- ker, vore, at falla i ämbetet för alla båtsman , hvil- ka icke underlåta, at vidlöftigt omtala vidden och djupet, och högden och bredden af desfa ovanliga ting, hvilka nu mera ej förtjåna en förnuftig refan- des ytterfta upmårkfamhet, fedan dc åro fedde af mång tufend. En annan ting Ikattar jag mig mer lycklig at hafva fett i Egypten, fom verkeligen en- farnt förtjenar en refa til detta land, jag menar Nilens flödande, hvilket man med råtta kan kalla et Natu- rens underverk, underhjelpt af konften. Det arti- gafte år,at Egyptilka fålten hafva at tacka våra Nordi- lKa bårg for lin fruktbarhet, och följakteligen lan- det for fin lyckfalighet. Detta år en fak , lom utan tvifvel ej år obekant för våra Phylici, emedan den år allmånt årkånd bland Egyptens vifa, hvilka hatt det från fina Måftarc genom många leder. Deras fats år, at vatnet, fom årligen oker Nilen, ftiger up från jorden vid defs narra pol, förvandlas til Ikyar och refer f ålunda når delfe hafva fogelig vind öfver Eu- ropa och Africa, anda til Montes Lunte i^Ethiopien, hvareft det faller ned i rågn, rinner i ymnoghet ut för b args- klipporna och famlar lig i Nilen, fom der har fit urfprung, och nedan för defs fall, ledes ge- nom Canaler öfver hela Egypten, efter de gamla E- N n 4 gy- yS& D. Hasselquists Bref gyptiers vifa anifalt. Sädan år meningen om Nilens flödande hos dem af Egyptierna, fomtrofig hafv nå- gon infigt i Naturen, af hvilka hår ånnu hn v., nå- gra, fom harftamma ur Arabilka Scholan. .1 g har t£rkt detta vara vårdt at omröra, fådant fom jug det fatt, och vil lemna andra anledning at efterfpana om någon nyttig underråttelfe kan hämtas härifrån, i en fak fom år utom min cirkel. Jag bliv håldre vid det mig tilkommer, och ta- lar om det fom Botaniken kan vånta til fin förökning eller uplysning från Egypten. Om detta hur jag nu en helt annan idé, än silpirius gaf mig i Sverige. Denne Auétor gaf mig de tankar, at jag i Egypten (kulle finna en Botanifk Ikatt- kammare i men det år ej få, Egypten frambringar rått få vaxter af fig fjelf. Det måila, fom har finnes af vegetabilier och det fom af Alpinus år anteknat, år hår planteradt, och underhållcs med månnifklig hand. Man finner altfå hår en Flera Oeconomica , fom ofelbart år en af de ri- kaffe under Solen. En ymnighet af fpannemål, Hve- te, Korn , Bonor och Lintfor , en rikedom af Ris , et öfverflöd af Lin , fom detta land årligen frambrin- gar, intyga detta, jåmte den myckenhet af Indigoy SaffloY , Dadlar s Cajtfia och Senna , hvarmed landet riktar fina befittare. Landets och års-tidernas be- fkaffenhet år fådan, at den ej tillåter många Plantas Spontaneas framkomma, hvarom jag hoppas, om den Högfte fa t.åckes, fa utförligare meddela mina an- märkningar med Hr. Archiatern en annan gång. Af alt det hår planteras har jag famlat blommor och frön, och alt det jag funnit vilde har jag antek- nat, befkrifvit och famlat. Det målfa, fom förnö- jer mig af det jag funnit hår i våxt-riket, år den kun- fkap jag inhämtat om Dadeltrddet och Sycomorus , z:nc växter, fom allena kunde förtjena en Botamffs refa til Egypten. Om det förra har jag med tåmmelig lätt- Ifrån Cairo, f8 9 lätthet famlat alt det , fom hor til defs fullkomliga känning > men det fenare har gifvit mig fä mycket mer moda. Det år et trä, fom til fin Fru&ification och art at växa lefva och do, är ofelbart et af de aldra fållfammafte i hela växt-riket. Jag haröpnat, icke hundrade, utan tufendetals af defs fi kon (receptacula), innan jag kunnat få någon rättelfe på defs Fru&ifi- cation 3 ändteligen har jag dock häruti fått ljus. Det har Calyces Hermaphroditos och Mafculos fårfkilda, fom Ficus vulgaris 3 men de fenare åro nog (kilda från dennas. Fn Cynips(i 1 3). har fin boning och arbetar uti Caiycibus Mafculis 3 men om den nånfin går in i Ca- lycibus Hermaphrod. och om den bidräger något til Fcecundation, har jag mycken anledning at tvifla> dock vil ]ag {kafFa mig vidare uplysning onn detta. Det är äfven befynneriigt med denna växten , at Ca- lyc. Mafc. åro dugelige och kunna åtas 3 men Her- maphrod. tjenatil ingen ting, tvärt om mot Ficus Carica. Jag (kal bjuda til, at Ikicka ofver en telning af detta trä til Upfala Trägård, näfta år, vil GUD, tillika med Mufa , Nabea ( Rhamnus ), &c. Jag ville tala om Mufa, vaxternas Drottning j men hon bjuder mig tiga, fedan hon haft den lyckan at af den ftorfta Mattare bli få fullkomligen belkrif- ven. En rolig fanfaga vil jag dock anföra, fom är gångfe bland Egyptens Trågardsmåftare om Mufa: De fåga at den kan frambringas, om man tar en Da- delkfrna och fåtter i roten af Colocafia , och at detta varit defs torlla urfprung : en befynnerlig Skapelfe- Hiftoria. Jag har frågat dem, om de någonfin forfokt detta, efter de påftå få hårdt, at det (lår in, då de fvaratNej, och at det icke lonar modan, emedan växten tramkommer få lått af fig Ijelf: Et fabulofa ju vant. Vid denna tiden åte vi dageligen mogna dadlar och frukten af Mauz. Om det llodo til at inlka, at fortbringa några korgar håraf til Upfala, N n y få fpo D. Hasselqvists Bref få vi fl fom jag (kulle med glädje affårda dem. Man talar i Europa om de länders lyckfalighet , fom hafva f äijana härliga frukter. J ag tilftår, de åro gode, at fmaka cn eller annan gang; men for mig, ehuru jagofverlefvat den åldern, då dylika faker behaga fom måd, (kulle jag doek gerna byta mig til en halffpan af våra goda Sven- (ka åplen, tor en tunna dadlar, och i Egypten (kul- le jag finna tufendetals, fom ville göra famma handel. Åplen åro hår fållfynte. De foras hit från Sinai bårg, dårGrekilke Munkarne hafva fköna trågårdar , fulle med de hårligafte Äple-och Pårontrån, hvari- från utan tvifvel de (konatte varieteter, fom finnas i Europa, hafva fit urfprung. Efter all liknelfe lårer jag komma at bli qvar i Egypten öfver vinteren, ehuru jag vål (kulle 6n(ka, at ju förr ju håldre fä gå ur träjdomfens land. At re fa i Egypten, ar ingen ting mindre ån angenämt. Det år et land, fom regeras af Rebeller, hvilka va- rit Slafvar* år altfå lätt at föredålla fig, hurudan ordning och Politie der kan vara. Knapt kan en Chriden på någon ort vara mer föraktad och fåmre hållen, ån hår* Det kan vål intet forakt vara mer frätande, ån at en Chriften cj har lof, at rida på an- nat, ån en åfna, och at han til at oka harmen, må- (fe (liga af fin åsna, då han möter en fådan, fom for några dagar fedan, kanfke varit en rofvare, och for fin färdighet at morda, blifvit antagen vid någon plats fåfom befalhafvande for en hop rebellifka foldater. Sådant ar vårt ode dageligen * och til at undvika al- la de ömdändigheter , för hvilka man år utfått, ma- de vi lefva likafom i Civil Ared, hålla ofs inne ivå- ra kamrar, och når vi vilje gå ut i daden eller pålan- det, förtro ofs i Krigsknektarnas hånder, hvilka led- faga ofs med dafrar och fpjut midt igenom fina arga bröder. Det år altfå plikta for fina m i fi gärningar , at rcfa til Cairo och lefva der någon tid. Jag år dock Ifrån Cairo. fPl altid vid luftigt mod, och Cairos befynnerliga lefnads art ger mig ftundeligen anledning til åtfkilliga roli- ga reflexioner, fom gora, at jag glömmer at ledas. Til åfventyrs torde jag i vinter få tilfål)~, at go- ra en refa til öfra Egypten, i följe med några Än- gelsmån, fom väntas hit. Om den fker, år jag för- fäktad, at den fkal löna mödan. Nåfta Vår, vil GUD, tanker jag befe förft Pa- lscftina, fedan Syrien, bärget Libanon och andra märkvärdigheter ; hvilken refa jag med ftörre be- qvåmlighet hoppas mig kunna gora i et land derFran- kerne äro mer anfedde och hafva ftörre frihet. Jag (kulle onfka, at hafva någon Inftmétion, til at köpa up Arabifka Manufcripter för vårt Biblio- thek, hvilka här kunna finnas de aldralkönafte och for god t köp. Andra Nationer hafva famlat nog här- ifrån; detta tilfalle vore tjenligt, at åfven våra Lär- de deraf betjente frg til vår Nations heder. Igenom den bekant fkap jag fkaffat mig med några lärda A- raber, har jag förvärfvat mig några i Medicinen och . Natural-Hiftorien. Jag fkulle med mycken lätthet häruti kunna tjena vårt Bibliothek, om jag vore der- om anmodad, och hade det i händerna hvarmed jag fkulle görat. Förblifver etc. Förtekjjing pä ds Rön , fom Hajfelquift gjort ocb redan utarbetat i Egypten , famt voro af honom ärnade til Archiater Linnaus : 1 Anmärkningar om Bimike-Mafken i Egypten. z Orfakerne til Egyptiernas Ögönfjuka. 3 Befkrifning af ct llags fkabb vid Nilens flödande* 4 Balfam de Mecca , defs hemvift, kännetecken, bruk hos Öfterlånningarna, forfalfkning och be- (krifning om trädet. y Mumias nytta til läkedom i Egypten. 6 E11 ^92 D. Hasselquists Bref 6 En oförmodad nytta af Gummi Arabicum , då det i z månaders tid uppehållit lifvet på några hundra- de månnifkor. 7 Sal Amomacs beredelfe i Egypten, fånde til Kongl. Vet. Acad. 8 Caflia FijluU beredande. 9 Gräshoppors nytta til föda i Egypten. 10 Dadel-Trädets nytta i Egyptiernas Hushållning. 1 1 Indigos beredande i Egypten. iz Saj flors fkötfel i Egypten. 1 3 Rifets ans i Egypten. 14 Mimofa Arabis Lebbecks hela Befkrifning, fånd til Kongl. Vetenfkaps Societeten i Upfala. if Sycomori hela Hiftoria Naturalis. 17 Chenopodiij 2.*ne nya flag i Egypten. 18 Rbamnus Arab. Nabca beikrifven. 19 Chenna , til gul farg mycket brukelig. 21 Et pai ' fl enar af falifam art. 22 Befkrifning på alla Petrijicater i Pyramiderna i E- gypten. 23 Strata Terra i Egypten. 2? Apinior^ 2;ne flag 1 Egyptenj deras beffcrifn. p. 189. z6 Pharaon , et kreatur, fom går i hufen fom Kattor, med alt märkvärdigt dervid. p. 191. 27 Et flags Rätt or , hvilka hafva hufvud, fom Hare: nos, fom Svin: kropp, fom Råtta: fvants, fom Lejon , kunna aldrig röra jorden med framfötter- na, utan hoppa fom Gräshoppor, hålla fig i bår- gen emellan Egypten och Arabien. Hela befkrif- ningen på detta altför under fam a djur , år fånd til K. Vetenikaps Societeten hårftådes. p.198. 28 Cameto-P ar dalis , fom föga år fedd af någon annan, ån Bellonius, med defs hela befkrifning, (kic- kad til K. Vetenfk, Societet. p. 203. 29 EnPapegoya^ fom år den vackrafte i fit (lågte. p. 2 3 y. 30 En liten Charadrius ifrän Alexandria. 3* Ifrån Cairo. 5P? 31 Strutfen och defs (lågt med Snåpperna* 32. Cafuarius , et ganlka litet (lag ifran Damiata. 3 3 En Dufva , med raka och upråttade fjådrar på Ryggen, p. 283- 34 En artig Tur t ur du fv a , allmån i Egypten, 38 Fyra flags Ormar , noga antecknade med deras Scuta abdominalia, ibland h vilka aro Ceraffes dl- eller den rätta dfpis och Jaculus eller Ser - Eva ^ fom aldrig tilforene varit beikrefne. 40 T vånne Ck/Z^r i Egypten beikrefne. 41 Ge eko , fom med fotterna utblåfer et farligt gift. 43 Echeneis och Sardaignc befkrifning. ff Tolf Fifkar ifrån Nilftromen, fom utgöra åfven fä mänga nya Genera. Derméfles , fom äter Dadlar. 5*7 Cerambyx niloticus . ?8 En Fjäril^ utur de underjordilka gångerna vid A- lexandria. p.417. (So Två fingulaira nya Genera af Infefter. 7f Femton nya Species Infeäorum. 76 Cancer curfor Bellon. eller en Kråfveta, fom fprin- ger på landet, p. 433. n. 128. 77 Myrorna , fom lopa på fanden vid Pyramiderne i Egypten. 78 Den lilla Myran , fom finnes i hufen vid Cairo , och år en af de lju Pharaonis plågor* 7P jifricanjka Skorpionen. Alt detta, med mycket mera, har Hr. Hassel- quist redan befkrifvit i Egypten til alla fina delar,. 1750. December 29. Den 6 O6tob. fiftledne, varför mig en af de hu- gneligafte dagar, då jag på en gäng undfick hår i Cai- ro tvånne Hr. Archiaterns fkrifvelfer, den ena af den 27 Febr. den andra af den 20 April, båda mig tilftål- de af Herr Confuln Rydelius. fr>4 D. Hasselquists Bref Jag bekom tillika med Hr. Arch. bref, Hr.Can- cellie- Rådet Careesqns Biiiet om i 30 Ducater Spe- cie, hvjlka for mig blifvit ofvcrfånde til Levanten. Detta var mig ct hugneligt bodlkap, i fynnerhct då Herr Cancellie-Rädet dcrtil täcktes bifoga, at mera torde kunna anfkaffas. Det vet ingen i Sverige båt- tre, ån Hr. Canceiie-Rädet Carleson, hvad det kollar, at lefva i Le vanten, åfven for den, fom vil lefva aldrafparfammall, hvarom jag på det hogfta vin- lågger mig. Mitt långfamma viitande i Egypten har varit nog koftfamt , men jag hade aldrig underftått mig, at få långe uppehålla mig i ct dyrt land, om jag cj vetat annan utvåg til mina omkoftnader, ån mina rcfepenningar. En håndelfe, iom jag anfett for en lott, den lyckan mig tillkyndat, da jag derigenom fått tilfalle, at vinna mit åndamåi, fom år, at under- rätta mig om et få mårkeligt Lands Natural- Hi fto- rie. Tilåfventyrs hade jag aldrig kommit til Egy- pten, om ej detta tilfålle mig yppats; åtminftone ha- de jag utan det aldrig der kunnat ofverlefva alla års- tider, utan hviiken cmilåndighet hår foga kunnat ut- rättas af det jag påfyftat. Nåft Hr. Arch. gunftiga omforg, årkånner jag med vordnad Kongl. Vet. Acad:s, Hogvordigfle Herr Arche-Bilkopens, Theologifka och PhilofophilkaFa- culreternes, Hr. Cancellie-Rådct Carlesons, famt de ofriga Herrars frikoftighet , fom bidragit til refe- penningar. Är forclenlkul min ho-rfamfte anhållan, Herr Arch. taktes vid tilfålle hembåra dem min od- mjukafte tackfåjelfe, med forfåkran, at ingen ting (kal vara mig mer om hjärtat, ån at, der den Hogfte få behagar, en gång vifa for hela verlden, hvad en famlad Svånlk fri villighet kan bidraga til Vettenfka- pernas forkofring. De nyheter Herr Archiatcrn behagade lemna 11- tur Orbe Botanico, voro for mig afven få många ve- der- IlRAN C AI RO, w derqveckelfcr i et land, fom i Hållet for Euphorber, Mefuer och Avicenner, är upfyllt med en hop mum- lande teknatydare och Hrofvande qvackfalfvare, och dår man i Hållet for Alexandrinfka Bibliothcker, fer millioner mordifka fablar och fpjut : et land , der vis- fcrligen en refande behofver all den troH han kan är- liålla. Jag beklagar H. Bibliothecarien Norrelii dod, jag hade ätlkilliga famtal med denne Lärde Mannen for min afrefa i Zoologia Sacra, i hvilken han hade fåfom Philologus Hor infigt: jag hade onfkat, at få fortfätta de famma med honom vid min hemkomH, då jag hoppas hafva vunnit någon infigt i famma fak, fåfom NaturaliH. Herr Do6t. Celsii hoga ålder fätter mig i fruktan, at åfven milt a den förmon jag onfkar mig fä, at vid min hemkomH lemna mina an- märkningar i Botanica Sacra, under denna Hora Man- nens omdome. Jag hoppas , at mina befkrifningar och anmärk- ningar om Cornucopia , Libellula coa , Cervus pedibus anticis longiffimts. Mus pedibus pojlicis longijfimis , Q c. hvilket jag tid efter annan , dels från Smirna, dels från Egypten haft den åran, at ofvcrfkicka, åro kom- ne Herr Archiatern tilhanda. Herpcs Akppina , om hvilken jag lemnade beråttelfe til Herr Do6t. och Lif-Medicus Back , år en ganlka märkvärdig hcm- f|uka i Aleppe, h varom jag icke tror, det någon Medicus tilforene niigot anmärkt. Den upmårkfam- het, med hvilken jag vet, at Kongl. Vetenfk. Aca- demien anfett de anmärkningar, fom på ätfkilliga or- ter blifvit gjorde om vattnets aftagande, foraniåt mig, at derom lemna mina tankar til Herr Secretc- raren Elvius. Jag vet ej , huru vida denne vittre Mathematicus år hogad for detta Syllem •, men det år jag nåHan forfåkrad om, at den, fom fett de prof af vattnets aftagande , fom jag funnit på mina refor, kan ej undgå, at Hyrkas i denna märkvärdiga fats, D. Hasselquists Bref hvilken Herr Archiatern och Sal. Profcflor Celsius med Ron a daga lagt. For denna gängen har jag den åran, at öfver- lemna til Herr Archiatern en enfam fiunling, befyn- nerlig i fitflågte, juftfådan, fom landet fråtl hvil- ket den (kicka? Den be ftår af Ormar och Ödlor > fa- feligadjur, Egyptens egenteligi foder: hvilka en* dad kunna vara behageliga för en Naturens kännare* Jag har ej glömt med hvad forgfållighet H. Archi- atern befalte mig utfpana någon kunlkap om de gam- las Hamorrhois , Dipfas , 4jpiS) Seps om hvilka vi ingen ting vete j men beklagar, at oaktadt all mö- ' da jag haft öfpard, at om desfa de gamlas grufvelig- heter föka undcrråttelfe, har jag dock icke kunnat vinna mitt åndamål mer, ån med Seps och Afpis, hvilka, efter den uplysning jag derom fått, åro en och farnma orm. Hela fammanhanget af berårtelfen , år denna : på ört Cypern finnes en orm, nog all man af Grekerne, nu för tiden kallad arnDc, den år kart, fållan öfver en fot lång* men afen oordentelig tjock- lek, fom ofta går up emot tjockleken af en månni- fkas arm. Dennas gift år det fafeligafte, lom i vår tid år bekant i Öderlanden. När han huggit en män- nifka, faller hon i en dvala , hvilken fmaningom för- vandlar fig i en ftarlc fömn, fom innom 24 timar blir evig, utan några håftiga fymptomer, eller andra marken til dods-kampen, ån at pulfen efter hand dad- nar och hela kroppen blir i et ögnablick fvartgui, hvilken innom andra 24 timar rutnar, fom af en Sphacele. Finner man då icke i denna enda orm egenfkapet* ne af tvånne dc gamlas, jag menar Afpis, fom döda- de på få lindrigt fått, och Seps, fom dödade i itör- dahadighet, med åfven de fafeliga omdåndigheter och påfölgder, fom denna gör ån i dag? Man- Ifrån Cairo. W Månne de pamie, fom aldrig gåfvo fullkomliga i befkrifningar pa de Naturalier, om h vilka de ville lemna ofs någon underråttelfe , hos hvilka namn, kännemärken och befkrifningar antingen felas, eller åro få belkutfadc, at de fnarare fårea deras Låfare i villervalla, åh meddela någon uplysning. Månne de, fager jag, icke gifvit två namn åt et djur, efter dec hade två fårfkildta egenfkaper ? Dylika exempelfelas I icke. Det år vål mojeligt, at Lucani Seps , år den famma, fom Horatii jifpis^ båda två hafva fagt deras verkan* men ingendera gifvit deras befkrifning*' Altfå tycker jag, at vi icke gora illa, då vi bjude til, at med de uplysningar, fom Natural- Hi ftorient gifver, förklara deras meningar, fom ej altid tala få tydeligen, fom de velat, at deras tankar fkulle bli begrepne af deras efterkommande. Af de ormar jag funnit i Egypten, har jag‘deni åran, at ofverfkicka trenne befkrifningat: Den forfta år Fipera Om denne tilfo* rene år fullkomligen belkrifven, få vore den råtta Vipera officinarumbckmt , hvar ock icke, få har den- na få namnkunniga ormen hitintils varit okånd. Jag har altid varit i den tankan, at vår allmånna orm Co- luber vulgaris 1 8 3 .FntS v. 260. varit den famma med V i- pera Pharm, men jag åndrade min mening, få fnart jag fick fe huruvida den ormen af hvilken Venetia- 1 nerne ofverfora alt det, fom fordras i Apothequen af Vipera från Egypten, var fkild til antalet af Sqva- misoch Scutis , til hilfvud och fljårt, famt krop- pens anfeende från den, fom finnes hos ofs. Den råtta Vipera officinalis lårer ock knapt finnas i Ita- lien, emedan den frän evårde«ligä tider varit håmtad från Egypten til Venedig, hvarifrån dels praeparata utfpridas ofver hela Europa. O • Den D. Hasselquists Bref Den andra år en Fipera corr.uta . Jag har fun- nit i:ne ormar med horn i Egypten, fkilde anda til (it genus, emedan den ena år en Angvis^ den andra en Coiuber. Sa ikildc de åro til fit (lågte, af få oli- ka natur åro åfven deras få kallade horn. Den forras åro tvånne defs ftora tånder, fom genombåra crani- 1 um, fä at deras bafis tjånar til tand, och deras lpets ' til horn. Den fenares dercmot åro ej annat, ån *;ne aculei faftade vid hufvudet. Jag (kal icke i häftighet fåga, hvilkendera af des- fa Alpinus velat utmårka med fm Ceraftes, den han illa ritat och vårre befkrifvit. Jag (kulle tro, at han fett dem båda tilfammans under et namn, efter de bågge hxde horn. Det var på detta fåttet , fom den forna tiden nogdes at foreftålla Naturalier, at ge en ritning utan beikrifning, at rita väldigt ut det, fom kunde rora hopens nyfikenhet, til ex. en orm med bom , utan at ge aktning på naturens inrättning, forr ån vår Linnjeus lårt ofs, at opna ogonen vid naturens betraktande och urfkilnad. Den tredje år den omtalte Angvis dentibus mola- rtbtiS cranium perforantibus. Af Ödlor , den andra gren i detta grufveliga (lag- te, har jag funnit en anfenlig hop, dc mäfta lara dock vara bekante, förutan några fmå, dem jag fun- nit i odemarken i brännande fanden: intet rum år, der ej något (lags lefvande af naturen fatt invigning. Den, hvilken jag har den åran, at ofverfkicka, har jag framfor andra utvalt, emedan den år den enda , få mycket jag påminner mig, fom hit intil blifvit anvånd til någon nytta, och icke defs mindre varit okånd både for Naturalifter och Medici. Denna odla år den råtta Scincus , fom finnes til myckenhet i bårgen emellan Arabien och Egypten, fångas til ftort antal af Egypti(ke Bönder, torkas oeh fåljes til Venctianerne i Cairo, fom deraf fora of- Ifran Cairo. fP9 ofver til Europa en anfenlig myckenhet. Jag liar hatt den lefvande, få vål fom alt annat, det jag hit- intil befkrifvit. Jag har åfven förvarat alt det jag hitintil befkrif- vit, deisoppdoppadt , dels i SpintuVini, hvarmed jag vid min hemkom 11, der den Höglte behagar, fkal oka Upfala Natural famling. Vid början af nå- da år tanker jag ofverfkicka några faker for Herr Ar- chiatern, fåfom frön af Behen Nux , Cajjia fol. f-pin* nis : fodolis ultimis minoribus „ Fl. Zeyl. och åt- fkiadu andra, farm. bland annat en opp (toppad Struts - iogeL Innan jag öfvergifver Egypten , tanker jag ock åfven, vil GUD, öfverfånda til Upfala T rågård nå- gra* Trån, fåfom Alkanna , Cycomorus , Rhamnus Na* bea , qute Spina Chrifii j Caffia fiftula, Mufa &c. Alt- fammans blir fkickadt ofver Livorno til Stockholm under Herr Grills adrefle. Om möjeligheten tillåter, tanker jag innan kart företaga en refa til bårget Sinai. Jag har en gang til- fö rene varit på vågen, at begifva mig til famma bårg : men blifvit tilbaka hållen af Arabernas ftröf- vener. Om et fördag lyckas, fom jag har i tankan, få hoppas jag kunna vinna minönfkan, at fe denna namnkunniga ort med fåkerhet. Derpå vil jag i förda Våren anträda refan tii Palae (tina, och tagade mått,at jag i tjenligade års-tiden kan vara på Libanon. Sedan åtedlår ingen ort i Le- vanten, den jag ådundar, at fe mer, ån Condanti- nopel* hvarifran jag önfkar, at få åter fe mit Fä- dernesland. Cairo den 18 Febr nar ii. Då jag med närvarande har den åran, at upvak- taHerr Archiatern, ölverflnckar jag tillika ofver Livor- no,under Herr Grills adrede, en liten famlingaf Na- turalicr, på hvilka hår följer en förtecknings fåfom; O 9% Se* éco D. Hasselquists Bref Semitta . C.iflin Fiftula Ex Aeg. infer. Caflia Ar. Kefchta ex Arabia. Caflia Ar. Sopber ex Aeg. Super. Nux Behen ex Super. & Sinai. Corciia-Sebcften ex ^g. Super. Rhamnus:Ar. Nabk ex A£g. infer. Cucumis.Ar. A bdei la'.*i cxCairo. Mimofa Acacia vera. Lawfonia Alkanna. PalmxDaétyliferas fruöus condi- tus in Auobus vafis grandibus corio obduciis. Ejusdem Palms flo? mafeulus. - - - tela feafin foliorum tegens. Lapides . Sil ex opaeus variegatus ex defer- tis iEgypti. - - femipellucidus per flrata va- riegatus. Onix? - - lemipelJucidus unicolor; ex delertis Arab. Melo ex monte Carmel vulgo. ArgtIIaarcraceay quam quotannis deponit Nilus. Animalia. Falco capite nudo. defer. Ojlrdcion abdomine inflato. defer. Papilio Sultanus. Mifcellanea. f^afaAtgillacea^ calore folis coéta pro potu frigidx, ex Mecca & Cairo. Opobalfamum genuinum Nomen CAROLI LIN- NiEI literis Arabicis Ko- phit feriptum. Dc åro dels for Herr Archiaterns Bord, dels for defs Cabinett. At det rorra åro i:ne kåril Dadlar äm- nade \ hvilka jag låtit bereda på et fått, at jag hop* pas det de bevara fig. De ofrige fmå famlingar (kat- ta fig lyckliga, om efter en lång refa, Herr Archi- at. aktar dem värdige et rum i det fenare. Fron har jag få många , fom varit mojeligtatfielf håmta mogne på dertil affkilda Trån. Jag vil onika, at de måtte lyckas, ty jag fer, at det år nåftan omo- jeligt, at ofverfkicka letvande Trån från Egypten til Sverige. Jag har låtit uptaga och fåtta i krukor al- la befynnerliga Trån, fom hår finnas, i tanka, at {kicka dem H. Archiatern tilhanda ofver Marfeiilc eller Livorno j men de do emellan händerna for mig , oaktad all aktfam fkotfel, hvad fkola de då gö- ra under en få lång refa, på hvilken åfven koftnaden (kulle bli odrågelig, i anfeende til vatnet, fom år en dyr Vara, at köpa af en fjoman ? Den underliga Cy- comorus , hvarsFru&ificationmerbrydt mig, ån alt det .Eg Ifrån Cairo. 601 jaghitintilfett i naturen. Denne, fågerjag, hoppas jag fkal komma öfver til Upfala ; jag har 2.ne i beredfkap, fom ge mig godt hopp, hvilka jag tanker (kicka öf- vcr Marfeille under Herr Grills adrefle. Af Falco perinopterus , en Ofiracion och en PhaLenay har jag den åran, at öfverfkicka befkrifningar j den forfta har jag öfverfatt ifrån mit Latinfka Manufcript påSvenfka, at inlåmnas i K. Vetcnlk* Academien Tåckes åfven H. Archiatern lemnaH. Cancellie-Rå- det Carleson del af Fifkens befkrifning, torde Han, fåfom en curieus Herre, den med nöje anfe. Mit nyafte goromåi, af: hvilket jag vil hafvaden åran, at lemna Herr Archiatern efterrättelfe , år en Crocodils Anatomte , hvilken jäg for några dagar fedan gjort. De delar, fom jag tykt fortjenn ftorfta upmårk- famhet af Crocodilens inålfvor, åro defs GaUblufa och Pancreas . Skaparens vifa inrättning, fom i alla defs verk ligger förborgad, endaft at månnifkan ger 1ig möda at utröna den, lyfer på et befynnerligt fått vid omtal- te delar. Crocodilen år, fom man vet, et kött-åtande djur, glupfkt, jag tror mer, ån något bekant rof- djur j har. kan ej tugga, utan måfte fvålja all ting helt , ty hans maxiller kunna vål öpnas til et grufve- ligt fvalg y men kunna ej ledas på fidorne. V id en fådan diset och fådant fått at åta, behöfdes vifler- ligcn ftarka menllrua, at fråmja Imåltningen: han har ock fatt dem, i proportion af fin ftorlek , ymno- gare, ån något annat djur. En Crocodil den jag oj> • nade af $ och en half Fots långd, hade en gailblafa af et Hönsäggs ftorlek, fom innehål t 3 uns galla, t jock , af en Ikon fmaragd fårg , och båfkare , ån alt hvad jag nånfin haft på tungan, Pancreas var f O o j tum 6 02 D. Hasselquists Bref tum långt och en tvår hand bredt, och i alla fina fål- lor upfyllt med gulaktig och något fraggig v åt flc a . Båda tva förekomma mig Hörre, än hos en Oxe, vål- forftåetide, i anfeende til de andra delar hos båda dju- ren, fom ej kunna komma i jåmförelfe. Defs tarm , fom årfmai, ganfka Hyf och hopiatt af fl ark a tjocka hinnor, famt har en Canal, få fm al , at den knapt tar emot en Styl af en Hönfe-pennas tjocklek, är åfven märkvärdig, aldramaft derfcre, at den har fit reftum nårmaft intil Pylorus, i Hållet för det, at andra djur hafva det vid Anus, hvilken år upfyld med excrementer, fom gå famma vågen ut, fom de kom- mit in, tjenandes den fmala tarmen til intet annat, ån at fora chyius. Jag har nu redan en månad hvar dag haft det nö- jet, atfedet, ej utan grund utropade Egyptiernas fått, at utkläcka kycklingar i ugnar. Ingen ting år artigare och intet år lättare at vårkflålla, ån detta optog, det de gamle Egyptier lare -af Crocodilen och Strutfen. Det aret artigt Speölakel, at fe en Hor ugn, full med agg , ur hvilka i et ögnablick uthop- pa många tufendetals nya invånare i vår verlcJ , utan Barnemorfka , och jag hade få når lagt , utan Moder* åtminHone hnr hon intet at göra til deras framkom lt. Det år (å lått at vårkltålla, at jagår föriåkrad, det h var Bonde- käring hos ofs {kulle kunna göra det i fin bad flu- ga, endaft man fade henne, at det vore möjeligt, och lade dertil några unts vidlkeppelfe. Det fkulle ej utan Hörda fördel kunna verk ltållas hos ofs, och ge i de Hora Håderne ymnig tilgång af et få angenäm rått, fom en Hönfefoppa år, i fynnerhet lagad i Sve- rige. Hvad tid och vidlyftigheter fordras icke, at på det naturliga fåttet lata utkläcka 6000 Kycklingar? och i en månads tid komma defle fram i Egypten, u- tan Ifrån Cairo. 603 tan vidare befvår * an at en Karl har omforg, at vån- da aggen och elda ugnen. Godheten år ej aldeies den fam ma i desfa kon- ftens aliter, fom i de naturligen framkomna * det vo- re for mycket vunnit af konften, at kunna hinna til naturens fullkomlighet. Det år billigt, at den fe- nare alud behåller lit höga företräde. Skilnaden år, at de Egyptifke Ungs-Hons åro mera torra, och ha ej den faft, fom ger en angenåm fmak åt dem, fom en Hona framkläkt. Denne fkilnad torde och kom- ma til en del af fåttet, at upföda dem, fom i anfeen- de til den myckenhet har finnes, och det goda kop for hvilket delemnas, ej kan lofva famma godhet, fom i Europa. De Egyptifke födas, fom alt lefvan- de i Egypten måfte, af bönor, aldrig brukeliga åt desfe (lags kreatur hos ofs, fom deremot föda våra med god ren fåd, då vi vilje, at de fkola ge en god rått. De åro dock gode i Egypten, och långt båttre, ån jag förefläite mig, i anledning af en beråttelfe jag derom inhemtat i Europa, och det, fom okar god- heten, år det billiga pris, fom ej lårer finnas på nå- gon annan ort. Jag har, förutan det jag fjeif anmårkt om ungarnas fkötfel, fått derpå en befkrifning från Achmia, en liten ftad i ofra Egypten, hvilken är den fulkomligafte , fom jag tror hit intils någon ågt. Jag fkal vid tilfalle ha den åran, at meddela den med Herr Archiatern. Jag glömde en anmärkning då jag talte omCro- codilen, hvilken jaggjordttil vara Theologers tjenft. Jag tjenar dem med nöje, de åro mine Gynnare. Hjob frågar: Gap. 14: 10. Kan du draga Levia- tban med en hok} At han menar Crocodilen, fluter jag af det, fom dageligen fker, och/ utan tvifvel ftett i hans tid i Nilen, nämligen, at detta glupfka djur, långt ifrån, at någon kan draga up honom med O o 4 en d©4 D. Hasselquists Bref cn filtare- krok, biter af och forftor all dylik fifke-red- fkap, fom i floden utkaftas. Jag fann i den jag op- mde 2:ne upfvålgda krokar, den ena i magen, och den andra fliflnad i den andra delen al den tjocka hin- nan, lom tåcker defs Ivalg. Huru år det mojeligt , at Hjob kunnat mena Hvalfifkenmed fin Leviathan, fom atfkillige förklarat hans ord, och nyligen en Franfk Auétor, fom på fit fpråk fkrifvit de 6 dagars arbeten , jämförde med det, fom Hjob och David talt om Skaparens verk ? Hu- ru , fager jag , har han kunnat tala om et djur, fom aldrig fanns på den orten der han fkrifvit, och det på en tid, då han fåkert ej hade någon Refe befkrif- ning ofver Grönland eller Spits-bårgen? Deflutan kommer Hjobs hela befkrifning långt nårmare ofver- ens med Crocodilen, ån med Hvalen : endafl vi kom- me ihog, at den år ikrefven i en prunkande Orien- talifk Stil. Innan kart tanker jag vil GUD, ge mig på re- fan til Palaeftina, at der nyttja Vår-dagen, Jag har tilråckeligen varit i Egypten, och GUDI vare låf ! vål dragit fram min tid i detta märkvärdiga land, fom borde vara Gudars hemvilt, om de kunde intaga et rum ibland de dodeliga* men fom blifvit domdt, jag vet cj af hvad for et odets hårdhet, at hyfa Egyptier. Jag beder, det Hr. Arch. täckes hugna mig med några ord från defs hand, hvilket kunde mo- ta mig i Conflantinopcl hos Hr. Envoyéen Cel- sing, eller i Smirna hos Hr, Confuln Rydelius. Jag har, fom oftaft, efterråttelfe från den fenare, om det mårkvårdigafte, fom tildrager fig i mit Fädernes- lands men jag kan ej åftunda annat ar honom, ån Stats- faker : de Lärde rora mig nårmare , och dem hoppas jag af H. Archiaterns ynneft bli mig meddelte. Jag /kulle i fynnerhet med noje veta, hvilken blifvet Adjunét i Medicinflta Faculteten efter Doct. Wae- Ifrån Cypern. 6of lerius, fedin han blifvit Chcmise Profcflor. Jag giflar någon af mina Kameratcr. Herr Conful Rydelius år åfven rått curieus, och det, fom år det förnäm (la, emedan det år få fållfynt, hans upmårkfamhet har fåftat (ig vid Na- turens (katter. Det vifar hans Fågle-famling, fom år den vackrafle någon kan finna i hela Levanten, hvilken i desfa dagar (kal bli okt med åtfkilliga rara fåglar från ALthiopien, Nubien, Arabien, dem jag hår funnit, (kickar jag lefvande ofver til Smirna, fedan jag långe bevarat dem hos mig, at upforfka de- ras natur och lefnads art, famt tagit af dem befkrif- ning. Bland dem år den präktiga Peintaden (Galli- na Syft. Nat. i.) , hvilken jag fått från Abyfiinienj en tagel, fom (kulle hållas for et underverk med fina få ordenteligen teknade fjädrar, med fin hjelm påhuf- vudet, och med fin fkallrande roft, fom år få genom- trängande, at jag tyckt mig kanna den i fjelfva Cra- nium, på famma fått, fom (ker med vifta (tränger fpel. Med alt detta (kulle han viflerligen bli förun- drad i Europa, om han ej hade den olyckan, fom Påfågelen, at redan vara allmån, i fynnerhet på Mal- tha och i Franckrike. Efter hand torde ock en del af desfe Fåglar komma ofver til Sverige, om lyckan vil gynna deras rela. Cypern ijrji. duguft- 8. Sedan jag farit igenom Judeen, en del af (teniga Arabien, Samarien , Galileen och en (tor del af Sy- rien, får jag nu (krifva från Cypern, dit jag kom for några dagar fe dan. Et Fartyg, fom i dag afgår til Marfeille, ger mig anledning, at med närvarande efterkomma min fkyldighet $ jag ej har tid , at ofverfkicka några anmärkningar. Dock kan jag ej lemna min Ifraeii- ti(ka Åkerhöna onåmd : et nytt Species Tetraonis, O o f den 6c6 D. Hasselquists Bref den jag fann vid Jordan, och i oknerna under Steni- ga Arabiens bårg. Det är en art Akerhons, fom mycket kommer ofverens med Perdix ruffa , tn en ej ftorre, ån en Turturdufva. Jag vantar i desfa da- garet tjog af dem lefvande, fom en lofvat, at (kicka til mig frän Jerufalem, dit Arabcrne fora tufende tals , at fålja vid Pingefttiden. Om Natural-Hiftorien kan ge uplysning i Skrif- tens uttolkning, få blir denna fogel ofelbart Ifraeli- ternas Akerhons, och då kunde den enfammen fortje- na en refa til Jordan. For min del var jag fä fornogd med detta fynd, at jag glömde mig fjelf, då jag ha- de få når fatt lifvet i fara innan jag fick henne fatt. Forr ån jag ofvergifver Cypern , fkal jag (krifva vidlyftigare och ofverffcicka flere anmärkningar. Smirna 175 1. Augufl . 29. Sedan jag hunnit ifrån min Egyptifka och Pale- flinfka refa til Smirna, hade jag tänkt, at for denna gången fa fkrifva ifrån Conftantinopel, dit jag verke- figen (tålde min kofa från Syrien 5 men Himmelen fom i år utbredt ofver denna ort alla de plågor, fom finnas idefs vredes forråds- kammare, har tilbaka hällit mit upfåt til en tid, at fa beföka denna orten. Der har innom 3 månaders tid i Conftantinopel varit en påft , fom ftundom bårttagit 10 til 11000 fjålar om dagen: en vådeld, fom varat i timars tid, och lagt många tufende hus i alka, oen bland andra Janiffarernas Covpsde Guarde; en jordbåfning, och cn ftorm med hagel, fom forftort, efter beråt- telfe, 40000 båtar, och dödat en hop af deras rodda- re: en början til upror bland Krigsfolket , fom hotar Regeringen med undergång , hvarvid ej eller felats hungers-nod. Flera (kål behofves ej, at afftyrka en refandc, at fara til en ortj men få fnart jag farfpor- ja, at den Hogfte dragit in fit ris, det han utftråkt Ifrän Smirna, 607 ofver denna fhdcn, fa vil jag bege mig dit, at fe hvad NatUraiier en fä namnkunnig ort, iom är belä- gen vid t vån ne Haf, frambringar. Sedan om den Högflcfåvil, tkal jag begynna, at tänka på min hem-refa. Har innelykt har jag den åran , at ofverlånda be- fkrifning på den lilla Arabifka Åkerhönan, hvilken jag fann vid jordan. Jag menar, at denna fogel (kal va- ra ny och ej forrbefkrifven. OmPhilologi kunna bevi- fa, at Selaw varit en fogel, fä kunna de väl vara för- (åkrade, at det ej varit någon annan, ån d^nna; men jag har anledning at tro, at denna fa omtviitade Ifrae- liternas foda ej varit .hvarken fogel eller fi(k, utan fna- rare Infedter och allrafnaraft Gräshoppor. At Selaw varit .Flygfifken har ingen grund af rimliga bevis. Flygfifken, fom knapt lyfter iig 3 alnar från vattenbrynet , och det enda it i Soi-bårg-* ningen , huru (kulle han kunnat komma ända up i lle- niga Arabien til fådan myckenhet, at hela lfraels läger deraf fingo foda? Äfven om jag (kulle inbilla mig, at medelhafvet den tiden gått intil murarna af Jericho, fom i vår tid är tre dagsrefor derifrån, kun jag dock ej begripa detta. Johannis Gräshoppor, de evinnerligen omtvifia- de Johannis Gräshoppor, komma ock åndteligen fö- re. Jag har den åran, at härjemte ofverlkicka en famling.af alla de Anmärkningar jag kunnat inhämta om denna faken, hvilka jag bragt tiifamman, at kun- na inforas i Kongl.^Vetenlkaps Academiens Hand- lingar. Philologi måge nu gora Johannis euc^iJsg til hvad de vilja, til utfpruckne knoppor på alla flags trän, fom en gammal Greki tk Kyrkofader Ifiodorus Peiu- fiota, til frukten af Ceratonia, fom en del uttolkare paftått, eller til foglar, fom någre Calvinider, det flår alt i deras frihet; men det år vift, at den fatfen 4>o8 . D. Hasselqwists Bref ar fadan, at aldrig iElianus, Tucydides, Demcfte- nes eller Ariftoteles fkulle kanna honom igen. Alin tanka år, at om någon utlåggare ofver Johannis ak^I- JW ? anför mera denna fiutfatfen: Jokannis ät ej Gräs- hoppor y ty de ha aldrig bli f vit ät ne af nägot Folkflag ; få borde den famma göra en Pilgrims fård til de orter, der de åtas ån idag. Jag år förf äk rad, at han {kulle ej långe bli Thomift i denna Artikel. Medan jag år på åmnet om Gråshoppor, vil jag meddela några andra Anmärkningar, dem jag gjort på mina refor om denna ohyra, hvilken några är bårt- före vål gifvit få mycket, at tala om Hg i Europa, at den år vård all den upmårkfamhet, fom derpå kan göras. a) Gräshoppan år ej fkapt at gora refor ofver vatten, det hade jag tilfålle, at mårka nyligen under min åter-refa från Cypern til Smirna. Medan vi lå- go några dagar i lugn for kuften af Caraman- nien, finge vi dageligen några Gråshoppor om bord från fafta landet, och då hade jag et nöje af, at fe, hvad defle djuren åro för eländige Sjöman. Gräs- hoppan har äfven fom Lärkan, fått cn egenfhap af naturen, at hon ej kan göra lång flygt, utan måfte fåtta fig nåftan åfven få fnart, fom hon lyft fig up. Närde nu, jag vet ej afhvad for en drift, vilja göra en flygt ofver vatnet, och följa famma fin natur, fin- na de ej båttre, ån Lärkan, fin råkning, om hvilken jag tror mig tilförene hafva öfverlåmnat en anmärk- ning, den jag gjorde pä Spanfka kuften, der jag fåg huru ömkeligen denna fogel omkom, då han ville gö- ra ofs et befök om bord. Al Gräshopporna fåg jag hår likaledes, atforen, fom kom ombord, dränk- te fig fåkert ioo, då vi dock ej vore mer, ån et pi- ftol-fkott från landet. Af denna deras förödeliga fjö- fart fes ftörre prof årligen i Smirna, då Grås-hoppor der- Ifrån Smirna. 609 deromkring hårja. Manfer då i Maji och Junii ma* nad komma från det Södra landet vid hamnen, i me- ning, at gå ofver til det Norra, en myckenhet af denna ohyra, fom förmörkar Himmelen, och knapt hafva de öfvergifvit landet, förr ån de, fom et ögna- bleck tilförene Ikylte en af dem forhårjad jord , tåc- ka hafvcts bryn med fina as, hvilket cj törorfakar liten olågenhet atFrankerne, fom hafva fina Galle- rier vid hamnen, i anfeendc til den Itank, fom en f å- dan myckenhet af desfa döda djur åftadkommer, da de drifvas af fjo -vinden anda up til deras hus. Hvad år for en drift, fom gör, at defla kraken företaga en få äfventyrlig fart? Monne detta ej år en Skaparens inråttning, at utöda en förtärande landsplåga? Mon- ne det famma fått at fe Gräshoppor forftorde, blif- vitmårkt vid de härfärder de gjort några år bärtåt i Europa? Monne en ej , vid deras grufveliga framfar- ter, (kulle genom fkråmfel, eller på något fått kun- na komma dem, at taga vågen ofver vatten, och der- igenom formå dem, at förgöra fig fjelfva, fom ge- nom månnifklig magt ej Itå eljeft at dåmpa ? b) Men om Gräshoppor ej kunna göra refor til fjös, huru åro de då komne tre dagsrefor ofver hafvet från falla landet til Cypern, et land , fom af Turkar och Gräshoppor år i grund forftördt? Mon- ne på annat fått, ån at de förfte blifvit ditförde från falla landet af Syrien med fartyg, i hvilka de innc- flålt fig och kommit ofver? Men på hvad fått hafva de kommit til Rolkgen, fom Herr Archiater Lin- nseus täcktes vifa mig för min afrefa från Upfala? Monne på annat fått, än at dc fölgt fartyg från Dan- zig, eller någon ort deromkring, hvarelt de den fommaren llrofvade? Monne tro, det då ej Ikulle vara angelagit, at f]ö-refimde blefve tilhållnc, at ak- ta fig före, at öfverfora början til en fadan grulvelig landsplåga? Jo, på famma fått, fom de hindras genom ^io D. Hasselquists Bref de aldraftrångafte Forordningar , at cj infora Peften från befmittade orter. c) Om Gräshoppornas fått, at göra fina hår- i fårder: om deras förlta ort, hvarifrån de gora fina ut- tog, oeh om deras kofa, vet jag ej någon gjordt tilråckeliga anmärkningar i Europa. Jag har haft til- fälle, at gora följande i Afien och Africa : Gräshoppor åga, få mycket det kan mårkas i des- fa lånder, famma Natur, fom Fjåll-mufen, at dc hålla fin meridian rått fram, från Söder til Norr, fom den förra gor från Norr til Soder, utan at vika af til Öfler eller Väfter 3 de gå altfå ut från fteniga eller Öde- Arabien, taga vågen genom Palseftina, Sy- rien, Caramannien, Natolien, gå ftundom genom Bithynien forbi Conftantinopel , och fortfåtta farten genom Polen och få vidare, fom desle förfiutne åren rildragit fig. De bryta ej af fin kofa, til ex. åt Vä- ller, derfore blir Egypten af dem obefokt, fom dock vore dem få når til hands. Gräshoppor utgöra altfå ingen landsplåga i detta land i vår tid, lom de gjor- de dä Mofes der viftades, då likvål Grodor, Lofs, Toråker, Mygg och all den ohyra, fom up räknas bland Pharaos plågor, plåga ån i dag både Landfens inbyggare och främmande. De vika ej af i Ofter, derfore höres ock icke, at Mefopotamien eller neg- den af Euphrat, af dem blir ödelagd. Det åro ej an- dra orter i Afien, ån Arabien, Palxftina, Syrien, Caramannien och ftundom Natolien äthafsfidan, dc nämligen, genom kvilka jag lagt dem ha fin ftråt- våg, fom näftan hvart år af dem blifva hemfökte, ftundom hårdare, ftundom lindrigare. Om den Hår at Gräshoppor, fom tågar ut från Arabien, famma år då han gått ut, kan hinna fram til Europa, eller om andra och tredje'afkomften fort- fätter hårfärden , fkal jag ej kunna fäja. Det vore lätt, at få veta genom en anmärkning , fom kunde anftål- Ifran Smirna. <5 i i anflållas på tvånne orter, då de funnos på endera, och (kulle kanfke ej vara utan nytta, i anfeende til dc medel, fom derigenom kunde tas, til at utoda eller minfka denna ohyran. I Afien, få vål, fom i Europa, gar folket i- bland i falt emot Gräshoppor, med all krigsruft- ning. En Pacha i Tripoli i Syrien, upbådade for några år fedan 4000 Soldater emot desfa djur, med till ågelfe, at den , fom ej gick med , fkulle bli hångd* Så kan et ynkeligt litféfib komma en Troupp ftyffin- ta Turkar i rorelfe, dem ofta en Ottomannifk Kej- fare med alt fit envälde ej kan formå , at gå långre, ån de vilja. Smirna 1751* Septembr. 13. Jag (kal innan kärt hafva den åran, at of- verfkicka en hop anmärkningar, dem jag gjordt i Biblifka Natural-Hiflorien under min refa 1 Paladli- na. Jag har i fynnerhet varit angelägen om, at efter- fpana, om några lemningar funnos af alt det arbete, fom den flore Konung SALOMON nedlagt får- deles i våxt-rike; om man kunde fe några fpor af hans anlagde vingårdar, eller hans planterade trägår- dar, om hvilka han fjelt talar i fina fkrifter -y ty at fo- ka någon uplyfning i den flags Botanik , fom denna Konungen förftått , håller jag fore vara det famma, fom , at leta efter platfen der Babylons torn flått j ehuru det år onekeligt, at Salomon efter tidens på hvilken han lefde, och efter nationens, ofver hvilken han regerade omflåndigheter, ågt flor, ja ofelbart ftor- re infigt i Natural-Hiflorien, ån någon på fin tid. Men at lemna Salomons Botanik, och komma tilba- ka til hans planteringar, få år efter dem cj minfla fpor af qvarlåtenfkap i vår tid j endafl kan man af tåmme- ligen fåkra omflåndigheter få någon kunfkap om platferne hvaråfl en och annan af defs luflgårdar varit 6 il D. Hasselquists Bref belågne, fåledes har jag funnit belägenheten af defs vingard i En-geddi , i hvilken han hade låtit plantera vindrufvor från Cypern, vid hvilka han liknar fin (kö- na i fin Höga vifa c. i. v. 14. dår åro vingårdar ån i dag underhåldne af Araberne, fom fålja vinet åt de Chriflna , men de frambringa ej mer Cyper-vin, för- ändrade utan tvifvel genom en lång tid. Det var ej få fvårt för Salomon at få vinrankor från Cypern at plantera, men hvar har han fått Renfka vinrankor dem han planterat vid Hebron, hvilka der ån i dag våxa, och ge få fullkomligt Renfkt vin, fom det Europseifka, hvilket jag och alle Franker fom kom- mit til Jerufalem druckit för Renfkt vin hos Latin- fka Munkarne, hvilke köpa af Araberne den lilla quantitet de vid Hebron årligen bårga. Sammä art af vin finnes ej på någon ort i Öfterlanden, ej eller i Archipel, monnc denna art drutvor varit inhemfke vilde i förlofvade landet och af Salomon blifvit in- flyttade i defs plantering. Monne Europaeerne här- ifrån ej kunnat få de förfta rankor fom blifvit fatte vid Rhen ? Det vore troligare ån at Salomon låtit dem komma från Europa s det kan ock hända at [bå- da två äro af lika egenfleaper, och at ftammen dock år af olika hårkomit. Smirrta 175 1. Septembr . 22# Jag utfåfte mig i mit fifta af den 3 hujus, atlåm- na fvar på de frågor, fom H. A. behagade föreftål- la i fit bref af den 11 Dec. förledit år, hvilken min fkyldighet, jag nu vil efterkomma, fedan jag förut i mit förra haft den åran, at fvara på cn del. Jag har ej kunnat få kTamarifci Galhåple* men en liten Aphis har jag fett, fom bygger ct löft bo e- mellan defs löf eller barr, hvilket jag dock ej kan ta- ga för en galla* Ifrån Smirna; <5ij Galaf a ren liten Salix , fom ej blir något dott Tråd, våxer med rak bol, har folia ovato- larrceolata profunde ferrata^glabra. Intet Träd i Egypten år me- ra namnkunnigt bland Landets inbyggare, och det for det utropade vatnet , fom om varen deltilleras af defs blommor, hvilket år i långt (torre bruk i Egyp- tiernas hus-turer, ån Theriak hos vära bönder. Det påkommer dem nådan ingen (jukdom, i hvilken de ej bruka vatnet af Calaf. I Cairo åro Apothekare, hvilkas forna m (la och nåftan endade göromål år, at fålja Calaf; ty få kalla de åfven vatnet. Det år fval- kande , befordrar tranfpiration och något hjärtdyr- kande* Är altfä ej utan nytta i de continuella febrar, fom åro få allmänna i Egypten om fommartiden. Det lårer altfå komma i (inaegenlkaper nåftan i jåmforel- fe med de vatten, fom i Europa beredas af Flor. Ce- rafi, Tiliae och Acaciar. A£Bahobab\\Ar‘\Ag fått frukt nog; fa(l jag ej kun- nat få fe hvarken växten eller blomman; emedan den endaft växer långd up i ofra Egypten, dit den år flyttad från inra Africa* Af Sefban följa hår blommor inlagde, det år JE* febynemone , hvilken brukas til hackar omkring Plan- teringar och gör en vacker utfigt. Abfus år en Caffia och Spec, 153. Fl. Zeyl. Sophora år åfven en Caffia, af hvilken jag 6f- verfkickat frön, och i mit (ida bref be(krifning, åf- ven få våi, fom af origanum Zatarkendi. Kali IIL Alpini måtte vara et litet Mefembry- anth., allmänt i Egypten; men det år något fvårt, at utreda Alpini namn, i fynnerhet alla hans Kali. Jag öfverfkickade frön af Lawfonia bland min famling förleden vinter och frön af Mufa voro i mit (Ida bret, fam t Infeöten af Cycomorus i et nåd förut. Mus *g}p- tiaeus har jag i Sp. vin. och alla Egyptifka filkar, af P p hvil- Öi4 D. Hasselqvists Bref hvilka jag åfven har några beredda på det fått, fom H. A. lärt mig, at lågga dem på papper, Hypna och Lichenes åro nog fäilfynte, dock ej aldeles ofvnlige i Öilerlanden. Pyramiderne , de ål- fte bygnader i verlden, hafva inga Lichenes crufta- cei , fom eljeft åro i å allmänna ålderdoms marken* De kunna ej eller hafva dem , ty det har til åfventyrs aldrig fallit på dem någon rågn-droppe, utan hvilken omftändighet desfe ilags växter ej komma fort. På Jerufalems gamla murar felas de ej af alla ilag: och ur våggen vid Salomons brunnar växer et litet Hyp- nunij monne det år hans Iiop ? Den år åtminftone åfven fä liten , iom Cedern år i! or , och altfå den an- dra extremiteten. Jag öfverikickade Nymphea befkrifning icke lån- ge fedan. Cancer curfor , det lilla underliga djuret har jag bdkrifvit p.43 35 men hvem kan begripa, hvarfore detta kräk altid efter Solens nedgång, ikal fpringa ho- petals up ut ur hafvet på ilranden, och hvarfore Dl 7- phinerna och flyg-fijken juil vid fa mm a tid lyfta fig up öfver vatten- brynet? De torde alla hafva enahanda drifvande orfak , den vi nu ej begripe. Når jag re- ile från Tyrus til Sidon, fdlgde jag hafsftranden åt, vid afton -ronnan i 2 timars tid, och hade Händigt det nöjet, at fe hela ilranden utföre denna lilla kraf- vetan löpa hundradetals fram och tilbaka frän hafvet och til ilranden. Jag tog fail åtfkilliga, at fe om jag kunde fi nna dem hafva något, at bära til föda * men jag blef ingen ting varfe. Intet kreatur kan med fotterna löpa fä häftigt, fom denna. I fam ma ögna- bleck, fom hon fes ^ a 4 alnar från hafskanten, fes hon åfven vånda om och vara der tilbaka. Huru lefva örterne hos Eder i Egypten et halft årutan rågn? har H. A. täckts fråga. Derta tyc- kes vara nog befynnerligt for ofs i Europa, nvareib vi are vane vid mera vått, ån tort vådér * men hvad i * ikal Ifran Smirna. 6\<; fkal en tanka, når jag fager, at dår ges vaxter i E- gypten, fom lefvat 6 oo år, och kanfkc i all fin lefnad ej fått 6 unce rågn-vatten til fm nåring, h vilket kan med grund fåjas om de gamla Cycomori omkring Cairo och i ofra Egypten, hvareft kanfke hvart annat, eller hvart 3 :dje Sr, falla 10 rågn-drop- par. Men om rågn felas Egyptifka vaxterna, få fe- las dem derfore ej vatten, Nilen, den underbara Ni- len, enlam i fic {lågte, årfåtter det, fom Himme- len dem nekat. Falla landet i Egygten år en f|ö från ! början af Augufti til flutet af Oftobcr. En refahde, fom vid denna tiden finge fe Egypten och ej vore förut kunnig om råtta fammanhanget af vatnets up- rinnelfe, (kulle fnart ge ut mirakel i naturkunnighe- ! ten. Han (kulle fåga fig fett et haf* men et haf, fom frambringar andra växter, ån Sargazo, Tång, Ror, Hvals, m. m. Han {kulle fåga fig fett ur haf- fens botten fkjuta up Cycomori , Rbamni , Jcucia , Cas - fue,Salices och Tamarifci^ h vilka på et bafsbryne utgö- ra likfom frnå fkogar eller trägårdar. Sådan år verke- ligen Egyptens utfgt, medan den ilar under vatten. Da felas altfå ej Egyptifka växterna, fom vid den årstiden åro mail de behändige trän, vatten, och dem, til hvilka naturens mildhet ej kan hinna at ftråcka fig , fdrefer konflen genom vattenverk, vid hvilka Egyptierne hafva få mycken behändighet, at gifva trägårdarna ii t vatten. Efter denna förekommer en annan årstid intil början af April, då vatnet år aftorkadt , och hela landet takt med denler-ålta,fom år vattnets fediment, hvilken gör Egypten til et få vålfignadt land. Dä får åkermannen fin fåd med mindre fvett och mera förf åkran om ömnig (körd, ån hos ofs, hvilket fker i Oötober och November månader: då framkomma alla Plantas fpontaneae , hvilka i Egypten åro ganlka få, och nåftan inga andra, ån några, (omkomma up P p 2 med 6\6 D. Hasselqvists Bref med faden , hvilkas frön åro öfverförda af fiyttfoglar, emedan dc åro Europeilke. Dä flåppa tråna fina löf, fom fker i flutet al December och början af Januarii månader, och hafva nya fårdiga, innan alla dc gamla åro aflfallne och at fädant mätte gå få .mycket lätta- re, få hafva de mäfla trån ej några löfknoppar (gem- mse)} dock finnas de på Cycomoris och Salicicibusj men med få och gunfka 1611 ihopfaflade flipulis. Gemmae hafva c) funnits få nödige af naturen på de Södra, fom de Nordifka trån 5 ty är ock håruti flor åtfkilnad. Egyptens rikedom och prydnad Phcenix och Mu- fa bereda fig ock under den årstiden , at frambringa fina dyrbara fofter. Sedan de förra flapt fina neder- fla gamla lof,ikjuta de nya från toppen, och i detfam- ma framfkjuta defs nya Spatbas i Decemb. och Janu- arii månad , och vid famma tid framkommer den fe- nares blom k late* Denna årstiden flutes vid fkörde-tiden i April månad, och efter den tiden fynes ej mera tecken til, at Egypten flått året förut under vatten. I desfa månader Novemb. Decemb. Januarii, Fc- bruani och .Martii felas ej rägn i Egypten^ men hvad, fom bör väl märkas, det fträcker fig ej längre, ån et närmafte fidan af medelhafvet > derföre fes vid den tiden i Alexandria, Rofette och Damiate, falla, fomlige år, få mycket rägn , at det med kulna dagar ger inbyggarne olägenhet: men vid Cairo fker det fållan, vid famma tid, at et ftrö-moln kan ge ifrån fig några rågn-droppar vid förbigående* Detta har knapt någon Reie-befkrifvare fa noga tagit i akt, derföre hafva de i Europa ej haft riktigt begrep om EgyptifkeCiimatetj emedan fomlige fäga, at där råg- nar, och fomlige, at där rågnar aldrig, och de haf- va både två rått. Når fkörde-tiden är förbi, jag vil fäga med Maji månad, börjar en fafelig årstid i E- gy- Ifran Smirna. 617 gyptcn, en Tömmar, (om år den famme i (it (lågte, fom Jan. och Feb. månaders vinter i Norrland, år uti (it. Då vifar (ig en remnad och ödelagd jord, h vilken en grufvelig hetta bragt i (amma tiKland, fom de aldrahårdaite froft-nåtter göra hos ofs, med den (kilnad, at vår frufna jord fer fnart (in ufelhet gommas under en nyttig och ej obehagelig- Inö, dci den Egyptifke förbrände åger ingen ting, fom kan förborga defs (kröplighet, Alt lefvande (afar då för Egypten, hvars enda åfyn 2. månader förut, f åkerii- gen förtjenar en refa från Norr och Sodra Polen; e- medan, efter refandes intygan, med hvilka jag ljelf tak, fom fett båda Indierna, hela Europa, flor- fla delen at A (ien, och den tilgångliga delen af Africa, cn fådan fyn ej kan fes under Solen, fom et Egyptifkt falt, då jorden (lår i fin ^röda, i fynnerhet då det ålkådas vid den tid och fran den ort, fom jag fåg det i December månads (lut) från fpitfen af högfta Pyramiden, der jag var i följe med några Ängelsmån,af hvilka fomlige förut re 11 i Oft-an.- dre i Våft-Indien och andre i Barbariet och Europa, Men detta i vårvinter fa behageliga Egypten , år jufl det, fom år få hilkeligt i vårfommar, F o g- larne öfverge det då, och intaga Nordligare orter. Våxt-riket år ej mindre ödelagt denna tiden. Plan- tae fpontanese åro bårttorkade och cultae bärga- de, endaft (lår (ig Ononis Reda bovis och Ci- chorea* af de förra, hvilka i (larkafte hettan blom- ma, och bland de lenare fes Nilens (Irånder tacka med alla (lags Meloner och Gurkor, famt Scfa- mum, fom mognar pä fälten, der det fås elter fåden, hvilket lårer gifvit några Refe - befkrifva? re anledning, at tala om tvänne och trennc Ikör- der i Egypten, Hela Egypten år dock icke innebegripen i fommarens ödelaggning. Högden omkring Rofet- P p 3 te 6 18 D. Hasselqvists Bref t c och Damiate åro undantagne, hvars fålt denna tiden åro prydde med Ris, fom planteras i Maji och bårgas i October månad, hvartil vattnet up- föres utur Nilen med dort arbete. Invånarne på deffla orter halva då det nojet., at fkåda gröna falt, då de ofrige Egyptier ej fe annat, ån en förbränd joid, men alla Pharaos plågor, grodor, flugor, myggor etc. lom gynnas af et ruttnat vatten och en fuktig jord, göra hufen nåltan obebyggeliga , och låta dem altfa dyrt betala flt nöje. Det år i denna hetade fommär-tiden , fom et af de ftörfta prof’ af Skaparens milda förfyn kan åfkådas i Egypten. Jag menar den omnoga Da j?- gen , fom faller om mornar och aftnar, hvilken fö- rekommer, at landet ej i grund ödelågges pa ec fjerndels års tid, fom det ar aldeles uran vatten, utfått för den grufligafte hetta. Tråna draga hår- utaf dorda nyttan, hvilka, utan at bli fuktade af daggen, omojeligen fkulle uthårda hettan, der de dock nu åro Irodige, göra blommor och mogna ; i frukt. På Egyptifka t rån tjenar altfå kronan cn vifs årstid til rot, da den genom fina vafa abfor- bentia drager til tråd et den näring utur en fuktig luft, fom den fenarc en annan £rstid infuper utur en vattnad jord. Det kan ock mårkas, at dag- gen faller vid den tiden, då de tjocka molnfkyar- ne gå öfver Egypten, fom komma från Norr och gå til Söder, efter hvilkas ymnoghet och goda ut- flgt Egyptierne doma om Nilens tilftundande ym- noghet. Defle göra Himmelen dunkel om rnor- narna j men hindra dock ej, at han ju blir klar om dagen, famt om natten få ivfande al ftjernor midt i fommaren, fom i Norden de klarade vin- ter-natterna j hvilken Himmelens utfigt aldrig an- dras i Egypten, och har ofelbart ej varit, klen minda anledning för de gamla EgyptieryÖch le- \ der* IfrXn Smirna. 6 rp dermera for de Fgyptiika Araber, at fa hogt idka Allronömicn. Jag undrar hvarfSrc ingen Europeiik Vetenikaps Socictet fallit på den tankan, at i Cairo underhålla en Allronome , hvarelt den aldrarenafte horizont, et altid blidt climat , och en Händigt klar Himmel, fk u 1 1 e efter mitt begrepp, ge anledning til låtta och Händiga obfervationer. Han Ikulle tiiråf- ventyrs finna några ledlamheter af landfens inbygga- re,- fom aro fulle med vidikeppelfer, men åfven det- ta (kulle han med lätthet ofvervinna. Han ikulle fin- na lärda Araber , myndige Män, fom både ålika och på fit fatt idka Altronomien, hvilkas belkydd kunde i åtta honom utom all olågenhet i koltnaden hårvid (kulle åfven ,vara nog chrågelig* Smirna 1751. Novembr. 22. Nyligen har man-fagt mig, at på Ön Metelin i Archipelago (kal finnas en lnfedl, af h vilken den fom blifvit ftungen fvulnar och blir yr , och kan ej botas på annat fått än med gungande. Man har åfven fagt mig både nu och fifta gången jag var i Natolien at omkring Brufla, den härliga och rika lladcn, (kal finnas fmå f]öar på de omliggande bårgen, i hvilka ikal ges en fiik, fom har den egen- (kapen at han håller vattnet kallt, och til den ändan hämtas til Confhntinopelaf Sultan, at til detta bruk an- vändas i Serraillen. Hr. Archiatern marker låtteligen, at defic anmärk- ningar åro ofullkomlige och behöfvaen hel omftändelig underfökning. De gamle i fynnerhet Plinius famlade f ådana beråttelfer under fina natural-refor;men efter de ej varit anförde med tilräckeligaomftåndigheter, haren värdslos efterverld utan mifikundfamhet gifvit dem namn af Plinii Fabler, och Plinius fjelf den Horite famla- rcaf Natural-anmårkningar,fom nån fin varit til, har up- penbarligen blifvit kallad friljugare af dem, fom ej for- ftått hvad han (krifvit. lnnc- # * # ) 0 c Innehåll Refan til - Smirna Magnefla Alexandria Cairo Mecca - caravan Mumiernes grafvar Refan til - Damiata Heliga Landet Jerufalem Jerieo Betlehem Cypern Defcriptioncs Quadrupedutn Av iu m Amphibiorum Pilcium Infe&orum Vermium Pag. Plantarum Lapidum Hift. Natural. Palasflinas Philologia Sacra Materia Medica Medica Commercia D. HafTelquiltsBref til Archiatern Linnaus i il S9 74 8y 91 117 124 T 1% Ip I7f 188 208 2 92 324 409 44* 4f* S°7 fn 5-18 744 yöo f69