erttnde et 0-1 + bärs sn BRA ANDAR Bott ed 4 SAST ROSAS AAA ATS 050-130: 3- 0-0 420-br år årtal DNR rr ri nr Gr ARN Gr NRA ärged re 2 < - isär befa kd ASrbrtr feh bt pri Sår I ri VDErAR + på INSER IS R NAS dn tE ERE EDDIE ARR - rien KS tr rerkrån bag da ber Sd Ö SUNT Rrodrtrg- 1 0: kad rö bob p rg Sr Ad 0 N IR NT - (5 Pra VA YA + bor fr fodret er Kra + RNA Bröst UI Yst2R 10600 20 Br9n got e0-0r Bas atrOr bad 4) (esk LTR AA VA Has Pon 4 rön or År Ja TE SERA NR Ae0-0 rr NET a FE (ORT ARS ANS LR rR RE fr EAS stel fear US rr rer SrEa Agge E RANE RN yn Frang MA ERA DAD os olvo6r beh ötprtribäbrt rärb rå BM ARA EAA - öht RS TL ER Ars bäras rir nea 904 Arr pr Asa s0r8: bege bling rår rå röras ört rt så sörär rt Dp o RR RETAANE set 3658-9 o00r$i 4 dr) sb 164 386-1). 3555 Mfiråe 6r0>e sg s $ePrk bön kos rg” ben ben 100150 rn ART SLR Ro vd ber NGA 5 est berg ARA MENS Tar ö-be fer FAR VR be 3410 > be borr IPA gel 4 rean 4 Nr0-8 APA dgr obtt. föbedodnd Rs Pr VB - afro en Parra Vi NIr ryd Pb Nr IA ($5Å 267 12 fr Svt rt bl = JiperldefrRrr FOTS SS FENT NN ng [REN 1:39 +0r0r ba bvilillo frö NN ast hr ng d I prörg bed 9-0 rr 214 54 1908-0-4 3-4 I Arr HN on feg srgida fran 59 drils bo folb Å viärtördn gen 1 RbR sr förker 1 440019 Sr UY Ga NA OC D br Bl båge he FARAO Vh (4 Aårbed 205 Då beTe +” FIRAS (2-4 NN 4430 104400 dets 44 4 be 4 debor) i nl F4r RB teten JUR FRK 2örkavrar rån beg dne te ge bak 18 br joe: få 914 940 Beter 1870 frlre rår på rt ap0rNrrr 4 A + Ir Petebritrbrderrdr årg vv SONEN, Häradets hh önflötrdrds rs babe KAPP rärkene 4 vv 4507 trål hergre Yvabbelejp> IE vd dr bår böpng apr b » reder rör AA set t0 brer (Dr sar NösSr Sd rå= An öotntrtrer när brå rr 5 AF DOK Borg fången TS aktat IRS odon a IRAS NRA FAR vt AA RO 4-9) 4 Sör Are ARR TA [RA HAHA ber SOA CST UDEN SARGEN DOTTERN ARE TTIOOGE bit Seg trkäossbrd bråir ÅrPRbeA 4 röd bWAreN bo Brr. ; SARK fos FORA PÄSA ör Intr Ar bs Ga Ert De eoerk MAPAM AN Freie R0r4-$-0s Pin bär 2 fr Ao drtär 24 brrbognro erg forsen : JG0 [SR 01050 -006 54o7r4-300; äo be Br HY ha brbränb rndr At AR SVASOr -0"9r49 1 -0-0v=;a00! r bög hoYRrrNr (+ 1-0 frårerya Are de 12 rit rbbrb nare EV nero Ars -Jrlt-po jar soda Heh bru FA RAD EAP obrgffränijorr NArSneN Brå ARA v Vy - oI-0-pr8r bbe e Cohr 3 TRA AA HAN Mört ar brärgnbrsr bort gr G RAKA 1$"1> 015 4509 > rr atels önnboter. rv bok kps oBrfnt Poferkeko korn 3 , a NIER VTA font plane diao nn nr Tsar) [Nar ÄT orkR AD YT LAD Fota Ad ne r festa gr Hi pre Rd Sr49 010900 4 ånbobodsgerrtr tot TRE Iösb sråeå fört nbrän en för eta ot RR TN ekr åå beger sb KAS (YET frrE Kra Sr Är VAA or ÄR NäR jr (OO EE PES Sen SATANS E fetare Fred UnÖrAA ER TIrSATEra rige bststr sn b rg 3ras on AES PARAS ER ber beste on bt näste bröv ret FAsbe Rs AV pigg piss IRS nbbedetsotrfnber tr RTR TNA of Å 3-4-£yt5 05 PSN TNE sr bnörår4ng Jo Betr prlrtrtröltek brinerdndgr rr ser 4 ran ; Fö kotstrtr fed MYT Dr frid job 4" foadr alt. Bone 3 - a tsk FIOR NORS TE TESRA frä mende "9073 bil npene lp 4rrodrpr 09-08. öl) son Bran fö Fr . Fa Ore bm as Ile VE SAR parat ere riarssder rs Sr ASSR NG S Ar bsådir ört bif fobr brör VAN DrNID , 0 9-4i bringa feber värde! hävtrrikrdejer KE 8re4eded Don SARA 49-053 börtsbaön pre v Erber NA beg on! år 3 rea börd a jogg Edo fr Ja Bobrösbrår kofot or ot sge PRAT VE Sao aan bark bön PS åabs Borste Brat spe SHARK VAA spe ft OrSSOreD, uy USER srt SS 1:30 6 Ö bedöteri- 0 FORA rrA serber re 8 ö:ber-brärbebr doing br dig le gen jag öbrÅe fe of Bripå ont trfötrv gr tr lkrRå ll rrt. (I 4-fjefa bobej rn ttok arr fa ord 34 40-04-14 NA Videjpefe VILGRA Vä ledde psi år . So 06 öokla OS särasfr AV srR DR TNDNE 6 br rotntebr penne bår rgkrA rr IV AA r0sBL Pr Hove dre foo YSL UEST I 104 ort tsåke babet todstronlrns ÖST frn SERTA , KAT älesppå sås - vbrte bolt ts ävteeär rn SVAR Tkr A ae aRSEDgrr NgA A ARD r EN frp. issn Kp änkerö bands sid (RAND KAO 7 vokala nrg vä ge JD g litbr ön Br batnlba fe badet rderde I Sorry gr rt Nr FT KR RR SR PMA ir v VALA Nin be RNA TR REN S NbeBsin Jr sobrag YrrotläN 8:01 8 pik 05.0 orndrB Rrdrl dr NA MV < MAR IAU NB brörtrmr red I fr VAR gr föder rna Ar /bg er ä KOJA VR PO frörrgerrg rs rs Jeg på fe Mod Kn LANT UDEN vt: rt long je sr TIL 59209 bö4/ö0:0>-to4tryige ing RN Br Dr KAREN BARA PN SLA olaga hå 7 redokl såna [1.8 009268 bilade bstn betr srborrg Bok er feg 4 b 0044 8450: YI NATT D peta år adv orka fr) Ar ho 0 0 Febrf ab eirbrårtr 2 -brdni deg $ prteenr RAW v AE ln dan Trä pra när pk av arar FESTEN a bark set ER a kar ror A HAN 1vrdrl S91 rader: kr RARE LEN orter Brts$rdrrstrlprärgrrs 4-4.s9 1124-4004 hn NER SY NA 1 Ar klbdijant kyr Blä be as Fan Så OR LSE LR RA TENN et jgtg gt eko böna big bändetn drinken NA MSN REN pra pA ITA SY RSP , Y L Arr UA NNE SAE erste oörr ent NERE At rö rNRrrBrrNrrer keyrgerr jön Vsdofniog såll 14 ind hrbrtskrn HrlDtr ford rår ERA hestetrre 10 -0r honrn be rårotnå acer AR LITA ENN SNS MUN AFrTg re I kn "lopytirngr It STAR J-fangntr MY SRS RN (Pö$rtrdad opens 4 >4i$> Ii rtkrAtett gett brå 4 NEKA KA Ne Vv - nl ör gr TLA IT EAA AP Tp TÖRGIKAA rö derigderr tstded hö Af - - SRS ST RT IR bete Bogn jon bö gtr ör Strl br FoG ro SR R$ börbapde län pd tb Both SDs IRON FA ERA online gt Käse, 2 I dr å frAr f70 48 fran dsB NöRP An rn pdef Drivs Sf givi Från GSR NINE TS AEA re ker NE SOA Mae torde [| over br gtr VÅR betade rd: pd 4Ö ja rele ALINA ”" se SPE VEN VV rk prnd Ad 044-3r214 6=ttsårtsl VMA botske från ns det bgrr Hebbe SNRA BM tres br ALA KOL RAA DEA MS rNrtTSN-4ebobrts br Wärn Frige AT Ern Frö rbrg rg RNA NAN EROS rAra AS åldrar sla Tä a TNE års en nh $$ i nåbog4rWrå Yo NeT FITA TIN YT ENE oder r$e td 4 sel öbd kör knrjng br DANSK Ar LORÅ FRE THREE 178500 Ar brt frp totrtn ört boett träben br der prR NS UA ebe0r foga brak fe. rr sat sad AS AS31155 FI Vr rtöfebne frfsrr pik NER R BERGS! SYTT So Rb öfntrtötldnt) dre bår råd pa kröner agn 198: 00 fofrarr kn ja DEN fån NIRMOS MTF N ARS TRA UI Ia a 0150-00 fr$rto Pp årbräsf-brt-Pnå fotade rett Rb rö tår dnärtot sr Oe A. NRA NR MSE borr a RT HIT ok ngr aL II LST OEA ALA 6 Fr immertör 4 156 Prod enl odr bot T TTR Ar STARS o SA fri pp sea Frvsd.lsgert rr 200410 540 NANNE PösoRT STO Ki prN Sr RR RN GA TRIO 6 frörgrrrkfoteirbrrrarrtr - Mntld.d Ne 4 S - å Ls Mos SYN Ane PR rehrd ft b Geber rg NS Rrtyöjererårrnrg : 4 ; se barn Pet Been ratt inr STR Störtnbö tr bran trdrföprdetr frärkiga SAS 2 Pt ietetsd nkafrårbr år tirr MR 200008 fr örbotndet-potr ii rig Gr 8 jongr (RAA THAT RURAL AR Ämseiriena pr Oh KARNA Sybase Plog Get->Erbunst sokrbrkokn öeD or NYBPLIR ONT 140: fadnfötrtrpe bydstrr I fobgtrt ber ngr ÄRM SA C Art $rdribtrårand 0 pr dr Harbor” 4 ere pr DDR SER rv 3 årbteb orte Jnrjabe prbostts bodagr ESA SR SETS SSE srr AST NY nte öbrör trå Cörpgrg TR ANA ISA ror hs Motmep Usher Ve NTA porer darta SR 4 00 Sf on Pre lrrtr brer 4 ben SM 28r0rdoB > strör bo Rr Aöres rr a vr p008 304 orörda [frtntörb tafone fotot begrrrrtnr hr färre gro FT 20 0NIOB MN 0r5n Bö0 HHS fal fo koknirkasfotmketrde bör öRr Ang 198 $r0 Br borst fjor jade br parener Brant navn sn bo bredt Mos sekgort te ber 00 fer rt a fägrrt sh RN rg sekr NAD srt T SIT HR br borr beN br bkärdrd: old GTA KRt S NE STAnbrrn de når bed or Card 20 et ere pr a NESS arr Ane BP Je NY nr rdr br H N ARR LEEE NN NINY 15811 909: brna40 4 44-504 rag nr lnt NaN fört Å RNE arne ved ERNER Ts SAAAA ss ÄV e rg ne ror Er reeET LER Aer the bag FSI ORDS RNE a Fen Este NED MERA 1960-30 Jyrr FO HBA 4 Nr bab rr a Bbb fö arr 154110 fe boteatb år iår USE KJUKFOTN te dopet frö öre pa reise in bee 4 114 10 Robin ae ere er 084061 av dl) ibrörbåg Wed busenen re IS rrS Rad 4 rutt Yo rr förr pa ör bär rr 000 i ärlri sär brrN Mr ber penta fådåar bt A hå nå då in LEN RER FARNIE NROT 5 NERE NERD rg or UR Or MR AT HINE VANA Ur prev AS FST R SST ar EUT g pd Url fg rr RSA Frr05-4" bot intag BOGT prs yrkar SÖTA på Fbtnt i Hort gle 49 Sängen bet 444 - Ob A 14>4+4-00-+ 0 $ ARGA Ma nr Äk f od 4-0 ORT Byte krog OCK OB es + SÖTARE Nee KR pen Aga vert VT VARA tetrtrörtrirrngn / (RAA 0 + Pt 0450 Brt0 BR rpodedrtrårtrkoketberrn ister d KRYA NE KRA Are rdr take ars gr GKS nt sår tån tär ört . Ver Å 404 190 14 Nr Sa ; , tå bogrr 3063. 000 ARR Arkens TASTY SATANS rPsp er 6-1 gera 4 Kr , Idea ba Rö 1-0 rr bargrp fepr oc $öle A J pd or . + eg ke dre 4 , + , 1-2 8193 ör nrg Re > Fram BR AG ö- obe Vokrgr str AB 0rör4-0r0 3 lgdngrärgrgrr DN Ro ark erdre årg ÅNS FRINK ASTA KART VIPS geretrnn rt sån fel on PyMnArRgr Ara send, TY MÅ : 1-trgetsbr br tetalaå är So kr PYNT SKF 3 410 fogitr ber gr MS ör tår ören y w RT SM Pre eeGr prbrtr bår Bö br 0104 04 Br sr årg vtr14 OR Rygtrr + är 4 Mss S gr FN ba srt Tr DNA jr os ESS fotr ett br ORSA RSKR ST a br41 4295 Vr str rr deträrgntrkr pod dr krger Ar rONYE rev 4 HEI trejoe nro US Y56-9 0 st Or bob s4-retsg sige HARD Mr b MAA bf kyr FRIA SNS For set Rör DK LATA MOT TESLA "11-47 Fy8rtrör 961 br BN bär r dett Br pir gr VNNG bop rRrEA MOT 24 0tdrl GAME Fler br Inn vet Pattetate bo Peta ln frö ff ören fa trlr iv brkrtön dre, 14 ylljgn ef dopat SNR prbobäjs betr ne fora FR rr) SRS A SS DTS YE Ear farsa PRADA (8000 009--Ugbå rd AR pir beltetert)nat Arg) boer rede vår De boda REAR IRM ör K ANA ASC perl Or. bed då tar lb ad Cd TR AY Ups yt 5 Vänder sl fr br or rr std >i$-Ootalya ob: beten Rp hörd ad vd fer dgr renen en bssrer, årbrfs ger ed KILON 2 I 506 UsbeR bettdbe godhet rirrgrt Ör 4 jos SräNorbr LESS T rd Py SERA sö D13 05 340: 058 bog rna br 4RNNT GVA) Cr gla Få SSD I Re Nb NR RENA ARE RA AN a SN STR br Ros ers ro rt lä Fe pv RA BED rr gr DT FER hr Rts sk eA KERO 1358 140780 rr frd4- bas de ef Hetta cb rt 860 00 400-S0N rgapn br prata Män rän) 10 op a ATS brönBS p 0rb 00” 0: Bris bo fo badutritrkndnigrns Hrynly Nrrg. Brr RAR 2 SF dt AA bsbotrbergn KR Ce oirgerå ESA MIST JAN SARA spar Arr RAT IT ts n ARTS TVR Aa 441 0s1)0se byrå 4 ordrl SD NN ådra SAS PAM NS SRA FAN g NR rt SNS SN ågon woqrkmt vv at vig lr Bär brtbr bör Inknkilr 4 Arfled VARA RA SAN rr I (KONER KYLA SALA TA PA NASA RANA ARTAS NAR AAA ARB fort 4459) 49639.1/-A9i4-$arte0 107 dr bvlör i GAHN Fel SK KRA frörb fodenörbråntnrr fo nepgtsang Vb rbrtrNrr rt kr Are Ude) MID A br BRN LA ND sa dt olåedelybrrrg NosR RR ST SYNAT PTS bä r4rrefod bgrrbsenrr sg NRA rVr SS RAIN II YRern04 Bel 4 Ar rade NR Hr fn årdel Brr Arr kt Ro dtr sRDR Tr kr LEPRA APPEL SFI YRAN Dif Arlllert 20 vd 031 4 1-bANG 4930.4-4 Sorbr BD NUR ble Bs) SUNNE SST SNI Nr 0drB00r brenbotn0en NE rdr Ur$sWntvr rön rån SoRr4 ro P4 akrtnttfrt Ro brtrgsrt pr 4 NAT bl Bg bråd fr doln leN br vår robot Han 004-02 10 bidr TD AN IA MD sars fn bra ryss Rn dant BRÅ s 23 SVALA rä og rd onda gat N är (SR ONE VA TESTAR Sr N ASO >> Störe rd öbrsr frbbekor rk gig So TRES k öser ssk 1 , VY SAST MYSA a MINISMA Åärny (IRA 1; NÄS LAILA Mist d ÅAR bäst rå bas 1215 ända ekar roa pA Ar SFR FER Vg ScAS Ae Mere And 697 - MORE HAM bn r Pte ysfntrrrtntö negrer grå op RA I NERE AA UCS NN 086 da fre ata 0 0r1sAe Ci bu IRS RANG VN bör ko trdrkn fbr ft gr ovse SR NT BIRRO Br VRAK rfrY RR ÖINvä VIA 4 I NAGON 2 0-1-tp AROR OR TO APS FR 40 1a Nar än rörknds in nt jftlrr Men dre bo trrMG stått äre or IR nee d Åt FrLNre bergig re ser K USTA N EA Vb Atokbep f lr end er 2ör4 3 önåigel Sänd pir Go gr SA gån NÖT AD rä prtr) DTE Sober Bobb år krers TF rkrR Fr ST SNS RR TELE dh Mel Dirt 410 - Are 308 BR Hodl kn srt be HR DRA [Ke trdåparr Ing torr H 196059: 911 04=0" bår 140 AG Vr bokbn bidr dr SA is SVR VESNA stör 4 rör VR grerbeRogo bstn date grter SAG -4 14 bh bör) 104 ON et 8 bet feb gr ur Sed berdn above )rtad No 381508 4090 0 f9rå Brr fe4 is obrng ot KN Sr blid 4 grått trå De 1300 110 1 bråntrt borg öbrg dr rr ört 00 rr NA HN FAN sörts4 frbrtare 24) bröt sl bed rbrtrtr dr br rö bnsbr rr J 112344 aber UA RV RKA SKÄMS NAS Hr) NN E-t tv dr BROR AKttsr ATS TSAR AN orrAmrensbrAa VA va FINRA KIL La KR SörrYT6 55 oi STP PrÄNN rö YD VP Fågrsrkrtstntrtrrg Frk Dr LäRE Te Fre pr . RSS MA öv OF SD ANAR AA UP SAN pre VANN er Sr4rOtrdr0r + prtn tr boda BG rr Brbsärgrgrtr frärtNORO VE TDT Förre T re ige MYR: ÖR SAMA sofa ört 4 AAA EA Te S STIG SN rst RANE UTE ASS SAS EOS , 56 ört Å Fr ibe ren KISSAR rö ÖN 3 Or KREIS RAR TSEr IATA SL Soi I röNDAN sor SNR rr STR bar öv od B 2 FRA PG MARS Rd NEMI Tr u Nr bgrsre bister agn Sr rt SR AAA i RR HISK 3 14-00 0Å podrett så 3 MaestrdntrSSRGGPTRrA rs ran Å «es i pins br då ärter 30 | 4 4:0-0 4 sds ful ref går ög R RA V Irten FÄRNA 8-0 frön vevan beta en $r0-vistoligrir) sön bif rf nrg a NRA SA 2 ala äea NAS Leree Ior är rr tOrYR ng 3 RATES ks MAA 45 dai les bör gr råg Arken knd - 2 4 SÅ 1ER NEAR TA ka ärr br) br 544 ark rdrgN ANAR 4 HI SEA AB FASA örn AD a SER SSE DS RER - GG (Aes NN ner Ål Sr dn AA vt Abp JG TREE ”. nå Are KRA VR LNS sA RA 3 tvö ars NöstGNRrN: 0005 de rdbrlfrke NArllr PÅ MM by orig RASA HHYNT UKN, fräst 9rtrrro rr 05953 1016-40 1070» åt nfrgk Bö 1540 1344-40 2 4:0- forfstrg hr grn ÖTTRARNP SYTDNAA 4-1) tog br Nr 13 Rss tr 00 gren 100 4 ba pr 14-000 4 0/5 bagr re 1otb bRSrD rep FERRDN NG SE åsen 0 4907 rå varna Jo 1 09LÄA frå r Gr Ar fe frit BY OK 1720 0e407 1vå Osv deng UerobrNDR siör6s bedste valen bätre börd ärren RN LEAN Inde Porn tet sond Sir ärtrg dr GAR RR RRD OM 6 KR Menade Waldo he 74 4) ber ins Nedan (RAR bär Ägar st PY ML IUNM et, » nesarpar + Söpod räv) 930 brer or tNndiSR SIR R Sör prs sed nägra rr v KUN ÖNA bf rt RLPY bår gard POE 4 410 (bd ÖFVERSIGT AF FINSKA VETENSKAPNS=NOCIETETENS FÖRHANDLINGAR. I 18S38—18353. HELSINGFORS. 18. 1853. IMPRIMATUR: G. F. AMINOFF. FÖRORD. Sedan, i enlighet med Finska Vetenskaps-Societetens stad- gar, Societetens så väl årsberåttelser som öfriga för en större allmänhet egnade meddelanden hittills ingått endast uti ett offentligt blad, hvilket, såsom andra dylika, måste i en framtid blifva föga tillgängligt , har Societeten ansett sig böra samla och under närvarande titel å nyo allmängöra dessa spridda uppsatser, hvilka, såsom oumbärliga för bedömandet af det sätt hvarpå hon sökt uppfylla sin bestämmelse, synas icke böra hemfalla åt glömskan. Af samma skäl komma att uti fortsättningar af denna samling upptagas de årsberåttel- ser och andra meddelanden af allmännare intresse Societeten kan önska framdeles offentliggöra. Den öfversigt af Societetens verksåmhet som nu meddelas, omfattar de femton första åren af hennes tillvaro. Helsingfors den 20 December 1833. N. G. ar SCHULTEN. Vet. Soc. Sekreterare. WIN TAN ”” FATLEN Se sJåraf ; HG SR - U KÖR, LJ Da ww Vdja a ÅG N a - La / 2 h | ; FORRINEER mild ab at a 5 Bysliv 6 NV af a PIST ; är ih vga pige SMA dn RA ago Va Ka AM 2 NE EN ; AGE 3 RT oroat vari bt | IR 3 sne Sö Save NANNA SRA SIÅAGE | VA N 4 no RDR KE tgb > ft NNE Ja UU når KOSTA Pie TiManN Moe | Mg bb. NB. . i M oh sant Ve prdnsera periesllin san OR ir SÄG ker 0 ov benet "ay föNNon torn ASSA Ng serHtarstrva ANAR RAR STAN AC Satdalie aan Ån SR säpo a bk nano be BB | mås, ANGÖMVAN alv ARI gån ett Aviv ntöR tskvdrd fr | j atv WIMAN BE” St AGS ST ära snnial R fn [ | Sed br ud byen sf ANS nig Pg [TORESCETEST RET At 1 SUR di ä Anmälan om Vetenskaps-Societetens stiftelse. (Införd i Finl. Allm. 'Tidn. för d. 19 Junii 1838.) Helsingfors. Uhuru Finland, allt ifrån den tid vetenskapens ljus begynte deröfver uppgå, icke saknat män, som dels- varmt nitälskat för vetenskapliga och litterära forskningar, dels ock genom egna lyckliga bemödanden i denna väg tförvärflvat sig en förtjent rykt- barhet, har detta vårt fådernesland likväl hitintills varit i saknad af ett ibland de förnämsta medel till befrämjande af vetenska- pernas så väl theoretiska utveckling som praktiska användning, nemligen så kallade Lärda Samfund eller Föreningar af allmän- nare omfattning emellan vetenskapsmän till inbördes så väl bi- träde som täflan vid sträfvandet åt deras vigtiga syftemål. För att efter förmåga afhjelpa denna brist, hvilken varit så mycket känbarare, som Finlands isolerade läge icke tillåter dess veten- skapsidkare någon Nfligare förbindelse med andra länders, före- nade sig för en tid sedan åtskillige här bosatte vetenskapsmän till bildande af ett samfund under namn af Finska Veten- skaps-Societeten, hvars ändamål skulle blifva dels att fram- kalla sjelfständiga vetenskapliga forskningar, dels att, genom lem- nadt tillfälle till ömsesidiga meddelanden af de framsteg veten- skaperna å andra orter gjort, i allmänhet lifva och befordra ve- tenskaplig verksamhet. Det första, som härvid borde komma i fråga, var utarbetandet af ett lämpligt förslag till Stadgar för 1 2 Societeten. Då ett sådant blifvit uppgjordt och vunnit den mog- nad, att det kunde af Societetens medlemmar godkännas, ansågo desse för sin första pligt att hos Hans MaJsestärt KEJSa- REN i underdånighet anmäla den tillämnade föreningen, samt, med bifogande af de uppgjorda, ännu blott provisoriska, stad- garna, till dess inrättande utbedja sig Hans MAJESTÄTS Nådiga tillåtelse. I anledning häraf täcktes HAns KEJSERLIGA MaAJEsTÄT under den 12 sistl. April i Nåder bifalla till So- cietetens stiftande, samt, under den 21 sistl. Maji, i Nåder med- dela de till hennes efterrättelse uppgjorda provisoriska Stadgar jemte Nådigt Stadfästelse-Bref, hvaruti Societeten försäkras om HANS KEJSERLIGA MaJestTÄTS Nådiga hägn. Då, i grund af denna Nådiga Stadfästelse, Finska Veten- skaps-Societeten kunde träda i verksamhet, hölls dess första sam- manträde den 28 sistl. Maji, dervid, i den ordning stadgarna föreskrifva, val anställdes för att utse .Societetens Ordförande och Vice Ordförande för första året, samt dess ständige Sekre- terare. Dessa val utföllo sålunda, att Professoren och Ordens- Ledamoten Doktor Hällström kallades till Societetens Ordfö- rande, Professoren och Riddaren Doktor Sahlberg till dess Vice Ordförande och Professoren och Riddaren af Schultén till dess Sekreterare. Societetens sammanträden hösten 1838, (Finl. Allm. Tidn. för d. 21 Dec. s. å.) Via sammanträdet den 5 November meddelade Professoren af Schultén åtskilliga af dess Fader, framl. Verkl. Stats-Rådet af Schultén, samlade beskrifningar öfver vid Östersjöns ku- ster anbragta Vattenmärken och anteckningar öfver de resultater i afseende å vattenminskningen, hvilka deraf, genom tid efter anna gjorda uppmätningar, erhållits. Det äldsta af dessa mär- ken finnes vid Bottniska Vikens östra kust och är observe- radt ifrån år 1697: de öfriga äro af åren 1700, 1731, 1749, 1751, 1754, 1755, 1756 och 1774, och för det mesta belågna vid Bottenhafvets vestra kuster. De nämnda anteckningarna rörande vattenminskningen grunda sig 1 synnerhet på sådana uppmätningar af dessa märken, som skett mot slutet af för- lidet århundrade, och leda till det förut kända resultatet, att Bott- niska Vikens apparenta sänkniug under sistförflutet sekel varit temligen lika öfver allt samt omkring 4 fot. I samma session föredrog Prof. af Schultén en uppsats, hvars. föremål var en Förbättring af den hittills begagnade me- theden att beräkna en händelse i plana trigonometrien”). Vid denna sammankomst framställde äfven Professoren Hä11l- ström. de resultater han, medelst beräkning efter sannolikhets-grun- der, erhållit af de sednaste årens uti S:t Petersburg gjorda mag- netiska deklinations-, inklinations- och intensitets-observationer. 2) Införd i Societetens akter, under titel: Note sur la determination du trosieme céte d'un triangle rectiligne au moyen des deux autres et de Pangle compris (Tom. I, sid. 151). Vid sammantrådet den 3 December upplåste Professoren Nervander följande uppsats: ”Uppmärksamheten har i sednare tider blifvit fästad vid det, natten emellan den 12 och 13, eller 13 och 14, November hvarje år, regelbundet återkommande Stjernfalls-regnet. Nir vanliga mulna November-väderlek har de sistförflutna åren ej til- låtit att. genom observationer bekräfta detta fenomens synlighet äfven för Helsingfors horisont. Detta år lemnade 'dertill ett mera gynnsamt tillfälle af några stjernklara timmar, ehuru äfven nu en skåftals molnbetäckt himmel hindrade en fullståndig iakt- tagelse af fenomenets början, fortgång och slutliga upphörande. Ett sådant fullständigt iakttagande hade väl dessutom varit i alla fall omöjligt för mig ensam utan flere medhjelpare. Den likaså intressanta, som ännu outredda företeelsen blir dock genom de af mig gjorda observationerna- bestämdt konstaterad åfven för vår. synkrets. Af denna anledning, och i. förhoppning att deri- genom uppmuntra andra att följande år förena sig till anstäl- lande af observationer i större skala, torde resultatet af dem förtjena att offentliggöras. Detta resultat år i korthet följande.” ”Natten emellan den 12 och 13 November var stjernklar från kl. 10 till 11' 39', då himlen mulnade. Tvwvenne observa- torer. betraktade hvardera en sjettedel af himlahvalfvet och räk- nade under denna tid tillsammans 11-stjernfall, som, under för- utsättning att stjernfallen voro till lika antal fördelta öfver hela himlahvalfvet, skulle utgöra 33 för hela hemisferen, eller 22 i timmen. Bland stjernfallen var ett med större glans än Venus och ett hvilket visade en våglik eller ormande rörelse.” ”Natten emellan den 13 och 14 November: Stjernklart från kl. 10' 30" ull 11' 45. Till observationsfält valdes den fjerde- del af himlen der de flesta stjernfall voro till förväntande, d. v. s. kring Stora Björnen och Lejonet. Under denna tid observerades 5 stjernfall, enligt hvilken måttstoek 20-bordt vara synliga öfver 5 hela hemisferen och alltså 16 i timmen. Derefter öfverdrogs himlen hastigt med moln och observationerna måste afbrytas till kl. 3' 30', då det åter hunnit blifvit temligen stjernklart.” ”Från kl. 3' 435 ull 413 betraktades 1 af hvalfvet åt Lejo- net, under hvilken tid 23 stjernfall bemärktes. Alltså blefve för hela hvalfvet 92, eller 184 i timmen.” ”Från kl. 415 till 4'30' observerades 1 af den Lejonets tecken motsatta delen af hvalfvet. Antalet af stjernfallen upp- gick till 9, som ger 36 öfver hela hvalfvet eller 144 i timmen.” ”Från kl. 4 30 till 5' 30: En person till mig obser- verade nu samma synfält, som mellan kl. 3'453' och 4' 15 be- traktades af mig ensam. Stjernfallen råknades till 40. Alltså 160 i tummen.” ”Från kl. 5' 30' till 6 0': Samma synfält visade 15 stjern- fall, hvilket gåfve 120 i timmen för hela hvalfvet.” ”Natten emellan den 14 och 15 November: Från kl. 9 till 10' 30' lyste ett klart norrsken bakom och öfver en del af en molnbädd, som betäckte äfven Lejonets tecken. Från kl. 10' 30" till 11' 30" stjernklart. Synfält: en fjerdedel af hvalfvet åt Lejonet: Tre stjernfall syntes, hvilket gäfve 12 i timmen öfver hela hvalf- vet. Härunder inträffade det största och klaraste stjernfall, som dessa nätter observerats. Det gick från Stora Björnens stjern- fyrkant till Drakens hufvud. Detta, likasom en större mångd af de under dessa nätter observerade stjernfallen, lemnade efter sig en gnistrande, något dröjande svans eller eldqvast, olik den snabba eldstrimma, som stjernfallen vanligen bilda.” ”Af dessa observationer torde nu följande slutsatser kunna göras. Att stjernfallens antal var ovanligt är tydligt, då man er- inrar sig alt deras medelantal uppgifves af Benzenberg till 8 i timmen öfver hela hvalfvet. Dessutom år af mig uppgifvet att mitt synfält vanligen upptagit + af himmelen; men svårligen 6 torde man en längre tid kunna observera med nöjaktig fullstän- dighet en så vidstråckt rymd. Vida sannolikare är, att det ut- gjorde blott en sjettedel, eller högst en femtedel, af hvalfvet. Un- der denna förutsättning finge man för hela hvalfvet Natten emell. d. 12 o. 13 fr. 10' t. 11' 30 — 33 stjernfall el. 22 it. —— —— d. 13.0. 14 fr. 10'30 t. 1145 — 25 stjernfall el. 20 it. —— —— d. 13 0. 14 fr. 3' 45 t. 4 15 —115stjernfallel. 230 it. —— —— dd. 13 0. 14 fr. 4 15 1. 430 — 45 stjernfall el. 180 it. —— —— d. 13 0. 14 fr. 4 30/1. 5' 30 — 200 stjernfallel. 200it. —— —— d. 13 o. 14 fr. 5' 30 t. 6' 0 — 75 stjernfall el. 150 it. —— —— d. 140. 15 fr. 1030 t.11'30' — 15 stjernfall el. 15it. Enligt denna öfversigt begynte, såsom man redan flerstädes fö- regående år observerat, antalet af stjernfall ovanligen ökas natten emellan den 13 och 14 Nov. efter midnatt. Från kl. 3' 45" till 5' 30 skulle, enligt ofvanstående beräkning, medeltalet af stjern- fall hafva utgjort ungefär 200 i t., efter hvilken tid deras antal lika hastigt aftog som det tilltagit. Dock bör märkas att månens vå- xande sken, en lätt morgondimma och det första spåret af gry- ning förtog allt mer och mer stjernornas glans från kl. 5' 30" till 6'0', så att det är troligt att flere stjernfall ej mera kunde observeras. Stjernfallens maximum tyckes dock hafva inträffat från 3'45' till 4 15'; ty deras antal var då bestämdt större än från 4' 30' till 5' 30. Under den förra tidsafdelningen syntes äfven, utom de uppgifna 23, troligen ännu tvenne; ehuru de så- som osäkert observerade uteslutits från antalet. Detta bekräftas deraf att under den sednare tidsafdelningen, då tvenne gemen- samt observerade synfältet, förekommo 5 stjernfall, som ej af begge varseblefvos.” ”Med allt detta finner man att fenomenet detta år, ehuru obestridligt, dock ej visat sig, åtminstone öfver vår horisont, i sin fulla prakt, sådant det några gånger förut annorstädes ob- serverats. Äfven voro stjernfallen i allmänhet svaga till sitt - i sken, och beskrefvo banor af få grader. Troligtvis har således denna gång största antalet af de förbifarande kroppar, som anses förorsaka stjernfallen, ej hunnit inom jordens atmosfer, så att de kunnat antändas och lysa. — Att för öfrigt nästan alla stjernfall utan undantag utgingo i riktningar som sammanstötte i Lejonets konstellation, behöfver knappt nämnas. Då denna visar sig hos oss temligen lågt på himlen, så återstår den möjlighet att feno- menet i de nordliga länderna visar sig svagare än 1 de sydliga. För framtida observationer blir detta en vigtig omständighet att afgöra; emedan derigenom stjernfallens kosmiska ursprung skulle bekräftas. Bland stjernfallen fästade tvenne specielt min uppmärk- samhet. De syntes liktidigt och deras banor voro parallela samt ungefär 5 grader skilda från hvarandra. De försvunno åter lik- tidigt, och det så, att den glänsande strimma, som den enas bana bildade, börjades och slutades litet lägre än den andras, d. v. s. ungefär som de motstående sidorna 1 en rhomboid (=>. Är väl denna likstämmighet tillfällig eller stodo begge dessa stjernfall i någon närmare förbindelse sig emellan än de öfriga? Kunde man redan antaga att sjernfallen, såsom man förmo- dar, äro förorsakade af små planeter, så vore man äfven nästan frestad att tro det dessa begge stjernfall stodo i samma förhål- lande sig emellan, som ett par dubbelstjernor, eller jorden och månen.” ; ”Att ett klart, ehuru ej högt, Norrsken natten mellan den 14 och 15 Nov. inträffade, bör så mycket hellre anmärkas, som förlidet år och kanske således äfven detta, magnetiska observa- tioner blifvit anställda för att utröna, huruvida något samman- hang mellan stjernfallen och magnetnålens missvisning kunde "vara förhanden. De deklinations-förändringar detta norrsken så- kert föranledt hos magnetnålarna, kunna nemligen lått på orter der det ej var synligt föranleda till förhastade slutsatser om ett samband. mellan stjernfallen och nämnda deklinations-oscillationer.” Vid sammanträdet den 3 December framställde äfven Pro- fessoren af Schultén Nyttan af en särskild gradering å de qvicksilfver-thermometrar, som användas till anställande af den bekanta temperatur-korrektionen vid brånvinsprofning. Den föreslagna graderingen består deruti, att den punkt af ther- mometerskalan, som motsvarar + 20” Cels., betecknas med 0, och hvar sjunde centesimalgrad ifrån denna nollpunkt, så väl uppåt som nedåt, successift utmärkes med 1, 2, 3 etc. En så- lunda graderad Thermometer, nedsänkt i bränvin jemte Profva- ren, utvisar omedelbart, genom sitt gradtal, den nödiga tillök- ningen eller minskningen i den observerade profvaregraden, då man fäster uppmärksamhet dervid, att de thermometergrader som äro under nollpunkten verka tillökning, och de andra deremot förminskning. Riktigheten af detta enkla sätt att korri- gera profvaregraderna ådagalägges af följande tabell, deruti öfre talet i hvarje ruta uttrycker det rätta, medelst den bekanta hjelp- tabellen ”) erhållna, tillägget till motsvarande observerade profva- regrad, och undre talet det tillägg dertill, som vid samma tem- peratur erhålles genom ifrågavarande gradering. +) Se 3:dje Delen af Berzelii Kemi, Tab. IV. | 3e Observerade Thermometergrader. 3 | 22 4 6 BN IG LOTTE 4618 NG 4 8 si BNP Ia 13 TN Oj | 0,5 17 0;2"1 2,9 | 2,6 | 231 2,0 | 1,7 | 1,4 11511 059: 0,6 | 0,3 | 7 2;7 1255 2 jo, der Lj4rnnrdgäll OO 0,2 | SKYE Era AR ES [RRD Led dö 8 HR i 1 AL 4 ITA 9 0 BYN 0 ES 6 AJ (EE SAR [TOS IEND JT Fi PR 9 rr 871 (ög IG AIN 0 Ir a 0 HEST TO EES 2595 | 23623 20 4 | 1,1 | 0,9 | 0,6 | 0,3 | 5 2590 E 252 Ae 20 Liszts £52 105106 10,3 200256 053002 ESA FL ER a 0 ES sm tejn2 0) |mn id be rna | | 44020 3,6 [23 KD The a 0 OR LÖR 2 [a HR EE ED | SRA a a lr Ta IR EE OT 0 6 -” Fars [| 3 | 3501 || 257 204 |) 21 SSK SN 52 8 ORO ON 2,50) 2561 2535 | OA NAN ELST N O;9NR 06 OR 2 3:00 27 dr ESS Isar 1 0591 050 i CHI Sr STEL ERE re KARE SA NN 1 JMF RR AE 00 Sd 226230 200 Za 14 ET 0:91 056 RN 0 IE350R (E2570 240 2,00 LZ 4 TAN KROSSA EOS 02 25001 22561 | 253) 2250, | ES TNENARLE) 0397) 20561 1.053 | I I 10 De öfre och undre talen i denna tabell öfverensståmma, såsom man ser, ofta helt och hållet, och, der skillnader finnas, uppgå dessa endast till ,';, sällan ;2,, profvaregrad, samt kunna således anses icke öfverstiga de oundvikliga observationsfelen i dessa grader. Genom denna i alla vanliga fall tillräckligt noggranna me- thod att vid bränvinsprofningen intaga temperatur-korrektionen, vinnes i synnerhet den fördel, att denna nödiga korrektion, på hvilken mindre kunnige personer hittills icke förstått sig, torde kunna komma i allmännare bruk, till större reda och såkerhet vid bränvinshandeln, så mycket mera som den föreslagna grade- ringen är af den beskaffenhet, att de thermometrar, som förses med endast denna, måste blifva billigare till priset och lättare begagnade af den mindre kunnige, än de vanliga i centesimal- grader indelade. Årssammanträdet 18329. (Finl. Allm. Tidn. för d. 6 Majis. år.) Den 29 April, Hans Kejserliga Höghet Thronföl- jaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NicoLaAJeWiTsScH's Födelsedag, firade Finska Vetenskaps-Societeten, i enlighet med dess stadgar, sin Års- och Högtidsdag. Sedan sam- manträdet blifvit öppnadt med några ord af Ordföranden Profes- soren Hällström, samt Årsberättelsen uppläst af Sekreteraren Professoren af Schultén, hölls af Professoren Nervander ett Minnestal öfver Societetens den 11 nästföreg. Januarii med döden afgångne ledamot Chemie Professoren von Bonsdorff, hvarefter en ledamot af hvarje Sektion inom Societeten föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Professoren Hällström en afhandling under titel: Klimater, bedömde efter islossningstider, Professoren Sahlberg Några anmärkningar om en utmärkt sällsynt insekt: Xylophagus Maculatus och Professoren Nord- ström en Teckning af de äldre Nordiska Pattiglagarnes huf- vudmomenter. — Årsberättelsen lydde som följer: ”Ibland de orsaker, hvilka kraftigt bidragit att bringa ye- tenskaperna till den höjd hvarpå de sig nu befinna, intaga de så kalla Lårda Samfunden, eller Vetenskapliga Föreningarne, otvif- velaktigt ett utmärkt rum. Den välgörande inflytelse dessa in- rättningar både hittills haft och allt framgent måste yttra på ve- tenskapernas fortgående utveckling, är till den grad afgjord och otvifvelaktig, att ett utförligare ådagalåggande deraf med skäl kan anses öfverHödigt. Utan att i detta afseende åberopa erfarenhe- ten, hvars vittnesbörd på det mest öfvertygande sätt bekräftar denna sanning, åtnöje vi oss med den anmärkning, att vetandets 12 och upplysningens sak, liksom hvarje annan, måste verksammast befordras genom en ändamålsenlig förening af fleres krafter, helst en sådan, såsom lätt kunde bevisas, i detta fall blir särdeles eg- nad att så utom som inom sig till verksamhet väcka nya, eljest möjligen för alltid slumrande, krafter till befordrande af dess vigtiga ändamål. Vid ett sådant förhållande kan det i san- ning anses hafva utgjort en verklig brist för Finland att så långe hafva saknat ett vetenskapligt samfund af allmännare omfattning, — en brist, så mycket känbarare, som, å ena sidan, vetenska- pernas framsteg å andra orter måste föröka behofvet af en lifli- gare dem egnad verksamhet åfven hos oss, och, å den andra, vårt lands afskilda läge icke medgifvér dess vetenskapsidkare den jemna och oafbrutna förbindelse med andra länders, som för vin- nandet af ett sådant ändamål vore nödvändig. Ledde af dessa åsigter, förenade sig för något mer än elt år sedan åtskillige i Helsingfors bosatte vetenskapsidkare till bil- dande af detta Samfund. Sedan desse vetenskapsmän, hvilka voro Kammar-Rådet och Ridd. Doktor von Bonsdorff, Professoren och Ridd. von Bonsdorff, General-Direktören och Ridd. Doktor von Haartman, Professoren och Ordens-Ledam. Doktor Hällström, Professoren Doktor Il moni, Professoren och Ridd: Doktor Lagus, Professoren och Bidd. Linsén, Professoren Nervander, Öfver-Intendenten och Ridd. Nordenskiöld, Professoren Nordström, Kollegii-Rådet och Ridd. Pipping, Professoren Rein, Professoren och Ridd. Doktor Sahlberg, Professoren och Ridd. af Schultén och Professoren och Ridd. Doktor Ursin, 13 uti några preliminära sammanträden uppgjort ew Förslag till pro- visoriska Stadgar för den tillämnade Föreningen, ansågo de för sin första pligt, att hos HANS MasesTÄT KEJSAREN, Veten- skapernes Hö ge Beskyddare, i underdånighet anmäla sitt fö- retag, och till dess verkställande utbedja sig HANS MAJESTÄTS Nådiga tillstånd. I anledning häraf täcktes Hans KEJSER- LIGA MAJESTÄT under den 14 (26) April förlidet år i Nå- der bifalla till stiftandet af detta Vetenskapliga Samfund, un- der namn af Finska Vetenskaps-Societeten, samt den 21 i nästföljande månad detsamma i Nåder meddela ofvannåämnde pro- visoriska Stadgar jemte Nådigt Stadfästelse-Bref, deruti Societeten försåkras om HANS KEJSERLIGA MaseSTÄTS Höga hågn. Då, i grund af denna Nådiga stadfästelse, Finska Veten- skaps-Societeten kunde träda i verksamhet, hölls dess första sammanträde den 28 Moaji förlidet år, dervid, på sätt Stadgarna bjuda, Societeten utsåg sin Ordförande och Vice Ordförande för första året, samt sin ständige Secreterare. Den första af dessa befattningar uppdrogs åt Professoren Doktor Hällström, den andra åt Professoren Doktor Sahlberg och den tredje åt Professoren af Schultén. Vetenskaps-Societetens ordinarie Ledamöter, hvilka till en början voro Femton, hafva under detta Societetens första år blif- vit ökade med Fem nya, invalde i den ordning stadgarna före- skrifva , nemligen Guvernören och Ridd. Grefve Mannerheim, Professoren Doktor af Tengström, Bergs-Kommissarien Hartwall, Kollegii-Rådet och Ridd. Sjögren och Provincial-Läkaren Doktor Lönnrot, af hvilka de tvenne förstnämnde kallades till Ledamöter den 19 November förlidet år, och de trenne öfrige den 8 April. Men om, å ena sidan, Societeten fått fågna sig af flere tillkomne skicklige 14 medarbetare, har, å den andra, en lika oförmodad som betydlig förlust vederfarits henne genom dess förtjenstfulle Ledamots, Che- mig Professoren von Bonsdorits den 11 Januarii detta år timade dödsfall. Den häådangångnes vidtbekanta förtjeunster af sin vetenskap, hans varma nit för upplysning och vetenskaplig forskning i allmänhet och det lifliga deltagaude han i synnerhet egnade detta Samfund, hvilket hoppades i honom erhålla en af sina verksammaste medlemmar, göra denna förlust för Societeten särdeles smärtsam. De vetenskapliga meddelanden Societeten under dess första år fått emottaga, äro följande: Vid sammanträdet den 5 November förlidet år meddelade Professoren Hällström Societeten de resultater han, me- delst beräkning efter sannolikhetsgrunder, härledt af de sed- naste årens i St. Petersburg gjorda magnetiska observatio- ner. Då dessa resultater, af hvilka en vetenskapsman i St. Pe- tersburg enskildt erhållit del, sedermera blifvit uti 5:te Tomen N:o 4 af den utaf Petersburgska Vetenskaps-Akademien utgifna Bulletin Scientifigue införda och der med några anmärkningar beledsagade, uppläste, vid Societetens sammankomst den 4 sistl. Mars, bemälde Professor, i sammanhang härmed, en ytterligare uppsats, hvilken innehöll dels allmänna betraktelser öfver proba- bilitets-råkningens användning till erhållande af resultater ur ex- periment-serier, dels särskilda anmärkningar öfver dessa grunders tillämpande till ofvannämnde Petersburgska observationer, hvartill Professoren tillagt en beräkning, som ådagalägger, att, ehuru äldre magnetiska observations-serier enhälligt visa allenast enkelt maximum och minimum i den magnetiska deklinationen inom dygnet, de nyaste uti Freiberg gjorda iakttagelser, lika med dem i St. Petersburg, dock tydligen röja en dubbel sådan period hvarje dygn. — I sessionen den 8 April meddelade Professo- 15 ren Hällström Societeten en afhandling under titel: Samti- digheten af lika luftförhållande på skilda orter”). I detta arbete ådagalägges genom grafiska konstruktioner af ett stort antal observationer på särskilda punkter af jordytan, att en bestämd " öfverensstämmelse äger rum emellan Barometerförån- dringarne på långt ifrån hvarandra skilda orter. De begagnade observationerna sträcka sig i vester och öster ifrån London till Sitka, öfver St. Petersburg, Helsingfors och flere andra mellan- punkter, emellan 55 och 65 graders latitud, samt i norr och söder ifrån Stockholm till Rom, för orter under icke mycket skilda meridianer, och leda till det intressanta resultat, att pe- rioderna af de högsta och lägsta barometerstånden å hvarje ort framskrida ifrån vester åt öster öfver hela verldsdelar med en hastighet af omkring 10 geografiska mil i timmen, samt dervid väl åt norr och söder något förändras, men så småningom, att de i den riktningen äro gemensamma för en hel verldsdel. -- Slu- teligen har Professoren Hällström den 25 April för Societe- ten föredragit ett arbete under titel: Klimatförändringar be- dömde efter islossningstider ”), hvilket, efter beräkning medelst minsta qvadrat-methoden af 118 års observationer öfver isloss- ningstiderna i St. Petersburg, 61 års i Åbo och 82 års i Wes- terås, lemnar det resultat att sannolikaste tiden för islossningen och dermed sammanhängande vårens början inom ett fortgående sekel fördröjes med 2 dygn i St. Petersburg och med 13 i Wes- terås, men deremot påskyndas med 9 dygn i Åbo. Detta, så- som det tyckes, oförmodade resultat härleder Författaren, hvad den fördröjda islossningen beträffar, af skogarnas uthuggning, hvarigenom vårarna blifvit torrare; men till den påskyndade an- ) Variationum pressionis Almosphare terrestris in locis longe a se di- stantibus concordantium examen (Tom.l, s. 1). ?) Specimina mutati currente sceculo temporis, quo glacies fluminum an- nue dissolute sunt (T.I, s. 129). 16 ser han sig icke kunna framstålla nöjaktig orsak, innan han hun- uit nogare granska de i Åbo anstälda meteorologiska observatio- ner under sistförflutna sekel, och jemföra resultaterna deraf med hvad nutidens erfarenhet berättigar att antaga. Professoren Ilmoni föredrog i Societetens session den 4 Mars en Epidemiologisk iakttagelse i afseende å Koleran”), med- delad af den bekante Sicilianske naturforskaren Mario Gem- mellaro i Nicolosi uti en skrifvelse af den 8 Maji sistlidet år. Enligt denna uppgift hemsöktes mest alla orter på Sicilien, äf- ven de höglåndare eller bergstrakterna, af koleran, då denna farsot der rasade under sommaren och hösten 1837, men ett märkvärdigt undantag härifrån utgjordes af den lilla staden Ni- colosi, vid foten af Etna, och hela den öfversta delen af vul- kanens södra sluttning, dit Nicolosi hörer, emedan denna trakt blef fullkomligen fredad, oaktadt all kommunikation med de näst intill belägna härjade orterna. Såsom förklaringsgrund till denna egenhet i sjukdomens framfart, uppgifver Gemmellaro det faktum, att, under den tid koleran hemsökte de östra delarna af Sicilien, en oupphörligt herrskande nordanvind dref de då ym- nigt frambrytande vulkaniska rökmassorna närmast och tätast öf- verom den af farsoten skonade delen af /Etnaiska södra bergs- wakten, och att, der denna rökregion åt begge sidor upphörde, kolerans härjningar vidtogo. Denna isolerade iakttagelse leder väl ånnu icke till någon säker erfarenhet, huruvida vulkaners rök motverkar ifrågavarande farsot, men den synes likväl för- tjena uppmärksamhet. — Vid sammanträdet den 8 April medde- lade bemålde Professor äfven Societeten tvenne bidrag till Aca- lephernas naturalhistoria, det förra Orm en sannolikt ännu icke beskrifven Acalephe-art ”), hvilken Professoren observerat i Adria- 4) Misceller om Vulkanen Etna (T.1, s. 749). s) Om en Medus&-art i Adriatiska hafvet (T.MWU, s. 761). 17 tiska hafvet i trakten af Trieste, det sednare om Acalephernas förekommande i Finska Östersjö-skärgården, hvaraf synes alt det enda här befintliga species af detta djur, eller Linnés Me- dusa Aurita, inskränker sig nästan helt och hållet till den syd- vestra delen af vår skärgård, samt att de nya individerna deraf alstras hvarje sommar, icke utvid hafvet, utan i det inre af skär- Oo gården. Af Guvernören Grefve Mannerheim har Societeten fått emottaga beskrifning på ett nytt species af insektslägtet P/y- sodactylus, hvilket han kallat Physodactylus Besckit, jemte an- märkningar så väl om den plats detta slägte bör intaga i Ko- leopter-systemet, som ock om den enda deraf förut kända, af Fischer beskrifna, arten Physodactylus Itenningii”). Vid Societetens sammanträde den 3 December sistlidet år föredrog Professoren Nervander de iakttagelser af Stjernfall han varit i tillfälle att anställa nätterna emellan den 12 och 135 November förlidet år, hvaraf visade sig -att dessa till ojemförligt större antal än vanligt förekommo natten emellan den 13 och 14 November. Detta lika intressanta som ännu outredda fenomen är härigenom beståmdt konstateradt äfven för vår synkrets, och dessa Professoren Nervanders observationer erhålla ett ökadt värde derigenom, att mulen våderlek och andra orsaker, efter hvad det synes, förlidet år på flere andra ställen lade hinder i vägen för nämnde iakttagelser. — I Societetens session den 4 Februarii har bemälde Professor äfven meddelat Societeten några preliminära notiser om resultaterna af en undersökning an- gående Magnetiska Deklinationens dagliga variation. ) Denna athandling, som meddelades Societeten den 25 April, är införd i akterna under titel: Description d'une nouvelle espeéce du genre Phy- svodactylus (T.I, s.93)- 3 18 Uti en den 25 April Societeten meddelad afhandling om Tantalitens förekommande i Finland, jemte undersökning om dess kristallform”), har Öfver-Intendenten Nordenskiöld åda- galagt att detta sällsynta mineral, hvari Tantal-metallen i början af detta århundrade blef upptäckt, förekommer icke blott i Ki- mito socken, utan ock under de sednare åren funnits i Finland på ej mindre ån sex särskilta orter, nemligen i Kuortane soc- ken, å tre olika ställen af Tammela socken samt i Pojo och Somero socknar. | Vid Societetens sammankomst den 4 Mars uppläste Profes- soren Nordström en uppsats angående Svenska Kyrkans or- ganisation och friheter under Katholska tiden, hvilken, såsom tillhörande ett större, ärinu ej utgifvet, arbete, kommer att jemte detta offentliggöras. Professoren Sahlberg meddelade Societeten vid samman- trädet den 4 Mars en beskrifning öfver tre å Flåne Nygård i Pöyttis socken funna, ännu ej beskrifna, arter af insektslåg- tet. Cicada”), och har bemålde Professor äfven den 25 April inlemnat en annan uppsats, innehållande några anmärkningar om en utmärkt sållsynt tvåvingad fluga: Xylophagus macula- tus ?), beträffande nemligen dess hemvist och den plats der den undergår sina metamorfoser. Societetens Sekreterare har meddelat henne några ibland dess Faders, framlidne Verkl. Stats-Rådet af Schulténs, efter- lemnade papper funna beskrifningar öfver äldre, vid Östersjöns kuster anbragta, vattenmärken, jemte anteckningar öfver derå tid efter annan gjorda uppmätningar. Dessa märken, som äro till antalet 9, datera sig ifrån åren 1697, 1700, 1731, 1749, 1751, ) Quelques remarques sur la VTantalite in Finlande, et recherches sur sa cristallisation (Tom.l, s. 119). ?) Cicade tres nove FPFennice (T.I, s. 85). ”) Några anmärkningar om Xylophagus Maculatus (T.1, s. 163). 19 1754, 1755, 1756 och 1774, och de derå anstälda uppmälnin- gar, hvilka till det mesta skett mot slutet af sistförflutna sekel, ådagalågga att vattenminskningen omkring Bottniska Vikens ku- ster det sista århundradet varit temligen lika öfverallt och ut- gjort ungelär 4 fot. — Vid Societetens sammanträde den 3 De- cember fästade bhemälde Ikdamot hennes uppmärksamhet på myt- tan af en särskild gradering å de Quicksilfver- Thermome- trar, som användas vid Brånvinsprofning. Genom denna gradering blir den hittills begagnade hjelp-tabellen öfverHlödig, emedan thermometergraden omedelbart angifver den nödiga till- ökningen eller minskningen i den observerade profvaregraden, och temperatur-korreetionen vid bränvinsprofning, på hvilken mindre kunnige personer hittills icke förstått sig, synes kunna hårigenom komma i allmännare bruk, till större såkerhet och reda vid bränvinshandeln. — Den 5 Nov., 4 Febr., 8 och 25 April har samma Ledamot af Societeten dessutom föredragit 4 af honom författade afhandlingar, deraf en innehåller en förbått- ring af den hittills begagnade methoden att beräkna en sida i en plan triangel, af de tvenne öfriga och deras mellanliggande vinkel såsom gifna "”); en annan framställer en strängare geome- trisk utveckling af solida vinklars egenskaper, än den hvar- med man sig hittills åtnöjt ”); en tredje har till föremål att full- ständigare ån Nittills grunda den Algebraiska Kalkylens gil- tighet, i det afseende nemligen, att denna kalkyls reglor, som hårtills blifvit härledda endast under förutsättning att de alge- braiska bokstäfverna beteckna hela tal eller bråk, i denna af- handling bevisas äfven för det fall, att dessa bokstäfver före- ställa irrationella tal”); och den fjerde är egnad åt en strängt 22) Se föregående not?) ") Memoire sur la theorie ggoméetrique des angles solides (T.I, s. 101). x) Memoire sur les principes fondamentaux de & Algébre (T.I, s. 31). 20 vetenskaplig framställning af Differential-Kalkylens grun- der). Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva den 4 Febr. och 8 April tvenne uppsatser blifvit för Societeten föredragna. Den ena är af Docens i Mathematiken Lektor Borenius och bar till föremål en för begynnares behof afpassad härledning af de beqvåämaste formler för beråkningen af en plan trian- gels vinklar af dess sidor såsom gifna. Denna lilla uppsats kommer att erhålla ett rum i Societetens akter”). Den andra är af Medicine Licentiaten Crusell, och innehåller ett för- slag vill Galvanismens användande emot Uretral-strikturer. Föregående öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens verk- samhet under dess nyss förflutna första år, ådagalägger att So- cieteten derunder emottagit 21 vetenskapliga meddelanden, deri- bland flere torde komma att offentliggöras så snart sådant för Societeten, i ekonomiskt hänseende, blir möjligt.” ») Considérations sur la maniére la plus consvenable d'établir les principes du Calcul Differentiel (T. I, s. 413). ”) Deductio tironum usui accommodata formularum commodissimarum ad computandos angulos trianguli rectilinei ex datis ejus lateribus (T.1, s. 159): ÄArssammantriädet 1840. (Finl. Allm. Tidn. för d. 6 Majis. år.) 6 29 April firade Fiuska Vetenskaps-Societeten, i enlighet med dess stadgar, sin andra Års- och Högtidsdag. Sedan Ordfö- randen, Professoren Sahlberg, underrättat de för tillfället sam- lade åhörarne om sammankomstens ändamål, upplästes af Sekre- teraren en berättelse om det förflutna årets arbeten jemte annat som derunder inträffat af vigt för Societeten, hvarefter eu Leda- mot af hvarje Sektion föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Professoren Linsén en afhandling öfver Naturbetraktelsens förhållande till Historien, Professoren Nervander en uppsats om Spftningen af de sednaste forskningar angående Jordmag- netismen, och Professoren Sahlberg: Några allmänna an- märkningar om djurens instinkter. — Åvsberäåttelsen var följande: ”Vid en återblick på det som närmast rört Finska Veten- skaps-Societeten under dess nu förflutna andra år, bör vår upp- märksamhet framför allt fästas vid eu för Societeten särdeles vigtigt vedermäle af Hans KEJSERLiIGA MAJESTÄTS Nåd. På underdånig framställning af Herr Minister Stats-5Se- kreteraren för Finland, angående denna Societets behof af något anslag af allmänna medel, hvarigenom henne kunde beredas utväg att ifrån trycket utgifva vetenskapliga arbeten, har Hans KEJSERLIGA MAJESTÄT täckts, under den 23 Ok- tober sistlidet år, i Nåder bevilja Societeten en summa af Ett Tusende Femhundrade Rubel Banko Assignationer om året, att, räknadt ifrån och med detta år, af Finska statsmedlen utgå. Lifvad af underdånig tacksamhet för denna Hans KEJSER- LIGA MasJesTtTÄrTs Nåd, — et förnyadt vedermåäle af vår 22 HöcGE MONARKS aldrig hvilande omsorg för befordrandet af sann upplysning inom Dess vidsträckta Bike, — hämtar Finska Vetenskaps-Societeten deraf den kraftigaste uppmuntran till nya, allvarliga ansträngningar för dess vigtiga syftemål. Sedan, i följd af förenämnde Nådiga understöd, Veten- skaps-Societeten kunnat företaga utgifvandet af dess Akter, har, efter nödiga förberedande atgärder, dessas tryckning begynt och härtills så vida fortgålt, att 18:de arket är under sättning. Det till en början utkommande första Häftet, hvilket blir emellan 20 och 30 ark, torde före sommaren lemna pressen, och kom- mer tryckningen att i höst återbörjas samt oafbrutet fortsättas tills akternas första Band ifrån trycket utkommit. Med Vetenskaps-Societetens Embetsmån har, sedan sista Års- och Högtidsdag, det ombyte inträffat, att dåvarande Vice Ordföranden Professoren Sahlberg enligt stadgarnes föreskrift den 29 April förlidet år tillträdde Ordförandeskapet, och, i dess ställe, Kollegii-Rådet Pipping samma dag utsågs till Vice Ord- förande. Societetens ordinarie Ledamöter, hvilka vid sista årssam- mantrådet voro Nitton, hafva under det förflutna året blifvit ökade med En, nemligen Docens i Mathematiken vid Kejserl. Alexan- ders-Universitetet Lektor Borenius, hvilken den 11 Nov. sist- lidet år blef till ledamot invald. De vetenskapliga föredragningar, hvilka sedan sista årsberät- telsens afgifvande ägt rum inom Societeten, äro följande: Vid årsfesten sistlidet år uppläste Professoren Hällström ett utdrag ur dess den 25 April s. år föredragna arbete: Kli- matförändringar, bedömde efter islossningstider; och den 13 Maji förärade 'bemälde Professor Societeten ett af dess Broder, framlidne Öfverste-Lieutenanten Hällström, för längre tid se- dan författadt arbete under titel: Triangelmäåtning ifrån Åbo, 23 öfver Åland, till Stacksten, förrättad af Jacob Gadolin, ut- räknad af Carl Peter Hällström. Sismämnde afhaudling, som ådagalägger, alt Biskop Gadolins i medlet af sistlidet århun- drade verkstälda, länge nästan bortglömda, mätning ännu för- tjenar uppmärksamhet för dess ovanliga noggrannhet, har utgjort en för Societeten al flere skäl välkommen gåfva. — I sessionen den 3 Junii underrättade Prof. Hällström Societeten, att han för någon tid sedan erhållit i uppdrag af Kejserl. Vetenskaps- Akademien i S:t Petersburg att redigera de Barometer-, Sympie- zometer- och 'Thermometer-observationer, som dåvarande Kapten- Löjtnanten, numera Kaptenen af 1:sta Rangen von Schantz under dess åren 1834, 1835 och 1836 förrättade resa kring jor- den anställt, af hvilken redaktion Professoren äfven meddelade några resultater, utdragua ur den afhandling, hvilken skulle i detta ämne till Kejserl. Vetenskaps-Akademien öfverlemnas. — Vid sammanträdet den 3 Febr. afgaf Prof. Hällström bhe- rättelse om ett tll sina verkningar märkligt Åskslag, som den 17 Julii förlidet år inträffat å Kourla säteri 1 Vichtis Socken. Slaget hade träffat ett invid gården våxande pilträd, hvars stam, af en half alns tjocklek, blifvit till hela sin längd i tu klufven, såsom tydligen syntes af den orsak, att den genomborrats med ett hål af 3 tums diameter, så slätt och jemt som det kunnat af en borr åstadkommas. Likheten emellan detta hål och det som bildas då ett elektriskt slag genomtränger en pappskifva, var derjemte påtaglig genom de spår af en utåt drifvande kraft, som dess kanter å begge sidor företedde. — Vid sammankomsten den 6 April föredrog Professoren en afhandling om Klimatet i Helsingfors, efter 11 års observationer”), hvilket arbete ibland annat ådagalägger, att dygnets minsta värme inträffar emellan 5) Clima Helsingforsice, ex observationibus undecim annorum erutum (T.I1, sbt77). 24 kl. 22 och 41 f. m., tidigare om sommaren och senare om vin- tern, samt således icke alltid kort före soluppgången såsom hit- tills varit antaget; alt dygnets största värme infaller emellan kl. 12 och 21 e. m., tidigare om vintern och senare om sommaren; all årets medelvärme i Helsingfors är + 3y'g centesimalgrader, eller 1,', grad mindre än i Abo och 3 grad större ån i S:t Peters- burg; att största värmen i Helsingfors varit emellan + 234 och + 301 centes. grader, och största kölden emellan — 22 och — 30 cent. grader; samt att största kölden här i allmänhet motsvarar den 24 Januarii, största värmen den 16 Julii och årets medel- värme den 30 April och 24 Oktober. TIfrågavarande afhandling innehåller derjemte en Tabell, ämnad att intagas i årliga Kalen- dern, öfver den värmegrad man sannolikast kan vänta såsom minst, störst och i medeltal för hvar 10:de dag i hvarje månad. — BSluteligen har Prof. Hällström den 25 April till Societe- ten inlemnat Beräkningar af thermometer-observationer, som blifvit anställde nästan alla timmar under flere år i Madras, Rio-Janeiro, Plymouth, Salzuflen, Apenraade, Boothia, Carisch- Pfort och Matotsehkin-Schar"), uti hvilket arbete allmänna formler: blifvit genom probabilitets-räkning härledda för dessa or- ters medeltemperaturer under hvarje timme af dygnet i hvar och en af årets månader. Professoren Ilmoni föredrog vid Societetens sammanträde den 6 April ett Bidrag till Phytozoernas naturalhistoria, iwm- nehållande en kort beskrifning på ett eget slags Sjöpolyp af sfe- roidisk form, gelatinös massa med centralkavitet, tydliga vital- fenomener, m. m., hvilken Professoren haft tillfälle att observera invid Livorno år 1829. Beskrifningen förtydligades genom en teckning. 15) Observationum thermometricarum in Madras, RBio-Janeiro , Plymouth, Salzuften, Apenroa, Boothia, Porta-Carica et Matotschkin-Schar per omnes fere horas anni institutarum, computus (T.1, s. 203). 25 Professoren Nervander har vid flere Societelens sam- manträden anställt experimenter med nyare fysiska apparater, så- som /Kebers Magneto-elektriska Apparat, en Modell till Jaco- bis Blektro-magnetiska drifhjul, ett Instrument till förstorande af Magnetiska Inklinationens variationer, en Apparat till an- ställande af flere slags Magnetiska observationer på resor, m. m. -— Vid Societetens sammankomst den 14 Oktober framställde hemälde Professor ett förslag tll Sjelfregistrerande Barome- trar, Thermometrar och Psychrometrar, grundadt på använd- ning af för ljuset känsligt papper, som af ett urverk vore satt i sakta rörelse och hvarpå qvicksilfver-kolumnens höjd skulle till- kännagilvas af en invid instrumentet anbragt Argands lampa, hvilken skulle svärta den del af papperet, som vore öfverom qvicksilfret. Då Professoren ej varit i ullfålle att praktiskt ut- föra denna idé, och således icke vore säker om dess anväåndbar- het, ansåg han sig så mycket hellre böra underställa densamma Societetens bedömmande, som han derigenom skulle erhålla ledning för eget omdöme i denna fråga. Sedan Societeten öfver detta ämne inhämtat dess Mathematico-Fysiska Sektions utlå- tande, utföll hennes yttrande deröfver sålunda, att förslagets ut- förbarhet icke tyckes böra betviflas, så vidt det rörer Barome- trar och möjligen 'Thermometrar med större kaliber, så framt det vore afgjordt, hvilket hår ännu ej kunnat erfaras, att skenet af en Argands lampa år nog starkt, att kunna, i likhet med dags- ljuset, genom glas verka färgförändring på det fotogeniska pap- peret. — Vid sessionerna den 4 November och 9 December har Prof. Nervander 'derjemte meddelat Societeten 18 dagars ob- servatlioner med ofvannämnda Apparat till förstorande af Magne- tiska Inklinationens variationer, samt åtskilliga preliminära upp- gifter öfver temperaturens dagliga förhållande å orter, hvarest ob- servationer blifvit under en längre tid en gång i timmen an- 4 26 stälda, till hvilket sednare meddelande han uppgaf sig hafva er- hållit anledning af förrättade undersökningar öfver en förmodad analogi emellan de så kallade oregelbundna undulationerna i Magnetiska Deklinationens och Temperaturens dagliga gång. Vid sammanträdet den 2 Martii meddelade Öfver-Intenden- ten Nordenskiöld Societeten utdrag af en skrifvelse ifrån Baron Berzelius i Stockholm af den 4 Febr. detta år, inne- hållande, ibland annat, uppgift af en ny method att verificera Manganens oxidations-tillstånd, äfvensom underrättelse derom, att Epidoten befunnits tennhaltig. — Societeten har derjemte af Öfver- Intendenten Nordenskiöld emottagit 3:ne uppsatser under tit- lar: Beskrifning af Gigantolith ifrån Tammela socken "), — Be- skrifning af Xenolith, ett nytt mineral") — och Beskrifning af en ovanligt stor Jättegryta, samt några dermed sammanhän- gande fenomener”), deraf de 2:ne första föredrogos den 6 April, och den sista den 25 i samma månad. Ett af de mest öfverty- gande bevis på en forntida högre hafsyta ån den nårvarande lemna otvifvelaktigt de runda utslipningar i berg, som: få namn af jättegrytor och tydligen uppkommit: genom nötningen af större eller mindre stenar, hvilka af vågorna kringvridits och der- före, jemte det de: bildat en cirkelrund håla, sjelfva afrundats, Den håla af detta slag, som är föremålet för den sistnämnda uppsatsen, förtjenar uppmärksamhet så väl för silt isolerade låge, som siu ovanliga storlek. Den ligger på en holme kallad Sall- men, I mil sydost om: Porkala båk, på 33 alnars afstånd ifrån holmens norra strand, och blef om hösten 1838 tömd ifrån vat- ten och en mängd stenar, hvaraf den var fylld och hvaribland flera företedde en vacker platt-tryckt spheroidisk form. Hålans mynning år omkring 9 fot öfver hafsytans nuvarande medelhöjd; ») Description du Gigantholite (EST ESSan): ") Description du Xenolite, nouveau mineral (T:1, s. 373). DIV 27 och har i öster och vester 5 fots diameter, i norr och söder dT fots; sjelfva hålan är 153 fot djup och utvidgar sig nedåt ägg- formigt, så att, vid 10 fots djup, dess diameter i öster och vester är 8 fot, och i norr och söder 61 fot; i dess botten finnas tvenne ovala urgröpningar, skilda genom en mellanbalk om 11 fots höjd. En anmärkningsvärd omständighet i afseende å denna jättegryta är äfven den, att klippans beskaffenhet vid dess bräddar tillkän- nagifver alt den var fullt utbildad då den allmänna, af Prof. Säfström anmärkta, så kallade Rullstens-floden inträffade. — Öf- ver-Intendenten Nordenskiöld har slutligen för Societeten fö- retelt en af honom gjord förändring af Linds Anemometer, åm- nad att göra detta instrument mera användbart derigenom, alt det skulle genast antyda vindens medelhastighet: en förändring, som är fullkomligen analog med en af Öfver-Intendenten förut gjord förbättring af Siphon-Manometern. Professoren Nordström föredrog vid årsfesten förlidet år en Teckning af de äldre Nordiska Fattiglagarnas hufvud- monnenter. Professoren Sahlberg uppläste vid samma tillfälle ett ut- drag ur dess nyss förut meddelade uppsats om Xylophagus ma- culat.us, samt afgaf vid sammankomsten den 4 November en be- skrifning, förtydligad af en teckning, öfver den boning, som en arachnid, Mygale Fodiens, med särdeles omsorg och konst till- reder åt sig, hvilken beskrifning Professoren hämtat dels ifrån Entomologiska Societetens i Paris Annaler, dels ifrån uppgifter erhållna genom enskild korrespondans. — Bemälde Professor hav dessutom den 9 December till Societeten inlemnat beskrifning på Ett nytt species af insekt-slågtet Phytocoris ”), och den 6 April föredragit en uppsats, åtföljd af en kolorerad teckniug, öfver Tvenne nya species af insekt-slägtet Lebia. I den sed- 20) Nova species generis Phytocoris (Fallen), ex ordine Hemipterorum (T.I, s. 411). 28 nare sammankomsten meddelade Professoren tillika Societeten några uppgifter angående en Kontagiös konferv-bildning på Vatten- Salamandern, observerad af Doktor Hanover. Societetens Sekreterare har den 3 Juni, 14 Oktober, 4 November, 9 December och 25 April föredragit 6 dels kortare, dels utförligare, mathematiska uppsatser. Till de förra höra en Anmärkning rörande parallel-theorien och en Uppsats an- gående theorien om maxima och minima”), uti hvilken sed- nare han sökt ådagalägga, att de vanliga analytiska vilkoren för maxima och minima i vissa fall icke äro tillräckliga, och att all- männa theorien i detta ämne fordrar ännu ett, hvarvid uppmärk- samhet hittills icke varit fästad. Till de sednare kunna räknas en Uppsats angående kroklineers så kallade andra krökning; några Anmärkningar rörande geometriska proportionsläran; en Allmän bestämning af de lineer, som i hvarje punkt hafva en tangering af gifven grad med en linea af gifvet slag; och en Framställning af de grunder, hvarigenom sådana satser Geometrien, som till sitt innehåll icke bero af proportiona- litets-begreppet, men härtills blifvit endast med användning af detta begrepp bevisade, kunna oberoende af detsamma till sin sanning ådagaläggas. Af Lektor Borenius har Societeten den 14 Oktober emottagit en uppsats angående Bestämningen af den yta, hvil- ken tangeras af alla lineer af gifvet slag ”). Föregående korta framställning af Finska Vetenskaps-So- cietetens verksamhet under dess andra år visar att Societeten der- under emottagit omkring 30 vetenskapliga meddelanden, deribland flera komma att uti hennes akter offentliggöras.” 2) Note sur la theorie analytique des maxima et minima (T.I, s. 171). 2) Determinatio superficiei, intersectione continua omnium generis dati a nearum prodeuntis (T,I, s. 381). Arssammanträdet 1841. ( Finl. Allm. Tidn. för d. 5 Maji s. är.) Eken 29 April firade Finska Vetenskaps-Societeten, 1 vanlig ordning, sin Ars- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Societetens Ordförande, Kollegii-Rådet Pipping, med ett kort tal, deruti han, i anledning af den betydelsefulla dag, på hvilken Societeten med Nådig tillåtelse firar dess årshögtid, erinrade om det för vårt fådernesland särdeles vigtiga hägn vetenskaperna ät- njuta af Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, hvil- ken deraf lemnat Finland ett nytt, utmärkt vedermäle, då Han ej längesedan täckts Sjelf träda i utöfning af Kanslers-Embe- tet för landets Universitet. Societetens Sekreterare Professoren af Schultén uppläste derefter den vanliga Årsberåttelsen, och en Ledamot af hvarje Sektion inom Societeten höll ett veten- skapligt föredrag, dervid Professoren Nervander lemnade en mundtlig, af experimenter åtföljd, framställning af Galvanis- mens användande i techniskt afseende, Kollegii-Rådet Pip- ping uppläste ett Utkast till en historisk afhandling om Al- manachor och Kalendrar, författade och i tryck utgifne af Finnar, eller annars för Finland, samt i synnerhet på finska språket , och Professoren af Tengström en uppsats om Mon- strösa yttringar af bildningskraften hos fiskarne. — Årsberät- telsen var följande: ”Då Finska Vetenskaps-Societeten sednast firade sin Års- och Höglidsdag, yttrades, å Societetens vägnar, det hopp, alt första Häftet af hennes Akter, hvilkas tryckning genom Allernå- digst lemnadt understöd kunnat företagas och då hunnit till 18:de Arket, skulle till påföljande sommar lemna pressen. Detta 30 hopp har Societeten sett uppfylldt och derigenom njutit den dubbla tillfredsställelsen att, på en gång, träda i önskad förbin- delse med den lärda verlden, och för sin del lemna en, om än ringa, gård för den betydelsefulla Fest, som under sistförflutna sommar med så lifligt deltagande omfattades af vårt fosterland. Det nämnda Häftet, af omkring 26 ark, utkom i medlet af sist- lidne Julii månad, och kunde, i följe deraf, vid en af Societeten den 20:de i samma månad hållen offentlig sammankomst, utde- las till. de många Vetenskapernas gynnare och vänner, som un- der dessa minnesvärda dagar voro i Finlands Hufvudstad för- samlade. Societeten har sedermera haft twllfålle au ej allenast inom det stora Kejsare-Riket, utan äfven till Sverige, Tyskland , Frankrike och England, ytterligare sprida detta första, visserligen obetydliga, alster af dess verksamhet. Hvad fortsättningen af hennes akter beträffar, hafva sedan sistl. höst 27 ark deraf lem- nat pressen, hvarföre Societeten kan hoppas att till instundande Junii månad, då tryckningen för sommarn upphör, af dess Hand- lingar se utgifvet ett nytt Häfte, till omfång större än det föregående. Vetenskaps-Societetens Embetsmän hafva, sedan sista års- sammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ord- föranden, Kollegii-Rådet Pipping, enligt stadgarnas föreskrift omedelbart derefter tillträdde Ordförandeskapet, och, i dess ställe, Öfver-Intendenten Nordenskiöld utsågs till Vice Ordförande. Societetens Ordinarie Ledamöter, tillförene Tjugu, hafva under det förflutna året ökats med Tre, invalde på sätt stadgarna bjuda, nemligen Stats-Rådet och RBidd. Steven i Symtferopol, Professoren och Ridd. v. Nordmann i Odessa och Prosten i Wichtis samt Ordens-Ledam. Hipping, deraf de tvenne första utsågos till Ledamöter den 2 November förlidet år, och den sist- nämnde den 35 April. Följande vetenskapliga föredragningar hafva, sedan sista årsberäåttelsens afgifvande, inom Societeten ägt rum: 31 Vid sammanträdet den 20 Julii sistlidet år uppläste Pro- fessoren Hällström en afhandling om ZVindarnes förhållande i Finland ””), hvaruti ibland annat ådalägges att, i vårt land, ost- liga och vestliga vindar under årets lopp nästan uti lika mängd förekomma, hvilket ej är förhållandet i vestra. delen af Europa, eller sydligare i den östra, t. ex. i Moskwa, å hvilka orter de vestliga vindarna äro till den grad öfvervågande, att deras mängd under loppet af ett år anses vara till de ostligas, i förstnämnde del af vår verldsdel såsom 9: 5, och å sistnämnde ort såsom 3: 5. I samma arbete utredes ytterligare alt vindarna uti Fin- land i allmänhet äro, uuder vintern, sydliga med betydlig afvik- ning ål öster, men deremot om sommarn mest vestliga. — Vid sessionen den 7 December föredrog Prof. Hällström ett arbete under titel: Anmärkningar om vattenytans uti Östersjön och Medelhafvet tidtals skeende höjningar och sänkningar”), hvar- uti ådagalägges att orsaken tll vattnets stigande och fallande vid våra kuster ännu ej är så tillförlitligt utredd, som man förmodat, då man af det vanligen inträffaude samtidiga förhållandet af högt vatten och låg barometer, samt tverlom, dragit den, efter utseen- det naturliga, slutsats att atmosferiska luftens ökade eller minskade tyngd på observations-stället lika omedelbart åstadkommer denna verkan på hafsytan, som den höjer och sänker qvicksilfret i ba- rometern. Att verldshafvets ebb och flod på Östersjön och Me- delhafvet ej kan utöfva någon märklig inflytelse, visar sig läll af obetydligheten i det deraf härrörande till- och afloppet i Öre- sund och Sundet vid Gibraltar, i jemförelse med hvad som skulle erfordras, för att märkbart öka eller minska vattenmassan i dessa stora hafsvikar. Att ej heller inom dessa vikar någon märklig ebb och flod kan uppkomma, följer lätt af deras för alstrandet af ”) De directionibus ventorum in. Finlandia spirantium (T.1, s, 571). ») T. I, s. 401. 32 ett sådant fenomen otillräckliga vidd. Vid sådant förhållande är det otvifvelaktigt endast atmosferens inverkan, som ifrågavarande förändringar i vattenhöjden kunna tillskrifvas; men huru sådant sker, visas uti närvarande afhandling ännu icke vara riktigt ut- redt. Att den ofvannämnda, från äldre tider antagna, förklarin- gen är nöjaktig, måste betviflas i följd af den bättre kännedom man nu äger om lufttryckningens beskaffenhet. Uti en i denna Societets akter tryckt afhandling om Samtidigheten af lika luft- förhållande på skilda orter, har Prof. Hällström ådagalagt att barometer-förändringarna ske liktidigt öfver större sträckor af jordytan, i synnerhet i riktningen från norr till söder, hvaraf måste slutas att, i samma tidsmoment, luftens tryckning t. ex. i Torneå är, åtminstone nåra, densamma som den i södra delen af Östersjön, och att således vattenhöjdens förändringar å först- nämnde ort ej kunna förorsakas af skillnaden i luftens tyngd uti denna sjös nordliga och sydliga delar. Det blir häraf sannolikt att ifrågavarande fenomen ej är ett så enkelt resultat som man härtills trott af luftens och vattnets jemvigt, utan att äfven atmo- sferens rörelse, eller vindarna, måste till dess förklarande anlitas. Denna slutsats behöfver dock bekräftelse af erfarenheten, hvarföre gått i författning derom, att, under instundande sommar, dagliga observationer öfver vattnets höjd, vindens rikt- ning och styrka samt, om möjligt, äfven barometerhöjden, blifva anstälda på åtskilliga punkter af Finlands kuster, uti hvilket ve- tenskapliga företag Societeten, på derom gjord begäran, hoppas få benägen medverkan äfven å en och annan punkt af Östersjöns öfriga stränder. — Vid Societetens sammankomst den 1 Februarii anmälte Prof. Hällström sig nyligen hafva genom Stats-Rådet Kupffer i St. Petersburg erhållit del af mer ån 100-åriga i Archangel antecknade observationer öfver Dwina-flodens isloss- nings- och isläggningstider, hvilka observations-serier Professoren, enligt bemälde Stats-Råds önskan, underkastat beräkning, hvaraf Societeten redan 33 erhållits det resultat, att medeltiden för isläggningen, som år 1740 var den 1 November, år 1840 inträffade den 7 i samma månad, men tiden för islossningen, som för 100 år sedan var den 11 Maji, nu motsvarar den 13 i denna månad. ) Se föreg. not ??). 4 43 gamla vigter. Till följe häraf åro, ibland dessa mynt, 75 st. Anglosaxiska, präglade mellan åren 800 och 1272, 10 st. Tyska Regenters, slagna mellan 919 och 1125, samt 65 st. Tyska Bi- skopliga, från samma tider som de Tyska Regenternas. De öf- riga 24 st. äro så otydliga, alt på dem endast kan ses att de äfven åro Tyska, ifrån medeltiden. Af dessa upplysningar kan, såsom man finner, med sannolikhet slutas att det ifrågavarande fyndet är af högre ålder. Professoren Nervander lemnade, vid Societetens sista års- sammanträde, en af experimenter upplyst framställning af Galva- nismens användande i techniskt afseende; och har Professorn den 8 sistl. November meddelat Societeten att han anmärkt en sju- årig period för islossningen och islåggningen af floderna Newa och Dwina, äfvensom Borgå, Åbo och Kyro åar samt Mälaren vid Westerås. — Den 14 Mars detta år har Prof. Nervander uppläst en afhandling öfver tillvaron af En härtills ej anmärkt vågformighet i dagliga temperaturlineens lopp, genom hvilket arbete, som ingått i Societetens nyss utgifna 3:e häfte”), Pro- fessoren, i öfverensstämmelse med dess förut utvecklade åsigter rörande magnetiska deklinationen, söker ådagalägga att äfven dag- liga temperaturen företer ett större antal maxima och minima. Societetens Ordförande, Öfver-Intendenten Nordenskiöld förevisade, vid sammantrådet den 8 November, en ytterligare för- ändring af Linds Anemometer, hvarigenom detta instrument tor- de blifva mera användbart. — Öfver-Intendenten har äfven den 24 Jan. uppläst en athandling under titel: Utkast till ett Exa- minations-System för Mineralierne, hvilken är införd uti 3:e häf- tet af Societetens akter ") och har till föremål att medelst mine- 3) Ueber das Vorkommen einer bisher uebersehenen Undulation im Gange der täglichen Temperatur-Curve (T.I, s. 755). 35) T. I, s. 627. 44 raliernas ordnande uti Afdelningar efter deras kristallisation, Un- der-afdelningar efter deras hårdhet och Grupper efter deras speci- fika vigt, jemte uppgifter af några öfriga deras yttre förhållanden, skilja och igenkånna dem, såsom uti Botaniken och Zoologien sker med den organiska naturens alster. Kollegii-Rådet Pipping uppläste, vid Societetens samman- träde den 29 April förlidet år, ett Utkast till en historisk af- handling om Almanachor och Kalendrar, författade och i tryck utgifne af Finnar, eller annars för Finland, samt i synnerhet på finska språket. Societetens Sekreterare föredrog den 6 Dec. en uppsats öf- ver Klarheten af lysande föremål, hvilkas strålar blifvit brut- na eller reflecterade under mycket små anfallsvinklar ”); den 24 Januarii en Ytterligare utveckling af Differential-Kalkylens grunder ”), utgörande supplement till en i Societetens akter förut tryckt albandling ”); samt den 14 Mars en uppsats ölver Mär- Ix osa a : : det af formeln + då x är oändligt stor, dervid 1x betecknar X Neperska logarithmen af x och n hvilken jatad exponent som helst ”Y: hvilka afhandlingar, alla we, blifvit tryckta 1 det ofta- nåmnda 3:e häftet. — Vid sammanträdet den 25 April har be- mälde ledamot derjemte föredragit Anmärkningar öfver Geome- 36) Note sur la elarté mathematique des objets lumineux dont les rayons. ont dte refractleés on reflechis sous des angles dineidence trés-petits (P.1, 5.903). 3) Considerations ultérieures sur les principes du Calcul Differentiel (P.t, s. 687). 38) Se, noten >): ?”) Remarque sur la determination de la valeur de - pour x=&, Ix tant le logarithme Neéeperien de x et n un exposant quelconque positif inde- pendant de x (T.I, s: 741). 45 triens axiomer, hvaruti ådagalägges att dessa äro långt flera än vanligen antages, äfvensom Bidrag till parallel-theorien ”), der- uti denna del af Geometrien blifvit från en ny sida betraktad. Den afhandling om Proportional-Axlar, hvilken Öfver- Direktören Tavaststjerna enligt sista ärsberättelsen till Socie- teten inlemnat, pröfvades sistlidne höst, i anledning af derom meddeladt utlåtande, böra uti Societetens akter ingå och har till följe häraf blifvit i det sistutkomna häftet intagen ”). Vid Societetens sammanträde den 29 April förlidet år före- drog Professoren af Tengström en uppsats om Monströsa yttringar af bildnings-kraften hos fiskarne, och har bemälde Professor den 4 sistl. Februarii, jemte meddelande af en uti St. Petersburgische Zeitung N:o 22 för detta år införd uppsats om den så kallade Konfervfilten, för Societeten framvisat ett stycke af samma naturprodukt, funnet i Tuulois kapell af Hauho soc- ken, vid stranden al Juttila å, der densamma, enligt uppgift, skall intaga en betydlig sträcka. Af tvenne vetenskapsidkare utom Societeten, Protokolls-Se- kreteraren i Kejserl. Senatens för Finland Eecclesiastik-Expedition Falck och Philosophie Magistern Arppe, hafva till Societeten inlemnats afhandlingar, nemligen af den förre, den 14 Mars, Be- skrifning af en förut okänd drågt af Stellers And, enligt in- divider deraf som blifvit fållde i trakten af Helsingfors sist- lidne vår ”), och af den sednare, den 25 April, en uppsats om ) Deduction de la theorie des paralleles d'un principe nouveau (FF. W, s. 351). FS LR NE RER ”) Description d'une livree inceonnue de V Anas Stelleri, supposé dans sa deuxtieme annee, d'apreés des individus- tues aux environs d Helsingfors le 29 Mai 1841 (T. II, s. 61). 46 Babingtonitens kemiska sammansättning. Det förra af dessa arbeten kommer, enligt Societetens beslut, att ingå i hennes akter: i afseende å det sednare har Societeten ännu ej erhållit infor- dradt utlåtaude. De vetenskapliga meddelanden Societeten under sista årets lopp emottagit hafva, enligt det föregående, uppgått till 21, deraf flera dels redan ingått, dels framdeles torde ingå, i hennes akter.” Ärssammantriädet 1842. (Finl. Allm. Tidn. för d. 5 Maji s. år.) Pa Vetenskaps-Societeten firade den 29 April sin femte Års- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Ordföran- den, Kollegi-Rådet Ursin, med några ord till de församlade ahörarne, hvarefter Societetens Sekreterare Professoren af Schul- tén uppläste den vanliga Årsberättelsen och en Ledamot af hvarje Sektion föredrog en vetenskaplig uppsats, nemligen Pro- fessoren Nervander en framställning af. Månens inflytande på temperaturen, Kollegii-Rådet Ursin en granskning af Grun- derna för Ansvarighet hos en af starka drycker öfverlastad, vid företagen eller uraktlåten handling, samt Professoren Lagus en Skildring af de öden Finlands Adelige Slågter undergingo till följd af oroligheterne i Konung Sigismunds och Hertig Carls tid. — Årsberätelsen var följande: ”Vid den öfversigt, som i dag bör lemnas af det som när- mast rört Finska Vetenskaps-Societeten under dess tilländalupna femte år, bör i främsta rummet omförmäålas den af Hans KE J- SERLIGA MAJESTÄT, medelst Reskript af den 8 sistl. No- vember, Societeten Nådigst förunnade Portofrihet inom Fin- land för ej mindre de bref och paketer, hvilka Societeten i vetenskapligt afseende med posten tillsändas, än dem, hvilka ifrån Societeten med posten afgå: en förmån, hvilken Socie- teten med så mycket lifligare underdånig tacksamhet emotta- git, som de föregående årens erfarenhet nogsamt för henne åda- galagt dess stora. vigt. Ånnu ett annat vedermäle af HANS MaseEStTÄT KEJSARENS Huldhet och Nåd, hvilket Societe- ten ej längesedan haft lyckan emottaga, bör vid detta tillfälle ej lemnas obemäldt. Societeten har deraf erhållit del genom föl- 48 jande ifrån Herr Minister Stats-Sekreteraren för Finland Gvrefve Armfelt aflåtna Skrifvelse ”Memorial. Vid det jag haft lyckan tull Hans Masestärt KEJSA- REN öfverlemna Första Tomen af Vetenskaps-Societetens 'Akter, har Hans MasesrtäÄärt med Välvilja täckts emottaga denna gärd af Societetens vördnad och tacksamhet, samt tillika förklarat Sitt Höga Välbehag öfver den gagneliga verksamhet Societe- ten ådagalagt till Vetenskapernas fromma och Fåderneslandets heder: Om hvilka uttryck af Huldhet och Nåd jag anser för en angenäm pligt att Societeten underrätta. St. Petersburg den 6 (18) Marti 1843. AGNES. ATI felt Det för Societeten högst tillfredsställande innehållet af denna Skrilvelse utgör för henne tillika den kraftigaste uppmuntran till fortsatta, allvarliga ansträngningar på det fält hon för sin verk- samhet utvalt. Det sistförflutna året har för Societeten erhållit en särskild betydelse derigenom, att henne derunder förunnats att genom Heders-Ledamöters inväljande fullända sin i stadgarna föreskrifna organisation: en heder och förmån, hvilken hon ej vågat söka bereda sig, innan några års erfarenhet öfvertygat henne om möjligheten af oafbruten fortgång på sin betrådda bana. De ve- tenskapernas Gynnare och Idkare, med hvilka Societeten sålunda sökt hedern af en närmare förbindelse, äro, ibland Finske Em- betsmäån och V etenskapsidkare; Hans Durchlaucht, General-Guvernören öfver Finland, Ge- neral-Adjutanten, m. m. Furst Menschikoff. Tjenstförrättande Vice Kanslern för Kejserl. Alexanders- Universitetet, Generalen af Infanteriet, m. m. Thesleff. Prokuratorn i Kejserl. Senaten för Finland, Geheime-Rådet och Riddaren Walleen. 49 Vice Ordföranden i Kejserl. Senatens Ekonomie-Departement, Geheime-Rådet, Riddaren och Kommendören von Haartman. Minister Stats-Sekreteraren för Finland, Verkelige Stats- Rådet och Riddaren Grefve Armfelt, samt Professor Emeritus och Riddaren Doktor Johan Gadolin; Af Ryske Embetsmän och Vetenskapsidkare: Ministern för Allmänna Undervisningen och Ordföranden för Kejserl. Vetenskaps-Akademien, Verkelige Geheime-Rådet, m. m. Ouvaroff. i Finans-Ministern, Generalen af Infanteriet, m. m. Grefve Cancrin. | Sekreteraren i Kejserl. Vetenskaps-Akademien, Verkelige Stats-Rådet och Riddaren Fuss, och Direktorn för Central-Observatorium i Pulkova, Verkelige Stats-Rådet och Riddaren Struv e; Samt, ibland Svenske Vetenskapsidkare: Sekreteraren i Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm, Professoren, Kommendören och Riddaren Friherre Berzelius. Landshöfdingen och Kommendören Järta, och Professoren vid Kongl. Universitetet i Upsala och Riddaren Doktor W ahlenberg. Förenämnde Herrar Heders-Ledamöters inväljande skedde den 3 April. Vetenskaps-Societetens Embetsmån hafva, sedan sista års- sammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ord- föranden, Kollegii-Rådet Ursin, enligt stadgarnas föreskrift ome- delbart derefter tillträdde Ordförandeskapet, och, i hans ställe, Professoren Lagus utsågs till Vice Ordförande. Societetens Ordinarie Ledamöter, som vid sista årshögtiden voro Tjugufyra, hafva ökats med Adjunkten i Fysiologien och dd 50 Anatomien vid Kejserl. Alexanders- Universitetet, Professoren Doktor Bonsdorff, hvilken den 3 April invaldes. Societetens Boksamling har under detta år, liksom de fö- regående, ökats genom åtskilliga föräringar ifrån andra veten- skapliga inrättningar och samfund, äfvensom af enskilda perso- ner, ibland hvilka sistnämnde bör omförmälas Kyrkoherden i Ham- marland, Prosten m. m. Sadelin, hvilken sistlidne sommar be- näget förärade Societeten 63 tryckta arbeten i särskilta ämnen. I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året, må först nämnas, att tryckningen af Andra Tomen af hen- nes akter fortgått så vida, att 28 ark deraf lemnat pressen, samt att första Häftet af denna Tom, hvilket torde blifva omkring 40 ark, kommer att med det första utgifvas. De vetenskapliga föredragningar, hvilka ägt rum inom So- cieteten sedan dess sista årshögtid, äro följande: Vid sammanträdet den 6 Februarii uppläste Professoren Hällström en i det utkommande häftet numera tryckt af- handling under titel: Bidrag till kännedomen om Finska orters klimatförhållande: Om luftvarmen på Carlö"”), och vid ses- sionen den 6 Mars ett, åfvenledes sedermera tryckt, arbete be- nämndt: Bidrag till kännedomen om Finska orters klimatför- hållande: Om luftvarmen i IWFöro""). Den förra af dessa af- handlingar grundar sig på ett ifrån Kejserl. Finska Hushållnings- Sällskapet erhållet sammandrag af 20 års observationer, anställda 3 gånger om dagen af dåvarande Kyrkoherden på Carlö, nu- mera Pastorn i Ia, Prosten m. m. Frosterus. Den sednare stöder sig på en likaledes ifrån Kejserl. Finska Hushållnings-Sällskapet bekommen samling af observationer som i en oafbruten tidsföljd af 25 år blifvit 3 gånger dageligen förrättade af framlidne Sacel- YT. Is. dd9: 22) T, Ily's. 434. 51 lanen i Woöro, Vice Pastorn Henrik Wegelius. Ur dessa arbeten, som lemna nyttiga bidrag, det förra till upplysande af norra Finlands littoral-klimat, det sednare till kännedom af kon- tinental-klimatet i medlersta Finlands vestra del, må här endast anföras den jemförelse Författaren anställt emellan klimatförhål- landet å dessa orter och Helsingfors, hvilken ledt till det resul- tat, att Varmen i medeltal här är 31” större än på Carlö, eller om sommaren 2,” och om vintern Öfver 4,2 men att densamma endast om vintern är här något större än i VV öro, hvaremot den om sommaren är nära 4? mindre, hvilket sednare endast kan vara en följd af vår hufvudstads littoral-läge, som, enligt hvad bekant är, medför mildare vinter, men äfven svalare sommar, ån vid i öfrigt lika omständigheter äger rum i det inre af landet. Wöro moderkyrka, invid hvilken observationerna varit anställda, ligger endast omkring 2 mil ifrån hafvet; men erfarenheten lärer att detta afstånd redan är tillräckligt att förändra klimatets egen- skap till kontinentalt. — Vid sammankomsten den 6 Mars före- drog Prof. Hällström en annan afhandling, kallad: Ytterligare bidrag till kännedomen af de i Lappland funna gamla Fig- terne"”), hvilken kommer att ingå i det först utkommande häf- tet af Societetens akter. Nära vid samma tid, då Författaren fö- rehade den granskning af åtskilliga i Finska Lappmarken funna gamla vigter med åtföljande våg, hvars resultater redan blifvit Societeten meddelade, hade Professoren vid Universitetet i Dorpat Stats-Rådet Kruse uti ett numera i tryck utkommet arbete med titel: Necrolivonica, beskrifvit några i Estland, Lifland och Kurland nyligen "funna gamla vigter med tillhörande vågar, å hvilka ock i samma arbete meddelades en afteckning, hvilken, jemförd med det Lappska fyndet, visar påtaglig likhet emellan dessa från så skillda orter erhållna antiqviteter. Då Prof. Häll- ström fann att, oaktadt deuna synbara öfverensstämmelse, den 25) T. I, s. 107. 22 i nyssnåmnde arbete framställda åsigten af den hufvudsakligaste omständigheten vid dessa fyud, nemligen de funna vigternas en- het, ej allenast betydligen afvek från hans egen om det Lappska fyndet förut uttalade, utan åfven var i så måtto obestämd, att nämnde enhet af Stats-Rådet Kruse antogs vara en Romersk Denarius, vägande 52 Närnberger medicinalgran, men deremot af framlidne Stats-Rådet Parrot, hvilken äfven varit härom rådfrågad, bestämdes till 31 medicinalgran, ansåg han sig, till utredande af detta ämne, böra underkasta 'så väl de nyssnämnda, som de härvarande Lappska, vigterna en ny, gemensam gransk- ning, hvilken blef honom; möjlig med tillhjelp af ofvannämnde arbete, och snart ådagalade så väl den fullkomliga öfverensstäm- melsen af begge samlingarnas vigts-enheter, som att denna, hvil- ken i dem båda saknas, ej är någon annan än den i afseende å det Lappska fyndet redan uppgifna, nemligen Rysslands ännu allmänt brukliga Solotnik, hvilken, såsom bekaut, är den fordna Byzantinska Solidus Aureus och väger 673 Närnberger medici- nalgran. Det är denna intressanta undersökning som utgör huf- vudföremålet för Professoren Hällströms ofvannämnde arbete, deruti ej allenast sistnämnde resultat synes satt utom allt tvifvel, utan äfven en naturlig orsak angifves till de derifrån afvikande åsigter, som af ofvannämnde tvenne förtjente vetenskapsmän blifvit hyste — Vid Societetens session den 3 April har åndtli- gen Prof. Hällström meddelat Societeten ett arbete: Om Norr- skenens synlighet i Nordligaste delen af Europa”). Författaren fäster, i denna afhandling, uppmärksamhet vid det redan kända förhållandet, att tvenne perioder vid Norrskens-apparitionerna sig förete, den ena årligen återkommande, den andra märkbar endast genom fleråriga observationer. Den förra, som har sina lokal- orsaker, beroende al olika ljusa nätter om somrarna och mer el- 4) De apparitionibus Aurorc borealis in Septentrionalibus Europe parti- bus (T. II, s. 363). 53 ler mindre mulen luft om vintrarna, förtjenar att för skillda or- ter särskildt granskas. Till utredande af den sednare har man äter härtills varit i fullkomlig saknad af sammanhängande iakt- tagelser, så att derom föga eller intet tillförlitligt förekommer i naturforskares skrifter. Af begge dessa anledningar har Prof. Hällström i närvarande arbete sammanställt och efter sanno- likhetsgrunder beräknat 95 års för honom tillgängliga observa- tioner i Åbo och Helsingfors, deraf de sednast förflutna 40 årens äro hans egna, och derigenom kommit till det resultat, att Norr- skenen i södra Finland, liksom i det öfriga Europa, årligen fö- rete 2:ne maxima och 2:ne minima sålunda, att de förekomma till största antal om våren och hösten, men minst om sommaren och vintern, dervid dock maxima, som i medlersta och södra Europa inträffa närmast vår- och höstdagjemningarna, hos oss äga rum om våren 20 dagar tidigare och om hösten 19 dagar sednare, hvaremot minima här, liksom annorstädes, infalla när- mast solståndstiderna. Hvad den långvariga periodiciteten be- träffar, synas de ofvannämnda 93 årens observationer ännu ej förslå till dess behöriga utredande. Ifrån år 1748 tll 1754 voro Norrsken i betydlig mängd synliga; sedermera, åren 1755 —1757, ganska sällsynta; derefter, åren 1758—1779, ymniga och mest 1774; sedan, 1780—1785, nästan försvunna, derefter äter 1786—1793 ovanligt täta, i synnerhet 1787; men derefter upphörde de nästan alldeles ändå till 1823, ej allenast hos oss, utan äfven i hela Europa. Ifrån 1824 till 1832 voro de åter hos oss ganska ymniga, och mest år 1830, men hafva sedan till mindre mångd visat sig; hvilken öfversigt nogsamt ådagalägger att ett sekels iakttagelser icke förslå till uppdagande af någon re- gel för dessa föränderligheter. Professoren Ilmoni framställde, vid Societetens samman- träde den 29 April förlidet. år, en skildring af Digerdödens härjningar, och Professoren Lagus, vid samma tillfälle, en 54 Kritisk undersökning om Riks-Marsken Clas Flemings döds- dag ”), uti hvilken afhandling Författaren bevisar att den hos Messenius och flere andra historieskrifvare förekommande upp- giften det Fleming aflidit den 12 Maji, är oriktig, samt att berörde dödsfall inträffat den 12 eller 13 April, hvarjemte För- fattaren, i samma arbete, meddelar åtskilliga detaljer rörande stället der Fleming aflidit och hvarest han ligger begrafven. Societetens Sekreterare har, vid sammankomsterna den 7 November, 6 Februarii, 6 Mars och 3 April, föredra- git följande arbeten: Om bestämningen af formelns (ES värde för u=0o"). — Anmärkning öfver bevisen på tvenne i Liouvilles Mathematiska Journal T. III, s. 477, 478, fö- rekommande theoremer”). — Anmärkning rörande en punkt af theorien om kontinuerliga bråk. — Bestämning af de, i en gifven cirkel inskrifna, reguliera månghörningar, hvilkas areer äro kommensurabla med qvadraten å cirkelns radie”). — An- märkning öfver det sammanhang, som, i vissa fall, äger rum emellan värdet af hvarje funktion af en enda variabel, och dess differential-koefficient af första graden”). — Bestämning af vilkoren för realiteten af termerna i funktioners upp- och nedgående utvecklingar”). — Försök till ytterligare upp- GNIESIE S5A80: g 28) Note sur la deduction de la valeur de (1-+u)" pour u=0 (T.II, s. 81). 9) Remarque sur les démonstrations de deux theoreémes inseéreés dans le Jour- nal de Mathematiques de M. Liouville, T. III p. 477, 478 (T.H, 5700); 50) Determination des polygones réguliers commensurables avec le carré du rayon du cercle y circonscrit (T.1l, s. 103). 2) Considerations sur la relation qui existe, dans quelques eas particuliers, entre la valeur dT'une fonetion uniforme d'une seule variable et celle de son coefficient differentiel du premier ordre (T.1I, s. 317). 52) Note sur les conditions de realiteé du developpement ascendant ou descen- dant des fonctions uniformes d'un nombre quelconque de variables (T.1, s. 347). 55 lysande af några ämnen i analysen, betraktade i Första To- men af Societetens akter. Professoren Bonsdorff föredrog den 6 Februarii en Anatomisk beskrifning af Cerebral-Nerverne hos Fåret (Ovis Aries), hvilket arbete för närvarande är under tryckning ”). I denna afhandling, som är af betydligt omfång och åtföljes af flere teckningar, har Författaren till sitt egentliga föremål att, så specielt som möjligt, anatomiskt beskrifva Fårets cerebral-nerver och pars cephalica nervi sympathici, hvarföre i densamma blott här och der gifvas några fysiologiska vinkar i noter, då, enligt Författarens tanke, forskningar i dessa nervers anatomi hos flera djur erfordras, innan fysiologiska resultater kunna deraf med för- del dragas. Det må vid. detta tillfälle, som ej är egnadt för de- taljer ur ifrågavarande förtjenstfulla arbete, endast tilläggas, att detsamma torde fylla en väsendtlig brist i den jemförande ana- tomien, då, med undantag af mennisko-organismen, ej å någon enda af de wvertebrerade djurarterna Aela cerebral-nerv-disposi- tionen härtills lärer wvarit uti ett sammanhang undersökt, mutan endast särskilda nerver. och nervutgreningar: betraktade för sig. Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, under detta år, följande arbeten blifvit meddelade: Vid sammanträdet den 6 Junii sistlidet år inlemnades af Docenten i Kemien vid Kejserl. Alexanders-Universitetet Doktor Moberg, en afhandling under titel: Analys af tvenne i Fin- land förekommande varieteter af Smaragd”), hvilken, i anled- ning af deröfver afgifvet utlåtande, kommer att erhålla ett rum i Societetens akter. Protokolls-Sekreteraren i Kejserl. Senaten för Finland Falck har den 10 Oktober, 7 November och 3 April föredragit följande SY TIS: 145: 5) T. IL, s, 71, 56 arbeten: ÅAnteckningar om Mustela Lutreola"). — Uppgifter angående en i trakten af Kautua Bruk skjuten Björnhona. — Märkvärdigt exempel på fromhet hos en Björn. — Beskrif- ning af en Fågel, ansedd för Fabers Larus Leucopterus, hvilken blifvit skjuten nära Helsingfors om vintern 1836. — Uppgif- ter rörande Larus Glaucus, funnen i Finska Viken. Den första af dessa afhandlingar kommer att införas i Societetens ak- ter; den andra och tredje hafva endast blifvit inlemnade till So- cietetens arkif, och” öfver de tvenne sista har MSocieteten ännu icke erhållit infordrade yttranden. ; Professoren i Filosofien vid Kejserl. Alexanders-Universite- tet, m. m. Tengström har den 10 Oktober till Societeten öf- verlemnat ett arbete med titel: "Lectiones Plotiniance ””), hvilket, jemte ett sedermera aflemnadt tillägg, enligt Societetens beslut kommer att i akterna införas. i Vid sessionen den 5 December har Studeranden Joh. Henr. Eklöf föredragit 2:ne af honom författade afhandlingar under titlar: Beräkning af i Plymouth alla timmar på året anställda Thermometer-observationer ”) och Försök att för åtskilliga orter i Europa bestämma Norrskenets årliga periodicitet ”"), hvilka arbeten, i följd af derom meddelade utlåtanden, komma att i Societetens akter inga. Det förra af dem är egnadt åt en noggrannare bestämning af Plymouths medeltemperatur, än som kunde ske i den afhandling Professoren Hällström offentlig- gjort i Första Tomen af Societetens akter (sid. 263 och följ.), deruti han väl äfven begagnat observationer, som varit alla tim- mar på aret anställda, men endast för 2:ne år, hvaremot sednare ja fe Na ÄTTER 55), TI s:ö8S 57) Observationum thermometricarum in Plymouth per omnes horas anni insti- tutarum computus (T.II, s. 449). 52), TI;:s:099 57 arbeten i denna väg satt Studeranden Eklöf i tillfälle att i sin afhandling använda 5 års dylika uppgifter. Herr Eklöfs sed- nare arbete grundar sig på iakttagelser af Norrskenens antal i hvarje månad af året, anställda af 12 observatorer å skillda punk- ter af Europa, och deraf bekräftas till alla delar det för mer än 100 år sedan kända förhållandet med Norrskenens årliga appari- tioner, hvilket, i anledning af Prof. Hällströms arbete i samma väg, blifvit ofvanföre anmärkt. Magister Arppe, hvars i sista årsberättelsen omnämnda uppsats om Babingtonitens kemiska summansättning enligt So- cietetens beslut ingått i dess akter”), har den 3 April lemnat henne del af etw arbete: Om Wismut-Chloridens föreningar med Natrium-, Kalium- och Ammonium-Chloriderna. Ingeniören vid Landtmåteri-Kontoiret v. Wright har, äfvenledes den 3 April, inlemnat en uppsats benämnd: Bidrag till Prakteiderns (Fuligula Spectabilis, Bonap.) naturalhistoria. Slutligen har Societeten, den 24 April, af en. vetenskaps- idkare C. R. Holst i VWolmar bekommit en skriftlig uppsats med titel: Ethnographische Skizze. De vetenskapliga meddelanden Societeten emottagit sedan sista årsberättelsens afgifvande äro således till antalet 26, deri- bland flera komma att i akterna offentliggöras.” 59) T. II, s. 65. Årssammantriädet 1844. (Finl. Allm. Tidn. för d. 4 och 6 Maji s. är.) Dan 29 April firade Finska Vetenskaps-Societeten sin sjette Års- och Högtidsdag. Sammankomsten öppnades af Societetens Ord- förande, Professoren Lagus, med ett kort tal till de församlade åhörarne, deruti han, med anledning af dagens betydelse, tolkade den umderdåniga glädje och de förhoppningar H. K. H. Stor- Fursten NIcoLaAtr ALEXANDROWITSCHS födelse uppväckt hos Finska Folket, ej mindre än hos de öfriga under Ryska spi- ran förenade Nationer. Societetens Sekreterare uppläste derefter Årsberättelsen och en Eedamot af hvarje Sektion höll ett veten- skapligt föredrag, dervid Docenten i Mathematiken Lektor Bore- nius afhandlade Tiden för Påskens firande, Professoren Bons- dorff Menniskans frivilliga rörelse samt Professoren Lagus Karelska Lagsagans uppkomst. — Arsberättelsen lydde som följer: ”Då det åligger Finska Vetenskaps-Societetens Sekreterare att i dag lemna en öflversigt af de omständigheter, som närmast rört Societeten under dess förflutna sjette år, är det med fägnad han ser sig i tillfälle att tillkännagifva den oafbrutna, af inga förluster eller motgångar störda, fortgången af Societetens verk- samhet. I Societetens inre förhållanden hafva, sedan sista årssam- manträdet, få förändringar inträffat. Hennes Heders-Ledamöters antal har förökats med f. d. Professoren i Mathematiken vid Kongl. Universitetet i Upsala, m. m. Doktor Svanberg, hvilken den 6 November sistlidet år invaldes; antalet af hennes Ordinarie Le- damöter har under årets lopp ej undergått förändring, och hennes Embetsmäån hafva blifvit sålunda ombytte, att Professoren Lagus, 59 som under sistlidet år var Vice Ordförande, enligt stadgarnas föreskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societetens val, efterträdts i förstnämnde befattning af Öfver-Direktören Tavaststjerna. Societetens Boksamling, redan icke alldeles obetydlig, har under det förflutna året ökats genom flere föräringar af dels en- skilda personer, dels vetenskapliga inrättningar och samfund. I afseende å Societetens verksamhet må först anmärkas, att Första häftet af hennes akters Andra Tom, ehuru ämnadt att ut- gifvas under sommaren, likväl ej kunde utkomma förr ån sist- lidne höst i anseende till sig företeende svårigheter vid färglägg- ningen af dithörande naturalhistoriska plancher. Ifrågavarande häfte, af omkring 45 ark, hann dock ännu med öppet vatten af- sändas till flere orter utomlands. Det följande Andra håftet är under tryckning, och kommer att under årets lopp utgilvas. De vetenskapliga meddelanden BSocieteten sedan dess sista arshögtid emottagit, äro följande: Vid sammanträdet den 9 Oktober förevisade Professoren Hällström en så kallad Optometer, beståmd att afmäta ögats rediga synafstånd. Detta lätt förfärdigade instrument består af ett svart tagel, spåndt på hvit botten och betraktadt längsefter genom tvenne hvarandra så nära belägna fina hål, att afståndet dem emellan är mindre än pupillens diameter. Taglet visar sig härvid dubbelt på alla andra ställen, än den punkt som ögat ser fullkomligen redigt, hvilken sålunda kan med en flyttbar visare utmärkas. Utom den väsendtliga nyttan af berörde instrument vid urval eller beställning af glasögon och lorgnetter, är detsam- ma i allmänhet af gagn för undersökning af ögons opliska be- skaffenhet. Sålunda har Prof. Hällström dermed funnit många personers begge ögon olika, samt olika begagnade, ofta utan ägarens medvetenhet. Det gifves ögon, hvilka i allmänna lifvet 60 göra hjelplig tjenst, men som till låsning och noga betraktande äro högst ofullkomliga. Med dem blir synen på intet afstånd rätt redig, och för dem passa inga glasögon eller lorgnetter, likasom de ej heller se redigt med kikare eller mikroskoper. Professo- ren Hällström har, medelst optometern, funnit sådana ögons rediga synafstånd olika i vertikal och horisontal riktning, och det förklaras häraf lätt, hvarföre med dem ej kan ses rätt redigt vid något förhållande. — Vid Societetens sammankomst den 35 sistl.. Februarii företedde Prof. Hällström en afhandling om Jordatmosferens tryckning, grundad på femton års i Helsingfors anställda barometer-observationer ””). Författaren börjar med att visa det nämnde observationer, som förrättats alla timmar från och med kl. 7 om morgonen till och med kl. 11 om aftonen, äro fullt tillräckliga för erhållande af riktiga uppgifter äfven för de återstående 7 natt-timmarna, hvarigenom: den besvärliga up- passningen om nätterna, hvilken å några orter, t. ex. i England och Norrige, anförtrotts militår-poster, blir obehöflig. Sedan ob- servationerna härigenom blifvit för hela dygnet kompletterade, har Prof. Hällström, i följd af den betydliga tidslängd hvar- under de blifvit fortsatta, kunnat derur härleda flera för meteoro- logien ganska vigtiga resultater, hvaraf här endast må omförmälas ett af de förnämsta, nemligen utredningen af det härtills ej full- komligt kända förhållandet med barometerhöjdens dagliga varia- tioner vid en högre latitud. Allt sedan Baron von Humboldt i början af detta sekel, under sina resor i Amerika, fann bekräf- telse på det redan dessförinnan varseblifna förhållandet, att luftens tryckning undergår en regulier förändring i dubbla perioder inom hvarje dygn, så att barometerståndet visar elt maximum omkring kl. 10 f. m. och ett annat kl. 10 e. m., samt ett minimum om-- kring kl. 4 f. m. och likaså ett kl. 4 e. m., har hos naturforskare $0) De pressione almosphaere telluris per quindecim annos Helsingforsiax observata. Sectio I (T. II, s. 393). 61 uppstått fråga, huruvida detta, uti eqvatorial-lånderna i synnerhet märkbara, förhållande inträffar äfven under högre geografisk bredd. Man märkte härvid snart, att vidden af dessa barometer-oscilla- tioner aftog med latitudernas tillväxt, och förmodade i följd deraf, att de möjligen kunde försvinna redan innan man hunnit till polar-trakterna. I grund af fortsatta forskningar i ämnet har man sedermera funnit sannolikt, att sådant skulle ske redan vid 63? latitud, ehuru förhållandet härmed icke kunnat genom direkta observationer afgöras. Ju mera man närmar sig berörde bredd, af desto större vigt blir således ett i detta afseende vunnet resul- tat, och det är af denna anledning Prof. Hällström redan i längre tid åt detta ämne egnat tid och möda. För omkring 18 år sedan meddelade han Vetenskaps-Akademien i Stockholm sin i Åbo samlade erfarenhet härom; men denna, inskränkt till en- dast 4 år, kunde icke tillräckligenupplysa förhållandet för skillda årstider, hvarföre han ansett nödigt att ytterligare utvidga den. Detta har skett genom ofvannåmnda härstädes anställda observa- tioner, hvilka ej allenast fullkomligen bekräfta den periodiska barometer-förändringen äfven hos oss, utan ock leda till en nog- grann bestämning af densamma, hvarigenom Prof. Hällström kunnat, jemte flera andra: hithörande omständigheter, uppgifva tiderna för barometerståndets dagliga maxima, minima och media, äfvensom sjelfva oscillationsvidderna, hvilka befunnits vara under vintern störst, men minst i Augusti månad. — Vid Societetens session den 1 April har slutligen Professoren Hällström an- mäålt ett af honom i det närmaste afslutadt arbete: Om orters klimatiska olikhet, bedömd efter tiden för Flyttfåglars ankomst och afgång, samt Växters blomning och mognad, hvilket blifvit till en del föranledt af en utaf Direktorn för Astronomiska Ob- servatorium i Brässel, Professoren Quetelet så väl i en särskild skrift, som inför British Association for the advancement of science 1841, framställd önskan att, till utforskande af orters klimatiska 62 olikhet, måtte med de vanliga meteorologiska observationerna före- nas, ibland annat, anteckning af ofvannämnda zoologiska och bo- taniska förhållanden. Då, enligt hvad allmänna blad omförmält, Prof. Quetelets uppmaning väckt en förtjent uppmärksamhet, samt i följe deraf större tillgång till nya iakttagelser af berörde slag är att förvänta, har Prof. Hällström ansett nyttigt att äf- ven för sin del samla och ändamålsenligt begagna ett betydligt autal honom tillgängliga observationer i denna väg, hvilka, under namn af Calendarium Flore et Faune, allt ifrån von Linnés tid blifvit på icke få orter i Sverige och i synnerhet Finland gjorda. Så vida, enligt sakens natur, enskilda observationer af denna art ofta kunna vara föga ändamålsenliga, såsom beroende af olika lokalförhållanden eller skillda års olika beskaffenhet, erfordras här, om någonsin, sannolikhets-beräkning till vinnande af användbara resultater. Sådan beräkning är uti Prof. Hällströms ifrågava- rande arbete företagen och utförd, med begagnande af iakttagel- ser å 47 särskilda orter, ifrån Brässel ända till Utsjoki, och har deraf framstått det allmänna resultat, att man med mycken säker- het kan uppgifva medeltiden för nåmnde zoologiska och bota- niska tilldragelser, och deraf bedöma om ett pågående år är att råknas till de tidiga eller sena. Ibland den mängd hithörande speciella förhållanden, hvilka i förevarande arbete utredas, må här nämnas Lärkans, Svalans och Gökens flyttningshastigheter vid olika latituder, hvilka Författaren funnit, vid deras färder norrut, sådana, att lärkan vid 50”, eller Brössels latitud, fortskrider i dyg- net 13 Svensk mil, vid 60”, eller Helsingfors latitud, omkring 2 mil, och vid 70”, eller Utsjoki latitud, 21 mil, hvaremot svalan hinner, i dygnet, vid 50? latitud 33 mil, vid 60” 41 mil och vid 70? 51 mil, samt göken vid 50” 43 mil, vid 60? 51 mil och vid 70” 7 mil. Vid återfårderna till sydligare länder synas flyufåg- larnas hastigheter vara betydligt större, ehuru tvertom mer och mer minskade, enligt det resultat Författaren uppger för svalan, 63 hvilken befunnits, vid färden söderut, tillryggalägga på dygnet, vid 70” latitud, 113 Svenska mil, vid 60” 91 mil och vid 50? 82 mil. I allmänhet befinnas de stora fåglarnas fyttningshastighe- ter, såsom äfven kunde väntas, märkbart större än de mindres. Någon olikhet visar sig väl äfven i vegetationens framskridning, men den är dock så obetydlig, att man öfverhufvud kan antaga densamma fortgå på något öfver en månad ifrån Brässel till Hel- singfors, och en half månad härifrån till Torneå. Uti den om- ständighet öfverensståmma så väl dessa zoologiska och botaniska förändringar som äfven islossningstiderna, att de lika mycket på- skyndas längre mot norden, så att framskridningshastigheten för dem alla är hos oss närmast 30, och i Utsjoki jemt 50, procent större än den i Brässel, hvilket antyder någon universel och för dem alla gemensam orsak, den der sannolikt ej kan vara någon annan än dagarnas mot norden förökade längd. Professoren Häll- ström yttrar, 1 sammanhang med dessa undersökningar, den ön- skan, att äfven våra Landsmän ville instundande vår och som- mar, samt framdeles, på så skillda orter som möjligt anteckna berörde fenomener och sina iakttagelser hitsända, på det ifrån Finland måtte framträda samtidiga bidrag till den samling af hit- hörande uppgifter som i andra länder för närvarande beredes, och anmärker i detta afseende alt endast perenna växters förhållande här egenteligen kan afses, utom hvad sådesväxterna beträffar, hvilkas utvecklingsperioder förtjena en särskild forskning. Professoren Lagus framställde, den 29 April sistlidet år; en Skildring af de öden Finlands Adeliga Slägter under- gingo till följd af oroligheterna i Konung Sigismunds och Hertig Carls tid, och uppläste. den 13 påföljande Junii en afhandling om Finlands titel af Stor-FPurstendöme och Her- tig Johans Finska Förläningar ). Flere historieskrifvare upp- ISS 637. 64 gilva att Finland redan år 1556 erhöll titel af Stor-Fursten- döme; men Författaren har i närvarande arbete ådagalagt att sådant inträffade först emot slutet af år 1581, och det i an- ledning af kriget, som då påstod emellan Ryssland och Sverige, hvarjemte han anmärkt att titeln af Stor-Furste till Finland i bör- jan uteslutande tillkom Konungen, samt att Gustaf II Adolf var den förste, hvilken såsom Kronprins bar denna titel. Vidare för- mäålte Förf. att misstag i frågan om Hertig Johans Förläningar härflutit deraf, att behörig skillnad icke blifvit gjord emellan det dubbla förhållande af Förläningsman och Regerande, uti hyvil- ket Hertigen förekommer i Finlands häfder, samt meddelade, i sammanhang härmed, bemälte Hertigs Förpliktelse emot Konun- gen, i anledning af den donation honom blifvit i Finland tiller- känd, af hvilken Förpliktelse, gifven den 27 Sept. 1557 och här- tills otryckt, ibland annat inhämtas, att Kumogårds, men icke, såsom v. Stiernman uppgifver, Kymenegårds Län, hörde till den Förläning Iertigen erhöll. — Vid sammaukomsten den 9 Oktober föredrogs af bemälte Professor ytterligare ett arbete un- der titel: Geographisk undersökning rörande Gränserne emel- lan Savolax och Tavastland. Porthan har meddelat 2:ne Handlingar bevwäffande råerne emellan Savolax och Tavastland, den ena af år 1415, den andra af 1452; men det gifves dess- utom, enligt hvad Författaren uti nämnde afbandling upplyst, i samma ämne en af Porthan icke kånd gammal Urkund, nem- ligen Carl Knutsons Bref, dat. VWiborg, Måndagen efter Quasi- modogeniti 1446. Denna i Svenska Riksarkifvet förvarade, af Palmsköld vidimerade, urkund förmälte Förf. vara så mycket vigtigare, som derigenom ifrågavarande gränser närmare bestäm- mas än genom de förstnämnda Råbrefven; af hvilken orsak äfven Konung Fredrik I, vid en den 20 Nov. 1735 gifyen be- fallning att rågången emellan berörde Provinser borde å nyo upp- gås, lemnade den föreskrift att också 1446 års Bref skulle läggas 65 till grund. I sammanhang härmed uppgaf Förf. att resultatet af sistnämnde Förrättning består af 7 st. Rågångskartor och dess- utom 1 Karta öfver de sjöar som stöta till rågången, af hvilka Kartor Landshöfdingen och Ridd. Sackleen godhetsfullt lemnat Förf. del. — Vid Societetens sammanträde den 6 Noveniber sist- lidet år upplästes af Professoren Lagus en uppsats under titel: Bidrag till kännedom om Laäåneindelningen i Finland, deruti Förf. anmärkte att de Finska Länegränserne i många delar af- vika icke mindre från dem, som bestämdes genom den i ämnet utkomna Kardinal-Författningen af den 20 Junii 1775, än ifrån dem, som uppgifvas i den af dåvarande Landtmäteri-Direktören Wetterstedt d. 12 Dec. samma år uppsatta officiella ”Beskrif- ning på Lånegränserne i Finland,” hvilka sednare, efter hvad Förf. upplyste, icke fullkomligen öfverensstämma med de förra. Förf. utredde derjemte att den slutligen för sig gångna Läåne- regleringen grundar sig på åtskilliga otryckta Öfverhetliga före- skrifter, af hvilka Förf. ifrån Svenska Riksarkifvet förskaffat sig afskrifter, hvilka för Societeten föredrogos. — Vid sessionen den 8 Januarii framställde Professoren Lagus mundtligen några An- märkningar, föranledda af Kontrakts-Prosten m. m. Hippings undersökning om Tyska Landet i Finland, hvilka hade till före- mål åtskilliga af de lokalitetsbeståmningar, som förekomma i Hr Hippings arbete. — Bemälte Professor har derjemte den 5 Febr. meddelat upplysning om en på 1580-talet vid VWiborgs Skola anställd Rektor Gregorius Clementis, och den 4 Mars några an- märkningar angående Mäster Abrahamus Andree Angerman- nus. — Slutligen har Prof. Lagus den 1 April innevarande år företett en Undersökning om de Beskickningar, som i början af 1600-talet för sig gått ifrån Persien till Sverige, hvilken in- nehåller åtskilliga ur förut ej begagnade källor hämtade upplys- ningar angående berörde Persiska Missioner, om hvilka Svenska 9 66 historieskrifvares underrättelser finnas i vissa delar mindre till- fredsställande. , Kollegii-Rådet Pipping föredrog den 8 Januarii Andra Stycket af den afhandling benämnd: Några historiska under- rättelser om Boktryckeriet i Finland ”), hvaraf Första Stycket finnes tryckt i 1:a 'Tomen af Societetens akter. Denna fortsätt- ning innehåller universitets-boktryckeriets historie efter dess för- ste förvaltares tid intill efterträdarens död, eller ifrån år 1653 till 1679, jemte några tillägg tll det redan utgifna Stycket, hämtade förnämligast ur sådane Consistorii Academici i Åbo protokoller, som förut saknats i Kejserl. Alexanders-Universitetets arkif, men sedermera blifvit återfunna ibland handlingar, som genom bran- den år 1827 tagit den skada, att de icke kunnat å nyo inbindas. — Vid sammanträdet den 5 Febr. meddelade Kollegii-Rådet Pip- ping Societeten mundtligen underrättelse om ett i flere hänseen- den märkvärdigt litterärt Fynd, som icke längesedan blifvit gjordt i Kejserl. Senatens för Finland arkif, i så måtto, att ett betydligt antal pergamentsblad, hvilka utgjort omslag till derstädes förva- rade äldre handlingar, befunnits tillhöra verkliga typografiska ra- riteter och i synnerhet en af ingen Finsk eller Svensk författare, Kollegii-Rådet veterligen, omnämnd Bok, hvars titel eller början lyder: Manuale seu exequiale secundum ritum ac consuetudi- nem alme ecclesie Aboensis maxima cum diligentia correctum accuratissimeque revisum feliciter exorditur. Med anledning af denna titel, som påminner om det i katholska länder ännu van- liga bruket af särskilda, efter olika omständigheter lämpade, Hand- böcker för presterliga tjenstgöringen, hvilka, efter deras bestäm- melse, få namn al Missale, Breviarium eller Manuale, anmärkte Föredraganden hurusom äfven Finland fordom haft ett eget Mis- sale, på Biskopen Conrad Bystz's, eller Bitzes, föranstaltande €) TI su65x 67 tryckt i Läbeck år 1488 af Bartholom. G hotan, hvilket hårtills ansetts för den enda till Finska Kyrkans tjenst under katholska tiden utgifna bok, äfvensom att ingen handbok af det slag som den nu upptäckte, eller rörande endast sådana presterliga förrätt- ningar, som icke höra till den allmänna Gudstjensten, varit uti Nordiska församlingar känd, utom Manuale secundum titulum ecclesie Lincopensis, tryckt i Söderköping 1525. Ifrån denna skiljer sig Manuale Aboense föga tull innehållet, utom hvad ord- ningen emellan de särskilda delarne af Ritualen beträffar, och sy- nes det äfven kunna af åtskilliga omständigheter slutas, att de begge utgått ifrån samma officin, hvars alster äro ganska få och sällsynta, ehuru tryckningsorten icke finnes utsatt i den sistnämn- de, vid hvars slut endast läsas orden: Explicit Manuale anno Domini MDXXII. Angående det yttre af Boken nåmndes, att den är i qvartformat och består af 66 blad, af hvilka det första, eller titelbladet, är omgifvet af en vignett, hvaruti årtalet 1520 tycktes vara inskuret. Ifrågavarande upptäckt hade skett sålunda, att Amanuensen vid Kejserl. Alexanders-Universitetets Bibliothek Docenten Grönblad, vid en undersökning af äldre handlingar i Kejserl. Senatens arkif, derstådes varseblifvit tvenne såsom om- slag till ett räkenskapshäfte begagnade tryckta pergamentsblad, hvilkas innehåll syntes honom förtjena uppmärksamhet, i anled- ning hvaraf han härom underrättat Kollegii-Rådet Pipping, hvilken, då det ena af dessa blad befanns förete ofvanuppgifna titel, häraf leddes till inseende af fyndets vigt samt att undersöka de öfriga omslagen, hvilka till en stor del voro lika beskaffade. Framgången häraf öfverträffade all förhoppning, i det att ej alle- nast de återstående bladen af Manuale Aboönse, med undantag af blott sex, snart påträffades, utan ock en betydlig mängd an- dra, ibland hvilka åtskilliga igenkänts såsom tillhörande ofvan- nämnde Missale Aboönse, hvaraf numera knapt något fullståndigt exemplar, tryckt på papper, lärer finnas, och alldeles intet på 68 pergament varit kändt, samt de öfriga torde utgöra delar af an- dra, lika sällsynta, Messe-böcker, som under katholska tiden här i Norden begagnades. Uppå uuderdånig anmälan om detta för- hållande, har Kejserl. Senaten täckts. tillåta, att alla pergaments- blad af omförmälde beskaffenhet, hvilka utan vid dem häftade handlingars skadande kunna ifrån desamma afskiljas, varda till universitets-bibliotheket aflemnade; hvaraf ock den goda följd visat sig, att ytterligare fyra blad af oftanåmnde bok påfunnits, samt således, af alla sextiosex, numera ej flera än två saknas. Att jemväl dessa skola vid fortsatt efterforskning upptäckas, har man så mycket större anledning att hoppas, som flera exemplar af åtskilliga bland de öfriga redan förekommit;' äfvensom häruti en orsak till bokens sällsyuthet företer sig. Utkommen på en tid, då ej allenast politiska oroligheter troligen lade wmånga hinder i vägen för upplagans öfverförande till vårt fosterland och spridan- de derstädes, utan ock katholicismen redan kämpade med döden, synes nemligen denna Handbok alldrig hafva blifvit till bruk i församlingarne införd, utan till största delen stadnat på något ställe, troligen 1 Åbo, hvarest den sedan genom användande till andra. behof blifvit förstöring underkastad. Emellertid, och då Räkenskaper från flere delar af Finland för en ganska lång följd af år, åtminstone ifrån 1573 till och med 1618; finnas i Kejserl. Senatens arkif försedda med:omslag tagna från berörde bok, deraf således förråd varit att tillgå nära ett sekel efter dess tryckning, väcker det så mycket mera förvåning, att den blifvit hos oss all- deles okänd, som åtminstone. ett exemplar deraf kommit utom landet, enligt hvad Kollegii-Rådet Pipping först efter ifrågava- rande upptäckt inhämtat ur Panzers. Annales Typographieci, Pol. IX pag. 131, hvarest Bibl. Hoerner. Gmunde uppgifves under titeln, hvilken dock är af ett tryckfel så vanställd, att den svårligen kunnat fästa uppmärksam het. 69 Professoren Nervandet föredrog, vid Societetens sam- manträde den 29 April sistlidet år, en framställning af Månens inflytande på temperaturen, samt Kollegii-Rådet Ursin, vid samma Htillfälle, en granskning af Grunderne för ansvarighet hos en af starka drycker öfverlastad, vid företagen eller ur- aktlåten handling ”). Societetens Sekreterare har den 6 November, 8 Januarii, 5 Februarii, 4 Mars och 1 April föredragit följande arbeten: Om bestämningen af plana lineers krökningsriktning i polära koordinatsystemet. — Om upplösningen af eqvationen y = Cos nx i rationella tal ”). — Anmärkningar öfver ett obegränsadt kontinuerligt bråk ”). — Uppsats angående sådana obegrån- sade kontinuerliga bråk, hvilkas partiella täljare och nämnare åro hela tal, samt partialbråk mindre än enheten ””). — An- märkningar rörande ytors så kallade särskilda punkter. — Bevis på trigonometriska lineernas irrationalitet i några så- dana fall, då deras motsvarande bågar äro rationella. — Bemälte Societetens ledamot har derjemte den 8 Januarii med- delat henne några uppgifter rörande en inför Kongl. Veten- skaps-Akademien i Paris ej längesedan framstålld idé till Natt- Telegraf. I afseende å sådana arbeten som vetenskapsidkare utom Societeten till henne aflemnat, bör först nämnas, att Protokolls- Sekreteraren Ealcks i sednaste årsberättelsen omförmälda tvenne DR RT NESS lr ”) Resolution de Vequation indeterminee y = Cosax en nombres rationnels (T. II, s. 617). ”) Note sur la fraction continue prolongee å Vinfini m:(m+1)—m:(m+1) — m"': (m'+ 1) —.., ob m, m', m',.. designent des entiers positifs quel- conques (T. II, s. 629). ”") Considerations sur les fractions continues infinies å numerateurs et deno- minateurs entiers et fractions composantes moindres que Vuniteé (T.II, s. 661). 70 uppsatser: Beskrifning af en Fåkel, ansedd för Fabers Larus Leucopterus, hvilken blifvit skjuten nära Helsingfors om vin- tern 1836 7), och Uppgifter rörande Larus Glaucus, funnen i Finska Viken ”), till följd af deröfver afgifna utlåtanden kom- ma att införas i Societetens akter, och att samma förhållande äger rum med Ingeniören von Wrights, äfvenledes i sista årsberät- telsen omnämnda, Bidrag till Prakteiderns (Fuligula Spectabilis) naturalhistoria ”). Vid Societetens sammanträde den 5 Februarii föredrog Lek- torn i Finska Språket Gottlund en uppsats benämnd: £Resul- tatet af några botaniska exkursioner om sommaren 1843 på Mjölon, eller ett litet bidrag till Svamparnas historia, och uppvisade derefter åtskilliga svampar, konserverade genom en i samma arbete omnåmnd, ehuru ej beskrifven, method, hvarjemte han anhöll om Societetens intygande öfver samma methods ända- målsenlighet i vetenskapligt afseende, med yttrande af den önskan att Societeten ville för sådant ändamål taga närmare kännedom af en större samling ifrågavarande växter, på hvilken han varit i tillfälle att sin förvaringsmethod använda. Denna Lektor Gott- lunds anhållan har Societeten ansett sig böra uppfylla, och till följe deraf, efter inhämtande af sin naturalhistoriska sektions ut- låtande, meddelat Lektorn sitt af sakens beskaffenhet påkallade yttrande i ämnet. Vid sessionen den 4 Mars föredrog tjenstförrättande Inspek- torn för Kejs. Alexanders-Universitetets Museum Doktor Sahl- berg ett arbete under titel: Coleopterer, samlade af Reinh. Ferdin. Sahlberg i granskapet af Rio Janeiro ifrån den 15 &) Description dun exemplaire du Larus Leucopterus de Faber, tué prés de la ville d Helsingfors en hiver 1836 (T. I, s. 529). 5) Notices sur le Larus Glaucus rencontré dans le Golfe de Finlande (T.II, s. 655). 6) T. Il, s. 751. va: till den 27 December 1839”), hvilken, enligt deröfver af natu- ralhistoriska sektionen afgifvet utlåtande, kommer att i Societetens akter införas. Enligt hvad Författaren i nämnde arbete förmåler, hade han under ofvannämnde korta tid hunnit samla omkring 8000 Insekter, deraf 7000 genast blefvo med sig företeende lä- genhet till Finland afsände. Öfver denna rika skörd, hvaruti skola ingå minst 400 arter, som hvarken finnas beskrifna uti här tillgängliga entomologiska arbeten, eller förekomma i Alexanders- Universitetets Museum eller Presidenten Grefve Mannerheims väl försedda insektsamling, har Författaren ansett sig böra upp- göra en fullständig Förteckning, ordnad efter det af Grefve De- jean i katalogen öfver dess rika Coleoptersamling följda system; och det är början af denna förteckning, hvilken i ofvannämnde arbete innehålles. Den 1 April har slutligen Adjunkten i Kemien vid Kejserl. Alexanders-Universitetet Doktor Moberg företett tvenne af ho- nom författade afhandlingar, den ena rörande ett i Kimito funnet mineral, och den andra benämnd: Några uppgifter om en ny basisk oxidationsgrad af Chrom, hvaraf den förra blifvit anmäld till erhållande af rum i BSocietetens akter och till följe deraf remitterad till mathematico-fysiska sektionen. Föregående framställning utvisar att Finska Vetenskaps- Societeten under dess sistförHutna år emottagit 25 vetenskapliga meddelanden, deraf ett större antal torde komma att i hennes akter införas.” 9) Coleoptera diebus XV—XXVII Decembris anni MDCCCXXXIX ad Rio Janeiro lecta a B. F. Sahlberg (T. II, s. 499 o. 787). Årssammantriädet 1845. (Finl. Allm: Tidn. för d. 5 Maji s. år.) s Enka Vetenskaps-Societetens sjunde årshögtid firades den 29 sistl. April i Kejs. Alexanders-Universitetets solennitets-sal. "Sedan Ordföranden, Öfver-Direktören Tavaststjerna öppnat sam- mankomsten och dervid framställt, ibland annat, den omvexling af glada och sorgliga tilldragelser, som mött Societeten under det sistförflutna tidskiftet, upplästes af Societetens Sekreterare den vanliga Årsberättelsen; af Stats-RBådet von Haartman en af- handling under titel: Försök att bestämma hvilken stam af de i Finland bosatte folken kan anses för den rätta s. k. Finska stammen; af Professoren Rein ett arbete: Om Hierarchien i allmänhet och den Romersk-katholska i synnerhet, samt denna sednares inflytande på Finland; samt af Professoren Nervan- der ett Minnestal öfver Societetens den 2 Juni sistlidet år med döden afgångne ledamot, Professoren i Fysiken vid Kejserl. Ale- xanders-Universitetet, Ordens- Ledamoten Doktor Gustaf Ga- briel Hällström. — Årsberättelsen var följande: ”Uti den framställning, som vid detta tillfålle bör å Finska Vetenskaps-Societetens vägnar lemnas ej allenast af Societetens under det förflutna tidskiftet ådagalagda verksamhet, utan äfven af öfriga henne nära rörande omständigheter, bör i första rummet omförmälas den djupa underdåniga tacksamhet, hvarmed Societe- ten sett sig redan för andra gången under den korta tiden af sin tillvaro kraftigt understödd af en Högtupplyst MONARKS Nådiga frikostighet. Sedan nemligen Societeten genom det af HANS KEJSERLIGA MAJESTÄT den 23 Okt. 1839 Allernådigst henne beviljade årliga anslag af Ett tusende Femhundrade rubel b:ko ass:r, 73 försattes i tillfälle att begynna och fortsätta utgifvandet af sina akter, hade hon, under fullföljandet af detta vetenskapliga före- tag, ådragit sig en nästan årligen ökad skuld, hvilken så mycket mer måste väcka hennes bekymmer, som antalet af sådana henne gjorda vetenskapliga meddelanden som lämpa sig för offentliggö- rande i hennes handlingar, under sednare tider betydligt tilltagit. Vid sådant förhållande, och då Societeten såg sig af ekonomi- ska hinder hotad med en mer och mer tilltagande inskränkning uti sin verksamhet, kunde hon icke tveka att, till skingrande af denna för henne mörka utsigt, i djupaste underdånighet taga sin tillflykt till HANS KEJSERLIGA MAJESTÄTS alldrig hvilande omsorg för vetenskapernas och en sann upplysnings befordrande. Den förhoppning åt hvilken Societeten sålunda vågade öfverlem- na sig, besvek henne icke. Genom Reskript af den 10 Julii sist- lidet år har HANS KEJSERLIGA MAJESTÄT, i anledning af förenåmnde underdåniga hemställan, icke allenast täckts i Nåder bevilja en summa af Ett tusende Rubel Silfver af Finska Stats- medlen, att användas till betäckande af den skuld Societeten ge- nom utgilvandet af sina akter sig åsamkat, utan ock Nådigst fun- nit godt hugna Societeten med ett ytterligare årligt anslag af Fem- hundrade Sjuttio Rubel sagde mynt, att uti Tio års tid, råknadt ifrån och med sistlidet år, af Finska Statsverket utbetalas. Fin, ska Vetenskaps-Societeten, som genom detta dyrbara vedermäle af HANS KEJSERLIGA MAJESTÄTS Nåd blifvit försatt i den lyckliga ställning, att kunna, utan ekonomiska hinder, fortgå på sin bana, finner sig häraf på det kraftigaste uppmuntrad att ge- nom troget uppfyllande af sin bestämmelse, — allvarlig verksam- het för vetenskapernas och upplysningens förkofran, — så vidt på henne ankommer motsvara en Huld och Högtupplyst Öfver- hets välgerniugar. Den lifliga tillfredsställelse Societeten erfarit af förenämnde lyckliga förhållande har, ty värr! ej fått af henne njutas oblan- 10 74 dad. Det sistförflutna året har för henne medfört den beklagli- gaste förlust genom hennes högtförtjente ledamots, Professoren och Ordens-Ledamoten Doktor Hällströms den 2 Junii sistli- det år skedda bortgång ifrån detta timliga. Den vördade hädan- gångne, på en gång Societetens prydnad och stöd, omfattade, så- som allmänt kändt är, med ett särdeles lifligt, man kunde säga ungdomligt, intresse denna under hans sista lefnadsår bildade före- ning af en del af fosterlandets vetenskapsmän. Kallad af den allmänna och djupa aktningen för hans vetenskapliga och embets- manna förtjenster till Societetens förste så väl Provisionella som Ordinarie Ordförande, och derigenom redan ifrån hennes första stiftelse närmare än någon annan med henne förenad, tröttnade han icke, äfven sedan han lemnat dessa till särskild verksamhet manande befattningar, att med samma ihärdiga nit, samma alldrig kallnande intresse, följa den nyfödda stiftelsen och kraftfullt stöda dess ännu osäkra steg. ”Tjugufyra Societeten gjorda vetenskap- liga meddelanden, deraf 15 i dess akter ingångna, de sednare i synnerhet af utmärkt värde, bära hårom tillräckligt vittne. Dock, det är ej här stället att fullständigt teckna den häådangångnes ut- märkta förtjenster af detta vetenskapliga samfund, än mindre att vidröra den särdeles betydliga förlust den lärda verlden i all- mänhet, fäderneslandet och Alexanders- Universitetet lidit ge- nom hans bortgång. En lycklig hand, dertill i alla afseenden egnad, kommer att vid detta tillfälle håruti uppfylla allas Önsk- ningar. é Societetens Heders-Ledamöters antal har förökats med f. d. Professoren i Astronomien vid härvarande Kejserl. Universitet, nu mera Professoren i samma vetenskap vid Kongl. Universitetet i Bonn, Argelander, hvilken den 7 April blef i sådan egen- skap invald. Dess Embetsmäån hafva blifvit sålunda ombytte, att Ötver-Direktören Tavaststjerna, som under sistlidet år var Vice Ordförande, enligt stadgarnas föreskrift tilltrådt Ordförande- 75 skapet, samt, i följd af Societetens val, efterträdts i förstnämnde befattning af Stats-Rådet von Haartman. I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året må först nämnas, att det i sednaste årsberättelsen omförmälda Andra häftet af hennes akters Andra Tom mot slutet af sistlidet år utkom, samt att nämnde Tom, ehuru härigenom ökad med 48 ark, likväl ännu icke är afslutad. De vetenskapliga föredrag, hvilka sedan sista årsberättelsens afgifvande ägt rum inom Societeten, åro följande: Vid sammanträdet den 3 Mars meddelade Professoren Il m o- ni några anmärkningar öfver Dicephala Monstrers kroppsliga och psychiska förhållanden, föranledda af ett för någon tid sedan i Frankrike förevisadt lefvande exemplar af detta märkvärdiga slag af missfoster; och den 7 dennes föredrogos af bemålte Pro- fessor några omständigheter rörande Jordåsarne i Kangasala, deras sträckning, formation, gestalt, ibland annat med besynner- liga urgröpningar flerestådes, m. m., hvilka förhållanden, enligt Föredragandens åsigt, tydligen ådagalade, att dessa åsar uppkom- mit genom stora hafsströmmar i de tider, då ännu större delen af vårt land stod under vatten. : Professoren Lagus uppläste, vid Societetens sammanträde den 29 April sistl. år, en Undersökning om Karelska Lagsa- gans uppkomst ”"). I von Stiernmans Svea och Götha Höf- dinga Minne äro underrättelser meddelade rörande lagsagorna i Finland, men inrättningen af Karelska Lagmansdömet är dock i nåmnde arbete icke med ett ord omförmäld. Ifrågavarande ämne har icke heller af någon annan författare blifvit utredt. Prof. Lagus anmärkte att sistnämnde lagsaga blifvit afskilld från den fordna Södra Finska, utan att dock en sådan delning skulle hafva grundat sig på någon i behåll varande Öfverhetlig Författning: EALIsSi 305 76 och synes det i följd af åtskilliga bevis, dem Professoren fram- ställde, obestridligt att omförmälde Jurisdiktions reglering för sig gått i Konung Johan III:s tid, i afseende hvarå Professoren äfven yttrade den mening att Karelska Lagsagan uppkommit år 1578. Den vidtagna anstalten synes dock en tid bortåt hafva varit en- dast provisionel, af hvilken orsak uti handlingar från början af 17:de seklet endast 2:ne lagsagor i Finland omförmäålas, nemligen Norr-Finne och Söder-Finne; samt vore det, så vidt Professoren kunnat uppdaga, först genom 1634 års Regeringsform Karelska Lagsagan blifvit definitift inrättad. Professoren meddelade der- jemte förteckning öfver Karelska Lagmännen ifrån Clas Åkes- son Tott till och med Samuel Blomfelt. — Den 3 Junii sistl. år meddelade Prof. Lagus Societeten en uppsats rörande Namnteckningen under Konung Carl X Gustafs Testamente. Fryxell i 12:te Delen af sitt intressanta arbete: Berättelser ur Svenska Historien förtäljer att Konung Carl X Gustaf ögonblic- ken före sitt frånfälle varit så svag, att han under sitt Testamente icke förmått teckna vidare af sitt namn än Car: en uppgift, hvil- ken ock förekommer i så. väl Fants, som Silfverstolpes Svenska Historia. Källan till berörde uppgift är uppdagad i Åbo Hof-Rätts Historia, deruti åfven ådagalägges att densamma så till vida saknar all grund, att den alldeles icke förekommer uti R o- senhanes i detta afseende åberopade Diarium; och har Profes- soren i närvarande uppsats framställt flera omständigheter, der- ibland t. ex, ett i de la Gardieska Arkivet meddeladt face simile af en annan utaf Konungen samma natt han afled gjord namn- teckning, hvilka ytterligare bestyrka grundlösheten af detta rykte, som Professoren anser uppkommet deraf, att det parti, som ön- skade att Konungens Testamente skulle ogillas, äfven begagnade detta medel att verka på menighetens sinnen. Professoren Nervander har, vid Societetens sammankomst den 7 April, föredragit en afhandling om De oregelbundna va- TI riationerna i Magnetiska Deklinationens dagliga gång; och har bemälte Professor, vid samma tillfälle, fästat Societetens uppmärk- samhet på nyttan af i större mängd utdelade Formulärer för de uti Societetens sednaste årsberättelse omförmälda mnaturalhistoriska observationer, med intagande, i samma formulärer, af några lät- tare iakttagna, i klimatologiskt hänseende äfven vigtiga, fysiska omständigheter, såsom floders och sjöars isläggnings- och isloss- nings-tider, vindars beskaffenhet, m. m. Till de fenomener, som på sednare tider fästat meteorologernas uppmärksamhet och af dem ifrigt studeras, bör man räkna flera naturalhistoriska, i syn- nerhet botaniska, företeelser, såsom trädens löfsprickning och löf- fällning, växters blomning och utblomning, m. m. Deras tidi- gare eller sednare inträffande i ett land bör nemligen anses som en följd af temperaturens, ljusets, luftfuktighetens och luftelektri- citelens sammansatta verkningar, och måste således bidraga att lemna en bild af landets: klimat. För att likväl några säkra re- sultater af dessa slags observationer skola kunna dragas, måste iakttagelserna utsträckas till så många orter som möjligt i landet, och fortsättas ett antal år. Man har derföre utomlands för detta ändamål bildat meteorologiska föreningar, hvilka blifvit omfattade med så mycket allmännare intresse, som dessa observationer kunna af naturforskningens vänner anställas utan instrumenter och tid- spillan. Då Finland för sitt nordliga läge, sin stora vidd'och sina många insjöar och vattendrag måste lemna högst intressanta re- sultater, i fall. dylika forskningar härstädes i större skala företa- gas, har Vetenskaps-Societeten, som anser: för ett af sina vigliga- ste åligganden att använda den vetenskapliga forskningen på före- mål som specielt angå fåderneslandet, så mycket hellre delat Prof. Nervanders åsigt i detta ämne, som hon är öfvertygad att öf- verallt inom landet finnas bildade och upplysta vänner af veten- skap och forskning, hvilka skola gerna omfatta detta och hvarje tillfälle att bidraga till fosterlandets kännedom och vetenskapens 78 framsteg; och har Societeten, i anledning häraf, beslutit att for- mulårer af ifrågavarande beskaffenhet skola med första uppgöras, tryckas och spridas i landsorterna, dervid hon så mycket säkrare tillförser sig Lansmäns benägna biträde i afseende å dessa enkla och lätt anställda iakttagelser samt deras meddelande åt Societe- ten, som, enligt hvad hon redan för tvenne år sedan tillkänna- gilvit, den henne Allernådigst beviljade portofrihet för de bref och paketer hvilka henne med posten tillsåndas, lemnar hennes korrespondenter tillfälle att kostnadsfritt göra henne vetenskapliga meddelanden. Societeten får härvid tillika anhålla, att de Lands- män, hvilka icke få sig nämnde formulär tillsändt, men vore hugade att ifrågavarande observationer anställa, ville, med uppgif- vande af deras adresser, härom underrätta henne, då hon med nöje skall detsamma till dem öfversända. Öfver-Intendenten Nordenskiöld har, vid Societetens sam- manträåde den 3 Junii sistlidet år, utur ett bref från Baron Ber- -zelius meddelat underrättelse om en ibland Grefve Brahes samlingar å Skokloster i Sverige befintelig, på eget sätt an- bragt teckning på polerad metall. — Vid sammankomsten den 3 Februarii föredrog Öfver-Intendenten Nordenskiöld ett arbete under titel: Beskrifning af Lindseit, ett mineral från Orrijervi Koppargrufva; och meddelade, vid samma tillfälle, Öfver-Inten- denten en ur ett bref från Professor Henrik Rose i Berlin hämtad underrättelse om tvenne nya metaller Pelopium och Nio- bium, dem bemälte Professor upptäckt i den så kallade Tantali- ten från Bodenmais i Bayern. — Den 3 Mars föredrogos af Öf- ver-Intendenten Nordenskiöld Några anmärkningar rörande Phenakitens kristallisation, hvarigenom detta mineral, hvilket Öfver-Intendenten beskrifvit i Kongl. Svenska Vetenskaps-Akade- miens Handlingar för år 1833, blifvit till grundformens vinkelför- hållanden närmare beståmdt genom en från St. Petersburg med- delad mindre, mycket regulier kristall; och lemnade Öfver-Inten- 79 deuten, vid samma tillfälle, Societeten del af ännu ett annat ar- bete, benämndt: Försök att bestämma det relativa värdet af Råg från särskilta ställen. "Irågavarande försök, anställda en- ligt uppdrag af Geheime-Rådet m. m. von Haartman, hvil- ken för detta ändamål låtit anskaffa prof af råg från särskilta ställen utom och inom Finland, hafva lemnat flere hithörande vigtiga upplysningar, deribland den i afseende å vårt land gan- ska tillfredsställande, att den riade säden under samma volym innehåller mera mjöl och näringsämne än den oriade, äfven om den befinnes denna sednare till vigten betydligt underlägsen, till bevis hvarå kan anföras, att en tunna Nylands råg af 1843 års skörd, som vägde 13 lisp. 12 skålp., efter uttorkning reducerades till 13 lisp. 5,4, skålp., då deremot en tunna Kurländsk råg af 14 lisp. 1,5, skålp. vigt icke lemnade mer än 13 lisp. 3 skålp. uttorkad säd. Såsom ett ytterligare intressant resultat af före- nämnde arbete må tilläggas, att i synnerhet den riade säden be- funnits vid transporter och flyttningar, samt förvaring i mindre partier å fuktiga ställen, återtaga betydligt af sin vattenhalt, så- lunda, att dess vigt ökas utan att volymen märkbart ändras, hvar- emot en alltför stor upptagen vattenmängd funnits öka endast så- dens volym, utan att dess vigt tilltagit wöfver ett vid mindre fuktighetstillstånd redan uppnådt maximum. — Sluteligen har Öfver-Intendenten Nordenskiöld den 7 April för Societeten uppläst en Beskrifning af Adelpholith, ett nytt mineral från Tammela socken, hvilket förekommer i mycket små kristaller jemte kristaller af ”Tantalit, uppå och nära intill Smaragd- kristaller från Laurimäki i Tammela socken. Ifrågavarande mi- neral är kristalliseradt i reguliera fyrsidiga prismer, och innehål- ler icke Tantalsyra, men något Uranoxid, jemte de vanliga jord- arterna kisel, lerjord m. fl., möjligen äfven något berylljord. Vetenskaps- Societetens Sekreterare har den 7 Oktober, 2 December, 3 Mars och 7 April föredragit följande arbeten: 80 Bevis, att qvadratrötterna af talen 2 och 3 icke kunna vara Neperska logarithmer af rationella tal ”). — Uppsats angå- ende theorien om seriers konvergens ””). — Bevis på ett arith- metiskt theorem ”") (det af den berömde mathematikern Lamé Kongl. Vetenskaps-Akademien i Paris sistlidne höst meddelade, att, vid uppsökandet af största gemensamma divisorn till 2:ne hela tal, antalet af divisioner ej kan öfverstiga 5 gånger antalet af det mindre talets siffror). — Ytterligare uppsats angående seriers konvergens. — Bevis på några theoremer rörande funk- tioners af en variabel utveckling i konvergenta serier. — An- märkningar rörande utvecklingen af funktionen (a + bx + cx”)" efter uppgående digniteterna af x.— Uppsats angående seriers konvergens och deras termers aftagande, i ett vidsträckt fall. — Uppsats rörande seriers konvergens i de fall, då deras termer icke sluteligen få samma tecken. Professoren af Tengström har den 3 Mars anmält ett arbete under titel: Uppgifter angående Emys histrio, en ny Sköldpaddeart från Norra Amerika, hvilket djur, hämtadt ifrån Juniata floden i Norra Amerika, blifvit under fyra månader af Professoren observeradt lefvande, och kommer att i tvenne af- handlingen åtföljande kolorerade plancher afbildas. — Vid Socie- tetens sammankomst den 21 April har 'bemälte Professor der- jemte meddelat ett förslag till förenämnde af Societeten beslutna Formulär för sådana naturalhistoriska iakttagelser, som i klima- tologiskt hänseende blifva upplysande; hvilket förslag, omfattande de hos oss allmännast befintliga träds och växters löfsprick- ning och löffällning samt blomning och utblomning, allmännare ”) Demonstration de ce que les irrationnels V2 et V3 ne sauraient étre les logarithmes Neperiens de nombres rationnels (T. MI, s. 681). ”) Note sur la théorie de la convergence des suites (T.1I, s. 733). ”) Demonstration d'un théoreéme d Arithmetique (T. II, s. 745). 81 flyttfåglars ankomst och bortfärd m. ms, blifvit af Societeten god- kändt och kommer att, ökadt med redan omförmälda fysiska om- ständigheter, för ändamålet användas. Docenten i Mathematiken Lektor Borenius har den 29 April sistlidet år uppläst en afhandling om Tiden för Påskens firande, och vid den derpå följande sessionen den 13 Maji uppgif- vit några formler, som med en af Måntabeller oberoende, ganska enkel, kalkyl lemna en för längre tider gållande, tillråckligt nog- grann bestämning af tiden för sanna Påsk-fullmånen. Societetens Ordförande Öflver-Direktören Tavaststjerna har, vid sammanträdet den 7 Oktober, anmält sig hafva författat en afhandling om Proportional- Planer, hvilken, till ämnet analog med Öfver-Direktörens i Societetens akter förut offentliggjorda arbete om Proportional- Axlar, likaledes kommer att i akterna ingå ”'). Professoren Bonsdorff har den 29 April sistlidet år uppläst en afhandling om Menniskans frivilliga rörelse. Adjunkten Mobergs i sednaste årsberättelsen omförmälda arbete om ett mineral från Kimito kommer, på grund af mathe- matico-fysiska sektionens deröfver meddelade yttrande, att ingå i Societetens handlingar under benämning: Analys af Hornblende från Engsö i Kimito ”). Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, sedan sista års- dagen, inkommit tvenne skriftliga meddelanden, det ena af Kyr- koherden i Lappajärvi, Prosten Fellman, benämndt: Tankar till bedömmande af orters klimatiska olikhet efter tiden för flyttfåglars ankomst, växters blomnings- och fiskars lektid, m. m., det andra af Kyrkoherden i Finnström, Prosten m. m. FT IS vn | 16), T. II, 8.807. é 1 82 von Knorring, med titel: Anteckningar rörande Våderlek, Vindar, Temperatur och Landtmanna-arbeten, jemte åtskilliga andra observationer anställda å Godby Provincial-Låkare bo- ställe i Finströms socken på Åland. Prosten Fellmans arbete innehåller ej allenast en samling af resultater rörande nåmnde . klimatologiska förhållanden, härledda ur iakttagelser, dem Förfat- taren dels sjelf anställt å åtskilliga orter i Finland, dels ifrån Kejserl. Finska Hushållnings-Sällskapets arkif erhållit, utan äfven flera på egen erfarenhet grundade uppgifter angående de växter, fåglar m. m., som för ifrågavarande ändamål säkrast kunna be- gagnas; och har Societeten med erkänsla emottagit dessa anteck- ningar, för att framdeles begagnas i sammanhang dels med Pro- fessoren Hällströms i samma ämne altaden, uti sista årsbe- rättelsen omnämnda arbete, dels med de ytterligare uppgifter i denna väg hon genom redan meddelade åtgärder hoppas erhålla. De af Prosten von Knorring insända anteckningar äro gjorda åren 1817—42 af framlidne Provincial-Läkaren Assessoren Dok- tor Granberg, hvars Sterbhus benåget förärat dem till Socie- teten, som med nöje emottagit denna observations-samling till det bruk, hvartill framdeles anledning kan förekomma. Det föregående utvisar att Finska Vetenskaps-Societeten under dess sistförflutna år emottagit 238 vetenskapliga meddelan- den, deraf flera komma att af henne offentliggöras.” Arssanunanträdetl 1846. (Finl. Allm. Tidn. för d. 9 Maji s. år.) Den 29 sistl. April firade Finska Vetenskaps-Societeten, uti Kejserl. Universitetets solennitets-sal, sin åttonde årsfest. Socie- tetens Ordförande Stats-Rådet von Haartman öppnade sam- manträdet med några ord tll de för tillfället samlade åhörarne, hvarefter Societetens ständige Sekreterare uppläste Årsberättelsen och vetenskapliga uppsatser föredrogos af åtskilliga Societetens Ledamöter, nemligen af Professoren Nervander ett arbete om Variabla stjernor, af Professoren Bonsdorff Hufvudmomen- terna af Menniskans naturalhistorie, af Professoren Rein Sta- tistiska notiser om Kuopio Läns ekonomiska förhållanden och af Prosten Hipping en lingvistisk-historisk undersökning om Ny- ländska språkdialekten i Finland. — Arsberättelsen lydde sålunda: ”Vid framställningen af det som närmast rört Vetenskaps- Societeten under dess nu förflutna tidskifte, böra, efter vanlighe- ten, först omförmålas de förändringar, hvilka, sedan sista års- sammanträdet, ägt rum ibland hennes Ledamöter och Embetsmän. Societeten har, ty värr! under detta år sett sig genom dö- den beröfvad en af sina Heders-Ledamöter, f. d. Finans-Mini- stern i Ryssland, Generalen af Infanteriet, Ledamoten i Riks- Konseljen och Riddaren af Kejsaredömets högsta Ordnar, Grefve Georg Canecrin, hvilken, efter flerårig sjuklighet, lemnade detta jordiska den 22 September sistlidet år. Det är ej här stäl- let att närmare utveckla denne Statsmans förtjenster af staten och vetenskapen, samt det. vigtiga inflytande hans utmärkta och långvariga embetsmannaverksamhet utöfvat ej allenast på det stora Kejsare-Rikets, utan äfven, till någon del, på Finlands 84 förhållanden. Endast den anmårkning må, å Finska Vetenskaps- Societetens vägnar, här finna ett rum, att Societeten visste högt uppskatta äran och värdet af -en närmare förbindelse med en så- dan Man. Till Heders-Ledamot al Societeten invaldes den 24 April Professoren i 'Theoretiska och Praktiska Medicinen vid Kongl. Universitetet i Upsala, Riddaren Doktor Hvasser; samt till Ordinarie Ledamöter, likaledes den 24 April, Professoren i Ki- rurgien och Barnförlossningskonsten, Arkiatern Doktor Törn- roth, Professoren i Orientaliska Litteraturen och Riddaren Geit- lin samt Adjunkten i Grekiska och Romerska Litteraturen, Pro- fessoren Gyldén. Societetens Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden, Stats-Rådet von Haartman, enligt stadgarnas fö- reskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societetens val, eftertrådts i förstnämnde befattning af Professoren Rein. I afseende å Societetens verksamhet under det sistförHutna året bör först nämnas, att hon haft fågnaden derunder uppfylla ett af sina vigtigaste åligganden, nemligen beredandet af framtida vetenskaplig utredning af åtskilliga fosterländska förhållanden. De af henne, i sådant hänseende, vidtagna åtgärder äro tvenne, deraf den ena bestått i verkställandet af hennes i sednaste års- berättelsen omförmåälda beslut angående uppgörande och utspri- dande af formulärer för enklare, i klimatologiskt afseende nyt- tiga, naturalhistoriska och fysiska takttagelser; den andra i besör- jandet af en oafbruten följd af noggranna Thermometer- och Barometer-observationer på åtskilliga till läget vidt skillda punk- ter af Finland. Nyssnåmnde formulärer, hvilka genom intagande al en större mångd hithörande omständigheter vuxit till et häfte af omkring 70 sidor, hafva blifvit i landsorterna spridda derigenom, att Societeten tagit sig friheten besvära samtelige Herrar Kontrakts-Prostar med utdelning deraf till de Landsmån, 85 hvilka, lifvade af intresse för nämnde forskningar, finnas hugade att med deras anställande gå Societetens önskan till mötes. Då härigenom till alla delar af landet försåndts af ifrågavarande ob- servations-böcker omkring 1000 exemplar, hvilka, efter sig före- teende framtida behof, af Societeten förnyas, samt all anledning är att hoppas bildade och upplysta Landsmäns beredvilliga med- verkan till dessa lätt anställda och redan 1 och för sig intres- santa iakttagelser, kan Societeten ej annat än hysa det glada hopp, att den af henne nu vidtagna åtgärden skall i framtiden, så väl för vetenskapen i allmänhet, som särskildt för kännedomen om fosterlandets ännu så föga utredda klimatiska förhållanden, båra mångfaldig frukt. — Hvad de förenämnde Thermometer- och Barometer-observationerna beträffar, så har Societeten ansett sig, i afseende å dem, böra för närvarande inskränka sig till de 5 punkterna: Sordavala, Kuopio, Wiitasaari, Kajana och Uleå- borg, samt till hvarje af dessa orter, genom dertill utsedt ombud, med vinterföre försändt en med thermometer försedd noggrann barometer, tvenne qvicksilfver- och en sprit-thermometer de Landsmän tillhanda, hvilka observationerna benägit sig åtagit. Ifrågavarande observationer anställas minst tre gånger om dagen, nemligen kl. 7 f. m. samt 2 och 9 e. m.; och har Societeten, oaktadt det nog långa afståndet emellan observationstiderna, dock all anledning att af detta sitt företag hoppas intressanta resulta- ter, så väl i allmänt vetenskapligt afseende, som särskildt rörande de ifrågavarande orternas klimat och medelbarometerhöjd. I förra hänseendet må endast nämnas den vigtiga utredningen af det förhållande, hvaruti Finland, i afseende å klimat och barometerns dagliga variation, står till öfriga delar af jordens yta. För be- stämningen af barometerns dagliga variation äro dessa observa- tioner af så mycket större vigt, som man trott sig hafva skäl att förmoda det ifrågavarande variation vid en viss högre nordlig bredd alldeles upphör, utan att förhållandet hårmed ånnu kun- 86 nat med säkerhet utredas. Genom förenämnde observationer bringas denna fråga åtminstone närmare sin slutliga lösning; och vågar Vetenskaps-Societeten hoppas att äfven denna ej skall länge uteblifva, derest det lyckas Societeten att verkställa ett re- dan påtänkt förslag att utsträcka ifrågavarande observationer ända till Lappmarken förmedelst Kreils sjelfregistrerande baro- och thermometrar, hvilka på ett papper, regleradt af ett ur, sjelfva upprita de kroklinier, som utvisa temperaturens och barometer- höjdens dagliga förändringar. Det under tryckning varande Tredje häftet af Societetens akters andra Tom, hvilket blir af ungefär samma vidd med det sist utgifna, torde i sommar lemna pråssen. Societetens akter komma för öfrigt att vinna en intressant tillökning, i följd af Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica hos Societeten gjorda och med nöje bifallna anhållan att, såsom Bihang till nämnde akter, få med särskild paginering och under rubrik af Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Förhandlingar, på Societetens bekostnad och efter hennes pröfning i hvarje sär- skildt fall utgifva sådana af Sällskapets medlemmar inlemnade uppsatser, som kunna vara för Finlands Fauna och Flora upp- lysande. Följande vetenskapliga föredrag hafva hållits inom Socie- teten sedan sista årsberättelsens afgifvande: Den 29 April sistl. år upplästes af Stats-Rådet von Haart- man en i nåsta häfte af Societetens handlingar ingående af- handling med titel: Försök att bestämma den genuina racen af de i Finland boende Folk, som tala Finska”), utur hvil- ken, såsom redan meddelad en större samling åhörare, här en- dast må anföras det hufvudsakliga resultat, att Författaren ur kraneoskopiska gruuder finner Tavastlåndningarne, Savolaxarne 71) T. IH, s. 845. 87 och Karelarne härstamma ifrån särskilda urracer, samt olikheten i synnerhet påtaglig i afseende å de sistnämnde. — Vid sam- manträdet den 2 Junii har derjemte Stats-Rådet von Haart- man framställt det förslag till meteorologiska observationer å åt- skilliga punkter af Finland, hvilket, enligt hvad ofvanföre blifvit omförmäldt, redan är af Societeten verkställdt. Den 24 April föredrogs af Professoren Ilmo ni mundtli- gen en af Baron v. Reichenbach nyligen framställd idé om en Specifik kraft eller förmåga hos Kristaller att inverka på den lefvande menniskokroppen, hvilken kraft skulle på nerfsy- stemet utöfva verkningar i viss mån analoga med mineralmagne- tismens, olika för de särskilda polerna af kristallen , ej sällan ganska våldsamma och röjande sig, för behörigen känsliga syn- organer, genom ljusutveckling ur nåmnde poler, m. m.; och förmålte Professoren sig hafva funnit denna idé icke ogrundad. Professoren Nervander höll, den 29 April sistlidet år, ett Minnestal öfver Societetens den 2 Junii 1844 med döden afgångne ledamot, Professoren i Fysiken m. m. Doktor Gustaf Gabriel Hällström; och har Prof. Nervander den 1 Decem- ber inlemnat det af honom författade manuskript till ofvannämnda, sedermera tryckta och i landet kringspridda, Observations-bok för enklare naturalhistoriska och fysiska iakttagelser, åfvensom den 24 April föredragit en af honom uppgjord Instruktion för de observatorer, som, på Societetens anmodan, anställa förenämnda thermometer- och barometer-observationer. Vid sistnämnde till- fälle föredrogos äfven af Prof. Nervander tvenne af honom författade arbeten, det ena öfver Temperaturens dagliga gång å åtskilliga nordliga orter”), och det andra öfver Minsta qva- drat-methodens användning till beräknande af observationer öfver temperaturens dagliga variation, 7) Berechnung von Beobachtungen des täglichen Ganges der Temperatur in einigen arctischen Gegenden (T. II, s..945). 88 Stats-Rådet Pipping meddelade, vid sammankomsten den 24 April, en fortsättning af dess i föregående häften af Societe- tens akter till en del offentliggjorda afhandling: Några histori- ska underrättelser om Boktryckeriet i Finland, hvilken fortsätt- ning kommer alt utgöra Tredje Stycket af ifrågavarande arbete, samt omfattar historien om Åbo Universitets blid yckeri ifrån dess andre föreståndares Peter Hansons död våren 1679, till nära slutet af år 1710, då hans efterträdare, Johan Larsson Wall, afled 7”). Professoren Rein uppläste den 29 April sistlidet år en af- handling om Hierarchien i allmänhet och den Romersk-kathol- ska i synnerhet, samt denna sednares inflytande på Finland, deraf sednare delen, under titel: Anmärkningar om den KRo- mersk-katholska Hierarchiens inflytande på Finland, kommer att i Societetens akter ingå ”). Societetens Sekreterare har den 10 November, 1 December, 2 Mars och 24 April anmält följande arbeten: Härledning af några allmänna resultater i läran om kontinuerliga bråk”). — Nytt bevis på den allmänna irrationaliteten af summan utaf sådana obegränsade kontinuerliga bråk, hvilkas partiella täl- jare och nämnare äro hela tal samt partialbråk mindre än enheten. — Härledning af några obegränsade kontinuerliga bråk, hvilkas summor icke kunna vara rötter i algebraiska eqvationer med rationella koefficienter och af gifna grader ”). — Några anmärkningar rörande sferiska geometrien. — Om konvergensen af obegränsade kontinuerliga bråk med jakade ”AIV IsN638: so) Th Iljnsa BL: ") DPeduction de quelques reésultats geneéraux relatifs å la theéorie des frac- tions continues (T. II, s.8561). 2) Deduction de quelques fractions continues dont les sommes ne sauraient étre des nombres d'espeéces donnéees (T. II, s.1009). 89 partiella tåljare och nämnare ”). — Bevis på ett theorem rö- rande sådana obegränsade kontinuerliga bråk, som uttrycka rötter af eqvationer af andra graden med rationella koefficien- ter ”). — Anmärkningar angående algebraiska expressioners utveckling. Vid Societetens sammanträde den 1 December föredrog Professoren Bonsdorff en Speciel jemförande beskrifning af Hufvudskålsbenen hos Laken, Gadus Lota Linn. ”), genom hvilket arbete Professoren, jemte den särskilda beskrifningen at ifrågavarande ben, söker dels fastställa bestämda benämningar å de hos laken och fiskarna i allmänhet förekommande många hufvud- skålsben, dels ådagalågga det faktum, att flera ibland dessa, som hos fiskarna åtskiljas genom suturer hela lifvet igenom, åfven hos menniskan, i en tidigare period före och efter födelsen, skiljas genom suturer, ehuru dessa småningom försvinna och de förut skilda benen förenas till ett enda, hvilket synes utvisa att fiskar- nas hufvudskålsben, jemförda med menniskans, qvarstadna på en lågre utvecklingsgrad. Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva den 9 Febr. in- lemnats tvenne arbeten, det ena af Magister William Nylan- der under titel: Anteckningar rörande Myrornas i det nord- liga Europa monografi, det andra af Magister Jacob Joh. Wilh. Lagus, benåmndt: Bidrag, förnämligast ur Plutar- chus, till Språkforskningens historie; deraf det förra kommer att i Societetens nästa häfte offentliggöras ”), och det sednare, på 83) Note sur la convergence des fractions continues infinies å numerateurs et denominateurs positifs (T. II, s. 397). 4) Demonstration d'un theoreme relatif aux fractions continues dont les sommes sont racines d'equations du second degreé å coefficients rationnels (T. II,-s. 1023). 85) T. II, s. 1177. "6) Adnotationes in monographiam Formicarum borealium Europe (T. II, 3.875). 12 90 grund af vederbörande sektions deröfver meddelade yttrande, äf- venledes kan uti akterna ingå. Angående det förra af dessa ar- beten må nämnas, att Författaren söker deruti, hufvudsakligen i grund af egna iakttagelser, mera kritiskt än härtills skett bearbeta de finska och skandinaviska myrornas naturalhistorie, i hvilket afseende han först framställer deras metamorfoser och ekonomi, samt derefter uppställer och beskrifver deras särskilda arter, med utredning af dithörande synonymier, indelande dervid nämnde insekter i 25 skilda arter, deraf 21 gemensamma för Skandlina- vien och Finland, 1 egentligen finsk och 3 egentligen skandi- naviska. Vetenskaps-Societeten har således under sistförflutet år emot- tagit 20 vetenskapliga meddelanden, deraf flera komma att af So- cieteten offentliggöras.” Årssammantriädet 1843. (Finl. Allm. Tidn. för d. 18 Maji s. år.) 21 Binöra Vetenskaps-Societeten firade sin nionde ärshögtid den 29 sistl. April, Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NICOLAJE- wrrscHs Födelsedag. Societetens Ordförande, Professoren Rein öppnade sammankomsten med några antydningar ”om tidsandans allmänna syfte att, med upphäfvande af den fordna isoleringen, bringa vetenskapen i närmare samband med lifvet och göra forsk- ningens resultater tillgängligare för en större allmänhet,” samt sökte visa huruledes detta syfte jemväl hos oss vunnit insteg och, hvad särskildt Vetenskaps-Societeten vidkommer, uttalat sig uti åtskilliga förlidet år af Societeten vidtagna åtgärder. Årsberättel- sen upplästes derefter af Societetens Sekreterare, och vetenskap- liga föredrag höllos af hennes Ledamöter Arkiatern Törnroth samt Prosten Hipping, dervid den förre framställde Hufvud- dragen af den medfödda Blindheten och Döfheten, samt hvil- ken af dem bör anses svårare och menligare för menniskans andliga kultur, och den sednare ett Försök till utredande af den ursprungliga bemärkelsen på ordet unmneyc. — Årsberättelsen var följande: ”Vid den öfversigt af Vetenskaps-Societetens verksamhel och öfriga förhållanden under dess sistförflutna tidskifte, hvilken bör af Societetens Sekreterare i dag meddelas, åligger honom, likasom för ett år sedan, den bedröfliga skyldigheten att tillkän- nagifva en af Societeten erfaren förlust. Af nyligen ankomna Svenska Tidningar har nemligen inhemtats, att Societetens He- ders-Ledamot, f. d. Landshöfdingen och Stats-Sekreteraren, Kom- 92 mendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerne Orden, En af de Aderton i Svenska Akademien, m. m. Hans Järta, efter en långvarig sjukdom aflidit i Upsala den 6 April, i en ålder af 73 år. En framställning af denne utmärkte mans förtjenster ej mindre såsom historisk forskare och skriftställare, än embetsman och lagstiftare, tillhör ej detta tillfälle: det må här endast armär- kas, att Vetenskaps-Societeten, som, med afseende å den först- nämnde af dessa förtjenster, sökt med honom vinna en närmare förbindelse, med allt skäl beklagar att denna blifvit af så kort varaktighet. Antalet af Societetens Ledamöter har, under det förflutna året, i öfrigt ej undergått förändring, och hennes Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombyte, att dåvarande Vice Ordföranden, Professoren Rein, enligt stadgar- nas föreskrift tillträdt Ordförandeskapet, samt, i följd af Societe- tens val, efterträdts i förstnämnde befattuing af Professoren Ner- vander. Societetens vetenskapliga relationer, som nästan årligen mer och mer utvidgats, sträcka sig för närvarande. ej. allenast till "de förnåmsta vetenskapliga och bildningsinstituter i Finland och Ryss- Jand, utan äfven till åtskilliga dylika inrättningar i Sverige och Norige, Danmark, Tyskland, Frankrike och England, hvarigenom Societetens vetenskapliga sträfvanden vunnit en allmännare sprid- ning. I bokhandelsvåg synes deremot, enligt hvad erfarenheten hittills ådagalagt, så inom som utom fosterlandet ej kunna i detta hänseende påräknas särdeles framgång, hvilket med arbeten af denna beskaffenhet ej heller kan vara oväntadt. Med afyttrandet af Societetens akter i Tyskland har derjemte den särskilda otur ägt rum, att, ehuru redan hösten 1842 för detta ändamål till Leipzig afsändes 15 exemplar af de 3 Häften, som utgöra nåmn- de akters Första Tom, ett missförstånd i bokhandeln, lika besyn- 93 nerligt som omöjligt att förutse, vållat att af hela denna försänd- ning härtills ingenting blifvit försåldt. Genom ofvannämnde förbindelser med in- och utländska ve- tenskapliga inrättningar, har Societetens boksamling, särdeles de sednare åren, vunnit betydlig tillväxt. Ibland de föräringar, hvil- ka härtill bidragit, förtjenar att vid detta tillfälle särskildt nämnas en under sistlidne sommar Societeten tillsänd samling af Kongl. Vetenskaps-Akademiens i Mänchen akter, utgörande tillsammans 41 Band. I afseende å Societetens verksamhet må först anmärkas, att Tredje häftet af hennes akters Andra Tom, utgörande omkring 42 ark, lemnade pressen vid slutet af sistlidet år. Societetens i sednaste årsberättelsen omförmälda åtgärder till erhållande af klimatologiska iakttagelser från alla delar af Finland och tillförlitliga thermometer- och barometer-observationer från åtskilliga vidt skilda orter af samma vårt fosterland, hafva haft önskelig framgång. Af de genom Herrar Kontrakts-Prostars be- nägna försorg utdelade Formulärer för förstnämnde slag af iakt- tagelser, hafva till Societeten återkommit 92, försedda med erfor- derliga anteckningar för sistlidet år. Jemte betygande af sin syn- nerliga erkänsla för de ärade Landsmäån som berörde antecknin- gar förrättat och Vetenskaps-Societeten meddelat, anser sig Socie- teten böra begagna detta tillfälle att anhålla, det de klimatologiska anteckningarna för hvarje år måtte, om möjligt, tillsändas henne under loppet af påföljande Januari månad, hvarigenom hon kun- de iståndsättas att, om skäl dertill förefinnes, desamma för näst- följande årsberättelse begagna. — I afseende å de af Societeten föranstaltade 'Thermometer- och Barometer-observationer bör näm- nas, att hon fått emottaga sådana för sednare hälften af sistlidet år ifrån Apothekaren Westerlund i Uleåborg, Kyrkoherden Dahlström i Wiitasaari, Majoren Karsten i Kuopio och Kollegii-Assessoren Doktor Maconi i Sordavala. Till ännu en 94 ort i Finland, hvarest Societeten anser meteorologiska observatio- ner böra efter samma plan anställas, nemligen Hammarland, hoppas hon få uwullfälle att under årets lopp försända de nödiga instrumenterna. Sedan sista årsberättelsens afgifvande hafva inom Societeten hållits följande föredrag: Den 9 November meddelades af Professoren Ilmoni et honom tillsåndt bref ifrån Stats-Rådet v. Nordmann i Odessa, dateradt den 16 (28) Sept. 1846, hvaraf, i anseende till ämnets intresse, följande utdrag må här intagas: ””Under loppet af sistlidne sommar har jag haft lyckan göra ett fynd, hvilket på en gång förskaffat mig ett rikt paleon- tologiskt material. I sjelfva staden Odessa, nemligen i hålvägen till quarantainen, under ett mäktigt lager af den här befintliga musselkalken, har jag funnit, i diluvialsanden, ett rikt lager af fossila djurben. Intill denna dag har man uppgräfvit benlemnin- garne af följande djur: 6 större och mindre Elefanter, 1 Rhi- noceros, 1 Lophiodon, 2 arter Bos, 4 till 5 arter af Cervus, Antilope och Ovis, 50 ull 60 individer af slågtet Ursus, 2 till 3 al Hycena, 2 af Canis, 3 mycket stora arter af Felis och Mu- stela, ett obekant idislande djur mellan slägtena Bos och Cer- vus och 1 genus närmande sig till Castor. Autalet af de funna tänderna uppgår ensamt till mer ån 700, och enskilta ben, som hittills blifvit hopsamlade, beräknas till vida öfver 800, hvaribland äfven några hörande till fågelskeleuer. Det är första gången man i Ryssland funnit ett så rikt lager af antediluvianska djur höran- de till dé vertebrerade klasserna. Gräfningarne äro tills vidare inställda, men skola åter fortsättas på befallning af H. M. Kej- SAREN, till Hvilken Ministern Grefve Uvaroff i underdånighet inberättat om berörde fynd.”” — Prof. Il moni har derjemte, vid Societetens sammankomst den 12 April, uppläst en historiskt- 95 pathologisk skildring af Hungersnöd i Finland, särdeles den un- der missväxtåren 1695, 1696 och 1697, jemte dess närmaste förskräckliga verkningar, hvilken uppsats kommer att ingå i Andra delen af det större arbete, under titel: Bidrag till Nor- dens Sjukdoms-historia, hvaraf Första delen ej längesedan blif- vit af Professoren utgifven. Professoren Nervander uppläste den 29 April sistlidet är en afhandling om Zariabla stjernor, hvarjemte Professoren den 12 April d. år föredragit tvenne arbeten, det ena innehållande Beräkning af observationer å Magnetiska Deklinationens va- riation, anställda i Helsingfors hvar 10:de minut ifrån 4 Julit 1844 till samma dag året derpå, och det andra en framställ- ning af Några ovanliga meteorologiska fenomener, observerade i Helsingfors år 1846. Stats-Rådet Nordenskiöld har den 9 Nov. förevisat elt mineral, som funnits vid de Siberiska guldvaskerierna vid Nisch- nej Tagilsk i små isolerade kristaller, hvilka äga en så påtaglig likhet med Demant, att de äfven för ett vant öga kunna dermed förblandas. Specifika vigten är något mindre än Demantens, hårdheten åter något större än Granatens. Mineralet, som är ytterst sällsynt, består af silikater af flere jordarter, men någon ordentlig analys har deraf änuu ej kunnat företagas. Med afse- ende å dess yttre likhet med Demant, har Stats-Rådet för det- samma föreslagit namnet Pemanthoid. — Vid samma tillfälle företedde Stats-Rådet Nordenskiöld äfven en hvit, mycket hård Metallblandning af den märkvärdiga egenskap, att den, upphettad till glödgning, fortfar att af sig sjell glödga, förglimma som fnöske och sönderfalla till ett svart, mycket voluminöst pulf- ver. Nämnde metailblandning, som är uppfunnen af Öfverste- Löjtnanten vid Berg-Korpsen i St. Petersburg Jewreinoff, be- står af 32 delar koppar, 8 delar bly, 48 delar tenn och 10 del. platina. — Vid nåmnde session anställdes af Stats-Rådet Nor- 96 denskiöld några experimenter med det så kallade Bomulls- krutet, hvarvid, ibland annat, uppmärksamheten fästades derpå, att dess exploderande kraft förminskades i samma mån det blef hoppressadt och äfven alldeles upphörde, då tryckningen steg till en viss grad. e Af Professoren Rein föredrogos den 29 April sistl. år Statistiska Notiser om Kuopio Läns ekonomiska förhållanden; och af Prosten Hipping, vid samma tillfälle, ett lingvistiskt- historiskt arbete om Svenska Spräåkdialekten i Nyland, hvilket numera lemnat pressen såsom tillhörande den snart utkommande Fjerde fascikeln af Andra Tomen af Societetens handlingar ”). Af Societetens Sekreterare äro den 9 November, 8 Februarii och 12 April följande arbeten anmälda: Bevis på periodiciteten af kontinuerliga bråket 1: m —1:m— 1: m'—.., hvars näm- nare äro hela positiva tal större än 1, då dess summa utgör en irrationell rot af en eqvation af andra graden med ratio- nella koefficienter”). — Härledning af några allmänna resul- tater rörande hvilka kontinuerliga bråk som helst, som utgöra rötter af egqvationer af andra graden”). — Härledning af periodiciteten af flere slags kontinuerliga bråk, då de uttrycka rötter af eqvationer af andra graden med rationella koefficien- ter. — Anmärkning öfver en punkt af Differential-Kalkylen. Den 29 April sistl. år föredrog Professoren Bonsdorff Hufvudmomenterne af Menniskans naturalhistorie, och, den 19 Oktober, en Beskrifning af ett missbildadt Cranium hos en Sd LU ARE ko kedn 55) Demonstration de la periodicité de la fraction continue 1:m—1:m— 1:m'—.. å denominateurs entiers positifs > 41, lorsqu elle représente une racine irrationnelle d'une equation du 292 degreé å coefficients rationnels (T. IL, s. 1063). É ”) Deduction de quelques résultats géneraux relatifs aux fractions continues dont les sommes sont racines d'equations du second degre (T. III, s. 435). 97 Man, jemte några anmärkningar öfver uppkomsten och bety- delsen af de så kallade Ossicula Formiana ”), hvilket sednare arbete framställer flere sig företeende egenheter i hufvudskålen af en 59 års gammal man från Wiitasaari socken, ibland andra t, ex. den, att flere fontaneller å samma hufvudskål befunnits öppna såsom under spådaste barnåldern, samt att i öfre och nedre käken visat sig en för tredje gången inträdd dentition. — Vid Societe- tens sammankomst den 12 April har Prof. Bonsdorff derjemte föredragit en Anatomisk undersökning af arteriella kärlsyste- met hos Laken, hvaruti ådagalägges att de för den organiska metamorfosen nödiga arteriella kärlen i förevarande fall utgå från tvenne kärl-cirklar, eller så kallade circuli arteriosi, hvilka med hvarandra förbindas genom de så kallade ven branchiales, och i sammanhang hvarmed lemnas en speciel beskrifning öfver de arteriella grenarna hos Laken, dem Förf. finner på ett förvånan- de sätt öfverensstämma med däggdjurens. Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva, under det för- flutna året, äfven några arbeten blifvit inlemnade. Den 25 Maoaji sistl. år föredrogs en af Mathematum Lektorn vid Borgå Gymnasium Prosten Borenius författad: Jemförelse emellan de Gaussiska och Delambreska Påskformlerna, jemte härledning af de förra ur de sednare, hvilket arbete blifvit offentliggjordt i Societetens sist utgifna fascikel ”). Vid sammankomsten den 19 Oktober föredrogs af Docen- ten i Botaniken Doktor Nylander, en monografi öfver Ört- slägtet Eriophorum, hvilken kommer att införas i Societetens 90) I. II, s. 1283. 2) Formularum Paschalium Gaussianarum cum Delambreanis comparatic earumque ex his deducendi periclitatio (T. II, s. 1031). 13 98 nästa häfte ”); och har Doktorn derjemte den 12 April före- tett ett arbete med titel: Bidrag till de Finska Laxarternas kännedom. Medicine HKandidaten Nylander har den 9 November meddelat Societeten 'ett Fillägg till sina förut inlemnade Anteck- ningar rörande Myrornas i det nordliga Europa monografi, hvilket tillägg, liksom sjelfva Anteckningarna, finnes infördt i Societetens sist utkomna fascikel ”). Sluteligen har, vid sammanträdet den 12 April, Protokolls- Sekreteraren Falck föredragit en uppsats under titel: Anteck- ningar rörande Falco Albicillas olika utseende vid skilda ål- drar; hvarjemte Protokolls-Sekreteraren, vid samma tillfälle, med- delade en af Prof. Nilsson gjord upptäckt af skelettet utaf en uroxe, hvilken, enligt Professorens tanke, blifvit i lifstiden träffad af en pil eller ett spjut, enligt ett å ryggvertebrerna befintligt märke — en. upptäckt, hvilken Prof. Nilsson anser definitift afgöra den emellan Prof. Pusch i VWVarschau och Stats-Rådet Baer i St. Petersburg afhandlade frågan om berörde djurs preadamitiska existens. Utom ofvannämnda meddelanden, hafva, i följd af Societe- tens i sednaste årsberättelsen omnämnda bifall till Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica anhållan att få, på Societetens bekostnad, offentliggöra arbeten rörande Finska naturalster, den 12 April föredragits fem sådana af Sällskapet insända arbeten, nemligen af: Docenten i Botaniken Doktor Nylander: Notiser om Hvita och Ishafvets Alger, Medicine Kandidaten Nylander: Mutillide, Scolide et Sapygidee boreales, ”) Eriophori monographia (T. IH, s. 1). ”) Additamentum Adnotationum in monographiam Formicarum borealium Europe (T.II, s. 1041). 99 Medicine Kandidaten Lundahl: Anmärkningar om tven- ne med Parus Sibiricus (Gmel.) förvexlade Mesarter, Konservatorn vid Universitetets Museum, Vice Landtmäta- ren v. Wright: Helsingfors traktens Fågel-Fuuna, samt Amanuensen vid Universitetets Museum af Tengström: Bidrag till Finlands Fjäril-Fauna. Doktor Nylanders afhandling öfverlemnades härvid icke till Societeten; men de öfriga fyra blefvo, i följd af den 9So- cieteten förbehållna rätt att afgöra hvilka arbeten skulle uti det ifrågavarande ”Bihanget” till hennes akter ingå, remitterade till Naturalhistoriska sektionen. Det föregående utvisar, att Finska Vetenskaps-Societeten, oberäknade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica inlem- nade arbeten, under det förflutna tidskiftet emottagit 23 veten- skapliga meddelanden.” Ärssammantriädet 1848. (Finl. Allm. Tidn. för d. 9 Maji s. år.) Föra Vetenskaps-Societetens tionde årshögtid firades i vanlig ordning den 29 sist. April uti Kejserl. Alexanders-Universite- tets solennitets-sal. Sammankomsten öppnades af Societetens Vice Ordförande, Professoren Ilmoni, med en återblick på Societe- teus nu tillryggalagda decennium, jemte några anmärkningar om den framtid Societeten, i grund af närvarande förhållanden, hade att emotse, dervid han, i afseende å& Societetens ådagalagda verk- samhet för silt ändamål, erinrade derom, att hon omöjligen kun- nat fullgöra allt hvad hon åsyftat och Önskat, i följd af de smärtsamma och betydliga förluster som tid efter annan drabbat henne just uti de vetenskaper hon företrädesvis afser, nemligen först den af Professoren Argelauder, hvars bortflyuning in- träffade vid den tid de första öfverläggningarna om hennes stif- telse företogos, sedermera dem af Professorerna von Bonsdorff och Hällström, och sist den lika oförmodade, som för närva- rande oersättliga, af dess Ordförande för året, Professoren Ner- vander — män, hvilkas namn skulle utgjort en prydnad för hvilket vetenskapligt samfund som helst. Societetens Sekreterare, Professoren af Schultén, uppläste derefter Årsberättelsen, och vetenskapliga föredrag höllos af Professorerna Ilmoni och Geit- lin, dervid den förre lemnade en skildring af den Epidermiska Dans-sjuka, hvilken under sednare hälften af fjortonde århundra- det hemsökte en stor del af Medel-Europas befolkning, och ännu uti 15:de och 16:de seklet, ehuru i aftagande, skåftals visade sig; samt den sednare föredrog en uppsats om Österländska mynt, funna i Finlands jord. Slutligen hölls af. Universitets-Adjunk- 101 ten Borenius, å Societetens vägnar, ett Minnestal öfver hen- nes den 15 sistl. Martii med döden afgångne ledamot, Professoren och Riddaren Johan Jacob Nervander. — Årsberåttelsen var af följande lydelse: ”Vid den redogörelse som, enligt Vetenskaps-Societetens stadgar, bör å hennes årsdag afgifvas angående de omständighe- ter, hvilka närmast rört Societeten under sist förflutna tidskifte, påkalla de ibland hennes Ledamöter skedda förändringar vid detta tillfälle en särskild uppmärksamhet. Det är första gången Socie- teten nödgas tillkännagifva förlusten af på en gång tvenne dess medlemmar: ännu bedröfligare blir detta förhållande genom den särskilda omständighet, att den ena af de häådangångne var ej allenast hennes Ordförande, — den' som vid närvarande tillfälle bordt föra hennes talan, — utan äfven en Ledamot, på hvars verksamhet hon uti en framtid trodde sig i synnerhet kunna räkna. Det är öfverflödigt att vidlyftigt framställa vidden af den förlust Finska Vetenskaps-Societeten lidit genom dess Heders- Ledamots, Generalen af Infanteriet, Adjointen hos General-Gu- vernören öfver Finland, Tjenstförrättande Vice Kanslern för Kej- serl. Alexanders-Universitetet och Riddaren Alexander ÅA ma- tus Thesleffs den 15 November sistlidet år, - efter en längre sjuklighet, inträffade dödliga frånfälle, samt dess Ordinarie Leda- mots, Professoren i Fysiken vid Kejserl. Alexanders-Universitetet och Riddaren Johan Jacob Nervanders alldeles oförmodade hådangång, efter endast tvenne veckors sjukdom. Den förre, egnande ifrån sin höga plats i samhället samma outtröttliga om- sorg åt bildningens och den vetenskapliga odlingens befrämjande inom vårt fosterland, som åt befordrandet af allmänt väl inom snart sagdt hvarje dess förvaltningsgren, har, genom sin bortgång, ibland sina landsmän efterlemnat en saknad, deruti Vetenskaps- Societeten, hvilken haft lyckan med honom stå uti en närmare förbindelse, äfven för sin del på det uppriktigaste deltager. Den 102 sednuare, en man hvars utmärkta egenskaper och ovanliga naturs- gåfvor ländt så väl Fäderneslandet som Universitetet till särdeles gagn och heder, och hvars snillrika, dess vetenskap egnade, sträf- vanden sannolikt skulle uti en framtid burit ännu rikare frukter, har derjemte gjort sig synnerligen förtjent af denna Societet, ibland hvars första och verksammaste stiftare han varit. Det bör ej här anuticiperas på den teckning af dessa förtjenster en talare kommer att vid detta tillfälle särskildt lemna: dock torde här vara på sitt ställe, att, om ock endast i förbigående, erinra om tvenne ibland dem, rörande på en gång vetenskapen och 9So- cieteten, nemligen den för några år sedan föranstaltade, år efter år fortgående, samlingen af Klimatologiska anteckningar från alla delar af Finland, samt de på åtskilliga orter i landet skeende tillförlitliga .Barometer- och Thermometer-observationer, hvilka begge åtgärder, af betydlig vigt för så väl kännedomen af vårt fädernesland som meteorologien, enligt Societetens föregående arsberättelser till stor del lända Professoren Nervander till förtjenst. Om, å ena sidan, Societeten lifligt känt förlusten af dessa tvenne Ledamöter, har hon, å den andra, ågt den tillfredsställel- sen att se sina Heders-Ledamöters antal förökadt med Universitetets Tjenstförrättande Vice Kansler, General-Majoren, Guvernören och Riddaren Johan Mauritz Nordenstam, och sina Ordinarie Ledamöters med Astronomi& Professoren vid Kejs. Alexanders- Universitetet Doktor Fredrik Woldstedt, Chemie Professo- ren vid samma Universitet Doktor Adolf Edvard Arppe, samt Chemie Adjunkten vid nåmnde Universitet Doktor Adolf Moberg, hvilka alla den 3 April invaldes. Societetens Embetsmän hafva, sedan sista årssammanträdet, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden, framl. Professoren Nervander, i vanlig ordning tillträdde Ordförande- 103 skapet, samt, i följd af Societetens val, efterträddes i förstnämnde befattning af Professoren Il moni, hvilken, efter ordinarie Ord- förandens frånfälle, på sått stadgarna bjuda Ordförande-befattnin- gen öfvertagit. I afseende å Societetens verksamhet under det sistförflutna året, må först nämnas, att Fjerde häftet af hennes akters Andra Tom, innehållande trenne afhandlingar jemte minnestalet öfver framl. Professoren Hällström, lemnade pressen i slutet af sist- lider år, samt att ett Supplement-håfte till samma Tom, hvaruti, ibland annat, ingår en sammandragen redogörelse för Societetens förhandlingar och öfriga henne rörande omständigheter intill ut- gången af sistlidet år, nyligen utkommit. Härtill kommer ännu ett tredje af BSocieteten nyss utgifvet arbete, nemligen Första Häftet af det Bihang ull hennes akter, som, enligt hvad förut blifvit meddeladt, benämnes: Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora PFennica Förhandlingar, hvarjemte kan tillåggas att på Första häftet af akternas Tredje Tom tvenne afhandlingar åro färdigtryckta. Societetens åtgärder till samlande af klimatologiska upp- gifter från alla delar af Finland, fortfara, genom Landsmäns välvilliga medverkan, att hafva önskelig framgång, såsom synes deraf, att, sedan början af innevarande år, 90 observations-böc- ker med erforderliga anteckningar för sistlidet år till Societeten aterkommit. De af Societeten föranstaltade thermometer- och barometer- observationer hafva äfvenledes i vanlig ordning fortgått, samt sedan sistlidne sommar blifvit utsträckta äfven till Hammarlands prestgård, hvarest Prosten, m. m. Sadelin benäget åtagit sig deras anställande. De vetenskapliga meddelanden 9Societeten sedan sista års- berättelsens afgifvande emottagit, äro följande: 104 Den 21 sistl. Mars föredrogos af Professoren Il moni åt- skilliga anmärkningar om Motsatsen af de Alimentatoriska och de Respiratoriska funktionerna, såsom den uppenbarar sig i djurverldens klasser och förnämsta ordningar; och har Pro- fessoren den 3 April anmält ett arbete om De stora och all- männa Sjuklighetstider, hvilka menskligheten genomlefvat, och som varit af den betydelse, att de kunna kallas pandemiska epoker, ur hvilken sistnämnde afhandling må meddelas, att nämn- de epoker, hvilka utmärka sig äfven derigenom att sjukdomarna efter hvarje af dem röjt en väsendtligen förändrad karakter, en- ligt Författaren inträffat på följande fyra tidpunkter i historien: under det Peloponnesiska kriget, i 5:te seklet före Kristus, denna epok representerad af den s. k. Atheniensiska pesten; 1 medlet af sednare hälften af 6:te seklet efter Kristus, röjande sig genom de s. k. Justinianska pest-farsoterna; i medlet af 14:de seklet genom Digerdöden; samt slutligen, i vår tid, genom den Asia- tiska Koleran, hvilken, efter all anledning, kan anses representera den hittills upplefda sista pandemiska epoken. Stats-Rådet Pipping meddelade vid sammantrådet den 27 April, såsom bidrag till historien om det fordna Kongl. Gymna- sium i Wiborg, en Förteckning öfver de i dess boktryckeri tryckta skrifter, hvilka nästan alla numera äro mycket sällsynta, och hvaraf omkring en tredjedel varit härtills alldeles okänd. Prosten Hipping uppläste vid Societetens årsfest sistlidet år utdrag ur en utförligare historiskt-filologisk afhandling öfver Den ursprungliga bemärkelsen af Ryska ordet H5Memns. Vid Societetens sammankomst den 4 November sistl. år föredrog Professoren Bonsdorff en Beskrifning af arteriella kärlsystemet hos Bufo cinereus ”), och den 3 April ett arbete ”) Bidrag till Blodkärlsystemets jemförande Anatomie: I. Det arteriella kärlsystemet hos Paddan (Bufo Cinereus, Schneid.) (T. III, s. 447). 105 om Det venösa kärlsystemet hos samma djur. Wid sistnämn- de tillfälle meddelades äfven af Prof. Bonsdorff en uppsats angående Betydelsen af Ossa supratemporalia, tillhörande ett större arbete öfver Fiskarnas mnerfsystem, hvilket ännu ej är fulländadt. Den 29 April sistlidet år skildrade Arkiatern Törnroth Hufvuddragen af den medfödda Blindheten och Döfheten, samt hvilken af dem bör anses svårare och menligare för menni- skans andliga kultur; och har Arkiatern den 27 innev. April anmält ett af honom författadt arbete med titel: Försök att ut- reda några ännu tvistiga frågor i läran om Purulent Infek- tion, sådan den uppstår i följd af större kirurgiska operatio- ner och sårskador i allmänhet. Professoren Gyldén har den 27 April fästat Societetens uppmärksamhet på eft Latinskt språkbruk och derpå grundad förklaring af några ställen i Ciceros skrifter. Vid sammanträdet den 21 Mars företedde Professoren VV old- stedt Åtskilliga resultater af sin i Finland förrättade Grad- mätning, derur må meddelas att nämnde gradmätning leder till en litet större afplattning i jordens figur, än den af 299,1578 SOM af Bessel uppgifves, samt att densamma lemnar noggranna geo- grafiska bestämningar af 72 mellan Hogland och Torneå liggande punkter af Finland (dessa inberäknade), äfvensom, approximaltift, triangelpunkternas höjd öfver hafsytan, hvilken sistnämnde för kännedomen om vårt land vigtiga bestämning Författaren lofvat Societeten framdeles meddela. Societetens Sekreterare har den 11 Oktober, 1 November och 6 December sistl. år, samt 21 Mars, 3 och 27 April d. år föredragit följande arbeten: Uppsats angående irrationella tals 14 106 utveckling i rationella kontinuerliga bråk”). — Om kontinuer- liga bråk, hvilkas täljare och nämnare äro hela tal, och par- tialbråk lika med eller mindre än enheten ”). — Anmärkning rörande theorien om de så kallade numeri figurati. — Upp- sats angående trigonometriska formlernas så kallade allmän- giltighet. — Elementär härledning af binomial-formelns koeffi- cienter för hela jakade exponenter. — Anmärkningar rörande rötterna i eqvationen x"—1 =0o, då dess grad är ett samman- satt helt tal. Medicine Doktorn William Nylander har den 1 No- vember inlemnat ett Ytterligare tillägg till sin förut ingifna af- handling rörande Myrornas i det nordliga Europa monografi, hvilket tillägg kommer att i Societetens nästa häfte ingå ”). De enligt sednaste årsberättelsen af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica inlemnade 4 arbeten hafva, i följd af Naturalhisto- riska sektionens afgifna utlåtanden, blifvit offentliggjorda i det ofvannämnda Första Häftet af ”Notiser” ur Sällskapets Förhand- lingar. Samma förhållande har ägt rum med följande den 17 Maji och 6 Dec. sistl. år samt den 7 Febr. detta år ifrån Sällskapet äfvenledes inkomna: Strödda Anteckningar, af Doktor William Nylander, Adnotationes in expostitionem monographicam Apum bo- realium, af samma Författare, 25) Note sur le développement des nombres irrationnels en fractions continues rationnelles (T. UL, s. 405). 6) Note sur les fractions continues å numerateurs et denominateurs entiers et fractions composantes =<4 (T. II, s. 427). ö ”) Additamentum alterum adnotationum in. monographiam Formicarum bo- realium (T. III, s. 25). 107 Helminthologische Beiträge, af Doktor Carl Lundahl. Tillägg till arbetet: Strödda Anteckningar, af Doktor W. Nylander och Ingeniören v. Wright. Sistnämnde 4 afhandlingar, jemte de förut omförmälda, upptaga hela det ifrågavarande Häftet. Oberäknade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica insända uppsatser har Societeten således under detta år emottagit 18 vetenskapliga meddelanden, deraf flera komma att uti hennes handlingar intagas.” Arssammanträdet 1849. (Finl. Allm. Tidn. för d. 10 och 11 Maji s. år.) Aa Vetenskaps-Societeten begick den 29 sistl. April på van- ligt sätt sin elfte årsdag. Sammankomsten öppnades af Ordfö- randen Professoren Ilmoni med en kort teckning af Veten- skaps-Societetens närvarande ställning, en blick på det framfarna aret och uttalandet af en varm Önskan, att vårt älskade Fäder- nesland, så lyckligt framför de flesta länder på jorden, måtte under de nu flerestådes rådande oroligheter få fortfarande åt- njuta fredens välsignelser, hufvudvilkoret för all fortgång af kulturen. Med hänsigt till Societetens sträfvanden ansåg sig Prof; Ilmoni äfvenledes böra vidröra en henne någon gång gjord förebråelse att icke vara till sina forskningars sätt och fö- remål nog fosterländsk , hvilken förebråelse han bevisade vara så mycket orättvisare, som, utom ett ganska betydligt antal meteo- rologiska och klimatologiska observationer, hvilka på Societetens föranstaltande från alla delar af fosterlandet henne årligen till- sändas, nära tredjedelen af öfriga henne gjorda vetenskapliga meddelanden uteslutande varit åt fosterländska förhållanden eg- nade. Societetens Sekreterare uppläste härpå den vanliga Års- berättelsen, hvarefter Professoren Woldstedt framställde De nyaste forskmingarna i Fixstjern- Astronomien , Professoren I1- moni afhandlade Det nuvarande Skolsystemets inflytelse på Helsan och Professoren Gyldén höll ett Minnestal öfver So- cietetens den 16 November sistl. år med döden afgångne leda- mot, Professoren, m. m. Linsén. — Årsberättelsen var följande: ”Den redogörelse, som i dag bör å Finska Vetenskaps-So- cietetens vägnar afgifvas, måste, ty värr! begynnas med omför- 109 målande af samma för Societeten bedröfliga omständighet, som i sednast afgifna årsberättelse tillkännagafs för första gången inträf- fad. Äfven sistförflutna tidskifte har för Vetenskaps-Societeten medfört förlusten af tvenne Ledamöter, nemligen hennes Heders- Ledamot, Med. och Fil. Doktorn, Professor houorarius vid Kongl. Karolinska Institutet i Stockholm, Sekreteraren i Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademien, En af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören Friherre Jakob Berzelius, samt hennes Ordinarie Ledamot och en af hennes stiftare, Professoren i Vältaligheten och Skaldekonsten vid Kejserl. Alexanders-Uni- versitetet, Riddaren Filos. Doktor Johan Gabriel Linsén, hvilka begge lemnat detta timliga efter en långvarig sjuklighet, den förre den 7 Augusti och den sednare den 16 November sist- lidet år. Det är ej här stället att framställa den högst kännbara, man kunde säga oersätteliga, förlust vetenskaperna lidit genom frånfället af den förre bland desse Vetenskapsmän, hvars rykte uppfyllt ej allenast Europa, utan hela den lärda verlden i dess vidsträcktaste bemärkelse: ej heller bör här anticiperas på den teckning af den sednares förtjenster, en talare kommer alt vid detta tillfälle, å Societetens vägnar, särskildt lemna. Dock fordrar skyldigheten att anmärka, det vår Societet ej allenast med alla öfriga vetenskapernas och bildningens vänner lifligt och djupt delar saknaden af den store Svenske Vetenskapsmannen, utan äfven dertill har för egen del en särskild anledning i följd af den verkliga välvilja, hvaraf hon hade lyckan af den Bortgångne åt- njuta mer än ett prof. Obemåäld bör ej heller lemnas samma, ännu giltigare, särskilda anledning till Societetens saknad af Pro- fessoren Linsén, hvars under de sednaste åren vacklande helsa väl ej tillåt honom att omedelbarligen verka för hennes ändamål, men hvilken dock under de första åren af hennes tillvaro bevi- sade henne flera tjenster, och städse med varmt intresse följde hennes. verksamhet. 110 Öfriga, sedan sista årsberättelsens afgifvande, inom Veten- skaps-Societeten inträffade förändringar bestå deruti, att hennes Ordinarie Ledamöters antal den 16 April ökades med Docenten i Finska och Forn-nordiska språken vid Kejserl. Alexanders-Uni- versitetet, Filos. Doktor Matthias Alexander Castrén, samt hennes Embetsmän blifvit sålunda ombytte, att Professoren I1lmo- ni, som, i anseende till Prof. Nervanders frånfälle, redan före årsdagen sistl. år öfvertagit Ordförande-befattningen, nämnde dag blef ordinarie Ordförande, samt i Vice Ordförandeskapet efter- träddes af Professoren .Geitlin. På 'Tredje Tomen af BSocietetens handlingar äro 28 ark färdigtryckta, och kommer Första häftet af nämnde Tom att un- der årets lopp utgifvas. Ännu ett annat på Societetens bekostnad troligen snart utkommande arbete bör här ej lemnas obemäldt. Redan i Mars år 1846 föreslog framl. Professoren Nervander att Societeten, -:såsom med ändamålet af dess stiftelse öfverens- stämmande, skulle åtaga sig utgifvandet af Första volumen af de vid Magnetiska Observatorium härstädes skeende magnetiska och meteorologiska observationer, hvarigenom hon skulle göra sig i hög grad förtjent af detta vigtiga vetenskapliga företag inom vårt fosterland, då det :vore angeläget att åtminstone början snart gjor- des med utgifvandet af nämnde med betydlig kostnad fortgående observationer, hvartill erforderliga medel alldeles saknades. Be- traktande saken ifrån samma synpunkt, och egande skäl till den förhoppning att akternas utgifvande ej skulle härigenom uppehål- las, ansåg sig Societeten böra till nämnde förslag samtycka, och begyntes i följe häraf tryckningen af förenämnde observationer sommaren 1846 samt fortgick till November 1847, då Prof. Ner- vander, med anledning af de dertills tryckta magnetiska obser- vationerna, begärde och erhöll Societetens bifall dertill, att, i stäl- let för första volumen af magnetiska och meteorologiska observa- tioner, hvilken var beräknad till 50 ark, Societeten skulle påkosta 111 utgifvandet af de tre första årens magnetiska deklinations- och intensitets-observationer, upptagande tillsammans 54 ark, hvarige- nom den fördel vunnes att de intill Julii månad år 1847 anställ- da observationer af dessa slag blefve fullständigt offentliggjorda: Efter Professoren Nervanders i Mars sistl. år inträffade från- fälle har Societeten ansett sig, såsom en gärd af aktning för hans minne, böra fortsätta utgifvandet af ifrågavarande observationer till början af sistnämnde månad, och upptaga sålunda de på Societetens bekostnad utkommande Deklinations- och Intensitets- observationer 66 ark, hvilkas tryckning numera är, på 4 ark när, fulländad. Den härå nedlagda ej obetydliga kostnad har Socie- teten så mycket mindre skäl att ångra, som den torde gifvit an- ledning till ett annat för. samma vetenskapliga företags fortgång ganska fördelaktigt resultat. Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Petersburg har nemligen sistl. år, efter erhållen del af de färdig- tryckta observationerna, med prisvärd frikostighet ej allenast till- delat Professoren Nervander ett halft Demidoffs-premium, hvil- ket framdeles kommer: hans efterlemnade familj till godo, utan äfven anslagit en summa af 5000 Rubel B:co Assign. för fullföl- jandet af de å vårt Magnetiska Observatorium skeende observa- tioners tryckning, hvarigenom. denna kan. ännu en längre tid fortsättas. De af Societeten föranstaltade thermometer- och barometer- observationer hafva blifvit henne i vanlig ordning benäget med- delade för sistlidet år af Prosten, m. m. Sadelin i Hammarland, Kollegii-Assessoren, m. m. Maconi:i Sordavala, Kyrkoherden Dahlström i Witasaari, Majoren Karsten i Kuopio, Kom- missions-Landtmäåtaren. Malmgren i Kajana och Apothekaren Westerlund i Uleåborg. Thermometer-observationer för sistli- det år hafva derjemte af några andra för meteorologien nitälskan- de Landsmän blifvit till Societeten insände, nemligen af Kapella- nen Lundenius i Kökar, Kyrkoherden Wen ell i Taipalsaari, 112 Kapellanen Frosterus i Kärsåmäki, Predikanten Lindegren i LCehtimäki och Pastors-Adjunkten Bäckvall i Rovaniemi; hvarjemte Societeten haft nöjet genom Rektor Fogelholm i Uleåborg emottaga en af Demoiselle Agathe Frosterus benä- get förärad betydlig samling meteorologiska observationer, anställda i Carlö Socken åren 1826—1839 af framlidne Kontrakts-Prosten E. J. Frosterus. Af de utdelade klimatologiska observations-böckerna hafva, under innevarande år, omkring 90 till Societeten återkommit, med deruti gjorda erforderliga anteckningar för sistlidet år. Detta antal är väl mindre än de föregående årens; men Societeten hop- pas att detta endast är en tillfällighet, samt begagnar detta tillfälle att, jemte betygande af sin synnerliga erkänsla för de ärade Lands- män, hvilka ifrågavarande anteckningar härtills insändt, anhålla, det de reqvisitioner af observations-boken, som kunna finnas af nöden, måtte, med begagnande af den Societeten Allernådigst förunnade portofrihet, henne direkte tillsändas, då desamma skola genast och med verkligt nöje efterkommas. Societeten har, sedan sista årsberättelsens afgifvande, emot- tagit följande vetenskapliga meddelanden: Den 29 April sistlidet år lemnade Professoren Il moni en skildring af den Epidemiska Dans-sjukan i fjortonde århundra- det, hvartill de första tecknen röjdes redan i 11:te och 13:de sek- lerna, men som, efter de digerdöd-artade epidemiernas upphörande i 14:de seklet, utbröt i stort år 1374 i Julii månad i Aachen, sedan såsom en farsot hemsökte flera länder, förnämligast de kring Rhenfloden belägna, samt visade sig ännu, ehuru mer och mer aftagande, i 15:de och 16:de seklerna, tills den slutligen försvann i början af det 17:de. Professoren bifogade härtill några anmärk- ningar om denna farsots analogi med andra likartade företeelser, dess möjliga historiska betydelse och det djupa sammanhang, hvari de pathologiska fenomenerna i stort ofelbart stå med mensklighe- 113 tens utveckling och öden. — Den 9 Junii sistl. år meddelade Prof. Il moni Societeten ett arbete: Om motsvarigheten mellan det Psychiska och det Kroppsliga i menniskonaturen, deruti Författaren hufvudsakligast fästade sig vid den särskilda relation, hvaruti vissa yttringar af själslifvet otvifvelaktigt stå till vissa af den kroppsliga organismens systemer och organer. — Af Prof. Il moni framställdes vidare, vid sammanträdet den 20 November, atskälliga Historiskt-pathologiska anmärkningar om den Engel- ska Svettfeberns utsträckning till och inom Norden. Det har varit tvistigt, huruvida denna besynnerliga sjukdom under sin sednare, allmänna framfart i norden åren 1529 och 1530, sträckt sig Österut, hvilket förhållande Professoren, i följd af forskningar i ämnet, ansåg sig böra bedöma sålunda, att sjukdomen utan tvifvel angripit Finland och de öfriga Östbaltiska” kustländerna, men att den icke sträckte sig till Ryssland, samt öfverhufvud in- skränkte sig till den skandinaviskt-germaniska befolkningen. — Vid Societetens sammanträde den 5 Februarii föredrogs slutligen af Prof. Ilmoni ett arbete: Om Pestens periodicitet, hvarur här endast må meddelas, att Professoren för 15:e, 16:e och 17:e seklerna funnit i afseende å nordliga länder fullkomligt konsta- terad den af Albers m. fl. omtalade naturlag, att detta mensk- lighetens plågoris, så långt tillbaka bestämda historiska notiser derom finnas, iakttagit uti sitt epidemiska framträdande femåriga perioder, efter hvilka den mera utbredt visat sig. Stats-Rådet Nordenskiöld föredrog vid sammanträdet den 11 Dec. ett i Societetens förstutkommande häfte ingående arbete: Om det atomistiskt-kemiska Mineral-systemet och Examinations- systemet för mineralierna ”). — Vid samma tillfälle förevisade 92) Ueber das atomistisch-chemische Mineral-System und das Examinations- System der Mineralien (T. III, s. 49). 15 114 Stats-Rådet Societeten åtskilliga stycken Bernsten anträffade i Ingo socken, samt meddelade, i sammanhang härmed, följande uppgifter i detta ämne: Redan Professoren Gadd omtalar ett vid kusten af Kimito funnet stycke bernsten, hvilket ansågs för ett alldeles tillfälligt faktum och kunde väl åfven hafva härrört deraf, att bernsten någon gång blifvit förloradt och af hafvet uppkastadt. Sistvikne sommar blef ett parti bernsten insändt till Bergs-Kontoi- ret af Vice-Pastor Berg, med uppgift att det funnits i Ingo soc- ken. Det uppgifna stället besöktes sistl. Oktober af Bergmästaren Hartwall, som meddelat att bernstenen förekommer å Jönnis hemman i Ingarskila by af Ingo socken, uti en äng Storkärret kallad, belägen omkring en fjerdedels mil NNW från hemma- nets bolstad. Ängen, särdeles jemn, af rik växtlighet och med fet lergrund, begrånsas mot söder af en låg, skogbeväxt bergs- kedja, hvilken hästskoformigt omsluter densamma, och det är i bottnen af den sålunda bildade inskjutningen, som bernstens-styc- ken 50 å 60 alnar från. skogslaggen förekomma på ett djup af 3 till 9 tum, i blå lera, utan inblandning af äldre organiska lem- ningar. Den rymd, inom hvilken bernstenen förefunnits, är gan- ska inskränkt, och utgör endast en qvadrat af 4 till 5 alnars sida. Mineralet upptäcktes 1846 vid en dikesgräfning, men har, efter uppgift, icke varseblifvits vid andra gräfningar inom samma äng, som för vattnets bortskaffande blifvit i mångfaldiga riktningar ut- förda. Tillgången deraf, som i början skall varit temligen ym- nig, är nu sparsam, sedan flitiga letningar i tvenne år, med och utan jordågarens vetskap, fortgått. Den ifrågavarande ängen har sitt utfall vesterut, till en å, som icke långt ifrån Ingarskila by bildar ett qvarnfall och derefter, fortlöpande i sydostlig och ostlig riktning omkring 3 mil, vid Strandsby utfaller i Finska Viken. Minsta afståndet från Ingarskila by tll närmaste hafsvik torde föga öfverstiga 4 verst. — Den 26 Mars d. år företeddes af Stats- Rådet Nordenskiöld ett nytt mineral, funnet uti Frugårds 115 kalkbrott i Måntzälå socken, hörande till genus Vesuvian. Det liknar Cyprin från Norige, utan att likväl koppar kunnat deruti upptäckas. Stats-Rådet föreslår för detta mineral namnet Jewrei- nowit, — Vid samma session framställde Stats-BRådet Norden- skiöld några anmärkningar öfver det redan länge kända Fos- forsyrade Jern, som förekommer i snäckskal nåra fästningen Kertsch, hvaraf Stats-Rådet v. Nordmann medfört en stor mängd exemplar, deruti det fosforsyrade jernet dels finnes väl kristallise- radt och af blå färg, utgörande hvad man kallat Zivianit, dels jordformigt af grön och brun färg, bildande andra mer eller min- dre rena föreningar af fosforsyrad jernoxid och jernoxidul. Uppå en del exemplar finnas sittande å Vivianiten små, ytterst klara, ofärgade och väl utbildade kristaller, som, efter undersökning med blåsrör och måtning af ett par ytor med reflexions-goniometern, befunnits vara gips. Detta har ej förut blifvit bemärkt och för- tjenar så mycket mera uppmärksamhet, som gipsen, ehuru sittan- de jemte det fosforsyrade jernet, ej är på minsta vis deraf färgad eller förorenad. — Vid sistnämnde sammanträde meddelade slut- ligen Stats-Rådet Nordenskiöld Societeten några uppgifter rörande en art Stenbildningar, som förekomma i sandmoar och sandblandade lerbåddar under jordytan. Då källor eller källådror äro i granskapet, utpressar sig vatten längs i jorden befintliga förruttnade träd och gräsrötter. Om då vattnet, som ofta är fal- let, afsätter källsyradt och källsatssyradt jern, bilda sig omkring roten i sanden åtskilliga hårdare stenlager, uti hvilka bindnings- ämnet tydligen är källsyradt och källsatssyradt jern. I midten af dessa stenbildningar finnes alltid ett hål efter den ruttnade ro- ten, hvaraf delar stundom ännu äro qvarsittande, En sådan sten- bildning, som blifvit funnen under gräfningen af Saima kanal, har den ovanliga tjockleken af 3 till 4 tum och består af flera koncentriska ringar, der den sandblandade leran är mer eller min- dre gulfärgad, hvilket synes utvisa att vattnet vissa tider afsatt mer, 116 andra mindre, af det källsyrade och källsatssyrade jernet. För att med en egen benämning utmärka dessa bildningar, föreslår Stats- Rådet, med afseende å deras ursprung, för dem namnet: Pegotokit. Den 29 April sistlidet år höll Universitets-Adjunkten Bo- renius, åa Vetenskaps-Societetens vägnar, ett Minnestal öfver Societetens den 15 Mars s. år med döden afgångne ledamot Pro- fessoren och Riddaren Johan Jakob Nervander. Societetens ledamot Stats-Rådet v. Nordmann har d. 11 December meddelat utdrag ur tvenne af honom författade arbe- ten, det ena innehållande Mikroskopiska undersökningar öfver ej vertebrerade djur, anställda under trenne veckors vistelse i St. Vaast och Cherbourg, på kusten af Normandiet; det andra, ett bidrag till intestinal-maskarnas evolutions-lära, benämndt: Undersökningar öfver den så kallade Filaria piscium, och dess förvandling till en Monostomum, Tetrarhynchus och Bothrio- cephalus. Den förra af dessa afhandlingar innehåller Stats-Rå- dets iakttagelser vid ofvannämnda. på ej vertebrerade djur ganska rika kusttrakt, som af honom besöktes i sällskap med den be- römde Fransyske naturforskaren Milne-Edvards och en Dok- tor Morelli ifrån Bergamo. Han lemnar, i detta arbete, en beskrifning af de å dessa kuster i stor skala konstgjorda ostron- bankar samt sättet att der uppföda och likasom uppfostra ostron; beskrifver flera af honom upptäckta parasitiska Krustaceer och deras förundransvärda metamorfoser, jemte några nya former af entozoa af genus Tristoma; följer sedermera utvecklingen af en nematoid-form, hvilken han kallar Phanoglene marina, observe- rar metamorfoserna hos polyp-slägtet Campanularia samt un- dersöker: i detalj flera polyp-arter af familjerna Antozoa och Bryozoa. Det sednare arbetet visar hvilken försigtighet erfor-- dras, för att, under de ännu i mörker inhöljda metamorfos-för- hållandena hos entozoa, draga slutsatser genom analogier. Hos den ifrågavarande Filaria förekomma, också i det fullvåxta till- 117 ståndet, ej några generations-organer. Deremot utsvetlas ur mas- kens inre elt segt ämne, hvilket efterhand omgifver densamma i skilda lager: djurets inre organer försvinna, och deruti utbildar sig ett annat djur kalladt Monostomum, hvilket hör till en helt annan ordning af entozoa, neml. till de så kallade Trematoda. Det sistnämnde djuret utvecklar åter i sitt inre ett tredje dermed olikartadt, som har fyra med taggar beväpnade sugverktyg, — en Tetrarhynchus, — hvilken slutligen utträder ur sin hylsa, men likväl ännu ej är ett fullt utveckladt djur, emedan äfven deruti saknas generations-organer. Så långt de direkta iakttagel- serna. Man kan knapt draga i tvifvel, att denna Tetrarhynchus slutligen förvandlar sig i en Bothriocephalus. — Vid samman- komsten den 26 Mars d. år emottog BSocieteten af Stats-Rådet v. Nordmann en Skildring af Nya Rysslands geologiska och paleontologiska förhållanden, deruti meddelades en kort öf- versigt af de geologiska och paleontologiska observationer Stats- Rådet under dess 17-åriga vistelse i Nya Ryssland varit i till- fälle att anställa uti Chersonska, Ekaterinoslawska, Tauriska och Bessarabiska Guvernementerna. De äro en frukt af ej mindre än aderton större exkursioner, företagna i sällskap med Pro- fessor Rathke från Dorpat, Hr Dubois från Neuchatel, Hr Demidoff från Paris, Doktor Moritz Wagner från Bayern, m. fl. Stats-Rådet v. Nordmann har till fosterlandet med- fört sina rika mnaturalhistoriska och palxontologiska. samlingar, bland hvilka första rummet intages af ett särdeles stort för- råd af antediluvianska vertebrerade djurs qvarlefvor. Exempelvis kan nämnas att uti dessa samlingar finnes en så stor mängd ben efter forntida björnar, att de individer de ursprungligen till- hört måste uppgått till åtminstone 300, äfvensom att uti nåmnde samlingar finnas mer än. 24 arter uti och. omkring Odessa sam- lade däggande djur. Under ifrågavarande föredrag förevisades af Stats-Rådet några utur dess samlingar valda särdeles märkliga 118 petrifikater, bland andra en mastodontand, förvandlad till chalcedon. Med tillhjelp af dessa rika materialier hoppas Stats-Rådet kunna här utgifva ett större arbete öfver södra Rysslands palxontologi. Professoren Bonsdorff har den 11 Dec. sistl. år före- dragit ett arbete under titel: Jemförelse emellan MWingarnas ben hos fåglarna och Öfre extremiteten hos menniskan, deruti han, bland annat, sökt ådagalägga att det i sednare tider med os coracoideum betecknade benet hos fåglarna vore att anses så- som clavicula; furcula hos fåglarna såsom en sammanväxning af första refbensparet; samt det hos åtskilliga fåglar förekom- mande så kallade os Ahumero scapulare, såsom motsvarande pro- cessus coracoideus scapule hos menniskan. — Den 16 April har Prof. Bonsdorff derjemte meddelat Societeten några upp- gifter angående 26 st. af Magister Warelius till Universi- tetets Anatomiska Museum insända Finska Cranier, deraf 8 blifvit uppgräfna från den numera öfvergifna begrafningsplatsen i Kemi, 9 från en redan år 1626 öfvergifven kyrka i Laukas, ofvanom ”Tarvola fors, samt 9 äldre från den ännu begagnade begrafningsplatsen i Wederlax socken. Vid närmare undersök- ning af dessa cranier hafva de från Kemi, med undantag af tvenne, befunnits rent Lappska, de från Laukas alla företeende den rent Lappska typen, samt samma förhållande äga rum äfven med 3 bland dem, som blifvit tagna från VVederlax; hvaraf synes följa, att Lapparne i fordna tider varit vidt spridde inom Finland. Den 29 April sistl. år föredrog Professoren Geitlin ett arbete om Österländska mynt funna i Finsk jord”), hvarutur må i korthet meddelas; att, med undantag af några större jord- fynd, hvaruti Österländska mynt förmodats hafva ingått utan att sådant blifvit med visshet utredt, nämnda uti Finland anträffade Österländska mynt bestått uti: 1:o åtskilliga Kufiska mynt, funna 9) "E. HI, s. 299: 119 är 1686 på Saaris hemman i Salo by af Uskela socken ibland Anglosachsiska, Tyska och Byzantinska, samt till en del aflem- nade till Åbo Universitet, enligt Prof. Bilmarks år 1769 ut- gifna dissertation: de Numis quibusdam antiquis in Finlandia repertis; 2:0 en större mängd Kufiska mynt, hittade i Pelkäne år 1787 jemte en armring af silfver och ett antal Anglosach- siska, Isländska och Tyska mynt, hvilket fynd inlöstes för de Kongl. samlingarna i Stockholm; 3:o ett okändt antal Kufiska mynt, innehållna i ett betydligt jordfynd, som för omkring 15 år sedan uppgräfdes i en backe ett par stenkast från Reso kyrka, men till största delen skingrades och såldes till guldsme- der; 4:o nio Kufiska mynt, funna år 1832 i Rautus socken af Wiborgs Län, hvilka förvaras i Universitetets Mynt- och Me- dalj-kabinett, jemte en öfver dem uppgjord Beskrifning af Stats- Rådet von Fraehn; 5:o ett Kufiskt mynt, hittadt år 1841 i Syssmå socken och föräradt till Borgå Gymnasium; 6:0 tre Ku- fiska mynt, anträffade år 1842 på Wuoxens strand, nära Kex- holm , och äfvenledes förärade till Borgå Gymnasium; 7:0 ett Kufiskt mynt, hittadt år 1826 i en sandbacke vid Eura prest- gård och för par år sedan föräradt till Universitetet; 8:0 en i Sädxmåki funnen Samanid, skänkt år 1843 till Universitetets myntsamling; 9:o en å Finströms prestgårds åker år 1846 fun- nen Samanidisk dirhem, insänd till Universitetet år 1847; och 10:0 ett Khalifmynt af silfver, utmärkt väl bibehållet och präg- ladt år 191 efter Muhamedanska tideräkningen, funnet i Godby på Åland och år 1847 föräradt Universitetet. Vid sammankomsten den 26 Mars öfverlemnade Professo- ren Woldstedt till Societeten det i sednaste årsberättelsen omförmälda, af honom lofvade arbetet öfver Triangelpunkternas vid gradmäåtningen i Finland höjd öfver hafsytan”). I af- 38) Die Höken der Dreieckspunkte der Finnländischen Gradmessung iiber der Meeresfläche (T. I, s. 159). 120 seende å nämnde arbete, som är författadt på tyska språket och för närvarande under tryckning för Societetens akter, bör an- märkas att de fleste astronomer och geodeter, hvilka befattat sig med beståmning af höjder öfver hafsytan medelst observerade zenithdistanser, väl hafva anmärkt det refraktionen är större ju aflägsnare observationstiden är från sanna middagen, men att denna omständighet likväl icke torde blifvit tagen i beräkning förrän uti Prof. Woldstedts ifrågavarande afhandling, hvil- ket i sin mån måste öka noggrannheten af deruti härledda re- sultater. Angående dessa kan här endast i allmänhet nämnas, att höjderna i det Finska triangelnäåtet tilltaga ifrån Lovisa till Tammimåki nära norra delen af Pöjäne, att de i Kuopio Län äro nära öfverallt lika, och att de åter tilltaga i närheten af Ka- jana. Den högsta punkten i triangelnåtet är Teiriharju i Ris- tijärvi kapell af Hyrynsalmi socken, och höjderna tyckas starkt tilltaga öster och nordost från Kajana. Tammimaåäki, beläget i Jouza kapell af Gustaf Adolfs socken, äger en höjd af 136 famnar öfver Finska Viken, Kuopio Läns höjder äro i medel- tal 120 famnar och Teirikarju 187 famnar öfver samma vik. Societetens Sekreterare har den 23 Oktober och 16 April föredragit följande arbeten: Uppsats angående seriers förvand- ling i kontinuerliga bråk, och tvärtom dessas i serier. — Om den geometriska konstruktionen af eqvationer af andra gra- den med två variabla. — Om konrvergensen af obegränsade kontinuerliga bråk med jakade partiella nämnare, men par- tiella täljare af skilda tecken. — Härledning af några all- männa former för serier, hvilkas summor icke kunna vara tal af gifna slag. Af vetenskapsidkare utom BSocieteten hafva följande med- delanden inkommit: Protokolls-Sekreteraren Viktor Falck meddelade vid sam- manträdet den 26 Mars tvenne naturalhistoriska notiser utur 121 till honom ankomna skrifvelser från Professor Sundevall i Stockholm och Kollegii-Rådet Middendorff i St. Petersburg. Hr Carl Aug. Wolsa har den 5 Februarii inlemnat ett arbete med titel: Idé till uppdragning af ett Ur genom inflytandet af atmosferens täthets successiva af- och tillta- gande, hvilken afhandling, i anledning af Mathematiko-fysiska sektionens deröfver afgifna yttrande, kommer att i Societetens akter intagas'"). — Den 16 April hafva derjemte föredragits följande af Hr Wolsa författade uppsatser: Orm den hydrody- namiska proportionen emellan Tryckhöjden hos en vätska och Hastigheten hos en stråle af samma wvåtska, som utströrh- mar från ett fint hål på en tunn vägg genom wvätskans på- tryckning. — Undersökning om det inflytande på thermome- ter-observationer, som härleder sig från Begränsningen af thermometerns känslighet för förändringen af den omgifvande luftens temperatur, samt om den verkan en wvägg-thermome- ter erfar genom värmets Strålande emellan väggen och ther- mometern. — Beskrifning af en Fåg. Dessa arbeten hafva blifvit remitterade till Societetens Mathematiko-fysiska sektion. Ofvannåmnde vetenskapliga föredrag utgöra till antalet 26, deraf flera komma att af Societeten offentliggöras.” 1) T. III, s, 374. 16 Arssammanträdet 1850. (Finl. Allm. Tidn. för d. 13, 14 och 15 Maji s. år.) F inska Vetenskaps-Societetens årssammantråde hölls i vanlig ordning den 29 sistl. April och öppnades af Societetens Ordfö- rande Professoren Geitlin med följande ord: ”V. Å! Den Finska V etenskaps-Societeten har till sin års- och högtidsdag valt en af de betydelsefullaste dagar för de läån- der och riken som äro förenade under HANS MAJESTÄT KEJSARENS af Ryssland mäktiga och ärofulla spira, den dag då millioner trogne undersåters böner uppsändas till himlen, för att nedkalla välsignelse öfver den Man, som är ämnad att en gång emottaga den höga och ärofulla, men derjemte svåra och tunga regerings-omsorgen öfver det största rike på jorden, med ett ord, den dag som vi nu fire, Hans Kejserl. Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten ALEXANDER NICOLAJEWITSCH's höga Födelsedag. Då det åligger mig, i egenskap af Finska Vetenskaps-Societetens nuvarande Ord- förande, att öppna dagens högtidlighet, är det mig en dyr och angenäm pligt, att i första rummet, å Societetens vägnar, uttryc- ka allas vår innerliga tacksamhet emot den. Gudomliga Försynen, som icke blott mot alla faror skyddat och vid helsa och oförsva- gad kraft bibehållit vår Allernådigste KEJSARE, oaktadt de mån- ga bekymmer och pröfningar — bland dem förlusten af en äl- skad och aktad Broder — dem han varit underkastad, utan ock med sitt Nådiga hägn omfattat HANS KEJSERLIGA MAJE- srtÄTsS Thronföljare — i hvars person det Finska Univer- sitetet jemväl har lyckan vörda sin Höge Kansler — samt låtit dem, äfvensom. det öfriga Kejserliga Huset, vara i åtnjutan- 123 de af de förmåner, förutan hvilka all mensklig magt och höghet saknar sitt förnämsta värde, nemligen helsans och den RE sällhetens ovärderliga lycka! Med denna dag har Finska V etenskaps-Societeten fulländat det tolfte året af sin tillvaro, ett år så mycket lyckligare ån de nåstföregående — under hvilka flere af Societetens utmärktare och verksammare medlemmar bortryckts af döden — som Socie- ' tetens samtlige ledamöter under detta års förlopp varit i tillfälle att under åtnjutande af en, i allmänhet taget, ostörd helsa kunna verka för sitt ändamål. Om dock så skulle hända, att Societe- tens verksamhet icke motsvarar de förhoppningar och fordringar, som mången gjort och gör sig på Societeten och dess prestatio- ner, så torde den omständighet icke böra förbises, att den Finska Vetenskaps-Societeten hvarken kan eller bör jemföras och mäta sig med flere andra Litterära Inrättningar, Vetenskaps-Akademier m. m., hvarest ledamöternas enda och uteslutande skyldighet är att arbeta för Vetenskapens fortkomst i alla vetandets grenar; den Finska Vetenskaps-Societetens medlemmar äro nemligen så- dane tjenstemån, för hvilka de till Societetens sfer strikte höran- de göromål mera böra och måste anses som en rekreation och en hvila från dagens nödvändiga och trägna sysselsättningar, än så- som hufvudsak. Det har blifvit anmärkt, och jemväl offentligen uttaladt, att i allmänhet de andliga och vetenskapliga intressena i vårt land ej blifvit bedrifna med samma nit och framgång som de materiella, hvilka skola hafva lemnat de förra efter sig. Hu- ruvida detta påstående verkligen är grundadt, derom vågar jag intet afgöra, och ingen torde så lätt kunna anställa det i sjelfva verket ganska svåra måtandet af vetenskapernas framsteg och be- ståmmandet af deras ståndpunkt för en viss gifven tid: dertill fordras en insigt och vidtomfattande lärdom, som icke är mången förunnad. Det säkra är, att ju långre man framskrider på ve- tandets oändliga fålt, desto mer finner man huru liten väg blif- 124 vit tillryggalagd, och huru ofantligt mycket som återstår. Men att döma efter sådana företeelser, hvilka genast falla i ögonen, tyckes det som skulle en jemförelse emellan Finland förr och Finland nu, äfven i andligt och vetenskapligt afseende falla nu- tiden till särdeles heder. Ty hvad först beträffar den Finska nationens egentligen så benämnda andliga angelägenheter, är det tvifvelsutan en lycka för Finland, att de religiösa strider, som utomlands, och särdeles i Tyskland, åstadkommit så mycken oro och förvirring, ej funnit något deltagande af Finlands folk, och att till följe deraf den He- liga Skrift allt framgent hos oss med tillbörlig vördnad anses och omfattas; men den fattigdom och brist. på Guds Ord, hvaröfver klagan fordom så ofta förspordes, äro nu till största delen häfne. Nya, stora upplagor af Bibeln, till 3000 å 10,000 exemplar, om- besörjas gång efter annan, och den theologiska litteraturen, jem- väl på landets eget språk, har i de sednaste åren vida öfverträf- fat hvad i en lång följd af föregående år deri blifvit tillgjordt. Hvad för öfrigt vetenskapliga och vittra skrifter angår, så inför- skrifvas sådana årligen i ganska stor mängd, och. blott för huf- vudstadens räkning till ett belopp, hvaröfver man för några de- cennier tillbaka hade förvånats. Så har t. ex. under loppet af sistlidet år till och igenom Helsingfors införskrifvits utländska böcker och skrifter för en summa af minst 20,000 Rubel sillver. Den tid är ej långt aflägsen, då Finlands tidnings-litteratur var inskränkt till en enda tidning på svenska språket, nemligen Åbo Tidning, som tillika var landets officiella blad. Nu utkomma 14 särskilda T Tue och Tidskrifter, dels på svenska dels på fin- ska språket, på ej mindre än 35 olika orter inom Finland. Årli- gen utgilves. nu för tiden en icke obetydlig mängd böcker och brochyrer, hvilka, om de ock icke alla motsvara kritikens for- dringar, dock bevisa: liflig håg och varmt intresse för litterä- ra sysselsättningar. Finska Vetenskaps-Societetens och Sällska- 125 pets pro Fauna & Flora Fennica Handlingar, bland hvilka af de förra åtta Fascikler och af de sednare ett Häfte utkommit, hafva äfven icke något motsvarande i fordna tider, lika litet som de genom Finska Litteratur-Sällskapets försorg utgifna förtjenstfulla och talrika arbeten. Härtill kommer vidare Låkare-Sällskapets Handlingar, af hvilka tre Band och några häften af det fjerde redan blifvit allmängjorda. Om ett nyvaknadt och lifligt intresse för de sköna konsterna vittna dessutom Konstföreningen och de offentliga musikaliska Soiréerna, m. m. Det synes således, som skulle jemväl det icke-materiella sträfvandet i vårt land hafva allt mer tilltagit och befinna sig i ett önskligt framåtskridande. Hafva de materiella intressena gått än mera framåt och med snabbare steg hunnit långt — så mycket bättre: sådant kan ej annat än hafva det mest välgörande inflytande äfven på veten- skapernas och de sköna konsternas trefnad i vårt land, ty genom alla tiders erfarenhet är det nogsamt bevisadt, att der yttre väl- stånd funnits, der har ock kulturen, der hafva vetenskaperna och de fria konsterna funnit framgång; under eländets och fattigdo- mens tryckande jernspira trifvas de icke. Att den Finska Vetenskaps-Societeten äfven under nu till- ändalupna år sökt oafbrutet fortfara i sina sträfvanden, derom skola de vördade och aktade Åhörare, som behaga behedra detta sammantråde med sin närvaro, kunna taga kännedom af den Årsberättelse, som Societetens ständige Sekreterare, Professoren och Ridd. af Schultén, ärnar i vanlig ordning uppläåsa; hvarefter föredrag komma att hållas: i den Mathematiko-fysiska sektionen, af Professoren Moberg; i den Naturalhistoriska, af Stats-Rådet och Ridd: v. Nordmann, samt i den Historiko-filologiska, af Kansli-Rådet och Ridd. Lagus”. Årsberättelsen blef derefter uppläst, och uti de sedermera håll- na föredragen afhandlades af Professoren Moberg, efter några 126 inledande anmärkningar om vetenskap i och för sig och dess til- lämpning till allmänna lefvernet, uppkomsten och inrättningen af Elektromagnetiska Telegrafen; at Stats-Rådet v. Nordmann Det latenta lifvet, eller djurs och växters vinter- och sommar- sömn, samt af Kansli-Rådet Lagus De poetiska beståndsdelarne i Lag och Rätt; hvarefter 'Professoren Moberg, i samman- hang med sitt hållna föredrag, uti Universitetets fysiska auditorium förevisade och experimenterade med en Apparat som föreställde en elektrisk telegraf i smått, derigenom de för tillfället samlade Åhörarne erhöllo en åskådlig kännedom af denna vigtiga uppfin- ning. — Årsberättelsen var följande: ”Då vid detta tillfälle bör lemnas en öfversigt af hvad när- mast rört Finska Vetenskaps-Societeten under dess tillryggalagda tidskifte, är det för Societetens Sekreterare en lika angenäm som oeftergiflig pligt att i första rummet omförmäla det för henne särdeles hugneliga och kraftigt uppmuntrande vedermåle af HANS MasEstTÄäTtT KEJSARENS och Hans Kejserliga Höghet Thronföljarens Höga välvilja, hvaraf Societeten haft lyckan erhålla del genom följande ifrån Herr Minister Stats-Sekreteraren för' Finland Grefve Armfelt till henne aflåtna Skrifvelse: ””Memorial. De af Finska Vetenskaps-Societeten, genom dess ståndige Sekreterare, mig tillsände exemplar af Andra Tomen utaf Socie- tetens genom trycket utgifne Akter, jemte Första Bihanget till desamma, har jag haft lyckan till HAns Masestär KEJSA- REN och Hans Kejserliga Höghet Stor-Fursten, Ce- sarewitsch och Thronföljaren öfverlemna, samt får, i följd af mig gifven Nådig befallning, häårmedelst till Societeten framföra uttrycket af HAnNs MaJesTtärs och Hans Kej- serliga Höghets Nådiga tillfredsställelse med de uti sagde ar- beten nedlagda frukter af Societetens fortfarande, för vetenska- 127 perne gagneliga och för fäderneslandet hedrande verksamhet. St. Petersburg den 30 November (12 December) 1849. Alex. Armfelt. Clas Nordenheim””. Vid en återblick på de beklagliga förluster, hvilka fem år efter hvarandra, intill sistförflutna årsdag, drabbat Societeten, är det för henne så mycket mera fägnande, att hafva fulländat det sednaste tidskiftet utan någon sådan. Ibland hennes Ledamöter har, sedan sista årsfesten, inträffat endast den förändring, att Verklige Stats,Rådet Steven, hvilken sedan den 2 November 1840 varit Societetens Ordinarie Ledamot, i sammanhang med Societetens lyckönskan till hans den 12 sistlidne Oktober tillryg- galagda femtioåriga, utmärkt förtjenstfulla, embetsmannabana, blef den 5 November sistlidet år, medelst på vanligt sätt an- stäldt val, ifrån Ordinarie Ledamöternas Klass till Heders-Leda- möternas öfverförd. Societetens Embetsmän hafva, sedan sista årsdagen, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden Professoren Geitlin nämnde dag, i vanlig ordning, tillträdde Ordförande- skapet, samt, i följd af BSocietetens val, efterträddes i' först- nämnde befattning af Adjunkten Borenius. Då en nära tolfårig erfarenhet öfvertygat Societeten om nödvändigheten af åtskilliga nårmare bestämningar och till en del förändringar uti hennes, vid stiftelsen provisoriskt upp- gjorda, och såsom sådana Allernådigst fastställda Stadgar, har hon ansett sig icke böra längre uppskjuta dessas erforderliga re- vision, och i anledning deraf anmodat Ordföranderne för sina sektioner och sin Sekreterare att densamma företaga, samt upp- göra ett förslag till förnyade Stadgar, hvilket, efter vunnet god- kännande af Societeten, kommer att HAnNs KEJSERLIGA Ma- JESTÄT i underdånighet underställas. . 128 För att göra allmännare bekant, huru Societeten användt de genom HANns KEJSERLIGA MAJESTÄTS Nåd henne be- viljade 'årsanslag, meddelas här följande summariska utdrag af Societetens Räkenskaper ifrån dess stiftelse den 13 April 1838, intill utgången af sistlidet år 1849: Inkomst. Det den 23 Okt. 1839 i Nåder beviljade årsanslag af 1500 Rub. B. A. har åren 1840—1849 utgjort tillsammans . . . . 4285: 97. Det den 10 Julii 1844 i Nåder beviljade tillskott till nyssnämnde årsanslag, att utgå under tio år med 570 Rub. årli- gen, har åren 1844—1849 uppgått till 3420: — "De under samma dato, till betåckande af Societetens skuld, i Nåder anslagna. . . 1000: — 2705: 97. Af Societetens Ledamöter sammanskjutna, år 1838, 150 Rub. B.: A. eller ... . ... 42: 86. Influtna, genom utlåning af besparda me- del, åren 1844—1849 . ....... .». 106:.80. Försäljning af Societetens akter har in- bragt . Girl kaj jo ber Hee ej oi ee de JONER Nalen 224: 86. 374: 52. S:a 9080: 49. Utgift. s Tryckning af 'Societetens utgifna arbeten, med dertill begagnadt papper . . . « . « 3860: 86. Plancherna till samma arbeten ....... 1739: 23. Bokbindare-artyode s «jaa 'elesle ehe steks 437: 11. 6037: 20. Tryckning af magnetiska observationer, med i dertill användt papper . . . . «+ « alnadig 1391: 25. Transport 7428: 45. 129 Transport — — 7428: Öfversättning af Societetens stadgar på fran- syskanigHiottd a SS 15: ONSENSKAPIT « ÖSKOERS RISE OP ON STALS SS LOSSNA Societetens sigill, med dertill uppgjord ritning — 38: 57. Balloterings-dosor med kulor ...... Slo 1: 86. Bokbindare-stämplar och en sax ...... 8: 40. Kälendrar: 043 15 vsb enbart AN SER (OEI 6 st. barometrar, 20 st. qvicksilfver-ther- mometrar och 7 st. sprit-thermometrar . 360: 50. 5929. Hr B. Forsstén för resor till flere ställen i Finland med nämnda barometrar och thermometrar Lf RIPVAE OR: GAN ös tyget 114: Beräkning af klimatologiska observationer . 27 Renskrifnings-arfvode åren 1839—1843 . . 8: 71. Studeranden VW. Neovius, för biträde vid Societetens Sekretariat « .'. « « .« «vo . 150: 45. : 64. 93. 38. Papper; 1465 mtnmeol ned Ms 50: 66. 209: 37. Pöstporto. ären, 1930—10942 > sc. = sq sie 19: 42. Frakt för afsända och ankomna remisser . . 1030: Inträdeskort till Societetens sammanträden . d: 83. Uppassnings-arfvoden .......-- +. : 141: 99. Drickspenningar, annoncer, m. m. . . .".. 4: 63. Uibetalta i0tressen sc s;enstsnst sea SSR 96: 85. Behållning till år 1850. . . . . SE SEG AA 481: 45. S:a 9080: 49. 49 Första håftet af Societetens akters Tredje Tom utkom i slutet af sistlidet år, och på det följande Andra häftet af samma Tom äro härtills tryckta 16 ark. iz 130 Angående de på Societetens bekostnad utkommande mag- netiska observationer bör nämnas, att dessa, som i sednaste års- berättelsen förmäldes vara. Deklinations- och Intensitets-observa- tioner ifrån den 1 Julii 1844 till den 1 Mars 1848, enligt So- cietetens beslut ökats med Inklinations-observationer för samma tid. Societeten har nemligen, efter erhållen underrättelse derom, att de af Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Petersburg benä- get anslagna 5000 Rub. B. A. endast förslå till de meteorolo- giska observationernas utgifvande för nämnde tid, ansett sig icke kunna undgå att åtaga sig tryckningen af berörde inklinations- observationer, hvilka, upptagande tillsammans endast 54 ark, el- Jest skulle förblifvit under obestämd tid outgifna. Societeten vin- ner härigenom den tillfredsställelse att fullständigt i dagen bringa de under framl. Professoren Nervanders lifstid anställda mag- netiska observationer, likasom: vetenskapen har att tacka Kejserl. Vetenskaps-Akademien för utgifvandet af de meteorologiska un- der samma tid. De af Societeten föranstaltade thermometer- och barome- ter-observationer hafva blifvit henne benäget meddelade för sist- lidet år af Prosten Sadelin i Hammarland, Kyrkoherden Dahl- ström i Wiitasaari, Kommissions-Landtmätaren Malmgren i Kajana och Apothekaren Westerlund i Uleåborg. Nämnde observationer, hvilka begyntes år 1846, med undantag af dem i Hammarland som togo sin början ett år sednare, hafva väl ännu icke blifvit så länge fortsatta, att deraf kunna dragas fullt tillförlitliga resultater: dock hafva thermometer-observationerna från Uleåborg , Wiitasaari och Kajana genom Adjunkten Bore- nii benågna åtgärd blifvit underkastade provisionel beräkning, hvaraf .inhemtas, att årets medeltemperatur utgör i Uleåborg + 2,20, i Wiitasaari + 2,74 och i Kajana + 1,49. Fördelas året uti fyra lika stora perioder, sålunda, att December, Januarii och Februarii räknas till vintern, Mars, April och Maji till vå- vv 131 ren, Junii, Juli; och Augusti till sommaren, samt September, Oktober och November till hösten, så erhålles: Medeltemp. under: Uleåborg. Wiitasaari. Kajana. Vintern ere Me (OO BN ee ae te LOKfe SS 9”,60 Fr Må 9”,1 2 mr 10”,56 IVIGERaNE RN ej teer tant rst tu Dt Frl000 ty 0515 Sommaren . ss... c 0. F1445 + 14,94 + 13,81 IENNStön psp: ale loken vsk eek sn RIAA ra ITA Enligt Prof. Hällströms beräkning (Vet. Soc. akter, Tom. I. sid. 218) är för Helsingfors: Årets medeltemperatur . . . . . Svets såsen rön Vjuternspetnstets före SARS NNE Sinn nig Treer — 6,4 MATENS) flats Tee FreRIdE e tjag be enl HÖ avr kenst durt RI SOMMANS "fv oda E MIRE Si SS kala bart äre IÖSkSnSEN: hd klas RNr NRA sek Re untekes föckenrikL ND För årets lägsta och högsta temperatur erhållas följande värden: Uleåborg. Wiitasaari. Kajana. Helsingfors. Enl. Prof. Hällström. Ekgsta! 24.085 39; oc. 114 —111 —12)7 — 79,5 Högsta TIN SITA sla FIIG0 ib 17,3 + 116,8 46,2: Tiden för årets lägsta temperatur är för Witasaari och Kajana omkring den 17 Januari, för Uleåborg deremot något sednare, eller ungefär samma tid som Prof. Hällstr'öm funnit den inträffa i Helsingfors, d. v. s. omkring den 24 Januarii. Årets högsta temperatur infaller för ofvannämnde tre orter i det närmaste omkring den 25 Julii, således betydligt sednare än för Helsingfors, der den, enligt Prof. Hällströms uppgift, inträ- der omkring den 16 Julii. Enligt de på härvarande magnetiska och meteorologiska Öbservatorium gjorda observationer, hvilka likväl ännu ej hunnit fullständigt beräknas, synes dock åfven 132 hår årets högsta värme inträffa något sednare. — Hvad de öfriga observations-orterna beträffar, hafva sistlidet års observationer från Sordavala och Kuopio ännu icke hunnit inkomma, och observa- tionerna i Hammarland ännu icke varit så länge fortsatta, att beräkning deraf ansetts löna mödan. Meteorologiska observationer af ifrågavarande slag komma, enligt Societetens beslut, att från och med detta år anställas åa ännu tvenne orter i landet, der de förete ett särskildt intresse, nemligen å Mustiala och i Torneå. Till det förra stället afgå i nåsta månad, med anledning af Direktör Collins benägna anbud att observationerna besörja, en barometer och tvenne thermometrar åtföljda af en pluviometer, hvilket sistnämnde instrument, i före- ning med de förra, bör i en framtid å ifrågavarande ställe lemna äfven för landtbruket vigtiga resultater. Till Torneå, der Pro- vincial-Läkaren Doktor Ehrström benäget erbjudit sig att be- sörja observationer, skall med sjölägenhet afsändas en barometer, två qvicksilfver-thermometrar och en sprit-thermometer, hvilka redan finnas färdiga och för ändamålet justerade. Thermometer-observationer, jemte andra meteorologiska iakt- tagelser, hafva blifvit Societeten tillsände för sistlidet år af Pastors- Adjunkten Bäckvall i Rovaniemi och Predikanten Lindegren i Lehtimåki, hvarjemte Societeten genom Provincial-Läkaren E hr- ström emoltagit en samling af dylika observationer, anställda af Krono-Länsman Aspi Utsjoki åren 1841 och 1843. Socie- teten har äfven bekommit thermometer-observationer för sistlidet -år från Kyrkoherden Wenell i Taipalsaari, Kapellanen Heikel i Brändö och Vice-Pastorn Lundenius i Kökar kapell på Åland. Af de utdelade klimatologiska observations-böckerna hafva till Societeten återkommit 36, med deruti gjorda erforderliga an- teckningar för sistlidet år. Såsom en skyldig gård af erkänsla för den benägenhet, hvarmed vänner af vetenskap och forskning 133 sådana anteckningar insändt och framdeles torde insända, äfven- som för att lemna en öfversigt af de orter i landet, hvarifrån desamma inkommit, meddelas häårjemte, och kommer att årligen fortsättas, en tableau öfver fortgången af detta för framtiden be- räknade företag, hvars betydliga vigt både i allmänt vetenskapligt afseende och för kännedomen af fosterlandets ännu föga utredda klimatiska förhållanden, synes Societeten en borgen, att det fram- deles, såsom härtills, icke skall sakna upplysta och vålvilliga Landsmäns benägna medverkan. Observations-orten. E Socken Observatorns namn. Observations-åren. En eller Stad. Nylands. |Borgå socken |Boije, W., Sekr. 4846. 1847. — — d:o d:o Dahlström, S.. A., Tull-Upps.| — — d:o 1848. 1849. d:o d:o Hollmérus, B., Landtbr. 1846. d:o d:o d:o. d:o d:o Nyberg, A., General. dög —- — d:o — d:o v. Rotkirch, A., Frih. d:o 1847. — o— Helsingfors Nervander, J. J., Prof. d:o id:io: — —— d:0o af Tengström, J. M., Stud. d:o — — Ingo Berg, J. F., V.Past.” d:o 1847. 1848. — d:o Hisinger, E. W. E., Frih. do — — — Ithis Hevelcke, A. d:o 1847. — — Karis Strandberg, C. H., Kontr.Pr.| d:o d:o 41848. 1849. Karislojo Grönquist, C. G., Sockn.Adj.| — -d:o d:o = d:o | I Kyrkslätt Lohman, F., Landtbr. = do — — | Lojo Arenius, G. Provisor. 41846. d:o 1848. — Lovisa Hackzell, C. A., Kapell. — do do — Mörskom Granholm, J., V.Past. 4846. d:o d:o 1849. Sibbo Weenerberg, C., Koff.kap. = I d:ol d:or d:o Sjundeå af Tengström, G: 1846. — — Wichtis Dahlberg, G. do -— —- - Åbo och |Bjerno Smedberg. J., Bruks-Pred. d:o 1847. 1848. 1849. Björneborgs, Birkala Wallenius, A., Prostinna. d:o dio — -— med Åland. I Björneborg Appelberg, D:r. do — —, d:o Nordgren, J. A., Kap.Adj. 1846. d:o 1848. — ' Eura Homén, G, W., Kyrkoh. d:07:dio — = ,Euora Åminne Nestén, G., V.Past. d:0rnidio: — = Åbo och Björneborgs, med Åland. Tavastehus. Eura Åminne Finströn Föglö d:o d:o d:0 Hammarland d:o d:o Kisko Kumlinge d:0 d:0 Lundo d:0o d:o Mouhijärvi Nykyrka Nådendal Pöyttis Ruovesi d:0o Sastmola Sund d:0o Tyrvis Uskela d:o Wehmo Wesilax Åbo Akkas Hauho Kalvola Kangasala d:o Lampis Längelmäki Orihvesi Orimattila Padasjoki Sahalax Sääxmäki Tavastehus Tallquist, H., Kontr.Pr. Hällfors, J., Kapell. Calonius, J. H., Tullförv. Forsberg, M., V.Past. Hamberg, A., Klockare. Lundenius, A..M., V.Past. Eriesson, J., V.Past. Sadelin, P. U. F., Prost. Svibelius, Fyrb.vakt. Laurell, E. J., Prost. Bergman, C. E., Past.Adj. Heikel, C., Kapell. Hultman, M., Cur.Ger. Candolin, C., Possess. Lindberg, J. D., f.d. Kr.Länsm. Randelin, G., V.Past. Boyer, E., Prost. ZEmeleus, L. J., Kapell. Bredenberg, G., Tullj.Upps. Helenius, C., Prost. Aminoff, A., Löjt. Salenius, J., V.Past. Fagerros, D. H., Kluck. Hausen, Öfverläkare. Tapenius, C. N. A., Prov.Läk. Gallén, P. W., Kron.Länsm. Bonsdorff, 'E. J., Prof. Saxén, E. J., Prost. Roos, S., Med.D:r. Brasse, F., Landtm.Ausk. Regnell, C. W., Gymnasist. Ahonius, J., V.Past. Bosin, V. E., Löjt. Wallin, J. F., Kyrkoh. Favorin, W., Löjt. Molin, G., Kapell. Munsterhjelm, G. R., Ryttm. Boisman, J. O., Kapell. Boisman, J. O., Kapell. Lange, J. Z., Kyrkoh. von Fieandt, R. M. Willenius, G., Kyrkoh. Nervander, F., Kapt.Löjt. Ekman, F. d:o d:0o d:0o d:o 1846. 1846. d:o d:o — -— d:o 4848. 1849, 1847. 1848. 1849. — d:o d:o 1847. d:o d:o d:o d:o d:o -— -— d:0o 1847. 1848. d:o d:o d:o d:o d:o d:o d:o 1847. 1848. 1849. d:io d:o — 1847. — o— d:io — - 1847. 1848. 1849. d:o — = 4847. — — d:o — - d:o — — d:o 41848. — d:o -d:o 1849. d:io d:o — d:io do — d:io d:o — d:o — — 41847. — — d:o 4848. 1849. 1847. 1848. — 4847. — — Wiborgs. S:t Michels. Kuopio. Wasa. Fredrikshamn d:0o Joutzenus Jäskis Parikkala d:o Pyttis Ruokolax Sordavala Taipalsaari d:o Uguniemi Wiborg Willmanstrand Gustaf Adolfs Jokkas Randasalmi Idensalmi Kides d:o Kuopio Leppävirta d:0o Libelitz Pielisjärvi Rautalambi Tohmajärvi G:a Carleby s:n Jacobstad Ilmola d:0o Jyväskylä Kelviä Keuru Kuortane Laihela Lappajärvi Lappo Lillkyro Malax Nerpes Heikel, W. Quist, C. J., Stud. Mathelin, ÅA. Punderus, J., Koll.Sekr. Hall-'Tredinnick, W. R. Rönnholm, A., Kyrkoh. Hackzell, C. A., Kapell. Wiitikka, P., Past.Adj. Fabritius, G. J., Kontr.Pr. Huchtman, A., V.Past. Wenell, A. J., Kyrkoh. Tengén, N. E., Nåd.Pr. Thuneberg, Pharm.Cand. Öhberg, C. J., Koll.Ass. Bonsdorff, R., Kyrkoh. Poppius, A., V.Past. Observ. ej uppgifven. Lindberg, J., V.Past, Lundequist, G. M., Past.Adj Telén, U. W., V.Past. Karstén, Major. Beyrath, J. E., Past.Adj. Grönros, J. J., V.Past. Europeus, A. J., Kontr.Pr. Lagus, J. H., Past.Adj. Aschan, P. J., V.Past. Lundequist, G. M., Nåd.Pr. Aspelin, B. H. A., Kapell. Schauman, V. L., Apoth. Hjerpe, C. G., V.Past. Ollonquist, F., Kapell. Schildt, W. S., Med.D:r. Hällsten, B: G., Kapell. | Hällfors, P., V-Past. Frosterus, B. L., Pred. Simelius, O. W., Kap.Adj. Lindgren, P. H., Pred. v. Essen, C. G., Kap.Adj. Keckman, J. H., Sacell Wallenius, C. J., Kontr.Pr. Lidman, G.: W., Klock, Wegelius, J. E., Past.Adj. Leidenius, C. A., Mag. 136 Wasa. Ruovesi Wiitasaari d:0o Östermark Uleåborgs och Kajana. Haapajärvi Hyrynsalmi Ljå Kajana Kemi d:o Kemiträsk Kuusamo Limingo d:0o Neder-Torneå d;0o d:o Paldamo d:o Pudasjärvi Rovaniemi Siikajoki Torneå Utsjoki d:o d:o d:o d:o Öfver-Torneå d:0o Bergroth, C. E., Kapell. Dahlström, A., Kyrkoh. Dahlström, C. M., Past.Adj. Kumlin, M., Kyrkoh. Lampén, J., Kyrkoh. Löwenmark, G., V.Past. Frosterus, E. J., Kyrkoh. Lindh, A. Castrén, L. M., V.Past. Heickell, J. F., Patnfogde. Krank, H., Past.Adj. Krank, J. G., Pastor. Ejmeleus, J. R., V.Past. Borg, A. G., Prof. s Ehrström, C. R., Prov.Läk. Granroth, A. G., Hem.inneh. Ticcander, J., Häradsh. Bohm, C. F. Törnudd, A., Vice Landtm. Hällström, H., Vice-Landtm. Bäckvall, J., Past.Adj. Castrén, L. M., V.Past. Granroth, A. G., Hem.inneh. Berghell, C., Krono-Länsm. Durchman, J. W., Kapell. Hornborg, P., Kapell. Nordberg, G., Kron.Länsm. Stjerncreutz, F. W., Kyrkoh. Castrén, C. A., Prost. Ekström, N. d:0o 1846. d:0o d:o 1846. d:o d:o d:o d:o d:0o d:0o d:0o 1846. d:o d:o d:0o d:o d:o 1846. 1847. 1847. 1847. d:o 1847. d:0o d:o d:o Utom förenåmnde, på utdelade formulårer grundade, klima- tologiska iakttagelser, har Societeten haft nöjet genom Stats-Rådet Tavaststjerna emottaga en betydlig samling dylika observa- tioner, anställda af Prosten Fellman i Lappajärvi från och med 1833 intill utgången af sistlidet år. Societeten har, sedan sista årsberättelsens afgifvande, emot- tagit följande vetenskapliga meddelanden: Professoren Ilmoni uppläste, den 29 April sistlidet år, en uppsats om Det nuvarande Skolsystemets inflytelse på Helsan, 137 hvilket föredrag blifvit uti Societetens sistutkomna Häfte offent- liggjordt '”). Vid sammanträdet den 4 Junii meddelades af Kansli-RBådet Lagus atskilliga Genealogiska upplysningar om ätten Fincke, hvilken under 1400, 1500 och början af 1600-talet var en af de mest betydande i Finland. Framl. Kansli-Rådet Porthan hade, uti sin upplaga af Juustens Chronicon, yttrat sin afsigt att om nämnde ätt, som för mer än tvåhundrade år sedan utgått på svårdssidan, meddela underrättelser; men detta har ej gått i full- bordan, hvilket gifvit anledning till Kansli-Rådet Lagi ilråga- varande arbete. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade, vid samma tillfälle, åtskilliga stenredskap, af allmogen kallade Åskviggar, dem Hr Linder samlat i nejden af Svartå bruk, hvilka skulle afritas och beskrifvas uti en tillämnad afhandling om Stenredskap funna i Finland. — Såsom tillägg tll detta föredrag förevisades af be- mälde Stats-Råd, vid sammanträdet den 4 December, tvenne Sten- mejslar, hittade i nejden af VWuoxen af Magister Reinholm, hvaraf den ena undergått fullkomlig förvittring och från mycket hård lerskiffer förvandlats till ett så löst ämne, att det kunde rif- vas med nageln, hvarunder den förlorat sin svarta eller svartbruna färg och blifvit hvit. En annan stenmejsel visade blott på ena sidan en begynnande viltring. Vid Societetens sammankomst den 9 Oktober föredrog Stats- Rådet v. Nordmann en afhandling om Kejserl. Botaniska tråd- gården i Odessa, innehållande beskrifning om denna år 1820 an- lagda trädgård, dess jordmåns beskaffenhet, de derstädes odlade växter, klimatologiska och meteorologiska observationer åren 1842 —1848, iakttagelser öfver vegetations-förhållanden, förteckning 102). III, s. 331. . 18 138 öfver de i trädgården förekommande parasitiska växter och skad- liga djur, samt uppgifter öfver antalet af tråd och buskar, hvilka blifvit aflemnade för att planteras i närliggande stepptrakter. Ar- betet slutar med en beskrifning om den med trädgården förenade trädgårdsmäåstareskola, den första och förnämsta i Ryssland, inrättad af Ministerium för Kejserl. Domänerna, med biträde af våra landsmän Stats-Råderne Steven och v. Nordmann. — Vid sammankomsten den 5 Nov. föredrog Stats-Rådet v. Nord- mann ett arbete om tvenne ÅAntediluvianska Björnarter. Ibland den till förvåning stora mängd af fossila djurben, dem Författa- ren upptäckt i närheten af Odessa, i Bessarabien, Podolien och det öfriga södra Ryssland åren 1846—1848, utgöra björnqvarlef- vor ifrån diluvial-lagret hufvudmassan. Att bland dessa finnas sådana, som kunna antagas tillhöra tvenne skilda björnarter, grun- dar sig på Stats-Rådets jemförelse af ett stort antal dithörande underkäkar, hvilka så väl uti sina dimensions-förhållanden, som i följd af den nötning kindtänderna förete, i sjelfva verket visa kännetecken af tvänne skilda species. — Den 3 Dec. emottog Societeten äfven af Stats-Rådet v. Nordmann ett arbete be- nämndt: Symbole ad floram ceryptogamicam Trans-Caucasi, hvilket ingått i Societetens sistutgifna Häfte"”) samt, jemte upp- räkning af i dessa trakter befintliga ormbunkar och mossor, inne- håller en beskrifning öfver några nya former af dessa växter, samlade af Stats-Rådet under en vetenskaplig resa i Imeretien, Mingrelien, Guriel och på fjällen af Adshara vid Turkiska gränsen. Professoren Bonsdorff föredrog den 5 Nov. en speciel anatomisk undersökning af Cerebral-Nerverna hos Kråkan, hvil- ket arbete kommer att offentliggöras. uti Societetens under tryck- ning varande Häfte "'), och i allmänhet lemnade det resultat, att 103) TITINFEST:SN 13) Symbole ad anatomiam comparatam nervorum animalium wvertebrato- rum: I. Nervi cerebrales Corvi Cornicis (Linn.) (T. III, s.605). 139 de sex sednare cerebral-nervparen genom föreningsgrenar äro sins- emellan ganska invecklade, så att ofta mycken svårighet möter vid bestämmandet af de grenar, som egentligen tillhöra den ena eller andra nervstammen. Sådana primitiv-nervcylindrar, hvilka ursprungligen tillhöra en bestämd nerv, fortgå nemligen här inom skidan af en annan nerv, utan att likväl ingå föreningar med dennas primitiv-nerveylindrar, samt bilda grenar hvilka vid van- lig anatomisk undersökning framställa sig såsom utgående från en annan nerv; och anmärkte härvid Förf. att man, af sådan anled- ning, oriktigt ansett åtskilliga grenar, hvilka utgå från en bestämd nerv hos menniskan, saknas hos fåglarna. — Vid sammanträdet den 3 December föredrog Prof. Bonsdorff en af honom år 13848 gjord Jakttagelse vid rågens blomning. Vid fullkomligt lugnt väder observerades nemligen, kl. 19 om morgonen, alt frömjölet å särskilta ställen af en åker med häftghet framdrefs ur rågblommorna, och derefter sakta framskred öfver åkerfältet; hvilket fenomen förnyades ungefär hvar 12:te minut. JIakttagel- sen skedde i två timmars tid och visade en efter 12 minuter tem- ligen noggrannt inträdande afsöndring af frömjölet å särskilda de- lar af åkern. Blott en gång varseblefs en mellantid af 17 minu- ter. Föredraganden ansåg detta fenomen bero på en ur blom- mans delar skeende utveckling af syrgas, hvilken enligt hans för- modan torde spela en vigtig roll vid frösättningen. — Den 4 Februarii meddelade Prof. Bonsdorff ett Tillägg till dess den 5 November hållna föredrag, innehållande åtskilliga allmänna fy- siologiska slutsatser rörande Cerebral-Nervernas funktion hos Fåg- larna; — och framställde Professoren, vid sammanträdet den 1 Mars, några iakttagelser betråffande den så kallade Carotis-Kör- teln hos Paddan”), om hvars betydelse och byggnad författare varit af olika mening. Professoren har å denna körtel observerat 205) Bidrag till blodkärlsystemets jemförande anatomie: II. Om ett accesso- riskt vensystem hos Paddan, öppnande sig i Sinus caroticus (T. III, s. 499). 140 rhytmiska kontraktioner, samt att, ehnru derifrån utgår en arter till tungan, i densamma äfven öppnar sig en ven, hvilken förer blod från hjernan och ryggmärgen, hvarföre han anser ifrågava- rande glandel spela rollen af ett bihjerta, hvilket väl tillåter blo- dets inträngande i centripetal riktning, men ej dess öfvergång uti den af författaren så kallade vena carotico-cerebralis. | Professoren Geitlin meddelade den 9 Oktober en Jem- förelse emellan Finska och Turkiska språken, hvari visades, att emellan dessa språk förefinnes en mängd märkvärdiga likheter, hvilka dock icke så egentligen framträda i sjelfva språkmaterialet eller i lexikaliskt afseende, som icke mer 1 språkens inre organi- sation och grammatiska former. Detta föredrag torde framdeles» sedan ytterligare forskningar hunnit i ämnet anställas, uli Socie- tetens akter ingå. — Vid sammanträdet den 3 December anmälte Professoren Geitlin, att Kejs. Alexanders-Universitetets Mynt- och Medalj-kabinett blifvit riktadt med en betydlig mängd dels Danska dels Svenska, äldre och nyare Silfver- och Kopparmynt, dem Professoren Berlin i Lund, medelst gåfvobref af den 16 Febr. 1849, till härvarande Universitet förärat. Af dessa mynt, som inalles uppgå till ett antal af 677, neml. 409 i silfver och 268 i koppar, förevisades jemväl några de sällsyntaste. Vid årsfesten sistlidet år hölls af Professoren Gyldén ett Minnestal öfver Societetens den 16 November 1848 med döden afgångne ledamot, Professoren Linsén, och vid samma tillfälle upplästes af Professoren Woldstedt en uppsats öfver De nya- ste forskningarna i Fixstjern-Astronomien. Professorer Moberg höll den 5 November ett föredrag om Rullstens-fenomenerna, i anledning af några företeelser af detta slag å norra kusten af Åland, dem han haft tillfälle att iakttaga och ansåg fordra antagandet af norrifrån strömmande vatten, utan att derföre behöfdes bildas en speciel s. k. rullstensflod. Han tillade härvid, att de icke afnötta, men likväl uppenbart från af- 141 lägsna orter framflyttade, berg-fragmenterna synas nogsamt utvisa att äfven andra förflytningssätt egt rum. — Den 4 Febr. med- delade Prof. Moberg några anmärkningar om den af Mag. A. Warelius i dess ”Beiträge zur Kenntniss Finnlands in ethno- graphischer Beziehung,” sid. 90, omtalade Sandsten från ”Pako- laisten hauta” på Ihakekkangas mo i Petäjävesi kapell af Jämsä socken. Denna s. k. sandsten, som utmärker sig derigenom, att den vid upphettning antändes och förbrinner med sotande låge, har, enligt Professorens tanke, uppkommit genom sandens sam- mangyttring förmedelst flygtiga ämnen, utvecklade vid torr distil- lation af harts eller tjära, så vida dessa derutur erhållas både vid upphettning i retort och behandling med fether; och ansåg Pro- fessoren den ifrågavarande gropen sannolikt hafva varit en tjärdal. Societetens Sekreterare har den 3 December, 4 Februarii, 4 Mars och 8 April föredragit följande uppsatser: Remargque sur la differentiation des fonctions trigonometriques. — Note sur VPapplication du Calcul Differentiel å la determination des ex- pressions qui deviennent $. — Deduction analytique de quel- ques theoremes geometlriques noveaux relatifs å la theorie des trois corps ronds ""). — Sur la theorie elementaire la plus convenable du developpement des fonctions. Af vetenskapsidkare utom Societeten hafva följande arbeten inkommit : Vid sammanträdet den 4 Junii sistl. år föredrogs en af Philos. Kandidaten Eklöf författad uppsats under titel: Jåån- lähtö-ajaat Kokemåen virrassa, Porin kohdalla, vuosina 1801 —1849, Tohdenvaihe-laskullu måäåråsi Joh. Henr. Eklöf, inne- hållande en genom minsta qvadratmethoden anställd beräkning öfver de uti N:o 19 af tidningen Suometar för sistlidet år upp- gifna tider för Kumo elfs islossning åren 1801—1849. Societe- 206) T. III, s. 825. 142 ten har ansett detta arbete, såsom lemnande ett icke obetydligt bidrag tll kännedomen af vårt lands klimat, förtjena ett rum i sina akter; dock har hon härvid tagit i betraktande, att det med dess offentliggörande afsedda ändamål skulle högst ofullständigt vinnas, om detsamma utgålves på det af författaren begagnade finska språ- ket, enär det i sådant fall blefve till sitt innehåll kändt af endast de ganska få vetenskapsmän inom Finland, som äro detta språk fullkomligt mäktige och derjemte kunna följa författaren uti dess på probabilitets-kalkylen grundade beräkningar. Societeten har ansett sig böra tillika afse det för vårt land exceptionella förhål- lande, att finskan till följe af svenska språkets under flere sekler inom landet vunna insteg, icke ens kunnat höja sig till samtals- språk hos den bildade delen af finska folket, än mindre till under- visningens språk, och att det i följd häraf icke ännu lämpar sig till kommunikations-medel inom de abstrakta vetenskapernas ge- bit, der redan terminologien skulle medföra svårigheter, hvilkas öfvervinnande torde få bero af den litterära Förening, hvars före- mål är finska språkets ändamålsenliga utbildning. I grund af dessa skäl har Societeten, oaktadt sitt intresse för det språk som allmännast talas inom vårt fosterland, icke kunnat undgå att med- dela Hr Eklöf den önskan, att hans uppsats, likasom föregåen- de afhandlingar af dylikt innehåll, måtte uti Societetens akter offentliggöras på ett inom den lärda verlden allmännare kändt och begagnadt språk. Deu 4 Febr. föredrogs ett af Doktor VW. Nylander för- fattadt arbete under titel: Conspectus florce Helsingforsiensis, till offentliggörande i det Bihang till Societetens akter, som ut- gifves under benämning: ”Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Förhandlingar.” I denna afhandling, hvilken kom- mer att i nämnde ”Notiser” intagas, lemnas en framställning af vegetationen omkring Helsingfors, med afseende å dess karakter i sin helhet samt arternas större eller mindre allmänhet och blom- hk 143 ningstid, jemte dessas detaljerade uppräkning. Denna floras om- råde inskränkes egentligen till Helsinge socken; men åtskilliga växter, som icke der förekomma, upptagas äfven från de angrän- sande socknarna. Vegetationen omkring Gefle, hvilken ort blif- vit tagen till jemförelsepunkt, år mycket rikare. Helsingfors flora räknar 525 Cotyledoner, 18 Ormbunkar, 120 Mossor och unge- får 100 Lafvar. — "Till införande i förenåmnde ”Notiser” har äfven inlemnats en af Doktor VW. Nylander författad afhand- ling med titel: Animadversiones circa distributionem plantarum in Pennia, Particula I, hvaruti anmärkes, att det mest karakte- ristiska för vegetationen i Finland ligger i växternas benägenhet att utbreda sig vidt i nordlig och sydlig riktning, hvaremot de hafva vida mindre utsträckning i den östliga och vestliga. Så- lunda hafva sydliga arter här en betydligare utbredning mot nor- den än i Sverige, och på samma sätt fortgå de nordliga här syd- ligare ån fallet är i nåmnde land. Denna vegetationens beskaf- fenhet förklaras af den dermed öfverensståmmande sträckningen hos våra många och stora insjöar samt åsar och höjder, hvilka sistnämnde, ehuru icke betydliga, dock mer eller mindre hämma våxternas transversella utbredning i landet. Finland äger många utmärkta växtarter, ehuru ej någon rik och yppig vegetation; dess karakter i detta afseende är enkelhet och anspråkslöshet. Sluteligen har Societeten för ofvannämnde ”Notiser” emot- tagit en af Provincial-Läkaren Doktor Ehrström författad upp- sats under titel: Djurvandringar i Lappmarken och Norra de- len af Finland åren 1839 och 1340, hvilket arbete hufvudsak- ligen innehåller uppgifter rörande Lemlarna i Lappmarken, deras lefnadssätt och märkvärdiga periodiska vandringar. Ofvannåmnde vetenskapliga meddelanden utgöra, oberåk- nade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica insände, till antalet 22.” [0] Arsammanträdet 1851. (Finl. Allm. Tidn. för d. 30 April, 5, 6 och 7 Maji s. år.) lönat Vetenskaps-Societetens årsfest firades den 29 April i "Kejs. Alexanders-Universitetets solennitetssal. Högtidligheten öpp- nades med några ord af Ordföranden Universitets-Adjunkten Bo- renius, hvarefter Societetens ständige Sekreterare uppläste Års- berättelsen och föredrag höllos: af Adjunkten Borenius om de Framsteg , som kunskapen om Jordmagnetismen gjort, i syn- nerhet under de sednaste decennierna, af Professoren Bons- dorff om Kommunismens inflytande på samhällsordningen, betraktad från en PFysiologisk synpunkt, och af Professoren Gyl- dén om Grekernas rikedom på plastiska konstverk. — Årsbhe- rättelsen lydde som följer: ”Den öfversigt af ett förflutet tidskifte, som i dag bör å Finska Vetenskaps-Societetens vägnar meddelas, måste, såsom redan flera gånger förut, tyvärr! begynnas med omförmälandet af för Societeten inträffade förluster. Societeten har derunder sett sig genom döden beröfvas tvenne af sina Heders-Ledamöter, begge veleraner i vetenskapens tjenst och prydnader för det lärosäte de i tiden tillhörde. Den ena, Matheseos Professor Emeritus vid Upsala Universitet, Theologie Doktorn, Prosten och Kyrkoher- den samt Ledamoten af Nordstjerne Orden Jöns Svanberg, lemnade detta timliga i Upsala den 15 sistlidne Januarii i den höga åldern af nåra 80 år; den andra, Medicine & Botanices Professorn vid samma Universitet, Medicine Doktorn och Rid- daren af Nordstjerne Orden Göran Wahlenberg, afled i Up- sala den 22 sistl. Mars i en ålder af 70 år Den förre, hvilken redan i början af detta sekel, genom sin för vetenskapen vigtiga 145 gradmätning åren 1801—1803, förvärfvade europeisk ryktbarhet, fullföljde, såsom allmänt kändt är, under hela sin långa lifstid vär- digt den bana han med så mycken utmärkelse påbegynt. Hans derunder inlagda stora och mångfaldiga förtjenster om de mathema- tiska vetenskaperna, dels såsom skarpsinnig tänkare och skriftstäl- Jare, dels såsom verksam befordrare af dessa kunskapsämnens in- tressen i en mängd praktiska befattningar, såsom Professionen vid Fältmätnings-korpsen, Observators-tjensten vid Kongl. Vetenskaps- Akademien i Stockholm och Sekretariaterna i samma Akademi samt Kongl. Vetenskaps-Societeten i Upsala, dels ändtligen såsom ut- mårkt Universitets-lårare, uti hvilken sistnämnde befattning han, genom grundligheten och sjelfständigheten af sina åsigter, utveck- lade dels i föreläsningar, dels under enskildta samtal, framför allt verkade till vetenskapens synnerliga båtnad, — alla dessa förtjen- ster tillförsäkra honom ett oförgätligt namn i den mathemalti- ska kunskaps-sferens annaler. Den sednare af ofvannåmnde all- mänt saknade vetenskapsmän, Professoren Doktor Weahlen- berg, skall, såsom äfvenledes är hvarje naturvetenskapens vän bekant, åtnjuta en ej mindre varaktig ryktbarhet för sina stora och mångsidiga förtjenster om örtkunskapen, geologien och kli- matologien, inlagda under mer ån ett halft sekel dels genom sjelfständig forskning under vidsträckta botaniska och geologiska resor, dels genom utmärkta vetenskapliga arbeten, dels ock genom ett med särdelas beröm uppfyldt lärarekall och dermed förenadt inseende öfver Upsala Universitets Linneiska trädgård. Dessa begge Mäns af den lärda verlden högt uppskattade förtjenst kan dock här endast i förbigående antydas, icke fullständigt och på ett tillfredsställande sätt framställas. Antalet af Vetenskaps-Societetens Ledamöter har, under det förflutna året, för öfrigt icke undergått förändring, och hen- nes Embetsmän hafva derunder blifvit sålunda ombytte, att då- 19 146 varande Vice Ordföranden, Adjunkten Borenius, i vanlig ord- ning tillträdt Ordförandeskapet, samt, i grund af Societetens val, efterträdts i förstnämnde befattning af Stats-Rådet v. Nordmann. Såsom fortsättning af det i sednaste årsberättelsen meddelade summariska utdrag af Societetens Räkenskaper intill utgången af 1849, bifogas här följande lika beskaffade utdrag af desamma för sistlidet år 1850: Inkomst. Behållning från 1849 .....sgese..e «> 481: 45. Det Societeten i Nåder beviljade årsanslag . . 998: 60. Försäljning af Societetens akter har inbragt 1:08. Tnflulna 0NtLeSSEIL ve eu sjjlke. Lekie jekdenlanke estate 4: 82. S:a 1485: 89. Utgift. Tryckning af Societetens akter, med dertill användt papper. . ... «ss 00 6 os 549: 58. Dithörande plancher . . . . ss. so. ss sc 29412 550 Bökbindäre-arfvOodes -. so, ect da es sosse sl 24: — 865: 13. Tryckning af magnetiska observationer med dertill hörande papper. . .. «ss 0 + ++ 139: 20. KD Kalentiena cv sr ee ie ske SNR eter ee AL 1:90; Ost DAarOmetfal sj co eve elfedlerlar ten et or oe ers 95: — 6 st. qvicksilfver-thermometrar + . .« «. +++ 18: — Vast spritsnd:0r 2 ESA 10: — 2 st. regnmåtare . .. sc... cc. SSE ROLE 150: 90. Bitråde vid Societetens Sekretariat . . . . « « FFS Papper, lack, m. m,... «oc. s. cc 808 oc 8: 25. 33. 95: Uppassnings-arfvoden . . . +. ses se +++ > SEE Beräkning af meteorologiska observationer . . Je 930. Transport 1215: 98. Transport —— 1215: 98. Emballage af. instrumenter . s0: .>i« se de ANNAS: Instrumenters afsändning till Torneå .... 1105 Gratifikation åt Hr VWölsa för ett till Socie- teten jinlemnadtratbetel/t. stevbtaknyid 530: — Behåällminsknllräxs 18500 sota ÖR NSKS 14:30. S:a 1485: 89. På Tredje Tomen af BSocietetens akter äro 76 ark färdig- tryckta, och har tryckningen af Andra Häftet af tidskriften Noti- ser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Pennica Förhandlin- gar, hvilken utgifves af Vetenskaps-Societeten såsom Bihang till dess akter, åfvenledes fortgått till 23:e arket. Societetens i sednaste årsberättelsen omförmälda beslut att med Mustiala och Torneå öka antalet af de 6 punkter i Finland, hvarest sedan flere år tillbaka Barometer- och Thermometer-ob- servationer anställas med härifrån afsända instrumenter, blef un- der Maji och Junii månader sistlidet år verkstäldt. I början af förstnämnde månad tillsändes nemligen Direktören Collin på Mustiala en barometer, tvenne qvicksilfver-thermometrar och tvenne pluviometrar, och omkring midsommarstiden afgingo, med ångfartyget Hengist, till Uleåborg en barometer, två qvicksilfver- thermometrar och en sprit-thermometer, adresserade till Provincial- Läkaren Doktor Ehrström i Torneå, till hvilken desamma, ge- nom benägen åtgärd af Apothekaren Westerlund i Uleåborg, snart derefter välbehållna framkommo. Societeten begagnade det sig företeende tillfället, att derjemte till D:r Ehrström öfver- sända en sprit- och två qvicksilfver-thermometrar, bestämda för Kyrkoherden Liljeblad i Muonioniska, hvilken benäget åtagit sig fortgående temperatur-observationer på denna så nordligt be- lägna ort, och har Societeten haft tillfredsstållelsen inhemta att berörde instrumenter genom D:r Ehrströms försorg lyckligen framkommit. 148 Barometer- och thermometer-observationer för år 1849 blefvo under sistl. Maji och Junii månader Societeten tillsända af Majo- ren Karsten i Kuopio och Apothekaren Relander i Sorda- vala; och dylika observationer hafva, för sistlidet år, blifvit henne benäget meddelade af Apothekaren Westerlund i Uleåborg, Könmfäidone Landtmåtaren Malmgren i Kajana, Kyrkoherden Dahlström i Wiitasaari, NÅäjören Karsten i Kuopio, Direk- tören Collin på Mustiala och Prosten Sadelin i Hammar- land. ' Kyrkoherden Dahlström, Kommissions-Landtmåtaren Malmgren och Direktören Collin hafva ökat nämnde ob- servationer med klimatologiska iakttagelser af flere slag, an- ställda på samma tider som barometer- och thermometer-observa- tionerna, hvaribland må nämnas, såsom förtjenta af särskild upp- märksamhet, de af Direktören Collin insända nederbörds-ob- servationer. Thermometer-observationer för sistlidet år hafva äf- ven blifvit Societeten tillsända af Predikanten Lindegren i Lehtimäki, äfvensom af Vice-Pastorn Lundenius i Kökar och Kapellanen Heikel i Brändö på Åland; hvarjemte Societeten genom Doktor Ehrström emottagit observationer öfver hafsy- tans höjd, anställda åren 1848 och 1849 i Simo kapell af Ka- pellans - Adjunkten Simelius. Ibland meddelanden af denna beskaffenhet bör ej heller lemnas obemäld en af Apothekaren Julin i Åbo Societeten benäget förärad Journal öfver meteoro- logiska och klimatologiska observationer af flere slag, anställda å skeppet Atka, under inseende af Kapten Riedell, 4 gånger dagligen från den 3 Nov. 1847 till den 16 Junii 1849, samt af- brutna endast under fartygets korta vistelser i Rio-Janeiro, Val- paraiso, Sitka, Ajan, Peter-Pauls hamn och Honolulu. Klimatologiska observationer hafva, sedan årsdagen sistlidet ar, blifvit Societeten tillsända af de Landsmån, och från de or- ter, hvilka här specificeras. 149 =S MM) Observations-orten. Observatorns namn. Observations-åren. 4 Socken Län. eller Stad. Nylands. |Karis Strandberg, C. H., Kontr.Pr.| — — — 1850. Karislojo Grönqvist, C. G., Sockn.Adj.|] — — — do Mörskom Granholm, J., V.Past. — — —- d:o Pyttis Hackzell, C. A., Kapell. — — 1849. — Tenala Bruncrona, E. W., Sekret. — 41848. 1849. — Åbo och |Bjerno Smedberg, J., Sockn.Adj. — — — 14850. Björneborgs,|Eura Homén, G. W., Prost. — — — dd:0 med Åland. |Finström 'Tapenius, C. N. A., Prov.Läk.| — — — d:0 Föglö Calonius, J. H., Tullförv. — — — -d:0 d:o Hamberg, A., Klockare. — — — do d:o IELnndenius, A. M., V.Past. — — -— d:o Hammarland = |Sadelin, P. U., Prost. SSE i Kisko Laurell, E. J., Prost. — —'"— d:0 Kumlinge lege C. E., Past.Adj. — — — do d:o Heikel, C., Kapell. — — — d:o Lemland Eriksson, I., Kyrkoh. — —— - d:o Loimjoki | Lindfors, M. C., Stud. Sd: Lundo Candolin, C., Possess. — — - d:0 Nådendal |Bredenberg, G., Löjtn. 1847. 1848. 1849. d:o Tavastehus. |Akkas Ahonius, J., V.Pastor. — — — 4850. Hauho Bosin, V. E., Löjtn. = — 1849. d:o Kangasala Favorin, W., Ing. Löjtn. == = d:0 — Wiborgs. |Jäskis Punderus, J., Koll.Sekr. — — — 14850. Parikkala Rönnholm, A. U., Prost. EEE ENT id:0 Ruokolax Wiitikka, F., Past. Adj. — — — dd:o Taipalsaari Mäklin, F. W., Fil.Kand. 0 480900 d:0o Wenell, A. J., Prost, = — —" 1850. S:t Michels. | Jokkas Poppius, A., V.Past. — 41848. 1849. — Kuopio. |Rautalambi Aschan, P. J., V.Past. —-— do — — Wasa. Alajärvi Lindegren, P. H., Pred. — — — 4850. Nerpes Leidenius, C. A., Kapell. Adj.| — — — -d:o Uleåborgs |Hyrynsalmi |Löwenmark, G., V.Past. — — — d:0 och Kajana. | Kuusamo Krank, J. G., Kyrkoh. = — — do Neder-Torneå |Ehrström, C. R., Prov.Läk. — — — -dd:0 Rovaniemi Bäckvall, J., Past.Adj. = = d:o Sodankylä Wallenius, J. 1887. — — - Utsjoki Hornborg, P., Kapell. — — — 14850. 150 Societeten får derjemte begagna detta tillfälle att, med be- tygande af sin synnerliga erkänsla för dessa nya bidrag till kän- nedomen om vårt lands klimat-förhållanden, förnya sin förut gjorda anhållan, att reqvisitioner af observations-formuläret målle, med begagnande af den i Nåder medgifna portofrihet för till So- cieteten ställda skrifvelser, henne direkt tillsändas, då desamma skola genast, och med största nöje, efterkommas. | Till de ämnen, som för närvarande väcka en större upp- märksamhet inom naturvetenskapen, hör den sekulära höjning och sänkning i hänseende till hafsytan, hvilken fasta landets ku- ster på flere ställen undergå, och hvilken företer det tillförlitl- gaste bevis på inom jordklotet skeende betydliga förändringar. Detta fenomen, hvilket länge varit iakttaget vid Sveriges och Finlands kuster, tillskrefs, -såsom bekant är, i äldre tider en på okändt sätt skeende minskning af Östersjöns vattenmassa, hvarom arbeten i förra seklet om den så kallade ”Vattuminskningen,” nogsamt vittna. Rätta förhållandet härmed, hvilket nära sam- manhänger med det af flere andra geologiska företeelser som förr ej kunde nöjaktigt förklaras, är väl numera allmänt kändt; men om sjelfva fenomenet i och för sig vet man ännu ej stort mera än hvad längesedan varit bekant, nemligen att de nordligare Österjökusterna fortfarande höja sig öfver vattnets medelhöjd, att denna höjning aftager mot söder och att den slutligen öfvergår tll sänkning för de sydligaste kusterna af nämnde haf. Ett an- nat ämne af vigt, så väl i allmänt vetenskapligt afseende, som särskildt för de länder, hvilka stöta till Östersjön, är en närmare utredning af detta hafs tidtals skeende höjningar och sänkningar: ett fenomen, som hvarken står i sammanhang med det nyss- nämnda, eller med ebb och flod, utan troligen är ett resultat af vindarnas och lufttryckningens förenade inverkan på hafsytan samt i följe häraf leder till den intressanta, ehuru härtills out- redda, fråga, på hvad sätt, och i hvad förhållande, begge dessa 151 orsaker dertill bidraga. Finska Vetenskaps-Societeten, som redan är 13841 vidtog åtskilliga åtgärder till utredande af sistnämnde ämne, har erhållit en särskild, för henne välkommen, anledning att söka befordra begge dessa vigtiga frågors framtida lösning. Uti en till Societeten aflåten skrifvelse af den 26 Junii sistlidet är, har nemligen Kongl. Svenska V etenskaps-Akademien, jemte underrättelse om de af Akademien vidtagna åtgärder till åstad- kommande af dagliga observationer å vattenhöjden längs de Svenska kusterna i hela deras utsträckning, fåstat Societetens uppmärksamhet på vigten af dylika iakttagelser äfven vid Öster- sjöns Östra kuster, samt anhållit att Societeten, hvad Finland vwvid- kommer, ville till ändamålsenliga åtgärder i detta hänseende med- verka; och har Societeten, som med fägnad omfattat detta till- fälle att befrämja på en gång vetenskapens framsteg och uppfyl- landet af Kongl. Akademiens önskan, tagit i öfvervågande de sår- skilta sätt, hvarigenom observationer af nämnde beskaffenhet kunde i Finland tillvägabringas, samt, i följe deraf, varit betånkt på åtskilliga för detta ändamål nödiga åtgärder, för hvilka fram- deles skall redogöras. Sedan sista årsberättelsens afgifvande hafva inom Societeten hållits följande vetenskapliga föredrag: Professoren I1lm oni beskref, den 16 December sistlidet år, ett Zattendjur, hvilket han funnit vid ön Capri utanför Neapel, och som, efter all anledning, ännu icke varit föremål för när- mare uppmärksamhet. Det hör till de djur, som innebo en vid andra föremål fästad hölsa, hvilken i närvarande fall var konisk, af bruskartad textur och med sin bas fästad å en snäcka (en Murex-art). Ifrågavarande djur, hvaraf äfven en teckning med- delades, företedde till sin så yttre form som inre organisation, likhet med Ascidiernas familj, hvarpå äfven nyssnämnde hölsa tyder. 1322 Kansli-Rådet Lagus afhandlade den 29 April sistlidet år De poetiska beståndsdelarne i Lag och Rätt, och Stats-Rådet Nordenskiöld företedde, den 16 December, en Blästerprof- vare, eller manometer, för bestämmandet af upphettad blästers medelpression, öfver hvilket instrument en beskrifning skulle in- sändas till Kejserl. Vetenskaps-Akademien i St. Petersburg. Stats- Rådet hade nemligen redan år 1837 för nämnde Akademi be- skrifvit en blästerprofvare, som med mycken noggrannhet visade den utur blåsmachiner utströmmande luftens medel-pression; men detta instrument kan, vid numera vanlig användning af varm bläster, ej begagnas, hvarföre Stats-Rådet verkställt ifrågavarande förändring deraf, hvarigenom detsamma kan användas för hvad temperatur som helst, endast den icke öfverstiger qvicksilfrets kokpunkt. — Stats-Rådet Nordenskiöld har derjemte, vid sammanträdet .den 3 Februarii, meddelat beskrifning af Iwaarit, ett nytt till granat-arterna hörande mineral, hvilket förekom- mer å spetsen af Iwaara berg i Kuusamo socken. Det håller, enligt en af Mag. Thoreld å Bergs-Kontoirets laboratorium verkställd analys, bland andra ämnen ej mindre än 18 procent Titansyra. Jemte detta mineral förekommer Eleolith och Datho- lith, tvenne äfvenledes i Finland ej förut bemärkta mineralier. Vid sammanträdet den 21 Oktober föredrog Stats-Rådet Pipping Fjerde Stycket af den afhandling med titel: Några historiska underrättelser om Boktryckeriet i Finland ””), hvars tvenne första "Stycken finnas införda i Societetens akter; och den 3 Februarii meddelades af bemälde Stats-Råd Femte Styc- ket af samma arbete"). Stats-Rådet v. Nordmann höll den 29 April sistlidet år ett föredrag om Det latenta lifvet, eller djurs och växters vin- ter- och sommarsömn. I fall den yttre verlden åt vissa djur 1) T. IL, 5.709. ac JIE MSN LE AE 153 och växter icke erbjuder alla villkor för deras lifsverksamhet, 'så- som bestämd grad af värme, föda och fuktighet för näring och respiration, så falla de i ett tillstånd af sömn, hvilket närmast kan förliknas vid skendöd, i det att lifvets förrättningar synas upphöra. Ett sådant tillstånd kan under vissa förhållanden vara periodiskt, och betecknas då träffande med uttrycket latent lif. Stats-Rådet anförde flera exempel af växter och djur, hvilka i detta hänseende ådragit sig naturforskarnes uppmärksamhet. I sam- manhang härmed omnåmndes de på isen af gletscherna förekom- mande, och äfven af Föredraganden på Kaukasus sedda, infusorier af Gyges sanguineus, hvilka, såsom bekant är, bidraga till snöns röda färg; vidare den länge bibehållna groningskraften hos vissa frön, då luftens tillträde hindras, och slutligen försöken att åter- upplifva mikroskopiska djur, såsom Rotifer, Macrobiotus och Fibrio. Med de sistnämnda eller Vibrionerna, hade Hr v. Nord- mann, tillsammans med Professor Dujardin i Paris, anställt försök, och derefter i torrt tillstånd medfört ägg af polypen Hal- cyonella ifrån Frankrike till Odessa, hvarest desamma sedermera utvecklade sig i en damm. — Den 10 Junii sistlidet år medde- lade Stats-Rådet v. Nordmann åtskilliga uppgifter rörande Den märkvärdiga tillbakaskridande metamorfosen hos parasttiska kräftor: ett ämne, hvartill Stats-Rådet samlat nya materialier vid Svarta hafvets kust, i Bohuslån, vid Nordsjön samt i zoologiska Museerna i Köpenhamn, Berlin, Paris och London. — Stats-Rå- det v. Nordmann höll ytterligare, den 18 November, ett före- drag öfver Användningen af apparaten för polariseradt ljus i förening med det sammansatta mikroskopet, samt anställde in- för Societeten åtskilliga hithörande försök. Experimenter af denna beskaffenhet, förrättade med åtskilliga dubbelbrytande så väl orga- niska som anorganiska ämnen, förete de briljantaste fenomener och lofva, oaktadt deras komplicerade förhållanden, naturvetenska- 20 154 pen alldeles nya och viguga resultater: dock hafva härtills endast Professor Ehrenberg och Doktor Gerlach i Berlin. sig här- med sysselsatt. — Vid sammankomsten den 16 December före- visade Stats-Rådet v. Nordmann Kåkar och tänder af ett fossilt däggdjur, tillhörande tertiärformationen och funnet i Kischineff i Bessarabien, samt förtydligade ämnet med några teckningar. Af de upplysningar Stats-Rådet hade tillfälle under sistlidne sommar, i sällskap med Hr Laurillard i Jardin des plantes och Professor Owen uti Hunterska Museum i London, inhemta rörande nämnde fossilier, hade det visat sig att ifrågava- rande djur, som står närmast slägterna Ziverra och Lutra, till- hör ett nytt genus, för hvilket Stats-Rådet föreslagit namnet Tha- lassictis. — Den 3 Februari förevisades af Stats-Rådet v. Nord- mann en Snige! (Limax) i spiritus, hvilken, enligt uppgift af Doktor Lindh, skall hafva afgått från ett gossebarn; — och den 7 April hölls af Stats-Rådet ett föredrag öfver Chryptochiton Stel- leri (Middendorff), en mycket sällsynt, till Cyklobranchia- ternas afdelning hörande mollusk från Kamtschatka. Den första underrättelse om denna relatift jättestora form, hvars längd upp- går till 8 eng. tum, lemnades af den lärde akademikern Steller i St. Petersburg, hvilken, enligt hvad kändt är, åtföljde verldsom- seglaren Bering, och med denne led skeppsbrott vid den efter Bering benämnda ögruppen. Man trodde länge att det enda exemplaret af detta djur förvarades i Brittiska Museum; men Stats-Rådet Middendorff har nyligen, bland skräp från den tillförene så kallade Konstkammaren i St. Petersburg, upptäckt några i spiritus bibehållna exemplar af detta djur, och deröfver utgifvit en mycket innehållsrik monografi. Nästan under lika förhållande har Stats-Rådet v. Nordmann, bland föremål till- hörande Alexanders-Universitetets Museum, funnit ett torkadt exemplar af detta sällsynta djur; och förevisades detsamma nu för Societeten, hvarjemte Stats-Rådet lofvade vidtaga åtgärder för 155 att, om möjligt, från Kamtschatka erhålla flera exemplar af of- tanämnde djur, hvilket Kamtschadalerne sågas kalla Keru och använda såsom födoämne. Professoren Bonsdorff föredrog den 3 Februarii en af honom författad anatomisk beskrifning af Cerebral-Nerverna hos Tranan (Grus cinerea), hvilket arbete redan lemnat pressen, för att ingå i den nästutkommande Andra fascikeln af Societetens akters Tredje Tom '”). — Vid sessionen den 3 Mars redogjorde Prof. Bonsdorff, efter en kort öfversigt af blodkärlsystemets allmänna förhållande hos fiskarna, för resultaterna af sina forsk- ningar rörande vensystemet hos Laken (Gadus Lota), och fästade dervid främst uppmärksamhet vid ett af honom funnet portvensy- stem hos denna fisk, hvilket han kallat caudal-portvensystemet, bil- dadt af den hos laken ganska betydliga caudal-venens utgrening i den mest bakåt belägna delen af njuren. Detta system erbju- der ej allenast ett särskilt fysiologiskt intresse, hvilket i korthet framställdes, utan äfven ett historiskt, emedan Stannius Meckel och Cuvier bestridt tillvaron af ett sådant sekundärt portven- system emot Jacobsson, hvilken antagit detsamma, utan att likväl lyckas ovedersägligt bevisa sitt påstående, emedan han an- ställde sina undersökningar utan att injiciera blodkärlen. Äfven detta Professorens meddelande har redan lemnat pressen, såsom tillhörande den nyssnämnda Andra fascikeln af akternas Tredje Tom ""). — Prof. Bonsdorff har äfven den 7 April meddelat Societeten resultaterna af sina å Håkansböle gård i grannskapet af Helsingfors förrättade obduktioner af 3:ne nötkreatur, misstänkta alt vara behåftade med den smittosamma Lungsjukan, deraf tven- 299) Symbol ad anatomiam comparatam nervorum animalium vwvertebrato- rum: II. Nervi cerebrales Gruis cinerece (T. II, s. 591). 20) Bidrag till blodkärlsystemets jemförande anatomie: III. Portvensystemet hos Gadus Lota Linn. (T. I, s. 571). 156 ne voro af Voigtländsk och den tredje af Finsk race. Då dessa resultater förtjena att göras allmänt bekanta, torde det vara läm- peligt att af dem hår intaga det våsendtigaste. Det sistnämn- da kreaturet, ehuru ej utvisande synbara tecken till sjukdomen, hade blifvit slagtadt emedan det befann sig i samma stall med de 2:ne förstnämnda, i ändamål att dymedelst utreda huruvida sjukdomen meddelat sig äfven åt ett finskt kreatur, som stått i närmare beröring med de smittade. De voigtländska djuren, hvil- ka icke gåfvo andra tecken till sjukdom än en lindrig, i det hela ganska sällan påkommande, hosta, utmärkt genom en egen hes- het, befunnos i mer och mindre grad hafva sådana degeneratio- ner i lungorna, som i allmänhet utmärka ifrågavarande sjukdom, nemligen hydatider och genom suppuration samt hepatisation för- störda delar af lungan, under det de närliggande delarna voro fullkomligt friska. Såsom första stadium af den degenerativa förändringen i lungan hos de voigtländska kreaturen, observera- des å lungans yta, och äfven i den interstitiella cellväfven, större och mindre ecchymoser, hvilka, genom inträdande inflammations- process, transformerades antingen tull hydatider eller indurationer, som, öfvergångna i suppuration, åstadkommit den specifika dege- nerationen. Men, utom dessa förändringar i lungan, befunnos hos nämnda kreatur mesenterial-körtlarna betydligt hypertrofierade och emollierade, samt den hos nötkreatur egna bruna färgen å berörde körtlar nästan fullkomligen svart. Hos det finska kreatu- ret observerades icke den specifika degenerationen i lungan, utan endast ecchymoser, lika beskaffade med dem hos de voigtländska ; men mesenterial-körtlarna voro hos detta djur nästan på samma sätt förändrade, som hos dem af Voigtlands racen. Af dessa fe- nomener ansäg sig Professoren böra draga den slutsats, att berör- de smittosamma sjukdom i sin första period utgöres af ett lidande i mesenterial-körtlarna, hvilket sedermera, i en följande period, ölvergår till den specifika degeneration i lungorna, hvilken uti 157 ifrågavarande sjukdom år så karakteristisk. För öfrigt ansåg Pro- fessoren ecchymosernas uppkomst i lungan sannolikt bero på en felaktig kemisk sammansättning af blodmassan, hvilken hos alla de slagtade kreaturen äfven var af särdeles tunn beskaffenhet, och förmodade Professoren bloden, i detta fall, innehålla mindre qvan- titet ägghvite än i normala tillståndet, ett förhållande som kunde förklaras derigenom, att de för blodberedningen så vigtiga mesen- terial-körtlarna voro i sjukdomens första stadium sjukligt förån- drade. Med anledning af de betydliga förändringar i lungornas textur, som utmärka det andra stadium af ifrågakomna sjukdom, ansag Professoren en rakikal kur deraf icke möjlig i detta sta- dium, men väl i det första, då endast mesenterial-körtlarna Voro angripna, hvilken kur, utur rationella grunder, borde bestå 1 de- kokt på adstringerande och bittra ämnen, såsom videbark, ekbark, millefolium , chamomill, malört och enbär med antimon, jemte sund och god föda, hufvudsakligen af godt hårdvallshö, friskt vatten och salt. Sjukdomens smittosamma beskaffenhet, hvilken andra länders erfarenhet visat vara högst betydlig, ansåg Profes- soren utvecklas först i dess andra stadium, då lungan blifvit an- gripen; och trodde sig Professoren slutligen ej böra lemna oan- mårkt den alldeles egna omständighet, att de slagtade djuren af Voigtlands racen, ehuru redan i så hög grad angripna af lung- degeneration, icke, genom deras förhållande i öfrigt, visade några sjukdomstecken. Professoren Moberg höll den 29 April sistlidet år ett föredrag öfver Elektromagnetiska Telegrafen, och gaf ett åtskåd- ligt begrepp om denna vigtiga uppfinning genom experimenter med en apparat, som föreställde en sådan telegraf i smått. — Societeten har derjemte, den 3 Februarii, af Professoren emottagit ett meddelande om Silurisk kalksten, förekommande på Åland, hvarvid förevisades åtskilliga i norra delen af Åland, på och in- uti mulljorden samt på stränderna, funna kalkstens-fragmenter, 158 hvilka genom de deruti inneslutna petrifikater, såsom orthocerati- ter, enkriniter, paleader (deribland Calymene Blumenbachii och andra obestämbara calymenearter), spiriferer och fucoider, tydligen visade sig tillhöra öfvergångsformationens: första period, den siluriska; och ansåg Professoren, med afseende derå att Ålands bergformation öfverallt är plutonisk, dessa fragmenters ursprung- liga formationsort sannolikast böra sökas i de svenska landskaper- na Dalarne eller Jemtland, samt desamma sålunda, äfven i sin mån, bestyrka hypothesen om en öfver skandinaviska halfön i sydostlig och sydlig riktning fortgången högst våldsam wat- tenflod. — Slutligen har Professoren, vid sammanträdet den 3 Mars, fästat Societetens närmare uppmärksamhet å en i Ja- nuarii-häftet af Poggendorffs Annaler för detta år förekom- mande, för optiska vetenskapen vigtig, notis om Fizeaws och Breguets experiment till bestämmande af Ljusets relativa hastigheter i luft och i vatten. Såsom bekant är, förklaras lju- sets refraktion i de tvenne olika optiska tbeorierna på ett helt och hållet motsatt sätt. Emanations-theorien antager detta fenomen härröra af ljusämnets öfvervågande attraktion af det starkare bry- tande medium: undulations-theorien tillskrifver detsamma en retar- dation af ljusvågorna i samma medium. Följaktligen bör ljuset, en- ligt den förra theorien, vid öfvergången i ett medium af starkare brytningsförmåga erhålla, och sedan i detta medium bibehålla, en större hastighet; enligt den sednare tvärtom. Ljusets utomordent- liga hastighet, hvilken icke ansågs kunna mätas på så korta di- stanser som här behöfdes, har ända hittills lagt hinder i vägen för en experimeutel pröfning af dessa förutsättningar. Under för- lidet år har likväl detta experiment, hvilket föreslogs af Arago redan år 1838, och långe varit efterlängtadt såsom afgörande den ena eller den andra theoriens riktighet, blifvit anstäldt i Paris af Fizeau och Breguet, förmedelst en ända till 1500 hvarf i sekunden roterande reflexionsspegel, och har derigenom ljusets 159 hastighet under dess propagation genom luft och vatten i sjelfva verket befunnits vara icke i direkt utan omvändt förhållande af dessa kroppars brytningsförmåga, samt emanations-theorien sålun- da blifvit vederlagd genom en af sina egna hufvudsatser. Societetens Sekreterare har den 10 Junii och 18 November sistlidet år, samt den 7 innev. April, föredragit följande uppsat- ser: Note sur une modification recemment proposee å la for- mule barometrique de Laplace"). — Remarque sur la de- duction des expressions -apparemment imaginaires de sinus et de cosinus. — Remarque sur le principe relatif å ta theorie des paralleéles proposé p. 351 et suiv. de ce Tome"). — De- veloppements nouveaux relatifs å la fraction continue conside- ree dans le Tome 2 de ces actes, p. 1063—1076. — Du plus grand pentaeédre å surface donnee. Tvenne vetenskapsidkare utom Societeten, Mag. Wilh. Neovius och Hr Wolsa, hafva den 18 Nov. sistlidet år in- lemnat hvar sin uppsats, den förre: Härledning af en sats för beräkningen af en sferisk zon, den sednare: Analytisk beståm- ning af graderings-intervallerna på ett Bessman. Det förra af dessa arbeten kommer att offentliggöras i det under tryckning varande Häftet af Societetens akter '?). De, enligt sista årsberättelsen, af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica insände arbeten med titlar: Animadversiones circa distributionem plantarum in Fennia, Part. I och Djurvandrin- gar i Lappmarken och Norra delen af Finland åren 1839 och 1840, komma, enligt Societetens beslut, att intagas 1 Andra Häf- tet af det oftanämnda Bihanget till Societetens handlingar. my F, 1UL, s. 811. n2) TF, III, s. 783. 23) TF. II, s. 807. 160 Uti samma tidskrift komma äfven att ingå följande ifrån Sällskapet inkomna och den 18 November sistl. år föredragna arbeten af Doktor W. Nylander: Collectanea in floram Karelicam, Supplementum adnotationum in expositionem Apum bo- realium, Strödda Anteckningar. Ofvannämnde vetenskapliga meddelanden äro till antalet 28, deribland flera komma att offentliggöras uti Societetens akter, och 3 att intagas uti Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica notiser.” Societetens sammanträden hösten 1851. (Final. Allm. Tidn. för d. 29, 30 och 31 Dec. s. är.) Wdferökaps-Societetenh som beslutit att oftare än härtills lemna allmänheten del af de inom Societeten hållna vetenskapliga före- drag, har under hösten detta år emottagit följande så beskaffade meddelanden: Vid sammanträdet den 13 sistl. Oktober föredrog Kansli- Rådet Lagus ett arbete under titel: Sveriges Rikes Landslag, stadfästad af Kon. Christopher 1442. Öfversatt på finska språket af Ljungo Thomee. Åtskilliga försök hafva blifvit gjor- da att på finska språket öfversätta den af Kon. Christopher år 1442 stadfästade landslagen. Af dylika öfversåttningar finnas ännu åtminstone 6 i behåll, af hvilka 3 förvaras i härvarande Kejserl. Universitets bibliothek, och likaledes 3 tillhöra Kongl. bibliothe- ket i Stockholm. Vid anställd noggrann jemförelse emellan 5 af dessa öfversättningar, har det befunnits att den, vid hvilken Kyr- koherden i Kalajoki Ljungo Thome& lagt handen, är den minst felaktiga. Handskriften till berörde öfversättning är i folio, bun- den i pressadt skinnband med förgylda ornamenter och eges af Kongl. bibliotheket i Stockholm. Att ifrågavarande codex till- hört Kon. Karl IX ses deraf, att på ena permen följande bok- stäfver äro intryckte: C. D. S. (Carolus Dux Sudermannice). Det är allmänt bekant att Konungen varit sinnad att låta berörde öfversättning från trycket utgå: början dertill gjordes ock, men till följd af Karl IX:s död afstadnade företaget. Som nu ifråga- varande för två och ett halft sekel tillbaka gjorda försök torde vara det äldsta att i lagstil använda finska språket, har Societeten 24 162 ansett Föredragandens med kostnad och betydligt arbete förenade företag att göra Ljungos öfversättning allmännare bekant, icke sakna nytta och intresse, samt i följe deraf beslutit att, under form af särskilt arbete, offentliggöra nämnde öfversättning, deraf omkring 20 ark redan lemnat pressen. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade den 13 Oktober, uti Universitetets Gymnastiksal, det redan på många ställen efter- gjorda Foucaultska experimentet, hvarigenom jordens rörelse kring sin axel göres på ett högst enkelt sätt synbar. Det visades först, att en på fin tråd upphängd kula, fästad vid en liten tråd- skifva, fortfor att svänga i sin först erhållna direktion, ehuru skifvan horisontelt kringvreds. Följden af denna, visserligen länge kända, omständighet måste naturligtvis vara den, att en kula af betydlig tyngd, upphängd på en lång och fin tråd samt fritt svän- gande i ett dragfritt rum, i följd af jordens rörelse kring sin axel mer och mer afviker från den riktning i hänseende till jordytan hvilken den först erhöll, samt att denna afvikelse sker i motsatt direktion mot jordens rotations-rörelse eller från öster till vester. Den af Stats-Rådet begagnade pendel hade omkring 20 alnars längd och bar en kula af 38 markers vigt, samt ändrade under experimentet betydligt sin svängnings-direktion, hvilket visade sig på en under pendeln ställd graderad skifva. — Stats-Rådet Nor- denskiöld har äfven, vid Societetens sammanträde den 10 No- vember, föreltett ritning på en af särskilta meteorologiska in- strumenter sammansatt maschin, förfärdigad af Mekanikus Dol- lond i London och uppställd invid Industri-Expositionens lokal, hvarigenom observationerna upptecknades af instrumenterna sjelf- va på ett uti maschinen för hvarje dag insatt papper. Genom den- na sjelfregistrerande inrättning åstadkoms en fortlöpande serie af barometer-, thermometer-, hygrometer- och pluviometer-observa- tioner, hvartill ytterligare kommo iakttagelser af vattnets afdunst- ning samt vindens riktning och styrka. Stats-Rådet förevisade, 163 vid samma tillfälle, ritningar på åtskilliga af D:r C. Brooke uppfunna och vid Expositionen i London uppställda instrumen- ter för meteorologiska och magnetiska observationer, hvilka äf- venledes voro sjelfregistrerande. Öbservationernas uppteckning skedde här genom ljusets inverkan på ett fotografiskt papper, och erinrade Stats-Rådet, i sammanhang härmed, om ett af framlidne Prof. Ner vander redan år 1839 Societeten meddeladt förslag till barometer-, thermometer- och psychrometer-observationers vwverk- ställande efter enahanda grund, hvilket ådagalade den obestridliga prioritet Societetens framlidne ledamot äger i afseende å den idé, hvaruppå D:r Brookes instrumenter bero, ehuru Prof. Nervan- der då icke var i tillfälle att utföra, eller ansåg nödigt att annor- ledes än genom Societetens årsberättelse offentliggöra, sitt förslag. Societetens nyligen hådangångne ledamot Kollegii-Rådet af Ursin meddelade, vid sammanträdet den 10 November, åtskilliga uppgifter rörande en hos Bonden Ollikain i Petäjärvi by af Sak- kola socken i VWiborgs län yppad okänd boskapssjuka, hvarom Kollegii-Rådet, i anseende till sjukdomens förmodade smittosamma beskaffenhet, under loppet af sist. Maji månad tagit på stället närmare kännedom. Hos Ollikains boskap, 10 kor och 7 kalf- var, hade från början af Martii månad visat sig en mer och mer tilltagande sjuklighet, med aftagande matlust och tidtals under dygnet påkommen hosta, i följe hvaraf, före Kollegii-Rådets an- komst, 5 kor och 4 kalfvar dött. De återstående kreaturen befun- nos på det högsta utmagrade, men röjde icke tecken till feber eller annan lokal affektion än hosta, med sådana rörelser som antydde svår smärta i bröstet. En tre års gammal ko, som fyra veckor förut burit, men redan sä afsinat, att högst en jungfru mjölk för gången erhölls, slagtades, och befanns hafva viscera i bröst- och buk-kaviteten i alldeles naturenligt skick. Muskulaturen i all- mänhet och lungorna voro väl mycket bleka, men sådant är vanligen fallet vid högre grad af magerhet. Då åter bronchierna 164 med sina utgreningar uppfläcktes, förefunnos en mängd två å tre tums långa lefvande maskar, dem Stats-Rådet v. Nordmann fun- nit tillhöra slägtet Strongylus, och hvilka lågo, icke uti lungans cellvåfnad, utan inom luftkanalerna vecklade till 10 å 15 om hvarandra, klumptals och omgifna af en större eller mindre massa segt slem. Af denna företeelse drog Kollegii-Rådet den slutsats, att den här uppträdda sjukdomen ej kunde vara smittande, hvil- ket också faktiskt visade sig deraf, att å intet annat ställe i Petå- järvi by något kreatur var sjukt, ehuru Ollikain icke bor af- lägsnare från grannar än på en half verst afstånd, och byns krea- tur varit med hvarandra i daglig beröring. Huru ifrågavarande strongyli tillkommit, är svårt att förklara. Angående åter deras pathologiska inverkan och den uppkomna sjukdomens botlighet yttrade Föredraganden följande åsigter. Strongyli hade, såsom främmande ämnen, framkallat en irritation, hvilken haft större slemsekretion till följd. Genom dels denna, dels mängden af strongyli sjelfve, hade luftgångarne blifvit till den grad fyllda, att luften ej mera fått tillträde till det inre af lungorna, och dessa alltså icke mer kunnat fullgöra sin funktion. Deraf således den småningom tilltagande magerheten, sjukdomens långsamma gång och slutliga utbildning till hektik, samt dess gifna följd döden. Sjukdomen är derföre icke smittosam, men deremot, då strongyli i större mängd utvecklat sig, fullkomligen obotelig, emedan de medel som möjligen kunde förstöra lifvet för dessa djur, borde genom inandning anbringas, hvarigenom kreaturet skulle i och med detsamma dödas. Der åter strongyli i mindre mängd äro förhanden, torde naturen finna utväg att dem aflägsna, och dju- rets helsa sålunda kunna återvinnas. Sådana strongyli hade man väl funnit inom lungorna hos kreatur i Holland och England, men, så vidt Föredraganden kände, icke i Finland. Dock synes orsaken dertill varit endast den, att uppmärksamhet ej blifvit förut fästad på detta ämne, så vida det skall visat sig att, vid de prof- 165 slagtningar, som å särskilda orter i Finland anställts i anledning af den här yppade elakartade lungsjukan, strongyli, ehuru i ringa mängd, blifvit funna uti bronchial-gångarna å slagtade kreatur. I anledning af Kollegii-Rådet af Ursins föredrag med- delade, vid samma tillfälle, Stats-Rådet v. Nordmann det han af Koll.Bådet af Ursin fått emottaga ett större parti af de i Petöjärvi samlade strongyli, och förevisade tillika ritnin- gar, som utredde detaljerna af ifrågavarande inre parasiter. De tillhöra det af Rudolphi, i Synopsis Entozoorum, såsom dubiöst upptagna species Strongylus vitulorum. Rudolphi har likväl icke sjelf varit i tillfälle att inom bronchierna af kor och kalfvar observera dessa entozoa, utan nämner blott i förbi- gående att denna sjukdom vore känd i England och Holland, medför en torr - afbruten hosta, dispnoea och slutligen döden. Nämnde strongyli synas, vid första påseende, kunna hänföras till arten Strongylus filaria Rud., hvilken finnes hos hästar; men noggrannare undersökningar hafva öfvertygat Stats-Rådet att dju- ret är enahanda med Strongylus micrurus Mehlis, eller, med afseende å Professor Gurlts ”Lehrbuch der pathologischen Ana- tomie der Haus-Säugethiere,” densamma som Gordius viviparus Bloch och Fusaria vituli Zeder. — Vid sammanträdet den 8 December meddelade Stats-Rådet v. Nordmann Societeten åtskilliga uppgifter om den ännu icke nog kända och högst märk- värdiga fysiologiska akt, som fått namn af Konjugation, och be- står deruti, att bland lägre så väl växter som djur, tvenne eller flere individer mer eller mindre sammansmälta, samt först derefter flere slags organer, deribland de för reproduktionen, hos dem utbildas. Denna konjugations-akt, observerad af Alexander Braun hos flera Konferver, har numera blifvit konstaterad ej allenast af Kölliker och Kohn hos några Protozoer (Infusions- djur), hvilka efter nämnde akt erhålla endast reproduktions-orga- ner, utan ock af Professor v. Siebold hos ett högre djurslag, a 166 eller den märkvärdiga af Stats-Rådet v. Nordmann' år 1831 upptäckta entozoformen Diplozoon paradoxum, hvilken, försedd med två hufvuden och två bakkroppar, uppkommer derigenom, att tvenne individer af den utaf Professor Dujardin beskrifna Diporpa, hvilken finnes på gälar af Cyprinus-arter, i midten för alltid sammanvåxa. Sedan konjugations-akten här för sig gått, utvecklas ej allenast reproduktions-organer, hvilka hos det enkla djuret saknas, utan äfven andra mycket komplicerade inre orga- ner. I sammanhang med detta ämne lemnade Stats-Rådet v. Nordmann en öfversigt af flere andra reproduktions-förhållan- den hos lägre djur, — ett vidt fält af djup fysiologisk betydelse, hvilket endast med tillhjelp af de numera fullkomnade mikro- skoper kunnat blifva bearbetadt. Observationer af detta slag å en ofta komplicerad cyklus af periodiska metamorfoser dem samma djur successift genomgår, erfordra å observatorns sida den ytter- sta noggrannhet och försigtighet. Vid sammankomsten den 13 Oktober föredrog Professoren Bonsdorff en afhandling under titel: Anatomisk undersökning af Vensystemet hos åtskilliga i Finland förekommande Fiskar, hvilken kommer att utgöra fjerde afdelningen af Professorens till en del redan offentliggjorda: Bidrag till blodkärlsystemets jem- förande anatomi. Såsom ett resultat af detta arbete förtjenar anföras, att det så kallade mnjur-portvensystemet, hvilket, enligt Professorens undersökningar, förefinnes hos Gadus Lota, icke förekommer hos Cyprinus Idus och Perca fluviatilis. — Vid sam- ma tillfälle meddelade Prof. Bonsdorff Societeten åtskilliga af honom, jemte Tecknings-läraren v. Wright och Hr Julius v. Wright, på Eriksbergs egendom i Uskela socken å växter och djur gjorda iakttagelser under So/förmörkelsen den 28 Julii innev. år, af hvilka de vigtigaste voro: 1:0o att åtskilliga växter, såsom Ziola tricolor, Calendula officinalis, Eschholzia califor- nica, Campanula speculum, Nymphea alba, m. fl., under sol- 167 förmörkelsen fullständigt slöto sina blommor; 2:0o att särskilda arter af familjen Syrphici Fall., så utmärkta genom sina lifliga rörelser, blefvo i högsta grad tröga och i stället att, såsom van- ligt mot aftonen, öfvergifva de blommor å hvilka de under sol- skenet uppehålla sig samt intaga sitt nattläger, qvarblefvo likasom bortdomnade å blommorna af Spirea salicifolia, hvaremot Bien begåfvo sig in i kuporna; och 3:o att JZönsen under solförmör- kelsen begåfvo sig in 1 hönshuset, såsom vanligt vid solens ned- gång, samt tuppen, mot sin vana denna tid på dagen, flitigt ga- lade både vid början och slutet af förmörkelsen. Professoren hade vid samma tillfälle observerat att thermometern, som kl. 4' 6' e. m. visade 29? C., inom 27 minuter föll till 17”. — Slutligen har Prof. Bonsdorff, vid sammanträdet den 8 December, utur ett af honom författadt arbete, hvilket kommer att i Finska Läkare- Sällskapets handlingar ingå, meddelat den notis, att de hos lägre vertebrerade djur, från fåglarna till fiskarna, förekommande med kärna försedda blodkorpuskler, med fästadt afseende å kärnans betydelse för cellen enligt hans åsigt stadnat på en lägre ut- vecklingsgrad än de hos menniskan och däggdjuren förekom- mande bikonkava blodskifvor, hvilka äro i saknad af kärna. Professoren Geitlin förevisade den 8 December en mångd smårre, gamla Silfvermynt, hvilka genom Guvernörs-Embetet i Åbo blifvit hembjudna Universitetet till inlösen. Dessa pennin- gar, till ett antal af 160 och i vigt uppgående till 5 lod, utgjorde, enligt Professorens uppgift, en del af det fynd, hvilket inneva- rande höst, under gråfningen för den nya kajbyggnaden i Åbo, påträffats 3 å 4 alnar från östra åbrädden, ett stycke nedanom öfre bron, på 5 alnars djup, och hvarom i Åbo Underrättelser N:o 91 förmäles, att ”detsamma utgjorts af omkring 400 silf- vermynt, de fleste så kallade bracteater, till storlek liknande våra nuvarande 5 å 10 kopeks silfverslantar, af hvilka dock en del skall blifvit förskingrad af arbetarne och 360 Höga Kronan hem- 168 bjudne till inlösen.” Då emellertid bland dessa mynt, hvilka, troligen till undvikande af tidsutdrägt, blifvit Universitetet till in- lösen direkt hembjudna, icke finnes en enda brakteat, utan blott tvåsidiga, eller rättare, på begge sidorna stämplade mynt (med på atsidan: en krona, upptill prydd med en liten stjerna på hvar- dera sidan; på frånsidan: ett lejon, Folkungarnes vapen), samt dessutom antalet, i stället för 360, som af AT: uppgifves, icke öfverstiger det af 160, så förmodade Professoren att antingen de omnämnda brakteaterna höra till dem, som af arbetarne förskin- grats — hvilket likväl synes mindre troligt derföre, att det ringa metallvärdet af så tunna mynt icke bordt föranleda deras för- säljande framför de stadigare, tvåsidiga myntens — eller ock att uti nämnde tidnings uppsats något misstag ingått, så väl i an- seende till det uppgifna antalet, som benämningen ”bracteater.” Beträffande åter de intressanta upplysningar D:r Pinello med- delat Red. af Åbo Underrättelser, angående lokalen der dessa myut blifvit hittade, tiden hvarifrån de förskrifva sig, m. m., ville Pro- fessoren göra endast den aumärkning, att antagandet af ilfrågavaran- de mynts prägling i Åbo stad synes mindre sannolikt, helst detta antagande grundar sig blott deruppå ”att mynt (Moneta Aboönsis) under en del af medeltiden preglades i denna då för tiden myc- ket förmögna stad.” Nu äro de till detta fynd hörande silfver- mynt fullkomligt lika med det ifrån: VValdemars och Birger Jarls tider, hvilket i Brenners Thesaurus Tab. IV, N:o 6 finnes aftecknadt (endast med den obetydliga skillnad, att på detta sistnämnde de små stjernorna på ömse sidor om kronan saknas), och böra derföre hänföras till medlet eller slutet af trettonde århun- dradet, på hvilken tid i Åbo sannolikt ännu icke fanns något mynt- hus. Detta synes otvunget framgå deraf, att Magnus Ladulås i sitt testamente af år 1285, der han uppräknar Rikets dåvarande myntstäder: Skara, Söderköping, Skenninge, Jönköping, Nyköping, Örebro, Upsala och VWesterås, icke nämner Åbo (jfr Lagerbring, 169 Svea Rikes Hist. 2 Del. sid. 713 följ.). Derjemte kan man af några uttryck i samma testamente draga den slutsats, att det mynt, som då för tiden gick och gällde i Finland, åtminstone till stör- sta delen präglades i Upsala och Westerås. (”Pro istorum om- nium solutione in Westgotia assignamus monetam Scarensem, in Östgotia monetam Suthercopie — - - in Finlandia monetam in Upsala & Arosia deputamus”). Men att sednare, och åtminstone redan i Karl VII Knutsons tid, 1448—1470, silfvermynt verkligen blifvit slagna i Åbo, med omskrift i munkstil: Mon| eta| Abolens], derpå äro, bland annat, de tvenne exemplar af detta sällsyuta mynt, hvilka förvaras i Alexanders-Universitetets Mynt-kabinett, ett osvikeligt bevis. Vid sammanträdet den 13 Oktober meddelade Professoren Woldstedt, utur ett bref från Direktorn för Central-observato- rium i Pulkova, att de Astronomer, hvilka derifrån varit sände till Lomsa för att ebservera den totala Solförmörkelsen den 28 sistlidne Julii, kommit till det resultat, att de röda upphöjningar, hvilka vid totala solförmörkelser observeras i den strålkrans som omgifver månen, och hvilka några trott vara månberg, verkligen höra till solen. Derjemte hade bemälde Direktor, i anledning af Kejserl. Vetenskaps-Akademiens i St. Petersburg afsigt att genom trycket offentliggöra alla inom Ryska Kejsaredömet gjorda obser- vationer af samma solförmörkelse, begärt och af Föredraganden erhållit uppgift öfver de i Helsingfors anställda observationer af nämnde förmörkelse. Enligt de å Helsingfors observatorium med nio fots refraktorn förrättade observationer, inträffade solför- mörkelsens början kl. 3' 49" 44.9 och slutet kl. 5' 46” 50'.6 Helsingfors medeltid. — Prof. Woldstedt har åfven, vid So- cietetens sammankomst den 10 November, anmält sig hafva, i anledning af Foucaultska experimentet öfver en pendels sväng- ningsplans successiva förändring till följe af jordens rotation, upp- 22 170 löst följande problem: ”Om ett vertikalt plan i ett visst ögonblick å en ort på jorden, hvars polhöjd är gilven, gör en vinkel med meridianen, frågas, hvilken vinkel ett vertikalt plan efter en gif- ven tids förlopp skall göra med meridianen i dess dåblifvande läge, för att dess lutning mot förstnämnda vertikala plan skall vara den minsta möjliga;” och hade han kommit till det resultat, att för- ändringen af lutningen mot meridianen; i fall mellantiden tages oändligt liten, d. v. s. om man antager att förändringen sker i hvarje ögonblick, är oberoende af planets ursprungliga lutning mot meridianen, och proportionell mot sinus af polhöjden. Professorev Moberg framställde, den 10 November, idén af En apparat till åskådliggörande af Jordens rotation, nåra öfverensstämmande med en af C. Marx i Poggendorffs Annalen der Physik und Chemie, 32 Ser. 23 B. s. 302—6, för samma ändamål föreslagen, men icke bestående af en i sin tyngdpunkt upphängd visare, utan utgörande ett ytterst lått roterande hjul, hvars axel, hvilande på antifriktionstrissor, skulle ställas parallel med jord- axeln. Detta hjul borde till följe af jordens rotation synas röra sig medsols ett hvarf i dygnet. Tillika visade Föredraganden, förmedelst en dertill inrättad apparat, nödvändigheten deraf, att, vid dylika experimenter med stillastående kroppar hvilka genom skenbar rotation skola ådagalägga jordens, deras rotations-axel först ställes i ortens paralleleirkels plan, och sedan, utan någon annan inverkan å desamma än den som eger rum genom sjelfva axel- tapparna, denna axel bringas i parallelism med jordaxeln, emedan de eljest, vid axelns riktning, erhålla en impuls till rotation åt samma håll som jorden, hvarigenom den skenbara rörelsen myc- ket måste förminskas, eller till och med alldeles tillintetgöras. — Vid samma tillfålle meddelade Prof. Moberg Societeten berättelse om en af honom under sommaren innevarande år uti socknarna Saltvik, Sund, Finström och Jomala gjord Insam- ling af petrifikater, samt förevisade af dessa 1:o Mollusca: 171 af klassen Cephalopoda fem species Orthoceratites, af kl. Ga- steropoda species af Throchus, Euomphalus, m. fl., äfvensom några species af klasserna Acephala och Brachiopoda; 2:0 Ar- ticulata: särskilta species af trilobit-genera Calymene, Asaphus och Illenus; 3:o Radiata: species af Spheronites och /Btino- erinus, samt åtskilliga hörande till polypernas klass. Societetens Sekreterare meddelade den 10 November, i an- ledning af Stats-Rådet Nordenskiölds och Professoren VWVold- stedts föredrag om Foucaultska experimentet, följande upp- lysningar angående detta experiment hvilket nu väcker så myc- ken uppmärksamhet. Förslaget derom framställdes den 3 sist. Februarii för Vetenskaps-Akademien i Paris. Den fullständiga theorien om hithörande rörelse, hvarmed åtskilliga författare, der- ibland nyligen Clausen i Dorpat, sysselsatt sig, är ganska in- vecklad, emedan; utom" andra dertill bidragande orsaker, tyngd- kraftens direktion, i följd af jordens rotations-rörelse, mer och mer skiljer sig från det plan hvaruti pendelrörelsen först be- gynte. En följd af sistnämnda omständighet är den, att, i hvil- ken riktning ån pendelns rörelse begynner, och huru noggrannt än densamma först anbringas i ett vertikalt plan, det ej dröjer länge innan den visar sig mer och mer konisk. Enklast och bäst framställes theorien om ifrågavarande rörelse från den synpunkt, att dess begge hufvudorsaker betraktas hvar för sig. Dessa äro, å ena sidan, middagsliniens af jordens rotation förorsakade vänd- ning omkring vertikal-linien motsols, och, å den andra, pendelns egen, af tyngdkraftens förändrade riktning beroende, mer och mer koniska rörelse. Den förra af dessa orsaker, hvilken är den huf-. vudsakligaste och omedelbart verkar rörelsens skenbara framskri- dande medsols, underkastas ganska lätt kalkyl: icke så den sed- nare. Horisontens angulära hastighet omkring vertikal-linien er- hålles då jordens rotations-hastighet multipliceras med sinus af stållets latityd, hvaraf följer att pendelrörelsen under eqvatorn 172 icke företer någon afvikelse, men deremot under polerna förän- drar sin riktning hastigast eller lika fort med jordens rotation, d. ä. med 15” i timmen. I Helsingfors utgör denna förändring, på samma grund, 13”,01 för hvarje timme. En intressant, men ej lätt anställd, undersökning vore den, att genom försök med visshet utröna, huruvida pendelrörelsens afvikelse på samma ort sker med olika hastighet ifrån olika begynnelseplaner. I Journa- len VP Institut för den 9 Julii d. år meddelas åtskilliga af General Dufour och tvenne andra vetenskapsmän häröfver anställda för- sök i Geneve, hvilka ledde till det resultat, att en pendel af 20 métres (d. ä. 33,7 alnars) längd, försedd med en blykula af 12 kilogrammers (28,2 markers) vigt, företedde en afvikelse af 25” på 2,376 timmar då rörelsen begynte från mnorr till söder eller söder till norr, men endast på 2,110 timmar, då den börjades från vester till Öster eller öster till vester. Nyssanförda uppgift rörande horisontens rörelse kring vertikal-linien ger, i förevarande fall, 2,309 timmar. Dessa försök kunna dock ej anses afgörande. — Vid ifrågavarande sammanträde anmältes. derjemte af Societe- tens Sekreterare några nya af honom erhållna resultater rörande Parallel-theorien, hvilka komma att offentliggöras i nästutkom- mande häfte af Societetens akter ""). Sluteligen hafva från Sällskapet pro Fauna & Flora Fen- nica till Societeten inkommit följande 8 afhandlingar, nemligen af D:r W-. Nylander: Collectanea in floram Karelicam. Con- tinuatio, Additamentum ad Conspectum florce Helsingforsiensis, Revisio synoptica Apum borealium, comparatis speciebus Europe medic; D:r C. Lundahl: Bidrag till mellersta Finlands mikromam- malogi ; u3) Note sur la theorie des paralléles (T.WUI, s. 791). 173 Prof. A. G. Borg: Möss-ströfverier i Limingo socken 1850, 51; D:r C. Ehrström: Naturhistoriska iakttagelser; Stud. A. E. Nylander: Lichenés in Ostrobottnia boreali et Lapponia inferiore adnotati, Berattelse till Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica öfver en naturhistorisk resa it Södra Finlands östra Skår- gård, verkställd om sommaren 1851 med understöd af Sällskapet ; Och har Societeten i afseende å dessa arbeten, hvilka blifvit till Naturalhistoriska sektionens bedömande öfverlemnade, härtills hunnit afgöra att D:r Nylanders tvenne första afhandlingar jemte D:r Lundahls, komma att offentliggöras i den oftanåmn- da tidskriften: ”Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Förhandlingar.” Societetens sammanträden våren 1852. (Finl. Allm. Tidn. för d. 28 Febr. och 7 April s. år.) Vid Societetens sammantråde den 9 Februarii meddelade Pro- fessoren Bonsdorff resultaterna af sina å den vanliga Björnen (Ursus arctos) anställda anatomiska undersökningar af blodhärl- systemet, med fästadt afseende å Zintersömnen, och anförde i detta afseende följande: Vintersömnen, hvilken är en nog vanlig företeelse hos åt- skilliga djur, särdeles” bland familjerna Chiroptera, Glires, Insecti- vora och Plantigrada, förekommer likväl hos dessa i ganska olika grader, så att, då några tillbringa hela vintern i sömn utan att i denna låta sig störas, andra antingen vid inträffande mildare väderlek af sig sjelfva vakna, eller, om de störas i sitt läger, ge- nast försättas i vakande tillstånd. Såsom allmänt kändt hör björ- nen till den sednare kategorien. Då likväl, hos de djur som till- bringa vintern i sömn, lifsverksamheten i allmänhet är bragt till sitt minimum, och blodkärlsystemets verksamhet är för dennas fortbestånd ett oeftergifligt vilkor, har man all anledniug att, hos de vintersofvande djuren i allmänhet, förmoda en inrättning inom detta system, hvarigenom blodceirkulationen periodiskt, om icke helt och hållet afbrytes, dock betydligen aftager. Härvid företer sig likväl hos björnen den anmärkningsvärda omständighet, att, om ock en inträdande lägre temperatur och brist på nödig föda föranleda den att söka sig ett tjenligt ställe att tillbringa vintern under sömn, densamma dock, härunder störd, hastigt vaknar, sät- ter sig i rörelse och utvecklar hela sin styrka, hvilket förhållande synes bevisa att den hos detta djur förekommande vintersömnen till en del beror af dess vilja. 'Tager man härvid i betraktande 175 att den ostörda blodeirkulationen genom kroppens alla delar är ett nödvändigt vilkor för de normala lifsyttringarna hos djuren, men att blodcirkulationen icke beror af viljans inflytande, skulle häri en motsägelse synas äga rum. Af blodkärlsystemets anato- miska förhållande synes dock en fysiologisk förklaring häraf kunna åstadkommas, dervid främst bör anmärkas, att aorta abdo- minalis i bukkaviteten förlöper under ett starkt muskulärt crus af diaphragma. Inom vensystemet förekommer åter, att Vena cava inferior, hvilken, af 11 tums diameter, till vidd betydligt öfver- träffar den 1 tum vida aorta abdominalis, förlöper genom en lob af lefvern, hvilken, likasom en ring, omfattar Venstammen, så- lunda att den tjockaste delen af denna lefverlob ligger rätt på vena cava. Vena cava förlöper vidare genom lefvern upp till foramen quadrilaterum, der den genomtränger diaphragma, och vidare inom bröstkaviteten, för att utgjuta sig i det högra hjert- förmaket. Då likväl vena cava passerar foramen quadrilaterum, öfvergå, både från bröst- och bukytan af diaphragma, muskel- och senfibrer till den närbelägna delen af vena cava, å hvilken de förlöpa, dels longitudinelt, dels cirkulärt omkring venstammen, När således diaphragma är i kontraktions-tillstånd, verka dessa muskelfibrer både en förkortning och en förträngning af ven- stammen, hvarigenom blodets cirkulation genom denna venstam ytterligare förhindras. Inom portvensystemet befinnes åter den så kallade portvenstammen (11 tum i diameter), hvilken sam- mansättes af 4 hufvudgrenar: vena mesenterica magna (1 tum), pancreatica (+ tum), ceeliaca (3 tum) och gastro-epiploica (1 tum), särdeles utmärkt genom sin vidd i förhållande till de artérer från hvilka blod öfverföres till detta vensystem. — Dessa anatomiska data torde vara af vigt för förklaringen af den hos björnen under vintersömnen retarderade blodeirkulationen och dess fullständiga återinträdande vid djurets uppvaknande. Med all sannolikhet synes nemligen kunna antagas, att diaphragma 176 under björnens vintersömn är i ett kontraktions-tillstånd, når- mande sig till tonisk kramp. Dervid sammantryckes, till följd af det förut anmärkta läget af aorta abdominalis, denna åder emot vertebrerna, så att blodcirkulationen derigenom ytterst för- svagas. Af samma anledning förkortas och sammantryckes äf- ven vena cava, genom kontraktion af de från diaphragma derpå öfvergående longitudinella och cirkulära muskel- och senfibrer. Beträffande portvensystemet, förekomma icke här några sådana mekaniska hinder för blodeirkulationen som inom vena cava, men här är åter venernas betydliga vidd i förhållande till artérerna ett vigtigt hinder för hastigare blodcirkulation, ty, enligt hydrauliska lagar, flyter samma qvantitet vätska långsammare genom en vid flodbädd än genom en trängre. Att, af sådan anledning, blod- cirkulationen genom portvensystemet betydligt måste retarderas, finner man lätt. Tages härvid tillika i betraktande, att hjertat, hvilket, såsom en sugtryckpump, gifver den enda aktiva impulsen till blodets cirkulation, genom den under vintersömnen försvagade respiratoriska verksamheten till stor del förlorat sin kontraktilitet, företer sig ännu en orsak till försvåradt blodomlopp genom nämn- de system. Slutligen bör märkas att, i följd af ofvannämnde tryckning på aorta abdominalis och vena cava, en blodkongestion uppstår uti lefvern, hvarigenom den anmärkta lefverloben, hvil- ken såsom en ring omsluter vena cava, sväller till och utöfvar en tryckning på oftanämnde venstam emot ryggraden, deraf blod- omloppet ytterligare i högsta grad försvåras. Det föregående torde tillräckligt ådagalägga, hvilken betydlig inverkan ett kon- traktions-tillstånd uti diaphragma utöfvar till störande af blodeir- kulationen. Tillkomsten af ett sådant tillstånd måste åter hufvud- sakligen förklaras af björnens låge i dess vinterdvala. Diaphragma är en muskel, hvilken till en del beror af viljans inflytande, till en del är af denna oberoende. Då björnen af yttre omständigheter och instinkten föranledes att lägga sig i vinterdvala, intager den, 177 till följe af samma instinkt, med starkt böjd kropp och nosen skjuten under buken emellan de bakre extremiteterna, en sådan ställning, som mest bidrager till befordrande af oftanämnda kon- traktion. Håraf förklaras äfven ganska naturligt björnens hastiga återkomst till sitt normal-tillstånd, då densamma af en eller annan orsak störes i sin vintersömn. Då hos de djur, hvilka ligga i full vintersömn, nerv-verksamheten, och till följe deraf sensibili- teten, till den grad hvilar, att de icke känna eller kunna uppfatta äfven en ganska stark retning, är detta icke förhållandet med björnen. Denna bibehåller då ännu förmågan att, medelst sinnes- nerverna och de sensibla hudnerverna, emottaga och i hjernan uppfatta de emottagna intrycken, deröfver reflektera och rusa upp ur sitt läger, då den toniska krampen och kontraktionen i dia- phragma i och med detsamma upphör, samt blodets cirkulation kan obehindradt för sig gå. Härmed är äfven vinterdvalan upp- häfven. I sammanhang med det föregående anmärkte Prof. Bons- dorff, att, hos en gammal björnhona, å hvilken han anställt sina undersökningar öfver blodkärlsystemet, tarmkanalen, af 18 alnars längd, samt ventrikeln voro fullkomligt toma på spår af njutna födoämnen, tunntarmarna innehöllo en betydlig mängd, med epi- thelii fjäll uppblandadt, tjocktflytande, halfkoaguleradt slem, och gallblåsan, hvilken var ovanligt stor, befanns hel och hållen fylld af mörk galla. I afseende å tarmkanalens körtlar, anmärktes en särdeles stark körtel i portio pylorica af ventrikeln, hvilken ännu icke blifvit närmare undersökt, och, utom fyra enskilda Pejerska körtlar, en ungefär 3 alnar lång dylik körtel, alla belågna å den mesenterii fåste motsatta sidan af tarmen. Dessutom förekommo spridda under slemhinnan utan någon ordning små, ännu icke mikroskopiskt undersökta, solitära körtlar, hvilka Professoren för- modade böra anses såsom motsvarande de Brunnerska körtlarna 23 178 hos menniskan, ehuru dessa egentligen förekomma i duodenum. Beträffande den af jägare så kallade Tappen, förekom verkligen en sådan, hvilken utgjordes af en massa hårda och mörkgröna, mindre och med hvarandra genom hår, torra grässtrån, gallharts och något slem förenade stycken, hvilka fyllde hela rectum, hvar- utom sphincter ani förefanns i ett starkt sammandraget tillstånd. Att denna tapp, såsom utöfvande en störande inverkan på tarm- kanalens kontraktion och blodeirkulationen derstådes, åfvenledes är af vigt vid björnens vinterdvala, ansåg sig Professoren böra endast i förbigående anmärka. Öfverallt under huden, i omen- tum och mesenterium, hade derjemte förefunnits betydligt fett, hvilket måste, såsom dålig värmeledare, förekomma förlust af den under vinterdvalan till sitt minimum bragta animala värmen, samt derjemte, genom resorption, afgifva material för kroppens nutrition under den tid vinterdvalan påstår. Stats-Rådet v. Nordmann framställde, vid samma tillfälle, de inkast han tror sig böra göra emot den bekante helmintholo- gen Professor v. Sieboldts förklaring af de besynnerliga feno- mener, hvilka företes af den till saltsjöfiskarnas invertes-maskar hörande gruppen Anthocephalus och Tetrarhynchus, af hvilka inkast han redan uti bref lemnat nämnde vetenskapsman del. I följd af en mycket noggrann iakttagelse å en enstaka, uti en blåsa inom en snäcka funnen, ung 'Tenia-amma, hvars leder ännu ej voro utvecklade samt hufvud och hakkrans indragna inom den utvidgade bakkroppen, slutar Prof. v. Siebold, uti en uppsats ”Ueber den Generationswechsel der Cestoden, nebst einer Revision der Gattung 'Tetrarhynchus,” att ett dylikt för- hållande torde ega rum hos de inom ett hylle af Amphistoma rapaloides innesluta unga Tetrarhynchi. Deremot anmärker Stats- Rådet v. Nordmann det han, förmedelst mikroskopiska under- sökningar, anställda med Prof. Miescher redan åren 1838 och 39 samt yttermera i Paris 1850, blifvit öfvertygad att nämnde hel- -— 179 minth icke står i ett organiskt samband med den deraf inneslutna Tetrarhynechus, utan att de äro skilda djur, så besynnerligt än detta låter. Om Tetrarhynchus utgjorde hufvudet af samma hel- minth, borde dess utveckling alltid föregå utbildningen af denna sednares bakkropp; men Stats-Rådet v. Nordmann hade på- träffat Amphistoma ensam, samt äfvenledes varit i tillfälle att följa den småningom skeende utbildningen af Tetrarhynchus. Det otroliga uti ifrågavarande förhållande försvinner, då man er- inrar sig analoga företeelser hos de likaledes till entozoerna hö- rande genera Distomum och Cercaria. Slutligen föredrog, vid ifrågavarande sammanträde, Profes- soren Moberg några uppgifter om en Belemnit, funnen i den på Åland förekommande siluriska kalken, samt undersökte der- vid, huruvida nämnde fynd gåfve anledning att sluta, det de djur, hvilkas petrificerade qvarlefvor erhållit denna benämning, haft en tidigare tillvaro än den af geologerna allmänt antagna, hvilken inskränker sig till Lias-, Jura- och Krit-formationerna. Vid sammanträdet den 22 Mars föredrogos af Professoren Bonsdorff följande resultater af anställda anatomiska undersök- ningar å inelfvorna hos Strutsen (Struthio Camelus), hvartill han erhållit tillfälle derigenom, att Stats-Rådet v. Nordmann sådana från St. Petersburg nyligen medbragt och benäget till ho- nom öfverlemnat: Beträffande digestions-organerna, befanns matstrupen öfver- gå i en ganska betydlig förmage (proventriculus), utmärkt genom en utomordentlig rikedom på körtlar och innehållande, utom njutna födoämnen, en större långd af ett fingertjockt rep, hop- rulladt till en klump, en qvarters lång, 2 tum bred och 1 tum tjock trädbit, samt en betydlig mångd gröfre sand uppblandad med mindre stenar. Ifrån denna förmage fanns nämnde dess innehåll öfvergå i muskelmagen, hvilken utgjordes, såsom vanligt hos fåglarna, af tvenne hälfter, hvilka kunna, såsom qvarnstenar, 180 gnida emot hvarandra och krossa de ämnen som inkomma från förmagen, en förrättning, som våsendtligen underhjelpes genom den stenblandade sand, hvilken tillika med födoämnena öfverföres i muskelmagen. Ifrån den sistnämnde funnos söndermalade och sandblandade födoämnen uttränga i duodenum, hvarest desamma uppblandats med saft från den ganska betydliga pancreas, samt galla, hvilken sednare, i följd deraf att hos strutsen saknas gall- blåsa, blifvit från lefvern omedelbart öfverförd i duodenum. Den egentliga tunntarmen var af ganska betydlig längd samt bildande mångfaldiga gyri, till dess den öfvergick i tjocktarmen, hvars be- gyunelse särdeles karakteriserades af tvenne starka appendices ver- miculares, hvilka, i början af 2 tums diameter och skrufvade i spiralform, mer och mer afsmalnade mot ändan, som slutade med en blind spets. Anmärkningsvärdt föreföll härvid tillika, att dessa appendices innehöllo hvardera omkring + qvarter sand, samt att å ifrågavarande blindtarmar förmärktes en starkare muskelväfnad än å den öfriga tjocktarmen: omständigheter, hvaraf Professoren ansäg sig böra sluta, att den peristaltiska rörelsen är i dessa blinda bihang ganska stark, samt bestämd att, med tillhjelp af nyssnämn- de sand, ytterligare söndermala de här förekommande, redan till en del upplösta, födoämnen. Tjocktarmen, af 3 tums diameter, bildade flere gyri, samt Öfvergick, med ett transverselt låge, mot- svarande colon transversum hos menniskan, slutligen i en dubbelt smalare tarm, hvilkeny af betydlig längd och bildande mångfal- diga böjningar, slutade i en ganska vid kloak. — Tarmkanalen hos strutsen befanns erhålla blod af 3 hufvudstammar, hvilka utgå från aorta abdominalis, nemligen: 1) arteria coeliaca, motsvaran- de samma arter hos menniskan och en del af mesenterica supe- rior, 2) mesenterica superior, som utgrenar sig i tunutarmarna, och 3) mesenterica inferior, hvilken utgrenar sig endast i tjock- tarmarna. Såsom i synnerhet anmärkningsvärdt ansåg Professo- ren, alt den första gren, hvilken afgår från a. coeliaca och utan 181 tvifvel är mjeltens arter (hvilken inelfva blifvit vid uttagningen af viscera bortskuren), kort efter sitt ursprung bildar ett starkt undernät (rete mirabile), förr än den intränger i mjelten; och anmärkte Professoren i detta afseende, att man i allmånhet varit oense om nyttan af de hos djur förekommande undernäten, då några velat anse dem utöfva ett mekaniskt, andra ett kemiskt, in- flytande på blodet. Tager man i betraktande de ställen, å hvilka undernät blifvit hos djuren iakttagna, såsom t. ex. i ögonhålan hos idislande djur, kattor, fåglar, m. m., å arteria maxillaris inter- na förr än den tränger till hjernan, å lefvern hos thunfisken, o. s. V., visar sig att dessa äro sådana, der det borde förekommas att blodet skulle alltför starkt inverka å ett för mekanisk inflytelse ömtåligt organ, och torde det derföre ej kunna betviflas, att nyt- tan af de arteriella undernäten är mekanisk, samt består deruti, att det i en arterstam innehållna blodet derigenom fördelas på en större flodbädd, blodcirkulationen i följd deraf retarderas, samt den arteriella blodpelarens tryckning betydligen förminskas. Näåmnde verkan ansåg Professoren det hos strutsen anmärkta mjeltunder- nåtet åfven utöfva: ett förhållande så mycket mera nödigt, som mjeltens kapillar-kärl utmärka sig genom utomordentligt fina väg- gar. Åltt ett sådant undernåt icke förekommer å mjeltens arter hos menniskan, syntes Professoren icke kunna gälla såsom inkast häremot, emedan en sådan retardation af blodeirkulationen kan åstadkommas åfven genom andra inrättningar å artérerna, såsom böjningar af arterstammen, t. ex. å carotis interna, den vinkel under hvilken en artergren utgår ifrån stammen, m. m. Hos menniskan vänder sig mjeltartéren, efter sitt ursprung ur a. coe- liaca, åt vänster och förlöper slingrande i flere böjningar till mjel- ten, hvarigenom naturligtvis blodeirkulationen, då blodet i hvarje böjning röner ett motstånd af kärlväggen, betydligt måste retar- deras. Då denna slingring af mjeltarteéren saknas hos strutsen, har naturen vunnit samma ändamål genom det anmärkta under- 182 nätet. Professoren meddelade ytterligare åtskilligt rörande de artér- stammar, hvilka utgå från hjertat, samt anmärkte att detta organ hos den undersökta strutsen var i det närmaste lika stort som hos en vanlig ko. Ifrågavarande undersökningar torde offentliggöras i Vetenskaps-Societetens akter under titel: Symbole ad anato- miam Struthionis Cameli. Stats-Rådet v. Nordmann anmälte, vid samma session, att, — oberoende af de åren 1846, 47 och 48 i södra Ryssland anställda paleontologiska forskningar, hvarigenom Stats-Rådet varit nog lycklig att i trakten af Odessa, vid Kertsch i 'Taurien samt i Podolien och Wolhynien upptäcka en förvånande mångd fossila ben af numera försvunna djur, — uti Bessarabien förefunnits en stor fossil Rhinoceros-tand, samt att något sednare derstådes upp- gräfts ett nästan fullständigt skelett af nyssnämnde djur. I sam- manhang bärmed förevisades ett fossilt cranium af detta kolossala djur, hvilket Stats-Rådet under en nyligen gjord resa till St. Petersburg varit i tillfälle att förvärfva. Nämnde cranium, till- hörande Rhinoceros tichorhinus Cuv., har blifvit tillfälligtvis upptäckt vid Tula, samt förärades nu af Föredraganden till Uni- versitetets anatomiska museum, hvarest det kommer att utgöra en af samliugens största rariteter. För BSocieteten föredrogs, vid ifrågavarande sammanträde, äfven en af Konduktören Mag. Thoreld författad Beskrifning på ett mineral, funnet i Kuusamo socken af Uleåborgs Lån, öfver hvars införande i Societetens akter Mathematiko-fysiska sek- tionen skulle dess yttrande afgifva. Nämnde mineral, hvarå Stats- Rådet Nordenskiöld förevisade prof, har, i anledning af dess kulformiga utseende, af Författaren erhållit namnet Gongylit. Sluteligen föredrog, vid samma tillfålle, Societetens Sekre- terare en uppsats under titel: Consideérations sur les racines imaginaires dequations quelconques. Årssammanitriädet 1852. (Fiul. Allm. Tidn. för d. 30 April, 3, 4 och 5 Maji s. år.) Ålinska Vetenskaps-Societeten firade i går sin årsfest i Kejs. Alexanders-Universitetets solennitetssal. Högtidligheten öppnades med några ord af Ordföranden, Stats-BRådet v. Nordmann, hvarefter Societetens Sekreterare uppläste Årsberättelsen, Stats- Rådet v. Haartman höll ett Minnestal öfver Societetens framlidne ledamot Kollegii-Rådet af Ursin, Professoren G yl- dén höll ett föredrag öfver Värdet af Socrates filosofi och Professoren Woldstedt uppläste en afhandling med titel: So- len betraktad i dess förhållande till öfriga fixstjernor och i afseende å dess fysiska beskaffenhet. — Årsberättelsen var följande: ”Om Finska Vetenskaps-Societeten de sex första åren af sin tillvaro fick fägna sig af den förmån att icke förlora någon af sina Ledamöter, med undantag af sin nitiske stiftare Chemiz Professoren von Bonsdorff, hvilken till hennes synnerliga saknad hädangick några månader efter hennes stiftelse, har hon deremot varit underkastad det missgynnande förhållande att se- dermera, eller ifrån och med år 1845, vid hvarje af sina års- dagar, med undantag af endast den år 1850, nödgas erinra sig en eller flere under det förflutna tidskiftet lidna förluster. Äfven denna dag gör icke härifrån ett undantag. MSocieteten såg den 27 Nov. sistl. år en af sina Ordinarie Ledamöter och stiftare, f. d. Professoren i Fysiologien och Anatomien vid Kejs. Alexanders- Universitetet, Kollegii-Rådet och Riddaren Doktor Nils Abra- ham af Ursin bortryckas ,af döden, visserligen i den fram- skridna åldern af öfver 66 år, men dock ännu vid oförminskad 184 kropps- och själskraft, såsom nogsamt visade sig af den ovanliga verksamhet han sommaren förut genom jemna och långväga resor i embetsvåg ådagalade — resor, af hvilka han äfven med- delade vår Societet en frukt genom ett intressant vetenskapligt föredrag, hållet endast tvenne veckor före hans död. Om, för öfrigt, vigtiga och trägna tjenstebefattningar samt praktiska syssel- sättningar hindrade den häådangångne att medelst vetenskapliga forskningar i högre grad verka för Societetens ändamål, bör dock här ej lemnas obemäåldt, att han städse med uppmärksamhet och intresse följde hennes verksamhet, samt i hennes inre förhållan- den ofta var henne till tjenst, sårdeles i egenskap af ständig Ord- förande i hennes Naturalhistoriska sektion, uti hvilken befattning han eftertrådes af den Man, som kommer att, vid detta tillfälle, å Societetens vägnar egna en skyldig gärd åt hans minne. I afseende å Vetenskaps-Societetens Ledamöter har, under det sistförflutna tidskiftet, för öfrigt ingen förändring inträffat; och hennes Embetsmän hafva blifvit ombytte sålunda, att Stals- Rådet v. Nordmann för i dag ett år sedan, i vanlig ordning, öfvertog Ordförande-befattningen samt i Viceordförandeskapet ef- terträddes af Professoren Gyldén. Societetens vetenskapliga förbindelser, som nästan årligen utvidgats, hafva sedan sista årsdagen förökats med VWetenskaps-, Vitterhets- och Konst-Akademien i Lyon, hvilken uti en sistl. höst ankommen skrifvelse, jemte föräring af en del utaf dess memoirer, tillkännagifvit sin Önskan om utbyte af vetenskapliga arbeten. Societetens boksamling har derjemte, under årets lopp, vunnit en ej obetydlig tillökning genom föräringar af Finska Litteratur-Sällskapet, Finska Låkare-Sällskapet, Manufaktur-Direk- tionen, Kejserl. Naturforskare-Sällskapet i Moskva, Kejserl. Uni- versitetet i Kharkoff, Richelieuska Lyceum i Odessa, Kongl. Ve- tenskaps-Akademien i Stockholm, Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien i Stockholm, Kongl. Universitetet i 185 Christiania, Kongl. Vetenskaps-Societeten i Göttingen, Kongl. Vetenskaps-Akademien i Mänchen, m. fl. vetenskapliga inrättnin- gar, äfvensom derutöfver af åtskilliga enskilta personer. Societetens Räkenskaper för sistlidet år äro, i sammandrag, följande: Inkomst. Behållning från 1850 . ss... e-- 214: 36. Mlekadine beviljade anslag af HI MICKE ön sukskasrusie ge HAAN NAR 1148: 60. Genom försäljning af Societetens akter, för- nämligast i Tyskland, har inkommit . Vf Sjaee Influtna intressen . . . . . a Fer teaser se Sökte 19: — S:a 1453: 78. Utgift. För tryckning af Societetens akter, förskottvis 350: — Dithörande plancher . . « . + ++ PIN TANINI0: NES Biträde vid Societetens Sekretariat ..... DA Uppassnings-arfvoden, m. m. . .. sc. ses 20: 66. FIG POkSkApi se oe so siorle ense fe ee se ee 200 Beballmnor tU LSS ATS ena 808: 12. S:a 1453: 78. Att utgifterna endast uppgått till 645 rub. 66 kop., upp- kommer deraf, att slutliqvid om Societetens tryckningsarbete icke blifvit under årets lopp anställd. Angående Societetens utgifvande arbeten bör omförmäålas, att Andra häftet af Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Nolti- ser befinnes så nära fulländadt, att det efter några veckor kommer alt utdelas och ingå i bokhandeln. Detsamma äger rum med ett af Kansli-Rådet Lagus den 13 Oktober sistlidet år meddeladt 24 186 arbete under titel: Sveriges Rikes Landslag, stadfästad af Kon. Christopher 1442, Öfversatt på finska språket af Ljungo Thome, hvilket Societeten, såsom mindre lämpligt för dess ak- ter, ansett sig böra särskildt utgifva. 'Tredje Tomen af Societe- tens akter torde deremot icke komma att afslutas förr än mot slutet af detta år. Societeten har haft fågnaden från Kommissions-Landtmäta- ren Malmgren i Kajana, Kyrkoherden Dahlström i Wiita- saari, Prosten Sadelin i Hammarland, Apothekaren Wester- lund i Uleåborg, Direktören Collin å Mustiala, Provincial- Läkaren Doktor Ehrström i 'Torneå och Majoren Karsten i Kuopio erhålla de vanliga, på hennes anmodan fortgående, baro- meter- och thermometer-observationer för sistlidet år; och hafva äfven thermometer-observationer för samma år, åtföljda af flera andra meteorologiska iakttagelser, blifvit henne benäget meddelade af flere, för sådana forskningar nitålskande, landsmän, hemligen Kyrkoherden Liljeblad i Muonioniska, Studeranden Baron Hi- singer, Kapellanen Lindegren i Muldia, Kyrkoherden We- nell i Taipalsaari, Vice-Pastor Lundenius i Kökar och Borg- mästaren Cederman i 'Torneå. I följd af erhållen underrättelse att thermometer-observationer skulle med nöje anställas af flere landsmån, äfven i de nordligaste delarna af landet, i fall ånda- målsenliga instrumenter blefve dertill anskaffade, har Societeten gått i författning derom att 10 st. qvicksilfver-thermometrar och några sprit-thermometrar hållas i beredskap att vid första öppet vatten sjöledes försändas till de orter som komma i fråga. Klimatologiska iakttagelser, grundade på Societetens utgifna formulär, hafva blifvit insända såsom följande tabell utvisar. Observations-orten. Socken eller Stad. Nylands. Borgå socken Ingo Karis Mörskom Åbo och Bjerno Björneborgs, Eura med Åland. Finnström Föglö d:0o d:0o Hammarland Kisko Lemland Lundo Nådendal M——- "Tavastehus. Akkas Wiborgs. Jäskis Parikkala Taipalsaari Wasa. Keuru Wiitasaari Uleåborgs Hyrynsalmi och Kajana. Muonioniska Neder-Torneå Rovaniemi Sodankylä d:o Observatorns namn. Holmerus, B., Landtbrukare. Hisinger, E., och Ilman, F. Strandberg, C. H., Kontrakts-Prost. Granholm, J., Vice-Pastor. Smedberg, J., Sockne-Adjunkt. Homén, G. W., Prost. Tapenius, C. N. A., Provincial-Läkare. Calonius, I. H., Tullförvaltare. Lundenius, A. M., Vice-Pastor. Hamberg, A., Klockare. Sadelin, P. U. F., Prost. Laurell, E. J., Prost. Eriksson, J., Kyrkoherde. Candolin, C., Possessionat. Bredenberg, G., Löjtnant. Ahonius, J., Vice-Pastor. Punderus, J., Kollegii-Sekreterare. Rönnholm, A., Prost. Wenell, A. J., Kyrkoherde. Lindegren, P. H., Kapellan. Dahlström, C. M., Pastors Adjunkt. Löfvenmark, G., Vice-Pastor. Liljeblad, J. F., Kyrkoherde. Ehrström, C., Provincial-Läkare. Bäckwall, J., Pastors-Adjunkt. Ekroos, T., Krono-Länsman. Slottsberg, G. an 187 3 "udIe -SUONPALIST () -— [ec] ov FÄSÉ Societeten har äfven med nöje emottagit observationer öfver hafsytans höjd, anställda sistlidet år å Töftö egendom på Åland af Handlanden Stålström, samt i Simo kapell af Kapellans- Adjunkten Simelius. Rektor Fogelholm i Uleåborg har der- jemte benäget förärat Societeten ett af framl. Kontrakts-Prosten 188 E. J. Frosterus upprättadt sammandrag af medeltemperaturerna för hvarje dag, grundadt på bemälde Prosts i Carlö socken åren 1827—40 anställda thermometer-observationer, hvilka, jemte en betydlig mängd andra meteorologiska uppgifter från samma hand, Societeten hade nöjet för några år sedan emottaga af Demoiselle Agathe Frosterus. Såsom hithörande kan ännu nämnas, att en samling af dagliga väderleks-observationer vid Fredriksfors Jernbruk åren 1842—44 blifvit till Societeten aflemnad af Bok- hållaren vid Frenckellska Bokhandeln i Åbo Granlund. Sedan Vetenskaps-Societeten, i enlighet med ett den 8 sistl. December fattadt beslut, uti Finlands Allmänna Tidning N:ris 301—303 för sistlidet år, och N:ris 49, 81 för det nu löpande, lemnat allmänheten kännedom af de vetenskapliga meddelanden Societeten bekommit den 13 Oktober, 10 November och 8 De- cember förlidet år, samt 9 Februarii och 22 Mars detta år, är det öfverflödigt att här utförligare redogöra för dessa redan kända före- drag. Till beredande af den fullständiga öfversigt af Societetens verksamhet under det förflutna året, hvilken bör vid detta tillfälle meddelas, må dock tillåtas att, i vanlig ordning, återhemta åt- minstone rubrikerna af nämnde vetenskapliga uppgifter. Kansli-Rådet Lagus föredrog den 13 sistlidne Oktober det arbete benämndt: Sveriges Rikes Landslag, stadfästad af Kon. Christopher år 1442, Öfversatt på finska språket af Ljungo Thome, hvilket blifvit i det föregående omnämndt. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade, vid samma tillfälle, uti Universitetets Gymnastiksal, det s. k. Foucaultska experi- mentet, och företedde, vid det påföljande sammanträdet den 10 November, ritningar öfver åtskilliga vid Industri-Expositionen i London sistl. år uppställda Sjelfregistrerande instrumenter för meteorologiska och magnetiska observationer. Vid sistnämnde sammanträde upplästes af framl. Kollegii- Rådet af Ursin en uppsats rörande en i Petäjärvi by af Sak- 189 ;' kola socken i Wiborgs län yppad okänd boskapssjuka, hvilken Föredraganden i Maji månad sistlidet år på stället undersökt samt funnit härröra af två till tre tums långa lefvande maskar, tillhö- rande slägtet Strongylus, hvilka förefunnos i större mängd inom kreaturens luftkanaler. Stats-Rådet v. Nordmann meddelade vid samma tillfälle, näst efter Kollegii-Rådet af Ursins föredrag, åtskilliga närmare upplysningar rörande nämnde Strongyli och den särskilda art, hvartill de, enligt hans tanke, borde hänföras. — Vid påföljande sammankomst, den 8 December, fick Societeten af bemälde Stats- Råd emottaga flera uppgifter rörande den ännu icke nog kända, märkvärdiga fysiologiska akt, hvilken eger rum hos vissa lägre växter och djur samt fått namn af Konjugation; den 9 Februarii meddelade Stats-Rådet v. Nordmann de inkast han tror sig böra göra emot Professor v. Sieboldts förklaring af de besyn- nerliga fenomener, hvilka företes af entozoerna Anthocephalus och Tetrarhynchus; och den 22 Mars förevisades af Stats-Rådet ett fossilt Cranium af Rhinoceros tichorhinus Cuv., hvilket fun- nits vid Tula samt nyligen blifvit inköpt af Föredraganden, som deraf gjort Universitetets anatomiska Museum en present. Vid sammanträdet den 13 Oktober föredrog Professoren Bonsdorff en afhandling under titel: Anatomisk undersökning af Vensystemet hos åtskilliga i Finland förekommande Fiskar, hvilken kommer att utgöra fjerde afdelningen af Professorens Bidrag till blodkärlsystemets jemförande anatomi; och medde- lade Professoren, vid samma tillfälle, åtskilliga på Eriksbergs egendom i Uskela socken å växter och djur gjorda iakttagelser under Solförmörkelsen den 28 Julii sistl. år. — Den 8 Decem- ber lemnade Prof. Bonsdorff en notis rörande lägre vertebre- rade djur, hemtad utur ett af honom författadt arbete som kommer att offentliggöras i Finska Låkare-Sållskapets Handlingar; den 9 Februarii föredrogos af Professoren resultaterna af ana- 190 "tomiska undersökningar anställda å den vanliga Björnen, med fä- stadt afseende å Zintersömnen; och den 22 Mars meddelades af bemålde Professor resultaterna af anatomiska undersökningar å Strutsen, hvilka torde komma att i Societeten akter offentlig- göras. Professoren Geitlin förevisade den 8 December en mängd gamla Silfvermynt, Wllhörande ett fynd som sistlidne höst på- träffats under gräfningen för den nya kajbyggnaden i Åbo. Professoren Woldstedt föredrog den 13 Oktober, utur ett bref från Direktorn för Central-observatorium i Pulkova, ett honom meddeladt resultat af de observationer som anställdes sistl. är a den Totala solförmörkelsen i Lomsa, samt uppgaf, i sam- manhang dermed, de å Observatorium härstådes erhållna tider för nämnde solförmörkelses början och slut. — Prof. Woldstedt har äfven, vid sammanträdet den 10 November, meddelat Socie- teten upplösningen af ett det Foucaultska experimentet rörande problem. Den 10 November meddelades af Professoren Moberg för- slag ull En för åskådliggörandet af jordens rotation tjenlig apparat, och afgaf Professoren, vid samma tillfälle, berättelse om en af honom på Aland gjord insamling af Petrifikater, deraf åt- skilliga åfven förevisades. — Prof. Moberg har också, den 9 Februarii, lemnat Societeten några uppgifter rörande en Belem- nit, funnen i den på Åland förekommande siluriska kalken, samt framställt sina åsigter om perioden för tillvaron af de djur, hvil- kas pelrifikater erhållit denna benämning. Societetens Sekreterare har den 10 sistl. November aflem- nat några upplysningar rörande det Foucaultska experimentet, samt föredragit en uppsats angående Parallel-theorien. — Den 22 Mars har bemälde Societetens ledamot äfven föredragit en mindre afhandling med titel: Considerations sur les racines imaginaires dequations quelconques. 191 Konduktören vid Bergs-Staten Mag. Thoreld har inlem- nat en af honom författad Beskrifning på ett mineral, funnet i Kuusamo socken af Uleåborgs Lån, hvilket arbete föredrogs den 22 Mars och remitterades till Mathematiko-fysiska sektionen, som dess utlåtande deröfver ännu ej afgifvit. Den 13 Oktober, 10 November och 8 December hafva för Societeten föredragits följande från Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica inlemnade afhandlingar, nemligen af D:r W. Nylander: Collectanea in floram Karelicam. Con- tinuatio, Additamentum ad Conspectum florce Helsing forsiensis, Revisio synoptica Apum borealium, comparatis speciebus Europe medice ; D:r C. Lundahl: Bidrag till mellersta Finlands mikromam- malogi , Prof. A. G. Borg: Möss-ströfverier i Limingo socken 1850, 51; D:r C. Ehrström: Naturhistoriska iakttagelser; Stud. A. E. Nylauder: Lichenes in Ostrobottnia boreali et Lapponia inferiore adnotatti, Beraåttelse till Sällskapet pro Fauna & Flora FPennica öfver en naturhistorisk resa i Södra Finlands östra Skär- gård, verkställd om sommaren 1851 med understöd af Sällskapet ; Och äro, af dessa arbeten, Doktorerna Nylanders och Lundahls färdigtryckta, för att ingå i det utkommande Andra Häftet af Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Notiser. Det återstår att lemna en öfversigt af några andra Socie- teten gjorda vetenskapliga meddelanden, hvaraf allmänheten hit- tills icke erhållit del. Professoren Ilmoni höll den 6 April ett mundligt före- drag om Epidemisk vansinnighet, dervid, efter en kort antydning af den epidemiska vansinnighetens förhållande till den sporadi- 192 ska eller vanliga, dess psychiska grund och vanligaste yttringar i det kroppsliga, dess sannolika orsaker, m. m., han uppräknade de historiskt kända, förnämsta företeelserna af denna folkandens aberration, från den fornösterländska och antika åldern, genom medeltiden, allt intill vår tid. Härvid relevererades framför an- dra: Barnskarornas vallfärder till det förlofvade landet, Gisslare- sällskapernas ursinniga upptåg, det epidemiska dansraseriet, de fanatiska rörelserna inom hela folkmassor af antingen demono- mani, det bekanta hexeriels innersta princip, eller theomani, den fixa föreställningen att vara af den Evige inspirerad till våld- samma omstörtningar, såsom hos Kalvinisterna på 1600-talet och det s. k. Läseriets sektyra i vår tid, m. m.; och härleddes så- som hufvudresultater häraf, att medeltidens sednare hälft och den nyares första århundraden synas varit rikast på det epidemiska vansinnets företeelser, att det ondas makt utgör uti dem alla en herrskande grundton, att denna vansinnighet uppdykat ur folk- lifvets innersta djup, företrädesvis vid vissa tidpunkter, samt att den företett i sin helhet, efter särskilta tidehvarf, ett olika skaplynne. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade den 22 Maji sist- lidet år ett instrument, som med mycken noggrannhet angifver Vindens medelriktning, och för hvilket han föreslagit namnet Anemodeiktår. Det är kändt att vinden, äfven på större slätter, har en inom vissa gränser kroklinig eller slingrande rörelse, äfven under det den, i det hela, blåser från ett och samma håll. Van- liga flaggor oscillera derföre oupphörligt, hvarigenom uppkommer svårighet att angifva vindens verkliga riktning. Det ifrågava- rande instrumentet, som athjelper denna brist, utgöres af fyra på hvardera ändan af en axel fästade våderqvarnsvingar af vanlig beskaffenhet, hvilka genom en midt på axeln befintlig skruf utan ända verka på ett så inrättadt machineri, att vingarna genom sin egen rörelse oupphörligt föras utur vinden. Skulle vinden ej 193 oscillera, komme vingarna att stå stilla så snart de hunnit vridas i sjelfva vindens plan, hvars riktning då utmärkes genom en mot axeln vinkelrät visare. Detta förhållande inträffar dock ytterst sällan, hvarföre vingarna oupphörligt röra sig än åt det ena hållet, än åt det andra; men i anseende dertill, att de genom machineriets konstruktion länge måste vara i rörelse, innan visa- ren märkbart flyttar sig, får man ändå med behörig noggrannhet vindens medeldirektion. — Vid samma tillfälle föredrog Stats- Rådet äfven en afhandling under titel: Beschreibung des Karam- sinit, eines neuen Minerals aus Nischnei Tagil im Ural, hvil- ken torde ingå i Vetenskaps-Societetens akter. Detta mineral påfanns under Författarens vistelse på stället, vid det en ny kop- pargrufva upptogs af Herr A. von Karamsin hösten 1849. Det sitter på Grossular, i öfre delen af schaktet, der bergarten ännu är alldeles söndersplittrad, och utgör ett sprickfyllnings- ämne, hvarvid det stundom bildar uti ihåligheterna små fina strå- liga, liksom 1 qvastar sammanvuxna, kristallnålar. En analys deraf, verkställd å Bergs-Kontoirets laboratorium af Mag. Tho- reld, visar att detsamma består af 6 atomer 3 silikat af kalkjord med 2 atomer 3 silikat af lerjord, jemte 3 atomer vatten. Kalk- jorden är till en del ersatt af talkjord, manganoxidul och kali, samt lerjorden af en ringa portion jernoxid. Den grufva, hvarest detta mineral förekom, var äfven deruti märkvärdig, att en del af den der befintliga kopparmalmen var guldhaltig, och gaf ända till 2 & guld på 100 pud. Den 29 April sistlidet år upplåste Adjunkten Borenius en afhandling om De framsteg, som kunskapen om Jordimagne- tismen gjort, i synnerhet under de sednaste decennierna; hvil- ket arbete är färdigtryckt, såsom tillhörande det snart utkom- mande häftet af Societetens akter ""). ns) T. II, s. 625. 25 194 Stats-Rådet v. Nordmann förevisade den 12- Maji sist. år flere antiqviteter från Panticupceum, det nuvarande Kertsch, på Östra kusten af Taurien, och från Olbia (Miletopolis), den fordna så rika och blomstrande Milesiska kolonien vid floden Bug (Hypanis), icke långt från Otschakow. Dessa piecer bestodo af lampor, så kallade tårMlaskor och handtag till Amphorer och Vaser (zad0oc). En af dessa lampor är rund, af mycket fin röd lera med vackra teckningar, föreställande hufvudet af Minerva med dess vanliga attribut ugglan, samt fanns vid uppgräfningen af en grafhög, eller tumulus, invid Panticapeum. En tårflaska från Olbia är gjord af gips, i stället för det vanliga ämnet glas, och på de förevisade Amphorhandtagen, likaledes funna bland ruinerna af Olbia, kan man läsa de intryckta namnen på dem som förfärdigat dessa kärl. Stats-Rådet v. Nordmann medde- lade, i sammanhang härmed, att bland den oändliga mångd af mynt och andra antiqviteter, hvilka tid efter annan upptäckts i Olbia, den så kallade Psephisma Öfver Protogenes i synnerhet förtjenar uppmärksamhet. Med en inskription af 190 rader lof- orda Archonterna Protogenes frikostighet och ansenliga penninge- uppoffringar för staden Olbia. Skifvan med denna i alla afseen- den märkvärdiga inskription förvaras på godset Stolnoje i Tscher- nigovska Guvernementet, tillhör Grefve Kuschelew-Besbo- rodko och har varit föremål för Hrr v. Köppens och Köh- lers undersökningar. — Vid ifrågavarande sammanträde före- visades äfven af Stats-Rådet v. Nordmann några exemplar af en Sill- eller "Strömmings-sort, utmärkt genom särdeles storlek, deraf en betydlig mängd blifvit vid denna tid fångad i yttre skärgården omkring Helsingfors, samt undersökte huruvida denna fisk kunde anses stå närmare sill eller strömming. Stats-Rådet kom dervid till det resultat, att denna form, hvilken enligt upp- gifter af fiskare alldrig fångas uti inre skårgården, torde vara identisk med Clupea cimbrica, eller den så kallade Kivik-sillen. 195 — Vid samma tillfälle meddelade äfven 9Stats-Rådet v. Nord- mann åtskilliga uppgifter om den på Esthniska kusten vid Ram- mosaari den 9 April fångade hvalfisken Balcnoptera longimana, samt förevisade så väl en teckning af detta nu mera till finska faunan hörande kolossala djur, som ock några parasitiska kräftor Coronula diadema, funna på huden af detsamma. — Vid sam- manträdet den 6 April meddelade Stats-Rådet v. Nordmann Societeten en skrifvelse från dess i Paris då vistande Broder Kaptenen af 1:a rangen, m. m. Boris Nordm ann, innehållande en detaljerad framställning af Parisiska Vetenskaps-Akademiens den 22 Mars firade årsfest, hvarutur må anföras, att Akademiens stora pris tilldelades fysiologen D:r Bernard för upptäckten af en ny funktion hos lefvern, nemligen den s. k. sockerberednings- processen; att Cuvierska priset tillföll Hr L. Agassiz i Nord- Amerika för dess omfattande och klassiska arbete: ”RBecherches sur les poissons fossiles,” 0. 8. V.; äfvensom att sammankomsten slutades med ett af den ena utaf Akademiens ständige Sekreterare, Hr Flourens, hållet minnestal öfver den år 1844 aflidne, rykt- bare naturforskaren och filosofen Geoffroy-Saint-Hilaire, känd äfvenledes såsom deltagare uti den af Kejs. Napoleon utförda expedition till Egypten, samt såsom ständig antagonist till den verldsberömde Cuvier. Den 29 April sistlidet år höll Professoren Bonsdorff ett föredrag om Kommunismens inflytande på Samhällsordningen, betraktad från en Pysiologisk synpunkt, samt Professoren G yl- dén ett om De gamle Grekernes rikedom på plastiska Konst- verk. ; Vid sammankomsten den 6 April föredrog Professoren Woldstedt ett arbete om Helsingfors Observatorii Meridian- cirkels delningsfel""), och vid samma tillfälle meddelades af So- u6) Untersuchung der Theilungsfehler des Reichenbach-Ertelsehen Meri- diankreises der Sternwarte in Helsingfors (T. II, s. 839). 196 cietetens Sekreterare tvenne uppsatser under titlar: DPemonstra- tion simple et edlementaire de la forme des racines imaginaires des gquations algeébrigues, och Du plus grand hexaédre å sur- face donnee. Ofvannämnde vetenskapliga meddelanden utgöra, oberäk- nade de af Sällskapet pro Fauna & Flora Fennica insände, till antalet 36, derutaf ett blifvit särskildt tryckt, och flera torde of- fentliggöras i Societetens akter.” + Societetens sammanträden hösten 1852. (Finl. Allm. Tidn. för d. 3 Nov. och 23 Dec. s. år.) Vid sammanträdet den 18 Oktober höllos följande föredrag: Kollegii-Rådet Baranowsky uppläste en på fransyska språket författad beskrifning öfver ett af honom uttänkt instru- ment, hvilket han kallat Cyklometer och som har till föremål att omedelbart afmäta mindre, huru som helst irreguliera, plana figu- rers storlek i qvadratmått. Det har således samma bestämmelse som Wetlis bekanta planimeter, men skiljer sig till grundidén väsendtligt från denna. Författaren, som önskar öfver detta sitt förslag inhemta Societetens yttrande, har till henne inlemnat of- vannämnde beskrifning, hvilken blifvit remitterad till Mathema- tiko-fysiska sektionen. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade ett mineral från Brewig i Norige, hvilket, i anseende till sin. orangegula färg, fått namn af Orangit, och hvaruti D:r Bergemann i Berlin trott sig finna en ny metall, hvilken han benämnt Donarium. Pro- fessor Mosander i Stockholm har dock visat att nämnde mine- ral endast är ett vattenhaltigt silikat af thorjord med kalk och flera ämnen, samt icke innehåller någon ny metall. Professorerna Berlin i Lund och Damour i Paris hafva derjemte, hvar på sitt håll, funnit att donaroxiden är densamma som thorjord, hvar- före den förmenta nya metallen får utstrykas från listan på enk- la kroppar. Stats-Rådet v. Nordmann meddelade att Doktorerna Ki- chenmeister och Lewald, under inseende af Professor v. Siebold i Breslau, anställt noggranna försök till utredande huru- vida icke den till helmintherna såsom egen ordning hörande 198 grupp af Cystici utgöres af förirrade, på vandring stadda, hydro- piska former af Cestoder eller Binnikemaskar, samt att nåmnde försök fullkomligt bekräftat denna af Prof. Siebold längesedan uttalade åsigt. Sålunda vet man t. ex. nu med visshet, att den hos råttan förekommande Cysticercus fasciolaris, hvars bakre kroppsdel är en blåsa utan alla inre organer, utvecklar sig till Tcenia crassicollis med leder och reproduktions-organer, derest den kommer i magen at en katt. Professor v. Siebold hade samlat en mängd af Cysticercus pisiformis, hvilken förefinnes hos haren och kaninen, ingaf desamma med mjölk åt hundar, och fann sedermera hos dessa alla öfvergångsformer af nämnde Cysticercus tilll Tcenia serrata. Det har likaledes blifvit utrönt att den kända, uti fårets hjerna allmänt förekommande, Cenurus cerebralis är en form af en Tecenia, hvars normala utveckling beror deruppå, att t. ex. en varg eller hund förtär fåret. — Stats-Rådet v. Nordmann lemnade vid samma tillfälle Socie- teten del af en utaf Docenten vid Kejserl. Alexanders-Universi- tetet D:r J. J. VV. Lagus honom tillsänd skrifvelse från Odessa af den 134 sistl. Maji, hvilken innehåller åtskilliga historiskt- antiqvariska anmärkningar och uppgifter i anledning af en utaf Doktorn den 16 i samma månad företagen resa till den lilla ön Beresan, nära intill Dnieperns mynning. Societetens Sekreterare anmälte sluteligen, i sammanhang med en utaf honom förut meddelad uppgift om det s. k. Fou- caultska experimentet, att Hr Zantedeschi”s i Padua obser- vationer öfver pendelns afvikelse ej längesedan lemnat en ny be- kråftelse på det i Geneve, Lättich och Rio Janeiro förut iakttagna förhållande, att nämnde afvikelse sker i meridianplanet med rmin- dre, i normalplanet med större, hastighet än den vanliga enkla theorien om horisontens rörelse kring vertikal-lineen utvisar. Vid Societetens sammantråde den 15 November anmälte Professoren Woldstedt att han jemte Kandidaten Fedorenko, 199 en ung astronom från Kharkov, sistl. sommar, på anmodan af Verkl. Stats-Rådet Struve, fulländat den sista till Gradmäåtnin- gen i Finland hörande operationen, neml. bestämningen af pol- höjden å en triangelpunkt i det inre af landet, och en dertill stö- tande triangelsidas azimuth. Nämnde observationer anställdes från den 4 till den 20 Augusti å punkten Kilpimäki, omkring 4 verst VWNW från Rautalampi kyrka. Polhöjden, som bestämdes med en ny, särdeles utmärkt, vertikaleirkel af Repsold, medelst ett större antal observationer å polstjernans höjder och sydliga stjer- nors meridianhöjder, befanns endast 07,48 mindre än den som beräknats af det genom gradmätningen bekanta afståndet från punkten Mäkipåällys på Hogland. I sammanhang härmed an- märktes att den finska gradmätningen blott utgör en del af en större, som kan kallas den rysk-skandinaviska och sträcker sig från Ismail i Bessarabien, vid 45” 20' latityd, till Fuglenäs, 1 verst från Hammerfest i Norrska Lappmarken, vid 70” 40' lati- tyd. Den rysk-skandinaviska gradmätningen, omfattande 25” 20',- är den största hittills uti ett sammanhang utförda, och efter denna följer i ordningen den större ostindiska, som omfattar 15” 58'. Kansli-Rådet Lagus meddelade den 6 December utdrag af ett bref från sin son, Docenten D:r J. J. W. Lagus ”), inne- hållande några uppgifter om den förfärliga storm som rasade i Athén natten mot den 27 sistlidne Oktober. Utdraget lydde som följer: ”Redan utgången i afsigt att föra mitt bref på posten, har jag dock återvändt för att tillägga bekräftelse på den nyhet som tidigt på morgonen i dag nådde mitt öra. Jag tog omvägen förbi ruinerna af Jupiters tempel. Det år sannt: den grufliga orkan +) Docenten Lagus hade den 11 Junii afrest från Odessa till Konstantinopel, der han blott en kort tid uppehöll sig, hvarefter han begaf sig till Athén, dit han ankom den 24 Junii. 200 som rasade förliden natt från SSO, har ej blott förstört otaliga af nutidens verk, men äfven ett af de skönaste monument som åter- stå sen Athéns gyllene dagar. En af de väldiga kolonnerna som tillhört det största af alla Grekiska Gudahus — Zeus Olympierns — har sänkt sitt stolta hufvud ned mot jorden. Folket strömmar som bäst dit i massor, tidningsskribenterne hafva samlat sig, den ena ritar, den andra mäter, den tredje antecknar. Med dagens post sprider sig säkert den beklagliga nyheten åt alla jordens de- lar. Man vet ofta ej rätt hvad en hjelte gått före innan han fal- lit, och så är det äfven med dessa kolonner. Nu äro vi på ett så bedröfligt sätt komne i tillfälle att studera, att anatomisera de- ras undransvärdt enkla och likväl fasta sammansättning, som trot- sat mer än tvåtusende års stormar. Under Pisistratus börjades templets byggande: det fulländades först i Romarnes tid. Dess längd var 354 fot, bredd 171 och hela omfång med portik öfver 2000. Pelarne voro 124 af Jonisk (Korinthisk) ordning, Pen- thalisk marmor; hvarje öfver 6 fot i diameter och öfver 60 i höjd. Skaften bestå af 15 kolossala stycken, lagda på hvarandra utan murbruk. "Till sista natten stodo 16 af dem, deribland en som vid sitt kapitål ännu har en koja, hvari en munk bodde un- der medeltiden; den mellersta af de tre som stodo längst åt VV har nu stupat — och stupat så vackert som vore alla dess delar radade efter hvarandra på marken.” Professoren Ilmoni meddelade vid samma tillfälle några noliser om de i flere afseenden högst märkvärdiga Telluriska naturtilldragelserna år 1755, särdeles om de jordskakningar och besynnerliga rörelser i vattnet, hvilka företedde sig å flere ställen i Finland, Sverige och Norige d. 1 Nov. nämnde år, just på samma tid af dageu som den vidtbekanta jordbäfningen i Lissa- bon inträffade. Dessa företeelser i'norden, i förening med många andra likartade och alldeles samtidiga å andra vidt skilda orter, tyda på ett stort inre sammanhang mellan dem alla. 201 Stats-Rådet v. Nordmanun berättade, vid ifrågavarande sammantråde, att han under eu utfärd till Palajärvi i VVichtis socken varit i tillfälle att insamla flere arter af lägre djur, neml., bland Amnnelider, Nephelis vulgaris i många varieteter och en form af Clepsine, några Krustaceer, samt, bland Polyper, ett species af Halcyonella, hvilket af Fil. Kand. Mäklin påträffa- des. På stranden af Palajärvi förekommer växten Lobelia dort- manna i stor mångd. Vid insamlingen häraf fann Stats-Rådet uppå en i vatten liggande trädstam grupper af små röda korn, hvilka, vid undersökning med mikroskop, funnos vara ägg, med embryoner, af en mindre krustacé. Utvecklingen af embryonerna hade uppnått det stadium, att äggets vitellus ännu sammanhängde med embryos öppna ryggsida, under det embryos nedre delar, eller buksidan med extremiteterna, redan voro bildade. Stats- Rådet v. Nordmann anmärkte, i sammanhang härmed, att, om indelningen af Djurriket grumdas på de särskilda modifikationerna af embryogenesis, och uppmärksamhet dervid fästes å den massa af vilellus som erfordras för bildandet af embryos organer, samt på den inbördes ställningen af vitellus och embryo, djurriket sön- derfaller i följande grupper: A) Djur, hvilkas embryo danas med en primiuf del, Evolutio ex una parte, eller, såsom Pro- fessor Remak kallar dem, Animalia holoblastica, och B) Djur, hos hvilka hela vitellus användes vid danandet af embryo, Evo- lutio ex omnibus partibus, eller Remaks A. meroblastica. Till den förra gruppen höra Zertebrata, Articulata och Cephalopoda, till den sednare alla öfriga lägre djur, med undantag af de tvenne lägsta klasserna Infusoria och Rhizopoda, hvilka icke framalstras af ägg. Stats-Rådet ansåg det tillika vara af högsta intresse, att vitelli ställning vid embryos bildning varierar på tre sätt, eller kan vara abdominal, såsom hos alla Vertebrata, dorsal, såsom hos Articulata, och slutligen så modifierad att vitellus ställer sig framför embryos hufvud, såsom hos Cephalopoda. 26 202 Societetens Sekreterare föredrog sluteligen, vid nämnde session: 1:o En uppsats med titel: Quelques remarques sur le développement des fonctions. 2:o Tvenne af Inspektören vid Lots- och Båkverket, Ma- jor Stjernereutz gjorda skriftliga meddelanden, det ena be- nämndt: Undersökning af de Räfflor, hvaraf bergen vid Fin- ska Vikens norra kust äro med bestämd riktning fårade; det andra innehållande berättelse om en af Majoren den 1 sistl. Sep- tember verkställd afvägning af det Zattenmmåärke Landtmätaren E. Klingius år 1755 inhuggit å Gränö Skaten på VVargö (nu Bergö kallad), hvilket omförmåles i Kgl. Svenska Vet. Aka- demiens Handlingar för år 1765, sid: 105. Det förra af sistnämnde tvenne meddelanden innehåller föl- jande resultater rörande räfflornas afvikelse från meridianen vid deras riktning mot söder: Granholmen, nåra Pargas port . . . .. ««« » « 361 å 381? Ö: Fan Ou dd essens er og else oueN. See ee NEDAESTLT oLL Dalkarby (ägndof i Pojo skärgård. ERE OV STARR AS Störkietinadren, 2 tyska mil öster om Hasta. 17:00 SE Gråskär, 3 tyska mil öster om Helsingfors . . . . 31 å 34 Ö Unas hemmans”strand; secs sla, elle see SOLNA 13 SD Hacksalö södra udde, vestra stranden . . . . . . .« 381 å 3000 Stor-Pellinge, Apparnäås udde . ........e- 401 å 42 ”Ö. INNE D3NNTS IS Dokero gor EG gro Der SOA SÖNER SATANS OD: Sun daröunOörta UME] bt sEoNsLIRe ls ie, RESANS 20 NISAIKG Wiäitskär, 3 tyska mil vester om Lovisa. . . . . 233 å 433 Ö. Dessa uppgifter öfverensståmma ganska väl med dem Pro- fessor Sefström anfört i K. Vet. Akad. Handl. för år 1836; sidd. 253—255, efter Hrr Hiriakoff och Rachette, och de instämma äfven, åtminstone i afseende å den östliga riktningen, så väl med Hr Igelströms iakttagelser på Åland, meddelade i Öflversigt af K. Vet. Akad. Förhandl. för 1849, N:o 9, sid. 241, 203 som med Hr Boethlingks i afseende å den del af Finland som stöter till Finska Viken, intagna i Kejserl. Vet. Akademiens i St. Petersburg Bulletin, T. VII, sid. 107 och följ. Det af Majoren Stjerncereutz uppmätta vattenmärke be- fanns 3 fot 61 dec. linier öfver vattenhöjden för tillfället, hvil- ken, enligt uppgift:af bonden Johan Nybacka från Bergö by, var 213 dec. tum under medelhöjden. Då derjemte, enligt åbero- pade ställe i Kgl. Vet. Akad. Handl., Klingii vattenmärke var ”2 tum högre än den medelmåttige vattu-horizonten,” hvarmed synes menas äfven dec. tum, leder den skedda uppmätningen till en sekular-höjning af 3 fot 26 linier. — Major Stjerncreutz låt samma dag inhugga ett nytt vattenmärke 4034 alnar från Klin- gii, och 23 dec. tum öfver vattenytan eller vid vattnets uppgif- na medelhöjd. Detta märke består i ett 4 tums djupt hål med derinvid inhuggna: 1852 och S:tz, samt anbragtes SW från det gamla vattenmärket uti en låg berghäll, hvilken pröfvades för tillfället 14 å 15 alnar lång och omkring 3 alnar bred. Årssammanträdet 1853. (Finl. Allm. Tidn. för d. 30 April, 9, 10 och 11 Maji s. år.) ljnska Vetenskaps-Societeten begick i går, Hans Kejserliga Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor- Fursten ÅLEXANDER NICOLAJEWiTSCH'S Födelsedag, sin årsfest i Universitetets solennitetssal. Högtidligheten öppnades med ett tal af Ordföranden Professoren Gyldén, hvarefter Societetens ständige Sekreterare Professoren af Schultén uppläste Års- berättelsen, Arkiater Törnroth föredrog en uppsats Om Geolo- gien och dess praktiska tillämpning på Agrikulturen; hufvud- sakligast i afseende å jordens fysiska beskaffenhet och Pro- fessoren Geitlin höll ett Minnesta! öfver Societetens med dö- den afgångne ledamot Professoren Matthias Alexander Ca- strén. — Årsberättelsen lydde som följer: ”Vid den öfversigt af Finska Vetenskaps-Societetens för- fluina tidskifte, hvilken i dag bör å hennes vågnar meddelas, fordrar skyldigheten att, i första rummet, omförmäla den under- dåniga tacksamhet, hvarmed Societeten emottagit ett för henne dyrbart vedermäle af HANS MaJEsTÄT KEJSARENS och Hans Kejserliga Höghet Thronföljarens fortfarande Höga välvilja. Societeten har haft lyckan deraf erhålla del ge- nom följande från Herr Minister Stats-Sekreteraren, m. m. Grefve Armfelt till henne aflåtna ””Memorial. Til HAns MasestTÄäT KEJSAREN och Hans Kej- serliga Höghet Thronföljaren, Cesarewitsch och Stor-Fursten, har jag haft lyckan öfverlemna de af Finska 205 Vetenskaps-Societeten, genom dess ständige Sekreterare, mig till- sände exemplar af tredje tomen utaf Societetens genom trycket utgifne akter, jemte det till samma tom hörande bihang: Och får, till följe af mig gifven Nådig befallning, jag nu äran med- dela Vetenskaps-Societeten, att HANS MAJESTÄT och Hans Kejserliga Höghet med synnerligt intresse tagit kännedom af Societetens fortsatta sträfvanden att värdigt uppfylla sin be- stämmelse. St. Petersburg den 34 April 1853. Alex. Armfelt. ”»” Clas Nordenheim. Äfven det nu förflutna tidskiftet har för Vetenskaps-Socie- teten medfört förlusten af tvenne högt aktade Ledamöter. Den ena, hennes Ordinarie Ledamot, Professoren i Finska språket och Litteraturen vid Kejserl. Alexanders-Universitetet, Filos. Doktorn Matthias Alexander Castrén bortrycktes den 7 Maji sist- lidet år af en förtidig död, ett offer för de mödor och försakel- ser han i flere års ud sig underkastat vid resor i de vildaste wäåkter för forskningar rörande Finska folkstammens språk och karakter; den andra, hennes Heders-Ledamot, f. d. Chemie Pro- fessoren vid Åbo Universitet, Riddaren af Kejserl. St. VVladimirs Ordens Tredje och St. Ann& Ordens Andra Klass, Filos. och Med. Doktorn Johan Gadolin afled å sin egendom Sunila i Wirmo socken den 15 Augusti sistlidet år i den ovanligt höga åldern af 92 år. Det tillhör icke närvarande öfversigt alt teckna desse i hög grad utmärkte och vid så olika förhållanden hädan- gångne V etenskapsmåns förtjenst. Den förre, hvars outtröttliga och af framgång krönta verksamhet följts med intresse af ej allenast den lärda verlden utan äfven en större allmänhet, har efterlemnat en saknad, hvilken flere dertill väl egnade pen- nor allaredan hastat att uttrycka, och hvilken äfven MWeten- 206 skaps-Societeten kommer att vid detta tillfälle, genom en värdig tolk, för sin del uttala. Den sednare, en prydnad på sin tid för det läroverk han tillhörde, hade väl, till följe af en långt fram- skriden ålder, längesedan upphört att verka för sin vetenskaps fort- komst: hvad han dock en gång för henne var, derom vittna hans Herfaldiga förbindelser med utländska lärda samfund äfvensom den fortlefvande, ofta uttalade, aktningen för hans vetenskapliga förtjenst. Societetens Ordinarie Ledamöter hafva förökats med -Me- dicine och Chirurgie Doktorn Carl Lundahl, hvilken den 15 sistl. November intog ett ledigt rum i Societetens Naturalhisto- riska sektion. "Hennes Embetsmän hafva, sedan sista årsdagen, blifvit sålunda ombytte, att dåvarande Vice Ordföranden Profes- soren Gyldén nämnde dag tillträdde Ordförandeskapet, samt, i grund af Societetens val, i förstnämnde befattning efterträddes af Professoren Woldstedt. Societetens vetenskapliga förbindelser hafva, sedan sista års- berättelsens afgifvande, ökats med Smithsonska Institutionen i Washington och Fysiko-Medicinska Sällskapet i VViärzburg, hvilka, jemte öfversändande af en del utaf deras arbeten, medde- lat deras önskan om i sådant afseende skeende framtida utbyte. Societeten har dessutom haft tillfredsställelsen se sitt Bibliothek under sistlidet år ökadt genom föräringar af Finska Litteratur- Sällskapet, Finska Låkare-Sällskapet, Kejserl. Naturforskare-Säll- skapet i Moskva, Kejserl. Universiteterna i Kharkoff och Dorpat, Richelieuska Lyceum i Odessa, Kongl. Vetenskaps-Akademien i Stockholm, Kongl. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akade- mien i Stockholm, Kongl. V etenskaps-Societeten i Upsala, Kongl. Danska Vetenskaps-Societeten, Kongl. Vetenskaps-Societeten i Göttingen och Naturforskande Sällskapet i Zärich, åfvensom af några enskilda personer, nemligen Guvernören Lavonius, Pro- fessoren Argelander, Adjunkten Borenius och Bibliotheks- Amanuensen Schauman. 207 Societeteus Räkenskaper för sistlidet år utvisa, i samman- drag, följande: Inkomst. Behallnin es framstod RN 808: 12. I Nåder beviljade anslag af allmänna medel 998: 60. Influtna genom akternas försäljning =... - 14: 65. Inperaldad räntön: fr van. MAO san DARE Sa TOA Utg i ft Slutliqvid om tryckning för Societetens TAKT SVS el SIS olle feber 1047: 75. Bökbindare-arbyoder.s ss & este drf 78: 68. 1126: 43: 14 st. instrumenter för vattenhöjds-observa- HOTET SV OT Tele NI te Kal a Le) fela ei fNE er RA IAN re SSR Transport och uppsättning deraf ...... 29: 65. 4110: 72. 10 st. qvicksilfver- och 3 st. sprit-thermo- ROTE metrar, jemte emballering och transport UCKdL are AIR sel IN sele STI SIR 41: 75. Reparation af en barometer . ...... .. 10 — Uppassnings-arfvoden, skrifmaterialier, m. m. 26: 25. Biträde vid Societetens Sekretariat . . . .. (05 Behallmng ul: 415055 3035: 22. - S:a 1845: 37. Andra Häftet af ”Notiser ur Sällskapets pro Fauna & Flora Fennica Förhandlingar,” samt det af Kansli-Rådet La gus på Societetens bekostnad utgifna arbete: Sveriges Rikes Landslag, stadfästad af Kon. Christopher 1442, Öfversatt på finska språket af Ljungo Thome, utkommo under loppet af Junii månad sistlidet år, och Andra fascikeln af Societetens akters 208 Tredje Tom, med åtföljande Supplement-håfte hvarigenom nåmn- de Tom afslutats, blefvo färdigtryckta mot slutet af samma år. Till dessa arbeten kommer åunu ett fjerde under titel: Sveriges Rikes Stadslag, Öfversättning på finska språket af. Ljungo Thomce, hvilket meddelades Societeten af Kansli-Rådet Lagus den 14 Junii sistlidet år, samt hon ansett sig, på samma skäl som föranledde offentliggörandet af ofvannämnde Landslag, böra på sin bekostnad utgifva. Ifrågavarande arbete lemnade pressen under sistlidne Januarii månad. Societeten har haft nöjet emottaga de vanliga på hennes anmodan skeende barometer- och thermometer-observationer från Kommissions-Landtmätaren Malmgren i Kajana, Apothekaren Westerlund i Uleåborg, Kyrkoherden Dahlström i Wiita- saari, Direktören Collin å Mustiala, Prosten Sadelin i Ham- marland, Majoren Karsten i Kuopio samt Provincial-Läkaren Doktor :Ehrström i Torneå; och hafva äfven meteorologiska observationer af flere slag blifvit henne benäget meddelade af Prosten Wenell i Taipalsaari, Kapellanen Lindegren i Mul- dia, Studeranden Baron Hisinger, Vice-Pastor Lundenius i Kökar, Borgmästaren Cederman i Torneå, Curam Gerens Kranck i Kemi samt Pastors-Adjunkten Fellman i Kemiträsk. Klimatologiska observationer, grundade på Societetens ut- gifna formulär, hafva blifvit henne tillsände såsom följande tabell utvisar: 209 Observations-orten. = Ob ri h Socker servatorns namn. 2 å Län. Stad. 3 fo MM NB Nylands. Helsingfors Nervander, J. J., Professor. 1846. Ingo Hisinger, E., Baron. 1852. Karis Strandberg, C. H., Kontrakts-Prost. d:0o Mörskom Granholm, J., Vice-Pastor. d:0 Pojo Bredenberg, E. A., Pastors-Adjunkt. d:0o d:0o Christiernin, A. C. 4851. Åbo och Bjerno Smedberg, I., Sockne-Adjunkt. 1852. Björneborgs, Eura Homén, G. W., Prost. d:o med Aland. Föglö Lundenius, A. M., Vice-Pastor. d:0 d:o Hamberg, A., Klockare. d:o Tamala Tapenius, C. N. A., Medicine Doktor. d:0 Grönlund, G. D., Chirurgi&e Magister. d:o NGAN Sadelin, P. U. F., Prost. d:o Kisko Laurell, E. J., Prost. d:o Lundo Candolin, C., Possessionat. d:o Nådendal Bredenberg, G., Löjtnant. I: do Tavastehus. Akkas Ahonius, J., Vice-Pastor. d:o Wiborgs. Parikkala Rönnholm, A. U., Kontrakts-Prost. 41851. | Teipalsaari Wenell, A. J., Prost. 4832. Wasa. | Keuru Lindegren, P. H., Kapellan. d:o | Wiitasaari Dahlström, C. M., Pastors-Adjunkt. d:0 Uleåborgs Hyrynsalmi Lövenmark, G., Vice-Pastor. d:0o och imingo | Fellman, N., Pastors-Adjunkt. d:o jana. Li SE RT SN Kajana RE Mellin, R., Ministerii-Adjunkt. d:o Neder-Torneå Ehrström, C., Provincial-Läkare. d:0o Pudasjärvi Bäckvall, J., Ministerii-Adjunkt. d:o Sodankylä | Ekroos, T., Krono-Länsman. d:o Då den i flere hånseenden vigtiga bestämningen af hafs- ytans dagliga höjd vid våra kuster, hvarom förmäldes i Socie- tetens för tvenne år sedan afgifna årsberättelse, till följd af oför- utsedda hinder icke kunde under derpå följande sommar bringas i 27 210 verkställighet, har det för Societeten utg;ort en särskild fägnad att sistlidet år se början gjord till framtida utredning af detta för vetenskapen maktpåliggande ämne. Societeten har derföre att tacka den välvilja, hvarmed Inspektören vid Lots- och Båkverket Major Stjernereutz gått hennes önskningar till mötes i af- seende å vattenhöjds-observationer vid åtskilliga Lotsplatser vid Fin- lands kuster. Sedan Societeten låtit till sådana platser för- sända ändamålsenliga instrumenter, förfårdigade enligt ett af Stats- Rådet Nordenskiöld uppgifvet förslag, hafva under loppet af sommaren anställts och uti dertill upprättade formulärer anteck- nats observationer öfver vattnets höjd och vindens riktning samt styrka hvarje dag kl. 6 f. m. och 6 e. m. vid Helsingfors lots- plats på Båkholmen samt Porkala, Hangöudds inre, Jungfrusunds och Lypörtö lotsplatser, hvilka observationer befunnits ganska väl sammanstämmande, samt öppnat för Societeten den glada utsigt att få detta angelägna ämne äfven hos oss tillbörligen bearbetadt. I afseende å den öfversigt, som vid detta tillfälle bör lem- nas af de sedan sista årsberättelsens afgifvande inom Societeten hållna vetenskapliga föredrag, må först anmärkas, att allmänheten genom Finlands Allmänna Tidning N:is 256 och 299 för sist- lidet år redan erhållit kännedom om de den 18 Oktober, 15 November och 6 December hållna föredrag. Då, af sådan an- ledning, en utförligare framställning af dessa redan bekanta med- delanden här icke behöfves, men, å andra sidan, deras uteslu- tande från närvarande redogörelse skulle göra denna ofullständig, torde det, såsom en medelväåg, tillåtas att här upptaga åtminstone de ämnen, hvilka vid nämnde ullfållen behandlades. Professoren I1moni meddelade den 6 December några no- tiser om de Vidsträckta telluriska företeelser, hvilka inträffade år 1755 på samma tid som den bekanta jordbåfningen i Lissabon. Kansli-Rådet Lagus uppläste. samma dag utdrag af ett bref från sin son, Docenten D:r J. J. W. Lagus, angående 211 verkningarna af en förfärlig storm, hvilken rasade i Athén nat- ten mot den 27 sistlidne Oktober. Stats-Rådet Nordenskiöld förevisade den 18 Öken ett Mineral från Brewig i Norige, deruti man trott sig finna en ny metall, benämnd donarium, hvilket antagande dock befunnits oriktigt. Stats-Rådet v. Nordmann höll den 18 Oktober ett före- drag om den till helmintherna såsom egen ordning hörande grupp af Cystiei, samt lemnade, vid samma tillfälle, Societeten del af en utaf D:r J. J. VW. Lagus honom tillsänd skrifvelse från Odessa af den 131 sistl. Mai rörande Historiskt-antiqvariska ämnen. — Stats-Rådet v. Nordmann meddelade derjemte den 6 December några Naturalhistoriska uppgifter i anledning af en företagen utfärd till Palajärvi i VVichtis socken, samt gjorde, sammanhang dermed, åtskilliga anmärkningar öfver de särskilda modifikationerna af Embryogenesis. Professoren VWoldstedt anmälte den 15 November att han, jemte Kandidaten Fedorenko, sistlidne sommar fulländat den sista till Gradmåtningen i Finland hörande operationen, samt meddelade, i sammanhang dermed, några uppgifter om de största hitintills anställda Söllsörin en Stats-Rådet Baranowsky beskref den 18 Oktober ett af honom uppfunnet instrument, hvilket han kallat -Cyklometer, med anhållan om Societetens utlåtande öfver denna uppfinning. Vid sammanträdet den 6 December uppläåstes tvenne af Inspektören vid Lots- och Båkverket Major Stjernereutz gjorda skriftliga meddelanden, det ena benämndt: Undersökning af de Räfflor, hvaraf bergen vid Finska Vikens norra kust äro med bestämd riktning fårade; det andra innehållande be- rättelse om en af Majoren den 41 sistl. September verkställd af- pre af ett utaf Landtmätaren E. Klingius år 1755 ej långt från Wasa stad inhugget Zattenmärke. 212 Societetens Sekreterare meddelade den 18 Oktober en ej längesedan erhållen ny uppgift rörande det Foucaultska experi- mentet, samt den 6 December en uppsats under titel: Quelques remarques sur le developpement des fonctions. Utom ofvannämnda föredrag har BSocieteten, sedan sista årsberättelsens afgifvande, emottagit följande vetenskapliga med- delanden: Den 29 April sistlidet år hölls af Stats-Rådet von Haart- man ett Minnestal öfver Societetens den 27 November året förut med döden afgångne ledamot, Kollegii-Rådet af Ursin. Den 25 innevarande månad föredrogos af Professoren I1- moni åtskilliga resultater af anställda forskningar rörande Ko- meternas cetiologiska betydelse. Den mycket omtvistade frågan, huruvida dessa besynnerliga kryssare i de omätliga himlarym- derna utöfva någon inflytelse till framkallande af stora farsoter eller annan allmännare sjuklighet hos menniskor och djur på jorden, har, ibland andra dylika, sysselsatt Professoren under dess epidemiologiska forskningar. HEfter noggrannt öfvervägande af de historiska data man i denna väg eger, förnämligast från: de sednaste seklerna, derifrån. iakttagelserna i hvarje afseende äro pålitligare, har Prof. Ilmoni kommit till det resultat, att: sådana himlakroppar af betydlig storlek visserligen någon gång funnits. tråda vår jord mycket nära vid början af vidt utbredda farsoter, men att den då inträffade sjukligheten hellre bör uti andra natur- förhållanden få sin. förklaring, äfvensom att vida oftare stora sjukdoms-epoker egt rum då stora kometer alldeles icke varit synliga; och anser Professoren häraf kunna slutas, att kometerna i allmänhet lika litet förorsaka epidemier och epizootier i större: skala på jorden, som de vålla andra olyckor dem vidskepelse och okunnighet i alla tider dem tillskrifvit. Professoren anser sig emellertid icke böra bestämdt förneka möjligheten deraf, att en sådan himlakropp af ofantlig storlek och massa, kommen jorden 213 någon gång mycket nåra samt höljande henne med sin dunst- krets i vida större grad än hittills, kunde å vår planet åstad- komma åtskilliga förderfliga verkningar, i afseende hvarå man dock torde hafva skäl att vara ganska lugn. Kansli-Rådet Lagus hemställde den 14 Junii sistl. år huru- vida icke Societeten ville på sin bekostnad utgifva en af Ljungo Thomez gjord finsk öfversåttning af Sveriges Rikes Stadslag, samt motiverade detta sitt förslag dermed, att denna, likasom Landslagen, var gällande ända till dess 1734 års Lag antogs, äfvensom att någon annan finsk öfversättning af Stadslagen än ofvannämnde af Ljungo Thom e verkställda icke vore att till- gå, oaktadt af Landslagen icke mindre än sex dylika förefinnas. Handskriften till sagde öfversättning skall, enligt Kansli-Rådets uppgift, hafva tillhört Kon. Carl IX samt för närvarande egas af Kgl. Bibliotheket i Stockholm. Att Societeten samtyckt till Kansli-Rådets förslag är i det föregående omnåmndt. Stats-Rådet v. Nordmann föredrog den 25 dennes ett ar- bete under titel: Beitrag zur Naturgeschichte der Anneliden, innehållande beskrifning öfver nya former af Blodiglar från Sitka, ön Kadjan och Valparaiso, äfvensom, i sammanhang der- med, en öfversigt af de till samma grupp hörande, i Finland förekommande, djurarter; och förmälte vid samma tillfälle Stats- Rådet sig hafva under arbete en afhandling med titel: Ueber das Vorkommen von lebenden Polythalamien im hohen Norden. Pro- fessorerne Ehrenberg i Berlin och Dujardin i Paris torde vara de enda naturforskare, hvilka varit i tillfälle att undersöka i salt vatten förekommande I!efvande Polythalamier, hvaremot fos- sila Polythalamier, ingående i mergelus, flintans och kritans sammansättning, äro till sin yttre form nog kända. Det torde derföre förtjena meddelas, att Stats-Rådet v. Nordmann på ska- let af en för sin ovanliga storlek märkvärdig Mytilus giganteus från Edgecombe i Norfolksundet funnit flera mikroskopiska Po- 214 lythalamier, hvilka icke allenast tillhöra den nu lefvande natu- ren, utan äfven, efter varsam behandling med kemiska reagen- tier, förete nog egna organisations-förhållanden. Professoren Gyldén höll den 29 April sistlidet år ett före- drag öfver Värdet af Sokrates filosofi; och har Professoren den 25 innevarande månad meddelat några åsigter rörande Får tids folkvandringar, dem han betraktade såsom en af samtidens märkväårdigaste och till sina följder betydelsefullaste företeelser. För att visa, huru dessa folkvandringar år från år tilltagit, med- delade Professoren åtskilliga statistiska notiser, t. ex. den att emigrationen från Storbritannien, hvilken åren 1821—31 upp- gick till 738,582 personer, under 1842—48 stigit till 985,953, samt under förra hälften af år 1849 tll 196,973. Ifrån Tysk- land åter hade emigrerat: 1836 omkring 29,000 personer 1837 » 33,000 » 1838 » 20,000 » 1839 » 25;:000--gta'> 1840 » 28,000 » HSA Aras FANKIOBORONN de 1842 » 28,000 » 1843 y 23,000 » 1844 » 43,661 » 1845 » 79,163 » 1846 » 93,428 » Om emigrationerna under de sednaste åren hade bestämda uppgifter ännu icke kunnat erhållas; dock skulle, enligt Profes- sorens uppgift, af utländska dagblad inhemtas, att desamma under nämnde tid högst betydligt stigit och ännu vore i stigande. Professoren Woldstedt uppläste den 29 April sistlidet år en afhandling under titel: Solen, betraktad i dess förhållande till öfriga fixstjernor och i afseende å dess fysiska beskaffenhet. 215 Professoren Arppe har, den 25 dennes, föredragit ett ar- bete under titel: Ueber das brenzweinsaure Ammoniak und dessen FVeränderung beim Erhitzen ”), deruti Författaren be- skrifver en ny förening emellan Ammoniak och Vidbränd Vin- syra, samt redogör för ewt eget qväfhaltigt krystalliserande flyg- tigt ämne, som, genom upphettning af ammoniaksalterna, upp- kommer af ifrågavarande syra, i likhet med hvad man redan känner angående motsvarande föreningar af andra organiska syror. Professoren Moberg afgaf den 7 Mars sitt utlåtande öfver de till hans granskning remitterade Zattenhöjds-journalerna', samt meddelade några i sammanhang dermed beräknade resulta- ter, hvaribland här endast må uppgifvas det, att de månadtliga medelhöjderna af vattenstånden, 1 jemförelse med medelhöjden för hela observationstiden, befunnits utgöra i decimal-tum: a) I Helsingfors, der observationerna förrättats från 3 Junii till 14 November, — 3,49, — 1,14, — 2,52, + 1,81, + 5,80, — 1,63; b) I Porkala, der desamma fortgått från 23 Julii till 22 November, — 5,62) 13,02,” + 0,78, "+ 5j45; — 3,083 c) I Jungfrusund, der iakttagelserna skett från 27 Julii till 14 November, =16;68,'11-—=12,6551 — :0;04510:br45885) ,—, 25785 d) I Lypörtö, der desamma egt rum från 14 Augusti: till £4 November, Fr 3,81, FÖR 0,41, är 3,97, VY 3,03; För Hangöudd, der observationerna begyntes först i medlet af Oktober, hade Professoren icke anställt någon beräkning, hvar- jemte han anmärkt, att vattnets rätta medelhöjd för sommaren blifvit noggrannt bestämd endast vid Helsingfors lotsplats, der observationerna förrättades nästan hela den tid af året då sjön var + 2). FT. IV, 8.13: 216 isfri, samt att denna omständighet, i förening med det höga vat- tenståndet i Oktober månad, hufvudsakligen föranledt de uti före- gående resultater sig företeende olikheter vid särskilda lotsplatser. Vid BSocietetens sammanträden den 7 Februarii, 7 Mars, 11 och 25 April har Societetens Sekreterare föredragit följande uppsatser: Remargue relative å la theorie des paralleles ""). — Försök att med Geometriens tillhjelp upplysa Algebran och dess tillämpning till Geometrien "”). — Remarques sur quel- gues points du Calcul Differentiel. — Några anmärkningar rörande AÅlgebrans användning till Geometriska problemers konstruktion. Den af Stats-Rådet Baranowsky författade beskrifning öfver dess i det föregående omnämnda Cyklometer, hvilket instru- ment, efter flere derå anbragta förändringar, af honom erhållit benämningen Planimeter, är, enligt Societetens beslut, redan tryckt, för att ingå i nästutkommande fascikel af Societetens akter "”), och förevisade bemälde Stats-Råd vid Societetens sam- manträde den 7 Mars detta numera färdiga instrument och dess användning till uppmåtande af åtskilliga plana figurer. — Den 11 April har Stats-Rådet Baranowsky derjemte föredragit en uppsats med titel: Le pendule constamment vertical, hvaröfver yttrande skulle af Mathematiko-fysiska sektionen afgifvas. Ofvannämnde af Societeten emottagna vetenskapliga med- delanden utgöra tillsammans DISA 25) IV) 805, PAL: LV5 5500; ”0) Description d'un Planiméetre d'une construction nouvelle (T. IV, s. 3). | Ex (C) - n fe |) d Lan] :O FINSKA VETENNKAPS-NOCIETETENS TORTTTTTTTTTDTTTTE Fe SVS FÖRHANDLINGAR. 18S3S—18353. q SSE igt SNR RN FAR SORTS er vt SA SE ÖREN Ta TEE SERA VUVVUVLMUMLUMI AN u : Lp Lig -—€ t BJTTATTTTTTTD AVI IUI IUI UU BRL IRI UR UVVUVVUUVUUVVULV 3 eQ D:o (C) ö D:0o Ö D:0o Ö SÖ D:o D:0o D:o D:o D:0o D:0 o D:o Ö D:o ö Ö D:o D:o Ö Ka vv vu VUVVVUUUVIUII VID UID UVI VIRUIUVUVI VIN AUVVVUUUUVUVVVVVVVV Årssammanträdet 1839 1840 1841 1842 1843 1844 1845 1846 1847 1848 1849 1850 1851 D:o Årssammanträdet 1852 Societetens sammanträden Societetens sammanträden Årssammanträdet 1853 . / Societetens sammanträden hösten 1838 hösten 1851 våren 1852 hösten 1852 —>32:3> 0000 €€ee— ,. INNEHÅLL. Anmälan om Vetenskaps-Societetens stiftelse Öd ra SÅ TE VMAUMMIUYVUUYUUUVM VU V/U VV VUVVNUVMVVUUVUVUMAR UA KITE YO TOR VR RR TORV VELA Ra UVAVUYVINMA 108. » 122, . 144. . 161. . 174 . 183. SR bea . 204. UVVUUVULMVUMUYBULIULIUII UID ULVULVEB RI VUDUUVUM VUVU UU UVI VV UM UA VU UMA MAA VU VMA RR SG (SR e 5 ros tt RSA AAA FA AA AA FT bre rt Ab AN RS VARAR AK rt Na ror örtstittetnreter vs rr t rått Ar RS arfar kärt oA rd dotrttn orerar nr NASA Kos bes rs AnA RAA ETT RA Rranig eran SKADA GÖR FET ret rek 4-tobttatbrtntott nå Frk SR rr RE re tersiAr Ush SooNR TNT Ueber dage ot ser An DRAR ot HANARNA / ES AA LR R TA RR mr amp rm sig AA YES RAA FRA FIRATS SPA KANNA Ieesde b RAN BBR föra res Gdototer. MPR N Sänd af 2n bn fött g rdr rn HBA nt ot 2804 Arr ROR verben 2004 st foR ONA pts nekat Po batörr 44 ört er RR ARE T rr AE root AA JNA SAR FST ALMA TE FITTA Kp ngn FARA AA Are Yyne RR + bopebet tad rn rskarnrorernr tt ft AE Te ler ser e fer Sgegd eb tet ebereS bob ofrkgN ABN FARFAR OS Krr ret pb for RAA RA KK Ieglioera tat 6 ska FA AN BR AA RR VN raoispotss od 04 eöede rt Areprkrst sg rt poker är0AarfBadrs är bat frå 40 fr på bår tr penne Måtp ra eder iof Ör en papa VÅRA mm eger P a daft Madn tet 104984 Rakt ed gr berasresteg dk ntrntebatt rt0080 drfrårtr ov: 5 0 aret böt OR ONA RNA ve 4 tr MANA atv den NER es 0 0 Bot Hagar Des sved: opnte Hr $rr Sör kora KARSNt - Påsbäspr sv Hyr (rd H Mantis AA RÅ Jr ge ädel Pe s bv 4 ul tärdelot rtat bor LäNNAE 0 5 tfsjet ei trtegtebigrrsR VON gene 4 rr Merge BAN asosäntotar nd FREE tåadapet rn drar resta aret bår raR ör NA rese protes dett Ar gakrär ber tt en RAA Arr ör rantndndr ot Brt ANF bed vdsd ora bta sparar ra 094 så st otadö bag ä nin dot a toes spä 04 so rnTSN Fra tätt ctr 46 ore 34 Lera ÄGA oe å arters PER ag NenrNg dörr RCS RISE PATA 4 Bred a rag or NRA SER RARSSSR ELINE red ed sd bog4 4 PAA AYO 420000 ro vsstog dh 0 bet Ret 00 Lo Nate bot rLntENR : -. Kyreksttg Area Kn 4-0 rånen BRN Säbekrd rört Br AST far BAG SER oa 0 SERA brat AA Yr ot 4 rbrr ng dogs ost GOA NANA 4r Utg AG NN arena ve stör gor rr Kan ANA Fen 4-0 Ar +. så 4 dr bBors RANA rele berget ts Be NN NAR MOR oor AR Jäs VARS triob oto tng Aöyng FRNGON A BR Nr 0 få RN ARA natet '0 Re KERIN rr re tbedrtr bott PLA V-$r00 bed or te ing 1 nå GoN SYNAR — HBA FR br r EAS PANNAN Mr teet esp grön änbnrn Se Yo Are HN Arg Vrtstoded enda Rd rt ca SAR ÅR KR PA et eter RJ Fra krv eg pe-4 "tänt Ht 0 AB Nåa bet åh tt s30730106 404 So0 0 VAS VAR sv sr eer pra one malar rng ör bg og bet a esse terass sti ptrR Bb str ANOR fentee AN årste ErR ev Fre RR GBG åren tr RR NRA tr) np ån sars td RR 9 044 44 br rond to rd RR AN + Fab Rrg frå tt rå Ba NR Ar ARA rt 4 too sg r4 Dad fobotR BAR ORAL RRNA ee -brintsk 4 0 FRV A Age ARA LTT VR AA ANAR AI SS ogsnOA RAA > ARTNR deras eos rår Eee kr pra r4 rg 00 MR KAR BN PRRAR de NORA Br RR GR Ae 20 YA RA RAR NR nte GY SG upnEberve jr Ua estör blet sd bod dre RSK ST RSKR ty RrgAA vat röras PANREN fet Ba bt tr >> et FRA AG fr ae pk. På Ve betr 23 dre 48 rna Cå - AR AAA ! Tania NÅr Na arr ASS Ask soda Ok ste En ATK rö ER RA TRSA RS ÖA SRS Ser ER rr AT Sar rt rA RASA RAA KASK VEN ARA ; 3 OCR 'ete0r Vest Br Ar NR jr $ärDa Rd. FrRrG An röra TRA rt ? bon Fo krantnlr GD BE fr PARAR EA Er Teg Rn ERT TA s04atn bytet Oras ON X OR or åndag TERRAN As SERA SLA Nog AAA rar rt SEE : Z EAA ART AKTIE rena HR FER RAR ARR FAKESRTK SFAI USSR SA rg rss EA REA S 20000 fees Rb sr ÖrBN brad Ang RAN AA V (attan bbotötr Bet BR RR Rp te bt riesranget Atard (ASA AA Ar FAR SARA lr VA RAR RMS ADR VERSA GO NFYD A6 SRALSARA otyg 0 vtpbutrört ot datat nn Brr BAN Br ÅN KARA ÅR ANAR RAA ANNAN a lörtrga få Brtot bet tre NR RN RTR RBK NSND KAD ANTA ERS ITE EAA FaR VARG NANA. rdr Hp trät 0 frörtod-Led byd-Br rr pga ANDAR FR YR ANANAS NRA RAA ASA re ISTF SÅ AR ar KN rtrö4t At fö 007 HN YR NRA BRG fr DAR AP ft | € BR KRRE BR An sårar br go 4 Brett ever POSTAR RAA VAR SÄ Fä AR 04104 ARR 0-0r re (BA St Br ee RAR ters er RER re eråe ekt rdr AA TAARAA NA Få 20 ” 108408 FAR SR för ANG gr Fre drf FA kän nd kons NT 400 örter Bret Orr Cr ert rer tnå ASEA SOER Plot brå Rö rtettor pe tatsrel 4-0 JR Rör rr beg 1 Hags br ssaes egt I a ABA btairt 0 4 v 14 dB bär ärta etan br > mrSiPbe-grå torget rr örn ef "Up ärerg sd brå Enth bet AD bre 4 + RN VR erg gi 21-400 08-00-00 30 ft RR = 36 fa rr otrk dB änka ot 2NBT ohtr Gafe for dag äre 11 SNR RARE RA Pe4ifronfotoond VA tt rr För a tror ror VANA bjärRe Hu + 1214190010 800070 i 120204412531970161314019140 103 40041 4 HR 5 Niin Hi i å FER IE H ig i i Free ' era fra -—