LN ES repli KUND * S ER 7 / (Ox UA Q 45 ui d ri j| — 1 | ü TT > FO Sot Eee: Fre — "P M ER pr * mu CRT RE RENA uven : JM Re mE Di oW n AP. l. ut MU. >] , »1 * E dedere Au t i Á nis m "m L| dine n j n ^ d | à d. 1 AMET Ris d TE t» EH NOE » LI "rnm M 1QL — r$o2, julii , Aug. Sipt. 225 C5 — Inledning til Caricographien. Yào 2. af V ^T GEORG WAHLENBERG. 5*4 D. àldfla Órtkánnare lemnade Carices (Starr- arterna) liten uppmárkfamhet. ^ Áfven Ort- vetenfkapens Reílauratorer tillika med den fli- tita Agroflographen ScHEUCHZER ågde om dem en ganfka ofåker kånnedom. Det fordrades den odödliga LiInNnE's fnille för at vifa fåttet huru våxterna med mera framgång kunde gran- fkas, och hvad regler vid deras fåkrare be- flåmmande borde iakttagas. Beflàndiga tilfly- tandet af anfenligare och má hånda åfven márk- vårdigare våxter från alla verldsdelar fysfelfatte hárunder få denna ojåmnförliga Örtkånnarens vårkfamma fnille, at boende uti ett land, fom förmodeligen af Carices åger flörre antal ån -nágot annat, fórblef dock under hans tid de- ras tillika med flere mindre anfenliga våxters kånnedom nog ofullkomlig. Några af LIN- NE'S famtida ville vål öka de på defs grunder be- flànda arters antal, men voro i anfeende til " termernas obeflàmdhet mindre lyckliga. Detta | fvára fågte fordrade mera uppmárktíambhet och |flórre bemódandce, och i alla affeende fann . Órtvetenfkapen uti den fkarpfinniga EHRHART en man af ftóríla fórtjenfler. Herr IEHRHART gjorde Epok i hiflorien af deras kánnedom medelt 226 1902, qul, Aug. Sept. iüedel upptáckande af fkiljaktigheten i an- feende til fitus fiorum bland Carices fpiculatze, hvilket utgör en lika fáker fom làtt grund för denna flocks nårmare beftàmmande. Defs upp-. gifna differentiet vifa för öfrigt hvad Veten- ikapen üti denna del hade af honom ät vån- ta, hvilken vántan genom defs tidiga död af- bröts. Lkknms låttade inycket deras Kännedom; ien GoopENouaH gjorde fig flutligen, med utgifvandet af fin förträffliga afhandling om Brittilka Carices 1 Linnéánfka Transa&ioner- nas andra Volum, fórtjent af et anfeende och loford foni långt ófverfüger alla andras. Den noggrannáíle uiderfókning åtföljd af et fladgat omdöme utmáàrker honoin alleftádes, och detta ledde honóm at kånna hyttan af bracternas vidfáfining vid fkiljandet af Carices multifpi- cez. Denna upptáckt fpridde 1i haft et ljus öfver nyísnàmde afdeluing fom man knapt kunde hoppas, och alla vetenfkapens Idkare anfe dárfóre Herr GoODENOUGH med flóríla erkánfla. Han utvidgade för ófrigt EHRHARTS method och váride kánnares uppmárfamhet på antalet af Stigmata, få nódvàndig och få fà- ker vid urfkiljandet af flere Carices multifpiceze nàml. difligmaticee. De nyafle Auc&orer hafva náflan enfamt följt GÖODENOUGH ined ganfka få ullággningar angående fquamarum långd i proportion mot Kapfelns. Herr ScHKUHR år nu fysfelfatt med utgifvandet af fköna figurer öfver alla honom kánda fpecies, hvaraf få- kert deras kánnedom mycket låttas. | Då 1802, oj uli, dug. Sept. 227 Då -jag under flere års tid varit fysfelfatt med desía våxters underfökande, har jag als tid làrt vårdera de ormitalta måns uptåckter: Med tilhjelp af deras fkrifter var det inig látt at fórvàrfva kànnedom af de máft förekoms mande arter. "Tid efter annan har jäg feder- mera haft tilfålle granfka många fàllfynta och befynnerliga fpecies dem jag dels fjelf under mina refor páfunnit, dels gynnad af mina Lá- rare i fynnerhet Profesforerna THUNBERG och SvARTS, haft tilfálle uti deras flora famlin- gar att nöga underfóka. Detta gaf mig an- ledning att på de ormtalte Caricographernas grunder fóríóka en egen uppfüállning af detta flàgte och omfider dàrmed kommen få vida, att denne innefattade långt öfver ct hundrade ärter, fann jag förfta nödvåndighet af en när- inàre kánnedom om desía váàxters delar famt deras fákrare befkrifvande genom faftftálda ter- mer, för at fedan kunna formera fákra Ípeci- fika differentier. Min tanka var at låta detta alt åtfölja en náflan fàrdig fkrifven Afhand- ling om Lappfka Cisicess men då jag dels ànnu åger mycket at uti denfamma omarbeta, dels ock hoppas at under den fórcftáende Lapp- Íka refa inftundande fommar (1802), hvartil Kongl. Vetenfkaps Akademien få ådelmodigt underflödt mig, kunna vidare öka den, vågar jag fårfkildt underflålla Kongl. Akademiens prófning nårvarande gfnlednimg til Caricographien. Beftrif- 228 ^. f$02, Qul, dug. Sen Deftrifumg af Starrarteruas. delar i allmän het Jamt de vid deras fpeciellare af- handling nödvåndiga Termer. De vid våxters befkrifvande i allmånhet brukliga konftord åro vid flere enfkilta Class Íers och flågters afhandlande aldeles ej tilråck= ' liga. Detta år åfven håndelfen med Starrar- terna; hvaraf jag fann mig tvungen att långe=s fedan för eget flöd vid deras differentierande och befkrifvande upfåtta en egen '"Terminolo- gia Caricum. Denna fann jag fedan under fortfatte granfkningar för mig fjelf i den grad oumbárlig, at jag fållan utan defs tilhjelp kun- nat fålla fåkert omdöme om en af mig fjelf upfatt differentie, mycket mindre utan defs rådfrågande upftålla någon ny. Ehuru den dårföre vid fóríia páfeende tyckes vara altfór fimpel och onódig, vágar jag dock hoppas at flere med mig vid flórre árfarenhet finner den af mycken nytta och vàrklig nódvándighcet. Jag har gádt få långt uti nedíligandet til fór- fla grunderna, at jag gifvit figurer på de fim. plafte former fom hvar och en tror fig känna: Troligen finnas vål de, fom kunna fà fåkert bibehålla et fattat begrepp om formerna at: detta år öfverflödigt; men må hånda finnes . ock många med mig, fom ofta vid naturens jàmnfórande råka i fådan vilrádighet, at en för ögonen tydlig och ofórànderlig figur år hógft nódvàndig för defs utredande: Vid. 1802, juli, Aug. Sept. 220 Vid meddelandet af denna terminologie har jag icke blott för affigt at upplyfa nàrvaran- de uppflállning, utan åfven ge clav til de be- fkrifningar, fom jag framdeles öfver flere arter tànker utgifva. Således bör ingen undra, at ibland termerna förekomma många, fom ej nyttjas uti nàrvarande uppftållning. ^ Jag har fókt at gifva alla termer den korta, tydliga och litet flótande form, at de alla kunde, utan at mifspryda differentierna, upptagas i de fam- ma. Jag har ej dragit i betánkande, at på dct nogafle utmärka flere ftorheter, dem jag funnit föga varierande, men hógfíl nódvàndiga vid Starrarternas fkiljande, famt gifva dem namn fom, mindre fkulle flóta dem, fom anfe Lrw- NÉS örbagt mot florlekens upptagande, för alles fládes gållande. | Vid termernas benåmnande har jag följt Lixwés fått, få vida möjligt vas rit, för at vinna likhet med dem, fom gene- relt uti. Våxtriket brukas. Jag har hárutin- nan fett mig tvungen, at vika från Herr Goo- DENOUGH och andra. Jag har vid hvar del fårfkildt anmárkt, huru den egentligaft, i af- fcende på andra delar hos íamma våxt, och 1 likhet med famma del hos andra váàxter, bor- de anfes, men dock altid bibehållit den be- nàmning, fom tyckes nyttigaft och làmpligaft för den praktifke Ortkánnaren. Alla obeftàm- da och oegentliga termer, har jag uteflutit och formerat fåikrare i deras flålle. — Jag har fókt at áfven hos de måft fóránderliga delar, utleta K. F.A. Handl. IIT. Qv. Q hvilken 230 i802, Julii, dug. Sept. hvilken ftruktur år den naturligaflre, och at hos all ting finna något beflàmt och fákert, Ófvertygad at naturen àfven hos desfa, ej år få fóránderlig, fom den vid förfta páfeendet fynes. Mitt bemódande hárutinnan har fállan varit fåfängt. RADIX kallas hos Carices den del, fom utgór det nederfla af váxten, fom dels år dold under jorden, dels hos fomliga til ftórre delen ófver den famma upphöjd, och fom uppfkjuter flir- pes annotini. Således anfes alt det för roten hos Starrarterna, fom förenar radicula med flirpes annotini. Detta år vàl ej den egentli- gaíte benàmningen, dá den år mera at ante íá- fom en truncus communis perennis, hvarfóre jag ock långe árnade kalla den Caudex; men af många fkàl bibehåller jag det gamla allmänt antagna. Den år altid flerårig. Charatlererua af roten åro ofta gantka goda och förtråffliga, men måfte med mycken ur- fkiljning och förfigtighet anváudas, emedan de efter jordmånen ofta få ganfka mycket föråndras. Rad.czfyitofa, caudicibus brevisfimis, arcte fibi in- vicem approximatis $& concretis, inferne rotundatis, radiculas nume- rofisfimas emittentibus. In pluribus terram duram colenti- bys ex. gr. C. Davalliana, diftans. R. fufifor- 1802, ulii, Aug. Sept. 251 R. fufiformis fubczfpitofa eft, fed inferne atte- nuàta. In terra fertilisfima creícit. R. concatenata, dum flirpes novi, femper ex uno eodemque latere flirpis, przxfentis anni, exeunt & reliquis approxi- mantur, ficque catenam vel ferie: continuam reliquis formant, idque asfurgendo. In terra uliginofa pro- venit. C. capitata, norvegica. R. de/cendens , attenuata, teres five oblique, fivc R. tffufå ; perpendiculariter per terram pro- trufa, hinc inde e geniculis obíoie- tis radiculas emittens. — Iu. terra paludofa plerumque occurrit. C. leucoglochin, pfyllophora. attenuata, longa, fafciculatim ramofa, fupra terram elevata, ibique nullas radiculas edens. — In [folo duro plerumque alpino viget. C. petrza, globularis, lagopoides, glareofa. R. procumbens, filiformis longa, remotius articulata, fupra terram jacens, raro radiculas agens, C. chordorrhiza. R. flolonifera, vix ulla caudice compofita con- flans, fed ftolones vagos tenuiores unciales, horizontaliter protrufas, dein adícendentes, emittens. C. dioica, microglochin, tomentofa. Q2 R. repens, 232 1802, eJulii, Aug. Sept. ; R. repens, teres, filiformis, longa, reca hori- zontaliter fub terrz fuperficie la- tens & excurrens, ex articulis hinc inde, fürpes radiculasque | edens. Crefcit plerumque in Arena. C. arenaria, hirta, Schreberi. Anm. Radicule àro hos alla náftan lika och fór- tjena ingen uppmárkfamhet. STOLONES . kallas alla fürpes, fom åro flerila och föra blott fafcikler af blad, före det året de upp- fkjuta i fructifcation. — Antingen bladen fà margines revoluti, eller involuti, under torknin- gen, bör hos dem noga anmárkas. VaAGINJE foliorum 1, fubradicales åro hos Carices få vàl fom náflan hos alla Calamarie, (förutan Schoenus ferrugineus och fufcus) hela, eller framtil fammanvaáxta, fà at de formera en hophángande tub, fom ej utan at foónderflitas, kan explaneras. Hármed kun- na Calamarie altid lätt fkiljs från Gráfen hvilkas vaginz foliorum ej àro framtil fam- manvaxta, utan då bàgge margines rákas, làg- ger fig den ena utom den andra, och det alter- natim, dextrorfum & finiflroríum. Chara&ererna, fom kunna tagas af dem, åro rått goda och ofta af mycken vigt i et få fort flågte, dår flórfta uppmårkfamhet på alla-delar utan 1802, uli, Aug. Sept. 233 utan något undantag fordras. Dårvid iaktta- ges i fynnerhet deras långd i jämnförelfe med flråets, deras proportionerade långd fins emel- lan, och om de föra några blad eller ej. Desfa fkiljemårken, vid förfta påfeendet få litet lof- vande, har jag af årfarenheten funnit vara af fRörfla nytta vid flere nårgrånfande arters fkil- jande, famt flundom, vid annars lått fórblan- dade fpecies, få olika, at man fedan får anled- ning tvila om de en gång áro nårflågtade. Således àger t. ex. Carex chordorrhiza, vaginz exteriores brevisfimz, inzquales, intima multo longiore vel longiufcula, hvarmed den látt fkil- jes. Carex leucoglochin har tre vaginz, qua- rum extima perbrevis, aphyllis, interiores longz, & intima tantum foliifera, dà åter C. micro- glochin utmáàrkes med fex vaginse, fom alla åro fubzequales, longiufculzee, På Carex pfyl- lophora åter, år intima vagina aphylla. Carex aquatilis och falina, fkiljas vàl med intima va- gina fubbrevior, Carex incurva, har vagine fubinzequales och fceetida, »quales, hvaraf den fórras blad bli fubdisfita, den fednares confta. Så år det ock med C, repens och arenaria, at förtiga ganfka många andra exempel. Man akte fig dock noga, at hår, likfom vid bladen, ej ha affeende på flolones och folia extima flirpis culmiferi, hvilka höra til året, dà fam- ma fürps endaft blir blad; ty med dem för- håller det fig helt olika. Q 3 Lång - 254 1802, Juli ,. Zug. Sept. Längden nàmnes enfamt då Vaginz åro equales, annars utmárkes den vid hvart och ct fårfkildt. Vagine longisfime : 3 altitudinis culmi fru&iferi adtingentes. C. pumila, falina. V. gerlongg: à. M longg: 4 ex. gr.C. cufpidata. V. longiuftulg : 4. V. fubbr eves: P V, breves: i. V. perbreves: i^ "VN. brevisfima r2 longitudinis culmi zquantes. | V. aullze; dum folia ad infertionem,. culmum tantum ainplectunt. C. digitata. V.aqualer: fi omnes, tum exteriores, ac interiores, - . eandemin culmum adtingunt altitudinem. C. fcetida, arenaria. V. fubequales: à interiores, exterioribus gradatim PET 35 longitudinis culmi, longiores fiunt. C. microglochin. Vi Jubinaquales: fi z4 longiores funt. C. incurva. Y inequales ; fi 1s longiores evadunt. C. levco- glochin, chordorrhiza. V. ERE MO fi 5 & ultra ongioresobfervantur, Vagina tatima brevior: fi. + s longitudinis culmi, cae. ter is brevior eft. V. intima fubbrevior: fb 24 brevior fit, C. falina, aquatilis, V. intima equalis. V. intima fublongior: fi 23 exterioribus longior. V. intima longior: sz. V. intima multo longior: =, Struttura . funt id Vag. laxe, dum culmum haud ar&e ambiunt, V. confiriig, fi latera culmi arde obvolvunt. V. aqui- 1902, Juli, Aug. Sept. 238 V.equilatere, fi omnia latera ejusdem fubftantia funt ex. gr. squilaterze virides, zquilaterz hyalinz e. f. p. J.inequilatere ex. gr. virides antice hyalinz, antice in reticulum ífolubiles, ut C. tephroflachya, ftri&a, Buxbaumii. V. teretes & V. triquetra culmo fimiles funt. NV. marginatz , dum margines foli per vaginam decurrunt & eam qua alatam faciunt, C. petrea, lagopaides, norvegica. V. fulcate. V. flriate. V.ore phyllochroo, dum apertura vaginz fubftantià & colore folii eft. V. ore pellucido, hyalino €. f. p. in plerisque. V. ore laxo, conflri&to e. f. p. V. ore truncato, dum antice linea recta terminantur, V. ore excifo: finu rotundato obtufo & dilatato. V. ore disrupto: &nu acuto & anguílo. V.oreligulato in multis, & tunc /iguía eft vel vaginan; uti in paucisfimis ex. gr. petrza, norvegica; vel dimidiata ut in plerisque, ex, gr. tomentofa, V. foliofa in plurimis. V. aphylle, tà vel omnino muticz funt, vel api- culo una linea longo gaudent. interiores, in C. alba, digitata, chi- neníi, pfyllophora. exteriores in C. chordorrhiza, leuca- glochin, Davalliana. Q 4 Folia. 236 1802, Juli, Aug. Sept. Forria. Foliatio år hos Carices, likfom hos de fláfta Ca- lamariz, aldeles egen. LINNE" gaf den et ge- meníamt namn med foliatio hos Enfatze, nàml. Equitans, men fom mig tyckes aldeles orick- tigt. Jag kallar den dàrfóre TRIQUETRA. Bla- den formera innan de flå ut en trekant, på det fáttet, at hvart och et blad år kólformigt, med fin kanal, omfattande de tvànne andras margines conniventes, och med fin högra mar- £0, liggande vid ryggen af det náft undra bla- det, och med fin vànflra margo, fammanftótan- de med det nåft undras högra kant (aldeles fom fig. r4. Tab. X. uti Philofophia Botanica utvifar). Bladens vidfáflning formerar, för óf- rigt, en feries utifrån inåt, fpiraliter dextrorfum. Hos egentliga Enfatze áro bladen dáremor al- dig vikna,utan ligga alla helt platta i et pla- num, med kanterna (ei fidorna) mot hvaran- dra vånda. Gráfens foliaion år åter convo- luta, alternatm dextrorfum och finiftrorfum. hara&érernü fom tagas af bladen, àro fór- tráfliga och merendels làtta, ehuru fimpla och litet differerande deras utfeende år. Man iakt- tage blott den fórfigtigheten, at de ytteríta, fom ülhóra förra året, då denna gren af roten endaft hade blad, noga affkiljas från dem, fom egentligen tilkomma fjelfva fruktbårande Stráet ; ty ganfka ofta hånder, at de förra åro helt olika. Således t. ex. åger C. chordorrhiza, ofta tåmligen långa blad, på de flerila grenarna, ad ' bhvilka 1902, qjulii, Aug. Sept. 237 hvilka blad, då grenen nåfta år utfkjuter i Arå, fitta utom de verkliga firáets blad, om hvilka endaít år fråga och kunna lått förordfaka mifs- tag. Carex alba har på flirpes fleriles, platta, öfver 2 linea breda blad, men åter de egent- ligen til firáet hörande, altid tagellika. 1. Antalet ger vål ej ofta några goda : fkiljemårken, men förtjenar dock at anmárkas. Fol. paucisfima: i duo ad culmum proprie per- tinentia. F. pauta 1 3 ad 5. F. mumerofa fi ultra 5. 2. Situs beror enfamt af vaginernas làngd. F. confita, e vaginis zqualibus orta; fubconfita e vaginis fubzequalibus; fubdisfita e vaginis fubinzqualibus; dirfita e vaginis inzequalibus ; valde disfita e vaginis multum inzqualibus. 3. Direction lemnar knapt några goda fkillnader. F. ereda funt vel ftrida, vel laxa. F. flaccida, proprio pondere in arcum flexa. F. patentia, C. ericetorum, F. divergentia. C. firma. F. ad/cendentia C. diftans. | F. recurvata, C. rigida. FW. heteromalla. C. junci- folia, curvula, heteromalla. FK. rigida, indeterminatz dire&ionis funt. 4. Bafi funt vel bilateralia, e duobus late- ribus vagin: orta, in plerisque, vel unilateralia fi ex uno tantum latere. E, ampleientia íi nulla vagina inferuntur. C. digitata. Q 5 5. Bred- 238 1902, julii, Aug. Sept. 5. Bredden ger ganfka goda kännetecken och bör aldeles icke uteflutas, ur hvarken diffe- rentier eller befkrifningar. Den år enligt min årfarenhet, af flörfta nytta vid de máft når- grånfande arters fkiljande, och ganfka få va- riationer underkaílad. Endaft då váxten ge- nom ovanliga omflàndigheter blir bragt til mifsfofler, kan detta, få vàl fom mycket an- nat, afvika från defs beflàmda befkaffenhet, Jag har dárfóre aldrig dragit i betánkande at med Cirkeln på det nogafte afmáta dem. Fol.fztacea, fubteretia crasfitie tantum fetze porcinze. C. pfyllophora, alba. F. filiformia : fubteretia folida crasfitie fili. C. dioica, capitata &c. Obf. Neutiquam confundi debent cum folis convolutis, qualia habet C. fili- formis, qux haud folida funt, fed explanabilia. W. plana, latitudine pluries crasfiem fuperante prodita. Obf. Oppofita hujus funt F. fetacea & filiformia; posfunt ta- men convoluta esfe. In differentiis fpecificis femper fubintelligitur, ubi folia nec fetacea, nec filiformia funt. FE. anguflisfima , dimidia pars line; lata. C. lepta- lea, montana, EF. angufla:linea una lata. F. fubangu[fia:linea una cum dimidia lata. F. latiufcula; linez duo lata. E. lata; line& tres lata. F. lati;- 1802, sj ulià, Zug. Sept. 250 FK. latisfima, linee quattuor & ultra. C. latifolia, Obf. in folis attenuatis latitudinem metimur ad bafin. Anm. Angående bruket af prefixen fub, bör hår, få vål fom på flere ftållen, ihogkommas, at, då termen år diminutiv, få minfkar fub defs bemårkelte och i det famma ókes partiets egen- fkap, hvars ringhet termen tilkånnager. 6. Figuren bör ej eller bortglómmas. F. linearia: que equalem fervant latitudinem per 3 longitudinis fue. C. indica, brunnea. F. attenuata l. enfiformia: fi usque a bafi, una ferieanguflantur in apicem. C. maritima. F. verfus apicem anguflata: íi apicem verfus fu- bito, nec unaferie, anguftantur. C. firma. F. acumime fubulato: in plerisque. E. acumine fetaceo: C. botryftachya. F. explanata, dum fuperficiem planam habent: nec duplicata, convoluta feu fubcote voluta funt, F. duplicata, dum latera ita approximantur ut angulum acutum inter fe formant, vel faltem cymbi latera reprefentant: C. Heleonaftes, microflachya. EF. convoluta. C. filiformis, rotundata. Obf. neutiquam filiformia dici debent E. /ubconvoluta, fi margines, una cum extima parte laterum, ita inflectuntur, ut femi- canalem format folium. C. acuta, incurva, juncifolia. F, marginibus patulis; nec inflexis nec reflexis. E. mar, 540 1802, Julii, Aug. Sept. E. marginibus incurvir, ficcitate introrfum fefe paullum fle&entibus. C. chordorrhiza, arenaria, norvegica, flellulata, muricata, divulfa, cinerea, paniculata, paradoxa, remota, gibba, flavefcens, fulva, diflans, extenfa, li- vida, limofa, ampullacea, raphiofla- chya, capillaris, depauperata, alba, falina, aquatilis, nardifolia. F. marginibus recurvis, ficcitate extrorfum fefe paullo curvantibus. C. petraa, cyperoides, leporina, lago- poides, tenuiflora, loliacea, elongata, curta, axillaris, vulpina, intermedia, flava, drymeja, cylindracea , clavata, triticea, fpeiroftachya, indica, pumila, . hirta, folliculata, lurida, agaflachys, pallefcens, praecox, chineníis, nigri- cans, laxa, digitata, pedata, tomen- tofa, ericetorum , montana, pilulifera, atrata , alpina, Buxbaumii, globularis, flacca, japonica, leonuroides, pfeu- docyperus, riparia, téphroftachya, rariflora, irrigua, veficaria, gracilis, acuta, firida, cefpitofa, faxatilis. .. Anm. Desfe bàágge fifla fkiljemárken, fom ej a£ någon áro nàmnde, har jag af àrfaren- heten funnit vara af förre betydenhet, ån jag fjelf i början kunde förmoda. De diflingve- ra et förvånande, lått och fåkert fått, många ; | ganíka 1802, Juli, Aug. Sept. 241 .ganfka nàrflàgtade arter, fom utan defs iakt- tagande, làtt kunna fófblandas. ^ Carex fla- va och Oederi (flavefcens mihi) tror jag hàr- igenom lått kunna fkiljas. Åfvenfå de fpecies, fom komma C. limofa få nåra, och flera af multifpicez diftigmatice m, fl., fom til en del fynes af mina differentier. Jag anfåg det fjelf i början för litet betydande och nog tilfålligt, emedan jag ej kunde finna något i byggna- den, fom förorfakade det, famt i förmodan at tilfålliga torkningsfåttet , kunde hafva någon del dåruti; men då jag fedan funnit det al- drig variera, bland talrika, på olika flållen och årstider, famlade fpecimina, få flutar jag dåraf, at något åndock måtte finnas i ftrukturen, fom är orfaken hårtil och hvaraf beftåndigheten beror. Jag tager därföre ej i betånkande, at anfe dem för få gàllande, fom: årfarenheten tyckes billiga. Hårvid máíle dock ihogkom- mas, at ej uppmårkfamheten våndes på de yttre och gamla bladen, fom ofta fåga intet, utan i fynnerhet på de inre, fom åro yngft och framför alt på bra&ernas blad: Mot ne- dre åndan af bladet eller bafis, mårkes det låt- taft, dåremot vid fpitfen fynes det dels fållan, dels få kanterna dår nåftan på alla, ftórre eller mindre fallenhet åt böja fig utåt. På de blad fom åro af mera mjuk och fucceus famman- fåttning, Har man at vånta inbójda och flåtare kanter, på dem åter, fom åro torra, hårda och Íkarpa, lamt mycket fkårande, tilbakars böjda. F. cana- 245 2902, Juli, Aug. Sept. F. eanaliculata, fi folium fubteres & fubfilifor- me, fupra fulco profundo exara- tuf. C. dioica, capitata. F. carinata, dum nervus medius deprimitur & elevationem acutam efficit, in folii pagina inferiore. 7. Längden tyckes vàl ej vara af den be- fiándighet fom bredden, men år dock bland de mera gállande fkilBemàrken. I fynnerhet år proportion i lángden, mellan de inre och yt- tre bladen, af mycken betydenhet vid fkiljan- det af flere nåra förenade arter, t. ex. Carex Heleonaftes och glareofa, curvula och hetero- malla, juncifolia och incurva, flava och fla- vefcens m. fl. Hárvid har jag, dà bladens lángd ej kan få abfolute fom deras bredd, be- íflàmmas, funnit tjenligaft utmárka den jàm- förelfe vis, med fruktbàrande (ej blommande) Stráets, fáfom minfla fórándringar underkaftadt, F. longisfima, fi ad dimidiam partem longitudi- nis culmi fruc&iferi & ultra, culmum fuperant. F. perlonga, dum longitudinem culmi fruü&iferi vel adtingunt, vel eo paullo lon- giora funt. C. bis ced microfperma, indica. F. longa, fi & longitudinis culmi zquant. F. longiufcula 2 culmi longitudinis cami ese C. flavefcens. F. fubbrevia 2 longitudinis culmi sequantia, C. glomerata. EF. bre« 1902 , ejulii, Aug. Sept. 245 Fol. brevia, 1 longitudinis culmi. I. perbrevia, X vel $ culmi longitudine. F. brevisfima culmi, fextam partem vix adtingentia. F. altitudine qualia, dum omnia apicibus ean- dem altitudinem asfequuntur. F. altitudine. fubtequalia, fi interiora exterioribus gradatim y75 longitudinis proprii, apicibus altiora funt, F. aítitudine fubingqualia, dum 1. F. altitudine ingyqualia, fi + altiora. F. altitudine multo ingqualia, fi * altiora. Anm. Jag har ànnu ej fett någon Carex fom tvártom, ågt de inre bladen gradvis kor- tare ån de yttre. Det innerfla åter, år hos en del làángre, en del kortare, hvaraf fórtráffliga fkillemárken kunna tagas. Folium intimum maxime brevius, fi 2 & ultra cze- teris brevius. C. juncifolia. F. intimum multo brevius, fi ceteris dimidio brevius. C. glareofa. . infimum brevius & brevius eft. intimum | fubbrevius, fi 4; brevius ceteris. intimum quale. C. Heleonaftes. intimum fublongius, fi ,*. longitudinis folio- rum czteris longius. . intimum longius, fi 2. C. curvula, incurva. intimum multo longius, dum z longius, uti C. flavefcens. NN Kanternas ófriga befkaffenhet och fidor-, nas betdckning aro cj af flor betydenhet. yo em 244 1902, julii, Zug. Sept. fer man bladen variera från håriga til flåta o. f. v. fáfom på C. hirta, 'pallefcens m. fl. F. marginibus fubobtufis. F. marginibus integerrimis. F. marginibus ferrulatis. F. nervofa. F. firiata. F. fuleata, dum nervi laterales tam deprimun- tur, ut elevationem efficiant in pagi- na inferiore. F. reticulata, dum inter fulcos, alise firiz trans- verfe adfunt. C. riparia. F. lavia. Oppofita funt trium przcedentium. F. ciliata. C. pilofa. F. pilofa. C. hirta. F. pubefcentia. C. caítanea, pallefcens interdum. F. glabra. Oppofita trium. przcedentium. STRÁET hos Starrarterna, få vàl fom hos de flåfta Calamariz,ífvarar aldeles ej mot den del, fom hos Gráfen får famma namn och hos vàxter- na i allmánhet kallas truncus. Snarare borde den aníes fom en pedunculus communis, fub- radicalis, och Starrarterna i följe dàraf för plante fubacaules; ty den delen fom ger fåfte át de vid roten famfittande bladen, och fom altid år ganfka kort, endaft några lineer, gör tjenft för hvad man kallar Caulis hos våxter- na och Culmus hos Gråfen. "Annars liknar Starrarternas Strå aldramáít det, fom hos Enfatze kallas caulis. Lederna àro ock af ganfka olik faiumaníàttning mot Gráfens. ! Chiaratie- 1602, uiii . "fug. Sept. a5 Charaflererna af Strået áro máft fákra, dà de angi defs figur; = De àro tämligen goda, "dock ej at alt för mycket lita på. Kanternas Íkarphet aftager oftaft med åldern. Längden af Striet anteknas ganfka noga, emedan få vàl bladens fom bracternas långd och fitus, dårefter beflàmmes. Min tanka år ej, at Stråets långd altid hos et och famma fpecies fkall vara denfamma, tvårtom kánner jag mycket vàl, huru många förånderligheter detta år underkaftadt. — Jag har dock genom arfarenbeten funnit, huru nyttigt det år, at fö- ka ett medium af allmånt förekommande fór- anderligheter, hvarmed alla delars làngd kan jàmnfóras — Hárvid göres intet affeende på hvarken dvårgar eller jåttar, hvaraf få finnas, och fom bågge åro mifsfofter. Jag kánner in- tet láttare fått ån detta, at utmárka delarnas proportion til hvarandra. Stráets lángd mátes från fpetfen af Ofverfia axet, til bladfkidornas vidfáftning. . Culm. Pedalis, a flexura cubiti ad bafin pollicis, | vel unci$ 12 parif. C. Dodrantalis, uncize 9. Spithamalig unciee T, C. Palinarir, uncix 3. > Figura. C. compresfus. C. digitata, pedata. C. teres, lateribus omnibus minime planis & än- gulis majoribus def!itutus, C. capenfis. C. obtufangulur, lateribus tribus planis, cum ari- gulis: interjacentibus rotundatis. K. V. A4. Handl, II. Qu. R C. ate 246 - 1802, o] ulii, Aug. Sept. C.- acutangulus, lateribus tribus exacte planis, recta linca ad Óonjun&ionem eductis, & ita - angulos, rectis puis ID1DOIts , pira mantibus. C. acutisfangulus, eft trigonus, lateribus excavatis, angulis acutisfimis, C. vulpina. n^ "disedtataulu:, eft trigonus, lateribus convexiu« fculis, angulos fere rectos in concurfu formantibus. C. augulatur, angulis pluribus acutis, longitudi- nalibus fubdiftantibus eminentibus in» A fignis. C. leporina, lagopoides. C. obiufe fulcatus, fulcis obtufe excavatis, emis nentiis interjacentibus obtufis. C. gla« reofa, repens. . €. acute fulcatus, fulcis acute excavatis, C. nor. vegica. C. firiatus, friis teras excavatis infcriptus. C Iovis, omnibus: angulis & fulcis orbatus, C. levisfimus , omnibus ftriis deflitutus, C. integerrimus, C. ferrulatus, C. folidus in plerisque. — . C. fifulofu. C. Bellardi, dioica, leporina, lago- poides, tribuloides, norvegica, capen- fis, lobata, remota, pilulifera, E vio- lentiori presfione fub exficcatione, com- primuntur, quod vix fieri poteft cum folidis. Directio. C. ereius eft vel firi&us, vel laxur, ex. gr. C. ftrigofa; vel rigidus, | €. incur« 1902, Julii, Aug. Sept. 227 C. inturvatur, in. arcum, verfus apicem, vi quafi reflexus, C. juncifolia, incurva, curvula. C. curvatur, arcum zequalem ultra femicircularem format. C. arcuata, C. adfcendens, C. clandeflina. C. flaccidus, proprio pondere in arcum flexus. C. drymeja, laxa, intermedia. C. debilis; terra fere innitens. C. pilulifera, fcabrella. Veftitu. C. longe veflitus, vaginis foliorum perlongis (3) tectus, C. veflitus, vaginis longis (2). C. fubveflitus, vaginis longiufculis (€) obvolutus, C. nudiufculus,fi vaginze fubbreves (3) fumt. C. fubnudus, vaginis brevibus (3) fulcratus. C. nudus, vaginis perbrevibus (3). C. foliofus, fi uno alterove gaudet folio culmeo, Obf. fepe tamen bra&ez fpuric funt hzc folia. C. aphyllus. OQ Ee FÓRTEKNING på de Rön, fom áro införde i ditíü Qvartals Handlingar; . Om Peudlars Svfngningstider ; af ga | A. L&JoNMARK., - 2. Copicerus, ett nytt flágté bland AMitam från Weflindien; af O. SWARTZ: = - 3. Minerographifke pales o Öfver o: af W. HISINGER; - 4 E Befkrifuing på ett mytt fått att Mögnetiföra Stålflånger, liani HT MEE f C. v SJósTéN; - 5, Inledning till Criagrom; af T dim WAHLENBERG. ^ 191, 225. 1802, OG. Nov. Dec. 301 gifva mig fkålig anledning at hoppas uti Cha- momillen finna et önfkadt medel emot Atro- phie och andra kråmpor, hvilka hårflyta af en förfvagad bildningsfórmága. | 1 Heétifka kråmpor lår det likvål nåppeligen vara tjen- ligt, i anfeende til den inflammatorifka difpo- fition fom deraf fà márkeligen ökas. Inledning til Caricographien af GEORG WAHLENBERG., .2:dra. Afdelningen. *) BRACTEXZX e A egenteligen modificationer af bladen. Hos náflan alla Carices multifpicate nàrma de fig ganfka mycket, i anfeende till ftru- é&uren, åt verkliga blad, men hos fpiculatze likna de mera íquama calycinz. Jag anfer det derfóre nyttigt at kalla de förra ratem de fenare Brafieolg, ifynnerhet fom de tjena til flód åt ax af få olik befkaffenhet. Gráfen aga intet motífvarande. De likna máftípatho hos Enfate. Chara&ererua af dem àro ganfka fortráff- liga och förutan dem, fom tagas af fructifica- tions-delarna, de fåkrafte och nyttigafte af alla, X3 I fyn- +) Se pag. 225 tredje qvartalet är 1802. 302 1802, OG. Nov. Dec. I fynnerhet utgöra de bland multifpicate en hufvuddel af alla differentierna. — Det år bland annat med deílas uptàckande fom Herr GoopENOUGu gjort fig fà hógft fórtjent af Strarrarternas hifloria. Deffa chara&erer ága framför fru&ifications delarna, den förmånen, att de falla lått i ögat och åro lika mårk- liga i alla áldrar. De åro af tre hufvud arter, nemligen: Bratitee wvaginantes åro af alla de com- plettafte och tillhöra åfven de förfia och full- komligafle Starrarterna. De omge flráet med en complett och hel fkida, fom upkommer af en intumefcentia culmi och ej af nágon egent- e» få kallad led, famt år fullkomligt con- tinuell af flråets fubfiantia. Inom denfamma i botten, fitta continuation af flrået famt axets pedunke! likfom på nytt fåftade, den förra anterius den fenare poflerius ( mot dorfum vel carina bra&ez ), och det med en faftfull anda likfom en bulbillus, fà att de knappaft tyckas continuella af nedre ftråets fibrer. Detta .gór ock, at de fedan fkidan blifvit uppfkuren i fynnerhet då de áro torra, náflan af fig flelfva lofsna från fitt fáfle. — Detta fyns båft på multifpicate compofite. De nederíla bra&ez àro de fullkomligafte och om dem år egentligen frågan, | De ófre nàrma fig i alla affeenden till bra&ez amplectentes. Bra&ieg 1802, Oct. Nov. Dec. | 303 Braftex fub-amplebtentes (Br. vaginis nullis Gooden.) omgifva med bafis flráet på tvànne, eller ock alla fidor (dà de proprie heta am- plectentes och komma nårmare Br. vaginantes) men aldrig med nágon fkida, upkomma meren- dels från en fullkomligare led och àro ej få fullkomligt continuella med ftråets fibrer fom de förra. Dàremot år fjelfva flráet vid deras infertion föga interrumperat, utan defs fibrer fortfara nåftan ofórándrade. ^ Axets pedunkel tyckes lika vål fåfom hos de förra vara fåft i bractezs axill, likfom med en liten lök eller fuccofitet, och ej vara afdeld från ftråets maffa eller egentligen uppkomma af defs fibrer fom. hos följande. Deffa bra&e&e utgöra en ófver- gång från föregående fpecies til följande, ehuru altid tydligen fkild från bågge. Bratteolae tilhöra Carices fpiculate, åro en- daft fåftade på tvànne fidor af flráet, likna merendels mycket fquamz calycine, åro hinn- aktiga, famt oftaft ej continuella med ftråets fibrer, utan likfom infererade på en dentatio culmi, från hvilken de med liten våldfamhet loffas. De tyckas vara föga cflentiella både för ftrået och fpicule pedicell, hvilka bågge ofvanför defs infertion continuera omedelbart, och den fenare år aldeles uppkommen genom delning af den förra, famt åger ingen vaginula propria omkring fig vid bafis. Anm. De máíla termer àro gemenfamma för alla deffa fpecies bra&earum. X 4 Ana 304 rgo2, Oc. Nov. Dec. Antalet år lika med axens, det öfverfta oberåknadt. Situs år af flóríla vigt att kunna få be- flàmt fom mójeligt år determinera. Emedan axen àro dels fubfeffiles, dels ganfka långt pedunculatz, få anfer jag det omöjligt att på annat fått kunna beflàmma deras fitus till hvar- andra ån genom" pedunklernas vidfáftning, el- ler fom år detfamma, bracternas. Detta åter tror jag fåkraft fke, då afftåndet mellan neder- fia bractez vidfåftning (àfven fkidans om den áger nágon fádan) och den dáàrpà följande, jàmntóras med hela íiráets làngd, fedan denne fenare, på fått jag anfört, blifvit afmátt, Om Ípice foeminez fitta nåra tillfammans långt ned på fljelken, fà att flórre afflánd blir mel- lan fpica maícula och ófverfla foeminea, ån mellan ófverfia foeminea och dàrpá följande, få måfte afflàndet mellan hann-axet och óf- verfta hon-axet famt bágge nedre hon-axen, hvar för fig fárfkildt beflàmmas. Men fom detta år ovanligt, fà fórflás altid under, dà ej nágot fádant nàmnes, at afflándet mellan axen aftager (detta beflàmmes, fom fagdt år, med bracternas vidfáfining), i mån fom de åro i nummern närmare till det ófverfla och det i en jàmnt aftagande feries, ju flórre defs mindre - axens antal år. Således dá man har affítándet mellan de nederíla befláàmt och axens antal . gifvet, (à år det lått att dáraf finna hvilket axs afftànd från annat fom hålft behagas. Detta be- 1802, Oc. h Dec. 305 beflàmningsfátt har dock fórófrigt fina olágen- heter, t. ex. att dà fåledes afflåndet mellan . bracteze. hos en Carex, bracteis vaginantibus, jàmnfóres med en bracteis amplectentibus, få fynes det, ehuru lika, på den förra mindre ån på den fenare, hvilket kommer dåraf, att vagine- ej falla få làtt i ögat och att deras olika làngd' merendels vid förfta påfeendet cj beråknas. Ett annat inkaft kunde vara att det år för mycket relativt, men detta utgör defs verkliga fördel. Br, remotifime, dum fpatium inter infertiones infimarum bractearum, *tefpondet 3 longi- tudinis culmi. | C. diftans, grifea, xanthophyfa, livida. Br. remote, fi à wquat. | C. riparia, hirta, pumila, drymeja, hetero- fperma, raphioílachya, clandeflina, laxa, depauperata, triflora, cylindracea, latifolia, botryflachya , fcabrella, Forfteri, firma, pilofa. Br. fubremote, fi 5 vel 3. | C. Micheli, chinenfis, leptoflachya, panicea, gracilis, indica, fpartea, brunnea, brachy- flachys. Br. remotiufcule, fi X vel * fit earum diflantia. rd 8 C. aiba, fpeiroflachya, triticea, agaflachys, acuta, polyfiachya, cladoftachya, cruciata, aquátilis, filiformis, remotiufcula. X'$ Br. 506 1802, OG. Nov. Dec. Br. diflantes, i 5 ad r5. C. Japonica, fulva, caflanea, Buxbaumii, tephroflachya, leonuroides, globularis, ro- tundata, lurida, maritima, nardifolia, faxa- tilis, remota, ramofa, nigricans, veficaria, ampullacea. . fubdiflances, fi y; ad y. C. praecox, flavefcens, capillaris, digitata, pallefcens, limofa, prafina, flacca, atrata, magellanica, firicta, cufpidata, fufca, cz- Ípitofa, radiata, flraminea, gibba, axillaris, loliacea, divulfa, paniculata, paradoxa. Br. fubapproximatte , fi z5 vel 3 lines: circiter & paullo ultra. C. flava, folliculata, rariflora, irrigua, to- mentofa, varia, pfevdocyperus, canefcens, norvegica, flellulata, elongata, rivularis, repens. Br. approximate, fi 45; vel 2 lineze circiter. C. pilulifera, Meu arcuata, capenfis, bri- zoides, arenaria, muricata, cinerea, leporina. - Br. confert, fi 27 vel Y lines. C. pedata, triflachya, fupina, ericetorum, montana, Heleonaftes, glareofa, tenuiflo- ra, lagopoides, mucronata, mieroftachya, Schreoeri, intermedia, lobata, divifa, tri« buloides, Br. aggregate, fi 3 linea, ( Chibi incurva, leptophylla, fce- tida, microfperma, vulpina, glomerata. Br. 1802, OG. Nov. Dec. 307 Br. confite (Capitulum involucratum Au&orum.) C. cyperoides, baldenfis. Anm. Man 'kan åfven fága fpice remo- tifime, remote, o. f. v. då bractez ej åro vaginantes och fpica aldeles feffiles, hvarvid kan mátas från det ena axets fåfte till. det andras utan affeende på déras form. Då detta åter eJ år hàndelfen, måfte man utmärka de- ras fitus med bra&ez, fom fagt àr. Figuren m. m. Br. fubample&enter (Br. vaginis nullis Gooden.) in duobus culmi lateribus inferuntur eum- que vix amplectunt nec ullo modo vagi- nant. Culmus acutangulus efl. Carices fpiculate fere omnes; Multifpicatze diftigmaticae & nonnulle triftigmaticz. Br. ampletientes (Br. vaginis fubnullis Gooden.) ad inlertionem omnia latera culmi am- bientes (neutiquam vero vaginantes, quod fit plerumque marginibus coloratis raris- fime phyllochrois.)) Culmus teres vel ob- tufangulus eft. C. ericetorum, ampullacea. Br. [quamaceg (fpice nude f. ebracteate. Au- corum): fubamplectentes fquamis calyci- nis zequantes, — C. fpiculatze plurima, rariffime multifpiceze. Br. fquamaceg phyllochrog totae fubflantia & co- lore foliorum. Anm. 308 1802, Oc. Nov. Dec. Anm. För öfrigt kallas alla de delar, fom åga denna befkaffenhet hvar för fig phyllochrogz, til ex. dorfum posHogurgum s latere phyllo- chroa o. f. v. Br. fqguamacem colorütm , fubflantia opaca cras- fiufcula colorate, i. e. alio. colore quam foliorum imbuta. Br. fquamaceg dilute, fubflantia pellucida dilu- tius colorata aridz., Br. [quamaceg hyaline ecoloratze. Nervus dorfalis linea tenuis medie fquame, brevis, fi ad dimidiam longitudinis excurrit, longus, fi apicem P Dorfum fquame, medietas ejus 3 ; latitudinis « come prehendens. Latera [guam eft pars inter nervum dorfalem & margines. Margines [quama. Br. fquamacem muticm, vid fqu. calycinas. Br. fquamacer mucronate, lbid. Br. [guamacem cufpidate (ariftatae Auct.! fi apice fetaceo. terminantur ipfa, fquama paullo longiore. C. norvegica. Br. [quamacem fetigere, fi feta terminantur ipfis pluries longiore. C. radiata, loliacea, divulfa. | Anm. , 1802, Oc. Nov. Dec. 309 Anm. Deffa fkiljagtigheter åro mårkvår- diga 1 det afíeendct, att ehuru de fpecies fom - àga t. ex. Br. fetigerze ofta variera utan dem, få finnas de hos andra aldrig, ehuru de ock må föråndras. Således år egenfkapen att flun- dom kunna få dem cufpidate fetigere o. f. v. det fom förtjenar upmårkfamhet. Långden af bra&e& ger ganfka tillförlitli- ga characterer. | Den måfte brukas med ur- fkillning, ty bland annat finner man att de fpecies fom naturligen hafva Bra&ex fquama- ceXx, flundom få dem foliolatze o. f. v. hvilket jag anfer fom en monfirofitet fórtjenande in- gen uppmárkfamhet. Vid defs beflámmande obferveras altid de nederfia. De ófre aftaga i làngden. Br. fubvaginantes fi tubum breviffimum vix ul- tra dimidiam lineam longum bafi formant. C. arcuata, extenfía. Br. breviffune vaginanter, fi 33 culmi vel una alterave linea culmum obvolvunt. C. filiformis, rotundata, folliculata, flava, flavefcens. Br. breviter vaginantes, fi z43 culmi vefliunt. C. fulva, caflanea, lurida, fecalina. Br. longiufcule vaginantes fi y'; culmi tegunt. C. fpeiroflachya, hirta, chinenfis, drymeja, xanthophy fa. Br. longe vaginantez, dum £$ culmi vaginant. C. diflans, agaflachys, raphioftachys, grifea. Br. B10 1802, OG. Nov. Dec. Br. longiffime vaginantes, fi 3 culmi vefliunt. C. latifolia. Br. vaginanter, aphylle dum nullo foliolo ter- minantur, fed tote fcariofz funt. C. digitata, pedata, alba. Br. fubaphylle, fi apice brevi phyllochroo feta latiore, przeditze funt. | C. latifolia, nigricans. Pr. fubfoliolate dum foliolo brevi $ longitu- dinis culmi asquante terminantur. C. Chinenfis, Micheli, triftachya, pilofa, tomentofa, pracox; pilulifera, alpina, li- mofía, cafpitofa, curvula, arenaria. Br. foliolate dum foliolo $ longitudinis culmi : gaudent. ; C. fpeiroflachya, caftanea, capillaris, laxa; atrata, magellanica, irrigua, firicta, nardi- folia, faxatilis, baldenfis. Br. fubfoliatm fi folio brevi $ longitudinis culmi ornata. C. brachyfítachya, rotundata, glaucefcens; capenfis, axillaris, flacca, globularis, pal- lefcens. à: | Br. foliate, fi folium earum 2 longitudinis cul- inr"Eeft C. diflans, fulva, triticea, xanthophyfa, drymeja, depauperata, filiformis, brunnea; prafina, Japonica, Buxbaumii, tephrofltachya, livida, paleacea, maritima, cufpidata, fa- lina, remota, | Br. 1802, OG. IVov. D 311 Y Br. foliate longe, fi folio 3 longitudinis culmi confiant. C. flava, flavefcens, heterofperma, hirta, leptoflachya, pumila, indica, cruciata, bo- tryflachys; remotiufcula, gibba, pfevdo- Cyperus, veficaria, aquatilis, acuta. Br. foliata longifime. | C. curvata, fecalina, grifea, lurida, folli- culata, raphioftachya, cylindracea, agafta- chys; leonuroides, riparia, gracilis. Br. latiufcule, fubangufle &c. foliate: determinan- tur cadem menfura ac latitudo. foliorum. Br. culmum fuperantes, fi folia earum | apicibus culmum plures uncie fuperant. Br. altitudine culini, fi apicibus culmo. quant. C. fulva. Br. culmo humiliores, fi apicibus ultra unciam culmo inferiores. Anm. . Då bracternas fitus och lángd åro befilàmda, fà följer vàl dàraf deras hógd emot flráet; men det år dock ej altid få làtt att finna. Br. conflride vaginantes, C. diftans. Br. laxe vaginanter. | C. fpeiroftachya. Br. inflate vaginanter.. | C. chinenfis. Br. fubample&entes: foliolate exauriculate, dum ad infertionem juxta margines nullis membra- nulis f. auriculis in(lructze funt. | C. nardi- folia, flri&a, aquatilis. Br. fubample&lentes | auriculate, membranulis co- loratis ad infertionem prieditg, | C. faxa- tilis, cefpitola. Anm. 312 1802, OM. Nov. Dec. Anm. Deffa fifla ge hårigenom tillkånna fin affinitet med Br. fquamaceze, dà auriculxe kunna anfes fom låmningar efter fquama fedan ryggen dåraf utvuxit i blad. Detta bevifar ganfka mänga Carices, fom få de öfverfta bra- ces fedan de blifvit mycket korta, altid auri- culate. De åro dock viffa arter mera egna, t. ex, C. faxatilis kan variera med rått långa bladlika bractez, utan att mifla fina auriculz, dá dàremot C. aquatilis behófver att få dem gzanfka korta, innan några margines membra- nacce colorate fynas. Anmärkningar vid bra&ernas vidf/áflning, lángd m. m. Bracteze vaginantes fóràándras aldrig i an- feende till deras vidfaáftning. Bracez ample- étentes & fubamplectentes åter kunna vara af- vikelfer frán det vanliga och naturliga under- kaflade. | T. ex. om en Carex bracteis fub- amplecentibus trifligmatica får nederfla axet làngre ned på ftráet ån naturligt, få hånder flundom att defs bractea blir bafi breviffime vaginans; men denna vagina har tredje fidan my yckét hinnacktig och man urfkiljer làtt bla- dets kanter. Sá hánder flundom med C. pal- lefcens. Detta år en afvikelfe från naturens . beflåndiga gång, ábragt genom en hándelfe, fom > ej bör förvilla den granfkande Ortkárnaren. Naturen äger lika vàl fin fåkra lag hárutin- - nan, och det år, få hår fom allefládes, någon vifs beíftàmd form, fom år den naturliga. Före- målet i8o2, O&. Nov. Dec, 813 målet för vårt bemódande ätt finna denna, och då det lyckas blir det fedan litt att ut- reda fig vid fmå lufus, hvartil må hårda na- turen år mera fallen ån på ändra füllen. Det ar urfkiljandet af defla afvikelfer från det na- turliga fom utgör Vetenfkapens fladga, dá i annan håndelfe man kunde bli beuágeti att anfe allt för danadt af en flump. — Hvad OVARIAN foliatarum långd angår, få år väl ej min mening att den altid fkall finnas full« komligt lika hos alla individuer af faminä fpecies , men jag år ófvertygad att den viíst ej år få tillfållig fom den vid fórfla páfeendet fyness Dà en bra&ea emot naturliga làget fiter långt ned på ftrået, få blir den ock önaturligt lång: Detta máíle ej tagas fom fkål för deras förånderlighet; och om ån deniä egenfkap fkulle vara något fórànderlig, få fin- nes lika vàl ett vifst, fom år det rätta ock naturliga. Detta åter máfle beflàmmas genom noga Obfervationer på en flor d viduer, hvilket jag angående de Svenfka ärs terna fókt göra och vågar fáledes hoppas, att hvad jag i anledning dåraf fladgat, cj klandras efter ett och annat ofullkomligt famit utan ura Íkillning famladt fpeciinen. PEDUNCULI, Aro hos Carices multifpicatz altid fáfiade i axillen af bractez, uppkommande af tredje firáets. kant, dår den i fynnerhet hos vaäginatee K. V:A. Handl: IV. Qu. X Cpá 514 1802, OG. Nov. Dec. (på fått fom blifvit anfört under bractez) ej tyckes directe fammanhångande med firáets fibrer, utan genom fin faftfulla ånda likfom med en bulbillers inplanteras i. bladvecket. Den år vid fin baíis omgifven af en tunn membran, fom enfamt omkláder pedunkeln, faft ofvanfor defs fuccofitet, dold af bra&ea. enna membran fom jag kallar Vaginula fins endaft men altid hos Carices multifpicatze , famt fkiler dem rått vàl från fpiculatz. Den år hos Carices vaginatz full- komligt vaginans och ofta flere linier lång, få tunn och få tått intill pedunkeln fittande att den ej lått uptáckes men faknas dock aldrig. Hos Carices amplecte (i. e. bracteis amplecten- tibus dotata?) år den åter mycket kort, oftaft vid país en linea famt helt litet vaginerande, mera lik en fquama, merendels tjockare och fåftad litet högre upp på pedunkeln, att den àfven hos en del kan fynas utan att deftruera bra&ca. Den nårmar fig. faledes hos deffa fe- nare mera till naturen af en fquama calycina, men år dock altid vàl fkild från dem och utgör àfven hår ett fákert fkiljemárke från Carices fpiculatze (hvilka fiftnämnde aldrig åga något fådant). För öfrigt har jag ej funnit af den någon nytta vid Starr-arternas fkiljande. Longitudo pedunculi år mycket olika hos fårfkildta fpecies, men altid hos multifpicatze (hvilka åro de enda fom åga dem) mårklig. Det fins nåmligen af deffa fiflnümnda ingen fom 1902, OM. Nov. Dec. 315 fom år dem fullkomligt utan, hvarmed de ock fkiljas från fpiculatze. De àro fmárre, tunnare och mera rundade, då bafis rachitis hos fpiculate är tjock och altid hvafst tre- kantig. Chara&ererna. tages hufvudfakligen af deras långd, antingen för fig fjelf eller i jämnförelfe med vagine bractearum famt något af direction. De àro rått goda, endaft man blott har af- feende på dem fedan kapfílerna börjat mogna. Längden mera abfolute beftáàmd, utan af- feende huruvida den tückes af vagina eller ej. P. brevifimi (à. e Spice fubfeffiles) i peduncu- . . lus quo inferitur fpica dimidia linca cir- citer longus eft. C. arcuata, cefpitofa, nardifolia, firi&a. D. breves. (à. e. Spice fubpedunculatz) fi 25 lon- gitudinis culmi vel una jinea. C. flava, flavefcens, filiformis, rotundata aquatilis, acuta, P. fubbreves, fi 4; culmi vel 2 ad 3 liner longi. C. fulva, lurida, cufpidata, falina, gracilis, pralina, livida, riparia. D. longiufculi, fi 4; longitudinis culmi zequant. C. flacca, pallefcens, japonica, rariflora, ir. rigua, leonuroides, Ut UR pfevdo- cyperus, D. longi, fi 3 culmi INRE C. diftans, ftrigofa. drymeja, capillaris, de- pauperata, limoíà, maritima, paleaccea. P. longiffmi, à & culmi. da^ Y 2 Léngden 6 1902, Oct. Nov. Dec. Långden i proportion mot vaginze bra- étearum år tillförlitlig och fåker, blott man endaft iakttager den på fruktbårande (ej blom- mande fubje&er). Jag har vid defs benàm- nande mycket afvikit från Herr GOODENOUGH och följt Linnés method, då han t. ex. om en del Ericze fáger flamina exferta och ej Corolla flaminibus brevior o. f. v. P. indufi (vaginze 2:quantes GoODEN.) C. folliculata, lurida, Micheli, Redi brun- nea, leptoftachya. P. fubinclufi, dum 3 longitudinis eorum extra vaginam protruditur. | C. hirta, Xanthophyfa, agaftachys, chinenfis. P..fubexferti, fi $ nuda eft. C. pumila. P. exferti (vagina dimidiate GoopEN.) dum. dimidia pars exferta eft. C. depauperata, grifea, triflora, pilofa, nigri- cans, laxa, digitata, cruciata, cladoflachya. P. longe exferti (vaginze abbreviatie Goop&w.)| PUPA 3 & ultra exferta eft. | C. drymeja, caftanea, brachyftachya, For-| fleri. capillaris, botryftachya. Direttion år diagnoflüice at lita på, få vida den beror af pedunkelns figur, P. reti. C. depauperata &c. P. penduli, tam tenuiffimi ut fpicam haud fur- fum attollere valent. C. drymeja, limofa. D. re- 1802, Oc. Nov. Dec. 317 P. recurvati, compreffi funt & propria vi re- curvantur fine refpectu ponderis fpica. C. capillaris, irrigua. P. retrocurvi, horfüum vorfum curvati & inter- dum orbiculum formantes, fpicas vario modo directas gerentes. C. caftanea, nigricans, rariflora., P. reclinati, primum recurvati apice. demum adícendentes fpicasqve furfum attollentes. C. paleacea. SPICE, Egenteligen få kallade, kánnas från fpiculze dàármed, at de åro födda af braces, fom merándels àro vaginantes, fállan fubamplecten- tes náflan altid mer eller mindre foliatz, ganfka fallan fquamaces, aldrig fullkomligt feffiles, utan fáflade med en mårklig (oftaft rått lång) pedunkel i axillen af bra&ea, och det medelít en fuccofitet, fom gör at den fnart lofsnar, famt omgifven vid bafis med en membranula vaginans (på fått fom jag dels vid bra&ee dels vid pedunculi befkrifvit). Sjelfva axen åro flere på hvart flrå, hvaraf de nedre àro meråndels enfamt foeeminee och de fom fluta flrået mafcule, ganfka fållan alla beflåndigt androgyn&e , meråndels enkla och nåflan be- tagna förmågan at grena fig, fållan altid gre- niga. De ha fquamz calycine fom àro mer eller mindre adnate, fállan amplectentes, och flores merendels trifligmatici, fallan difügmatici. Y s De 819 1802, OC. Nov. Dee. De tillhöra enfamt Carices multifpicatze, hvar-. af de förra med dem fkola fkiljas från fpiculataze. Dárüll àro vàl de uppgifna fkiljemàárken nog Ípridda och de máfla af dem många undan- tag underkaflade, men dá man tilika iakt- .tager hvad jag anfört om bra&ez och pedunculi íamt hvad jag kommer at nàmna om fpiculz, få hoppas jag at, med liten upmárkfamhet på fjelfva vàxterna, fkiljandet mellan Carices mul- Gfpicatze och [ípiculate, d. å. mellan Carices fom ága Spice och fpicule, fkall blifva tám- ligen lätt, Sexa funt Sp. feminee, proprie dum multis aliis. quàm fcemineis floribus gaudent. Anm. Sådana finnas náflan aldrig på en Starr- art, med mindre dår åfven finnas fpicee mafculz. Sp. feminee apice mafcula dum tota fpica femi- | mca eít, preter extimam apicem non- nuls floribus mafculis przditam. C. triticea & plurimz ali? fpicis maculis pluribus przditz precipue diftigmaticz. Anm. Deffa fkiljas altid från androgynz. och pfeudandrogynae dårmed, att de öfverfla axen åga enfamt flores mafculi. Deffa flores mafculi i fpetfen af hon-axen finnas hos en del på alla hon-axen och år dà ganfka márk- várdigt (i. e. C. triticea), men hos de máfíla obferveras de endaft pà de ófverfla, det àr, på dem fom fitta hann-axet nàrmaít, och det. ftundom 1802, OG. Nov. Dec. 319 fiundom i få flor mángd, att de intaga hela ófra hálften af hon-axen och dárutófver, men bevifa dock ingen öfvergång af hon-ax till bann-ax, ty hann-axen ága aldrig honblommor vid bafis. Så fnart fom et förmodat hann- ax åger honblommor vid bafis, få år det in- tet hann-ax utan et hon-ax af det nu i frága varande flaget, hvilket man med uppmárkfam- het på naturen otvifvelaktigt finner. Denna anmårkning år af mycken nytta vid befiàm- . mande af hann-axens antal. — För öfrigt år den charaé&ter, om hvilken nu egenteligen år fråga af vigt af ordfak, att det år i fynner- het viffa arter eget att kunna fà flores ma. fculi i fpitfen af fpicze feminez, dà åter andra aldrig àga fádana, utan alla hon-axen flutas med fullkomliga flores feminei. Sp. faninee bafi mafrula dum preter fpicam mafculam adíunt in eadem planta fpicze foeminez ad bafin nonnullis floribus ma- Ículis dotata." C. Exfílenfa, Forfleri. Anm. Detta år en omflàndighet af ftórfia betydenhet, fom ganfka íàllan förekommer, och tycks ge tillkånna någon benågenhet att öfvergå till pfevdandrogyna. Benåmningen af deffa bågge fifla torde kan hånda fe något underlig ut, men jag tror dock att den år enlig med naturen. Y 4 Sp. 320 7802, Oct. Nov. Dec. Sn. gfezandrogyna dum terminalis eique proxi« mz fpice fuperne fceminez inferne ma- Ícule funt (neutiquam vice verfa) nec ulla earum mafcula. i atrata, magellanica, alpina, Buxbaumit, fuliginofa, | Amn. De kunna variera med ófveríla axet enfamt af hannblommor befiáende, fom jag nog ofta fett på C. alpina och Buxbaumii, men detta förringar ej chara&erens várde, Sjelfva förmågan att bli pfevdandrogyns på fått jag anfört (få mycket mera då de nåftan altid finnas fidana) år något få eget och få hufvudfakligt, att naturen aldrig hos de öfriga ehuru få fóránderlig, icke en gång bland mifs- fofter frambringar något dylikt. Spice pfevd- androgynz ága aldeles ej någon affinitet med fpicule, utan tvårs om åro deffa Carices långt mera från fpiculate fkilde ån multifpicatz difigmatice. Deras förening med de öfriga C. multifpieate trifügmaticz år aldeles otvif- velaktig. | Sp. mafcula äro altid terminales och åga aldrig några honblommor vid bafis, ep. adr cin? dum omnes fpica earumque ra- mificationes femper floribus & mafculis & femineis &quali proportione compofita funt quarum mafculi fuperiores, nec ullis fpicis fexu diflin&is gaudet planta. Carices multifpieate compofitae hafva en» famt men enfamt fádana. | Anm. 1802, O&. Nov. Dec. 321, 4m. De àro dock ej af famma natur fom fpiculze, utan mera linearifka, altid i fpit- fen maícule och det antingen till hela fpitfen, eller till hálften, eller till ftórre delen af axets grenar, då fpicule blott åga några fà blom- mor i toppen, SPICE feminea, Afhandlas hårefter egentligen, ehuru många af deras termer paffa för alla flags ax. Antalet af hon-axen ger ganfka fållan nå- gra Characdterer. Nåftan hos alla år det få lika, att ingen hjelp dåraf vid ftarr-arternas fkiljande år att vånta, och åfven då det fom mål differerar år det få variabelt att föga dàr- af kan inhåmtas. De åro merendels 2 ibland 3; och detta fórtjenar anmárkas då for brift år på fkiljemårken, emedan det ena fpecies ofta- re åger tvånne et annat oftare trenne. Då de åter blifva 4 till 5, år det af mera betydenhet. Situs àr af flor vigt och determineras hos de måfta medel(t bra&ez på fått fom dàr blif- vit anfört och. på fkàl fom jag dår uppgivit. Dire&ion beror merendels af pedunkelns be- fkaffenhet, ibland ock af Rachis, och fom ord- faken till den famma igenfinnes i defla delars flru&ur, fà år den af betydenhet. Hår menas endaft fruktbárande ax och ej blommande. Sp. ere&te funt. vel frige uti C. raphioflachys & heterofperma, vel laxe ut C. leptofiachya. 35: | Sp. 525 1802, Oc. Nov. Dec. Sp. ceruug, fi fponte paullo curvati funt, ut apice vix horizontem ípcectant. C. atrata (fubcernuz), page länge Sy. nutantes, fponte in arcum flexa ut apice terram fpectant. C. drymeja, leonuroides, pallefcens, irrigua. Sp. pendulg... C. laxa, limofa. Situs florum ger förtråffiga fkiljemárken och faller ganfka làtt i ógat. Dáàraf beror måft axets tjockhet. Sp. fparfiflore, fi flores una linea a fe invicem in rachide inferuntur. C. leptoflachya, heterofperma, drymeja, 'pilofa, alba. Sp. fubfparfiffore, fi dimidia linea a fe invicem . remoti funt. C. pfyllofora, levcoglochin, livida, rari- flora, leptalea, Davalliana. Sp. fubdenfiflore, íi $ linea & paullo ultra ap- proximati. C. raphioftachya, laxa, limofa, microglo- chin, dioica. Sp. denfiflorm. | C.- agaftachys, pyrenaica, capi- tata, irrigua. Blommornas antal år àfven af ftor betydenhet. Sp. triflore. C. triflora, depauperata, levco- glochin, petra, clandefüna. - Sp. pauciflore, 5 circiter floribus conflantes. C. pfyllophora, leptalea, xanthophyfa, grifea, alba pedata, varia, livida. Sp. 1802, Ocl. Nov. Dec. 323 Sp. fubpauciflore, fi 8 circiter floribus onufte funt. C. capillaris, digitata, montana, rariflora, Sy. fubmultiflore , fi 12 circiter. C, microglochin. Sp. multiflora, 11 16 & ultra. C. pyrenaica &c, Längden af hon-axen àro med någon fór- fiktighet anvànd af tàmmcelig vigt; ty den kan ofta hos en del, fom ha dem rått långa, hån- delfevis förkortas, men jag har fett att de fór- làngas Öfver. det vanliga. Emedan den fór- ófrigt bidrager få mycket till váxtens utfeen- de, fà är defs beflàmmande och anförande an- geláren, ehuru man ej med full fákerhet kan lita på de characterer fom tagas dàraf. For- mens ofákerhet beror af lángdens fórándringar. Jag har hår fókt beflàmma den relativt till flráet, men kan hånda vore det báttre att i fyn- nerhet hos de korta utmárka det genom mått. Sp. brevifime, fi rachis in qua inferuntur flores duo tantum linee longa eft vel 45 longi- tudinis culni. C. montana, pilulifera, ericetorum, capitata. Sp. breves, fi 4 line; longa eft rachis feu in | majoribus z'5 longitudinis culmi. C. Davalliana, tomentofa, flacca. Sp. fübbrever, & xachis z; ad 77 longitudinis culmi eft. C. drymeja, littoralis, veficaria. Sp. longiuftule, fi $ Yongitudinis culmi adtingunt. C. ampulilacea, leonuroides, raphioflachya, leptoflachya, riparia. Sp. 324 . i802, OG. IVov. Dec. Sp. longe $ culmi. C. hamata. Sp. longifime $ culmi adtingentes. C. agaftachys, uncinata. Crafities ger ganfka fákra chara&erer. Den beror af kapílernas ftillning, fiorlek och form, och kan fáledes ej vara ofaker. Dårvid mátes frán kapflernas ópningar om de àro utefláende. Sp. auguflisfimg una linea late. C. leptoflachys, drymceja, triflachya. Sp. angufig Ya linez. late, C. hamatz, raphio- flachya. Sp. fubangufim 2 linee late. C. agaftachys, Sp. crasfiufcule 3 linee late. C. hirta, cbinenfis, diflans, fecalina, Sp. crasfe 4 lineze late, | C. ampullacea píevdocyperus, filiformis, pymila, cylindracea. a Sp. crafifng 5, 6 & plures hnes late, C. veficaria, lurida, triticea. Formen beror måft af làngden i propor- tion till defs bredd, fà att dá deffa åro gifna fà har man àfven axens figur beflàmd. Detta | oaktadt år det ofta af nytta «och beqvámlig- het att med ett ord kunna utmàrka den. Hon- axen åro altid mer eller mindre cylindrifka, Den år nog fórànderhg. ^ Dárvid hafs endaft vid termerna affeende pà làngd och bredd, ty kroklinien fom fidorna góra differerar knapt. Således áro de globofe, fubrotunde Ovaue, ovales, oblonge o. f. v. - | Sp. 1802, Oct. Nov. Dec. 325 Sp. chordeformes anguftiffimzee longitudine mul- toties majori. C. leptoflachys. Sp. flagelliformes fubangufle longitudine fere vigecies majori. C. agaítachys. Sp. cylindracee craffiufculee :eqvalis ubique lati- tudinis longitudine pluries majori. C. cy- lindracez. Sp. incraffato -clavate dum fenfim apicem ver- fus magis deníiflorze evadunt. C. aquatilis. Sy. obtufi fi flores feminei in apice fpicze com- pace aggrtegantur, fine ullis mafculis. Sp. acute fi floribus nonnullis mafculis termi- nantur fpice que reliquis grand:efactis angufle perfiflunt & acumen efhciunt. Sp. bafi obtufz fi fpicze etiam bati denfiflorze funt. C. teproflachya, japonica & plurimz alia. Sp. bafi acute fi bafi minus denfiflore quam de cetero. Sp. bai elongatm fi fpicze verfus bafis fubfparfi- iiore evadunt dum de catero deníiflorae funt. C. riparia. - Anmärkning angående nederfla axets [itur m. m. Då pedunklerna af de nedre axen áro grad- vis litet lángre ån de ófre, hvilket de fifta fá- flade upp vid bannaxet, eller långre ned, till | |. och 826 - 1802, Od. Nov. Der. ocli ned vid roten; få år deras fitus natur= lig: Men om de ófre axen áro fubfeffiles och det nederíla helt ofórmodat får en ganfka lång pedunkel, fom náflan rácker ánda ned till jor- den men dock upphóJer fitt ax till det flàllet af firáet dàr axct i ordning med de andra en- ligt de lagar fom blifvit angifna borde vara fåftat med en i fin ordning kort pedunkel fom de andra; få år detta en onaturlighet bvartill ingen bör íátta något förtroende. Sá- dant har jag ofta fett pà C. ericetorum, mon- tana, praecox, cefpitofa m. fl. hvartill ej vi- dare behófves án att den nederíla bractea blir fittande onaturligt långt ned, dà àfven pedun- keln ånda dit máíle uttånja fig; men det år márkvárdigt att den altid uppbàr fitt ax lika högt som om den futte fåftad i fin naturliga ordning högre upp på flriet, hvilket den cj fkulle góra om denna flrukturen vore natur- lig: utan tvàrs om då ha den nåftan lika kort fom de öfriga axen. Befynnerligt år hårvid att C. gynobafis altid vifas i famlingar med denna af mig förmodade onaturliga ftruktur; men kan hånda år den ej altid få i fin hem- ort. Kan hànda hafva Samlare fedan den . — fátt namn håraf endaft tagit fádana fpecimina fom gjort fkál för namnet, anfeende de andra för mindre completta. Helt annorlunda máfle man dömma om dem fom hafva alla axen långt pedunculate t. ex. (ambigua Schkuhr fig. 117.) | NC LN M SPICA 1802, Oc. Nov. Dec. 321 SPIiCE mafculm, Angående gránfen mellan dem och hon- axen máfle àrindras hvad jag vid Spica femi- nez apice mafcula anfört. De flåfa Carices àga blott et hannax nedom hvilket ófverfta. honaxet fitter fáflat på ett afflàánd fom år li- tet mindre ån det fom år mellan ófverfta hon- axet och det dårpå följande. Deffa fà aldrig någonfin flere, hvilket noga obferveras De Carices åter fom ofta åga flere honax variera nåftan lika ofta med ett, få att det år måft förmågan att kunna få tvånne eller flere famt deras låge och befkaffenhet då de åro nárva- rande fom förtjenar uppmårkfamhet. En del ot. ex. C. hirta, pumila m. fl. åga invid fpica mafcula terminalis, ett helt litet hannax fom fitter fåftat aldeles vid bafis af det flora famt år 3 gånger kortare, ifrån hvilket år ett långt bart fpatium till honaxen. På andra åter t. ex, C. veficaria fitta flere fmårre hannax tått intil - det fom 1lutar flráet famt áro hälften kortare an fpica terminalis. Hos andra åter t. ex. Ca- rex riparia àro flere fidohannax hvilka àro nàflan få flora fom terminalis famt fàflade på afflànd fom tilltager i mon fom de blifva i nummern aflágsnade från terminalis och kom- . ma nármare till honaxen. Emellan det nederíla af deffa hannax och ófverfla honaxet. Formen àr ej till flor nytta vid arternas fkilande. .Hos outflagna hannax år tjockhe- ten 329 1802, OG. Nov. Dec. ten ofta anfenlig få att de blifva nog clavatoe t. ex. C. montana, men detta fórgár | fedan flamina àro affallna och kan fáledes ej tjena "till flor ráttelfe. Hos andra åter dår tjockhe- . ten värkligen beror af mycket tått tillfamman- fittande fquamze eller dylikt t. ex. C. ericeto- rum Och faxatilis, famt aldrig fórándras, dår fórtjenar det vifferligen uppmárkfamhet. Åf- ven fá hos dem fom altid hafva hannaxet myc- ket fmalt i fynnerhet om fquams tillika àro convolventes fom på C. globularis, depaupera- ta m. fl. och fáledes aldrig varit tjockare: SPICULE, Skiljas från Spicae dármed att deras bracteolze altid àro fübamplecentes famt náflan flàndigt fquamacez, áro altid fullkomligt feffiles med rachides fom uppkomma genom flráets dcl. ning fullkomligt dire&e frán defs maffa och áro tjockare vid bafis famt trekantiga utan någon vaginula. De áro altid denfiflorze och Dornieta merendels tillfammans likfom en fpi- ca compofita. Alla àro de androgynze Cfór- utan på Carex mucronata). Squame åro altid amplectentes, fitta altid mycket tått och blom- morna altid diftigmatice (förutan C. capen- fis, curvula, heteromafta och baldenfis) De tillhöra enfamt Carices fpiculatze ty grenarna af fpic:e hos Multifpicate compofitze böra ej - få detta namn. Spica 1802, OG. Nov. Dec. 329 Spica compofi ita dum in fuprema parte culmi juxta fe invicem inferuntur ut quafi fpi- cam efficiant. Spica decompofita fi culmi fuprema pàrs ramu- los habet, in quibus inferuntur fpiculse feffiles. C. muricata &ö. Spica. fJuprüdecoinpofita fi ràmuli iterum. dividuns | tur in ramulos fpiculas gerentes. C. paniculata, paradoxa, vulpina &c. Aum. Detta måfte iakttagas under blom.- ningen eller firax dàrefter, ty fedan kapflerna börja mogna márkes det ej f tydligt. Spicule. apice mafcule funt omnes zquales & . omnes paucis floribus maículis. dotatz. Harum Carices plures fpicam decompofie tam & ramofam gerunt. Spicule bafi mafcule funt plerumque paullum 'in&quales, quàrum laterales fzepe fere uni- ce femine & minores, terminalis major & pluribus floribus måfculis báfi przdita unde maturitate clongatà evadit. Desfas fpice áro náfian aldrig decompofitae, K.V.4.Hasd IU.Qu | & Utdrag 530 1802, Od. Nov. Dec. Utdrag af Meteorologifta Dagboken «id Obfervatorium i Upfala, förd år 18or, af O. G. SCHILLING. bfervationerne áro, i likhet med de fór- fiutna åren, kort för Solens uppgång och intill två timmar eftermiddagen dageligen fort- fatte. | T r5 Barometerns fiórfla och minfta hógd i hvarje månad. Fan. 22e.m. 25,94. Vinden NO2. Mulet, litet Snö. 6 fim. 24,58. -.- N$ MuRC Febr. 11 e.m. 26,07. - - Or. Mulet, litet Snö. r1e.m.25,03. - - S 2. Mulet, Sno. dMart. 313 f. m. 26,11. - - Ni. Klart. 19f.m.24,82. - - SV 1. Nät Snó. Apr. 29f.m.26,18. - - SV s. Klart, | .ge.m.25,04. - - SV rz. Mulet. Mej... 1if.m.26,10. - - SV t. Klart. 15f.m.25,31. - - Or. Stródda Moln. Sus" 4i1m.29,90. - - SV I. Mum | ge.m. 25,19. - - V 4. Mulet, Regnft, Sul. 24f.m.25,73. - NV r. Klart, fedan Afka. Ge. Mm. 25,20. - . Stródda Moln. Aug. yof, m. 26,14. - N i. Klart. $5 4$ e.m.25,00. - SV i, Mulet, Regn. Sept. 10f. m. 26,10. - - Ni. Klart. 1€.m. 25,10. - - SO r. Mulet, Regn. | Olfob. un ^ 1902, jan. Febr. Mart. |. 65 gre nàtter, någon fóràndring i luftens få vål fom vatnets temperatur, áfven fom flere botn- vàxter i hafvet, hvilka fimáningom efter nyfs= nåmde tid begynna undergå uplösning, hårtill förena fig fåfom orfaker. Deíle mà dock an- tagas efter behag. Vindarnes omváxling be- flyrker en långlig áàrfarenhet och på denne åfven fom flere andre grunder, har jag i år vàntat behagligare Sommar efter ån före Olofs- máffa. Den fynes jemvål bekråftas genom Barometerns rörelfer, i hvilken håndelfe Höft- iáden torde vinna angenåm fkyndfam mognad och fåledes Sol-torkning mera ån Badflufvu- torkning med Utfådet i år göra tillfyleft. Men emedan inga reglor och grunder àro flere föråndringar underkafíade, ån de, fom fkola befláàmma Våderlekens framgång och rö- relfe: och emedan Råg-fåden genom infallande ómnigt regn blommade både fent och ojemnt famt år ànnu omkring Olofsmáflà icke rått fullmatad; måfte i följe dåraf fent och ojemnt mogna och bereda Landtmannen en fen fánings- termin för innevarande årgång, àmnar jag in- galunda afvika ifrån mitt vanliga årliga fór- hållande; hålft om någon reghdag fkulle in- tråffa under mognads- och torknings-perioden. Vinner aníkrefne fórbáttrings-fátt, i fin grund enkelt och fàkert, famt i många år bepróf- vadt, i verkfülligheten làtt, jemvál för den torftigare Ákerbrukaren , någon enda flags Kongl. Academiens uppmárkfamhet och vål- K. V. A. Handl. I. Qv. Hh. bebag, 66 . 1803, jan. Febr. Mart. behag, ófverlátes Defs rádiga och hógtuplyfla vishet hvad bruk háraf jemvål för innevarande årgång flår till górandes. Inledning til Caricographien af GEORG WAHLENBERG. 3:dje Afdelningen >). FRUCTIFICATIONS DELARNA. e Zo hår ífvenfom hos alla andra Váxter de angelágnafle at vàl kàánna. De ge af alla de fàkrafle och beftándigafte characterérna, Fronres. Aro altid diclini fittande antingen bágge på ett och famma ax eller på hvar fitt ax. De åga ej minfta tecken dll Fructifications- delar af andra fexus utan åro fullkomligt i alla affeenden unifexuales. De variera aldrig hermaphroditici ej eller kånner man ånnu något fpecies fom åger blommor nårmande fig dårtill. Carex Bellardi har af många varit anfedd fom hermapbrodit, men förhaftat, ty en hon blomma och en hann blomma fitta dàr tillfammans på en +) Se fjerde Qvartalet för fiftledne år. 1803, Jan. Febr. Mart. ^" NH en gemenfam bafis fórfedda mcd hvar fin fquama förutan den fom år fáflad på rachis cominu- nis, hvaraf hon-blomman fitter nedom med fin fquama omívepande både fig och hann- blomman, hann-blomman åter ofvanfóre fór- fedd med fin fquama fom inom fig hyfer en- famt flammina tátt invid hvarandra fáflade vål fkilda från hon-blomman. Hvar och en fór- modad ílos hermaphroditus år fáledes fnarare en ramulus fpice fubcompofitze, Om det åter vore en herinaphrodit blomma fkulle flamina fitta fáflade runt omkring germen inom necta- rium och filedes tillika med flylus hánga ute genom defs ópning hvilket knapt låter tánka fig. Det år fåledes tåmmeligen fåkert att in- gen Carex i Naturen kan exiftera fom ej har flores diclini. Blommorna àro altid fullkom- ligt fesfiles. SQUAMJE CALYCINJE (feminea), . Aro likfom hos de andra Calamarie enkla och hyfà inom fig Fructifications-delar af blott et kön. De åro altid fmá fjallika mer eller mindre tunna och colorerade. Chara&erersia af dem åro förtråffliga och hjelpa ofta mera vid arternas fkiljande ån någon annan del. De äro defsförutan låtta och falla fnart i Ögat. Formen år vål fåker men defs bruk fom Character år förbundet med många fvårigheter. Hos de måfta Carices, i fynnerhet níflan alla E 2 Spicu- . 68 ri8o3;, Jam Febr. Mart. Spiculate år den trianguler, det vill fága att från bafis fom år bredaft gà margines rakt till Ípitfen. Deffa differera fáledes endaít i làáng- dens proportion till bafeos bredd, och ftun- dom nágot i anfeende till afrundningen mot fpitfen. Men dà man flycktigt fer íquama omgifvande fin mogna kapíel, få kan man i haft- verkligen tillågga den annan figur ån den triangulera; emedan man då ej fer defs nedre hórn fom omgifva rachis och kapfelns bafis. Att befkrifva denna intuitiva figuren för den verkliga duger ej, emedan den beror af kap- felns mognad och rundning íamt direktion, och år aldeles e] fquamae egen utan hárrórande af omfílàándigheterna. Jag finner dárfóre fåkraft att determinera denna triangelns làngd i afíe- ende på bafis, och detta íker láttaft under blomnings-tiden dá fquama år mera platt och utbredd. Sedan máfle mycken fórfigtighet an- våndas, ehuru något kan flutas af anguli ter- minalis fiórre eller mindre fpitfighet. Squ. late triangulg (fig. 8.) fi longitudo sequa- lis fit lautudine bafeos. . C. lagopoides, capitata, incurva. Syu. fublate triangulares (fig. 9.) fi longitudo z fuperat latitudinem bafeos. C. chordorrhiza, Heleonafíies, cinerea, vul. pina. Sju. ovate triangulares (fig. 10) ORE 1L latitudinis bafeos eft. | C. MMELL VLC ÉL ———————— ——— aD ááÓ—áaeT A M — PUMDG( ce -—Á — 1903, Jan. Febr. Mart. 69 C. tenuiflora, intermedia, muricata. Squ. fublonge triangulares (fig. 11.) fi longitudo duplo latitudine bafeos eft. C. glareofa, leporina, arenaria. Squ. longe triangulares (fig. 12.) fi longitudo 2i bafi major cft. Om åter fquama áro adnatz fom hos de | máfíle Carices multifpicatze, få determineras de genom de termer fom jag vid kapflerna kom- mer att beftämma. Storleken år ganfka nyttig vid flarrarternas fkiljande famt mycket làtt att iaktaga. Det enda fått att beflàmma den hos fquamze caly- " cine Caricum, år def förhållande till kap- feln, hvilket fått dock ej beflümmer deras florlek få abfolute fom óníkligt vore. Ty då kapfeln år kort och utan fpits, få behöfver ej fquama vara flor för att i jämnförelfe med kapfeln få namn dåraf. Då åter kapfeln år roftrata få får den oförtjent namn af kort. Jag har dock ej anfedt tjenligt att jämnföra den med fröet af många tydliga ordfaker. Vid beflåmmandet af defs florlek på fått fom jag antagit, råknas kapfelns långd från defs bafis till öppningen för ftylus eller hvad man kallar os Capfule, och intet affeende göres på íquam:e mucro cufpis eller dylikt utan man måter blott dit latera Capfulz fluta. Långden beflàmies enfamt dà bredden ej år i förhål- lande dàrmed, men åter dá bredden fvarar E 3 propore - 40 1902, Jan. Febr. Mart. proportions vis mot làngden jàmnfórd med kapíelns ftorlek, nàmnes endaít (iorleken. Su. brevisfime fi i longitudinis capfule ad- tingunt. Squ. breves fi $ longitudinis capfule funt. C. loliacea, gibba, radiata. | Squ. fübbreves fi 2 longitudinis. — C. flellulata, : remotiufcula. Squ. longitudine fubequantes fi $ squant. C. tenuiflora. Squ. longitudine equantes. equ. longiufcule fi X longiores funt. Squ. long íi X longiores, C. chinenfis. Squ. longisfimz fi + longiores. Squ. minim dum 3 magnitudinis capfule tum refpectu laütudinis ac longitidipig ad- tingunt. Sgu. parve fi 3 E minores. Squ. fubpgrvam 5 * magnitudinis capfulz. C. tribu- | loides, Pedes EMG capitata. qu. magnitudine fubzquentes $ magnitudinis cap- - fule. C. Heleonaftes. Squ. magnitudine. mÅquantes. C. leporina, glareofa, Squ. majufcule $ majores. C. norvegica. Squ. magne $ majores. C. petrza. Squ. maxume + majores, Subftantia år af flórfla vigt, och långt få- krare ån den ofta tilifálliga formen. Squ. phyllochroe fubflantia & colore foliorum. C. 1803, Jan. Febr. Mart. ri C. bamata, triflachya. Squ. colorati; tote fubflantia opaca colorata. C. atrata. | Squ. pellucidm fubflantia pellucida dilutius colo- rata arida tactu fonora. C. petrea, rarillora. Squ. hyalimz pellucide ecolores. C. loliacea. Squ. lateribus. coloratis fi partes laterales inter nervum doríalem & marginem colorata funt. C. fpeiroflachya. Squ. marginibus dilutis fi fenfim verfus margi- nem dilutiores evadunt. C. diflans. Squ. marginibus hyalinis fi femper etiam fub flo- refcentia hyalinze vel potius albe funt tactu fonorz. C. ericetorum, fpeiroftachya. Squ. dorfo enervi C. exicetorum, capitata, gla« reofa. Squ. nervo dor[ali pallidiore tenuis eft vixque clevatus. | C. leporina, incurva, lagopoides, Heleo- nafles. | Squ. nervo dor[ali phyllochoo longo nervo. cras- fiore elevato in apicem, excurrente. C. flacca pracox. Squ. nervo. dorfali phyllochroo. brevi C. fpeiro- flachya. Squ. dorfo phyllochroo C. diflans. Anm. Squamae mafculinge ága få vàl hos multifpicatzi fom fpiculatz altid dorfum & | E 4 nervus 22 1803, Jan. Febr. Mart. nervus dorfalis mera liknande latera fquamze fåtedes mindre márklig, ån på fquamz feminesz, hvilka fenare blifva långt förr nervo phyllo- ehoo przdite, famt mucronate , cufpidatz . 0. f. v. ån mafcule, de må fitta huru fom hålft. Apex fquamarum ger rått goda Chara&e- rer men måfte dock ej antagas för aldeles ofvikclig, | Carex Buxbaumii har vanligen fquame. breviter cufpidate, men varierar ock med fubmuucze o. f. v. Squ. muticg dum linea dorfalis in nullum mu- . cropnem vel cufpidem extra apicem pro- trufum excurrit, fed Íquama undique etiam apice margine colorato vel tenuiore cin- gitur. C. bamata, fpeiroflachya. gu. mucronatg fi dorfum fquame fupra apicem excurrit in mucronem viridem rigidum exftantem + longitudinis ipfius fquams haud longiorem. C. diflans, prafina, pilulifera, tephroflachya. Squ. breviter cufpidate dum in fetam viridem igidam Mas ipfius Íquamze haud fuperantem excurrit. C. Buxbaumii. Squ. fubbreviter cufpidatm in ictam fesquilongi- orem excurrentes. C. raphioflachys, hirta. equ. longiuftule cufpidatm feta duplo. longiore terminata. C. cufpidata. qu. longe cufpidate feta triplo quadruploque iplå íquamà longiore armate. C. maritima. Syitfig- 1803, fan. Febr. Mart. | 73 Syitfighiten af fquamse bör abfolute beftám. mas och utan aífeende på defs bredd famt huru vida den i jämnförelte dàrmed mot fpit- fen affmalnar eller ej. Squ. truncate linea re&a terminatze. Sgqu. obtufe apice circinata vel nullo angulo terminata: C. petrza. qu. fubacutiufcule (fig. 13.) angulo fere re&o terminata. Squ. acutiufrulg angulo 75 gr. plus minus. €. capitata & incurva. Squ. fubacute angulo 60 gr. C. lagopoides, heleonaítes. a Squ. acute angulo 45 gr. C. Davalliana, mi- eroglochin, glareofa. Squ. acuminate angulo 30 gr. C. leporina lev- coglochin. Squ. attenuate (fig. 18.) angulo 15 gr. plus minusve. C. polyfiachya. Squ. apice capillari tenuis flexilis neutiquam ri- gidus. C. clado(lachya. Infertio. Squ. inferte unico fere pun&o rachide infixa. .. C. brunnea. Squ. adnate. C. uncinata, flacca. Squ. fubamplettentes. Squ. amplefientes in omnibus Spiculatis. Squ. obvolventes rachidem cum partibus fructi- ficationis ita circumvolventes ut fere tu- bum formant. E 5 C. 74 1903, dau. Febr. Mart. C. hamata (in femineis), depauperata, tri- flachya & rariflora (in maífculis floribus). Duration år ock olika. Hos flórfla màng- den áro [íquamz perfiftentes. Hos gaufka få decidue t. ex. C. capillaris. . Hos. ánnu fárre demum abrafe bafi perfiftente t, ex. C. petrzea, och Bellardi. NECTARIUM, Svarar rått vàl hos Carices mot det fom ^.hos gràfen får famma namn. Defs fuccofitet och defs under blomningen ringa ftorhet. vifar nog att det cj bör kallas Corolla. Det áger för öfrigt med denna del hos gráfen till alla delar fiórfla likhet, endaft att dà Nectarium vanligen hos dem år tvådelt till bafis eller aMgóres af tvänne fria blad, få åro deffa bàgge blad hos Carices fammanvaáxta ànda ut till fpitfen, och íormera fáledes en fort faccus omkring germen hvaruti det fullkomligt inneflutes, och endaft en liten ópning lemnas i fpitfen genom hvilken flylus utan att på minfla fått vara attacherad dårmed fri utgår. Att detta necta- rium verkligen år formerat af tvånne famman- váxta blad vifar defs fpits fom nåflan altid är mer eller mindre tvådelt. (aldrig 3 eller fler delt), defs tvånne nåftan altid tydliga margi- nes fom åro. tecken till dorfum af hvardera fquamula, famt defs flundom tydliga futurer hvarom jag kommer att nämna mera vid kap- felns befkrifning. Då efter blomningen fröet vàxer 1803, san. Febr. Mart. 15 våxer och tilltager i florleken, år ganfka natur- ligt att nectarium foin omzi(ver det fulikomligt mále dilateras och àfven íóríloras för ait ge ruri dárát. Dock vore oriktigt att páf/á det germinis påträngande vore enfamt ordlaken till Nectar tilltagande i floriek; ty det växer ock verkligen. Således blir Nectarium flut- ligen på helt fimpeit fitt förvandlat till et in- volucrum íeininis, och nu kan bli frågan hu- ru detta i fådan egenikap fkall benämnas. SCHEVvCHzER kallade det Utriculus, LiNNÉ Capfula, Herr Link har velat införa benåm- ningen Perigynium, och Herr SMITH projecterar Arillus. Att det ej år något verkligt pericarpium begripes lått, nåmligen lika litet fom valvulze corollina hos en del grås då de lägga liz in- till mogna fróet och omgifva det. Således borde det ock egentligen ej åga något eget namn.:; Att kalla det Arillus då det ej åger någon likhet med den del fom förut kallas 1å, finner jag orimligt. Det år dock ej utan tin beqvåmlighet att den får något namn fom har affeende på deís mogna tillflánd, och at den ordíaken kallar Jag det få gàrna en Capfula fpuria, fom något annat. Den di(lingverar af alt láttaft flàgtet, och gör det af alla Cala- marie till det naturligaíte. * CAPSULA, Ar af alla flarr-arternas delar den fom vid deras fkiljande uti fpecies år till flörfia nyttan. Man 46 1802, jan. Febr. Mart. Man kan vàl ej dáraf formera några hvarken afdelningar eller underdelningar, men den år: dock nåflan hos alla fpecies olika. Defs de- lar áro: Margines áro altid tvànne och utmårka fig genom två upphógda nerver en på hvar fido- del, hvilka nerver fvara mot dorfum af hvar "fin valvula fom fammanvåxta tyckes formera ne&arium och fedan kapíeln. Deffe margines utlópa altid till fpitfen af de tvánne fikar fom fluta de hopvàxta valvlerna., Anguli capfule formeras af fróets pátrán- gande vinklar. De ívara hos dem fom åga tvávinkliga d. à. platta frön nàml. Difligma- tice aldeles mot margines. | Hos 'FPrifügmaticze åter fom altid åga 3 vinkliga frön falla aldrig margines Capfule ihop med Anguli utan altid litet utom dem. Detta år ganfka naturligt då margines dela kapfeln uti tvånne lika flora de- lar uppifrån nedåt och fróet har trenne, hvar- af kapfelns inre del fvarar mot fróets inre fida, men kapfelns yttre måfte fvara mot tvànne yttre fidor af fróet, hvarvid altid blir nód- vàndigt att nágot drages frán den inre till den yttre och fåledes margines komma utom Anguli laterales, Således år margines Capfulae och Anguli ej det famma, hvilket ofta år an- gelåget att ihogkomma då t. ex. margines ofta åro ferrulati men aldrig anguli o. f. v. Suture cece capfule ligga altid midt på latera, den ena midt på inre fidan den andra på . 1802, Jan. Febr. Mart. Tl på yttre fidan, eller hvad man kallar dorfum Capíule och fom altid hos trifligmaticee fva- rar mot angulus exterior f. dorfalis feminis. De åro fållan tydliga, dock támmeligen på t. ex. Carex arenaria. På yttre fidan åro de oftaft långt mårkligare ån på den inre, famt formera dår hos några fpecies t. ex. Heleona- fles, glareofa, loliacea m. fl. en impresfio rimz- formis under finus oris fom aldeles ej fins pá inre. Altid löpa futurerna ut i finus oris och utgóra fóreningen af de tvànne valvler hvaraf kapfeln tycks fammanfatt. Os Capfule år den Opning i fpitfen fom framflàpper fligmata och fom fàllan år hel, naflan altid mer eller mindre tváklufven. Bafis år fåft fullkomligt dire&e uti en liten foveola på rachis inom fquama. Formen af kapfeln år ganfka fvår att be- flàmma 1å, att inga Confulioner få rum. Men om detta vore möjligt fkulle dets characterer vara ofvikliga. Emedlertid àro de altid till ganfka ftor nytta, och alla bemódande för defs befiàmmande ganfka fördelaktiga. Naturen tyckes med defs form gjort fig fårdeles möda, formerat den ganfka olika hos differenta arter, famt aldrig underkaftat den fórándringar bland individuer af famma fpecies. Vid defs be- ftàmmande fordras ej blott uppmárkfamhet på làngd och bredd, utan fedan deflaà åro gifna máfle åfven den krok-linea, fom defs anglat göra, noga iakttagas. Man máfle därvid sil Ikilja 78 1803, Jan. Febr. Mart. fkilja fig från fpitfen, att ej denna confunde- rar begreppet. Då förft hufvud-dimenfionerna blifvit afmåtta få att man vet det t. ex. kap- feln år oval, fi blir frågan om defs fidor áro et cirkel-fegment, 1i bvilkei hándelfe den år funpelt oval; eller om de midt på àro mera raka och mycket böjda på ándarna, dà den år ovali-ellipticà; eller om de áro mera raka åt ófra åndan och böjda mot den nedra, fále- des ovali-ovat, o. f. v. Jag anfer fáledes for- merna ellipticum, ovatum , ventricofum m. fl: för generella, ej zeende tillkánna kapfelps långd och roe utan blott fidornas böjning; dà t. ex. ellips kan vara både kort och lång likafå et ågg, blott att det för Öfrigt åger ctt åggs fkapnad. Jag har tyckt iig hårigenom nogare kunna befltåmma kapflernas form ån på något annat fått. C. Circinate. | "d C. fubrotundg circinatis proximas? vel inter eàs & ovales medisz. | i | C. ovale (fig. 20.) cujus latitudo eft 3 longi- tudinis & latera ird circuli. C. eblongg (fig. 21.) quarum latitudo vix di- midiam partem longitudinis adtingit. & lateribus fegmenta circuli efficientibus prz- dite. — C. elongata. C. laüreolate (fig. 22.) quarum latitudo paullo ultra 3 longitudinis: efl & latera fegmenta Zz circuli; C. ováli- 1903, san. Febr. Mart. 19 C. ovali-elliptice (fig. 23.) latitudine 3 longitu- dinis & latera medio rectiufcula extremis multum curvatis. C. oblongo-elliptice (fig. 24.) latitudine oblongz curvaturà laterum elliptica. C. lanceolato-elliptice (fig. 25.) C. fubrotuudo-ovaie (fig. 26.) latitudine 3 longi- tudinis & latera fursum parum, bafin ver- fus multum curvata. ovali-ovate fig. 27. . C. oblongo-ovate fig. 28. lanceolato-ovatam fig. 29. fubrotundo-veniricofe fig. 30. latitudine 3 lon- gitüdinis, lateribus medio valde eut vatis verfus extrema rectiuículis. C. ovali-uentricofe fig. 31. C. oblongo-ventricofa fig. 52. C. lanceolato-veniricofim fig. 35. C. fübrotundo-conicm fig. 34. latitudine $ ; longitu- dinis lateribus fortun recta linea in api- cem exeuntibus, bafi curvatis. C. ovali-tonic& fig. 35. C. vulpina. C. oblongo- conitg fig. 36. i^ Sis lanceolato-conite fig. 33. Anm. Med deffa fila termer fórflás ej als tid en folid conus, utan ofta fectio coni per- pendicularis ex apice in bafi t. ex. C. vul- pina. För öfrigt anmàrkes att vid bruket af alla deffa nu anförda figurens termer, att di- minutivum fub förminfkar bridden och ger tillkånna ófvergàng till ett fmalare. — Sáledes t. ex. år fuboblongo-conica det íamma fom oblongo lanceolato-conica. Figura Q00 C. go 1803, Juan. Febr. Mart. Figura transverfülis fom utmárkes genom fe&io transverífalis capfulae och ger tillkånna inre och yttre fidans form år ej eller mindre betydande, d C. globofz formà fubrotunde utrinque cón- vexisfimae. C. teretes forma oblongae vel lanceolatz utrin- qve convexisfimz. C. convexisfm , convexm, convexiufculm, plana , concaviufculg, concave & concavisfime dicun- tur de unoquoque latere figillatim & ex fgura 38. facile intelliguntur, Horum ter- minorum ope latera capfularum apud Difügmaticas determinaptur eodem modo quo lentum vitrearum figure apud Op- ticos. Sic. ex. gr. Carex vulpina habet cap- fulam convexo-planam i. e. latere exteri- orc convexo, interiore plano &fic in caeteris, C. terctiufculg ad teretem formam accedentes. C. fpeiroftachya. C. triquetre fi lateribus tribus zqualibus planis gaudent cum angulis totidem interjacen- tibus. C. chinenfis, drymeja. C. depresfo-triquetra fi Hög crasfitudinis e dorfo ad latus interius ducta 3 latitudinis lateris interioris refpondeat, & latera tria plana funt. C. diflans. C. triquetro-depres[; fi linea crasfitudinis 2 lati- tudinis lateris interioris zquat. C. laxa. C. de- 1802, Jan. Febr. Mart. 81 C. depresfe fi linea crasfitudinis eft 3 latitudinis lateris interioris. C. nigricans. . C. triquetre convexo-concavm. — C. petra. & fic per combinationem plurimorum termino- rum fere omnes posfibiles formas exprimi : posfunt. C. orbiculares periphaeria circinata diíco pla- niufculo crasfitie radii. C. irrigua. C. lenticulares periphaeria circinata difco utrin- que convexiuículo crasfiore quam radius. C. Brunnea. Anguli gålla i fynnerhet hos Difligmaticze ganfka mycket. C. obtufanguíz angulis fegmento circuli sequan- tibus. C. re£angula. C. fubacutangule angulis acutiuftulis vel fub- acutis (vid. Term. Íquamarum ). C. acutangulz angulis acutis. C. acutisfangule angulis attenuatis, Margines mátte fórficktigt fkiljas frin an- guli, ty t. ex. på Carex gibba áro kapflerna fubacutangulz, men margines dàremot gà från hvardera angeln ut i en vafs tund kant. De lemna ganfka förträffliga Characterer ibland de tillförliteligafte och lattafte vi àga. C. marginibus obtufis. "x lagopoides,. remota, C. marginibus acutis. | K. V.A. Handl, I. Qu. F C. mar- S 1403, Jan. Febr. Mart. C. marginibus extenuati: dum acutisfimi funt & lati quafi e capfula extenuatis. C. gibba. C. marginibus membranaceis marginibus extenu- atis pellucidis tenuibus. C. leporina, tri- buloides, repens. C. marginibus membranaceis bafi. abruptis: verfus bafin fubito deficientibus. C. arenaria. . marginibus integerrimis. C. gibba. . marginibus ferrulatis. In plurinys. ÅN Apex Capfularum. C. obtufe. C. pallefcens. C. acutiufculg, fubacute &c. ut in fquamis. C. longe rofirate (fig. 39.) apice lineari longi- ^ tudinem fere ipfius capful&e adtingens. C. longiuftule rofirate (fig. 40.) fi roftrum 2 longitudinis ipfius capfulz eft. C. breviter. rofirate (fig. 41.) fi 1 longitudinis |. capfulz. C. roflellate (fig. 42.) fi 3 ut C. diftans. Anm. Roftrum kan för öfrigt vara olika, fåfom compresfum, teres, acute marginatum, ferrulato marginatum o. f. v. C. cum acumine fubroftellate ro(iello haud line- ari. C. arcuata. C. apiculate dum os tantum protrufum eft. C. inaritima. C. mutice fine ulla protrufione oris. C. faxa- tilis, pallefcens. Bofis 1803, ejan. Febr. Mart. 83 Bafis capfularum. beftàmmer merendels föga, dock finnes flere fpecies dàr den àr mycket. markvárdig. C. bafi obtufz, acutiufculg &c. C. bali elongata ubi fere linearis eft bafis & longe ' e corpore capfula educta. C. chordorrhiza, heterofperma. C. bafi excurva. fi extrorfum maturitate curvae tur. C. flellulata. C. bafi fubinturva íi introrfüm paullo curvatür & capfula inde adpresfa evadit. C. tenui- flora. C. receytatulo exierms pofito. C. microglochin, pulicaris, vulpina. | C. receptaculo. interius pofto in multis. Anm. AF bafeos flru&ur beror helt och hållet kapfelns direction. Man nåmner den dock fållan, utan i defs fålle effe&en dåraf fom ar långt tydligare och faller alla lått i Ögonen. a Öpningen (Os Capfulg) år ganfka olika på olika fpecies och ger de förtråffligafte kånne= mårken. Det år dock ej altid fà lått att i akt taga defs firu&ur, hvartill fordras både bruket af Microfcop och ófning. Den har framför de måfta Characterer af kapfeln den fördelen, att den år lika márklig alt fedan vàxten kommer i blomma. | F2 C. ort 84 C. an 1803, Jan. Febr. Mart. ore integerrimo (fig. 43.) fi margo oris om- nino 2&2qualis eft fine ulla protuberantia minima crena. (C. baldenfis. ore emarginato (fig. 44.) crena minima pte tufa notato. C. fpartea. ore finu disrupto (fig. 45.) dum futura cap- fule latere exteriore ad apicem feminis disrupta eft vel fisfa, neutiquam vero la- tere interiore. C. glareofa. ort [mu rimmformi dum latere exteriore fu- pra feminis apicem ad aperturam capfulsze impresfio rimzformis exílat. C. Heleo- naftes. ore opaco fubflantia capfule mec tenuiore. : ore hyalino. C. fpeiroflachya & in plurimis capfulis bilobis & bilabiatis. . ore bilabiato (fig. 46. anterius & e latere vila) terminatz apertura bicrenata labiis duobus interjacentibus obtufisfimis rotun- datis brevibus. C. atrata. . ore bilobo (fig. 47.) apertura bipartita finu acuUüsfimo angufio lobis interjacentibus acutis muticis. C. depauperata. ore bidentato (fig. 49.) divifa finu dilatato brevi fubobtufo apiculis duobus interja- centibus acuminatis rigidis, C. diflans, arcuata. . ore divifo (fig. 49.) finu dilatato longiufculo apicibus interjacentibus attenuatis fubmu- ticis; C. fpeiroftachya. GC. ore. C. C. C. C. C. C. 1803, s jan. Febr. Mart. 85 ore bifido (fig. 50.) divifa finu exa&e lineari apicibusque parallelis approximatis. C. vulpina, intermedia. ore bicufyidato (fig. 51.) divifa finu fubdi- latato apicibus fetaceis rigidis fubpaten- tibus. ore bimucronato fi apices breviores funt. ore bifurcato (fig. 52.) fi finus valde dila- tatus & rotundatus eft, apicibus fubulatis, C. filiformis. ore bicorni (fig. 53.) fi finus valde dilatatus apicibus fubulato-conicis devergentibus ob- tufiufculis. — C. pumila. Redlitudime & | Curvatione. relig dum ambo latera tum exterius ac in- terius rectiufcula funt vel eandem habent. curvaturam. fubexcurvm íi latus interius longitudinaliter plus minus convexo-curvatum eft, latus exterius autem re&iufculum vel paullo excavatum, ut inde capfula obliqua quo- dammodo evadit & apex aliquantulum cextrorfum flexus. C. capenfis, elongata. excurv$ eft major gradus pracedentis, ubà bafis re&a fed apex capfule patens eft vel patenti-divergens, | C. heterofperma. recurve ubi bafis fere erecta. vel erecto-pa- tens eft, apex vero fenfim ita curvatur ut divaricata demum evadit. E 3 C. For. 86 1802, Jan, Febr. Mart. C. Forfieri, Davalliana, polyflachya, cla« doftachya. Diretlion angår blott kapfeln då den i och för fig fjelf år rak, men vittandeiolika flill- ning. Den beror fom nåmnt år af bafeos firu&ur och defs vidfáflnings låge, famt åfven något af kapfelns form, De chara&erer fom man får af den kunna fåledes e] annat ån vara ganfka fåkra, och åro det åfven verks ligen. Det år tydligt att den ej vifar fig förr àn kapíeln år utväxt, C. ereiiy quarum linea mediana parum a dire« &ione rachidis recedit. C. patentes (Rug. 54.) quarum linea mediana angulo 24? & paullo ultra a rachide di- Ícedit. LU divergentes a rachide angulo re&o vd 48” excedentes. C. divaricate a rachide angulo obtufo vel 72? exeuntes. C. reflexe € xachide obtufisfimo 94? abeuntes, Subflentis & Superficie. . crasfe quafi lignez, | C. chordoxrrhiza, . coriateg vel alutari&. | C. leonuroides. membranacez. tenuiores fubflantia tamen opa- ca. C. fpeiroftachya. | . cruftacee tenuisfime fubftantia dura fragil. C. petrza. C. fartz in plurimis. PL o CHPERI C. ine 1903, Jan. Febr. Mart. 97 C. infaie fi a femine earum cavitas interna haud perfe&e oppletur. C. veficaria. C. leves fi nullis nervis elevatis gaudeant. C. capitata. C. nervofz fi nervos plures elevatos e bafi ad apicem excurrentes habent. C. dioica. C. cofiate fi hi nervi multum elevati funt & . evidentisfimi. C. flava, hirta. C. glabrae eft oppof. fequentium. C. hirfute C. hirta, C. villofe C. filiformis. C. tomentofz C. tomentofa. C. pubefcentes C. ericetorum. C. pubefcenti-afperis C. globularis. C. fcabre C. Ícabrella. C. hifpidule C. chinenfis, varia. AnisTA SPURIA, Hos några men ganfka få Starr-arter finnes en Del fáft vid fróets bafis, och det nåra till dets fido-angel åt yttre fidan inom necarium, fom hos några liknar táàmligen en arifla, hos en annan år den fubulato-ftyliformis, och hos en paleiformis cum capitulo. Hvad detta år för en del, och huru den egentligen bör kallas, vet jag ánnu icke. Hos Carex microglochin år den aldeles ej fo- lid utan verkligen ihálig. Carex uncinata &c. aga den mera folid och något lik en verklig ariffa geniculata. Att det dock ej år någon arifla ófvertygas jag af defs fammanfàttning, fom tycks helt different, och af defs vidfáft- ning mellan fröet och ne&arium. Den år för F 4 Öfrigt 88 1902, Jan. Febr. Mart. öfrigt under blomningen helt kort, men ut- våxer med kapfelns och fróets mognad hos en del till tàmlig làngd. Det år all anledning gisfa att den finnes hos flera ån man hittils kånner, ehuru få kort att den ej fes utom kapícin. -Herr ScHkveg har ock fett den hos Carex tomentoía, men på de talrika fpe- cimina fom jag famlat på Gothland har jag oaktadt ftörfta móda ej kunnat finna något fådant. Defs conflanta vidfáfining tyckes viía att den förtjenar uppmårkfamhet. Dock tror jag ej att den hvarken på Slågtets delande i flere eller defs underdelande kan få någon fkålig inflytelfe. 4d. uncinata geniculo fuperne inflru&a apice refracta. C. uncinata, hamata, erinacea. 4. flyliformis fubulata. C. microglochin. 44. paleiformis bafi dilatata, apice espitala in- flru&a. . C. fpartea. 4L. longisfna | capfula quadruplo longior. C. erinacea. ÅA. longa capíula triplo longior. C. hamata. 4. fublonga capiula duplo longior. C. uncinata. 44. longiufcula capíula vix femel longier. C. microglochin. 4A. capfulam equans. C. fpartea. GERMEN och FaóxkT, Fórtjena flörfta uppmárk famhet i anfeende till den faákra underráttelfe man dáraf hax att 3 à; hàmta 1803, fan. Febr. Mart. 89 håmta om numerus fligmatum. För hvart fligma får det altid en angel, få at om figmata 3 äro 2:ne få har det altid tvånne anglar eller år platt. Åro' fligmata trenne få år det tre-vinkligt. Detta år naturligtvis aldeles ofvikligt; och fom iligmata åro af alla Caricum delar de aldra fåkrafte och det enda enligt hvilket man med tiden fkulle kunna dela flågtet; få år detta fåkra fått att un- der alla flarr-arternas åldrar med fåkerhet kunna beftåmma det af ftórfla nytta. Merendels åro alla fidorna af fröet lika flora och platta famt anglarna hvafla få att man utan minfla fvå- righet fedan kapfeln år ópnad kan beflåmma antingen det år tvá-kantigt eller tre-kantigt; men ibland hànder det att angulus doríahs hos verkliga trifligmaticze år få deprimerad t. ex. C. hamata, uncinata m. fl. att man endaft fer en liten upphöjning på yttre fidan gående från fpitfen till bafis. Dàr denna upphójning . finnes kan man dock vara fåker att trenne ' fligmata gått förut; ty annars fkulle aldrig denna upphöjning på dorfum Capfule fom ar en följd af det tredje figmatis nårvaro kunna uppkomma. För ófrigt tyckes fröets fkapnad vara af ringa betydenhet. STYLUS, År hos ganfka många fáft medelft en knut eller liten uppfvállning vid germen, hos an- dra åter aldeles ej, t. ex. C. pfylophora. Den år olika lång hos olika fpecies, meren- E 5 dels | 90 1403, gjan. Febr. Mart. dels dóljd inom kapfeln och fàledes i förhål- lande til deís rofirum. Hos några åter år den ganfka tydligt och tåmmeligen långt ut- flående utom kapfelns ópning, hvilka omftån- digheter förtjena anmårkas; ty emedan flig- mata och åfven flylus åro ifrån fóríla kap- felas danande lika långt utom defs öpning fom de fedan blifva, och alla deffa delar till- våxa i lika mån, få tyckes man dåraf kunna fluta att detta ej år variationer underkaflat. Detta ftàmmer ock fullkomligt ófverens med min årfarenhet. Hos en del blir den under fróets mognande fubfpiralis bafi, i fynnerhet hos dem fom hafva .Capfule inflate vel fub- inflatz&, hvilket torde vara nog tillfálligt och hàárróra dárafatt kapieln förr upnátt fin làngd ån fröet och flylus fáledes tvungen att króka fig omkring parietes Capfulz. St. incdlufus in plerisque. St. exfertus. C. Levcoglochin, petrza, Bellardi, chordorrhiza. St. bafi fpiralis C. Levcoglochin, veficaria. STIGMATA, Åro fom jag har nàmnt af flórre beflàn- dighet ån någon annan del, och af deras an- tal vore det enda möjliga att dela Slågtet i tvånne, i håndelfe det framdeles alt för myc- ket tillvåxer. Denna delning vore den enda fåkra och sden láttafle famt tyckes ej vara fårdeles 1803, Jan. Febr. Mart. 91 fårdeles emot naturen; ty alla Carices triftig- matice multifpicatze åro ganfka nåra förenade, och multifpicate difügmatice komma verk- ligen de öfriga difligmatice nàml. fpiculatze någorlunda nåra; men dà åter Carex brunnea fkiljes från trifligmaticae och C. baldenfis, ca- peníis, eurvula och heteromalla från difligma- ticae tyckes naturen váldfóras. För öfrigt år Slågtet för mycket naturligt att tillåta delning. Utom antalet tyckes man ej hafva af dem nå- gra characterer att vånta, om ej af làngden. St. duo habent plures Unifpicatze, fere omnes fpiculate & multe Multifpicatz. St. tria habent plures Unifpicatz, paucisfimze Spiculata & multe Multifpicata. STAMINA, Aro altid tre utan nágot undantag, fáflade med fina filamenter flrax invid hvarandra i finus fquams. Af deras flru&ur kànner jag inga fkiljemárken. STARR-ARTERNAS INDELNING, SCHEVvCHZER indelade fina Gramina Cype- roidea uti polyflachya, monoflachya och pani- culata. Polyítachya voro dels fpicas casías habentia dels iis deflituta. Denna indelning hade varit nágorlunda god, om endaft den flitiga Agroftlographen hade rått kunnat full- följa den; men dels förer han dem fom verk- ligen 92 1902, Jan. Febr. Mart. ligen bordt vara i fórfla till den andra afdel- ningen, dels ock tvársom; få att man tydli- gen fer att han ej kànde dem ricktigt. Linné íkilde fina QCarices uti dem fom åga Spica unica fimplex, Spice androgyns och Spice fexu difüncte, famt vifade fig långt båttre. kánna naturen af deíla afdelningar då han med råtta fórer Carex atrata till den fenare ehuru den år fórfedd med fpice androgyne. Han fann ganfka vål att hår var något annat ån fexus fitus fom beftåmde detta. Alla nyare Audcorer hafva utan förändring följt Linné Men fedan i fenare tider flere Carices blifvit kånda, hvilka likfom C. atrata åga fpica an- drogyne, t. ex. C. alpina, Buxbaumii, ma- gellanica och fuliginofa; men dock enligt de- ras Ófriga natur höra till deras afdelning fom ága Spice fexu difünctw; och för ófrigt en hel ny underdelning tillkommit, nemligen Ca- rices Multifpicat:e compofitze, fom hafva or- dentliga fpicze androgynze, men böra áfven fóras till den naturliza afdelningen Spicis fexu difinéis: och flutligen man áfven finner att en del till androgynte (nu varande fpiculatae) hörande ej àga ipicule androgynae (C. mu- cronata); få tror jag det vara hóg tid att bort- lågga deffa ofåkra Wc Jag kallar dárfóre dem fom förr hetat Carices Spica compofita androgyna för Spiculatze, och dem fom anfets fåfom àgande Spice Sexu difuncdze för multifpicata. De chara&erer fom fkilja | defla 1803, Jan. Febr. Mart. 93 deffa famt anledningen till benåmningarna kunna inhåmtas af hvad jag anfört vid be- fkrifvandet af Bra&eXx och Braceole Pedun- culi famt Spice och Spicula. Multifpicate borde egentligen flå frámft bland alla Carices; dels emedan de åro de fullkom- ligafle af alla och àga alla de delar fom kun- na tillkomma en Starr-art, dels ock emedan man då finge hela flågtet uti nàflan mera hop- hångande kedja. De underdelas uti dem fom hafva fammanfatta ax, och dem fom hafva enkla eller åro proprie Multifpicatze. Multifpicate compofite hafva fpice fom årö fammanfatta af grenar, hvilka grenar altid åro androgyni apice mafculi och af helt annan natur ån fpicule. De hafva altid bra&ez vaginantes och åro triftigmatice (förutan C. brunnea), och kunna af alla deffa fkål alde- les ej få fina rum bland fpiculate, dit de förr varit förda. De våxa alla utom Europa och aro fvåra att befkrifva. Multifpicate | fimplices vel proprie fic dicte hafva aldrig greniga ax i annan hándelfe ån dà de bli monftreufa. De åga merendels fpi- ce fexu difin&e, men fkiljas i alla fall lått från föregående underdelning. | Multifpicate (fimplices) trifligmatice åro gan- fkå talrika. De underdelas vidare enligt Herr GOODENOUGH förtråffliga Method uti vagi- nai & ample&tae. Detta alt år rått naturligt och 94 1803, Jan. Febr. Mart. och àfven látt; men att ån ya "a några goda underdelningar år ganfka fvårt. Jag föredrager af alla dem fom tagas af bradte- arum långd, ehuru detta vift ej frånfkiljer få många fom ónfkeligt vore, famt ofta lemnar granfkaren i villrádighet hvart de höra, Multifpicate (fimplices) difigmaotice utgöra en ganfka naturlig afdelning. Deffa fpecies àro få nåra förenade att knappaft några gránfor finnas mellan dem. Att hår utftaka hvad fom år fpecies och varieteter år ganfka fvárt. Margines foliorum tyckes dock hjelpa myc- ket och på dem har jag haft flort affeende, Spiculate utgöra en ganfka naturlig afdel- ning. De underdelas enligt EHRHARTS fór- tråffliga uptáckt uti bafi mafcule & apice mas fcule. Denna underdelning år få lått och få naturlig, att man ej kan ónfka någon báttre. Med minfta vana urfkiljer man lått i alla fru« &ifications-delarnas åldrar antingen fquamze vae cus mafcule fitta vid bafis af fpicula eller i fpitfen. Alla áro de diftigmatice förutan nås gra af de fórfta, fom dock ej vidare tyckas fkilja fig från de öfriga. Unifpicata à äro dels triftigmatieze dels diflig- matice. Om Slágtet dárfóre fkulle delas en. famt efter iligmata (fom jag långe anfág fór det báfta); få blefve deffa dilacerade. DirrEe« 1803, San. Febr. Mart. 95 ; DirFFERENTIERNA, Har jag fókt góra fà fullkomliga fom móje- ligt, och med bitràde af delarnas nármre be- fláàmmande i det föregående tror jag mig áfven hafva uütráttat att man, i brift af koftfamma figurer och tediófa befkrifningar, kan dárefter támligen làra kànna dem. Kan háànda har jag ock hárigenom något vifat deras mifstag, fom anfe goda ritade figurer för enda fåttet att beflàmma Carices. Jag år hittils af den ófvertygelfen att alt hvad med penfeln kan tecknas, kan ock pånnan uttrycka, ehuru det fenare må hånda fordrar långt ftórre konft och möda ån det förra. Jag finner ock gan- fka vål min egna ofkicklighet i denna ftora konft. Med något fkål torde deffe differentier "kunna klandras för deras vidlyftighet; men man máfle hårvid betånka Slågtets talrikhet och arternas nåra flågtfkap. Jag vill ej neka att det år möjligt med några få termer be- flåmma en Starr-art, men det år ock då lått att mifskånna den. Det hånder ofta att man ej får en eller annan del fom ingår i en få- dan chara&er eflentialis få fullkomlig fom for- dras, och att denna del kan något variera. Det hånder med några att man ej af någon vifs del får aldeles pålitliga characterer, utan máfte med flere mindre goda tillfammans tag- na hjelpa fig fram till artens kånnedom. Jag har ej beflitat mig få mycket att göra dem” nåtta 96 1803, Jan. Febr. Mart. j nátta och vackra, utan mera att lemna dem tjenliga till fitt åndamål på fått ock fke kunde. Jag har anfett det för mindre fel att uptaga något umbårligt, ån att utelemna något vid våxtens underfökande nyttigt. Jag har altid uprepat afdelningarnas titlar uti Differentize på det att hvar och en fkulle kunna fià för fig fjelf och ftrax ge tillkånna hvart den hörde. Alla Differentierna har jag uppfatt efter egna granfkningar, förutan dem jag formerat af nå- gra Herr Scukvnns figurer dem Jag af årfa- renheten funnit pålitliga. ^ SYNONYMA, Har jag anfört ganfka fparfamt. Jag har dock ej kunnat underlåta att citera några. Jag har fökt på det fåkrafte uptaga Liwwés fpecies, och det dels efter de anledningar man har dårtill i flora Svecica och andra defs ar- beten, dels efter de uplysningar fom GooDE- NOUGH lemnat från Linnéanfka herbarium. Limés Differentier ge vål ganfka fåkra men ofta otillráckliga underråttelfer. Defs anförda Synonyma åro af alt det bedrågligafte, och hafva gifvit anledning still de orimligafle mifstag. Tydligare bevis hårpå kan ej gifvas ån det att Auctorerna tro C. veficaria 38 Linnéi vara . fylvatica Hudf. eller drymeja Ehrharts. Detta år en orimlighet fom, om den ej vore få .àllmán utomlands, fórtjente ingen vederlágg- ning. LINNÉ hánvifar vid nàmnde vàxt till . Flora "9, | E 1803, Jan. Febr. Mart. 97 Flora Lapponica, då aldrig Carex fylvatica Hudf. funnits i Lappmarken, icke en gång på mindre ån nåra 200 mils affiànd. Alla Sven- fka Örtfamlare veta ganfka vål hvad Linné menar med Lappfko-gráfet nåmligen nuvaran- de Carex ampullacea, hvarom ock fjelfve Linné underråttar ofs i fin Gothlåntka Refa p. 173 178, dàr han talar om Carex vefica- ria (hvaraf ampullacea anfágs fom varictet) vàxande vid [fjó-flrander och i vatten-hálor. EHRHART kallar ock i fin Chloris Upfalienfis C. ampullacea för Carex veficaria fylvatica, hvarmed han lika litet fom LInné menar den våxt fom fedan blef kallad Carex drymeja. GMELIN uti Flora fibirica citerar ock Gr. cyperoides fylvarum tenuius fpicatum vid fin n. och menar dårmed ingen annan ån C. am- pullacea. Detta uplyfer ock hvarföre jag ej kunnat antaga namnet fylvatica. — Locus uti Flora Svecica m. fl. LiNwés Verk ara vid utredandet af defs växter till flor råttelfe, och bevifar hvilken Carex canefcens LiNN. máfle vara. — Linnés Herbariun har lemnat underráttelfer om fpecies fom förmodligen al- drig blifvit utredda. Bevis dárpà år C. fili formis. Men detta oaktadt år det ej ofvik- ligt, tvàrtom ganfka bedrágligt. Vi kunna ej tvifla hvilken fom år Carex Canefcens och hvilken leporina, oaktadt alla motíàgelfer från Linnéanfka herbarium. Vi åga dårpå, likfom att C. brizoides ej år curta Gooden. K. V. 4. Handl, I, Qu. G de "wm mmmw / E LU 98. 1803, Sån. Febr. Mart, .— -* "n? de tydligafle bevis uti vår och Linnés Hem- ort, hvilka bevis et enfamt med liten upp- márkfamhet uti Ortfamlingen má hánda för defs ovanlighets fkull inkaflat héterogent fpe- cimen kan omkullkafta. Jag har vid hvart fpecies anfört ScHKUHRS figur för att dàrigenom ån tydligare vifa hvil- ken jag menar. Locus, Har ock varit nódvàndigt att anföra åf. ven uti en generel uppftållning fådan fom den nårvarande. Vid de Svenfka har jag tillfatt folum natale enligt Linnés Stationes plantarum. Vid de ratafte har jag anfört de Herbarier uti hvilka jag fett dem. NN 1 1803, Apr. Maj. cun. 137 Alun, det var altfå ren lerjord, hvars vigt utgiorde 19 gran. — Det fom af Atticksfyran blifvit upplóft, fálldes derutur med Alkali Ve- getabile aératum, hvarvid àrhólls 54 gran ren luftfyrehalüg kalkjord fom efter flark glód- ning til någon del upplófles i vattn, och for- merade med vitriolfyra en ordentcelig Selenit. Af det föregående år fáledes utrónt at Matricaria Chamomilla hyfer följande beftánds- delar efter de fyra fàrfkilta behandlingsfått fom åro anförda, neml.: Genom Extractioner med Spiritus Vini Rectificatistimus och vattn, århölls af ett fkál- pund torr Chamomilla, 5 Unce och en fcru- pel hárdt Extra&, fom innehöll 20 drachmer och 6 gran Hartsàmne ( Principium Refinofum); Tio drachmer och 56 gran Vegetabilifkt 'T vál- amne (Principium Saponacum); 9 drachmer och 28 gran rent Gummi (Principium Gumo- fum): 6 drachmer och 48 gran ren Vinílén, en drachma och 14 gran Phofphorfyrad kalkjord. Medelft difüllation med vattn àrhólls af 3:ne fkálpund torr Chamomilla, I drachma och några få gran högblå, tjockaktig och vål- luktande Olja. | Utan nágon tilfats blef 2 Unce Chamo- milla diflillerad, hvarvid Ófvergick 6 drach- mer och 35 gran fyrligt liqvidum, en drach- ma och 17 gran Empyreumatifk illaluktande olja, famt 3 kanna bránbar luft och luftfyra, den förra utgörande 3 och den fenare 3. Ett 138 1803, Apr. Maj. Jun. Ett fkålpund Chamomilla gaf efter fór. brånning nio och en half drachma Aíka, fom innehóll 5 drachmer och 56 gran rent Alkali vegetabile med någon luftfyra i förening, 16 gran kifeljord, 2 drachmer och 24 gran Pho- fphorfyrad Kalk, rg gran Lerjord, famt 34 gran lutttyrehaltig Kalkjord. Inledning til Caricogvaphien af GEORG WAHLENBERG. 4:de och fifa Fortfittningen je Species Caricum. Unifpicatz, i. e. fpicá unicá fimpliciffimá androgyná (exc. I.) apice maículà inftrudz. 9 1. C. fioira - fpica feminea oblonga denfiflora, flori- bus diftigmaticis, capfulis ovali-ovatis utrinque convexis nervofis fubcoriaceis fuperne ferrulate marzinatis; folis filiformibus, radice ítolonifera. C. dicia LiNN. ScHKVHR Car, n. x. tab. A. Q. W. fiv. x. 2. C. lavi: HoPPE. p. C. Davelliaza : fpica. fublipeari faübdenfiflora, cipfulis attenuatis recurvis; culmo acutanguio ferrulato. foliis brevisfimis , rdice cafpitofa. C. Davelliens SmivH Linn, Tragssü. Vol. V. p. 226. ScHKvur Car tab. A. Bg. 2. C. frabra Hor. Eb. in Helvetia vulgaris, &in Germania. W) Se Y A. H. 7903. III Qv. p. 225 - 342, IV Qv. p. 301 s 319,1803.l Qv. p. 00 - 98- 1902, Abr. Maj. Sun. 129 Ag, C. capitata: fpita fubglobofa, floribus diftiematicis, 3. C. * 4C * a.C EJ cap/ulis circinato-ovatis convexiufculo-planis lzevis- fimis tenuibus obtufe marginatis; foliis filiformibus. C. citata LiNN. ScukuHn Car. n. 2. tab. Y. fir go. Hsb. in fubalpinis Lapponie. leptalea* foica pauciflora fubfparfillora, floribus difligmaficis, capfulis oblongo-ellipticis emargi« natis; foliis anguflisfimis. C. polgtrichoides WILL.» DEN. in litteris ad Cel. Svartz. Hab. in Ame- rica loreali, fecundum herbarium Cl. Tórneri. Ifyllophora: fpica pauciflora fubfparfiflora, flo ribas dittigmaticis, capfulis oblongis acuminatis utrinque convexiufculis refexis; folus fetaceis vaginis intimis aphyllis. C. pfullophora EHRHART. C. pulitaris ScHkvuun. Car. n. 3. tab. A. fig. 3. Hab. in Svecis temperatoris &c. pratis fubhumudis. 2. Triftigmatice. obtufata: fpica fubquadriflora, floribus triflig- maticis, capfulis obovato-fubglobofis fubcoriaceis patenti-divergentibus ore byalino bilobo; foliis anguftisfimis. C. obtufata LinLJEBLAD AG. Stockholm. 1793. p. 69. tab. IV. Hab. in Ölandie ficcis arenofis ad Köping, Liljeblad &$ Svartz. * 6. C. petrea : fpica floribus femineis tribus fparfis tri- ftigmaticis mafculisque numerofis inftructa, fqua- mis fuübcircinatis magnis fragiiisfunis, capfulis turbinatis tenuisfimis ereclis, culmo acutangulo. Hab. in rupibus alpium Lapponie feptentrionalis. T.C. pyrenaica: fpica multiflora valde denfiflora, fio- ribus femineis numerofis triftigmaticis, capfulis anguíte oblongis breviter roftratis divergentibus. Hab. in Pyrengis, La Peyroufe: ex herb. Thun- bergiano., * 3c. levcoglothin* fpica triflora fubfparfiflora , floribus ^emineis triftiymaticis, mafculoque unico, capfulis lanceolatis teretibus reflexis; folio intimo fubcon- voluto i AJ 140 1803, Apr. Maj. Juni voluto vaginis ceteris aphyllis. C. levcoglochin EERHART. C. puliaris Linn. Flor. Svec. C. pau- cifora SCHKUHR Car. n. 4. tab. A. fig. 4. — Hab. in Svecie feptentr. &c. paludibus vulgaris. . Micr oglochin : fpica fubmultiflora — flo- ribus triflizmaticis, capfulis lanceolato-conicis convexo-planiufculis reflexis, arifta ftyliformi lon- giufcula; foliis filiformibus. eb. in lateribus irriguis alpium | Lapponicarum feptentrionalium. 10. C. hamata: fpica fublongisfima. floribus triftigmati- 1 cis, fquamis ovalibus ;equantibus obvolventilu£, capfulis oblongis obtufis convexo fubconcaviufcu- lis ciliatis. arifla longa uncinata. | C. hamata SvAnTZ Prodr. (C. uncdnata SCHKURR Car. n. . tab. G. fig. 3o. C. phleoides CA V ANILLES lcon. Vol. V. p. 40. tab. 464. fig. 1. .. Hab.in montibus Jamaice, Sva arte; in Chili Ame- - rices meridionalis, fecundum Cavanilles; & in Isle de France, Gröndal. 11 C. unrinata: fpica longisfima fuperne incrasfata, flo- IU ribus triftigmaticis, Íquamis adnatis oblongis fübbrevibus, apfulis oblongis breviter roítratis teretiufculis, ariíta fublonea uncinata. C. uncinata Liww. Suppl. Hab. m Nova Zeelandia, Forfer. Ex. herbarlo Thunbergiano. erinacea: fpica lineari fubbrevi, floribus triftig- maticis, fquamis fubcircinatis majufculis, capíu- hs fuübrotundo.ovatis triquetris, arifta longisfima uncinata. C. erinacea CAVANILLES Icon. Vol V. p. 40- tab. 464. fig. 2. Hab. in Americe meridionalis oris occidentalibus. Spiculatz: culmo divifo in fpiculas andro- | gynas (except. n. 40.) femper exade fesfiles, fuffultas bra&eolis femper fubample&entibus, & floribus difügmaticis (except. n. r3 — 16.) inftru&as. I. Spiculis L| 1803, pr. Maj. fun. 141 I. Spiculis apice mafculis. X3. C. baldenfis : fpiculis apice mafculis ternis confitis, - . floribus trifligmaticis, capfulis oblongo-ellipticis obtufis cum apiculo, bracteolis duabus foliolatis. C. baldenfis LiNN. ScHKUHR Car. tab. Y. fig. gt. y 4. C. capenfis: fpiculis apice mafculis fubcompofitis approximatis, floribus triftigmaticis, capfulis ob- longis acutis utrinque convexiufculis obtufangu- lisfubexcurvis, bracteolis fubfoliatis, culmo tereti. C. cepenfis THUNBERG Flora cap. c. icon ined. 15. C. Bellardi: fubfpiculata, fpiculis biflorisin fpicam linearem confertis, flore inferiore feminea tri- fligmatico fuperiore mafculo, íquamis fubcirci- natis magnis fragilisfimis, capfulis turbinatis tenuisfimis; culmo tereti, foliis filiformibus. C. Bellardi ÄÅLLION. SCKKUHR Car. n. 6. tab. D. fig. 16. 16. C. curvula: fpiculis apice mafculis in clavulam ob- longam aggregatis, floribus trifligimaticis, capfu- lis teretiufculo-depresfis attenuatis; culmo tereti fubincurvo, foliis convolutis heteromallis. C. cuv- vula ÅLLION. Scnuxvun Car. n. 25. tab. D & H h. fig. 17. d, Pu juncifolia: fpiculis apice mafculis in clavulam oblongam aggregatis, capfulis teretiufculo-depres- fis attenuatis ore bilobo; culmo tereti incurvo, folis convolutis intimis brevisfhmus. C. funcifolia ALLION. Hab. in alpibus Carinthiacis, unde misfa ad Cel. Svariz. 18. C. fimpliciufeula: fpiculis apice maículis in clavu- lam linearem confertis, capfulis oblongis depres- fis breviter roftratis ore integerrimo; foliis angu- ftisfimis convolutis. Hob. in Weítmorlandia Àn- glie, unde mifit Cl. Turner ad Svartz. *19. C. incurva: fpiculis apice mafculis in globum ovato- globofum denfe aggregatis paucis fubdivergentt- bus, capíulis circinato-ovats femiglobofis roftel- laus 142 1902, Apr. Maj. sun. latis ore fübintegerrimo; culmo fubacutangulo fubincurvo, foliis fubconvolutis. C. incurva LIGHTFOOT. ScHKUHR Car. n. 19. tab. Hh. fig. 25. — Hab. in litoribus maris occidentalis Scandinavie 20. C. foetida: fpiculis apice mafculis in globum elli. ptico-ovalem deníe aggregatis numerofis, capíu- lis ovalibus convexiuículo-planis. attenuatis ore bifido; culmo acutangulo, foliis fubangufüis. C. fottida. ALLION. SCHKUHR Car. n. 16, tab. Hh. fig. 96. SCEEVCEZER Prodr. tab. IV. fig. 3. Hab. in alpibus Eeiveticis. 21. C. fienophylla: fpiculis apice mafculis in globum ovatum aggregatis, capfulis ventricofo-fubrotun- dis convexo-planiufculis nervofis marginibus fer- rulatis ore bidentato; culmo acutangulo, foliis: anguftsfmis. C. jundfolia Hosr. SCcHKUHR Car. n. 18. tab. G. & ] 1. fig. 32. 222. C. chordorrhiza: Ípiculis apice mafculis fubaggre- gatis, capfulis femiglobofis ligneis bafi elongata; folio intimo perbrevi vaginis ceteris aphyllis; radice filiformi procumbente. C. chordorrhiza EnnuAnT. SCHKUER Car. n. 17. Tab. G. fig. 3x. Hab. in Svecie feptentrionalioris paludibus, fat vulgaris. 25. C. lobata: Ípiculis apice maículis fubternis vonfer- tis elliptico-ovalibus, capfulis oblongis convexo- convexiufculis fubacutangulis breviter roftratis ore unilabiato; culmo flaccido. C. lobata SCHKUHR Car. n. 20. tab. Ji. fig. 18. C. tripartita ALL. Hab. in alpibus Helveticis, Pedemontanis &c. 24. C. paradoxa: ípiculis mafculis in paniculam dige- flis: ramis inferioribus fubdiftantibus, capfulis fubrotundo-ovalibus convexo-convexiufculis fub- ; obtufangulis ore bidentato. C. paradoxa WILL»: DEN. AG. Berol. Scukunn Car. n. 23. tab. E. fig. 2x. Hab. in aquofis juxta Berolinum & Halam. i ax cC. 1803, Apr. Maj. Jun —, | X43 25. C. paniculata: fpiculis apice mafculis in panicu- lam digeflis, capfulis fubrotundo-conicis acumi- natis utrinque gibbis fuperne membranaceo-mars * ginatis ore divifo. C. penituleta LiNN. SCHKUHR Car. n. 24. tab. C. fig. 20. Hcb. in paludofis Svecie &c. B. C. teretiuftula: thyrío | decompofito | fquarrofo, C. teretiifeula GooDEN. Linn. Transa&. C. dian- dra ScHRANK. C. cinerea. mihi olim. — Hab. in paludofis Anglie, unde mifit Cl. Turner ad Svariz: Germanie & Svecis. 26.C. rivularir: fpiculis apice mafculis quinis fub. approximatis oblongis, fquamis cquantibus mu- cronatis, capfulis fubrotundo-ventricofis fubroftel^ latis convexo-fubconcaviufculis fuperne membra. naceo-marginatis ore divifo. C. rivularis W ir r- DEN. ScHkuHR Car. n. 2f. tab. C c. fig. 87. Hab. juxta rivulos Hungaris. 27. C. divifa: fpiculis apice mafculis in clavam fubla* teralem fubdecompofitam ovatam aggregatis , bracteola fubfoliolata ftri&ia, capíulis fubrotundo- ovatis convexo-fubconcaviufculis acutangulis ore bifurcato. C. divifa GoopENw. Linn. T ransatt, Vol. 2. p. 157. tab. 9. fig. 2. | Scukunn Car. n. rt. fab. V v. fig. 6x. Hab. in litoribus Anglie. *28. C. muricata: fpiculis apice mafculis in clavam crasfiufculam fubdecompofitam approximatis, ca- pfulis convexo-planis fubovali-conicis acuminatis acutangulis divergentibus marginibus fuperne ferrulatis; folis fubangufts. C. muricata GoonEN. SCHKUHR Car. n. 15. . tab. E. fig. 22. B. C. divulía: clava inferne fubramofa ramulis dis ftantibus, capfulis ovato-circinatis convexiu- fculo- planis patentibus, marginibus fuperne ex- tenuatis integerrimis ; culmo laxo, foliis 2ngu- ftis. C. divulfa GoopEN. Scukunn Car. n. 12. tab. Ww. fig. 8g. Hab, in Anglie nemorofis fubhumidis, i y- CA. 144. 1903, Apr. Maj. dun. . fy: capfulis fubacutangulis, — C. loliaiea" ScHÉvur *29. C. B. 30. C. Car. n. 14. tab. E e. fig. gr. | SutErR Flor. Helv. n. x8. vulpina: fpiculis apice mafculis in clavam fifpra- decompofitam cylindraceam crasfisfimam conglo- meratüs, capfulis majufculis fubovali-conicis acu mi« natis. convexo «planis acutangulis divergentibus; culmo acutisfangulo, foliis latis. C, vulpina LiNN. ScaukvuHn Car. n. xo. tab. C. fig. xo. C. glomeraía: clava oblonga, culmo obtufan« gulo, foliis latiufculis fubbrevibus. C. glome- gata THUNBERG Flor. Cap. Prodr. | microjperua: fpiculis apice mafculis in clavam fupradecompofitam crasfiufculam. conglomeratis , fquamis cufpidaüs, capfulis minutis ventricofo.. ovalibus acuminato-fubroílratis acutisfangulis fub. divergentibus; folus. fubanguftis, — Hab. in Pen- fylvania, Rev. Hultgren; fecundum Herbar. Thun- bevgianunt. .intermedia: fpiculis inferioribus terminalique fe. mineis intermediis mafculis, capfulis acute mar- ginatis. C. intermedia GoonEN. SCHKUHR Car n. 9. tab. B. fig. 7. arenaria: fpiculis inferioribus femineis fupre. mis mafculis, capfulis membranaceo-marginatis; bracteolis inferioribus fubfoliolatis , radice repente. C. arenaria LiNN. ScHKvHrR Car. n. 8 tab. B. ig. 16. 35. C. C. veptni: ípiculis tantum fubapproximatis, bra- €&eolis fquamaceis muticis, culmo teretiu- fculo. C. repens BELL ARDI App. Flor. Pedemont. In herbario TAwuabergicno adelt a Bellardi mista. . &. Spiculis bafi mafculis, typeroides: fpiculis bafi mafculis in capitulum congeftis, fquamis lineari-fetaceis, capfulis bicu- Ípidatis, bracteolis confitis foliatis lofigis. C. cyperoides SCHKEVHR Car. n. 28. tab. A. fig. 5. 34. C 34. C. 1903, Apr. Maj. sjun. 145 tribuloides : fpiculis bafi mafculis confertis nu- merofis, fquamis fubparvis, capfulis ovali-oblorr- gis fubconvexiufculo-planis acuminatis patentibus membranaceo.marginatis ore bidentato. —7/ab. in America boreali, Kalm ; ex herbario Cel. Svartzii. *35. C. lepori ina: fpiculis bafi mafculis approximatis qui- 56. C. nis, fquamis equantibus, capíulis ovato-ovalibus conico-acuminatis convexiufculo-fubconcaviufculis membranaceo -marginatis ore bifido. C. leporina LiNN, C. ovalis GoonEN. Scuxuun Car. n. 29. tab. B. fi. 8. . j Schreberi: fpiculis bafi mafculis fubconfertis qui- nis, fquamis squantibus, capfulis ovali - ovatis acutiufculis convexo-planis fubacutangulis margi- nibus obtufiufculis ore emarginato; foliis angu- füsfimis, radice repente. C. Schreberi WILLDEN. ScHkuHn Car. n. 50. tab. B. fig. 9. Hab. in arenofis juxta Berolinum &c. P2a4:€. lagopina : fpiculis bafi mafculis confertis ternis, Íquamis Íubparvis, capfulis fübcircinatis acuti$ Íubrofiellatis convexo-fubconcaviuículis margini bus obtufis integerrimis ore bilabiato. C, leporina Fl. Dan. t. 294. C approximata HoPrPE herb. Hab. in alpibus Lapponiarum feptentr. 58 C. firaminea : fpiculis bafi mafculis fubdiftantibus quinis fubelobofis, fquamis lanceolatis longitu. dine zquantibus, capfulis fubrotundo- obivahh roftellaüs membranaceo-marginatis ore bifido. C. framinta WirrtDEN. Scukunn Car. n. 38. tab. G. fig. 34. Hab. in America feptentrionali, brizoides: fpiculis bafi mafculis numerofis con- tiguis fublanceolatis fubexcurvis, capfulis ovato- lanceolatis convexisfimo-fubconcaviufculis atte- puatis marginibus ferrulatis ore bifido. C. brizoi- des LiNN. ScHKUHR Car. n. 32. tab. C. fig. 12. Hab, in nemorofis fubhumidis Germanie, ex. er. Erlange. 4o. C. 146 40: (C Far, G &42. C. * 415. C. *44.C. d DR 1803, Åpr. Maj. Jun. mutronåta: fpiculis lateralibus femineis duabus confertis terminali to'a mafcula, capfuli cons vexisfimo «fubconcaviufculis tenuisfime ciliatis, bra&eolis amplectentibus fubfoliolatis; foliis fili: formibus. C. mucronåta ALLION.: ScHKUuHR Car; h. 46. tab. K. fig. 44. Hab. in alpibus Hei- veticis, elongatà: ípiculis fuperioribus bafi mafculis in racemum fubapproximatis fubdenfilloris . fquamis Íubbrevibus, capfulis oblongis atuminatis cons vexo-convexis obtufangulis nervofis fubexcurvis ore fubintegerruno. C. eíongata LINN. ScHKUHR Car. n. 39. tab. E. fig. 25: mücroflachya: fpiculis lateralibus femineis paucis confertis minutis terminali bafi maícula triplo longiore, fquamis fubbrevibus, capíuls ovatis acuminatis marginibus extenuatis fubmenibranas ceis. C. miürofachya EsnguAnT. Sca&vün Car. n. 3t. tab. C. fig. £t. Hob. Upfalie locis bumis dis eraminofis in prato Grónmaiia 36 ad paiudeni Vitulfsbergenfem. | norvegica: fpiculis bafi mafculis fubapproxima: tis quatuor ovali-ellipticis turgidis, fquamis fub. circinatis majufculis, fuborbiculatis apiculatis ob- tufansulis crasfis, bracteolis cufpidaus. C. norvez gira ScukuHnR Car. n. 4o. tab. S. fig. 66. Hab. in litoribus limofis maris Nordlandie Norvegice; glartofa: fpicülis ternis terminali bafi mafcula fubconfertis oblongis, fquamis cquahübus, ca« píul:s oblongisacuminátis convexisfimo-plariis füba- cütangulis nervofis; folis. angufüsfimis intimo inultum breviore, culmo flaccido. C. glareofa mihi ScuxügR. Car. tàb. A aa. fig. 97. Hab. in littoribus marinis glareofis Norvegie feptentrionalis, & ad Sinum Bottnicum. heleonafTes? foiculis bafi mafculis confertis qua- ternis fubglobofis, fquamis fubequantibus, ca- píulis ovatis acutis Kiss s. dares ups 1803, Apr. Maj. Zum. 147 fubobtufangulis patentibus, culmo flri&to. C. He. leonaffes EHRHART. SCHKUVHR Car. n. 42. tab. ]i. fip. 97. Hab. in paludibus Svecie. * 46. C. /lellulata : fpiculis bafi mafculis fubapproximatis quaternis, capfulis ovali-conicis attenuatis con. vexo-planis acutangulis divaricatis. C. flellulata ScuREBER. ScukUzR Car. n. 24. tab. C. fig. 14. C. muritata LINS. Fl. Svec. B. C. radiata: fpiculis fubdiftantibus trifloris, ca- falis oblongis, bracteolis fetigeris, culmo fub- fötaton flaccido, foliis anguftisfimis. Hab. ia America boreali, Rev. Hultgren; íecundum herbarium TÀunbergianum. *47. C. loliacea: fpiculis bafi maículis fubdiftantibus ter. nis paucifloris, fÍquamis brevibus, capíulis íubo. vali-ellipticis utrinque convexiufculis obtufis ob- tufangulis divaricatis ore integerrimo, bracleolis fetigeris; foliis angufüsfimis. C. loliacea Linn, confer Scukuun lab. P p. 104? Hob. in pratis paludofis Svecis rarius, "i. C. temuiflora: ípiculis bafi mafculis confertis ternis fubmultifloris, fquamis fubsequahtibus, capíulis late oblongo:ovatis acutiufculis convexo planiufcua. lis. fubacutangulis patentibus; foliis anguftisfimis, Hob. in graminofis humidis Lapponis. *49.C. cane/cens : fpiculis bafi mafculis fubapproximatis quinis, fquamis fubequantibus , capíulis fubro= tundo-ovatis acutiufculis convexo-fub:onvexiufcu- lis fubobtufangulis ore bidentato. CT. canefeen:s Linn Flor. Svec. C. curia. GoO DEN. SCHK VHR Car. n. 33. tab. C, fig. 13. p. Ípiculis fuperioribus aggregatis, capfelis natenti- bus acutis convexo-planiufculis fübacutangulis, Hab. in iummis alpibus Lapponis vulcatisfizc. $9. C. remotiufcula : fpiculis bafi mafculis remotiufcu- lis fubfenis fubpaucifloris, fquamis fubbrevibus, capfulis ovato-oblongis attenuatis convexo plani: acutangulis patentibus ore bifido, bracteolis in: ferioribus foliatis longis anguftisfimis. fob. in . Sibiria, Laxman: e collectiene Cel. Svarizi; K. V. 4. Hand, II. Qu. L SETA 148 .3802,, Apr. Maj. Jun. 551. C. remota: fpiculis bafi mafculis diflantibus, fqua- 52. C. 53.C mis fubbrevibus, capfulis oblongo-ovatis acumi- natis convexo-planiufculis fubscutangulis margi- nibus obtufis ore fubbifido, bra&eolis foliatis ane guítis; culmo laxo. C. remota L1ww. SCHKUHR Car. n. 35. tab. E. fig. 23? Hab. locis nemorofis - ficcis in Hallands às, Osbeck. gibba: fpiculis bafi mafculis inferiovibus fubter- natis fubdiftantibus, fquamis brevibus, capfulis fublenticularibus roftellatis convexisfimo- fubcon- vexiufculis marginibus extenuatis integris ore bi- dentato, bracteolis foliatis longis fubanguftis; cul- mo laxo. QC. remota THUNBERG Flor. Jap. axillaris : fpicalis bafi mafculis inferioribus fub- terznatis fubdiftantibus, fquamis fubsquantibus, capfulis ovatis acuminato-fubroflratis convexiu- fculo-planis marginibus acutisfimis ferrulatis ore profunde bifido, bracteolis inferioribus fubfolia- tis; culmo ftridto. | C. axillaris Goop£w. — Hab, in Anglia, unde mifit Cel. Afzelius. - i Multifpi cat &, culmo fupportante fpicas plures, raro compofftas androgynas, in plerisque fimplices fexu difütin&as laterales femineas terminalem mafculam (paucisfimis nempe n. 114. IT5. 130 & 131. pfevd. androgynam); floribus triftigmaticis (in pau- cioribus difiigmaticis) initructas; fuftentatas Pedunculis femper confpicuis plerumque len- gis ad bafin vaginulà tenuisfüma femper obvolutis, in axillis bractearum foliatarum plerumque vaginantium (rariusfubample&en- tium) fuccofitate infertis. ' 1. C ompofitz i. e. fpicis compofitis ra- moís ramisque femper androgynis apice mafculis triftigmaticis (except. n. 54.) bracteisque vaginantibus inftrucls. 54. C. 54. C. $5. C. 56. C. adi e e 1803, Apr. Maj. Fun. 149 brunuta: ípicis tripartito-compofitis ramis linea- ribus, floribus diftigmaticis, capfulis lentiformi- bus roílratis. C. brunnea THUNBERG Flor. Jap. Scnunxkunua. tab. X x. fig. III. f[partea: fpicis compofitis ramis aggregatis apice Jineari, fquamis ovalibus, capfulis triquetro-fub- globoíis obtufiufculis ore emarginato; foliis an- guílis marginibus fubincurvis C. indica Scukvuun Car. n. 27. tab. B b. fig. 86. Hab. in Capite bone fpei, Thunberg. indica: fpiciscompofitis ramisaggregatis oblongis, fquamis ovatis, capfulis ovalibus acuminato fub- roftratis: depresfo-triquetris ore bifido. C. indica Liws. mant. 575. Hab. in infula Bourbon, Sonnerat: ex herbario 'Thunbergiano. polyftachya: fpicis. compofitis pinnato-ramofis ra- mis confertis numerofisfimis bafi fparfifloris fur- fum attenuatis, Íquamis lanceolatis, capfulis lan- ceolatis fubulato-roftratis recurvis; culmo fítricto, ^C. polyflachga S v AR T2. Flor. ind. occ. Append. Hab. in fummis montibus Jamaice, Svartz. -£ladoflathija: ipicis compofitis ramis fabzpproxi. matis paucis vagis Íparfifloris, fquamis lanceola- tis, capfulis oblongis fubulato-roftratis excurvis; culmo flaccido, foliis fubanguftis. C. jiacida SvaRTz Flor. ind. occid. Append. Hab. in montibus Jamaice, Svartz. Jtabrella: fpicis compofitis conglomerato-ramulo- fis ramulis fubglobofo-ovatis, capfulis ovalibus acutis fübexcurvis fcabris; culmo debili, foliis anguítisfimis. C. 'axa SvaAnRTz. Flor. ind. occ. Append. Heb. in montibus Jamaice, Svartz. . £rutiaía? fpicis decompofitis ramis ramulisque divaricatis, capfulis ovalibus roftro brevi fubex- curvo. Hab. ad Canton in China; Wannman: ex herbario Bergiano. L 2 2. lri- 150 1803, Apr. Maj. Jun. 2. Triftigmatice, fpicis fimPlicibus fexu diftindis (rarisfime pfevdandrogynis); A. Vaginate foliate i. e. bra&eis va- ginant. foliatis inftructe. de Pedunculis inclufis. *61. C.flava: ípicis fubpedunculatis ovalibus, bracteis vaginantibus longe foliatis fubapproximatis, ca- píulis obovato-cuneiformibus inflatis coftatis roftro longo aciculari deflexo, ore bifido. C.fiava. Linn. Lrzrns. Herb. n. 714. tab. 15. fig. 6. p. C. flaveftens: bra&eis fubdiflantibus; capfulis oblongo-obovatis fubinflatis roftro brevi fubu- lato re&iufculo ore bidentato; culmo obtufan- gulo, foliis anguftis intimis multum longiori- bus marginibus incurvis. .C. Osderi, Eu nu AR T» Scuxunun. Car. n. 35. tab. F. fig. 26. ' *62.C. fulva: fpicis inclufe pedunculatis ovali - oblongis, bracteis vaginantibus foliatis altitudine culmi di- ftantibus, capfulis ovalibus convexo.convexis an- cipitibus fubinflatis fubcoftatis roftro longiufculo àncipiti ore divifo; culmo ferrulato. C. fulva GoopEs. Scuxunn, Car. n. 86. tab. T. fip. 67. Hab. in pratis fubhumidis Bórftele Ros- lagize, & Gothlandisz. : *63.C. diflans : fpicis inclufe pedunculatis oblongis, bracteis longe vaginantibus foliatis remotisfimis , Íquamis fubbrevibus mucronatis, capfulis ovali- fubventricofis depresfo-triquetris roftellatis, ore bi- imucronato; foliis marginibus incurvis. C. difians Liww. Scuxvunn Car. n. 87. tab. T. & Y y. fig.68. C. littoralis mihi in Flor. Gothland. ined. ^ Hab. in litoribus Gothlandie &c. 64. C. cavata: fpicis inclufe pedunculatis fubcylindra- - ceis fubcrasfisfimis: maífcula clavata, bracteis va. ginantüibus íoliatis remotis, fquamis fubsquanti- bus mucronatis, capfulis fubrotundo-ovalibus gib bis excurvis roftellatis; foliis latisfimis, C. clavata THUNBERG in mufeo. p. C. 1803, Apr. Maj. Jum. 151 B. C. cylindracea: fpicis | cylindraceis | fubcrasfis: y- mafculis pluribus, bracteis latisfime longis. fimeque foliatis. Hab. in Capite bone fpei, Thunberg, triticea: fpicis ovalibus crasfisfimis apice ma- fculis, fquamis &equantibus breviter cufpidatis. C. cavata THUNBERG. Prodr. Cap. p. 14. ( fec. differentiam. ) E Capite bone fpei in Belgarum hortos in- troducla ibique accepta a Kallfróm Hortul. prim. C *65. C. exten/a: fpicis fubfesfilibus oblongis, bracleis fubvaginantibus longe foliatis approximatis, ca- pífulisovali-oblongis cum acumine ore bidentatos culmo arcuato, foliis anguíilisfimis fubconvolutis heteromallis. C. exiíen/s Goo gx, in Linn. Trans- eC. C. arcueta mihi in Flor. Gothland. cum fig. ined. Scuxvun Car. tab Xx. fig. 72. Hab, in Anglia unde misfa a Cl. Turnero ad Svartz: & in litoribus Gothlandiz. 66. C. fecalina: fpicis inclufe pedunculatis late lanceola. tis, bracteis breviter vacinantibus longisfime fo. liatis infimis remotisfimis, capfulis oblongis longe acuminato-roftratis convexo-concaviufculis adpres. fis marginibus ferrato-ciliatis, ore bifido, C. /za- lina WILLDEN. SCHKUHR Car, tab. S. fig. 65. Hab. in Auftria, fecundu;i Herbarium Cel. Svartzii. heterof/perma: fpicis inclufe. pedunculatis fubfili- formibus fparfifloris flri&tis, braAeis vaeinantibus longe foliatis remotis, capfulis ovali-ventricofis bafi elongata apice attenuata excurva, ore inte- gerrimo. Hab. in America boreali, Kalm; ex herbario Cel, Svartzii. leptoftachya: fpicis inclufe pedunculatis filifor- mibus fparfifloris flaccidis, bracleis vaginantibus longe foliatis fubremotis, capfulis oblongo lan- ceolatis acutis ore unilabiato. C. leptofachva EH n- X AR T. C. flrigofa ScHKuvnRr Car. n. 30, tab. N. fip. 53. Had. in Anglia & Germania. ü 3 1 69. Ci 152 69. E 7o. C. 11. C. | 42. C. 95. C. 1803, Apr. Maj. fun. fubulata: ficis anguflis fublong:s fubdenfifloris apice mafcula, pedunculis inclufis bipartitis , bra- &eis vaginantibus longisfime foliatis remotis, fqua- mis cufpide capfulam multum füperante, capfu- lis ovalibus triquetro-depresfis roftro bicufpidato; foliis latis. Hab. in infula Bourbon, Sonnerat; ex herbario Thunbergiano. hiría: fpicis fubinclufe pedunculatis crasfiufculis, bracteis vaginantibu: longe foliatis remotis, fqua- mis cuüfpide breviufcula «quante, capíulis angu- fle ovali-oevatis teretibus roftratis coftatis hirfutis bicufpidatis, fpicis mafculis binatis. €. hirta Liss. Scukvunn. Car. n. 105. tab. U u. fig. 108. pumili: [picis fubexferte pedunculatis crasfis, bracleis vaginantibus longe foliatis infima fubra- dicali ceteris ez approximatis, fquamis fube- quantibus, capfulis ovatis teretibus roftellatis ore bicorni, fpicis mafculis binatis. C. pumila. THuw- BERG Flor. Jap. Scnuxunnm tab. Y y. fig. x12. hordeiformis : fpicis inclufe pedunculatis crasfis- fimis, bracteis vaginantibus longisfime foliatis in- fima fubradicali ceteris ee fubapproximatis, ca- píulis ovatis acuminato-fubroftratis convexisfimo- concaviufculis marginibus ferrato-ciliatis ore bi- fido, fpicis mafculis binatis. €. hordeifiichos V 1r LARS Delph. 2. p. 22x. n. 43. tab. 6.. In her- bario Svarizii cam examinavi. Xanthophyfa: fpicis fubinclufe pedunculatis fex- Horis crasüsfim:s, bracteis vaginantibus foliatis remotisfimis, capfulis oblongo-conicis inflatis ro- flratis divergentibus ore bifido. Hab. in Ame- rica boreali, Kjellman; ex herbar. Bergiano. 14- C. folliculata: fpicis fubpedunculatis fexfloris cras- fisimis, bracteis vaginantibus longe foliatis fub- approx:matis, capfuls ovali-conicis acuminato- rofiratis inflatis divergentibus maximis bicufpi- datis, fpica mafcula gracilima; culmo acutan- gulo. C. folliculata Lis Nw. SCHKUHR Car. n. 73 tab. N. fig. 52. "n. C. - 15. C. 16. C. 21. C. *48.C. *29. €. 80: G, 1803, Apr. Maj. cun. 153 lurida: fpicis inclufe pedunculatis cylindraceis crasfisfimis cernuis, bracteis vaginantibus longis- fime foliatis diflantibus, fquamis fetaceis, capíu- lis ovatis acuminatis fabdivergentibus roftro lon- iufculo fetaceo bicufpidato, fpica mafcula gra. cilima. — Hab. in America feptentrionali, Hult- gren; ex herbario Svartzii. Agafachys: fpicis inclufe pedunculatis flagelli- formibus/flaccidis, bra&eis vaginantibus foliatis reinotiufculis, capfulis ovalibus acutiufculis ore bidentato, folus latisfimis. — C. agcfiachys En a- HART. C. pendula Scukvux Care n. 85. tab. OQ fg. 6o. filiformir? fpicis fübfesfilibus oblongis, bracteis brevisfime vaeinantibus foliatis remotiufculis, capfulis ovali.ellipticis villofis roftello bifurcato; foliis convolutis. C. filiformis GoopzN. SCHKUHR Car. n. 6 . tab. K. fig. 45. roimndata: fpicis fubpedunculatis ovalibus, bra- &eis brevisfime vaginantibus fubfoliatis diflantibus, fquamis fubequantibus obiufis, capfulis fubelo- bofis niüdis cum acumine t£ubbilabiato; culmo tereti, foliis convolutis. — C. globularis ' VA BL. Scukvung Car. n. 71 tab. Gg. fig. 93. Hab. in paludofis fubalpinis Lapponiarum. —Affinitate C. anpullacee proxima eft. b. Pedunculis exfertis. drymeja: fpicis longe exíerte pedunculatis ag. guftsfimis fubbrevibus (íparfilloris nutantibus , braCieis vaginantibus foliotis remotis, Íquaimis acuminatis equantibus, capíulis fubovali-ventzi- cofis longiufcule roftratis ore divifo. |. C. deymeja KEzuxnART. C. fylvatica GoonEN. Scukuun Car. D. 94. tab. Ll. fig. xoz. — Hab. in Quercetis per provincias .Svecie meridionalis ex. gr. Gothlan- diam, Scaniam. | levigata: fpicis exferte pedunculatis cylindraceis, cernuis, bracleis vaginantibus foliatis fubremotiss fquamis fubequantibus mucronaüs, capfíulis ob- L 4 long 154 1903, Apr: Maj. gun. - | longis acuminato-roftellatis > patenti-divergentibus bicufpidatis. C. lavigata.Surrm. Linn. Transact. Vol. 5. C. patula LINK. ScHkvuHR Car. n. 97. tab. Bbb. fig. 1r6ó & n. gr. tab. z. fig. 83. (ex- clufo loco & fynon.) Hab. in Cornval Anglie, unde nnsía ad Svariz a Cl. Turnero; nec nom in Lufitanla, Link. Forfíeri ; fpicis longe exferte pedunculatis cylin- draceis pendulis bafi mafcula, bracteis longiufcule vaginantibus longisfime foliatis remotis; capíulis oblongo-ovatis attenuatis roftro fubulato recurvo, Ípicis maífculis binis. C. debili FonsTER. C. recurva ScukvunHR Car. n. 100. tab. Nn. fig. 84 Hab. in Nova Zeelandia. brachyftachya : fpicis longe exferte pedunculatis anguftisfimis brevibus fparfifloris, braCleis va- g:nantibus fubfoliatis fubremotis, fquamis brevi- bus fübmucronatis, capfulis lanceolatis ore biden- tato; culmo fetaceo, foliis anguftisfimis convolu- tis C. brachuftachya SCHRANK. $CHKUHR Car. n. 83. tab. P. fig. 58. In herbario Burferiano adeft ex alpibus Helveticis. frigida: fpicis exferte pedunculatis oblongis cer- nuls terminali pfevdandrogyna , braCieis vaginan. tibus foliatis remotis, fquamis fubbrevibus, ca- píulis lanceolatis ore bilobo. C. frigida ArLioN. C. fuliginofa Scukvun& Car. n. 76. tab. C c. fig. 47. c. Ex alpibus Carinthiacis accepit Cel. Svartz. 84. C. ferruginea: fpicis longe exferte pedunculatis fpar- horis nutantibus, bracteis vaginantibus fubfolia- tis fübremotis, fquamis fubequantibus, capfulis oblongis acuminatis roftellatis ore fubintegro ; fos his anguíls. | C. ferruginea ScorP. C. alpina SCHRANK. In herbario Svartzii eam fcrutàvi. $5.C. grifea: fpicis exlerte peduneulatis fexfloris fpar- fioris, bra&eis vaginantibus longisfime foliatis remotisfim;s fquamis cufpidatis, capiulis oblongo- ovalibus triqueiris acutiufculis ore integerrimo. Patria ignota eft, an America borealis? In her- bamg Svarízii asfervatur. | 81. C $2. C 2 83. C g6C " $6. C. $7. C. 88. C. 89. C. go. C 1803, Apr. Maj. jun. 155 depauperata: fpicis exferte pedunculatis bifloris ,. bra&eis vaginantibus foliatis remotis, capfulis fubglobofo-ventricofis longiufcule roftratis ma- gnis, ore bilobo. C. depauperata GooDENOUGRH. C. ventritofa Cun Tis Flor. Lond. n. 64. optim. valefiaca : fpicis bafi biflora apice mafcula, pe- dunculis longe exfertis flaccidis, bracteis vagi. nantibus longe foliatis remotis infima radicali, capfulis late obovatis rotundatis apiculatis, fpica mafcula flaccida; foliis fubanguftisfimis. C. vale- fiaca So rEgR Fl. helv. 2. n. 57. Scukunun Car. tab. B b b. fig. x17. B. Vaginatze foliat2 i. e. bracteis vaginantibus foliatis dotata. chinenfis: (picis fubinclufe pedunculatis cylindra- ceis, bracleis inflate vaginantibus anguflisfime fubfoliolatis fubremotis, fquamis íubfetaceis, ca- pfulis ovali-ventricofis triquetris acuminato-roftra- tis hifpidulis divergentibus. C. chinenfis RETZIT Obf. 2. 42. 92. Hab. ad Cantonin China, Bladh; ex herbario Thunber giano. / Michelii: fpicis inclufe pedunculatis crasfiufculis brevibus, bra&eis vaginantibus fubfoliolatis fub- remotis, fÍquamis acuminatis aequantibus, ca- pfulis late obovatis longiufcule roftratis bicufpida- tis. C. Miche; Host. Scakunun Car. n. 84 tab. P. & V v. fig. 59. C. ampullacea W urrEN. Hab, in Moravia &c. caflanea: fpicis crasfiufculis brevibus fubdenfiflo. ris, pedunculis longe exfertis retrocurvis, bra- &eis laxe vaginantibus foliolatis diftantibus, fqua- mis brevibus, capfulis oblongis attenuatis paten- ti-divergentibus ore unilobo; folus hirfutis. Hab. in America boreali, fecundum herbarium CI. Torneri. . capillaris: fpicis anguftiskmis fparfifloris fubpau- cifloris, pedunculis longe. exíerüs recurvatisy bradeis vaginantibus. foliolats —fubdiftantibus, L5 fqua- 156 1803 | Apr. Maj. San. fquamis hyalinis deciduis, capfulis oblongis acu- minatis ore fubunilobo, fpica maífcula recurvata. - C. capillaris LÉENN. SCHKUHR Car. n. 82. tab. O. fig. 56. j *92. C. uffulata? foicis ovalibus, pedunculis exfertis re- 94. C trocurvis, bracleis laxe vaginantibus fubaphyllis diftantibus, capfulis ovalibus acuminatis utrinque planiufculis acutisfangulis roftellatis atris ore bi- dentato, fpica mafcula oblonga recurvata. C. aíro- f«fia ScHKVHRrR Car. n. go. tab. Y. fig. 82. Hab. in alpibus Lulenfibus, Svariz; $& Pitenfibus, So. lander; nec mon in Islandia, Koenig : fecundum Schkuhr. .laxa: fpicis exferte pedunculatis oblongo-elli- pticis fubdenfiloris pendulis, bracteis longiufcule vaginantibus fubangufle foliolatis remotis, fqua- mis obtufis equantibus, capfülis oblongo-ellipti-. cis obtufufículis triquetro depresfis obtufangulis ore integerrimo ; culmo flaccido. Hab. in ripis turfofis lacuum circa Enontekis Lapp. Tornenfis. Obf. Spicis femineis C. limofze fatis convenit. latifolia: fpicis fubexfertis anguíftisfimis fubípar- filoris, bracteis longisfime vaginantibus fubaphyl- lis remotis, capfulis elongato-cuneiformibus tri» quetris apice excurva integerrima; foliis latisfi- mis. C. latifolia GziRTNER, ScHKUHR Car. n. 88. tab. U. fig. 7o. Hab. in Virginia; fecundum herbarium Cel. TAunbergii. 95. C. pilofa: fpicis exferte pedunculatis linearibus fparfi- *96. C. fors, bracteis vaginantübus foliolatis remotis, capfulis fubovalibus acutis ore hyalino bilobo; folus ciliatis. C. pilofa Scor. ScHKUuHR Car. n. 78. tab. M. fig. 49. Hab. in Moravia &c. In her- bario Cel. Svarízi vidi. panicea: Ípicis fubexferte pedunculatis laxis fpar- fidoris, braCleis vaginantibus foliolatis fubremo- tis, capfulis fubglobofis fubinflatis obtufis ore integerrimo. | C. ganicea LINN. Scu kun Car. n. 93. tab. Ll. fig. roo. gT. C. 1802, Apr. Maj. Jun. 157 97. C. binervis : fpicis inclufe pedunculatis oblongis, bracteis vaginantibus angultisfime foliolatis remo- tiufculis, fquamis fubequaotibus hyalino-margi- natis, cipfalis ovali- oblongis patentibus tere:t- bus breviter roflratis ore bilobo rap C. bi. nervis Sirm: in Linn. "Transat. C. fpeiroftachza ihi olim. C. diflans Svecorwn olim. Hab. in ÁAn- glia unde misía a Cl. Turnero Cl. Svariz: & in pratis fubhumidis Svecie temperatioris ubique. *9g.C. pracox: fpicis lübpedunculatis oblongis, bracteis brevisüme vaginantibus cufpidatis fubdiftantibus, fauamis oblongo ellipticis fnlvo-caftaneis longiu- fculis , capfulis ovalibus fubtriquetris acutis pu- befícentibus. | C. pracx lacQuin Flor. Auftr. Scuxununa Car. n. 59. tab. F. fig. 27. Hab. in pratis apricis ficcis. 99. C. alpeftris : fpicis fubpaucifloris infima longisfime exferte pedunculata fuperioribus fubpedunculatis, bractea infima radicali foliata fuperioribus fpice mafcule fübapproximatis brevisfime vaginantibus cufpidato-fubfoliolatis, capfulis oblongo-turbipatis triquetris apiculatis fubpubefcentibus ore unilobo. C. alpefiris & 1110 N. C. gunobafis VILLARS, Scuxvun Car. n. 59. tab. G. fig. 35. Hab. in alpibus Hel- v eticis. 100. C. firma: Ípicis exferte pedunculatis fidis oblon- gis fubmultifloris, bracteis. breviter vaginantibus fubfoliolatis fubremotis, capfulis oblongo lanceo- latis attenuato-roftellatis acute ferrulateque mar- ginatis ore unilobo, C. firma Hosr. SCHKVER Car. n. 69. tab. O. Y. fig. 54. Hab. in alpibus Auftriacis. In herbario Cel. Svarízii eam examinavi. I0I. C. £rif/achja: fpicis femineis duabus inclufe fub- pedunculatis fubfparfifloris lineasribus, bracteis vaginantibus breviter fubfoliolatis confertis. ca- pfulis oblongo - fubcuneiformibus depresfis fubex- curvis emarginatis, fpica mafcula duplo longiore fquamis fuborbiculatis crasfiufculis. — C. trificchya THUNBERG Flor. Jap. Scu kung Car. tab. W w. fig. 109. x09 a. 158 1503, Åpr. Maj. Sun. 102. C. verna: fpicis exferte pedunculatis ovalibus, bra-. &eis brevisfimé vaginantibus foliolatis diflantibus, - Íquamis late ovatis obtufis, capfulis ovalibus api- culatis ore obtufe unilobo; culmo acutangulo. C. verna Scukvungn Car. n. 74. tab. L. fig. 46. Hob. in Helvetia. C. Vaginatz aphyllz i. e. bra&eis vaginantibus aphyllis inftru&z. 103.C. candeffina: (picis fubfesfilibus inclufis pauciflo- ris, bracteis vaginantibus fuperne hyalinis am- pliatis aphyllis remotis, Íquamis magnis, capfu- lis fubglobofis bafi elongatis pilofiufculis; foliis filiformibus. C. cdendefiina GoopEN. SCHKUVHR Car. n. 67. tab. K. fig. 43. * 104. C. alba: fpicis longiufcule exferte pedunculatis fpar- fifloris paucifloris, bracteis vaginantibus hyali- nis aphylls remotiufculis, fquamis brevibus, capfulis fubglobofis cum acumine ; foliis fetaceis. C. alba Score. Scuxvnnm Car. n. gx. tab. O. iu fig. 55: *105.C. digitata: fpicis exferte pedunculatis fparfifloris fubpaucifloris , bracteis vaginantibus aphyllis fubdiftantibus, fquamis «quantibus, capfulis cu- neiformibus bafi elongatis pilofiufculis; culmo compresfo. C. digiiata LiNN. Scuxvnun Car. n. 63 tab. H. fig. 38. 4. fpicis fubfesfilibus paucifloris patentibus, bra- Aeis brevisfimis confertis, fquamis fubbrevi- bus, capfulis obovatis pilofiufculis; culmo in- curvo, foliis anguflis. C. pedaía SCHKUHR Car. n. 62. tab. H. fig. 37. (nec Linnéi, que adhuc ignota eft! ). Hab. in pratis fubhumi- dis Gothlandis. D. Amplexz f. Subamplexz i. e. bracdeis ample&entibus f. fubample- &entibus przditz. 106. C. fupina: ípicisfemineis fubbinis fubfesfilibus glo- bofis, bracteis fubamplectentibus fquamaceis con. fertis, 1803, pr. Maj. dun. 159. fertis, capfulis fubglobofis roftellatis ore bilobo, Ípica mafcula tenui; culmo debili, foliis angu- füisfimis. C. fupina Wi1rrpEeNow. C. glomeraía ScHKkUHR Car. n. 65. tab. I. fig- Ar. 107. C. varia: fpicisfemineis paucifloris fubfesfilibus: ma- fcula tenui, bracteis fubamplecCtentibus fquamaceis fubapproximatis, fquamis acuminatis mucronatis longiufculis, capfulis ovali-ventricofis triquetris fubacutangulis hifpidulis roftro breviufculo fu bulato bifido; foliis anguftisfimis. C. varia IWiLlLlDENOW in litteris ad Svartz. Hab. in America boreali. * 108. C. tomento/a : (picis fubpedunculatis fubcylindraceis, bracteis auriculis amplectentibus foliolaceis fub. approximatis, fquamis acutis, capfulis globofis tomentofis. — C. tomentofa LEERS. SCcHKURR Car. n. 57, tab. F. fig. 28. Hab. in Germania rarius ex. gr. ad. Herbornam, Berolinum & Wittenberg; in Gothlandie vero pratis fertilibus ubique copiofe. *109. C. montana : fpicis fubpaucifloris fubfesfilibus, bra- &eis confertis fubíquamaceis lateribus fcariofis amplectentibus dorfo cufpidato, fquamis piceis mucronatis equantibus, capfulis ovali-cuneifor- mibus triquetris fubacutangulis afperellis; foliis anguflisfimis. — C. montana Liww. SCHKUHR Car. n. 58. tab. F. fig. 29. Hab. ad lucos pra- torum amoenisfimorum per Uplandiam &c. *110.C. ericetorum : fpicis fubfesfilibus fubglobofis, bra- &eis ampleCentibus fquamaceis totis coloratis fub- confertis, fquamis rotundatis fufcis equantibus marginibus hyalinis laceris, capfulis ovali-glo- bofis bafi elongatis obtufiufculis pubefcentibus, fpica mafcula clavata. C. ericetorum SCHRANK, C. ciliata WirrpEN, ScuxuHkR. Car. n. 66. tab. L fig. 42. — Hab. in collibus elevatis fteri- lisfimis fabulofis. *i11.C.globularis: fpicis fubfesfilibus ovatis: mafcula tenui, bracleis fubamplecentibus fubfoliaceis diftantibus, fquamis fubbrevibus, capfulis ovali- ovatis 160 1803, pr. Maj. Jun. ovatis acutis afperis; culmo laxo, foliis angu- fustmis. C. globularis L1N s. Hab. in humidiu- fculis fylvarum Svecie feptentrionalis, vulgaris. *lI2. C. pilulifera: fpicis fubfesfilibus globofis: maícula tenul, bracleis futampleclentibus attenuate. fub- folielaceis approximatis, Íquamis mucronatis lon- giufculis, capfulis fubglobofis acutis pubefcenti- bus; culmo debili ferrulato. C. pilulifera L inn. WiILLDEN. SCHEKUHR Car.n.46. tab. I. fig. 39. Hab. in Íylvaticis ficcioribus. : dii 13. C.alpina: (picis ternis fubpedunculatis fubglobofis pfevdandrogynis, bracieis íüabampleclentibus fub- foliolaceis approximatis, fquamis. aterrimis , .ca- pfulisfubpubefcentibus apiculatis. C. alpina Svarte LiLJEBLAD Sv. Fl (C. Jaohlii Scakxvunn Car. n. 72. tab. Gg. fig. 94. C. «montana Flor. Dan. 403. Hab. in graminofis infra alpinis. Lapponiz. Obf. Egregie varians eft & difficillime determi- natur, etiamfi diftinclisfima. "x14. C.aíraía: fpicis pedunculatis cylindraceis pfevd- androgynis fubcernuis, bra&eis fubampleGen- tibus foliolaceis fubdiftantibus, capfulis fubzo- tundo-ovalibus depresfis acutangulis apiculatis ore bilabiato; folus latis. | C. atrata LiNN. Scnxkunn Car. n. 44. tab. X. fig. 77. p. C. magellanica : Ípicis cernuis oblongis, fqua. mis rufis; culmo laxo ferrulato, foliis fubangu- flis C. magellanira LAMARK. SCHKUVER Car. tab. N. fig. 51. — Hab. in America; fecundum herbarium Cl. Törneri. ; *rr5. C./latta: fpicis pedunculatis fubcylindraceis flac- 116. C. cidis: maículis fubbinis bracteis amplectentibus fubfoliaceis fubdiflantibus, capfulis obovato-glo- bofisobtufis fubafperellis ore integerrimo. C. flacca ScunEs. ScHKuHR Car. n. 9g. tab.O.P. fig.57.a b. C. recurva GOODEN. geminaía? fpicis geminatis fublonge pedunculatis cylindraceis pendulis: maículis plunbus, bra- &eis ampleCentbus longe foliaceis diftantibus, capfulis ovatoglobofis cum acumine. C. geminata Scuxuun Car. n. 53. tab. W. P p. fig. 75. Hab. in Nova Zeelandia?-Forf[ier. 1303, Apr. Maj. ej un. 461 *117.C. Pfevdocyperus : fpicis pedunculatis cylindraceis a 1g. C. crasfis pendulis, braéleis fubampleClentibus longe foliaceis fubapproximatis, fquamis fetaceis, cae pfulis oblongis acuminato roílratis reflexis trique- tris bicufpidatis. C. Pfevdo-cyperus Linn. SCHKWHR Car. n. 25 tab. Mm. fig. 102. prafina: fpicis fubbreviter pedunculatis lineari- bus bafi elongatis laxis, bracieis fubampleCten- tibus foliaceis fubdiftantbus, fquamis ovali-el- lipticis mucronátis, capíulis oblongis depresfis apiculatis ore bidentato; culmo acutisfanzulo. Hab. in America boreali, Kjellman; ex herbario Bergiamo. —— 119.C. japonita: fpicis pedunculatis ovalibus, bracteis * 20. C. fubampleClentibus foliaceis diflaàntibus, fquamis oblongis brevibus, capíulis oblongis attenuato- roftratis patenti-divergentibus ore bidentato. C. japoniia THUNBERG Flor. Jap. Scnkvuzn Car. tab. W w. fig. 110. | leonura: fpicis peduncu'atis flagelliformibus flexuofis nutantibus, bracleis fubamplectentibus longisfime foliaceis diflantibus, fquamis cufpide longa divergente, capfulis fubglobofis apiculatis ore inlegerrimo. Hab. in Peníylvania, flvrr- GREN; ex herbario Thunbergiano "121. C.pallefcens: Ípicis pedunculatis fubcylindrsceis nutantibus, ioa Íubampleclentibus fub£olia- ceis fubdiftantibus, capíulis ovali-ellipticis ob- tufisfimis teretibus. C. pollefeeus LINS. Scuxuna Car. n. 92, tab. K k. fig. 99. *122. C. limo/a: fpicis longe tenuisfimeque pedunculatis oblongis fubanguftis íubdenfilloris pendulis, bracteis fubampleCtentibus fubfetaceis iubdiftan- tibus, fquamis fubacutiufculis zquantibus. ca- píulisovatis obtufiufculis triquetro-depresfis acut- anguis; culmo laxo fubacutangulo, foliis an- guílishmis niarginibus incurvis. C. liwiofa Lixw. ScuXxUuHR Car. tab. T t. fig. 107: Ha. ån pa- ^udibss lunofis profundisfinus. B. C. 162 1803, Apr. Maj. Sun. Q. C.irrigua: (picis fubcylindraceis crasfiufculis nutantibus, pedunculis longiufculis ancipiti- bus, bracteis fubampleGentibus angufte foliola- ceis fubapproximatis, fquamis acuminatis lon- gis rufis, capfulis orbiculatis acutisfangulis; culmo firido acutangulo, foliis fubanguftis marginibus fubrecurvis. Hab. locis irriguis & inundatis per Sveciam feptentrionalem. ey, C.rariflora: fpicis fublinearibus fubfparfifloris, pedunculis longiufculis retrocurvis, bracteis ligulà amplectentibus fubfetaceis fubapproxi- matis majufculis, fquamis fubcircinatis piceis, capíulis ovato-fuboblongis triquetro-depresíis obtufiufculis obtufangulis, ftylo exferto, fqua- mis mafculis ovalibus; culmo fubobtufangulo, foliis anguftis marginibus recurvis. Hab. locisir- riguis infra alpinis per Nordlandiam feptentrio- nalem. à. C. livida: fpicis fubbreviter pedunculatis pauciflo- ris, bracteis amplectentibus foliaceis infima remotisfima, fquamis oblongis obtufiufculis fubequantibus, capfulis ovato-fuboblongis tri- quetro depresfis obtufiufculis obtufangulis ; culmo teretiufculo, foliis anguflis marginibus fubincurvis. | Hab. in paludibus ad fontes fylveftres Lapponie Enontekenfis. | Obf. He varietates perfiflentes funt, vix tamen diverfse Ípecies. Differentia iis communis dare nequeo. 123.C. frifida: fpicis fubfesfilibus fublanceolatis cras. fisfimis: mafculis pluribus, bra&eis fubample- Gentibus late longeque foliaceis fubdiftantibus, Íquamis longiufculis truncatis retufis cu(pide longa ciliata, capfula oblongo-ovata bidentata. C. trifda. CA VANILLES Icon. Vol. 5. pag. Ar. tab. 465. Hab. in infulis Falklandicis Americe meridionalis. *124. C. vefitaria: fpicis fubbreviter pedunculatis cylin- draceis crasfisfimis fubbrevibus cernuis : mafcu- lis pluribus, braceis fubample&Gentibus longe foliaceis diflantibus, fquamis lanceolatis, capíu- bs oblongo-ovatis inflatis acuminatis fubulato- roftra- 1903, Apr. Maj. Fun. 165 roftratis bicufpida'is patentibus; culmo acutan« gulo , foliis latiufculis. C. vzficaria L1 N N, SCHKVHR ar. n. 103. tab. S s. fig. 106. B. C. plumbea: (picis crasfis, bracteis longisfime foliaceis fubremotis, fíquamis ee fk. a cufpide capfulam fuperante, capfulis ovali- ovatis acuminatis ore bifurcato, /7ab. ad Càu- ! cafum, Steven; fecundum herbarium CeL Svartzii. 9125. C.ampullatea? fpicis fubbreviter pedunculatis cy lindraceis crasfis laxis, mafculis pluribus, bra- &eis ample&tentübus foliaceis diftantibus, fquamis lanceolatis, capfulis fubzlobofis 1nflatis fetaceo- roflratis divergentibus; culino obtufangulo, foliis fubanguílis marginibus incurvis. 4C. ampullacea Goonprx. Scu kunR Car.n. 104.tab. T t.fig. 107. 9126. C. riparia: fpicis fubbreviter pedunculatis cylin- draceis crasfis: mafculis pluribus, bracteis fub. amplectentibus latisfime longisfimeque foliaceis remotis acuminato-fubcufbidatis longiuículis , capfulis oblongo-ova'is fubinflatis acutis roftello bifurcato. C. ripäria CURTIS, GoobENOUGH» ScHKUHR Car. n. 102. tab. O q. fig. 105. *127.C. paludofa: Ípicis breviter pedunculatis cylindras ceis, bra&eis fubampleCtentibus foliaceis diftans tibus, fquamis fubbrevibus mucronatis, cápfue lis ovali oblongis acutis triquetro-depresfis acut angulis nervofis ore bidentato, C. wpaludofá GoopEN. ScHKUHR Car. n. tot. tab. O o. fig. 103. C. tephrofíathya mihi olim. — Hab. in prato humido Gothlandie, nec ullo alio loce per $ve» ciam adhuc vifa, 128. C. fafriculata : (picis fabfesfilibus linearibus? mae [culis pluribus, braceis fubampleGentibus fos liaceis longis, fquamis ellipticis longis, capfulis ovalibus roflràtis marginibus ciliatis ore fubdi- vifo. C. fafticulata Link Flor. Lufitan. SCakog& Car. n. 99. tab. Zz. fig. 1r4. * 129. C. Buxbauniii: (picis plevdandrogynis fubfesfilibus oblongis, braceis fubampleCtentibus foliaceis | | diftantibus, fquamis fuübsquantibus eufpidatis, K, V. A. Handl. II Qv. M capíus 164 M 150. C. 1802, Apr. Maj. qun. capfulis ovali-oblongis obtufiufculis 'triquetre- depresfis ore bidentato. C. polugama S cHKUHR Car. n. 7o. tab. X. Gg. fig. 76. Buxbaum Cent. 4. pag. 33. tab. 59. Hab. in paludofis Svecie, ex. gr. in Stormosfan ad Ófthammar, & in Lap- ponia ubique. bina: fpicis pfevdandrogynis binis fubfesfilibus ovalibus, bracteis fubampleCtentibus fquamaceis approximatis, fquamis ellipticis obtufis, capfu- hs obovatis triquetris apiculatis ore bidentato. C. bina Scuxvnun Car. n. 26. tab. G. fig. 33. Hab. in Bohemia? | .3. Diftigmaticz & fpicis fimpli- cibus fexu difünéZlis inflru&z, rec non braüeis fubamplecten- tibus, 131. C.paleacea: fpicis cylindraceis: mafculis pluribus, ^04 M "IA. floribus difhgmaticis, pedunculis longis recli- natis, bracteis foliaceis diftlantibus, fquamis cufpide longa ferrata terminatis, capfulis fub- orbiculatis apiculatis ore emarginato; culmo laxo. C. poleacea SCHREB. in Mühlenb. A& Amer? Hab. in America boreali; fecundum herbarium Cl. Tórner:. | maritima: ípicis longe pedunculatis pendulis cylindraceis: mafculis "pluribus, Boribus diftig- maticis, bracteis folaceis diflantibus, fíquamis longe cufpidatis, capfulis fuborbiculatis apicula- tis ore emarginato; folis latiufculis. C. mariti- ma Fl Dan. 704. SCHKUHR Car. n. tab. W. fig 74. Hab. in litoribus "Norvegise meridiona- Ls & Bahufz. PU fpicis fubbreviter pedunculatis ob- longo-cylindraceis, floribus difligmaticis, bra- eis foliaceis fubdiftantibus a fpica mafcula re- - motis, fquamis longiufcule cufpidatis, capfulis fuborbiculatis apiculatis ore emarginato; foliis mollibus marginibus fubincurvis. Hab. in lito- ribus ( GN05, "pr. Maj. ui 165 ribus limofis maris feptentrionalis Nordlandiaui Norvegicam alluentis. 434. C. faliua: fpicis fubbreviter gedaaculátii oblongo. cylindráceis, floribus diftigmaticis, bra&eis fo- liacei$ fübremotis; capíulis fuborbiculatis majus «^ culis apiculatis ore eniarginato; foliis mollibus . marginibus incurvis vaginis perlongis fubzqua- dibus. Hab. in litoribus maris per Nordlanz "diam & Finniarkiam Norvegie: "us C; aquátilis? (picis breviter peduriculatis fablinea: ribus fuperne incrasfato-clavatis, floribus diftig- iaticis; bracteis longe foliaceis remotiufculis; capfulis fuüblentiformibus fübparvis apiculatis ore jintegerrimo; culmo firmo ob: ufangulo; foliis ftrictis marginibus incurvis; vagina intima fub- breviore; Hab; intrà ripas fluviorum per Lap-« ipee 8. € ; nàrdifolia fpicié fubfesfilibus brevibus: ma: | fcula lineari, bracteis foliolaceis diftantibus; fquamis roturidati$ crasfiufculis fubsquantis bus; cápfuli$ ovátis fuperné utrinque planiu- fculis fubacutis ore protrufo; foliis anguftisfi- mis fubconvolutis; Hab. in aquofis alpium Lapponicarum; 5136. C.ácuta : fpici$ breviter pedunculatis fublongis fubdenfiforis fublaxis? mafculis pluribus; floris bus diftigmaticis; bracteis ldnge foliaceis remo: tiufculis, capfulis ovalibus tumidulis obtufis oré opa culmo acutangulo ferrulato laxo ; foliis axis, C; acuta GoonEN; SCHKUHR Car. n. 503 tab. Ff. fig; 92; b. | C: gracilis CURTIS: i51. Ci hifpida : fpicis fubfesfilibus cylindraceis valde dénfiflori$: miafculis pluribus; foribus diftigma- licis; bracteis longe foliaceis remotiufculis, fquas mis squantibus mücroatis; capfuli$ obovatis iárginibus hifpidis apiculo fubbidentatoj foliis latis: C. hifpidå W'irnrtDEN. apud Scurvmu& Car. d. 5i. tab. S; fig. 64. Hab. in Barbara. "Mag. C. fir ica : fpicis fubiestlilius ovato-lanceolatis acta tis valde denfifloris: mafculis bifis; foribus dia M a fig: 166 1802, Apr. Maj. un. fügmaticis, bracteis latiufcule foliaceis fubdi- ftantibus, fquamis fubparvis, capfulis ovatis fuba- cutis fuperne utrinque planis ore protrufo; cul- mo acufangulo ftricto, foliis fubbrevibus ftris. C. flrida GoonEN. SCHKUHR Car. n. 49. tab. V. fig. 73. Hab. in Anglia, nec non Uplandia Svecie.. "4 a *139.C. ce [pitofa : fpicis fubfesfilibus fubbrevisfimis : maícula füboblonga, floribus diftigmaticis, bra- &eis fetaceo-fubfoliolatis fubapproximatis aufi- culs majufculis bafi confluentibus, fquamis par- vis albo-marginatis, capfulis late. ovalibus fu- perne utrinque convexis obtufis ore protrufo; culmo acutisfangulo ferrulato flaccido, foliis ans guílis longis flaccidis. C. cx[pitofa LiNN. Goo- s .. DEN. SCHKUHR Car. n. 48, tab. B b. fig. 85. c. d. ?140.C. faxatilir: fpicis fubfesfilibus fubdenfifloris ob- tufisfimis; mafcula ovali fquamis circinatis albo- ainarginatis, floribus diftigmaticis, bracteis angu- ftisfime foliolaceis diftantibus auriculis majuícu- lis, fquamis fubequantibus, capfulis oblongo- ovalibus fuperne - utrinque planis acutiufculis . fubexcurvis ore equali. 4C. faxatilis LINN, . I41. C.rigida: ípicis fubfesfilibus oblongo-cylindraceis valde denfifloris, floribus difligmaticis, bracteis fubdiftantibus inferiore foliacea recurva auricu- lis parvis, fquamis fubcircinatis, capfulis fub- globofis apiculatis; foliis Jatiufculis rigidis re- curvis. C. rigida GooDEN. SCHKUHR Car. n. 47» tab. U. fig. 71. Hab.in fummis montibus Scotis. ?142. C. pulla: fpicis pedunculatis oblongis, floribus di- ftigmaticis, bracteis ample&entibus foliaceis re- motiufculis, fquamis oblongis, capfulis fubglo- bofis apiculatis, ore fubbilobo. C. pulla GoopEN. in Linn. 'Yransact. C. fufca Scukuun Carn. 52. tab. Cc.fig 88. C. globularis wor. VABL. Hab. in montibus $cotie , misfa a CT. Turnero ad Cl. Svariz : in alpibus Lapponicis Vahl, Solander , & ipfe anno 1802. in Rafle.kajfe Fiu« 3narkiscor 1entalis. : 1803; Apr. Maj. un. 167 Anmärkningar. De: år bekant att tvånne flags varieteter finnas, nåm- ligen varietates perfiftentes (fubfpecies Ehrh.) och varie- tates mutabiles. 7. Linné införde de förra i fine fyftema- tifka arbeten och aníág dem för de ende fom f^r- tjente att omnåmnas; men de fednare lemnade han intet affeende om ej få vida de rubba fpecifica differentierna, Sina tankar om varieteterna yttrar han till en del uti Disfertation Fundamentum fru&ificationis ( &moen. Acad. Vol. 6. p. 29r och 292). Jag har i denna del, iikfom nåftan i alt annat, efter noga ófvervigande ingått på Dels fida. De varieteter jag uptager uti denna upftilluing åro fåledes perfiftentes eller fubfpecies, och aldeles ej nå- gra mutabiles anföras. — Det tyckes vid förfta påfeendet att grånfen mellan fpecies och varieteter hårigenom blir omårkeligare. Jag medger ock att i örtkånnares inbill- ning fkillnaden mellan fubfpecies och varietates mutabi- les kan vara flórre ån imellan fpecies och fubfpecies; men att få förhåller fig i naturen tror Jag ej. De ex. perimenter man anftåldt för att afgóra om en órt varierar eller ej, åro fà ofullkomliga, att föga af dem kan flu- tas. Man år ganfka litet i flánd att eftergóra de flora vårkningar fom naturen af fig fjelf vid ovanliga ömflån- digheter áftadkommer. — Jag har tillfólje håraf indragit flere, fom jag förr anfett för fpecies. Några otillråck- ligt kánde arter dem jag anfört bland exemplen i de förre afdelningarne, åro ock nu uteflutne: t. ex. C. Lache- nalii (troligen denfamma med C. lagopina), fpicata Schk. C. Lbotryflachya år fannolikt varietas mutabilis af C. cruciata, Namnet C. raphioflachya år åndrat till fu- bulata, nigricans till uflulata. En ftjerna utmårker de arter fom våxa vildt inom Svenfka rikets gránfor, Tabellens förklaring med anmärkningar. Ändamålet med den bifogade tabellen år ej blott att göra termerne begripelige; utan hufvudfakeligen att få mycket fom fke kan, genom oförånderlige figurer få. rekomma all villrådighet vid naturens jämnförande, och dårigenom låtta termernas anvåndande. Af denna ord- fak 168 1803, Apr. Maj. JUR. fak åtföljer den åfven fifta afdelningen, och figurernas. bemårkelfe, åro få mycket fom rummet tillåter, utfatt på fjelfva- tabellen. | T ja Vid figura ovata bór anmárkas, att med enfamt o. vata fórflás altid ovali-ovata. Äfven bórelliptica enfamt utmárka ovali.elliptica. — Någon torde anfe forma el- liptica för mindre nådvåndig íáfom botanifkt konft- ord. Man finner ock, att Linne uti Flora Lapponica brukar endaft figura elliptica, och det i famma bemáürkelfe fom ovali, Uti Hortus Cliffortianus förekommer ovalis på de fífle fillen, men tabellen utvifar en ricktig figura €llptica. Sedan betyder ovalis och elliptica uti Linnés fkrifter altid en och. famma figur &nda till år 1756; då €eliptca uptages i en ny och fårfkildt bemårkelfe uti Disfertation Centuria 2. plantarum p. 9. ( Amoen. Acad. Vol 4. p. 305.) Dürefter brukas den på några ftillen . bade 1 Amoenitates Academics och Species Plantarum , Tamt fluteligen flerefltdes i Mantisfa Plantarum altera.: Iwmné den yngre anvínder denna figur få vål enfam fom i fammanfüttning många gånger i Supplementet. Det år fåledes otvifvelaktigt att Linnéerme ej anfett den får onytüg. Det år vål fant att man fkulle kunna utmárka t. ex. ovalr.elliplica med oblonga ad utrasque extremi- tates rotundata, och oblongo-elliptica genom lanceolata ad utrasque extremitates rotundata; men detta åger dock uti fig någon motfágelfe, emedan långden år mindre án en figura oblonga och lanceolata bör åga. . Utom defs är t. ex. Capfula Cavics filiformis elliptica och tillika ro. ftellata, hvilket knapt utan elliptifka figurens anvándande kan uttryckas, j ^ ü | På medföljande Tabell föreftåller: fig. 43. capfula C. pallefcentis ore integerrimo, 44. capfula C. fparízz , och b. C. cufpidate ore emar- ginato. - 45. capfula C. glaveofz fimu oris disrupto, och C. he. - leonafíis finu oris rimsformi. 46. capfula C. lagopinm ore bilabiato. 47. capfula. C. binervis ore' bilobo, och d. Cariis ca | Jlianez ore unilobo. | | fig. 48. 1803, Apr. Maj. Sun. 169 fig. 48. caplula C. arcuate ore bidentato, och.e. C. diflan- tis ore bimucronato. 49. capfula C. drumejz ore divifo. 5o. capfula C. intermedim ore bifido. 51. capfula .C. hirfe ore bicuípidato. 52. capfula C. filiformis ore bifurcato. 53. capfula C. pumilz ore bicorni. 55. transverfel feclion. af capfula C. drymeje, fom vi- far defs trekantighet och huru nervi margina- les falla utom: Kapfelns fidoanglar. 56. tr. fect. af capfula C. diflantis, dir afven mervi marginales ej komma ihop med anglarna. 57. tr. fe&. af capfula triquetro-depresfa C. laxa. 58. tr. fe&t. af capfula depresfa C. ufiulata. 59. tr. fect. af capíula lenticularis C. brunnem, 60. tr. fe&, af capfula teres C. veficarig. 6r. tr. fec, af capfulà obtufangula nervofa C. rapenfis, 62. tr. fec. af capfula fubacutangula C. fenuiflorz. 65. tr. fe&. af capfula acutangula marginibus obtufis C. lagopine. 66. capfula C. dioe, extremum fuperius verfus trans- verfaliter fecta; obtufangula marginibus acutis. 67. transyerfel fection af capfula C. gibbz marginibus extenuatis. 68. tr. fe&. af capfula C. tribuloidis marginibus mem- branaceis. .' 69. capfula fubexcurva C. capenfis. ^. qo. capfula excurva C. heferofperma, - 71. capfula recurva C. Forfleri. Anm. Man finner lått hvilka figurer fóreffilla de- larna uti naturlig florlek, och hvilka åro förftorade. erc — Råttelfer 190 2802, Apr. Maj. Jun. Råttelfer uti förra afdeIningarne, T Vet. Acad. Handl. 1802. Pag. 233 lin. 20 får, blir lås: har. - 236 — Q9 — andras — undras 39 — 30 — acuta, — arcuata. 240 — ult— difüngvera ett, — diflingvera på tH, 313 -— I — att finna, — åv att finna. — — 4 — naturen år, — naturen háy ar 314 — 4 — bulbillers, — bulbillus. 318 —- 14 multis; — nullis ^ ! 320 ult— men enfamt, — altid, 323— 8 — har fett — hav aldrig feit 325-—-27— — hvilket de fifta f&flade, lås: antingen de ávs fåftade $327 — 28 tillägg: åv affandet proportionelt mot affan. det mellan konaxen Vet. Acad. Handl. 1803. Pag. 84—ult.i flållet för C. fpeiroftachya, bör vara C. drymeja. 864 áro, jag vet ej genom hvilket fórhaflande alde- les oricktiga vinklar upgifne vid C. patentes di- vergentes divaricate och reflexe; hvilket bör vara patenles 45?, divergentes 9o? , divaricata 130”, och veflexz X70*. 97 lin. 24 flår aldrig lås: annars aldrig. | 98 — 5— kan omkullkafta = aldrig kan omkullkaffa. ÅAnmärks À dae. fJablake- ovate = fublonge- longe Za: NE ulares oval - venéricera 27 D 6s x && Ho langeolato = put. Ero 2 r4 excurv. | ^ Ez] 230567 8 3 10. 12 liner. LY ) p sm 63 CON od and pf) I mpl Y USE "ARI ü TN AA T I WE LI [IM III