rt för rö - 2-0 rer ör PRATAR —— Pp 4 -— sr Mild moS— 0-8 Gr Br Rv RS FBR Ro RR ERAN 28 nn de DR RET RS RP e . rr RR betr Ar SLAVAR RN FoB =4--0 SGF s a dn FT Arn 2 be pr RER SR VR RR NAR Sr RAR ARR FE RT KISA AA ad Arr DAG Lärarna AA FÖRA 3 - 9 Barn IAF DL SAF FRrA Se FRA Se AR Rn - 90-00-00 SRA nt 2 Era grn er er Brr RIS Rv Bs ing . P-e-: Eter vä rV BRG VPK Os > er föar ät RTR Ps ua Sr ga Arg Bree BR Å ARR AA FRE RR RR - rp RR ERAN Ort NRA RER 60.5 rRoB GARN: BW ÖR HR Net ty berg rr felt se RARE t- Ce -0-————0 BÖRR RÖR RA - 9-0 E- Fr5r8- GÖ WEB Fr BRON NTA See oa ser rs red så 0 RB FRA FOG VY VPN + tet rt Jr BR On TVR 0 3. -- remsa tr TA Bf BB NANNE fr sor Brr 12-01-92 40-000 RR LR ST AS RN örter ER mr se 0 ARN Å rd td er fröer gt vego rer RAR för Aten 0 00 gå 8 or 0 Bb r4 8 0 VR RVe RR sattes tt I srt rört sn Re ÖVERS DE FR tt 4 AV BBR 8-0 Str ER VARAR RB Sr a toret RR IS ft Senna nn ae rm ee Il ert ee: se —t rg REV AR —8 or Br rt 8 AG BRA BE RQ Br Cd "IB 0 td rens VA RE ås RR SBC År ee Polera. 00 0 COUT RN BR RT NES sä 6 2-0 GR RR BTR FIRST TTTT s I de tt REON 0000 > RA BR : z > 4 4 rer = Be fr rr 0 UR t-r arr ettn —Rse -H PkG Å Fet RR RR RR - TRNNSHNED Lö st 00-008 er ve I ua FRA akad ända Fk Stort kept fe SR AS - 0 RA Erber ROR AR rs [EIS re ROR RR te wirg ABbe 5 RET grird böka fobtönnt gtr kllnint bg Fn ; = reste geRe rt rört SARS Fearless oi-å I o äre Br ävA FRU GAUSNVTR TN RR RR 3 rr RS åra et or Er SRS Rs e- 0 FRV DR VR OG TV 03 Nee RR EET RTR == 0 > . 25:e Ira al ie sö : varvs RtFärtststas Peri trtr R RSSRTR - td 2-4 ee deg Art BR NR RS RANE RAN -8 0 BC RR BR RR RA på Soran ö BE RR RR VER RER SS RV N tem Ft At BV tt Vr VV RA - Era sär år FRE RR RR ER £ö I ORT EYRTETETERPLS tt 204- 0 Br Ne - SER oTosoinesivans esse RT SIT bd FORTRI RASET STEISTS FELET TESS LESS TETESIST SARI AA ED gr ts tr RER FR FN rt äre Er te EE sr Br SER RGB FR VA kö rv tf rtetudservs selv TR strinie dj - ? 2-0 ARR RSS - Torre TSTI TT ITÄn iver area MIST STADS PEST TRTET t- , -tor-t-= rr RB BSR fees sr Arr 0 FR RU RR GR hörd [FY RTPEREETETETETET PTE TES JL -. tsk rr RR 2-2 dest RV ÄGA ses RNA en Rn RR BEAR RR RTR (= vär teten RE RE EE RY KIKI I SE: olebesdgrs Fet tur. Ar UR BB BR ARR RTRR FORA sä=tasr trivs stav ret lst ROSE RNA BAD s-rr 0 BRA RE = vev Fr RV i ert ta råv Er & sEevig . = boll adlad ito tool okt ra se 0 - RR RR ÄR TRA VV BR RN ARR OS BRRORRRRRTTSSRE - ENT 4 tt se seg Rs EUR RA Le sett RA RRD BRUDER ret rr RR Hi 2 3 0 LET ELIEL AI BALI TALAT E EET) vara ävi RA J FOTA 4 ig ; Å + ERNER veg! ber - is MM RR 43 sä sö trä RB BA -Avdr RR BRBrRRT V ÄRA Svår RTR RUBEN REAR KESETET 2-2 RV rm A PAA N RAR se 0-1 räv RR RR RSA RR AAA we - rss a sv 4rn strl: FA-BrErE- WRAS RR - = RV 120äreo ar e0rses orre ses Rör EPA DA KT kn RR 4 8-4 et Db mi öre 24 21510 5Iarars arsa led rg ; F$. RTR IH ; 4 stR RAS i " -—2st Rv Br RNE FAR re kär nat + Tr RV RR kläd +” ne Re före ro fränt ät öd nb rä Add ot ol Sön rn RESA ABs rv ROR RO RTR RR iss-t Frk me Br RR AR FR SNRA TR RV VF YST SS SETS OA värst RR s- 2 read FRRRAS REA er 0 8
RR SERA RA FAR PRATAR RANA RB rr 0-0 KV AA BR UNB RN PRE Ö TI orre Bada And rt trött fart nn Fo nro : : tatt , Piedra Bränbd öde in fränt SRA Br tr tva dsdr RARE såmtv2ns? nn ÄRR j wo RR RR År BRN ARR vo meg Rn [SR bgdeegdd be rd > i 2 RE RR RR TAR VARA RO ErRArTO RANG SFR RR a SITER Sr AA STRÄV RCA ekar TY RS er Mr RR Rs BA RSA FA e———L slarva JERETE DETTE rodrtrdrbärdsdrnr ör okt Rb AR äg ta vert 180 tös BrOrAÄr DS ”87Asdep äga re pr åt vv AR EB OL Pre INT a Fransk SRV RB FTVRR FDA - RAR IRIS - ts ABER FAR Rs FOA rr me ROR KAPA RR. rs BARA BROAR NRA eds FÖR RRR RAR a”. 2 Ar MVA ESR ORM RR RR ro mr RA RR RT RAA tf rr tta sär RON ns 2-8 RIV RK RON RVÄS BEATA EN FA BAA RA A e . | Paper ärftr dn tröst räntor Så ss 2IIL2SS RE >> > - oa Me Ba BA MR es MrB RANA För Un PARAR RP BROS TA AT pådar br ör TR mar Br Ör Br Re RRENO RAA AKA ANITRA då RR een emvasasares - 3 fy so för NAR vet - rotel ” 5 me mr rr REV AE BV RTR mv RR RAS RAS DR FRE RSA , . sr RR Br Kr a RV OR DRAR RNA RR DRA - Wrote MÄRTA RO - > RA Å Svarv BU ES RAR OSA DRA De re SRA REPAR VA VS PAAR > RA MV RR VN ct er tr AR RR BR AV VVE VD WD 0 SR RR VA RR - bt rt RR RR RER AE EN ET froks VD Ar får (EDR AROR BR DS BD RAR - Be md ÄV AR BARA SABRE NOA 4 AA yr Ara tel Mr rn d , 2 (Sw HG VRENA fr rr Sör RN RAR TEE - se föredrar där Or ärr or > Br Arr ND Sy vr 2 RR SANN DARRAR fr artnr fr ARN Ar - 4 Par mu) lag In pr Pr ERPARNAE B ARSARG Förr ra rr RE TA RAA Ae nn Föra a ÄTA FAR KR n Yo RR TSAR röUKRATRRAAYVTE FR REVS rt sp bprkän Jr PAA AAA PLAYA Arg we Fr BRAND a BN Vr NE SINAN 2 KÖNGI. I VETENSKAPS HAN: ODLINGAR FÖRGÅR 176104 0 VoL. XXI 4 ie här Arg TM Ar Je vr SV NEEDED ar VED ETD VED (HV SEDD Med Korg ACADEMIENS Zilfänd, emo Trycktei Stockholm hos Direé. LARS SALVIUS På defs egen koftnad; 1761; ITA Körner. VETENSKABSA ACADEMIENS HANDLINGAR, FöR MåNADERNA JANVARIUS, FEBRUARIUS,; MARTIUS; Å År 1761. -PRAESES, Herr JACOB GAD OLIN, Theol. Doé&or, Phyfices Profeflor i Abo. Rön och Tankar Om Snö - Fi igurers SEGE, $, 1. EPLER år den förfte, fom fk rifteligen ups S Seknats at Snö- Partielarne äga en tegu- | A | ker 2 1761. Jan. Febr. Mart. frgur. (2) En obfervation, fom alla Vintrar med få ringa möda anftållas kan, har blifvit ftadfåft af många andra; hvilke lemnat tydeliga ritnin- gar på Snö-figurer, eller varit omtånkte, at ut- grunda orfaken til den mårkvårdiga fkapnad, Geometrifka afdelning och oråkneliga fkiljaktig- het, fom Naturen i deffa konft-arbeten nedlagt. De förre hafva varit lyckligare ån de fenare. Vi åge många ritningar, på de konftigafte och för- undransvårdafte fkapnader; men åre ånnu i brift af en fullkomlig kunfkap, om fåttet, huru de upkomma , och orfakerne til deras fkiljaktighet. Sakens natur har icke tillåtit andra framfteg. Vi kunne famla fårdiga Snö-figurer, men icke annat ån giffa til deras orfak. Uti den högd hvarifrån de nedkomma , kunne vi icke anftålla några rön: och etter vi ej eller förmå producera dem genom .konftiga medel, kunne vi icke af verkningarnas likhet fluta til orfakerna. Det båfta hårvid gö- ras kan, år, at ftadna vid fådane Phenomener, fom åga en någorlunda likhet med de naturliga Snö-figurerne , och genom deras jämförande dra- ga några flutfatfer, fom uplyfa och med riden afs< göra faken, ERE Mitt ändamål år nu icke at upråkna alla de TöÖn, fom uti detta åmne åro famlade, Jag årnar endaft befkrifva et af mig påhittat nog enfal- digt, men fåkert fått , at genom konft frambrin- ga et flags Snö figurer, fom åga den ftörfta lik- hex med de naturliga, altid vifa fig på famma fått, åro famma ombyten underkaftade, och fåledes tjenlige at uplyfa och gifva anledning til vidare Rön och ettertanka utt frågan om Snö-figurer. Dår- (a) Vid. ej. Strena feu de Nive fexangula. : : Cå då Jan. -Febr; Mart. 3 Dårnåft fkal jag lemna et kärt utdrag af de ob- fervationer jag några år å rad anftålt håri Stock- holm på fattnliga SnöÖ-figurer : och til flut fram- tålla några tankar om orfakerne til deras fkiljak- ,tignet, grund: ade på deffe och andra Rön om Snö- FOS vattufryfning. I. Obfervationer på Artificiella Snd- figurer. $.: 3. ; | Det år bekant, at blanningar af vatten och falter, låpor, urine m,m. uti vida kåril evapore- rade och utfatte för & öppen köld, undertiden vila fi- gurer, fom likna Snö. Därpå "finnas åfven hvar- Jehanda andra fkapnader och figurer, hvar med de äldre mycket fpåkar under namn at Palingenefie (") Men hvad Snö-figurerne angår, tror jag det me- ra vara et lyck- (kott, ån låkert förl ök > ar dår få fe dem. Seal ; Då jag för några år fedan var fyllefatt, at an- ftålla förfök vid vattnets frysning tl Is; och dår- vid tänkte utröna de phenomener, fom på myc- ket tunna vattubinnor fkulle vila fig: föll jag, i- bland andra medel, at få dårtil tjenliga vattuhin- nor, på det nog bekanta fåttet, at innefluta vart- ten imellan flipade glas-taflor , och at af rvaleller fåp- lådder upblåfa vattublåfor, och utftålla deffa för öpen köld. De ofvannåmde blanningarne tyck- tes lofva tå mycket vackrare phenomener, iom dårpå båttre, ån på rent vatten, is-trådarne kunna obferveras. Det förfta förföket log ock 1å vål ut, at jag imellan taflorna fick fe den finafte och vack- B 2 rafte (' Curiofitées de la nature 5 de V art fur la vegetation Fe. par Mr. Vallemont, Paris s711. 4 1761. Jat, Febr, Marts rafte is-våfnad ; och fåp-blåforne fröfo innom kårt til hårda is-kulor, hvilka på en gardin kunde rullas at och an, vifade många bladaktiga is-ttrå- lar, blefvo efter hand genombrutne på et beha- geligt fått, omfider evaporerade och föllo ihop tilen tunn lös hinna, fom lemnade et hvitaktigt fediment etter fig, Ifens evaporation kan på det- ta fåttet ögonfkenligen demonfttreras, SENS Vid deffa förfök blef jag varfe det phenomen, hvarom jag i det följande årnar fram ftålla några underfökningar, Då jag, för at nårmare fe på deffa blåfors frysning, låt dem hånga quar vid Tobaks-pipe hufvudet hvarmed de upblåttes, och förde dem emot et öppet fönfter, fåg jag hela blå- fan på et ögnablek upfyld med fmå fexkantiga ftjernor, hvilka til utfeende aldeles liknade de vackrafte Snö-figurer, och föreftålde blafan en liten himmels-glob, hvarpaå ftjernorna flyta löfa om hvar andra. Detta vackra och ovåntade Rön retade min nyfikenhet, i fynnerhet då jag de föl- jande dagarne fant, at det icke ftod aldeles i mitt våld, at åftadkomma deffa figurer få ofta jag ville. Igenom flera förfök och obfervationer ut» rönte jag omfider de omftåndigheter, fom for- dras, at med fåkerhet kunna producera defla ar- tificiella Snö-fgurer. S Id. Sättet är följande: Uti Bruns-Sjö-eller båft uti Snö-vatten, uplöfes få mycken fåpa eller tvål, ar dåraf med hutvudet af en Tobakspipa blåfer upblåfas kunna. Denna blanning ftålles, tillika med pipan, uti kölden, Når då vattnet börjar på 1761. Jan. Febr. Matt. = & på fryfa, år båfta tilfålle at göra blåfor, och ob- fervera Snö-figurkrne på deffa blåfor, fom antin- gen lemnas hångande vid röret, eller nedfåttas på någon torr och kall kropp. Jag vil anföra några obflervationer, fom jag därvid hafc tilfålle at göra, He 3. 7. Figurerne vila fig förft fom fmå puntter, men ”våxa ögonfkenligen ftörre, ja blifva få ftora, at en enda flundom intager halfva blåfan. : I $..9: Så fnart man år i ftånd at urfkilja deras fkap- nad, fynas de vara fmå itjernor, hvilkas ftrålar alla utga ifrån detta törfta centrum: vid våxandet behålla famma ftålining och dire&tion, faftån deffa förfta hufvudftrålar, hvilka vanligen åro fex,feder« mera å Omfe fidor utfkjuta nya mindre grenar, hvarigenom figurens hela fkapnad fmåningom ån- dras, 2 S S:. 9. | Figurerne fimma fria och lediga hvar för fig på blåfan, ftiga up och ned, famt kunna likafom fmå vattubjul haftigt vridas ikring fin medelpuné, når en ifran pipan nedrinnande vatten-åder rå- kar dem. RN SR C $. IO. ; Tvånne ftjernor, fom råka at ftöta på hvar- andra , faftna ftraxt ihop, och förveklas med de ytterfta fina fpetfarne, men våxa likatullt på de ötriga fidorna, ; | > ok «oo Når de blifva 1å många, eller 1å ftora, at de intaga hela blåfan, eller en ring öfver denfam- NN | ma, 6 1761. Jan. Febr! Mart. ma, fpricker blåfan i famma ögnableck, och i- bland, hålft i ftark köld, med”en liten knåpp, fom höres tydeligen. SE IL Spricker blåfan innan alla figurerne fåftat fig tilhopa, få fimma en del af deffa tunna is-' fkifvor uti lutten likafom Snö, De fjunka lång- famt ned, och fliga ibland upföre. Samlasdeffe i luften fimmande Snö-figurer på en torr och kall kropp, hålft ylle, åro de i kanterne om- gifne med fina is-fpetfar, hvarmed de förmodeli- gen på blåfan fåfta fig ihop. Ibland lyckas det ock at på detta fårttet få vackra regulera Snö-; figurer, liknandes aldeles de naturliga, men mått förorfakar den vidhångande våtfkan,at de ej blif- va fullkomliga. | ; 8.12. Innan jag befkrifver deffa Arrtificiella Snö- figurers fkapnad och ombyten, målte jag på- minna, at jag med följande blanningar anftåldt förföken. Sjövatten, bruns och fnövatten, ge- nom filtrering renfade af all orenlighet, blanda- des hvar för fig, med Tyfk fåpa af flera flag, Venedifk tvål af flera flag, Alicant tvål, 1å kal- lad Rak-tvål m, m, och det uti fårfkilda pro- portioner. Jag obferverade dårjåmte luftens och blanningens vårma och köld, och anftålde altid förföken med flera blanningar på en gång, Om alla deffa förändring :r hade hatt den verkan på figurerne, fom dåraf kunde förmodas, fkulle jag utförligen beråtta dårom; men behöfver nu al- Jenaft anföra karteligen det allmänna af defla ob- fervationer och förfök. 6.14. 1761. Jan. Febr. Mart. : 2 26: 145 cc Ju tunnare blanningen år, och fåpan vål up- ”löft, defto finare figurer vifa fig på blåfan, De upkomma i ftor myckenhet, våxa haftigt och: fpråcka blåfan. Deffa tunna blanningar, fom hy- fa mycket vatten, vifa fålan några figurer, in- nan Fhermometern dåruti fallit til o. och isftrå- lar börja vifa fig, Något tjocka och fega blans ningar gifva gemenligen icke få många figurer; men fom deffa blåfor långre hålla, kunna figu- fserne dårpå bättre obferveras, faftån de icke å- ro få aldeles klara. ”De våxa långfamare, men upkomma på blåfan då blanningen ånnu åger 6 ja 10 gr, vårma. : If Figurernas fkapnad åndras icke, blanningen må vara tjockare eller tunnare: detta fkönjes ty-- deligen, når blanningen fmåningom ftryfer, då vattnet går vid bråddarne tilis och fkiljer ifrån fig de inblandade delarne , hvilka midtuti famla- de, tjockna ait mer och mer; detta oaktadt,up- komma på blåforne altid famma figurer, taftån til mindre antal och otydeligare, Sjö- och hålft Snåvatten, gifver de vackra- fte och tydeligafte figurer; men blåforne af brunsvatten blitva mer orena, och figurerne oty- deliga. Samma fkillnad förorfaka fåp-arterne. Ali- canter och ren Venedifk tvål, gifva de råckalte figurer då de uplöfas i fnåvatten, Tyfk fåpa gif- ver , alt fom den år ren til, mer och mindre tydeliga figurer, di P 4 SI = 8 1761. Jan. Febr. Mart 2. SVAR « Köldens grader göra ingen åndring uti figu- ternas fkapnad, men bidraga til fortare eller långa famare våxt. Samma blanning har vid 6, 10; och 23 gr, köld altid vifar enahanda figurer. I öppen köld, hålft då blåften får ftåta på blåfan, up- komma de ganfka fnart och våxa fort. Inuti et tilflutit rum går det långfamare, och lyckas ej, om kölden icke år defto ftörre. Båft år, at för öppet fönfter anftålla förföket, då man efter be- hag kan tilfluta och öpna det famma, Ty rum- met dår man ftår blir fnart upvårmt, om det ic- ke ymfom åter afkyles, hvilket jag ofta, hålft vid ljus om qvållarne, årfarit. SS | 6, 18. En liten men nådvåndig omftåndighet år åfz ven den, at röret hvarmed blåforne upblåfas, hål« les vål kallt och litet islupit. äs un « I9, ed Sjelfva figurernas fkapnad, kan låttare med nöje åfkådas, ån riktigt afritas. Genom mång- . faldiga förfök blir man dock van dårvid, och fkal jag kårteligen anföra hvad jag dårvid kunnat ut- röna, Innan blanningen år frys-kall och litet blan» dad med istkifvor, upkomma på blåforne hvar- jehanda irregulera isftrålar och blommor, Defa öfverdraga ibland hela bläfan , at kon liknar en hård iskula, ; / $,. 21. > Diårpå vifa fig et flags figurer, hvilka åro li - kafom en medel!-fort imellan de förra och fjelfva ftjernorne, Deffe åro ibland allena på blåfan, men vanligen redan blandade med några ga 5 ; jä SLU ry6r. Jan. Febr. Mart. 9 Stundom likna deffa figurer fmå jämna isftrålar, litet klutne uti åndarne, (Tab. I. Fig. 1,) Mått fynas de vara fyrftråliga ftjernor, hvilkas huf- vud-ttrålar til fårfkildta vinklar åro fammanfatteg dock år den vanligafte ftållning, at två vertical- vinklar göra 60, och de öfriga 120 gr, De fyra khufvudftrålarne åro med/ mindre fpetfar utfirade, fom gåra at hela figuren liknar en parallellogram, hvars utfeende (Fig. 2) vifar, De våxa alt ttörre och behålla famma fkapnad; men fjunka mått alla ned til nedra delen af blåfan , hvaråft de famlas. $, 22. Straxt efter deffa figurer, och oftaft tillika med dem, framkomma de fexftraliga fljernorne, hvilkas ifrån et centro utgående ftrålar, åga en fullkomlig reguler ftållning til 60 gr. vinkel, e- mot hvarandra, åro lika långa och allefammans på enahanda fått med mindre grenar eller ftrålar fi- rade. Då man törft får fe deffa ftjernor, år man icke i flånd at urfkilja annat ån deras nog tyde- liga fexkantiga ikapnad, (Fig. 3.). Ibland åra alla ftrålarne tillika dår, ibland komma förft tre å fyra, hvarpå de dfriga åfven vifa fig, och vå- xa jämte de förra. Strålarne blifva fmåningom långre och få mindre ftrålar å ymfe fidor, hvilka, alt fom de våxa tåtare, fortare och finare, gifva figuren annat utfeende , faftån den i fig fjelf al- tid år den famma, Somliga figurer åro få fine, at man nåppeligen urfkiljer deras ftållning. De tyckas ibland löpa:alla parallelt jut ifrån centro, (Fig. 4) Ibland fer det ut, fom gingo de paraltelt med en hufvudftråle ( Fig, 5.) På andra figurer åro de likafom i kors lagde öfver hvarandra a 45 ” 1761. Jan. Febr; Mart; 6.) ” Ofraåro de utfpånda imellan hufvudgrenar- ne, och formera fexkantiga ringar ikring figu- rens medelpuntt( Fig.7). Denna ovifshet töre- kommer målt på blälstne af brunsvatten, och blanningarne med Tyfk eller annan grof fåpa; ty ju orenare fåpan år, defto ojämnare åro figurer- ne. Men på blåforne af Alicanter tvål och Snöé- vatten, åro de finare trådarne få tydelige och redige, at man icke kan mifstaga fig om deras rätta frållning. De mindre titrålarne utgå ifrån de ftlörre å ömfe fidor, och göra tydeligen 60 gr vinklar, med fin hufvudftråle, De åro i början kärte och åufkilde, men gå fmåningom få nåra ihop, at de utgöra en enda våfnad imellan de fto- ra, hvilken blir på flutet åtven få otydelig fom: de förra (Tig.8.9.) Då deffa finare trådar hunnit uptylla bela vinkeln imellan hufvudftrålarne, lik= nar hela figuren en reguler fexhörning ( Fig. 9.) Dårat år troligt, at alla de öfriga figurerne på fam> ma fått upkomma, faftån man icke 1å tydelige fer deras mindre grenar, $$ | Når figuren hunnit fyllas, fom fagt år, och blifvit en fexhörning, upkomma ytterligare förs åndringar, hvilka jag allenaft til en liten del kun- nat utröna, emedan blåfan då vanligen fpricker; och de följande trådarne blifva alt finare. Jag har dårvid tunnit, ar figuren, då hon hunnit til bes rörde fkapnad, vanligen flår en liten rand omkring fig, bvilken ibland år bredare, ibland fmalare, men altid ftarkare ån de mindre grenarne, (Fig. 12.) De förfta hufvudgrenarne våxa flundom utom denna randen, på famma fått fom förr (Fig.12:) | | Men EF 1 Mancala RR ra NE vd Jar Feb) Mart; = mr Men rått ofta vifar fig icke någon dylik rand, u- ran hufvudfträlarne få uti ändan tvånne nya ftar- ka grenar, ifrån hvilka mindre grenar utgå (Fig... 13.) Figuren får ock utomkring hvarjehandatil- ökningar och fkapnader, hvilka jag hkväål icke bunnit tilfylleft utröna: en vanlig fkapnad år (Pig. 14). | S. 24, En befynnerlig omiftåndighet 'år följande, hvilken, ytterligare bevifar alla figurer vara af er flag: at usd på olika blåfans delar icke åro, af lamma fkapnad. På nederfta delen upkomma, förutan de otvannåmde fyrfträliga figurerne, fex«. flråliga frjernor, hvilkas mindre ftralar åro kär- ta, och öfvermåttan tydeliga. Sedan de vuxit til någon ftorlek, ftanna de, famt ligga oförån= drade på inre ytan af blåfan öfver den dår hångan-. de vattudroppan ( Fig. 10). De fom upkomma på medlerfta delen, åga mårkeligen mindre ftrå- lar, men finare och undergå de förut omtalte föråndringar (Fig, 8. 9.) På ötverita delen up- komma ganfka fina figurer, hvilkas mindre gre- nar knapt på annat fått, än genom ljufets re- fra&ion fynas, faftån de i öfrigt åro de regulez rafte fexhörningar; de åro nog fmaå, och våxa dår icke eller mårkeligen. Än vidare har jag fun= nit, at de figurer, fom midt på blåfan upkomma, mitt fliga upåt når de åro mycket fina, men fån- ka fig neder, når de mindre grenarne åro tydelige och ftarke. Deffa ligga innanföre, fåfom fagt år, men de öfra fimma utanpå på blåfan , hvilket dåraf fkönjes, at blåfan på de frållen: år likafom mattfilipad utan: fpeglande glans, Sjelfva fis gurerne 12 1761. Jan. Febr, Mart. gurerne åro ock, då blåfan brytes, matte på den yttre, men fkinande på den inre fidan. Orfa- ken til deffa phenomener år til en del ifens fpe- cifica lätthet, til en del blåfans differenta tjock- lek, fom år minftupvid, ftörft nedanföre: fart åt- ven dåraf, at deffa blåfor tyckas beftå af flera öfver hvarandra liggande hinner, hvarom jag en annan gång torde nårmare få yttra mig. $. 25. Om blåfan, då figurerne dårpå vifa fig, fö- res i varmare luft, eller man andas fakteligen dåremot, fmåltas och uptina figurerne, men framkomma på nytt, då blåfan åter får tilråc- kelig köld. Denna fmåltning börjar vid ytterfta kanterne, och kan man på detta fåttet förån- dra figurens fkapnad, om man ömfom litet up- "töar defs rand och åter låter henne fryfa: figu- ren blir vål ej få vacker, men efter hvar fmålt- ning flår fig altid en ny rand ikring hela figu- ren. (Fig, 14.) | $. 26. Af defla Rön kunna följande flutfatfer dra- gas: 1. At figurerne på fåpeblåforne alia åro af et flag, och at de fkiljaktigheter fom dårpå fin= nas, hårröra dels af otullkomligheter uti obfer- vationerne och blanningarne, fom göra, at de blif- va mer eller mindre tydelige, dels dåraf, at figu- rerne icke hunnit til famma fullkomlighet och tilvåxt. 02. Åt vattudelarnas frysning efter en vifs fållning, år hufvud - orfaken til figurerae; De i0- 1761. Jan. Febr. Njärt. 13 inblandade falter, oljor, kalk m. m, tyckas en- daft hårvid göra det til faken, at de, förenar de med vattnet, fkilja des delar åt och fördela dem, Uti de omtalte blanningarne åro vål inga andra ån alkalifka falter och litet medelfalt, fom kun- nat vara uti vattnet, men deffe åro af fårfkildt flag och finhet. Som en gemen afka, påttafka, fal fode, fal tartari m.m. blandade med animali- fka och vegetabilifka fetmor och oljor af fårfkildt flag, icke producera andra förändringar, ån de åro, fom på en och famma blåfa undertiden tillika up- komma, och i fynnerhet ingen föråndring fpör- jes uti de ftörfta och förfla grenarnes fammanlårt- ning, tyckas de icke vidare, ån fom fagt år, bis draga til figurerne. | 3, At deffa Snö-figurer, för fin ftora likhet fkul med de naturliga, torde gifva anledning til uplyfning om de fenares natur och förändringar, Ty fannolikt år, at i deffa blanningar finnes det fom kan gåraSnö-fgurer, det må nu vid nårmare utrönandet finnas vara hvad det vil. II, Obfervationer på Naturliga j Snöfigurer. $. 276 | = Vid de obfervatiorer, fora jag i flera år men i fynnerhet deffa RE åren hår i Stockholm gjordt på naturliga Snö- figurer, har jag haft tilfåle Jeat fe en fror delaf de figurer; fom hos Autorer- ne finnas afritade,; och fåledes blifva Sfvertygad, at de uti naturen finnas fådane hos ofs,; fom på an- dra frållen, Det vore för vidlyfrigt at befkrifva ; alla —— — ARR hos ofs,, TA 1761. Jan. Febt. Mart. alla deffa figurer, jag årnar allenaft anföra några -obfervationer på de allmånnafte forterne, fom jag blifvit varfe, och uti det följande åtfven be- fkrifva en eller annan figur, fom kan vara mårk- Ar : värdig , om den ock fkulle vara ofuilkomlig, eller fynas vara irreguler: (5) ty naturens werk- ningar utrénas båft uri fina förändringar. Fören egen Snö-fort håller jag den, fom ibland allena, v [0] Ä . och til nagon myckenhet vifar fig. Sådana åro | $. 28. I. Enkel Snö, eller härd is-bark , befdende af -fmå fira fpetfar eller nålar. Den nåmnes hos alla -«Auctorer ; är cock hos ofs mindre allmån, och finnes måft Höft och Vår, De fina nålarne åro ibland genomfkinande, ibland mera hvitaktige, ock malt. fperk2e Mu andarte; — De dala lola hvar för fig, men ibland famlade i ftora kårfvor, ållan til fror myckenhet, åro ej eller ofta med andra figurer blandade, och hafva ofta några kla- ra dagar eller timar efter fig. (Fig. 15) S. 29. Il. Enkel grynig Snö, Äro icke annat ån fina löfa hvitaktiga hagelkorn. De böra icke blan- das med ert annat flag, fom nog liknar dem, och beftår af andra Snö-figurers atbrutne bitar, fom fin- (") Ritningar på Snö figurer kunna efterfes hos Mua- fSchenbr.: des anledning til Naturk, Tab. XXIV. Vals lerii Hydrologia. Kundmans rar. Nat. artis Tab, XV. Amufements Philologigue p. 417. Pbhilef.Trans- act. år 1756. p 644 m.m, De fom finnas på den bi- fogade Taflan afritade, har jag utdragit ibland dem jag hår i Stockholm obferverat , fåfom tjenande til någon uplyfring uti det följande, 1761. Jan. Febr, Mart, 15 - finnas ibland annan Saå; ty bitar af andra figurer böra ej komma under namn af en fårikild Snö- fort. (Fig. 16.) SR 30: | III. Enkel Cylindrifk Snö, faller fållan, fin- nes ibland annan Snö; men föll allena nåftan he- Ja förmiddagen d. 10 Dec, 1760. Defla fm3å is- cylindrar åro dårutinnan (kilde ifrån is-nålarne$. 28, at de åro vanligen litet tjockare, och uti båda åndar likafom platt affkurne, eller åga en liten balis hvarpå de kunna ftå uprefte : denna bafis har jag vid nårmare fkårfkådande funnit vara enre= guler fexhörning. De åro genomfkinande, och äga målt långs efter löpande hvitaktiga ådror el- ler luftblåfor. Jag får vidare tilfålle ar nåmna mera dårom, (Fig, 17.18.19) | de IV, Sammanfatt Snö, med ifrån centra utlöpan- de tftrålar, hvilka ftundom alla ligga uti en plan, ftundom til andra ftållningar ihoptatte, De för- ra åro de hos alla Au&orer afritade Snå figurer- ne. De indeles af fomliga efter ftrålarnas antal; men fom jag ibland millioner fexftråliga figurer icke funnit ötver fyra eller fem, fom hatt mer eller mindre ån fex ftrålar, hvarom mera lån- gre fram, år jag föranlåten, at hålla deffa för ac- cidentella föråndringar eller variationer af de fexftråliga ftiernorne , hvilka jag efter deras min- dre ftrålar och fkapnad, delar uti 1) Fizntrådi- ga fina, hvilkas ftörre och mindre grenar åro råt- linige och fine ( Fig, 22. 23. 24). 2) Bladaktiga, hvilkas hufvud ftrålar fjelfve likna eller åro prydde med hvarjehanda knoppar och blad.(Fig.27-34) 5 3) 16 1761. Jan. Febr, Mart, 3 ) Iraktiga fexbörningar med och utan rånder; (Fig 41.45. 53.54): 4) Figurer , fom ägalikhet med två eller flera at deffa flagen. De figurer, hvil- kas ftrålar icke ligga uti famma plan, faftån de gå ifrån en medelpun& , åro hos ofs, når det ftarkt fnåar, åfven få vanliga fom de törra, och vanka ibland allena fådane. De finnas fållan rått fullkomliges; gemenligen åro en celler Aera flrålar afbrutne; Det tyckes ock fom fkulle al- tid, årminftone rått ofta, fex ftrålar ligga i fam« ma plan, hvarpå de öfrige itrån centro åro up= ftålde, Jag har en gång tunnit en mycket vac« ker och reguler figur af detta flaget, fom, för- utan de omtalte fex, a ömfe fidor hade tre ftrålar upftående til vid pafs 60 gr. vinkel, Jag bör i allmånhet påminna, at defla, få vål fom alla figu- rer, rått fållan finnas få vackra och fullkomliga, fom de hos Au&ttorerne afritas : ibland tufende må- te man leta efter en, fom år i alla delar fullkoms — lig; ty på alla grenar år en liten förändring, åt- minftone har få varit på de måfta jag fedt, törus : tan de isaktiga fexhörningarne och bladaktige fi. gurerne, hvilka åro af en förundransvård regulas ritet. | | bi EE : V. Ihopfatt Snö, upkommer då några af de ens kla forterne finnas ibopfatte til nya figurer. Ty- deliga forter dåraf har jag obferverat följande : 1) ibopfatte isadlar , deffa fåfta fig ibland ihop med fina ändar utan ordning och någon reguler ftråll- ning, två och flera. 2) Ihopfarte Cylindrar. $. 30. hvaraf vid förfta påfeendet nya figurer upkoms ma, alt efter fom de med fina bafer fåfta tig vid hvarandra, Fig. 20.) 3) Ibopfatte Cylindrar, ad ExXe i | 4 | | | | | 1761. Jan. Febr. Matt, i; fexhörningar, åro kanfke et och famma flag ined fjelf: va cylindrifka Snön, då defs bafer åro tydeliga Snå- | figurer, eller kunna anfes fåfom tvånne förmedeltt en liten is-cylinder vid fina medelpuntter ihopfat> te fexhörningar. Jag har allenaft funnit tvänne flags figurerfåledes ihopfatte, nåmi, fexhörningars ne (Fig. 18.620) och bladaktiga figuren (Fig. 19. 33.); få ofta jag blifvit deffe varfe, hafva båda fi- gurerne altid varit af famma flag 3; men ibland af fårfkild ftorlek. Defla figurer åro underti- den få (må och fina, at inan knapt fer dem; dock märkas de gårna når cylindren faller på en platt yta, då figurerne pöra, at cylindren ligs- ger liter uphögd dårifrån, Ibland år denna cy- | linder få fmal och kårt; at den knapt mårkes; då ock figurerne fynas ligga på hvaråndra! 4) Löfa Hagelkorn omgifne med fina firdiar eller fint lagg; kornet år ibland tftort och ftrålarne långe; men mått åro de helt fimå och fina. Alla deffa förter finnas målt ibland annan fnå, förutan de i. böpfatte nålarne, hvilka jag funnit allena, blans dade med löfa fpetfar och andra figurer; S. 33: VI. Rimfrafen Sxö, år mycket vanlig. Den upkormmer af alla förutnåmda Snöforter, når deffa ined vattuångor likafom med rimfroft öf- verdragas, livarigenom de blifva tjocka och oty=> deliga, All enkel fnö har jag fett öfverdragen, Sexhörningarne åro åfven ofta öfverdragne och fållan utan denna firaten. Rimfroften fitter un- dertiden alleénaft ikring de ytterfta fpetfarney men mått år hela figuren därmed omgifven ; hvarafde; blifva tjocka och 0 Rd Deffe fafifrifné angorne I 18 1761. Jan. Febr. Mart, angorne fåfta fig ibland allenaft på en fida af fi- guren fåfom en pipig is, ågande många ftri- mor och ådror, hvaraf figuren får en conifk el- ler cylindrifk form (Fig. 58.). Sjelfva fexhör- ningen fynes ock tydeligen å den ena åndan gaa= = fka fullkomlig och ren. Denna fnö faller fål- — lan til myckenhet: ftundom allena, men mått - ibland annan fnö, och då det flutar fnöga,famt år något kallt. | $. 34. Defla åro de allmånnafte Snö-arter jag hos ofs blifvit varfe, Flera torde dock finnas, om dår: på ytterligare obfervationer blefvo anftålde. Jag har kårteligen vid handen gifvit det allmånnag 7 men fkal uti det följande vidare anföra några fpeciella figurer och Rön, fom dårvid förefallit och förtjena at anmårkas. Dylika obfervatio= ner torde icke vara utan all nytta; ty förutan - at man dårigenom torde få nårmare kunfkap om orfakerne til alla deffa underbara figurer, vore det åfven för naturkunnigheten artigt at veta, hvad för fnöå fom faller uti flera lånder och di- = verfe Polhögder. Uti Frankrike tyckes, efter befkrifningarne, den enkla enftråliga fnön eller is-nålarne vara vanligare ån ftjernorne. Uti Äng- land och Holland finnas, åfven fom i Tyfkland, | dår jag fjelf obferverat dem , ftörre delen af de | ofvan befkrefne figurer. Uti Lappmarken år | fnön, etter MaAuPERTuIs beråttelle, grynaktig3; men at åtven rått vackra ftjernor dår finnas, har - Dire&teuren HELLANT förfåkrar mig, fåfom IH ock, at fnön dårftådes år för flark köld likafom torr. Uti Hudfons-bay i Norra America faller [näsa | om 1761. Jan: Febr. Mart. — (19 fom damb: aldrig något hagel, förutan i början och flutet at vintern. I fullmåne och alla mån- fkifren blåfer dår nåftan altid ftarkt nordan-våder. Luften år dår upfylld med fina hvaffa och kan- tiga fynbara is-partielar, fperfiga fom nålar, fom trånga fig igenom klåder och fkinnet m, m, (2): 'Kölden torde på vifla ftållen vara 1å fkarp, at in- ga ofrufna vattuångor få famla fig uti luften, och ”fåledes inga andra figurer ån defla is-nålar kunna | formera fig. Aticke blifva för vidlyftig, vil jag fluta deffa anmårkningar , med den mycket fan- nolika giffningen, at Snö-figurer kunna tjena til våder-fpåmån, och at ytterligare Rön på fnö och is | åfven uti Oeconomilka mål torde vara at någon nytta och tförmon. l | | | | ; Af [ES PEHR KALM, | t kölden en vifs tid fiftledne vinter var ovanligt ftlrång hår i Finland, vidga alle. Pp , Gammalt folk, fom vål minnas 1709 års vinter, påltå enhålligt, at kölden fiftledne vin- "ter, vid Jul-och Trettondags tiden, var ftrånga- fe, ån den få kallade Kalla Vintern år 1709, få at Ikillnaden endaft har beftårt dåri, at kölden var | 32 nu (") Philof. Tranf, ns 465. P. 159. 163. 165, | | | ' | | | I I | JOH. CARL WILCKE. | 20 = 1761. Jan. Eebr. Mart. nu, ehuru ftrångare, dock kärt och flog fig fnart, då den dåremot år 1709 varade långre. Hvad verkan den haft på folk och kreatur, år ej mitt åndamål at uttöra. Det år vifst, at många miånnifkor blefvo dåraf til deras lemmar - | fkadde. Uti fkogar har man fomligftåds funnit hela Fogelfvårmar, af de flag, fom altid plåga va- ra hår hos ofs om vintern, aldeles döda... Flere flags vilde toglar trångde fig in i hufen, ochlå- to med blotta hånderna taga fig. En fkock Gri- fparfvar togo i Trettondags kölden fin rilflygt up i min vind, dår de höllo til i 3 dagar, och vo- ro få fpaka, at man utan fvårnighet kunnat fån- ga dem; men ehuru de göra mig nog fkada om Sommaren i Academizx-Trågården, ville jag dock nu ej öfva på dem någon håmd, då de i fin ytterfta nöd likafom fökte hjelp hos mig, utan dem låmnas- des frihet, at fara fina fårde når kölden var förbi, Men få torde mången hafva luft at veta, hvad kånning de ftörre och faftare kroppar i våxt- riket Haft håraf, och enkannerligen huru de rtrån, fom från urminnes tider våxa vildt hår i landet, eller eljeft blifvit hår i trågardar långe fkötte, i en fådan ftarck köld begått fig. Dårföre, på det framtiden må någorlunda kunna vid ovanliga vin- trars infallande jämföra de förra tider med deras, hat jag den åran; at låmna Kongl, Vetenfkaps Academien del at de anmärkningar Jag i famma ; fak gjort, Tilfållet har varit för mig få mycket 1? bårtre hårtil, fom jag haft många fårfkildta flags tråd och bufkar at vårda, dels uti Academiens = Horto Botanico, dels i mina andra Planteringar, [å i min egen trågård i Staden, fom vid det på Hirs 1761. Jan. Febr. Mart. 21 'Hirvifalo 6; 3 fjerndels mil från Staden belågne Augments Hemmanet Sipfalo, det Hans Kongl, | Maj:t på Höglofl. Krigs-och Kammar-Colle- giernes, famt då hårvarande H. Landshöfdingen och Riddaren LILLJENBERGS uwilftyrkan mig år 17f2 allernådigft låmnade til Plantages inråt- tande för de Norr- Americanfke och andre nyrti- ge tråd, bufkar och örter. Desutom har jag uti Trågårdarne uti och i någden af Staden, famt eljeft i fkogarne på landet med all flit gifvit akt hårpå; och dårjämte gjort mig af flere perfo- ner underkunnig, hvad de hårvid haft tiltålle at : mårka, | Vid de tråd och bufkar, fom nedanföre kom- i ma at upråknas, får jag nu förut nåmna, at ine | gen annan af dem varit fifta vinter det ringatfte etåckt, antingen med En, Tall eller Granris 3 eller med halm, löf, gödning eller något annat, "utan de endaft, vid hvilka det blifver med flit omordadt. Huru hög fnö låg på marken ful-och Trettondags tiden fkal ftraxt fåjas. Men på det man må hafva få mycket mera "ljus och underråttelfe, hurudan våderleken hår "på orten var både under den ftrångafte kölden, 'famt nåft förut och efter, famt burudan i gemen den öfriga vintern och påföljande Våren var; får Jag lot, ar utur mina egna Meteorologifka obfer- i vationer, jämförda med dem Herr Profeffor LE- CHE hår hållit, utdraga följande; hvarvid jag bör gitva vid handen, at den Thermometer jag I brukat, år den vanliga få kallade Svenfka; famt at, då vid obfervationerne o flår fram för någon RO B 3 fifra, 52 1767: Jan: Febr, Marti fifra, betyder det graden under frysnings- punéten; men år o bårtlåmnat , utmårkes gra- den öfver famma punå, til exempel: den 7 Jan, klockan half 6. t.m. var Thermometern 038,03 det år, juft 38 grader under frys-punten; dåre-- mor var han år 1757 d. 22 Junii kl. 3, €. m. 32,0; det år , juft 32 grader öfver frys-punéten, hvil- ket ock år det aldrahögfta, fom jag nu på 8 års tid, då jag budit til at med ftörfta granlagenhet dageligen hålla Meteorologifka obfervationery fett Thermometern flå uti fkugga hår uti Åbo, År 1759 uti November månad fick marken tåmmeligen vål fryfa, innan: fnå och köld kom, Hela denna månaden var intet tövåder eller bli- da. Litet fnd föll då och då: fenare delen. December. Intet tåvåder var hela denna mår naden, Den 12. kl. 5. f. m. var Thermometern 022,7; men kölden flog fig ftraxt, få at There mometern famma dag kl. 1. e.m. var endafto 6. Alla de öfriga dagar af Månaden från och med den - I til och med d. 21. var ej ftrång vinter. Snö > föll då och då, och ibland var något litet urvå- der, få at vid d. 21 var marken alleftåds öfver- tåckt inemot af en half alns fnå, fom dock låg - ganfka lös, emedan intet tövåder varit, fom pac- > kat den ihop. Vid gårdesgårdar och plank vo- ro vidd, 21 af månaden alns djupa fnödrifvor. Från 1761. Jan. Febr. Mart. 23 Från och med d, 22 December til och med d. 27 Januarii var våderleken, fom följande Ta- bell utvifar: | 17$59. December. D. kl. Therm, vind. Våderlek. | 22 ofm, öt2sn NICI klart; "Ufem drs.g9 ON Blart, 11. €; 025,2; NOL0, klart, 23 $. f. 02080. "N- oc Hhaltklart. Tö. f, 024,2. Ni oc haltklart: 1, €. 014,8. o. mått fnågande. 11:e. O4L0; SE TOR js KS SR . haltklart, 200 OFT0: . klart. FT, e. ÖIG,0, . klart, 25 9. fi 029,0. 2 klart. 3.10; 0285. . klart. 11. €. 030,50. . kl. med age Norrfk, RÖ TROTT . klart. wu 3. C, 02750... » klart, 11. C. 013,0: . mulit. Aa 9.1, OM,4A, mulit. Ne OLOS ONO.: . mulit. 11.6. 012,0; ONO:1. mulit. 28 Hö öf 0130 ONO.r Mmölmal, 1 6. 0 OG: TT nöfttnaål INTER e, 01'740. O02; mulit, 29 9. f. o14,f. NO, I. mulit. |; fk. 013,8 mulir. I I | [1,6 01f,0 ÖR Ar fnö. 30 9. £. 0955. O. = fnö, IN. KOG, O. i fndaktigt. il: ce. 08,5. SÖ. 3, inö. 24 Dior los 1761, Jan. Febr, Mart. Therm, Vind, Våderlek. 30 I åf. m. 08:32 Olga sumråder 50 44€. MM: O8303 RN ÖGE-TE Mulle: '"11,.e:m; 08,0. O. 3. fnöaktigt. to o9.f.m. I, e, 2 be nal] VD OA -NLG0-1- SUND SVIREND I TAG BIR PND ke NO. RR -&R fan) & Sat) kex [ra] , . + FO PN + sz bl (4) t ERIK INN ARG År 1760. Fanuarias. 08,3. ONO 1 fnågande. 08,4. ONO2 ftråmoln, OI 130: ONO.2 mulit. 011.322 ONO mulit. ovtse NOT Inö, ang ÄNDA Inöj 013,0. ONO,.: fnö. > o12.0. NO. fnö. 015,0. NO. fö. 018,0. ONO.2 ftrömoln; 018,30, ggn ftråmoln. 022,6: > klartblandat. 027304 N I tunna moln, 027,0 NO,r halfmulit, ORTER NO. halfmulit, 2635: > + NOS: klagr 30. NO.r klart 034;0. . NO.o klart. 031,0. :NO.r klart. 031,2. NO,.0 klart, 033,5$'- NO,o klart. 034,30. NO.z klart. 038,0. NNO.o klart, 036,4, . NO.z klart, 034,6. NO.o klart. e31,2. ; NO. o:klastö 030,5: NO.o klart. 027,5. NO.o klart. 024,5. — NO,o fkyaktigt. 1761, Jan. Febr. Mart, 2) |D. kl. /Therm, Vind. Våderlek. E 8 ot, 016.7, SW.o töknigt, | 1.6, sOr22rs 0 Wiocklarp 10.20, 013,0, = W.o tunnmulit. 9 9f. oro, WNW.o mulit. 1.6. 0110. WNW.o fMmöfmålade, Le. OG: NNW.z fnö, 10 9.f. 09.7. WNW.+ halfmulit, I.€. EO, WSW.i halfmulit,' II.e€, OIf.oo WSW.i mulit. IT ök OM Nio klart. 1.6, 022,04 W, oo klart, Le, C20.0. tt IW oklart. 0.6: 0828 Werle klart, 11:e. O22.0, oo WW.” I mulit, a ÖA 020 SW io klart + Lex OmM.occo Wir oO klart, 10.e. o1l5.0, = W. => tunmulit. 18 Bh ere cc Wii klare, | 2.0. 08.0, SW, I klart, | ILe, otro. SW, I dunkelt, 14 Sf oms. = Wai fkyblandat, | 2,6 07,0 > We I molnblandat,; I1.e, OI6.f. W. & dunkelt 1 SR 01900: Wo Q klart, 2.6. 014,94 > WS klart, TRE O2 KO 0 NVA o klart. 6 9 oro N. & klart, 2.6. 020.0. WSW. & klart, 1I.e, 017.006 WSW'i klart. 17. Ör 08. oc WSW-.2 Indaktigt, Ses O2.f. IVVN Wz halfmulit, Tl.e, O4,fs WNW.z (nö, BE $ 18; 26 D; 18 19 20 1. -Ock. 22 23 24 25 206 köld 1I.e, 10.e, EE R 1761. SKE Therm, 8.f. 2,6, 07.5. 08.0 OI1,8. 022,9, 020 O, 8.f, RAN Of O6.$. O2:0; O2.0, . OIO,0:. O12.0: O14.$. e. 018,0, O26.0. 023.:3, 028.6. 032:5: 023.6. .e, OIG.O. Å SR Dä GR 017.0. OL14.6. 023.5- sk LOIS; 102440: 14.5 O1f.0, 08.0, [d 029,9, Jan. Febr. Mart. Vind, ök SN RS NO, 2 NR, NNO. NNO, o SSW.i WW. 2 SW. I WIF Wic3 NO, I ONO;-3 ONO. 3 NO. I WNW,o NW. O NW: o Oja O, I Qi 4 (5 Orig N. o N, o N. Oo ONO, I On (NV Våderlek, mulit. fnå hela e. m mulit, klart, klart. klart. fnö. ljusmulit. fnö, mulit, mulit. fnö., urvåder, urvåder, klart, klart. klart. klart. fnö, fnå, urvåder, urvåder. urvåder. klart. klart. måft klart, mulit, mulit, mulit, De följande dagar af Månaden var lindrig Uti - 1761. Jan. Febr. Mart; 27 Uti hela Februarii och Martii Månader var fladig, men icke ftrång vinter; ingen gång tö- | väder, Det fnögade nog mycker deffle Månader, och fom intet tövåder inföll, fom kunde fimsn tilhopa, blef den denna vinter gantka djup, Hela April var kall och kulen: man hade vål ofta tö, men ingen varm dag. Is-lofsningen i Åbo-å fkedde förtt den 29, fom i manna-minne, efter gammalt folks utfago, ej fkal hafva tila (dragit fig få fent. Majus var til och med d. 22 kulen och kall, få ar man ej kan fåga , det under hela den ti> den var någon fårdeles varm dag. Så kall Maji månad fåga de gamle fig ej minnas hafva i deras tid varit mer, ån en gang tilförene; men det mycket dångrt tilbaka. Den 19, drogs, vid Corpo, utvid haisbandet, ånnu nor flereftåds på ifen. Den24 gick förft ifen bårt på vattulkiftet imellan Fin- kod och Åland. Arter och korn, fom man ge- menligen får hår vid Åbo i flutet af April, fick Landtman nu icke få, förrån d. 17:de och föl- jande dagar i denna Månad, Månge fådde ej korn förrån d. 24. Dårföre blef ock en god del korn och hafre denne Sommar ej fullmogne, Den fifta veckan i Maji blef varm och behage- lig, lå vål fom den följande fommaren, til en | god del. "> Men at eljeft kölden måft hvar vinter ibland hår tåmmeligen fkårper til, kan inhåmtas af töl- | jande utdrag atur Herr Prof. LecHes och mi- na Meteorologifke obfervationer på de dagar, då /kälden på hvasdera af nedannåmde år hår i Åbo varit EL 28 1761. Jan. Febr. Mart. varit ftrångaft, få ar Thermometern ftått få mån- ga grader under frysnings-punéten,fom följer: —— KE: kl. År 1748 d. 31 Dec, "1749 d. 30 Nov, 1750 dir Dec FAL rd 9 Bebe 1792 dr) 1753 d. 29 Dee: i7f4 0.0 DIS 1715 di. 4 FERR 17450 d. 31 Mart, 1757 17 Jar 117 fO Un 14, INGE 17590 d. 27 Dec: Kl. 1760 dd. 7 Mae KR På det man må fe, hvad for föråndring, fom. tråd och bufkar hår på orten måft årligen måfte undergå af håftig köld och ftark hetta, hoppas - jag, det ej lårer vara obehageligt, om jag åtven upgifver dedagar, dåpåhvardera af nedannåmde år hettan varit bår frarkaft, nåmligen: År 1749 d. 8 Junii kl, of 9. f.m. 9. f. m. .- 630.0, 2" 03060, : 026,0. II.C. AR: si. f.m. SEM, 1750 d. 18 Julii kl. 4. e.m, 175r d. 752 d. 17 Junii 175 dd. -3 Juli 1754 d. 21 Juni 4 Juli KI 2, bi 1755 d. 5 Julii kl. 2.e. 1756 d. 17 Julii 1757 d. 22 Johi 1758 d. 14 Juli 1750 d. 13 Julii kl: 1760 d, 1 Julii klar 3. eC. Therm. OS. O027:0. 027.9. 026.4. O29.6,. OI8.1, 026. 3, Oo29.1, 036.0. 038.0. Therm, | högd. 290,0, 29.0, 32.0, 29.5. 28.3. 26.0, 28.0. 31.1. 32.0, 27.3. 28.$- 29.8, 1761, Jan. Febr. Mart. 29 HIN fär njag åndteligen komma til fjelfva trå- ön och bufkarna, och befkåda hvad verkan fi- fta ovanliga vinter hatt på dem. Jag vil tör båt= tre redighet dela dem uti 3 atdelningar , nåmk, 1:o De trån och bufkar, fom våxa vildt hår i Finland. 2:0 De fom åro hitförde från Sverige el- ler andra Europeifka orter, och ej ånnu våxa vildt kår i landet, utan planteras endaft i Trå-och | kryddgårdar, eller annorftåds, 3:0 De fom up- I vuxit af de ön, hvilka jag förde med mig från I Norra America, r, Uti Finland vildt vädra tråd och bufkar. ; fa 4, (Eraxinus excelfior) våxer vild på hols mar, få på Åland, fom i Åbo Låns och Nylands | fkårgårdar; jag har "mig ej bekant, om hon fin- nes vildt våxande på fatta landet långt från hafs= "kanten. Denne har nåftan af alla våra Fintka trån varit den måft ömtolige. Storatråd, foms "liga mot 3 famnar höga, fom varit i trågårdar el- der vid gårdar, och Tom på de flåfta ftällen - jantingen hus, piank eller backar til fkygd Norra fidan, hatva dock til frammen aldeles dödt lur: På fomliga ftållen hafva några fent in på Sommaren börjat flå ur lör på några qviftar, els ler fmå fkort från ftammen, Dock har man ock blifvit varfe några få, på hvilka vintern ej gjort någon fkada; men defle hafva ock Sn altid hatt båttre fkygd på Norra fidan, På fi många jag fedt, hvilka ej ån hunnit åfver en famns I högd, har hela den delen af ftammen, fom för- leden vintras stod öfver faön, aldeles dödr utsmen den | | | I 39 1761. Jan. Febr. Mart. den delen åter, fom varit under fnön , år grön, och har denna Sommar urtflagit frodiga fkott. På alla de 9 år jag varit hår, och lagt handen vid Alk-planteringar, minnes jag mig aldrig förr mårkt, at hvarken ftora eller fmå Afkar tagit någon fkada af vintern, — . | 2. Hagtorn, (Crategus Oxyacantha)våxer åfven vild hår i fkårgården på fomliga ttållen; dock år den mera fållfynt ån Afk. På fafta landet har - jag ej funnit den vild våxande. Denna har fi- fla vinter varit nåftan lika ömtolig, fom Alfk. Jag hade uti min egen trågård anlagt en lefvande håck af Hagtorn, den jag dels updra- git af bår, famlade hår i Finland, dels af fmå plantor , dem jag tagit på Runfala ö, en half mil från Staden, dår de våxa vildt: den hade re- dan hunnit til par aln:rs högd, och artade fig på alt fårt vål; men fifta vinter, blef ftörfta de- len af det, fom var ofvan fnön, aldeles bårt- frufit; fomlige qviftar togo fig dock in på Som- maren, Så hånde åtven med de Hagtorns bu- fkar, fom ftodo planterade för fig fjelfva i trå- gården. Jag började dårföre redan gifva alt hopp förlorat om framgång med Hagtorns håckar hår, i Finland ; men långre in på Sommaren utfköt håcken ifrån den nedre delen af ftammarna en myckenhet fkått , hvilka denna Sommar våxt få frodigt, at den fvårligen kunnat våxa båttre och tåtare, om den af ingen köld blifvit fkadd. Således år jag öfvertygad, at Hagtorns håckar icke allenaft kunna anlåggas i Finland, utan ock, at de kunna blifva åfven få tåta fom i Ängland; hvarföre jag ock denna Höft fådt en mycken: het DB - - sm oe - 9 EKA HS HA 1761. Jan. Febr. Mart. ga het kårnor af detta tråd. Öfverfta topparna af Hagtorn hafva vål nåftan hvar vinter blifvit nå- got fkadade, då de uti mycket fet jord, gjort om Sommaren förut ftarka fkott; men fifta vin- ter angrep kölden dem hårdare. —- Om Sommaren 1759 voro alla mina Hagtornar | mycket antaftade af en artfvart flemmig maflk fom bårtfråtte endaft öfre hinnan på bladen, fom [fe- dan aldeles torrkade bårt : detta lårer mycketbi= dragit dårtil, at deffe bufkar haft mindre ftyr- ka, at ftå emot den följande vinterns håftighet, Förenåmde mafk tyckes vara antingen den fkrå- puken af Curculio Pyri, fom befkrifves uti Herr Archiatern och Riddaren LINNE Skdn/ka Refa p. 3$f5, eller tör hånda fnarare, Larva af Tenthredo Cerafi ; ty denna Tenthredo har Herr Prof LECHE fedt flitigt lägga fina ågg på deffe tråns löf; men | förenåmde Curculio år hår mycket fålifynt. Sam- | ma malk lade fig ock förberörde Sommar i gan- I fka ftor myckenhet på löfven af Tuppfpår-Hag- I torn, Kersbårs-och Påron-trån, och halp altfå I dårtil, at de fingo få ftarka ftötar af vintern, = 3, Lönn (Acer Platanoides) våxer nog allmån I hår i fkårgården: den fes ock hår och dår på fafta landet, dock mått ned mot fjökanten, Atfkil- lige af deffe , både ftörre och fmårre, fom voro planterade omkring trågardar, uti alléer, eller I eljeft, få, hår i Staden, fom ute på landet, blefvo I til hela den delen af fammen, fom ftått ofvanför id fnönyaldeles dådes men floge dock måft alla fedan ut tu nya fkott från roten och nedre delen af ftam- j men. En god del, ifynnerhet at de ftörfta, to- I go ingen fkada, Merendels mårktes , at de; al NE fått 32 1761. Jan. Febr. Mart. frått öpna för NNO; och NW vådrets hade måft lidit, då dåremot de; fom på famma fidor haft / fkygd af plank eller hus, hade begått fig våls dock tråffade detta ej altid in. Det fant mar nog tydeligen, få på Lönn, fom andra flags trån, at de, fom blifvit omplanterade om våren 1759, och altfå ej ännu hunnit aldeles vål fåfta rötter; ledo gemenligen mera, ån de, föm flera år ftått orörda. På dem; fom itodo i fkogar, mårktes icke; at kölden gjort någon fkada: ; 4: Vild Apel; våxer på flera ftållen, få på: Aland, fom uti fkårgården utanför Abo; men den tog dock nåftan få mycken fkada af kölden, fom de andre båttre Äppeltrån, planterade uti trågärs dar, Jag hade inflyttati min trågård ifrån Runs fala & 10 flycken vilda Aplar, at hafva til ymps flrammars;s fom nu voro af en tums tjocklek: på I fomliga af deffe bårtfrés aldeles en del af flam- men lamt ätfkilliga grenar: de andre togo fig vål in på Sommaren; men voro åndock fjuke: når flammen eller någon gren affkars på någon, var den mörkbran inuti, och hade ej mera trifkt, ån den faf-ring den gjort detta år. Alla deffe hade döck ej blifvit ömfade på 3 års tid: Om deifko: gar frående tagit någon fkada,har jag ej hatt tilfål- le at utröna; > $- Haffel, våxer öfver alt få i fkårgården, fom på fafta landet i Södre delen af Finland; dock har den på många ftållen tagit hog fkada af vintern: Somlige af de tftörre dödde til ftrammen aldeles ut; men flogo up från roten en myckenhet tel- hingar: andre frodo långt in på Sommaren lö8å- fas 1761. Jan. Febr. Mart. = 33 fa ; men började någorlunda grönfka, fedan vå- I derleken blef uti Julio mera råghaktig : på Nor- Ira fidan af backar hade de gemenligen mera li- I dit; men få fåg man ock (må. Haffellkogar få be- I lågna,-at de på NW, N och NO fidan haft höga bårg, fom tyckts tilråckeligen I cunnat befreda dem fran ecac kala väder, och dock, voro där en myckenhet ftammar aldeles SER 18, de öfrige i mycket fkadde. je = 6. Mefpilas sol På fomlige af de bu- I fkar, fom blefvo fyrrade i Academie-Trågår- den om Våren 1749, bårtfrös en del af frammen; men i Ikogarna, där den frod orubbad, var den AT andra af våra i Finland vildt våx a tråd ör någon fkada af fifta vinter, har jag ej mårkt, "ehuru jag dels fjelf gitfvic akt dårpå, dels frå- at andra därom. Jag var våli frukta an, at föl- Jande tråd och bulkar, fom åro hår i landet bland. de fållfyntare vilda, ej torde få ofkadda gå ige- nom, nåmligen: Get-eoel (Rhamnus Carharticus) | Einfk Oxei, ”Cratz US dria var, ost Ljäp. Flor, | Svec.); Hofstörne H Hippophae Rhamnoides), och Idengren (Taxus baccata), fom alla voro plante- rade i Acad, Trågården på nog öpna ftållen; men de bårgade lig alla vål, Hvad Står kebärsbuftän gjort, har jag ej fått årfara, emedan han endaft våxer vild långt ut i fkårgården , och finnes nu ej när» 1are.; men jag fruktar, at den hade tagit på fatta lander jamma hådanfård, föm des nårmafte ågtingar Plommon-och Kersbårstråden, hvarom nu fkal -nåmnas, = gå j a ; ; (CN pe sm < ay6t fan: Får. Mam. 2. Svenfka och andra Europeifka Tråd och bufkar, fom blifvit bår planterade , och. ej våxa vildt i Finland. 7. Plommontråd af flere arter hatva blifvit hår cultiverade, Krikon hafva varit hår i landet i lång- liga tider, få at de i fomliga Trågårdar nåftan u- tan ali fkörfel fortplantar fig fjelfva 3 man har dår- | före haft anledning at tro, det deffe fkuile tåla Climatet: icke defto mindre hafva de af alla hår brukeliga frukttråd, varit fifta vinter de mått öm- toliga, Alla flag hårat hafva både uti och i nej- den omkring Abo blitvit få totaliter til ftrammar- ne döådade,at jag ej har fedt eller vetet enda Plom- montråd , (jag undantager nu de Americanfke, hvarom (kal ordas långre ned bland de Ameri- I canfke våxter ) fom blitvitoftkadt. Vid de måtta hafva dock från rötterna nya telningar federmera uprunnit; men fomlige åfven af dem, fom til ar- ten varit i urminnes tider hår i landet, ehurude ock varit flora, hafva tagit fådan fkada af vintern, at de hela denna Sommar ej upfkutit någon telning från roten, faftån de ftått på torra och tjenliga ftållen, famt ågt på Norra fidan alt fkygd fom dem kun- nat öntikas, | 8. Pirontrdåd hafva ånda til fenare tider varit nog fålltynta hår i-landet ; man har trodt, at Cli- matet varit dem för oblidt ; dock har man nu på några år nog flitigt börjat at kärnor updraga dem; de hatva ock trifvits val, och gifvit alt hopp om lycklig forckom't, Man kunde redan vifa åtfkil? liga, fom voro 8, 10 eller r2 år gamla; men fifta vinter gaf dem en fafelig ttötr. På de måtta blet, all. + 1761. Jap: Häbe Mart. 35 all den delen at ftammen, fom ftod ofvanför Mmön, bårtfrufen; deffe hafva dock i Sommar från den pedertta och ofkadda delen uttlagit nya fkåtr. Nå- gra få ftammar hafva vål in på Sommaren utflagit Jöf; men de; ftå dock ånnu nog fjuka, och tyc- kes vara ovifst, om af dem kunna blifva några frifka och beftåndiga tråd3; ty deras affkurna qvi- ffar eller frammar åro inuti hel möårkbruna och Inåftan frvarta. Jag vet icke, at någon hår når fa til Staden år ågare at något ftort Pårontråd I mer, ån Herr Lagman WALLENSTIERNA vid des gård Pernå: det år antenligen ftort, och nog I gammalt : famt har 1 flera ar bur frukt: det I ftår på et vål torrt ftålle, och år mot de kalla vå- | der vål förvarat; det Har öfvertygat ofs, at På- I rontråd kunna tåla Finfka Climatet, då de plan- I teras på fina råtta frållen : det år ock det enda,fom I jag ånnu har mig bekant hafva gått ofkadrt genom Es vinter. Hos en eller annan Ståndsperfon, I fom bor ure i fkårgarden, finnas ock några ftora I Pårontråd , fom i flera år burit frukt; men de I hatva blitvit anfenligen qvåfte af fifta vinter. På- | rontråd håmtade från Sverige, och hår planteras I de, gingo målft alla ut, Det börjag ån lägga til, at famma flags fvarta fllemmiga mafk, fom förut Aes ; ; ; är omtalad vid N:o 2 fans likaledes i myckenhet — flere arter hafva blifvit i CS lång- 36 —. 1761. Jan. Febr. Mårt. långliga tider planterade och fkötte hår i landet? de hafva ock velat få fort, at de mångenftåds 7 fortplantat fig fjelfva utan vidare fkörfel, Det tycktes då, fom deffe fkulle tåla Climatet; men fi- fta vinter var ock mycket fvår för dem ; ty påde I målfta flållen åro de til ftlammen aldeles dödade > "I dock hafva de från roten upflagit i Sommar nya | telningar. Somliga hafva dock någorlunda bår- gat Gg; få ar cburu de flodo långe i Sommars, innan de utfiogo löf, gifva de dock nu hopp,ar repa fig, De fom voro fatte på fådana ftålien, ar ftora fnådrifvor legat öfver dem, ftrodo fig gemen= ligen båft, allenaft man drog omforg om, art fnön ej fick atbryta quiftana. De Kersbårs-trågår- dar , fom ligga ute i fkårgården, hafva måft öf- ver alt bårgart fig båttre, ån de, fom voro på fafta landet, fait de törra ofta hade mindre fkygd på Norra fidan ån de fenare.. Samma matk, fom för- ut år omtalt vid N-2 och 8, hölt fig ock i myc=' kenhet på bladenaf Kersbårs-tråden uti Abo, båg- ge Somrarna 1758 och 1759, och halp til, at för- fvaga dem; men få kan dock ej all fkulden til- låggas bemålte mafk; ty Kersbårs-tråden pålan- det, (då Skårgården undantages) undergingo målt famma Öde, fom de i Staden, faft ingen mafk lärt fe lig dår på de flåfta frållen, = NR st fö ÄRE RR | Jäs, j FE SE ERE Fre 10, ”Åppeliråd af Hera Nag hafvalikaledes från urminnes tider blifvit hår planterade, och bår- ga fe afallia frukt-tråd, båft mot vintrarna. Man har på måbga år icke märkt, at de tagit af kölden någon fkada, mer ån at öfrverfta toppar: 2.6 ga ibland plåga til en del bårtfry. na på de unga ibland plåga til en del bårtfry- fa; men fifta vinter gaf våra Appeltråd en fvår flår. a FS SES SA EA Oc oo ÅR os I | 1761. Jan. Febr. Mart, 37 stöt. En del gingo til ftrammen aldeles ut, De mifta togo fådan fkada, at de ftodo långt in på Sommaren , innan de fingo löf, och åro de ån- nu nog fjuka: når man affkurit en ftamm, gren eller qvift, åro de inuti mörkbruna eller mått fvarta. Jag har dock uti min trågård några tråd, I och har åfven fedt hos andra några (de flåfta af dem updragna af kårnor, famlade hår i landet; men fomliga ock dels at kårnor från Sverige, dels från Pommern), på hvilka fifta vinter ej vifar minfta fkadeliga verkan: deffe flogo ut löf i rät- tan tid, hafva våxt i Sommar fodigt , och då gviftar eller tjockare grenar med flit blifvit gå I dem affkurne, befunnos de inuti aldeles frifka: deffe få dock på lika öpna ftållen fom de an- dre, hvilka blifvit få illa medfarne, få at jag” ej kan utgrunda , hvarföre deffe få vål kunnat få mot kölden. Jag har fedt Appeltråd af nå- gra och 30 års ålder, på hvilka fifta vinter fpjelk- te flammen midt itu. En myckenhet 1, 2, 3 och 4 års gamla qviftar gingo ut: de, fom Yöro åldre, bärgade fig någorlunda. AÄppeltråd af fAerc Aag, hitförde från Sverige, och hår plan- terade, gingo milt alla nu ut, En del af de. mindre fkadde ftora tråden hafva gifvit vackert frukt i denna Sommar; men måälfta delen har haft alsingen. . Hvad fom mycket kunnat bidra- ga til Äppeltråns förfvagande uti Abo, har va- rit den grufveliga myckenhet mafk (Skråpukar at Phalxzna Evonymella och andra) fom om Soms- fTarna år 17f0 och 1759 få öfvertåkte Äppel- | tråden hårftådes, at de uti åtfkilliga Trågårdar våto up hvart löf, fom fans på tråden, få at de -fågo ut fom midt om VN eller fkåmde je FN | 3 i 2 38 | 1761. Jan. Febr. Mårts få löfven, at de aldeles bårttorkades, fåfom has de elden gått öfver dem; dock utflogo derbåg+ ge Somrarna å nyo andra löf.. Men förenåmde malkar tyckas icke: gjoit det måltas ty fomlis ga äfven hår iStaden , fom ej hade mycket hös ga tråd, låto,få fnart någon matfk vifade fig, plåcka den helt noga bårt, at tråden togo dårat icke den minfta fkada: få gjorde jag i min Trågård; och få vet jag, at flera gjort; men detta oak> tadr dödade eller fkåmde filta vinter en mycken: het fådana tråd; och på flere ftållen på landet; dår de ej blifvit värfe någon mafk , hafva tråden. mått lika ftarkt fått årtara verkan af vinterns våldfamhet. En eller annan af de Trägaårdar, dår mafken ofvannåmde år få illa for fram, har denna Sommar frambrakt en ftor myckenhet sÄpplen 3; dock åro de famma på alla fidor om- gifna med hus; emedan de ligga midt i Staden, : a at de åro befredade för de kalla våders an- all de a Ne — 11, Håf-Caoftanierråd ( AEfcuwws Hippo- Cafta- num) hafva åtfkilliga Ståndsperfoner i fenare ti- der förfkaffat fig itrån Stockholm. : Vice Prz- fidenten och Riddaren, Herr LAGERFLYCHT,. har hårat både de måfta och ftörtta, varandes fomliga ungefir par famnar höga; deffe tråd hafva trifvits bår tåmmeligen vål, och icke får- deles lidit af vintrarna , enkannerligen fedan de blifvit något ftora; men af fifta vinter dödde de flåfte ut; och de få, fom in på Sommaren ut- lagit löf, gifva ånnu icke fårdeles hopp. 12: Berberis våxer ingenflåds vild i Finland, utan har blitvit hitförd från Sverige, och fe- | dan CN av EN, ER SES ST ” En IR JR å 1761. Jan. Febr. Mart. 39 > dan hår förökad med flit. En del bufkar gins I gosutaf ffa vinter; men flörfta delen har bår- | ga fig, och tagit af kölden liten eller ingen fka- | De bufkar, fom om Sommaren 1759 kom- I mo hit från Sverige, blefvo måft alla af den | basän följande vintern dödade. É hå Flåder (Sambucus nigra) våxer ej ellek vild hår ilandet, utan har kommit hit från Sves | rige, och planteras på några få frållen i Trågår- dar. Vid alla hårdare vintrar plågar hela ftam- I men. tryfa bårt; men om Sommaren ftrax dår- | efter upkomma från roten nya telningar; och få fkedde åfven detta år. Fog 14. Rofenbufkar (Rofa bortenfis ) planteras af I åtfkilliga 1 Trå-och kryddgårdar3; vid alla hår- - dare. vintrar, ja, ibland ock vid rågnaktiga, fry-' a ftammarna gemenligen bårt; men de upflå frå är foten nåfttöljande iller nya telningar, -Sifta vinter fråfo en ftor del bårt ; men nya fram- mar uprunno i ftållet denna Sommar; andra å åter bärgade fig fiftledne vinter långt bårtre, ån de SM de förra lindrigare. ER < 0 15. Korg-Pibl (Salix viminalis) hade en och [iman Ståndsperfon förfkaffar fig trån Sverige, ar förföka, huru den fkulle begå fig i Finfka Cli- läkares den gick tåmmeligen vål igenom de för- fa vintrar; men af den fifta gingo de måtta ril kott. Herr Handelsman Bahr fick dock behål- oh en och annan ofkadd. "ee CS Vild Fefmin CPhiladelphus coronarius' har ' man haft några åri fomliga Trå-och kryddgår- Cia dar, 40 176. Jah I Febt Mate = I dar, utan åt den lidit af vintrarne, Af.de bu? fkar, fom omfyttades om Våren 17593 togo | nagra frand liter ikada vid fifta vinter; men an=' dre iedo aldeles intet. På dem, fom ftodo orub= | bade , mårktes ej någon olågenhet. 7 qv 17. Hvita Malbårstråd åre af mig uti Acades mix Trågarden updragne til den myekenhet, at jag ej har mig bekant, det någon hårpå orten har dåraf mera. Herr Profeffor GApDp och jag: hafva bågge förfökt, at låta dem flå ute ötver vintrarna; dock at de varit tåkta med Enris; få; woro de ock fifta vinter. De begingo fig tåmse. " meligen vål, få at endaft quiftarnas fpetfar blet«/ | vo bårtfrufna; dock bör man mårka, at de un- der den ftrångafte kölden icke allenaft voro våld ötverbölgde med Enris, utan ock tåmmeligen: täkte med fnö; hvarföre man ej ånnu kan med fullkomlig fåkerhet fåja, huru vida de tkola tå- Ja de fkarpare Finfka vintrar. Dock har man 1å/ - mycket mera anledning, ar hoppas det båfta,. fom på Plommon-,Kersbårs-, Påron-, Äpple-och' i Hagtorns telnivgar, fom de 2 eller 3 förfta åren af deras ålder varit lika vål tåktrta med En-H ris, underflundom, åfven vid lindrigare vintrar, en del af deras quiftars fperfar blifvit lika få fkad-[ | de af kölden, fom Mulbårs-trådens nu; och lik-: vål kunna förenåmde 5 flags tråd, når de blifvald flora, vål hårda ut våra vintrar, då ej en alde- les ovanlig köld infaller: om de hvita Mulbårs- tråden 1å göra med, hafve vi ej orfak at klaga, 18. Cycifaus Labarnum har jag updragit af Sön uti Plantagen vid Sipfalo: måft alla fkarpa vin- trari 1761. Jan. Febr; Mart. = Ar trar har en del at. ftammen dådt ut; men em Sommaren dårefter hafva nya fkårt utflagit från des nedre del; fåledes frös åfven fifta vinter en | deaf: falmmen bårt: dock har den i Sommar : gjort vackra fkått från de nedre grenar. 19. Ben-ved (Cornus (anguinea) har blifvit hit- förd från Sverige, och finnes ej viid i landet. | | | ] H E ] | ss En god-del af quift-åndarna blefvo af fifta vin- ter bårtfrul(ne; men nedre” d&len var frifk och EE och har trifvits vål denna Sommar, Deffe nu upråknade åro af de Svenfka och åra Europeilke Tråd och bufkar, hvilka fkö- tas hår i Trå-och kryddgårdar , eller vårdas el- jeft med flit, de, fom jag blifvit varfe hafva rd någon fkada af fifta vinter. På de andra r jag g icke kunnat mårka någor dylikt; ty Sy- RR Siberfka Ärt-trån, Stickeibärs-bufkar af Acra flag, jämte andra, hafva.icke det ringafte gifvit. fig af fiftförledne vinters köld, Förfök til Såds avföring med Mäåchine , an —fiålde på Fullerö Såtesgård, don år 1759» vv i Af > CARL JOHAN CRONSTEDT. ; dan Kongl, Academien behagade, om Som: & maren år 1759, til pråfning låmna mig den af Herr CHATEAUVIEUX förfårdigade och CE för 42 — r76r. Jat, Febri Mart: för tre år fedan hitkomne Sånings-machine, fom | Kongl. Academicen, af vanlig nit för Landt-cul« | turens uphjelpande , med dryg: koftnad både i frakt och inköps ifråns Geneve låtit törfkritvay har jag dårmed gjort de förfök at få hvete och | råg, fom, jämte deras utflag, jag nu har det | åran til Kongl, Academicn upgifva. 2 Det vore för vidlyftigt , at hår dära en | fullkomlig befkriffiing Sfver denna nog famman= | fatte Machine: jag hånvifar den, fom dårom 3å= | ftundar nöjaktig kunfkap , til Herr Du HAMELS || Du Monceau Traité de la culture des terres, och | Parifer Editionens af år 1754. Vol, II. Pag. 214 och följande, dår detta verktyg på mer ån 150 fidor vidlyftigt finnes afhandladt och afritadt, famt Vol IV. pag. 458, dår den af Herr CHa- TEAUVIEUX dårvid federmera giorde åndring anföres. Alt kvad jag bör nåmna, år det, at denna Machine får trenve fåror på en gång, til 8 tums diftance ifrån hvarandra och til hvad djup fom behagas; at han myllar fjelf igen få- förha, fa art, fa freden gårt fram , åkren €j mer behöfver röras; at han köres med en Håft, och at han år förfedd med en "liten gradbåge , indelad i fyra grader, fom tjena ar itåila Ma- chinen til glefare eller tåtare fåning, och fom i förlta hosgående Tabell finnas anteknade. Såningen med denna Machine har jag låtit anftälla .på tvånne fått: dels i fångar, efter den utdensecel fe, fom finnes pag. 52 af företalet ril öfvannåmde Boks- El. "Vol om hela proceflen ed fåningen i fångar: dels jämnt öfver hela å-, N ker=- 1765. fa rk Mart. 43 kerflycket, Rn vid fåra: "Och på det jag få mycket båttre måtte kunna göra jämförelle is meilan bågge fåtten på en och famma byen å 1å delte jag hvarje åkersi tvånne delar längs:ef- ter, hvaraf den ena blef lagd ifångar och den an= dra fullfådd. Ingendera af defle akrar har vas rit gödd, fedan år is + Til fångarnas brukande, har jag ej nyttjat de af Herr Du HaAMer befkrefne redfkap af plo=- gar och få kallade Cultivateurer, fom hos ofs åro ovanlige och kan hånda til vårt jordbruk mindre låmpelige > usxan 1 deras ftålle betjent mi af det vanliga Mylls-oldret, fom öfver hela Wått- 'manland brukas , hvarpå mullföfan blef bårtra- gen; famt en plog, fom på det fåttet tilred- des, Arvet. dylikt Mylls- :olders trå Peng med en liten plogbill, utan rift Framföre ,. och på éna fidan fatteés et våndbråde, fåfom på de LH ftora FRpgar aa Sångarne tilreddes, och Ballader på i följande fått. Sedan åkren var om Sommaren på det | vanliga Tåttet körd och bandterad 7 låt jag, den | dagen jag började fåningen, f förtt ladda och fe- dan köra honom tvånne gängor med harfven 3 dårpå utdeltes den delen af åxren, fom fkulle fås i fångar, långs « etter i tre alnars breda itycken, och midt på hvart” och et af defle ftycken körs des, efter fmöre, en gång fram med .Machinen, fom 'dårunder förda "fina tre fåror , hvilka ut- | | Bjorde € en fång af en alns bredd, få at de obe- fådde gångar imellan fångarne blefvo två alnar I bredes Deffe fångar rördes fedan icke törrån d. 2 Siötoha då upkördes gångarna imellan dem med ; Myllsz fed 44 — 1761. Jan. Febr. Mart. MyHs-oldret, och en vatten-fåra på hvarje fida' om fångarne med den omtalta lilla plogen. I 1— förledne vår, få fnart man kunde köra i åkreny fom fkedde d. 26 April, kördes gångarne åter up med Mylls-oldret, och d. 22 Maji ; dådfåden: började ikjura i balg, med plogen; på det fåttet, at något litet af jorden i gängarne ftjälptes til fångarne på ömfe fidor, få at gångarne vid fi-- dorne blefvo et par tum högre ån fångarne och: midt på något djupare, k Den 28 Junii, då fåden ftod i blomma, kör- fi des gångarne imellan de med råg befådde fån-- gar på famma fått fom d. 22 Maji, få at ånnu' något mera jord ftjälptes til fångarne; och i- mellan de med hvete befådde, tyra dagar fenare, FF - I detta fkick blef alt låmnat til fkördetiden, då rågen upfkars d. 12 och hvetet d. 29 Augufti. De famfådde åkrarne tilreddes med fladd- : ning och harfning på famma fått fom fångarne, kördes fedan öfveralt med Machinen och rör- Fit des dårefter ej förrån rågen upfkars d. 12 och f.. Hvetet d. 21 och 23 Augutti. | Huru mycken fåd på hvart och et flycke, F.. efter des rymd och grad-talet på Machinen, på bågge fårten blifvit utfådd, och huru ftor af-- komften famt vinften til korn-talet af hvarje fort tfåde blifvit, utvifar töljande | TA » d I Ja Febr Måts Ag REN AR EDA von M Lt or 202 | Areal] å : TAfkom NINNI7gO0. do fö] 8 linne Urfåde. |Afkomft.|aftor ed 28 Aug. 5 5 rg | tagg dem | Ae ; = mjl e ; än utiå- föl far I kan Jat | ol kam: fejqu | der | 'ddes Gfängar m,; T E : | | | gammalt hvete | 1 3) 2135) 11| -|2 43 ie 35 (dag fullfådd. m. : Kd ock fam. flags hvete I 2 31 2587| 4 | 1.3 I19! od) 24 "Wölino.m.nytd. 3| 2,51 2470) I | "13 FO) ns 29:25 I, fullt im. dito dl 41 25) 1841] 3 | . 89): 12]. 30 I .6fång m, ny råg: $ 2 sa KS SN Fill Pfel NE k) » Hl. fullt m, dito di 6) . 3) 2202] 4 Ir I 72) 1) =) 178 Ol. 10 fäng, med: 7 ANTA SS RR PI in - gammal Råg | | | | dd. fullt m, dind, 1 8 al Sd 9 I 112 | 871 112 9 + At denna Tabell kan man ftraxt fe > at ar » omften på de måfte ftycken ovanligen öfverfti- i sit utfådet, N:o 7 och 8 undantagne, hvar- il orfaken långre fram fkal omtalas; men ej lika eqvåmligt, huru den famma varit fvarande emot Avart och et flyckes rymd, hvilket år en ange- d ågen fak at veta; emedan et lands yrka i fpan- 4 nåls quantitet: aldrig kan utrénas endaft genom åmförelfe imellan' "utfådet och afkomiften', flitan at beråkna jordens areal innehåll : ty på en sång kan man vara rik til korntaler och fattig til. duantiteten, fom et flycke land, efter fin frorlek, 'ordt kafta af fig. Jag har dårföre, i anledning JE töregaende Tabell uträknat, 1 def följande, "Aurv mycket kunnat utfås på I tunnland af 14000 | quadrat alnars innehåll, och huru mycket det bort kafta at fig, Hvar jemte jag bifogat en cal- cal öfver utfåde och afkomft, fom til et medium flamma år befunnits vid de tvånne nåra intil hvaran- dra belågne Såterier Fullerö och Almö;s at dåraf Ikunna göra jämförelfe imellan' fåningsfåtten med nachinen och det vaniiga med handen, För + 46 — 1761. Jan. Febr. Mart. För r Tunni Brons b and af 14000 LAR EN lea fäder | ARS Ang CSR RE ONE 2 FS vn tr” SO ST ne Zz I kanncal | I kanztal, ji Tuntall |kornral, | ka kan. kan. | it. gu. kan. | ft. LA qu.i Tun, | kapp. : a Hvete - | 1 g TES L6| 236 3 | a Boko LZd 35 2 Dit - 13 å = RT DER i 2278 Sajr LIA 20 Rägo + -1$ Side) jr Ila 5 | 04 3 ) Dito bo hr 1929 cd 2,4 | T I Pre | 22) je i efHvere > Sal 261 -I 2 E 6441 ir] oe Fe IDE dad ng Dito - tl SAT 21 OB je io] 26.7 1 Båge 1 61 1261-31 38 | 40pl Il: 3583, dr 10 i Dito - 18] 30] | 0,5 | 2701 11 03) 41 94 san [ El vid Almö | I | i ; >" I Räg FN 36) I; 2 | 3531] IIL75, 5 | 19:71 97 FANS a 52 =! Fullerö, | | | | E ; ”aRåg - |-' 38, 1 675127) -I 24] 5 [286] 96 Med hvetret, fom efter vanliga fårtet blif- vit utfådt, har ja ej kunnat göra någon jäm- förelfe , emedan på mina åkrar, äfven fom på de flåfte ftållen 1 Våftmanland, förledit år dårpå blef fådan mifsvåxt, at en ftor del bårgades få- fom hö-fåtan , och fåledes efter trölkningen gif- vit ganika litet. Hår vid törekomma följande pmkandigheret ar anmärka. r. Milfsvåxten på de åkerftycken under NOW och 8, fom aldraförft fåddes, hårrörde förmode- ligen dåraf, at Machinen var få flåld ar han gick för djupt: mintta delen af kornen gingo up, och en del af de upkomne glefe ftånden förtvinade a en påföljande torka, få ar jag [trast i i början töre= tftälde mig tftörre milsvåxt dårpå, ånn jag fedan fant efter utråkningen, 2. | -A761. Jan. Febr. Mart. = 47 2, Oaktadt det myckna och ftadiga rågnet, fom börjades då fåden fom bått fkulle matas, och varade under hela mognings-tiden, blef dock den fåden, fom var fådd på fångarne, aldeles intet nedflagen: på de fullfådde ftycken låg hon något, dock på långt når ej få mycket och illa, fom på de efter vanliga fåttet. befådde åkrar. 3. Axen på hvetefångarne voro måltadelen af få 3 6 tums långd, och på de fullfådde ftyc- ken af 453 $, då dåremot de ftörfta axen jag på de allmånne åkrar kunde utleta, ej vöro mer ån 33 tum långa, Samma ordning fans ock i an- | feende til hvete - kornens ftorlek och halmens fro= |» dighet i de fårfkildte fånings-fåtten, fom af de prof på ax, uttröfkadt hvete och halm, jag hår- jämte, har den åran för Kongl. Academien up- vila, feskan. Med rågen förhöll det fig nåftan på famma fått, At denna hvetets mindre fro- dighet på de fullfådde flycken ån på fångarne, torde hårröra, at det förra tidigare blef moget ån det fenare, hvilket ock Du HaAMEL funnit öd hända, vo; | 4. Som bårgningen var nog fvår, och fåden blef ojämnt mogen, få vart mycket utrt- fpildt af det mognafte hvetet och rågen; eljeft hade utflaget låkert blifvit flörre, ån det nu be- finnes. Lå | | | Härvid vil jag ock Jnåmna en håndelfe, hvilken i fynnerhet tråffade hvetet på fångarne, fomfena- fe (kör ut fina ax ån det öfriga, Den 3 Julii föll ert flarkt hagel, hvars korn voro ftore fom nötr- ter, jämte ålkedunder och få hårdt rågnyat det gick ; 6 48 1768 Jan. Febr. Matt. 6 tvm neder i jorden på trådes- åkrarne: detta baglet gjorde någon [kada på de fpåda hvete-axeny, i fom då nyfs voro utkomne, i dc topparne på en a del ax hvitnade och förtorkades; men på de ftänd, fom ännu cj utfkuyrit ax, blef den åfverfta fperfen « af fådes-baljan, med der bladet, fom fitter vid defs - ånda, afbruten och nedviken til > tum ifrån ån= | dan, hvarföre det upvåxande axet måtte fradna I emot vecket, utan ar komma rått upplångre, och 7 genom fin bändning taga en annan våg på fidan I af baljan, dår des medlerfta del hopviken förft ute / kom, men fperfen ej förrån ftjälken blef få lång, at han, efter någon krökning, hade tilråckelig ftyrka at draga honom ut. En del afdeffe axen räknade fedan i något under våxandet; men ca del förblefvo nag krökte, dock utan någon fkada. Sluteligen, finner jag mig ej ännu kunna yt: tra mig om nyttan för allmånheten, at lågga deså- I krar i fångar och bruka dem på det af Herr Du Haamer törefkrefna fått, ehuru anfenlig vinften i kornotalet och åfven ianfeende til åkrens rymd: finnes vara, innan flera års förfök blifvit gjorde, och dårvid utrönt, huruvida törmonen dåraf kan vara fvarande emot de olågenheter, fom torde fö- rekomma vid en få hutvudfakelig åndring i vårt, allmånna bruknings-fått. Det kan jag dock med vilshet fåja, ar icke mera tid eller drafåre til det- ta åkerbruk behöfvas, ån til det vanliga , utan fmarare mindre, i anfeende dårtil, at gångarne i" lmcllan AARATNE når de en gång kommit i frånds kunna myllas och plöjas på de tider den beft Smddd | ordningen det fordrar, utan ar man behöfver fruk- ta för hinder af mycken torka, | Det 1761. Jan. Febr. Mart. A9 Det andra fåttet, at med Machinen fulfå åkrarne, fom ej fordrar någon färdeles ändring i värt vanliga jordbruknings-fått, tyckes redan vara fördelaktigt, i anleende til fådens jämna urdelning til lika djup och utfådets befparing, utan ati afkomiten något brifter, i anfeende til jordens areal-innebåll. > Och fom hvart och et ftrycke land fordrar en vifs myckenhet fåd til befäning, låmpad ef- ter defs förmåga at befordra faroma fåds våxt, och alt hvad dåröfver utlås, ehuru det torde gifva flera ftlånd och ax, dock minfkar deras fro« dighet, efter alla ej kunna hafva tilråckelig luft och so få förmodar jag, at, om famma för- måga kan i det nårmatte PEOngp utfåning med en Nläckin ey fom går lika eftsét, fom denna, med hvilken deffe förfök blifvit de med myc- ken förmon fkal kunna verkftållas. I detta af- feende har jag förledne Höft med Machine fullfådr något mer ån 25 tunnland aker, dels med hvete, dels med råg, på åtfkillige (tållen, hvarvid jag funnit, at f2 kappland kunna med en hålt beqvåmligen befås om dagen, Huru detta och de öfrige förfök, jag iderta å 0 hå- danefter tänker anftålla , få utr, fkal jag frams deles til Kongl. Academien med nöje upgifva, + SARVSASASA SAS HSASPSPSVSNSNAT D FÖR- jo — 1761. Jan. Febr. Mart. FÖRSÖK Gjorde vid MofJars upodling, AE LORENS WOLT, ROTHOF, ppå Herr Commerce-Rådet och Ridda- | ren ÅLSTRÖMERS gård Nolhaga vid A=] lingsås, år, en fjerdedels mil ifrån Staden, en hten Moffe, fom des ågare låtit dika rundt | omkring famr tvårt igenom i fmå quadrater, hvaraf den blifvit anfenligen förbåttrad, 1å at han årligen flås, ehuruvål des grund-åmne år ej annat än lös brånn-torf. Annat ån fmårt ftarrgrås våxer dock ej ånnu :dårpå, fom flåcktals hindras af hvit-moffa, ångull, tran-bår och dylika magra örter. Med de hår ftuderande Schåffer-Difcenters tilhjelp tör- fökte jag, at på denna moffe fylla något på de magrare ftållen , til at förmera gråsvåxten , famt at få årfkilliga fröforter uti den brånn-tortven, I fom blifvit upkaftad genom dikning och fön- dervittrad til grof mylla. | Om Hötten år 1758, fkedde det förfta för- föket. Vi hjelptes åt 1:0 at på et fjerdedelstun- land båra och utfprida flygf/and, fom updrifves ur den når intii liggande fjön Mjör, och flyger långt flycke up på nårbelågne back-kullar. 2:0 Utitröddes på några viffa ftållen far, fådant, fom brukas vid köken, 3:0o På et annat ftycke fördes Ler, ljusgrått, groft, några lafs, fom för påkommande regn och andra hinder federmera ej blef vål kringfpridt. På et åttondels tunn- land kördes och utbreddes afffrdden, fom affalla vid 1761. Jan. Febr. Mart, SI vid et Tobaks-pipbruk , fåftom ler; fönderflag- pa Tobaks-pipor, famt kol, fot, afka, ften och lerbruk ur brånn-ugnen. '$:o Utbreddes afka på några flåckar, | RR Följande året 1759 fåg man liten eller in- gen verkan af deffa påfylida ämnen; men 1760 fpordes hvars och ens fårfkilda kraft, Dår San- den var påftrödd, våxte ftarren något dock ej myc- ket tåtare, men knäpt långre ån annars: kårr- tilitel, Carduus paluftris, den man tiltörene ej fett på hela moffen, infant fig til myckenhet på detta fandade tftycket. 2. Saltet gjorde ej mer gagn, ån at flarren våxte dåraf något långre. 3. Leran hade ej fynnerligen vål kringflutit, u-= tan låg måft i hopar, hvilket gifver tilkånna, at hon ej var af båtta flaget: den hade dock utråtrat få mycket , at fmått grås och gula blom? fter grodde + omkting leran. 4. Af/krddet från Pipbruker gjorde få mycket, at ftarren måft ut- rotades, och" tåtel med hvengrås infunno fig i ftållet, fs. A/kans verkan var den ftörfta: dår hon var- påftrödd , växte tre quarter, fomligftåds en alns långt och tått grås med allahanda flags blom fter, fom man tråffar på en fet åker-ren. Den magra Mofs-valien blef fåledes trappevis förbåttrad, at en och famma mark , alt efter de påförde åmnens 'betikaffenhet , kunde förbytas från en mager ftarr-ång til en mager kårr-ång, til något båttre ftarr-ång, til en mager höglånd ång, til en god gråsbårande hårdvals-ång och til en vål gråsbårande åker-ren eller linda. Jag var ock betånkt at förföka hvad kalk, krita, och göd- fel fkulle utråtta, men blef hindrad dårifrån, ING Ar s2 1701. Jan. Febr. Mart. År 1759 om Våren gjorde vi der andra för= föket, ar få och plantera atfkilliga flags våxter på den ur måflan upgrafne dikes- mullen, at fe hvilka våxter trifvas på en någorlunda upbrukad och til mull förvittrad brånn-torf. På dikes-val. larna fåddes och planterades utan någon gödfel följande flag, nemligen: 1:0 Våxter, fom hvarken grodde eller kommo up, fåfom frön af 1. hvita Mullbårs-tråd, 2 Pio- ner, 3:o Wallmo, 4. åkta Angelika, f. åkta Rhabar- Der, &:0 Kersbårs-kjärnor, 7. Spinat, 8. Sibe-= rifkt Lin, 9. Svenfk Hampa. 2:0. Våxter, fom kommo up i början, men tycktes ingalunda vilja fort, fålom trön af quart. långd, 10 Skinfkt bohvete våxte til 2 11 Weide 2 A £ 12 Vanligt fexradigt Korå s . 2 13 Himmelskorn a a . I £4 Hirts. >= - e z 15 Rapfat | E Y 2 16 Turkifk Tolaksr 2 3 17 Gurkor > 3 78 Radifor öfver förd - = 3 19 Portlaka - = 3 20 Dill - - - - -— 21 Spanfk målla > - - & 22 Borft-neglikor - - 3 3:0 Våxter, fom tycktes kunna mogna: fålom frön af 23 Våg eller La "Vau - - 2 24 Melilot, våxte i långd : I ry Jan, Febr. Mart. = s3 Quarter, 25 Lathyrus alto, - > I I 26 Skal-lös hafra, Avenan uda = a 4 rv vit hafra vo e 3 28 Morötter öfver jord - Sr 29 Palfternackor åfvenfå AG 5 ge Turika bönor. = "oe n 2 4 3t Blad-falar sd a SE 12 Koriander - Re I 3 33 Ringelblommor. ; - > - z | Plantor af 24 Ordinair Tobak = = SN a I 30 Hviskaål 2 ex ole z än II 326 Rotkil | | Ez I 37 Quiftar af Korgpil, våxte Lär år , men död- + de ut året dårefter. | 28 Quiftar af ordinair pil likaledes 4 o Våxter. fom kommo til mognad och på denna brånntorfs-mullen kunnmat planteras med fördel, Såfom frö af 30 uni Svenfkt Lin a - 3 40 Råg ET 3 KOD 41 Svart hifra = = 4 42 Hvita årter - SS ATA 43 Grå årter - Aralisse HÖ 44 Siverifkt Bohvete - - 2 45 sVällka, Bönor ARA a - 4 | Rötter af 46 föntekros: eller hvitrot fe INA 47 Potatet öfver jord - - - 2 48 Reg FÖRS - a 3 bin D 3 49 54 1761. Jan. .Febr. Mart; quarters j långds; il 49 Pepparrot, våxte vålirötterna, men ej | 1 bladen, so På etlitet flycke fördes gåödfel, fom fåd- des med råg, hvilken våxte lika fom på - en mager åker - 5 - 6 Så mycket utråttade desutom denna plante- | ring, at deffa dikes-vallar, fom tilförene voro fvarta, utan at någor ftrå kunde gro uppå dem, 7 grönfkade Sommaren dårefter af långt grås. På en annan, en fjerdedels ml Söder ifrån A= lingsås belågen Tårf-moffe ; kallad Prefteryds Mofla ; få torr, at bofkapen kän gå på honom; men tillika få mager, at endaft hår och dår våxer på honom litér kårt ljung ; fåddes och fattes på olika fått utan gödfel åtfkilliga forfer at de före= nåmde våxter, fåfom råg, hafra, korn, lin, hame Pa, jord-påron, rapfat, tobak, bohvete, fårg- grås, pepparrot, qvickrot m.m... Men hår vil- le ingen ting fort; fådesflagen grodde och våxte tåmmeligen i början, men om någon tid dödde alt= | fammans bårt, Näe | Det år bekant, at Torf-moffar innehålla mult= nade, men icke rutnade Vegetabilier: och at de åro behåftade med en myckenhet Jårn-vitriol; altfå år det icke underligt, at förenåmde våxter ej kunna trifvas dåruti, Men om flika moffar vål utdikas, fåat luftens nederbörd får laka ut och afföra berörde fålta : och om de under plögning, blandas med fand, kalk och afka, hvilka röta och löfa up torfven til fvartmyllas få blitva fådana moflar - SN reg si, oe mA. oe a RR ER rv Fr 1761. Jans | Febr. Mart, 55 imoffar beqvåma, at alftra få vål grås, fom an- dra våxter. kockocko Roe KoKo Ko RIM Ko RNoeKsoKocKoc Ke Ön Ferdinando Noronho, Be/skt år 1760, med Svenfka Ofl-Indilka — Compagniets Skepp, Prins FREDRIC 4D ADOLF, Befkrifven Af CARL GUST. EKEBERG, 4 'nå och oftadiga vindar började redan når vi - NÅ flippte Java, göra hemrefan igenom Indifka AA Hafvet långvarigare, ån vi förmodade: och trågna ftormar ifrån Våftra fidan, upfyllde med Afkevåder, hindrade vårt lopp, når Södra ud- den af" Africa fkulle krökas förbi, intil Maji må- nads början; få at Tafelbayen vid Caput BonxSpei, fom varit til vår förfrifknings-ort årnad, ej kun- de med fåkerhet fökas, fedan Nord-Velftliga ftormarne, fom denna årstiden plåga rafa, redan begynt fit vålde, och nu gjorde denna för ofs få angelågna platfen aldeles åfventyrlig. Dirföre blef beflutit, at fortfåtta Refan åt Fayal, en af Azores -Öarne,; och i förbifeglande at Ön Fer- dinando Noronho, förfe ofs dår med vatten och andra nödigheter, Fåfångt uppehållo vi ofs ån några dagar, i förhoppning af beqvåmare våder- lek, för at vinna vårt törfta åndamål. Det var den.4, Maji, når vi imellan-lilla Daffen-Öen Ku D4 ech 56 1767. Jan. Febr, Mart. och Saldanha Bayen flutade figtet ET föränd der, fom vii aderton dagar fölgr, då vi tråffa= de in med en Flotta af Fem Hollåndfka Retour-- Skepp ifrån ätfkillige orter i Indien, nyligen ifran Cap. Bon. Spei utfeglade. Vi lemnade (narr bä de PR RR och vårt -Hollärdifka fållfkap, med en frifk Nordlig Vind efter ofs,fom efterhand utur Nord - Vett åter med hårdt vå- der var hinderlig, intil den 11 Maji, då omfider uti 20 gr. och 51 minuters Latitud, $ grader Velt om Cap, en blidare våderlek och bjelpfamare vind tog ofs emot, Loppet rättades på Ön St. He- lena, vil råkningens fåkerher tramdeles, Hvar- ken tillåt tiden at göra någon krokvåg, fåtfom at föka henne långs efter paralleien, eiler driftade. vikomma hente få nåra, at biitva feddé, för krigs= oroligheternes fkul: vi föllo efter önfkan den 2 24 Maji om midnatten in med henne, med den fram- gång, at litet efter dagningen åter aldeles törlo= =] ra henne utur figte. At förekomma de ovifsheter, fom Chartornes fkiljaktighet er gåfvo om Ön Ferdinando, fom ock i anfeendetil den otilråckeliga förfarenhet de lem- nat, fom henne befökt ; fordrades et fåkrare mått at hvarken göra vågen för ling, ej eller mifta + Ön; ty valdes en kofa, fom når alt i loppet imellan= kommande Compaflens mifsvifande godtgjordes, borde leda ofs i hennes Latitud, når vi voro I 20 mi- nuter eller fjömilar på Öftra fidan,; Vi hade bår liten hjelp af en Dagbok, hållen år 1739, på (keppet FrREDRIC, i detta farvatt- net, "Magnet: nålen, fom den tideni negden afHes lena 1761. Jan. Febr. Mart; 57 ena hade 8& graders Nord: Veft mifsvisning, ha- de nu på det Håller ökat fegt I grader och famma fkiljaktiga förhållande hela den Öfriga vås gen: ån mindre kunde den obfervation, fom Öfver- Styrman GEorG BARON i famma Skepps föra ig | gg är 1733, 1 detta åmnet gjorde, vara pålite- Den förra fant henne 24 gr.s min. Vetter a Helena, uti 3 gr. 45 min. Sydlig Latitud: den | fenare i Longit. 25 gr. 18 min. uti Latitud 3 gr. 55 min. Olikheren. gaf anledning at mifstro endera. n få Sydliga fkilnader inföllo fom oftaft imellan I Obfervation och Råkningen uti loppet, men dår funnos fådane och af famma beikaffenher i ofvannåmde Fr EDRICS TON anförde, fom gaf- vo fkål at tro,det någon firöm, då fom nu varit dår- til orfak. Vår angelägenhet för Ön tillåt ej, at åndra råkningen på någon ovils grund, utan fedan vi den $ Junii hunnit Latituden af 3 gr. 45 min, famt 21 gr. 41 min. Vetter om Meridia= nen af St. Helena, ”fingo vi Ön, den 7 om morgo- Now, i ligte, och ankrade famma ettermiddag uti den vanliga Baijen, Remedios kallad. Ön Ferdinando Noronho år belågen på Nokde Öfltra fidan af den Brafililka kuften , vid pafs 300 fjömilar Oft tN, ifrån Cap Roccas, och 340 NO ifr ån Eernambönc, under hvars Gouvernemente den lyder, De Obfervationer vi anftålde, fkedde på des Nord-Vefttra fida: en obebindrad middags- Sol, ren Horizont, och den lilla fkilnaden imel- lan Obfervationerne, fedan' Solens :Declination var utråknad efter de nyafte Sol- Tafior, förvissa fade ofs om Öns Latitud, trenne dagar å rad, ige- D $ nom 58 1761. Jan. Febr. Mart. nom fex Refle&erande Octanter, til 3 gr. 47 min. eller 3 gr. 47 min, 30 fec. Vår fjöråkning har. ocorrigerad gifvit ofs 25 gr. 36 min: Longitud Vefter om Helena, fom gör, når Helena efter Do&, HALLEYs Obfervation ligger 6 gr. 30 min. Vefter om London, för Ferdinando, 31 gr.6 min, Ve- frerut ifrån London, eller 16 gr. 29 min. Vefter om Tenerifa. Den åndring våra Sydliga fkilnader gåf- vo uti Longituden, göra efter negare granfkning allenaft o gr.24 min. Således blifver igenom vår räkning belågenheten af Ferdinando 26 gor. Ve- fter om Sanét. Helena, eller 16 gr. 53 min. W .om Te- Aerijffa , fom fkiljer med Variations Chartan, den jag i detta ftycket , nåmligen imellan Helena och Ferdinando, haller för den viffafte, allenaft o gr, 10 minuter. | » > Hår får jag tilfålle at anföra det allmånna Hollåndfka Chartornas fel öfver denna verlds de- Jen, De åro om Longituden imellan Cap. Bon.Spei och Helena, famt Helena och Ferdinando, hvar- ken fins imeilan, eller ifrån hvad den bör vara, alt för vida fkilde. : Men fela få mycket mera om fjeltva Ön Helenas belågenhet, den de utfatt öf- ver 14 grader ifrån Teneriffa, i ftållet den år fun- . nen vara allenaft 9 gr.7 min. Mifstaget har utan all tvifvel fit urfprung af den felaktiga Longitu- den, undér hvilken de kommit ötverens om, at Jågga Cap, Bone Spei, hvilken de endaft grundat på Skeppens lopp, fom merendels göra ifrån Te- neriffa til detta Cap. 38 å 39 grader. PIETER Goos började fina Chartor med en fådan Longi- tud för Cap, den fedan andre fölgt, KorB be- kråftade den til 37 gr. 55. min, faft ån Fever G a | | | a 1761. Jan. Febr. Mart. 59 f AS TacHARD och LE CoMTE, igenom Aftronomi- fka uträkningar förut funnit den vara allenaft 36 grader. Senare Obfervationer göra den ånnu min- Idre, och Abboten DE ta CAILLE har nyligen förlikrat den til 34 gr. 14 min, hvilken de fenare Variations Chartorne vedertagit och gillat, fom ifrån de Hollåndfka fkilja til 5 å 6 grader. Det- ta fel har fedan utbredt fip öfver Helena , Afcenfion, | Ferdinando och flera orter i detta farvattnet, "0 Vi kunde ej med lika vifshet, utfåtta Magnet- nålens afvikning vid denna O, fom Latituden , : i anfeende til et olika förhållande imellan våra A- zimuth-Compafler; men en, år 1754 af framledne : Direé&teur EKstrRÖM gjord Artificiel Nål, gaf SE 3 OO >; Aftonen tör Landfallet +: o0o:40=- NaO ”tvånne gånger-på Redden oo 45 - NaO Och Dagen efter affeglandet - 0 40 = Na OO, fomi anfeende til deras öfverensftåmmande tyckes vara pålitelig, an | änidv "Variations Chartan för 1744 lågger Ön under Mifsvisnings-Meridianen 1gr.30 min. - Na O Och af BARON fant hår 173; 2gr oomin,-NaO. Efter den tid af dagen, fom: vattnet , under vår varelfe, hår flådde och föll, borde Ny-och -Fullmånad göra högt vatten K. 53: > Hvad tid Ön blifvit upfunnen, år obekant. Invånarena voro ock dårom litet bekymrade. U- tan tvifvel bar dens vid Brafiliens förfta befeglan- de, blifvit uptåkt,; och åf upfinnaren, någon Fera finand Noronbo ; eller Fernand Larono, om hvil- ken 60 1761. Jan. Febr.: Matt. ken åfven fattas underråttelfe, fått fir namn. De" Franofke kalla henne Ferdinand de la Rogne, Likt fynes, ar hon ej ftraxt blifvit bebodd, efter Por- tugiferne med vigtigare orters intagande den ti- den voro hindrade, Ingalemningar eller mårken. efter Invånare blef man hår varfe, når Svenfka Olt-Indifka Compagniets förfta ikepp FREDRIC. REX, år 1733, 1 famma ärende fom vi, funnehen-. ne åde; ehuruvål PIERREd” AviTtY uti fin Deferi. ption Generale de ämerigue, utgifvenår 1643 i Paris, fåger i en bel kårtr och ofulikomlig beråttelfe om denna Ö, at RAsIELEs och RAVARDIER funno: hår, 1612, en Portugis famt 18 Indianer med: Gvinnor och barn ifrån Fernambouc hit förvifte. - Kärt efter Skeppet FREDRICS PattBang, för Franfka :Oft-Indifka Compagniet med några få Familier henne i'befittning, hvilka blefvo vid år £737, af Portugilferne utdretne, fom år 1739, når 'StocKHoLM ock FrReDrIic hår förfrifkade, voro: nyligen bofåfte. Konungen af Portugal anläg benne angelågen at förvaras, för fråmmandesin- trång fkulli den Brafilitke handelen, til hvilken ända defedan hatva förfåkrat hennepå de beqvåm- ligafte ftållen med åtfkillige fåftnings-verk, Det förnåmfla, en Skants af tyra Baftioner, kallad Nezfira Signiora de Remedios, ( Se Chartan,” Tab. II. Lit, G.) anlagd på et bårg öfver Redden, Des högd. hindrar ät förfvara? landgångare dår nedan under, hvarföre åt den fidan år upförd en uten Redoute. Hår åro bygde Kyrkan, Com- mendants-hufet , Baraquer, Corps de Garde och tjeltva Hög-qvarteret. Vid pafs 300 famnar åt hö= | ger, . i761. Jan. Febr. Mart. 6t ger, och 30 eller 40 fteg ifrån ftranden,fom vifar åt Redden,ligger et NUR [.) kallad For- taleza de Conteicdo. På Nord-Öftra fidan vid Fet dylikt, Fortaleza St. An: sboine, | fom åt ena fidan fln- querar förbifeglandet, och åt den andra en del af Redden, Hår år et (torr Magazin ut med ftran- den bygt. På en af Holmarne H, Morro des Ovos kallad, fom ligger Redden nårmatt, var under arbete "Fåltningen St. Fofeph at tre Baftioner,fom af alla hade bålta belågenheten, Vattnet var ej djupare, ån at ifrån landet Marerialierne dit fördes med vagnar, Midt på Öen åt Nord-Veltt, vid K. var likaledes et Bröftvårn på en högd, ka! Hadt st. Juan, och tvånne fådane, ar bindra land ftigning på Syd-Öftra fidan: den ena B, hette Se. Joachint; den andra. C, St. Zmnay alla af ften upmurade och med nådiga Logementer förtedde, men ånnu ej tilråckeligen beftyckade, De öfriga bygna- der på Ön, voro några hyttor och fkjul för dem fom ifkörte bofkapen, Vid pafs 400 Soldater utgjorde förnåmfta de- len af Öns Invånare, under Gouvernemente af Don FrRANcIsKo DE SiLvA Soarez, Capitaine- af Infanteriet, tillika med behörige Officerare , tvånne Prålfter, en Medicus, en Secretair och en Skrifvare, Etantalifrån Brafilien tillångre och kår-= tare tid utdömde Ilgårnings-mån, fåfom Fåft- nings-arbetare, voro de andre, och reften någre fvarte; Officerarnes och Soldaternes flafvar til- fammans emot 600 fjålar: ftörfta delen infödde Brafilianer, fom blefvo hvart annat eller tredje år af andra ifrån Fernambonuc aflötte, få atden- na var Gouverneurens femte vareUe hår. é DN- 62 1761. Jan. Febr. Mart. Intet Qvinfolk var tillåtit gifva Inbyggares na fålllkap hit, ej en gang någon af Gouverneu- rens eller Officerarenas anhöriga. Huru tjenlig Garnifon hade icke då et antal Munkar blifvit, fom hår i menlöshet kunnat göra det allmånna nå- gon nytta, utan famvets oro af retande objetter? Öns ftråckning år ifrån NO. t. O, til SV, t, V. af 10 eller 11 fjö-milars omkrets: til fkap- naden nåftan trekantig och medelmåttigt hög. I= mellan backarne årobehagelige flåttmarker, af fet och bårande jordmon, hvilka, få vål fom alla högderne, voro med många ofs obekanta flags ftör- "re och mindre tråd och bufkar öfvervåxte, dem den jämna Solvårman håller i en fråndig Vår, Midt på Ons Nord-Våftra fida, vid P, framfticker u- tur den högfta löfklådda-kullen, en af befynner- lig fkapnad lutande fkallig och bar gråftens klyf- ta, fom vid långre håll, gitver anfeende af en Kyrka med et afbrutit och trubbigt torn, Den Syd-Veftra åndan, ojämnare. och mer bårgak- tig ån den Öftra, böjer fig med en fmal-arm emot ord-Velt, Vågorne, fom altid drifvas af från> diga Oftliga vindar, hafva hår fått mer motftånd; och tvårt igenom klipporne vid 4, fkurit en öp- ning, til utteende afet vidt hvalf. Strandernelings denna fidan, ;beftå af fmå fandvikar, ifrån hvar- andra igenom ftört-branta fteniga uddar delade, och nårmare landet på några ftällen med klippor öfver och under vattnet af olika högd betåkte. Fem flycken Holmar, omgitne med fynliga och blinda fkår , utgöra ifrån Nord-Öftta udden i en flräckning i NNO, et ikygd för redden eller hamnen M, emot vindar från Oftkanten, På den : innerfta KON Jan; Febr, Marti -- 163 innerfta af dem, H, fom hette Morro des Ovos, var det de nu bygde fåftningen Jozeph : en annan högre Q, fom låg uranföre, hade, emedan den til utfeende liknade en Sadel, fått namnet Sella Ge- nertta; den Nordligafte S, mer vidftråkt och bårgig ån de andra, kallades Ilha des Rattes, Vi fingo tilftånd, at hårifrån, utur de fmå Lundar, fom pryd- de henne, håmta ved. En ymnighet Gurkor och Portulaka hade rotat fig på flåtterne. De öfriga få på denna, fom andra fidan af Ön be- lågne Holmar, voro endaft tilhall för en mycken- het hår i negderne fvårmande Fifk måfar af många flag, och funden imellan dem gaf igenomfarter en- daft för fmårre fartyg. Stranden gjorde ifrån denna udden, fom blifvit helgad åt St, Anthoine, i en Sydlig ftråckning, Öens bredd, intill Pun- tta des Roccas , itrån hvilken et farligt, vidhög fjögång brytande ref, låg en mil til tjös, och for- merade fedan uti Vefter den Syd-Oftliga fidan, famt tvånne med fmå Holmar flutne Vikar af grundt vatten, til hamnar för (må fartyg tjen- lige, af hvilka den ena, E. kallas Praya Fracifio, den andra PD, Praya de Sad-Efe, famt ändade tig fedan åt den, fidan vid den Våttra fmala udden, igenom branta och kraggiga bårg, | Det ville fynas, i anfeende til hennes gran-= fkap med Dagjåmnings- Linien, fom fkulle vår- man vara odrågelig ; men den beftåndiga jämna och frifka Oftliga vinden, fom, når Solen år på Norra fidan, blåfer . Syd-Oftligare, och tvärt om på Södra, Nord OÖftligare, törer en ren och . fvalkande luft omkring henne; allenaft vid Solens "förbigående två gånger om året, med flera rågn- fkurar 64 "rök Jan. Febt. Mort. oo I fkurar blandad: dår imellan år himmelen nåftan: aldrig med dimba eiler ftiliaftående moln tåckt, iom igencm qvalmig och ofund luft , fkulle för- orfaka fjukdomar. Tvånne, fom ovårdfamt fom” nat under bar himmel, och fkaffat fig, igerom haftigt förkylande, Rödfoten, vord de endafte de på halftannat år begratvit, Jag nåmde ofvanföre , at Ön frambrakte i öfverflöd åtfkillige ofs obekante tråd: inge a dem fyntes, dugelige til Timber, efter de voro krokote, lägftammige och grenige, men likvål täte,fafte och til andra arbeten nyttige. Dår voro de, fom liknade Kerfebårs-tråd; andre tiknade våra Haffelbufkar både i våxt och löf : årstiden fom redan begynt Höften, tillika med vår kärra varelfe hår, voro hindren til deras underfökning. Et något lågre flags tråd bör ej förgåtas, fom nåra i fram och biad kom öfverens med Lönn, våx te rått allmänt, och bar en mogen frukt af e Valnöts ftorlek, fom inom ludna fkalet inneflö tre bruna oljeaktiga kårnor, i fmak och utfeende fom Piftager: de hade fådan krafr, at de betalte deras förvett, fom af dem åtir, med en håftig up kaftning och afgång, Ej mindre funnos hår mån ga för ofs fråmmaride våxter, fom til tftörfta de len nu aflagt fin fågring. Gråfet Matapafta, fom fnart fagt förqvåtver och gör alia andra örter landsflygtige, hade få utbredt fig öfver flåtter och backar, at det ock tiltåpt vågarne, få at man med möda måfte trånga fig dårigerom: bar of vantil fina vackra gula blommor, och lågre ym nigt omogna långa fmala fkidor: det hade fit fria fjelisvåld ; ty Invånarena , fom kunnat med des 1761: Jan. febr. Mart. 6$ des afka, göra fina Trågårdar fruktfamare, och de flåtter det intagit ul åkrar eller nyttige be- tes-marker, fpårde, i anfeende ul fin kärra vas relfe, mödan til deras eftertrådare, Bolkapen lemnade det orördt, fåfom tör hånda ofmakeligt. Portulaca, fom ifrån Afcenfion, Helena och flera Öar i detta farvattnet, motat Skörbjuggen hos mången fjötarande, hade åtven på Ferdinando vun- fit burfkap ; men var nu af brilt på rågn,. ej i det öfverflöd, fom vanligt. Er flags ej ofmakelige Gurkor våxte vildt, i fynnerhet på en af Hol- marne, och fkilde allenaft ifrån våra, igenom en fmal ftjert: deras kårnor voro åfven hårdare och Tundare. | lor NRE Uri de få anlagde Trågårdarne , voro införde rått ymnigt Bananas eller Pifang-tråd, En mins dre fort gröna Citroner, i allmänhet kallade Les monkes, och föra Pommeranfer: man fåg dem på en gång knoppas, blomma och tillika båra.mo-= gen och omogen frukt: De hade ock gjort börs jan af Coccos tråds plantering , alienaft med nå- gra fåpå den andra fidanaf Öen: Af Köks-kryd- der var grofbladig kål det endafte; famt några fånd Senap, Pumpor och vatten-meloner af et aflångt flag , famt Mays, LISE I fran långre tider tilbaka, hafva Getter af nås gon, för fjöfarande ömfinnad förbifeglande, lika fom på Afcenfion hitflåpte, ötroligen ökat fig; få at de, når (keppet Eredric var hår törfta gån-= "gen; inom en tima fångade 63 flycken; men fes .. dan Öen biitvit af fkepp flitigare befökt och oms fider bebodd, hafva de mått tåla ftora nederlag; DN 22 och 86 = 1761. Jan. Febt. Mart. och beta nu i fmårre hjordar ibland den trångafte fkogen på bårgskullarne, för at vara minft ofre= dade. fbland annan nådvåndighet, öfverfördes åtven bofkap ifrån Brafilien til Garnizonens un- derhåll: den trifdes och förkofrades ej mindre, ån de förra, at oaktadt hvad de til fit uppehålle nyt= I tjat , funnos hår öfver 700 Oxar och Kor, utom I Kaltvar; jämna, medelmåttiga och til fetma vål lagde : de åro, fom fades, i Brafilien ater vildt flag, hvarföre at hålla dem tamare, några hundar följa hvar drift, fom af flafvar vårdas, och drifvas öf- ver nåtterne uti en inneftångd gård, den de kalla Kraal, och efter mjölkningen, fom fker afton och morgon, flåppas åter i bete igen. Osxarne måtte på vagnar draga både Fåftnings-materia- lierne och andra körflor ; dåremot voro de fo eller 60 flycken håftar, til Garnizonens tjentft, at i haft flytta fig ifrån ena til andra fidan af Öcen, når mifstånkte fkepp fyntes. . Får , jämvål at Brafilifke afvelen, funnos i få- dån myckenhet, at de ej vifste tal på dem, de vo- ro fmå , torre och til fetma litet lagde , deras ull liknade mer ftråft och kårt ragg, at det ej ikulle fynas orimligt, om man tog dem för en blan- ning af Getterne, fom de i bete gjorde fålifkapz med et ord, de voro de fåmfta jag fedt af det flaget. Höns, några Kalkoner och en myckenhet Dufvor, voro i öfrigt de fmårre Kreatur de lagt fig til, måftadelen för Kronans råkning til Gar- nigonens nytta och underhåll, hvarutinnan den förnåmfta hade för den minfta ingen förmon, jar | alle 1761. Jan. Febr. Mart. 67 alle lika andel; dock hade de tilftånd,at dåraf til de Ritfökande fkeppens nödtorfter, aflata emot be- talning hvad de behöåfde, efter det i Brafilien fafts flålde prifet, fom var för en Oxel SS RJ Fa Sr Å efter vårt mynt i god tid 1490 dal. g is För et Får å FR 15 dal, ropparmynt, Och för en Höna = = 73 dal! > Turturdutvor, hade merendels i alla tråd fatt fina nåften, och Aögo omkring i få mycket ftör- re ymnoghet ; fom de aldrig voro af.Roffoglar, och fållan af någon fkytt oroade: några mindre foglar, antingen Sparfvar eller Bofinkar, Voro,til- lika med dem, alla de iatidfoglar vi fågo, och af vattenfoglarne allenaft Fifkemåfar och Tårnorat många flag. : ”. Många forter god och fmakelig fifk, fom fångades når och lå mycket de ville ; år icke i= bland de minfta Öens förmoner : några, fåfom Ålbicorder , Sten-braxen, Bevevs, Kårringar och Sardinier, vöro af ofs de bekanta flagen; mérn de måtta aldrig tilförene fedde, fom hade kunnat fyflefåtta en Naturens granflkare i detta åmnet fles re dagar. | — At förekomma rymmande håritrån, var ej.til- flådt hafva några båtar, fördenfkul brukade de : vid filkande en af 5 eller 6 flockar tammanflagetni flåtra; fom jämte redfkapen kunde båra tvånne karlar; och med et par åror fördes ifrån det ena filkeftållet til det andra, Den förnåm/fta filfkebrags den var med krokar och lina: allenaft Sardiners« ne fångades nåra ftranden med er kaftenåt, EF 2 ; Skills 68 1761. Jan. Febr. Mart. Skillpaddornes tid at lågga fina ågg var nu |: förfluten, ty blef ej eller någon fångad ; men åt= | fkillige vifade fig uti vattenbrynet nåra vid Öen I des Rattes, dår fållan någon oroade dem. Ormar, Scorpioner och annan fkadelig ohy= ra, mårkrtes hår aldrig: många fvartgrå (må Öd- lor fprungo få vålibland frenarne, fom åfver våg- garne i hufen, Myror, Myggor och Flugor I voro fomi andra varma orter, ockfa hår almånna, I Råttor funnos hår, åfven fom på Helena och Afcenfion, faft ej til den myckenhet: tör hån- da til någon del utödde af de Kattor, fom för den ändan blifvit hitflåpte , och nu löpte fåfom vilda. Invånarnes Gudstjenit, lefnads och hushåld- nings-fått, ville blifva vidlyftigare ån nödigt år, at belkrifva; det år tilförene fagt, at Ön hörer Konungen i Portugal til, och bebes af både Por- tugifer och Brafilianer; de fenare leda fin blod ifrån de förra, och åro uti intetdera fåttet i« från hvarandra åtfkilde. Många idkefamma Familier kunde göraden= na vackra Ön tör fig och det allmånna nyttigare, Jorden år icke motftråfvig, at betala mödan åt fine dyrkare: hon år hvarken för torr, ty kåll- drag och ådror öpna fig både på högder och dålder, fom igenom fmå båckar,leda et godt och fundt vatten til Invånarenas och refandes tjenft: ända ned i Hafvet. Hon år ej eller för fuktig, ty all öfverflödig våtfka, har hår et obehindradt aflopp, och en ren dragande blåft afförer det öf- riga, Ej- mager, ty ifrån många åldrar, hafva för- 1761. Jan. Febr. Mart. = 69 förmultnade grås, löf och örter, lagt hvarf på hvarf af fet mylla. Ej ftenig och bårgig, ty berg lig- ga allenaft omkring ftranderne och tjena i viffa delar til Öns förfvar emot fjöns brytning. Med et ord: Ferdinando Noronho borde vara i ftån- diga hushållares hånder, fom förbåttrade henne, i affigt på fin och fina anhörigas båfta. Men få långe hon år i vård af oftadige och efter vifs tid bårtflyttande Inbyggare, hvilkas heder år mer i vårja och vapen , ån plogen , och hvars fyfla år mer at bygga fåftningar och dem förfvara, ån idka landthushållning , förblifver hon fådan fom - hon år, ; | LSSSNLSSSSSMAZ Rön och Anmårkningar vid Superfetation, Af | JOHAN GUSTAF WAHLBOM, Caf. I:mus. | t Fruntimer,' några och 20 år gammalt, "blef vid andra Barnfången, efter fvårt ar- —A bete förlöft med en iefvande och fullgången Son. Under vårkårne når vattnet tålde fig, vi- fte fig förft en liten hård klimp, och når Jordgu> man tog ut efterbörden, fölgde et. mindre fofter med, imellan' 3 och 4 Månader gammalt, men u- un lif. Detta lilla foftret var inneflutit uti fina egna hinnor, fom voro få nåra förvuxne med de andra, at det tycktes likafom ligga uti du- plicaturen af Amnion och Chorion. MNafvele pen E 3 flrån- 70 1761, Jan. Febr. Mart, . ftrången liknade allenaft några grofva ådror, fom I löpte på Chorion up til moderkakan. Menjag fick ej tilfålle at efterfe, om det hade fin egen moderkaka, form kunde fepareras från den andra, eller ej. Inga tecken fyntes på detta lilla foft= ret til förrutnelfe, men det var dock nog van- fkapeligt, i det at hela hufvudet itrån bågge flis dorne (tempora) var få tunt ihopkramat , fom & en dubbel flant; kroppen var på famma fått fnedt & ihopkramad , från vånftra bröftet eller Clavi- I cula til högra axelen eller fcapula, Det bevaras uti Spiritu Vini, Caf. II:dus. För några år fedan, var en Rafkvåfvare-hu=. flru hår i Calmar, vid namn HeussInGEeERrR, fom fkulle föda barn. Vid underfökningen vifte fig förft en blåfa , hvaruti kåndes en liten hårdhet 3 men vid ftarkare vårkar blef detta undanfkutit, och modren tödde en fullgången flicka, fom ån- nu letver. - Etter något arbete födde hon det andra barnet, fom kunde vara vid pafs 6 måna- der, lefvande och vålfkapat, hvilket åfven blef döpt och lefde i 5 dygn, men kundeingen ting förtåra, mer ån 2 eller 3 droppar tillika af mos dersmjölken, fom håldes uti det. Då huftrun förft blef hafvande, refte des man bårt uti fina åren- der, och kom ej förr ån efter 3:ne månader til- bakas, då hon mente fig blifvit hafvande på nytt, hvilket ock tråffade in med det fpåda barnets ålder, Emedan fådane håndelfer ej böra förbigås, hvilka altid hafva någon åndring med fig, fom tjenar til vidare uplyfning, har jag velat AA FR j defle 1761. Jan. Febr. Mart. 71 deffe Cafus bekantaz ty både hos åldre och ny- are Medici har varit difputerat om Superfce- tation , eller om en gvinna kan blifva hafvande på pytt, då bon förut är hafvande ? mange hafva med nog ftarka fkäål nekat AR ER dåraf, hvar- ibland jagiendaft vil anföra VALVERDO Anat. Lib. 3.6, 14. OÖTT. GOELIKE Med. For. Littr.p. 384. DE LA Morte, Dif. fur la Gen. & [fuperfaetar. e= mot både HiPPoCRATIS, ÅRISTOTELIS och PLI- NII Meningar, famt många nyares, fom årkåndt des möjelighet, hvarpå vi åfven finne många e- xempel och obfervationer. Sålom, uti Nov. Af. Phyf. Med. Tom.I. obf. X,. THEBESII, Om en qvin- na, 30 år gammal, fom födde i råttan tid en tull- gången fon, och fedan vårkarne continuerat i Here timar, födde hon det andra barnet, fom låg inreflutit uti fina egna "hinnor och kaka, och fyntes vara 3 eller 4 månader gammalt, famt nyfs för födfelen dödt; med flere dylika, fom man kan fe upråknade uti AT. Nat. Car. Vol. 2. app. och Doé&. GRAVEL Dif: de Saperfet. Argent. 738. Men de fom mycket tvifla om Superfceta- tion, årkånna ej deffe håndelfer för giltiga, at dårmed bevifa des verklighet , utan föregitva,at : det allenvaft varit Tvillingar , af hvilka den ena git öfverbanden för den andra, fom dårigenom lifvit mindre, och ej hint våxa få fort, eller aldeles dödt, och federmera blifvit, tillika med det andra barnet , framfödt få ftort ; fom den var, når det dédde i moderlifvet, Confer, ScHACHERI Progr. de Gemellis inequalibus Lipfiz 1721. hvarföre de ock kalla deffe håndelfer, en Superfetatio fpu- fia & dubia, vid. D. D:ni. GRAVEL Difert. cit. E 4 Men 72 1761. Jan. Febr. Mart. Men defle inka& kan man billigt råkna tör gifs- ningar; ty förit hafva Tviluingar fin fårfkilda moderkaka och titrång, Mauric. Tr. des malad. de fem, groffes; hvarifrå den ena få vål fom den andra får tin tilråckeliga föda, och iedan kuns de ju då åfven hånda, at barn, fom födes af en fjuklig moder, fkulle, i brift af tilråckelig för da, ej vara fulligångit efter 9 månader. Men hvar finnes fådant exempel? Vål hånder, at et varn kan blifva at många orfaker, magert, litet och ynkeligt, men det år dock, 420 eller 41 vec: kor efter aflelfen, fullgångit. Huru kan då det hånda, at modren hade aflat på en gång Tvil: 4 lingar, af: hvilka den ena fkulle vara efter 41 veckor fullt, och det andra, efter fåkra tecken, ej mer ån halfgångit? Den andra knuten, nåml, at barnet legat långe dödt i moderlifvet; vore fvårare at uplöfa , dåreft icke man nu hatt ty= deligt exempel, at bågge barnen, både det ftör= re och.mindre, varit födde lefvande. Se min 2:dra Cafus. > Hvilken håndelfe fåledes "aldeles kullkaftar denna deras uttydning, Utom detta lemnar jag i fit vårde, huruvida det år möje- ligt, at et dåödr barn fkal ligga i moderlifvet 4 eller 5 månader, utan ar blifva föråndradt, faft ån det år inneflutit uti fina egna hinnor och vat- ten; ty låt vara, at det ej fkulle kunna rutnaj måtte det dock blifva förtårt och få fönderfmålt, at det fkulle likna et Gelee. I anfeende hårtilj måtte vi ju årkånna deffe håndelfer för en rik-= tig Superfeetation, Dott, GRAVEES Superfeta- tio fpuria & dubia blifver fåledes onödig, och des requifitum' tertium: fegs ambo vivi & perfecli, fallkt; Utom f7ör. Jan. Febr. Mart. = 73 > Utom alt detta hafve vi ånnu andra håndel- fer, fom ingalunda kunna fågas hafva varit Tvil- lingar, och fåledes nårmare och oemotfiåjeligen bevifa Superfoetations både möjelighet och verk- lighet, ' DIEMERBROEK off. 57. talar om en hu- fru, fom på fjunde veckan efter det hon fått et fullgångit barn, fick på nytt en lefvande gålle. BARTOL. Hf. Med. p. 398. om en huftru fom 6 månader efter, åter födde en fullgången, | lefvande flicka; och uti de infol. part. viis, be- 'råttar han om den, fom en månad efter födde å nyo. Uti Bresfl Nat. gefch. a. 1725> menf. Dec. ie Vi, at det varit 5 och 6 månader imellan; utom många dylika exempel; Dock ehuru tydeliga deffe håndelfer varit, har man likvål ymfom trodt och tviflat om fjelfva fanningen, tl des at D, Graver, L. c,; förklarat Superfoetation genom en dubbel Lifmoder ( Uterus). Han antog hår- BauvHIin! mening, Znar. Lib. I c. 38. fom anfört en obfervation om en flicka, hvilken blef Ana- tomicerad i Leiden och befants hafva en delt eller dubbel Lifmoder. Dylikt finnes åfven hos RIoLANUs, Antrop. Lib. II.e.35, Men i fynnerhet har Prof, EiIsENMAN, Tab. anat. obfl. rar, uteri duplicis bift. 1752, på Anatomie-Salen i Strasbur öpnat et qvinfolk, fom hade en dubbel Lifmo- der. At deffe både ålåre och nyare obfervatio- ner, har Do&. GRAVEL fannolikt flutat, at de fom Superfoeterat, målfte haft en dubbel Lifmo- der. Hvilken mening ock varit allmänt, fåfom et hårligt påfund vedertagen, til des LAcHAussE Utgaf, årven iStrasburg, år 1755, en Dif. de Su- fe vera in utero fimplici, hvaråft tydeligen betikrifves en håndelte , om en huftru, fom i 3:dje Es oo barne 724. mår Jah” Fébr Maré barnfången fick i råttan tid en fullgången och lefvande gåfle; men 20 veckor dårefter åter en lefvande och fullgången flicka. Tre år dårefter blef huftrun död i hetfig fjukdom och öpnady då lifmodren , fom ånnu bevarasi Spiritu Vini, befans vara hel naturlig och enkel, | | Uti mina anförda Cafus beråttas, at Jord- guman, i början af vårkarne, kånde vid under- fökandet törft det lilla barnet , fom fedan af ftar=' kare vårkar och det ftörre barnet blef bårt-. fkutit; åfven at moderkakan var faftvuxen vid den andra, fåfom vid Tvillingar , hvaraf man ock tydeligen kan fluta, at Lifmodren varit en- kel, och deffe fåledes, Superfetationes vere in utero fimplici. Doct, GRAVELS mening blifver fåledes vål möjelig , men ej nådvåndig. Håraf kunne vi nu 1:0) göra den flutfatfen, at, då bågge moderkakorne vid Superferation träffa få nåra ihop, eller likalom våxa tilfam- man, målfte vid förlofsningen den mindre föl- ja den ftörre åt, och fåledes det lilla barnet blit- va et abortus, eller komma fram i otid, fom el- jeft, dåråft moderkakorne varit åtfkilde; har kun- nat blifva qvar til råttan tid och fullgångit tram- komma, 2:0) Blifver en ny regel eller varning för Jordgumor, at altid vara få förfigtiga vid för- lofsningar, at de vid fådana tilfållen ej förhafta fig, taga det mindre barnet för Tvilling, och fåledes med en konftig hand begå mord, då dei otid framdraga det fofter, fom kunnat tilvåxa och blifva fullgångit, 3:0 1761, Jan. Febr. Mart. 75 1: 3:0 Mårkes fåfom befynnerligt , at det lilla >arnet vid bågge deffe tilfållen, fom jag beråt- :at, aldraförft prefenterat fig, fom förjen up- mårkfam Jordguma, vid dylika tilfållen kan Jena til uplyfning, gr Nu återftår at tala om fåtter, huru Super« fetation fker, hvilket varit 1å (vårt at förklara, ar många fördenfkul aldeles hållit den för omö- jelig, Den gamla meningen, om modermunnens (nörpning och tilflutning, har varit den fvårafte knuten at uplöfa, innan de nyare funnir honom något mera öppen, ju långre qvinnan varit hatvan- de. La Morte Dif. ct. Sedan Vermiculi Loe- ne ler ock ej varit tilråckeligen moget, MURALT Coll. Anat.p. 2074 het, hvarföre jag allenaft under vifla vilkor vil fåga min tanka: | Sjelfva generationer år, fnart fagt, en hemlig- 1) Om Orificium uteri internum ej år få hårdt Mutit, i fynnerhet hos dem, fom åro blodfulle och varit någon tid hafvande, at der icke fub oe- ftro venereo kan retas, öpnas, m. m. Conf. VIAR- DEL ae part: hum. 6.5. REVSCH. Adv. anat.d.i.p. 2. 2) 76 > VR Jan, Febr, Matt. 2) Om det ågget , fom förut år foecunderat, kan fåfta fig få i modren, at någondera af Tubis fallopianis år Öppen per experientiam obftetric. 3) Om en hafvande - qvinna kan hafva, fub - conzgreflu venerco, få ftor ftrimulus , fom fordras, ut ovulum divellatur & tuba fallopiana abforbea- tur. Om, fåger jag, alt detta år fant, få blif- ver Superfoetat:on lått ar förklara. I anledning at detta och flera fantårdiga hån- delfer, kunne vi nu ej långre tvifla om Super- foeetations möjelighet, ej eller fkratta åt de under- liga håndelfer, fora blifvit upteknade. Såfom om den fom tvånne gånger Superfoeeterat- SArmuth Obf. Cent. 3. obf. 32. En annan har ifrån d. 8 Febr. 1728 til den 5 Maji, famma år, fått 7 föner och 3 döttrar: Merc. Gall. a. 1728. menf. Sept. En annan har på 8 år fått 24 barn, fom WELscHius haranr- teknat, Obf: Med. 75. Uti Hinter-Pomern var en huftru , fom på 23 ar fick 11 barn, nåmligen 1728 d. 4 Sept. i förtta barnfången 4 fullgångna men dödfödde 3; året dårpå d. 20 Mart fick hon lefvande flickor, fom alla blefvo döpte, famt ej långt dårefter mifsfall med 4 barn, fom fes uti Act. Nov, Phyfi. Med. Obf. X7, Hos HERcCuL Sax.Pratt. Med. L. 4. cap. 27. låfe vi om en huftru, fom 8 dagar efter hon tödt en fullgången fon, födde en fom cj var fullgången, och åter 15 veckor dår- efter 2:ne andra. Aret dårpå, hade famma huftru dylika barnfångar, och 3:dje året likafå, då hon, fedan den förfte gåffen var född, ej orkade mera, utan dog. : RA SSR SA SI SR DE 2 ST SES SLS TS TGS RÖN, = ; < Re , ae SEA tm, PTFE EE a rr RA AA 1761. Jan. Febr, Mart, 7 RÖN, Om Gullkoppars Segring vid Ädelfors Gullverk. = 00 i | Af | ANDERS SWAB,' | AR BROOK DR | id Ädelfors Gullverks början var man W omtånkr, at med minfta Bly-upgång, brin= Lä ga Gullhalten utur de gyldifke Ikårfte= "nar uti verkbly, hvilket gaf anledning til den befynnerliga och fördelaktiga fmåltning , fom dår ånnu brukas. i Sakeo beftår förnåmligaft dårutinnan, at uti en fmålt gyldifk fkårften inröra hård eller glete, och dymedeltft göra honom til blyften, famt ge- nom infmåltning af jårn precipitera det af fvaflet uti fkårften mineraliferade blyet , fom vid fåll- ningen tager ftörre delen af Gullhalten med fig i verkbly. | Til en lådan fmåltning, fom kallas Segring, tages en concentrerad tikårften, fom plågar hålla 2 lod Gull efter Centneren; och råknades det för en lyckelig . Segring vid mitt tiltråde til Gull- verks direttionen, om 3 af fkårftenens Gullhalt kunde bringasuti verkbly och at en fjerdedelalle- naft ftannade uti den fegrade fkårftenen, Men at taga Guilhalten utur en på fådant fått fegrad ften, fom altid år blyifk och litet kopprig, räftvåndes den famma och upfattes på en vid kop- parverken vanlig upfåttnings-ugn, då man vid ut- fickningen fick en blandning, fpråd och i bråt=' tet I sn Rn An 38 ; 1761. Jan. Febr. Mart. tet hvit, beftående af jårn, koppar och biy,hvil- ken har vid Gullverker fått namn at Gullkoppar, hvars Gullhalt år olika, alt fom den fegrade fte- nen, hvaraf denne koppar göres, år mer eller min- dre Gullhaltig. At bringa halten utur Gullkopparen uti verk= bly, brukades vid verkets början, at nyttja den famma i ftållet för jårn til nederflag vid fegrin- - garne, : Men fom man åndteligen vant mera Gull-kop- jar, ån at den på detta fåttet kunde tilgodo göras, har jag fått anledning at utröna et nytt Segringss fått, at med mycken fördel taga Gull-balten u- tur Gullkoppar och utur torra gyldifke fkåritenar, hvarigenom den vanliga fmålt-proceffen vid Gull- verket dlitvit anfenligen förkårtad. . På en gårhård, redd med kol-ftybbe och ler; hvilken vid Gullverker kallas frifk hård, nedfmål- tas 2 Centner Gullkoppar och 4 Centner gyldifk fkårften. Sedan infmåltningen år gjord, itålles blåftern och flaggen afdrages. -Dårpå inröres uti den heta fkårftenen en blanning af 1 Centner gan- fka ren glansflig, fom år fri trån blånde, 1 Cent- ner hård och glete famman, och 20 fkålpund kor- nat bly. Efter fullåndad inrörning lågges varma kol på hården, och båljorne flåppas a nyoi gång. Man fåtter då öfver forman några fpadar Svaf- velkis och vid pafs 20 fkålpund tackjårn, Och få fnart man mårker, at godfet i hården börjar at blifva quickt, i fynnerhert vid torman, rånfas hård- bråddarne ifrån vidhångande biyifke kranfar och underfökes om några tackjärns bitar gått oimålte förbi blåftern, då de uptagas och tillika med kran- em 1761. Jan. Febr. Matt. i 79 kranfarne låggas öfver forman, at ånyo nedfmål- tas. Når altfammans år fmålt och fkårftenen ftår klar ötver hela hården, göres utftickning, hvar- | efter gemenligen fås I Centner 20 BR, verkbly, fom | €j år fårdeles kopprigt och plågar hålla 7 ä 8 lod Gull efter Centneren; men den fegrade koppriga I fkårftenens halt går fållan åfver + lod Gull och I Sufver til famman,; efter Centneren, IE CP detta fäteer har jag "efter. förledit års | fmåltning vid Gullverket , lefvererat 143 mark i Blickgull och dåröfver, i det ftållet jag med | Vanlig Segring i en operation ej kunnar på famma tid och med nåftan lika koftnad, utbringa mera ån vid pafs håltften dåraf. RU | > Vid alla Bårgverk,hvareft Gull-eller Silfver- haltige Kopparmalmer tillika med Blyglanfer fin- nas, dår fynes åtven detta nya Segrings-fått med fördel kunna brukas. | SRESDESVELNELOS SN SPL GE LE LÖ GE OFÖR SOK, At förvara unga tråd för Råttor om viate- — ren, och ympar ifrån Solbettan om | Sommaren, | Af I —J. A, HELDENHIELM. Id FOR | Aet lårer vara hvar och en Planterare be- | kant, at.Råttor och Skogsblackor om ” vinteren' göra mycken fkada på den un- Ba tråden i tråd-fkolarne, medelft det de kring- | | fkafva | 80 "1761. Jan. Febr. Mart. fkafva tråden och åta af den tpåda barken, ifrån roten hela qvarteret och väl frundom half aln up på ftrammenr, hvaraf tråden om Våren förtorka, ågar- ne til ftor fkada. : | Det hånder aldrig, at de åta tråden ofvan fnön , utan de begynna nedre vid jorden, hvaräft de hafva fina gångar långs utåt marken: dårföre har man lårt mig, at trampa den förfta fnön faft kring roten, få fkulle fedan Råttorne, fom icke få tölja marken åt, blifva dårifrån; men det har ej hulpit. Jag har då måft vara omtånkt om ans dra medel, at hindra detta onda, och funnit, at då man beklåder ftlammen vid roten med en om- rullad nåfver, få röra de honom aldrig. Nåf- ren må vara få vid, at hon råcker 2 flag om trå det : hon fkal icke bindas, ej eller behöfves det; utan man fkår en rimfa af Nåfren tvårs öfver, 1å bred man vil hafvå. henne; och doppar deni hett vatten , då rullar hon fig fjelf, och kan få- ledes låggas omkring tradet, hvareft hon. blifver fittande, och emedan hon icke år bunden, fåöp= nar hon fig fjelf och låmnar frammen frit lopp at i tjockleken tiltaga, Äfven har jag brukat, då jag om Våren ym= pat, at flraxt ympen år tårdig, ombunden och beftruken med ympevax, låtta en fådan Nåf- ver-rulla omkring honom, ifrån roten, uptil halfva ympeqviften, at allenaft. 2 ögon blifva flående öfver Nåfverrullen; i öfverfta ändan på Nifver- rullen ftoppaslitet mofla, få hindras Solens hettag at uttorka ympen. - Når ympeqviften börjar fkjuta nytt tråd, må- fte Nälver-rullen attagas, medan baftet iöfes och ym- 1761. Jan. Febr. Mart, 81 | | | pe-fkåran med vax båttre förfes: fedan fåttes Nåf- verrullen uppå igen, och måiffen ftoppas i ån- | dan, fåat quiften ttår faft i rullen. Detta hindrar, at icke ympeqviften brytes af vid fkartven i blåsvåder. I Det vatten, fom drager fig in i Nåfverrullan då det rågnar, fkadar icke, emedan det har fritt ut- lopp nedantil. I Mullvadar göra både unga och gamla tråd mycken fkada, då de gråfva därunder, och upåta tåtternes bark : i min trågård hatva de för detta funnits til myckenhet; hvaraf jag lidit nog fka- da. CHomMEeL fåger, at man fkal flicka i deras häl en Lupinus Sylveftris, hvaraf de dö och icke på I många år komma igen. > Itreår har jag haft deffe blomfter i min trå- gård, och under hela den tiden ej fett en enda . Mullvad : hvarföre de til vidare förfök recommen- » deras, Af Lupiner finnas3 flag, gula, månnifko-får- gade och blå. SÅR DKK KRM KoK Koen KocKa Anmärkningar vid föregaexde åmne, | Af ; EG. LIDBECK, t unga tråd ofta af Råttor kringgnagas, "FYR och fpåda barken upåtes , har jag nog- famt rönt, vid mine planteringar i Lund. I törledit års flrånga vinter voro en myckenhet hvita Mullbårstråd af 5 och 6 års ålder, kringåtne | några tum ifrån jordbrynet och ofta hela foten up I På flammen. Jag tviflar icke, at ju det före- > flagne medlet med nåfvers kringbindande, har fin | nytta, ehuru jag fkulle tro, at om tjära fom ot- EL F taft | | ? - å i | | | ERAN AS = 82 1761. Jan. Febr. Mart. taft påftrykes, torde det åfven hjelpa, i fynner- het på ftållen, dår myckenhet af myror finnes, hvilka gärna vilja på tråden , och då beqvåmli- gen kunna fkygga famt bevara fig under nåfvern; men förmedellt tjärans påftrykande, fvårare kun- na komma up och förorfaka den fkada, fom de i allmånhet tilfoga tråden. Angående nåfverens omrullande ifrån roten i up til halfva ympeqviften, få torde, om ympe- flammen år något ftor, vara mindre nådigt, at om” rulla hela ftrammen , utan endaft vid och omkring fjelfva ympen , hålft om nåtvern någon tid [3 ; blitver fittande på flammen, vilja både myror och moffa dår famla fig, bågge trådens fiender. At Lupiner fkola fördrifva Mullvadar, har vål en och annan af de åldre Aufttorer fkrifvit; men månge lärde ån i dag påflå, at Mullvadar aldrig fkola röra någre Vegetabilier, utan endaftt lefvaat mafkar ned i jorden, dem de ofta förfölja up til jordbrynet, dår de upkafta fina högar, Det för= tjenar, at vidare förlöka deffa Lupiners plan- terande, famt hvilket flag finnes vara det båfta, hålft man a priori icke tyckes hafva orfak, attil- fkrifva dem den verkan; ty de blå och månnifko- färgade hafva ingen lukt, men de gula lukta gan- fka angenåmt, och torde fåledes ej vara få obehages lige för defle underjordifke rof-djur. Men jag har funnit, at Coriander, hvars ftjälk, blad och frö då de ånnu åro gröne , lukta illa, juft fom vågg- löfs, år dem ganfka vidrig, dårföre har jag latit utftånka några frön hår och dår i qvarteren, och » därigenom blifvit Mullvadar qvitt, Det famma har Herr Ryttmåtftaren RAMEL, itrågarden på des Så- tesgard Vidarp, låtit förföka , hvarigenom defia i djur 1761. Jan. Febr. Mart. 83 djur få blifvit tördrifne, at de nu ganfka fållan : mårkas. | | | Eljeft fåg jag i Holland Ricinus vara plante- rad emot deffa fkade-djur, at förtiga oåndeligen många påfund af fållor och andre machiner at fåns ga dem med, fom dår bruktes ; men jag har fun- Nit min råkning båft vid Corianders planteringen. Ryffarne plåga fkjuta dem, famt federmera bere= da fkinnet til pålsverk , fom nåftan öfvergår alla i finhet och mjukhet; de fkjutas merendels efter Bartholomzéei tid, då deras upkaftade högar med foten eller eljeft rubbas, få at dagen och Solen ficker i öpningen af des gångar: då ftiger Mull- | vaden up och kaftar jord öfver öpningen för at hindra dagen, den ban icke fkal tåla, och i det. famma fkjutes han. Om få år , blir detta et ftort bevis, emot få många naturkunnige, fom vilja | ; . o å EG neka detta djuret hafva någon fyn, Eljeft årjag afden tankan, at man orått tillkrifver Mullvader- ne den fkadan, fom tilfogas tråd och andra våx- | | : ter förmedelft barkens afgnagande och rötternas fkadande, håltt de icke hafva fådana tånder, fom gnagare eller rätte-flågtet: ej at förtiga, det de gårna hatva underjordifka gångar til någon dam el- der annat vatten; utan har jag funnit våre vatten- Tåttor eller vatten-forkar vara de råtta barkgna- | gate och rot-fkåmmare. Deffe upkafta åfven hö- gar, i fynnerhet efter Bartholomezi tid, fom nyfs fagt år, och har jag fett, at om deras upkaftade högar rubbas aldrig få ofta, åro de ftraxt fårdi- ge at öpningen tilkafta: antingen det fker dåraf, at de ej tåla dagen, eller kölden, fom efter nåmde tid altid år mer och mer känbar, kan jag ej för- vifst fåga. Deffe Sorkar eller Råttor åro åfven ; F 2 de ME Sa RE Ni Brors SR De Reda 84 1761. Jan. Febr. Marti de fom Ryffarne genom fkjutande föka utrota, men man målfte vara fnåll fkytt; ty få fnart de höra något buller, eller fe fång-krutet brinna,gö- ma de fig ftraxt undan. Deffe har jag dock tåm- meligen tördrifvit , dels genom Corianders plan- tering, dels genom en i jorden lagd iholig kågla med en liten upgillrad lucka i ftörfta åndan,och en Selleri-rots inlåggande midt i kåglan, hvilken fot de gårna efterföka, och vid det de gå in at åta roten, infaller luckan, fom år af blåck, och på detta fåttet kunna flera tid efter annan fångas, Utdrag af Kongl. Vetenfkaps Academiens s Dagbok. bland de flera, uti Academiens Handlingar för öftledit år 1760, införde nyttiga och vål ut- arbetade Rön, har RK, Academien funnit tre, hvilkas Auctorer i fynnerhet gjordt fig törtjänte til den Belöning, fom etter framledne Hot-Inten- denten Grefve FREDRIC SPARRES förordnande , och af de til detta åndamål at Honom fkånkte me= del, årligen utdelas: Nämligen 1:o Athandlingen Om Ljus-Rrdlars Aberration efter deras brytning genom Spheri/ka Superficier och Lentes; ingifven af Cancellie= . Rådet och Hans K:gl. Höghets Kron-Prinfens In» formator, Herr SAM. KLINGENSTIERNA, 2:0 RöÖ- net Om Mafkar , och i fynnerhet om Binnike-Mafken,'r anfeende til et däruti förekommande nytt och för- fökt fått, ar fördrifva den famma 3 ingifvit af K. Archiatern och Riddarenaf K, Nordftjerne Orden Herr Nirs Rosén. 3:0 Rönet Om Pin[chbachs. Me- tall och des tilredning, 1 anleende til de dårutiantörda i nytti- | 1761. Jan. Febr. Mart, = 85 | nyttiga anmårkhingar och påminnelfer vid Kop- par fmåltningar 3 ingifvit af nu mera framledne Dire Herr HENR.THEOPH, SCHEFFER. Kongl, | Academien har därföre , oaktadt Hon ej förbun= dirt fig,art rigen gifva mer ån två Sparrifka Premic= ”Jettoner at Guld, tör denna gången utdelt tre. > Utom deffa vanliga tvånne Premier, hvilka Aca= | demien framgent, på famma fått fom hårtils, årlis | gen vil utdela, för de nyttigafte och bått utarbetade Rön, fom ink om mit,uti hvad hållt tör amne; har ock K. Academien beflutit, at hådancefrer gifva tvånne andraPremicer,at lika vårde med de förra, at dem, fom inkomma med de nöjaktigafte fvar på tvänne viffla | frågor, fom årligen fkola framftållas, Förinneva- | rande år, åro följande frågor upgifne : 1:0 Orm orfaken til Mofja på Ängar, famt hvilket fått år det båfta och minft koffamma, at förekomma och utrota den famma? 2:do0 Om " orfaken; hvarföre Gikt har i de fenåre ären blifvit en mera allmån fjukdom hår i Landet, ån tilförene, famt hvil- ka åro de båfte förfökte förvarings och Bote-medel för famma fjukdom? K. Vetenik. Academien anmodar dem, fom hafva någon fåker kunfkap och förfaren- het uti något af deffa åmnen, at inom detta årets fMlut ingifva fina på Rön och fkål grundade tankar dårom. De, fom vilja fågna Academien med fvar | på någondera frågan, behagade på alt fått undvis ka, at ej i förtid blifva kånde: dårföre underfkrif- ves, i ftållet tör Auttorensråtta namn och hemvitft, en Devife eller et diktadt namn: famma Devife fkrifves tillika på en fårfkild förfeglad Sedel, uti hvilken Auétorens råtta namn,Charatter och hem- | vift utfåttes,hvilken Sedel tillika med fvaret infån- I des, Sedan Academien låtit underföka, hvilket af | alla inkomna fvaren på hvardera frågan år det båfta, | $pnas alilenaft den Scdel, fom hörer til famma fvar. | RE FÖR- På de Rön, fom åro införde i detta Svartals än. 4. 10, FÖRTEKNING : Handlingar. het, af JoH. CARL WILCKE = - Rön vid köldens verkan fiftledne vinter på i dtfkilliga flags tråd och bufkar uti och om- kring Åbo, af PEHR KALM - Förfök til Såds utfining med Machine, an- frålde på Fullerö Såtesgård, är 175935 af E RK: och Tankar om Snö-figurers fkiljaktig- CARL JoHAN CRONSTEDT - Förfök gjorde vid Mofjars upodling; af Lar RENs WoLT. RoTtHOF : Ön Ferdinando Noronho, befökt år 17603 med Svenfka Oft-Inädifka Compagzniets Skepp FREDRIC ADOLF, befkrifven af CARL GustAr EKEBERG - 4 Rön och Anmärkningar om Superfetation ; af JoHAN GusTtTAF "WAHLBOM - Rön om Gull-koppars Segring vid Ådelfors Gullverk, af ANDERS SVAB : Förfök at förvara unga tråd för Råttor om visteren, och ympar från Sol-bettan om Sommaren, af J. A. HELDENHIELM - Anmärkningar vid SS0redgage nd å E, G. LIDBECK Utdrag af bud Ve crenföaps. Sr UR Dagbok, 3 ön E EO k Fann kd a ANN ; : ; : j ; / Tatl. 2 ö - ; ; 3 Monaco JE 5 h LEE Ler La AE A VE = FE RER an | I NORONHO i ff ll pe MATTA > Ene SA 7 RET AMS CR : —KONGL. VETENSKAPS- oo ACADEMIENS HANDLINGAR, FÖR MåNADERNA APRILIS , Majus, JUNIUS, oo År 1761. FK PRASES, > Herr JOHN JENNINGS 0 Rytemåftare. = un. c Om de de Naturliga ga Snö- 'nö- Figurers fk fkilj= 1 aktigbet. > Ova fåtret > Ke Snö-figurerne upkomma, och 07 : deras puck a frapnad. S. 35. nö-figurer upkomma onekeligen af vattu-ån- | gor, fom fimma uti luften , och utgöra of- 52 : ; + | 88 — 1761. Apr. Maj. Jun. ta ftora moln, hvilka innehålla åmnet til alla Snö- figurer. - Molnen uti hela fin vidd åro icke annat, ån en blanning af luft och vatten, ågande likhet med Såp-blanningar, hvaruti vatt- net år med andra faker, fåfom falter, oljor, kalk m. m. blandade. Ty faftån uti molnen icke an= nat ån luft, men uti Såp-blanningarne flera flags delar åro inblandade med vattnet, kunna de like vål båda anfes fåfom menftrua, hvaruti vattnets delar åro fimmande , uplötte, mer fkilde och förs hindrade at 1å nåra och til få fror myckenhet röra hvarandra, fom uti et rent vatten, hvars delar efter alla förfök oöfvervinnerligt ftå emot all fam= mantryckning, och fåledes omedelbarligen tyc- kas ligga på hvarandra, Förfta eftertankan leder en på den gisfningen, at vattnets frysning til is uti dylika blanningar, och uti luften, torde åga någon likhet : och förföken med Såp-blåforne in= tyga, at den år ftörre ån man fkolat föreftålla fig. Om man dårtöre vil framftålla några tankar om fåttet, huru Snö-figurer uti luften tilkomma, tyckes vara båft, at hålla fig vid deffa, och andra åtven få tydeliga Rön, hvitket jag ock,få myc- ket möjeligt är, i det följande fkal föka at etter= | komma: ; PE | Når vatten fryfer til is, börjar det icke, fåt fom ärfkilliga andra fluidas förft at tjokna och y= ftas, utan det går i haft ifrån en flytande til en hård kropp. Denna föråndring börjar itrån ys tan och går inåt: icke få, at en jämn homogen tunn ikorpa formerar fig, utan ifrån viffa ftål len utfkjuta jämna ftrålar, hvilka ofta i en haf blitva fynliga, våxa ftörre, få mindre grenar, Ö FEN Ye = ardanas Sd RAN RE RE SSA VE så vå JA AAA TE UA MIG 2 ME Tel. Apt. Maj: föra > 89 ka fig, och tåcka hela vattu- maffan. på alla fis dor med et nåt eller en våfnad, hvilken åndrtelis gen aldeles upfylles och utgör en folid fkorpa: Öm man betraktar hvar is-ftråle för fig; kan man, hår den blifvit en gång fynlig ; ögonfkenli- gen fe des våxande , hvatföre ock mycket fanne- fr: fynes, at denlamma ifrån förfta början fåles des vuxit, och at des förfta början varit uti en enda puntt ; hvarifrån issfirdlen atlöper. Detta phenos I menet vilar fig åfven , om icke tydligare, på Såps blåforhe, hväråft åfverni Snö-figurerne börja våxa I ifrån en liten punét och dåritrån fprida fina ftrå- I lar öfver blåfan: Om fåledes uti alla deffa oms fMåndigheter frysningen börjar uti en endå vuntt och is-flrålarne dåritråfi utfpridas, år troligt och få godt fom afgjördt; at vattu-ångörhe uti luf- ten på fatmiha fått förhålla fig, då de fryfa til Snö-figurer. Molnen börja på at fryfa uti Aerå kringfpridde puntter: ifrån detta förfta Centruni uefpridas ftrålar åt älla fidor; och våxa famr få Hera mindre ftrålar gefiom hya Vattu-ångors vidfryfande; Afanalögien med de anförda för- I iöken år troligt; at alla ftrålarne då åro råtiinige; och at de upkommande figurer beftå af bara jäm- ha isetrådar; fådané fom de på rent vatten, och de artificiella Snö-fgurerne finnas vara; och at I denna formation går för fig på gatifka kårt tid; och nåftan uti et ögnablek, os 8:03. I Denna tanka om fåttet; huru Snå-figurerne öpkomma uti lutten ; år få litet emot Naturen, at den mera dtyrkes af. fådatia Rön; fom förtiena up- mårkfamhet. Snö-figurer upkommå uti höga ats | G i nös va 90 — 1761, Apr. Maj. Jun. mofpheren, ck detfamma torde åfven ibland) fke nårmare jorden. Den berömde. Profetior HoLLMAN (a) har obferverat, at på Spindel= FE våfvar vid et ftall, hade vid ftark rimfroft, de regulerafte Snö- figurer formerar fig. Deffe vo= ro likafom pårlor med fina medel-punétter up= trådde på Spindel- trådarne; hvilket ej kunnat fke få tramt icke ångorna fäledes ifrån er centro bör- jat formera defla figurer. Jag har några gånger, men ofullkomligare , funnit detfamma >; däremot har jag ofta på gamla rimfrufna murar funnit re f gulera Snö-figurer, faftån det icke fnögat förut, I och figurerne ej kunnat dit kaftas. Men figurerne : på fåp-blåforne intyga måjeligheten af denna fa gurernas frysning ex puntto, få tydeligen, at däre-- mot ingen ting fåjas kan. å $. 38, Det år fvårt at afgöra, om Snö-figuren, då hon på berörde fått upkommer uti molnen > fraxt på fem ma flilie får fin fullkomliga florlek och frapnad, eller om hon uti fit nedfallande ännu tager til fig flera grenar och tilväxer. Jag år benågen at tro det. förra, faftån det fenare icke aldeles uteflutes få långe figuren faller inom fit moln uti den blan- ning dår hon förft upkommit. Men innan ho kommit dåratur, torde hennes våxt vara full- bordad, ätminftone få vida den år reguler, nd kan med några fkål göra denna gifsning fanno- Jie. Sä QR ms RR os pe Lo — (2) Uti des Phyficaliika handbok. Infiit. Philof, ralis, 1761. Apr. Maj. Jun: — 91 ; $. 39. FARENHEIT(6), TRIEWALD(c), MuscHEN- BRrRoEK (d), MicHELI, MaAIRAN (e) och andra | hafva funnit : at rent vatten, utien ftilla luft ftil- laftående, kan, utan at fryfa, emottaga långt ftör- se köld, ån hvarvid vatten vanligen fryfer; men at et fådant vatten nåftan uti et ögnablek up- fylles med isfkifvor och aldeles fryfer, fådnart en qvick fkakning , eller frifk luft ftöter på vatt- ner, Det famma fker, om man med en is-tapp eller kall ftåltråd kommer åt des yta. Hårvid (år mårkvårdigt , at 1å fnart denna frysning fåle- I des börjas, föiger en uti vattnet förut nedfatt ”Thermometer, ifrån £ a 6 gr. köld, fom vattnet | hade förut, haftigt up til frys-punéten, och tyc- 'kes vattnet fåledes vid frysningen blifva varmare, Monne icke något dylikt hånder uti luften? vat- tu-ångorne torde uti en kall och ftilla luft kun- når luften; fom bår dem, haftigt fkakas af på- fdtande blått, eller andra orfaker, fom utvidga och fammandraga luften, Detta torde ofta hån- da: ty fållan fnögar det vid rått ftrång köld. Luften år ock då gemenligen ftilla, fimt Baro- metern hög, Men når lindrigare våder, och I ftorm infalla. efter. köld, plågar ock gemenligen I vanka fnå, och åro deffe vanligen i följe, tillika med Barometerns fallande, hvilken fenare likvål icke år få pålitelig för fnå; ty jag har fett fnö- ga då Barometern ftod 26 Tum och 8 linier. sa (3 Ytter- (6) Philof: Franfa&. N:o 382. (c)lbid.418, (d) Addit. ad Tentam, Exp. Acad, delCimento, (e) Traité fur la glace, - 1761. Apr. Maj. Jun. | $. 49. TER Å Ytterligare ftyrkes min tanka dåraf, at Snåö- figurerne uti fit fall undergå viffa förändringar, fom tydeligen under fallet tilkommit, och vifa, at ån- gorne på en fårdig Snå-figur fålta fig på etirre= gulert fått. De åro på alla fidör fullfatte med fina is-fperfar, hvilka utan ordning på alla fider fåfta fig, de öfverdragas med ångor fålom en rimfrolft, och åga hvarjehanda fmå is-firater, fom alla tilkommit fedan figuren var fullvuxen; ty hon fynes midt uti deffa ibland åga hela fin fkap- I nad, och måfte hånnes regulera formation fåledes gatt förut, É $. 41. Figurerne på fåp-blåforne intyga, at de kun= na våxa och behålla fin regulera fkapnad, faftån de fimma och röra fig af och an på blåfan, fom Tkakas af vådret, Men kaftas de uti en annan blanning, blifva de oformlige. Öfra delen af et 'moln kan tfryfa utan at den nedre går til fnd, och då kunna de nedfallande figurerne ännu dåruti våxa, På de höga bårgen uti Peru fnögar det , då långre ned faller rågn, hvilket ock år allmånt på alla bårg , hvars fpetfar gå up öfver Snö-linien, $. 42. j Sedan jag fåledes vifar, huru Snö-frgurerne förft upkomma uti molnen, återftår, at något får ga om orfakerna til deras regulera fkapnad , och den jå vanliga platta figur, fom de til ftörita delen fins pas åga. - Man lårer fnart förut fe, at jag få lis tet, fom någon annan, kan uplöfa denna frågan; men det hirdrar icke, at något anföra dårom. At vilja 1761. Apr. Maj. Jun. = 93 > vilja med tankarne trånga fig in uti fåttet, hu- ru den: förfta frysningen fker, vore för mycket vågat, vi kunne vara nögde, om dårvid allenaft | några Leges Naturz eller fådana omftåndigheter uptåckas kunna, fom altid dårvid förekomma. Om man nu med aktfamhet underföker Naturens verkningar vid vattnets frysning, finner man I1:o sat vattnet och alla ångor fryfa til (må ftrålar eller | jämna trådar: 2:0 at deffa fina trådar altid til viffa vinklar och ftållningar fåfta fig vid hvarandra. Den fom år litet hemma uti Naturens fått at ver- ka, år öfvertygad, at hon uti oåndeliga variatio- | ner gemenligen följer någon allmån enkel och | beftåndig lag , fom år ofiaft få inveklad, at den | med möda utrönes3s men når den en gång aå da- ” ga ligger, vifar den pråkugafte enfaldighet uti fin vidftråkta verkan. Skulle Naturen vid is- ftrålarnras ftållning allena, vara mindre regelbun- / I den? Jag tror Nej; och håller före ; at hår fin- nes en fråndig vinkel och (tållning, hvarefter is- | strådarne, eller råttare fagt vattudelarne, uti de- ras famman-frysning til fina trådar fåtta fig ihop. Vattnet har uti denna fin cryftallifation åfven få | regelbundna ftållningar, iom alla falter m. m, hvilka antaga viffla fkapnader , då de til ftörre kroppar ihopfamlas. At utröna denna frysnings | dagen, år flitiga ofervationers verk, Deffa git- -va vid handen, at is-trådarne fåfpta fig til hvaran- dra i en frållning til 60 gr. vinklar : Men at det | -åfven fker til 30 och 120 gr. Deffa tre flags vink- | dar åro få allmånne , at de ibland alla öfriga, hvil- ooka förekomma , kunna anfes för det fanna ånda- | målet dit Naturen fyftar med alla de öfriga. På | rent vatten fynas rydeliga fpår til. denna ftållning. | GA Man DA — T761. Apr Maj. Jun: Man bör icke råtta fig etter de förfta hufvud ftrålarne , fom ifrån kårilens fidor utlöpa; ty de- ras dire&tion determineras ofta af kårilets bråd= dar. De mindre ftrålar, fom i fria vartnet ifrån de förfta utfkjuta; åro de man bör aktaipå. 4B (Tab. IL uti nåftföregående Quartaly Fig: 63) år en fådan ftråle, hvars mindre uti vattubrynet liggande ftrålar alla å ömfe fidor åga enclatning til 60 gr. emot 48. Jag har otaliga gånger fett deffa ftrålar. € D (Fig.62.) år åfven en afde” förfta ftrålarne, fom jag otta blifvit varfe. Des. mindre ftrålar på fidan E ligga i vattubrynet och utgöra 30 gr. med CD; på lidan F tyckas ce fitta vinkel-rått på CD, men ftupa uti famma plan til 30 &r. nedåt under vattu-ytan. På frufen urin eller andra blanningar fynas deffa ftållningarlångt redigare och ftadigare. Det båtfta bevifet gifs va figurerne på 1åp-blåforne vid handen. Ty uti deffa ftjernor finnes den omtalta 60 gr. vinkeln, få reguler och tydelig, at dårpå ej tviflas kan. Denna vifar fig altid, om kölden år tilråckelig och - blanningen frys-kall, hvarföre -troligt år, at de föregående figurerne åro allenaft" verkningar af en ofullkomlig frysning. Som nu deffa fåll- I ningar til 60 gr. på de naturliga Snå-figurer- ne åfven fi fullkomligen uti alla ftörre och min-- dre grenar vila fig: håller jag denna vattnets frys-' nings-lag för fanna orfaken til deras De af« | delning och fkapnad: tror ock, at man bör ftadna vid en fådan allmån obfervation ; ty fvårligen lå-/ rer man utan hypothefer förklara orfaken vil få= dan tftällning, YE S. 43. Qrfaken til de Sexhråliga figurernes platia fkap=i 00 nada Aör. Apr. Maj. Jon: Os nad, år et problem, fom håldre med ftillatigande I borde förbigås, ån med gifsnings-fulla uplöfnin- gar vidröras. = Mina fåp-blåfor torde vara et be- hagligt påfund för dem; fom hålla alla vattu- ångor för fmå blåfor; men detta år icke beviflt. Jag tror någon mer förbörgad mechanique dår- utinnan vara fördold, oaktadt vi icke hittat på Rön, fom nog tydeligen uplyfa detta Phenomenet, Jag årnar allenaft anföra några Rön, hvaruti rent var- ten på famma fått fryfer til platta fkifvor, Det- ta fker ofta vid vanlig frysning nog tydeligens men i fynnerhet då, når vattnet ien haft fryfer tilis, efter $: 39. Då upfylles det på en gång med tunna is-fkifvor til allahanda ftållningar, lu- tande: emot hvarandra. Denna frysning til fmå platta ikifvor, fker uti alla blanningar med fåpa, urin, m,m, Det famma hånder ock ; då vattnet år upfyldt med:en ihoppråffad luft; och tyckes. fynnerhet detta fednare Phenomenet förtjena at närmare granikas, Jag torde dårom tå anföra nå» gra Rön, Der > Vatten, fom fryfer uti et glas, drager förft på alla fidor en genom-fkinande is-fkorpa öfver fig. Denna is-fkorpan tiltager i tjock!ek , och fkjuter ifrån fig all luft, fom vattnet förut innehöll. Den- na luften famlas til blåfor, och drifves til den medlerfta ofrufna vattu-kårnan. Som han, få fnart denna kårnan på alla fidor år omgifven med is, Idår icke finner någon fri utgång; ftadna blåfor- ne, men tryckas ochlikafom utkramas af den til- våxande ifen , emot vattnet; få at de vid ifens tiltagande formera aflånga rör , hvilka til en del redan åro omgifne med is; men ibland vil hålften - | [ annu o6 = 1761. Apr. Maj. Jun. ännu fitta i vattnet, och med den öfriga delen uti | ifen. Håraf upkomma långa luft-blåtor, hvilka alla 13fom radii löpa til vattu-kårnan. Af defla Phenomener kan man fe förut, at uti denna vat- tu-kårnan måtte vara en fam manpråffad luft, hvars med vattnet år blandadt. Detta fpörjes vanligen 04) dåraf , at gemenligen ifen då med force bråcker | fönder, hvilket Jag ock på ftora Sjöar håller för en | orfak til de ftora råmnor, och ifens fprickande .med håttigt knall, Men jag har ånnu tydeligaré rönt detta, då jag uti et vidt koppar-käril låtit fryfa vål kokadt vatten; ty fom dåruti icke få mycken luft finnes, kan ock isfkorpan blifva frar=- "kare innan den bråckes. Når lIfen på alla fi- dor blifvit 3 a:4 tum tjock, bårade jag med enl åltråd et hol neder til vattu:kårnan, hvarifrån, "då öpningen råkade vattnet och fåltråden uttogs, det inneflutna vattnet upfprutade til några fots -högd: hvilket af ingen annan orfak ån den ihop "pråfflade luften hårrörer, Detta gaf mig anledning til följande förlök hvilket til viffa ändamål kan vara af någon nytta, Så fnart vattnet dragit på fig förita fkorpan, bo- rade jag midr på öfra fkitvan en öpning, hvilken jag fedan altid höll öpen: Alt efter fom vatt "net fryfer, upftiger det igenom denna öpning, "och kan med en liten håfvare fmåningom bårtta:- gas, utan at dårföre vatten felas eller tomt rum lämnas. Som nu i denna håndelfetr den ifrån i fen utfarande luften altid fritt ingår uti vattnet. och förorfakar des upftigande genom öpningend får ock tjelfva ilen inga mårkeliga luft-blåddror. suran år tjenlig til föriök , då mar vil hafva renis Jag + - PF SR SE a RR ARE VR "Br Rn 1761. Apr. Maj. Jun, = 97 Jag har ibland på detta fåttet uptagit en hel bouteille vatten, utan at des brift kunnat i kåri- let fkönjas; men det har jag tykt, at ifen fmånin- gom våxer långfamare och kanfke på flutet ftad- nar af, hvilket förtjenar nogare förfök. Imedler- tid bevifer' det, at uti den ofrufna kårnan år en i- från ifen utkramad luft: at ifen år en luft-tåt IKTOpP > m. m, Om man nu gifver akt på, huru en fådan in- nefluten vattu-kårna på flutet fryfer, blir man varfe , at dåraf lållan blitver ren och folid ge- nomfkinandé” is, utan antingen finnes en hvite aktig med ödråkneliga luft-blåddror upfyld kår- na, eller ock det fom otta fker, upkomma uti detta ofrufna vattnet en eller flera platta is-fkif- vor, hvilka fålom et diaphragma dåruti åro ut- fpånde, och med många til flera ftållningar up- 'fatte mindre fkifvor blandade, hvarimellan det klara ofrufna vattnet flyter. Håraf tyckes följa, at vattnet, fom inom fina mellan-rymder hyfer mera Åtuft > ån det uti naturligt tilflånd uptager > eller hvars | delar åro mer dtfkilde, gårpa fryfer til platta frif- vor, Vattu-ångorne uti luften åro i famma omr- I flåndigheter. Således finnes hår en likhet, hvars I nårmare underfökande jag nu utan felfteg icke tror mig kunna företaga, | | ; Fer RR S. 44. | Jag har uti det föregående vid handen gifvit | några på Rön grundade tankar, om fåttet huru Snö- 'fgurerne upkomma uu luften: jag måfte nu | gt til det fom återftår , och vidare underföka frågan, : | I L 14 H | ET 98 176 1. iApr Maj. Juni. II.Om orfakerna til Saö-fizuvers fkilj- : aktighet. - Snd-particlarne kunna fa fårfkildra fkapnader, 7 antingenvid förfta formationen, eller ock igenom viffa förändringar, fom de redan fårdiga Snö-fi- gurer .måfte undergå uti deras tall igenom luften. De förfta fkapnader måfte vara bekante, innan man kan tala om de fenarc ; men at de fenare lårer man åfven kunna fluta tilbakars på de för- ra. En obfervation måtte förklaraden andra; men = för meratydelighet fkul, vil jag igenomgå deffa 'erfaker hvar för fig, 5. 45: I. Frysnings-lagen, och Vattu-ångornas flörre eller mindre myckenhet, åro förfla orfaken til Snö-particlarnas fkilj- aktiga figur, "Jag har uti det fSregående vifat , at vatten 'ech våttu-ångor då de förbytas tilis, altid forme- "ra jämna fina trådar eller ftrålar, och vidare at deffa ftrålar, icke fedan de åro-fårdiga, utan i- "från förfta början fåfta fig ihop til 60 och 120 gr. vinklar, eller itrån en punt uti fådana ftäll- ningar utfkjuta. Om nu ifrån en punt& ftrålar efter denna regla fkola utgå, kunna defta lig- ga uti famma plan, eller ock fåfom radii uti et klot vara utfpridde. T'förra håhdelfen åro föl- "jande figurer möjeliga.” Den Sex-ffråliga, hvars 'fex flrålar innefluta 60 er. vinklar, Pen Tre- "flrdäga fom åger fpertfar tftålde til r20 gr. emot rd ; och den Eyr-ftrdäga, hvars tvänne ver- tical= 1761. Apr, Maj. Jun. —- tical vinklar hålla 120; men de två öfriga 60 gr. vinklar. Af deffa tre forter har jag funnit exempel , både på fåp-blåforne , och uti natur- lig fnö, dock med den åtfkilnad, at den ena for- ten år allmånnare ån den andra. Sex-ftrålig fnö år få allmån, at dårom intet tvifvelsmål gifves, Fyrftråliga figurer har jag på blåforne altid, fom fagt år, men uti Naturen allenaft tre eller fyra gånger blifvit varfe ibland fex-ftrålig fnö (Fig. 23. a.b.) — Den tre-ftråliga fyntes en gång på blåforne , (Fig. 11.) men uti Naturen har jag al- drig fått fe denfamma jåmn-trådig, Den torde dock finnas, fom de föråndrade figurerne (Fig.s6) intyga; men låra vara ganfka fällfynte, Jag tas ger ock dåraf, at deffa figurer åro få fållfynta, anledning at tro, det den Sex-firåliga fnö-forten år den endafie fullkomliga. De båda andra forters ne kunna af denna upkomma, når två eller tré ftrålar förolyckas eller brytas af vid tilvåxandet, 'Hvilket blir fannolikt dåraf, at deffa figurer åro fållfynte i fäamma proportion, fom det år proba- beli, at ftrålarne i få reguler afvåxling fkola gå förlorade. Det vore vål, om andra Autorer fom e ; Ce Oo Oo anfördt deffa och ånnu långt rarare figurer, fåfom regulera rätt-vinkliga fyrftråliga, fem-fju-och mer: flraliga , m, m. hade anmärker, at de ofta och tydeligen fedt dem, hvarpaå jag tviflar. Tolf- j | | L ftråliga figurer fkola vidare fram omtalas. At flera ftrålar ifrån et centro kunna utgå, fom icke åro i en plan, intygar förfarenheten $, 31. 1 alla deffa tyckas ftrålarne ftå til 60 gr. vinklar frålde, och dåraf, få vål fom af det förra, håller jag denna vinkel tör den råtta, fom en fullkom- lig frysning åftadkommer. | $, 47. 100 1761. Apr. Maj. Jur, $. 47. Åt vattu-dngornas flörre eller mindre ymnoghet kan bidraga til figurernas fkilnad, lårer ingen tvifla, Detta gifver anledning at utröna de figurer, fom af deffa förita orfaker allena hårröra, Jag råknar hit följande forter. Når fina och glefa ångorfry- fa, blifva dåraf fmaå fina nålar eller hårda is-barr, , 28. Eller fina korn, fom til en grynig lös fnö fäfta fig tilhopa. $; 29, Är molnet vatturikare, kunna ftörre figurer upkomma; fom dels åro platte, dels åga flera ftrålar ifrån fammå centro. Aila deffa figurer åga det kånneteknet, at deras ftrålar åro jåmrtie och mycket fine. De åro ock de ftörfte af alla; och åga ibland 3 a 4 liriers diameter: falla allenaft vid torr och kall luft; famt åro de, hvaraf förmodeligen alla de öfriga upkomma. Når en ftark fnö-fkur kommer; plå- ga de icke fynas i början ; utan fedan det fnögat en ftund ; men falla ock undertiden alletia, fåfom den 12 Febrs 1761, då de voro få ftora och fina; fom jag någonflin förr fedt dem ; ( Fig. 22.) De likna få aldeles figurerne på fåp-blåforne; at dem imellan ingen fkilnad år, Hvilka omftån- digheter alla flyrka min tanka, at detta är förfia fkapnaden fom Snö-figärerne få, då de uti molnen up- komma: 2, Snö figurernas fmåltning och fryfmning under fallet ; år ändra orfaken til de- ras fkiljaktighet. 2 SES NOR Om Snö-figuren uti en ren, torr och kall luft nedföll; fkulle man få fe den fådan; fom Na- turen ne dem mer oförändrade och tullkomlige, Men 2761. Apr, Maj. Jun. = 101 turen den tilverkat. Vi fkulle då få fe de finafte konft-ftycken, hvilka efter det föregående för- modeligen ågde jämna fina trådar, at förfta, an- dra och «tredje ordningen, Luften år frundom uti detta tilftåndet , hvarföre vi ock då altid fin= efter Snå-particlarne nedfalla igenom en luft, fom ibland år varm och fmålter dem , ibland kall > Alla Snö-figurer, hingarne, åga några iftån Centro utlöpande huf- til fmå vattusedroppar, hvilka, om fmåltningen och åter til is förbyter de haltfmålte, ibland up- > tyld med ofrufna vattu-ångor, fom fåfta fig dårvid, och med andra faker, falter och delar, fom dess utom kunna åftadkomma föråndringar : kan man » lått förut fe, at den förfta och fanna Snö figuren fållan oföråndrad kan vifa fig, och at fkiljaktig- heten lårer vara af få mångfaldig art, fom deffa orfaker til antal, grader och combinationer för- ena fig, at åftadkomma den famma : detta kan förutfes; imedlertid låret det icke vara onyttigt, at nårmare vifa fanningen af en få allmån tanka; uti mer enfkilda håndelfer och verkningars S. 49 förutati de folida fex-hör- vud-ftrålar. På deffa fitta å ömfe fidor finare trå- dar, hvilka åter ibland båra ånnu finare grenar. + De förfta eller hufvud-ftrålarne åro de ftarkatte I och tydeligafte; de andra åro alt finare och fva- gare, fåat de ytterfta åro de finafte. Om nu en dylik figur kommer uti en varmare luft, måtte > den igenom fmåltning undergå föråndringar, ftör= re eller mindre, alt efter vårmans grader. De finalte trådarne fmålta förft, och draga fig ihop där- 102 1761 Apr: Maj: Jun dårvid fradmar, öch deffa droppar åter fryfa, förs erfaka hvarjehanda fmå biad och knoppar. ( Fig: 24-34&c ) Defla vattu-droppar kunna dragafig in uti vinkeln imellan de ofmiålte ftörre grenarne och dår utfpånnas, fåfom fmå tunna treangulera vattu-hinnor, igenom hvilkas återfryfning nya - figurer, och hvarjehanda fmå blad och fex-hör= ningar upkomma på figuren. (fe Fig. 35,360ch följande.) Dylika figurer med fmå fex-hörnin= = gar finner jag hos andra atritade til en förun- drans-vård regularitet, (a) Jag bar ganfka fåls lan funnit dem få regulera ; utan vanligen ofull- komlige, och med differenta flags grenar (Fig, 43.44, ) Men jagnekar dock icke, at ju däen= na förändring kan ftundem vara mera reguler och Ukformig, hålft når den icke har gått vidare, ån til de finafte grenarne. På ew myckenhet figurer vifar fig midt uti en liten féx-hörning, då de öfa rige -grenarne til en dekånnu åro bladaktige, och liter £målte : denna Ulla fex-hörningen lårer förs modeligen af de finare grenarne, hvilka vid cen- tro altid åro mycket fvaga, genom fmåltning up- komma. (Fig.36.25): Man fer, huru efter dens ma tankan oråkneliga figurer kunna upkomma, mer eller mindre fkilde, alt efter fom fmåltningen fMarkare angripit och förftört den förfta fkapna- den: Man fkulle därefter kunna rangera defja fiou- rer; men fom därvid mycken imagination och vifsning fkulle inblanda fig, är båft at därmed dröja, til des man på hvar och en transmutation fått tydeliga Rön och obfervationer. I allmån- her håller jag denna frgurernas förvandling för riktig, SS Kn — ee (se) Vid. Philof. Tranfa&, 1756, pag. 644. | ; COS APE Maj. Juni. 103 — fladfäfta den famma. i:0 De figurer > form icke åga fina jårnna ftrdlar; uran dro bladaktige > folidare, och af en fex- -kantig fkapnad ; finnas altid mindre, . ån de fom äga flera och fina jämna trådar. De förra åro iallan öfver en linia i diameter, hvaremot de fenare, alt fom tra- > darne åro finare, gå til 3 och vål 4 liner. Ju . mera isaktig och fimplare figuren år, ju mins | åre år hon; få at enkla folida genomikinande fexhörningarne (Fig. $3,60) ifrån en fjerdedels linia knapt gå vil en hel; Detta bör fke, om Nan: ren genom fmålthing drager fig ihop: | 2:0 På flörre delen af deffa figurer sd Sfökner hed | de platta fexhörningarne > forn äro jämnt upfylde > fyå | Has tydeliga fpår efter de förfta och flörfta firdlarne; | ty därpå finnas ofra hvitaktiga ftjernor, hvars | fpetfar alla gå til fgurens hörn (Fig. 45. 47:53: '$4.) Deffa firimor tyckas på fig. 56 intyga, at den af en trelftrålig ftjerna år OS och at fädana finnas. fiktig, och fkal ån vidare, genom följande Rön | 3:0 Fag har funnit figurer > hvilka til hälften | varit ombytte; eller varit ihopfatte af tvånne ans | dra, Spår til fådant, finnes uti figuren 43: 44, | hvilka ymnigt förekomma til otaliga förändrins gar. Men Fig. $2 år en af de tydeligafte jag 3 detta laget ol ferverat, Den år TR af fig. | £rI och 53, hvilka vid farmma tilfälle tillika imed 7. flera andra at famma art ymnigt nedföllo. Jag | var Vvils på, at det år en enda figur. 4:0 Far har flera gånger obferverat ex fuccefior Hit Snö-figurer, tom etter hvarandra ne dkommit,och H ; hvaf- 104 — 1701. Apr. Maj. Jun. hvaraf denna min tanka om figurernas transmu- tation få godt fom afgöres, Det fkulle vara för vidlöftigt , at hår anföra flera fådana obfervatio- ner, fom jag anteknat. Jag fkal allenaft påminna, at i fynnerhet emot Våren, deffa ombyten varit tydeligare ån vintertiden; ty når då Snö-fkurar följa på hvarandra, vifar fig denna fucceffion båft och på kårtare tid. I början nedkomma mycket fmå gryniga ftjern-bitar, blandade med fmå folida fexhörningar. Fig. 60, - Dårpå följa mera bladaktiga figurer, tfådane fom Fig. 33.28. hvilka blifva alt ymnigare, ftörre och konfti- gare, hvarpaå gemenligen ftörre, mer jämnftråli- ga ftjernor tölja, (Fig.24.25.46.) Deffa åro då til ymnighet, nåftan af et flag; och med få at de förra blandade. På flutet följa åter ftjern- bitar eller ock rimfrufna figurer, hvarmed van- ligen fnön flutas för den gången. Det vore för mycket fagt, at altid få (ker, men ötver femtio gånger har jag oblerverat fådana fucceffioner uti Snö: figurer , och tyckes denna omitåndighet för- tjena närmare granfkning; ty at dårtil fordras en vifs luftens temperatur, kan man fe förut. Imed- lertid gifver ofervationen et fkål för ofvannåmda figurernas ombyrtning 3; ty nårde förfta jämntrådi- ga ftjernorne nedtalla uti en varmare lutt, fådan fom hon förmodeligen altid år nårmäre jorden, i fynnerhet uti och öfver en ftor ftad, fmålta deras trådar och falla fönder til ftjern-gryn, hvilka åro bländade med de fmå fexhörningar, fom vid centro famla fig ikring ftarkafte delen af grenarne, Alt efter fom fnön hinner afkyla luften, nedkom- mer figuren. mera åndrad, och öfverdragen med : de öfriga ånnu ofrufna ångorna. 5-0 | 1761. Apr, Maj. Jun. - 105 $:o Man kan tydeligen fe denna Figurernas dn- Åring > om man andas litet emot > eller förer en varm kropp til fddana figurer, fom dga fina firdiar. "Ty då draga de finare trädarne fig ihop, öch forme- ra, om de åter lemnas i nog ftark köld, nya figurer, fom likna de nu omtalte naturliga: i fynnerhet kunna folida fexhörningar (Fig.60) på detta fårtet åftadkommas. | S: 0: | Flera fkål kunde anföras, om det behötdes ftadfäfta denna onekeliga orfaken til Snö-figurers fkiljaktighet. Man kan efter det föregående på vifst fått igenkånna de figurer, fom undergått fädana för- ändringar. De åro icke mycket ftora, isaktiga och genomfkinande, åga inga ftrålar, utan åro mer bladaktige , deras hufvudftrålar behålla vål fin förra frållning ,; men de mindre åro åndrade, åro ock deffa figurer i detta hånfeendet långt enklare, och nalkas alt mer och mer til felida fexhörningar m. m,. III. Nya vattu-åsgors vidfryfande och Jjelfva figurernas ihop-fryfning, är den tre: H dje orfaken til nya fkapnaders Uupkomfl. $. 51. Denna orfak producerar vål egenteligen inga | nya figurer , men kan få åndra alla de förr em- talites fkapnad, at den icke ovidrörd kan förbi- . gås. At vattu-ångor fom åro ofrufna ; kunna » fålta fig vid andra figurer, år troligt, och in- | Hi tygas 106 1761. Apr. Maj. Jun. tygas af förfarenheten. -Det år möjeligt, at uti famma moln, hvaråft Snö figurer upkomma, ån- nu många vattudelar blifva ofrufne, och fedan fåfta fig på figurerne. Detta fynes på Såp-blå-- forne, på hvilka altid: flörfta delen år ofrufen, faflån på fomliga ftållen figurer upkomma, Fi- gurerne kunna ock i fit fallande råka på fådana angor , fom då förft fkjuta an på figuren, når den går dårigenom. Manga af de figurer, fom jag förut vifat genom fmåltning kunna upkom- ma, låra åfven på detta fåttet ibland få fin fkap- nad; ty det kan lika lått fke, at rummet imel- lan grenarne upfylles at de mindre grenars fmålt- ning, eller af nya vattudelar, . Båft vifar fig den- na förändring uti de S. 33. omtalte figurerne , Kvilka dels med irregulera is-fpetfar åro befatte, dels med en rimfroft omgifne, ty dårvid fkönjes ångornas vidfryfning tydeligen. o$.f2. Eigurernos ihopfryfning fkönjes ock uti famman- fåttningen af de fina is-ndlarne $. 32. hvarvid jag fkal göra några. aninårkningar. Torr is fåtter fig ic- ke vid annan torr is; men åger ifen en vatten- aktig yta, kunna två isbitar eller ftrålar fnart taft- nå och fryfa ihop. Deffe ihopfatte nålar måtte fåledes varit våte då de fammanfrufit , och denna våta måfte hårröra antingen af ytans fmåltning , eller ock dåraf, at de med ofrufne vattu-ångor blifvit öfverdragne : ty vatten fryfer aldrig ifrån kärnan utåt, utan inåt. Detta, och deras irre- gulera ihopfåttning intygar, at de hvar för fig upkommit, och fedan fåttat fig ihop. Håraf - LÄ 1761. Apr. Maj. Jun. — 107 Hiraf kan deras mening förldggas > fom tro, at alla Snö-figurer upkomma af della jämna is-trådary, når de komma at falla i kors på hvaranära och fammangro. Vid några af de enklafte ftjernor, tyckes denna tan- kan vid förfta påfeende åga någon fannolikhet. Men vid mer fammanfatta figurer åro ideffa au- E&orer dock föranlåtne, at göra de enkla ftrålarne mer fammanfatte, Ty det år ögonfkenligen o- troligt, at få många trådar af olika ftorlek, tjock- lek och olika långd, af en håndelfe fkulle fåfta fig ihop til en fådan ftjerna, hvars ftrålar efter fin ftorlek, til regulera vinklar, uti en plan åro fålde i ftörfta ordning och redighet. Men de enklafte ftjernor, fom allenaft beftå af fex jämna trälar, tyckas åfven få litet på detta fåttet vara tilkomne. Ty förft åro de enkla ftrålarne van- ligen trinda och cylindrifka, men ftrålarne på al- la figurer, de må vara ån få fine, åro något plat- ta och breda, famt flåta på båda fidor. 2:0kun- na tre jämna ftrålar eller fina cylindrar, föm åro 'våte, faftån de korsvis, och juft med fina medel- pundter rörde hvarandra, icke gårna ligga i fam- ma plan, utan den tredje måtte uti vinkeln af de två förra genom dragningen antaga en lutad frållning emot deras plan. Vidare vore troligt, at alla fexftråliga figurer fkulle då vara blandade med deffa enkla cylindrar, och tvårt om; men båda delarne hånda hos ofs mycket fållan, och | år ingalunda fannolikt, at alla cylindrar juft på en gång i luften fkulle få denna regulera ihop- fårtning, Nålarne finnas irregulert ihopfatte, fal- Ja för fig allena: och få år med ftjernorne åfven befkaffadr. På fåp-blåforne upkomma figurer- ne vifst icke på detta fåttet, utan alla ftrålar våxa H3 ge” € 108 1761. Apr. Maj. Jun. genom alla grader, til regulera ftållningar, U- tan at redan fårdiga ftrålar fynas gå ihop, och famla f£g. At ibland enkla ftrålar undertiden fin= = | nas regulera ftjernor, bevifar ingen ting; tyuti molnen kunna på fårfkildta ftållen, efter ångornas ; myckenhet, fårfkildta figurationer upkomma. S$: f3- . | Tolf-och, om de finnas, aderton eller åttfråliga = fljernor > upkomma af andra figurers ihopfrysaing. At de förfte fåledes upkomma , år jag nåttan öfver- tygad. Jag har ofvantöre $. 32. anfört obferva- tioner, at fexftråliga fljernor vid fina medel- sl punétter ibland finnas vara uti en parallel ftålle ning ihopfatte, förmedelft en liten is-eylinder (Fig.18.19). Denna Nöurastn, har jag funnit få kärt, at den knapt fyntes, och at figurerne nåftan lågo på hvarandra. Cm denna cylindern fkulle aldeles fmålta , måfte figurerne nödvåndigt falla på hvarandra. Jag har ofta funnit Fig. 33, = fåledesihopfatte, och Fig. ff. år den tolf-ftråliga (mö jag måft blifvit varfe. En enda gång har Fig.26 il förekommit. Som jag nu vanligen funnit, ar de om- - talte cylindrarne vanit i följe, då Fig, s5 funnits, tror jag denna få vål fom andra dylika figurer på detta fåttet vara tilkomne. Dock kan jag icke afgöra, huru denna lilla cylindern, fom tyckes va» + ra en frulen vattudroppa, juft kommit at ftå uti figurernas medel-punåer, IV. Snö figurernas utdunflning kan föror- orfaka nya förändringar uti deras fkapnad. : S. 54. At ifen uti flark köld utdunftar och förtåres, el- 1761. Apr. Maj. Jun. — 109 eller af luften uplöfes , år en genom de accura- tafte förfök atgjord fak. Snö, fom icke annat år ån en finare is, uplåfes ocktå ftarkt, och förtå- res genom evaporation, at den ibland inom nå- gra dagar bara för denna orfak förfvinner: Snö- figurerna förtåras af denna orfak få, at man på en fnö, fom legat allenaft en eller två dagar, fållar. igenfinner några regulera figurer. Som nu luften härvid verkar fåfom et uplöfande men- . RE 5 Oo frruum, år onekeligt, at famma föråndring, at- minftone uti någon ringare grad, måtte förega uti Snö-figurerne, fom nedfalla ifran höga moln, Des fina trådar kunna at kölden 13 förfvagas, och likafom genom en torr fmåltning uplöåfas , at de falla fönder, och mifta fin förra fkapnad. Dåraf upkomma nya fkapnader. Om, til exempel, trådarne vid centro af Fig. 7. iåledes uplöftes, fkulle dåraf upkomma en- kel fnö eller lös isbark, hvarat flera tro, at de frörre fexiträliga ftjernorne åro ihopfatte. Den-« na förändring har jag flera gånger, men i fyn- nerhet den 14 Jan. 1760 tydeligen oblerverat > ty då fågos om morgonen, efter en lugn och kall natt, rått vakra Snö-figurer på järn-taket utan - för mitt fönfler.. Deffe voro alla nog regulera, men af kölden få upåtne, at bara fpår til ftörre delen voro quar. Deras fkapnad var bladaktig, och fyntes många fexhörningar, men alla voro hvitaktige och löfe, På en ftor dei fyntes eva- porationens verkan ögonfkenligen; ty ikring den medlerfta lilla fexbörningen, låg et hvitt löft lugg , fom ånnu vilade fin törra fkapnad til en dei: vid fomliga lågo de afbrutne bitarne i fin | ÖR = Dp ordning 110 1761. Apr. Maj. Jun. ordning utmed och ikring medelpunéten Fig, 59. Kölden var 1å fkarp, at jag med andandet knapt, kunde tåa up figurerne- på järn-taket, men låtteligen blåfa bårt det fina Snö-dambet. Thermometern ftod på 15. gr. under frys-pun= een. Om denna orfak i gemen icke 1å ofta vi- far fin verkan, lårer dock vara nådigt at ihog- komma den famma vid viffa föråndringar, fom dåraf torde hårröra. ; $. $f4. Deffe åro mine otörgripelige tankar om orfakerne til Snö-figurernas förundrans-vårda fkiljaktighet, Jag har dåruti icke velat och bordt införa något, fom icke på rön vore grundadrt, eller hvartil. anledning kan tagas af Rön. Jag tiltror mig ingalunda hafva uplöft all fvårighet, Det enda vårde jag fåtter på denna Theorie, om den få kallas må, år den, at jag hållit mig vid enkla och enfaldiga verkningar. Ar förklara o- råkneliga verkningar, och variationer af enkla orfaker, fker fållan utan många ord, jag hardir- före varit vidlöftigare ån jag önfkat. Aro de'or- faker jag angifvit icke de endafte, få låra de åt- minftone icke kunna hållas för diktade. Jag har vunnit mitt åndamål, om jag genom en el- ler annan riktig tanka gifvit andra anledning, at nårmare utröna och afgöra en fak, fom uti Na- turkunnigheten år af lika vårde med andra un- derlökningar om Skaparens underverk , och hvar- om litet eller intet finnes hos Auéttorerne afgjordt, Vi kunne båft hår i Norden göra obfervationer på fnö och is, och kunfkapen dårom borde, om fått vore, komma Nordan ifrån. j 2 JOHAN CARL WILCKE. tom ed | I KI I lg : 1761. Apr. Maj. Jun. III - Befkrifning af Klot-Majken. Volvox globofus, Linn. Sy. Nat. Ed. 10,p. 820, N:01: | Kugel-Thier, Refel Inf. Tom, 3.pag. 617. tab. ; 1 01. Fig. lel2s 3e- Ingifven Af CARL DE GEER. RER | Pe de underligafte af alla IMttils bekante | fkrid-få (Vermes) år vål det lilla vatten-kråk, = fom BAKER och Reser beftkrifvit under namn af Kagel-Thier , och fom man på värt fpråk torde kunna kalla Klot-mafk eller ock Vilt-majk, af des flåndiga våltrande 1 vattnet. Kan någor "vara mera fårdeles, ån at fe et litet lefvande kråk, flort fom et Rof-frå, aldeles klot-rundrt, fkiida och våltra fram i vattnet, fom et klot på marken, och det utan at hafva PR lemmar, hvarken tötter, teror eller åndra dylika delar ? Sådant år cet lilla djur, hvarom hår fkal hand- Jas, och fom: förtjenar blifva bekant hos dem, dom ej haft tilfålle ar fe hvarken BaAKeERs eller Resens Skrifter, Jag har funnit dem, til myckenhet uti et kårr, både förleden Sommar och höft, men ej aldeles få flora, fom dem Reser fedt; de ftör- fra ibland mina voro fom Rot-frön, eller fom van= | iiga knappnåls-hufvuden, jämte många mycket mindre. Med blotta ögat hafva de anfeende af fMå gröna gryn, fom flyta i vatnetr, HT Defle 112 1761. Apr. Maj. Jun. Deffe fmå kråk åro aldeles klot-runde, Tab, III. Fig. 1. 2.3.4. fom fagt år, eller likfom helt genomfkinliga bållar , af famma fårg fom vattnet, men ibland något grönaktige , enår man fer dem med Microfcope: De beftå af et flemaktigt el- ler gelatineuft våfende, helt mjukt, få at de ej tåla mycket vidrörande, utan gå fönder eller för- dårfvas. | Det förunderligafte man fer på dem, år, at de fimma fram och röra fig midt uti vattnet, utan at hafva någon fynlig lem, tjenlig at åftad- komma denna rörellen , det år, utan at hafva hvarken fötter, fenor eiler något dylikt. Detta fimmandet fker likvål måft altjämt och åfven i- bland nog fnålt. Deras rörelfer åro af trenne flag. "Den förfta och allmånnafte rörelfen år, at de rulla fram i vattnet, antingen i råt eller” krokug linia, juft fom et klot rullar på marken, Den andra” rörelten beftår däruti, at de endalt fkrida fram i vattnet, utan ar våltra omkring, hlikatom når man flåpar en bäll på marken, hvar- vid en tråd år fåftad; denna rörelfen tfker likvål åfven få fnålt fom den föregående. Andteligen år den tredje rörelfen fådan, at de våltra om kring likfom på en axel, utan at gå ur flåcken, .de vrida fig altjämt omkring på flamma tftålle, juft läfom et vatten-hjul, eller juft fom den rörelfen man vet Solen har på fin axel. "Man kan ej u- tan förundran befkåda alla deffe rörelfer hos et kråk, fom tyckes vara få fimpelt fammanfatt ; man tröttnar nåftan aldrig at fe en myckenhet få- dane fmå bållar fimma och våltra fig af och 30 1 vättnet.- Men de röra fig ej altid , de hvila 1? bland och ligga då helt flilla på famma ftålle, Hela 1761. Apr. Maj. Jun. 18 Hela ytan af deffa kråk, rundt omkring, år för- fedd med en myckenhet ganfka fmå mörkare puné&er, hvilka genom Microtcopet fedde, fy- nas vara fmå korn eller uphögde vårtor. Påde åldre åro deffe korn ftörre, och på de yngre mindre, dock på de fiftnåmde fitta de tåtare tilfammans, | Genom hvad medel eller hvad verktyg fker Inu detta kråkets rörelfer ? Detta år ganfka fvårt, 'ja för mig omöjeligt at utgrunda. Man kurde "tro, at de omtalte fmå vårtorne vore de fom | "komma rörelfen åftad, och at de följakteligen fjelfve måfte hafva någon rörelfe i vattnet, faft "vi med våra ögon denfamma ej kunne blifva var- fe. Alt hvad jagskunnat fe, år, at når djuret 2 Oo . . rörer fig, få åro alla fmå particlar af orenlighet, fom alud finnas uti kårr-vatten, i en ftåndig cir- — culerande rörelfe omkring des kropp, nåftan fom når man fer en Monocalas , et litet Vatten-Ine fe& , röra fig i vattnet, Håraf torde man kun- na döma, at de fmå värtorne, fom åro de endafte lem-like delar man fer på deffe kråk , måfte hafva någon tör ofs ofynlig rörelfe, genom hvilken fjelfva djurets fmmande åftadkommes, Menalt detta år dock blott en gifsning. Inuti deffe Klor-mafkar fer man alsintet fom I liknar inålfvor. Men de hafva uti fig flere fmå | bållar, likaledes klot-runda och aldeles af fam- > ma fkapnad fom de fjelfve, ftorleken undantas I gande, och fom åro gröna, ibland mörkare och I ibland ljufare, Deffe fmå klot åro kråkets ungar, och ligga inuti des kropp utan ordning, nårmaft > modrens yta, dock altid helt orörlige > de haf- va 114 — 1761. Apr. Maj. Jun. va , åtven fom modren, ytterfta huden alt öfver befatt med fmå uphögde vårtor eller punéter, De åro ej altid af ka ftorlek uti alla, utan åro förre och mindre alt efter deras ålder, fom man kan fe uti de fyra hår bifogade Figurer; men hos en och famma moder åro alle ungarne lika ftore. De åro ej eller lika til antalet hos alla; fomliga fynas vara truktfamare ån andra. Som- lige mödrar hafva ej flere ån fem ungar (Fig. 2, och 3,) andra hatva åtta (Fig,4.) och har jag haft en fom var belaftad med tjugu ungar (8 1:25 men detta var mera fållfynt. Klot-mafken, fom Fig. 4. utvifar, har inuti fig atta flora ungar, fom åro fullgångne och får- dige at födas. ' Uti defle ungar (åg jag tydeli- gen andra fmårre ungar, fom Koser åfven an- mårkt; men uti defle fenare kunde jag ej något vidare blifva varfe, ehuru denne Autor fåger Tig hafva fett uti dem ånnu andra ungar, och uti deffe åter andra, få art modren (kulle haft uti fig fynlige barna- barns-barna-barn. Medan jag åfkådade denna Flot-mäfken med Microfcop, blef jag varfe, at des födslo-ftund var kommen, och hade jag det nöjet at fe alla åtta ungarna framfödas, den ena efter den andra. De komma fram genom en öpning eller fpricka, fom då blir på modrens kropp. De fkridafmåningom och helt långfamt, en och en i fånder, til denna öpning , famt trånga fig den ena efter den andra därigenom , men aldrig två på en gång, utan al: tid med cn vifs tids förlopp emellan hvarderas födelfe.. Efter 1761. Apr. Maj. Jun! = 115 Efter en timas tid voro de alle åtta födde. Så fnart de kommit fram om åpningen, fer man är RA AA dem genaft våltrande fimma fram 1 vattnet och öfvergifva deras moder. Jag har ej kunnat blif- va varfe, om det år törfta ungen fom framkom- > ma fkal, hvilken går denna öpning på modrens hud, eller om huden fpricker af fig fjelf når föd- flo-ftunden år förhanden. Öpningen eller fprickan , hvarigenom ungar- ne krupit fram, var ganfka tydelig at fe; jag > mårkte åfven, at öpningens kanter vore ojåmne foch likfom fönderfitne, få at denna födelfen tyc- > kestfke med våldfamhet, Modren fåtter ock al- tid lifvet til dårvid: bon har då fullgjort ånda- målet hvartil hon var fkapad. Sedan alle un- — garne voro födde, behålt den tomma modren ej långe fin klot-runda fkapnad; man fåg genaft, at der itållet, hvareft öpningen var, hade blif- vit platt och cirkelen dårftådes likfom afkuren (Fig.f.a.b,) Hontyktes vål i början ånnu hafva någon ringa rörelfe, men fmåningom atftadnade denfamma aldeles ; des fkapnad åndrades ock alt mera, hon blef fmed och kantig, och på filtone liknade hon allenatt et litet fkrynkligt fkinn. Me- dan ungarne födas, ligger modren helt frilla, Vi hafve tfåledes hår betraktat et vatten-kråk, | fom har en klot - rund, gelatineus och durckfiktig kropp, hvars yttra hud år fullfatt med fmå up- | högde vårtor , fom utan at hafva fynlige lemmar, | fimmer och våltrar fram uti vattnet: fom bår in- > uti fig flere ungar, aldeles like modren, ftorle- ken undantagande, hvilka, enår de åro tullmog- : na; krypa och trånga fig fram genom en öpning, LEN fom - 1761. Apr. Maj. Jun, fom blir på modrens hud, famt fprida fig omkring 1 vattnet, fedan de genom deras födelfe tilfkyn- dat henne döden, Monne et fådant undrans-vårdt Skaparens verk ej förtjenar all betraktelfe? Figurernes Uttydning, sn dfa Fig. 1. är en Klot-mafk (Volvox), ritad ge= nom Microfcop, fom har 20 ungar uti fig, Fig. 2. år en annan Klot-mafk , fom allenaft har fem ungar, men ftörre ån de föregående, e- medan de åro åldre. Fig. 3. år ånnu en Klot-mafk med fem ungar, fom åro mycket unga och följakteligen helt fmå. Fig, 4, år en Klot-mafk, ftörre ån de förra , med åtta ungar, fom åro komne til mognad och fårdige at födas, Uti deffe ungar fer man ånnu g andra helt fmå ungar. Fig. $. är den föregående Klet-mafken, fom födrt fram alla desungar. Han år nu ej mera klot- rund fom förr : vid ab, hvaråft år öpningen ge- nom hvilken ungarne krupit fram, år likfom vo- re et flycke af Mafken affkurit, Des fkapnad blet fedan ånnu mera ojåmn. FFF33G 03530? RÖN 761 Apr. Maj. Jun. - 117 RÖN och FÖRSÖK — Med det Ffårnbaltiga vattnet från Rio- : Tinto : Spanien, Anftälde PETER JONAS BERGIUS, | AK IK IK | N É framledne Affeffor RR. ANGERSTEIN kom hem från fin vidlyftiga refa öfver de fåfte Europeifka Lånder, var jag nyn- Oo ken at få veta, hvad han under vågen torde in- håmtat för nytt och mårkvårdigt uti: Låkare- konften, och frågade då, ibland annat, om han ha- de fig något bekant angående vattnet ur Rio- Tinto i Spanien, hvilket jag hört fkulle dår ute vara mycket i bruk, och gagna i åtfkillige fjuk- i domar, Han beråttade då, at detta vatten var mycket i rop, 1å at många årligen foro dit från "kringliggande orter, och drucko det med nyt- ta, ej allenaft mot hvarjehanda mindre kråmpor, utan ock emot fjelfva Vattu-foten. Detta gjor- de mig rått angeligen om, at fnart kunna tå det hit förfkrifvit, för at förföka des verkan håri Nor- den, och för at pråfva des halt, få mycket mer, fom nyfsbemålte Affeffor icke hölt det för annat, (ån cement eller et Koppar-Vitriols vatten, Ige- nom Herr Directeuren ARFVvEDSsSoNS föranftal- tande, fick jag ock omfider, efter någon tids förlopp, den 16 Aug, 1758, hit vid pafs 15 kan- nor dåraf, ; För- 118 1761: Apr: Maj: Jun, Förfta åfynen af detta vatten rågde inigen ting befynnerligt; ty det var nog klart och tåmmeli- oen likt värt gemena vatten. Men igenorå fma- ken rönte jag ätfkillnaden fi mycket tydeligare, ty jag fann det öfvermåttan motbjudande och långt mera ftråft, ån SR annat Mineral- vat- ten, ja, juft fom jag haft bara blåck i munnen. Nu blef mit förfta göromål, at genom behörigt prof uttorfka et få ovaniigt vattens befkaffenhet och halt; ty jag vågade icke desförinnan förföka der til något Medicimfkt bruk. Sjelfva profven, fom på der frifka vattnet anftåldes, får jag nu anföra: Oleum Tartari per deliquinm, gjorde det gul- aktigt, och prec:piterade fig fedan et hvitak- tigt fediment. Sirupus Violarum , rödt, Solut. Lung dilata, orördt ; dock efter er tid? ftående fäldes til botten et hvitt grott våfende. Pulv. Gallar, Tarin. helt fvart fom blåck ("). Solut. Sacchar. Saturni y xodbrunt, och precipi- terades mycket hvitt fediment. So” CI Til blåcks görande lårer ock aldrig tjenligåre vat-. ten kunna gifvas, ån detta Rio-Tinto vattnet. Jag fåg det federmera, vår blåcket en gång tröt mig i blåckhornet, och det föll mig in at flå det fullt i- gen af detta våttnet; ty ehuru mångden annars varit alt för tftor, blef det likvål nu helt fvart, fårdeles en ftund efteråt. Jag gjorde ock dårföre en for bou- teille full med blåck, allenaft med detta vattnet och flötta Gallåpplen, jämte litet Gummi, hvaraf vardt det båflta blåck jag ville hefva, Långt fåm- re fick jag fedan af vanligt vatten; hvaruti mycker Vi&riol var uplöft. 1761. Apr. Maj. Jun, 119 << ' Solut. Mercarii fablimati VM - Spirit. Vitrivoli > orördt. Salis Ammoniaer Kon Solut. Succi Heliotropii, helt rödt. Den 20 Aug. evaporerades med flörfta var. famhet 58 lod af frifka vattnet , fom utgjorde I mårt vid pals 22 qvårter, få vida 203 lod net- | Fo fyllde et qvarter. Man fick då håraf en ford, "fom når den federmera vardt utlakad och falt- fri, vog 2 gran, fåg helt gul ut, och liknade aldeles en ochra,, Denna Jord gåfte vål icke mårkeligen med Viérils-fyran, men blef likvål, når famma fyra dårtil flogs ihop med Oxblods- luten , helt mörkblå. Salert, fom ficks etter ut- läkningen, vog 20 åfs. Det luktade vål något Victrils men fmakade dåraf nog ftarkt, med et flickande på tungan, Fårgen var gulaktig. Det fprakade och detonerade aldeles inter på elden, I utan blet qvarliggande, och lår calcinera fig. 1 Jag fåg nu håraf; at detta vatten få mycket mindre kunde innehålla någon koppar, fom. Spi- ritus Salis Ammoniaci icke gjorde det på minfta fått blått; men fann dåremot , at det i få myc- IT ket ymnigare mån hyfer järn, ja, at det år er af de aldraftarkafte järnhaltiga vatten man någon- | fin kan träffa. Utom defs deltager det ock af en J mineralifk fyra, hvilken på intet fått tyckes vas ra llygtig. Annars torde ockfå litet Kokfalt jäåm- | vål vara med i denna blandning, « Nu mera fåg jag mig kunna med någorlunda trygghet förföka detta vattnets verkan uti vat” T tufor, Defs vidrighet och motbjudande fmak fåg Jag 120 = 1761. Apr. Maj. Jun. jag vål ftrax fkulle göra curen fvår at pågå, får- deles hos dem fom voro mycket benågne til kråkning; men fådant kunde jag ej hjelpa. Kråk= medel vifste jag undertiden mycket gagna i Buk= vattufot, fårdeies når den ej hårrörde af grofva förftoppningar uti inmåten. Ochidetta Rio-tinto vattnet tyckte jag mig finna et kråk-medel, fom tillika igenom fin järnhalughet fkulle tjena til de fkadade delarnes tftårkande. | Den 14 Sept. 1758 kom Befökaren Nymans hu- fru, imellan 30 och 40 år gammal, och bad mig om hjelp mot en vattufot, fom påkommit hen- ne efter en Frofs-feber. Et jåmnrt år förut hade hon haft en fvår barnfång, och dårpå gått för fnart ut i luften, hvarigenom hon ådragit fig moder= fjukan, förbunden med en plågfam förftoppning, Häraf hade hon i mer och mindre grad varit be- fvårad til ftrax efter Påfkhelgen, då en hvardags = Frofs-feber fatt henne an, hvilken hållit fort hela N 9 veckor. Hon hade vål då blifvit Froffan qvitt medeltt en huscar; men icke med lyckligare på- fölgd , ån at hon ftrax börjat fmåmngom fvålla öfver anfigte, hånder, armar, lår och ben. Nu fann jag henne hafva en ftor mage, med någon fqvalpning vid påklappander, och klagade hon dels ötver det urinen ej ville gå ifrån henne, dels ock - Öfver andetåppa. Hon fick nu at bruka Rio-tinr "to vatten, hvaraf jag gaf henne en kanne-bou- teilles förråd , med tiltägning, at dåraf dricka et qvarter alla mornar, Den 16 Sept. kom hon i- gen, och klagade ötver, at magen ej velat behålla alt vattnet , utbedjandes fig därföre at få flippa med et halft qvarter hvar gäng. Så mycket tyck- I te i | 1761. Apr. Maj. Jun. HÖR te hon fig dock redan funnit, at urinen börjat drifva oftare ifran henne, faft det ej juft varit tär- deles mycket i fånder. Men dåremort hade hon fått en befvårlig obftruttion. Mitt råd var nu, at ån vidare fortfara med Rio-tinto vattvet, men dricka allenaft + qvarter aila mornar, et fpets- las i fånder; och obftruttionen fökte jag mota med Piller af Rhei Al, fel. drachm. uj, Rad. Jalap. | Dr. |. Retfin. ejusdem gr. vij. Huttrun fielf kom |, SAR i AFAkE ert dårpa aldrig merigen; men. i2.08, på en ftund då jag ej var hemma, kom hennes Man, för at år terbåra den låntagna bouteillen , och låt då hålfa mig och öfvermåttan tacka för vattnet , fom ce . |; hatt den önfkeliga verkan, at hans huftru var ge- nom denna ena bouteillen aldeles blefven frifk, Befökaren Setterberg, 420 år gammal, mycket i magerlagd , fökte hos mig hjelp den ai Febr.1759 I för en vauufliktig fvulinad i buken och undra de- I den af kroppen, Han hade vid årets början redan | någon tid kånt fig andetåpt , tung och flyt, då han en aftonftund fkubbade och ref fig på fidan, få håftigt och ovarfamr , at et litet hål kom at öp- nas år ljumfke-fidan vid höft-benet, hvarigenom en bloditörtning började fke, fom påftod en god. I dtund innan han blef det varfe. Detta kom vil af huftrun at förbindas; men ej på båttre fått, än at nåfta dag en ny ftörtning upkom, då en ym- nig mångd af blod rann på golfvet, innan den be- hörigen hann at fråmmas, Hårigenom blet han otroligen afmattad, och en fådan köld intog hans yttra lemmar, at hela 8 dagarna gingo förbi, in- nån han kunde hinna at bli någorlunda varm igen, Påtölgden af denna fållfama håndelfe vardt icke I 2 "> båt» | 122 = 31701. Apr. Maj. Jun: båttre, ån at han dag från dag tog til at fvålla öfs ver buken och benen, få ati magen började kån- nas en tydelig fqvalpning: et fråndigt durehlopp SÅ med fvåra ref ftötte då til, hvilket alt både plås gade och afmattade honom, fårdeles fom han dår- jemte hade fömnlöfa nåtter, I detta defs tilftånd var det jag blef rådfrågad, då jag gaf honom en kanna Rio-tinto vatten, med tillågning, at dår« af taga et fpetts- glas hvar 3:dje timma, både nåt- ter och dagar. Den ty Febr. beråttades mig, at durchloppet hade få afftadnat, at den fjuke i några dagar haft bara en enda öpning dageligen, och ar altid blod vifat fig vid famma tilfålle, U- rinen "hade nu börjat få afgång, faft med fkår- ningar, och benen och låren kåndes något mju- kare. Han hade åfven fått god natt-ro, och mat= luften var tåmmeligen ökad, utan någon fynner- lig törft. Jag rådde nu til at fortfara med vatt? net hvar 4:de timma om dagarna, och förefkref tillika några Rhabarber-pulver med Jalappa. Dex 23 Febr, hade pulverna mycket laxerat honom; dock utan ref eller blodgång. Svullnaden var nu måft bortgången ur Jår och ben, och mågen en god del mjukare; Fick mera Rio-tinto vatten. «Den 23 April. Svullnaden var aldeles borta ur lår och ben. Urinen gick braf. Hade nu fått en ftark kofta med andetåppa,hvilket han fkyllde på vattnet, fom han tyckte angripa bröftet. Magen var annars ej fårdeles fvullen, utan kåndes allenaft något kård, nyfs fedan han något flarkt hoftar, Han orkade nu fitta något uppe, men var likvål ån tåmmeligen matt, och benen ville gårna hålla fig kalla, At han eljeft tyckte fig kånna värma nog inom lif vet, Hade för öfrigt ingen vårk, elter några ref | i ; 2761. Apr. Maj. Jun. — 123 » Tunderlifvet, icke heller at klaga öfver matluften. Den 9 Jan. kom hanifjelf til mig, aldeles fri och ledig från all fvullnad, och verkeligen nog | munter, allenaft ån oroad af någon andetåppa famt "då och då påkommande hofta. Häåremort före- fkref jag då andra medel; men mannen kom fes dan aldrig igen med vidare beråttelfe om fit til- ftånd, ehuru han dock, fom andra mig berit- | tade, gick federmera dageligen ut, och kunde > göra hvad han ville. | > Sjömans huftrun Helena Sjöberg, 30 år gammal, > låt rådfråga mig der 12 Mars 17592. för en vattu- > fort, åkommen dårat, at hennes rening afftadnart. > Di för et år fedan hade hon fallit in i en remitte- rande Feber, fom plågat henne en lång tid, och > emfider låmndt efter fig denna förftoppelfe. 'Se- ”dermera hade hon ock efterhand börjat myc- » ket fvålla öfver benen, låren, magen och an- ” figtet. Nu förefkref jag vål för henne når I gra tjenliga öpnande medel, hvilka hon fedan | nyttjade; men når hon den 2: Apr. hade åter bud Hos mig, och jag ej fann dem haft få tilråckelig | verkan, fom jag ånfkat, grep jag til Rio-tin- to vartnet, och gaf henne då en kanne-bouteille » dårat hem til fig, at dricka et fpettsglas hvar | 3idje tinma, Til at laxera med, fick hon ock några pulver af Elater. alb, och Jalappa.s Der is | Mai kom åter bud itrån henne, och beråttade, at Rio tinto vattnet tåmmeligen mycket fökt henne, men utan ar åfltadkomma någon beflvårlig kråkning: Det hade annars drifvit ftarkt på uri- | nen, och öpnat hennes rening inom förfta vec- kans förlopp , hvarefter den önfkeliga åndring dag ifrån dag fölgt, at nu mera?all fvullnad var | HK : 1'x | ES r fa 3 IOL vA — 1761. Apr. Maj. Jun. förgången, och den fjuka täledes öfver ingen ting klagade , utan allenaft en ånnu öfrig varande: - matthet. : Skråddaren Fr. Chrift. Manfroft förfökte famma år en kanne-boutetlie Rio-tinto vatten, utandfär= = - deles verkan. Han hade i början blott haft fvulls na ben med färnader; men fvullnaden hade fedan efterhand dragit fig upåt buken, och dår hade han ailenaft ftått i en 8 dagar, förbunden med en mycket plågfam -diarrhée,' då jag vardt anliten och lät honom få Rio-tinto vatten, Han drack dårpå nå”on tid håraf 3 til 4 fpetts-glas om dagen, hvarefter durchlopper fmåningom afftadnadesmed: fvarta excrementer, få at han vardt qvitt denna, ena plågan; meni fvullnaden mårktes ingen be- hagelig åndring, utan jag måfte förefkrifva ans dra medel. Kdillarmåftaren Krufe var meranåmnde år behåf-; tad med en ihångten vattufot i buken, låren och benen, och hade redan tåmrrelig lång tid brukt nåftan alla de, medel, fom i fådana fall plåga före-s fkrifvas si når jag åndteligen låt honom få förföka, Rio-tinto vattnet, - Flan började med litet, och ökte efterhand på, få ar han fnart nog hann atut- tömma 3:ne kanne-bouteiller, Vattnet vardtho- nom genom vanan drågeligt nog, och man hop- pades dåraf den båfta verkan; ty fvullnaden tog ögonfkenligen af dag ifrån. dag , få at nåftan in- gen mera mårktes, då ban uphörde med detta vidri- ga vattnet, Men efterhand famlade fig vattenå nyo 1 buken, fåat den, jämte lår och ben, åter började fvålla, då han vål om fider tog til Rio-tinto vart- net igen, och drack dåraf ånnu et par kannor; men 3 | I lig 1761. Apr, Maj. Jun. 125 > men utråttade nu Fövaytögen ting dårmed, åfven fom ock alla andra anftalter federmera blefvo fruktlåfa och otilråckeliga ulat uteftånga döden. > Deffe åro nu de få Cafus, jag har fått på Rio- I tinto vattnets verkan hår hos ofs uti vattufo- I ten. De vifa vål, at det undertiden år verke- ligen tjenligt och med förmån kan brukas ; men > röja åter tillika, huru föga det vid andra tilfållen I vil förflå. Grunden til denna fkilinad måtte ofel- > bart fökas uti patienternas olika tilftånd och fkilj- > aktiga befkaffenheten af hvars och ens hafde vat- | tufot. Jag undviker dock med flit, at nu inlåta mig > 1 omftåndeligt utredande af de orfaker, fom gjort, at detta vatten flagit den ena gången få vål ut , > och den andra gången mindre efter önfkan > ty til | dådant fordras ånnu långt flera cafus, ån jag den- ma gången med få litet vattu-förråd kunde århål- "da. Så mycket kan jag vid den fift anförde cafus > tillågga, at jag hade nog tydeliga tecken hos pa=- I tienten tilen inroiad förftoppelte i vifcera, hvil- ken Rio-tinto vattnet icke lärer varit nog kraftigt at öpna och förtaga, ; Rio-tinto år en å 1 Spanfka Provincien Andalu- fen, imellan ålfverna Guadalquivir och Guadiana, |" Hon har fit urfpraång icke långt ifrån Aracena bårgverk , och flyter uti åtfkilliga bugter ge- nom et vackert landftrek, förbi Städerna Lucena | och Moguer, tils hon vid Palos utfaller i (tora » Atlantifka hafvet, Detta år all den uplyfning hår- utinnan , fom ftår til at inhåmta af vära vanliga Tand-Chartor och Geographifka Befkritningar, En uplysning likvål, fom för mig var otilråcke- g, når jag, efter SN beflut om ofvanftåen- 4 de 126 1761. Apr. Maj. Jun. > de Röns och förföks ingifvande til Kongl. Vetens fkaps Academien , ville dårjämte något bitoga om fjelfva Rio-tinto. Jag anmodade fördenfkul Herr Do&. och Kyrkoherden D. Z. HALLMAN, fom i Spanien någon tid viftats, at fkaffa. mig nårmare uplyfning om det ena med det andra i- från fjeltva orten dår vattnet-plågarhåmtas; och igenom vålbem. Doé&ors tåranftaltande fick jag ock efter en en tids förlopp hit en ritad Charta öfver - geometrilka låget vid åens uprinnelfer, fåfom ock en beråttelfe och intygande på Spanfka om fy- ; ra fårfkilda vattu-flags befkaffenhet dår ute på Håner, fkrifven på Charta Sigilläta i O&ob. 1759 af Medicus i Staden Zalamea ia Real famt Ara- cenas och Rio-tinto Bårgverk, Do&. Don Bentura Ygnazio Nicolas Mathamoros y Firado, och förfedd red Notariu Publici dårftådes Mathias Garzia Mal- donadas intygande ä åmbetes vågnar, at bemålte Doctors få kallade Certificat var med hans egen hand undervikrifvet, och han verkeligen den per- fon han gaf fig ut före. Förnåmfta innehållet af denna Spanfka beråttelfen vil jag hår fom kårtaft anföra, : Litet Norr om Rio-tinto Bårgs-bruk, belåget under 374 graders Pol-högd, 12 Spanfka mil i- från Staden Sevilla, och 13 mil ifrån Zalamea la Real; upvålla, påfåltet nedan för Caftillo de Salomon, inom en tåmmelig trång krets, 7 får- fkilda kållor, hvilka förmenas hårröra ifrån un” derjordifka vatturika grufter, fom omgifva de dår varande bårgs-rötterna och deltaga af deras mineralifka art och våfende. Afloppen från deffa källor förena 62 fnart nog til en laglig båck, föm då genalt hyfer det få kallade Rio-tinto vattnet, hvil= 1761. 'Apr. Maj. Jun: — 127 > hvilket, alt fom: båcken långre och lingre fort- far, förlorar fin kraft och blir fvagare, tvitvels utan genom upfpådning af andra flags vatten, få > at redan vid 70 fteg långre ned en mårkelig ån- > dring kan fkönjas, Det går altfå intet an, ät håm- fa Rio-tinto vattnet hvar man behagar, om det "| fkal duga til Medicinfka behof invårtes, utan få- > dant bör fke dår det har måtta kraften och ftyr- kan, hvilket ock altid plågar takt tagas. Man har > då i fynnerhet funnit detta vatten mycket godt "emot vattufot , och egenteligen Tympanites och | Anafarca, fårdeles innan de fått fig tör mycket > inrota; därjämte har man funnit det kraftigt atr' > döda och fördrifva mafkar i buken, både af det > flata och runda flaget; och utom defs håller man > det jämvål för tjenligt, at bruka fom kråk-medel i alla Chroniflka fjukdomar, då förmodeligen fle- re uncen på en gång måtte ingitvas, Når den of- vannåmnde båck en liten krokvåg på förberörde > fålt framAluvit, förenar den fig med en annan dy- olik, vid namn Rio Hudiel, hvilka då båggeihop utgöra en anfenlig å, fom får namn af Rio-tin- | to, och faller, fom fagt år, i Hafvet vid Palos. Denna Rio Hudiel hyfer vatten af en olika bes 2 fkaffenhet med det förr omrörda, fårdeles viddefs urfprång , eller kanfke mått dår Rio-tintiilo ftöter I til. Detta år Söder om Rio-tinto Bårgs-bruk , i I en dåld imellan 2:ne bårg , gent emot hufen i den I angränfande byen, ågandes fammanhang med de brunnar, hvarmed verken drifvas, dår man ar- | betar. Detta vatten år af mörkgrön fårg, nås got fvrligt til fmaken, och tå vedervårdigt, at | det fällan eller aldrig kan brukas invårtes, utan I törefkrifves mått til utvårtes bruk, emot Ref-or- RNE mar 128 = 1761. Apr. Maj. Jun: mar och- annat utflag, emot fårnader och blod-: flockningar, famt mera dylikt, då defs kraft al-; tid blifvit furnen ftarkare, få ofta man förut låtit: det behörigen afdunfta och koka in, Nyfsberör-. de Rio-tintoå, fedan den af 2:ne få olika vattu- flag blifvit formerad, får nu et annat nog fåll-: famt och eget flags vatten, hvilket förmodeligen torde vid et och annat tilfålle vara gagneligt nog, om allenaft des verkan tilbörligen vore utrönt; men det år icke rätt långt itycke, tom denna befynner- liga art bibehålles, ty genom tilflytande af rågn- . och andra frifka vatten, förloras den förra kraften efterhand ju långreden rinner, få at efter 4 eller 5 Spanfka mils tramfrykande, icke ftort mera = dåraf år öfrigt, utan defs vatten då merendels hik= - nar vanligit å=vatten. Det fjerde flags vattnet fins i de brunnar, fom ligga bakom hufen vid grufvorne, i Öfter och Nordoft, och nyttjas til matredning, til trågårdarnes vattnande , och an- nat allmänt bruk, varandes bemålte vatten klart fom cryftail, fötaktigt och låttrinnande, få at man kan dricka dåraf i ymnoghet. Man vil ock hålla det för fvettdrifvande, hjertftyrkande och gom för magen 3; men fådant och mera, fom den Spanfka beråttelfen innehåller, går jag förbi och låmnar det i ft vårde, LK VN SNS SNS SKSSS SS SS SSA Fort- 1761. Apr. Maj. Jun, — 129 Fort fåttning (") af de Rön, hvilka blefvo "gjorde vid köldens verkan under den ovan- "digt kolla vintern, (for inföll i flutet afår "1759 ochi början af är v760,) på åtfkilliga = flags Tråd och bufkar uti och nåfl omkring Abo. ö At PEHR KALM. Do Te CR Pads 3. Tråd och bufkar upkomna af de frön; föm blifvit förde från Norra America. KOR HM vita Palabt-tréd har jag planterat, både & HH uti min egen trågardiStaden, och ute (. SLA på landet i plantagen vid Sipfalo. Herr Profeflor LecHe och andre hafva åfven updragic "några utaf de nötter, fom de af mig undfått, Som- at de voro om Höften 1759 mot 4'alnar höga. På en del af dem , hvilka jag hade uti Staden, affkar jag uti Augufti månad filtnåmnde år en mycken=> I het qviftar, hvaraf någre voro nog tftora: attig- ten var, at jag fkulle få tråden at blifva något I högflammiga: jag kunde icke förmoda, at en få ftrång vinter fkulle följa ftrax dårpå. Inga af alla I deffa tråd voro det mintfta tåckta hela vintern, > mer ån det de kunde vara af fnön. Ibland dem, fom blifvit ftarkt fkurne, bårtdédde ftammarna aldeles på några ; men upflogo dock fedan nåft- I följande fommaren från roten nya fkått, forn vi- däre vackert våxt, Pa fomliga af de frarkt fkur- RN, i na | Så Å sip (") Se början haraf ati nåfiföregående Qaartal. liga Valnör-tråd hade redan hunnit til den högd, > ' 156 1761. Apr. Maj. Juni na bårtdödde endaft några grenar. Någon enda af de fålunda för ftarkt fkurna fkaddes nåftan als= intet af kölden. Men intet af. dem, fom om Sommaren törut ej blefvo fkurna, tog den minfta fkada af Vintern, ja få, at ej den minfta del af någon gvilt-ånda hade något lidit, ehuru fomliga af deffe tråd voro mått 4 alnar Köga , famr flodo mycket mera öpna för Nordanvådret, ån många Plommon-, Kersbårs-, Påron-och Aple-trån, fom likvål blefvo mycket illa medfarne , fåfom förut nåmnt år. Herr Profeffor LecHeE flyttade om Vå- ren 17f9 alla fina, fom då voro öfver 3 alnar hör ga, ifrån trågarden ut på garden: «de togo fig itrax, våxte frodigt, och fingo icke den mintta fkada af den nåft dårpå infallande ovanligt kalla Vintern, utan hade tvårt om, om Våren 1760, förfta gången blommor, Innevarande år 1761 hafva få vål hans, fom en del af mina, burit blom=. mor. Man fer håraf, at hvita Valnöt-tråd uthår- da mera ovanligt kalla Vintrar; ån många andra: tråd och bufkar, fom ilingliga tider funnits i lan=: det. Mon detta tråd dårtöre icke år vårdt at nju« ta vår vård? 21. Svarta Valnör-träd har jag likaledes plans. terat både i min egen trågård i Staden, och uti. plantagen vid Siptalo. De fkuros ej om Höften, 1759, ej heller voro de på något fått tåckte nåft dårpå följande vinter, mer ån. det fkygd de kun=-- de hafva af fnön. Uti Staden frös frammen bårt på alla; dock upflogo nya fkått nåfta Sommar. därpå från roten 3 men de tyckas ej vela mera få fort. Dåremot, ehuru det vid Sipfalo var öf- vör 2 alnar högt, tog det dock, til min ej mindre. SN | för- | a | - Gr Apr Majs Jen, — 23 1 förundran ån fågnagd, icke den ringafte fkadaafköl- den 3; hvilket var få mycket mera fynnerligt;fom Pg ej funnit det växande i America längre. til Norr, ånuti Nya Yorks Province, det år, ej fylleft til den 42 grad. Latit, Boreal. ; + 22, Vilka Kersbårs-tråd ( Prunus Virginiana)' här jag förnåmligalt planterat uti plantagen vid Sipfalo, några få harjag endaft Ayvttat därifrån tH "Staden, Detta tråd brukas i Norra America til aliahbanda finare Snickare-arbeten, fålfom Bureauer, > Skatull, Skåp, Stolar &c, ty det tåflar i fkönhet med båfta Valnöt-tråd ; bvarföre det ock på fjelt- > va orten, dår det våxer vildr, betalas dyrare ån "Valnöt-tråd.. Sjelfvatrådet år finådrigt och til får« gen gult, och ju åldre de faker blitva, fom åro "gjorda håraf, ju fkönare varda de; få at trådet I dårföre af många aktas högre, ån det vackra och I dyra Våftindifka trådet Mahogomy.: De få Villka Kersbårs-tråd, fom förenåmde kalla vinter frodo I hår i Staden, togo tåmlig fkada af kölden, få at "ehuru fjeltva ftrammen var merendels ofkadd;bårt- torkade likvål åtfkilliga af des qvittar; dock led det ej få mycket fom våra vanliga Kersbårs-tråd 3 I hvilkaftodo tått bredevid. Men uti plantagen vid 'Sipfalo togo de måtta ej den minfta ikada af Vin-' tern, eburu fomliga voro 4 eller 5 alnar höga. 'Huru litet de oroades af Vintern, kan ock flu- tas däraf, at de nåfta Sommar dårpå, 1760, bus ro en myckenhet bår; då dåremot af våra vanlis ga Finfka Kersbårs-tråd nåppeligen et ibland huns= drade frambragte famma Sommar något bår. > - 23. Vilda Plommon-tråd af Åere flag, fom alla bära en fkön och våltmakelig trukt, har jag förs | | nåm” 132 — 1761. Apr, Maj. Jun. nåmligaft planterat uti plantagen vid Sipfalo: er eller annat har jag fedan flyttat dårifrån in til Stå- den. Uti Kongl. Vetenik. Acad. Handi, för in» nevarande år p. 34. och n. 7. år nämnt + huru der gått med målft alla de: Plommon-tråd, fom från urminnes tider varit hår i landet. Nu fkole vife, huru de Norr-Americanfke bårgat fig, De fom voro hår i Staden i min egen trågard, utdödde til målta deien af ftlammen; men utflogo nåftföljan- de Sommar nya fkått från nederita: delen af flammen och från roten: dock bör mårkas, ati några Somrar å rad har en ganfka ftor myckenhet Blad-löfs (Aphides ;lagt fig på deffe , fom åtit up bladen, och dårigenom ganfka mycket förfvagat trådet, få at det hade mindre kratt, at ftå emot en få håftig köld. Herr Profeffor LecHe hade 9 ftycken Americanfke Plommon-tråd uti fin trå- gård, fom då voro 8 Somrar gamla; deffe hatva alla Vintrar blifvit någor fkadde til fpitfarne at fina fifta Sommar-fkått; men af förenamde ovanligt fltrånga Vinter hade de fnart mindre kånning, än af de förra lindrigare Vintrar. Hvad åter de mån- ga af deffe flags Plommon-tråd angår, fom fin- nas i min plantage vid Sipfalo, £å hatva de måfta - ej tagit någon ikada, ja ej en gång få mycket, at åndan på någon qvift blifvit qvåft. Dår dogo vål .3 eller 4 til ftlammen aldeles ut; men det tår ej tilfkrifvas kölden, utan den trångfel de ftodo uti, då deaf de ftörre fmåningom bletvo förqvafde 3; t af det anfpråk , fom af vederbörande Rufthållare gjordes på detta Augments hemman, fann jag mycket betånkeligt til en tid, at hår vidare anvån- da flere mådotfama ftunder och omkoftnad vid bårgs och itenars fprångande, m. m. innan jag kunde 1761. Apr. Maj. Jun. 133 kunde fe, hvad lut i faken fölle.; Men i detta inne- varande år åro en ftor hop utplanterade på avdra ftällen , och har jag haft det nöje, at fe fiera af deffe tråd ftå denna Vår helt hvita af blommor. 24. Tuppfbår-Hagtorn ( Crategus coccinea) har jag åfven planterat få i Staden, fom vid Sipfalo. Näppeligen lärer kunna gifvas någon butke eller tråd tjenligare til lefvande håckar omkring åkrar, hårdvalls-ångar m. m, ån denna; ty den låter vål klippa fig, våxer nog tått, och med fina många ftora, långa och ganfka hvaffa taggar år tilråcke- ligen i ftånd, at tilbaka hålla och uteftånga den oregerligafte håft och bångftyrigfte oxe. Til des låford får ånnu det låggas, at den af naturen vä- xer på de torrafte och magrafte flållen. Mina hafva aldrig varit tåckta om Vintern. — Ytierita toppen af någon enda qvift tog af ofrtanåmde kal- Ja Vinter någon liten fkada, af dem , fom ftodo i Staden, och voro på fådana ttållen, dår de voro ganfåka öpna för Nordanvådret ; men de uti plan: | tagen vid Sipfalo ledo ej det rmgafte. Ar de uti Staden fatta hade någon kånning af kölden, til- | nas fortplantande famma tålamod, fom vid vår van- fkritver jag til en del den förut i Kongl. Vetenfk. Acad. Handlingar för innevarande år pag. 31. un-= oder Num, 2. omtalte fvarta flemmiga Mafken, fom om Sommaren år 1758, menifynnerhet17f9, lade fig i ftor myckenhet åtven på dennas léf, och bårtfkämde den: men uti plantagen vid Sipfalo vilte den fig icke. På bågge ftållen, både i Sta- den och på landet, buro de om Sommaren nåft efter den ftrånga Vintern några bår, dem jag fift- ledne höftas lade i jorden... Dock fordras vid dens liga 134 = 1761. Apr. Maj. Jun. Jiga Hagtorn, emedan bågges frön ligga 2 årijor- den, innan de gro och upkomma. 3 25. Americanfke Björnbärs-bufkar (Rubus occi- denralis) togo tilnägra ftjelkar fkada; men jag vå- gar ej vifst fåja, at det fkedrt af kölden; emedan af de många ftjelkar, fom den upfånder, fomliga utdö mått hvart år, och fynas icke kunna hinna - dfver någon vils älder. De ofkadde ftjeikar buro bår nåftföljande Sommaren, Båren åro mycket vålfmakliga, hvaraf i Norra America göres ct fkönt Vin. 26. Krabb-éppletrdd (Pyrus coronaria) tog hog mycken fkada; en eller annan ftam har dock nå- gorlunda bårgat fig. 27. American/ke Flådern( Sambucus occidentalis) tog åfven mycken fkada; dock upfköto nåftföl- jande Sommar en myckenhet fkårt från roten 13 frodigt, at de åfven famma Sommar frambragte mycket blommor. 28. Rebus odoratus har tagit 1å godt fom alsin- en fkada at famma itrånga kölds på en enda bu- ke voro allenaft topparna på et par qviftar döde; alle frambragte nåftföljande Sommar en myc- kenhet bår. Som denna årligen bår en mycken- . het flora och ganfka tåcka röda rofenfårgade blom- mor, på hvilka fedan följa ftora röda och nog vål- [makliga bår, utom det, at bufken år fynnerli för des ftora och fårdeles fkapade blad eller löf gla tyckes den nåftan förtjena få våletrum i våra Trå- och Blom/fter-gårdar, fom Törn-rofor och en hop andra våxter. Den kan ock nog lått förökas af MA - då ev Q . . e frön, i fynnerhet om de fört fåsi en drit-bånk; men 76 n App Maj. Jun, 135 men ån lårtare genom de fkått och telningar, fom des krypande rötter i myckenhet uplånda 29. Hedera quinguefolia, fom år en art vilda Vin- rankor med. ofmakliga drufvor; har tåmmeligen bårgat fig; en del at förra årets fkått fröfo vål bårt, men den näftföljande Sommaren dårpa våx- te den få ftarkt, at den klef mot fs alnar up för min kammar-vågg , och i famma proportion vid > gade fig ut påalla fidor. Våggar eller lufthus Sf- verklådda med denne, fe om Sommaren ganfka vackra ut, För mera fåkerhet kan man om Hö- ften taga ned rankorna, tåcka dem öfver Vintern med torra löf och håftgödning, den man uti A- pril Månad tager bårt , då rankorna kunna åter fåltas på våggen, eller bredas öfver lufthufet. 30. Vilda Vinrankor (Vitis Labrufca) har jag. ej ån vågat låmna otåckta öfver Vintern, innan de blifva nagot tjockare, De våxte om Sommaren 1760 up för min kammar-vågg til $' alnars högd, famt bredde fig uttilinmotr par famnars vidd. In- nevarande år 1761 båra de förfta gången blom- mor. 31. Röda Mallbärsetråd (Morus rubra) har jag alt hittils hållit öfver Vintrarna med flit inne utt något mått kallt hus, tils de kunna få ftadiga ftam- mar; ty jag har funnit, at Mulbäårs, åfven fom Atikilliga andra tråd, lida hos ofs ibland ganfka mycker af Vintrarna, medan deån åro fmå; men kunna långt båttre motftå, fedan de blifva förre, Dårföre kan jag ej fåja, huru ftark köldens ver- 'kan vid ofta omralte ftrånga Vinter fkolat vara på defle, i fall de ftårt ute. | K 32. | >» 136. 1761. Apr. Maj. Jun. 32, Det förgiftiga trädet (Rhus radicans) har ej ån, medan det varit litet, tolt få vål vår köld, utan man har varit nådfakad, at hvar Vinter ötvertåc- ka det vål med Enris. Nyttan af den år vål ej1å flor; men den förtjenar dock at ågas för des fyn- nerliga egenfkap, fom år, at ibland åftadkomma fvullnad hos den ena månnifkan, fom rörer dår- vid, men ej den ringafte hos en annan. 33. American/ka Åppletrid af utvalda flag, haf- va dels varit planterade vid Sipfalo, dels i Sta- den. »Somlige af dem hafva ej tagit minfta fka- da ; på andra hafva några quiftar bårttorkat, och 4 hafva aldeles til ftrammen gått ut; men dock utflagit nya fkått från den delen dåraf, fom ftått under fnön. På dem, fom ftodo i Staden, vifte kölden långt mera des omildhet, ån på dem, fom voro 1 plantagen vid Sipfalo, Innevarande Som- mar hafva Americanfke Appletråden vid Sipfalo förfta gången blommor; men de, fom finnas b- Staden hafva icke ånnu vifat teken dårtil. 34. Rödvidja, en art af Cornus fanguinea, hat vål af den ftrånga Vintern få blitvit fkadd , at en. hop quittar torkade bårt ; men den har fedan våxt lika frodigt fom förr. | De öfrige hår planterade Americanfke tråd och bufkar , fåfom Mefpilus Canadenfis, Sju barks trädet ( SpirXxa opulifolia ) > Americanfke Linden (Tilia ne £karifera ), Afvenboken med hummel-lika fröhus,( Car- Pinus oftrya) » vår vanliga Skånf/ke åfvenbok (Car-- P!'nus betulus ), fvarta Tallen, American/ke Sälgen, Arnerican/ke Ajfpar at 2:ne laga Röda Enen, Cana- dep ifka Lönnen, Socker-Lönnen , OCh en art af Vibar- | num 1761. Apr. Maj. Jun. 137 num häfva ej tagit den minfta fkada af kölden, ehuru fomliga af dem ftodo mycket utfatta för Nordanvädret, Det år vifst, at af de nu upråkna=- de voro Mefpilus Canadenfis > American/ke Linden och Socker-Lönnen ån få låga, av de tilttörfta delen vo- ro under den ftrångatte kölden öfvertåckte af mån; dock ftod likväl något af deras toppar ofvanför fnån uppe i fria luften; men blefvo dock ej på något fått däraf qvålfte, At alla förenåmde Nörr- Americanfke tråd och bufkar fig aldeles 1å förhållit , fom nu ordat år , får jag beropa mig på Herr Profefforen LEcHe, Herr Profefloren Do&. GADoLuin, Herr Affeflo- ren HuLTsTEDT i Kongl. Commerce- Collegio, utom många andra, hvilka på min begåran noga tagit detta alt i ögnafigte. Art köldens verkan areripa de andre imhemfke , famt flere både frukt-och andre urlåndfke tråd och bufkar, fom til en del varit långe planterade hår i landet, va rit fådan, fom i Kongl, Vet. Acad. Handl, för in- nevarande år p, 29 och följande år beråttadt, det 'år både allmånt bekant och beklagligt. Den fom har fig bekant, huru ftarka Vintrar- ne åro i Norra America, dår de måftaaf nyfspåm- de Americanfke tråflag och bulkar våxa vilda, och dår Vintrarna i ftrånghet nåppeligen eftergifva våra Svenfka och Finfka, lårer ej undra, at deffe 1å kunnat begå fig vid ofta förut omtalte ovanligt kalla vinter. Af 9 års Rön och törfök hår i Åbo, har j jagin:- håmtat, at en iftor hop af förenåmde fran utrikes orter til ofs hitbrakte tråd och bufkar, kunna täm- nacligen bårga fig hos ofs, åfven under den ftrån- Ka galte | 138 1761. Apr. Maj. Jun, gafte köld, når Vintern år fradig. Men dåremot har jag funnit, ar de lida mått, når Vintern är oftadig, det 3 år, når våderleken om Vintern år fådan, at det ibland rågnar och töar ftarkt, ibland åter fryfer ftrångt, och få fkifte-vis, Stöter det ännu til, at i April Månad blir en tidig Vår och varm våderlek , fom mot flutet af famma Månad, eller ock i den förra delen af Majo förbyter fig til en kall och bifter våderlek, få är det mycket vår- re, Sådan Vinter och Vår gör hår både på fråm« mande tråd, och på våra vanliga frukt tråd i trå- gårdar, mångfalt mera fkada, ån en torr och fta- dig, ehuru ibland ganfka ftrång Vinter. Likaledes har jag både af tör egående och mån- ga andra i flere är gjorde Rön och förfök funnit, at den, fomi våra kalla Länder vil anlågga någon Plantage af tådana utlåndfke och från Sydligare c or-= ter komna tråd och våxter , fom i början kun- na vara kinkote och ömtolige, men dem han dock vil föka at vånja vid Climatet, bör nödvändigt TR annat i akt taga följande: Plantagen bör anlåggas på et fådant ftålle, dår Hen har ymnigt fkygd på NW, NNW,N och NO fidorne, antingen af höga backar och berg, eller af tjocka höga fkogar och fkogslun- dar, eller af höga byggningar; Ju högre Tkygd "én hårvid kan århålla, ju bättre år det; ty fkygd endaft af 3 eller 4 famnars högd vil ej fort fåja> i fyhtlérhet” om plantagen å år något flor; emedan de kalla vädren kunna få låte åndå komma dåröfver til en det af plantagen, 2. Bör den ligga på något högt ftålle, eller be-- frå at en torr jordmon, (3 at öfverflådig våta al< drig kan hålla £g där långe quar. Det år mång: fallt | 1761. Apr. Maj. Jun. = 139 fallt båttre, at det år för mycket tort, ån at det vore af Naturen någorlunda vått; ty ju torrare jorden kan vara om Höften och Vinter-tiden, eller då kölden tilfåtter , ju båttre år det. 3. Om görligt år, bör plarfen flutta litet mot SS. eller SO. Detta ökar hettan anfenligt, fom år få nådig, om våxter från Södra orter, vane vid "en låingre och varmare Sommar, fkola hos ofs hinna mogna deras frukt, 4. At inga tråfk, kärr och moras, eller ftållen fulla med kåll-ådror må ligga nåra dårtil;. enkan- nerligen, at fådana ftållen ej må ligga iftrax på NW, NNW, N, NNO, och NO fidan om plantagen ; ty dylika vattu-fura ftållen bidraga genom deras upttigande kalla ångor ganfka myc- ket til troft-nåtter om Vår, Sommar och Hötté= tiden. : | 5. Plantagén bör hos ofs i Finland hållre va- ra belågen på något tjenligt ftålle i Skärgården, ån på fafta landet; ty årfarenheten har vifat, at bå- de kölden om Vintern, och froft-nåtter, fom -plåga ibland intalla ej allenaft fent om Våren, utan ock bittida om Höften, ja ibland nog ofta om fjelfva Sommaren , aldrig hafva på deffe öar den ikadeliga verkan, fom på tafta landet, hvilket man til någon del torde få ulfkvifva de upftigande var- ma ångor utur det djupare Hafs-och Saltfjör vattnet. Sanningen af hvad nu fagt år, kunde jap bevifa at, mångfaldiga Rön, fom jag gjordt hår i landet på flera ftållen; men jag vil endaft nu anföra dem, fom jag haft af mina egna plantager, få hår i Abo Stad, fom på ön Sipfalo, famt vid Pikis . Na CP rattr 140 1761, Apr. Maj. Jun. Pråttgård. Ehuru min egen Stads-trågård har enibland de båfta belågerheter af någon hår i Sta=" | den, tåmmelig fkygd på N, fidan, år at Naturen tåmmeligen torr, och nog öppen hela dagen för Solen, få at man om Våren fer dår gemenligen förr grönt, ån i många andra rrågårdar hårftådes: och ehuru en for delaf Academix-trågarden har nog fkygd på N fidan; togo dock årfkillige trå- flag och bufkar af förr otta omtalte ftrånga Vinter dår nog fkada, fom kan fes af hvad törut år nåmt under Num: 20, 21, 22, 23,24. Dåremor haf- va famma och andra tråd-flag och bufkar uti plan- tagen vid Sipfalo, fom at Naturen hafver alla de antörde 5 egenfkaper, dels ej tagit den minfta » fkada, dels haft den få liten, at den ej kan kal- las fkada, Uti plantagen vid Sipfalo åro måft al- tid löfven om Våren utflagne en vecka förr ån de finnas våra i Staden; hvarjehanda bår och fruk: ter blifva ock dår en eller par veckor förr mogne, ån i de måtta kryddgårdar i Staden , ehuru deffe fifta ligga emellan hus, och hafva öfverflödigt fkygd på N. fidan, Uri min kryddgård, fom jag Or oa Dra z BR anlagt vid! Pikis Pråftgård , har jag flere gån« ger med fkada årfarit, at ehuru famma krydd- gård hafver aldeles i full grad de 3 förfta anförde egenfkaper; dock fom ftrax N. om de höga ber- gen, fom åro på N. fidan om kryddgården, ligga vattu-fura och kårr-aktiga ångar, trånga om Som- mar-nåtterna vid Nordanvåder de dårifrån upfti- gande kalla ångor fig öfver bergen genom en li- ten öpning, och gåra, at Pumpor, Gurkor, Tur- kilka bönor och andre ömtolige våxter blifva dår ofta froitbitne, ia, ibland af natt-froften aldeles bårefkåmde , då famma tid dylika våxter aldrig utt 1761. Apr. Maj. Jun. = 141 | uti Staden, och ån mindre uti plantagen vid Sip- falo veta af någon froft. = > Följande lårdomar fick man inhåmta af den "verkan, fom förr omnåmde ovanligt ftrånga köld gjorde hår vid Abo på flere flags tråd och bufkar. ; 1, De tråd och bufkar, fom nåfta Sommaren för denna Vinter blefvo omplanterade , togo me- rendels mycket mera fkada af kölden, ån de, fom fått tå orörde. | 2. De fom ftodo mera öpne för NW, N. eller NO. togo gemenligen mera fkada, ån de, fom åt de kanterne hade fkygd. 3, Tråd af ömtoligare flag, fom. ftodo itiåta fkogar, hårdade båttre ut, ån de, fom ftodo för fig fjelfve på mera öpna ftållen, | 4. Stora och gamla tråd bårgade fig gemenli- gen båttre, ån unga. —$. Tråd uppå dar i fkårgården ledo mindte fkada ån de på fafta landet. | 6. Stentrukt-tråd tolde gemenligen mindre, an de fom båra kårnfrukt, Påron-trådet bör dock undantagas. | ; 7. En ftor del Norr-Americanfke tråd uthår- dade Vintern båttre, ån de flåfta utlåndfka, fomi långliga tider varit planterade.i landet ; ja båttre, än någre inlåndfke vildt våxande. 8, Mycken mafk och ohyra på trådens löf om Sommaren, gör dem mindre ftarka, at flå emot en ftrång nåft dårpaå följande vinter. | 9. Den långa kaila Våren år 1760 har vål kun- nat hjelpa til, at tråden ledo få ftor fkada; dock gjorde den ovanligt ftrånga kölden, fom inföll K 4 förut 142 — 1761. Apr. Maj. Jun. förut, Jul-och Trettondags-tiden,det måfta: hvil- ket bevifes dåraf, at utaf de mycket fkadde tråd, var juft den delen af frammen frifk, grön och o- fkadd, fom ftårt vid den ftrångafte kölden under fnön : -all den andre var bårtdöd, ro. Frukt-trån hitförde från Sverige, togo mångfalt mera fkada, ån dem man ifrån ftenar el- ler kårnor updragit hår i landet, 11. De fom blefvo något ftarkt fkurne Som” maren nåft förut, ledo mycket mera, ån de o” fkurne. i BIHANG. Uti Kongl. Vet. Acad. Handl. för innevarande år Pp. 34. har jag lagt, ar alla Plommontrdd uti och om-. kring Åbo, då de Norr-Americanfke undantagas , af den ofta omtalte fika ovanligt flrdaga vintern dödt til flammen totaliter ut, eller tagit anfenlig fkada; men fedan har en eller annan Ståndsperfon, fom bor i Skärgården , låtit mig veta, at de hafva något enda Plommon-tråd, fom då tåmmeligen bärgade fig; dock at de måtta för dem gått til flammen aldeles ut, faft de fedan utflagit från roten nya fkårt. | Dårfammaftådes p. 35. har jag nåmt, at ehu- ru målft alla P£ron-träåd uti och nåft omkring A- bo gingo utaf den håftiga kölden, har dock et flort, fom Herr Lagman WALLENSTIERNA har på fin gård Pernå, gatt ofkadt igenom famma vin- ter; men Herr Lagman WALLENSTIERNA har federmera berättat mig, at äfven famma Påron- tråd fick af den ftrånga vintern en iådan ftör, at det fedan fmåningom lika fom tvinat bårt, få ar. 1761. Apr. Maj. Jun. — 143 at ej mera år något hopp, at det fkal komma fig före igen, i; i Ibid. p, 37. lin. 22 flår: 4 drs gamla gviflar 3 men bör vara: 4 års gamla ympar eller ympade gviflar. | FO0000000400000400000000 OBSERVATIONER På Planeten Veneris gång genom Solens Difcus, d. 6 fun: 1761. D: fållfynta och mårkvårdiga Phenome- non förtjänte1å mycket mer, at hår i Riket med all möjelig noghet obferveras, fom det icke allenaft ifrån början til flut hår var fyn- ligt, men icke tå uti någon at de Syd-Veftra Eu- ropeifka Lånder; utan ock emedan de Obiferva- tioner, fom långtt up i Norden kunde göras, jäm - förde med de på Ön Sané&-Helena och Caput Bo- ne Speianftlålde, lofvade viflare utflag angående Veneris Parallaxis, ån andra, fom i Europa kunde århållas. Dårföre beredde fig de Svenfke Aftro- nomer med ftörfta flit, at på denne afdem fålån- ge efterlångtade dagen, fullgöra fin fkyldighet, Men emedan det lått kunnat hånda, at det den dagen varit mulet våder på en eller flera orter, och dåremot klart på någon annan, inom vårt vidtbegrepna land >; få var: Kongl. Veten- fkaps Academien angelågen at upmuntra andra, fom vid detta tilfålle anfägos för fkickelige at gö- ra någon tjenft, tilat hvar på fin ort vara hår på 5 upa 144 1761. Apr. Maj. Jun. upmårkfame. Til den åndan låt K. Academien utdela nådiga Inftrumenter åt dem, fom ej redan voro dårmed förfedde. At vara få mycket fåkra- re, det Obfervationen åtminftone på någor ftålle måtte lyckas, beflör K. Academien, at lånda en fkickelig Obfervator til Utsjocki, Kufame, Cä- janeborg eller någon annan ort långft Nord-Oft 1 Lappland eller Finland. Aftronomix Docens vid Kongl. Academien i Upfala, Herr Mag. ANn- DERS PLANMAN, blef til denna refa utfedd. För den ovanliga myckenhet fnö, fom fiftledne vin- ter föll i de Norre orterne och i Finland, kunde han ej komma långre, ån til Cajaneborg. Når dagen kom , var himmelen nåftan öfver- alt bår i Riket klar, få at de flåfte, fingo det nöjet at efter önfkan fkåda Venus i Solen. De hafva til Kongl. Vetenfkaps Academrien inlåndt fina Ob- fervationer, af hvilka nu framgifvas de, fom an- gå Planetens ingång och utgång med deras om- ftåndigheter, De öfriga vil Kongl. Academien en annan gång genom utdrag meddela. | På Obfervatorium i Upfala. Den Sjette Junii kl. Tre om morgonen, bes gyntes at rikta Tuber til Solen, Herr Profeffor STRÖMER hade utvaldt, att obfervera Veneris Immerfion och Emerfion med famma 20 fots Re- fractions Tub, fom han altid brukat, at i akt ta- ga Jupiters Maånars Förmörkelfer; framför ocu-= lår-glafet, fom år at 3,5 tums focus, nyttjade han et rödt glas enfamt, at förtaga Solens fken, emedan han fåg Solens flåckar blitva mindre tydelige uti fin Tub, når et grönt glas lades dåruppaå. Herr Obfervator MALLEeT brukade en Reflexions Tc- lefcop 1761. Apr, Maj. Jun. = 1745 lefcop af 18 Tum , fom år förledd med Dollonds Obje&iv- Micrometer af 30 fots focal långd; han hade dagarne förut funnit denfamma vid klart vå- der vifa Solens flåckar ötvermåttan tydeligt, då et tunt grönt glas lades uppå et rådt, hvilket enfamt var tör klart: men vid Veneris ingång målte han, för Solenstdvaga fken, nyttja det gröna glafet alle na. Herr Mag, BERGMAN:hade en ny fårdig 21 fots Tub med 2,9 tums Oculår, ochi för britt af rönt glas, brukade han et klart rödt vid Veneris imsvlon , och et mörkare vid Emerfionen. Solen vari början €j allenaft ganfka låg, utan ock betåkt. af dimba och moln, få at man ej vål kunde fe nederfta brådden: hon handrt likvål frart utur de alt för tjocka dunfter, men defs bråddar fyntes lika fom fjudande, och vifade mån- ga och ttora holigheter. I förflone vifste man icke, om Venus fkulle utgöra någon dåribland;men når ingen ökade fig, lå vardt klart, at de voro allenaft fynbare genom duniternas rörelfe vid ho- rizonten.. Man föll dårat på den tankan, at Ve- neris förfta tilftötrande på Solens difk, eller hen- nes yttre vidrörande i ingången ej fkulle fås. I- medlertid fåg Herr MALLET tidigt dåretter ge- nom Reflexions Telefcopen, fom intog en ftörre del af Solens difk ån de andre Tuberne. tim om, fec. öl Kl. 3, 19, o var Venus ej ånnu ankommen, Kl. 3, 20,45 mårkte han en grop öfter ut på lens nedra kant, hvilken var bredare ån holig- heterne uti Solbrådden : han gaf det tilkånna och fåg Veneris kant helt luden: innom fex eller åt- ta Secunder mårkte han, at denna grop HARG tils 146 1761. Apr. Maj. Jun: tilltog uti fin bredd, hvilket förviffade de når varande, at Venus ankommit, faft nyligen. Utaf det förfta utfeendet trodde han, at Veneris yttre vidrörande med Solen icke kunnat hånda för kl.3; och 20 minuter, | 7 tim, min, fec, [ Kl: 3, 24, 35. tyckte Herr SrrRöMeERrR fig kun- na döma, at Veneris Centrum päfferade Solens brådd, eller at Veneris och Solens bråddar voro vinkelråta emot hvarandra; men fåfom de fyntes på lika fått under hela 2 eiler 3 minuter, 13 fant han detta moment icke. påliteligt til at deter- minera; ; | . K1.3.27,12 fyntes för Herr MALLET Venus til mer ån hålften inne i Solen, hvilket kan vara underligt, emedan fjeltva Centrum cj förr ån en minut fenare bör hafva blifvit fedt på brådden, men torde af det följande kunna förklaras, Så fnart Venus var til tre fjerdedelar ingången uti Solen, mårktes utaf alle obferverande, at et fvagt fken eller flrima omgat den återftående fjerdede- len, och vifade Venus helt rund (Fig.6) H.MaAL- LET fåg tillika uti Telefcopen, at Solen fkört ut fina fma horn til at omfatta Venus: i förftone trod- de han detta hårröra utat vågorne på Solbrådden, | emedan dunfterne tör öfrigt orfakade en liten ore- dighet uti Telefcopen, fåfom altid plågar hånda med objetter, fom åro nåra til horizonten eller eljeft blifva betåckte af fina moln och duntter 3 men når Venus kom nårmare in uppå Solen vifla- des ännu tydeligare utfkotten ifrån Solens cir- kulåra figur, hvilka de fmå hornen formerade. KI: 3. 37,47 vid pafs var det befkrefna utfeen- de ganfka mårkeligt för honom. Sedermera anvån- des 34 1761. Apr. Maj. June 4 > fär des all upmårkfamhet til at tå Veneris inre vidrö- rahde med Solbrådden. / Når den famma fkulle fke, fyntes Venus för alla fkrida hel och hållen in uppå Solen: hon hade-en jåmn rundhet, undan- tagande dår hon var nårmaft Solens brådd; dår fyptes den fvarta Venus mera aflång, eller at en uphögning på henne, lik figuren af en droppa vat- ten, frråckte 6g ända til Solens brådd (Fig.7). Detta utfeende var oförmodadt af alla, men blef ganfka redigt och noga i akt taget utaf Herr STRÖMER, Venus fyntes för honom gå et ftyc- ke in uppå Solen, utan at flåppa brådden, til hvilken et mörkt band leddes ifrån Venus(Fig.8) Detta band blef fnart fmalare, och braft midt up- på uti et ögnablick , då ena åndan drog fig til Solens brådd, och den andra in uti den mörka Venus, fom då fyntes honom en åttonde-ellerfjet- tedel af fin diameter inom Solens brådd, — tim, min, fec. SE El. 3, 37,43 fade H, BERGMAN, at han fig Ve- nus flåppa Solens brådd, med hvilken hon tilfö= rene hade varit fammanbunden: han hade 15 fecuns der tilförene fedrt Solens horn få mycker åtfkilde, at det kring Venus lyfande fken tydeligen fyntes ämellan! dem... | Kl, 3,37, 56 tyckte Herr MaALLrerT uti Tele: fcopen, at Solens horn flöto ihop, och inneflétö. Venus med et ganfka fvagt fken, få at han ejtrod- de fig fe tjelfva Solbrådden, förr ån Venus kom> Mit långre in på Solen : imedlertid anmårktes det- ta moment, ifrå hvilket Solens ljus fyntes beftån- digt fammanhånga. ; | K1.3. 38,2 hade Herr Dire&. MEt.ANDER med en 16 fots Tub fedt Veneris och Solens bråddar | fkiljas, 148 — 1761. Apr. Maj. Jun. fkiljas, och tyckte, 53 fecunder förut , at difkers= nas cirklar tangerade hvarandra, tim, min, fec. ; Kl. 3. 38, 5. år fjelfva momentet, då Herr STRÖMER låg der beikrefna bandet britta, , Utaf det, fom befkrifvit år, dömdes fedan,at Venus troligen år förfedd med Atmofpher, hvilken : medelftt en ganfka ftark Solftrålarnes brytning, gjorde deffe ovåntade Phxnomener få mårkelige: och hölts före , at intet annat moment borde anties för tiden af Veneris inre vidrörande med Solens brådd, ån då/det fvarta bandet fyntes brifta, eller den fvarta tilfatten på Venus flåppte Solens brådd och låt den lyfa eller omringa hela Venus. Detta momenter har icke kunnat blifva enahanda för fle- re Obferverande, om icke alle omftåndigheter varit lika med Tuberne, med rårgade glatens klarhet och med ågonens fkarphet, hvilket år omöjeligt at inträffa, utan för några tå. | | Under tjelfva Veneris paffage fyflofatte (ig H. ÖTRÖMER, at taga tiderna imellan Solens och Ve- neris annalkande til famma Vertical Cirklar och famma Horizontens paralleler, hvilka obferva- tioner tillika med fina utråkningar och flutfatfer torde tramdeles upgifvas, når tilbörliga jämfö- relfer med de mått långvåga obfervationer åro an- flålde. H. MaALrLrer hade under famma tid at' göra med afflår.dens måtande, imellan V eneris och Solens medelpuntter; han tant med mycken få- kerbet,at deras mintta afftånd bör utfåttas til 9 min; fö fec. eller 9 min, $i fec. om Solens Diameter antages til 31 min, 354fec, efter ConnoilJance des tems är 17615; ty proportion imellan detta afftånd och So- Ä 1761. Apr. Maj. Jun: - 149 Solens diameter determinerades helt noga at vara, fom r04 til 334 eller fora 521 til 1671... Vid hvar- je oblervation mårtes afftåndet af bågge Veneris bråddar ifrå Solens Centrum, art tillika finna hen- nes diameter : utom detta föktes efomofrtaft (jelf- va proportion imellan Solens och Veneris diame- trar och fants, at den fenare var til den förra i det högfta, fåfom 17 til 555, och i det minfta, fåfom 10 til 3343 hvarföre Veneris diameter ej kan vara | flörre ån 5846 fec, och ingalunda mindre ån 56,44 fecunder, Medium dårimellan år ;781ec.,; fom alt- få böra utgöra den råtta fynbara Veneris diame- ter uppå Solens difk, At vara vifs om denna, to= os Veneris diametrar efter hvarjehanda leder, och når de altid befunnos lika, nåmligen imellan f$7 och f8 fecunder, måttes diametrerne både för fto- ra och för knappa, fålunda : man låt Veneris bil- der ej nalkas få nåra, at deras verkeliga vidröran- de kunde fynas, och fedan gjordes vidrörandet få flarkt, at bildernas kanter fyntes nåftan uppå hvar- andra. På detta fått funnos de ofvan anförde gråntfor, imellan hvilka ftorleken af Veneris dias meter nådvåndigt fkal gifvas, och år det täkraftt, at efter de flåfte obfervationers imftåmmande an- taga den imellan $7 och f$8 fecunder, Så ofta Herr Prof. STRÖMER hade någon le- dighet ifrå fine obflervationer, befåg han Venus med fin)20 fots Tub, och blef varle, ånda til mot hennes utgång utur Solen, ar tvånne ljusak- tige flrimor (Fig.9) gingo tvårt öfver Veneris kropp; de fyntes honom vara be ftåndige, och vi- fade fig altid på lika fått, faft ån ögat togs 2 til 3 minuter ifrå Tuben: likvål mårkte SR a 150 = 1761. Apr. Maj. Jun. af de Obferverande famma ftrimor, åfven uppå hans tilfrågan och påminnelfe. Innan Vcnus handt til Solens brådd, mårkte H. STRÖMER genom fit röda glas, at den fmala återftående ftriman af So- len fick et gult eller litet mörkare fken. S tim, min, fec. A Kl. 9, 28,0 fyntes honom Veneris brådd tråffa in med Solens: och når famma moment blifvit upteknadt , och Solbrådden åter befågs Kl. 9. 28,7 var den mera öpnad,ån han våntat (Fig. 10). Solens horn a,b fyntes ganika trubbige, och fkulle man dåraf dömt, at Venus var ånnu heltin=- ne 1 Solens ”difk, faft Solbrådden var mörk eller betåckt. Yttre vidrörandet imellan Solens och Veneris brådd vardrt tvifvelaktigt, genom en nyfs förut fig timande fkakning uti Tuben; hvaraf O- culår-fltycket rubbades, få at det år ovifst, om råtta focus i haft "kunnat påhittas. Venus fyntes honom ej långre hånga vid Solen ån til 9. 46. m, 131. Med deffe obfervationer flåmde de öfrige närvarande nåra tilhopa. Kl1.9. 27, 55 fyntes Veneris brådd, för Herr MaL- LET, få när til Solens, at Conra&us bordt fke, om icke Solbrådden varit utbögd och formerat en uphögning på Solens kant (Fig.11). Den famma tycktes vara några fecunder i rad efter hvarannan3 men tog få fmåningom af i fit fken, at han ej pre- cift kunde mårka momentet, då Solbrådden öp- nades, utan allenaft inom 2 fecunder. Kl.9. 28,1 fyntes ånnu et ganlka fvagr fken utat den fmala Solbrådden, Kl1.9. 28, 3 var den få mycket öpnad, at Herr MALLET inbillade fig Venus fkjuta redan et litet fycke utofrer Solbrådden, Solens horn fågos tvåre, 1761. Åpr, Maj. Jun, rer tvåfe,; och et fken omgaf Venus ; famt vifade hennes runda figur helt klart. tim. min.fec; | Kl. 9. 28,9 blef Mag. BERGMAN vVarfejat Ve- nus tangerade Solen inuti, eller at brådden fvart- nade och braft til horn; Under det Veniäs hölt på at fkrida utur Solen? fyntes i förftone hela den utkomna delen omgif-' ven med e fmalt och fvagt fken: fedan ftråcktes det ej långre åti et ftycke på Venus, når den utes varande delen blifvit ökad. Särfkilde obferva- torer fågo vidden af fkenet olika ftor. Innan Venus hunnit halt ut; hvilket af H, STRÖMER tycktes fke kl. 9 t. 35 ms 11 fec.,fyntes Solens horn tjuta fig utom Solens cirkel och omfatta Venus lika fåfom vid ingången: fjelfva fpitfarne af So=: lens Korn vifades altid för mycket trubbige emot Veneris lilla difk, öch rår hon fkulle fläppa So- len, tyckte H. MALLErT, at hon hångde vid Sos len för mycket emot fin runda figur; men blef på flutet varfe , at Veneris runda kant åndades til en angulår figur (Fig, 12), fom i början vartrubbig; och fedan mer och mer fpitfades. ; Kl: 9,46, 23 tyckes denne angel vara ftörre - äl en rät, ; FÖR Na KL 9, 45, 29 varangeien helt fpitfig, fåfom eri vårje-udd, och flåppte Solen i et ögnableck. Hs I MELANDER hade famma moment, och Magift: BERGMAN en fecund fenare: - Såfom årfkilligas påftående, at hafva fett en Måne vid Venus, gör det fämma ganfka tröligt, få voro de obferverande betånkte, at fe efter, om ej til åfventyrs denne fkulle ock komma igehom So- 4 lens 152 1761. Apr. Maj. Jun. den. Ingen mårkte något tekn dårtil, innan Ve- nus gått in, och fåledes biefvo alle mindre forg-- fållige om denne Måne; men når Venushade hun= nit vid pafs två tredjedelar at fin våg genom So- - len, vifte fig en fvart flåck, helt rund, ej långt ifrå = Venus. Herr Prof. STRÖMER gjorde då pamin- nelfe om Veneris Måne, men utaf mäåtande på defs atftånd ifrå Solens Centrum, fants, at han ej = fölgde med Venus: vid nogare efterfeende blef = man varfe, at han var lik med de vanlige Sol- flåckar, Icke defs mindre måttes denna fläcksrum = uti Solen vid kl. 12, då det befants ganfka litet åndradr, lika fåfom med andra Solens flåckar. So= lens difk befågs då helt noga, och ingen Veneris Måne kunde dåruti mårkas, Icke förr ån den 9 Junii ankommo underråttelfer til Upfala om H. MonNTAGNES obfervationer påen fådan Månezs dårföre kunde ingen af de Obferverande långre, ån redan nåmdt är, vara betankte uppå defs ef- terletande. Pa Obfervatorium i Stockbolm. Cancellie - Rådet och Hans Kongl. Höghets | Kron- Prinfens Informator, Herr KLINGENSTIER- NA , behagade vid detta tilfålle infinna fig på Ob- fervatorium, och nyttjade, för at i akttaga Pla- netens ingång och utgång, en Refra&ions Tub af 10 fots focal-långd, förfärdigad af den berömde - Angelfke Inftrument- makaren Herr DoOLLoONnND, | efter defs eget nya påfund, med Objeétiv= glas, . fom år fammanfatt af tvånne Lentes,y | en convex och en concav, hvarom kan låfas 17 | Kongl. Vetenlk; Academiens Handlingar för Ar | | 1760, 1761: Apr. Maj. Jun. 153 17605 p.8ooch 8t. Dårtillåmpades nu e& oculår, be ftående af tvånne glas; et af 2 Svenfka Deci- mal tums, och et af allenaft 53 liniers focus, då denne Tub gör åtminttone få ftor verkan, fom en vanlig af 50 fots långd. Han åger defsutom den fördelaktiga egenfkapen , at til ftörre delen förekomma den oredighet på Objetterne, och de fårgor, fom uti de vanliga Retrattions Tuber plå- ga förorfakas af heterogena ftrålars olika brytnins« ar; hvarföre ock Tuber af detta nya flaget åro i fynnerhet tjänlige för Obfervationer på Solen. H, KLINGENSTIERNA brukade mer och mindre mörk -röda glas , alt fom Solens ftörre eller mins dre klarhet fordrade, = - Academiens Secreterare, Herr WARGENTIN, betjånte fig af en vanlig Refrattions Tub om 21 Svenlka eller vid pafs 19 Franfka fots focal-långd. Oculår-glafet har föga öfver 24 Svenfka Decimal: tums focus, och år 1,75 tum i Diameter, Ob- 1e&tiv-glafets'betåckning har en öpning at 2 tum. At törtaga Sol-ftrålarnas hetta för ögonen, voro vid Oculår-hylfan fåftade flera råda mer och mins dre mörka, famt tvånne planflipade rökta och et grönt glas, få at man efter behag kunde nyttja hvilket af dem båft tjänte, antingenet allena eller tvånne tillika, Igenom förfök få vål de töregået- de dagarne, fom under Veneris viftande i Solen, fånt Herr WARGENTIN fig fe Solen och defs flåc- kar renaft och tydeligaft med lagom rökta glas: > Herr Leé&or WircKe obferverade med en Re- |» fexions Telefcop åf 2 for. Kammar-Herren och Archivarien af Kongl. Maj:ts Orden, Friherre voN SETH, Herr Doct; GA DoLiN, Herr Prof, LEHNs | 6 hå BERG 154 1761: Apr. Maj. Jun. BERG och Herr C. LEHNBERG voro åfven förfed- de med mindre Tuber; men rummet tillåt dem ej alla, at vara Uret få nåra, fom det behöfdes til at vål höra honom, fom med hög röft råknade fe- cunderne. : Den 6 Junii om morgonen, vid Solens up- gång, ftålde fig ftrax hvar och en på fin Pott, at afbida Veneris intråde i Solen, Luften vari ' öfrigt klar och ftilla, men en fn rök vid Öftra horizonten gjorde ; at man, utan olågenhet för - ögonen, kunde kika på Solen, nåftan en half ti- ma efter defs upgång, utan något mörkt glas : atminftone behöåfdes ej mer ån et ljus-rådt eller föga rökt. ; Luftens vanliga darrning nåra vid horizonten var i början mera til hinder; ty dåraf förorfaka- des, at Solen tycktes likfom häftigt koka i kan- terne, eller at dårpa tycktes gå ftora vågor. Des- fa apparenta ojämnheter i Solen, voro vållande, at man ej få ftrax kunde vara vifs, om någondera af dem borde tilikrifvas den ftförvåntade Planetens verkeliga nårvaro, eller icke. tim, m, fec, Il. 3.41, 37 blef Herr WARGENTIN åndteli- gen varfe en liten grop uti Sol-brådden, på den tracten dår Venus borde komma, hvilken grop, med fin beftåndighet på famma ftålle och med någon ftörre mörkhet, fkilde fig ifrån de otaliga andra obeftåndiga och kringflytande ojämnheter, Inom 11 fecunder dårefter, var han vifs, at det verkeligen var Venus, Gropen tycktes redan va- ra tåmmeligen ftor, få at han trodde, det Venus redan en eller annan hel minut förr hade bordt fynas,om törenåmde kokning i Solen ej varit. Men | af Ad HR 1761. Apr. Maj. Juni - 155 af omftåndigheterne har han fedan flutit, at Ve- nus föga öfver en half minut tidigare börjat Ilm- mergera. Herr KLINGENSTIERNA blef henne ock nåltan vid famma tid varfe, | Venus fortfor fedan i 17 minuter, at mer och mer fkrida in på Solen. Kl. 3.t. 38 m, 27 fec. bör- jade Herr WARGENTIN tycka, at hon var hel och hållen inne, ty han fåg tydeligen hela des rund-« ning, faftån med et fvagare fken på den yttre fi- dan , fom fift fkulle inkomma, Han fant fig eji förftone, hvad detta fvaga fken kunde vara annat, ån Solens , fom på alla fidor omgifvit Plane- ten; men emedan det ej få hattigt tiltog, fom han våntade, utan förblef lika fvagt nåftan en hel minut , gaf jan noga akt dårpå , til defs han = | i t, min, 1ec. Kl. 3. 39, 23 märkte, at et annat ftarkare och qvickare iken i haft kringrånde den mörka Planet- flåcken , och at de fpitfiga mot hvarannan vånde hornen af Solen, fom tilförene omfattat Venus på yttre fidan, då gingo aldeles tilhopa och alt oms kring inneflåto henne, Herr KLINGENSTIERNA, fom ej blitvit det omtalta fvaga ikenet varfe, förfåkrade med myc- ken vifshet , at totala Immerfionen tildrog fig Kl. 3t.39m. 29f, Juft på famma fecund tyckte åf- ven Herr WILCKE, at Venus flåppte Sol-bråd- den, få at alle ifrån den ftunden voro förviffade, det hon var hel och hållen inkommen på Solen, De obfervationer fom federmera gjordes, un- der Planetens viftande i Solen, dels med Qvadrant, dels med Micrometer, låmpad til en 9 fots Tub, befparas til en annan gång, tillika med de fölg- der, fom dåraf kunna dragas, JHår anmårkes alle- 3 fall, tf 1761. Apr. Maj. Jun, naft, at flåcken, fom Venus föreftållde i Solen ; fyntes aldeles mörk och rund. Herr WARGEN-= TIN fick defs diameter ej itörre, ån f4 eller högft fs fecunder. Han tyckte ock några gångor,at = Solen nårmaft omkring flåcken, fkiftade fårg, och var fltundom blekare, ftundom mörkare ån den öfriga delen af Solens difcus. | Når det led dårtil, at Venus fkulle gå ut igen, | | gjorde alle Gn högfta flit, at noga utmårka ut- 0 AR SPUR Kl. 9. 29 min. 40fec. tyckte err WILCKE , at hon började bryta fig igenom Solbrådden , men tviflade fjelf om denna Obfer- vationens riktighet, delsemedan Telefcopen idet famma genom någon vidröring mycket darrade , dels ock emedan ögat var matt och ömt af Solens ftarka fken igenom det altför ljus-röda glafet. Han mårkte dock dårvid fådana omttåndigheter, fom vid Upfala Obfervationerne omtalas : nåmligen, at likfom et utfkott af Venus gaf fig ut ifrån henne emot Solbrådden, fe Fig. 8: Men Herr WAR- GENTIN blef ej varte något dylikt , utan var full- komligen vifs, at Venus ej gjorde verkelig öpning på Solbrådden förr ån j z Kl. 9.30 m 8f, då det fkedde i en haft, likfom hade en fin ljus-tråd, hvilken tilförene omgifvit den yttra utgående Veneris brådd, i ögnablicket bruftit midt uppå, och defs åndar miårkeligen dragit fig ifrån hvarandra, Dettanu briftande ljus var ej någor frammande fken, fådant, fom nått tör totala [mmerlionen vifat fig, och jämväl fedan under Emerfionen märktes; utan Solens eget di- recka fken3; ty eljeft hade det icke få tydeligen och i fådan haft Kunnat. förfvinna. Herr KriN- ; GEN- i761. Apr: Maj. Jug. = 157 oGENSTIERNAS Obfervation beftyrker det ån vi- dare; ju han fåg det ljufa bandet, fom hade om- fattat Venus alt hårtils, brifta 3 fec, ånnu fenare, eller kl. 9, 30 min. 11 fec. hvilket af en mågugare Tub, fom han brukade , bordé förvåntas, Sedan utgångens början få lyckligen blifvit Oblerverad , ville Herr WARGENTIN låta ögat någon ftund hvila, at få mycket båttre fe flutet. När han åter fatte det til Tuben, då Venus redan var vid pafs til en fjerdedel utgången, tyckte han ig fe et dylikt mått fkensfom vidImmerfionen, om- kring den delen af Veneris kant, hvilken redan var utom Solen. Det liknade en fmal ring utom Solen , fom aldeles fvarade emot och var likfom Complementum til den delen af Veneris krets,hvil- .ken ånnu var inom Solen. Når han långe gifvit akt hirpå, tycktes ringen blifva fvagare, få at han var ovifs om det var något verkeligt , eller endaft hirrörde af inbillning ; men hvar gång han hade låtit ögat litet hvila, fåg ban ringen Mörltonc ty - .deligen, fåfom Fig. 13. föreftåller, och det nå- fan under hela Emerfionen, Den nedre eller . Sydligare delen af ringen fyntes ljufare och tyde- ligare , ån den öfre. Ehuru han ej var fullkom- ligen vifs, om det borde anfes för något verkeligt eler ej , hålft Herr KLINGENSTIERNA, på tiltra- Ön, fade fig ej fe något dylikt; föll det honom , dock i tankarne, at denne ring kunde hafva nå- gon likhet med den, fom uti totala Sol-förmör- -kelfer plågar fynas omkring Månen. Men vid närmare etterfinnande anfer han för troligare, at ringen utmårker en Atmofphere omkring Venus, Sedan Venus alt mer och mer utfkridit, mi flale Herr WirzcKE henne aldeles utur ögnafigte, | ; L + kl.. 158 1761, Apr. Maj.-Jun. kl. 9. 47 min; 59 fec. Friherre von. .SeTtu fåg fi- flå fpåret af henne kl: 9. 48 min. 3 fec. med en Dol- londfk. Tub af tre fot, förfårdigad af Herr G, LEHENnBERG. Herr KLINGENSTIERNA fåg henne | til kl. 9.48 min, 8fec. Herr WARGENTIN, fe- || dan han i 10 eller 12 fecunders tid fedt teken af henne ytterft i Solbrådden , fåfom en liten fvart pun&, fom hvart ögnablick troddes böra förfvin- na, fåg fifta fkymten af henne kl. 9. 48 min.g — ICC, I Cajaneborg. Herr PLANMAN har igenom Solens ochnågia ftjernors middags-högder, Obferverade med et ny:t graderadt Inftrument af i fots Radius, fadant fom i Handlingarne tör år 1750 år befkritvit,fun- nit ortens Polhögd 64 gr, 13& min, vid pafs, Ige- nom defs Obfervationer på Månens Förmörkelfed. - 18 Maji, jämförde med den, fom i Stockholm gjor- des, finnes ortens Longitud Öftef om Stockholms meridian vara ungetårligen 39 min. 22 fec. i tid. » Nårmare vilshet därom vil han föka igenom några Obfervationer på Jupiters Månars förmörkelfer i | denna Höft. Utom förenåmde Inflrument,hvir= | med Solens Correfpondente högder nåftan dagdi- en blifvit tagne, för at utröna Urets gång och råtta tiden, hade han en Tub af 21 fots långd, 2l- deles af famma befkaffenhet, fom den i Stock- holm brukade, famt en $ fots Tub af det nya Dollondfka flaget , hvilken år få god fom en vin- lig is fots Tub, Han var ock förfedd med en Micrometer, låmpad til en 6 fots Fub. Han hade, d.6 Junii, ej at klaga öfver mdnz men en tjock rök förorfakad af det mycknaför- Mn i dåfve- 1761. Apr. Maj. Jun. 159 dårfveliga fvedjande, fom famma dagar föröfvades i Soknarne dåromkring , fördunklade luften något, til kl. 5 om morgonen, dået frarkt Öftanvådér för- dref röken, Kl.3t. fomin. 56 fec. mårktes förft, at et litet ftycke af Solens Syd-öftra brådd, var likfom med en fax afklipt, utan någon fynnerlig utgröpning. Inom några få fecunder dårefter var Herr PLANn- MAN förviffad om Veneris verkeliga nårvarelfe. Kl. 4. 18, 5 tycktes Venus infånka fig heloch hållen inom Solen, 1 det Solens åtfkilda fpitfiga hörn, fom hade omfattat Venus, nu drogo fig tii- fammans, Ehuru Herr Kyrkoh, FrostERrus, fom gaf akt hårpå med Dollonds Tub, inom 2 fecund. härmed infråmde, var dock Herr PLANMAN ej få fåker om detta momentets riktighet, fom han hae de önfkat, af orfak, at Solens brådd igenom den rå- kiga luften fyntes luden och otydelig, Dock tror 'han det ej vara ovilst på merån 2å 3, ciler åtmin- ftöne allenaft några få fecunder. KL 10.8, 59 började Venus bryta fig ut på Sol- 'brådden, hvilken förut igenom Planetens annal- kande blifvit alt fmalare och fmalare, til defs den nu i ögnablicket braft likfom en fpånd ftrång, Denna Obfervation hålles för fullkomligen vifs, o- aktadt Herr FErRosTtTERus redan 40 fec. föruttyckt, at Planeten gjordt öpning på Solbrädden ; men den låtte Tub fom ban brukade, fkakades för myc- ket af den ftarka blåfter, hvaraf fkillnaden förme- nes hafva hårrördt, IN Kl. 10. 26,22 fåg Herr PLANMAN filta fpåret af Venus i Solen, Han anmårker hårvid, at:Venus i Solen fyntes Lf med 160 1761. Apr. Maj. Jun. med mindre T uber fullkomligen fvart, men i 21 fots 'Tuben fåg man henne lik fom åfverdragen med en: mare rödnad, hvilken aftog och blef fvagare , ju nårmare til hennes medelpuné. - Hantycktes ock fe råda prickar hår och dår på Venus, hvaraf han: flutar, at denne Pianet förmodeligen har en At- mofphere , fom brutit och reflecterat Solftrålarne til defs mörka. fida, ; De Obfervationer, fom gjordes med Microme- ter, under hela Planetens tramfkridande genom sog len,gås hår förbi. I Åbo. Stadens Longitud och Latit, år beftåmdi Handl, för år 1753. Altronemiz Obfervatoren Herr Ju- STÄNDER, gaf nu akt på Veneris gång genom So- len, och brukade en 20 fots Tub, fami en god Qva= drant af 3 fots Radius, Hår anföras endaft de Ob- ferbätioner > fom gjordes med den förra, För Solbråddens undulation, kunde man ej ftrax fe V enus vid defs förfta intråde, Kl.3.39 min .6 fec. blef man henne förft varfe, då hon likvål redan var något inkommen. Kl. 3t, fs min. fö fkedde totala Immerfionen, och det tåmmeligen noga. Kl, 9. 46 59 begynte Venus bryta fig ut, och anfer H JusTANDER denna Obfervation för aldeles pålitelig, Kl. 10. 4, 42 gick hon aldelesut: årminftone låg man fedan ej någon lemning af henne i Solbrådden. Flera omftåndigheter har Herr JustANnDeRr €j meddelat. Herr Prof. WALLENfus obferverade med en god tre fots Tub, hvar med han fåg totala Immerfionen $ eller 6 fec. fenare, men EmerbGonens Början påafamma fcecund, fom HerrJusTANDER. 1 > A761. "Apr, Maj. Jun. 76r I Hernofand. | Om Stadens Geographifka belågenhet kan fes i Handlingarne för år 1754. Le&orerne H. Do&. GissLER och H. Mag, STröm, aktade nu på Ve- neris paflage, den törre med 21 och den fenare med 20 fots Tub. Tiden råttades igenom dageliga Ob- fervationer på Solens gång igenom en middags-li- nia, fom Herr Obfervator SCHENMARK år 17f1 updragit uti Gymnafii- Salen, hvilken igenom 'Corretp. Solhögder nu blifvit verificerad. Kl. 31, 20 min. 40 fec. blef Lector Ström Ve- nus förft varfe, fom då nyligen börjat hålla fit in- tåg i Solen, Kl, 3.38, 26. infånkte hon fig hel och hållen in- om Solbrådden, efter H. GissLers tycke ; men H. STRÖM dömde det hafva fkedt 9 fec. fenare. Dock fyntes ånnu, enligt H, GisszLErs anmärk- ning, likfom en fpelande och fårgande fkugge i- mellan Solens och Planetens bråddar, alt til ki. 3. 39 m. 23 fec, då famma fkugge flåppte Solbrådden. Kl. 9 28m, 52 fec. tyckte H, GisstLERr,at Pla- netan nåftan tangerade Solens Våftra brådd , men Solbrådden blef ej igenombruten förr:ån kl. 9. 29 min, AT ACC. ; | Kl.9. 46, 35. förlorade Do&, GissreR fifta fpå- ret af Venus i Solen ; men Leé. Ström fåg det (ännu 12 fecunder långre. If ED I Calmar, — Stadens Polhögd år 56 gr. 403 min, vid pafs. Då I dei Calmar och Stockholm gjorda Obfervationer på fifta Förmörkelfe i Månen jämtöras, finnes Me- ridian-fkillnaden vara 6 min, 27 fec, hvilken dock behöfver närmare bekråftelfe, é ; Herr 162 1761. Apr. Maj: Jun. Herr Lettor WiKstTRÖM hade en god Tub af 21 fots focal-långd med tjånliga mörka glas. U- 'rets gång rättades genom Solhögders tagande för och efter middagarne d. 5 och 7 Junii. Den 6 Junii om morgonen gick Solen up uti rök och tunna moln, hvilka tillika med horizon- tens vanliga dunfter vore orfaken , at Solen hade en ojämn och hvart ögnablick omfkiftelig £gur, frundom oval, ftundom tyrkantig eller mångkan- tig. Herr WiJKsTRÖM hade dock ögat ftadigt fåftadt vid den delen at Solens brådd, dår Venus "våntades, men blef dåruti ingen föråndring varfe, "fom med vilshet kunde tilfkrifvas Venus, förrån kl. 3. 19m. 16 fec. då hanlåg hikfom en fvart fpits ”inftucken i Solbrådden, hvilken igenom fin mörk- het och beftåndighet på famma ftålle fnart fkilde fig ifrån de andra ojåmnheterne , och öfvertygade honom, at Venus redan til en god del var infkri- den på Solen, Kl. 3 tim. 32 min, 46 fec, tycktes hon vara al- deles inkommer , men intet ljus kunde ånnu ikön- jas imellan hennes och Solens brådd. Kl, 3. 33. rt. började ljufet framftråla imellant FLimberne , hvadan ock med vifshet flöts, at hon nu hel och hållen inkommit. Sedan hon i några timar fmåningom framfkri- dit genom Solen, famt nalkades til utgången, förfvan omfider ijufet imellan Eimberne på det Sfåtret, ar Venus likfom flåppte en tunn rök ifrån fig, fom fåftade fig vid Solbrådden, hvilken dår- Seg förlorade fin rundhet på det ftållet, och enus åfven fin, få at hon fåg fpit6g ur, fe Fi- gura 8. Detta fkedde jutt kl.9,23 min.4efec. Ida ble 1761. Apr. Maj. Jun. 163 blef fedan ej fylleft rund och jämn på alla ftållen, förrän kl, 0: 24 min, 33 fec. KL 9.41, 159 lem- nade Venus aldeles Solens brådd. I CarlsCrona. Hår fkedde Veneris intråde redan förr, ån Solen gick up om morgonen. Dårföre kunde Herr Adjutanten BERGSTRÖM och Herr Mag. ÅLEGOLLSTRÖM , utom några med Micrometer och med et: flort Geographifkt grad-Inftrument jorde Obfervationer, hvilka ock af ftrömoln ofta kilde endalt utmårka Planetens utgång,hvar- med fåledes tilgick. Herr BeErGsTRÖM Dyttjade dårtil en Re- flexions Telefcop af 3 for: Herr ZLEGOLLSTRÖM brukade 21 fots Refrattions Tub, Vid Emer- honens början var Solen med tunna moln betåckt, få ar ej något fårgadt glas behöfdes, Kl. 9, 20m. of. tyckte Herr BzrostRÖMjat den fvaga ftrima förfvan, fom hårtils kunnat fes at 5o- lens brådd utan för Venus. Kl. 9. 20, 6 förfvan hon för Hör Zxcbre STRÖMS Ögon, fåar contactus interior efter hans omdöme då fkedde. Tiden til den yttre Contactus var något fvåras re at noga utmärka; emedan de fifta lemningar af Venus blefvo mycket fraga och fpekmakeen törfvunno, Kl. 9.39, 16 förfvunno de för Herr PERGSTRÖM. Kl, 9.39, 21 för Herr ZEGOLLSTRÖM, fom då förft fant Solkanten fullkormligen ren. Emedan Mora Emerfi ionis i Carlscrona år nåftan en hel minut ftörre, ån någon Obtervator på 164 — 1261: fipr. Majs un. på andra orter den funnit; föll man på den tan= kan , det kunde något mifstag eller en mifsråk- ning på en minut hafva förefailit vid fifta Emer- fions momentet. Men Herr ZEGOLLSTRÖM har på tilfrågan fvarat, at få vida han och defs med- hjelpare ou efteråt kunna århindra fig om ftåndig- heterne, lårer tiden för bågge momenterne, få- dane fom de blifvit obferverade, vara rätt angif- ven. Icke eller år vid tidens reduttion någon mifsråkning förelupen, Dåremot tror han, at fkill- naden uti Mora torde kunna hårledas dåraf, at = hvarken han eller H. BEeRGsTRÖm brukade något fårgadt glas för Tuben, ehuru himmelen på flu- tet var blefven ren och Solen klar; +ty de ville ej åndra omftåndigheterne för fynen, fedan de en gång begynt at bruka blotta ögonen, Dårigenom torde de hafva långre kunnat behålla fifta figtet af Venus, ån andre, fom pålika klar himmel nyt- tjat mörka glas för lika goda Tuber, Han beftyr- ker vidate denna fin tanka med de förfök , fom vid famma tilfålle gjordes. Då Solen begynte blifva för flark i ögat, lades et föga fårgadi glas imellan y' men det betog en god del af tydelighe- ten, dårföre lades det bårt igen, i den fulla öf- vertygelfe, at långre tid kunna fe Venus utan, ån med fårgadt glas. I Lund. Hår var ån mera mulet : dock fick H, Obfer- vator SCHENMARK, utom några andra goda Ob- fervationer, någorlunda anmärka Planetens ut- gång utur Solen, med 21 fots Tub. Kl. otim. 10 min, 44fec. var Venus redan få nåra til fin utgång, at defs yttre brådd tycktes tan” JA 761. A pr. Maj. Jun: — 165 imellan dem; men 1 det famma kom. et moln, fom på en ftund gjorde både Solen och Venus al. deles oflynliga. Kl, 9,293,12 var Venus ej mer til finnande i Solen : men Herr Profeffor Bur mes ” STER, fom gaf akt dårpå med en 16 tums Refle- tangera Solens:: dock fyntes ånnu et fvagt fken | af henne 4 fecunder långre. Solen var nu full- komligen klar, | JT Landscrona. Öfverften och Commendanten i Landscrona, famt Riddaren Herr STRUSsSENFELT,en ålfkire af "Vetentfkaper , behagade föranftalta , at Venusåf- "ven dår, fåfom på en helt nåra til det namnkun- "niga Uraniebourg belågen ort, kunde vid detta I högtideliga tilfålle uppaffas. Man förviffade fig | om råtta tiden igenom en pålitelig middags-linia. "En Tub af 21, en at 10 och en af 6 Sventka fots "längd förfkaffades, FI. Capitaine LANDBERGbru- ikade den förfta. Herr Under - Conduétteuren (BREHMER den andra, hvartil en god Micrometer I blef låmpad, med hvilken han, fåtom vål åfvad vid Aftronomifka Obfervationer, gjordt nyttig tjenft; «och Herr Under-Conducteuren. DEHN den tredje. Kl 9tim, 9 min,2z21 fec, fyntes för Herr BreH- I MER alt ljus imeltan Venus och Solbrådden för- I fvinna, hvilket fkedde 3 fec, fenare tör Herr DEHN 3 ' hvartil, kan hånda, bidrog det moln, fom idet fam- ma flack fram för Solen; men fedan det gått bårt, "tyckte Herr LAnDpDBERG, at Venus bröt fig ut I genom Solbrådden, kl. otim,. 9 min. 48 fec.: Hon "teg aldeles affked utur Solen, kl. 9 t: 27 min, 23 fecunder. Herr | xions Telefcop, förfåkrade fig hafva fedt en fkymt = 166 1761. Apr. Maj. Jun. Herr Directeuren HELLANTs i Torne gjorde Obfervationer åro ej ånnu infånde. > Åtfkillige andre Vittre Mån hafva vål ock til Kongl. Vetenik. Academ. infåndt fina vid detta tilfålle gjorda Obfervationer,fomi fig fjelfve torde vara riktige nög; men för någon ovifshet om U- rets gång och råtta tiden, fom hårvid år (3 an- gelågen, kunna de ej med lika tåkerhet, fom de föregående , nyttjas, och befparas dårföre til vidare pröfning. I EMS SS VS SSSK SANS SS SSS SA FÖRTEKNING På de Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar: Te ön om de Naturliga Snö-Figurersfkiljak- tighet, af JoH CARL WILCKE >» 87 Befkrifning på Klot-Mafken ; af. CARL DE GEER. - - så 3, Rön och Förfök med det Färnhaltiga vattnet från Rio-Tinto i Spanien; af PETER Jo- NAS BERGIUS, + - 117 4 110 lä Rag | 4. Rön om köldens verkan på dei Åbo planterade American/ke växter ; under fifta kalla vintern | af PEHR KALM. - - 1297 $-. Obfervationer på Planeten Veneris gång genom i Solens Difcus, fom äro gjorde i Stockholm , Upfala ; Åbo > Carlscrona , Lund > Landscrona Cajaneborg » Gc. Den6 Funmii 175614 = 143 SE ER SURIR ONDE ERE Farid SN Aaga | PROSTY | | FS C-n |IQ 2 INS & Na Va Se AKSKIO OA I g0, 310 OMS III 5 AN (300 (Far fö SR SI ENS KOLERA G.20 0 [GJ (fs (2 00 3 NV IgRN0. HIIKS DOK IH. a TN N | | | I / VÅ 2 SR XY TRES Tk: FA KJ ort a ) ASRISI ker Vt TN & EA 3 RE LJ Ha tan KID VA Så Ka + 3 EL AR RA ja or da Lör Br = han 5 2 at e z RE oa AN - - AN nå af fe HYR ARR ON ( SR. > Zl il at Ae NS eg ön KO MG HN | | | v 4 SYSTER SKADE HANDLINGAR, | FÖR MÅNADERNA ; Junis; AVGUSTUS, SEPTEMBER; År 1761. PRASES, Herr TIBURTS TIBURTSIUS; Probft. . ANMÄRKNINGAR ÖFVER "Planeten Veneris gång genom Solens Difcus. mA rs 3 ti tåftföregående ftrycke af Kongl. Acäs demiens Flandlingar, äro några Obferva- M tioner 168 1761. Jul. Aug. Sept. tioner införde på det fållfynta och puben. Phexnomenet, Venus fedd i Solen den 6 Juni innevarande år. Det kan med fkål kallas fåll- fynt, emedan det tilförene allenaft en enda gång blitvit obferveradt, och ej fker mer ån en eller hög fb två gångor inom hvart årahundrade, Or- faken bearterde det få fållan hånder, år lått at förklara. f Venus måfte vara uti defs nedre Conjuti- éion med Solen, om hon fkal kunna fesi tjelf- va Solen. Itnellan hvar och en tådan Conjun" éion förlöpa vid pafs 584 dagar, eller 1 år och 219 dagar, Dårföre om Jordens och Veneris krets-vågar lågo uti en och famma plan, fkulle Venus fynas i Solen hvart annat år. Men delig- ga ej i famma plan, utan hafva en lutning af 34 grader til hvarandra, och fkåra hvarannan itvåns ne puntter, fom kallas Noder. Därföre, föm So< Jen ej förmörkas uti hvar och en Nytånning eller Conjunétion -med Månen, utan endaft ide Ny- tånningar, då Solen och Månen råkas uti eller nåra vid endera af Månens Noder; få kan ej el- ler Venus förmörka Solen uti hvar och en dets nedre Conjun&ion , utan allenåft i de Conjunétio- rier, då Solen år uti, eller i mindre ån 2 grader i= från endera af Veneris Noder: Uti alla de-öfs riga Conjun&ionerne går Venus förbi på fidan, antingen något öfver eller under Solen. Veneris ena Nod år nu för tiden Belägen imellan i4 och 1f:de graden i Fvillingarne: den andra imellan 14 och 15 graden i Skytten. So- len går årligen igenom den förra den 5 Junii, och ; genom 1761. Jul. Aug. Sept. 169 genofti den fenare den 6 Decembris. Altfå kan arg göra befök i Solen öftare, ån då defs nedre Conjun&ioner råka infalla antingen på nå- gondera af defla dagar, eller ock högft et par da- ar nått för eller efter dem. Vore Pianetens No- | ja aldeles ftillaftående, fkulle nåmnde befök als | | | | | kommer en dag fenare på året: därföre drager fig | Phenomenet, för hvart Seculum, en dag långre | + > At Veneris: Conjunéion juft infaller på nå- | gondera af deffa nåmnde dagar, kan ej annars | vara, ån rart : dårföre år ock Verius i Solen en tå fållftynt håndelfe; - Dock når det en gång råkat " bånda, kan det, efter 8 års förlopp , åter fke vid famma Nod: ty $ gångor 584 dagar, ellers Vee neris Pertoder til Jorden, utgöra 8 år; få når fom på 22 dygn. Däåärföre; om Conjunéttionen en gång infallit på någon af de nåmnde dagar, 1å- fömi är, den 6 Junit om morgonen; få infaller den 8 år dårefter, 22 dygn tidigare på året, eller den 3 Junii om aftonen: och fom den dagenår en iblanddem, på vilka det i vår tid år möjeligt, at fe Venus i Solen; få vånte vi ock, den 3 Junii 1769, åter et dylikt Phenomenon, fom vi i år hade. Men 8 år dårefter, eller år 1777, tildra- ger fig Conjunétionen redan den I Junit, då Ve- nus går Solen förbi, Sedan draga fig Conjun- Etionerne alt mer och mer tilbaka ifrån Noderne, fåat Venus ej vid den Noden förr ån efter 235 ÖR M z2 ärs 170 1761. Jul. Aug. Sept: års förlopp, år 1996, kan råka Solen. , Meniiz medlertid kommer hon at vifa fig i Solen en (år 1874 den 8 Dec.) eller två gängor vid den andra Noden i Decembris månad, hvarmed til går på lika fått. Jag fade, .en eller två gåns gor; ty det händer ej altid, at hon vid fammå Nod går Solen tvånne befök å rad inom 8 år, Om Conjunétionen i år infallit allenaft et dåygn förr, bade den, år 1769, bordt förvåntas den 2 Junii, i hvilken håndelfe Venus då icke fkulle råkat Solen, Håraf kommer, at Aftronomerne ej på 1000 år hafva at förvånta mer ån 13 eller 14 fådana högiuideligheter. Lika få ofta hafva de ock i tramfarne tider infallit; men allenaft en enda har blifvit tilbör- ligen firad. Orfaken dårtil plågar föregifvas,at ingen kunnat fe Venus i Solen, förrån Tuber upfunnos, år 1609, Men månge trovårdige å- fkådare intyga, at de i år fågo henne med blåt- ta Ögon ; endaft genom rökte eller fårgade glas: ja ock någre utan fådana glas, då någet tunt moin litet förfvagade Solens fken. Der år ock otvifvelaktigt, at de fom uti et mörkt rum lå- tic Solen fkina in genom et litet hol, och up- tagit Solens bild på en hvit tafla, hållen lagom långt ifrån holet, kunnat uti bilden nog tydeli- gen fkönja Planeten, fåfom en fläck i Solen: ty I på det fåttet har jag ofta fedt vanliga Sol flåc« sar, fom ej varit få flora och mörka fom den= - ne. Altfå måtte man tilftå, at Obfervationer= nes förfummelfe i fordna tider, ej egenteligen kan tilfkrifvas brift på Tuber, utan Aftronomer- nes okunnighet. Någre af dem hade oriktigt ; N bes nyör. Jul Avg, Sept. = 271 begrép om Planeternes ordning i Sol- Syftemet , | och trodde , at Venus aldrig hade fin våg imel- Jan Solen och Jorden, Ändre. voro vål i det målet båttre underråttade; men. de Aftronomi- fka utråkningar voro den tiden få oviffe och o> » fullkomlige, at ingen kunde fåga törut, når det vore möjeligt at fe Venus eller " Mercurius i 5o= "den; dårföre gaf ock ingen aktning dårpa, når det ”fkedde, ; Den vidtfrågdade Tylke Aftronomen Ke>- LER var den förfte, fom påminte om angelågen- heten at gitva akt hårpå. Efter hans utråktuing, kulle Planeten Mercurius framfkrida under So- den den 7: Novemb, år 1631, och Venus den 6 I Decemb. famma år. Den förra utråkningen in3" i tråffade, . och GaAssEnpi fick lyckeligen obfer- | Wera Mercurius i Solen, hvilken federmera blifz (Vi ofta där fedd p emedan han går in flera re- idor på 100 år, ån Venus på 1000, Dåremor "lyckades det hvarken för GAsseEnpbi eller någon annan, at finna Venus, oaktadt de både den 6, 7 | och 8 Dedemb. med all flit fökte henne. MURIE EN, Ef Af de nyare Aftronomilka Taflor finner man, at i fållet Conjun&ionen, efter KEPLERS ut- råkning, boråt fke den 6 Dec, har den verkeli- igen ej tildragit fig förrån den 7, få tidigt om Morgonen, ar Solen i Tyfkland och Frankrike ej ännu var upgången: och i fråller Venus vån- tades. djupt i in i Solen, lärer hon allenaft hafva 1i- tet fnirtar in i Solens Norra brådd, och redan kan iiked innan Solen kom up. NER At 172 — 176. Jul. Aug. Sept; " At KerPLrers utråkningar, ehuru då för tis den de båfta, dock flogo mycket felr; hvad Ves nus angår, kan nogfamt flutas dåraf; at de ej åfvo någon förhoppning at fe henne i Solen; ar 1639, då hon likvål verkeligen kom dit, Det- ta tel i utråkningen hade få. när förvållit ; at ins gen Altronom den gången uppaffat henne. Al- Je andre förfum made det fkamligen ; men en ung och qvick Ängelfk Aftronomus, vid namn Hor»s Rox, hade af LANDSBERGII eljeft odugeliga Ta- flor tått anledning ar fe dårefter. Han och en defs vån, CRABTREE, voro de ende, fom fökte och hade det nöjet at finna Venus: i Solen, den 4 Dec. om aftonen, år 1639. De gjorde ockfågo- da Obfervationer, fom dei haft kunde, ty So- Jen gick ned, en half Tima etter Planetens in- tråde. Sedan den tiden, har Venus ej varit i So" len, förrån i år, då Phxnomenets mårkvårdig- het och rarhet tiltkyndat Venus den flitigafte up- vaktning och all uptånkelig upmårkfamhet af alle Stiernkikare. = | Mårkvårdigheten grundar fig på den nytta och uplyfning, fom Vetenfkaperne förvånta af de vid tfådane -tilfällen anftålda Obfervationer. KerPrer, Horrox och deras famtidingar fyf- tade egenteligen på intet annat, ån at dårigenom få viffare kunfkap om Veneris rörelfer, och kun- na nogare utråkna defs ftålle på himmelen, til hvad tid fom åftundades, ' Det år ock vifst, at på Mercurius och Venus -aldrig kunna göras til det åndamålet tjenligare Obfervationer, ån uti deras nedre Conjuné&ioner med Solen , hålft då de fynas i tjelfva Solen, Igenom de Obfervatio- | | ad ner, HR AD RYAN RE DEG AGENDA | > ät. Jul) Ang. Sepe — 193 3 5 d ö o 3 3 = jo >= (-d 5å O ce + SS Så: Hel 3 nn v RA 4

ferverad fkillnad uti Veneris drögsmål i Solens fkulle gifva tilkånna, huru mycket Parallaxis år ftörre eller mindre, ån 124 Secunder. Och fom HatrneY förmodade , at Planetens in-och ut- gång fkulle kunna helt noga och på Secunden utmärkas; få förfåkrade han, at man hårigenom fkulle 1761. Jul, Aug. Sept. 175 fkulle blifva förviflad om Solens Parallaxis, ins om en F emhundrade-del. PU oo cMan kan lätt föreftålla fig Aftronomernes långtan efter et få önfkeligt tilfålle, at uti et få våfenteligt tycke förbåttra Vetenfkapen. När | tiden åndteligen inftundade, blef Herr DE Viste förft varfe, at HALLEY något irrat och mils- ;råknat fig, i fynnerhet hvad orterne angår, dår ' Obfervationerne hålft borde anftållas. Hanut- fåg dårföre nya Stationer. Någon af Öarne uti Indifka Hatvet imellan Madagafcar "och -Nya- : Holland, ju Sydligare defto bättre, vore den ort, dår Venus ifkulle komma at långft uppe- hålla fig i Solen. Uti orterne nårmaft omkring Norra Polen fkulle hon tyckas måft fkynda fig. Men DE I'lsre fant ock dårjämte, at det jult ej kom an på Planetens drögsmåli Solen, utan (at famma åndamaål kunde vinnas, om endaft dels utgång på vifla beftåmda orter vål anmärktes: e, 'g. på Ön 5; Helena, och på något ftålle lingft [Nord Oft i Siberien. Ty fedan orternas. Meiri- i dian-fkillnad vore afdragen, fkulle en återftående fkillnad, af 10 til 13 hela minuter, gifva tilkån- na Parallaxens ftorlek. Kongl. Franfka Veten- ifkaps Academicn fkickade dårröre en Obfervator til Tobolfk i Siberien, en annan til Ön Rodrigue uti Indifka FHafvet, en annan til Pondichery. Kongl. Ängellka Societeten affärdade tvånrne til Ön San&-Helena. Andre Aflionomer hafva blif- vit fånde, eller på eget bevag reft til andra tjen- liga orter. Vi hafve defsutomart vånta goda Ob-= fervationer af en hop Miffionairer i Oft- Indien. Nr Mjo Når & ct 176 1761. Jul. Aup. Sept. oc Når alla deras Obfervationer "jämföras fins imellan, och med dem fom årö gjörde i Eu- ropa, lårer Solens Parallaxis kunna utråknas i det nårmåafte til den noghét, fom HALLEY löfvat: ty Obfervationernes myckenhet torde någorlunda årfåtta,hvad fom brifteruti den tullkomliga neghet HALLEY fordrade af m-öch utgångs momenterne: Långt ifrån at vara viffe på en Secund, har förfaren- heten få hår fom i Frankrike och Ängland' vifat, at de åro otåkre til Hera Secunder: ty fårfkilde lika » fkickelige Obfervatorer, på et och famma ftål- Je, hafva varit fkiljaktige fins imellån på 2, 4, 8, ja ånda til 17 Secunder, utan at någondera : kan med vifshet utgifva fin Obfervation för den båfta. Planetens långfama gång var egenteligen här til vållande : han behöfde 15 Secunder i tid, ar tramfkrida en grad-fecund på fin våg i So- Jen. Når nu betånkes, huru fmal och nå- flan omårkelig en rand i Sol-brådden af en grad- fecunds bredd år, nemligen allenaft -5's>; af So- Jens diameter ; bör ingen undra, at med bår tre och fämre Tuber ; ftarkare och fvagare fyn, mer och mindre mörke fårgade eller rökte glas, olika kallfinnighet och imagination m. m. fomlis ge fedt mer, fomlige mindre eller alsintet af en få fin rand i Sol-brådden, håraf har några tids-Secunders fkiljakvighet upkommir. = I Paris har allenaft Planetens utgång kuns- nat mårkas. Efter fex tfårfkilde Aftronomers til Obfervatorii Meridian reducerade Obferva- tioner, började Venus dår bryta fig ut genom Sol-brådden kl. 8. 28 min. 25 å 42 fec, och tog aldeles atfked kl. 8. 46 min. 41'4 $4 fec. Om — man af deffa, jämförda med de hår i Riket gjor- . de , 1761. Jul. Aug. Sept. — 177 da, fkulle våga at något fluta, tyckas de gifva Solens Parallaxis något mindre ån 10 Secunder. "Men det år båft, at vi, ör sp vårt omdöme, - tildefsde Africanfka och A fiatifka Obfervationerné hinna ankomma, Då år ock tids nog at utgifva de ”éfriga, under hela Veneris-viftande i Solen, med | Quadranter och Micrometrar hår i Riket gjor- da Obfervationer: ty de kunna icke tilbörbgen reduceras och nyttjas, förrån Parallaxis år til defs råtta ftorlek gifven, R FR > Imedlertid förtjenar det nåmnas, at Veneris egen apparenta florlek år funnen. För defs ftar- > ka fken på de tider, då hon år aften-eller mor- gon: ftjerna, hafva de åldre Aftronomer, förrån Mi- crometrär begynte brukas, trodt henne, uti defs medel-afftånd från Jorden, hålla åtminftene 3 minuter i Diameter, och at hon följakteligen uti defs nedre Conjunétioner , då hon år Jorden — fom nårmaft, fkulle fynas under en vinkel af 114 > minuter: i hvilken håndelfe hon kunnat förmör- ka en fjundedel af Solen, Och ehuru KEPLER minfkade henne til fex minuter uti Conjuné€io- nerne, föll det dock Hor Rox helt oförmodadt, at ej finna hennes Diameter ftörre, ån efter unge- | färligt Ögna-mått > af Solens, eller vid NA i min. 18 fec. Men vi bletvo i å varfe, at hon icke ens år få ftor. Herr MALLETs måtning med defs nya och fåkra Micrometer, inftåm- mer helt noga med det utflag, fom utråkningen, | ginpad på Mora Emerfionis, gifver, De flå- ofta in-och urtlåndfka Obfervationer intyga, at hon anvånde 18, högft 184 tids-minu- ter, ifrån det hon började göra öpning på 2 | | bråde 178 — 1761. Jul: Aug. Sept; brådden , til defs hon aldeles förlorades utut So-. len, Dåraf följer, at defs Diameter var allenaft $7, högft 58 Secunder, eller 3; af Solens Dia- meter, Altfå år defs apparenta ftorlek, då hon år lika långt ifrån ofs fom Solen, allenaft 163 Secunder. Därföre, emedan Solens Parallaxis atminftone år ftörre ån 9 Secunder, och i följe dåraf, Jordens hela Diameter fedd ifrån Solen, år ftörre ån 18 Secunder ; få blir det en afgjord fak, at Planeten Venus verkelgen år någor min- dre ån vår Jord, i der ftåilet hon hårtils hållits för litet t(lörre, vå Det år bekant, at en ljus kropp på mörk botten, fvnes ttor; och där emot en mörk kropp på ljus botten, fynes mindre; men jag har al- drig kunnat förelftålla mig få ftor olikhet, fom jag fant, då jag med flamma Tub befkådade af- ton-ftjernan i förra håltten af Maji månad, och fedan 1 Solen d. 6 Juni. Ty faft hon nu var mycket nårmare Jorden, och altfå bordt fe ftör- re ut; förekom hon mig dock få anfenligen min- dre, då hon vari Soten, at man fkulle med mö» :da trodt. henne vara den famma. Märkvårdigt år ock, at vid. detta tilfålle up- "tåcktes en Atmofpher eller luft-krets omkring Venus: ty den ljufa ring, hvarmed hon var om- gifven , och några andra omftåndigheter, tyc- kas ej låtteligen kunna tilfkrifvas någon annan orfak. Man fkultle eljeft mindre hafva trodt hen ne om, ar åga luft, ån någon af de andre Pla- neéterne, i anfeende til hennes klara och rena fken > men om hon har, få år föga anledning ar tvifla, "1 1761, Jul. Aug. Sept: 36 tvifla, det ju åfven de öfrige åro med luft tör- fedde. Si! få fradfåftes alt mer och mer den fto- fa likhet, fomsår imellan den Planet vi bebo, och de öfriga. : SG Hvad Veneris föregifne Måne angår, få vo= ro vål, den 6 funii, ännu tidningar til ofs icke an- I komne, om de nya ahledningar man i Frankrike | fått, at tro henne vara beledfagad af en fråndig följeflagare: dock emedan Aftronomerne redan i | 90 år kyft mifstankar dårom och våntar, at fan- ningen båft fkulle kunna utfpanas , då hon fjeif intrådde i det ftora ljufet; få glömde jag ej, at redan aftonen förut föka honom i Solen, men då få vål fom den 6, förgåfves, Jag nekar dock > ingalunda, art hon ju likafullt kan hafva en Måne, I fåfom vår Jord, och at Herr MoOnTAGNE verke- "ligen fedt honom den 3,4, 7 och 11 Maji inneva- "rande år, ehuru underligt det år, at famma Må- ne, på 90 de föregående åren', oaktadt få många 'Aftronomers flitiga efterfökande , ej mer ån tre ångor blifvit funnen , och då allenaft fom hafti- gaft fedd, famt art Herr MONTAGNE berörde dagar fn honom med en vanlig 9 fots Tub, då likvål jag, och förmodeligen flere, rått ofta i Maji I månad med ftörre Tuber befkådade Venus, utan at hos henne finna något fällfkap. >" PEHR WARGENTIN; - DD SR goREA Ve- 180 1761. Jul; Aug. Sept. Venus 1 Solen, Obferverad i Torne. Den 6 Junii 1761. rr Ar AND, HEELANT. £ FICK ING ul ar Obfervera Planetens ingång och ut- gång, betjente jag mig af en god 20 fots Tub, Objectiv-glafet, fom jag fnart i 20 ar brukat, år förfärdigadt af Herr Cancellie-Rå- det KLINGENSTIERNA, Oculår glafet af 22 Dec. tums focus, år nyligen flipadt af Herr LEHN- BERG. pie | Herr Capitaine LAGERBOHM ; fom år öfvad at fe i Tub och har ftark fyn, behagade viddet- ta tilfålle göra mig bitråde. Han brukade en Tub af 32 Svenfka fots långd , hvartil Obje&i- vet, för Kongl. Vetenfkaps A cademiens råkning, i år år förfårdigadt af Herr LEHNBERG. Ocu- låret af 33 Dec. tums focus, år af rått ljuft och | rent glas. ; Herr Krono -befallningsmannen HåGGMAN akrade på Venus imed min vanliga Micrometer- Tub af 83 tots långd. | Defsutom blef ock en 7 fots Tub, fom jag år r737 fick af Herr LE MONnnNIieR, upftåld i et Fenfter, hvarigenom Solen inflåpptes i et mörkt rum, at fkina på en hvit tafla. Den var egente- ligen åmnad, at roa detalrikt ankomne åfkådare af bågge könen: dock upteknade Herr Bruks-Pa- tron STEINHOLTZ några momenter, fom han dår Vid anmärkte. Til 1761. Jak Aug. Sept. — 181 + Fil de tre förftnåmde FTuberne voro rådbru- na fårgade glas fåttade fram för Oculår-glafen vid Ögat, at moderera Solens fken. De voro nog ljufa, få ar man, fedan Solen blef högre, nåppe- ligen hade kunnat tåla dem ljufare, utan fara för Ögonen, sva | . Tvånne Pendel-ur med Secund-vilare, voro upftåide i et rum, dår jag denne och de föregå- ende dagar fökte hålla jåmn vårma, få av Ther- | mometern vid Uren ftod fråndigt på ifå Il6gr. Stver frys-pun&en, Uren hade på 4 dygn ej fkildts en Secund ifrån hvarandra, + Deras mifsvisning har de föregående oeh töljande:dagar, få ofta der varit klart, blifvit beftåmd medeltt Solens obfer- verade gång genom et i Meridianen upftåldt | bidr aln Sent fom jag brukat fedan år 1748, Jag har et fåkert mårke vid. Horizonten i Söder, I til > mils afftånd, dit Inftrumentet altid riktas, > når någon Obfervation fkal anftållas , fedan'det förut år verificeradt, få vål med Tubens fom vars I tu-paffets omkaftning, Middags-linien tör Inftru- mentet har: jag ofta pröfvat igenom obferverade CorrefpondentaSol-högder, tagne dels med Landt= I måterie- Contoirets Quadrant , då jag den hade i- 1 mellan åren v748:och 1755, dels ock med en tung Jårn-machine, fom hånger ledigt på en ögla, och 1 hvarpå en liten Tub år fåftad. Sedan Tuben för I middagenår riktad til.en vifshögd, håller machinen honom medellt fin tyngd vidfammachågd til efs ter middagen : och har jag genom anftålda förfök funnit, at man, om:allenaft vådret år lugnr, kan nåtftan. fåkrare: :betjena fig af denna machine til motfvarande Solhögders. tagande, ån af en liten Quadrant, = | Den 182 1761. Jul Aug. Sept: Den 6 Junii om morgonen, var himmelen i Torne annars klar; men en förtretelig molnflåck fölgde Solen långe. Omfider når Solen bandt up ötver famma moln, blef Herr Capitaine La- GERBoEM kl, .3::4$5 min, 44 fec, törft vatle', at Venus då redan börjat röra Syd Öftra Solbrådden; det jag och de andre åtfven ftrax dårpå mårkte. Solens och Planetens yttre contactus lårer hafva tildragit fig allemaft några få Secunder för det an- förda tids-momentet, Under Immerflionen var Solen ofta betåkt af Gl moln; men kom åter fram klockan litet öfver 4, Kl, 4. 3 min, 54 fec, tyckte jag, at den ljufa ringen af Solen omkring Venus, flöts, famt at Flaneten hel och hållen infånkte fig inom Solen: arminftone var det, efter mitt omdöme, vifst fkedt, kl. 4. 3. min. 59 fec. Men Herr Capitaine La- GERBOHM fade fig fåkert hafva fedt ringen öppen alt til kl. 4. 4 min, 1 fec,, då Solens och Vene-s ris inre Contaétus fkedde, etter hans tycke. När Venus nalkades til utgången, fördub- blade vi vår upmårkfamhet. Kl, 9. 54 min.6 Sec. tyckte jag, ar Venus rörde Sol-brådden; och kl. 9, 54 min. 8 Sec, gjorde hon fig pe efter mitt omdöme. Herr HåGGMAN hade up: teknat 9. 54, 18, men de fom obferverade i Ca-. mera obfcura, få vål fom Herr Capit. LAGER- BOHM hade fkrifvit kl. 9. 54. 22, fåfom det mo- ment, då Venus, efter deras tycke,jbörjade c- mergera, | 4 cc Kl. 10, tt min, 58 Sec. tyckte Herr HåGG- MAN, at Venus aldeles tog aflfked utur Solen, och På famma Secund förlorades bon åfven i Camera ; Obfcu- 1761. Jul, Aug. Sept. — 183 Obfcura. Men Herr Capitaine LAGER BOHM fåg henne til kl. 10, 12. 14, och jag var förfåkrad, at I honej hel och hållen gick ut förrån kl. 10. 12 min, 22 fee. ty alt til den ftunden; fåg jag teken eller fkymt af henne i Solbrådden, Mina under fjelfva paffagen med Micrometer gjorda Obfervationer, vil jag framdeles hafva den åran at meddela Kongl, Vetenfkaps Academien. > Jaotet annat befynnerligt blefvo vi varfé uns der Veneris framfkridafide i Solen; ån at Solens färg vat litet blekare nårmaft kring kanten af Aåc: pken; ån den öfriga Solens kropp. Denna bicka ring omkring Venus fyntes tydeligaft; når Solen Var lågte, och blef mindre mårkelig ; når Soleti kom högre på himmelen; PENN Äfven en fådan blek rand fåg jag nårmaft I omkring Månens kant; under Solens Förmörkels I feden 29 Maji 1760, famr under den Gifta ftora ”Sol-förmörkelfen den 3 Jun. 1761 ; då det famma hånde, fom med Venus ; nåmligen at randen Tyntes ganfka vål med Tuber, få fårlge Solen var Jag: men blef otydeligare och mindre mårkelig,; alt fom Solen fteg högre på himmelen: Monne denna bleka randen, få omkring Månen fom Ve- nus, förorfakades af något på deffa Planeter, form TI jiknar Jordehs Atmofpher? men hvärföre fynes I acn då båttre , når Solen år lågre? 1 Omkring Mercurius, fom jag def 6 Maji 1753 fåg öfver 7 timar i Solen, kan jag ej på- Minna mig, at jag blef varfe minfta teken til hågon ovanlig fårg i kanten, faft jag då bruka- de Micrometer til 20 fots Tuben, och ganfka hoga ranfakade Mercurii bråddar: | JR CN Ves - 184 — 1761. Jul Aug. Sept; Venus fyntes jämvål i Solen med blotta ågos nen, endaft genom rökta eller fårgade glas, Vid klockan 's, under det et tunt moln fåfom en hinna gick öfver Solen, fågo henne någre med blotta ögon, famt jåmvål utan mörkt glas, efter deras påttående, nog tydeligen, AEA i RÖN Om Fifke-Planvering uti Infjsar, | i Af CARL FREDR. LUND, Rådman i Linköping. et kan icke nekas, at viju hafve uptånkt ganfka många påfund , at fånga Filk; men : - vi måtte dåremot tilftå, at det långe dras git på tiden, innan vi tånkt på medel at töröka Fifken, och i fynnerhet at athjelpa de fvårig« heter , fom uti Inljöar åro defs förökande: til hinder. kå Vi hafve en otrolig myckenhet Inijöar i vårt land. Uti Björlåtters Paftorat i Öftergöthland finnas 66 Iafjöar, ftörre och mindre, fom alla hafva Fifk, och i hvilka fifkandet kan och bör vara fördelaktigt. Andre Socknar ifamma Land beråttas hatva öfver 100 Infjöar, och åro de : öfrige 1761. Jul: Aug. Sept. 48 $ öfrige Provinciér'i Sverige på Infjöar lika rika;s någre undantagne, > Når man i allmånhet fer på fifkrikheten i deffe Sjöar, år alleftådes befunnit, at de re Sjöarne icke hafva hålften få mycken. Fifk, droportion emot deras vidd, fom de Wundas men dåremot, at Filken i de djupa, fom meren- dels åga örbotten och klart vatten, år flörre och mera vålfmakande. Orfaken til denna olikhet är, at fom vattnet, Filkenps Element ad dy-fjöarne år grumligt och föfer med fig många dy-partis &lar, få måtte ock Filkens kött tå famma fmak; ' men at Fifken långt mindre ökar fig uti de dju- I pa Sjöarne > kan ingen annan orfak törmodeligen Vara, än at ftörre delen af räåmmen vid lektiden om-= kommer för de djupa ftrander fkul, och icke kan af Solen eller varman 1(å vål ucklåckas , fom 1 de : | Snuska: > Förfynenseegen i inrättning, atbillen;sårkän bör | fölla;6n råm, af egen drift beföker ftranderne och kårren, eller andra grunda vatten, gifver ofs et otvifvelaktigt bevis, at varmen: fn förratta gös ' romålet i i denna, född vid andra utklåekningar. + nNPrardeles' ordets ag få tilfålle, at nåmna dé öfrige orfaker, fom förltöra råmmen i leketiden ; tålom at andre Filkar honom upåtra , jåmvål Ins fe&er, fåfom Kråftor och Sjömalk af mångahans da flag ; utan at nåmna Foglar, hvilka dåraf åf ven taga fin del, Mar har långe talat och (kräfvit , , at filkandeti lekarne borde förbjudas; på dec Fifken ej fkal blifva oroad, utan fritt tillåtas fålla rämmen; fom federmera. fkal utgöra en myckenhet af nya I N Z Fis 186 — 1761. Jul. Aug. Sept! Fifkar ; men i anledning af hvad jag nu redan an- fört , lårer denne utvågen icke vara nog tilråcke- : lig, åfven fom det föreflagne förbudet torde blif- - va fvårt om ej omåjeligt at verkftålla. - Utaf de Rön jag anftålt, och hår nedanföre fkola anföras, har jag kommit på den tankan, at man i lekestiden vål kan få lof at fifka, dock på det fåttet, at man för hvart fifkelif man fångar, FOA många tufende nya lif, i det man under- jelper Fifk-törökningen, igenom et medel, fom - tyckes aldramåft öfverensftåmma med Fifkensbe- fök vid ftranderne, defs föröknings fått och lagar, famt vår egen fkyldighet och eftertanka, Til nårmare uplysning, år nyttigt at jämföra några Fifk-flågters leknings-fått med hvarandra. Mörten leker i fkogsbygden, hvaråft de måfte fmå Infjöarne finnas, når Björklöfvet håller på ar fpricka ut. Utan tvifvel fordras en vifs grad af vårma i vattnet, fom utfåtter Terminen för all Vår-leknings Fifk, hvilken grad af vårma genom råmmens mognande och fvållande likfom tvingar Fifken, at fkynda fig til de ftållen, fom för defs åndamål åro beqvåme, at blifva fina fofter qvitt, Når han nu fkal gå til lek; kallar man hår i landet Badf/k , den delen, fom går en eller två da= ffa gar förut, likfom för-tråppar; det år befynner- ligt, at vid Mörtleken beftå defle förtroppar en= daft af mjölk-fifk ; Råmfilken gör leken imellan, och mjölkfifken infinner fig åfven efteråt. När Badfifken går, år han cn et artigt fått upftåld i leder ; rotar och divifioner , likfom krigsfolk, hvilken ordning fjelfva lekfilken i början åfven i | akt 1761. Jul. Aug. Sept. — 187 | akt tager: hvar divifion beftår af Fifkar, alla af | lika ftorlek, fom få tått in til hvarandra, 10, | 20, foå 100: bredd, och bak efter dem flerale- der; når de fimma fram , blir vål ordningen ftun- dom något bruten af ikråmfel eller andra orfaker, I dock år han i et ögnableck råttad>; når fkåcken ftannar, få at famma -afdelning fkal ftå (3 jämt och ordenteligen, fom hade deras ftållning varit | af någon Ingenieur förut utftakad, Ändteligen vid ftora ftenrör eller at Invånarne I utgjorde få kallade flåk och vafar, fom åro up- bygde af fårfkt granris, ftiger Mörten til lek, I dit divifionerne fig famla, hvarefter ordningen > aldeles förfvinner, och i det ftållet den ena Fifken "> hoppar med ftörfta haftighet och flyrka han kan aftadkomma, om den andra, igenom trångfel af ftenar eller rishögar, at blifva rammen qvitt. Hari fqualpar, at vårrnet likfom fråfer, därföre kom- ma Sjötoglarne dit och föka födan; Rof-fifkarne, I fålom Gåddor, Abborrar, Lakar och Alar kom- ma med at taga del i detta byte, då de, fom ej I hafva ftyrka och fnållher at fvålja Fifkar, åta fig 1 måtte aforäm. . 2 > Mört-Lögan brukar med Mörten aldeles fam- I maoch lika ingång, och lika anftalt undericken, I och går 3:ne gångar hvar Sommar til lek: dock 1 kan jag ej fåga, om en och fämma Fifk får tre I gångar om året ny råm och den famma utleker , eller om fårfkild Fifk af et flag leker hvar gång, Braxen har, i anfeende til leknings-fåttet, myc- | ken likher med Mörten, men han går i ftörre I myckenhet, få at defs divifioner eller Badfifk kun- VE ; Na Då 188 1761. Jul Aug. Sept. na anfes fåfom hela Regementer eller: Hårar e&= mot Mörtens fmå Compagnier. Braxen nyttjar icke något trångfel, utan endaft grundt vatten i vikar och på kårren; och år denne Fifken altid 4 men aldramåft vid lekningstiden, rådd för ljud och buller, få at fifkaren fkal fig dårföre noga äkta, hvarigenom hånder,. : at vid en och annan - Kyrka, fom ligger nåra in vid fådane Braxen-fis fken,innehålles nu,fåfom i gamla tider, med all ring> . ning i Klockorre vid Helge-och Högtidsdagar, fom infalla når Braxen går in til lek; emedan det e 3 . ES ' är från åldre tider rönt, ät om Braxen vore milion- tals ingången, få löper han ftraxt til fjös, få fnart ringningen med klockor vid famma ftrand år börjad, RR | Abborrarne gå icke tillammans fåfom Mörten, hvarken i-ordning eller på viffa famleplatfer, u- tan hvar för fig, för, under och etter Mörtens leketid, En Abborre föker någon hvafs quifteiller annat dylikt , öfver hvilker han ftlåller fig, och med gnidande förföker at fåfta hinnan, fom håller defs råmhylfa tilfammans, och hvilken vid öp? ningen midt på lifvet, börjat at trånga fig ut: få fnart han finner, at denna hinna faftnar, gör han et haftigt fprång, at hela råm-hylfan på en gång löper ut och blir hångandes i vattnet; men fedan det år fkedt, blir han icke ftilla, utanfvina gar fram och tilbaka til andra ftållen up i vatten- brynen, utan tvifvel at genom löpande i grun vatten lindra den tryckning, fom djupare vatten på defs buk kan förorfaka, hvilken haftigt ifrån en få ftor klimp, fom råumr-hylfan år, blifvit ledig. | "0 Som an ävÖår Jul. Aug. Sept. 189 + Söm denna råmmen aluid hänger tilftammans | innom fin hinna, få år han ' ock ganfka myc- > ket utftåld, at blifva af Alar, Lakar, Kråf- > tor famt foglar upåten ; det kommer diårpå an, at han får få långe vara i fred, at fkalen hinna | öpna fig, och de fmå lifven utkomma , emedan > de fedan åro mera fria och vinna tilvåxt utan hin= + der. FLAG : Tas Uti fmårre Infjöarne åro tre Fifkflag grunden til Fifkrikheten, neml. Mörten, fom år en god | Fifk, öch defsutan tjenar til föda tör Gåddan: - " Abboren, fom år en ånnu båttre Filk och fjelt | fvåljer, faft han ofta fjelf fvåljes: famt, Braxen, hvilken låter fig fom de förre 2:ne flagen vål plante- fa, dock fällan fvåljes, men årj dåremot ganfka | fördelaktig at fifka, och vålfmakelig at törtåra. > Jag har redan nåmnt; at Invånarne i Skogs- bygden bygga få kallade Ståk och Mjårdrar famt valar af granris, i hvilka Mörten och Abborren > går in och leker, famt dår (fångas. Jag bör ock I berätta, huru jag på detta granrifet bbtvit varfe, | at den dårftådes utlekte råmmen, utan alla hin- I der, kommir til fulikomlig utklåckning, långt båttre och fåkrare ån den råm , fom faller til bått- | Hen, af hvilken knapt något korn kommer til » Hf. Detta hargifvit mig förfta anledningen at tån- I ka på filké-plantering, hvarefter, fedan jag an- 1 ftåldrt förfök om fådan planterings möjelighet, har | ätrden fåkraft böra verkftållas på följande | fått, fom endaft fordrar en liten omkoftnad och et befvår, fom med råtta kan råknas bland de o- fryldigafte, men måft förluftande nöjen, SE N 4 oo Min 190 = 1761. Jul. Aug. Sept. Man låter af bråder göra Sumpar, hvilka ned-= > fånkas nåra in vid landet ifamma fjö, dår man fifkar , hålft på de ftållen, hvaråft lugn och Sol- hettan kunna bidraga til åndamålet: deffe Sum- par göras vål rymlige til vidden, men grunda och utan låck, hvars våggar genom leder eiler kafvelbommar i bottnen kunna nedflåppas, når man vil, (fe Fig.3, Tab. IV.). Sedan man bes klådt bottnarne och våggarne.i deffa Sumpar med Emorin flåpper man dit den råmfulla och mjölk: fulla Eifken, fom man i lektiden fångar, hvar: flag för fig, dock ej flera, ån måtteligen kun- na fig rymma i hvar Sump, at de ej af trångfel förfmåkta, Når Fi'karne gått i deffla Sumpar tvi eller tre dagar, tager man dem up med en håf, och med det famma fköljer vål råmmen ifrån dem, hvilken de redan låmnat på granrifet, det man bör törfara och fe efter når det år beltåldt, Fifken nyttjas då til fit behof, men våggarne på Sumpen fållas fedan neder och granrilet bredes fakta ut alt mer och mer, at det ej ligger för mycket tilfammans, Deffe nu flåppte råmkorn ut- göra planteringen , hvilka fnart fagt allefam- mans komma til lit, når likvål, i den håndelfen man låtit Fifken ftraxt tillagas och nyttjas til fpis, man verkeligen fluckit i munnen, hvar gång man åtit råm , 10000 tilårnade filk-lif; och i håndelfe man 'ej velat ifilka uti lektiden, i tanka at Fi- fken fkulle fig fjelf föröka, hade man förft varit i miftning af den goda fpifen; och fedan hade man varit fåker, at icke en tiondedel af råmmen — QR Are -” 2 lg kommit til lif, för de redan nåmde orfaker fkul, fom hindra fifkökningen i djupa tjöar. | Vid 1761. Jul. Aug. Sept, = 191 Vid denna plantering mårkes, at ju nårma- re man fångar Filken in til defs lektid, defs fnara- re fäller han råmmen uti planter-fumpen, få at man bör vara angelågen, at taga den Fifk til plantering, fom fångas då han juft börjar at leka. -Mörten kan ganfka fnålt förmås at fålla råmmen, når man fkråmer honom, fedan han en liten frund varit oroad, och lika få med Braxen; men Ab- borren har fvårare vid, at blitva fin råm qvitt, om han fångas för lektiden ; emedan, fom redan år anmärkt, defs råm-hinna år ftark, och defs råm fkal på en gång utlöpa: dock når varma da- gar infalla, går det fnart nog tör fig, och i den håndelfen ban blir långfam, 1å låter man lyfta Sumpen nårmare up i vattnet, at han blir grun- dare, eller lågger man mera granris i honom, at rummet blir mindre; men alt detta kan man un- vika, om man allenaft planterar de Abborrar, fom åro i begrep at leka, li . « Jag har mårkt på den Fifk, fom i Sumpar- ne i Stockholm Vårtiden inneflutes och nyttjas til fpis, huruledes Abborrarne ånda til fyra veckor eller mera, hafva råmmen qvar , fedan de andra 1 Sjöarne flåpt fin råm, hvartil ingen annan orfak kan vara, ån at defle Abborrar åro fångade för le- ketiden, at de varit inneflutne i tåkta Sumpar: at de vid ankomftten til Stockholm fåppas i Iikadane fumpar, fom åfven åro fånkte i det kalla ftråm-yattnet, och at ftörre delen af deffe 'Sumpar, fåfom vid Södra fifkare - gången, ftå uti ikugga, hvilka fångelfe-rum åro orfaken, at Abborrarne ej kunna dårftådes fålla råmmen på rätta tiden, oc ; | N 5 Vid 198 176. Jak Aug. Sept. oc Vid denna plantering finner fåkerligen mån- - gen mera nöje, ån han våntat, och den fom har - fmak för fådana nöjen, får dårigenom en långs tan, art fe alla de föråndringar , fom deffa nya filk-lif undergå, då förmonen och vinften af mycs kenhet nya Fifkar tiltager, under det man får upfylla fin nyfikna åftundan. Man får förft fe huru råmmen upfyller de inlagde granqviftar; och når man dem dageligen fedan beföker, huru efterhand råmkornen fig utvidga: huru Fifke - ungen i ågget börjar röra fig når han år halfs / legen, eller 8 å 9 dagar förlupit :: huru på flus - tet, efter 16 å 18 dagar, kornen öpnas och en li- ten Fifk af hvardera utkommer, på hvilken i början med blotta fynen ej fort mera kan fes, ån defs ögon, med:et litet-åmne til den an- dra kroppen; dock kan manicke vara fåker på dag och ftund, når öpningen fkal: fke, emedan fådant ankommer mycket på varmen och våder= leken, | 5 Det år mårkvårdigt. at om man vil utklåc- ka råm uti kåril, går det icke an, och om man vil båmta några fmaå Fifk-lif uti kåril af glas, el- ler andra flag, at befe dem, få lefva de icke öfver 2 eller 3 dagar: utan tvifvel lårer vattnet - vara dårtil orfak, fom når det blir afdelt och inftångt, genaft börjar gå uti förruttnelfe. Om man vil plantera Fifk i annan Sjö, få tager man kåril och fånker dem under vattnet i Planter -fumpen, och lågger: dit få mycket af råmfulla granris- qviftar, fom med vattnet til lika kunna få rum, bår dem fräxt i en annan Sjö, och låter dem fakta ned i defs vatten pd Vi 1761. Jul; Aug. Sept; 193 | i | vid landet, få år det beftålt ; men man bör ak- ta fig, ar rifet med råmmen ej kommer up i vådret når man gör denna flyttningen. De fmå Abborrar, fom åro et år gamla, plå- ga vid deffa tilfällen göra någon liten fkada:de krypa in genom vattuhålen på Planter-fumpar- ne, och åta ram ; och kan man icke hindra dem eller flånga dem ute, utan måtte de hafva fin del. Når jag fick fe dem, tyckte jag mig icke allenaft hafva planterat nya Fifkar, utan ockfå fkaffat deffe barnen fpis, fom dock ej kan göra ftor faknad ; men fedan fidorne af Sumpen voro nedflåppte, blet jag deffe barnen ej mera IVANE, dv Lu Y | At nu med någorlunda fåkerhet kunna gö- ra Öfverflag om myckenheten af räåmkorn, fom på detta låttet kunna planteras, har jag fökt ut- röna antalet af råm-korn hos några fifkflag, med der ras ålder, emot ftorleken efter vigten jämförd, och funnit det, efter anftåldte förfök, fig för- hålla på följande fått: En Afp ifrån Sjön: Råxen vågde 6. > Skålp. 9 är gammal, dets råm 26 ICE Tod, imnehölt: > Ar 141960 korn in Id ifrån Salt-1jön, 2 Skålp.fex | år gammal, defs råm 113 lod - 60375 En Abborre ifrån Råxen 19-10d, fy- raår gammal, defs råm fvra lod 26880 En Abborre ifrån Sjön Tåkern, 44 | lod, 6 år gammal, defs råm 7£lod 66150 » En Gådda ifrån Råxen fångades d, ; 28 Januarii 1761. vågde 35 mars ker, hade fvålgt 6 ftycken Lakar, fom vågde 4 mark. kade 108 lod råm, 272160 korn En Braxen ifrån Tåkern fångad i Febr. månad, vågde 3 Skålp, 10 lod,nie år gammal, hade 8lod råm 126300 En Braxen itrån Råxen, fångad i A- pril månad, 2 Skå!p, 24 lod, fjuår > gammal; defstam oa, l0d — es 1370LE En Mört ifrån Salt-fjön, 203 lod, fem år gammal, defs råm 42 lod 71820 Åldren år utfatt efter Kyrko-herden Herr Maå- gifter HeDErRsTRÖMS RÖn, nåmligen efter antalet af ringar uti Fifkens rygg-knotor, hvarom kan låfas i Kongl. Vet. Acad. Handl. för år 1759, Men utråkningen af råm-kornens myckenhet år gjord efter et grans afvågning , och efter 210 gran på et lod Civil-vigt; fom tyckes vara nårmafte förlik- ningen imellan Civil- och Medicinal-vigt, - At deffa och flera anftålda förfök, kan man fluta, at Fifken år olika til våxt och ftorlek uti en och famma ålder, alt fom yattnet och an= nan defs föda kan medgifva och vara fkiljaktig, famt ar lika ålder eller ftorlek af et och famma Fi- - fkeflag, icke altid hafver lika myckenhet råm, hvilken olikhet år gemenfam med åtfkillige andre kreatur; men dåremot kan man med all fåker- het finna, at inga andra kreatur åka fig fåmyc- ket och beftåndigt, fom Fifkarne, Det år nödigt, at göra et åfverflag, genom hvilket man kan finna, huru med fifk-planterin- NE ; gen 1 194 — 1761. Jul. Aug. Sept. | ker, 16 år gammal, men öpnad, | | 1761. Jul. Aug. Sept. — 195 gen och förökningen kunde tilgå uti en liten Infjö. KASOREA Låt vara at fo Braxen-honor, utom Mjölk-fi= fkarne, hvaraf nödvåndigt någre böra vara med för befrödningen fkul, flåppas uti Planter-fumpen : deras råm, efter det minfta hår utfatte flaget, göre nen = jåG de 6300000 korn 1c0 flycken Abborrar af ftörre flaget, gör - - 661f000 100 flycken Mörtar 7182009 Am AR EEE "Tilfammans 20097000. När jag fåledes planterat råmmen efter 250 Råm-fifkar, Mjölk-fifken oråknad , har jag dår- jon förökt antalet i Sjön til 20 Millioner FJifkar. Men fom någon torde tföregifva, at en del råmkorn vid planteringen kunde lida och på många obekanta fått omkomma, få vil jag de- la denna Summa, och taga allenaft hålften, då likafullt öfver Tio Millioner komma til lif. Hvad borde man vål fluta dåraf, om man på famma fått gjorde flit i de itörre Infjöarshvar- eft planteringen borde årligen ötverftiga 100 Millioner. Den vålfignelfe et Sjörikt land dårs igenom kunde århålla, kan hvar och en, fom vil | äkralienatt en liten upmårkfamhet; nogfamt ETCC Som nu Abborrarne icke beqvåmligen fån- gas med not under leketiden, få brukar man i fkogs-fjöarne; fåtta Gran-mjårdar för dem, och gå de altid in i dem, fom för Mörten varit för- ut bygde; men man måfte frålla Mjårdan grun- dare eller djupare ; altfom det lider med HG ck- 196 — 17GLS Jul. Aug. . Sept. lektid; och aldenfrund Abborren föker mycket | ftenröår och andre obelågne ftållen , hvareit man ej kan för ftenbotten fkul, få ned pålar och annan vafe-byggnad >; fördenfkul hatva Invånar:? ne upfunnit Tyre-mjårdar, fom de kalla, af fön- derfprångd Furu förfårdigade, och fåledes af famma flags virke fom Katforne bindas: få långe deffe åro hvita och lyfande, fifka de vål, at Mjäårdan ofta kan krypa få full, at Fifkarne knapt hafva rum at vånda fig, och låggas deffe Tyr= Mjårdar nu långre ut, nu in vid landet, alt fom - Abborren ftiger in til lek, dock öpningen altid - åt landet; men fedan defs leketid är förbi, du- ger detta filket ej mera det året. Afp år em öfvermåttan god och viålfmake= lig Fifk, och fom han likaledes leker om Vären, få bör man vara angelågen, icke allenaft at plan= tera honom i de Sjöar, dår han ieke ånnu fin- nes, utan ock hvareft han finnes, genom Plan . ter-fumpar töröka honom Million-tals hvart år, hvilket åfven med Iden ofel5art lårer kunna — Vverkftållas , faft jag med deffe 2:ne fifkflagens planterande ej haft titfålle at anftålla förfök, Med Gåddan kunde man på famma fått förs fara; men många hafva kommit: på den tänkan; ar Gåddorne borde utödas, på det fmå-fifken = oh = 2 4 tatt. Totlirrr DNS måtte blifva 1å mycket ymnigare och ftörre ; hvaremot jag förmodar, at de hår upgifne förs föken kunna hjelpa fmå-fifken och Gåddancon- ee fålom en ganfka hålfofam och ftorvåxt ifk. Jag sing. SEE Ar Od ) i G ' | 1761. Jol Aug. Sept: 197 0 Jag frågade åtfkillige Bönder och Fifkare i Skogsbygden, om det vore. nyttigt, på denna omtalte grunden, ar utöda Gåddorne ur fmå- Sjöarne, då de högeligen påftodo,at om det kun de fke, vore det gantka illa betånkt, emedar de trodde, at: Skaparens inråttning med denna glupfka Gådd-fifken, vore fådan, at ingen kun- de den åndra, utan at förfåtta filket i fämre til- ftånd, och vinna fmå och mindre hålfofamma Filkar emot deffa ftora och låckra. | | KRONOR BETET ORSA Is Om tilgång på åmnen för Stenhus byggnad, | och om a peniaga 2 Masugnar, | AE A, F. CRON STEDT. SK q / åra fkogars. rr ; luttfrekets: köld och de få ofra infallande vådeldar i Stå- der och på Landet, påminna ofs om nöds väkdiäkeren. at, likafom "andra belefvade folk- flag; allmånnare bygga hus af mindre eldtångde och mera varaktige ämnen, ån trå , Je nu dår- bo måftadels användes, råa nödvåndighet blir för mera betydatis de anfedd , når man rått betraktar, hvad hin- der i 1 nåringarne upkomma dåraf, at de få ofta anftållande reparationer och Nybyggnader vid Tråhus målte förråttas om Vår och Sommar, då vårt jordbruk få mycket mera behötver tå ån 198 17061. Jul. Aug. Sept: hånder, hvilka hos ofs dårtil anflagne åro; fom tiden år ganfka kärt; på hvilken det kan fköras: . at hela Ståders och byars Invånare blifva på en gang husville och utarmade af vådeldar, hvarpå | vi ofta hafve bedröåfveliga exempel; och at det - mognare tråverket , fom nu åtgår til timmer, våkl behöfver fparas til åmnen för tåekning; hvilken ' år den drygafte delen i vår hushålls-byggnad och har måfta påkånningen af Climatet: Ty takes | gel, bråder, ja ånda intil Kitter eller Cimentet och alt hvad hittils i vårt land blifvit förfökt,Skif+= | fer undantagen, löfes up af och tillika med fnöng | fom år det råtta åmnet, med hvilket förfök må | anftållas , på alt hvad uptånkas kan at göra tak var» aktige; då man torde få finna, at utlåndike jord- arter, Terra Pouzzolana, Tarras och Gips icke - förmå mera utråtta ån vanligt tegelmiöl, hammar=" | fmeds-flagg, Sinder och flera jordarter at en vils järnhalt, fom hos ofs ömnogt finnas, om någonq | af defla flagen blandäs i Kalkbruk, fom nyttjasel= | ler utftålles för fria luften och icke ftåndigt hål- les tuktig, famt at det icke fkulle behöfvas meraån vanligt Kalkbruk til platta tak, om vi hade få- dan våderlek , fom förefaller, dår de brukas. / Imedlertid och ehuru en hvar, både af fig | fjelfoch genom gifne anledningar, lått finner nyt- tan af annan, ån vanlig tråbyggnad, går det dock | få tili det; fom många andra hushållsmål; at man | både låttare åftadkommer och håldre vil ut med et litet capital ofta, ån med et ftörre mera fållan ; | faft det förra fkulle förtåra fig fjelf och det fenare | gifva en vifs och ftåndig rånta. Orfaken fom | verkar hos den fattigare , år lått begripen; men år | | På 1761, Jul. Aug. Sept. — 199 år hös den förmögnare flerfaldig, ofta en alles na, okunnighet eller brift af utråkning, men fom de fenare göra ut minfta delen i alla fåm- hållen; ty ligger i förevarande fåk magt tippå; at omkoltnaderne vid Stenhusbyggnad i landet göras Jindrige, dels genom åmnens beredande för godt pris, dels genom utvidgande af konften; at med fparfamhet och annan fördel vinna ånda- målet. 4 RS SRS Når man hår och dår i Riket fer, huru illå och dock koftfamt bygges af trå; fyllar låggas på jorden eller åro belagde med mullbånkar 3 många hus byggas låga, fom kunde ftå påhvar- äannav, til belparande af de koftfame taken och vinnände af rum, fom år en få angelågen oms ftåndighet vid €ldsvådor; höbodar i många ors« ter göras fårfkildt, fatt man kunde hafva tullar och afföra ångorne utan at fkada höet; med mera: få kan man föreftålla fig, huru al- mogen fkulle tilftålla ftenbyggnad, om den vils 118 på faken, når murnings-konften tillika år få rar, åt uti et vilst Lån icke finnas flera mura= (fe, ån en, fom vid et Bruk för defs fårfkildte Ibehot blifvit inöfvad. Men jag går den faken förbi, emedan man kan hoppas, at dåri blifver bot, når ftenbyggnad kan göras lindrig, och vil därföre litet orda om detta fenare, til mitia lands=< mäns upmuntran;: | — Ehuru mycket af bårg och jord ftenar, fom ilani= det fihnas, år dock fvart, at tå någon med få kallade lager eller rått fkapelig til murning. De TöR ftenarne åro måftadelen genom kullring i Tfloder afnötte och nä hvarföre de måtte ön C ans 200 — 1761. Jul. Aug. Sept. antingen fprångas eller klyfvas, fom fker dels ge- nom brånning, hvarvid brukas at ftryka tjåra efter den direttion man utvåljer, eller genom kilning i et uthuggit fpår, fom klådes med jårnfkenor, hvilket fenare medel varit i forna tider mycket i bruk neder åt landet, fom fes af Revetements på Warbergs och Bohus Fåftningar, famt borde åter uplifvas. .. Dock åro. alle deffa fått ar få tjenlig murften i allmånhet för koftfame:: Dåremot borde man mera nyttja det förråd af fren, fom faller i fkårbårg i.de flåfta bårgs- trakter. Dår ligga en del nedanföre helt kan- tige, en del fitta fpruckne i bårget och kunde utkilas, hvarvid man kunde bruka torr björks kil, hvilken fedan våtes, fåfom Marmor brytesi Flandern; at förtiga, det tjälen arbetar jämt på deras loffande. Manne Hunnebårg icke råcker fådan ften åt det omkring belågne fkogs-löfe landet ? I våra grufvor faller nu för tiden ,: fedati fprångning blifvit mera allmån, ganfka mycken tjenlig muriten jämte malmerne. Afegen för- farenhet vet jag, huru litet defs famlande koftar, huru gårna man blifver af med honom, och hvad dårmed kan utråttas. — I brift af rön kan icke nekas, at den fom år omgitven med flot-lösfnor, ju håftar ihop med kalkbruk, faft den år min- dre tjenlig til kall=mur. På fina ftållen i viffa landsorter år god til- gång på fkitrige bårg, hvareft murften med tvånne jåmfidige lager altid och med nog rin- ga möda ftår at brytas, Ambiårg i SR Kin- 3 | 1761. Jul. Allg. Sept. — 201 | Kinnakulle och flera bårg i Veftergörland, Al. varen på Öland, de flåfte bårgen i Råttviks och Malungs Sokhar i Dalarne, en del af Nerike, mått hela Jemrtland, och Hellingborgs redden i Skås | ne innehafva fådane bårg: beftående dels af kalk= fen, fom på fina ftållen, faft Orålt, kallas tålgs fen, och dels at fanditen: Utaf den fiftnåmda arten eller fandftenen, fom år låttaft jämkad och beftåndigatt mot luft, vat- ten och eld, finnas ock löfa ftenar i viffa orter, Utan ar man ånnu igenfunnit bårgen, hvarifrån de blifvit lösrefne; til åfventyrs åro de aldeles förftörde, Diraf finnes myckenhet i Geftrike= : land, något på öarne i Roflagen, vid Målarens ftrand mot Bockhols-udden , vid Hjelmaren och; om jag rått minnes, i Björneborgs- -Lån. Vid Guftafsftröms Bruk i grånfen mellan Vers meland och Dalarne tråffas den ock, men få hård, at den icke kan huggas, och atden fprics ker i elden, Förmodeligen är den från Vetter- Dalarna, hvareft bårg AE der flaget finnas, likas fom man tråffar på långt håll föla ftenar koms ne från Serna fjällbårgen , fom beftå af idel hård 'Byttring utaf fand och klappurs Takfkifver, fom! kunde komma: of til få mycken hjelp, hafve vi ondt efter. Den måfta fkifver, fom dårföre upvifes, år Alunhaltig och. underkattad vittring i luften, Annan år åter hvar- ken lått eller rått- -klufven, utan faller fåfom bryt ftenar hvaraf den beftår. 1 Jemtland, hvareft alla bärgs-lag falla tunnfkifrige, finnes den med O 32 fåkers 208 1701 Jul Ang. Sept. fåkerhet; men kan icke blifva handels-vara , (å långe detta vackra landet faknar duchtart,[fom det torde kunna få efter fit mårkvårdiga vattudrag och ofelbart förtjenar. I Bohus-Lån vid Kyt- kils Gåftgifvare-gård, har jag fedt flifor lagde o- vårdigt på taken af et kofteligt åmne, för defs varaktighets fkul, och beror endaft på et litet handalag, at kanta dem och hugga hol dåruppå. I Lima Socken ochV efter-Dalarne, finnes en tunn- fkifrig fandftea, hvaraf jag har åran at hårhos fånda prof, och hvilken har de båfta egentka- per, utom det, at hol dåruppå icke kan huggas för defs hårdhet fkul, utan måtte drillas, på lätt fom Stenflipare. bruka, Det ligger eljeft en töredom i vågen mot den få kaliade grå-lgn och andra naturliga ftenar, beftående dåri: at man tror dem gifva fuktiga- re och följakteligen mera ohålfofame rum, ån tegelften, hvilket kommer dåraf, at man fer vat- tu-ångorne condenfera eller fåfta fig utanpå de förra, när de åro kalla, hvaremot teglet fu- ger dem inuti fig; men når man befinnar fölgden, fom år, at grålten tillåter en haftig afdunftning, och tegel fordrar en långfammare, innan vånings« rum få den vårma til fig, fom allmånt fökes >; få lårer finnas, hvad om bägge ifkåligen bör dömas. I Krut-hvalt och andra förråds-hus,behöfves be- klådning inuti at tegel, at likafom en fvamp fu- ga vattu-ångorne til fig, hvilka eljeft famlade i droppar, kunna falla ned och fkåmma godfet. Til fyllnad i briften af naturlig ften, hvilken Hikvål borde och kunde hos ofs mera nyttjas, blit- : ver 1761. Jul. Aug. Sept. 203 ver tegel det fåkrafte at tilgå, efter lera finnes + de fAlåfta landsåndar, och fand, fom endaft til- dåttes för at törekomma fprickning under tork- ning och brånning, kan, dår han icke år full- komligt god, genom valkning flundom efter | föregången risfling , alleftådes århållas. — Inrått- ningar dårtil åro ock få många på vifla orter, at man bör vånta den önfkade fölgden, om affig- ten därmed går långre, ån at på någon tid dra. ga vinft af Varans förfålgning til Stockholm och I några Publique byggnader. Men vare därmed I huru det vil, få år Varan tung och drager icke koftnaden af lång förfe! til lands : hvarföre de I bebodde orter, fom ånnu icke fått anledning til lat idka tegel-flageri, fordra andra medel til at I bereda och nyttja detta åmnet: jag menar fmår- I re och många tegelflagerier. I Tyfkland fkal I folk gå omkring och flå tegel åt den fom behöf- ver, och dåraf hafve vi et litet efterdöme i Als | Socken i Dalarne, hvaråft naturen dock gynnar I faken dårmed, at leret, fom dår finnes nåftan I Ofveralt, har inne nådig blanning af grof fand och något klapper, fom under åltningen urt- I plockas. Den rånad eller fuktighet, fom thy med- I följer, år tilråckelig , emedan det mycket blöt- | narunder trampning eller bultning. Denna jord- | art år lik hvad i Bårgslags orterne kallas alf eller I ftenvela, hvaraf på andra ftållen göräs bakugns- | arnar, fom icke fpricka , fatt de ftraxt påeldas, om man endaft brukar den förfigtigheten, ar ftrå något fand ofvanuppå. Jag har lagt in en årildår- | ati Calciner-ugn at 9-alnars långd på 4 alnars bredd, och funnit den båft af alt, fom varit ar O 3 til- 204 1761. Juk Aug. Sept, tilgå, och fåledes tviflar icke, at ju mångaftådes il lig til tegelberedning, Hon tåcker målt bårg- - utom Als Socken fådan lerig pinr-mo år, tjen- hållar, hvartöre hon ock bår namn af bårg-lera; år ganfka hård och kärt i fammanhanget, famt fegnar törft under åltningen, Allmogen i några Socknar inom Vefterås och Kopparbårgs-Låner, flår ock tegel utan lador och "flora ugnar. At det fnart faller fönder i fria luf. ten må tilfkrifvas dels hvit-eller björk-lerans na- tur, dels för fin fandblanning, och dels för lös brånning, Sandens grofhet och råtta mycken- het gör dock det måtta hår, fåfom förmodeligen ' i den förr befkrefne bårg-leran, Om hvit-lerans nårmafte flågtinge Vefan eller gås-leran får tjenlig blanning af fand, blir hon fallt god til Tegel, hvilket jag fluter dåraf, at hon hållit det protvet med bokad flagg; men hyfer hon för mycken fin fand, då hon kallas mjålga i denna orten, vet jag ingen råd, dock kunna förfök ofelbart utrö- na,hvad Naturens HErre åmnar denna blanningen til, fom vi fkatte för nog onyttig i vår hushåll- ning. SR på fina ftållen i Upland finnes fådan lera, fom utan inblanning af kalkjord, fåfom den be- kanta Upfala-leran år, brånner fig hvit-guli el- den, få år underligt, at vi fakne Klinkert af e- gen tilverkning, Härvid faller mig in at giffa, det brånning med Torf eller Stenkol, hvilke fift- nåmde låggas hvarftals med Teglet, torde göra taftare ften , faft vi tilfkrifve i allmånhet den e- genfkapen åt ler-arterne. Atminttone ftår det faft, at rök ( Phlogifton) indritven i et bråndt Tegel, gör 1761. Jul, Aug. Sept. 205 gör det beftåndigare för röta; ty få fkal det orå Hollenfka Takteglet vara tilredt, och våra kol- milor torde i famma atfigt kunna nyttjas. Man vet , hvad Tobakspipor dår vinna, At gjuta upp flaggen, fom faller vid Tackjårns brukningen, i form af murften, börjar nu ater, faft något trögt, at komma i gång, fedan en Mas- måftare vid Söderfors Ankarbruk, Grönberg, gjort allmånheten och Masugns-ågaren den tjenften, at förföka honom til pipfter, hvartil han ock nu nyt- tjas med ftörfta fördel. Så långe man icke vifste an- nan nytta at göra af Nlagg-tegel, ån at dåraf mura beftåndiga fkorftenar och grundmurar famt flam- ugnar vid Bårgverken, få blef ftöpningen dåraf mycket förfammad; men nu kan man hoppas, at fedan behofven til Hyttor, Roftgropar och plåt- ugnar gjort den mera allmån, måfte ock vår hus byggnad dårmed blifva påtånkt, Vi hafve redan i denna Bårgslag både källare och ftåhus dårat byggde: och faft icke all flagg år tjenlig dårtil, emedan en del, fåfom för mycket glafig, faller fönder under afkylningen, fom år fvår at beqvåmt 'anttälla >; få år dock til förmoda, både at man al- månr beflitar fig om fådane låttningar, hvarige- nom den ftarkare kän vinnas, hvilket torde be- ro på et leraktigt grundåmne i fjelfva malmer- ne, fålom ock, at de orter hvareft fådan tjen- lig flagg ftåndigt faller, fåfom Norbårgs Bårgs- | lag och til åfventyrs många flera, beflita fig om, at upftöpa til eget och andras behof, få mycket någonfin möjeligt år. Så ohyggeliga och befvärliga, fom flagg- varpen nu åro , få vac- Kra och beftåndiga "murar måfte framtiden af Om det 206 — 1761. Jul. Aug. Sept. det åmnet hafva at vånta, Bårgs-handteringen, dår den år inkommen, kan icke lemna många fkogs-trakter at frå och mogna til byggnings- virke, Bevifligt torde ock vara, at utom det nödvåndigafte mogna Virket til Skeps-Fåftnings- och annan ftor-byggnad, kan fkog hos ofs på et /| vifst afftånd från kufterne, fom icke blir ftort, !/ aldrig med ftörre vinning för det :allmånna an. | våndas, ån til kolning för Bårgs-handteringen, Eljeft kan det vara nåftan lika mycket, hvad ftent-åmne fom brukas i vanlig hushålls-byggnad, om man endaft har ömnig och lått tilgång på Kalk. Torrkadt och obråndt Tegel dugeri mur, når det blifvit vål rappadt. Vårt båft brånde rö- da Tegel, då det icke år mörkbrunt och få förglafat, at det fkertvar fig i brottet och flår eld fom finta, får icke mera ån det förra kom- ) ma nåra til marken; ty det, fom fagt år, fuger | vatten til fig, hvarigenom det flår rappningen - af fig och faller omfider fönder. Bågge fordra | lika god takhållning. I min affigt, fom år, at låtta ftenhus byggnad, fordras vålbråndt Tegel, måft för at kunna göra uplagor dåraf, både för enfkildte hushållare och hela Ståder, fom böra förvandlas i ten fmåningom och innan det fker til afka genom vådeldar, då man kommer i den be- kanta förlågenheten at gårna vilja hafva dem at ften bygde, men måtte låta et utarmadt och hus- villt folk gripa åter til trå, fåfom låttaft och fmaraft til hus nyttjadt. | Man har fedt Fåftnings- murar med mö- da kunnat raferas , fom varit klådde med tunna | | glas | 1761. Jul, Aug. Sept. 207 grå- ftens flifor, och inuti klådde med Klapper och rånn-kalk. Det fynes, fom Religions-niten j Påfvedömet at bygga Kyrkor, updref för nå- gon tid, om icke den prydeliga, dock den nyt- tiga byggnings-koniten, Skogarnes ömnoghet | hos ofs i den tiden, lårer ibland annat hafva å- | fadkommit lätthet at få kalk: ty den fpardes "icke, och i murbruk gick aldrig in ler, fom en- daft och allenaft duger i eldftåder. Nu är tilftån- det med fkogarne annat, och man råknar å de Aåfta ftållen, dår Kalkften faller, alt för mycket I på brånflet eller veden, i fynnerhet i Bårgs-or- | ferne, hvilka dock för Jäårnfmålgningens fkui öf- ver alt, Smålånd undantagit, fökt up och fun- nit flera utvågar til Kalkiten, fom dår kallas lim; darföre har jag långe tänkt på at nyttja våra mas- ugnar i fina tider til Kalkbrånning, och til brån- Ae fådan torf, fem kan utan fkadaåmnas tilannat' än matjord för våxter ; men förfökern hafva ånnu icke kunnat verkftållas; utan bar jag imedler- tid fökt at til famma åndamål anvånda den ftar- ka hettan, fom en masugn vid dretvet innehar och utan trukt eljeft förga fkulle, hvilket fkedt med god framgång. | oc Den Limften, fom var öfrig vid brukets af- » ftadnande , fattes med litet ftybbe eller Kolfork hvarftals up: når drefvet gått litet under up- | fårtnings-målert, och når Kalkften fyntes för for- man, flogos båljorne igen, hvarefter man låt fte- nen ligga at fulibrånnas. Drefvet gick fortare och båttre ån vanligen. Ugnen blef vål ren, och om någon Kalkften fåft fig neder mot ftållet i Maggen , få har den federmera uplött fig i luften. CO Of In- 208 2761. Jul: Aug. Sept. Ingen må frukta, at den fmålter', för det at bål- jorne ånnu gå, ty Kalk gör det icke utan blan = ning af andra jord-arter, löfa eller förftenade, Hade jag haft mera Eimften tilhands, hade jag fatt uppa, at utröna högfta verkan; menjag måfte denna gång låta mig nöja med vid pafs 30 tunnor Kalk efter flåckningen och kan dock icke undgå, at göra detta förlök, få ofullkom- | nadt fom det år, allmänt, på det tiden icke må förfummas af andra fom behaga nyttja anlednin- gen: hålft fom troligt år, at utan pipans fka- 7] da hela ugnen kan fyllas, och at det lönar fig til at underhjelpa hettan med kol-fork och åf- ven rena Kol, i fall de behöfvas. | Våra masugnars fkapnad kommer nårmaft in tilden, fom Angelfka Kaikugnarne åga, och kun: na. förmodeligen ocktå nyttjas, då man har en | koftfam byggnad vunnen; hvarföre jag tror mig kunna pålti, at i de Bårgslags-orter, dår Lim- ften faller fårnhaltig eller fnuirtad af hvit Järna 7 malm, fåfom Klackbårgs och Hedtjårna Limeti | Norbårgs Bårgslag , hvilket brännes fvartbrunt | och icke låter flåcka fig, blifver dock mödan / betalt, om man til Kalkbränning fkulle fkaffa - fig tjenligare art från andra ftållen. ; pr TA 4 Man år ock icke befvårad af uplagor utaf denna Varan; ty den förbättrar fig, om den vid flåckningen tår med vatten rinna i gropar utijor- ec s e (0 5 Mn 0 den och dår ligga fnyggt tåckt: då det blitver få kallad fyr-kalk, om hvars kraft och beredande Kongl, Academicns Handlingar. på fit ftålle för- måla. RÖN > St - IDRE 276 Job Aug. Seph — 209 RÖN At flöpa Has af fs Ae flagg och mur- | Av brak Upgitvit, fåfom tillåggning i nåftföregåen- de åmne, Af ANTON von SWAB. DKK | id genomlåfandet af föregående vackra « Handling, om tilgång på ämnen för Sten- hus-byggnad, föranlåtes jag få mycket mer at deltaga i Herr CRonstEDTs berömliga nit för (kogarnes befparing, fom jag för ej långe fe- dan i Fahiun mått befigtiga den förödelfe, fom tvånne tått på hvarannan följande vådeldar dår för- orfakat, hvarigenom denne ftora och tolkrika ort, ul ftörfta och den förnåmfta delen, fiftleden Som- mar blifvit i afka lagd, Då vid den törråttning , fom til Bårgs-hand= teringens bibehållande i defs vanliga drift efter en fådan olycka , var förordnad, ibland annat Stadens åter-upbyggande kom under öfverlågg- ning, fant man, ar om fådant finge fke af träj fom tilrörene ; fkulle ej allenaft timmer, hvilket dår förut år nog dyrt, ån högre upftegras, utan ock både Dale-och Bå:gs-Frålfe fkogarne, hvilke fenare för Bårgsbrukets behof altid varit tredade, medtagas på den faran, at om en dylik vådelig håndelfe ånnu timade , blefve förlågenheten defto ftörre och nåftan obotelig. | 1 2" 1761. Jul. Aug. Sept. I en fådan omftåndighet, och då man kunde göra fig förhoppning. om alt möjeligt underftöd til denna för det allmånna angelågna och indråg- tiga Ortens ateruphjelpande, var ej annan utvåg öfrig , ån at föredlå och tilltyrka Stenhus-bygg- nad, om hvars nytta och nådvåndighet til Invå- narena tjenlige föreftållningar £ iordes, jämte pro- flicnelle anftalter til kaiks, leras ech fands up- fökande, famt kalk-och Tegelbrånneriers utvid- gande och inråttande på nåra tilhands belågne och beqvåmlige ftållen: hvilka anftalter haft den goda verkan, at man tramdeles kan lofva fig til-' råckelig tilgång å deffe byggnings-åmnen för bil- ligt pris, få framt i öfrigt orten har den lyckan, atafdet allmånna blifva få kraftigt under armarne tagen, fom den tarfvar, at törmå bygga Stenhus, Men fom, ehuru underftåd ock kunde anflås, ech ehuru lindrigt deffe' materialier komme at til- verkas, det år til befarande, at byggnad af ften ändock torde falla koftfamare, ån at en ftor del at Stadfens Invånare, fåfom fattige Bårgsarbe- tare och mindre förmögne Borgare, mågta gå in dårpå, hälft fom murare-lönen hos ofs faller myc: ket dryg och koftbar; altfå kom jag at befinna mig på ec byg ognings-fått, ar i fråile för Tegel, betjena fig af fönderflött flagg, hvilket vid Hart- atfke Bårg verken år brukeligt, och til Fahlu-or- ten tyktes kunna låmpas. Mr | nd BR DERE RR Rn AED mr 0 tr ban BA ARA nte Lo ar RR O I rn TD on LDL AE lad a AA Härmed gjordes genaft, under påftående för= rättning, et litet förfök, fom fyntes arta fig vål och fter önfkan, hvarföre Jag icke långre bebd dröja at göra det "bekant, på det faken vidare til ållmån nytta må kunna uparbetas, Men” döden 1761. Juk Ang. Sept. ere Men fom detta förfök anftåldes med någon låndring och fkiljaktighet emot hvad jag på Hartz fedt 3; få lårer vara nödigt, at törft belkrif= va det Hartzilka fåttet, hvaraf anledningen dår= bad år rågen. ; Sedan man grafvit fig neder på faft grund, eller den famma , om det behöfves, med roft= verke förfåkrat, mt dårå upfört fotmur af flen Sfver jordbrynetr för alla våggarne, på fått, fom för ftenhus vanligen fker, låggas på murningen fyllar, uti hvilka ftolpar ledrätt åro inhuggne i alla hörn, famt å båda fidor, hvar dörrar och fenfter tilåmnas: de fiftnåmde ftolparne kommai det afftånd itrån hvarannan, at dörr-och feniter- foder dåremellan kunna faftfpikas: fa vål fyllar, fom ftolpar, måfte långs efter midt uti hafva en pa- rallelipipedilk inhuggning , til vid pafs 3 tums djup å de fidor, fom komma in åt muren, på det bone må kunna falla in dåruti och binda lig famman med tråverket. Stolparne riktas och fåftas lodrått, medelft Ibråder, fom horizontalt å båda fidor påfpikas, få at rummet imellan bråderne kommer at utgö- ra våggarnes tjocklek, Man beklåder til en börs jan frolparne.ej högre med bråder, ån til 2 eller 13 bråde-bredder itrån fyllen up: de måtte 1å tått paffa til hvarannan, at murbruket kant innehållasy (å at det ej rinner ut imellan fogningarne. 1. Vidare | tilreder man murbiuk af kalk och Åland på vanligt fått: fedan det år fårdigt, blan- das och inröres dåruti flagg af Silfverfmåltnins- garné 212 — 1761. Jul Aug. Sept. garne, til ftorlek fom Äpplen, Valnötter och Haffelnötter tönderbokad, til defs blanningen blir fom en tjock vålling , hvilken gjutes imel= I lan bråderne, famt packas och flitigt arbetas; I få at den faller vål tått och inuti aila vinklar I famt förr ommålde inhuggningar på fyllar och | ftolparne, ål Når rummet imellan de törfta bråde-hvarfven | fåledes år fyldt, fortfares efterhand på famma I fått med håftande af flere bråder på ftolparnes | bågge fidor, famt infyllning af murbruk och | flagg , til defs våggarne få deras tilbörliga högd, I då de lodråttftående titålparne öfverft innefattas | i et bjelke-lag, hvilket ötverft binder alla väg- | garne, och därjämte tjenar at dårå fltådja tak- | refningen; men för tåthetens fkul måtte ligga | i bruk väl nedfånkt. . Efter några dagar, då murbruket och flag= & gen fått den flagda, at våggarne kunna båra fig, | bårttagas alla bråderne, och fedan den målta våtfkan uttorkat, rappas hufet utanpå, och blir / fedan, ju åldre defto faftare. | Detta byggnings-fått; fom i anfeende til res» Hingen af tråverke, ej fkiljer ifrån vanlige kors- verks-hus uti annat, ån at alla ftolparne dåruti | ftå lodrått, har ock med korsverks-hus gemen: / famma olågenheter,i det at murbruket aldrig kan binda fig få tått famman med trå, at ju genom torkningen otåtheter yppa fig, fom förorfaka drag och kalla rum. Defsutan, och ehuru hårigenom vinnes en anfenlig befparing i timmer emot trå- hus, få år dock upgången dårå långt ftörre, ” | | 1 1761. Jul. Aug. Sept. 213 til ftenhus; hvilke fiftnåmde följakteligen åro "mindre underkaftade fara för eldsvåda. | Til undgående af deffe olågenheter, och på Iden grund, at murbruk med tiden alt mer och IImer binder fig, och åndteligen får en hårdhet "fom tften, hvaraf man fer profi gamla Kyrko- mbrar, fom med rånnkalk och fmåften inuti blifvit fyllde; brukades intet resverke i det för- fök , fom til detta byggnings-fått vid ftora Kop- parbårgs grutva gjordes. I Jag låt dår ftöpa en Vaktkammare i fyrkant, af vid pafs 5 alnars långd på hvardera våggen och 13 alnars högd. | I I grunden tades fyllar, utan någon under- mur, emedan den Vitriolifka Grufve-jorden gör, at trå långe håller fig och emotftår törruttnelfe. Bråderne fåftades ned på fyllarne 3:né bred- der öfver hvarannan at begynna med, och para- lelt i 2:ne rader til 7 tums afftånd itrån hvaran-s nan för våggarnes tjocklek , och der löfligen med fpikar vid ftolpar, fom ftåldes utanföre, allenaft för at ftådja bråderne , men ej at innefattas med ji muren på Hartzilka vilet. I Vidare tillagades murbruk af vid pafs 2 des Ilar oflåckt kalk och i del ftrid fand, utan når Jigon inblanning af lera, fom icke gagnari mu- Jrar, hvilke fkola ftå emot luftens omfkiften: hår- Jat låt jag göra en bådd til et godt qvarters tjock- lek öfver fyllarne, och dåruppa fata, famt med tårnfpett vål inarbeta fönderflagen flagg, at ftor= lek ; fom förut år fagt, Med påfatningen af flagg fortfors, til defs vid defs inarbetande, bruket mårktes 214 1761. Jul. Aug. Sept: | mårktes med möda vilja upftiga imellan flagg= - flyckerne: ofvanpå flaggen ifyldes då åter mur- bruk, famt dåruppå ny flagg, hvilken fammiale- des med jårnfpett arbetades, få at bruk och fl :gg vål och jämt;blefvo med hvarannan blandade, hvilket år en hufvudfakelig omftåndighet , få framt våggarne fkola få tilbörlig ftyrka oeh tåthet. ; ; > Flera brådehvarf påfpikades , alt efter fom man kom mera i högden med våggarne, utihvil- ka dörr och fenfter- foder , fom i beredfkap vo- ro förfårdigade, å fina behårige frållen inpaffades, och med fpikar imellan bråderne fåftades, hvars vid i akttogs, at murbruk, utan flagg -inblans ning, för tårheten fkul lades nårmaft deffe foder, fom under dåruti vål nedfånktes, och å fidorne famt öfver; genom packningen med fpetten, ins håfrades , altfom ftöpningen avancerade upåt. SA SARA 1 rs Se Således förtfors med bråders tilökande och -märbruks fatnt flaggs infyllande hvarftals, och arbetande om hvarannan, til defs man hunnit til den åftundade högden, då alla tyr2 våggarne öf- verft infattades i en fyrkahtig bindning af fam- manhuggne ftockar, hvilka lades i bära murbrukj få vål ar gifva våggarne mera ityrka och råthet, fom at tjena til fort och underbådd för taklaget; hvilket federmera dåruppåa blef inhuggit och up= rett. Detta förfök kom ej at börjas, förrån emot förråttningens flut, få at jag €j handt afbida ut- flaget dåraf; men fedan min afrefa och på i t:te dygnet efter ftöpningen åro bråder och ftolparne utan och innan bårttagne,; då våggarne vål bus rit 70, Jölé Avg. Söp = 215 rit fg och varit jämne; fom på et rappadr frenhus,tå at ingen flagg varit fynlig, Efter underråttelfers fom jag federmera hårom ifrån orten fått, fkola de federmera, ait etter fom murbruket hunnit ut- torka, anfenligen och få mycket hafva hårdnat; at nu mera ej fkal vara någon fara för deras infal< lande genom någon ftöt eller annan åkomma, foni ej år defto våldfamare. | Jag vil ånriv hårom hafva den åran at tillågga öljande anmärkningar: 10. Af hvad i det föregående om ingjutningar at rånnkalk med fmå-tften i gamla murar år änfördt; kan flutas, at murbruk med tiden alt mer och mer binder fig och HKårdnar: om detta ftår faft, bör man icke tvifla om beftåndigheten af flagg-hus ; fom ju åldre ; måfte blifva defto faftare och bes fråndigare. | Jag trör likvål hårvid vara nådigt ati aktta- a, at fedan ftöpningen år börjad, bör dårmed få yndefamt fortfaras , fom fke kan. En eller två Idagars uppehåll kan ej göra något til faken; men dröjer man långre, få fynes vara fata, at murs bruket i den förut gjorde fröpningen; fom blifvit half-tort, genom arbetningen med fpetten ifden påföljande Rn komma at rubbas och mjöla fig; famt fåledes förlora fin bindande kraft och ftyrka; Dårföre då rågnvåder trenne dagar gjorde uppe- håll i mitt förlök > låt jag, at få en båttre före- ning, gjuta vatten på den förra fröpningen; och dT ER inurbrut, hvars blanning med flag= RE förfta varfvet varfamare, ån eljeft. Skulle åter med byggnaden cj mera hafta, ån at en del af våggarne finge en eller annan veckas > tar RN torka 216 = 1761. Jul Aug. Sept. torka och ftadga, fedan bråderne blifvit bårttags= | ne, fer jag ingen fara vid, at flytta famma brå- der ån högre, och fåledes med makelighet fort- fåtta ftåpningen, hålft om den fker med nyfs an- förde förfigtighet, Deffe hus fordra nådvåndigt utanpå en god Vappning at våta, troft och Sols iken, fom då de fkittevis få verka, åro kraftige at löfa hårda flenar, ej må få angripa fjelfva mur- verket. Jag vet,at tör öfrigt til murbruks be- redande, och i fynnerket til goda rappningar, for=. dras vetenfkap och årfarenhet uti kalkens blannin och arbetande med fand och vatten, hvilket på ! | kalkens olika befkaffenhet mycket ankommer; . men mäfte därhos tilftå, at jag icke åger den kun- | | fkapen, utan önfkade, at någon, fom rått för flår fig dårpå, ville meddela allmånheten under= råttelfe i en få angelågen fak , hvarigenom åfven detta byggnings-fått ganfka mycket fkulle vinna, Imedlertid vil jag hår allenaft med et ord nåm- na, hvad mig aten årfaren Man år beråttat om kånneteknet af et godt bruk, nåmligen: at dår- uti efter beredningen, få vål då det år vått, fom tort, bör fynas bara fand, men ingen kalk, hvil- ken fenare genom arbetningen få målte vara in= mängd och blandad, at den binder, men ej år fynlig. Det bör ock icke förtigas > at til mitt förfök kom at vanvaro vatten at brukas, fom var något Vitriolilkt, hvilket ej fkadat, i anfeende til fkyndefam hårdning; ty bråderne hade långt | förr, ån på elfte dygnet kunnat bårttagas , om man det vågat; men huru varaktigt detta bruk framdeles vil blifva, fkal tiden utvifa. Jagfruk- tar, at Vitriol-fyran, fom ger kalken art at Gips, torde åfven til någon del göra den obeftåndig i fria luften, fom Gipfen år. 2:04 | | | i i i | $ i I | | | | | ÅN 1761. Jul Aug. Sept. — ä17 00: Så vida det vid ftora Kopparbiårget gjors« de förföket lyckas, hvarom man har all anled- ning at göra fig hopp; har det många fördelar fram för det på Hartz brukelige byggnings-fåt- "tetaf flagg: man fparar ej allenaft tråverke, u- tan ock mycken kalk och fand, hvilke dåruti ut= göra drygafte pofterne , famt anvånder dåremot defto mera flagg, fom til intet eljeft år nyttig: hufen blifva tåtare, varme, friare för drag och mindre underkaftade tara för eldsvåda: man kan fåledes fröpa våggarne 1å tjocka, fom behagas; hvilket på Hartzifke vifet ej gårna låter göra fig til mera tjocklek , ån ftolparne hafva, och torde man kunna våga på flagg-hus af tvånne Våningar; Jallenaft de nedre murarne göras nog ftadige, och få tilråckelig tid at torka och hårdna, innan man börjar med de öfra. | > 3:0 Detta byggnings-fått tyckes 1 fynners« het paffa fig vål för ftora Kopparbårget, Sahla och Bårgslagarne 5 hvar ymnigt flagger fin- nas , fom annars ligga til hinders och bärttaga utrymmer vid Hyttorne, men fåledes kunna gös fas nyttige, Ehburu fåfring i ftora Kopparbårgs faggvarp långe varit gångfe; år dock ånnu myc: ket gods dåruti, fom medelft våndning i ytan och nedgrafvande på viffa ftållen i varpen ej fått ar finnas; men igenom atfatning ifrån grun- den kan upfökas, Det fattige folket kan fåles- des genom fåfring få en liten förtjenft och bygg- nings-hjelp, under det de fata flagg til deras e- gna eller andras hus. Murare-lönen befpares.; at flöpa hus på detta fått, år ej konftigare, ån at en hvar kan komma til våga dårmed, allenaft Vr P2 man 218 = 1761. Jul Aug. Sept:' man til formen har bråder och ftolpar, hvilka at Bärgslagerne" för allmån bekoftnad, och af ' Bruks-Patronerne vid jårnverken kunde anfkaffas och tilhanda hållas , och inråttade til en vifs bögd, ftoriek och indelning för Bårgs-och Bruks= arbetare, fedan flåndigt tjena för fådane bygg- nader, 4:0 Hvad angår! fjelfva flaggen, få åro våk Silfver-flagger och de efter Sulubruket vid Kop- par fmåltningarne de tjenligafte; ity, at de åro fafte och tillika pipige, få at mur-bruket vål kan håtta dåruti: men få år ej tvifvel, at ju åf- ven Masugns-flagg, ehuru den i gemen faller glatrare lamt mera glafig, och jaämvål Ham- mar-flagger, oaktadt deras fkörhet och tyngd, må- " fle göra famma gagn, hålft den fiftnåmde til- | lika har den egentkapen at rofta, hvarigenom | den gör en ftarkare bindning. Det år faft me- ra troligt, at Tegelftens-brockor, ja bara fmå | kulleriten , hvar tilgång dårå , jämte Kalk fin- nes, på lika fått fom flagg, i hus-ftöpningar böra kunna anvåndas. Dock hvad den törenåmde Hammarfmeds-flaggen betråffar, fom gemenligen håller 629 proCent järn och dåröfver, famt med | tiden torde komma "på annat fått och fom jårn- malm at til godo göras; få fkulle det fynas ömt, at öda den famma på fådant vis, få framt den icke til fåmre bruk, fåfom våg-lagningar och damfyllning, blefve fpild. f:o Til godt och varaktigt murbruk hörer grof och ftrid fand, fom år fri från mull: den finnes | ej alleftådes, utan måfte ofta långvåga håmtas. | At fylla denne brift, viljag gifva et förflag, fom | JEN 1761. Juli Aug. Sept: 219 jag vål ånnu icke förfökt; men tycker mig ån- dock kunna fvara töre. Hvar flaggvarp finnas, dår åro ock gemenligen vatten-tall, at dåruti kunna bygga ftampverk med ringa koftnad, Månge- fädes finnas fådane verk vid Masugnar redan inråttade för fmå-jårnets bringande utur Hytte- Naggen. Under et fådant ftamp-verk kan flag- gen torrbokas : dårefter kaftas genom en lagom fin harp, famt fedan i en vatten-fålla, under rör- ning med en fpade låtteligen Mammas ren ifrån det fina mjölet, fom vid ftampningen ej kan undvi- kas, "En fådan harpad och flammad flagg fynes. kunna göra famma gagn i murbruk, fom bålfta fand, och bör ej falla dyr, fedan man en gång gjort inråttningen dårtil; dock lärer detta böra infkrånkas til Masugns-Silfver- och Sulu-flagger, fom i glasaktighet komma nårmalt 'qvarts eller fAinta. Hammar-och Roftbruks-flagger torde, Ifåfom mera metallifke , fordra någöt undantag; dock ankommer detta på förfök. Det kunde ock Ihånda, ar deffe. tiftnåmdes järnhalt, fom difpo- fnerar dem til roftning, torde göra dem merabin- Idande och varaktigare i blanning med kalken, ån den bålta fand, | ) | ARE 6:0 Herr CRonNsteEDTs lått, at efter dref- vet i Masugnar nyttja hettan til Kalkbrånning, befordrar 1 fynnerhet flagghus-byggnaden i Järn- bårgslagerne och vid Bruk, fom hafva blåfnin- gar, emedan man dår gemenligen för flufs åt- ven gjordt fig utvåg til Lim-eller Kalkften, fom fåledes med ringa koftnad, och utan at öda fkog, brännes. Om rönet få vida kan uparbetas, at Masugnar, fedan blåsningarne åro flutne, kun- ; Bra na na hållas i jämn gång för denna tilverkning, mes delft Kalk-ftens upfåttande lågervis med kol- hybbe, ris, fpånor, qviftar, torf famt annat dylikt, och defs uttagande nedan, 13 fort den tjunker och blir fullbrånd, på lått fom ide Angelfka Kalkugnarne med ftenkol fker, hvil= ket i Kongl. Vetenikaps Academiens Handlingar IX Volume Pag. 96 kårteligen finnes befkrif-- vit, famt vid Malmö och Landscrona i Skåne äfven brukas; få tår man framdeles, fåfom en tölgd håraf, lotva fig defto ymnigare tilgång på detta byggnings-åmne för lindrigt pris, Ja, man har häraf anledning til omtanka, huru på de flällen, hvar kalk lått kan hafvas, fåfom i Sala och Garpenbårg, jämvil ock vid ftora Koppar- = bårget, varmen i Silfver-och Koppar-fmåltug- = narne efter drefven, åfven til detta åndamål måtte kunna anvåndas ; ty ehuru famma hetta icke år at förlikna emot den i Masugns-pipor, torde den dock göra tilfylleft för en liten brån= = ning hvarje gång, om man ville hafva den måö- | | | dan, at nedan löflingen tilmura, och ofvan ge> | nom 'Tegel-ftenars upftaplande höja bröiten på de lågre ugnarne : flå kalkften, fmå fom åpplen, och tilråckeligen ftratificera den med förenåmde oöma brånfle , fom gemenligen vid fmålt-hyttor- ne år at tilgå, och til föga eller ingen nytta el- — / jeft brukas. Jag medger gårna, at denna ytter- : ligare tillåmpning af Herr Cronstepbts Rön, i fall den lyckas, icke hvarje gång lofvar någon mycket grande kalk-tilverkning; men fåkan = Sera fke defto oftare och altid tjena til hus- ochot. j H För 1761. Jak Aug. Sept. ex > För öfrigt, om -hus byggnad at flagg fkulle . anfes för et ringa åmne; om jag det tumma o- fullkomligen athandlat ; och förhaftat med defs kungörande, innan det nog blifvit upatbetat och förfökt i vårt climat, torde dock alt fådant för= tjena tilgift, i anfeende vil upfåtet och omiftån- digheten. Rikets fkogar aftaga 1å mårkeligen, jåmvåli Bårgslagen och vid Bruken, hvilkasbe- frånd dårå egenteligen beror, at en hvar redelig medborgare, hålft de fom hafva at göra med "Bårgverken, åro fkyldige, at efter vtterita förmå- ga föka i tid råda bot för en allmånt hotande fkogs- brift:: och fom juft nu til den atbrånde Fahlu Stads åter upbyggande, om det ifkal fke af trå, behöfves mera timmer, ån ftora Kopparbårgs- fkogar, utan altför kånbar faknad , kunna utgö- ra; få har jag trodt mig med å fidofåttande af all betånkelighet, böra fkynda med denna upgift, i förmodan; at den något: torde klaga gagna min födelfe-ort i dels nårvarande vådeliga belägenhet. BRREROREREEE SSR RN ser I60 a sr RR SER ud ESD NING cv RE PN la På en - TROSK-MACHINE, "Som i Vetter-Norrland på en tid börjat nåftan Väl allmänt brukas; ; Infånd Ar ; KÖK PEFR SCHISSLERA i nder mina refori Vetter. Norrlands Höfdin- | gedöme, har jag ibland annat nyttigt i hus- m P båll- 221 > il. Jul. Aug. Sept. hållningen, fedt en Tröfk. Machine, fom meren= dels. ötver alt brukas i Medelpad och Angers manland. > Deffe orters Invånvare , få af Allmoge | fom Stånds-perfoner, intygade, at en karl kanj | medellft denna Machine, dragen af en hått, på en Loge af 30 alnars långd, begvåmligen ut= | tröfka 10 Tunnor Spanmål om dagen, i Septem- bris och Oéobris månader, Och fom jag åf- ven fjeif, på mina gårdar i Jerlsé Socken i Hel- fingland, pröfvat detta 'Tröfknings-låttets för- delaktighet, medelft den Machine jag törles den Vinter mig förfkaffade; kan jag ej underlås ta, at til mina Landsmiåns tjenft göra det all= månnare bekant, hvartöre jag hårbos, Tab. IV, fig. 1, bifogar en Ritning på fjeltva Tröfk-vag- nen. i ' i Vagnens långd, aa, år vid pals 5 alnar. Hju- len £, åro 18 til antalet, af hvilka 10 fitta på järn-axlar ce, fom åro tåftade uti trå-bomar & af 3 qvarters tjocklek. Men de fyra Hjulen vid hvar= dera åndan af vagnen, åro trådde alla i bredd på en järn-ftång utan trå, 1å nåra til hvarandra, at deras buffar gå tilfammans, Bomarnes långd el- ler Machinens bredd år olika, fåfom figuren utvifar: den långfte midtpå år 6& qvarter: de kårtafte vid åndarne, alenaft 3 qvarter. Bo- marne med Hjulen hånga tiifammans genom jårn- hankarne Z, 4,2, fom -in vid bomarne hafva leder, at Machinen må gå ledig och ej bånda. ae, ae, åro järn-frånger, på hvilkas ytterfta åndar åro hol, kvarvid häften fpännes. Hjulen, hvaraf er vifes i profil, Fig. 2, åro alla gutne af Tack-jällh och lika tftora, nämligen vid pafs 3 alnar i a k ! &761, Jul. Aug. Sept... 223 meter, Yttra ringen år 23 22 tum bred och 1 tum tjock. KZ ; Logen anlågges antingen långs efter en lång Lada midt igenom; eller utanföre Ladan långs efter ock tått vid Ladu-våggen, fålom et långt och fmalt fkjul; eller ock midt imellan tvånne Hås- fjor, fådana fom de vanliga Finn-Häffjor. Det fifltnäåmnda fåttet brukas mäft i de nåmnde Land- ” fkaper , då låden genaft vid fkörden fåttes på Häffjorne, och fedan, då våderleken och tiden medgifva, nedkaftas på Logen at tröfkas, Ju långre Logen år , defto fortare går det med tröfk- : ningen, Logens bredd behöfver föga vara Öf- ver 4 eller 5 alnar: och då körer man framåt på den ena fidan af Logen, men tilbaka på den andra. Om Hjulen åro af godt Tack-jårn och axlarne af utvaldt ftång-jårn, kan vagnen vara i flera mans-åldrar, ; > Hvar och en kan fjelf låtteligen före ftålla fig, huru tröfkningen med denna Machine fkal förråttas. Defs nytta år anfenlig. En karl el- ler half-vuxen drång, fom endaft håller i tåmar- ne och vånder håften vid åndarne af Logen, famt imellan hvar gång han framkörer vagnen, något omrörer eller vånder fådes-laget, kan utråtta få mycket på en dag, fom han på vanliga låttet knappaft fkulle medhinna på 19 dygn, Ty man vet, at en karl kan med flaga ej uttröfka mer ån en Tunna om dagen, få framt €j mycken tåd fkal qvarlemnas i Halmen, Defsutom år tröfk- ning med flaga et ganfka tungt och tröttiamt ar- bete, hvaremot håft och karl kunna vål uthär- da hela dager med denna Tröfkning. Vil man fåtta 2 eller 3 perfoner til tröfkningen, fom hjel- ”d ; pas 224 1761. Jul. Aug. Sept. pas åt at nedkafta, utbreda och vånda fåden, famt, fedan den år uttröfkad , fkaka och bäårttaga halmen, då går det få mycket fortare, hålft om man ock fpånner tvånne håftar för vagnen. Sål- lan behöfves, fedan vagnen gått några hvarf öf- ver fådes laget, at med flaga fom haftigaft öf- verfara det, Somlige plåga ock tina fjelfva få: . des droffen med vagnen, utan flagor, hvilket vål låter fig göra, IA Huru det bör förekommas, at ej håften flåp- per någon orenlighert i fåden, behöfver jag ej be- fkrifva, Altfå kunna, igenom denna bepröfvade Tröfk: Machine, mångfaldiga dags-verken befparas, hvar- jämte åfven Landtmannen vinner uti tiden, i det ar hans fåd kan på 23 3 veckor uttröfkas. Han vinner ock uti fpannemålens myckenhet och gods het; ty det år bekant, at under den långa tiden, - fom fåden hårtils plågat ligga etröfkad i Ladore na, göra Rottor dageligen ftor fkada; famt at fpannemål, fom långe legat i halmen, gifver fvar- tare mjöl, och år mindre qvick at gro och målta, ån den, fom ftrax.+ efter inbårgningen blifvit ut: tröfkad. ; | Jerlsö den 11 Aug. 1760, | Kongl. Academien har af flera ifrån Norrland meddelta beråttelfer blifvit förvifjad om denna Tröfk- Machinens fördelaktighet, hvarpå förre bevis knapt kan åfkas, än det, at fjelfva Allmogen, fom eljeft fent och ogårna pligar vidtaga mya.pdåfund, redan funnit fig vid detta. Så vida Kopgli.Acedemien kunnigt är, fkal ” 1761. Jul, Aug, Sept: = 225 Lettoren vid Kongl. Gymnafium i Hernofand, Magifter MAGNUS STRIDSBERG, bekänt för fina Oeconomi- fra arbeten, hafva varit fökfle upfinnaren af denna Machine; men han brukade : Färnf/kodda Hjul af trå, det ock de flåpe> i fynnerhet af Allmogen 2 Norrland, ån gör a: och då mifte Hjujen med hela Machinen var ra något förre bidde efier . föregående befkrifning, Sedan har någon annan pdfunnit, at låta göra det mår fia af järn, kvarigenom Machinen blifvit varaktigare, mindre och vigare : andra fmå förändringar at för- tiga. Med en fådan vagn. dragen af et par håftar > bafva tre perfoner > på en Loge af 65 alnars lingdy kannat på en dag uttröfka 40 Tunnor Korp. Om man körer frifkt, at Hjulen hoppa och fkaka, går få den fortare ut: til den åndan hafva ock fomlige ide, tit göra Hjulen litet ES andre åter Log-golfvet ojdmt , i det hvarannan tilja blifvit lagd med baken ups åt, Nigre vilja dock påfrå, at denna Tröfk- - Ma: chine år mindre fördelaktig til Råg, ån til korn och Huvete. Når Kongl. Academien får adeon når- mare underråttelle om denna Machinens bruk, eller nå- gon vidare förbåttring därpå ST > /kal allmänheten få del däraf, VEN Naturlig Pbofpborus, eller Rön på Fy och Kött fom lyfer i ' mörkret, Af | ANTON R. MARTIN. HOKAS D [ aturlig Phofphorus kallas det fken, fom u- tan ar brinna, eller upvåckas igenom fris Ction, utgår af en kroppari gta il: 226 1761. Jul. Aug. Sept. Åttkillige berömlige mån hafva arbetat i det= | ta mårkvårdiga Phenomen i Naturen, hvars orfak man ej få Iått lårer kunna utforfka, Somlige haf- va gifvit det et rum i Magia naturali (>): fom- lige i andra Böcker och Skrifter (">). Utom det, at man talar om några djurs ögon,om lyfmalkar och andra lefvande Infecter, få har man icke: långe fedan, fom bekant år, funnit Hatvetslyfande hårröra åtminitonetil en del at Nereides no&ilucx (”"X+) År 17f9 uptog jag Fifkarnes lyfande i mör= kret, fom en ny fak; emedan jag förut ejlåfit | någon Auétor, fom dårom nåmnt, Jag företog ' mig dårföre, at underföka detta lyfande på Fi- | fkar, famt på djurs och foglars kött. Menjag | fant fedan, at den namnkunnige BARTHOLIN och andre hade mig linge fedan törekommir. Jag kan fåledes ej utgifva deffa rön fom nya; men hoppas dock, ar några omftåndigheter, fom | jag anmärkt, fkoia gifva närmare uplyfning om - befkaffenheten til detta fken, Mina Rön åro fammandragne i följande puntter: | | 1:o Lyfer lefvande Fifk aldrig i vattnet,om den icke blir jagad eller komnner i rörelfe: då fes Sillen otta lyfande på 2 famnars djup, hvil= = ket iken ej tyckes komma itrån Fifken fjelf, u- tan förmodeligen af de oråkneliga lysmafkarne - Nereides noctiluce, Deffe lyfa ock icke fjelfve, utan (+) Fallopius. Cafpar Scotus. ("Y) Plinius in Hift, I Nat. Gelneras, de herbis & rebus note lucentibus, Ephe- - merid Nat. Cutiof. Thomas Bartholimus de rebus note lucentibus & de luce Animaliom, Lemmery cours de Chem, (tt) Linne: notiluca marina. ee Rn er - - 176, fal Aug. Söpet - 224 utan då de bli brakte i rörelfe af ftorm, vågor och dylikt, fåfom VIANELLI om fin Lucionetta del aque marine bekräftat. — Af åtfkillge ex- perimenter på hafs- vattnets lyfande, vil jag nåm« na et: jag doppade en duk i fjön, och hant törft efter en tima at förföka den > jag fåg på den i mörkret, ref den imellan fingrarne; dåriyfte in« ' tet: men då jag fkulle vrida vattnet utur,blef- voalla droppar, i famma ögnablek de rörde mar- ken, lyfande, och förfvunno. 2:do Lyfer all Hafs-fifk; men Infjö-fifk tycks ej hafva den egenfkapen. Hårpaå har jag dock ej gjort flera ån tvånne förfök : nåmligen på Salmo Alpinus eller Röding, och hår hems ma på våra Abborrar ; men har ej kunnat få dem at lyfa. RS : 2:o Fårgen gör icke fynnerligt til faken. Per- calmarina år rödaktig : Cottusfcorpius ( Marulke ) år mörk : Gadus virens år grön : de lyfa dock: alla; men den hvita fårgen har företrådet, hålft Filkar med hvita fjäll. - — 4:to Lyfer Fifken aldrig förfta qvållen : den andra, plåga ögonen begynna förft lyfa: tilex: på Sqvalus fpinax, fom år en liten Hay: på Cot- tus fcorpius, en mörk Fifk til fårgen, begynte hufvudet lyfa på andra dagen: på den 3:dje ont aftonen, ftjerten och buken; dårpå lyfte han i 3 2 4 aftnar tils han dlef torr, då fift bara ögon- vrån lyfte; ty ögonen behölle altid långit fit ljus, | INR f:o Sålånge någon våtfka år qvar hos Fifken lyfer han3 men aldrig då han torkat. Re E ; | Hee | är | | | | 1| | 228 1761. Jul. Aug. Sept. dår anglar och vinklar åro, antingen vid gålarne, fenorne eller annorftåds på huden, yttrar fig fke- net mälft, == 6:0 De Fifkar eller vermes, fom åro af et hårdt kött, fom Gadus morhua ( Cabbeliau ) Sepia Lo- ligo m. f. hafva altid ftarkt fken i mörkret. Li- kaledes dår någre uphögningar åro på Filkarne 5 åro de mer benågne ar lyfa. 7:00 Når detta ljufet år ftarkt, refle&erar det : då man emot en ljus puné& håller fingret et flyc” ke dårifrån, blir man fkenet varfe på fingret. Man . kan ock gnida af ljufet, då det blir fittande vid fingret, och förloradt på Fifker , på det ftålle man gnidit. 8:o I kallt vatten förlorade de dåde Fifkar fit fken; men fedan de legat i luften någon tid, åter: fingo de det på den fidan, de lågo frie i luften, då de på den andra, eller dår de lågo emot nå- ud fond see ' got, voro helt mörke. Somlige låmnades qvar i - vattnet at rutna; men kunde federmera ej återfå fit ljus. 9:0 Kokad, faltad och förruttnad fifk , antin- gen i vatten eller lutt, lyfer intet; men rimfals tad tyckes tå någon tilökning uti fit ljus, 10:0 Fertman i Fifken år ej orfaken til detta ljus, hvilket dock åtfkillige tånkt ; ty Fifk-lef= ver blef flåttig öfveralt; men lyfte ej förån den etter uttorkning fått några fprickor , då det lyfte idem, men aldrig annorflådes. 1. Fifkfjållen kan man fkrapa af på et papper, då de fynas lyfande få långe de hafva våtfka; men fedan den torkat , förfvinner altfammans. De ly- | fande 1761. Jul; Aug. Sept. 229 > fandé punåer på Fifken kunna ock tagas med en A ( Oo o - ; a nål, och flyttas på et papper , dår de lyfa några minuter; men ftrax förfvinna. 0 12. Vårfkan, fom lyfer, år i högfta grad Syg- tigeller volatil. Jag tog af Sepia loligo dettaly- | fande åmnet på en knif: om det kom aldrig få litet til vårman af et brinnande ljus, fårgick fkenet, I éhuru dår ån var någon klebbig vårfka igen afen brun och oljaktig faft, fom då den fedan bråndes i eld, uppåtte i blåddror, I Et frycke, fom intet lyfte vål fick genom lin- | drig eld mera ljus ; men igenom ftörre eld förfvann det. Om man flår hett vatten på et lyfande tftyc- Ike, (hvilket jag gjorde med Sepia loligo) förs fvinner ljufet ftraxt ; men i kallt vatten ftår det långe ut. ed | > Strykesdetta fken på en vågg, fer man det,ef- "ter myckenheten af materien, långre eller kår- fare tid lyfande; men man kan åndock undra,hvars- före ljufet förfvinner, då man ån-fer våtfkan va- ra på våggen vid elsljus, och hvad det år i den= na Phofphkorus Naturalis, fom gör hånne få lygtig. I 13. Kött af Foglar och djur lyfer på famma dått; men gifver icke 1å lefvande fken; nyfs flaktadt Oxkött, dår det ånnu rökt at-inålfvorne, har BAR- I THOLIN fedt lyfande i mörkret. Delarne af åtfkil- I lige foglar, befynnerligen Fifk-Måfar och Änder, hafva fedan de legat några dagar, lyft i mörkret, åf- I ven få Oxkött, och af andre djur. Deras afdragne fkinn hafva lyft på foglar, måft vid halfen och 'vingarne dår den målfta våtfkanvarit, då harfkin- | Inet vid dagen fedt klebbigt ut, och man har kåndt några MM 230 — 1761. Jul. Aug. Sept, någon förruttnad frank, Kalffkin hafva likaledes lyft, och ikenet, fåfom puntter, har man fedt på de membraneufa delar; men aldrig dår Aått-flåckar vift fig, utan, en annor fin våtfka den man kun- nat taga af och flytta hvart man velat. Kött af Skålar eller Delphiner, fedan det blifvit för fma- kens fkul 3 ä4 gånger affkölgt i vatten, harimör- kret vilt åtfkillige lyfande punéter, fom tyck- tes hatva fvettats ut ifrån de affkurne fibrerne. > Då Cadavera begynna rutna, fkal man fe dem gifva fken ifrån fig. Jag hade vifst fått fe både våggar och tak lyfande i Norrje på et ftålle (om jag rådt mig fjelf) dår et lik vid Midfommarss= tiden ftod nåftan 14 dagar inne, och dår jag mårk= - te, at en befynnerlig gråaktig våtfka fatt fig fom etdamb öfveralt i kammaren, fom var fedan fvår ar. få ifrån våggarne, dår den inbitiv' fig ötver den eljeft dår anftrukne fårgen. Häåraf kunde man något fluta til det fken man fedt i de gamlas grafvar , fom man hållit för lefvande lampor, fom fkola brunnit i långa tider. på hvilket OzaA- NAM anförer exempel utur Auéttorer. ANMÄRKNINGAR Om Södra - Halland , JOHAN FISCHERSTRÖM,. Ffordmoner:; Åkerbruk, Na dung-och kårr-jord; med fvarts mylla, och någon ler-jJord blandad med Klapperften; åro de rådande jordarter. Ljung- 1761. Jul. Aug. Sept. 237 Ljungmarker, kårr och måffar finnas hår til brer De vittna, at Invånarne hvarken hafva nog ftyrka eiler tilråckelig anvisning och uppmuntran, at rått bruka den altid tackfama jorden. "Allmogen tillåter. icke fin akerjord någon hvila. Den befås hvart år med fåd, ånfkönt den merendels får åtnöja fig med liten och ej etter defs natur låmpad g gådtel, Dikande år hår tåll- fynt. Dikes-plogen år okånd., Årdret och Harfven åro de mått brdlieligt ä- ker-redikaper. Plog brukas Ju tar dår lera fin= nes, eller då ny jord uptages. Man gör vål, at ej igenom plågning :göra den magra akeren ån= nu magrare. Plogen fkulle hår förorfaka en törs re utdunftning, ån den fvaga åker-jorden kunde tåla , fom hamtar fin måtta drifvande kraft af den underjordifka vårman. Uti Halmftads Hårad, fom gemenligen anfes - för båfta fådes träkten, kaftar utfådet at fig i allmänhet f:te til 6:1€ 'kornet ; men, uti de öf- tiga Hårader får Landtmannen fållan mer ån det 3 :dje och 4:de,/ Råg, korn och hafra å åro de måft brukeliga fådes-flag, Hvete utfås ej på många ftållen och det med fkål; ty denna ådla fåden fordrar hålft en djup öch fet lera, fom hår fak= nas. Bland-fåd brukas af fomlige. Skada, at det ej fker mera allmånt , emedan denna fåd år på alt fått indrågtig och på intet fått granlaga, Ärter brukas allmånt ; men Aker-bönor nyttjas mefa i Norra ån Södra Halland. Så Knapp: | 232 1761. Jul. Aug. Sept. Knapptång (Fucus veficulofus) år nåftan det enda åmne, hvarmed gödslen förökes. Den gör fin. goda nytta, når den hvarfrals får brinna til? hopa med annan gådfel. Hår kunde eljeft vara tilgang på kårr-jord, myr-dy, fjövåxter, afka, rutit trå, hornfpån, myrftackar m. m. men detta påtånkes åfven få litet, fom at hålla gödfel-hö- gen under fkjul, och at famla den vid fådesvåx- tens befordran få högtnyttiga urinen (4). Den- ha dyra varan rinner onyttigt bårt, då man lik> vål efter Pommerfka Böndernas exempel, kunde med trummor leda den famma uti viffa med ljung- torf upfylda gropar, och fåledes altid hatva til- hands en god gödfel. | Det år otroligt hvad åkerbruket fkulle vin- na, om Landtmannen förftod ar tilbörligen blan- da jord-arterna, Så vifst fom der år, at lera för? båttras genom fand, fand genom lera, fånk-jord genom mo«jord, krit-jord genom mylla och grus genom lera; få fåkert år det jäåmvål, at vid måflar finnas gårna fandmoar, och under en torr fand döljes gårna en god blå-lera, eller tråffas icke långt dårifrån en kall kårr-jord. Såledesåro medlen ftraxt til hands, at göra nyttiga förvand- | lingar. Hvartöre blitva de icke mera verkftäldte? | Folket i denna Landsorten klagar ofta öfver = | en ringa fkörd. Det år ej underligt. Når man | förfummar ar i akt taga råtta fånings-tiden ochat = | fkaffa fig godt fådes-frös; når man fållan haraf> | | feende = | — puvporoonwnvmpmm et On UM —L (a) Uti Hift. de V Acad. R. des feiemces 1688. p. St. beråttas at Urin diftillerad flera gånger och OCR RaEr til 3:ne gånger underlåter åndå icke at grumlia fig. Et bevis , at dels delar åro altid i rörelfe. 1761. Jul. Aug.'Sept. 238 féende på årstiden, våderleken och jorden, om ny fåd fkal fåsreller gammal; når "man ej af. åkrens lynne: och bölkaffenher dömmer, om utlådet fkal vara tjockt eller tunt ;' når akren gödes ojämt öch frundom med ”obrunnen gödfel ; få kan ej annat våntas, ånatåkerbrukaren igenom infallande milss våxt, målte fe alt fit: öfriga bemödande fåfångr. "Huru vårdslöfas icke fjelfva fåden? den anfes éj för tidig at afhuggas förrän kornen åro få löfas at de låtteligen kunna; fkjutas utur axén, hvaraf hånder, at en god delaf den flridafte fåden för- fpilles= "Vid lafsningen, inkörningen, atkaftnins gen och tröfkningen gar på många ttållen få vårds> 18 el) artil lur har man knapt mera 'ån hålften af fåden i "behåll: SME sul Kö "Med bladen af Typha ans guflifolia bindes fåden i (må kårfvar, fom kallas Neker, och. utgöra 30 fådane Necker en Tratve. Man fätter deffa Tratvar 2 och 2 tilfammans, 15: å hvarie fida , ar ftacken får anfeende af en likeki- fta. SR VAA bårgnings dagar, ftår fåden myc" ken fara at blifva förfkåmd. Uplåndfka och Små-. låndika Böndernas Skylnings-fått, borde vara me. ra bekant. sPjd: rior fkulle ej tjena i Halland; ök våder- "rior fkulle åftadkomma mycken för= mon, ; t Behverte, fom i Finland ftlyct fina MG Va til 50: de korner, utfås v ällan. Kunde man rhålla af det Siberilka, fom föraktar. kölden, fkul- le det. a väst, fon löna mödan 'at beflita fig om denna våxt, fom tritves i mager jer utan gödfel, / NES EN . Hunan | Y q t 9 AA 234 1701. Jul. Aug. Sept Humle-gårdar tråffas hår och dår. Den bås fra Humlan kommer från Breared Socken, "Om det nya fåttet at plantera Humle-rötterna i fåll- fkap med gråftenar (") vore Alimogen kunnigt; fkulle det fåkert blifva efterfölgt; ty arbetet och koftnaden blef då lindrigare. Kummin-hagar borde med få mycket ftör- re alfvar anlåggas, fom hår finnes mycken ma- ger jord, och backar af ör , fånd och fmå-ftens botten, Kumminens råtta jordmon, -. Lin-fådet år i nog allmånt bruk; men at Find i akrarne fkötas illa, kan flutas at Sotishas oleraceuss kvena fatwa, Artemifia valgaris m. fl. fom utom de vanliga ogrås dår finnas. Hampan utlås hår åf- ven fom Linet i Maji månad. Af alla beråttel< fer om Hampans beredande, lårer Herr MAR- CANDIERS åga företrådet ("""), Rofvor fortplantas ej fårdeles, om icke i Sock- narne Driäng[ered och Krokfered. Skada, at All- mogen ej gör fig nytta af denna våxtens för- moner. På många ttållen utomlands födas O-= xar, Får och Svin hela Vinteren ötver med nå- ftan intet annat ån Rofvor. De qvarlåmnade Rof-bladen gåda åkren. Rof-frön, hvilka up- göras til olja, kunna til ftor myckenhet bekom-=. mås, om man låter en HÖR Rofvor ftå qvar öf- ver Vinteren vål ötverhölgde, Med Potatoes planteringen gjordes hår nå- on början år 1749; men man ledfnade at fort-- ara. Nu år denna fköna jord-frukten mått al- deles (") Kongl. Vet. Acad. Handl. 17$4 2. qvart.- ("+") Journal Oeconomique Sept. 1755. FaR OR RR MM - 1761. Jul; Avg. Sept. 235 deles förfummad. Det år obegripeligt, at en til miånnifkors och kreaturs föda få nyttig frukt, hvaraf defsutom kan bekommas brånvin, puder, Stårkelfe och gryn, fom ifmak tåfla med des. kallade Seg0, icke ånnu vunnit et allmånt förtroende i Sverige. Tobaks-plantager åro mera i Allmogens tycke. Man finner denna kåra örten nåftan i hvar Bon- de-tåppa, Vid Såterierne planteras anfenligt dår- af, och i Karups-Socken har jag fedt plantager anlagde på fjelfva åkrarne. Hvad åkerbruket lider hårigenom, i anfeende til gödfel och dags- verken, år lått at begripa. Jag tänker at gan- a mycken gödfel fkulle befparas och ”Toba- ken våxa lika hårligt, om den göddes på fam= ma fått, fom kålfångarne vid Öregrund. (+) Det få kallade fmå gods af fugare ch etterplock- ning år vål förbudit at gå i köp eller falu; och ännu mera ar nyttjas uti Rull-tobak ; Ce) men få torde hårmed ånnu fke et hemligt och för våra Tobaks-fpinneriers upkomft fkadeligt un- derflet. Afkan af de gvarlemnade Tobaks-ftåc- kar (kal vara fårdeles god at tvåtra kläder med; CR utfprides den med nytta på Tobaks- lah- | Tgenom förruttnelfe i jorden fkulle deffa "Dobaks- ftåckar gifva inråttade Saltpeter- verk anfenlig tilökning. | Ibland ogrålen fom få gårna obudna infinna fig i upodlad jord, råknas Hyoferis minima och JIberis nydieaulis, hvilka åro nog fålfynta i andra Ae utom Skåne. Men de fom hår göra (213 åker- me ec Kong! ed: Aden iEtand) 1740. p (=) Kongl. Maj:ts och Rikf, Comm. Coll. Kansörelle af den 30 Aug. 1749. 4 236 — 1761. Jul Aug. Sept; åkermannen ftörfta olågenher, åro Convolvolus ar- venfis ; Triticum repens ; Agroftis fpica venti, aven fatua, Rbinanthus och Chrylanthemum fegetum, Den-= na fenare har varit hår aldeles obekadt, tilsen HoLGER RosENCRANTsS för lång tid tilbaka - fkaffade fig fåd från Holftein, den han utfådde, hvarigenom denna örten blifvit naturaliferadyoch - befinner fig ganfka vål vid Hallands Climat 3 til ärkänfla kallas den ånnu i dag Holgers-årt. Flygfanden har på de vid ftranderna belågna ftålten redan hopvåltrat ftora fandåfar, fom ho- ta at göra mera hårjande framfteg , om icke defs Krafrer i tid brytas igenom tjånliga våxters och tråns planterande. Ingen gödfel år få förtråffe- lig på kall, fur och vattufjuk jord, fom fygfand. | Ång-fköt fel. AR At rödja, dika, plåga, göåda och befå Än garne med grasfrön, åro faker, fom man mycket litet bryr fig om i Halland, Små fkeg, måfsa, Ljung och Starr-grås, låmnas på de flåfta ftållen - en obehindrad. frihet at förqvåfja gråsvåxten, Når teg-fkiften en gång blifva utbytte til Stor- fkiften, får Allmogen båttre tilfälle at tånka på fina AÄngats fkörfel, Den nyttiga omvåxlingen, at byta odugeliga ångar til åker, och åter at låg- pg få mycket af den gamla åkeren vil ång igen, orde få mycker hålre hår i akt tagas, fom ingen trådesjord at Allmogen brukas, och man fåledes På intet fått föker at förnöja Naturens trångtan. efter ombyte. - Goda Betesmarker faknas nåftan alleftådes. = "De åro likvål åfven 1å oumgångelige, fom EA iy8dr, Jok Avp. Sep: = 339 ochång. Södra Halland har öfverfléd af rinnande vatn, därföre kunde Beteshagar beqvåmligen vid Byarne anlåggas och famfålt nyttjas , f eller 6 ' til exempel vid hvarje By. Nyttan vore ovår- ÄRTOR Ana ses or « Ängar vid å bråddar belågne, befvåras in på Sommaten af långfama vår-floder; men flådan- de höft-vatten göra ftörfta fördårf på aker ochång: på åker-jorden utlutes dåraf kratten, och på ångs= marken befråmjas måls-våxten. Svårigheter, fom endalt igenom goda diken kunna förekommas, oc Kårr och Måfsar anfes merendels fåfom fyn- da-ftraff, och bjuder fållan hågon til at med dikning och aflopps-utrymmen göra dem frukt- bara, oanfedt de kunna hafva riktigt utfail, få at någon kåftfam anlåggning med vatnets utmal- ping af våderquarnår hår ej behöfdes. Men hvad vil man vånta at oförmögne Bönder, fom hvarken hafva upmuntran eller anvisning ? Jag har ej mårkt åkrar och ångar vara be- kajade med nägra för Kreaturen fkadeliga örter, utom Ståkran, Phellandrium aquat. Thlafpi arvenfe och Euwphorbia Heliofcopia hatva äfven fin olägenhet. Nyttigt kunde vara at hindra, det ej mycket at giltiga örter, fåfom bolm ört och Cynogleffum, måat- te få våxa vid Byarne, hvilka aldrig utan fka- da kunna åtas af Bofkapen, S > Gråsvåxten år vål ganfka olika; men få år likvål betet i allmänhet fmått, tort och ftråfvigt. På fera ftållen år ången få elåndig, at knapt håm- tas et lafs hö af hela Tunnlandet. -Ljungen år Bondens tilfygt. Ofta fåtter han eld på hela ftora Ljungmarken, och flåpper fedan Fåren dit Q året 238 — 1761. Jul. Aug. Sept. aret dårpa, fom då fkola gårna åta de upkörmne fpåda fpetfarne. Med Ljung utblandar han fir hö, at det må bli drygare. Liung titrör. han un- der fin Bofkap, och med Ljung ryggar han fina vackra balmtak. åå | Ormbunke eller Bråken ( Pteris aguilina I våxer ganika allmänt på torra fkogsmarker. Et ogrås, fom äldeles förfmås af kreaturer. Man - förflår ej hår, fom 1 Änzeland, at nyttja defs afka til Såpfjuderi oeh glasgjutniöng, elier defs rötter til: brödbakning 1 dyr vid. Man nyttjar detta grås endaft til ftoppning 1 Madraffer. Det at- tages ej förrån det begynacer vifsna, : NE - Ingen famlar Hö :frö, RN ; » Stök och LöÖf på ångar borde ej upbrånnas vid Trån, utan i gropar, och afkan fedan utfpri- das på målslupna ftållen. AN Skogsfköt fel. We Landet har tilförne haft vackra fkogar. Tro- vårdiga efterråttelfer intyga. detta, få vål fom tråd-rötter, hvilka finnas under jorden på fkog- löfa ftållen - De fkogar, fom ånnu finnas, lårer eftertiden mycket litet få hugna fig utaf, om de icke blifva tilbörligen fredade och i fina viss fa låmpeliga delar indelte, ; De allmånnafte Tråd-flag åro Ek, Bok, Al, Afp, Haffel och Björk. Furu-fkog har ej tilför- ne varit fållfynt , hvilket Tjärby Socken lårer kun= na befanna, fom af Tjärubrånnande fkal fårt fit nämn. Gran, fom åltkar fuktig jord, fkulle hår gårna våxa. Vid Såteriet Skottorp. åro några | t000:de 76 I: "Jul, Aup, Sept. 239 1000:dé 'Granar, utom: andra :Löftråd, updragne aina krönt sve KT | Bok och A1 hafva i fynnerhet tycke för Hallåndfka Jordmonen. = Bok-trådet gitfver en Koftelig vedbrand och nyttig frukt, men det våker: långfamt; defs myckenhet af Löt förquåf- ver vid nedertallandet många våxter, och om ic> ke ållonen blifva aldeles förtårde, infinner fig en ftor mångd af möfs och råttor, iom råkna Bok-nötter för fin kråfeligafte föda, och då de gjort ånda på dem, åro de nåft Skogen belågne hemman nog utfatte för «deras våldfamheter. Allongålds - penningar falla få ofta fom ållon blifva. I dyr tid och hungersnåéd hafva fattigt folk på viffa ftållen nyttjat få vål Boksfom Ek- - allon till bråd, hvilket hånde år 1726. Det bakades fom annat bröd, och blandades liter ed dåribland, at betaga den våmjdktiga fina. en. | ; Ek-Skogar finnas ånnu på några ftållen. Al våxer ofta Landtmannen til en förtrete- lig myckenhet, utan at han gör fig färdeles nytta af et få haftigt upvåxande och til häckar få tjänligt tråd. — Barken brukar man hår til fårgerier, och med veden gör Bonden fit dric- ka brunt, ar det må behaga och fmaka honom båttre. Man kunde hår, fom i Holland, [lå Ale- frö på jordvallar, hvilket federmera icke alle- palt fkulle fkaffa hågnad och lugn, utan ock hvart f:te år kunna gifva brånfle, | Hår finnes defsutom Hågg , Alk, Pil, "Wide, Njupon-och Björnbårs-bufkar, Hagtorn | bi luften. med 40 176. Jul: Aup. Sept. med: flera tjänliga trån, at anvånda til Håckar; fom pryda Landet, fpara Skogen, hågna åkrar och ångar för bångftyriga Kreaturs och befkår- ma dem för hårda våder. De flåfte Socknar åro redan fkoglöéfes dock idkas ånnu lika öfverflådigt fkogshygge där fkog finnes. Planteringar hafva väl på Krono-fkogar- ne blitvit begynte; men de fköras ej med alfvar; Sten-gårdar och Jordvallar brukas af All. mogen ej gerna, utan dår ingen fkog årat til- gå, — Såterier och Pråfte - gårdar hafva likvål begynt, at vara flitigare med deras anlåggande, TI Danmark fåg jag öfveralt, at för mera varak- tighet fkul, iades måfla hvarftals emellan Ste- narne. «Ett - bufkar fkyla en ftor del: högder och flårtmark. Uri deras fköte kunde mån fåkraft för- tro de til planteringar ämnade Ek-och Bok-ål- Jon, Om man gjorde fig någon möda, at ger nom afquiftning updrifva En-bufkena til någon vils högd, fkulle man innom kårt tid få god tilgång: på varaktig gårdsleftör, | Godt Löf-brått, fom år få oumgångeligt vid Bofkapens utfordring, anfkaffas på ganfka få stållen, Här tråffas likvål de til et fådant åh- damål låmpeligafte trån; til ex, Sålden, fom viå- xer få fort fom Pilen och gifver et ovårderligt Löfbrått för Fåren. Afpen, fom med liten mö- da kan förökas til många tufende och hvilkens Lör år ganfka begårhgt för Häåftar och helfo- famrt för mjölke-kor. Björken, hvaraf både Löf och quift åtes af Kreaturen, når det song | vi | 4 vå i kål - 176. fu Adg. Sept. byt vid Midfommars-tiden. : Alen, hvars löf år en god. föda för (vinen, men en rått låkedom för Fåren når våta Somrar varit. — Tänkom efter hvad det fkulle båta Landet, om hvar och en Jordågare ågde godt och tilråckeligt Löfbrått. Talrika Får-fkåckar och feta Botkaps-hjordar "kulle då vitna om de trefna Inbyggarnes vil- Da Ae a Torf-fkörden idkas flitigt dår ingen mera fkog år at tilgå. Men år det tilbörligt, at man efter "godtycko fkal få få ödelågga kårr och myror? Om i fållet för at hvar deltagare gråfver nu fin egen Torf-graf och fönderftyckar måffan efter behag, det blef altvarligen påbudit, at alla fkul- le gräfva fin Torf på et ftålle, uvi en graf fkul- Je en måfla uthårda 10 gångerlångre, och då den såndteligen uti en fjö blifvit törvandlad kunde den tjäna til boftållen för fifkar. De båfta Torf- måffar finnas gemenligen på öppna, fkoglöfa fålt, och beftå til ftörre delen af förruttnad Röd- måla (Sphagnum paluttre), rör och rötter ("). . Grås-Torf fkåres af Bönderna på viffa ftållen, den de offra åt Vulcanus, Når de hafva (kurir -bårt et tåmmeligt ftycke, köra de up det fam- ma och få fåd dår. De tro fig på detta fåtter håmta dubbel nytta af et ftycke jord. Bofkaps-Skötfel, Dår ången vanhåtdas, inga goda betesmar- ker finnas och löf-brått förfummas, dår kan bo- fkaps fkörtfelen icke hafva hunnit til någon får- deles högd. Allmånna Handlingar vitna hikvål, at Halland fordom idkat en fördelaktig handel CF) Leibnitzii Protogoea pag. 82. 242 1761. Jul, Aug. Sept. med rå hudar och fkinn, Et bevis, at- dår va- rit en anfenlig och vål fkött bofkaps-afvel. Igenom Får-fkörfelens idkeliga drifvande Akulle man fåkraft årfåtta den brift, fom landets fnart utödde fkogar hota det farmma at tilfkynda, Säteriet Perstorp åger vål et Schåfferi; men det år ej fårdeles beryd dette. Folket klagar eljeft allmånt, at Fåren få gårna vantrifvas, fjukna och ofra dö. - Det kan ej annars vara. Innan gråfet börjar fpricka ut, FENARpas: deffe ömtoliga krea>= tur. Långt ifrån at vålja för dem en efter de- ras, natur låmpad betesmark, flåppas de ofta 1å vål på fidlåndra odikade ftåle en, fom påmo- -vail, dår intet annat ån torrafte Ljungen växer. Män aktar Fåren hvarken för mycket vått eller kallt våder, eller för middags- Solens heta dftrålar 3; man låter dem gå ute på fena efter-höften; man Akaffar dem ej under Vintertiden ombyteat vil- bårgadr löt och hö, med et ord: Almogen vårds- Jöfar deffa ådla kreatur på det hårdatte, Getter underhållas fårdeles där fkog finnes, Deffe åfven få oftyrige, fom nyttige kreatur, for- - dra en noga tillyn. Som de ej åro margranne, få de hår åfven hålla til godo ljung, måfla blå- sbårs-ved, Eneris oc f. v. ”Gerhår tjenar Bond- bultrurna ul ftåppning, til vantar, ftrumpor och tåcken. Fortfättning Ag nålta Fökteral. Om sang Jul Aug. Sept. > 243 --Om Spiken AN bade och födande, CARL C 5 EROK, Re SAL Am Spindlar med [kål kunna kallas ha= I fkelige > tviflar jag mycket uppå; men, RF om ta vore, få har detta ej varit den ; AM orfaken, hvarföre de blifvitaf (å få granfkade, "ov Spindlarnes fkröplighet under handreringen, bar jag funnit :vara mer betydande hinder til deras Hiltorjas full komliga utarbetande. ; Jag år vifs på, at om alla Spindlar på jord=' | | Joker vore tullftåndigt bekante > mången, om | ocj de flåfte, fkulle finna et ogement nöje dåraf. Vid min belkrifning om Svenfka Spindlar Å | för för 4 år fedan utgafs, utelåmnade jag det” - Capirlet om deras fangande och födande, dels: fom jag anfåg det fåfom mindre nådigt, eller: nöjlamt , dels ock för det, at någon tid och ut= I gift dårmed då befpardes. Men fom jag feder= mera mårkt defs nödvåndighet ; få hoppas jag | Kongl, Vetenfkaps Acad, af van! ig ynneft för! Natur, hiftorien låter följande kårta befkrifaing: f et litet rum i Deras ålfkade Handlingar. j | AR hosföljande ritning Fig. 3, Tab, V. fynes: | at en liten Cylindrifk dofa af bleck, med glas-botten vid 8 och bleck-låck vid. 4 före= ftåller det redfkap Spindlarne fkola fångas med. | Emedan deras bråcklighet å år få ftor, at "den låt- | tafte hand ej kan handtera någon Spindel, utan ar kroffa den famma , få fåttes' dofan öfver ho= nom, då Spindelen ftraxt af håpenhet föker ut= väg rem Sr Imedlertid lyftes dofan”litet | ; från I 244 1761. Jul. Aug. Sept. från marken, och låcket fkjutes med fnållhet un= der och fåttes tilfammans, På detta fåttet, når = liten öpning tilkommit, kan Spindelen, utan at blifva til det aldramintta rörd etler fkadd, fån- gas, famt fedan med dofan låggas bland ändra dofor i fickan, och föras hem til vidare upfö= dande och betraktande. -Dofan bör hafva 3 eller 4 fmå hål på fidan och på låcket, at Spindelen icke qvåfves. j > Fig, I och 2, Tab, V. utgöra tilfammans et cubifkt rum, fom blifver Spindelens hårberge. Ingången år vid 4, fom tåppes med en kork :te- dan Spindelen blifvit inflåpt , hvarföre ock fam=; ma ingång göres fom en liten hals? hela ftyc- ket Fig. 2 göres af bleck, med hol:i botten och uphögde karmar på fidorne , med4 fötter inun=; der , af hvilka de 2:ne vid tappens fida åro kårs: tare, och de 2:ne andra långre, Når nu öfra delen Fig. I. fom beftår ar 4 glas-våggar och et glastak, hvilket alt fitter faft i et ftycke,fåt- tes up uti Fig, 2. få bör den nått paffa inom defs ramar : och på det defs öfra planum ej fkal flutta åt fidan 4, få åro 2:ne klotfar, fom Fig.BB- vifar, fåfte på inra fidan, hvilka få paffas, at det? öfra planum blifver horizontelt: fåledes paffar Fig. 2. til Fig. 1, fåfom låcket åt dofan. Når detta år i ordning, och man fkal flåp= pa den fångade Spindelen ur fit törfta trånga a nn ALLE hårberge, i fit rymmiga hus; få tages hela det-- ; ta hufet i den vänftra handen, och den fidan, hvarelt tappen 4. fitter, våndes up, korken ta- ges ut; ER tappens hals, fåttes en bricka af PapP» med hål uppå, få ftort föm halfens tjock- ; lek: 1761. Jul Aug; Sept. = 245 lek. Hela denna tilredning föres vidare af vån flra handen til brådden at et börd , dåreft dofan N:o 3 år ftåld, och hvars låck” redan år låffat trån dotan, hvilken nu af högra handen med fnåll- het och låtthet flyttas ofvan på den upvånde öp> ningen på Fig. 2. Så fnart, och ofta förr, fom den lilla .dofans Jjufa botten mårkes med högra handen, löper Spindelen genom den trånga öp- Mitgen in 1 fit nya hårbårge, 0 CCSN Den fom:shar luft för Spindlars fångandeoch granfkande, finner fig af förefkrefne anledning tilråckeligen underråttad, och at en liten efter- tanka Beg ER gifver honom det öfriga båt- tre vid handen, ån en lång befkrifning. «03 A+ Med' deras födande år nu mera ingen fvårig- het; hvilket fker fåledes:' Flugor fångas i fam- ma flags dofor fom "Spindlarne , hvilka federme- ora flyttas på famma fått, dit man vil. vå > Man rmåfte ulfe, ar ej för for fluga flåppes til en liten Spindel, om man annars år 'rådder om honom, "Han fkonar vål icke flugan, utan i fin glupfkhet, fpånner henne: hon åter af fin förre yrka flyger 2 å 3 gånger kring "med Spindelen', och faller åndteligen fafom dånad ne- der, Spindelen ej van vid 13 lång luttrefäi, fate tar få fnart han kan, fåfte i hålen på. borten; Flugan frånar vid, flakfar til i haftighet, ochi dödsångften rycker benet af fin baneman. Nåp- Peligen lårer underhållande af et koftfamt. tjur- om ibland flutes med månnifkans lifs förluft) kunna föreftålla få många och nöjlfama föråndringar af fkådefpel,; fom imellan Hop- Pare-Spindlarne och Flugorne förefalla. FÖR: FÖRTEKNING . 1.7 fMomdrkningar Öfver Planeten Veneris gång genom Solens Difcus. KR PERR WARGENTIN & a . Venus i Solen, Obferverad i Ti erg n af ANDERS HELLANT.:. 3. Rön om Fifke-Plantering uti Infjöar > af CARL FREDR. LunD, = 4. Om tilgång på ämnen för Stenhus-bygg- nad, och om Kalkbrånning i Masugnar, af A, F, CRONSTEDT, å s. Rön at fiöpa Hus af f önderfrött flagg och murbruk, upgifvit >» fäfom tilliggning i nåftföregdende ämne ; af ANTON von | SWAB. - 6. Befkrifning på en Tröfk-Machine ” brad BA Vefter-Norrland på en tid börjat nåfkan allmänt brukas: infänd af PEHR OCHISSLER. 2. Naturlig Phofphoras, eller Rön på Eifk och Kött , fom lyfer i mörkret, af ÄN- TON R. MARTIN, - så fp. Anmärkningar om Södra Halland, af pr HAN FISCHERSTRÖM. "am $. Om Spindlars fångande och rigg i f 0 CARL CLERcK. fr 2 209 221 Ny DID | N ENN a Som | sa NT EE 4 [f ALTRORCAA AGE bOR ANTAG | grn c 1 PERS | mn ES ; AE 0 — Id | 4 ig / I Ah ' | i ) Sar å ÅN ” | |[ Vw å t X S i Kg I Fy eg y 3 j un Td A / : 2 KORET VETENSKAbE ro AGADEMIENS. 00 HANDLINGAR, För MÅNADERNA. ”Oectoskr, EPA DECEMBER > KT CPRASES, Here. en MEYER , -Dire&eur och Kongl. Styckgjutare. = FÖRRE Re ER föleridian- Skillnaden akte vo0 JIMELLAN. Öbfervatorierne 3 Paris och Stockholm, befåmd genom Obfervationer. pa tramledne Profeflor AND: CELsivs törft hn började. hår i Riket anftålla Attronomifka + R Ob- 248 1761. OÅ. Nov. Decemb. Obfervationer med tilbörlig noghet, har Lan- dets Geographie blifvit mycket förbättrad. Åt- fkilliga ftåders och orters belågenhet år funnen, få i anfeende til Polhågden, fom Longituden Öfter eller Våfter om Upfala Meridian, hvarom K. Academiens egna Handlingar , famt tvånne af Herr Öfver- Dire&teuren FaGGor hållna Tal, nogflamt vittna. = . Dock år ånnu långt ifrån, at alla delar uti et få vidflråkt Land kunna få noga låggas un- der deras råtta himmel, fom det behöfdes. Och hvad de redan beftåmde orter angår , år ock de- ras belågenhet mindre fåker uti Longituden, ån Latituden, emedanden förra år långt fvårare, at med lika noghet utforfka. Defsutom vete vi allenaft fammia”orters /belågernhet til öfter eller våfter ifrån Upfala Meridian: dårföre , "få långe fkillnaden imellan Upfala och några orters Meridianer utomlands ej varit bekant; har man ej vetatrått noga Sveriges belägenhet, i anfeende til andra Verldenes delar, faft de Svenfka or- ters belågenhet fins imellan ån vore gifven. För den orfaken.år nådigt, at föka råtta Meri- dian-fkillnaden imellan några Svenfka orter och de utlåndfka, hvilkas Longitud ifrån den af alla fyare Geograåpher antagne förftå Meridianen, fom går genom Ön Ferroy redan år gifven, Obfervatorium i Paris år otvifvelaktigt en af de til Geographifka beiågenheten båft beftåm- de orter, Därföre, når råtta Meridian-fkillnaden | imellan famma Obfervatorium och någon annan ort kan vifas, år den fenares Longitud funnen. . Jag har, på de Gftledne 12 åren, haft tils fålle 1761: O& Nov. Decemb. 249 | fålle, at på Obfervatorium i Stockholm göra många fåkra Obfervationer, fom tjåna at utfor- fka defs Geographifka Longitud. Af deras jäm- förelfe med motfvarande Obfervationer, fom blifs vit gjorde i Upfala, har jag vål långe fedan fun- nit , at fkillnaden imellan Upfala. och Stockholms Meridianer år I minut och 39 eller högft 40 fecundéer i tid: och fom vi hårtils trodt fkiilna- den imellan Upfala och Paris vara 1 Tim. i m, 30 fec, har jag, i följe dåraf, antagit Meridian- ikillnaden imellan Stockholm och Paris, 1 tim. 3 min, 10 fec, Men fedan den berömde Franfke Aftronomus, Herr MARALDI, nyligen meddelt mig alla, under de fenare 12 åren, i Paris gjor- da Oblervationer på Jupiters Månars förmörkels fer, har jag blifvit öfvertygad, at både Upfala och Stockholm Ba vid pafs 20 fecunder i tid, eller 5 minuter af en grad, nårmare til Parififka Obfervatorit Meridian, ån vi hårtils hållit töre. "0 Emedån Obfervationer på Jupiters förfta el- ler innerfta Måne, gifva de allt utflag om Longituden, utan bråkfam utråkning; vil ja endalt hålla mig vid dem, at få Meridian«(kill- naden imellan Paris och Stockholm. <> sEmot 67 Obfervationer på denne Måne, fom jag bår gjordt, hafva 15 motfvarande blifvit gjor- de på Obfervatorium i Paris, fom gifva Meri- dian-fkillnaden, imellan I Tim, 2 min 29 fec, ' och I Tim. 3 min. ti fecunder. Medium af dem alla, blir. 1 Tim. 2 min. s1 fecunder. At undvika vidlyftighet, vil jag allenaft anföra 8 par af deffa Obfervationer, nåmligen dem, fom på båda fidorblifvit anfedde för de påliteligafte. Kobe " R 2 Ar 250 1761. OO. Nov. Decemb. År 1751, den 6 Septemb. obferverade jag hår i Stockholm , den innerfta Jupiters Månes | ingång i fkuggen , klockan = = 14. Y9. 17. Jag brukade då och de följande 3 åren, til deffa obfervationer, en Reflexions Telefcop af 2 fots långd, fom fvarar i godhet och verkan emot en vanlig Refrat&ions Tub af 16 fots focal-långd. Himmelen var klar, och obfervationen tyktes va- ra god. ; 4 Herr MaARALDI obferverade famma före mörkelfe på Obfervatorium i Paris med en Tub — af rg Franfka eller vid pafs 16 Svenfka fors långd, kl. 14 tim. 16 m.27f. Och fom Obfervationerne på båda orterna gjordesmed nåftan lika goda Tuber, få behöfves vid deffa och de följande ingen!corre- &ion för Tubernes olikhet, Tids-fkillnaden imel- Jan båda Obfervationerne var altfår tim. 2m. so f. Den 31 Ocob. famma år, oblerverades med famma Tuber, bemiålte Månes ingång i Jupiters fkugga, hvilken fkedde då kl.i Stockh. var 12. 15. 37. Men i Paris 11. 12. go. På båda orterne var ganfka klart. Meridian-fkillnaden blir efter des- fa Obfervationer I tim. 2. m. 47. f, — Den 16 Nov. famma år, fkedde Immer6Go- - nen hår kl. 10. 30. 48,. Men i Paris, kl. 9.27. I ss. Skillnaden år I t. 2 m. 53 f. Herr MARAL- | pr brukade denne gången en Tub af inemot 20 - Svenfka fots långd. ; Ar 1755, d. 30 Martii, tildrog fig Emert»= fionen , då klockan i Stockholm var 13. 29.44. | Men i Paris kl. 12. 25. $6. fkillnaden år tv. | 2 m. 48 f. Min Obfervation den gån gen tycktes | vara en af de fåkrafte jag gjordt. | Samma år, den 16 Jumi, fkedde Emerfio> - 1761. Oå& Nov. Decemb, 251 nen hår, kl. 10, 35. 47.1 Paris kl. 9. 33. 4, Skil- naden år I t. 2 m. 43 fec. Jag brukade då en god Refrattions Tub af 243 tots långd: Herr MARALDI tyckes deffa fenare aren måft hafva nyttjat en af 20 fot, faft han det ej altid uttryc- keligen nåmner, År 1756, den 19 Maji, fkedde Emerfionen hår kl. 11, 15.47. Men i Paris, kl. 10, 12. $4. Skillnaden år I. 2. 53. Hår var oförlikneligen klart och vackert, "År 1760, den 20 Augufti, fkedde Emerfio- nen hår kl. 9,6. 37. ochi Paris, kl.8. 3. 43. Skill- naden år I t. 2 m. f4. f, Samma år,den 12 Sept, kom den innerfta Ju- piters måne utur fkuggen, då klockan hår var 9. 26. 30. men, i Paris 3. 23. 39. Skillnaden år EE. Medium af deffa nåra famman ftåmmande ut- flag, gifver Meridian-fkillnaden imellan Obfer- vatorierne i Paris och Stockholm r tim. 2 min. fo fecunder: hvilken lårer vara inom 1 eller högft 2 Secunder riktig, och kunde med flera fkål beflyrkas. Når I Tim, 2 m. 50 fec, reduceras til gra- der, finnes Stockholm ligga 15 gr. 42 m. 30. fec, Öfter om Parififka Meridianen. Och fom Ob- fervatorium i Paris år belåget 19 gr. 53 m. 4f fec, ötter om förfta Meridianen, fom går genom Ön Ferro; få blir Stockholms Obfervatorii Geo- graphilka Longitud 35 gr. 36 m, 15 fec, öfter om Ferro. | VG "PEHR WARGENTIN. R 3 Be: 252 1761. Oå. Nov! Decemb; Beråttelfe ; Om | Coffe-planteringen och Handelen uti Ye- men eller Lyckliga Arabien. Af CHRIST. HINR. BRAAD, Super - Cargeur vid Kongl. Svenfka Of-Indifka Compagnuiet. A göra någon befkrifning at detta Trådet, lårer vara mindre nödigt, emedan, utom & hvad af Herr SILLANDER i Kongl. Aca- demiens Handlingar för år 1757 blifvit införd ; flere utlåndike Botanifter den delen tilråckeli- gen uttördt. Jag årnar dårföre i kårthet hår al- lenaft nåmna något om defs cultur i Arabien, och huru med bönorne dår förfares, fedan de åro fam- Jade: hvarom jag gjorde mig noga underråttad, då jag var dår i Landet. Och fom det någor fkil- jer ifrån andra Aué&torers beråttelfer, torde når- varande rader uplyfa , hvad fom i detta åmne ännu ej kunde vara af andre utfördt. Coffé-trådet år mycket faftigt, och fordrar mera våta och fuktighet, ån vanligen de andre Arabifke våxter; och emedan hela fjö-tra&ten af Yemen, ej beftår af annat ån en fteril fand> ökn, hvareft utom några få Palmtråd, fom kun: na tåla den faltige fuktigheten bår vankar, man knapt fer annan grönfkay få våljas til defs planteran- de fådane flållen i landet, dåreft vatten SONENS 1761, OÄ Nov. Decemb. 253 I fynnerhet åro hårtil tjånligaft de, två til tre mil ifrån röda Hafvet belågne bårgen, på hvil- kas toppar altid finnas kållor med rått godt vatten. Omkring deffe kullar planteras tråden trappe- vis utföre, och få långt de kunna, ned i dål- derne, och vatnet ledes fedan i en Spiral rundt om plantagen, få at hvart tråd blir vatnat, Var rande en liten grop omkring hvar fram, bvar- uti något ftadnar, och får tid at fuga fig in i jorden, Tråden vatnas vanligen om morgonen innan Solen år uppe, hvilken annars fkulle tor- ka marken för fnart , och fortfares dageligen dårmed ifrån Septemb, til April; dock om jordmon ej år alt för fandig, gör det hvarannan dag til- fylleft, Sedan ådran runnit en half eller 3 tima, ftoppas den til, eller ledes en annan våg; men för Coffé-tråd ; fom våxa i dålderne, och ej åga någon fådan törmon afrinnande vatten, måtte det med mycken möda och befvår håmtas ifrån an« dre ofta aflågsne ftållen. Sö Det år aldeles ogrundadt, at Araberne få- gas förvålla i ljumt vatten alla fina bönor, för at hindra andra at plantera denne våxt, emedan de fjelfve få bönorna fådana, fom vi få dem til Europa. Endaft år hårvid at mårka, at de vål- ja de ftörfta och mognafte bönor, fom öfver. kommas, gnida dem vål med afka, och fedan marken blifvit förut omkaftad och tillagad, ftrö dem ut, och harfva vål öfver med jord och gådfel/ famt vatna tilråckeligen, då de inom 16 til | 20 dygn upfkjuta. De låta deffe telningar våxa, til defs de åro 13 å 2 år gamle, och under den tiden hålla dem vål fuktige, famt i fkjul emot den ftarkafte folhettan, och fedan omplantera "RNA dem 254 1761. OÅ Nov. "Decemb. dem i dålder, eller kring de ofvan omrtalte kul- lar, dår de få ftadig tilförlel af vatten, .Defårt- tas ungefår 1 aln djupt, och 6 Cubits (43 aln) från hvarannan; och vid hvar telning plante- ras et Pifang eller annat tråd, at fkygga det, medan det ånnu år fpådt, emot de brännande folfträlar, På fomlige ftållen fås ockfå Djuari (en flags Såd ) imellan tråden, hvilke fenare utom dets fordra fråndig efterfyn, måfte vål ikö- tas och gådas med gete-dynga, elaka grenar af- fkåras, och om det ej år godt, aldeles bårttaå- gas, och et annat fåttas i itållet utur tråd-fkolan, fom til den åndan altid hålles vid magr. På 3:de året efter omflyttningen bår det frukt, fom våxer ut imellan qviftarne och bla- den, i början liter, men fedan ömnigare, alt fom tråden tiltaga i ålder, Et tråd kan ftå i 100, å ro år. Frukten år til utfeende lik fmå körsbär, 1 början grön, men blifver efterhand röd, och ållkas då mycket at Apor och Markattor, för det omkringfittande faftige och fötaktige kötter. In- emot at Båren börja få en mörkare fårg, up- höres med vatnandet, at de må torka deito fna- nare, hvarigenom det yttre fkalet blifver helt brunt, och det förenåmde köttet inuti förvand- las i en feg binna eller et fkal, fom bibehåller fin förma jämte någon fyras; men annars åger liten eller ingen fmak utaf fjelfva bönan. I Decembri och Januario börjar man famla fruk- ten, fom varfamt nedfkakas, at ej de öma qvi- ftarne måtte fkadas , och hvad ej nedfaller, plåc- kas af, blifvande de, fom ånnu ej åro fulltorkade, qvarlåmnade at mogna, och famlas in efterhand. Så fnart: frukten år famlad, fprides den AE eller 1761, O& Nov. Decemb. 2 sy eller 12 dagar ut i Solen på hus-terrafferne eller på mattor at torka, famt itrån kl. 12 om nåtterne öfvertåckas med mattor, hvarpå tunga ftenar låg- oas; at utpråffa den förta faften, fom ånnu fitter i fkalen; når den åndteligen blifvit totkad nog, lågges den för en dag i fkuggen, och töres fedan hem at fkiljas ifrån fkalen, hvilket fomlige gö- ra flraxt ; dåremot andre vånta, til defs all fruk- ten blifvit infamlad : jag har åtven fedt den förd i fina fkal til Moka, När denne proces- len årnar företagas, fuktas frukten förut i 12 el- ler flere fimmar, at bönorne ej må fönderbry- tas, och males fedan lölt imellan et par qvarn- frenar om 2 fots diameter, fom bråcka båren, at fkalen falla på en fida, och böånorne på en annan, hvilka federmera vannas och torkas i fkuggan; ty om de lades i Solen, fkulle de för- lora Gin liffiga. grönfka, fom få högt vårderas, och blifva hvita, hvilket altid anfes för et tekn til elakt Coffé. Skalen bruka Araberne i all- månhet at torka , ftöta och dåraf koka en dryck; den de kalla Coffé, hvilken finnes tillagad i al- la de kojor'i Stådren och på landsbygden, fom kalas Coffé-hus, hvareft det drickes utan focker och fmakar rått illa, Det fåljes en Toman om 40 kella eller mått (60: €8:) för + Piafter det 'gulaeller inre, och det brunatit 13 å 2 Piafter. En annan fort finnes ånnu, fom vårderas få högt, at det beralas mer ån dubbelt emot fjelfve Bö- Rorne, | "Utom detsa två yttra fkal, fom åre fom en gemenfam fkida för den dubla frukten, omgif- ves hvar böna af en lös tunn hinna, hvilken Eu- roperne, fom köpa Coffé, genom vannande låta ER R 5 bårt- 256 1761. Oå& Nov. Decemb. bårtrånfa, emedan den med tiden förvandlas til et ftoft; men Turkarne, fom hitkomma från Le- vanten, packa Coffét orenfadt, och fom deras bö- nor gemenligen fe grönare och frilkare ut, tros denna hinna confervera fårgen, faft det år tro- ligare, at den olika tranfporten, mer ån något annat, år orfak hårtil. 0 Ffordna dagar voro Araberne få litei rådde om fine Coffé-plantåger, at de altid tiliåto Eu- roperna utföra få många plantor de ville; men fedan de til.fin ftörfta fkada funnit, at Franfo- fer och Hollåndare betjånt fig af denne efterlå- tenhet, för at Trantiporrera och plantera dem på Öarne Mauritius: och Java, och dårigenom mycket minikat utförslen från Arabien, hafva de nu förbudit all export af plantor, och tillå- ta åfven icke, at man tager något af frukten , fom ligger i fina yttra ikal. Man finner Coffé af flere forter och olika godhet i Yemen: det fkiljes efter jordmonens befkaffenhet och godhet dår det våxer. Den båfta forten kommer ifrån Houdena, en ort i- mellan Moka och Betelfacki. Denne fiftnåmde plats år nederlaget tör det måfta Arabifka Coffé, dår både Europeer och Turkar infinna fig, at uphandla och packa det famma, hvilket de fe- nare affånda til Hodeda, en hamn vid. röda Haf- vet , hvadan det går fjövägen til Judda , och vidare med Suez-fkeppen til Egypten, eller med Caravanerne til Damascus, Europeerne föra fit til Moka, och lafta det dår ini fine hemgående fkepp, | hvarutat nu för viden ganfka få komma: dåre- mot fordom. f til 6 af dem fågos.hvart år på Moka RR pers AR SEE 1761; OA: Nov. Decemb. 257 Moka' redd; För-20 år fedan var ärlige Expor- ten af Coffé ifrån Lycklige Arabien til Turkiet och andre Lånder inemot 30,000 Bahar, hvar Bahar om 870: 8; men nu tror jag knapt öfver hålften utgår, hvilket gjort prifet mycket lågre ån det varit, och ånnu aftager mera hvar dag. Coffets bruk år ej uråldrigt i detta landet: det tilfkrifves en Styck Sadly, at förfk hafva påfunnit def3- bruk, hvarom Araberne beråtta en få lång fom otrolig faga. Det år likvål vifst, ar til dets minne ånnu den tftörlte Mosqucen i Moka kallas Sadly Mesjid; och når någre Araber famlas at dricka Coffé, förflumma de tållan, at önfka Scyck- Sadlys Själ en god plats i Paradis, för det han törft uprakt en få hårlig dryck. Samma önfkningar har man beråttat mig åfvenledes brukas både i Syrien och Egypten. :' | At Coffé-trådet fordrar en ovanlig virma, lårer, kunna flutas af det Arabifke Climatets het- ta. År 1756, dåjag vari Yemen, frod qvickfilfret på PARENHEITS Thermometer, vid. flutet af Maji i Moka, 90, å 92 grader öfver fryspun« eten; men i Betelfacki, fom ligger 100 Angel- fka mil Nordligare, flod han uu fria lutten på en öfvertåkt terrafe, 1014 dl 102 grader, fom 'fvara emot 39 grader på våra Svenfka Thermo- trar. Högre har jag ej funnit honom på någon annan Afiavifk ort, dår jag varit, och har jag 1 aldrahetafte Månaderne, i Surat aldrig obfer- 'verat den öfver 90 å 903. I början af Junii Må- nad var Therm. 96 grader i Moka, och 100 i Betelfacki; i flutet af Julio i Moka 95 å 96 på Fa- 'renheits, eller 25+ grader på Celfis Thermometer, : båh 258 1761. Oå. Nov: Decemb. och i Augufti Månad 91 å 9f grader, Luften år mycket torr, och långs fjöftranden hade in- tet regn fallit på 3 år, förr ån i Augufto 17563; då någre fkurar nedkommo; men marken år få upfyid af fålva, at den intet kunde infuga på månge dagar det nedfallne vatnet, utan det blef ftående i hålorne, och en fkorpa at falt fatte fig lika fom en tunn is på defs yta. Om nåttren under fommar-månaderne faller likvål en ftark dagg; och långre inåt landet innom bårgen, haf- 'va de ftåndigt fmå regnfkurar, varande utfeendet af landet dår få tåckt och fruktbart, fom det långs vid fjöfidan år ufelt och fterilt, Min kårta rid och infkrånkte grånfor nådga mig at ipara til et annat tilfålle, vil Gud! de flere anmärkningar, fom jag under mitt viftan- de i detta landet famlat, både i föregående och andra åmnen , hvilka, når jag hinner lyckeligen ända min nu föreftående refa, torde kunna brin- gas i båttre ordning, ån omiftåndigheterna hit- tils velat tillåta, EES STTESST TSE SS ANMÄRKNINGAR Om :- Södra - Halland , Senare ftycket, Y Af JOHAN FISCHERSTRÖM. Bofkaps fRötfelen, : pe afvölen år hår hvarken få ftor elier få t 1761, Oå. Nov. Decemb. 259 å gagnande, fom i Skåne. Kreaturen få ej til- säckeligt fommarbete , och om vinteren få de ;j eller nog tilräåckelig töda. Bondens lilla för- räd af hö går fnart åt, fårdeles om en lång och hård vinter infaller, då mången ofta får gripa / til halmtaket. Et allmånt fel, få vål i denna Landsorten, fom på andra ftållen, år at man gårna lågger fig til et ftörre antal af Kreatur, ån man äkelioen och fullkomligt vål kan framföda, » Håftarne få gårna det bålta höet. Hem» mans-aboerne kunde vara hulpne med en 3:dje- del mindre miölke-kor och likafullt hafva mera midik, om de rått fkötte defsa ovårderliga Krea- tur, De Kalfvar, fom årnas til afvelens fort- plantande, borde få behörig tid di fina mödrar, Korna borde altid förunnas et godt och utfökt foder, aldrig om vintertiden få dricka iskallt vatten; Sårpning af hötrö, agnar, afpe-löf, hum- le-blad, rof-kål-och rot-blad m. m, borde altid flå tårdig til deras tjänft, Stenig och bårgig mark, fom i Halland icke tryter, kunde igenem nåfsel- plantering gifva det hårligafte bofkaps-fo- der, fårdeles för mjölke-kor. Man kan aldrig nog fjäfa för få indrågtiga Kreatur, LÄRAN i 1 Svin hållas allmånt; men fom de på många fållen ej flitigt ringas, få göra de ftor fkada på gråsmarkerna. - Bonden tror knapt, at de kun- na underhållas utan drank, Han vet icke at famla Svin-fvingelen, ( teftuca Suit.) Fråkengrå- fet ( equifet. fluv. ) knapptång och rötterna af Näck-blomfter, fom tillika med agnar, rofvor, kälblad och Rönnbår , kunna tjåna til deras un- Iderhåll;-: si UR. | Senas 260 1761. Oå. Nov. Decemb. Semafte Bofkaps-fjukan huferade illa med Landets Bofkap. Vid åtfkillige Landtgods döds de rent ur, få ar de döde Kreatur i ftora gros par hopetals måfte nedergråfvas, Om vid defsa ftållen tjänliga Luft-rör inråttades, at befordra förrutnelfen , fkuile innom en liten tid Kreatu- rens fkada genom Saltpeter-Sjudning af jorden blifva erfatt och återvunnen, Tordboken utvifar, at Hailand tordom idkat Bi-fkötfelen med altvar, En del af fkatten ut- giordes tiltörne i honung. Bonden var dårföre nödfakad, at lågga fig til Bi-afvel.. Hans vana var den tider , at Michelsmåsfo afton fara in til närmfta Stad, med huftru och barn, och dår plå- ga fig med mjöd-drickande, : Det var efter den tidens ordfpråk, at dricka ftlyrka i benen. På de få ftållen, fom ånnu hafva Bi-afvel, fkötes den på vanligt fått. : Huasmedel för Bofkaps-fjukdomar. Jag nåmner allenaft några, och fom jag tror af andra ej åro antecknade: se 0 Når Oxar och Kor ej kunna idifla, gitves dem fönderhackadt ifter och vinruta. Man tror, ar Flådermöfs åga mycken kraft i allahända Bofkaps-fjukdomar, hvärföre de fli- tigt famlas , torkas och förvaras : Når Fåren befvåras med utfot, tvåttas de med Ene-celler Eke-barks lut, n] Når mjölken tjocknar, blir feg och elak, hjel- per det genalt, om Hypericum :perforatum kokas i vatten och mjölk kärren dårmed tvattas, Når Hällar få den hårda fjukdomen, fom på flutet vilar fig med fvåra bölder, fågas Ae Ootas | 1761, OåÅ. Nov. Decemb. 261 botas med Eke-rötter, fom tagas Norr om trå- det, Den yttre barken affkalas, och af den nåft- följande tages några göåpnar, hvilka, kokade i öl, gifvas åt det fjuka Kreaturer. Når haftig fjukdom påkommer Bofkapen, anfer Bondhuftrun för godt, at vrida Hågg-qvi- ftar omkring hornen; den afviga fidan ut år. ssligrsk Fagt. Djurfdags 00000 Landet har twilförne ågt mycket ftörre för- råd af ville-bråd, ån nu finnes, Rå-djur åro fåll- fynte; men Harar åtas ofta, Orrar finnas i tåm= melig myckenhet. De hålla i Martii Månad fit vålande fpel. Akerhöns fkulle hår finnas til öt- Vverflöd, om de icke otta fåldes å törbuden rid. En vacker hop öfverfåndes årligen til Danne- mark. Hela efter-höften fkjutas vill-ånder utan möda. Kramstoglar tagas vintertiden i donor. Häågrar och Vill-gåfs vila fig fkåcktals om våren. Storkar komma vid famma tid ifrån de Södra- låinderna, Svanror hedra orten då och då med fit befök. Den koftbara Eidern (anas molliffi- ma) träffas hår åfven. Man kan flundom råka på hans mjuka och fpråkloga bo, | Falkar, hvilka våre förfåder icke fkattade | för den minfta egendom, fångas til anlenligt an. "tal, efter tilftånd, af de ifrån Tyfkland och Dan- nemark hitfånde Jågare. De blåaktige åro de förnåm te af defsa efterfökte Rof-foglar. > Sparfvar åro ej de ofkyldigafte ibland ika- ide-djuren. De göra hår tåta anfall på Trågårdar, Sådes-åkrar och hampe-land. Örnar åro ej fåll- fedde, och Hökar göra mycken fkada på Höns och Kyklingar. ; | RE 262 1761. Oå. Nov: Decemb. Råfvar bafva i fenare åren förökt fig an= fer!igen, Når de plågas af utfot, åro de få litet föriynte, at de midt om ljufa dagen fmyga fig - ($) ol o N FE? - i fram til Bondgårdarne, Då och då fer man fkymt af någon Hårmelin, fom under gamla broar och gärdesgårdar tagit fin boning. Visflor och Mull- vadar åro mera oekante, | Uttrar fnappa bårt mycken fifk i infjöarne, Om man vifste at fånga dem lefvande, och in- råtta dem at båra hem fifk, (5) fkulle fådane Fifk-Jagter vara få nyttige fom nöjfame, É Sjöar. Strömmar. >Fifkeriers. De många hår varande flrömmar, åar, båc- kar och infjöar, hafva merendels blifvit öfver lånade all den åverkan och vårdslöfande, fom okunnigheten kunnat åftadkomma. Almogen undrar öfver Fifkeriernas aftragande, Det förtjå- nar ingen töruondran, Uti Lek-tiderna fer man med mifsnöje, huru ovarlamt de bårtfnappa tus fendtals råmftinna mödrar och dymedeltt förgöra otaliga fofter. Då ligga de nåtter och dagar ute på fjöarne och likfom tåfla fig imellan, at | föröda defsa eljeft outådeliga vifthus, Öfverhet ten har förordnat, åt foglarne fkola vara befreda- | de i fin lek: hvarföre icke Fifkarne åfven få? Böra ftora och fina notar, fom bårttaga en myc- kenhet omogen fifk, tillåras i fmå fjöar? Jag tror ej at Förordningen af den 20 Martii 1751 lårer tilbörligen efterkommas, fom befaller, at vindva- kar och öppningar ,böra aldrig förfummas uti grunda och dybotniga fjöar, då ftark fegar 3 aller () K. Vet, Ac. Handl. 1752. p, 139. 1761. Oc. Nov. Decemb, 263 faller. Jag vet ej om någon bår förfökt, at fåns ga Svålofilk med ref och krok efter GrriesibkAÅ fätter: Til Saltfjö- fifkeriernas defto båttre idkaride blefvo alla Rotes=bårsmån, år 173 53 Ayttade tilde åt dem urtville platfar Vid Stranden, Rotehåls Jarne måtte för dem upfåtta nöd:ge hus och Kro= nan beitod anfenliga medel til båtars och Fifkes redikaps anfkaffande. Skada, at deffa goda anz ftalter icke hade önfkelig verkan Vid 1739 års Riksdag förklärades; "at man [kulle förhålla fig; fom 80 $. i Refolutionen uppå Almogens Befvår (af famma år) förmår: Hyttorna åro få- ledes nu för tiden förftörde ; Fifkerie-båtarne och redfkapen förderfvade. "> Eftra; Skrea, Söndroms och Skumeslöfs Sock nar hatva god lägenhet til Strandfifke: "+ Marivin tagas af Bönderna uti dårtil inråts tade garn; Huden och fpäcket beredes igenom kokning til Tran, den de bruka uti fina: ”Lam- por, och til vekar tages kårnan af et flags fåf (feirpus palafiris ). Martvins-köttet gifves år Svi- nen, men i dyr tid och hungers nåd hafva äfven Månnifkor fatt hålla til godo en få ofmakelig fn is. / Sina Ek. ftockar göra de af Poppel-pil, fom flyter låttare på vatnet, och tager icke få gårs na förrutnelfe til fig, > Fifke redfkapen, fomiår rysfior, not och garn, förfårdigas at utlåndfk Hampa, hvilken de förmena vara ftarkare ån den in! berikas Sod ge fårga dem i kokad Ale bark; hvaraf de blit- va Ivarte och för Fifken mindre tynlige. Rep och tåg af Svinhår anfes hår för de tjänligafte af PÅ vid Fifkerier. S Skålar 264 1761. O& Nov. Decemb. Skålar kunna ftundom fkjutas på ftenar i faltfjön. Man har ej förmårkt några Skål-ftenar, fom blifvit 13 höge, at Skålen ej kunnat klånga fig up, eller fom kommit at ftå på torra landet. Jag vet ej hvad fåkert bevis kan af fådana ftenar håmras til någon vattu-minfkning, hvilka då de ligga på lös och fandig grund, måfte vara under- kaftade många föråndringar af ftorm, isgångar och jordbåfnings fkakningar. På årtkilliga ftållen har fjön vallat fig til fruktbar jord, dår marken likfom gungar når man går åfvanpå; åter dår Landet år lågt och botnen lös, har vatnet tagit fin fkada igen och gjort åtfkilliga inkråcktningar. "Landet har många fårsfar ech ftröm-fall. Uti Laga-én åro 3:ne, det ena up öfver det andra, få at det öfverfta ligger några och 492 alnar hö- gre ån hafvet. Hår har tilförene varit et gan- ka rikt Lax-fifke, Straxt vid iståfsningen föker Laxen ftranderna, ftråckandes fig långs efter dem, til defs han finner upgång i ftrömmarne, Man kan fluta hvad Lax-fånge varit i Hal- land, /når man San Kronan i Lax-rånta 3000 fltycken Laxar, Nu har det mycket aftagit. För- nämfta orfaken år vål den, at de blifva oroade i fin lek, och at man utan anfeende fångar Lax- yngeln. De ttora Laxar kunna hafva ötver 20000 Råmm-korn uti fig, fåat Laxens afkom- ma fkulle blifva til et otroligt antal, om man icke igenom Honornas bårtfnappande innanråmm-: låfsningen år förbi, fjelfvilligt förgjorde Millio-" ner lit. Vid Halmftad år Lax-fånget nu för tiden li tet 1761. O& Nov. Decemb. 265 tet lönande, Nifasd förer mycken fand med lig; få at Ström loppet blifvit törftåppadt , hvarföre Upgångs-Laxen intet gårna vandrar dit åt, Når lek-tiden år, föker Laxen ftridafte ftrömmen ; at få mycket låttare få råmmen ifrån lig, hvils ken mjölk fifken lått efterföljer och med, fin mjölke befrödar. pv RR oo Hår finnas 3:ne Kongs-Lax-fifken. oo Man fångar Laxen, på åtfkilligt fått. (") Den rökta Laxen; fom år ifå allmån högaktning, handteras fålunda, Sedan den blifvit vederbörs ligen faltad, tvåttad och få anfad at den fer rätt klar och väcker ut, bindes hati up at torkas v; b: et dygn, dock aktas vål tör Solen. Når den bi fvic fkinn-torr rökes den vid kall rök af En- ris och Barck-fmulor ganfka långfamt 8, 1o til 12 dagar, efter dets ftorlek ; man aktar grant, at de ej blifva för mörka, — Utur Saltfjön håmtas med Noötdragning ; Tårlk, Tungor, Flundror, Hvarfver, Lax-ö- agan Hvitling, Sill, Krabbor (Faun Sv. 1244) pg > Fifke lagen uti In-fjöarne åro i fynnerhet; Brax, Gåddor, Abborrar, Mört, Sutare, Hård- hackor och Foreller. Is Gåddan leker i Januarii Månad ; Frå-Gåddan i Martii; Grås- Gaddan och Mörten i April. Råg Braxen leker förtt i Majig men Korn-Braxen gårna Urbani-dag. Abborren, Sutaren och Rudan leka uti Junii- Månad. Al fångas öfveralt. Defs lek fkal varai Maji Månad. Gemene man tror, at Alen gene- | vig feras (") Man kan låfa dårom i Richardsfons Hift, Betkrifns om. Halland. T. 2. p, 177. | | 266 1761. Oå& Nov, Decemb. reras af vattnets flem; men at den år vivipara, dårom år nu mera ingen tvifvel. sö Ingen Fifk får hår njuta mera fred och fri- het ån Nejon-ögon( murena, arted. gen.6 ) Fifka= re, fomfett dem til tufendrtals hånga fatt vid tte- narne , kalla dem Sten-fugare. De anfe dem för oåtelige: Landet kunde hafva en vacker inkomtt; - om man på Tyfka vifer förftod at handtera och inlägga dem. . > Rudor finnas i dammar vid Såterierna,. Man har med dem hår många uptåg: Än låfsnas fjäl= len på någondera fidan, ån bårtklippes vid vifs tid et ftycke af ftjårten, hvilket [kal fårdeles bes fordra deras våxt, Deålfka Lera och gråfig botns Nygråfda dammar böra antingen klådas med grås- tårf eller befås med hatra, Man bör hafva en "Moder-damm , och et par andra at flåppa bara Hannar uti. Man brukar, at flundom katta til Rudorna kulor, gjorde af måfk och blå-lera. Vål tjocknad fur-miölk gör dem fårdeles feta och låckra: Karp år rar och fållfynt. Underligt, at man vid Såterierna icke med alfvar : beflitar fig om et få dyrt Fifke-flag. Hollåndaren göder fina Karpar uti nåt, fom med fuktig måfsa uphångas i Källare. Karpen får hafva hufvudet Fritt u- tom, och på detta fåttet födes den i flera dagar med hvetebröd dåppadt i mjölk. - Pärle-fifkerier hafva tilförene blifvit idkade uti Laga, Alslöfs, Bonnarpe,Veinge,Renneslöfs, Edenberguy Skiedala,Moftorpssjoch Quibille-äar ; tillika med Nis-" fa-ftröm imellan Ry och Peka, och Rälstärpa back uti Hafslöfs-Sockn, Alla deffa hade et vackertför- | råd | | | | 1761. O& Nov. Decemb, 267 råd af Pårle-musflor 3; men igenom olofligt fifkan- de åro de nu, utom Laga-d4, merendels utådde. Pårle-fifkerierna i Riket hafva undergått hvar» jehanda åden. Konung CARL KXI:tes befall- ting af år 1691, at de fkulle vara Kronan tilhöri- ge, uphåtdes vål igenom Förordningen af år 1723, men ftadfåftades fedan på vifst fått för- medelft Påbuder af år 1731, Kongl. Stadgan af ar 1736 den 28 Junii uplåter alla på Skatte-och Krono-grund befintelige Pårle-fifken på 3:ne år til vifla Entrepreneurer. > Ändrteligen törklarades igenom K.Com, Collegii och | Stats-Contoirets bref til Landshöfd, Herr Baron C. RårLaAme, under den 2 O&, 1739 och den 17 Martii 1740. at Pårle-fifket i Hallands . Lån, fkulle på prot anftållas för Kronans egen råkning. Början gjordes ftraxt, Man bekom för Järet 1740 icke mer ån 8; flycken Pårlor, Ar 174! upfifkades ur Laholms-elf 65 ft. båttre och s7 ft. fåmre Pårlor. Ar 1742 vankade ej mer ån 33. Ar 1743 blef intet Pårle- filkeri företagit förmedelt Riksdagen. Ar 1744 fick man ej mer (ån 6 ft. Pårlor. Huru det gick år 1745 vet man €j, men med det året afftadnade hela Pärle-fifke- riet i Halland, tåfom ej lönande de dåruppå gjor- de romkåftningar. Angående Pårle-Musflornas fortplantning , natur, lefnads-fått och fjelfva Pårlornas generation, har jag tilförne haft den åran at yttra mina tankar för Kongl. Academien, fom benåget låmnat dem et rum ibland fina vit- tra Handlingar (")' Ibland mårkeliga Sjöar, bör den vid Såteriet 93 Perstorp: 20 or (") Kongl. Vet. Aead. Handl. 1759. 2. quart. 268 17634, Oå. Nov, Decemb. Perstorp å åga rum, fom har en dubbel bottny hvarföre ingen filfk dår kan fångas, ty vid mins, fta oro begifver den fig uti nedra: våningen, dit” hvarken not eiler nåt kan hinna, Bönderna, fom” ej tro, at en iådan om ftåndighet naturligt vis kan: förklaras, hafva fallit på den mycket ohygge- liga tankan , art Nåeken eller någor annat förnämt Sjö troll där har fit högfåte. Frifkaoch vederqveckande kållorstråffas ofta, fårdeles på Hallåndfka-åfen. Bala Helfo-brunni- TönnerfGd-tockn, åger mycket förtroende. Märken til årfkillig våderlek och årstid kunna hår tå åga rum. När Fifk-Måfen fkriker om våren och far öfver Landet, våntas helt vifst [torm och ovåder; famma öde har man at befara, når Lommen fkri= ker och far ötver fjön > åfven når Spindlarne fpin-. na med ovanlig drift. | Når Himmelen år öfverfållad med fmå plåt= tar, våntas regn. Likaledes når Infecterna gåm- ma fig under, bladen och når Bien och Myror pålla 6 ig nåra vid fina våningsrum, När en ftark Solrök continuerar öfver 3: ne dagar på afen, förmodas en lång torka. När Nötter fåsi myckenhet, vankar litet korn. Når Ålkan bullrar i Mars Månad, itpår. man til en torr Sommar, Når Löfven falla bittida från Trån, NäRn en Inar vinter; När Rönn-trådet bår mycken frukt, gör Hallånningen fig förfåkrad om en våt höft! "+= Bäårg. Stenar. Örter. Infe&ter. Hallands-ås utftråcker fin långa Bårgs-rygg, fom 1761. Oå Nov. Decemb. 269 fom en Amphitheatre, och tjånar likafom til en förmur, at befkydda våxterna för hårda våder. Landet år af vatten nåftan aldeles genomifkuärit imellan Årbra-4 och denna vackra åfen. På dens na fenare kunna de vinna tilökning på fina anmårk- ningar, fom fåga, at vårt Jordklot af början va- rit Hafvets botten, Bårg och Dalar ömfa om hvarandra. Af de förra åro fomlige ojämna, an- dra flåta, andra af en nåftan Conifk fkapnad, En del fynas hafva undergått törftöring igenom någon flod. | > Utom det mårkvårdiga Bårget i Vdxtdrps Sockn, fom Herr TuUnNELD omtalar , finnes et dylikt i Karups Sockn, kalladt Klacken, hvilket åfven inuti hyfer tecken efter fpis och bånkaf, En ofantelig Sten, fom fallit juft för ingången, hindrar, at ingen kan komma dit. Bönderna få- 'g2, at dårinne finnes et Guld-bord, hvarpå ligger en fvart Höna. De beråtta åfven, at ifrån detta underjordifka rum går en våg under Äfen ånda til Skåne, at förbigå flera Hiftorier. Eljeft fy- nes på detta Bårg, få vål fom på et ånnu högre 1 Hasfléfs-Socken, kalladt Hålle, aldeles ofanteliga, löfa och i hopar kringftrödde gråftenar. Huru åro de ditkomne, om icke det fkedt igenom näe gon ftor flod? På defsa o:ne Bårg låt jag år 1757 anftålla nog kåftfama brytningar, dels får at få veta om de omtalte låta ftenars Bårgs-lag vo- fo årfkilde ifrån fjelfva Hållebårgs-arten, dels för åt få någon kunfkap om Bårg-och Jordhvarf- 'vens befkaffenhet, Om det förra år jag aldeles öfvertygad; men om det fenare kan nu ingen ting anföras. Atfkillige Gråbårg åro utanpå hölgde med / ; 54 : jord 4 LJ : 270 1761. OåÅ. Nov: Decemb. JÄ jord och våxter, - Hållebårgs-arterne åro af måns ga flag. Jag får ej upråkna dem hår. = = ' På Åkrarne finnas låsliggande ftenar af quartz, Spat och fandften. Af Kalk-fpat har jag hår fått til 20 lårfkiltde Species ; en del hafva fköna figurater, fom likna Mufslor och Snåckor. Vid ftranderna och å-bråddarne tråffas Flintor af allas handa föråndringar, famt Echiniter af rått tåcka Varieteter, dock måft uti Flinta. Små Belem- niter och Glofflopetre famt Skölpften af Nautiler ( Mas. Tesfin. p. 86) finnas i jord och fandhögar. Vid grop-qvarnen i Karups-Socken har jag råkat Musfle-ftenar , fmå Coraller, Oftraciter och Pes Etiniter. Hvit Flinta i Corall (millepora) fom endait på Gotrtland varit funnen, hittade jag et fkönt flycke vid Hafslöf, Dår finnesåfven Mom af järngyttja med dy. . Sanden vid ftranderna beftår merendels: af hvitaktiga Fålt-fpats och Skimmer-gryn. Nifsa- ftråmmens bråddar beftåjaf en höglåndt Sandbac- ka, hvaråft blå Lera ligger hvarftals under tan- den. Uti Karups-Socken tråffas en Polyzonifk Lera, hvilken åfven fom den vid Falun (") vi- far ögonfkenligen at hon fatt fig efterhand och på flera fårfkildta gånger. Dår finnas åfven hela backar af ren kalkjord ( Bleke ) hvilket torde utmårka , at IKalkbårg finnas i negden, Metaller hafva hittils icke blifvit törfpor- de i Halland, Man beråttar vål at vid år 1704 någre Sachfifke Krigs-fångar tilkånna gitvit at de i Ahrftads Hårad fett något Silfverftrek, men det SR RT (+) I Browallis Be?. om Vatcarsinhn, fi 171. 1761. O&å. Nov. Deceimb: 271 det blef dårvid. Landets fkogs-brift lårer icke tillåta några mineral-upfinningar. Vid Ettarp har varit anlagt Glasbruk; vid A'slöf Pappers- qvarn, vid Sviernarp et Saltfjuderi; men de åro ej bibehållne. Rydé Jårnbruk i Torups-Socken har ånnu Kniphammare och Trå-drageri, och göres dår anfenliga tilverkningar af allahanda Poler-fmide , med gröfre och finare Ståltråd, Te- gelbruk åro anlagde på åtfkilliga ftrållen. "Flora utbreder vål icke hår all den fågring och prakt, fom hon vifar på Skånfka fålten; dock finnes hår en hel hop vackra våxter. Jag blef- ve för vidlyftig, om jag i ordning fkulle upråk- na dem alla. Herr OsBECK , fom innan kårt tån- ker utgifva en omftåndelig befkrifning öfver fit Paftorat, lårer förnöja det allmånna åfven uti denna omftåndighet, Jag vil allenaft nåmna, at Erynsium, Cnicus, Eupatorium, Hyoferis ; fafione, Avrimonia och Tenecio Facobese, kunna hår råknas i< 'biand de rarafte ; men: Genifta Pilofa ; fom år få obekant i andra Lands-orter, våxer i S. Halland til förfta myckenhet ibland Ljungen, Den år vid förfta påfeendet nog ivår at fkilja från Lotus vornicalara. oo Våxter, fom utvifa faltaktiga kållor, åro fås fångt efterfökte ; men många finnas hvilka kun- de tjäna den fattige Almogen til bröd och föda i dyr tid. Tilexempel rötterna af Epilobium an» | Sullif Gonvallaria polygonatum, Calla paluftris och Triticum repens, Når Spannemålen flazit telt , hat« va de tattige hittils icke vetat annat råd , ån at med målk, agnar, Ljung knoppar och fönders malen halm utblanda fåden, för at kunna uppee hålla lifvet, ; Sf ; Cham- 278 vrmr)ör 04. Nov. Deceinb. Champignioner våxa til myckenhet i Karups en. | HH Til Firgnring brukar Almogen följande våx-= = ter och trå-arter: ; Tröfke-bark ( Rhamnus frangula ) fårgar » ylle krapp-rådt, om den aftages Midfommars ti- den: När den fått torka et års tid, göres lut af Bok-afka och blötes barken 9 dygn däruti, fe- dan ligges garnet dit uti en kettil, 1om man ar dagar låter ftå vid elden, utan at koka, och då år det fårdigt, É " Ylle fårgas grönt med Rörtåpp (arnndo phragmites) med Tröfke-bår och blå Klockor, oc Kråke-ris (Empetrum) tårgar Citrongult. Den yttra barken affkalas, den dårnått torkas och med det alunade garnet hopkokas til defs det pnår fin råtta fårg, Eljeft fårgasgult med Porfs= och Björke-löf, åfven med Appel-Vide och Af. venboks bark, 7: . Blåbår (vaccin. uligin.) fårgar både ylle och Linne violett, «> » Barken af Verrel-torn (Rhamnaus cathart.) fårgar Ylle brunt. | Barken af Pfall /Salig caprea) blandad med Alebark , fårgar Lingarn fvart. En-måfsa fårgar ylle gult, men med Sten- måsla (Lichen Saxatilis) blir det purpurtårgadt. > Med cen af dy och jårn-ochra blandad jord från Våxtårps Socken, tårga Bönderna fina ylle ger beckfvarta, då de dårjämte taga Ale-bark halfparten mindre. - Uti denna fvårta kokas ty- get tils det upnår den åftundade fårgen. Infe&er finnas hår til en fårdeles myckenhet, En fumpig jordmon tyckes i fynnerhet Bynna | vilsa 1761... 0&. Nov. Decemb. 2573 vifsa lags ymniga framalftring, ' Gryllo-Talpa, fom här kallas Skorre , har med några Tyfka O- rangerie-Trån törft kommit til Såteriet Skottorp: Et ohyggeligt kråk, fom endaft kan vara enge- nåmt tör en Naturens ålfkare; :Defs fkapnad, lå- te och hushållning år åfven få mårkvårdig, fom den fkada våxterna tilfogas år betydande, Jag har fördrifvit honom med fot, Tårf-afka och hvit!öks-vatten, I Trågardarne gör han mycken olågenhet. Mulbårs-tråd, fom jag hår på orten förft updragit af fina frön, hafva varit ganika myckert utfarte för dels våldfamhet. Ibland Coleoptera åro Scarabzxzi, Coccinel- lz, Chryfomelx , Curculiones och Grylli de all- månnafte flag, Når heta Somrar infalla, flå våx- terna lik fom öfverfällade af Aphides och Cimices, Phrygane&x och Libellule: finnas til fynnerlig myckenhet; om vintertiden fer man de törras » Larver hopetals i båckar, liggande i fina Cylin- — drifka puppor. Båir tråffas Dag-och Natt-Fiåril- ' lar af de fkönafte varieteter. Några obekanta och tilförne ej befkretna, lårer jag framueles få tiltålle at omtala. - Par 13 Landets invärtes tilftand. 0 Hår år ånnu ej någon faft grund lagd, hvars efter Jordågare böra taxeras at betala fina utfkyl- der, En allmån Jordmåtning vore ganfka nåd- | våndig, eljeft kunna fkatterna icke jämkas efter Hemmanens befkaffenhet. Den fom öfver fin förmåga betungas med utlagor, måfte ofelbart | blifva både råd-och rnåringslös. ; Er | | Södra Halland åger innom fina grånfor Stå- derna Halmftad och Laholm; uti den förra råk- f SE 2 - s Bas 274 17615 Oå Nov. Decemb.: nas 692 och uti den fenare ra Mantals - fkref- ne Perioner. Hår råknas 4 Hårader, 27 Pa- florater, 46 Socknar, 2 Kongsgårdar, 28 Frål- fe-Såterier och i699+23 Hemman. I fenare å- de på. Allmånnings jordar anlagde Torp och nybyggen, I | 2 Som naturliga förmeringen grundar fig en- daft på öfverfkåttet af de föddas antal öfver de dödas; få kunna följande exempel utvifa, at in- vånarnes antal ej år i aftagande, men at Natu- ren fjelf år benågen för deras tilvåxt. Uti Hafs- löfs och Wåxtorps Socknar åro ifrån år 1747 til och med 1756: födde 613, döde 44253 uti Ka rups och Skummeslöfs Socknar födde 328 och döde. 273 > uti Renneslöfs och Ysby Socknar åro. på lika tid födde 419 och döde 297 Perlo- 3 ner, Häraf fkönjes huru Folk-alftringen fkulle til taga på en ort, fom har tilråckeligt utrymme , hvarföre förökelfen dår måtte gå fortare, om "icke fattigdom och dyr tid få ofta plågade Landt- mannen, Svårigheter, hvilka hindra Folkmyc- kenhetens tiltagande , åtven få vål fom krig och fmittofama fjukdomar, > Den frihet fom Allmogen under Danfk Re- gring hade, at idka utrikes fjöfart, förlvagade Stådernas handel, -och var en hufvud-orfak til Landtbrukets vanhåfd, emedan denna fribet an- fågs för låttafte vågen at förtjäna fig födan, Landt>- bruket förlummades och har nu 1å af fig kom- mit , at Landtmannen åfverhopad med mifsvåxt och utlagor, ej annat kan, ån blifva modfåld, trög och elåndig. & + ren har Hemmantalet vunnit någon tilökning af Qvin: 1761. Oc. Nov. Decemb. 235 Qvintolkens omtånkfama flitighet kan al. drig nog berömmas, De föka igenom väfnad, fpåne och ftrumpsflickande erfåtta hvad fom bris fter, törmedeltt et fvaut Jordbruk. Strump ttic+ "kande idkas i fynnerhet ganfka flitigt, åfven af Manfolken om vinterqvallarne. Har tillverkas våfnader af Lårft, Blaggarn, Valmar m, m, få vackra , fom de kunna begåras af dem, fom nåftan ej haft annan Låromåltare, ån naturlig fkickelighet, Borås boerne upköpa hår alt hvad tilverkas kan. Hårigenom får Allmogen något underftöd, fom likväl icke vil vara tilråckeligt når Såden och Linet år dvrt. Fu Friherrin- nan MARIANA CojerT på Dömestorp, har af nåfs- lor låtit bereda et vackert Lin och upfgöra det til fpånad, Den år 1685 inråttade Cavallerie-indelnin« gen i Halland af 4 Compagnier, indrogs år 1721. Råntorna anflogos då til Batsmans-håll, men år 1926 blef Rotering i ftållet inråttad. Efter det år 1739 upråttade Contra&et, bletvo 3 til 4 " Krono-hemman fammanfatte i rote tilen båtsmans utredning. Utafdefsa fåledes roterade Hemman blefvo 364 ft. Båtsmån, hvilka fördeltes i 2:ne | Compagnier, hvaraf S. Hallands utgör 135. Defs Ståder Halmftad och Laholm källa ; enligt Con- tractet, 10 ft: Båtsmån. PY ON Til mifsbruk och fkadeliga plågfeder kun- nå råknas, Öfverflödiga Bröllop, Graf-och Barnss öl, då Guds gåfvor omårtteligen förflåfas och fol- | Ket förhörter era dagar i oordentlighet. 'Tjåne | ftekions fjelfsvåld ; fom begynner åbycrfkrida ale |. Jå grånföor, åfven få vål fom Brånvins-tilvårknin=- gen, iv AR O4. Nov Decemb. gen. Senafte förbudet var få alfvarfamt, ar en ftor del fålde fina Brånvins pannor; och voro vid flutert af år 1757, 2639 Lifp. 82 mark, Kop- par ( fom til 20 ftyfver marken utgör en tumma af 32992 Dal. S:mt. ) af Kronan inlöfte mått af - Brånvins-redfkaper, Knapt lårer någon Landsort, af lika begrep; kunna tramvifa et ftörre antal af ofysfelfatte och på bygden omkringvandrande Tiggare, Kan man nog beklaga, at få många grenar af fam- hållet fkola få lefva i onyttighet: : Smittofama fjukdomar förfpörjas = fållan- Rödfot år ftundom gångbar om Sommaren. Frås- fan år hår ftark gånge om våren. Utom en på många ftållen fuktig jordmon, år vål fifk-åtan- det ilek-tiden, då Fifken år vek, mindre fma- kelig och ohålfofam, en orfak ,at månge på fina ftållen faftna i en långvarig tråsfa, | Hus-Curer , fom hår brukas ; åro många. Jag wil allenaft anföra några; fom årofåkre ofkyldige och; a myeket jag vet, at andra ej befkrefne, - Ormbett botas, om et glödande jårn hålles ofvan öfver fåret. GColuber Cherfea gör hår myc- ken fkada. Det Indianfka fåttet, at katta krut i fåret och fåtta eld dårpå; hvilket aldeles förfkins grar giftet (") borde förfökas Hals-fvullnad fåges hjälpas med Album Gre- eum, intaget i varmt dricka. At binda Svale-ba kring halten, gör åfven god vårkan. Ring-Ormar fördrifvas med Smör-laka, men ofta torkar det tör mycket, Tand- mV me OR OR —=—- (") Memeires de V Acad, R, des Se. T. X, 1693. p. 250 a 1761. O& Nov, Deeemb. 277 | Tandvårk lindras, om et klufvit Gall-åple lågges vid Tanden, = | | Coccionell hålles hår för at vara hjärtftyr- kande och fårdeles god för alterationer, Man tager $ til 6 korn i fånder, da NG Torrvårk i lederna fårfvinner, om de vid en eld-brafa flera gånger f(mörjas med Citron-faft: få | tramt man ej kommer at mifstaga fig på Gikt, ty dår år denna curen farlig. — Brånnfår botas genaft, om litet varm talg dråppas på ftållet. ; | Roten cureras med Tyfk hampa och fkra= pad Krita, hvilket med blått Såeker-papper om- | binder ; därjämte böra Hylle-blomiter drickas fom et Thé. Ru | | Allahanda fmå Svullnader fördrifvas ganfka lårt med Often af Sloft, 3 0 Kallbrand fkal hämmas, om varm Ko-gödfel flraxt pålägges. b Kirk Onda betet, kallar Allmogen en olidelig vårk i finger-åndan, fom år hår ganfka mycket gånge fe. Den fom plågas dåraf, tros vara flucken af Gordius aquaticus och brukas håremot fönderftött Spanfkgröna ("). AR Hushålls-orep Oft lagd i Humla, får angenåm fmak, och conferveras för mafkar..Somlige lågga den i Biörk- laka. Sill | | (+) Jag tror nåftan at Mafken år ofkyldig. Jag hade | 2'ne fl. i glas några veckor och handterade dem utan | fkada. Nägra bitar kött jag gaf dem, blefvo ej an- | fluckne. Stephan Blazcardius lårer dårföre hafva rått. fom i fitt Lex. 22ed. p. 246. fåger, at denna fin- ger-vårk hårrårer ,,ex humore acri & maligno,, och botas denna paronychia, om Gordii fönderikåras och Jåggas på det fkadade ftållet, 278 1761. Oc Nov. Decemb. Sill; fom blifvit något ankommen, hjålpes, då den lågges i upblött Ale - bark ; fedan klyfves öch rökes. Stoakar federmera fom Böckling. Gåsfen ifkola vara i fåkerbet för Råfven, om - deras hufvud öfverfmörjas med beck, | > Höns blifva haftigt fmålifeta, om man gif- ver dem fmå kulor af föndermalna Bok nötter: De beråttas vårpa ogement , om de tå excremen- ter af Harar. | Granar våxa haftigt om de ofta vatnas med fåp-löder, fom blifver öfrig vid klåd-tvåttning. Afpen, fom år få förtretlig i Trågårdar, fkal efter beråttelfe utödas, om man bårar er hål fnedt nedföre i trådets kårna och lågger dit något falt, hvaraf Trådet (kal då och rötterna förtorkas. Medel til Landets uphjälpande: Hushållningens tilftånd lårer af det föregå- ende nogfamt kunna inhåmtas, men hvad vil man vånta af ea Almoges eftertanka , fom hvar- ken har tilråckelig kunfkap, anvisning eller up- muntran. Hår fordras Öfverhetens kraftigatte atgard och då fkal: man fnart få hugna fig år de / lyckeligafte föråndringar. Kärr och måstar ut- dikade; ftenbackar upodlade; fandmarker til frukrt- fama gården förvandlade; Bäårgaktiga orter til fkogs-planteringen invigdes Ljungmarker befres dade och utödde tårtmålsar fådesbårande (+). Naturen har förfedt Halland ined många ftröm-” fall. Quarnar, Stamp-verk ; med flera dylika in- . råttningar, kunde beqvåmligen anläggas. Om - In- tv SÅ GSc Vb onani (RIE 2 TESS (") Staden Warberg har redan låmnat prof dårpå. få Gitbeb. Magas. N:o 34. 35" dr kggg, nn EN I 1761. O&. Nov. Decemb. 2792 Inbyggarnes naturliga fkickelighet och hug för dylika anlåggningar blef ulbörligen upötvad och upmuntrad, hvad fördel fkulle icke vinnas? Hår . I gåras bord, fkåp och ftolar rått vackra, I Tas rups-Socken förfårdigas. Siådar med karg flata- I de, fom åro nog beqvaäme. Vägg-urar åtven et af Allmogens tiltag på atfkillige ftållen. Lågger man hårtil Quintolkens utmärkta flitigbet med våfnad, fpänce och tftrump > tlickande, lärer man nogfamt finna, at folkets naturliga fkickelighet förtjänar ar. med all ömbet underbjelpas, = "oc Blefve någon. inråttning med ftort Fifke i | Nord-fjön; fkulle folkhopen i Ståderna Halmftad och Laholm Giv inde NäR en och fjö- farten uplifvas, följakteligen all utflyttning af | fig fjelf uphöra.. Fåfängt tånker man eljeft håme : ma denna fkadeliga ovana, förrån Invånarne med oriktiga nåringar blifva fysflofatte. De hatva en | fårdeles luft för fjöfart, men utfigten hemma "tyckes dem ej vara nog fördelaktig, därföre fö- | ka de fin lycka under en annan himmel. Är | det icke befynnerligt, at .på hela Hallåndfka fi- dan finnes knapt et enda Filke-låger? Tånk om vifsa trakter utftakades hela fjökanten upe före til dylika Fifke-lågers anlåggande, (hvilka icke, borde få befatta fig med något annat, ån med Fifkerier) hvilka förmaner fkulle icke håri= enom -tilfkyndas både Landsbygd och Ståder? genom: Nifsa-ftråmmens uprensning (kulle icke allenaft Lax-fifket vid Halmftad anfenligen förs meras, utan torde det ock vara möjeligtat åftad= "komma fart ånda in i Vetteren och få vidare uppe åt, Huru fkulle icke Handel och rörelte igenom fådana medel befråmjas? Borde icke Ståderna ING T Igen £ + ; ; | Vä 280” 1761, Oc. Nov. Decemb. igenom Lag förbjudas, at utfå något flags Såd' , på - det all möjelig flit måtte anv andas, vid Trågår- dars fkötfel, vid Mulbårs-tråns, Fårge- örters och Tobaks - planteringar ? Belågenheten vid Halmftad och Laholm är aldeles tjånlig - til få- dana åndamål. Når fkola de blifva AES CET UTDRAG Af Meteorologifka Dag-Boken , fäller ö z ev | fala år 1 & ar B. FERNER och FRED. MALLET. - arotneterns ftörfta ell minfta högd i hvar = Månad. Jan: Orm, kela Vådret lugnt = Mulet 24,60 ———SW.2 Klart :/ f. e. föm. Mart, 8. f. m, 2f,y9 ——— N,3 Mulet 24. e.M, 24,f7———SW. I Regn” Apr. 6. f. m. 25,87 — —Luögant ' Klart - 14. € M, 24,84 —— 7 SÖJT Regn” Maji = fS. e Mm. 25,71 SE SWit Dimba ni 0 26, fi Mm, 25,04 ——-—- IWi2z Rega > Jun, 13. f.m. 25.86 —— Lugnt Klart > 23. em. 2f,30—-—— NW. Regn: Julii 11: f. m. 25,89 ——— Lugn Klart ce. Mm. 2f.33———— SS. tr Mull iS. Aug, m; 24,53 ———5S0O, 23 Urtvåder = m, Bö O Li fl dö Nr Kärt cc m | | fer 1761. Oå. Nov. Decemb. 281 AUD: Tf MA 253 Agt Lugn Dimba 23. C. MM. 2f,12——-- SS. 2 Ström. Sept. 22 « f. m.i26,2f ——— Lugnt Klart ER f. I AO N. 2 SEO. Oc. Ii0. fo m 2f.0j——— NN. r Klart | RO 0 SW, 3 Drifmol, Nov. 30, e. m, 2. 27 Widret NO. 4 a (nö gå ee IA LAN OT Duggreg, Dec, 3i,, ESA 20,33 ——— WW. Ki | 15. f. m. 24,97 ——— SW, 1 Mulet: Barometerns Medel-högd dettaår, 25, 33, 65. &. ektosnret inge obferverande Medel- höpder. om -morgnarne vid Solens upgång, och kl. 1.5ettermiddageni- Mårket +: betyder öfver Frys- LR och under. : HE or Morgon Miadag Jan, ifrån d.” til d. 1025 Fv i- 5,8 grad, REN TRI T omg O TEL: 10,6 — SR | 0 BT Råne tan ga ör rr | Febr, be TE ROME FOS 6,4 stt NR fö kro Äl BF 0,3 21 —=-— 28 — Of r2.6 Marvii 0 ca 10 0 3,3 — 3,8 ESO AG SANS Vv är—= TlösSA KOS3r GE 4,8 April 2; I——10 "4 1,0 + 6,3 | QUE 0 20 6 2 YR |; FÖR 307 41 + mo Maji AR TOG RT 10.3 NYSMET == 20:"1345 1,2 + I la4 jÖ AP — SL 64 + r3,0 Junii FIS 03 Ro Il —A— 2010 10,0 + 21.9 ALSO TE 0 + Ta | Juli 282 1761, OA. Nov. Decemb, Julii ifrån d, 1til de 10 + 11,3 + 21,5 II —— 20 + 1466 + 24,0 21—— 31 + 1558 + 26,6 Aug. I —— 10 + 1f,9 + 2f5f II ——20 + 09354 + If40 21 —— 231 + 1153 + 17,4 Sept. I——10 + 5,1 + I6,2 II ——20 + 09,6 + 18,1 21——30 + 252 + 1152 Oå. fees 107- > "OTTERD I ——20 + 2,38 + 755 20 FASER Nov, 0 I——10 — Ol + 2,9 II ——20 + 1,08 + 256 oo 21——30 + 08 + 130 Dec. I——10 — 1,6 — LI II 2057 ROTEN 2,3 204 1079-—- fy NETA Hela årets Medel-Högd, + 2,22 + 758 - >» Medel-Vårma+ = $501 grader Detta års ftörfta köld — 25,5 d. 3 Feb. f. m, Wt. N. klart. . - fr Vårma + 30,25 den 21 Julii e. m, SW. 12 ftrömoln. 6. 3 Högden af regn eller fmålt Snö, fom uppå en quadrat-aln blifvit famladt, för hvarje Månad, Geom. Tum. 8,140 Januar. 1,533 Juli — — 0,969 Febr. - 1,030 Aug. — — 1,670 Mart. 9o,190 Sept. — — 04277 April -2,3$f OC. — — o0,651 Maj... 2,780 Nov. 1,05 2 Junius 0,2f2 Dec. O,ff4 , 140 Hela års högden ' « > + — 13,313 1761. O4. Nov. Decemb. 283 $. 4. Våderleken och Luftens befkaffenhet, Uti Jan. Mulet hela Månaden, atom d, 1, 6. 7, 29, Kölden ojämn, ftarkaft d. 29 med W, och lugn. NW. d. 1, 2, S.d. 2.3. NW.d. 2. 5. W. d.6.SW.7.-9S.d. 10, tr, N. och NO.d. 12, 17 SSO,d. 18,0. d. 19.50. d.20.S. 21. NW.d. 22, N. och NO. 23 - - 27. W.d.28 29. N. 30. 31. Nederbörd allenaft i flutet af Månaden med > urvåder, Uti FEBR klart d. 1.2. 3. f. 14. 15. 16,17. 21. 25. de andra dagarna a Kölden ttark i början med:N. Tö d. 7, 8.9. 13. lindrig köld och tå Gfta hålfren N. d. 1: -4.5.d. 5. - 8. N. 10.11, ÖRA Wo NW dr” 16.9 SW. WW, 17:26 Ö. d. 27. NO, 28, Måtta BRUEFDA den le från. .d.,;7. til.13. Uti Mario Mulet alla dagar utom d. 13. 19. 20. 26, tö d, 2. 3. fedan kallt til d. 19. då tö varade til Månadens flut, allenaft at 5 nåtter vo- ro kalla. Vinden obeftåndig tild. sg. N. f--13, SS. 14. O, 15. N. 16. 17.5, 18. W. SSW. 19 - 24. NW. 25. W. 26 SW. 27-- - 31. ftorm nat- ten imellan d, 19 och 20. Ringa nederbörd. Uti Arr, Få kalla Morgnar i förfta håltten, klart d. 5. 6.89. 9. 10.16, 17. 20.21. 2f - - 30, dock blandadt med mulit våder och regn. d. 2 och 24. målta nederbörden d,. 26. til flutet vackert våder, och tåmmeligen varma dagar. SW. d. I. 3. Ö. d. 2 NW.4. 6. SW. 7. NW, 8.S. 9.-- 12. 50, S. 13.22. W. d. 19 N. 23. 24,5. SW. 25.290 NO, 30, Uti Mago Sållan klart, och allenaft 4 froft- nåtter.. De 2 fifta dagar varma, Stark neder- börd d. 3 och 4. fedan måtteligt regn utom d. 24, O 13 . SO, 284 1761. OA Nov. Detemb. O. SO, d, 1:ög, N. NO: 6: -9 8, tott. N. NO. 12-217: Ö 18. Wi20 22, S. 23. N. 24, WW. 25-20 28 SÖ: SPIRA DA Uti Jun. Nog klarvifrån d. 6 til d. 20. Vär ma dazar i början, få ock iffån d. 10 til d: 21: Sedan fvalt emot årstiden. Ringa: nederbörd, 8, SÖKd. I > vf. Na Gr Se Via ON ra, 1Z - 14 NW. 15.5: 16 === 21. NNW. 22-- 30. d, 20. och. d. 21 lindrig åfka. NB, Såmma dag obferverades, at regndropparne, fom ibörjan föllo tunt, meddelte Ele&ricitet til den uppå ta- ket upfatte Jårn-ftången, hvilket. ck madra för- fök beftyrkt, Uti furio mått klart och fark fa ifrån - "dd, $. hela Manäden igenom, Ganfka rorr Vås deriek, varma blåtter ibland. Såden bärgades öf- veralt d. 25. åndteligen ymnogt fag-regn d. 30 med dunder. SW. W.d,. eb NW. 9.106 — NO ir- - 13. SSW, 14=0= 16, WNW, 17: i 220, "SSW, -2t. 5300, måfå 7 Uti AuG, I början klart och heta Jagiar. D, r2 kk til flutet mårteliz vårma och regn ibland. eg .-- 8 N. 9. SW. 10. N,. NO. 11. = >= 8 SW. 23. > > 3; Uti Sert. Ömfe klart och mulit , litet regn i början. Sedan upphåls-våder til d. 29. Nog varmt för på je allenaft 3. froft > nåtter vid fluter $: d. 1. - - 3. N. 5. -- 8 Bugnt ind I Brag Ösd. 11. W.d, lf 200 d. 48. SW. I 44 AN NAWA s2g, 2630-50 Uii Oct. Mera mulht ån ie Vackeri Höåftvåder, lagom regn. Några nåtter froft i bör- jan, flera vid flutet, NW. N. d. 1-- fs. lugnöé, 7. NO, 1761. OM Nov, Decemb." 285 än NO:ÖpSs ss str duggi12.13, S.14. N. If. 16. SW.417. N, 18. -- 22. W. 23. NO.O, 24,25, 5.:26. NW,28. 20,SW, 30-31. Uti Nov. Sällan klart. Tidigare neders« börd och yrfnö, tåta froftnåtter i början, Ifrånd, 16 til d. 29, lindrig våderlek och nog regn, kallt vid flutet.. S. SW. 1. -- 4 NO. N. fs. - > -9, BANOR 13 - 16 WoT7oS. 18-21, KORV 22,50 23: 24, SW. 25.26. W, 27. N.28-=30, Uti Dec. Jåmt mulet utom d, 21. 22, 31. Lindrig vinter: doch fkarpare d. 21.22. 23. 2f. 31. tö 6.7. 15. NO,d. 1-»= 3.0.4.5. S,6. Ö.7. NO, 58 -41. SS; 12>>- rf. N16.17, W,. 18. N, 10.-21, Sw, Jr AR re få 24. W. 25-28.50,. 29. 30. W, 31, ORRERKRBOBA IRL SO SR IR FR JAN IE SIE RAN DE GSRÖN 0 IT Nataral - Eiflorien , . Ran ÄT J.C. WILCKE, CK Befkrifning på et Jiced Vattukråk > fupnet på unga Grodor. tilfålle, at för någon tid fedan anftålla med det Kongl, Vetenfkaps Academien tilhöri- ga dubbla, och år Ängelfka Konftnåren Curr fu. andra Obfervationer, hvilka jag hade "efter defs förbåttrade. Contiwubtions förfårdigade Microfcopet , ville jag åfven dårmed åätkada blo- dets och :Våtfkornas omlopp uti fflkar och djur. T 4 | Detta 286 1761, O&. Nov; Decemb. / Detta nöjfama Phenomener kan ibland an- dra åfven mycket lått och vå! fkönjas på unga Grodors / Maj trö. ) tunna och -genomfkinande | frjarthinna. Vatfkorne ftrömma med ttor hattig- bet igenom de fina rören. —- Efter fom Djuret. blifver mattare och ftjärthinnan torkar, blifver denna rörelfen fmåningom långfamare, och förby- tes til lika långvariga ryckningar elier pulfatio- ner. Sjelfva Canalerne blifva då förft rått ty- deliga, och blodkulorne framfkrida en efter den andra långfamt uti de finare rören. I det jag hårpå fåftade min upmårkfamhbet, blef jag fom ottaft varfe et litet Kråk, fom | håller fig på defsa unga Grodor, och förmede- | ligen hitintils har undgärt de Natnarkunnigas å- | gon, men likvål tycks förtjäna at ihogkommas, ibland andra Animalcula Microfcopica, Jag torde få lof, at dårom lemna en kärt beråttelfe, Stjärten at Grod-ungarne var i den ftållning, at blodets omlopp tydcligen fyntes , med jalet N:o ss, fom efter någoriunda gjordt öfverflag vifar Diametern af Objecterne vilst 200 gånger ftårre. Jag blef därmed fom oftaft varfe, ar (må cirkeirunda kroppar, fltundom långfamt, ftundom tortare rörde fig öfver Synings-fåltet. I början anfågos delse för famman-gytringar af någon €x- travaferad blod eller våtfka. Men deras quicka rörelfe rögde fart, at de voro lefvande Kråk, hvilka kråpo eller fummo på ytan af Grodttjärten. Defsa Kråk vero helt runda, utan vidare lemnar eller ftruttur. (Tab. VEFig. 1. ). De lik- nade invärtes andra genomfkinande kroppar, hvar- utin- 1761, O& Nov. Decemb. 287 utinnan under microfcop vid ark Illumination fun- nos otaliga irregulåra fvarsa puntter eller parti | elar, hvilka likvål hår, fom uti andra lefvande kråk, tyktes åga en inbördes rörelte då djuret rö- rer fig. Mera kunde dårpå ej fkönjas, få långe Kråket uphölt fig på Grodeeftjärten, Men fedan det efterletades-och igenfants uti det klara vattnet, fom medtölgde Grodan och fåtter fig vid glasfkifvan, mårktes ögonfkenlis gen, at delse Cirklar ågde lit. De fummo af och an uti vartnet och vånde fig åt alla fidor. De liknade då, fom förr, runda fkifvor, med den åt- fkillnad', ar nu på dem fyntes tvånne Concentri- fika Cirklar ikring randen , något mörkare år det öfriga. Sjelfva randen utikring var ock li- tet ojamn , och hade fmå fina tpetfar. Fig. 2 Af de fårfkilde tåällningar och fkapnader de vifade fig uti under rörelfen, kunde jag finna, ar de åro halfrunda, eller ihalige halfva kulor, Når de kröpo på Grodan, eller lägo itilla i vatt- net, fyntes de altid runda; men når de fkulle fim- ma framåt, ftålde de fig på kant, och voro då hafva Cirklar (Fig. 3) eller half-kulor, med li- fet utbögd rand, fåfom en The-kopp. (Tig, 4.) « Denna ttållning och fkapnad antogo de alvid då de haftigt fummo fram och tilbakars uti vattnet. De tycktes likafom fifka och jaga efter rof, al- "tid med öpningen förut, likafom en filk-håf fö- res då något dårmed urtur vattner uptages, Når de vånde fig om, fkedde det baftigt, och blef man under våndningen varfe den hel runda fkapse | naden, Ibland rullade de hofligt ikring fin Me- |» del-puntt, och tycktes detta vara deras fått at rf höj 288 1761. Oc, "Nov. Decemb: höja och fånka fig uti vattnet. "Men då de tkte- dö framåt, ftålde de fig åter på kant, til en half- Tund figur, Fig. 3, 4. Når Jefse Kråk , ler half- klot - mafkar gåfvo fig ur ifrån Grodan och funno [EN a vatten, voro de öfvermåättan gvicke och oro ge. De foroö om hvarandra fram och tilbakars' 1 alla dire&ioner, och når de möttes åt, und- veko de hvarandra varfamt och: gjorde en liten krok. Ofta ftötte de dock ihop uti farten, och -rullade då några flag ikring. De fkyndade fig at aterkomma til Grodan, hvaråft de långfamare fpatferade , med åtvånd öpning, förmodeligen -höllo de fig faft med de fina fperfarne ikring randen, = Sållan efterletades defsa Djur förgåtves, dock uppehölt fig frörfta myckenheten dåraf på det ftåller, hvarått fljerten ftöter ihop med den runs da kroppen, och var deras målta tilhåll uti den- na lilla viken, hvaråft ofta 12, 20 och mera på en gång fyntes. Förmodeligen lockas de hit, af det ymnigare vattnet, eller ock viftas de målt på fjelfva Grodans kropp, hvaråft de icke för defs mörkhet åro fynlige. | | I brift af Micrometer uti detta Microfcop, kan deras egentceliga ftorlek icke utfåttas. Gla- fet hvarmed de bålt fyntes, vifar objetterne vifst -200. gånger ftörre i Diameter, Efter ögnamäåttet . D 1 - "vår Diametern af defse Cirklar högft en Linia, och'år deras egenteliga ftorlek i Diameter fale- des s5» Linia.. -Synings-fåltet intager vid. pafs Ys liniay hvartöre ock en fådan 115:var tilråc-- kelig tör få (må fifkar ar fimma och vånda fig. NY At t ket jag ftåller:dårhån.: 1761. 04. Nov: Decemb. 289 At fe och finna lif, och fri egen rörelfe u- ti få fmå djur, hvilka icke åga några dårtil tjän- liga lemmar, ej eller åndra "mårkeligen deras | fkapnad då de fåledes röra fig, år rått underbart. "Ty af det antörda kan ej annat dömas, ån ar de åro ihålige halt-kulor, beftående af en Komogen Materia... Den omtalte mörkare randen, kan ock ”endaft af denna fkapnad hårröra; ty alla klotrun- da kroppar, hållt ibålige, fåfom imå luft. blåfor, reprelentera fig uti Microfcoper, hvilka uplyfas nedifrån, fom fmå Ivarta ringar. Om delse kråk altid och på alla ftållen finnas på defsa unga Grodor, vet jag ej. Men uii det tråiket jag fångade defse, viftades de allenaft på detse Djur, ty uti fjelfva vartnet på hvarjehanda grås och trå, fom dår fants, kunde jag aldrig blifva varfe en enda; men på mer än fo Grodor lom exa- mirerades, voro de altid ulftådes, äfven fedan Grodorne undergått deras andra förvandling, och börjar få de: förfta bak- förren. Hvad namn defse kråk borde få, kan jag ejafgöra — De lik- "na til rörelfen något Klot-maiken, til fkapnad Medufa , torde ock vara et flags Polyper, hvil- ER Sått at fånga hvarjehanda fJnd Vattepe ; är Infeter, an VR Jag brukade hårvid et ganfka lått och be- oqvåmt fått, ar fånga: de omralte Grod-ungarne uti vattnet, hvilket åfven kan tjäna andra ar fån- gå hvad flags Vattu Infetter fom förekomma, In- flrumenter hvarmed "detta fker, år et glasrör, hvårs öfre ånda år jämt afflipad, defs nedre ån- da åter något fimalare ihopdragen, Tummen på- lågges, 290 1761. Oc. Nov. Decemb. ligges, och dårmed igentåppes öfra åndan, hvar- på den nedre delen fkjutes ned i vattnet, nåra intil det man vil taga up. Den inneflutna lut- ten utellånger vattnet, hvilket på en gång rufar in, och fliger högt up i röret, få fnart öfra ån- dan öpnas, famt medförer då likafom en ftröm, alt det fom däruti fimmer, Det qvickafte kråk .undflipper ej denna fnaran, utan medföljer ofkadt "inuti röret. I famma moment fom detta iker, pålägges åter tummen, då vattnet ej kan falla tilbaka, utan kan med denna håtvare uplyttas och flåppas uti tjenliga kåril, til närmare granfk- ning. Den neädra vidden "och ftorleken af rö- ret låmpas efter de kråk, fom dårmed fångas fko- la. Konften år icke ftor, men ringa ting åro ibland nyttige för den, fom dem behöfver. Ill, Anmärkning om Snåckors-Parnings-fatt. Vid nu befkretne arbete at fånga Grod-un- gar uti vråfket, blef jag den 29 Maji varfe tvån- ne Snåckor, ( Helix, Einn. S N, 614. Fn, Sv. 1311.) hvaraf den ena hade fåftat fig vid fkalet af den andra. Det fom diårpå gjorde mig up- mårkfam, var en hvitgul Mafk, fom tycktes haf- va infmygt fig uti båda Snåckbufen, liteviötver fjelfva Snäckorna, fom båda vore aldeles urkrump- ne, och hvarigenom defsa Snåckor tycktes va: ra ihopfåftade. Denna Mafken vår utom fkalen ikringbögd til en tums långd: fjelf var har tre linier bred och & lin. tjock, famt hade minga ränder eller lenkar, liknandes näåftan en Binnike- Mafk, och kunde fåledes på intet fått hållas för någon del eller lem af defsa Snåckor, Så- fom jag gårna ville fe hvad Mafk egenteligen på 1761. Oå. Nov. Decemb. 291 på detta fåttet vore Snåckornas fiende, drog jag defse åt[kils, då ånnu en god tum af denna Ma- fken utdrogs ifrån den Snåckan, fom fåftat fig 'å den andra. Den utdragne åndan var tilfpetfad, "och hade en liten öpning vid fpetfen, den andra var ånnu uti andra Snåckans fkal, Och fåfom Snåckan hårvid fjelf aldeles drog fig in uti fit hus, drog ock hela Mafken fig in imellan hån- nes kropp och fjelfva fkalet, famt blet fåledes ofynlig. I tanka at blotta den famma, afbrör ja; fmåningom fkaler aldeles, men blef beftört då jag hvarken uti fkalet eller fjelfva Snåckans kropp, fom varfamt öpnades, kunde igenfinna denna Mafken, hvilken jag åtminftone trodde finna 3 tum Aag och til antörde bredd och tjock= lek. Den var förfvunnen. Uti Snåckans inelf- vor fants intet fpår til något dylikt, förutan en liten hvitgul, aflång, rund och hård kropp eller Glandula, af 3/liniers långd, hvilken, fåfom den hade famma fårg, förmodeligen var den, fom förs ut få anfenligen utvidgat fig. och torde vara defsa Snäckors tödflo-lem, fom vid parningen ut- vidgat fig til en itorlek emot fjelfva djuret, hvars like ej torde finnas i hela Naturen, Jag upfkar dårföre den andra Snåckan, men kunde ej finna denna delen. Moane fördenfkul detta fenare varit Honan och den förra Hanen? och monne med. deflsa Snåckors parning fig på annat fått förhåller ån vid andra, fom i allmån- het hållas för vara Hermaphroditer. äg Når defsa Snåckor fåttas i vatten och git- va fig utur fkalet, finnes under fkalet vid öfra delen af Snåckans kropp, en blåfa, med en half- | rund 292 1761. 0. Nov. Decemb.; rund Spning, hvilken blåfa de kunna utfpånna ,' och tillika öppna. famt med en fphinéer igendra-' | ga, utan at nägor vatten gifver fig dårin: Dens;. na blåfan år flor fom en hafselnör, . och Öpnin-, | ven en linia eller mer i diameter. Öch å år detta frållerr hvaråft den omtalte delen vifade fig. Jag har efterledt uti SVAMMERDAMS Biblia Natare, hvaraft Anatomien af defsa Snåckor be- fkrifves. Så mycket jag finner, hår han icke bet fkrifvit deras parnings-fått, ej eller de förut be- fkrifne (kråk på Grod- Ungarne. Mig: ovitterli- ligen torde dock alt detta vara bekant. ERRPePe HHS NSI (BERÄTTELSE Om on dö Er fälljom fadé eller et Spyprg de genom re -Foramen, Öuale , ; JOH. GUST: WAHLBOM r:1760 uti Jarnuls Månad, var en Bondé på Öland och Runftens Socken, bvilken uri fina hushålls-årender, »klef uppå! en hö- frack; men vid nedergåendet ,. fade han fig på fåtet at åka ned; Tjenttefolket hade nedan för Höftacken, lemnat en Hö-krok , med hvilken, fålom vVånligt år, de brukade Fa draga fram fit hé. sjelfva kroken var SIE 3 qvårter lång, en 1761. O&. Nov. Decemb. 293 en tum tjock, och fperfig med en hulling på åndan af en tvår-hands långd, fom ftod utisen. fpitfig vinkel til 3 tvårfingers diameter från fjelf- va fången. Uti järnftången var et tråfkaft af 12 alns långd. Denna kroken ftod bredevid hö- ftacken , få ftåld, at järn-fpetfen våndes upåt. Når Bonden med full force från bemåilte Stack nederåkte, kom kroken at: gå in något hö- 'gre ån midt på och innan til på högra låret, i tjockafte köttet, imellan Caput Secandum och Tertium Mufculi femoris tricipitis, -i-der dire-. '&ion , at han tråffade Mufculos obturatores och foramen offium innominatorum Ovaie: gicksi= genom det famma med fådan force, at margo eiler xamus inferior offis pubis, åt hvilken fjelf- va hullingen var vånd, något kräfsades, paffes rade fedan, fom man kunde tycka, imellan in- teftinum re&tum och Veficam, hvilken ock blef fkadad, igenom pelvis, få at fpetfen ftannade emot bafin offis Såcri. Efter fkaftet, eller trå- fången var få lång, at den råkte öfver et godt qvarter neder om fören, | måfte karlen falla i- kull och blef fåledes liggande, til defs man bar honom in i fit hus. ”Blodets rinnande ftillades af fig fjelf, emedan han ej fkadat några ftora vafa: > På 3:dje dagan fördes han fådan intil Staden, och blef uti min nårvaro untiderfökt- af tvånne Chirurgis, Regements Fåltfkåren GRANBOM och Stads-Fåltikåren: PFEJEL , då huilingen befants vara vånd inåt Perineum och Blåshalfen , och få- ledes-öfver ramum vinferiorem offis. pubis , famt ftången vid pafs + aln indrifven. [fa va Karlen 294 1761. Oct. Nov: Decemb, - Karlen var af få fund och god conftitution, ätingen fvår vund-feber, eller andra fvåra fymp-. tomer tilftörte, hvarföre man ailenatt behötde öpna ådren, utan at gifva in Medicamenter. Sedan man ifkurit up låret ånda til foramen ovale, fants dock vara omöjeligt, at få huliingen tilbaka lamma våg igen, ty förft fatt den få högt uppe och fedan fkulle han då håfta öfver Collum vefice och ramum inferiorem 'offis pubis; han kunde ej eller vridas, emedan Patienten då kla- ade åfver en olidelig fmårta, lika fom man vil- le flita fjelfva penis och collum vefic& ifrån honom, : Efter de förfte dagarne kunde han både lå- ta fit vatten och excrementer, ordinarits viis, men fedan fuppuration börjades, flöt urinen åfven ut enom fåret; et tydeligt tecken, at Veflica var kadad; men antingen vid fidan, af ftångens ipets, eller circa collum, af fpetfen på hullingen, kun- de jag ej utröna. | Vi afvaktade: fuppuration, för at fe om den fkulle facilitera uttagandet, men den blef ej fyn- nerlig flark, och kroken fatt lika taft, få ar man ej kunde få honom up eller ned, til höger -el- ler våniter. Tråfkaftet måfte vi med glödande järn afbrånna, ty det var både ofs och Patienten til mycken 'olågenhet. Sedan förtökte vi genom oråkneliga Inventioner, och många nya Initru- menter, med hvilka vi kunde gå up i pelvi, at fatta fpitfen af hullingen , til at 1å tåcka och le- da honom, at han vid utdragandet ej fkulte håf- ta eller faftna, men alt var fruktlött, Med et erd; vi kunde hvarken uptånka eller verk-, frålla | 1761: (Ola Nov. Decemb. 295 fålla något fått til defs uttagning, hvar vid ofs | ej måtte omöjeligheter, ; of I Vid: flarkt dragande, hvilket fomlige emot min vilja förlökte, kunde man af rörelten ; nås gorlunda döma, at fpetfen af hullingen ftod på ans dra fidan af peringzum', dock ganika djupt; eller högt uppe. ' Det var fåledes ej annat öfrigt, e« medan Patienten tyktes bafva tåmlig goda krafs ter, och kunde til flut gå litet uppe, då han ledde fig vid tången, ån at afvakta bvad tiden ville göra, i tanka, at fpirfen af hullingen fkulle fjunka få långt ned, at man för den kunde göra Öpning ; och med” tjenligt Inftrument atbryta den famma, hvilket ock til flut lyckades. ; fc Patienten tördes fåledes hem, med tjenlig Inftru&ion för Dizeten, och förmaning, at ej lås ta några okunniga och driftiga förföka defs ut-= — Efter en Månads förlopp, refte Regements- Fåltikåren GRANBOM til honom, at underråtta fig om defs tilftånd.s - Han fant då, at fuppu= ration var lindrig och jårnftången til en god del sedfunken, men ånnu ej tid at förråtta operas tion; låt därföre, genom god hållning i jårn- ftången med et tftort Skrut-ftåd, affila den fam- ma tårt utmed fåret. Hårigenom vant Patien- ten den förmon, at båttre kunna röra fig , och fom | fagtår, gå uppe, Veficaellerblåfan, hade då at fig fjelf bhfvit låkt, få at han nu kunde låta Us tinen, 'ordinaria via. Många driftiga och öfverdådiga Karlar vil- de federmera hafva dragit ut detta jårnet, fom dock Patienten måftadelen hindrade; genom det begrep och sme fått. 18, 296 1761. O&. Nov. Decemb. 0 418 veckor efter det han blef fålunda fpet- fad, hade åndan at hullingen funkit få långt ned, ar han tydeligen kändes vilja taga hål på andra fidan af perinzum, prope ramum inferiorem offis pubis fimiftri, då en gammal Soldat, fom i fin ungdom hade tjent hos en Fålrfkår, utan at Pa- tienten efter fin lofven fade ofs-til, vidgade ho-= let på fjelfva huden för udden af hullingen, hvar= igenom den ånnu kom at fjunka båttre neder. Några dagar dårefter, gick han med en fmal kniptång up, detlångfta han kunde på hullingen, och fedan han låtit göra en ftadig hållning, at- brör den famma, hvarefter han låtteligen kunde; draga ut fjelfva jårn-ftången, ; > Patienten , fom hade en öåfvermåttan' god conftitution , törbants på fit fått, och fåret låk- tes, utan fvåra påfölgder, efter någon tid, få at han nu både kan göra fit arbete, åka, gå och rida, Så vida mig år bekant, lårer ej tf ådan hån-. delfe eller fkada af Medicis vara obferverad; mycket mindre fynes dei möjeligt, at Månnifko-- kjelp kunnat i början något uträtta vid krokens. utragande, Patientens goda conftitution och ti- dens utdrågt , hvarigenom järnet fick fjunka och göra fig fjelf våg, gjorde den faken feder-. mera lått , fom förut utan lifsfara var omöjelig, Eburu gårna både jag och Herrar Chirurgi: varit närvarande, at taga ut kroken, tör at bått-: re: examinera både hullingens gång och flere om/(tåndigheter, var Bonden dock få litet tackfam:; emot vår myckna möda och våra goda råd, hvar- igenom han dock verkeligen blef råddad och; var: | 1761. O&. Nov. Decemb. 297 | varnad för andra operationer, at han, dåtid var 4 . o od O e e . til operations hvar på vi få långe våntat, icke | en gång låt ofs veta dåraf, é Sä 2 [PSUSKSPSKSPSRS LEE SPSPORISAERT Om Blåfe- Sten, Af ANDR. MAGN, WÅHLIN. M. D. och Provincial- Medicus i Jönköping, en båfta hittils bekanta Cur för Sten i Blå- | fan, år Madame Stephens. Men når — flenen år anvuxen, eller når en poffe | formeras omkring honom, tror jag knapt, at den Curen hjelper: i fenare håndelfen lårer ock operation vara fvårare, Det år icke rart, at fe ftenen med flera grenar anvuxen; men at finna honom omgifven med en Sacculo membranofo, lårer vara mera fållfynt. i En förnåm Man hår i Staden beråttade mig vid min ankomft til Orten, år 1756, at hans Son, då fex år gammal, hade året förut varit hårdt anfatt. af blåfe-ften : men med 200 Mad. Stephens Boler blifvit få lyckligen curerad, at alla Symptomer afftadnat. - Men år 1758 fick jag af Fadren veta, atv famma defs Son, fom upfoftrades hos en af defs Slåcktingar på Lan- | det, fått ften-plågan å nyo, och långt fvårare ån förra gången: hvarföre Fadren genaft tog honom hit, at låta honom bruka Jönköpings | ; U 2 | Sure 298 1761. Oå. Nov. Decemb. Surbrutn, fom få mycket år berömd för at lin- dra Sten-paffion. Under Bruns- drickningen afgick en ftor hop flem, och tycktes plågan ibland något lindras. Jag fkred dock fnart til Bolerna, Men i ftållet, at igenom dem vinna någon lifa, togo plågorna dageligen mer och mera til. Jag anvånde vid deras bruk få myc- ken törfigtighet, fom kunde uptånkas, men ftör- gåfves. Genom röret började afgå en ftinkan- de, tunn och mörk materia, blodblandad och traflig, och trodde jag dår varaulcera vefice. Det i(vårafte var vid vatten-kaftandet: rått fom vattnet flöt någorlunda lått; fade han, at något hindrade i fjelfva röret. Urinen gick båttre når Patienten låg på ryggen eller högra fidari; än når han ftod. Jag förde in Cathetern i rö- ret, och mårkte en mjuk refiftance, fom ej var flockad materia, utan mera liknade en po- lypeux våxt. Ehuru jag var omtånkt at lifa hans plågor, tog dock en tårande teber få myc- ket til, at Patienten flöt fin lefnad midt i De- cember månad. Mange trodde, det han i få unga år ej kunnat dö endaft at Sten -paflion,: och anförde omftåndigheter, fom gjorde mig nyfiken at fe fammanhanget, — Jag tog dårföre Stads- Fåltfkåren med mig och öpnade den döda, Jag låt förft Fåltfkåren kånna med Cathe- tern, hvad jag förut mårkt i röret. — Dårpå: öpnades Abdomen , och fants blåfan fphacelerad' och ganfka mycket utfpånd af et mörkbrunt ftinkande vatten, Vi måtte fålunda öpna Båcke- net, för at tydeligen finna fammanhanget. - Når blåfan upfkars rått framåt halfen, och vattnet t761. OO Nov. Decemb. 199 vattnet blitvit med fvampar vål bårttaget, fick man fe ftenen, fom Tab. VI, fig. 5 och 6 ut- vifar, fittande i en hölfa eller poffa, med töl- jande omftåndigheter. Sjelfva ftenen, fig, 6, fom jag törvarar, år fom et lagomt höns- ågg ftor, aldeles glatt på åndan a, FR fatt ned 1 poffan åt blåfe-hal- fen, men taggig och fkarp på den halfva de- len, b, fom var oetvan pofflan. Hölfan fig, 6, var på fidorna åt blåfan, c> flåt, membraneus, mjuk, men mycket fkör: på inre fidan, hålft vid defs öpna och öfverfta ån- oda, 2, fullfatt af Sten - Cryftaller och likafom petrificerad; men i botten, fom paffade emot ftenens flåta 'ånda, tåmmeliga jämn, -Poffen hade tre utfkott, e> f> g,af hvilka det ena, f3> gick ut genom blåfehallen med en fmal ftrång, bb, och flutades hel tjock, blöt och flarfvig, vid 4, 13 tum nedan om fphinger. De andra två utfkotten lågo, et på hvardera fidan, fålom fi- guren utvifar,. Poflen hångde ej faft på något ftålle, ej eller var ftenen vid poffan anvuxen, utan kunde utlyftas fåfom utur et foderal, Pof- fen och defs uttfkott. voro på åtfkilliga ftållen, > my Putrefcerade, hvaraf. den ftinkande ma- terien kommit. I blåfan utom hölfan var grus, til 2 qvintins vigt. Om det kommit genom ruttnade öppningar, 22> s2 på pofflan, elier ans nars, . år ovifst, det gjorde likvål den fjuka mycken fmårra. "Således blef man varfe efter döden fådana omftåndigheter, fom man fvårligen förut kunde företftålla fig, Huru en fådan poffe formeras, år Ci Vg mera 300 1761. Oå, Nov. Decemb. mera befynnerligt, och torde gifva mycken up- lyining om Stenens råtta Generation, hvarom Jag en annan gång får utlåta mig. ANMÄRKNING Vid Herr Dottor Wåuuins Obfer- vatwn om Blåfe-fien, Af ROLAND MARTIN, örutan det, fom Herr HoöovusrteT få vac- kert upgifvit i Kongl. Franfka Chirurgi- fka Academiens Handlingar , I, Tomen, om ftenar innom fin egen hinna inneflutne och deras generation, torde det icke vara fvårt at begripa, buru en feg flemaktighet, fom uti någon af blåfans fkrynckler famlar fig omkring en famling grus eller fammangyttrad ften, kan efterhand blifva alt fegare och tfolidare, famt mer och mera utdånas, til defs den omfider blir en art af hinna, lik den, fom mucus inte- flinorum kunnat göra uti en bekant cafu, då Patienten vid flolgången trodde fig ha kaftat ifrån fig alla fina tarmar, emedan han fant def- fa af muco inteftinali ömnigt genererade hin- nor ligga ibland excrementerne, Jag påminner mig för 2ne år fedan funnit en dylik innom a- fpera arteria, alt bronchia utföre, blefven hinn- aktighet hos et barn, fom jag i Herrar Affef- forernes STRANDBERGS och DARELII Öfverva> ro 1761. OA. Nov, Decemb. 301 ro öpnade efter döden, på deras begårany At fådane af muci confolidatione omkring blåfe- ftenar blefne kiftér, verkeligen åro bekante, vi- far PARsON i finDefeription de la veffie; hvars ord dårom på et ftålle åro följande: & lorsque le yelouté ne pousfe pas Venveloppe pour couvrir les Pierres, elles: peuvent cependant etre couvertes de la "pucocite, qui fe dourcit en forme de membrane, la- quelle eft adhberente å la veffie; ou en eft fepare. | Dylikt anförer ock Herr BoEHMER i fina Tnftitutiones Ofteologice Cap, I $, XXRXIV. dår han anmårker, at offum lapidefattio år li- ocka få möjelig , då naturen aberrerar, fom ar al- la partes firme i kroppen ifrån början varit flui- de. En obfervation at beftyrka detta, brukar han, hvilken vilar, at calcali tunicari, åfven på " andre ftållen ån i blåfan blifvit fundne. Utlåtel- fen år, efter hans egne ord, följande: aliquando glandala lapidefcunt, aliisque in partibus & vifceribus ”talculi generantur, ex guibus inter preparata uterum äffervo bumanum, in cujus interiori & laterali pari- ete haud parvae molis concrementum capfula membrar nacea inclufum oblervavi, > Den af Dottor WaåHLIiNn anförde cafus, å- ger dårföre fit vårde, emedan han beftyrker få fara håndelfer, — Xiterligare tillågoning 1 famma åmne, | TBTFErvIRdA Re OLOF ACREL, et plågar ofta hånda, at blåfe- ftenar lig- " I ga liktom uti: hölfor, fom icke annat åro, ån utdåningar af blålans egna hin- UA nor . 302 1761. OD. Nov: Decemb. nor, innom och nedan för blås-mynningen, för-: orlakade af blålans håftiga fammandragningar vid urinens uttryckning och af ftenens egen tyngd. Men den håndelfen , fom - Herr Doctor WåHun anförer , at ftenen legat u- ti en egen hölfa , fom fig omkring honom - formerat, år långt mindre allmån , och dåre före mera mårkvårdig. Dock har man tilfös rene några fådana håndelfer upteknade. Utom dem, om Herr Profeffor MARTIN anförer, finnas trenne dylika omnåmnde uti WATERI Difputation de Obfervatis rarioribus cirea genera- tionem Calcalorum in corpore humano, fom utgafs i Wittemberg år 1726, hvarcft ock ritningar på fådana hölfe-ftenar meddelas, I famma Difpu- tation citeras åfvecn BOonETtUS, ig Anat. Pratt. Lib. IEI. Sett. XXIII. Obf. IV. hvaråft uti noterne til S. 4. fåges : Calculorure maxima jars ejusmodi cu- taneo caret involacro, nee mnifi räriffime obfervatur. | ÅAccidit vero, ut in vefica tenax éa materia non fem per in durum corticem, fed in membranaceam folun fubftantiam convertatar > ab imbecilliore remilffioregaue calore , impediente quo minus lapidefcant,.. DONATUS MV in Hiftor, Mirab, L, IV, Cap 303 beråttar om en antenlig ftor biafe - ften, hvilken hos en död man funnits öfverklådd med en tjock hinna, likfom af et Al-fkinn. z Defsa hölfer eller hinnor kring blåfe- fte- når hafva dock ingen riktig fibreus eller mem- braneus fammanfåttning , - utan fom de af den ftelnade och fammanlimade muco vefice åro til- komne, -behålla de ock likheten dåraf, SME - rendels gifva de tilkånna, at blåfan år får och / kraftlös i en hög grad. | tt Ei va 1761. OO Nov. Decemb, 303 EA Skal vE RÖN "Om en dubbel Lif-Moder , nyligen fun ja nen I en död dvinnas kropp. = = re it O, ACREL. os en Huftru af 36 års ålder, fom nylis gen" blef död hår på Lazarettet 3 | +) har jag funnit Lif - modren , Uteras3 dubbel. Och fom. det år en fållfynt håndelfe, lårer Kl. Academien tillåta mig, at dårom gös ra en kärt beråttelfe, | Hon hade födt tvånne barn, fom ån lefva. Sonen år nu på 10:de året, ock dottren på det fjunde. Efter fenare barn -fången, började hon klaga öfver fveda och vårk uti födflodelarne: | Månads reningarne blefvo alt mer och mer Öms " niga och plågfama, hvarigenom hon mycket afmattades, Ändteligen förvandlades Reningars ne aldeles til en blod-flöd (Hemorrhagia uteri) hvilken nödgade henne, at ifrån landet begifva | fig til Stockholm, och föka hjelp på Lazarettet; | Igenom underfökning fant jag ftrax , at hon befvårades och drogs med moderfall ( Prolapfus uteri), och at lif- modren var fcirrheus. Man I kunde utan fvårighet :mårka , at öfre delen af moderbalfen , fom år närmaft Orificium , var hård och ftor, fom et litet höns-ågg, hvilken utan at hafva bruftit eller at vara får, vid min- fa kryftning föll ned och hångde ut genom föd- | Bor eminek, ND. blek 6 - å | | Urs Defs 394 1761. O& Nov, Decemb. Defsutom kåndes med fingret, at åfven nedre delen af Moder-munnen var fvullen och feirrheus: dock var den ej flyttad ifrån fit na- turliga ftålle,. Vi blefvo med törundran varfe , at bagge defse fvuliter gåfvo ifrån fig och lik- fom fvertades mycken blod: i fynnerher den törs re, hvilken når han ej hölts tilbakars , altid hång- de ute, och då aggades af linnets gnidning, u- rinens fkårpa och den yttre luften, hvarat h fått . en mörk purpur-fårg. På Honom var in- gen flåck, utur hvilken ej ftåndigt fvettades en tunn och fkarp blod. : At nu få defsa delar någorlunda i ordning igen, befalte jag huftrun ligga på ryggen och med låren något högre, Jag låt hårne bruka atfkilligt, fom fkulle draga bloden ifrån de för- fvagade delarna, och förminfka den alt för ftarka blodflöden: nåmligen åderlåtning på armarna, famt vårkftillande (temperantia & anodyna ) låke- medel; hvar til jag ock fant rådeligt , at lågga några refolverande och lindrigt ftyrkande. Det- ta fkedde ej utan nytta; ty Patienten gat i för- frone godt hopp om båttring. Sedan hon i 3 veckor legat i fådan ro och ftillhet, började hon må bättre och gå uppe, dock med tjänligt band at hindra Moder-fallet. Men glådjen varade ej långe; Trenne dagar fedan hon börjat gå uppe, öfverföll henne en in- flammations- feber med få ftor matthet, at jag befarade en för handen varande gangrene: hvil- ket ock utgången vifade. På tjerde dagen, blef tilftåndet vårre 3 pul- fen fvag och ojämn, buken ftinn med en:kall fvett 1761. Oå Nov: Decemb. 305 fvett öfver anfigtet och hånderna: mårken, fom förebådade en :oundvikelig död, hvilken ock på fjette dygnet ifrån febrens begynnelfe infant fig. Kroppen öpnades; Medicine Licentiaterne, Herr PetTTER UnGeE, Skåninge; Herr NILs : "DauLBeRG. ÖftGöthe; Herr J. EKMAN, Skå- ninge; Herr SKRrRaAGGE, famt Chirurgix Studio- fi, Herr WitKoPH och DAN. WEHBSER, bågge födde i Stockholm; Hr. GoHr, Öft Göthe; Hr. HiIMMELMAN ifrån Göttingen, med flere, voro nårvarande. Vi föreftålde ofs, at få fe Lif-mo- dren och de angråntfande delar inflammerade. I Vi funno ock verkeligen många tecken til röta u- ti under + litvet: Et illa luktande var upfylde hela båckenet ; och en del af inälfvorna flöto dåruti: Moder-banden, i fynnerhet de bredare, famt de få kallade Alx vefpertilionum, voro ock angrepna af röta, och hade mycket förlorat af fin fkapnad, TR ooo Kongl, Academien lårer dårföre ej undra, at Figurerne, Tab. VIL och VIII ej åro nog fullftåndiga och tydeliga. Academiens Ritmå- måftare Herr Ingenieuren OrRrE, har afritat defsa delar, fådana, fom han dem funnit. Clito- ris, Nymphe, och några flera dårtil hörande delar hade mig ovetande blifvit bårtfkurne; man hade vål kunnat med konftig hand på Ritnin- gen återftålla dem; men vi hafve af vördnad för fanningen, ej velat i något mål gå ifrån Natu- ren: hålft emedan uti bufvudfaken intet år för- 'Joradt, ty hvar och en,' fom år något hema uti 'Anatomien, kan dock vid förfta ögnakaft på rit- ningarne , och vid deras jåmfSrande, tydeligen fe, at Lif. Modren år dubbel, a A | Den 306 1761. Oå. Nov. Decemb. Den berömde Profefflor E1isENMAN, hvil- kens trogna undervisning jag någon tid under mina refor nyttjade, har år 17f2 funnit, ech i Strasburg låtit uti pråktiga koppar-plåtar flicka en dubbel Uterus; men den fkiljer något ifrån denne, fom jag nu har den åran at upgifvas ty dår voro ock tvånne Moder-flidor, en för hvar- dera Lif-Modren, fom ock bågge hade riktiga Jungfrudoms-mårken orubbade: bågge Lif-Mö- drarna lågo ock dår jämte hvarandra, förmode-. ligen af orfak , at hon aldrig varit hafvande, Men » hos den Huftrun, fom jag nu omtalar, var alle- naft en Moder flida, och de bågge Lif-Möådrar- na lågo från hvarannan fkilda, emedan hon tvån- ne gånger varit vålfignad med Lifsfrukt. Jag lemnar til Phyfiologos, at af denna och flera dylika håndelfer påtånka, huru mycket låt- tare fuperfeetationer kunnå tima fig hos qvin- nor, fom af naturen blifvit tförfedde med tvån- né, ån hos dem, fom allena fått en Lif-Moder &g tildelt. n Fab VT 4. Den högra Lif-Modrén, det: milan tilfkyndas jämnare gång, mycket klub= bande undvikes, och milans vård blir. mindre | beivårlig. . | + Sedan behörige vafar åro lagde nåft bottnen, lågges et hvarf trind ved, fedan et hvarf klufven I ved, den trinda fidan ned och den flata up. | Ditpå lägges et hvarf Tegel, ej högre ån en | ftens tjocklek. Imellan hvarje Tegel-rad låg. ges et trindt och två klufna trån, flaran nårmaft teglet. Öfver detta Tegel-hvarf lågges ved, hkafom under var lagdt: dår ofvan på andra te- | gel- hvarfvet, och få vidare, ånda up emot fpet- | fen at milän, hvaråft en rad tegel fåttes perpen= > diculairt ; "med 'ved å ömfe fidor3; få lagande, at | under denna rad , ånda ned til milans centrum, blifver ej annat ån ved, ifrån bvilken hettan dra- 1 ges tilalla: Hvarfven, — På gaflarne,. eller vid > ändarna af den lagda Milan, refes ved, hvari< | bland Tegel "åfven tåttes. Sedan jåmnas Milan” med ved, "rifasroch ftybbas: efter vanlighéten',' I dock få, atöpningen imellan bottnen och Mi-: lan på lång-fidorne hålles ren, til defs hettan fulleligen trångt fig til den undra veden ; då öp=' i ningen kan tiltåppas efter omftåndigheterne, == I Når Milan fåledes år fårdig , liknar hon en. omvålfd Båt. Hon påtåndes uti båda åndarna Jtillika, kolar ganfka långfamt, behöfver TtTinga FT fkörfel, tager ingen fyll, gifver hårda och grof-' va Kol, i fynnerhet af den lagda veden; men af den refta "blifva Kolen mindre. Uti underfta i hvarfs — ce2 AE 310 1761: Oc: Nov; Decemb: hvarfvet nåft bottnen har vål någon okolad ved tunnits, famt brandar af den refta veden; men : til ingen fkada; ty det har konimirt til nytta liti en ny Mila. Eljett kan det förekommas genom pogare aktlamhet hos den fom vårdar Milan, >: Af ätfkilliga anftålda förfök" har jag funnir; at på detta fåttet erhålles efter et ftafrum Gran- ved, 4> aln långt, 3 alnar högt och bredt, 30 å 42 tunnor Kol, famt 120 ft. vål brånde ftör-te- gel, hvilkas cubifka innehåll fvarar emot 's40 ftycken af vanligt tnur-tegel; - =. Bj ; Jag har låtit göra teglet få ftorts och-defs= utom format det til få årfkillig fkapnad, fom K. Academien at de upvifta Tegel-ftenar fery i af figt, ar dårigenom låtta Stenhussbyggnad för Als mogen, til. hvars tjäntt. detta Tegel-brånningss fått förnåmligaft kam lånda, Ty ju ftörre Fes gel, defto mindre fogor blifva på en- mur: Rapp= ning utan och innan. lårer förmodeligen kunna undvikas, i anfeende til teglets-hårdhet och dår= på befinteliga glafering: Når tegelftenarne åro af olika fkapnad, kunna de våljas efter. omftån=/ digheterne, och då blir -teglet mindre förfpildt; ån vauligt fker, då igenom ftenarnas afhuggning och pafsning mycket går fönder och förvandlas til grus. Så flora Tegel kunna mycket ftarkt med hvarandra förbindas. Blitfver FTeglet ac- curat med fina fals-hol flaget, år mindre konft at mura, än timbra et hus. Den långfta Tegel-forten tjånar til byggnas der af en våning med ej ftörre bredd ån 9 eller 10 alnar, fåfom til Bonde-ftugor och uthus. Den flörfta forten af dem, hvilka åro fmala åt ena ån= å dan. ed 1761. O& Nov. Decemb. 311 I dan, tjänar til Stråck-murar på flörre byggna- | der: den mindre, lik den förra til fkapnad, duger til hvalf och tjockare fkilje-murar: de tvånne öfriga förter våljas til tunnare mellan-våggar. (0 Materien hvaraf Teglet beftår, och fåttet at lå och torka det, år i alt lika med det van- I liga, utom följande omftåndigheter. Förft blan- das litet fönderfkuren halm uti Tegel-åmnet. '2:0 bör Materien ganfka vål bråkas. 3:o torkas det uti en dårtil belynnerligen inventerad Lada, hvilken jag, om få aåftundas, fårfkildt fkal be- fkrifva: dåruti torkar Teglet, utan hinder af våta eller Sol-hetta, ganfka fort, få at man på fjerde dygnet fått ftålla det på ånda, Tegel, fom jag på detta fåttet låtit tilreda och brånna, har legat år "och dag under bar | Himmel, och dåraf ej funnits undergå någon p | mårkelig förändring. nä CD4 Nov. 1761: I dd ANMÄRKNING M Vid föregående Rön, ke Af ; | ANT, von SWAB, og BAN EE EE | et år vilst, ar brånd lera genom inbiten J | rök blir beftåndigare iluften: Det Hol- MA tåndfka få kallade blå Takteglet,fom, fe- dan det år fullbråndt, får kallna i tiltåpt ugn, i uti: hvars eldftad fura Ale-rötter blifvit inkafta- | | X de, 312 1761, OA. Nov. Decemb. de, tjenar til bevis hårå. Orfaken år, at Phlogi=- fton af röken repellerar vatten, fom af brånd lera eijelft. infäpes och fmåningom löfer den; Dårföre brukas åfven at dofpa Tak-Tegel i Tjär- våja, fom fås vid Tjår-ugnarne, Men at phlogifton må kunna göra denna verkan, lårer vara nödigt, at Leran förur eller tillika fullbrån= nes; ty man vet, at plilogifton, ehuru fixt, chu- ru inbråndt, annars med tiden utvittrar, och ger våtfkan ingång, det ock förfök med Kitter, af tjära pro bafi, utvift. Jag går in ; Herr Au- &ors idée angående Tecgel-brånning i Kolmila. Omtankan år ganfka artig och fynes leda til myc- ken nytta i Bergslagarne. Jag håller allenaft af - förenåmnde grund betinkeligt at flå Teglet itör- re ån det vanliga: jag ville fnarare hafva det mindre, at få mycke båttre kunna genombrån- nas. Så ftort Tegel, fom hår omtalas , måtte i en Kolmila ej vidare ån i ytan kunna fullbrån= nas. Om hus dårat utan rappning fkulle byggas, och antingen genom luften eller någon våldfam akomma ytterfta fkorpan fkulle fkadas , fynes vara til befarande, at det inre fnart kunde 'mör- na, af vatten löfas och bårtfköljas, hvilket ge- nom tiden och erfarenhet kommer at afgöras, Rönet fynes imedlertid aldeles förtjäna rum i Handlingarne, ir Hvit | | I | F 'ined enahanda förhållande. | 1761. OA Nov. Decemb, 313 ed > Befkrifven Äg i AE a SS UBENGT BERGIUSS Ch Afleflor i Kongl. Antiquit. Archivo. jlargen i Djur-riket år vål icke tilråckelig 1 til alla Djurs utmårkande och igenkån- A= nande, emedan åtfkilliga Slag gifvas, hvil- kas färg år på många vis fkiljaktig ; och det ena Djuret inom et och famma flag knapt år det.an= dra likt. Icke defs mindre blifver den ofta en betydande omflåndighet bland Djurens känne- mårken, enår den antingen år beftåndig och jämnt .enahanda, eller åndrvar fig på fårfkilda årstider 0 Hvad Rotte-flåigtet i fynnerhet betråffar, få vete vi, utom Mas porcellas eller de få kallade Marfvineny; intet flag dåribland af fkiljaktig fårg: | Den afkegra utgör ärminftone et mårkeligt kån- » hetecken på Mas mufculus eller de (må Hus-tmöfseny hvilket fes i befkrifningen Faunå Svec, 2 31. Näår då något djur finnes, fom til ftorlek, dkapnad och åtbörder, år det fiftnåmnde nog likt, men af aldeles olika fårg , tyckes fkillnaden vas | rå hog betydande, ehuru jag likvål icke aldeles | driftar. mig göra det til et nytt flag af Rotte- | Någret. Et fådant flag har jag för någon tid fedan tråffat, och lom jag ej ledt det vara uptaget i Hert Archiat, och Ridd, Linnszi fFagnpa Svecica 2 eller 314 1761. OO. Nov. HER. eller i defs fifta edition af Syfema Nature, har jag hållit det vårdt en noga upmårkfamhet, och vil ' nu ha den åran at för Kongl. Vetenfkaps Aca- demien korteligen framlågga defs beikrifning; hvilket torde få fke på Latinfka fpråket, fåfom i [ dylika fall merendels vedertaget. MUS cauda elongata villofa, palmis tetra- dactylis, plantis pentadactylis, colore niveo, > | Defer. Magnitudo & habitus Muris mufeuli. CaAPuT oblongum, acutiufculum, album. My- flaces longi, albi. Nares, Labia & Dentes ut in congenere, fed alba. OcsZ ruberrimi, promi- nentes, Aares rotundat&e, ereéte, nude. Dor- SUM& ÅBDOMEN,totumque corpus, plane nivea. PEDES: Tibie anteriores hirfute ; pabne fubnude, tetradactyle , rudimento digiti guinti : calcaneo :punétis 5 eallofis, eminentibus; Tibie pofteriores fubnudze ; plante pentada&tyle: calcaneo punétis 3 callofis. — Ungviculi breviffimi, acuti, albidi. Caupa villofa, longitudine fere corporis. Sådan år den hufvudfakeliga befkrifning, jag fann detta djur tilkomma, dåjag om fommaren år 1760 hade tilfålle at betrakta det lefvande, Det liknade, fom fagt år, i det nårmafte de vanliga fmå Hus-möfsen, men. defs tårg var al- .deles hvit , med åfven få glånfande hår, fom nå- I got Hermelins fkinn, dock finare och mycket mjukare. Defs ögon voro åfvenledes utmärkte, ty de voro carneol- röda och helt klara, når de andras dåremot åro fvarta och mörka. Men defs vidriga lukt kom aldeles öfverens med de andras, Annars var denna lilla Rotta få litet obehagelig, «at hon fnarare var vacker, om icke på fit fått tåck , 1761. Oå. Nov. Decemb. 315 tåck, få at jag dårutaf mårker, at det år den fus la fårgen, fom til en ftor del gör andra Möfs få ohyggeliga. . Jag hade denna Rotta i några månader lef- vandes , innefluten i en laglig glasburk, dår hon redan var van åt viftas, når jag fick henne til mig. Hon lår dår vål fe åtfkilliga af fina åtbör- der, men mindre tilråckeligen för at kunna nog utröna defs råtta natur och hushållnings - fått, fom hon brukar når hon år ftadd uppå fri fot. Defs måfta bemådande gick nu dåruppå ut, at flippa ur fit fångelfe, och hade hon hvarjehan- da uptåg med någon Bomull dår låg i burken, "den hon med mun och framfötter förde up få långt hon råckte, och fökte fåfta vid glafet , juft fom någon affigt fkulle varit, at dårpå fe- dermera klifva up ul locket och gnaga fig ut. Alt imellan åt var hon fom oftaft tyflofatt med at putfa fig och bringa håren i lag med tungan3 men på hufvudet ville hon ha dem tram, ty hon | började med framfoten bak om örat och fltrök dem alt fram ner åt nofen, flickandes då gerna tötter- na efteråt. Hon mårktes ej fynnerligen rådd, at RÅ hon fpratt fort undan, når man haftigt råckte han- den åt henne, fåfom andra Möfs plåga, utan be- höll merendels fin förut hafda ftållning : ovifst lik- vål, om hon likafå gjort, når hon nyfs blifvit fångad. Men underftundom , når något utmed henne bulrade, var hon upmårkfam, och höll då up bågge framföttren , och råckte ut nofen. Hon ' kunde tåmmeligen högt hoppa. Defs måtta fö- da var hvetebröd , nötkårnar och rufsin. Når hon fatt flilla, hackade hon underftundom tånderna. Hon, fot med ballt (Ä0R, och hvilade ofta i 3 en R hl 316 1761. Oc, Nov; Decembi en klotlik ftållning, med hufvudet under bukeny; fYat bara det ytterfta af öronen fyntes. Men fi; alt detta torde kanfke vara allmånt Fot dra, BM Möfs, i famma Ddelågenhet ftadda, -Det djuret jag hade var en han, hvilket tydeligen fyntes at defs membro mafculino, fom det tåmeligen långt utråckte, når det togs utur glasburken och hölls uti handen, é Det år mågta befynnerligt, at detta hvita Rotte - flag fkal vara 1å ganika fållfynt, at det undgart de flåfta Naturforikares granlaga upmårk= famhet. Hos en och annan Auttor finner jag det: nåmndr, men allenaft med några få ord. Jon= STONUS, Hifl. Nat; på 166. anförer, at GESNERUS fedt en i April månad fångad Rotta, fem varit helt hvit (a/biflinzas ) med rödaktiga och utftående ögon, och mycket luden om nofen med långa hår (rubicundis & prominentibus oculis, barba multis ob- longis pilis birfarta). Han fåger defsutan, at ScA= LIGER fedt en annan, åtvenledes hvit och med - ögon fom eld (ocalis igneis & candore inlignem ). Han lågger ock til,at en ALBERTUS träffar några ftyc- ken hvita, hvilka varit ganfka kåttjefulla, och i hvilkas exerementer han tkal funnit fmå hvita fte< par. Denna fifta omftåndigheten fåg jag etter, och fann den vara ogrundad ; men angående kått- jan kan jag ingen ting fåga, ty min Rotta hade ingen maka, Annars fer jag, de gamle måtte haft den meningen om dem, :ty SutpaAs anföret Mus Aevzos eller Mus albus fåfom et ordfpråk at brus ka om en fköraktig månnifka, och ERrRAsmus be- råttar, at ibland alla Hus-möfs fkola de hvita vara de kåttjefullafte. ; CAsP. SCHWwWENCKFELD uptager aätven Mus albus i fit Theriotropheo Silefie p 114: KT a sme fre YRE Sr PRONATOR 1761. O& Nov. Decemb 3 214. och fåger, at hvita Möåfs då och då i hufen törekomma , och at på Liegnitz flott år 1603 få- | dane blifvit flera refor fångade, ja undertiden tvånne på en gång, hvilka alla varit ganfka hvita och hafc rödaktiga och fkinande ögon (coloris can- didiffimi , oculis rubicundis & micantibus ). Eljett fin- ner jag ock i JoH. KANOLDS Sammi. von Natur- und Mediein-5c, Gefchichten, XV. Verfuch. p. 285. och Supplem. IV. p- 88. 91. hvita Måfs omrörde, fålora på åtfkilliga orter i Tyfkland och Schiefien fedda, dock utan annan befkrifning på dem, ån at de va” rit oförlikneligen hvita (von unvergleichlicher Weifse), of sftÖm och huru ofta detta hvita Slag funnits tilförne hår i Sverige, kan jag ej med nog vifs- het fåga, ehuru jag likvål af en gammal Borgare hört beråttas, at han fjelf då och då fkolat fedr 1å- dana Möts hår i Stockholm:år 1710. Så mycket år vilst, at åtfkilliga af det flaget blifvit vintren e- mellan 1759 och 1760 både fedde och til en del fångade hår i fladen, men, fom mig fagt år, alle- onaft i et enda hus hos en Skråddare, dår dock in- ar gen förut kommit at mårka dem, och dår icke heller nu någon mer år qvar, fedan Kattor haft tilfålle dem at utrota. Från detta hus var nu den kommen, fom jag hår korteligen befkrifvit. El- jeft har jag ock hört af Herr Profeffor E.G, LiD+ BECK, at åtven i Lund defsa fenare åren hvita - Möts uti flera ån et hus haft jämnt tilbåll. mr SA ERA REAR BE RE RA RR Re on v | 318 1761. Oå. Nov. Decemb: UTDRAG Af et Bref från Herr BENJAMIN WILSON, Ledamot af Ångelfka Societeten , | Til oTHORBERN BERGMAN, Adjuné vid Kongl. Academien i Upfala; Angdende några maya Rön vid Electriciteten, | i åfventyrs år det Eder ej oangenåmt, ar: fe et utdrag af mina fifta Rön, fom es genteligen angå Dottor FRANKLINS tan- ka om glafets ogenomtrånglighet för Ele&rifka fluidum. En ftor glasruta polerad på bågge fidor få- ftes uprått på ena kanten, och 7; tum från defs. medelpun& ftålles en Elfenbens condu&or, på . hvilken hånga två kulor af kårn - trå (pith), och fom ftår på en fot af trå. Når då glafet görs nå- got varmare ån omgående luften, och den fidan fom våndes från conduétorn gnides med fingren, få blitva bågge fidorna ele&riferade plus, och condué&torn blir det åfven, fedan han affkilts från rutan. Ele&rifka fluidum flöt därföre från fing- ren til glafet, och genom det famma til elfenbe- net, hvilket blir onekeligt, om .man gnider med en på lack fåftad Silfverbit, ty Silfret blir då mi- nus och glafet på bågge fidor plus. Det gifvas dårföre omftåndigheter, uti hvilka ele&ricum flui- dum går genom glas, men vid andra fker det ej, exempel år Lejdifka fafkan, fom intet dårat ge- nomflåpper, Atfkil- 1761. Oå. Nov.' Decemb, 319 Åtfkilnaden kommer, efter min tanka, af meds let, fom omgifver kropparnas yta. -Defs mot- ftånd vid en polerad yta utan belåggning öfvers "vinnes ej at krafts eller elettricitets förande når til glafet, då det år ele&triferadt plus på bågze fi- dor. Men når glafet tilbörligen år belagt och kratten förd til belåggningen, få kringdelar den fluidum lika til alla delar af fidan dår det famlas, d, å. ele&riferar plus, under det motfvarande | belåggning afförer til jorden en lika myckenhet af glafets naturliga förråd, d. å. electriferar den | fidan minus. Samma glas utan belåggning kan | bli på bågge fidor minus, om kraften flyttes til förre afftånd, til exempel 1 fot, få minikas den dåraf, millanvarande medel och följakteligen defs motftånd ökes, Minus - kraften är därföre den | minsta och repulfiv, ty en del af naturliga för: rådet år utdritvit och eleétriterar plus andra krops par i granfkapet, ER Håraf fluter jag, at de tre olika verkningar, nemligen glafet RoR Herad plus på bågge fidor, | eller plus på ena och minus på den andra, eller "ock minus på bågge, komma af famma krafts o= I lika gråd och medlets vederbörliga motftånd i hvart förfök med famma glas. H | Likaledes åro andra artiga obfervationer faft< fålde genom förfök i viffa håndelfer, hvilka nöd- "våndigt béra i akt tagas hos kroppar, fom til e- le&rifka förfök nyttjas. Efterfåttjande af en dy- lik upmiårkfamhet har orfakat mycket bryderi, huru åtfkilliga efter utfigten oftadiga phenome- ner fkola förklaras, Se NorLeTts Lettres fur I' E- de&ricise, Sådane omftåndigheter åro, kroppar: fukt XV nas ar 320 1761. OA. Nov, Decemb. nas fkapnad, haftighet eller ordenteliga flyttning, gnvidningens ftållning och håftighet, ytans förån= dring genom hvilken plus eller minus efter behag kan åftadkommas i famma kropp, Lack af olika hårdhet vifar olika verkningar. . Det mjukare blir minus och det hårdare plus, når de gnidas els ler ftrykas mot hvarandra, Men deffa faker åro. för granlaga at i et bref kunna vål befkrifvas, Jag vil dock nåmna et prof, huru ganfka fmå omftån- digheter föråndra et förfök, Lack och Silfver voro de kroppar jag vid förut nåmnda törfök nyt- jade. Lacket var Ångelfkt; rent och fritt från ge utom hvad omgående luft gjorde, och ade få varit i några timar, Silfret var fåftadt på en annan lack ftång, och fritt för gnidning lika lång tid. Sedan togs en lacktftång i hvar hand, dock få at filfret ej rörde handen. Jag lade den platta fidan af Silfret på lacket och förde det faks ta en gång långs efter defs yta, hvarefter Silfret fans electriferadt plus och Lacket minus. Då det= ta omgjordes aldeles lika, undantagande at flåta fidan af filfret litet lutades mot lacket, få at kan- ten tryckte dåremot, blef filfret. minus och lac- ket plus, tvårt emot hvad förut hånde., Detta underföktes genom de på Elfenbens conductorn hångande kulor, fom ele&riferas plus eller minus efter omftåndigheterna och förre förföken , få at altid utfeendet biir repulGon, hvilket jag hål- ler före vara bättre ån attraction, til at finna i hvad tilftånd en ele&riferad Kropp år, efter alla krop- par dragas genom Elettriciteten, Ut- 176 Oc. Növ. Decemb. 321 Utdrag utur Köädl, Veteafkaps Acade= > miens Dagbok, famt inkomna Bref och Handlingar, dekret ait Herr Bergmåfta- ren A. F, CRONSTEDT, har infåndt prof JB af trå, fpunnen at et Lin-åmne fom blif- vit iede af Melilori ftjelkar, -Trän eller gar-' net år tåmmeligen fint och ftarkt. Den tlags 'Melilotus, fom bår hvita blommar, Våxer gemené ligen långre, ån den med gula blommorna. Nå- ora flånd ”dåraf, fom ftått på roten ötver vinte- Fen til nåfta vår, hafva endalt genom gnuggning gifvit detta Lin-åmne. Det kommer an på vi- dare förfök, om våxten genom cultur kan blifva 'frodigare och långre; om Linet genom vanlig röt- ning kan göras finare och mjukare, famt om det "lönar mödan at i denna atligt cultivera Melhilotus, I. Emedan våra hemtamda Ankor inter ané nat åro, ån en art af Änder, tom i början varit vildas få år ingen tvifvel, at ju årminitone em del Ander med fördel kunna göras hemtamda. 'Academiens Ledamot, Herr Probften TirUuRr- TIvs, har i flera år gjort törfök med det allmån= I nafte flaget af vilda Ander fom viftas uti våra In- fjöar, och funnit, 1:0 at de til ftor förmån i hus- hållningen "kunna upfödas och hållas hemma vid I gården, fedan man fkaffat fig törfta frammen ige- "nom And-ågg, tom blifvit utklåckteafnågon Höna | eller Anka. 2:0 at de kunna födas med famma fpis= ning , fom hemtamda Ankor, 3:0 At de om vine tern böra hållas parstals i fårfkilda rum; rr | era 222 1701-08 INövs Herb flera Honor flåppas til en Hanne, förlikas de:ej , utan bita hvarandra til döds. 4:o At Hannen bör fångas affides eller flaktas, få fnart Honan får ungar, ;s:o Ar ungarne, medan de åro fpå- de, böra i ftark hetta aktas för kallt käll-vatten, - emedan de dåraf få kramp-drag och haftigt dö: hvilken omftåndighet åfven torde böra i akt tagas med Ankor och Gås- ungar. 6:o At Honorna vilja hafva fin frihet at vårpa hvar dem lvfter, och at man ej bör röra deras bo. +7:o At ehuru de blifvit tama, och födas med famma fpisning fom hemtamda Ankor, förlora de dock ej, icke ens 1 tredje generationen, den vilda fmak och den fårg på köttet , fom vilda Änder plåga hafva. 111. Herr Probften TigurTius tror fig haf- va anledning at tånka, det vilda Skogs-fogiars ungar, uti mycket torra Somrar, dö af törft, - och at dåraf ofta törorfakas den faknad på Skogs- fogel, hvilken fomliga höftar få mycket mindre varit förmodad , fom man om våren nåft förut fedt myckenhet af Fogel i fkogarne. Han antörer dårpå til exempel året 1757, då Sommaren hår i Sverige var ovanligt varm och torr, Samma : anmärkning har man ock ifrån långliga tider gjort i Wefter- Norrland , bvareft man allmänt trory at tvånne orfaker mycket bidraga til brift på Skogs-Fogel fomliga år, nemligen 1:0 infallande - fkarp köld under den tiden Foglarne vårpa, hvar- af åggen fkåmmas. 2:o Stark hetta och torka den tiden, då ungarne åro ipåde, hvaraf de tör= fmåkta eller då at törfly Dock åro defse ej de ende orfaker til fomliga års Fogel-brift, Un- dertiden hånder fent på höften eller midt i vin-= tren , at fogeln haftigt likafom förfvinner utur fko- | | 1761, Oc. Nov. Decemb. 323 fkogarne, och tvårt om, at rått fom man knapt finner en fjäder i fkogen ; ankommer i haft et ftort öfverflåd af allakanda vild: fogel. Det fkul- le fågna Kongl. Academien, om någon ville fö- -retaga fig, at med flit utröna orfakerne til alla- fohda Vild-fogels flyttningar och olika mycken- het fomliga ar. IV. Hår i Norden, hvareft icke allenaft Sjöarne , utan ock ofta fjelfva Hafvet om vin- teren betåckes med is, år ej fålitynt, at ftora Råkar, eller fprickor, finnas på iiarne, hvilka då de åro breda, med öppen fjö imellan bråd- darne, kallas Vakar. Det år ock bekant, at når -Ifarne fåledes fpricka, fker det med mycket dån .och brak. Men Academiens Ledamot, Herr Protefforen: P. A. Gapp, har hår vid anfört några omftåndigheter , fom förtjäna at anmårkas. Råkar på sfarne uti Intjöar, upkomma gemen- ligen ej förr ån i Januarii, Februari och Martii månader. I åar och båckar gå de fällan tvårs öfver, utan gemenligen långs efter ån; men uti fjöar hålla de ingen vifs direction, utan ftråcka fig måft efter Sten-rör, Sand-bankar ciler grund: hvarföre ock råkar åro allmånnare uti grunda fjöar med ftenbotten, ån uti jämndjupa fjöar med gyttje- botten, Dock tyckas Råkarne måft förorfakas af någon: haftig och miårkelig vattnets ökning eller minikning i fjön, hårrörande af hvarjehan- da orfaker: ty 1 bågge håndelferne måtte Ifen fpricka och lämna farliga vakar eller öpningar. På Alands-Haf upkomma de flörfta Råkar, når det. långe: blåfer Sunnan eler Syd- Wett; famt vid intallande Fafs-flod. Mårkvårdigaft hår: vid år, den håfughet och våldfamhet , hvarmed defsa Råkar updrilvas. Stora jordfafta ftenar och ; klip- 324 1761. OA& Nov. Decemb. klippor, föm råka ligga vid ftranderne dår Rå- ken framgår, blitva ofta dåraf bråckte midt:i tu: marken til en tjärdedels mils aftånd , ja ock långre sitrån fjön, darrar likafom vid en TJord- båfning, tå at hufen fkakas och tolket förfkråc- :kes,-v Braket och dånet höres ofta hela milen, Ibland flera exempel, fom Herr Profefforen nåm- her ; förtjänar et i fynnerhet at: anföras med defs egna ord: Ar 17404 då den ftrånga vinter -köl- den: inföll. i Finland, hånde fig, at jag under en refa i Februarii månad förblef öfver natten i QToiwe: by uti Carku Socken: Byen år belågen vid:et Sund imellan Sjöarne Culoweft öch Kar- kunfålke. - Det bade då några dagar varit tö-vå= der: lien var bar och mått af 3 alnars tjocklek; Om natten våckres jag och andre med förfkråc- kelfe af en fmåll och et dån, fåfom det ftörfta Canon-fkott: hufet fkakades: dörren, föm ej var vål Jäft, rycktes up: Håflarne, fom dtödo i:et li- 7 der, ficto fig löfe. Jag tånkte i förftone, at det var en anflör af Jordbåfning. - I våderleken vär ingen annan åndring, ån at en ftrång köld nu äter inftålt fig... Men om morgonen, når jag. refte. ifrån byn, blef jag varfey ar uti Ifen up- drifvit en ftor Råk, fom ftråckte fig emot ftran= den, dår byn ligger. ' Råken: hade ftadnat juft emot en fait bårghbåll, hvarpå fjeifva byn ock tord: vara belågen, På itranden befants en lös uti I fen faftfrufen Sten at $ alnars: diameter vas ra fpråckt mitt itu. - Herr Profefforen fluter dårat med fkål, at en del af de få kallade TJord- bäfmingar, hvarom rykre undertiden gar ibland 7 menige man, €j torde hårröra af annat, ån af I- farnes föndertprickande, Hårvid: påminde fig Kongl, Academien, at för några år fedan inkom ; en a 1761. | O& Nov, Decemb. 325 en berårttelfe 7; om en art af Jord-båfning vid en by i Småland om fommar-tiden, hvilken tycktes hafva hårrört dåraf, at någon klippa af et Berg i negden fpruckit eller fatt fig, hvilket ofta nog kan hånda. | a « V, sAt åtfkilliga Örters frön af vådret föras vidt omkring, och ofta planteras dår man mintft RER OS RR hade törmodat, beftyrker en dagelig förfarenhet. Dock åro vifsa håndelfer dårvid 13 befynnerli- ga, at man ej utan törundran kan anfe dem, En fådan har Academiens Ledamöt, Herr Pröfes- foren LibBECK meddelt. Defs ord åro förjande: Den 23 Junii år 1759 befåg jag tillika med Herr Öfverften och Riddaren STRUSSENFELT, famt Capitainen LANDBERG , den gamla och måft raferade Kyrkan uti Landskröna, uppå hvilkens hvalf följande våxter funnös: Phalaris phleoides, Phleum pratenfe ; Alopecurus pratenfis, Aira ceruleå, Poa trivialis, & comprefla, Cynofu- rus crifkatus, Bromus tettorum, Avena pråtens= fis, Plantago media, & lanceolata, 'Myofötis arveyilis, Cynogloffum officinale,; Alperugo pros cumbens, Solanum dulcamåara, Tordylium ans 3 thrifeus, Cherophyllum fylveftre', Sambucus nigra; Alfine media, Myofurus, Rumex aceto- få, & acetofella, Stellaria holoftea, Sedum ru- pefire, & annuum , Ceraftium arvenfe , Cheli- donium majus, Nepeta cataria, Glechoma he- deracea, Marrubium vulgare, Draba incana, Les pidium ruderale, Thlafpi burfa paftoris, Sifym- brium: fophia, Geranium lucidum, Trifolium -agrartum, Sonchus oleraceus, Leontodon taraxa- cum , Hieracium pilofeilla , Crepis tettorum', Carduus lanceoiatus, & nutans, Artemiflia vul: 'garis, Senecio vulgaris , Achillea millefoliuni,) Urtica 326 1761. O& Nov. Decemb. Urtica dioica, Pteris aquilina, Afplenium ruta mus raria, Bryum tortuofum, trunculatum, & cefpi- ticinum, famt Lichenes leprofi och imbricati af äclkilliga flag , fom futo öfveralt på de gamia murarne. Alla defsa våxter vuxo nog frodigt, oaktadt den långfamma torkan; men fom hvaif= ven ånnu voro tåmmeligen hela, få behölts det lilia vatnet defto långre qvar: Några Råg-och Hvete-ftånd funnos dår ock , fom förmodeligen någon Sparf, under det han fkolat upåta axet, flåpt och planterat. Hvete-axen ftodo i blom- ma och våxtce i fjelfva Kalken på hvalfvet utan någon fynlig mylla. Eljeft var i dålderna på fomliga ftållen af hvaltven 1, 2 å 3 tums tjock fvartmylla , och dårfiådes ftod i fynnerhet Pteris eller Ormbunken, Sambucus eller Flåderbufken, famt Dulcamara, en våxt, fom allmänt våxer på våta ftållen, Denna, hvars fråhus beftår af et bär, har oförnekeligen, åfven fom Flådren, blifvit planterad af någon Fogel; hvilket åfven i anfeende dårtil, at denna våxt år mycket bitter och fkarp, famt har en våmjaktig fmak, år nog befynnerligt; och icke imnindre mårkvårdigt, at Prteris eiler Ormbunken, hvars fructification ic- ke fynes med ögonen, och hvilken icke våxer på flåtten, kommit at ftadna och våxa på defsa hvalt. Befynnerligt var åfven, at Sonchus ole- raceus eller Miölk-tifteln hade röda, på en fkön violett fårg ftörande, blad, och det fågs icke å en, utan på alla, fom våxte på hvaltvet; ja arfkillige andre varierade ock til fårgen, fom Chelidonium på gu!t, och Rumex på rödt m,. m, De luktande våxter, fåfom Marrubium, Nepe- ta och Carduus nutans, hade förlorat något af Gn lukt. I den fifta mårktes ock någon fkiljak- tighet 1761, Oå. Nov. Decemb. 327 tighet ifrån defs fyfkon , fom våxa nedre på jor- den; få art man tydeligen åfven håraf finner, hu- ru ftållet och- jordarten förändrar våxterne til fin tftorlek ; lynne och andra egenfkaper, at för- tiga årfkilliga andra flucfatfer, fom kunna dragas af denna karta Anmärkning. VI: Ehuru följande fått at fördrifva Mull- vadar utur Trågårdar, hvilket Kyrkoherden Herr H. HEDERSTRÖM ingifvit, ej lårer vara förut aldeles obekant; tror dock Kongl. Acade- « Mien, at der förtjänar blifva allmånnare. Man upgrafver en gröp midt i Trågården , få for, at en Tunna dårutti kan nedfåttas. Tunnan bör vara tom, och hafva allenaft en botten, hyarpå göres et hal, få ftort, at en ftång går dårigenom, Hon fåttes i gropen, med bottenlöfa åndan ne- deråt, och kringlågges med jord, fom vål til- "trampas. - Genom den öfra bottnen intrådes en flång, fom nedftöres i jorden. På öfre åndan af Do. e STUN flången fåttes en Våder-Snorra eller Skramla. Så ofta det blåfer, och Snorran går, törorfakas en dallring i ftången, fom meddelar den med et dån i den toma tunnan, och tunnan åt marken rundt omkring til anfenlig vidd. Nu fom Muils vaden år et lömnaktigt djur, och vil gårna hafs va ro imellan mat-ftunderne, men hår finner ingen hvarken natt eller dag, få flyr ban ifrån et få oroligt ftålle. Atminitone förfåkrar Herr Kyrkoherden, at fedan han förgåfves förfökt als la andra medel at förgöra eller förjaga denne al- la Plantagers affagde fiende, har detta enda få hulpit, at han fedan år 1757 ej funnit någon i fin Trågård. Någre defs vånner hatva ock med lika framgång förfökt detta medel, ” FÖR- FÖRTEKNING på de Rön, fom finnas i detta Quartal. , z z | . ; EN Pa. ” 1. Mo fkillnaden imellan Paris och Stock- - j holm; - 247 2. Om Coffe-Planteringen och Habdelen i Arabien, af CHR. H. BrRAAD - 252 3. Anmärkningar om Södra Halland ; .d g F1- SCHERSTRÖM - 258 4. Meteorol; "Obfervationer, [Be 5 ER MALLET 280 g Rön i Navufals Hiftoriek, af J. € WILCKE 285 6. Berdttelfe om en fålljam af atv GusTt, W AHLBOM - 292 2. Rön om Bldåfe-flen,; af: A, W kit 297 8. Anmärkningar vid ragga Rön; NET ERA MARTIN 300 ”. Ytterligare anmärkningar dåröfver > of O, ACREL 301 10. Rön om en Häslel Lif-moder ; SÅ Oror z äg - 303 . Sått at brånna Tegel i Kol - ånilr s ; åf G, sl SA TIP 2c8 i 2. Anmärkn. vid förbgdelde: Rön, af Å. V.SwaB' 311 än Befkrifning på en hvit Rotta, af B.BERGIUS 313 14. Rön i Electriciteten, af B. WILSON -- 318 is. Om Meliloti fljelkars beredning til lin - ämne 321 6. Huru Ånder kanna med fördel g byt hemtam- de, af T.TIBURTIUS 321 47. Om erfakerne til Skogsfegels minföning föm- liga är, af T.TiBuRTIUS dr. 322 18. Omet flags For Br, ht ; förärfakade ef. lfarnas råmnande, af PIA. GADB / 23 19. Örter , fom funnits ke bd et FAO -Bvaljije t5öj ER OG. LIDBECK - 325 0. Sätt at fördrifva Mulivadar, af H. He. PERSTRÖM K a 327 REGISTER På de törnåmfte åmnen , hvarom något blifvit af- handladt uti denne XKXII Volumen. mericarf/ke växter, fom fortkommit i Abo, 129-137. | Azatemie ; om Superfetationer och deras orfaker, 69-76. Om hylfors generation kring om blåfe-fte” nar, 297-302. Anatom. Obfervat. på en qvinna, fom haft Moder-fall, och hos hvilken fans en dub- bel Uterus, 303-307. Arabien ; Coffe-planteringen och Climatets hetta dårftå- des , 252-257. : Afka; på Moffar, befordrar grås-våxt, 51. Aflronomie ; Venus i Solen, Obferverad d. 6 Jun, 1761 på flera orter i Riket, I43-166-180-184. Anmårk- ningar om detta Phenomenets fållfynthet och mårk- vårdighet, 167-180. Om Planeten Veneris Diamme- ter , Luftkrets och Måne, 177-179. Några Förmör- kelfer på Jupiters innerfte Måne, Obferverade i Pa- ris och Stockholm, 249-251. Tub, af Dollonds nya - Invention, 152. Barre, genererade per Superfeetationem, 69-76. Lårdom för Barn-Moderfkor, 74. | Berg i Södra Halland, med anmärkning, 268. . ; — Bergs-Vetenfkaper ; Om Gull-Koppars fegring, 77-79. — Bläck , tilredes båft med Rio-tinto vatten, 118. — Botanigue ; nyttan af Meliloti ftjelkar,321. Derarafte örter "i födra Halland, 271. Örter fom funnits våxande > på et Kyrko-hvalf, 325. fe Tråd. | Bofkaeps fkötfeln i Halland, med anmärkning , 241-260, Bråan-torf; hvilka våxter dåri komma fort, 51-55. Byggnings-konmft ; Husbyggnad af tråfkadelig, 197. Om tilgång på åmnen för Stenhus-byggnad på landet u- tan tegel, 199-208. Sått at ftröpa fmå hus af lönder- — fött lagg och Murbruk, 209-221, fe Tegel, Murbruk. Chirurgie ; huru en 3 quarters lång järnkrok med hulling, + fom' paflerat genom foramen ovale,; på en Man, andteligen efter 18 veckor kunnat uttagas , 292-296. | Om en prolapfus Uteri. 303-305. | | fa DE TROR gr och Handelen i Arabien, 252. Ele&ricitec; går ftundom igenom glas, 318. Huru fmå | . omftåndigheter ofta förorfaka contraire verkan, 320. — Ferdinando Norogbo ; en Ö under Linien ; defs belågenhet | och ftoraförmoner, 55-69. bebosaf idel manfolk, 62. RR 2 Filkars Rezgifer. » Fifkars fortplantning hindras i djupa Sjöår, 185 MNäågras leknings-fått befkrifves , 136. Sått at underhjelpa fi- fkars förökelfe uti Infjöar, 189-:96 Räåm kornens ftora myckenhet uti nagra Fifkar råknad , 193. Fik fom lyfer i mörkret, 226-230. Fifkerierne i födra —- Halland, 262, 2:79. re Fogel, vild; orfakerne til brift dårpå fomliga år, 322. Än- der göras med fördel hemtamda, 321. Faolk-förmeringen i Halland, 274. Färge-våxter, fom brukas i Halland, 272. Generatioassverket , anmärkningar dårvid, 75. Geographie; Betkrifning på Ön Ferdinando Noronho, 55, Belågenheten af Rio-Tinto i Spanien, 125-128. Stock- holms Obfervatorii Longitud, 247-2$1. Gall-Koppars fegring, 77-79. Hazgtorpes-håckars fördelaktighet, 30, 133. Halland; Oecon. anmårkningar öfver f6dre delen, 230- 242. 258-280. Hiftoria Nataralis; Om Snåckors parnings-fått , 290. Betkr. på en hvit Rotta, 313. fe Botanigue, Fifkar, Infecter , Tråd. Hus; fe Byggnings-konfl. ä Hushålls-Vetenfkap; fe Halland, Åker, Ång, Trägårds- JSkårfel, Fifk, Moffar. Jagt och djurfäång i Södra Halland, 261, Infeder; Klotmafken befkrifves, 111-116. Et annat dy- likt Vattu-kråk , 285. Sått at fånga Spindlar och In- fe&er lefvande, 243. Art fänga Vattu kråk, 289. Fordbäåfningar;, orfakade af Ifars och Bergs fprickande 323. £s-frysaisg , Anmärkningar dårom, 88-109. Om vakar och råmnor på Ifarne, 323. - Kalk; på defs godhet ankommer Murars varaktighet, 198-206. Sått at med befparing brånna Kalk i Mas- ugnar , 207, 203, 219. Kol-Milor ; Anmärkning dår om, och huru Tegel diri kan brånnas, 308. Köld, i Finland vid början af år 1760, 22-29. Defs ver- kan på tråden, 29-41. 129-137. Körer, fom lyfer i mörkret, 226-230. Lis-åmne, tilredt af Meliloti fljelkar , 321. i Magnet-nåless mifsvisning vid Ön Ferdinando, $9. Medicine; Rio Tinto Mineral-vatten$s verkan emot = ; tufot SK Resgifer. tufot bch andra fjukdomar, 117-128. Hus-Cureér, bruklige i. Halland; 276. fe Azatomie, Chirurgie. Meteorol. Öbfervationer i Abo, 22-28. I lyckliga Arabien, 257. i Upfala är 1757, 280. fe Pbhyfigue. M:ffars upodling , anmärkningar dårvid, 50-54. Muilvådar at fördrifva, 82-84. 327. Murbrak; Orfaken til gamla Murars hårdhet, 207. kån- netecken til godt Murbruk, 210-218. fe Kalk. Navigation ; Anmärkning om farten imellan Caput Bone ipei och Ön Ferdinando, $5-59. Perle-Fifkerserne i Halland, 266, AN Pbyfique ; Snå-figurer, huru de med konft kunna åftad- kommas, 3-18.' Deras befkaffenhet och föråndrin- gar, 4-13. Obfervationer på de Naturliga Snå-figu- rer, 13-19. Orfakerne til deras fkiljaktighet, 87-110. Phofphorefcerande kött och fik, 225. fe EleAricia tet , Jordbåfning, Is, Köld, Planztager , hvad vid deras anlåggande bör mårkas, 1382 142. i . > Lvissor, fom födt fera fofter inom några veckor, '70+ 76. Som haft dubbel Lif-Moder, 73. 303. Skogar; angelågenhet och fått at befpara dem, 197. 209 === Deras tilftånd i Halland, 238. | Slagg vid Järnbruken kan nyttjas til Hus byggnad, 205" 221. Saö figurer , fe Phyfique. Sten- arter , tjänlige til hussbygerad , 197-206. Sten-ars - ter i Halland, 269., Stenhus, le Byggnpings-konfl, Sånings-Machine , fe Akerbruk. | Tegel; Anmårkningar vid TeMagerier, 203. At brån- na Tegel i Kol-milor, 30? Tråd, i Finland vilda, fom mer och mindre lidit af fifta hårda vinter, 29-33. Cultiverade Europeifka tråd, fom uthårdat kölden, 34-41. Norr-Ameri- canfka tråd och våxster, fom mer eller mindre li- dit, 129-137. | Tragårdsfkörfel ; huru unga tråd kunna förvaras för Rot- tor om vintern, och ympar för folhetta om Som- maren , famt huru Mullvadar och Rottor kunna fördrifvas utur Trågårdar, 79-84. Vidare om Mull- vadars fördrifvande, 327. Hvad fom bör i akt tagas vid Trågårdars och Plautagers anlåggande, 138-143. RR Tröfks Regifer. Trifke-Machine > fe Akerbruk,. ” T get dp deras fkillnad ifrån Superfoeterade barn, 71= Tasg; nyttig at öka gödfien, 232. Vatta-frysning ; Anmärkning dårom, 3-12. 88-97. Vatten prof, 118. Vattufot, fe Medicine. Vinrankor , Americanfka, trifvas i Abo, 135. Vaåderleks-mårken ; 19. 104. 268. , Akerbruk; Förfök med den Franfka fånings-Machinen, 41-49. Den Norrlåndfka Tröfk-Machinen tefkrif- ves och berömes, 221-225. Åkerbruket i Södra Hal- "= land, 230-236. : Äng-/körfel; huru Moflar kunna göras gråsbårande, 5o- $5. Ang-fkötflen i Södra Halland, 236-238. 005 & 2 = Braapv; Om Coffé Plånter. iabånbien = oo. 4 - 253H, 3 e- + - - Om Meliloti (Helka nytta « HELDENHIELM ; Sått at förvara unga tråd för FÖRTEKNING På Auttorerne til de uti Handlingarne för år 17614 införda Rön, Quart, Pag. CREL; Om hylfor kring blåfe-ftenar - vt 301. | A: = = Rön om en dubbel Lif-Moder - 4 > 303. BerGcius, B. Betkrifning på enhvit Koka 313. BErGius,P. J. Rön och Förfök med Rio-Tinto "> Mineral-vatten - > 117. CLERcK; Om Spindlar och deras f ängande 243. CRONSTEDT, A. F. Om tilgång på ämnen för Stenhusbyggnad, SR om re | ;. Mas-ugnar sö =" 497. "32 + CRONSTEDT, C. J. Förfök med ranta Så- nings: Machinen = - I - 41. DE GEErR; Befkrifning på fölotidlalsen) some t EKEBERG; Betkrifning på Ön Ferd. Noronho I + 55. FISCHERSTRÖM ; Oecon, Anmårkn. om Södra Halland, > = e - | 230. 3 e so + > Fortfätrtning dårgt Se - "258: .GaDDp; Om Jordbåfningar af Ifarnes råmnande 4 - 323. GISSLER ; Venus i Solen , obferv. i Hernofand 2 - 161; HEDERSTRÖM ; ; Sått at fördrifva Mullvadar 4 - 3207: Rottor om vinteren , famt ympar för Sol- hetta om Sommaren = z FE SG HELLANT 3 Venus i Solen , Obferv. i Torne = 3 = 180. JUSTÄNDER ; Venusi Solen, Obfervs i Abo 2 = 161. KALM ; Om 1760 års hårda vinter, famt defs verkan På tråden i och omkring Abort - I » 10. - + + Fonrfö attning af famma ämne = - 2 + 129. LANDBERG ; Venus i Solen, obf. i Landscrona 2 - 165. LIDBECK; Om Rottors och Mullvadar rs förs drifvande — - 8 = - - I - 8L = + > Örter, fom vuxit på et Kyrko- hvalf 4 > 325. LUND; Om Fifke- Sr klerins i i Infjöar = 3 - 184, MALLET; Venus I Solen, Obf. i Upfala — = 2 = 144. - = = Meteorol, Oblerv i "Upfala, år 1757. = 4 > 280, MARTIN , ANT. Öm Kött och FR. fom a 1 mörkret - Ir 2. ; Mam Ron, Öm hyr kring blåfe- (fear d = 300, PLANMAN; Förtekning. TH . d ; Quart. Pag. ; PLANMAN; Venus'i Solen, Obf. i Cajana = "2 - 158. " Roruor ; Förfök vid Moflars upodling = -" F- 50.- SCHENMARK ; Venus i Solen, Obferv. i Lund, 2 - 164. SCHISSLER;Befk. på Norrlåndfka Tröfk-machinen 3 > AT SvaB, AND. Rön om Gull-koppars fegring = I = 77. SWwAB, ANT. Vv, Sått at ftöpa hus af Slagg och Mur- bruk - z, zz : 3 3 > 209. - = = Anmårkn. om Tegelbrånning i Kol-milor 4 > 311. TigurRTIuS; huru vilda Ander göras hemtamda 4 - 321. WaAHLBOM ; Rön och anmårkn. om Superfcetat. I - 69. - = = Rön om en fållfam fkada &. - = 44-292. WARGENTIN; Venus iSolen, Obf.i Stockholm 2 - 152, = « - Anmårku. om detta Phenomenets fållfamhet och mårkvårdighet - oo årkvå t 4 - 3 + 169. e « « Merid. fkillnad. imellan Paris och Stockh. WiKSTRÖM ; Venus i Solen, Obf. i Calmar - a 164, WircKE ; Rön och anmårk. om Snö-figurer = 1 - I. - » » Foörtfåttning af famma åmne = = Hi Rag s- Några RÖn i Natural-Hiftorien - - = 4 = 285, WiIiLLMOT; Päfund at brånna TegeliKolmilor 4 - 308. Wizrson; Förfök i Ele&ricitetea => = > 318. WäHtLin; Rön om Blåfe-ften med hylfa — +. 4 = 297. ZEGOLSTRÖM ; Venus iSolen, Obf. i Carlserona 2 = 163. iu « i - Kj 3 | - MMA d C-Berggufe faadgf DUN Armekdel REL | = + i ; x 4 | — , i FA ör SN RR RER TREE RER AS TRE RR FE orter tr fr RTR STR CFR Gr rr ER — rs Brev sr ep rr Ba ste reve te Cr - PR ses 0 R RrrRR VR PROPER RTR RR ses rr VT rrRROR RRRR ÖR RB er ts SIA RA Fn rr er R Vr BERETT KRA soker REM RR RER VT ö ee - I ens Poms bsr RB Säg eten ru Bots Vw Or. PF EK frn Br RB set rue rt tr Brr RR NE rss ers ÖA ert Rest RR RETT ee s ere re ser Us vp säs FRA re fd AVR rr KåRRA Pamess RAG sr . RA ord tegr dot Jnt dn RAS me K äre se BR vips - es br st ere vn RR R A ee rnr s move ers RR sr RARP RER RUP PER PR sted versen derstowrPe reg Re eR T Er Ar nn Rn ee ee rer - > vete pen FÖ =>" 0 SVR rbr FCAbarrg AR kare ASL a år serete de Rts RR ser gr omr LR FER 2 bed Jak Föda dT ta tare re RARE RPVERAB ENA > RR Repr re NR RR BR RER AR töpedönepegen pet gr den 4 ts et-re RO rg Pere - .- efte step: ter trrrrt rRRt t-B rn - tet tf beda neg nej ter etsgersd ek nr Oper erg RE RE RN RER tres FT er bad-år Jnl LR på bed ” tera seetereb . i I IA DA DE fc Ke free Sirterber teras öarna ver . LIES TESTET rr orter RER rd fed ” set br gr er rr ne LI9-00 RTR RA RSS VFSEa sr he : JETTT TT rar fö > Sö ee ] ; rdr bög tt be be 1 3 be Po REM trea la farter rean Irhötttetstit ORANGE