em fen | tott Iolo Gö vm Reise re rele lus g i Borr re RER RT APR Brr RI ARA r AA Pr Nf ep VET ; yr re Pr YR Grrr Ar Pn Prof Jon NA ER RT rare In ren rrr sera rgrnsg sor Ssk bre rNE : FLIT SSA bre Ur Är BR RR pr Å Yr Pa tot trteheg Bar er br BFA Å ns re Ra > Ne RR eten Emmys 0 Ån Brr veg RR Förnta YR BA LAI Er RAR ARR rpos FR re Bite f RN Nr kn mo VekeW > fbe SOA ar dar bn FA RN AT 08 es fr ER Fars Sr dr RTR TEES KSR SA EJ ran dig a tr BRA 5 blade ränte ft ar vsk - oa servar STEN rd rr Free rt RS 0 + RARE Had Sr RAA 4 STEL TET - arna ERITREA Ae SE tär o SV BTR TSE LEGS RSTE FOSTER Md ST vv RE > ro ke - AS se nn FIT pä border er AR SRA å RARE Pg ra M- RE frn oe RS RSRAR VR PEPETETPTREETSTAg er SKK EEE a & -- Dr - 5 & SÅR | - börd Prb TE ; - fr Ale mee rara bort Ms a SR RAR 0 2-2 20 RAR AA TS arr Sven NL De rn 2-8. 4 wår 20 a dB or 23 0 > JR a Kå CET ästanirr biedrdn da JAA fd I Läs fd ed orga RSRVES Er ER ABANA FRE RR A FRE Ce RDR sr RR ts 0- SoR gR Fa RA FEI tr VA frfetstnopfortrd PARROT NN OT sera "ARA KR - SCR V Bor rv öre Br YR SRA DARE , pendant bat And kört Å Br RNA RA BAR w— a 0 I Rs Brr c NRA PR i PITE rr å s rölrirenrr SS SKSKSR" HPKNLA Fa - FRrtt ett FH RADE EH renas va ÖT ee steg så Eve ROR es Br omer PRAKESENSS MIA Er EES SAO KAE SE Cs tve tr Arr GV öde 208 ert TER REPEAT - å Tr se br bräder . STA rer ERT ATS RtERT FALL SEELEE RT RAN NAR FFF : Fösta Ferå Ra 2» - Dp san oe Woo Bo tv Me Bör to Br er Mr HAS VD Jr ANT yin rr NV SVARS j ha > Fe ap RRD AR FR APOR PAA Aid Abe Rs At Rn RE ae Mr Rs An OrgNr > $ a Par & PR mg RR ECT - Ae . . ag Red ere RN AV AE VR berikar RR FRAN Wan. OY RV a ne Pipers APRrav NÄ FAs Sr Strl be ket tt bn tr RIOEE TEST PEE eva px 3 - å SS ARP ARA RR FRA = NES jödyrg se ö sa BEA RR RAA ARGA RR OR ra Arr vB TR FR AV AV Be Fr RA VARNA DAR VARAV des mera nytta kan dåraf dragas. Deffe Obferv ationer fmaka mera af Vetenfkapen, och åro tjänligare AZ famt £ 6 — 1764. Jani Febr. Mart. famt nogare til de Aftronomifke utråkningars för- "> råttande. | org 3:o Såfom de nogafte måtningar uti Aftrono- mien icke kunna ga för fig utan Micrometrer, få böra deffe hålft brukas til Sol-förmörkelfers ob- ferverande, och faftån utråkningarne dåraf blifva vidlöftigare , få år man likvål viffare at få obferr vationer, fom åro noga och utan fel. : Microme- ter har långe varit nyttjad uti Focus af Refra- ftions-Tuber - på det fått, at flere parallele hår eller trådar blifvit infatte i ftållet för et vanligt kors, och at et af dem kan flyttas medeltt en fkruf, Parallelt .med ppor af :de fafta håren. Skrufvens omlopp kan råknas på et vifare-verk, hvilket år fogadt til: honom, och, hårets flytt- ning; fom determineras uti fkrufvens :omlopps förhåller fig til glafets Focal-långd, fåfom tan- genten af angulåra flyttningen år til Radien. Med en fådan Micrometer-tub kan man måta af- ftåndet imellan Solens horn, eller tid efter annan föka ftorleken af Förmörkelfen y men fåfom So- lens flyttande gör deffa mått både fvåre och ofå- kre, å år tjänligaft at bruka Micrometern til at taga Declinations-fkilnader antingen imellan So- lens brådd och Månens brådd, eller imellan So- lens brådd och etdera af hornen: man kan ock måta alla deffa: tre Declinations-fkilnader , denena efter den andra. Detta fker fålunda: man paffar Solens brådd til et af de fafta håren, med hvilka det rörliga år parallelt, och ftåller det förra uti Solens Parallel; fedan fkrufvas det rörliga håret til Månens brådd, eller til någotdera af hornen, och man anmärker tiden. Tillikaannoteras tids-mo- men- 1764. Jar. Febr; Mart. 7 menter för hvar och en paffage af Solens och Må- nens brådd, eller deras Centrer igenom de vins kelråta håren, hvilka föreftålla Tim-Cirklar, på. det fkilnaderna uti Råta Afcenfion må determine- ras. -Deffa obfervationer fordra mycken aktfam- het, och åro nog befvårliga at förråtta. | 4:0 Vigafte och tillika nogafte fåttet at ob- fervera en Sol-förmörkelfe, år genom Objeéttiv- Micrometer, uti hvilken mindre fel åro at befa- ra, ån vid någotannat Inftrument. - Denna plågar conftrueras af et Objectiv-glas imellan 20 och 30 fots Focal-långd: Glafet delas uti tvänne ål vor, fom fåftas på en fkifva, dock få, at halfvor- ne kunna flyttas parallelt med famma diameter, uti hvilken Objectiv-glafet blifvit fkufit och up- på hvilken Halfvornes Centrer böra noga vara pafflade: Bågge deffe Halfvor kunna vifa hvar fin Sol-bild uti famma focal-långd, och om de flyttas, få åndra fig rummen af Sol-bilderne. Focal-långden år ockfå til Objettiv-halfvornes flyttning , fom måtes genom en Scala och Non- nius, fåfom radien år til tangenten för angulåra flyttningen. Detta Inftrument fogas uppå en Reflexions-Telefcop , fom icke tjänar til annat, ån at minfka afftåndet imellan objettiv-halfvorne och deras Focus, lamt at dårigenom vigare leda flyttningarne af glafen. w- Jag har med et dylikt Infrument, åfven få- fom vid Veneris gang förbi Solen den 6. Junii 1761, obferverat Solens förmörkelfe hår uti Up- fala d. 17. Oc. 1762; och fåfom deffe Micro- metrar icke ånnu åro allmånne på Obfervatorier, ån mindre hos andre Aftronomiens ålfkare ; få ; A 4 fram - | 8 1764. Jan. Febr: Mart; framgifvas hårmed mine obfervationer , emedan ic= ke ånnu månge af lika befkaffenhet åro förråttade, få mycket mig vitterligt år. Begynnelfen af famma förmörkelfe blef icke öbferverad; hvilken ock torde vara altför fvår at j akt taga vid Sol-förmörkeler, och nåppeligen kunna utfåttas utan flere Secunders ovifshet. Så. fnart förmörkelfen var begynt, förfökte jag at måta minfta afftåndet imellan Solens och Månens bråddar , hvaraf ftorleken af Solens förmöårkelfe kan flutas; men fåfom Månens och Solens dia- metrar åro icke mycket olika uti ftorleken, få kunde icke bråddarnes Corsa&us få noga obferve- ras, fom nådigt år, emedan Telefcopen icke in- nefluter få ftort falt, at jag kunde blifva fåker om famma bråddarnes minfta afftånd. Defsutan år bråddarnes contactas uppå bilderne lika fåfom utbredd; få at man kan taga vilfe om de punt&er, fom åro uti den linien hvilken går igenom Solens och Månens Centrer.: Håraf nödgades jag til at enfamt måta afftåndet imellan Solens horn, hvar- af Solens Phafis och förmörkeilfens ftorlek likale- des kan determineras. Obfervationerne åro hårunder upteknade på det fått, at fårfta Columnen inhehiller momen- terne af Tempus Verum: andra Columnen vifar af- ftåndet imellan Solens horn uppå Micrometerns Scal uti tum och Decimaler: tredje Columnen utfåtter famma afftånd uti minuter och fecunder. KL.85,17,132 f£.m.15730=16,28,9 22,34 = 2,126=20,16,5f 24,275 + = 2,294=21,5f 2,7 26, 3 mA» 2,3 32=2251434 | 272 1764. Jan, Febr. Mått; = 9 El. 8 FORE 77 2,400==225$ 353 285283 "" 2,4f4=2352452 29,38 == 2,490=23538,3 ARE => 2,f306=24,1 151 335112 "=" 2070-2553 153 3f5002 == 25718=2$5F$53 3SsS2 rr 257f0-—=2651336 265435 = => 277780 —=20632956 38, 235 == 2,8202=265f 357 38,571 =. 2,888—=2753 236 30102 7" 25930=2755 655 A3IsIOT 391702=3031053 | Hå et 319 1=30; ria pve ana $fs24 = J:200=305313 4 fynnerhet an= ; $7,18 Er Sa 3,230=3034853 bitärket för gode. 935 9358 -- 33294=3 152459 11,57 => 3,306=315315$ Moln. begynna nalkas til Solen och en tunn dimba betåkte hånne allaredan. 912547 => 33304=3 133057 H21,23k ar 32063 141089 Bågge obfervationerne gjordes igenom tunna moln, hvilka mer och mer fkymde Solens ljus, få at hornen uti fifta obfervation nåppeligen kun- de fynas,- och en annan fom gjordes X oh, i8, 48 var aldeles ofåker. Håruppå vardt hel mu- Fö och obfervationerne vordo atbrutne ånda tils Kl.ot, 44,12 fim.2,890=27,2357 A $ 4593 10 — 1764. Jan. Febr. Maärt. El. 9 249524 = = 2,684=—2$33$,8 [Under deffa 2 Obferz f25f2 "> 23fSÖ=24,2246) nr ör Solens 3544 "— 2,f062335 450 F4232 7 2,472—=235345f5 fI527 => 2,420=23, 4,8 56, 9 =--2,388—=22,4654 56,53 => 2,370—=22,36,2 $7440 "iv kr +" FIANG 22882 f40,2 Ir $9j7 77 235199=204$757 10; 0341 == "2,166=20,39,4 1,32 T":2,10G6GZ=E20, fsk 2, 6 -1= 250881 9,44,8 - 2559 =" 2,026—=19,1953 52336 == 1,838=1753157- 7416 n”vla716536,21,9 8, 9 ==013636=1$,3651- 17556 > + 1,292=12,19,3- 12,24 29 Ar 13,27 =-- 14500 == 151606531,4 792 15932 95f055- 03954= 923 59 If, 2 == 05862 851343 Detta antal af Obfervationer hade kunnat mycket förökas genom Inftrumentets vighet, om icke golfvets oftadighet uppå Obfervatorium ha- de finkat vid arbetet, och afta gjordt Obferva- tionerna för mycket tvifvelaktiga, eller aldeles - omöjeliga utaf Inftrumentets ra och fjelf- va Sol-bildens dåraf medföljande fynbara darran- de. Dåraf fkedde åfven i början at förmörkelfen, at vid pal en fjerdedels tima lopp förbi, innan nå- gon fåker obfervation kunde verkitållas. Slu- 1764. Jan. Febtr. Mart, = 11 Slutet af förmörkelfen fkedde kl. 103.16 min. 52 fec. och 4 fecunder fenare mårktes intet tec- ken til Månen uti Sol-brådden. ; Solens diameter obferverades famma dag både = ftrax efter förmörkelfen; och vid middags-tiden, - Den Horizontåla Solens Diameter år antagen ut- ur Conan, des Moav Celeftes Tan 1762: at vara 32, 13,8 och fants middags-tiden = 3,376 , hvarefter utråkningarne af hornens afftånd åro råttade; men den famma rmåttes ftrax efter förmörketen, och befants då = >3 378 2.3,380, innan Ögat fått hvila fig. Härvid bör icke eller förtigas, at So- lens Verticala diameter bågge reforne fants 0,028 mindre ån den Horizontåla , och at en obligue ftåld Diameter var 0,004, allenaft mindre ån Solens ho- rizontåla Diameter. es ; FREDRIC MALLET. ' [jJuder denna Förmörkelfe , var himmelen här i Stocka holm mer mulen, än i Upfala. Vid början af Förmörkelfen var Solen aldeles beråikt af moln; men mot flutet var "det något klarare, Af några corre- fronderande Phafes flräx efter början och mot flutet af "Förmörkelfen , kunde man likvål hår på Obfervatorium flata, ar förfla Förmörkelfen infallit klockan $. 13 min. och vid pafs 3 fecunder förmiddagen , då unge- fäårligen 9 och 3 Digiti eller tolfte-delar af Solens Did» meter voro af Månen betåkte, Slutet obferverades helt noga af Herr W ARGENTIN, kl. 10, 18 min. 37 fec. af Herr WILCKE PRC TOR yet SEN Den förre brukade en Refrattions Tubaf 8 fots längd, Jom vifar Objeternas Diametvrar vid pafs 30 gånger ee : frör- 12 1764, Jan, Febr. Mart. förre, ån med blotta ögon: den fenare 2 Dollondifk Tub af 5 fors längd, fom gör Objetterna &> gångor förre. BESKRIFNING | På en liten Fjäril, fom utider Bi- Stockar , | Af CARL M. BLOM, Med. Do&. & Reg. Coll. Medici Membrum:. t Bien ock hafva fina Fiender; vet hvar 7 Och en Hushållare, fom åger dem. Ibland Infecter, fom fkada och dela med dem va- xet och honingen, åro hittils allmånt bekante, Bpes fures; Vefpe Crabrones, -Pedicuali, och Larver at Pbalena Mellonella. Men atånnu flere gifvas, har en håndelfe nyligen lårdt mig, då jag hår i Stock- holm, i början afförledne September månad , fann en liten Fjäril af Phalene-Slägtet , hvilken, dår han får inrota fig, totalt ödelågger Biftockar. Den fkal, för 3 eller 4 år fédan, vara inkommen hår 1 Stockholm, med några Bi- kupor, fom ifran ”Tyfkland infördes. Denna Fjåril år, få vida mig bekant år, ej af någon N jrkiobig hari Sverige förr fedd eller af- ritad; hvarföre jag har den åran at upgifva be- fkrifning på honom inför Kongl. Academien, på det hän få vål allmånt måtte Jåra kånnas, fom de 1764. Jan. Febr. Mart. = 13 tige medel framdeles upfinnas, hvarigenom han antingen aldeles kan utrotas, eller åtminftone hin- dras, at ej få taga öfyerhanden och ådelågga Bi- fkörfeln. Biftocken, uti hvilken denna Fjäril inkom- mit, hade hela fommaren varit fjuk, och fålun- da nu fkulle flagtas. Vid öpnandet af luckan, långt ifrån at några Bi fyntes eller hördes forla, blef man varfe de yt- terfta kakorne åfverdragne med en hvit våf, tjock fom papp, under hvilken, fedan han något up- lyftes, en ftor hop grå mafkar framkrupo, och en eller annan Fjåril utflög ,, fom jag ftrax fånga- de. Jag mente mig få fe den bekante Mellonella ; Se Kongl. Vet. Academiens Handlingar för år 1762, pag. 20. men fick i frållet en liten Phalene, fom jag ej kånde. Vid nårmare efterfeende hos Auctores, har jag likvål funnit den afritad, faft ej aldeles accurat, hos Herr REAUMUR uti defs -Memoires pour fervier & VI Hiftoire des Infebbes, Tom. HI. Tab. XIX. Fig. 14 & 1f5 7 famt, i anledning dåraf, nåmd af Herr Archiatern och Riddaren v. LINNé uti Syftem. Natur. Tom. I paåg. 537, + noterne under Mellonella. | Fjärilen år af den Ordo, fom kallas Tortrices , och har jag gifvit honom namn af Cereana > efter han i fynnerhet tyckes lefva af vaxet i Biftocken: Han fkiljes lått från andre af fitt flågte , med föl- jande Differentia fpecifica: | ; Phalena , | Ph. Zortrix , alis fuperioribus canefcenti-fuligino- fis: area dorfali ferruginea exafperata. Se Dec 14 1764. Jafr. /Febr. Mart. Defcriptio. Magnitado Phalen&ze Fuliginofae. Antenna " detaceae, articulo infimo clavato, in proces- vu Vvata fum fpinofum excurrente, niveum , corpore di midio breviores. Capwt pallide teftaceum, (in gquibusdam albidum) elingue : Maxiilis flave- " feeéntibus, barbatis. Palpi 4 vel 6,quorum fupre- mi breviflimi , fubfiffi : intermediilongiores fu- bulati nigricantes, obtufi, porretti: infimi fe- > tacei, nudi, lutei, paralleli. -Ocefi nigris orbita antice candida. Thorax Capiti conco- lor, -macula longitudinali nigra , clavata. Scatellum brevifkmum, fquamis aliquot albis reflexum... Abdomenr Cinereum, dorfo laevi, cingulis marginé fufcefcentibus., Alae fupe- riores grilex, f. canefcenti-fuligimofr, a medio ad marginem interiorem longitudinali< ter furrugineo-exafperate ; (Hinc appåret, dum fitu naturali locantur, area f. fafcia la- ta, communis, reliquo difco alarum elevati-: ör, fupra dorfum) poftice truncatx, exca- e emarginat>. Inferiores fulce, ver- fus' apicem rotundate , nigricantes; linea terminali, märginequée ciliari, albicante, fu- "fco maculato. Subtas, omnes pallide, ad apicem fufc:e , poftice ftriga transverfali e maculis obfoletis , nigricantibus. = Femora primi fecundique paris infra nigricantia, ter- til vero Tibie Tarfique abdomini concolora. Larva 16-poda, fufco-albicans, rugofa, nuda, d - nec pili nifi quidam rariffimi hic vel illic in cörpore: — Thorax et Caput ferrugineum, la- teribus albidum, ore maxillofö tentaculato- que, 764. Jah, Febr. Mart. = 15 due, nigricante. Pedes evidentiores VI, fu- bulati, articulati, 'quorum 2 fub péttore, 4 vero fub fegmento primo fecundoque ab- dominis: reliqui X, papilliformes (f. fpira- cula referentes, ore poroque in medio nigro; quem:.aperire & claudere, pro lubitu poteft): horum 8; fegmento fexto, feptimo, oftavo & nono abdominis, poftia autem 247 feg= mento ducdecimo, f. caudze, infident. . Innan jag vidare talar om denne Fjäril, bör jäg icke förbigå at nåmna, det af honom finnes en liten Varietet, fom vål, tillika med den i Be- fkrifningen anförde, af famma mafkar utklåckes, men til florleker och färgen något afviker, Jag tror dock, at den blott torde hårröra af differentia - Sexus, hålft man vet, at; bland Fjärilar, honor- ne merendels åro'ftörre, ån hanarne. Denna va- rietets färg år mera mörk, ån den man hos fam- me Fjäril allmånt finner. | Ryggbältan (area dorfalis) år jämnare, och nås fan fvart, då dåremot på den förre hon år roft- Fårgad och fkroflig. . Den tflörre Phalxenen har ock altid 6 papi, då. |» den -mindre endaft åger 43; och år åndteligen area dorfalis på varieteten omgifven med en hvit margo, | hvilken icke, åtminftone ej.tydeligen fynes på | den, fom hår ofvanföre finnes befkritven, I öf- rigt år tekningen på bägge aldeles lika. ; 0 Hvad denne Bi-Fjårils Oeconomie angår, för- tjenar hon få mycket mera at anmårkas, fom den | år ganfka befynnerlig. Det tyckes vål, at Bien, | hvilka af Naturen hafva fått de fördelaktigafte vapen, jag menar gadden, wil förfvar, ej ffutie. | haf- / 16 1764. Jan. Febr, Mart, hafva mycket för honom at frukta; men få vifar dock den fkada han går, at juft han år deras håd- fkafte fiende, och at de för honom nådvåndigt målte rymma fåltet, likfom fåret för ulfven, "utan at ens bjuda til at förfvara fig. Til at vinna et faådant åndamål, har Skaparen förfedt Zarven, eller mafken, med en undransvård kontt, at bygga öf- ver fig nåt-gångår eller hus, under hvilka han kan, uti frörfta lugn och utan at frukta minfta fa- ra för Bien, genomtrånga vax-kakorne och föka all den föda han åftundar. Ty få fnart fom Fjå- ril-honan fatt fina ågg i Biftocken, och deffa, genom varman, blifvit klåkte, börja mafkarne, ehuruvål ännu ganfka fmå, at ftrax fpinna öfver fig en rund tub-formig våf, mycket tjock och faft, under hvilken de, likafom under Berceauer, föka fig gångar til vax-hylforne och i dem upåta vaxet. Deffa gångar åro i början fmale, men blifva federmera bredare, alt efter fom Larven vå- xer och defs kropps rymd fordrar. De gåej eller rått fram, utan nu hit, nu dit, nu hårs och tvårs 1 vax-kakorne, til alla de ftållen mafken fjelf godt finner, och hvaråft han kan få måfta födan. Äm- net, hvaraf de befti, år en hvit, tåt och feg fil- kes-vadd, hvilken, ehuru faft den i fig fjelf år, malkarne dock, til at gifva mera ftyrka, klibba på fomlige ftällen öfver med en fkorpa (Cruita) af fimå vax-korn, elleri brift af dem, fine egne e ) Excrementer, förmodeligen til at förvara fig få mycket båttre ifrån Bien, dår de åro dem nårmatt och frukta för dem måfta anfallet. Under deffe gångar lefva mafkarne til defs de åro fullvåxte och deras förvandlings tid kommer. Men 1764. Jan. Feb. Mart: = 17 Men utom dem upftålla de ock fimpla nåt, imel- Jan öpningarne af taket och våggarné i Biftocken, hvarigenom Bien fkulle komma imellan fina kas kor til honings-hylforne och nådga dem fåledes antingen at fvälta ihjäl, eller aldeles flytta ur Bis focken, famt föka födan på annat fråHe; | Huru lång tid utgår innan mafkarneé förvands Jas, och huru det fker, har jag icke haft tilfålle at "utröna. - At därtil dock fordars flere veckor, ja; kanfke månader, tycker jag mig kunna fluta dårs af, at jag haft fullvåxte mafkar fedan förledne September månads början , hvilka ånnu icke vifat tecken til någon förvandling: Det har jag likvål edt, at fedan de gått i puppa , hafva fårfkildta hus varit gjorde af famma åmne, fom gängarne, men endaft af en tums långd, fart ftålde parallelt och | hvarftals, det ena öfver det andra; uti hvilka pup: 'porne då legat. FaR i | > Hvad Larvernes föda betråffar, får jag ans mårka, åt, ehuru vaxer år den egenteligafte, de i dock gripa til annan, ja, fjelfva härda trådet,. då Iden förra fattas dem. Detta fåg jag på en Larv, hvilken jag lade, utan föda, uti en trå-afk, för en tid fedan, i mening, at dårigenom tvinga henné at förtare gå i puppa. Sedan hon legat dår öfver Inatten; fants hon öm morgonen, infpunnen uti fitt vanliga Nåt-hus. Jag låt henne här uti hvilå inemot $ veckor, då jag åndteligen öpnade det, i tanka at få fe henne förvandlad; men hon låg åns nu likadan, och utan at hafva företagit fig ännät, ån endaft åtit en grop uti bottnen af leds få lång fom hennes hus var och hon legat; = — Detta år, hvad jag om denna Bi-Fjårils es enfkaper kunnat inhåmta. 5 k et 18 1764. Jan. Febr. Mart. Det vore önfkeligt at något medel kunde up= finnas, fom vore fåkert at utéda en för Bi-fköt- feln få fkadelig fiende. Hvad jag allenaft före- flår, och hvartil Herr REauMuR uti fin Hifloire des 4beilles åfven gifvit mig anledning, år, at de fom åga Bi ,få fnart de ytterfte kakorneien Stock fynas. med något nåt Ööfverdragne, då göra fig högft angelågne om, at vid ljus om aftnarne, fö- ka Fjärilen, fom då ut och in-flyger, honom dö- da, famt federmera noga uttaga alla vax-kakor, i hvilka mafken finnes; och dem viål fönder- kroffa och förftöra, eller koka i hett vatten, på det vaxet, fom i dem finnes, åndock kan kom- ma til nytta. -Hårigenom vinnes åtminftone det, at Fjäril-antalet minfkas, fom af mafkarne annars fkulle framalftras, och, kringfpridde, omfider få taga öfverhanden, at all Bi-fkötfel dårigenom Sdelädes. För öfrigt, til at gifva befkrifningen något mera ljus, bifogas Ritningar, på hvilka Fjärilen uti alla defs åldrar kan fes, och fålunda åfven aF I andra, ån dem, fom åro Entomologifter, låtte- ligen igenkännas. = | Tab. II. Fig. 1. Fjärilen, uti naturlig ftorlek, ofvanpd > Fig. 2. Samme Fjåril inunder. ER 3 RVER. Fig. 4. Puppan. Fig. 5. Nåt-bufens parallela fidilning” och kvarf, uti hvilka puppanligger:. tf ÖR | AN- RAA -— ÖV VV a 1764. Jan. Febr. Mart: = 19 | ANMARKNINGAR = Vid den är 1763 i Våfterbotten infallna | Mmärkvåraiga Vinter RE repen PEHR HÖGSTRÖM, Probft och Kyrkoh. i Skellefta, d RR ; Com Norrlånningen, i anfeende til fina vinter- 1) körflor, ej fer ogårna, at marken i råttan tid; I det år vid medlet af Oftober månad ; blifver vål genomfrufen , innan den betåckes af fnö; få Ifyntes man ; om löften 1762; i Våfterbotten hafs Iva vunnit denna fin önfkan, då från början atfams ma månad. inföll et kuligt nordanvåder, hvarpå, Ideti to; vintren började blifva få alfvarfåm, at både all mark med kårr och fjöar ftarkt frös, och I lagom fnö dårpå infant fig, fom gjorde godt flåd= "före til månadens flut: ka BT Re | 0 Näturens Herre har til vår fördel gjort få vis Iinråttning, at får kölden i vårt norra climat mås I fle vintertiden vara i högre grad och varaktigare; få måfte ock tillika frön blifva beftåndigare, at den må tjena til tåckelfe för våxterna famt vårja jorden fran för djup tjäla, fim plågar gemenli= Fa hafva flere olågenheter med fig i följe. "Så ifker det jåmvåli Väåfterbotten, når vintfrarne åro' iördentlige. " Dock hånder frundom, at Natureg €j få noga följer denna fin ordning, och det an-= I tingen når fnö om höftetiden faller på aldeles ofru= fen mark och blifver hela vinteren liggandes , hvars: [af ofta fker, at en hop våxter taga fkada af övalm och röta; eller ock når fnön för ofta tinar opy | Zz kvaärs RN Eh 20 1764. Jan. Febr. Mart. hvarigenom jörden blir bar eller is-lupen och Väx- terna blottftålde för en ftarkare köld, ån de kun: na fördraga. Af detta fenare flaget var förehåmde vinters3 ty vid början-af November månad infant fig en >” obeftåndig våderlek , fom ifrån den: tiden nå- ftan til fena våren 1763 omfkiftade med köld och blida, hvarigenom föga fnd blef qvarliggandes och kölden fick tilfålle at utåtva för frark verkan på den is-lupna marken, til mårkelig fkada för en del våxter, fom måafte årfara fölgderne af denna ovan= ligt djupa tjåla. | At fådan ombytlighet hår å orten år fålfynt och ovanlig, kunde jag vifa afmina Meteorologi- fka obfervationer öfver famma år, jämförde med de förra arens. - Men för at ej blifva vidlyftig, år jag deffe förbi, och får allenaft nåmna, at e- huru kölden denna vinter var frundom ftark och gick en gång til 34 grader, föm varden 23 Febr. om morgonen, gick den likvål den öfriga tiden fållan långre ån til 20, men måft omkring 15 och 10: famt at under blidorne Thermometren hölt fig gemenligen vid 1, 2 och 3:dje graden, fållan 4 och allenaft en gång f, öfver frys-punéten, fom var den 27 Januartir om qvållen. En få ringa grad af vårma gjorde dock fylleft at antingen blotta marken af nö, eller åtminftone packa fnön få tilfamman, at den afden defs imellan infallande köl- den fyntes blifva fom förvandlad til is, hvarige- nom «tjålan kunde gå få djupt nedi jorden, fom de åldite landets inbyggare ej minnas hafva fkedt' fedanv år 1709, då den jämvål fkal hafva haft fam- ma fölgder med fig, fom nu. sikva TV: 1764. Jan. Febr. Mart, — 21 3 Ty, i anfeende til den tjocka is, fom hunnit tilfryfai fjöar, Haf och ålfvar, och den påföljande kalla våren, gick ej allenaft is-lofsningen ganfka fent för fig, fom för ifens myckenhet gjorde ovan- lig fkada på broar och qvarnar,utan våra Handlandes fjöfart blef ock mycket hindrad, då ånnu is fans fly- I tande i Hafvet inemot midfommars-tiden, hvilket hårå orten varit ohördt fedan 1709, då en af Pitcå- ftads åldfte Handlande, fom då fkal hafva haft fit far. tyg vinterliggandei Stockholm, påminner fig vid hemrefan , i början af Junii månad , hafva mött is i SAL hvilket ifrån den tiden ej fkal hafva håndt. . | ; > För den ftarka jord-tjålan fick man ej få vår- fådet förr ån fifta dagarna i Maji månad, då man "nödgades göra början, ehuru marken ännu på de fåfte ftållen var nedunder tilfrufen. Och eme- [var ej underligt, at med all flags fåd och våxter, Ibåde på åker och ång, gick ovanligt fent til, famt lat betes-markerne fingo fent nyttjas, til mycken Ifaknad för ladugården under en fvår foderbrift. I Men emedan den öfriga delen af fommaren var I varm, och hårlig våderlek infant fig med ymnigt Iregn och utan rolt intil fena höften, blef dock Tårs-våxten, emot allas våntan , god och ymnig, c- huru den ej fick Sd förr ån vid flutet af Nå 2 Åu- 22 1764. Jat. Febr, Mart, Augufti månad; men grås-våxten blef öfver alt fåmre. : SN Större fkada, fom en fölgd af denna ovanliga / ' vinter, fick man råna på allahanda tråd, både plan= terade och en ftor del vildt våxande. Alla mina tolfåriga fmå förfök med tråd-planteringar gingo denna Vår nåftan helt och hållet förlorade. En | myckenhet ftörre och mindre åple=tråd torkades bårt, emedan rötterna långt in på fommaren fto= do i frufen jord, ifrån hvilka ingen fafve kunde : tilflyta frammen och qviftarna, fom tillika från« ' digt qvaldes af en torkande NO luft. Kirsbårs och Plommon-tråden hade famma åde. Mulbiårss tråden, fom uthårdat 8 och 9 vintrar, gingo li- kaledes ut; jämvål Oxel-tråden, af hvilka dock en del togo fig ned vid roten, &c. Af vilda tråd, led löf-fkogen mångeftådes fkada, på hvil- ken man nåftan öfveralt fåg förtorkade toppar. En-bufkar fyntes dock haft fvårafte ödet, hvilka a en del fålt nåftan aldeles utrotades. Blomfter- 2 fom lågo något djupt ned i jorden, med Rhabarber och EA våxter, fom ftått bi flera vintrar, fingo målftedels ut. Det endafte af alla frammande tråd, fom tog aldeles ingen fkada, var Siberifka årte-trådet, förmodeligen emedan defs rötter hålla fig gemenligen vid jord-brynet , hvar= åft de förr fingo nåkas den varmare luften. ' At icke egenteligen vinter-kölden, utan defs efterlåmnade ftarka jord-tjåla var orfaken til det- ta onda, fluter jag ibland annat dåraf, at då jag i Maji månad låt taga qviftar af åpple-trån och ym- på I frifka rön-frammar, fyntes de gå på, ehuru tråden, af hvilkadetogos, både til krona och ftam gingo federmera förlorade. gl i om 1764. Jan. Febr. Mart. = 23 |: Som Naturen aldrig befunnits göra något för- I gåfves, få har man orfak at tro, det vintrar af I flis befkaffenhet torde undertiden vara åmnade at: j viffa affeenden befordra vår nytta. Den ögon- fkenligafte fördelen af denna fiftnåmda hafve vii 'hånderne, fedan vi fedt at vårt fkadeligafte ogrås I land-hafran blifvit denna fommar på våra åkrar I mera fålllyrnit, och man har orfak at tro ej mer I dåraf upkommit, ån hvad fom kunnat följa med "utfådet och gödfeln. Det har man ock ofta rönt, fat djup tjäla frundom mycket underitödjer fand- i aktiga åkrar och ångar under den långfama tor- > ka man hår i landet i Maji och Junii månader rv menligen plågar vara underkaftad. Når mafkar > och ohyra begynna i jorden öfverflöda , låra flike "vintrar vara emot dem det fåkrafte botemedel. > Mullvadar och måfs kunna ej annat ån vantrifvas och ådelåggas , då de fkola föka fin födaaf få bårg- frufen mark. Som en myckenhet Hermeliner fom- | maren och höften förut funnos vara i flyttning 1i- I från orten och begafvo fig en ftor del til Hafs, hvaråft de dock drånkte och ödelade fig fjelfve, få får min uti Kongl. Vet. Academiens Handlin- | gar (Tom. X, Qvart. I och 2) upgifna förflags- | mening om vifla djurs flyttningar, håraf någon I MHtyrka. > os | N > Jag får ånnu tillågga en mårkvårdighet, fom | tildrog fig denna vinter den 16, 17 och 18 De- | cember, och fynes liknat Liffabons jordbåfningar | 17f55, faft i miniature. Ty når innom något mer ån 2 dygn , kåndes 12 fkakningar , den ena | lindrigare åh den andra, dock få, at både jorden och hufen mer och mindre altid dalrade, och det under en obeftåndig Thermometerns högd imel- LG 03 jan | 24 — 1764. Jan. Febr. Mart. lan 13 och 21 gr. under frys-punéåen, fåfynes mig troligt, at deffa hårflutit af den tjälade markens haftiga hopkrympning efter luftens förånderliga befkaffenhet. Af deffe jordfkalf fåg man tydeli- ga mårken i den remnade jorden, och var dårvid mårkvårdigaft, at folk, fom varit fradde ute på marken under et af deffe ftarkafte fkålfningar, - beråttat fig ej allenaft frrax kåndt fkakningen och märkt fören under fig remnat, utan ock fett nå- | fa flags eld-lysna dårutur upflamma. Sedan all ind och is följande Vår hunnit gå bårt, fick man | befkåda deffa fprickor tydeligare, fom funnos - fomligftådes til några hundrade famnars långd, famt til2 å3 alnars djup , få mycket man vifst kunde ut- röna. Deffe remnor fåg man fomligftådes hafva frikt fig under gårds-tomter och byggningar, omvridit fpifar och under-våningar , famt genom- fkurit kållrar, &c. Når fådana jord-fkalf oftare tildraga fig hårftådes, men ftundom på frufen, II flundom tinad mark, utan at man altid kan mårs I ka flika remnor, och då de efter en gammal för- farenhet altid hafva luft-och våder-ombyten med fig i följe, torde det gifva anledning at finna or= fakerna åtminftone tl en del Jord-båfningar. Tvånne af det lindrigare flaget, fom dock tydas 7 ligt mårktes ; tildrogo fig den 18 Sept. detta år (1763) omkring kl. 10 förr middagen, vid pafs en half tima imellan hvardera, och hade jåmvil famma fölgd, då flut gjordes på et ihårdigt lång- — famt rågn-våder och höften tog vid med en kal= lare och torrare luft. | & s& i Er 17 64. ; Jan, Febr. Mare, 25 > Er Upfordrings-fått vid Qvarnar; A Af CARL KNUTBERG. DD "$ 7id Mjöl-qvarnar åro merendels fituationerne V få befkaffade, at man behöfver til någon vifs högd upfordra den Spannemål, fom fkal förmalas. Likaledes har man vid Mas-ugnar af nöden at upfordra malm, kol, med mera, och få åfven vid dere inrättningar. > Sådana upfordringar plåga fke antingen med ctramp-hjul, eller med gaffel-hjul och ked, eller ock med upftående vindar och fpel-ftockar, hvar- Ro likvål altid erfordras hand-kraft och månni- fko-arbete. |. Båttre och fördelaktigare år, hvaråft inrått- mingarne åro fadane, at deffe upfordringar ge- nom Ström-vattens eller våders kraft kunna för- '[råttas. Man fer dårföre, at, i fynnerhet vid 'våder-qvarnar hår i Stockholm, Mölnare varit jomtånkte, at låtta fitt arbete, vid Spannemåls bilsning, medelft tilfats af en trålla och tråll- fock, fom kan efter behag fkjutas til och ifrån ret bredevid ftående ftjern-eller kam-hjul, och vid Mas-ugnar plågar man ock med Bokare-hju- lets tilhjelp upforädra malm ; men fom deffe flags inråttningar, 1 brift :af utrymme och för andra 'omftåndigheter, icke alleftådes kunna vara lika limpelige; få har jag vid en min vattu-qvarn nyttjat en annan fimpel invention, fom blifvit förfökt och år befunnen tjänlig, hvilken inven- tion jag har bordt til Kongl. Vetenfkaps Acade- | Bö; mien REA 5 ht UREA RNE RR ERRIN Re En MR 26 — 1764. Jan. Febr. Mart. mien upgifva, på det at Bygg-måftare och an- dre; fom detta kan rd mage få anledning at utvålja, hvad til detta behof och åndamål mint koftar i byggnad och. efter belågenheterna båft tjänar. | Befkrifning. so Imellan A.B. Tab. I. hyflas vattuhjuls-ftoe= ken fvarf-rund. Tvånne Tråll-ringar C.C. förfår= digas med lagom fpel-rum inåt hjul-ftocken, af 2 tum tjocka Ek-piankor, dubbla eller 8 löter i hvarje ring, hvilka pinnas och kilas famt lemnas i tvänne halfvör, och når de blifvit fatte på hjul- flocken, pinnas-och kilas fårdige, på famma fått fom kugghjuls-tingar, fe Fig. 2. Imellan deffe träll-ringar infåtjas uti fyrkantige hålen d.d. 16. runda eller aflånga tråll-kaflar af torr biörk, af en alns långd, hvilka åfven uti bågge åndarna vål ki- las. | Uti hjulftocken inflås midtemot hvarandra 2 järndubbar af 1 tums järn i fyrkant, fom råcka 15 tum utom Periferien af hjulftocken och paffa emot de infånkningar, fom åro gjorde på fidan uti ena tråll-ringen, hvilka åro fkodde med jårn- fkenor och ftålfatte hakar. e.e.e.e. Når Såcken K blifvit faftgjord vid linan, tager en karl vid öfra åndan af håf-frången H, och dra- ger den til fig och med det famma ftången E. Fig. 3, uti hvilken ftång vid GG ftångerne MM åro få intappade, at de kunna leda fig och åro ikodde med flåta järnfkenor, dår de röra vid tråll-ringar- ne, famt jämvål leda fig vid I på flåta och trinda järnpinnar, fom uti den underliggande ftadiga ftocken N åro inflagne, och medelit deffe fiftnåm- de frånger drages trällan, at den hakar faft vid järn- | 1764. Jan. Febr, Mart. 27 I järn-dubbarne och börjar gå omkring tillika med I hjulftocken, då med det famma linan uplindas I och fåcken K uphiffas, efter behof, antingen til öfra eller mellanbotten: på hvilka bottnar åro luckor med gångjärn, fom, då fåcken går up, I blifva uplyfte och af egen nedfalla. Så I fnart fåcken pafferat igenom deffe öpningar , hvil- ket karlen, fom ftår under dem, både fer och af tuackornas fall hörer, fkjuter han håfftången H i, I från fig, då fåcken ftraxt faller ned på luckor ne, göres lös från linan famt våltras eller med en: liten kårra fkjutes för hand och ftåörtes i lådan I O eller fkrufven P: Jag fade, at karlen, fom fkal förråtta flyrningen, ftår under luckorna eller år 1 I den ftållning, at han kan fe når fåcken går ige- nom Ööpningarna; hvilken omflåndighet jag hål- ler för nådvåndig och åfven för tilråckelig til för rekommande af flummeraktighet vid denna ma- I chinens flyrning. Inråttningen kunde ock E fådan, at Såckarna under uphifsningen ftyrde fig fjelfve, at franna gqvar på hvilken botten man vil- 1e; men machinen Hlone då mera koftfam, och | förlorade den fimplicité, fom alla fådana verk års I ORAAÅ LS > Linan drages tilbaka med hånderna, emedan trållan, iden ftållning hon då har, går lått om- kring, ehuru vattuhjulet år i gång, och med flere | fåckars hifsning fortfares på ka fått, fom fagt I år. Det öfriga kan vid jämföring af Fig. 1. 2.3, aldrabåft fes, och dnvid torde åfven finnas, at i fynnerhet i Sikt-qvarnar, dår hvarje tunna Span- » mål g eller 6 gånger kommer at gå igenom qvarn- fkrufven, anfenlig befparing i Mölnarenms arbete | igenom denna invention förorfakas.. pp Öp | Ca 28 1764. Jan. Felsi, Matt. BESKRIFNING På en mycket liten Moffa; af OTTO FREDRIC MäLLER. Öfverfatt ifrån Danfka Språket. n upmårkfam Örte-kånnare kan åfven öm vin- tren finna något mårkvårdigt i Vixt-riket. De minfta Moffar, hvilka om Sommaren döl- jas och undangömas af en myckenhet andra och ftörre våxter, vifa fig gemenligen bättre, in på fena höften och om vintren. Den 18 October 1762, fan jag en liten Mos- fa, våxande på kanter af gamla diken. Den vi: far fig fom en liten hvit prick imellan några fmåi gröna ftrån, få liten, at man förgåfves föker ho- nom någon annan tid, ån juft då defs fnö-hvite topp förråder honom. Defs ftorlek, då den uptages af marken, år ej mer ån 2 linier. Omkring ro- ten, fom ock år mycket liten, fes några fmå grön- aktiga blad. Ifrån bafis upftiga tvånne rader lju- fare blad, midtpå tjockare, men åt kanterne tun- na och genomåkinliga: Öfver ryggen på hvart och et 4F dem upgar et brunaktigt frå, få långt fom fjelfva Plantan, liknande agn eller fnårp på korn-ax. Deffa blad och ftrån omgifva hela våx- ten i tvånne rader, likfom med dubbla Paliffader. Anthera beftår af fyra delar: Capfelen, Va- gina, Operculum och Calyptra. Capfelen år of- vantil fmalare, nedantil tjock, beftående af cn ljusgrön genemfkinlig hinna, hvilken innefluter frö- 1764, Jan, Febr. Mart. = 29 frå-poffen, fom tydeligen fes med blotta ögon, fåfom en fvartaflång kropp. Om hinnan varfamt fpråckes med en nål, utan at fkada fråö-poffen, ride denne fenare vara ofvan til fmal, nedantil tjockare och trind, beftående af en öfvermåttan fn brunaktig hinna, på hvilken med Microfcop fynas några långs efter uphögda ådror: inuti år en full med et öfvermåttan fint Gul-brunt ftoft, ' fom år mer mjöligt och har mindre hårda korn, ån det jag funnit hos Jungermannia. Poffen hån- ger helt ledig, utan at vidråra någon af den grö- na hinnans fidör, mer ån vid mynningen, hvareft den tyckes göra et med Vagina: därföre kan ock | R hinnan något tryckas och rynkas, utan at fkada poffen. > Vagina eller fkidan år et af Naturens måftar- | ST i fågring. Rundt omkring öfra åndan a Capfelen fes en mörkgrön ring eller uphögåd kant: dår ofvanföre år en liten fånkning, hvari« från upgå några fnö-hvita trådar, fammanhåftade Med en fin hvit hinna. Trådarne med hinnan 18= | på ofvantil tillamman i en fpits, och utgöra en kågla: Ingen öpning fes därpå, hvilken dock verkeligen målte. finnas. > Operculum eller Tåckelfet år grönt och kå- gelformigt: det betåcker fkidan til en vifs tid, och innefluter den få ftarkt, at föror efter fkidans trådar tydeligen fynasi Tåckelfet. - Midt uti Tåc- | kelfet fitter en lång fmal ftift ; bredare åt åndan, | fom gär ifrån fpitfen af kåglan, och år långre ån fjelfva kåglan , fåat når Tåckelfét fitter på Capfe- len, råcker ftiften ned ifkidan, ja, ned ifjelfva Fröå= poffen. Når det genomfkinliga Tåckelfert hålles e- Mot ljulet , fynes Stiften igenom. é 2 a- | re g9 - md Jas Pebr. Mart; — Calyptra eller Öfvertåget år brunt, och råc= ker ej bt hela FTåckelfet, utan lemnar en liten ring dåraf nedantil obetåckt. Så fnart våxten hunnit til fullkomlighet, affaller förft Öfverta= get; och några dagar dårefter, Tåckelfet: Uns dertiden affalla de båda på en gångs. och då igen= kånnes våxten båft, af fin bara fkida, fom nagon tid behåller fin kvithet, men åndteligen vifsnar och förfaller. Sedan fkidan år bårta, fes ånnu, uti Capfel-fpitfens iholighet, fmå hvita convexa kan ter, efter Skidans trådar. Jag har velat aftaga fkidan i förtid ; men ej kunnat, utan at fikada Cap= felen, förrån våxten fjelf aflågger henne. -Dår= emot kunna Tåekelfet och Öfvertåget lått afta= 25; -, Sedan fkidan förvifsnat, krymper och vifsnar jämvål Capfelen mer och imer famt flåpper fina inneflutna Frön; Når man trycker på Capfelen; medan fkidan ånnu år qvar, har jag vål fett, at frö-ftoftet åfven utfprutat genom fjelfva fkidan; men det tyckes ej vara defs naturliga våg; ty fkidari affaller merendels ; då frö-poffen åninuår full.iV äx= ten florerar högft i tre veckor: efter den tiden; finnas bladen ånnu ftå uprefta, men Capfelen år bårta. | | i > Tanledning af föregående Rön, gör jag följan= de anmärkningar: t:o Om denna Mofla år famma Species; fom Herr Archiatern och Riddaten v. Linné, i Flo= ra Svecica kallar Phafcum Acaulon Antbhera Sef= fili; få år det utrönt; fom Han åftundade veta; nåmligen, at Våxten har Cälyptra. Orfaken; hvar- före den icke få lått mårkes, år, dels at den fit< ter få tått på Operculum,; dels ock, at den få | hart 4 764. Jan, Febr. Mart, 3 "fnart faller af. Når jag tagit Calyptran af nå- i gra, hade jag måda at med Microfcopet åtfkilja dem ifrån andra, fom hade henne i behåll, 'vida- te ån på fårgen; men om Tåckelfet rördes med en nål, föllo ftrax tvånne fmå hattar i handen, en grön och en brun. För Öfrigt, om min offa I jämföres med VAILEANTS Figur, fom citeras i lora Svecica, åro de mycket olike. 1- 02:0 Det förfta; fom de nyare Botanici föka hos en Ört, år det , fom de gamle föga brydde fig om, nåmligen Stamina och Piftiller. De åro I fvåre at finna hos Cryptogamifterne. Uti Mi- crofcop fer man vål ofta något på dem, fom kun- i de anfes för Stamen eller Piftil; men man kan alt > för lått mifstaga fig dåruti. Men månne jag ock > bedrager mig, om jag håller ofvannåmde Stift för et verkeligt Stamen? Den har ftor likhet med andra Örters Stamina: år tjockare åt åndan, bes varas med ftor omforg af tvånne Tåckelfer, och fallet bårt, få fnart frudtificationen gått för fig, fåfom de flåfta öfriga våxters Stamina.= 07 = 3:0 Emedan Stamen fitter- midt i fkidan,; fom biårtvifsnar ftraxt efter Staminis affall; fåtyc- kes hon kunna anfes för Piftill: Vi finne altfå I hår en Mofla, fom följer Örternes allmmånna Gifto= lag; dock med den åtfkilnad; at andra Örters At- | there fprida deras frå-dtoft på Stigma, hvarifrån I det nedfaller på Embryo, eller ock luta de fig fjelfve til Pulkillérnen hvaremot Stamen på mir . Mofla går ånda ned genom hela Piftillen til Ova= rium. At Anthera pollinifera til Moffarne ligger | inom dets operculum, år tilförene vifat uti LINn- NEIL Amoen. Acnd. 5. p. 87, 88. fom åfvenfedermera år bekråftat i många af de andre Moffar. | 4:0' 22 — 1764. Jan. Febr. Mart, A: o Frö-ftoftets finhet lårer hafva förledt Dir.2 LENIUS , at änfe det fom finnesi Moffarnes Capfu- lis, för Pollen Antherarum. Om han mera kändt Svamparne, hadehan hos dem funnit ån finare från: Stållets befkaffenhet , hvarutiftoftet förvaras , och Analogien med andra våxter, Öfvertyga mig al- deles, at det beftår af verkeliga frön: a f:9 Sedan jag upfatt föregående belfkrifning; fick jag feD. ScHMIEDELS Differtation de Bux- baumia, hvaruti han nåmner denna Mofla, un- der namn af Buxbaumia , bulbo foliis tecto: Han fåger, at frå-poffen och ftoftet åro gröne;' men jag har funnit den förra brun; och det fenaré :kan hånda de åro gröne förrån de blifvit mogne: an menar, aten mångd fmå trådar , fom gå 2 ifrån in= nerfta fidan afCapfelens Hinna,ini isenom frö-poffens hinna, åro Örtens afl lelfe-lemmar. Jag har ej kuns nat fe deffa traädar , med mindre icke dårmed. för=' frås de adror jag anmärkt på frö-hufet. För öfrigt år det något ehördt, at Stamina fkulle trånga fig in genom frö-hufets hinna, och at Pollen Anthe= rarum går in genom fidörna af frö-hufet: Jag anfer för en fårdeles lycka, at jag funnit det råtta Stameny fom undgått den (karpfynte Herr SCHMIE-=- DELS ftora Microfcoper. | ; 6:0 Den 5 November 1762 fann jag på en uphögd å-brådd, fom år bevåxt med Bok-tråd; och ligger mot åfter > en ganfka ftor myckenhet af denna Moffa. De hade då alle tappat fina bås da Tåckelfer, och växte med Anthera nedåt. Jag examinerade då några å nyo, at fe den hinnas be= fkaffenhet , : fom år midt i frö- -poffen, och fom D. SCHMIEDEL, för brift på plintör, icke kuns hat underföka. Så linge frö-ftoftet, fom i deffa var 1764. Jan. Febr. Mart: = 33 var grönaktigt, icke år utfpridt, kan man ej blif- va den hinnan varfe ; men når poffen år tom, kan man makeligen öpna både honom och den ytter- fa gråna Capfelen, och då finner man inuti pos= fen den tredje hinnan, hvilken år ljus-brun och beftår af fyra utftående, kanter, fom göra figi- mellan, ifrån fpitfen til botnen, 4 kamrar eller iheligheter. Ofvantil åro kamrarne fpitfige, men mot botnen bredare. | Altfå blifva Moffans kånnetecken följande : Calyptra Cylindrica, acuta, tenuiffima, fufca. Opercalum Acutiffimum Cylindricum viride, in= | "> terne ftriatum. | | Stamen Unicum. Filamentum filare operculo ex- > ”currens. Anthera glandularis. | "Pifullam vagina nivea fubfulcata, apicem verfus 0 attenuata. Styles Membrana plicatilis. Stig- | Ma hians. Capfula obovata fubvenofa, vagine affixa, in var | fculo libere fufpenfa; intra hanc membrana octolatera, qvadrilocularis. Sermina numerofiflima pulverulenta. Förklaring på Figurernes Tab. II. Fig. 6. Et ftycke jord, hvarpå några | plantor våxa, i naturlig frorlek och ftåll-" ning. 1. plantan utan Täåckelfe. 2. med | Tåckelfe. 3. Sedan hon flåpt fina från. Fig. 7. En enkel planta; af jorden uptagen, fedd ge- oo nom Microfcop.t, Rot-bladen. 2; de yts terfta bladen. 3, de innerfta. 4, Små trådar af roten. s , Capfelen. 6 , det gröna Tåckel- b, fet. 7, det bruna öfvertåget. Fig. 12. Frö-poffens hinnor 1 Microfcop. 1. frå= 34 1764: JanaFebr: Mart, b.: våxten i naturlig frorlek. Å Fig. 8. Tåckelfet 3 inuti anfedt med Microfcop. 15; defs gröna ring. 2. det bruna öfvertåget.f. 3, den framfkjutande Stiften. 4, de inre tf hvita faror. ” Fig. 9. Öfvertåget, aftaget, fedt med Micro=' fcop. d, defs naturliga ftorlek. dj Fig. 10. Capfelen, blottad från fina blad, feddil =" med Microfcop, 1. Skidan med fina trådar, 4 —-2..Capfelen. 3, grunden. e, Capfelens na- | turliga ftorlek. oc OM från ; Fig. 11. Skidan, fedd genom ftörre-Microfcop..[ 1 , defs hvita trådar och mellan-hinnor.: 25.1 en grön uphögd rand. 3, endel af Capfelen. av poffen upfpråkt och lagd tl fidan. 2, den fyrkantiga hinnan med fina kamrar. a.b.c.es des kanter: g, Naturlig fiorlek. | BERÄTTELSE då Om fyra Huftrur, hvilka efter flera ärs förlopp fedan de födt barn, fatt mjölk 2 Bröfien; | Ingifven af ARVID FAXE, M. D. AA IS &I& t Barn, få fnart de komma til verlden, af Moders-mjölkenfkola hafva fitt lifs Ippehöls Cy 1764. Jari, Febr: Mart: = 35 He sfarnit at Mödrat, då de framfödt fina Barn, måtte med. Bröften gifva dem fådan föda, fom til deras fpåda kropps nåring finnes tjänlgafts år len ordning, fom Naturens Store Måfttare , vid månnifko-kroppens konfliga byggnad, genaft in- | VAGLACK Sö gle SG | Dels nöden ; dels andra orfaker, hindra dock ganfka ofta många Mödrar, at följa denna ords I ning och fjelfve upatnma fina Barn: de måtte då | lämna dem i fråmmande -hånder, hvaraf ej fållan I bedröfveliga exempel förfpörjas. Vil dårföre nå= gon Moder antaga Amma för defs barns fkötfel och föda, få bör hon följa de grundeliga lårdos I mar; fom: vår lyftre H:r Arcehiater och Ridd. Rosén VON RÖSENSTEIN, låmnat allmånheteng, I förande detta ämne , uti defs' Underrättelfe, om | Batna-f jukdomar, ifrån 1. tilt7:de fidan. 0 I om Mjölkens famling i Bråöften fker merendels på I tredje dygnet fedan Qvinnan år förlöft; eller efs | ter Mjölk-febren, Gifver då Huftrun fjelf dia, år frifk och frodig, hafver god föda famt blifver | ofruöktfam, få hånder, at hon hela 2-4 3 åren kan | hafva mjölk i brötften; ja, jag har exempel af en Amma, hvilken uti fulla 8 ar upfödde det ena Barnet efter det andra vid fict Bröt, = Deffe omftåndigheter åro fådane, fom vi das geligen fe och årfare ; men mera fållfamt lårer vas ta; at Huftrur, åfven de fom hunnit til nåra f'o är; I och hvilka på flere år ej födt barn eller gifvit I dia; dock kunnat genom fpåda barns fåndiga fus gande få tilråckelig och öfverfådig mjölk. Nes d | | Efter de torde vara mindre allmånna, har jag funs | Hit min fkyldighet fordra, at hemftålla dem K. MN C 2 Ve» av ; I 36 <1764. Jan, Febr. Mart: Vetenfkaps Academiens fkårfkådande. At flics kor, och åfven karlar, kunnat genom fugning få någon mjölk i bröften, finnes förut i lårda min- nes-böcker anteknadt. | En Huftru, 48 år gammal, af medelmåtti frark kropp, har altid haft god hålfa, och fjelf framfödt 6 Barn, (hvilkavid fin moders bröft blif= vit upammade, det fifta uti 1 år och 6 veckor), blef bevekt, af defs grann-huftrus haftiga dåd, fom lemnade efter fig et 2:ne dagars gammalt barn, at taga detta lilla Moderlöfa barn uti fin vård, i förhoppning at kunna förfkaffa det någon Amma. | Fulla tio år voro redan förflutne, fedan den+ na huftru fjelf födt barn, och litet under nio, fe= dan hon gifvit dia: Hon kunde fåledes aldrig för- moda at blifva Barnets Amma >; dock på det Bår- net ej fkulle afvånjas at taga bröften,då någon Amma kunde århållas, lade hon det dageligen vid fina egna bröft at fuga, och defsutom med kokad mjölk gaf det defs nådtorftiga föda. Efter 6:te dygnet blef hon til fin ftörfta förundran varfe någon våtfka i vårtorna, famt dagen ag: 0 vårk och fvullnad un- der armarna, kittlande i bröften, famt någon o- vanlig hetta och feber. Dårpå fölgde mjölk, til fådant öfverflöd, fom hade hon fjelf för några da- gar fedan födt Barn. > Barnet fick fåledes af denna oförmodade Am- ma fin tilräckeliga föda, våxte och hade god hål- fa. Uti två och et halft års tid didde barnet af hånnes bröft, och hade hon näftan aldrig brift på. mjölk, utan når få hånde, at hon en eller en half dag, nödgades vara bårta från barnet, led hon vårk i bröften, af mjölkens öfverflåd. Hånnes Re-:' ning 1764. Jan. Febr, Mart, = 37 Tning uphörde, fåfnart hon begynte gifva dia, och har alt fedan icke återkommit. Denna huftrus Thålfa har, efter den tiden barnet afvandes, varit anfka fvag, i fynnerhet har Gikt plågat hånne Imycket. So 1 En Torpare-huftru af 49 års ålder , fom på ellof- dva år ej fått Barn, tog til fig defs Dotters lilla ISon, hvars Moder atled 8 dagar efter förlofsnin- gen. Mor-modren lade Barnet vid fitt bröft och efter $:de dagen fick hon åfven mjölk i bröften; dock ej få tilråckeligen fom den föregående, hvil- ket til åfventyrs af defs torftiga föda och följak- teligen kroppens fparfama nåring torde hafva Thårrördt.. Om nåtterna födde hon likvål barnet I vid fitt bröft, och om dagarna med upkokad mjölk Iiet Spen-horn. I oo Et år gaf denna huftru dia, hvarefter mjöl- i ken aldeles uphörde, och hånnes Rening, fom (ej vifte fig fedan hon begynte gifva dia, kom icke ellernu åter, emedan åldren fådant hindrade. I En ung huttru, fom uti 2:ne år efter defs barns- börd varit Amma åt et annat barn, uppehölt fig et helt års tid, utan at gifva dia; men nödgades på lika fått, famt ftyrkt af den föregåendes ex- empel, at låta et SLA barn di up fig: medelft godt underhåll, fick hon åfven tilråckelig mjölk , och upammade Barnet. = "En lika dock ånnu mera ovanlig omftåndighet, än de hår anförde, har jag i Kyrko-boken, vid Ringerums Kyrka i Öftergöthland, funnit af Comminiftern dårftådes H:r OL. RYDBECK, år 1729 vara anmärkt: Huftrun N. N. öfver 60 är gammal, hvars var yngfta Barn öfver 30 år, har, dä hånnes Son-huftru blifvit död och låmnat en | ad C 3 halft Ar ST RA Te 28 1764. Jan. Febr Mart. halft års gammal Son efter fig, lagt denna fit Söne-fon vid fitt Bråft, och efter barnets några H. dagars fugande, fått våldig mjölk i bröften, fåll at Far-modren långt åfver et års tid varit defs So- nefons Amma. Bade Fadren, få vål fom denna Sonen , lefva ännu och intyga at fig fåledes verke- ligen förhållit. RR Sådana håndelfer kunna väl, ex Regulis Phy”H fiologicis låtteligen förklaras; men fynas dockil vara vårde at nämnas, hälft fom man i nödfall äl och då ingen annan Amma är at tild3, törde ofta re kunna ärhålla en Amnma på detta fåttet. jr FSASASASVSVSASA KESTSPASSESSESSPSSES i Om Chinefifka Soyan, Af CARL: GUSTAF EKEBERG,. Capitaine vid Oftindifka Compagniet, gå og w > - elr öfver hela Indien, bruka Inbyggarne, vid fina matredningar, någon: förut tillagad” + Saucej fom tjänar både til befparing i hus= 4 hållningen, och at göra maten fmakeligare, få stil Inyvånarena af Moluccifka och de omkring Strae:=| funda belågne Sar, i ftållet för den uti Europaife=] nare tider bekanta Sovan, tillaga, igenom. först rutnande af fmå Fifk, en uti fmak och lukt med 4 Anjovis ej olik Sauce: ; ev +: Chineferne; fom ej eftergifva något folkflagi i verlden, Kvarken uti hushållning eler fnille at efturgöra hvad dem förekommer, hafva, om cj/ . 4 i jelt= LI 176 4. Jan. Febr, Mart. = 39 ifjelfve upfinnare af Soyan, fökt hårma deras I grannar Japaneferne, hvilkas Soya öfvergår den I Chinefifka, dock mera i prifet ån godheten > och | hållit vårdt at nyttja hånne, få vår vid flera flags I'råtters 'afredning , fom fårfkildt at doppa. kött, filk och grönfaker uti, ej utan befparing och und- Sikanlde' at frammande Saucer. > or». | Jag har den åran at härmed upgifva Chinefifka | Soyans tiltedning, ty hon har kommit hos ofsi I bruk , och torde kunna af ofs fjelfva tilvårkas. til färgen år den blek-gulaktig nåftan öfver alt , detta undantagit, at Hufvudet otvanpa, Bröfifkölden, Bröftet, lilla fkölden och den brofkakti" ge deleg af vingarne åro utan ordning åfverftråödde med infånkta fvarta puntter eller prickar, hvilka dels åro hophångande och dels atfkilde, och hvar- ar deffe delar få et gråaktigt utfeende; dgonren, I bredafte ändan at lilla fkölden , Ryggen under vingar- ne och luftbålen under buken åro fvarta, dock år Ryggen vid kanterne hvit-gulaktig och med fvart 'Iikfom taggad, famt ytterita deien af buken röd- gul. PVingarne och Tåckvingarnes hinnaktiga del åro helt och hållit hvita. ; Elle 05.4. Vidbörjan eller midt uti Junii månad lågger honan fina ågg på allmänna Björken, och:;har jag [RE at hon då merendels föker den fidan, föm Vetter mot Nordvåltt, då tvårtom alla andra Infe= I Cter,. hvilkas förnåmita del af lifvet vårman år, för detta vaderftreck altid fly; ,dår utvåljer hon | det blad ; fom för hånne paffar, och ligger eller | fåfter dårupparåggen tått tilhopa, i den-ordning | och form, . at. hon jämt kan dem öfvertåcka, når | hon ftåller fig dåröfver. ons er | $. f: Äggen åro hvita, och på ftor-åndans fom flår -upföre ; rödaktiga; til antalet åro de i- | mellan 40 och 59, och:fedan de på förensrate AR lECKK OD | att RAR RN rr nn + bartilaginea punéis profundis, hic contiguis hic fepa- oc ofatis, nigris inordinate adfperfa, unde. etiam color > grifeus evadit ; Oculi, bafis fcutelli,. dorfum” fub als — & paneta abdominis-refpiramtia higra: margo tamen 7 dorfi colore albö,. nigro colore:interje&to ; dentatus, 00 anusque rufus, Ale & Elytrorum pars membr anacea | tote albe. 44 1764. Jan. Febr. Mart. fått blifvit framvurpne, ftåller hon fig dåröfver med fådan förfigtighet, at hon icke hvarken med fötterne ftår eller med kroppen trycker på dem, uti hvilken ftållning hon blifver få trågen, at jag aldrig kunnat förmårka hånne vara bårta från dem, famt måtte fåledes , om hon någon ftund fkal bårt och föka fig fåda, ganfka haftigt åter fig infinna; icke eller öfvergifver hon dem för rågn eller blåft, ehuru hon intet annat fkjul har, ån om något löf fkulle fitta upåfver; ej eller af fruktan, då hon blifver vidrörd. Om man med våld föker drif- va hånne undan, ftråfvar hon på det högfta dåre- mot, famt fortfar med fådan ömhet ånda til ut- klåckningen, fom hånder vid pafs mot flutet af Junio. $. 6. Ungarne, fom åro vid utklåckningen och något dårefter hel gula med några röda fpjutter, blifva vid tilvåxandet mer och mer grönaktiga, fpjutterna blekna, förgå, deårnå föråldrarnes färg och anfeende, famt åndteligen fullbordas, hvilket fker mot flutet af Julio, och nåftan ånda hitintil har modren, om jag få må fåga, med ruande, på lika fått fom förut fkedt, dem fkyddat och up- dragit, ehuru vål jag icke kommit at få fe huru hon dem föder eller hvad hon dårtil fkaffar och anvånder. $. 7. Men faftån ungarne under fin upvåxt njuta få mycken, och med fkål fagt, den ömafte omvårdnad, hotas de dock underftundom med et ganfka oblidt och fållan hördt- öde. Tbland Djuren har vål den förunderliga egenfkapen blif- vit kunnig,fom Skaparen fatt hos Tigren,nåmligen, at få fnart honan framfödt och hannen kommer öf- ver foftren , åter han ftraxt up han-ungarne. jen é - il- | I HH | | | 1764. Jan. Febr. Mart. = 45 ”dil-honan, fom förvarar fina ågg ifanden och fam. ma dag fom utklåckningen fker dem befoker, fär Ofta hannan med fig i följe, hvilken dödar och up- åter få många han öfverkommer; men ånnu för- underligare lårer vara at finna en dylik egenfkap hos detta Infect-flaget. Om hannen med flit föker deffa ungar, kan ej fågas, det år dock vifst, at, få fnart han dem träffar, bjuder han til at dem förftöra, ånfkönt det icke altid för honom lyckas; ty få fnart ho- nan blifver honom varfe, år hon ftraxt färdig til motvårn,, och på den fidan han nalkas hånne, vet hon få artigt at böja ned famma fida af kroppen til bladet, at han ej kommer åt någon enda: han fåtter likvål fin fida mot hennes och förer då häf- | tigt på at föfa henne ur vågen. Nuligger hela an- åra fidan af hånnes kropp up och ungarne där o- I tåckte, hvarföre, når han icke på denna fidan åt- kommer, öfvergifver han hår anfallet och jån- kar fig få fakta omkring til den öpna fidan, men hön år lika fnar at kafta om och åter fålla den fi>- dan af kroppen neder til bladet fom nyfs varit up: han bjuder ftraxt hår på lika fått til, han fåtter fi- dan mot at fkaffa hånne undan, ton ftråfvar emot och imedlertid fitta ungarne helt ftilla. Men fom hanen, ju långre ju ifrigare, förnyar anfal- Jen, nu på en, nu på en annan fida, blifva ungar- | n& oroade; komrma i rörelfe, och taga flykten, 'idet de krypa kring och under bladet hvarpå de | futit, famt få vidare bårt på andra blad; rmodren kommer fåledes utur ftånd at långre dem förfva- ra, och hannen fpringer då på de ungar han öfver- I kommer, trycker dem möt bladet med fin buk och bjuder ftraxt til at genomfticka dem. Detta 8 . går di at AM AT - är Ra "åter fågna fig af fin moders vakfama befkydd.- " förfamlade, har han åter gripit dem an. 46 1764. Jatis Febr:i Mart. går dock ej få lått för honom; ty emedandefs fny= 4 "te år få befkaffadt ,; at detiunder bråftet år inbögt I och fa lingt at.det råcker til buken, -måfte han få paffa at ungen kommer helt noga-på det itållet under fig och rått «för åndan af-fnytet:. ty-om ungen kommer aldrig fa litet långre bårt under buken, kan han ej -råcka med fnytet, och kom- mer ungen fram under bröftet, kan han ej draga fram fnytet utan bröftets och kroppens uplyit- ning, 1 hvilket fall ungen löper undan, och at efterfölja honom med framdragit fnyte går ej el- ler an; ty ungen räddar fig därmed at han löper för fort undan. Imedlertid och under alt detta komma ungarne merendels i frihet, föka fig hår och dår tilhopa och få åndteligen til ftörre delen Hannen flår på toma fältet och har förall fin möda förvårfvat en enda och flundom ingen unge. Ehuru ifrig han år, har han dock få många fvårig= heter; monne det då icke kan fågas vara Förfy- nens befynnerliga omforg, fom vål tillåtit honom, at på det fåttet minfka fit flåkte, men tillika å=- lagt honom få dryga befvår, at flåktet ej aldeles fkulle utådas? Han råkar ju på hela kullen, och år få envis, at når jag fakta tagitdet bladet hvar- a han futit, fört det dit dår ungarne å nyo varit $. 8. Nåft intil deffa minnesvårda omftåndig= heter, bör nåmnas, at jaz, medio Juliiy tråffa- de vid tilfålle en hona, hvilken hade 2:ne hvitd ägg, fom faftfuto tilhopa midt.påäryggens eller närmare fagt, på det itållet man kallar fcutellums Monne hon fjelf ditfatt dem? tånkte jag flraxtgl men vid efterfinnande, höll jag detej för troligt: ty 1764. Jad. Febri Märt: = 47. ty jag hade aldrig funnit; bland få många honor jag fett, någon iom haft ågg faftfittande på fig. Icke eller tycktes deffa ågg aldeles vara lika hån- ines:egna, eller plåga de vid denna tiden vara out- Iklåckta; åfven fom jag icke kunde anfe troligt, at något annat. Infect ditlagt dem at dår utkläckas, på famma fått fom Ichneumoner och någre flere linteéter ; tilkomma; de föka gemenligen blöta' Ikroppar, til ex: Larver. : Jag förvarade därföre Idenna hona i en afk; at få fe om de icke fkulle ut- Iklåckas > men hon dog: efter nagra dagar: det ena ägget förftörde jag, fedan fjelf därmed, at jag [tryckte dårpå med en nål, då det gick fönder med fvanligt ljud eller fmåll, hvarefter en hvitaktig materia kom ut, af det'andra ågget blef intet. (17 -$.'9. Detta flags Cimices åro merendels fåll- Hynte hår a ortens men förledet år fann jag på Jen enda Björk 8 til 10 flycken, alla på en och amma da ($. 4)... De måtta af Cimices hafva Jmerendels enahanda ftinkande lukt; denna frinker Jock illa; 'men i fynnerhet om man förvarat den i Jen alk , behåller afken långe famma lukt fedan den I dårutinnan dödt. . | Je fs | TESS ASVSDKSVS SVS VSASA t) ANMÄRKNING, | Om Snåckors Parning, KA AT | fr | ADOLPH MODEER. CCåfom til bekråftelfe på det Rön Herr Le&&oren dj WiLcke, uti Kongl. Academiens Handlin- 48 1764. Jan. Febr. Mart. ar för år 1761, pag. 290, anfördt, om Snåcs fors parning, tror jag mig böra meddela följande lilla obfervation. ; | DAM I början af Julii månad, år 1760, fann jag aet blad af Chalta paluftris, i envattudam, 2:ne Snåcköri litet utur fit fkal krupne och tilhopa håftade, hvaraf RR at de parades; jag fökte/ fåledes fakteligen fkilja dem åt; då dårvid fyntes en lång genomlikinlig lem, hvilken den ena Snåc- kan, fom jag ock höll före vara Hannen, hade inuti den andra. Denna lem, eller membrum ge= nitale, fatt tått under Hannens hufvud eller ten- taculer, famt öpningen för det famma hos hånne' å et lika ftålle, och ågde ytterft vid åndan en er ågglik, ljusbrun och faft kropp med ingröp= "ta lineer eller ftrix tvårsöfver rundt omkring, den Hannen, tillika med bemålte lem , drog in til fig, fedan de voro åtfkilde. Den af Herr Leéoren fundne Glandula år fåledes ej hela födflolemmen , utan defs ytterfta del eller ånda; och förmodeli- I en det famma, fom glans spenis hos andra Djur. F ör öfrigt år kroppen på Hannen af fvartare fårg ån på honan, och når de fitta tilfamman, ligger den dfra delen af hans hufvud något öfver hånnes, och foga de fig falunda tilhopa. ; Tab. II. Fig. 13. vifar Haånne-fnåckani fin I "forlek, med defs membrum genitale a.b.; men Fig. 14.a.60 fammalem för fig fjelf, ftörre aftagen och 6.e. defs glandula vid fpitfen och innom be- målte genomfkinliga lem. Detta har jag redan år 1761 haft'den åran meddela Herr Archiatern och Riddaren vy. LInné, £ & kr | Om | 1764. Jan, Febr. Mart. = 49 || | 1 id ) Om den : Finland gångbara Bofkaps- — fjukans Apevarina befkaffenhet ; JOH. J. HAARTMAN, "Medic. Do&. och Afleffor. IA fde kreatur, fom förleden fommar vid Ry- FN fka grånfen ochi Eumåcki Socken ftörtade i er saps-påften , och ej vålblifvit nedgrafne, Ivardt et af en Björn upgrafvit; men denna mål- Ttid koftade ftrax defs Lif. En Eumåcki Bonde, fom finner den dåde Björnen, anfer detta för et Ilyckeligt fynd och afflår defs påls; men var ej vål THemkommen, förrån han fjuknar och dör. Så Ufnart detta blifvit til Wiborg anmålt, kom be- "i fallning at Björn-huden fkulle upbrånnas; men U Kyrkoherden GESTRIN, fom imedlertid fått fam- sma fkinn til likfrod, kunde icke tro at det varit "Torfaken til Bondens dåd, utan i ftållet för at up- Tbrånna denna hud, öfvertalar han en Bonde at be- Ireda den famma. Beredaren tillika med tvånne 'landre, fom bitrådt honom, fjuknade och dogo. ,ISådarnitt blef åter berättat til Wiborg, och vidare til Petersburg , hvarpa Hånnes Kejferliga Maj:ts befallning fölgde, at Kyrkoherden fkulle innom 1148 timar tilråtta ftålla huden; om han ville und- iTvika et förelagt ftraff; vidare fkulle huden tillika "Imed hufen, dår beredningen fkedt, upbrånnas , få- fom ock Pråfte-gården, om få nådigt pröfvades. il Når Kyrkoherden omfider återfår fkinnet, fom I redan varit i 3:dje och 4:de hand förfäldt,på Sven- fka grånfen, tager han huden och fåger: huru år det möjeligt , at detta äg varit orfaken til de w TE j | tis so 1764. Jan. Febr. Mart. timade dédsfall? gnuggar den famma och luktar dårpå. Strax dårefter fjuknaf han, får en Phleg- monifk fvulit, fåfom alla af Bofkaps-fjukan fmit- tade plåga få, på hakan och dog. At dei Bofkaps-f jukan ftörtade kreaturs hu- dar åro fmittande, faft de ej röras och beredas förrån vinter-tiden, eller 3 til 6 månader efteråt, hafva Probften HAARTMAN i Loimyocki och I Probiten:iIDMAN i Hvittis Socken redan for et par I År fedan anmårkt och meddelt mig dåröfver hän- delfer. Hår vil jag allenaft erhindra: at däråft Krono-betjåningen, år 1761, uti öfre Satakunda Hårad ftrax anmilt til Abo omftåndigheten vid den då började Bofkaps-påften, eller Lånsman dårftådes , fom var åfyna vitne til den förfta hå- ftens ftörtning, ftrax dragit förforg om håftens up- brånnande eller nedgrafning, hade få ftor ftört-: ning, fom fedan hånde, ingalunda fkedt, Ja, om flörre aktfamhet ånnu brukades med den hår på några år gångbare Bofkaps-fjukan, fkulle vi éö ga veta af 1å mycken flörtning genom fmitta, utan den famma endaft mårkas , når nar blif- vit utmärglade af knapp föda och fkåmdt foder vin-- tertiden och dårpå vid tilftötande långfam torka under fommaren, råka i vattubrift, famt af man-: gel på tilråckeligt gråsbete, blifva nödfakade atv gripa til Al-löfven, fom under långfam torka går- na blifva fulle med mafk. I fådane omftåndighe- ter tyckes det båfta bevarings-medel vara, at gifva dem hvar morgon litet falt med hafremjöl SS - landadt, ellerlag af myrftack kokad med höfrö, dn od RON, 1764. Jan. Febr. Mart, = 51 | on RON, || Om fördelen af fmalare Ljus Hr tjoc- | kare; af Blangarns-vekar 1 Ljus, för I Bomuls-vekar , med mera , | | Af SVEN HOF, PK frodas Kor one 00 gt D oMör några och tjugu år fedan, koftade en mark no talg i Skarabor gs-lån fyra eller högtt fem 10: sflyfvery det år,7 = daler 16 öre, til 2 daler 12 Öre koppar mynt lifspundet. Men nu år, på nå- J gra är tilbaka, ingen mark hår fåld under fexton I fyfver, fom går 30 daler kopparmynt för pun- J det, och i nåftleäne famt innevarande år, har man a ifvit därföre 36 , 40, til 4$ daler af famma mynt. Id förm tider kunde mycken talg fåljas hårifrån til sandra orter; men på de fift förönine & åren har | man icke allenaft för (krifvit denna varan ifrån Småland, utan våre handlande i ftåderne hafva Jock, tillandets betjäning, årligen köpt mycken talg Ne Stockholm. Om orfaken til en f ådan da but och dyrhet, år icke mitt rt åt at hår något 4 tala: utan fom hushållningen i få måtto fordrar, J at med: talg och ljus omgås förfigtigt och fpar= famt, vil jag allenaft anföra de af mig anftålde | | Öna fom til detta åndamålet tjäna kunna. Jag här ofta hördt, at hushållare varit af ftri- | dlige meningar, antingen et pund talg fkulle vara | drygare at nyttja, då ”dåraf göras tjockare, eller ock, når famma pund ftåpes til frealare ljus, få vida yekarne å åro lika tj jocke, och intetdera flaget NV D 73 y fpra- — 4 s2 1764. Jan. Febr, Mart. fprakar eller rinner. De flåfte hafva trodt det för- ra, och deras fkål hafva varit, dem jag ock tykt mig böra bifalla, at om man vil taga et ljus af en half alns långd, fom våger fex lod, och tvånne andra, fom åro lika långa, hafva lika tjocka ve kar med det ftörre ljufet, och våga hvartdera tre lod ; få måfte deffa två tilfamman brinna få myc- ket kårtare tid, fom deras dubbla vekar draga och förtåra mer talg, ån det tjockare, hvars veka år allenaft hålften emot de tvånne fmalares, uto det, at i deffa, faftån de tilfamman åfven väga fc lod, år få mycket mindre talg, fom den ena ves ken våger. Nu emedan det år bekant, at et ljus med tjockare veke brinner fnarare ut, ån et an- nat af lika itorlek 'och vigt, med fmalare veke; och ofvanberörde tvånne fmala ljus, af tre lod hvartdera, kunna anfes för et enda; fom år lika ftort, tjokt och tungt med der ftörre ljufet af fex lod, men har dubbelt få ftor veke: få tycke dåraf vara en nödvändig påfölgd, at de två fmala fkola förr utbrinna, ån det ena tjocka. Til at fradfåfta denna theorien genom förfa- renheten, har jag, med tjockare och fmalare ljus, tre fårfkilda gånger gjort förfök, hvilka dock flagit helt annorlunda ut, ån jag förmodat. Jag låt fröpa et ftort och tjokt talg-ljus famt tvån- ne (mala, på det fåttet, at alla tre hade lika lån- "ga, tjocka och tunga vekar, dem jag jämkade å det nogafte, fom fke kunde: och de två fma- -Ja ljufen vigde tilhopa aldeles lika med det ttora. Detta brann 11 timar och 33 minuter; men de "fmala tilfamman 12 timar och 36 minuter, få at fördenfkul de fmala brunno en tima och tre minu- ter långre, ån det tjocka. ; | Vi- 6. JadiiFebr! Märté: = 53 iN0 Vidare tog jag et tjokt ljus af 6 lods vigt, och tvånne andra, fom vågde 3 lod hvartdera, al- la tre med lika tjocka, tunga och länga vekar. Det förra brann 12 timar och 47 minuter, och wide fenare eller de två fmala, brunne 14 timar och ulr4 minuter. Atfkilnaden blef fåledes en tima tloch 27 minuter, fom de fmala tilfamman brunno dllängre, ån deg tjocka. Tredje gången låt jag aftöpa et ljus af 4 lods vigt, ochtvånne af två lods mvigt hvartdera, likaledes med vekar af enahanda utjocklek , tyngd och långd. Det tjocka brann 9 I timar och fem minuter; men de tvånne imala til- ul famman 9 timar och 33 minuter, få at de fenare ri brumno 28 minuter långre, ån det förra. Vid al- la deffa törfök befunnos ljufen hvarken rinna el: id ler fpraka, och ljus-branden aftogs på alla lika fli- utigt. Som det icke år möjeligt, at ftöpa dem 1 juft til.en lika tyngd, få fkrapade och jaämkade fljag dem, at de på det nogafte träffade in i vigten. I De ftora voro fa tjocka vid pafs, fom de ftörfta man plågar bruka, fårdeles i hederligt famqvåm > ” Hoch de fmaå til tjockleken ungefärligen fådana, ti fom i hvardags-lag af de flåfta på lands-bygden i nyttjas. I hvart och et förfök för fig, voro ve- I karna til alla tre ljufen gjorde af famma flags blår, möck dej få vål fom hela ljufen, lika; torkade. «I Men at tiden, på hvilken ljufen brunnit, och de> d ras tyngd, i det ena förföket, icke fvarat i fam- + ma mon emot tiden och ljufens tyngd, i det an- dra, kommer dåraf, at jag icke vid alla tre för- « föken haft lika långa och tjocka vekar, och deffe j ej eller varit af lika fina blår, hvarföre ock lju- fen icke kunnat vara af en emot tyngden likfvarig tjocklek , ehuruvål de, i hvart och et förfök får- bn RE YEAR, Å f4 1764. Jan. Febr. Mart; fkildt, blifvit finsimellan jämkade tilen fådan lik= het, fom ofvån förmåkt år: ; ""- Man fer bhårat klarligen, at et pund fmalare'| ljus varar mycket längre, och år fledes 1 hus= | hållningen fördelaktigare at bruka; ån et pund” tjockare; med lika vekar, hvilken förmon dåri= genom åkes, at uti de fmalåfe ljufen år få mycket mindre talg, fom halfparten åf deräs vekar våger. Men oörfaken, hvarföre de fmalare ljufen åro,; på öfvanbemålte fått, i nyttjatidet drygaré,; ån de tjocka, lårér ingen annan vara, ån at den uptåns de veken i det fenare flåget får ftarkaré eldning; efter hvars förhållning den haftigaré Tmålter; dras ger til fig och upbrånner på en gång mer åf den omkring honöm 1 flörre myckenhet varande tal= fn och fålundå förtårer honom fnarare, ån i de förra eller fmaläre ljufen , hvilkas itånde vekär, i kraft af fvagaré elärntis ej fmålta och dråga til fig få mycken talg, emedåh de hafva omkring fig dåraf et mindre förråd, at med fin eld RUP . Om jag nu ville åf én mark talg; i frålle för fju tjocka, ftöpa fjortön fmala ljus; med lika tjocka och långa vekar; och antaga f. åfom et ife- dium; at hvårje två af deffa brinna en tima långre, ån et af de fröra; får jag fju timäts mer fign af de 14 finåla; ån af dé 7 tjocka. Häåraf fö ne at Man förlorår på et lifspund af fådana tjocka ljus vid pafs två marker talg; fom kundé fparas med et lfspund fmalå; hälft når man för vekarna på pundet afråknar en half mårk, fom år mer i de mala, ån i de tjöcka, men hår i de fmåla ljufens pund blifvit inbegripen, och dårhos belinnar, at ian eljeft gemenligen jämkar vekarnas tjocklek emot ljufens: Ville man för helå Riket éfver huf=f vu Mo 1764. Jan. Febr. Mart. 55 — väd allenaft råkna 100,000 hushåll ,af hvilka hvart Toch et upbrånner årligen et lifspund til tjocka "ljus, fkulle genom ofvanberörde hushållning med > fmala ljus, kunna befparas 10,000 lifspund talg. Man har vål gemenligen hållit före, at ljus med vekar af bomull brinna fnarare ut, ån de, I fom hafva blångarns vekar ; men til at förföka det I nogare, låt jag fröpa tvånne ljus, aldeles af lika vigt, nåmligen 43 lod hvartdera, och med lika långa och tjocka vekar, få vida RR var at jämka dem fins imellaån ; den ene af blår, och den T andre af bomull; hvilke dock icke voro aldeles I lika tunge, emedan bomullen, under lika rymd Teller ftorlek fammanpackad, år (gravitate fpeci- IV fica f. refpectiva ) låttare. Ljufet med bomulls fycken brann fex timar och f2 minuter; men det I andra med blångarns veken; fju timar och f$3 mi- | nuter. En annan gång låt Pg göra et ljus med 1 bomulls veke, fom vågde 2 lod, och et annat af 7 lika vigt, med veke af blår, fom var lika tjock och I lång med bomulls veken. Det förra brann fyra I timar och 38 minuter, och det fenare, eller det I med blångarns veken, fem timar och 24 minuter. I Således finner man, at det år ingen fördel i hus- I hållningen, at bruka ljus med bomulls vekar, I hålft når en mark bomull koftar 6 til 7 daler, och I en mark blår allenaft en daler, eller högft en da- | ler 8 öre kopparmynt. | t 0 Någon atfkilnad år vål dårutinnan, at de tjoc- I ka ljufen, och de fom hafva bomulls vekar, lyfa ' litet klarare, ån de andra; men under alla ofvan- | nåmde förfök , har jag noga dårpå gifvit akt, och I förmårkt, at man få vid det ena, fom det an- dra flaget, når ljusbranden flitigt blifvit afputfad, | he ? D 4 kun- 46 1764. Jan. Febt. Mart. kunnat vål och utan rågan fvårighet fe at låfas fkrifva, fy och fpinnas få at berörde åtfkilnad år uti nyttjandet föga eller intet betydelig. Orfa= "I ken hwvarföre ljufen med bomulls vekarna brinna I kårtare tid, år förmodeligen den , at bomulien be- | får af flere, finare och fvampigare eller poröfare I tågor, hvilka fördenfkul draga mer talg til fig, - och den fåledes fnarare förtåra, ån blår, fom be- i frå af gråfre, tåtare och fårte tågor eller trådar, | hvilka icke fupa i fig £å fnart och få mycken talg. | At jag måtte vifst få veta, om et ljus, hvar- på man ofta och efterhand aftager ljusbranden, | Viet någre kalla fryra, andre fråppa ljufet, brin- ner långre, eller fnarare ut, ån et, fom litet el- ler intet fnytes; låt jag ftöpa tvånne ljus af två lods vigt, på ofvannåmde fått aldeles lika ftora, och aftog flitigt ljusbranden på det ena, fom då brann fem timar och 24 minuter; men låmnade det andra orördt, hvilket brann fem timar och 18 minuter, få at åtfkilnaden allenaft var 6 minu- ter, fom det afputfade ljufet brann långre. Ändteligen til at fe, om vax, fom man me-. Förs ar UTG at bruka til ljus, ån talg, to jag tvånne ljus, bågge itöpte i en glasform, och gjorde dem lika långa och tunga, med lika långa, tunga och tjocka blångarns vekar, det ena af gult vax, och det andra af talg. Hvardera våg- de 4å lod, och det förra brände timar och 31 mi- nuter; men det fenare, eller taloljufet, 8 timar och 56 minuter, få at åtfkilnaden var 25 minuter. Ehuruviål bågge voro ftöpte i en och famma ljus- form, och därjämte få Fre at de voro lika | långa, förmårkte jag dock, at talgljufet vågde mer, famt at orfaken dårtil var, at vaxljufet ha- ; de I bågges omkretfar. . | dT af, at vaxet under fmåltningen hade blifvit heta- 1764 Jah," Febr. Mart: = 57 de blifvit fmalare, fedan det kallnat, "hvilket ' klart fyntes, då jag på några ftållen noga matte örmodeligen kom detta dår- re, fåledes mer utvidgat fig ån talgen, och följ- FJ akteligen, fedan det af kölden ftelnat, mer dra- I git figihop. Men annars voro de lika trinna, flå- I ta och med deras fkaplynne efter glas-formen jämt TT afpaffade. Fördenfkul måtte jag, fedan de på ne- 2 derfta åndarna blifvit affkurne och gjorde lika lån- 7 ga, fkrapa något af på talgljufet, til defs det våg- I de aldeles lika med vaxljufet, nåmligen 43 lod I hvartdera. Af detta förfök kan tydeligenintagas, Jat det icke år någon hushållsaktighet, fom för- I mår folk, attil ljus Kö Kar fig af gult vax, i frål- | let för talg, hålit fom den hvita fårgen, i talgljus I på et bord, år få vacker och behagelig at åfkåda,: I fom den gula, och en mark talg koftar vid pafs I tvi, når en mark gult vax koftar omtrent fex da- I ler kopparmynt. . Med hvita vaxljus har jag ej haft tilfålle at göra förfök. ; I DPPDE RTP: R0R PT TN EINDA | Yiterligare RON om Iglars bruk uti Medicinen, be Ingifne Af ERNST DIEDRICH SALOMON. || Via mina år 1760 ingifna anmärkningar om Tglars bruk , med FRE uptagits, a uti SET am- 58 1764. Jan. Febr. Mart. famma års Handlingar, pag. 132, blifvit inför- | de, torde jag få den åran, at til Kongl. Acade- | mien framlimna några flera mårkvårdiga Cafus | på de Curer; fom jag med deffe kråks tilhjelp haft — den lyckan at göra, förmodatides, at Kongl. A= cademien höggunftigt uttyder min vålmening. H > Herr N.N. från Götheborg, af 42 års ålder, kallade mig til fig d. 30 Aug. 1760, at åpplicera I Iolar, af den grund, at han i mina ofvannåmde | anmärkningar funnit dem flå vål an uti likadana | krämpor; DR hans til en del voro; och dårtil fe= dermera utaf Herrar Medicis blifvit ftyrkt. Han & plågades i fynnerhet af en jåmn vårk öfver kors- ryggen fämt tryckning öfver bröftet , hvartil kom | förft en orolig fömn med nattfvett; fedan någon - darrning i kroppen; och fift en fusning för öro- — hen famt ftickning i tinningarna. Iglärna blefvo då | fatte i Ario, med den goda påfölgds'at deffe kråm- | por dels lindrades, dels aldeles förgingo. Men - på fjerde veckan dårefter kom rvögvårken igen, I ock icke få håftig fom förra gången. Då vardt Jäg å nyo dne at komma med Iölar, det jag ock gjorde, tägandés då vid pafs 6 uns blod. Hårigenom vårdt han åter hulpen, fat han refte nögd til fit hemvifst ; men defsförinnan måtte jag äflämna åt honorh nägot förråd af deffa kråk, fom han tog med fig, och fatte fig före at aldrig vara - förutan. Camereraren N. N. några och 30 år gam- mal, hade i November 1760 af Herr Profeffor BerGius blifvit tilftyrkt, at bruka Igel-curen för et akommit ryggfkott, fom högg til fom en god påk-flång hvar gång han fkulle kröka fig eller res 4 fig up af någon ftol; men låmnade ro når = 1764. Jan, 'Febr. Mart. | 59 ftod rak. Vid underfökningen i ano, mårkte jag inga tumeurer eller andrå Hemorrhöidalifka i tecken: Iglarha blefvo likvål ditfatte, och da- I gen dårefter var redan all värken öfver kors-ryggen bårta , få at ingen vidare fvarighet var at böja I ryggen: . I En Yngling, om 1i9 år, vär1 November 1i7f$9 behåftad med en dylik vårk öfver korsryggen, I fom icke eller tiltåt kroppens krökande; lgel- I Curen förföktes, med få god nyttag at all vårk I efter 2:ne dagar förfvan. Men efter et jämt års | SRS 65 1764. Jan. Febr. Mart, Iglar, 'med den påfölgd, at kråmporna til O&o- I ber månads flut utebletvo. Jag vardt då 3:dje gån- & gen efterfkickad; och applicerade mina Iglar få-. I om de förre gångerna, hvarefter ånnu båttre lin= dring fölgde, fom ock måtte varit varaktigare, efter han mig icke federmera tillitat. Notarien N. 32 år gammal, hade i Novem> ber månad 1760 fått en få plågfam fvulnad uti inte- ftino re&o , at hanicke utan aldraftörfta vedermöéda kunde ga til ftols, och knapt fitta i den mjukafte I fång, ja, var befvårad då han gick på flåta golf- I vet. Vid fonderandet i ano mårktes ingen tumeur eller rodnad. Jag grep genaft tillglar och appli- | cerade dem på Sphin&er ani, tagandes en god quantitet blod, hvarefter vål itrax fölgde någon lindring; men icke få mycken fom jag våntat, emedan inflammation måtte för mycket inrotat | fg. Fördenfkul lit jag honom några aftnar bru- ka et dam-bad affördelande krydder. Efter s da- gars förlopp var han få återitåld, at åfven ftol- gången fkedde utan minfta fvårighet. j orgmåftaren N. N. om 45; år, fom af en Medicus blifvit rådd til at bruka Iglar, fånde til den åndan bud efter mig i Februario 1761. Hanha- «I de förut haft öpna gyllen-ådren i fin riktiga ordningz I men genom en oordentelig Diét under det hon var Öpen, fått en ftörtning dit åt, fom råckt i 2 dagar fina viffa flunder;' men fedan ftannat tvårt af: Härigenom hade han fätt fvåra tryckningar åt re- gionem Ani, och hade nu ovanligen ftora tumeu- |: fer, tillika med få olidelig vårk, at han hvarken - fick fitta eller ftå, utan måtte ligga på en fida. - Sedan Iglarna nyttjats, kåndes gtnaft någon låt- I telfe, 'och innom några dagar voro både fvulfter och <> 2764. Jan. Febr. Matt. OL och vårk bårta, och tyckte han fig må båttre ån I han hela tiden förut gjort. SN HA | En förnåm Herre, vid pafs 68 är gammal, lit I på fin Medici inrådande i Martii månad 1761 kal- "la mig til fig, för at applicera Iglar. Jag fann I honom då plågad af Retentio urin, få at ingen Idråppa afgick utan tilhjelp af Cathetera. Han IT hade åren 1748 och 1749 haft öpna gyllen-ådren "i defs råtta fkick ; men fift är 1759 allenaft något "kitet och nog oordenteliot. Nu hade han hx mor» A rhoides cec, eller de fä kallade Taggarna, och I hade redan förfökt et och annat botemedel, dock I uran lifa.” Jag applicerade Iglarna, och tog uns i gefår bärt 6 uns blod. Förråttningen flog få vål Jjut, arurinen de följande dagarna med alt mindre i och mindre fvårighet kunde låmnas , och taggar- Ina gingo fnart fina tärde. TG | Madame N. N. om 48 år, rådfrågade mig d. 121 Febr. 1761 angående fina krämpor, beftående i mått i en plågfam ryggvårk, tryckning öfver I bröftet och fkårningar uti underlifvet, jämte för- "foppning, hög mage och fvulna fotleder. Efter I hon då åndteligen ville hafva ådren öpnad, låt jag I det fke. Men 2 dagar dårefter eller d. 23 dito fick hon en frofs-feber, utan någonlindring i defs förut nåmde befvårligheter. D. 24 öfvertalte jag I -hånne at förföka Iglar, dem jag då applicerade uti Ano. Härigenom förfvann ryggvårken , tryck- - 2 FT ningen Öfver bröftet minfkades, och fkårningarna 1 underlifvet uphörde. D. 25 kom froffan igen; men den dårpå följande hettan och hufvud-vårken var lindrigare ån förfta gången. Likafå d. 27, då froffan ännu igenkom. Den 29, då froffan å- I ter våntades, uteblef den aldeles, låmnandes alle- lr | nalt "1 naft en mattighet, hvilken dock efterhand för- I Bick, och kom fedan intet recidive efter denna | roffa. KT > Madame N. N, var befvårad af en få fvår I låndvårk , at hon hvarken förmådde fåtta fig eller I refa fig up, ja, oroadesåfven når hon låg. Hårtil I kommo ock efomoftaft hårda fkårningar uti mag I gen. Jag fatte hånne Iglar, och fant ingen fvul- I nad, utan allenaft en frark rodnad omkring Orifi= I cium ani, Hon tilftadde ej mera ån en enda Igels I applicerande, hvarefter vid pafs 5 uns blod afgin= I go> icke defs mindre gingo plågorna få öfver, at hon följande dagen var ganfka nögd. NVYSVSUSPNVKISY suv | NORDSKEN, obferveradt i Vpfala, EE | den 17 Oébtober 1763, É | Af FREDRIC MALLET. FF a | bland flera mårkvårdiga Nordfken, fom vifat I fig i denna höft, har jag funnit det, fom fyns I > tesd. 17 Oc. om aftonen, få befynnerligt; at jag trodrt defs befkrifning kunna tjäna til uplys= ning uti kunfkapen om detta flags Phenomen: I Och emedan jag hade den lyckan, at i akttaga de angelågnafte omftåndigheter dårvid, har jag i kårthet upteknat dem fåfom följer. Klockan 63 vid pafs om aftonen ; var jag på vågen til Slottet, fom år beliget pi en högd Syd= vått om Staden ,. och då jag fkulle gå upföre 9 : Sen 1764. Jah! Febr Mart. = 63 ken på en vanlig gångftig, kånde jag vådret blå- "fa midt emot mig, oaktadt hela dagen varit lugnt. II det famma blet jag varfe en Nordfkens-boge frå föder om Zenith; lika med dem; fom få ofta fy- nas norr ut om vinter-tiden: en fådan frållning I hade jag aldrig tilförene fedt, och beflöt altfå at "noga etterfe, hvad förändringar den fkulle under- gå; emedan Nordfkenet nu var på den fida, fom I det fåallan intager, och efter jag förmodade et i- "bland de förre Nordfken, då materien hade fått öfverhand uti luftens födra Trac. Solen var nyligen nedgången, och jag be- tånkte, om det kunnat hånda, at Nordfkenet för Solens nedgång hade yppat fig, och ftiget föder fom Zenith, famt nedlatt fig uti en fådan boge; i men jag vardt efter några dagar underråttad, at bogen uti en haft upkommit ifrån våftra Hori- Zzonten, och at hufen med Slottet målfte bart- fkymt detta phenomen för mig, emedan det til- draget fig nyfs förr ån jag fåg bogen, fåfom jag Uta Obfervationernas Jåmförelfe kunnat fluta. Bogen begynte ftrax dåruppå at fkjuta ut fina flammor, i fynnerhet våfterligt, och de tyktes I brinna, om jag får få tala, utvåtfkilliga fårgor, lika med alla de fom fynas uti rågn-bogen, ifrån den röda , fom år matt och nåftan gris de lin til och > ÅRA de "RET RETRRRNA NA tt. RR GRÅ RA ARA ah nt RE on ts Ae SER de jag af utfeendet , at NordfkenetutiSyd-våttic 64 1764. Jan. Febr. Mart. > En omftåndighet, fom jag i det famma blef varfe, föreföll mig ganfka befynnerlig: jag hade” mårkt at några fmaå och tunna moln voro uti Syd= öftra trakten, hvilka af Månen, fom ånnu var låg, uplyftes, få at de fyntes nåftan hvita, och jag våntade at famma moln fkulle betåcka Nord- fkenets fammor ; men helt oförmodligt hånde fig, I at jag fåg moln-flåckarne igenom Nordfkene Hi färgade flammor, och at deffe likafom målade mol- nen med röda, gula och gröna rånder, fom mera | bleknade under molnen, ån omkring dem. Jag begynte håraf at tro Nordfkenet denna gång vara ganfka lågt , och lyftrade til at få höra något bul- ler eller hvåfande ; men fåfångt : imedlertid döm- I CD | ' | ke var långt bårta, och at flammornes utfkjutan= de ifrån Nordfkens-bogen fvarade mot vådrets il= ningar omkring mig. Dock kän jag icke påfti, I at en våder-ilning vid marken och et håftigt flam- mande af Nordfkenet fkedde i famma moment, el- ler at de correfponderade med hvarandra uti en I jämn proportion; det allena behölt jag uti mitt omdöme, at flämmandet fölgde med ilningar, I hvilket jag ofta tilförenei akt tagit, då Nordiken vifa fig uti ftark blåft, famt funnit et frarkt flåk- | tande uti hela maffan af Nordfkenet, för hvarje våder-ilning. | I Alt det, fom berittat år om Nordfkenet Ro ma afton, tildrog fig på en tid af några få minu ter, och Nordfkens-bogen, fom 1 början icke fyntes vara högre ån xquatoren, utan fnarare lå- gre, hade lyftat fig up uti famma direétion fom vådret blåfte. Jag fåg huru bogen flöt fram , nä=- tån helt jämn , uti den luft , fom var mycket klarg men 1 764. Jan, Febr. Matt, 5 "nen at den hindrades på de ftållen, fom hade en "lunklare luft, eller dår jag kunde fkönja tecken il moln och dimba. Jag tykte, at detta bogens Itigande fkedde något haftigare vid Zenith, ån uti Fnoindre högder öfver Horizonten; och blef varfe, "let jag icke vet tilförene vara anmårkt om Nord- iken, at defs boge mötte, hindrades och aldeles Filbaka hölts af en mörk dimba eller moln, fom far uti luften ONO, til 30 -å 40 graders afftånd' från Zenith. - Bogen flöt fram på ömfe fidor om lenna dimba; men bogens del; fom var midt för limban , måtte ftrida om rummet med hånne ; och let fågs tydeligen, at bågge verkade emot hvar- Indra, och hkafom kåmpade om öfverhanden: nämligen, Nordfkenet arbetade at genomtrånga Himban, och bröt in uti de glefare delar; men Iten tåtare dimban hölt Nordfkenet ute. Detta rarade några fecunder, och jag kånde under fam- Ina tid våder-ilningar, och 1 följe med dem fant INordfkenet få ftörre magt uppå dimban: fäledes fraftade Nordfkenet tvånne gangor fina flammor fångt fram under dimban , och tredje gången råd- fle Nordfkenet fullkomligen, flammorne fyntes fpmblandade med fjelfva dimban och hon fpridde 1ig likfom en rök. Nu drögde icke Nordfkenet it kafta Aammor eller frrålar åt alla fidor,; och 'ormerade en få kallad krona, hvilken hade lång- ta frålar uti OSO och WNW, och khvilkens ägur var lik en Reétangel,; fom hade långa fidorne sinkelråta mot vådrets dire&tion. Nordfkenet in- (:0g fedan hela himmelen ånda til fent uppå nat- en, och luften var ibland klar; ibland pumigs ka at Jupiters månar icke kunde. väl fkönjas Hed en god. PRAO SED och at fjelf- ; 4 va a 66 «1764, Jan, Febr. Mart. va Jupiter och Månen fyntes ludne för blotta ögonen. . Strålarne uti Nordfkenet tyktes åfven flyta uti famma direétion fom vådret, få at de ford brunno föder om V ertical-planet, fom drogs efter kronans långd, ibland famlade fig uti en blek o- formlig maffa, hvilken rördes utan ordning; men kunde mårkas likafom rinna undan vådret. Flam- morne fyntes altid på det fått, at de i början voro breda och håftige eller uti ftark rörelfe och med flort fken, fedan bleknade uti fit ljus och minfka- de fin håftighet och ftorlek, fom hade de uptftigit til ftörre afftånd ifrån jorden. Detta fyntes ibland verkeligen hända, då flammorne varit under e molnflåck ; ty om denne icke varit fpridd, fågos Nordfkenets flammor tillika fmårre och ofvan molnet. - Samma häåndelfe blet i akt tagen d. 2f October nåftföljande, då et Nordfken vifade fig belåget öfver nagra grofva moln; men under an-= dra, fom fyntes af hvitare fårg : famma Nordfken undergick otaliga föråndringar, och tillika åndra- des luftens klarhet och mulna utfeende obefkrif- veligen. I anledning håraf har jag gjordt följande an- mårkningar: : r:o At Nordfkenet, fom för ofs förfvinner, torde ibland flytta fig högre up, och åter blifva fynligt, om det.med blått drifves til nårmare af? flånd- 2:0 At luftens rörelfer torde åftadkomma celler underhjelpa Nordfkenets flammande. .3:0 Tyckes at Nordfkenets hufvud-rörelfer, och bogens flyttningar utvifa vådrets direction uti famma afftånd 3 ty d. 17 Oc. var öfra luften NNO och 1764. Jan. Febr. Mart. = 67 Ia öch molnen fölgde famma våg; men der nedra luften var famma dag fydlig och tiltog om 'afto- nen, dref molnen tilbaka, och med Nördfkenets Trilhjelp ymfom fpridde och famlade dem, til dets I Nordfkénet var förbi, då'nordoft vind följande morgonen åter infant fig. Ao i | 4:0 Är klart, at; Nordfkenet icke altid år til Mlåingre afftånd ifrån jorden, ån molnen ; menat defs [ Inälla flyttningar vid lågre afttånd torde hindra 'Tgoda och fåkra måtningar på defs högd. Denna Ttanka inftåmmer med de många beråttelfer; ifrån Norrland, at Nordfkenet ibland fånker fig ända föl marken, få at det uplyfef de mintita grand: ' I Def; lindriga hvåfande eller buller , och defs Phof- Uphorifka lukt , fom i Norrland mårkes , torde icke hår kännas vid defs medelmåttiga afftånd. Tr 50 Efter Nordfkenets ljus vifar alla färgot, fom Sol-ftrålar , når Nordfkenet år frärkaft; år itroligt, ät Nordikens- materien infuper Solens ljus; lika fåfom många flags kroppar hår på jörs iden, och genom :' particlarnes: rörelfer och gnid« Haingar Hlalbllörifer ar och lyfer. | | Lu FÖRSES PEPE SE STEPS ROTADE SS rr VIT AN KAR cr Om fättet at. förekomma den Mifsvåxt , for | — förorfakas SRA Säniugs-tiden ; ba JOH. LECHE. vr RR NA NR VT Finländ var en få fvår hungersnöd, åren 18965 | [507 och 1698, at 6 Då månnifkor dåraf ZR 5 & TORA ( Vg | 3 j SAR : o o a : jag nu årnar upgifva, på en gård, fom, innan mylla. " 68 1764. Jan. Febr. Mart. de, endaft i Åbo Stift. Den förorfakades af våta i Sånings-tiden. Många mifsvixt-år hafve vi fe- dan den tiden haft, mått altid af famma orfak. Dårföre har jag häårmedelft velat gifva anled= ning at påtånka, huru en fådan nöd och olycka hådanefter må kunna undvikas. I ; € | Jag åtager mig ej, at gifva råd mot den mifs- våxt, fom timar af våta om Sommaren, medan fåden flår i fin våxt eller blomar. Dock fom jag tror, at en vål lagd teg har mindre kånning af bemålte våta, få bör en Landtman påminnas, ar icke låta något förfummas , fom på hans åtgård an« kommer; utan med all möjelig flit fkaffa fina å- krar det låge och utfeende, fom de böra hafva; nåmligen at se må vara från mitlet afhällige mot renarna, och frie från ojämnheter. N NE a CEN Jag fick anledning at tånka på det förflag jag den famma tiltrådde, hade i många år varit [kött efter en vårdslös Drång-fogdes godtycko. | Jag fåg fnart med min fkada, at de måfte åker= tegarne voro iholige, och at renarne dåremot vuxit til, få at de blifvit dubblag det år, at en ny lagt fig litet öfver och når intil den fornas kant, få at bågge lått kunde fkiljas. En fådan I myllans flyttning ifrån tegens mittel til renarna, fann jag åtven vara fkedd på de af nåturen kulli- ga och afhilliga tegarna, fom voro belågne på omfe fidor om en genom åkren löpande båck ; t midt på tegen låg hårda leran idagen helt och hil- lit; men vid renarna råkade jag med jord-bårens tilhjelp et fynd af I alns djup ler-blandad tvart- Pi 17 64. Jan. 'Febr. Mart. 69 Påfölgden af de iholiga tegarna var, at jag, få mårt Auguftus var aldrig fa litet för våt, fick I vifst på dem mifsvåxt, åtminftone på deras mit- utel. Dårpå fågs likvål om höften någorlunda vacker brodd; men 13 fnart vår-torkan begynte verka, förgicks den helt och hållit. Jag gick Idårföre in på tegen, at fe efter, huru dårmed vo- Tre befkaffadt; och fann, at fådes-kornen lågo of- Tvanpå, och at brodden, fom dåraf var utvuxen, "var omkullfallen och förvifsnad. Drång-fogden gaf före, at akren beftod af gås-jord, fom tros igenom froften vånda upned på rot och alt. Jag i blrknar huru riktig denna Bonde-obfervation kan "vara på andra ftållen; men hår bedrog han mig; . Tty jorden var helt jämn, och den omkullfallne ”brodden låg redigt ofvanpå. Däåärföre kunde or- faken däri] ingen annan vara, ån den, at fådes- kornen ej kommit ned i jorden. ; 2 Då torr fånings-tid år, och man håller på at harfva ned fåden, få röra harf-pinnarne den torra jorden NT få at kokorne komma at ligga hö- i gre eller nedrigare efter deras ftorlek : de tftörfta | > 00 öfverft; de mindre nåft dårunder, alt fom I de åro ftora til. Således kommer fådes-korncet at få fin plats under de aldraminfta, "eller ibland mul- I len; och får altfå mull nog öfver fig, fom tvin- | fer rötterna at gå på djupet: Däårföre kan hvar- ken brodden falla ilkadla eller komma defs röt- ter få nåra til jord-fkorpan, at de lida af vår-tor- | V | I kan. | fn Ed förnuftig Bonde, min då varande nåfte Gran- I ne, låt fin dotter, fom ånnu ej var fullvuxen, harf- F va ned all fin fåd. På tilfrågan hvarföre han dår- > med befvårade fin klena dotter, då han likvål, NA E 3 han- 30 — 1764. Jan, Febr. Mart: hånne förutan hade folk nog? Svarade Hah, ati tjänft-folket ej harfvade årligt; det år, ej giorde fig famvete dfver, at låmna fåden ofvanpil Dårföre blifver angelåget, at fe up med fol-4 ket då de harfva, fårdeles de tegar, fom ligga bakom i gårdet; ty dår plåga de måft vifa fin vårdslöshet. Således fer man, at fåden måfte altid, om våll fkal vara, komma ti! behårigt djup... Framled-/ ne Herr DAHLMAN EsCHILSSON har med artit a rön lårt ofs, hvilket djup fom tjånar den ut= fådda fåden båft. Men huru fkal fåden i Vaåt-år komma ned till vederbörligt djup? ÅAker-jorden år ju då mjuk. nåftan fom en deg. Altfå klibba råg-kornen faft -pidet ftållet, dårde falla från fådesmannens handg; och fördenfkul kunna de ej fkaffas ned af harfven: - Icke defto mindre och emedan dem ej fattas våt- fka; få blifver likvål brodd dåraf, fom om hö- | ften tyckes hafva någorlunda godt utfeende; men rötterna krypa jordfkorpan, altfå fördårfvas de | ve Vår-torkan ,, och dårmed sår ute med all brod- en. | Sedan jag nu befkrifvit, med hvad olika ver- kan nedmyllningen förrättas uti våt och torr jord, år lått at fe, at når jorden vid fånings tiden år alt för våt, kan fådes-kornet ej med våra vanliga å- ker-redfkap bringas nog djuptnedimullen, hvar- a gemeniigen följer mifsvåxt, hålft om nåfta Vår lir torr. Nu blir frågan, huru det fkal hjälpas” och förekommas, få ar fådes-kornet får nog mull öfver fig? Hos ofs hår i Finland, dår vintren ofta kommer oförmodeligen och tidigt, år ej al- tid rådeligt at långe vånta på torrare våderlek CS ; 7 höft : | 1764. Jan. Febr. Matt. 71 | höft-utfådet : man måtte få, ehuru våt jorden kar vara, åtminftone nårdet lider tilflutet af Augulftis eller litet in i Septembris Månad. Den vanliga Harfven tjänar då aldraminft. Årdret och den | vanliga Plogen. åro vål båttre at nedmylla fåden; | men fom den våta mullen ej reder fig, och allenaft fkufvas på fidan, men ej omftjålpes och våndes af mull-fjärden, få blir ändock gemenligen få- des-kornet liggande ofva inpå. Det vore därföre til önfkande, at någon kuns- Ide påfinna et tjänligare redfkap at "bruka vid fåda- na tilfållen, eller ock upgifva något annat fått, hvarigenom åndamålet , utan odrågelig möda och koftnad, ftode at vinna. Monne icke få mycken I jord, fom nödig år, fkulle med beqvåma, enkom I därtil inråttade Plogar, kunna våltas öfver fåden? > I Vi bruke nu mått Cnabanda Plogar både til våt | och torr jord, då de likvål borde förändras efter | | omflåndigheter na. De hårtils brukeliga äker-redfkap hafva gifvit anledning til et ordfpråk, nårmligen: Om jorden ej får utfdde med fall band, få gifver den fkörd för en balf band. Dårföre fås ock allmänneligen altför | tått. Påfölgden dåraf år, at fkörden blitverklen, antingen väderleken gynnar eller icke: i förra | håndelfen våxer fåden för tåt, få at han ej har rum | nog för fina rötter, och gifver dårföre fma ax och | klen fåd famt kårt och Tmal halm," Dircmot 1 É är-gångar, fom' ej gynna Åkoer-mannen, kommer knapt fjärde delen af den utfådda fåden til gagns. Dårföre fynes lått, at om vi hade fullgoda ä- ker-redfkap, fom lade fåden vid alla tilfäll en få djupt fom behöfves , få fkulle vi kunna £ fpara vac- ker på utfådet, och åndock altid vara, nått Guds FE, 4 vals 7: 1364. Jans Feb. Mart. vålfignelfe , fåkre om god åring. Til detta ån= | darmål åro vål flera Såinings-Machiner upfundne, med hvilka. man kan (kafia tådes-kornet til beha- > geligt djup i jorden; men de åro för konftige och I oftlame for Aimogen , fom fent eller aldrig lårer kunna förmås at nyttja/dem. Dåiremot om” antingen deffa Machiner kunde blifva mindre kon- 4 frige och mer beqvåmlige, eller ock något annati nått och lått redfkap pafinnas, fom vål nedmyl- | lade utfådet, åfven 1 våt jord; torde Bonden fnart | blifva hugad at nrg det. Genom någon för- bättring på Plogen fynes det båft kunna fke: då | fkulle ej eller ryggar komma på åkren, fådana, | fom årdret låmnar imellan hvar fåra, i hvilka is Å 2:0 At denne vålt bör gå lått; dårföre fkal han för det förfta hafva f quarters diameter, och för det andra vara hopflagen omkring fina 2:nce botnar af tjocka gran-bråder, fåfomen cylindrifk pe oc - 1784. Jan: Febt.:Mart, 73 och med 2:nce jårn-band, för ftyrka fkul, beflis. Denne vålt år ock nyttig at bruka når Slim-ma- fken gör fkada; ty Får han rulla öfver åkren, få kroffar han famma ohyra, men fkadar ej brodden. Den vanliga torkan i Maji minad, fom hindrar vår-fådet från framgång, torde man kunna beta- ga defs fkadeliga verkan, eller ock minfka den famma, om man får bittidare, ån jordens fuktig- het annars fkulle tillåta, och med den nu före- flagna plogen ftjälper mull öfverfåden. Det för- ftår fig fjelft, at jorden måtte vara jämn-fladdad, innan fådden fker, och innan denne plogen bru- kas. Således har man fkaffat Kornet, Hafran och Ärterna mera tid at mogna och våxa på, famt ftör- I te och yfvigare rötter; och får därföre titridaré fåd och mera halm. — Emot det djup, fom jag påftär, at fåden bör hafva, om hågon god våxt dåraf fkal förmodas, kan följande inkait göras, nåmligen : at man har exempel uppå, at råg, fom på fnöen blifvit utfådd, har gifvit god våxt, faft han hvarken af harf eller år- der blifvit nedmyllad. Se Kongl: Vet. Acad. Handl. al RN | > Jag fvarar, at ehuruvål fådant kan vara mö- | jeligt når våren år rågnaktig, få ville jag åndock ej vaga dårpå, fom vet huru fållan våren i Fin- | land plågar vara våt. - Men hår kunde frågas: hutu kommo då rötterne af den på Snön fädde ra- | gen ned i jorden? Jag fvarar, om man lågger 2:ie | bållar af vål beredd och feg Krukomakare-lera, | utat fryfa, och tager dem fedan in i vårman, at de må uptina, och låter fedan en af dem allenait komma ut nåfta natt at fryfa på nytt, famt låter - bågge långfamt torkaien varm kammare; flärd. im E ss ic 74 1764. Jan. Febr. Mart. fedan fönder; få får man fe hvad verkan kölden 2 dem haft, nåmligen, at den -bållen, fom en! E ; ; és | gar och fkifvor; men den fom frufit 2:ne nåtter, SÅ 1 ånnu flere och fmårres: « / | Samma verkan har vintren på åker-jorden: dårföre få fådes-rötterne: frållen nog, hvareft de I kunna (myga fig ned på djupet, om de allenaft | då och då få rågn, f2at de ej innan defs varda för- I torkade. De klenafte rötterne, fom med fit fi- gang frufit, fpruckit fönder i många fmå tårnin- na ludd draga närings-faften ifrån jorden, gå til CI z alns djup, utan at behöfva tacka ärdret för des- fa vågar, efter vintren dem beredt. Af följande exempel bevifes denna vintrens verkan tydeligen: Det hände den torra höften 17f57, at en ler-åker för fin hårdhet fkul ej kun- de blifva djupt nog körd, eller fårdeles myllig: = brodden blef därföre ganfka tunn och ufel, dårtil torkan åtven torde bidragit. Han fants följande = Vår lika tunn och fvag; men tog fig fedan oför- — likneligen, få at jag aldrig fedt bättre. «= Altfå I hårkom denna ovanliga bördighet från de nya röt= = ter, fom ragen förft på fommaren fkickat ned långs efter de i jorden blefna vinter-refvor, Hrån hvil- - ka få mycken mutt uphåmtades, at månge ftrån kunde utfkjuta på hvart frånd. - Denne teg var af naturen af hållig och något kulrig ; men at fam- = ma lyckeliga våxt fkal kunna våntas på en iholig teg, i kan jag ej lofva. Hurudan verkan kölden har på annan jordmon, til ex. mylla, vet jag icke. | Ännu et inkaft emot mitt förflag , at förebyg- ga den mifsvåxt, fom af våta i fånings-tiden för= orfakas, år det, at den utfådde fåden torde rut= | na 1764. Jan; Febt. Mart: Is na af våtan. Jag fvarar, at detej har någon fara, om man allenaft utfår fåden i god tid, medan ån- Inu någon vårme år öfrig i lutten och i jorden: I hvilket rätt vål kan fke, når man ej behöfver lata hindra fig af rågn-våder , utan iförtröftan på defle nedkörnings plogar, får likfullt når den vanlige tiden år inne, allenaft åkren år vål lagd. RI AMA SP YI UI VPTIG UA UP UP UPYP PP LäS oFÖR SOK + > Ab Plantera Buxbom af Frön; Inlåmnadt af ; PEHR OSBECK, | T AM UD | I TNVet allmänna fåttet at plantera Buxbom, då | frånden om vår-tiden delas och fåttas myc- | ket djupt, at rötter ma fla ut af fjelfva gre- | e e P8 0 e narna, år bekant för hvar och en Trågards-mår fare; men at föröka honom genomifrån, lårer ej vara förfökt hos ofs, faftån MiLLERr uti fin Gar- diners Dittionary berömmer det fåttet fåfom det får krafte. Under mina hvilo-ftunder har jag på fjet- te året gjort hvarjehanda förfök med både fråm- mande och inhemfka tråds, bufkars och örters I. 3 i ec o ec e = plantering igenom frön: då Buxbom åfven hårutin- nan blifvit inberåknad, hvilket Trågards-målftare hår i orten anfett fom aldeles nytt. Sa vida jag icke påminner mig, at någon hos ofs fkrifvit om nagot fådant förfök, torde det vara ovanligt, åfven uti Svea Rikes öfriga Landfkaper. Frön | | äro R F I 76 1764. Jan. Febr. Mart, åro tagne uti min egen Trågård bärbar, fork va= rit öfver 2 alnar höga. De lades uti jorden fert på höften, juft då frön voro vål fvarti = och glånfande. De upkommo nåfta Vår och vis 5 Ae fig aldraförft med 2:ne fmala långa rotblad ;- men åro nu på andra året få flora, at de paffa vål til ritningar. Men aldralåttaft år, når ritningar fkola göras i blomfter-parker, at lågga dem ftrax I i jorden, efter fom figuren år tiläimnad, vid pafs” til en tums djup, och våren dårpå hålla plantor- | na rena från ogrås, vattna dem måitteligen, och låmna dem någon fkugga den hetafte tiden på da-' gen ,om torkan år ftark 3 då år hela kontften gjord; : å framt han trifvesfå våliler-jord, fom fand-jord, hvaruti mitt förfök år ger Jorden, hvaruti han vixer hos mig, år nog mager, utan gödfel; men Buxbomen trifves ån- dock rått vål. Når håcken eller ritningen en gång blir ftor och man vil flytta honom åtven få be- qvåmligt, fom han år planterad; kan om vintren hela håcken, då jorden år frufen, huggas om- kring på fidorna, losfas inunder och fom et hus fkrufvas til det ftålle man behagar och gropen för honom år gjord; fom fkedt på Wrams Gunnars= torp i Skåne, dår håckarna åro ovanligt höga, I och fådana fvårligen på annat fått låta fig om- plantera. f "Buxboms-planteringen af frön tjånar i fynner- het til deras fördel, fom kommit at ftanna på af- lågsnare orter och fvårligen kunna få hela bufken flyttad dit de åftunda; men igenom frön med all beqvåmlighet och minfta koftnad vinna fin önfkan. 5 Vr BE- 1764. Jan. Febr. Mart. 77 BESKRIFNING Om et EE JOHAN GUST. WAHLBOM. or en af Herr Profeffor ScHuLrrz förledit år til Kongl. Vet. Academien ingifna vackra be- råttelle om et Mifs-fofter , har påmint mig at upföka denna, fom åtven är nog befynncerlig och fällfam. ; H År 1760 den 12 Aug. blef jag; kallad til en huftru , fom lig i barns-nåd. Högra armen var I redan född; och et ftort ftycke löft kött vifte fig I tillika; fom förmentes vara placenta eller moder- kakan, hvilken vore lofsnad. Enligt konttens lagar, förlöfte jag huftrun, mycket fortare och låttare , ån jag i början före- flålde mig; ty ehuru barnet var fullgå ånget, Var det dock nog litet och fvagt. Hafvud , axlar > armar och hdnder voro natur- liga; men rfyggraden helt kärt och aldeles fåfom är bruten. famt tilbaka bögd, få at fötterne lågo vid nacken på barnet. Ingen »egio hypochondriaca finiftra , utan dårftå- des var barnet likafom omvridit til våntter, få at det med möda kunde vridas tilbakas ; fötterne med fina tår voro fåledes vånde bakut, och hålarne fram , famt defsutan nog frede och vanfkapelige. Bråftet var litet .och Tnedr, ingen Carb rilago en fformis. — Hjärtat var hångande, och det til en god tum aldeles utom refbenens rand. Mela + 58 1764. Jan. Febr. Mart. 3 Mellangården , Diaphragma, liknade allenafl | en tunn hinna eiler fåc , fom omgaf hjärtat och lungorna, hvilka måft lågo 3 åt högra 4 fidan. Befre var ofantelig ftor, och hade inga tyde-) = liga Lober; men där fom Lobus dexter fkulle vara, var den'ftor fom en knytt nåfva, och den famma , fom båd fig vid förlofsningen, hvilken jag i början vid underfökandet or fore at vara Moder-kakan. Aldeles inga Buk mufclar SEE utan en gan= fka tunn hinna, Peritongum, fom antingen med vårkarnas pråfsning, eller vid förlofsningen var' föndergången, och fåledes hela buken bar, famt tarmärna oordenteligen hit och dit vridna. | Ingen Gallbléfa , utan i det ftållet var en ftor Du&us hepaticus 9 1 - Magen var äranela naturlig. Njurarne voro olle a men Renes fuc- centuriati of: unteliga. 3 Ingen öpning fants imellan låren til anum, - eller något tecken til fexus, utan i det ftållet vo- ro tvånne vårtor; eller fmå pattar, dår fom labia pudendorum borde vara. | Dår Ileum flöt fig til Colon, var ftrax öfvetå - offa pubis en öpning , fom formerade anum. Co- lon gjorde där en bult gt åt vånfter, men kom ftrax åter til famma öpning, få at hån formerade lika fom en ftor finus eller fåck. Denna tarm, fom fåledes ej var mycket lång, var nåftan at anfe fom - en fåck. Inteftinum reé&tum var bäårta, behöfdes ej "eller hår; ty de få excrementer fom famlade: fig uti Colon, voro då ftrax vid öpningen eller RUM. Strax 1764. Jan, Febr. Mart. — 79 Strax bredevid denna öpningen, och uti den omtalte finus, voro tvånne finus laterales, en til höger, och en til vaänfter, hvarift aretererne, fom voro ganika vida och ftora, öpnade fig, för- fedde vid orificium med något fett, ock fmå körtlar. Öfverft uti den ofvannåmde facco coli, var et litet Tuberculum prominens, meg orificium til en annan liter faccus ekRer finus, fom fkulle före- ftålla uterus. Mera' kunde jag i haft ej få obfervera; ty Fadren gjorde fig en famvets jak , om Dofdctoren fkulle £ föra barret, hvars ufelhet man mälte dölja för Modren. Barnet var eljeft vål foftradt, men gaf vid förlofsningen intet tecken til Lif. Denna var hu- flruns andra barnfång >; 1 den förfta var hon ock. få olyckelig, at barnet ej kunde födas, utan at blifva fkadadt, Efter all liknelfe låg Foftret den- na gången uti nedre båckenet, fom vål kunde mårkas vid efterbördens uttagande, o och af lif- modrens grundhet. Det fynesifåledes, fom hade antingen Båckene varit illa formeradt, eller ovulum blifvit fåftadt vid collum uteri, fåat f jelfva trångflen varit or- faken til denna olycka. MD Nr ID FÖR- FÖRTEKNING På de Rön, fom i detta Qvartals Handlingar å åraj infördes Pag. | £. YE Förmörkelfe d. 17. Od. 1762. Obfer- veradi Upfala s af FREDRIC MALLET. Befkrifning på en liten Fjäril, fom utöder Bi-Stockar , af CARL M. BLOM. = 3. Anmärkningar vid den år 1763 i Våfterbotten infallna mår kv: idiga Vinter > of PreHr HöG- STRÖM. - 198 4. Et Upfordrings-fått RER Reirndg : of ARA KK NUTBERG. - 25 $- Befkrifning på en mycket liten Molle, of Örto FREDRIC MULLER. 28 6. Ber åttelfe om fyra Hafirur, builka Krake fera är s förlopp fedan de födt barn sfdee mjölk i & Bröflen, af AR viD FAxE. 34 7.0Om Chinefifka Soyau, af GCARNUSRERS fre ; BERG. 5 = 8. Näågre mark srdighatar hos Fofolkdr Cimex ovatus pallide-grifeus, abdominis latersbus albo sigrogue variis, als albis , baja [eur sigricanste , af Å- PoOLPH MODEER. - - 9. Anmarkninrz om Snåckors Parning, af ADOLrPA > MODEER, 10. Ora den i £tinland dånbbara Bofkaps- RR fi: tofema befkaffenbet, af JoH. J. HAARTMAN-. 4$ 11. R6a, om fordelen af fmalare Ljus framför tjocka- re; af Blångarns-vekar i Ljus, för Bomuals-ve- ra med mera, af SVEN HoOoF: - - $ AR Yirerligar e Rön om Iglars bruk uti Medicinen, af ErRNstT DIFDRICH SALOMON. s 13. Nordfien , obferveradt i Upfala den 17 O tober 1763, af FREDRIC MALLET. 14. Tankar, om fåttet at förekomma dex Mifsvåxt, fom foror fakas af vata : FERINGUESrAER ef Jou. re 15. Förfök at Plantera Buxbom af Från, af PEHR OÖSBFECK. 7 16. Befkrifning ova ect Mif;fofter , af Jonas Gust. | WAHBLBOM. - - 78 "NEON Sa Måla ” wi) joy - No ler dd € £ ” . . 4 ör 3 - J , RN ! VR a Vv ara 4 - k | er Zn AN fån. lä a KR Or ER ka Far SKRIKA ekarna: VER 3 ä N äg ; - 2 : Se S å z a RV + SNARARE rr - me | s så 4 - ERS es SUNE 0 äg 2 2 VESPNESTER Ta ENN ERA 5 SAT SR ve Ng 1 Su 9 - e t - ) ; "ÅG + KE me RR | å är SARA å : ER NV EN KS å LE ” & 3 2 - ; EEG k i < = fi n N - Ö E EM ; E 3 : ; i å - É N F A N . v» - - AY CC. RK QI ; Lä . : - er i NJ å AA. agäljd A— - - , > vv [0 3 kd Korso. PETE oc ACADEMIENS ANDLINGAR, FÖR MåNADERNE OAPRILIS, MaAJjus, Jukiös, "År 1764. PRIESES = "Herr ABRAHAM BACK, D. BRON ären Arehinter Re Colly lv Med. äte -— Sm en — — AR sån 5 yrka. É $. i gt enom tydelig och fåker Pörtäknfng på b folk ers antal ien NR på dels fördelnin- gar ”Å RR vn 4 82 1764. Apr. Maj. Jun. gar nåringarna imellan ; -på årliga tilfödfelen och PÅ afgangen, med mera; kunna uptåckaStatens Pos” litifka tilftåndsrkråmpor och fjukdomars kunna | vid allmänna företagande, efter en rått Politifky | vårdering'; -öfyerflå tech -utråkna Statemsi gagn. eller fkada 5 vinfbeller förluft ,. och åndteligen kunna finna fin naturliga ftycka 1-jåmförele e mot ändra Staters; hvilken kan tjäna tibgrundå || för alt politifkt företagande vid allmånnashushåll-7 |' ningen3> år: en "kunfkap ; den: mans endaft lårer d hafva at tilfkrifvafenåre tider, och hvaraf nytt lårer ånnu til minfta delen vara fullekgen up: MR RAIDER ed ige HR Så fant forn deffa! fördelar, hvilka endäfEge-7 nöm -e& riktigt Tabell-yverk ftåsat erhålla;: års hufvud - grunder för tillåmpningen af fund hus- I hålls -vetenfkap; få fåkert år ock, at man utan hjelpe - medel håraf, löper fara at oaktadt båfta 7 vålmening, mifstaga fig -om de råtta- medel g på byilkd” Sambäållens upk omit och biBeba dd | uppå bu vålmåga förnåmligaft-bero, til. bevis - uppåy huru mycket ånnu i våra tider måfte fattas uti föllkomligheten at en fund hushålls-veten- / fkaps råtta tillämpning: I 203 Å Gc Jå I anfeende til den ftora och ofelbara; nytta, fom vårt kåra Fådernesland bör kunna hårmta af Oeconomifka vetenfkapens förnuftiga tillämpning til vår. hushållning , har Hans Kongl. Maj:t af Pands $fadetlig ömhet för vårt Fådernesland, "be" falt Defs Commiflion öfver 'Tabell- verket, at årligen i Defs Veterifkaps Academies Handlitgar — införa låta, alt hvad fom dåraf til allmänhetens | uplysning tjänligt vara kan. Til underdåhi mv ev €i .” 4 - - N l- t | F 1764. Apr. Maj. Jun. 83 I följe hvaraf, nårvarande åmne,om vår Folk-num- | meroch Rikets naturliga ftyrka , varder til en börs - jan infördt: : Man förmodar, det vederbörande i Ståderne och Lands-orterne, fom med Tabel- I lernas upråttande hafva at fkaffa, och fom håraf torde-blifva ytterligare förviffade, om det oum- I bårliga gagn, fom igenom anledningar af Tabell- verket, det allmänna i långden tilflyta måfte, lå- fa, 1 följe dåraf, hådanefter ånnu nogare och forg- fålligare författa deffa folk -förtekningar,: håltt fom mifsråkningar dåruti föda af fig mifsvisningar i Tabell- verket, hvilka åter vid tillåmpningarne . til vår sallmånna hushållning , kunna medföra mifslyckade fölgder. lät dame i : a 1 0 fbarnAr £749 gjordes förfta början med Sveénfka i Tabell - verket. - Til denna inrättning gaf Kongl: Svenfika Vetenfkaps Academien förfta 'F gnat en, famt utarbetade. methoden dårtil, kerifedermera af Hans Kongl. Maj:t blifvit i nåder fradfaft. - Men fom vid ler upråt- tande i orterne, hvarjehanda omftåndigheter åro at iakt-taga, och vederbörande vorö, vid Tabell- | inråttningens: början. dels ovane, dels i allmån- het icke vilfylleft kunnige om viffa omftåndighe- teridfynnerhet, fom dårvidi akt tagas borde; få | kunde ej annat hånda, ån at Tabellerna måtte i början blifva nog ofullkomlige; hvilket likvål nu federmera igenom yanan år til det måfta öf- | I | 6022 Enligt det förefatta åmnet, vil man , lämna til-en annan gång de fpecielle anmårknin- | gar, fom röra folk-hopens til-och aftagande,; LÖ ra defs | / de S— RR 84 1764. Apr. Måj. Jän: defs fördelningar efter ålder och”ftånd,; de gång: | barafte fjukdomar, utflyttningar. med: meras fåfom confiderationer , -de där hvar förtig förtjäå= na fin egen afhandling.- Had ormmbäl SING JAR År 1760 'beftod hela vårsfolkhop af 2,383 113 fjälar, Finland och Lappmarkerne in ny pe hvaraf 15127938 hörde til mankönet, och 1,25517f5 til qvinkönet. Når vicanfe deniie Villa folkhop , inom vårt faderneslands: vidftråkte grånfor; fåfom arbetande, få måfte den, fonral: dri& fålitet kånner Bändets vidd:ock art; tilftåy atvdår måtte långtoflere ärberande hånderskunna rymmas, utan at behöfva trånga de förra invänar: ne utur fina hittils innehafde fördelar, och med | bibehållände af vårt hit tils vanliga lefnads? och hushålls"fått på ländsbygden: - En fådan tilökt folkhop måtte då nödvändigt arbeta, om den fkal lefva; arbetet fmåfte framikaffa nya afkomtter, hvilka, om de förra fainvånarpe gjort fitt båfta | vid arbetet , aldrig hade kunnat-frambringas utan nya arbetande hånder.: > En tilökt folkmångd-må- fle arddvåndigt framikaffa en tildkt varu-mångd', | äfven fom den "tillika fkaffar förre tilgång på manbart fölk ,- och fåledes: utgör tillika en tilökt krigs"ftyrka, om" inga politifka hinder låggas i Vägen Arta - ' Mg 05 sås "20 ggn Nödvåndighetenviaf- flereomånnifkors förenade flyrka, år i allmänhet uprunnen afvätra at lefva et lyckligare lif; denna åtrå har fåledes varit förnämsta driffjäderh tillSamhållens: början, | icke ållenstft i anfechde til: rmåmifkornas inbördes | häga och förfvar, "utan Äfven få vål til inga ;annorlunda ån ige- | nom folkhopens tiltagande, om eljeft: med all- : | månna politien i. det, förra år någorlunda vål be-- | fälde. | Hvarföre ock. hufvud -åndamälet af all | pohitifk författning; i fynnerher uti folk - fattige | "seten ae SÖMN 3 KN 86 17 64. Apr. Maj. Jun: tiåring, intet verk bör dår kunna anfes få ådelt, åt det må anlåggas på den eller de nåringars 3 koftnad, hvilka befinnas mått öka folkhopen. 6. 6, I tillimpning håraf på vårt Fådernes- land; få mifte vår Stats ftyrka tilvåxa, når folk- mångd tiltager, och tvärtom, når vår folkhop äftager; det år: då vårt Fåderneslands Bebypda vidd år oföråndrad , och folkhopen inom den" famma begynner bo tätare tilfammans, få be- gynner ock vår allmånna ftyrka at tiltaga, hvar- emot famma ftyrka aftager, når våra bonings- ; NR begynna blifva glefare; hvaraf följer, at enna vår ftyrkas finnande, ankommer icke på vår folkhops ftorlek allena, utan tillika på dén vidd af jord-ytan , fom vårt Fåderneslahd befinnes on ORT - = 8. 7, Denna ftyrka, fom uttryckes igenom Jämförandet af Xx ifven falkHog. med den ; af den jord, fom famma folkhop bebor, eller fom år bebyggelig, kalle vi famma folkhops »az turliga flyrka, = ; SS 8, 8, Hela Sverige och Finland beftår i det nårmatte af 8900 Svenfka qvadrat mil, hvilka år 1760 beboddes af 2,383113 perfoner; fåledes bodde då fåfom et medeltal 345 3755 månnifkor + hvar qvadrar mil; och om Lappmarken med defs inbyggare, drages dårifrån, få belöper fig på hvar ävadrat mil af Rikets öfriga Landfkaper å7 aoeen eller vid pafs 4722 perfoner. Förmes delft . denna fundna jämförelfen kan man vara i tilftånd, at finna vår naturliga fAyrkas ftorlek €- mot 1764. (Apr. Maj. ;Jurs = 87 mot andra Stater, hvilkas vidder och folkmång- der åro bekante , och tillika emot vår egen i förle- den tid, hvarvid änmårkes,at Hertigdömet Pomern och Cen Rugen åro 1 denna EC icke in- Larmet | fv 9 Då vi jämföre vår naturliga ftyrka ed ad SPN få förekomma dårvid: famma Stas ters vidder och folkmångder, hvilka måtte: vara lika eller olika ftora med de famma i vår Stat. Om 1:0 vidderne"åro lika, men folk - mångderne olika; få förhåller fig deras naturliga ftyrka til hvarandra, fom folkhoparne. 2:0 Om folkho> arne åroclika flora, men vidderne olika; få blir förhållandet af deras naturliga flyrka, inverfe fom | rne.: 3:o0 Om både folkhoparne och vid: demeå åro olika; få år deras naturliga ftyrka i et fammanfatt för höllsda af folk- -hopamne - direéte | gällsderma. inver fe; 2-0 IE $. fer öbsäd hånidelfe 2 deffe må FR ma, få erhåller man låttatt proportionerne. imel- lan "orters naturliga ftyrkas når vidderne: å båda Insee Oras i beråkningen lika; och folk -ho- arhe -delas hvar rsed fin orts vidd. Malmöhus löfdingedöme t: ex. innehåller 40 'Svenfka qva- | freda och hade år 1760, 108390 perfoner. Omvi vilje. jämföra defs naturliga ftyrka, til ex: med Södermanlands Höfdingedömes, på famma tid, få innehad detta då 817793 och beftår | af 66R Svenfka qvadrat. mil; då vifar 1e5390 | at. ner månnifkor -belupo: fig. den tiden på | hvar-qvadrat. mil. i AMeböbud, Höfdingedöme : | | VE FA oc i 88 = 1764. Apr. Maj. Jun: och or vifar,at allenaft 12343 månni ifkor vor od | rö på en Ern bg i Södermanlands Höfdinge- då döme. ördenfkul förhölt fig det året, Malmör hus Höfdingedömes naturliga ftyrka, til Söders manlands, fom 27094 til 12344, få at Malmö- | hus naturliga ftryrka; var då 2 och något mer ån dels gång ftörre, ån Södermanlands Höfdinge-" Ömes. | ER $. it. Vid fådan jämförelfe, få, ehuru ins vånarne i en ort icke få jämt bebo hvarje plats i orten, fom råkningen vil utvifas ty på fomliga mil kunna fer, oc ” andra fårre månnifkor vis as i et och famma Höfdingedöme, fårdeles wid jdar och ftråmmar; få vifar likvål detta mede tal af invånarnes myckenhet på någon vifs rymd i en ena pe. rg i den famma måtte nåriggarna ötas båttre eller fåmre, ån i én annan ort af li= ka omfåndigheter, i hvilken medeltalet af in- vånarne på lika rymd, år ftörre eller mindre. $, ra. Nu är klare, at om alla andra omftån=- digheter i Sådermanlands-och Malmöhus Höfdin- gedömen, at vi må hålla ofs vid det exemplet; antagas vara lika; få måtte nåringarna dår drifvas i mon af båda orternas folk - hopar, få at en nå- ring, fom i det fenare Höfdingedömet' drifves = med 1000 narytren til no måtte 1 det sa I vas med 4$5T arbetare vid y och måfte fåle- des sp af fitlgin ÖR deffa ftållen, blifva i famma proportion. Ehuru man vil vån- da denna confiderationen, för at finna om icke i någon omftindigher Malmöhus : Höfdingedöme 1764. Apr. Maj. ;Jun, 89 mås oaktadt defs öfvervigt i naturlig frytka, dock > franna i någon undervigt uti defs QOeconomifka fördelar” emot i Södermanland , hvars naturliga Ryrkaår mindre 3! få fkal man i alla fall röna, at 1 det förra behåller öfvervigten i nåringarnas drif-. ' vande; få vida alla andra omftåndigheter antagas at vara i det nårmatte lika. Vil man fåtta,; at Södermanland drifver denna nåring med flere ån 4ff5T arbetare, til ex. med 1000, få år det vål emot vår förfta fuppofition; nåniligen, at efter alt annat antogs at vara lika, undantagande folk- mångderne, få måfte ockfå deffas användande an- tagas i lika proportion med deras hela folk-ming- der; men om ock detta antages, få år klart, at Södermanland anvånder f44$ arbetare på denna niåring merasån det borde, och kan altfå, efter deffa åro lika många med arbetarne:i famma ni- ring uti Malmöhus Höfdingedöme, frambringa Lika många "effetter af denna nåring; men deffa Skene åter faknas vid någon annan nåring i Södermanland, i hvilken altfå briften blir lika ftor med öfverfkottet i den förra nårin- i | spe 13. Af naturliga ftyrkans art följer j ati 2074:0 I tvånne Stater vara lika ftor, faft deras: 200 folk - mångder åro olika ftora, och tvårtom: frå Kaniden vara lika ftor eller ftårre uti en 07 Stat af mindre vidd, år i en annan af förre intyg tiler tvärtom. ssu: Aid vebiyet oo Dannemark, Regn få kalladt ; lrer i la | det nårmafteinneh 1268 Svenfka qvadrat: mil. Omder; enligt de Danfkas egen förmodan, bebos | oo million månnifkor; få belöper fig dårs-på LEE Fs hvar 95 1764. Apr. Maj. Jun. hvar Svenfk qvadrat mil 788393 miånnifkor; alt-= 1å vore i fådan håndelfe, det egenteliga Danne=: marks naturliga ftyrka til vårt Fåderneslands ; fom 788393 til 4723, då våra Lappmarker icke inberåknas; ehuru det egenteliga Dannemark det år Seland; Norra och Södra Jutland med ö= arne; icke på långt når fvarar emot Sverige utom - Laåppmarkerne i vidden ; fa år likvål efter denna: beråkning , det egenteliga Dannemerks natufliga. flyrka, näftan 3 gång ftörre ån: Sveriges. Detta provifionella utflag på det egenteliga Danne- marks naturliga ftlryrka emot ofs, om det ock vo= re grundadt uppå et noga beråknadt antal af defs inbyggare och lands vidd; kunde det dock icke anfes stör Danfka; våldets råtta naturliga ftyrka, hvilken måfte vara långt mindre, emedan de öf-. riga, Dannemark tilhöriga orter; åro mycket glefare bebodde ån det egenteliga Dannemark.: tom defs faller det-gemenligen fvårt för Stater, fom hafva minge fpridde: befittningar, at känna nyttja hela fin naturliga fryrkastil fullt politifkt gagn. Island, til exempely en niftsftora Bri=, tannien, den ttörfte Ö i Europa, kan åfven få lått vara Dannemark fkadelig , fom nyttig: om i- från Island rå-varor hämtas til Dannemark;! dår förarbetas , . och förfåljas til Islandvoch andra or- ter, få bidrager detta land grundeligen til förö-- kande af Dannemarks naturliga dtyr a; men ont denna handels =ådran flyter tvårt håremot, få be- fordrar Moder-riket, Islands: naturliga tftyrka, aärfin egen bekoftnad, och då år denna utden, filmen fkadelig. Man må antaga hvad anå nan; ånsdenförfta håndelfen, man .behagar,£& torde-kunna vifas; at Island bör vara Dännemark; NT sä Re SORNERRRASEEAE YR antingen onyttig eller fkadelig ; om man 'dår up- » tåkte et! Potozi, få fkulle Dannemark' frart fin- na fig vid at döfvergifva egen: hushållning; och 1 en tiltagande' naturlig vanmagt , lefva på fina " penningar, fom man plågar fåga. Förmådde Is- and icke erlågga några utfkylder til Dannemark , få vore det Dannemark onyttigt; lemnar det å- ter utgifter til Dannemark , få år på annat ftålde bevift ("), at fådan inkomft vore Dannemark fka- | delig 3 med et ord : intet annat ån i god ordning fatte nåringar och handel, bidraga rätteligen til FER SR AE hvarvid det landet vin- her grundeligatt, fom af famma rörelfe år i til- dtånd at mått öka fin folkhop, utan at utvidga fi- nm grånfor, faft ock famma handel icke indroge en enda fyrk i Staten; hvaremot åter den orten vinner minft eller tappar mått, fom igenom fam- ma rörelfe icke ökar, eller ock minfkar fin folk- hop, faft igenom famma handel millioner pen- ningar indroges i landet. Efter deffa confidera- tioner kunna alla ultramarinfka befittningars Oe- conomifka nytta eller fkada för Moder-Janden fkårfkådas och finnas. = 7 ARG 26. 14. Om hela vår folkhop kunde ifrån fina fpridda bonings- platfer, Ayttas tillammans inom rymd af 4322 Svenfk qvadrat mil, fåfom til + F en ex. inom Småland, Öfter- Göthland och Hal- nd, hvilka tilfammans i det nårmafte innefatta famma rymd; få fkulle i deffa tre landsorter up- komma ”en lika naturlig ftyrka med Stora Brit- nniens; efter 82 million, (Som förmenas utgö- EE bo ; ra FAR 5 + Ye Al js å Z Lå å ; id ) | "(> Tankar om Penningars Vården, pag. 76 och 77, 92 1764. Apr. Maj. Jun ra. antalet af Stora Brittanniens och Irlands hela folkhop-) åro til 1$434, (fom uttrycker detta Ri- | kets area i,Svenfka qvadrat mil, ) i det:nårmatte fom 2382113 , ( hvilket utgör Sveriges hela folkhop') til 4323, (fom, på litet når, utgör be- målte tre Svenfka Provincers area i Svenfka qva- drat mil. Öch fom Staters naturliga ftyrka, år grunden för all politifk ftyrka; eller tydeligare: emedan all flyrkå i Ordning, i Nlariagars i Hans del, i Förmögenhet at erlågga utfkylder, eller i Cameral-faker, i Finance-verk; i Landt-milice,; i Sjömagt, och med et ord: all en Stats politifka och oeconomifka ityrka; kan, igenom:hvad. me- del det vara må, icke bringas til tstörre högd, ån fom fvarar. emot naturliga, ftyrkans. ftorlek ; eller föm denna gifver förmögenhet at ernå; 13 fkulle, om Phyfifke omftåndigheterne vore lika, deffa tre Svenfka orters nårings- och militaire-ftyrka, kunna blifva nåftan lika med Stora Brittanniens och "Irlands.:- . Man fåger med flit, at de kunna blifva. nåfar lika, emedan Staters: politifka ftyr- NE tiltager, i: större mon ån deras naturliga, då i deffa jämförde orter, åro tilrhvarandra,, i lik | mon, fom delfa orters rymder; få komme fkilna= =. den imellan den Svenfka, det år den Smålåndfka, = ku | dé - Öft- Gåtlifka handelen” och nåringarney och den Stor sBrittannifke farnt Irlåndike;' åt beta: allena utiutrymmet , det år ;utideras vidftråkthet; det vil få mycket fåga; fom ar den ena orten vörerdå 4 fin nåring och handels> plats lika få mågtig. och fadéls fält, fom den andra >; "men Svenfka Provin- cerne hade, echuruvål lika många näringar, dock likvål fårre verk i hvarje nåring, och et mindre antal handels = platfer, ån Stora: Brittannien och Irlands chVvaraf följer ,- av få möjeligt det då kun- de: våra för Stora Brittannien,': av ftånga ut Små- land, Öfter- Göthland sch :Flalland utur någon af fina få utlindfka handels fördelar, åfven få lätt vore det-ock då för deffa fenare y åt trånga ait Stora Brittannien , utur NR af defs många han- dels befittningar. : Håraf finner man, at det kan vara vådeligt för Handels « Stater, atutbreda fina snåringar och utvidga fin: bhandel vidare, ån -jämnvigten i deras naturliga ftyrka vil tillåta. oc 0 Igenomen fådan vår folkhops flyttning; om den vore möjelig , fkulle altfå vår Stats nacurliga Hftyrka;: komma at vida Sfvertråffa fig fjelf eller -vår närvarande ; lika förr ock all den oeconomi- fka styrka, fom dårå kunde byggas, fkulledå i Småland, Öfter-Göthland och Halland, kunna igenom-god politiegörasdefla tre Amå landfkap -ganika mågtige, altinvilat/blifva farligesför hela vårt vidlöftiga Fådernesland., med nårvarande [örn 'och-ordhing. De fmå, mensfolkrika För- enta N ederlåndernas blodiga och lingvarigaikrig i förra feculo, med det :vidlöftiga Spaniens måg- tiga Momarchie, år et fenare tiders: märkeligt exempel, hvad :enftör fölkhop, sboeäde: inom tran- | ; trå 94 1764. Apr. Maj. Jun. fåfom concentrerade ftyrka; emot encefter anfe- endet långt frörre- iimagt:. Det lilla -Tyrt:under- = tryckande koftade ALEXANDER den ftore. mera folk , fara och arbete , ån hela den -Perfifka :Mo- narchiens intagande. : - Sbedanso [ - I deffa confiderationer hafve vi-fökttftorleken de folkhop få defs naturliga ftyrka bragttiljåmn- = likhet med Stora Brittanniens och Irlands. Når vi i famma affigt föke ftorleken af vår folkhop e- mot Stor- Brittannifka Rikets folkmångd, jämn= förelfevis emot båda Rikens vidder; våra! Eapp- marker undantagne, fåfordras til vårt: vidftråktå lands bebyggande et antal af 2757255 34-fjålar, innan: vår Stats naturliga ftyrka kansblifva dika med Stora Brittanniens och Irlands: då förft lära utflagen af hvarjehanda förfök i allmånna hus- | hållsmål; 'anftåldte til efterfölgd af Änglands och - andra -folkrika Nationers exempel, flå vål an, och fvara emot det hopp fom vi nu, oaktadt vår naturliga vanmagt, ofta göre of ; mera af.vålmie- ning, ån af grund och uplysning.cso! sl $. 15. Om i vår. närvarande folkbrifty vi fkulle utan vilkor och utan affeende på vår Stats naturliga yrka, föka vilat efterfölja mågtigare Staters. exempel i handel och hushållning; "och det fom vårre vore, om vi fkulle göra alv fadanty utan at anvånda den ftörfta möjeliga:omforgipå | vår Stats naturliga ftyrkas onde sä | fkulle,>få frart naturliga ftyrkan icke ville a Ely + til, eller fvara emot vår förefats , fådana politifka ”djukdormar, oredigheter öch fpörsmål kunna up- komma, dem hvarken vi fjelfve eller andra Sta- ters ftlårfte Oeconomer torde kånna eller kunna uplöfa, utan at de förut kånde naturliga ftyrkans "art och verkän på nåringarnha. 'Såfom ofvan fagt år, få bebygge vi; utom Lappmarkerna "en .Svenfk qvadrat mil, med 4724 månnukor: Hura vilje vi vål förmoda, at en fådan 'qvadrat mil dkälle med deffa få hånder kunna få vål odlas och fköras, faft dåruppå ock fkulle koftas millioner ”Daler,; fom orti den, lika med Angelfka landtbru- ket, anfades af f509 männifkor, faft ock deffe vore förutan-alt publikt penninge-underftöd 2. UL STIA SN > 3 0 Når, utom Lappmarkerna, all vår mark för- delas iméllan vår folkbop, få belöpa fig vid pd(s våra nåringars allmånna vanmågt , vi fordrade en någorlunda järtnlik nårings? och handels-ftyrka med Stora Brittannien och Irland; få begårte vi med det fammia icke allenaft, at en enda' arbetare vid vårt 'Landtbruk, fkulle utråtta detfamma, fom 12 arbetare vid det Stor- Brittannifka utan vi fordrade ock famma mångfaldiga arbets = ftyr- - hos hvar och en arbetare vid våra Stads: nårim- "gar; och det fom mått fynes vara ftridande emot Call naturlig ordning, få måfte' man med detfamma | 1 ä fordra :en tolf-faldig communication, och debit hos ofs.;" emot det ågtigafte lånder i Europa, då Vi antåge, at arbetarnas antal våra ftåder och på Nå i j z 3 SnG | var Ho 96 1764. Apr. Maj. Jun. vår landsbygd > äro. til arbetarnas antal vid Stor- Brittanniens Stads- näringar ; och 320 6 bmkn 3 föra båda Staternas orEhoppr HÅ ms | $. 16. Hvad vi ofvanföre ärr öm jäm- förelfen af Staters naturliga ftyrka, åger äfven rum om våra Provincers och Höfdingedömens jämför elfe s i anfeende til. famma fryrka: För-at. påcen gång för Ögonen lågga denna PRESS å vil man hår föreftålla denfamma i vareft Rikets. Hufyud - delar, och, Höfdingedé- men åro anförde, i den räbårn fox. ta år rv voro naturligen farke til, t USE La - ser Br Perfoner på Fn i a RN — dbverga, mil, I Götha Rike, sg 217 ccddfio:v oj 0248 ISvea Rike = + 2:50 bikläokörio få 4 Finland P:s ne baslsared sköt INorrland ja RADE i baVNAOTEb Lappmarken snor da 28 Malmöhus Höfdiggedåme ATERN EL(e] St SEE 1 Götheborgs och” Bou fo 0 VR2377R Chriftianitads sent dd 191 3Å Blekings - så. sås strlöng Stockholms. - Si ssh: REBGO, bv Öfter - Göthlands > = i > or 4l342458 I Skaraborgs a: solo somfå 129135 Södermanlands. :;=> 3.tv3 dir ne Aa hblRB4e rd | Upfala p $: ACT MOT SIDE 17 Calmare" och Ölands . oo Sats HOF215S. Hallands fald 0328 ;IJÖnköpings: pa Ia foo on 3b 108953 I Geottlands > > SIR Gi: j "Elfs. 1764. Apr. Maj. Jun. = 197 HENSborgs to RUTER miss 10 022285 föforsbergå I fa en GR SR B85åö ; | Våftmanlands Vr RR SA de ”BoF Nerike och Vermelands =: + | 720498 I fe och Björneborgs - SR Fal ne 241 | Nylane 3 och Tavastehus ” ee Kymenegårds ock Savolax = oo» | 22 Våfter-Noörlands = + = TARA TÖferbottens = 0 om 4. | 100-115 MElghnen + 99215 | Tela Rikets naturliga ftyrka | 345385 Aj Hjo W | omtmmemmmadecad Kaea BOR 4 4 Se 17. Af degna Tabell Kan man håmta” an» ledning til åtfkilliga hushålls anmärkningar, få» 0 TORN TR "1:0 Hvarföre Landtbruket uti Götha Rike, = ” år i allmänhet antingen högre drifvit eller ock mera vidftråkt,ån i de öfriga Rikets hufvud-delar. 2:00 Hvarföre arbeten vid Landtbruket, hvil- ka icke gifva någon frukt af fig dire&e, fåfom nya röns anftållande vid Landsculturen, Stengår- dars upråttande, jordvallars och lefvande gårdile- nama anlåggande, med: mera, blifvit i Götha vike mera allmånne , ån i de öfriga Rikets delar, 1 3:0 Hvyarföre Bofkapstkötfelen kunnat i Gös nee, framför i någon annan Svenfk ott, vå. xå til den högd, at ftora bolkaps drifter kunna årligen förfåljas til Stockhölm och andra Rikets ötter, utom hvad arligen dåraf affåttes til Dans némark. Om det blidare Climatet allena fkulle Våra grunden til deffa hushålls - förmoner, få frå- WS - gas 98 1764. Åpr . Maj rt Jun. gas: hvarföre icke Öland, Gottland, och det e- genteliga Svea Rikes fydligare delar, fom hafva nåftan åfven få blida luftftrek, kunna meddela famma myckenhet afkomfter , fom Götha Rike;i mon af deras vidder? rå 4:o Hvarföre, då Tagen och författningarne åro lika för hela Riket, Fabriker, Handtverke- fier och andra Stads-nåringar icke blifvit i Ri- kets nordligare orter få lått antagne och inråt- tade, fom i de fydligare? Rikets nordligare Cli- mat år vål håtrdare; men huru kan det hindra 7 Norrlands inrikes handels-rörelfe med Stadsmanna- varor, om den medbringar god och fåker vinft? Monne icke denna blir ringa och ovifs, i famma mon, fom afnåmarne åro é » då alt annat år lika? Når vi göre en noga Oeconomifk jämförelfe imellan våra Svenfka orters mycket Ikiljaktiga hushålls - afkaftningar, få fkole vi finna, at all- månna orfaken dårtil ligger i deras fkiljaktiga na: turliga ftyrka. Rikfens Stånders vid fiftleden Riksdag fattade beflut, at upmuntra Fabrikernas utflyttning til Rikets öfriga! Provincer, hvilka” hittils icke kunnat fågna fig af fådana nyttiga verks anläggning hos fig , lårer för framtiden bhf- va et mårkeligt prof, huruvida fådana verk kun- na i mer och mindre bebodde orter underhållas, utan affåttning utom hvarje ort ; ty få långe våra. varo-pris och arbetslöner åro högre ån andra Sta- ters, få lårer rimeligen ingen utlåndfk affättning frå at påtånkas, ch få långe vår på folkbriften | grundade naturliga vanmagt gör vår inlåndfka 7 communication- få trög fom dyr, få låra So | i | Fro- 4 | 13764. Apr. Maj. Jun. 99 Provincers Manufaétur varor, hålft de fom åro af et och farsma flag i hvarje :Landsort, fvårligen kunna vida omkring i Riket utfpridas. Om Våtterbotten hade; i ftållet för 41457, 944927 eller inemot en million inbyggare, hvil-« ket år det famma , fom om Våfterbortens naturli- ga flyrka vore lika med Skånes; kunde vål i få- dan håndelfe vara möjeligt, at rörelfen i Ståder och Land, vore dår få ringa, fom den nu år? Det år: fkulle vål då kunna hända ,at 222 eller 23 fören nicke nedlade då mer arbete på Våfter- vottnifka nåringarna, ån nu för tiden en enda perfon kommer ut med? Eller, fkulle 22 perfo- ner kunna lefva af den tjugutredjes arbete allena? Nej, om deffe fkulle fjelfve lefva, efter Inbyg- Mr ravuende lefnadsart ; få blef en nådvån- dighet; at Våfterbottnilfka nåringarna, måtte ka- ta af fig 22 gånger flera effetter, ån de nu förmå Or om eljett politifke författningarne ic- e gjorde håruti någon föråndring. Och om Skåne hade i ftållet för 202160, allenaft 8869 invånare, det år: om Skåne icke hade ftörre na= turlig ityrka ån Våfterbotten; monne rörelfen vore dår då något båttre, ån den nu år i Väfter- botten; emedan en invånare i Skåne ej förmådde at anvånda ftörre arbete på någon nåring dår, ån den famma kunde med fitt arbete utråtta vid nå- gon nåring i Våfterbotten, om den famma perfo=- nen vore den ortens invånare? Skånfka produ- Eterne fkulle ju i fådan håndelfe minfkas, til defs de utgjorde allenaft 3;de del; emot deras antal i deffa tider. Ja, få troligt det år, at fjelfva det hårda: RR HORDER limatet, fkulle i om cc rd i al= 100 1764, Apr. Maj. Jans. fallet låta af månnifko-hopens arbete på jord= fkorpan, blidka fig; få rimligt år ock, at i fe- nare fallet, fkulle vår -froften åfvyen få ofta göra | Skånfka Landtmannens möda til intet, fom det nu fker i Våfterbotten. | $. 18. Det har tilförene varit hos bla en all« mån fördom, at vårt Fådernesland icke kan föda flera, ån et vanligt antal inbyggare. Många min- dre kunnige torde til åfventyrs ånnu mårka hos fig någor benågenhet för famma tanka; men hår- emot behöfve vi icke-mer, ån radfråga våra fläfta ödes - platfer, fom fkola öfvertyga ofs om, at då de varit bebygde, få måfte et långt ftörre antal månnifkor, ån det nårvarande, hafva bebodt vårt. Fådernesland.. De många låmningar af gårdstom- ter, af dikfkuren mark, hopkaftade ftenråfor uti (kogar och våra måft ödfliga tra&ter, kunna å ena fidan öfvertyga ofs dårom , och å andra fidan kan vår utförfel at fpanmål och vittualie- varor kring hela Öfterfjön, för et par mansåldrar tilbaka, vara et ojåfaktigt vitne, om vår Stats intil,mår- varande tid aftagne naturliga ftyrka. Kongl, Tabell - Commiflionen har i fin underdåniga Re- lation til Hans Kongl. Maj:t, vid 1761 års Riks- dag, anfördt et det ojåfaktigafte Hiftorifka be- vis på vår forna ftlyrkas högds det lyder fåledes: Di Konung CARL KNUTSSON , år 14524 ruftade fig emot Konung CHRISTIAN I i Dannemark , befalte han i fitt Bref eller hårbud, at 7 bönder fkulle utgöra den åttonde, och fedan beråttar Hiftorien, at han fåg fig i fpetfen för en Krigshår af mer ån 604000 man. Om alla hade få noga efterlefvat denna SonstSHAGRBR ANA — 1764. Apr. Maj. Jun. = 101 få fkulle, utom det andeliga Frålfet, fom den ri- den vardtorligen förökt , 480000 bofafte mån cl- ler Bönder, tom de i förre tider kallades, hafva varit til finnandes i den delen af Riket, fom då hörde under Sveriges Krona, Skåne, Halland och Blekingen var ås för tiden under de Danfkas vålde , och afvenfå voro Jämtland och Gottland &- från Sverige afföndrade. Deffa Provincer, ehuru de i förra tider, låra hafva varit i ftörre propor- tion emot de öfrige Sveriges Landfkaper bebod- de, ån i våra tider, likvål, om de tagas i famma, proportion fom nu, få göra de 3te del af Rikets inbyggare; då 80000 lagde til 480000, eller $60,000, utvifa antalet på bofafte mån i Sveriges Rike, för :300 år fedan, alt utom de andeligas gods råknadt. . Det år obekant, om husågarne Ståderne råknades denna tiden ibland Bönder , och. ruftade lika med Allmogen på landet ; men det år fåkert, atom inga: andra ån bofafte mån varit sifta; få fvarar, i famma proportion, fom nu år mellan folkhopen och de gifta, en fumma af mer än 3 millioner fjälar, blott emot deffa 560000: bönder, hvaraf Rikets forna ftyrka på et otvif=- velaktigt fått fkönjes hafva mycket öfverftigit. den vi nu råkna kunne. Om della 560000 bofa- fte mån , jämföras emot 288428 hushåll , fom; nu finnas på landet, få fkulle folkhopen, för 300: är fedan, varit dubbelt ftörre ån nu. Efter fom: Ståderna denna tiden voro färre, och mindre be= bodde ån nu, och icke få många åmbeten, yp- pighets- verk och diftinétioner voro til finnandes, utom Catholfka Kyrkans fåfångeliga betjäning 3: tå måfte jordbruket varit i båttre anfeende, famt. chopen båttre til inPrdaöen anvånd. Så: . 3 långt 102 1764. Apr. Maj. Jun; Jingt Relationen. Har vår folkmångd varit i | förra tider få ftor, få böre vi icke tvifla, at ju famma vårt land, fkulle åfven nu kunna föda en dubbel folk mångd emot den nårvarande : ån min- dre mige vi undra på, åt våra förfåder förmått röra fig med ftörre handels - ftyrka, ån den vi nu åge, i en tid då fpanmål och viéualie=varor, voro hvarken til in - eller utförfel förbudne: "Om 1 vi i anledning håraf antage, at vår forna folk- hop var dubbel emot vår närvarande, och afdra- e de då under Danfka våldet lydande Svenfka radade. få upkommer en naturlig flyrka för den tiden, af 9703 månnifkor på hvar qvadrat mil; hvaremot vår närvarande 34f4 vifar, at vår Stats naturliga flyrka var för 300 år fedan 23$, eller icke längt ifrån 3 gånger få ftor, fom vår nårvarande. AES $$. 19. Afalt hvad om naturliga ftyrkans art hittils anfördt år, fkönjes tydeligen, at den och — intet annat, år förfta och faftafte grundvalen, til all den magt och vålmåga, fom, igenom månnifko- åtgård, Stater kunna fig förvårfva; få at utan naturlig flyrka i en Stat, kan icke eller århällas någon polhtifk ftyrka, ehvad flughet och kont: dårvid anvåndas må. Likvål kan en ftor naturlig flyrka, igenom defs mifsvårdande och flåta an-= våndande, få illa af politien nyttjas, at den för- tårer, per fig tjelf, åfven all Statens vålmåiga 1 och politifka magt; man kan altfå icke ovilkor= 7 ligen fluta af en itörre naturlig ftyrka, til en ftör-' re verkelig magt. Det år hårutinnan med Stater, fåfem med Arméer befkaffadt: år Anföraren af | råtta laget, Officeraren och Soldaten uplyft och ' å rs. in” | 1764. Apr. Maj. Jan. 103 indfvad uti at rått lyda, och få vidare; få år en fådan krigsmagt. mycket ftarkare, och följakte- ligen långt farligare, at draga vapen emot, ån en flörre, hvars invårtes omftåndigheter åro tvårt emot dennas. Skilnaden beftår dåruti, at i den förra, förftår den kåcke Anföraren, at nyttja hela Ne igår naturliga ftyrka, på båfta och eftertryc- eligalte fått, och Officerare famt Soldater åro tilvande, at anvånda hela fin åtgård och kraft, i den ordning , fom år måft verkande; men i den fe- nare förhåller det fig tvårtom, få at hopens ftor- lek kan ofta vara fig fjelf til hinders, och mång- dens oordning allena, kan öfverlåmna fienden fe- Sör hånderne. På lika fått har det fig med Sta- ter: varder folket inöfvadt i en fann Guda-och > fker, då barnen förnuftigt upfoftras, och varda vid den fanna Gudsdyrkan och Moralen inöfva= > dei de yrken, fom Naturen åmnat dem til:- varda | ämbeten dår inrättade , .endaft til nåringarnas och ch förfvars-verkets undre hjelp och bitråde; | ; Sedolåra, famt defs upriktiga utöfning, hvilket | famt fådana ämnen dårvid anvånde, dem Naturen, åfven få vål fom Politien, dannat til Ng BO 3 | varda nåringarna dår ordenteligen drefne, famt ERE VN pt IR BSD KANTER LSEN ER Oc (3 ; i inrättade efter månnifkornas allmånna och hvarje » Hårings fårfkildta art, få.at den ene icke upbyg- | rn are förfång, den onyttige eller til til åfventyts fkadelige upmuntras, och den nytti- | SL fng fatt Statens politifka och 'nårings- ifta möjeliga fkick, at föråndringar dår- | Lå M a 194 1784: Apr. Maj. Jan. lets gemenfama gagn och båfta. Når få fker i en Stat, få bibe ålles icke allenaft, utan ock ö- kes Statens naturliga ftyrka, och defs allmånna vålmåga upvåcker hos hvar enfkildt medborgare en ofkrymtad kårlek til Fåderneslandet, hvilken år den råtta modren til all åkta hjälte-bragd (he= = roifme), få vål vid borgelige, fom militare til- fållen, och fom gör Nationen vördad, fruktad | och förundrad; men når det hånder tvårtom, få faknas kärleken til Fåderneslandet i medborgare- nas flåfta gårningar, och fambandet förfvagas, til defs Samhållet fördelas, faft icke uti fina fkrif- teliga författningar, dock i fin verkeliga hushåll- ning, uti få minga oeconomifka Stater, fom dår åro hushåll; och dår blifva få många främlingar i Fåderneslandet , fom dår åro husbönder. Kongl. Tabell - Commiffionen yttrar fig hårom i fin un- derdåniga Relation til Hans Kongl. Maj:t fåle- des: Uppå folkets myckenhet beror den ftyrka, fom Naturen förlånar, och hvaraf Regeringarne : kunna göra fig en ftårre eller mindre politifk ityr- ka, genom deras kloka Stats- författningar: Ez. huru ingen kan göra den Politifka ftyrkan ftörre, ån den naturliga medgifver, likvål kan igenom folkhopens kloka adminiftration, en mindre folk- hop i en Stat må långt båttre, ån en ftörre i en ännan. Om mycket folk i en Stat år fedolöft, utan Guds och Fåderneslandets kårlek , famt up- fylt med tvedrågt och egen- dyrkan, få kan det vara UR fvagare ån et annat mindre talrikt folk; dår dygden hålles i vördning; ty den moralifka gifver den naturliga ftyrkan fin behöriga kraft och verkan.” Om mycket folk i en Stat illa an- våndes, och om nåringarna råka i ofåmja me en 1764: Apr. Maj. Jun. = 105 den allmånna vålfården; få kan den oeconomifka fyrkan vara ringare, ån i en Stat dår et mindre antal inbyggare ordemteligare fyffelfåttas. 26. 20. Detlårer altfå icke långre blifva hos obs et fpörsmål, om vår folk - nummers ökning år | of nä NväDde och än mindre om han år ofs nyt- tig? Likvål torde allehanda oeconomifka föreftåll- ningar, fom man dårvid kan göra fig, fåtta nå- got hvar i tyechugfamhet, i anfeende til åtfkillige fvårigheter, hörande til FORTS HENEPER af en for tilåkt folkhops .beftånd och underhållande hos ofs. Vårt Climats hårdhet, fom hos ofs kråfver en ftörre tilgång "til de åmnen, fom tjäna emot köld och mörker, ån hos någon föderligare Na- ion. Våra, ftörre delen af året, tilfrusna fkårgår- ar: vår aflågfenhet för utlåndfk handel: fvårig- heten , at inomlands århålla communicationer Pro-. vincerna imellan : Svenfka Bofkaps-afvelens koft- fama födande inom hus delar af året, med me- ra fådant, fom man föreftåller fig, .at hos ofs böra ; göra alla pris på varor lågre, och följakteligen å rörelfe trögare, ån hos någon annan Nation, rå b åro confiderationer, fom fynas nedrifva alt det hop] vi vilje göra ofs om våra efterkommandes AR Ch In ler mindre Snape belågenhet, i anfeende til utrikes handelen , RS denna gången intet vid=" | NR f$ rö- 106 1764. Apr. Maj. Jun, större delen efterhand gifva fig , få fort fol- kets antal hinner ökas, det år, få fort Svenfka Landt- nåringarna hinna tiltaga och utbreda fig; år enligt både med theorie ch ärfarenhet.. Den = Oeconomifka delen af Frankrikes och andra Sta- röra. At de phyfilke NG måfte til ters Hiftorier vifa ofs, huru brift på fådana åm= = hen, fom nådvåndigaft höra til månnifkans un- derhåll ellér DYR , kan upkomma, beftå och = plåga en Stat, midt under Nåturens ymnigatte gifmildhet på famma åmnen ; och at fådant kan ti-= ma blott af mindre lyckligen tilftålde Oeconomi- fka och Politifka författningar, tarfvar icke an- dra ån Hiftorifka bevis, och knapt lårer någonfin kunna vifas, at Phyfifka hunger -år, Bjort mån- nifko- fågtet lika ftor eller ftörre fkada, ån de Politifka. Så fnart de hinder; fom ånnu kunna ligga vår folkökning i vågen, få väl fom de, hviika upvåcka hos våre arbetsföre Landsmån en ftörre hug at öfvergifva Fåderneslandet, ån at blif- va qvar, och betala Staten fin upfoftrings om- koftnad med fitt arbete; det år med et ord: 1å fnart vår Stats vålmåga blifver få allmån, at jäm-. te befkydd under Lagen, ingen arbetande med-: lem, ifrån den högfta til den ringafte, det vare fig i Stad eller på Landsbygd, behöfver tryckas + brift på de åmnen, fom nödvåndigt höra til lifvets underhåll, fåfom föda och klåder: få fnart det hånder, få både vil och kan vår folkhop til= våxa och trifvas hemma, och då torde til åfven- tyrs vara flåftå oeconomifka fvårigheter af fig fjelf förfvinna, i den mon, fom vår folkhops tilta- gande antal hinner fåtta ofs i fkick, at OT mera uplysning, båttre ordning och et ftörre Na- turens eget bitråde i nåringarnas drifvande. 6. - 1764. Å pr: Maj d Jun, 107 +. 21: Men efter det fvårafte, fom san af deffa och flera dylika hinder för vår upkomit kan befara, beltår uti de omftåndigheter, fom fynas vilja för all tid göra våra pris på varor högre, ån alla andra håndlande Nationers varo-pris; få vil mån hår, igenom exempel, taget af blotta natur- liga flyrkans tilvåxt, och låmpadt på vårt Få- dernesland, vifa huruvida deffa omftåndigheter kunna hindra våra talrikare efterkommandes nä- ringar, handel och dåraf flytande upkomtt til vål-. måga och magt, få vida de fjelfve hafva famnta goda vilja för medlen , fom för ändamålet, och nog kärlek til Fåderneslandet, för at verkftålla dem. - > Låt den Varo-mångd, fom med vår nårvaran- de folkhop produceras , vara huru ftor han vils. Jåt den beftå allenaft af en million tunnor fpan= mål, 50,000 fkeppund järn, 3000 fkepp.: kop- ar, $£0,000 tunnor tjära, 100-000 ler brås er och få vidare; få år klart, at-om vi antage , det vår folk - myckenhet år efter 25 års tid för- dubblad,, och tilgången til fkog och malm vore vid den tid råttad dårefter, få fkulle den fördubs blade folk-mångden , med lika låtthet kunna pro- ducera' åtminftone 2 millioner tunnor fpanmål, 100,000 fkeppund järn, 6900 fkeppund koppar, och med et ord: åtminftone en fördubblad varo- mångd af den närvarande, efter varornas myc- kenhet tiltager i något ftlörre mon, ån folkhopen:. Hårvid kan man med fkål påminna, at den antag-. na fuppofition om tilgång til fkog och malm, hafver icke aldeles fin riktighet; förft år han för fror, i det man antagit en dubbel tilgång til brån= kol, tjära och bråde-åmnen, efter våra kd -— 108 1764. Apr. Maj. Jun. fynas , med nårvarande hushållning , böra til ftörre delen vara efter 25 år utödde, hvilket nu redan begynner at utgöra en af våra tiders fvåra- fte och miåft betydande hushålls-brifter, tarf> var ock få tidig, om grundelig bot; ty få vida vårt Climats itrånghet fordrar en jämn och be- flåndig tilgång til husbygnad och brånfle, icke för våra Städer allena, ej eller för Bergverkens, eller i allmånhet för våra nåringars drifvande, er huru angelågne de kunna vara, utan det fom me- ta la för vår folkhops beftånd och åkning; få torde efter 25 år, de båfta förflag , och den grun- deligafte hjelp , för få vål folkhopens beftånd och ökning, fom för nåringarna, varda åfven få o- nyttigt påfundne, fom de blifvit fent tillämpade. Sedan fynes. denna fuppofition vara ovifs, i det man ej kan få noga veta huruvida våra järn- och koppar - malmer unna om 25 år vara tilråckeli-. Ed a EES: låt hela fuppofition flå felt, å år döck ingen orimlighet uti, at antaga möje- ligheten af vår folk-nummers fördubbling , åtmins. ftone på långre tid ån 25 år, hvilket"kommer öf- verens med våra förra tiders årfarenhet, då Sven-. fka bårgverken drefvos, med långt mindre både kunfkap och ftyrka, ån nu för tiden. På tiden af 25 är kommer hår alsintet an, ehuru man en annan. gång torde få tilfålle at bevifa, det vårt folks aflktnher fkulle, efter Naturens ordning, kunna på denna tid fårfe vårt Land med et för-: dubbladt antal folk af vår nårvarande folk - num=' ner , om inga andra omftåndigheter hindrade, Altfå efter våra fkogar, och til åfventyrs ockfå: våra bårg, torde flå vår fördubblade folkhop felt; få följer, at om Naturen icke imedlertid ; PR ör 1764. Apr. Maj. Jur, 109 för ofs någon ny fkattkammare, få måfte den til- ,vågande folkhopen hålla fig efterhand til våra bekanta och möjeliga nåringar, hvilka icke få mycket bero på Naturens frikoftighet; låt deffa vara åkerbruk , handaflågder och handel, det är: - Landt-och Stadsmanna -nåringar ; få följer åter, at i deffa' nåringar måfte en atminftone dubbelt förre myckenhet effe&ter då framfkaffas , framför | inårvarande tid, om hela vår närvarande folkhop fkulie nedlågga alt fitt arbete i famma nåringar. Fördenfkul, når Rikets hela folkhop antages at vara dubbel, inom hvad tid man vil, fåform hår inom 25 år; få måfte af deras nåringar en varu- mångd varda frambragt, fom år åtminftone dub- -bel af den nårvarande, faft både fkogarnas afta- gina, och Svenfka bårgens fparfamhet, fkulle örneka vår fördubblade folkmångd,at göra bårgs- handteringen til Rikets hufvud - rnåring: «Man torde ånnu kunnd göra en anmärkning kårvid, och fåga: at:ehuru efter den antagna fatfen vår varu »mångd, efter 25 års förlopp, o- felbart blefve dubbelt ftörre; få torde den likväl blifva mindre réel, ån den hårvarande, och få- Jedes få et mindre vårde ån denne; hvaraf vil fy= nas, atden nationella viniften igenom handel med deffe varor, torde dock icke blifva ftörre ån den KE. SN an nen RE ohuår. Hårpa fvaras, fpanmiål och victualier blef- ve i fådan håndelfe vårt Lands handels-varor, och hvilka varor kunna vål vara redbarare ån de fam- me? Och defsutom: vår handel käftar i detta af- feendé af fig intet mera hu, ån hvad våra varor nu åro vårde, jämte fkålig vinft, och om vår rö- relfe, 25 år hårefter komme at beftå i flögde-ock DA Isandt- - 110 1764. Apr. Maj. Jun; Landtmanna - varor, få kunde vi di, fåfom nu; icke få mer för dem, ån hvad de voro vårde, til= lika med tilbörlig vintt; men det år på annat fråls Je vift ("), at varors vården åro lika med alla-de arbetslöner tilfammans tagne, fom til famma va- rors tilverkning och DEE ninR åtgårt 3; följakte= | ligen, efter en ftörre månnifko-hop nedligger | fitt arbete på 1789 års varu-mångd, få blifva ock de flere, fom af denfamma komma at draga ar- betslåner , eller hafva fin föda och utkomft. Alt- få, om utlåndfka affättningen på våra varor då blifver ftörre ån nu, hvilket bör kunna fke, af orfak , fom ftrax nedanföre fkal vifas ; få måtte vår utlåndfka handel kunna utvidgas, det år: de må- fte blifva flere, fom kunna lefva af nåringarnay eller fom varda födde och underhållne af utlånd- fke handelen; fördenfkul tjäna då våra nåringar och handel, til vår naturliga ftyrkas tilvåxt, hvil- ket år den fanna och grundeliga nationella vinft, fom allena år mågtig at upråtta den aldramiåft för- fallna Stat, och den vi hufvudfakeligaft böre fö- ka och efterftråfva. 2 $. 22. Vidare: efter man. hår frammanföre, $. 21, har vift, huru, antingen vår efter 25 år fördubblade foikhop, arbetar i famma nåringar fom vi nu idke, eller icke, få måfte dock vår va- ru - mångd, då varda åtminftone dubbel emot vår nårvarande, når en fördubblad folk-nummer ned-' lägger dårpå fitt arbete, och alt. annat år lika. Altfå går det på et ut, om vii detta exemplets: fortfåttande antage, at rörelfen efter 25 år, be- Av (") Tankar om penningars Vården pag. 34. < Gl i" a LE i vw flår: | | 1764. Apr. Maj. Jun; = tr flår i våra nuvarande, eller i andra flags varors tilverkning. Låt den fke med famma flags varor , fom vi nu tilverke ,.och låt denna vår varu-mångd Vara determinerad, och fådan fom wi hår ofvan- före $. 21 antagit; låt ockfå vår penninge- frock vara hurudan och huru ftor han vil; låt den beftå, af blott inbilladt mynt, och vara 60 millioner daler kopparmynt ftor; dåraf måtte då något vifst antal årligen l5pa in i hvardera flags varustilverk- ningen; låt til exempel 20 millioner gå in i årli- z fpanmåls >» tilverkningen, om jag få må kalla akerbruket >; låt 7,590000 daler löpa i årliga järn -tilverkningen >; låt 3 millioner åtga til kop-- par-tilverkningen och få vidare; få måtte, urt- om fifta fåljarens vinft, eller fom. år det famma,:- utom fifta arbetslånerna, en million tunnor fpan- mål nu vara vård 20 milkoner daler, 50000 fkep- pund jårn, 7,5 00600 daler, 3000 fkeppund kop- par, 3 millioner daler (")3 följakteligen mätte. utom fifta arbetslånerna, en tunna fpanmäl vara: Vård 20 daler, 1 fkeppund jårn iso daler; 1 fkep- pund Foppa 1000 daler, alt kopparmynt, och få vidare; hvaraf följer, at. t daler kopparmynt år 1 det nårmafte vård 5 tunna fpånmål, eller -&I5 Skeppund järn, eller +255 keppund koppar; lat då vår daler, emot utländfkt mynt hafva hvad vårde han vil; låt en Riksdaler Hamburger Ban- co gålla 15 daler eller 60 mark. Ptillåmpningen håraf til vårt Fådernesland, få måtte det ovilkor-- liga förbehåll varda på det nogafte i akt tagit, at vår inbillade penninge-ftock icke må ökas, e- hvad det gålla må; utan tvårtom, få mycket mö- Ke | | jeligt RR Ar mA nn rn nr a ar år sr a (') Tankar om Penningars Vården, pag. 37. 112 1764. Apr. Maj. Jun. jeligt år förminfkas, få långe vatornas höga pris | och våxel-courfens högd, förråder defs åfverfAlödi-- ga och tillika fkadeliga ftorlek >; ty i håndelfe af defs ökning , få flår all utråkning på Fåderneslan= dets allmånna gagn helt och hållet felt, och all anftalt til Rikets folk -ökning och förkofring, går utan all hjelp aldeles förlorad. - SE a | KH fter den antagna förefatfen, få måtte efter 25 års tid, årliga varu - mångden beftå af 2 mil-. lioner tunnor fpanmal, 106006 fkeppund järn, 6000 fkeppund koppar och få vidare, och efter penninge - ftrocken år då , fom nu, 60 millioner daler, och alt annat år tillika fom tilförene; få måtte alla deffa varor, tillika med Rikets hela öf=- riga varo-mångd, vara vård 60 millioner daler kopparmynt; hvaraf då, fåfom nu, 20 millioner upga årligen til åkerbruks »handteringen: 7,500, 000 daler til jårn - 3 millioner til koppar - tilverk= ningen och få vidare, då måfte utom fifta arbets= lönerna 2 millioner tunnor fpanmål blifva värde 20 millioner: 156000 fkeppönd järn; 7,f00000- daler: 6000 fkeppund koppar, 3 millioner daler kopparmynt; följakteligen rmåfte utom fifta-ar=" berslånerna I tunna fpanmål vara vård io, I fkep- Vr järn 7f, I fkeppund koppar, foo däler” opparmynt, och få vidare för Rikets hela varu= mängd; men förra prifen på deffa varor voro 20, rsö och 1060 daler; altfå varda varornas pris, blott igenom vår naturliga flyrkas tilvåxt, fålde- til håltten, utan at nårings=-idkarne infkrånkas, rubbas eller på något fått förlora dårvid; och | föm ingen ting befordrar affåttningen båttre, ån | lågre pris på varor, få måfte vår utlåndfka affått? | hinga | Keen 1764. Åpr. Maj. Jun, 113 ning, med de antagne omftåndigheter, efter 25 | års tid kunna vara förökt, då vår naturliga ftyr- kas tilvåxt hunnit få långt, at den mågtat ned- fålla våra varu- pris, til lika eller under de ut- låndfka. Håraf följer vidare, at 1 daler koppar- mynt blir då i det nårmafte vård 3's tunna fpan- mål, celler 3 fkeppund järn, eller -&5 fkeppund koppar; altfå, om utländfka hushalls > och hane ' dels - omftåndigheterna åro oförändrade, få måtte en Riksdaler Hamburger Banco , fom i förra hån- "delfen var vård 60 mark, då blifva vård allenaft 30 eller 74 daler; altfå år våxel-courfen tillika af fin egen natur nedfåld, i famma mon, fom va» rornas pris blifvit fålde. På fådant fått kan vårt "TFådernesland blifva naturligen beqvåmt, at utan konftiga eller väldfama politifka medel, tiltaga inåringar och rörelfe ;- eller , blotta naturliga ftyrkans tilvåxt, måtte af fin egen art befordra Ståtens förkofring , utan at Politien behöfver be- fvåras af annan omforg därvid, ån den, fom bidra- ger til ordningens underhällande i nåringarna 4 och fom länder til de hindrens undanrédjande, hvilka ligga folk - ökningen i vägen; hvaremot, utan det forgfålligafte Politiens befråmjande af folk - hopens ökning , och af alla de omftåndighe- ter fom dårtil höra, får icke Staten någon natur-' ke difpofition, at kunna blifva båtere , och då år all Oeconomilk ätgård, ehuru förnuftig den el- jeft vara må, et altid orilråckeligt medel, för all Statens förkofring och tiltagande i förmåner, | 0 $: 23. Tilvår naturliga ftyrkas ökande höra förnåmligaft : 1:o Jordens beqvåmare delning inr vånarne imellan , igenom ftorfkifts - delningar > - EE 20 114 — 1764. Apr. Maj. Juni den fåledes båttre indelte jordens vidare fördelan? 47 de , flera familier imellan , igenom Hemmans-4" klyfningar; 3:0o Torps och Backe-ftugors in- 4" råttande för frifkt och arbetsfört folk, hvars barn FF” måga vara af lagen åfven få vål befkyddade i fina FT föräldrars hus, få långe de dår vilja viftas,; få må utom det famma: 4:o Kongl. tilfågelfer och oå DREEIga förfåkringar, för deffa och alt fådant 4” folk å landsbygden, fom igenom fitt lofliga arbe- re dår måtte föda fig, om frihet, hågn och be: 4 fkydd under Sveriges lag , lika med alla andra Ri? kets underfåtare,; famt författningarnas fryrande dårhån, at den arbetande foikhopen måtte få ftö re hug och luft för fin tilökning, och den tilökteg” delen må finna båttre fin råkning vid at blifvaål hos ofs qvar, ån at flytta til främmande Stater. ' Deffe åro ofelbart de förfta och nödvåndigaftel "medel för vår naturliga ftyrkas tilvåxt, hvarfö ock "höga Öfverheten behagat, at igenom verk-4 ftållande til ftörre delen af alt detta, bygga uppåt denne få prisvårde fom fafte grundvalen, våra ef-4 terkommandes vålgång och fållhet. Önfkeligt$ vore, det vår Nation behagade med mera hugg och böjelfe nyttja den anförde tredje punéte > / för hvilken våra landtarbetare fynas icke ännu hafva fattat et emot höga Regeringens vårda om forg fvarande förtroende; det torde dock medd en kraftig och omftåndelig Kongl. Förordningg tå åt hjelpas, fom kan gifva den fjerde puneteng en ftörre flyrka, hvilket fynes vara nä få mycketg nödigare, fom alla tre de förfta puntterna bön följas tillika åt i verkftålligheten : eljetft, då ftoj fkifts- delningarne och Hemmans-klyfningarn gå fin obehindrade gång, utan at den arbeta - 6 na folk- i | | 1764. Apr. Maj Jun. = 115 olk -hopen, fom ifrån Torp och Backe -ftugor år fin råtta tilökning , dårjämte tiltager; få tor- ledårigenom husböndernas antal på landet, ökas > sftörre mon, ån deras medarbetande tjänttefolks, ich Staten blifva, åtmintftone iförfta början, ånnu i nera förlågen på tjänftefolk , ån den hittils varit, vilken ftora olågenhet hårigenom viffaft kan MdNAs od cs E I > Hår kunde åtfkillige andre anledningar, me- i lel ioch upmuntringar för vår folkhops åkning | rarda tillagde; men de torde kunna. låmpeligare nföras långre fram, då man kommer at handla : om tilfödfelen, giftermålen och alfvelfamheten. - IG 2 På Kongl. Tabell-Commiffionens befallning , Defs Secréeterare. OUR Af Def | > EDVARD FREDRIC RUNEBERG. terven RÖN NA 2m Drag - ugnar s förbåttring vid Fårn- igkockockosko kork Kos Kos ea verken ; agn Vr i ä AF | SÄ läten v SVEN RINMAN; oc BDiretteur öfver Svart-fmidet. Å /fed Drag » eller Glödge - ugnar, förftås egen- TY teligen fådane, fom eldas med ved, och 00 hvaruti ämnes > järnet, til vidare utfmidan- Hiro de Får - 116 = 1764. Apr. Maj. Jun. | de, af flamman upglödgas. Deffe Ugnar tjän vid alla flags iden där järnet kommer at frarlit: upglådgas, men ej vållas; och nyttjas i fynnei het vid Plåthamrar och Valsverk: icke allenaft til befparande af Drift - vatten för Blåsbåljor och til mera beqvåmlighet för arbetarne: utan ock förnåmligat i affeende på den befparing, få vål uti fkog fom kolnings omkoftnad, man förmodat I vinna genom vedens nyttjande i ftållet för kol. Så mycket mig bekant år , har framledne Herr Commerce - Rådet och Commendeuren POLHEM varit den förfte hår i Riket, fom vid Stjernfur borjat nyttja Glödge-ugn til Tak - wet utfmi- dande. Sedermera och då flere Bruks-ågare blif- vit öfvertygade om den nytta, fom deffe ugnar medförde , har denne inrättning efterhand, på flere frållen , dår Plat - fmidet af Ösmund icke va- rit i gång, blifvit vedertagen. PRmtyR NR RR -—> ; : | NÄ Dår Plåtar fmidas uti Hård af tilåmnade frång järns - ftycken eller lunfar, beitås Smeden gemen- ligen 30 tunnor kol på et fkeppund klipte Tak- plåtar; men vid en vanlig Glödge-ugn, kan på et fkeppund fådane Plåtar icke råknas åtgå Sfver ct "öra ved , fom ungefar fvarar emot 18 ä 20 tunnor kol. Således tyckes, at med Plåt - ugnen fkulle , utom kolare-lånen, befparas 7 å 9 tunnot kol på hvart fkeppund Plåtar; men då häremot i akt tages, at Smeden af de beftådde 30 tunnor, enom aktfamhet tår 8 ä 9 tunnor öfver- kol utid befiokrnis » finnes at föga Sfver 20 tunnor kol råt-4 teligen kunna råknas ätgå på I fkeppund Plåtar uti Hård. -Ianfeende däri BUNGE befparinstll i fom s sar RN MV ND ne 1764. Apr, Maj, Jun, 117 N fört jen vinnas med vanliga ugnar, för fkogen ej 12 ;etydande. För den orfaken hafva ock många Plåthammar - ågare ånnu icke vårdat antaga Glöd- ge -ugnars nyttjande, eller öfvergifva de vanliga Hiårdar, hvarvid deras Smeder varit upammade. +; Om Glödge-ugnar blifva rått anlagde och fam-elden dåruti på alt måjeligt fått nyttjad, år jag likvål förfåkrad, at mycken fkogs befpa- ring därigenom bör kunna vinnas. oocPå tre ftållen, nämligen vid Carlholm uti Roflagen, vid Stjernfund uti Dalarne och vid Garphyttan uti Nerike, hade jag förledet år til- fålle at gifva deffeiner til nya Plat-ugnar. Och fom vid Stjernfund, utom Plåt-ugnen, åfven var en annan ugn för klipp-jårns tilverkningen, tyk- tes mig, at Plåt - ugnens hetta åfven til det arbe- tet: fkulle kunna nyttjas. Likaledes funnos vid Carlholm och Garphyttan 2:ne Plåt-hamrar, tått invid hvarannan inråttade, fom jag fant ikulle ; kunna betjåna fig af en ugn tilhopas altfå bygdes ocker mina gifna förflag och ritningar, på förenam- de ftållen Plåt-ugnarne med 2:ne öpningar ifrån Gelfva ugns-hvälfvet, få at 2:ne f öde .måftare | Med deras drångar kunde på en gång arbeta uti en och famma ugn, utan at vara hvarannan til hinder, och utan at hårvid 'behöfves mera ån en eldning efter vanligheten. - Således upglödgar . Knip-fmeden vid Stjernfund fitt Klipp - Järn uti den ena, och Plåt - fmeden fina åmmen och Plåtar iden. andra öpningen. Likaledes urvållas Plit-. amnen vid Carlholm, för den ena, och beredas | fårdige Plåtar för den andra ugns-giman. Vid | FÅ Garp- | 118 = 1764. Apr. Maj. Juni I Garphyttan åter, fmides på famma fått vid 2:ne | bamrar för en ugn, med den fkilnad, at fårdige Plåtar tilverkas för bågge öpningarne. I början kinkades vål något med denna lilla åndring, in= nan Smederne kunde öfvertalas at glömma gamla vanan; men federmera har jag med egna ögon funnit, at vVårmningen uti en fådan ugn, icke al- lenaft går lika frifkt, fom uti de vanliga enkla Plåt - ugnar , utan ock, at vid denna nya ugnen, fom likvål tjänar til dubbel tilverkning, åtgår för ga mera ved, ån vid en enkel. Ifrån Carlholm har jag haft fåker underråttelfe ,at på hvart fkep- pund Plåtar befpares 2 ftafrum ved ; och vid Garphyttan, har på 13 fkeppund fårdige Plåtar ej åtgatt mer ån 7 ftafrum ved, hvilket tyckes | vara en få anfenlig fkogs befparing för Plåt-fmide | emot förra vanligheten , at jag förmodat, det | Glödge - ugnars bygnad och nyttjande på fådant fått, torde förtjäna Kongl. Academiens upmårk= famhet, famt at ytterligare vidtagas, på alla de ftållen, hvaråft antingen finnas 2:ne Plåt - hamrar |: tått utmed hvarannan, eller dår andra forter af ör Jårn- manufa&tur, fåfom Skår-verk, grof andjårns - valsning , Brånnftåls - fmide, Blecks fmidde under Djup - haramare; m. m. tillika kan | anliggas. Å Vid förenåmde Plåt - hamrar, har jag på alla | ftållen något olika inråttat deffe ugnar, at ut H den tjänligafte ftrutturen; men fom det blefve | nog vidlöftigt at befkrifva alla deffa olikheter, torde vara tilräckeligt at jag hårhos, uppå en få- | dan dubbel ugn, fom redan blifvit förfökt , får den | äran at en ide ritning och befkrifning Se om 1764. Apr. Maj. Jun, 119 fom icke allenaft kan tjåna til efterfölgd, dår be- låigenheten fådant tillåter, utan ock til vidare an- ledning, huru flam -eld til flere flags grof-fmi- den nyttjas kan. Dårvid bör likvål ugnens byg- nad efter belågenhet och effetternes egenfkaper inråttas, fom i fynnerhet vid nya verks anlågg- ning ofta nog beqvåmligen torde kunna verk ftål- Jasg allenaft man uti alla förefallande omftåndig- heter år noga underråttad. | br Förklaring på nårgående ritning åfver en.dub- oo ccbelugn til 2:ne Plåt - hamrars betjånande. Fig. 1. Tab. III. Ugnens Plan efter linien x. y- ee lan sa BITA 3 HT s | Fig..2. Profil efter linien a. b. Fig. 1... Fig. 3. Profil efter linien c. d. Fig. 1. ov A.B. ftora ugns- hvalfvet med 2:ne midt emot vr oKvarannan varande öpningar eller gimor. sar: Uti Fig. 3. utmårker A. B. ugnens bredd oo famt den ena öpningens eller Tackjårns- gi- mans fkapnad och ttorlek. IPA . D. Eld - trumman dår veden inlågges: Ro n0C. Fig. 1. och 3. Öpningen eller hålet, hvari- alla genom lågen går in uti ugnen. > cc E3 Afk - rummet under eld - gången. CE. Fi Tackjärns-halfter , hvaruppå vedenlågges. ot G. G.,Skärftenar eller rök - kåpor af Jårnbleck 7 ococotilde utur ugnen gående gniftrors afförande. HH. Fig. 3. En gnifter - kur af Plåtar öfver öp- ao0c ningen för eld-rummet. Kan åfven ledas oocvmed et Bleckrör in uti någon af de andre ect fkårftenarne: SÅ | och Sandfyllning ofvan på ugns-hvalfvet til fö- 0 orekommande af fprickor och lågens uttrån- gande. H 4 Fig. 120 1764. Apr, Maj. Jun. Fig. 4. En del af Tackjårns-halftret , efter fyrdubbel Scal upritad. ELR Fig. $f- Tackjårns - giman för eld-rumrmmet. En dylik ; göres ock för afk - trumman. I anfeende til likbeten, fora denne dubbla um nen åger med den SUNE enkla; lårer ingen vids löftigare förklaring öfver bygnaden erfordras: - Störfta fvårigheten med Glödge- eller Drag -ug= nar i gemen , år den, at de vid förefallande invår- = tes briftfålligheter; fordra några dagars affval« ning, innan de kunna handteras och repareras, hvarigenom Smidet urider reparations - tiden, blifver få mycket långre förhindradt , hvilket år mera kånbart, dår flere arbetare fkola betjäna 5 af en och famma ugn. Det år fördenfkul hög angelåget, at fådane ugnar muras med all uptån- kelig beftåndighet, hvilket fåkraft kan låta fig göra: om man til ugns=hvalfvet och i fynnerhet til eld- gånhgens Murande, kan anfkaffa någon god fort Tålg-ften , af famma art ; fom Jämtlands gryt= ften, hvilken måfte huggas jämn, at han i mur- ningen faller någorlunda fått tilfammans. Til murbruk , bör nyttjas den eldfafta Franfka eler Skånfka leran, hvaraf en del obrånd brikas frarkt tilfamman med en del bråndt ler och en del bråndt Tilgftens- mjöl, hvilket murbruk nyttjas imel« lan ftenarne, atminftone på inre fidan eller emot | hettan, och för öfrigt kan man betjäna fig af ge= ment ler med fand. Niåft god Tålgften år ock Tegel af Masugns-flagg emot hettan det förnåm- | | | FB -— AV Y GR ot fee RA ER ER rr RS ERAN fta: allenaft Teglet år ftöpt i tjänlig form, fom vål kan tilhopa fogas, och flaggen år TA art, och ej af altför mycket Limftens-blandåde rhalm= | fåtte | 1764. Apr. Maj. Jun, 121 fåttningar. I fynnerhet har Slagg-teglet för fto- ra ugns>- hvalfvet befunnits tilräckelgen ftarkt; men för eld- gången år Tålgften fåkrare. Yttra murens SR AIG med flarka järnband eller an- kare -jårn på alla ftällen, dår de med nytta kun- na appliceras, år för beftåndigheten icke mindre angelågen och bör ej förfummas. Däir tjänlig och I ej altför fkör gråften finnes, år titarkare at dåraf betjäna fig til utan-muren , ån af tegel, fom min-, dre emotftår hettans ftarka fpånning. 'Oaktadt all förfigtighet vid bygnaden, kan dock föga förekommas, at icke uti en Glödge- ugn, en eller annan lagning om året fkal företal- da: > Vil man fördenfkul undvika de 3 å 4 veckors tppehåll med fmidet, fom under reparations-ti-, den årligen kan förorfakas, år fåkralt, at antin> : gen våra förfedd med 2:ne utmed hvarannan byg- de ugnar, få at den ena kan nyttjas under den an- > dras briftfållighet : eller ock at jåmte ugnen haf- va tjänlige hårdar tilhands för Smedernes fyfle- fåttande under ugns-byggnaden , fom åfven kom- mer vål til pafs , då helgedagar infalla och ugnens upeldande på 2 äå 3 mellan »dagar ej lönar mödan. « Dårigenom at eld - gången göres under bott- nen: af ugnen, fom på nårgaende ritning: finnes | utfatt; vinnes vål uti ftora hvalfvet någon ftar- kare hetta, och mera beqvåmlighet til hettans Hyttjande för annat fmide : utom det, at en fådan ugn: fordrar minfta utrymme; men få underka- fas likvål eldgångs-hvalfvet den olågenheten, At på detta fåttet af hettan fnarare förftöras. Hr; ov Hvars 122 1764. Apr. Maj. Jun: Hvaråft elden fördenfkul endåft nyttjas til Plåt - hamrar, kan man låta lågenvupftiga antin= gen midt på bottnen, eller: vid den fråmfta fidan af SEE tåfom hår vid K, Fig: 1..: Då eld-gån= gen likvål, genom en tilbygnad uti D, måtte förs långas. Eller ock bör ugnen byggas lika fom vid Vals- och Skår- verk, eller vid Klåck -gjuterier brukas, fom ej medförer annan olågenhet, ån ar eldnings- veden i den håndelfen måtte huggas til hålften kårtare, ån eljeft vanligt år. Utom en fådan ugns nyttjande för 2:ne Plit- hamrar, hvaraf en god verkan redan år utrönt; har vål ånnu icke blifvit förfökt, at nyttja famma = hetta til flere flags arbeten; inen af förfarenhetert om flam- eldens håftiga verkan, år jag tåmeligen förfåkrad, at dår belågenheten få tilfåger, fkul- le vid famma ugn och hetta, utan någon vidare åtgång af ved, 4 å f tums fpik kunna fmidasyan== = tingen för hand, eller under vattu-hammare, til det minfta med 3 å 4 Smeder. Eller ock fkulle brånftål vid denna hetta kunna upvårmas och ut- råckas, allenaft en beqvåm och til detta åndamål lagom öpning göres vid ligens ingång uti ug- nen. Vid fpik -fmide tyckes vål den fvårigheten förefalla, at fpik -tenarne fom oftaft böra vållas, hvilket uti flameld icke vål låter fig göra; men om man jåmte et fådant fmide för ugn, åfven un- derhölle en Spikhammar- hård, kunde dårvid e- mottagas och tilhopa vållas de tenar; fom blifvit otåta eller för kårta. Vid Brånftåls -fmide åter, behöfver ftålet aldrig vållas, få framt tått åmnes- järn dårtil förfigtigt våljes, och fåledes tyckes med defs upvårmning och utfmidning för flameld, icke vara någon fvårighet. Dir ' 7 Dår Plåt - fmide idkas för 2 hamrar fålunda, at Plir-åmnen vidden ena urvållas och liknas, och vid den andra bredas och färdig göras , år batt; åt icke göra ugns-öpningen för urvälls-hammaren flörre ån oumgångeligen erfordras: fåfom unge- får til 18 tums bredd och fs tums högd, cd NM Diår icke met ån en Plit- hammare finnes; borde man ån mera vara omtånkt, at genom en annan peng på Glödge -ugnen,, betjana fig af famma hettå, antingen för ofvannåmde fmide, SG e o er I . Sen RA &iler ock för frångjårns upglödgande och fönder- "fkårande til fmala tenar: för hvarjehanda köks- e . : pre (0) k 4 vå ; « kåris djupande: för Trå-dragning eller dylikt. Torde hånda at til en fådan ugns upvårmande ån mera ved fkulle befparas, om S ge Öpningar- ine gjordes utmed hvarannan på en fida; men fom det år oförfökt och tyckes falla obeqvåmt för ar- betarne , kan jag det bygnings-fåttet icke med fåkerhet recommendera. Önfkeligt vore likvål, at tilfålle kunde gifvas til fådane nyttige förföks anftållande med Glödge-ugnars olika ftruttär, och flam eldens verkan til åtfkilliga flags arbe- ten, famt at någon utvåg vore til erfåttning för den omkoftnad ; fom dårpa, allenaft til fanningens utrönande, frundom måfte anvåndas. Jag år för- fåkrad, at på många orter, dår kolningarne under fkogens förminfkning måtte aftaga, eller dår man vil betjäna fig af brånntorf, blifver Glödge-ug- nars nyttjande til hvarjehanda Svart- fmide en be- tydande invention. At Brånftål kan tilverkas med flam- eld, dårom år jag fullkomligen öfvertygad och fer ingen omöjelighet, at icke famma å . | om 2784: Apr: Maj tjur. — Hig ] | | tare 124 1764. Apr. Maj. Jun. fom den ena gången blifvit bråndt, fkulle vid en annan brånning , med hettan uti brån - ugnen kunna upvårmas och utråckas , fom vore en mår- kelig fkogs-befparing, hvilken jag anfedr böra vid Järnverken vara alla förbättringars förnämfta åndamåil. SOERTASTASS ASTA TASSAR STAS TASSAR BESKRIFNING På et flags Mafkar, fom fomliga år göra ftor fkada både på Frukt -trådea och Skogarna i Norra America, Af PEHR KALM. | & 3 jag, efter min ankomft til Norra America, ar 1748, fökte göra mig underråttad om hvarjehanda, fom dår kunde finnas mårk- vårdigt uti Naturén, hörde jag ibland annat myc- ket talas om et flags Mafkar, hvilka viffa år in- finna fig i otrolig myckenhet på tråden, och då göra på dem ftör fkada. De dår i landet boendes beråttelfe om deffe Mafkar var kårteligen följan- de: Mafkarne infinna fig viffa år i ftor mycken- het; men däårimellan vifå fig gemenligen endaft någre få af dem. De år, då de komma i obe- fkrifvelig mångd, upåta de få aldeles löfven på i tråden, at fkogarna midt om fommaren ftå få nak- na och löflöfa, fom om vintern. De angripa då måft alla flags tråd, några få arter endaft undan- tag- 9 AE 5 rr NR SIREN RR ARA EA RA rr PARVIS IR FYESESVESK 1764. Apr. Maj. Jun, = 125 / tagne. Gemenligen år den tiden på året ftark > hetta och torka där på orten, dårföre har mafkar- onas åverkan ofta den fkadeliga påfölgd , at de nakne tråden icke kunna ftå emot den håf- tiga vårman, utan torkas bårt; hvarmedeltt ofta > ftöra tracter af fkog då ut. Af Ängelsmånnerne kallades denna ohyra Caterpillers ; et namn, fom de plåga gifvaåt hvarjehanda flags Mafkar på trån. Följande året 1749, refte jag vål igenom en god del af Norra America; men ehuru noga jag gaf akt, kunde jag ej med vifshet komma öfver någon af deffe mafkar; få at jag redan gaf förlo- > radt, at få fe dem; men år 17$0 inföll Mafkar- 1 nas Period; ty då infunno de fig i de Pennfylvan= fke och Nya Jerfeyfke fkogar i grufvelig myc- co kenhet. Jag hade då nog tilfålle, at fe en del af > deras hushållning , och utröna af hvad art de voro. — Siftnåmde år d. 3 April efter nya ftylen, då jag var ute på landet hos en gammal Svenfk , vid namn Johan Bengtsfon, fade han fig hafva orfak at befara Mafk på Äppel-tråden nåfta fommar, i fynnerhet om den blefve torr. Såfom anledning til denna fin fruktan, vifte han mig många qvi- ftar af Äppel- tråd, fom hade likafom fmaå knylor pi fig, hvilka til en ftor del beftodo af bara mafk- agg. Infectet hade lagt fina ågg rundt omkring qvilten, ågg vid ågg: åggen voro runda, fom de | minsta knappnåls - knappar. At förvara dem från | rågn och en oblid luft, voro de öfverdragne med en limaktig våtfka, lik grå- brun focker- firup, hvilken nu hårdnat. Den glånfade ock fåfom en . hårdnad Grup. På et och annat frålle hade rågnet i | fkölet 126 1764: Apr. Maj. Jun. fkölgt bårt denna limaktiga våtfkan, och dår fut- to åggen bara. Defe mar ise fäspgs ock på Påron - Qvitten - Perfike - och Kersbårs - tråd; famt åfven på Pennfylvanfke Björken, (Betula Jenta); Afvenbok ; med et ord: jag fann åggen både på de tråd, hvars låf de dåraf utklåkte ma- tkär arr åta, fom ock ibland på fådana, hvilkas löf de ej fmaka om de hafva båttre mat at tilgå. Den följande 14 April fann jag åggen utklåk- ta alleftådes , och -en otrolig myckenhet af fmi .mafkar, hvilka fpunno fig våfvar, dåruppå de .klefvo up och ned, och åto up löfven, alt fom de hunno fpricka ut, Vid början af Maji månad .fåg man både Trågårdar och fkogar fulla af dem, och voro de nu redan komna til deras fullkomli ftorlek ; men innan jag går långre, vil jag förft befkrifva, huru mafken fåg ut. — — Långder år åtfkillig, alt efter åldren, ty då han nyls kommit fram ur ågget, år den nåppeli- sen öfver en Geometrifk lnias långd; men blir A+Aedan alt ftörre och ftörre. Då de blifvit full« våxta, åro de gemenligen 1 Geom. Tum och 3 lin, långa. bat. TE Hafvadet år trubbigt, flått och halt, fmutfigt- gråblått med fina fvarta prickar, befatt med kär- ta fvarta hår. : Ofvan ör munnen , en liten hvit flåck. Käåftarna ( Palpi) åro två, fvart- aktiga, en på hvardera fidan om munnen. Bak- om,hufvudet vid början af kroppen år på hvarde- radhdan en liten fmutfigt - gul flåck, hyarutbrsn op 1764. Apr. Maj. Jun. — 127 hop mörka, 3 lin. långa hår gå ut. Rundt om- ; 5 4 a e 10 . (0) DJ kring munnen år den ock hårig ; men håren åro > dår mycker kärra. : Kroppen beftår af en ljusblå fårg med andra får- > gor inblandade på följande fått : Långs efter ryg- gen åro ellofva ljufa flåckar af åggformig fkap- nad, hvaraf den bredare delen vändes framåt; och dår den fmalare , fom vänder fig bakåt, dra- er fig ihop, gå ut på ömfe fidor, et par kårta karta flreck. ånpden af en fådan Aåck år | nåppeligen mera ån en half linea, och bredden roportionerad. dårefter. Flåckarna fitta nåftan | ika långt ifrån hvarandra. Färgen af det ljufa i fåckarna år ej aldeles hvit, utan ftöter litet på | fmutfigt gult. Utur hvardera af de fvarta ftrek,, fom åro på ömfe fidor om deffa ljufa flåckar, ut- gå någre få (3, 4 eller 5) ljusbruna upråttftående hår af 3 lin. längd ungefår ; något helt kärt brand- | pult ftreck finnes vid deffe ljufa flåckar. På hvardera fidan om nyfsnåmda ljufa flåckar går längs efter ryggen et fmalt ftreck eller rand, fom midt uti år brandgul, men fidorna åro fvarta, | Ned om dem på ömfe fidor år kroppen af ljusblå sfårg med fina fvarta prickar, och dårunder et | ftreck, fom midt uti år gult, men fidorne fvar- | ta, grendes långs efter kroppen. Under deffe » fiftnamde ftreck år kroppen af famma ljusblå fårg fom tilförene, hvarifrån utgå fullt med ljusgrå, 2 hin. långa hår. Buken år under mörk - gråblå. Kn Firterna'o 8 par; nåmligen 3 par fråmft un- der de 2 förfta ljufa flåckar på ryggen; dock år det fråmfta paret långre fram ån någon ljus flåck i fit- 228 1764. Åpr. Maj. Jun, fitter. -Sedan åro under dén 3:dje och bjensle flåc- " I ken inga fötter ; åter följa midt under kroppen 4 ar fötter; och vid åndan at ftjerten , nåftan lån- gre bak, ån den fifta ljufa flåcken på ryggen, et ar fötter; med deffe fifta fötter RE mafken på, då han går. De fråmfta 3 paren åro fvart- aktiga, och hvaffa på andan; de andre $ paren ås ro nårmaft kroppen mörkbli; men fjelfva ändan | år trubbig och gulaktig; mafken kan fkjuta den- na åndan ut, och draga den in i kroppen, Bredden midt på år vid pafs 14 lin. och år den måft öfveralt lika bred. ad Jag nåmde förut, at redan i början af Majo I voro både Trågårdar och fkogar fulla af deffa I Mafkar. ; i Uti. Trågårdarna hade de fpunnit ftora bon 1 åppel-tråden, få at om en ej var flitig at förftöra dem, och trampa ihjål mafkarna då de föllo ned vilste man icke af, innan de förtårr alla löfven på åppel-tråden. Når man rökte under tråden, ka= ftade de fig ned på marken; men om man ej ftraxX dödade dem, kräkte de up igen efter frammen på. tråden. Rörde man litet vid dem, då de futto . på löfven, fållde de fig et ftrycke ned; men blef- vo fedan hångande på en fin tråd, den de fpunno från fig då de flåpte fig låfa, hvilken de fåft med Öfre andan vid ftället de förr futto på: med denna. tråd gingo de fedan up till fitt förra ftålles Då | de åtit up alt lörvet på et tråd, gingo de dårifrån til et annat, och fortforo dårmed Fian man fått. Man fig nu på fera ftållen folk fyffelfatta 1 deras trågardar, at med halm och annat röka under tran 7 en, 1764. Apr. Maj. Jun. 129 den, tilat dårmed föka- fördrifva dem. - At hin- dra, det frimmande mafkar icke måtte komma från fkogarna; hade en och annan upkaftat et:li- tet dike rundt omkring trågården, af en half alns djup och bredd, med branta bråddar mot trär gårds = fidan: då nu de från fkogen til trågården tågande mafkar kommo til diket, föllo de dåruti. ned, och voro ej i frind at oi fig ups; ty dés ras fötter fingo ej fifte i den löfa mullen på fidan af diket. Men i de måfta trågårdar hade deffe gåfter i haft få tiltagit, at man Fifångt böd til at. utöda dem ; och hade de dår iå huferat ; at tråden ftodo helt nakna. Somligftådes låto de fig ej nö- ja med låfven allena, utan de åto-åfven up de-un> förajuka fkått och qviftar, fom tråden gjordt amma ar. eb GODET) . HÖvTO: ed "Skogarna voro likaledes af dem helt fulla. I början förtårde de allenaft låfven på medelmåttiga och fmå tråd, och låmnade de ftörfta orörda; men fedan de gjordt flut på de yngre, tvang hun- gern dem omfider, at åfven angripa de ftörfta tråden, på hvilka de likaledes upåro alla löfven från rot til topp. | Marken uti och omkring fkogarna var lika- fom lefvande; ty knapt var någon flåck hvarpå icke krållde mafkar , fom vådret fkakat ned 3 defs- utom, fedan de upåtit löfven på et tråd, måtte de ned, at föka fig föda på andra. Gick man un- der et tråd, blef man fnart öfverhölgd af mafkar,: fom föllo ned. Hår och dår i fkogarna lågo fmå ångs- tåppor inftångde, på hvilka ågarena låmnat : några få Ekar, at fkugga åt gråfet; lä ; ; n« | | | f 130 = 1764. Apr. Maj. Jun. fingo ej eller ftå i frid; ty fedan mafkarna gjordt | flut på låfven i fkogen rundt omkring , tågade deöf= ver ångarna til deffa tråd ; ångarna voro då få fule | la af mafkar, at man ej kunde fåtta ned fotens utan at trampa på några. Satte man fig ned på l ången at hvila, fick man i haft en myckenhet på fig. - Gårdesgårdar, plank och våggar voro få fulla af dem, at de kråkte öfveralt. --Under'trå= den var marken måft fvart af deras tråck. Dår något ftillaftående vatten var når, hade det blif- vit mått fvart fom blåck, om Ekar våxte nåra dårtil; ty emedan mafkarna åto Eklöfven, och : fällde fedan deras exerementer i vattnet, var det, fom hade man lagt Gallåpplen i vattnet. fr Når en gick under tråden, hördes helt vål, huru de åto up i tråden och dår kråkte; och til- | lika mårktes et beftåndigt knäppande och fmål- | lande på de torra löf; fom höften förut nedfallit; | hvilket förorfakades af de nedfallande mafkar och | deras:excrementer. Skeda cd äfbrojl | 3 > Dåde vandrade från et ftålle til et annat, gin= - de måft i råt linea. Gårdesgårdarna beftodo |. år på många ftållen af ftolpar i jorden, fatte med | trödor imellan ; at: de tåmeligen: liknade "våra | fall--kedjor; (figur på dem kan få 1 min Bobuslda= | /ka Refa p. 284.). Når nu:.mafkarna vandrade långs |: efter trodorna, och kommo til ftolparna, gjorde | de ej en krok rundt omkring ftolpen Filerodan på andra fidan; utan de kröpo gerad up för ftolpen, | få tvårt öfver åndan, ock fedan ned på andra fi- | dan til trodan. Gingo de från fkogen eller en |. trågårdril något hus, få dkedde det nåftan altid | uti | 1764. Apr. Maj. Jun. = 131 uti råt linea, få mycket de någonfin kunde. : Pi gårdesgårdarna kråkte de gemenligen på. den tro- dan, fom var öfverft; och om det hånde, at fam- ma troda vånde en fmal kant på, få at ej mera ån en mafk i bredd kunde gå dårefter, få kråkte de helt tått efter hvarandra, mafk vid mafk. — Når de rakade falla i vatten, fummo de ha- fMigt til lands. Men mötte dem något vatten, då de vandrade efter marken, gaåfvo de fig icke går- na ut dåri, utan vånde om, och togo en annan kofa. Deras fimmande fkedde med itjärtens vri- dande i vattnet horizontelt från den ena fidan til den andra, Så fnart de hunno til lands, och fin- go fåfte i någor, voro de behåndige, at hjelpa fig up; men om -man doppade dem litet under vatten, och låt dem fedan komma up, orkade de då fallan til lands, utan blefvo gemenligen lig- gande qvar på vattnet. re IM | Jag lade några af dem uti Rum eller: Brån- vin, fom år gjordt vid Såcker-kokningen; dåri voro de. nog feg-lifvade, och faft-jag doppade dem ned til bottnen, kråkte de dock en god ttund på botten af flafkan , af och ai, på de Orm-ödlor och Grodor, jag uti Spiritu vini i famma flafka förvarat. +. Hela dagen förnéta de antingen uti åtande eller vandrande, från det ena trådet och ftållet til det andra; men få fnart aftonen infaller, tlåtta de fig at hvila på hvad ftålle mörkret kommer öfver dem, Om man om natten med ljus befer dem, dår de tagit fitt Båten härbärge, finnas de fitta hel KR Z Il KR IA Apr. Maj. Jun. ftilla, til defs man med ljufet kommer dem få når; at de brånnas >; då fålla de fig ned från tftållet dår de fitta. Om följande dagen år klar, åro de i rörelfe få fmart Solen kommer up ; men om mors gonen år mulen, och det liknar fig til rågn, hål- Ja de fig långe” ftilla. I rågnaktig våderiek fitta de helt frilla. d Når de gjordt flut på löfven uti Trågårdar- na, togo de ofta fin våg til fjelfva huien: då blefvo icke allenaft våggarna utanpå hufen öfver- tåckta af dem, utan de trångde fig ock under- ftundom ini hufen genom de hår brukeliga glefa våggar, eller genom andra öpningar. Til Salem 1 Nya Jerfey kommo de i en fådan myckenhet, at invånarne hade mycken möda, at uteftänga dem: de fökte fig åndock ofta in, få at folket mot mornarna ej fingo fofva för dem i fina fån- gar; mjölk och andra våt- och mat-varor måtte de hafva vål tåckta, at mafkarne ej fkulle ligga ig däri. SR Inga kreatur ville åta deffa mafkar; ej eller blef man varfe några foglar bjuda til at Arena En och annan fade dock , at -kalkoner ibland ”plåcka dem up. | Sin grymhet på fkogen hade de ej utöfvat li- ka på alla ftållen. I någden af Philadelphia ha= de Sn ej fkonat något tråd, hvars löf fmakat dem någorlunda vål. ”Tvårt om refte jag på fomliga ftällen i Nya Jerfey, och åfven mot Lancafter- fidan genom ftora traéter ikog, dår deras höflig- het varit fådan, at når de på det ena ftållet för- ST. | tårt 1764. Apr. Maj. Jun. 13 3 tårt alla löfven, hade de dår bredevid låmrnrat en tract aldeles orörd; faft den beftod af mått fåda- na tråd, fom dem behaga. På fomliga ftållen hade de gjort likfom er mhuggning i tjockalte fkogen, på det fått, at en flock af dem gått uti en linga af'20 eller 30 famnars bredd in i fkogen, ' åtit låfven af alla träd, fom- dem dåruti mött; men nåftan aldrig rört et tråd på någondera fidan af denna inhuggning eller linea; få at deras gång fåg nog rolig och fynnerlig ut., Annorftådes re- fte jag, få i Pennfylvanien fom i Nya Jerfey sger nom ftora flycken af fkog, där ej mintta tecken Mmårktes til deffe gåfter ; och då jag fedan famma fommar kom til Nya York, Albany, Irogquoir- nas land och Niagaru, och vid tilfålle fporde, | om de haft detta år befök af dem? Svarade de -al- leftådes, at de nu ej blifvit varfe några; men at | de dock viffa år ,åfven: på deffa orter, göra anfall på (kogarna. hk Omen gaf noga akt uppå de ftållen , där fkor | gen detta år få illa blifvit: medfaren, få befunnos de gemenligen ligga dår , hvaråft landet och jord- monen var god och fet, men dåremot utgjorde de ftållen , dår tråden ftodo orörda, gemenligen de torra och magra delarna af landet : dock tolte det- ta ibland något undantag. | cc Nu bör jag nåmna de Trdd och bufrar > hvilkas lof maftarna gärna åto. | (0 Pårontråd, (Pyrus communis. Linn. fpec. 479). Re . | | ä 5 | I Hppeltråd, CPyrus Malus. Dmn. fpec.: 479). I Deffas löf voro de vålfmakligtte för dem. -Quittentråd, (Pyrus Cydonia. Linn. fpec. 480). er Pn LIE IN Vild 134 — 13764. Apr. Maj. Jun. Vild Törnbufke; mafkarna åto ej allenaft up defs If. utan ock den unga gröna barken på fram och viftar. é SR 4 Hvit Ek, (Quercus alba. Linn. fpec. 996). — Svart Ek; (Quercus rubra. Linn. fpec. 996: n. 9.6). Dennas löf tyckte de altför mycket om. Spanjk Ek; (Quercus rubra. Linn. fpec. p-986. n. 9. 2). - Caftenmie- Ek, (Quercus Prinus. Linn. fpec. 995). Scs'afras Ek; (Quercus nigra. Linn. fpec. 995. = Kirr-Ek, (QuercusPhellos. Linn: fpec. 994). Svart Valnöttrdd, (Juglans nigra. Linan. fpec. ). | Hickery med flåt bark; (en variation af Juglans alba. Linn. fpec. 997)- bn De I é fer » (Catpinus Betulus. Linn. flor. Suec. 2). "a C Gyllentråd , (Liquidambar ftyraciflua Linn. fpec: 999). Dettas löf voro åfven en altför be- hagelig mat för dem. | Följande voro åter de, hvilkas löf de aldeles ice ÅS Ma = > Handtrdd, (Cornus mas. Linn. fpec. 117). Vilda Vinrankor > (Vitis Labrufca och Vitis vulpina. Linn. fpec. 203). Det var nöjfamt at fe, at då deffe V inrankor klångt fig up efter någonhög = Ek, hade mafkarna åtit up alla löfven på Eken; men Vinrankornas blad voro aldeles orördar j Land-blåbär ; (Vaccinium mucronatum. Linn. fpec. 350). A Sasjäfras , (Laurus Sasfafras. Linn. fpec. 371). . Salladtråd, (Cercis Canadenfis Linn. fpec. 374). Skedtråd; (Kalmia latifolia Linn. fpec. 391). | ; Or: - MR AA o | 1764. ApriNaji Jun. I35 | << Ordinairt Kersbårstråd; (Prunus Cerafus. Linn. er 474). Faft Appel-och Kersbårs- tråd fto- i trågardar om hvarandra, och mafkarna hade åtit up alld löfven på de förra, voro dock de fena= res löf aldeles ofkadde. > — Tualipantråd > (Liriodendron. Linn. fpec. 535). «> Locufttråd, ( Robinia Pfeudo - acacia. Linn. fpec. FL — Maulbårstråd, (Morus rubra:; Linn. fpec. 986). st idbl, (Betula alnus. Linn. flor: Suec. 861). 5 SRS ( Platanus occidentalis, Linn: fpec. j 99) > Af (Bopulis heterophylla. Linn. fpec. . 1034). äre Zönn, (Acer rubrum, Linn. fpec. Kv petad, (Diofpyros virginiana. Linn. Tpec. frog | Hfarsråd. , (Nyffa aquatica. Linn; fpec. 1058). ay (AVLADE ökladekar rede åro åter de Träd och hvilka boil på löf mafkarne ibland dto, och ibland låmnade edtnas jo a at de endaft i nödfall, och i brift på kneg fö- da, nödgats gripa til' dem. —-Perfiketråd AWA rskisdalve, Petfka. nd fpec. 72). De åto ibland de fmå fpåda löfven;' men pov laven blifvit Ene TEGE de dem alde- fönpäre rar RAL Vilka Kersbårsträd, , (Prunus virginiana. lind. fpec. 473). nd IRA isiga did rateegus Crus: galli. Linn: dpeé. | 478 "Björnbärsbufke > (Rubus occidentalis. Lind. fpec 493)= > i Pemflvanfre Björken, j ” Betula rar Finn. fpoc. 983). > Hic- 136 1764. Apr: Maj. Jun. "| Hickery med Jpjdlig barck; (en variation af Ju- + . glans alba. Linn. fpec. 997: lår, SR -+ Mot flutet af Majo, fann jag mafkarne måns | enftåds i fkogarna, dels på tråden i hoprullade Be, rdels på marken undet tråden, dår de antin- gen invecklat fig uti de torra nedfallne löfven, el--- Ter eljeft lågo uti en fin hvit materia, liknande Bomuli-eller Silke, dåri de infpunnit fig... Det var förundransvårdt at fé, huru de varit i ftånd, at hopvekla tjocka ftyfva blad, til exempelibla- den af Skedtråd, (Kalmia latifolia), få at de måft fullat. dem tilhopa, och lagt fig fjelfva dåri, in- om deras fina hvita våf. sju SA | 2> Något förut; eller den 11 Maji, lade jag nå- ra af dem uti glasburkar, och födde dem med ådana löf, föride gårna åto, at fe hvad flags In- fe& omfider fkulle blifva af dem. Sedan de nå: Con tid begårligt hållit til godo den mat jag gaf dem, infpunno de fig i de torra löf, fom de låms = nat; och förvandlades til Aurelier eller Puppor. - D. 20 Junii och följande dagar; utkommo från deffe Aurelier fmå Fjärila+ eller Phaleney af följan- | de utfeende: | | = me wi FR EE res JP VR ERS ME vässa dl an fins TA dö NER Antennerne fjåderlike (peé&inatx), brungrå, krokige eller upåt bögde. - Ögonen klotlike (glo- bofi), brunaktige. Pannan hårig, håren bruna. - Vid mannek imellan håren i pannan utgå 2 kårta tentacula. Öfre vingarsa åro af en fmutfig gul fårg med inblandadt brunt ; ofvanpå hvardera vin- gen gå 2:ne bruna tvårlineer. Undre vingarna ås | ro af famma färg fom de öfre 3; men hafva inga & ”av64: Apr. Maj. Jun. = 137 dana tvårlineer ofvanpaå fig; på undre fidan ftöta de på ljusgrått, och tyckas fom de dår nåttan vo- ro beftrödda med glitter, famt hafva hvardera på famma undre fida-en brun tvårlinea. Bågge, ba- de. öfre och undre vingarna, åro ofvanpå litet glån- fande, befatta med tåta kärta hår. Sjelfva krop- pen år luden eller öfverdragen med mjuka hår af en. fmutfig gul fårg. : Fötterna åro 6. Låren och Benen öfverdragne med mjuka blekbruna hår... Fot- bladen mått hårlöfa, eller håren dår ganfka kårta. När den fitter, "hånga vingarna. ned, (ale defle- "xe). Långden af öfre vingarna 42 lin. Bredden vid bafin 3 lin... Långden af Antennerne 3 lineer. cc Når jag midt uti Junii månad gick omkring hår i fkogarna, fann jag en myckenhet af deffe Fjärilar... Någon tid dårefter mårkte jag, at de | lagt fina ågg på hvarjehanda tråds qviftar, på lått fom förut nåmnt, år. Många ER , at nåfta är kulle åter föreftå trågårdarna och fkogarna et lika åde. Huru det tråffat in, eller om ock någon fårdeles våderlek gjordt hinder för mafkarna däri, kan jag icke fåga, emedan jag 1751 i Februari månad gick från America. hem til Sverige. El- jeft påftodo månge, at mafkarne ej plåga finnas til fådan myckenhet på et ftålle , tu år å rad. öra TSE VEMR SE dT NÄRA NANA | Jag tog några med deras ågg tått Sfverfatte gviftar; och lade i min famling, at föra hem til Sverige: åggen utklåktes ock följande fomma- ren 1751 hår hemma; men fom jag glömde fe ef- ter dem , dödde de fmå framkomne mafkar ftrax ,i brift af föda. Jag fann håraf nog möjeligheten, ät fortplanta Infecter ER den ena verldences del af FORE $ ; li- 138 1764: Å pr. Maj. Jun. Ika Climat til den andra; men det bör fke alles naft med dem, fom åro nyttiga.” «= [AR I början ef Junii månad 1750, började de nak= | na tråden fli ut hya löf; och de, fom förft af ma- | fkarna blifvit afklådde, hade då redan fått fmå låf igen. Alla af mafkarna nakna gjorda tråd ha= åe det med hvarandra gemenfamt,-at de buro ine I gen frukt detta år. ne Man fer håfaf, hvad fkada fådana frhå kråk | kunna göra.” Hela trattér af fkogar gå ofta ut; | då en brånnande hetta och torka tilftöter. Mig viftes på flera ftållen ftora ftycken land, dår för 17 år tilbaka åll fkogen dårigenom dödt ut; och I var nu ung fmå fkog uprunnen i frållet. Åke Helms; I en Svenfk af någre och 70 års ålder, famt åtfkil- lige andre gamle mån beråttade, at då ungefår 40 år förut, en fafelig myckenhet af deffe mafkar het fig på tråden; hafva åfven då ftora lamd af båfta fkog få godt föm aldeles gått ut: Det fam= ma har måft altid fkedt med Trågårdar; at Äp- el- Påron - och "Quitten- trån- fått af mafkarne - ådan ftöt, at de antingen ftrax eller följande ås ret dödt ut, eller långe dårefter varit fjuklige> få at de fållan kommit til deras förra ftyrka och fruktbarhet ; hvad påfölgden varit på detta nu be-- fkrefna mafkarnas befök, kan jag icke viGtvfåga, emedan jag låmnade America, innan den vål kun- de vifa fig. ov GÅ Å | | fkl / ? i SI Af hvad nu fagt år, fer man, at deffe Mafkar åro antingen famma Infe& med det; fom Herr Archiatern och Riddåren von Linné uti Syf. | Nat, 1764. Apr. Maj. Jan: 139 vr edit, io:ma, T. I. P- f£o0 källar Phalena Bora byx (Neafiria) Minor; ; alis reverfis flavefcentibus , fafeia grifea fesguialtera; fubtus unica; och i dets | Fauna Svec. $. 824 heter Phalene peltlimcornis elinguis ; Alis deflexis pallidis s fafcia alarum transverfali f.tura- Liore; eller år denna Americanike endaft en var 'fietet dåraf. Mårkvårdigt och lyckligt år, at den Phalzena Neuftria, fom finnes hår i Sverige, Vvål på lika fått lågger fina åg 38 på trådens qviftar; Men mafken går (edan i bet på marken. och bac- jä id och förtårer endaft magra örter. EB 3 |G trace ARSA Rå LA På | serna jod anledning af Obfervatio- nerna på” Veneris gång genom Sö- . - den, d. 6 fu 1701; Nan ; I HH | | PR EE å 4 ANDERS Pos DEM UNG 0 roa | nd a sed Profeffor i "Åbo: AEA on 4 OA ; 9 / Ci ; 20 sr For = — 3 äe EL SEN >» fom åro införde i "Kongl. Academiens Handlingar för förledet | [RIS har j JA förnåmligaft nyttjat Caps obfer- E Witörerna a ena fidan ; emedan den orten , » | til de Nord -öftra, hvareft Venus i Solen blef denna gången obferverad , Bilver den frörfta i parallax - fkilnaden. Och fom berörde obferta- tioner icke allenaft åro af tvånne är vå RS er UAE 140 = 1764. Apr. Maj. Jun, vål controlerade, utan ock Refultaterna af emer- fions- början infråmma ganfka vackert med de uts flag, fom totala emerfion gifver; få har jag in- gen anledning haft, at tvifla om deras riktighet. Men aldenftund Franfka Aftronomen Herr PInGRrRéÉ, uti defs Memoire fur la Parallaxe du Soleil, förå år införd uti K. Franfka Academiens Hand-= LUingar för år 1761, velat beftrida €aps obfervatio= = hérnas riktighet, af orfak at de icke öfverenss främma med hans på ön Rodrigue erhållna obferva« tioner; få har mina egna utråkningars fåkerhet föranlåtit mig at fkrida til någon underfökning: den jag trodt mig båft anftålla, då jag grundar utråkningarna på obfervationer; hvilkas riktighet af alla godkånnes. = ! | + Til den åndan har jag antagit medium af Pa- viffka och Bolognifka emerfions momenterna, til de 2 ena fidan, och jämfört Kvart och et får- sildt med de Nordliga correfpondenta obferva- tionerna. De refultater, fom jag fåledes bekom- mit, utvifar följande tabell, hvars I. och II. Co- lumn innehåller Sol-parallaxer ,' dem jag utråknat af de motfvarande obfervationers jämförelfe med | medium af Parifi/ka morhenterna , öfver början och flutet af V eneris emerfion ur Solen. Colum- Ki nen III. och IV. utvifar parallaxer, fom fammai Bologne gjorda obfervationer, jämte de corre- fpondenta gifvit mig. För öfrigt åberopas hår de, i Handlingarna för förledet år Pag 128 och 129, anförda obfervations-orter 'obferverade tids- momenter. Rus | 1764. Apr. Maj. fön, Tätt RRENO AN DON Rumoufki. 2,06 0 5,60. I Chappe 18568 ör 8,80 7548. I Hellane Za7E Va 7585 Tata RRer DORA ant 7 KR 7,86. NPlanman 8,20 TAL 8335 pA Faftander om. 8,20 . - 36 MUS or 8,88 . a Cs RR AKS GgtiR pra 74RLN BSS OL in IRAS ISO Klingenfljerna ( PA FE ATT Er I Serömer >, 0 MÖR 0 yMaller. 0 99720 > 8565 90 ER NA JG lm Bergman 9925 18558: 191 | Medium 843 0239 3548 SG 0 Då man hu tager medium af deffa fyra reful- fater, få blir i anledning af deffa obfervationer Solens paraliaxis 3,25 ("). Uti förledet års Handlingar har jag utfatt So- lens parallaxis til 8,2; men fom columnen VI. (fe pag. 128, 129 därftådes) grundar fig på Rodri- 'guer emerfions - momentet, hvilket Herr Pingré fjelf föregifvit vara oriktigt; få bör den colum- VR AT | nen 8 Herr Capitaine LAGERBORMS obfervation af emer- 0 fions början, gifver allenaft 6 fecunders parallaxis 0 vid pafs, hvarföre den hår utflutes. —(f" Jag har med fit nyttjat flera obfervationer i detfa + — uträkningar, på det at de fel, fom flyta af obfer- - Vationernas olikhet, och åro i fina parallax-fkilnader - ganfka mårkeliga, måtte, genom et ed medium 27 af flera refultater, få mycket fåkrare håfvas. 142 — 1764. Apr. Maj. Jun, nen jämte defs medium 8,08 förkaftas; då medi- - um af de återftående 2 columner blir 3,27, hvil- ket utgår Solens parallaxis til följe af de förra ut- råkningarna. En/få nåra öfverensftåmmelfe, i- mellan bigge hufvud -refultaterna 8,25 och 3,27, tyckes icke allenaft fradfåfta riktigheten af Capi- fka obfervationerna, utan ock vifa, at Solens pa- | rallaxis icke kan vara mårkeligen ttörre, ån fam- ; ma utflag hånne gifva, För öfrigt må man ej un- | dra, at utflagen af de jämförda obfervatioder här | åro mera olika fins imellan, ån uti de utrikningar | jag förledet år ingaf; ty orterne, dår deffa 05- fervationer gjordes, åro hvarannan mycket når- | mare, hvarföre fmå fel uti obfervationerne göra förre fkilnad uti Parallaxis. iv Det år mårkvårdigt, hvad den berömde och nu federmera, til Aftronomiens ftora faknad, af- ledne Profeffor ToBias MAYER i Göttingen, uti et bref, til Herr Secreteraren och Riddaren WARGENTIN, af d., 8 Junii år 1755, hvaraf jag nyligen fått del, yttrat fig om Solens parallaxis: Parallaxin Solis (fåger han), guam Tu prioribus Tuis litteris 16,8 invenilje fignificas> ego peculiari ratione > ex Theoria Lune inveftigavi, invenigue eam non majo- | rem exiftere 4,9; & fi quis in ifa adhuc error fu | perfit > eum certe non excedere illius partem circiter vå gefimam quartam. Efter hans uträkning, på en I helt olika och af ingen annan förfökt grund, fkul- le Solens parallaxis vara 7-4 eller högit 8-4 eller 8,23 fecunder, hvilket ganfka nåra intråffar med mina utråkningar ; och dem beftyrker , famt / tillika vittnar få vål om berörde Herr MAYERS | ftora fkarpfinnighet, fom om dets Mån - Theories |. riktighet och noghet. | Ö BE- PE NE TPS 1764. 'Apr. Maj. Jun: = 143 jär brer” BESKRIFNING : > Öfver en timad Vattu-fkårning uti G. — FVade-an; | | Infånd af "--Commiffions Landtmåtaren Köl Mo Pi BESSING, TT): befallning har jag afmått gamla och nya I Vattu-gången uti Vade-ån, 1 Bergfjö Soc» oc cken i Norra Helfingeland och Gellcborök Höfdingedéme,; hvilken nya Å genom en utfkår- ning blifvit gjord uti Maji månad år 1762 ; hvar- medeltit Vade bye-mån, uti ofvannåmde focken, Tidit ftor fkada, idet en åker blifvit bårtfkuren; jämte en dårutmed belågen ång och humlegård, tillika med några qvarnar och ål-hus, fom ftått Uti gamla ån, hvilken nu år aldeles torr. Hår öfs «ver har jag vål år 1762 til Kongl. Landtmåteris Contoiret infåndt en Charta och kårt befkrifning 3 men Herr Öfver - Direé&teuren FaGcGorT har fedan infordrat något ytterligare belked om orfakerne til denna utfkårning , och hvad fom eljeft tildra- git fig dårvid : hålft fådant kan rikta Naturkun" nHigheten "om föråndringarne på vårt Jordklot; famt vila fvagheten af Burnets Thebria Tel- Muris, och dylika tanke-lekar? fördenfkul fordrar Min fkyldighet, at håröfver göra någon utförliga- re befkrifning , grundande fig dels på egen år- 'farenhet och efterfrågan, dels på den underfök- ning, fom vid 1763 års ordinarie Höfte-Ting | blifvit hållen, öfver denna håndelfe. | AR s | El- 144 1764. Apr. Maj. Jun: Elgereds fjön, hvarutur denna Vade-å rin-- ner, år vid pafs & mil lång uti öfter och -våfter, famt +; bred uti norr och föder, har fitt tillopp å et ftålle, genom Gimm-aån utur Gimfjön, och dår ofvanföre belågne fjöar uti :3iuraker focken; och på andra ftållet genom Långfter-ån , utur Långfter - och Hafela - fjön i Haffela focken. Utur:denna Elgereds fjöns fydöftra vik eller ån= da, fe Tab. IV. kommer nu Vade-ån, vid hvil- kens början nordan om ån, år en-lång fmal udde | eller et nås, Läång-nåfet kalladt, ftråckande fig i- från fafta landet uti fjön i NV 1385 alnar, är 30, 40 å fo alnar bred, bevåxt med tkog y och har I faft grund; varandes ifrån uddens ånda til fafta | landet på födra fidan 470 alnar: Imellan detta nåfet och födra landet blir fedan alt fmalare och fmalare, tils omfider vid d fjelfva dmynnet och garala flrömen A vidtager, fom löper uti öfter litet til föder 560 alnar, Er han dårifrda kröker fig vid e tvårt af uti föder 140 alnar och därifrån vid f af bryter åter til öfer , nåftan parallelt med den för- ita gången ifran åmynnet, och går i den ftråck- ningen 320 alnar, och ff vid g kröker fig å nyo uti föder ; hvilken ftråckning han behåller et ftycs ke, kröker fedan af och går uti öfter genom Berg- fjö, Kyrkofjö och Harmångers vattnen; til Hafs fjön vidftröms Bruk i Harmånger focken. Uti denne gala firöm imellan förfa och tredje I krökningarne hafva ftått 2:»ne dl-bus bredevid hvar- andra, hvaruti varit I 1:va Intereffenter: famma- ledes hafva 4 f/qvalte-gvarnar varit dår anlagdey fom tilhört åtfkilliga byar och grannar dåromi- kring, til antalet 25 ftycken ; nedanför red i rok” 1764. Apr. Maj. Jun: > 145 ”krökningen har ock varit en gqvarn, hvaruti 8 grannar haft fina andelar. Straxt öfter om ål-hu- fen. och norr om de 4:ra förfta qvarnarne, har va- | rit vid b förft litet dngs-land > fedan åkern; fom bes flått af lös fandmålja , til innehåll 293 kappland ; och nordan om åkern åter dagsland, fom varit en något djup dal och våtlånd, hvilket med det för= ra ångslandet varit-af24 kapp-lands vidd; men dår nordan om vid.i var humlegärden til 3 kapplands ftorlek, jämte en hög fandhed: dock var åkren ej aldeles få hög fom fandheden, | 4 Sjelfva utfkårningen har fkedt på följande fått:: Börenåmde år d. Zz Maji om aftonen; har vid is= lofsningen vattnet bårttagit det väftra dlbufet ; N> 1, fom ftod i förfta tvårkroken ; men fom fådant håndt förr , då ål-hufen varit bygde långre ned SO i ftråmen , föreftålde man fig ingen vidare olycka; utan hafva Vade byemån d: 3 och 4 befådt qvarn- åkern. Något dån och buller har vål: varit, då: ifen bärttagit ål-hufet ; men ej annorlunda ån förr vid flika håndelfer.: -Den.4 om aftonen har vatt- net börjat fkåra på åkrens födra fida, få at något nedfallit, hvarvid dånet ökat fig; men alden-. frund en dylik fkårning året förut fkedt, fom fe- 'dermera genom föredåmning botades, förmodade ock byemånnen ej vidare pafölgd denna gången, larslinöre har en del af huimlegården d.- 5 om morgonen blifvit frörad ; dår efter klockan unge- 'färligen 9, har åkren börjat falla ned til 20-å 30 alnars vidd i fönder, til defs den klockan tot eller tiva tillika med ången och humlegaården, varit aldeles utfkurne, och 3:2e gvarnhas N-. 4. öfver ånda kaftade, då vattnet get den nya frömen B, ke S | och JAN och fkårningen omfider ftannhat mot en hög fkog-=. vuxen fandmål,- til defs fammaå mål, bg ; mynnet och til C där nya fitrömen med den gamla fam- manrkommir ; efterhand åfven nedfallit. >= 0 a i AT : soabaatot ie Vid denna utfkårning och jordfall; har varit et: förfkråckeligt dån och buller; fom hörts på 2 mik dårifrån, och tvifvels utan dåraf förorfakats, at. granar til 12. å 14 alnars långd med fina rötter” | blifvit af vattnet oci ifen ned5rutne, hvilka til lika med ftora ftenar och timmer af qvarniufem fördes långre bårt. Grufet och jorden har ftan- nat på de a ömfe fidor om år belågne ångar hår- nedanföre, alt til Kyrkofjön, och gjort dem mer | och mindre. ofruktbare. Vattnet har af den myck= na jorden och miljan lång tid fedt ut fom et ler vatten,ait ifrån V ade til Haf-fjön, fom gör tvån= ne mil; och ifjelfva Haf-fjön varit grumligt på något mera ån en half mil, och har fifket dår få vål fom i frråmen, den tiden varit aldeles bårtfkårat.- - | HAr. | ut Den nya vattuleden går nu merendels rått fram ifrån amynnet til förfta tvårkroken; på det: fåttet, at garnmla åns norra lagg är nya åns födrag' | och nya åns norra tagen af fandmålen, och fåledes' | amla ån aldeles torr; men ifrån nåftnåmde tvär=" harnya ån tagit fig aldeles en annan våg nor) dan om både åkern, angen och -humlegärdens? famt et ftycke af fandmålen, tils den kommit än=/ da fram til tredje kroken af gamla ån; på hvilket ftålle den åter fammanftöter med den gamla, och I åro akern med ång och humlegårdenaldeles förftör-' de; hvaraf ej mera är qvar, ån ftörre och mindre ftenar med något fandgrus :>dock blef det öftra ål: hu= i 4 i "DA. Apr. Maj Junis 147 hufet N. 2 och er gvarnbhas N: 3 qvarftående ; men aldeles obrukbare och på torra landet. Likale- des år qvarzbafer N. 5 , fom ftått något nedanföré det ftållet ftrrömarne fanimanftöta ; bartdutit; och dår utmed år qvarliggande något jord och grus, dåraf en liten holme blifvit. Utom deffe dvar- nar och ålhus, hafva inga bygnader nedanför Va> de bärtflutit, få åro ock de 2:ne nårmaft intil be- lågne Alfvans och Bergie-broarne gvarftående; dock har allmogen vid deffe hållit värd och akt. Unn byns old | » Ifrån dmynnet d efter nya vattuleden til förfa brytninger e, midt för gamla ålhufen år en längd. ar | 560 alnar, och 82 alnars Vattufall, 7 Därifrån ul C, där darne fammanftöras äro ar ober264albargsock 2 alnaärs:V actufall + Öckh! fitt til et ftålle uti gamla ftrömen , dår= |[åft 221 Intereffenter upfatt fig 2:ne gvarnar Ni: | 61 bredd ydro 253: alnar, och 23 alnars Vattufall. Blir faledes längden ifrån åmynnet til nya qvar- IHarnéso 1 -t077 alnar; och 1345 alnars/Vattufall; ] , 4 N + Gatnla åns botten utmed ål-hufen,; ligger nu få alnar högre ån nyå äns vattubryne ; och är ån i ,'medelmåttigt vatten dels 2,dels 3 alnar djup, och frömar €j häftigt eller frarkt: > Ifrån tvåra fänds målen på norra fidan, år til äns våttubryn perpens I diculairt 18 alnar; midt för garnla qvarnarne; dår fandmålen år hvarken högft eller lågt. I Manhar orfak at tvida, omfå goda verk fom de förre; kunna fåttas i nya vattuledningen, e- | medan grunden år ganfka lös , och den tvåra fand= "Målen torde efterhand alt mer. och sner nedrafa, I Ki hvars | on — AR Eje RE LAN 148 1764. Apr. Maj. Jun: hvarpå han i förledne Vår vifte litet prof, faft ej något betydande: dock hafva byamainen nedan=?/ före utfkårningen uti gamla ån bygt fig qvarnar, och har grunden åfven vid de nya dammarne, af fifta vattufloden blifvit litet utfkuren, dockej til ftor fkada. | lars Af den orfak, at nya vattuledningen år na djupare ån den förra, har håndt , det Elgeredsfjön” blifvit grundare, få at dåreft Allmogen förr med måda kunnat afbårga fina blöt-ångar utmed fjön, hafva de i nåftledne fommar varit nåftan torra; e- huru det få mycket rågnade.s=. 22000 a Ofvanföre denne fjö och vattuled, hafvå, få mycket kunnigt år, imga dambygnader bruftit, - åfven fom Strömbacka Bruks-dammar 1 Biuråker focken, fåtom de nårmafte och vid pafs 1Z-mil från Vade ftrömen belågne, blifvit ofkadde. Os vanlig mycken fnå och rågn föll ej eller år 1762 om vintren-och vårtiden; men fom våren och is3-! lofsningen haftigt inföll, och nordvåft våder dref ifen mellan födra landet och Långnåfet; få ökades vårfloden fnarare, ån at vattnet, för ifens tåpning kunde affiyta. Dåraf blef vattuhögden i åmyn=" net frörre ån vanligt var, och kunde med fin flar-- ka tryckning göra våld på et fragare motftänd,” hålft både qvarnåkern, och jordmonen nordan ony var mycket lös; Det har ock kunnat hånda, at! under qvarnåkern varit någon fördold ådra, fom uti den löfa jordmonen , åren tilförne blifvit fmå- I ningom öpnad, och nu få utvidgad, at den öfra! fkårpan omfider måst nedfalla i få flora ityckeny fom ofvan förmålt år. . ad -— Når- 1764. Apr. Maj. Jun. 149 FAN åärmare uttydning öfver Afritningen 3 kånne- ” märken. | JA. år gamla ftrömen. | B. den nya ut/kårningen. i |, C. ftållet dåråft de åter fammank ommit. |d. ämynnet eller ftröm - hufvudet. e. förfta tvårkroken, £ den andra dito. g.'den tredje. ke platfen dåråker och ång varit. dicen tvår fandmål. 1ovåftra ål- hufet , fom fört bårt flutit. 42. öftra dito, qvarftående men fördärfvadt. 3. et qvarnhus, fom ftår qvar, odugligt. 4. trenne qvarnar, fom bårtflutit. $. en bärttagen qvarn, dåräft holmen blifvit. i ja itvånne qvärnar federmera upfatte , hvilkas dam- mar fiftledne vår togo någon (kada i i gr unden. ' De frå. punéerne vidd, a f och 8 åro tallen, hvarifrån längderne blifvit tagne. fon dokken ; B E S K RIFNING På en Fifkmås ifrån Lappland; Ingifven af CERIC GUSTAF LIDBECK, läg an oo Hit Nat. Profeffor i Lund. tl OK ÄN FÅR X > 2 NM IN jag för en tid fedan fiek en famling af up- I itoppade foglar, ifrån Herr Proften Prar K3 HöG- 150 = 1764. Apr. Maj. Jun. HöGsTRÖmM uti Skellefta i Vefterbotten 3: fants i- bland hopen en Larus, eller Fifkmås, fom han fångat dåruppe, och tilförene icke finnes vara befkrifven, | - Nåfvet år 3 tum långt, af en fvag hvitgul färg, och ytterft på åndan, til en tum, beck fvart ; öfverfta käken på fidorna fammantrykt, på ryggen kullrig, och vid fpetfen flutar fig med en nedbögd krumning , fom tillika med hela öfra kå- ken faller ned öfver den undre, hvilken år djupt forad och utholkad,- famt har en nog fynlig knyl (gibbus) midt under nyfsnåmde en tums långa oc fvarta fpets, "Fr Nifeborarne fitta längs efter midt på öfra kå ken, inemot en tum långa, och gå fom et rå ftrek, eller en liten fmal öpning på ömfe fidor o kåken, fram emot fpetfen bredare, och ifrån dem til bafis af nåfvet, går å ömfe fidor en bred fora. Hafvad, hals, bréf och mage, åro tåkta med hvita fjädrar, på hvilka dels bruna, dels afkefår- gade tvårftrek gå uti få tåta vågor, at den hvi fårgen knapt fynes, om man ieke lyfter på fjå- drarna; faledes fer hela Fogeln likfom fvagt mar« morerad ut. | 1 | Ryggen och Tåckfjddrarneé på vingar och ftjärt, hafva famma fårg , dock med den fkilnad, at bru= na vågorna eller tvårftreken, ej gå få nåra bredes= vid hvarandra, utan lemna en bredare och fynli- »gare rand af den afkegrå färgen imellan fig, famt aro mera mörkbruna, ÅA e 1764. Apr. Maj. Jun. I 5I De 10 förfte fkrifpinnorne uti vingarne (Remi- (ges primores) , åro fmåningom kärtare (fenfim breviores) och beftå inunder af en-fkinande filf- verfarg , utan vagor eller några tvårftrek ; men .ofvantil på ytterfta fidan eller kanten: (margo) a- fkegrå; och ytterft på åndarne: ofvanpå prydde med mörkbruna våglika tvårftrek ; men 24 fecun- darig hafva alla merendels lika långd, och både under och öfver dylika tvårftrek , fait på undre fi- "dan af nog fvagare fårg. | | || i Stjärtpdnnorne (R ettrices)åro 15, vidbafin hvis. ta, til hela den öfriga delen blekbruna; på ytter- dfta fidorne med: hvita, dels kantiga, dels runda flåckar , på innerfta åfven hvitflåckige; men flåc- 'karne åro mindre til antalet, och af fvagare fårg ; de. 3 .medlerfta. fjädrarne (intermedix) åro nog 'kärtare, hvitare, med blekbruna breda våglika tvårftrek. Stjärten år eljeft 3 tvårfinger kårtare, ån ytterfta remiges; sfamt alla rectrices, utom de 3 nyfsnämde, af lika långd, ochpå åndarne likfom tvårt afikurne.. X fällan | RPS Str otarnö: I Ta : : + kåren åro til öfverfla hålften tåckte med fjå- Idrar,; til den nederfta bare, utan fjädrar, 4 tum lingas och benen , fom hafva lika fårg med föt- terna, äro 3 tum ilångden. & | — Fötterna äro lykta, famt helt och hållit af en fvag gulhvit fårg ; hafva 4 tår , af hvilka den med- Jerfta år den långfta; men bak-tån helt kårt och i liten; och beftår endaft af en led; dåremot de 3 Ofrige eller framtårne befta af trenne. FRA ÄGT: BINOB 03 Gi | är IE FK 0 KAN Re pb oh, ki j + 152 1764. Apr. Maj. Jun. Klorne åro fvartbrune, krumme, på undre fi- dan utholkade, påvöfverfta kullrige, ena brådden -eller fidan är fammantrykt, den andra utvidgad. Längden af hela fogeln , råkrradt ifrån ytterfra. Tpetfen af nåfvet ; til fpetfen af klon; år 31 tum så -til ytterft af ftjärten 32, famt ytterft af vingarna | 3f5 tum. | Ögonen och tungan voro bårta, eljeft kan man af nåfvets fkapnad finna, at tungan varit fpetfig. I öfrigt kan jag icke gifva någon underråttel- fe om denna fogelns fårfkilda egenfkaper, efter | jag ej haft ”tilfålle underföka de famma uti def&” råtta hem-ort. I Denna fogel kommer hos Aué&orerna nårmaft Öfverens med den, hvilken WiLLuGHBY i fin Ornithologie, trykt i London 1678, pag. 349, | befkrifvit, och Tab. LX VI afritat ; under namn af Larus grifeus maximus, eller The great grey Gull; men denna Lappfka år dock i många: delar fkild + från WILLuGHBYsS; fom 1:0 icke år mer, ån 218 tum lång, råknadt ifrån ytterfta fpetfen af nåfvet, til åndan af fötterna: 2:0 har et fvart nåf, 3:0 & ro ftjårt - pånnorna 12, och hafva et 2 tums bredt och fvart tvårftrek (fafcia nigra) på ändan af ftjä ten: 4:0 befkrifvas tvårftreken, och de fpridd flåckarna på kroppen öfveralt vara fvarta, i fynner= het ving- pånnorna; fom fes af deffe orden: Each Wwimg hatb tkirty quil-featbers, all black. - At göra deffe 2:ne til et flag (fpecies), och | tro den ena vara Han, och den andra Hona, fynes | 1764. Apr: Maj. oJun, 153 obehöfva vidare underföknings mer at de bågge äro nordifke foglar, tyckes kunna däraf flutas, at I WiLLucHBY fåger, at defs Larus kallas i Am- ”fterdam, The Burgomafter of Groenländ. | NR s ; ( N > | vu v I Namnet på denna vår Lappfka Fifkmas blir fTåledes: Larus major, corpore undulato fufco Cinereb, Vemigibus exterioribus fubtus albis. [ES EORSESPSRS ISEN PERSER ASS MO EUS TDRAGIES Af ar års Obfervationer, gjorda i Lund, "på Räågn-och Snö-vattnets myckenhet, : = Arligen och månatligen, Sd EE RA NILS SCHENMARK, 7 0 Mathem. Profeffor i Lund, ' anledning af Herr Profeffor LEcHEsS Obferva- | tioner på rågn- vattnets myckenhet i Abo på 1 12 år, och de anmärkningar därom, fom åro | införde uti Kongl. Academiens Handlingar för | nåftledet år; vil jag meddela mina Obfervationer | frna åmne , . gjorda i Lund, ifrån och med år | ga til och med 1763: at man dåraf må fe, huru vida Skånfka Climatet år i det målet fkilj- aktigt ifrån det i Abo och Upfala. Maäittet på Vattnets högd år efter Svenfka Decimal - Tum. | .- | mig a | K 5; | 17$3. 154 + a ti 1764. Apr. Maj. Jun, fån Re Tal rö SER er. Mart. Apr. I HI vattn. högd, vatt. h: vatt. h. vatt. BI 0 1753 > 05247 1,314 05734 | ; Ån T7YR3. SO TA ET I 175.014 07266 Ös477 | 1 1.719 "0.622 — 0,457 — 15915) 7 RA TARA DER ESA 1,145 EO 1 OF TOY. — DAOTA Si GA [710 — 15734 Oo424 IGEN AI F60 c Oy TO ANG JANNE OG IR 1761 +: 05485 15990 05473 1762 ' 0,981 74: NI:9879 VY [0:42 1703 0.108 15799 «+ 15133 Summa 758511 105821 8,2z10 Mediud oynt + 03984 I. 03746 3 é; Maj. Jun. Jul. vattih. > I vatt.h, > vattihzi 1753 — 05951. 03670 492907 'iT9VA AE TOG 2,656 1,893 1755 > O062 O,210 1,3 11 IISÖ: , I,064 1. MSF 17302 I ATEA O,811I 1,209 7500 OS08E 1 O580G 2,948 1759 :0,636 1,4.99 0,124 1760 03620 245937 15.357 1761 I-I,4lf 05418 2,943 1702 I... O974.3 0,238 RA 1703. 251901 2,f70 AROR edda 255 23:41 33307 IEND IMedium1,138 [sa REN W 4764 Apr. lita - RARE RAVE RN VN —— É Med. 15631 vatic.hy ; 1704 Iy702 0,781 223009: 3007 vIsZ060 L,$4T 45929 25996 35148 LERA 20,5 10 1.865 0 id 15786 035670 25113 Oz4246 2,490 05653 1.259 T,9132 Zl 38 i 15704 1.557 16.729 1552 255 I CER ÄIS. sH || vatt.h. Summan 03804, 105452) 15399 hj 344 15078” 42,264! Q340 Ir LOG 03798 155905 236205 TIL 0,84F 131531 25170 0 TE Os28A 18340 0,6 16 NE 25287... 175727 125386 174,96 2 EPI RR VÄLJS — OR = Jåmföras nu deffa med Obfervationerna i 1 Up- | fala och Åbo, fom ftå i förledet års Handlingar, i fidorna 13 och 193; få finnes det rågna mycket hah 1 re Ät, i Åbo 205442 Tum, a skr und 2sqgi006. | , i Upfala pie hg | mer 1 Åbo, men något mindre i Upfala å än il Lund; fe rågn= s vattnets ar liga medel- högd år uvakane år omgifvit med FHaf.på tre SET och fyntes dårföre böra få mer rå ter fkoglösheten och den ftora flåtten RS Pung vara orfak til mindre vågn. > Huru olika rågnet faller, p: å orter, fom ej åro Et mycket långt ifrån hvarandra, fkånjes af OB- rvationernas jämförele. | | våradee i i Upfala och Åbo; men ibland ir år det -aldratorratte, i Lund. "År 1760 vankade aldra- måft rågn i Åbo och Bynda > men mindre a än van- on; men däremot lå- CÅr 1755 var et afde 12F 156 1764. Apr, Maj. Jun. oo I Juli månad har luften gifvit måft vatten i- från fig, få våli Lund, fom i Upfala : dårnåft i Oéctob. Auguft. och September: aldramintt ne- derbörd har vankat i Febr. Mart. och Januari månader. , - Nåftan lika få förhåller det fig i Up- | fala och Abo. SOLD LR LIL? FSB LME LL LEGE Tankar om råtta Skörde-tiden befyunerligas för Räg-fådet ; =: ; NE JOH. LECHE. : VN en fom vil undvika, at under fkörden ipilla fin fåd på åkern, bör noga förftå, och vål gifvasakt på tjänligafte tiden, til detta an- geligna arbetet: Därföre låres af några, at man I al afvakta Råg-knåppen, innan fkörden före- tages. Men oaktadt den befkrifning, fom jag I dåröfver erhållit, har jag icke hunnit råtteligen förfta mig dårpå, och tror, at bland många tu- fende åkerbrukare , torde knapt finnas någon, fom kånner Råg - knåppen. ' Dårföre har jag tånkt efter, om icke det fkul- le vara möjeligt, at råka på et låttare råttefnöre, hvarefter fkörde - tiden kan utrönas: z Det vet jag, at rågen nödvåndigt fkal under våra vårdslöfa fkördemåns hånder rinna, om mån låter honom för långe ftå på roten, fedan han mognat; och at tånkande åkermån, til förekom- å mande dåraf, hålft företaga fkörden om mornar- na, och om qvållarna fent, medan fåden år dagg- full eller dåfven ; men höften haftar 3 fårdeles hos ofs, fom hafva 4å kårt Sommar: - Dåärföre år nö- digt, at hela dagen anvåndes på fkörden. Mon- 1764. Åpr. Maj. Jun. 157 I ör Möonne man icke kan affkåra Rågen; innan han blifver för dä a tori3det å år, medan häftet imellan kornet och hylfan ånnu år fegt, och förr- ån hylfan utfpårrat Re för mycken tor ckning Po Rå gen är ju mogen, förrån han blifvit fullkomligen torr. Kan han icke dårföre torkas åfven få vål i kårfvan, fom på roten? - Al den faft, hvaraf tåden har fin våxt, förs kofring och mognad , måfte gå up igenom de ca- naler; fom finnas i rötterna, och ftråcka fig ånda til kornen. Så långe deffe canaler åro öpne, år hopp, at: fåder ånnu fkal blifva fylligare; men akt de af torkan fnörpt fig famman , kommer ej mera faft up; och då bör man hålla tåden för full- bög så faft kornen ånnu åro litet mjuke. ånge nagon nårings-faft circulerar i ftråct , år kn mjukt $ men når circulationen uphört, | hårdnar det fnart. - Förfarenheten vifar, at ftrået hårdnar aldraförft, dår det år fmalaft, nåmligen nårmaft vid axet. — Således får man hår råtta måir- ket igen, hvarefter man, fom jag tror, bör rät- ta fig vid fkördens företagande ; nåmligen, at Iman på det fagda ftålle af ftrået kånner efter med naglen, om det -ånnu hunnit blifva tort och hårdt. Detta var för mig en regel; då jag var åkerbru- kare: >Dårföre AE jag ock; at emot allmän lågfed hos ofs, låta fkåra, innan kornet hunnit ffa fullkomligen torra; och förmodar, at jag förakt fåg den rågen i Bingen, fom annars kolat blifva på äkren qvarliggande , utan at dåri- genom fakna något i kornens kårna. Men jag vann defs utan tre förmoner: den för- a var, at jag kunde fullborda fkörden, utan at göra koftfam måltid åt 40eiler fo fråmmande FE (CHR ÅA i0- 58 = 1764. Apr. Maj. Jun. foner, fåfom hår i landet år fedvanligt. -Dockat eget folk likafullt måtte hinna med fkörden, få, förutan det,at jag begynte bittidare ån vanligt va= I rit, nödgades jag införa ånnu jen annan och på | denna--orten ;helt, ny. fed3 nåmligensat afhugga | rågen med -liasz ty-det går oförhkneligen fortare ån med hand - fkåra. inge ake -- Den- andra förmonen var,.at jag, ixanfeende til den kärta frubbensy fom lian dåmnade, vann mera halm. - Efter vanligheten kring Abo, utgör flubben åtminftone. fjerde delen; ofta tredje de= len. af ftråets långd.: Hvilken fer dåicke, at lian måfte föröka halmen, få at man får ätminftoneé 100 lafs, då fkåran allenaft gaf 80? — > Den tredje förmonen var, at jag fick båttrey för Boikapen fmakeligare och kraftigare halm; ty den på. ftubben alitför. mycket torkade halmen; blir gemenligen hård och torr, fåat föga faftår i honom til Botfkapens föda. g dj Men få Kycpgas fom deffe nye feder voro för Husbonden, få obehagelige voro de för Torpa= rena och tjänftfolket, fom fågo, at: de hårige= nom fkulle mitfta fitt vanliga gåftbud. > Dåtföre måfte jag lockas med dem; och fann i fynnerhet "nådigt; at hålla dem vid godt lynne med några Rullar Tobak ; famt förbåttra deras vilja och un= - derftödja deras krafter med Öl; fom brygdes ef= ter Finfka bondens fmak. RR Folkets fågen, at åkren gådes af hög flubby aktade jag för mgen ting; ty den höga frubben bör ju båttre kunna göda, fedan han uti kreatu= rens kröp par undergatt finvederbörliga förändring. Men jag undgick icke gemena hopens vidriga omdåmen öfver -defla nyheter, då jag lått körat Ran 1764: Apr. Maj. Jao. 159 Rån den f åd, fom de höllo a omogen, til at dåraf få utf idel ty de voro förfåkrade, at ingen Brådd dåraf fkulle upvåxa. I denpa tro tycktes de ån mera däraf; aren af Torparena hade under en fren-lagt något af famma Råg; och ej font honom vilja gro. Då detta fkalet mig föreftål- des, blef'jag något illa til mods, och gick åftad at granika förlökets; men når jag blet varfe, at läsken under fterlen var helt torr, lätt jag det ej Vidare öroa mig; utan lade litet af famma flags tåg uti et glas vatten, dåruti den flod i blét nat- ten öfver: : Morgonen därpå låt jag vattnet rinna af kävbn, och om aftonen fann j jag, at alla kornen begynte blifva hvita i fperfen, och gjordt fig far- diga til at utfkjuta Brådd. Detta var ju et: fkert. bevis dårpå, at rågen fått fin mognad; föra ån vi- dare blef. beftyrkt med hårlig brådd: 0 Det förftår fig fjelft, at den råg , fom fåledes ej blifvit låmnad på fin rot til defs både fäder och halmen blifvit. -kras-torre, ej »bör: ftrax' läggas. i fkyl; eller bindas i ftora bådd' fårdeles om han är gång, at den i rotåndan ånnu fuktige halmen ic- e må unkna; och NOrsp blifva både ofmåke= lig och mindre tjänlig: til föda för kreaturen. Baft år, at på Skånfka fåttet få atta kär fvarna i i ra detå är'par-visu enlång rad. . I > Deffa mina winkar och förlök! fntlerkaftar jag våra Landtmåns vidare bepröfvande; med varning, 'at gj altför mycket fkynda medsfkörden3 då mar vål kan få moget, men mindre ftridt eller groft korn; famt mindre hvit kärna. Några få dagar fört ånvanligt, torde göra tilfylleft at förekomma få- ; dens fpillning. : 2 & TP FÖR- - LR FÖRTEKNING - EE P3 de Rön, fom åro införde i detta Qvartals al Handlingar. HT ö & SN 1. mA Svea Rikes Folk - nummer och Na- = | turliga 'Styrkå, ef EDVARD FRED- 00 RIC RUNEBERG. Öm 8 ro 2. Rön om Drag -ugnars förbättring vid Fårn- verken zsaf SVEN RINMAN. "ft If - Beferifning på et flags Mafkar ; fom fomliga år göra for fkada både på Frukt - tråden och frogarna i Norra America ; of PEHR > Kaross rör - ET a 4- tterligare utråkningar på Solens Parallaxis, i anledning af Obfervatiomerna på Veneris gång genem Solen, di. + Funii 1761, of > ANDERS PLANMAN, (00 00 0739 FÖRTAL LTTE ARR RRR ELEGANT TTT TARA $: Befkrifning Öfver en timad Vattu sfådsksar > uti Vade- ån, af M. P. BEssIinG. 143: 6. Befkrifning på en Fifkmås ifrån Föne , af ERIC GustTAF LIEDBECK. 149. Arm 7. Utdrag af 11 års Obfervationer, gjorda i => Lund, på Rågn-och Sal -vättnets raycken- het (årligen och MSE, > af NiLs SCHENMARK. - 1537 8. Tankar om råtta Skörde tiden ; befyenerligen för Rag-fädet, af Jon: LECHE.” 156, [ -. mensprönvn så. 18, RR RR ” 2 + = . 4 Heels fa MAR val jaskudal but a a VR RR Tg vK + 2 « (ih 4 äh » , och or Ka dad on Tab. NV. Afritning ofeer Gamla och Nya Vaituleden us Vade Aen. "nes fe V k / | + h + vi $ - , i 4 3 i N ; + 1 1 ' I d ' 5 i ; | ' 4 j ; LÄ | $ | i s - Ne KR Hu [ é Fa SY oe q - w H k 4 su ; | ig a ACADEMIENS a HANDLINGAR För MåNADERNE Jorivs, AveusTus, SEerEMBER, ön dd ÖA SE augsk PRESES H: r ZACHARIAS SEE | ÖR : Do. och Affeffor i i Collegio Medico. INLEDNING, Om Solens Förmörkelfer. | tdet ftora verldens Ljus haftigt likfom flock- nar midt på den klaratte himmel; och da- gen. oförmodeligen förvandlas til en mörk s natt, 162 1764. Jul, Aug. Sept. ; | natt, år en håndelfe, hvilken ej annat kan, ån = fåtta hvar och en i ftörfta förundran och håpen- | het, fom ej vet orfaken dårtil. Dårföre, når Förmörkelfer inföllo i de åldfta tider, förrån A= flronomien blifvit få vida uparbetad, at man kun- = > de utråkna dem, anfågos de för något öfvernatur- = ligt, hvilken tanka var få allmån, at de, fom vå- gade påftå annat, höllos för ogudelige och ledo dårföre fvåra förföljelfer; Hvarpå ANAXAGORAS, en Grekifk Aftronom, fom lefde vid g0o0 år för CuHRrisTI Födelfe , tjänar til prof. Men de, fom med eftertanka gifvit akt på nå- gra Sol-förmörkelfer, hade ej fynnerligen fvårt at påfinna råtta naturliga orfakerna dårtil. Alla omftåndigheter gåfvo tilkänna, aten mörk krop framfkred öfver Solen, ifrån Wetter til Öfter, hvilken en liten ftund bårffkymde henne, famt at famma kropp var rund och efter utfeender nå= ftan lika ftor med Solen.” De beHöfde då ejlån- ge gifla, hvilken den kroppen vore, ty ingen få- dan år på hela himmelen, förutan Månen: och gifsningen förbyttes i full vifshet, få fnart -man mårkte, at Solen förmörkades endatt uti Nytån- ningar. Ty fedan Månen dagarna förut varit Wetter om Solen, och hvar dag nalkats henne nårmare, fkrider han på fjelfva Nymånads-dagen henne förbi, och går de följande dagar mer och mer til Öfter ifrån henne. Var det då icke tro- ligt, at Månen underftundom vid förbigiendet kunde komma midt fram för Solen, och undan- göma henne antingen hel och hållen, eller til nå- on del, för våra ögon? Hålft man ock af andra omftåndigheter kunde fluta, at Månen år ofs når- mare ån Solen. = AN 2 mm va Är - At + At Solen vid defs förmöérkelfer ej verkeligen förlorar något af fitt (ken, utån ar det alienaft af något mellankommande börtflymes ; blef man vidare öfvertygad dåraf; at då Solen på en ort varit hel förmörkad, fpordes ifrån andra orter; at hon dår, på famma frund; varit mindre eller ock aldeles intet: - | | "Nu blef frågan; hvarföre då icke Solen för- mörkas i alla Nyrnånader? Det fkulle fke; om Solen och Månen fölgde juft famma frråt på him- mélen; men det befinnes, at Månens våg något äfviker ifran Sölens eller Ecliptican: at deras lö- pesbaner åro tvånne Stor=Cirklar, fom fkåra hvars annah mMidti tu :at deras Lutmingssvinkel til hvars andra år vid pafs $ grader; följakteligen at Mås nen under fin omlopps tidårallenaft tvänne gånger . | uti fjelfva Ecliptica, men defs imellan antingen. I litet öfver eller under henne, högit til j grader: Däårföre blir inse Förmörkele,; otn icke Solen öch Månen i Nytånningen råkas på et af de två ftållen; dår deras vågar löpa tilfamman, det år; | utideras Noder, eller ock nåra dår ifitils 0 > Således återftod ej mer; til at kunna fåga förs ut åtminftone dagen, når någon Sol-förmörkeife Vore inöjelig, ån at veta; 1:0 På hvilka frållen id Ecliptica Månens Noöoder voro belägne? 2:ö På hvilka dagar i året Solen fjelf kormmer til fam= ma flållen? fart 3:o På hvilka dagar Nymina- | derne infalla? Ty uti Nyet nått för eller éfter de dägar, då Solen går genom Månens Noder, kun: Hä Sol:förmörkelfer endaft våntas. Om Noöder« .. he; til exetapel; vore belågne i början af Vådu- fens och Vågens Teken, få år bekant, at Solen | k L 3 ; ; gå f 164 1764. Jul, Aug. Sept. går dårigenom vid de bågge årliga Dag-jämnin- garna: altfå kunde i det Ny, fom infaller når- maft hvardera Dag-jåmningen, blifva en Sol- förmörkelfe. , få Vore Noderne beftåndigt på famma ftålleni Ecliptica, få fkulle Förmörkelferne alla år infal- a på famma Års-tider. Men om man ej igenom andra Obfervationer hade mårkt, at Noderne flytta fig, få intygade fjelfva Förmörkelferna nogfamt dårom; ty det befants, at de årligen drogo fig något tilbaka emot årets början. Når et år en Förmörkelfe tildragit fig e. g. i början af April, kom nåfta år en i Mars, tu eller tre år dårefter en i Februario, och få vidare, alla års- tiderna igenom, til defs efter 18 år åter en-För- mörkelfe vid famma Nod inföll vid pafs på fam: ma årstid. Sedan man obferverat några fådana Perioder af Sol-förmörkelfer, och dåraf funnit, at Noderne, på ungefärligen 182 års tid, fkri- da baklångs genom hela Ecliptican, kundé man något når veta, hvareft de til en gifvén tid borde finnas: och fom det hade ån mindre fvårighet, at utråkna Ny-månaderna famt Solens rum uti Ecliptica, få noga fom dårtil behöfdes; få fåg man åtminftone möjeligheten, at långt förut ve- ta, hvilka dagar Sol-förmörkelfer ftode at för- vånta. | Ungefårligen på detta fåttet tyckas de åldfte Aftronomer hafva banat fig våg til at få reda på Förmörkelferna.. Men det fordrades en anfenli långd af Obfervationer, mycken Mathenoöll kunfkap och många mödofama förlök, innan de kunno få långt, at de med.någorlunda SEN uns 1764. Jul. Aug, Sept. — 165 kunde utråkna timan på dagen, då Solens För-« mörkelfer fkulle börjas och lutas, på hvilka or- ter de fkulle blifva fynliga, och huru mycket af — Solen fkulle bårtfkymas på hvar ort. — Atfkilliga flörre och mindre ojämnheter, få vål i Solens fom befynnerligen i Månens rörelfer, hafva varit få brydfame och inveklade, at Aftronomerne ic- ke ens ånnu förmått utreda dem alla. Solens För- mörkelfer hafva ock långt ftörre fvårigheter, ån Månens. Den fenare mifter verkeligen fit lånta ljus, och defs förmörkelfe fynes på en gång famt lika ftor på alla orter, dår Månen år öfver hori- zonten; därföre behöfves ej mer ån en utråkning för alla orter;' allenaft Meridian -fkillnaderne i akt tagas. Men med Solens Förmörkelfer för- håller det fig helt annorlunda: de åro olika til tid och ftorlek på olika orter, altfå mätte får- fkild utråkning göras för hvar ort. Däårtil for- dras, at nogare kånna Månens Parallaxis famt orternas Geographifka belågenhet, ån det kunde våntas af den tidens Aftronomer. ; Chaldeerne :soch de Egyptifke Pråfter voro flitige at obfervera.. De förre fågas hafva upvift för Kon. ALEXANDER M. når han intogBaby- "Ton, en långd af Förmörkelfer för 1903 är tilba- ka: altfå fkulle den åldita varit obferverad föga Mer ån 160 år efter fyndafloden. Men det oack- tadt, har ingen, få vida ofs år bekant, riktigt utråknat någon Sol-förmörkelfe förr ån E.HALES, enaf de åldfte Grekifke Vife, hvilken fade för- ut den Totala Förmörkelfen, fom i hans tid öf-: | 10 Mindre Afien,: 603 år för CHrRisTiI Fö- IFS Sänd ag FÖR Mo "SAR 166 — 1764. Jul. Aug. Sept. At beråtta, huru Vetenfkapen ifrån den ti- den tilvuxit och fmåningom hunnit til den vifs- -het och noghet vår tid dåruti åger, det vore at fkrifva nåftan hela Aftronomiens Hiftoria. Än- dåmäålet denna gången år allenaft; at ,ifva et Li- j tet begrep om Sol-Förmörkelfer. "Til den ån- dan bör jag ån tillågga följande kärta anmårk- ningar. - Månen år en, fnart fagt , oåndeligt liten kropp, i jämförelfe emot Solen; men han år ofs - i det ftållet få mycket nårmare, och fynes dår- före nåftan lika ftör, fom Solen. Bågge åro klot- | runde. Nu år bekant, at fkuggan af en liten mörk och. rund kropp, hållen emot en ftörre ly= fande, år Conifk och fpitfar fig alt mer, ju lån= — gre ifrån kroppen: dårföre måtte Månens ikugga vara fpitfig och ganfka fmal, få långt ifrån hose nom. fom vår Jord år, Men Jordens Diameter år mer ån 33 ganger ftörre ån Månens, följakteli- gen kan Månens fkugga, når den faller på Jor- den, ej intaga hela det Hemifphaerium af fördena | fom då vänder fig til Månen, utan allenatt en li= ten del dåraf. Alt det öfriga af famma Hemifphe= | rium år uplyftaf Solen; men den lilla delen, på - hvilken eden faller, måfte vara mörk, och | fkulle fe ut fom en mörk Flåck, om man då be- fkådade: Jorden ifran Månen. Emedan: Månen går fortare ån Solen ifrån Wefter til Öfter, må- ite ock Månens fkugga eller berörde fläck ftån- digt flytta fig ät famma led: på Jordbrynet , och innom få timar fkrida dåröfver. Når Månen vid Nytånningen år juft i Noden och fåledes har in- gen Latitud, går fkuggan midt öfver medelpunk- ten I | 1764. Jol. Aug. Sept. — 167 tenaf Jordens Hemifpherium & men har han nås gon Latitud, få tager fkuggan fin våg närmare Jordens Norra Pol, om Latituden år Nordlig, men åt den födra, om hon år fydlig, De orter på Jorden, fom åro beligne dår fkuggan går öfs "ver, lida Total Förmörkelfe; men på fidorna rundt omkring flåcken eller den mörkafte fkug- ”gan, år en mindre mörk , fom kallas half-fkugga, » emedan allenaft en del af Solen dår bärtfkymes. Ju långre ifrån flåcken, defs fvagare blir half«. fkuggan, til des på et vifst afftånd alsingen fkuga ga märkes, och fåledes ej heller något af För- mörkelfen år fynligt. Håraf år lått at begripa, hvarföre Soien en och famma tftund fynes förmör- kad på en ort, men mer , mindre eller alsintet på andra; famt hvarföre Förmörkelfen redan år ilutad på en ort, når hon ån påftår eller ej börjat på en annan, och få vidare; Om Månens Latitud vid Nytånningen år ftör- re ån defs Parallaxis horizontalis, eller Jord-klo- tets haltva Diameter fedd ifrån Månen, fom år vid pafs en grad, få blir den gången ingenftåds på Jorden någon Total Sol-förmörkelfe. Ar La- tituden ftörre ån fumman af Jordens, Solens och Månens halfva Diametrar, hvilka tilhopa utgöra ungefärligen 13 grad; få går jäamvål Månens half-' fkugga Jorden aldeles förbi, och blir fåledes icke een Partial Förmörkelfe någorftådes: på Jor- den. | ; > Den omtalta Flåcken eller mårkafte fkuggan år ej i alla Förmörkelfer lika ftor: ty Solen och Månen åro ej altid lika långt ifrån a. och fynas dårföre ej altid lika ftora. J flutet af Ju- | : | KR 4 . rilO | ) 188 — 1764. Jul. Aug. Sept. nio år Solen långt ifrån Jorden; och defs Diame- ter år då allenaft 3135 Minuter; men iflutet af De- cember, då hon år ofs nårmatt, fynes hon undet en hel Minuts ftörre vinkel: - Månens Diameter år i Apogeo 201, men i Perigeo 333 Minuter vid pafs. . Altfå fer Månen mu litet ftörre ut ån Solen, nu åter mindre; undertiden åro de aldeles lika. Når det fifta hånder vid en Sol-förmårkel- fe, råcker ytterfta fpitfen af Månens fkugga fom” knappatft til Jorden, och gör dårpå allenaft en "mörk punkt : där den framfkriders blir vål För- mörkelfen Total, men allenaft för et ögnablick på hvart ftålie. Når Månen fynes ftörre ån So- len, går Jorden djupare in i hans fkugga, och Ka) . e ev . & e då blir Aåcken ftörre: ju mer hans Diameter öf- vergår Solens, defs ftörre blir Se&ionen af hans Förmörkelfen Total och defs långre tid på hvar ort, om alt annat år lika. Dock fom Månen al- drig år öfver 23 Minuter ftörre ån Solen, kunna Totala Sol-törmörkelfer aldrig påftå öfver $ mi- nuter.-.» Huru ftor trakt af en gång intager, kan ungefårligen dömas af Sol- förmörkelfen d..13 Maji 1733, då Solen var hel förmörkad i Wefter-och Öfter- Göthland 'famt Småland, men eji Skåne och Södermanland: dock var den förmörkelfen ej af de ftörfta. Når åter vid en Förmörkelfe Månen fer min- dre ut ån Solen, råcker ytterfta fpitfen af hans fkugga ej alt fram til Jorden. Om vi föreftålle ofs en linia, dragen nom Solens och Månens Medelpunkter til jorden, tyckes Månen på de orter, dår denna linia råkar jorden, 4tå midt i $0- frugga på Jord-brynet, på defs flera orter blir orden fkuggan on så, FÅ mr CT RN AR AR 0 CE så fö slag oc 0 RN mr f EN ate 1764. Jul. Aug. Sept. — i69 Solen; men emedan han år mindre, betåcker han 'Cej bela Solen, utan lemnar en Ring af hennes yt- i terfta omkrets oförmörkad. Ju mindre Månen då fynes emot Solen, defs bredare blir Ringen, famt FörmörkeHen defs långre tid och på defs fle- "ra orter ringformig. Dock fom han aldrig år öf- iver 35 Minuter mindre, varar ringen fållan öf- "ver 7 minuter i tid på hvart ftålle oafbruten. Vid fådana tilfållen blirtingen aldeles mörk flåck på i Jorden, utan allenaft en dunklare frugga, midt "i uti half-fkuggan: > Huru långt half-fkuggan, på ömfe fidor om iden mörkatte, plågar frråcka fig, kan inhåmtas dåraf, at då Solen år hel förmörkad 1 Africa un- "der AEquator, hinner half-fkuggan fållan öfver BF Medelhaälfvet... oc | Således åro Solens Förmörkelfer egentéeligen och i fjelfva verket Jord-förmörkelfer. Såfom fådane, plåga de ock nu för tiden gemenligen an- "fes, då de utråknas, hvarpå den åldfte CAssINnI vifade förfta profvet, uti RK. Franfka Vetenfkaps 'Academiens Handlingar för år 1699, med den Förmörkelfe; fom i September månad famma år : I inföll. Man föreftäller fig då, fom vore man med Ögat i Månen, och dårifrån befkådade Jorden famt häru fkuggan dåröfver framfkrider. Man be- flråmmer tiden, når fkuggan förft bör råka och I fift låppa Jorden, famt huru fkuggans våg år be- | ligen på det Hemifpherium at Jorden, fom då vånder fig til Månen. ' Sedan underfökes, hvilka orter på Jorden åro belågne, dår fkuggan går fram, når fkuggan eller half-fkuggan kommer til | hvar och eh, famt huru djupt hvarje ort infånkes "Af TR 5 : a äro 1704: Jul. Aug. Sept. idem, med mera. ”Tvånne rörelfer böra hår vid märkas, fkuggans, och Jordens egen omkrir defs axel, hvilken fenare gör, at hvar ort flåndi åndrar fin belågenhet på Sylsnagea Hemifphzeri- um. . Ändteligen gåres utkatt tilen Landt-Char- ta, fom på en gång utvifar, huru Förmörkelfen förhåller fig på alla de orter, hvareft något dår- af blir fynligt. En fådan Charta kan ej utan ftår- fra nöje fes , i anfeende til de många befynnerliga omftåndigheter, fom vid en Jord-förmörkelfe fö- refalla. Detta utriknings fått kallas Projection, Dock om man til en vifs ort vil helt noga veta ti- den och ftorleken af en Sol-förmörkelle, år nö- digt at göra en fårfkild utråkning efter en annan method. Å | Gemenligen tildraga fig tvånne Sol-förmör- kelfer hvart år, en vid hvardera Noden, ej fyl- left 6 Månader -imellan hvarandra; men ibland komma tvånne i rad, inom en Månad. Om So- len vid Nytånningen ej år öfver 17 grader ifrån Noden,s måtte hon någorftåds på Jorden blifva förmörkad : men hon framfkrider på en månad vid pafs 30 grader i Ecliptica; därföre om hon i et Ny år 13 til 17 grader ifrån Noden til Wefter , år: hon i nåfta Ny ej längre från famma Nod til Öfter, ån at hon åfven då kan förmörkas. Defsutom gör ock Nodernas redan nåmnda flyttning, at om en Förmörkelfe hån- der i början af aret, följer en därpå i flutet. af Junio, och den tredje 1 December famma år. Således infalla fomliga år 4 eller $ Soel-förmör-4 kelfer, fom dock ej alla blifva fynliga på fam- ma trakter af- Jorden. I gemen DA So- le 1764. Jul, Aug. Sept. — 171 den oftare ån Månen; ren det oaktadt, åro flera Mån-förmörkelfer fynliga på hvar ort. ock Vid Sol-förmörkelfer mårkes föga fkilnad på dags-ljufet, innan Solen är mer ån half be- "täckt; och det plågar vara ljuft nog, til defs hon > aldeles förfvinner, då det i ögnablicket tvår-mörk- når, likfom då et Ljus haftigt flocknar, Lika haftigt kommer dagen igen, når Solen åter bör- jar framtitta. Hånpnes fken år få ftarkt, at en liten del dåraf gifver tilråckeligt ljus. Under I Totala Förmörkelfer plågar ej blifva fullkom- ligen mörkt, fåfom om natte=tid; det öfver- T blefnå dunkla ljufet torde til en del hårröra af i det befynnerliga matta fken, fom endatt vid » fådana tilfållen plågar omgifva Månen, liknan- | de en krans med Ttågnbåge-fårgor , om hvars örfak man €j ånnu åger full vifshet, > Obfervationer. på Förmörkelferna gifva an- I ledning til förbåtering uti Theorien om Solens och Manens rörelfer: de tjäna ock til beftåmman- de af Orternas Geographifka Longituds-eller Me- | ridian - fkilnader. - Når Förmörkelfer nåmnas utt gamla Hiftorien , gifva de ftor uplysning uti > Tideråkningen, och vifa hvad tid viffa håndel- a fer fig tildragit; hvarpå den af THALes för. kunnade: år et prof; Kunfkap i Aftronomieny I men befynnerligen om Förmörkelferne, har myc- in ket bidragit til .Chriftna Religionens utbredan- 0 de i fenare tider; ty fedan Miffionairerne dåri- | genom förvårfvat fig högaktning hos de okun- | Niga folk->flagen, hafva de himmelfke. fannin- w gar på dem gjordt få mycket ftörre intryck, 0 ar | : IR TG Hvad i7r 1764 Jäl; Aug. Sept. Hvad nu den Förmörkelfe angår, fom til- = drog fig d.1 April innevarande år, och hvar några i Sverige gjorda Obfervationer hår hos föl- — ja, få var den en af de Ring-formiga, och nåftan med den bredafte Ring fom år möjelig; ty Månen var nåra fit. Apogeum' och hade föga mer ån 29 Minuters Diameter, hvaremot Solens var 2 å . É . . 3 3 AA nd TR minuter. Igenom Projection finnes Månens alf-fkugga fört hafva börjat falla in på Jor- Verds -Udden af Africa. Om vi på &n Jord- Glob ville utmärka. den våg , fom mörkafte = ”fkuggan gick,eler dår Förmörkelfen var Ring- formig, få lig den öfver Canarie- Öarna, Por- tugal, Nord- Weftra delarn2 af Spanien och Frankrike , öfver Canalen och dårifrån vidare öfver Hafvet til grånfen imellan Sverige och . Norige. Sedan fölgde den Norfka Fjlål-ryggen åt, dock få, at den långre Norr fkred alt nårmare in på Svenfka fidan, öfver Torne och Ward- hus up til Is-hafvet, hvaråft Solen om aftonen gick ned Ringformigt förmörkad och fkuggan flåppte Jorden, fedan hon, på 2 timar och 40 minuter , genomlupit ätminftone 680 Svenfka mil på Jord-brynet, fåledes öfver 4 mil i mi- nuten, hvaraf kan dömas om defs haftiga fart. Nyfsnåmnde våg ftråckte fig til 14 mils bredd ungefärligen , på ömfe fidor om den Linien, dår fkuggans centrum framgick" Långre dåri- från på fidorna, bårtfkymdes allenaft mer och mindre af Solens Norra eller Södra brådd, alt fom orten lig närmare til eller långre ifrån be- målte Einia, vil Öfter eller Wetter. Ob- den uti Atlantifka Hafvet , Wefter om MR : 1764. Juk Aug. Sept: > 173 - Obfervationerna "intyga, at. mörkafte fkug- 'gan gick: litet långre til Öfter på Jorden; år ut- Fhnlngen lofvade. Man våntade Ringformig Förmörkelfe i London, hvareft.den dock ej blef fådan : dåremot blef den på flera orter i Spaniens 1 Fr - Frankrike och Sverige (") , ån det förmodades. Et ringa fel i HALLEYs vid uträkningen brukade Mån- Taflor, var vållande dårtil. MAYERS Taflor intråffa mycket nårmare, nåmligen innom, 40 fecunder i Månens Longitud, och 441 defs La= titud, fåfom Herr RECCARD, en Berlinfk A- ftronomus, :vifat uti defs af trycket utgifna: af- handling om denna Förmörkelfe. ad) & å : CP. WARGENTIN. Objervationer på S olens. Eörmörke If, d 1, April, är 1764, gjorda i Pello, Pe ; ; 5 Af . ö fiigi st dun ELLAN £3 log Br DE La CALLEs och ZaAnotTi Ephe- | merides lemnade mig i ovifshet; om Förmör- —— ketfen fkulle blifva med Ring i Torne: dår- ; NE TOP | 1 för (") Af iskornna beråttelfer , finnes Firmörkelfen haf- va varit Ringformig : Norra Halland och Bohus- Kran id ellers srhlsbd: Wermland, en del åf > Weftmanland ;: Dalarna och alla Wefter- Norrländ- — Jka orterna , for ligga närmare Botnifka Viken. — Enligt egt Harkto arte CRONSTEDS Bref, har vid Niffbyttian ,belågen 3 mil Söder om Staden Säthey ” & Dalarna, Risgen varat i 6 minuter. Herr Prob, "often BELTER i Jferfsö i Helfingeland, har där fet, 0 Solen + 53 minuters tid, under fkapnad af es Ring 174 — 1764. Jul Aug. Sept, " föreat få RR viffare få fe et få fållfynt Phe- nomenon ; begaf jag mig til Pello, 10' mil Norg om Torne. Orten år namnkunnig och til belå- genheten -beftåmd igenom deFrän!ka Herrir A= itronomers Grad-måtning:imelian Ferne och Pel- lo, år 1736. Jag tog min ftation i Gården Korte? niemi;, hvars Polhögd år 66 gr: 48 min! Den lig - 37 fec. i tid Wefter om Torne-Metidiang fås edes 24 m. 8 f. vid pafs Öfter om Stockholms Me- - ridian.. NE TES N Urets gång och råtta tiden beftåmdes få noga; fom för brift på tjänligare Inftrumenter kunde fke, genom en Middags-linia; fom jag på flera fått verificerade, i fynnerhet genom Pol=ftjernans och en ftjernäs i Caffiopea obferverade Culmina-'- tioner med mitt Tranfit-Inftrument: Förmörkelfen hade redan börjat, kl. 11:28. nn. för middågen, men ej många feetunder förut; få vida jag af ögnamårtet kunde flura: = 7 > Månen Immergerade hel och hållen innom Solen; få at det blef fullkomlig Ring; = = mode am ar oklaö: 45 mitiot8 ec. ft. ..midd: Ringen öppnades; och Månen bröt fig ut dei Ja ot KlosOgt i AMNUNS AGE midd! — Deffa tvånne momentet fick jag med en 20 fots Tub; och åro de aldeles viffa. SS > Tvånne Fruentimmer, Fru SteINHOLTz och defs Dotter, behagade hedra mig med fin nårva= relfe: och hjälp: De fågo med mindre Tuber Ringen formerad 2 fecunder fenäre; och bruten lika mycket förr; ån jag. | Förmörkelfens flut fick jäg ej fe; för moln: Vid Ririgen mårkes, 1:ö at några fecunder förrätt Solens fmala och fpitfiga hörp (kulle öm- fät= 1764. Jul. Aug. Sept. — 175 fatta Månen, fyntés likfom fmå eld-kulor eller niftor hår och dår omkring den kanten af Ma- nen, fom ej ånnu inkommit i Solen, hvilka ut- vidgade fig på lingden, tildefs de på en gäng runno tilhopa och gjorde en oafbruten Ring. Dylika (pr ock ftrax efter Ringens öppning, men ej å tydligt. :2:0 Så fnart Ringen var fluten, tyck- tes hån, dår han var fmalaft; redan vara tjockare eller bredare , ån han i fådan haft bordt blitva. 3:ö Kl. 0.48 m. 13 f. då Månen ftod nåftan midt i Solen, Var Ringen litet fmalare på den nedra el- | ler födra,; ån på den nörra kanten: men ifådan haft var ej möjeligt at noga måta fkillnaden. 4:00 Så långe Månen var inom Solens Difcus,; tyck- tes Solens Diameter vara flörre ån både förut och efteråt. Den hade de föregående dagar fvarat e- mot 26,40 partier af min Micrometer, med ru Emot 26590; 5:0o Månens Diameter 'handt jag ej (ty inom 5 å 6 minuter kan ej en Obfervator hinna gifvaakt på alt, fom Han bår, vid fådana til hela 6 minuter. fållen ) efter min förefats noga fmåta; få mycket tycktes jag dock med vifshet mårka , at den var något mindre ån 29 min. 40-fec. I Torne hat en af mina vänner, dock allenaäft med en två fots Tub, fett Solen Ring-formig i Ringen blef full kl. 6. 43. o & m. men bralt - 2040, Os Rö nörkel(ens ut inföll os 2 7.0. Denna obfervation törde hafva fin nytta, e- » huru dårvid blifvit nyttjat et Ur; föm allenaft va- rit fråldt efter en middags-linias fom jag dragit i et Fenfter. uy Ka : iF ; Vid 176 1764: Jul. Aug. Sept. Vid Kengis Jårn-bruk >4 mil Norr om Pello, har Förmörkelfen ock varit Rine-form; 3 Herr Bruks-Patron Es red feg br h g berittat: men ifrån Juckasjerf, fom ligger 1$s mil Nord- veft ifrån Pello, har jag förfpordt, at dår ej blif- vit ring på Solen, IA var . Obfervationer; gjorda i Hernofand, ä N. GISSLER. Me Herrar Le&orerne M. STtTrRöms och M. EURENI!, famt Conrectoren M: STECKSE- Ni bitråde, har jag obferverat Sol-förmörkelfen, få godt fom fke kunnat, med de Inftrumenter vi hatt at tilgå. Störfta fvärigheten var, at tå ve- ta, om vår Middags-linia, med hvilken vi de för regående och följande dagar jämförde uret, var riktig. Til den åndan togo vi, d.2 April, med er Trå-Qvadrant, Solens lika högder, förr och efter middagen. Utflagen blefvo något fkiljaktige; men igenom Medium af dem alla, fedan det blif- vit tilbörligen råttadt, fans Liniens mifs-vifsning vara 20 fecunder ungefårligen. I anledning dår- af, år tiden råttad. Den 1 April, kl. 10. f21 minuter f. m. var Solen ån orörd. Men Kl. 10. $f4. m. mårktes Förmörkelfen redan | vara börjad 3; Kl. o. 13 m. 40 f. e. m. fågs på famma ögna- blick, både uti en 20 fots Tub, och uti et mörkt rum , dår Solens bild igenom en f fots Tub föll på en Tafla, at Månens hela kropp ganfka fnållt kom | ine I 11764. Jul. Aug. Sept. 17 7 inhom Solens Weftra brådd, och at Förmörkel- fen blef Ring-formig. | ERA KUKEN Oro m. 36 a 37 f fågo vi ock tillika, både i flörre Tuben och i Camera obfcura, at Månen gjorde öppning på Ringen, på Öftra kan- ene AN « | Kl em Sf fig man i Camera obicura fifta fpåret at Månen i Sol-kanten, | RER Po dö mrs T var Förmörkeltens fluti förre Tuben. | | ; KUK 0; 16 fn 38 2 20 f.då Manen var midt i "Solen, tycktes Ringen vara lika bred på alla fi- dor, få vida vi efter ögnamåttet kunde Ikönja. AF | de Conceäåtrika cirklar, fom voro ritade på ”Tafs I Jan, ibland hvilka den ytterftas fom var af Pp | Tums Diameter, jämt upfyldes af Solen, tyktes Ringens bredd på alla fidor vara litet mer ån 75 af Solens haltva Diameter. En Ganlka nåjfamt var at fe, hurt haftigt Ringen fört och Sppnade fig. Det var ej mer ån 3 eller 4 fecunder, ifrån det & eller + uti defs om- krets fattades, til defs han var full. = Öbfervationer £ jorda i Vpfala, KA Af ae ng FF. MALLET. | fyren Förmörkelfe obferverades. med Dörs VU LoNnDs Objedtiv - Micrometer > på famma fått fom befkrifvit år, fid. 8 af innevarande års Handlingar ; ' om- Sol - Förmöårkelfen år 1762. Jag fick i alt obfervera 113 afftånd imellan Solens hörn, hvaraf trenne allenaft blifvit an- märkte för ovife. äv fkulle vara altför 1 REFER. FÖRE TIGA Jul. Aug. Sept. låftigt at anföra dem alla, fördenfkul har jag — utvaldt 20 momenter, vid hvilka uti förfta co- = lumnen Sol-tiden år utfatt för obfervationen;s uti den andra afftånden imellan Solens horn; uti den tredje vifes ftorleken af Solens Förmörkel- fe genom Tolfte = delar af Solens Diameter, el- ler uti Tum och deras Decimaler: fjerde co- lumnen innehåller afftånden imellan Solens och Månens Centrer. Solens Diameter år antagen - lika med 32 m. 154 fec. och Månens fynbara - Diameter år dåraf determmerad genom ftörfta afftändet imellan Solens horn, hvilket blifvit obferverat vara lika med 29 m. f3 i. Den t. April före middagen. / i um; É då Kl. io, f43 232112, 15. | 0. 949 128, 25.3 1154, 1CKA0,. 20. OP: 267 LA; SÄL "4125 BEND 20: 11 RING 2 23, 182125, 20. 61 4. 973 | 177 41.0 32, 16 128; 18. 41 6. 998 |i2, i6.$ 415 56 128,:41. 3 gr das 11; 17.4 473 16 1294 30. 71 8: 10f | 95 19.4 2, 4t 129, 47. 81 8. o7t | 7s ör $72 36 1295 33. OM 9. 446 | $5 44: 7 2 Efter middagen. , I Kl. 0,0; 12-125,-280 6,10, 888 I 1; 73.80 195 57 1295 4: 2110, 380 | 3,5 1f.2 « 275 71295 53: Ol 93 446 | $2 44 30, 427129, 42. Å 8, 696 | 75 44: 395 f4=1299 7: 61 7, 853 | 95 $9:7 f2, 401-27, 11. 8r $f, 82f I1f5 40.6 13 2 IRAN gr. cl 4; 386 118, It. try ed lad, 42, Ond, Gö4 JD 11. 9 21, tyE)t8, 127. 21 2, 207 124, fjur 32, 8 Mö, ff: H ox 748 la 37 372 3 | 6, 19: 61 09 263 130, 14.9 1764. Jul; Aug. Sept; — 179. > Solens Figur under dtörsta Förmörkelfen var ganfka hårlig at påe, i fynnerhet uti Cazmera Ofcura; och fyntes i början lik Fig. $. Tafl: VII. Sedan tyktes fpetfårne A, B flyttas til Ö= Ner, fålom Fig. 6 utvilar, och åndteligea var den Lik Fig. 7: ; > Under aldraftértta Förmörkelfen kl. 0, 9 nin. 2 fec, var allehaft 14.6 föc. öfrigt af Mås nens Diatneter utom Sölen, få at öm Förmör= kelfen icke håndt nåra til: Middagen ; få hade den blifvit ringformipg uti Upfäla: | Slutet obferverades kl. it; 29 min: 2 fec: ; Månens Diameter, fom fånts lika med 29 Mm. f$3 fec. öFrertygar tnig om oriktigheten af DE tA HirEs tanka, ät den famma fyhes mins dre uppå Solens difk, ån annörftådes; ty efter Uutråkning kunde Månens Diameter; uti della ortnståndigheter, icke fynas frörre ån 29 m: 40 fec: vid pafs ; och blef fåledes obferverad 13 fec. ftörre. Denna förökning kan icke tillkrifs vas ofåkerheten uti fjelfva Initrumentet, ifyns hethet når 30 fec. tillåggas, fom åro den uts farte förminfkningen uppå Månens Diameter; ty et få fort fel år aldeles orimligt med van- lige Micrometrer ; ån mera med den DöLLönb= fke; men fjelfva obfervationernes öfverensttåm- [one vid Mäånens ingång och utgång uti oide och t2:te hår anförde momenter, vilar hoglamt obfervaätionernes flora noggranhet, hvilken nås dflan af hvarje par kän dgonfkenligen bevifas. Det tyckes mig altfå vara öfver all genfägelfe klart, at Månens Diameter uti Sol» Förmörkels fer icke förminfkas utan fnaräre Ökes, fålom | M 2 JVons 180 = 1764. Jul. Aug. Sept: Monwniers och EuvuzeRs obfervationer vid-Sol- Förmörkelen'd. 25. Juli 1748 gemeäfamt im-. RA: AN ER 3 AR FAMN Jag har af många obfervationer anledning, | at Ljus-ftrålar, fom gå utmed Månens kant, varda refringerade eller inflefterade, hvaraf föl-7 jer at Diametern förökes > ty om OA drages Fig. 8 Tafil; VII, få at den «tangerar Månen AEB, få år AOB Månens råtta Radius; men om en annan ftråle «C brytes uti Atmofphéren til CO, få blifver vinkelen--COB :den iynbara Radien, hvilken år ftörre genom lilla vinkelen COA: går Ca tvårt igenom Atmofphéren till Solen, och blifver åter bruten uti D, få föl- jer tilbakars, at en Sol-fråle SD brytes fil CO, och at motfvarande puntten uti Solen blifver utbögd , fåfom EvteRr 'obferveradt , jämför Berlinike Handlingarne år 1748 pag. 108; famt at Månens fynbara Diameter förökes: Det famma hånder genom Ljus -ftrålarnes Inflexion omkring Möånenh uti A, fåfom låtteligen "hån- ledes af figuren ; men det år fannolikare', at Månen år förfedd med Atmofphér, hvaruti Sol ftrålarne "kunna brytas.; Håraf följer, at Mån Diameterns fynbara förminfkande uti Sol- För. mörkelfer, år ftridande emot Naturen, få vål fåfom emot obfervationerne. 9 Obfervationer gjorda.t Stockholm, 4 ; Nr a fal f | 5 yt | I P. WARGENTIN: ME De: hånder fållan, at man rått noga får ob- AZ deryvera början af Sol förmörkelier 5 af. oret es | ; Mi fak” 2704: Jul. Aug: Sept. 181 sak; ati man ej år rått vifs om flållet på Sol- i brådden, dår Månen förft fkal raka Solen. Dår- "före måfte. man gifva akt, på: fleras ftållen: i medlertid kan Månen komma, dår man ej juft då har égonen fåftade: Icke dels mindre lye- kades er nu för Herr Profeflor FERNER, fom behagade göra mig bitråde, at med .Dollondfka -Tuben af 10 fots långd, och med det oculär- las fom vifar objecterna 87 gångor ftörre tvärt- Öfver, ån de med blotta é dgon fynas, blifva van» £e Förmörkelfens början nåftan få tidigt fom rälenat var: Den fkedde kl. 10. 48. m. f£6 f, eft. m. Jag fåg den 10 fecunder fenare, med en van- | Lig Tub af 8z fots längd, fom ökar objecterna allenaft 30-gånger, och Herr Le&or WiLcKe ån tet fenare , med fs fots Dollondifk Tub, uti Ca- mera -obfeura. «Slutet af Förmörkelfen anmärk- tes ån. BOgares nårligen. | i; K meR EPT VR ce m. af mig... ERAN föratt Fler: WILCKE. 46 sag HP. 57.02 Flerr FERNERS | | många, måtningar.. jag gjorde under bea Fu Sör örkelten. med Micrometer, dels på af- fan eg imellan Solens hörn, dels på bredde en af den oförmörkade. Solens del; i afligt at dåraf utråkna Förmörkelfens til-och aftagande frorlek, | anföras , hår endaftt. följande Refultater. Förmork, forl ARN tiltag. > "Under aftag. | Tim, £ 4” ER Tum" AR 8. go. 10.fa FINE JE 90. GM. L BA: orig Hr GG. To. 12, ET - TO. FÖLL, a REV SYRA I 4 - AJ 18: 4 EL SR AR 182 1764; Jol, Aug. Sept. Fun klo ge 25. 30. f£.m. 6 I - IT. 334 4 ARD, f£f: 19: & Få ” IT: 404907 0747-40: 7 3 - 11:48. 20: 5 = 0:40. f: 9 Wi dcyr 6. 9S Meri 70 - Oc 3747: CM: Öd, ee :10,8f vid pafs, 0. 14, 39. €.m. 9.14, 39. e. m. "Af alla obfervationerna kan flutas, at med- let af förmörkelfen inföll kl. o. 14 min, 16. fec. i det nårmafte, och at Solen då var bårt- fkymd på Norra brådden til inemot 11 Tolfs' te delar af des Diameter, = Under högfta Förmörkelfen, måttes tre gån= ger Månens horizontala Diameter. Två gånger fans den 29 min, 52 fec: och en gång 29. 47. men ingen af dem tycktes mig vara rått vifs, för Solens flåndiga rörelfe fkul: Herr Stats-Secreteraren och Riddaren Krin- GENSTIERNA famt Herr FERNER, fågo med ftora Tuben, fmå ojimnheter i Månens kanter emot Salen, =” 7 En Thermometer , fom Könfillö i fkugga, fteg ifrån morgonen denna | nor, | ackra dagen, til kl. IT. ifrån $ ti ryss 15 grader öfver punéten. Sedan förändrades ej defs Högd förr an mot kl. 12, då den började litet , och var under frörfta Förmörkelfen: 144 gr. Kloc- kan 2 efter middagen var han åter til 15 gran der och något dåröfver. a Obfervationer, gjorda i Abo, Herr Profeflor PLANMAN anmärkte med en 9 fots Tub, Förmörkelfens Början, kl. t1.11 m, s4f. fi m. viura kl. 2 0 I ND € Kl Herr +» RR F3: EC mm. | 1764. Jul. Aug. Sept. 183 | Her Obfervator JUSTANDER ? med 20 fots Tub, Början kl. 1r. 11 -m. fö f. vid pafs. Slutet kl. 2.001 FE oCvåk Obfervationer , &jorda 2 Carlscrona. Herr Profeflor STRÖMER fåg med 2 fots Re- Aexions - Telefcop > Början, kl. 10. 31 m. 19. f. f. m, EG a Mn arte Bl RE Herrar. BERGSTRÖM och LEGOLLSTRÖM, RE 9 fots Tub i Camera Obfcura3 vel Början kl. 10. 31 a Slötet kb bön De til-och aftagande Phåcct. fom hår 'bler. vo beftåmde utelemnas , ; at undvika vidlyftig- het. Allenaft mårkes, at under. första Förmör- kelfen, kl. 11. 58 m. 37 f. voro i0o$ Tum af Solen: bärtfkymde. Vid famma tid blef man. ock varfe på Taflan i Camera Obfeura, at Sov. | åens bild då tycktes vara frörre, ån både förut | och efteråt. ” Den Cirkel, fom: förr: jämnt pas- fade efter Solens Ima 280, Var, under ftörfta Fö "öre, | | | mörkelfen likfom för trång, i "det Bilden hade likfom fvullit utom” fina förra grånfor, til Digitus' eller litet mer, men gick fedan tilbaka | dgen til fin förra ftorlek. å Obfervatiöner I gjorda 2 Lund. - Förmörkelfens början mifslyckades ; men flutet fick Herr Profeffor SoHENNARK vål an- mårka, med en 20 fots Tub, RER göre mm. "Herr frä NENZELIUS, med. 21 fots Tub, oo $. 48 AD. M 4 | Un- 184 — 1764. Jul. Aug. Sept. Under dtörfta Förmörkelfen voro 107, Tutit | af Solens Diam. betåckte. : De Öfriga: Micro- meter-Obfervationerne befpar AS. Beg fervationer , gjorda i: Landscrona. "Herr Öfverften och Riddaren STRUSSEN= ' FELT, famt flere Herrar Officerare, hafva med | goda Inftrumenter "ocH med mycken noghbet givit akt på denna Förmörkelfe. ' Hår anföres I endåft flutet ; fom med 8 Tuber; frörre och 1 mindre, afvaktades. Det få 295 med en 6 fots Tub, kl. 1, 11 m. 35 fe. m.. . med en Refexzions Tub, 1. 11 & "med Micrometer Tuben 1: 11 Vs. då RR Bend r | 44 f. F m. var Solen til Äk T um förmörkad. sh sons SÄS 3 BESKRIFNING j ; - På et nytt Vind-fpel.. >. Inråtradt ar. ; '. Abbéens Don JAQVES RITA | Venetianika" Republikens. Mathematicus. » Öfverfatt af F ng 3 ) SSJ AG i» -” et år en mycket fimpel. Machine, hvars Mechanifka fammanfåttning beftår förnåm- ligaft i en Cylinder, et hjul, och en fkruf Wan ånda; emedan alt det öfriga ej-år annat ån Fr 1764. Jul. Aug. Sept: — 185 | fådant, fom tjänar: til vighet at vinna den å- I tundade verkan um tå Den kan vara flört tr ädre Ad ber hof; men"då den år fs" georhetrifka föt ling och | 3 fot bred, få år deå tilråckeligt for til at ut: | fåtta hvad i allmånhet 'dåraf fordras. | Om den år ftor eller "liten," få behåller den i dock altid famma Simplicitet. > Mäachinen kar hafva två ftållningatr, "få år likafullt famma grund til defs ftyrka. Den verticala” frållni ngen år, då den kraften; fom ' kommer henne i gång, EG verticalt dåärtil; och den horizontella, når den: dragande kraft i jens tillämpning år: horizontel. : = Den verticala ftållningen (os ar ao: ov fig. | > och den: Horizontala ar te da Kl | USkrufven kb med fitt hjul. b äro inneflutna uti en liten. mycket, frark jårn- lada AB "Tab; VY Fig öl Midt igenom fjötec b fig. 3 går en järn- frång Cd, hvaraf endel. år ryud” och den” an- dra fyrkantig ; pådet, at når fkrufven fåtter hju- hö i rörelfe> järnfrången tillika med alt fom dår- I vid år fåftadt, må få en Cirkel-vånning. Ne- ag åndan d bör fåledes vara Convex och ' rund. Det år fåledes denna fammanfåttning » fom gör grunden til denna. inrättning. > På hvad fått man vil gr Mine: af önipde Järnkifta och defs Dire&ion med fin vals, åftadkommer den altid den påfyftade ver- kan, i.det.den meddelar fin ftyrka, til alt det : [for lindas Göne (Men och fåttet at byg- | J 252 186 1764. Jul; Aug. Sept. ga detta vindfpel, få vål uti horizontell ; fom vertical frällning, kan af följande tyaeligen in- hämtas.” GG 17, Gör en flållning e d Tab. V-. fig. 1. 4: hvaraf bafen år ED fig. 1. 4. $. hvilkens fram- figa vetter at D, och bakfidan åt E. - Låt gå igenom bålet EF af tråplankan CG, Jårnftån- gen €d på det fättet, at den runda ändan d gi år ; mn uti haligheten H, fig. 1. 4. 5. få at den med låtthet kan gå omkring. . - Jårn-kiftan AB fåttes fedan ofvanpi det platta af trå-ftållningen CG, fom bör vara vål förs flårkt med ftarka jårn-band. Hålet EF och hålieheten H böra vara fo- drade med järn eller Metal. Jårn-ftången cd sår igenom en trå-cylinder eller vals L, hvars hålighet bör vara fyrkantig och paffa jämt med järn-tenen cd. Man fåtter åfven på bakfidan af trå-ftåll- Alla delarna af trå-fiållningen böra vara för-. frårkte med itarka järn-krampor eller band, fig. . ningen en annan mindre trå-vals m; åfven hå- De två agn ec af Va rön ända a, Fig. 2, göres fyrkantige och f£3 långe, fom be- KOR ds at Går fålla vetvarna, hvilkas ”radius år en fot, fig. 1, EE ock ONS Am SA fio. 2, hvars fyrkantiga hål uti m un ct på de Forkanbige åndatnå aFUPRisven 0 tan ända ee. rRNER he > Tilat åfvervinna några tufende måtkers mot frånd, få behåfvas allenaft 2:ne Kärlar at dfsa om” BR ar kr TR ARRRED rr 1764. Jul, Aug. Sept. — 187 omkring vefvatna f3; men til:-ftörre tyngders upförande betjånar man fig af vindhjulen, fom då kunna dragas af 2:ne eller flere perfoner, i | proportion af större eller mindre motftånd. arunvDå > mans til sen sftörre tyngd uptordrande mitte betjäna fig af vind-hjulen, få än man i > början af vindningen och innan:tyngdens hela I kraft kommer at röras, betjäna fig at vefvarna, til at dymedelft vinna tiden; ty fom vefvarna | hafva mindre... Diametrer ån hjulen, få våndas de -fortare omkring och faledes betjånar man I fig af vefvarne, ånda til defs at motitåndet öf- > vergår deras verkan, då vind-hjulet fört vid- FIER osbas | Når man fåledes vil draga eller upvinda | någon tyngd, flås förft tåget 4 gånger om- | kring vallen L. och fåftes dårefter tyngden | vid tågets ånda n. Sedermera drages” tågets andra ända P ftrångt af en perfon, under det at I vindarne' eller arm-hjulen föras omkring, få at når fkrufven utan ånda går omkring, förer den hjulet b åfven omkring, hjulet jarn-frången, I järn-ftången trå-valfen, och drager den tåget I med alt hvad dårvid år fåftadt.- I pc Vil man underhjelpa armchjulets kraft, få I fåttes 2;ne håfftånger x fig. 1. 4. våxelvis uti | trå-valfen m, fom år på bakfidan, om hvilken | tågets ånda P lindas 3 gånger och drages fe- dermera ftarkt af en perfon, under det en eller 2:06 karlar med håfftångerna vrida omkring MRRRAAEE EREE BEER Om SN | Änfkönt! man kan fåfta detta 'vindfpel på vanligt, fått, år. det: likvål nog at binda. det RR | on med MR LA basta OR na) 1288 1764. Jul. Aug. Sept. med et tåg faft vid én påle, HeAllagen jordér?, : eller. vid nigon annan faft punåt; hvilketiår d atilka” före delaktigt, efter man €j Behåfver mör | an förlänga tåget til ar flytta vindfpelet, och efter det år faft i en enda punéts kan det vån- - das. åt alla fidor; och kan mån f åledes. betjäna fig! däraf . med 008 Jlrsg p på årfkilligt får sin vida omkring. Vind-fpelets” bas” förfes (Fas jåtfckratmper, bvilka i god jordmon pe vål tjäna ir frål - Jet: för "pålar och tåg. rs FORA hvaräft alt j vå ritade efter fealan, 13 5 ant | Pier flytta 'vind- fpelet (FA fsler? äh | et til et annat ftälle, få fåttes under bafens ån- Nr 2:ne axlar med fm hjul på. 00 = Til vind-fpelets -horizo ntella fällning göres | ba afen CD platt, Tab, VI fig. 1. FORNE tjocka lankor > Hvlika. farmman Fått; qvånne. fr ef före. alt iväl bd tilhopa, JAr a ampor. Mie amfidan. af balen, är. Dd bak: fl ån Cc, Fåll fedan in daruti och- fåfta. me järn-krampor 2:ne upftående. klotlar - hy, Ii: Längs efter bottnen midtpå fåftes. ock lodrätt i den ena af dem Järn-hy ST no AB, fom inneflu- tar: hjulet D och den Sandel Skrufven med — frarka järn-bans, få at redra "ändan 'd af'j årn- ; fången cd, utmärkt i Tab. VYEig. 3, går. ino uti den motfvarande klotufen IL, « och järn-ftån- : en, fåfom tilförne' går igenom” en trå-vals Kkl åröfver gör en fållnihg Phvärs delar beftå aF et håligt tråftycke LI. 2:ne ftådet efter bafens långd och -2:ne efter defs: bredder De två för- fly Mm Nn tappas in med em afiåndarna: vn + byarna 2 1764. Jul. Aug. Sept. — 189 baten, och med den andra utitråftycket Lb, at tppehålla.det.” Det ena Pp af de fenare itöderna, av med Jena ändan Ptaåftadt i nagelen FFf,rock med den andra p uti trå-flycket, på famma fatt fom de förra ftöderna : och det andra år med ena ändan fäftadt utvärtes i. den klotfen, hvaruti Järn - hylfan AB fitter,; och med den andra uti | trås ftycket, på fåmma fått, fom de förra ftö- | derna... ol Mjlke ör KITPRESNE > Igenom : hålet på: trå ftrycket låt gå en Vindfpels-vals QX, hvars hufvud eller: ötre ända Q- hafver tjänliga hål at träda häf-ftangerna RR igenom, och den nedre ;X:en fyrkantig hålighet, fom jämt paffar til den fyrkantiga an- I dan af fkrufven utan åndag få at tllåmpninr gen blifver hår den flamma, fom med vindarné eller arm-hjulet uti vind-fpelets verticala ftåll- | HA > | NA GG in På bakfidan! fått en åfven fådan vals ing. fom; vid verticala frillningen år befkrefven, med, Pg) R NR CV 4 Pe sv. MORRA NeI så du ref a Na 1 fåledes förer omkring: QX; tillika med fkrufz' | Får ac Meet Ven | Hu I 190 — 1764, Jul. Aug. Sept. ven utan ånda, fom omförer tagg-hjulet b, fame den dårigenom gående järn-frången cd, med den dåromkring fittande Trå-valfen, hvarom tåget år fyra gångor fläget, fom på ena åndart dra- ges af en man utaf Valfen, och på den aridra år fåftad i tyngden, hvilken fåledes fåttes i rörelfe. : Til at underhjelpa Vindfpels-ftyrkan ; 1å kan man göra tillämpning af haf-ftångerna Ty uti Valfen Ss,; på famma fått, fom i den ver- ticala Vind -fpelets ftållning: At dömma om denna Machinens anfenliga fltyrka, få behöfver man allenaft betrakta den oåndeliga fkrufvens, tigg-hju!ets och haf-fiån- gernas förhållande. Det förtjänar all upmårkfamhet, at rorel- fen vid detta. Vind-fpel år aldeles jämn; utan : ät förorfaka det mintta härda ftötande , åfven då dårtil appliceras de ftörfta kraftet och tyng- der. Defsutom behöfves härvid inga af de mått och fteg; fom vid andra Vind-=fpel, at fråme = ma defs rörelte midt under arbetet, och inndra at det ej går tilbaka, emedan detta har den e= genfkapen af fin fatnmanfärtning, at ej gå til- baka; med mindre at drag-«kraften föres ät Con-' traire led, 1å at man ej förlorar hvad man en - anig yunnit, få framt man ej gör det med lit. Ändteligen år det at mårkå, at man kär göåra detta Vind-fpel mer och mindre frårkt,: lamt at gå mer och mindre fort, utan at åf dia defs fimplicitet: - Når rhan efterfitinar grunden til detta Vind-= = påta och förföker det, få Gnner man låtteliger ef; fördelar : ef 1764. Jul. Aug. Sept. — 191 0 Defs enfaldiga fammanfåttning gör defs vers kan beftåndig, och at det ej lätteligen koms mer i olag. ; Defs lilla volume gör def bruk littare och vidftråktare, ån andra Vind-fpels, och det få mycket mera, fom det kan hatva fin rörels 16 Vveruicalt , da de andre ej kunna brukåsöi | trångfel, efter deras rörele år horizontel. Det- ta behöfver ej mera rum ån defs bafe intager. Höåraf följer, at få perfoner kunna härmed gö- fa famma operationer, fom;en myckenhet fölk i brift på rum; Vid de vanliga Vind>fpelen plågar förrätta. Farboid Detta Vind =«fpel kan altid låmpas efter be- hofven>; emedan det kan göras af åtfkilligt ut- feende, och drag »kraften därtil låmpas på måns [are fått , 1 ftållet för at Vid de vanliga Vind =«fpelen, det fordras lika mycket anftalter ät vinda up en liten och ftor tyngd. Def: lika och jämna rörelfe ; gifver det. mycket företråde för de vanliga Vind=fpelen fom med mycken kraft måtte verka genom håfs= tiga ryckningar, hvilka göra tigen ttor fkada, och årven de UTAN Sr blocken åro fa> frade ; och til hvilka deffe ryckningar meddelas. 0 Emedan detta Vind-fpely i anfeende til fin fammanfattning, ej löper tilbaka, med inindre drag -kraften med fit åndras, och det. utan thans - fryrka, eller andra medel kan ftårtmas, år man ej allenaft fåker, at €j förlora det fryc- ket iman en gång Vunnit; utan fåtter det ars bets= folket utom all fara til lif öch lemmar, i fållet för det, ar de vanliga Vindefpelen; an- | | tin- RR RR NRREAT 192 = 1764. Jul Aug, Sept tingen 'af deras ovålighet, fom dftåmma- dem, sl = Pp äg eller af tyngdens öfvervigt Öiver: drag -kraften a håf-fingerna, eller at fråmnings-medlen . 1 Lod e [>] C Dn vika och. gå fönder, löpa tilbaka med fidan håftighet, at alt,. fom -då finnes imellan. håf- ftångerna, går i kras, och kan anfes fåfom för- loradt. | "> Som detta Vind-fpel har” ganfka mycken flyrka, jämte fina andra beqvämligheter, Tå år det af en vidftråkt nytta i hus-och fkepps-byg- nad, til fjäs, at lafta in och ut Sjö-artilleriet famt tunga varor, med mycket folks och ar- bets befparing. Sluteligen år det af befynnerlig nytta,. vid et tilfälle i Nåvigation af flörfla betydelighet, til at frålfa fjelfva fkeppet.. Emedan”defs tlyr- ka "kan ökas efter behag, utan at gå ifrån def fimplicitet , och utan at öka längden af håf- ftångerna, 1å kan det åftadkorama famma ver- kan , fom flera vanliga Vind-=fpel tilfamman, och fåledes når ankare fkal lyftas , och oftå Vind -fpelet på fkeppet, jämte andra befvårliga medel, fom Sjö-Officerare måfte tlålla i verket; för at kunna fåtta til fegels, och gå til fjösl eller i hamn; få kan'detta enda Vind-fpel gös ra tilfylleft för alt annat bemådande, och åf= ven 'öfvergå det famma efter behof och on 7 ftråndigheter. - sö a dv TE 4764. Jöl. Ae Sept: 193 ON AFHANDLING —- 0 Om Nord/keneus Högd, : Af | TORBERN BERGMAN. a tsemeendd SvD Förra Stycket, RR T Ne mårkvirdiga och ganfka tåcka phénome- D ner, fom under namn af Nordfken, pryda | i fynnerhet vår norra himmel, hafva fe- dan 1716 uti ymnighet inftäldt fig. De infun- ino fig vål åfven förut, fom Run fyn (4), u- tom andra minnes - märken, intyga; dock voro de mycket fållfyntare, och. hafva förmodeligen vid denna tid bekommit namn af hizmmels-tecken, fom de ånnu på många orter behålla. Vidfke- ipelfen kunde ej intalas, at få mårkeliga fyner vore mindre betydande ån Cometer: de anfägos därföre fom förebud til de mårkeligafte förån- Idringar. - Efter folk-flagens' olika" lynne och rå- idande tånkefått, hafva deffa flammor måft före- iftålla ganfka årfkilliga ting: i norden, dår bar- dalek varit hufvud-böjelfen, och hvaråft krigs- lågan vid deras fifta nt var på det håf- fed SÅ NG ti= ERE ock (a) Runir fyn tildrog fig 13 fjerdedels mil ifrån Up- I fala, vid Mårftads gåftgifvare- gård, 1702 d. 31 IT Maji gaml. ftil. och ej d. 13. fom befkrifningen > fager, hvilket dåraf år klart, at den fkedde Helga 1 > Trefaldighets afton. Han tykte fig i Ny NW och NO fe Lejon, Svin, Ståd, brinnande gårdar m.m. | Nya ftilen menas alleftåds i afhandlingen , få ofta > hnågon dag nåmnes. f | 194 — 1764. Jul, Aug. Sept, tigafte utflagen, fågos merendels ftridande mag-> cer, fom på det blodigafte bemötte hvarandra; vapnegny, fkott och falvor hördes hel vål och noga: i Grekoland hafva de i forntiderna, efter all anledning, afmålat Jupiters råd på Olympus, | och gifvit Skalderna anledning at tilfkapa en ftor del af deras Guda-låra: på andra orter har - man i dem fedt. fpåken och alt hvad förfkracke- - ligt år; men detta alt tilliter ej mitt nu va- "rande föremål, at denra gången utföra och fåt- ta uti fullkomlig dag. 2. Den mågtiga inbillningen, fom drifver folk at tro fig fe det de icke fe, och at höra hvad de - icke höra, har federmera fmåningom miftat anfenligt af fitt vålde. De flåfte anfe nu Nord- sken med kallfinnighet för et oftadigt och flyks tigt luftfken, fom til det högfta förmår åftad- komma några fmå vånningar uti våderleken. Deras råtta urfprung och orfaker åro dock åns nu för de Naturkunnige fvåra hemligheter. Fli- tiga och noggranna obfervationer blifva enda utvågen at hjelpa vår okunnighet, och fådana våntas med fkål ifrån Norden, hvaråft defa hénomener åro allmännare och högre på himme- en. Härmed piåftår jag dock ingalunda, at ju nårmare Polen, dets båttre tilfålle at obfervera dem; ty detta, fom alt annat, ha en vifs "gråns. De fom ftåndigt eller måftadels åfkåda dem kring fitt zenith, fe ämnet glefaft, ja, ofta hånder, at | det fom vid hufvud-punéten knapt mårkes, eller atminftone nog dunkelt och öredföt, til mindre högd år både klart och tydeligt. Detta måtte altid hånda, få ofta åmnets varf år öfver alt li- ka 1764. Jul. Aug. Sept. — 195 Ra tjockt och parallelt med jord-brynet; ty Hat HAB (Tab. VIL fig. 1.) föreställa et,dy- likt, få år af dem, fom riktas tilögat i O, den AB minft, fom utdragen går genom jordens medel- punét M, och af de andra den mindre, fom lig- ger den förfta nårmaft; men mer hårom på annat ftålle. | . | . Det år en betydande omftåndighet vid Nordfkens förklaring, hvad fåte de innehafva u- | ti vär luft-krets. Kunde det bevifas, at de up: pehålla fig mycket högre, ån dit duntter fran jorden kunna hinna, få fökes deras åmne för- | mög ibland de öfriga luft-fkenens; och få vi- | dare. | är > Ej allenaft fårfkildra delar uti famma Nord: fken, hafva från ofs ohka afftånd; emedan man ibland tydeligen fer den ena betåcka den an- dra, utah ock et af deffe phénomener, har tro= ligen juft ej famma högd ena gången, fom den andra. Det måfte fåledes vara en vifs tjock- dek på det varf, innom hvilket de altid finnas, Det år vål mödan vårdt, at underföka grånfor- na: jag årnar dårföre denna gången efterfpana | den öfre, fom det näppeligen ftiger öfver, och uti följande ftycke den undre, nedom hvilken det ej fånker fig. RN 4 Före år 1726 vågade ingen lård uplyfs- ta Nordfkenen öfver andra luft-fken, och få- ledes troddes de merendels lågre ån vanliga moln; omen Herr MaAIraAn fökte fåkrare grund til ff. na tankar: han obferverte fjelf flitigt deffa fåjl- ma phenomener, famlade dylika anmärkningar från andra orter, Bean hvilkas jämförande han un ut Ne UR ARD ET RER 196 ' 1764. Jul. Aug, Sept. åndteligen föranlåts, at anfenligt uphåja deras tilhåll. En få ovanlig mening fick i'början myc- ken mötfågelfe, få mycket mer, fom luft-kret- fens allmånt antagna hågd ej råkte til; at her- = bergera dem vidare; men af nya obfervationer I fick Herr MAIRAN ftåndigt nya vapen och ny = flyrka. — Iredlertid har den gamla tankan; in- til våra tider, hos de fåfte behållit öfvervaldet 3; men fom obfervationer och utråkningar ej tyk= tes kunna beftå med Nordfkenens förnedring , , få har man fökt och angifvit åtfkilligt emot få olågliga » vithen , til at på något fåct minfka deras trovårdighet. Hvaruti deffa jäf befti och huruvida de kunna för lagliga anfes , må 7 af fenare stycket dömas. od sf. På två fått, kan mani fynnerhet af ob- fervationer finna Nordfkens råtta högd. Det förs ra år uphittat af Profeffor F..C. MAJER, och - uti Petersburgifka Vet. Acad. Handl. Tom. IV - infördt, och år af defs mer vårde, fom ingen | motfvarande obfervation behöfs från annan ort, ej eller flera elementer ån obfervatorns polhögd, famt Nordfkens-bågens fynliga högd och vidd på horizonten. : El Låt PDpI (fig. 2.) vara en Jordens Me= = ridian, Pp axeln, DI dagjämnings - firkelens tvårlinia, det högfta af bågen, fom fåttes vara i fullt norr, O obfervations - ftållet , och HR horizontens fkårning med meridian. Antag | nu MP =a4, firas NOR =72, Cofians för halfvå bågens vidd =g, finas torus=1, fin. PO =Cofin. Latidadinis ==9 > finus (909 +latitud: logi-— Bågens ev (yn ) I - | - ol i 3 [ -— - 1764. Jul. Aug. Sept. = 197 fraliga högd )=6 och ON =p, få har MAJER 2mag?g” ARE | Numerifka råkningen efter denna formel Ben ; Å RR S 2 år nog vidlyftig och fvår; men Prof. KRAFT har genom en finrik förvandling bringat den til Logarithmifk, och dårigenom gifvit en ganfka lätt utvåg, at nyttja denna methods fördel. Om bevift, at y= Fr Ab ca na FN É [7 vg nga aga divideras öfver och under med 62, få | Ö SET | [6] » 2 Dn | fås Peanmt FER AE 3; men den brutna factor | a | | Pad ersattes b EST Lr big :en-vinkel, hvars finus år 2, om den då fökes "och göres lika med 2, få förbytes förft anförda formel ”låtteligen uti denna Log. y = Log. 2 + Tog. ar Log. m+2 Log, t—>3 Log, Radi. i. Sedan ON blifvit bekant, år ej frvårt at finna NA, eller lodråtta högden öfver jord- brynet; ty emedan fidorna OM och ON med mellanliggande vinkelen MON åro gifna , få fås litte igen hvilkendera af de andra vinklarna N och OMN fom behagas, famt dåraf MN. och åndteligen NAZMN-—AM. 00 6. Ehuru lått och fördelaktig denna me- thod nu år, få är man dock fållan i itånd, at: år ej annat ån tangentens qvadrat til- 198 = 1764. Jul. Aug. Sept. finna” fådana obfervationer , fom dårtil kunna - paffa. Det fordras, at bågarna med Polen åre concentrifke, eller på jordens axel, utdragen om det behöfves, hafva fin medelpunkt: et vilkor, fom ej ofta upfylles, det hånder dock ibland, . och dylika tilfällen böra ingalunda förfummas. - Följande fju obfervationer åro af den befkaffen- het; fom årfordras. Uti utråkningen har jag an: tagit Jordens halfva tvårlinia af 596 Svenfka mils lingd, emedan MA faller ej mycket långt ifrån Polen i de måfta håndelfer. I fäll elementerna fupponeras något felaktige på en eller par gra- der, få gör det vål uti a några mils åts fkilnad; men det år på få ftor högd af ingen betydelfe , högderna blifva åndock nog tilråc- kelige, at fkilja Nordfkenen ifrån andra meteo- rers hemvift. A) Det bekanta och ftora Nordfken, fort GaAssenDIi fåg i Peinier 1621 d. 12. Sept. ber | fkrifver han fjelf på flera ftållen uti fina arbes ren, fåfom en klar båge, hvilken nåfan gick inpd pol-fljernan, och följakteligen var 403 grad hög vid pafs öfver borizonten, famt benens affånd på hvars = Hera fidan om norr -flrecket nåfan 60 grader; råk= = nade på horizonten. Denna var fåledes utan afs vikning , och. defs hela vidd åtminftone 119 - grader. 4 TX mr a å are ss AA RR — 1764. Jul. Aug. Sept. 199 7 8r. 49 m. norr om Peinier, eller under £f1 gr. 17 m. nordlig bredd (6). : | I Detta vackra phénomen fågs uti hela Frank« 'rike: GALILEUs obferverte det i Venedig, ja, det blef åfven i akttagit uti Alepi Syrien, fom :GASSENDI Dberittar. | B) 1730 d. 16 Marti, obferverte Prof. Krarr uti Petersburg en båge, fom var 9 gra- «der hög, och halfva vidden 4f grader. Häraf fås afftåndet från ögat 86 mil, och verkeliga högden 20 mil. Det gick geéehom zenith för | SD fom bodde 7 gr. 56 m. norr om Peters- 'burg. ; | beg 1730 d. 6 Sept. fåg han en annan bå- | ge 9 gr. 12 m. hög och 84 gr. vid, fom följ- | akteligen var til 101 mils afftånd ifrån ögat, i famt 24 mil öfver jordbrynet vid 69 gr. 11 m. Rordlig latitud; hvaråft den öfre kanten gick "genom zenith, | : | Herr Kraft nåmnér vål ej, at deffa bå- gar varit utan declination ; men fom han lårr- at MaAJERs' fått til deras utråknande, få år Ingen tvifrvel, at de ju fyllt et få nådigt vil- kor, fom ej kunda undgå hans djupa infigt. SL NR Föl- oo (b) Herr MAIRAN har nyttjat famma obfer- vation och famma elementer ; men uti fjelf- va råkningen måfte någon mifsråkning, el- ler fkrif- fel vara begångit ; ty han får = =23275 Fr. mil, då den verkeligen blir "2935 Fr, mil, af hvilka 25 gå på en pu. Om man nu antager ;=23275, få finnes > dåraf AN = 160, fom han hafver; men ef- ter ;=293, få blir AN = 205 Franfka mil 200 — 1764. Jul. Aug. Sept: > Följande obfervation upgifves på famma fråls le af honom, nämligen uti IX tomen af Peters- burgifka Handlingarna , dock utan at nåmna hvem fom gjort den famma. AR D) 1730 d. 2 Nov. fågs i Geneve en bå- ge, fem var 12 grader hög och 7$f grader vid; hvars afftånd ifrån Obfervatorns Öga varit 19f mil, och lodråtta högden 683 mil, famt följak= teligen gått genom zenith vid 62 gr. £3 min. latitud. SÅ | Detta Nordfken var uti Europa föga mår- keligt, det kunde ej hårt fynas förr ån fent3; men uti Nya Ängland vifte det fig klockan ef+ ter fex om afton med fullkomlig prakt , fom =& fes i Phitolophifka Transaétionerna af Profeffor GREENWooDs berittelfe. S E) 1750 d. 3 Febr. fyntes et ibland de: aldramårkvårdigafte Nordfken. Bigen var pa- rallel med éqvator: kanteft vål terminerad: fto- ra ftjernor bredevid eller uti honom, fågs öf- ver hela Europa, hvaråft ej moln hindrade defs åfkådande, och det under åtfkilliga meridianer utan någon declination, hvadan han haft hvar- ken fynbar eller verkelig afvikning ifrån nord- ftrecket. Uti Upfala var den afton mulit; men I af då varande Obfervator HJoORTER finnes uti Dagboken anteknat, at det var ovanligt ljuft. Molnen hindra vål,at fe fjelfva phÉnomenet , men ljufet kunna de ej altid uteftånga. : Herr FovcHy fant kl. 6 denna båge 26 gr. 30 m. hög, och :vidfpafs 102 gr. vid. Herr MATIRrRAN obferverte i Louvre famma Elemen- ta, medelft hvilka defs afftånd från ögat, efter ut- 1764. Jul. Aug. Sept. = 201 utråkning, finnes 133 mil, och lodråtta högden Fö. .r Genom” zemth: gick han för. dem, fom: "bodde under $9 gr. 8 -m. nordlig latitud. | Defsutom obferverte Herr D'ARQUIER i ”Touloufe, Herr ABAuzitT 1 Geneve, utom an- dra på åtfkilliga frållen. | PURE d. 23 Oc. obferverte Herr Pro: fefför FERNER en båge uti Upfala kl. 9 om ;afton , hvars fynliga högd var uti norr frörft Loch 40 grader, famt vidden imellan benen på horizonten 60 grader. I anledning af MAJERS finnes defs afftånd från ögat då hafva Ivarit 208 mil, famt lodråtta högden 151 mil:; 112 gr. 19 m. norr om Upfala gick den genom” Zenith. Denna obfervation gifver högden myc- ket ftörre ån de andra; men parallatctifka ob- fervationer öfvertyga ofs, at Nordfkeren ibland finnas til fådant afftånd. Herr JAN NOPPEN jobferverade åfven detta vid f2 gr. 22 m. pol- högd på Schwanenburg, imellan Harlemer Haf och Y, fom fes af Harlemfka Handlingarna; men högden och omftåndigheter finnas ej utfatta. | G) 1764 d. 22 Febr. vifte fig i Upfala et vackert ; men nog föränderligt nordfken. Kloc- kan vid pafs 9 ftod det en liten ftund ftilla, då jag fick klara bågens högfta, fom var midt un- der pol-ftjernan, 18 grader öfver horizonten. Vidden imellan de ftållen, dår benen af bågen råkade horizonten, var 94 grader. Håraf finnes medeltt utråkning, öfre bråddens afftånd från ö- gat hafva varit 99 mil, famt defs lodråtta högd 8 mil. Genom zenith gick han 8 gr. 33 m. '30orr om Upfala. | ERE N 5 8. 202 1764. Jul, Aug. Sept. 8. Af föregående öbfervationer och utråke ningar, hoppas jag vara bevift, at Nordfken, åt- minftone ibland, hafva fitt fåte ganfka högt öf- ver alla andra meteorer. Aro de nu til få an- fenligt afftind ifrån jordbrynet, når de med dag- jämnings-cirkeln åro parallele, få år jämvål gan- fka troligt, at de mer eller mindre declineran- de, någorlunda hålla fig til famma högds; ty at en rhateria fkulle vifa famma phénomener, och likvål den ena gången fule af et medel, : fom år många millioner gångor låttare ån den andra, tyckes ingalunda öfverensftråmma med en fund Phyfik. . Men vir otilräckeliga infigt uti Naturen, gör, at det vi hålle fom olikatt, icke defs mindre' federmera ibland finnes åga fulls - komlig riktighet. Låt ofs dårföre bygga på fax ftare funds oeh leda vår öfvertygelfe efter rik= tiga obfervationer. 9. Utom den method, fom i 6. $. år ut- förd, gifves en allmån utvåg genom jåmförelfe - af obfervationer, fom på flera ftållen, och på famma ögonblick blifvit anftålde öfver famma Nordfken. Denna kan låmpas til alla Nords fken, och hafver åtfkilliga fördelar framför Mas = JERS fått; men fordrar famtidig och motfvas | rande obfervation på annan ort, hvilket hafver for olågenhet med fig. I anledning af dylika fkal nu bjudas til, at föka hvad fom åftundas. — De bågar, fom på flera ftållen på en gång vi- fa fig, anfes hår för de famma, och fal 1 fe nare flycket af egna grunder ådaga liggas; + medlertid kan af 6, 7 $$. finnas, at dylikt ej utan alt fkål antages. + 1764. Jul. Aug, Sept. > 203 1 10. Utaf min Dagbok, jämförd med den, fom Leétoren Herr Doct. GissreR hållit uti Hers= nofand, åren 1759, 60 och 61 (hvaraf mig be- någet låmnats del), finnes, at vi under denna tid, atfkilliga gg råkat juft på famma ftund befé "himmelen. Samma punkt af et Nordfken hån? föres på atfkilliga orter, emot olika ftållen af himla - hvalfvet, och då denna famtidiga åtfkil- nad eller parallaxis , genom obfervationer gif- ves, kan dåraf medelft trigonometriens tilhjelp finnas fkenets råtta högd. Upfala och Herno- fand ligga nåftan under famma meridian , och åro dårföre i nårvarande hånfeende två orter; fom ganfka vål tjäna til vårt åndamål. Uti Her- nofands Dagbok finnes vål högden fållan helt noga utfatt, jag har dårföre måft genom åtfkil- liga magar hjelpa mig fram, hvadan ock ut- flagen ej kunnat blifva helt accurate; men i brift på båttre motfvarande, har jag mått be- tjäna mig håraf, och de vifa åtminftone alla, at högden år ganfka ftor, om ej juft altid hu: LR RÖR OK Lå far = AA) 1759 d. 4 Febr. fågs i Upfala et gan- ofka pråktigt Nordfken. Det började imellan kl. f och 6 om.afton med blodråda ftrimmor, fom ftötte tillamman och gjorde en Sol eller krona, vid pafs 20 grader ifrån zenith uti SO. Sådant förblef det til kl. 7, dock aftog det i- bland i viffa våderftreck, och tiltog uti andra. Efter kl. 9 var råda fårgen förfvunnen, ofta- | diga och afbrinnande bågar vifte fig i norra trakten , farat lågor och ljus-kaft långt inpå Patten. Uti Hernofand voro utfigtetna unge- | | ; far 204 — 1764. Jul; Aug. Sapt: fårligen de famma. Defsutom blef detta Nord- fken fett öfver hela riket , hvaråft moln eller / dimba ej gjort hinder, famt på åtfkilliga: ftål- len uti Tyfkland, hvilket alt fordrar ätminftone > en högd af-8o til 100 Svenfka mil. Magnet- nålen rubbades denna afton ätfkilliga gångor öf- 7 ver en grad. B) D. 15 nåftföljande Febr. kl: 7. fo m, 7 fåg jag i Upfala en båge, hvars fynliga högd Öfver horizonten var 6 grader. Uti Hernofands Dagbok år anteknadt, at Herr Letctor GiIssLer kl. 7. f2 m. fåg en helt låg båge. " Antages nu fynliga hågden uti Hernofand 190 gr. (hvilket dock - ingalunda kan kallas helt ligt), få finnes afftån- det från jorden icke defs mindre 20 mil: anta- ges den 9 gr: få blir högden 34 mil; men tro- ligaft år, at den varit kring 8 gr. och fåledes lodråtta afftåndet 130 mil. C) 1760 d. 1 Nov. kl. 8, fågs i Upfala et complett Nordfken, hvars krona var 15 til: 20 gr. föder om zenith; men i Hernöfand famma ögnablick vid zenith; hvadan finnes at AA Oo Oo . . 2 -. e . phénomenet då varit inemot 100 mil öfver jor- den. | D) D. 6 Nov. kl. 8. 4f5$. m. obfervertes | i Upfala en båge af 12 graders högd: kl. 83 fågs i Hernöfand en under Urfa Major, och kunde fåledes då i det högfta ej vara öfver 20 grader hög, hvadan åtminftone bekommes en högd af 28 mil; men antages den kring 16 gr. fom han troligen varit, få finnes högden imel- lan 80 och 90 mil. N E) 1764. Jul, Alv. Sept. 205 CE) Den 8 Nov. kl. 7, 29 m. fyntesi Up- "fala en båge 10 grader hög, och 1 Hernöfand kl. 72 en båge midt-imellan Urfa major och orizonten, eller vid pafs 15 gr. hög, hvilket gifver öfver fo mils afftånd från jorden, oaktadt en fådan tu-delning efter ögonmåttet altid gör undre delen för ftor. | KT F) 1761 d. 25 Jan. obferverade jag i Lid- köping et ftort: Nordfken. = Kl. 7, fo m. gick. en båge eller ljus Stråcka öfver Lejonet, famt » Caftor och: Pollux, och var ungefår fo grader hög utt föder. Nåftan famma ögnablick eller kl. 8 flod en båge genom zenith uti Hernö= fand. Göres hårefter utråkning, få finnes bå- | Sens ämne hafva varit. til mer ån fo Sv. mils afftånd ifrån jorden. G) Den 27. Febr. fåg jag vid Enköping åtfkilliga bågar, fom kl. 7 om afton voro Öf- | o Fl e o | ver fo gr. höga. I Hernåfand hafva: bågar gått genom zenith kl. 7, hvadan finnes, at. åm- Ret varit kring fo mil uppe ifrån jord-brynet. fö Den; 25 Septs kl: u9..45f sma fågdjag 1 Marieftad et fullkomligt Nordfken , hvars "krona från zenith afvek. 12.4 18 grader. Uti Dagboken från Hernöfand, år af Herr Leéttor | GISSLER anteknat, at kronan fyntes kl. 10 vid Zenith, hvadan högden efter utråkning blifver öfver foo mil. IT) Samma år d. 21 Febr. obferverte Jefuiten Herr uti Wien et Nordfken, fom var 30 gra- der högt (c). Denna afton vifte fig uti Her- no- (sf) Se Svenska Holt Tidn. N. 25. 206 1764. Jul. Aug. Sept. nåtland dylikt phénomen, men öfver hela him- melen. Låt PHV (Fig, 3) vara en meridian, fom går genom Hernöfand, och V vara det ftål- Jet hvaråft parallelen , under hvilken Wien ligger, fkår honom, famt HN och NV fkårningar med horizonterna i Hernöfand och Wien af meridi- ' an-planen PHV. Om nu i det aldramintta anta=. ges, at phénomenet fom Herr HELL i aktta- git, varit uti födra horizonten i Hernåfand, eller uti S, få finnes åndock, oaktad denna tvungna fuppofition SA-14 mil; men nu år det ingalun- da troligt at få varit; man lårer dårföre med fkål kunna fördubla denna höågden åtminftone "två elle tre gånger, ty om vinkeln SHB endaft antages 10 gr. få blir BE-108 mil. Hvad tid på afton Herr Herr gjort fin obfervation, år mig obekant. Uti Hernåfands dagbok ftår: Flåktande Nord/kens flåckar &fver alt, klockan 10. Samma afton, klockan 6; fåg jag fjelf uti Marieftad en båge uti NNW föm var vid 4 "cygni , men blef fedan hindrad at efterfe til hva högd den efteråt fteg. | : K) 1763 uti October månåd voro åtfkilli- pp rått vackra Nordfken fynliga i Upfala, Stock-- olm, Abo och flereftåds, nåftan på famma fått och famma tid, hvilket i allmånhet nog vitnar, om phénomenets högd. Några befynnerliga och ej förr nytjade. prof håruppi, åro följande: 1:0 Den 17 då Jupiters tredje Måne juft höll - på at immergera, klockan uti Stockholm 11 29. m. 33 f. kom fkenet få ftarkt öfver, at Secre- teraren och Riddaren Herr WARGENTIN ej kunde obfervera- något tydeligen; men kl. 11. 30 Y I Ia Ån ä ARR J 1764. Jul. Aug. Sept. 207 1 30. m. 35 f. blef rent igen, och då var Satelles I ofynlig, enligt bref af d. 20 nåftföljande. Jutt I det famma hånde Herr Kongl. Obfervatorn oMarzeTt hår i Upfala, ty för honom kom | fkenet; til. hinders. kl. 11: 27 mi fö Af6. fi: I men gick öfver kl. 11. 29 m of. Når nu I meridtan- fkilnaden 1 m. 40, f. lågges til Up- | fala obfervation, få finnas, på få fc > famma abfoluta tids-momenter. ecunder når, —2:0-Den 4 Martii fiftledne, hindrades obfer- i vation på Primus uti Stockholm kl. 10. 46. I Mm. och uti Lund hade Herr Prof. SCHEN- | MARK famma olågenhet kl. 12. 44. m. 13 f. 3:0 På famma fått, två dagar efter, eller d. G Mart. i Stockholm kl. 12. 16 m. och uti nd, var Nordfken vid Jupiter til hinders. Emedan fkenets fynbara angulera hafttighet ej. blifvit vid deffe tilfållen 1 akt-tagen; få | kan väl ej någon noga råkning håröfver anftål- das, men få finnes dock ej otydeligen hårutaf, | åt åmnet yarit högt och ätminitone fo mil från | jorden. Hade hindret juft famma ögnablick I infraldr fig för bågge obfervatorerna, få hade afftåndet ej blifvit mindre ån Jupiters; men fkilnaden tyckes vål paffa med Nordfkenens | Vanliga högd. 0 -L) 1763 d. 24 O& upkommo utur et mörkt fegment 1 föder, lågor och ftrålar, fom ftråck- tes åt Zenith och gingo tilhopa vid a Cygni, före- frållande det aldrapråktigatte tålt, fom med ljufa, celadons-gråna och rofen-råda fträlar var ut- mor kl. 6 45. m. AÄznemot kl. 10 var en klar prydt. Uti SW vifte fig åfven blod-röåda ftri- bå- ' 208 1764. Jul. Aug. "Sept. båge formerad, fom precis 10 var 12 4. pnug. ifrån zenith. Ut "Challibekemn: i akt tog NIER Pris fcaToRr famma vackra pheénomen, hvilket juft; fom förut år anfördt, åfven på hans ort begyn” te och vidare förhöll fig, famt inemot kl: gick igenom zenith. Ar deffa obfervationers jäförelle kar | den fåkra flutfats, at råtta högden varit kring 50 mil. SATA fe på-EU Sang ar VÄG hittils bekanta = obfervationer gifva för utflag, få åro alla för: ut antörda uti följande tafla tilhopa dragne, hvartil jag lagt åfkilliga högder, fom Herr Mar- RAN uträknat, hvilka endaft blifvit förvandlar de uti Svånika mil. Däår ingen paragraf citeras, åro utflagen tagne af Herr MAIRAN. Obf. tiden OBf: orten Oblevat. Utr. högden FENEOA ES > UT OR D. 12 Sept. Pcinier — Gafendi 85 S.mi 4.6.4) — 1726. fRom Bianchini - D. GG. YKöpenh. Horrebow 1730 d Geneve — Cramer 6 G D. 15 Febr.1 Montpell. - - - > D.16 Mart. "Porerbus Kraft 20 ($6.B) D. 6 Sept. Petersburg Kraft 4 ($.&.C) I D. SAN, Geneve - + = 685 — ($.6.D) Arg i Köpenh. Horrebow D. 804. Breuille-p. De Mairan! 3 722: FParis Buache 8 DD: 1 Sept. 1 OR DK Horrebow "> NärNöv. J Paris Godin 2 I Köpenh. Horrebow 7 21764. Jul. Aug. Sept, Obh. där Obf. örten 01734: .S Paris D.22 Febr.1 Köpenh: | 173 PAS Dp 20 kcbt AKöpenh. 1736. — fParis D. babe: Torneå ÄRE | D.i6 Dee. Montpell:; 1740: Up fala i7fo | Paris D. 3 F br ITouloufe, ID: IR Päris da si Db. 2 Oå. Or RE AE pfala |D: 4 Febr.1 DA NE pfala D. t Nov. D. SNov.J UPfala D. 2i Febrå gy ön | D: AN ov: Balrestott öv ue ; I Hernoland 63 er 80 Godin 209 Obfervat. Utr, högden Horreboirv 87 De Maizan,o > Horrebow 68 De Fouchy 3ö : Celfius De Föuchy Plantade 8 3 Ci 3 elfius ög De Fouchy d Arquier Fouchy ål N De Mairan Gabry Ferner I fl ; Bergman nd I Mernofand Gilfler 100 Bergman - Bergman | Her nofånd Giffler 50 Fo rast Er 3 Hernofand Gil er NNE .å i: Lidköping Bergman J ot io8 | Le BRG Giljler 9 IE . 5 Hernofand Gifter SR Di27Fe Febr "A Enköping Bergman 5? 695 ($.&F). ($.10.A) '($.19.€). 2 ($.15.D) (10.E) (10.F) (10.1) (10.0) 1761: 210 — 1764. Jul. Aug. Sept, > 1761. 5 HernofandGiffler ; SPARE | P2 Sept.1 Marieftad Bergman CYS:ET)G 1763, gUpilala «Bergman - D. 24 O&, 1 Chriftineh.Pifcator 3? + > (19-E) 1764. : K | D.22Febr. Upfala — Bergman 38 (6.G) i2. Af föregåeode tafla finnes ftörfta hög- den ts51 mil: den minfta 20, och medium af alla trettio utflagen nårmaft 72 Sv. mil. | BRAUSURVSVSVISVNBASVAISNSNSN BESKRIFNING På en belsaner sg ögonfkade ; JOH. LOR: ODELIUS; M. D. och Kongl. Hef-Medicus. ST n man blef få tråffad af en pifkfrårt, at Tus nica Sclerotica af högra ögat blef fårad , juft .dår hon börjar blifva transparens, nes< derft af ögats hemifphere och vid det undra ös gonlåcket; hvarjämte et flycke af huden re bårt, ftrax utanför högra ögonvråen. Sedan | inflammation och verk, efter några veckors för- lopp, genom tjånliga medicamenter blefvo öf= vervundne, finnes nu på detta ftålle 'Sclerotica | vara låkt och ofkadd; men Uvea fynes innom cornea vara vid fin nedre del updragen til den högd, at hon föreftåller lika fom en bro öfver Camera pofterior, och pupillen år nu icke cir= eu 1764. Jul,”Aug. ISept. art -.eulaire, mer ån til fin öfra del; utan denne lofs nade uvea fkår öfver den andre delen i råt lis nea och låmnar, dår den eljeft tyckes håfta vid felerotica, en öpning af en half circulaire fkapnads; men ftörre och mera aflång ån den öfre och råtta pupillen, fåfom af den medföls jande figura 4, Tab. VILI något båttre torde bli begripeligt. Pupillen har ock mift fin fammandragande kraft; ty på detta ögat år den ofkadde öfre halfdelen vidare ån på det vånttra Ögat. Patienten fer tilråckeligen vål, når obje- &et antingen år lågt eller högt; men fynen hin«' dras af denne lofsnade uvea, då han vil fe rått fram för fig. Denne håndelfe tror jag vara få fälllynt, at han förtjänar Kongl: Vetenfkaps Academiens gillande upmårkfamhet ("). En Practicus torde Fåraf kunna fluta, at vid operation af catara= €ta; både med ftarr»nål och på DaAvieLs fått, RA O 2 det (") Iridis fördring betager scke fynen; men gor den mindre fkartp och fåker. Så långe fynesnåtet (retina) fam glasoch Crisfläl-våtfkorna åre ofkadde , få kunna l sk förstärka, från hvilken pusåt de och hälf fam = Jas och taflippa, från Objedlerne brytas och fåndas => BWilbakars. Herr DAVIERS meddelta Rån i Kongl, = Svenfka Vet. Asad. Handl. 1759 pag. 46. om Iridis = Bvefaldiga klyfniag, vitrar härom. . Et nära likt Rompel, fåed det, fora Herr Hof-Medicas ÖDELIUS Ad ve hår anförer, igenfinmes på em Officer vid Kongl, [1 CC Lif Gardet, forn afven genom et flag af en Pike : — Jnårt, ådragit fig en fådan Uveae och Iridis rubba = Ring, utan fynens förluft i Denna båndelfe befptyrs ker fåledes än ytterligare, mijeligheten af bemälse — Aelars fkådande innova Ögat, uta fraktan för onnår — Wikelig blindbet, QQ. A: 112 = 1764. Jul. Aug. b Sept. det, ej lårer vara aldeles få farligt, at fåra den= na hinnornas fammanfogning, fom man: eljett- 1 allmänhet vil påfta. > Er ” Förklaring på Fig. 4, Tab. VI, a. Den lofsnade uvea, fom nu föreftåller en bro + öfver Camera pPofterior, och -har ofvanför 7 fig den behållne halfva'delen af pupillen, och -”nedanföre den nya öpningen til Camera po= fterior, hvarigenom ljus-ftrålar åfven falla in a retina.. : 5 b. ftållet, hvaråft pifk-fnårten tråffade. ed Cornea föreftålles hår vara bårttagen. ö | | l | - i : LOL LD LD LILI REL LI TOS SE SE BESKRIFNING Huru Treffle (Väpling), Saint -Foiz, och Luzerne 1ås uti Flandern, jåimte låttet > at plantera hvit Abl3 Ingifven af ” Hans Exc.; Herr Riks- Rådet m. m. > os Baron NILS PALMSTJERNA: 7 / 2 & enna cultur år mycket i bruk; fom jag fjelf imhbhämtat, på ort och ftålle; af jordbrukare; År 17 : Viplings - frå fås på god och fet jord, ju fe=" tare den är, defs ömnogare fkörd gifver den. Fröet fås där i Landet; ifrån: d. tf Martii til d:us April, alt efter arstiden och våderleken, — ofvan på hvete, råg, kom eller hafra, utan nås - got I tr i - 1764. Jul; Aug. Sept. = 213 8ot annat fårfkilde bruk eller harfnings-fått, i allenaft man ej liter beta den fådde våplingen | det året, fedan fåden år inbårgad. | Året dårpå får man bårga våplingen 2 el- I ler 3 gånger om fommaren; men ej förrån al- I Ja blommor åro vål utfpruckna, Vil man haf- va frö til nytt utfåde, få låter man våplings- I blommorna vål mogna vid andra fkörden. Man i kan ock dårtil befpara någon del af den be- I fådde våplings-åkren, fom man låter mogna til frö, och bårgar det öfriga få fnart våplin- gen blommar. ; | | At få defto ömnogare och tidigare fkörd> I fkal man om våren i god tid, då man årnar bärga om fommaren, kafta afka öfver våplings- Fåkren, Uti Flandern brukas mått Torfa/ka, "fom kommer upföre ftrömmarne ifrån Holland; ; KRA til 100 quadrat-flånger, (flången ftil 20 franfka fot råknad) 4 fåckar afka, a 8, I Boiffeaux Parifer- mått hvardera (då 1. Boif- feau kan råknas til något mer ån en Svenfk kappa); fåledes 32 å 36 kappar få et åkerfålt Iaf 180 quadrat ftånger. Af trå-afka fordras når got mera: afkan' öfverftrös, få fnart våplingen I börjar vifa fig. SAR 2 (Man kan i tvånne år 3å rad få full fkörd däraf, om man åfven åfverftrör afka den an- I dra våren, och ej låter beta om höften. Kanfke ock 3:dje året, om jorden. år; mycket god. Men i Flandern brukas det fådet ej gårna mer ån 2 år å rad; och når man vil upplöja jor- 1 fs til hvete eller råg-fåde, få kan denna våp- ling förft afbetas, hvaraf allahanda flakt-krea- RES OQO 32 tur, | 214 — 1764. Jul. Aug. Sept. tur kunma gödas med god nytta; då åkren fedan redes Wål til fåning, och gifver året dår- på hårlig fåd i det Landet. Nyttan af denna våpling år förtråffelig, då den gifves afflagen, fårfk åt håftar och andra Kreatur på ftall om fommaren; men dock ej förr ån blommorna vål utfpruckit. Koerna mjölka ganfka viål dårefter; och torkad til hö, föder denna våpling håftar ganfka vål til vin- ter=foder, Vil man hårmed endaft nyttja en del af trådet, få har man dubbel nytta af jorden, och intet dåraf går förloradt til fådesbruk.: Jag har fjelf på 1. Tunnelands-åker, efter detta. tättet Drukad, födt:t stoå G0- ar å Fåla 2 häftar på frall) få långe god råd var på afka, ifrån början af Junii til Sept. månads flut; men af brift dårpå, blef VÄpLeee kårtare och fva- gare, få at 2. håftar ej kufide födas dårmed mer ån uti 4, f ä 6. veckor, til defs våplin- en aldeles gick ut, och blef allenaft godt våp- ings blandadt grås. Sedan har famma Tunne-. lands-åker burit god fåd af alla flag. Saint -foin fås famma tid. fom våpling, be- gir ej fårdeles god jord, utan nöjer fig med en fåmfte; men vil dåremot hafva henne vål brukad och renad från alt ogrås, och icke be- fådd med annan fåd. Ej eller får den betas eller afflås det förfta året. Men fedan tages dåraf 2 fkörder årligen uti 15 å 18 år, om. jorden blir med afka öfverftrödd alla år, fåfom om våpling. år fagt, Detta hö-flag år i fyn- nerhet godt at-föda arbets-håftar med, fom då ej tarfva hafray och få dotk krafter at arbeta. | L$- 4 1764. Jul Aug. Sept: = 215 0 Luzerne vil häfva mycket god och gödd jord, famt vål anfad, körd och renfad, för at' gifva den famma luft, annars förqvåfves våxten at ogrås. För at låta Luzerne vål få rota fig, flås den ej förr ån andra året, och gödes altid med afka, fåfom de förre flagen, då den kan gifva 3 å 4 fkörder om året, och varar lika med S. foin. : Jag har vål icke fjelf förfökt detta fiftnåmde | fraser > 1anfeende til den myckna goda jord, om det fordrar, och mig tyckes vara nödigare til fåd ; men S. foin, fom jag förfökt på ftark flera, efter den i Flandern våxte vål uti fvag jord, lyckades icke för mig på leran, och fom jag tror, för det at leran ej kunde än få lös och lucker, fom detta grås- flag fordrar, på den dårtil up- 'plögde lindan; ty gråfet, fom jag uti Flandern ett våxa högt och frodigt, blef hår ej mer ån | & aln högt, och tunt, utan at kunna ga 1 blom- ma och frö. Min tanka år fäledes, at TrefHe (klöfvergrås eller våpling) år hos ofs det tjän- ligafte, efter det ej bårttager någon jord för fåd, eller behöfver fårfkildt bruk; utan nyttjas på famma åker, fom årnas til höft-eller vår-fådet. Monne vår Svenfka våpling, få brukad och an- fd, icke fkulle båttre tjäna i vårt Climat och Jord, ån den utlåndfke? Men fom vi icke åge fyl- Jeft folk til värt vanliga jordbruk; få kunna nya förfök fvårligen företagas. bh Såte at Plantera Årre eller hvit Ahl. CC Då våra fkogar få mårkeligen aftaga, at al- da flått-bygder innan kärt hotas med allmän brift på ved til brånfle, bör man vara omtånkt, ati tid föka bot dåremot: : a | l 04 Myc- 216: — 1764. Jul Augi Sept. Mycket år förut ganfka grundeligen dårom fkrifvit och i trycket utgifvit; men få hår i Lan-; det hafva hittils gagnat fig eller andra med nyt= tiga: förfök. "Hvad kan, utom folkbriften, orfa-- ken vara? Monne icke mifströftan, ati fin tid,: och någorlunda fnart, få fjelf fe nyttan och fruk-. ten af fin: idoghet? Kårlek för efterkommande rörer icke allas hjärtan nog, för at fjelfve fitta 1 möda; koftnad; nöd och våntan, til at arbe- ta på en förmon, hvaraf efterverlden förft får, gagn, - Det: heter då merendels : de hafva få fto=" ra Ögon fom jag; de må fjelfva fe fig om, hu- i ru de hjelpa fig fram; min tid lider fnart. Kan- 7 fke et-få afvogt tankefått torde kunna åndras hos månge, om-något medel kunde upgifvas, fom i ens egen 'lefnad , och innom kårt tid, kunde med fåkerhet lofva nyttjande af fkogs-plan- tering, atminftone til nådigt brånfle , uti de flått- bygder, dår på flera mil ingen tilgång år på [kog, fafom i Skåne, på Fahl-bygden i Wåftergöth-. land; på Skenninge och Weadftena” flåtterne i Öftergöthland, och flereftåds i Riket. Dirtil vil jag upgifva, hvad jag fjelf fett nyttjas med ftor fördel, uti Franfke Flandern - och Provincen Hainaut, kring om Vallenciennes, Cambrai o. d. f. dår omkring, dår många Tun= neland blifvit ifrån åker eller fålad befådde och ånlagde til fkogs- parker af allahanda Löffkog," fom icke fordrar mångårig våntan, eller myc- ken omforg och möda, at fnart våxa til och förkofra fig. Uti Franfke hushålls -böckten, men i fyn= | nerhet 3 den få kallade Gestilbosmse Cualtivareurs ar 1764: Jul, Aug; Sept. — 217 år ganfka mycket och omftåndeligen befkrifvit,; om hvarjehanda flags tråds Plantering; men fom de flåfte flag dåraf, ej åro hos ofs hår i Sveri- i 9e få allmänna, at de med låtthet frå at årnås; | R vil jag endaft: områra Arre eller hvit Ahl; fom hos ofs år allmån och gyrvåxts men i fynner- | het på bågge fidor om fjön Vettern och uti Nerike, åfven i Helleftads Bårgslag , famt mång annorftåds, faft mer eller mindre. Uti Hainaut har jag fedt med denne plan- tering få förfaras; at man famlat af detta Arres eller Hvit-ahls, famt andre Löf-tråds knoppar och frön i deras mognad; fedan har man plögt en grund fåra långs ut åt marken, få långt man ville, eller intet hinder mötte. I denna fåra fåddes lagom tjockt af den famlade 'Al-knop- pen, då en annan Plog våltade den. upplögde fåran tilbaka igen, få at den någorlunda be- tåickte den förfta fåran och den dåri fådde knop- pen. Der bredevid (til 2 Plog-fkifvors bredd I i afftånd) upplögdes ånnu en fåra, och få vi- | dare hela det. til Plantering ämnade fåltet. Et I lika flort ftrycke fålt intages året dårpa, och I förfares dårmed på lika fått, til defs man. fle- ra år å rad,- uptagit alla år lika ftort flycke I fålt, fom förfta året, | 0 Når man omfider fer, at förfta årets Plan- tering hunnit til den högd och våxt, at den med nytta kan afhuggas, nedfålles al den up- > Våxte fkogen tått vid marken, och på fnedd' Det påftås, at når trådet år få huggit, fkjuta nya telningar af roten båttre fram; då man fedan hvarje lår har en lika fkörd af de öfrige och IN Vv ; O f S fe- Y 218 — 1764. Jal, Aug. Sept. fenare årens Planteringar; få at når mah hunnit afhugga den fifta, I a år förfta årets Plante- ring åter få tilvåxt, at dår kan på nytt andra gngen afbårgas, med den fkillnad, at den år å långt ömnogare ån den första, och få alt fram- gent. ro £ Huru många år kunna dårtil behöfvas hår 1 landet, lårer vål ankomma på Climatet och ' jordmonen; men uti Hainaut, dår jag fett den- na flags Plantering, fades mig, at de ej voro mer ån 7 år gamla når de förfta gången fål- des, då ftammarne voro 6 eller 7 alnar höga och 4, fF til 6 tum tjocka nederft. At detta flags tråd kan hos ofs komma til både ftörre högd och ftyrka, har jag fett många prof; men i fynnerhet i Nerike, och långs vid Vet- SED dår jag fett dem dubbelt 1å ftore och tjoc= e. , - Är EA i Uti Hainaut brukas deffe Planteringar til | anfenlig och fåker inkomfit för ågaren, på får dant fått, nåmligen, at af et wredfålt tråd, gös" res 3 flags Brånfle, lagt i knippor. - De tjöée= kafte åndarne klyfvas, och afhuggas til unge= fårligen 42 qvarters långd, och £ aln i Dias” meter, och ombindas på 3 ftållen med vedjes band, och kallas Corteree. Andra (laget, . ford kallas Fager, göres ockfå i knippor med 2 band; men utaf Toppar och de gröffte grenarne. Det 3:dje flaget göres af rifet och qviftame, allenaft med et band midt öfver. ä Deffe 3. flågs Brinfle åro til olika Pris, och fåljes utur Örfta hand af ågaren, i 1000:de tals råknadt, til vedhanlare, fom hålla dåraf ne- i 1764. Jul Aug. Sept. ; 219 nederlag til affalu åt andra, dels i partie och delsi minut. pl 23 occccNår nu en ågare förfta gången fett hvad defs Plantering gifvit i 1000:de tal knippor (Cotteret och Fagot) genom egen dragen för- I forg om fållande "och knippande, famt utråk- | nat den dårvid upgående koftnaden, plågar han I fedan merendels föryttra hela hygget på Rot til vedhandlare i fråderna; fom fjelsra låta hug- ga, törfårdiga och bårtföra brånflet. Ägaren I vet då til pricka, hvad han bör hafva, fedan > alla omkoftningar åro afråknade, och köparen, I fom ej har mer ån den utftakade Parken at fål- I la, kan ej tilfoga honom den ringafte fkada. i En förmon hafva de i den orten, fom vi 7 ej åga, nåmligen, at hafva fådane unga Plante- I vingar fredade ifrån det fkadeliga qvift-bitan- de af allahanda flags Kreatur, fom hår fördårf- | var få mycken fkog; ty fom dår ej finnes ftång- I fel, mer ån om deras Trågårdar, få vallas deras I kreatur af alla flag, genom folk och diårtil in- IT råttade hundar, fom hindra at ingen fkada fker, I hvarken på fåd eller på de unge Planteringar-' Töe: hyilket låter fig göra i folkrika lånder. I Dåremot om någon vil hår låmna dem ohågna- de, fkulle en liten fpåd Telning ej få fnart up= ; komma, fom den ju ftraxt blefvo: afbiten och . Hindrad i fin våxt. NE : cc Den ringa tilfyn, fom fker med fvinens bes » hörige ringande, efter Kongl. Maj:ts Förordnin- gar, fkulle ockfå blifva fådane nyttige Plante- ringar til hinder; emedan berörde djur med ro- tande och. påtande, fkulle innan kårt hafva Fen AEG ; (ort ” 220 1764, Jul: Aug. Sepe: fört altfamman. Men aldenftund; månnifkör o= ripan kunna bårga fig hår i Landet utan brån- fe, tid at åter til nådtorften igen upvåxa, ån för- nådenheten och otåligheten vilja medgifvaz få kan man med fkål ante en lindrigare våg , til nö- dig brånne-fkogs upammande för högft oumgån- gelig, både för nu och för framtiden: hålft alt det, fom kan anfes för hinder i fådan inråttning, kan låtteligen eller åtminftone med mindre mö- da håfvas, ån den olågenheten, at antingen lida aldeles brift på ved, eller at med fvårighet håm- - ta den famma på många milars våg; men våra | efterkommande til flut åndock alsingen til gång finna. Håraf fkönjes huru nådigt det år, at SPY mått tagas emot folkhopens fkade- liga minfk | och at Höga Öfverheten fråmjar den arbetande hopens lagliga ökning , hvarefter både fkogs- . [0] -. e e planteringar och deras vård, men icke förr, år at vånta, sn + Hvad undfåttning och biftånd våre Bergs- lager och Bruk fkulle kunna framdeles hafva at förmoda af flike Ärre eller Hvit-als Plante= ringar til kolning, torde framdeles kunna ut« rönas, åtminftone til viffe flags Klen-fmiden få i fråder, fom på Landet, hvartil nu mycken fkog åtgår, fom i fådant fall kunde befparas. At-' minftone vét man, at i Frankrike och flere- ftåds, dår Gran - och ”Tallfkogar åro mint åmnoge at tilgå, gifves dock nödig tilgång på kol, utaf fådan Löf-fkog, fom snom några få års tilvåxt åter upkommer; då vår Gran och ade til vårma och matredning, och fko- garne dageligen dels aftaga, dels draga långre ning, genom utflyttningar ur Riket: 1764. Jak. Aug, Sept, Vän och Tall behöfver i det minfta 30 3 40 år at komma til den våxt igen, at kunna med nytta fållas til kol-ved och ttafrum; ty allmogen vil gemenligen förft fvedja och få fåd dårpi, I fedan kola upp veden, och lemna det afbrånde | fältet til bete; fom efter några få ärs förlopp förfvinner och låmnar då ät Kreaturen ej annat (ån fpåda Telningar at afbita, hvilka aldrig kom- I ma til god våxt, utan blifva endaft til elak och | onyttig mar-fkog i långliga tider frående. — | | EKORRAR I Några RÖN och ANMÄRKNINGAR vid, Platina di Pintozs SE Was or ; AXEL FR: CRONSTEDT: | Po ik AG å I Cledan Herr ScHEFFER hos ofs, Herr Lewis Ia) i Angeland, Herr MARGGRAF i Berlin, Her- . ofrar DE LA LANDE och MaQver i Frank- rike, hafva utrönt de flåtta egenfkaper hos den= na nys uptåckte metallen; och det frora' hindret I fom ligger i firång-fmåltheten, at göra rått nyt=' ta dårat, eller at til åfventyrs bringa den tilyts' terfta finhet eller renhet, likafullt beftår: få år föga mera därvid at anmärka. - Icke deftomin=' Idre kan följande tjäna til antingen nigra uptåks te omftåndigheters mera uplyfsning eller til defs Hiftorias fullkomnande;. | ' $. pen RN TT + <3 222 1764. Jul, Aug. Sept. | | Om man efter Herr SCHEFFERS upgift, fåt ter til vål upglödgad eliter hvit-varm platina, ar- fenic antingen i kalkigt och glafigt eller reguli- nifkt lynne, få blifver blanningen få lått-fmålt, at fedan den fvalnat långt under röåd-vårma, låter den trycka och klåmma fig, fåfom fmålt tenn, bly eller vifmut. ; F | + Faft den kall, blifver hård och fpröd; få kan man dock genom detta medlet låttaft gjuta platinan i ftycker, fom ingen brytning unmderka- iftade blifva, och kan man fedan genom glödg- ning fåra en del arfenic afröka, hvarigenom ytan blifver hvit och matt, likafom hvit-fjudit filf-. Ven SIN Når dock arfeniken för mycket afdrifves, blifver ytan ruggig och taggig likafom en jårn- fårfkas; ty då börjar platinans ftrång -fmålthet at verka, och fedan år det fåfängt, at både utan ny tilfats fmålta blanningen ; och at bårtjaga det fifta fpåret af arfenic, fom altid år tilråcke- ligt, at göra stol ik hård-och fpröd, = 2 AR p t. Platina med Nickel-regulus i lika vigty eller 2 delar af den förra mot en af den fénare ;" blifver. en härd, ftål-tåt blanhing, fom fmåltet mycket låttare ån Nickel=regulus i och för fig” fjelf. 3 | I caleinations hetta löper denna regulus ati,” förft mångfårgad, och fedan fvart på ytan. t Med förflaggande ämnen; fåfom Borax ell ler Sal fufibile microcofmicum, förftöres Nic kel>regulus efterhand, til defs + vid pafs år öfa- rig; men då återvånder platinan at vara äre ar VS 1764. Jul. Aug. Sept. = 223 i bar, och behåller half- metallen, famt en god i del af hårdheten, ; E | Skedvattnet uplöfer dock all Nickelen, och I Platinan fås igen i famma fkapnad, fom kornet förut ågde, fvart och mör, at den lått kan brin- 1 gas til Pulver: I Småltes famma pulver in i Sale fufibili mi= | erocofmico, hvaraf/jag mig altid betjänar, för at förflagga det jårn-ftofret, fom låder vid rå | platinans ytor, och gör at den drages af Ma- I gnetens; få få deffa fina partiklar fin flfver-hvita I metallifka fårg; "men ftå icke at imålras tilfam- - mans ; i Så går ock det fvarta fina pulvret (The I Black Duft from a platina), fom man forgfal- I ligt plågar fkilja genom fållning från raa plati- I nan; men år til frörfta delen de fmårfta tfyc- ken, fom mån får af denna metallen; hvilken I vid detta och många flera tilfållen, förefaller Iaf fvart fårg. TR ; | I 2. Når man til Nickel-blandad Platina fåt- ter lika mycket bårgfint filfver, och fmålter dem tilhopa, får man en hård, men likvål nå- got feg jämn blanning, hvari platinah har tjänt til et förenande medel; imellan de tvånne ftri- I dige metallerne Silfver och Nickel; 0 3. Ehuru fvafvel icke förmår löfa platina, I fom Herr Lewis åfven rönt; få har jag dock i anfeende til fvyaflets otroligt qvicka attraétion "til Nickel, velat förföka, om denna fiftnåmde > kunnat tjäna til hjelpemedel, fåfom jårnet tro- "ligen år i några kiefer, hvilka hålla guld 13 I fkickadt, at Aqua regis icke kommer åt det. JE | ; Där- E 224 1764. Jul; Aug. Sept. jo Därföre tog jag Nickel -regulus och Platina til lika vigt, famt fmiålte dem vål tilammans med borax, och på den fåledes århållne -regu= lus, fattes efterhand -uti elden och då den var. hvit= varm, fönderftött fvafvel:. hvarvid mårke tes, huru fvaflet altid upfrifkade ytan” vid hvar aösning , och omfider förvandlådes alt til em ulkalR fkårften i regulinifk form, fom utanpå liknade et fårg-fkiftande Sammet, och i brot- tet var frål-tåt och grönaktig, fom en koppar« malm: i | Denna fkårftenen uplöftes i fkedvatten, hvar- efter platinan fants igen i fitt fvarta pulver- aktiga lynne: 4. Åt få utrönt,; om Svafvel eller Nicke? len förmått fönderdela Platinan (ty uplösning må det nåppeligen kallas); få gjordes en fkår- ften af ren Nickel på det fåttet: at på de& under muffel vål upglödgade kälk, ftröddes flört fvafvel; hvilket medel år få vigt, fom det es genteligen paffar til denna half= metallen: | Af denna fkårftenen och Platina ; fmåltes lika mycket tilfammans med litet fal fufibili til fluf, och tycktes det fke både gviekt och full= komligen.: I brottet lik” den förra (3:'$: 2.03 få vål fom på ytan,-ar man icke mindre kuns= de förmoda; ån at: Platinan fkulle vara endaft” likafom infvept; hvarom man dock: blef öfter=. tygad efter uplösningen i fkedvatten, då platis nan århölts fåfom hon var tilfatt, och endaft litet frått på ytan, fom mera lårer vara at tilfkrifva Nie= kelens arbete, ån fvaflets. 5 YT te FÖRRE AES AE ET REIN EE IR 1764: Jul. Aug. Sept. = 225 LR RINNER a RR ua 2 ( I Cobolt-reotlus och Platina til lika vigt I; kunna fmåltas ibop; men icke få qvickt, fom I föregående: I fkedvarten löfes Cobolten up, soch gifver folutionen den vanliga röda färgen, slåmnande Platinan i fvart pulver på bottnen, dom af Sale fulbili eller Borax atervinner i elden fin: filfver - hvita färg, utan at fmåltas, or Vid Coboltens'förfllaggning, möter åfven til | flut Plarinans ofmåltelighet, at fkilja half-rne- tallen aldeles dårifrån : åtminftone fordras, vid den "affigtens fökande, en långe fortfåttande sld I och et itort tålamed, hvarefter man dock icke I får andan Platina, ån fådans fom goda vitrifi- cerande åmnen i kårtare tid och HT låmna , når man fatt dem til den rå eller öblandade, > oc Til detta förfök år Cobolt-regulus gjord af Baftnås-grufvans Cobolt-malm, hvaruti Cox bolten år med Svafvel; och icke med Arfenic, mineraliferad ; fom Herr Bergs-Rådet BRANDT förl utrönt ; och hvilken yppar det hos Co- I bolt - malmer fållfynte phénoméne, at den under calcinationen mjuknar, och klibbar fig faft vid | förshaken i förfta hettan, likafom fkårftenar, hvilket ock denna år, af naturen tilredd. 1 Herr MARGGRAF har i fina förfök ($. 9. ai), tagit, i ftållet för Cobolt-regulus, Spei- fen, fom faller i Cobolt-krukorne vid blå gla- I fets fmåltning, och år en fkårften; hyvaruti Nic- 'kelen merendels fpelar måftare. Gröna förgen, "fom yppat fig för honom i fölutionen, och utlås telfen, at all blå fårg var förut. genom upres oo SERA dårutur dragen, gifver fådant tlarligen vid handen; . RE y p Vis: | er TE a 226 1764. Jul. Aug. Sept. Vifmut och Nickel följa få jämnt med Co= bolten i de måfta Tyfka Cobolt-malmer, at man har vifs förfigtighet af nåden , til at få ren regulus af hvardera, få vida Nickelen dår- jämte förenar de ftridiga half-metallerne Vis- mut och Cobolt; hvarigenom hinder upkom- mit, at den fenare icke blifvit: allmånt kånds. at förtiga, hvad fördomar kunna hos andra , ån bemålte vittra och förfarna Chemift, däremot verka. | 5 $: 4: | " Mårkeligt år, hvad Profeffor ELupwic uti d fitt Handels- Lexicon infört under titul af Car racoli, och fom han fåger fig hafva tagit af Pere LaBaTs Refe-belfkrifningar, hvilket tyc= kes angå Platinan, hvarföre en öfverfättning dår= af hår kan få rum, för at undergå nårmare pröf- ning. 4 2 Caracoli år en flags metall; hvaraf” Ca- ”riberne pi Antillifke oöarne göra fig et fla ” fmycken, i fkapnad af en half- mine, fom de ” ock kalla Caracoli. - Denna metall kommer ” från Terra Ferma , och fkal, efter allmänna ” rankan, vara fammanfatt af filfver , koppar oc ” guld. Blandningen år få fullkomlig, at hvad ” fom diåraf göres, förlorar eller förändrar al+ ”drig fin fårg, det mi ligga huru långe det "vil, + fjöa, eller nedre ijorden. Den år fprådg ” grynig och bråckelig, och de fom den nyt: ” tja vilja, måtte fåtta guld dårtil, at göra h ” ne fmidigares Franfytke och Ängelike guldå ” arbetare bafva förfökt at göra den efter. ” de fom rråffar nårmaft, hafva tagit 6 d ”filfver, 3 delar ren koppar och en del gult 7” men 1764. Jul. Aug. Sept. 227 ” men kånnare finna likvål, at denna blandnin- ” gen, ehuru våcker den faller ut, dock går ”lingt under de vildas, och Pere LABAT har P trodt, at den fenare år en. fjelfftånd:g metall. » Man gör ock daraf på befagde öar ringar, '” häften, kåpp- knappar och flera fmå-faker, ” AT Dåraf torde man kunna fluta, at bemålte vilde folkflag långe gjort fig gagn af Platina, fom den för uplytt hållne verlden dels fett öf- Iver, och dels ånnu icke vil kånna för hvad den år; til åfventyrs för det han år få lik det kåra Guldet, hvartil man gårna ville bringa honom, om det vore möjeligt. | | (00 Det vore artigt, at i anledning af föregår (ende få utredt, om Cariberne hafva annan tils . gång, ån den, fom ftått öpen för de vetgirige I; Europa. I det fallet torde man kunna fiden antingen i fluff bruten utur faft klyft, eller i form af fand, då den måtte hafva annat lynne, och icke vara. få fin, klåmd och afnött, Då torde hvarken qvickfilfver, eller det järn-ftofs fet, fom år likafom genom nötning eller gnid- ning faftadt på hvarje partikels yta, vifa fig i FÖRrok en nn AJ | I De fom tagit fig et oriktigt begrep af Herr "MarcGRArFs utlitelie, at den Platinan, fom han ; fått, har tyckts vara et.recrementum metallicnm, och icke i akt tagit de följande orden: fom blif- "vit bfver vid en annan metalls til godo görande, mår ofte ock då få annan öfvertygelte, ehuru det tyc- I kes vara nog, hvad Herr. Lewis fagt och mån- ga omftåndigheter intyga: at de i fenare åren öf- ' verkomne profgått igenom Amalgamations-qvar- Mr, emedan guld lårer följa dårhos i Naturens ds | Fä verk [6 | || 228 1764. Jul. Aug. Sept. verkftad, och icke heller år få fullkomligen från- fkildt genom nyfsnåmnde procefs.' | Sedan" Herr MAQuER genom brånn-fpege- lens tilhjelp förmått fmålta denna metallen för fig allena, och den då behållit både fårg och metallifka lynnet, fom fjelfya Guldet, efter Herr HomMBERGs upgift, icke fkalhafva gjort, ehus ru det förföket drages i tvifvelsmål: få rimmar det fig icke med en ren naturkunnighet, och de begrep fom den gifvit om: metallernes natur eller egenfkaper, at föreftålla fig Platinan, fom en fingerad half-metall, öfvermoget eller jårn- 'blandadt guld med mera, utan må man håldre med nöje och” förundran betrakta de tvånne yt- terligheterna hos metallifka kroppar, fom :vifa fig 1 qvickfilfrets delbarhet och Plarinans ftrång- fmålthet , jämte åtfkilligt mera vid deh fenare, fom genom de i början nåmnde Herrars arbeten är uptåckt. | ekookoekso Ro Kos Roe Ro R Ko KOR Kr KORR RON och FÖRSÖK 0000 Angående Koppars fkiljande ifrån Fårn ge- non profver , då de åro fammanblanda= - de uti malmer eller fkårflenar, - Ingifne af | GEORG BRANDT. GF | Yr koppars fkiljande ifrån jårn grundar äg på järnets calcination och förllaggning, å bes | 4 1764. Jul. Aug. Sept. = 229 beror den förras fkiljande ifrån den fenare dår- > uppå, få vål i flort, genom fmilt-proceffen, fom 1 fmitt, genom går-profver. Hår handlas i fynnerhet om profver, at fkilja + deffa tvånne fammanblandade metaller ifrån hvar- "annan, få at de hvardera för fig fårfkildt upvifas kungs | "Det uti Prober-konften allmånt bekanta oeh brukeliga fåttet, at probera en järn-haltig kop: par-malm eller fkårften på koppar, år, at efter defs roftning probera den famma på koppar med den vanliga digel-profs-fluffen, nåmligen fvart flufs och något borax ; men då en del koppar med . många delar järn finnes fammanblandad, erhålles antingen ingen regulus på få kärt tid, fom alle- nått behöfs til et koppar-prof, eller ock et jårn- haltigt koppar-korn, fom, i fmårre ftrycken fla- get, drages af magneten. Denna olågenhet gör, at mån icke kan genom fådana profver få noga angifva rena koppar-halten. Däirföre har jag för- ök, 'om icke på annat fått halten af Hvardera nogare fkulle kunna igenfinnas: I hvilken affigt jag pulveriferade en mycket järn-haltig fkårften, och blandade dårtil lika mycket fönderftött fvaf- vel, til at fedan genom roftning undergå en defto fullkormligare calcination. Blandningen, i fkårf- vel lagd, fick i förftone få liten hetta, at allenaft en fammanfmåltning oeh afrökning fkedde, utan at fvaflet antåndes at brinna med låga. Då på faå- dant fått frörre delen afrökt, ökades hettan alt mer och mer, jämte rörning dåruti, at det icke fick löpa tilfamman eller fåfta fig vid bottnen, til .defs ali fvaflet afrökt, och ingen lukt dåraf mer | | Pan kän- 230 = 1764. Jul, Aug. Sept. =S fom i prober-ugnen gifvas kunde. Som genom rön pa menftruers förhållande e- mot metaller och half-metaller, och deras fkilj- aktighet uti uplösningar, då de til kalker blifvit gjorde, och då de hatva deras metallifka form och egenfkap behållen, mig förut var bekant, -at nås re afdem , fedan de blifvit calcinerade, icke ups» löfas i famma menitruis fom förut, andra åter ocal- cinerade nåftan icke angripas af et och famma menftruo, hvilket likvål ganfka lått uplöfer de talceinerade; och jag ibland dem funnit, at järn vål uplåfesa falpeter-fyran , men jårn-kalk dåre- mot nåftan icke vidröres : få var ock at förmoday at et på förenåmnde fått med fvafvel calcineradt järn icke fkulle af fal gierbjran uplöfas, utan allenaft kopparen, hvilken få vål uti metallifk form, fom til afka brånd, uplöfes uti denna fyra. Jag gör därföre fpiritus nitri på den roftade fkår- ftenen,, tålde öfver eld, och fant , at folutionen dåraf blef grön och uplöfte allenaft en liten del, men låmnade förre delen ouplöft fäfom järn-kalk, ;. sFörföket fkedde uppå en fkårften, fom drogs få flarkt af. magneten, fom den rikafte järn» malin; men hade få litet fvafvel hos fig, at då den för fig allena roftades, han icke mårktes förlora tner ån en pro-ceht i vigten. Dårföre den ock med tilfatt fvafvel roftades, at dårigenom få myc- ket båttre til defs innehafvande metaller blifva ealcinerad. Sedan nu fpiritus mtri få mycket af den med fvafvel roftade fkårftenen uplöft; fom han kunnat, filtrerades folutionen ifrån den oup- löfte järn-kalken, fom ftadnade uti fil-papperet af, efter defs fullkomliga affkölgning med KOR ett kåndes, genom få ftark hetta och glådgning, | kun FEST SO 1764. Jul. Aug. Sept. 231 hett vatten, famt torkning vid eld, vog 74 € efter en til prof invågen Centner. Det uplöfte — fåldes med alcalifk lut, affkölgdes, torkades, och vog 36 &. Gjorde altfå de 74 8 med de 36 til- fammans 110 8, få at 10 8 öfver de 100 invågne utmårkte, at denna tilökning i vigten kommit i- > från de falia, fom blifvit brukade til uplösningen och fållningen, eller det löfande vattnet och lut-, faltet fammanbundne : åfven fom alla på fådant > fått beredde metallifke kalker altid få en tilökning > ivigten, och guld tilaurum fulminans gjordt våger vid pafs 34 pro-cent mer ån fjelfva guldet | når detta korn Np Md och bröts i flycken; kra åro de i Prober-konften brukeliga ar , . 2 kår koder | 232 — 1764. Jul, Aug. Sept. Vidare förföktes, at med fpiritus falis armo- niaci uplöfarkopparen utur en Centner af famma: roftade fkörften, hvartil brukades en fådan , fom blifvit gjord med pottafka, hålft jag genom rön förut erfarit, at den fnarare åftadkommer koppa=: rens uplösning, an den flygtige alcalifke fpiritusy fom medelfi uihjelpaf oflåckt kalk beredes. = Vid! detta tilfille kan jag ej oObemålv lämna den fkil- nad jag funnit vara i egenfkapen af bågge aeffe flygtige alcalier:- Det förra gifverii förttone et flygtigt falt af liten hetta upftigande ; hvilket år: flygtigare ån vatten, hvarföre dev ock förft up-= Pe och vattnet fedan, hvaraf det efterhand: uplåfes och nedflyter i tecipienten; det fenare dåremot gifver icke ringaftefpår af falt y utan al+ lenaft en våtfka. Dennafkiipad. har gifviten del el- jeft frora Auctorer anledning, at, utiderasaf trycket utgifne och mycket namnkunnige chymifke pros ceffer , kalla den fenare en fpiritus igneus non al-: calimus, allenaft af den grund; at den icke brufar med fyror, ja, äfven finnes mårkeligen mindre effer- vefeera ån rent vatten med renaftey klara, nyfs res Gificerade :oleum vitrioli, ånfkönt denna flygtiga alcalifka våtfkä utan blandning med vatten bhlfs vit tilverkad.> "Men aldenftund denne fpiritus har alla egenfkaper afet flygtigtalcali, brusningen med: fyror allena undantagen, få kan man icke med fkål påftå den famma ej vara alcalifk, hälft denominario ft apotiori src Sedan den pågutne fpiritus falis ammoniaci fått uti digeftion en ftark-blå fårg, afgöts den famma, och: göts:å nyo annan dåruppå, at flållas i digeftion, hvilket några gånger continuerades, Til defs ingen färg mer Tvntes uti detta jär a Gr- FRYST SET SYTIA a ry84. Jul Aug: Sept: 233 eftet-några dygns jämn digeftions-vårma, då man kunde förmoda, at all koppar utur fkårfterien blif- vit extraheradi Vid denna digeftion varat ob- fervera, at om hettan var för itark, det flygti- ga faltet fublimerades up 1 halfen på phiolen el- | at kolfven, hvars hals 1 den affigten var ätmine ftone & ali lång, på det at det icke fkulle kun= na flyga bårt, utan dår fångas; emedan: glafet el- jeft var vål korkadt ofvantil, och därjämte mer ån til hålften kallt hållas kunde; få at, i fall nä- got fants fublimeradt, det åter af våtfkan nedflöl- jas kunde. ” Dårföre var nådigt, at få tempere- ra vårman, at icke något falt fick fublimeras, hvilket tilfammans med vattnet borde göra he- | la folutionens verkan på bottnen där fkårftenen låg. | Dåmningen" efter denna koppar-extrattionen ar- | fkölgdes helt noga med kokhett vatten och tort- > kades, fat vog 90 & efter en Centner. Och fom en Centner roftad fkårften invogs, fom för- > ut förlorat: en pro-cent genom roftningen, alt- få kommer koppar-halten at angifvas för 9 pro- gent. Efterdet förra profretrerhölts! väl 12 pro-cent ; men "fom det kornet” innehade något järn, få fynes af detta prof, at3 pro-cent järn dårhos: varit, hålst det fants dragas af magneten, då det i fmårreé fycken blifvit laget. De 1 fil- trer- papperet öfverblefne 90 €&' kunde dock icke anfes för järn allena, emedan åfven kalk fig dårmed inblanda kan, och tilfammans med koppar” och järn utgöra en fkårften, fom fes . uti Kongl. Vetenfkaps Academiens Handlingar för April, Maji och Junii månader år 1749, KR PR Tage | | 234 — 1764. Jul. Aug. Sept På lika fått uplöftes köpparen utur andra järn-haltiga fkårftenar , och fants en hålla så pro-cent, en annan 15; och åter en annan 13 pro-cent. k Til at vidare erfara, om fådana folutiöner innehade ren koppar utan blandning med järn, eoagulerades de tilfammans genom våtfkans från- deftillering, och reducerades til et koppar-körns fom, i fmå ftycken flaget, icke drogs af magne- ten. Ty fåfångt hade varit, at coagulera och re- ducera hvardera folutionén, i mening at igenfå tamma halter i åfven få öre fmå koppar-korn, hvilket en hvar, fom därvid haft öfning och å- ger infigt, nog förftar; Affigten gick ock icke heller dårpå ut; utan allenaft ar erfara kopparens befkaffenhet och renhet; fom genom fådana för lutioner fränfkildes. == ec 2 00 | 0 Då jag för flera år tilbaka under hånder hade et förfök, at Mmedelft fpiritus falis ammeo- niaci fkilja järnet ifrån en Cobolt-regulus, Hvar- til jag ftlyrktes »dårigenom, at jag fatte jårns filfpån i digeftion med famma vårfka, och ej fant järnet gifva någon tin&ur ifrån fig, dår likvål af fårg-cobolts-regulus en röd Es körsbärs-vin, upkorh ; fant jag födan, genom def röda fölutioners 'coagulationr och reduéttion, e li- tet korn tilverkadt; forh emot förmodan drogs af magneten, och at: altfå järnet åfven angripe af famma flygtiga alcalifka vårfka. — Dåreftér här jag genom rön, 1å på fin järn-filfpån; fom mörk järnkalk, fådan fom den i fmidjor af hamniar- flagen frånfkiljes, funnit , at deimiavårfka angri- per jårn-filfpån, och calcinérar den famma til en ochra eler cerocus, famt tillika uplöfer -- | = | 1764. Jul, Aug. Sept. 235 litet af järnet, utan at tå någon åndring i får- gen, jämvål ock at famma folutiom efter defs coagulation låmnar en gul järnkalk: efter fig; men at hammar - flaggen icke däraf. gulnar, faft- ån någon uplösning ifker: a T Betråffande vidare de förfök, fom egente- ligen anga de järnblandade fkårftenar, få probe- rades på järn en roftad centner af ofvannämnde fkårften, fom hölt 9 pro-cent koppar efter förr- berörde prof, och erhölts et korn, fom vog ö3& B, hvilket til ytan var likt koppar, men inuti järn. Då öfvertilråckeligt klart oleum vitrioli dårpå göts, och få mycket vatten, fom til en riktig och fullkomlig folution behöfdes, utan at coaguleras , uplöftes likvål icke bågge me- tallerne , utan järnet allena, och kopparen lämnades ouplöft, oanfedt at kokningen öfver eld med ftora blådror på flutet långe varade, och lik- nade en fullåndad uplösning. Med fpiritus falis ammoniaci förföktes, om någon blånad ville vifa figs men järnet föll ned til en crocus utan någon blå fårg uti ofvanflytande våtfka, hvar- af flutas kunde, at-ingen SAR blifvit uplött. Det uplöfte fkölgdes i fil-papper, utlakades med kokhett vatten, torkades , och vog 21 &R. Deffe 21 8 reducerades til. en regulus, på fam- ma fått fom koppar» malm, och föll et korn, fom vog 15 B, men drogs af magneten, och tilkånna gaf, at järn dårhos var: 43 at icke al- lenaft ingen koppar blifvit uplöft, utan ock nå- - got KA SER hos kopparen fig beftack. | > En Centner af en annan roftad- fkårften fmåltes ock med jårn- fluffen til et korn, fom vog 691 6 koppar och järn tilhopa, hvilket åf- 236 1764. Jul. Aug. Sept. åfven til ytan liknade koppar; men inuti var likt järn. "Detta kunde icke heller uti vitriol- fyran uplöfas hvad kopparen angick, utan alle- Haft til järnet, dock icke få, at man däraf kun- de hafva någon mera fåker feparation af bågge deffe metaller, ån genom nåftföregaende föriok. "Andra dylika koppar blandade järn - korn af fkårftenår förföktes ock at uplöfas i fpiritus falis eller köksfalts-fyran; men ingen fullkoms lig uplösning af bågge metallerne tilfammans ftod at erhållås, åtmintitone icke i få ftor mycken- het af denna fyra, fom til hälften hade varit me ån tilråckelig til hvardera metallen för fig får: fkildt.: Dock röntes, at kopparen hår äfven an- greps, genom den blå firgen, fom folutionen fick af tilgutet' alcali volatile. äg Så ' Men fpiritus nitri oplötte, i mindre qvantum ån hålften emot de förra tvånne mineralifka fy- ror, fullkomligen fådana koppar-blandade järn: korn; utan några qvarlefvor på bottnen, genom blotta digeftions-vårman allena, utån-at behöf- va någon koknings- hetta. NSI STA " Defsutan förföktes, at med fpiritus falis ammo- niaci uplåfa kopparen ifrån et koppär-blandadt järn-korn, af fkårften åftadkommet, i det 'kornet först fint pulveriferades ,; och fedan dårpå göts denna våtfka, ardårmed fråi digeftion; men detta ville ic- ke låta fig göra. Detta pulver calcinerades til en gul kalk, fom fåfte fig dels ftarkt vid glafet , men itörre delen lopp tillammans i en kaka, och lika fom lödde fig vid glas-bottnen, få at jag ha- de möda at åter få Cm fönderdelt til någon del; men en del fatt få fatt vid bottnen, at det ic- ke kunde dårifrin loffas med glafets conferva- : tion. AE SN a 1764. Jul. Aug, Sept. 85 tion. - Ingen: bli fårg fick den pagutna flygtis ga alcalifka våtfkans utån gulnade något. vv Fördenfkulfant jag 4 den affigten, at fil» LÅ ja koppar ifrån järn, til at få dem bägge hvar» dera för fig fårfkildt, at, fedan en järn-blandad fkårften. blifvit på järn proberad, och kornét i falpeter- fyra uplöft, folutionen med fpiritus fa- Jis ammoniaci fållas kan; då järnet. nedfaler til en gul kalk; men kopparen allena biifver ifo- lutionen qvar, få framt icke åfven farg=cobolt fig därhos befticker, hvars regulus ockfi icke fålles utur folutionen med alcali volatile; utan på fådan håndelfe håller fig vid kopparen. E- når denna folution uti fil-papper utfköljes, och järn» kalken: utlakas med kokhett vatten, blif- va de då hvardera ifrån :hvarannan fkilde, och åverftår, at kunna med minfta afgång fi dem hvardera til korn reducerade. - Eller ock behöfs allenaft, at coagulera celler fålla koppar-folu- tionen och den reducera, famt afdraga koppar- kornets vigt ifrån det kornets vigt, hvaruti de bågge varit fammanblandade, då järnets vigt i- gentas. , Beträffande :coagulationen af en i fal- peter= fyran uplöft koppar, hivartil fpiritus falis Ammoöniaci blifvit guten, har jag funnit, at fås dan Blandning coaguleras, genom våtfkans af- deftillering, til et vackert himmels-blått falt, med. 320 procents tilökning i vigten, i anfeen- de til kopparen. Men då det -med tilråckeligt rent vatten uplåfes, och cohoberas medelft kolf och hjelin, förfvinner den: blå fårgen; och låm- ök kolfren en brun koppar-afka öfrig. - Af föregående rön och förfök fynes ibland annat, at fpiritus nitri icke uplåfer någon be- nå N ty- s 238 = 1764. Jul. Aug. Sept. tydande del af calcineradt järn, -jåmvål ock at alcaii volatile vål uplåöfer både koppar och kop- par-afka; men icke då denne metall år bunden med järn uti defs mcetallifke form och egenfkap-. Afven fes, at en flygtig alcalifk våtfka uplöfer något järn, utan at få daraf någon färg, och at calcineradt eller förbråndt fvart” järn dåraf icke gulnar; men at järn - filfpån dåraf calcineras til en gul kalk. Af den grund och orfak mårkes ock, at alcali volatile kunnat ur en roftad fkår- ften extrahera koppar, oanfedt den varit blan- dad med: många flera delar järn- kalk. ; Betraffande de prof uppi koppar, fom fke med det hosblandade jårnets vitrifieation eller förbrånning, få har jag förfökt, at af fkårften och ren fvafvel-kis, hvardera lika mycket fam- manblandad , göra en fkårften tilhopa medelft borax. Denna fkårften roftades fedan med ftark och hafkig hetta, allenaft til defs fvafvel-ligan förfvann: hvarefter den åter för fig allena til fkår- ften fmåltes, dock med tilhjelp af borax. Om- fider fullroftades famma fkårften, och proberades på koppar, då et koppar-korn föll, fom, i fmår- re flycken flaget, ieke drogs af magneten; dock erhölts ailenaft 7 pro-cent koppar af famma flags fkårften , fom efter förenåmnde prof hölt 9 pro=cent. | Di af famma fkårften å nyo dubbelt få myc: ket til prof invogs, nåmligen en Centner, i ftål- let förut + Centner togs, och därmed lika fom förr nåmndt ir procederades, erhölts et korn, fom vål vog 115 & efter en Centner; men hade et fkal af trotiten, med et liter inneflutet koppar- korn til kårna; hvarföre å nyo likä" mycket til prof a 1764. J ul. Aug. Sept. "39 prof invogs, och på lika fått förrättades, dock med. den åätfkilnad, at fenare. roftningen längre 'continuerades ; Käll en ganfka lingvarig och flrång roftning: erfordrades, til trotitens undvi- kande vid dära följande fmåltnings - prof på koppar. Omfider föll et koppar-korn, fom var rent, genom dårå fkedde koppar-prof, och vog 9 B efter en Centner. Kd KSR I Orten ARISTOLOCHIA trilobata, hv Jäfom nyttig i Medicinen, EE OR SAO: Förettäld af > PETER JONAS BERGIUS. > i dd ål | in EN Nurka SE Herr DANI: : | ER ROLANDER om höften 1756 kom tilba- I so kacifrån Suriname i Sådra America, hade han hem med fig en famling af torra örter, alla | ganfka fållfynta, och några ånnu få rara, at in- | gen Botanicus dem hade befkrifvit. . Det år fka- I da, at alle hans befkrifningar deröfver, upfatte dår ute på ftållet, fåfom ock hans öfrige anmärk= ningar i Natural-Hitftorien, icke kommit féder- Wglaot utgufvasipå trycket. os ldsbe sn) | ag var den ende, fom, innan defs afrefa til | Danmark, kom at få et exemplar af de flåfte hans: | Örter til mitt: Herbarium ficcum, och fer dåri- | jam åtfkilliga, fom jag mins at han ofta beröm-= de för hvarjehanda Medicinfk nytta. Huruvida han håruti hade rått, kan jag ej ånnu yttra mig. RM RE Han | 240 — 1764. Jul. Aug. Sept. Han hade få ringa förråd af hvarje våxt med fig hem, at inga förfök dermed kunde anftållas , ut- om cen enda flags iftjelk eller refva, hvaraf dock icke heller förrådet var nog tilråckeligt för at fullkomligen kunna ;ittröna defs råtta kraft och verkan. Jag fick likväl deraf få mycket, at jag kunde båmta de få rön, fom jag ju har den åran för Kongl. Acadefnien framlågga. <-> | Örten finnes uptagen af Herr Archiatern och Ridd. v. Linné i defs Spec. Plant, p. 1361. 2. UN der nammaf Åriftolochia foliis trilobis > -canie volubili ; floribus znaximis , varandes trilobera defs nomen tri- VäldléRvst EL brå NR a Med Det torfa exemplar, fom jag åger, gifver mig tilfålle til följande befkrifning : Caulis volubilis, fimplex, fulcatus; glaber, cortice brunneo-cinereo tcttus. - Perioli Armi, in- curvi. - Folia ”Ovata, trilobata , glabra, obtufa margineé integerrimo, fubtus fubtiliffime villofa, nervofo=venofa. Brattee 'cordato-haftate, inte- - gerrim2x, venofe , glabre. Pedancali longi, ful- cati. Flores maximi. | | ia Jag kan icke neka, at ju Herr ROLANDERS yttrande om denna Ariftolochix refva gjorde mig genaft upmårkfam, då han utgaf den fafom pre= fervatif för faiitofamma fjukdomar ; och fäforr et eföre — likneligt motgift, dfven emot förgiftade pilar; men få gjorde dock defs ftarka lukt och imak i fynmerhet intryck hos mig. Bågge åro fvåra at befkrifvas men tyckas komma nårmaft in til Håggy faft denna ej fmakar adftringerande: fom Håggen, dock har nåftan lika befkhet; lukten tyckes mig åtminftone mera likna Hågg ån något annat, ån= fköént likvål en god del flarkare, fårdeles når man! - (Ö : gnugs 1764. Jul; Aig. Sépt: 241 Bhuggar en bit emellan fingrarha: jä, då jag låt rifva et qvintin til pulver; vardt hela rummet Upfyldt med detina lukt, fom jag icke kan fåga föll fig vedervårdig ; faft hari juft icke var anges nåm. Både lukt och fmak åro få beftåndiga, at ingen mårkelig fkilnad käns på den lukt refvan nu. har; och den hon hade för 8 år fedan:; ; "> Jag kunde vål fannolikt fluta,; at denhä ref va fkulle utan åfventyr kunna til invärtes bruk Förefkrifvas, når man behörigen afpaflade dofis i början. Icke defs mindre villé jag på annat fått något litet utröna defs förhållande. > Jag lade en ferupel af refvan fönderftött i en, Thé-coup, och flog derpå fjudhett vatten, då Jag fann, fedan det vål kallnat, at alt det luktans de och fmakande våfendet var utdraget ur refvan, men vattnet var fårgadt gulaktigt, och både luk= tade och finäkade något Belkt, ". Sedan tog jag en god del immer af refyan; på lika fått fånderftött ; log kallt vatten derpå, och lit det på jätnn eld en ftund koka, famt fedan » fralnas dåjag rönte; at mått alt ihop af det luk- tande våfendet hade förflugit. . = Derefrer infunderade jag af den fönderftöttå | refvån i Spiritu vini re&ificato, då jag fick en RE Tinttur ; hvilken genom digeftionen örlörat "det finafte luktande våfendet, och hade nu en från och något vidrig lukt. 20 Samma tinéur låt jag fedan deftillera, då res hå Spiritus fteg öfver, men refiduum blef et ex- tra&tum refinofum af ringa vigt, nåftan föm i2 €ller i6 förhåller fig til 480. Lukten af detta + eXxtradt var åfven något från och vidrig. | Q. Jag 242 1764. Jul, Aug. Sept. Jag kunde -nu af altfammans fkörja, at om detta fimplex fkulle fom medicament förefkrifvas, borde det fke antingen i form af .pulver, eller fom infutum aquofum, emedan det då bättre fkulle bese fin kraft, ån om det antingen fåfom infu- fum fpirituofum nyttjades, eller ock genom kok- ning och deftillation konftlades. | > Iform af pulver gaf jag en frifk in 6 gran e- mot natten , hvilka förit fmå-qvalde en liten ftund efter de blifvit intagne, men fedan åftade kommo en lindrig fvettning , fom varade hela hatten Öfver. ) > Jag fick hårutaf inhämta, at man bör af det- ta pulver förefkrifva liten dofisi början, tils man får fe hvad naturen tål, och icke med för ftor do- fisupvåcka qvåljningar, och kanfke åfven verke- liga Kräkningar. | | > Sedermera förfökte jag med en hel Scrupel, infunderad i en Thé-coup fjudhett vatten, fom jag lår en frifk dricka ut, fedan han lagt fig om afto- nen. - Detta fmakade icke fårdeles obehageligt, och hvarken qvalde eller åcklade på mintita fått, utan gjorde at han en god del af natten låg i en god och jämn utduntiining. | ; Andtehigen fick jag et godt tilfalle, at båt- tre utröna deffa Stipitum verkan, då Befökaren Granberg d. 8, Jul. 1757 kom och anlet mig om bjelp tor defs 9 år gamla Son, fom 2 dagar förut varit ute och blifvit ormbiten i högra handen e - mellan lill-fingren och den nåfta. Efter Fadrens berattelfe, hade goffen ftrax kommit hem och —- fått ftarka upkaftningar med en grönaktig mate- "= - ria, hade ock fafeligen begynt ivullna, ej allee naft öfver hela högra armen, utan ock ärar hela | ; rop- r?64. Ja Aug. Sep: — 243 kroppen. .. Modrew hade våt dy gifvit honönr in Venedifk Thberiak; cc koppat honom, famt läs tit honom hålla der fjuka handen uti för mjölk; m. m. ; men alt ihop hade föga eller intet velat ut= råtta. Nu berättades götffen vara öfver hela krop= pen fvullen fom en ftåck , och derjämte kall fond en is, men: med eri fveda öfveralt, fåfom hade han varit brånd. Det fades ocky at åtfkilliga Blåfor hade flagit up på benen af körfebårs: ftör= Iek. Jag gaf nu afmina Stipites. Aristolochixe til ' undantagandes högra armen ,, fom ånnu var något Yyfoch fvullen, men färdeles fjelfva handen där ”örmbettet hade träffat." Der var fu i fynberhet fvullen, och efter mödrens berättelfe' tjock font en liten limpa; men vårken var öfvergången, och fyntes af hudens fkrynklighet up åt handen och armen, at fvullnaden var i jämnt aftagande. Gos- fen mådde nu för öfrigt vål, och behöfde icke vi- dare hgga til fångs. GR henne allena a | | > - 244 — 1764. Jul; Aug. Sept. fara med Campbherts-oljan, ty af min Ariftolo< chie-refva kunde jag för brift fkullintet mera gif va. Sedermera hörde jag aldrig af denna Hu- ftrun, hvaraf jag dömde, at hennes Son blifvit fnart nog aldeles frifk, och min åtgärd altfå ej vi-. dare lårer behöfts. -: Fy BU I anfeende tilalt detta, kan jag ej undgå at högeligen recomrmendera deffa Stipites, fåtomi ftor grad ivett-drifvande och alexipharmaci, och » håller jag aldeles” före, at de, fåvål i maligi fom lingfamma nerveufa och mefenterifka ön brar, vida låra öfvertråffa både ntaria vir= giniana, Cöntrayerva, och flera andra af de hit- tils bekanta Alexipharmaca. OO Eiitgr Jag fer af Herr PaTR. BRoOwNwNE's Civil and satural Hifory of Jamaica p. 329. at röttepna af denna ört mycket brukas där ute på Jamaica, och ånfes för et kraftigt diaphoretifkt och magftår: kande medel. "Jag för min del har aldrig haft tils fålle at förföka rötterna, efter jag ingen bit deraf ågt; men jag fer intet hvad fom kan göra BROW" NE's utfaga på minfta fått otrolig. Bör dåicke vår omtanka blifva, at få detta Simplex både til frjelkar och rötter fåfom et edra ifrån Äme= = i fica infördt ? ; i å Ak ye $ > Åtminftone har jag alt fog at påftå,det Sima licium antal på våra Svenfka-Apothek ÄMNAR | kas med Svipites Arifolochie trilobate, ie jr 1764. Jula Aug. Sept, — 245 oc BORSOK med Svenfe.SALEP, - CCANDERS JAHAN RETZIUS./ Fä AE Big dre nd DE -Tnder det jag förleden Sommar gick ut til det Jtåcka och blomfterrika Foglefång , 3 qvart is « från. Lund, at botanicera, fann jag ibland andrä växter en fynnerlig mångd af Orchis Morio; Linne Spec. Pl. T. IL p. 940. ("). Jag föll då ftrax på den tankan, at man hår i landet äfven kunde preparera den få kallade Radix Salep eller Salab.. Jag grof derföre up en-hop rötter af den= na Orchis, och få fnart jag kom hem, lade jag dem i vatten, tvåttade dem, tog fkinnet. af. och — trådde dem up på trådar, famt låt dem, fedan lig- ga 6 timmar i kallt vatten; derefter tog jag dem | En vattnet, och kokade dem fedan vid pafs en half timma SE svor Sedan de da KOR orkades'de i fkuggan, då de fingo famma färg. FNS ia föRda RA , af hvilka Ås från Köpenhamn förfkaffade mig några, för at tillika förföka dem. De voro endaft åtfkilde-til ftorleken, ty.de Perfifke voro mer ån dubbelt få Höra. Jag pulveriferade af båda forterne , och förfökte dem "på följande fått: Jag tog 8 gran pulver af hvardera, hvilket jag lade i färfkilda » kåril, och öfte på hvart et unz fjudhett vatten, hvarvid jag mårkte, at den Svenfka uplöftes långt fortare ån den Perfifka , och blef få mucilagineufe, åt den ej til fullo ville låta pråffa fig genom en ——(t) De måfle Botanici hålla före, at denna Orchis Mor «vor riocår ens vårietet af Orchis Mafcula, hvilken år — fäelfva Salap Perfaruu, 246 1764 Jak. Aug. Sept. linne-klut. Jag göt derföre ätvet halft unz fjud- hett vatten til, då mucilago af denna Svenfka blef lika til confiltencen med den Perfifka, > hvarpå en- daft kommit et unz vatten. Det fom blef qvar i klutarne efter pråfsningen aftogs, och tork: des, då refiduum efter den a Perfilka vå vågde r | öch efter den Svenfka 15 & gräns ; fom tyckt&. vära et ej til fullo uplöft möci agineuft' våfende. 00 Håraf Kan råan med fkål fldta', ar vär Sven: Yka-Salep år mera Mucilagineufe än den Orientalit ffa; och om mari at likket i lukt, förg och fråak'; får fläta til likket i verkan (AY, färden Svenfka fil alla delar få godt for den urländfka ; och borde | derföre aldrig utifrån förfkrifvas , om den fkullé bli införd påvära A porhek, eniedan denna Orchis våd £eri nog yminighet inrikes, åtminftroneuti Skåne PRRERIRIR RR AR RR RAR UTDRA pad Fe Kongl. Veten Academiens bot; sl fint kona Bref. PR ongl. Acalderions FERVE Hör Direou: ren THUNBERG berättar uti SE ifrån Carlscrona af.d. 22. Julij, ar. under vattnets afdåmning, s föm är fån ne flått under mer ån 14 obya pt vätteh, på Sjö-bottnen uti en Klapurftens-ba key funnit en Gr an-rot, med af brånd: Kål, ftå nde | uti jorden med fina" rötter få ordentligen, at Mårtej annät KRK - a om ha - (+) Kongl: Academie önfkar , SE föras vera keliga förfök med dena rosen | ; 1764. Jul. Aug. Sept. rg kunde fluta, ån at Granen fordom dår på ftållet vuxit; ty om roten ditkommit genom jord-ras eller flyttning, kunde jordmaflan, hvaruti hon ftod, ej til alla delar varit få enahanda och lika med Sjö-bottnen dåromkring. På fex qvarters djup under roten, mötte berg. Det fyntes derföre likt, at vattnet hår fordomdags varit lägre :ån nu. 11. Philofophix Magiftern Herr ABRAHAM ” SAMseLiuvs, en upmirkfam ålfkare af Natural- Hiftorien, har ifran Nerike infåndt följande fmå anmärkningar. 1. Evenymus Europaeus, Altter eller | Kärimgtand kallad, år en bufke , fom våxer kring | Svafvel-bruket. Veden år gulaktig ech. tjänlig til Svarfveri-arbete > men har den egenfkapen, at R— RE SS S Ko NE = 53” Fe 3 - Mm < -— O v = SE (76) er Oo 3 c et be d | dårintil , famt hö, fom dermed år blandadt, or SELL Tr & ”” ee Yr? (SE Oo OO a &T Sv (er O SR fo = 2 Lar) LSE 2 (g) = S Lär) 2 Oo (4. Utom deffa, finnas följande örter vildt växande (i Nerike, fom få långt up i Sverige åro fällfynta. I Peronica langifolia och fricata > Achillea prarmica > Betula nana, Taxus baccata, Scorzonera humilis , Trol- lins europaeus , Leontodon hilpidum, Arnica montana, La- tbyrus latifolius och palufiris . Aflragalus glycyphyllas; Trifolium hybridum, Silene rupefiris, Rheuns rapontis cum, Eryfimunm barbaråa , Symphytum officinale , Soli- I dago canadenfis > Narcilfus poeticus , Inula belenium, Ta- nacetum vulgare, Raphanus raphaniftrum, ned flera. mA ha FÖRTEKNING: På de Rön, fom åro: införde i detta Svartals ig Handlingar: = P: nledning > om Sol-Förmörkelfer , af PEHR WARGENTIN. - 16É - Obfervationer på Solens Förmörkelfe, ARTE Apr. 17843 gjorie. i Pells ; Hernofand2 ; Up- fala> Stockholm, Åbo, Carlscrona 3 Lund och Landscrona. - 17 3: Befkrifning på et nytt Vind- fel, ör döräde af ; Abbéiex Don JAQUES VENTURA. = 8: 4. Afhandling om Nordfkens bögd; Förra Wer af TORBERN BERGMAN. 19 5: Bf på en befynnerlig tgonfrede, ; vå foH. Lor. ODELIuUS. - 210 6: Befkrifning huru Treffle ( Vipling på Sajat= Foin, och Luzerne fås uti Flandern, jämte fått at plantera hvit Al; af Hans Exc, Herr R. R. Baron NILS PALMTSJERNA - 212 =. Ndgra Rön och Anmärkningar vid Platina del Pinto; af AxEL FR. CRONSTEDT. vd 8. Rön och Förfök angående Koppars fkiljande i- — = från Järn genom profver, då de äro fam- manblardade uti malmer eller Japiser; af :GEoRG BRANDT. 228 9. Örten Ariftolochia trikbata, fåfom nyttig i Me- | dicinen, af PETER Jonas BERGIUS: 239 io. Förfök med Svenfkr Salep, äf. ANDERS JaA- - HAN RETZIUS. - = 2450 it. Utdrag af Kongl. Veterfkaps Acavsidlegö Dag- bok, Jfammt inkomna Bref. s = 247 NY =S - = =S= === NN —A——A——— ER — — —— | ME = öxet. VETENSKAPS- ACADEMIENS HANDLINGAR oo FÖR MåNADERNE” fd Ocitosrr, NOVEMBER, DECEMBER, År 17 764. PAGES | "Her DANIEL TILAS, 0 Landshöfding, Riddareaf Nordft Nordft. Orden. | RR SS = EN AFHANDLING FR Om Nordfkenens högd: Senare see. 3: f anförda utråkningar kan med fåkerhet flu- tas, ar nordfken, åtminftone ibland, viftas R : gans 250 — 1764. O& Nov, Dec. ES högt uppe i luft-kretfen, och efter de an= edningar, fom mig blifvit kunnige, år 150 mil ungefarligen öfverfta grånfen. At deras fåte år ganfka olika, flutes dels af de anförda utråknin-- gar, af hvilka en gifver allenaft 20 mils. högd, och fåledes ådagalågger en förändring af 130 mil, dels af bågarnas bredd, ty om hågden utråknas ef- ter nedra kanten, finnes låtteligen djupet af åm- nets hvarf, fom fållan år mindre ån några Sv. mil. Men om nordfkeren altidshålla fig innom nåmda grånfor, eller ock ibland komma jorden nårmare, åro frågor, fom nu fkolaunderfökas. 14. ARISTOTELES hade redan i fin tid mårkt, at nordfken aldrig vifa fig, utan på klar himmel, och det kommer öfverens med alt hvad federmera uti detta mål blifvit i akt tagit. Når måln flryka förbi deffa phénomener, få år altid tilfålle at ty- deligen fe sö den ena delen efter den andra bårt- fkymmes. - Herr Bar How, fom uti Norrige no- I ga gifvit akt på vårt luft- fken, förfåkrar, at han aldrig funnit, icke en gång de högfta och finafte måln ftiga dåröfver (a). Jag har äfven fjelf med laggranhet underfökt denna omftåndighet och må- fte tilftå, at alla obfervationer gifyit mig famma öfvertygelfe. = Ibland håndet dock, at en del af phénomenets maffa fjelf finnes. under fkapnad och utfigt af yanliga måln, hvaraf man låtteligen kan irra fig... Såtildrogfig d. 17 O&. 1763, då om - afton et vackert nordfken intog ftörre delen affyn- liga hemifphéren. - Atfkilliga måln-tappar mårk- tes då igenom det ftrålande phånomenet, famt fFårgades dåraf, tiltecken, at de voro högre VS 1 -< - (8) Ob. vom Nordlicht , fid. 43. | 1764. O&. Nov. Dec. — 251 i luft-kretfen. Deffe voro dock ingen ting min- 'dre ån vanliga måln, ty de förvandlade fig fnart, det ena efter det andra, utfköto ftrålar, afbrun- no och aldeles förtårdes, hvilket jag fjelf fåg och vifte andra, fom bredevid mig afkådade detta tåc- ka meteoron. Dylikt har jag åfven vid andra til- FREE 0 OS E aln i Utaf en anfenlig myckenhet obfervationer, fom jag antingen fjelf haft tilfålle at anftålla, el- ler genom brefvåxling ifrån aåtfkilliga orter fått del utaf, år ingen enda fom intygar, at nord- fkens-bågar vift fig då himmelen varit jämn-mu- len; men vål händer underftundom, at uti flika omftåndigheter blifver evanligen ljuft, hvilket, om målnen något fkilja fig, eller ock af famtidi- ga obfervationer på andra flållen, dår det varit Ur finnes hårrördt af nordfken, fom brunnit i upåfver med den ftyrka, at ljufet trångt fig ige- z Inom. ; Om man fåledes ej kallar måln alla ojämnheter, Jisgapå himmelen kunna inftålla fig, utan dårmed || endaft förttår fådana, fom kunna gifva rågn, famt lej milstager fig på någon låga eller fladdring, fom uptan er 116 DA nagon lage ae 52 ; med vårt luft-fken ingen gemenfkap åger ; 1å dra- AR FRE NE Sn rd 18en 8 - PrESR (iges af alla hittils upgifna obfervationer den flut- I |ÄNNSA AE Per kan aldrig wife fig lägre da måla. 0.0 tel ity. Om nordf/ken gifva något mårkeligt ljud ifran a Migdåde mycket håftigt röras få kunde fådant anfes för prof, atdeåcrminitone den gången varit AN ån l20 mil; ty vid den högden år vål luften fåkert ni mångfaldiga refor tunnare, ån uti en luft-tom re PP cipient och följakteligen oförmögen at fortplanta i något ljud. Några föregifva fig hafva hört vid ftarka a ÅR é j R 7 2 nord- een EG 202 04. OEL Nov. Dec. nordfken en fusning eller något ljud, liknande den fråsning, fom vid viffa chemifka blanningar förmår- kes; jag måfte dock tilftå, at ehuru flitigt jag paffat på deffa luft-fken och haft Fang tilfålle at betrakta af de aldrahåftigafte, famt både fjelf och andra bredevid mig anvåndt dårpåat möjelig up- mårkfamhet, icke defs mindre har intet något fäå- dant kunnat urfkiljas. — Salig Prof. LecHE har förfåkrat mig om det famma, och Herr CLAIRAUT varanmodad, at under fitt viftande uti Lappland, på det nogafte efterfpana denna omftåndighet, hvar- til honom icke eller felade tilfållen, men utflaget blef, at deffe phEnomener voro tyfte (4). Sam- ma lut gör Paftor Bar How af alla fina obferva- tioner (ec), at förtiga andra ojätaktiga vitnen. Jag vil ej neka någons rön, det förblifver dock gan- fka måjeligt , at dylikt ljud af andra omftåndighe- ter kunnat frambringas och någon” gång rakat blifva hördt, juft då, når phenomenet varit uti håf- tigare rörelfe. En fakta våderputt ,l5f-tråd;drag i negden m. m. kan gifva tufende utvågar hårtil och man irrar fig ganfka lått, då denna verkan tilfkrifves de -haftiga förändringar, fom ögonen blifvit fåftäde uppå. | Således år gemenfkapen imellan nordfken och de ljud, fom kunna vara hörda i fig fjelf, åtmin- frone mycket tvifvelaktig, ja, når andra omftån- digheter tillika öfvervågas , blifver det ennödvån dighet, at de tilfkrifvas andra orfaker. 16. I fall det af förfarenheten beftyrkesyat sor d/kenl hade något vifst och oförånderligr förhållande med nedr vddreas kofa, få vore det nog liknelfe (om ingei " . "tin (8) Mairan, dur, bor. fid. 139. (e) lc. fid. 38. | X Kö 64. 08. Nev. Dec > 253 ting annars flriddedåremot), at håmda phénome- ner med nedre luften åga fammanhang. Det år icke utan, at dylika reglor blifvit upgifna,: men jag fruktar dem vara hårledde af alt för få eller lis ten kedja obfervationer, åtminftone har det för mig hittils mifslyckats, at finna någon beftåndig ordning. Jag har fett nordfken, fom varit gan- fka haftiga, ehuru det varit hel lugnt , famt helt ftillaftående bågar under full ftorm, åfven flam- mor både emot och med vådret. Defsutom åro de reglor, fomåtfkillige Auétorer af fina rön dra- git, fkiljaktiga, ja, ofta tvårtemot hvarandra, hvil- fe Sö tyckes gifva vid handen, at de åro hatt- 17. Hvad åter deras beråttelfe vidkommer , fom påftå, at exet viftar dem om érenen > då de farit öfver norr/ka fjällen, famt låmnat fvafvel-lukt efter fig, få lämnas de uti fitt vårde, tils man får be- I kråftelfe af fadant folk, hvars infigt och fkicke- lighet, at obferveradylika phénomener, år bekant. Hvem vågar vål nu förtiden gå i borgen för de be- I fkrifningar fom förr gjordes om blodiga flaktningar I på himla- hvalfvet, ehuru noga man ock föregaf I fig hördt Salvorna och fett hela förloppet? Det gr intet an at bygga på få lös grund. En uti I Naturens verkningar okunnig, fom fer marken 1. Jhaft uplyfas omkring fig genom et refleCterat fken, lårer nåpligen undga, at blanda denna ver- kan med fjelfva orfaken. | — LÅ 18, Således år vål ingen anledning at tro, det 4 nordfken uppehålla fig nåra intil'jordbrynet, eller 1 dår de flåfta öfriga meteorer alftras; men ifrån de 0 låvsafte moln til 20 mils högd , år åtminftoreet sög 254. — 1764. O& Nov. Dec, af 19 mils djup; monne de icke hår få vål, fom ifrån 20 til 150 mils afftånd , kunna framfkaffas? At fvara hårpå ,i anledning af hittils bekanta ob-. fervationer, få böra de utflag rådföras ; fom finnas uti 11$, hvaraf följande inhämtas; nåmligen 1:0 | at af 29 obfervationer gifva 6 en högd, fom går til och öfver, 100 mil. 2:0 af famma antal åro 20, hvilkas högd faller imellan fo och 100 mil; famt 3:0 endaft 3 imellan 20 och fo: Håraf tyckes då kunna flutas, at mdftadelen åga et afftåsd ifrån jorden imellan so.och 100 mil, kvilket de fållan öfverfiga. Eld, ljud och Ele&ricitet förhålla fig mycket ' olika, efter omgifvandé medelståthet ; och få fnart förtunningen hunnit til en vifs grad; förftéras de två förfta; men den Gfta kräften vinner dårige- nom friare utfymme: Pi dylikt fått tyckes vara befkaffat med nordfkenen. Vi kunne med fåker- het fluta, at på den högd de efraft vifa fig, år Juften ej vidare uti et tvungit tilftånd,; "utan par- tiklarna åga dår fin naturliga ftörlek: Om tåt- heterna aftaga uti en fammanhångande prögres- fion;- då afftånden våga uti en harmonifk ; fom gan= - fka likt år (4); få år vid 26 mils högd luften re- dan öfver 70000 gånger glefare ån vid jordbry- net. . Nu år vålovifst hära många gånger en luft- pårtikels rymd vid jordbrynet genom hoptryck- ning blifvit mindre 3 ån def: naturliga ftorlek ; men imedlertid år det ganfka troligt; at ifrån jorden > til 29 mils afftånd ftörre omfkifte år uti luft-kret- fens tåthet; ån ifrån fiftnåmda högd til nordfke- > nens I | (d) Se Diff. de atmofph. tellurem ambiente , pars II; under Herr. Prof. MELANDERS infeende utgifven i Upfala 1763. 1764. O&. Nov, Dec. 255 ächs dfverfta gråns. Deffa luftfken tyckas då fordra en vifs förtunning uti omgifvande medel, om de dar fkola alttras, och förmodeligen år det äfven få omöjeligt för dem at uptåndas ferax under de vanliga molnen, for för et ljus at brinna dår riordfkenen oftaft häfva fitt tilhåll. & 19: At bigar, fom på dtfkilliga ortev vid famma ågonblick(ynas > éro de famma > lutes af följande kål: > 10 Öfvertygas vi genom utråkningar efter MaJjers fått, at nordfken ibland åro få högt uppe, at de då böra vifa fig på åtfkilliga ftållens om icke måln hindra deras afyn. Den båge, fom Heir Prof. FERNER obferverade 17f51 d..23 Oc. finhes, enligt utråkning, varit t5.1 mil fkild ifrån jorden. Låt nu vara, at fynliga högden tagits 4. gr. föritor, och vidden 4 gr. för liten, emedan e- lementerna, på det fåttet tagna, minfkalodråtta af- itändet, få blifver den åndock 131 mil, ja, man kan ånnu medgifva tvungnare Suppofitioner, u- tan at behöfva frukta det nordfkens åmnet denna sang kan nedttörtas til de andra meteorernas van- loka. Bågen, fom få S d. 3 Febr. 17f1 öfver hela Europa, år et ojåfaktigtvitne, ochkdefs råtta högd finnes kring 70 mil, antingen den ut- råknas efter Ma JeERs fått eller af parallaxis. Fle- ra hithörande obfervationer finnas uti det försgå- ende. Är det nu onekeligt,; at nordfken under- ftundom åro til fådan högd, hvad trolighet åger vål då den tankan, at de en annan gång kunde vara dår, fom omgifvande medlet år många millio= CT 1:0 Ståmma alla famtidiga obfervationer hår- med öfverens. - -Parallaxis af två eller flera famtir RAS di- isé 1764 Öa Növ Deå diga obfervatiöner. gifver ungefårli en famma högd, fom MaJers fått, hvilket fållan eller al- drig borde hånda, i fåll nåftan hvar horizont ha- de fina egna nordfken. . Enligt förfarenheten fy- nås deffa fken i Grånländ nåftan altid.1-föder (e£)3 re vid något mindre pol-hågder fvåfva de oftaft kring zenith; långre.i (ödet viftas de merendels åt norra kanten, hvaråft deras fynliga högd aftager tillika med polhögden, til defs de omfider altid blifva ofyn- liga. - Detta hånder; få Vida ånnu bekant år, vid 36 gt. nördlig bredd; ehuru deras låga ftåll- ning och brift på obfervatiorierkarifke förnämliga våller, at de dår åro okånda;- Alt detta tyckes ej Kunna råknas för en blott flump, utan blifver et kraftigt bevis på deffa phénomenetshögd, Jag här defsutom noga genomgått och jämfört alla de obfervationer; fom mig blifvit bekante, utan at finna någon endå; fom ftridt håremot. = | > I11:0 Hårtil bör jag Bgga en FSA om- fråndighet, fom nåpligen tti ännor håndelfe kan utredas. Den angår mörka fegrhentet, fom in- öm de ljufa bågarna ibland vifar fig. Längti norr,t. ex. 1 Drontheim,mårkesaldrig något dylikt, få at Paftor BarHow ej kan begripa, hvad dårom uti belkrifningar nåmnes. ngre ifrån Polen mårkes det fom et grått måln. I Upfalahar jag många gånget fett det nåftan fvart, itötande på violet; och. til mindre pol-högder år det ännu vanligare. En fvart materia vilar fig delsutom ofta vid nordfken, underftundom fåfom rök. I- bland fynas ftrimmor eller ftråckor, fom falla öf- ver ljufa bågen famt fkilja honom, få at vag om (e) Berhow 1. c. fid. 20: i] 1764. Oå Nov. Dec. 257 fom vore han med pallifader befatt : ibland en klar himmels grumling inom några minuter: ibland på, annat fått. Låt NSO (Fig. i Tab. VII vara et med jorden parallelt kvart af dylikt åmne, få år det klart at NS våxer under det pol-högden minfkas, famt följakteligen måfte blifvadefs mår- :keligarey ju långre man år ifrån Polen. 20. Men låt of på prof antaga; at nördfke- nen ej åro högre ån andra meteorer, få fe om de omftåndigheter verkeligen vila fig uti Naturen, fom då borde åga rum. — 1:o måtte det ofta kunna hånda, at en åfkådare, fom bor under famma me- ridian med en atinan, dock långre i Söder; åfven få ofta ler fina bågar högre på himmelen, ån den fom bor Polen nårmare. Låt A; B; C varanågra fådana orter, fom ej kunna mårka hvarandras fiord- sens. få år Ren ting fom hindrar, med mindre uti C kan vifa fig en hög båge, då på famma ö- gnmablick uti B och A lågre eller aldeles intet dy- fe öfver horizonten inftåller fig. Detta ftrider dock emot all hittils bekant årfarenhet. (19. $. 11.) Z:o Skulle bågar i föder våra åfven få allmån- ne, fom de nu åro i norr. Låt L vara et nord- - fken, forn tftår uti. horizonten för G och M, men | i zenith för K; få måfte alla åfkådare imellan M och K fe det i norr, och emedan GK&KM, åf- venfaå många hafva det åt föder. Ju mindre LK 'år, defs mindre blifver ock GM; famt följakte- - ligen förändringen uti högderdefs ftörre; ty imel- lan G och M måfte L fynas til alla måjeliga fkil- Pader dårutinnan. Förfarenhetenintygardock, at — pår GM år liten, blifver ock fynliga högdens o- ikhet af få grader. | a R 5 3:0 258 1764. O& Növ Dec. 30 Bördé Sr vifa fig tillika. Fåt Å, B, C, D, E vara få beligna, at nordfken, fom ftå vid zemth uti A och E, fynas öfver hori- zonten uti C. Nu kunna på et ftälle fynas två pt tillika, och ibland, faft mycket fållan, tre rediga. Således år det möjeligt,; at uti C kunna infinna fig femton bågar på en gång, ja många flere; ty hvar ort imellan A och C, famt C och E, kan hafva en eller flera. | 21. At undvika en del af déffa fvårigheter, kunde fågas , ar famraa båge efter band kommer bfucr andra horizonter. Låt KH, IH, MH vara fkår- ningar af horizonterni uti RK, I och M, med en nordfkens vertical, och F vara det högfta af en bige, fom framfkrider efter prickada och med jorden järmngående linien. Når denna höjer fig, blifver defs utfigt få mycket tvagare, fom åm- net mindre fnedt åfkådas, hvilket torde kunna gå få lingt, at han omfider förfvinneér för en ort, men ock blifver fynlig för I, famt åndteligen för M, och få vidare. E ör öfrigt mårkas ibland fle- ra bågar, fom komma efter hvarandra, ftiga och för- fvinna. At finna råtta fammanhangét ; böra omftåndig- heterna hårvid nogare betraktas... En båge, font upkommer, ftår fällan långe vid famma högd, us tan gemenligen ftiger upföre, faftån ibland fmå- ningom oeh näftan omårkeligen. Jag fåg 1759 d. 15 Sept. en låg båge, fom fakta uplyftades; gick genom zenith, ftannade ej förr ån några och och fyratio grader föder om hufvud-punkten. Dy- likt har jag fett några få pinger vid andra tilfäl- len; men fållan kommer han fi lingt, sg fs rin- 1764. O&, Not. Dec. 259 brinner och förftåres innan han hinner go gr. öf- ver horizonten. På det fåttet förfvinna bågaror- dinert och ingalunda genom annalkande til zenith.' Det år fant , at då alt annars år lika, bör bågen blif- va fvagare, ju högre, men då bör han fmåningom förfvinna, hvilket jag aldrig mårkt, ehuru jag of- ta fölgt den til zenith, hvaråft hanånnuvarit nog mårkelig, ja ej fållan klarare vid ttörre högd. Defsutom, låt vara, at bågen vid et vifst afftånd ifrån hufvud-punkten, letve ofynlig , fkulle han icke då lika langt på andra fidan åter blifva fyn- bar, famt defs fken ökas ånda til defs han uti ho- rizonten förfvunne? Och borde icke föder-fken då vara åfven få allmänna, fom nordfken nu åro? "Två bågar vifa fig ibland tillika, men fållan tre regulera och concentrika, ty ftråickorock ftrå- lar böra ej komma i råkrningen. Då en båge hun- nit et frycke up; börjar han gemenligen vid en- dera åndån eller på annät ftålle ar åhtåndas, blir då irreguler, käftar ftrålar och flämmor, hvaraf kan inom en liten itund förftåres famt låmnar en- daft efter fig en höp orediga och grå flåckar ; men efter någon ftänd plåga deffa qvarlefvor åter lik fom hopfamlas och utgöra en ny båge, gemenli- gen mindre klar ån den förra, och den hinner fållan defs högd , innan afbrånningen fker. Efter den- na kan en tredje famlas; och få vidare. Således förfvinna ej bågarna på en ort allénaft,' utan ver- keligen och tillika för alla afidra: 22. Når nu alt öfvervågas, fom uti denna af- handling anfördt år , få lårer finnas, at Nordfke- nen ej utan anledning uplyftas öfver alla andra me- teorer : imedlertid vore önfkeligt, at flere och på 260 1764. O&, Nov, Dec, på olika ftållen ville gifva någon fammanhångan- de aktning på defla prunkande phénomener, dels til gränfornas nogare UiKande för deras fåte, dels til uplysnings vinnande om deras natur och upkomft. Men fom knapt någon tillika åger til- råckelig tid och hug , at vederbörligen paffa på dem , få vore åtminftone vål; at hvem fom.tilfål- ligt vis blifver något dylikt varfe, ville uptekna de förnåmfta medföljande eomftåndigheter. 'Så- dana åro 1:0 fkapnaden: om bågåt, fträlar, etter bågge tillika vifa fig. 2:0 Srälaingen och forleken : hvafåft bägens ben råka horizonten: i hvad vå- derftrek han år högft, ochår det i norr eller rhidt under pol-ftjernan, bör då i fynnerhet defs högd öfver och benens afftånd på horizonten måtas (fe $. $)> hvaråft ftråckor eller ljuskaft fttyka fram. Detta kan med en liten quadrant eller aftrolabium finnas, eller i brift af alla inftrumenter, af ftjer- -norna, fom det ftryker öfver eller förbi. 3:0 Ré- relfe : om och huru maffan flyttas: om fträlar ka- fras, ihvad kofa' och med hvad haftighet: om ftri- larna gå ihop uti eller nåra intil zenith, och dår utgöra krona. 4:0 Firg och klarhet. $:o Tiden vid alla anmärkta omflåndigheter. Kan man genom mid- dags-linia förfåkra fig om urets gång , år det vål, ty vårt luft-fken år ganfka flyktigt; rått fom det brinner med full glans, år det förtårt, och för- fvinner ibland aldeles. Om dåmin klocka går ga- let, kan fådant gifva anledning til oriktig flut- fats, dymedelft at man mifstager fig om famma abfoluta ögonbliek. Det årdårförenödigt, at up- fiktigt upgifva hvad fåkerhet man har om tiden, på det famtidiga obfervationers jåmförelfe ej må frambrihga oriktiga flutfatfer. Om tvi under lam. lemma 1764. Oå. Nov. Dec. 201 famma meridian, men til olika afftånd från dag- jämnings-linien, efter fina klockor på en gang a- fkåda himmelen, den ena kunde fe en klar båge och den andra nåpligen TR fpår af nordfken, 1å kan dåraf ingen ting med vifshet flutas, förrån kunnigt blifvit, om och huru deras Ur fkilkt figi- "från råtta tiden. | SN Jag har åfven börjat imin dagbok antekna, om dert-år klart eller mulet , famttiden då få befinnes,, hvilket i jämförelfe med anmärkningar på andra orter, kan blifva uplyfande, i fynnerhet om de Os FR fe é o råka vara famtidiga. Man bör ock, då nordfker äro framme, genom. .meteorologifka inftrumenter underföka luft-kretfens befkaffenhet med defs rö- relfe, pådet man omfider må inhåmta om och hu- rudant fammanhang de hafva med nedre luften. Jag har vål med flit i Hera år fökt finna några reglor, åtven ibland haft hopp dårom; men ju långre jag fortfarit, defs flera prof hafva öfvertygat mig at någon dylik ordning ej gifves. Obfervations-ke- djaa torde dock ånnu vara för frackog och afbru- ten, at kunna gifva helt fåkert-utflag. - Magnet-nålens förvirring både uti declina- tion och inclination förtjänar nogafte upmårkfam- het. At utréna om de hafva något gemenfamt med Ele&rifka kraften, år ganfka fvårt., dårtilfor- dras en egen inrättning , fom en annan gång tor- de kupna upgifvas. . : TORBERN BERGMAN. AN- 262 — 1764.:0& Nov. Dec, ANMÄRKNING Öfver Brånn-torfs nytta vid vattu- dämningar , NE ATA JACOB WILHELM DALMAN, ' > Gefchworner vid Sala Silfyer-verk. =: FARS 13 RNE nder viftandet vid Kengsbergs Silfver-verk i Norrige , fant jag Bråntorfvens allmänna bruk, vid dambygnader och vattuledningar, förtjäna någon upmiårkfamhet, hålft denna torf fkal hafva den egenfkap, at båttre ån någon annan flags fyllning , ttå emot vatten och göra vattudäm- ningartäåta; hvarom jag trodt mig böra för Kongl. Academien upgifva de underråttelfer jag kunnat mhämta, oc I FI Den torf, fom nyttjas vid Kongsberg, tages uti något gråsvåxta moflar, fedan det dfvertta, fom är jordblandadt och odugeligt, blifvit bårtkaftadt. Hon liknar aldeles den bruna mof-torfven, fom, på en del orter hår i Riket, brukas at brån- na, låter klyfva fig uti tunna fkifvor, efter defs hafde horizonteia låge, och tyckes beftå af half- -rutnad moffa,; rötter och Vegetabilier, fom tid efter annan packat fig tilfammans och formerat defs fkifring , hvarföre hon ock torr brinner eller kolar braf, låmnandes en gulaktig fin afka efter fig. Ju renare denna Torf fås ifrån jordblannings hvartil en tunn och litt fkifring anfes fom prof, ju a” RARE RA EETSSPESTFEREOUIESRESIERIEE FY dn ÄN ras a AL EORRA I hdnnsdk 1764. O& Nov. Dec. 263 ju båttre råknas hon, och uptages merendels uti > fyrkantiga fkifvor om en fots gvadrat och 42a5f tums tjocklek , råttadt efter fkifringen. | Deffa kunna fedan förvaras til nyttjande, få långe de vaktas för torkning , efter fom den icke låter få vål packa fig fedan hon blifvit torr. Vattuledningar eller rånnor voro gjorda af ften och fådan Torf på följande fått : > Gråftens muren A, Tab. VIII. Fig. 9updra- > ges med defs botten och bråddar ,i form af en ran- na, til den långd och högd vattnet (B) fkal ledas; fedan beklådes han inuti med Torfven (C),fomlig- SR 2:ne hvarf, ganfka tått och vål tilpackad, på det fått, at undra lagets fkarfvor komma midt un- der Torfvorne uti det öfra, Sedan rånnan på det- ta fått blifvit fårdig, fylles något grus (D) uppå Torfven, at hålla hånne packad och hindra defs up- fytande når varnet påflåppes. EE —— Deffa rånnor , iom i flere år varit med ftor för- del brukade vid förberörde verk, voro ganfka tåta, få at man icke kunde mårka något tecken til vattulåck på dem, och beråttades hafva den förmon framför bråd-rånnor, utom varaktighe- gen, at vatnet intet få lått fryfer uti deffa. ; Dammar voro åfven allmånt af ften och denna . Torf på följande fått bygde. - | Sedan nog djup och fåker grund århållits, updrages tvenne paralella gråftens murar A. B. Fig..10.med några alnars afftänd från hvarannan,råt- tadt., fåvål fommurarnestjocklek , eftertryckande vatnrets (C): ftyrka, til den högd och långd dam- men bör hafva. Imellan deffa murar inpackas ER SR FEST YDOREE | 264 1764. OA. Nov: Dec. Torfven (D) ganfka tått och vål, hvarefter nå- got ften (FE) ligges uppå Torfven ,at hålla hånrine fråndigt hårdt packad. r 2 Deffa dammar tyckas åga förmon, framför de hos ofs allmänna Sten-eller Trå-dammar, uti föl- jande omiftändigheter: & I:mo. Undviker man den vid andra Dammar nödiga fyllning, och örning på vattufidan. '2:do Kunna deffa med lika fåkerhet och tåthet byggas på Bårg, Håldten och annan grund. 3:tio. Blifva de ganfka tåta, få at jag fert vid pafs 5 famnars högt vatten hållas af en fådan dam, utan at något det minfta vattulåck kunde mir- kas. | SR Vid fådane verk, dåråft ften-dammar anfes för koftfame, fkulle åndock mycket vinnas, om Torf nyttjades til fyllning nåft timringen, faft den ock fkulle låggas helt tunt, allenaft det fker med den förfigtighet , fona vid ften-rånnorne år anmärkt. FaCaiRin Ta Tr TITTAT Om en liten Våxt, fom våxer uti Driks-glas, | och hålles för en Sertularia el- | ser Conferva:; Af JOHAN CARL WILCKE. Ers RA Ted ikring botten uti de vanliga driks-glaien, IN fom varit i dageligt bruk, har jag redan lån- ge ” 7 Fy vt WE 1764, OM Növ..Dec. 26s ge blifvit varfe et klart och hvitaktigt flem, fom föga mårkes då glafen åro toma, men fåfom en flytande hinna gifver fig up och utbreder fig-i vattnet, nårvatten pålläs, ehuru det år få fåft med «nedra delen vid glafet, at fqvalpning och fkölg- ning icke förmåraflöfa det famma. Sedan jag för mer ån ct år började finna, at famma flem altid. efter rengörningen likafom återvåxte, och.i öfriv Lit beftod af en myckenhet löfa och fina trådar, hvarigenom det fick utfeende af en Byflus ; lades det under Microfcop , då jag ock hade det nöje; at finna en. mera reguker och vacker våxt, ån jag kunnat förmoda. Jag har federmera gifvit noga- fe akt' på defs förhållande, och får nu korteligen befkrifva hvad jag dårom anmårkt. LER > Denna lilla våxten har hela Året öfver trif- vits och våxt uti de måfta af glafen fom varit bru- kade dageligen. Alla glas åro likvål icke dårtil tjänlige, hvarföre ock andre fållan blifvit den= famma varfe. "Uti helt nya, vål renade, och få- tjane glas, dår bottnen Sfveralt varit jåmn och flåt, år den fållltynt. Men åro de uti bottnen litet ri-- fade eller mattflipade, och det fedimentet, fom efter dricka och vatten dåruti fåfter fig, vid ren- " görandet icke noga bårttages , kan denna våxten | dåruti rota fig, och tiltager få långe denna mat- ”jordgh låmnas orubbad. Glafets fkapnad kan hårs- til bidraga, hvarföre den ock mått trifves uti den hedra kanten, hvareft man ej få noga koramer åt Vid rengörandet. Arfarenheten har ntomdefs gif- I vit vid handen, at någon fårdeles cultur fordras , om våxten i dylika glas fkall rotafig. Om dric- kat eller vattnet aldrig f 3 långe lämnats ftillaftå- en” | - i i 266 1764, Oå Nor. Dec: ende uti glafen, har aldrig någon dylik våxt dår- af velat upkomma, och då den utur andra glas blifvit ditlagd , har den förr ruttnat ån fåft fig. Men fyllas dåremot glafen, och åter tömas några gånger om dagen, och den lilla qvarhångande våt/kan får rinna ned, famt uti lagom varmt rum fmåningom utdunfta, har det åfven med helt nya he vållyckats, at dåruti frambringa den famma. ag harej bordt förtiga deffa, ehuru ringa, omftån- digheter, och vil, efter det jag fåledes anmärkt, nårmarce befkrifva fjelfva våxten. Sedan uti de djupafte fårorne börjat vifa fi et hvitaktigt flem eller fediment, och dåraf me en fin fpets uphåmtas en liten prick, föreftäller denfamma , under ftörre Microfcop , en brunaktig . något fibrös och grynig moffa, hvarifrån en ho jämna och hvita fpiror fticka. fig up. Äro della ic mera för fig komna, föreftålla de en tåt och ymnig gråstorfva, hvarpå föga annat ån fpetfarne tydeligen urfkiljes (Tab... VIIH. Fig. 2.). Likvål nnas de enkla ftånden, då torfvan fönderdelas, redan på atfkilligt fått ramificerade (Fig. 3): Imedlertid tiltager våxten i långd, och finnes inr om fex til tio Veckor 'tplupen til vid pafs två linier , fom år det längfta jag honom funnit. Den blir då tydelig för blotta ögonen, och föreftiller en liten tått bevåxt fkog vid glafets botten (Fig. 5.) Denna beftår af en myckenhet enkla ftånd, hvilka utmed hvarandra upvuxit, och under Mi- crofcoper, fom aggrandera 150 til 200 gånger Diametern , finnas af följande befkaffenhet. Sjelfva Sremmen (Caulis) upfkjuter hel rak och enkel, år rund, och gifver ifrån fig många gte- 20 nar I 764. OQO. Nov. Dec. 2607 nar , hvilka åter med mindre grenar finnas prydde. Ytter ligare ramificationer har jag icke funnit, C> huru de: anförde emot fpetfen blifva få ymnige, at de utgöra en liten qvaft. - Stammen år litet tjoc- kare ån grenarne, hvilka merendels vå hafva fame ma je bd och befkaftenhet , (Fig, - Stam och grenar åro til hela CR as do dette uti gantka tydeliga Articulationer, hvilka ofta på stammen, hålft hvareft grenarne affallit, likfom föreftålla fmå trattar eller tuber, fom fticka uti hvarandra. Vid deffa knutar franikonima altid gre- narne ; faft de ock vid flera dåraf åro bärta (Fig. 3: 4 6). Grenarnes ; frällning til hvarandra ech til f jet. va ftammen AV Laduna: at merendels två och två (påriter oppofiti ) vid famma knå utgi, och då man ifrån et knå råknar til det nåfta, åro i korsvis (de- cuffatim ) frålde, hvarigenom frammen blir bra- chiatus. På famma fått framkomma de mindre 'grenarne. Dock hånder ofta , at de endaft alier = 'natim framkommit, och jämvål a hela. den ena idan åro bårta, hvartil likvål oftaft våxtens låge på et platt glas under Microfcopet år vållande Dina? å finnas länga articulerade grenar, utan mins. dre utfkott, (Fig. Gr i | | oh dfrigt å år hela våxten bero och klar faan ftåter litet på grönt. Uti fjelfva ftrammen chde tftörre grenar fynas med ftörfta fynglafen en fas fvarta prickar, hvilka ej tydeligen kunnat utrönas, om det varit rånder eller mörka gryn inuti fjelfva våxten, imellan de fvarta afdelnin» garne; fom knutarne göra (Fig. Så | i Er TC: sr Ex 268 1764. OA. Nov. Dec, Ehuru böjelig fjelfva växten år, och utom vatten fammanfaller, åro dock alle delar nog ftyf- ve, rake och fpånftige, få långede flytai vatten, ja åfven fköre, at de oftaoch låtteligen brytas af. Det- ta torde til en delhårröra af växtens ftruttur. Den beftär af en feg. finare grönaktig kårna, fom gif- ver våxten defs: elafticitet- och feghet, och en mera mörk och brunaktig bark eller fkal, fom, år bråckelig, ofta affpringer. ifrån kärnan, och förmedeltt en tjånlig tryckning öfver fpetfarne kan likafoim afdragas. — Ibland har denna barken på hela ftåndet varit föndrad och til. mindre ftyc- ken fönderdelad, hvilka fåfom pårlor futtit på den inra kårnan, fom likafult hölt våxten vid defs vanliga fkick (Fig. 7). Mån detta år en bark, tller et. på Sertularier icke ovanligit , jordaktigt öfverdräg? RAS 6; Tecken til Fruttification har jag vålickekun- nat uptåcka vid en få liten våxt; det år likvål troligt, at gta nägot fått genom roteneller frön FOR ADR: å den börjar vifa fig uti glafen, 4 RAA S Fo oo hånder merendels, at en ftörre bufke förft på nå- got ftålle upvåxer, hvarifrån fedan alt mindre och mindre utbredas; men den uplöper icke ikring | hela randen på en gång lika högt. Di glafen (köl é jas väl med deftilleradt vatten, fom bårtflås, och å våxten i annat deftill. vatten med fin moffa fönder? delas, finnas vål många fmå runda gryn flyta dår- uti, utan lif.och rörelfe; men deffa kunna af fe- dimentet hårröra. Det förtjänar likvål anmårs kas, at då famma våxt, fedan den med defttilleradr vatteh blifvit tvåttad, uti detta rena vattnevsftåls les i en liten Aafka at rutna, vifar fig inom åtta ; FN das 1764. .Oa. Nov. Dec. 269 dagar dåruti en myckenhet fmå löpande kulor, fom åga lif och egen rörelfe, hvilka åro af famma ftorlek med de otvannåmnde kulorne, och ej ftör- re, ånat de kunna rymmas, uti växtens ihåligheter, famt då bårt, då våxten faller fönder och uplö- fes. Jag vågar dock icke fluta något fåkert där- djur finnas uti! de måltainfufioner, hvareft växter och frön underga putrefattion. — : ; Uti deffa ganfka mårkvårdiga Microfcopifka Iäfufions-förföken hånder det, om ej altid, dock nog ofta, at en hop fina vegetationer förekomma. Defa åro vål mycket olika finsimellan, menåga dock föga likhet med denna -befkrefna våxten i dricks-glafen: Attydeligare vifa denna fkilnad; har: Jag Fig.8. afritat en grenafet fådant vegetabile,fom upkommer pa ytanafinfufion med Kina-bark, hvil- ken, några dagar på ugnen digererad ech filtrerad; ymnogt dåraf betåckes. De flake grenarne, de- ras fullkomliga tvåklyfning (Dichotomia) , inga Ar- utigulationer m, m. fkilja dem nogfamt. Af derön jag dårom famlat, åro deffa vegetationer icke an- natån början til et verkeligt mögel (Mucor )»hvilket; vid ytterligare tilvåxt,, liknar et fint lugg, och ,medförer defs fröbårande knoppar; hvarom mera JÖSSE Re Er ORO TRA | i ” Men til flut af alt detta aterftår at ännu med ord vidröra den trågan, fom bordt frå frimft; I hvarifrån nämligen den lilla våxten kommit utr I dricks-glafen. Detta år ån allena til en del utrönt. "Jag bör fåtta förut, at inga andra våtfkor kom- ' mit inuti deffa glas, ån fvagdricka, fom uti Bryg- geriet vid Söder-flufs SR brygdt, bruns-vatten IR. 3 ut- af, emedan det år bekant , at dylika Microfcopifka. 270 1764. O& Nov. Dec. utur Tyfka brunnen, och fjö-vatten utur Måla- ren, hvarmed glafen blifvit fkölgde. Allätrehar jag ,i annan affi gt, helaäret öfver, höga, jadageligen , underfökt, men alirig ,iblind flera andra fina vegetationer, funnit tecken til den- ha, utomi fvagdricka. Dårvid har jag anmärkt, åt fedan det med dricks-tunnörne börjat lida til flut, fimma dåruti klimpevis fammangyttringar af et dylikt ärticuleradt vegetabile , med den fkil- nad, at defs leder åro gemenligen långre, och jämvål fjelfva ftåndenlångre och mera invecklade. Höåraf år likväl troligt, at våxten utur fjö-vattnet med brygden kömfniti dricks-tunnorne, och dåär- ifrån uti glafen: = Såfom den famma imedlertid jämväl frodigt våxer uti et af deffa glafen, hvar- uti på mer ån två år icke annat ån bruns-vatten, fjö-vatten vid fkölgningen, och litet vin inkom: mit, lårer drickat allena ej föra den famma, eller | "vattnen kunna frikallas. Det vöre artigt, om nå= Kr uti fjö-vattnet kunde igenfinna denna våxt, tr » vilken förmödeligen lårer befticka fig under nå- re bepröfvande. Det enda bör jag tillågga, at gon finare fort Byffus', ehuru den efter ofvarnmåmn- de Rön liknar en Conferya eller ock Sertulariay hvilket jag underkaftar förfårne kånnares mögna= pA rr CA våxten uti litet vatten liggande bör underfökas; ty fedan den torkat och grenarne klibbat fig ihop, år den fig aldeles olik , och föreftåller rudera af en Mucor:; ' i SO-. 1764. Oct. Nov, Dec. 271 ök - SO fFA-BÖNAN, | Befkrifven af | PETER JONAS BERGIUS. to dor MMotanifka ftudium, fom, igenom vär ftrora Re- | formators Herr Archiat. och Riddaren von — LINnNés berömliga åtgård, blifvit bragt til få förtråffelig Re nalkas alt mer och mer fin högd, ju mera de i fjärmare låndren våxande "och ofs ån obekante Vegetabilier blifva efterhand uptåckte och bragte ur mörkret. Detta tilfkyn- dar vål Vetenfkapen år ifrån år vacker tilvåxt; men hvad fom dernåft fkulle oförlikneligen bidra- "ga til låttelfe och hjelpreda i detta vidlyftiga ftu- ) TS vore, om på alla de redan bekanta Species "påfvos accurate och tilråckelige Befkrifningar, föm kunde nyttjas i de minga fall, dår blotta Differentiz fpecifice ej gifva nog ljus. Bågge ”aeffa flags brifter ågnar en idog och upmårkfam ”Botanift at i möjeligafte måtton upfylla, :varandes få mycket båttre; om jämvål accurate Ritningar -kunde bifogas dår de faknas. -Månne icke detta år et fålt, fom, för defs vidlyftighet fkull, råcker . nogfamt til, åfven för våra efterkommande, och fom vifferligen fordrar mycken både koftnad, | hufvudbry BET arROrap bet srt srA go a ov Jag vil för min del hådanefter, få ofta tilfålr . de gifs, icke fpara min möda i detta nyttiga åm- -ine, och får för denna gången den åran, at til Kongl. Academien inlåmna en Botanilk befkrif- -ming jämte accurat ritning (fe Tab. IX) på en -fällfyst Dolickos, fom LE -detta.år updragit utaf 4 ; Bö- Yr 1764. OA. Nov. Dec. Bönor, dem Herr Cåpitaine EKEBERG medde-” lade mig vid fin återkomtt förledne år ifrån Oft- Indien. Denna Dolichos år juft famma våxt , hvaraf den bekanta och fmakeliga Ssjanr uti China, Japan, och flerftådes göres ; och fom Herr EKEBERG i K. Academiens Handlingar för innevarande år upgif- vit erriktig befkrifning 3 Chinefifka Sojans til- ofredande, rer icke paffa fig illa, at åfven-en Tiktig befkrifning på fjelfva Soja - våxten nu i famma. Handlingar kommer at inflyta. Det år fant, vi hafve tilförne en afritning hårpå hos E. KeMPFeR I défs ÄAmocnit. exot. påg. £33; men fom den famna år nog ofullkomlig och mindre vål träffad, gör deriimitt tycke åldeies intettilfylleft. Uti ofvanberömde Herr v. Linnés Spec. plant. pag. i023. år denna våxt uptagen under namn af Dolichos Soja, och med denna differentia fpecifica: Dolichos caule eretto flexuofo , våcemis axillaribus ere= His, leguminibas pendulis hifpidis fubdifperniis. =: Jag har öfver min farfka florerande ört gjort följande befkrifning, och det på latin, fåfom vanligafte fpråket i botanifka vetenfkapen. , DESCRIPT. Tota planta hirfuta. R4Dix fibrofa. CAULIS ere&us, ramofus, diffufus, di- chotomus, teres, flaccidus, flexuofus, fetis al- bicantibus réHexo- patentibus hifpidus, 4-vel f- ÖRA Rami ex axilla foliorutm prorgimpentes, olis demum decidentibus, dichotomiam caulis tandem multiplicant. Perioli alterni, rigidi, hir- futi, fulcato -angulåti, latere fuperiore canalicu- - lati, bafi gidbofo-geniculati, foliis longiores, öste. Stipule fubulato -lineares, externe irfute, interne glabre, minime. Foura pin- när 1764. OA. Növ. Dec: — 273 | nato -ternata ; foliolis ovato-rhomboidalibus, to- mentofis, nervofo-venofis, nervis hifpidis: bi- ris geniculo infidentibus, intermedio petiolato: > Bratlee ovato-lanceolate , acutx, hirtute, la- | tere interiore glaberrima. Pedanculi axillares & | terminales; ere&i, brevess hirfuti,. dichotomis | multiflori, fquamis lnearibus birfutis veftiti. | CAL. PERIANTH. monophyllum, hirfutum, bres | ve, perfiftens, 'quadridentatums laciniis: acutis, fubequalibus : fuprema bifida. -Brattez bin fubulatz ad bafin calycis.: COROLLA: papilionar cea, albo -cerulea3: minima, intra: Periantbumn florens atque fere occultata, mårcefcens. Fexil- lam lato-ovatum , obtufum , bafiattenuatum,apice 'cmarginatum, latere inferiore utrinque apophyti 'fublineari. de 2, femilurares, integrx,balfi åpophyfli lingari. Carina lato-ovata, concava, carinata, apice retufa, bafi bifida: laciniis linearibus, parallelis. STAM. Eilamerta 10, fimplicia, ehe Pi- ftillo breviora. Anthere didyme.. . Pist. Germen --magnum, ovato-lanceolatum, compreffam,, hir- futtim, latere exteriore hifpidum. Styles incur- ”vato-reflexus, latere interiore hirfutus. Stigma acutum.. PERICARP. Legamenr” oblongum, acu- tum, tompreffum, e bati anguftiore verfus api- cem fen fim latius 3 -bivalve , biloeulare, fubdifper- mum; hirfutum , pendulum. SEMINA Zovata, fub- compreffa, hilo fufco. NB. Vexillum valde va- "riot; interdum penitus abfunt apophyfes latera- les, interdum folummodo rudimentum ilarum [a cönfpicitur. 2 00 Når jag fer på ofvannåmnde KAMPFERS fi- '- gurs örter det mig genaft, ar blömmorne äro har SF fats är 274 1764. DO Nov. Dec. fatte få ftora och tydeliga, då jag likvifst ver, at på de frånd, fom dels hos mig, dels hos Kongl. Trågårdsmåftaren H:r FREDR. VOLMER, iår vu- xit, de fmåi blåhvite blommorne knapt fynts, om man icke, för atfedem, öpnat Calyx , inom hvil- ken de lönligen blommat utan at flå ut. Men då jag lifer fjelfva beflkriffingen hos KAMPFER, fer jag, at hans Soja- blommor förhållit fig pi famma fått fom mina, och at defs figur altfå är i det målet felaktig. Annars fkulle ock til åfvens tyrs olikheten "i Climaten vål kunna åftadkomma någon fkiljaktighet uti blommornas ftorlek. Uti Rurtrn. Hort, Malab. Torn. 3. tab, 39. före- kommer et flags Böna under namn af Pauz/ja- paeri, fom tyckes tåmmeligen likna denfia Soja- växt; men de ftora blommor den hat framför denna , och defs glatta ftjelk och blad:kaft, utgöra nog bety- dande fkiljemårken. > Sedan Sdja -fauren blifvit en begårlig öfver- Håds - vara, förn drager penningar ur Riket, få "vore vifst godt; öm Soja-= bönan ftode at vånjas vid vårt Climat, få at den hår kunde få mogna frön och fortplantas på kall jord; mén det år o- vifst, om fådant någonfin låter fig. göra , fårdeles fom hon i fjelfva Örangerie - vårman tycks vara ömtålig, och fördrar få lång tid innan hon kom- "mer i blomma, at hela fommaren år defsförinnan - förbi, och altfå ingen för mognaden tjenlig tid - federmera öfrig. I detta hånfeende kan det fe något tvåtydigt ut, huruvida kunfkapen om 5o- - jans tilredande kan komma ofs til någon verkelig - nytta. Men jag har all anledning at tro, det Soja fkall kunna göras af våra vanliga T eng - Q- Här ÖN -- Su de | 1764. Oå, Nov. Dec. 275 | Bönor , emedan Soja-bånornas fmak kommer |» hog nåra Öfverens med dem; En omftåndighetr, fom förtjenar at nårmåre förfökas och utrönds: WEE ; 2 ; JR TCB BRATTELSE 20? Om Jord-pårous eller Potatoes Plantering —— $& Dalarne och Bergslagen; ; FOG ORNANRN M på > AXEL FR. CRONSTEDT. je BPA BG dn Ti medan Kongl. Commerce- Collegium, fom CT) bått vet, hvad lifsmedel ofs tilföras från ut- | " låindfka orter, hvad nåringarne lida genom I | deras håga pris, hvad både fvårighet och koftnad gifves vid deras förfel til de orser, dår rikets ex- porter tilredas och födan til frörftå delen fkal kö- > pås, har behagat genom en-allmån kungörelfe up- | muntra landets invånare til Jord-pårons plante-= H " | ' I I | | | | | | | | | ring, och andre vålmenande landsmån hafva dår- af tagit fig anledning, at yrka på det famma: få lärer Kongl; Acadermmien, utaf hvars Handlingar flera goda underråttelfer i fjelfva. faken fköla håmtas, icke obenåget emottaga följande an- | smårkningar i åmnet, aldenftund det bör tidt och ofta åltas, til defs. det förft kommer” allmånt tal, och fedan til den verkftållighet , fom åftundas. TT Rikets fkogs-och bergs-bygder hafva deffa | nyttiga rötter blifvit nu tåmmeligen allmånt ve- der- 276 1764. O& Nov. Dec. dertagne, dels genom moralifke, delsockfå phy- fifke orfaker. Til de förra hörer brift och dyr- her på brödfådan, våra från Pommern hemkomne foldaters erhållne fmak för växten, och några vid Bergverken nedfatte Tyfkars exempel. Til de fenare åter, jordmånen, hvilken, oak- tadt defs naturliga magerhet, år fnarare tjänlig gjord dårtil, ån den fruktbara leran; hvarmed de åfta rikets flåttbygder åro begåfvade, och fom, jämförelfe-vis betraktad, år få bördig af fåd. Dåri får man åter et tilfålle at feden ftora Ska- parens höga affigt famt ömhet för månnifko-flåg- tet , och Kjula ati hushållningen draga vi- dare nytta af den hos ofs upbragte Botaniken, hvarvid jag i korthet bör påminna, huru litet be- fvår en Dalkarl:har med fin humlegård , mot hvad en och annan Herreman anvånder med kupor, får- gar och dylikt på lerflåtterne. Den förre vet knapt af -honungsdagg och Aphides, fom merendels utmårkafjukdom irötterne. . - At komma til Jord-påronen åter, få år med det beröm, jag gifvit våra fkogs-byggare at hafva börjat dårmed , meningen at upmuntra dem til at utvidga den famma mer, och icke nöja fig med få fmå rymder, fom nu därtil intagas, af hvilka de icke tå mera ån hvad de anvånda i ftållet för rof- vor på andra orter, hvarigenom åndamäålet icke varder-pålångt når vunnet. At deras uphögde hvitkåls-fångar, på hvilka för tått fatte plantor kåmpas åt vixadfver hvaran- nan, och til flut blifva åmkeligarufkor, fkolakun- na med fördelutbredas til dubbelt få ftora jordpi- ronsland ; at don gödfel, fomanvåndes NIROrlande Tön. 1764. O&. Nov. Dec. 277 fkulle båttre blifva betald ; at mifvåxt och omo- gen fid icke vore lika lått at befara; hoppas jag, at de fnart fkolå få förnimma, om de behaga fö- ka fig förfarenhet i anledning af deffa tankar och - Jordmånen, hvarmed jag haft at göra, har va- rit måft den få kallade ften-jorden, tom i Bergs- iagerne med ftor koftnad plågar upbrytas til lin- dor; men fom den år något fkiljaktig i orterne, och ingen ting år fvårare ån at befkrifva en jord- fmmän i fitt naturliga lynne, få lånder til vidare uplysning, ar det måfta år fmå-ften, och at defs fnafte delar efter afflamning utgöra med vatten et ämne, fom liknar lera, ja få, at der i kjällofs- ningen vilar gåfande egenfkap; men år dock icke lera, ty delarne baka fig icke ihop i elden, utan den torra och brånda maffan förhåller fig likfom Trippel. Ek TIA NE Når denna jord år fri från gröfre flen, kallas Hon IMjelga pa vara -flåtter utat Dals älven, | ”hvareft hon flyter med det minfta vatten, och, det gula, oredan de råda åre hårdare, ojämnare kårt fagt, år icke annat, ån den finafte fand eller flamm , ofelbart upkommen genom ftenars vit- tring och nötning. Hånnes. namn i vår fkogs- lvpd är Rodmo ellet Stenyvela «5 ue vete > Hon år fåledes af de fåmre, at gifva våxter föda; men dock lätt brukad, famt ganfka be- 'gvåm at emottaga från och befordra fkogvåxt, emedan hvar flen om våren öpnar omkring: fi; gråsvallen, at emottaga de då kringblåfande mog- frön, TÄLREE S Fanen an SEE ER RA NE Jordpårons- flaget har til flörre delen värit at 278 1764. Oc. Nov. Dec. ; at fkala, famt gifva långt mindreif,; ann, faftan- talet på hvart frånd år förre. .Dg fom fågas Vara hvita, har jag ej håft tilfälle at fåsois I Huru mycken tilfållig fetma af gådfel warit i jorden på planterings- landet, har varit fvårt at utröna, .emedan; jag tyckt at man icke, kunnat - fordra våxt af et nyfs upbrutetoch gådt lind, al- denitund en fommar i denna orten.är för kärt at åftadkomma råta, blandning och behörig verkan dåraf, hvarföre jag hittils vändt mig til jord; fom förut varit i bruk. BE ng a Til deras uplysning, fom kånna vårt jord- bruk, kan jag endaft faga: at år 1762 upplög- des om höften et ftycke af en, tvånne år förut igenlagd, dock vål gödd, linda ,och århölts fomma-” ren. dårpå en fjerding AA - påron af hvarje 12. qvadrat alnar, fom vil fäga 145 tunnor af tunn? landet, ty, fåran var 4 alnar bred och 42 alnar lång, hvaraf 14 fjerdingar uphåmtades. = = De öfrige förföken åro gjorde på endel af fam- ma åkerftycke , hvilket hällits jämnt i bruk och blifvit håfdadt at årligen kunna båra korns — - 7 » Dår fick jag, år 1763, af 656: qvadrat-al- nar eller vid pafs 12 kappland - - - 4F Tunnor. 1764, af 875 d:o eller 2 kappl: = +. få Tunnor. Detta vifar, at utaf et Tunneland få beftaffad jord kunna 80 å 90 tunnor uphåmtas, och faft efter mina förfök, en tjugu-fjettedel åtgått til : utfådet, fom dock ankommer på itörre och min- åre fåttflingar eller deras fönderdelande, få har man dock en anfenlig myckenhet öfver , hållt fom allmogens fmårre hushåll, för hvilka denna födan altid år ganfka låcker och nödig, kunna med - | et | 1764. Oc. Nov. Dec. 279 et g jerdingsland vara hulpne., och hafva altid rum I Utaf de gula Pörd-påronen har jag vid före- I nåmnde tilfållen fått dem, fom vågt 19-lod, och iganfka minga til $B. FRIA I Vidare har jag ,i anledning af en hederlig mans 'beråttelfe, at i En eland fkal vara brukeligt at 'håfda ångar på det fåttet , at ftrå utur ftallen bre- des ut på ångs-vallen, Jord-påronen läggas ut dårpå och betäckas med jord utur diken, hvilka vid fammå tilfållen dock fkola uprenfas,' varit ' 'omtånkt, huru det planterings-fåttet fkulle kun- ina låmpas til ofs, fom ide bättre orter föga eller intet kofta på ångarne, och i andra icke hafva tjänli jord til tåckning eller komma ned med fpaden för 'ften. Ty har jag, efter et litet förfök , fom lik- 'vål adde. med fet trågårds-jord, och hvarvid valla jord=påronen blefvo flora, famt et århölts til / rg vigt, brukat följande åmnen at tåcka fen 0 RISING I É ; | 21:00 Kolfybbe, fom gaf en klen våxt, och därföre förkaftas, få vida det icke, med andra ve: igetabilifka ämnen blandadt, fått efter deffas röta cen båttre befkaffenhet, hvarom vid et annat til- ifålle kan blifva något at anföra. 2 2:0 Spånjord , fom törhåller fig vål och be- håller rånad, men år för litet til fångs, och at an- fe lika med gödfel, fom til många andra behof "bör anvåndas, FRESNE SON Er CRS NR 3:0 280 764.710. ; Nov .sDec. - '3:0 Kårrjord från Mofs-laggar, -hvareft den 'merendels år vål halfrött, om icke mera, hvilket vifar fig dåri, at Starr och Harulbdårvåxa i frål: det för Tranbår, Hjortron, Betula nana, /Andro> meda ; Sqvattramoch moflar beklådade orätte. Den förra flags jorden, hemkörd om vinteren, har jag på förenämde fått nyttjat ul jordpårons updragan- de på både gådd och ogödd ftenig gråsvall; åf- ven blandat den med gödfel, och få utbredt den Öfver jord-påronen; då fölgden varit den, fom man lått kan fig föreftålla, at gödfelen; hvilken altid. varit från fallet, harchatt. bättre verkan; dock..har den.ogådda kårrjorden på.16 qvadrat-,. alnar gifvit et lifspund jord-pårons. - Menfoöm jag tyckt, at mån kunde nyttja kårrs - jorden, utan at hafvå befvår af defs förlel; få har jag iår bredt ut håft-gödfel påen afdikad miffe långs ut åt et upkaftadt dike, och fåledes på vigt fått betåckt de utlagde Jord = påronen sked kårrs jorden, förft til vid pafs > qvarters högd, då de fattes, och fedan lika AE nårplantorne ups kommit, föm år Engelfka fkötfelen. = Deffa våx: te ”ganfka högt i grås, fom torde hårkommit af fuktighet från fjelfva bottnen, och dårföre krofs fade jag gråfet. mot blomningstidert, ned på det måtta, och låmnade ftycketals något orördt, at - fe fkilnaden i rötternas våxt; men den kunde ics ke: rönas, utan fick jag jimnftora jord-påron åfveralt til accurat 1 kanna för hvar qvadrat-aln fom en-hvar må låmpa til Större: vidd: De voro - för om FT SPE dock tåtare fatte 'ån vanligen, nåml. 1 qvarter iu N höga våxt. De ftörfta vågde 73 lod, från hvarannan, hvilket. ock lärer bidragit til gråfets Mu lUu- 1764, O& Nov. Dec. = 281 Mullvaden, fom utom hus gör, likafom möf- fen inom , ganfka ftor fkada på deffa rötter, blef hår bedragen i fin förfigtighet at famla förråd; ty måfsvallen var icke tjänlig til hans gångars an- liggande: utan har han ftoppat hår och där inom fången fina vågar fulla med RS til hela fjerdingen på hvart ftålle , och kan man både dår- af famt förhållander imellan myekenhet och qva- drat innehållet på detta ftållet fluta, huru myc- ket detta djuret plundrar på annat flags land. Jag brukade ock hår fafom eljeft; det verktyget, Som i bergslagen kallas Luta, at uptaga rötterne med, hvarigenom icke en enda kan ötverfaras, och Mullvadens gångar vål blottas, SNR — Gemene man vet met detta odjur intet annat råd, ån at åtminftone hvar morgon flampa med föt- terne härdt ned hans gångar, fom kan tjäna til någon fkråmfel; men måfte ock ofta tilfoga jord- påronen någon fkada. Jag har dåremot brukat "Vanliga råttfållor med fåll-luckor, fom nedgråf- 'vas i Mullvadens frifka gångar och tåckas lösli- igen med gräs och lös jord, at ingen dag flipper I dårin, hvarvid Perfilje-rötter brukas til bete: dock jåro de i denna orten för många at utrota, få at den dolfke hushållaren tager fkål dåraf til at förfvara fin Sed fordatrons fkörfelen; ty lig- o nyttjade. En Bonde i Tuna, hvaråft lika fom i "Hedemora Socken , allmogen planterar frukt-tråd, amt til en del åfven brukar ympa, har beråttat Mig» at han haft at tacka en fin och lås fand i fin Trågård för Mullvadens eller Sorkens uteblifvan-. de. Dåraf och utaf äre rön kan nytta dra= gas; | ger magt Hppån at få botemedlen bekante och ' 282 1764. OD, Nov, Dec, as; ty vifst år, at den måfta förluften kommer. af mullvadens famlings - drift, och ty fer man al- tid gångar från Jordpårons - landet under gråsval- len til nåfta ften-röfor, hvaraf en myckenhet al- tid finnes nåra intil våra lindor. Sandgångar blif- va fåledes hår, fomi alla trågårdar, af ftörre nytta ån det grås, fom vinnes på deras rymder. Hyt- te-flagg , fom i DET - orterne år nog allmän, kan ock fyllas i et lågt dike rundt omkring, til li- ka högd med jorden i landet, hvarigenom jag tror mig hafva utur min Trågård frångt både Vattfork och Mullvad, fom kommer öfverens med Trå- gårdsmåftare-grepet, at nyttja fönderfmåladt glas. Man kan ock anlågga Jordpårons- plantagen midt på en åker, och få vår-fåd rundt omkring, på det "jorden nårmaft til landet må vara lös och utan ”grås - rötter , fom plåga uppehålla Mullvadens hvalf. | At frånga Möflen ifrån Potatoés i kållare och fugor, brukas at lågga dem i torra drickes- kåril med vål förfedda fprund, eller i torr fand; men når man har en myckenhet, kan man ock nyttja fpiltråd, på hvars upftående botten man lågger en hög torr fin fand, få långe de icke behöfva rö- ras; men då böra de tömas i drickes- kårilen. Hos en Tyfk grufve-arbetare hår i orten, har Mullvaden i denna höft dragit bårt jord - påro- nen utur defs murade kållare, och ehuru han fölgt honom något på fpåren, har han dock, för murens bibehållande , måft uphöra, innan han kom til förråds - rummet. | Jag har vid Jordpårons- planteringen icke mårkt, hvad. i Inrikes- Tidningen N:o 94 för | det- 1764. OA. Nov. Dec. 283 detta år år anfördt från Norra Hålfingeland, om för djup fåttning; ty dåri lårer icke vara hos mig feladt, emedan uprörd jord hår plågar fjunka 1- hop til inemot hålften, och de aldrig kommit jo öfver 4tumii den förra, men ofta mindre', fom jag ofta ogillat, för det at jag då fett dem våxa få högt up i jordbrynet, at de blifvit gröne på en fida och mindre fmakelige, Man bör därföre fåtta dem 3 tum djupt förita gången, och fedan — maka jord öfver den nyfs upkomna plantan, hvil- ket åfven friar hånne från efterflång af köld; fom år 1762, och åfven i år inföll. JE "Til jäåmförelfe af Climater, bör jag ock gif- I va tilkånna, at hår vid Nifshyttan i Såters Soc- > ken och Dalarne, blefvo år 1763 Jord-påronen > fatte d. 19 Maji; bårgade, fedan gråfet affrufit, od. 20 Sept. Ar 1764 fatte d. 22 Maji, bårgade od. 21 September: fom gör vid pafs '4 månaders våxte- tid, hvilket hår, år allmånnafte rådrum- met ifrån kjål- draget til den ftarkare höft=fro- Aten, då jord - fkårpan åter tilfryfer. De 3 fifta årens Somrar hafva, fom allmånt > bekant år, icke haft tjänligafte våderleken för våxter, få at i annan håndelfe förföken kunnat I flåån båttre ur. ; — Det år eljeft både ömkan och förundran: I vårdt, at i Svea Rike, hvaråft myckenheten då- ter alla fina klagomål famla fig i en punkt, fom år födan, fkal man jåfva Jord -påronens fmak : ' icke enfkildt, ty då åger intet beftridande rum, utan flockvis, fom man fer exempel på i Herr Ärchiatern von Linnés Skånfka Refa; men fom orfakerna icke ligga i SEN allena och åro för vi É vid, 284 — 1764. O& Nov. Dec. vidlåftiga at upröras; få bör jag ; andra til tjänft, andraga något om denna fruktens bruk, fom år åndradt eller påfunnit , utom hvad Kongl. Acade- miens Handlingar redan förmåla. Om en ganfka fördelaktig tilredning af gryn, mjöl, ftårkelfe och puder, fom åro en och fam- ma jord-påronens product, hafver en förnåm Fru famt enannan Kongl. Academiens Ledamot i Hand- lingarne kårteligen nåmt , och kanvidare uplyfas af följande befkrifning , hvilkenaf Aufcultanten Herr OLorF KUMBLIN mig blifvit meddelt : > Af andras och egna förfök , är vid tilrednim > gen af det kofteliga Potatoes-mjölet följande at 3, 1 akttagas: | 1:0 Börade efter uptagningen ur jorden, flrax 3» fköljas i rent vatten, dåde ganfka lått flåppa den > medföljande mullen. 2:0 Anftålles genaft med mjöl-görningen, dels > af Orfak at fkalen då flåppa låttare, dels dårfö- så yr at roten fedan hon år uptagen, utdunftar 3 fitt myckna vatten aldraförft från ytan, fom åf+ ,, ven dåraf vifsnar eller fammandrager fina fmå , lönnhål, hvarutur mjölet med vattnets tilhjelp ,» ej fedan frår at utbringas. 3:o Aftorkas hinnan eller ytterfta fkalet med et groft linneklåde: : gm 4:0 Rifvas de på et vanligt refjårn , i brift af ,, någon beqvåmare machine, fom kunde lindra 3, arbetet & en myckenhet, och hvarigenom de ,, kunde blifva finare och jämnare rTefga, fom iår ,, en våfendtelig omftåndighet, om alla defs va- ,, fa, hvari mjölet innehålles, fkola blifva öpnade. f:0 2 1764. Oc. Nov. Dec. 285 —f:o Anftålles fkölgningen hålft dår man har 3, begvåmlighet af trifkt Kålle-vatten, fom bör 3 Vär SDR 'Y detta mjölet, tom fjelf ,» äger högden af all hvithet , tål ej den mintfta 3 blanning af något , fom kan fkåmma defs fårg. 6:0 Tages et någorlunda ftort kåril, hålft , det, fom år något högt, för rådrumets fkul , at fjunka, famt få vidt,at 7:0 Et ordinairt groft eller få kalladt fyrfkåft > hår-fikt kan, utanat något rinner bredevid, på + 5» e par tvårtrån läggas dårofvanpå, hvaruti 8:o Så mycket af den refna maffan låigges i 7, fånder, fom fiktet tål, hvaruppå fmåningom , flås det rena vattnet under fländiot områrande , 3 til defs alt mjölet år med vattnet nederrunnit- ,, 1 det underftående kårilet, hvilket pröfvas på det fåttet, at litet af maffan tages 1 munnen, »>» då mjölet; om det ej år urfkölgdt , fnart röjer 3; fin nårvarelfe med kånning , lika fom af en fin sy fand på tungan. På detta fåttet fortfares til stäelnall mallamår utlakads >< Syd ie 6 9:0. Sedan fkal detta mjöl-vattnet ftå frilla 3 > 24 timmar, då det bruna vattnet kan afhållas ,s och frifkt vatten åter påöfas, faft ej få myc- > ket kan behöfvas, fom förra gången, hvaref- ,,» ter man med en fkarp vifp uprifver det til bot- ten hårdt fjunkna mjölet, at blandas vål med Far Vvätllnet: da man Fa —10:0 Har til hanås et fint flor-fikt, hvarige- ,, hom detta uprörda hvita vattnet öfes i et annat > underfatt kåril, at frånfkilja det af rot-maflan;» 3; fom kunnat gå igenom hår-fiktet. Dårpå fåttes >, det til at fjunka och kan för fåkerhet fkul vatt- »> NEC ån en gång ombytas. ; ig , Når 286 — 1764. O& Nov. Dee. > Når mjölet fåledes år behörigen fkildt från ,, alla gröfre åmnen, uptages det och utbredes , tunt på fat eller rena pannor, famt infåttes at ,» torka i ugnen under lagöm vårmes fom förut > bör pröfvas med en liten del, infatt på en tall- 3, TIK >. OM i R ej vill rifqvera altihop; ty år » värmen för ftark, få löper mjölet ihop til klara, » hårda och i matredning otjänlige mäffor. a» Denna operation, ehuru facil han ock års kän dock anfenligen låttas igenom den nåmde 3» rif-machinenoch aparte hårtil lämpade kårilj famt »» hålft trenne fikt, fåappliceradétil hvarånnan, at ,, det gröfftå, fem torde kunna göras af måflings- > tråd, fåttes öfverft: dårnåft et finare hårfikt » och Gft florfiktet; då all filningen fker med et ayvomak. I | , Detta vare fagt om möjeligheten: 3 Hvad vinft därvid år, torde mera begår- ys ligt efterfrågas och af följaride förfök kunna in- sy hårnfas:r | | 3 1762 gjordes af Zz Tunnä, hålften röda och ,» hålften pula, efter det allmånna fåttet, och > Vånts mjöl eller gryn - +" 74 Skålpund. » 1763, Af 6 fjerdiagar gula; efter denna be- » fkrifning, vants = a - 201 8 "9 1764 AF fjerdingar gula >> = 7158 » D:o Af en Tunnå föda och hvita, ined min- ,» dre förfigtighet verkftåldt, vants - + 2818 a Detta göri denna fenare proceffen et unge- ;» fårligt medium af 30 (kålpurd efter Tunnan. > Kunfkapen om detta myjölets mångfaldiga y» Nyttas lårer förmodeligen våra mer äållmån, ån » ormforgen , at få det til någon betydande oA | ,, ken- fig, huru månge af våra landsmån förtåra agnar, bark och måfk famt ånnu fåmre åmnen, med och 1764. OA; Nov. Dec. 287 >» kenket tilverkadt. Men man bår och kanhop- 3 Pas, at konft och induftrie åfven hjelper ofs > 1 det fenare målet, få at det måtte blifva en » krydd-bod vara, til befparing af utlåndfke och > kanfke mindre låckra gryn, til åfventyrs fjelf- 39 Va Sagu, fom fkal vara gjordt af en annan våxt >> på flamma fått. | i > Efter denna befkrifning har jag i höft, af en half Tunna Potatoér, fått 152 8 torrt mjöl eller gryn: ochfjelfvahölforne eller det, fom för vrak- vårdigt torde anfes, har jag, om man må yppa det, låtit baka in med rågmjöl i bråd, fom haft få god fmak , at ingen förut kan fig det föreftål- la.” Når man fmakat detta bröd och påminner gnar, Mot upfåt: få målte en billig nit för jord-pårons planteringar upvåckas. Ibland detta mjölets goda egenfkaper torde kunna råknas, at det aldeles uplåfer och öker ftyrr kan af köttfoppor 3; faft det åt ingen ting lårer gif- va bättre fmak , ån åt mjölk ; men at deras tilred> ning må blifva nåring för arbetande hånder , lig- ger magt uppå, at få den i föregående befkrif- ning föreflagne rifnings-machine påfunnen, få- fom til exempel: Et cylindrifkt refjäårn, fom gär emot tvänne raspar, ftålde i et lutande plano un- der refjärnet, eller något, fom liknar en lerbrå- at pu - ka vid tegelbruken. 0 Äfven behöfves, når Pötatoés-planteringen utvidgas, fåfom det fig vål göra låter, något me- del vara allmänt bekant, at få dem beqvåmligen fiotte til bröd-bakning, fåfom medelit vattu-bo- | SE TA kare 288 1784. Oå. Nov. Det. kare eller fådane valtfar, fom nyligen blifvit ån- tagne vid krutbrul$€ och förut blifvit anvånde til oljo:pråfening, barks kroffande och den Sveitzer- fka Ctftens SCchab-Ziegers beredande, då man får göra valtferi af et åmne, föm fvarar emot affip- ten-och nyttan. | «Man kan emot den fvårighet, fom göres at frampa jord-påronen , vål fåtta befvåret at torka och mala fåd ; men faken kommer dårigenom icke långre, arbetet år verkeligen för drygt, at göras för hand. Man drager defsutom fina befvår med tolamod i gamla handaverken, men fkråmes ofta af det minfta omak vid nya förflagers verk ftållan- de. Landtmannens tid är ock för kärt emot defs egenteliga fyflor. Imedlertid kunnade fattige och åfven andra, fomicke befvåras af fin friak , förfö- ka, at rifva jord-påron i vatten, och efter 2 å3 vattens ömfande famt en fakta afhållning, få åt mjölet icke medföljer , nyttja hela maffan,i ftål- let för mjöl eller gfyn,i fin vålling « hvarmed de ofelbart fkolå finna fig vålnögde: åtminftone hån- der det i denna orten. I et vifst land i Europa, hvaråft blidare natur retas af konften, at göra fitt ytterfta: khvaråft flögder och handel kunna famla ihop hela verl- dens läckerheter, fkal man åta jord-påron niå- fran Ööfveralt vid falt fifk och kött, fomiallmånhet år vårt båfta fofvel: och hos ofs, fom ftå få långt efter i alla mål, ratas dock Potateér af tjänfte- folk. Det måtte, fom förut fagt år, hafva mera ån en orfåk ; ibland annat någon oförfigtighet hos husbönder, aticke fjelfve vårdera dem, eller at de anflå dem til föda åt kreatur, med mera. ö m 1764. 'O& Nov. Dec. 289 "Om genorå föregående endaft få mycket kun- | de vinnas, at de; fom i våra fkogsbygder vilja upbruka måffar, blifva upmuntrade dårtil af den nytta de kunna göra af diks-jorden,; fomicke altid kanföras i gödfelhögen, få tror jag ,at Kongl. A- cademien gunttigt öfverfer både brift och öfver- flöd i det öfriga; ty ålido fatt, hvad fom fåges i det åmnet för orter, dår utrymmet i viffa mål år knapt efter vårt Climat och hushållning; få lårer dök frå faft; at kårr, måffar och myror, åtmine ftone i fkogs-bygderne, öka köld > tåga bårt rum, forn fkogs-marken åter måtte fylla utom fitt ån- damål, och gifva litet eller et ömkeligt bete, få | långe de åro i naturliga tilftåndet ; men åro dock I til förre delen -ovårderliga fkatter för riket i ge- I men, når man föreftåller fig, hvad de kunna blif- > va, då vett, vilja och förmåga förenas, at gripa | | dem an. : | | Med vördnad för lagen torde jag hår få på- > minna, huru i anledning diraf, en fom kun- > de, faft med fvårighet S det åberopade betet, > gå igeniom at få fig en måfle på en få kallad Hårads- eller Sokne = allmånning, hvarifrån all Kronans rått redan år fkild, fkal efter högtt so år, gifva fkatt dårföre, hvilket han Hade fluppit, om han I våntat til dels måfen fallit på hans lott, efter redan - Bifvit lof til delning. T 5 I her- 290 1764. DÅ Nov. Dec. Thermometrifke Anmärkningar öfver vår- man : månnifkans kropp, | Af 4 ANTON ROLANDSON MARTIN, s Medie. Studiofus. el pt M fånnifkan kan viftas uti en luft, hvars vårma M år ftörre, ån den vår kropp åger: hon kan lefva uti den, fom år lika med vår kropps vårma, och hon mår vål uti den, hvilken år gan- flka många grader kallare, ån vi fjelfve. Imedler- tid vet hvar och en af fin kånfla, at den ofs om- gifvandeluften verkar på ofs olika, efter defs fkilj- aktige grader af vårma. At dårföre utfpana, uti hvad förhållning vår krops vårma, i olika kropps- delar, befinner fig under fkiljaktige grader af den ofs omgifvande luftens vårma, har jag anftåldt på mig fjelf Thermometrifke underfökningar KrTA dan Junii månad 1762 intil April 1764. De Thermömetrer jag ifrån Maj 1763 til och med April 1764 nyttjat, hafva varit de bru- kelige Svenfke: nåml. en, hvars fcala var af trå, med, 160 grader ofvan och 30 nedan om SEG puntten. Den 2:dra af måffing , med 85 grader ofvan och nedan om famma punétt: den förre be- håfde hållas 3 til I tima, för at finna kropp-delens råtta vårma; men den fenare har ej behöfs hållas öfver 6 a 8 minuters tid, innan den fullkomligen vift, hvad grad af vårma man haft: Deffa Thermometrifke anmirkningariåro gjor- de kl. 9 å 10 förmiddagen, på faftande maga, och uti inneftångd kammare. - åa- | 1764. OéE&. Nov. Dec. 291 > Tabell öfver vårmans förhållande vid magen I bröftet, handen och foren, under Juftens olika grader af vårma. | Ä URI SE SSE (| --= oo pA - mn 1763 ; Maji D. 22 37 35 32 34 18 Mulet, 00 2 28 - 21E myller: | Junu D:; I -- 36 34 >= 19 oh AR 34 SR MEn ; 24 Fr 30 31 30 20 NV mulet. | Jul Di Ed 6 ee sf N mulet. Kane 38 - - 23 klart. 37 37 37 34 25 lugnt. 37.37 37 34 20 klart. 37 37 38 -- 28, lugnt. Iles >> 37 -- 24 Nriegn,Tordén. 12 37-37 37 36 25 SV 13 37 36 36 3t 24 NV ftorm. ja Tikoa uU- 3 4 j 71 ägo RAS AT Jngnt Z 8 9 292 = 1764. OÅ Nov. Dec. 4 = HR NES a = UKÉR Bb CP 3 0 SO HP AA 23 2 2 DAS) 3 O-ES LD 2 öe SN R Ro ee 1763 : Julii D. 16 <> 35 32 + 4 22 ÖO. regn. 20 +=» 34 28 -- 20 Nregn. 21 ov > 34 => 22 Tordön. 3 Aug. D.; 3 -+ 36 36 34 21 regn. «> 36 36 33 23 V-. mulet. + 37.38 SPATT | t NV I 3 4 6 n S klar 9 -- 36 37 34 23 t. it 37 3$ 36 33 22 NO hagel,åfka. 13 36 34 33 32 20 mulet 15 37 35 36 34 20 V mul. 18 -- 35 36 32 20 klart. 19 15-36 33 dk FARS 23030-32 2536 34 SU2purH FENG 26 28 26 29 34 31 2764. OM. Nov. iPec, . 293 - S. mulet N mulet. lugnt dito. > dito. | S mulet. N. RS regn. mulet. N. | N Snö. NV ftorm, mulet. N fnö. mulet. N mulet. S. florm. Froft uter dito. N ftorm. N. : Of. Dec. D. å d : ; PEPrA Af 1764, OA. Nov. Dec. 295 Af deffa Obfervationer fes altfå 1:mo, At luftens fkiljaktighet ivårma gör myc- ken åndring i kroppens yttre vårma, icke allenaft I uti hånder och fötter , hvilka lida dåraf ftörfta om- byte, utan ock på andra betåkta ftållen, fåfom låren och bråftet. Men denna luftens verkning år ej, vid en och famma grad af dets vårma, al- tid lika, fåfom fes af Tabellen; utan dels mårke- liga och dels omårkeliga orfaker inom kroppen | ig undertiden en ftörre grad vårma , ån det tycs i kes böra efter vanlig förhållning: fåledes för ex- I empel d. 10 Martii 1763 var det ganfka kallt ute, men i min kammare hade jag 8 grad: öfver F. P,, I då hade handen den lågfta vårma hon haft året i- > genom, nåml. 15 grader; men efter några timar, > oaktadt ingen företagen rörelfe, blef den 27 gr. | varm, och fedan jag druckit något varmt, 32 > gr. famt om qvållen, efter mat och rörelfe om da- » gen, 27 gr. ; 2:do Vid jåmförelfe af luftens och kroppens vårma, förekommer hår och dår uti Tabellen en I ovanlig fkiljaktighet, fom kan hårröra, dels af 1 rummets afkylafide fmåningom, dels ock af nå- gon feberaktighet i kroppen. T. ex. då handens eller bråftets vårma varit ovanlig, fåfom höft och I var 37 gr. och luften endaft 15 gr. öfver F. P. I eller mindre, Vid d. 3 Julii 1763 ftår handens vårma utfatt til 38 gr. fom ej år naturlig, utan I blifvit anmärkt på en refa öfver Öfterfjön, Ut- vårtes vårmen har ock oftai hånderne och vid ma- I gen varit 37 gr. men urinerS eller inre vårman 36 gr. Således t. ex. i frofsfebrar har handen un- der kölden varit: 26 gr. når bröftet varit 36 gr. ih men 296 1764, OÅ. Nåv. Dec. men dårifrån har vårman i handen kunnat öka fio til 4.2. gr. intil defs fvetten kommit, fom då fmå- ningom afkylt handen til 32 er. och bröåftet til 34 gr. Urinen har varit 36 gr. Vidare kommer ock denna olikhet dåraf, at då en och famma vårma påftått flera dagar, har kroppen likföm faknat nå- gra grader vårma. Ytterligare år en och famma dag luften hos ofs många åndringar underkaftad. 3:tio Ses, at månnifkans psere virma åndras un- der årstiderne 3; ty då man i columnerne för hvar del efterfer, finner man t. ex. bröftets-yttre vår- ma i Nov. och Dec. 1763, famt i Jan. Febr. Mar- til 1764, ej gått högre ån til 33 å 34 gr. då den ater i April och Maji 1764 gått til 34 å 36 gr. i Jun. och Jul. 1763 til 37 gr. 1 Aug. högft 36 gr. Sep. 35 gr. Octob, 34 gr. högit. Vidare magens yttre vårma i Nov. och Dec, 1763 famt Jan. Febr. 1764 ej ftått högre ån til 35 och 36 gr. men i Mart. Apr. Maj och Jun. 37 gr. och ändteligen i Jul. månad til 371 gr Ytterligare han- dens vårma i Dec. 1763 högft gått til 29 gr. an- nars ftådt til 163 24 gr. Men i Jan. Febr. Mart. 34 gr. April 35 gr. Jun. och Jul. 37 gr. men i Oå&. var defs högfta allenaft 34 gr. are, fotens vårma under Dec. 1763 gått högft til 21 gr. och Jan. 1764 20 gr. meni Febr. Mart. April 29 3 2 gr. och Maj, Jun. Jul. Aug. 33 och 34 gr, fökerg i Oét. allenaft 32 gr. 4:to Högfa graden af kroppens yttre värma har altfå varit 36 437 gr. högre går den intet i et fundt tilftånd. Några gånger har jag vål rönt 38 å 39 gr. men af flere uilfammans tagne tecken flutes, at dår varit en onaturlig eller feber-vårma, f om Uu | bråftet 36 gr. och magen 37 gr. (e) afi Spiritubfa | faker , hvilkagjort Rn I grad varmare öfver fitt a 1764. Oct. Nov. Dec. 297 tilex. uti Badftugu-hettaaf soå 6f gr. vårma, Kar pulfen flagit til 1204 130 flag i minuten, då ock e KN > ! (Cd Oo . N vårman i handen och under armhålen gått til 38 å 39. Vidare har jag ock under en refa öfver Ö- flerfjön, midt ihetatte fommarvårman , årfarit 38 gr. Ytterligare vid en frark vrede, få at kroppen darrade, ockfå 38 gr. ; vidare under en brånnan- de torr hetta vid en frofs-febker, innan fvetten ut- bruftit, i handen 42 gr., då ock urinen hade lika grad af hetta. Ytterligare har jag på mig rönt 38 gr..vårma uti bröftet och handen, amt 35 uti foten, de nåtter, då en plågofam kånfel af vårma tvungit mig at ligga bar och obetåkt, fom ut- mårker at jag då icke varit feberfris ty af tabel- len fes, at fotens högfta vårma fållan varit öfver ar — $:to Kroppens verkeliga vdrma ökes altfå, öfver. hvad den naturligen bör vara, (a)afbadflugu-hetta. (N. 4.) (b) Af ökad invårtes vörelje i blodets omlopp > | »fåfom under feber-anfall; ty under frofsfebrar har det få förhållit fig på mig, at handen under köl- den allenaft varit 26 gr., når bröftet varit 36 gr.; > men vid köldens omvåxling til hetta, har yårman 1 ifhanden och fere ftållen kunnat öka fig til4agr., tils defs fyetten utbruftit, då kroppen få af kylts, at handens vårma allenaft blifvit 32 gr. och b ftets 34 famt urinens 36 gr. («) af fjö-refor > ty fom- 8 rö- mar-tiden under 26 gr. luft-vårma på Öfterfjön, | var urinen 2 gr. varmareån den naturligen år, el- «I ler 38 gr. (d) Af varm mat , thee och coffee, hvilka jort, at urinen fått 38 gr. vårma; handen och nar 298 1764; Oc. Nov. Dec. naturliga. (f) Af firåmfel, hvilken, efter Ther- mometrifka obfervationer , har ganfka mycken lik- het med et feber anfall. Det hårde mig vid et til- fålle, då jag en god ftund förut futit och underfökt min kropps vårma, at 2 håftar nederrefvo en ftol- pe, fom underftödde et trå-hus, hvarunder jag fatt: min hand och armhåla var förut 36 gr.,men ftraxt dårpå vid fkråmfeln, var hand och armhå- la ej mer ån 34 gr.; men i et ögnableck fedan fkråmfeln gått öfver, hettade detihånderne, fom då befunnos 1-grad varmare ån förut eller 37 gr. (g) Under fömnléshet : en natt d. 2 Maji, då jag oh kunde fofva , var handen 34 gr. magen 35 och brö- ftet 36 gr. , når likvål luften i rummet endaft va! 15 gr. öfver F. P. och fåledes ingen förhållning imellan luftens och kroppens vårma; men efter 2 timars fömn blef handen 2 gr. kallare, då luf- ten i rummet likvål var lika fåfom förut. De fom - åro orolige, drömmande och talande i fömnen, hafva altfå Agt någon hetta i blodet. (h) 4f åderldtning : då handens vårma varit 31 gra- der, och 9 unts blod blifvit aftagne, har vårman Tedermera efter en ftund ökat fig til hela 5 grader och altfå i handen ftigit til 36 grader : Pulfen har ock efteråt tillika flagit 10 flag mera i minuten "ån förut. (GF) Under dl/kog: getter hafva under varande bruntt haft 37 gr. varm mjölk; men di de gått med fina fofter, har den endaft varit 35 grader varm. 6:to Men Kroppens värma min/kes tvårtom (a) i bbrjan af dkemmen fkråämfel (N. $. lit. f.). (b) af aftande; W kroppens vårma, underfökt hos enl, på faftande aga, ar altid mindre, ån efter maten. (9) ) | 1764. O& Nov. Dec. 299 (cc): Efter föran (fe N:o $. lit. g) En fofvandes hand har midt i Aug. månad varit 33 gr. varm al- lenatt, nårdenhade bordt vara 36 gr. tfätom Tabel- -derne medgifva.(d) af isftens köld: vid 12:te och '13:de graden öfver Frys-punéten , kan man ejlin- "ge utan elds tilhjelp viftas i rummet, mindre vid E-de och f:te graden, da handen ej befunnits vår. Fa Varmare ån ts a 16 grader, ja ock 123 8 gt. Än vidare bevis: ko-mjölk:hari Aug. varit 36. 'gr. varm; menden 9 Febr. 35 gr. allenaft, ochd. 30 Marti 36 gr. Mitt blod vid åderlåtning d. 24 Jan. 24. gr. men :d. 8 April 35 gr. (e) af fvett. t. ex. d. 22. Juhii 1763, företog jag mig, med gående från Kongsbacken til Skeppsholmen, en ftark rårelfe, 1 hvarefter handen hade 37 gr. vårma, men bröftet | och pannan, fom frettades, endaft 35 gr. > | 0 U7:mo Egenteligen befinnes virmanr under magen > flörft-och merendels alla årstider lika;dårnått brö- > ftets eller armhållans och federmera handens ,famt = fift fotens; dock ofta mårker man olikheter hår- | uti, fom torde bero af blodets ojämna omlopp | och andraorfaker i fjelfva delens ty når jag kåndt | mig opafslig med nagon kyla i ryggen och hetta | 4 håndren, utan dårpå följande fvett, har bröftets | värma kunnat vara 34 å 35 gr. når handen varit i 37 nr Et dylikt exempel fes ock under ; N:o SM NAF AK ORYERIA 18 RM 8:vo Huru hög grad af utviårtes läft-vårma kan | tålas , dr en fråga, fom ofta förekommit. Efter den | årfarenhet , fom jag gjordt på mig uti badftugor, I kan en månnifka efterhand genom vanan komma | dårhån, at hon kan tåla hela f03 603 7y gr. vår 1 ma. Då jag fört började gå i Finfka badftugor, | C U 2 täj- 300 1764. Oå. Nov. Dee. tålde jag ej öfver 40 gr: hetta; andra gångentyk- te pd dd var för litet, och tålde fo Er ”N NN jag några och 60. De fom åro rått” vane dårvid; hafva tålt 70 å 7f gr. hetta, dock kunna de ej långre ån 3 tima viftas dåruti. = o:no. Man tål ftörre grad af hetta, då den jämt rörer hela kroppen, ån om den enfamt och al- lena verkar på et eller annat ftålle. Jag nåmde nyfs, at man kan i badftugor tåla hela 60 å 72 gr. hetta, då den rör hela kroppen; men blåfer någon då med fin anda på en annans kropp, år det fom en brännande eld. Fotbad har jag knapt tålt öfver några 40 grader, det har bråndrt vid 4f gr.; men et bad af 45 gr. vårma öfver hela kroppen år ringa, emot 6f a 75 gr. hetta, och oaktadt jag tål en på hela kroppen verkande 60 gr. vårma, kan likvål vatten eller mat, fom har dylik grad af hetta, brånna låppar och inålfvor;. ty Théeoch Coffée, fom har öfver 40 graders vårma, kunna ej annorledes ån med förplande (forbendo) tagas, oclybrånna eljeft i magftrupen. på sg 10, En södttelig varm luft, uti hvilken man hvarkea fryfer eller år för varm, år 18 och 20 gr. Vid luftens 18:de grad kan man döcek ej lämna hf ftycke; men vid 25:de graden börjar man om fom- maren minfka klåderne: et ljumt våtten hyfer fam- ma grad, hvilken ock af NEWTON år antagen; fåfom måttelig varm. t1:mo. Medel-tilftindethos månnifkan, imel- lan at fryfa och vara varm, har befunnits vara 26 ä 28 gr. Då håndren vid thermometern mårkts hafva denna grad, hafva de hvarken kändt vårma elier köld > men nedan om 26 gr. har det befun: - nit 5 1784, O& Nov. Dec. = 301 | nits annorledes. Kroppens vårma i fången har "ock merendels varit 28 grader. Den 36 och 37 | gradens vårma uti kroppen år angenåm, behagar "| och upmuntrar: den-graden har kroppen i bad? > flugor, innan bad-imman frambringes: den öfvers "| enskommer med et måtteligen varmt vatten, i | hvilket fingrarne ej brånnas. | I 2:mo. Vanen gör en ftor dadring uti kdnfel af - I köld och värma. Hvad den gör, för at tåla ftark I hetta i badfrugor, har jag nåmt, under N, 8. 1 Såfom vanen år olika, få blir ock kånfeln, få at : I en kan gå klådd i påls, dår en annan kan fitta i i tyget och fvettas.. I 28 graders vårma, fom I år lika med en frark fommar-vårma hos of3, an- I flåldes förfök med 6 perfoner, af hvilka några vo- ro klådde i pålfar, andra. i vanliga klåder och 2:ne' | i blotta lintyget; men 'de voro likvål alla lika | varma, ehuru af olika ålder och klåde-betåckning, = nåml. 36 grader. En af dem, fom likvål fatt i | blotta fkjortan, begynte at fvettas och var då en grad kallare ån de öfrige, hvilket fenare ftad- | Fälter hvad antördt blifvit N:o 6, lit. e. Angå- I ende vanan vid köld, får man hos ofs i Finland - = fe barn i lintyget fpringa om höften i 12 ä 14 gra- I ders varm luft, i hvilkens en ovan knapt begår I fig, utan at vara vål klädd: ja, ifrån et 70 graders I hett bad, fpringa barfota i fnön, och uti 10 gra- i ders luft gå nog långe omkring i blotta lintyger. 1 Jag fåg en, i 36 graders luftunderF.P. d. 27 Dec. 1763, fpringa utochin, i en tunn råck, utan bö- I xor och med bart bröft, då jag tykte , når jag I gick ut, åt kölden ville: qvåfva andan. -; Den 24 Dec: var kölden 2 graderunder frys-punéten , då ; U.3 ; för- WW SS RV EA TE rn 302 — 1764. OA Noöv. Dec, förfökte jag fotens vårma på et barnaf 3:år, fom: | pp barfotad och frös: defs fot var då 13 grader öfver F. P. varm. Sedan kölden några dagar ö-; kat fig och d. 26 Dec. var 17 gr. under F: P: uns, derföktes famma barns nakna fot åter igen, fom klagade fig fryfa, och befants då vid Thermome- tern vara 8 grader öfver F. P. varm; men få fnart foten blef 2 grader varmare, frös det intet mera om famma del. I förra omftåndigheten var fo- ten 3 gr. varmare eller 13 gr. då barnet frös, få- om mera ovant vid kölden, och vid fenare tilfål- let kånde det ingen köld vid fotens 10 graders vår- ma. Man kan fåledes ej med laggranhet och no- S f hvad grad af luftens vårma och köld fal- ler ofs mer eller mindre drågelig ; dock har jag funnit på mig och andra af lika lefnads-fått och vana, at vid if gr. luft-vårma öfver F' P: i eldadt rum, kan man viftas, utan at kånna köld; men få fnart det går en eller några grader ned om dem ' 15:de, börjar man kånna kallt och behöfver dåvin- terklåder. Vid 12:te och 13:de graden fynes ån- dan, uti hvilket rum man ej långe kan viftas utan eld, mindre vid 8:de och $:te graden öfver F. P. ty håndren begynna då blifva valhåndte, och haf- va undertiden ej varit varmare ån 1f å 16 gr. . öfver F. P. Når de endaft haft 12 och 8 graders varma öfver F. P. hafva de kåndt en brånning af köld, 1å at man €j kunnat handtera något. 13. Blod af månnifkor vid åderlåtning, ftrö- mande på thermometern, har varit 34 4 35 gr. - dfver F. P. varmt: ja» åfven haft famma vårma, då blodet litits ur eri Paralytifk hand, fom lik= vål, för at finna ådren, förut blef hållen i ljumt — | vat- 1764, OM. Nov. Dec. 303 vatten. En åderlåten håfts blod, hvilket krea« tur förut något blef ridit, har åfven varit 35 gr. öfver F. P. varmt. -Stillafittande folks och Leus cophlegmatifkt fjukas blod har vid åderlåtning endaft varit 32 å 33 gr. öfver F. P. varmt. 14. Urin, kaftad immediate på thermometern, har altid ötmårkt 36 graders vårmas men har den underfökts, fedan den förut blifvit låten i glas, och få thermometern dåruti fatt, har den allena hållit 34 grader. Urinen, förfökt hos månnifkor ANA fa 0, Tatil 303 403 OAS ålder. ja, ock på en 80 åra Gubbe, har ej vifat fkiljaktig- het i vårma. Det år befynnerligt, at andra ex- - erementer åro 2 grader kallare. 1$-. Spop-varm mjölk af månnifkor och kor har ock haft 36 graders vårma, då den blifvit mjöls > kad immediate på thermometern ; men mjölkad i glas och få thermometern dåruti fatt, h endaft hyft 34 gr. vårma: famma grad af vårma ar den har ock gete-mjölk haft, dock 1 grad mer under | bruntte-tiden, fe N:o flit. 1. 16. Vårman hos djur och månnifkor år ej fkilj- aktig efter olika ftora kroppar; dock tyckes vår- man hos barn och gubbar a mera och fnarare lida af utvärtes luft, ån medelåldriga. D.20 Aug. 1763, var 80 åra gubbens hand och brått 36 gr. rt med mig, fom år 35 år gammal: luf- ten Var då 23 gr. öfver E. P. Den 27 Aug. var luften 15 gr. öfver F. P. Gubbens hand var då 25 gr. bröftet och armhålan 243; men min hand 27 och bröftet 34 gr. öfver F. P. Den 25 Aug. var luften: 18: ov. öfver F. P:; hoset 3åra barn be- fant man värman under armhålan och på bröftet. | U4 34 304 1764. O& Nov: Dec. r.; men på mig bröftet 24 och armhålen 25 OD 8 RR fören Qi förniseeda barns bh var då 18 och min 19 gr. öfver F. P. Detta an- märkes i anfeeride til olika ålder. Hvad olika kropps ftorlek angår, få har en kattsyttre vårma. a frambogen befunnits vara 35 gr.; blod hos månnifkor och djurockfå 34 och 35 gr. (N:o 13.) Dufvors vårma under vingarne i FRIN må- nad 32 gr. Slaktade kyklingars blod 32 gr. o. f.v. (jämför N:o 13.) 17: Sårfkildta drstider tyckas något litet ékael- ler minfka den invärtes vårman; fåledes at blodet och-andra våtfkor åro om vintren litet mindre var- ma, ån omfommaren. Ande-blåften har altid varit 33 a 34 gr. urinen alla årstider 36 gr. dock i Ju- lio och Augufto I grad varmare. Den 26 De- cember , vid en köld af 17 gr. under F. P. var: urinen endaft 32 gr. men jag tror detta utflag hår- törde af den kalla thermometern. Annars har ko- mjölk i Aug. varit 36 gr. varm, men den 9 Febr. 35 gr. och den 30 Martii 36 grader. Mitt blod var d. 24 Jan. 34 gr. men d,. 8 April 35 grader. Hos ftillafittande och kalla månnifkor har jag i Nov. och Dec. mårkt blodet vara s å 33 or., men hos andra mått 34 grader. Således tyckes den inre vårman om vintren vara något mindre, faft ej mycket. Pulfen utmårker ock det famma; ty de kallafte dagar har han på mig flagit fo å $$ flag, åfven och på andra, fom kåndt fig kalla; men om fommaren 7; ä 830 flag innom minuten. 18. Följande faker > utfatte för Solen, a af den famma vérma uti den förhållning ,: fom följer: I en Solhetta d. 16 Aug. 1763, af 41 gr. emot en 00 vass 1764 Oc. Nov: Dec. = 30f vågg, befants björnfkinn undfått 48 gr. vårma. Renfkin 3 9 å 40. Finfkafårfkinn 42, mentyfka4$ gr. vårma. Låder antog 39 gr. Sidentyg och lärf- | | ter endaft 35 å 36 gr. vårma. Den 30 Nov. under luftens 15 graders köld under F. P. hade Björnfkinn 12 gr. men låder dår- emot endaft 6 gr. värma öfver F. P. Kroppens vårma under Bruns-drickning. Under det jag förledne fommar, i Julu må- nad, för min hålfas fkul, drack Mineral-vatten; företog jag mig , at på mig fjelfutréra, huru krop- pens värma förhölt fig för och efter vatten-drick- ningen. Jag fortfor dårmed i; 11 dagar, nimli- gen ifrån och med d. 7, til och medd. 17 Juli, på det fåttet, at jag altid förft om morgonen, få fnart jag vaknat och innan jag druckit något vatten, 'obferverade Handens , Bröftets, Magens, Fotens och urinens vårma. Det famma gjorde jag åter, få fnart jag druckit min fats. Sedan + rd .| . .| rörde jag mig måtteligen, efter Bruns-ordringen, "til inemot middagen, då jag tredje gången pröf- vade berörde delars vårma. -Ändteligen och fedanr jag jåmvål efter middagen haft lagom och tjånlig' rörelfe, förfökte jag famma delars vårma t jerde | gången om aftonen. Vattnet, fom jag drack, var 14å ffs grader varmt, och jag drack de förfta dagarna 5, 6 å 7; fedan 10, 12 å högft.14 glas dageligen. Glafet höll vid pafs et halft GVarterg, Matteo jöld Yttre luftens vårma var deffa dagar imellan 22 och 26 grader, per medium 233. At und- vika vidlyftighet, vil jag hår allenatt anföra me- delhögden af hvardera delens vårma på de ellofva Ur da- 306 1764. O& Nov: Dec. dagarna. Förfta Columnen vifar deras vårma om morgnarna, förrån jag druckit mineral-vattnet: den andra, fedan jag «druckit: den tredje, efter hafd motion vid middags-tiden: och den f jerdey - 3 deras vårma om aftnarna. Handens vårme - 3f553 - 33,1 = 36,4 + 37,0. Bröftets - 3358 = 33,3 > 34,0 - 345" Magens Tra 33,9 ” 33,0 = 33,0 = 33,5f-. Urihens + > 3657 = 36,2 =36;f - 3656 Fotens - = 32,4 » 3057 3157 = 334 Om morgnarna varierade vårman i handen, i- mellan 34 och 37 grader, på det fåttet, at den var litet frörre de förfta dagarna, då jag drack mindre fats. Handens vårma efter vattnet förån- drade fig imellan 30 och 35, och vär åfven minft de fifta dagarna. Defs vårma om middagen höll fig imellan 36 och 37 grader; men om aftonen, var den beftåndigt 37. Bröftets och magens vårma var, vid famma "tider på dagen, altid nåftan lika, dock i gemen litet mindre de fenare ån de förra dagarna. Det - famma .hånde ock med urinen. Men fötternas vårma var mer föränderlig: förft om morgnarna var den 31 å 33 efter vattnet, 27 å 32. Om middagen 30 ä 33, och om attonen, 33 3 34. At vatnet borde kyla, fåg jag vål förut; men jag ville få en Philofophifk vifshet dåruti, och utröna huru mycket det kyler, och hvilka delar mift. Det fvnes nogfamt af föregående utdrag, Händer och fötter funnos gentenligen vid pafs 2 grader, magen 1, Bröftet och urinen £ grad kallare ftrax efter vattnet, ån de voro förut. Alt- få afkyldes hånder och fötter måft, dårnåft ma- SS RISET YET VENSA 1764. OA Nov. Dec. 307: gen, och minft bröftet famt urinen. Genom rö- rele, fingo hånderne och bröftet förft igen fin värma, få at de gemenligen redan innan midda- gen voro varmare, ån då jag flod up om morgo- nen; men magen var ånnu nåftanlika kall, tildefs jag fpifat middag. Ja, den var gemenligen åf- ven om aftnarna litet kallare , ån om morgnarna, ' ehuru urinen och fötterne då aterfått fin morgon- vårma , och hånderne med bröåftet något vunnit IT YÄrma. va NR Alla delar, menifynnerhet hånder och fötter, blefvo mått kalle efter vattnet, d. 13, 140och1f, då jag drack högfta fatfen. i; At någre delar, i fynnerhet hånderne, efter mötion mot aftnarna blifvit varmare, ån de varit om morgnarna och naturligen plåga vara, tyckes utmårka någon feberaktighet , fom ock flera fym-: ptomer och kånnetecken tilkånna gifva , arminftone hos mig. Pulfen gicklingfamt under kylan, och ofog di fs ådo flag i minuten, men ökades efter rörelfen til7gy å 80. Urinen, fom afgick emot mid- dags-tiden, fatte grus, fålom uti en intermittent le Bick hy, grumliga ögon, hufvudvårk, - fömnaktighet, med mera, fom plåga åtfölja bruns- drickning, åro ock vanliga Feber-tecken. Det oacktadt, åro dock Mineral-vatten, då de rått brukas, otvifvelaktigt helfofame uti många fjuk- | domar: det fker ofta, at morbaus morbum curat, oo Til at förföka, hvad verkan Spirituofa hafva på var kropp, tog jag en dag, klockan 4 efter middagen, en god fup Spiritus Vini, och fann dårpå, tvårtemot hvad man allmänt tror, värmar på Bröftet och magen minfkad til en grad hvar- Ae AK 308 1764. O& Nov. Dec. dera. Jag var förut litet fvettig; men fvetten i ftannade ttrax, och ehuru god rörelfe jag fedan tog, til klockan 9 om aftonen, blef jag dock ej få varm igen, fom jag varit förut : urinen blef likvål 37 grader. Spirituofa tyckas fåledes drif- va vårman ifrån de Yttre delarna inåt. > Coffe förföktes ock en gång, nåmligen d. 18 Julii; men det hade på mig contraire verkan. Ef-' ter 3 Taffar, blef handen 37, Bröftet och ma- gen 36, urinen 373 grader varm. Magen och Bröftet plåga eljeft om fomrarna , då jag är frifk , ej hyfa mer ån 34, högft 35 graders vårma. Alt- få uphettar Coffe vårt blod. Det torde dock ej böra aldeles förbjudas Bruns-gåfter, at nyttja li- tet dåraf efter-middagarna, få framt vattnet för-: ut vål afgått , ty det förtager fömnaktigheten och betordrar utdunftningen. ; Af det föregående fluterjag, at Mineral-vat- tens bruk kyler vår kropp, på famma fått, fom en kallare luft. Den 14 och 185 Julii, då den TE luftens vårma var 24 grader, uti hvilken hånderna eljeft plåga vara 36 å 37, blef handen efter vatt- net få kall fom hon plågar vara i 1f eller 18 gra- ders luft, nåmligen 30 å 31 grader. Pulfens ha- flighet var under Bruns-drickningen fådan, fom den plågar vara om vintren, nåmligen om mor- gonen f5 a60, efter middagen 7f å 80 flag i mi- nuten. En vecka efter Bruns-Curens flut, log” han 60 å 75 om morgnarna, 90 å 9f efter midda- garna. Jag kånde mig en tid efteråt mer kall ån vanligt, famt behöfde mer klåder och motion, innan jag kunde fvettas. Vatr« 1764. O& Nov. Dec. — 309 > Vatten kyler kroppen åfven få utvärtes. Den 7 Augufti, då vattnet var 15 å 16, och luften 21 grader varm, öfvertalte jag några ftrillafittan- de arbetare, at fimma. De hade förut hela dagen varit barfotade och i blotta linnet. På tvånne af dem, gick vårmen förut ej öfver 33 i handen, | på bröftet, 27 å 30 på fötterna. Efter fim- mandet fann jag dem fkålfvande, fom hade de haft froffan: ja, naglarnarna på dem hade blånat : de hade förlorat af fin förra vårma 10 grader i han- den och på bröftet, men på föten din ena 7 och den andra t3 grader. "Tvånne andra karlar, fom förut litet rört fig, blefvo i vattnet 10 grader fvalare på hånder och fötter, men allepaft 6 på bröftet. En fund efteråt, fedan de klådt fig, blefvo de varmare, ån de varit förrån de fummo. | Saint Tä TRA Sjukdomar , hårrörande af Skråmfel, kvil- an kablifvit lyckeligen botade; CAT | JOHAN CHRISTIAN PETERSEN, oc OM. D. och Pra&icus i Hamburg. SR | pe i Stockholm, af 27 årsålder, cholerifkt | temperament och fenfibel kropps befkaffen- ”— het, blef d. 7 Julii 1762 igenom en uti gran- | fkapet upkommen elds- våda få håftigt fkråmd, at hon fvimmade ech fick convulfioner, hvarpå, | fedan hon kommit fig före, fölgde en ftor matt- | het, fom råckte hela dagen, Ifrån H 310 1784. OA. Nov. Dec. Ifrån den ftunden hade hon aldrig någon rått bhålfa; då hon likvål tilförene, utom de vanliga fjukdomar vid barofångar, af hvilkahon hafttren- ne ,hågon hofta och fnufva höft och vår, famtlindri- ga fluls-febrar, ej haft någon vår och alfvars- fam fjukdom. | så Fe Nu dåremot började hon klaga öfver en ovan= lig tröghet och tyngd i kroppea, fom dageligen - tiltog, .jämte matluftens: aftdgande, förftopp- ning, olägenhet af våder, tåta anftöter af oro och ångflan 'famt urinens altför fparfama afgång.. Med deffa plågor hade hon varit befvårad vid pafs 4 veckor, 'då det hånde,at p2 en efter-mid- dag, utan vitterlig orfak, ftarka fef och vårk uti underlifvet anfatte hånne, i fynnc:het; uti högra fidan, hvaråft man ock verkeligen blef nå- gon fvullnad varfe: = Dårjämte befvårades hon af eckel; måfte ock verkeligen några gånger-gif- va öfver. Efter några timars rr AR uphörde vål deffa olågenheter; men dåremot blef få vål hvit-ögat , fom hela anfigtet, gult fom vax. - 7 = Emot alt detta hafva dock, få mycket jag kunnat inhåmta, inga läkemedel blifvit brukade. Den 25 Aug. famma år, beråttades hånne ge- nom et falfkt tykte, at hånnes Man olyckeligen fatt lifvet til uti et hus, fom vid den tiden in- nom få timar lades i afka; hvaraf hon få håftigt altererades, at hon dånade,: föll ned til jorden, fick ftarka ryckningar, och litet dårefter.enblod- ftörtning utur Lif-modren; hvilket fkeddepå den tid hon våntade fin månads rening. Efter denna fkråmfel, och defs nyfs befkref- ne påfölgder, tiltogo ej allena alla. förberörde plå- sor 1764, O& Nov, Dec. 311 gor dageligen, utan blefvo ock med nya förök- te'; underlifvet, jämte nedre delarna, började fvul- na; fvullnaden tiltog dag från dag , och gaf un- der de Iförfta fex veckorna, då man med handen - flog emot buken, låte, fom på en trumma; men federmera mårktes vid famma underfökning, at: en myckenhet vatten famlat fig i Bukens' cavi- tet. | ; ; > Dåjag, 1763 i Maji månad, förtita gången fig ”dennalfjuka, var underlifvet få högt upfvullit, | | | | I d | | | I I . | | | | | " " en myckenhet atledfama krimpor, hvilka ånd- at magtkårfven och de nederfta falfka refbenen voro mycket fram-och updrefne; nederåt hång- de buken mer ån två tum utöfver låren, och Mo- derflidan var til famma dångd utdrefven utom La- bia. Svullnaden uti de nedra delarne fvarade ex mot den fom var i underlifvet; dåremot voro de rr delarne af kroppen få torra och magra, at benen tycktes vara endaft af den gula huden be- tåkte. I fynnerhet var anfigtet affallit, ögonen djupt infånkre ihufvudet, munn, tunga och gom helt torra, ehuru den fjuka drack nåftan hvart Ögonblick. Alla Evacuationer voro nu på 3 mi- nagers tid til frörre delen afftannade; föga kom den fjuka til ftols oftare ån hvar fjette dag, fom -ej eller då fkedde utan ftort befvår. Urinen ut- gjorde på 24 timar ej öfver 5 eller 6 lod, och of- ta mindre; hudens utdunftning kunde aldeles icke förfpåörjas. Jämte alt detta var Pulfenliten,, fvag geh fnåll, eller feberaktig; andedrågten få fvår, at den fjuka fruktade at qvåfjas hvart ögnablick ; och förmådde aldeles icke; utan andras hjelp , flyt- | ta fig från et ftålle til et annat. 7 | -vSåledes hade nu en dubbel fkråmfel förorfakat tes 312 1764, OM. Nov. Dec. teligen bruftit uttil Gulfot; Våder-och buk-vat- tufot. Jag vil ingalunda påftå, då jag hår up- gifver ikråmflen, fåfom orfak til deffa plågor, at de allefammans dåraf omedelbarligen upkommit; men det bör jag likvål tro, at utom den famma hade de alla varit bårta. Och på det man fåmyc- = ket tydeligare må fe, på hvad fått fkråmflen dår- til varit orfak , lönar det mödan, at fådant kårteli- gen förklara. | NE a Til den åndan får jag påminna, at fkråmfel yttrar defs fkadeliga verkan på Nerverne och de membranåfe delarna i kroppen, i fynnerhet på den yttra huden, magen, tarmärne och gallgån- -.garne, :m. m. i det fibrerne i deffe delar. ipasmo- SA fammandragas, hvaraf fedan qvarlemnas uti dem och hela kroppen en mårkelig flapphet: Vidare bör jag påminna, fom ock dageliga -&rfarenheten vifar. at förenåmde onaturliga tilftånd med fig förer haftiga och ofta farliga oordningar uti funétionibus vitalibus och naturalibus, i fyn- nerhet i Secretioner och Excretioners af hvilkas fördårfvade tilftånd, långfama och ofta aldeles :.oboteliga fjukdomar följa, ehuru de ejdtraxt vi- fa fig. | AE TE | > Ser man nu tilbaka på ofvanföre gifne beråt- telfe om fjukdomen , lårer man finna, at omtalte fvimningar , convulfioner och blodftörtning utur lifmodren, m.m. varit verkan af de vid fkråmflen, - uti fhuden, magen, tarmarna och hela Nerv- fyftemet upkomne - convulfive fammandragnin- garnes men at de federmera upkomne fjukdomar efter hvarannan uprunnit af den uti kroppen och inålfvorna "efter nåmde fammandragning qvar- blefve dapphet. — + > sä r. | t $. ; 1764. O& Nov. Dee. = 313 At hårom få mycket mera öfvertyga Låfaren, vil jag kärteligen vidröra deffe fjukdomar,: och vifa, hvad de egenteligen åro; hvilka orfaker til deras alftrande uti kroppen årfordras ; och på hvad fått de upkomma. Hvad dårföre de förftnåmde fjukdomar an- går; beftår ddning i en haftig miftning af lifs-kraf- ter och fansning, i högre eller lågre grad, hvar- af Auétorerne upgifva fyra fårfkildte ärter, Eciy- fis, Lipothymia, Syncope och Apfychia: Com- vgifioner eller ryckningar, 1 håftiga, ojämna, och emot yår vilja uti febrarne upkommande rörelfer hvaraf de nu fammandragas, nu åter relacheras: blodförtning utur Lifmodren, i en frark förluft af blod utur hånne eller utur moderflidan. de oo Deffe fjukdomar upkomma, fom bekant år, KET (ör da hjötrar often delsiar blodet för- Or-= + (8) 4? Svimningar ibland förorJakas, få vål då högre + hjärt>-Örat , och hjärt-kammaren tillika, fom då högre sb AT PRRGET enfarnt , af för arycket blod upfylles och ut- e ånes , därom har jag genom 2:ne Perfoners öpnande efter döden , blifvit öfvertygad. | + Den ena hade varit Tramjflagare , kvilken > fom jag &. i minInangaral-Difputation p, 16 har berättat, dog > haftigt om en vatt , då det var ganf/ka kallt ; på den= nå fannos få vål hogre hjärt-örat , forma FREE Ae — ren, få omåtteligen af blod updrifne, at ingendera « Bf dera förmått draga fig tilfammans får at drifva — blodet ifrån fig. | Den andra var Hans Kongl. Maj:ts. berbrade , ou ny- ligen afledae Hof-Muficus CROZzz1, hvilken dagen . för defs död gått ut på Fagt, kl.8 om aftonen , el- oder på en tid, då han borde vänta fig en ny fråfs-ac- cis, emedan han 46 timar förut äfven haft en fådan ; « och faledes hellre bordt vara hemmai fin fång , är fålla fig på ev fuktig ång, hvaråpt nu den olyckan 314 1764. .0&, Nov, Dec, orfakade ordenteliga vidgande, icke på vanlig tid åter fammandrager fig och utdrifver ät inkomne Bledet ; utan tvårtom under famma tid förblifver orörligt. Den andra förorfakas, då Nerv-faftens- afföndring uti hjärnan, och diftribution i krop- pen oordenteligen och ojåmt för fig går. Den eredje åter, eller blodftörtningen utur lifmodren, upkommer, når blodrören uti dennedelen få våld- famt fpånnas och utvidgas, at nägre grenar dåri- genom brifta fönder, eller ock deras öpningar > Na | på hände, at i det famma han fkulle fkjuta af fia Biffa, fora likväl klickade, han foll baklänges död til mar- ken. i FråfJan hade atan tvifvel redan anfatt honom, och blif- vit af dez kalla aftonluften få flark, at all bloden blif- vit tvingdd från kroppens yttre delar, och drifvexs til de inre flora blod-karilen och hjärtat. på” STA « Då ofvannåmde CROZzZ1 Opradesi d. 17 April 1764, — hefants högre hjärt-kammaren kel och hållen famman- dragen, men hjärt-örat på farmma fida däremot til ovanlig florlek updrifvit, och defs hinnor ganfka flap- pa; darjarate fågs et flort bål på exa fidan af bemal- te öra, hvarigenom blodet tufat ins hjärt-fåcken , Sch ålder ap 2 k Som han tilförene , 1762 om. höften ; haft en dubbel — Quartan , uti hvilken fiukdom jag fkåtte honom, och ander hvars förflasfladiums han altidsklagade öfver mycken ers och ängflan, font hjärtats och pulsådror- nas törelfe var ovanligt liten, fvag, ojämn och flad- drande ; hvaraf jag 23 redaz fick anledning at tro "hjärtat hos den fjuka vara mycket fvagt, få kuzde ej annat fke , än at han, fora redan 14 år före nyf:- nämde olyckeliga handelfe, varit gaxhka fvag til hel- fan, fkulle få en baftig död, half! då en fråfs-accés öfverkom honom i fria luften, och vid kall viderlek och florm. En olycka, fora i dylika SAN fledte kunna hånda folk af långt Barkare kropps-bygg- ”AR. . ) 1764. OM Nov Dee 315 på lifmodrens inre yta, öfver vanligheten dila- RB. Ne | Som nu berörde omftåndigheter, hvilka med naturen aldeles icke kunna öfverenskomma , fram- te de närmafte orfaker til de tre anförde fjukdo: mar;. få få ock deffa tilfalle at brifta ut, ge- nom de förändringar, fom fkråmflen åftadkommit, förmedeltft den dåraf upkomne Spafmodifke fam-- mandngningen uti huden och inåfvorna, -hvilkas fibrer icke kunna på detta fåttet fammandragas och förkortas , utan at dårjämte alt det blodet, fom finnes uti. de imellan dem liggande rören, målfte räftas dårifran til de ftörre och inre blodkårilen , nt högra hjärt-kammaren > hvaraf hånder, at den- ne, eller defs öra, icke förmår emotftå en få o- vaniig myckenhet tilflytande och i haftigafte rö- rele författ blod; hvilket ock årfarenheten ver- keligen vifar icke kunna fke uti fvaga kroppar. Fördenfkul måtte en ovanlig frark och linge på- frående utfpånning och utvidgning håraf upkom- ma, hvarigenom åter hjärtat hindras at på van- lig tid fammandraga fig, och utdrifva det dåruti famlade blodet. När fåledes hjärtat få ovanli- | gen och långe af blod upfylles, hindras ock til- | (ka det blodet, fom från hjärnan och inålfvorne | kommer tilbaka, at fortfåtta defs våg, utannöd- | gas qvarblifva, och likafom fradna i fine ådror, | til defs åndteligen hjärtat gör nåfta fammandrag- | ning. — Håraf blir en våldfam rörens utfpån- I ning. Hvilken fer icke fåledes, at hjärnans fub- | ftance vid båda ofvannåmde tilfållen af fkråmfla | mått lida en ovanlig tryckning af de omåtteligen I ng : E TG é | upfyllde ådrorne >; och gr FÖRRE Så långe SN | NT C- 316 1764, O&. Nov. Dee. na tryckning påftått, ingen ordentelig afföndring och diftribution af Nerv-fatten genom nerverne kunnat gå för fig? Hvilken kan ock tvifla, at vid den fenare fkråmflen , lifmodrens blodrör, hvil- ka redan förut til vanlig rening voro ymnigt up- fylide, måfte hafva undergått et ej mindre våld- amt utvidgande, hvarigenom några af de finafte grenarne aldeles blifvit fönderrifne, celler ock deras uti fjelfva lifmodrens inra vta, eller uti mo- derflidan , befinteliga öpningar, blifvit öfvermårt- tan utdånde, få fnart hjärtat å nyo fammandragit fig, och blodet, fom genom puls-ådrorna ym- nigt, och med mycken haftighet tilflutit, hvil- ket vid dylika tilfållen år vanligt, börjat trånga fig in uti dem? Emedan man fördenfkul ingalunda kan tvifla, at ju anförde tre fjukdomar hårrört af de genom fkråmflen upvåkte fpasmerne uti Nerverne, i fynnerhet uti huden och inålfvorna, återftår nu at bevifa, det de öfriga nårvarande fjukdomar va- rit en påfölgd af den, uti deffe delar, efter fpas- merne qvarblefne flapphet, hvilket kan få myc- ket lättare fke, fom nämde fjukdomar fjelfve båft vittna om de orfaker, hvaraf de få tydeligen hårröra. Ingen Låkarelårer neka, at ju den tröghet och ovanliga tyngd, fom känts i kroppen ftraxt efter förita fkrämflen , bör tilfkrifvas biaftornästtökala aftagandes likafå hafva ock den förlorade matlu- ften, förftoppningarne , olågenheten afivåder, de rata anftötar af oro och ångflan, urinens ringa afgång, tillika med de på alt detta följande ref, hvarpa gulfoten, och åndteligen våder-och vat- . I[N- 1764. OO Nov. Dec. 317 tufoten fig infunno, allefammans varit nådvån- diga påfölgder, af magens och de öfriga inålfvor- nas förminfkade styrka och förmögenhet, hvaraf blodet dårjämte dageligen förvårrades, och i fyn- nerhet de til matens fmåltning, och andra natur- liga funttioner nådiga våtfkor. De trånga grånfor innom hvilka jag bör hålla mig, tillåta icke, at utförligen tala om hvar och en af deffa fjukdomar; jag vil fördenfkul endaft kårteligen vifa, at gulfoten, våder-och vattufo- ten uprunnit efter det nu befkrefna kroppens för- dårfvade tilftånd. ; Den förfta af de nu nåmde fjukdomar yppar fig, genom en fårg på hvit-ögat, anfigtet, och ofta hela huden, de fjelfva naglarna på hån- der och fötter, Den famma upkommer , då gallan ej får en fri och obehindrad ingång i Daclino. hvilket fker då gallgångarne tilfnörpas genom fpas- mer, och da de på något fått förftoppas, hvilket fenare jämvål ofta hånder i Lefren. Hos denna vår fjuka hårrörde Gulfoten af en Spasme, hvil- 'iket den kårt förut gående vårken i underlifvet itilkånna gifver; men den blef få långe underhåls len genom den efterhand i deffa delar tiltagande förftoppning. Som vidlöftiga bevis i en få tyde- lig fak icke behöfvas , vil jag nu gå til våder-fo- ten, YO Re | | Denna år en jämn fvullnad öfver hela under- lifvet, alt ifrån defs nederita del, up til bréftet, och hvilken, då man med handen flår dårpå, gif- wer ljud , fom på en trumma. - Denne upkom- mer, når tarmarna förlorat deras fryrka och na- ':urliga krållande rörelfe, hvaraf fker, at de icke fn 3 be- 318 DN Oo. Nov. Dee. behörigen kunna emöotftå den uti tarmarnas canal altid närvarande luften, utan omäåtteligen utvidgas däraf, och icke förma at efterhand framflåppa; och fåledes bårtfkaffa den utur kroppen. Boers HAAVE (a) och andra hafva anmärkt, at vå- der-fot oftå och ganfkalått följer på gul-foten, och den håndelfe FreEDricH HOFFMAN (b) utur Angelfké Transattionerne anfört, om en fom få- radens på gallblifan, vifar tydeligen, at fådant hander af gallans uteftångande från tarmatna. Hos vär fjuka vår redån grunden lågd til våder-foten uti den lingvariga FOT OBE och de dår- med förknippade oligenheter af våder; men kom iu, förmedeltft gul-foten, at brifta ut. De öfriga bevifen härtil kan en upmårkfäm Låfare af det för- ut anförde inhåmta, hvarföre jag ock nu går dem förbi; a. | AN cd Den fifta och fvårafte fjukdomen var åndteli- gen vattu-foten i buken; hvarmed beteknas den vullnad i underlifvet, fom hårrörer af en myc- kenhet i defs cavitét famladt vatten ; denné då man med : handen flår på buken; gifver fig tilkånna medelft vattnetsfqvalpande. Sjukdomenupkoms mer, då blodet är åfverläftade "med öfverflédigt vatten; och då de viåtfkör, hvilka vanligen, til bekanta åndamål; åfföndras innom buken; antin- gen aldéles icke, eller åtminftone otilråckeligen därifrån åter upfugas. Hos merbemålte fjuka var et fådant öfverflöd på våtfkor oundvikeligt, eme- dan deffa ej blifvit på läng tid bärtförde, hvarken genom huden 4 ftol-eller utin-gången, då hen El v vål. (a) Inftitut. med : $. 17, = | (b) Med, rat. fyft: Tom. 4 pars 4 cap. 25; pag. 489. ö . Kn 1764. Oct, Növ. Dec, 319 vål druckit tilråckeligen; ja, mer ån hon bordt. $om nu blodet hos hånne;, för lefrens förftopp- ning fkul, hindrades at gå från underlifvets in- nanmåten, genom lefren, måfteock et fådant våt- fkornas ovanliga utlöpande inuti buken fke. Vi- dare, efter de rör, fom borde återföra dem efter-" hand, förlorat deras ftyrka och förmögenhet, li- ka fom de öfriga fafta delarne i kroppen, tyfam- lades vattnet efterhand, och förorfakade den förr omtalte fvullnaden. ; Sedan jag bevift, at alla de plågor, hvilka uti ofvanfkrefne Bberåttelfe om hela fjukdomen åroanförde, ågt deras grund, dels i Nervernesoch .de öfriga fenfible delårnes, i fynnerhet magens och tarmarnes onaturliga, af fkråmflan hårrörande fam- mandragning >; dels uti den flapphet, fom qvar- blifvit i deffe delar; åligger inig nu at beråtta fjelfva Curen, och at upgifva de medel hvarige- nom den blifvit verkitåld. ” i = Jag tilftår gårna, at förfta åfyn af denne Pa” tient Sn mig ganfka liten upmuntran, at företa” ga defsbotande ; men vid noga öfvervågande af alla uti hiftorien om fjukdomen anförde omftåndig- heter, började jag dock fatta något hopp, at mitt "bemådande. ej torde blifva aldeles fruktlöft; hvartil jag flyrktes af den förhoppning, at hvar- ken några rör fkulle hår vara bruftne, ej eller In- ålfvorne fkåmde. . Som hårjämte den fjuka var ännu ung, och villig at på det nogafte följa alla > förefkrifter, började jag med alfvare tänka på defs råddande. NER Mår pe 0 oHårvid borde efter nårvarande omftåndighe- ter alt bemådande ga dårpå ut: at bärtfkaffa, 1:0 | NA. FN NN ve Vakt rd 220 r76k. OM NOK De vattnet utur kroppen; 2:0 dé öfriga uti afförans de rören famlade och genom långvarigt frockande til förruttnelfe bragte vättfkor; 3:0 löfa förftopp= ningarne uti ådror och inilfvor; 4:0 förbåttra blo- et och våtfkorna; f:o förfåtta de fafta delarne och inålfvorrie i deras förra fryrka och förmögen- hét, at åter förråttå fina vanliga och riktiga fun- tioner: : " Den förftnåmde af deffe Indicationer tycktes vål fnaraft kunna upfyllas genom vattnets aftap- pande, eller med ftarka purgerande famt urin+drif- vande medel; men emedan allé förfarne Låkare; med vår berömde Herr Frofefflor ACREL (a) fritt tilftå, at de aldrig fett buk-vattufot med puntte- rande blifva botad, utan fatt mera, at många fju- ka dårigenom blifvit til grafven befordrade; blef denne operation åfven hår förkaftad. Purgantia och ftarka Diuretica åter ville man ej eller betjå- na fig af; efter de ej, utan ftarka retningar och fammandragning i magen och .tarmarne, kunnat gör derås verkan, hvarpå altid följer en propor- ionerad flapphet, igchom hvilken fåledes fjuk- domens orfaker hår fkolat endaft blifvit meri un- derftödde och förökte. At fördenfkul båttre tjå- na den fjukå, och dårjämte vinnå mitt påfyftade — åndatmål at båärtfkaffa vattnet, famt fi - ,at alt det öfriga måtte lånda til defs förmon, blefvo de medel, fort vid flutet, från N:o 1 til N:o fs an- föras, förordnade, fåfom de, hvaraf man, u det fom fkeåt vid flere dylika tilfållen; borde lof- va fig en god verkan, och nu efter 3 dagars a dir &) Uti def Chirurgika hindelfer, pag. 154 1764. O& Nov, Dec. 321 åfven vifade fig hår, 1det den fjuka fick en frark öpning, och friades ifrån en myckenhet våder. Öpningarnes antal tiltog de följande dagarnhe få anfenligen, at d. 17 Maji, eller på 7:de dagen fedan medicamenterne börjat nyttjas, råknades åtta, fom afförde ymnigt vatten. Ehuru helfo- fam denne afgång var fördenfjuka, fick hon dock ånnu ingen mårkelig lindring för den tunga ande- drågten, emedan buken ftod ftåndigt lika hög, och var af våder, fom entrumma, utfpånd, hvil- ket mycket oroade hånne men hon gaf fig dock Mart tilfreds, då man föreftålde hånne, at det hår- rörde af magens och tarmarnasflapphet, famtner- vernes förfvagande, hvilket alt vid medicamen- ternes ytterliga brukande fkulle förfvinnas Eme- dan ockfå urmen ånnu var alt för fparfam , gjordes til N:o 3 en tilfåts, fom N:o 6 utvifar, 1 den för- hoppning, at fegheten i blodet, och uti inålfvor- na, fkulle dåraf båttre uplöfas, och fåledes uri- nen komma låttare och ymnigare i gång. Detta fenare fkeddé dock ej; men dåremot blefvo öp- ningarne mera flytande och ymnige. Som nu HIiPPOCRA rå sedan i fintidafårfarenhetlårdt, 'at flytande och ymnig ftolgång botat vattu-fot; tviflade man ej eller; det ju fådant hos vår fjuka åfven fkulle fke; Dirföre forrfors med de redan brukade medicamenter, clyftiren undantagne , fom nu ej vidare behöfdes. Påfölgden fvarade emot min önfkan; ty fvullnaden aftog få ögonfkenli- gen, atredand. 27 Juniiaila bukensdelar fig dragit "innom deras råtta grånmfor tilbaka. Denne goda låndring gjorde dårföre den fjuka få mycket ftår- Te forg, då, innom några dågar dårefter, buken | äär: ED på » > SN li (2) Aph. XIV.-Seå. Vj. 322 1764. OM Nov. Dec. på några timmar åter få högt upfvall, at hon med ftörfta måda förmådde draga andan; at förtiga den ore och ångflan, hvaraf hon tillika anfattes. Emedan man ej kunde tilfkrifva deffe obeha= | geliga och fariigt utfeende omftåndigheter någon annan orfak , ån ftolgångens uteblifvande vid pafs 12 timar, förordnades ftraxt et Lavement; men då detta fkulle appliceras, fants, at en rödaktig, genomfkinande och eftergifvande fvullt, af et dufvo-åggs ftorlek, fatt fig tör öptingen och als deles tilflutit den; at afhjälpa-denne olågenhat, fyntes ingen ting vara tjänhgare , ån at öpna ivull- tten3 därföre fattes en ftor blod-igel på ftållet, hvilken föp fig haftigt ftinn och fedan föll af. T- genom den af honom gjorde öpningen utflöt på 7 eller 8 timar efteråt en rödaktig våtfka, hvar- med 6 fora fervietter blefvo aldeles upblötte. Hårigenom befriades den fjuka innan kärt från alla berörde befvårligheter; oah fick hon ånnu famma afton, utan at bruka Lavement, fågra frarka öpningar ; urinen afgick jämvål fom oftatt, och altid ymnigt; hvilket federmera dageligen fkedde , ånda til fjukdomens flut. : På det en få ymnig, och för den fjuka nyt- - tig vattnets afgång ej frulle ådraga hånne någon fkada, gåfvos hånne få vål ftyrkande foppor, fom medicamenter; tillika lades en bred bindel omkring kroppen, och följande dagen en fma- - lare omkring de nedre delarne. - Deffe bindiar bar hon federmera, för deras: bekanta nyttas fkul, til fjukdomens flut, och åfven några månader ef- terat. Såfom ock flutcligen de fatta delarnes flyrka och förra förmögenhet borde fullkomligen åter- tål. 1764. OÅ. Nov. Dec: = 323 ftållas ," förördfiades Decoéten N:o'7, hvilken be- kom den fjuka de förfta 5 ä 6 dagarna få illa, at den icke allenaft altid gafs tilbaka då hon tagit dåraf, utan hön fick åfven en ftor matthet , utonr andra olågenheter. Hon bad fördenfkul at dår- med blifva förfkonad ; men fom man, til det förefat- te ändamåls vinnande, icke hade fig något fåkrare medel bekant , låt åndteligen den fjuke med ftör möda, men ock med defs ftöra fördel; öfvertala fig, at dårmed fortfara. Efter 13 dagars bruk blef ock hånnes teber aldeles ute, "hvilken feder- mera ej vidare återkommit, och krafterne, få vål i allmänhet , fom i fynnerhet uti inälfvorne, til- togo efter önfkan. Som nu vid detta tilfålle; få vål fom under hela Curen af fjukdomen, ifrån början tilflut, HirrockrATIiS regel blifvit iaktta- Fr 3 at en L åkare, fedan hän på fåkra grunder ygt fina förefkrifter, ehuru verkan ej ftraxt föl- jer efter önfkan, icke bör tåga fin Pe til an- dra Tlägs medel; utan heldreblifva vid det, fom han från början funnit vara nyttigt,, (a): få blef denne regel ock nu genom den lyckeliga utgån- gen aldeles fladfåft, faftån den Spanfka Polyhi- itorn Don BEnito GERoNIMO FE Yo0o (b)aldeles velat kullflåden. Denne fkarpfynte man kallar an- förde aphörisme Exterminador; emedan , efterdefå utråkning, redän i hans tid, åtminftone hundra- de millioner måninifkor i förtid dårigenomi blifvit til grafven brakte, endåft emedan; efter hans tan- ka, defs riktiga användande år nåftan ombjeligt. At åndteligén bringa beråttelfen om fjukdo- mens botande tilflut; bör ej obemålt låmnas, at, Ne > fr hr ÖA Mi 5 ; fe- (a) ph. 62. Scå. 2. :(b) Theatr. Critic. Tom. $. Difcurs. 7. 324 = 1764. O& Nov, Dec. fedan febren afftannat, bukens och de nedre de- larnhes fvullnad dageligen aftog, hvaremot hela kroppens, och i fynnerhet magens, tarmarnes och alla inälfvornes ftlyrka mårkeligen tiltog; hvar- om matluftens återftållande, rolig fömn, lätthet i kroppen, och de på fin råtta tid fig infinnande naturliga Evacuationer, jämteanfigtets frifkafår gofvo de fåkrafte vedermålen. Såfom ingällerrk månads-reningen, kvilken alt fedan ofvan förmål- té blodftörtning uteblifvit, ej infant fig förrån vid början af September 1763, fortfattes imeds lertid nyttjandet af Elixiret. N:o 2 hela Augufti månad, två å tre ganger i veckan, och pillerne, ftråndigt tvånne gånger öm dagen til fram uti October, på det alla qvarlefvor af fjukdomen dår- igenom måtte få mycket låttare bärtfkaffas utur kroppen. : Under all denna tid i akttog den fjuka den fö- refkrefne Diéten i alla mål på det aldranogafte, och år hoh ånnu, efter hånnesegenutfago, få full- komligen frifk , fom hon någonfin varit. OR BR. Radic. Petrofelin, Drachm. V-. Flor. Chamomill. vulgar: | Sambuci, Ana Manip. femis Sem. Carvi, | Fcoeniculi; Ana Dr. I : Cont. coqv. in f. q. Aqve font. colature adde Ol. Olivar. rec. Uns I Salis Gemmez2 Dr. II. M. f. enema. D.S. Lavement, hvilket hvar eller hvar annan mor- gon bör brukas. NE Ott. Nov. da 375 N. Bo. Radie: Polypsdi ob Uns VIII. UYR hG opens IN Rafure Glycyrrhiz:e Uns IT. Pulv: Bacc: Juniper: ">" Uns IV. ; Sem. coriandr. Uns 13 Fol, Seninz f. [. Uns VI. Paflillar. major. rec. exac. Uns II. Liqv. terre foliate Tartari Uns tI2. Vini albi Portugall. libr. 111 ”Digere ag Nychtheimeron i in loco calido 3 & dein tinéture colatx adde Extragti Rhei Uns 1. rg ar rurfus, donec folvatur. . S. Elixir Anticache&ticum. — Hå III. Drachmer dåraf, gjutes Ol. de Cedro rec, Gult. XV. Håraf tages hvar mor gon > klockan 7, fedan Lavemeht år appliceradt, 200 droppar, och eftermidd. kl. 4> 109 til 150 droppar. 3» & Tart. Viera om FD TEL > Nitri depurati ” Dr. II. |"? Boraci” Venete ee fog 0 -Millepedum exficc. MR ARR öde en. CahArRien - Uns II. NERE Pul: divide in XVIII partcs xqv. d. f. | Hiraf tages förmidd. klockan 11, få ock om aftonen kl. 6, 3 och 10, hvar gång et dr ati et fkedblad Rhenfkt Vin. NT kB. Extratti cent. min. Ng | Cafcarill. ana 5 am Bra Rhei | RN för II. | Svcci Glycyrrh. Sep. br OR Gum- ae 326 — 1764:10&. Nov. Dec. Gummi Galbani depur. av ler OL 1till: Anifi Gutt. XX. deal de Cedro rec. Gutt. KIL. Cajeput. Gutt. VIH. ån AE $ M.cf. ba! Pilule ex Scr- ENS Xx. Aes vel I auro ineräft:; > Hårr D. S. Vifceral= Piller. Håraf tages förmidd. inemot kl. 1 ,goch om / eftermidd. incmot kl. Aarre Bg ar ffa i 5 | RB. Empl. de baccis Lauri, -. Å Ammoniaco, ana rad I. | Plifter, at ftrykas på fkinn, tål at t bericka hela | underlifvet. pg NT a j NS 6. Mot i : = Tartari Vitriolati SRREE pö FOR Nitridepurati - sä MERA AHA ARGOTRE Ao sat AR ENN i ”Börrat: Venetg... 1 ei. soma Dede Millepedum exfiecat. Pen v "AR M.: f. Pulv. divide in 18 RS dy fe- Hiraf tages förmiddagen kl. 11, ck om aft. 6, 8 och 10, hvar ging « ec ERNA ud et fkedblad R henfkt Vin. g 1 Å &. Pulv. cortic. Peruv. -electi Uns Re Coqve fortiff. in a va fluviat.libr. Ed Ad Uns XV ill gor adde i "Syrupi hordeati q. f.. Håraf tages om morgonen klockan 8 ,föremidd. Kl. fog eftermidd. kl. 3, om aftonen 52 och 72, hvar gång en The- ROR full. v i regåegs cn 1764. OM. NövaDes. 327 BERÄAUTEE SEX On Chinefifka Olje - fröet och defs en. 2 Sverige; FAR CARL GUST. EKEBERG. i FR Tnder viftandet i> get brukad jordhandtering , gifvaaktning på det Olje-frå, fom nåftan hvar landtman med få mycken nytta hade, jämte andra til hushållningen nödig a krydder, utfatt, hvilket de kalla Soy tå eller 073 NR och år ej annat ån en art Rätti- kor, med hel iman rötter, men med ymnige iki- dor och frodiga grenar. Råphanus Chinenfi s Oleife- rus, LINN. Sp. Bl «Denne våxt, fom dår uti: November månad upa pryder om Nyåärs-tiden de utmed flod-ftranderne belågne håögläåndrare åkrar, med ble= ka och liffärgade blommor. - Värman år då nåftan fvarande emot våra förfta blidare vår-dagar, dock mer eller mindre blandad med fritt- -nåtter, hvil- ket gaf mig anledning at luta, det våxten på våra å- krar torde fördraga famma fvala luft, och da | dantaffeende hemförde jag sår 175 sAsnågra frön där- af til prof. | blvarken ombyten af Forka eller våta, hetta da köld , fomihånda under få låpga refor, ej el- ler tiden hade fkadar dela frön ETERN imellankom- mande refa hindrade mig, de följande två åren, at utfå dem; dockifruktan,at de förra fkulle mifs- lyckas, hemförde jag til fåkorhet n: LM fer från vid ve RNA ; . Om 328 1764. O& Nov. Dec. Om våren 1757, utfåddes af båda flagen på. flera ftållen vid Götheborg, bågge hade gifvit vifs atkaftning , om icke Jord -lipporne, fom den lång- iama torkan hade i följe med fig, oacktaåt all an- vänd möda och tilfyn, i grund förtårt det, få at få frånd hunno til blomma, innan de af denna o- hyra fingo lika åde. 23 c F örföket, ehuruvål det til en del mifslyckades, gjorde mig likvål hugad, at nåfta refa fkaffa mera rö, jämte nådig underråttelfe om defs fkötfel, pråfsning, famt modell til Oljo-pråffen och defs tilhörigheter , hvilket alt år 1760 var lyckeligen förrättar, och följande fommar Hade man vid Stock= holm, i Upland och Roflagen prof af örtens våxt och om höften af defs fulla mognad, Den enfaldiga men til fitt åmne fullkomliga pråffen, (") efter hvilken en eller flera åro fedan utan fårdeles koftnad gjorde, hade jag famma gång den åran at för Kongl. Academien upvifa, tillika med modellen på en behåndig qvarn til fröets kräffning. Jag gjorde ock i några förnåma Herrars nårvaro, et förfök på 16 lod at detta frö, fom gaf 8Z lod klar olja; man ftekte uti hånne några brödikifvor, fom hade nåftan få god fmak; fom de uti fmöér ftekte. Refan åt China detta år, gjorde uti vidare ut- åfning af mitt förfök något upfkåf, men gaf tils fålle at fkaffa nytt förråd af frön, hvaraf i år, jäm- te något af det gamla, vid pafs + kanna, den 12 Maji, på en upgrafven fidlånd linda , af ungefär 80 « särkr fot, utfåddes och nedharfvades : den=> Ra ir; ehuruvålej tilråckeligen redig och för Er ri> - (") Befirifning därpå Skal em annan gång meddelai. RO 1764, O&&. Nov. Dec. 3 29 friad, tyktes i låge nårmaft komma Sfverens med de iiChina brukade:olje:frös fångar, slotet Efter några dagar når det tått upkommit, fölgde ogråfet med, och kunde, utan at fkada ol- -jo-plantorne, ej upryckas, hvarföre- det fedan til en del gvafde och jämte torkan något hindrade deras våxt, få at fomt blef något kärt och tunt; men de frön fom bade fått redigare ftållen, buro. 60 til 70 fröfkidor: altfammans mognade i flutet af Augufto, och gaf 22 kanna frö. .. > Häraf hade jag nogiamt prof; at det utan får: deles fkötfel kan hos os hinnatil mognad, at fråft- nåtter ej få mycket fkada det, fom torcka: at det ålfkade lkuggå: at lös lerblandad och fidlånd jord år tjänligare ån fet och ny-gödd ;fom ofelbart fkul- 1e i denna torkan framalftrat jord-loppor, denna våxtens fender, hvarföre ock Chmeferne för- nåmligaft betjåna fig af afka , lagd öfver de utfat- te frön , i ftållet för gödning; men at det bör utfis gleft, på RN en alns breda fångar , renfas, och defs frodiga bufkar, fom de fmala rötterne ej för- må upbåra, med långa ftånger, & aln. ifrin jorden, - uphållas, för jämnare mognad oci redigare up- hämtnings Mull. us: Chineferne höfta gemenligen 100:de til 120:de kornet -håraf, och taga dårefter i pråfsningen so procent olja. Kakorne, ehuruvål åtelige af krea- tur, nyttjas af dem fönderflagne, til'gådning uti kryddgårdar. Sd seja De bruka oljan til matlagning; och til de i detta landet oråkneliga lampor: röken, fom fam, las uti vida trattar öfver lamporne , gifver åmnet til det bekanta Tufchet. Igenom ftark. arbetning med tilblandad oflåkt Fa göra de ock af den- Sönd oh BR | | | na 330 1764. O&. Növ. Dec na olja det kittet , fom de kalla Chinam, hvarmed de betåcka alla fogor på fina fartyg, fom når det hårdnat, utehåller i flera tider fjö-mafken. Så mycken ,om icke mer nytta, kan man åfven vånta af detta frå hos ofs: defs fkötfel år hvarken fröm, få långfam eller granlaga fom Tobakens, men defs fördelar åro ofelbart ftörre: fådant bor- de upmuntra våra landtmån , at fpara åt denna nyt- tiga våxt et litet rum i fina kryddgårdar. BERGA Ta a ra a: Bra Ra a CR CA Ra FÖRTEKNING Påde Rön, fom åro införde i detta Qvartals Handlingar. Pag. Fi Å fhandling om Nord/kenens högd; Senare Stycket; af TORBERN BERGMAN. 249 RE Anmärkning Öfver Brånn-torfs aytta vid vattu dämningar,af J. WILH.DALMAN. 262 3. Om ex liten Växt, fom vixer uti Dricks-glas, och hälles för en Sertularia eller Conferva, af JOHAN CARL WILCKE. - 264 4. Soya: Böran ; befkrifven af P. Jon. BERGIUS. 271 sj. Beråttelfe om: Ford pårons eller Potatoörs Plan= tering i Dalarne och Bergslagen, af AXEL ooFR. CRONSTEDT. jaa oder Oo 6: Thermometrifke Anmärkningar öfver vårman i minnifkans kropp, af ANTON ROLAND- SON MARTIN ov 0 - - 7. Sjukdomar ; härrörande af Skråmfel, bvilka blifvit lyckeligen borade', af JOHAN CHRI= STIAN PETERSEN. - 309 8. Beråtteife om Chinefifka Olje-fröet och defs Tref- nad i Sverige, af CARE G. EKEBERG. 327 RE- 2 — er 290 REGISTER På de förnåmfta åmnen, fom förekomma uti det- kare | ta Årets Handlingar. fpl, hvit, huru den med ftor fördel planteras i Flan- dern, 215-221. i HB Ammor, fom på flera år ej gifvit di, kunna få mjölk i bröften, 34-38. i Anatom, obf. på et vanikapeligt fofter, 77. På en Man, fom blef haftigt död, 314. Aftrozomie ; om Solens Förmörkelfer i gemen 161-173. Obfervationer på tvånne, 3-12, 173-184. Utråk- ” ningar på Solens Parallaxis, 139-142. Badaftaga ; huru ftor hetta man dåri kan tola, 299. Bergsburk; om drag-och glödge-ugnars förbåttring , til veds befparing, 115-124... Huru vattu-dammar kun- na göras tåta med brånntorf, 262. SR bonf 4 Mineralogte. | Bifkörfel; om en för Bien fkadelig fjåril ; 12-18. Blodets värma i månnifkan , 302. ; Bofkaps fjuka, den i Finland gångbara, fmittar jåmvål månnitkor, 49. Boikaps-fkötfelen i Skåne, 97. > Botanik, Se Nataral- Hiftor:a. Bruns-dricknizg ; tön om kroppens vårmas föråndringar dårvid , 305-308. | | Branxvins , om det kyler eller vårmer vår kropp, 307- Chirarg:e ; anmärkning om Starr-ftickning , 211. Chymze; anmäårkn. om Salmiac fpiritus, 232: Climatet , i Sverige, hindrar ej folkets förmering, 10f. Coffee; uphettar värt blod, 308. "Dammar ; Se Bergsbruk. Dannemarks Naturliga flyrka, 39. HE ; Englazds folkmångd och Naturl. ftyrka, 91, 94. Folkets myckenhet i et land, år råtta grunden til defs na- turliga, oeconomifka och. Politifka flyrka, 81-102. Folknumern i Sverige, 84. I defs fårfkildta Land- fkaper, 96. Medel at befordra folkhopens förökelfe, 113. Folk fom bor tåtare tilftamman, åger mer ftyrka, an en lika myckenhet, mera fpridde, 91.94. Grya af Patatoes, huru de tilredas, 284-287. Galfor , förorfakad af Alteration, 312. YR | Hus- REGISTER Hauskällaing ; hvarföre den år båttre i Rikets födra delar, ec 96-97. Hashålls-Rön; fe aker, ång , Skog, Potatoes. AS. ; EA RK i Vefterbotten, år 1762, 23. Fslana, huruvida det år Danmark nyttigt, 90. Kerr; huru det Chinefitka tilredes , 330. | "Koldens och jord-kålans fkadå och nytta för våster, 20-24. JLjas ; talg. år drygare, då dåraf göras fmalare ljus, om vekarne åro lika, 51-54. Ljus med Bomulls-ve- kar brinna fortare ut, an lika ftöra, med blårgarns vekar, ss. Vax-ljus brinna fortare ut, ån lika tun- ga tdig-ljus, $6. Landers naturliga ftyrka, hvad dårmed förftäs, 86. Sve- riges Nat. ftlyrka, i jamförelfe mot andra lånders, 7-11f. Malzaöhus Läns folkmångd och Nat ftyrka, 87. Mechanik; Befkr. på en upfordrings machine vid qvarnar, 25. på et nytt och fördelaktigt vind-fpel, 184-192. "Medicine; Rön om lglars bruk, $7=62. Ariftolochia tri- lobata berifes vara fvettdrifvande och Alexipharmaca, famt nyttig i medicine, 239-244. om Gul-fot, vat- tu-föt och andra fjukdomar, förorfakade af fkråmfel , och huru de blifvit botade 309-326. Meteörol: Obferv. om 1763 års vinter i Velterbotten; 19 24:18 Raågn, Norrfker. Mizeralogie ; förfök med Platina di Pinto, 221-228. fe roberkanft, : Mjöl af Potatoes , huru det tilredes, 284-287. Maulvadar ; om den fkada de göra , med anledning til de- ras fördrifvande, 281. Månnifkans kropps vårma, 290-309. Natural-HiJlorien , Befkrifning på en Phalena tortrix, "> T2-18. på en liten moffa, 28-34. Om Cimex o- vatus, 41-47. Om Snåckors parning, 47. om ma- far, forn göra fkada på fkogarna, 1245139. Bet &krifoing på en Fifkmås, 149 På örten Åriftolochia trilobata, 240. Nägra rara växter, i Nerike, 249. Om orchis morio och mafcula, 245. Om en, vårt, » fom våxer i bottnar på dricks-glas, 264-270. Be- fkritning på Soya-Bönan, 271-27$- Nord: KESEE REGISTER "Nordfkea ,'Obfetvation på et mårkvårdigt, 61-67. tvåp- ne utförliga afhaudlingar, om Nordfkenens högd : luft-kretfar, med anmärkningar , 193-210. 249- HOTAD ; Olja, Om det Chinefifka olje-fröet ; defs nytta och tref- FN TRE SOVER SR AG Phyfiologie; om huftrur, fom fått mjölk i bröften fe- dan de på flera är ej haft barn, eller erfvit di; 34- 38 UTSE afhandling om värmen i månni- fkans kropp och uti defs fårfkilda delar, med defs förändringar af allehanda orfaker, 290-309. | Potatoes, Rön om deras nytta och fkötfel, 275-289. Proberkoaft ; huru järnhaltig kopparmaln bältt kan pro- beras, 228-239. | Ragn-vattnets myckenhet i Skåne på 11 år, jämförd med "> oden i Upfala och Abo, 153. sSalep , om den Perfifka och Svenika, 245. Skogarme i Norra America, 124. huru ikogs-brift kan minfkäs, genom hvit Ahls plantering, 215-221. Skramfel, dels verkan på vär kropp, 298-312. 20; dels nytta at betåcka våxter för froft, 19. Soya; huru den Chineflitka tilredes, 38. om Soya-bö- NAN SEAT | , 4 staters flyrka, hvaraf den kånnes, 89. Sveriges folknammer , Aréal-vidd och naturliga flyrka, d4-115. Landsorternas ftyrka, jämförd 86-96, Om Sverige kan föda mer folk , 100. fe Folk. Länder. | Sömn , fvalkar vårt blod, 299. Tabell-verkets ftora nytta, S1-115. Torf, dels nytta til Dambyggnad, 262. Toache ; hurt det tilredes i China, 329. S Träågårds-fkötfel; om buxboms plantering af frön, ss ; Sandgångars nytta, 281. om mafkar, fom fkada I frukträden, 134, | Vanez, hvad den gör, at fördraga hetta och köld, 301. Vara-mangden i et Land, hvarigenom den förökes ,84- 109. a Vattufkirning , fe Ä. Vattnets verkan på vår kropp, 308. — HWeflerbottens vintrar, 19. folkmångd och Nat. flyrka, 99: Ä > RECISTEARA AA; Vade-4 i Helfingland; har utfkurit fig och tagit & nytt lopp, 143. ; Akerbrauk: milsvaxt, fom förorfakas af tvåta i Sånings- tiden, förekommes, om man då fär djupare ån el- jet, 97-75. Såänings-machiners nytta,72. huru få- dens fpillning vid fkörden torde kunna förekom- mas, och om mårken til råtta fkörde-tiden, 156- + RE CAR PK å 5 Angs-fkötfel: huru våapling, Saint-foin och Lucerne cul- tiveras i Flandern, 212. | Öfter [jön ; et fkål at han förr varit lågre, 246. FÖR- l | | | / FIRAR Tug Öm Fi le Bofkaps-fj ukans 4 | tofamhet R HELLANT ; Ciblervationer på Sök förmörkelfen MALLET; Obf. på Sol-förmörk. d. 17 O&. 1762 I FÖRTEEKNING P Auétorerne til de Rön, fom äro införde uti 1004 ars Handlin gat: "Dy. ERCIUS; Öm Ariftolochiz trilobate nytta i Medicinen 3 - + - - Betkrifning på sta? Pälan er BERGMAN; Om Nordfkenens högd, Förra a Stycket 3 - => Senare Stycket - 4 Bessinc ; Om en timad Vartustkårningt Vada Å. 2 BLoM; Öm en Fjåril, fom utöder Biftockar = 1 Brandt; Om Koppars fkiljande ifrån Jårn ge- nom prof, då de 50 VANA i Malmer och Skårftenar CRONSTEDT,; A.F. Rån om Platina. di Pinto I | ? po 3 ka Angående Potaters plantering - 3 DALMAN; Om Brånnetorfs nytta til Vattu-dåm- ningar - z 4 ExEBERG ; Om Chinefifka ojn = I 4 = = > Om Chinefifka Olje-fröet er FAxE, Om Huttrur, fom efter flera års ÅR fedan de födt Barn, fåt mjölk i bröften - GISSLER; Obfervationer på Sol-förmörkelfen = I Apr. 176 did Apr. 1764 & Hof; Rön angående Ljus och Ijus-vekar sr HöcstrRÖM; 3 Om AI års kalla vinter i Wefter- botten I KALM; Om Marfkar , fom fördärfva Skogarna i i America KN ONS, En Upfordrings Moklims vid [Qvar- I -= | fr oki Om Mifsvåxt, förorfakad af vå brå i Så- nings-tiden E 1 - - = = Om mårken til råtta Skördet Bden + : 2 LIDBECK; Betkrifning på en Fifk-Mäås - 2 = = => Obfervat. på et Nordiken, d. 17 Oc. 1763 I i = - Få Sol-förmörkelfen d, I "Apr. 1764 3 - Sid 239. 210 FÖRTEKNING. e v. Sid. MARTIN, ÅNT. Om månnifkans kropps vårma 4 = 290 MOopEER ; Om Infe&et Cimex Ovatas I - 41 - - - Om Snäckors parning 1 - 47 MULLERr ; Befkrifning på en mycket Ken Mofha 1-5 Oprniwus; Om en mårkvårdig Ögonfkada = 210 OSBECK; Om Buxboms Plantering af Från roi PALMSTJERNA ; Huru Treffe, Saint-foin, ILu- .Cerne och hvit Ahl planteras och fkötas iF SS dern ÅR PETERSEN;Om fakddröar. förorfakadeaFikråmfelg - "309 PLANMAN; Om Solens Parallaxie 2 = 139 Sr OM, på Sol-Förmörk. d. 1 Apr. 1764 27= 182 ReTzivs; Förfök med Svenfk Salep 3 =20$ RINMAN; Om Drag-ugnars förbättring vid Järn verken 2 RUNEBERG; EDw. Om Sväng Foilk-numer och naturliga ftyrka z -"2 SALOMON; Om Iglars bruk i Medicine TA SCHENMARK ; Opf. om ERE NEN myckenheti Lund på 11 år = = = BESOR förmörkelfen d. 1 Apr: 1764 = STRÖMER ; Obf. på famma Förmörkelfe STRUSSENFELT , Obferv. på famma Förmörkelfe WAHLBOM ; Om et mårkv ardigt milsfofter WARGENTIN; Om Solens förmörkelfer i gemen & - - Obfervationer på den fifta — -- - VENTURA ; Befkrifning på et nytt vindfpel WiLCKE: Om en våxt uti Dricks-glas "> = sj UI UJ CJ VERA bv 3 & B RÅ > 3 PM NN NR UVA PR I EDSILIR. Uls - FINA TR RAG F -. ve i —vt BUR ta EGET pb brer ar br pep rer eli lr ns OLD RE Nr e noen tr nen ren feet mere rr PRE FORSER Dr 7 a res dså bed Å -- RAR FR ens OA b kd bs babes 8 RR RAR RB RR rr Br Rts tro BREF RR rå bd ARR = Lid SE NSD - se Tenn enlllennlplarnnerirlIa le ae b-Anrtng ASP R PO EÄrgr PD tr UA RTR RR FRÄS BR Br ÅA ter RR ER R FR FE FRA see Rts rr KR 200: br I: Ers RIV SORT BARE KRÄFTA a senere or BOR RR BR rer rv te RRD CURR C-sr er es RR ere = AA CR RR KA bipr är Benegee Re ere je se” — ö8-rr r d F Rss ser GVAjeG REV ERFARA FER: FRASER RR RR Per C- RR rrRge Cr Were te berber g FR BARA RR FRA R FR BBB RTR RA ros ör AEA — herr SS Fö S rg or JA ” iöst-arer ert RR tre RR RAN LJ ERA Ber - en = ill SELNLLSLIT ess - Ret ELBE Brr RR RP FRE RR RER YR FB Aa os rer RR ee. ror St FA RARE RAR Br RR FR FRA LR 0 öst NNNV LJ KA KA Ka 3 ever vr = — As o i 3 5 bir Hen - ven vt segern tre Re ter säges rs ga Fe . i re Res repen Håll ' oe rsines str ee oms FRFERRE RR RR TR RA IS ör RTEEETEE TSE NIE IE er tr ARR era FBR RR BAK RRRAR sorseretrn a rr Sår0 00 BRRRRRRAGERA FAO . - roten ss > se Rb Brtoebersr rs BD för EK SK SG rr se -— VERS oc BTR RAA RR - -hetete påse BG ROR RR re Re =" rt R rn RR BRN RE eter sr reträtten Cert te RER RA PTE EE VR a Ra frilenega förbön a se : SIT ARR RR Rs VA ere ARR VERA RIS SA kB dn rDd re Rn YT VID FN RA CeR RR Sr RAR VASA ARR TR FR RR FR RA PRV RAR RRD RE RER RP AR RR FA RAL see . se I rr 8-0 rr trenger ere berett rr sr tre eertne Free re Sosse 09 + a feber tree RR RA Ret BRP BPR RA RER RAR Rn PR mE-r-B- fre Rå rr RAR RR GRE RR VT RR rr RR Re RR FRÅ bo AR RR RA re => ITISSTTSEES TSE -e serna 0 Ern NR er RR > RRGC RR Rå 4 4 >$ -2- AL JR Jr a a Hen rr GREG rt FORNA RR RR setet RR RK 41 ed + . rr IIRA cs re erna res RR -. pierre bre 0 NR Fr bår br RR RAR j >. 0 —R OR RAGE HN a RAA AR RER RR At a er RE 0 LJ Prev 2 00- EPA RV AR DE QR RR RR ARR GR PR tr GERDA RR REOTRANRRNAR RR RAR ARR ARR RA RR RR NEMITISIT RR FER TTRTET Cr et-0- 0e- B sö. irrar 2 rr ÄRE rg ARR RE RR er Ke trär Ur RR FR AA be vEQTOLO20 F9 FRV FER 32 rer Rd RR RR Re P0 rr ERK PG PER AA GR RA tr re RSA RAR RARE RR RA BR Re RR RAR ARA Ar ns rr GaA tt RR RR Re 00-00 G-0- 0-0 > ee RR RA Br G Le Ae RAR AR RR AROS tt RR GERE FER FR RR BOCA re FER ARG RR GR RGB - - SAIT 232 Nee Br -. .